=;
FE
vr
teet
PERSER SERA > ble fer Orr
Arbravtev rt
: METER
.
EsRR RR Vr
CE PETER MOSSA Mä AP NLA REA Öm tä då $e
rört sam At
4-0 Fa
PETE re
[3 LRLRT
stR RR rr = 02 EW 0 Ho AA DR fr
2
tand $$
KR
Må Id red BET YT OT TE
»Rrefv är de
KRETS PATE Ör
As 0 rr
KETIIEIEILECE
fr
tat
0 - RR Norte RR RR
RT
Br td Br SR
BR Tr Ar lj br KE Ber År bör OR far ar For a
= BR
be obird $ - PETRI RT INE
CP - , en
PETE PTES BRATE
äs trvävls Rdr Dr öt KFRCET ETT EE +Qv SLI ang rp godbrfr frige
sw RB RR RR rd
8 ora 20 då en rr
E-NR ÖS RMER
sÖ- -
rt vekrästv stt Kr är RA RERER AR = GR FRAN rr — RAR RN RAR tt RKS OA RV gv dr RN säte 0 ts re
EPTECETETSSEAG
: bok $ 4 & 10 G7r 60 02 D) > än DR RS RM Jr BS ÄV NAN « - RR BRTR RR KRA VARA Bs fö br 6 oe 0 ver san on Få 0 8 Or or 6 lj if 0 BR LEE ÅR or sr VE jar Byter
PER tens
RUBBA VN RI RVRVA RR ÖR Ft FORS
402 047 År lr
RAP
rr
= får RR RR RAR kv BLÄ Ra iv RA KR
BEA And föda FB RAG be ve - ERE =
> ph - » . :
NS a ORSA
ee ; we V - Då
2-0 RR RR
södra Rrärvt sträv ärte ls tv
Hva tva 2
räls
RR rr RA
Ars VR
RR
SN
me A>isäomrto dr äv ärr MrB Sr stR RR Cs = mrs RR TVR FREE JRR Rn na VE re fr Aa RE Ve Ta (EE DANT
RO RTRNRRTRTTE an RR Po setet tr —
4 Rv NRA Me ROSAS QR Ve Fr FSA
er RR VE RAG ANAR VRAK em Ort ORVAR 5 So NORRAN FANTA
FOTA "trär le s. Ad g
2 ÄRA - Ka Frö Rs o a A RT tro PE ÅR Ir va ör RA ser fr Ka Öar dig tvära dåres ö tat Fia: EPA RS ADA fr rr rf Me Rap UN i Une ARV Så vå fdr SONET LR
Ffa dk IAI förd fe
ere 3 pe
r-Örfldr 4
Ja
Sopran
+ 300) PY NV
Ssarinå SVE
a
mä -
Nee TER
32020 12 Pe
verCSASRTSTR SNS Sr ar
ESF mn YR ba LERA
re IRA rr RR 2
Brå
Terre 22 23 drar RR ty vrtt RR te
reda rnra Res Oö
ARN Fy
os
- ”» Apan FSE EESEE
er - ja mn 4 FRUAR JAR EE se ac RU Br fe NES rr VT VR RR RV or
AAA tU
| / 4
a | KONGL. kt I VETENSKAPS ACADEMIENS NYA ANDLINGAR,
Tom. AI. ; S För ÅR 1792.
HU NN NAN INN
NW KN NYH
WO
j
IAN
RE PENTA SS SN SN
>
KONGL VETENSKAPS - ACADEMIENS NYA HANDLINGAR,
. För MåNADERNE FANUARIUS, FEBRUARIUS, MARTIUS, ÅR 17902. Br obe do dpi sb | PRESES Herr ZACHARIAS LÅ. PLANTIN, | Infpettor öfver Mått, Mål och Vigt. 4 a = BY ER Inkdning til kan/katen om MASKKRÅ: | oo KEN,i allmänhet ;
-
Nhturie indelas uti? ÅA 2 I, Naokne,
4 Fan. Febr. Mart. I. Nokne,
Claflfen I. Dålode Mafkkråk: åro de aldraminfa, för- borgade , och fom blifva meråndels ge- nom ftöpning frambragte, eller åter up- liftvade; mångfkapelige.
I. Odölgde Mafkkråk: åro altid fynbare, omgifne med låderiik eller blöt hud; hvarifrån de icke kunna fkiljas utan at flås.
H. Betåckte 2
HI. Ovindade Skalkråk: omgifne af et enda, antingen utan ordning vindadt och an- vuxet Skal, hvars vindning år nedvånd, — eller ovindadt Skal.
IV. Snåckor: omgifne af et enda ordente- ligen vindadt och oanvuxet Skal, hvars vindning meråndels år upvånd når krås ket går.
V. Mufslor: fom hafva tvålkalig Betåcks ning.
VI. Växtliknande Mafkkråk: fom åro förvae rade uti en wvåxt-liknande Stam,
SR
Under namn af Malkar, förfirår man vål i allmånhet både de til Majkkråken (Vermes) egen- teligen hörande och hvarom hår fkal handlas, fom och Yrfå-larver eller Skråpukar (Infe&o-
rum Larve I. Eruce) hvilka ånnu icke blifvit uf«
fan. Febr. Mart. 5
utvuxna eller förvandlade til fullkomliga yrfå men deffa höra aldeles icke hit. Til en Skilnad ifrån deffe fiftnåmde Mafkar, har man altfå ve- lat kalla de förfnåmde Mafkkräk, fålom full- komliga kråk eller kreatur, hvilke framfödas i deras förblifvande fkapnad utan at undergå nå. gon förvandling. - Man har någon gång kallat dem Skridfå , fom ockfå kunde antagas , om icke namnet Malkkråk, fåfom mera kåndt eller bru- kadt, gåfve mera begrepp om dem: ej at för- tiga det namnet Skridfå åfven år låmpeligt til förberörde larver, ormar m. m., och fåledes tve- tydigt. | ;
$i
Uti åfvan Jomförmålte egenfkap finne vi alt- få en ftor Skilnad imellan Maflkkråken och Yrfå- larver. Ifrån dem, få vål fom ifrån alla andra fkapade kreatur fkiljas vidare Mafkkråken dår- med: at de åro ölé6te och beftå likfom af et fvamp- aktigt våfende famt hafva inga Ben inom fig, icke heller åro de dårmed omedelbarligen omgifne; deras kroppar kunna utfiråckas eller utvidgas, och åter fam- mandragas: de åro fucktige eller våt/kefulle (hu- midi aut mucofi ), det år, åga en våtfka ej al- lena inom fig, utan jåmvål en utanpå dem ut- filande våtlka: de åro utan fötter egenteligen, at gå med: de åro antingen utan, eller förfed- de med Trefvare (Tentaculay af en egen och helt annan daning och frapnad ån på yrfån, nemligen utan leder men dock böjelige, et enda Slågte eller Skummarne (Aphrodita) undantaget: och de åro åndteligen antingen bare, eller omgifne med en Betåcknizvg fom både år, i allmånhet at fåga,
A 3 får-
6 Fan. Febr. Mart.
fårfkild från kroppen och åfven af et härdare och fårfkildt ämne. Vi fige altfå, at Mafkkråk åro fådana, fom åro blöte, utvidgelige, wvitfke. fulle, ofotade, utan eller med Trefvare: nakne, el- ler omgifnemed någon fårfkildt fig tilhörig Betåck- ting, hvilket i Vetenfkapens Språk heter: ÄÅnis malia mollia, pandentia, humida, apoda, mutica aut tentaculata: nuda aut involucrata tegumento proprio.
$. 3.
Mafkkråken åro altfå tydeligen (kilde ifrån de öfrige Djur-Flockarne. ($ 1. 2.) v. Linné har varit den förfte fom, på goda grunder, fkildt famma kråk ifrån andra Malkar och Infeåer, och han har åndteligen upgifvit deras kånne= tekn vara: tardigrada, mollia, pandentia, viva ciffima, redintegranda, humidi animantia, ace- phala , apoda, androgyna, tentacuiis dig«= nofcenda , enligt defs S. N. XII. p. 609; åfven fom han ock p. 20, tillagt dem hafva Cor uniloculare, inauritum, fanie frigida: Spi- racula obfeura: Maxille multifarie, varie variis: Penes varii, hermaphorditis androgynis. Senfus tentacula: Caput nullum, vix Oculi, non Aures, Nares: Teomenta calcarea aut nulla, nifi fpine: Fulcera , nulli Pedes aut Pinne. Nu har man lik- vål på en del funnit hvad fom tåmeligen noga kan fvara både emot hufvud, ögon, och Simm- Redfkaper (Pinne). Pauias, i fin Difl. de viv. intra viv. pag. 9, fåtter: cor uniloculare I, ob- feurum: Trachee nulle: Masxille multifarie I. nulle: Caput indiferetum I, obfeurum: Nunquam Pedes, Alz Pinnzve, interdum Flagella, AS
en«=
fan, Febr. Mart. 7
Tentacula, Spinula. Effentialis chara&er fåger han beftå in capite obfcuro et abfentia pedum conjun&is. Mörrer i des Prodr. Zool. Dan, p. XHI, utfåtter endaft cor inauritum: Tenta- eula plura I. nulla. Lika få kort eller mindre fullfåndigt anföras famma kånnetekn af LEsKE, Anf. Gr. der Nat. Gefch. p. 88 med: Fäilfåden, leiden keine Vervandlung, hvilket dock något vid- löftigare utföres p. 497 fålunda: at Mafkkråken hafva en' kall Saft i ftållet för Blod, at deras hjerta beftår af en kammare, at de åro antin- gen hermaphroditer, eller beftå af intet kön, utan tydeliga Parningsredfkap, och fortplanta fig antingen genom ågg eller ungar, at de haf- va en mycket enklare kropps byggnad, at de hafva inga vårkeliga Ben inom deras kroppar, at i fållet för fötter hafva en del långs fidorna af kroppen antingen en klo eller qvaftlika Borft o. f. v. BLumMEnBAcH Handb. der Naturgefch. p. 45, nåmner endaft Thiere mit kaltem veiffen Blu- te, die keine Fihlhörner, fondern meift Fihlfåden haben , dock utförer han åfven kånneteknen når- mare p. 4O0I.
Man har tillagt Mafkkråken i allmånhet några lårfkildta egenfkaper C(Möurrer Hift. Verm. I. pref.); men antingen åro de otjenliga, eller otilråckeliga, eller gemenfamma med andra Djur utom Mafkkråkens Slågtflock, eller ock icke til- hörande alla Malkkråk, ock kunna fåledes icke anfes för deras allmånna kånnetekn. At de i- från dem afftympade delar återftållas medelft nya och lika delars åter utvåxande, det finner man jåmvål hånda med viffa yrfån, fåfom til ex. Kråftorna. At de åro hermaphroditer eller kun-
A 4 na
8 Jan. Febr. Mart.
na dels befröda fig fjelfva, dels andra af fin art då hvar och en efter tilfålligheten kan fö- retråda Han- eller Hon-kön: det år icke ge- menfamt med alla Mafkkråk; Blåckfifken beftår . af två fårfkildta Kén, Han och Hona. Åfven- fa år icke den egenfkapen allmån, at en art kan föröka fig genom fördelning, det år, at en af et Kråk afftympad del återvåxer til et fullkomligt och lika danadt Kråk med det fom blifvit afftympadt, hvilket vid hvarje Slågtes Hiltoria bör vifas.
$. 4:
Hela Mafkkråkens Flock befår, likfom de öfriga Djurflockar, af flera Slågter och hvart och et af dem, i anfeende til en vifs enlighet, kan föras til viffa Ordningar. Utan at brin- a alt fådant i ordning, blifver kunfkapen om deffa Kråk lika få oredig, fom all annan kun- fkap hvilken år utan ordning. Sedan man bragt hvar och en art tilfamman under fit ge- menfamma Slägte, hvilket Gud vifferligen i Ska= pelfen noga utflakat til förekommande af måns ga oredor i förökning och afgång, och fom egenteligen kan kallas methodus naturalis; Se= dan man bragt Slågterne uti viffa fannolika Ordningar, o. f. v. uti Claffer, det man ej an- norlunda i noga bemårkelfe bör kalla, ån metho= dus artificialis: få blifver frågan, med hvil- ken Clafs fkal man förk börja Mafkkråkens flock?
$. 5
Fan. Febr. Mart 9 SS
Til at utreda eller utfinna detta och mera fådant, hafva de nyare Naturkånnare ideligen plågat fig med at få rått på methodus natura- lis, det år, at finna methodus naturalis åfven för Ordningarne, vidare för Clafferne, och ånd- teligen för alla Djur-Flockar, ja för alt hvad fom finnes i Naturen. De hafva trodt at Ska= paren i ackttagit et lika fammanhang af deffa Flockar, Clafler &c. fifom lånkarne följa på hvarandra i en KRådja: at til ex. Mennilkan vo- re förftå Lånken, Apan den andra, o. f. v. at våxtliknande Maflkkråken fkulle hafva våxterna til deras påföljande Lånk o. f. v. Men huru alla deffe Lånkar fkulle kunna fåttas i en få- dan jämngående ordning, at Kådjan blefve li- ka fammanhångande ifrån Mennilkan alla Djur och fkapade Ting igenom til Jordfmulan , på famma fått fom Apan fynes vara en påföljande Lånk nåft efter Mennifkan: det år hvad de ofökt med alla krafter, och fom de med alla Blofs aldrig finna. Gud fkapade Slågterna ef- ter det fammanhang fom Naturens hushållning fordrade, men icke uti någon fådan upfållning fom et Natural Cabinet eller en hjelpreda för vårt minne fordrar. Det blefve alt för vidlöfs tigt at vidare vifa omöjeligheten af en fådan methodus naturalis, och det famma kan få mycket mera fparas, fom BLUMENBACH i fin Handb. p. 10 och MöuäLrtrerR von Wurmern p. 902, redan både kort och artigt fådant förfökt.
Ån har man velat hafva merberörde Kådja råt, och ån krokug: v. LInné har förmodat A 5 den
18 Jan. Febr. Mart. |
den vara cirkelrund (Amoen. VII p. 394): BONNET tyckes vilja hafva den grenig fåfom et Stamtråd (Contempk > ed; 3: 1, I puss: 92): och DonaTti (H. N. de la Mer Adr. p. 20) me- nar at den år fåfom et Nåt med fina trådar och mafkar. Det fynes då at hela Kedjan eller det klingande begrepet dårom vil gå förloradt. Et Syftem år likvål nyttigt, ja ganfka nödvån- digt: derföre hade Gud Djuren fram för Men- nilkona, at han fkulle fe huru han fkulle nåm- na dem (1. Mof. 2: 19. 20). De gamle visfte mycket i Naturen, men de låto Syftem eller Namn och benåmning förfalla; det ftadnade derföre i mörker. Vi hafve i fednare tider ganfka vål begynt at med Syftemer undanröédja en vidare Förmörkelfe, men man tyckes hafva gått ifrån åndamålet, då man velat utleta och framlågga Skaparens Syftem. Skaparen har Tfölgt et Syftem fom paffade: för Naturens rörel- fe, beftånd och Varelfernas inbördes bitråde och tjenftverk: vi behåfve et Syftem (om vi juft på en gång vilje bjuda til at omfatta hela Naturen) endaft nödigt för at förit låra känna Naturen; det vore önfkeligt nog at förR finna det fom gagnar ofs i den vågen, det fkal låtta vetenfkapen och det fkal gagna ofs, låt vara at det finge et mindre prunkande namn och al- lena hette Syftema artificiale, allenaft det vore Nature confultum, och det båfta at göra ofs
gagn. 6. 6.
v. LInné fåtter Malkkråken nåft efter Yr- fån och börjar med de odölgde Malkkräken,
eme-
Fan, Febr. Mart. ri
emedan de tyckas nårmaft (dock på et ganfka långt afftånd) likna Dubbelfotarne (Juli), med hvilka han flutar Yrfåns Flock. Scorporr (In- trod, ad Hift Nat.) har dåremot begynt med de dölgde Mafkkråken nåft efter Tremella uti Våxtriket; men man måfte utan tvifvel hafva en mycket ftor inbildning, om man [kall finna någon -fådan likhet imellan en Våxt och et Djur, at den ena kan fågas vara en få homogen Lånk til det andra, at de nårmatt fkola paffa tilhopa. MARCHANT har i AG, Parifs 1711. p. 109. t. I., befkrifvit och afritat en Svamp vu- gen på Rotftubben af en affågad Lönn (petite Erable) och han har blott, i an!edning af MAR- sIGLIs tankar om de våxtliknande Mafkkråken, upgifvit fåfom hypothes huruvida icke denne Svamp kunde utgöra et dylikt Kråk och kallas Lithophyton terreftre. Men man bör finna at, ehuru man kan fluta ifrån Växtriket til de våxtliknande Kråken , man likvål icke tvårtom kan futa ifrån dem til Våxtriket: då [kulle få- kerligen de flåfte Cryptogamiher blifva Mafk- kråk, fom vore orimligt når de ej tillika åro Djur. På berörde Svamp har MARCHANT icke funnit det minfta tekn til lefvande Kråk, och fördenfkull anfer jag det vara lika orimligt at kalla denna Svamp Lithophyton terreftre , fom at kalla en Sten Lapis ligneus, ty Svampen be- ftrod aldeles af et tråacktigt våfende. BAsTtErR Opufc. t. 6. har aftagit den af MARCHANT i fort gifna Figuren,
Når jag nu til föregående nårnner Miner (Zool. Dan. prodr.), få lår jag hafva upråknat alla nyare tiders Syftematici af hela Malkkrå-
kens
oo Jan. Febr. Mart.
kens Flock, och hvilka med råtta kunna få et fådant namn; de öfrige hafva i det nårmake fölgt någondera af deffe, Siknåmnde Förfat- tare har flutat med några af v. LINnés Enögon (Monoculi) ibland Yrfån gjorde nya Slågter, och börjat med de dölgde Malfkkråken; Men det lår icke vål kunna bevifas, at berörde nya Slågter åro Malkkråk' utan Yrfån, fom ockfå icke komma nåra intil Mafkkråken. Dåremot har han, likfom v. Linné tjenligen flutat Mafk- kråkens Flock med de växtliknande Maikkrå- | ken, få vida Våxtriket följer dårefter. Ingen af förenåmnde Aué&orer har dock i ackttagit, at föka någon betydeiig underdelning af hela Mafkkråkens Flock, fom likvål år få högft nöd- våndig, emedan det lå ganlka mycket låttar begreppet hos en nybegynnare i denna kun- fkap: och det år egenteligen tör dem fom Sy- femer [fkrifvas,
6. 7.
Alla Mafkkråk kunna beqvåmligen förde- las i tvånne underdelningar neml. NAKNE (nuda) utan någon betåckning fåfom til ex. Daggmafken, eller BETÄCKTE (involucrata) hvilka antingen åro förfedde med et hårdt fkal fåfom Musflor och Snåckor, eller ock kun= na förvara fig inom någon annan lika medel- barlig betåckning af en låderacktig egenfkap eller kalkfkorpa fåfom til ex. Tork/vampen och Corallerna ($. 2.3. Af deffe underdelningar fåt- ter jag de Nakne Malkkråk förut derföre , at man dårigenom får mera ljus eller låttare” an= ledning at kånna de betåckta Malkkråken, fom
åro
Fan. Febr. Mar:. 13
åro ganfka nåra beflågtade och likfom tagne af de förre och inqvarterade uti fina konfiga Boningar : Man fattar låttare kunfkapen om de fenare fåfom mera fammanfatte i anfeende til deras betåckning, fedan man förut lårt kånna de enklares
8:58
Det år fåledes ricktigt, at til ex. Snigeln har mycken likhet med de Kråk fom åro in- qvarterade i Snåckfkal; men deraf följer icke at både den förra och de fenare. Kråken åro et och famma flag, ty då [kulle Snigeln åfven vara få danad at den ockfå fkulle kunna bygs ga fit Snåckfkal o. f. v. Ville man nu fåtta al- la deffe tilhopa under en och famma under- delning eller Clafs, få blefve ju ingen iadel- ning utaf, då vunnes ju icke hvad man genom Syftem bör föka och fom åfvanfåre år bevift våra högft nödvåndigt ($. 6.3. Skulle man in-= dela Malkkråken eadaft efter fjelfva Kråkets utfeende, det år fammanflå både de nakna och betåckta Kråken i den mon fom Kråken likna hvarandra: huru fkulle man då någonfin få rått på de fenare i et fådant Syfem? de måfta Musflor och Snåckor m. fl. får man nåftan al- tid toma eller utan des innevånare: Man kun- de ju då aldrig få rått på någon Snåcka eller låra kånna den, då indelningen endaft blifvit bygd på hvad man fållan lårer kånna, neml. Kråkets utfeende. Et fådant Syftem komme fåledes ät blifva aldeles obrukbart, emedan det icke kunde nyttjas. Mäicrer har derföre, åfven in- tagen af den inbillade Methodus naturalis,
myc-
14 Fan. Febr. Marz.
mycket orått pålått, at de betåckte Kråken fkulle förenas med de nakne når dem imel!an finnes likhet (Hift. Verm. 2. pref. p. 8); Men Gåri har han rått at då til ex. et Snåckfkal: kommer i betracktande eller i et Syftem at up- tagas, få bör man åfven anmårka fjelfva Krås ket når man kan hafva det: fådant tjenar bå- de til ljus i Kråkets Hiftoria och åfven at med vifshet bringa det til fit råtta Slågte neml, is bland betåckta Kråk.
$. 9
Ålla til förfa underdelningen ($. 7.) hös tande, eller de nakna Mafkkråk, hafva vål mycken gemenfam likhet i fynnerhet i anfeen= de til utvårtes befkaffenheten; men för mera låtthet och beqvåmlighet fkull ($. 6. 6. 8.) och åfven i anfeende på deras fårfkildta lefnads- omflåndigheter, kunna de fördelas i 2:ne Clas- fer: nera. Dölgde Mofkkråk (Cryptozoa, eiler infuforia fom de annars kallas), eller Odöigs de Maofkkrdk (Gymnodela). De förra åro dölg- de dels i anfeende til deras oåndeligen ringa Rorlek och fåledes gemenligen ofynliga för blotta ögon, dels i anfeende dåirtil at de ligga förborgade i våxter och andra naturliga ting, och antingen genom Naturens åtgård eller med konf tilredd ftöpning (infufion) få tilfålle at framalftras eller framkomma. De hafva alde- les ingen fammanlikning med de öfrige Claffer af Malkkråken, men vål någon med de Odölg- de fom åfvan nåmndes,och få derföre det förs fa rummet. Den följande 2:dra Claffen blifver altfå de odölgda Malfkkråken fom endaft årö
Oom-
Fan. Febr. Mart. 15
omgifne af fin egen blåtare eller flyfvare hud, och komma i den omfåndigheten åter nårmaft öfverens med de dölgde Malkkråk.
Ö. IO.
Nu komme vi til andra underdelningen eller de betåckta Mafkkråk ($. 7.), hvarunder fyra Claffer inbegripas, hvaraf den förfa, eller råttare tredje i ordningen ifrån den förfta af hela Flocken at råkna ($. 9.), innefattar Ovin= dade Skalkråk eller fådana fom åro betåckte med et enhvalfvigt Skal utan eller åtminftone icke med någon ordentelig vindning (Acochlata). Når den andra Claffen eller de dölgde Mafk-= kråk flutas med Sjéökalfven (Medufa), och Sjös= borren (Echinus) icke fynes hafva nårmare lik- het med något Kråk af famma Clafs mer ån med det fiftnåmnde: få tyckes ock at den tre= dje Claffen bör begynnas med Sjöborren. På lika fått följer efter de Ovindade Skalkråken fom med viffa af Slangorna (Setpule) likfom börjar at få en Snåckform, den fjerde Claffen innefattande SNÅCKORNA (Cochleata), o. f. v. femte Claffen. MUSSLORNA (Conchata) hos hvilka Snåckformen åter uphör med Barkmufs- Jan (Maceris) Denna Clafs flutar fig med Stockmusflan (Lepas), fom vid nårmate påfeen= de , i anfeende dårtil at des Kråk år mångar- madt, at de likfom våxa på en bol eller ftam, och at en del åro fammanbygde på en fam: hafva den nårmafte likhet med flera Kråk i den följande och fifta eller fjette Claffen fom utgör de VÄXTLIKNANDE MASKKRÅK (Phyto- zoa), Vi Ikole framdeles nårmare inhåmta fkå-
Jen
> RR Fan. Febr. Mart.
len til denna indelning, då man kommer at ta- Ja om hvarje Mafkkråk- Clafs fårfkildr. Man vil ock då nåräina om de Indelningar andre Författare upgifvit. |
Sk
v. LInné kånde inemot Tolfhundrade Malk«- kråk-arter, fom utan tvifvel var dubbelt emot ” hvad man haft fig bekant förut; Sedermera har MöäLLierR gjort mer ån tvåhundrade nya bekanta, hvaraf de måfta höra til de dölgde Mafkkråken. GozrzE har uptåckt omkring två- hundrade fådana Kråk, fom endaft uppehålla fig i åtfkilliga Kreaturs Inålivor, och man hin- ner icke at upråkna alla andra Författares up=- tåckter af mindre antal Mafikkråk. Når man nu lågger hårtil at alla Musflor åro dölgde i Hafvet åfven fom de måfta Snåckor, och jäm- vål at de måtta odö!gde Mafkkråk åro Sjökråk: få finner man orfaken dårtil hvarföre vi ibland alla fkapade ting minft uptåckt och minit kån- na Mafkkråken. Men, af hvad vi kånne, fin« ne vi ockfå lika tydeligen, at deffe Mafkkråk hvarken i underbarhet eller fkönhet, hvarken i nytta eller förfårlighet lemna företråde åt något annat Djur, och fördenfkull förtjena bå- de at betraktas och nårmare underfökas. Där gifvas de fom knapt med de båfta fynglas kun- na uptåckas , andre åter hinna til en forlek af 600 fkålpunds vigt. Ganfka många hafva en förtråffelig fkönhet, fåfom Hafsmufen C(Aphrodis- ta aculeata) m;: fl. famt många Snåckor och Musflor; deras underliga fkapnad år nåftan o- jämnförlig, och de förråtta mera med få SE
nart
Fan. Febr. Mart. 17
fnart fagdt inga Ledamöter, ån något annat Ljur med flere förfedt. De åro ofs ock lika nyttige: de hålla jord, ftrånder och hafsbotn löfa och låckra til våxternas tjenft, de renfa vatnen, de tjena andra Djuroch åfven menni- fkan til föda; En del gifva den vackrafte pur- purfårg, en del medde:a et flags Silke hvaraf verkeligen klådnader tilredas, andre gifva ko- fteliga Pårlor, och en del åro til tjentt på hål- fans vågnar. Men dår finnes intet lif fom år ofs nårmare ån Malkkråken: Vi indricke tufend- tals med vatnet, vi inandas fåkerligen tu. fendtals med upfligande ångor, vi underhålle kela troppar inom våra egna kroppar, och vi förtåre ovetande oråkneliga fom finnas i andra Djur, Filkar m. fl. fom vi til föda nyttie; Monne det icke år förnöjande, monne det icke år nyttigt at nårmare låra kånna dem?
ADOLPH MODELLER.
B ITher.
8 Fan. Febr. Mart.
Fhermomietrifka — Anmärkningar , huru mycket varm forden var Ar 27905
(Fortlåttning 9, af CLAS BJERKANDER.
| jandthusbållare hafva om Våren flera mår«
4 ken, då utfådet bör fke, fåfom,
Når Spindelvåf fynes på Jorden.
Når på Hågg, Björk, Rönn och Haffel löfven fpricka ut. |
Når bladen af Nymphea lutea, våxa up utur vattubrynen.
Når Enebufken dambar.
När Ekelöfvet tåcker Dufvan, fås Kornet på fomliga orter.
När Hus-Svalorna ankomma.
När Jorden ej mera lucktar rå.
Når Draba Verna och Primula Veris florera. Når Såfven vifar fig Öfver Vattubrynen.
H6öRf-Sådet fker. Når Scabiofa fuccifa blommar. Når Ljungen florerar, Håggbåren, Svarta Vin- bår och Hallon mo ogna.
Aila deffa gamla märken åga fit goda vår- fUmen Åkerbrukare fom ”hafva” Svenfka Thermo-
de
RTV KS ERTTSETRTOSERSSTTENRDETENTSAN TTT SEEN SAITAES TAN VISET TESSAN
9 Se idiandl, 1791. P. 21.
Fan. Febr. Mart. 19
Thermometrar, fe af dem Vår och HöÖft, hu. fru varm jorden år , och torde kunna bålt dår= efter fålla fig med. utfidet.
Huru fnart Såden, detta år, efter hvar gång den blifvit utfådd, upkommit, vifar den- na Anmärkning.
Såddes Kom up.
Sådesflag. Mån, Dag. Mån. Dag, ' Åtter. Mart. 20. Maji 5. Hafre, IC RR rer 20. ”- Sr $s Änter.. April Öm soo 15. 0 0 a Ö klalner 3 20020. = >= 8. MED ae Id
Hvete. Jun. 23. Jul. HG Hvet et och Rågen Rag. re ss = Jun. 30. gingo i ax. Korn Kom So Ju Fr fall kärha: den 8 Hafre. = = «= SEN mo Sept. Ben 3 OR
2 i efter froflinåtter. fick
Hvete. Aug. 5 Hepk 7. | Kornet rot. fom I Des
Råg. - -«
Hvete. Sept, 8. = = 19. flod. fkadad gerom Rågs. == - 2 STO: MMVICKO COR srdT, ONS ÖA LA = = 10. deligen må gula glo= Flafne. —'= - sl bea aan. öck Hvete. - - 17. = = 28. Blomrukor den, 23 håg. TS a SS Åvug Jöch, ET Oc NR OR SS RR Ole den kärna. Hale se SON ID ipida KOrn-OcH THiyetes- - 24. OO. 6. Hafre brodden, voro MAG AR SN GEA RS NON ICKE Korn. ES SE TNO eld ENS SEN Oe Fafre. ån RN - - To
Hvete.- .- 28. - = 8
20 Fan. Febr. Mart.
Såddes. — Kom up, Råg. Sept. 28. O& 8.
Korn. guss = ls Se Hafre, = = = - = O. Hvete. O& I. - =» I8. Råg. == =« - » 14. Korn, == a - = IG. Hafre. = - = - = I8.
Den 4, 8, 13 och 26 i famma månad, fåddes deffa Sådesflag , men kommo icke up.
Man fer af föregående Tabell, huru Så-= den, faitån hon fås bittida om Vår on och fås Jedes uti kall jord, intet kommer up, förrån jorden blir varm.
Samma anmärkningar gjordes med Såden 1789 om Våren. Den 24 Aug. fåddes Rågen i varm jord, hvilken kom hafigt up, och våxte läng och fmal. Broddmalken fom var gynnad af varmen, gjorde på flera orter for fkada.
Filk-lekarne råtta fig mycket efter islofs« ningen. Om Ifen ligger längre på Sjöar, det ena året ån det andra, kommer det an på våderlekens verkningar, litet Snö och kall Vinter, famt en kallare eller varmare Vär. Gåddan leker når ifen går bort. Mörten når Björken får fmå löf, Löjan då Rågen blom- mar. Braxen då nen dambar. Och fom des- fa tråd råtta fig efter en vifs grad af varme, få torde Filken i vatnet göra det famma, hvil- ket genom Thombomersr anmärkningar fram- delet kommer nårmare at utrönas.
Landt-
Fan. Febr. Mart. Ar
Fandthushållare kunna ockfå Vårtiden genom Thermometern finna, huru mycket luften år varmare ån jorden, fom ofta efter en fkarp och långvarig köld , långt fram på Våren kan hafva tjäle i fig, då genom luftens farka var- me, fom ibland bittida infaller, faften ur Trå= dens fiammar och grenar uttorkas, hvarigenom de förfvagas, och ofta dö, emedan rötterna icke kunna drifva up ny faft, i fållet för den fom bortdunftat. Derföre år angelåget, at fmå Tråd gifves fkugga för Solens hetta, och an-
falter göras efter behag med den frusna jorden.
Vatnet 1 Vettern har detta är vid Strans den varit få varmt, fom följande anmårknin- gar gifva tilkånna.
Mån. Dag. Therm. Mån. Dag. Therm,
Jan. Gå 4 Ö. = I9. 76 Ö, 16. 4. - 30. 16- 21. 4. Aug: 20: 10. Febr. 8. 21 28. I 3- II. 2. cpi 4 rd I5- Mart. = 2. 2. 29, I2e Vz:. (ör OM 13: IOs 29: 6. 28. Je April 27. 8. Nov. IT. 6- EN SR DA 22; 35 12, TG SO: SC 313 1Ö, Dee. f0; 3; MuUna ITS: LO 20. 34)
full. If
(4) Va
Ut?
+) År 1792 den 24 Januvarii förföktes huru kallt vat- net var vid ftranden , hvilken denna tid hade ftora högar af Snö och Is, at det fig nåftan omöjligt
NE» Ing
RETA 4
Vid
Mineral-Brunn.
Fan. Febr. Mart.
Uri Kållor kåromkring, har Thermome- flera gånger blifvit nedfånkt =).
Ulfhuit en] Vid. PråRegår-j Yid fora RÖå-: den en literzlen Kall-Köålla. Mineral-Kåila.
Mån. Dag. Th.t Mån. Dag. Th. | v/ån. Dag. Th,
Bebritaranig tjjant f2047 30 JakAan lang Majin: 23009 ar 43. solsebri2d å Jun: Fa 38 |öFRR fr NVIaRBLROL 16 rr görndg Maj 27 TORRENTS IA Juli, 26. 0 | Jun. 10. > 124 MIIERR —G SONG Jul. 1/7. 29, 4 Jun-Eae 8 RUS OG ET 20 RS Aug. FR SPE LÖN TED lärs 120617 FORE ITE EAS Sept 1ITTELORRNAIORS NOV. 19.048 IDA. 1 4 0 [NORRA TR SRK DEG. >. OFCES. | Nev. IT Sr töeRR H 0 läge Tö
pl
Någt a
ur, et få ned Thermometern i varvet, andteliven eter något fökande får jav fe en öppning gerom Svön gjord, fom jag fedan miårkte, at upftigande åneor, dit jag vår och netfiter Thermometern, hvilken upfteg til 8 ersder Öfver O då han dennå tid på andra flållen plågar vars 2 9 4 grsder. Uti nämde Öppning ginvco många och fto:a blåddror beftåndiet vp utöär botten, hvarifrån vatten åfven tvcktes up- komma. Om varmt vsiuen få på många flåtien up- rinner i Vettern, det mån fkåligen tror, i anfeende til höga berg fom nåftan Över alt cemgifv2a honom; får man någon anledning, hvarföre cenna Sjö, icke alla år betåckes med is, och när det fker, ofta icke förr ån uti Februarii, fedan mycken Snö uti honom fallit och fkarp köld upkomirit,
Kiltor på Kinnekulle, fom utur Rödftens Klefven optkomma, hafva alla baft 8 gr. varmt vatten.
Fan. Febr. Mart. 128
Några Bi- Anmårkningar, gjorde med Thevnometern, Då Thermometern hångdes på våggen e- mot Söder uti Soliken, har han vifat följande grader af Varme.
| NT TZ 000 Mån, Dag. Th, Mån, Dag, Th, Mån, Dag, Th, Kl: 19, Kl. 12. KL 12. Jan: 13 19 2 30 $I 15 OA 17 20 AU Tv AT 16 10 HOK 13 52 20-75 23 34 14,45 PITE AR Maj! 2 30 Sept. 5 32 HS Sed 3 44 7 36 Febr. A 25 Sd 9 40 TT 13 17 49 Ög 22 12 AT 24 42 LS 13 36 2) 41 18-30 13 35 ÖA TT 40 20128 21 52 5 40 23 25 28 49 Nr ISO DN DE Tun. TAG 16 33 Mart..i 2 245 25 28 Öl 32 17 34; 07 38 SST | 19 44 Now. 10.25 14 2 RN 11028 VGRR 30 42 TA 20 17 38 jul I 40 Ne 19.37 5 45 OR 20-44] sk ov 20 21 23.37 1939 Dec. 24 12 24 37 18 49 20 27 30:34 20.37 Apr. I 34 20046
24 fan. Febr. Mart.
Trågårdsmåftare finna i anledning håraf, huru våxter, planterade vid våggar åt Söder, ita. far derdublad Värme. af Solen, framför dem fom fta på öpna filt.
År 1789, nedfattes UhermpesEees i Snå« drifvor.
r700 Mån. Dag. Th
Jan. 3 6u Febr. 14 3u Febr. 1 4u Je Mart. 6 4u 2 2u
: pö 19 2 Apr. 16 O- JO IOuU st Lf RE Hoes 653 14 7 Apr. 3 4u 7 5u 20 5u a 18 3 31 Cu 6 3u 20 IU 30T-
Maji 6 0 31 I-
Det år anmärkt, huru Orrar , emot oviå- der, åta fig måtta i Björkar , låta Helan fnöga öfver fis, hafva under urvåder lindrigare köld i Snön ån åfvanföre.
Mennifkor fom under urvåder, komma at ligga i Snön, bliiva ofta til lifvet bevarade. År 1768 den 13 Mart. eller, den hår på or- ten få kailade onda Fredagen, dogo i detta Stift 26 perfoner ute på marken under grufligt urvåder , men de iom låto fnöga öfver fig, behöllo lifvet.
Om Vären mirkes, huru Ornithogalum, Ranunculus ficaria m. fl. ficka upg senom Snön och växa.
Lös Snå hindrar mera kölden at gå ned i jorden, ån den fom år hoppackad.
Ther-
Fan, Febr. Mart. 25
Thermometern infatt uti vVåzande och fri« fka Tråd.
AR. AR. Björk. po Ek. M. D.TH'M. D.Tilu. D. TIM. D.Tb
Gran. 1t Körsbär.
M.; D.Th|M. DÖFh
Jun. 15 14iJun. 2112 un. 310 Jun, 21 16 17 14 28 1; SZ IG 23 15 26 14'Jul. 1212 8 14 ful 23 Jul. 12:3 2015 14 1s 2017 2 15 2812 19 15 20 14 28 15 Aug. 614 2215 Aug. 6 15 3018 106 18)Sept 2121:ul. 11 151 3ept. I 13 10 18 Aug. 416 FZLZ 10 Ir 19 17 10 I5 17 18 15 :7 2714 23 12 2017 23 13 27 15 2713 SOV EE 5 of tug. OA JAR 15 oo 30 14 FO SepEs Ort) > 27.5 Ör; 28002 31 a Sept. 411 IO 13 [No0ov. 10 2 28 13] Nov. 10 5|5ept. 7 12 13:3 1414 13 Ifbept. 9 I: 13 ou 135 fI 27 8 25 131Dec. 2 C 25 FA Det: 202 JR ee Ok 3 28 11 4 1 2700 Aim 2813 FAN NÖCE ZT3 SEE LA 8 2J0T. 714 27 KA IS 1250 205 FLe2 25 6 Nov. 5 2: Nov. 5 2 16 cNov. 6 2 14 IlNov. 6 2 17 oiDec. ; I 2220 19 I 6. EIDeC, 3 £L 29 2u TTT 24toldeEE3 KÖR Ern Dec. 21 3u 22 I 28 Gc 22 OC 21 Oo 22 I 29 Oo 30 I SEO 30 306 30 0
Inhuggningen i Tråden, har varit långs efter, på norra fidan, 2 alnar högt ifrån jor- den, och få djup, at Thermometern varit 3 tum in uti Trådet, och Öpningen fedan vil tillluten.
Dear ar bekant, at Alken, ibland: Tråd, hf får IÖf. Föregående ånmärkningar vifa,, at iEhermometern uti detta "Tråd förft föll til jo, torde af naturen derföre vara kallare, och fors
dra fltörre varme ån andra Tråd, förr ån det får löf,
BS ; Den
26 Fan. Febr. Mart.
Den 2 Augufi fogs Grås i Trågården, fom ftrax fattes i fack, på förfök, huru ftor varme det kunde antaga.
Mån. Dag. Therm. Mån. Dag. Therm. Alga LÖ 50 grader. Aus rök 02. 110) SI 17000 II $4 138 52 120 19 44 15 60 20-038 Biens varma om Sommaren 31 grader. Ol under gåsningen - 2 Rag-deg - = 29 Ladugärdsgådfel 5 26
Hvad verkan Våderleken haft på Väåxt- Riket, vifar följande Frukt-Tabell.
