FRE RSA wan Åre falpean L ende KrErgER « RT "Ber rr Mr RIV EVER - ma 0 AR 2 Kf BA tor or stt BAG rt vs dm 0 -evert 7 Bee ir ar Brr Ar De VV Y- Frk rr te . + Rv DRAGON AB pördedrfng Fare fena rer nr rirkölgiadi iebete SS og rg bröd -- . Re” tofs EL RR TS - ec > >= AVR RA BE IRAS RV ne ekt RR - Poe rfrdT SITT 0 a rr såg nn p nd seven Rv SR SSE TRE FÖRT SA RE AEG aa > dre tär ji Bb ör; ra 20 D- BR DR VÄ FYRAR TRA ät er DA Ra DRAR RR RR BR rä rr Bg RA > er tre. bisedokdelng Sen BV FRAs NOV RAA Lå vasä FA bardag bu fn a ör a MD We drag bur te Adv 29 Re är bo RJ lr oe Jae 4 >=. - vs Bra Ar BR RR FIRA FAR rå Sober 6 i 2 Uv Ar BJ Br ärr sne - fe A+ bidad fold d 3 Ce : 157 . säs Aeva rävar Fr RK RE ST EE OR YE Ean Te Kn VRRARSR RSA or oe ör dödar RAP Arne Jab SR ro Arr PG tr rår bg TRA ARS rave. Re ter I rr RP ÅR Ra - SSE : MA SE EE - - ” så st Sa FRA , S a ARG 4 É ra FEEL RER Sraräs den Prerter 25 2 sa Dre Ar i or Sa 00 Gl RR ESS 2 - FAR a” Leter va RAR 20 RV RR NASA VR VR RV SRA Aa Bf fos A dn fb fn Joe lik boda a Sör OR S 4 z ETTER ASEAS ST ETS ve : 4 lo SN > er RR RA 3 säs nd se Ve Sr P 2 RA RR VER mon 1 Bj rr VR År - ne é - ES : > sara odd Pbtotor ed = ye ya . = ve SR RR ee ön pietbn ng rr - a Vs vå OS miftefegrie . - RR Fe rn få -q Ses XD Or RKS nr a ; öd bg a Ze örn RA rt med Yle pår ser ARS RESER ERS EEE öar rr Ar des LA R far pärt ns RÖR ES Ayre > SAR sb > 0 ön Mr - rå rår NEWS SA SR AA rann ARA ; : a | - : dt Saras ID VAR TA RA ka dadrÖr öd Pr frå (dörr Ya Voyerdker 34 VARAT gr RA fr AE sång RA RR RR md vh - - ER yst pröen br ra - FARIT rr rön RS mk a RR AY råge sg Rs RAR så netrt Rb Rote å RN RR vel PPP FASA NE RES Er > KONGL. VETENSKAPS CADEMIENS NYA LÖ | FÖR ÄR 1780. SEVEN = AS EESETESAEIOSEA ss Jar AROR dam som SR FALSKA AR = : IN 2 STOCKHOLM, OHAN GEORG. LANGE, 1780, Tryckte -hos J ME TENN Da 3 + > > HANS MAJESTET KONUNGEN, DESS VETENSKAPS ACADEMIES PROTECTOR. | EE RE DE BR, ah Da 2 SR NG 2 Sd AR SR RR, Och et så KONGL. ACADEMIENS LEDAMÖTER. Herr Grefve ANDERS JOHAN von HÖPKEN, Kongl. Maj:ts och Rikfens Råd, Ridd. och Commend. af Kongl. Maj:ts Orden, f. d. Prefident i Kongl. Canzlie-Colleg. och Up- fala Academies Canzler, Ledamot af Kongl. Vitterhets och Mulical. Acad. af Kongl. Ve- tenik. Societ. i Upfala, Marfeille och Bern, famt af Hiftor. Inititutum i Göttingen. R. 2. Hipas Herr GILBERT SHELDON, Öfver-Skepps-Bygg- mäåltare vid Kongl. Örlogs-Flottan. R. s. Herr Jonas MerpercrreuTtz, Capitaine, f. d. Mathems Frofeffor i Upfala. R. 8. Herr Grefve ER10C von STOcCcKENSTRÖOM, Kongl. Meaj:ts och Rikfens Råd, Ridd. och Com- =. mend, af B. Maj:ts Orden, f. d. Prefident vid K. Lag-Commillionen och Abo Acad. Cenz- ker, Iedeaf KiPatrior Sållfkapet. ; TB. Ke | NE Herr IV 5 IR ongl. Academiens Herr GERHARD MererR, Öfver-Dire&teur vid K. Styckgjuteriet; Ridd. af K. Wafa Orden, ILedam. af K. Målare Acad. och Patr. Sållfk ER AG Herr PEHR ADLERHEIM, Bergs-Råd. R. 3. Herr AsBrRaAH. BåcK, M. PD Archiater, Kongl. Collegii Medici Prefes, Ridd. af K. Nordft. Orden, Led. af Keif. Acad. Nature Curiof. af K. Vet. Societ: i Upfala och Trondhiem, famt af Societé R. de Medecine i Paris. R. ro OD. Herr Baron ALEXANDER FuncK, Bergs- Råd. KA Herr "CARL FREDR. MENNANDER, Theol. Doå. Erke-Bifkop och Upfala Acad. Pro-Canzler, Led. af K; Vet. Societ. i Upfala; R.5. T.5 Herr JoHAN CLason, Grofshandlare i fack boölnk: Rör Fi 2. Herr CARL LEYELL, Bergmåftare, Led. af K. Hör. Sal: NR Herr ZACHAR. STRANDBERG, M. D. Affeflor, förd af Ki Patri Sällfkö- Ro Oe Herr OtoF AcreL, M. D. General-Dire&eur öfver Lazaretterne i Rixet, Regements-Filt- fkår vid Adels-Fanan, Ridd. af K. Wafa Or- den, Led. af K. Chirurg. Acad. i Paris och K. Vet. Societ. i Göttingen. R. 23. T. 3. Herr Otor Cersivus, Theol. Do& Bifkop och Lunds Acad. Pro-Canzler, Led. af K. Vet. Soc. i Trondhiem och Lund famt af Patr. Såll- fkapet. IT. 5 Herr Lars LaukrEti, Phil. Profeffor i Lak: AA Fru Grefvinnan Eva DE LA GarpDiE, Riks- Rådinna ExeBLaAD. RR. 2. Herr PEHR WARGENTIN, K. Vetenfk. Acad. ; SecTe- A Ledamöter. Vv Secreterare y Ridd. af Nordft. Ord. Led. af K. Vet. Acad, i Petersburg, af K. Societ.1 Lon- don, Upfala, Göttingen, Köbenhavn och Trondhiem , Correfp. af K. Vet. Acad. i Pa- FSE: 50 TA Herr HERMAN SCHUTZERCRANTS, M.D. Archia- ter, Led: af Mel -Acad. Nature Curiofo- fem NSI. T. 2. Herr PEur HöGcstTRöM, Theol. Doéå, Probft i Skelletal NL al Herr JoH. GortrtscH. WArrEkRius, M. D, Che- mie Profeffor, Ridd. af K. Wafa Ord. Led. af K. Vet. Acad. i Petersburg, Acad. Nat. Curiof. och K. Societ. i Upfala och Lund. R. 8. TN SvT Herr Grefve HANs HENR. v. LIEVEN, Kongl. Maj:ts och Rikfens Råd, Riks-Marfchalk Ridd. och Commend. af Kongl. Maj:ts Or- den, f. d. Gener. Gouverneur i Pomern och Acad. Canzler. Herr AND. HELLANT, Ott Dire&eur i Lappmarken, Led. af K. Patr. Sällfk. RK. 17. Herr Grefve JoHAn G. von SETH, Cammar- herre, Ridd. af K. Nordit. Orden, ”Ledam. af K. Patr, Sällfk. Herr JaAcor GaDdonin, Theol. Dodt, och Pro- feffor famt Dom-Probft i Abo. R. 6. T. 1. Herr EBERHARD RosENgBLaAD, M. D, Med. Pro- feffor och Ledam. af Phyfliogr. Sällfk. i Lund. Herr SAMUEL DurRAvs, Phylices Profeffor i Upfala. R,. 3. Herr SAM. SOHLBERG, Diredteur af Mechaniquen. Herr PEHR LEANBERG, Profeffor, Ridd. af K. Svårds Orden. R. 2. 3 Flert VI Kongl. Academiens Herr NILS SCcHENMARK, Mathems Profeffor och Fedam. af PhytSålltk.i ond: R-40- Herr Grefve;CARrLt FrReED. SCHEFFER, Kongl. Maj:ts och Rikfens Råd, Ridd. Commend. och Canzler af K. Maj:ts Orden, f. d. Hans hongl. Majeftets och Deras Kongl. Höghe- ters Arf-Prinfarnes Gouverneur, Ledam. Kö Vitterh.” Acad: af KG -Patr. Sallfko och IM Vet. Samhbydflöthebora AB Rv Herr Sven Rinsan, Affeffor i K. Bergs-Coll. Directeur öfver jJärn-förådlingen, Ridd. af K. Wafa Orden, ELedam. af K: Patr. Sällfk. 1 An ÄR BE INGA SEE Herr CARL ALB. ROSENADLER, Prefident, Ridd. RS Nörd it sOrden. si ac ba2 Herr CArr: KnuTBERG, Capitaine Mechanicus. 13 0 (OA a Herr Baron CARL FRED. ÅDELCRANTS, Öfver- ,Intendent, Commend. af K. Nordft.. Orden, K. Målare och Bildhugg. Academiens ftån- MPR Krosles, i kak Herr Eric GusTt. EipREcCK, Hiftor. Nat. Fro- feffor i Lund, Ridd. af K. Wafa Ord. Led. af Lundifka och Götheborgfka K. Säiltfk. R.14. ISAR FP ; Herr CASTEN RÖNNOW, M, D. f. d, Stats-Råd och förfte Lif-Medicus hos framledne Kon. STANISLAUS: af Polen; Ridd., af..K. Nordft; Orden, Lecam. af Societe R. de Medecine i FANSEN. od sv RER Herr Benet FERRNER, Canzlie-Råd, Ridd. af K. Norådit. Ord. Led. af K. Vet. Societ. i Lon- don och Montpellier famt af K. Patr. Sållfk, Correfpond. af K. Vet. Acad. i Paris. ;R. 9. T.4. Herr af af 2 S jd Lä Ledamöter. === VII Herr Peur Zetzerr, M. D. Affeffor, Fält-Me- dicus vid K. Arméen, Led. af Chur-Mayntzi- fl Vetsskcadi BR, 73 TF. Herr T1iBURTZ TIBURTIUS, Probft. R. 10. T. 2. Herr Jou. G. WAHLBOM, M. D. Affeffor, Prc- Vincial-Medicus i Calmare Lån. R. Ör Tar Herr EDwaArRD FRED. RUNEBERG, Secreterare hos Borgerfkapet i Stockholm, famt vid K. Com- miflionen öfver Tabell-verket. R. 8. T.3. Herr PETER Jonas BErGius, M. D. Hill. Nat. Profefior, Affeffor i K. Coll. Med. Ledam. af K. Acad. Nat. Curiof. K. Vet. Acad. i Peters- -burg, K. Societet. i London , Upfala, Göt- tingen, Philadelphia, Haarlem, Trondhiem, Bafel, Zelle, Vliffingen, Rotterdam, Mont- pellier, Lund, Götheborg, Berlinfka Nat. Curniof. och Patr, Sällfk: -R.31 I. 3, S.1 Herr Petr Öskeck, Theol. Dodct. Probft, Led. af K. Acad. Nat. Curiof famt af K. Vet. Societ. i Upfala och Lund; RR, 12. Et. Herr FreDric MALLET, Mathem. Profeffor i Up- fala, Led. af K. Societ. därllades. R..22. I.2. Herr DAN. AF THUNBERG, Ofver-Diredteur, Ridd. ar K. Wala Orden. R. 4, Herr OT Martin, M. D. Profeffor. R. Rd Herr dr AprrAN Gå app, Chemie Profeffor i Abo, Plantage- Siredeur, Ridd. af K. Wa- fa Orden, Led. af K. Patr. Lunds och Göthe- borgs Sållfk. — R. TO00 EA JE SIT. . Herr JoHAN CARL WircKzE, Fhamifk Profeffor i Experimental- -Phyliquen, Ljedam. ack. Vet; Societ. i Uptala öeh LändcK. 3 NA Herr DAVID V. SCHULZENHEIM, M. D. Profef- for, Ledam. af Patr. Sållfk. R. 4 TR TA Herr VIII Kongl. Acadenttens Herr Cart GusTt. ExegerG, Capitaine, Ridd. af K. Wafa Orden. BR. 12. T. 1. Herr TorB. BERGMAN , Chemizx Profeffor i Up- fala, Ridd. af K. Wafa Orden, Led. af Keiferl. och Berlinfka Acad. Nat. Curiof. af K. So- ciet. i London, Upfala, Göttingen , Göthe- borg, Lund, den Medicinfka i Paris, och Patr. Sållfk. Correfpondent af K. Vet. Acad. FEROTIS0 7 2600 Herr DAN. MELANDERHIELM, Åftronomigx Pro- feffor i Upfala, Led. af K. Vet. Acad. i Ber- lin, Petersburg, Bologne, Upfala, Siena, - Göttingen, och af K. Patr. Sällfk. Correfp. SÖ KS Paritifka Ve Acad; KR: ve Herr JoH. HAARTMAN, M. D. Medicine Pro- feflor i Abo, Ridd. af K. Wafa Orden, Led. BEE SAK RI Ned Herr ALEXANDER MicH. Von STRUSSENFELT, General-Major, Commend. af K. Svårds Ord. upa: sak Kl balllk.. 1 Lun IN DÅ skade Herr Benet BerGius, Commilffarius i Rik- "fens Stånders Banco, Ledam. af K. Societ. i Trondhiem,Zelle, Lund, Götheborg, Ber- linfka Nat. Curiof. och Patr. Sållfk. R. 4. T.t. Herr FreDrRicC af CHAPMAN, Ofverfle, Ledam. af K. Amiralitets Collegium, Rida. af Kongl. Svärds Orden, Ledam. af K. Målare Acad. BEA Tatt, Saka Msg2.0 Si. Herr MICHAEL af GRUBBENS, Commerce-Råd. NS Herr ANDERS SCHÖNBERG, Canzlie-Råd, Riks- Heraldicus, Ridd. af K. Nordaft. Orden , Led. af Kongl. Vitterhets Acad. och Patr, Sållfk. Kost f8 Herr kedamöbter. = rea Herr ANDERS PLANMAN, Phyfices Profeffor i Abo, Ledam. af K. Societ. i Upfala. R. 12. Herr Baron JOHAN ÅILJENCRANTS, Stats- Se- creterare, Conitituerad Préfident uti Kongl. Stats- Contoiret, Commendeur af K. Nordft. Orden, Hed. af K. Patr. och Götheborgfka SLIK. OR, ID 2 Herr Baron CLas ALSTRÖMER, Canzlie-Råd, : Comrnend. af K. Wafa Orden, Ledam. at K. mociet. i Göttingen, Florence, Rotterdam, Lund, Götheborg, Upmuntrings Sällfkapet i i Tondon Gen Patti. Sallftkol Rs. Dör Herr Grefve Jon. GEORG LILJENBERG, Prefi- dent uti K. Bergs-Collegio, Commendeur af K. Nordft. Orden , Ledam, af K. Patr. Såll- kap. Fer, Herr Grefve CARL RUDENSCHÖLD, Kongl. Maj:ts och Rikfens Rad, Upfala Academies Canzler, Ridd. och Commendeur af Kongl. Maj:ts Orden, Ledam. af K. Vitterh. och Mu- fical. Acad. af K. Vet. Societ. i Upfala och - Patr. Sällfk. . Tia. Herr BeEnctT QVIST ANDERSSON, Direclenr vid de finare Järn-Fabriquerna, Ledam. af K. fatt. och Tundfka Sallfks ock. 12: Tot Herr Nirs MarEeLius, Ofver-Infpedtor vid K. laändtmåteriet.. RR. g9.-T.2. Herr NiLs LINDBLOM, Profeffor vid KE. Artil- AR AR Herr ANDERS af BoTin, Cammar-Råd, Ridd. af K. Nordit. Orden, Ledam. af K. Vitterhets Academien.”E. or Herr SAMUEL SANDELS, Bergs-Råd, Ridd. af K. Nordft. Orden, Ledam. af'K. Patr. Såll- en OR SV LE CE SIGN x ÖR ongl. Academiens Herr GusTAF von EnGEstrRömM, Afleftor i K. Bergs-Collegio, och Mynt-Guardien, Leda- mot af Societ. Nat. Curiof. i Berlin, och af K. Sållfkapet i Lund. R. 8. T. 1. Herr Lars Montin, M. D. Provincial- Medi- cus i Halland, Ledam. af K. Vet. Salifkap. i Lund, Götheborg, Trondhiem, och det Pa- triotilka. KR. oy; | Herr Baron SamuEL GusT. HERMELIN, Af- feffor i K. Bergs-Coliegio, Ledam. af Societ. Nat. Cur. i Berlin och af K. Patr. Sillfka- Betr Rolfs ES Herr ErRiK PrRosPERIN, Profeffor, Aftron. Ob- fervator Reg. och Ledam. af K. Societeten i tplala Ri -6. Herr AxEL MAGNUS Vv. ArRBIn, General- Ma- jor, Ledam. af K. Krigs-Collegio, Dire&eur af K. Fortificationen, Ridd. af K. Svårds Or- den, Ledam. af K. Patr. Sållfkapet. ,T. 2. Herr Baron SVEN BunGEe, Kongl. Maj:ts och Rikfens Råd, Commend. af K. Nordft. Or- den, Ledam. af Patr. Sållfk. T. 1. Herr JoNAs HoLLSTEN, Probft , Kyrkoherde i Färlensok. 0. Herr PEHR WässTRÖM, Camererare. R. 14. T. 1. Herr JEAN ÄABR. GRILL ÅBRAHAMSSON, Bruks- FallGn:> od 4. Le Herr Nits DarBerRG, M. D. Kongl. Maj:ts tjenftsörande Lif-Medicus, Affeffor i K. Coll. Medic. Ledam, af Societe R. de Medecine i Pöris Rad To Herr GUSTAF ADOLPH LEIJONMARCK, Bergs- Råd, Ledam. at K: Patr. Sållfk. -T-. 2. Herr Baron CARL SPARRE, Kongl. Maj:ts och Rikfens Råd, Ofver-Ståthållare i ös; FR 4 | om- Ledamöter. XT .Commend. af K. Svårds Orden med Stora Korfet, Ledam. af K. Målare Acad. och Patr. Pelle ALT Herr Grefve MELKER FALKENBERG, Kongl. Maj:ts och Rikfens Råd, Riks-Canzlie-Råd, Prelident i Kongl. Lag-Commiffionen, Lunds Acad. Canzler, Commend. af KE. Nordft. Ör- den, Ledam, acK.PatciSMiko OTiT Herr JoA4cHIM WiLHELM ÅILIESTRåLE,. Jufti- tie-Canzler, Ridd. af K. Nordft. Orden, Le- damot af K. Vitterh. Acad. och Patr. Såll- fkapets Po Herr Grefve NiLrs BIELKE, Kongl. Maj:ts och Rikfens Råd, Hennes Mejts Drottningens Öfverfte Marfchalk, Ridd. och Commend. af 'K. Maj:ts Orden, Ledamot af K. Målare och Mulle; Acad. famt. Patri Sak, Tod Herr BERNH. BERNDTSON, Bergshavuptman vid Sala Siltver-verk, oR. 5. Sv. 1. Herr Baron PATRIK ÅLSTRÖMER , Commerce- Räd, Diretteur af Oft-Indifka Compagniet, Ridd. af K. Wafa Orden, Lecam. af Kongl. Mulical. Acadern. -Patr, Lund. och Götheb. SE SA | Herr Jon. Lor. Opurnuvs, M. D. Affefor i Kna. Medico, Ro. P2, ST. Herr CARL WILHELM SCHEELE, Apothekare i Köping. R. 14. ) Herr Grefve Urric SCHEFFER, Kongl. Maj:ts och Rikfens Råd, Préfident i Kongl. Canz- lie-Collegio, Abo Acad. Canzler, Ridd. och Commendeur af Kongl. Maj:ts Orden. Herr CARL PET. THUNBERG, M. D. Botanices -Demonttrator i Upfala, Led. af Kejf. Acad. | Nat. xo Kongl. Academiens Nat. Curiof. och af K. Societ. i Lund och Trondhierm./RO9EET1 Herr HENRIC NICANDER, K. Vet. Acad. An- dre ecketénres "RIATTL, Herr ÅNDERS SPARRMAN, Medicine Dodcor, Ledam. at.K. Sållfk. i Lund: Ri 1i4. T. i. Herr CLAS BIERKANDER, Comminilter i GöÖ- tliene,! I SkardiSticiiRoä7 Herr Carr Brom, M-. D-. Provincial- Madicns: Ledam. af Societen i Bafel. Rö Herr Baron CHristYorPH. FALKENGREN, Kongl. Maj:ts och Rikfens Råd, Prefident i Kongl. ;' Amiralitets-Collegio, Ridd. och Commend:; af Kongl. Maj:ts Orden, Ledam, af Kongl. Patr. Sällikapet. Herr JoHAN KRAFTMAN, Profeffor, Ridd. af K. Wafa Orden. Herr JacoB von UTFaur, Dired&teur af Oft-In= difka Compagniet, Commend. af K. Wafa Orden, Ledam, af K. Patriot. och Phyfiogra- phifka Sållfk. Herr JoHAn GusTtAF AcrRreEL, M. D. Medici- n&e Adjunå i Upfala. R. 2, Herr Pet. JoH. Brann, Super-Cargo vid Oft- Indifka Compagniet, Ledamot af K. Sållfka- pet i Lund. 5. Herr Baron FREDRIC SPARRE, Hof- Canzler, Commend. af K. Nordft. Orden, Ledam. af K. Målare Acad. och Patr. Sållfk. Herr ÅDOLPA Murrar, M. D. Medicine & Anatomix Profeffor i Upfala, Ledam. af K. Societ. i Upfala, Eafel, Florents, Siena, LR Natur, Curiof. och Patriot. Sållfk. 6 UTLÅND- Utlåndfke Ledamöter. XIII UTLÄNDSKE LEDAMÖTER. fbe SAGRAMOZo, Riddare af Malta. T. 1. Herr DE LA MARTINIERE , General - Chirur- gus vid Franfka Arméen, Prefes vid Kongl. Chirurg. Acad. i Paris. Herr HEviN, Secreterare vid Kongl. / Chirurg. Acad. i Paris. Herr ANT. ULLrtoa, Spanfk Amiral och Aftro- nömus. RT. Herr GLEDiTsCH, Botan. Profeffor i Berlin. Herr A. G. KesTNER, Hof- Råd, Math. Pro- feffor i Göttingen. R. 1. Herr A. Marer, Mathem. Profeffor i Greifs- vald. cr I. : Herr BonneT, Hiftoricus Natur. i Geneve. AR I | j Herr GUETTARD, Botanicus, Ledam, af Kongl. Vet. Acad. i Paris. Herr PO1IssonniEr, Medicus, Ledamot af K. Vet. Academien i Paris. Herr Frepo. CHARL. DE Båer,Profeffor, K. Svenfk Hof: och 1 .egations-Predikånt i Paris. Herr G. F. MuöLirzrer, Kejferlig Ryfk Hiftorio- graphus. | Herr DE LA LANDE, Aftronomus, Ledam. af K. Vet. Acad, i Paris. Abbe Exrpirry, Canonicus i Avignon. Herr Paur Frisi, Mathem. Profeffori Milano. Herr W. CHAMBERS, K. Architedt i England, Ridd. af K. Noräft. Orden. Herr Du HAMEL DU MONCEAUV, Botanicus, Led, arcK. Vet. AcCad i Paris Herr XIV Kongl, Academiens Herr ÅA. L. ScHrözer, Hift. Profeffor i Göt- tingen. Herr E. SANDIFORT, Annat. Profeffor i Ley- den: Balk Herr JoH. AND. MuRrraArY, Botan. Profeffor i (örtingens RT a. des Herr MacQuer, Chemicus, Ledam. af K. Vet. Academien i Paris. | Herr Messier, Aftronomus, Ledamot af K. Vet Acad. Paris: Herr L. RönL, Aftronom. Profeffor i Greifs- wald. Herr Otto Fr. MuirerR, Hiftoricus Nat. K. Dansk Etats-Råd. R. 4. Herr E. LAXMAN, Mineralog. Profeffor i Pe- fersburga Rs 1 Herr DE LA ROCHEFOUCAULT , Duc & Pair de bhanse. ock: Herr ALzrx. B. Körein, Medicin2e Profeflor i Stetin. R. a Herr M. Heir, Kejf. Aftronomus i Wien. Herr MonneTt, Franfk Chemicus. R. 2. Herr Jox. SG EULER , Secreterare vid Kejferli- ga Academien i Petersburg. Herr von Born, Riddare, Bergs-Råd i Wien. Herr PERRONET, Ledam. af K. Vet. Academien i Paris. Herr Anp. Jou. LExELL, Mathem., Profeffor i Petersburg och Abo. R. 8. Herr Banks, Prelident af Kongl. Societeten i London. Herr Dan. C. SOLANDER, Intendent vid K. Mufeum Nat. i London. Herr RuMovsKiI, Alironomix& Profeflfor i Pe- tersburg. | - Utlånd/ke Ledamöter. xv Herr JEAN BER NOULLI, Kongl. Alfra i Berlin. Herr A. G. RicH TER, K. bif Medievs. Profef- for i Göttingen. Herr Kerarrio, Riddare, Aide-Major vid Eco- le Milit. i Paris. Herr Jac. J. FERBER, Mineralogus, Profeffor i Mitau. R. I. Herr SPALLANZANI, Hiltor. Naturalis Profeffor i Pavia. Herr SacE, Mineralogus, Ledamot af K. Vet. Acadermien i Paris. Herr Rowe pr PIsiE, Franfk Chemicus. Herr P.S. PaAiias, Hift: Nat: Profeffor i Pe- tersburg. R. 3 Herr CARSTEN NirEtae, Kongl. Danfk Ju- flitz- Råd. Herr Du SeJour, Aftronomus, Ledam. af K. Vet. Academien i Paris. Prins DE KouRraxiNn, Kejferlig Ryfk Cana Herse. fo Herr DOMASCHNEFF, Kejl. Ryfk Cammar-Her- re och Diredsteur af Kejf. Petersburgifka Vet. Academien , Ridd. af K. Wafa Orden. Abbe Rozier, Canonicus i Lion, Utgifvare af Journal de Phylique. Herr Joun R. Forster, Ledam. af K. Societ. i London. R. i. Herr Baiuiry, Aftronome, Leden, af K. Vet. Academien i Paris. Herr PeT. FreD. Svum, Etats-Råd och Cam- marherre i Danmark. Herr Jon. DE BErGeEr, Förfte Lif-Medicus hos Hans Maj:t Konungen i Danmark. Herr xvi — Kongl. Acad. Utl. Ledam. Herr TRONCHIN, Lif-Medicus hos Duc d'Or- leans. Herr Esartas FLEISCHER, Etats-Råd i Danmark, Herr HAns STRÖM, Kyrkoherde i Egen i No- rige. Herr JoH. ADOLPH SCHINMEYER, Th. D. Su- per-Intendent i Löäbeck. Herr FONTANIEU, Chemicus, Led. af K. Vet. Academien i Paris. R. med bifogad numer, efter Herrar Ledamöbternas Namn och Titlar , utmärker , huru många Rön hvar och en Ledamot härtils ingifvit til Kongl. Academien , fom blifvit tryckte antingen uti de vanliga Handlingarna, eller uti Defs fär frilt tryckta Samlingar af Economifka Rön. TT. med bifogad numer, vifar, huru många Tal famma Le- damvt hållit, fom blifvit af Try ket utgifna, vare fig Int, vådes , Preh hdii eller Aminnelfe- Tal. S. huru mänga. Svar på K. Academiens Fr ägor. FÖRE- FÖRETAL. jävel Vetenfkaps >Academien har funnit för godt, at hår med börja en ny Om- gång af fina Handlingar. Ty fom de hår- tils utgifne vuxit til et antal af 40 Tomer, af hvilka de förfle åro uti Boklådorna få ut- fålde, at de ej mera flycke-vis kunna til köps erhållas , (kulle en fullflåndig Samling af dem med tiden blifva alt för dyr, om famma Tom- tal än vidare årligen ökades , hvarigenom månge kunde affkråckas at fig dem vidare tilhandla. Deremot flår til förmodande, at de, fom förut ega något anial af de förra Tomerna, fkolu nu fkaffa fig de åter flåen. de, når de fe, at förfla Samiingen derige- e T 3 fi $ 3 5 eå fa) nom blir fullffåndig. Andre åter, fom hår- tils ej köpt Kongl. Academiens Handlingar, och ej hafva lägenhet at på en gång frafra >) C CNE DIG fS OEI i SE EES XVIII Företal, S fig alla 40 Tomerna, torde nu börja eat-år- ligen taga den nya Förtfåttningen. Flera utlåndfka Vetenfkaps Academier och Societeter hafva, för dylike orfaker, of- ta börjat nytt Tom-tal; dels blott med litet förändrad Titel, dels ock med åndring i For- mat och andra omflåndigheter. ; Kongl. Vetenfkaps Academiens Nya Handlingar blifva i öfrigt aldeles lika de ål dre, och komma at utgifvas i famma For- mat, och til ungefärligen famma arktial, fiyc- ke-vis, hvar tredje månad, fåfom tilforne. - Konst. Floding jet KONGL OLE NSKA RE eg ACADEMIENS " NYA HAND FÖR MÅNADERNÉE . FANUARBIUS, FEBRUARIUS, MARTIUS, ÅR 1780. PRESES, HerRrR BENGT BERGIUS, Banco - Commiffarius,. Fp: En om Sky-drag Törckomed hos & AA äldre och nyare Audtorer. C'). Men in- A gen (") PLIN, Hifl: Mundi, LZ, Ile, 48. De repentinis fla- LINGAR, Me AR Rn RA PR Rn rr 3 1780. Jan. Febr. Mart. gen har, mig veterligen, upgifvit något för- fök eller experiment, hvarmed deffa ftora och, : för deras väldfamma verkningar, altid med fa- fa och förundran åfkädade Meteorer, i fmått kunde efterapas, och fanningen af derom fet- tade tankar och uttydningar, låggas nog tyde- ligen för ögonen. Vi tage likvål fållan rått på naturens ftora Verk, utan jämförelfe med mindre, dermed likartade Phenomener, och detta år vid Sky-dragen få mycket nådigare, fom det å ena fidan altid är vådeligt, om ej omböjeligt, at på nåra håll genom omedelbara rön förviffa fig om deras natur och befkaffen- het; och å den andra, det, fom verkeligen derom blifvit utrönt; redan föranlåtit få mån- ga olika tankar, om fjelfva orfakerna och fan- na förhållandet af deffa Meteorer, at Pheno- menerna fjelfva börjat fåttas i tvifvelsmäål, ob- fervationerne mifstånkas för fynvilla, och he- la vår kunfkap- derom ftadna i ovifshet och gifsning. Detta harrnu ock, i fynnerhet vid genomläfandet af Befkrifningarne om de, aft Her rarne tibus. "SENECA; Nat: guaefli EE, V. € 12313; VA- RENIUS, Geogrs General, Ly Tec. 21. Pr. X; Bays LE nb PET Bic tele Ra ARR TT 20 RR, MUSCHENBR. Jntrod. ad Pbilof. Nat. PI. $. 2381. BUFFON. Hifi. Naturelle , ”T. I. Art. XI. Edit. 8:vo, FRANKLIN Exp. and: Obferv. on Ele&r. with Letters and Papers on Phbilof. Subje&s. 4:to Lond. 1769:-fub. tit. Whirlwinds, Waterfpouts. RICHARD Hifl. nat. de Pair & des Meteores, Tom. VE Dife. X. BERGMANS Befkrifn. om Fordkloret. IL D p. 47. Kongl. Veten- fkaps Acad. Handiingar, fe tit. Sky-drag. Mem. de Paris. ft. Trombes, Philof. Transa&. f. t. Spout. Wa- ter-fpouts, it. DAMPIERS, THEVENOTS, GENTILS, SHAWS, m, fl. Refor, fom långre ned fkola anföras. 1780. jan. Febr. Mart. 3 rarne CooK, FORSTER, WALES och SPARR= MAN, på deras rela omkring jorden , vid nya Zeeland fedde, och af Herr HopGEs i Koppars- flick föreftålta Sky-dragen, (") föranlåtit mig, at tånka på några förfök, hvarmed dylika Phe- nomener 1 fmått kunna föreftållas , och tillika rätta befkaffenheten och verknings-fåttet af de Luft-hvirflar, hvilka altid med ftörfta fanno«- likhet hållits för orfak til deffa Meteorer, men ingenftåds nog tydeligen finnas utredde och förklarade , närmare kunde infes och underfö- kas. Jag tror mig håruti någorlunda hafva vunnit min affigt, och får nu i korthet, 1, Be- Skrifva deffa förfök , och de dervid fundne åter- gående famt dragande hvirflarne. 2. Jåmföåra dem med Sky-dragens allmånna Phenomener. 2. Omtala orfakerna och fåttet, huru dylika dra= gande hvirflar uti Luftkretfen upkomma och genereras. Sjelfva åmnets fvårighet torde hår vid tjena mig til urfägt, om det farmma ej efs ter värde och min önfkan blifvit utfårdt. Förfla Förföket. 6. 2. Et flycke vanlig krita brånnes i ftark eld; kaftas ännu glödande ned uti rent vatten at fläckas och fållas fönder til et fint damb; vattnet råres om och afhålles med det fimman- de krit=flammet uti en cylindrifk glasflafka, . Aa i Fig. & ESSEN (") Voyage towards the South Pole, Lönd. 1777. T. I. > op. 103. G. FORSTERS Voyage round the world, T. I p- 160, it. JOHN R. FOÖRSTERS Obfervat. made during a Voyage round the world, 1778. p. 100. feq. it. Ori- ginal Aftronom. Obfervat. made in a Voyage towards the South Pole and round the world, by W. WALES and W. BAYLY, Lond, 1777. p. 346. Plate JILL tl 1 I i NN | II | | 4 1780. Jan. Febr. Mart. Fig. 1. 2. 3. Tab. IL fom täppes med körk. Igenom korken nedftickes en fmeal flåltråd ABCDE, fom vid B, C och D år ombögd med et knå, på det) når öfre armen ED med fingret våndes omkring , den nedra ändan AB må uti våttnet omlöpa uti en cylindrifk yta, och fätta vattnet uti famma Öömiöpande gång. Uti höga vida öpna kärl, Fig. -7; kan denna tråd nedftickas igenom et pålagdt lock IK, famt drifvas med ER och bjul, fom gör förföket mindre möådofamt. Det LE öka kalk-hin- nan nedfallande grumlet tjenar ock då at no- gare finna och 1e vattu-maffans rörelfer, til hvil- ken ånda jämvål andra låtta ämnen, fag-fpån, laek-bitar m. m. uti vattnet nedflåppas; hvar- på glafet flålles få högt emot dagen, at man vil kan fe och oblervera hvad fom deruti föregår. fr läder Le Når Nälträden kommit i gång, mår- kes er'god fund atdeles ingen rörelfe uti det klara vattnet; men omlider börjar krit-flammet på bottnen at komma i rörelfe, och efter omftån- digheterne upftiga med olika Phenomener. År krit-dambet mycket löft, ochiej ännu vål fatt fig ned, eller ock tråden omdrifves med ftor haftighet ; upröres vid bottnen en vid, illa for- merad, coniik rök, fom med "någon vridning upftiger fåfom en vidare column til omlopps- tråden. Fig. 1. Har åter kritan mera fått fåtta dig, och trådens omlopp fker makligare, får man på en gång fe kritan flyta ihop til en en- da punkt F, midt under trädens omlopp, och råga fig därftädes til en liten hög; hvarifr an i det famma en fmal rund pelare lodrätt upiti- ger, hvars öfra ända vid GH oftaft i början en= 1780. fan. Febr. Mart. 5 18, och fåfom en fmal flingrande ftrång upfar til den omlöpande trä- den, fe Fig. 2. Samma fträng failer likväl, om rörelfen fortfättes, fnart tilbaka af egen tyngd, fvånger omkring och utbredes til en liten mot- vånd Con GH, Fig. 3. ifrån hvilken kritan uti fnåcke- eller Spiral-gängar, fåfom en ihålig co- lumn , fvarfvas upföre, til den omlöpande trå- | den. Inom denna yttre Spiralen upftiger tilli- : | ka fkyndfammare en tunnare rök, hvilken li- | kafom den yttre, går i fpiraler, och jämte den i förra intirages uti Öfra omlopps - cylindren; hvareft krit-dambet utbredes til et conifkt moln, d famt framdrifves horizontelt emot glafets fi- | dor, blandas med vattnet, och efter hand up- ifrån gör det famma mörkt och ogenomfkinligt. endaft gör en liten fvång d fa Ut det flörre 12 tum, höga och.6 | tum vida glafet, Fig, 7. faller alt detta ftarkare | 1 ögonen. Den lilla nedra pelaren eller klac- ken vid F, blir lizvål då gemenligen kärtare; | kritan drages ifrån alla fidor tilhopa uti Spi- | raler, och formerar likafom 2:ne eller flera om- | kring hvarandra flingrande fkruf-gångor, för- | | medelft hvilka kritan updrages uti den med vidare Spiraler upftigande Columnen, inom ' hvilken alt fmalare och fmalare med famma | fpiral-rörelfe haltigt upfarande columner blif- i va fynbare. Härvid år nöjfamt at fe, huru den I lilla fugande pelaren eller klacken icke altid ftadnar på famma flålle, utan jämte hela co- lumnen fvåfvar af och an, at håmta kritan til- hopa, och deruti nedgråfva en grop, ånda til 4 glasbottnen. Aro tillika gröfre partiklar, fafom dfycken och fkifvor af den öfra kalk-binnan A 3 | Im. 18 : 6 1780. fan. Febr. Mart. m. m. på bottnen, fer man deffe ftörre krop- par åfvenledes alt mer och mer nalkas fjelfva draget, och då de råka den fugande klacken, . deraf ryckas haftigt upåt, famt efter deras tyngd och ftorlek, antingen åter utkaftas rundt om- kring columnen, eller uti fnåcke-gångar fvarf- vas upföre hela den ftigande columnen, til öf- ra molnet, at därftådes med det öfriga dambet utdrifvas åt fidorna , och åter, med yttre ftröm- » men, uti fpiral-ledningar nedflyta. Andra Förföket, 6. 5. Om man i fålle för kritan, flår bom- eller lin-olja uti få ftarkt brånnvin, at oljan fom knappaft fjunker til bottnen, och likafom förut, fåtter det öfra brånnvinet i omlopp, Fig. 4. börja förft alla fkiljde olje-droppar uti en ftrång, likafom kritan, efter hvarandra uplöpa; men innan kårt börjar jämvål hela olje-maffan at höja fig til et litet conoidifkt berg, och up- flyter ftraxt derpå, fåfom en rund jämnt fam- manhångande conoidifk pelare til omlopps-trå- den, hvaråft oljan bredes ut, och af den om- löpande tråden föndras til fkilde droppar, hvil- ka rundt-omkring draget åter nedfalla, och vid bottnen å nyo dermed förena fig at upfly- ta, famt formera en ftåndig circulation, tils oljan Öfver alt med vattnet år omblandad, och ingen ting vidare med tydlighet uti blandnin- gen kan urfkiljas, Tredje Förföket. 6, 6. På famma fått fom den omlöpande ftål- tråden uti de anförda förföken nedifrån up- drager rörliga åmnen, kunna dylika åmnen li- kale- 1780. Jan. Febr. Mart. 7 ändedes upifrån , förmedelft famma rörelfe , dra- gas nedåt, och derigenom föreftålla nedgående Sky-drag. Til den åndan faftfåttes ftäl-tråden ABCD, Fig. s och 9. TaboE: med fin. kork ; uti halfen af en cylindrifk glas-klocka; hvilken med upvånd öpning ftålles öfver et häl uti et litet bord, at ftåitråden nedifrån fritt kan vän- das omkring, och dén omlöpande delen AB inom klockan formera en i öfra åndan Öppen och oftångd cylindrifk yta. Klockan fylles med vatten, hvarpå flåppes varfamt et lager af rödt vin eller Pontak, fom flyter på vattnet, läng- famt blandas dermed, år genom defs fårg der- uti fynbart, och ganika låtvt lyder vattnets min- fta rörelfer. Tråden behöfver då ej länge drif- vas omkring, förrån vinet, fåfom en hängan- de molnfåck , med ringa vridning , börjar gif- va fig ned emot omloppet; fortfåttes rörelten, drages: detta molnet , fom med en vid bas hån- ger vid Öfra vinet, alt nårmare tilhopa, och förbytes til en fmalare, fpiralt vriden, column, fom drages ned uti den omlöpande cylindern, och dårftådes, likafom krit-dambet, utdrifves åt alla fidor och blandas med det omgifvande vatt- net. Altfom denna vin-columnen blir fmala- re och mera cylindrifk, börjar ock dervid til flut, fedan det mäfta vinet nedrunnit, den vid kritan omtalte lilla fugande péelaren eller klac- ken, under fjeltva vattu-ytan vifa fig, til defs alt vinet nedrunnit, och med vattnet öfveralt år jämnt upblandadt. Fjerde Förföket. $. 7. Om man i ftålle för vinet, flår olja ofvanpå vattnet, och dåråft den famma ej nog AA lätt ML 3 1780. fan. Febr. Mart. lått fjunka vill, oOomdrifver tråden med triffa och hjul, kunna alla omftåndigheter af detta nedgående draget ån tydeligare och oftare med nöje åfkådas. Sedan tråden en ftund varit i gang, och hvälfningen hunnit up til oljari, börjar den famma åfven löpa omkring och uti Spiraler famlas til en vifs fläck, hvarålt en co- nifk fåck gifver fig ned; och dåräft rörelfen år tark nog, nedflåpper en läng fmeal conifk co- lumn eller pelare, alt intil fjelfva omlopps-cy- lindren; hvaråft denna olje-ftring breder fig ut, och af tråden föndras til fkilde olje-drop- par, hvilka utdrifvas rundt omkring omloppet, och äter nårmaft glafet upflyta til ytan, för at dårftädes uti Spiraler å nyo nalkas fjelfva draget och deruti nedflyta, iamt fortfåtta den- na circulation, få långe tråden år i gang. $. 8. Den nedftigande olje-columnen hån- ger i början med en vidare bas vid fjelfva ol- . je-ytan, och blir alt fmalare, ju längre ned oci närmare omlopps-tråden; men antager efter- hand alt mer och mer en nåftan cylindrifk fkapnad, hvilken. ock, fedan all oljan dragits ned och blifvit til droppar föndrad, blir vi- dare och vidare, och då i fynnerhet tydligare vifar den haftigt fpiralt omlöpande rörelien, hvarmed oljan åfven uti detta draget nedfvarf- vas. Man fer då äfven luften upifrån, fåfom en conifk tratt, flicka fig ned uti olje-columnen, famt ofvanpå fjelfva ytan formera en grop el- ler mal-ftröm, uti hvilken alla låtta åmnen, fom kaftas på ytan, uti fpiral-linier neddragas, och efter columnens axel, nedföras igenom vatt- net, til nedra omloppet, hvaräft de famma md O > 178017. san BSe0T,, Marta Ö oljan utdrifvas åt fidorna, och flyta up, för at å nyo genom famma våg nedgå och ftåndigt circulera.s Vid den nedfligande olje- -columnen torde förtjena anmårkas, at den famma fällan ifrån början vifar fig aldeles rak eller lod-rätt, utan med flingrande böjningar och lutad ftåll- ning gifver hg RÖdy Gil omlopps- cylindren, hvaråft defs nedra fpets likalom gvarhålles, un- der det ijeliva Öfra delen med Öljery tan vin- des bong: efter fom; fjeltva fvalget af he. la vattu- elda dimärifees: tils omflider hela. maffan kommit til jämnare omlopp, och fjelt- va. draget, mera rakt och cylindrifkt, håller fig midt uti glafet. g. Om vid detta förfök, aldeles ingen olja flås på vattnet, och träden med hjul drit- ves mycket halligt omkring , får man, i flålle för ölje-colbinnen., fe en conifk luft-tratt ftic- ka fig djupt ned uti vattnet, hvilken ock med ån ftarkare drift, bringas til en vid, ftråndigt rin- nande laft-column eller tratt, hvilken, då den råkar fjelfva omlopps-tråden, fönderdelas til et fint fkum, fom fprides omkring friden; men derv id föm är mår kvärdigaft , förorfakar et gan- ika farkt förpande, dån och låte uti fjelfva ln En kork-kula fom fålles ned uti detta lult-drag , vifar ock dervid ätfkilliga HD lyfande phenomener. $. 10. Om ftåltråden tilfkapas få, at defs omlöpande ände AB befkrifver en både up och nedåt Öppen cylinder, Fig. 6. kunna uti et högt cylindrifkt glas, båda ftrömdragen tillika, för- medelft kritan och vinet, eller tvånne olika Fynga oljor uti Spiritus Vini , fåfom uti de be- Ås kan- ——tL 10 1780. Jan. Febr. Mart. kanta element-glafen, upvåckas och föreftällas; Jag har i fmått pröåfvat riktigheten af detta vackra experiment, hvarvid de tvånne ftridi- ga dragen , med olika ämnen mötas åt uti den medlerfta omlopps-cylindren , och derifrån ut- drifvas uti en gemenfam fidoftröm ; men ej hål- lit mödan vårdt, at i flort fullkomna det fam- ma, få vida man af de anförda förföken och fjeltva hvirfvelns art, utan fvårighet förutfer, hvad fom dervid hånda bör, Faft angelågnare deremot lårer vara, at til förklaring at - alla, vid deffa förfök förekommande, och med de, vid fjelfva Sky-dragen i ftort anmårkte, nog enli- ge omftåndigheter, nårmare befkritva och gö- ra fig et tydeligt begrep, om den befynnerliga art af dragande och återgående Hovirflar, fom hårvid uti fjelfva vattnet upvåckes, och hvar- af alla deffa phenomener fåfom nådvåndiga fölgder egenteligen hårröra. Man torde hafva fvårt at derom a priori göra fig nog tydeliga föreftållningar , fåledes är båft at gifva akt på rörelfen af de vid de befkrefne förföken uti vattnet inblandade gröfre åmnen och materier, hvarigenom alla deruti föregående åndringar falla uti Ögonen, och fjelfva hvirflens art vid någorlunda eftertanka blifver, ehuru inbunden, dock ganfka tydelig. $. un. Låt til den åndan ABCD, Fig. 6 och 10. Tab. I. föreftålla den, förmedelft om- loppet af ftåltråden AB, uti vattnet formerade cylindren; EACF, och BGHD åter, de up- öfver och under denna cylinder ftående lika vida vattu-columnerna, och fåledes EGHF, hela den medlerfita lodrätta kärn-pelaren, uti SE Ken, F780. Fan. Febr. Mari. TI ken, få vål fjelfva Hufvud-hvirflln ABDC, fom båda de up och nedgående dragen, upkom- ma: få blir nådigt at gifva akt på de rörelfer hvilka dels urom, dels iaom denna kårn-pelaren EGHF föregå, upvåckas ochtölja på hvarandra. $. 12. Stål-trådens omlöpande ånde AB, drifver uti hela defs cylindrifka omlopps -yta ABDC, vattnet undan för fig, och upvåcker deruti en centrifugal- drift, efter denna cy in- drens horizontela tangenter; men tillika, för- medelft det omgifvande vattnets motltånd , det bakom träden altid tillytande vattnet, och fjelt- va vattnets fammanhang, förfätter det famma uti circulerande omlopp omkring famma cCy- linder.. Med denna dubbla rörelfe utdrifves vattnet rundt omkring hufvud-hvirflen ABDC, uti Spiraler emot I och K; men motas af det omgifvande vattnet och glafets fidor , och vän- des til en dubbel få vål up, fom nedgående hvålfning , hvarunder det circulerande omlop- pet bibehålles , och fåledes den omkring ABDC utgaende lido-ftrömmen, kommer at fvarfvas uti Spiraler både up och ned, omkring medler- ita kårn-pelaren EGHF. För at tydligare in- fe verkningarne af deffe uti det omgifvande vattnet upkommande rörelfer, på det inom fjelfva kårn-pelaren EG HF befinteliga vattnet, år nödigt at fårfkilt föreftålla fig deffa tvånne olika rörelfer, $. 13. Så vida den omkring hufvud -hvirf- Jen ABDC utåt verkande centrifugal-driften , håller det omgifvande vattnet, fom flår i jämn- vigt med inre columnens EBDF, emot defs lodråtta högd fvarande fido-tryckningar, or | ; = 12 1780. fan. Febr. Mart. kare” tilbaka, och fäledes föårminfkar defs tryckning emot denna inra columnen; målte famma column blifva rådande, fjunka ned, och flyta ut rundt omkring ABCD, alt ef- ter fom tråden drifver det omgifvande vatt- net undan för fig. Håraf fkulle, om centrifu- gal-driften råckte ända up til vattu-ytan EF, en tom kärna och fånkning upkomma uti öf- ra columnen EA CF; men då nu, icke allenaft en hvilande högre column EACF påligger, utan jämvål, når denna fjunker ned, at tylla rummet efter det omkring ABCD utdrefne vattnet; det omgifvande fido-vattnet ifrån EA och FC, jämnt tilflyter, at intaga defs rum; och famma fido-vatten , förmedelft den omkring ABCD upåt hvålfvande yttre ftrömmen ftån- digt underhålles; kan ej annat hånda, ån at uti denna Öfverliggande columnen EACF et beftåndigt emot AC nedflytande flrömdrag up- kommer, fom håller uti, få långe fjelfva or- faken dertil, trådens omlopp, och vattnets ut- drifvande omkring hufvud-hvirfveln ABCD, varar och påltår. $. 14. På lika fått år befkaffadt med kårn- pelarens nedra del BGHD. Denna tryckes upifrån, af hela den öfverliggande columnen EBDF; men omkring fidorna BG, DH, af det omgifvande vattnets, emot vattu-högderna fva- rande fido-tryckningar. Så fnart fördenfkull någon del af den öfra tyngden, förmedelft ut- loppet omkring ABCD, uphåfves, råda fido- tryckningarne,at lyfta och uptrånga denna ne- dra columnens vatten, inåt hufvud-hvirflen ABCD; hvaråft det famma utdrifves åt lidor- na, 1780. Jan. Febr. Mart. 13 na, och formerar den utgående famt nedåt hvälfvande fltrömmen, hvilken åter, rundt omkring denna upflytande kärn-pelaren, flyter til, at fylla rummet efter defs upfiigande vat- ten, och fåledes jämvål uti denna nedra de- len af kårn-pelaren , underhåller et ftåndigt up- ät löpande ET få långe trädens gång och utloppet omkring ABDC varar och un- derhålles. 6. 15. Stålstrådens cylindrifka omlopp uti vattnet, I. ranlåter fåledes, endaft förmedelft den omkring ABCD utgående centrifugal- driften, på en gång, trezne fårfkildta, nåra med hvarandra förbundne , flåndigt circulerande ftröm-drag. Omkring ABCD utdrifves vatt- net horizontelt til en vidfträckt utlöpande fröm. Denna motas af fido-vattnet och våndes til en dubbel ; up -och nedåt gående hvälfring ; denna hvälfvande ftrömmen åter, vånder om til med- lerita: kårn-pelaren, at dårfådes formera de up och RA dragen; hvilka inom fielfva hut- vud = hvirtlen mötas åt, och dåritådes förena- de, utdrifvas åt lidorna, at fländigt underhåll denna på. flera fått tillika omlöpande hvinfvel, hvars öfriga horizortela gång. och rund-löpninrg, likvål ån ytterligare, med deffa ftröm-drag och hvålfningar tillika bör lammanfåttas, och f3- fom hufvudfakelig, dervid underfökas och be- traktas. $: 16: Jag har. redan anfört, at den om- "kring ABDC utgående 18, famt up och ned hvålf- vande flrömmen, icke endaft går rått fram, ut, up eller ned, utan tillika uti Spiraler fö- res omkring kårn-pelaren. Deira horizontela om CER 14 1780. . san. Febr. Mart. lopp är nu äfven bade tydligare, haftigare och flar- kare uti fjelfva kärn-columnen och de uti famma pe- lare inåt hufvud-hvirflen löpande dragen. - Man fer alla inom deffa drag framförda åmnen om- löpa med få mycket ftörre fkyndfamhet, ån det yttre omgifvande vattnet, at detta omlopp, vid förfta påfeende, kunde tagas för enda och fanna orfaken til alt det öfriga vattnets om- lopp och gyration. Men då man fillika efter- finnar orfaken til denna ftörre haftighet och drift uti kårn-vattnet, finnes fnart, at den famma icke omedelbarligen härrör. af fjelfva förfta drifvande orfaken, eller den omlöpande ftål-tråden, utan af det yttre vattnets circule- rande gång och omlopp, hvilket, i fammanfått- ning med famma vattens indragning uti fjelf- va kärn-columnen , genererar denna haftigare drift. Den omlöpande ftål-träden verkar icke få vål inåt, fom utåt, på det omgifvande vatt- net; och dåräåft inra kårn-vattnet deraf, förme- delit gnidning och fammanhang med det yttre, föres omkring; kan likvål tråden aldrig få långt up och ned, lodrått til defs egen omlopps- plan, förmå fortplanta denna rörelfen. . Aldra- min!t kan detta omlopp, uti öfra och nedra kårn-draget, blifva haftigare, ån inom fjelfva hufvud-hvirfveln ABDC; fom dock, vid för- föken, tydeligen finnes fke. En ny och befyr- nerlig: omftåndighet . måfte fåledes härvid til- komma, fom förorfakar detta omlopp; och den- na är, efter det fom långre ned utförligare derom fkal bevifas, ingen annan, ån det yt- tre, til. kårn-dragen, med omlöpande gång och deraf upkommande centrifugal-drift ; inflyten- de vattnets hoptrångande, inom dragets trång- re 1780. fan. Febr. Mart. 15 re canal. Imedlertid tjenar denna kärn- colum- nens efter hand tilkomne haftigare omrullning , at deraf tydeligare begripa fjeliva phenomenerna. 6. 17. Så vida den kraft, hvarmed vattnet vid trädens omlopp utdrifves ifrån hufvud- hvirflen år betydeligen ftarkare, ån den, hvar- af famma vatten omföres i ring; kommer ock, enligt fjelfva förföken, den omkring ABDC rått ut, famt rått up- och nedgående itrömmen, Fig. 6. altid något förr i gäng, ån famma flröm hinner antaga den omlöpande rörelfen. = Så långe nu detta varar, och denna hvålfvande flråm förenar lit vatten, dels kortafte dels lång- re våg, med hela långden af kårn-columnens til hufvud-hvirfveln inlöpande drag EACF och BGHD, Fig. 6. upkommer hvarken niå- got omlopp eller vridning uti deffa ingående drag > ej heller förmår famma ftröm, vid bott- nen och ytan upröra andra ån de låttafte, med fjelfva vattnet nårmaft jämnvigtiga åmnen, få- fom krit-darmbet och vinet, och deraf tilfkapa andra än vida, illa formerade, famt rått upfti- gande conifka moln och columner, Fig. 1. och s. hvarföre ock deffa, når fadane ämnen fin- nas, aldraförft vifa fig.” Alt efter fom det hvålf- vande vattnet åter hinner komma uti circule- rande omlopp, och fjelfva defs centrifugal- drift derigenom tiltager, åndras phenomener- na, och fjelfva circulations-vågarne,på et be- tydligt fätt. | 6.18. Vattnets rund-löpning börjar närmaft omkring fjelfva hufvud-hvirflfen ABDC, och fortplantas långfamt derifrån alt långre, få vil utåt, fom up och ned. Sido-vattnet, fom med | den- 16 1780. fan. Febr. Mart. denn2'omlöpande rårelfe ftiger inåt fjelfva kårn- draget, kan fördenfkull ej heller deruti, fåfom förut, endaft löpa rått up eller ned, utan fvarf- vas nu med fammanfatt Spiral-rörelfe upför "fjelfva draget inåt hufvud-hvirfvelen ; utdrifves med famma omlopp derifrån, och befråmjar derigenom den yttre hvålfvande ftrömmens om- lopp och gyration. - Alt fom denna gyratio- nen tiltager, ökes den famma jämvål uti fjelf- "va kärndraget; ftråcker fig alt långre ned der- uti; och blir omfider få flark, at kårn-colum- nens utåt verkande centrifugal-krafter aldeles "hindra, och fåfom et hvalf emotftä fido-vatt- nets inlopp och tryckning efter hela långden af. de inlöpande. kårn-dragen BGHD och EACF." Så längt detta åter fkerj nödgas den yttre hvålfvande ftrömmen , at föka och taga dig våg långre nedy för at komma til åndan LM, och NÖ af de gyrerande kårn-columner- nm BLMD, ANOC, Fig. 10. för at dårftå- des ,, fåfom igenom Öpningen af et verkeligt rör, tränga fig in uti draget; hvarigenom ock nu detta vatten med få mycket ftörre haftig- het omivartvas, och framftryker til kärn-hvirt- len ABCD, fom alt det omkring famma hvirfvel. utdrefna vattnet, med defs erhållne omlopp och centrifugal - drift, tvingas tilhopa emot Öpningen och inom canalen af deffa trång- re inlöpande columner; hvarföre ock fjelfya vattu-partiklarnas, med denna tredubbla rörel- fen, egenteligen fullbordade vågar, och hela hvirfveiens omlopp, fär det utfeende och be- fkaflenhet, fom ordningen af bokitåfverna ef- ter Alphabetet, uti Fiv. 8. Tab. I tydeligare än alla ord utvifa. Vattnet, fom Vid A drif- ; ves 1780. - Jan. Febr. Mart. 17 ves ut til B, up-eller nedlöper, efter den yt- tre Spiralen BCDEFG, til H; hvaräft det fam- ma nalkas kårn-columnen, och deruti upftiger uti den inra Spiralen iklmn opqrstuwx, än- da til ÅA, hvarifrån famma omlopp å nyo efter yttre Spiralen vidtager. En del af det imellan båda Spiralerne befinteliga vattnet RRRR, Fig. 10. kommer hårunder på flit ftålle, uti Råndigt omlopp at likafom ftadna, och göra en fkill- nad imellan den yttre utlöpande, och den in- re fpiralt inlöpande ftrömmen eller hvirflen, famt efter omftåndigheterna och omloppets oli- ka drift, deltaga mer och mindre uti den ena eller den andra. | 6. 19. Förmedelft denna hvirfvels alt mer och mer i gång fatte inra Mechanique och omlopp, hånder nu jämvål, at den yttre, fpi- ralt nedhvålfvande ftrömmen tvingas alt når- måre emot fjelfva bottnen och ytan af hela vat- tu -maffan, och fåledes icke allenaft förmår fåtta alla dårftådes befinteliga tyngre och tröga- re åmnen i rörelfe, och under ftåndig vrid- ning framdraga de famma smed fig til kårn-co- lumnen vid P och Q, Fig. 10. utan ock med håftighet under ftåndig omrullning upföra de famma, efter dragets långd, ånda til fjelfva kårn- hvirfveln ABCD; och fåledes efter deffa ma- teriers olika art, tyngd och fammanhang, der- af tilfkapa och formera alla vid fjelfva förfö- ken nårmare befkrefna pelare, columner och figurer; hvilkas tilkomft, utfeende och befkaf- fenhet endaflt få långe åro fråmmande och uns derbare, fom det klara vattnets rörelfer, hvar- af de famma hårröra, SR obekante och ofyn- ba- 18 1780. Fan. Febr. Mart. Bare. De måfta vid Sky-dragen förekomman- de omftåndigheter torde ock redan af det an- förda någorlunda vål kunna hårledäs och för- Ztaras.” "För at likväl ån tydeligare begripa få vål fjelfva figuren fom inra Mechaniken af def- fe uti flytande åmnen upkommande dragande bvirflar , OCh i fynnerhet orfaken til fjelfva den dragande columnens håftiga omlopp och drift, fåfom deffeé årergående hvirflars egenteligafte mår- ke och béfynnerlighet; har jag varit föraniå- ten "at: närmare 'granfka et annat hithörande rvdraulifkt rön, fom ock til Sky-dragens för- klarande& plågar fäfom et exempel aberopas; jag menar den befynnerliga tratt och hvirivel, fom vid vattnets utrinnande genom horizon- tela Opningar på vida kärl, plågar upkomma, och vid defs närmare befkådande, i förevaran- de "mål meddelar åtfkillig uplyshing, fom af de anförda förföken ej med famma vifshet in- håmtas kan. sel Fortfåttning följer hårnåft. JOH, CARL -WILCKE. ANMÄRKNINGAR om Flåfs -Spåt; af CARL WILHELM SCHEELE. $.-T. + 177 hade jag den åran, at til Kongl. Ve- tenfkaps Academien inlemna nårra förfök, fom jag med Flofs-fpaten anftålt, hvilka öck S | | uti 1789. Jan. Febr. Mart. 19 uti Academiens Handlingar för famma år åro införde, och hvaruti jag bevifte, at denna ften- artens beftänds-delar åro kalk och en fårfkild fyra, fom jag kallade Flufs-fpats-fyra. Vid pafs 2:ne är derefter, ville Herr BoOULLANGER, uftl en liten Afhand ling (") bevifa, at denna fyra ej vore någon annan ån falt-fyra, hvilken med någon jordaktig fubltance ingått en noga före- ning. Ater en tid derefter, framkom Herr MONNET med förfök, fom han ock på denna ften-arten anftålt (2). Han pålftär, at fyran, fom jag utur Flufs-fpaten bekommit, ej annat år, än Vitriol-fyra, fom medelit en "befynner- lig förening (combinaifon extraordinaire) med Flufs-fpaten år blefven volatiliferad. $. 2. Hår hafve vi nu tre olika meningar om denna fyras upkomlit, och det ftår at för- »moda, det en Natur-forfkare, fom ilfkar Che- milka fanningar, gerna ville veta, til hvilken- dera han bör hålla fig. Långt ifrån at envift förfvara mitt en gång tryckta arbete, vill jag kårteligen underföka de hufvud-grunder, hvar- på bågge deffe Herrar Chemilfter förfvara fina meningar. 0. 3. Herr BOULLANGER beftyrker lin fats dermed: at rd fyran precipiterar få vål filfver- fom qvickllfver-uplösningar, och at han af det förra bekommit luna cornua, och fedan han fublimerat + uns af det fenare precipita- bB 2 tet, CC) Expériences & obfervations. fur le Spath vitreux, ou "löor fpa ique ; por M. BOULLANGER , 1773: CC) Obferva ions de Phyfl, de M, PD Abbé ROZzIER, Tom. X. pas. 100. 20 1780. Jan. Febr. Mart. tet, bekommit Mercurius dulcis. Sant år det, at Flufs-fpat-fyran precipiterar filfver och qvick- filfver, hvarom jag ock har nåmnt uti min Af- handling om Filufs-fpaten; men det precipitat fom fäs, år ganfka litet, (ty Flufs-fpaten, få vål fom alla mineralifka produéter af kalk, förer nåftan altid med fig en liten fmitta af falt) och ftörfta mångden af återftående fyran vill ej prze- cipitera förberörde metallifka folutioner, hvil- ket dock borde fke, om Herr BouLLANGERS mening vore grundad. Han måfte ock haiva haft en ganfrka ftor mångd af Flufs-fpat-fyran, för at kunna iå få mycket precipitat: ty af den del fyra, fom 2 uns ganfka ren Flufs-fp2t mig gifvit, har jag allenaft bekommit 3 drachma lu- na cornua: men jag fkall vifa, huru man kan fkilja denna lilla fmitta af Salt-fyran från Flufs- fpat-fyra. En uti Salpeter-fyra tilredd Silfver- fåläön precipiteras med Vinftens-alcali; det- ta precipitat edulcoreras, hvarpå fedan flås få mycket Flufs-fpat-fyra, at fyran har öfverhan- den, då uplösningen fitreras. Af denna Silfs ver-folution drypes få mycket uti Fiufs-fpat- fyran, tils ingen fållning mera fker, och då filas fyran genom grått papper, derpå abftra- heras hon uti glas-retort ad ficcitatem. Förft Öfvergår uti recipienten vatten, och derpå föl- jer Flufs-fpat-fyran, fom öfverdrager retorten och recipienten inuti famt vatten-ytan, med en tjock kifel-fkorpa. Denna fåledes redtifice- rade fyra, kan hvarken precipitera Silfver-fo- lutionen, eller vifa ringafte fpår på Salt-fyra. Om nu Herr BouLLANGERS fits vore riktig, borde denna fäledes renade fyra ju åter preci- pitera Silfver-folutionen, emedan han tror, at, om 1789. Fan. Febr. Mart. 21 om den terreftrifka fubftancen kunde fkiljas ifrån henne, den då ej annat vore, ån ren Salt- fyra ("). Nu vete vi, at denna terreftrifka fub- fd år Kifel-pulver: kan Herr BoULLAN- GER af detta pulvret eller annan Kifel och Salt- fyra, göra Flufs-fpat-fyra ; få vil jag genaft bi- falla hans mening, men ej förr. Hvarföre lö- fer då Flufs-fpat-fyra, blandad med Salpeter- fyra, ej guld? Hvarföre fås ingen Mercurius corrofivus, når Flufs-fpat deftilleras med Qvick- filfver-vitriol? Hvarföre fås intet Plumbum cornuum, når denna fyra drypes uti en med Salpeter-fyra tilredd Bly-folution? m. m. Bor- de icke alt detta fås, om ren Flufs-fpat-fyra in- nehöll Salt-fyra? At en ftark concentrerad Salpeter-och Salt-fyra ej utdrifvit fyran utur Flufs-fpaten för Herr BoULLANGER , vill jag alt för vål tro. Hade han brukat något mindre concentrerade fyror, eller ock vanliga dilueras de Salpeter-och Salt-fyror, få hade Flufs-fpa- ten helt fåkert få vål blifvit decomponerad för honom, fom för mig; ty fom deffa fyror ej hafva få ftark attradtion til kalk, fom Vitriol- fyran, bör litet vatten vara med i fpelet, och fåledes blir Flufs-fpaten decomponerad, i kraft af dubbel affinitet, B 3 ; $. 4. (") Experiences & Obferv, &c, par M. BOULLANGER, Pp, 20. = - - Nous voyons méme, qu'on peut ramener bas cide fpatique å Pefprit de fel pur, & qwil met que Pacide du fel, combiné avec une fubftance terreuie, dont il eft trés difficile de le degager, Pag, 31, fedan han bevift Salt-fyrans nårvaro i Flufs-fpat-fyran, fåger han: Ne refulte-t-il pas de ces expériences, que Pacide fpatique meft au fond qu'un efprit de fel, qui, a notrce avis, ne differe de Petprit de fel ordinaire & pur, que parce quwil eft combiné avec une matiere, que je regarde comme terreufe - - 22 1780. Jan. Febr. Mart. $. 4. Nu kommer jag til Herr MONNET, fom påftår, tvårt både mot mina och Herr BoULLANGERS förfök, at Flufs-fpaten hvarken innehåller någon fyra eller kalk, utan at den- na ften-arten, i förening med en tilråckelig qvantitet Vitriol-fyra, blir volatiliferad, hvilket då utgör den få kallade Flufs-fpat-fyran: atre- Tiduum uti retörten eller det eryltalliferade faltet, fom jag och Herr BouLLANGER: kallat felenit, ingen ting mindre fkall vara ån felenit, at det- ta iiltet, fåfom ock den fublimerade crufta, al- lenaft behöfver mera Vitriol-fyra, för at blif- va förvandladt til Flufs-fpat-fyra. Så raifonne- rar Herr MoNnNET. Vi hafve fåledes en ny jord-art, fom för Chemmifterne. hårtils varit okånd, men ock förmodeligen lår blifva okänd. Det måfte vara en underlig jord-art, fom för fig fjelf år fix, men, jämvål utån eldens til- hjelp, få kan volatilifera Vitriol-fyran, at de bisge förenade utgöra en luft, fom ock uti kölden behåller fir fpånftighet, Än om jag trör, at Flufs-fpat-fyran ej ifinehåller det rin- gafte fpår af Vitriol-fyra, och at all min "Vi- titolsfyra, fom jag nyttjat vid fådan déeftilla- tioh; ännu fins qvar uti retotten, och dårftä- des"förenat fig med Flufs-fpatens bafis, famt at denna bafis år kalk? Kan jag bevifa detta, få måfte ju Herr MONNETS Flufs-fpats-theo- rie ramla Öfver ånda. TT 6. 5. På et uns ganfka ren och til Alco- hol rifven Flufssfpat, flogs 3 uns, noga af- vågd, concentrerad Vitriol-fyra: denna bland- ning defhillerades i fand-capell, och uti :reci- pienten flogos 12 uns deftilleradt vatten. VR | på 1780. Jan. Febr. Mart. ;283 på afvågdes ockfå ganfka: noga 3 uns af fam- ma Vitriol-fyra, fom utfpåddes med ;24 uns vatten , hvartil iedan flogs, få mycket Lizivium tartari , fom likaledes förut var afvågåty tis pundtum:faturationis. ganfka accurat var tråf- fadt; hvarpå - det. qvarblefne lixiviumTartari äter vägdes. Då nu :deftillationen yar til ån- da, fom fortfattes. 8 timmar, med fådan hetta, at ej något: af Vitriol-fyran kunde med öfver- drifvas, fönderflogs retorten ganfka varfamt, maflan uttogs, fom uti. glas-mortel fönderrefs och utblandades med 24 uns vatten, derpå håll= des altfammäns. uti en -kolf, : och fedan: denna blandning hade kokat. några minuter,- tilllogs juft famma mångd lixivium Tartari, fom: 1för- ut. til 3 uns: Vitriol-fyras faturation åtgått; med kokningen . fortfors ännu några minuter til, änteligen förföktes, folutionen , och > befans vara fullkomligen - neutraliferad, ty den hade hvarken Öfverfkott på fyra eller alkalr, et al- kali vegetabile vitriolatum, och följaktligen hade icke en droppa Vitriol-fyra Öfvergaått.-Se- dermera -utlakades med hett vatten all. fåltan, och kalken :torkades, fom då vågde:oå drach- mer... Af denna kalk folverades,2 drachkrmer uti diluerad falt-fyra, då: något återftod;;': fom ej ville löfas , fom tycktes vara odecoömponerad Flufs-fpat;: och, vågde efter torkningen 9 gran. Til en del af denna folution flogs fåcker-tyra, fom fålde genaft calx faccharata. Uti en an- nan del/flogs Vitriol-fyra;: då ftrax föllo fimå cryftaller, fom voro: gips ; och 3:dje: delen af uplöåsningen: evaporerades ad. ficcitatem, fom gaf et uti luften deliquefcent falt. . Ofriga de- len af calx aerata, lades uti betåckt. digel och | PB 4 brån- 24 1780. oJjan. Febr. Mart. bråndes i ftark eld; hvaraf erhöl!s riktig oflåckt kalk, fom gaf kalk-vatten, och med kokning uplöfte fvafvel. At anföra flera fkål, det ba- fis uti Flufs-fpaten år kalk, lårer förmodeligen vara onödigt. Som jag nu ock bevift, at he- la qvantiteten af Vitriols-fyran af denna kalk qvarhålles, vore ock aldeles onödigt at anföra de förfök jag anftålt, för at fe, om Flufs-fpat- fyran verkeligen innehåller Vitriol-fyra; men at ock kullkafta Herr MONnNNETS påftäende hår- utinnan, vill jag allenaft anföra några. 1) Ren Flufs-fpat-fyra precipiterar ej tung-fpat-jordens uplösning. 2) Bly -folution i Salpeter-fyra, precipiteras ej heller. 3) Flufs-fpat-fyra, med alcali tartari faturerad och ad ficcitatem ev2po- rerad , famt med kol-ftybbe blandad och fmåilt, ger ingen hepar fulphuris. At förtiga, det fle- ra fyror åro i ftånd at utdrifva fyran ur Flufs- fpaten.. Dock torde Herr MONNET fnart fin- na fig hårutinnan; han behöfver allenaft fäga, at Flufs-fpaten har den egenfkapen at volatili- feras af alla fyror, til ock med den fixa phos- phori-och arfenic-fyran. At den uti retort- halfen och recipienten varande fublimerade cru- fla, fåfom ock den uti retorten qvarliggande felenitifka maffan, med Vitriol-fyra å nyo de- itillerad , helt och hållet til Flufs-fpat-fyra för- POSSE kan en god Chemift omöjligen med- gifva. $. 6. At ån mera beftyrka, det Flufs-fpaten ej hos fig förer kalk, anförer Herr MONNET följande förfök: Han fmålter tilfammans Alka- li och Flufs-fpat, lika mycket af hvardera, och fer, at denna ftenen derigenom föga eller in- gen åndring undergått; ty fedan han oa ut- utat 1780. Jan. Febr. Mart. 25 lutat alkalinifka delen, har han folverat den uti filtro qvarblefne Flufs-fpaten i Salpeter-fyra, uti hvilken folution han fedan hält Vitriol-fy- ra; men fom han då icke bekommit något pre- cipitat, vill han dermed bevifa, at Flufs-fpat ej hos fig förer kalk. Jag påftår deremot, at alla Flufs-fpat-folutioner fåtta gips, når Vi- triol-fyra tilkommer. Vil jag förfvara Herr MONnNETS förfök någorlunda billigt, få torde han hafva utfpådt fin folution med för mycket vatten. Men hvarföre tager Herr MONNET li- ka mycket Alcali mot Flufs-fpaten , då jag uti min Afhandling om Flufs-fpaten nåmner om 4 delar Alcali mot en del Flufs-fpat? Jag har ock på famma ftälle nåmnt, at om Flufs-fpat fmål- tes med cauftikt Alcali, den förra då ej un- dergår någon åndring. Nu måtte det tvifvels- utan vara Herr MonneTt bekant, at når Alca- li uti ftark eld hindras från fmåltning, det då blir: cauftikt, och juft det fker uti Herr Mon- NETS förfök. Helt annorlunda förhåller det fig med 4 delar vanligt Alcali, ty då decom- poneras Flufs-fpaten, i kraft af dubbel affinitet, och då behåller Herr MONNET ren kalk i fil- tro qvar. Herr MONNET tror ock, at Flufs- fpaten af phlogifticerad Alcali kan precipite- ras, emedan han af defs folution bekommit långt mera, faftån blekt, berliner-blått, ån af det lilla järnet, fom Flufs-fpaten innehåller, kun- de förmodas. Således hafve vi nu nårmare underråttelfe, hvad Flufs-fpat egenteligen år, nemligen en ny metallifk jord-art; emedan man vet, at ej någon annan jord-art, ån den af metaller, med phlogifticerad Alcali kan preci- piteras. Når en Chemift talar om Blod-lut el- B 5 ler 26 1780. Jän. Febr. Mart. ler phlogifticerad Aleali, få förftår han altid fådan lut, uti hvilken ingen Alcali predomine- rar, och fåledes fullkomligen neutraliferad; men fådan lut lår Herr MONNET förmodeligen ej här nyttjat; ty jag kan beråtta, at phlogi- fiicerad Alcali ej precipiterar Flufs-fpaten. Slu- teligen fåger Herr MONNETy tvårt mot alla dem , fom -deftillerat Flufs-fpat-fyran , at:han ej har fett, at glafet af denna fyra blifvit angri- pet. . Hvar och en, fom af denna fyra har nä- got ftående i en flafka, kan Ögonfkenligen hår- utinnan vederlågga Herr MONNETS mening. Så- ledes hoppas jag mig hafva bevift, at Flufs- fpat-fyran år och blir en egen fårfkild mine- ralifk fyra. VR FÖRSÖK på några ITrå-forters krympning utt kolnings-hettå; 2 PETER JACOB HJELM. Ttvidgning och krympning åro 4tvånne til- a fålligheter,: fom hafva -beftåndig, faftån fkiljaktig ,, verkan på alla kroppars Den förra vifar fig på det fåttet, at en kropp, af gifven forlek, vid viffa tilfållen, blir til alla fina fir dor ftörre, och intager fåledes ftörre rum; ån förut,-. Den fenare ådagalågges åter derigenom, at famma kropp, vid andra omftåndigheter, drager 118: på alla lidor tilfammans, och blir på det fåttet-mindre til fin nymd; ån han förr I ut 1780: Jan. Febr. Mart. 27 ut. var... Deffe omvåxlingar, få långe de hålla fig inom vifs gråns, kunna de fålte kroppar undergå, Utan at på annat fått föråndras, ån hvad ftorleken vidkominer. "Men få fnart de fåttas på förre prof i denna våg, upkomma både. mårkeligare och fkiljaktigare verkningar, ' > Orfakemntil flika förändringar år vål -ingen | annan; ån” varmeén; ty når den Ökas , utvidgas Id kropparne, når: den minfkas, krympa de til- | hopa. HVad varmen, egenteligen år, och huru I den famma verkar. på kropparne, hår man ir hh til fénåfte tider icke haft fynnerlig reda uppå. I Men utv Atbandlingen om Ed och yLtuft, har I Herr ScHrrrz lemnat:desfannolikafte uplysnin- | gar, få vål om: varmens” beftånds =delar ,. forn defs: förhållande med andra kroppar. : sa anled- ” ning] Ibixägn 'trosivarmen singå i alla: kroppar, hvilka tyckas behöfva en afmått: och 4) 2 Stycken af ra Björk = = = 505 = 5) 2 Stycken af torr Tall «= = =» 436 > 6) 2 Stycken af rå Tall = = » = 345 - V 30 1780. Fan. Febr: Mart. 7) 2 Stycken af torr ÅTTA de 263 fafe. 8) 2 Stycken af rå Gran »- - = 361 - Retorten lades derefter in uti vindt-ugn, och förfågs med behörig” anftofs af tackjärn, -- mellanglas .och recipient. Sedan-eldning med kol varfamt blifvit börjad, och retorten kån- des: få varm, at den inneflutne luften kunnat gå ut; hölls. denne anftalt få tåt, fom den fpånfliga röken ville tillåta. Under fmånin- gom tiltagande hetta, fom i 4 timmar påftod, fyntes Retorten fom knappaft glödga, och lemnades; derefter at tillika med ugnen atfvalna:: At närmare befkrifva, hvad hårvid i recipien= ten Öivergått, eller huru det fig i öfrigt-för- hållit, år både utom nårvarande åndamåäl, och derjämte mindre uplyfande, efterlom det ut- gjorde en blandning af flera trå-flags vatten, tjära, trä-ättika, m. m. och vidare derom kan Jåfas den af Herr Bergs-Rådet Baron FuNncK år 1748 utgilne Befkrifning om Tjåru-och Kol- ugnars inrättande. | RT I det ftållet förtjänar det nårmare granfkas,; at de -råa trå-ftycken alla varit under lika rym- der låttare, än de torra af famma flag. - Detta fynes vid törfta påleendet ilrida, emot all för= farenhet, fom nogfamt intygar, at rå ved år tyngre ån lika mycket torr... Härvid bör fkill- nad göras på fådan ved, fom nyfs blifvit fålld, i hvilken den tunga växt-faften ånnu inneflu- tes, och på den ved, fom efter fållningen be- hörigen varit någon tid uplagd, men ånnu ic- ke hufinit fullkomligen torka. Den förra år otvifvelaktigt tyngre ån den törra, och må til åtfkilnad kallas Får/R ved. Det fenare fla- | get, 1780. san. Febr. Mart. IH get, fom kan få namn af Seg-rå, målte, i mån efter torknings-graderne "blifva alt låttare' och låttare, ånda til defs det intet vidare krymper eller förlorar i vigten, af den varme, fom luf- ten kan hyfa och meddela. Således år vål et flycke feg-rätt trå ofelbart tyngre, ån et lika ftort flycke tort trå af famma flag, hår de up- tåljas och genaft vågas. Men om någon tid fedan går förbi, torkar det feg-rå ftycket och befinnes mer och mer låttna, ånda til defs det blifver vål tort. Sådan var ockfå håndelfen vid denna våg- ning: ty fedan trå-ftyckena den ena dagen blif- vit förtåärdigade, lägo de i varmt rum til den andra, då de vågdes och kolades. Men fkill- naden I vigten amellan Eken. N:o 1 och 24 famt imellan Tallen N:o 5 och 6, tyckes vara för ftor, at enfamt fkylla på denna orfak, i följe hvaraf man eljeft fkulle fåga, at N:o 2 och 6 varit mera rä, ån N:o 4 och 8, och följ- aktligen mer utdunftat. Men utom det, at Snickaren icke kunnat bringa alla ftycken til högfta likhet, få beror vedens tyngd på mån- ga andra omftåndigheter , "fom nedanföre om- talas, och hvaribland fjelfva: torknings-graden och fåttet. göra ganfka mycket til faken. All ved lyder inycken luft uti fig, . och når, den borttages, få fjunker den torrafte ved fom bly til bottnen, om den legat i et vatten-glas un- der luft-pumpen.. Den vedyfom blifvit ftarkt och våldfamt torkad, måtte fåledes innehålla mer materia under famma rymd ; och följakt- ligen vara tyngre ånpsdenrås: Til bevis at föregående anmärkningar äro ; grun- 32 1780. fan. Febr. Mart. grundade, hafva följande helt fårfka Trå-for- ter, tagne i Junii månad, detta år 1779, blif- vit hydroftatice vågde, nemligen: : Gr. Spec, Vigten af I cub, fot, ry Rå Ek, af tjock telning, 0,988 - 605; €. 