TS FETA HUR RE je [Sh EN 3 2 = SETS BG oe ga Sr j ga = et ce Smultron I — — Plammon — = Hallon I — Bjötrnbat = I — Lingon EE Ekollon «== — r Rönn SEE Gifankott et ST Oxel ÅT Odon 2 > Haffel. Nöt — I — Blåbår FENEN ME Ak AE SR Bloömflefbet nian Humle — — I Morotfrö — I = Gurkor — — I Perfilja — — I Hjortron — SER Portulake — 7
HafJel-
fan. Febr. Mart. 2'7
FHaffel. Nötter , få blefvo mogna, och ftörfta delen hade ingen kårna. Orfaken lår varit den, at Amenta den 15 Januarii begynte flåppa frö- mjölet, men honan vifade fig intet förr ån den 16 Februari :
Humle ingen, orfaken, utom Våderlek , voro oändeligen många Bladlöfs fom på undra fidan aldeles betåckte bladen.
Gurkor kormmo ej til Vvåxt. Uti Julii var Thermometern i jorden 3 tum djupt på deras fångar, 15 grader, fom lår vara nog liten varme för dem. I denna månad rågnade 20
dagar.
Ekollon, blefvo ej hörre ån Oxelbår , fvart- nade af froft och nedföllo.
Turkifka och flere flags Trågårds - Bönor låmnade ingen fruckt.
Portulake våxte allenaft några tum hög.
Åker Årter blommade til des de omkring den 10 Sept. togos al.
Af Påron och Åple medelmåttigt, och var allmånt tal, at deffe och flere flags frukter, blefvo ej få ftora och fmakelige fom föregå- ende åren.
Såden blef ojämt mogen, och Hafren ha- de mycket fot.
Et Hafre-Korn fom fåddes i mylla af rut- ten halm, och fåledes i Iikartad jord, låm- nade
28 Fan. Febr. Mart.
nade på 2 fjelkar 23 aln långa hvardera, 400 Korn.
Af nu gjorde Anmärkningar fer man , hu- ru jorden om höften 1789, icke var mycket kall, blef icke heller hela Vintren någon köld och flådföre.
Tvårt om famma tid detta år blef jorden förr kall och flådföre kom förft i December. Om man i anledning håraf, kunde genom Thermometern, Rfåld i jorden, fåga förut, om köld fnart eller fent fkal komma om Höfen , få blefve en fådan fak, både nyttig och nöj- fam i hushållningen.
Hela året har Thermometern om morgs« narne varit under o, 82 gånger, och uti en gvadrat aln har fallit 963 kannor vatten.
Bb FRK
Tvån-
jan. Febr. Mart. 29 Tvånne fapanfke Fifkar; bafkrifne af C. P. THUNBERG.
Hifkarne ifrån Öftra Indiens Haf åro ånnu til en fior del okånde för Naturkånnare uti Europa. Ibland dem, fom jag dårftådes famlade och inlade uti Spiritus vini, för at ef ter hemkomften vid mera ledighet nogare gran- fka och belkrifva, voro vål de Japanlke Fifk- forter de aidrararafte, likafom de måfta andra Naturalier ifrån detta aflågsna Land. Atikilli- ge af deffe hade jag den olyckan at förlora, emedan flafkorna, hvari de förvarades, gått fönder och Fifkarne vid min ankomtft til Får derneslandet, funnos uptorkade. En hel Sams- ling håraf hade jag dock förårat til Råds-Hers ren RADEMACHER på Batavia, hvilken lycklis gare kom ofkadd til Holland och af honom fkånktes til Ferr HouttuYN, Medicing Doåor uti Amfterdam, fom fedan beflkrifvit Fifkarne uti Harlemfka Handlingarna. Men, fom inga Figurer blifvit gifne derpå och jag utom des åger några andra omftåndigheter därvid antek= nade, fom Dosor HouTttUYN ej kunnat kän- na; få har jag nu genomgått qvarlefvorna af denna fållfynta och dyrbara famling och trott mig dårmed kunna göra både någon nytta och nöje för Naturkånnare, om jag lemnade därpå både tekningar (Se Tab. 1) och utförligare
belkrifning , famt åfven tillade en och annan, fom
30 Fan, Febr. Mart.
fom icke finnes omnåmnd uti Harlemfka Veten-= (kaps Academiens Handlingar.
CALLIONYMUS japonicus:
C. capitis fpina fimplici ferrata, pinna dorfali antica breviffima océllata. A
Callionymus . japonicus. Syftem. Animal. per
GMELIN. Pp. I155. HoUTTUYN uti A& Harlem.
KXN2. pris esi N:deli
Finnes uti Hafvet vid Japan, i Hamnen vid Nagafaki Stad och annoritåde
Hela Fifken år vid pafs af et qvarters långd.
Caput fupra convexum, fubtus planum, inzquar le , antice attenuatum.
Laobium, faperius duplicatum.
Oculi dorfales , approximati, orbitarum mar «- nibus elevatis acutis.
Corpus enfiforme, alepidotum; fupra conve- xum, ferrugineo-macuiatum; fubtus planum.
Pinne ventrales fuob jugulo, remote, ovatze, pollicares , radiis 5 ramofis.
pebtorales pone pinnas ventrales et apertu- ras branchiarum , lanceolate, unguiculares, radiis 19.
Dorfalis antica prope nucham, pollicaris, ra- diis 4, ocel:o nigro notata; pofiica 10-Ta- diata.
Analis prope pinnas peåorales, radiis 9
Cauda acuminata, fufco-fafciata , digitalis, ra- dus' 10
BYSEN NINE
Fan. Febr. Mart. 31
Spina capitis fimplex |, latere inferta, antice integra, police interius ferrata.
Pone oculos fteliulgz due cataphra2e,
Alla EFenor åro fvartflåckige och -firålarne
råcka åfven utom hinnan.
I fållet för öÖpning åt Gålen åro endaft tvånne bål uti nacken, kvarmed denne Fifk år fyn- nerligen fkild ifrån andra.
Pinne V. 5. P. 19: D. 4. 10. ÅA. g. C 19. SILURUS muculatus.
S. pinna dorfali poftica adipofa nigro-ocellata
3 Anttkddis-22. Cirns 6, cauda bifurca.
Finnes med den förra uti Chinefilfka och TJa- panfka Hafsvikar.
Kroppen år vid Hufvudet tjockaft, baktil ihop= kramad, utan mårkeliga fjäll, af vid pafs et qvarters långd.
Caoput fupra convexum OLAS planum. P
3 3 en
Oruli laterales,. remoti. masni. orbite angulo acuto elevato. é
Os obtufum labio fuperiore longiore.
Deutes palati FA grandiores; labtorum plu= rimi, minutiffimi.
Cirri maxille fuperioris doo, capite breviores; nferioris guatuor, maxiila breviores.
Spira pone öperculum Branchiarum utringue valida.
- Pinne pebiorales remote, radiis Il; radius pri-
mus fpinoftus, validus, obtufus, utringue re-
trorfum ferratus. |
Na Ven-
22 Jan. Febr. Mart.
Ventrales mutice , radiis 6.
"ÅAmnalis mutica, radiis 22.
Dorfalis antica prope caput, radiis 73 radi- us primus rigidus, offeus , fpinofus, obtu= fas, utrinque retrorfam ferratus; poflica adipofa, macula nigra, absqve radio.
Cauda bifurca radiis circiter 24.
Fenorna åro icke färgade, utom bakfenan på ryggen, fom åger en ocell-lik fvart flåck.
Denna tyckes komma Ööfverens med Silurus felix och aftita , men år tilråckeligen fkild ifrån dem, :
Befkrifning på et nytt Örteflågte ifrån
Wefi-Indien , kalladt HISINGERA;
af CARL N. HELLENIUS.
(yenom den frikoftighet , hvarmed vår af Orte-vetenfkapen mycket förtjente Herr Doéåor Swartz gjordt mig fig högeligen för- bunden , blef jag för någon tid fedan bland flera fållfynte våxter åfven ågare af denna, hvars befkrifning jag nu vågar underkafta Kgl. Academiens uplyfta granfkning. Vid valet af dem, fom af honom uti Prodromo deftriptiomum v:getabilium Indie Occidentalis fkulle belkrifvas, hade denfamma blifvit förbigången, kunde få-
ledes
Jan. Febr. Mart. 83
ledes ej heller annat åa förekomma mig fåfom ny och AR tillörene, åtminftone icke veder- börligen befkrifven. Med upfinnarens benågna fre har jag derföre, lil kmätigt vetenfka. pens förefkrift, upfatt å denna våxt följande belkrifning, hvilken genom nårlagde af ho- nom fielt efter et leftvande exemplar gjorde tekning (Tab. II.) båR torde kunna upiyfas.
CAULIS tra ticofus , fölidus , 6 «= 8 pedalis, erectus , teres, levis, ramofus.
Rami alterni, fubvirgati, fobramofi, lxves.
FOLIA alterna, patentia, petiolata, ovato-lan« ceolata, ferrato-erenata, acuminata, apice
obtufo, nervofa, venofa, utringque glabra, ni= tida, plana, rigidiufeula, decidua,
Potioli lineares , ferniteretes, canaliculati, breves, inferti, patentes, olabri. | FLORES Dioici, axillares , conferti, peduncue Jati, minuti, pallidi. Peduneuli' erecto-patentes , breves, uniflori, oteretes. ;
MASC,
CAN phyllus. Foliola ovata, obtufa, inte. "gra, concåva, rmarging ciliata , extus gla= bra, intus incana , ”erea, lutcosviridia. | COR. IE rv STAM. Filamenta 15: 20-25. lengitudine cä- "> lycis, ere&a, bafi libera. Anthere febros utnde, triloculares.
Q Glan-
34 — Jan. Febr. Mart.
- Glondule minut2, difformes; fulve ; ad ba: fin Raminum quadratim locate.
FEMIN.
- CAL. 6 phyllus. Foliola lanceolata, obtufa, integra concava, ciliata, intus incana, e- fecta.
COR. nullas i PIST. Germen fabrotundum, dipödbln: Sty- li duo, breves, craffi. Stiomata capitato-de- prefla, antice bidentata margine revoluto.
PER. Bacca fupera, fobrotundo-didyma, bis locularis , difperma , matura coccinea,
SEM. fubrotunda.
Enligt denna belkrifning blifver fledes detta Orteflågtes Chara&er effentialis följande:
MASC. Cal 4 phyllus. Cor. nulla. Filam, a AT FEM. Cal, 6 phyllus; Cor: nulla, Styli 2. Stigmata capitato-dépreffa. Bacca didyma, fupera.
Des tum likmåtigt Linneanfkåa fyftemet år åfven i följe deraf Dicecia Polyandria nåft framför CLIFFORTIA, eller ock efter den förbåttring vid detfamma, fom fednäre tiders uptåckter tyckes bevifa at framdeles blifva nöådvåndig, i Polyandria Digynia. Ibland Or- dines Naturales fynes det böra inrymmas uti den trettionde åttonde (XXXVIII) med de få kallade Zricoice,
- Blif-
Fan. Febr: Mart. 25
Blifver det mig åfven tillåtet at: föreflå något namn för detta hit intils okånda Örte= flågte , få pålågger mig en vördnadstfell erkåns das ja vål af det utmärkta nit , hvaftned fram. jedae Herr Bergs-Rådet och Hiddaren af Kgl Vafa Orden, "Vålborne JoHAN HISINGER fökt befordra Örte-veten skapens tilvåxt hår i Fin- land, fom ock af den ovanliga frikoftighet, hvarmed han upmuntrat des idkare, at til en evårdelig hugkomft af deffa hans vålgårningar DD) upnåmna detfamma efter honorn HISINGERA; då denna i adfeende til des: glatta och lins fande blad, fåfom med et Nomen triviale, kun- de kallas nitida.
Hon blommar i Augulii månad, "och är funaen på högfta Bergen i Södran
c 2 4 För-
+” Til Kongl. Ab ee bor Herr Beres Rådet och Rid aren Hi;sinGer anflagit en fiker fond til roc Riksdåler årlig, lör för en :Botsnices Demon- flrator , hvilken oumgångeliga Lårare denna Aca- demie före denna tiden nöduvats fakna, Flere fotti- ge Studerande hafva tid efter. annan på Hans ene fkildte koftnad blifvit underhållne vid Academien för art lira fig Botaniken , hvilke federmera i den mon de vunnit förkofran uti denna nyttiga veten. fkap blifvit af honom med upmuntrande belönin- gar hugnade, AHO Academie -Frägård törvarar ock ferå af Honom ditfkånkte fällfynta våxter, fålom hedrande bevis af Hans kärlek för denna gagnelioa inrättning och hans verkfamma nit at befordra Aled
for och fladga-
& TÅ ; STERN
36 Fan. Febr., Marz. "Förklaring öfver Figurerne.
Tab. IL Fig. 1. Förehåller en qvift med- Hane .
j blommor.
& En Hanblomma:' förfiorad i naturlig fällning.
6 Denfamma med öpnad calyx. e Stammen likaledes förftorad at anthere fkapnad tydeli- gen fSkönjes. Fig. 2 En gren med Honblommor.
& Honblomman förfiorad med Öpen calyx.
6 Piftilien förkorad.
& Bacca eller Båret i naturlig ftrorlek.
d Detfamma på tvåren i tu fkuret.
Be-
fan. Febr. Mart. $
”Befvifiins på en Spanmåls-Magafin; af |
äs ADOLPH NORBERG.
adiR
Å: Spanmåls bevarande för åkommor, fom genom des ftiillaliggande kunna förorfakas, år bland de vigtigare föremål, fom fordra oms tanka , år otvifvelacktigt. Dårföre år nådigt at fådana påfund blifva kunniga, fom i det åm- ne åro beprötfvade at vara fördelacktiga i flera mål: Och i detta hånfeende torde Kongl. Aca- demien icke finna ovårdigt, at i des Handlin- gar intaga och derigenom gåra allmånnare bes kant, en'af min framl. Fader upgifven inven= tion på Spanmåls-Magafin; 3; hvilken utom fle- re, i fynnnerhet af framl. Cammar-Rådet Baron BrRAUNER blifvit verkftåld, famt dårom intygadt denfamma i alla mål a fvarande til det därmed åfyftade åndamål.
Tab. III. Fig. 1. Vifar Magazin på långa den, öfver alt beklådd, hvilande med fina tappar på underlag; Åfven hötnftolparna m. m hörande til hufet hvari det får.
Fig. 2. Utfeendet för Gafveln "eller ad darna.
Fig. 3 Denfamma fårfkild. i Profil tvårs- ÖMSE
Fig. 4. Förefiåller den på långden, med fin yttra brådbeklådning allenaft til en liten del, men ftörfta delen låmnad öpen för at in-
håmta Magafins invåndiga, och i fynnerhet C fkils
33 Fan. Febr. Mart.
fkiljevåggarnes -befkaffenk et; om - hvilket: "alt vidare uplysning meddelas i fåljande befkrif- ning, jämförd med ritningarna, famt den åfat-
te Scalan, ;
I:mo Sjilfoa Marafn CA); fer åttkan- tig, bygd omkring en axel (a) fom går ige- nom denfamma, hvilande med fina tappar på underlag; Omkring denne axel fitta vid hvarde- ra åndan 4 armar (tr. 2. 3. 4) til hålften inhuggs ne i hvarandra. Utan på deffa åro gafvelbrås derna fafifpikade; Sedan deffe botnar åro på= fatte, åro 4 fl. mellanvåggar C Fig. 3 och 4. af bråder, åndalångs med axeln, fom gå ifrån bonom ut til yttra brådbeklådningen, och af= dela fåledes Magafin i 4 lika rum; Bråddars ne i deffe fkiljevåggar åra icke tått ihopfoga- de, utan hafva en tums vida fpringor eller fneda öpningar, fom Fig. 3 och 4 vifar. Nåm- de mel Hanvåggar fåftas på det fåttet, at vid hvarderas åndar fafifpikas på Gafvelbotnarna - fibbor 'd på hvar fida om våggen, tvårs öfver dem flas ock ribbor e, fom litet inhuggas med ena åndan i axeln, och den andra i brådbes= klådningen, hvilka ribbor hålla fpringorna i fin råtta Öpning , famt fådja nyfsnåmda yttra bråd- beklådning at den icke böjes af fådestyngden: Dylika ribbor f men något tunnare faftflås på infidorna af famma beklådning, för des flyrka och fammanhållning. Sluteligen brådflås eller beklådes Magafin rundt omkring, hvarefter banden af järn eller" tråd: paffas öfver de fål- len, fom ribborna e och p fitta innantil: bru- kas hårtil trådband, få måfte det vara få mån- g2 flycken, fom "Magafin har kanter, och
| | hvart
Jan. Febr. Mart. 39
hvart fycke hopikåres til hålften i hvarandra vid- hvar knut gZ Fig. 5. famt en trädfpjela u öfverlagd på den fidan fom klackarne åro, då ock en nagel fåttes vid hvar ånda igenom Klack karna och nåmde fpjela , famt tvånne långre inpå, fom hå utviflar, då det blir fullkomligen flarkt. Järnband gÖres i tvånne flycken, hvar- dera bögde efter Magafins kanter, med genom- flagne aflånga hål i ala fyra åndar, famt tvånne åndar hvridna för at trådas igenom de andras hål, och med jårnkilar fammandritvas. Deffa band kunna vara flera alt fom Magafin göres långre och i famma proportion vidare, - för at inrymma hRörre qvantitet. af fåd: De tvånne på Magafin gjorde Öpningar få vål. för fådens ityllning , fom för at komma in i den famma, åro midt för hvarandra , famt midt öfver fkil ljevåggarna, för at komma i tvånhe rum genom hvar Öpning, uti hvilka fåttes luc- kor med ftångfel af jårn fom fes vid. J: Sam- ma läcka med ft ftångfel vifes ock Fig, 6. i profil långsefter. - Lufthål kunna göras: på bågge gafvelbotnarna ifrån alla fyra rummen; för famma hål flås på infidan fin våf af hål eller. måfflingstråd, eller ock af jåärnbleck tått med fmå hål uti. Magafins fållning beftår vid hvar ånda af et par fradiga ftolpar K ned-
flagne i jorden, intappade åfvantil i en tvår- kubb L med fin. påfalning p hvarpå. Magafin hvilar med fina tappar 2; Den går en god del låttare at vrida ikring då tapparne åro af järn, men deffe få våt fom banden kring Ma- gafin vifas hår både af järn af och tråd, för an= lednings gifvande at det kan verkftållas på hvilket fått fom . behagas. och belågenheten | C 4 med.
40 | fan. Febr. Mart.
medgifver. At hindra möfs från at kormraa til Magafin, åro på de 4 folpar K brådfiumpar kriogfatte och få paffade at de med öfra kanterna falla jämt til holparna, men få ifrån med de undra, fom de prickade linier vid n vita, och kan til ån mera fåkerhet på nyfsnåmde undra kanter flås järnbleck med fpetfiga uddar.
2:do Magafins-Hus eller kringbyggnad, Es huru detta icke år något hufvudfakligt, fåvi- da en fådan byggnad kan göras efter behag, åfvenledes Magafin inrättas i något därtil pas- fande förut fårdigt hus, år dock detta enkla? och minft koftfamt at bygga af nyo i anfeende til trådbefparing emot hvad et vanligt af fullt timmer upfatt hus fordrar; ty vid denna flags byggnad nyttjas til våggar klyfter af fmårre tråd eller få kalladt halfirinne 2 Fig. 2. Gif ves lågenhet i fållet för klyiva at fåga i tu, år få raycket båttre, hvarefter det affkåres til vederbörlig långd , åndarna paffas efter de för dem gjorde råflor i hörnfiockarna, då deffe åro tilreds och uprefte inlågges berörde half trinne i räfflorna, och fortfares dårmed, tils hufets 4 fidor åro igenbygde med dörr på någondera fidan; Berörde hörnfRockar Q affkrås des få, at man har åtminfone 2 fidor råta och i vinkel, i deffa fidor uthugges åfvannåmde råfflor >, Fig. 7. hvarefter de uprefas, med de fidor vånda midt emot hvarandra hvari råfHor. na åro gjorde, och fåftes vål i jorden med an- dra åndarna, och de öfra infkurne i långsbjels karna S fom Fig, 8 i plan vifar, för at årnå Radighet på hufets långd; ”Tvårs öfver deffa ligga tvånne dylika Bjelkar T inkackade i långsse
jan. Febr. Mart. 41
långs-bjelkarna för fammanbindningen och fas digheten 'tvårsöfver; Atven åre på famma iängs-bjelkar lagde fradiga bråder 0 fora tjena til golf at fiå på, få vål vid Ma ioafins ifylining. gigd fid, fom vid Ges eiande; deffa bråder fpikas öfver alt faft i | angs-bjelkarna til hufets få mycket båttre faniätlafol eng och fladighet, allena midt öfver Masafion böra nås ora bråder kunna tagas up, för at komma åt luckorna I. På tvårbjelkarna T åro- påfalnins: gar m hvarpå vallen :2 med fina tappar 5 hvilar,
; > 8:tio Magafins bruk. Då Magafin fkal fylk las, föres Spanmålen uppå botten 0; Masafin våndes få at endera af de midt för hvarandra fittande luckor: vetter up, då luckan attages och hafves til hands et fåll eller redfel fom paflar efter öpningen, med botten af fål eller måffingstråd få groft at hålen kunna vara 3 tara i fyrkant, hvilket fåttes öfver at hindra möfs eller annat obehörigt följa in med fåden , fora flås uti få långe at man fer de bågge undra rummen B och C vara fulla; fedan har man et tunnt bråde at lågga i fållet, fom tåcker halfva Öpningen på det intet må komma i rummet. D utan flås då til flut rummet A aldes les fulit och igenftånges luckan. Orfaken hvars före alla 4 rummen icke få vara fulla år, at Såden då ej hade rum at rinna ur det ena i det andra vid Magafins kringvåndning.
"Såfom nu åndamålet med detta Magafin är det famma fom med vanlig fkyfling 3 nems= ligen at Såden fkal röras och våndas, men at.
; C j förs
42 Fan. Febr. Mart.
förråtta famma arbete vida låttare och fkynd- ”famt., och vara fåker på at alla korn i Sådes- ”maftan blifva 'områrda, föres detta Magafin omkring på följande fått: De med åndarna i ”walfen 2 fåftade linor x fvepas rundt omkring Magalin, och trådas med fina på andra åndar- "na varande öglor, på de från Magafin utgåen- "de och motfvarande armar 7, z, hvarefter den åfvanliggande valfen med handfpakar kringvri- "des, fom då drager linorna på fig och gör:at Magafin våndes; hvilket ej bör fke mer ån 3 hvarf i fender eiler at de nåfta från Magafin utgående armar 2, 2, hinna öfver de fig i nedra åndan ledande och emot Magafin lutan- de fiöder y, på hvilka nyfsnåmde armar då hvila, och i hvilken fällning Magafin bör få en liten flend, at Såden hinner rinna ur det fulla rummet A i det toma D, hvarefter åter fortfares , fom fagt år, tils Magafin år fpelad et helt hvarf omkring; och fom valfen då dra- git på fig linorna, at öglorna på de famma a- vancerat (tillika med de armar hvarpå de fört tråddes) öfver nyfsnåmde föder y, lofflas ög- lorna, och linorna dragas af valfen få mycket fom behöfves , til at, fom förbemålt år, åter fvepas omkring Magafin til vidare omvrid- ning nåfta gång; hvilket bör (ke få ofta, fom vanlig fkyffling fker, ju oftare år få mycket båttre, hålft mödan hårvid icke år fior. Då Masgaflin på fått fom förr berört år blifvit vånd omkring. ä hvarf, at det fulla rummet A kom- mer i fållet för det toma D och fåledes fift- nåmde rum i fållet för rummet C, då rinner Såden utur rummet A i rummet D genom de på mellanvåggarna låmnade fpringor, Ssd 10 an-
Jan. Febr. Mart. 43
fanden i et timglas, då blir D fullt och A tomt och få vidare vid hvarje Zz dels gång fom Ma- gafin omvrides, och blifser. altid ät rummet tomt, fom kommer i det rummets Räålle, hvil- ket. hår: år Ko med D..
Ban; nu befkrifne Magafin kan i foorlek anfes vara medelmåttig , ty den innehåller 72 tunnor, den kan göras ftörre elier mindre -ef- ter bihob men mycket fiora: omkring 200 tunnors. innehåll, fordra både flark Axel och kraftigt fpel, hvarföre i flållet kunna nyttjas flera af lagom fiorlek, emedan de låtteligen kunna rymmas under a och amma tak, då :' hufet råttas dåretter. | ;
Skulle man åftunda at hafva flera flags Såd i famma Magafin, kan det och fke, då tåta afdelningar göras parallelle med gafvel- bottnarna; men då får ock hvarje. afdelning hafva fina fårfkilda bpningar med luckor för DÅ idjdag ifyllning och uttagning.
indre Alylan och ET ra vid denna in= vention, emot det vanliga fått at förvara Spanimål, vara följande:
I:mo År det en ringa möda at vinda ome kring Magafin få ofta man vil och behöfver , emot den at kafta: om en Sådesmaffa af fa många tunnors innehåll, hvilka ock fordra fiorg sum i: en Spanmälsbod,
2: dö Är Spanmålen fri från Rottor ch Möts,
hvill ka göra fkada med fit fråtande, at oe nÖ en
44 Fan. Febr. Mart.
den fora ofnygghet flika -gåfter förorfaka; I hvilket fednare Kattor åro mycket vårre om: de fkola få gå in.
3:o I anledning af hvad i föregående punkt anfördt år, behöfves ej vid Krono = el- ler andra Magafiner, någon afråkning för fråt. ning af fådan ohyra; Men någon hoptorkning fker dock i mon efter fom Såden år mer eller mindre torr då den föres i Magalin, hvilket med fåkerhet borde utrönas, til erhållande at någon vifs grund hvarpå afråkning kunde fo- tas i den omfåndigheten.
4:o Behöfvor icke Såden. torkas innan den införes, utan Magafin i början något ofta- re omvridas, då Såden genom detta rinnande fnart blir totr; Och når få omtrånger, år han då duglig til utfåde, hvilket den badfugu- torra icke år. :
g:0 Erhålles alla Såderskornen få hela ut- ur denna Magafin, fom de flås dit: Hvaremot i Spanmålsboden kroffas många med fkohålar- na, men långt flere med Drofs-fkofveln emot golfvet då Såden omkafias, famt vid in - och utmåtning , hvilka Korn alla åro odugeliga til utfåde. i
6:0o Kommer intet damb eller orenlighet i Såden, fom det med fötterna indrages i Span- målsboden ,. och fedan af fopningar på golfvet dambar omkring, förutan det fom af fkona blitver qvar i fjelfva Sådeshögen.
Mo-
"Jan, Febr. Mart. 4;
Modeller på få vål denne, fom flera an- dra af Du Haamer, HåRrRLEMAN, FAGGOT, bes fkrifne Sådes-Magafiner , fom ock hvarjehanda påfund til Sådens torkande innan den föres i Magafinerna eller genaft brukas , finnas på K. Modell-kammaren hår i Stockholm.
Om Fuft boredaingar och GW fuinge- Åvninen ;
ef JOHAN FISCHERSTRÖM.
fe, har handelen med Jufter eller Jukter varit för Ryfsland ganika fördelaktig. Nås ftan öfver hela Europa år Ryfslådret bekant för fina egenfkaper. Uti Frankrike, Polen, Tyfkland , Slefien, åro många, ehuru fåfånga förfök gjorde, at tilverka Jukter af en aldeles lika belkaffenhet fom de Ryfka. Jag vet ej hvad i detta hånfeende kan vara tilgjordt uti Sverige; men för långre tid tilbaka, "till åldes genom mig några Förfök, at utröna råtta be- redningsfåttet. "Nu, då ”"Chemiz Adjunden i Åbo Herr Mick. Homeerc infåndt til Kongl. Academien en beråttelfe rörande Juft- Bered. - ningen i Ryfsland ' 5 är jag deraf tagit an=
led-
”y De Jaroflawfke Jufte er fällas för de båfta; Kål Jufter åro begårligaft , målfte Jokta vål, vara mju
46: Fan. Febt. Mart.
ledning at famla "mina Anräåfkningar i detta åmne, dem jag nu har den åran til Kongl. As har öfverlåmna. i
At
ka, hafva en -klar-fårgs fmska fom bråndt Läder och ovifva då de vridas metlan fingrarna et knarran-
de. af. fig: - - =
Så
Jag har förfkaffat mig en ”Pelkriföing på rätta fåtrer huru man tilreder den; men då jag icke förftår alla ord, åfven fom jag ej heller funnit nå- gon; fom kunnat förklårs dem för mig , vi! jog blott meddela: hår et kort begrepp dåraf.
Tvåliundfade upfuktade "eller "råa hedar fkola, fedan hornen och fvanfarne blifvit dem frårfkurne ; tilhopa biädas, och i 34 tunmar ligyva i Fiod-vat.. ten, Hvarefter man-håmtar dem i Verkfladen, Jåve ger dem uti en af Kalk och Afka förfärdigad Lurg och låter dem ligga 2 veckor dåri, Sedan föras Ta darne åter til Floden och håftade i tåg, för atv nede fånkas uti varnet,
Sedan imåfte åter Hudarne blötas 2 veckor uti vatnet, och under denna tid blifva de 2me gånger” trampade eller bråkade, hvilket hos ofs vil föra få myckea fom ftamps; häruppå hämtar man dem å. ter uti Verkfladen och låter dem ftampss 2 veckor,, och den Karl, lom hårmed år fyffelfatt , måfte da- geligen lefverera en hud, 2
Då de nog blifvit fltampade , stfköljas de i varmt Vvatn, och man låter dem ligga en vecka uti en Ti-” na, den andra veckan blitvs de lagde i en annsgn > Tina eller Kar, och fedan dera fkerr Moifvar och a renar man dem 3; vidare fkola de ligga 48 timmar uti en. välling tilredd af ct Pud. (38 fkålp.) mjöl, til hvilket man ye få ry vatn fom-ber hagas, >. v
Så: fnert åter kens of denna dling:å blifvi it uptagne, ligger man dem ännu i 4 Tinor och lå.
|
Fan. Febi. Mart. AT
Af råda och fvarta Jufter utföras ånnu från Petersburg, enligt fåkra. förtekningar, Öfver 120,000 Pud årligen til fråmmande hamnar. Det åro de Röda fom i fynnerhet blifva efter- frågade, och om hvilka nu egenteligen hand- lass Deffe röda Jufter böra likvål åtfkiljas, dels i anfeende til deras befkaffenhet, dels | anfeende til orterne hvareft de blifva filverka de. . Uti Amfterdam, fom drifver Rark handel red Ryfka Jufter , råknas fex få kallade forte- menter: de extra fina, de 'ordinrt fina, fina medelforter , okdikara medelforter , utfkotte Jufters och ånnu en fåmre fort, fom har de flefte och måft mårkbara felaktigheter. HH
Alla deffe hafva fina fårfkildte kånnetec- ken; men i allmänhet år det hufvudfakeligen af Lukten, hvarigenom Ryfka Jufterne urikil- jas. Denne de eras ej obehageliga lukt år ge- etQ nom"
EES
ter dem ligga & veckor, Åndteltgen aftvättar man dem i Floden, och bereder dem på vanligt vis åf: ven fom annat Låder,
De hårtil erfordelige materislier åro följande: Vi- "de-Bark för 11 Rubel, Afka til Luten 4 Rubel 11 Copek, Kalk til -Lut 20 Copek, Hafre-mjöl til Vål. ling 25 Copek, Rödt Tråd til färgen 1 Fud; Alun i7 mark, Kådan eller det feta af Babukirdd från detta affkiljer man det fvarta och odugeliga til vagnss fmörja, men det klara tages til Lådrets beredning, och det för 3 Rubel 30 Copeker, jämte Kalk åpnu för $- Cooke
-Narfven i Lådret göres, innan det Ser SE fifta
tilvedningen torkas, med et lycke hårdt Tråd, fom. = har en handgrepa når den ena fidan, men på den 2 andra tått bredevid hvarandra infkurna fkåror,
48 Fan. Febr. Mart.
poratrångande, få fark, at om något Lager af Jufter förvaras i hus, röjer det fig åtven långt ifrån, kvilket om” alt annat låder icke år gållande. . De extra fina åro låtta, mjuka, le-
na, fmidiga, til fårgen hög « eller ”carmofin frös da och inuti ljusbruna; Narfven fin, uphögd, fpeglande. De ordinårt fina "hafva vål icke få se fårg eller få fkön Sar men hyfa icke några af de fel iaktighete fom vid de öfriga fortementer åro vanlige. SR yt figa fjelive, at om man vil rått låra kånna deras Jufter har man alla fem finnen häårtil: nådiga. Ögat måjite döma om fårgen; Nåfan om lukten; för Hörflen måfie et knarkande förmårkas når fkin- nen vridas imelian fingrarna; för FR bör fmaken blifva fåfom af bråndt låder, ' och käns flan måfe intyga deras mjuka befkaffenhet,
Juft- Fabrikerne i RAR Riket gifva til
verkningar af olika godhet. De Jufter fom förfårdigas 1 dos och de Jaroslagi- Ike råknas för de båfta, emedan de hafva
Rarkafte lukten, fkönafte fåroen, och åro de fmidigahRe. Af deffe åro de fom fått naran af Maftersky de utvaldafte, följakteligen de dy- rafte och fållfyntahe. Dårnåf komma de Wo- logdaifke, de Nowogrodiflke, de Moscauifke, Pleskowilke och åndteligen de Cafanfke, famt de få kallade Poluwalli , bekante för deras låtthet, af hvilka 10 til 15 kunna gå på en Pud.
Ryfslådrets vackra utfeende jämte des vars aktighet, har gjort det begårligt öfver alt i
Europa. Man Betjenar fig håraf til beklådnin= gar
RV 0
Fan. Febe. Mart: =: 49
gar i vagnar, på flolar och fofför. Sadelmaka- re, Bokbinhdare, Skatulmakare , Skomakare, göra i fynnerhet bruk håraf. dc underligt derföre', at man på åtfkilliga orter gjort för- fök at ; detta hånfeende kunna del vinften med Ryffarne. Men få vål de i Polen förfår- digade Jufter, fom de från Altenburg, Liegnitz, Breflau, hafva flera felaktigheter; de Anneber- gilke och Leipzilke hafva likvål hunnit nårmatt de Ryike: endaft på luktens Wismar mårkes en tydelig fkilnad.
Konften at gifva Låder denna fynnerliga lukt, troddes långe vara en» hemlighet, fora Ryffarne fig förbehållit. Pr, Lupovicr, fom eljeft. lemnar få goda underräåtteller i handels- vågen, föregifver at en olja brukas hårtil, fom utdrages af någon vifs rot, hvilken endali vå .xer i Ryfsland och vid vart Oral ej får utför "fas. Någre beråtta at olian til Ryfslådret ta- ges af Porfs, Myrica Gale "). Andre åter at Sqattran, Ledum paluftre, var hårtil nöds våndig ""), Åndteligen har man ftadnat vid gammal Nifver fåfom det tjenligafte åmne. och hvaraf endaft den råtta Ryfsoljan kan vinnas 9 Denna upgift åger båttre grund, och Fler DArbas 25). fom icke behagat befkrif- va det minfta angående fjelfva proceffen vid Juft-beredningen, befannar likvål fullkomligen, at
255) Jos]. FERBERS N. Beytr, zur - Min, Gelch, I, B, £,
410 44) LINN. Flor, Svec, Pp. 146. 24) RK. Vet, Acad. Handl, 1741, f. 212. ARKA PP, Parras Reifen im Ruf, R. 2. Th. f, 189.
50 Tan. Febr. Marti.
at den renafte Björk-olja förnåmligaft nyttjas til Jufternes indränkning utan all annan til: fafs; at uti en på fank mark våxande Björk- skog , helft böra utvåljas fådana gamla Björkar, hvilka dels på Roten itående, dels kullfallne, bortrutnat, och hvaraf nåftan endaft den ytterfa oljaktiga barken år Öfrig; at ju renare de hvi- ta Björkarne åro, ju fkönare — Oljan fom deraf brånnes.;j
Oljebrånning af Nåfver förråttas lått genom
nedhigande difillering (deftillatio per des- cenfum). Det enfaldigafte fått år, at taga de tjenligafte och jämnaite Nåfverfycken, fåtta dem på kant, tvinga dem tilhopa få tått fom möjeligt år på botten af en itor kittel, eller i nödfall en järngryta. Öfver denna lågges et vål tilpaffadt kupigt plåt-lock, med hål eller pip midt uppå. Kärlet fåttes omfijelpt, på en annan låmpelig och tom kittel. Krukma- kar-lera eller deg bör noga kringfmetas, at
luften aldeles måtte uteftångas. effe kitlar .
nedfåttas varfamt i en något rymlig grop!, få
djupt at de ftå under joräbrynet. Den toma :
kittelen ftår nederft, den fullpackade åfvanpå; hvaréeiter jord fkåttas tått omkring til tre fin=
gers högd, och å alla fidor vål tiltrampas. Se-
dan göres under 2 til: 3 timmar jämn, ftark eld midt öfver kittelbotnen; men under andra 2 til. 3 timmar brinner fakta eld. Man låter det få affvalna under 6 til 7 timmar, då muHen up> kaftas; kärlen renfopas noga innan de uplyftas; det öfverfta aftages aktfamt, och i det under- fa har man nu vunnit en Oja, klar fom Lin- olja, hvilken altid år båft når den fårlk ödch
Trifk
Fan. Febr. Mart. RE
fri(k nyttjas. Med tiden fkulle något af det lygrigaflte kunna förfkingras, och återfioden föriora i lukt och flytaktighet. Den bör der« före hållas i god Kållare, förvaras i vål tiltåp- ta flafkor at hindra luftens tiltråde. Blifver ordentelig Fabrik anlagd, kunna ordenteligare diflillations. fått vidtagas. Imedlertid har jag anfört denna befkrifning, fåfom i verkfållighes ten den låttafte och kanfke mera pålitelig ån hvad andre dårom beråttat.
At gammal tak-nåfver kan vål en fkäligen god olja :erhållas, men den år ej få kraftig och viålluktande fom den förenåmde. Nyttias åter frifk björknåfver, hvarvid mycket af den bruna barken vidhånger , blir oljan tjock och oren; endaft det åfverfa fom affkopas, gifver en klar och för Garfvare dugelig olja.
Uti Finland ooh Norrland kunna de fiör- fila Nåfverfamlingar göras, åfven på de af ålder til Löftågt nedfållde Cller kullbiåfte Björkar, Folket dår borde upmuntras, at med Skutla- fer af gråfre Björkbark, hvaraf Näfren blifvit afdragen, förle våra Ståder. Man måfe icke fråkna detta bland fmåflaker. I Sverige har 'Bark-varan redan begynt tryta och fegras. Om Garfverierne för Bark-brif råka uti 6des«. mål, fom efter nu varande utfeendet hända kan, blifver Rikets årliga förluft endaht nom mer ån några och trettjo tunnor guld
ödet har Sucnka SE hunnit få långt, at hudar och fkin af fullgoda Kreatur, kunna lika vål beredas hår fom i D 2 . Enge
52 — Jan. Febr. Mart.
England; uti viffa hånfeenden måle man åfven lemna ofs företråde, Skånika Klippingen år begårlig öfver hela Europa. Jåmtlands fvarta fkinn åro åfven kånda hos utlåndningar, fåfom af mera utbredd nytta ån Engelfka Kalffkinn, emedan man af de förra gör Kappråckar, Kar- pufer , Vantar, Ståfletter, m. m. fom åro låtta och uteftånga både hetta och våta. Skånin- gen och Jemtlånningen bruka helf til deras Skinn-beredningar Wide » och Sålg-bark, Salix cinerea & S. caprea. Samma bark nyttjas åfven 'til Ryfka Jufterne, dock förnåmligaft Poppel-Wide, Salix arenaria, af hvilken vi åfven hafve tilgång i våra Norra Landsor«- ter. Den fom har tilfälle kan fammanblanda deffa barkflag. Eljef kan ganfka vål den inra bruna Björkbarken användas , och förfåkrar Hr. Pairas , at den vid Juft-Fabrikerne i Siberien
verkeligen nyttjas.
Man vet desutom at Björkbarken ganfka vål tjenar til Ekbarkens utblahdning. Gran- barken har ftor förtjenft, når den rått anvåndes, det år: når genom behörig beredning de hart- fige delarne kunna intränga lig uti lådret. Jag har fedt vackra af Nerikesboen med Granbark tilredda fkinn. Rönn-bark bidrager mycket at gifva lådret fmidighet; men Pil-barken torde öfvertråffa andra Bark-forter, utom Ek och Wide, med hvilka den öfverensflåmmer. Så- ledes kunna flera flag af Bark tjena för vå- ra Garfverier; men de måfte afhimtas i rått tid, Våren och för - fommaren. Man bör
förfå at urfkilja, handtera och fortera dem . fee
jan. Febr. Mart. 53
fedan de åro aftagne "). Hvarföre torkas icke efter Engellka fåttet all Bark i varma Kölnor innan den anvåndes? På åtfkilliga utlåndfika orter, dår Barkhandelen drifves med fördel, åro qvarnar enkom inråttade til Barkens fön- dermalning. Vid all malen eller ffampad Bark gåller, at den ej lång tid bör förvaras. Den förlorar af fin flyrka genom utdunftning, hvar- igenom de balflamilke delar förflyga, åfven me- delft luftens fuktighet, fom uplöfer de ver- kande och faltaktige delar, hvilka fkola ge- nomtrånga lådret och fkaffa god garfning,
Man bör fyflofåtta omtankan med upfin- nande af andra åmnen, fom lika med Bark kunde vara tjenlige för våra Garfverier. Icke allena& Allonfkålarne på Ek och Boktrån, utan ock alla deiar af Eken, af hvad ålder den må vara, kunna förmonligen nyttjas, enligt en be. vift uptåckt i England. Jämvål i Sverige har man funnit at fönderhackade frifka qviftar, ris och telningar af detta tråd åfadkomma mycken fördel; med blotta Sågfpånen af frilk Ek har båfta kalflåder blifvit beredt, enligt Gr. Burrons vitnesbörd, = Alens 1öf, Röånnens blad och omogna bår; Slån , Lingon , Odon , Blåbår , Berberis -bulfkens och vilda Caftanie- trådets frukt, ftjelkar och blad af Mjölon-rifet, Porfs, Squattran, m. fl. kunna fkafta betyde= lig nytta för Garfverier,
D 3 | Det
ty Hårom har jag lemnat nödiga underrittelfer uti Economifka Dittionairen r1ifta Del; Art, Bark.
Fan. Febr. Mart.
Det vårfta år, at uti flera af våra Landsors ter gifves liten eller ingen tilgång på förenåm- de tråd och bufkar. Om uti Norra delarne af Finland och Ofterbotten, i Herjedalen , Gettrik- land, Helfingland, Jemtland, Medelpad, An- germanland och Vefterbotten ånnu finnas an- fenliga. Skogsfålt, få åro dåtemot Skånes hår- liga löffkogar merendels förförde , Smålands barrfkogar upbrånde, Vermlands furufkogar ödelagde ; omåteliga rymder i Halland, Bohus- lån, Dalsland, Ofergöthland , Nerike, Veft- manland, Södermanland och Upland aldeles fkog- Jöfe. Likvål år det nåftan en ohörd fak at plantera fkog! Imedlertid måtte på deffa or- ter flera goda inrättningar få tilbaka, flera nyttiga manufaåurer icke kunna anläggas, en-= daft för brifk på Ikog.
At fkaffa någon hjelp, åtminfone hvad Läder beredningen angår, hvarom nu år fråga, bör tilkånna gifvas: at Öfver alt på våra mar- ker finnas våxter, fom hårtil åro tjenande
2 helft de fom hafva "grofva, fammandragande och fura beftåndsdelar — Rötterne af
Blodrot, Tormentilla ere&a, Ångfyra, Rumex acetofa, Svårdsliljan, Iris Pfeudacorus,
Gula och hvita Nickörten, Nymphe2a lutea et: alba, &c. |
Blommorna och bladen m. m. af Comarum paluftre, Kråkfötter, Spirgza ulmaria, Elggrås,
'Po-
Fan. Febr. Mart. 55
Polygonum amphibium , Pilört , Geum urbanum, Neglikerot, Sanguiforba officinalis, Bibernel, Potentilla anferina, Cåsört, Spirga Hl pendula Brudbröd. Sparganium ere&um, Treggian, Alchemilla vulgaris, Kåpört, Gnaphalium montanum, Kattfötter, Agrimonia Eupatoria, Äkorinånja, Equifetum arvenfe, Råfrumpa, Hypericum perforatum, Jöran Ört. Symphytum officinale, Wal'ört, Hedera Helix , Murgröna, Cochlearia Armoracia, Pepparrot, Lichen pulmonarius , Lungmåffa , Lythrum Salicaria, Fackelrofor, m. fl. åro mer och mindre fördelaktiga.
Man förföker godheten af flera. våster, når de pulveriferade kaftas i en uplåsning at järn-vi&riol. De måfte då gifva en rödaktig, blå eller fvartaktig fårg, om de vid Låder-be- redningar fkola vara tjenlige. Få de ej torka i Solen, kan det fke i ugn, hvarefter de ma- las elier frlampas fom bark, eljef qvarblifver en klibbig fuktighet, fom kan fvårta lådret, Detta år fåkrare , ån efter M. De LA LANDES tanka allenaft groft fönderfkåra dem. Det år klart at man af dem kar behöfva en förre myckenhet, ty de hafva eljeft ej famma fyrka fom bark.
Efter gjorda förfök, förtjenar Ljung, Eri> ca vulgaris, framför deffa upråknade våxter
D.4 en
$6 Fan. Febr., Mart.
en fynneriig upmårkfamhet. - Man utdrager faften medelft kokning i koppar kittel, hellre ån i Järngryta, fom fvårtar ifrån fig; Den flås fedan i et fort kar, och når den blifvit ljum, låggas fkinnen dåruti. Ju oftare håraf påöfes, ju båttre blifver lådret. Detta fått at garfva utan bark, har vunnit fådant förtroende uti Irrland, at Parlamentet dårflådes är 1706 ut-= fårdat hårom en allmån kungörelfe.
Utom Våxt-Riket kunna gifvas ämnen för låder-beredningar. Uti England brukas häårtil nog allmånt det fura vatten fom- erhålles vid Stenkols affvafling ”), och det låder fom hår- med beredes anfes, i fynnerhet til Sadlar, för= - tråffeligt; flarka, järnhaltiga vatten torde vid garihing blifva förmonlige: man kunde göra fig artificie'la til den myckenhet fom äftundas, då man uti enkom dårtil inråttade brunnar kaftade någon anfenlig myckenhet järnfil- fpån och eriorderlig quantitet jårn-viåriol.
Tartarer och Kalmucker hafva et bered- ningsfått fom bör anmårkas. Sedan de aftvåt- tat fina fina Lamfkinn i ljumt vatten, något lufttorkat, kraffat och renat dem, beftrykas de under några dagar flera gånger med fur och något faltad Ko-mjölk, hvarefter de vidare torkas; med hånderna arbetas til åftundad mjukhet; rökas fedan med rutet tråd, men helf med torkad får-gådfel, lagd i en grop hvars omkring flånger fåttas fom en Pyramid och
med
sen FAR AE
&) Det fomma kan gålla om Torf,
Fan. Febr. Mart. 57
med fkinn öfvertåckas, at genom denna rök= ning ") båttre emotfiå regn och at af fuktighet icke förderfvas. Håft- och Boflkapshudar få ligga en hel vecka i dylik mjölk. Men når de gåra fina bequåmliga låder-flafkor, blifver huden fom den tages ur vatnet i folen utbredd, då låmpeliga fycken utfkåras, hvilka med fe- nor varda hopfydde och öfver rökeld torkas de. Under torkningen formeras de utfkurne flycken til den figur fom åftundas: ån tildanas kårl med vida öpningar, ån göras långhalfiga bukflafkor at föras vid fadelknappen, fom an= tingen upblåfas , fyllas med fand och aflka, och hvilka längre och flarkare måfte rökas: Ryg- en af Oxhuden blifver i fynnerhet hårtil an- vånd. Deffa kårl åro nåftan aldeles hornaktie ga, flarka, rymliga, låtta at medföra, medde- ja ingen elak fmak, och upmjukas hvarken af kall eller fjudande fuktighet. Jag anför detta efter de underråttelfer fom en GMELuINn och Par- Lås lemnat om denna Tartarifka induftrie, hvilken jag Önfkar måtte hos vår Allmoge vinna efterfölgd.
Om Folket behörigen väcktes ur fin tråége het, kunde flera nyttige nåringsgrenar upkome ma. Barkfamlingar , — afkbrånnisg, fåpfjud- ning, oljebrånning af nåfver, m. m, fkulle i våra Norra Landsorter både gagna och rikta fina ågare. Juit- Fabriker kunde hår lika få vål anläggas fom i Sibirien, om icke för egen
D5 för-
$3 At phblogifton af röken repellerar vainet är en be- flyrkt fanning. Sjelfva brånda leran blifver genom inbiten rök beftåndigare i luften,
58 fan. Febr. Mart.
förnödenhet, dock til utförfel åt fråmmande hamnar. +
Den fom vil anlågga en Juft-Fabrik, bör noga känna hela beredhings-proceffen. Blifva hudarne eller fkinnen icke från Början rått handterade, kunna de aldrig vinna en åftundad godhet. |
Til Jufter tagas dels förre bofkapshudar, dels Kalf - Bock - eller Get-fkinn : de fednare merendels af et eller två års gamla kreatur, fårdeles til det råda . lådret. Råa och frifka hudar och fkinn låggas förft i ftråm-vatten, at blod och orenlighet må frångå: bruns och kåll-vatten åro icke hårtil tjenlige. Torra hu- dar och. fkinn låggas likaledes i vatten, men fordra långre tid at blifva mjuka. De uptagas gerna en gång om dagen, hvarvid man ofta finner nådigt at trampa dem, filundom at öf- verfara dem med -rundknifven. - Når de fått nog af vatten, hvilket förmårkes af deras ftin= kande, uphåmtas de och låggas under et par veckor uti en af kalk och aika gjord lut til hårets aflofsning; nedfånkas fedan uti firöm- vatten en half eller hel dag at affkölja grufet.
Efter uptagningen ankommer det på om- Råndigheter, huru vida en och annan tramp- ning behöfves; men flere dagar måfte de hår- efter alfvarligen blötas, och under famma tid bråkas och flampas. Når detta fkedt tilråcke=- ligen, blifva de affkölgde i varmt vatten, och fedan vatnet fått afrinna , låggas de tilhopa, dock med åmsnings i akt tagande, under Rå
eller
Jan. Febr. Mart. 55
eller par veckor uti kar at fvettas, på det ge-
nom en: lindrig varme en lått jäsning uti dem måtte åftadkommas at befordra mjukheten. . Stundom uphångas de på fånger uti varmt rum , badftugor, bofkapshus, o. f£ v. De målte fedan fkafvas, renas, göras flåta på kött« fidan, med et fkafjärn, råcknagel kalladt, at därigenom defto båttre emottaga den äterftår ende beredning. ;
Efter deffa operationer låggas fkinnen uns der et par dygn uti en vålling af Hafre-mjöl"): Man låter en deg af detta mjöl fyra, rör den uti vatten hvaruti fkinnen låggas , at bringa dem til fvållning. Når de hårifrån uttagas, låg- gas de åter tilhopa uti Kar under 10 til 14 dagar , hvarefter de mäfte vål tvåttås och fköljas uti flera vatten. |
Sedan man at torr, fönderflött Vide- eller Silg-bark, hvaraf åtminftone en mark elier en kanna bark fordras til hvart fkinn jämte två kannor vatten, tilredt genom en timmas kok- ning en bark-lag, måfte :fkinnen dåruti ned- låggas. Når Lagen blifvit ljum, trampas de järnt och våndas, omkring en half timme. Uti detta fpad förblifva de en vecka; men måtte likvål par gånger om dygnet våndas om hvarandra. Dårefter tages lika mycket bark
til
(a
>) Efter Ryfka bruket; men uti Siebenblirgen nyttjeg hårtil Råg irjöl, i Frankrike Kli, i England Puf- och Hönstråck, i Levanten. Album grecum och dårefter Fikop,
60 — fan. Febr. Mari.
til fäamma Lag, och med lika omflåndigheter och lika handtering blifva fkinnen hår äter en vecka liggande, då de fedan uptagas och tor- kas, hvarvid köttlidan våndes utåt.
Når de fkola fårgas , (ker detta vanligen med Sandeltråd "), hvilket med tilfats af Vi. triol åfven tjenar til fvart fårg. Til 100 råda fkinn nyttjas, utom nåmde fårgtråd, fyra fkåls pund Alun; men til de fvarta tre fkåipund grön Viåriol. Alt detta ungefärligen råk cnadt. Ryffarne bruka merendels at fy tvenne fkinn med narffidan emot hvarannan tått tilhopa med tunna remmar, och lemna allena en öpnains hvarigenom de hålla in fårgen, knyta fedan vål til, rulla och våltra dem flitigt, at fårgen måtte &fver alt bita lika in. Når detta fkedt låta de Jufterne torka, och fårga dem andra gången, flundom åfven den tredje, dock med blott anfirykande. Bättre år, at då fkinnen fkola fårgas hånga dem öfver et långt tråg på en flång och begjuta dem med fårgen, då icke något håraf förloras, mådan med tilhopa fyen= det undvikes, och man flipper at bortkåra de på fkinnen fkadade kanter.
Når Jufterne blifvit tilfylleft fårgade , fmårjas eller beftrykas de på köttfidan med den
+) Med Kermes, Gummi lacca, Brefilje-tråå och Krapp äro åtfkilliga förfök gjorde; men fint pulvetiiferad och fiktad Cochenille har gifvit den båfta och vac- krafte fårg. Vid fkinn fannas hvad fom gåller om ull, hår, &c Deffa animslifka åmnen antaga fårg mycket lättare ån lin, bomuil och åfven filke,
Fan. Febr. Mart. 67
den rerafte och tunnafte Björk-olja. Då det börjar torka in, arbetas Juften med et verk- tyg af hårdt tråd, på ena fidan förfedt med handgrepe, på den andra med tått vid hvars andra infkurna fmå Ifkåror. Hårmed glåttas Juften långs och tvårs efter, hvarigenom fmå fåror upkomma och narfven formeras. Sedan putfas fkinnen, och fom en del bruka med björk - eller hamp-olja på köttfidan beftånkas, och dåreftet på en trådbock afglåttas.
Det år bekant, at Juft-Beredningen åfven i Ryfsland icke på lika fått anfiålles. Men al- lenaft fkinnen vinna behörig lukt, god fårg, fin narf och fullkomlig fmidighet, kan det va- ra lika mycket hvilken method fom följes. Skulle fullkomlig mjukhet eller fmidighet fak- nas, kan vål detta hjelpas, om de dragas ge- nom den få kallade Bråkringen på alla kanter, hvarvid köttfidan altid våndes inåt järnet, at icke ringen må fkada glanfen eller affkudda fårgen. De hångas fedan på fånger eller freck, dock icke långre ån de behålla fin varme, dragas åter genom bråkringen, bvar- med fortfares, tils de blifva fullredde. Vid fifta dragningen kan åter litet af Björks«oljan fånkas eller firykas på inra fidan af hvarje Skinn.
Detta år hvad efter inhåmtade underråt- telfer och anfålda förfök i detta åmne nu kan upgifvas. På intet fpråk lår någon omftån- delig beflkrifning om Juft-beredningar hittils blifvit lemnad.
Qzu
6å Fan. Feibv. Marti. Om Snö. pligning ; af
OLOF AKERREN. Phil. Mag, och Bei1gs-Mechanicus,
ve
Li vem vet icke, at hår i Norden fnart ota- i liga Dags-verken användas, de flåfte vin-= trar, för at hålla vågar brukbare , och at göra allmänna rårelfen ' orter imellan ”beqvåm eller
möjelig.
ml
Jag har ej kunnat undgå at för flera år tilbaka ffa min upmårkfamhet vid detta åm- ne. Min förfta anmärkning var då, at et rått låmpeligt Inftrument ånnu faknades , fom kun- de tjena at med någon lätthet bort/kaffa af
vågen den öfverflödiga fnöé-maffan, men bibe- hålla få mycket dåraf, fom erfordras at grund- lägga et godt och varaktigt vinter-före.
Den bråkfamma methoden, at fammans. packa en fallen fnö på Rållet, befanns mindre antagelig, ty Vid verkfållandet fkulle man be- ro af fnöns olika befkaffenhet i mer eller min- dre kall våderlek; Den nya vågen åter fick altid efter vält - uker packning "det felet, at fom -man kallar flå igenom', blef befvärlig, ja ofta farlig nog at nyttja, fårdeles vårtiden, då i en få packad djup fnå det koftar gan=" fka betydligt arbete at vinna någon brukbar våg, åfven ”fedan den öfriga marken år bar
och
Jan. Febr. Mart. 63
och obehindiadt kan Öfverfaras mod i don.
Jag flyrktes dårföre i min förefats at för ka förbåttra den vanliga Snö - Plogen, eller fnarare, at tillkapa en nyttigare; hvilket För- fök få åfven lyckats, at jag ej långre har be- tånkande at dåraf lemna del åt en vårdad All- månhet.
Deh vanligt nyttjade Sné-Plogen har den enda förmon at vara fimpel; men et Inftru- ment ' mera fimpelt ån des åndamål fordrar, kan ock fnart kallas onyttigt.
Följande hufvudfel göra i fynnerhet bru- ket af en fådan Plog både nog: Pere och MEG Titet rengee:
1:0 Går den aldrig ned i djup fn&é fom ve- 0 ,derbör, utan at den fkal belaftas med ,;folk, eller med våld nedtiryckas; I fam- ma mon belaftas Kreaturen 'obilligt, och en mångd eljeft onyttigt folk an- "es för oumbärligt vid fndö-plögningen.
p:o Måfe Plogen med lika våld flyras och > hållas at göra råt våg , hvilket oaktadt han ändå lemnar vågen fom oftaft ojå iman och full med bugter.
3:0 ,,Sedan man fåledes 'framdrifvit en ftor BiNpgs hvilken vål upbrutit fnön til den
,, bredd: fom kunnat -behöfvas , och hvil-
v vaken gått tungt juft i mon dårefter, få oo
2 cr
N
64 Fan. Febr, Mart.
ler en betydlig del af den upvråkte >fnån åter ned igen på ömfe fidor och
.Jemnar vågen rått fmal : fårdeles dår djup »fnå kal uphåjas. — Åndteligen
4:0 Hånder ock, at dår nyfs fallen och föga djup inå törefaller , bortfkrapas den al- ,,deles, eller fa nåra at minfta tå gör marken bar, dår Plogen framgått.
At afhjelpa nåmnde ' olågenheter vid fnö- plögning, har jag upfållt hosgående form af Snö: Flog , fåfom någorlunda lämpad til fakens natur och til åndamålet ,. fom med en fådan å- fyftas. Den är redan i dera vintrar, fårdeles åren 1738 och 89, med förmon nyttjad kring Garphytte-Bruk nåra Örebro i Nerike, famt på flera flållen i Sådermanland och Öftergöth- land. — Denne Plog år fammanfatt af 4 ”brå- der och altfå af dubbel högd emot den vanli-
De nedre af deffa bråder ACHE, Tab. iv. Fig. r, 2, eller ;den -underfta hålften af Plogen , gifves en lutande frållning, fom af- fkirningen kl, Fig, 3 utvifar, och fråf-flegan aodd år fammanftåld dårefter. Öfre hålft en, eller de 2 öfverRka bråder GAE, flår rått på kant fåfom i£&, och hålles i fådan fållning af tilfatte kilar ce ce emot ftolpen:a d; dåreft icke deffe folpar blifvit gjorde krokige, efter fålls ningen ih /l
Sådan upfäållning går vål at Plogen går ned i frön; men det år lika få nödvåndigt at den lösplögda fnin upldgges, och at kanterna, likafom dikesbråddar , få en vifs lutning til
vågen
|
AN ann
|
Fan. Febr. Mart. 65
vågen. Plogen bör dårföre i fådan mon fned« fkåras baktil, fåfom tekningen AEG, Fig. 2 utvifar. Sitta fpetfen pålågges ånfu et bråde EK, och förbindes med enkla ftråfvan 66, Sås dant gör, at all den uphögde fnön bortlågges på fidorna 3 Plogen får en jämn och otvungen gång, famt lemnar vågen tåt och vacker.
Denna nya fort Snö - Plog år vål icke konftig eller fvår at fammanfåtta; dock för dem, fom åro mindre vane at fe ritningar, torde den på papper ej kunna nog tydeligen föreftållas, hvarföre åfven en modell åtföljer.
En Snö-Plog fynes vål ej heller til fåll- ning eller bruk kunna varal fårdeles granlaga; men en vifs medelmåtta bör likvål fökas vid nimde fållning, utlåggning och affkårningar, | om Plogen til fit bruk fkal blifva rått tjenlig; hvarföre följande må anmårkas:: = -
Lutningen KI blir efter Rolpen 24 d, hvile ken förut få riktas emot fina ftånger eller fråf- vor a a, at, om en lode-linie a e. fålles, eller
fom år det famma, om et mårke låigges vin-
kelrått öfver fångerna aa från folpens öfre ånda, bör de (difancen imellan folpens nedra ånda och den nåmde linien ae) altid vara + af frolpens hela långd ad, få at, om fiolpen ad år en aln lång, blir hans lutning vid en- dera åndan 3 aln, eller 8 tum utur. lod- linien.
Plogens utlågg ning åter , ellet des vinkel AFR, bör få tiltagas , at, då en log fkal gör ; RE "Ia
66 Jan. Febr. Mart.
ra 4 alnärs bred våg i botn, efter linien AB; gifves brådernas undra kanter 6 alnars långd, imellan A och C, famt B och C. Skal Plogen göras mer eller "mindre bred , ån fom fades, få må endaft i ackt tagas, at vågens bottenbredd AB helft bör, til nåmde fidolångder förhålla fig, fom 4 til 6.” Deffa fdolångder blifva altfå i denna mon långrte eller kortare, alt efter fom Plogen göres för bredare eller fmala-. Fake ik särar RET
Då utlåggningen fåledes år . gifven, böra fneda affkårningarhe AE ; EG, få tagas, at, för vanliga bråder, af 14 å 15 tums bredd, råknas på det nedra paret til fpets BE, 7 qvarter, ifrån B eller A; och på öfra paret tages til fpets EG, 6 qvarter ifrån D eller E. Brådet EK tilfåttes å ömfe fidor, fåfom foder och flyrka för deffe fpetfar, och lemnas til omkring 13 alns-långd utöfver på ömfe fidor ifrån G til K; famt fåkes få, at des nedra kant faller jämt efter fnedden EG. Denna fpets) eller "efterdel, råknad bakom Plogens förfta botten-bredd AB, blir altid af famma form, och lika lång, til en förre fom til en mindre Plog; få fnart utläggningen år i det hår upgifne förhållande til Plogens långd, famt brådernas bredd fådan fom nyfs fades. Plogen gör "då vågens kantér lutande til omkring 45 gr. fåfom genomfkårningenK A'B K Fig. 1 vifar, utan at åtef nedfålla någon lös fnö, fom en gång blifvit »uptagen.
"> Denne Plog bör nu, fnarare ån den van=. lige, hafva det felet, at borttaga all inå och a lemna
Fan, Febr. Mart. 67
lemna marken bar; ':men fådant förekommes både .låmpligt och fåkert, medelft 3:ne fötter eller klotfar, fom tilfåttas , en fram under vid C, och en under hvardera åndan för bakdelen vid A och B, famt fållas at båra hela Plogen til en vifs högd, af ungefärligen 6 tum ifrån Jorden. Med denna anftalt kan man altid lemna fnå af et vist djup til våg ; Den öfriga fnån bortlåg- ger Plogen , fom fagdt år, och vågen fås i. alt hånfeende 'jåmn och lika bred, fnö må vara fals len : til mer - eller mindre djup. Alla deffe 3 klotfar borttagas, få fnart en gammal tilkörd våg [kal, efter fnöfall, upplöjas; ty då behöf- ver Plogen gå få djupt han kan.
-Drågt för Plogen nyttjas en vanlig til Oxar eller Håftar, hvarföre 'hank eller krok fåttes i Plognåfan på 2 frållen, en högre och en lågre, fom teckningarne H, H, Fig. 2 utvifa Då alt för djup fn förekommer, fåttes dråg- ten i nedra häftet, fom gör at Plogen låttas framtil, och blir mindre tung: för Kreaturen at framdraga. Spånner man vid öfra håftet, få går Plogen ftrax ned til botnen få nåra han kan. Jag har ock funnit vara rått tjenligt at, efter ftort fnö-fall, köra Plogen förfpånd vid nedra håttet til förfta draget, eller under fram- refan, hvarpå drågten til återfarten fåttes i öf< ra håftet, och gör då vågen få mycket vackra- fe, fom den efter förfta draget lemnade fnön fadnat djupaft midt på vågen, och ger Plogen i återrefan en fullkomligt jåmn gång.
«> Denne Snö-Plog år alt för lått at fköta: En karl kan fitta på tvårbrådet 4 och köra de E 2 nha
53 fan. Febrt. Mari.
äfta dragare, fämt behöfver blott en til hjelp at håfva och lyfta Plogen vid viffa tilfållen, om sen år något ftor och tung.
I djup fn& behöfs vål ock, fårdeles om man har fvaga dragare, at man bakefter låttar- under Plogen då och då, hvaremot han aidrig behöfver nedtryckas mer ån på framnåfan, fä. vida des nedra kanter åro något fkarpa. Då Plogen göres , kantas undre bråderna efter vå- gens plan, fom fes vid 7/7, Fig. 3. få at han lått kan fkåra fnön. Deffe fkarpa kanter kun- na åfven , om få behagas, fkos , eller förvaras med en tunn Jårnfiång, fom fpikas på yttra fidan af brådet, långs efter kanten AC, BC, Fig. I:
Som den hår beikrifne Plog går af fig fjelf ned i fnön, och kan lått hyras, få bör den - ock finnas des mera tjenlig at fkjutas framför fina dragare, til ån mera låttnad för Kreatu- ren at framdrifva.
rt.
Fan. Febr. Mart, 69
Ytterligare Förfök med Svenfka Ther- snometern infatt i lefvande Tråd ,- för at utröna, huru mycket varma och kalla de af luften blifva ”"Y;
ef CLAS BJERKANDER. |
ÅR: TRO da Thermometern | | ; ASK. js 4 fria loften. | RA Mån. Dag. Morg. Mid, Aft. Morg. Mid. Aft.
Jan. 8 Oo 1: rö z SE 2 26 o3 4 2 43 Hebe. 17 7: 40-10 ”3u EG Mart. 2 gu MO oc Fu TR — 30 2 20 fa '4 Ar 8 9 4 126 0 RB IG 11 of Maji 4 10 dr dns 8 6 6 0 $ 20 No ou 4. | FT RNE $) & åG + MT 7 2 9 - - E 3 : Pn Maji
+) Se detta Quartal fid. 25,
20 Mån. Dag Maji 18 Jun mn 22 Jul. i PE 138 Aug. 4 Sept. 10 Oå. 4 eo 21 Nov 5 = 6 — 26 Dec. 1 = 28 Jan. 22 Febr. 18 Mart. 28 Apr. 12 — 22 Maji 19 Jun. 3
Fan. Febr. Mart.
. Mor. Mid. 7 kl RN
TEA 8 i 17.200 16 26 13: 20 ET RE 8 14 8 ) 20. AT I0u 8u 10u . Gu 2 5 20 -28 in GQ 3 å O 2 JERE Se: 7 9 3 HS - SS 1
Mor.
IO 15 10 15 17
JA.
ASK. Mid.
16
II 149 17
AL.
IA
Jan. Febr. Mart.
I He AL. Mån. Dag. Mor. Mid. Aft. Mor. Mid. Aft. Jak 0 ÖT It 7 Ik ITA 4 ie ORT 12 22 8 TA Cebe TG Kiss 0 TIO I9 IA Car” 16 17 Sept. 20 Oo 9 3 3 O II Öd ir ds 17 "Mm 12 113 14 Nov. 198: 79-68 3 16 Hale om ot ad 0) BJÖRK, aa HE Fel, föl 0244 Oas I Mart 29 36 4 4. Apr. 16 Iu IO 5 5 Sr Maji de Ar 7 (0) 3 mr SE IA Zz 3 mö 8 19 MM om 6 17 Jun: 30 o$f2>: 25 IS see Jul. SL FOIS 12001 If I oo— 28 90 1208 ES 20 CI228 04 Anus Ii 10 2074 18018 20 Sept. 23 0 8 2 7 8 II Oa. 13 (0) I2. fQ II E 4 Nov
72 Fan. Febr, Mari. BJÖRK. Mån. Dag. Mor. Mid, Aft. Mor. Mid. Aft Nova 0 gg 0 SE Dec. 3 3 3 I 3 ER: Jan. 22 3 4 4: 2 Fet. 28. Bee 0] 2 Mart. 23 I 5 4 3 SS Apr. 2 SR fr RR I 4 — 21 & VÄr4 NE 10 10 TIO ”Majt 280 JR s YI Jun. 2 2 S1T0 219 15 FS IS Jul SL SSR TA 190 AN SR 0 KR NG 17 IS 28 Aug SIE 2 II 6 FÖ JG Sept 10-00 SR VE RNE FN STA 9 9 9 Nov: 8 5 > NE SN EG 20 1 47 RN IU Oo GRAN. Jan. — 2$ 5 7 ja d - Eebr. 18 (0) 2 Oo I
Jan. Febr. Mari. 23
GRAN,
Mån. Dag. Mor: Mid. Aft. Mor, Mid. Aft,
Mart.
Apr.
Maji
—
Jun. Jul.
29
" 16
3
4
3 II 6 6 38 17 18 24 12 18 15 ot 23 15 19 18 5 8 ID 3 8 "ö 6 2 KÖRSBÅR. 3 a ö ) 7 | 10 10 10 10 12 16 . 15 7 Jul,
”A > san. Febr: Mart. nh KÖRSBÅR. Mån: Dag.: Mor. Mid. Aft. Mor. Mid, Aft.
Jul. 7: 124 48:38 120 120415 EG
FS Sa på sl T28: 2808 2236-1507 Al Aug. 2,10. 120 I9e: 14a 12-15 LIA Sept. 9220: IG 5 Få 8 IO Da. 18 —- $i oar8l I. 1013 3 Nov. 19 Yg 6 EE BHBec. 30t> gå” fr IF
- OXEL. Maji 8 OR IS 5 6 10 3 0 Lä ÖR ENN RES 7 9 7 9 9 — 24 8 107 TIO FOES 15 Jun. fa I: 200 F$ TAR RO AS 230 R re IS RES NER oe 176 128 o 2 I IANIZ mö dad 23 Ån 13 ÖJ TOMT -T2 Jul 6 Tk 2 TÄV TÄNNIS- (CEN — 120 IE: 206: IL ISS TG = slev IÖRJ 204 205 TÄLT IG — SÖ TEN 2 2 TOR IR Aug 6ev Iller; 204 IAN TAL LIO . 8 -— Ser Töre IB0 EL -
Fan.” Febr;" Mart.
125 JE OXEL. Mån: Dag. : Mor: Mid; Aft.. Mor; Mid, Aft. Sept. -,8 13 :19 -I4 -: 17 Er 0:90 12 620 > II 4315 EC RÖ rs 42 pol? sy 87 9 LTD RR EE Kr ed 2 5 TWI stad In 0 AA IL LR a 0 3 SR — NSL öl oo 6 8 06 Dec, "4 10 0 OA fr = 23 SV. SUN SUK 3 Su au — 28 (9) Iu 2u (0) SÄLG. BÅDE Ju II 9 IL 16 pi 19 Fr II Ds — ÅR AE EN ve odiggon BU viga DAT mel 17 a 30 SI Ng FIA TE Maji = 4 IU. 45 ST «e . Er 7 Alme O IT — 27 70 SA TN 1O 12 JAR JR 0 5 14 125 18r 128 1131-123 — 2 6 MN 18 9 «IDE
Jul.
76 Jan. Febr. Mari. SÄLG. Mån. Dag. Mor. Mid. Aft. Mor. Mid: Aft.
Jules 0 2 13 AES ST4 SE ES Sr = 19-217 127 948 40 AG > 20 Als, "$$ 18 20 FT ID TS rv 04 "17 25 CIA "I9 46
Sept. vr gg a a 23 14 Of So07 1 iw 92 feg Mr IE FOV 22 4 Rå ös Dea 4:90 UT 4 ÅAnmårkningar.
Inhuggningen i tråden, har fom förlidet är varit långs efter, på norra fidan, 2 alnar ifrån Jorden, och få djup at Thermom, varit 3 a A tum in uti trådet, och åpningen fedan på flera fått med blånor , lera och ytterft med RAR vål förvarad.
De Tråd på hvilka anmärkningar åro ale de, hafva varit i omkrets.
et Alnars Tum. Alnar. "Tum. EES 060054 Försbåt vg JR "RR AN ie a Oxel 13 or 28 Björk wv4 02 20 Sålg > = or Gran ; ES
Trå.-
|
|
| | i
Fan. Febr. Mart, 49
Tråden blommade. = Voro då vårma. Ek » a Junii : ' 15 grader, Alk = 18 Maji a Oxel 12 Jun. AG Körsbår 11 Maji = 146
Al; 24 Mart. NS Björk 17 Maji NS Gran '30-=--- 17
Förefående Tråd fingo l5f. Löfven afföllo
Sålg 16 Maji. Alk I Oå;
Björk 17 - Ahl 8 - äl. og oa Björk 18 - Körsb.23 = = > Körsb. I Nov. Ek of Juni > Ek. 18 a
Uti Alk har Thermömetern åter om hö- Ren förft gått til o.
Det år befynnerligt at Sålg, fom var 21 tam omkring, och borde fnaraft taga til fig af den varma luften, fyntes ofta "kallare ån tjocka tråd.
Tråden, uti bvilka anmårkringarne gior- des, våxte uti Sandmylla, om någon /fkilnad år med dem, fom flå på höga backar, i vat- sö uti Lera, SvartmyHa , kan framdeles ute rånas.
An
”8 Fan. Febr.. Märt.
Anmårk. utvifa at Tråden ibland åre var- mare an luften. Då luftens varme, på flera fållen år utfatt, kommer det deraf at Ther- mometern flyttades på en dag uti flera Tråd.
Om fmå faker för Medicin MF koshåll- ning kunna långe och vål förvaras uti lefvan- de Tråd, och om vid ympning någon ting i anledning af: deffe anmårkningar år at i ackt ta= ga, bör utrånas i framtiden. i
s9
+ : >
För-
Fan. Febr: Mart. oh Fr ÖRTE K NIN cg | EN
På de Rön, fom åro störde uti des Qvartals — Handlingar.
Sid.
Jr [img til Kunfxapen om Mafkkråken i allmänhet ; af ADOLPHE SLOnEER 36
o. Thermom. Anmärkn. frn skket varm Forden var År 1799. Fortfåttning ; af CLAS PJERKANDER AR SR 18.
3. Tvänne Sövanfre F far; (CALLIONT- MUS JFaponicus och SILURUS': macus latus:) — befkrifne af CARL PETER THUNBERG Ar 20.
4. Befkrifning på et nytt Örteflågte ifrån Veftindien , kalladt HISINGERA; af CARL N. HeLrLeNIus - 32.
5. Befkrifning på en Spanmåls-Magafin ; af Jonas AporpH NORBERG = 37.
6. Om JJuftberedningar och Garfnings-Åm- nen; af JOHAN FISCHERSTRÖM - 45.
7. Om
on Fan. Febr. Mart.
”, Om Snö-plögning och en ny Snö-Plog af OLOF ÅKERREN - 62.
8. Ytterligare Förfök med Svenfka Thermo- metern infatt uti lefvånde Tråd, för at utröna, hurw mycket varma och kalla de af luften blifva; af CLAs BJERKANDER 69.
ON NN
SILURUS maculalus
Zig: 2:
made NR RÅ NR
, 4 å
Tab. 1
HISINGERA mitida
Alnar
|
|
|
|
|
= = RG i Floda uilj TORRE |
Rel VETENSKAP T — ET TACADEMIENS öd NYA HAROLINGAR
För MÅNADERNE
APRIL, MAFGUS, JUNIUS,
ÅR 179 26 TR Brobofbrbolbebrka PRESES
Herr ELIS SCHRÖDERHEIM,
Stats. Secteterare, Commend. af Nordfijerne Orden, En af de 18 i Svenfka Academien.
DEDE Inledning til kunfkapen Om MASKKRA» KEN, i allmånhet ");
| nå Clafear Dölgde Mafkkråk, Cryptozoa. ST OR Der åro de aldraminfla Mafkkråk fom gif vas i Naturen, De MR ej allena dölgde | Pp
a
av see ARA ER
+3 om Ua: lleofernde uti SKöne Ven Aead, Handl 1 Quäet, 2792:
32 Apr. Maj. fun.
på det fitt, at de meråndels åro ofynlige för obevåpnade ögon , utan jämvål i anfeende der- til, at de eller deras Fofter ligga förborgade eller för blotta ågon omårkeligen in- eller til- komne uti Växternas Blad, Stjelkar, Rötter och Från, famt i Djurens Blod, Kött och manliga Såd. Däårutur dels framalfiras de, deis, fafom redan framalftrade , få lif på nytt igen antingen genom en naturlig eller med konftt tilredd Stöp- ning. De åro ganfka blöte och genomikinlige, famt i anfeende til deras blöthet föråndra flun- dom deras fkapnad vid deras förändrade rörel- fe; åfven fom de ock, genom fönderdelning på hvad fått fom håld&, kunna fortplantas. Deffe fiftnåmnde egenfkaper åro til någon del ockfå gemenfamma med 2:dra Claffen eller O- "dölgde Malkkråk, om hvilket få vål fom om det förenåmnde, frambäåättre vidare fkall blifva handiadt.
Förevarande Clafs, fåfom utgårande en e- gen och uti någorlunda ordning bringad Djur« flock, var före Hiirs eller fnarare före O: Möär- ters tid aldeles obekant, och de få dölgde Mafkkråk fom voro bekante, hade man fört til de få kallade Zoopåyter. Minter nåmnde altfå de til I Claffen hörande Kråk, Infufo- ria, med käånnetekn pellucida, polymorpha, partitione et' evolutione in: quamvis, direcio- nem propagabilia (Prodr. Zool. Dan. p. XV). Men pellucidi åro dock åtfkillige andre Malk- kråk , och den omförmålte delnings-egenfka- pen, vet man ånnu icke om den tilkommer al- la dölgde Mafkkråk. Mäirers = efterföljare Scorou kallar; uti fin Inttod. ad HiR. Nat.
Pp. 3722
Apr. Maj. Jun. 83 Pp. 372, deffe Malkkråk Infuforia: frigida , mia
nima, fimilaria, texture tenere fimplicis , hvils ket alt likvål kan låmpas til flera andra Maliks kråk , och fåledes åro åfven deffe kånnetekn tvetydige. Jag hemftåller "huruvida jag varit lyckeligare då jag nåmt denna Clats ÖRYP= TOZOÅA' oanimalia minutifima, recondita, plerague pellucida; fapius per infufonem protreantia aut redintegrantia , polymorpha. Eller de allraminfra Kråk, förborgade', de fefte genomfkinlige , och blif- va merändels genom flöpning frambragte eller åter uplifvade: mång/kapelige. NO
$. 2.
— Franfoferne kalla. de til denna Ölafs hås rande. Malkkråk des éres eller des ÅAnimaux mis | srofcopigues. Med mycket fkål har man ock kallat dem Animalia infuforia. . Om något af ofvannåmde åmnen utur Våxt= eller Dijur-Riket begjutes med vatn, få upkommer derigenorm des delars lösning eller fom man kallat den, maceration, hvarigenom berörde Kråks” fråm- komft efter långte eller kortare tid befordras, då de, förut inneflutne, nu få et friare utryme me, eller genom det tilkommande vatnet erhåls lå tilfålle at veckla fig ut, eller” deruti utifrån inkomma då de finna för fis et tjenligt uphållss fålle: "och det år hvad man foörfkår under namn af en med kontt tilftåld Stöpning (6: 1). Imels lan denna och den naturliga flöpningen, fom under fillaftående uplåfer de fafta och förtjocke nar famt affåtter de flytande och fafia delar ges nom gåsning, fynes fåledes föga annan ikills
| | F 2 nad
84 Apr. Maj. fun.
nad, ån at den förra år tilfåld och den fenare fig fjelf lemnad. ENT
Denna Clafs fkulle derföre ockfå kunna kallas Stöpnings-Kråk, och af famma orfak å- ro de ockfå med godt Skål kallade Syrma/kar CReTtz. Inl. til Djur-Riket på 115.), dock haf- ve vi redan et Svenfkt Yrfå under famma namn bekant, neml. Ouif/cus Enatomon, Men vidare, når af metanåmde åmnen til ex, uti Våxt-Riket genom Rågn och i Djur-Riket genom öfverflö- dig våtfka, famt ftillafående och upblötning, ockfå defla Malkkråk framkomma: få åro fått och verkning ungefår enlige med hvad genom konft anftålles , men fåfom endaft genom Natu- rens åtgård fkedt , bör man kalla det en na-
turlig föpning. Den kan fördenfkull jemvål
Jlåmpas ånda til Djurens Såds-dölgde Malkkråk,
de upkomma icke förr ån famma Såd undergått
en förtunning (liquefa&ion) och fällning (des compofition);. och hvad år det ockfå annat ån en Stöpning?
$$ 3.