2) Rå Björk af ordinairt trå, 0,828 - 51 — 3) a) Rå Tall, nårmaft kårnan, 0,934 - 575 — b) dito, nårmaft detta års faf-ring på famma Tall, 1,018 - 603 — 4) Rå Gran, af ordinairt trå, 0,859 - 527 — Vid denna förråttning mårkes, at Ek-pin- rien förk til bottnen i glafet, få fnart han flåp- tes uti vattnet, men föll icke horizontelt ned, utan ftod perpendiculairt, med ena åndan emot glasbottnen. Deremot fönk Tall-pinnen 3) b) jämnt ned til bottnen. Sedan famma Trå-ftycken legat 2 dygn i fvalt rum, där Solen icke kom åt dem, våg- des de å nyo emot vatten, och befans: . Gr. Spec. Vigten af I cub. fot. 1) Rå Eken, 2 jarie an SOÖRRA 523 fe. 2) Rå Björken, nr &: AB LOEEA A6i ga 3) a) Rå Tallen vid kärnan, 0,575 - 355 — Hilton fen RE ge os a 4) Rå Granen, + = = = 0,594 - 365 — Alla hade nu mårkeligen krympt och flö- to på vattnet. Men til vidare uplysning blef- vo de, efter 3 andra dagars förlopp, återigen vägde, då råkningen få utföll: 2) Rå 1780. Jan. Febr. Mart. 53 Gr, Spec, Vigten af r cub. fot, 2) Rå Björken, = = = = 0,690 = 423 3) z Rå Tallen vid kårnan, 9o0,510 - 313 b) « «= =" vid Ytanj» 0,505-- 313 HR Oanen , on ssd 2 0580 305 1) Rå Eken, = = = = = 0,824 = 503 . På detta fåttet minfkas egenteliga tyngden efter hand, til defs den omfider intråffar med den, fom för torra trå-forter år befunnen , och hår til jämförelfe införes: | Gr. Spec, Vigten af I . cub, fot. 1) Gammal Ek, torr - = = 0,724 - 445 &. 2) Torr Björk, 20 år gammal, 0,552 = 34 — DD fort furd, Utur pe. års gammalt panel, = = = O,543 = 3335 — b) Torr Tall, heit hvit, - '0,404 = 25 — 4) Torr Gran, = = = = = O,518 - 315 — Hos Herrar MUSCHENBROEX, I RiEWALD, M. fl. fom lemnat ofs liftor på egenteliga tyngden af flera flags trå, finnes efomoftaft mycken olikhet i defs beftåmmande för et och famma flag. Det kan ock icke annars vara, emedan denne tyngd beror af få många tilfålliga om- ftändigheter. ”Trädets ålders» årstiden , når det tages; olika ftållen på et och lina träd; jordmånen, dår det våxt; beftänds-delarnas pro- portion; torknings-grad, och fättet at torka trängt, m.m bilaga hvar på flit fått til den- na Stfkiunad: At vidare gå in uti underfök- > ning om alt detta och de Hera anmärkningar, hvartil i det föregående gifves anledning , men : fom föga ännu varit påtånkte, fa vida mig be- kant år, blefve för vidlyftigt och för vida fkildt I ig 1 i | | JA | | 31 | 1780. Ja. Febr. Mart. fkildt ifrån min förefats , den jag redan nog långt öfverfkridit. Det torde likvål ånnu få nåmnas, at då ved får länge ligga i vatten, bulnar han ut och blir omfider "få "tung, at han fjunker. En torr fvamp flyter på vattnet, men då han infupit vatten, fom utkört luften, fjunker han til bott- nen. Tort trå fordrar långre tid at ligga i vatten, innan det bulnar och blir furt, ån et rätt eller fårlkt. Det år ock befunnet, at hali- tort trå, fom lågges i vatten någon tid, tor- kar långt fortare och fullkomligare, når det fedan uptages, än om det ftåndigt legat til tork- nings i luften. > Når fådant i akt tages, bidra- er det ofelbart til trå-varors förbåttring och tullkomlighet. Deraf läres jämvål, at det ej är förfigtigt ät i vatten upblöta giftnade hjul och dylikt, fom deraf federmera i lutten ftar- kare fammandraga fig: Men jag måfte bezgif- va mig til kolnings-tförföket, fedan kolen haft få god tid at fläckas. De inlagde trä-ftycken befunnos nu alt ige- nom kolade, men häåde flagit fig nagot vinda, i fennerhet de rå. Dock mårktes ingen (kill- nad i kolens tåthet: och deraf beroende god- het, imellan den rå eller torra veden. Men imellan trå-forterne var den få mycket mår- keligare. Där hettan varit ftark, hade gren- kolen fvållt ut, få at de intogo famma, om icke flörre rymd, ån förut; men på ena än- dan, fom varit längft ifrån elden, voro de tå- ta och jämna. De hade ockfå därftädes krympt, lika fom de andra kolen. Häraf finnes, at få fnart granveden får ftarkare hetta, ån til defs ; kol- 1780. Jan. Febr. Mart 25 kolning behöfs, gifver han löfa och fladdriga kol, hvarföre man, vid defs inresning 1 milor ibland annän ved,bör vara förfigtigz, om goda kol fkola erhållas. Ek-kolen voro dårnåft myc- ket löfa och pipiga, och ankommer på vidare förfök, om Ek kan gifva båttre kol, hvilket fynes troligt, om eldsgraden derefter låmpas. Det famma gåller ock om grans=kölen, då de kolas enfame. I ftärkare hetta hade Tall-kölen knapt kunnat bärga fig. Men deremot voro Björk-kolen vål behållna och ganfka täta. Björk= trädet vifar fig hårmedelft vara et faft trå, fom innehåller fnindre flygtiga och tjäraktiga des« lar ån Tall öch Gran. För fammanhanget fkull med det föregåen= de , och för at gifva anledning til vidare granfk= ning, åro deffa kol vägde i vatten, tillika med flera allmänna flag, fom tagits i kol=bodärne, hvarötver följande lifta torde få anföras: Or. Sp. — Vigten af vs emot vatten, I cub. fot, 1) Ekskol efter pröf-kolningen, 0,256 = 152 (2, 2) a) Björkekol af aldrabåfta flag, 0,573 + 351 == b) dito af vanlig godhet; > 0,453 = 277 == ec) dito efter prof-kolningen, 0,507 = 311 — 2) a) Goda Tall-kol, vid ytan "på trädet, = a b) dito vid kårnan af fam- mna tad. « - = Ös315 = id: JK c) dito efter profskölningen, 0,277 > 171=— 4) a) Goda Gran-kol, = = 0,272 = 163 = b). dito efter prof=kolningen , 0,204 = 185 — c) dito dito af de fladdriga, oy,218 = 132 Väl Ö,264 = 163 — Utan at långre uppehålla mig hårvid, går CR jag i as 30 1780. Jan. Febr. Mart. jag tilbaka til kolnings-förföket, och anmir- ker förft den fkillnad i vigten, fom etter koi- ningen fans imellan rå och torr, famt imellan hvardera ftycket af famma flags ved. Men förrån nagot vifst förhållande kan håruti up- gifvas , målte flera förfök i denna väg göras. Imedlertid är, genom et medeltal af de tvånne kolade ftycken, vigten utfatt för rå och torr ved, uti följande tafia, fom tillika utvifar få vål fkillnaderna i vigterna, fom mångden af er- hållne kol, jämte vecens törluft under kolnin- gen, de tvånne fiftnåmnde omftåndigheter ef- ter proCent utråknade: Medeltal = Skillnad Procent af 2ft:s vigt. imel.2tt, af erhålll af vedens ne kol. = förluft. 1) Torr Ek 157 afs 10afs 303 - 6093 - 2) Rå Ek - 121 - 8 - 207 - 70É - 3) Torr Björk 1313- 22 EEE SOA 4) Rå Björk n85- RA — = vär MD LR 5) Torr Tall 106 - A mio QR LL AES 6) Rå Tall; 92> 2 äm > ÅR RA 7) Torr Gran 955- I 2 TSE SA 8) Rå Gran, 100 - Bi RANE sn Hår af kan vål inhåmtas, huru mycket kol hvart och et trå-flag gifver, famt hvad fom deraf bortgår under kolningen. Men huru ofå- kert det år, at af et enda förfök fluta til något vifst, angående kol-mångden efter vigt, hafva andra prof ådagalagt. Tv torr Björk-ved gaf några och 30 proCent kol, och torr Tallved allenaft 217 proCent, bågge flagen fårfkilt ko- lade. Denne fkiljaktighet beror både på ve- dens olika befkaffenhet och på eld-graden, VA | hvil- 1180. soffan. Pebr. Män. 3 hvilken kolningen drifves. Samma omftåndig- heter, fom kunna bidraga til förändring uti trå-forters egenteliga tyngd, måtte ock föror- faka, at veden kan gifva mer eller mindre kol, faftån kolnings-hettan altid medgifves den fam- ma. Således år det ej underligt, at famma flags ved ej altid ger lika mycket kol. Af föregående förfök kan vål icke med vifshet dömas , om rå ved, fådan fom under det namnet ofvanföre begripes , år lika tjänlig til kolning, fom den torra. Men i allmänhet kan med 1åkerhet påftås, at rå ved ger fåmre kol, ånfkönt den icke fkulle brifta i mycken- heten, i jämförelfe emot den torra. Torr ved är ofelbart den bålta til kolning; den »r4 kan i nödfall och med förfigtighet brukas; men färfk, och ännu mera fur ved borde aldrig, utan fårfkildt itraff, få inrefas i mila, utom den fkada, fom en fådan värdslös egare lider af dåliga kol. Den i taflan upgifne kol-procenten förmo- das vara tåmmeligen fåker at i allmånhet håäl- la fig vid, då ej annat åndamäl fökes', ån at få någorlunda kunfkap häruti. Och fom det- ta uträknings-fått, at af vigten på veden döma til kolens mångd , hvilka ockfå böra vågas, i daglig utöfning icke kan nyttjas, få målte an- dra utvägar förfökas,at komma denna fanning nårmare. At trå krymper under torkningen, famt åf- ven under kolningen, är redan omtalt. 1 det fenare inflämma alle Kolare , och kan med Ögonmåittet fkönjas, då vidden af en nyfs in- reft mila jämföres med defs ftorlek efter kol- C3 nin- 38 1780: Jan. Febr. Mart. ningen, Men ånnu år icke utrönt, få vida jag vet, om denna krympning fker lika åt al= la leder af trådet, eller huru ftor den i alla händelfer och hos hvarje tråflag år. Af kol- milors fammandragning kan ingen fing vilst häruti låras, emedan de få gleft inrefas, och flere fvårigheter fig dervid yppa. At derföre komma til någon vilshet, voro alla trä-ftyc- ken, fom til kolning åmnades, tagne til vifs upgifven ftorlek, hvilken för Jämnhetens fkuil år uträknad i fextonde-delar af en Svenfk verk- tum, Längden af hvardera tftycket blir fåledes 160, bredden 16, och tjockleken £&:dels tum, hvadan innehållet eller foliditeten af hvar trå- pinne utgår 10,240 fextondels cubic-tum, in- nan kolning derå börjades. Af jaämförelfe der- imellan och det cubic inrymme, fom eiter fullåndad kolning år i behåll, förmodas någon fåker utvåg, eller åtminftone fåkrare ån hittils varit nyttjad, kunna hirledas, at af vedens mångd fluta til den myckenhet goda kol, fom deraf bör våntas, Det medgifves gerna, och det lårer fnart vifa lig, at denna upgift åfven, vid utöfnin= gen, har fina ofullkomligheter. Men deraf li- der den ej. någon ovifshet, i anfeende til den grund hvarpå den år bygd, och genom fitiga rön kan all erforderlig fåkerhet håruti vinnas. Imedlertid intages hår följande fammandrag af de kolade trå-ftyckens förhållande, i-anfeende til krympning och den qvarleminade kolade maffan, fom hos alla var i helt och oafbrutet flycke; r) Torr 1780. Fan. Febr. Mart. 39 Efter kolningen, Procent af förluften, ; långd, bredd, tjockl. rymd, långd, "bredd, tjockt, 1), Torr Eks, 130:4 12 4896: 15 25 25 2) Rå Ek - 1400 14 5380.. 11122 vv KAT 29 5) Torr Björk 138 — 12 4068: 134. 25 25, AV CKA BJjOrE? 13219 FLN ETS Sy NAN sy Törr Hallir3o 12 4680 111832 25 25 Ball 30:02 4580 183 525 25 73, Terr Gran 136 42 489005 150) 2 25 Bs) Ka Gram 138 .. I4 Fler 134 (12 oc FETOEVERETEVSEVERTSEVO Genom detta förfök år fåledes ådagalagdt, at trå under kolningen krymper i alla dimen- fioner , ehurw icke lika i dem alla. I långden har nåftan hvart tråflag lidit fin färfkilda för- minfkning, och år troligt, at den altid blifver olika, efter hvarje trå-forts art och fammanfått- ning, utom (cen: fkiljaktighet, fom olika eld- grad på fanma flags strå kan åftadkomma. För- luften i bredd och tjocklek år hos dem alla li- ka ftor, nemligen 3 1 hvardera, ty hvad un-' dantag rå Eken och rå Granen deruti göra, kommer af deras utfvållning, för hvilken oart -Gran-kolen altid varit kånde och mindre vår-. derace, Denne omftåndighet, jämte långdernes olik- het, förorfakar vål någon fkiljaktighet i de er- hållne kolens rymd; Men ingendera delen": hindrar, at icke defs förminfkning efter kol- ning hos alla träflag, kan anfes för något min-, dre ån halfva cCubic-innehållet af veden. Det: torde vål vara fkillnad på den ved, fom kolas i flutna kärl, där hettan enfam agerar, och på: den, ved fom, kolas med. drag, ,där luften omedelbart inftrömmar at upvåcka hettan, hvil- ken af kol-veden, åtminftong, til någon del, må- fte underhållas, hvaremot” annat bränfle i för- | CA ra 40 1780. jan. Febr. Mart. ra fallet dertil anvåndes. Men vid kol-hand- teringen i ftort, vil man dock antaga, at ko- len böra utgöra hälften af vedens rymd, hvar- med Herr Diredteuren von STOCKENSTRÖM, uti fin beråtteife om kolningarna i Neder-Un- gern , fullkomligen inftåmmer. Ty då arbetet därute;går vål och om fommar-tiden anftålles, förhåller fig kolens rymd til den inrefte vedens, fom I til 2, men om vinter-tiden, fom 7 til 16. Håraf låres, at vinter-kolningar åro fäm- re, ån de, fom göras om fommaren, och böra de, förra derföre afiåggas. Men orfaken til fa- dan olikhet år, ibland fiera tilfålliga, hufvud- fakligen den, at kall luft ger ftarkare drag och frifkare eld, ån varm: luft, hvarföre det aitid går båttre i Hyttor och andra blåfter-ugnar om vintren, ån om fommaren. Vid kolnin- gar äter, fom fkola gifva goda kol, åftundas déremot långfam och jämn hetta, hvilken om fommaren bålt erhålles. Hvad fkillnad fom rå ved undergäår i fam- mandragning under kolhingen, i jämförelfe emot den torra af famma flag, inhåmtas bålt af fjelfva tabellen, och förtjånar ej at vidlyfti- gare förklaras, emedan deraf icke något vilst förhållande ånnu kan utletas. Af det, fom hittils blifvit anfördt, kan den otvungna fölgd dragas, at om det vore möi- ligt inråtta en Mila, t. ex. om 16 cubic-fam- nars innehåll, af et enda ftycke trå, och det famma til alla delar vål och jämnt igenomko- la, få borde deraf erhållas 8 cubic-famnar kol uti et flycke. Efter nårvarande tiders författ- ningar om kol-måttét, bör en -Kol-tunna Sa 3 SE Fr i vr Re — mm seres—— =—]— meste est fr rann 1780. Jan. Febr. Mart. 41 hälla 6300 cubifka decimal-tum, i följe hvar- af, 8 cubic-famnar kol fvara emot 2743 tunnor eller inemot 12 flor-fligar om 24 tunnor hvar- dera. Således har, ester detta råknings-fitt, en cubic-famn ved gifvit i det nårmalte 18 tun- nor kol, eller juft få mycket, fom Kongl. För- ordningen om Allmånningars taxering utfåitter för et Stafrum ved, af 27 cubifka alnars in- nehåll. Men ehuru detta tyckes ftåmma mycket väl öfverens, få möter genaft den fvårigheten, at det år. omöjligt framfkaffa och kola en folid Mila, famt bekomma hela kol-ftycken , lika fto- ra med en tunna eller annat mått, hvaraf vil följa, at detta måtnings-förflag , fåfom ofåkert, äfven ogillas. Det år vifst, at en Mila inre- fes af många flockar, fom ftållas få gleft, at det intet gär an af defs cubifka innehåll -fluta til den kol-mångd,; fom deraf bör erhållas, få framt ej afråkning göres för mellan-rummen, hvilken dock ej annat kan, ån blifva ofåker. Mil-veden rmålte derföre altid upläggas i Staf- rum, innan den inrefes, når man vill anftål- la dylika jämnförelfe-förfök; och vid fådan up- måtning både kan och bör få mycken aktfam- het brukas, medelft fmå veds inlåggning imel- lan den grofva, at foliditeten af -vedfamnen kan anfes för fullkomlig. | Sedan åter Milan år kolad och flåckt, bö- ra de kolade tråden, om alt gått vål, finnas ftå- ende tått utmed hvarandra, i famma ordning och lika hela, fom de inreftes. Det kan der- före icke blifva fvårt at måta och utråkna in- nehållet af en fådan Mila, och det famma med | Me KA ve- 42 1780. Jan. Febr. Mart. vedens rymd jämföra. Det år fant, at man i de flåfte Bergslager utrifver Milorna, famt at de fållan gå få vål,at de behålla en jämn och ordentelig fkapnad. Men i förra håndelfen, böt måtningen fke, innan utrifning går för fig, och behörig afråkning göras för jord och ftyb- be, fom betåcker Milan ; och i fenare fallet, mä fte man lågga mera flit vid kolnings-arbetet, om åndamålet fkall vinnas, | Når den konfter blir mera allmån och ve- dertagen , at medelft dåmning fläcka Milor, hvaruppå, jämte Kolare-konftens förbåttrande, i ätfkillige Bergslager under Nora Bergmåltare- döme, med flit arbetas, blir det icke allenaft låttare och fåkrare at måta Milorna, emedan fltybbet då kan utan fara aldeles bortrenfas, utan kolen blifva ock mera hela och ofkadde: Huru vida det år fånt, fom förfarne Bergsmån påftå, at kol efter dåmda Milor, fom blifvit - forgfålligt aktade för all- våta, icke äro få go- da eller kunna draga få mycket malm på Mas- ugnen, fom kol efter utrifna milor, dår vatten ymnigt och omedelbarligen gjutes på dem, medan de ånnu åro heta; det lemnas för den- na' gången derhån , faåfom en fak, hvilken bör nårmare underfökas, innan man tager fig fö- re atrutreda orfakerna dertil, hvilka dock ic- ke tyckas vara långt borta, Imedlertid och för at komma tilbaka til Kol-miloörnas måtning, tyckes ingen ting hin- dra, at ju de ockia, efter kolning, för full- komligen folida- kunna anfes, hvadan ockfå jämförelfen imellan kolen och veden målte blifva både möjlig .och pålitlig, famt RN -2V me 17890. jan. Febr. Mart, 43 med den upgifne krympnings-lagen. Någan olikhet kan vål hårvid upkomma, och infin= ner fig åtven verkeligen, förmedellt den ivåll- ning, fom kolen uti Milorna undergå, och hvaraf Herr Affefforen och Riddaren RInMAN funnit hånda, at en tunna kol, i fynnerhet af. Gran, fvarat emot en cubic-aln mil-ved. Men alt detta bevifar ej annat, ån at kolningar i fort, icke i allmånhet frambringa få goda och fullkomliga kol, fom prof-kolningen upteädt, hvilket den anförde liftan på kols egenteliga tyngder nogfarnt ådagalågger, hvaråft åfven in- hämtas, at ftora kolningar kunna gifva kol, fom åro få concentrerade, at de i vigten lik- na, och flundom Öfverträffa fjelfva trådet, hvaraf de åro kolade. Och om fädana Milor blifvit noga upmåtte, tviflar jag icke, at ju det upgifne måtnings-fåttet blifvit ftadfåftadt. När utrifna Kol-milor måtas med Tunnor, Skrindor eller Stigar, kan ej annat hånda, ån at mycket mer kol, ån nu utfatt. år, erhålles. Ty ju mer kolen fönderdelas, ju flörre rum intaga de; och 'kan denna olågenhet icke al- deles förekommas, faltån Milorna flåckas ge- nom dämning. -..Håraf, jämte: kolens 'utfyåll- ning, kommer det, at alla upgifter, fom inne- hålla utråkningar Öfver kols och veds-mycken- het, få mycket Öfverftiga halfva innehållet af den kolade veden. I allmänhet anfer man det för vinning, at få flort Stig-tal köl utur en Mila; men det tviflas mycket, om kolens god= het dervid altid bibehålles, .Tvårtom, tyckas de böra förlora få mycket af fin naturliga flyr- ka, fom de. Ofverftiga hålften af den kolade ve- 44 1780. Jan. Febr. Mart. vedens rymd, ehuru det tillika medgifves, at få ftarka kol til alla behof i Bergs-rörelfen ic- ke behöfvas. För öfrigt och om kol fkulle med mit- kårl jämföras emot veden, kan genom upmårk- famhet utrönas , huru mycket för fvållning och mellanrymd bör afräknas i cubic-innehållet af hvarje tunna eller annat mått. -Och når kol- ningar i flort federmera blifvit med tilbörlig aktfamhet anftållde, hvilket i anfeende til mil- vedens och kolens tilförlåtliga upmåtning ic- ke annu kan fågas vara upgifvet, få förmo- das , at den anförde krympnings-lagen, under - vårdfam kolning, fåfom grund til jämförelfe imellan ved och kol, äfven hos ofs fkall blif- va ftadfäftad, och fanningen derigenom få nå- ra tråffas, fom möjligt år och behöfvas kan. Adeserer RR Om en fårdeles Maft, fom liknar fprutor, och gör Hydatides eller Vattu-hölfor 1 Norfens inålfvor; af ANTON MARTIN RoLtANDSSON. År 1771 om höften, fåndes til Kongl. 'Acade- mien ”någre i glas förvarade Vermes, tag- ne utur Lakens (Gadur lota) inålfvor, dem jar ock året förut funnit hos Norfen (O/finerus)3 ty utom de trådlike Mafkarne i våder-blåfan, ja i fjelfva hufvudet, har han deffa, fom fitta in i tarmarne faft med en liten utftråckt nåbb (roftellum) på åndan. De blefvo fånde til SO err 1780. Jan. Febr. Mart. 45 Herr Archiatern och Riddaren von LINNé, fom om dem få utlåt fig: Mafkens få kallade Sipunculi åro befynnerliga, fom hänga faft , och tor= de han vara et nytt genus. Jag vet icke, om deffe Mafkar fedan blifvit uptagne eller nämnde uti Syftemat. Naturzg, Edit. XII; men d. 8 Maji 1777, fann jag dem, efter närmare granfkning, all upmårkfamhet vårde; ty de göra Hydatides eller vattu-höl- for i fifkens inålfvor, och tillika fåfom vattu- fot i buken; ty på fådana nyfs fångade Nor- far, kännes magen blöt och flak; men på frifk fitk kåndes magen hård. Mafken åftadkommer vattu-bläforne fåledes, at fingerformige eller lancett-like utfkott fes på inteftina craffa, då inom Lamina Peritonei eller in Cellulis af Te- la celiulofa, mårkas, helt fmå oval-formige kråk, af 2 å 3 liniers långd, hvilka på den öfra run- da ändan ega 2 röda eller roftfårgade punder, fåftade til et roftellum, eller en liten nåbb. Blåforna åro hvita och genomfkinliga, få at deffa kråk utanpå dem kunna fes, huru de ligga inlindade. Då blåforna upfkåras, förlån- gas deras kroppar, få at de fe förft platta ut, fåfom Tenige och band-mafkar (Fafciole) äfven articulatge; men ringarne blifva fedan ofynliga- re, då kråken antaga en cylinder-form. 'Då man flår Sprit på dem, blifver kroppen ockfå af famma form i en haft, dock altid med nåb- ben i tarm-hinnan fåftad. De blifva, fom fagt år, runde eller cylin- drifke, fåfom Lumbrici eller Afcarides, med något tecken til ringar, faft omärkelige. Dock at de åro dår, fynes af hans invårtes ftrudtur, hvar- 46 1780. Fan. Febr. Mart. hvarigenom han kan indraga eller förkorta kroppen, få at han på de ftörre vål kan gå utfträckt til en tums långd. Han måfte hafva den ftållningen, om han fkulle få rum i få fmå tarmar, fom Norfens. De ftörre Mafkar- ne fes längs efter, dår inteftina fkåras, faft> håttade, få många fom dår kunna rymmas, med et Roftrum eller en nedbögd nåbb, lik= fom på Infedtet Curculio. Afföndrade från tarmen, beftär deras hela rörelfe icke i mo= tus localis, at han nemligen fkjuter fram kroppen eller flyttar rum, faåfom Lumbrici; Afcarides och Fafciole, m. fl. utan på ftållet dår han ligger, indrager eller utftråcker han honom. Andre Mafkar qvickna vid, af påfla- get varmt vatten, och döfvas af kalt, men denne år lika nögd, och vill håldre röra fig i kalt vatten. Bläforna åro ock altid med flem omgifna. Nåbben kan han uti kroppen ingömma el- ler utitråcka, hvilken til fitt tfåfte innanföre, hyfer tvånne röda tubercula, fom åro de fams ma, hvilka man hos ungarne redan anmärkt. Hela formen, (fe Fig, L Tab, IL) kan an= fes för en fpruta, med en pip på öfre åndan: den nedre år affkuren, öppen. Kroppen han= terad , kånnes blöt, är från extremitate pofte- riori vidare, och ftörit vid nåbben, famt lik- fom: upblåft, få at det fynes fom vore nåbben hans pipa, hvarmed han både fticker och fe- da upblåfer tarmarne. Mafken år nog allmån både hos Laken och Norfen , men dock icke alla ärstider fynlig, ty d::27 April 1778, då efter ifens: afgång Nors : fån- 1780. Jan. Febr. Mart. 47 fångades, fom ock den tiden plågar åtas af Allmogen , emedan han då har mindre vidrig luckt, upfkuros åtfkillige, hvilkas tarmar ha- de dylika fingerformiga utfkott, men fågos i förftone inga Mafkar, ej heller kunde de röda nåmnde pundterne vid nåbben uptäcka dem. Några voro dår likvål, men emedan de fågo helt hvita ut, lika med tarmen, kunde de ej, förr ån efteråt, igenfinnas, då något Spiritus Vini flogs på dem. Mot formmar-tiden, då Norfen luktar vårft, åftven fom Laken, når tarmarne fe faffransfår- gade "ut, finner man dem. båft, och troligt år, at de jamte vattu-foten, fom de hos fifken åftadkoinma, åro orfaken til den vidriga lukt, fom både Norfen och Laken har om fomma- ren och höften, då de ej gårna förtåras, men håldre om vintren eller förft om våren, då Juckten är mindre ftrång. Någre Audorer hafva hos andra djur fun-" nit dylika Hydatides och Malkar , fom dock | tyckas vara af åtfkilliga flag. Den fom förft gjordt fådant bekant, fynes hafva varit Ep- VARD TYSON, i Phibf. Transadt. N. 193. p. 506. Han kallar dem Lumbrici Hydropici, och har I funnit fådane uti inålfvor på vattuhktiga Får. Herr Profeffor Parias, i Mifceellan. Zoo- "log. förer Hydra Hydatula til Genus Te&niz, I fom fkal finnas i Svin och Får:jåmvål et flag, fom: han fett uti lefren på Möfs, hvilka dår (ock göra fådane Hydatides. Uti Stralfundi- fches Magazin, 1. Styck. för år 1767, omtalas ock någre fådane Matkar, fom med MIN Re ” ed- | ma I ISA b fer Här ID | Å I | HH Id TR | | fig I - - I en 48 1780. Jan. Febr. Mart. fedde, fkola hafva en krans af tentacula om- kring munnen , hvarmed de futtit faft vid vat- tu-blåforna. Man finner hos Herr Donapscu, de Infe- tis marinis, några befkrefne, dem han kallar Syrinx, at den likhet de hafva med fprutor; och hos Herr von LINNE, en Saccatus, qQua animal includitur. Men min mafk tyckes va- ra annorledes. Befkrifning på Latin torde gå- ra honom tydeligare. DESCRIPTIO. CORPUS molillufcum, albo flavefcens, vel album, teres, ab extremitate poftera fenfim la- tius, obfolete articulatum, hinc totum in & retradtile. 'Cauda truncata, Vertice gibbum, fub- tus velut inflatum, quo Os vel Rofellum paulo inflexum e vagina exferit, intra cutem retra- dille, fubtus papillis rubris ad latera fulcitum; a duarum vel trium linearum, ad poliicis lati- tudinem fe pandit, nullio alio motu locali do- natur. Ore affixum inteftinis adheret. Tan- quam Afcidia LiINNEI, e fiphone aquam fpar- gere videtur. | FOÖETUS, ovali plano corpore, in lamel- lis Peritonei nidulantur vel in facculis, ubi in parte obtufa vel antica Os vel Roftellum, papillis rubris inftructum, fine oculo armato per facculos transparet: in junioribus papilli albefcunt. Spiritu illis fuperfufo, mox corpore cylin- drico videntur, femper tamen ore afhxi ac pen- duli, adultiorum” more, qui fenefcendo ficut emorituri loca inteftinis libera occupant, ni- dos- yn 1780. oJan. Febr. Mart. 49 dosque feu faceulos, ut mihi videtur, fobo- lis eauffa quali conftructturi. ANMÄRKNINGAR | (Nada Herr Martins Rön, rörande en befyn- nerlig Mafk hos Norfen; | af ERIK ACHARIUS, Med. Candidat, Kongl. Vet. Acad. Amne-Sven. 3 jag, på Kongl. Academiens anmodan, — fkulle gifva ritning på den befynnerliga Mask, fom Herr MaARrTIiNn hos Nors och Lake uptåckt och befkrifvit, mötte mig ej allenaft någon fkiljaktighet hos detta, förmodeligen famma kråk, utan jag har ock funnit några andra Mafkar hos Nors, fom förtjena en no- gare upmårkfamhet, och har derföre trott mig böra med fårfkilda anmårkningar för Kongl. Academien redogöra. Den fkiljaktighet, fom jag nämnt, från Hr Martins Mafk, beftår dels och förnåmligaft i en hop taggar, hvarmed 'defs få kallade Ro- ftrum Öfver alt år beväpnadt, och fom ganfka tydeligen kunna fes Tab. II, Fig, 2. dår djuret finnes aftaget genom Microfcop; dels i fåttet, huru detta Roftrum kan af Mafken röras. Kroppen har annars, fom Herr MARTIN behagat fåga, en fprut-lik form, dock få, at framdelen vid balis roftrisår något tjockare, D | alta- 50 1780. Jan. Febr. Mart. aftager fmåningom emot åndan, och liknar få- ledes nårmare en tapp (fufiforme). Den öfre delen af Mafken, eller defs roftrum, år af en rått befynnerlig art; förft, i anfeende dertil, at det famma ifrån fin fpets, fom dock är niöä- got trubbig, kan indragas inom fig fjelft, ic- ke annorlunda ån fom fker med Tentacula hos nägra af Blöt-mafkarna (Mollu/ca), fåfom Limax &c., fedan för defs fmå nedböjda taggar, hvarmed det öfver alt i en fned ordning år befatt. Med deffa taggar håller Mafkén fig faft, åfven vid allahanda andra ting, fom komma åt honom, då han år utom fifken, och hvar- ifrån han fåledes fvärligen kan fkiljas. Lärer icke heller kunna göra fig fjelf lös på annat fått, ån genom Snablens (Rofri) indragande, hvilket deffe fmå krokar eller taggar icke hin- dra. Ej heller kunna de då förorfaka djuret något men, emedan fnablen endaft ifrån än. dan, men ej vid defs bafis, indrages. = Vid fnablens utgång fes vål tvånne mörka pun- der, hvilket ätven Herr MARTIN anmärkt, men jag fann dem nog för fmå och otilråck- liga at kunna gifva någon ftadga för den fam- ma. På fjelfva kroppen fes ej tecken til ni- got hål, utan finnes det famma vid defs ånda. Af hvad anfördt är, lårer kunna flutas, at denne Mafk icke kan föras under något förr bekant flågte (Genus) af Tarm-mafkar (Inrefiina) utan utgör et eget, fom torde få kallas: ACANTHRÖOS Hvars kännetecken år: Corpus fuliforme, leve , fubrugofum: pone attenuatum, Obtuliufculum, pervium. Ro- 1780. Fan. Febr. Mart. SI Roftrum cylindricum , ab apice retra&ile: : hamulis per feries alternatim digeftis, re- curvis, oblitum. Hvad luckten hos Nors betråffar, har jag NH fått mindre anledning, at med Herr MARTIN, likt tro deffa Mafkar vara dertil orfaken, och det d derföre, at luckten är beftåndig hos Nors, men jag har både i Maj, til och med September och Il) October månader, oagtadt nogafte underfök= = ningar hos ganfka flort antal Norfar, fållan i funnit deffe Mafkar, och aldrig deras förmente ill | fetus. Troligare år, at Norfens lukt, fom I hår år ftarkaft om våren , hårrörer af juft då I infallande och varande lek-tid, på fått, fom hos viffa djur, under deras brunft; och at man 1 fjelfva fifkens natur får föka orfaken til den- na luckt, befynnerligen, fom efter denna tid, I | duckten år i beftåndigt aftagande, ja få, atden — - fl Om, vintren kånnes ganfka ringa hos fomliga HA fikar. Attiden, på hvilken Norfen leker, famt ill oda han följaktligen har fin ftrångafte luckt, I | infaller något olika, i anfeende til ftället, el- i | der i Finland, dår Herr MARTIN gjort fina ji | Obfervationer, och hår i Mälaren, tycker jag (i |omig hafva någon anledning at tro; Den Hl nu omtalte Mafken tyckes åfven i mycket Il » flörre ymnoghet infinna fig hos Norfen i Fin- I | land, enligt Herr Martins upgift, ån hår, hvarålt han verkeligen år rar. Vattublåfor (Hydatides) hos Norfen, har jag icke fett, och intet annat finger-formigt, ån få de naturliga utfkotten eller inteftinula c2ca, fom .omgifva Pylorus vid inteftini början, el- i ler åro defs appendices, och fom finnas hos | D 2 he- i z2 — 1580. Jan. Febr. Mart. hela Lax-flågtet (Salmo), men i ån ftörre ym- noghet hos Scomber, Gadus , Xiphias &c. ehu- ru de dock hos viffa flågten aldeles faknas, fafom hos Cyprinus, Labrus m. fl. Uti def- fa utfkott har jag vål funnit ganfka fmå, helt hvita, åggformiga, nagot platta kroppar, dock frrödde, men icke faftfittande; åfvenfå i bör- jan af inteftinum , hvilka delar nåftan altid åro fyllde med en klar flemm, men jag tyckte dem fnarare likna Fafciole , ehuru de för tin finhet icke få noga kunde underfökas. Bland de andra Mafkar, fom Norfen hos fig herbergerar och jag funnit, får jag förft nåm- na den, fom tr:ffas uti våder-blåfan (Ve/ica aérea) och fom på defs inre yta på ätfkilligt fått, medelft hvarjehanda krokar och bugster, kryper från det ena ftållet til et annat. Deffe mafkar åro, från 4 til 6 linier långe, ganfka fmale, mot åndarne ånnu fmalare, genomikin- lige, hvite, hårde, flåte, utan miårkelige fkryn- kor, åro viga och röra fig lått, men förmå äfven göra fig ftyfva, lefva dock icke långe, fedan de åro tagne ur fifken, och torde vara Afcaris vermicularis. Fafciola inteftinalis, fom til mera ÖOfverflöd tråffas hos Norfen, har jag ofta funnit, tillika med den Mafken, fom Tab. I. Fig. 8. 9. finnes aftagen, inlindad inom pe- ritongum, antingen mellan inteftini öfre ånda och ventriculi yttre böjning, eller på några andra ftållen i buk-caviteten, men detta har jag ej blifvit varfe at dcanthrus gör, utan en- daft funnits fafthångande helt lös och. ledig in- om inteftinum. Denna Fafciola år ifrån 4 å 5 lin. til en tums långd, ibland derutöfver, har flör- 1780. san. Febr. Mart. 53 förfta likhet med en Binnike-mafk (Tenia), i anfeende til defs många leder, år åfven något platt, men defs fråmre ånda eller hufvud fyns tydeligt, och inga ofcula på lederne förmår- kas. Röreifen, fom denna Mafk har, år åfven fkild ifrån Binnike-mafkens, ty här fker den på famma fått fom hos Lumbrici, eller me- delft ledernas ymfe-vis påfkjutande och utvid- gande, då deremot de efterföljande blifva fma- lare. Håraf kommer åfven , at mafken näftan aldrig har någon jåmn bredd. Den fråmre ån- dan år något bred, men förlånger fig ibland, då den liknar et fnyte, på hvars ånda jag med Microfcop blifvit varfe tvenne hål (O0/cula), med hvilka Mafken förmodeligen fuger fin fö- da, och med det famma pinar fifken invårtes. Sidorne af denna fråmfta led åro altid likafom '” infugne, och göra den derföre nåltan fyrkan- tig. Denne Mafk år mycket feglifvad, I fållfkap med denna, har jag funnit en Malfk af annat flag, fom til kropps-ftållningen fullkomligen liknar Igel-flågtet (Hirudo), år hvit, af 3 til 5 å 6 liniers långd. Bredden midtpå 3 lin, aftagande mot bågge åndar, men målt emot den efterfta. Kroppen år flåt, något platt, med ganfka fina, nåftan omårkeliga fkryn- kor, och rörer fig ganfka lått, men lefver ic- ke långe. Framtil, inunder, fes en oval-for- mig Öppning, hvarmed Mafken utan tvifvel fu- ger lig faft, och fåledes föker fin föda. Figurernas Förklaring. Tab. II. Fig. 1. 4Acanthrus Sipunculoides i na- turlig ftorlek. | D 3 Fig. 54 1780. Fan. Febr. Mart. Fig. 2..Den famma fedd genom Microfcop. a. Defs Snyte (Roftrum), något lu- tande. b. b. De fmå krokarne eller taggar- ne, fatte om hvarandra i fneda linier, omgifvande Roftrum. C. c. Snytets balis, hvarvid fynas de tvenne mörka pundterne. d. d. Knapt mårkelige fkrynkor på fjelfva kroppen. Fig. 3. Våder-blåfan (Vefica aérea), hvilken med Mafkar på fin inre yta år fullfatt. Fig. 4. Vifar tvenne af de nyfsnåmnde Ma- fkar i naturlig ftorlek. Fig. 5. Föreftåller vid a. Norfens mage (Ventriculus) på hvil- ken i akt tages b. Defs början eller Oefophagi flut, famt c. Pylorus, omgifven med d. d. d. d. Inteftini fingerformige ut- fkott eller inteftina ceca. e.e. Det öfriga af tarmen, gående i råt linea til anum. f. Kylfevis liggande, och med hinnor omgifne Mafkar, af hvilka Fig. 6. Vifar en af de ftörfa, fom genom Microfcop til fin fråmre del fedd, Fig. 7. Röjer vid a. a. Ivenne fug-munnar (0/cula) och b, Den ena af fråmfta ledens fidor lik- fom indragen. Fig, 8. En annan liten Mafk, fom tråffas med den föregående. Fig, 1780. fan. Febr. Mart. 55 Fig. 9. Sedd genom Microfcop. a. En oval öpning, på defs fråmre ända och undre lida, hvars b. Spets vetter nederåt. ANMÄRKNINGAR vid Canelen; gjorde på Ceylon, ; | af CARL PETER THUNBERG. QCanelen har i alla tider varit råknad för den —— låckrafte af alla Specerier, fom Oft-Indifke Öarne gifvit ofs, och tillika et det aldraför- nåmfta hjertftyrkande medel, fom ifrån åldre tider varit, och ännu år Hollåndfka Nationens monopolium. Den aldramåfta och förnåmfta Canel fram- bringar Oen Ceilon, hvilken man trott vara den enda ort, fom kunde fortbringa denna bar- kens tråd; men det har i fenare tider blifvit funnet åfven på andra ftållen, fåfom af Pro- feflor JACQvin på Martiniqve, af mig på Öen Java, och af Franfoferne på andra ftållen. Det förtjenar dock at anmårkas, det Canel-barken aldrig eger den finhet och behaglighet på an- dra ftällen, fom på Ceilon, utan blir gröfre och i fmaken mera bitande och hettande. Då jag, åren 1777 och i början af 1778, Vi- ftades på Ön Ceilon, hade jag tilfålle, under DA mi 56 1780. ofan. Febr. Mart. mina refor dårftådes, at befe de måfta både vi- da och planterade Canel-fkogar, ur hvilka den Canel håmtas, fom årligen hit til Europa ut- fkeppas; och fom jag då tillika fick låra och obfervera dervid flere faker, ån Refe-befkrif- vare för mig anmårkt, har jag trott det icke fkola vara obehagligt eller aldeles onyttigt, 2t til Kongl. Vetenfkaps Aeademien deffa mina hårvid gjorda anmärkningar inlemna. Åkta Canelen tages utaf Laurus cinnamo- mum, et tråd, utaf medelmåttig högd och ftor- lek. Den fkiljes med bredare och mindre fpit- liga blad ifrån Laurus caffa, fom gifver den gröfre Canelen, och tyckes endaft vara en va- rietet af den förra. Det år få mycket troli- gare, at den gröfre och finare Canelen, eller Laurus cinnamomum och Caflia, åro endaft va- rieteter, hårrörande af climatet och i fynner- het jordmonen, fom Ceilon framför alla an- dra lånder frambringar den båfta, och det fam- ma fker icke allmånt öfver hela On, på alla defs trakter lika, utan endaft på några få, dår jordmonen dertil år tjånlig, fom man långe förut vetat af den vildt våxande Canelen, och nu i fenare åren åfven befunnit vid den plan- terade. Sydvåftra hörnet af Ceilon år det, fom ger ofs denna behageliga krydda, och de or- ter, hvarifrån den måft håmtas, åro vid Ne- gumbo, Columbo, Caltere, Barbary, Gale och Mature, alle liggande långs efter och nåra in til fjö-kuften. Den Canel, fom detta hörn af Ceilon frambringar djupare inåt landet, blir, ju långre in, defto mera grof, mera fkarp ög 1- 1780. Jan. Febr. Mart. 57 bitande på tungan. Hela denna ftråcka af Öns kufter år bevåxt med tåtare och glefare Co- cos-trån, och jordmonen beftår af fand-hedar och dunor. Deffa dunor kallas på Ceilonika . fpråket Marendan, och år det dår en allmånt bekant fak, at Canel, fom vuxit uti Maren- dan, år den finafte och båfta. Den fina Ca- nelen har följande egenfkaper: 1) År den något böjelig och tunn, ofta ej tjockare, ån Regal - papper, eller något mera. | 2) År den något ljus och gulaktig til får. gen, ibland flötande på brunt. 3) Har den på tungan en fötaktig fmak , fom ej år ftarkare, ån at den utan fveda kan tålds, utan någon efterfmak., Ju mera Canelen afviker ifrån deffa känne- mårken , defto grofvare eller odugeligare råk- nas den då före at vara, fåfom: 1) Om den år härd och tjock , fom en Svenfk > flyfvers flant. 2) Om den år mycket brun och mörkfårgad. 3) Om den är ftarkt flickande och brånnande på tungan, med en fmak, fom ftöter på Krydd-neglikor, få at man ej utan fveda kan tåla den, och milter åfven hudens flem, då den flere gånger pröfvas. 4) Om den har någon efterfmak, fåfom at vara ftråf, betfk eller - flemmig. Sådane åro forterne af Canel, då de utur Förråds-hufen våljas och forteras til utförfel, vid hvilken Commiflion jag, under mitt viftan- de på Ceilon, flere gånger och på flera ftållen, D 5 var 58 1780. fan. Febr. Mart. var på Hollåndfka Compagniets vågnar, ibland andra dertil förordnade, nårvarande; men de, fom uti fkogarne upföka Canel-tråden och af- fkala barken, omtala fiera och andra forter Ca- nel, hvilkas blad til fit yttre anfeende ega nå- gon likhet med hvarandra, och nyttjas ej al- le til fkalning, utan följaktligen af kånnare ut- wåljas. Deffe Canel-fkalare kallas på Cingale- fifka fpråket Schjalias , och Canelen i allmån- | het Cuarundu. Sorterne, fom Schjalias råkna, åro följan- de tio: vt) Raffe Curundu eller Penni-curundu, det år föt eller Honing-canel: denna år den bi- fla och angenåmafte, har ftora, breda och tjocka blad. 2) Nai-Curundu, d. ä. Orm-canel (Slange-ca- nel), fom kommer nårmaft in til den för- ra, ehuru ej aldeles i famma grad, uti låc- kerhet, och har åfven ftora blad. 3) Capuru-Curundu, d. å. Campher-canel. Den- na fort fins endaft uti Konungens lånder. Af roten deftilleras Camphert. 4) Cahatte-Curundu, d. å. fammandragande, . ftråf Canel: den har något fmårre blad, än de förre forter. Deffe fyra forter, fom allefammans åro af et och famma fpecies af Laurus cinnamomunm, åro icke annat, ån nåra hvarandra liknande varieteter, fom fkiljas af Schjalias blott ige- nom ifmaken, och äro de endafte, fom för god Canel böra och kunna fkalas. Föl- 1780. Jan. Febr. Mart. 59 Följande forter fkalas aldeles icke: 5) Sevel-Curundu, d. å. flemmig Canel, hvars bark, tuggad, har en limmig efterfmak, likfom af en Mucilago. Barken håraf år vek, trådig eller vrefig, och ej få tåt eller compatt, fom de andre: den år ock feg, famt låter böja fig lätteligen, utan at den flrax fpringer. Denna år ock en varia- tion af Laurus cinnamomurn. 6) Dawul-Curundu , d. å. platt eller Plank-ca- nel, få kallad , emedan barken under tork- ningen icke rullar ihop fig, utan förblif- "ver platt. Denna år Laurus caffia. 2) Nica-Curundu, d. ä. Canel med blad, fom likna Nicaeol eller Vitex negundo, nem- ligen, at de åro lancet-like eller långe och fmale. Denne tyckes vara en varietet af Laurus camphora. Utom deffe fju forter, råknas ånnu tre, fom mårkeligen fkilja fig ifrån den äkta Cane- len: man kan ockfå ftrax fe, at de ingalunda ' med råtta kunna råknas under Canel-tråden. > Håraf har jag endaft fett en fort, nemligen » ”Törne-canelen; de öfrige forter åro ganfka ra- re, och finnas allenaft uti Konungens lånder. 8) Caturu-Curundu, d. å. "TÖrne-canel (Dorn- canel): den är af en helt annan familie ån Canel-trådet, och barken har icke den min- fta fmak af Canel. Bladen likna icke Lau- rus, och grenarne hafva (fpinge) taggar IPA 0) Mal-Curundu, Ad. ä, Blom-canel. 10) 1780. fan. Febr. Mart. 10) Tom-pat-Curundu, d. å. Tre blads Canéel, hvars blad fågas emot fpitfen dela fig i tre delar. Canel-tråden , fom fkalas, hafva hårtils vu- xit och våxa ånnu til ftörfta delen uti fkogar- ne vilde, utan konftens åtgård. Europeerne hafva trott och Cingaleferne påftått, at god Canel altid borde våxa vild, lemnad åt fig fjelf, och at den planterad, hvarken fkulle trifvas eiler blifva ågta. Tråden fortplantas på det fått, at Ceilonfka Skatorne åta mogna bår, (hvilkas kårnar i deras mage ej fmålta), och fedan utplantera dem hår och dår i fkogarne. Foglarne hafva derföre aldrig blifvit fkutne, utan fridlyfte, och troddes, at detta planterings- fått förnåmligaft bidroge til Canelens tilkom- mande godhet. Denne fördom rådde, til flu- tet af detta Seculi Sextio-tal, då nu varande Gouverneuren, Herr IMAN WILHELM FALK, började i fmått förföka at med konft odla up Canel-tråden. Båren blefvo då fådde, fom vil och fnart upvåxte, men hade det ödet, at plantorna efter någon tid bortvifsnade och ut- gingo. Når orfaken hårtil noga efterfpanades, -befans, at Ceilonefer, (fom draga fin profit af Canel-fkalningen i fkogarne, och ogårna fågo defs plantering , fom med tiden fkulle göra famlandet deraf vigare och beqvämligare) nat- tetid hemligen hade begutit dem med varmt ' vatten, Sedan detta bedrågeri blifvit uptåckt, låt Gouverneuren åter plantera, i början af fjut- tio-talet, flera bår och på flera ftållen , både i fmått och ftort, -hvilka upvuxit, frifvas vil, och hafva redan kaftat af fig flera Canel-fkörder. — Cane- 1780. Jan. Febr. Mart. 6t +» Canelen i fkogarne fkalas på tvånne får- fkilde tider i året.” Den ena kallas Stora Skörs den, fom varar ifrån April til Auguftus, och den andra Lilla Skörden, fom varar ifrån No- vember til Januarii månad. - Kufterne utaf Ön Ceilon äro, til vid. pafs fex eller fiere mils bredd inåt landet, Hollånd- fka OA-Indifka Compagniet aldeles tilhörige, och regeras 'af defs Gouverneur, faftån landet bebos af Cingaller, fom efter flutade krig blif- vit Compagniets Underfåtare. Det inre, med- lerfta och bergaktiga af Ön, tilhörer Ceilon- fka Konungen, fom refiderar i Candia, och år nu få innefluten på alla kanter, at han ej kan ut-lurendråga fin Canel til fråmmande Na- tioner. Uti fkogarne af Compagniets egna lånder år det, fom Schjalias föka och fkala Canelen, faftån det ftundom hånder, at de ftjäla fig in i Konungens fkogar, och gå ibland ånda til Can- | dia, på en halt mil nåra, at fkala den. - Men blitva de då någon gång uptåckte och fånga- de, få affkåras dem Öron och nåfa. Hvarje diftri& eller By uti Compagniets lånder, år fkylldig at årligen fkala och lefve- rera en vifs myckenhet Canel, hvaremot de ega fritt et vifst ftycke land at nyttja och be- bo, utom annat. Öfver et vifst antal Schja- lias, åro Ceilonfke Ofver-Mån fatte, fom haf- va upligt öfver dem och Canelen, famt åfven rått at för fmärre brott ftraffa dem. Öfver allefammans åter år fatt en European, fom kallas deras Hufvudman (Hoofd der habad- 62 1780. Fan. Febr. Mart. ” habadde, eller ofta i allmånt tal Capityn Canel) och emottager famt blir Compagniet anfvarig för all Canel; han har ock råttighet at i de fvarare brottmål ftraffa. Canel-fkalningen tilgår på följande fått: 1) Utfökas , efter bladens och andra känne- mårken, goda Canel-tråd: de grenar, iom äro tre år gamla, affkåras med en vanlig krokig ”Trågardsmåltare-knif. at 2) På de affkurne qviftar affkrapas barkens ytterfta fnas (epidermis) med en annan knif, fom på ena kanten år convex, och på den andra concav, med hvafs fpits, å ymfe fidor fkarp. 3) Efter affkrapningen, upriftas qviftarne längs efter med knifvens fpits , och bar- ken loffas fmåningom ifrån, med knif- vens convexa ågg, tils den aldeles kan afdragas. 4) Ihopfamlas denna fkalade barken, fera fmårre pipor deraf ftickas in uti de ftör- re, utbredes til torkning, då den af fig fjelf ihoprullas, ihopbindes til knippor, > och åndteligen bortföres. Alla deffa fyfslor förråttas ej af en enda Man, utan fördelas imellan flere. Schjalias lef- verera fedan Canelen uti Compagniets til den ändan på fera ftållen anlagde Packhus, dit den antingen båres, eller dår åar finnas, föres med båtar. Hvarje knippa år då ombundet med tre tunna rotting-rör, och våger ungefårligen 30 8. I Packhufen upläggas de i högar, för hvarje By fårfkilde, och tåckas med baft-mattor. Emot 1780. fan. Febr. Mart. 63 Emot den tiden, fom Skeppen böra affegla til Europa, fom gemenligen fker i November och Januarii månad, gör den Hollåndfke Huf- vudmannen en refa til alla deffa Packhus, at afvåga och emballera Canelen til utförfel. Hår vid år antingen Dodttoren eller Chirurgus på ftållet allena, eller tillika med honom Chirur- gi på Skeppen, nårvarande, at pråfva hvarje knippa, för hvars godhet de fedan målte vas ra, anfvarige. : Hvarje knippa göres vid pafs två alnar lång, och afvåges til 85 €3 netto, ehuru den fedan mårkes och råknas för 80 &, få at 5 & afgå för intorkningen. Med tåg vål” och härdt ombunden famt afvågen, infys Canel-knippan uti tvånne fåckar, den ena utom den andra, och mårkes til vigten och ftället, dår den blif- vit inballerad. Såckarne få ej vara fegelduk el- | der linne, utan fådane, fom i Indien kallas Gunjefakken , hvilke ej fkada Canelen under » transporten. ; Ifrån deffa Packhus afföras ' Canel-fåckar- | ne til Skeppen, och fedan de dår, jämte an- dra varor, blifvit inlaftade, öfes lös fvart-pep- "par deröfver, at fylla up alla mellangömmor. Pepparen, fom år torr och het, fuper, under refan, åt fig Canelens fuktighet, och har be- | funnits derigenom icke allenaft hålla Canelen god, utan åtven förbåttra defs godhet. Canel-plantager hafva, i flutet på 60 och | 1 början på 70-talet af detta Seculo, igenom Gouverneuren FaLrss vifa och förfigtiga anftal- ter, blifvit anlagde på flere ftållen, dår fiere tufen trån blifvit planterade i fand-grund, SS Ör 64 1780. fan. Febr. Mart. för Canelen aldratjånligafte jordmon. Vid" Si- tulwaka, fom ligger vid grånfen imellan Konun- gens i Candia och Compagniets land, år en ganfka ftor Canel-Trågård, hvaraf, år 1778, Canel redan blifvit 3:ne gånger fkalad och fånd til Europa. Vid Pafs (icke mycket långt ifrån Columbo, en Gouverneurens Luftplats), åt- ven utanföre Columbo Fåltning och Stad, vid Caltere och Mature, har jag fjelt fått befkåda anfenligen ftora Canel-plantager, fom 2, 3 å 4 är förut blifvit anlagde. Det blir för Hollåndfka Oft-Indifka Com=s pagniet otroligen beqvåmligare, at få håmta tin Canel utur en planterad Trågård, ån för Schjalias, at vidt och bredt krypa ikring i trånga fkogarne, til at utföka och håmta cen. Canelen har utom defs i fkogarne minfkats emot förra tider, dels för det, at ftycken af land, fom gåfvo båfta Canelen, til andra bruk blifvit uptagne, dels derföre, at Canel-tråden i vilda fkogarne varit lemnade utan vård. = 1775 blefvo af den planterade Canelen nå- gra knippor, til prof, affände til Europa; men befunnos vid ditkomften ej ega den fmak, fom fordras, ehuru den vid affkeppningen på Cei- lon, befans pröfvad fin och god. Fem knip- por blefvo derföre återfånde, fom til Ceilon ankommo 1777, hvilka utaf mig och flere å åmbetes vågnar vifiterades och pröfvades , famt funnos ega nog fin och angenåm luckt, men ganfka ringa och fnart ingen Canel-fmak. In- gen tvifvel år, at den famma under refan mift fin fmak, men orfaken dertil kan jag ej med vifshet utftaka. Den beftår dock ÖVRE eC- N 1780. Jan. Febr. Mart. 63 deligen deri, at oljan i den famma varit för mycket flygtig och ej nog concentrerad i de unga grenarne, hvilkas rot endaft var tre är gammal. ”Tre-åriga grenar åro altid de, fom böra fkalas , men roten och ftammen böra der= före vara ferårige. Vid fjelfva inpackningen och transporten blef åfven fel begånget, fom torde mycket, om, ej helt och hållet, bidragit til defs imaks förlorande; ty deffa knippor em- ballerades uti en enda fåck och lades uti Ca- jutan, få at de hvarken voro med tvånne fac- kar förfedde eller lagde ibland peppar, på det annars vanliga fåttet. 1776 fåndes af famma Canel 47 knippor til Europa, och följande åren åfven få, fom fkola utvila, huruvida Cane- lens planterande på Ceilon kan lyckas, lika fom det ganika vål lyckats med Mofchat-och Krydd-neglike-trån på Amboina och Banda. Canel-olja, den dyrafte och förnåmfta ibland alla oljor, deftilleras på Ceilon af de ftycken och bitar Canel, fom vid inpackningen affalla och afbrytas. Detta grus lågges uti ftöra kar, hvarpa öfes få mycket vatten, at alt är vål betåckt. Det lemnas fålunda uti flera kar, fom » efter hand dageligen tillagas, hela 6 å 8 dyg- | nen, til at macereras. Et fådant kar håller ge- | menligen 100 f& canel-grus. Alt dettå öfes | fedan efter hand uti Deltillers-pannan af kop- | par, och vid en fackta eld afdrifves. Vattnet, | Aqua cinnamomi kalladt, sår då helt hvitt, |» nåltan mjölkfårgadt, Öfver, tillika. med. oljan , | fom i den underfatta öpna glasskulan flyter of= . | vanpa. Et kar deftilleras inom dygnet. Un-, der hela deftillations-tiden åro 2:ne Commiffa- E rier 66 1780. Jan. Febr. Mart. rier eller Ledamöter af Juftitie-Rådet förord- nade, at ymfom vara nårvarande, ehuru det icke fker; utan komma de merändels dit, når oljan fkal fkiljas ifrån vattnet. Oljan öfes då i en flafka, fom Commiffarierne förfegla och bevara i en kifta; fom åfven af dem förfeg- las. Således kan Apothekaren ej åtkomma at ftjäla något, få framt han ej utur recipienten förfer fig, innan Commiffarierne ankomma. Huru mycken olja fås af 100 & Canel-grus, gjorde jag mig mycken möda at få veta, men altid förgåfves; ty det år emot Apothekarens intereffe , at fådant blir kunnigt. Men det ir fåkert, at Canelen ger ganfka litet olja, i pro- portion emot andra fpecerier, och at den der- före håldre köpes dyr ifrån Ceilon , ån af Ca- nel deftilleras i Europa. Jag har hårom frå- gat flere Apothekare både i Indien och Hol- land, fom alle beråttat mig, at det €j lönar mödan köpa Canel, för at deraf utdraga olja; men at af köpte Krydd-neglikor fjelf deftillera Oleum Caryophyllorum, fkal ofta fke med vin- ning. - Hollåndfka Compagniet fjelft deftillerar derföre ej heller Canel-olja af ren och god Canel, utan endaft af bitar och grus. Oleum cinna momi 3j fåljes på Ceilon til 93 Hollåndfka Riksdaler, och i Europa koftar det vid pafs 30 å 40 Florener Hollands eller mera. Sjelfva Canel-bladet har en ftark Krydd-neg- like-luckt, och roten lucktar aldeles fom Sas- fafras. ; j Mildldlersmmm———— AA” fr——V L RÖN 1790. fan. Febr. Mart. 67 RÖN () om den få kallade Angina Peltoris; af Herr JOHAN J. pve BERGER, Kongl. Majeftets af Danmark Conference-Råd och förite Lif -Medicus. Niågre Engelsmån hafva i fenare tider gifvit en art af ÄAnd-tåppa namn af Angina Peéto- ris, Och ibland dem lårer Doctor HEBERDEN vara den förfte, fom under detta namn befkrif- ' vit denna fjukdom, och fom påftår, at den hittils icke varit befkrifven. (Se Medical Trans- act. publifhed by the College of Phyficians in Lon- don, Vol. II. pag. 59, feg. ff | . Han kallar den Angina Peåoris , i anfeen- de til ftållet, dår fjukdomen tyckes hafva fitt fåte, och för den ftrypande ångeft, hvarmed fjukdomen börjas. Vi vilje anföra befkrifnin- gen på denna få kallade nya fjukdom, fom | den nåmnde Au&oren lemnat ofs. De fom förft angripas deraf, plågas, i fyn- nerhet då de gå ftrax efter måltiden, af en gan- fka oangenåm känfla och vårk i bröftet, lik- fom lifvet vore i fara, om det onda aldrig få litet fkulle tiltaga;s men i famma Ögnablick, få fnart de flå ftilla, förfvinna deffa plågor, I och de kånna fig aldeles frie från And-tåp- pan, famt fynas må aldeles vål. Sådan år fjuk- | domens början. E 2 Ef- CC) Öfverfatt ifrån Latin. 68 1780. fan. Febr. Mart. Efter några månaders förlopp, tiltager fjuk- domen få, at den icke allenaft upretas då de gå, utan äfven då de rida, åka i vagn, då de fvålja, hofta eller gå til ftols, ja! de blifva få pronie om nåtterna, at de måfte ftiga up och emna fången, De anfall, fom öfverkomma under det de fjuke gå, åro korta, men de fom komma om nätterna, kunna räcka, en til två timar. Dodtor HEBERDEN har kånt en fjuk, fom drogs flere dagar med deffa plågor, och med fvårighet at andas, och var i ftörfta lifs- fara. De, fom plågas af denna fjukdom, dö måltadels .haftigt, faltän deras farliga och tve- tydiga tilftånd ibland kan vara fere år; åfven är anmärkt, at denna fjukdom plågar målt in- finna fig efter det 50 ålders-året. De fjuke fåga, at vårken fitter uti bröft- benet (Srerzum), och det nu högre upp, nu åter lågre ned, men mer åt vänftra fidan, famt klaga då och då öfver en vårk midt uti-vän- fira axel-benet. Dodtor HEBERDEN dömmer, at denna fuk- dom år krampaktig, af de otförmodade och 7 haftiga anfallen, af de aldeles fria mellan-fkof- ven, och utaf den lifa, fom de Sjuke kånna af fpirituöfa låkemedel &c. = Aderlåtningar, kråk-medel, och andra afförande, hafva vifat ingen nyttas; allenaft Opium, då det gifvits emot natten, har åftadkommit någon lindring. Uti 3 Vol. af det anförda arbetet, finnes en håndelfe af Angina '"Ped&toris, fom den fjuke vid 52 års ålder befkrifvit, och "hvilken 3 må- nader derefter haftigt blef död. Han hade fam- ma fymptomer af fjukdomen, fom Dodt. He-" BER” 2080. Jä Febr. Mart. 69 BERDEN anfört, neml. at han dermed anfattes under gående, at han kände en vårk uti vån- fira axel-benet, fom ftråckte fig från armbogen til bröftet på famma fida, at han var fullkom- ligen fri på mellanfkofven , och tillika, at hjer- tats rörelfe, under 3 eller 4 puls-flag, var af- ftadnad eller omårkelig , hvilket fymptom den fjuke fjelf höll för et förebud til en haftig död. Efter döden , fans intet ovanligt uti hans kropp. Uti den ganfka vackra och nyttiga Samlin- gen af Medical Obfervations and Inrquiries by a So- ciety of Pbhyficians in London, Vol, V. pag 233. har Herr FoTHERGILL låtit införa några håndelfer af Angina Pedtoris, fom fullkomligen öÖfver- enskomma med Dodtor HEBERDENS befkrif- ning. Denne berömde Författare har blott fett en enda håndelfe, då denna förfkråckeli- ga fjukdom, hvars fåte han haller före vara uti det fjette nerv-paret och defs talrika gre- nar, fullkomligen kunnat håfvas. Botemedlen beftodo uti tvål-piller, ftål-medel och varma baden uti Bath. Herr FOTHERGILL fann be- fåndigt åfven den håftiga, pinfamma och fam- manfnörpande vårken, fom går genom bröftet, och itråcker lig til axel-benet. Sådan år denna efter Engelsmånnernas me- ning nya fjukdom, hvilken ånnu ej fkall va- ra befkrifven; men med hvad fkål de det piå- få, och hvarföre de kalla den famma Angina, fom altid har feber och någon inflammation med lig, lemnar iag andra at dömma. Mig tyc- kes den aldeles komma öfverens med. 4ftbma Convulfivum , fom vi långefedan känne af flere ES Låka- 70 1780. ofan. Febr. Mart. Låkares Skrifter. Jag må nåmna en, nemligen Wiriis, en Engelfk Författare, fom ganika vål befkrifvit den uti defs Afhandling De Mor- bis Convälfivis , pag. 138. ,, Han fåger fig flere gånger hafva fedt Afthma Convulfivum håf- »tigt angripa de fjuka, och komma igen fkof- »tals utan hofta eller tecken til något fel på ,,lungorna, och håller före, at det hårrörer af ,luft-rörets gångars fammandragning och nå- ,»ftan totala hopfnörpning: ty alla luft-rörets grenar omgifvas öfver alt, och omlindas af ,»nerver och många nerveufa trådar; då defte »2f fjukdomens åmne retas, upkomma fpas- mer, fom fammandraga gångarne, och på någ- ra ftållen aldeles tilfluta dem. - Derpå anför han en håndelfe, fom Dodtor NEEDHAM med- ,,delat honom, om en Man, fom långe varit »plågad af en periodifk And-tåppa, hvilken mi- ,»ftadels återkom inom 14 eiler 20 dagar, och ,,hvaraf han åndteligen under fjelfva paroxyf- men blef död, då lungorna befunnos helt fri- ,!kä, och eljeft intet ovanligt uti bröftet. Samme Författare år af den meningen, at denna fjukdom, likfom många andra nerveufa, upkommer af en colluvies ferofa, och lår jag ej bedraga mig, då jag påftår, at en gicktak- tig eller rheumatifk blodets och våtfkornas fam- manfåttning ganfka ofta, och efter en vifs tids förlopp, åltadkommer den convulfivifka And- tåppan; en fjukdom, fom vål år ganfka fvår at bota, men dock icke, fom de nåmnde En- gelsmånner fynes påftå, måltadels obotelig, få framt den icke upkommer af delarnäås felaktiga eller förvårrade byggnad och befkaffenhet. Föl- | 1780. Jan. Febr. Mart. 71 Följande korta håndelfer torde kunna gif- va uplysning om fjukdomens lynne, och nä- got bidraga til defs botande, En Fru af Adelig hårkomft fick, uti defs 40 älders år, en hetfig gickt-feber i början af är 1777; fedan: hon dock 2nevcar förut haft känningar af ätfkilliga rheumatifka plågor, hvil- ka ej rått vål blifvit fkötta. Genom den ky- lande methoden, öfvervann. hon med möda den famma , men angreps dock då och då, fom- maren derefter, af en krampaktig And-tåppa, då paroxysmerna i början voro korta, men emot höften häftigare och långre; i öfrigt lik- nade fjukdomen ganfka noga den, fom vi of- vanföre fett befkrifven, under namn af Angi- na pedttoris. Det vore öfverflödigt at anföra alla medel, fom emot denna fvåra fjukdom nyt- tjades, emedan målta affeendet gjordes på gickt- ämnet, fom låg derunder förborgadt. Deffa oaktadt, kom denna plåga ofta igen, befynner- ligen 1778 om fommaren, med den håftighet, at den fjuka hela 36 timar kåmpade imellan lif och död, och då omfider låt öfvertala fig, at fåtta Fontaneiler på båda benen nedom knå. Icke defto mindre, återkom And-tåppan, of- ta nog, ehuru med mindre håftighet, til defs hon, i början af våren 17709, begynte nyttja Gummi Guajaci, uplöft i vatten, och det med den verkan, at hon från den tiden ej allenaft icke kånt någon fvårare anftöt af And-tåppan, utan tillika varit aldeles fri från gickt-plågor- na, och mår nu mycket båttre. Dock målte hon då och då, faftän fållan, taga pulver, med et eller annat gran Kermes mineralis, om af- EA to- v2 1780. fan. Febr. Mart. tonen, når tryckningen öfver bråftet och vår- ken midt uti bröft-benet fynas förebåda etnytt anfall af And-tåppan. En Man, 60 år gammal, fom flera år flåpats med lindriga gickt-plågor, fkörbjuggs-kråmpor, och fvullna ben, faftnade, år 1777, i en dubbel 2:djedags-froffa, och fick, då den knapt ånnu var dåmpad, förft lindrigare, men fedan ftarka- re anfall af denna convulfivifka And-tåppa. jag blef kallad, och förefkref äåtfkilliga lå- kemedel, i affeende på hans gickt och fkör- bjuggs-kråmpor, hvilka mindre nådigt är at uprepa, emedan de ej gjorde någon verkan på den tiät och ofta återkommande And-tåppan. I Augufti månad år 1778, flog Rofen til uti hö= gra benet, fom hotade med Kallbrand, hvil- ken dock förekoms med China-bark. Under detta tilftåndet förfvann And-tåppan, men åter- kom, fedan fåren voro läkta, oaktadt fontanel- ler applicerades. + Denne fjuke hade åfven få mycken förmon af Guajac-folution, hvilken han hela året nyttjat, at han nu mår tåmme- ligen vål, och år fri från håftigare anfall. . > En annan, något öfver 60 år, fom ålfka=. de et godt bord, och i fynnerhet det vackra könet; var befvårad af gyllenåder och inflam- matorifk colique, och hade för 2:ne år fe- dan genomgått en rheumatifk feber, fom med kylande medel råtteligen blifvit fkött. Han fick håftiga anftöter af krampaktig And-tip- pa, och dylika hade han fordom haft lindri- gare, men blef näftan helt och hållet befriad från denna grufveliga fjukdom, medelft den: nåmnde folution; fedan han förfökt flera an= dra medel förgåfves, | AE 1780. Jan. Febr. Mart. 73 Af deffa håndelfer kunna följande flutfatfer dragas: r) At Afthma convulfivum ej år någon obotelig fjukdom, fom de anförde Engelfke Lå-. kare fynas påltå. 