De dölgde Mafkkråken hafva varit aldeles obekante för de gamle. En Danzigare vid namn Hamm eller von HAMMEN var den törfe, fom år 1677 uptåckte ofynliga varelfer i den manliga Såden, få vida icke man bör tro, at IrockATes redan fedt dem, i anledning af hans yttrande de Dizeta L. 1. c. 5. HAMMENS "uptåckt beflyrktes af LEEUvENHOEK vid pafs | = fame
Apr. Maj. Jun. 8s
famma tid: och han updagade tillika gantfka många andre dölgde Mafkkråk. Men dår gick likvål ån et halft århundrade förbi, innan man ville nåppeligen tro hvarken det ena eller an- dra. Under innevarande århundrade och i fynnerhet för få år fedan, har denna fak blifvit fatt i en fullare dag, ehuru mången ån- nu torde tvifla derpå. Jag yttrade då mböjelig- heten fåfom fannolik (ånfkönt jag ånnu icke hade något ricktigt begrep hårom) uti en Af- handling dock i förbigående: en vifs Academie låt trycka Afhandlingen, men flöt ut min tan- ka om de Dölgde Malkkråken. En okånd ut- gaf 2:ne Afhandlingar i Paris åren 1726 och 27 under namn af Syft. d'un Mediein Anglois fur la caufe de toutes les efpeces de maladies, par M. A. C. D., fom jag federmera låfit, och hvaruti vifes i Tråfigurer alla de Kråk fom Författaren funnit vid åtfkilliga Sjukdomar uti Blod, Urin, Svett m. m. Hvarje af deffe (må Kråk trodde han, hvar efter fin art och fit up- pehållsfhålle famt förökning , förorfaka en vifs Sjukdom: at deffas dödande var Sjuk- domens håfvande, och at deras kånnande fkul- le både fpecificera Sjukdomen och åfven, efter anfåldte Förfök, bana våg til et fpecifikt Bote- medel. Det år vål onekeligt, at alt detta fy- nes myket paradoxt ; men den tid torde kom- ma, fom updagar at mycket af deffa tankar har fin ricktighet. Brancur i fin Bok de mor- bofa generatione, upfyller flera fidor med För- fattare , fom fkrifvit om dylika Malkar; men man blifver dock deraf lika fug:alt år Ikrifvit iden tid, då man ockfå fåg de förta Kråk a ES utan
46 Åpr, Maj. fan.
utan at kunna fkilja dem åt; det lår åfven få gå hådanefter om man föraktar Syftemer.
$v 4.
Når man nu efterfinnar fåttet huru en få- dan förunderlig framalftring tilkommer, få biif- ver naturligen frågan huru deffa Kråk in eller upkommit på alla de fållen de tråffas ? At tån= ka det de, hvarken fåfom Fofter eller fullkom- liga funnits dår förut eller tilkommit, utan at de upkommit genom en tiifållig eller oordente= "lio åmnenas föråndring (Calteration) o. m. f. det vore at påftå de Gamles af okunnighet el- Je brift på Rön uptånkta generatio &quivoca eller vis plaftica. Då fkulle vål aldrig et lika förfarande kunna åftadkomma lika fölgder , det år man fkulle, faft lika går til våga, få fe Krop- par af en beftåndig olikhet o, f. v. hvilket dock alärie Bandet".
I fNålle för at fluta ifrån de förre Djuren eller Kråken til de mindre och den analogie fom man tydeligen fer hos de flefie af dem: hafva en del, fåkerligen endaft för at fynas, upkafltat invecklade nyheter. MNEEDHAM har ej allenaft fkrifvit en hel Bok, under namn af Nou- velles Obfervations microfcopiques , hvaruti han föker vifa at, efter föregången exaltation, decompofition och combination, det år en mar teriel kraft i Naturen, fom tilvåga - bringar de dölgde Mafkkråken, Men med all fin vidlöf- tighet, fom går ånda til onådighet och öfver- flåd af rediter, har han bevift ingen ting. Tvårt- om tyckes han bevifa, at han ej Ra
tjel
Apr. Maj. Fun. 87 fjelf, ty ån kallar han famma kraft une force reelle produ&rice dans la Nature, ån qu "il ya une force vegetative dans chaque point micro= fcop: que de matiere, dont la contexture animale et vegerale eft compolée , likfom uti hvarje våxt oca uti hvarje kötthycke” (kulle befinnas både ét vegetabile och animale , och at det enas de- firucion vore det andras vivification ; eller få- fom han tydeligare på annat fålle "uttrycker fin mening: qwils fe convertiffent Pun en Pau- tre; ån kallar han famma kraft blott une force interieure expanfive, ån agens immediats, och ån inbillar han: fig deux forces antagoniftes 0. fo vi
<A NeEEDHAM beftåndigt uti et me- taphyfilkt mörker: ja han påfår at de, få vål af Våxter fom Djur Såd framkomne Kråk fedan de dödt, åter efter decompofition upkommande Malkkråk åro af en helt annan art och at de utdåde åfven fom deffe fe refolvent continuelles ment en des nouveaux e&tres. Långt ifrån at han Öfvertygades af SPALLANZANI's Nouvelles recherches fur les decouvertes micrefcopiques , fogar han dertil anmårkningar af mer ån tre ånger få for volume, beftående affamma mångd redits, et lika evigt nörkor och lika få fam. lande och obegripeliga tankar, fom i förenåm- de den tåligafte Läfare uttröttande Bok. Man kan vifferligen fåga om deffa Skrifter, fom Bonnet fig utlåtit: Il met des mots a la p! ace des cheles.
F4
e2 Arr Maj. Jun. Af
Når de Dölgde Malkkråken fjelfve åro få fmå, at de icke kunna fynas utan glas fom för- öka objeået til flere hundrade gångers forlek, nej hvad fåger jag, 160,000 gånger efter NEED- KAMS brukade Glas: når en enda vatndroppe kar innefatta 2,730,000 Kråk, fom LEEUVENHOEK fynes hafva bevift (contin, arcan. I. p. 41); huru år det då möjeligt at fe eller mårka når deras Ågg eller Fofter låggas? hvarföre fkulle gen alivife Skaparen hårutinnan vara mindre
mågtig , mindre ordnings-man , och icke haf- .
va gitvit deffa Kråk fina ågg eller förmögen- heten at föda af fig lefvande ungar, åfven få vål fom de öfrige Djuren eller Malkkråken? INASOHAM medgifver fjelf på mer ån et fålle, at dölgde Malkkråk gifvas fom föda lefvande ungar, hvarföre kunna icke de öfrige få til- komma på famma eller dylikt fått? SPALLANZANI har under fina infufions förfök med Bönor, åf- ven funnit Skråpukar, hvilka förvandlat fig til dockor hvaraf Flugor upkommit, fom icke va- sit förre ån et Sandkorn: hafva åfven deffa, i fynlig måtto ån mera fullkomligen organifera- de Kråk, ockfå tilkommit genom en force ve- getative?
6. 6.
Alla de Mafkkråk man genom infufion er- hållit, hafva fynts likfom helt och hållet beftå af en maffa glånfande klot öfverdragen med he- Ja Kråkets hud fåfom med en genomfkinlig hinna; ja man har trodt fig funnit fjelfva Åggfkalen
var«
Apr. Maj. fan. 39
hvarutur Kråken framkommit (SPALLANnz. 1. e. MuLzterR om Pile-Larven , m. fl.). Alt fådant inhåmmer med deras oråkneliga förökning in- nom en tid af några dagar: en enda drop- pe flöpningsvatn år fåfom et flort Haf hvari en flor mångd af Kråk röras. "Når fåledes et af deffa Kråk hyfer et oråkneligt antal Fofter, når det åger icke flörre vidd, ån at et Synglas fom gör obje&et 160,000 gånger förre, erfor. dras för at uptåcka det: få år des tvårlinie el- ler bredd icke förre ån en 2500:dels tum, och då kan man lått föreftålla fig huru oåndeligen litet et af des mångtaliga Ågg eller Fofter måt- te vara. En NeEDHaAm kan dock få den trö- filen, at SPALLANZANI flera gånger fedt deffa Kråk framföda både Ågg och Ungar, hvart ef- ter fin art, och kvarom kan låfas des Opufc. I. Cap. 11; Andfe hafva ock fedt det famma.
Håraf torde man fkåligen kunna futa, at deffa Kråk och deras Fofter kunna krinoföras i Luftkretfen och transplanteras på fina tjenliga fållen "), lika få vål fom ån förre ting: Man finner viffa af de dölsåe Malkkråken ockfå i vatnbehållningar på Tak och uti Vatn - Rånnor af de högfta hus. Men huru komma de i Dju:- rens kött m. m.? hvarföre icke på famma fått, antingen under det at flöpningen påftår, eller förut genom den föda Djuren njuta af våxter, | ST > vatn
2) v. LInné Amoen. Ac. VIL p; 402. 496. Abregé
de PHift, des Ins, 2. p. 424. Bonnet confid. fur Jes corps organ, 2- Pp. 213. SPALLANZAN? Nouv, sech, p, 124. Opufe, 1, p, CXIHIL 228.
99 Apr. Maj. Fun.
vatn &ce.? hvad år Brygd och matlagning annat ån en infufion. Tillåmpning af denna tanke på de fpermatifka Kråken, nemligen de fom för- menas höra til generationen, fynes dock vara alt för låg; men hvilken vet ånnu om icke de, af den på oordenteligt fått fåpta Såden och ge- nom liquefa&ion i fria luften upkommande Kråk, åfven exiftera då parningen fker Djuren imellan? Troligare komma de 'federmera dit.
De dölgde Mafkkråk fom Naturen fjelf fram-
fkaffar, tilvåga bringas gårna i fiillaftående vatn, Safter m. m.3; Men den circulation fom förelös per med manliga Såden då den ånnu år i fina tilrednings = och behållnings-kårl, måtte hindra des decompofition och de dölgde Malkkråkens framkomtt, hvilken åter fört måtte .hånda fe- dan Såden framkommit och undergått flagnation famt en flags maceration och förfkåmning.
Boreirus, obf. micr. cent. p. 21. 29. 37, vefte beråtta at dår funnos dölgde Malkkråk uti Koppor, Skabb, Gonorrhé och Peftfjukdo- mar m. fl.; och at de af en förfkåmd luft fram- kommo. Annu tydligare yttrar fig BIANCHI hårom p. 373. f., och ånfkönt han icke be- Ikrifvit något af deffa Kråk, få vifer det lik- vål huru de oförmårkt i förfkåmda våtfkor til- komma: Den: tåmeligen dagsklara Hiftorien fom jag redan gifvit angående Malkkråken i Åttika, Klifter m. m. "), fynes nogfamt belhyr- ka det. Hvad år orfaken dertil, at utiet
håms=
4) Kongl, Patr, Sållfk. Hushålln, Journ, 1791. P. 132
| | | |
Apr. Maj. Fun. 91
håmtadt rent Hafsvatn icke ens minfta tekn til Jif mårkes , men når det får ftå långe, en månad och deröfver, få finnas deruti Skarar af dölg- de Mafkkråk? Intet annat ån fillaftående och förfkåmning måtte göra, at de deri lagde dölg- de Malkkråks frön få mera tilfålle at utveckla fig: monne uti en ftillaftående och fucktig luft, det icke kan tilgå på famma fått? LEruvENHOEK ]. c. p. 390, har redan i fin tid vifat möjelig- heten huru deffa Kråk kunna upftiga med luften och kringföras, Men hvad fom ytterligare flyrker förevarande åmne, år det, at fedan man långe. fyffelfatt fig med föpningar och förhåpnoat fig öfver dem: få har man åndteligen börjat under- föka Vatngropar, Rågnbehållningar, Canaler och dylika Vatn, famt dåri dageligen funnit redan ' och torde åfven vidare finna de flefta at fam- ma Kråk fom uti flöpningar,
$ 7
Miner Pile-Larv. p. 74 85, Hift. Verm. I. p. 20, tror vål icke at de dölgde Mafkkrå. ken hvarken gå til Våxt eller Djur, men at de ifva alla organiferade Skapningar lif och rörel- fe, utvidga och utvickla dem efter de modifi- cationer fom Skaparen uti hvarjes grundritning förefkrifvit: at de blanda fig med vatnets och nåringens jordiflka «delar, och, i mon af en mindre eller förre blandning, ntgöra berörde organiferade fkapningars lemmars flytande och fafta maffor: at en embryo til ex. angripes af millioner dölgde Malkkråk, fom intrånga fig deri och fitta embryonen i rörelfe och utvidgning, fom dageligen ökes eller tiltager genom a ect
uu
92 Åpr. Maj. Jun.
och flere millioner Mafkkråk hvilka tilföras genom nåringsfaften.
Om tådant vore någorlunda bevift, kun- de det vara troligt ($. 6.); men deruti tyckes likvål vara en contradi&ion, at Mafkkråken bås de åro de (kapade tingens principium motus och evolutionis, få vål fom ock at de utgöra en del af famma fkapade tings flytande och åfven fa- fia delar. Ja, bemålte Författare blifver ånd- teligen något Needhamifk; de uti en anfåld Röpning fynlige fmå Kiot, kallar han icke ågg utan molecula bruta, och futar altfå: ficgque per circulum perennem e materia bruta feri organica, e organica bruta, a veritate non . prorfus alienum puto. Burfons paradoxer uti detta åmne, har Bonnet confiderat. 1. Cap. Vil & VIII, uptagit och åfven på fit vanliga artiga fått vederlagt, åfven fom SPALLANZANI nouv. rech. p. 26. f£ Opufce. p. 122., ej min- dre ån i andra mål LEeDERMiLLER, SUHM, SPARRs MAN, m. fl.
0: 5
v. LInné Amoen. I c p. 304, har til Stjernorna uphögt en vida kånd Hushållare, men på intet fålle hvarken förut eller fedan bekant man fåfom Naturkånnare, derföre at han funnit det doftet på de få kallade Sot-ax af Korn och Hvete icke voro annat ån Ågg, och at et dylikt doft på Svamparna icke be- funnes vara annat ån deras Frön, hvilka in- tunderade upgrodde til lefvande Malkkråk, at deffe formerade et fint Nåt af fina Rör hvari
de
Apr. Maj. Fun, 03
de uppehöllo fig, och åndteligen at deffe hops« vieklade Rör eller Nåt utvåxte til famma Svam= par hvarifrån Kråken ledde deras uprinnelfe , fom han vål ej påkod men förmente. Denne Auåor år Baron MUNCHHAUSEN, Författare til den annars berömde Boken under namn af Hausvater, hvari förberörde meningar finnas intagne uti 2 Tom. p. 329. Hanov. Edit. år 1706. Til åfventyrs torde famma meningar blott vara et omföpt Fynd af NeEpHams förfte infållen, dem han redan år 1743 framgifvit uti A&. Angl. Vol. 42. p. 640, under namn af Worms difcovered in fmutty Corn.
- Når man låfer Brandftråckarnes fanfkyldiga Hiftoria (Hushålln. Journ. I. c. p. 237), torde man finna at B. MUNncHHAUSEN icke råtteligen kånt det hvarom han /krifvit. Det Nåt, fom troddes utvåxa til famma fkapnad och volume fom hela Svampen ågt, måtte dels hafva va- rit Maflkkråk, dels det fom finnes uti all fRöpe ning, neml. Fibrer och dylikt af det uplöfte flöpnings-åmnet, fom omfider decomponeras och hvarom nedanföre vidare fkall blifva nåmnt. Ibland fådana decomponerade delar kunna vål flera Svampfrån bibehållit deras produ&ions kraft (fugtighet och den våta årstiden år ju Cryptogamifternas element och våhr) och hvil- ke funnit i de decomponerades qvarlefvor en tjenlig mylla eller et tjenligt Ämne at gro och åter upvåxa. Monne icke denna tanke år åts minfione lika få rimlig, fom at påftå det Svam- parne alfira Frön, Från alftra Malkkråken, och Malkkråken alfira Svampen? hvarföre fkul- le då icke lika få vål Kornets fom Hvetets
a i Malk-
94 —— Apr. Maj. Fun.
Mafkkråk kunna alffra Korn och Hvete? Men
det blifver ju mifsvåxt efter all fotig utfådd fåd? Ergo!
Intagen af B. MUNCHHAUsEns hypothes, drog v. Linné ftörre flutfåts deraf, ån någon- fin upgifvaren fjelf. v. LInné fynes fåledes hafva trodt, at Malkkråken fjelfve -upvåxte i Svampar, hans ord åro: farina in Animalia mu- tata, hec iterum in fungos abire, id eft, mo- tum amittere voluntarium, crefcere, ubi fatis fuerit alimenti humidi, in corpora magnitudine capitis . . . en tanke, vidftråcktare ån NEED- HAM någonfin kunnat hyfa, men dock få vida naturligare, at hår tildanas det örganifke- icke af något brutum, utan af et annat organicum; 0: LV. | ERE EA
Muiurer har funnit på Svamparna oånde- ligt fmå Criftalikalor , hvilka han mårkt haft e- senfkap af något iefvande, fom han förmodat föra til höpnings « kråken(Pile - Larv. p. 77. f. Berlin. Samlung. I. ps 41). Redan mer ån fju- tio år förut har ockfå Goepart tråffat famma Criftallkulor. Deffa, fåger han , hafva fmånin- gom utveckladt fig och erhållit fötter, famt ef- ter hand tiltagit i forlek, och efter tre år blif- vit en fullkomlig Locke (Phalangium), om hvil- ket m. m. nårmare kan låfas uti des Metamorph. nat. T. p. 230.ed. Amf. 1700: SPALLANZANI Opufc. 1. p. 163, har åfven mårkt dylika Ku- lor eller Blåfor uti Sådesflöpningar , men han ogillar aldeles MiitErs tankar och fåger, at deras rörelfe endaft förorfakas af dölgde Malfk- kråk fom dels i förbifarande föta vid rna i le 5
| Apr. Maj. Fun. 95
dels deraf at de fara in och utur famma Blå- for. Åndteligen, och hvarmed man må futa dylika hypothefer, har ockfå NEEDHAM trött at, utom de uti flöpning upkommande Malk- kråk, därjämte åfvenvål exifterade et annat flags Malkkråk af mindre fullkomlighet, utan frivillig rörelfe , utan behof af föda o. f. v., hvilke han förmente allena gå til våxter.
9.9.
- Om man begjuter något åmne af Växt el- ler Djur ($. 1), upkomma icke genaft dölgde Malkkråk, få vida de icke varit til i deras fullkomlighet förut , och i bift af våtfkor för- lorat deras rörelfe. Det inblötte måfte få lån- ge flöpas til des det undergår upblötning (ma- ceration); de dåri varande Salter måfte dels förflyga, och dels draga fig åt Kårlets fidor, eller fållas." Dårefter får man fe Malkkråken til en oråknelig mångd framkomma och vifa fig imellan det infunderade tingets uplöfte de- lar, röras, hafva råddhoga och fpringa tilbaka når de flöta mot nägot, föka utvågar at kom- rma på friare fålt dår de tycka fig hafva för trångt imellan det uplöfte ämnets defiar, Ivilka fammanhånga i Nåt eller andra Figurer och fly= ta omkrig uti föpningsvatnet fåfom fmå Oar. Der Kråken tråffa något folgrand tjenligt til föda, fer man dem angripa det, flere fkocka fig tillamman, de gifva excrementer från fig, och de tiltaga i ftorlek. De gå undan och nal- kas hvarandra, förenas och förmodeligen för- råtta de vårf fom til deras fortplantning höra ($. $. 5. 6.), faft vi icke kunna fe det med vås
; å fe
gä 0 > -MÄApY: Maj. JRR.
re 6gon fåfom hos de flörre Djuren: likvål har: en och annan tåmeligen fedt något af deffe Kråkens parning CHift. abregée des Inf. 2. -
Pp: 245).
SPALLANZANI har vål fålt et enfamt Ägg eller en enfam Unge för fig fjelf få fnart den framkommit, och deffe hafva vål utan fållfkap af fig födt ågg och ungar; men deraf följer dock icke at ju deras Mödrar, likfom Bladlöss fen CAphides), kunnat genom fåregången par=- ning njuta en befruktning fom råckt til flera af. kommor. Til åfventyrs kunna ock, fåfom mån- ga af de flora och mycket fynlige Mafkkråken, en god del af de Dölgde vara hermaphroditer i det vidfiråcktafte begrepp eller at kunna bes fråda fig fjelfve; men få vet man likvål flere, fom med vifshet beftå af tu åtflkilde Kön Hans< ne och Hona. Befynnerligaft föreknommer mig SeneBIerRs utlätelfe hos SPALLANZANI: d”au= tres ont befoin d&tre trois pour cooperer åä la generation, comme le Bulino & le Coret.
Förenåmnde egenfkaper oacktadt, fåger dock NeepHAm, at de dölgde Malkkråken blott fynas hafva en frivillig rörelfe, at de kånna, men hafva dock ingen käånfla: Tankar fom förmodeligen bevifa intet mer ån et envift och af förutfattade egna meningar upfyldt hufvud. Burron erkånner deffe Kråks ordentelighet och frivilliga rörelfe, men han kan dock icke förs må fig at råkna dem ibland Djurens antal; der- emot vill han göra dem til en fårfkild Flock, fom Kulle hvarken höra til Djur - eller Våxta Riket , utan få imellan dem, SPALLANZANI har
åfven
Apr. Maj. Fun. 7
åfven både uptagit och vederlagdt jemvål de Ikål, fom i detta afleende blifvit anförde.
9. IO.
" At komma til lut med hvad man korteli« gen börjat förmåla om flåpningen, mårker man åndteligen den infunderade och uplåfte moffan decomponeras efter hand, vatnet eller våtfkan klarnar. Når nu antingen et förre ans tal Malkkråk framkommer ån våtfkans ftorlek kan gifva rum, eller når den utdunftar då man fer Kråken fpringa omkring åt alla fidor at fö- ka mera våtlka: måfte et förre eller mindre antal i mon deraf dö och förfvinna o. f. v. At Salterne under infulion måfte undandragas, in- nan Kråken kunna framkomma, har man åfven af erfarenheten; iman fer dunlict til fådan mångd upfliga , at de ofta hindra at fe objedtet med Synglafet. Derföre gifver urin ockfå inga dölg= de Mafkkråk förr ån den ftått något långe , fom både HARTSOEKER, SPALLANZANI OM fl ert farit; at fådane Kråk födermera tåla frilk urin, måtte orfaken vara, at de dervid blifvit mera vande. Deremot i "andra infufioner , om uns der det Kråken framkomma: och verkeligen åro i full rörelle , man deri lågger aldrig få litet uplöft Salt, Urin , Spott, Vitriols-fyra &c., draga de fig flråx åt en annan fida: få hart fåltan i våtfkan blifvit utfpridd vifa de, genom "en fynnerlig rörelfe, fig lida fmårta, dö få Con- vulfioner famt fålla ned och dö; inga flera nya Kråk framkomma vidare , förr ån famma fålta , fålom redan nåmnt år , förlfyunnit.
G | Hår-
98 Apr. Maj. fun. Häraf följer, at Dölgde Malkkråk aldrig
åtminftone mera fållan kunna framkomma ge- nom ftöpning med falt vatn, och at de måtte vara fållfyntare i falta Sjöar; man frambringar vål ftundom deffa Kråk af Hafsvatn och åfven” af urin, men det måfta likvål förut hafva under- gått putrefa&tion och någon utdunftning af des falter. Af flöpning med defilleradt vatn i flut- na kärl hafva icke heller kunnat frambringas nå gra Kråk. Men förmodeligen har ock ftundom hvarken vatn eller ftöpnings-åmnet hyft förut något af deffa Kråk eller deras alfter, icke hel- af luften ditkommit under påftående ftöpning, fom vidare fynes flyrka at mernåmnde Krik, fafom alla andra Djur, måfte medelbarligen framalftras (6 6 5. 6); ty annars fer jag icke hvarföre ej vis plafica åfven få vål kunde age- ra med diftilleradt fom odiftilleradt vatn o. f. v.
6. II.
Det år vidare anmårkningsvårdt, at koka- de infufioner af kött eller någon väåxts delar, hafva åfven frambragt lika eller famma Maifk- kråk, fom af en infufion med deffa åmnen o- kokade. Ju långre flöpningen fått, eller ju Jångre de infunderade åmnen blifvit kokade i öpna eller flutne kårl, des förre antal af Kråk hafva gemenligen framkommit. Orfaken år klar, emedan ftöpnings-åmnet des mera blifvit uplöft: och derföre framkomma de ockfå förr i kokad, ån uti en kall flöpning; men uti her- metifkt flutne eller tilblåfe kärl, framkomma mycket färre efter kokning , och ån mindre om
het-
Apt. Maj. fun. gg
hettan gått öfver 28 til 34 ja sö få då den hunnit til 80 grader. ;
Utur brånda Frön och flekt kött, kunna åfven dölgde Meafkkråk frambringas , ja ånda til om ftöpnings-åmnet blifvit utflåtdt för re= verber-ehetta, fåledes ock om de blifvit förs brånde til kol, enligt SPALLANZANIS intygande Opulc. I. Pp. 19. [. BONNET , hos nyfsnåmnde Författare ber 2. p. 18, har nog fannolikt fökt vifa at elden icke kan verka på deffa Kråk, i anfeende til deras genomfkinlighet, tunnhet och enkelhet famt dire&a porer, få at elden far likfå haftigt ut fom in genom dem, eller fåfom jag exempelvis förefåller mig, at elden ej verkar mer på den ån på vaätn. SAuUs= suRE (1. c.) menar at det år deras uttånjelighet fom bibehåller dem, icke mindre ån en Fårnis« fa fom förvarar dem , hvarmed de nature ligen åro förfedde, likfom den Chinefilka Får- niffan ockfå flår emot en vifs grad af hetta... Om det kommer an på at giffa, kan hånda de fjeitve åro materia gquzedam caloris! Men det år vilst at kroppar af en myckenhet och icke motfvarande porer, lida mera friation af dee ingående hettan, och åto mera antåndelige; och få tvårt om de fom hafva mindre och dire& enomgående lönbål, det jag hår icke kan el- ler lår behöfva bevifa. Uti Luftpumpen kun- na de uthårda ånda til en månad med vanlig liflighet, och jemvål föröka fig: åfven fom SPAL= LANZANI har erfarit, at de i glaskårl på her- metifkt fått tilllutne, både lefva och fortplanta fig aldeles fåfom uti fria luftens dock måfte G 2 gla-
100 Apr. Maj. fun.
glafen våra af den florlek, at de minft kunna rymma 5 Skålp. vatn.
6. I Bö
De dölgde Malkkråken fynas ej heller myc- ket lida af Snö, och om de uti någon yåtlka infryfa , ånda til at den flytande maffan heloch hållen förvandlas til Is: få qvicknar en del dock åter når Ismaffan uptinar; altid har man funnit at deffa Malkkråk tåla mindre varme, fedan de framkommit, ån köld. Om det dår- före år måjeligt at fpermatifka dölgde Malkkråk
ifvas uti Djurens tefticlar ($. 6), monne man dåri finner orfaken, hvarföre famma Sådeskårl midt i den varmafte Sommar åro iskalla? En
vifs grad af varme fordras dock til alla dölgde
Malkkråks framkomft, hvarföre ock ingen flöp- ning gerna låter göra fig vintertiden utan i rum af en jämn varme. JOBLOT oblerv. micr. T. I
art, 2. p. 65, har rönt, at af alla ftöpningar, fåfom med Hö, Peppar, åtfkillig Bark m. m. år ingen fom ftår mera emot kölden, än den fom göres af Celery-qviftar med fina Blader, hvilket han tilfkrifver en fynnerlig egen rörel- fe fom famima våxts uplöfte delar måtte åga. .SPALLANZANI har åfven fedt en eller annan art framkomma eller fortplanta fig under Isfrysnings köld. Däremot åro farkt lucktande och för deffe Mafkkråk fråmmande faker, dem mycket vedervårdiga: Campher år fåledes för dem et befvårligt os, lukten af Terpentins-olja år vå- delig, och Tobaksrök dödar dem ftrax; de drunkna i oljor, äfven fom uti corrofiva och fpiritueufa liqaeurer.
6.13:
0 nte ene dn
—L—L —
Apr. Maj. fun. 101 $i 3:
Utom fiftnåmnde, kunna altfå de dölgde Malkkråken fördraga nåftan alt ($. 6. IO-= 12), deras element undantaget, fom år vatn eller någon fig tjenlig våtika , förutan hvilken de hvarken kunna framalftras eller lefva (6.6.1. 2.9), åtven fom de ock åro af den finhet och bygg- nad at de icke en gång, utan iet flytande åm- ne, fkulle kunna röra fig. De viftas mera fål- lan i en Sjö, ån uti en vatngrop, et dike eller en våtfka af en droppes ftorlek: huru fnart uttorkar icke en få liten behållning? huru fnart fkulie det då icke vara ute med deras fågter, om de icke genom en ny erfåttning af våtka fkulle kunna återfållas eller deras Fofter uplif< vas? detta år en egenfkap å ena fidan få be- fynnerlig och få egen at intet [kapadt, utom de få kallade Cryptogamifter ibiand växterna, åe ger en fådan förmögenhet: men å andra fidan lika få vifligen af den ftora Skaparen dem til- egnad och "dem oumbårlig, fom våtfkor eller fådane fmå vatn hvari de uppehålla fig, fnart förfvinna och icke få fnart förnyas eller åter- fyllas.
Når de fåledes icke fakna deras Element, kunna de, alt efter deras egenfkap, vara til både dagar, veckor, månader och år. Man får likvål icke taga åfvanfagde i en alt för vid- firåckt mening, eller at alla fkulle kunna lefva fedan . deras Element uttorkat; nej man fer flere efter det fammas helt och hållna utdunft- ning, ockfå upblåfas och fpricka fönder. Men har det icke få långt hunnit, få de fåkert åter
G lii
102 Apr. igt Fun.
lif vid ny tilfats af vatn eller erforderlig våt- fka, ehuru man finner några ibland dem lytte Gel vanföre, af hvilka likvål en del fullkomlis
gen återflällas Några kunna uthårda nåftan -
alla 6den och förgås fnart fagdt aldrig, utan at fotdö, eller på annat fått våldfamligen omkom- ma. Men då de måge omkomma af hvad or- fak fom helt, få lemna de dock fina fnart fagdt outådeliga Fofter efter fig at kringfpridas. Man har icke funnit någon fruktfam Moder, fom icke haft en mångd af Fofter, låt dem allena utgöra et antal af 10, få år hvart och et p. me. 27 millioner mindre ån en vatndroppe (6. 5), hvarföre kunna de icke fliga up i luften lika få vål, fom flera faft tyngre kroppar, fåfom Salter, Svafvel, Alka m: m.? Och når Väåxter och Djur draga "dylikt in genom fina lufthål,
hvarföre kunna de ockfå icke indraga della Mafkfrön! hvad annat år orfaken dertil, at man finner et och famma af deffa Malkkråk , uti föpning af olika växters Bark, Från m. m, och at man finner famma fiag i en fådan flöp-
ning, fom uti naturliga vatn.
SRS 0
Utom den vanliga ordningen at bibehålla en beftåndig varele och får åkning genem igg och fofler (&. 6. 5. 6), kunna feré af de dölgs de Mafkkråken åfven föröka fig genom en fjelf- villig eller naturlig delning. Denna fker” få fnart de hunnit til fuilkowlig våxt, då förft likfom en liten infkårning, på ena eller mer« åndels på bågge fidor tvårt öfver midt emot hvarandra, blilver mårkelig , fom mer och mer
tils
Apr. Maj, fun. 103
tiltager få at fluteligen bågge kroppens halfvor hånga tilfammans blott uti en enda punkt, an- tingen vid ena fidan eller i midten. Ändteli- gen Ikiljas deffe hålfter åt, och hvarje år et lika få fullkomligt Kråk, fåfom förut innan del- ningen fkedde. På lika fått hånder ock, at en delning fker långs midt efter kroppen, då vid bakåndan vifar fig en fpricka, fom alt mer och mer tiltager: når fprickan hunnit igenom til andra åndan, fliråcka de tvånne halfva delar fig ut i en råt linea, ån kafta de fig ihopa jåmfi- des o. f. v. til des de hunnit flita fig ifrån hvarandra. |
En del Författare, fom icke erinrat fig denna delning, hafva anfedt berörde rörelfer få- fom et flagsmål imelian deffa Kråk: ja, når man ej gifvit noga ackt på deffa håndelfer, har man trodt at två Kråk varit förente för at paras; men det år åtminftone icke altid eller på alla få. Under påftående delning fimmar dock Krå- ket efter vanligheten, bågge blifvande Kråken
formera fig dårunder få mycket möåjeligheten medgifver, men fullkomligen då de brifta åt- fkilde, hvarunder de några fecunder likvål åro i hvila: efter några minuter, åro bågge Krä- ken aldeles fullkomlige. Delningen på långdern år mera fålifynt, ån den på tvåren. För några går delningen mycket fort: man har fedt en enda af Rundare-Slågtet hafva delt fig, deffe å- ter dela fig, o. f. v. åändteligen inom tre dygn hafva de hunnit til et antal af 60, fom af en enda tilkommit blott igenom delning.
G 4 SEE
104 Apr. Maj. fun. 6. 15.
I frållet för at fråga, hvarföre Skapären i ackttagit få många omfåndigheter med deffa Kråkens vidmagthållande ($. $. 13. 14), fynes man fnarare deraf böra fluta, at de åro af lika få mycken vigt och nödvåndighet i Naturens hushållning, fom något annat fkapadt ting. Men man torde dock [fkåligen kunna fråga, hvari det beflår? Når en fådan fråga år fvår at rått befvara i anfeende åfven til många af de fRörfie Djuren, få måfte det vifferligen blifva tåleligt, om man ej få tydeligen och Ööfverflö- digt kan gifva något befked i anfeende til dem fom åro dölgde för våra ögon. Det år dock ofelbart, at de ockfå genom deras åtgård be- fordra uplåsningen af utgångne eller döde ting af växters och djurs delar, fom annars genom en långfam förrutnelfe dels fkulle blifva min- dre nyttige, dels förorfaka en fkadelig luft. De renfa jemvål fådana lefvande ting famt fil- laftående anftuckne vatn och våtfkor (6. $. 8.9), hvilka federmera och få långe Kråken lefva dåri ,; icke blifva ftinkande: och hvilken vet ånnu, om de icke faledes komma til hjelp uti bulningar, utflag, får o. f. m. famt dår bidra- ga til de fega våtfkors förtunning och det ela- ka åmnets decompofition? Åndteligen maåfte de ock, i fin ordning, tjena andra Kråk och Djur, fafom Yngel af Yrfån , Fifkar m. fl. til föda och våxt: Gorze Nat. Forfch. 18. pp... 52, har fedt oråkneliga Larver af Fjåderharkranken (Ti- pula plumofa) fluka uti fig millioner Tumlare, Aflångare, Borflare , m. I.
6. 16.
Apr. Maj. fun. 0 165 0. 16:
Öm förenåmde och flera deffe Krålks mårk” vårdiga egenfkaper, bör mera talas vid hvar och en art fårfkildt, dår tilfållet fådant mera medgifver. Ehuru åtfkillige i fenare tider bå- de gjordt Förfök och fkrifvit om dem', fåfom "JozrLot, Horver, HookE, CUNo, ADAMms, BAKER, WaALKER, HILL, LEDERMULLER m, fl få hafva de dock endaft låtit bero dervid, at antingen gifva en Figur eller at beråtta om Förföken, men icke på en fyftematilk Naturkäånnares fått, befkrifva de derigenom uptåckte Kråk. Hin var likvål den förfie fom började tånka derpå. v. LINné hann allena at upråtta et enda Slågte af deffa Mafkkråk, under namn af Chaos Cor- pore libero, uniformi, redivivo: artubus fen- fusque organis exterius nullis; och det var ej underligt, ty flere ån fem diftingverade arter voro honom ånnu icke bekante, Dåremot få alla Naturållkare i en beftåndig förbindelfe hos O. Mäirer , fom hårutinnan gått långre ån alle för honom, och fom upmuntrade flere at med fam. ma flit och redighet gå til våga. Wi hafve ofs altfå nu med fåkerhet 20 Slågter bekante, och deraf mer ån 400 arter kånde,
"6. 17.
Deffe Kråks underfåkning fordrar et out. trötteligt tolamod, de flefte åro få fmå at de icke kunna fynas med de fkarpafte obevåpna- de ögon: man måfte håmta dem på måfå dropp- vis med en penfel eller med en fjäder och få- ledes underföka hvarje droppe med Synglas:
| & 5 Man
106 Apr. Maj. Fun.
Man måtte afvackta en vifs tid til deras i ackts« tagande: man behöfver all den dag eller alt det ljus fom möjeligt år, o. f£. v. En del iklåda fig åt(killiga f(kapnader; under det ena Syngla- fet fynes et Kråk flått och bart, under et an- nat fom går obje&et förre, finnes det vara hå- rigt, hårkantadt eller ftråligt o. f. v. Förmin. fkas Röpnings-våtfkan elier förändra Kråken fi- na rörelfer, fynas mer och mindre af berörde delar, och de få då et föråndradt utfeende; de yngre Kråkens delar kunna icke heller få tydeligen fynas och fom gör dem nog fkiljack- tige ifrån de åldre. Et uttröttadt öga fer fiun= dom fvåfvande trådar, fina rör m. m. fom icke åro til: man tyckes fe de uplöfte delar af fiöp- nings-åmnet röra fig, fom blott kan härflyta af de lefvande Kråkens rörelfe, af underfökarens andedrågt och pulsflag o. f£ v. Man måfte derföre i ackttaga all möjelig förfigtighet, och flere gånger återtaga eller förnya en och fam- ma underfökning.
SP CA
För at hafva ordning och låttare få rått på deffa oråknelige Småkråk , har man indelt deras Clafs uti tvånne Ordningar Lemlöfa (Sim-= plicia) , och Lemlike (Subarthrata).
I, Ordningen. Lemilöfa dölgde Mafkkråk, Cryptozoa Simplicta.
Hårunder höra de, fom dåro utan alia ut- vårtes fynliga Lemmar eller Ledamöter, Organis artis
Apr. Muaj. Jun. 107
artubusque externis deflituta. Man tager detta i den aldrainfkråktafhe bemårkelfe ,- få at ehuru en del af nåfiföljande ordning vål icke heller ly- nes hafva aldeles tydeligen utmårkta Ledamö- ter, år dock tramåndan mårkeligen fkild ifrån bakåndan ; däremot år nåppeligen ingen, åtmin- fione ganika få, på hvilka framånda eller huf- vudånda 'tydeligen år utmårkt på dem, fom höra under denna förfta ordning. Alle til den- na ordning hörande framkomma antingen uti flöpning, fom man fjelf bereder med tillagde växter eller åmnen af Djur. då man Jåter det fia orårdt några dagar eller veckor, at dårutur framkomma och tilvåxa: eller ock uti vatn fom man håmtar utur Morafler, Sjöar, Sumpar och andra vatn, hvaruti Örter och i fynnerhet And- matgrås (Lemna) våxa, eller döde Djur ligga uti. Det blifver då ”ganlka vanligt at med Synglas få fe många antingen enkla, eller i förre och mindre famlingar fimmande, eller vid de upiöfte delar fåftade kroppar. Af dem åro en del arter beftåndigt enkla, fållan två men aldrig flere förente, och denna förening år dock gemenligen ej annat ån antingen en parning, eller et Utfkott aflåggning eller delning (6. 14.) följer. Alle fimma dels enfamme dels Flockvis omkring uti vatnet eller droppen fom man uphåmtar, Naågre vifa fig icke annorlun- da, ån fadane fom de åro; men gemenli- oen fer man dem upfylde med fyra o. f. v. ånda til oråkneliga fmå grand, frön eller
kroppar,
$. I9.
102 Apr. Maj. Fun.
6. 19.
Dölgde -Mafkkråk i alimånhet och 'fåledes åfven de til denna ordning hörande, fortplanta fin afkomma på flerehanda fått, fåfom fagdt år, antingen genom delning , eller raedelft framfö- dande af ågg eiler ungar: ftundom fker det på ala deffa fått hos en och famma art. Delnin- geh Ikiljes från parning gemenligen derigenom, at i förra fallet år meråndels det ena Kråket mindre; men då bågge åro lika fora och til alla fina omflåndigheter lika, få utmårker de- ras förening tåmeligen fåkert en för fig gående parning. Såttet huru ågg eller ungar aflåggas år olika hos viffa Slågter och fåledes bör dår- om vid deras fårfkildte beflkrifning förmålas. På detta rum vil man endaft nåmna, at eme- dan nåftan alla fom til förevarande Ordning råknas, meråndels åro genomfkinlige, få fer man ock tydeligen inifrån hela deras åggfock genomlyfa; den, eller vare fig ungar, framfö- das i finom tid och efter hand. Da urin blif- vit til ftöpningen gjuten, har Moderkråkets y- ta likfom blifvit uplöft, och hela åggfocken har vifat fig bar. Hos många fynas ockfå ty- deligen viffa inelfvor m. m. fom på fina ve- derbörliga ftållen uti den fårfkildta Hiftorien bör vifas.
STRECK 0
De af deffe Mafkkråk fom åga en aflång fkapnad, hafva i döådsflunden en del krökt fina åndar ihop, och uti en cirkel liggande afli-
dit
Våpr: Maj: Jun: > og
dit: andre hafva hoprullat fig i en Snåckfigur, och de fom haft en kretsrund eller åggformig fkapnad, hafva antingen utvidgat fig, eller blifz vit platte fåfom et löf, famt ftundom i kanten vifat likfom en frants af hår eller fåfom ftrålar. Deffe hårfrantfar har man dock mer ån fållan blifvit varfe, och torde de mera hårröra af en flags criftaliifation af föpnings-våtlkan, ån at de åro någon Kråkets egen tilhörighet, Kan ock hånda at man någon gång mifstagit fig på något Kråk, fom hört til 2:dra Ordningen af denna Clafs, emedan alla dithörande Kråk fnart fagdt allmånt åga fådana hår, fåfom man för deras oåndeliga finhet kallat dem, men utgö- ra dock meråndels verkeliga Ledamöter, fom höra til fäamma Kråks daning och til befordran- de af deras rårelfe och förråttningar.
Sr ed Til denna förfila Ordning (eller åtminfkone
til den följande och det få kallade Svantfing- kanfke åfven Platthöring-Slågtet) fkulle vål al la fpermatilka Kråk höra, om de voro Malk- kräk (6. 6); men den frågan lår ännu ej vara afgjord. Det betyder vifferligen ingen ting, at de til deras figur likna Mafkkråk: En Grod-un- ge, då han förft framkommer, kan liknas bå- de vid Mafk och vid Filk, men af honom blifver dock intetdera, flera exempel at förbi- gå. Blifver nu af et fpermatifkt Kråk en Men- nilkaå, -et Djur, en Filk &c: få blifver det icke et Malkkråk , men et Maikkråk förblifver be- fåndigt et Mafkkråk och icke något annat, få- fom redan uti min förfta Afhandling 6. T. år
Vyliaf :
110 Apr. Maj. fun
vifadt; derfåre kunna icke de fpermatifke Kråk föras til Mafkkråken. Men om de fpermati'ke Kråken endaft upkomma af en på obehörigt fålle fålld och federmera förfkåmd Mennifkans eller Djurens fåd: få åro de verkeliga dölgde Malkkråk, och böra då föras hit.
Nu har SPALLANZANI uti fina Opufc. 2. p: 167 tydeligen vifat, at dår gifvas både verke- liga fpermatifke kroppar, eller hvad man må kalla dem, och åfven fårfkildte dölgde Maik- kråk: följackteligen höra de fenare hit. Men få långe det, fom om de verkeliga fpermatilke kroppar ofvan år fagdt, fynes vara fannolikt , och hårtil kommer at de icke finnas uti fåden förr ån vid Könens upvuxne år, fårdeles eme- dan det ej heller år utrönt och bevift et de icke höra til fortplantningen; få har jag trodt mig hafva mycket fkål at, åtminftone tils vidare, utefluta dem få vål ifrån de dölgde Mafkkråk fom ifrån alla Mafkkråk famt och fynnerligen. LEDERMULLER i fin Verfuch deret Saamenthier- chen, har korteligen anfört de flefte Författa- res tankar i detta vigtiga mål, både med och mot; de förre fynas mig hafva öfvervigten, och ibland dem åro LiEBeERKuHNS ganfka mårkeliga, ej mindre ån Harriers i des Phyfiol. $. 785: Vermiculus feminalis eft primordium Hominis, fere ut Vermis primordium Mulfce eft; id de- monftrat fimilitudo fumma Animalculi cum pri- mo ftamine foetus incubati, quod tamen non adparet, nifi foemina a mare foecundata fit--- men det år redan fagdt, at för denne gåog hår icke år ftållet at vidare detta åmne omröra.
0
Äpr. Maj. fun. T1I Yala
Förevarande förfta delas åter uti dem, fom — hafva utfvålld geftalt eller åro nåftan öfver. alt Jyllige (turgida): och dem, fom hafva en fam- mantryckt kropp, få at öfta och undea delen år nedtryckt eller platt (complanata). Vid få fmå Kråk, på hvilka inga utvårtes delar åro fynliga, nödfakas man håmta deras Slågt-fkilje- mårken af deras blotta geftalt, och at fåledes göra af de klotformige et Slågte, af de kafvel. like et annat o. f. v. Så många Slågter fom af förfta Ordningen mig blifvit bekante, åro följande, under fina underdelningar , neml.
i Turgida :
1. MONAS (Solgrandet): corpus punåiforme.
2. VOLVOX (Vältring): corpus fphericum, fobole nidulante , fepius transparente.
3. PROTEUS (Mångformling): corpus quiete globofum, inceffu polymorpho-mutabile.
4. ENCHELIS (Tumlare): corpus cylindrar ceum.
s. VIBRIO (Strdåckare): corpus teresg elonga- tum,
6. UTRICULUM (Ldågel) : corpus ventricofum, lageniforme.
7. BURSARIA (Pungmafk): corpus teres , ca vum, membranaceums. /
+") Complanata , menbranacea.
$. CYCLIDIUM (Rundare): corpus complana- tum, orbiculare vel ellipticum.
9 PÅ-
112 Apr. Maj. fun. 9. PAÅRÄMSECIUM (Aflångare): De come
planatum , oblongum.
10. KOLPODA (Bugtare): corpus complana- tum, ovale, hinc inde finuatum.
II. GONIUM (Hörmng): corpus complanatum, angulatum.
De öfrige af deffe Slågters vidare uplyfan- de Kånnetecka , böra anföras uti deras fårfkild- ta Hiforia. ät
II. Ordningen.
Lemlike dölgde Mafkkråk, Cry ptozoa. Subarthrata.
Åro fådane fom på något fått hafva ut- vårtes fynliga Ledamöter, eller hafva tydeliga- re danade kroppar, Organis artubusve gquodam- modo diftin&fis , utan eller med fvantfar; de fle- ftle åro ock förfedde med viffa hårfpitfar , fom få kallas för deras oåndeliga finhet fkull) men - förmodeligen i anfeende til den tjentft de göra, böra anfes fåfom Trefvare ( Fentacula) eller ock armar , : fötter os fv. på, de: flörre dgr ken. Intetdera kan dock fåfom namn tillågga deffe fmå red. aper, ty de kunna icke dö fig ihop fåfom Trefvare, och de åro för kor- ta at vara armar. På Tylka kallas de Vipper- fpitfen , de kunna på Svenska ockfå vål kallas Vippfpitfar, i fynnerhet når de fitta uti fram- -åndan af kroppen. De fleece fom höra til den- na Ordning, finner man nåftan fnarare uti na- turliga vatn framkomma, ån i flöpning; för öf- rigt kan man fåga i allmänhet, at deffe ELemli-
ke
Apr. Maj. Fun. 113
ke Malkkraäk 'hafva famma egeniKaper, forn de Lemlöfe ($. 18-20).
Det år nog fvårt at upflålla Slågterne ina om denna Ordning: efter deras hårfpitfar låter det fig icke Väl göra, emedan inom et och famma Slågte åro de, Töm hafva dem och åfven . åro dem förutan ; lika få finnas inom et och famma Slågte de, fom hafva fvantfar och de fom hafva inga. I anledning af platt eller fyllig kropp, har man underdelt den förfta Ordnin- gen , men under andra Ordningen åro de ftun- dem inom cc och famma Slågte både fyllige och platta. Jag har ånnu icke funnit tjenligare, ån at underdela dem i fådane, fom hafva omär- kelig mun och fvants, och dem, fom meråndels ty deligen vifa mun och fvants.
Knapt lår ibland alia Maflkkråk gifvas nå- gon ordning, deri man ock haft fvårare at få rått på Slågterna, ån fom i denna: hvarföre? derföre, at man mera fökt deras förmenta na turliga ån deras utvårtes fammanfråmmelfe, och förlorat ' bågge två. Jag menar likvål nu at följande under 2 Ordningen hörande Slågter
sddnda begvåmt Ifkola kunna - igenfinnas , fålunda:
") Ore, caudague obfturis.
12. PHOEBEA (Stråiklot): corpus globofum crinofo-radtans. 13. LEUCOPHRA (Grifing): corpas ovator
obiongum , undique ciliatum.
EL 14. TRI-
114 "> Apr. Maj. fun. 24. TRICHODA (Borfare): corpus turgidum ,
antice I. utraque extremitate ciliatum aut, crinitum.
15. PLATEJA (Platthåring): corpus compla- natum , hinc inde crinitum, utraque 1. al- tera extremitate ciliatum fetofumve.
16. KERONA (Skåling): corpus fexpius mem- branaceum concavum , aculeato - cornicula- tum, extremitatibus fepius crinitis.
17. HIMANTOPUS (Klängling): corpus hinc
J inde ciliatum, cirratum.
i) Ore, taudague fepius difingis.
18. CERCARIA (Svantfing): corpus teres cauda=
tum, altera extremitate integra aut filla,
neutra ciliata. . 19. EILISSÅ (Snurrare): corpus poeilliforme,
poflice muticum aut caudatum; Ore ciliis=
que rotatoriis infilru&tum.
20, BRACHIONUS (Hvirflare): torpus clypea- tum aut capfulatum, caudatum ; Ore ciliis- que rotatoriis infiructum.
Af deffe Slågter år N;o 12 nytt, eller icke uptaget hos någon Författare. Någre arter der- af åro dock redan af flere mycket Ke bekante , men uptagne under annat Slågte, fåfom Sol- Strålklotet (Phoebea Sol), Bare = Skå ilklotet (Ph. Bomba) m. fl. hafva före detta blifvit råknade til Borf/tare-Slågtet (Trichoda), o. f. v.
. ADOLPH MODEER:
För-
Apr. Maj. Fun. 118
Förförk med Molybdaena och med Redu. ction af des Ford;
Sjunde Fortfåttningen >); of PETER JACOB HJELM.
| De fvårighet , fom mött vid denna metalli= fka Jords redu&ion och i fynnerhet vid . Metallens fmåltning til rundt Korn, har gifvit anledning at på flera fått föka möjeligheten at komma til åndamålet. Bland de utvågar, fom hårtil blifvit nyttjade åro någre redan anförde, och de , fom ånnu återfå, fkola utgöra åmnet för flutet af deffa Redu&ions Förfök. I de fö. regående år vifadt, huru de andre Metallerne förhålla fig i fammanfmåltning med Molybdens« jorden få vål i des kalkformiga fom regulinifka tilftånd : nu: följer at utröna, hurudant utfllaget blir, då de andra Metallernas Kalker på lika fått förenas med Molybdenjorden i bågge des anförde lynnen. . Det kommer - fåledes nu an — på at föka fammanfmålta
III Molybdenum med andra Metallers | Kalker.
Sedan Molybdenkalk blifvit tiltedd på » det fått, fom i det föregående blifvit anfördt, - : H 2 inla=
t
”) Se det föregående i Handlingarne 1791. P. 213.
716 Apr. Maj. fun.
inlades den på vanligt fått, med vatn tik fams manhang bragt, uti Stybbe och påblåftes i tre timmars ftarkafte eld, fom med putften kun- de åftadkommas. Detta fkedde icke på en gång , utan i flera fkiften efter hvarandra; ty långre ån en timme i fånder kunde hvarken en Digel hålla, ej heller var det möjeligt at, utan åfventyr för helfan ,; på en gång uthårda med et få långvarigt och ftrångt eld-prof, fom i tre hela timmar. De inlagde klimparne hade dock dårefter ej. hunnit långre, ån at de börjat fpric- ka och fkifra fig, likfom någon benågenhet til fmåltning velat yttra fig, men ej kunnat brin- ga den til fullbordan. De kunde lått fönder- brytas imellan fingrarna. Deras fårg var utan- på fvart, men inuti matt hvit eller ljusgrå: brottet fyntes grynigt. Med fynglas uptåcktes idel fmå runda korn med metallifk fårg, fit- tande bredevid och på hvarandra. Man kunde fåledes lått. 6fvertyga fig om deras metallilka natur. Därmed gjordes nu följande fammans= Imåltnings-förfök.
1. Molybdenum med Silfverkalk.
Silfver uplöftes i Skedvatten och fålldes med rent Alkali, tilredt af Cremor Tartari och renad Salpeter. Sedan luten var filad, flogs li- tet Filfverfolution dåruti, för at borttaga den Saltfyra , fom til åfventyrs kunde vara qvar.
a) Molybdenum två marker, Silfverkalk fyz- ra marker refvos tilfammans i glasmertel och bragtes med några droppar vatten på en glas-
; fkifva
Apr. Maj. fun. 117
fkifva til en fammanhångande klimp. Dårvid mårktes någon hetta upkommaå; ty vatnet tor- kade fort in, och blandningen antog mörkare fårg ån den hade förut. Den inlades 1 Stybbe och undergick fmåltning 3 timme. Var dock ån- nu ej fmållt til rundt korn, utan ojämn i ytan, af famma form, fom den inlades: hade metallifk . hvit fårg. Vågde 45 marker. Låt platta fig "något för hammaren, men gick fnart tvårt af i fera fycken, fom vifade jåmn blandning , mer och mindre grynigt brott, "hvit metallilk fårg ända igenom: något gråacktigare ån filfver en- famt åger. Med et ord: den ådagalade en rick. tig metallifk förening. För blåsrör enfam ut- fåld i lågans fpets, fegrade filfverkornen blanc- ka utur den öfriga maffan, fom låg orörlig och förflaggades i ytan. Borax löfte dem up och fårgades dåraf fåfom Molybdenkalk plågar, då ftark tilfats dåraf göres. Men då glafet up- "fpåddes med ny Borax, blef det fårglöft.
6) Några flycken af förenåmde famman- fmåltning förföktes å nyo på lika fått, om de ej fkulle kunna törmås at flyta nårmare tilfam- "mans. Men efter 3 timmes blåsning togos- de " inlagde flycken oföråndrade ut, ågande famma , form, fom vid inlåggningen.
2. Molybdenum med Qvickfilfverkalk. i Qvickfilfver uplöfes med varme i Salpe- 4erfyra, hvarutur gul Quickfilfverkalk erhölls
> igenom fällning med Alkali volatile.
HN Mo-
118 Apr. Maj. Jun.
Molybdenum två marker , Quickfiltverkalk åtta Marker refvos tilfamman i Porphyrmortel, hvarvid efter kort ftund något metallilkt fki- mande började vifa fig. Blandningen var liten och faftnade 1å vid bråddarna, at några drop- 'par vatten målte tilfåttas. Sedan rifningen blifvit fortfatt, tils vatnet uttorkat, togs bland- ningen dårutur, och befanns med fynglas inne= hålla många fina Quickfilfverkulor. Blandnin- gen bragtes med litet vatn til en deg, fom in- lades i en liten retort, hvilken fmåningom up- glödgades i botnen. Innan den hann :dårtil,
gick Quickfilfret up i fin löpande form. Mons :
lybdenum låg quar i en lös maffa, fom var til en del calcinerad , men hade alla fig tilhörige egenfkaper. |
3. Molybdeuum med Kopparkalk.
Kopparkalken var tiltedd, fåfom nedanfö- fe fåges (IV. 30 —
8) Molybdenum två marker, Kopparkalk fyra marker tillagades och blandades fåfom re- dan om föregående prof med Silfverkalken an= fördt år. Efter lika lång fmåltning var bland- ningen ej vål förenad: åtfkillige fmå metallifka korn futo i ytan och inuti, men det öfriga var ånnu pulverulent. Vigten var fem marker.
6) Den omfmåltes fördenfkull på lika fått fom förut, och gick dårvid något båttre tilfam- mans, men befanns ånnu mycket poreus i brot- tet, fedan den med et jämt flag af hammarpe= nen gick tvårt af. Då en bit däraf dr
am
Åpr. Maj. fun. 119
fam på kolet, fegrade Kopparkorn dårutur , fom låt fmida lig litet, men höll ånnu Molyb- "denum , och gaf olafet vacker grön fårg. Den calcinerade Metallblandningen gaf Boraxglatet vacker röd fårg, fom var genomfkinlig. Då den fmålta compofitionen (kafdes med knif, var fårgen blekare ån Kopparens egna
färg åa
Med förre tilfats af Koppar blifver:fmålt- ningen ofelbart låttare.. Men jag hade ej til- fålle at nu anftålla flera flags blandningar, hvar- til håraf anledningar lätteligen kunna tagas.
4. Molybdenun med fårnkalk.
i Denna Jårnkalk var erhållen af Järnfilfpån, med Salpeter detonerad, famt dårefter vål ut- ”lakad och roftad under muticlen.
a) Mob bdenum. + a marker, med Järnkalk fyra marker, fammanblandades fom de förra, hvilket ockfå gåller om alla de följande, åfven hvad fmåltningstiden angår. Et rundt Järnkorn om tre markers hr erhölls dåraf: det var fkört, men tåmel igen hårdt: hade mycket hvit fårg och grynigt brott. Det fmålte lått på kolet, men kaftade ej några gniftor. Bo- raxglafet "fårgades fvart dre Bredevid det- ta Jårnkorn "låg en fvart klotrund och iholig Haggfkorpa, hvars yta var beftrödd med en myckenhet fmå Jårnkorn af. famma egenfkap, fom det förre. |
Has oo Som
120 > Apr. Maj. fan.
Som :redan flera Förfök med: Jårnet til denna flags förening blifvit gjorde och anförde, anfes ej nådigt at hårutinnan för denna gång vara vidlöftigare. Man finner nogfamt redan, at Jårnet lått fammanfmålter med en vifs del
Molybdenum. s. Molybdenum med Tennkalk.
Tennkalken var på vanligt fått tilredd med Skedvatten, hvarefter den undergått behörig roftning.
e) Molybdenum två marker, Tennkalk fy- ra marker, vågde efter 'fmåltning fem marker. Blandningen låt tånja ut fig med hammarpenen, men tålde aldeles icke at böja, utan kunde Jått med blotta fingrarne afbrytas. Låt fkåra fo med knif, och kåndes likfom fandig af den hårdare tilfatfen. Föreningen var likvål jämn, grynig , och mindre hvit ån Tennet enfamt år. För blåsröret kunde Tennet fom knappat [kil- jas ifrån metallifk form, ty det förflaggade fig lika få fort fom Molybdenum, och gaf Borax- glafet hvit opac fårg, då det dårmed författes. Når denna Metallblandning oroftad fattes til Borax, ville fkillsmåffan föga: båttre lyckas. Alt bevis at Metallerne varit innerligen förena- de och at de med lika flyrka bibehålla fig dår- vid och lika fort förflaggas.
Denna metallifka blandning hade icke mer ån de flefke andra flutit tilhopa i rund: korn, utan ågde nu famma :fkapnad , fom då den inlades, Och fam denna förening var gan-
(ka
Apr. Maj. Fun. 121
Ika tydelig, acktades ej vårdt at förföka des omfmåltning, fom vid få många andra tilfållen varit frucktlös.
6. Molybdenum ned Blykalk.
- Til Förföken nyttjades fådan Mönja, fom man får vanligen köpa. Den afröktes likvål förut med ren Salpeterfyra.
i a) Molybdenum två marker, Blykalk fyra marker lemnade ej mera qvar, efter förråttad - fmåltning, ån 23 marker fvart, kör maffa, hvar- uti några få metallifka gniftor fyntes. Blyet hade förmodeligen, fåfom det fnart reducerar fig, igenom fin tyngd fkildt fig ifrån Molybde- num, och i få fina korn blandat fig i Kolftyb- bet at det ej kunde dåruti genom flamnin mårkas. För blåsröret förhöll fig denna låfa och pulverulenta maffa, fåfom ren Molybdenum , både enfam och med Borax.
8) Det fom nu återftod och utgjorde en nar, författes med 6 marker Mönja, och inlades på et tunnt hvarf ftybbe uti tiltåpt digel med litet fybbe öfver. Efter 3 timmes påblåsning hade det fmålt til et rundt korn, om 33 markers vigt. Det låt platta fig litet men braft i mån- ga bitar, fvartgrå, gryniga i brottet, fom blef blankt då det fkars med knif, hvarvid bland- ningen kändes likfom fandig. Enfam anblåft gal den Blykorn ifrån fig, och då den löftes i Borax blef glafet med vifs tilfats opa& hvit« acktigt, likafom Tennkalk varit med,
H5 NV Ibland
122. Apr. Maj. fun.
Ibland har någon rodnad vifat fig dårpå: kanfke Mönjan torde innehålla Koppar, eller någon annan irring vållat det.
7. Molybdenum med Visnmutkalk.
Vismutkalken, fom nyttjades til denna fam- manfmåltning, var af famma tilredning, fom den nedanföre nåmnes (IV. 7).
a) Molybdenum två marker, Vismutkalk fyra marker fmåltes med flybbe i fluten digel. Efter fmåltningens flut, fom påftod endaft 3 timme, voro endaft två marker qvar, fom fö- ga föro annat ån den ilagde Molybdenum, hvilken nu var ganfka lös och pulverulent.
6) Denna Molybdenum fammanrefs med 10
marker Vismutkalk och fmåltes fom förut, men på 3 timma, med helt tunnt fybbhvarf i bot-= nen. Hettan var ganfka håftig. Af den ilag- de blandningen var nu ej mer ån två marker qvar uti en fammanhångande fkör, grynig mas- fa, fom utanpå och ånda igenom hade en flark blåhvit metallilk fårg. Hvarken enfam eller med Borax gaf den några fynbara Vismutkorn, men med Alkali Minerale uptäcktes des närvaro. I digelbotnen futo ganfka många fina korn, fom med fynglafet endaft kunde röjas.
8. Molybdenum' med Manganefiikalk.
Cryfalliferad Manganefii Malm , fom var mycket ren, pulveriferades, roftades och nyttja- des til detta behof.
a) Mo0z=
Apr. Maj. Jun. 123
a) Molybdenum två marker, Manganefii- kalk fyra marker förenade fig til en mörkgrå, grynig , hård och fkör metallifk förening, fom
utomkring hade et ljufare hvarf, eller af hvi« tare metallilk fårg ån fjelfva kårnan.
Des förhållande för blåsröret var fådant, fom bör våntas af en blandning, dår Mangane- fum til hor del ingår,
6) Denne erhållne Regulus fem marker fönderflöttes och blandades med fem marker Manganefiikalk. Den efter 3 timmes blåsning erhållne fammanfmåltningen vågde fju marker och förhöll fig i alla delar, fom den föregående.
9. Molybdenunm med Zinkkalk.
Zinkkalken var famlad efter fmålt Zink och ytterligare calcinerad.
a) Molybdenum två marker, Zinkkalk fys ra marker låmnade efter I timme ingen ting qvar, emedan Zinken förflugit, och Molybden- kalken var få fördelad och lös, at den förblan=
dat fig i flybbet och kunde dåruti ej igenfås.
Knapp tilgång på Molybden- -regulus tillåt icke några vidare förfök med Zinken.
10. Molybdenum med AN rika |
> Vanlig hvit Arfenik fönderföttes och tjen- te til följande förfök.
a) Mo-
124 Apr, Maj. Fun.
a) Molybdenum 2 marker, Arfenikkalk fyra marker refvos vål tilfammans torra, fåfom med alla de föregående profven blifvit i ackt- taget, hvarefter de likaledes med vatten brag- tes til en klimp, fom uti fybbe undergick 3 timmes fmäåltning uti futen digel. Däirefter fanns ej mer ån två marker quar, fom utgjorde 'den tilfatte Molybdenum, hvilken hade en fkapnad, fom aldeles liknade en fkål eiler calott. .
Som det aldeles icke ville lyckas at före- na denna flygtiga Metallen, med den ftrångfmåil- ta Molybdenum, få gjordes ej heller vidare bem&dande dårmed, hålft dårutinnan icke var at vånta båttre framgång med den nu nyttjade tilfålliningen, fom med flit fkulle vara lika för alla Metallerna.
Utaf de fyra fått, hvarpå tvånne Metaller kunna förenas , återfår ånnu et, hvilket åfven fom haftigaft fkall igenomlöpas, för at fe, hu- ruvida Molybdeni förening med andra Metaller dårigenom båttre eller fåmre för fig går, ån med de förre utvågarna,
IV. Molybdenkalk med andre Metallers Kalker.
Likafom i de nåf föregående Förföken, - fkola hår endaft några af detta flags famman- fmältningar nåmnas, hvaraf fedan kan futas til de öfriges förhållande, få vida dårom, utan föregångne förfök, får dömas.
1. Silfs
||
Apr. Maj. Fun. 125 1. Silfverkalk med Molybdenkalk.
Häårtil nyttjades af famma Silfverkalk, fom
förut til deffa behof blifvit tilredd, och Mos | lybdenkalken var på det i föregående fortfått«
| ningar b>'krifna fåttet tilkommen och af bepröfa
vad renhet. De öfriga anfalterne voro lika
med de förra.
a) Silfverkalk 2 marker med Molybdenz
kalk 2 marker. Efter 3 timmes fmåltning på
» Stybbhård, med öfverlagdt Kolfybbe, erhölls en fvart, lös maffa, om 33 markers vigt: den
kunde lått pulveriferas och gaf, med Borax fmålt , hvitt opa& glas med Silfverkorn.
b) Författes med två marker Silfverkalk
och undergick ny fmåltning. Vid fammanblandz ningen med några droppar defilleradt vatten, upkom en påsning och fråsning, hvarmed hetta lårer varit förknippad , emedan vatnet fnart ut-
torkade, faftån det flere gånger tildröps. Ef- ter fmåltningen vågde den 43 marker, var myc«
ket fkör och pulverulent, fåledes ej nog fmåilt,
hvarföre den omfmåltes utan flybbe i famma digel, fom vål betåcktes.
ce) Elden var hårvid ganfka håftig, få at den yttra digelen på 3 timme aldeles nedfmålte, hvarvid betåckningen på den inra blifvit rub- bad. Altfammans hade dock ej ånnu tilhopa fmålt, utan et litet filfverkorn, fom en drop- pe u'fegrat. Det hade matt yta, låt hamra fig litet, men gick fnart af. Var grynigt, matt i brottet, Smålte firax til kula, men kunde ej ger-
126 Apr. Maj. fun.
gerna bringas til ren yta, utan Borax, fom dåraf' blef opalfårgad. Den öfriga maffan hade blanka korn uti lig, men kunde lått pulverife= ras. Smålt i Borax, gaf den i liten tilfats o- pal fårg åt glafet, men i förre fvartgrå, med filfverkorn i ytan.
2. Quickfilfverkalk med Molybdenkalk. |
> Til detta förfök nyttjades Mercurius preci- pitatus Ruber, tagen ifrån Apotheket.
Molybdenkalk två marker, Quickfilfverkalk fyra marker blandades tilfammans och arbetades med vatten til en fammanhångande klimp. Denne inlades i retort, fom utitåldes för tiltagande varme , ånda til glödgning. Quickfilfret fteg vid vanlig eldgrad öfver i metallifk form och Molybdenkalken låg qvar i fit vanliga lynne.
3. Kopparkalk med Molybdenkal?.
Koppar uplöftes i Skedvatten , fom dåri= från abfhfraherades , hvarefter Kopparkalken roftades och antog fvart fårg. |
a) Kopparkalk 2 marker, Molybdenkalk 2 marker vågde efter fmåltning 3 marker, utgö- rande en fvartgrå klimp, fom lått gick föndetr och hvari några rödare ränder med fynglas up- täcktes. I frnålt Borax framkom kopparfårgen på ytan af en ilagd bit, fom ej kunde däruti fmåltas til korn.
6) Fös
Apr. Maj, fun, 127
6) Förenåmde blandning författes med 2 marker Kopparkalk och fmåltes på lika fått fom förut. Den vågde dårefter 43 marker, tolde några flag, innan den gick tvärt af, men låtin- tet hamra fig. I brottet var den kopparfårgad och blåacktig, grynig.
£) Som den ånnu icke fammanlupit til rent och rundt korn, fmåltes den å nyo utan: flyb- be i tåckt digel. Et kopparkorn méd blågrå fårg hade kilt fig ifrån den öfriga fköra och hårda maffan, fom nu åfven gaf Boraxglafet "vacker genomlkinlig röd fårg, men ej något korn. Det utfegrade kopparkornet låt fmida fig litet för hammaren, men gick fnart af, med grynigt brott. Skafvet med knif, hade mildare fårg ån Kopparen Smålte både enfamt och i Borax.
4. Järnkalk med Molybåenkalk.
Ren Jårnfilfpån bråndes under Muffel, tils den erhöll vederbörlig tyngd och fårg. Dåraf blandades |
a) Jårnkalk 2 marker med Molybdenkalk
2 marker. Blandningen hade famma fkapnad,
fom då den inlades, men hade fmålt til en ljus-
rå metallifk förening, fom var fkör med hård- het tillika. Den vågde tre marker.
b) Sönderftött författes den med två mar- ker af famma Jårnkalk. Den utgjorde nu et Tundt korn, om tre marker; och en trind iho-
lig
v283 Apr. Maj. Fan.”
lig flaggfkorpa, fullt åfverfatt med fmå fkös ra korn, fom drogos- af Magneten. Järnet hade nu famma egenfkaper, fom det vid före- gående Förföket erhållft Gil. 4).
En omftåndighet föreföll hår vid det för- fa profvet a), fom jag icke bör förbigå at ans mårka. ' Då Saltfyra dröps på fammanfmåltnin- gen, kåndes tydeligen en lukt, fom liknade den af hepatilka luften, och hvilken icke för- märkts vid något annat "prof, icke en gång vid det omfmålta profvet 5). Herr Kirwans Af- handling om en dylik luftart, fom utan all når- varo eller tilhjelp af Vitriolfyra fkall upkom- ma, har jag ej ännu fått låfa; men den up- sifver fåkert en utvåg at lått komma ifrån denna och flere dylika fvårigheter.
s. Tennkalk ned Molybdenkalk.
Öfver rent Tenn afråktes Skedvatten, hvar= efter Tennkalken flammades och Calvinsrades famt nyttjades til nedannåmde Förfök.
a) Tennkaliz: 2 marker, Molybdenkalk 2 marker utgjorde efter fmältning en fkör , ljus grå förening, fom vål ej kunde pulveriferas, men braft under hammaren och låt på det fåt- tet bringa fig til gryn. Den vågde 3 marker.
8) Deffa blandades med 4 marker Tenns« kalk , och fmåltes fom förut. Altfammans våg- de
Apr. Maj. fun. 129
de nu knappa fyra market. : Maffan var kör, pulverulent och [vartgrå, grynig. I calcination blef den hvit på ytan för ljuslågan , men [mål- te intet ej heller rökte. ' Med Borax fyntes ej heller tecken til Tenn, eller någon låsning, utan föregången långvarig blåsning.
ce) Den omfmåltes återigen utan tilfats i til- tåpt kårl. Blandningen var ojämn, med någon hvit opac flagg ofvanpå: något fmidig, men fkör. Igenom anblåsning kunde Tennet ej [kil- jas dårutur , förr ån Borax tilfattes. Den löfte den calcinerade Tenn- och Molybdenkalken, fom gåfvo glafet rubinfårg efter flark drifning, medan det var varmt, och förbytte fårgen i o- pac, fedan det kallnat, då det ock blef fvart- grått. Hårvid upkommo åtfkilliga Tennkorn, fom under långvarig blåsning ockfå förflag- gades. | kt ;
6, Blykalk med Molybdenkalk.
Vanlig god Mönja nyttjades, fedan den förut gått igenom florfickt. | a) Blykalk 4 marker, Molybdenkalk 2 mar” ker låmnade efter fmåltning endaft två marke" qvar ,, hvaruti :reduceradt - Bly icke kunde « för blåsröret uptåckas. Molybdenum var. til flörfta delen enfam. qvar i famma form den in- lades , gulacktig på öfra och fvartgrå på den undra fidan. Inga Blykorn funnos i Stybbet igenom famning, FR . |
ue b) Med
130 Apt. Maj. Fun.
6) Med tilfåts af 6 marker Mönja gjordes omfmåltning på lika fått, hvarefter en drufig mas- fa erhölls med matt, grå metallifk fårg. Den var något feg, men gick lått af vid några flag, eller vid brytning. Den vågde nu fem marker, pöfte för blåsröret, men fmålte fvårligen och gaf med Borax ej rent Blykorn.
e) Den fmåltes nu om utan tilfatt Kolfyb- be i vål tiltåpt digel. Blandningen var ojämn med någon hvitacktig flagg ofvanpå. Igenom anblåsning kunde Blyet ej fkiljas dårifrån förr ån Borax tilfattes. "Efter calcination löfte Borax lått up det ilagde pulvret och glafet blef dåraf opa&t, hvitacktigt, vid en lagom tilfats , men antog en mera grå och omfider fvart fårg vid flarkare tilfåttning.
Te V ismutkalk med Molybdenkalk.
Ren Vismut uplöftes i fåldt Skedvatten och fålldes dårutur med vatten.
a) Vismutkalk 2 marker, Molybdenkalk 2 marker , fmåltes i tilfmetad digel, hvarefter tva marker återfiodo af en grynig, pipig och pulverulent ljusgrå metallblardning, hvaruti var få litet Vismut, at den ej för blåsröret kunde uptåckas. Ibland ftrybbet funnos inga metall- korn igenom flamning.
5) Samma blandning författes med 6 mar- ker Vismuskalk , och undergick ny fmåltning. Dårefter vågde återfloden knappaft 2 marker; famt rökte föga, då den enfam påblåftes med
blås-
Apr. Maj. Fun. 131
blåsråret: Borax löfte ingen ting dåraf. Efter -fmåltning med Alkali Minerale, fyntes några fina Vismutkorn med fynglafets tilhjelp uti det fmålta glafet.
8. Manganefiikalk med Molybdenkalk.
0 Renafte eryftalliferad Manganefia maldes til pulver och nyttjades til detta behof, fedan den blifvit caleinerad.
a) Manganefiikalk 2 marker, Molybdenkalk 2 marker gingo til en [kör, pipip, ljusgrå me=- tallil(k fammanfåttning om tre och 3 markers vigt. Den blef fvart i glådgning och löftes litt i Borax, med den fårg , fom tilkommer Brun- Reds
b) Af famma Brunftenskalk tilfattes vidare två marker. Efter likadan fmåltning erhölls fem marker fammanhångande maffa, fom var brun utanpå, men inuti blågrå, grynig. Den förhöll fig fom den förra. Några fina metalli- fka fköra korn mårktes ock ibland ftybbet, då det fackta afblåftes , jämte Maggkorn.
e) Denna maffa inlades åter i famma digel, fom v& igentåptes utan tillagdt flybbe, och fmåltes vid god eld åter 3 timme. Den hade nåftan hel och hållen gått til glas , och vifade i öfrigt. fådana egenfkaper, fom. dåraf borde våntass. ;
aa 9. Zink
132 - Apr, Maj. fun. 9. Zinkkalk med Molybdenkalk,
Igenom förbrånning af ren Zink voro deffe Flores Zinci erhållne.
a) Zinkkalk 2 marker, Molybdenkalk 2 marker låmnade ej met qvar efter fmåltning ån en fvart pulverulent klimp om 13 marks vigt.
6) Denna blandades å nyo med 6 marker Zinkkalk och fmåltes fåfom den förra bland- ningen i fluten digel. Nu var fom "knappat lika mycket qvar af en likadan fvart maffa fom förra gången. Förhållandet för blåsröåret var 3 fom följer: enfam rökte denna limning hvar- ken i yttra eller inra lågan knapt något: I Bo- rax löfte den fig ej heller mårkeligen. Den fyntes vara få införlifvad med kolåmne at lång- varig glödgning -fordras, innan det kan af. föndras. |
Igenom flamning i vatten förföktes at få rått på några Metallkorn, äfven fom digelen inuti noga ranfakades; men på iatetdera ftållet fanns något fåkert tecken dårtil. Öfra delen af digelen var likfom glaferad: Detta gåller åfven om nåfiföregående Förfök med Vismuten och det följande med Arfeniken,
10. Arfenikkalk med Molybdenkalk, Hvit Arfenik pulveriferades helt fin. a) Arfenikkalk 2 marker, Molybdenkalk
2 marker. Dåraf var efter fmiåltning ej mera ? qvar
Apr. Maj. Jun, gj .
qvar ån 13 mark, beftående uti en hvitgul, pis pig metallilfk maffa, fom var pulverulent, och för blåsröret ej röjde någon Arfenik. Molybde- num feg up i rök och anlade fig jåmvål på kolet , fåtom vid några de föregående profven. De flåte råka knapt något.
6) Denna låmning omfmåltes med 6 mar- ker Arfenikkalk i tåpt kårl. Men håraf var dock ej mer än 13 mark qvar efter lika lång fmåltning, fom alla de föregående af famma afdelning. Kornet var mörkgrått, något pipigt, grynigt , med metallifk glans och tåmeligen fammanhångande, dock mycket fkört och pul- verulent för hammaren. För blåsröret låt det ej mårkeligen föråndra fig, och Borax löfte fö- ga någon ting efter, och långt mindre före calcinationen , aldraminft om de inlagde bitar voro något förre ån det finafie pulver. Med fybbe fmålt gaf icke någon lukt af Arfenik, ej heller fyntes tecken til någon regulus , om fmåltning fkedde med Alkali Minerale tillika med ftybbe.
Hvad viffa Metallers, och i fynnerhet de flygtigares, förfvinnande angår, få förflås fam-. manhanget dåraf låtteligen af fig fjelft, varandes utom des til en del redan på flera fållen i det föregående anfördt. Jag har ej ånnu kunnat mårka , at Molybdenum dårtil bidrager på an- nat fått, ån medelft fin fArångfmålthet, hvarun- der de andre taga til flygten eller gifva fig til botnen.
I 3 | Fle-
3å Apr. Maj. fun.
Flere Metaller återftå vål ånnu at, på lika fått fom i de tvånne fift anförde händelferna » (III. 1V), förföka til förening med Molybde- num; men dels åro de fvåre at erhålla rena; dels åro de flygtiga, få at föga uplysning dår- af kan hårmtas för nårvarande åndamål. Hvad fom redan blifvit tilgjordt, torde til en början vara tilråckeligt at adagalågga, det Molybde- num år en verkelig och egen halfmetall, och behåller det rum han för detta fått, fåfom den fextonde bland de femton förut bekanta,
Den förekommer ibland Stenrikets åmnen, få mycket man ånnu vet, blott i mineraliferadt tilfånd, eler i förening med fvafvel: et tilltånd; hvaruti de fletta öfriga Metallerna allmånnaft finnas i Naturen. Om. den ingår i andra Me- tallers mineralifationer ock blandningar, kånner man ånnu icke: kanfke mått därföre at man ej nog forflkat dårefter.
Sedan Molybdenkalken blifvit befriad ifrån fin förening med fvaflet, år han flygtig vid en vifs eldgrad eller mörk glådgningshetta: I flut- na kårl fmålter han , om hettan ékas. Asger å- ter luften fritt tiltråde dårunder, fåfom uti öp- na kolfvar eller retorter', få fublimerar han fig uti filfverhvita Flores. Det famma hånder ock uti Öpen luft på fkerfvel under muffel. Men dårvid fordras flor varfamhet, om han ej fkall gå bort i rök, fom dårvid anlågger fig på om- kringvarande kalla kroppar, varandes blå: eller hvit til fårgen.
Når
Åpr. Maj. Jun. 135
Når denne Kalk inlågges ibland flybbe, kan han dåremot uthårda den håftigafte eld u- tan at förflyga, och utan at kårlet behöfver vi- dare betåckas, ån at Kalken altid har Kolftyb- be öfver fig. Om hettan dårvid varit tilråcke- ligen frark och långvarig, antager han metal- liikt utfeende; men han har ånnu icke kunnat fmåltas til rundt korn. Efter hvad redan hår- utinnan år gjordt, år likvål anledning til mö- jeligheten at kunna bringa honom därhån, om man ånnu längre, ån hittils lätit fig göra, för- mår utftålla konom för erforderlig eldgrad, det vil fåga: för den ftarkafte man kan äftadkom- ma, det vare fig antingen i dragugnar eller få- kraft för blåfter.