2) At tilfålliga orfaken til den famma merendels beftår uti et rheumatifkt eller gickt- mne, 3) At Guajac-folution i vatten, låfvar mycket uti denna fjukdoms botande. +4) At fontaneller på benen, uti de flålta fådana åkom- mor äro nyttiga, ja näftan nödvåndiga. Hårtil kan låggas, at denna nåmnde bland- Nin, sekter. min, egen "och flere. Låkares årfa= renhet hår i Hufvud-Staden, är et det förmån- ligalfte af ånnu bekanta låkemedel uti lång- variga rheumatifka eller gickt-plågor. Tilrednings-fåttet af detta låkemedel är föl- jande: Et halft uns Gummi eller råttare Refina Guajaci rifves vål tilftammans med 2 qvintin Gummi Arabicum,. Detta uplöfes fedan uti 9 uns Ifop eller något annat deftilleradt vatten, hvartil lågges et lod fåcker. Håraf tagas mor- gon och afton en eller 2 matfkedar, famt of- vanpå drickes et qvarter varm Perlgryns-fop- pa eller Hafre-decodt, fom ingalunda bör för- fummas, Detta låke-medel afförer vanligen 2 å 3 gånger inom dygnet, fom ock år nödvän- digt, och i affeende derpå, låmpas dofis. Ibland upkommer deraf en lindrig fpottning; för öf- rigt befordrar det den omårkeliga utdunftnin- gen, eller drifver en måttelig fvett.: Denna Guajac-folution, hvars förefkrift jag fått ifrån Berlin, år mycket fåkrare, ån då nå- got fpiritueult uplåsnings-medel nyttjas, få- fom uti Balfam. Gvajaci, Tind&tura Guajacina Volatilis, Elizirium Guajaci Londin. & Edin- KS ; burg. 4 1780. fan. Febr. Mart. burg. och åfven uti den blandning, fom vi fått från Frankrike eller fnarare ifrån America, uti hvilken Guajacum år uplöft i Rum, (Spir. Sa- chari) fom ehuru den i början tyckes vara nyt-- tig emot podagren, dock med tiden helt vifst gör fkada, förorfakar håftigare anfall af fjukdo- men, och gör honom längt fvårare at bota, ehvad medel man nyttjar, hvilket jag flere gånger med oro fått erfara. FORTSÄTTNING; DA om De mårkvårdigafte orters Geographifka be- lågenhet, vid Sjö-kuften i Skåne, Hal- land och Bohus-Lån; C) af NILS SCHENMARKRK. : $. 16. D: Trianglars vinklar, (Tab. HI) fom jag med förr omtalte Inftrument afmätt ifrån Lund til Cimbrishamn i Skåne, med deras förbåttringar, åro följande: vi Fp (6) ; ,” ? Oo RR ATEN 108.153 30 XaZ= 121.48. 30 5 Ru 33. I. 40—0.10 aXZ 36.21. O—0.30 YXxXZ: 138.43. J0—0.30lXZe 21:51. Ö a2f Oe e () Se Kongl, Vet, Academiens Handlingar för år 1774» fid. 205. Zaf Li fa bXa RS ab | Xba | bac abe acb cbd bed bde odce cde | | dec I | 1789. Fan. Febr. Mart. 75 60. 2f: i ALB ” MEET 43, fIO "t 70: d4L 30-00. 301 km 33:43: bd 40. 43. Ö 40721:30 70, $$.20-+0. 02. 32. 30+ 0. f1. 19. 40—0. KN NAO 3. 37.30 68. 56. 40 Fa; AR. 2. 40 fdr. Od 2) NO 490, 0... 0 sf. 9,20—0. Ne 25-0180.00+0. f2.28. 30 3, ke Ö 19.40. "0 18:f6..0 AS: TOO 3.49. 39. 59. 40 03. 37» 40--0, 9. 30—1. 47. 40 +0. o Concl. | mél kim kml ln 2.0 | lam 20llma 1O|220 HON BRO mop opm omp pog 20 | ogp. I qor org 20 10gr ras 101475 vrså 30lrts yst tys uts 201254 tus Oo I mik 108.$1. 390 30—0. 30 ikm ” I on" 13 DAR 17..23. JO. conel. 28.56. Oo 96. 15. 30 $4. 48.30 concl. 98.59. 30 34: 16330 49.44. 0 concl. 02.039 $i 8.30 30:42: 0 conck 0:20. 10 46. 7. 40 43. 32. 20 'Concl. 22. 31. 20 - 32. 10—0.10 45:59:49 NAR f2. fd. 20-+0.10 77.14. 30 40. 47. 00.30 97. 28. 20—0. 30 41.46. O—0.30 A0:SI ÖR 90. 3f. O 40. 32. 30—0. 39 93.58. 0 30. f0. 30 ff. 11. 30 Concl. Jag 76 1780. Jan. Febr. Mart. Jag har hår på några fltållen ej haft tilfålle at omedelbarligen måta alla tre vinklarna uti nå- gra Trianglar, utan målft fluta til den tredje vinkelens ftorlek af de tvånne öfriga. Uti b I fyntes, för mellanliggande högders fkuil, endaft - fpetfen af Malmö Kyrko-torns uti Y ftads Kyr- ko-torn var ej tilråckligt rum at nyttja Grad- infltrumentet; hvarföre a:la de vinklar, fom dår fammanftöta, genom råkning måtte finnas: och på lika fått uti Cimbrishamns Kyrko-torn. g. 17. Förutan omnåmnde vinklar , åro ock följande afmåtte. för ar deraf finna belågenhe- ten af några mårkvårdiga orter utom Triangel- fviten, nemligen: AE För Skanör - Xblo=84. 37. 390 bd Nf OR FR Falflerbo -Xbr "93. 20: "20 bdr : 20. 30-10 Trelleborg dbv - 20. 25. 490 ödu MOD TRA Lynxbetg pgy 490. 9. += ; Fsyöl 71: 20 30: Emot Måen - TO 29. 29. 0 Staffften- dill 85. 36. & Norra åndan af Bornbolm. gpe 89. 22. pa06 1 07. Ir NG FöCR 11145. Ao Södra dndan af Bornholm. gblå. I 109: Rea 49 1. Bf sö 138: FRAN O S$. 18. Af diftancen imellan Stråmftads Klick= 7 fta- 1780. sJfan.”Febr. Mart. br flapel, fom år 1758 ftod på et berg i Staden, | WNW ifran Kyrkan, och Signalen på Nord- | Kotlter, antagen för 10090, år diftancen XY imel- lan Malmå Stads Kyrko-Torn och Oblervato- rium i Lund, befunnen 17187,6 fådane delar, hvars logarithmus år 4.23f2155- ($: 4.) Håraf befinnas logarithmerna för de öfriga linier uti når- varande Triqugel- -fvite. | Triang. lire logatrich. Triang, lin, logarith, NT DAT Al LOS OLA Uk. > TM 3, 997251 NÄ 44703 3803] kva, 430291426 FEN 3198164] kli. — kl. 33 94490821 fr NA, I 178060 Im, ...:3,7163968 Kab. > oKb, a ln. 2,0836570 UTG 45 001245 ! | SMA 38 00f7370 abe, Cars 4,0286112lam0. PO0s: 3358807959 her. 13, 91307201 m0. 4; 1040588 | bed. bd. —359556506 mop. mp.” 452461842 cd. 3,8750129] Op: 450843 141 | dees "ce. 450545497 ,0p4- P9. 348236537 Her. 4, DAG 1330 09. — 3,94.96999 fer a 434 37 logr. or, > 450366369 fe. = 33 9666653 | qr. 35 9303647 gi 03 AT vqs go 45103 1987 | fg. 4,0389342] F55- 3, 918701 fan 120608 1170: KE. 0 4 0448380 gb 37705 383 ts. 35 8577006 (gb gi 4 1450772]ts4. Su. 339422808 hi. 3, 98192032 tu. 350f315 8 kli. hk. = 358901447 0Zf. Zf. —-4,2727600 ki. 3, 52843 14] af. 43; 1740120 6. 19. Hvareft tilfålle varit, åro åfven an- dra vinklar obferverade, hvilka af de redan an- förde (5. 16.) och hår utråknade linier (9S. 18.) kunna finnas. Obfervationen jämförd med cal- culen gifver följande utflag: Ugg” 78 1780. fan. Febr. Mart. Orter. Vinrk- Oblferverade. Calculerade. Error lar, Åk ER OS VESA BA: Uggle - kullen be X143.52.40143.53-58 +1.18 Skaberfjöé = Acafl31.31. oj31.31.36|] +0.36 Högberg = AZfal75.44.3017$5-44. ol—9.30 j AfXAN AA. 3FOP AV ENST--ONI af di71.21, 0,71.21.54| +0.54 Tulstorp = Ahgkl19.22.30]19.21.27|—1. 3 Valfjö backe igkil9g98.14. o0198.13.271—0-33 Norra Ravne | mpai31.29. Ol31.27.46 |—1.14 Gillarpe berg |pqm':67.29.30167.29.25 !—0. $ mgq0ol34- 2.401 34- 2.251—0. $ zgo]| 2.4$5.40! 2 45.491 +0. 9 mesmermsmm 0 SI NN S. 20. Vinklen SydYX, eller courfen ifrån Lunds Obfervatorium til Malmöé Kyrko-torn, år ifrån Syd til Veft 47. grad. 49. 27 (8. 6.). När man til logarithmen för någon odetermi- nerad diftance ($. 18.3), adderar logarithmen 6,7084975 , och afdrager 10 af fummans cha- racteriftica, återftår logarithmen för famma di- ftanee i Engelfka eller Sjö-mil ($. 7). På def- fe grunder befinnas diftancer och courfer imel- lan de förnåmfta orter, hvilkas latituder och longituder skola finnas. : YZ CAST SFR se Logarith för diltancer i 1780. ofan. Febr. Mart.» = 79 Eng” mil, Vinklar imellan |Courfer i anfeende diftancerna. = JulLunds Meridian, Penne ” TZ "I 1,0035188 |XYZa ca. 3c SO ge. 26. 3 Z1 |150283139 |Zabli 35.27.3051 164.41.27 || ab 0,7097426 labdii22.15.101SI7 123. 8 7 1 bd 10,664148x |bdf1 88.19.3050 134.35.53 df 19,3439349 [Zfglro3. 7. ofNO l53.43.37 LETAR (207 4217 fgil135.25, 050 149.23.23 1 gi 10,8f35747 (fima76.47.3cINO 86. 1.37 | im 10,.6682226 imoli58.3 37.30 10 82.49. 7 | 20 jO0,8125563 mog I ae. 5 1.200 161.26.37 4” 19,6581974 45118. I. oS0 |61.24.43 45 lo,8116962 |qse 163.11. CINO ls56.30.17 su 10,6507783 |— — — —JNO 139.47.17 Zl 1a0812575 få 98 43.30.5177 |20.40.27 äg I1,c6146023 bdo; fO.SI. ONVI8S.26.53 dT 11,0773633 bd i 19.39. OS 18.45. 7 dv 19,3251713 ibdv:109.57. OS 35.27. qY !0,5676902 YPqYl 49.59. 050 132.55.43 21. Af diftancer och courfer befinnas latituds - fkillnader och departurer ort ifrån ort uti Engelfka mil eller minuter, fom följer: 80 +++ 1780. ofan. Febr. Mart. Syd. Nord. Well: EE Of. rZ | 459744 | 8,7686 Za | 45630 955491 ab 457129 2,01f9 bd 1 357987 | 2,6203 d 4;1 304 $,6284 fg 1 356387) 452439 gi 0,4:946 71208 im 1 05823] 4,6217 | mo | 3:19044] ” | 557045 | 22 2,1781 3,9970 95 3,5 676 F34116 i su 334386! tj — 2,8$37 Sum 23,8658 | 1553179 I 1,664I | $0,980f 15353179 1 1,6641 | Differ, | 94547 393164 do | C39143] 11,4839 tee ——— FN NR $. 22. Emedan Lund ligger under ff. grad. 42. 6 Nordlig latitude, och :Cimbrishamns la- tiiud-ikillnad derifrån år fydl ig 8,s479 eller $. 32,9 få följer,at Cimbrishamns nordliga latitu- GENT fs: grad. 33. 27,1. AF latituds - fkillna- den och departuren oftlig, befinnes generala cour- fen ifrån Lund til Cimbrishamn SO. 77; grad 44 23 famt generala diftancen 40,2349 eller 40. 14,1. På famma grunder finnes cours och diftan- 1780. Fan. Febr. Mart. 3 | diftance ifrån Lund, til kvar och en af de öfri- ga orter, få vål fom deras latituder. | & 23. Sedan man har fig bekant Lunds afftånd ifrån I | Polen, courfen och diftancen ifrån Lund til någon gif- | ven ort; och fåledes tvånne fidor, och den dem imel- I Jan inneflutna vinkel, uti en Spherifk triangel föker man | vinkelen vid Polen imellan nåmnde orters meridianer, - hvilken år den gifna ortens meridian-fkilnad ifrån Lunds > meridian. På detta fårtet har jag funnit Orter. | Latitude Longit. Hee fhrland ad ifrån | Nordlig Lunds merid, PR VEREERREEEROE GROVA OR [9] p I — i grader i 1 tid > (SORSELE Å ARR CWISNa——L 0 — | > RNE Ean ov sie a de Öre: Rornle Klint = - 1,5|0.1f$.32.0 ob OO Toflerup = = = (55.28.3755 |0:47-43.0 | 3.11 Ör 2 I. Skaberfyö backe - 3 27,8 Os tI.3 3 O: Bolmers högar = S 27:4550,9: $: 6. a ee Lunpg hög = = 23.57.0100: 0.29. Qv 2 Skanör = = = 24. 7159 0:20. 0:20.43. 1:22 Falfterbo - - ls 23- 450102: 021.289. ” 1.26 Trellsborg = —- 22.13,719. 2.38.) O.1I Härkeröae 0128: 45910. 9.26.0 0.38 Tulstorp= <= » 24.2656 ,0.19.54.0 | I. 8 Skarviks backe - 24 56,20. 29.27.0 I 1.58 RE aven > 2f:3152 0.37: 36.0 | 2.30 är | Af courfen och diftancen Zf befinnes latituden för Högberg allsnaft <& fecund mindre, och longituds-frile naden ifrån Lund I fecund i båge at vara flörre, hvile ka fkilnader åro föga betydeliga. FE FÖR- I Gullarpe berg —- 1] > 20.:20,710.54:43.0 + 2.39 Lynxberg = - 235 TÅ SR 11.0 | 3.53 Brambo backe - 20-06 11. 4.21.0] 4.17 Cimbrishamn «= | 83. 2731] 0 ag 4.38 AO rn > d—— 4 FÖRTEKNING På de Rön, fom blifvit införde uti detta Qvartals Handlingar. | ac. : Förl ök til uplysning om Luft-hvirflar och ' Sky-drag ; af JoH. CARL WiLCcKE = 2 . Anmärkningar om Flufs Spar; ; af SPE NR HELM SCHEELE - 189 . Förfök på några Trå-forters krympning uti kolnings-hetta; af PETER JacoB HJELM 26 i . Om en fårdeles MafR , fom liknar fprutor, och gör Hydatides eller Vattu-hölfor i Nor- fens inälfvor; af ANTON MARTIN Ro- LANDSSON - - RE RA V. . Anmärkningar vid Herr MARTINS Rön, rö- vande en befynnerlig MafR hos Nöjen NA ERIK ACHARIUS - - 49 . Anmärkningar vid Canelen; gjorde på Co lon , af CARL PET. THUNBERG . = 5 . Rön om den få kallade Angina Pe&oris; af JoHAN J. DE BERGER - - = 67 8. Fortfåttning, om de mårkvärdigafte erters Geographifka belägenhet, vid Sjö-kuften i Skå- ne, Halland och Bohus-Län ; 2 NILS SCHEN- MARK & s | . en 74 SERNER SSRESELSAE ERE ENEN FETTER ERE Te SLS SNS t Pa i | I | UU CN I I | Ill v tkrel Je v —e N flank EE ” Du År + >? I SER NN FIRST IR NE Latit. 55.42. ; Z Rome + klint |Skabesfio NV BLåkdlbacke SN 3 Ir; CAHigberg. — Törföo Valli i z6 AE Gake E Yftad emot NE [od Ä Stayfften TrAleb LITE : ETT SERA Bugfhig [=] kod os Ad TION spun'T skafoud emot Stens zz Cimbris = hamn re Patio nr ; i ( ER TE FLo ding SculpsiE i KONGL VETENSKAPS c EMIENS NYA HANDLINGAR; FÖR MÅNADERNE ACAD I FUS, FUNIUS, 6 AR 1780. PRASES, Herr PEHR ADLERHEIM, APRIL, MA irflar hv uft- Vad N L STYCKET drag. af Y- sning om Sk Bergs « Råd, NDRA ly ch 0 nn ot A 9, ken Förfö Pet ra os STAG äl BA = & ve TAG SE a SS SO ps —1 SES S NM SE «a NES OO = [avd = AE a Sc 84 1780. Apr. Maj. Jun. Tab. IV: man vill, fom i bottnen vid EF har en rund horizontel Öpning; fylles med vat- ten, och ftålles öfver et annat cylindrifkt glas eller kärl, hvaruti vattnet, når hålet vid EF Öpnas, må kunna nedrinna. Då kunna vid detta nedrinnande vatten göras följande an- märkningar och obfervationer. 1:o Om vattnet, innan botten-hålet öpnas, kommit til fullkomlig ftillhet och invårtes hvi- la; utrinner det famma med en jämn cylin- drifk ftrång och en aldeles flåt och jämn hori- zontel yta, utan minlita grop, fånkning eller vridning, ganika nåra intil fjelfva Öpningen. Uti fjelfva vattu-maffan förfpörjes, genom fini- mande inblandningar, ej heiler någon annan rörelfe ån den, at alla vattu-columner fjunka lodrått ned, til et vifst afftånd ifrån bottnen, hvaråft de famma böja om och ifrån alla l1i- dor löpa fram til medlerfta columnen, emot och med hvilken -de å nyo böja af och nedåt emot Öpningen, och formera et conoidifkt vat- tu-lopp , hvars fltrång utom Opningen hopdrz2- es litet fmalare ån famma Öpning, och fedan efter tyngd-lagarne vidare nedfaller. Se Fig. I. "Tab, IV: 2:o Om deremot vattnet, innan botten-hå- let öpnas , med en liten kåpp, fåttes uti om- löpande gång; börjar vål äfven vattnet aldra- förft utrinna vid bottnen, men detta aflopp ftråc- ker fig ganfka fnart, ånda up til fjelfva ytan, hvaråft uti omloppets medel-punét, midt Af- ver Opningen, vifar hg en liten grop, fom vidgas, och 'med en lång fmal ihålig och med luft fylid conifk tratt, flicker fig ned, tvårt ige- - 17980: fr. Maj, an. > 988 igenom hela vattu-maffan til nedra Öpningen, Fig. 2. och fedan likafom af egen drift bibe- håller fig under hela utloppet. 3:0 Så fnart denna luft-tratten börjar up- komma, antager den igenom Öpningen ned- "rinnande vattu-ftrången en vriden fkapnad; luftrratten bryter fig ut midt igenom Öpnin- gen, med en tydelig frmåll, och utvidgar fig in- om vattu=-ftrången til en eller några aflänga luft-blåfor; omkring hvilka vattnet nedrinner med vriden gång, famt uti finare dropp-ftrålar fördes i cn bulke eller Gvafts Fig. 2, under en vidare Öpning åter formeras likafom en kloc- ka eller et ihåligt hvalf af fjelfva vattnet. 4:0 Förlånges nedra öpningen EF, Fig. 4. med et uti ftående vatten nedgående glas-rör, EFGH; löper Iuft-ftrången med flingrande gäng ned derigenom, trycker nedra vattnet undan för fig, och upflyter uti luft-blåfor rundt | omkring röret; hvarvid ock, fåfom förut, et gnislande låte höres uti fjelfva Öfra luft-pipan. 5:o Om vattnets omlopp i öfra glafet år jämnt och regulårt, blir ock den nedftigande | luft-trattens yta ganfka jämn och flåt; annars vifar den fig vriden med fpiralt omlöpande up- högningar, Fig. 2. fåfom horn af viffa djur. Sqvalpas vattnet af och an, antager jämvål luft- röret flingrande böjningar, utan at flåppa ne- dra Öpningen , men råtar fig åter fnart fjelft. '6:0 Ju haftigare vattnet .drifves omkring, ju vidare blir åtven luft-tratten ofvantil; hvil- ken ock då ej altid ftrax hinner ned til öp- | ningen, utan med flera fvåfningar ömfider hin- 2 NET 86 1780. Apr. Maj. sJun. ner ned , hvarvid meråndels en rad fina luft- blåfor, fåfom en fmal trad, gå förut. 7:0 Så fnart och ofta botten-Opningen täp- pes, och afloppet ftadnar, flyter denna tratt up och förfvinner; men återkommer af lig fjelf, hvar gang vattnet å nyo får rinna, få långe öOfra omloppet varar. 8:o Päåfkyndas vattnets omlopp i famma led; blir ock tratten vidare, famt fkiljes då vid nedra Öpningen. Stridig rörelfe åter, för- tager den farnma, med vattnets omlopp, aldeles. 9:0 En rund cylindrifk käpp, eller hori- » zontel bricka, fom nedfåttas uti trattens väg, förtaga den famma, få långe de åro qvar, men då de borttagas, återkommer jämvål tratten. Et verticalt uti vattnet nedfatt bråde, fom hin- drar omloppet, förtager jämvål tratten aldeles. 10:0 Om trattens Ööfra Öpning tåppes med en deruti nedflipt” fimmande kork - kula K, Fig. 4. fkiljes trattens nedre del ifrån den öf- re, och qvarhänger under kulan i famma form, men drages efter hand droppevis ned igenom Öpningen. Kork-kulan dritves imedlertid ha- fligt omkring defs lodråtta axel, och efter dra- gets flyrka, ftadnar fvåfvande uti vattnet, el- ler ock föres ånda ned och tåpper för fjelfva Öpningen. 11:0 Så långe kulan eller något annat för- hinder år uti trattens våg, uphörer den fam- ma, men återkommer, når det rödjes undan. En tunn och bred pinne, fom hångande på en tråd eller nål, fånkes ned uti draget, drif- ves HS -A EEE äe er oa SS vast a ETRTRRRE FRT SES SAT AASE Sv Og dh. oh 1780. Äpr. Maj. Jun. 87 ves deraf haftigt omkring, och gifver idée om en ny art af vattu-drift. 12:0 Så vida vattnets horizontella omlopp icke hindrar eller förtager defs lodråtta tryck- ning "och fall, utrinner jåmvål det omlöpan- de vattnet, om luft-trattens generation förme- delft en pålagd kork-kula hindras, i det når- malte lika få fort, fom det hvilande, igenom nedre Öpningen; får åter luft-tratten nedfticka fig, och intaga en del af fjelfva kärn-Öpnin- gen, hindras utloppet jämvål anfenligen deraf, och fordrar långre tid; hvilket, förmedelft an- talet af en enkel pendel-kulas fvångningar, lått utrönes, ty fkilnaden år för ftor, at der- på kunna mifsräkna fig. 13:0 Alla åmnen, fom åro låttare ån vatt- net, och kaftas derpå, omföras uti fpiraler in- åt draget, och nedfvarfvas deruti med håftig- het igenom nedra Öpningen. Tyngre åmnen äter, utdrifvas rundt omkring derifrån, Om en med bly laftad vaxkula P, Fig. 4. på en fin hilkes-ånda hånges ned midt uti draget, utja- gas den fnart derifrån, och omföres fedan i en ring omkring fjelfva draget. . En kork - kula deremot hålles med ftyrka qvar uti dragets axel, och begifver lig äter ftrax dit, om hon rubbas derifrån. Uphånges den förra tyngre kulan på fidan om fjelfva draget fåfom Q , Fig. 4, drages hon, fåfom en låttare kropp, förft in- åt draget och luft-ftrången; men utkaftas och likafom repelleras omedelbarligen åter derifrån, kommer dock fnart tilbaka, för at på lika fätt kalftas ut, och fortfåtter denna på vifst fått el- liptifka rörelfen och ftriden med luft-tratten, G 3 fom 88 1780. Apr. Maj. sfun. fom dervid af kulan hvar gång likafom afhug- ges, få långe draget påftår. : 14:0o Om man, fedan vattnet år i omlopp, flår et lager bomolja öfver vattnet, och der- på Öpnar nedra hålet; upfylles hela medlerfta draget, i ftålle för luft, med oljan; hvilken få- fom en conifk pelare, nedrinner midt igenom vattnet och nedra Öpningen, få långe något deraf år qvar på fjelfva vattu-ytan. — Alt iom oljan minfkas, följer luften efter, och nedftic- ker inom den famma en finare tratt, hvilken är med olja Öfverdragen, fom derifrån uti en fin flrång nedrinner, tils fjelfva luften omli- der blir enfam, och hinner nedtil Öpningen. Anftålles förföket med en fkumgifvande våt- fka, fåfom dricka m. m. eller luft-blåfor flyta på vattnet, formerar fkummet och andra 'låt- ta ämnen den omtalte tratten och nedflyta, in: ne luften i fammanhångande ftrång kommer etter. ; 15:0 Af alla deffa med flera andra rön, fom vid rörelfen af flytande åmnens inblandning uti vattnet kunna anftållas, erhåller man om- lider om fjelfva vattnets rörelfer uti och om- kring detta nedlöpande och hvirflande luft-och vattudrag det begrep: at 1) Hela Vattu-maffan med alla deruti befinteliga åmnen föras om- kring åt famma led , fom förfta omloppet blif- vit vattnet meddelt. 2) Detta omlopp år likvål mycket håftiga- re och haftigare uti fjelfva kårn-draget, ån uti det öfriga omgifvande vattnet, och jämvål fnålr lare, ju nårmare fjelfva axlen. 3) Den- | | | | | 1780. Apr. Maj. Fun. 89 8) Denna haftigare gyrationen uti den ned- fallande kårn-columnen hårrörer icke enfamt af den förfta vattnet meddelta driften, utan ge- nereras och tiltager under och förmedelft fjelf- va utloppet, famt underhåller fig fedan fjelf, ehuru långe utloppet påltär. de 4) Det utrinnande vattnet kommer: vål i början för en del ifrån lidorna, men fedan dra- get år formeradt, i fynnerhet efter dragets långd, upifran fjelfva vattu-ytan. Sido-vattnet ingår för en del nårmaft omkring fallet uti. famma drag; men långre derifrån, löper endaft hori- zontelt rundt omkring, eller ock nårmaflt gla- fets fidor formerar en up och nedåt hvålfvan- de firöm, tom fpiralt upflyter til ytan, eller gif- ver fig ned emot Öpningen, at dårftådes för- ena fig med fjelfva draget. AR 5) Inom fjelfva draget, nedföres vattnet méd tiltagande haftighet, uti fpiraler, hvilkas omlopp blir fnållare, ju nårmare fjelfva öpnin- gen > famma fnåckformiga rörelfe tyckes ock egenteligen vara den, fom fprider vattnet utan- för Öpningen til en bufka eller vidare Cafcad. 6. Saledes antråffas vid denna rinnande vat- tu-hvirfvelen , likafom vid de förbefkrefna för- föken; en fredubbel rörelfes ratt up cher, acd; i ring omkring dragets axel; famt lod-rätt intil eller ifrån denna axel. För at nu tydeligare in- fe. orfaken til alla hårvid förekommande fym- ptomer, lärer vara nådigt at i fynnerhet vån- da upmårzfamhet på den betydeliga olikhet och Skillnad, hvarmed, efter N. 1. et hvilande, och efter NN; 2.sum, na det I omlopp. författa vatt- net igenom famma ORD på. et och farmrna kärl 4 " ut- 90 1780. Apr. Maj. fun. utrinner. Nårmafte orfaken til denna fkillnad kan tydeligen ej vara någon annan; ån fido- vattnets olika verkan och tryckning på den öf- ver botten-Öpningen ftående medlerfta colum- nen, hvilken i förra fallet hindrar, men i det fenare tillåter medel-columnens fria fall och ut- lopp igenom nedra' botten-Öpningen. $. 21. Vattnet inom kårl trycker, efter be- kanta lagar, emot alla fidor, med en emot defs högd fvarande kraft, och utdrifves igenom Öp- ningar på famma kårl, med en, emot qvadrat- roten af famma högd fvarande haftighet. Så fnart fördenfkull botten-hålet EF, Fig. 1. Tab. IV, Öpnas, rufar medel- columnens GEFH nederfta Lamell IEFK ut, med en emot vat- tu-högden GE fvarande haftighet. Men fom defs nåfta Lamell LIKM med mindre haftig- het, vy GI, följer efter, rufar fido-vattnet til, ifrån IE och KF, at fylla rummet efter den fai- lande Lamellen IEFK. Under den lila tid fom hårtil åtgår, fjunker likvål öfre columnen GIKH iåfven litet ned; ftöter ihop med tido- vattnet; trycker det famma nedåt, och genom fammanfåttning af deffa rörelfer , formerar et ifrån alla fidor fnedt emot Öpningen nedgåen- de, och ånnu utom Ööpningen til en fmalare flrång fammandraget vattu-lopp ; hvilkets vat- ten hufvudfakligen ifrån fidorna tilflyter, med en emot högden GH fvarande haftighet utdrif- ves, men under det famma hindrar och emot- flår den öfver öÖpningen ftående lodråtta co- lumnens GIKH fria nedfallande, hvilket fkul- le och borde hånda, om ej defs tyngd och tryck- ning, til ftörfta delen, til fido-vattnets ut- och ned- 1780: Apr. Maj. Jun. ÖL 'neddrifvande måfte anvåndas. På nåftan lika fätt förhåller fig, med alla de öfriga, omkring den medlerfta, ftående lodråtta columner, hvil- kas vatten vid bottnen haltigare tilflyter emot :Öpningen , ån fjelfva cölumnerna falla ned, och fåledes förorfakar en ifrån alla fidor emot öp- ningen framlöpande ftröm, Öfver hvilken de "högre columnerne fjunka lodrått ned, tils om- ifider vattu-högden blir få liten, at fido-vattnet (ej vidare haftigare fyller fjelfva vattu-loppet, ån medel-vattnet deruti nedfjunker, och fåle- des til flut formerar en liten tratt och fånk- ning, hvars art och figur af det följande når- :mare torde kunna inhåmtas, 6, 22. Uti alt detta, fker nu åter en i fig ifjelt ganika ringa; men i anfeende til deraf 'hårrörande phenomener betydelig åndring, få 'fnart det uti kårlet befintliga vattnet fåttes i 'horizontelt omlopp, och derigenom erhåller en 'horizontelt emot fido-vattnets tryckning ver- kande centrifugal-drift. Ehuru liten och rin- ga denna må vara, uphåfves likvål derigenom ftrax den noga likhet och jämnvigt, hvarmed 'vattu-columnerne förut i famma horizontela plan IK, eller högd, IG, trycka lödrått ned, och horizontelt emot medel-columnens axel. Det af centrifugal- driften tilbaka hållne fidö- vattnet, kan fördenfkull nu icke, fåfom förut, haftigare yta til, at fylla rummet efter den un- danfallande Lamellen TEFK, ån den nåftöfver liggande LIKM neddrifves, och fåledes ftän- ger våg för fjelfva fido-vattnet, fom med för- 'minfkad tryckning håller denna fallande co- iumnen tilhopa. Samma åndring fker hela vå- 5 gen 92 1780. Apr. Maj. fun, gen upåt, uti alla öfriga medel-columnens fe- ctioner, ända til ytan; hvarföre ock alla deffa - Lameller kort efter hvarandra gifva fig ned, komma i fall, och formera et, alt upifrån ytan, ' midt igenom det öfriga fido-vattnet, til Öp- ningen EF nedrinnande vattulopp eller Cata- radt, Fig. 2, hvars öfriga fymptomer, i an- feende til defs dels nedgående, dels horizon- telt omlöpande rörelfer, förtjena nårmare ut- mårkas. $. 23. Så vida vattnets horizontela omlopp ingen ting åndrar och hindrar uti defs lodråt- ta fall, måfte ock nu alla den neårinnande co- lumnens Lameller drifvas nedåt med olika, emot qvadrat-roten af deras djup under vattnet fvarande haftigheter. Columnens nedra delar falla fördenfkull åfven nu fortare undan, ån de Öfre följa efter, hvaraf hånder, at hela co- lumnen nedat fammandrages, och fkulle lem- na toma afftånd imellan fig och det öfriga vatt- net, om ej af fido-vattnet tillika få mycket tilflyter. och kommer med i fallet, fom for- dras , at jämnt fylla hela den fallande colum- nen; hvilken åter deraf upåt blifver vidare, tils den famma erhållit en form, hvarvid al- tid lika mycket vatten på lika lång tid gifver fig ned igenom alla defs horizontela affkårnin- gar eller Öpningar, och hela cataradéten fåledes kommer til et itadgadt lopp. Om detta fkall 7 fke, böra deffa öpningar upåt tiltaga eller ned- ' åt aftaga och blifva mindre i famma mån fom - haftigheten, hvarmed vattnet derigenom ned- - rinner, .upåt af, famt nedåt tiltager. . Areerna 7 af denna rinnande columnens horizontela fe- - Aioner, böra fördenfkull omvåndt fvara, nat Ci- 1789. Apr. Maj. sun. 03. deffa haftigheter, eller fom år det famma , emot gvadrat-rötterna af deras djup under vattu-ytan. oLåt KMOEFRNL, Fig. 5, föreftålla vattu- loppet; MN, OR , defs olika Öpningar, hvil- kas djup under ytan: KL år IP och IQ, få förhålla fig deffe öpningar MN, OR: fåfom gvadrat-rötterne af IQ och IP; och dåråft def- fa Öpningar efter botten-hålets figur åro cirk- lar, fom hafva lika proportion til hvarandra, fom qvadraterne af deras radier MP, OQ 3; må- fe åfven deffa qvadrater förhålla fig uti vattu- högdernas IP, IQ, omvändt fubdupliceradé proportion; och fäledes bi-qvadraterne deraf, | omvåndt fom fjelfva högderne, MP+:OQ2— IQ: IP. Kallas nu: radien i-allmånhet R, dets - motifvarande vattu-högd åter H, få utvifar equa- 2 k& . I : . i | . . i tionen H =>. naturen af fjelfva krok-linien RA KMOE, genom hvars hväålfning omkring axlen IG , hela Vvattu-loppets folida figur | KMOEFRNL genereras; hvilken 'fördenfkull | blifver en- biqvadratifk Hyperboloid , hvars | afymptoter åro axeln IG, och: fjelfva vattu- | ytan KL oåndeligen utdragen. Hår antråftas | fåledes"i fjelfva verket den: af NEWTON, för » det igenom runda botten-Öpningar på kärl ut- | rinnande vattnet, faftflålda cataradten ("), hvars | werkelighet vid dtillaftående vatten; med rätta dragits i tvifvelsmål (""), men vid det omlö- pande vattnet få mycket mera bör intråffa, fom vattnets centrifugal-kratt hårvid gör fam- ma tjenit fom defs' imaginerade frysning til is, at sn (9 Rlincips PhilsNer, Lib. IH; Sek VID Pi 36: (Cr) JOH. BERNOULLI Op. T, IV, p. 484, 904 1780. Apr. Maj. sjun. at hålla fido-vattnet få mycket tilbaka, fom fordras at lemna medel-vattnet oförhindradt af- lopp. Hvarföre jämvål denna figur, då den blir conftruerad , i det nårmafte liknar vattu- loppet vid de anförda förföken, och få vida ej — annat ån vattnets nedgående rörelfe dervid ta- ges i Öfvervågande, för defs egenteliga fkap- nad anfes bör. $. 24. I följe af denna vattuloppets art och figur, borde nu, om det famma ftåndigt fkul- le hållas fullt alt up til vattu-ytan , denna yta icke allenaft vara oåndeligen vid; utan jåm- - vål fjelfva vattnet efter den famma, utan alt förhinder, framrinna emot fjelfva dragets axel. Men båda deffe delar åro, inom trånga kärl, förmedelft fjelfva dragets inra rörelfe och me- chanique icke möjelige. Om vattnet utur de vidare Lamellerne, fåfom MN, på lika tid fkal nedrinna igenom trångre Öpningar OR, EF, (Fig. 5.) kunna ej alla uti detta vidare ftratum MN befinteliga vatten-delar nedgå med lika ftor haftighet; utan de medlerfta vid P, falla hafti- gare undan ån de yttre, och hela Lamellen dra- es under fjelfva fallet horizontelt ihop emot jelfva axlen. Det famma fker uti alla Öfriga 7 Lameller , både up och ned uti hela den fal- lande columnen , inom hvilken fåledes flera, inom hvarandra med olika haftigheter nedfly- tande hyperbolifka trattar upkomma, hvilka al- la hafva deras concentrifka öpningar uti fjelf- va botten-hälet GF, men vattu-ytan KL och axlen IG, til deras gemenfamma afymptoter. Deffa, til famma högd och yta, men olika vi- da concentrifka Öpningar, inom hvarandra a ru- 1780. Apr. Maj. Jun. 05 firuerade hyperboloiders affkårning , med en genom axlen lodrått neddragen plan, Fig. 5; gifva fördenfkull vattnets egenteliga nedgående vågar tilkånna; hvarvid tillika orfaken til de medlerfta trattarnas haftigare utrinnande, för- medelft de yttras ifrån alla fidor fnedt ihop- gående pätryckning, tydeligen vifar fig. På detta fått erhåller nu fjelfva- kårndraget, defs vatten endaft ifrån fjelfva ytan; de nårmafte dragen åter, litet djupare ned under den fam- ma. Om fåledes vattnet hårftådes aldeles bri- fter; fåfom uti trånga kårl, hvaråft kårlets fi- » dor affkåra Hyperbolens vidt utlåpande grenar; — titres eller ock om vattnet på fjelfva ytan och de in- | nerita trattarnas Öfra utvidgning, har aldeles intet eller otilråckligt fall, at nedrinna och följa det undanfallande vattnet efter, utan en- » daft genom defs dragning och fammanhang til bemålte trattar fkall framflåpas: år ingen ting naturligare, ån at vattnet utur deffa inra trat- tar, utan årfåttning ofvanifrån, aldeles afrin- ner, och lemnar en tom grop eller fånkning efter fig, hvaruti luft, olja och andra på ytan | | | | | | | befinteliga åmnen nedgå, upfylla fjelfva trat- tens ihålighet, och genom deras olika fårg och utfeende gifva defs egenteliga figur och fkapnad tilkånna. Deffa uti vattnets ftålle ned- trångande åmnen emotftå då, likafom förut fjelfva det rinnande vattnet, de yttre omgif- vande vattu-columners fido-tryckning, och nedföras förmedelft fido-loppets ihopgående tryckning, fåfom en fin och fynbar kårn-ftrång, ånda ned til fjelfva öpningen, för at dårftå- des midt uti det öfriga vattnet utlöpa. $. 25, 96 1780. Apr. Maj. sun. $. 25. Utom deffa efter ytorna och lång- den af de befkrefne hyperbolifka trattarne ned- gående rörelfer, erhåller likväl det nedrinnan- de vattnet ånnu tillika, genom hela vattu-mat- fans omdrifvande, en horizontelt omlöpande gång, fom med defs nedgående lopp, bör fam- manfåttas, och få vål uti hela columnens fi- gur, fom vattnets egenteligafte vågar, gör en betydelig åndring. Deraf utvidgas nemligen , icke ailenait deffa trattar upåt, efter omloppets flyrka på olika fått , at mera likna Fig. 3, I | hvarelt H="Cop, Rj4? utan fjelfva vattnet nedfvarfvas ock. förmedeltft denna tredubbla, af defs lodråtta fall, fido-vattnets tillopp, och omloppets drift, fammanfatta rörelfen, efter ytan af de inom hvarandra nedgående trattar- ne, uti omlåöpande nedat trängre fpiraler eller fnåcke-gångar, hvilka omhder, fåfom Fig. 3. nagorlunda utvifar, gifva vattnets egenteligafte och fanna omlopps-vågar tilkånna. $. 26. Håraf kan nu jåmvål til Nut, fjelf- va orfaken til den belynnerliga invårtes drift härledas, hvarmed detta vattulopp, icke alle- naft likafom våcker, utan jämvål påfkyndar och underhåller fig fjelft, under hela utloppet. Utan alt föregående omdrifvande, kommer detta vat- tulopp, fåfom ofvan fagt år, aldeles icke til gängs; men detta förfta omlopp behöfver dels vara ganfka fvagt; dels ftadnar för hg fjelft ef- ter hand och aftager; hvaremot denna ienare drift ögonfkenligen våxer och tiltager til en vifs grad, under fjelfva utloppet, och fåledes. har fin egen befynnerliga orfak. Denna åter år | 1780. Apr. Maj. Jun. 97 | år ingen annan, ån det, förmedelft förfta om- drifvandet i omlopp fatte vattnets nedrinnan- de uti det befkrefne , nedåt alt fmalare och trång- fe, utlöpande draget. Centrifugal-kraften af det- Ita omlöpande vatten, förhåller fig, efter mecha- nhifka lagar, direct fom qgvadraten af defs ha- figbet, och omvåndt fom radien af defs om- lopps-cirkel. Alt fom denna radien blir min- Idre, men haftigheten oäåndrad , våxer och til- tager jämvål vattnets centrifugal-drift. Omen I kula på en tråd fvånger omkring en Cylinder, på hvilken defs tråd under omloppet' jämnt up- | a om famma kula omdrifves, och tilli- I ka faller ned uti alt mindre och mindre öpnin- "gar af en conifk tratt; gör den famma icke al- I Ienalt defs omlopp på kortare tid, utan drager I jämvål alt ftarkare på fjelfva tråden, och tryc- I ker emot Conens fidor. Likafå trycker nu I jämvål det uti de befkrefne conifka trattarne, nedåt hvirfiande vattnet, förmedelft ökad cen- I trifugal-drift, alt ftarkare emot det omgifvan- I de fido-vattnet, i famma män fom radien af i deffe trattar aftager; fåtter derigenom fjelfva I fido-vattnet i ftarkare omlopp; famt förorfakar I én horizontelt omkring fjelfva draget utgående I flröm, hvilkens vatten för en del hvålfver up- Våt fjeltva ytan, at förena fig med och unders I hålla fjelfva draget; dels vånder fig nedåt at I dermed följa ut igenom nedra Öpningen, Fig. 2. Således behöfves ifrån början endaft en gan- I fka fvag rund-löpning, för at efter hand fåtta hela vattu -maffan i tilräckligt omlopp, hålla fido-vattnet tilbaka och befråmja de medlerfta Columnernas fall och tömning, famt luft-trat- tens formation, hvilken ock fördenfkull vid 1 | alt 1 El - . É ” alt utrinnande vatten, til flut infinner fig och 98 1780. Apr. Maj. syun. fvårligen utan befynnerlig upmårkfamhet och vattnets fullkomliga ftillhet undvikes "vid ho- rizontela Öpningar; famt dervid jämnt och fta- digt bibehåller fig, få långe defs kraftigafte or- fak, det utlöpande vattnets omfvarfvande fall och rörelfe, ej hindras och förtages. $. 27. Af denna fjelfva vattu-loppets inra mechanik och rörelfe, kunna alla öfriga vid det befkrefne förföket anmärkte omftår uighe- ter utan fvärighet hårledas. En uti medeldra- get nedflåppt kork-kula, ftånger våg för luf- tens nedrinnande uti de innerfta trattarne; men hindrar ej de yttras lopp, och neddrages af de- ras fneda påtryckning, under flåndigt omrul- lande til nedra Opningen. Defs omiopp, lika- fom andra kroppars haftiga omdrifvande inom draget, beror hufvudfakligen på vattnets under fallet tiltagande gyrationer. Vattnet, fom med denna haftiga omfvarfning hunnit ned, och ut- rinner igenom botten-hålet, famt dårftådes ej vidare af fido-vattnets tryckning hålles tilho- pa, utbreder fig förmedelft defs centrifugal- drift, åt alla fidor, at formera en parabolifk klocka, eller fpridande qvaft; inom hvilken den under loppet hoptryckta luften jämvål ut- vidgar hg til en eller flera luft-bläfor, Riga & Inom fjelfva Öfra hvirfveln åter, måfte, lika- fom uti alla andra omlöpande cylindrifka hvirf- lar, alla åmnen , fom iåro låttare ån vattnet, dritvas inåt axlen; de tyngre åter, förmedelft ftörre centrifugal-drift, utdrifvas derifrån. Så- ledes åfven flera olika åmnen af olika tyngd, omkring dragets axel formera flera inom hvar- an« 1780. Apr. Maj. sun. 99 andra nedgående trattar på lika fått, fom det fker på en vanlig centrifugal - machine, med luft, olja och vatten, inom en med parallela glas-bottnar förfedd cylinder, Fig. 6. uti hvil- ken deffa åmnen L, O, W, ligga öfver hvar- andra uti horizontela lager > men då den fam- ma omdrifves, formera inom hvarandra, up- | ftående conilka bågare eller cylindrar, af hvil- ka luften fyller den inra, oljan den medlerfta och ittnet den yttre. I famma ordning bö- ora jämvål dylika åmnen uti våra vattudrag, efter hvarandra, nedflyta, och inom hvaran- dra formera de nedgäende trattarna, m. m. 6:28. Om nu fluteligen alla deffa, vid det igenom horizontela Öpningar utrinnande vatt- net, anförda rön och omitändigheter, enligt fjelfva åndamalet deraf, blifva jämförde, med de ofvan belkrefne, genom vattnets blotta om- drifvande, förmedelft en ftåltråd inom 'defs maffa upväckte hvirfiar och phenomener: lår deraf, icke alienatt deffa, vid förfta påfeendet mycket olika experimenters fullkomliga enlig- het och likhet; utan jämvål en betydelig up- lysning om de förr befkrefna, återgående och dragande hvirflars inre mechanik, figur och befkaffenhet inhåmtas och falla i Ögonen. Vatt- nets omlöpande gång och centrifugal- kraft, verkar i alla händeifer på lika fått, och åftad- kommer enahanda phenomener. Vattnets ut- fall och lopp igenom kårlets nedra Öpning, gör vid fenare förföket famma tjenft och ver- kan , fom de omkring hufvud-hvirflen utlöpan- de fido-ftrömmarne uti de förra. Båda föran- H låta, 100 1780. Apr. Maj. sun. låta, aten betydelig del af vattu-maffan i jämnt lopp flyter tram til et vifst Aålle eller punå, och därftådes likafom drages eller fupes in, och under vågen formerar et omkring defs axel hattigt circulerande ftrömdrag. De fkilja fig endaft deruti, at vattnet i fenare förföket, fal- ler undan, utan at vidare genom hvålfning ingå uti famma ftrömdrag; vid de förra åter, genom en dylik hvålfning återkommer, at å nyo derigenom framlöpa. Imedlertid gör den- na hvålfning ej annat til faken, ån at draget flåndigt underhålles med tilflytande vatten, hvilket ej heller uti fenare förföket kunde bri- fta, om hvirflen verkeligen kunde erhålla den figur, fom defs natur medgifver, och fjelfva vattu-ytan blifva oåndeligen vid. Fördenfkull kan åfven nippeligen tviflas, på det fom ögon- fkenet jämvål medgifver; at inra mechaniken, rörelfen och figuren af de förut befkrefne hvirf- vel-dragen , åro af famma art och befkaffen- het, fom detta vattu-lopp; och faåledes jåm- väl, de uti de förra förföken befkrefne dra- gande columner, formera inom hvarandra fram- löpande hyperbolifka conoider, hvilkas olika utteende och föråndringar hufvudfakligen be- ro, på olikheten af de ämnen , hvaraf de blif- va fynbare och under loppet fyllde. I fynner- het lår nu jåmvål fjelfva den förut antagne fanna orfaken, til medlerfia kårn-dragets hafti- gare omlopp; Ccentrifugal- verkan emot tido- vattnet, och formation til en lång, fal, dra- gande pipa eller canal, med vifshet finnas, ej vara någon annan, ån det, med horizontelt omlopp up och ned hvälfvande vattnets tilho- pa trångande, inom en fmalare dragande co- | lumn; 1780. Apr. Maj. Jun. IOI lumn > hvarvid defs egande centrifugal-krafter, likafom uti det fallande vattu-loppet, efter hand ftarkare verka; komma i jämnvigt med fido- tryckningarne ; famt tvinga den omkring huf- vud - hvirfien utgående flrömmen, at genom vidftråcktare hvälfning, haftigare och mera fam- mantrångd , inflyta uti den dragande columnen. Sanna figuren af deffe dragande columner, år fördenfkull åfven i alla händelfer, en, af flera inom hvarandra med olika haftighet inlöpande trattar, beftående Hyperboloid; hvars råtta fkapnad likvål ej vidare faller i ögat , ån den famma af deruti updragne eller nedgående åm- nen, fåfom uti 2:dra och 4:de Förföket, af ol- jan jämnt fylles up. Hvaremot kritan uti för- fta Förföket, ofta enfam gör defs innerfta ftar- kaft dragande trattar, fåfom en liten fmal up- fligande pelare, fynbare; men då famma krite- damb, högre up, af egen tyngd faller tilbaka och utbredes, fördelar det famma fig uti de Öfriga trattarne, och följer deras fpiralt uplö- pande hvirflar åt, ånda til utloppet inom huf- vud - hvirfien. Hvarvid ock då deffe.in- om hvarandra uplåpande vattu-dragens olika fkapnad och haftighet, genom flera, fåfom en rök inom hvarandra upftigande fpiraler, år fyn- bar och tydelig. Alla öfriga phenomener och rön , fkulle ock på lika fått, fom vid det be- fkrefne vattu-loppet, med de förra hvirflarne kunna anftållas; hvarom förre kroppars:updra- gande och omlopp lemna ojåfaktigt bevis; och faledes altid det ena förföket tjena til uplys- ning om det andra, tilhopa åter leda til tyde- ligare begrep om råtta befkaffenheten och verk- ningarna af de ög: ftörre omlöpande hvirf- > lar-« 102 1780. Åpr. Maj. Jun. larna, hvaraf uti fjelfva atmofpheren naturens ftorverk, vära få kallade Sky-drag, upkomma och taga deras uprinneile. | Tillåmpning af föregående förfök, til at förklara Sky- dragens allmänna Phenomener , fkall följa en an- nan gång, JOFE CARL: SWIEEK BERÄTTELSE Tvånne Åfke-flag, fom tråfat Svenfka Skeppet Stockholms Slott, 1 Ofi- Indien, av 1777- af PETER JOHAN-BLADEL Pul på många ftållen inom Tropikerna, dår vin- darne åro mycket oftadige och ftundeliga förändringar underkaftade, år Alla och Blixt et åfven få vanligt phenomene, fi fom Norrfken inom norra Pol-Cirkelen. Jag har många gån- ger med ftörfta förnöjelfe betraktat de tyfta blixtringar, fom vila hg näftan hvar natt Öf- ver den låglåndta kuften af Ön Sumatra i Oft- Indien, hvilken våra Oft-Indifka Skepp på hvar ut- och hem-refa fkola paffera, och dervid ej kunnat undgå at erinra mig det förtråffeliga Lurtt-fken, fom om vinter-nitterna plågar för- nöja dem, fom refa genom vår kalla Nord. Ty lika fom Norrfkenet ftundom börjar med af- ton-fkymningen, och råcker hela natten ige- nom; få vila fig ock tåta blixtringar Ötver Su- mar 1780. Apr. Maj. sfun. 103 matra, gemenligen innan Solen hinner under horizonten, och vara intil defs dags-ljufet gör dem omår få blifver inråttningen utan genfågelfe fkadlig. Om ledaren deremot ej låc- kar åfkan från långre håll til fig; ån på fådant, fom eljeft hade tråffat Skeppet, och dårjåmte lemnar en fri och obehindrad genomfart för all den Eledtricitet, fom på en gång kan tilftö- ta, år han til alla delar fullkomlig, och i alla fall fördelaktig; hvilket, om det få eller annor= ledes förhåller fig, förfarenheten må afgöra. Det torde väl blifva nog fvårt, at determine- ra en åfk- ledares attradtions-fpher, emedan fiera omftåndigheter förmodligen göra någon fkilnad; få at verknings-kretfen blifver olika fior den ena gången ifrån den andra; men få torde dock en fådan underfökning hvarken blifva aldeles ogörlig eller onyttig. Öf- 114 1780. Apr. Maj. Jun. Öfver land, äfvenfom öfver trånga vatten- drag och fmårre fjöar, fom åro omgifna med höga ojämna land, år äfk -åmnets högre eller lågre tilhåll i luften, ån mera förånderligt, hvil- ket, jämte mänga andra omftåndigheter, gör få olika och befynnerliga åfk-flag. Når åfkan frambringas i atmofpheren vid den högd, fom Kyrk-torn hinna til, åro defsfa fåfom hinder uti åfk-molnens fträt-våg, måft utfatta för olyc- kor, utan at man behötver tildela dem någon fårdeles benågenhet at draga åfka til fig. Går afkan något anfenligen högre eiler lågre, år faran för höga torn förmodligen den ifamma, fom för andra objeéter. Det förut omnåmn- da höga åfk-molnet, fom fägs öfver ZEthiopi- fka hafvet, d. 17 Martii 1772, gick i fin tram- fart juft fnedt öfver Skeppet Stockholms Slott. Vid förbigåendet flog det ena flaget ned, helt nåra för-om, och det nålt päföljande ftrax ak- ter-om Skeppet, då faran var öfver; emedan äfkan fedan ganfka jämnt mer och mer fkred ifrån ofs, få mycket man kunde fe, uti råt li- nea, på fomma fått fom den förut nalkats ofs. Oaktadt man tydligen fåg eld-ftrålarna nedfal- la, et ftycke från Skeppet uti Ocean, vid de två nårmafte flagen, voro dock fmiållarne och dallringarne få ftarke, fom om en Canon blif- vit loffad imellan dåck. Smållarne vid bågge de förut omtalta åfk-flagen , fom tråffade Skeppets mafter, voro deremot mycket fva- gare, och liknade mera et platt fkrållande, ån et Canon -fkott. Uti Straat-Sunda, i början af Jan. 1773 , flog åfkan ned imellan bågge fråmfta mafterna, åf- ven stR RET SR RTR FT 1780. Apr. Maj. sfun. 15 ven på famma Skepp. Smållen var förfårlig. Någre Mån på Öfverfta och medierfta dåck blef- vo fkadade; men fjelfva Skeppet ej det aldra- minlta. " Dår Europeifka Skeppen ligga här uti Can- tons riviere, hånder det ibland under varma- fte tiden, at åfkan helt tått flår ned uti vatt- net rundt omkring Skeppen, utan at tråffa nä- got af dem. Smållarne åro frundom få håtti- ge, och eld-ftrålarne fynas få nåra, at förfkråc- kelfen efter hvart flag, år allmän på flera Skepp tillika; emedan. de åro förtögde nog nåra hvar- andra, och hvar och en tror fitt Skepp helt fåkert vara tråffadt; då det likvifst verkeligen fker nog fållan, i betraktande af det myckna åafk-våder, fom den tiden få tått infaller , at något Skepp blir fkadadt: och når det någon gång hånder, kommer olyckan ej altid ifrån högfta fpitfen, utan blifver något ftälle lågre ned, rått få fnart befökt. | Om en upreft Metall-Condu&eur, i alla fall, fkulle bevara en hel tra&t omkring fig; borde höga berg, åtminftone under rågn, gifva de nedanföre belågne dålder ftörre fåkerhet; eme- dan det ned för högderna rinnande rågn-vat- ten formerar en naturlig ledning, fom år bå- e högre, tilräckligare och mera fammanhån- gande, ån de artificiella vanligen äro. Men olyckor hända åfven helt nåra vid fådana hög- der. Staden Macao ligger tått imellan anfen- ligt höga berg; men har derföre nog ofta li- dit fkada igenom åfka. Litet långre från Sta- den., på norra fidan, år et ganfka högt berg, hvarifrån anfenliga båckar nedforffa, få fnart | det iné6 1980. Apr. Maj. sun. det rågnat någon ftund, men jag har fett åfkan nedflå uti et ej mycket bredt fund, fom fkil- jer detta berg ifrån Macao. | Männe icke det famma åfven ibland eger rum med vatten, fom jag förut nåmnt om jårn, at det nemligen ej altid gifver åfk-åmnet lika god afledning? De ångor, fom utgöra åfk- moln, fupponeras ju i luften vara alaeles Öf- verlaftade med Eleåricitet, innan något åfke- flag utbryter. Når nu deffa ångor nedfalla uti rågn, genom en lika electrifk luft, behålla de ju fin förra Eleétricitet, och kan det deraf til- komna rågn-vatten, vid nedrinnandet utför hög- der eller tak, fåledes föga eiler intet mera emot- taga af den i luften rådande Electriciteten. E- ger åter den imellan molnet och marken va- rande luften, en ftridig Eledétricitet, få abfor- beras deraf åfk-flaget, innan det räcker mar- ken, och år då lika mycket, om det nedfall- na rågn-vattnet år ledande eller icke: men i förra håndelfen, tyckes vara mycken fkilnad imellan rågn-vatten och jord-vatten. Macao, d. 20 febr, 1779. Om IWMjölk, och defs fyra; af CARL WILHELM SCRHEEEE. Re et år bekant, at Ko-mjölk innehåller Smör, Oft, Mjölk-fåcker , något extradift, litet fält, och at det öfriga år vatten: men ånnu återlftår mycket, för at kunna få en rått che- : mifk 1780. Apr. Maj. fun. IT'7 mifk kännedom i detta åmne. Jag vill förft uppehålla mig litet vid Oftens affkiljande ifrån vafslan, m. m. och fedan underföka fyran och defs egenfkaper, fom vafslan eller mjölken i "Vvarmen antager. $. 2. 24) Om någon antingen vegetabilifk eller mineralifk fyra blandas i Mjölk, upkom- mer, fom allmånt bekant år, en yftning. Den- na yftning fker då allenaft fullkomligen, når blandningen underhjelpes med någon varme, ty då fammanhånga Oft-particlarne, och utgö- ra en maffa. Om yftning fker med minerali- fka fyror, fås Often i mindre mångd, ån om den fker med vegetabilifka fyror. 6) Om uti kokande mjölk, lägges få mycket af något neutral-falt, fom deruti kan uplöfas, ikiljer - Often fig likaledes från vafslan. Det famma hånder ock med alla metallifka och medel-fal- ter, famt med fåcker och Gummi arabicum. : $. 3. Cauftika alkalier uplöfa Often medelft kokning, fom med fyror åter kan precipite- ras; fåledes kan man lått falla på den tankan, at Often medelft något Alkali uti Mjölken vo- re uplöft. At utröna fanningen håraf, yftades Mjölken med litet Salpeter-fyra, vafslan fila- des och evaporerades, men gaf omfider ej rin- | gafte fpårr på Salpeter, utan allenaft det vanli- I | | i | i | | | . 1 sm 23 RAA | ga Mjölk-fåckret. Således måtte Mjölkens yft- | ning med fyror hafva annan orfak. $. 4. a) Den Öft, fom fås med mineralifka fyror, vifar altid fpårr på fyra, hvaraf ock en del uti kokande vatten kan uplöfas. 6) Om til en del nyfs precipiterad otorkad Oft, tagas 8 delar vatten, hvartil blandas få mycket af NE nä- 118... 4 1780: Apr. Maj. fade någon mineralifk fyra, at vattnet får fyrlig finak, famt fedan kokas; uplöfes Often. ”Ve- getabilifika fyror och mjölk- fyra löfa litet ei- ler ingen Oft. Håraf fer man orfzken, hvar- före ftörre myckenhet Oft erhålles , når Mjöl- ken yftas med vegetabilifka, ån med minerali- fka fyror, ($. 2. 2). Hår finner man ock igen grunden ti Mjölkens yftning med fyror. Often attraherar nemligen en vifs mångd fyra, och denna förening fordrar längt ftörre mångd vat- ten, för at bålla fig uplöft, än mjölken med fis förer. ec) Blandas Mjölk med 10 delar vat- ten, få fås med mineralifka fyror ingen Oft. d) Om til deffa fyrliga Oft-uplösningar , tilflås af nagon concret mineraliik fyra, få precipi- teras ftörita delen af Often åter. Den fålles likaledes af alkalier och kalk-vatten: men kom- mer för mycket til, uplöfes Often åter. e) Når Often, uti kalk eller cauftikt alkali uplöft, åter precipiteras med åttika, upkommer en oange- nåm hepatifk luckt. . Orfaken, hvarföre Neutral och Medel- fak ter, Gummi och Såcker, yfta Mjölken, ($. 2. lit. 6.) lårer förmodligen vara at finna uti vatt- nets nårmare affinitet til deffa falter, ån til O- ften. Som adftringerande våxters infufion al- tid gifver tecken til någon fri och obunden fyra, få år lått at förftå, hvarföre de yfta Mjöl- ken; och fom många, om icke alla våxter, med fig föra en oft-lik materia, fer man ock håraf orfaken, hvarföre China - decotter coagulera emulfioner. $. 5. Hvad Oftens beftånds-delar betråffar, är det förmodligen , fåfom alla animalifka ge- lati- 1780. Apr. Maj. fun. 11g fatinöfa åmnen, ånnu i fullt mörker. Så myc- ket år fåkert, at jorden i Often år den allmån- na Terra animalis, och beftår af phofphorus- fyra, måttad med öfverflödig kalk: emedan jag, medelft flere abitradtioner med Salpeter-fyra Öt- ver Often, omlider bekommit et hvitt refidu- um, fom år calx nitrata och terra animalis. Samma jord-art fick jag af refiduum, efter O- ftens deftillation, och defs ytterligare calcina- tion med falpetrens tilhjelp uti digel, fom el- jelt utan falpeter år ganfka fvår. at förvandla i afka. 30 delar torkad Oft, innehåller om- trent 3 delar animalifk jord. $. 6. Ingen materia liknar mera Oft, ån kokad ågg-hvita: den år i fjelfva verket intet annat än ren Oft. Kokad ågg-hvita låfes,me- delft kokning uti mycket diluerade mineralifka fyror, hvilken uplösning af mera tilflagen con- centrerad fyra åter precipiteras : den låöfes ock af caultika alkalier och kalk-vatten, fom åter af fyror precipiteras. Vid denna precipitation, upkommer ockfaå, fom år nog befynnerligt, en luckt, fom aldeles liknar Hepar fulphuris, och fom fårgar filfver och gör bly-åttikan fvart: egenfkaper, fom alla ock tilkomma Mjölk-often (0. 4). Det år ock befynnerligt, ehuru allmånt bekant, at hettan enfam coagulerar ågg-hvitan, och det utan minfkning af tyngden. Råtta orfa- ken hårtil år, få mycket jag vet, ånnu obekant; tyckes likvifst vara denna: fom oft och ågg-hvita kunna förbinda fig med fyror, och deraf coagule- ras, och fom alla deåmnen, hvilka med fyror ingå förening,ockfå kunna förenas med Materia calorir, hvarutinnan denna materia ofta liknar fyror; få tyckes vara fannolikt, at Materia coloris ingar I 3 me 120 1780. Apr. Maj. sfun. med Ågg-hvitan en chemifk förening, fom få- ledes år orfaken at hon hårdnar. Detta torde vara orfaken , at kokad Mjölk och Ågg-hvita hafva annan fmak ån rå, famt at Agg-hvita, blandad med oflåckt kalk famt med tilfverglitt, hårdnar. Jag blir ånnu mera ftlyrkt i denna mening, då jag en dylik coagulation med ägg- hvita på följande fått blef varfe: Jag blandade en del ågg-hvita med 4 delar vatten, och flog dertil något af en /folutio Alkali cauftici , hvarpaå få mycket falt-fyra tilblandades , fom til mått- ning behöfdes, då Ågg-hvitan coagulerades fom Of. At jag blandade vatten til Ågg-hvitan, fkedde derföre, at hettan, fom fyror från cau- flika alkalier utdrifver, ej fkulle blifva kånbar, fom man -eljeft utan betånkande hade tilfkrif- vit hela phenomenet. Hår fker altfå en dub- bel decompolition, nemligen, lut-faltets före- ning med falt-fyran, och Materia caloris med Agg-hvitan. Om man tager et Alkali aératum, och procederar fom förut, fker ingen yltning. Om en del Ågg-hvita ganfka noga blandas uti 1o delar vatten, och fedan upkokas, håller hvitan fig uplöft: kommer någon fyra til, yftas uplösningen fom Mjölk. $. 7. Det år bekant, at Mjölken om fom- maren, på en kårt tid, begynner at furna och tjockna. Denna fyra ökas dageligen, och ef- ter 14 dygns förlopp, har den hunnit til fin ftörfta ftyrka. Om då vafslan filtreras och af- rökes til hiålften , fåtter fig åter litet Oft; fil- treras den ån en gång, och tilblandas litet Aci- «dum tartari, få upkomma, en ftund dereiter, en mångd fmå cryftaller, fom fåtta fig på bott- nen , 1780. Apr. Maj. un. 0 2 nen, och åro vin-ften. Denna vin-ftens up- kommit, kan ej hårledas af den lilla mängd A/- kali vegetabile falitum, fom Mjölken altid med fig förer, ty detta falt år alt för litet, at bår kunna något utråtta, utan bör tilfkrifvas når- varelfen af et fal effentiale uti Mjölken: fom ock deraf bevifes, at når Vafslan för fig fjelf afkokas, tils den blir torr, och fedan uti di- gel förvandlas til kol, hvarigenom detta effen- tiela faltet blifver förhört, få befinnes det- ta kol innehålla et vegetabelt alkali, blandadt med litet Alkali vegetabili falitum , fom med vatten kan lutas derifrån. Vafslan hål- ler ock uplöft en del terra animalis , fom man blir varfe, når Vafslan fatureras med cau- flikt alkali volatile, eller ock med kalk -vatten. Således medförer mjölk-fyran, fal efentiale, ter- ra animalis , Mjölk-fåcker, litet alkali vegerabile falitum, och något mucilaginofum. Hår kom- mer det nu derpå an, at feparera alla deffa he- terogenea från fyran, för at få henne få ren fom möjeligt vara kan. Kunde det fke genom deftillation, vore det genafte vågen, men det lyckas ej, ty ehuruvål litet tecken til fyra Ööf- vergår, fom år en ganfka fvag åtticka, och fom är orfaken til vafslans fyrliga luckt, få blir ändå målt all fyran qvar i retorten, och om hettan ökas, decomponeras den; derföre bru- kade jag följande fätt; $. 8. Jag låt fura Mjölk-vafslan bårtdun- fla, tils + vid pafs deraf återftod, då imedler- tid all Often fkilt fig derifrån , hvarpå jag fil- trerade fyran. För atnu få terra animalis ifrån henne, fåg jag ingen annan utvåg , i anledning I 4 er- 122 1780. Apr. Maj. sun. deraf, at kalk-vatten precipiterar denna jord- arten ($. 7.), ån at måtta fyran med kalk. Se- dan detta var gjordt, filtrerade jag uplåsnin- gen, famt utfpådde den famma med 3 gänger få mycket vatten. At nu åter få kalken från fitt menftruum , var fäåcker-fyran et förtråffe- ligt medel: jag uplöfte nägot deraf uti vatten, och tilflog fedan häraf få mycket til kalk-up- lösningen, tils ingen calx faccharata mera fåll- des, hvarvid jag noga agtade mig, at ej för mycket af fåcker-fyran tilkom, fom då med kalk-vatten lått kan utrånas. Nu äåterftodo än de öfriga åmnen, fom ock borde itkiljas från Mjölk-fyran. Jag låt altfå evaporera fy- ran, tils den blef få tjock fom honung, hvar- på jag åter uplöfte denna infpifferade fyran uti Spiritus vini restificatifimus, hvarigenom få vål Mjölk-fåckret, fom ock de öfrige fråmmande, fyran ej tilhörige inblandningar frånfkildes, och fyran fåledes enfam i Spiritus vini uplö- ftes, fom jag derpå filtrerade. Til denna fura ifolution blandade jag något rent vatten, och afdeftillerade Spiritus åter, da Mjölk-fyran uti retorten återftod få ren, fom den, efter mina tankar, med Chemiens tilhjelp kan fås. $. 9. Denna fyras förhållande för fig fjelf, famt med jord-arter , alkalifka falter och me- taller, har jag funnit vara följande: 1) Evapo- rerad til Syrups ftadga, gifver inga cryftaller, och ad ficcum, liquefcerar hon åter. 2) De- ftillerad, Öfvergår förft vatten, fedan en fvag fyra, fom liknar Spiritus tartari, derpå empy- reumatifk olja och mera fådan fpiritus, luft- fyra och eldfångd luft, och i retorten blifver något 1780. ÄZpr. Maj. Jun. 123 något kol öfrigt. 3) Saturerad med Alkali fi- xum vegetabile, fås et falt , fom liquefcerar famt löfes i Spiritus vini. 4) Et dylikt falt fås med Alkali fixum minerale, fom ej ceryltalliferar , men löfes i Spiritus vini. 5) Med Alkali volatile, utgör denna fyra en Salmiac, fom ock år de- liquefcent, och fom i delttillation flåpper en ftor del af fitt Alkali volarile, innan fyran af het- tan deftrueras. 6) Tung-jord, kalk och Alun- jord, utgöra med henne liquefcenta medel-fal- ter. Men Magnelia alba gifver fmå cryftaller, fom dock omfider. åter liquefcera. 7) Vilsmut, . Cobolt, Regulus antim., Tenn, Qvickfilfver, ” Siltver och Guld, blefvo hvarken i digeftion eiler med kokning, af Mjölk-fyran angripne, dock precipiterade fyran, fom ftått öfver Ten- net, Guld-folutionen i Kongs-vatten med fvart fårg. 8) Järn och Zink uplöftes, hvaraf up- kom antåndelig luft. Järn-folutionen var brun, men gaf inga cryftaller, men Zink- uplöåsnin- gen cryftalliferade. 9) Af Koppar, fick vårt menftruum förft blå, fedan grön och ånteligen en möÖrk-brun fårg , cryftalliferade ej. 10) Bly uplöftes uti några dagars digeftion, uplösnin- gen fick en föt och ftråf fmak, cryftalliferade ej. I denna Bly -folution fatte fig litet hvitt fediment, fom fans vara Bly-vitriol. Således finnes ock fpårr af Vitriol-fyra i Mjölken. $. 10. Af deffa förfök år klart, at Mjölk- fyran år af en färfkild natur; och ehuru den utdrifver åttikan utur Alkali vegetabile aceta- tum, tyckes hon likvål vara, få til fågandes , årnad at blifva åttika, men fom i brift af fås dåne åmnen, fom uti gåsningen frambringa | I 5 när 124 y780. Apr. Maj. sun. något fpirituöft, ej år blifven volatiliferad, e= huru en liten del deraf verkeligen hunnit der- til famt blifvit åttika: ty utan en förutgången fpirituÖs gäsning, eller utan brånvin, upkom- mer ingen ättika. Men at Mjölken kommer uti fullkomlig gåsning, faft intet tecken til brånvin fås, fes af följande: Om en bouteille, fylld med fårfk Mjölk, omftjelpes i et kårl, fom likaledes innehåller få mycket Mjölk, at bouteillens mynning kommer at ftå under ytan deraf, och om bouteillen uti denna ftällning kommer at ftå uti en varme, fom litet öfver- går vår fommar-varme, få blir man, efter 24 timmars förlopp, varfe, at ej allenaft Mjölken löpnat , utan ock i bouteillen minfkats, famt efter et par dagars tid, har luft-fyran, fom up- ftigit utur Mjölken, drifvit ftörfta delen deraf utur bouteillen. Jag fade, at i brift af fådane ämnen, fom i gåsningen frambringa Brånvin, Mjölk-fyran ej kan förvandlas til ättika: at det ock i fjelfva verket få förhåller fig, år deraf klart, at om man til en kanna Mjölk, blan- dar 6 fkedblad godt Brånvin, och fåtter fedan detta uti varmen, vål tiltåppt, dock få, at man då och då lemnar gåsnings-luften liten utgång; få finner man, at efter en månads tid, lång- re eller kårtare, vafslan år blefven förvandlad i god åttika, fom då genom duk kan filas, och på bouteiller förvaras. ARA ATK IR IR AR RANKAR IR BESKRIF- RE 1780. Apr. Maj. Jun. 225 BESKRIFNING på Dricka, fom tilredes af Tall-qviftar. Infånd af | ARVID FAXE, Med. Do&. Kongl. Amiralitets - Medicus, ti Kongl. Academiens Handlingar för år 1751, har Profefforen Dodt. Karm afgifvit en omftändelig befkrifning på et flags Dricka, fom öfver alt brukas i Norra America, i Ca- nada, och omkring Hudfons-Floden, hvilket tilredes af den dår våxande Granen, (Pinus foliis folitariis fubemarginatis: fubtus linea duplici pun- fata, V. LIN.) fom har mycken likhet med vår Svenfka Gran, faftån både i barr och trå, långt finare och mindre, hvarföre den af Ra- jus kallas Abies minor. Afven har jag låtit mig berätta, af åtfkilliga från America hemkomne Svenfke Officerare'). at detta Dricka nyttjades - fommartiden , var mycket fmakligt och a de, famt at man af famma tråds qviftar tilred- de Extradt, fom öfverfördes til England, hvar- af fedan brygdes Dricka. Detta gaf mig ans ledning at förföka, om man icke af vår Sven- fka Gran, fkulle kunna håmta famma nytta. Til utrönande håraf, låt jag, om våren 1777, taga ytterfta ändarna af unga Granar, til et varters långd, hvaraf 16 kannor blefvo fön- eka och kokade med 96 kannor vatten. Sedan uttogos qviltarne, lades på Rofte, och når VÖrten några gånger lupit igenom, blef den filad, åter kokad 2:ne timmar, famt kåädan | flitigt 126 1780. Apr. Maj. Fun, flitigt affkummad. En och en half kanna brun Syrup, famt 16 lod Humle, blefvo hårefter flag- ne i Vörten , fom åter kokades och fkumades en timma, då något kokadt vatten under in- kokningen tilfpåddes; lagen blef derpå upöft uti et brygg-kar at fvalna, famt når den var lagom kall, tilfattes jäft, fom kom Drickat i fulikomlig jåsning, och fedan tunnades. Ehuru det var ganfka måjeligt at förtåra det« ta Dricka, fans det dock nog ftråft och min- dre fmakligt: men fom flera förfök uti flika okånda faker, åro oumgånglige, om åndamå- let fkall vinnas, omgjordes detta bryggnings- fått flere gånger, då åfven Humlen utelemna- des: likvål kunde icke håraf erhållas fmak- ligt Dricka. Andteligen föll jag på den tankan, at Dric- ka af Tallsqviftar båttre fkulle tjena hårtil. Ef- ter famma berednings-fått , brygdes derföre af fpåda Tall-qviftar', endaft med den fkillnad, at ytterfte åndarne eller all ftrunten, fom var me- ra full af kåda, bårtkaftades, ej heller tilfat- tes någon Humle, då jag erhöll den fågna- den, at detta Dricka blef ganfka godt och lått- drucket. At erfara, huru långe det kunde hålla fig utan at furna, blefvo några Dricks-fat lagde uti et flort rum i nedra våningen af Amiralitets- Sjukhufet , dår folen låg på, dock höll det tig lika godt, från April til Augufti månads flut. Samma vår-tid blef åfven Extra&t af Tall- qviftar fålunda tilredt, at en kettil fylldes måft til hälften med fönderhackade qviftar, hvartil flogs | 180: pr. IMa. ad. oc M2A flogs få mycket vatten, at kettlen blef full och fedan kokade, tils barren begynte lofsna från ker da de blefvo uttagne och fpadet fi- adt genom flaggduk. Spadet inkokades åter få långe, at det blef tjockt fom brun Syrup, och fylldes i kann-fiafkor med vid hals, famt tilbants. Detta Extra&t blef fedan orördt tils om våren 1778, då det fans hafva fatt en tjock kådaktig hinna ofvanuppå uti flafkorna: men kåndes för öfrigt innehålla en angenåm båfka, var lika godt, om icke båttre, ån då det ifyll- des. Häåraf togos fedan 2:ne kannor, fom ko- kades med 72 kannor vatten uti 2 timar, famt för Öfrigt handterades med jäsning och tun- ning , fom annat dricka. Så vål fhnåmnde vår, fom vid famma tid förledet år 1779, blef på lika fått kokadt ex- tradt af Tall-qviftar, hvilket alt medgafs på Sjö- Expeditionen med Kongl. Örlogs-Efcadren fift- ledne Sommar, at underföka defs förhållande på Sjön. | Det medhafde förrådet håraf för alla 3 åren, beftod endaft af 67 kannor, hvaraf likvål på ätfkilliga Skepp blefvo tillagade 33 Fat Dricka, efter förr befkrefne proportion, utorn den fkil- naden, at man icke lade jåft med, för at låta det jåfa: dock var famma Dricka för Manfka- pet 1å begårligt, at få fnart något Fat var up- flaget, blef det utdrucket. | Americanerne tilreda Extrad&t af deras Gran på annat fått; ty de ftöta qviftarna, utpråfia deraf faften, fom fedan inkokas, tils den blir tjock fom en olja, påfylles ften-krukor, och fkall ganfka långe kunna conferveras : men SE år- DR 0 NO Lpf: IMa: JA hårtil fordras mycket arbete, ftort förråd af 'qviftar, verktyg både til ftrampning och präfs- ning, hvarmed jag icke varit förfedd, få har denna utvåg ej heller kunnat förlöékas. Det torde åfven vara onÖdigt, ty om Extradtet blir tilråckligen kokadt och fkummadt, famt tfilli- ka något gammalt, förlorar det den kädaktiga fmaken, fom endaft kan fågas emot detta dric- ka, hvilken fmak dock år icke mera kånbar ån på vanligt Tallftrunt-dricka, hålft om Extra- clet. ar: 2 exer:.3 ar gammalt. Det år icke fagt, at man nöådvåndigt fkall nyttja brun Syrup vid detta drickas tilredan- de, hvilken i lig fjelf intet annat utråttar, ån något bryter den bålka fmaken, och gör det mera angenåmt. - Americanerne bruka hårtil Puder-fåcker: men jag har endaft för hushåll- rings fkull, låtit taga Syrup, efter den kofta- de mindre. At med oftanämnde Extradt förvara Malt- dricka emot fyra, blef åfven under Expeditio- nen förfökt, då til et ankare, eller 15 kannor godt dricka, tilllogs et qvarter Extra&t, fom hade den goda verkan, at Drickat blef uti 3 månader, under målta fommar-hettan , aldeles ofkadt, utan at furna. AS Detta Tall-dricka fynes derföre, i fynner- het på fjörefor fommar-tiden, med ganfka ftor förmån kunna nyttjas. Utom det gagn Or- logs-Skeppen under Sjö-Expeditioner deraf få, bör förmodas, at Oft-Indifka Skeppen, på ut- gående i varma lånder, håldre hårmed fkul- le flåcka törften , ån med ruttnadt vatten och heta viner, om de med detta Extract vo- ; re 1780. Apr. Maj. Sun. 129 re förfedde , fom ofelbart, efter det på 3:dje året funnits lika godt, ej af hettan förfkåms= mes. Drickat håraf kan defsutom på et Skepp ganfka fnart tilvedas. Man låt under Expedi=- tionen koka det i lilla Skepps-kettilen , under det Skepps-koften tillagades i den ftora, och . filedes anvåndes ingen annan ved hårtil, ån "hvad nådvåndigt eljeft til matredningen fkulle åtgå. Koftnaden är ej heller betydlig, när jag undantager befväret vid kokningen af Extra- det, och Syrupen fom utgår: men ibland an- dra förmåner fynes den icke vara den min- fta, at man af et Fat Extradt, kan hafva 36 Fat Dricka, i ftållet för fkåmdt vatten, fom man, kan hånda , under famma tid eljeft vore nödfakad förtåra. Det bör likvål icke påftås, at Tall-dric- kat år fårdeles födande för kroppen, i jämfö- relfe med Dricka, fom brygges af fåd: men emedan Skepps-koften, åtminitone på Svenfka Örlogs- Skeppen, år få tilråcklig , at en Karl deraf kan hafva fin fulla förplågning, och öf- verflödigare ån han någonfin har tilfålle at åt- njuta i hem -orten, få behöfver han fåkerli- gen om fommaren icke nägot mera födande Dricka, ån detta. Det har långe varit en gammal utvåg, at koka Tallris-Deco& åt dem, fom hafva Skör- bjugg, hvars förmåner emot denna fjukdom ofta blifvit utråönte: hvarföre jag ockfå icke orått lårer kunna tildöma Tall-drickat fam- ma egenfkap , at det löfer fegheter , under- håller utdunftningen och emotitår röta, hvil- ket 130 r780. Apr. Maj. fun. ket, til förekommande af flere fjukdomar hos Svenfka Sjö-folket, år högft nådvåndigt. BLOMSTER-ALMANACH 1 HW efter-Göihland, för år 1779, framgifven af CLAS BJERKANDER.:. Rae minnelfen af detta år, fom de 4 förfta må- nader, var ovanligt blidt och tidigt, kan ej båttre förvaras , ån då följande anmårknin- gar få i Kongl. Vetenfkaps Academiens Hand- inflyta. FANUARIUS. Störfta kölden. den 1. ”Therm. om morg. 18-or. under Oc. Varmalt den 10: stherm. kl. 12, 0 Sr. OIVEr OQO... Klart dens vassa Db. 0. 10, 15 TZ: 15.5 213 24 OCh 21 TINRGOSTIS HACK 5 10,.255 27-OChH 20.3 AMIN ÖNS anime aKnAds var allenaft 4 tum djup. :Regnade den 7, 20, As roch sö. Ifrån: den 3. ti den IS, Var myc- ken Rim-froft. Den 20, blixt om aftonen. EP EBRUAR [USSR Störfta kölden d. 2. ”Therm. 8 grader un- der o.: Varmalt d. 28. Therm. m grad. öfver Öv. > Klart;0: Isr49! 7315; 20-0Ch 29AKOHOBAde allenait «den 3, och: det få litet: at. jorden=.€) blef. .hvits. «Regnade den 5', 115 14: 10-0Ch AM Allenalt den 1, 2, 3 och 8:de var Therm: un- der Frys-pundten om morgnarne. Ingen hel dag under, mer än den 2:dra. Stora eld-kulor fagos 1780. Apr. Maj, Jun. i3É fågos flera gånger om nåtterna. Några blom- mor af Colchicum autumnale ftrodo ånnu qvar från förra året. Den 11, Stack-myror kommo fram. Af dagligt tö-våder, blefvo vågarna dju- pa. D. 15, Lårkan hördes. Löfven begynte gå utur knopparna på Krusbår, Hyll, Kjersbår, Philadelphus cor. m. m. Flere Orter började våxa, fåfom Artemilia dracunculus, Urtica di- oica, Paftinaca fativa, Rumex patientia, Scan- dix cerefolium. Kålen ur jorden. Båckar och fjöar hade ingen is. Den 16, Alfine media, Blixt om aftonen. Den 24, Corylus avellana. Papilio urtice. D. 25, Tulflilago farfara, Ga- lanthus nivalis, Bellis perennis, Myggor fpe- lade. D. 27, Leucojum vernum, Coluber be- rus, Scarabeus ftercorarius. MARTIUS. Störfta kölden den 4, '”Therm. 10 grader under .o. Varmaft den 26, 'Therm. 15 grad. öf- wersPrys-punéten. Klart d.:253; 7, 859,133 164 255-20, 275:28 soch.2g:de. 7 Snögade- den 4 men rede; sRkegnade d. 17-103: 17; 18, 103247; 22, 23 och 31fta. - Sol-rök den 7, 8 och 9:de få tjock, at man ej fåg långre bort, ån 2000 alnar. D. 1, Starar och Duivor kommo fram. D. 6, Bofinkar och Vipan. D. 7, Betula alnus. D. 10, Populus tremula. På åkrarna fågos re- dan fpindel-trådar. Man plöjde nu allmånt , en del hade börjat omkring d. 25 Febr.. D.-.18, Rana temporaria. De fpåda löfven på Åple-trå- den voro redan få förtårde af Mafk, at knop- parna blefvo bruna. D. 19, Anemone hepati- ca, Draba verna. Vild-gåfs foro förbi. - Den 24, Crocus fativus. Såddes Trågärds-frön i K Jaf- 32 1780. Apr. Maj. sun. lafvar. D. 25 , Anemöne nemorofa, Salix ca- prea, Tuffilago petalfites, Ulmus campeftris. Marken grönfkades. Om aftonen flögo Torn- dyfiarne få luftigt, fom de göra fommar-tiden. D. 26, Motacilla oenanthe. Krusbårs-bufkar- ne hade fullvåxta löf. Vår-fiden begynte fås. Dagg fågs om morgonen förfta gången. Den 29, Fumaria bulbofa. Den 30, Ornithogalum Juteum. Af8 graders köld om morgonen, dö- dades på fomlige ftållen Adoxa Mofecatellina. D. 31, Pulmonaria officinalis. Nymphea lutea uti bäckar, hade blom-knoppar. APKILIS Störfta kölden den 18:de. Therm. 5 grad. under o. Varmaft d. 14.de. ”Therm. 17 gr. öf- ver. - Klart di "2; 4,: 4, 7 och r7de- Snor gade d. 8, 11 och 23:dje. Regnade den 6, 9, 10, 15. 10-27, 223 24, 275: BORS0 Och 30- Afkedunder den 27:de. Den 3, Vinca minor, Anemone pulfatilla.a D. 5, Narciffus Pfeudo- Narciffus. D. 7, Ribes uva crifpa, Caltha pa- luftris , Salix viminalis, Chryfofplenium alter- nifolium, Adoxa mofcatellina, Anemone ra- nunculoides. Den 10, Fumaria nobilis, Gna- phalium dioicum, Viola canina, Acer plata- noides , Ranunculus ficaria, Apis terreftris, Meloe profcarabeus. D. 12, Ozxalis acetocella, Primula auricula. Hågsgen hade ftora löf. D. t4, Viola tricolor, Eguifetum arvenfe. Den fenare blef af 3 graders köld denna natt, på några ftållen död. Motacilla alba, Scarabeus auratus, Papilio rhamni. Betula alba, Berbe- ris vulgaris, Ribes rubrum, Betula alnus, Spi- rea falicifolia, Syringa vulgaris, hade redan iiula 1780. Apr. Maj. syun. 133 fmå Il6f. Den 16, Primula veris , Adonis ver- nalis. D. 17, Kl. 6 om morgonen var Therm. 4 gr. under. Fumaria nobilis, Equifetum flu- viatile, Pedicularis paluftris, och löfven på Krus- bårs-bufkarna blefvo fkadade af froft. D. 20, Hyacinthus botryoides. D. 22, Ribes rubrum, Leontodon taraxacum, Lithofpermum arvenfe, ”Tormentilla erecta, Ranunculus acris. D. 24, Glechoma hederacea, Orocbus vernus, Alche- milla vulgaris , Mercurialis perennis. D. 26, Geum rivale, Saxifraga granulata, Vaccinium myrtillus. Trollius Europ&us hade blommor, men fom voro ej fullkomligen gula. Cornus fan- gvinea hade ftora löf. D. 29, Prunus padus, Carum carvi, ÖOrobus tuberofus, Cardamine pratenlis, Lunaria annua, Pfallus Efculentus. Följande hade fullkomligen ftora löf: Berberis vulgaris, Salix fragilis, Spirea falicifolia. MAJUS. Den 4, Therm. 3 grader under Frys-pun- Åen. Varmaft den 26. ”Therm. 24 grad. öf- Ner Oo. dlartd:133 23, 24,25, 20, 30-och 31. Snö och hagel d. 3. Regnade d. 2, 5, 6, 75 ÖL 10 IG 104 17; 185 103.20y 21, 22 och 28; Denne månaden var kulen och regnaktig, hvar- före Örterne ftadnade i våxten , och icke me- ra få tidigt höllo fina bilåger. Afkedunder d. 10. Den 3, Prunus avium, Fritillaria melea- gris, Ajuga pyramidalis, Betula alba. D. 4, Fritillaria pyrenaica. D. 8, Svalor fyntes. D. 9, Göåken hördes. =D. 10, Pyrus communis, Fragaria vefca, Epimedium alpinum, Fritillaria imperialis, Papilio cardamine, Scarabeus folfti- tialis, Cicindela RN D. 14, Tulipa fyl- 2 Vve- DA 4780: Apr. Maj. Fun. veftris, Narciffus poeéticus, Prunus domeftica, Frunus cerafus, Vefpa vulgaris. D. 17, Che- lidonium majus. D. 18, Convallaria majalis, "Veronica cham&edrys, Rubus faxatilis. Rågen började våxa i ax. Den 22, Hefperis triftis, Sorbus aucuparia. D. 23, Dodecatheon mea- dia, Scorzonera humilis, Pinus abies. D. 26, Lychnis vifcaria, Pinus fylveftris, Polygala vulgaris, Cherophyllum fylveftre. D. 27, Cra- tegus aria, Berberis vulgaris, Hefperis matro- nalis, Aquilegia vulgaris, Iatis tindtoria, Rhi- nanthus crifta galli, Primula farinofa, Ledum paluftre, Robinia caragana, Vaccinium uligino- fum. D. 31, Trientalis Europ&ea, Ornithoga- lum umbellatum , P&eonia officinalis , Qver- cus robur. FUNIUS. Therm. d. 5 och 21, allenaft 8 grader öf- ver o. Varmalt d. 26. Therm. 26 grad. öfver GX Kläft den 1; 2; 7; 18; 245 bsvöckäy:de; Regnade d: 5, 93 10, 11, 13, 14; 20; 21, 223 23 och 28. Af regnet den 13 och 14:de, blef ftark flod. Afke-dunder d. 9, 13 och 28:de. Den 1, Rubus aréticus. .D. 2, Menyanthes tri- folia, Vaccinium vitis idea, Euphrafia officina- lis D. 7, Centaurea cyanus, Gentiana cam- peftris. -D. 9, Tragopogon pratenfe, Philadel- phus coronarius, Geum urbanum, Rumex pa- tientia, Rubus ideus. D. 11, Secale cereale, ingvicula vulgaris aleriana officinalis, SCro- Ping la vulgaris, Val fhicinalis, S phularia nodofa, Carduus paluftris. Den 15, Sambucus nigra, Polemonium ceruleum, Fe- uca fuitans, Orchis bifolia rnica monta- fAluca Auitans, Orchis bifolia, Arnic ta na. Den 19, Axen begynte komma fram på | 'kor- 80. Apr. Maj. ofuter 195 kornet. D. 20, Lilium bulbiferum,; Antheri- cum liliaftrum, Delphinium elatum. Den 22, Laferpitium latifolium. D. 23, Lilium marta- gon, Thymus ferpyllum, Spirea falicifolia, Antirrhinum linaria. Fragaria vefea, började mogna. D. 24, Scabiofa arvenfis , Sedum acre, Verbafcum thapfus , Hypocheris maculata , Chryfanthemum leucanthemum, Lathyrus pra- tenfis, Spirgea filipendula, Marrubium vulgare, Medicago lupulina. Den 26, Spirga ulmaria, Solanum dulcamara. D. 28, Triticum hyber- num. År 1778, d. 28 Dec. fådde jag en kanna hvete på gårdet, hvilket om våren kom up; blomftrade och mognade allenaft 8 dagar fena- F£e, ån det fom fåddes om höften. - Uti axen var intet fot, ; | FULIUS > Therm. den 14 om morgonen 6 grad. öf- ver o. Varmaft d. 22. Therm. 27 grad. öfver O:v Klärfd. 1; 21 4,85 9, 103 18-008 Ig:de: Resnade Ad:.5,..7519; 153 103:203021 5. 202 > 25, 27, 29:de och a31:ftaa Afkedunder den 24, 26, 27 och 31. Sol-råök den 8, 9 och 10. Def- fe dagar fågs om aftnarna, med blotta Ögon, en flåck i Solen: den 8:de var han midt i So- len, och den 10 vid öftra brådden. D. 2, Lo- nicera caprifolium, Chryfanthemum fegetum, Lathyrus annuus, Gladiolus communis. Den 3:dje, Nymphea lutea, Hypericum perforatum. Höbergningen begyntes. D. 6, Oenothera bi- ennis, Digitalis ferruginea, Anthemis tindtoria. Den 8, Origanum vulgare, Lythrum falicaria. Len 10, Agroftema coronaria, Afclepias fyria- ca, Tropeolum majus. D. 13:de, Lyfimachia | K'3 vul= 136 — 1780. aofan. Febr. Mart. vulgaris, Selinum paluftre, Carduus lanceola- tus , Centaurea jacea. Den 15, Sambucus ebu- lus. D. 17, Betonica officinalis, Chryfanthe- murn cCoronarium. D. 19, Parnaflia paluftris, Rudbeckia laciniata. Den 20, Tilia Europza, Erica vulgaris, Scabiofa fuccifa, Aréium lap- pa, D,. 23, Echinops fpherocephalus , After chinenfis. D. 26, Gentiana amarella, Hyflo- pus officinalis. D. 28, Korn och Hafre mogne. AUGUSTUS. Therm, d. 27 om morgonen 5 grader öfver Fryspunéten. Varmaft d. 7, Therm. 31 grader öfver o. Således den varmafte dag på hela å- fet: Klatt, d. 6,-8;'9 ; 10, yåds ran, 29; 24, 26, 27, 28, 29 och 30:de. Regnftånkte; d 1,:3, 0, 7, 12,25; 425, 16:deoch r7de Afkedunder den 7, 11 och 12. D. 2, Zinnia multiflora. D. 5, Rågen mogen. D. 13, Hve- tet moget. D. 18, Colchicum autumnale. D. 20:de, Tranor flyttade bort. D. 23:dje, Begyn- tes höft-fådet. När detta Calendarium Flore jåmföres med de föregående åren, i fynnerhet 1771, få fes en mårkelig fkilnad i blomfter-tiden. Dagar. Corylus avellana blommade nu tidigare 66 Tuflilago farfara - - - 63 CGalanthus nivalis - - - 62 Anemone hepatica, - - - 49 Caltha paluftris, . - - A4 Crocus fativus - - - - 38 Narciffus Pfeudo Narciffus - - 35 Anemone nemorofa - > - 2 1786. Apr. Maj. sun. ÄG Man fer tillika af deffa anmärkningar, at Vår-Orterna alt mer och mer aftogo at tidigt hålla fina bilåger. IE Tråd, Bufkar, = Örter, Uti Febr. blommade 0 I 5 - - Mart. = = - - 4 ” 8 FER eg 1 OR Befynnerligt var, at Foglarne icke fkynda- | de fig fram, utan kommo måft vid fin vanlis ga tid. Man hoppades, i anledning af få blid våderlek , at få ymnig och vålfignad års-våxzt, men den blef medelmåttig. Hå vart mindre än 1778. Hvetet hade mycket fot, Rågen fka- dades af mycket regn under blomftringen. Kors net minfkades anfenligt i axen af Mufca trit: Trågårdarne lemnade nåftan ingen frukt. Bloms knopparne, fom af blid väderlek kommo bits tida fram, fördårfvades af froft och Mafk. Den 8 September blommade Anemone pul- fatilla andra gången, TNE På WEIGELA faponica, en fynnerlig och fållfynt Ört ifrån Japan; ingifven af CARL PETER THUNBERG. Tbland de mångfaldiga flag af Örter, fom ifrån åldre tider varit bekante, och i fynnerhet i detta nårvarande Seculo blifvit uptåckte, år in- KRK 4 gen 38: 80. Hr. Maj. Fun. gen ting vanligare, ån at Honan eiler Piftillen uti blomman år fåftad på fjelfva Germen, midt öfver frö-hufet. Ehuru våxterne, i anfeende til alla andra fina delar, kunna både ofta och på åtfkilligt fått föråndra fin vanligafte fkapnad, ftållning och lynne, och med det famma vifa ofs, at den Alsmågtige Skaparen icke behöft binda fig til några få och viffa lagar, utan at han varit rik på utvågar och medel, til at vinna det pålyf- tade åndamålet, til at med denna mångfaldiga föråndring våcka ofs ur vår dvala, fil at för- må ofs, at med andagt och förundran, noga- - re gifva akt på defs verk, och til at dymedelft upvåcka hos ofs kårlek och fruktan för fitt oändeliga Majeftåt; få hafva dock de delar va- rit minfta, ja fållan någon, åndring underka- ftade, fom åro de oumbåirligafte och nödvån- digafte, til exempel i Ört-riket, frudtifications- delarne. Det år icke rart, at finna Han- och Hon-blomfter fkilde åt på fårfkilde grenar och tråd: det år icke heller mycket rart, at både Hanar och Honor fltympas, och mifta någon del, fom de måtte annars ega, til exempel, Fan- och Hon-trådarne, (Filamenta & Stylus); men Anthere med fitt pollen och ftigma måtte al- tid vara tilftådes uti blomman, och åro af den angelågenhet, at utom dem hvarken någon blomma år riktig, ej heller flågtets fortplant- ning hårigenom annars kan vinnas, Likafå angelåget och vanligt år åfven hos våxterne det, at Honan år fatt på germen midt öfver frö-hufet, och denna regelår få allmån, at hittils icke trenne Örter varit bekante, En 1år- 1780. Apr. Maj. sfun. 139 hårutinnan gjort något betydande undantag. Utaf de många nya våxter, fom jag, under mi= - na fleråriga refor, haft tilfålle at upföka och examinera , har jag icke heller kunnat finna mer, ån en enda, fom i denna Öma och gran- laga delen varit befynnerlig, och det mycket mera, ån någon annan; ty Honan år icke al- lenaft icke fåftad, fom vanligen fker, på fjelf- va midden af germen, ej heller på fidan, fom ibland, faftån på mycket få, varit fedt, utan flylus går ned åt hela fidan af frö-hufet, och - fåfter fig nåftan midt under det famma, och fåledes aldeles tvårt emot den annars brukli- gafte naturens ordning. : fc "Denna våxten, fom år en liten bufke, fann jag uti Kejfaredömet Japan, mycket längt in i landet, då jag år 1776 gjorde refan med Hol- låndfka Ambaffadeuren til Hufvud-Staden Je- - do; . Jag har ock redan längefedan befkrifvit den famma uti den Flora Japonica, fom jag til en början tagit under hånder, och nu redan et års tid, efter min hemkomltt til Fåderneslan= det, då andra fyflor lemnat mig någon ledig . fund, påarbetat. Denna Örtens figur och be- . fkrifning har altfå varit ämnad til Flore Japo- - nice prydnad ibland andra nya; men fom jag ännu år ofåker, om jag hinner fårdigt detta Verk til nålta är, få har jag icke velat eller bort långre dölja för en” nyfiken Naturforfka- re en Ört, fom år begåfvad med få fynnerlig egenfkap, utan imedlertid til Kongl. Vetenfk. Academien, fom få patriotifkt befråmjar Ve- tenfkapens tilvåxt och nytta, inlemna defs be- fkrifning och teckning. K 5 Sams 40 = 1780. Apr. Maj. Fun Samma Ört har Dodstor KAEMPFER, redan för mer ån 80 år fedan, fett i Japan, och lemnat ofs derpäå, i line Amenitates exotice, en kort och ofuilkomlig befkrifning, ehuru hvarken Doåor KAMPFER Obferverat det, fom derna ågde tram- för andra få fynnerligt fom eget, ej heller Bo- tanici i fenare tider kånt örten, til fit flågte och flock eller anfeende, emedan hon ånnu icke hunnit komma hit til våra Trågäårdars prydnad. Hon liknar i förfta påfeendet få helt och hållet en Lonicera, at man aldeles anfer den före vara en dylik, få framt man ej förviffar fig om genus nårmare, igenom en noga blom- mans och fruktens underfökning, då man fin- ner icke allenaft Honan få ovanligt ftåld, utan åfven frukten innefluten (frudtus fuperus) in- om fjeltva blommans tub, fom på Lonicerå är tvärtom. Sålunda, fom Örten år tydeligen fkild ifrån alla andra hittils bekanta Örte-genera, och ut- gör fjelf et eget flågte, få bör den ockfå fa et eget och fitt fårfkildta namn. Profeffor WEi- GEL i Gripswald, kånd igenom flere i Natu- ral-Hiftorien utgifne Skrifter, kommer mig hår- vid i åtanka, fafom vålförtjånt til at, efter an- taget bruk hos Botanici, få en Ört nåmnd med defs namn. Carader genericus år följande: Sem. I. Sti- gma peltatum! Stylus e bali germinis! och Or- tens rum i Sexual -Syftemet, blir uti Femte Claffen, framför Plumbago. Befkrifning på Genus: Cal, Periantbium 5-phyllum , inferum; ge : iubu- 1789. Apr. Maj. fun. 141 fubulatis, eredtis, eqvalibus, lineam cum dimidia longis. Corolla 1-petala, infundibuliformis: Tubus longi- tudine calycis, intus villofus. Limbus cam- panulatus , femiquinquefidus; laciniis ova- tis, obtufis, eredto-patulis. Stam. Filamenta quinque, tubo corolle inferta, filiformia , ereéta, longitudine fere corollze. Anthere eredte , lineares, bali bifide, apice obtufz. Pilft. Germes fuperum, tetragonum, truncatum, glabrum. Stylus e bafi germinis, filiformis , corolla påus lo longior. Stigma peltatum, planum , glabrum. Peric. Frudus adhuc ignotus eft, neque a me neque a Kemptiero vifus; in frutice vero florenti videtur femen effe nudurm. 'Slagets befkrifning: WEIGELA japonica kallas utaf Japanerne Kor”ei Ut fugi, it. Sima Utfugi , & Nipon Utfugi. KaeMPF. Amenit. exotic, fafc. V. p. 855. Dodttor KemrPrER fkilde åt Korei utfugi och Nipon utfugi, fåfom 2:ne flag; men utaf det jag kunnat inhåmta hårom utaf Japanerne, åro de endaft varieteter. Fäxer vid Jedo och i negden vid de ftora och vidfträckta Fakonie bergen , öfver hvilka vi tilbragte en hel dagsrefa. | Blommar uti Aprilis och Maji månader. Caulis frudticofus. | Rami oppoliti, teretes, cinerei, glabri Ramuli Ne, eredti, ceterum ramis f- miles, | Folia MH ge Apr. Maj. Jun. Folia oppofita, petiolata, ovata, acuminata, fer- rata, venofa, glabra, venis (fupra & fub- tus) hirtis, fubtus pallida, patentia, bipol- licaria. Petioli depreffi , fupra valde hirti, lineam longi. Flores in ramis ex axillis foliorum. Pedunculus communis folitarius e fingula ala, compreflus, dilatatus, triflorus, ungvicu- laris. Pedicelli tres, uniflori, pedunculo longiores. Braéctez in apice pedunculi & infra medium pe- dicellorum bine, fubulate, erecte. Color corolle plerumque purpureus eft, inter- dum vero albus. Variat foliis majoribus & minoribus. Förklaring på figurerne: Tab. V. Fig. 1. Örten i naturlig ftorlek. 2. Blad af den ftörre varieteten. 3. Blomman med calyxz och pe- dunculus. 4. Blomman klufven, at vifa germen a. piftillens b in- fertion på fidan, och anthe- fe. 8 sg. Piftillum på öÖfra fidan af fligma. 6. Piftillum peltatum på undra fidan; med germen a. ssd am (RER UP. | 1780. Apr. Maj. Ä7un. 143 UPGIFT) | för Nybyggare i Sveriges Fjåll-trakter, til et låmpeligt Landtbruk. af PEHR ADRIAN GADD. $. I. | At! åkerbruk gynnas i våra Fjåll-trakter både > af climat och landets belågenhet, det ut- märka de många Nybyggen, hvilka, i hela fö- dra delen af Fjällen uti Vefter-Norrlands vid- ftråckta Lappmark , redan blifvit anlagde. Må- fta delen af Kemi Lappmark år ock af natu- ren danad för et ordenteligt åkerbruk. . 2. Undantager man öfverfta topparna af Fjåll-bergen, och de nårmafte berg-ftråcknin- gar af fandhedar invid dem, hvilka åro de frukt- fammatlte betesmarker för våra Fjäll-måns tal- rika Renar; få finnes i dålderna, imellan fjåll och höga berg, en mycket bördig mull-jord, hvilken af regn-och fnö-vatten årligen blifvit nedfkölgd. Vid kårr-laggar och nederft i dål- derna, tråffas i fynnerhet matjorden ofta til | 3, 4 och 5 qvarters djup ("). Alfven beftår målt af grufig lera, fand och ler-mylla. $. 3. Når man dock hårhos påminner fig Climatets befkaffenhet i Sveriges Fjåll-bygd, hvareft, mer ån i andra Sveriges landfkaper, altid intråffar, ej allenaft en ftrång och fkarp köld (") Herr Do&tor HAGSTRÖMS Befkrifning om Jämtland, pag. 25, fom ock, Herr Doctor HÖGSTRÖMS, om bven- fka Lappmarken, ” | 144 1780. Apr. Maj. Fun, köld, utan ock måft hela 7 äå 8 månaders vin- ter, under hvilken tid marken finnes betåckt med. fnö , och år kål-frufen; få år lätt at afta- ga, at famma flags fåd, matnyttige rot- och blad-våxter, hvilka kunna updrifvas til frodig våxt uti vår Slått- och Skogs-bygd, icke i Fjåll-Fygder, oaktadt all nedlagd outtröttelig möda, kunna upbringas til liza ftörmånlig tret- nad. Skal derföre något fördelaktigt landtbruk på deffe, långft i Norden aflågsne orter, in- råttas och vinna beftånd; blitver nöÖdigt, at flrax i början, vid Nybyggens anlåggning dår- flådes, detta behörigen låmpas efter Fjåll-byg- dens naturliga lynne och befkaffenhet, defs kalla climat, defs jord-måner , betesmarker och andra omftåndigheter, famt at Fjåll-ortens In- byggare underråttas om det genafte och minft arbetsdryga fått af detta lands upodling. $. 4. Hvad jordbruket i Fjåll-trakterna an- går; kan man, i anledning af mångårig förfaren- het, taga för afgjordt, at vinter-fådet aldra- minit dårftådes lotvar trefnad. Af Nybyggare må endaft i början lut Rot-rågs fäde bru- kas. Somnmar-fådet år för Fjäll-bygden det få- krafte, famt år ej at tvilla, det ju på en ort, där Solen, måfta delen af fommaren, både lyfer och nåftan lika mycket upvårmer jorden om natten fom om dagen, detta flags fåde mog- nar. Alla flags fommar-fåden kunna dock ic- ke utan fkillnad eller lika lyckligt trifvas , utan fordras hårvid af dem, fom ock, hvad mat- nyttige rot-och blad-våxter angår , urfkillning och behörigt val. $. 5. Af Cerealia eller Sådes-flag , fom or : paf- 1780. Apr. Maj. sun. 145 paffa fig för Fjäll-bygden, åro, förutan Rot- rågen, altfå deffe: Brå-kornet, Brå-hatren, al- lahanda flags Brå-årter, tidiga Bönor, Kryp- arter, Lins, Wicken, Bland-fåd af dem och Daurifkt Bohvete: Af Rotvåxter förtjena åter målt åtanka: Vinter- Rofvor, Sommar -Potater CI), Lathyrus Tuberofus, Paftinaca fariva, Co- clearia armaracia, Heliantus Tuberofus, til och med Sium /f/arum, famt af mat-nyttiga Blad» växter: Braflica fabellica, felenifia och laciniata, fom ock Scandix odorata, Lepidium, famt Al- lium fftulofum och Schenoprafum, och åfven Rus mex patientia, om det få behagas. $. 6. Rot-råg, Tufve-råg; med markens och jordens tilredning för detta fåde, kan man i Fjäll-bygden fnart vara fårdig. Med ris, fmå bufkar och ljung, eller ock med qviftar, gre- nar och fkat-åndar af det Byggnings-virke Ny- byggarne fållt til deras förlita bonings-rum, af- fvedes marken lindrigt, och ftrax derpå år det en fårdig åker, hvilken kan befås med Tuf> ve-råg. I alfven bör en fådan mark dock hålft beftå af ler-haltig jord eller grufig lera3 i myc- ket fand-rådande jordarter, tritves detta fåde icke 1å vål. 6. 7. I kårr och kårraktig mark, hvilken blifvit få mycket utdikad och uttorkad , at Sqvattran Ledum, Pårs Myrica, och Måffan ti- i digt ER | (") Herr JoH. ADAM LUDVIG, i d.fs Abbandlung von den Erd-åpfeln, anmårker pag, 70. $. 3, at i Hanno- verfka lånderna göres tydelig fkilnad på -ommar- och Vinter- Tartuffek. De förre kalias i andra Tyfka orter åfven Jacobs-åpfel , Kobs-åpfel, emedan de åro fullyux- ne Jacobsmåflo-tiden, | | 146 1780. Apr. Maj. Fun. digt om våren deraf kan afbrånnas och bårt- kyttas, våxer Rot-rågen åfven ganfka frodigt. Men fkal denna fådes-art på dylika ftållen i Fjällen kunna mogna och icke blifva froftfkadd, år det nödigt, at den updikade marken vål lig- ger öppen för morgon- och middags-folen ; den bör vara omgifven af granfkog åt de våder- ftrek, dår ftora kårr eller myror tilgränfa, famt äfven hafva fkygd af fkog emot Nordoft, Nord- våft och Nordan-vådren. i $. 8: Sånings-tiden , för denna Vinter-råg i Fjällen, intråffar in Medio Junii. At den vå- xer i lågg , må man ej frukta; ty dels år fom- maren hår mycket kort, dels har ock Rot- rä- gen den -ezenfkap, at den in på höften fram- drifver en myckenhet nya fidofkott, utan at förvåxa i högden. 13 å 14 kappar år nog til utfäde för et Geometrifkt Tunneland af 14000 qvadrat alnars rymd. Sedan fäden blifvit ut- fådd, fordrar Rot-rågen icke annat bruk; ån at den, allenaft med en af gran-qviftar ihop- fatt harf, nedmyllas i jorden; i brift af Håft, kan den af en Ren-oxe eiler Ren-ko lått dra- gas. At afkaftningen af Rot-råg blifver van- ligen mångfalt ftrörre och ymnigare, ån af an- nat råg-fåde, år allmänt bekant, och finnes för- ut Tom. I. af min Geoponie, pag. 262. til ful- lo bevift. 6. 9. Brå-korn, kallas af våra Finnar Håmös Obra. "Mera ån 100:de års förfarenhet har be- flyrkt, at detta korn-flag kan hinna mogna bå- de i vår Lappmark, fom ock i de aflågsna norra orterna i Riket. I Luleå Lappmark vi- far förfarenheten, at denna fåd mognar inom 58 dygn 3 - 280. Apr Maj. Jun. 147 s8 dygn,eller vid pafs 8 veckor efter fedan det- ta korn blifvit utfådt. Jämför Tom. I:fta Cap. 6. 6. a. I anfeende til defs vidtfpridde rötter, drifver och fkyndar det til haftig våxt. Det gifver allmånt t2:te kornet igen. Som defs fä- des-korn åro fmå, eller mindre ån på annat korn; få förflår en tunna deraf til utfåde för 1 Tunnelands åker-jord. Trifves båft i höglåndt jordlåge eller fandrådande myllig jord. Jordens tilredning för Brå-kornet är lika med Rot-rä- gens, $. 8. bör likvål djupare nedmyllas. $. 10. Brd-hafre år i Tyfkland bekant un- der namn af Eichel-haber ; den tåljer fin börd ifrån Archangel eller Norrige; mognar tidiga- re ån annan hafra; defs frö eller kårne år för- fedd med et mycket hårdt och tjockt fkal, hvarföre den icke få litt äfventyrar vid höft- frofter. Fordrar åfven fandblandad jordmon un- |» der fin våxt: men bör fås något tidigt, och | förr ån Brå-kornet, emedan, för defs tjocka fkal SN den ligger längre i jorden, innan den gror. ne 6.11. Af all flags fåd, draga Brå-kornet och | Brå-hafren minift nåring ur åkren, famt blif- | ver åker-jorden, efter deras våxt, förtråffeligen | Tucker och lös. I England utfås derföre all- | amånt, i Staffordfhire och Chefhire, Brå-hafren på nyfs uptagna lindor, farnt anfes denna flags I hafre-halm vara tjenligaft för håftar ("). Kun- | de man ifrån Archangel, eller de aflågsnare or- ter i Norrige, eller ifran vär egen Kemi Lapp- | mark, | = oo —— (") MILLS New Syftem of Husbandry, Vol, I p. 454. L ; 148 = 1780. Apr. Maj. sun. mark, förfe fig med utfåde af Rot-råg, Brås korn och Brå-hafre; fkulle deffe båft tritvas i vår Fjäll-bygd. 6. 12. Ärter. I Kemi Lappmark hafva årter någre gånger mognat, dock ganfka fillan. Ärt- flag, fom icke updrifva i långa fkaft och ftång- lar, förrån de fåtta blommor och frukt, kunna hållre nyttjas i fjäll-bygder; fådane åro både Bråa-årter, Lins, Vicker, Kryp-årter , Kryp-böror, fom ock Bejerfk Linas, Vicia Bithynica. För- utan det, at deffa ärt-flag hålla til godo fåmre jord-arter och mogna tidigare ån andra ärter, förqvåfva de under fin våxt åfven alt flags ogrås. I Tyfkland och England år man der- före mycket angelågen, at ibland Allmogen utvidga detta fåde. 6. 13. Bland-fåd för Fjäll-bygden: Denna bör hälft beftå af Rot-råg famt Brå-korn, eller ock af detta Råg-fåde med Brå-hatre. I Ryfsland, uti Wologdoifke Landfkapet, fkola Bönderne, efter Brigadieren OtiscHEws anmärkning, of- ta utfå Råg och Korn tilfammans i ny-rödnin- gar. Hålft nyttjas dertil Brå-korn och den om- nåmnde Vinter-rågen; hålften af hvardera til utfåde. 6. 14. Bågge fådes-flagen utfås tillika, och det något för Midfommaren; men uppe i Fjill- bygden, borde det fke tidigare. Når Kornet eller Hafren upvåxt til mognad, affkåres det om höften, och då blifver Rotrågs-brodden qvar, hvilken, fedan Hatren eller Kornet år afbårgadt, med en ymnighet fdo-fkott rotas, och utbreder fin våxt emot vintren. Bruket af denna flags Bland-fåd, gifver förfta hölien | en 1780. Apr. Maj. Jun. 149 en hårlig fkörd af Brå-korn eller Hafre, famt lemnar året derpå, utan all vidare koftnad för akerbruket, en hårlig Råg-våxt i afkaftning ("). $. 15. Daurifkt Bo-bvete: I norra Afiens berg- aktiga orter våxer denna fädes-art vild. Ifrån andra Bohvete-flag fkiljer det fig deruti, at väx- ten år perennis, famt at den årligen Öker fig i- genom fina krypande rötter; hvarföre man ock, utan nytt åkerbruk, kan af den famma famla och fkörda Bo-hvete flera år å rad. Ian- feende til den ftarka hetta, fom midt i fom- maren, ehuru på kort tid, intråffar i vär Fjåll- bygd, är ej tvitvel om, at ju den, fåfom en pe- renne våxt, där fkulle mogna. | $. 16. Det angelågnafte vid detta Bo-hve- tes fortplantning och fkötfel år, at det ftrax i början utfås i torr, famt lös och lucker jord. Mycket gödd och fet jord år för det fkadelig; ty då blommar det ganfka långe och vill intet fåtta frön, utan bjuder hållre til at förvåxa fig i nya fkott, frodiga blad famt många ftänglar med gall-blommor. Hålles för Öfrigt et fådant Bohvete-land fritt för ogrås, och man årligen om våren far Öfver det med en lått harf, at jorden omkring defs rötter blir lös och myl- lig; fordrar det ingen vidare ans under defs växt på många år. 6. 17. Matnyttige Blad-våxter : Af de Kål- flag, fom i fjäll-bygden lofva trefnad, åro få- kraft, Brafflica fabellica, felenifia och laciniata, eller Bl4-och Krus-kålen, jämte Snitt-kålen, få vi- 3 da (") Abhandl. der Ozeconom, Gefelifchaft in Petersburg, : Vol, II. pag, 221, SRA Apr. Maj. Fun. da alla defa grönfka under fnön,; och uthår- da den fkarpafte vinter-köld. Spanfka Körfien, Scandix odorata, jämte Käål- och Gr:s-löken, Ailiom ffbolofum och fchenoprafum, famt Lepi- divm Bitterfalfo och Rumex patientia med fie- Te, kunde Tåkert, med mycken förmån för hål- fan, updrifvas til växt, jämte deffa förenåmn- de kål-flag, i fmå gårds-tåppor: 6. 18. Rot växter til fpis och föda: Af åefia finnas på denna trakten fiere flag; hvilka, til Inbyggarnes. ftora nytta, lofva fåker trefnad. Sädane åro: Vinter-rofvor, Sommar -petater , Pal- flernackor ; Helianthus Tuberofus, Jord-ärt rockor; Lathyrus Tuberofus, Ford-möf/s; Cochlearia arsmo- racia, Peppar-rot; ja, til och med Sium f/arum, Säcke?-rötter. Jag har i Finland ånnu aldrig mårkt deffa rot-våxter blifva fkadde at någon den fiar- kafte vinter-köld, allenaft de ej utfäs i fådan jord, fom år dungen och vaåttu-fjuk. fall Pråfterfkapet, fom bo och viftas i vära Fjåll- trakter, förft började med plantering af deffa flags köks-våxter, år ej tvifvel om, at ju efter hand, kunfkap och Öfning håruti fkulle ut- fpridas ibland Allmogen. ) 6. 19. Sommar - Potater. Denne växt, fom icke fkadas hvarken af mafk, fnö, hagel eller annat ovåder, trifves vål, både i utdikad och uptorkad fandblandad. kårraktig mark, fom ock i dälder och berg-fkretvor, dit mull-jord blif- vit nedfkölgd; allenaft en fådan torr-låndig mark med pgråfta eller fpade upgråfves, kunna Potater deruti ftrax planteras. $. 20. I anfeende til den korta fommaren i Fjäll-bygden, år nådigt, at Potater, hufvud- ; fak- 1780. Apr. Maj. Fun. 151 fakligen af det flaget, fom tidigt mognar, våljas til utfåde. I fall man om våren lågger dem i en hög uti et varmt rum, til 8-å 14 dä- | gar, och fåledes påfkyndar deras grodd, förr ån de utplanteras , vinnes derigenom mycket i tiden, och hinna de defs tidigare updrifva til . mognad. Mycket bidrager dertil åfven, om för Potat-landet, utvåljes et fådant jord-låge, | at det af folen hela dagen kan beftrålas och upvårmas. $. 21. I Fjäll-bygden, hvareft Inbyggarne i början hafva brift på dragare, fker utplante- | ringen lättaft på det fåttet, at, fedan marken blifvit upgråfven , hopkrattas jorden, och in-, delas på tvåren i flere 2:ne alnars breda fån- gar. Med et fnörflag utmårkas 4 rader på hvar fång, til lika afftånd ifrån hvarandra. Derpå göres i raderna, med en planter -ftock eller ftör, 3 å 4 tums djupa hål, en half aln imel- | lan hvardera, dock få, at hålen, i anfeende til råderna på fången, komma at ftåi förbund med hvarandra. I hvarje hål flåppes et litet | Jordpäron, fom med handun eller foten Öfver- - myllas. $. 22. Når deffa Jordpåron framvuzxit med fljelken til et qvarters långd, år det bäft, at uprycka alt ogräs, hvilket imellan Potat-fiån- den kunnat upvåxa, och hårefter makar man med handen mull omkring ftjelken , på famma fan om det. flgar, när kaltkupas. Annat arbete fordras icke härvid, förrån inbergnin- uccn der om höfter då, med”"en fpade eller gråfta Potaterne uptagas, förrån marken hinner | tilfryfa. L3 TR ER 152 $780: Apr. Maj. San. = 6. 23. Vinter-rofvor. Flat-rofvorna, hvika våxa måft ofvan jord, fåfom KAl- Rabbi, och fom fordra långfam höft til deras våxt, famt ej kunna uthårda vinter-kölden i jorden, tyc- kas vara otjenlige för vår Fjållbygd. Nårmare förfök må dock utreda, om, i fall fröet til de- ras våxt utfås tidigt om våren, och icke Mid- fommars - tiden, fåfom i den nedre lands- bygden nu fker, de då torde hinna blifva full- vuxne, förr ån jorden i Lappmarken tilfryfer; fåkraft år dock, at vidtaga därftådes bruket af vinter-rofvorna, fom hafva långa rötter, få- fom Morötter och Palfternackor, famt hvilka allmånt, fåfom bienne våxter, i det kallafte climat uthårda vinter-kölden. $. 24. Vid Ny-rödningar i Finland, brukas vid rof-fådet den fördelaktiga inrättning, at, uti den med ris och trådens qviftar affvedde marken, utfås förft Rot-rågen, hvilken med fvedje-harfven &$. 6. nedmyllas, och ftrax der- på befås famma mark med rof-frön. En få- dan uprådning lemnar förfta året om höften til afkaftning en myckenhet rofvor, famt, det påföljande året, utan vidare tilredning och ans, en hårlig rågvåxt. Ibland lemnas ock något af de minfta rofvorna qvar at flå öfver vintren, i fall de åro af det flaget , at de drifvit med roten något djupt ned i jorden, och åro vin- ter-eller lång-rofvor. En del af deffa nyttjas om våren til föda; något lemnas åfven qvar, at upvåxa til rof-frö, hvarmed ibland drifves någon liten handel til affalu åt andra, fom id- ka roffåde. Skulle Oljeflagerier hos ofsa vara inråttade, kunde på detta fått, mycket rapfat af deffe rof-och rotrågs-fveder famlas. $. 25. 1780. Apr. Maj. Jun. 153 6. 25. Bofkaps-fRörslen. Jämte Jordbruk af få- frenåmnde Sådes-arter, rot-och blad-våxter, borde bofkaps-fkåtflen vara en hufvud-nåring i våra Fjåll-orter. Så långe detta förfummas, kunna aldrig, hvarken Nybyggen eller andre Jordbrukare, dår hinna til någon ftadgad vil- måga. : . 26. I Umeå och Kemi Lappmark, diår Fjäll-ftråckningarna finnas mera långfluttande, än i vär Ötriga Fjåll-bygd, intråffa i fynnerhet vidftråckta ångder af gråsrika parker för Bo- fkaps-fkötfel. Imellan Umeå Lappmark och By- arna i Skellefteå, Burtråfk och Umeå SocKs- nar, finnes en Allmånnings-park, 15 mil lång och 6 bred, hvilken Lapparne ej nyttja til Ren- bete, utan år den, jämte en del andre Wåfter- bottens gräsrika fkogar, ånnu odelt. Längre up i Fjällen , där, imellan fnö-drifvorne, upfmiålt vatten, om våren och fommaren öfver, uptri- fkar underliggande dalar och flåtter, åro åfven vackra gråsrika ångsmarker ej fållfynte;i fyn- nerhet våxer et ymnigt och långt grås vid kärr- laggar, vid åar, båckar och i fkogs-dälder. $. 27. På hö och bofkaps-foder famt godt bete, år altfå i vår Fjåll-bygd ingen brift: men 8 månaders vinter på denna ort, fordrar dock, at hela fommaren öfver, al! arbets-ftyrka huf- vudfakligen användes til foder-famling för Bo- fkapen. Detta år vål något arbets-drygt; men få vinnes genom Bofkaps-fkötslen en mång- falt förre trefnad famt beftåndigare vålmåga, ån genom Jagt och Fifkerier. Islands lyckliga får-och bofkaps-fkötfel, i et lika få kallt, om icke kallare climat, beltyrker detta til fullo. LA $. 28: s4 — wv80. Apr. Maj. Jun. 6. 28. Skogs-renars fkörfel. Ej mindre våra Skogs-lappars hushälls-fått, ån en del landt- måns förfarenhet i Kemi I.appmark , har lån- ge ådagalagt möjligheten och nyttan, at före- na Ren-fkötslen med åker-bruk och bofkaps- fkötfel. Renarne födas öfver vintren, jämte ren-moffa med ris af Mar-björk, Betula nana, afplöf, fråken, litet hö, laf lichenes, aip-bark, famt afp-och björk-qviltar. Om fommaren gå de uppå Bondens vanliga betes-mårker, utan vall-hjon , och flytta fållan längt bort. $. 29. Åt inbyggarnes arbets-ftyrka i Fjäll- trakterna, igenom denna nårings-gren, dock ej för mycket må ledas och dragas ifrån jord- bruket, fåfom den fåkrafte grund til deras tref- nad, borde en fådan ren-fkötfel hållt beftridas igenom Vailhjon af Skogs-lappar; hårigenom ulle den kunna blifva vidftråcktare, och af mera betydlig nytta för Inbyggarne i allmån- het. I Jemtland finnes ren-fkötslen på detta fått redan inråttad på nägre orter: fåfom i fyn- nerhet i Ströms Socken, där Bönderne ock ega Renar: men fjelfve befatta fig icke med deras fkötfel, utan plåga Skogs-lappar, emot viffa betingade vilkor, emottaga och valla dem i de; nårmaft til fjällen belågne fkogs-trakter. 6. 30. Nyttiga Bi-(yfslor för Fjäll-trakten. Til deffa tyckes i fynnerhet höra; 1:0 Spinnerier af ull, lin, hår och tagel, famt något fmått fmide, hvilket, under flere vinter- månaders Jlångfamma morgon- och afton-fkymningar, kun- de 1tyffelfåtta folket dårftådes, och gifva dem anledning til förtjenft. 2:0 I fall våre, uppe i Fjällbygden befintlige rike malmbrott SNR och | | 1780. Apr. Maj. Jun: 155 och Torneå Lappmark, fkulle uptagas, kun- le, genom gruf-arbete och körfslor om vin- tren, folket åfven gifvas anledning at något förtjena. 3:00 I fjäll-bygden uti Schweitz upe. flögdas årligen en. myckenhet fvart fkiffer til bord och andra arbeten; i Torneå och Kemi Lappmark finnes den åfven, fom ock en :vac- ker hvitgrå Marmor i Bonnås fjäll i Umeå Lappmark, at ej förtiga våra mångfaldiga Gra= nit-och Porphyr-arter, hvilka alla hos ofs ut- bjuda fig til famma gagn.” 4:0 En hop Medi- cinal-växter finnas åtven i våra fjäll-trakter, fåflom Rhodiola rofea, Angelica fativa, Gen= tiana lutea, Mufcus Islandicus och Gentiana ni- valis, med hvars blommor en del Lappar fårga vackert mörkblatt. De Norrfke komma hvar vår up til Svenfka fjällen, at famla rötter af deffe Medicinal-våxter, och af dem förfåljas de åt Hollåndaren, ifrån hvilken vi fedan intör- fkrifva dem til våra Apothek. 5:o At äkta faf- fran år en Fjäll-ört, veta alla Botanici. . At ef- ter Herr Archiater von LiInne's upgift, den med förmån kunde cultiveras i fjällen, derom år ej tvifvel. — 6:0 Förutan alt detta, kunde Lim-kokning, Hjort-Elg- och Ren-horns rafp- ning och uparbetande igenom fvarfning, för et och annat hushåll om vinter-tiden, vara en nyttig bi-nåring. Anmärkning. I Luleå och Torneå Lapp- mark, har naturen nedlagt rika fkatter af Jårn- Koppar-och Siltver-malmer, Icke långt ifrån malmgångarna finnes åfven en myckenhet fkoc, fimt de dräpeligafte tiltållen til vattu-verks in- rättning til deras updrifvande och utfmåltning : men brift på Nybyggen, hvilka kunde befatta Mr 12 hg 56 2780: Apr. Maj. Fun. fig med Malm-och andra Bruks-foror, hafva hirtils lagt, och lågga ånnu hinder i vågen, at Riket, af deffa ymnoga naturens håtvor, icke haft eller hafver den ringafte nytta; Skogs- bygden för Umeå Lappmark, ftråcker fig 20 mil i långden: men är ånnu ganfka ringa ups tagen at Inbyggare; orfaken til alt detta, kan & allmånhet icke altid igenfinnas i folkbriften, utan faft mera, at början med Nybyggen diår- flädes fkett och fker på et förvåndt fätt, ige- nom idkande af et jord-och landtbruk, hvilket hvarken paffar hg til climat eller andra omr flåndigheter. Gläem——— == — /f———— 200 ANMÄRKNINGAR vid Gjutnings-prof på Tenn och Bly; af AXEL BERGENSTIERNA, Öfver-Dire&eur vid Control-verket. Gittet at finna, huru mycket Bly år blandadt i Tenn, har framl. Herr Diredteuren SCHEF- FER, Uti Kongl. Academiens Handlingar för år 1755 , omftåndeligen befkrifvit; men fom vid handlåggningen deraf, yppar fig mycken fkill- nad och felaktighet i utflagen, hvarigenom mindre förtroende til denna flags probering up- kommit, har jag beflitat mig om at utröna, hvaraf fådant hårrörer, och tillika, huru det i möjligafte måtto må förekommas , fom i det följande jag får den åran at å daga ligga. | Defs- 1780. Apr. Maj. Sun: 157 Defsförinnan bör något nåmnas om verk- tygen , beftående uti kulform, ftöpflef, fkrod- tång, våg och vigter. Kulformen år bålt af järn, få rymlig, at en kula af finafte Block- tenn, deruti guten, åtminiftone våger et qvin- tin vidtualie-vigt. Den bör vara ganfka flåt fvarfvad inuti, med lagom vid hals, och få vål kunna' fammantryckas, at man emot da- gen ej fkönjer minfta öpning derimellan. In- flrumentmakare eller ock någon fkicklig Böfs- fmed kan, på anvisning, göra Formen fådan, fom den åftundas, utan at man, efter Herr SCHEFFERS utfago, behöfver för hvar form en fårfkild Centner vigt. Stöpflef nyttjas af tunt jårnbleck, at Tennet defto låttare må fvalna, och defs varme efter behag jämkas. Uti tjoc- ka flefvar , fom hålla hettan länge, låter detta fvårligen verkftålla fig. Skrod-tång kan um- båras, om man, medan kulan ånnu fitter qvar 1 formen och förrån denne Öpnas, tått derin- til affkär kulans.hals , hvaraf i den häåndelfen altid något kommer at lemnas; men fom fkrod- tången , då -man blifver van dervid, år lika fåker .och mera beqvåmlig, få nyttjas en få- dan til halfens aftagande. Vågen bör gifva ut- flag för de fmårre delar af centner-vigten, och hela centnern våga lika med en i Prof-formen guten kula af finafte Block-tenn. Sadant Tenn eller Bly, antingen fårfkildte eller i blanning med hvarandra, fmåltas i ftöp- fefven, och formen hålles imedlertid öfver el- den, at den blifver ljum. Så fnart Tennet fmålt , omröres det vål och gjutes i formen, hvarvid flefven bör hållas tått invid ingötet, at, fedan formen fallit full, fmålt Tenn må . kun- 258 > FO. pr. Mij. Sf kunna qvarblifva deröfver, til defs det fval- nar. Detta fker, at förekomma håligheter i kulan, fom genom Tennets krympning under affvalningen, förorfakas och på detta fått icke fkönjas. Formen öÖpnas, och kulan loffas var- famt derifrån, då det noga tilfes, at hon iår vål utfallen och ej har någon grad, hårröran- de deraf, at formen under gjutningen ej blifvit vål fammanhållen. Halfen aftages med fkrod- tången tått invid kulan, fom upvåges. För - mera fåkerhet, gjutas af famma Tenn flera ku- lor, hvilka til vigten jämföras. Det åren huf- vudfaklig omftåndighet, at alla kulor gjutas och fkrodas på lika fått och med lika varme, hvil- ken fenare tråffas låttaft, om Tennet gjutes få fvalt, fom möjligt år, hålft genaft efter fmålt- ningen, och då formen efter affvalningen år ljum. Icke defs mindre,torde yppa fig någon fkillnad kulorna imellan, och i den håndelfen råttar man lig efter de kulor, fom åro tyngit och ej hafva något mårkeligt fel. Man kan atven taga et medium af alla dugliga kulor, hvilket plågar föga fkilja ifrån hvad tyngfta ku- lorna våga, då gjutningen fkett behörigen. > Efter Herr ScHEFFERS förefkrift, har jag låtit göra en form, hvaruti en kula, af finafte Blocktenn guten;, vågt 100 fkålpund, och en kula af rent bly, i det nårmafte lika med hvad lerr SCHEFFER utfåtter; men när jag gjort viffa tilblanningar af famma Tenn och Bly, och de deraf gutna kulor til vigten jämfört emot "Tabellen; har mer och minäre betyde- lig fkillnad derimellan upkommit, at kulorne fallit tyngre, ån de borde vara. Således) föm man på detta fått kunnat förgå lig med at an- SUiVa 1780. Åzpr. Maj. Jun, 150 gifva Tenngjutarnes arbeten, fom beftodo af fvarsgodt Tenn, til underhaltigt, för hvilket, efter författningarne, vederbörande borde un- der laga tiltal ftållas, få nyttjas ej de upgifne råknings-methocer uti Control=-Contoiret. Til närmare uplysning hårutinnan, bifogas följande Tabell, til hvars författande man gjort behö- rige blanningar af Block-tenn och Bly, och deraf, med ofvannåmnde noggranhet, gjutit och fkrodat kulorna; varande deffas vigter i lodtal noga utfatte; men angifvas ej lågre, ån til 3 procent, eller det nårmafte i finheten, fom för deffa prof åftundas, och man genom den- na flags probering borde förmoda, hålft fom, med mindre varfamhet vid Tenns och Blys -fammanfmåltande, innan de blifva vå! blanda- de, endera metallen låtteligen calcineras. utom proportion emot den andra, hvaraf faft mera betydlig fkillnad i utflagen förorfakas. - För öÖf- rigt anmårkes, at fom denna Tabell icke kan nyttjas utan en Centner-vigt, hvaraf 100 fkålp. äro lika med en kula af Blocktenn ; och Bloc- kar, eller annat dylikt Tenn, icke altid fås af behörig finhet; men Bly deremot ej år underka- itadt fådan fkiljaktighet, åtminftone ej, utan at det låttare fkönjes ; fa år fåkraft, för at förföka, om både Formen och Block-tennet ega deras rik- tighet, at gjuta åtfkilliga bly-kulor, och, om hvardera til 153 fkålpunds vigt, och kan hånda, några lod deröfver, utfaller, jämtöra deremot Block-tennet, hvilket i fådant fall, gifver defs kula netto 100 fkålpunds vigt, fom den bör va- ra. Til fonderings-prof i Control-Cöntoiret, på Två- Tre-och Fyritimplade Tenn-arbeten, kan man umbåra en efter Centner-vigten afpaffad Form , 160 1780. Åpr. Maj. Jun. Form, om allenaft i den formen, fom nyttjas, af nåmnde Tenn-blanningar behörigen gjutas kulor, hvilka, til vigten jämförde emot kulor af förekommande arbets-ftycken, utvifa, an- tingen deffas Tenn fvarar emot de derå flagne arbets-flåmplar, eller år för mycket bly-blan- dadt; blifvande det i förra fallet controleradt, hvaremot i fenare håndeifen , efter fkedd gjut- ning uti Formen, hvartil man eger Centner- vigt, arbets-ftyckets finhet eller procenten fö- kes och angifves, fom Tabellen utvifar. Vigt. Öf-| Vigt. öf- Vigt. öf- ver 100 | Procent, | ver 1co| Procent. | ver 1021 Procent, fkå!pund. fkålpund, fkålp:d. fk:p. lod I Bly Tenn! fk:p lod! Bly | Tenn fk:p|lod Bly Tenn ; CO OT, 1001-101 18] 24F-- 701 AL: 17) Gö: Så 14 d o09| IIj---| 251 - 75| 221-149): SI 281 21 ao! It) 141 26) 741 221 161 50] 50 101 3/92] ”151281:27) -231-23er5ip 49 24 4 961) I2' 10] 28p 21 231 20! 521 48 61 5! os 12:24: agå til a4l Ol s3l 47 201 61 94! 131 61; 30] 70) 24124] 54) 46 21 71 931 t5l20l 31 69] 25, II 55] 45 18] 8l qg2l 141 21 321 681 251281 56] 44 ----I 9l oil 141 16l 331 671 261 14I 57] 43 14i 10] - 9ol 141 311 34] 661 27 58] 42 281LIIT BO) IS) 14] 351. 051 271 19:50: ar | ö É 121 37] 63; 2812516:] 39 OMP ARVNARKBLYWWNYP HR OO Ön — i —————— OO Rn b NN , 5 OQO pt ww NN 60 oc NN 00 1980. Apr. Maj. fun. 161 4k:p. Iod | Bly | Tenn I fk:p|lod Bly Tenn fkip lod Bly Tenn 351 13j 72] 281 4:1| 16/82; 18) 48] 2 gå 8 30] 731 27] 42) al83l 17 4öla2 al Zz 361 1381 74] 261 42125184] 161 49:40! o4å 6 37) 41751] 25) 431 14185) 151 49130 os) $ 37123| 79] 24) 44] 3185; 141 ol 18: 96] 4 38 Ae 23 44 | 24 87i 131 er, 6 97 3 391—"'78! 221 451 13188) 12 sil 20! 8 2 391201 79] 21: 451 2189 11] 52 14) 90! I 40) 81 80 20 461 24190] 1001 531] 2 a a gol281 81] 19: 47113f9x! 9 Håraf beftyrkes, hvad ofvanbemålt år, at; ehuru fina Tenn-och Bly-kulor ega lika vigt med hvad uti Herr ScHEFrErRs Tabell utfåttes, fvara blanningarne af famma Tenn och Bly lik= vål icke deremot, utan falla tyngre. Detta rö» jes knapt, når blanningen hylfer någon ringa del af endera metallen, men blifver mårkeligt för 3 å 4 procent, och Ökes federmera för de följande procenten, til defs det, då Tenn rå- der, vid 12:te procenten Bly, och då Bly har Ötvervigten vid 20:de procenten Tenn, bör- jar fkilja omkring 3 procent, hvilken fkillnad blifver oförändrad för alla de i Tabellen fpe= cificerade procenten imellan nåftförenåmnde : 12:te och 20:de procent. Hårigenom har jag fallit på den tanken, at Tenn, fåfom fpecihce låttare och följaktligen mera poröft, uti defs lönnhål inrymmer det bly, fom törorfakar be- rörde Öfvervigt, och at Herr SCHEFFER, med iakttagande af defs vanliga noggranhet, lik-= vål mifstagit fig uti angifvandet af råtta pro- centen uti en gifven blanning af Tenn och Bly. FÖR: ) 2 oo SFÖRTEKNING På de Rön, fom blifvit införde uti detta Qvartals Handlingar. I. Aura Stycket af Förfök, til uplysning é om Luft-bhvirflar och SÄ af JoH. CARL WILCKE = = - = HA 89 Ö. Beråttelfe om tvänne Åfke-fag, fom tråf. fat Sven/Ra Skeppet $ Stockholms Slott, i Ofl- Indien, år 1777; af PETER JoH. BLADH 102 gZ. Om Mjölk , och defs fyra; af Car Wiz- + OO /HELM SCHEELE "= = mt 4. Befkrifning på Dricka, fom tilredes af Tall qviftar ; infånd af ARVID EAXE, tee >: 125 5: Blomfler-Almanach i Wefter-Götbland , för är. 17793 framgifven af CLAS BJERKANDER 130 6. eken fra på WEIGELA Japonica, en /yn= nerlig och fållfynt ört ifran Japan; ingif- ven af CARL PETER THUNBERG - - 137 4. Upgift , för Nybyggare i Sveriges Fjäll- trakter, til et lämpeligt Landtbruk; Så PEHR ÄDRIAN (GADD > — SE SCDETGN 143 8. Anmärkningar vid Gjutnings- -prof på Tenn och Bly; af AXEL BERGENSTIERNA, - 156 Will ill lh) i UAE I fal 6 KALAS LAAL LIL LAGLLLLKSLSSLLLLSLSSSLLSLG LLA TSL ELSA LALLE TÅG 7 fre tf N WL | | N il SNS / AA | I | SS | | | II CBYPSGA BES SGRODYGESGGSSDSBSRAGGEIAEBGSDSGSIGDIIS DRESS LYE FIE PGA TAYLGIOOGGSAERLI SES SSIG, CN | | ANNAT | SS SS ÖTCCC / UN SÅ S ll LLA REST ST SIGILL SALAS ASSSRS FLAGS GSEAALAIOR SLAS ELSE LSGA Wi 3 ö AL PALL III | | NE I WU I ELLA S SAL SALES ESSLSSPLSLSSILASALSSLSSL | ll | | il Zz - = = = HAV | S = ZE LÅ | lll PE SA RT. a far VAR är a ff ” . Mpte Vane iregd så kören PERVTNENSEENNN m "Ty amet. Hög. AND på ped gp wa a RT få yet Re Has SPAR SSE INKA ' , So + PE Nu J — ————— Dn Aa assft rom del EH Re FARS åT pA I : ke Fö TE : N SE G IFrä m EKNER ATAEEEREN SEK NEE KONGL. VETENSKAPS ACADEMIENS NYA HANDLINGAR, | FÖR MÅNADERNE FULIUS, AUGUSTUS, SEPTEMBER, | ÅR 1780. ov a KDE TI TS RNE ERNER Sr SRPSKA HerrR BENGT FERRNER, Cancellie- Råd och Ridd, af K, Nordft, Ord, |. 757 Om grön Målare -fårg af Cobolt. —A I anfeende til den nytta, fom Målare kunna draga af kunikapen om hvarjehanda fårgors uptåckt och beredande, hålft då de åro be- fråndige emot den föråndring och förftörelfe, fom Sol och Luft med tiden kunna åftadkom- ma, 104 11780 sul. Aug. Sept. ma , torde mig tillåtas , at hos Kongl. Veten- fkaps Academien upgifva en ny: art af Grön Fårg utur Mineral-Riket, eller af metallifk kalk, fom har den egehtkap jen. at vara beliindig emot tidens åtgård, och kan frambringas af fiera Olika nuencer eller förfkuggningar. Gröna fårgor af metallifka kal Iker, fakne vi vål icke hitintils. Kopparen har altid gifvit förnåmfta grund-åmnet dertil uti Spanfk grö- Må. KACET ”Scirz LE har ock uptåckt et nyt tt fått til den gröna koppar-kalkens beredning med lindrig koftn EO fom uti Kongl. Acade- miens Händlingar för är 1778 finnes -intördt. fen. denna kopparens gröna fårg upkommer ej uti calcinations-hetta, utan förfvi inner der- utigrokh” vifar tig € äter , förr ån med glafigt ämne uti fmålt-hetta, dår Coboltens beredda gröna fårg jämvål- förändras och törbytes til blä. - Järnet afgifver ock för Målare en vid viffa tilfållen tjånlig grön jord, kånd under namn af Terre vertes och af vacker pr Järn- kalk, fammanritven med den blå Järn- jorden, fom under namn af Berliner-blå ”nogfamt är känd, frambringas ätven en vid flera tilfållen nyttig grön Målare-fära s, mera beflåndig för luften, faåft med mindre luftre, ån Spanfk gröna. Ibland metallifka gröna fårgor, bör åfven Nickelens gröna kalk råknas, fom år ganfka veacs ker, då han utur folution i Aqua Regis år fålld med Alka li, och fedan calcinerad. Men, utom det at den år fållfynt, gifver han mindre klar fårg vid rifning med vatten eller Fernifla. - Magne- + fi sål 1780. Jul Aug. Sept. 165 Magnefia niora eller Brun-ften, pulverife= rad och hållen uti hvit-varm glödgning,. fÖr- vandlas til grön fårg, hvilken år ganika tjän- lig til ftrö-målningar, men. mindre vacker at nyttjas fåfom vatten- eller olje-fårg , dår han defsutom icke eger någon COrpus, fom Maåla- 2 talas seHeT förmögenhet at jämnt beråcka den anitrukna ytan. Järnet, fom troget föl- jer både Niekxelen och Brun-ftenen, torde ej utan fkålig anledning kunna milstånkas för delaktighet ut « den gröna fårgen, hos bågge deffe half -metaller , hålft Jårn- kalker kunna prepareras, fom under calcination erhålla el- ler behålla grönaktig fårg. Men detta hörer ej til det förefatta åmnet. Cobolten år allmånt kånd för den egenfka- pen, at uti fmåltning med tjänlig tilfats, gif va hög-blått glas, fom, fint pulveriferadt, för- fåljes under namn. af blå Smalts eller Sterkel- fe, mera oumbårlig för at dermed uphöja hvit- heten på linne och papper, ån tjänlig för Må- äre Men at en uti fitt flag åfven få vacker och beftåndig grön Målare-fårg deraf kan erhållas, år mig intet bekant, at nägon för detta i akt- ag Herr Bergs-Rådet LEHMAN fkall vål til nl Berlinfka Vetenfkaps-Academien hafva ingifvit något Rön, om en med konft gjord grön Cobolt ifrån Lauterberg; men all anled- ning år at-förmoda, det denna gröna fårgen. hårkommit ifrån medfölj ande Kupfer-nickel, Det år: vål. nog allmånt. kunnigt, at Co- bolt, antingen uti form af malm eller metail, uplöft uti falt- -fyra, Aqua Regis eller Aqua M 2 For- 166. .. > 1780: "SJul Aug. Sepr. Fortis, och fedan med uplåsning af rent köks- falt uti vatten mycket utfpådd, gifver et li- quidum, merendels af fvag rödlett fårg; under namn af Sympathetifkt blåck, fom på papper gifver i början ofynlig fkrift, hvilken uti vits grad af varme vifar fig med ganfka vacker me- rendels Celadon-eller Mineral-grön fårg; men denne fårg förfvinner åter, få fnart papperet kallnar, och upkommer ej förr ån vid ny vårm- ning, få ofta man behagar, til defs denne kraf- ten med tiden aldeles förgår, hvårom hos Che- mici och Naturkunnige många Rön finnas an- förde; och i fynnerhet har Herr Hof-Rådet GESNER,, och federmera Herr Bergs- Rådet I. G. LEHMAN, uti defs Cadmiologia, derom meddelt flera förfök på olika forter af Coboit, fom uplöfte uti Aqua forte, eller hvad fyra fom hålft, och precipiterade med Oleo Tarta- ri per 'deliquium, gifvit röd, rödlett eller gred- lin-fårgad kalk, undantagande en enda Tyrolfk Cobolt, fom gifvit grönt precipitat. Men ge- nom proportionerad tilfats af Sal commune; hafva ftörre delen,-efter vifs grad af evapora- tion, gifvit grönt Magma eller grönt Nitrum cubicum, hvaraf det nåmnda fympathetifka blåcket kunnat beredas, altid med flygtig grön - fårg. Denna flygtiga gröna fårgen har jag för- fökt at figera, genom förening med någon an- nan hvit metallifk kalk eller fårglös jord-art, at den utan förändring måtte hafva beftånd uti malerie. Til den åndan hafver til förföken merendels blifvit nyttjad ren och ifrån fråm- mande inblandningar utfofrad Glans-Cobolt ifrån "”Tunabergs Koppar-grufvor uti ägs se and. 1760: "SJul. | Aug. Sept. 167 land. Denne Cobolt medförer endaft Ar/fenic, Svafvel-fyra och Järn, men har vid detrå an- frålde rön icke gilfvit något tecken hvarken til Koppar , Nickel eller Vismut, hvilka metaller eljeft befinnas vara trågne följeflagare, i fyn- nerhet vid många Tyfka Cobolt-arter. At Cobolten måtte uti kalk-form få myc- ket bättre förenas med andra metallers kalker, hafva andra metaller dels blifvit uplöfte uti Cobolt-folutioner, dels ock famma folutioner blandade med andra metallers uplösningar uti atflulliga eller famma flags fyror, och kalker- ne fedan derutur tilfammans fållde med raffi- nerad pottafke-uplösning uti vatten, famt cal- cinerade under mutffel i Prober-ugnen , at nå- gorlunda utröna , på hvad fått den vackrafte gröna fårgen deraf måtte kunna erhållas. Den nåmnde Tunabergs Cobolten, calci- nerad, håller vanligen uti digel-prof imellan - 50 och 60 procent Cobolt-metall, med ftark inblandning af Järn, få at ftora flycken deraf dragas med magneten. Til uplösningarne haf- va dels Cobolt-metallen eller Speifen, dels ock den väl roftade och ifrån Arfenic famt Svaf- vel-fyra befriade malmen, blifvit ymfom nyt- tjade, hvarvid bågge vifat lika utflag vid för- föken, fom jag, för mera upiysning fkull, nu får den äran korteligen upteckna, fåfom: 1:0 Cobolt - metal! eller Regulus, uplöft 2) uti Aqua Regis med rofenr6d fårg, gaf efter fållning blå, gredlin-fårgad kalk, fom calcine- i I nå , <> 2 JAMES / rad på fkerfvel i prober-ugn, blef hel fvart, och kunde ej hvarken med fvagare eller -ftar- M 3 ka- 168. - r780. Jul dag. Sopt kare hetta bringas til någon annan fårg, förr- ån i fmåltnings-graden, då han med nägot gla- ligt åmne af fkerfvelen gaf tecken til blått. b) Cobolt-malmen oroftad, uplöft uti Aqua Regis, gaf rödbrun folution, hvarutur Järnet til någon del fålldes med Liquor vini probato- rius, tilredd af kalk med Arfenicum ftiavum; hvarefter det liquida ånnu behöll rofenröd fårg. Derutur fålldes Cobolten, med Alkali vegeta- bile , til gredelinfärgad kalk, fom för blås-rör upglödgad, erhöll fkön blå fårg, men uti fmålt- ning blef den fvart, och gick med Borax til blått glas. 2:0 Vål calcinerad eller roftad Cobolt-malm ifrån Tunaberg, uplöft a) uti 4qua Regis, blan- dades med ungefår 13 gång få mycket Zink- folution uti Aqua forte, fälldes med Pottafke- lut til hvit, litet rödlett kalk, fom, calcine- rad på fkerfvei uti prober-ugn, vid brunvarm glödgning, tog förlt fjur-grön, men vid ftar- kare, hvit-varm hetta, vacker, mörk mineral- eller Celadon-grön fårg, hvilken med vatten rif- ven, och med Gummi-vatten upblandad, ga god- vatten -fårg , fom tåckte vål, kunde uti förfkuggningar fördrifvas , tålde Sol och Luit, äfven vegetabilifka fyror, utan förändring, men rödnade: för skarpa mineral-fyror. Med Ter- pentin-olja. rifven, och upblandad med Linol- je-ferniffa, behöll fin hög-gröna färg och var tjänlig til anflrykning både på trå och jirn- bleck.. ”Tålde ockfå at med Blyhvitt förfättas, och tycktes uti alt vara vackrare ån Spanfk gröna eller koppar-kalker, famt hade den för- mony>at ej gulna med tiden, fom med kop- par- 1780. Jul. Aug. Sept. 169 "> par-grånt vanligen hånder, dår Linolje-fernif- fa nyttjas. in 6) En annan folution af Cobolt-regulus uti Aava Regis, 2 Centner, blandades med kika mycket Zink-folution uti Aqua forte, och fålldes tilfammans til en kalk at ljus coukur de Chair, fom uti lindrig hetta fört vifte lig grön, men tycktes fedan blifva hel fvart. Dock efi ter långftam calcination uti hvit-varm hetta, Er ater mörkgrön, af mindre behagelig fotig ärg, ce) Den förftnåmnde folutionen af Cobolt- malm uti Aqua Regis, blandad med något ftar- kare tilfats ar Zink-folution, gaf uti fållning dylik rödlett kalk, fom efter calcination blef allenaft något ljufare grön. Men för öfrigt li- ka vacker och bruklig, fom af regulus Co- bolti. 