Alt fom Molybdenum kommer nårmare in- til fullkomlig redu&ion, få ökar han ock fin e- genteliga tyngd. Då han undergått en timmes redudtion, har des gravitas fpecifica funnits va- ra 7,400; men då han uthårdat tre timmars hetta, har des egenteliga tyngd utfallit, fom 7,5C0o til 1000. När han nagon gång kan bringas til korn , målie famma tyngd ånnu biifva något flörre.
Då förft kan man ock med fåkerhet döms ma om des råtta fårg och fkörhet. Nu måfte vi fluta dårtil förnåmligaft af des verkan på de andra Metallerna. Emedan Molybdenum i allmån- het meddelar de andra Metallerna en ljufare fårg , ån de förut åga; få målte ock en mer eller mindre hvit fårg vara honom naturligen tilhörig. Molyb- denum måfte ock fjelf vara fkör, emedan han gör alla metallblandningar fköra. Då han blif- ver ricktigt fmålt, år han förmodeligen den fkö-
| I 4 rafte
136 Apr. Maj. Fun.
rafte bland alla Half-Metallerna, ehuru han toer- de då finnas mindre bråcklig, ån han vifat fig i den redu&ions grad, hvartil man kunnat brin- ga honom.
I firångfmålthet öfvergår han Manganefi- um, fom lc år den förfte bland Metallerna i denna egenikap , om Platinum undantages. Åt - metallblandningar meddelar Molybdenum fam- ma förhållande i den mon, fom han tilfåttes. Verkan af denna egenfkap, åfven fom af fpröd- heten, vifar fig vid den minanfta tilfats dåraf. De fmidige Metalierne kunna innehålla tåme- ligen for tilfats af Molybdenum och I likafullt låta fmida fig något åt en led, innan de brifta, men de kunna ej böjas, utan at genaft gå af. Det kommer hårvid an på, huru vål Metaller- ne uplöft och förenat fig med hvarandra, famt huru jämn föreningen följackteligen år.
Molybdenum har ånnu icke vifat fig i fam- ma. mon hård; fom | han år -fprödz. Han gör dock de mjuka Metallerna hårdare ån de åro fjelfva, lika fom de Tfpröda blifva dåraf fkö-
rare.
Tu båttre Molybdenum blifvit reducerad, ju ala förenar han fig med de andra Metal- lerna. Dårföre år GckTa den " utvågen bålft at förft reducera honom och fedan verkfåälla före- ningen. Det kan fedan vara lika godt, om den tilfatte Metallen är i ful! 'komlig eller calcine- rad form. Den fenare år SG dårutinnan at de kunna då få vål blandas. Om de flygti-
323
Apr Maj, fä BT
ga Metallerna kan fvårligen någon ting i dennä. del fågas med vifshet.
| Af de nb Förföken gifves anledning
at döma om 'de proportioner, i hvilka Molyb-: denum kan tilfåttas. Stor tilfats gör fmåltnin= gen fvår eller nåftan omöjelig: och då den år ringa, Ikiljer fig den tilfatte Metallen, åtmin= fione til någon del, gerna ifrån, i fynnerhet om den tilfåttes i Metallifk form. Jag har hårutinnan gått en medelvåg , dels på det fmålt- ningen fkulle vara få mycket låttare, dels på det blandningens egen[kaper likafullt tydeli= gare fkulle röja fig.
Uti öpen eld förflaggas Molybdenum vid lindrig glåödgning låtteligen tilbaka til kalk- acktig form. Då Molybdenum anblåfes långs efter kolet, aniågges därpå blå och hvit rök, fåfom Molybdenkalken eljeft gör. Förenad med andra Metaller mårkes fådan rökning fållan el- ler litet, emedan Molybdenkalken då förenar fig med "och qvarhålles af den tilfatte Metall- kalken. I Borax och Sal Microcosmicus löfes Molybdenum trögt, utan at förut vara calcine- rad. Men i bägge fallen meddelar han glafet grån fårg, med de förändringar , fom därvid förefalla , och igenom Herr ScHEELES Och BrERG- MANS Ikrifter åro långt för detta bekanta.
Stark vitriolfyra förmår under kokning lö- fa ilagd pulveriferad Molybdenum. Ty vid alla tiifållen har håndt, at fyran fedan efter några dagar antagit blå fårg, hvilket tydeligen ådas galågger at någon uplåsning för fig gått. SN
| I vå
138 Åpr. Maj. Fun.
vål hånda den hittils nyttjade Molybdenum ej varit nog reducerad, för at vara olöfelig; Förfök fkola framdeles nårmare afgåra den fa- ken. I Saltfyra har jag ännu icke mårkt at Molybdenum låfes. "Denna Syra kokar dåröf- ver med ftora blåddror , fom altid utmårka at ingen lösning går för fig. Tilråckeligt före råd af Molybdenum har hittils fattats mig at med deffa Syror, och flera, göra förre och fåkra förfök. Huru deffa Syror låfa Molybden- kalken. och därmed i viffa omfåndigheter göra blå uplösningar, det har Herr SocHéeri:z vifat, då han förft lårde ofs känna Molybdenjorden, fafom tillika ågande några egenfkaper likadanna med Syrtor. Ren Salpeterfyra angriper Molyb- denum med förfta håftighet, hvarvid upkom- mer flark hetta och röda ångor i myckenhet. Molybdenum går dårvid tilbaka til fit kalkfor= miga tilftånd, men uplöfes icke af Salpeterfy- ran, fåfom han gör af bågge de förenåmde fy- rorna.
Då Molybdenkalk blifvit uplöft af någon- dera bland dem, låter han med rödbrun fårg fålla fig dårutur af Blodlut. Denna egenfkap at fällas med phlogifticeradt Alkali tilkommer e- genteligen metallilfka åmnen, och har, jämte för- mågan at firga glafer och uplösningar i Syror, aldraförft gifvit anledning at mifstånka den få kallade Molybdenjorden för at vara en egen och förut icke "kånd Metall. Des federme- ra verkftålde redu&ion, des derigenom er- hållne egenteliga tyngd, hvaruti den torde gå op emot Jårnet, des fammanfmåltning. med och verkan på de andra Metalierna, förmodas
nu
Apr. Maj. Jun. 139
nu vara fådana omftåndigheter, fom, i "bredd med de förra, fåtta denna fak utom alt tvif- velsmål. Sd |
"Sedan man fåledes , få vidt möjeligt varit, någorlunda lårt at kånna denna Halfmetall, år man mera ån förut i fånd at döma, hvartil och huru den med någon nytta kan anvåndass. Det år fant at des flrångfmålthet och fprödhet icke låfvar mycket i den vågen, fom angår me- tallif(ka compofitioner. Men, utom det at Mo- lybdenum åfven därvid med tiden torde finnas af någon nytta, få år det mycket annat hvartil den kan våra tjenlig, få vål i des metallifka fom calcinerade tilftånd, når man hinner göra tillåmpning dåraf uti Konfter och :Handtverk - famt uti Låkare - Vetenfkapen. Det fkulle; ej vara fvårt at upråkna en lång lifta af förflager til des anvåndnande; men den fkulle icke tjena til annat ån at åka vidlyftigheten, få långe den ej vore beftyrkt af verkelig erfarenhet och handlåggning: och dåri har man ej ånnu hunnit arbeta, få långe fjelfva Metallen ej varit til- råckeligen kånd, I de föregående få vål fom i denna fortfåttning åro likvål flere anvisningar låmnade til at göra fig nytta i fynnerhet af Molybden- kalken. Jag fkall framdeles hafva den åran at dårom til Kongl. Vetenfkaps Academien in- lemna mina Förfök ; hål fom de icke omedel- barligen höra til den affigt, i hvilken de nu ans förde blifvit gjorde.
Det förråd af Molybdenmalm, hvaraf jag igenom Bergs-Rådet Herr RInMAn, Ofver-Di- redeuren Herr Geijer, Profefforen Herr Ar-
| 2ZELIUS
140 Apr. Maj. Fun.
zerius famt Notarien Hr. Hjort af Ornds blifvit ågare, kan icke på vårdigare fätt anvåndas, ån då denne Metallens Hiftoria varder uparbetad och utredd. Långt ifrån at tro mig hafva dårmed
hunnit til flut, åfven i de delar, hvilka angå .
Metallens reduétion och fmåltning, Öönfkar jag at andre med god framgång måtte. upnå målet, och afbryter icke mitt arbete i den vågen, utan för at föka, om någonfin möjeligt blifver,; bota de anflöter, fom helfan redan tagit; imedlertid fkall jag fyffelfåtta mig med det, fom ej fordrar få fark påkånning.
Jag har ifrån början kallat denna Metallen
Molybdenum: et ord , fom hårledes ifrån Greki- :
fka ordet MoAv6sos (hvilket ock fkrifves MoAGCsoe eller blott McAvbos och McAbos) , och betyder det famma fom £ly hos ofs eller P/umbnm hos Ro- marne. Med MoAvGsuvos förRodo Grekerne alle- handa kårl, fom voro af Bly” gjorda eller lik- nade det til utfeendet. Dåraf har man tagit fig anledning at ifrån åldre tider tilbaka kalla Molybdenmalmen för Molybdena, hvaraf fjelkva Metallen fedan fått namn af Molybdenum. Så vål af andra fkrifter, fom af det föregående år Jikvål klart, huru mycket Biy och Molyb- denum i de flefa affeenden åro ifrån hvarandra fkiljacktiga, famt i huru ganfka få omflåndighe- ter de finnas likna hvarandra, då frågan år om deras Malmarter och Kalker. I vär tid kan icke någon irring upkomma imellan By och Molybdenum , om ock den fenare får behålla det- ta namn; Faftån hos fjeltva Grekerna någon tvety- dighet kunde förorfakas , om £/y hade namn af
Mess
Apr. Maj. Fun. TAI
mMeAv6dos och Molybdenum hette MoAubduivoy, Det har fåledes tyckts vara onödigt at ikapa et nytt namn, ehuru lått det eljelt fkulle vara at öka litan på de många nya, fom nu befvåra om ej förbrylla" Vetenfkapen. = 0000 RR
= Åtfkillige förut okånde - Fifkar af ÅAbbor- SJägLels En
befkrifne af | C. P. THUNBERG.
[rama Hafvens Filkar åga det företråde fram för 2 de Europeilke, at de åro grannare utfirade med åtfkilliga fårgor; och i fynnerhet utmårka fig för fin prydnad, tvånne hela Slågten, nem- ligen Chetodon , hvaraf få många och vackra Species filkas vid bågge Indiernes flrånder, och Perca eller Abbor-Slågtet. Utaf detta fednare Slågtet förvårfvade jag mig åtfkilliga befynner- liga flag, upfilkade vid Japanfka Öarnas kufer. Och fom deffe icke finnas kånde eller förut be- fkrifne, har jag trott dem förtjena, at igenom tekning och befkrifning komma til Naturkån- nares kunfkap. Den förfta af de tvånne, fom jag denna gång får åran til Kongl. Veten- fkaps Academiens granfkning inlemna, tyckes komma nåra öfverens med tvånne, fom åro up- tagne uti det Linneanfka at Profeffor GMELIN utgifna Djur-Syfteme, neml. med Perca linea-
| ta
142 Apr. Maj. fun.
ta p. 1319, och med” Perca vittata, p. 1314. Men ifrån den förra år den fkild med fex hvis ta linier och antalet af fina fenors frålar; ifrån den fednarg icke allenaft med antalet af ftrålar- ne uti fenorna, utan ockfå med fina linier, fom icke gå tvårs Öfver, utan långs efter kroppen.
Bågge nu. belkrifne forter, (Se Tab. V-) fom jag Öfverkommit, vore icke et qvarter lån- ga. - Bågge blefvo åtne uti Japan och voro vål- fmakelige, famt den förfta kallad af Japonefer- ne Ara, omtalad uti min Refas tredje del,
p. T7:
Sp. I. PERCA fexlineata: pinne dorfalis pofte- rioris radiis 14, corpore 6-lineato. Pinne DD. 55 J4. Pg: Ve la eg CIO, Corpus oblongum, compreffum, fufcum carina et latere fingulo lineis 1ex albis pictum. Linierne åro in alles tretton, nemligen fex
på hvarje fida och en mindre tydelig un- der buken. ;
Caput - pi&tum lineis albis' obliquis, ecirciter quinque utrinque
Opercula branchioftega dentata.
Membrana branchioftega fexradiata.
Maxilla inferior:longior, fuperior retufa. Pinne Ventrales acute radiis 6, quorum exti- mus fpinofus. |
Pebtorales mutice, ovate, radiis 15. Dorfjales binze, diftin&e; anterior ra- diis fpinofis 5 ; pofterior mutica, ra= diis 14. | Analis
Apr. Maj. Fun. 143
Analis radiis I, quorum primus di- finåus & fpinofus.
Cauda cuneata, radiis 16 muticis.
Obf.: Utom de fex långs efter kroppen gåen- de hvita linier, fann jag på fomliga af detta flag åfven en och annan mindre och kortare hvit linie på kroppen.
Sp. I. PERCA pitta: pinna dorfali ramenta- | cea, corpore albo: lineis quatuor nigris. Pinne D. äv. P. 14. V. 5. A. 3. C. 16. Corpus oblongum, compresfum, totum album lineis tribus, latis, nigris utrinque: prima prope dorfum; fecunda a fronte infra dorfam, cum prima poftice coalita; ter- tia ab oculo ad caudz extremum duga.
Caput declive operculis tenuisfime ferratis.
Pinne, Dorfalis bafi membrana teåa, lunata, alba, apice fufca , radiis 10 fpinofis, 21 inermibus:
Pettorales lanceolate , radiis 14 jäcra mibus. Ventrales lanceolate , apice nigre, ra- diis fex, quorum primus fpinofus. Anäålis alba: fafcia obligua nigra; ra- diis decem: primis tribus fpinofis. Cauda cuneata, alba, medio et lateribus ni- gros=lineata, radiis circiter fedecim, Linea lateralis police curvata.
Denna varierar med farkt utmårkte linier och flundom med fådane, fom åro min- dre TTR
OCH-
144 Apr. Maj. Jun. OCHROMA , Nytt örteflågte ; befkrifvet af
0. SWAR TZ.
land den mängd af Tråd, med hvilka
Weftindiens Flora pryder fit varma Luft- firek, finne vi de flåfe begåfvade med ut- mårkta egenfkaper til deras nytta, fom med dem dela Climatets omvexlingar.
Naturen har hårflådes beftåmt flera til lif- vets nåring, fåfom Bröd af Pifanga) och Bröd. nöt-Tråden 6); Vatn af Cocos-Nöten och den Indifka Vinrankan c); Mjölk d), Grönfaker £), och Olja f) af Palmerne. Andre åro efterfökte för deras fmakliga fruckt, fåfom Pompelmofen g), Stjernåplet 4), Gouiaven 2), Sapoten &) och Sapodillen 7). Et fort antal dyrbare hållne för deras i-fjukdomar vålgårande kraft, fåfom China flager m), Saffaparillen 2), Hvita Canel- lEnfor. och Malkbarken p); månge utvalde til byggningsåmnen, af ftor hårdhet och finafte
fam-
av Mufa paradifiaca & fapientum, 6) Brofimum. Sw. Prodr.-' e) Vigisaäindica Ej. d) Cocosspöckera. a
e) Areca oleracea L, f) Cocos butyräcea L. g) Citrus decumanus L. hb, Chryfophyllum -Cainito EL. i) Pfi- dium pyriferum' L. k) Acbhras mammofa L. 1) Å- chras Sepota L. ») Cinchone fpec. Sw. prodr,
ny Smilax. faffaparilla L. 0) Canella alba L. py) Goefi froya fpinola Sw prodr,
Apr. Maj. funs 145
fammanfåttning, fåfom Mahogani 4), Manche= nillen 7), Cedar s), och Järntrådet 2); Flere cumgängelige til hushållstedlkaper, til grytor”) fkålar "") och qvaftar """), Et rikt förråd för Köpmanfkapen af Chocolate 2) Jamaica Feppa- ren v), Fulftik x), Campeche 7) och Brafiletto Tråden 2), icke at förtiga det vidtkånda Caf- fö; och åndteligen ypperligt beklådningsårane af Bomuls Tråden. +)
oo Nårvarande Örteflågte , hvars väl odiliga kännemårken här bifogade jag på Tabellen VI afteknat, år med de fillnåmde eller Bomuls Trå- den i nåra förvantfkap.
Fader PLrUuMIER, fordom aa) Nya verldens ypperita örtkånnare genomvandrade denna vid- fråckta Archipelag med en undransvård ups
-mårkfamhet. Han upteknade, belkref och af-
ritade alla de fållftamma föremål, fom mötte hans forfkande öga, och deffe vitenen. om hans idoghet åro flere nedkomne til ofs , genom den vidtberåmde BuRMANS förforg i Leiden.
Många hafva dock åfverblifvit, fom ånnu hvila ouplyfte i Konungens af Frankrike bok- famling.
K NS Bland
Tate
g) Swietenia L. 7); Hippomane Mancinella L -s) Ce. drela L. 2) Erythroxylon L, 7) Lecytchis ollaria L,
Xx) Crefcentia Cujete L, +) Calea Scoparia L.
a) Theobroma L. v) Myrtuys Pimenta L. x) Morus tinéoria. y) Hematoxylon L, 2) Cefalpinia L.
+T) Goflypii fpec, Bombax pentandrum & Ceiba 5.
a2) I flutet af förra århundradet,
146 Apr. Maj. Fun.
Bland deffe fednare finnes åfven denne våxt , hvars befkrifning jag får den åran at nu framlemigd vara förft anmärkt och teknad i 4: de Vol. af M(. och den 8:de Tabellen.
PLUKENET bb), en på fin tid den förfe famlare och tillika kånnare af fråmmande Natu- rens alfter, har bland andra äfven ågt fruckten,; hvarifrån han fynes hafva. flutat til flågtikapen.
Den kunnige Dr. BROWNE, fom få förtråf- feligen utredt Jamaicas Natural-Hiftoria, har åf- ven icke kunnat undgå at anmärka denfamma; men fom det fynes, ej funnit tilfålie at orden-' teligen granfka den.
Mig, fom imellan våndningskretfarne fått tråda i en PLumiers och BRownes fotfpår, har det lyckats, at nårmare ån de, få låra kånna denna Ortrikets invånare, fom, kanfke, fordrar mer ån vanlig upmårkfamhet.
De Spanike Americanerne kalla detta tråd Huampo; På de Angelfka Oarne benåmnes det Dovwn- Zree, och As de Franike, Cottonier fif- fleux..
Des Stam ") uprefer fig från 20-40 fot i högden, ganflka rak och Nåt. Trååmnet år få lök,
ä , er SS bb) Vid famma tid fom PIiuMrerR, +) Truncus 20-40 pedvlis eret&tus, Izvis, cortice pallide cinereo. Rami terminales, di-trichotomi, patuli, fiagiles, 4
Apr. Maj. Fun. | 147
låt, at med få yxehugg blott, fjelfva Trådet tålles, ån(könt mera ån en fot i diameter. Midt. inuti år det gerna håligt, fom gifvit an- ledning til det Franfka namnet. Barken år blek= grå, ej feg. eller FöRes men får i ytan,
(Gras åro 2-3 delte, soda Vd at- fpårrande, och afbrytas lått.
Bladen åro fora, ej fillan mer ån fots bre- da, fittande i toppen, beftjelkade, vid bafen hjertlike., men fidorna omkring 5-7-hörnige, ofvanpå flåte , på undra fidan luddige och blek- gröna med nerver betåckte med ludd och paralella ådror. 2
Bloiföjelkarne åro horizontelt utflående, ofta - dubbelt långre ån biaden,' hvilka-hånga verticalt ned ifrån dem. SR
Blomfijelkarne. fitta i toppen, enfamme
tjockare ån fielfva aqviftarne hvilka de fluta, en- blommige.
K.2 | Blom=
Folia magna, pedalia & ultra, terminslia, fparla, petio- Tata, cordato-rotundata, 5 -7anvulata, angulis bafi rotundatis, marvine leviter denticulata, l&via, fubtus tomentofa, nervis inferne föruginge NS inter nervos parallelis — Petioli horizontales, 'patentes, fo- 1is duplo longiores, teretes, ferruginej, folls vertica- liter dependentibus. - Foliola mter petiolos rotunda,” angulata, tomentofla, fersusinen.
Pedunculi terminales', ramulis: ”craffiores, folitarii, teres tes, elsbri,
Flores red, pallide rufi J, Aavefcentes, fubfucculenti,
148 Apr. Maj. Fun.
Blomman Rår uprått, blekbrun eller gulhvit; qvarterslång, köttacktig.
Des naturliga kånnemårke från fine flåg-
tingar utaf Monadelphie eller 16:de Claffen, dit
hon hörer efter det Linneanfka Syftemet , årg? 4
enligt Vetenfkapens reglor och ordalates föl- jande;: |
OCHROMA. Ciaffis. Monadelphie. Ord. Pentandria.
Cal, Perianthium duplex. iaferius 3-phyllum. Fö- Ziola feffilia, parva, crenulato-undulata, ves< nofa , decidua. Superius monophyllum, infundibuliforme, inferum, pedunculo co- lumnari infidens, coriaceum, $5-fidum, exe terne ftriatum, rubro-ferrugineum; interne tomentofo-incanum. Lacinie irregulares, e- re&e, ovate, acutz, apice flavefcentes, undulate,
Cor, Petala 5. calyce duplo longiora, craffa, bafi incumbentia, cuneiformia, fubcoriacea, lon= gitudinaliter venofa , Limbo ovato, ereå&iu- fculo, undulato.
Stam. Filamentum unicum, cylindraceum, longi« tadine floris , album.
Ans
5) So. prodrom, 98. Schreb. Gen, plans. EL, Pp. 454:
T
Apv. Maj. fun. T49
Anthera apice filamenti medioinfidens, oblon- ga, infundibuliformis a 5 coalita, apice le- viter quinquefida; extus incifuris labyrinthi- formibus polliniferis exarata; diffe&a, intus in $-10 antheris latoclinearibus fpiraliter tortis divifibilis.
Piff, Germen fuperum, conicum, 5-gonum, g-ful-
cum, leve. Stylus filamento inclufus, te-
res, petalis longior. Stigmata 5 fubulata, lata, ere&a, contorta, albida.
Per. Capfula magna, pedalis & ultra, fubeylin« dracea, 5- -fulcata , decemangulata, 5-locu- | laris, 5- valvis: Malvnfr intus lanatis mar- gine revolutis, diffepimentis reniformibus. Lana pallide tufa. Semina plurima oblonga. - Håraf kan då Ern våfendteliga Öhirades ren finnas:
Cal. duplex: exterior 3-phyllus.
Anthere connate fpirales , furfum & deorfum repentes.
Capfula 5 locularis, polyfperma.
Des fålle i Syftemet nåft efter Melochia. Och i Ord. Nat. den XXXVII. nåft före 5 ombax.
PrumMierR har kallat den: | Goffypium feu Xilon arboreum fru&u oblongo et fulcato; och Goffypium ampliflima ärkor fru&a oblongo cy- lindraceo & falcato, MA. Vol. 4. t. 8.
PLUKENET nåmner den: Goffypium 1 Xylon arboreum fxövass di&um
e Monte ferrato Americanum, fruåu cap- Ka 1 tlan
150 Apr. Maj. Fun.
fulari cylindroide » Leucophaa lanugine : far&oi-” Almag, Fab. 189. £ 2. Browne har uptagit den under namn af:
Hibiscus arborefcens trichotomus , foliis amplis- fimis cordatis. angulatis, feminibus låna oh- volutis. Jam. 286. 10.
Uti Pere NIcOoLSONS Hiftoite de la St. DÅ mingue kallas den utan vidare befkrifning Cotonier fifflevx p. 223.
Änd-:eligen har Hr. Abbé CAvaAniures fom med granlagenhet granfkat hela den naturliga ordsingen. til hvilken denna: hörer, likvål af brift på erforderlige uplysningar fört den til
Bombax fågte och: benåmt::
Lombax Pyromidale, caule inermi, foliis cordatis an- gulatis: floribus pentandris, antheris coadu- natis, fru&u longiffimo pyramidali. Mona- delph:. Difs. 5. p. 294. men figuten EF. 153. dusen ej. > | At detta Tråd fkiljes nogfamt från Bom-
bax bevifer des dubbla blomholk, des befynnerlige
fammanvuxne Han-knoppor och mångbladiga blom- krona. De odelte bladen, utfigten och våxtfåt- tet af.hela Trådet, tyckes desutom nog fkilja den,
Namnet OCHROMA hårledes från det Grekilka NOXx5es pallidus, quia color florum, fo- lioram et Lane feminum pallidus, s
Såfom fpecifikt namn har jag gifvit Laco- ou Prodr. Pp. 98. för des likhet då valvulax öpnas, och det långa fråhufet fom betåckes med ladd rondt omkring.
Jag
Apr. Maj. Fun. 151
Jag har fedt detta "Tråd på Jamaica, Cuba och St. Domingo, och finnes det icke mindre på de öfriga Sarne under vinden, och förmode- ligen åfven på St: Barthelemy. ;
Det tråffas gemenligen på nyligen uprögda hållen och Svedjeland dår des frön” i fynnerhet trifvas och fnart upvåxa. Trådet (kjutér ock få fort, at det inom 4-5 år vuxit mera ån Ma- hogani Irådet på 50. Detta haftioa våxande är öken cn far ortak til trivifendets lätthet, hvilket ofta brukas af Fifkare på deffa orter, at i fålle för kork fåftas vid nåten.
En klibbig klar faft utfilas på de fållen där den fårfka flammen fåras; men faften åger hvarken lukt eller fmak. ers ;
Blommorna utfpricka i Februarii Månad, då den mellan tropikerne få litet mårkelige vå- ren börjas, och fråna kringfpridas mogna tilli- ka med luddet i flutet af Maj.
De mer ån halfalns långa fråhufen finnas då i ftor myckenhet på Tråden fom blommat, och innehålla hvardera flere hånder fulla af fitt filkesfina ljusbruna eller bleka ludd.
Man trodde långe at det för des korthet, fkulle mindre til nytta kunna anvåndas, men förfök hafva vifat, at det tilbörligen beredt, icke eftergifver Caftoren i lenhet och godhet.
Man har gjort prof deraf + England til trans förfårdigande "), fom funnits" förtråffeli-
K 4 4 ge,
| ST BR ) Detta har gifvit M. Desrortes anledning at faga?: ” Tout le monde admire la beauté des Caftors PVAne
152 Apr. Maj. fun.
ge, men införflen deraf har vid anfenligt vite blifvit dårfhådes förbuden, utvårkadt, fom man fåger af dem, fom hallit före at Caftor-hande- len fkulle derigenom förfördelas.
Men detta oacktadt torde man kunna för= moda, at fedan famlandet och införflen af dens ne produå i Europa blifvit mera lifvad och be= fordrad, den famma fkall blifva af icke obe- tydligt gagn och båtnad. |
TABELLENS förklaring.
Det under Figurerne Tab. VI. teknade bladet utvifar et af mindre foriek famt des fkapnad.
a. En blomma i naturlig ftortek fittande på fin blomftjelk, med fin dubbla blomholk, 5 blomblad , och hanknappen framtrångande på fidan.
&. Honan med des delar, få ftor fom naturen.
6. Strången framtil långsefter öpnad med fin knapp klufven för at vifa des 5 inre af- delningar.
d. Fröhufet affkuret vid en 3:djedels längd, fom vifar afdelningarne med fröna något min. dre ån naturen.
Be-
oleterre; on doit attribuer ces bonues qvalités au du- vet contenu dans le fruit de cette arbre, Plantes usuelles de S. Domingue vol, 3. p. 16... 17. detta år dock gifsning.
AN
Apr. Maj. Fun. 153
Beråttelfe, om Amalgamations inråttningen vid ÅAdelfors Guldverk ;
ingifven of
S. G. HERMELIN.
SIERRA
D: fått, at med tilhjelp af Qviekfilfvet utbrin- ga Guld och Silfver ar Malmer eller den Amalgamation, fom Herr von Born vid Unger. Ska Bergverken inrättat, har federmera med förmon vid åtfkilliga flera utlåndfka grufvor blifvit vidtagen. Med mindre koftnad, med nogare utbringande af den ådla Metallen , och med : fkogs befparing, har detta tilverkningss fått vunnit företråde, både för den på en del fållen förut nyttjade och mindre fördelacktiga Amalgamations inråttning , fom ock för fmålts ningsvågen uppå fådana Malmer, fom hafva Guld och Silfverhalt, utan Bly; hvaremot Mal- mer af annan befkaffenhet , med förre förmon tilgodo göras genom fmåltning. Ivalmarne vid Ådelfors Guldverk i Småland beftå dels af nås got gediget Guld, dels af gyldifke Kifer, hvar- uti Guldet år förenadt med Jårn och Svaivel. Uppå Kongl. Bergs- Collegii förordnande, har dårföre Herr ÅNTON SwaB fiftledit år verkhålt inråttning af Amalgamation vid Adelfors, i ftål- let för den förut dårfådes antagne fmålt-pro« cefs , at medelft tilfats af Bly, och précipita= tion med Jårn utbringa Guldet af deffa malmer. Deffa förfök hafva ock få vål lyckats, at Guld- halten i förre jämförelfe kunnat erhållas, ge- nom Qvickfilfrets åtgerd, utaf Malmen , ån för-
Ks ut
ut-genori frååltning, och" med "mindre omkoft. nad. Som deffa rön torde åfven på andra ftåi- Jen kunna tjena til nytta, och bidraga til denna del af Bergs-Vetenfkapens upodling , lårer Kgl. Academien tillåta mig, at i anledning af Herr SwaBs beråttelfe, och andra kunfkaper, anföra förhållandet vid SÄ Ifors. .Guldverk. Dårom torde khan fielf framdeles få afgifva omfåndli- gåre 'beri ttelle, vid återkomfen från den refa til utrikes Bergverk , fom han nyligen med SEE Maj:ts Allernådigfte tilltand företagit.
Ehuru .Guldgrufvor ej torde vara af de = krafte och måft betydeliga medel, at vinna. et lands vålmäga, utan de gröfre Metallerne , Järn och Koppar, famt Jordbruket, låmna mera för- delacktiga Nåringar, til Medborgares underhåll och förökning, til det Allmånnas och Statens inkomft; få gagnar likvål det i Småland inråtta- de Guldverk, til Bergs-Vetenfkapens bibehål- lande "och vidare förbåttring; til arbetsförtjenft för-.en mångd fattiga, och däribland bam vid Vafkverken, fom annars fkulle fakna tilfålle för arbete; och til at genom åtfkilliga Grufveför- fök, genom Stollar, fom drifvas nåftan hori- zontelt från dålderne, at genomfkåra bergets åtfkilliga hvarf och gångar, utröna, om ej den lyckliga tidpunkt kunde inträffa , at mågtigare ock mera lönande malmgångar upfinnas, ån de, fom hittils blifvit bekante.
Malmen vid Ådelfors, fom beftår af Guld- kis i hvit qvarts uti en gång af 6 til-12 tums bredd, på nu varande djup af vid pafs nittio famnar i Konung ADOLPH FREDRICS Grut-
72 va.
Apr. Maj. fun. 155
vå, på andra fållen af mindre bredd, til zå2 tum, dels i denna, dels i flera Grufvor; och. fom vifar fig i dagen på mer ån hundrade får- fkilre fällen, uti en bergftråckning af en half mils långd; brytes jämte den å fidorna fående bergarten at Hornfkiffer, hvari åfven något guld år ifprångt, och föres til Bokverken. Dår blifver Malmen fönderfiampad, och Guldkifen fkild från bergarten, dels genom flamningsma- ckiner , fom drifvas med vattudrift, dels genom vafkning och handarbete, Den renvalkade Maimen eiler. fligen haller öfver hufvud et halft rr Guld på Centnern, eller 100 fkålpund,
Den vafkade Malmen blifver förf roftad uti en hvålfd Ugn, med tilfats af Kokfalt, hvar= af för deffe Malmer fordras åtta procent mot fligen, högft tio: men det förra har funnits til- råckligt. Det fynes, fom genom tilfats af Koks alt vid roftningen, Guldkitens' delar åt[kiljas, Svaflet bortröker, och at Kokfaltfyran torde angripa Jårnkalken , famt de fina Guldpartiklar> ne blifva ledige, at fedan i frållet för bland- ning med Jårn' och Svafvel kunna förenas med Qvickfiltver. Uppå en fullkomlig roftning be- ror hufvudfakeligen en lycklig utgång, at vid Amalgamation kunna utbringa Guldhalten.
Byggnadsinrtåttningen har blifvit gjord i lik- het med den, fom af Herr von Born blifvit belkrifven , och med Cylindrifka tunnor af två alnars långd och fem qvarters diameter, hvilka kringrullas med vattudrift. Dåruti lågges den roftade figen, fyra Centner i hvarje tunna, jämte tolf Lispund Quickflilfvår ; hvilken pro=
por-
256 Apr. Maj. Fun.
portion til trefemtedelar Qvickfilfver mot fis gen, ehuru förre ån på en del fållen utrikes brukas, har efter flera förfök funnits nödig, om Guldhalten noga fkall kunna uttagas. Til- lika fylles tunnan med kallt vatn, til två tredje- delar af des diameter, och fedan rullningen af tunnan fortfarit i tolf timmar, tillås mera vatn til des fyllnad, hvarefter lika lång tid fortfåttes med rullningen, tilfammans uti 24 timmar; hvarvid tunnornas haftigbet funnits ej böra va- ra förre vid rullningen, ån 20, högt 24 hvarf eller omlopp i minuten. Förföken utvifa, at med mindre vatn blifva de i fligen qvarvaran- de fyror ej nog utfpådda, och at en del Qvick- filfver vid fådan håndelfe fördelar fig, fåfom et hvitt fkum, uti ganfka fina partiklar, hvarige- nom förluft på Qvickfilfver kan blifva; dårjäm- te intyga deffa förfök, at det år mera fårmon- ligt, at förft ifylla allenaft en del vatn , och fe- dan det öfriga, ån at genaft fylla tunnorna med vatten, jämte fligen och Qvickfilfvret. Vid Guldmalmers Amalgamation kunna ej Kopparkitt- lar nyttjas, fåfom vid Silfverrmalmer, och utvi- fa förföken, at om Koppar eller Jårn finnes uti Amalgamations-kårlet, fåfter fig en del af Gul- det dårvid och af halten förloras.
Efter Amalgamation aftappas det Qvickfilf- ver, fom famlat fig och hvilket genom des at- tra&tion til Guldet förenat fig dårmed under rullningen, och: utdragit Guldet utur Malmen. Den återftående fligen nedfköljes uti et Valk- kar; hvareft genom omrörning och aftappning famlas de Qvickfilfver-partiklar, fom dåruti kunna vara qvarblifnes Det famlade Qvickf:lfs
ret
Apr. Maj. Juni 257
fet defilleras uti Jårn-retort, då Guldet rent ut- bringas, och Qvickfifret erhålles åter, at vid följande Amalgamationer å nyo blifva nyttjadt, kunnandes pråfsning genom fåmikadt fkinn ej hårflådes brukas , fom förföken utvifa,
Vid denna föra Amalgamation vid Ådel- fors fiftledne höft, hafva af 53 Centner rofiad fig, erhållits tjugufex lod Guld eller vid pafs 102 ducater, fom gör ungefår två Ducater efter ethundrade (kålpund vaflkad Malm, och den å- terftående halten uppå den nyttjade fligen har öfver hufvud ej varit förre ån et fextondedels lod på Centnern; Då efter befkrifningar öfver Amalgamation vid utrikes Bergverk, et åttonde- dels lod plågar qvarftadna i den Amalgamerade fligen. Omkoftnaden uti Dagsverken , ved til roftningen, med mera, famt någon liten afgång på Quickfilfret , kan beråknas til 24 aå 30 [kil- ling efter deffa förfök på Centnern3; och vid jämförelfe med koftnaden, at genom fmåltning af deffa Malmer erhålla ” Guldhalten , befinnes betydelig förmon vid Amalgamation, 'at nogare utbringa Guldhalten med mindre omkoftnad. Det vifar fig af hvad anfört blifvit, at detta tilverkningsfått med god framgång blifvit fåldt vid Svenfka Guldverket, hvaraf det, förre tilgångar på Malm genom de anfti Slte Grufveförföken kunna erhållas, framdeles torde kunna blifva betydande. Det lårer åfven in- håmtas håraf, at ofvannåmde åndring med tun- nornas fållning , utan genomgående Jårnaxlar, och det mera, fom vid arbetsfåttet blifvit is ackttaget, förorfaka , på fådane Guldfliger fom deffa, et nogare utbringande af halten, ån vid andra gjorde Amalgamsringar, Til
158 Apr, Maj. fun.
Til» vidare förbåttring af Amalgamations proceflen har Herr ANTON SwaB föreflagit, och med några; förfök. vifat nyttan af en annan in- råttning, ån de ofvannåmde utrikes bruklige Amalgamationsstunnor. Denna förändring be- får dåruti, at kärilet hvari Qvickfilfret och fi- gen Jågges, år gjordt ; -fåfom 'et -kar;, i likhet med -hvad- vid Kratfers amalgamering blifvit brukadt.. Under botnen år et Järnkors fåftadt, och dåruti en faftvålld järnaxel i råt vinkel dt karets botten, hvarå karet fålles rått up, och kan på den kringföras , medel& en dåra fåftad trilla och fnöre til et horizontelt hjul, hvarme- delft karet fåttes i rörelfes Inuti karet år en rund flång; fåftad i en ferfkild fålining utom- kring, få at fången ftår i Centro af karet och kan medelft vef på öfra åndan kringvridas, famt höjas eller fånkas mot karets botten. I nedra .åndan: af denne flång åro tvånne brådiap- par fåftade, ungefår i 45. graders vinkel mot karets botten, en på hvardera fidan af fången, lutandes mot hvarandra, och rundade titt efter karets fidor. Vid nyttjande af denna- Machine, inlågges Qvickfilfver til + a 1 tums högd öfver botnen och ofvannåmde -Rånrg eller röraren ned- lånkes ; at kanterne af brådlapparne Rå + eller r tum-öÖfver Qvickälfverytan, hvilket råttas ef-
fligens - mångd , fom hvarje gång fkall a- malgamet3as ;: och tilflas- .vatn famt fligen. Ka- ret fåttes: i-rörelfe, då Qvickfilfret fåfom tyngit åtföljer des dire&ion, ock röraren omföres i flridig led däremot, med ungefär halt Fig et; mot arets gäng, hvarigenom fligen gnides möt Qvickiiliret och nedtry ckes, få at nya lig: par- tikiar. ätkomma Qvickfilfret, hvilket därvid til-
dråger
Apr! Maj - Jam Loo 159
drager. fig Guldet utur Malmen. Vid--de hår= "med anfålte förfök har Guldhalten af Malmen få noga erhållits , at allenaft et fextionde fjer- dedels lod (735) Guld på Cenrtnern qvarblifvit i fligen, och at då karets omlopp varit 60 hvarf i minuten, famt rårarens, ungefår hälften, har vid deffa förfök, fom uti et litet kar hvaruti allenaft 3 Centner hvarje gång blifvit aåmalga- merad, ej erfordrats mera ån två timmars tid, at utdraga Guldhalten. Dårjämte har den ber tydeliga befparing: af tid och omkoftnad vunnits, at medelft trenne tappar på karet, efter fkedd amalgamering , den nyttjade fligen kunnat aftap- pas och valkas, famt Qvickfilfret "blifva qvar+ liggande, utan at genom ombyte något kunde förfpillas, och fålunda genom tilfats af ny fig flere gånger halten uti famma qvickfilfver in- bringas, til "befparing af arbetskofinaden, och med nogafte erhållande af Malmens gyldilke halt.
FÖRTEKNING
På de Rön, fom åro införde uti dettä Quartals Handlingar.
Pag: anledning til leds om IMafkkråken , i allmånhet ; af ADOLPH MODEER 81,
2. Förfök med Molybdena och med Reduttion af des Jord; (Sjunde For Sttvingrn) af PeTtER JacoB HJELM . 113.
Beftrifning på förut okände Fifkar of Ab. borflågtet , (PERCA Sexlineata och P. Pista); af CARL Pet. THUNBERG = oTIAL
UD
OCHROMÅ, mytt Örtefägte: befkrifvet af OLOF SwARTZ. 2 144.
NN
. Berättelfe om Awmalgamations inråttningen vid Ådelfors Guldverk; af SAM. GusTt. Her MELIN a = 153:
SS
SHAT
KA
& AT å s
Dy
RV SER e RS
STINSEN ARENA FS RIRRRRSSER
å VN ANNAN
PERCA 6. åneata ZE EG.