3:0 Cobolt-regulus, fint rifven. och diges rerad uti en af Herr ScHzere deftillerad ren Spiritu falis, gaf folution af gråsgrön fårg, fom med nog vatten utfpådd, flogs på en Zin<- fkifva, hvilken häftigt blet angripen , hvarvid folutionen ftrax blef rofenröd, och efter full miättning med Zink, filtrerades det klara, hver- utur fålldes fin Kf-fårgad kalk, beftående af mycket mera "Zink än "Cobölt, : En "god del Järn fkildes på detta fått ifrån Cobolten "och fatte fig, fom en grå fkorpa på Zink- fkifvan, hvaraf något litet drogs med magneten. > Den nimnde fållningen med Alkali, litet edulcorerad och torkad famt caleimerad på fkerf- vel, gaf vid. förlta vårmningen, utan glödg- | MA MN, yo —— 17803 Gju. Ang. Sept. ning, grön fårg, fom, efter ftark brånning i hvit-varm hetta, än mera förhögdes til ljus, vacker och klar mineral-grön eller celadon- fårg , lika beftåndig fom vid N. 2. anmårkt år, och tjånlig uti all flags målning, famt af alla den vackrafte. 4:0 Förenåmnde gröna Cobolt-folution ko- kades på den ånnu olöfte metallen til ftarkare måttning, och förlorade dervid den gröna, men erhöll i det ftållet vacker bld fårg, fom är fållfynt af Cobolt-uplösning i fyra, och det få mycket mer, fom famma Cobolt-metall, uti annan corroliv falt-fyra från Apothequet, löftes med vanlig röd fårg. Denna blå iolu- tion, 100 & Prober-vigt, blandades med 70 B Zink-folution af gulaktig fårg uti famma flags falt-fyra. Blandningen blef åter gul-Zrön och fålldes med ren Pottafke-lut til rofenröd kalk, fom under torkningen gulnade. Under calcination blef denne kalk hel fvart, utan lik- nelfe til grönt, fom förmodligen hårrörde af alt för liten tilfåttning af Zink-folution eller af defs kalk, fom fordrades til fårgens utfpåd- ning. Til åfventyrs var ock fåltan utur den- ne kalk alt för litet utlakad. 5:0 Calcinerad Cobolt-malm, uplöft uti V:i- triols- fpiritus, med rofenröd fårg, utfpåddes med vatten och flogs på en Zink-fkifva, hvar- medelft en god del Jårn affkildes, i form at ockra eller fvart kalk. Det klara, fom beftod af Cobolt med Zink tillika uplöft, franfilades och fålldes til gredlin-fårgad kalk, fom under torkningen förft blef brun, och åndteligen fvart, famt efter upglödgning under multel ånnu 1780. oJul. Aug: Sept. 171 ånnu fvartare, fom et godt Toufch, utan tec- ken til grönt. ; På lika fått förhöll det fig, då denna folu- tion blandades med lika mångd af uplöft Zink- vitriol och fålldes med famma flags Alkali. Denne fållde kalk var i början hvit, rödlett, men blef efter calcination åfven fvart. 6:0 En annan art Cobolt, ifrån Loos i Fe- rila Socken och Helfingland, uplöft uti 4qua forte och blandad med tredubbelt få mycket Zink-folution , uti lika uplösnings-medel, fåll- des med nåmnde Alkali til hvit, nägot rödlett eller lif-färgad kalk, fom, calcinerad' uti ftark hetta, gai lika, dock något ljufare, mineral- grön fårg, fom under N:o 2. a. redan anfördt år, famt af lika egenfkaper. 7:0 ”Tunabergs Cobolt-folution uti Aqua Re- gis, blandades med lika uplåsning af ren Re- gulus antimonii, och fålldes tilfammans til brun kalk, Affligten hårmed var at förföka, om den gula fårgen , fom Antimonii-kalken gifver, fkul- le med Cobolten, hvilken i anledning af hvad under N:o 1. 6. anmårkt år, kunde mifstånkas för blå firg, uti calcination gifva grönt. Men hvarken med fvagare eller ftarkare hetta kun- de den bringas til annat ån fot-brunt pulver, fom med emaille-glas gaf allenaft en mycket hög-blå fårg, likafom af Cobolt enfam. g:o Uti famma affeende, blandades fift- nåmnde Cobolt-folution uti Salt-fyra, med Bly -folution uti Aqua forte, och fålldes til- fammans til gredlin-fårgad kalk, fom uti Cal- | M 5 cina- > mee Ful. Aug. Sept. cination gaf allenaft en fvart fårg, likafom af Cobolt-kalk utan tilblandning. | 9:0 Cobolt-folution i Salt-fyra, med Alun- wplösning uti vatten blandad, gaf mörk gred- lin -färgad kalk, fom uti calcination på lika fått, fom nåft törenåmnde, blef helt fvart. 10:0 Samma flags Cobolt-folution, blandad med lika mycket Vismut-uplösning uti Aqua for- te, gaf, efter germenfam fållning, brun kalk, fom uti caicination rökte af Vismut, och er- höll fvartgrå fårg, famt fmålte något tilhopa uti ftarkafte hetta, utan tecken til grönt. Förenåmnde förfök hafva blifvit gjorde, dels at utröna orfaken til den gröna fårg, fom Cobolten uti kalk-form gifver, dels ock at fin- na, med hvilken af de törfökte metallifka kal- ker, den gröna fårgen båft fkulle kunna fige- ras och bibehållas. Hvad det förfta angår, få tycktes, at Salt- fyran eller köks-faltet i fynnerhet borde bidra- ga til denne fårgens upkomft, i. anfeende til defs nödvåndighet vid det fympathetifka blåc- ket. Men af förföket N. 6. finnes, at lika vac- ker grön fårg, utan falt eller falt-fyra, erhål- lits af den Cobolt-kalk, fom tillika med Zink- kalken blifvit fålld utur uplösning i Aqua for- te. Så vida Cobolt-kalken kan under calcina- tion antaga någon blå fårg, fom under N. 1. b. anmärkt år, fkulle man förmoda, at han med de gula kalker, fom både Antimohium; Vis- mut och Bly gifva uti-calcination, kunde fram- bringa det gröna; men af förföken N:o 7, 8, 0. kan intagas, at orfaxen ej heller ligger der- uti. "deles Uptåckas, 1780... bful. Aug. Sept; 173 uti. Defsutom bevifes af N. 1. at vanlig Co- bolt-kalk enfam uti Calcination ej antager an- nat ån fvart fårg , och at det blå vanligen ej uppkommer förr, ån uti fmålthing med något glaligt ämne, hvarvid alla andra oådla metal- lifka inblandade kalkers fårgor måflte förfvin- na. Järnet, fom envilt medföljer Cobolten , kan lika få litet befkyllas at bidraga til den gröna, fom det hvarken kan hindra eller för- orfaka defs blå fårg uti glas-fuffer. Där må- fra deien. Jårn varit frånfkildt , har gröna fårgen verkeligen blifvit fom fkönaft, hvil- ket af N:o 3:0. kan intagas. Den Jårn- kalk, fom blitvit fälld på Zink, har åtven, med litet Zink-kalk blandad, gifvit grön fårg. Jag målte faledes lemna den faken tör denna gången aldeles oafgjord, och til vidare utröå- nande utfålld. Imedlertid kan, af hvad hår förut korteligen anfördt år, bevifas, at den "gråna fårgen enfamt tilkommer af Cobolt med Zink-kalken förenad, och ej af Nickel, Kop- par eller lårn, och beror på en vifs myckenhet af phlog silton , fåfom alla fårgors förnåmfta grund-åmne. Hvad det jadra a angår, få kan af de anför- de Rånen 'inhåmtas, at ingen annan af de för- fökte metallers kalker, ån zink-kalken, varit fkickelig at frambringa och figera den gröna fårgen. Icke heller har han kunnat fåltas vid: Alun-jorden, fom N:o o. utvifar, ehuru den eljeft år tjänlig tilfats för Berliner - blå. Jag lemnar dock gerna, hvad genom flera förför. fom tiden nu ej tillåtit mig anflålla , kan fram- På id Hvad fj4: > 17807 GU. Aug, Sy Hvad egenfkaperne af denna gröna fårg angar, år redan nåmnt, at den år beftåndig emot luft och fol: tjänlig at brukas både med vatten, Lack- och Olje-ferniffor; ganfka fin och lått at rifva. Såfomt den finafte och låt- tafte jordaktiga fårg, bör den åfven vara gan- fka tjänlig uti Paftel-målning , ehuru det ej blif- vit förfökt; gifver ej heller någon obehaglig eller fkadelig fmak, om den tages i munnen vid vatten-fårgs målning; förändras ej af ve- getabilifka, men rådnar af mineralifka fyror; beftår uti ftarkafte calcinations-hetta, men ej uti fmåltning med emaille-glas , då den blå co- bolt-fårgen enfam framlyfer. Cobolt-kalk med Neapel-gult, gifver ockflå ej annat ån blått uti emaille; kan frambringas uti flere nuencer, el- ler mörkare och ljufare, efter olika tilfats af Zink-kalk famt efter olika grader af hetta uti Cacination, m. m. I anfeende til Cobolten och Zinkens uplös- ning uti mineralifka fyror, kan vål denne fårg blifva något dyrare ån Spanfk-gröna, hvartil åfven Coboltens dyrhet något kan bidraga, jämte Calcinations-omkoftnaden; men då det befinnas: at Zink-kalken kan vara inblandad til 2 å 3 gånger mera ån Cobolten: at Cobolt åfven fås hår i Riket, faft til liten mångd, vid ”Tunaberg, Atveda och Riddarhytte Kop- par-grufvof: at fårgen år ganfka rik och fås til ftörre tyngd, ån de hårtil tagne metaller; få torde åfven koftnaden blifva drågelig, i an- feende til fårgens godhet, ehuru jag på kolfi- naden ånnu ej kunnat göra någon fåker ut- råkning. Flera förfök torde ockfå - uptäcka & någon 1780, ful. Aug. Sept. 175 någon låttare och genare tilverknings-method, fom jag då framdeles vill hafva den åran til- känna gifva. AR | Efkilstuna d. 15 Aug. 1780. | SVEN RINMAN. BESKRIFNING Öfver Framledne Commerce- Rådets, Herr Cur. POLHEMS påfund af Lås-tapp; af JOH. CARL WIECKE. Kongl Academiens vårde Ledamot, Cammar- +? Herren och Riddaren Herr Grefve von SETH, har nyligen til Academiens Initrument- famling förårat, et af glas och målling ganfka fnyggt ihopfatt Exemplar, af framledne Herr Commerce-Rådet och Commendeuren POLHEMS berömda påfund af Läs-tapp; förmedeltt hvil- ket, utur en tunna kan tappas juft få mycket af den deruti befinteliga våt-varan, men ej me- ra, ån egaren vill, och hvartil han ftåller den tilhörande nyckelen. Denna Invention råk- nas vål af Upfinnaren fjelf, ibland de L2r, fom hållas för mera curieufa ån nyttiga, hvilkas inven- tion åndå ej år få lätt at pågå: C") Något der- om finnes ock redan af Herr KÖNiG anfördt, | uti () Beyårtelfe om C. R. POLHEMS förnåmfla Mechan. Ina ventioner > i 4:to. Stockh, 1729, Pp. 48. vv 1780. Ful Aug. uti Bihanget til defs Inledning til Mechaniken pb Byzggnings-konften. 2 Men fom aila denna f: ra Mannens påfund lyfa af en makalös SA nings-gåfva, til verkitållande, på båfta och får- deles eget fått, af mångfaldigt fammanfatte och inbundne rörelfer och åndamal; hvartföre alle Mechanici långe beklagat, at defs många fto- ra och lårorika påfund dd långefedan; genom utförligare ritningar och bejkrifningar, blifvit för efterverlden behällne ; denna inrättning af Läs-tapp jåmvål, deis varit aldeles obekant, dels år af annan och of vifst fått vackrare ftructur, ån den af Herr KÖNiG befkrefne, fom tilverkats vid Stjernfund , och hvarå mo- dell finnes pa hårvarande Mocell-faien : har jag få mycket häldre velat göra förfök m ed den- na lilia Konft-machinens betfkrifvande, fom det- ta Exemplar, efter Numren 1 på defs Nyckel, icke allenaft.torde Vara det förfta, och tör hånda enda af litt flags, hvilket upfinnaren Herr Porren fjelf, förårat til framledne Hans Ex- cellence Herr Riks-Rådet Grefve von SETH; utan defs vackra och finnrika Mechanik jäm- vål, vid andra i Slre verk, torde blifva nyttig och tjena til efterfyn. Sjelfva hufvud-inråittningen af denna Lås- tapp, hvars allmånna fammanfåttning uti två Jodie Kors-profiler, I Tab. VI, Fig. 1 och 2 defs fårfkilda delar åter, uti de 'Öfrige Bag ne, i naturlig ftorlek förefåss; beftår af en ihålig . glas-kula, ABCD, AECk, Fig. 1. 2, hvil- ken , törmedellt tjenlig fattning, Tfkrufvas vid : dricks- mA -— (5) Tab, KV: AVLOpi SÖ 1780. Jul. Aug. Sept. 177 dricks- kårlets botten MN, Fig. 13 och genom Eh konftig Se inrättning, "kan nedifrån vid 4, fyllas och åter tömas, 1å ofta man beha- gar, eller rättare, 1å ofta den tilhörande Nyc- | kelen Fig. 4 tillater , fom år ftåld til en vifs | myckenhet. Kulan har nederft vid 4, och öf- | vert vid B, runda hål eller Öpningar, och in- | nehaller uti vår modell, något ötver et half- Fo flop. | Glas-kulans omtalta fattning, beftår af två breda måffings-ringar eller band, af hvilka den ena GHIKLMNO, NE omgifver hela ku- lan utomkring. Den andra PORSTITIG 1, i kors emot den förra, följer efter | kulans nes. dra Öv adrant AB, men högre up med delen RST år tilbaka bögd, och tjenar til ryg SN och fåfte emot tunne- bottnen MN, vid I. Båg- ge fattrings bagarne äro, med deras nedgåaende blad GE, NO, OP, förmedelft flarka fkr fear iv iv 17, fåftade vid nedra For-flycker X X; utom hvilka yt- terligare, en ifrån det löfa, och vid famma fotftyck ce fåltade Framflycker abcdefg, Fig. 1. upgaende båge /g håller kulan tilbaka, inom della fattnings-ringar. | |. i Fot-frycket Xx, fom uti Så I. och 2. fes uti medel- profil, OCh -utL.big; 200: til defs. främre. ST är. en folid para re af målling, FST TSE hvars NS läda 2 arpå dö kulan or, år elter den famma något urgröpt; fram- och bakfidorna I.3,2. 4, åro pla- ne; men nedra delen är retad, fålom Fig. 2. b. och Fig. 8 utvifa; hvarifrån ock, emot framfidan, Utlopps- pipan Y nedgår. Detta fot- AR hvaruti fjelfva a -Iåfet år befintl SS OC 178 11980: ful Ang. Sept. och fom tjenar alla machinens delar til fam- band och förening; år på flera fått igenom- båradt. Förf horizontelt efter långden , med en; vida: conik-Oppiog Pp p73 IP. 1. s8a dnm uptager den, uti Fig. 6, fårfkilt vifade Ld2s-ax- len, jämte defs Låäs-rör, Fig. 5./ Sedan, Mmedt ifrån kulans nedra Öpning 4, til Z uti axlen; och /ft, ifrån famma Öpning 4, tvårt igenom axlen , til utlopps-pipan Y3; efter de vågar; fom drickat flåppes in och ut, ifrån kulan. Den i det nårmafte cylindrifka L4s-axien ho, Fig.1. Fig.”6, år ifran Öpna åndan h, efter långden, utbårad til Z, hvarifrån famma Öpning up- och utgår, emot fidan vid Z En annan cylindrifk Öpning mr, går något på Ined, tvårt igenom famma axel; hvars fmalare del 220, år folid, af järn, och har-i fjelfva åndan d, en fem- kantig grop, Fig. 10, fom längre ned kommer at omtalas. Läs-röret ppsså Fig. 1. Fig. 5 år et måf- fings-rör, hvars inre yta noga paffar på Ldås- axlen ho, Fig. 63 famt år förfedt med en, emot inlopps-hålet / fvarande öpning 43; famt i rått vinkel deremot, med två andra, emot ge- nombarningen mm, Ivarande Öpningar rr, få ät; hår :g på röret är midt öfver 2? på axlen, tilflutes vågen mm genom famma axel; men, då rr träffar på mm, år hålet / på axlen tilflu- tet. I förra fallet, kan drickat ur tunnan fti- ga up igenom I och 4 til 4; i fenare håndel- fen åter, igenom mm, rinna. .utur kulan til rr. Låäs-axlen ho, Fig. 1. 6. hvilken, ifrån vän- fira hidan pp, infåttes uti fotfltycket X, har en knapp eller anfats 27, Fig. 6, hvilken, utåt | emot f 1780. Jul. Aug. Sept. 179 emot Öpningen h, år conifk, inåt åter, med en åtta-kant paffar och faller noga in, uti en likafå mångkantig infånkning uti fjelfva fot- fltycket; fom gör, at famma axel, på intet fått låter vrida fig omkring. . Hvaremot Lås-röret ppss, Fig. 5, fom ifrån höger, uti fot-flycket vid 7,8, låttes in Öfver Låäs-axlen , kan våndag fritt, rundt omkring på -famma axel, åt bågge fidor, få långe ej Spårr-hjulet ss, Fig. 5. får dant hindrar. För at noga flipa deffa delar til- hopa, til ganfka tåt och fullkomlig flutning', är axlen ho, emot åndan oj; råret åter, utanpå emot åndan pp, på infidan deremot, åt åndan ss, något fmalare, eller conifkt aflöpande; li- kafom Öpningen uti fot-flycket pp78, ifrån höger 78, til vånfter pp, blir: något trångre; och fåledes alla ytor på det nogafte kunna un- der arbetet imerglas ihop. För at nu leda drickat ur tunnan MN, til och igenom denna Läås-tapp, up i fjelfva: ku- lan, år på bak-armen PQORST, Fig. 1: vidR, faftlödt et vidt och ftadigt rör tt, til hålften förfedt med fkrufning, fom fåttes in uti et hål på fjelfva tunn-bottnen MN. Ifrån detta rör, nedgäår vid as, et ombögt åttakantigt Tenn-rör UWh, hvilket, med defs nedra conifka ånda, paffar och flutar tått, på Lås-axlens conifka öpning bh, Fig..65 och då den famma, förmer delft rygg-ftyckets nedgående blad 20, fom til den åndan har en rund, med: conifkt utbögd rand förfedd Öpning, igenom hvilken tenn-röé- ret med fmala åndan «, förut trådes in, tilhål- Jes, och med fkrufvarne mi, bindes til fot- Nycket X3 förenar det bögda röret. med axlen, | N och 180 1780. Jul. Aug. Sept. och trycker tillika defs åtta-kantiga hufvud; Zi, faft, uti fot-ftyckets infånkning, at derige- nom gifva denna axel defs orörliga ftadighet och fåfte: fäledes kan drickat ifrån u, igenom röret UWh, komma ned til Z uti axlen, och då ventilen 4, vid: !, år öppen, upftiga til kul- épningen 4; och åter deritfrån, når mm Öpnas, nedrinna til utloppet L Når kulan nedifrån vid 4, fkall fyllas och äter tÖmas, år nådigt, at den uti famma ku- la befinteliga luften viker undan, och äter kan tillyta. Detta fker igenom den, vid C ofvan- på kulan: befinteliga öpningen, Fig. 1. 2, hva- råft tillika, "en i-fera affeenden: nyttig Ventil- inråttning blifvit fåftad. Inom en, med fkruf och anfats på fattnings-ringen KL, fåftad cy- linder abba, Fig. 1. a: Fig. 2.:2y-år befintelig en aflång Kork-cylinder Cc, fom med en conifk hufva, ftöter emot och flutar noga intil den, vid bb, inuti röret, befinteliga randen, få fnart det. upftigande drickat hunnit up uti detta rör, och .uplyfter denna låtta Kork-ventilen, hvil- ken åter, når drickat fjunker undan , af lig fjeif faller ned; hvilar på et litet tvår-flift vid a2, och förmedelft det upftående fliftet, altid fly: - res och hålles qvar uti flut-Öpningen vid bb. Denna fimpla ventil hindrar faledes, at hvarken drickat kan upftiga och bortrinna utur öfra rö- ret, eller någon med munnen , denna våg, ut- fuga det minfta deraf; åfven 13 lått erhållas likvål ånnu flera ändamål, med denna öfra in- råttning. - Röret abba, går icke allenaft ned et flycke igenom kulans Öpning C, och deri- genom bibehåller den famma, uti orubbadt lå- ge 1780. ful. Aug. Sept. 185 ge inom fattnings-ringarne; på defs öfra del, år jämvål faftlödd en annan horizontell, i bå- da åndar Öppen cylinder ddece, hvilken vide, med en liten anfats, paffar uti en Öppning på. rygg-armen af fattningen RST; och inuti lig äter har en liten anfats , emot hvilken, fkruf- cylindern ff fluter, at fåfta och qvarhålla bå- de röret och bak-armen , når fkrufven f, med deis egna fårfkilda Nyckel Fig. 3, fkrufvas in uti tunn-bottnen MN. Hvaraf hånder, dels at ingen orenlighet nedfaller på Ventilen Cec; dels at ingen främmande, utan Nyckel Fig. 3, och;: Skrutvens ff uttagande, förmår rubba - eller affkrufva och löfa hela Tapp-machinen ifrån famma tunn-bottnen, och fåledes flera til befa- rande underflef, på en gång, genom denna enk- la inråttaing förekommas. Til denna fjelfva Glas-kulan och defs Aåll- ning tilhörande inråttning, kommer nu omfi- ter, den utt; Fig..4. 5. 7..och, 8. närmare före= frälda Konf-Nyckelen, hvarmed Tapp-låfet öpnas och tilflutes, famt kulan fylles och tåmes, få ofta man vill, och denna Nyckel flålles til. Samma Nyckel Fig. 4. beftår af et cylindrifkt järnrör aa bbec dd, inom hvilket en ftadig fkruf BAC, leder och förer en til henne och rörets inra rymd paffande Mållings-mutter eller Löpa- re gZ up och ned; når fkruivens femkantiga ån- da eller dorn C, Fig. 9, med defs tilhörande fårfkilda , med femkantig grop Fig. 10. förfedda Siåll-Nyckel DE; fattas och vrides omkring. Vid denna vändning, går fjelfva fkrufven AB hvar- ken up eller ned, utan föder fig med anfatfen 4 emot ringen bb; och ofvantil, med tappen NIE B vi 182 1780. ful. Aug. Sept. B uti det runda locket dd, fom med blad-gaf- larné ee fattar och fåftes på Nyckel- Virgarne E och F. ” Deremot, år öfra deled af Nyckel- vföretubödad, elte r långden upfkuren med en rånna, uti hvilken, en på fjelfva löparen g up- fråeride-grad eller kant, qvaerhålles och fåleds tvingar löparen, at under fkrufvens våndning, fkrida up eller ned, få mycket, fom afftåndet år imellan fkrufvens gångor; tils denne löpare ömfider ftadnar vid 4, emot fkruf-böttnen, eller vid B, emot locket; då ock fjelfva fkrufven deraf låfes faft, och ej vidare kan våndas åt den ti- dan, innan löparen, genom contrair vridning, föres. få många hvarf tilbaka; fom man vill, at den famma fkall kunna (krufvas fram, up eHer”ned. För at noga utmårka löparens gång, och fkruf-v åndningarnas antal; år på löparens uphögde kant uti rånnan , utmårkt et fint ftrek sg, emot hvilket, på rörets yttra fida och rån- nåns kant, fvara få många fina ftrek eller gra- der h, för fkruf-gångor åro, och IGparen kan flyttas till Hvilka srader b b ålt, efter fkrufvens verkeliga våndningar, emot löparens mårke z blifva utfatte. ' På den til vår mcedeil hörande Nyckel, åro tolf grader utfatte', och åfven få ofta kan fkrufven våndas, glas-kulan fyllas och tömas; eller half-ftop utur tunnan aftap- pas , innan löparen låfer fig emot fkruf-bottnen. At ftålla löparen g, til något vifst antal grader, brukas Si åll- Nyckeln DE; hvars fernkan- tiga grop, Fig. 10. paffar jämnt på fkrufvens hufvud eller dora C, Fig. 0. och går in uti pi- pan alba; inom hvilken, famma dorn, til nå- got afftånd ifrån nyckel-åndan da; fluter hg; på ET Pere 1780. Jul. Aug. Sept. 183 på det ingen, utan råtta ftåll-nyckeln DE; må kunna vrida fkrufven och defs löpare. Man fer då fnart, at fkrufven målte våndas, och lö- paren flytta fig; antingen fjelfva Nycklen med defs vingar EF hålles fltilla , och Ståll-nycklen DE våndes omkring; ellerl, om denne Nyckel hålles ftilla, och Nycklen fjelf våndes med defs blad-vingar £E, F. Om fördenfkull Nyc- kelens fem-kantiga dorn C, Fig. 9. jämvål pat- far; fåfom den ock i fjelfva verket paffar och paffa bör; uti den, vid o på åndan af Läs-4ax- len, Fig. 6. befinteliga gropen: få målte ock, om Nyckel-åndan fkjutes på denna orörliga axel, och Nyckel-vingarne våndas et hvarf omkring, fjelfva Lås-axlen företräda Ståll-nyck- dens ftålle; vånda inra nyckel-fkrufven, och derigenom föranlåta Löparens fkridande, til iå många grader, fom fjeltva Nycklen våndes he- la hvarf omkring; hvilket åter, ej oftare fke kan , ån löparens förutgångne ftållning tillä- ter. År nu fjelfva Konft-nycklen tillika få in- råttad, at den famma, under hvar våndning en gång, Öpnar och åter tilfluter in och utlopps- Öpningarne / och mm på Lås-axlen ho, Fig. I. 6. hvarigenom; kulan en. gång. kommer at fyl- las och åter, tömas; få kan. ock TfTjelfva.tapp- ningen, endaft förmedelft löparens ftållning, fegleras och bindas til et ;vifst antal... Nu år Las-rönets pipu s, Fig.:5. inrättadt, at, fåfom oF, van fagt-år, öpna soch. fluta deffa.: gångar på axlen;räterftär dåledes härvid at vila, . på hvad fått Nycklen tillika vånder och, ftyrer detta-Ven- til- eller, Läs-rör; fom . förmedelft upmårkfam järnförelle, af; Figurerne, $..2. 4,5. 7.0eh-0,tor- de blifva någorlunda begripeligt. Kö bg N 3 Yt- 184 "1780. Jul. Aug. Sept. Ytterfta åndan 22 af Konft-nycklen Fig. 4. Fig. 7. år utfkuren til tre breda tänder eller tappar; hvilka noga paffa in uti likafå många lika fkapade infånkningar uti Lås-rörets, eller det dermed förbundne Spårr-hjulets ss Fig. 5. Fig. 2. b, inra kant, och dymedelft griper uti, famt förmår omföra fjelfva Lås-röret. På det nu famma våndning endaft och altid må fke åt famma led, åro Spårr-hjulet och defs Spånna- re & famt fjåder Fig. 2. inråttade, hvilka i ftri- dig led taga emot. På det äter Nyckel-tånder- na altid med vifshet må tråffa på deras mot- fvarande infånkningar; och utom defs, nägot fåkert mårke gifva tilkånna, huru långt nyck- den hvar gång bör vridas omkring, at flåppa drickat up, och åter ned utur kulan; år det, på fårdeles fått gjorde framftycket, eller Nyc- kel-gången abcdefg, Fig. 1. b; Fig. 8. hårtil låmpadt. Detta framftycke, fom efter Figuren af Fot- flyckets X framfida, Fig. 2. b, år formeradt til et lock Fig. 8, fom betåcker Spårr-hjulet med defs fpånnare och fjåder, famt med fkrufvarne ee, bindes til fjelfva fotftycket; har midtpå fig et omkring Las-axlens ånda anno, Fig. 1. ut- gående rör bede, Fig. 1. 8. hvaruti fjelfva Nyckel- pipan abba, Fig. 4. Fig. 7. ingår och paffar, famt deraf, fåfom af en nyckelgång, erhål- « der fladighet under vridningen. Få det Nyck- Jen altid på lika fått må ingå uti detta rör, är det famma på nedra fidan, efter långden, up- fkuret med en rånna rt, Fig. 8, fom emotta- ger och leder en på tramåndan at Nycklen tt- tande liten Hake r, Fig. 7. hvilken fåledes al- tid på lika fått infaller och råkxar på EEE ets 1780. Jul. Aug. Sopt. — 185 fets infånkningar. Denne hake tager ock un- der hela Nyckel-våndningen emot röårets inra kant, at Nyckelen ej, uti nägon annan, än förenåmnda ftållning, då haken r, tråffar på rånnan »rb, Fig. 8, må i otid kunna dragas ur låfet.. Til mårke för nyckel-våndningen un- der tappningen, år åter, utom alt det förra, under fjelfva Nyckel-pipan abba, Fig. 7. en liten ftadig fyrkantig rapp k, infatt, hvilken ta- ger emot Nyckel-gångens framfida, och ej til- later, at långre ån til denna tapp, infkjuta Nyckelen uti låfet. Imedlertid åro Nyckelens förr omtalte tånder, jämte deras infånkningar uti Spårr-hjulet, Fig. 7. Fig. 2.6, få långa och djupa, at Nyckelen kan dragas litet ut och in, utan at milta tag-och fåfte på Spårr- hjulet och defs Lds-rör Fig. 53 hvilken lilla flyttning, juft år den, fom tjenar, at vinna de åftunda- de fåkra mårken för Nyckel-vridningen, då Lås-rörets och axlens motfvarande Öpningar, under tappningen fkola ftållas på och etter hvarandra. | Til den åndan , år fjelfva Nyckel-gångens bede ytterfta ånda, omgitven med en ftadigare ving red Fig. 8, på hvilken två, efter en Ida tvårt nedfkurne, efter den andra äter flutt af> löpande tänder eller anfatfer d och ec åro ut- filade. Når fördenfkull Nyckelens lilla tapp ky Fig: 7, möter randen af denna yttra ring vi r, Fig. 8. och under vridningen följer famma rand; flöter den famma, efter halfva våndnin-s sen, och motas af tanden d, juft då, när Lär- rörets Öpning g, Fig. 5, år midtörver inlopps- hälet I på axlen, Fig. '6, och drickat fäledes kan fliga up och tylla Glas-kulan; hvarföre NA ock 186 1780. Jul. Aug. Sept. ock Nycklen då bör i denna ftållning hållas flilla, tils kulan år full; Nycklen drages der- på litet ut, at hjelpa:tappen & öfver tanden 4, och våndes ytterligare, tils famma tapp ftan- nar emot andra tanden c, Fig. 8; hvilket fker juft då, når öpningarne rr på Lås-röret Fig. 5. paffa emot aflopps-Öpningen mm på Axlen, Fig. 6, och drickat fåledes kan afiöpa utur glas- kulan; hvilket åter fordrar någon tid och drögs- mål. Hvarefter Nycklen våndes hela hvarivet ut, til r, hvaråft haken r, Fig. 7. fvarar emot rånnan »b, Fig. 8. och nycklen fåledes kan dragas utur låfet, juft då; när alla axlens Öp- ningar åro af Lås-röret flutne, och Glas-ku- lan tom. . På det åter den lilla haken r, Fig. 7» icke må håfta emot lockets inra kant, och hindra Nycklens utdragande, då tappen & hjel- pes Öfver fram-tanden d och e; åro på Nyc- kel-gångens inra kant be, viffla, emot figuren af tånderna d och c fvarande infkårningar gjor- de, fom uptaga denna hake, och tillika tje- na, at förmedelft båda ftifterne r och 4, gifva Nyc- kelen en fjelfmant ftadig gång under flyttnin- gen; hvarföre ock famma Nyckel, fedan den en gång blifvit infatt, och aldrig få litet wvri- den ;- hvarken för Spårr-hjulet, kan vridas til- baka, eller för den lilla haken, kan dragas ut, innan hela hvarfvet och åfven tappningen är fullbordad. Hvilket åter få ofta kan fke, fom löparens ftållning medgifver; då Nycklen alde- Jes låfes, och hvarken går fram eller tilbaka, utan nådvåndigt måfte dragas ut, at blifva ftåld til nålta tappning. Hvem fer icke, hvad fnille och eftertanka biit- 1780. sul. Aug. Sept. 187 blifvit anvånd, at på en gång fammanbinda och genom få enkel tilftållning vinna få många olika, alla nödiga och oundvikeliga ändamål? Vid alt detta, är likvål hela machinen , uti fjelf- va bruket ganfka enkel och beqvåm. Dertil fordras ej annat ån, fedan den biifvit utan fvårighet fiftad vid fjelfva tunnan , at hvar gång efter behag och behof ftälla Konft-Nycklen; och för en enda gång, underråtta tapparen om defs bruk, då alt det Öfriga faller af fig fjeltt. | At denna Lås-tapps inråttning ej långefedan kommit i allmånt bruk , torde hafva flera, och för en del nog fynbara orfaker; ibland hvilka, brift på nog dyrbara drickes-varor, hvilkas be- - varande lönade koftnaden; jämte Upfinnarens tanke-fått, at aldrig fjelf befkrifva fina påfund, innan de kommit i allmånt bruk, (5) torde hvar för fig hafva bidragit. Imedlertid gör jag mig förfåkrad, at kånnare af Mechanifka konft- flycken, fåtta vårde på denna invention, och jämte mig Önfka: at någorftådes , de öfriga vår fiora ÄARCHIMEDIS konltiga Lås -inråttningar, voro i behåll, och til vetenfkapens nöje och nytta, kommo i dags-ljufet; hålft man, genom företagne tilbud, torde blifva öfvertygad om Upfinnarens utlåtelfe, at det ej blifver få lått, at pågå inventionen af et Lär, på hvars Nyc- kel man altid kan fe,om dörren år igenlålt; et Läs, fom utan egen nyckel, aldrig in-eiler ut- ifrån, kan tagas ifrån dören: Lär, hvarmed ej flera petfoner, ån man vill och ftåller Nyck- Jen til, kunna uti en Fålftning inflåppas: Lär, N 5 på LER BR (> Se Kongl. Vetenfkaps Acad. Handl. 1746, p. 218. 188 = 1780. Ful Aug. Sept på hvilka man fer, om och huru ofta dörren varit Öpnad: Lär, hvars Nyckel ingen Smed i veriden kan eftergåÖra; med flere, hvarom man föga kan göra fig riktig föreftållning; men i fjelfva verket, torde vara ån konftiga- re, och til åfventyrs mera nyttige, än denna vår förbefkrefne Lås-tapp. BESKRIFNING på et Empyema pebtoris med Fiftlar och Ben-rö- ta, efter en 30 år förut fkedd krofsning på Ref-benen; > Ja AND. MAGN. WAÅHLIN, M. D, Affeffor, Prov, Medicus i Jönköping. ; Fn Pråftman, af vid pafs 48 år, begäfvad med tåmmeligen jämn och god hålfa, lått bröft och full kropps ftyrka, började år 1773 om fommaren klaga Öfver trög ftolgång och nå- gon fltum vårk i högra fidan, under nederfta hårda ref-benen, hvarmed följde ibland fpafmo- difka tryckningar åt bröftet, liknande cem, fom Hypochondriaci tåtaft förmårka. Han hade tilförne några gånger haft kån- ning af blinda Gyllenådren , och en gång har den gifvit något blod, hvarföre han låtteligen föll på den tanken, at en makeligare lefnad vid det nyligen erbållne Paftoratet, hade lagt grund til de chronifka kråmpor i underlifvet, fom plä- Y80. Jul. Aug. Sept. 189 plåga följa på vita fedentaria. Han fökte i det af- feendet förbåttra tilftåndet med åderlåtning på foten, jämnare kropps-rörelte , båttre urval af fpis och dryck, famt nyttjade den fommaren en god Hålfo-brunn, och om höften en Ti- fane, under hopp at fkingra våtfkornas feghet och inmåtenas törftoppelfer. Hans kråimpor fortforo dock med lika be- fkaffenhet; men fom ingen feber, törft, hö- fta, andetåppa, eller brift på fömn , matlift och matfmåltning förmårktes, var han tåmmeligen munter, och förråttade med god ftyrka litt Em- bete. Nåtterna voro endaft deruti befvårliga, at han icke kunde ligga på vånftra fidan, ty då kåndes en fmårtfam dragning ifrån högra ref- benen. Följande vintren och våren 1774, aflupo utan vidare förändring, ån at vånftra axlen började fkjuta up, Thorax föras på fned, och högra bröftet indragas. Han fortfor at bruka Iglar i fåtet, lindriga Tifaner och Tval-piller med Conii Extract författe, famt lade et för- delande plåfter öfver den fjuka fidan. En kring- löpande Finfk Qvackfalfverfka underlåt ock ic- ke, at med mångtaliga ut- och invårtes curer göra lina utropade förfök. Likvål förblef Pa- tienten hela året 1774 i:famma bekymmerfamma fiållning; och faft ingen feber eller tecken til bröftets invärtes Skada förfpordes , drog högra bröftet hg alt mer och mer in, och det vån- firå Iköt högre up, och vårken , fom han ut- märkte inom tvänne ar de härda ref-benen, tiltog, Nu kunde han ej, för kroppens fneda ftåll- ning och vårkens fkull, långre än til höften, för- 190 1780. Jul, Aug. Sept. förråtta fitt Embete, och blef i November må- nad nödfakad at intaga fången. Som han ha- de klar röft at fjunga, ingen andtrutenhet el- ler andra hettifka tecken, höll han altid brö- het för fåkert , men gjorde fig många utråk- ningar om lefrens fkada , och längtade med et färdeles begår efter Pyrmonter-vatten. Det förfkaffades, och han drack i fmå dofes hela 6 veckorna, til en mårkelig lindring i vårken. Detta förfök fatte honom i ån ftörre långtan, at få nyttja Medevi Hålfobrunn, och jag måi- fe lofva at taga honom dit med mig, förfta "Terminen 1775. På detta ftålle blef denne hederlige Mannen med ftörfta medömkan fedd af et ftort och för- nåmt Sållfkap, fom ålade mig, jämte Ömalte värd, at vid hans döds-tima göra allmånheten underråttad om denna fjukdomens råtta befkaf- fenhet och orfak. Under 13 mils refa dit, i et jämnt åkande,. blef han icke matt, utan fnarare ftundeligen flyrkt, och muntrad, men vid et tilfålle, at vagns-hjulet kom något hårdt at flöta emot, fom gjorde ondt på plågade ftållet, lemnade han mig för förfta gången en beråttelfe, fom fatte mig i högfta mifsnöje öfver hela refan, och hade jag vifst fört honom ftrax tilbaka, om vi ej varit få nåra Brunnen, och hans Fru, fom långe legat i Froffan, förenat fin Ön- fkan med hans, at komma dit. Han gaf mig då tilkånna, huru han, för något. mer'ån 3067år tilbaka, då han vari Ver- meland, afbrutit ett, och kroffat.fera ref-ben, dår nu fmårtan kåndes, i det han, under hå- ftens 1780: of ul. Aug. Septi 19E ftens fkenande för flåde, ftött bröftet våldfamt emot flåd-karmen , hvarefter han långe var elån- dig , men genom åderlåtningar , badningar Öf- ver ftållet och mera, fom en tilkallad Chirur- gus tycktes förligtigt verkftålt, blef han få äterftald, at han icke federmera haft någon olå- genhet deraf. Jag märkte nu, hvad klockan var flagen, öch egde fulla fkål til den fparfamhet jag an- vånde emot hans lyftnad til vattnet, fom han med mjölk måfte dricka , ehuru månge af re- fpedtive Sällfkapet fkulle fallit på hans egen tan- ke, at ftarkare forcera Brunns-curen. På tre- dje veckan fann han fjelf mitt råd tjånligaft, at förfoga fig hem, och jag fkyndade mig ef- ter, få mycket görligt var, at få förföka pa- racentelin, ehuru mifströftande om utgången. Men vid min hemkomlt, har den olycklige Sjuke låtit föra fig til den berycktade Hare- kållan i Elfsborgs Lån, hvarifrån -han,: långt uflare ån förut, om höften hemkom. Nu hade Andetåppa tilflagit , med mattande feber och ftark expedtoration af et ftinkande var ; nattfvett inftålte fig ock, med krafternas aftagande. Min tiltånkta operation afflog han få mycket mera, fom jag borde förklara: defs ofåkra och otilråckliga fördel, i anfeende til fjukdomens och defs orfaks långvarighet, och nu tagna oboteliga infteg. Patienten nyttjade imedlertid hvad fom kun- de mildra plågorna, och upgaf förft anden ifrån en utmårglad kropp, i början af Augullti må- nad 1776. NN Jag lör 1780. ful vdäg. Scpa - Jag var då icke få nåra til hands, men fortfatte Skyndefamt min refa dit, och fick, da- gen efter dödsfallet, fullborda mitt löfte och egen äftundan, at under likets öpnande gran- neligen utforika befkaffenheten. Så fnart bröft-caviteten Öpnades , utflöt ifrån den högra en Omnig, tunn och ftinkande ma- teria, och då fternumi: båttre affkildes , fick jag fe det onaturliga låget af vånitra lungan, hjer- tat och medialtinum, fom voro updrefue fa- fom i et hörn af den bukiga vånftrå bröft- rymden. Hela högra lungan var bortfmålt i materia, och någon del af den vånftra, famt den Ötriga vek och fläckig. Medialftinum var traligt af corrofion- på många ftållen. Af högra ref-benen befans det andra af de härde, en god tvärhand ifrån fternum, in- bögdt, och på det ftållet af caries angripet til nägot mer'ån 3 tums långd. På det 3:dje af detfe ref-ben, litet nårmare til ryggen, voro tvånne carieufa ftållen, til en god tum hvar- dera. På alla deffa ftällen voro benen bråck- lige, då man bögde på dem, och i det fam- ma utflöt materia utur de fiftuleufa Öpningar dår VOrO. Fyra fådane Öpningar blefvo ftrax fynbare. Den förfta tått vid öfra kanten af det andra eller brutna ref-benet, 2:ne vid flåckarna på g2:dje ref-benet, och en imellan 3:dje och A:de ref-benen , närmare åt ryggen. En Filtfkärs- Gefåll jag hade med mig, böd til at följa def- fe fiftlar med Sond, men deras många afvik- ningar och fondens otilråcklighet halp ofs ic- ke långt. Som jag mårkte, at då jag klåmde Qi- — AX 2 1780. Jul. Aug. Sept. 193 öfver mufeulus ferratus major, gåfvo några af dem materia , lika få, når peétoralis klåmdes, och åndteligen, når med handen ftröks fram- til, nedåt, på mufculus deltoides, kom mate- ria ut ifrån alla fyra fundna Öpningarna uti bröft-caviteten > ty företog jag mig, på den lil- la tid fom var Öfrig, at varfamt feparera def- fa mufciar, och fann ftrammen af den förfta och ftörita filteln , fom kunde injiceras i bröft-ca- viteten; och då jag under injection tiltåpte Öp- ningen vid 2:dra colta vera, yppades åter en an- nan defs. öpning, 2 tum längre bort, vid fam- ma ref-ben, men de öfriga fiftlarna var icke tid at långre efterfpana. Tydeligen måirktes , at den flörfta och för- fla fiftlen fånkte fig igenom mufculus interco- ftalis, och gick under ferratus major och pe- ctoralis, och gjorde en båga ftrax under del- toides; dår han gick tilkopa med de-Ofrige. Förmodeligen voro ock flere fmårre grenar, hvilka bidrogo at föra materien i bröltets ca- vitet; men fom min underfökning fkulle fke få hemligen om natten vid ljus, få kunde icke alt få noga nageliaras. Måirkelig år denna håndelfen i det affeen- det, at naturen tagit få långfamma fteg til den- na döds-fotens formerande och fullbordan, at Mannen på fnart 30 år kunnat med en fådan hålfa lefva. Det tyckes, fom mechanifmen der- utinnan, faft nog fenfårdigt, varit fyffelfatt, at af de efter itöten och fradturen hopalupne vit- fkor, fiftlarna fmåningom formerat fig, och långe bibehållit var-famlingen inom egen hinna eller fåck, innan den utbruftit i bröft-cavite- ten, 194 1780. Jul. Aug. Sept. ten ; och ånteligen angripit lungans fubftance. Var-fåckens tryckning, ref-benens carieufa och eftergifvande tilftånd, jämte högra fidans fpaf- modifka retelfer voro tydeligen verkande orfa- ker til den fneda formen af thorax. Af denna håndelfe, få Låkare ytterligare an- ledning til ftörfta varfamhet, då deras progno- flitka utlåtande fordras, om ref-benens fkador, och påfölgden deraf i framtiden. Derat fer man ock, huru illa den Patient gör emot fig fjelf, fom ej för fin Låkare i tid yppar de förr timade kropps fkador och håndelfer, fom kun- nat vara vållande til fjukdomen, i fynnerhet då fjukdoms-fymptomerna åro mörka och för- villande: Af fådant förtigzande förorfakas en oredig Diagnofis, til defs kunfkap, handgrep och botemedel icke mera förflå. | Yle FINNE XT Oh Beter FE mr ÅR BESKRIF'NING Tvånne flags Mafkar, fom åro Larver af hårtils okånde Infetter, och funnits på Hot-kål, Napo-braflica; af CLAS BJERKANDER. å 1. Mafkar , fom fRada Rotkåls- Plantor. r 17793 blommade Rot-kålen på de flefta ftållen. Man föregaf flera orfaker dertil, fälom ftark torka, fröns och plantornas förti- diga utfående och fåttande, m. m. Men når plan- EE — — 1780. Jul. Aug. Sept. 195 plantorna underföktes, funnos uti deras ftjel- kar fmå Mafkar, fom förtårde det köttaktiga, och lemnade allenaft ytan qvar. Vid förfta, andra och tredje bladet, voro ofvantil fmå hål på fjelkarna, genom hvilka Mafkarne ingått, fedan de af ågg blifvit utklåckte. Deffe tåran- de gålter voro fåkert orfaken til Rot-kålens blomitrande. i Den 8 Julii lade jag några af dem i en glas- burk, half-fyld med jord, hvareft de, efter nå- gra dagar, förvandlades til Puppor, och d. 26 Julii til. Curculioner. Mafken år hvit, hufvudet hårdt, gulaktist och fkinande, käftarne ytterft fvarte. Inga föt- ter... Kroppen”har 12 leder, half-rund rygg och plattare underdel. Puppan hvit, Ögonen fvarta; magen har fmå ringar. Alla djurets delar; fnablen , antennér- ne, ving-fodren , på det nåttafte tilhopalagde, kunna uti fjelfva Puppan urfkiljas, Infecten år en linea lång, fvartgrå. Bröftet kullrigt öfver alt. Ögonen fvarta. Hufvu- det, ganfka kärt och klotrundt, förlorar fig framät uti den ftyfva och fvarta fnablen. An- tennerne brune, fitta på fnablen, hafva midt- på en led; nårmaft hufvudet åro de flåte, fe- dan perlband-like, ytterft klubb-like. Ving- fkalen mer fvarta ån grå. De 6 fötterne flu- ta med en hvafs klo. Det år fåledes en Cur- culio, fom jag kallar Curculio Napo-braffice. Jag lade hvitlök i burken, hvaraf Curcu- lionerne kommo i ftark rörelfe och begynte Åyga omkring, det de ONE ej gjorde, til tec- (E 196 17890. gful. Aug. Sept. ken, at luckten var dem obehaglig. 1 anled- ning håraf bör förfökas, at i bånkarna fåtta Malört-qviltar, Pors, Hvitlök eller annat få- dant, fom torde afhålla denna ohyra ifrån plan- te- bånkarna. II. Mafkar, fom fkada fjelfva Rotkåls-rötterna. Mafken år hvit, 2 linier lång. Hufvudet fpitfigt, ytterft fvart, fom liknar et V. Stjer- ten år likfom tvårt afhuggen, har 2 fvarta prickar. På kroppen år 10 ringar, inge fötter. Puppan brun, afläng, ringad3; fom förvandla- des til en Mufca, den jag kallar Mufca Napo- hraffice. Den liknar Mufca roralis, år gråak- tig, hvit i pannan. Ogonen ftora. Anten- nerne beltå af en knyl med fmaå hår. På ryg- gen en fvart linea långs-efter, vid fidorna min- dre linier. Magen har 5 ringar. Fötterne fvar- te. Hela kroppen har fvarta ftyfva här. Jag har i3 år anmärkt denna Flugas förvandlingar. I September förvandlas Mafkarne til Puppor, fom ligga i jorden öfver vintren , utur hvilka Flugorna följande vår, omkring den 12 Moaji, framkomma. Deffa fkade-djur genombåra och förderfva om höften Rotkåls-rötterna , at de. fe ut, fom vore de aldeles ruttne. Uti Kål-rötter, fom vå- xa i mager fandblandad jord, tyckas deffe Ma- fkar trifvas bäft. Kålgårdar böra derföre för- fes med god fvartmylla. De rötter, fom hö- fte-tiden finnas angripne af deffa Mafkar, bö- ra tidigt uptagas och förftöras , innan Mafkar- ne hunnit gå ned i jorden och förvandlas til Puppor. AN- 1780. Jul. Aug. Sept. 197 AN TILOPE Sylvatica, et aldeles nytt Djur, åf Gazelle- flågtet, från Goda Hopps Udden, med Befkrifning och Ritning ; | af ANDREAS SPARRMAN, Med. Doé&or. MYetta Species af Gazelle eller Antilope har =” för alla Zoologer, åldre och nyare, hittils varit aldeles okåndt. Colonifterne i Africa kals Ja det Bosh-Bock, det år Skogs+-Bock , eme- dan af alla Gazeller i detta landet, undantas gen den lilla en fot höga Cervus Guinenfis LINNAI, eller Antilop Royal af PENNANT, få vida man vet, Bosh-Bocken är den ende, fom egenteligen uppehåller fig i fkog och fkogs- lundar. ; Groot Vaders Bosh och Houtniquas Bosh voro de ende fkogar, dår jag fett och jagat denna Gazells På andra ftållen , nårmare eller långre ifrån Cap, lårer den föga vara kånd. Följande befkrifning, få vål fom ritningen, Tab. VIL ehuru de ej fkett efter en lefvande eller nyligen dödfkuten , torde dock, i ftöd af de goda hjälpredor jag hårtil haft, blifva tåm- meligen pålitlige, åtminftöne tilråcklige at fkil- ja djuret ifrån alla andra, och få vida för Zoo- loger angenåme. Til ftorleken år Antilope fyl- vatica af vid pafs 3 fots högd. Når jag fett den flere gånger löpande, förekom han mig til fin kropp något maflivare ån de andre Gazel- lerne, i jämtförelle S benen och deras BOR AN 2 A 108 1780. ful Aug. Sept. Af de dimenfioner jag antecknat, kunna de- larnes proportion och förhållande fins imellan nogfamt inhämtas. Förft anföres hår måttet på det Djurets fkinn, hvarefter befkrifningen och ritningen förnåmligaft blifvit tagne. Hornen åro 103 tum långa, deras afftänd ifrån hvarannan vid Bafis I tum. Deras fpetfars och medlerfta delars af- tånd 33 tum. Öronen ega vid pafs halfva jängden af hornen, eller åro 5 tum. Pannans bredd ifrån Öga til öga, 3 tum; från Öga til horn, I tum; från horn til nåfan, 63 tum. Långden ifrån hornen til rumpan på det beredda fkinnet år 2 alnar eiler 48 tum. lfrän Öfverfta kanten af ryggen til klöfvorna, 55 qvarter eller 33 tum; ifrån knåveket til klöf- ven, 12 tum; fjelfva klöfven vid pafs en tum. Beredda fkinnet af et fetus, fom jag afmiått, var inemot 24 tum långt. Et par Skogs-Bocks horn , fom jag medbragt, åro 10 tum långa, och hvarderas bafis af5 tums vidd. På et cra- nium, det Herr Doctor "THUNBERG medbragt, voro hornen 13 tum långa. Denna flags Gazelle håller fig i monoga- mie eller par-tals; Honan år, enligt beråttelfer, deruti från det andra könet fkiljaktig, at hon eger inga horn, år mindre mörk på lånden, och långs rygg-raden faknar de långre håren, hålft de hvita därfammaftådes, fom uti Boc- kens befkrifning komma at anföras. Hornen åro fvarta, någorlunda trefidige och tillika vridne, få at både deras fidor och hörn något löpa i fpiral. Nederft åro de af min- 1780. Jul. Aug. Sept: 199 mindre mårkeligt upftående, famt af nåftan oråk- nelige våglike ringar något fkråflige, Öfverft conifkt hvafst fpetfade, och åfven dår af en polerad flåthet. På et par jag medbragt, år ytterfta fpetfen ljus och genomfkinlig. Til ftållning åro hornen med pannan nåftan i fam- ma linea eller horizontela plan, luta allenaft li- tet framåt, och tillika med den vridning de ega, vika fig ifrån hvarandra til middlen, gö- ra med den famma delen en liten bögning bak- åt, få at fpetfarne vetra något framåt. De 3 hörn eller kanter, fom fkilja de 3 omnåmnda fidor, gå i fpiral på följande fått: Den förfta år mycket rundad eller kullrig, börjar inåt, går fedan mer och mer fram- åt, tils den på fidan litet utåt, fnart förfvin- ner i den conifke flåte horn-fpetfen. Den an- dra år en litet uphögd och utåt måft rundad kant, men inåt, imellan fig och fråmre facen, formerar likfom en fåra. Den börjar rått framåt pannan, löper fidvårts utät och bakåt, förfvinner åndteligen rått bakåt, i den före- nämnde conifke fpetfen. Tredje kanten eller hörnet utgör en hvaflare ågg, fom börjas utåt och bakåt, löper få, at den midtpå hornen är bakåt och inåt, famt fedan inåt och något framåt, fluter fig i fpetfen fåfom de förre. Framtånderne åro fåfom på Antiloper, nem- ligen fådane, fom jag förut i Kongl. Acade- miens Handlingar, på Dorcas eller Hartebee- ften befkrifvit. - Ingen porus ceriferus fans ned- -om Ögat, fåfom på Dorcas, Grimmia och t'Gnu. Hären på hufvudet åro ganfka korta. och fina; de bliiva fedan nåftan mera raggige eller likna OS ; mera 200 Y780. Jul, Aug. Sept. mera Get-hår ån Antilops eller Hjort-hår. Fram- til på hals, bröft, fidor och buk, åro de halfannan eller 2 tum långe. På öiverfta kan- ten at halfen, långs hela rygg-raden, hålla de 3 å 4 tums långd, få at de dår likfom forme- ra en mahn, hvilken fluter fig uti en vid pafs fingers lång fvans. På bakre kanten af låren, aro ock håren vid pafs 3 tum langa; ben och fötter åro korthårige och fpenflige; fpårrarne åro fmå, murr-håren fvarta, vid pafs af en tums långd, fitta både på nos och under-lipp: Måft rådande fårgen år mörkbrun, fom in- tager förnåmligafte delen af fidorna, ryggen, öfre delen af fvanfen, öfre delen af bröft och bringa, fråmre delen af buken. Ån mörkbru- nare fårg, flötande på fvart, befinnes på utii- dan af lären och någon del af bringan. Sot- mörk år han frampå nofen, ifrån Ögonen til nåfan. Öronen åro åfven utanpå fot-fårgade, inuti grå, och både utom och inom mycket mera korthårige ån hufvudet, om halfva fråm- re nedre kanten undantages, dår de hafva tums länga hvita hår. ; Hvit färg intager fid-kanterna af Öfre låp- pen, likaledes hela nedre låppen och kåken, bakom hvilken den mot fvalget fig fpetligt flu- ter, ”Tvånne, af en half tums diameter, ftore runde hvite flåckar åro på kindbenet, den ena en tum nedom och bakom Ögat, den andra en tum nedom och något framom den förra. En ftörre rund hvit flåck, til fin diameter 2 tum, finnes frampå halfen, något nedom ftrup-huf- vudet; 9 tum nedan för denne, Öfverft eller nårmaft intil bringan, var en annan hvit flåck, på ET ANNN 203 II OA 124 RN 1790... själ. Aug. Sept. 201 på tvåren 6 tum, och i högden halfannan tum; til undra kanten var den, på fkinnet af et fe- tus, något urhålkad, och derigenom Nymån- lik, men på det famma fkinnet befans ej den be- fkrefne Öfre runde flåcken frampå halfen, Hvit fårg befinnes vidare imellan frambenen och nå- got på inlidan af framlåren. Frambenet, ifrån knåiet til fotleden, på inre fidan, år åfven hvitt och ftöter på brandgult, dår det grånfar intil bruna fårgen. På yttre fidan af frambenet, vid knået, år en lång elliptifk hvit flåck. På fam- ma lida, ftrax öfver fotleden, år en liten ca- nel-brun flåck, Bakbenen, på infidan ifrån fotleden til nå- got Öfver knåveket, åro mårkte med en fma- lare hvit rand, ån på frambenen, Fotleden på bakbenen år framtil 'hvitfAåckad , aldeles fä- fom framföttren. Efterfta delen af buken el- ler ljumfkarna år hvit. Atfkilliga fmå hvita flåckar, från 9 til 12 in alles, finnas på hvar- dera baklåret och på fidan nåft intill En fmal rad med långa hvita hår fitter ifrån halfen til och med fvanfen , medlerift ibland de bruna långa, fom jag ofvan befkrifvit på famma ftål- len. Ifrån ryggen til fidorna gå vid pafs 5 hvi- ta parallela ftrimor, hvilka, ehuru de vid når- mare pålfeende endalt voro mårkelige, hir ic- ke defto mindre bordt nåmnas, i fall något individuum torde finnas, på hvilket de fkulle vara tydeligare marquerade, och man i anled- ning deraf kunde förledas at tro, det et fådant vore fårfkildt til fpecies, Man plågar fåga, at Bocken år elak Triä- gårds-måltare: detta fannas på vifst fått med | Os den- 202 1780. Jul, Aug. Sepi. denna få kallade Skogs-Bock, Vid Groot Va- ders Bosh klagade man mycket öfver den fka- da, fom detta djuret nattetid plågade tilfoga en Vin- och Käålgård dårfammaftådes. Man fann äfven mycken illiftighet hos detta djur, at kun- ” na undvika fnaror, giller och Skyttens förfåt. Jag fatt fjelf en natt vid en Vingäård på lur ef- ter detta djur, utan at kunna blifva det var- fe, oaktadt djuret icke defto mindre, efter all anledning, i all tyfthet gjort fin påhålsning. Emedan Bosh-Bocken löper tungt, plågar det ibland lyckas at fånga honom med Hun- dar. Når han då ej fer fig någon annan und- flygt, fåtter han fig i motvårn med fina hvaf- fa horn, och tillika fkall han falla på knå, når han ftångar, likfom Hartebeeftar plåga göra. Colonifterne företaga ej mycket gerna en få- dan jagt, emedan djuret vid fådana tilfållen plågar fålja fitt lif dyrt, med at ihjålftånga eller illa fkada en eller annan af de ifrigafte och bå- fta Hundarna. Hornen, fom åro djurets förfvar, blifva ibland orfak til defs bane, emedan det hånder, at det fnårjes af våxter och qviftar, famt fåle- des hindras i loppet. Til at undvika detta, fåtter Bocken fin nos rått fram under löpan- det, at hornen ligga långs efter halfen ; af den- na orfak plåga hornen på framflidan fynas nå- got nötte eller polerade. För öfrigt år han vål, i fkogig mark, vigare ån Hundarne. Def fe tappa dår ock låttare fpåret. = Honan eller Geten , fom år utan horn, och i fkog derföre löper mera hinderlöft, låter ej få lått jaga fig ur fkogen, famt har för Oi ; e 1780. sul. Aug. Sept. 203 et pålitligare vårn mot Hundarne i fina ben, ån Hannen uti fina horn. Bröftet berättades vara ganfika köttfullt, men köttet i allmånhet fåfom mindre mört, liknar Bunte- Bockens, Guib DE BUFFON, Tom. XIL "Tab. XL. p. 340. Til hornens vridning, kropps ftållning och hvita flåckar, tyckes defsutom vara någon af- lågfe flågtfkap imellan deffa bågge forter Anti- loper, men ingalunda få ftor, at de derföre åro an- nat ån varieteter. Utom fkillnaden i fårg och flåc= kar, fom 'dertil år för betydelig, at förtiga hor- nens långd hos Bosh-Bocken i proportion mot kropp, 1å har jag fett Bunte-Bockar endalft lef- va i flora Hjordar på flåtten, och vara vifst halfannan gång högre ån Skogs-Bocken, eller af lika dftorlek med Hartebeeftar. Låtet af denna Antilope fylvatica har jag hört; det hade någon flags likhet med et kort och heft fkållande af. Hundar. ra —— NNE DrrETreR a född WreDpE, af ÅAdvocat - Fifcalen och Kiddaren af K. W afa Orden, Herr REIN- HOLD RlicKkErRsCHÖLD; hvilka Bref Fru Kiks-Rådinnan behagat medaela K. Vetenfkaps Academien. ; Förra Brefvetr. Eder Nåd har befallt mig meddela befkrifning på den nya hushållningen med gamla Tri- OR hus , 204 É 1780. Jul. Aug, Sept. hus, och på det nya fåttet at bekläda fådane hus, m. m. En Befkrifning torde för E. N. varda tröttfammare at låfa, ån et Bref. Och om tiden, hvilken ånnu fattas i en och annan del af det rön, fom E, N. befallt mig upgif- va, uptåcker nu okände fel; få år jag åtmin- ftone fri för den förebråelfe, at hafva utgifvit en Befkrifning i otid. Et Bref år enfkildt, och bevifer lydnad; en Befkrifning allmån, -och medför anfvar. Så mycket kan jag likväl för det förfta ge ut för vifst: at kalken ej uplöfer trå; följakidligen ej heller fågfpån, fom år en af ingredientierne i det nya bruket. Denna fråga behöfver både upkaftas och underfökas, efter det nog allmånt tros, at kalkbruk röter trå, i hvilken håndelfe hela ideen tjente, 2t förfara, men ej at förvara Tråhus. Mifstro- endet kommer deraf, at röta få ofta finnes på våggar bakom fpis-murarne i nedrifne Trå- hus. Men den rötan kommer icke af kalk- bruket, utan dels af dropp, fom gerna följer muren åt i Bond-ftugor, dår fkorftenen går up på en lida af kroppåfen; och dels af fyllmo, fom til tegels och bruks befparing, lågges imel- lan fpifen och våggen i ftållet för kallmur. Om denne fylimo ej altid kommer våt in, kan man dock vara tåmmeligen fåker, at han af regn hinner bli våt, innan taket, fedan fkor- ftenen år updragen, varder fullbordadt. Der- emot fkal man aldrig finna våggar bak om mu- ren bortrötte i de hus, fom ftått droppfrie, famt med kallmur af tegel och bruk varit förfedde. At ock fågfpån trifs vål tilhopa med kalk, fer jag af et annat rön: I hår på Stjernfund, för 60 1780." Jul. Aug. Sept, 205 60 til 70 år fedan, uplagde tegel-murar , fom ej nåkat elden, fins bruket, i fandens ftålle, vara gjordt af fågfpån, hvilken ligger dår ån i dag aldeles oförtärd. At beklåda gamla Tråhus med bruk af fand och kalk, är et långe öÖfvadt fått, at göra dem både tåta och prydliga. Til detta brukets få- ftande vid våggen , hafva antingen trå-pinnar eller fpik blifvit inflagne, eller ock våggen rö- rad, fåfom det fker til gips-tak. I det ftållet drager jag förft öfver våggen et bruk af fäg- fpån, fkuren halm, ler-vatten och kalk, innan jag flår dit fand-bruket. Blandningen fker fålunda: Sedan tre tun- nor tjockt ler-vatten åro flagne i hon eller ol- lan, tilligges + tunna vål flåckt kalk, Når detta år områrdt och blandadt, flås dertil fål- lad fåg-fpån, fom väl månjes med det förra, och filt fkuren halm, til vanlig hackelfes långd, hvilken då hopmånjes med altfammans, Myc- kenheten af fågfpån kan icke utfåttas. Man tar mer eller mindre , efter fom man vil hafva bruket ftadigt, men emot fågfpån tages i fku- ren halm, I fådes-bygden år ofta fågfpån ra- rare, ån agnar, de duga ock; och då tar man. dem, i ftållet för fågfpån. Råg-agnar åro de båfte; dock agnar at de andre fådes-flagen ic= ke heller otjenlige, om man håldre vill flåppa til dem. Lin-agnar likaledes, I deffe fall be- höfs ej halm, Detta bruk, ehvad det år af Tögfpån eller agnar, flås på våggen och utbre- des med murflef til minft en tums tjocklek, I torkningen fpricker det något; men de fpric- korne göra ej fylleft til tryggt fåfte för det ef- | | Så ter- 206 1780. oJful. Aug. Sept. terföljande fand-bruket. Man bör defsutom, få fnart det litet ftadgat fig på våggen , draga li- neer eller repor i denne beklådning, med en käpp, ånda långs våggen horizontaliter, til en eller två tums afftånd imeilan hvar linea. Når denne anftrykning år vål torr, drages den Öfver med vanligt murbruk af fand och kalk; och får uti den månjan intet ler vara med. At grof fand fordrar mera kalk, ån fin, kånna Murmåftare, åfven' fom dem icke ger- na år obekant, at når månjan år fet, tryter fand , och når hon år för kårf, tryter kalk. År tilgång på vrak-tegel, och bokningen ej för koftfam, få gör 3 tunna tegelmjöl i hvar fandbruks månja mycket godt, emedan beklåd- ningen deraf hårdnar båttre och fortare; dock är tegel-mjölet ej få oundvikeligt, at ju en rapp- ning utan det famma, ftår få vål vid lag hår, fom i rappning på ften-hus, dår fållan räd år til denne ingrediens; men vid Bruk, dår Vat- ten - bokare åro, få at vrak-teglet med ringa koftnad kan ftötas, må egaren gerna lågga til den mödan. Om det nyfsnåmnde fand-bruks öfverdra- get, fedan det år vål tilflaget, jämnas med åg- Fe på mur-flefven och ej med fiatan, få be- Öfs ej det repas, til tåfte för den påföljande anflrykningen åfven af fand-bruk, hvilken blir den fifta; och då förråttas flipningen, eller fom den af Murare kallas, putfen, med ftryk- bråde. At låfk-borften, vid hvarje anftrykning af fand-bruket, fkal gå förut, glömmer aldrig någon Murare. Jag har ånnu ej fagt, huru fågfpåns-bru- | i; ket 1790. oful. Aug. Sept. 207 ket fåftes vid våggen. TI det förfta förföket, fom hår gjordes, år 1776, fporrhöggos endaft vågg och fåt med yxa, til fåfte för fågfpåns- fmeten , fedan måffen var med knif bortfkuren. Smeten drogs til 2 tums tjocklek öfver våg- gen. I denna förföknings-månja var ånnu min- dre kalk, ån 3 tunna; hvarföre ock denne be- klådning fprack mycket, når den hann torka. Dår behöfdes alifå ej någon repning, utan fe- dan anftrykningen var torr, Öfverdrogs den med en tums tjock. fandbruks-månja. Ånnu fitter det; vill det fitta altid, få befvaras den andra frågan, fom fkåligen bör upkomrmna , hu- ruvida detta beklådnings-fått på Tråhus kofltar mindre, ån det vanliga med bara fand-bruk, förthy må hos Allmånheten recommen- eras. I anfeende til tre anftrykningar i bågge, eme- dan rappning med bara fand-bruk åtven fordrar tre, om den fkal vara pålitlig, åro de lika; men i det fiftnåmnde fkal våggen förut pinnas, fpi- kas eller röras; altfå åro deffe, med de dags- verken, fom dertil upgå, förfta åtfkilnaden. Den andra ligger i den ringare portion kalk, fom behöfs i fägfpåns-månjan, emot en af fand- bruk. Då förutfåtter jag likvål, at tilgän- gen på ler, fågfpån eller agnar, år låttare, ån : på fpik. Nu upflår tredje frågan, om erfarenheten af en tid ifrån 1776 til 1780, fom. endaft går på 4:de äret, år tilråckelig? At fågfpån altid be- håller fin varelfe, i lag med kalk, år redan vift. At alla phyfifke kroppar fitta, dår de blif- vit fatte, få långe de ej af någon ny rörelfe- krait 208 - 780. Jul. Aug. Sept. kraft rubbas , år en gifven fanning. At fan- fkyldigt ler, i vatten uplöft, fåfter fig vid trå, år allmånt bekant. Når nu 4 års erfarenhet vilt, at leret, åfven fedan det torkat, fitter qvar på väggen, allenaft det ej af någon fråm- mande orfak rubbas; men af ånnu äldre och urgammal erfarenhet år bekant, at bruk af fand och kalk ftår emot den fråmmande orfak, fom hår år at befara, nemligen regn och fnö, då de icke få långe ftadna derpå, utan fnart fal- Ja af, fåfom det gör på en vågg; få fluter jag deraf, at allenaft timret i våggen år få gam- malt, at det ej mera krymper, och dropp ej får iträn tak-fåltet tringa lig ned imellan våg- gen och defs beklådning; fkal den med fand- bruk öfverdragne fågfpåns-beklådningen, blif- va på Trå-hus få långe fittande, fom rappning på Sten-hus. På dem hånder underftundom, at någon lida, fom ftår för Nord-oft vind, med tiden flåpper rappningen; men efter man ej tröttnar, at då gifva den bara fidan eller fiåc- ken på Sten-hus ny rappning; få bör man ej heller undandraga fig det befvåret, om någon fida eller Aåck på et rappadt Trå-hus blir, af tidens nötning bar. Och på denne öfverty- gelfe vågar jag för min del få tryggt, at jag, utan vidare tvifvelsmål, beklåder alla mina hus, få fort -jag hinner, och år dermed årligen i fullt arbete. Dock når jag förledet år bygde et två vå- ningars Hus, hvartil jag tog virke ur gamla hus, för at ftrax få anflryka det; vågade jag likvål ej, at låta endaft ankomma på det fålte, fom fågfpåns-fmeten kunde taga i våggen at blotta fporrningen, ehuru jag, på hus at, en vå- ning, 1780. - Jul. Aug. Sept. 209 ning , fom mindre åro blottftålde för ovåder, ej gör mig mera befvår med faken, ån at hac- ka våggarne. Som detta Hus bygdes af gamla hus; få kommer nu ordningen, at göra reda för det bygnads-fåttet : Jag högg bort alla de gamla dragen, och gjorde djupa tvår-fkuror på både Öfra och undra timmer-lagen, famt låt hvart lag hvila på fina naror, få at fåten ftodo vål öpne. Sedan Hufet var tåckt, inflogs fåg- fpåns-bruk til mötes i deffe öpningar, men i knut-korffen , dår man efteråt ej kunde flå in bruk, lades bruket genaft under påftående tim- ring. Långs efter ftockarna inflogs 4-tums fpik, på de mycket breda! ftockarna två, och på de fmalare, en rad, likvål i krokig linea, 4 a 5 fpik på fråck-alnen. Spikarne lades ho= | rizontelt kull, med et litet afftånd ifrån viåg- gen, at bruket kunde omfatta dem, och der- på flröks fägfpåns-bruket öfver våggar och knutar, fom förr fagt år. Til Hufets få vål flyrka, fom prydnad, fåftades med grof fpik, långa ribbor eller följare af klufvet virke, til 4 tums utfprång jämns knutarnes lika utfprång och 2 alnars bredd i hörnen,famt 13 alns bredd på fagaden, efter jag ville hafva pilaftrarne i den bredden. Och når deffe likaledes voro fpikade, repade och torre, beftröks altfam- mans med fand-bruk i förr nåmnde ordning och. fått. | we Det år altid nådigt, at dröja med följarnes fåftande vid knutarne, tils förfta fmetningen: Öfver hufet för fig gått; annars kunde våder ipela up imellan knuten och följaren famt för- Or- 210 — - 780. Jul Aug. Sept. orfaka drag. Men når knut och vågg åro för- ut fmetade, äro alle Öpningar under följarne tilflutne. De inre, få vål fom fkilje-våggarne, fmetades allenaft med fägfpåns-bruk i två om- gängar; dock böra ftockarne i famma våggar förut djupt fporras, fom begqvåmligaft fker med hvar ftock för fig vid förfta uptimringen. Det fordrar en noga tilfyn, når bruket in- flås til mötes i de öpne fåten, at det var- der med ftyrka, och ej lamt inflaget. Om bru- ket ej mötes i fåten , at dår hoptorka med hvart annat, utan tome rum lemnas, gÖr var- men inifrån och kölden utifrån, fom i defie tomheter råkas, en fuktighet, hvilken förr el- ler fenare röter våggen. Såkraft år derföre, at, under fjelfva uptimringen lågga bruk imellan hvart timmer-lag , och då göra det ftadigt, få at det ej rinner bort, når Timmer-karlen med klubban flår ned ftocken på fine naror. Förmonen med denne byggnad af gamla hus ligger deri, at man får ftrax göra hufet fårdigt med murning, rappning och innanrede, utan at afbida den i nya ”Trå-hus långfamma och ledfamma krympnings-tiden. Hvartöre ock det nyfsnämnde hufet timrades och murades på en ång, få at, når Timmer-karlarne den ena da- gen flöto med takftolarnas upresning , var Mur-måltaren den andra dagen upöåfver kropp- äfen med fkorftenarna. = Syllar och fåftband gjordes likvål af ny, men tåt och fin furu, iom litet eller intet krymper, och defsutom flera veckor förut var huggen , uptålgd och från marken uplagd. Moffen koftar altid min- dre, ån bruk af ler, fågfpån., halm och TR | år 1780. Ful. Aug. Sept. 2 Hår kan fåledes göras den fråga, hvarföre ic- ke detta hus timrades på moffe? Jag hade två Akål dertil: förft, at, om ån moflen famlas i få god tid förut, at han hinner torka, år ån- då aldrig möjligt at hindra, det han ju vid på- låggningen varder våt, når regn kommer un- der påftående byggnad. 2:0 Om han fkall tåp- pa och fålunda göra gagn, får ej den öÖfver- liggande ftocken hvila på naror, utan på mof- fen. På et hus af 2 våningar, fom detta år, fkulle fåttningen på mofflen vifst göra 6 tum, når moffen blifvit öfver alt torr. Men i den- ne byggnad, dår murar upfattes, fenfter-kar- mar inpaffades och våggarne rappades, dels på en gång , och dels tått på hvartannat, tol- des ingen fåttning. Et tvifvelsmål, fom angående bruk, i ftål- let för moffe, fkåligen kunde upftiga , har er- farenheten hos mig uplöft. Det år bekant, at qvarters mur ej håller ute kölden. . Mötet, fom varmen och kölden i den göra, förorfa- kar en fuktighet, fom vifer fig med rim utan- före och en drypande dagg inne i rummet. At en qvarters tjock vågg af trå, ej på famma fått förhåller fig, det fe vi på alla Trå-hus. Men det fkulle tyckas, at bruket, fom inta- git moffens rum, fkulle gå nåra i egenfkap med den nåmnde qvarters tjocka tegel-våggen, och förthy åtven tfukta fig i kall vinter. Detta har erfarenheten hos mig vederlagt. Väggen på et hus med fågfpåns- bruk i fåten, hvilket för- leden fomrmar blef fårdigt och nu öfver den framgångne kalla vintren varit bebodt, har, fall timret ej år mera, ån litt vanliga qvarter tjockt, hållit fig torr. me P Jag 212 1780. eful. Aug. Sept. Jag får igen fkålet hårtil uti den olika egen fkap, fom ler-månjan har emot fand-månjan. Dén förra blir af derets fmidighet tåtare, ån den fenare; fom ofelbart har fina öpningar el= ler pori, oberåknad både fändens och teglets alt, dl fuga in våtfkor , hvilka, når tegel-fte- nen år deraf full, gå til fynbar fuktighet och drypning. Men fer deffe bågge åmnens olika natur i denna jämnförelfe,. når man til mur- ning kört fram en fand-hög och en ler- hög. Sand-högen varder af några timmars regn-vå- der alt igenom upblött, men ler-högen bara til ytån våt; och öm et helt flycke ler, fom ej varit fönderdeladt, lågges för fig fjelft, få täl det långe, innan våt-våder hinner blöta det alt igenom. Vidåre och fom et tort trå ej ger om mötet af köld och varme; få målfte ej heller fågfpån, fedan åfven han år torr, antaga nå- gon föråndring. . Om hans egenfkap vore, at, oaktadt han år inblandad i leret och betåckt med fand=bruket, fvälla i våtvåder och krym- pa i torrt, hade han ej gifvit 4 års upfkof, at vifa et fådant lift lynne, fom år min erfaren- het, åt hän icke föråndrat fig. Häns minfta oftadighet fkulle långefedan fkiljt hela fmeten ifrån. våggen. At äter komma til byggnader af gamla hus; kan den icke altid fke med hushållning. Så fördelaktig den år, när de gamla: hufen åndå behöfva rifvas; få fkadelig, om de rifvas , ba=- ra för at få gammalt timmer, emedan andre hus då målfte i de gamlas ftällen upbyggas. Och då är halfva åndamålet, nemligen befpa- ringen, förloradt. Når gamla hus ej råckt fil, | ar 1780: Jul. Aug. Sept. 213 har jag förfökt, at timra och rappa på et och famma år, både af året förut hugget fömmar- torrt timmer, och af nyhugget timmer, Förs hållandet dervid hörer för mycket til faken, at ej omftåndeligen andragas , faft det ökar vid- lyftigheten. ; 1778 om våren, byggde jag et Stall af is fpiltor. Hufet år 17 alnar långt och 16 bredt, och formerar i det närmafte en fyrkant. Til detta hus höggs och framkördes timret i flu- tet på vinter-föret famma år. Jag bör ej kal- la det timmer, ty det var ej annat, ån grann . vedfkog af gran. Som grunden var lagd, och fyllena knåppte höften förut, timrade jag up hufet i Martii månad med öpne och tvårfkur- ne fåt, fom förr fagt år. Sedan flod hufet orördt til Julii månads början, öppet för de torkande vår-vindarna; och då fkedde anftryks ningen på oftanåmnde fått. Efter min erfarenhet, vill bruket icke fit- ta qvar, når det blir torrt, på upråttftående flockar: icke heller på de tvårhuggne knut-ån- 'darna. Derföre inflog jag och kull-lade fpik både i knut-åndarna och i följarna, til fåfte för fågfpåns-bruket; men alla våggarne blefvo ofpikade. Och på det bruket få mycket biåt- tre fkulle faftna, tålgde jag icke, utan allenaft affpånte väggarna. At timret var mycket fmalt, och fåten, fom förft blefvo med bruk fyll- de, fåledes ej långt från hvarannan, gaf ock bruket et godt fåfte. - Tiden fkal vifa, om det flår vid lag; ånnu fyns icke ens någon fpric- ka. Torknings-tiden ifrån April til Julii må- nd , var villerligen icke tilräckelig, at aldeles PA ut- 214 1789. Jul. Aug. Sept. uttorka et få nyligen hugget och få ungt tim- mer, ehuru hufet flod med öpna fåt. Men fom likvål defs måfta faft var uttorkad; kan det vara troligt, at timret, på alla fidor omgif- vet af bruk, ej går til någon vidare utdunft- ning. Når det då ej kan vidare krympa, kan ej heller rappningen falla af. Såkrare bör lik- vål vara det andra af mig nåmnde hushålls- fått med timret, at hugga det året förut, få at det får ligga barkadt och uphögt från mar- ken er fommar öfver, innan det uptimras. Med fålunda tillagadt timmer , år jag juft nu i bygg- nad; men jag hann ej förledet år reda til få mycket, fom detta års byggnad kråfver. Mig föll derföre in, at fördubbla min timmer-hop med det, at jag klöf alt timret midt i tu. Up- timringen förråttas likafullt med knutar och na- rar. Styrka får hufet nog, når följarne kom- ma til. På detta fått bygger jag både uthus och varm- hus. Nåfta vinter, vill Gud, fkall vifa, om våggarne af klufvet, fmetadt timmer åro til bonings-hus för tunne. I fådan håndelfe vill jag hjelpa med det, at inre våggarne nåfta fom- mar beftrykas med mera bruk. Til det behof- vet erfordras mycket litet kalk i månjan. Hon fitter nog qvar på inre våggarna åndå. Och om kalken, fom troligt år, har famma nycker, Tom tegel, at förft fupa in och fedan flåppa fuktighet, det leret icke gör, få år åfven i det affeendet nyttigt, at til den månjan fpa- ra kalken. At Vinds-kamrar af klufvet virke, hålla var- men, vet jag få mycket tryggare, fom jag up- 00 pe | 1780. Jul. Aug. Sept: 215 pe i vinden har goda och varma vinter-kam- rar, gjorde af bara gårdfel med 2 anftryknin- gar af kalkfattigt fågfpåns-bruk på hvar fida. Defle hvarken åro, eller hade kunnat knutas: Jag fatte up ftolpar imellan hand-bjelkarna och trofs-bottnen, och på dem fpikades gårdfel,; fom fedan fmetades. Det år vanligt, at beklå- da vinds-gaflar med bråder. Men dem må man ej fmeta. De förändra fig i rå-våder, och då faller rappningen af. Jag beklåder gafiarna med någorlunda ftadigt dock klufvet virke, och fe- dan fmetar dem innan och utan. Dir vifar fig ingen förändring. Råtta rappnings-tiden år i Maji och Junii månader. Jag måfte likviål til- få, at jag ej håller mig inom denna korta ter- min. På liten tid gårs litet arbete, och der- med vore jag litet belåten. Jag vill håldre låg- ga til det befvåret, at lappa och laga, om nä- got af min urtima rappning fkulle falla af, ån neka mig den ögnaluften , fom vackra Hus gif- va. Min driftighet, at hålla i mur-flefven långt in i Oaober månad, har åtminftone ej ånnu gjort mitt arbete onyttigt. . Mig undföll på fitt råtta ftålle, at nåmna en omflåndighet, fom tycks vara ringa, men i et företagande, fom har befparing til förfta fyftemålet, icke bör förbigås. Vid alla rapp- ningar fpilles mycket bruk; men fpillningen förekommes mycket dermed, at anflåningen börjas vid foten på Hufet, dår bruket får taga fin förfta hvila på under-muren; och om den ej går få mycket utom fyllena, at fåfte där kan erhållas, bör en förlorad brådhft tilfpikas. Råt- teligen bör en qvarters bred lift; ÖOfverdragen CS fed 216 1780. ful. Aug. Sept.” med järn-bleck, fåftas nederft på fyllena , och då har bruket godt hvilo-ftånd nog. På Hus af vårde, fpringer gerna en plinte utöfver ften- foten. Denne plinte betåckes altid med jårn- bleck, Dår blir ofta fn6 om vintren liggan- de; och den uplöfer, förr eller fenare, fand- bruket förft och fedan fagfpåns-fmeten, Men med ofvannåmnde qvarters breda och järnbe- flagne bråde, afhjelpes den olågenheten. Sedan den i allatider föraktade fägfpån nu vift, hvad han duger til på våggarne af et hus; kommer han vidare, at vifa fin nytta i tak och golf. I Pommern göra de fina mellan-tak af gammalt gårdfel, hvilket fpikas under trofs- bjelkarna; och derefter fmetas, förft på öfra, och lift på undra fidan, med et bruk af ler- vatten, agnar och mycket litet kalk. Jag fick den underrittelfen af en Gruf-drång, fom hån- delfe-vis fett detta tåcknings-fått hos en flere mil hårifrån boende Soldat, hvilken tjent i fifta Pommerfka Kriget, och derifrån fört den- na kunfkap med fig hem. Med bemålte Grufs drångs bitråde, ftåldes ftrax til et fådant arbe- te hår. Det lyckades. vå! ej aldeles; men det lyckades för mig nog, i det jag fick anlednin- gen. Nu bygges hår intet få ringa hus, at det icke förfes med flika mellantak, hvilka gif- va gipstak föga efter i fågring, når de med någon flit göras, Arbets-fåttet år , fom följer: Gårdflet eller ock gamle bråder, klufhe i 2 tums breda fpjå- lor, upfpikas under trofs-bjelkarne; dår ofvan- uppå utbredes, tvårs-öfver fpjålorna, halm; på den lågges 2 å 3 tum tjockt fågfpåns-bruk; nar 1080. syn. Aug. Sept. 217 når det år vål torrt, upflås med murflef un- der fpjålorna et lika bruk. Dock bör den mån- jan Ökas med + tunna kalk til, fom gör bru- ket fegare: med flefven tryckes det vål til, få at bruket fliger up imellan fpjälorna, hvilka med det famma betåckas med åtminftone 3 tums tjockt bruk. Om ej våggarna inne i rummet förut åro fmetade, böra de då, få längt takli- ften kommer at gå ned, tillika anftrykas. Och når alt detta år torrt, putfas tak och lifter med fand-bruk ; får det fedan flå några veckor o- hvitlimmadt, få fyller hvitlimningen, når den kommer, de fmå fprickor, fom torkningen gjordt, Ju finare fand man har, at göra puts- nings-bruket af, defto vackrare blir taket. Den fom håldre vill hafva gips-tak, kan då göra af-. putsningen med gips. Han har altid det vun- nit, at taket år tåtare, ån et gipfadt bråd-tak: Dår gör öfra fyllningen en koftnad, fom hår kan undflippas; ty om ingen fyllning kommer på de fmetade fpjålorna, utehåller det taket li- kafullt kölden. Dock böra, fedan det nåmnde förfta öfverdraget af bruk ofvanpå fpjålorna : torkat, alla fprickor med nytt bruk igentåppas, och det innan undra bruket upflås. Som jag gått förföknings-vågen med flika tak, kan jag med trygghet upgifva, at de ftå emot den ftrån- gafte köld, utan pålagd fyllning, Exemplet från Arboga, om et af fyllningens tyngd nedfallit tak, fom i allmänna tidningarna icke långefe- dan var infördt, blir et nytt fkål, at göra tak, fom kunna umbåra fyllning. LR Jag behöfver ej nämna fökdelén, af deffa be- klädningar i eldsvådor. Et-til våggar sl tak ; P | me- 218 1780. ojJul. Aug. Sept. fmetadt Hus ftår ofelbart långre emot elden, ån et ofmetadt. Och på det trofs-bjeikarne , når man vill befpara koftnaden med fylining , ej må för haftigt taga eld, kunna deras bågge verticala fidor med tjockt fågfpåns-bruk beklå- das, fom då bör fke med det famma, fom bru- ket lågges ofvanpå fpjålorna, få at de på en gång få torka. Hådanefter vill jag icke ens lågga fkur-ta- ket på, förrån gårdfel eller annat klufvet virke år imellan hög-benen fåftadt och med bruk be- klådt, på det, om elden tar i bråd-eller fpån- taket, han ej fkal komma ned i vinden, innan man får tid på hg, at flåcka. Når famma gårdfel, fedan fkurtaket år lagåt, likaledes beklådes under, kan ej heller elden, om han kommer lös i vinden, för haftigt biof- fa ut genom taket. Til öfra fidan af fiftnåmn- de fpjålor, behöfs knapt någon kalk i mån- jan. Blottftåld för fol och våder, flår åndå icke långe på, at hon torkar, oberåknadt le- rets långre beftånd emot eld, ån kalkens. At regn ej må, innan fkur-taket hinner komma på, upblöta månjan, böra bråder vara til hands, at förloradt pålåggas. Smetningen på alla nu nåmnde ftållen , har ock den ftora förmån, at råttor ej kunna dår infmyga lig, fom i Tri- hus gemenligen fker igenom mofs-fåten och knut-lagen. Det hus jag nu bebor, år öfver alt imetadt, innan och utan, tak och goif. Alt år här fritt för deffa odjur, både i vindar, fkaf- ferier och kök. Jag nåmnde golf: til nedra våningen i alla hus, både dår Folk bor och i matbodar, gör jag trofsbotten-golf. Under golf- 1780. sful. Aug. Sept. 219 golf-vafarna fåftas, på fått fom begqvåmligaft fke . kan, ribbor eller gårdfel. Sedan förfares med defs anftrykning af bruk likafom förut om öf- ra fidan af taken nåmndt år. Och fom gård- flet icke kan åtkommas med underfmetning , få blir fyllning dår nödig, ”Tryggaft vore, at upblanda det bruket med fött glas eller por- cellaine, om man det få hafva kan; annars torde ändå råttorna fkåra fig igenom bruket, hvaraf golfdrag vore den viffafte olågenheten,. Intet år förtretligare, ån at för den ena el- ler andra orfakens fkull, nödgas uptaga et en gång vål inlagdt golf, och knapt något bryd- fammare, ån, fedan brifterna åro botade och golf- vet åter inlagdt, at vara ofäker, huru långe man får bo i fred för nytt upbrott. Men det år ic- ke allenaft de nu nåmnde håndelfer, fom ofta omaka en i fitt med koftnad och befvår bygg- de Hus inflyttad månnifka; den all byggnad hårjande fvampen år, dår han ligger fördold, en ny fiende, fom, fedan Hufet år bygdt, Öf- verfaller ofs i vår båfta ro. Efter min erfaren- het, år emot denna få vål fom de förr nåmn- de plägare, trofsbotten-golf, det enda förfvar; De förre har jag uteftångt dermed, at jag , in- nan tanken på gårdfel och fmetning upkom, under golf-vafarne fåftat gamla tiljor eller brå- der, dem jag i vinklarna emot våggarna och öfver fogarna fkodt med fmala jårnblecks-rim- or, och derpå packat vått ler, och når det torkat, inpackat ån en gång ler, famt fift fyllt med grus - efter nedrifne murar, eller ock med fand. När denne tåta botten ftår få högt ifrån marken, at, fedan fe Öpningar åro gjorde på - 5 j 4Q- 220 — 1780. oful. Aug. Sept. Hufets under-mur, vådret kan fritt fpela uns der hela golfvet, och all fyra genom dikning rundt omkring Hulfet afledes , få afftadnar ock fvampen, = I Hus, fom varit få lågt tomtade, at un- der golf-vafarna ej varit tilråckligt drag-rum, har jag, då upvågning, fom icke kan fke utan murarnas nedtagande, ej lönt mådan, fkaffat Öpning til drag dermed, at jag bortfört den gamla fyllnings-jorden, och omkring Hufet gråfvit breda och djupa diken med afiopp, få at intet vatten fått dår ftanna; och på det di- ket ej måtte falla igen, fyllt det med klapper- ften. Ehvar jag fålunda farit fram, har fvamp, fom hela denna flåcken plågas af, icke mera vilt lig. På många är tilbaka, har jag ock ic- ke byggt något få ringa Smed-hus, at icke trofsbotten-golf blifvit lagdt; och om det ko- flat på et fått, har det, oberåknadt fvampens afhållande, betalt fig på et annat, i det, fedan knutftenarne varit lagde, all ftenmurning der- med varit flutad, och Folket på köpet fått gagn af de Öpne rummen under hufet, hvilka tjent til låga fkjul, Min Önfkan år, at jag måtte varit få tyde- lig i denna beråttelfe, fom jag mycket vinnlagt mig, at ej gå någon omftåndighet förbi. In= nefluter mig i Eder Nåds grace, och framhår- dar med fullkomlig vördnad m, m. Stjernfund, d. 20 Apr. 1780. P.S. På en och famma dag, kom befall- ningen från Eder Nåd igenom Advocat-Fifcalen EKMAN; och et Bref ifrån Kongl. Vetenfkaps Ca- 1780. Jul. Aug. Sept. går Academiens Ledamot, Herr Cancellie-Rådet SCHÖNBERG , fom varit anmodad af K. Acade= mien, at af mig begåra underråttelfe om detta nya byggnads-fått, Når jag ej ville på två hån- dey aflemna lika, kunde jag ej tveka, hvilken företrådet tilkom. Det beror nu af E, N. vål- behag och pröfning, om faken förtjenar, in- komma til Kongl. Academien. För hvad jag anfört om min erfarenhet intil denna dag, ftål- ler jag mig i fullt anfvar. Om det tilkomman- de, råder tiden. De fkål, hvarpå jag tror ti- den. om godt, har jag uplagt. Vidlyftig har jag derigenom blifvit; men jag torde felat me- ra, Om jag, genom mera korthet , blifvit me- ra otydlig, | Det år annars icke utan fitt ftora nöje, at, fåfom mig hånde förledet år, i April månad, få det infallet, at bygga en Byggning af 19 eld-' rum, 2:ne våningar hög; vara förut intet be- redd, och då bereda fig med en General-mön- ftring på alla gamla och umbirliga kojor, li- der, lader, bodar m. m, fom annars fkulle gått til ved; fluta grundlåggningen d, 6 Junii, låg- ga på taket d. 12 Julii, och då vara åfven up» pe med fkorftenarna; hvila från hela arbetet under all andetiden, men åndå medio Septem- bris hafva det til fitt yttre få fårdigt, at ehu- ru det ej får begåras at få i förfta numern på Stenhus-rangordningen, likvål icke benöjer fig med mindre det får den andra, icke efter Ega- rens , utan efter andras omdöme, | [pA EE SATA a EEE Are Eon Det 222 1780. oful. Aug. Sept. Det fednare Brefvet. De är äfven få ovanligt, fom intagande, at fe en Fru af Eder Nåds Börd och Stånd, an- vånda flitt fnille på patriotifke Vetenfkaper, i Byggnad , i Akerbruk m. m. hålft fom de ic- ke ftadna i blotta tankar; icke i förflag på pap- fr utan ftållas ftrax i verket. E. N. på- und, at fkåckta i ftlållet för tröfka ut fåden, år, af alla jag fett, det enligafte med fakens natur; och tillika få lått, at Machinen bör kofta Bonden mindre, ån Vagn. Jag har nyligen fått en annan Tröfk-Ma- chin färdig, hvars verkan jag i höft, vill Gud,” får fe; men ehuru den ock må gå, måtte ån- då Skåcktan gå båttre, hvarföre jag, få fnart andra fyfslor det tillåta, likafullt fkall efter- komma E. N. befallning med Sådes-fkåcktan. Def Machin jag redan bygt, beltår uti en co- nifk trå-valls, fom föres af en vertical hjert- flock, på hvilken år fåftadt et hjul, fom med en jårnlina omföres af håft-vind. Han brukas i Helfingland, och på den beråttelfe en Hel- finge- Bonde gjorde mig, låt jag förfårdiga denna. Det år mig en glådje at fe, med hvad ftyr- ka E. N. granfkat min upgift, at göra fågfpån gagnelig i rappningar; och det år mig en un- dervisning, hvad E. N. tåckts anföra om le- rets förhållande i blandning med vitriol-vat- ten. Skulle leret deraf få hårdas, at fandbruks- Öfverdraget ej behåfs; vore det et ftort fynd; men om bruket ej fpricker, år redan mycket vunnet, emedan jult för fprickningens fkull, två anflrykningar målle fke til rappningar inne i rum- 1780. jul. Aug. Sept. 223 i rummen, fom då kan vara nog med en. 'Bred- vid denne förmon, får man fåtta den, at ohy- ra då ej kan gömma lig i våggarna; ty den fkyr vitriol. | | Når E. N. med fin infigt och drift omfat- tat idéen, at göra den i alla tider vanvårdade fågfpån nyttig; blir det en efterfyn för andre, fom gåller mera, ån alla demonftrationer. Men : når då alle behöfva fågfpån , blir tilgången knapp. Det vet E. N. ftrax råd före. Och på det rådet komma de flitige myrorna, at göra Månnitfko-flågtet en ny tjenft, med deras ftac- kar af gran-och tall-barr, fom E. N. påtånkt, når fågfpån tryter. > Frågan, hvad befparing vinnes med fåg- fpåns-månja til underlag 1 rapphing? kan in- gen båttre befvara, ån E. N. med det Hufet af 708 alnars långd, fom E. N. bygger af kors- virke och gårdfel med inflåtadt ris. Med fåg- fpån eller barr och ler, fom E. N. har på ftål- det, göres förfta fyllningen, fom drar 'mäfta bruket. Den fkulle annars fke med bruk af -kalk och fand, hvilka bägge E. N. icke har: fand ej närmare, än 12 mil, och kalk: ej under 4 Riksdaler läften.. Sedan gärdflet och rifet äro öfverdragne med ämnen, fom fåledes ko- fta Es N. intet, behöfs ej mera, än 3 tums tjock rappning med bruk af de bägge dyra va- rorna, fand och kalk, at göra underlaget tryggt för regn och oväder. Jag tviflar icke, at ju E. N. låtit gärdflet fpikas utanpå ftolparna, emedan rappning ej litter qvar på upråttftåen- ide/träs Det torde förtjena fin underfökning, om 224 1780. ”oful. Aug. Sept. inflåtningen med qviftar och ris koftar mer el= ler mindre, ån bara påfpikadt gårdfel Når gärdflet tages Öfver hufvud til 3 tums bredd, och 2 tum lemnas imellan hvart gårdfel, få ftiga fem gärdfel en aln i högden. Med en fpik på hvarannan aln i fträckningen, är gärdflet tilräckligen fäftadt. På et Rus af 108 alnars längd, 8 alnars bredd, 6 alnars högd på den ena och 4 alnars på den andra fagaden, gör det en åtgång af 4000 fpix.. ”Tagom den til 2 Riksdal. 1000, få ftiger fpikräkningen på utan- väggarna til 8 Riksdaler. Påfpiknings-dags- verken kunna ej bli många; det arbetet går fort. Emot denna råkning kommer nu at ftål- las den fpik med fine dagsverken, fom åtgått på det glefare gårdflet, och til risflåtningen. - Om mig ålågges, at upgöra råkning på dags- verken och materialier i en rappning med un-= derlag af fågfpåns-bruk, til jämnförande med koftnaden på det förr vanliga rappnings-fåt- tet, målte jag utbedja mig ny tid dertil. Se- dan jag tagit för gifvet, at ingen fpik och li- tet kalk vore befparing; har jag bara fmetet oråknadt. I Frågan om varaktigheten, vådjar jag til ti- den: och vill vara utan anfvar hos Allmånhe- ten, om någon på mitt föregående blir fkadad. Fyra år åro min erfarenhet. Det förfta och 1i- fta årets rappningar flå alle vid lag, dår jag ej gått ifrån de upgifne reglor. Det kan ock fkil- ja på ämnen. Alt ler år ej lika, icke heller all tTågfpån. Mitt ler år fegt och fandfritt. En annans kan vara fkört och fandblandadt. Min fågfpån är mycket grann och utan fpjelkor; | en 1780. Jul Aug. Sept. 225 en annans Srof och fpjelkig. At hjelpa fa- ken med fpikning,år föga hjelp. Så fnart rå- net ej bringar befparing; bringar det ej hvad affigten dermed år, i jänmntörelfe med den förr Vanliga rappningen af bara fand och kalkbruk. | De, fom e&j tiltro fig, at låta ankomma på blotta fporrningar, hafva en utvåg, fom vil koöltar mera ån fpörrning, men mindre ån fpikning, Man fåfter gärdfel utanpå våggen, och lemnar fem tum imellan hvart gårdfel. År gäårdflet 3 tum bredt, få fliga 3 rår en aln $ högden. Når då gårdflet fåftes med 2 fpik på firåck-alnen, gör det 6 fpik på hvar qvadrats aln. Om nu Hufet håller ioo00o qvadrat-al- nar, få åtgå 6000 fpik. Men når et Hus fkal bara fpikas til vanlig rappning, vill dår vara 16 fpik på qvadrat-alnen, fom öfver hela Hu- fet gör 16000. Altfå ger gårdflandet i fållet för bara fpikning, en befparing af 10000 fpik på et Hus af 1000 qvadrat-alnar. Som rappningen då ftiger utom fenfterskar« fnarna, målte de föras ut, och 1 det ftållet fa- las på innanföre; men når väggen endalt fpor- ras, figer rappningen ej högre, ån at en få kallad fnas kan fluta rappningen emot fenfter- fodret, utan at fkåmma anfeendet. | .- Dår pilaftrar utanpå våggar och vid knu- tarna åftundas, bör, innan följarne tilfpikas, ej flörre del af våggen fmetas, ån de betåcka, och når de åro tilfpikade; fmetningen ga för fig öfver dem och hela -hufet, på det månjan ej må lofsna af fkakningen, fom i våggen fker, når följarne tilfpikas. Detta år en råttelfe i mitt förra; åfven fom jag ock bör tillågga, at a plinte, 226 = 1780. oJul. Aug. Sept. plinte, eller i defs ftålle en järnbeflagen lift, år ovilkorligen nödvåndig ofvanför graftens-mu- ren , icke allenaft för at dår börja fandbruks-an- lagen til förekommande af fpillning, utan ock, at fandbruket på den liften altid måtte få" hvi- la, emedan det annars blir vid blotta fågfpåns- underlaget hångande, och kan då af fin egen tyngd falla ned och draga underlaget med tig. . I mitt förra nåmndes , at jag fortfåtter rapp- nings-arbetet in i fena höften. Det fkedde på vinft och förluft. Nu nyfs har jag fått den up- lyfning, at jag kan göra det utan åfventyr. Det bör ej med flata flefven flipas eller med firyk- brådet rifvas, utan endaft med kanten på flef- ven jämnas, fedan det år anlagdt. Dermed varda pori öpne ftående, få at luften, fom ger kalkbruket ftyrka, får trånga hg alt igenom, och grundningen fålunda vinna någon hård- het, innan afputsningen förråttas. Detta erfor jag, når, i atffigt at underföka tilftåndet in- nanföre på en rappning, fom förrättades i Octo- ber månad 1778, jag nyligen ftötte up et hål, då derutur rann kalk och fand; i det ftället jag fann bruket ega fin behöriga härdhet altigenom på et Hus, fom förleden höft blef endaft grun- « dadt eller med en fandftock anlagdt, hvilken med blotta kanten på flefven jämnftröks.” Yt- tre fkorpan på det förftnämnde var tunn fom en enkel flant; det inre löft fom et mjöl. Jag undrar ftorligen, at den fkorpan fedan Odto- her 1778 ftått vid lag och ännu ftår, utan nå- gon remna. Men lång räkning gör jag icke på detta tunna förfvar åt underlaget. Båft är, at låta grundnings-anlaget få et års tid på hg, at af luften härdas, innan den andra och tifta an- 1780. ful. Aug. Sept. 227 flrykningen fker. Jag framhärdar med ftörfta vördnad m. m. Stjernfund , d. 25 Maji 1780. P. S. Mig fker alt för ftor heder, då E. N. täckes låta rånet om Sågfpäns nytta, gå under fin prote&ion in til K. Vet. Academien. Jag har nu federmera fedt mig fjelf nogare på fing- rarna, på det Kongl. Academien ej måtte fe för mycket. Hvarföre jag i Ödmjukhet hem- fläller, om icke E. N. finner det fenare Bref- vet böra fåfom en tillåggning följa det förra; måft önfkar jag det likvål derföre, at Acade- mien må inhämta de delar, hvaruti E. N. med fina anmärkningar förbåttrat rånet. Med et intagande nöje låfer och omlåfer jag E. N. Bref; men jag låfer det ock med bekym- mer. Jag förftår ej annat, ån at E. N. tånker rappa fitt Tråhus med bara ler och fågfpåns- bruk, i faveur af vitriolen, fom det får kån- ning af. Lyckas det, få har E. N., når åfven Sådes - fkåcktan lågges til, gjort fig högt för- tjent af Fåderneslandet. Men då fkall likvål vitriolen göra alt. Jag fmetade et hus, likvil utan tilfats af vitriol, med fågfpåns-månja, och låt det flå året om. Men luft och regn , med et örd: tiden, ehuru kort han var, dels uplö- fte och dels bäårtnötte fmeten, få at han icke ens dugde, at fedan Öfverklådas med fandbruk: - Han förlorade fin både fåftande och bindande kraft, och gick til et löft ftoft. Månne man ej begår för mycket af vitriolen, eller månne icke för mycket vitriol vil til, at i den mån hårda bruket, i fynnerhet om det görs yen | | wok kalk? 228 1780. aful. Aug. Sept. kalk? Törs jag i ödmjukhet be, at E. N. låter det långa Hufet få 3 tums Öfverklådning af fandftock och at E. N. allenaft på någon gafvel af detta Hus, dår det ftår i vårfta våder-ftrecket, gör förföket med vitriolerad mänja. E. N. kunde fnart tro, at rådet kommer ifrån en rådd råd- gifvare. Bruks-Kyrkan, fom år bygd af trå, och då var det ftörfta Hufet här på Bruket, blef min lårofpån. Jag tror mig dermed hafva röjt någon driftighet. Jag vill och fkall förföka, hvad vitriolen i fria luften förmår, i lag med ler och fågfpån, dock icke utan någon tilfats af kalk, emedan den gör bandet i månjan. Men få driftig år jag icke, at jag vägar förföket i ftort, ån mindre på en byggnings-råcka af 108 alnar. ANMÄRKNINGAR vid föregående Rappnings-fått på Trå-hus, til- lika med undervisning, huru Svamp -våxt både uti Sten- och Tråhus kan före- kommas , m. m, . af PET. WÅSSTRÖM. Hirjämte äterfandes Herr Advocat-Fifcalen och Riddaren RäcKerscHÖLps Befkrifning öfver defs förföknings-fått, at afrappa gamla 'Fråhus eller Byggningar med lerbruk af iblan- dad fågfpån. Herr Advocat-Fifcealen har gjort dymedelft en god gårning, at den efter fn och -— 14 BE RAR RER mn 1780: Jul. Aug. Sept. 820 och Tall fallande, eljeft odugliga, fågfpån, kan omlider til någon nytta anvåndas. Med fåg- fpåns blandning med lera, til grund för rapp- ning på gamla Tråhus, har jag vål ej gjort något förfök; men det vet jag och har erfa- rit: at fågfpån trifves vål med leran i bruk til mur-tegel, och håller, under torknings-tiden, leran långt båttre tillamman och utan fprickor, ån fanden det gör, hvilken, om han ej år af det flaget , fom under brånningen går til fmålt- ning, (falt jag tror, at Tegelflagarne ej drifva hettan eller eldningen få högt) mera fkadar ån gagnar. Den oduglige eller gråbergs-arten up- löfes af en ringa hetta och går til mull, hvar- igenom både Mur- och Tak-ften blir otåt; men det hånder aldrig efter fågfpån, utan nir teglet år bråndt, fynes ej något tecken efter fägfpån eller ftållet han intagit. Et fådant tegel befin- nes altid tått och falt. At trå-våggen förft beftrykes eller grundas med blandning af lera och fågfpån, år ganfka vål både tånkt och gjordt; hållt fom kalk och fand torde fnarare, ån förenåmnde delar, för- orfaka röta; härvid får jag likvål erinra, at rådligaft torde vara, til förekommande af rö- ta, låta med vitriol-vatten tvånne gånger inlå- fka våggen eller virket. För + Riksdaler vi- triol, kan en ftörre Byggning öfver alt inlå- fkas, bruket faftnar ock efter en fådan inlåfk- ning båttre vid tråvirket, ån eljeft fker, hvilket jag erfarit. Skål hårtil kunde anföras, det nem- ligen, at kalk och vitriol åfåmjas vål med hvar- arinan, leran åfven få, och i fållfkap med vi- triolen, vantrifves ej heller fågfpån. SN TOA 230 1780. Jul, Aug. Sept. Om fägfpån ftår at fås på 5 å 6 mils af flånd från det ftållet, dår han til förenåmnde behof tarfvades; borde aldrig agnar nyttjas. Koftnaden, at låt2, på några mils våg, vinter- tiden, hemföra 2 å 3 kolfkrindor fågfpån, vo- re ganfka drågelig, och med det qvantum kan mycket utråttas. Hvad blandningen til den yttre afrappnin- gen angår, få förefläs dertil åfven tegel-mjöl; men icke fom oumgångeligt, utan fåges : at den yttre rappningen kunde med kalk och fand få vål förråttas på denna vågg, fom på Stenhus. Jag tror likvål, at en nog betydelig fkillnad år imellan rappningen på Stenhus och rapp- ning på trå-våggar, ehuru de njutit mellanlag af ler och fågfpån. Uti Stenhus har teglet den egenfkapen , at det fuger regn-vattnet åt fig, och delar fåledes med rappnings-bruket den olå- genheten, fom et ftarkt fned-regn kunde föror- faka; tål ock en vacker tid, innan rappningen och teglet, efter et fådant regnfall, blir uttor- kad. Jag har dertil fedt 5, 6 å 8 dagar upgå; hålft når det träffat den lidan eller gaflen på hufet, fom legat mot nordan. Med rappnin- en åter utanpå trå-våggen, förhåller det fig lt annorledes ; trå-verket emottager ej få regn- vattnet, fom teglet det gör, utan alt vattnet ftadnar qvar uti rappnings-bruket. Således har jag varit ganfka angelågen derom, at bruket til afrappningen, hålft til den yttre, fom fkall e- motftå våldfamheterne af regn, blåft och köld, blir med all förhgtighet tilredt och af fådane delar fammanblandadt, fom fnarligen torka och hårdna. I fynnerhet har jag befunnit, på en gam- | | | | | | | 1780. ful. Aug. Sept. 231 gammal trå-byggning på Wåsby, fåfom ock på Lindö, dår framledne Öfverfte -Lieutenanten och Riddaren ANKARSTRÖM låt beklåda fin Byggning med bruk, endaft af kalk och fand tilblandadt: at famma bruk, af regn och köld, efter få är, uplöftes och afföll efter hand, ehuru rappningen var ganika tjock. På hvad fått och med hvilka ingredientier ag låtit tillaga det rappnings-bruk jag hår ute på min lilla Tråbyggning anllagit, det finnes altfammans anfördt uti det Tal jag, år 1774, vid Prefidii aflåggande, inför Kongl. Acade- mien höll. Sedan denne afrappning gjordes, åro nu 10 år förflutne, under hvilken tid rapp- ningen ej tagit någon fkada, utan tilhärdnar alt mer och mer; ehuru byggningen ligger för öppen Nordan-och Öftan-vind, invid en fjer- PTE lång Målare-vik, juft i Norden för 18. för Med all trygghet kan jag intyga: at nyt- tan med en vål afrappad trå-byggning år gan- fka ftor och för Fåderneslandet, fom redan, på många orter, lider brift både på byggnings-vir- ke och brånfle, mycket betydande. Jag har, nu vintren Öfver, bebodt en fådan Trå-bygg- ning; och ehuru kölden , med urvåder från Nordan och OÖftan, varit nog fkarp, har jag ändå, uti den kammaren jag nyttjat, med enk- la fenfter och utan luckor, dock vål til kit- tade, bågge liggande för de hårda vådren, Nordan och Öftan, haft fullkomlig och lagom « Vvarme, dygnet Öfver, af en enda brafa eller eldning. Huru ftor brafan varit, kan flutas af eldflållet, fom uti en med rör upförd kakel- Q3 usn, 2355 0 1780. "GJ äl. ANS. Dip ugn, ej år mer ån 18 tum djup, 13 dito hög och 8 bred. Jag har ej eldat med annat ån gran-och tall-ved. Rummen åro dragfrie, in- gen Infect eller Mafk kommer åt at fönderma- la måflen uti fåten, ingen Råtta eller annan ohyra fär tilfålle at nåfta fig inuti rummen, ingen eldgniftra taga fitt fåfte uti måfs-fåten. Jag vill icke ens nåmna något om prydnaden ; men det tror jag för viffo: at om taken hål- Jas vål vid magt; fkall en dylik byggning ut- härda lång tid. En vål uphögd grund år an- gelågen; åfven et fritt affall för det vatten, fom famlas omkring deffa bygdnader. Til fåfte för bruket, föreflår Herr Advocat- Fifcalen fporrning med yxa, åfvenledes för- djupningar i fåten , ja ock dår och hvar in- flagen och krökt fpik. På min lilla byggning nyttjades gleft med järn-tråd anflagna gips- rör; men jag har federmera erfarit, at fporr- ningar med et huggjårn,likt en fvarfvare-fkrubb, förft i fåten på fjelfva timret, fedan på defs platt, hafva gjort bålfta gagnet til brukets qvarhållande. Deffe fporrningar inhuggas med och mot, 5 å 6 tum imellan hvarje; de in- huggas en $£ tum uti fjelfva virket, och jår- net lutas få i handen, at en hulling upkom- mer om 3 tum framom virket. Defle hullingar, iom ega fitt fåfte i och af fjelfva timret, låfs- na aldrig; men fånga få bruket inom fig, at det icke kan fkilja fig från våggen; hålft om dår och hvar på platten af ftocken infloges en eller annan okrökt fpik , något ftadigare ån gipsfpik och en tum långre. Mur-bruket kni- per och fåfter fig -aldrabåft omkring rt uri- | 1780. Jul. Aug. Sept. 233 hufvud, fom bör flå = tum framom våggen. Enår deffe hullingar åro inhuggne, aflåfkas våg- gen med vitriol-vattret. Det år ganfka nödvändigt, at ftenfoten, om han annars löper framom våggen, beklådes el- ler betåckes med en med jårn- plåtar beflagen lift, fom ftiger I och 3 tum framom ftenmu- ren; men denne lift får ej vara platt, utan lu- tande utåt; få at vattnet får tiltålle at aflöpa. Eljeft kunde en fådan platt-lagd lift behålla fnö och vatten qvar på fig, och dymedelft föror- faka fvamp. Jag har på Stenhus erfarit tvån- ne fådana håndelfer: den förlita på Wiåsby, hvareft hånde, at fedan jag med mycken mö- da fått rummen, i förfta våningen , fvamp- fria, framvilte fig fvampen i den andra vånin- gen, 13 alnar högt up ifrån jorden eller grun- den. Sandftens-foten år dår 5 alnar hög och 8 alnar förfta våningen. Jag föll i förundran deröfver, at få fe fvampen få högt up ifrån jorden; tog ock genaft för afgjordt, at fyll- nings-jorden varit dertil orfaken, Men då jag fick fe, at fvampen ej ftråckte fig långre, ån 12 alnar, hvilka en eordon-lift med fin långd utgjorde , och at de Öfrige rummen , fom med famma fyllnings-jord belades en och famma gång, voro fvampfria; få fann jag, at denna liftens platt, 6 tum, å hvilken fnöÖ och regn- vatten qvarftadnade, var råtta orfaken til fvam- pens tilhall på detta ftållet. Jag lått då genatt tilyxa bråder, få uphögde mot muren, at def- fe 6 tum fingo 2:ne tums affall, låt ock, til defto ftörre fåkerhet, beklåda dem med för- tent järnbleck, Sedan den omlagningen fked- de, 234 . . 1780. Jul. Aug, Sept. de; år nu 12 å 14 års tid förfuten, på hvil- ken fvampen ej mera på det ftället vilt fig. Uti et Stenhus, på Hedensberga uti VWift- manland, inkom fvampen på et befynnerligt fått, och hade dår fitt måfta tilhåll uti de rum- men, fom lågo för Nordan. Grund-muren el- ler ftlenfoten var där ganfka ovaligt upförd och få utur linien lagd, at han fomligitådes itod 3 tum utom hus-perpendiclen, åter 2 tum, ån I, och på nägra flållen flöt han jämnt med fjelf- va tegel-muren. På de ftållen, där han flöt jämnt, eller dår ingen affats fyntes , voro rum- men ifvampfrie; men dår han låg 3 tum utom fjelfva husmuren, uti de rummen voro både golf och panelningar, ja fönfter-karmarne, af fvampen aldeles förtårde; men mindre uti de rummen , utanför hvilka, affatfen var mindre. Hufet var öfveralt förfedt med trummor och fina behöriga drag-Öpningar under gålfven; men alt detta ville ingen ting hjelpa; få långe fnö och vatten egde litt tilhåll på denna affatfen. Affatfen blef utfyld och betåckt, och fvam- pen blef borta. Pommerfka eller de i Tyfkland brukliga mellantaken åro ganfka goda och förmonliga; men til deras förfärdigande fordras tilvandt ar- bets-folk. På bålta fåttet har jag funnit dem göras med kåflingar, med halm och lera om- fvepte och vål tilhopa tryckte. De til fvampens förjagande anförde medel och utvågar voro ganfka goda; men fedan jag utaf framledne Baron MuUNCKHAUSENS upgift blifvit flyrkt i den tanken, at våtfkor och fuk- tigheter åro fvampens element, utan nd SAR an iNSÖ: > Jul Aug. Sep. 235 han ej kan trifvas; har jag funnit och erfarit: at man, genom et enda medel, når det tillika blir iakttaget, fom jag förut nåmnt, kan af- hålla fvampen ifrån alla Byggnader, vare fig "af ften eller trå ; neml. et dike, men hålft en trumma, fåfom mer varaktig, hvilket af Herr Advocat-Fifcalen åfven blifvit föreflaget. Med fädane trummors förfårdigande har jag tilftålt på det fåttet 3; diket, fom gråfves invid grund- muren, blir fä djupt, at det går inemot 3 aln nedom grund-muren. Det gråtves få rundt omkring Byggnaderna och får fitt behöriga -affall; at vattnet ej ftadnar i trumman. Grund- muren emot trumman: beftrykes med god lera alt upföre; trumman anlågges på dikes-bott- nen til 10 tums bredd och få hög, fom fte- .narne paffa fig, 12, 14 å 18 tum; beklådes el- ler betåckes edan med gråftens-flifor och til- tåppes ganfka vål, hållt med björn-måfle. Der- uppå lågges klappur-ften alt up tiljord-brynet, om man icke tillika vill göra en rånnften Öf- ver henne; men grund-muren beftrykes alt upföre vål med ler, förft alla fprickor vål igen, och fedan 4 å 5 tum tjockt utan på honom. På det fåttet, har jag befunnit, at bottnen eller alfven under Byggnaderne blir fnart vatten-fri och uttorkad; och med det famma blifva hu- fen fvampfria. . Men fkulle hufen eller byggna- derne vara upförde på lutande -berg, fom al- tid borde undvikas, dår fådane trummor ej kun- na göras; då år intet annat råd, ån at tvårt- Öfver bergets fluttning låta infprånga en rån- ni , genom hvilken det med bergets fluttning tillytande vattnet må afföras. Sker icke det; få kan jag förfåkra: at alt annat til den än- dan nedlagdt arbete blir förgåfves. Med fag6. - > TO. Möja. Aug. Sept. Med den förut områrde trumman, vinnes icke allenaft fvampens förftöring, utan all lös grund-jord fär, tillika genom denna trumma, mycken ftlyrka. Jag år af den tanken: at om en lös och fvag grund-jord, under Kyrkor och Stenhus, blir med en fådan trumma för- fedd, fom afhåller alt tilflytande vatten; fkall hon ega och behålla ftyrka nog at båra fin tyngd. Men får vattnet, fom på Kyrko-och Hus-tak famlas och vid grund-muren nedfai- ler, dår, hvareft jorden efter gråfningen år löfaft, fuga fig ned inunder grund-muren, dår blifva qvar, fryfa til is, och fåmedelft up- löfa grund -jorden, hålft den, fom ”beftår af mårgel-blandad lera; få kan ej annars, ån fått- ningar ärligen fke. Det har mer ån mycket brydt mig, at få fe Kyrkor, utom hvalf-ankare, fom ligg-tunnor, med jårn omkring bandade, och likafullt fåtta fig; dår år ej orfaken til fått- ningen underfökt, och råtta medlet, fom år vattnets afledande från grund-muren, icke igen- funnet. Jag kan genom erfarenhet beftyrka fanningen håraf; i ty jag har, genom en få- dan trumma, befriat en gammal Kyrko-grund- mur från en dylik årlig fåttning, fom omfider förorfakade at både hvalf och våggar voro för- dårfvade. Dår beftod jorden, under grunden, af en mårgel-blandad lera. DN LSEY SSSPAPG ZOO- 1780. oful. Aug. Sept. 237 ZOOLOGISK ANMÄRKNING On Mergus Albellus, iföCeR SAM. ÖDMAN, Phil. Cand. & V,D. M, FR - en fom ej har fjelf tilfålle at. fe och utröna en del af de fimmande foglars huställning CAnferum), år lått förledd, at af åtfkilda kön, göra åtfkilda Species. Hvem fkulle vål para den hvita och fköna Gudungen (Anas moll. mas) med den grå och enfaldiga Adan (fcem.), utan at kånna deras parning och fammanlefnad. Det fkulie fynas förlåteligt, at föra två få oli- ka makar til olika Species; om ej förfarenheten, :en Naturforfkares fåkrafte ledband, ogillade et få obehörigt fkiljobref. A andra Ådan, utvid- -gar man äfven fin frihet utom tillåteliga grån- Lor, då mar emot Naturen förenar två åtfkil- da fpecies uti et hjonelag, hvaraf brudgummen ej kan Öfvertalas at erkånna fen honom til- dömda bruden. De Svenfke Foglar åro förut få noga up- fökte, at föga någon ny lårer uptåckas, få "framt ej någon flygting eller annars införd foö- "gel kommer at Öka deras antal; men fålom det kommer på et ut, at rådda et fpecies från undergång, eller at framikaffa et nytt; få tager jag mig frihet at lemna K. Vet. Academien föl- jande anmärkning. H:r Prof. PArras, hvars utmiårkta förtjen- fler, i alt hvad fom hörer til Zoologien, icke föÖr- 238 1780. oful. Aug. Sept. fördunklas af et litet NB, har fölgt en ofåker grund, då han i K. Vet. Acad. Handlingar för är 1779, uti defs vackra befkrifning af Anas £locitans, anfört, det Mergus Albellus vore Mer- gi Merganferis hona eller make. Så framt H:r PALLAS hår menar WILLUGBYS, LINNAI, HAS- SELQUISTS Och flere Auctorers Albellus, vågar jag förfåkra, at fådant ftrider emot förfarenhe- ten. Det år mycket möjeligt, at denne fåll- fynte fogel ej blifvit af H:r Parras fedd, utan at han af Aud&orernas jåmnförelfe funnit, at deras befkrifningar göra någon likhet imeillan deffa 2 fpecies , och at han på denna omfiftån- dighet grundat fin giffning. Mergus Merganfer (Skråckan) år en få all- mån fogel i Svenfka och Finfka Skårgårdarna, at defs befkrifning ej förtjenar et rum i deffa Handlingar. Den befkrifves til båda könen til- råckeligt af alle Ornithologer. Den klåcker hår i våra ekar, få vål fom Prackan (Mergus Ser- ratus) och Knipan (Anas Clangula). Den fkju- tes få för Wåttar, fåfom ock, i fynnerhet ho- nan, i fpetfen för des ung-kull, til fådan mångd, at ingen mifstager fig om defs kön. Deremot år Mergus Albellus i famma mån fållfynt, fom den föregående år allmån. Ar 1775 d. 31 Jan. fick jag af en lycklig håndelfe fe och examinera denna fogel. Den tiden ha- de ånnu ingen fjöfogel begynt vifa fig, och förmodeligen hade denne Albellus, fom var en- fam, blifvit vid höftflyttningen fkild ifrå titt fållfkap, famt nu af kölden nödgad at nyttja den enda Öpning, vintren i den trakten lemnat - på ifen. I detta lilla ftrömdrag tycktes han ba- da fig ganfka trygg, antingen af naturlig ; flig- 1780. Jul. Aug. Sept. 239 Iflighet, eller troligare, af brift på annat bad- frålle, och låt fig icke oroa af en iolkmångd af 60 perfoner, fom ftrax bredvid öpningen drogo not. Denna djertfhet ådrog honom et fkott, det hans vighet at dyka gjorde fäfångt;3 han tog derpå flygten, men återkom inom 2 minuter, at få fin bane. Ingen enda af det hår- varande Skårgårdsfolket, fom från barndomen idkat fogelfkytte , kunde påminna fig hafva fedt en fådan fogel, ehuru de/annars noga kånna ortens fjöfoglar. | Jag examinerade honom, och fann honom vara LINNAI Mergus Albeilus, famt HaASsSEL- QuisTS Tinus (Fn. Sv. N:o 137. och it. HASSELQ, p. 2609.), hvilke gifva honom nog utmårkta teken, för at kunna fkiljas ifrå de öfriga 5 fpe- cies af Mergus; och jag håller före, at af en befkrifning ej mera bör fordras, för at upfylla fit ändamål; hålft de mångfaldige minfte om- ftåndigheter ofta gifva anledning til bortbland- ning och giflningar. Merganfer Fem. och Albellus åtfkiljas 1) 4df färgen. Den förra år, få vål fom den fenare, håri befkrifven, utom Crifta, hvilken HasseLQuisT förbigätt, och hvilken Albellus under fimmandet nu höjer, nu fåller, med et fyn- nerligt behag. Det Öfriga fes hos Audtorerna. 2) 4f florleken. Merganfer år ftörft af Sven- fka Mergi; då deremot Albellus år mindre än Knipan. En fådan nota år hår mårkelig, eme- dan ibland foglarne endaft Hönsflågtet (Tetrao- nes), medgifver olika ftorlek på kön. 3) 4f rummer. På en ort, dår ingen känner Albellus, der kånner hvar man TS ör uU? RE Ac 1780. Jul. Aug. Sept. Sluteligen, då H:r Parzras uphöåjer den vis= het i naturen, fom gjordt foglarnas brudar min- dre prydda ån mankönet, flår fädant vål in med den grå och ofynliga Skråckan, men al- deles intet med denne nu omnåmnde Albellus, fom af framledne Arch. och Ridd. Linne kal- las den fkönafte af Svenfka foglar. Han förvaras ånnu upftoppad. ANMÄRKNING | Om Acari Reduvii dödande med Brånvin, af PEHR: ZETTER Aearus Reduvius, LINN. Syft.: Nat. N:o 3, Mitte Reduve,DE GEER Hift. des Infedtes T.VIE p.101. pl. 6. Fig. 1. 2.3.4. eller den på Svenfka kallade £e- fingen, finnes ofta på bofkaps-kreatur eller hun- dar, famt tros ifrån dem komma på mennifkor. D. 23 Jun. 1780 kom Bruks-Patron H:r W.- til mig och beklagade fig i 8 dagar båra et lefvande Infect, forn bitit lig in i buk-huden, och hvilket han ej kunde blitva af med, ehuru han på flera fått ftrukit, gnidit och kramat det famma, hvar- efter detta ftålle då mera fvullnat. Vid bukens blottande, befans nu, en tvår-hand öfver naflen en liten röd fvullnad i huden, af en tums diame- ter och ofvannåmde Infedt midt uti den famma, fom gjort en hudlöshet af en lineas bredd, den en lymphatifk våtfka fuktade. Infeétet fatt med hela hufvudet, til och med fråmre kanten af fköl- den, ingrafvet inom huden, och höll fin platta, ovala och gråfårgade kropp perpendiculairt ut ifrån ftållet. Jag ville nu, för uplyfning utitheo- : rien 1780. oful. Aug. Sept. 241 rien om defs flågtinge 4carus Siro (Klådmafken)y » förföka, hvad fom kunde döda den förra. Til den åndan ftrök jag förft bomolja på och omkring detta Infect, i tanke at qvåfva defs andedrågt; men fruktlöft, utan förblef Infedtet lika lefvande och faftlittande fom förut. Derefter beftrök jag Feftin- ex med rettificeradt brånvin, då den genaft blef | Få 5) Oo död och utan rörelfe, famt krympte tilfammans. Som jag med en fpatel ej åndock kunde fkilja In- feAet ifrån bukhuden, fattades det med en korn- tång öfver kroppen in på fikölden, då hufvudet wid utdragningen fåledes helt och hållet medfölg- de. Denne Fefling var af den varietet, fom framl. Hofmarfkalken DE GEER utmårker under namn af Miste grife. Mannen kunde ej gifva uplyfning huru detta Infe& var ditkommet och år defsutan aldrig van at hafva hun=« dar hos fig, Troligt år, at denna Fefling, vid linklåders tork- ning , från bofkaps-kreatur förft kommit på lintyget och fedan på kroppen, Efter 8 timar, var lilla fårnade qvefan genom en pålagd och med talg beftruken linnelapp låkt. Når lika hån- delfer förekomma, förtjenar det at förfökas, om Camphert, > "Tobaksolja, Svafvelfalfva eller hvad annat förmår tvinga detta Infe&, at indraga fina 7, på hvar fida om defs horn- aktiga fnabel, upåt fnedt utftående hullingar, hvarmed detta Inle& bibehåller fig, oaktadt all flags ftrykning och gnidning, —qvar ud huden. - Underråttelfer hårutinnan tjena til uplys- ning uti theorien om fkibben och klåden af den fina ÅAca- rus Siro eller Klådmafken. Den lilla olågenhet Feflingen gör, kan få namn af PSYDBACIA ab Acaro Reduvio, och theo- rien derom blir denna: Sedan Infe&et genom huden influc- kit fin hvaffa hornaktiga fnabel, bibehåller det fig qvar ge- nom de på hvardera fidan fnedt upåt utfpånda 7 hullingar, öpnar få den vid åndan til en tredjedel klufna fnablen, då blodvatn ur den fårada undre huden flyter in i den toma och ihåliga fnablen til föda, gör imedlertid med fin retning en uphögd qvefa, i hvilken midt uti yttre huden affkiljer fig. MS SSSSSLSSSSSSSSSY a FÖR- FÖRTEKNING På de Rön, fom åro införde i detta Qvartals I. 2. Handlingar. Or grön Milare-fårg af Cobolt , af SvENn RINMAN. - - p. 163 Befrrifning Öfver framl. Commerce - Rådet POLHEMS påfund af Lås- "Kapp: af dor CARL WiILCKE. 175 . Befrrifning på et fr pectori is med Fiftlar och Ben-röra, efter en 30 år förut fredd krofning på Refbenen, af ene MaAGN. WaåHLIN. 188 é Befrrifning på tvänne är Mafkar , fom "Are Larver af hårtils okände Infecter , och funnits på Rotkål, Napo- BEAL NRS af CLAS BJERKANDER. - 194 . ANTILOPE Sylvatica, et FEN nytt ARE af Gazelle-flågtet, från Goda Hopps Udden, med befkrifning och lg af ÅNDR. SPARRMAN, 197 . Nytt fått at med rappning beklåda £g£amla Tråhus , befkrifvit uti 2:ne Bref til Fru Riks - Bs Friherrinnan BUNGE, född WREDE, af Advocat-Fifcalen REIN- HOLD RUCKERSCHÖLD ; hvilka Bref Fru Riks- Rådinnan behagat meddela K, Veten- fraps Academien. - 203 . Anmär kningar vid Prisad Rappnings- fått på Tråhus , tillika med under visnin 4 huru Svamp - växt både uti Sten- och Trähus kan förekommas, m.m. af PET. WåSSTRÖM. 228 | Zoologifk anmärkning om Mergus Albellus , af SAM. ÖDMAN. - - 237 ; Anmärkning om Ådcari Reduvii dödande med Brånvin, af PEHR ZETZELL. - 240 sAlkretl « j RS Färskhepn sr ÄR Fd re a FEN NEN Lahad s rr CSA Kar. a - SEN KR EGIL FR DN BIR td 4 - 23 (nm 2 2 t s ke NS I é OSSE Na, JNN pp Su VN Nev lö I AR INS / EL 2 Z ih II é 3 ÖR ER ACADEMIENS HANDLINGAR, - FÖR MåNADERNE ” OCTOBER, NOVEMBER, DECEMBER, i ; ÅÄ Rd d S O, rå PRAÅSES | Herr Grefve JOH. G. LILLIENBERG, Prefident i Kongl, Bergs« Collegium , Cornmend, af K, Nordft, Orden, Underfökning om Folk-utflyttningen, få vål utur hela Riket, fom utur hvart Höfdingedö- — Me fårfkilt, i anledning af Tabell-verket för åren 1750, til och med 1773. Mer har i 20 är nåftan allmänt varit af den | - tankan, at Sverige årligen genom utflytt- ning förlorar en ftor myckenhet af fina invår- nare, Någre hafva utfatt årliga förluften til 5 3 6000 minnifkor. Ja! Kong Vetenfkaps Acag | ÄN 244 1780. --O&. Nov:=Decs demien har fjelf tagit fanningen deraf för få afgjord, at K. Academien, år 1763, upgaf en Fråga , med löfte om belöning för den fom henne bålt befvara kunde: Hvad kan vara or/fa- ken, at fådan myckenhet Svenfkt Folk årligen flyt- tar utur Landet? Ganfka månge fvarade derpå, och ingen af dem drog den ftora utflyttningen i tvifvelsmål, ehuru otrolig den kunde fynas. Ty om 6000 månnifkor årligen utflyttade, fkul- le inom 10 eller 12 år, 60000 Svenjikar viftas utomlands. Nu år vå! fant, at man hår och dår, uti de nåltgrånfande Riken famt i Holland och England, finner några, fom alle tilhopa kunde utgöra et nog betydeligt antal, men man har dock kål at tvifia, at det kunde ftiga til få ftlor Summa. I all håndelfe, år nödigt at, få noga mö- jeligt år, underföka, huru faken verkeligen för- håller fig. Ty få olyckligt och på vifft fått fkamligt det vore, om 6000 Svenfkar årligen frivilligt Öfvergofve Fåderneslandet, emedan det fkulle fe ut, antingen fom kunde Landet ej fö- da dem, eller fom funnos fel uti våra Oeco- nomifka författningar, hvilke utjagade dem, el- ler fom ålfkade Svenfka Folket ej nog fit Få- dernesland; få angelåget år ock, at göra fig förviffad, om det år fanning, och ifrån hvilka Landsorter de flefte utgå, på det kraftiga me- del må kunna påtånkas och vidtagas, til at dåmpa en politifk fjukdom i Landet, fom kun- de liknas vid en ftlåndigt tårande hemlig Peft. Tabell- verket kunde hårom meddela full- komlig underråttelfe, om Tabellerna för alla år, ifrån alla Höfdingedömen, vore nog EE Hva 1780... OM. Nov. Dec. | 245 Hvad förfta Tabellen angär, fom bör angifva | de årligen Föddas och Dådas antal, tyckes den vål vara tåmmeligen fri för betydliga fel. Af andra Tabellen, lom bör gifva tilkånna de år- | ligen dödas ålder och fjukdomar, kan man, för flera: orfaker, ej vånta fullkomlig noghet; men uti underfökningen om Folk-utflyttnin- gen gör den Tabellen ingen tjenft.. Defto me- ” ra ankommer dervid på Tredje Tabellens rik- tighet, fom, fedan år r751, allenaft hvart tredje år blifvit upråttad, och bör utmårka alla Lan- dets ån lefvande Inbyggares antal, fördelt efter Kön, Aldrar och Stånd. Om åtminftone hufs vud-fumman af bågge könen vore, för tvånne förfkildta är; e. g.1751 och 1772, rått och på det nogalte anteknad, fkulle man med vifshet mår- ka, om näågre och huru månge flere utur lan= det utflyttat imellan de tvånne åren, eller ock | utifrån dit inflyttat. Ty når man af förfta Ta- I belien fer, huru månge flere imedlertid blifvit I födde ån döde, finner man dlåtteligen, horu I mycket Folk-hopen imellan deffa åren bordt I öka fig, eller ock minfkas, om flere dödt. Om Iman då af fednare årets Tredje Tabell finner, at Folkhopen ej verkeligen tilvuxit få mycket, fom den efter utråkning bordt, fluter man der- af med fåkerhet, huru månge flere på de åren ut ån inflyttat, eller tvårt om, i fall man fin- ner hopen' ftörre, ån den blott af flera Födda | kunnat blitva. ; | > Men Tredje Tabellen har beklageligen ej, Uti alla Höfdingedömen och för alla år, va- rit. upråttad med tilbörlig noghet: Det år 'verkeligen fvärt, om icke nåftan omöjeligt, . kör uti folkrika rd och uti ftör- 2 re ( | | I | | | i 246 1780: OR Nov: Dec: frörre Städer, at bringa henne til fullkomlig riktighet. Vederbörande torde ej heiler alle an- vånda lika flit derpå. Defsutom fkola Kyrko- herdarnas Tabeller öfver hvarderas Förfamlin- gar, gå igenom mänga hånder, innan de hin- na til Kongl. Commiflionen öfver Tabell-ver- ket. Probiten fkal fammandraga alla til Prob- fteriet hörande Förfamlingars Tabeller til en en- da för hela Probfteriet. . Confiftorium låter fam- mandraga alla Probfteriers-i Stiftet Tabeller, an- tingen til en enda Stifts-Tabell, eller ock, om Stiftet ftråcker fig in i flera Höfdingedömen, til få många Tabeller, fom Höfdingedömen el- ler Lån inom Stiftet åro. Landshöfdingen åter bör låta fammandraga de, ofta ifrån flera Stift, til honom inkomna Tabeller, til en enda för hela Lånet, hvilken åndteligen infåndés til K. Tabell - Commifhonen. Det år lått gjordt och månikligt, at någon, vid deffa befvårliga fam- mandragningar, begår fel och mifsråknar fig, oaktadt all anvånd upmårkfamhet, men ock til- lika troligt, at någre mera vårdslöft handterat arbetet. Uppenbara och grofva fel uti Tredje Tabellen för fomliga Lån och år, röja det nog- famt. Når, til exempel, uti något Lån, för år 175, angifvits 72000 lefvande -:månnifkor, men åren 1754 och 1757, ej fylleft 60000; åren 1760, 763 och de följande, åter öfver 72000 til 76000, år det ju tydeligt, at åren 1754 och 1757 vid pafs 12000 månnilkor blifvit uteflutne, då in- gen fannolik anledning finnes til giflning, hvart få mycket Folk, ifrån 1751 til och med 1757, ta- git vågen , och innan 1760 kommit tilbaka. Flera fådana fel mårkas, hålft uti de Lån, fom fAlråcka fig in i fera Stift, hvilket tyckes Bia | til- 1780. "OM. IVov. Dec: 247 tilkånna, at Landshöfdinge - Åmbetet ej altid låtit göra fammandrag af alla inkomna Stifs- "Tabeller, utan infåndt allenaft en enda. På detta eller dylikt fått, har tredje "Tabellen för tre fårfkildta Lån, på et och famma år 1757, "råkat blifva felaktig, alla åt en led, nemligen til brift, och det alla 3 tilhopa, ej mindre ån til en Summa af vid pafs 40000 minnifkor. Om nu någon, fom ej blifvit varfe deffa fel, velat af jämförelfe imellan r751 och 1757 ärs Ta- beller utforika, om Folkhopen på de 6 ären ökat eller minfkat lig, kunde han ej annat, ån för det fednare året finna en ftor brift, hvartil han ingen annan fannolik orfak kunde mifstånka, ån Folkets utflyttning til utrikes orter. Före- nåmnde Summa af 40000, fördelt på 6 år, gör ock 6 å 7000 årligen. Ifrån någon fädan kålla tyckes ryktet om den ftora Folk-utfiyttningen hafva fått lin uprinnelfe, ty det upkom om- kring år 1760. Man kunde ej heller med vifs- het mårka felet, förr ån flera de följande årens Tabeller ifrån famma Lån inkommit, fom för- viffade, at Folket varit tilftådes, faft det på nå- gra de föregående årens Tabeller ej varit full- ftåndigt upfördt. Men fedan jag fått tilfålle at nogare granfka alla ifrån år 1750 til och med 1773 inkomna Tabeller, och uptåckt de grofvafte felen, uti fomliga af dem, har jag med fågnad funnit, at den föregifna utflyttningen ej på långt når va- rit få ftor. Af famma fågnad tror jag mig bö- ra göra K. Academien delaktig, och tillika 3 daga lågga, ifrån hvilka Landsorter någon ftör- re eller mindre eller ock aldeles ingen utflytt- R 3 ning, 248 1780. OO. Nov. Dec. ning, utan tvårt om inflyttning, tyckes hafva - fkedt, Lyckligt-vis, år tredje Tabellen för år 1751 ifrån alla Höfdingedömen inkommen och, 13 vida mårkas kan, öfveralt riktig: - För åren 1754, 1757 och 1760, är den, nu i ået ena, nu i det andra Lånet, ja ock i flera tillika, felak- tig, men åter för år 1763 fulfftåndig och god. För åren 1766, 1769 och 1772 har Carlscrona Låns Tredje Tabell aldrig inkommit, icke hei- ler Calmare Lins för år 1772. De öfriga Lå- nens "Tabeller för deffa 3 åren har jag ej kun- nat beflå med något uppenbart fel, om jag en- daft undantager "nya Gefleborgs Läns tredje Tabell för år 1772, hvaruti Lånets hela Foik- numer ej angifves ftörre ån 51494, då den lik- vål, år 1766, var 65305, och är 17609, 66936. På de 3 ären, 1770, 1771 och 1772; hade dock 1229 flere blifvit i Lånet födde ån döde, få åt Folkhopen, är 1772, bordt finnas 68165.” Jag tror mig 1å mycket fåkrare kunna, utan fara för 'mårkeligt fel, ant2ga detta tifta antal, fom ingen folk-utflyttning utur det Lånet de före- gående åren finnes hafva fkedt. För famma or- fak och på lika fått upfyller jag Calmare Låns briftande Folk-numer för år 1772. Men Carls- crona Lån,-för hvilket den faknas för 9 år å rad, nådgas jag uti följande utråkningar, då 175t års Tabeller för hela Riket få vål fom för Götha Rike, jämföras med åren 1766, 1769 och 1772, aldeles utelemna, Innan jag kommer til fjelfva utråkningarna, bör ån et tvifvelsmål undanrödjas , fom, kan göra betydelig mifsråkning, nemligen: hvad tid på r ; | A FESTA GRASS ENR Re 17080. OM. May. LIC, 249 på året Pråfterfkapet plågar råkna fina Sokne- boers antal; antingen vid början, mittlen eller flutet af äret. De år, då nåftan lika månge Fö- . das och Dö, kommer det på et ut, hvad års- tid räkningen fker: men når mycket flere fö- | das ån dö om aret, fåfom gemenligen hånder, eller ock mycket flere då , fom då och då fker, gör det en ganfka -mårkelig fkillnad. I förra håndelfen, år Folk-numren ofta til 30000 ftör- re vid årets flut, ån vid defs början; men i den fenare, har den tvårt om, en och annan gång, Varit 19000, ja! år 1773, ända til. 45000 mindre. Om nu Folkhopen år råknad vid årets flut, men jag antager den fåfom råknad vid defs bör- jan, kan jag få et mycket falfkt utflag, och an- fe 30 elier 40000 månnifkor för utflyttade, fom dock verkeligen åro hema döde, eller fiyt- tat til andra verlden. Jag har fjelf långe trodt, at Tredje Tabel- len plågade upråttas nåra vid det årets början | för hvilket den ingifves, emedan man fagt mig, at Kyrkoherdarne gemenligen uptekna lina Sok- neboers antal, under det de hålla lina få kal- lade Hus-förhör, Faftlags-tiden, i Februarii el- der Martii månad. Hända kan, at dermed til- gär olika, och at hvar och en gör det, då det faller honom beqvåmligaft , hålft ingen vifs års- tid, få vida mig år bekant, år. dem hårtil fö- refktiftven.. Men ”Tabellerna fjelfva gifva, vid Närmare fkärfkadande, helt tydeligen tilkånna, at råkningen är ftåld til årets flyt: ty nårmor- taliteten nagot år varit ovanlist ftor, finnes den angifne Folk-numren för famma år ftraxt förminfkad , hvilket ej bordt fke, om upteknin- gen varit förråttad i början af året, innan far- R 4 foten 250 1780. Ott. Nov. Dec. foten tagit åfverhanden. Det lårer derföre få tilgå, at Kyrkoherdarne råkna Folket den tid på året, då det år dem ER men tillägga vid årets flut få många, fom federmera blifvit födde, och afdraga få många fom blifvit döde, hvarigenom folk - numren blir juft fådan, fom den var vid ärets flut. Til vifshets erhållande hårom, har jag hos Hans Högvördighet Herr Arke-Bifkopen och Upfala Academie Pro-Canz- leren, Doctor MENNANDER, förfrågat mig och fått til Svar, genom Bref af d. 12 Septemb. detta är, ar den Tredje eller få kallade Stånds- Tabellen, både i Upfala och Åbo Stift, plågar af Paftorerne upråttas i flutet af det året, för hvilket den bör in- gifvas, hvarom vederbörande hafva förut blifvit til. fagde, Så lårer man ock hafva törhållit fig uti de öfriga Stiften F), och få bör det tilgå, på det Tredje Tabellen må fvara emot den förfta och andra, fom altid ftråcka fig til årets flut. Jag har derföre uti de utråkningar på utflytt- ningen, fom nu följa, tagit den faken för af- gjord. De år, då tilfödflen och afgången varit medelmåttige, blir utflaget nåftan det famma, ehvad årstid man fupponerar tredje Tabellen vara upråttad. , På 21 år, ifrån 1751 til 1772 års flut, åro i hela Riket, utom Carlserona Höfdingedöme, Föd-= TERO ON BR +) Jag har federmera fått underråtteife, at uti en del Stife, plågar Tredje Tabellen ej upråttas förr ån i bör= jan på nåftföljande året, och at det fkall vara orfa- ken , hvarföre Probfte= Tabellerna gemenligen få fent följande året inkomma til Confiftorierna och ifrån Con= fidorierna til Kongk Tabell -Commiflionen, AA 17680. OM. IVvov. Dec 251 VV Mankön. Ovinkon, Summa. Födde -' » 924814 087587 - 1,812401 Döde =- =- 702384 712774 > 1,415158 Således flere Födde 222430 174813: 397243 Som lagde til 175 I ärs Folknumer = = 1,028464 T,15148I = 2,179945 Vifa, at Folknumren 1772 bordt vara = —1,250894 1,320294 = 2,577188 Men den befans = 1,224013 1,324374 — 2,548397 Således var en brit af - 26931 1920 28801 Som fördelt på 21 år, gör årl. 1280 02 372 På 8 är, 1751-1769, åro Ödde - =- 70593 763863 1,559795 - 588490 599705 1,188201 Altfå flere födde = 207436 164098 371534 Som lagde til 1751 års Folknumer (= 1,2298464 1,151481 ' 2,179945 Vifa, at Folknumren ; | 1769 bordt vara = 1,235900 1,315579 = 2,551479 Men den befans = —1,213300 173 709814 2,530991 Således var den = 22600 4 oII2 om - 20488 Som göra årligen brift 1255 Öfverik. = 117 brit= 1138 På lika fått har jag jämfört 1751 års ”Tabel- ler, med dem för åren 1766 och 1763, men vill, för kortheten fkull, allenaft anföra utfla- gen, hvarvid al lenalft mårkes , at uti utråknin- gen för år 1763, år jämvål Carlserona Höfdin- gedÖme intaget, Imellan åren 1781 och 1766, finnes brift af 12358 Mankön, öfverfkott af 5570 af Qvinkö- net, fåledes total brift, på 15 år, allenalt af. 6788, fom ärligen ej gör mer ån brift af 453 perfoner. Imellan åren 175t och 1763, befinnes brift af 16195 af Mankönet, Öfverfkott af 5273 af R 5 Qvin= 252 1780. OT. Nov. Dec. Qvinkönet, följakteligen total brift, på 12 år, af 10892, ller årlig brift af 908 perfoner. Men emedan de 4 föregående utråkningar- ne åro alle grundade på 1751 års Tabeller, och man kunde mifstånka dem för något ftort fel, vill jag likaledes jämföra 1754 års Tabeller med dem af åren 1772, 1769, 1766 och 1763. Dock målte förft et uppenbart och gröft fel uti We- flerås Låns Tredje Tabell för år r754 rättas; ty på den angåfvos det året ej mér ån 56160 lefvande månnifkor, då de likvål, är 1751, voro FÄRG OCK är 1760, 72892, fåledes efter all fannolikhet år 1754 voro omkring.72100. För- modeligen har den delen af Lånet, fom ligger under Upfala Stift, ej blifvit åren. 1754 och 1757 uti Låns-Tabellen vederbörligen intagen. Om detta fel ej råttas, finnes den få kallade utflytt- ningen, fonem lika utråkningar fom «de förra, mindre eller alsingen. Men når det råttas, ut- falla råkningarne fåfom följer. På 18 år, imellan 1754 och 1772 , äro i hela Riket, utom Carlscrona Fant Mankon. Qvinkön. Suma. Födde = = - 79573 702995 " 1,558649 Döåde > - - = 614628 623-10: .1,238338 Således flere födde je F81107 139195 320308 Som lagde til 1754 ärs Folknumer. = = —1,065140 = 1,183928 2,249068 Vifa, at Folknumren 1772 Bördt vära ==" "T,240247 7 1,323125 -2,500370 Men »var allenaft = = 1,224013 1,324372 ”'2,548387 Följalkteligén funnos "+ ""22234 "+ 1849 =" 00 83 Som årligen utgöra: = = 1230 + 70 — 11166 1780... Of8:WNov. Dec... 253 Sammaledes' på 15 år, imellan 1754 och 1769, finnes brift på 17953 Mankön, ötfverfkott af 5283 Qvinkön, Summa, fom var brift, 12670, . hvilken Summa, fördelt imellan 15 år, vifar år- » liga förlulten af 845 perfoner. På 12 år, imellan 1754 och 1766, finnes brift af 7711 Mankön, men ötverfkott af 8741 Qvin- köns faledes en vinft af 1030 -perfoner på 12 år, ellercaf 86 årligen, ; Igenom jåmförelfe imellan 1754 och 1763 års |» "Tabeller, . då ock Carlsorona Lån inbegripes, upkommer för år 1763, en brift af 11948 Man- | kön, vinft af 802 Qvinkön, men total brift | På 3936 perföner inom 9 är, eller 437 årligen. | Föregaende & utflag åro vål fins imellan nå- got fkiljaktiga, hvilket förnåmligaft bör tilfkrif- vas fel i [Tabellerna; men vifa dock, at årliga -förlutften af Folk varit högft 1372, men genom medeltal, allenaft 779 perfoner, hvilka jag, tils Vidare, vill anfe för utflyttade. > Mårkeligtvår, at de flefta ären gifva tilkånna 3 eller 400 per- foners årlig vinft af Qvinfolk, men deremot Ir a 1200 pertoners årlig förluft af Manfolk. Det fynes nog fvårt at förklara, hvarifrån de mån- ga af Qvinkönet kommit; Man kunde mifstån- ka Tabellerna för fel håruti, om ej få många ars | Tabeller i det målet fammanftåmde , och riktigheten bekråftades deraf, at Qvinkönet hos ofs år beftåndigt talrikare, falftån ej få många deraf födas, och merende!s flera deraf dö, ån af Mankånet. Sedan vi nu fedt, få vida Tabell-verket med- gifver, huru rycket Folk Riket i gemen för- lorat på de förflutna åren genom få kallad ut- flytt- 254 1780. OM. Nov. Dec. flyttning, vill jag ock genomgå alla Höfdinge- dömen i Riket, för at vifa, uti hvilka Eands- orter någon fådan faknad af Folk mårkes, fom kan få namn af utflyttning. At undvika vid- lyftighet, anförer jag endaft utflaget af hvarje utråkning, utan affeende på kön, och bringar dem alla i form af en Tabell. Emedan för fom- liga Höfdingedömen åfven 1750 och 1773 års tredje Tabell år at tilgå, nyttjar jag ock dem, då de finnas få goda iom de öfriga: ty ju lån- gre tiden år imellan åren, fom jämföras, defto viffare år utflaget, om alt annat år lika. "Stockholms Stad. Briftell, | Utflyctade. ] Inflyttade. Huru många .. Födde. Döde föfrerfk la fi aa la nd ade s o 4 "I på viffal årlig, | på viffa] ärlig. KG hvilka år, af födde. | ar år. 22. 