> ABL AATSANMN - ös z a UL) RRD === 0 i EEE REY |
fåglars SN SG REN
KONGL. VETENSKAPS = ACADEMIENS | NYA HANDLINGAR,
För MÅNADERNE
JULIUS, AUGUSTUS, SEPTEMBER,
, ÅR I 792. . Erckobdbobobod
PRAÅSES n
Herr CARL ÄARFVEDSON; Commerce - Råd, | ij ft
Anmärkningar. angående det få kaliade Manna foliata eiler Manna di Fronde.
[H örmodeligen anfåg man i början det få kal. lade Manna corporis eller maftichina, fom Vv ; (NN ut=
162 Ful, Aug. Sept.
utllade antingen naturligen eller genom infkår« ningar utur viffa Trån och federmera hårdna- de, icke annorlunda ån fåfom andra kådor. Men det fom tråffades lök på Bladen af fam- ma trån eller på marken derunder nedfallit och beftod af en fkapnad fåfom gryn, fynes hafva våckt få mycken förundran, at man trodde det hafva nedfallit ifrån Stjernorna3; ja, man anfåg den dåliga Manne de Briancon fåfom et ibland de fju underverk uti Delphinat. Med tiden fann man fig: likvål deri, at det utfilade från Bladen 3; dervid lår man låtit bero, och ehuru den tankan icke var aldeles oricktig, få år den " likvål icke på långt när ricktig.
På Manna foliata fåttes , med fkål, et få fort företråde och: vårde framför Maftichina, at man finner fin goda råkning vid at granule- ra och fockra den, famt fålja den under den förftnämndes namn och vårde: "Den fenäre år icke annat ån en kåda, eller en blandning af Trådets kåda och Saft, fom måft med kontt
Trambringas: den förra år endaft en Produ& at:
naturen, fvårare at famla och vida Ikild til fina egenfkaper. Den må nu vara fallk eiler ågta,
få lår Sverige årligen från Italien låta fig på- '
föras åtminftone 600 fkålp:d Manna, fom gör et Värde af ungefårligen 800 Riksd. Och lik. vål finnes inom Svenfka grånfor och på Sven- fka Alktrådet (Fraxinus excelfior) mer-ån detta behof af ågta Manna, fom otvifvelacktigt måt- te vara lika få god, fom den hvilken håmtas af Neapels och Siciliens AIk (Fraxinus Örnus).
At få reda på hvad Manna foliata egente- ligen år , har jag förgåfves rådfrågat åtikillige För-
Ful. Aug. Sept. 163
Författare: håndelfe och upmårkfamhet hafva dock updagat det, fåfom alt annat, Under mitt viltande förleden Sommar vid Norrmalms Heifo- Brun hår i Staden, hörde jag åtfkilliga Fruntimmer beklaga fig at deras klåder fkada- des af Kåda då de futo på vifla Bånkar under Tråden. Jag trodde de irrat fig; emedan inga kådacktiga trån funnos på Brunsgården. Den 7 Juli kom jag vid middagstiden , då det var ån varmt och Solfken, at fåtta mig på en Bånk under et Alktråd: jag märkte ftrax at jag faftnat. Framför mig ftod et bord, det 2 aldeles öfverftrådt med gryn eller korn af den fkapnad, fom Fig. x Tab. VII utvifar, och deri- bland en mångd af få vål fullkomliga Hon pfly (Chermes) ”), fom deras Skråpukor, tillika med en myckenhet vanliga Flugor (Mufca domeftica) fom ideligen flögo af och tilför at fpifa af be- förde korn; Jag fmakade ockfå på dem, och fann at de voro Blad-Manna både til imak och utfeende. Jag efterfåg då om nimnde Hoppfly fkulle ockfå betjena fig af famma föda , men aldeles icke. Tvårtom befanns at de förde fådana Mans na-korn vid åndan af deras kropp, af ikapnad fåfom et klot, likfom de nyfs börjat utur krop- pen framkomma , andre ånnu hångande på fina fkaft eller fjelkar fåfom mer och mindre på vågen at fränikiljas , åter andre fom verkeligen P2 : från-
of) Som til hela flågtet Chermes den hoppande egen- fkapen år en hufvudfakelig, har jag håldre velat be- tekna det med Svenfka namnet Hoppfly , ån ned Blomfly, hålft blott et eada Species deraf håller fig på Blomma,
164 Ful, Aug. Sept.
från[kilgdes, eller Kråket gjorde ifrån fig. På Afkz bladen funnos åfven Floppfly i famma belågenhet.
Det fyntes nu vara tåmeligen klart, at "berörde Hoppfly och Manna, af Afkträdet ned- fallit: at deffe Hoppfly, fom lika med fina an= dra Slågtingar hafva et fint Sugrör det de ins ficka uti våxternes blader och» dårmed infuga Saften dårutur, til fin föda i öfverflöd infugit Saften utur Afkbladen , och at famma Saft ef- ter någon förändring inom Hopp-flyns kropp åter på vanligt fått utgår. Manna foliata år fåledes råtteligen icke annat ån Blomflyets ex- erementer af åtnjuten Afk-Saft. Den har ers hållit "mera ftadga eller feghet når den paffe- rat Hoppflyets kropp , och famma feghet gör at Hoppflyet icke utan fvårighet kan lemna ' den ifran fig, och at den derigenom erhåller den hvarjehanda daning, fom den bifogade Fi- guren vifar.
Annat år fjelfva Saften fom Alktrådet hy- fer , den år tunn, och om den fkulle utfvetta utur Bladens oräkneliga fina lönnhål, få antog den icke fådan fkapnad: under utfilningen flöt den tilfamman och öfvertåckte Bladen fåfom en Honungsdagg , med et ord, den antog hvarken fådan fkapnad, fårg eller belkaffenhet. Tilred- ningen af meranåmnde Manna, har man för. denikull endaft at tilfkrifva berörae Hoppfly. Det år til färgen af en blåacktig hvithet, eller blåacktigt och genomfkinligt, men omgifvet af en mycket tunn ojämt tjock och likfom mjöl- acktig eller matt hvit hinna. I början, då det kramas, år det klibbigt, men hårdnar af Sol
och luft mer och mer och får nåftan en fafthet NE ER
(> Ful... Aug. Sept. 165
fåfom något mjukt vax. Det har en föt, ehuru långt mindre angenåm fmak ån Honung, och det år dårföre fom Flugorna hålla det til godo.
Des vigt år nog mårklig och anfenlig, eme- dan en Cubic tum dåraf våger öfver 33 lod, det år vid pafs dubbelt mer ån vigten af nås gon kåda. Den fmålter i ögneblicket uti vatn, och ligger til en del dår ofvanpå fåfom half. fmålt Snö; men kommer varme til, uplåfes den fulikomligen. På rea&ions-papper vifar denna uplösning tydeligen, at denna Manna innehål. ler en Syra. För eld fmålter den, blifver brun- acktig och hård fåfom bråndt Socker.
Et Alktråd, hvars krona håller 10 alnars Tvårlinie,, kan om dygnet gifva 5 lod Manna, fom minft på 20 dygn går 33 Skålp:d, eller 4 R:dal; mer eller mindre alt fom Sommaren år varm och lång famt myckenheten af Blomfly. fig befinner. Således kunna endaft 200 Afk- trån gifva hela Rikets behof af Manna, och man har dårigenom vunnit ef ny fördel af de många och förtråffeliga Egenfkaper, fom Alk- trådet redan år vål bekant at hyfa, få til hel- fans fom bushållningens förmon. Berörde Man- na faller til förre delen fjelf ned af träden, och kan följackteligen famlas med något tjenligt, fom under Tråden blifver utbredt.
Lika få obekant fom råtta uphofvet til det ågta Manna lår varit, lika få obekanta torde ock fjeltva Hoppflyn för Författare af Entomo- logien hafva varit. v. LInné och GrEorffror be- Skrifva Alktrådets Hoppfly (Chermes Fraxini) fvartflåckigt eller fvartacktigt. Det fom redan
S EL 3 ; efta
166 > - Ful. Aug: Sept.
ofta blifvit nåmndt år ljusgrönt , med några lju& gulgröna förre flåckar på Thorax och vid fdorna af Buken. Ogonen åro fvarta, omgil- ne med en grön ring eller infattning, hvilken fårg ögonen ockfå pa bakfidan 'åga. Lår och Ben hvitacktiga, åfven fom Spröten. Vingarne hvita fpelande i rödt, omgifne af en hvit kant. Skråpukarne hafva grön Buk, och blekare Tho- fax: efterfta åndan af Buken år törfedd med tåta har eller et fint ragg. Manna Blomflyets utfeende tråffar mycket nåra in med den ber fkrifning Vv. LINNE gitvit på Lönn-Hoppilyet (Chermes Aceris): kan hånda Manna-Hopp- flyet varit Radt på fina refor och blifvit tråffadt pa Lönnen, kan ock hånda, at det åfven dår- på filundom uppehåller fig. Det år ock icke fåll- lynt, at två färfkildte Arter kunna uppehålla fis på en och famma våxt och fåledes åfven det fvart flåckiga Hoppflyet finnas på Alktrå- 3 1) SEA FÖRA
Jag har den åran til Kongl. Academien hårjämte Öfverlemna något af nu belkrifne Manna, och dåribland jåmvål et eller annat Hoppfly.
ADOLPH MODEER.
Be-
Jul. Aug. Sept. 167 Befkrifning, =
På några, vid Umeå fundne , okånde Arter ibland Skalbaggarne; Af DANIEL ERIK NAZEN
M, D. och Provincial-Medicus i Umeå,
1. SCARABZEUS autummnalis ; en ibland Skalbaggarne okånd Art af Torn- bagge-Slågtet.
ÖCARABAEUS , fcutellatus thorace inermi: capite trituberculato nigro, corpore te- faceo, elytris punåato-firiatis. (Vid. Fig. Tab. VIND.
DeEscrR. Clypeus rotundatus, emarginatus, niger, glaber; tuberculis tribus, intermedio fub- cornuto.
Antenne Palpigue tefhaceli.
Thorax elytris adzquatus, marginatus, levis, glaber, teftaceus; puné&is excava- tis, ciliatis; lateribus pallidis. Foffula antice obfcuriori,
Scutellum nigricans.
Elytra teftacea , poftice valde con- vexa, novem firiata, friis crenatis. In- ter ftrias, facile non omaes , apparent, oculo licet armato , du&i flexuofi , pal- lidi.
LA Di-
168 Ful. Aug. Sept. Dimidium Alz ad apicem fufcum: Pebfus et Abdomen teftacear
Pedes teftacei. Anteriores fubtus pilofi.
Locus in Syflemate inter fcutellatos , tho-= race inermi, capite cornuto, poft Scara- beum fimetarium.
Captar Ume d 1 OG I701
Magnitudine fere equat Scarabeum fimeta- rium, cui fimilis; fed ab eo differt : cor-= pore , excepto clypeo, teftaceo, pilis fub= tus defiituto, magifque ovato.
2. SILPHA viliofa ; okånd Art af Skinnare-Slägtet. SILPHAÅ nigra; elytris fufto-auratis , lineis ele=
vatis fubternis; thorace antice truncato , £onco=
lore, (Tab. VID. DEsSCRIPTIO.
CAruT retradto-inflexum, crifatum. Maxitz. fa unidentata. FEabium dilatatum bifi- dum. ÅAntenne clava perfoliata ni- gore, ciliate. Öculi nigri.
THogAx ad latera explanatus, rugofus , antice truncatus , poftice vero fi- nuatus.
SCUTELLUM triangulare.
ErY-
Ful. Aug. Sept. 269
EiyTtRA lateribus explanata; lineis elevatis fubternis: quarum extima acuta et ante medium interrupta ; media vero longiffima.
Artz membranacee, hyaline. PeCTUS et ÅBDOMEN nigra.
Pepes nigri. JFemora Smplicia; fpinis 2:bus terminata; geniculis fufco-auratis. '
Tibie et Tarfi hifpidi; ungue bicorni terminali.
Obf. Animal depreffufculum , ovatum, Su pra villis fufco-auratis undique confperfum 3 Subtus vero nigrum , marginibus fegmentorum abdominis pilofis.
Obf. Maris oculi femine mejores.
Locus, Habitat copiofe in hortis Ume, ubi devorat Spinaciam Oleraceam et Rus | - micem Patientiam.
MAGNITUDINEM et faciem gerit Silphe Opace, ab ea vero differt:
colore fufco-aurato et antennis ciliatis.
LARVA oblongo-ovata, atra, nitida, voracis. fima3 devaftans Spinaciam oleraceam, Alfinem mediam, Rumicem Patientiam et Chenopodium album.
L 5 2 COCO
170 Jul, Aug. Sept.
3. COCCINELLA f[egetalis ; en okånd Art af Nyckelpige-Slågtet.
CORE oblonga , media; coleoptris favis , e future , fafcia undata punliifgque fex zz
gris. (Tab. VID.
DESCR IP TIO.
CaruT atrum, macula idenfaid flava in fronte. Palp: flavi: anteriores fecuri- formes; pofteriores vero filiformes, api- ce nigricante. Maxille flave. Labia ci- liata, flava. ÖOrvuli nigri. Antenne cla- va folida clavate, truncate, flavefcentes, apice nigro.
THORAX ater, antice emarginatus , margini- bus lateralibus et antico avis.
ELYTRA flava. Singulum in medio notatur macula reniformi vel fafcia undata ni- gra, quafi ex 2:bus punåis oblique coa- litis, nec marginem nec futuram attin-= gentibus; tum duo punåa nigra pone medium , quorum minimum marginem
verfus, majus vero ad bafin cofam pro-
pius, et ante medium punåum 2quale; ad bafin inque futura pun&a duo nigra, contiguas fafciaque undata, transverfa, ex 2:bus maculis nigris ante medium elytrorum coalitis, in formam fere cru- cis (vulgo Klöfver) ad omnes partes equalis.
Are fufcx, elytris duplo longiores.
Pectus
Ful, Aug, Sept. 171
PEctus nigrum.
ÅBDOMEN planum , utrimque nigrum , cilia- tum ; marginibus lateralibus fegmento- rum flavis.
Pepes nigri. Tarfi 2:articulati, flavi; ungue bicorni, nigro.
MaGnit. Coccinellam 13:pun&atam eequi- parat. ; Locus. Habitat precipue in ariftis Secalis et Hordei tempore meffis circa Umam. Opf. Variat, licet rariffime, elytris rubris; maculis in medio haud congettis.
Surfam deorfum curfitat in culmis Sege” tum inquirendo Aphides et alia.
Fig. 1. Coccinella fegetalis magnitudine naturali. Fig. 2. — — grandis fadta.
4. COCCINELLÅA finuata ; okånd Art af Nyckelpige-Slågtet. COCCINELLA , Jubrotunda, atra; coleoptris ru-
bris , punblis nigris undecim inequalious, cons tiguis >; angulo thoracis antico utrimque flavo.
CVid. Fig. Tab. VID.
” DeEscriIrPTIo.
— CaruTt atrum , pungis 2:bus triangularibus a tergo obliquis, flavis. Palpi nigri: an-
teriores fecuritermes 3 poferiores fli- | | for«
172 Ful, Aug, Sept.
formes. Antenne cava folida clavåte; truncate, ciliate , rufefcentes, apice ob- fcuriore. OÖculi , Maxille et Labia nigra.
THORAX antice emarginatus, ater; angulo an- tico utrimque flavo.
ELYTRA marginata, rubra; punåis nigris un- decim, contiguls, nec marginem nec fu- turam , excepto communi, attingentibus. Quorum in fingulo elytro unum bafeos ingue futura commune, lineare, flexuo- fum; unum ad bafin oblongum; unum marginem verfus fere quadratum ; unum in medio oblongum; unum ad apicem rotundum, et unum ad marginem mini« mum, 2quale, |
Obf. Pun&a omnia inter fe adeo cennata, ut finus forment.
Araz fufce, elytris duplo longiores. Pec1tuUs et ÅBDOMEN atra.
Pepes nigri. Tarfi 2:articulati, nigri, parum ciliati; ungue bicorni , nigro.
MAGNITUDINE Coccinelle conglomerate; gla= bra, nitida, fubtus plana.
Locus. Habitat rarius Ume. Capta in Sae liee'd:- 15 Julii- 701:
Obf. Variat antennis nigris.
Fig. 1. Coccinella finuata magnitudine naturali.
+ LEP.
Ful, Aug. Sept, 173
s. LEPTURA Smaragdina ; okånd Art af Smalftjert-Slågtet.
LEPTURA ; fericeo - virefcens, antennis nigris, (Tab. VII. SL
DESCRIPTIO.
CAaruTt globofom, rotabile, atrum, vellere e viridi-fiavo te&um. FPelpi inequales , filiformes , nigri, articulo ultimo trun= eato. Maxille nigre, ad apicem rufefcens tes, lanugine virefcenti fuperne adfperfe. Oculi exfantes , rotundi, nigto-aurati. Antenne fetacex , longitudine tere CcOT- poris; II articulis equalibus, njgris. År= ticulus vero primus capiti cenicolor.
THorAx fubglobofus, muticus, antice angus flior, longitudinaliter canaliculatus, ater, vellere e viridi-flavo te&us.
SCcCUTELLUM 3:angulare, minimum, virefcens.
ELYTRA pone attenuata, premorfa, vellere e viridi-flavo confperfa; fubtus vero atra, glabra.
Ara fufce, elytris longiores.
PecTUS et ÅBDOMEN atra, lanugine e viri- di-flava obte&a.
Pepes nigri, vellere e viridi-flavo adfperfi-
Femora abfque denticulo clavata , vire- | fcentia. Tibie nigre. TLZarfi nigri, 3:ar- ; ticulati, ungue bicorni terminali. — Plan« te pedum fave.
MAG-
174 Ful. Aug. Si opt.
F Macnit. Lepture vireatis triplo minor. Locus. Capta in hortis Ume, ubi dele&atur
Rhei Rhapontici et Polemonii cerulei floribus. Extra urbem nondum inveni.
Locatur in Syftemate pot Lepturam virentem.
Oo6f. Adeo fimilis et Lepture virenti, ut pro fola Varietate fumi poffet , nifi magnitudo , que triplo minor: articuli antennarum nigri, excepto infimo capiti fere concolore: pedes obfcure virefcentes: thorax in medio fulcatus et copulatio alius fpeciei nefcia, diftingui ju- berent.
Femina mare major Lacerata flridulat reflexione thoracis. Mordere fruftra tentat.
VAR. h.
Lurida, pebtore et abdomine fubvirefcente. Locus. Habitat cum precedenti, cui fatura, habitu et magnitudine fimillima.
Obf. Alterum fexum prioris haud quaquam confituit , et ob colorem nigro-virefcentem nullas chara&eres diverfe fpeciei prebet.
SER få
Ful. Aug. Sept. 175
Fupiters betåckning af Månen den ” April 1792, obferverad i Lund med Dollonds 3fots Achromatifka Tub;
at ANDERS LIDTGREN.
Vid Immerfion.
upiters föregående brådd rös oh =, rer vid Månen = II. I3. 21, 8 - = 2 efterföljande brådd =- II. 15. 30, 2 Vid Emerfion. Jupiters efterföljande brådd fåp- | per Månen - «= I2. 3. 39, I Isgenom Obfervatorii meridian gick Jupiters föregående brådd = = I2. 35. $, des efterföljande brådd = = Månens föregående brådd = == 12. 35. 24, des efterföljande brådd = = Aråurus - > - -
Satellites och Fafciz Jovis fyntes et ftycke
| ifrån Månen, men icke vid Immerfion eller Emer-
fion. Tvenne merendels altid farkt fårgade
Vådermånar flodo hela tiden NO och NW om | Månen. Strax efter Obfervationens flut kom- mo moln ifrån W och öfvertåckte Himmelen,
- — Ful. Aug. Sept.
Månens Förmörkelfe, obferverad i Lund år 1791 den 11 QFO0Ea af AND. LIDTGREN.:.
W åderleken var den 11 Oåober tämligen klar, om aftonen kommo molnfträckor , fom åfven hindrade at fe Förmörkelfens bör- jan. Strömoln infunno fig ock fedan, imellan hvilka, med fyra fots refra&ions Tub, följan-
de Momenter obferverades: Temp. Ver, BE 2
Förmörkelfen redan börjad RT JRR NGRE e
Ariftarchus begynner ingå i fkuggag 12059, 128 = = + ingången - 12,50 Keplerus begynner ingå dn VA 12 AND OS Te Grimaldus begynner ingå — - 13, 6, 51
Grimaldus hel ingången NR 0,2 Keplerus heli fkuggan SN MN Plato rörer vid Skuggan «= = = 13, 12. 6
ee = hek i-lkuggan "2 NE ET rn, GG Copéernicus begynner ingå = = I3, 16) II .- « = hel ingången > - 13, I8, 45 Manilius begynner ingå —- =— = 13, 39. 17 = > » hel ingången Me de SREEESS Menelaus begynpner ingå = = = 13, 35, I - = = hel ingången = = 3, ÖNS
Plinius ingår - = EV RESANS
- - ingången åa js RAD SÖ Bloarlus ingår SE RESAN SA ES NE a - = = ingången = YT ga ST Mare. Crifium begynner ingå = = I3, 51, 30 me = > helt i ikuggan rt RNE EN. SR
Jul. Aug. Sept. 177 Temp, Ver. h
SÅ 7
Grimaldus begynner utgå 2005 114) dp, 2 = = = utgången; = Al TAN SONG Galileus utgången = FSA 12 RR
Keplerus begynner Utgå =: 15, "4, i2E > > utgången > TT 0,36
Ariftarehus utgår - Site 0 If. IS. IG Copernicös utgår - SiS IL, 27 = - » helt utgången AL SN Dionyfius utgår - SÖNER 20; 49 Manilius begybner utgå = - = 15, 31, 54 mile utgången ASEA 28 Mehnelaus begynner utgå so 1934, 38 so: Itgängen 15 30, 30 Plinius redan tgangen Aes Tj 39, Plato begynner utgå FROST 10, 40,2T = +» » utgången FL SLS 43 Mare Crifium begynner utgå - = 15, 49, 55 > =» = = uUtgånget = & lj SL ST Skuggan tyckes låmna Månen -. 145, 2, 51 Nu kommo moln sm vv 1: 14, 20
och bortfkymde halffkuggan, Gm ånnu något fyntes , 'hvarefter blef helt mulet,
RED EE Urdråg af er Bref til Secret. STCSY DER, angående Sol-Förmörkelfen d. 3 Åpt. 17
ifrån
JOH. TÖRNSTEN
Landtmåtare i Wefter-Norrland,
örjan af Söl-Förmörkelfen fick jag obfervera hår på min gård Backen, i Brunaflo Socken med
1:78 Ful. Aug. Sept.
med en 8 fots Tub och blef den förf varfe Kl. i, 35', 6” efter Corrigerad tid; ty det låt fig göra famma dag at taga Altitudines Correfponden-= tes på Solen. Men federmera kommo Moln och hindrade mig at få fe futet.
Anmärkningar öfver Biens Byggnadsfätt å of
Baron CARL GUSTAF ADLERMARCK, Cancellie- Råd, | |
bland de flere befynnerligheter fom förekom- ma hos Bien , har ingen gifvit mera anled- ning til de Lårdas djupfinnige betraktelfer, ån et Bi-famhålles Byggnad; och åndå åro våra kunfkaper dårom nog infkrånkte. Icke nog at fjelfva Byggnads-åmnet ån i dag torde vara mifs< kåndt i anfeende til des råtta urfprung och be- redning; vi vete lika få litet huru Byggnaden verkeligen upföres, och ånnu mindre kunne vi förklara, huru det år möjligt för Bien, at med en fådan otrolig fnabbhet, utan all flags jämk- ning eller afpafsning, åfiadkomma defia regel- bundna fexkantiga pipor hvaraf hela deras bygg- nad beftår och hvilkas förtråflighet både ögat fer och en af våra högre vetenfkaper bevifar. Man har vål mifstånkt at deffa pipor danades blott af en mechanilfk orfak: men hvaruti den- ne åter egentligen beftode, det. har man: hittils antingen icke acktat mödan väårdt, eller icke trott fig nog tydligen kunna utreda. Det var dock
Jul. Aug. Sept. 179
dock lått at finna, at om hvast och et Bi fkul- le bygga i enflighet för fig fjelft, och blott en enda pipa, denna då måjeligen icke fkulle haf- va en fådan fkapnad, fom den nu i famman- fåttning med andra pipor vifar; utan i hålle för
fexkantig, fom den nu år, blefve den då för-
modeligen rund ; likafom Geting-bilan år rund, och hvart ock et annat djurs enftakade bo år rundt, icke heller annat kan ån vara rundt, få långe den byggande icke har mera ån fin enda
atfpånnings kraft at i alla dire&tioner obehin-
drat utöfva , och fåledes nödvåndigt verkar cir- kelformigt omkring fig. Om dåremot, fåfom nu, det ena runda boet eller pipan fåttes af Biet i möjeligafte nårhet bredvid den äåndrag då de alla åro af nåfan lika ftorlek och få godt fom på en gång af en hel menighet upföras , då de icke heller åro nog fafte, för at kunna emotfå hvarandras inbördes tryckning; få kun= na de ej heller mera behålla deras urfprungii= ga runda fkapnad, utan fkola nådvåndigt blif-
« va fexkantige, efter fom hvarje cirkelrund pi-
pa icke kan fom nårmaft omgifvas af mer ån fex andra pipor , hvilka, varande alla af unge= fårligen lika diameter, lika vekhet och lika afe
hRånd ifrån hvarandra, fkola ockfå i deras vid-
rörnings-punkter gifva vika för hvarandras ytor och trycka til fex motfvarande planer, alt ia” tils”deffe möta hvarandra uti fex motfvarande
"vinklar, då: tryckningen, fåfom lika fpridd,
icke heller mera kan göra någon vidare verkan til fkapnadens förändring.
Efter denna anledning fynes det redan ganfka troligt, at Biets berömda Byggnings-
könf likvål år ingen annan ån den vi finna
NE Vans
180 Fal. Aug. Sept.
vanligen hos andra djur des likar. De eftera flråfva at göra et rundt bo, hvilket af fjelfva arbetsfåttet, fom hår nedanföre fkall befkrifvas ,
ån vidare beftyrkes. Men fom Bien åro fam-
byggare, bygga utan at fe, och derföre bygga i möjeligaffe nårhet med hvarandra , få kunna de icke gifva deras bon någon annan fkapnad, än den, fom år deras inbördes tryckning och atrymmet jämlik ; hvarutaf ockfå följer, at ju nårmare Bihopen årbetar tilfammans, det fo flörs re mottryckning får hvart och et Bis fphérilfka arbete, "och desmera bör pipan blifva fexkan- tig, aldeles fåfom Biens byggnad i fjelfva vers ket det befannar. Fördenfkull hyfer åfven Bi- byggnadens Centrum de minfta piporna, des utanverk åter de förre , alt fom det inra arbe- tet af ftörre omgifvande månrgd får mindre utse rymme och flörre fammantryckning.
— Getingen lemnar åfven et annat bevis, fom ånnu mera flyrker denna fatfen. Så långe Ges tingen danar fit yttra Bo, fom år enfiakadt , fe vi helt tydligt huru hon arbetar helt fpl 16 rifkt och des arbete blifver åfven en fphér; men, faftån hon aldeles på famsna fått grunds lågger afvelspiporna uti fjelfva Boet, och defle
i deras bottnar ockfå fynharligen åro runde , biufva likvål deras våggar federmera genom fle= sa pipors nårmafle fammanfogning med hteran- dra nåftan lika få fexkäntige fåfom hos Biet: Och huru fkulle vål annorlunda kunna kända , enår , fåfom redan fagdt blifvit, en Cirkel i des nårmatte vidrörning ej möjeligen kan omgifvas af flere ån fex lika flora Cirklar , hvilket år en åfven få Mathematilk fanning, NR den, at deffe
Cir-
Ful. Aug. Sept. | 18:
Cirklars vidare ihoptryckning til hvarandras medelpunkter, fkall, få fnart Cirklarne kunna antaga en föränderlig fkapnad , ockfå åftadkom- ma hos hvar och en af de helt omgifne Cirk- larne, både fex lika fidor. och fex lika vinklar; utan at likvål dårföte hvarje Cirkel undergår någon förändring i des egenteliga 1ymd och tåt- het, eburu de nu famfållt intaga en mindre rymd och äro i nårmatte tåithet med hvarandra; ty det åro blott Cirklarnes melianrum , fora blitvit intagne, och hvad hvar Cirkel förlorar i fin diameter genom tryckningen, återtager den genom ntfpånning til Hexagon i fin Diagonal :
fåfom af den bifogade figuren Fab. VIII, ögon- fkenligare kan intagas. Föga felar at jag af denna anmärkning droge den allmånna futfats , at alla de fexkantiga former ; fom få ofta tråt- fas i naturen , måfte leda deras urfpruag af fam- ma orfak, fom jag hår upgilvit til YVaxpipor- nas fexkantighet; och hvad fora har blifvit fagdt om" Cirklar, famt. gåller om Cylindrar, kan med alt fkål låmpas på Spherifka kroppar med böjeliga ytor:
Om trenne fphérifka Kul-ytor röra hvaran- dra, och den fjerde lågges öfver öpningen imellan dem , at vidröra alla tre, upkommer imellan :Kulorna en Tetrahedrifk rymd, hvilken, då Ku- lorna efter de tangerande radiers dire&ion tryc- kas ihop, intages af de mot hvarandra. platt2- de Kulor, hvilkas böjeliga ytor dä formera trenne i en punkt ihopftötande planer, eller halfva Rhomber. Om fördenfkull flera åylika Ku- lor ligga tätt ihop uti en plan, och et annat lager lika fora Kulor lIågges dåröfver få , ati defle
M 3 liga
YGL Ful. Aug. Sept.
ligga Öwer öpnoingarne imellan de förra, och dår- af vidröra hvar fina tre kulor 3; famt alla Kulorna tryckas ihop emot hvarandra; upkommer imel- Jan dem, likafom på mellanbotten i Bikakorna, ut och ingående Solide Vinklar eller hörn, be- fiående af trenne Rhomboidifka Planer, utgö- randes, från båda fidor bottnarne til de af Bien , i fållet för halfkulor, updragne fexkantiga Pipor- na, Men jag lemnar detta åmne til andras vi- dare utredande; mig åligger endaft at hår be-
fvara de inkaft, fom kunna göres emot fjelfva ra tillåmpning på Biets byggningsfått.
fed hvad fkål kan man vil påRå, tor- de någon 'fåga, at Biet bygger fin Afvelspi- p2 rund, då den likvål i fin förfia grundlågg- ning vifar fig fexkantig ? Jag fvarar, med alt fkål , at famma orfak medförer eltid famma ver- kan, och hvad fom våller Pipans fexkantighet i des fortfåtttring , våller åfven at den i fin be- gynnelfe vifar en Sexkants grundval. Om Bien, fom bekant år, icke bvgga enfamme hvar för fig, utan i for myckenhet tillika och alia på en gång: Om de icke från en fida allena utan från båda fidor tillika grundlågga bottnarne til fina pipor. och dårifrån updraga piporna: och om de fåledes hoptrångde af hvarandra med motvånde hufvuden få en ftållning , fom når- maft liknar de nyfs omtalte Kulornas : få måfte ock deras från början fphérifka och federmera cylindrifka arbete, genom lika motverkan från alla fidor, tvingas i botten til den Rhomboida- lifka och från fidorna til den fexkantiga for men och figuren, fom detfamma efteråt finnes hafva. Nej
Ful. Aug. Sept. 183
Nej fåger åter en annan, Bien bygga vifst icke cirkelformigt, utan de fratlörd til deras Kåkar ifrån deras yttre delars ringlar, de dår utfvettade fina vaxbladen, hvilka de med fam. fälld flyrka ån ytterligare bereda, knåda och dana: Däårutaf bygga de fört grunden, fom Jlågges i trenne Rhomber, få tvenne planer på den förfa Rhombe ny få tvenne planer på den andra Rhomben, och få tvenne andra planer på den tredje Rhomben, då Pipan icke annat kan ån . blifva iexkantig. Denna befkrifning tyckes. vara omfåndelig och jag medger åtven at utan fadan undervisning Fannie vi icke als bygga en fådan Pipa; men hår är icke fråga om männiikors arbetsfått, utan endatt om ens; ener bygga 'då” de öm vi fkulle bygga, fall luflen toge ofis at hårma deras byggnad I > Nej vi vete ganika vål at Bien åro Bi, faledes icke månnifkor , och ånnu mindre hagra Geo- metrer 3 följackteligen kuona de icke heller hvarken göra trenne aldeles lika Rhomber eller ihopfoga dem altid i den Ordning, fom erfor= dras, för at dirpa bygga fex lika planer. Vi le fördenfkull föka orfaken dirtik utom Biet, i fynnerhet fom ingen heller någonfin fagt, fis hatsa fedt Biet verkeligen bygga ed fåda- na tilklipte Rhomber och Planer,
Men huru verkfiålla då Bien deras bygg- nad? Jo, alt hvad man i den delen möjeligen kunnat mårka år endaft det, at de byggande, tått tillammans futne, blott med deras hufvu- den röra fig fpherifkt, famt i och med detfam- ma utgjuta antingen ifrån eller -imellan'” deras Kåkar en feg vitfka, fom utgör fjelfva Bygg-
M 4 — nadss
504. co ful ARD. Sept
nadsåmnet; gldeles fåfom Getingen når denne bygger, och med ingen annan fkilnad ån der, fom kan hårleda fig af Bihopens förre myckens het, Så har åtminftone jag, efter många frukt-. löfa förfök , någon gång och endaft för Ögne-. blick trodt mig fe det; och kan någon i den vågen vifa mig (kenbarligt mera , eller et mot- fatt. röngs få år jag fårdig at frax dåraf taga råttelfe. Intil des likvål håller jag mig vid min egen erfarenhet få mycket FE fom den både infåmmer med en fund Analogie och åf- ven beftyrkes med begripeliga fkål. De fina vaxbladen, fom utivettas genom ringlarne och fedan användas til byggnad , lära formodeligen vara et inbillningens aifter, äfven. få vål, fom; at Bien grundlågga deras Bon med verkeliga Rhomber, för at på dem federmera kunna upföra Pjaner: Ty en Spherif/k -rörelfe af den. byggan- de bör ockfå å dkormian en Spherilk byggnad, och om annorlunda fker år Be en verkan icke af Byggmåftarens handlag, utan af fjelfva Bygg- nadens tryckning elier dc af n dh annan frågas mande orfak Me en- hårmaed må vara huru fom hålft, & blifver det likvål en dags fanning ar Biet byg- ger Vaxpipan icke uti flera ferlkildta Planer, utan blott i- en enda form, efter fom den hel och hållen kan frånfkiljas fine kringfiående Pi- por, utan någon den ringafte mjalknin eller rubbning i deflas våggar eller bottnar; D 1 hvar- igenom alt vidare tvifvelsmål uphörer om fjelf- va Pipans råtta och urfprungeliga fkapnad, hvilken nödvändigt måtte hafva varit fpheriik, emedar Ben elieft icke uti et enda helt hade 53 KUn=
Jul. Aug. Sept. 185
kunnat blifva fygkr. til fex ferlkddte Planer. Ja aldeles one kligt år det, at hvarje pipa bar fina en'kilda våggar och ae egen botten, fom icke ens utgöra hvarken våggar eller bottnar ; för några andra pipor; och de mellanvåggar, fom ätfkilja Piporna och fynas ofs få tunna, åro ånd verkeligen dubble. Sanningen håraf utrönes helt Jlått, om man vid lindrig varme få fmåningom upmjuknar en någorlunda faft, regelbunden och jämotjock Vaxkaka, hålft en fådan f iora år fyld med honung. Den låter då klyfva fig i des bat- fell, med. en kolf, och när detta, år OR fal- er Helan af fig fjelt den ena hela pipan iran den andra; hvaraf jag hårjämte får den åran upvifa
de tydligane prof,
>» ”
RA
Deffa Pipor åro dock icke endaft af Vax: de befia åtven al et helt annat åmne , fom al- deles icke låter fimålta fig, en fiags vålnad eller hinna, juft famma hinna fom våre författare kal- la Afvelshinna och den de tro vara danad NH Bilarfven vid des förvandling. Men. kanfke hårutinnan ockfi et mifstag ; ty oacktadt mång- faldiga underfökningar bar åtminftone jag ånnu aldrig: blifvit varfe, ”hvarken i de tillutne eller Öpne afvelspiporna, någon verkbi-larf, fom an= tingen. pinner "eller redan år jonefluten i nå- gon annan hinna eller puppa, ån den, fom fjelf- va. Vaxpipan tildelar honom, och hvilken för Verk-Biet fynes. göra aldeles tilfyllef. — Natu- ren år enkel i fina förråttningar, fundom rått begriplig uti des verkan, måft altid outranfak- lig til des kraft; Den tildelar verk-bilarfven i fin pipa des verkliga puppa och ger den vit
icke puppa uti puppa, fåfom vi hitintils trodt, M utan
186 ful. Aug. Sept.
utan faft fnarare brådfkar på des förvandling i der puppa hon en gång fått; men bibehåller likvål hos henne förmögenhet at federmera få- fom Bi fpinna boen eller puppor åt en annans afföda. Då dåremot Vis-larfven, fom vanligen i det mifia fjelf danar fitt bo, och faledes be- höfver fpinna, ockfaå onekeligen fpinner, fimt kanike juft igenom denna fpinning fafom tarf, icke allenait förlorar all vidare förmögenhet at fåfom Viie federmera kunna fpinna utan ock på tilvinna hg. et helt annat utfeende och' helt an- dra förmögenheter ån de Honor (Verkbinen), hvilka icke fåfom. larver -hvarken fpunnit , eiler behötft fpinna , men vål fåfom mera ofruktfam- me ock dock fofterkåre Bi, behöfva få afvel til upfy!lande af de yrken, hvartil deffe djur blifvit uti Naturens hushållning befRåämde. Bvil- ken befynnerlig fammanfåttning uti alt detta! och fom åndock i det hela röjer hos des höga Stiftare en Tförundransvård Vishet. Jämför nu håremot de underråttelfer , fom våre Författare lemnat ofs i den delen, huru Biet anlågger verkeliga Rhomber och Planer för at få fig en fexkantig pipa, då det likvål fnarare tyckes be- höfva, låttare bör kunna göra, och åfven i fjelf- va verket fynes göra en rund: och huru Biet fvettar ut vaxet genom ringlarne, faftån det ock då bör kunna uttlunfia det genom munnen: och huru Bi-larfven fpinner fig en hinna eller puppa, oacktadt den redan ligger i puppa, fom, då den af Biet tiltåppes, fa tilfågandes i förtid qvåfver hos larfvea all vidare rörelfe, våxt och lif fåfom larf; och döme" få den ovåldige , v« hvilketdera håraf liknar månnilkors verk , och
hvilket Skaparens.
Jul. Aug. Sept. 137
Men förgåfves fkulle jag med flera ord, mot inritade och åfven af de lårde både gran- fkade och gillade fördomar , föka gifva andra den Ööfvertygelfe hårom, fom jag fjelf åger; hälft jag dårvid icke har något annat vitsord 2t åberopa mig ån naturens eget , fom få ofta for- ut blifvit påkalladt, och åndå tör hånda fållan ' verkeligen rådfrågadt. Hvad jag likvål hår fagt, och de förmodligen nya och hittils oanmårkte omftåndigheter jag vid Bi-byggnaden upgifvit, kunna genom andras mera ovåldiga Rön och nogare efterfinnande , antingen ån vidare uply- fas eller ock aldeles vederlåggas ; ämnets vårde förtjenar denna pröfning , och hvad jag därom anfört, har redan för fig det goda, at det åt- minftone år begripligt.
Of? NN
Befkrifning
På en Snöplog , fom fkjutes af Oxar fram för fig; | af
JOH. ABR. GRILL ABRAHAMSSON, Dire&. vid Oftindifka Compag.
om jag varit en ibland de förfte hvilka infedt och erfarit nyttan af Bergs-Mechanici Herr Mag. ÅKERRÉNS upfundne och til Kongl. Aca- ..demien ingifne Snöplogs har jag dårvid kom- mit at tånka på afbjelpande af den fvårighet | fom
188 Fal Aug. Sept.
fom Dragarnes mådofama vadande genom es djup fal len Sad medförer, och til = ändan
förfökt at inrätta en Snöp! og hvarvid, i fiålie för dragning, den förande SST en låmpas til fkjut- a fåaledes at et par Oxar förmedeltft en från rilva framför lig icenom Snön och dår= da utan vadande öpna "fis våg. Redan för 2 år fedan gjorde jag denna Plog fårdig , men få fent at Snön var borta innan dårmed förfökas ; Men korrt före min hitrefa fick jag tilfålle ar anfiålla prof, hvilkas goda ÅR för- anlåter mig, at til Kongl; Academien öfverlem- na Modell och OT på famrma Ploz
hvilken i flera mål torde kunna förbåttras, m det enklafte, fom med minfta kofinad år nyt- tigt för Allmogen, fom brukar den, blifver det bålta,
Kf
3 nm ir
Denne mindre Plog år ganfka tjenlig at kös ra framför den åfvannåmnde förre Snöplogen , fårdeies genom djupa Snödrifvor och fullpacka- de gator; dår kreaturen SERA ke kunna fram- drifvas utan efter nog tråkig tramp- och fkott- ning. Hår gifves fåledes en lått och fåker Me- thod at upplöja de fvärafte gator utan fkott- ning fåledes at et par Oxar genombryta Snön med denna mindre Plog, hvarefter 2 a 3 par med den Större Snöplogen beqvåmligen upligga Snön för få bred och vacker våg, fom kan ön- fkas, fat med en fnart otrolig befparing af Dagsverken. Detta år flerefåds i Vinter för-
fökt genom Mans djup fnö.