1750-1772 56590 748611---18271 21. 1751-1772 54172 721261---16954 19. 1750-1709 49280 64142 18. 1751-1769 46602 614071---14745 18. 1754-1772 46192 633291---17137 ala 303051 15935 ---15002 = = 127799011544 27815|1545 16. 1730-1766 41472 SE 207941 1673 Medelmåttiga antalet = - - - = - 116909 Upfala Lån. 23. 1750-1773 52466 44560] + 79061 20691 90 - | - 22. 1750-1772 50771 412241 T 9547) 2180) o9 - 7: 21. 1751-1772 48414 39600] + S81t4] 2426! 115] - - 19. 1750-1769 43923. 351891 1 87341 15071] 791 - ; 13. 1751-1769 415660 33508] + 7998] 1740) 97 - 16. 1750-1766 36887 298821 + zoo5t 6611 att: - - 15. 1751-1766 34530 : 282611 :T 62691 gYc41. 601 - - 15. 1754-1769 34600 287291 I 5871 58 0 - Medelmåttiga antalet oc eÅ brora - 23r os : 1700: OM--Mov. Dec. 255 a KANON LR ORENIREO kr RE ERA AT Huru många Flere , Utfiyttade, | infiyctade, il o S | ee —— SA NO mr och hvilka år. Födde, Döde. födde. (på viffe | årlig, |på på villa la. är. Ö är. SEN Stockholms Lån. 28: 17501700, 25593 103390: 9708. IT AE Lee 22. 1750-1772 72313 613539 10917, 1997] 891 - a 02: 1751-1773 71715: 62013. 9802) 1903] I 82 : 21. HAl-1772-100135311 59002 100711.2230] fell 57 dj 19. 1750-1709: 02678 52004 -I0o74!. 2015) 1001 - 7 19. 1751-1709 59297 50127. .91701-2880) 1601> 1, 160. 1750-1700 52408 45376 7092) 1013] IOI FA 20 15840. TI9a] 19204, 1AZ 19. 1754-1773 01358 55435 5923) 884; 40 Mccelmärctiga antalet = - z - 905 > ” Nyköpings Lån. 28: 1750-1773: 61588 49748 12437) 0297) 205) rö 20 1750-170 50378 45145. 142211 0233] 2831 : ö8 fyrdg2 50610, 43010 13000) 0242) 207) . 10. 1750-1709. 51064, 38909 12155), 3424, 20000 : 18. 1751-1709 48302. 37502 10940] 3431j 30 Ir 7 18. 1754-1772 48733 38052 Ioogil 5328 296) - | - fÖ.115051700 42741 32922 GLO) 4157] 2608 -- . 15; 1751-1700 39979 31375 | 8604)-4164' 2771 end Medel = taler 5 Å É 3 É (0 08 3 Örebro Lån. 21. 1751-1772 130459 107378 290811 92221 4391 - - I8. 1751-1709 117689 88229 29460] 6972| 387) - - TBS LI72 f1075L >03780:-220711 10383] ATT. sr - 15 LIT 7T09 07981 74731 1232501-18933) A30f 15. 1751-1706 98406 72161 26245] 5737| 3821 - : 12. 1754- -1760 78098 58663 200351 6798] 566; - - Medei » talet . SE RA - . Weller ås Län. 21. 1751-1772 54154 45487 8667) 3958) 1881) - - 18: 1751-1700 46401 38402 79390) 32221 179] > : RED -1760 38554 30091 84621 4093) 273) => | - 12. 1700-1772 31278 | 27050 . 4228) 453). 38) > | - NIEHCISMALEE NN Färndon align - NE | 3 256 1780. O&. Nov. Dec. Huru många ! Flere | Vifiytrade:, infytrade. och hvilka år, Födde, DöÖde, födde. på DAS öd ärlie ja. på vilja] är | årlig. Ög ar, — Falu Län. ee — - — 22. 1750-1772. 70152 58154 17996 42131 191) - - 21. 1751-1772 72430, 55205 10055) 33001 I71I - . 19, 1750-1700, 00502. 50f2F ”IO38E) 3157) TORRA = cf 18. 1751-1769. 62802" 47762 15240) 2343I I4ER > å 18. 1754-1772-:62103 . 48331 > 13772 r-4049] 224 > Z 16. 1750-1706. 56070. 41719. 142571 2705) 160] = | - 15. 1754-1709 52455 40208 12157] :2993] 2008 -- >> Medelhiätt ga antalet -= Gefleb. Län med W: Norrland ”). 22. 1750-1772 89493: 61583 25110 'd He =S fr nn ' 1 RR ' t pant CK MM 19. 1750-1769 74842 52452 22390 21: 1751-1772:82787 59173 23014 18. 1751-1700 71130 50242 20804 - 10: 1750-1760 62335 43547 3 z : 16 15. 1751-1766 58029 ELSE bed VÄN För 1 KR a Medel- talet = - - - - I Wefterbottnus Län. 21. 1751-1772 35360 24116 11244] 39281 1871 - : 18: 1751=17609 -30482 19783 -10699]-3178| I7E) - - - 18:11754-1772 31025 121033--9382) ASG TOR TGS å 15. 1754-1709 20147 173001 88471 2508) 167] "= a 15. 1751-1706 25101 16601- 8500 22321 IAOI = å Medel -talet - - SVEP SETALISG ä Uti alla föregående Lån, bell Stockholms Stad,eller det egentel. få kallade Svea Rike, åro Simmorna = oc - 11455) - Ii610 Således uti den delen af 3 ö ärli= gen flere inflyttade - é 155 Lin- +x) Emedan Gefieborgs och Våfter-Norrlands Lån alt til år 1762 utgjörde tilhopa et enda Lån, och fåledes "ej förr ån 1763 fårfkilda Tabeller inkommit för hvartdera af deffa Lånen , hac jag ock för de fednare åren lagt dem tilhopa, 1785, OM. Nov. Dee. 257 Huru många y Flere Utfyttade. | Infyttade, och hvilka år. Födde. Döde. födde, rn —— SR AT) på viffa | årlig. | på viffal årlig, [0] Ö) är. 5 är. äv. fre FORE mens | — Linkdpings Län. 22. 1750-1772 101752 83242, 18510] 49121 2231)07 z 21. I 51-1772.. 90847 90189 16659: 4242j 202, - 5 19. 1750 1709 89774 72119 166551 4370) 2391 3 18. 1751-1769, 83809 69363 : 14806]. 37991 2061 - - 18: I754617727 823028 7IO42 11340 14001 82) > - sol 15. 1754-1709 69404 59916. 94881. 93 15. 175:-1700 690060 58:04 11402] 1023 Medelmåttiga antalet - - Jönköpings Län. | 22. 1750:17422 78573 584835. 20088. 82211. 370] nodes | LAT fp dT 5A08 188050 JOSE Age ok ? Ar DÖ | I8: 1750-1760 164803 47023 £7340] L40T fe | O2 i ml 0: 18. 11 51712 Ö4OAL 49039 154 |. 16.-27350 1700. .57084 40750 1632; | 15. 1751-1700 53024 38202 147 Medei - talet = 2 ue -— 3 | Cronobergs Lån. 21. 1751-1772 52390 39083, 13307) Ö3711 3031 .,.= 4. - 18. 1751-1709 45317 32121 13196; Va Re DA LIGE I 18. 1754-1772 44883 33750 11133: 031 15. 1751-1766 37088 264988 11202' 4775 15. 1754-1769 37820. 26788 IR 4214 Medel - talet - = NGE å Calmare Lån. | 3 bg Lo > OvES DEMO > ba S [4 ' Lå [1 3 SNRA ANI rd TSEK TER ASAT KATA FADERS DEER ARE LI ' (| LI L | 19. 1750-1769 68423 49520 18903 i 19. 1751-1769 67805 49281 18324] - I - 15 1751-1766 500604 41394 14670] - 15. 1754-1709. 50548 41206 152521 7871 52 12. 1751-1763. 44940-33519 114271. 480) 40 12. 1754-1700-,43897 33499 10398) 1I121 9 Medel=ralec" co om; - i 258 1780. Of. Nov. Det. Huru många Fiere och hvilka år. Födde, Döde, födde, | =S pu vilja å är. av. s— — Gottlands Lån. 22. 1760-1772: 18147,.13473 , :A675| 921 21. 1751-1772 - 17318 12954 4364) 1939 19. 1750-1709 15823 11525 42981 433 18. 1751-1769 14993 CS 3087) 302 16. 1750-1766 13204 9719 34835] 02! 15, 17547 1769 12457 9774 20831 234 Medeimåttiga antalecr = = =» - Carlserona Lån. 12..1751-1703., 29001 £2098--- dor ta 0: 1751-1200, 10008: 1J270-7 Baa. rn 9. 1754-1763 16870 14005 28651 798 Ö. 1751-1757 11409. 90207 28501 Medel -talet - = - - Chriftianfads Lån. 580691 14945 55034 14461 48985 15272 45328 14771 40509 13278 483599 11353 30782 I LIOGGT 55835 4935 3387 2737 AT22 3094 | | 3636 79098 04137 09599 53947 39941 30442 7350-1772 1 751- 1728 5 IG 709 1751-1769 ; 1750-1766 fe ET 5. 1754-1769 Medel = talet Lån. 74836 18508] 9150 71427 176561 6958 01883 19326! 8674 58474 18474 | 6176 62434 14066 7606 51948 16270] 7884 48539 15418 5380 Malmöhus » 1750-1772 93344 « 1751-1772 89083 . 1750-1769 81209 » 1751-1709 76948 . 1754-1772 70500 750-1766 068218 15. 1751- -1766 63957 Medelmåttiga antalet Utfyttade. | En Äyttades årlig. på viffa | ärlig, i är. — =— — —— ——— LE NARE | ärr NN IN RE 3 » , , ' få ' Halm- 1780. O&. Nov. Dec. 259 Huru minga Flere Utflyttade. | Inflyttade. och hvilka år, Födde, Döde, födde, på viffa | åvlig, på viffa ärlig, 9 äv, är, ar, nr [en pargvatinvta [Ven Halmfads Lån. | 22: 1750-1772 45861: 37738 .8123p od 317) 14 | STTETST-TI7GN 48040 30127 EI52öl a KT, po lit, 19 | 19. 1750-1769 "39685 31431 8254) " | 18. 1751-1769 37473 29820 7653] 22 | 18. 1754-1772, 37339 31534 5700), O I TÖVTIA0S1 700 33140 -25902 734817 = | 15. 1751-1760 30928 24281 06617 | Medeimåttiga antalet - om Görheborgs och Bohus Lan. AT. 1751-1772 100522 581807 18342 18. 1751-1709 57388 47720 9668) ; Bb a Kd RTR KAOS RARE OFTA TESTED ; 0 a NGAN 3 3 02 SR NI ; > ON - > AR 10 ND af jet | 18. 1754-1772 57807 5904 5903 ; ; 3898 Si 2 A700 14533 41444. 2289). cf d 28701 258 15: 1751-1700 47509 39885 7684] = I - | 38701 258 Medel = talet . de - - - ; 213 Elfsborgs Län. | | AI. 1751-1772 82610 68445 14165] 40361 192] - é 18. 1751-1709 71293 54016 16577| 3353] 186] -- S | 18. 1734-1772 70535 58874 116811 1700) 951 - 15: 1754-1709. 50P18 45045 FAL73) 1143] 7OR E | 15. 1751-1706" 58607 44815 137921 4708) 314] - - | Medeti=talet > 0 o- - - - 173 - a Skaraborgs Lån. | | 21. 175I-t772 7722 62120 1150021-81551, 150posc 3 | 18. 1751-1709 "67434 51180 16254] I310 BÄR | å | 19. 1754-1772 665C1 54567 11934) 3021] 2011 - S | 13. 1754-1709 0315 43027 -F25604- p70 LIST na S | 15..1751-1700 30503 41110 15447] 15891 1061 -- i Medel - antalet - - = - 130 - Z Uti hela Götha Rike, efter medel- | | måttiga antalen, - - 4 vel LYGS RA 310 Följakteligen flere ut= ån inflyttade so LI4Z3L E S Abe 300830 TROR WOv De Huru många ”lere Urflyttade. | Tofytrade. - de o 7 1 e e FR a a och hvilka år. Fådde, Döde. födde. Då aiffej ER påse Irlig. "ar. är är. 3 i BEE EE Åbo Län. 21. 1751-1772 122759 82162 40397| BOIS] 4101 - - [8. 1751-1760 194818 72242 32570 521I 2007 <> - £8. 1254-1772, 106890 72819-33071 4730] 203 15. 1754-1769. 88349 60399 27950 Får LR 5491 fr 1603 [34 - 281 15. 1751-£766" 86359. 58734 27025 12. 1734-1766 69590 48891 20999 Medelmactiga antalet så å Nylands och Tavaftehus Lån. RA BARER te RER RRD KR SAR RPrgct 21: 1351-1778 1c0853 692474 3f0oc6Par” 4453] 212 I8. 1751-1709 85028 59019: 20509] = 15335 3 18: 1254-1772 - SIE02 ÖKAT 2 DAR 58421) 32 15. 1754-1700 71967 409919 220481) = 2024| 195 & 1462] 97 I Medelmårtiga antaier - - - - 183 Savolax och Kymeneg. Län. 21. 1751-1772 115231 -80679--34632 - AR 18. 1751-1709. 98847 69130 29677 IS. 1754-1772 994C9 69356 30053 15. 1754-1769 830235-57957 25068 5 15. 1751-1766 69734 4804I : - ; | i I 15. 1751-1766 81865 57322 245 - 3398] 593 Medelmättiga antalet - fe s 3 410 Öferbottns eller Wafa Lån. | 21- 1751-1772 115699 78492 37207] > = 1407! 67 18. 1751-1769 99434 66746 32688 18. 1754-1772 101398 70060 3133 15. 1754-1769 83123 58314 26809 I5: 1751:1766 81802 55386 26416] - ) U| ATL fä co | i; 2519 i Medelmåttiga antalet i Oiterbottn & Fr Medelmåttiga antalet i hela Finland a - MER 399 I Svea Rike åro årl, flere in- ån utflyctade] = - - 153 I Götna Rike åro årl. flere ut- ån inflytt. | = 1473 - - I Finland åro årl. fiere in= ån utflyttade = - - 398 Således åro i hela Riket årligen fere ! I | : ut- ån inflyctade - - . - | g22l - | - Det- i780: ÖR. Nov. Dec. 261 Detta fifta Utflag, fom gör årliga faknaden af Folk, under de 20 ären imellan 1750 och 1770; til 922 Perfoner, kunde fynas vara fåkrare, ån dejag förut fått genom någrå General=Tabel- 1ers jämförelfe, emedan jag , för eri del af Lånen, haft flera års fpecialsTabeller at tilgå, ån full- fåndiga Riks- Tabeller til förra utråkningarna, Icke defto tnindre år jag Öfvertygad, at äfven det fifta utflaget går den få kallade utflyttnin- gen förre, ån den verkeligen värit: ty af alla omftåndigheter finner jag högft fannolikt ; at 1751 och 1766 års Tabeller åro uti de flefta Lånen de fullftåndigafte och tilförlåteligafte ; och de göra utflyttningen ej ftörre ån til 453 Perföner årligen, At en del af r;6g9 och 1772 års Tabel= ler åro tnindre riktiga, ån för de förfta åren, | lårer åfven kunna flutas dåraf, at de ifrån foms liga Lån ganfka trögt, och ej förr ån efter fle- | ra påminnelfer, men ifrån tvånne Lån för år 1772, aldrig inkommit , hvilket tyckes gifva til« kånna vederbörandes ledfnad vid arbetet, fom gemenligen medförer mindre noggranhet, Ders= emot var Tabell-verket nytt, 1750 och 17515 då man förmödeligen dervid anvånde inera flit, Om nu uti r769 och 1772 ärs Tabeller finnas fel, år mycket troligare, at för få, ån at för månge blifvit uti råkningen uptagne: ty til det förra pifvas många anledningar, hvaraf vi fedt tyde« liga prof, i det liela 16000 månnifkor blifvit, år 1754 » uti et enda Lån förbisaängne, och inemot 17000 uti Gefleborgs Lån för är 1772, flera dy« lika at förtiga ;3 men nåftan inga fannolika til det fenare. Sådan brift uti de fenare årens Tabeller gör, at man anfer dem för utflyttade, fom dock 'endaft vid ”Tabellernas upråttande 5 2 blife 2623 1780. Ott. IVov. Dec. blifvit förglömde eller förfammade. Stora och grofva fel uti Tabellerna kan man mårka och någorlunda råtta, men fmå, på et eller tvåtu- fende', ej få lått och med lika vifshet. Om fådana, eller ock mindre, på et och famma år infmygt lig uti flera Låns Tabeller, gör det ftor fkilnad i utflaget. Dock låt vara, at förluften fkulle verkeli- gen hafva varit vid pafs goo årligen, eller 18Coo på 20-år, år den likvål långt ifrån 100000 eller 120000 på famma tid, hvartil man hårtils fruk- tat at den fkolat ftiga, då årliga utflyttningen råknades til 5 eller 6000. Nu, ehuru fågnefamt detta år, vore det dock fkada nog, om värt folkfattiga Land fkulle på det fåttet årligen mifta 900 af fina Inbyggare, hålft då man betånker, at fållan ungt eller myc- ket gammalt Folk, utan merendels Folk i bå- fta åldren, och det mått af Mankönet , plågäår utAytta. Men om man tager ordet utflyttning uti defs råtta bemårkelfe, lårer minfte delen af dem vi fakne, böra komma på den råkningen, Inge andre böra anfes för utflyttade, ån de, fom fjelfvilligt och olofligen , utan upfåt at åter- komma , öfvergifvit Fåderneslandet, och fatt fig aldeles ned utomlands : fåledes ingalunda de, fom dödt utomlands, i Rikets tjenft, uti krig eller under lofiiga utrikes refor til fjöfs eller lands. - Når vi då påminne ofs, at midt under det tid-fkifte jag nu haft til underfök- ning, en dryg del af Kongl. Maj:ts Krigsmagt var utcommenderad til Pommern, och dår qvar- blef i 5 år, famt at månge dår af Krigs-tilfål- ligheter, men långt flere, til et ganfka vc ov igt N AE SEE RAA NT JR not ONS OR ANRSRERN— TO —— som — => — OROAR Prcar om 1780. O&&. Nov, Dec, 263 ligt antal f), omkommo genom fjukdomar, lå- re vi dår igenfinna förnåmfta orfaken til vår faknad. Månne icke åtminftone hålften af dem vi hårtils anfedt för utflyttade, blifvit döde i Pommern ? Et tydeligt bevis dårpå år, at om man delar de 18 åren imellan 1751 och 1769 uti tvånne lika Perioder, ftadnar hela den förmen- ta utflyttningen, på de förra 9 åren, 1751-1760, under hvilka vårt Krigsfolk gick ut; hvar- emot under de fednare Y åren, 1760-1769, un- der hvilka öfverlefvorna af Krigsmagten kom- mo hem, finnes inflyttning, dock mindre ån de förra 9 årens brift, och ej få ftor, fom fva- rar emot antalet af våre år 1762 ifrån Pommern hemkomne Landsmåiån 3; hvaraf kan flutas, at man ej får fkjuta hela fkulden på fifta kriget. Flere vågar gifvas , hvarigenom någre ärligen komma bårt, utan at egenteligen kunna fågas | vara utflyttade. Månge dö under utrikes Sjö- fart och refor: månge göra tjenft i Svenfka Pom- mern , och åro dock Svenfke underfåtare. Mån- ge mifsgerningsmån , bedragare, m. m, rymma ur Riket, hvilka man vål kan umbåra. Någre omkomma ock årligen hår hema, i Sjöar och ödemarker , hvilkas kroppar ej igenfinnas och få ordentelig begrafning, fåledes ej heller ibland de döda uti Tabellerna kunna upföras. Når alle deffe och dylike afråknas ifrån deras antal, fom vi hållit för utflyttade, låra de, fom med råtta derföre böra anfes, ej vara få fårdeles myc- ket flere, ån utlånningarne, fom til ofs inflytta Se och Fy Se Herr Affefforens och Fålt-Medici, Do&t, ZETZELLS « Tal, om Sjukligheten i Fält, i anledning af fita Pom- merika kriget; hållet för Kongl, Vet. Academien d. 21 Julii, 1779. 264 1780. Om, Nov. Det, och hår gqvarblifva. Det kan vål icke nekas, at ju en betydelig mångd Svenfkt Folk finnes utomlands , befynnerligen ibland Sjö-folket i England och Holland; men dåremot lårer an- talet af Utlånningar, fom finnas hår i Riket, vara föga mindre, faftån mycket fpridt; och har det tilförne, då de flefte Handtverkare uti de ftörre Ståderna, voro Tyfkar, varit ftörre än nu för tiden, då man af vålmening föker vånja Landets egna barn vid Handtverkerier och Slögder, men derigenom drager många nyt- tiga hånder ifrän plogen, och oförmårkt ute- flånger utlånningar, Likaledes hafva. tilförne ibland vårt Krigsfolk varit långt flere utlånd- Ike, ana At göra anmårkningar öfver Stockholms Stads och Lands-orternas Folkflyttning hvar för fig, blefve för vidlyftigt. Den fom båt- tre ån jag kånner hvart och et Låns omftån- digheter, kan ock båttre förklara, hvarifrån folket til fomliga Lån inkommer, eller hvart det utur andra far, I allmånhet mårkes, at Stock- holms Stad drager årligen en myckenhet Folk til fig, vål til någon del uirikes ifrån , men måft ifrån Landsorterna, i fynnerhet ifrån de nårmaft omkring belågne. Uti Götheborgs Lån, famt uti 3 af de Finfka Lånen, inkom- mer årligen mycket Folk ifrån andra orter. Uti Gefleborgs Lån med Wefter- Norrland , famt Calmare, Carlserona och Halmftads Lån, år hyarken in- eller utflyttning betydelig, — Uti de öfriga Lånen mårkes vål någon faknad på Folk, dock uti de fetta föga flörre , ån den fom kan tilfkrifvas Pommerfka kriget famt flytt- ning til Stockholm, Götheborg och Finland, Skår Li ERNA ROR | 1780. Oi. Nov. Dec. 265 Skåne kön målt mifstånkas för någon verkelig utflyttning, emedan man ock dår ärligen fak- nar några af Qvinkönet, Vi hafve fkål at hoppas, det Tredje Ta | Bellan fkal hårefter blifva riktigare, emedan den allenaft hvart femte år kommer at upråttas och af Confutorierna omedelbarligen til K. "Tabell- - Commiflionen infåndas. PEHR WARGENTIN. > NN fitning och Befkrifning på en Krut-Prof- vare, at förföka Kruts flyrka inom hus. af GERHARD MEIJER, IDE fåkrafte Krut-prof fke med ftora Mörfa- re, accurate Bomber och fåkra Batterier; fom fordra ftörre qvantiteter Krut, då nägra korn mer eller mindre ej göra få mycken fkil- nad, fom vid fmå qvantiteter; men de åro för koftfamme , och det år ej möjeligt at hafva dem på alla de ftållen de kunna behötvas, I anfeende dertil, hafva, få långe Krut varit i bruk, fere forter Krut-Profvare blifvit påfund- ne, at kunna, med mindre qvantiteter Krut, göra förföken inom Hus: men fom ftörre då len deraf hatt för liten SEEN Krut; få haf- va de gjordt utflagen ofåkra och olika, eller ock, hafva de förlorat fin accuratefle efter nä- gon tids bruk. S 4 Ibland 266 1780, Oåf, Nov. Dec. Ibland de båfta man funnit, hafva våré fmå 6:pundige Mörfare varit: men hafva dock, ef- ter flere Hundrade kaft, förlorat fin accurata figur, oaktadt deras Cammare och Fånghål vo- to med Jårn och Stål fodrade; åfven hafva ku- lorna, fom åro af hård Metall, dels af Krutets kraft blifvit utnötte, ehuru de ej hade til iadd- ning mer ån i Lod Krut, dels af faliande på härd och ftenig mark, få at de, få vål fom Mörfarne, fom oftaft måfte omgjutas , med nog koftnad för Kronan. Deffe fmå Mörfare måfte altid nyttjas på Öp- na Fåltet, då ofta fvår våderlek hindrade och gjorde utflagen ofåkra; dertil fordrades en jämn plan af Hundrade och mer ainar, fom på fie- re flållen var fvår at finna fri från ften och härd mark. At förekomma någon del af deffa fvårighe- ter, gjorde jag en Krut-Profvare, för några år fedan , fom koftade mindre ån Metall-Mörfar- ne, at probera Krut inom Hus , hvartil nyt- tjas åfven 1 lod Krut ; hvarvid de förutnåmn- de fvårigheter til det måfta undvikas. De för- fök, fom då på hög Befallning gjordes, vila- de vål någon fkillnad i kaften , dock mindre ån med 6:pundige Mörfare ; men hafva den för- månen, at de kofta mindre, vara långre, blif- va låttare reparerade, och kunna med dem för- fök på Krutets ftlyrka anflållas inom Hus. Hufets ftorlek och befkaffenhet, fe Tab. VIL kan blifva af 7 å 8 alnars långd, 5 å 6 alnars bredd, famt 16 å 20 alnars högd, af korfsver- ke och bråder. 4 år Å : ” 1 - FR » : 1780. -.O&. Nov. Dec. 267 A. År en Stock-ånda, tjenat til fot för Krut- Profvaren, b år en ”Tack-Jårns fot, våger 13 Skeppund: Har ofvan i Centro ce. et Conifkt hål, accurat och flått baäradt: Har under bottnen 3 kårta och ftarka fötter, fom i Stocken til nå- gon del blifva intfållde, at han ftår ftadigt och orubbad. En Lift d, hvarpå en Måflings ftåll- ning faftfkrufvas. ”Tvånne handtag” e tjäna til Fotens lyftande. Mörfaren £, af et maffift ftycke Jårn fmidd; hvars mynning g förft bäras accurat til defs råtta vidd och djup, fedan fvarfvas mynnin- gen Ah efter linial, och den Conifke Tappen i efter Hålet, fom år i Foten, at han netto paf-. far. Kulan k år af Metall, har, genom 'defs Centrum, et ftadigt Jårn med Skruft /Z, och för- fånkt Skrufmoder ofvantill: nedan, en ftadig Skifva m, fom kommer at ligga jämnt och tått ofvanpå Mörfaren , och derunder en Cylinder 2, fom paffas netto i mörfarens mynning. Alt detta fvarfvas tilhopa och våger något öfver et och et halft Lifspund. Vid Kulan år en Ögla o, hvaruti en kårt - Målflings-Kåd hakas, hvarvid et Siden -Band op, I tum bredt och 17 å 19 alnar långt , fit- ter fåfltadt. Medelft denna ofvannåmnde Cylinders min- dre eller ftörre långd, kan Kulans ftigande för- kårtas eller förlångas: ju långre den göres, defto högre fliger Kulan med lika qvantitet Krut; ja! mer ån dubbelt ån hon nu gör, om husbygg- naden det ville tillåta, då utflagen på Krutets flyrka fikulle nogare kunna faftitällas. SS 5 En 268 1780. Of. Nov. Dec, En Måiflings ftållning 4, fom fkrufvas faft vid Liften d på Tack-Jårns Foten, år åfven för- | fedd med en Glas-Cylinder r, och baktil med en Måflings fjåder s, fom, medelft en Ståll- Skruf tr, kan ftållas hårdare och löfare, hvar- imellan Bandet obehindradt kan följa med Ku- len och hålla Bandet faft, når Kulan ej ftiger mera. u, en Låda af ftarka bråder, med 12 tums höga bråddar, 3 å 4 alnar lång, fylld med fin Jös Jord, at taga emot Kulan, ftålles åtminfto- ne lika högt med Krut-Profvaren. Nyttjandet af denne Krut-Profvare fker på följande fått: En 2 alnars lång Ek-ftock af 20 tums Diameter nedgråfves i Jorden, något ifrån ena våggen i Hufet, at den ftår ftadigt och orörlig, lemnas 12 tum högt öfver gålfvet. På Öfra åndan af Stocken infållas Fötterne, fom åro under Tack-Jårns Foten, få at Krut-Prof- varen ftupar något framåt, på det at Kulan, vid nedfallandet, ej må råka Profvaren , utan falla uti Lådan «, fom ftålles frammanföre at taga mot Kulan, åtminftone lika högt med Krut-Prof- varen, eller högre, at förekomma Kulans håf- tiga fall, Når Stocken och Tack-Jårns Foten ftå få- kert och orörlige; kunna Profven fke, Angelåget år, at alla deffa delar hållas frie från råft och orenlighet, fom med flitig tilfyn och rena oljor, kan förekommas. Cylindern fåttes i Mörfaren, och fes noga efter, at Skifvan under Kulan netto fluter på Mörfarens öfra plan. + oKåden af Måffing hakas vid Kulan, och Bandet fåttes imellan fjädren och Glas-Cylin- ”dren, då fjädren med Stållfkrufven jämkas få, at bandet obehindradt kan följa Kulan och qvar- hållas, når Kulan ej drager mera efter tig. Bandet år af Silke, tunt, jämntjockt ochi tum bredt, har upritade mårken til en tums diftance, hvaraf noga kan finnas, huru högt - Kulan har ftigit, och deraf flutas, hvilket Krut varit ftarkaft, nåmligen det, fom dragit bandet -Jlånghft ut. Bandet lågges altid, utan veck, jämnt - under Jord-lådan på flåta kåppar, at det obe- hindradt kan följa efter. Intet annat vid en fådan Krut-Profvare kan förnötas, ån kanterne af Möårfare-mynningen, kanterne af Cylindern och Fånghålet: ren fom de åro tilråckeligen långa, kunna de lått af- -fvarfvas och åter tilhopa paffas. Fånghålet för- fkrufvas med ringa koftnad, i jämförelfe med de 6:pundige Metall-Mörfarne och deras Kulor, fom ej utan omgjutning kunna förbåttras, ROAT S Om Mjölk- Såcker-Syra. J af | CARL WILHELM SCHEELE, SE | TM jölk-Säcker år et fal effentiale , fom uti Mjölken finnes uplöft , och fom, för defs 270 1780. Of. IVov. Dec. defs fötaktiga fmak fkull, fått namn af ficker. Ju mera mjölken af detta falt innehåller, de- fo fötare och behagligare år defs fmak. På hvad fått detta fåcker erhålles, lårer ofs phar- maceutilka Chemien. 6. o. Mjölk-fåcker gifver uti deftillation famma produéa fom annat fåcker : dock år mårkvårdigt, at empyreumatifka Oljan luktar nå- got efter fal benzoinum. Vi vete, at vanligt fåcker innehåller en fy- ra, hvilken, för deis ftarka affinitet fkul med alla jord- -arter, i fynnerhet med Kalk, uti Che- mifka förfök år oumbåirlig. Grunden til den- na fyras upkomft, år fåckrets dephlogiftica- tion medelit falpeter-fyra. Huru nu Mjölk- fåcker fig förhåller med famma fyra, fes ai föl- jande förfök. $.3. På 4 uns depureradt fint rifvet Mjölk- fåcker , flogos 12 uns diluerad falpeter-fyra, fom uti glas - -retort med recipient lades uti Zand-capell. Då denna blandning hade be- kommit en vifs grad af hetta, kom den uti håftig kokning eller fnarare gåfning, hvarföre man var nödfakad at taga retorten utur fan- den , fom med fin recipient fattes på bor- det. Blandningen blef alt hetare och gåfnin- ocn ftarkare med mörkröda 3 ångor, och fortfor fålunda at koka på bordet, utan eld, en half tinma. Hår upkom en enfenlig mångd falpe- ter-luft och luft-fyra , hvarföre de, fom efter- söra detta förföket, ej böra taga för liten re- tort, och ej lutera recipienten för ftarkt. Då kokninge n afftadnat , lades retortenåter i fand, och falpeter-fyran afdefhtillerades , tils blandnin- gen 2790. Of. Vov. dODeå > ÅTER gen fick en gulaktig fårg , hvarpå retorten ftrax togs utur fanden. Efter 2 dygns förlopp, tyck- tes uplösningen ej undergått någon fynnerlig åndring, eller at några cryftaller ville vifa fig, hvartöre åter tilllogos 8 uns af famma falpeter- fyra, och retorten iattes fåfom förut uti fand- eapellen, Så fnart blandningen blet varm, för- fvann gula fårgen, och materien kom åter i fådan gålning fom förra gången, dock med mindre håftighet. Sedan denne rörelfe uphört, abltraherades falpeter-fyran åter, tils uplöfnin- gen, fom imedlertid af et hvitt pulver blifvit oklar, fick en något gulaktig fårg, då retor- ten togs utur fanden. Då nu alttammans kall- nat, fans materien uti retorten tjocknad , hvar- före den åter uplöftes i 8 uns vatten, fom fe- dan altfammans flogs på et filtrum. Uti fil- trum ftadnade et hvitt pulver, iom edulcore- rades och torkades, och vågde då 71 drach- ner. Uplösningen, fom runnit genom filtrum, var ganfka fur, den evaporerades til fyrups ftad- ga, hvartil fedan blandades å nyo 4 uns fal- peter-fyra, fom uti kolf i fand-capell åter af- ryktes. Sedan alt var kallnadt, funnos fmå, länga, fira cryftaller, med "något af det fina hvita pulvret, vara anfkutne, hvilka fkildes der- ifrån, och på reften af fyran flogs åter falpe- ter-fyra, famt afryktes, hvarefter upkommo fle- re fädane cryftaller. Denna operation fortfat- tes några gånger til, hvarigenom åndteligen altfammans förvandlades i dylika cryftaller, fom vågde vid pafs.5 drachmer. Detta falt förhöll fig i alla Förföken fom Såcker-fyra. 6. 4. Uti förra $. talade jag om et hvitt pulver; fom under Operationen fkilt fig från uplöfnin- ; acn, 272 1780. "OR. Nov. Dec: gen, och fom vågde 73 drachmer. Jag mens te i början, at detta pulvret ej annat torde va- ra, ån calx faccharata, emedan jag inbillade mig, at fom mjölken altid innehåller någon kalk , få torde famma jordart ock ingå uti Mjölk-fackret, och fåledes utgöra en beftands del deraf, fom då, uti förening med fåcker- fyran, utgjorde nåmnde calx Saccharata. Men 2 förfök, fom jag derpå anftålde, vifade mig, at jag felade; ty då jag, uti en uplösning af Mjölk-fåcker flog en uplöfning af fäcker-fyra, fann jag ingen fällning fke: uti en glödande digel, brånde detta pulvret fom olja, och lem- nade knapt nägot fpår af afka efter tig. $. 5. Kalkvatten tyktes ej hafva någon fyn- nerlig verkan på detta pulvret , men kokande vatten uplöfte något deraf, ehuru ganfka litet; ty til en del af detta pulvret fordrades 60 de- lar kokande vatten. — Då uplöfmningen kallnat, fkilde fig åter 3 af pulvret, i form af ganfka fmå cryftaller , derifrån: det öfriga af pulvret famlades medelft vatnets afrykande öfver elden; til fiut återftod litet fåcker-fyra, vid pafs 33 del af pulvret, fom i början vid edulcoration ej få noga har kunnat fkiljas derifrån. Nu fann jag, at detta pulver var et falt, efter det i vat- ten kunde löfas ; och nu genom denna folu- tion och cryftallifation blifvit renadt. Detta faltets egenfkaper åro följande. $. 6. Et halft uns deraf uplöftes uti 30 uns kokande vatten uti glas kolf, och fedan uplöf- ningen vål kallnat, filtrerades den. Denna fo- lution hade en fyrlig fmak. Lacemus-tindturen rodnade deraf, och effervefcerade med krita. 2 Drach- 1890. Of. Nov. Dec. 278 a Drachmer af detta faltet deftillerades utur | gias-retort Öfverlöppen eld. Det kom ftrax til at flyta, blet fvart och ikumrnade ftarkt; uti Retort- halfen fublimerades et brunt falt, fom luktade fom en blandning af Sal Benzoinum & fuccini. | Uti retorten qvarbletvo i gran kol. Recipien- | ten innehöll et brunt liquidum , utan något | fpår til olja; det hade dylik lukt fom fublime-: | rade faltet ; det höll ock något af famma falt | uplöft, fom medelft lindrig evaporation fkildes derifrån. — Sublimatet vågde 35 gran, hade fur Imak , löftes lått i Spiritus vini, men fvårare i vatten, och brann i elden med låga. Concen- ererad vitriol-fyra blir af detta falt uti deftilla- son fvart, fkummar ftarkt, famt deftruerar fal- fet aldeles. . Af alt detta fes fäledes , at detta alt kommer at ftå ibland vegetabilifka fyror, under namn af Mjölk-Säcker-Syra. My ölk-fåcker-[yrans förhållande med lut-falter. 6. 7. Uti en het uplösning af vinftens al- kali flogs af depurerade Mjölk-fåcker-fyran li- tet 1 fender, tils ingen fråsning mera mårktes. Blandningen tjocknade ftrax af fmå cryftaller, hvilka fordrade 8 gånger få mycket kokande vatten til deras uplåsning., Sedan vatnet käll- nat, fkilde fig ftörfte delen af cryftallerne åter derifrån. Med mineralifkt alkali förhåller fig vår fy- ra på famma fätt, dock behöåfvas allenaft 5 de- lar kokande vatten at uplåfa en del af detta neu- tral-falt. Om til denna uplöfningen blandas något af vinftens-alkali uplösning, upkomma genalt en mängd fimå cryftaller, i grund af när-' ma- 274 1780. Of. Nov. Dec. mare affinitet til fyran. Bägge deffe falter äro fulikomligen neutraliferade. Med flygtigt alkali faturerad, fås en Salmi-: ac, fom efter lindrig torkning är fyrlig. I de- ftillation fläpper den förft alkali volatile , fom” = fäller kalk-vatten; fyran, fom qvarblitver i retorten , gifver fedan uti ftarkare hetta fam- ma producta fom i &. 6. anfördt är. Med Jard - Avter. $. 8. Mjölk -fåcker- fyran utgår med alla jord-arter, uti vatten ouplöfliga falter. Jag vil, derföre allenaft anföra de förfök, fom jag med henne anftält på precipitations vä- gen. Om Tungfpats-jord, uplöft uti falt-eller falpeter-fyra, drypes uti en kall uplöfning af vår fyra ($. 6.), faller ftrax jorden förenad med fyran. Med Kalk ”uplösningar förhåller fyran hg lika få, men gips-uplöfningen blir odecom- ponerad. iika få år aet- befkafradt med magnelhix uplöfningar uti mineralifka och vegetabilifka fyror , och med älun- Jorden: dock med of- vannåimnde neutral-falter blifva dé alla decom- ponerade. Med metaller. $. 9. Denna fyras förhållande med metaller år det famma, fom med jord-arter. I anfeen- de til menftrui fvaghet, emedan vatten fa litet af vår fyra kan uplöfa, verkar den knapt mår- keligen på metaller, men med deras jord-arter, upkomma i vatten fyårlöfliga eller aldeles olös- liga falter. Argentum nitratum fälles af Mjölk- facker-fyra fom et hvitt pulver; likaledes mercu- rius-och plumbum nitratum. Ferrum, cuprum, - 210- 1780... OM. Nov. Dec 275 Zincum- och magnefium vitriolatum precipite- ras ej. Stannum- och mercurius falitus de- componeras ej; men plumbum falitum precipi- teras. De uti 6. 7. omtalte neutral falter de= - componera alla metallifka folutioner. a Luft/pringare Gazellen, af Colonifferna Springbock kallad, ifrån Sodrafte delen af Africa, Befkrifven och afritad af : ANDREAS SPARRMAN, Med. Do&, I henne år åtminftone en af de tåckafte, om 27 icke den aldravackrafte Gazell fom finnes i verlden, hvilken, få vål fom Gazell «flågtet i allmånhet, utmårker fig med eldiga och fkö- na Ögon; få at, uti en del af Orienten , man ej otjenligen råknar för den högfta compliment tilet Fruntimmers fkönhet, at fåga: Edrå ögon likna en Gazells Y. Moses (Deuteron. 14.) tyckes hafva ment detta diur med tin Di/chon; emedan de 70 uttol= kare, til Öfverfättning af det ordet, nyttjät nam net Pyrargus, hvars bernårkelfe, Uropygium als bum, bålt med denna Gazell intråffar. Ptintivs (VIII, 53.) nåmner ock en Fyrargus: lika få Ju- VENALIS (XI, 148.). Jag nåtmnde, at detta djur var en af de tåckafte Gazeller: det år vifferli= ; r gen +) Se Profp, Alpini Hiforia Zgypti I, 232, 2356 1780. OM. Nov. Dec. gen 'den vackrafte af alla dem jag fåg i Africa. Var äfven den aldra-allmånnafte, i det bån- feende, at den på ina ftillen befans til långt frörfe antal, ån fnart fagt alla de andra flagen tilfammantagne: 'Imellan £'Kinkaj och t Kautkaj eller bågge Veshrivieren, har jag fett dem i ftörre och fmåärre hjordar, fpridda öfver flit- terna, ibland få längt fom Ögat kunde fe, och om jag lågger tilhopa, hvad jag ibland på nå- gon dagsrefa til hålt koörimit etde, få fieg de- ras antal til fiera -tufende. I de få kallade Boc- ke-Velden fkola Ge i myckenhet finnas. Uti Gonverneurens Vivarium , föddes och viftes mänga af detta faget; - Icke defto mindre har et få allmånt och få vackert djur bittils faknat både en nägorlunda hyggelig afritning, och mycket, fom tjenar til defs befkrifning och hi- ftoria. I anfeence til detta, kan jag hår ej döl- ja "min förundran, at Mammalia, denna huf- vudgren af Naturens förnåmfta Rike, fom in- nefattar fjelfva mennifkan, fkall vara henne få. litet bekant, och åndock af henne få litet un- derfökas: Genom förfummeife hårvid, hafva ju Lejon, Tigrar.och andra viidjur, åtminfto- ne i Africa, altför obehindradt fått utöfva fin våldfamhet i Djurens rike. De haiva infkrånkt fjelfva mennifkan inom viffa grånfor, få at hon åfven inom fina egna boningar måfte båfva för dem. - Hvad egenteligen denna Gazeilen an- går, få förtjenar den at, jämte de andra fka- pelfens. verk, forfkas; få nåra fom möjeligen fke kan, på det man få mycket nårmare uti den- famma må låra kånna famt vörda All tings Må- fare. Egennyttan, fom få mycket hos ofs plå- gar gålla, borde ock förmå ofs dertil. Tycdeka hn zel- få 1780. OQO. ov. Dec: vigd Gazeller borde, til flera med-mennifkors nytta, göras tame och vallas på de ftållen, deråft nu de beta til rof för Lejonet, hvars likafom få- ra-hjordar de, enligt Hottentotternas uttryck, egenteligen utgöra. Mig tilkommer imedlertid at meddela förft nogare befkrifning på detta djur, och dernålt, 1å mycket: jag erfarit om dets. lynne, Högden år 22 fot; från nofens-fpets til hor- nen, äro 7 tum; från Born til öronen,2 tum; från oron tu lvants, 3 fot, och 3tums. fvant- fen år något mindre ån en fot lång; Öronens långd år 63 tum; hornens långd efter deras bögning år 7 tum; tjockleken om. hvarderas batis 25dels tum, och afitåndet ifrån hvaran- nan derftådes 1 tum.. De gå fedan, fåfom rit- ningen utvilar, mer och mer ifrån hvarannan, tils de, vid ådelar vid pafs af lin långd, ega in-: emot 5 tums afftand, då de federmera med fpet- farne böja lig inåt och på 32 tums diftance komma hvarannan nåra. Detta tycktes mig va- ra den allmannalfte böjningen på deras horn... På de tamde i Gouverneurens Vivarium mårk- te jag annars, at de mycket varierade, få at fomlige hade fina hora böjde framåt, likafom Naguer de Burrfon, fom. XI tab: 34. på andre. åter voro de bakåt böjde. Detta år få mycket. nödigaré at erinra, fom en fadan hornens för-. åndring kunde förleda Zoologer til at göra flera Tpecies af en enda. Likaledes färjag anmärka det bågge könen af denna Gazell hafva lika- dana' och ftora horn, emedan H:r PALLAS, Spi- cil. Zoolog. I. pag. 10, af KäMmPrErR milsledd, tror honan €ga dem ganfka korta eller inga. Det är jult etter en hona, fom jag upfatt denna min f 2 befkrif- 278 1780. .Q&. Nov. Dec. befkrifning. Samma hona har jag låtit upftop- pa och bevarar den nu i K. Academiens Cabi- net. Til fvar på frågan i Spicileg. Fafcicul. XI. pag. 15, fär jag fvara, det Gretve Burron ej har känt något om denna Gazell, och at Ko- bas horn fa vål fom '”Tzeirans (fe Fafcicul. I. pag. 10.) åro, utom ftållningen, för ftora at hafva kunnat tilhöra denna Garzell. Hornen på detta vackra kreatur åro för öf- rigt helt fvarta, famt nedifrån til något öfver hålften prydde med uphögde ringar. Sederme- ra åro de helt flåte, famt fluta fig uti en hvafs och, fäfom ofvan fades, med en inåt böjd fpets. De nåmnde ringar åro til antalet vid pafs 14 utftående med I å 2 lineers uphöjning, fram- til nedåt likfom fluttande; på fidorne, deråft hornen finnås något plattade, äro de mindre mårkelige, och mellan hvarje ring finnas oråk- neliga fmå longitudinella ftrig. Ingen Porus ceriferus befans nedom Ögat. Den målft rådande fårgen år mer och min- , dre blek-brun, eller en ljus råft-fårg. Derfam- ma intager 2 tums rymd af pannan nåält fram- för hornen, gar imellan dem öfver hela nac- ken och halfen (en fmål rand af defs fråmfta undantagen), likaledes öfver rygg, fidor, yt- tre delen af låren och hela bakbenen, men utgör allenaft en fmal rand på det fråmre af frambe- nen. Hvit fårg befinnes, til en och annan tums bredd, öfver bakre hålften af ryggftrången fortfar Öfver och omkring Anus, infidan af baklåren och hela buken, bakre, yttre och in- re fidorna af frambenen, bröftet och bringan, hvarifrån den går i en fmal rand fråmlt, längs rela 2780. OM: WVöv. Dec. 279 hela halfen, och utbreder fig på det öfriga af hufvudet, undantagande en tums bred måöårk- brun rand på hvardera fidan , fom går ifrån mungipan Öfver Ögonen til hornen. En half- annan tums bred rand, af dylik högbrun Um- bra-fårg, ftråcker lig ifrån fram- til bak-låren, och utgör fåledes en gråns imellan den fnö- hvita buken och det råft-fårgade af fidorna. Något mörkbrunare åro åfven de håren, fom omgifva det hvita af ryggen och anus. Svantfen, åtminftone til fin nedre del, eger ej mer än en gåäs-pennas tjocklek, och år på undra fidan utan hår, men utåt allenaft luden, med helt korta hvita hår, undantagande mot fpetfen , deråft 1 å 2 eller 22 tums långa fvart- bruna här vidtaga, hvilka flå flållde utåt, fom tekningen utvifar. Öronen åro afkgrå, ganfka korthåriga och härbara; hvitgra fmå här intaga defsutom Öro- nens bafes framtil och hela deras bråddar. Inuti voro de målt nakne. OÖgonbryn och nå- gra korta murrhår voro fvarta. Håren i all- månhet åro ganfka fina och tåta, af en half tums långd. Men de mörkbruna, fom grånfa intil det hvita på bakre delen af ryggen, åro ifrån 2 til 3 eller 33 tum långa. Samma långd ega de hvita håren, fom fitta nårmaft intil de nyfsnåmnde; men det medlerfta hvita år kort- härigt, fåfom det öfriga af kroppen. Ånda- målet med de långa bruna håren år, at til ftör- re delen och merendels betåcka det nåmnde på ryggen mjållande hvita, hvars/verkeliga glans och renhet dymedelft tyckes förvaras, på det djuret, med det faminas utbredande til hela 6, 37 8 el- 80. > 17806 OM Non. De: 8 eller 9 tum vid'viffa tilfållen, få mycket mer må kunna pråla. Detta utbredande hånder i fynnerhet, då Springbocken gör höga hopp/eller fprång, och fädana plågar djuret aldrig underlåta at göra, > då det förföljes. Utan ankar affeende, ån at nårmare betrakta denna befynnerliga er ser fka- pen, efterfatte jag åtfkillige gånser "förre och fmårre hjordar, i fullt ftråckande galopp. Det var då tillika få luftigt fom befynnerligt at fe, huru de hoppade ötver hvarandra, til 2 äå 3 famnars, ja vål längt förre högd. Ibland g jOr- de de 3 eller 4 fprång å rad, men cktes der- med juft ej komma fortare undan ån de, fom imedlertid fortfatte et jämnt lopp med et der- imellan blandadt måtteligare hoppande. Ån min- dre förfprång vunno de med fit högfta hoppan- de. De fyntes då likfom långre qvarhångan- de uti luften, för at, kanfke, med et flags fkryt fe fin förföljare öfver led. famt jämte utbre- dandet af det hvita öfver ryggen, utmårka et flags hot, hvilket mot andra fiender ån men- nilkan torde något kunna utråtta. Kropps-ftållningen under det högfta af fprån- gen var åtfkillig. Ibland fåg mån Hör med ryggen i en båga upåt, hufvudet ned och alla 4 föttren tillammans. Ibland ftod ryggen i en Ni få at buken bugtade nedåt, hvarigenom nacken och gumpen kommo tåm: meligen nåra hvarannan, famt fram> och bak - fötter få myCc- ket mera åtfkildes. Genom jagande låto de fig fnart fkingras, få at jag inom kort ej hade fiere ån 2 eller 3 at törfölja. Annars, få fnart hela fkocken tått något RE RA AE Mbo OG. Apr: Leg 281 något: förfprång , ftadnar den och vånder fig: Om, 'atude .på tur förföljare,. Det, är: nåttan I fådan ftållning, fom djuret på den bitogade rit- ningen föreftälles, famt fåfom tillika något ut- bredande det hvita öfver fin rygg och gump. Springbockar åro för öfrigt ganfka fnabb- fotade, få at en dugtig och hårdig jagt-håft fkulle fordras at taga fatt dem, De åro annars ej mycket fkygga, utan låta flundom en fkytt til fots eller hålt komma inom håll på fig. Köt- tet år våltmakande, och har en mera fattig och fin famt mindre vild fmak, ån de andra Ga- zellers. Mig beråttades, at då torrare år långre in i Africa infalla, fkola Springbockar i otalig . mångd begifva hg til de Capfka Colonierna, famt hålla merendels fin våg rått fram, tils de motas af hafvet, då de åter fkola vånda om famma våg, och många Lejon efterfölja. H:r PENNANT kallar detta djuret White An- zilope. Fx PaArras kallar det Antilope Pygargus. S. N. nåmner, et djur, under namn af Capra cer- vicapra ; det kunde tros,at dermed menas Spring- bocken, efter fom en någorlunda motfvarande «ritning hos HouTTEIN citeras, 'men det Öfri- ga tyckes ftrida deremot, i fynnerhet den al- de'es olika Figur hos Dopart, hvilken ån- då fåfom god anföres. Namnet Cervicapra, få- fom beteknande en medel-fort imellan Hjortar och Getter, kan defsutom låmpas på hela Ga- zell-flågtet. FNL T 4 Pra- 282 1789. Oér. Nov: Dec. MPR YPIATU Precipitations Förfök med Platina, Nickel, Cobolt och Magnefium; af TORBERN BERGMAN, i Nedan man i flere 1000 år ej vetat af mer ån Ir Metaller, hafva åndteligen 4 blifvit nya up- tåckte i nu löpande hundradetal. De äro fam- telige i Sverige förft til fina hufvudfakeliga egen- fkaper och våfenteliga kånnemårken utitakade, nemligen Cobolten, år 1733 2), Nickel, 1751 b), Platina, 1752 ce) och Magnetium, 1774 d). Ehu- ru de tre förlte i vår tid af de flelte Chemilter årkånnas för fårfkilde, bör dock icke förtigas, « at atfkillige ånnu finnas benågne, at anfe en eller flere af dem för blanningar af andre för- ut kände, Ju nårmare de hittils blifvit under- fökte, defto mer hafva dock yppade tvifvels- mål fkingrats. Men fom ingen, mig veterli- gen, hittils vederbörligen underkaftat dem pre- Cipitations-prof på våta vågen, har jag nyligen anftålt dylika, och får nu den åran at derom aflemna kort beråttelfe. 2. Platinas förhållande med Alkalier år re- dan tilförne i deffa Handlingar omnåmdt e), Jag fre mo MV — LL nn —— nn MUM— LL] a) Acta Upf, 6) K. Vet, Ac. Handl. c)K. Vet. Ac. Handl, 8) K, Vet, Ac. Handl ; Nova Atta Upf. Vol. II, pag. 135» 246; SCHEFFERS Chem, Förelålin, pag, 390: e) K, Vet, Acad. Hanäl. 1777. 1280: ;. OM. Nov. Deo 283 jag får endaft nu tillågga , at hvarken vegeta- bile eller minerale, aératum eller caufticum, år i ftånd at fullt nederflå alt, fom uplöft är. Fållningen år gul, mer och mindre dragande tillika i rödt, men mörknar under torkningen, och blifver nåftan fvart. Utplockad Platina I centner, eller 190 prober-marker, har med al- kali minerale aératum ej gifvit mer ån 34, och med caulfticum 36, ehuru noga faturationen blif- vit paffad. Således mätte fjelfva neutral-faltet, fom vid fällningen alftras, kunna hålla de öf- rige 3 qvar, åtminftone då de åro förfedde med få vidlyftig yta, fom hår under förfta affön- dringen. At nårmare låra känna omftåndigheterna vid precipitation med andra metaller, uplöftes 1 Centner utvalde korn, folutionen utfpåddes med dubbelt få mycket deftilleradt vatten, och tunna Zinkfkiivor tillades efter hand, til defs ingen ting vidare löåftes. Den uplöfte Zinken utgjorde 416 marker, hvilka vifade någon frås- ning nåftan under hela löfnings-tiden, ehuru Platin& -folutionen var få måttad, at ilagde fjäll af denna metall icke vidare blefvo angrepne, faftån kokning anvåndes. Under Zinkens uplöfning, afföndrades en fvart fvampig materia, hvilken famlad, tvåttad och torkad, vågde 77 marker, Denna, utfatt för läga medelft bläsrör, gifver i förfta ögna- blecken en grå rök ifrån fig, fvarta fårgen för- fvinner och blifver grå, något metallifk, Rö- ken tycktes vara mercurialilk. | Lågges en fmula af fvarta precipitatet uti en fmålt pårla af fal microcofmicus, få röker den TS förft e8a — 1780: OM. Nov. Per förft och genom ytterligare fmåltning ingår den i faltet, famt blifver hvit, metallifk, dock utan at fmålta ihop til kula, 1å framt icke en gan- fka ringa partikel i helt litet falt med full ityr- ka anblåfes. - Öfverlaftas kulan, fä opaliferar den vid afkylning ganfka vackert, fkiftande i fynnerhet med grönt och rödt, men efter itark omfmåltning , förblifver den gemenligen klar. Med borax år förhållandet nåftan lika, men opa- liferingen vifar fig något trögare. Den klara liquor, fom quarblifver , fedan vid 15 graders vårma ingen Zink vidare löfes, år til fårgen gulaktig och fynes ånnu hålla li- tet Platina qvar, ty genom evaporation affön- dra fig några gula gryn, i fynnerhet om litet alkali vegetabile tilkommer. Svarta precipitatet drages ej af magneten, hvarken för eller efter glödgning. Alla andra metaller precipitera åfven Platina- 3. Nickel, löft i falpeterfyra, gifver en klar och höggrön folution, fom bekant år. Den- na fålles lått med alla alkalier, i hvad tilftånd de ock må vara. En centner fålld med zalkali aératum, blir hvitgrön, åfven efter torkning, famt våger omtrent 135 marker: med caufticum fkönjes ingen annan fkilnad, ån mindre vigt, nemligen vid pafs 128. Måttad blodlut gif- ver nåftan dylikt precipitat i affeende på får- gen, dock drager det i gult och mörknar un- der torkning anfenligen, få at det blifver helt mörkt, fallande föga mirkligen i brungrönt. Tvåttadt och torkadt våger det omtrent 250. En 580. OÅ Növ. Dec. 285 «ec En vål mittad folution, fom håller 1 Cent- ner uplöft af vanlig regulus, hvilken efter rålt- ning vinnes genom förlta redudtion, fållde på ilagd Zink 17 marker arfenik i fvart metallifkt pulver och det vid 15 gr. värma. Brukas här- vid ftark hetta, få hvitnar precipitatet genom calcination. Den nedfallna arfeniken har dock få flark "attradtion til Nickel, at han vid pre- cipitation tager med li en mårkelig andel, fom Jått röjes i borax eller fal microcofmicus, ty, fedan arfeniken med vanlig hvitlöks-lukt afrökt, befinnes den finå!ta pärlan fårgad, fåfom af Nic= kel. - Under atfvalningen förfvinner åter ni- fan all fårgen, hvilket tyckes vifa, at åfven Zink finnes i precipitatet.. At få tilgår, fom nämndt år, mårkes ån tydeligare, om folution : har ötverflöd på fyra och tillika någon ftarka- re hetta. nyttjas, ty då nedfaller utom mörkt pulver, i början en ftor hop hvitt, hvilka til- hopa utgöra til och Öfver oo marker. Hår- vid minfkas dock icke mårkeligen folutionens gröna tfårg, fom borde hånda, i fall Nickeln vore hufvud-åmnet i precipitatet. Om det lö- fes i acidum nitri, hvilket fker lått med tilhbjelp af vårma, fås en ljusgrön folution , fom med blodlut gifver höggult nederflag , til tecken, at Zink deruti ymnigt ingår, hvilken gifver dy- likt. — Nickelns nårvarelfe fkönjes af folutio- nens fårg och fmåltningar för. bläsrör med Bara elr dal microcolmicus'; . atven ..genom reduction, då några procent Nickel-regulus erhållas. : Den efter fållningen återftående höggröna folutionen finnes, efter anftålte förfök, hyfa all hn Nickel qvar, på nägra få procent når. AE 286 1780. OR. Nov. Dec. Af de anförde omftåndigheter kan inhåm- tas, at Zink icke egenteligen precipiterar up- löft Nickel. En mittad folution må kokas med Zink, i hvad ymnighet fom behagas, få för- går dock icke gröna fårgen. Den andel, fom finnes i precipitatet, år följakteligen nedfallen genom attradtion kalkerne imellan, och år icke uti regulinifk form , hvilket han berde vara, om Zink fållde honom, fom andra, genom dub- bel fråndfkap. Exempel på dylika metallifka kalkers föreningar lemna Guld och Tenn, Kop- Par och Zink, med ficre £). 4. Vanlig Cobolt-regulus 100 marker, up- löfte i falpeter-fyra, och den röda folution pre- cipiterad med alkali minerale aératum, gifver efter tvåttning och torkning et nederflag, fom år dunkelt blått, dragande i rödt, famt våger 160, men en centner af famma regulus gifver med alkali minerale caufticum allenaft 140, an- nars til anfeende likt det förra, men något mör- kare. Med måttad blodlut vinnes af 100 mar- kers uplöfning et precipitat, til fårgen föga fkildt från det föregående, men helt olika til lynne, fom våger vid pafs 142. Det förfta lö- fes i fyror med fråfning, det andra utan rö- rele och det tredje aldeles intet, hvilket äf- ven gåller om Nickel-precipitater med famma alkalier, En måittad folution , fom höll 100 marker Cobolt-regulus , digererades med lika mycket Zink, men utom litet flam, ville ingen ting falla; Uplofningen koktes derföre ock ånda til fon | et; F) Dif, de diverfa phlogiti-quantitate in metallis, 17890. - - | | | | | | | | | | | 1780. OM. Nov. Dec. 287 het, dock föll icke annat ån flam, fom til en del fåftades vid Zink-fkifvorne, hvilka uptag- ne, tvåttade och torkade, funnos aldeles in- gen ting hafva förlorat. Vatten, flaget på tor- ra refiduum, blef inom kort lika rödt, fom för= | ut, och lemnade efter precipitation med alka- li fixum aératum 135 marker, dragande mer i I rödt ån vanligt år. > Det afföndrade flammet; vål tvättadt och torkadt, var gulbrunt, mörk- nade genom glödgning och drogs af magne- ten, var fåledes en jårnkalk, hvilken under kokningen blifvit afföndrad, af famma grund, iom järnfolution fjelfmant affåtter ochra, ty järn fållesicke af Zink. Den hår vundna järn- kalken är vanligen icke bekajad med arfenik , men litet Cobolt hånger gemenligen dervid, få at borax och fal microcofmicus: deraf får- | gas blå; fyror. löfa den med gul fårg och en tämmelig mångd målte uptagas, innan de vila något tecken til rödhet. 5. Magnefium år den fenaft uptåckta metal- len, om hvilken annorftådes år handladt g). Hvad defs precipitationer med alkalier angår, få gifver I centner med alkali minerale aéra- tum omtrent 180 marker, med caufticum 1068 och med phlogifticatum 150: det förfta hvitt, vanligen mer eller mindre fmittadt med brun- aktiga atomer, fom orfaka en vifs grad af gul- het; det andra mörkt och det tredie faller i början blått, men fedan hvitgult, hvilka bågge blandade och famlade tilhopa, gifva efter tork- ning en mörk i grönt dragande maffa. Vid. up- s) Opufc, Chem, Vol, II, pag. 201, 298. > 780) OM AN--A uplösning af regulus blifver altid et mörkt pul- ver affkildt. Med acidum vitrioli har jag af 100 marker arhållit dylikt vid pafs 7 marker, hvil- ket år fvartbrunt, lått, fjälligt, detonerar håf- tigt med falpeter, tingerar fyror med gul fårg. ät en ringa mångd järn, dom utdrages, men löfas för öfrigt icke vidare. Detta förhållan- de utmärker et lynne aldeles lika med blyerts (plumbago). En klar folution af det uplöfliga efter 1 cent-' ner Magnehum med acidum vitrioli, har med Zink endaft fållt-6 marker mörkt, tungt och metallifkt t pulver, hvilket fårgade tal microcof-" micus höggrönt och gjorde ”borax röd, opak, jult fom koppar, men minfta delen af preci- pitatet var dock koppar, ty en anfenlig mångd: målte löfas deraf i falpeterfyra, innan någon blå" het vifar fig; och om folution blandas med mer alkali votatile , ån til fyrans måttande behöt- ves, faller et hvitt fva am pigt pulver, men Öfver= ftående liqvor vinner. allenaft en fvag blaåhet. Det hvita famladt och tvåttadt, löftes lätt af fal- peter-fyra och fåldes med blodlut dels blås: dels gulaktig, få at det fynligen fans famman-: fatt af Zink och järn. 1 följe Härutaf precipiteras ej Magnéhum” af Zink, utan allenaft fråmmandeinblanningar, fom enligt attra&tions-ordningen vika för Fihes ken. Således! måfte Magnefium tillika med den parat Zinken vara qvar i folution, hvilket ä i ock -tydeligen vifar fig, om fållning a anftålles med alkali, ty precipitatet fvartnar i eld, famt löfes i borax och fal microcofmicus med den fårg, fom Magnelium gifver, hvilken likvål- hår | | 1780: OM NNNMOv: de 289 hår under aftvalningen förfvagas eller aldeles | utplånas, i kraft af Zinkens nårvarelfe, hvars verkan i detta affeende år bekant. . | Magnetium, uplöft i falpeter-fyra, få mycket | möjli ot är, utan öfverfkott, fåller på Zink kop- | paren ig sanfka längfamt, dels med tin röda me- tallifka ”fårg, dels i blekgrönt pulver, hvilket ärven hånder med ren Koppär-uplösning. 6. Af anförde förfök kunna åtfkillige flut- fatfer dragas. A) Vore Platina af Guld och Jårn farnto fatt, få borde den med Zink på förut befkrif- na fått. blifvit decomponerad. ;.. Guild fålles af nåftan alia andra, och fullkomligen af Zink hvilken deremot icke räder.på järn, icke en | gångi, då det-med vitriolfyra ar förbundet, fom | annars redigaft. plågar flåppa. uplöita metal-, ler 6). Som nu Platina nederflås oförftörd (6. 2), la tyckes vara tyll anledning Attro, det Jard net deruti icke våfenteligen insår. Den 1:för- föket nyttjade Platina höl | orntrent 3 järn, men denna - tilfälli liga inblanning finnes ibland flöÖr- re, abland mindre. IgG: precipitatet har jag icke kunnat finna ringafte foår på järn, fedan fal--miecrocofmicus dermed fere gånger blifvit. fmålt för blåsrör , intildefs faltpårlan icke vi- dare tingerades. [By Enligt förföken, fållas Nickbl Cobolt' och Magnehium Iker bidare af Färikl ån i af? feende på främmande inblanningar ($$. 3, 4, 5). Som nu, järn ER rat alla andra bekanta me- Fen oenogA PE k . . a . oh) Dif. cit, f. IV sd. 200 1780. OM. Nov. Dec. metaller nederflås af zink, få tyckes den flut- fatfen vara oftridig, at antingen åro deffe tre half-metaller viffa föråndringar af järn, eller ock aldeles fårfkilte frän alla Ofrige. Hår kunde vål invåndas, at til åfventyrs naturen har utvågar, hvarigenom två eller flere få innerligen kunna förbindas, at zink ej förmår föndra dem, ehu- ru en del enfame altid för denna gifva vika. Detta gåller, få fnart dylikt kan med förfök be- flyrkas, men defsförinnan år det blott en gifs- ning, hvars omöjlighet ej kan bevifas, och på få lös grund bör man ingalunda bygga i natu- rens underfökning. Hvad nu den tanken vidkommer, at Nic- kel, Cobolt och Magnefium torde vara vifla föråndringar af järn, få kan icke nekas, at ju, utom den ofvannåmnde, flere omftåndigheter tyckas göra den trolig. Ingen metall finnes under få många nog fkiljaktiga fkepelfer. Tack- järn, nödfatt och hårdfatt, kallbråckt, rödbråickt, fmidigt, ftål, m. fl. hafva hvardera eget lynne och åtikilliga gradationer: jårn kan både på torra och våta vågen frambringa flera färger, rödt, gult, grönt, blått, brunt, m. m. faftån juft icke på famma fått, fom de i fråga varande haif- metaller: alla fpår af järn kunna ock nåpligen fkiljas ifrån dem. Hvad möda blifvit anvånd, at vinna järn-fri Nickel-regulus, år annorftådes befkrifvet i). Ju renare den blef, defto tydeli- gare vilte lig järnet: ja! regulus blef få magne- tifk, at då den fönderflogs, drog ena ftlycket det andra. Jag vet vål, at fådane reguli kunna fram- vifas, fom icke lyda magneten, men man kan låt- £) Differt, de Niccolo, 1780. «Of Mov. De > 291 låttelisen och utan tilfats af järn göra dem dra- gelige, om de båttre renas. Nickel, precipite- rad utur hepar fulphuris, Role i fynnerhet fkiljas-från 265 SR er hvarefter. han finnes magens välde undergifven. Cobolt och Magnefium åro vål icke hittils unt Årsentlade få många renings- -prof, fom Nic- kel, men förlöken vila noglamt, huru envilt de hålla järn qvar,: eller åtminftene utur allahan- da åmnen förmå deraf antaga en fmitta. Til ytterligare bevis på järnets fynnerliga fråndfkap ed Nickel och Cobolt, må anföras, ät uplöfningar at någorlunda rene reguli kun- na kokas in til torrhet, utan at flåppa ochran, hvaremot järn, antingen enfamt, eller i blan- ning med nagon af de ellofva samla metaller- ne uplöft i fyra, altid på nännda fått röjer lin nårvarelle. Hvad nu anfördt blifvit, utmårker vål en ftor enlighet imellan järn, famt Nickel, Cobolt och Magnehum, men innan af rent järn nägonde- ra kan frambringas , är bevilet icke fullgiltigt. Tvärtom fynas anitälte förlök gifva vid han- den, at nägot annat mälte vara tilftådes. Et rent jär n KElEg utan ivärighet i eld calcinera lig och blir ikört ganom ne dfn nältning med vanli- ge ör en den renalte Nickel blifver icke | allenaft Imidig, utan'ock får på det envifaite emot Calcination, famt vinner en gravitas fpe- eifica '0,600: Fn dylik fmidighet vifar blan- ning af järn bth Cöbet t, då arlenik icke år når- varande; äfven dylik hårdnaåckenhet i:eld, hvil- ket 'år orfaken , hvarföre arfenik ibland år nö- dig til blätt glas, fom endatt vinnes genom Co- U | | «bolt- I [RT 202 1780. OR. Nov. Dec. bolt-kalk. Således måfte i deffa blanningar, ut- om järnet, vara någon annan metall, fora hin- drar defs förbränning: denna tyckes vara fmi- dig; få ftrång-fmålt fom ftångjärn; nog tyn- gre ån järn; ftå ganfka envilt emot calcination och ej fållas af zink. C) Om Nickel, Cobolt och Magnefium fins imellan jämföras, få finnas vål famtelige kom- ma Öfverens deruti, at de, friade från arfenik, åro ganfka ftrång-fmålte; at de begårligt för- enas med arfenik, och då den i vifs mångd år nårvarande, icke lyda magneten; ät de nåpli- gen kunna frias från alt järn, få framt den fat- fen år pålitelig, at utom jårn ingen metall dra- ges af magneten; at de i möjeligafte måtto re- nade, ega någon fmidighet, hvarpå åfven Magne- "fium gifver ibland prof; at de alla fålla måitta- de filfver-folutioner, hvilket ej jårn förmär, m. m. men de vifa dock flera ganfka fkiljaktiga egenfkaper. Magnefium år både til gravitas fpe- cifica, fom år 6,850, och fina befynnerliga för- måögenheter, fkild få tydeligen, at ingen, fom med honom gjort förfök, låtteligen kan för- blanda honom med Nickel och Cobolt £), men deffe fenare två angifvas af en berömd Chemilft i våra dagar, at verkeligen vara i grunden fam- ma metall. De omftåndigheter, fom i föregående Mo- ment anföras, vifa utan tvifvel en fynnerlig Ööfverenskommelfe , men andre kånnemiårken lemna utvåg, at tydeligen fkilja dem åt. Det fom gifvit anledning til irring, år, at Nickel me- rendels år fmittad och fväårligen renas från all Co- &) Oputc. Vol. 1, 1780. Off. Nov. Dec. 403: Cobolt, famt tvårtom. De kunna likvål befrias från hvarandra, och då gifver Nickel aldrig blått glas, ehuru mycket, dock ren, arfenik tilfåttes; aldrig fympathetifkt blåck ; aldrig röd folution med fyror, ej heller Cobolt grön; re- nad Nickel kan hopfmåltas med filfver, men ej Cobolt; at RAR 1 centner uplöft filfver, fordras nåftan dubbelt få mycket Nickel, fom Cobolt, o. f. v. Bly och Wifmut komma i långt ere egenik gaper R erens, men de anfes dock bjöd skal r får fkild för Sluteligen får jag sälla at ehuru Herr Bergs-Rådet BRANDT redan för fnart 50 år fedan upgaf Cobolten fåfom en egen 'metall, likvål ne- kas det ånnu af några nyare, i fynnerhet i Sa- xen. Man tror, at ”det fom fårgar fmalts- glas icke en gäng år metallifkt åmne, egenteligen, emedan en art få kallad Cobolt-mulm fkall gif- va blatt glas, men ingen regulus. -Jag har vål icke hittils haft tilfålle, at underföka dylik mulm, men af det föregående fynes, at Cobolt, fri från all arfenik, år i högfta måtto fvår- fmålt, och förmodelig gen är der orfaken, hvar- före med van! iga anitalter här icke: vinnes te- gulus.. För öfrigt har jag förfökt många flag Cobolt-glas, hvilka alla med fvart flufs gifvit regulus, dock ganfka I liten, emedan fårgande kraften af denna metall år mycket rik. Jag har ock med blod-lut precipiterat Cobolt-folutioner i fyror, reducerat nederflaget och fått regulus med tingerande och alla öfriga förmögenheter. Som nu intet exempel finnes, at måttad blod- lut kan fålla annat, ån metallifka ämnen, få måfte det fårgande hår vara fådant, emedan det helt och hållet nedfaller. Flera bevis låra icke behöfvas. Ta RÖN, 294 1780. GG. Nov. Det. Om 'Skiff ergängerna i Finlenrd, och Tak friffer 2 Gem; E PEHR -ADRIAN GADD. d 2 MM + Hinlands allmannafie hållebergs-arter: äro vål den grå och röda ecraniten, af hvilka Gen fenare, i fynrerhet i Norra delen emot Ia- vaftland, .Kerfti och Torneå Lappmark, år rå- dande: men cGels följes, dels affkåres den ock hår i Landet, ån 2f ymniga Hornbergs och Fåltfpats trakter, än ock ai kalk, fanditen och fkiffer -gängar. $. 2. I Björneborgs Lån tråffas i fynnerhet en vidlyitigs och mågtig ftående flifter-gång. Oftra fidan af den fiora landtryggen, fom år en fortfåttning af Sewebergs ryggraden, och hvilken fkiljer både Cajana Lån ifrån Ryfsland, famt Cajana Lån ifrån Savolax, fom ock hela Ofterbottn ifrån Tavafiland och Björneborgs Lån, tyckes denna Skiffer-gång attölja nåftan oaibrutet. I våfier af dennå landtrygg , har den hårtils i mera enftaka gångar röjt hg. $. 3. Ifrån Sådankyle, Kemi, Kufamo, Pal- damo och Cajana landtryggs- trakterna i Öfter-. bottn, finner man redan fpår på denna Skiffer- gång. At döma af de handftenar, fom mig blif- vit tilfände, beftår Skiffern på deffe orter mått af en mer eiler mindre fin mo-jord, | nos 1780. > OM. Nov. Dec. 205 nos aj, fom af lera blifvit hopgyttrad, famt år faledes. en Schifltus Leptamnofus glutine argillaceo. Nad Sådankyle Skiffern år mörkgrå til får- gen; Paldamo Söckens ljusgrå med ga aka | iten inblandning af fkimmer; Kemi Skiffern, hvil- ken lr Bero: måltaren LILJEQVIST uptåckt på båda fidor om Kemi ålf, ej längt i ifrån Kyrkan, beftår af en mågtig gång frående fvart Skiffer. Alla deffa Skiffer-arter fuga ganfka litet vatten uti lig; förvittra intet i luften; blifva igenom bränning i eld icke fköra , utan hårdnar faft mera Såcankyle Skiffern deraf. Af alla, tyckes ock Sädankyle Skiffern vara målt låttklufven, at kunna fördelas i de ftörita ILameller eller fkilvor. $. 5. Schifius. micaceo avgillofus, mollis, cultro fridbilis ; denna löfa ljusgrå ler-fkiffer med fkim- mor andning,. bar mig ; blifvit tilfånd ifrån Il- od Socken i Öfterbottn. Hvad ymnoghet der- af finnes!) år mig obekant. ; RR til den kjesaktiga Vittring, fom på några handftuffer vilte lig, tyckes den ej vara a för vittring i luften: men de profftycken, fom ej hylfte den- na inblandning, höllo vodt Prot 1 eld, härd- nade och fingo ingen tilöknin Ji tyngden, falt de, efter calcination, lågo öfver 4. dagar i vatten. Denna löfa lerfkiffer år annars ej mycket ofik den, fom brytes vid Man rsfeld, Conradswalde och Prausnitz i Schlefien, och "där förer kop- Nu ör famt i hvilkens Skiffer -vittringar ERE ON OReR ay Leptammos, mo-jord, beftår af et mjölaktigt fint gry, af Jämnlika, fmå, hårda delar; hopgyttrar i eld, hvar- före ock POTT anfer och kallar denna jord -art för pulvis argillg indurata. 296 1780. OR. Nov. Dec. Kongl. Preuffifke Öfver-Bergs-Rådet GERHARD påftår fig åfven ibland hafva funnit verkeliga Borax - Cryftaller b). $.6. I öfre delen af fidftnåmnde Ilmola Socken och den Landthögd, fom fkiljer Björneborgs Lån och en del af Tavaftland ifrån Ofterbottn, tråffas den landtryggen, fom igenom Kyro tio- ra Skogen och des Tall-moar fluter fig i hafvet, norr om Saftmola Socken i Björneborgs Lån, och hvilken fal. H:r Landshöfdingen Baron TIiLAS anfett för fifta ftjerten af Sewebergs ryggen. I hela denna ftråckan förekomma allmånt fand- flens Skiffer-gängar, hvilka, ehuru de ån af fand-åfar, ån ock af jordhögder uppe i lancet, famt nårmare åt hafs-kuften af enftaka berg, förfånkas och af ften-ras öfverhöljas , tydeligait och i ftörre vidd, åter ymnogt vifa tig vid Björneborg och i des Skårgård. 6. 7, Schipus arenarius , granularis, compattius, durus; denna fandften varierar hår på orten med röd och hvit fårg; ån finnes den ock of- ta flåckig; år af lika art, hårdhet och fafthet, fom Roflags fandftenen , famt vifar lig åfven på andra fidan om hatvet vid Gefle Stad. Vid Björ- neborg röjer den fig ock i de ytterfta klippor och fmå öar emot hafvet, fåfom vid Capel- hamn, Råfsön, Såbbön och annorftådes. $. 8 Ifrån denna orten börjas fedan en ftor och mågtig Skiffer-gång i Björneborgs Lån, i flere grenar, och med flera flags föråndringar. Dock bör jag, förr ån den befkrifves, förut anmårka de fpår och prof på Skiffer- gångar, hvil- b) CARL ÅBR, GERHARDS Beyrtråge zur Chymie und Ge= fchichte des Mineral-Reichs, I. Theil pag. 342. f780: OE: -Nov. Dee 297 hvilka hårtils åfven yppat fig på våftra fidan af Sewebergs ryggradens fortfåttning i Finland: fåledes förekomma i Carelen och Liebelitz Socken ftora trakter af en fvart Hornbergs - Skiffer, hvilken i des låge på 40 å 45 grader vid pafs docerar. I körtlar, flåckar och ftrimmor hyfer den gemenligen infprångd fvafvelkies, famt kan, för des vittring i luften, ej nyttjas hvarken til taktåckning eller vid byggnader. 50: Til: halt och sry är denne Skiffer en Schiflus corneus, argilla martiali pyriticofa indu- ratus; dylike Skiffergångs-trakter finnas åfven i Kuopio och Idenfalmi Socknar i Savolax, men de åro ån mera järnhaltige, kiesaktige och Of- verft i dagen förvittrade, famt i bergens Slåpp- fkölar och nederft i bergen likfom hopgyttra- de på nytt til en art förftenad myrmalm, Vid Strömdahls Bruk har man af deffe jårnhaltige Skiffer - gyttringar budit til at utfmålta järn: men, ehuru de befunnits nog malmhaltige, har järnet af dem dock varit få rödbråckt, at det ej kunnat nyttjas. $.10. På våftra fidan af denna höga landt- rygg framfiryker äfven i Padasjocki Socken i Tavalthus Lån en nåttan lika Skiffergångs-trakt: Skiftern år dock hår något fkimmerblandad, hyfer fmå ftrödda gniftor af kies i fammanfått- ningen, och finnes ej få 'mycket utftålld för vittring, fom de förre Skiffer-arterne ifrån Ca- relen och Savolax. På några ftållen brytes af denna Skiffer, nyttjas ock til brynftenar i fag- de Socken. $. nm. I negden omkring Björneborgs Stad, tager, fom fagt år, den ftora fandftens Skiffer- U:4 gån- >N 208 1780. O&. Nov. gången fin början. Den utbreder fig derifråå förft til Euvia Capell, fedan til Ulfsby och Kumo' Soknar, famt äåtföljes härifrån af ftora vidftråckta' fandåfar och talimoar igenom Kiu- lo, Såkyle; Loimijocki, Nyby; Ufkela, Kikala, Stor-lojo och Karis Socknar til Hellinge-malm vid Heliingfors och Finfka viken "Denne fand- ftens Skiffergang följer fåledes spå 3, 4 a 6 mils afftånd, nåttan paralielt med hafskulen på dens na orten i Finland. Emot hals stränderna och i Skårgården år den grof-tårnige röda Fåltfpaten målft rådande, och imellan defs frå ckning, famt den ftora långhråckta fanditens Skiffergangen, finnas Horn-fkiffrige berg, hvilka utgöra or- tens malmfält, hvaruti Orijerwi Kopparverk ock år belåget. $. 12. - Under det denna RO iffer- gång ifrån Björneborgs Stad fåledes framfiryker; iger nom en del af Björneborgs, AR Tavaltl och Nylands Lån til Hellingtors, hvare ie Sjelffråtftens-trakt, ånda til Friedricshamn vid- tager, finnes den ock ofta i Arödde Qvarts- och Fåltfpats-rådande berg, både i fmå grenar och gångar; ån ock fyller den deffa ftenflags flåppfkölar i bergen, Sådane fpår har man af denne Skiffer i Marie Socken hår vid Abo och Paimala By, fom ock i Orimattila Socken Rn Niemis By i Nyland. På deffe hållen träffa den gemenligen Skimmer- och Qv arts- bland a låter klyfvå lig i tunnare fkitvor, ån den all- mäåänna Sant tens - fkiffern; kan något nyttjas ul taktåckning, famt år tjl halt och gry, en Schi- fur, mica, qvartzo I argilla martiali compofitus. 6. 13. Vid Björneborgs trakten finnes denna. ; | Sand- ireo, ÖR Mov. Doe 299 Sandfkiffer-gång i fynnerhet beftå af mängfalt sry och lynne; ån gr ån rock; gröfre Tar ges den nagot på djupet, 1å-år den mjukare, an Uppe i dagen >» fuger ganfka litet vatten uti fig; kan fållan kl: iv jos i tunnare ikifvor, än til Bor an Teller = tums er kiek, men all: ft i tjöc- 7 4 3 ÖRE men a männa 1 jöc Re kare Oc h gröfre a ölkons den ftår hår åtven nä- fan parbort;r docer likvål mera til et hori- zontelt låge, ca nno ritådes. Dår denne Sand-. ften faller tj tjock uven, nyttj as den med ut- TNäÄrkt nytta, at lå anti lågsa brunnar ifrån botnen up til dagen, til byggnads- ften under vatten OCh öfver jorden. Hr Profeff. och Ridd. Jo. KRAÄFTMAN har af en fådan Sandften upfört des måita Ladugärds "byggnad. I ET .Sockens fandmoar upgrätves ock en art af denne Sand- i hvilken faller nägot grof-grynig, hvaraf, anfeende til defs fafthet och härda gry, hug- dd och tilverkas de båka och flörfla qvarnfte- nar 1 hela landet. På de ftållen den låter bry- ta fig i tunnare ften-fifor, brukas den åfven til tak-tö ickning; men dock 3, af nåfver då un- derlägges. 14. Af fålllynta ådlare ften-arter tråffas ock ofta i Sandflens -fkiffern vid Björneborg, 1) Jafpis-arter, dels en- dels ock maångfärgade, famt ibland dem åfven en mörk -röd Zinopel, smed högröda fpridda fåckar, lik den, fom plå- gar rens vid Längbans- hytta n i Werm eland, föm »eck den qvarts - blandade Schnur-zino- -peliy, hvilken år al ilimån i Ungern: «Jag har ofta funnit dem hålla jårn til 6 å 12 proCent. 2) På Sädön finnes ock, förutan fvart Jalpis, en myckenhet fafta hållar, af en fvart, fin, tåt, när got mo- och ler-haltig grof- klufven Horn- Uj bergs- 300 1780. Or. Nov. Dec. - bergs -art, hvilken antager en få vacker Poli- tur, fom den fkönafte fvarta marmor, och kan med meiffel lått tilverkas och uparbetas. I forn- åldren gjordes och flögdades af detta ften-flag Urner, eller de få kallade Vafa Bafaltica. Defs mindre flycken kunna nyttjas til Proberftenar, Pierre de touche; ty både fvart Jafpis, fom ock den ften-arten vi nu kalle Bafalites, åro bågge för hårda dertil. Af H:r Profeff. och Riddaren WaALLERIUS finnes denne Hornbergs-art i defs Mineral- Syftem uptagen och nåmnd för Cor- neus Trapezius niger folidus. $. 15. Jämte det den förutnåmnde Sandftens fkiffergången ifrån Björneborgs-trakten, $. 1, fåledes framleder defs ftråckning til Finfka hafs- viken, har man ock, icke långt ifrån Björne- borg, kånning på en annan ftor och måigtig gång af fltående fvart Horn-fkiffer, til vid pafs 2 å 300 famnars bredd, hvaruti finnes fpår på rått god Takfkiffer: denne ftråcker fig igenom Björneborgs Lån och Socknarna Carku, Mou- hijerfwi, Birkala och Meffuby inåt Tavaftland i våderftrecken WNW. och OSO, och grenar fig derftådes dels föder om Långelmåki Socken, dels ock i NW. om Tavafthus, i Kalwola och Urdiala Soknar. 6. 16. ' Vid Normark, Pomark och Laffila, fä- fom nårmalt åt hafs-kuften, år denne Skiifer- gång mått Ofverhölgd af ften-ras famt enftaka Skimmer- och Qvartz-rådande berg. I Mou- hijerfwi Socken yppar den fig törft på fiere flållen uppe i dagen, och förnåmligaft vid Sal- mis By. Den iår grå til firgen, fkimmer- och mo- haltig, förftenad af et leraktigt ingen el- er; 2780: 208. Nov.Dec, 301 ler, år en Schiftus griceus micaceo Leptamnofus, £lutine argillaceo: då den tages på nägot djup, finnes han ganfka lått-klufven; famt år hår icke fålllynt, at få fkifter-ftycken af 13 til 14 tums längd, 7 å 8 tums bredd famt af 13, 2 å 3 liniers tjocklek, hvilka dock fällan väga mera, än 1 å 15 & Svenik Victualie- vigt; at den kan nyttjas til ordentelig Takfkiffer, derom är ej tvifvel. $. I luften förvittrar ej denna Skiffer, ef- ter 3 a 10 års förfarenhet : ty flere hafva hår- firdes nyttjat den med utmärkt nytta til tak- tåckning, hvilket ock, efter min anvifning, fkedde ar Herr General-Majoren CARNAL, fom dermed tåckt en vidlyftig byggnad uppå Öf- verlte boftäliet Selkis, belåget 1 denna Socken. Engelfka takfkiffern ifrån Dennubole vid Pad- flow i Cornvall, hvilken anfes vara af båfta flaget, har jag calcinerat i eld jämte denna Sal- mis och Kalvola Skiffern, och når de varit niå- ftan upglödgade, kaftat dem i kalt vatten, hvar- vid jag funnit dem hvarken fkiffra fig , eller blifva löfare än förut, icke eller hafva de fått tilåkning på tyngden, faft de i fiere dygn fe- dan legat i vatten. Detta prof uthårda icke många SKiffer-arter. ma fe 63 ad $. 18. I Carku Socken framftryker denna Skiffer-gång på våftra fidan om Culoveli Sjön, igenom Nokia fltröm in uti Birkala Socken, och förfånkes famt Öfverhöljes hår af klappurhal- tiga jordhögder och vidftråckte fand-åfar. Imel- lan Kalju gård och Memmola by vifar denne Skiffer fig långs utmed landsvågen, famt fin- nes dår ofta tåt, upblandad och infprångd af helt fmå fina granater, af hvilka den dock ic- ke 302 | 1780...0G. Nov."Dec. ke blifvit fkörare, eller derföre utftålles mera för förvittring , ån annars. På bågge fidor om Nokia flröm, röjer den fig tydeligaft uppe i dagen, ftår i gången nåftan perpendiculairt på borit > förändrar fårgen til mörkgrå 3 blifver mera mo- ån fkimmerhaltig ; år ofta upiyld i -dameilerne af järnhaltig kies, fom förvittrar. Icke långt hårifrån ypper den fig ock ibland, få vid Wiks Ladugård, fom på några andra fiållen, fom en vettjeftens art. $. 19. : Både i faft klyft, fom ock i löft ge- fchiebe , får man igen, vid ftrånderne af den fora Nålijerfvi fjön , fom vetter åt Harju Ca- pell och nya Köpingen Tammerfors, den flögd- nyttiga fvarta Corneus Trapezius, $. 14, hvilken fans vid Skiffergångens början vid Björneborg. Et ftycke ofvantör Tammerfors firöm, delar fe- dan denne Skiffter-gång fig i o:ne grenar; med dep ena firyker den i N. O. igenom Meffuby Socken och Teifko Capell, famt Kangafala och Ohrivefi Soknar, til det förut $. 15, omnåmn- de 'Skifferbrottet i Långelmåki Socken , och den andra grenen går i N. W. igenom Låm- pelå och Såxmåki Socknar til Kalvoia Socken 1 Tavaftland. $. 20. I nejden omkring Kuttis och i Ber- get Ahvenas Callio, fom ock vid Kiekala by, vifar lig Skiffern i fynnerhet i Kalvola Socken. Den faller til fårgen mera ljus ån Sådankylå Skiffern, $. 4, och år af famma gry3s häller al- la de prof, fom Engelfk Takfkiffer, $. 17, famt, i fall dåraf finnes någon myckenhet, fkulle hår blifva det bålta Taxfkiffer-brott i landet. Ifrån Urdiala , fåfom nålta Socken hårintil, har jag ock 1780. "OR. Mov. Dec. 303 ock fått prof på Skiffer, nåftan af famma halt eh lgry men den bryter fig i vågiga fkifvor, oelh år en Schifus cinereo fufeus , Leptamnofo ar- Lilläccus, Män. PR dSÖGG B cråtteljfe OM [Vackher PBelS. GA sfenliga brott OCM : 1UbSTUCKHUKS 3 lyckligen hi ilpet BEHOM tee Il 1atio 13 JOHAN ”ITHEO SE OS NIT ROÖRST? Stockholms Stads Edfvorne JL Hp Handlarde: hår uti. Staden hade den ols Kano at dels hålt ar fkenade hondm,. och at han derv! d af-föll från kufkföitet, hvar- pp han fart "och köt CS OCK uti fallet frötte hufvudet mot en ften, Han upfteg likvål ftrax, nn FR och då han fann bloden: rinna fån [Ko dan, gick firax at föka, hjelp. . En Läkare efter rikic-, kades, hvilken ;endaftt 230 förband. fåret, och förde honom hem, på det. at alla nödvändiga behof vid fkadans bättre förbindning - fkulle va- ra at tilgä. Man hade redan vid förlta förban- det, genom fondering , uptåckt hufvudikålens brott, derföre vid itosos nu allenaft de vanliga medel, fom vid utvårtes fkador plåga nyttjas : Patienten blef ymnogt åderlåten, kylande la- xativer och emollierande lavemens gifne: kalla badningar gjordes på hufvudet, fom låttade den redan tilkomne hufvudvår ei Följande dagen efter olyckan blef jag dit kallad, för at, i föll- Fes med Herr Dodtor SPARRMAN , underföka. ; "s Pa- 304 — 1780. OR. Nov. Dec. Patientens tilftånd. Vid förbandets aftagande, fans på bakre delen af huivudet et får, fom flråckte fig fnedt ifrån höger, nedåt, af 2 tums långd, och en gäspennas bredd, ungefår öfver futura lambdoidea. Såret fonderades, och fans vid förfta underföknirgen en anfenlig ira&tur i nackbenet. Detta töreföll mig beiynnerligt, hålft inga betydeliga fymptomer ånnu vifat fig. Patientens puls var intet klen; han hade foi- vit roligt och fade fig vara uthvilad: hela hans plåga beftod endaft uti någon hufvudvårk, ic- ke juft vid fkadade ftåliet, utan den var ut- fpridd kring hufvudet. Icke defs mindre di- laterades fåret, för at underråtta mig om fka- dans vidd och natur, då det befans: 1) Åt en fpricka gick från medlerfta delen af Nackbenet (os occipitis) en half tum från futura lambdoidea, transverfe från höger utföre, af en tums långd och en hönspennas bredd. 2) En Fiffur , delande den förra i tvånnre delar, tagande fin början från den förres ne- dre kant, gående perpendiculairt utföre til den Flåcken af Spina cruciata, fom transverfelt de- lar Nackbenet. ; 3) En depreffion af 8 liniers diameter, från den förft befkrefne fprickans öfre kant, til fu- tura lambdoidea. En fådan anfenlig fkada fordrade rådgöran- de med flera Låkare. Herr General-Directeu- ren och Riddaren AF AcRrRELs Inligter och Vän- fkap för mig, var nu en fåker tilflygt. Han, jämte Herr Stads-Filtfkåren STYTZER, voro få gode och dagen derpå befökte den fjuke och | - kom- 1780. OB: Nov. det. 305 kommo med mig öfverens , at ej anftålla nå- gon trepanation, - framt ej några Ra mi- « ptomer fkulle vi ifa fig. Patienten mådde imed- | lertid tåmmeligen vål, pulfen vär god, och en ny åderlåtning hade lindrat defs hufvudvärk, - Detta lugn varade ännu 4 dygn, då Patienten började at klaga Öfver någon mera hufvud- värk och (kymning för ögonen, hvilken tyck- tes tiltaga med pulfens ökade klenhet. — I nytt famrad med Herr General-Diredåt. och Riddaren ÅF ÅCKEL, fans nu mera Trepanation nödig, hvilken jag ock anftålte famma dag. En krona ägt ieerades på det fättet , at hon intog den förlt befkrefne fprickan, med defs öfre tredje= del. Intet var utföt , Dura mater hade lin na- turliga fårg Nedtryckta ftycket af hufvuc- fkålen uplyttes allenaft, och Patienten förbands. Efter operationen var han matt och pulien klen. Vi började at mifströfta om god utgång, men tryggde ofs dervid, at alt möjeligt var gjorde til Patientens råddande. - F öljande dagen var han ånnu dålig: den tredje började åter hop- pet friga på vår lida, få at inom 8 dagar hade vi Patienten i få godt tilltänd fom vi önfkat, men knapt vågat hoppas. Sedan har exfolia- tionen gått vål och fort, få at den fjuke nu på 13:de veckan år målt läkt och utan all fara. Under alt detta, har den fjuke ej haft nå- gra andra fymptomer , ån lindrig hufvudvårk, r:agon fkymning för ögonen och i 4 dagar I åg puls. >» Ingen fömnaktigl net, kräkningar , eller larithet' i nedra delarna hafva infunnit lig. Det fkulle förefalla mången befynnerligt, at en få Iftor krofsning uti hufvudikålen och på Nack- 306 1780. OO. ov. dens Nackbenets öÖfra brädd, ej medförde värre kölg- der; men då fjelfva fkadare betraktas , finnes nogfamt, at fymptomernas bortovarelie var jult en fölg d af deis befkaffenhet: ty förft var den i början befkrefna Iiprickan få ftor, at va- ret til någon del derigenom hade fit utlopp; och för det andra kunde varet ej fjunka lån- gre ån: til fpina- Cruciata oilis occipi itis, dår tentorium fälter fig och hindrade defs vidare nedfånkande; tillika bidrog ock hjernan , med defs lyftningar och omvåxlande höjningar, at drifva det up och utåt. De få och drågeliga fymptomer, fom tilkommo , hårrörde förnåm- ligatt af den tryckning , fom hjernan led af benets nedklåmning , hvarföre Trepan endaft blef nådvåndig3; ty fymptomerna började itrax därefter at minikas. Denne fjuke har delsut- om varit plågad af blodfpottning, och derföre fört en gantika ftrång diet, hvilket förmodeli- gen nu bidro og, at-inga värre tilfålligheter yp- pade fig under curen.. SKKKEN KN KK NKNIAS Fortfåttning af P. WässtTRöMs Anmärk- ningar vid Herr Advocat-Fifcalen och Rid- daren IRUCKERSCHÖLDS Vefkrifning öfver rappuings-fåttet på gam- lå ”Tråhus")7Y. b |ti He Räckerss :HÖLDS befktifning om Fafibz ning på Trähus , faknas et eller annat, iom jag +) se det föregåcenda uti PS RNE för oe Avg. Sept, detta är. 1780. OR. Nev. Der. 307 jag funnit böra vid en fullftåndig afrappning, blifva i akttaget; fåfom förft:, Takliften eller li- ften under tak-foten, fom år både nådig och nyttig, emedan det ftållet bör tiltåppas. Bygg- ningen vinner ock, henne förutan, ej något an- feende. Hår ute hos mig, förfårdigades hon af mindre dugliga bråder och fönderfågade el- ler fönderklufne flörar famt bråd-fpjelkor, til grund för vips-rören och murbruket. Platten anlåigges af fönderfpjelkade bråder, Hålkålen af brådfpjelkor; alt, efter den champlun, man hållt åftundar, gipsröras ock drages; då chams. plun, under dragningen, i och af fjelfva mur- bruket , formerar den öfriga grannlåten. En Murkarl , med en mans tilhjelp, röra- de, på en fommardag, och drog en fådan lift om 27 alnars långd, fom för flere Snickare ha- de varit flera dagars arbete, hvartill ock då er- fordrats mycken och grof fpik famt et dugtigt tråverke, fom åndå nåftan aldrig håller fig utan fprickor och råmnor, och vinner aldrig det anfeende, fom en i bruk dragen lift eger. För det andra: nåmnes ingen ting om af- fårgningen, hvilken åfven, i tvånne affeenden , är både nödig och nyttig; förft at pryda Hu- fet med en vacker fårg , och fedan , i det må- fta, at förvara rappningen från fkadeliga åkom- mor, fom af regnvatten förorfakas. Til en få- dan för bågge åndamålen tjenlig fårg, har fram- ledne Öfver - Intendenten Baron HårLEMAN påfunnit den båfta blandningen , icke dyr eller koftfam ; hon beftår endaft af kalk och vi&riol , hvartil inblandas något fönderftått och fiktadt kolftybbe, i den mån man på Sn | D.4 et 308 — 1980. OM. Nov. Dec. fet åftundar fårgen mera eller mindre ljus. Denna blandning bör ftå i några dagar och fom oftalt omröras, at vidriolen vål tår fmåil- ta > Det år befunnet, at anfirykningen med denna famrnanblandning afhåller långt båttre regn-våtnet från rappnings-bruket, än olje- fårgen det gör. För det tredje, har jag erfarit: at Tak-rån- nor åfven åro ganfka nödiga , hålft på tvånne våningars Byggningar och där hufen ligga högt och för Öpna våder; ty aldramålt fkadas rapp- ningen af det vattnet, fom under ftark blåft från taket. nedflyter, hålft då alt det ifrån ta- ket nedfallande regnvattnet drifves åt den fidan af hufet, dit vådrét ligger; och har jag befun- nit: at takvattnet, i frarkt bläsvåder, blifvit åt våggen fördt ej på långre afftånd från takfoten ån 2 eller 3 alnar, och dår uti rappnings bru- ket fis infugit, ehuru takfoten eller liften ut- gjordt 13 til 15 tums fprång fram om våg- gen. Deffa Takrånnöor, om 5 tums half-cir- kels utgröpning (ftörre behöfvas de icke) för- fårdigas dels af förtent jårnbleck , dels af järn- plåtar, dels ock af trå. I alla fallen, böra de in uti med halfkokadt beck, vål beftrykas, och det flere gånger. Efter förfta anftrykningen, pålågges vål utredt fvinhår, med fin borft iblan- dadt, 3 tum tjockt, fom tryckes vålin uti bec- ket. Den kanten af rånnan, fom ligger utåt, bör åfven beftrykas och belåggas med fvinhå- ret; derefter fker den andra aniftrykningen och få alt fort, tils alt fvinhåret blir vål betåckt. På faådant fått förvaras järn-rånnorna ifrån fråt- ning och råft, och trå-rånnorne ifrån röta; kunna fåledes, på fit ftålle utbårda en Sv et | 1780: OM Nov. Dec: 309 ket långre tid, ån desförutan fker. Vid råns nornas upfåttande, bör noga i akt tagas, at'de icke föras långre fram om takfoten, ån högft | en tum, eljeft” kunde de, under ftarka fnöfall från taken , fnart gå förlorade. Takvattnet fån- | ga de lika vål, då vädret ligger åt väggen; ligger » vådret åter från våggen, få faller takvattnet våggen förbi och tilfogar rappningen ingen fka- da. De böra ock midt på våggen , tryckas få tått up under takfoten , forn fke kan, och mot hörnen på hufen få fina behöriga affall, om- ” kring 3 eller 4 tum på 15 alnars långd', och få i proportion; från rånnorna bör vattnet, vid hushörnen, genom tjenliga 'fprått, föras ned åt marken. Bonde-ftugor och uthus, utom fpan- måls bodar, fom gemenligen upbyggas på hös ga ftållen, behöfva icke med takrånnor förfes, Endaft kunde deras takfot tilökas med 1 qQVvar- ters utfprång ; hvilket vål torde för Ögat fal- la nägot ovanligt, men för den nytta fkul, fom med en djup takfot vinnes, bör en min- dre vacker utiigt vika; och vet jag föga någon ting i byggnings-vågen, fom få förvarar våg- garne från vatten och röta, fom en tilråcke- lig takfot det gör. Där halmtak nyttjas Öfver eldrummen , ville jag råda: at halmen til det förfta hvarivet, fom lågges öfver fåftbandftoc- ken och takfoten, til et qvarters tjocklek, blif- ver förut uti lervatten il indoppad. Når fkor- ftenen år förfvarlig och ofkadd, år detta fål- Jet, under takfoten, nåftan det enda, hvareft vådeld uti halmtak kan upkomma. Det kunde fynas , fom hade jag gått alt för noga til våga med mina anmmårkningar och på= minnelfér vid” UR på gamla trähus ; 2 men 310 1780. Oå. Nov. Dec: men fom jag funnit, at detta hushåls-åmne ir för -Fåderneslandet af ftörfta vigt och vårde; har jag trodt, at alla förfigtighets mått dårvid borde i akttagas; på det rappningen må åga be- ftånd och fåleds tjena allmänheten til efterfyn, fom fåkert fker, om hon, på fina förfta för- föknings ftållen , befinnes blifva varaktig. Ty hvilken fkulle vål, i fin hushållning , vara få obetånkfam och gripa fig an med en nybygg- nad, famt köpa dårtil, nog långvåga ifrån, dyrt byggningstimmer (hvilket alla, i Rikets målt bebodde orter få vidkånnas, dår fållan tilråck- ligt brånfle finnes och ån mindre tilgäng på dugligt bygnings verke), då han fått. eriara: at han af fin: gamla byggning eller ftuga, med en mer ån fyrdubbel befparing, kan tildena tig et hus, det vackrafte til utfeende, det båfta at be- bo ") och få varaktigt, at-om det endaft hal- les vål vid magt med tak, det då uthårdar mångfaldig långre tid ån en ny tråbygning? Utom förenåmnde befparing uti Bygnings- koftnaden och erhållandet af vackra, dragfria och goda våningsrum famt varaktiga Hus ; få vinner Fåderneslandet, genom en fadan omlag- ning på gamla Tråhus, tillika en mer ån be- tydande fördel, dymedeltt, at den unga tim- merfkogen, fom nu, knapt halfvuxen, tilgri- pes, får då tid at tilvåxa och upnå fin fulla mognad, och fäåledes blifva et dugligt verke til bjelkar och bråder, både för husbyggnad och Skepsbyggerier fom ock til utfkepnings. Det år nogfamt kunnigt, hvad för en ftor affaknad re- +) Se S. Petersb, Handl. för år 1766, 3 Delen, pag. 8$7- | | | 1780. Of. Nov. Dec. 31 | redan, på de fåfte orter inom Riket, förfpör- | jes på dugeligt timmer til de förenåmnde be: » hofven. Den fom åftundar fe våra grannars | jämmerfulla klagan öfver famma brift, kan dåfa S:t Petersburgfke Economifka Sållfkapets Handlingar af år 1766 famt Danfke Amtmannen » FLeEiscHERrs afhandling om fkogarne , af'år 1779. För de orter inom Riket, fom ånnu ågå nås gon fkog, må derföre den gamle canon tjena: — Tunc tuå res agitur , påries cum preximus ardets Det år fåleds hög tid, at uti alla de hushäls- mål, där det fig göra låter, tånka på fkogar- nas befparing, fom, utom de behof, hvilka redan nåmde blifvit, åro för Bergverken', från hvilka Rikets reelafte produdter fkola hämtas, til flera behof, få aldeles oumbärlige. Jag kan ej undgå, at åfven, til flut, afgif- va mitt yttrande Öfver Hennes Nådes, Fru Riks- Rådinnan BuNnGEs upgift och förflag på myr- ftackar til inblandning uti rappningsbruket. och Vi&riols vatnet med leran, hvilket jag finner uti Herr Advocat-Fifcalens fenare bref våra omförmält. Hvad förft myrftacks inblannin- gen angår; få förtryter det mig, at jag fjelf ej förr fallit på den tankan, hålft fom jag, vi noga efterlinnande, finner föga någon ting, til det behofvet, få dugligt, fom myrftack, och det, af. den grund, at barren med det öfriga fnafket, fom finnes uti myrftackar, åro ej al- lenalft lagom ttora til at, under torkningen, fammanhålla rappnings bruket, utan åga de ock tillika, inom fig, någon kådaktig fetma, och blifva defsutom af ångan ifrån den uti myr- flackar befintelige Maftiken , få impregnerade, at de både befordra ra fnar torkning och åro NR til- 312 5780. - Of. MVov. Dec. tillika det måft-tjenlige medel til at ifrån rapp- ningsbruket. afhålla regnvatten; hvarföre ock de fjöfarande veta, enår lönlåckor på deras fkepp och fartyg förfpörjas, at då med myr- flack tiltåppa dem. För det andra: Uti tilbland- ningen. af et rappnings-bruk, det vare lig af hvad för tjenliga åmnen, man hålft ville nyt- Ha utgjorde vål vid&riolen, utan all tvifvel, et. förnåmfta;: men jag befarar, at kofinaden blefve alt för kånbar, om alt bruket fkulle til- redas med vidriol-vatten. 3om förut nåmndt år, har jag endaft nyttjat vidtriolen til fårgens up- blandande; och om få hånda fkulle, at fårgen , efter några, års. förlopp , blefve matt; kan hu- fet, med ganfka ringa koftnad, å nyo med en dylik tilblandning Öfverftrykas,; hvarigenom rappningsbruket ån mera flårkes och hulet vin- nér et utfeende, fom vore det aldeles nytt. Men förut bör alt dambet, fom famlat fig utan på Hufet ; vål afborftas, och våggarne med al- la öfriga flållen, fom behöfva affärgas, tvånne gånger med varmt vatten inlåfkas, hvarpa an- firykningen ftraxt får för fig gå. På detta fåt- tet blir fårgen qvarfittande, fom eljeft, pa et torrt och tilhårdnådt murbruk fållan fker. Det famma borde ock i akt tagas , då gamla el- ler uttorkade gipstak behöfva hvitlimas. - Sker anflrykningen under et torrt och oinlåfkadt gipstak ; få får man fnart erfara, at hvitlim- ningen, efter nog korrt tid, lofsnar ifrån ta- ket och faller af. v - Wi | i | | 1780, Of. Nev. Dec. 313 ul GBG BIGAGIr 7 åderleks Anmårkningar i Vermdö "Skår- gård för 7 År, gjorda af SAMUEL ÖDMAN, Philof. Cand, V. D, M. huruvål Våxt-riket i akt tager defs egen af naturen inråttade Almanach, fynas dock "djuren, och i fynnerhet foglarne, vara förfedde med en Thermometer, fom påiliteligare fåger dem, hvad året lider, på det de hvarken må förhafta eller upfkjuta fina förråttningar. En tidig vår-varme framlåckar ofta blomman utur den urkålade jordtorfvan, och knoppar af trå- dens uptinade qviftar, hvilka dock endaft blif- va offer för en ovåntad, men återftaende Vin- trens qvarlefva. Det nekas vål icke”, at ju fom- lige foglar, fom vintra i Fåderneslandet, åtven ftundom med fin vår-fång tilkånna gifva, at de erfara intryck af vårens behagelighet, ehuru dets varaktighet år få opålitelig, at de federmera på fera dagar nödgas afbryta fina nöjen. Men Djur-rikets flyttande invånare, låta fällan få då- ra fig af några vår-folens bedrågeliga ögnekalt. Man bör fåledes hoppas, at göra de fåkrafte flut- fatfer af deffas förhållande, fåfom de der minft fvika. — Akermannen och Trådgårdsmåftaren vinna målt:af fådan upmårkfamhet. Anemone Hepatica kan: ej i April få tryggt förfåkra ofs om ilens afgång, fom Sådes-årlan i Februario (Motac. alba). Anemone nemorofa tryggar ofs ej få för froftnåtter fom Stenfqvåttan (Mor. Oc- pg nanth.) 314 1780. Of. Nov. Dec. nanth.) och (Scolopax Gallinagv) Horsgöken. Tri- gardsmåftaren målte noga utmårka tiden til vif- fa Örtérs utflyttning ur Orangeriet. Han kan dock vara fåkraft, om han afbidar Gökens til- flånd, och blifver ej gåk-dårad, om han på Gökens ord utbår fina krukor. Orternas blom- nings tid medför åtven den ofåkerhet, at de- ras olika låge, fåfom i en backe emot folen; olika jordmon, m. m. verkar hela 14 dagars tidigare eller fenare utfprickning. Efter fåda- ne våxtrikets mårken, fkulle altfå 2 grannar, fom bebo hvar fin fida af et berg, röna en fkil- nad, fom annars knapt äftadkommes af 2 eller 3 Geographifka grader. = Detta befaras ej, då man tager foglar och djur til mål för fina an- märkningar. Jag måfte fåleds ogilla det urgam- la ordflåfvet: Ena fvala gör ingen fommar, och i det ftållet föreflå et annat, nämligen: En blom- ma gör isgen vår. Man kunde vål invånda exempel af foglar, fom för tidigt vifat fig och blifvit af köld förgångne. Jag tilftår åtven, at jag om vårtiden vid infallande efter-köld, fjelf funnit döda foglar af fparf-flågtet; men jag har åfven rönt, at deffe altid varit af de genera, fom tilbringa fina vintrar hos ofs. Jag har derföre flutit, at deras Öde bordt tilfkrifvas en förkylning, fom i dylika fall oftaft vifar en väldfam verkan på fjelfva mennifkan. Jag har åtminftone ej funnit, at flyttfoglar behött ån- gra en förhaftad refa, om icke förledne vär, då Grås-anden (4. Bofchas) nödgades två refor äterflytta från kårren til hafsöpningarna, hvil- Ka mera af ftorm ån varme gingo rena. Man hade i år en mårkelig anledning at dö- ma af vår-foglarnas ankommit. I Martii SO ; gick 1780. Ott. Nov. Dec. 315 gick fegel-leden ren. D. 6 framlåckade dags- medjan redan et par fmå Phalener (Tortrices), fom vifade fig på fenfiren. D. 9 begynte tuf- vorna fynas i ångarna, ehuru ofanteliga fnö- fall utmårkte denna vinter. D. tr begynte ifar- ne blifva få fvage, at-någre på dem körde ned. D. 16 återgingo Fifkköpare-drångarne, hvilke, efter Skärbondens fågen , åro fåkre Vär-foglar. Man körde då med ytterfta lifsfara til Staden, men red landvågen tilbaka. Alla månnifkor frågade hvarandra efter Isfpjernan (Motacilla alba), och -man trodde nåftan, at hela flågtet utdödt: Men fnart vilte fig orfaken til defs uteblifvan- de. De ifar, fom hade blifvit landlöfa; fingo ny ftyrka af en grufvelig köld; och Sjöar, fom redan gått rena, fingo nya och kör-bara ifar ända til medium af April. Då var tiden inne för vår fogel, och ankom han den 16 April. Et annat exempel förtjenar upmårkfamhet. Förledet år 1779 kom Al-foglen (Anas acuta), fom annars tros klåcka vid Hvita Hafvets ftrån- der, och endaft hvilar hår, i god tid, men gjorde intet alfvare, at fortfåtta fin refa. Maj månad gick förbi, och Junius hade gifvit ofs Midfommars-dagen, och Al-foglen fjöng ånnu i våra Fjärdar. Omfider förfvann den på en gång, och den i Midfommars-dagarna alla nor- ra trakter Öfvergående froft, fom til och med i Roflagen gjorde fkada, vittnade, at foglen hade göd anledning til drögsmål. Jag mårkte äfven kort förut en tropp Villgåfs, tvårt emot deras naturliga marche-route, tåga från öÖfter til våfter. Jag föll i förundran Öfver en få ovanlig håndelte, och trodde, at flyresmannen för detta lilla flyttande famhålle förlorat fin | 2 5 COm- 316 1780... Oå. IVov. Dec. compafs, men fann fedan troligare, at fållfka- - pet i Öfter eller NO tråffat förebud til den ån- nu återftaående froften, och imedlertid fökte en mildare trakt. Jag tiltror mig fåledes fluta, at Floras Al- manach vål kan vara pålitlig, men at Faunas år pålitligare, och flyttioglarnas pålitligaft. På denna grund har jag, af 7 års anmårk- ningar i denna Skårgård, fammandragit den Ta- bell, fom jag har den åran at til K. Vet. Acad. infånda. A Jag har infkrånkt mig inom fyra Reglor. Förft, at anmårka de fkiften, fom hafva ftarka- fte och fåkrafte fölgder, fåfom: RÅékar på ifen af vattnets fligande och fallande. Vindvakar, fom bebåda ifens annalkande pipighet. = Snöns förfla minfkaing , fåfom en början til hopp. S4- ning, Skörd, Förfta froft, Förfla åfka. Dernått, at endaft anmärka de allmånnafte djur, emedan det varit ftridande med mitt Ögnemårke, ati denna Tabell uptaga anmårkningar af et Infeå, det endaft Naturforfkaren känner, eller af en Fjorna (Colymb. aré&ticus), fom blott fynes hvart STCTMTE 0 VE Då jag varit förhindrad at fjelf förviffa mig om anmårkningens pålitlighet, har jag håldre lemnat en: tom Columne, ån velat fylla den med ovifs fågen. 1780... OM. Nov. Dec. Ae) za Trettonde- | — Vind- | Kullar barat Ormar Ar, Råkar, dags -t0, vakar. | af fnons framme, : min/kning. PTA 13 Jan. | 20 Mars. 1773 (Å Bljan, 28 Febr, ! 29 Apr. 1776 9 Jan, | I2 Mars. 1777' 10 Mars | 9 Jan. 20 Mars, T7731. Ojan, 5 Jan, 15 Mars, | 31 Mars. | 17 Apr. 1779) 25 jan. ingen, | 16 Febr, hela vintr. 18 Febr, 1780] 4 Mars I 8 Jan. 15 Mars, +9 Mårs. | 24 Apr. hd Lärkan Orren T;ädrenV—- Papi Papilio Anas Clang, | Jiunger, RR Spelar. — Spelar, Urtice, | Inip-anden, 1774: 14 Mars. I Apr- |: 4 Apr. | 2 Apr. Täd51-& dito, 8 Apr. | 15 Mart. | 17 Mars. 17701 20 dito. | 20 Mart. 23 dito, 17771 I Apr. ALADES dör BLÄ DEI ] 1773 | 16 Mårs, |. ,6 Apr. 7 dito, 8 Apr. ! A Apr. 1779; 15 Febr, | 21 Febr. | 20 Febr,| 10 Mars. | 19 Febr, 17801 I2 Mars, p 12 Mars. | 4 Apr, 4 Maji, | I9 Mars, Merganf. Harf äng, | åteckomfes A Grås-and, | från is, inre Skräckan, Sjung. pr | Skärgården, ; 23 Apr. 20Mars, | :21 Mars. | 7 Apr. | 20 dito, 17751 17 Mars, 26 dito, Merous | Strix ; | Strixfirid Dufvans | Anas Bofch.A — Sjön ren 1776] 23 Mars, nd 177 27 Mars. I 7 dito, ! 25 dito. 1778:0,4 Apr. 9 Apr. 3 Apr. .| 8 dito. | 20 dito. 1779| 19 Febr. 24 Febr, | 10Mars, | 22 Mars.| 22 Mars, 1780| 19 Mars. bodito, | 16 Mars.]| 2 Maji, Motac:alba; | Rana temp, Anemone Myran Scolopax Årlan, | Grodan, -Hepatica i rörelfe. Ruftic, 9 blomntar, i Morkulla, 1774 / | | | SA 1775 6 Apr. | 23 Apr. | 22 Apr: | 5 Apr. | Io0 Apr, 1770 Ö dito. | 17 dito. ; | 90 -28 Mars. | 25 dito. " 2 Apr, 1778| 7 Apr. | 26 Apr: ! 12 dito. "| — Qdito, 6 Apr, 1770| 28 Febr. | 6 Mars. | 28 Febr. | 20 Febr. 1780] 16 Apr, | 2 Maji. | 16 Apr. | I Apr, 1780. Oå. Nov. Det. Falco Milv, Pap. Larus Primula | Anemone Är. Gladan. Rhamni, Cauus , veris , Nemorofay Filkmäfen. | Oxläågga, | Hvitfippa, 1774 AE | 1775) 23 Apr. | 23 Apr. 3 Maji. | 27 Apr. 1776; : 20 Apr. 10 Maji, 1777) 19 Apr, | 10 Apr. | 11 dito. | 10 Maji. 6 dito, 1778) 25 dito. | 22 dito. 8 dito. | dito. | 26 Apr. 1779| 15 dito, |. 18 dito. | 10 Mars. | 19 Apr. |. 31 Mars, 1780] 42 Mars. | 10 Maji. | II Apr. | 16 Maji | 3 Maiji, Motce, Hirundo I Göken | Oxalis Kornet Oenantbhe, Ruftica , gal, Acetofella, Jäs. Stenfqvått, | Svalan. Harfyra, 1774 2 Maji. 2 Maji. 1775 10 dito. | Io dito. I 30 Apr: 1770 8 dito, 8 dito, 1770] 27 Apr, 3 dito. | 6 dito. + 24 Maji. | 6 Maji. 1778 I IA dito. 2dito. 4 dito. | 12 dito. 4 dito, 1779) 20 dito. | 28 Apr. 4 dito. 30 Mars, 17801 2 Maji. 5 Maji. 5 dito, 25 Maji. I Maji. Salmo Slätter-" Rågen |F åk I Förfla böfö- höff- Rutilus , Räg-ax, tid, fhåres. natt-f voft, Moörtleken. . 1774 | Maji börj. 4 Aug. 17715 | Maji börj. I 1776 8 Jul 1777 | Med. Maj'. L--5dito. | 18 Aug. | 29 Ang. 1778 | Med. Maji.| 30 Maji. | 10 dito. I dito. |'18 dito. 1779 | Maji börj. |" 18 dito. | I2 dito. | 2 dito. | 15 Sept. 1780 [Med, Maji.l I Jun, | 14 dito, 6 dito, 6 dito. um — Nr RO RA osa dv 3 Förfta Baggarsfjärd åfkan, tilfrufen, öpen. 1774 I Jan. 23 Apr. 1773 26 dito, 1776 8 Maji. r5 Jan, 26 dito. 1777» 260 dito. 29 Dec, 23 dito, 17781 23 Jun. 14 dito. 1779 | 15 Jan. I Mars. 1780] 24 Mali, I 1779. 10 Deg. Utom 1780: OM: Mev. Dec. 319 Utom föregående, har Skårgården några mår- ken, fom åro denna Ortens egna. Höft-ifen bår at gå, då den ej genombäras af et måtte- ligt hugg af en järnfkodd kåpp, fom hår kallas uttergadd , eller pik. Man körer ifen med en håft, då den år få flark, at den undergår följande prof. Man ta- ger en huggyxa, häller handen ytterft i fkaftet, uplyfter den jåmnt med axlen, och låter den med lin egen tyngd falla på ifen. Blir där då endatft ftjerna och icke hål, få körer man tryggt. Detta du Skårbonden, at flå ut proppen med yxhammaren. Man körer is med 2 håftar, då man ej kan med en yxa, i et hugg, hugga honom igenom. Om Våren freftar man med is-billar. Mårken åro då mindre fåkra, ty ifen tåres inunder. En is om 5 qvarter bår då ftundom ej at gå. Natt- frofterna flårka då öfverfta fkorpan, men dår man om morgonen körer, kan man drunkna om middagen, Då Skårbonden om Vären börjar fåra isbill i flåden, köres fållan mer ån 5'å 6 dagar efteråt. Sedan Fifkköpare-dringarne gått hem, köres fållan mera. Då åro yttre "Fjärdarne öpne. Vin- ter-noten inlagd och Våren i våntan. Då Hafstruten år framme (Larus Marinus), åro alle Vår-foglar framme, utom Svårtan och Gridungen (Anas fufca IT mollifima ). Sedan Horsgöken år framme, fvålter ingen håft ihjäl. Medardi varme ger merendels torr höberg- ning, och tvårtom. Slår målt in. Mångfaldiga mårken vid Fifklekar at förbi- gå, fom fordra en fårfkild afhandling. . 5 m 320 1780. OR. Nov. Det. Om en Blodflöd utur Lifmodren, (Hzemorrhagia Uteri) fom förorfakades af en Myjölk-kaftning på tarmarna hos en Huftru, hvilken någon tid förut > 4 förtid födt Barn; infåndt af CARL MI BECM wo Deg Provincial-Medicus i Falu Lån, (TT I SEN Med Mjölk - kaftningar , Mjölk-ftockningar eller Mjölk -famlingar ( Gala&tirrhea erro- nea: Epanchemens & Depots laiteux) förliX Me- dici de mångfaldiga och nåftan otaliga ore- dor, fom Mjölken hos Barnaföderfkor förör- fakar, då den antingen icke, efter öfverftån- den förlofsning, affkiljes från blodet, och, efter naturens ordning, ledes til bröften:' eller ock, om den, ditförd, drifves genom någon tilfål- lighet tilbaka och kommer in i blodet och våtfkorne å nyo. Vid början af detta Arhundrade, och åfven någon tid derefter, hade de fåfte Låkare gif- vit antingen ingen, eller ganfka liten aktning på de fvåra fölgder, fom en fådan vilfefarande och kringfpridd Mjölk med fig förde; men feder- mera, ock intil närvarande dag, har den blif- vit et angelåget föremål för deras allmånna up- märkfamhet : och år det i fynnerhet de omtånk- famme och nitifke Herrarnas, VAN SVIETENS, PUuzOz, DE SAUVAGES och TissoTts trågna och noggranna obfervationer, fom vi nu ag til- | Ikrit- 1780. Oå. Nov. Dec. 321 fkrifva, at vi vete, det en fådan i blodet in- kommen och kringförd mjölk ibland verkar längfamma, oordenteliga och håftiga febrar, fom flundom til flut ftadna i en tårande torka i hu- den , med påföljande torr hofta, utmårgling och döden: ibland åftadkommer håftiga convullio- ner, raferi och andra fvåra antall på nerverne:? ibland grufvelig vårk , med fvullnader och bul- ningar uti någon in- eller utvårtes kropps-del: nu famlingar och uttömningar af mjölk, eller åf en til de målfta egenfkaper mjölk-liknande våtfka, genom upkaftning, ftolgång, lifmodren, fpottkörtlarne, fvetten och urinen: nu benrö- ta och naglarnas affallande tid efter annan: ftun- dom fkabb, fpikbölder, reformar, fulflag och andra exanthematilka åkommor i huden: ibland långvarige vattu- och var-flytningar utur nå- fan, ögonen och Öronen: ibland paralytifke flappheter eller förlamningar uti liftmodren och tarmarne, på hvilka undertiden följer, uti den förra en aldeles obotelig oförmöågenhet til all vidare conception, och, uti den fenare, en diar- rhée, fom ftåndigt infinner lig utan kånfla. Af få många upråknade, dels mer dels min- dre betydeliga, faror, borde man väl tro, at alt hvad om oriktiga mjölk-afföndringar och de- ras mångfaldiga onda verkningar kunnat i akt tagas, fkulle nu til fullo vara bekant och ut- redt; men icke deftomindre vifar förfarenheten, at flere och nya ånnu underftundom yppa tig: och ibland fådana fär jag hår aflemna beriåt- telfe om en Blod-flöd -utur Lifmodren, hvilken infann fig efter en Mjölk-kaftning på tarmarne, och hvilken, få vidt jag hittils fedt, ej blifvit af någon, fåfom påfölgd deraf, tilförne upgit- ven eller befkrifven. Hån- 32 = 180. OR. Nov. Dec. Håndelfen, och fåttet at afhjelpa den, var följande: : | En Borgare-huftru i Hedemora Stad föll i för-tidig barnfång, mot flutet af Januarii månad är 1776, hvilken månad, vid den tiden, gjor- de början til den 8:de af hennes hafvande til- flånd. Hon gick henne tåmmeligen lått igenom och var åter uppe på fötterne d. 7 Febr.; men då fjuknade hon å nyo haftigt, med ftarka rys- ningar, feber, väldfamma fkårningar uti under= lifvet famt vårk öfver ryggen och lånderne, hvilken fenare-hon tillika fade fullkomligen lik- na riktiga barnsbörds-vårkar. På deffa plå- gor fölgde dagen derefter ftark Blodgång irån Lifmodren, få vål fom tåta fpafmer och fvim- ningar af Hyfterie. Bloden, fom framdrets, vifade fig ibland flytande, ibland åter ftelnad, i form af iftora lefrar. Derjåmte blef febren myc- ket oordentelig, fomlige ftunder på dagen gan- fka håftig, fomliga lindrigare, och på andra åter aldeles ute. Jag blef då kallad til henne; och fom jag i början, i anfeende til hvad defs- utom berättades, tyckte mig hafva fkål at an- fe hennes onda hårröra från et för tidigt och, efter barnfången genom för haftig upgång ur fången, håmmadt, men nu åter upbrutit Af- flag; få förordnade jag henne, at häremot nyt- tja Nitrofa, Potus diluentes, hvari blandades Spi- ritus Mindereri eller Alkali Ammoniacum ace- tatum Ph. Sv., Lavemens, Cataplafmata anodyna & fub-adftringentia öfver underlifvet och lån- derne, Opiata, m. m.; men de fkaffade alla fö- ga eller ingen lindring. Omfider föll jag på den tankan , at mjölken ej riktigt hade affkildt fig til bröften, och begynte fåledes at låta hen- | ne 1780. Oi. Nov. Dec. 323 ne taga Kinkina i fmå prifer, hvar annan tim- ma, blandad med hålften Rhabarber och några gran Caltoreum, få at den tillika fkulle blifva afförande och antifpafmodifk: och hade derpå det nöjet at fe, det den Sjuka, få vål d. 18 och 19 Febr. (fedan urinen nu tillika började fkilja. fig och fåtta et blekt tegelfårgadt fediment) fick nägra ftarka uttömningar genom ftolgången, hvilka aldeles liknade en tunn mjölkvålling och luktade fura, fom åfven, at hon ftrax derefter kunde begynna fitta uppe i fången och fmäå- ningom årfara fin förra hålfa. Håraf torde man nu kunna göra följande anmärkningar: | 1) At et verkeligt /pecies Menorrhagia f. Ha- morrhagiae uteri Puerperarum gitfves, fom hånle- der lig ifrån en oriktig Mjölk-afföndring och kaft- ning på mage och tarmar: och fom i fådant fall då altid blitver /ympathifkt, i anfeende til g:de Nerv-parets communication med Intercoftali, Nervis Lumbaribus och Offis facri, hvilka alla åter fins imellan förenas och gifva trådar til Båckenet och Lifmodren: Och 2) At, når envifa och öfverflåödiga Lochia hos Barnaföderfkor infinna fig, det blir nådigt at, bland annat, noga underföka, om de ej hår- flamma från denna eller dylik orfak; på det man i tid må kunna håmma dem och genaft gripa til lindriga Laxantia, Diaphoretica och Diuretica, hvilka, genom erfarenhet, åro kån- de för at göra Önfkadt gagn uti hvarje- handa Mjölk-kaftningar och de- | ras elaka påfölgder. SAN SENK MEM SKMENASAN LÄ FÖR- FÖRTEKNING På de Rön, fom åro införde i detta Qvartals Handlingar. pag. I. VS jareken om Folk - wfyreningen; aj P. WARGENTIN, 243 2. Befkrifning på en Krut- profoare; a G. MEIJER, - 265 3. Om Mjölk-fåcker-(yra; af C.NW.SCHEELE, 269 A. Befkrifning på Luft PER rar «& ÅA. SPARRMAN, = - 275 5. Pracipitations-förfök på Platina, Nickel, Cobolt och Mågnefium; af T. BERGMAN, 282 6. Om Skiffer -gångarne i SN LÅ PEHR ADR. GADD, - 294 4. Nackbenets krofsning, hulpen genom Trepa- nering; af JOH. IH. NATHORST, 303 Q. Anmärkningar vid rappning Br Trå- NES af P. WåsstTRÖM, — - | 306 9. Våderleks - anmärkningar i Wärmdö Skär- gård; af S. ÖDMAN, - - 313 10. Om en Hamorrhagia uteri ; af C.M.BLoM, 320 REGI- | REGISTER På de förnåmfta Amnen, fom förekomma uti detta Arets Handlingar, | Acarus reduvius; fe Fafting. Agnar , kunna nyttjas i murbruk, 208-216. Bar»; huru många blifvit födda, på viffa år, uti hela Riket och uti hvarje Lån, 250-260. Berg - arterze i Finland, 294-303. : «Blad växter; mat-nyttige, fom kunde med fördel våxa i Fjåll-bygden, 149. Bly; Gjutnings- prof derpå, 156-161. Bläck; fympatetifkt, hvad det år och huru fådant kan | beredas af Cobolt, 155. Bohvete, det Daurifka, förmodas kunna mogna i Lapp- | marken , 149. | Bohas-Ldan; några orters belågenhet dår, 74. — Dit in- flyttar folk, 259. Bo/kaps-fkötflen, högtt angelågen för Nybyggare i Lapp- marken, 153. Botaniqae : Om Canel-etrådet på Ceylon, $6. Befkrif- ning med figure på den fålifamme Bufken Weigela Japonica, 137-142. Canel; Beråttelfe om trådet, hvaraf Canel-barken tages på Ceylon, om Canelens åtfkilliga flag, huru den fam- las, m. m. ss-65. Huru Canel-ol!ja dårtt. tilredes , 65. Chirargie; et Nackbenets brott och krofsning , hulpet genom Trepanering, 303. Å Chymie ; om Flufs-fpat och dels fyra, famt om Salt- och Saltpeter fyra, 18-26. FÖrfök med mjölk-fyra, 116 124 Med mjölk-fåcker fyra, 269=27$5. SR Cobolt; förfök derpå, i fynnerhet, huru en grön målare- fårg deraf kan beredas, 163-174. Precipitations för- fök dermed, 286 - 293. Djur , fyrfotade; Betfkrifning med figure på Antilope fyl- vatica, 197-203. Lika få på Luftfpringare- Gazel- Jen 720. Dricka, brygt på tall-gviftar, godt och hålfofamt för fjö- folk, 125-129. Huru fornvad på vanligt dricka kan förekommas, 128 Se Tipp. Diöde; Huru många månnifkor dödt på viffa år, i hela Riket och i hvarje Lån, 250-260, Finlands berg» och flen arter, 294-303. Fjäll-bygden ; förflag til lämpligt Landtbruk och nåring för Nybyggarne dårflådes, 143-156. Yså 2 Foglar, Regifter. Foglar; om Mergus Albellus, af And-flågtet, 237. Nå- gra flytt-foglars ankomft om Vårarne, 313-316. Folk; om något och huru mycket folk årligen utflyttar , utar Sverige och defs fårfkilde Lands-orter, 243-268$. Fafting ; en Infe&, fom ock ofta fålter fig på folk, hu- ru den kan borttagas, 240. Geographie ; de mårkvårdigafte Orters belågenhet vid Sjö: kuften i Skäne, Halland. och: Bohus-Lån, beftåmd ge- nom ”Triangel- måtning , 74-81. Gips-zak; huru i deras flålle mindre kofttamma mellan- tak kunna göras, 216. Graz, om et flags dricka af gran - ris, 1295. - Gröna farger af Metallifka kalker, 164. Halland; några orters belågenhet dår, 74. Dår utflyttar ej folket, 259. Hus-byggnmad; et nytt fått at med rappning beklåda gam- Ja trå-hus, med många anmärkningar om tråhus - bygg- nad, mur-bruk , tak, golf m. m. 203-236, 306-312. Fafpis-arter, fundne i Finland, 299. Is-lofsning och fryfning i Werihdö Skårgård, 317. Infedter ; befkrifning på Curculio och Mufca Napo-bras-= ficz, 194-196. Om Acarus reduvius, 240. Kalk uplöfer ej trå, 204. Kol; förfök- på några trå-forters krympning vid kolnin« gen, med många anmårkningar vid kolning, 26-44. Koppar - kalks beredning til grön målare -fårg , 164. Krig, det fifta, huru mycket folk det koftat, 262. Krut; Befkrifning på en Krut profvare, at förföka kruts ftyrka inom hus, 265 - 269. Keäl arter, fom kunna våxa i Fjåll-trakter, 149. Lappmarken; Anledningar til Landtbruk och Nåringar, " hvarmed Nybyggare dårft. kunna föda fig, 143-155. Lim- kokning af Älg- och Rens-horn, en god nåring i Lappmarken, 155. Lås, några mycket konftiga nåmnas, 188. Malm- brottet i Lappfka fjällen, 155. Mafkar ; Befktifniog på dem, fom finnas i Norfens in= ålfvor, 44"55. Om tvånne flags mafkar, fom fkada Rot-kålen, 194-196. Mechamik: Befkritning på en Lås- tapp, få gjord, at in- : gen Regifter. -gen kan tappa mera utur drickes-kårilet, ån egaren vill, 175-187. j | i; Medicine: Om Angina pe&oris, fom år et Afthma con- vulfivam , med Låkemede! deremot, 67-74. Om et Empyema pectoris, med fiftlar. och-benröta, efter en 30 är förut fkedd krofsning på Refbenen, 188-194 Om H2xmorrhagia uteri, förorfakad af mjölkens kaftning på tarmarna hos en barna- föderfka, 320. Medicinal- växter, fom borde famlas i Fjällen, 155. Metaller, fyra nya, i vår tid uptåckta i Sverige, 282. Se Mineralog:ie. | Metreorologie : Blomfer - Almanach, för Weftergöthland, år 1779, eller hvad dag vifla örter det året blommat, 130-137. — Arstidernas omikiften och olika tidighet i Wermdö Skårgård, i 7 är, 313. Se Äfke, Phyfigae. Mineralogie : Förfök med Cobolt, 163-174. Precipi- tations-förfök på Platina, Cobolt, Nickel och Magne- fium , 282-294. Om Sten- och Berg-arterna, i fyn- nerhet Skiffergångarna i Finland, 295-303. Se Chymie, Mjölk , hvilka åmnen den innehåller, med förfök vid defs yftning, 116-124. "Om Mjölk -fäcker, 269 > 274. Moffa; anmärkn. om defs bruk i tråbyggn, 211. Mur-bruk, det bålta til rappningar, 205. Myrflack, kan nyttjas vid rappning , 312. Malare-fäårg , fe Cobolt. Nickel; Precipitations-förfök dermed, 284. Gifver en vacker grön fårg, 164. =: ; Norfs; om Maitkar uti defs inålfvor, 44-55. Off; huru oft-åmnet affkiljes ifrån mjölken, 117-124. Phyfigae: En myckenhet experimenter , fom gifva uplyf- ning om orfakerna til Våder-hvirflar och Sky - drag, I - 18. 83-102. . | Hö va Platina, fe Mineralogie, Potater , böra cultiveras i Fjåll-orter, 130. Prober-konfl; om Gjutnings prof på Tenn och Bly,156-161. Qvinkönert ; deraf födas mindre och då flere ån af man- könet, 253. Rappning på trå-hus, anmårkn. derom, 203-236. 306. Rof-fådec ; huru det idkas i Finland, 182. Rot- kål , ikadas af villa mafkar, 194. . Rot-rag , förtnodas kunna mogna i Fjäll-bygder, 144-146. VN Roots Regifter. Rot-våxter , fom böra förfökas i Lappmarken, 145-150 Råttor, huru de förekommas i trå-hus, 219. Saffras , den åkta, borde cultiveras i fjällen, 1585. Sjofolk, hålfofam dryck för dem, 128. Skiffer, bättre och fåmre, finnes på många ftållen i Fin- land, 294-303. Skog bör fparfamt nyttjas, 310. Spinrerier borde idkas af Nybyggare, 254. Stockholms Stad drager årligen mycket folk til fig ifrån Landet, 254. Svamp i hus, huru den kan förekommas, 219. 233-236. Sversges Folkmångd och Folkflyttning, 243 - 264. Sag-fpar kan med fördel nyttjas i rappnings-bruk, 204-229 Sades-flag , fom bålt paffa för Nybyggare i Fjåäll-orter, 144 Tabell-verket , anmårkningar derom, 244-250. Se Folk. Tak-Skiffer, fe Skiffer. Tak-rånnor äro angelågna på trå- hus, och huru de böra ftållas, 308. Se Hus-byggnad. Tall-gviftar ; godt och hålfofamt dricka -kan derpå bryg- gas, 125 - 129. | Tapp, få gjord, at ej mer kan tappas: ur kårilet i fen- der, ån egaren vill, 175-194. Tenn, fått at probera defs finhet, 156-161. Trå-forters olika krympning i kolningen, famt olika gra- vitates fpecifice, 26-44. Se Hus-byggnad. Tröfk- machin, en af helt ny art nåmnes, 222. Utlägningar inkomma nu ej få månge i Riket, fom förr,264. Varmmens olika verkan at dels utvidga, dels krympa trå- forter, 26-44. Vatten, förfök vid defs rinnande genom bottn: öppnin= gar på kärl, 1-18. 83-102. | Ved, tå och torr , gifva olika myckenhet kol; 37. Waärmdös och Wäåftergötbland. Se Meteorol. Vader - bvirfiar , fe Pbyfique. Yfining på mjölk , anmårkningar derom, 117. Akerbruk, fom båft paffar för Nybyggare vid Fjå!len, 143 Afke-flag på et fkepp, med anmärkningar om åfke-afied- ningar på fkepp, 102-116. Aegg-hvita, år af famma natur fom Of, 119. Atticka kan tilredas af mjölk, 124. Öferbottns berg och flen-artery 294-302. FÖR- FÖRTEKNING -: På Au&orerne til de Rön, fom åro införde å ; o de uti detta Ars Handlingar, Qvart, ÅA CHArRiuS, Eric; Om en befynnerlig matk, Acanthras, fom finnes hos villa fikar, > 1 BERGENSTIERNA, AX. Anmärkningar vid Gjut- nings - prof på Tenn och Bly, - II. BeRGER, Jon. DE; Rön om den få kallade Angina pectoris, - - - BERGMAN, TORB. Precipitations förftök med 0 Platina, Nickel, Cobolt och Magnetium, IV. BiERKANDER , CL. Blomfter- Almanach för (XT WattergÖthland, år 1779, - II: = oe ec = Befkrifning på tvånne flags ma; fkar, fom funnits på Rot-käl, Napo-braffica, lII. BrLaADvu,P. J. Berått. om 2:nve Afke-flag, fom tråt- fat et Svenikt Skepp i Otft-Inditka hafvet, "II, Brom, CARL -M. Om en Blod-flöd utur Lif- modren Kos en Barna föderfka', - FAxE, Arv. Haru godt dricka kan tilredas af Tall-qviftar, - - ed Gapp,P A. Upgift til låmpeligt Landrbruk, - för Nybyggare i Sveriges Fjäll-trakter, fl. II, + = Om Skiffer-gångarne i Finland och dår befintlig Tak fkiffer, - - IV, HJELM, P. J. Förflök på trå» forters krymp- ning I kolnings- hetta, - - MARTIN, ÄNT. Öm en hos fifken Norfs befint- lig Matk, fom går Hydatides i fifkens inålfvor, L MEIJER, GERH. Belkrifning på en Krut-prof- "> vare, at förlöka Kruts fiyrka inomhus, IV. NATHORST, J. TH, Beråttelfe om Nackbenets . brött, botadt genom Trepanation, » IV. RINMAN, Sv, Om grön Mäålare-fårg af Cobolt, II. RUCKERSCHÖLD, REINH. Om et nytt fått at med rappning beklåda gamla Trå hus, III. SCEELE, C. W. Anmärkningar om Flufs-fpat, I. IH > - Om Mjölk och defs fyra, | å sö oe Förlfök Nined Mjöl-faäcker dyray” » IV. SCHENMARK, N. Om de mårkvårdigafte Or- ters Geographifka belågenhet, vid Sjö ku- ften i Skane, Halland och Bohus-Lån, IL fida. 49 156 74 SPARR- Förtekning. Qvart. fida. SPARRMAN, ÅA. Betkrifning på Aatilope fylva- = tica, et djur af Gazell- flågtet, - 0 507 202 2 Befkrifn. på Luftfpriugare-Garzellen, IV. 275 THUNBERG, C. P. Anmärkningar. vid Canelen, EAA på ön Ceylon, FE - - Betkrifn, på örten Weigela Japamic. Hos A37 WARGENTIN. P. Under fökang om Ol ut= flyttningen i Sverige, ITV, 248 WILCKE, J:C: Förlak'; til tiplyliing om Luft- hvirflar och Skydrag, Förtta flycket, I. [ = - = Andra ftycket af famma förfök , IH. : 83 - = > Befkrifning på framl. CersnAy Råd. POLHEMS konfliga Läs-tapp, IR 17 Wånrin, A. M. Om et Empyema pettaris, med Fiftlar och Ben- -röta, efter en 30 är förut fkedd krofsning, - <> + TI. 188 WässtrRÖM, P. Anmärkningar om rappning på Trå-hus , famt om fåttet at förekomma Svamp-våxt uti Sten- och Trårhus, = III. 228 - « + Ytterligare om rappning på Erå hus, IV. 306 ZET2ELL, P, Anmärkning om Åcar: reduvii dödande, då den fätter ig på Folk, IV. 240 ÖDMAN, SAM. Zoologifk anmärkning om Fog- len Mergus albellus , - HL 237 oe + = Våderleks anmärkningar för 7 ägd Wermdö Skårgård, IV. i313 Råttelfe. Uti Tredje Qvartalet, fidan 239, raden 31, får Te- fraones, lås Gallina, AF Je. Sn bv Arnsökers AQTTIA stan ov mn re VR OM ITA Be OMOPrc 6 RR 0 > vr LR RA pp sad: eb Vv tueas 0 DU VY RR Rö sma Han (MN | | I MN | | ; NN ih | I ÅN IN (| | ANNAN DN I ur RR PEST få är M NES Kl I : a 4 | ) a I d , bl Ka då - ) f os ”. ss Ra ru Ng 2 å "k 7 In Å ; vy RN ' : v E Lå AT Je så Ar jr, rr å M j 2 Fe PE £ v - NN s TT i FR ; 3 Ne i" q -. ere -r— bv Jd tg te " 2 ct Ås . äs = de Pn Pe NR RV REVS RER RR Br 4 HR nr date Jokdnt flj Ja dne po fere eg we RAD --- rue få RR RAR TR Sa rd ra rt Sr RR SSE rn > ortens TAR RE - - ven” —— ee - stR RNE . Ron rat VA RR RA VAA a Ra sn ee = RR RR RE FR ——L rare RR RER mr la ses rece sr ons RA vev ÄRE Oe - re nRRFRrsrr OR se — . eve Arg —— srt cr ntettårbA fetettieielåfFelet ål ltt LITET Cr RRGEE RR -- vegrRur orre RARP Er . Or FÖRR ; er bb AEA ARR : - Ren RR se : e SP YLE Rea Ro är md SR ie er tg 0 SR RR - - 3 emo > a - E 4 rn ån drl aln Lå Jade fägerörerers sa gr esbr noe bes re Mgrocsvr hörn —— er RR K - - + . sr FRE FR RER RR Rss RRD RR : Pebeksnsgek rare e- a - od 1 2 Rn ? IF 3 - rit MTI p - > a + - = Pe Org 2 rer sr se + 4 a i - - sr Or Raga BR OR é + jr es Mir 5 rr OR + IegerarnDiesrerer , g + å - - - p - i öm ee - DVR AAA + + bes med ; - / - oe ERA THG ropet Per - . RAT 2 Atv tår di lei fee, Yt / try sbenad äte re + 70 4 u : 5 > i 5 t I : vv Ro n z NH es > I Beta RA - a - - Anlree d I + LISA slev - H 3 LI a a KILT LA Fa SAR fa Kal 2 TH "Br 0sgr a tree - IE ” - a w- I Hr Frans 5 RO : - SÅ kr titt tr - r i på Mä spett BR L MIRI a sketen TINTIN TSE Bes ere tehA å sbere - LET) . 5 ip LIKA Jet Ken I er edeå . . . > 3 då SS stR DRA AA =: å . se. NN , - - Re rg + + - ir + ” ed adde pe 05 RRNHKRBRAR vr” & ad , aber :