Sjelfva Plogen 4BC (fom Tab. IX före- fålles fedd från tvenne fidor) år aldeles enlig med
Jul. Aug. Sept. 189
med Hr ÅKERRÉNS ”), allenaft något kortare emot fin bredd, för at defio låttare kunna fly-
fas bakifrån. Dennes Botten-bredd AB år tagen til 3 alnar, fom til upgifne åndamål år tilråcke- | lig, åfven fom för mindre Skogs- och By-vå- | gar; dock fom Oxarne då drogo den lått, få
| | |
|
förmodas at de orka med en bredare , hålft vid nyfallen fnö. At fammanhålla fjelfva Plogen behöfves blott Stråffleoen dd, dårefter tilpaffas och fafifpikas å ömfe fidor Bråderna ab, ab, fom
på kant upfållas lodrått och parallelt med hvar- andra, inuti och bak efter Plogen , at formera
rum för Öxarne at gå uti, och afhålla fidofnén ifrån deras fötter; famt fåftas med efterfia ån- dan ihop vid Stolparne E'och F, til fådan långd, at imellan Stegen d d och flolparne £, och £ blir omkring 53 alns rum. Stolparne £ och F fammanhållas "ofvan och nedantil af tvenne Stakar H, H, hvaraf den öfre fitter 23 aln högt öfver marken, at dårunder inflåppa Oxar« ne uti Plogen, den nedra åter 7 åa 8 tum högt, at han icke må göra hinder mot botten. fnön under körningen. Imellan nåmnde Stols par infåttes en Slå eller Plavka G, fom kan HKö- jas och fånkas efter behof, famt fåftas til hvad högd fom åftundas, medelft Pinnar f, f. Denne Sia genomfkåres vid », eller tilfåttes dår en
- järn=0gla, hvaruti Rången för Oxdrågten m med
fin efterfia ånda hvilar. Denne fång fåltes med
fin andra eller: fråmre ånda uti et hugget hål
Sprint dår håfta Hankezs fom tilhör Ox-Ohket.
på Klotfen D framuti Plogen , och genombåras vid m på flera hållen, at medelft en vanli
Me-
> rv REV
fölHandl, 17923 I; Qvart, Ad, 62.
190 Ful. Auc. Sept.
Medelft S/ån G höjes och fånkes Drasfiången m baktil, til låmpelig högd efter Ox-Ohket ; åt- ven fom denne S/4, genom de uti Stolparne E, F langs efter huggne Sporr, kan flåppas ned på Staten H , då Oxarne indriivas uti Pioghåll- ningen. Stånmeen m behöfver vara 8 a 9 alnar lång, och råcker då några fot ut bakom hela Plogftållningen, famt tjenar at dårvid ftyra och föra Plogen efter behag under framfarten.
Til mycken nytta beklådes framnåfan på Plogen med Jårnbleck, få vål för at göra fjelf- va Plogen varaktigare , fom tjenligare til ftt bruk. Af famma orfaker år ganfka förmonliat at kunna beflå Plogen med tunna Jårnflånger långs efter kanterne AC, BC, utvåndigt. Plo- gen går då både låttare och fåkrare ned på en trampad ftig eller våg; Men, at han icke vid dylika tilfällen" må fkåra alt för djupt ned uti Snön på fidorna , kan Plogen af köraren låttas baktil vid åndan af Stången m; at åter den förre af Herr AXKERRÉN upgifne Plogen icke må vid nyfsnåmnde tilfållen gifva ryggig våg, böra de dår belkrifne Klotfar tilfårtas at lätta eller båra up Plogen vid AZ och B.
oj TN ert: Tr Vr
Out
Jul. Aug, Sept. 193 Om Rhabarber-Rötters torkning; af
Baron FREDRIK EHRENSVÅRD. General-Major och Ridd, af Sv, Orden,
CJ
Å: 1773 började jag at låta anlågga vid min 3 egendom i Sådertuna i Södermanland en Rhabarber-Plantage , och år 1787 låmnade Pa- triotilfka Sällkapet del af hvad jag i den vi- gen förfökt och erfarit "); federmera och tils dato har jag anvåndt mycken omtanka til at ut- forlka hauruledes Rhabarber-Rötter fåkraft må kuns na torkas,
Mäångfaldiga förfök åro af mig anflåldte, det ena efter det andra, innan jag kunnat ut- röna den tiden til Rötternes uptagande, på hvilken torkningen med båfta framgång kunde befråmjas ; at omnåmna flera mifslyckade för- fök , anfer jag onådigt, hvarföre jag i korthet vil anföra hvad fom af 'mig målt med fåkerhet kan upgifvas.
oo oJag har funnit at Rhabarber-Rötter böra om Våren , då tjälen gått utur jorden, uptagas.
| Når man denna årstid uptagit en eller fle- ora Rhabarber-Rötter, låggas de genaft i et öpet rum flera dagar, få at den vid Roten. qvarhån- gande jorden må torka och affalla ; men om man icke vill vånta dårpå, få kan man låta af- | tvåt-
| (tg Ro Är - : - |
+) Hushålln, Journal, 1787 Julii p. 520.
192 Ful. Aug. Sept.
tvåtta jorden, hvarefter alla -grenarne affkåras ifrån hufvudroten, fom federmeta 3 res i flera delar ; och yttra ”(kalet at hvarje fiycke flört eller litet aftages. Deffe Rötter (RR dårefter på et Furubräde i et dragrikt rurA eller hus at vådret fritt kan fpela på alla fidor, hvaret de biiiva liggande tils de kånnas mjuka? och likna en fva amp ; men under denna tiden böra de hvarje morgon och afton våndas i 5 a 6 degår, hvilket dock ankommer på våderlekern om den år mer eller mindre torr; når nu deffe Rötter kånnas fåfom Svamp, uptrådas de ftore flyckes na af deffe Rötter uppå fmala Furupianar , hvars efter de fedan hångas up under et fkjul eller lada, få inrättad at vådret kan på alla fidor rås= ka dem, dock bör noga acktas at Solen icke får fkina eller med fina ftrålar verka på Röttera na, emedan om få händer, jaga de röta til fig ock blifva förlorade,
Sedan man erfarit at deffe Rötter hunnit få vida at de kånnas vara någorlunda torkade, få böra de med en Rafp [kiljas från yttra (kors pan fom år hel brun, på det at vådret, fom ger torkan , må kurina igenömtrånga och göra Rötterne fullkomligen torra.
De mindre grenar af deffe Rötter låggas ockfå på Furubråder at torka och fortfares med ån på lika och enahanda fått, fom hår ofvan år förmålt angående de ftora Rötterne, dock med den tillåggning at deffe fmå Rötter vån= das dageligen tils de åro torra. I den håndelfe någon Rhabärber-Rot fkulle vara angripen at röta, behöfver man icke ut-
fkåra det rutna, KE man låter &et förblifva helt,
Ful. Aug. Sept. ry
helt, det gör Roten ingen fkada, utan under torkningen torkar lika med Roten.
Rhabarber-Rötterne behöfva en långfam torkning, ifrån deras råtta uptagningstid , fom år Våren til medio Auguflti Månad, men efter den tiden då våderleken börjar at blifva fuck- tig, få infuopa deffe Rötter den fucktiga ångan, fom våderleken medförer, och förorfakar hos dem i frållet för torka förruttnelfe ; hvarföre, til at undvika fådant, man bör efter medlet af Augu- fi uphånga Rötterne i rum hvarefR de med fak- ta varme af eldning erhålla den återfående torkningen.
Utaf den erfarenhet, fom jag i deffa för- flutne åren inhåmtat, har jag igenom de många förfök , fom åro af mig verkftåldte, funnit, at ju åldre Rhabarber-Rötterne blifva, defto mindre faftige hafva de varit och defto forta- re hafva de emottagit torkan.
Efter en fådan omlopps-tid ifrån Våren til medio Augufli månad, åro de nu medföljande Rhabarber-Rötters ftycken torkade; och fom mitt åndamal hårvid varit, at tjena mitt fåder- nesland och Medborgare, altfå utbeder jag mig af Kongl. Vetenfkaps Academien at i fine Hand- lingar låta införa förenåmde af mig gjorde för- fök; på det hvar och en fom åltundar anlågga en fådan Rhabarber- Inrättning, kan af denna min upgift fig begagna och Riket med tiden undgå införfkritning af et få oumbhårligt , men dyrt Medicament.
Lö
NN (NG
= CT == SINE REN FED ER
N An-
194 Jul, Aug, Sept.
Anmärkningar, Öfver de Örter , fom til ftor myckenhet följande Ar florerat, och öfver de Infecter fom varit måft fynlige, famt mer och mindre gjort fkada; Af "CLAS BJERKANDER.
VÄDERLEKS TABELL för År 1758.
No a ed Hufvud= S&S ÖS 3 [>] OO Ho ES ST AL: 2 å Vindar. (4)
< RA S. VN. Os Jan 8 8 5 66 ILO febr. 4 12 4 T ora I IÖTO ""dllart. 10 130, 6-4 10. .:10;: 10.50 -—5 TOK TANNS rs 23 135-13 P2 AS Maji 27 4 ÖVET TAG EOL TO: ST Fun, 13 gG 3 2 PN (Oe LG 4 Ful. . 14 19 3 4 SERENA dig: 28 2-0 PST TOMREOT Mid Seöpte ET CQ Ii FATT RNE (EH O0T IS TNIETIAR SALE 470 HOr 00 Nov, TOT 4 FN ND NERO ENG Dees 6 Flo ck RO ARORSTTSN-G
Sum. .1A43.46 59 37.8 5 2:00. 105 119 75 06
Var en blid och fruktbar Sommar med måt- geligt regn.
Några örter florerade i ovanlig myckenhet, Caltha paluftris, Trollius Europ&us, Pilar voro fjuka, och borttorkades.
Phalxha Viridana upfråtte Eklöfvet, Papilio Brasfice Kålarna och Limax agreftis Rågbrodden. -
Upfala Feber dödade många månnifkor.
; 1759:
a ERE FA Fe TTT 42 6 frän dT Lo 8 IMärl. 9. 3 152 NA Sdpril vä7 3 GT 8 Maj» BIT I I du 0 0 Y Ål uk I -Ö AN CT? Aug. 010 nr Sr 6 Sept. 10 9 I 7 OM: TT 12 18 5 Nov 402 FI f 5 Dee 4 Ir IT
SR AR AE AE AA EE AA SSE
Sum. 118 92 50:8 06.8 I 76
Torr och varm Sommar,
82
195 Fufvud- Vindar. VI N: & 4 16 8 3 13 9 Ir 1I6 2 12 206 104 3 10 6 4 16: 374 4108. 0 10-04 15 o06 Ra 127 2 Io 3.6 3 120 100 63
Ymnig årsvåxt.
Plantago media. Pedicularis palufiris. Schor-
gonera humilis. Humle yranig.
Phalena Heraeleana, Tabanus bovinus.
RS io Rhamni.
Phalena graminis åt up på många föällen
grålet i ängarna.
Måsfling , Håll och Styng Sralfelade.
N 2
1760,
196 | Fal, Aug. Sept.
FANOR 73 (E-NR -R Vindar.
| ; SIvN 0:
Jan. 10 (SRA BR 0 rv KE Hebr, fisa 8 2) 7: BN IE EN ERE Mar. 12, 150 I 12018 SS AR LAG VÄPE: I ANaR I 7 ITS RS PadMaj a T2 Si kd Sd 5-2. ORG Jun. Ö 12 21060 11 RO SMET RK TSG ASAT IL NER: NEG Åugs 218 VN OT DOT RIE Sept. 17 6 2 I VN gi FEL (EILRAr I ÖMERS LE I O SG Ivo: QR TAG 10 RON OL Ad LIE RAT I LVR GE jo eo ÄRE 6
Sum. 90:79. 54 OIL 1472-116 49 1067-05-65 Något Regn i Bergnings-tiden, Torr höft. Arsvåxten medelmåttig. Ranunculus acris. Lithofpermum arvenfe, Tormentilla ere&a.
Cryfomela faltatoria. Cimex olerac. Curcu- lio Betule.
Skarp köld den 6 och 7 Jan. fom fkadar de många Tråd, dådade Foglar i fkogen och flera månnilkor togo fkada til deras lemmar.
Hetfig Feber graflerade.
1761.
Jan,
Febr.
Mart Apr. Maji Fun. Jul, Aug. Sept, Ott. Nov, Dec,
NA ES 15
Yo I FA 5 8 .I4 14 9 18 2 718 19 9 TI 9 5 IT ÄN 2
Jul, Aug. Sept. 197 1761. 3, 5 = Ez = =. Hufvud-
= Q. 3 3 = Vindar.
i | SIV ON: Ö: NR I 46 12 12 VI ÖT TÅ. 7 2 RT 11 10 4 FENG I SR ÖB NA
I ST TO IRNS
15 0 If CS
3 I SLET AE
2 I STÖR 22
I 22 144 108 2 2 K I 2000 TA 4 4 7 I 99 NU DB Ög I I 15 RA ATTO
— OLE EE SE
Sum. 133 85 33 12 8 6 2 131 85 173 61 46
Knapp Årsvåxt.
Primula veris, Polygonum aviculare. Pin- guicula vulgaris. Trientalis Europ&a. Boxbom gulnade. |
Bladlöfs plågade Tråd och Humlegårdart
"Tenthredo Cerali.
Bröftvårk och Hetfig Feber.
N 3 1762.
198 Jul. Aug. Sept. | 1762,
3 k 2 5 = 5 2 3 Hufvuds a = 3 2. RR Vindar. i : SUV Ki. NE (2 KÖTS 3 Faran Be Febriy.Q:- ET N8: I IT: 0 NE Mar. 11 fö: 4 I 12.4 220 155 Jdpr. 804 T 18 Or SA Maj: 23: 0 8 I 130 BpoNeG Jun. 15.6 SÖS UTA. ÖRE ful; LTS 5 12:10 40, DOE Aus 8 Ta 9 fr tr 0 SPpt. P2 8 $ I GE TO AR CISA VARE I 12. 12-10-20 (RNOIL 1 Igar 0 I se CSR VE SSE EL Dec: > 8 1r3-—3 MÄT ARARE ARS Hg
teen
Sum, 131 55 44 16 8 8 I I40 75 184 59 47
"Sommaren varm. Mifsvåxt.
Tormentilla ere&, Anemone hepaticas Trifolium repens.
Phalena viridanz. |
= = - antiqua.
« = » Laneftris.
Kikhofta och Koppor grafferade från Augu- | fli til årets Aut. 1763.
Jul, Aug. Sepgre to 199
= 2 A ER TR Jam 6 3 febr. $$ 4 9 Mar. 20 2 8 Pela Ne RT Maji 20 8 I Jun, 15.9 FU: 20412 Åug. 16 19 WeptarTAN0 OM 9 9 4 I Novi, 8 $$ I Dec. 2 13
— Sum. 133 78 47
Sommaren ivag.
5 Se S 5 Hufvud=- = ST Te Vindar. - ; SV 0 z OT 2:02 3 9 4 AA 4.16 I 2 14: 0:13: 30 SI: 11.5 13 11-15 ,2 3 2 13050 120008 I 15 BKTIS:2 19 I TI Ir Ö:d18, 2.2 3 170: 12 0.16 4 TOA NTA 10 x 10: 8. 9 0.13 2 OR ör 316
8 4, OK 1YO,04-191 38.32
någorlunda varm. = Arsvåxten
Spirza ulmaria. Centaurea cyanus. Anemone
puHatilla.
Phalena cuonymella, ; Papilio Rape. Tense -
thredo Pini,
Sorpor i April.
Januar, Februar, Mars och
Aa
N 4
band NS CN
200 EG Jul. Aug. Sept.
ER RSS: Holvads sne = fu. 8 2 = Vindars
| SEO VEN
Fam sg I AOT 2 LÖS 0 I Beori AN 3201 AROR OcA Mar; 17"AC 352 I (3 UT SIGNA Apr. 19 3 10 TAR 08 Maj: 13 13 Kö 12870 1506 Jun. 15 754 I IO SRA TA Jul." 246 27 15. -8T Rö a Aug. 16 17 [ÄT I-0 ÖRA Hcp: 1O:12 I 4 S HFOL 14LA OR: IN 0 NS | 12) 2005-02 Novus 16, 7 AT 7 800 a Er ÖR ANNA. 1578-00-00
= ad (>) ME LON I YR a KO NS Ur SALE a
Sum. T44 86JASTIO Ag. 3-1. 125 170093 7006
Våren tidig. Sommaren varm. <Årsvåxten knapp.
Ranunculus ficaria. Anemone nemorofa.
Phalena Bucephala.
« » + Vinula, Tipula Juniperina.
Bi lämnade många Svårmar och Trågårdar ymnig frukt.
Hetfig Feber och Måsfling grafferade.
1765.
=
Ful, Aug, | Sept. 20 1765.
ä 2 2, 5 — 5 5 = H uf vud-
SN = ÖL BR 3 8 >; Vindar. | SMA N OG öfan, ZE T4 12002 1314 Tier. 2 9 TAGA 10 12 Map. 02 10 12-11 STATT TS dT TÖI SS Maji 12 (RE 1 7 6 Ad 7 4 Jum 13 14 I 16205 Jul. 13 19 ÖE 11 2002 ANG Aug. 14 6 OR ra rr te SVS Ut eg 2 II 1I2007 o1OLIO 3 OM 4 20 KN I 13 7 10213 Nog, SS Il 4 1 T 14 983 2 De EV FSA
Sum, 102 098 43:6 4 7 I 155770 I 54
Årsvåxten medelmåttig. Kinkfam bergning.
kran Erica vulgaris. Leontodon autumnale. Senec« | se vulgaris. | NN
Tipula oleracea. Phalena Holmiana.
— Kikhofta och en fmittande Feber om ' Soms Rei. :
ER Jul, Aug. Sept. 17606.
An oo ZAN i : | Få dt
| SV. N: 0 Jan. 15 2 23 sI0 .H 12 Feb, 15 I I I JO, ÖNS Mars... äs, GA i g ER AL Kola ne Apr. 12 18 0L IA. 2543 Maj. 10 10 Svd T3 SOURNEO 00 Jun. 18 9 3 åf Por RER Jul. 19 6 Le I PY OLTI2 0 Aug.12 & 2 TATA KOR 0 SOK Sept. 12 11 3 ILE DE Telge SE Of. 15 6 i 3 IÖ VV STR 0 8 Nov. 8 3 I LVR ARE SSA od Dec. 028 i 15 210: rst
Sum. i46 62 23 11 8 6 2173 103 117 79 66
Varm Sommar. Många klara dagar och mycken Solröks Såden hade for Kärna. -Väåxt- Riket låmnade många och fullkomligen mogna fröns
Drabå Vernäs Thyrfus äcinuss
Sphinz filipenduil&;
Phalena tritici.
- = = leporina; ;
Bofkapsfjuka grafferade på detina ort. Kikho- fa i början af Aret. Många gamla mennifkor dogo.
17073
Jul. Aug. Sept. $03
rasa: Hafvur
EAS > > 3 I 3 Vindar. é i SÄ MIN. Ö vm 8 2 10 0 Lt 83 227 I 130 A 15 Maras f2 0 Mm 412003 SEE SAR 13 3 SOS LG Kg 7 0 ng Jun Og Ts DE VOR 7 KI Jul 2 17 3 ÅS IG 2 Aug. 8 14 2 KIT I 42 SR EZ AR INET RE SE Ad ÖRETA 12 SN TAN 6 OR Ae NO 3 VS I ff ÖR OL NG LIERIA LS I tr 2 IA do 6
Sum, 82.80 3Å SZ 7 I 143 JO:137 80 00
Sommaren kulen, Årsvåxten ymnig. Carduus palufiris. Nymphea lutea. Lamium purpureum. Melampyrum prat. Scarabeus Solhitialis. Cantharis noåail. Dermeftes Typographus. Casfida viridis. Ve- fpa vulgaris i ovanlig myckenhet. Uti Venern hade Lax och Sik på fig Svar- ta iglar, och kafiades döda til Stranderna. Hufvud-= och Bröftvårk om Sommaren.
1768.
204 Ful, Aug. Sept. 17068.
FE O8RS 25 Huolvod-
Fog EN SA 23 = Vindar. RÖRT : SVING Jans rg A I 26-12: 40: 7-6 Hör 1020 2 4 10: Te. ve Mer: 12 3 3 1 Er 1 SA JR FI FaR (ER 2 0 BR. og RIE NG a Maj: 16 I fr TIZ SEO 26 fam 88 2 TITS 03 3 full IT 0O 2 FÖ: TNA Aug. 13 11 IT SPURS ÖREN ÖR Br. AS 2 I I Tel TES 5 Oi. JRR RA 21'T0 SAT INOVST > dd EGT LE I TTO Eg POLER ec ARNE Nå 3 18 ER RE Nr SU: AO4 PT 27 SS PS TOT AROR AROS
Kulen Våderlek. Årsvåxten ymnig. Lotus corniculata. Hypericum quadrangu- um. Sonchus oleraceus. Hieracium pilofella. Phalena -brumata och ceruleo-cephala åto up löfvet i Trågårdar, at Tråden fodo bara, men fram på Sommaren fingo de nya löf. Boxbom och Enebulkar voro fjuka. Humle fkadades af form den 26 Avgulli. Trågårdar hade liten frukt.
Koppor, Kikhofta, Håll och Styng grafferade.
1769.
Jul. Aug. Sept. 205 1769.
bo
TR (S 4 = RE Hufvud-
NR 2 RE Vindar. SVE NG OR nn 0 58 I SN Ja TO 2 ISA 0 4 VO Mars fl 0 ge Ö fä TA ANG AOL SR 4 9 5 14 4.7 JUR FÖL 7 13 4 SE INTA ÖRA fund dT ST AOLIZ IST SNS STAR AD TZ OR V ÄUgs TRO NS 2 TN SOS Sep ÖL T2 4 2 20 AST Or go 10 202 RS Won far 75 I 0 Ia O Ag Ik i Ty 20153 Ir
Sum, 66 102 44 35 10 15 2:184 49 163 63 86 Blid Vinter. Sommaren mulen och kall. Arsvåxten ymnig. |
Rhinanthus crifla galli. Adoxa Mofcat. Achil- lea millefolium. Thlafpi arvenfe.
Papilio brasfica åt up kålarna.
Papilio C album. 'Papilio Urtice. Mufca frit. ) Granfkogen var fjuk.
Hetfig Feber, Koppor, Håll och $tyng,
17700
206 Jul. Aug. Sept.
sc 3 = 2 20 3 = Vindar.
; SE MINI Hamn, 0 120 BONO fv Febr. 3 ER 7 3 TI 02 VR Mar. 7 rad I 0 EMS Apr 509 13 03 97:09 Maj: "13-83 Ib AU (fr Si Jun: 710 Sr f2 ENG Full. SIT 2 py. ENE I NER Aug. 10 9 30 2+25: VENRROR BINS Sepb.s 2.21 FSE 26 TR TR Of. 4 19 4 2 IÖ NEN NOUS AT BA TND I 23 uf Er 2
RIDE SE OMIRÖTAT I 25
Sum, 69 109 69 29 9 12 2 224 40 160 68 97
Sommaren någorlunda varm. Störfta Kölden i Mart. Uti Sept. regnade mycket. Arsvåxten medelmåttig. Vårfåden i fynnerhet fvag.
Menyanthes trifolia. Galium boreale.
Papilio Napi Phalena exfoleta
= = » Quercus. = - + Populi.
Hetfig Feber, Håll och Styng.
17716
Jul, Aug. Sept. = 207
RR = S 3 3 Vindar. | OS VN. 0 fan. 4 4 11,3 I 21.0 10, sv: Febr. 10 I 8 3 I 24: AT Mar. OO 1 14 I 120 LES sdpr. 4 12 F IO 23 Zz Mög. 9 7 1 33 1t ÖIS ID JJum 8 6 I 21.3: ITS
Ful 4 TO TI 42 25 Aug. s23 I 3 00 21 6 4 Nb ÖB 3 24 är. 12 08 00 Aa 1725 3 IT 103 ÖR 02 Nou, 5 6.75 2 1203 10 652 Dec. äv 2 231 9 7
—
Sum. 71 104 62 24 6 12 4 200 50 174.602 73
Sommaren kulen och mycket regn. Rågen fvag. Vårfåden fent och ojämt mo- gen. .
Orchis bifolia. Campanula rotundifol. Ce- rambyx &dilis. Chermes Abietis. Scarabeus
G
Stercorarius. Coccinella Septem-pundata.
Mäsiling, Rödfoten begynte om höften at gå.
1772,
208
Sum.
mar. TU. Arsv
Jul. Aug. Sept.
had
N
Sj NM
FER kas Bl VA rg LE SNR ER AR 0 8 s = 3 = id Vindar. | SV. N. Od, an: 2 ONT f 17 RSS a STARKE VRT SNOK 1273 OR ENS SE Var. JOLIE A RAN AN RR SR SE TN Äg 2 SÄTE SR Maji 6 "9 4 ASO 7 Fu Si II Sad 3- TTR FR UTA 10-781 - ÖR I ÖE Aug. I8 15:32 TEE 10 RR PAN Wepis sf TON TO I LOU "SST Od. TE 5 I > Jä Be GE 1 JÄSER a Wo sES ICT Aa TÖI NE 2 FE TAR ka al I ÖSTEN BE 1
40.110 :06 38 13 058 168 72 TA 72078 Bifter Vinter, fark Vårtorka och kulen Som- Wenern hade is den $ Meaji. Snögade den På Billingen låg Snö den 13 Junii. Kna app äxt.
Scabiofa Arvenfis. Centaurea cyanus.
Papilio Cratesi Phalena Caja. . - - Antiopa. - = = Gamma. = - Br: asfic re
Tra igårdar lämnade ymnig rökt Röd Hoten continuerade.
1773:
— Jul. Aug, Sept; DS
32
wW HY
5 3 ä — 4 S SÄ Hufvud-'
cos = 2 3 2 Eg Vindar. ; I SS. NMEN 08 UR OO IR TERS Sr den. 2 2 4 SÖ MO nr ÖR KG Mar. 10 6Ö '$ 11 I LÖR INS apr sn NN ÖL 2 I Tr OK Rh AO Maji 6 21 1041: INO Jun. 7.14 ÖT TI SANN 5 9 Ful. . .Q. 12 3 20 44:18 OM Aug, 810 3 18 4:25. 0 SAN RA Po 2, Lå 4 AT I OR I vAnIS . ..IO I I0K 44 23 2 NOU, vw IOC 3A 23:16: 2 IKE 140 3 Be TAN OLE
Sum, 59 123 38 47 14 9 4 202-72 159 62 727
Sammaren ” varm. Årsvåxten ymnig.
Tusfilago farfara. Rumex acetofella, Epilos biumanguftifolium. .
Papilio Rhamni. — 'Phalena Ziczac.
= = + Apollo. Sphinx Statices.
Hetfig Feber och Koppor... Rådfoten var nu ftarkaft.
.. Å ö
y RSA
(210 Jul, Aug. Sept. 1774.
= == AA ce AA = BR RET ER Nitar Ä FÖ AE | SUKVEN. OG Jan. 3 2308 1 ZON LG å Feb: 131 10.73 0 2 CI NOR-0 TO 3 Mar. 15 9 16 10 CIS HO OR Apr. 8 9 A 4 TE VfLPO- AT Maj. 12 13 I far AG Jun. 9 14 7 5 07 TBS 27 Ful. 3 15 I IN ger dr AS NN Aug.10 7 OA 2 I TS 5 I Pg VN Sept. 5 10 6 I 1 GI AErS FST Of. 9 8& 213 2 SPENCE SE sär Nov, 6 I 16 12 I | LONE fr AR Dee. 6 I 610 I MI gsh ST
Sum, 89 88 63 82 15 6 3 120 71 139 61 91 Sommaren torr och varm. Vintren begynte bittida. Arsvåxten ymnig. Ornithogalum luteum. Arnica montana. Con- vallaria Majalis.
Sphinx Populi. Phalzna Strobilella. Papilio Atalanta. >» - - Cardamine.
Hetfig Feber och Koppor.
1775.
SÅ ull
Jul.
Aug, Sept.
NF.
Nov.
Dee.
Sa. 59 f22 60 45
Ful. Aug. Sept: Zi
ERA | ANS FAS RO NO ANNES 0806 LANE 8 I3 I UCLA 3. T0 I 19 Ö 14 6 2012 4 9120 4 4 Re
| måttig.
|
|
I nasfia paluftris.
Mycket varm
1775: 5 : S 3 Fufvud- ETTER Vindar. ; IS VEN & 8 NEIL Ip I SS 2 SN 4 . 9 0Ifr 43 TSL ER SIN Or ERT ON HÖ 8 210 TA Hr T2 4 3 rna 20 ÖT TA ad 12 ILO ORS li SL ov 3 FÖ TOLO 2
29 8 2 55 89 161 76 39 Sommar. Årsvåsten medel-
Schorzonera humle Carduus lanceol. Par- Primula farinofa. Lycoperdon I bovifta. Eken många Ollon. Phalzena Heracleana: | förtårde. aldeles Palfernackor.
Mufca frit fkalade Kornet. Uti Jul. begynte många tråd våxa å nyo.
Om Höfen litet vatten.
(a Feber och Kikbofa.
LÅ
02 JR
HI Aug. Ful, Sept.
da AR SS a oe B = = Vindar. 4 i VNÖ Jana 5 fA 28 15090 SA Febr., FLIT Nr 15 TEK Or åar ÖR S 3 78 SR Sm. IG OrÖRLA 2 RR fas Mej 48 I ÅT Er RA Od fä: 12 LO 2 SSR GT SO AS TU AÄVAOS I 1 fLooBRA L.A I sug 122 3 BI TN Sept, 80 14 6 630,8 08.” "ATS II 4 10-14305 10 NOV: 0 Ae I LÄRA ee I FIT T T ARA FÄRRE OS RR
VR NR HM OO hh
SUM, 7) 107: 58,45. 2.134 128 71 125 79 92
Torr Vår och varm Sommar, Årsvåxten me- delmåättig.
Cherophyllum fylveftre, Leontodon taraxa- cum. Pimpinella Saxifraga.
Et öre Bladlöåfs fkadade få Åkerårterna, at man knapt til följande äret hade utfåde.
Trågårdar hade ymnigt af Körsbår och Plommon.
Granfkogen var i fynnerhet fruktlam, at gammalt folk knapt kunde påminna fig en få for myckenhet med Grankottar.
Froffa , Håll och Styng.
1777:
Ful. Anv. Sept. 213 1777:
> ? 2 E = 3 S 23 Hufvud- RE RS Vindar. än
SUVI NIO Jan 10 6 TIO IA I 2 II Höör” 34 1472 1 TT RE Mar Ior TA 13 9 114708 1300
Sänt 0 0 AR I Of I5I Moj t 82 rr 12 Offe NS Fan. > 2021 Pe I CE RTOT SA Ful v STIA 1.215 170 4 11002 AUd.> 7:42 32 KT T 8 17 500 SEO AO 9 2 7 py IO sv Or TI 17 I $$ 12 30 Nov: ÖrIG6 5 7 SISTA OR 2 fikar 12.0 1736 NIO IT TA
Su: 473 113-04 03 10 10: 23-87-80 138 -68 76 Sommaren ovanligt kulen, Årsvåxten ym- nig. Netbaleorm Thapfus. Hyofchyamus niger. He- racleum .Spondylium. Åkerbönor våxte 2 å 3 alnar långa. Vefpa vulgaris. Scarabeus auratus. Cimex oleraceus. = - Många Örter låmnade inga mogna från. Fåren dogo mycket. Froffa, Måsflling och Kikhofka.
O3 1778.
214 Jul. Aug. Sept. 1778:
FÖRTS E Hufvud
SES RN = Ö 3 27 Vindar. å Sas iV: NEO, Zan. 3 14 6 RÖ rg 4 ER YR 2 07 ao 1-0 ED SR SE War... dn DER i Ö TKA STR CO 2 MARE Maj: 6 13 Tyr 22 NER Jun: OGE7 3 12 STR 79 fal. OTTIK EF I | BR Er DR I FA Sr SE
Aug. 8 13 I 4 | SO SR RR Sipt.” "15770 10 5 3 NRA CIS NR CIRA 3 SIR RE ANOS ox. ÖNORE E 127 LR 13 FD VPS a Ve: ARR 2 z | ERE SE ol AN SKON m
Sum. O1 116 74 47 5 18 3 108 42 155 64 104
Sommaren någorlunda varm. Rågen fvag. Vårfåden medelmåttig.
Erica vulgaris. Caltha paluftris. Mufca do- meftica. Tabanus ovinus. Chermes Abietis.
Pilarne fjuka och borttorkades. Många Mjöldrygor i Rågen. Gåsungar dogo.
Ibland mennilkor et helfofamt år.
1779.
Ful, Aug. Sept, . 1779.
= ÄV 2Z »A <rM
BN ÖS RAG AS | 8 an. 2 $$ SA I 124 8 Ean. 0 P7 3 9 4
Mar. 1210 6 4 5 9 SRA 0 17.20 fo FF IO PIA daj OMR IR EI I 3 IA Jun, 47 11 2 ZoI Falk FARS 4 RS: 8 Aug. 11 11 9 KI3 5 Sepe, 12 13 3 2 5 9 OM MH 16 "6 I5 14 Nu 2 47 18:2 IQ 11
Debs 6 204. I 17 8
Sum. 92 121 37 37 12 29 4 123 73
Ganfka blid Väne Tidig Vår. ymnig:
Chryfanthemum Leucanthemura. crifta galli.
Trifolium pratenfe.
Hvete hade mycket Sot.
Cantharis fulca. Elater Segetis,
brumata, En Hufyud och Brökye rk, 04
ers Hufvud- : Vindar. ViN Ö 17.333 21 3 23 pu 23 Öar 16 2 10 IT 414 6 7 10 13 312 167 4 vI 13: 2032 2 MARG T NO
168 47 77 ren |
Rhinanthus
Phalena
1780.
216. > Jul Aug Sepe: 1780.
NE Bag Rn Smeg IHulvod-
> 5 SS 2 = 2 Vindar. | | SLAM. ND; Jan. ,.2 pe 2 188 VOR date 120 tg GR SPAR) 30 IG ERT ANAS ålar: 38 14 3. 4 4 $: FEN 6 PSA 2 Näe KO a I II 8 IEC doji i 5: 19: I Se RR HUN. TLL I2 2 TATA RNE Jul. 3 16 I Ko 13--5r105 fyNe Aug. 18: 1 I EN 200 EN 153 Sept, 19: & Z I 17-71 a NE ÖP 3 19 8 2 15 100 0 20 IVou. 4 $i ör 3 2 10678 TOT ETT Ser Ka es ITE RE: 40
red
—A2
Sin. 75 104 ÖJ 47: 5 19 3 158 71 141 60 94
Sommareu vid flutet varm. Årsvåxten knäpp. Saxifraga granulata. Leontodon autum. Vio- - HI tricolor. Agaricus efcul.
Phalena Caja. Mufca Secalis.
Broddmalken gjorde om Höften ftot fkada på Rågen.
Håll och Styng grafferade. 1781.
Jul. Aug. Sept.
1781. om PA 2 < liga ÖRE Än mL 0 = Oo 3 = mä ÖR LILL 10 ANI frön 4 4.13; 0 Mar. 9 3 8-8 3 RN RE 130 3. Ö Maj Ar oRo3 I Fun. 20 5 I Jul, 318 INO Aug. 0 13 SR Sep AR IG 4 IL 4 II (NOV öCTAR 4 > Å i Jean fo ES 6
RM cc 5 Så S. ÖT Ad 6 Sie 4 .$ [2-4 Ne TI. 2 41: Ö 9 4 18 16
19 13
217 Hufvuds Vindar. V. NI Or ÖR SA g 7 4:10 I Bra DR PRI oS IOF «+ 2veTE SIR 13 4.6 9. 49 PV LS ET 14 10 00 ng I (ON Ör 48
Sum, 84 110 50 55 14 12 415475 143 58 89
Varm och klär Sommar; Årsvåxten ganska
fvåg;
Veronica beccabunga. Anemone nemorofas Tragopogon pratenfe hade mycket fots.
Ålnus fjuk.
Scarabeus fAmet. Dermeltes Phalena Juniperella. Chetmes Aini:
Röådfot begynte vila lig.
Os
Betula
piniperdas
1782.
218 jul, Åug, Sept.
us = = 3 3 oa Vindar. SUVI NIO; Jan, 35 O14 5 2 13 TAN AD LI 2 br TSE AG 2 13 LON = LS Mar. 6 5 16 I0 4. TUNN FR Åpr.12 3 10 2 PR 2 ORT 3 Maj. 5 16 5 i 3 gle dÖ: 7 Jum G& 15 NS 0: 83 SD
Ful. 4 13 CE År on dugg 203 LS ÖR ORO Sept. 4 16 SKU NES 13: IN RR NORA NES 4RG 3 10 RIRNIS 12 Nov, P5 41052 : SÖ TTR TKA Dec: $$ 4104 I 10 TORG: OT
Sum, 59 120.011 -44 -7 20-2141T 68-140 53 05
Mycket regn i Aug. Rågen grodde i axen. Hö rutnade på Angarna. Rågen fåddes fent om Höften.
Draba Verna. Vaccinium uliginofam.
Orobus tuberofus. Agroftema Githago. Ra- nunculus acris. Bönderne gjorde anmärkning öf- ver des ovanliga myckenhet.
Gryllus Stridulus drånktes på ångar af myc« ket vatten.
Snuf-Febern gick ej allenaft i Sverige denne Vår, utan öfver hela Europa. ;
1793:
Ful. Aug. Sept. Bie
UR = 308 oc Vindar.
| | Od MN. O
ÄR 173 20108 Ido Rs ed I TI 10. 8 6 Mar. 8 Ir 18 3 PA RS ORONS TA 27 I FS 8 Hoj Tor a 0 3 TAR (FURSTE I 13 | 2 2 er I I Je ET NS 3 I Idö 4 2206 AUDI S LT TIS oro 2114 0 7
SEP TITS ANA T 0 7 22
ERS TSE 6 II 0 [Ne N2N6 72 Tf ÖT fr 9 KR 8 AA ÖA 2 10 00 5
OO HM HH RN OO FR 00 Hb VW s
Sd Sö 108 61141: 13.15 '7 12070.169 63:63 | Sommaren Varm. Ganfka litet Råg och på fomliga orter ingen. Carduus acaulis. Agroftis Spica Venti; Tors | mentilla ere&a. Myagrum fativam. = Enebår | voro til frörfta myckenhet, | | Phalena pavonia. « = = defoliaria. = = = Cceruleo cephala. . I allmånhet anmårktes detta år litet Infe&er, | förmodeligen blefvo Malkarne af förra. årets myckna regn dödade.
Rödfot och Hetfig Feber grafflerade.
1784.
220 . Ful, Åug. Sept. 1784. Re PT AR: SE Hafvod REN SE 3 2 ga Vindar. i ; SS MN Ö Hem 0: 21-03 I 10-02 02 EEbR: (NR 9 10: 74 105 408 "Male. Os TENN Eg 13 8 10 fre, 3 54802 I TMA MAS Maji 0 9 2 I ARR 22000 Nun. 4 20 3 10: Ra dd SO gul sÖ.1A 3 FIA ARR 32 Aug. 815 2 1: G05 SOROS AL SfE: PAR SRA EG I 18 VS SR ORT 38 EG 240 NEN SNODD, TAGA 17 020 ALE FP ATA TA ÅA TRE och IS Sum. 72 101 77 34 8 7 3 198 41 168 61 96
Sommaren Kulen. Ymnig årsvåxt. Euphrafia officinalis, Trifolium pratenfe.
Ahl ocn Alk voro ovanligt fruktbårande,
Papilio Antiopa. = Phalena ilicifolia.
e = - Sinapiss = - = - Salicis. Argus, » = = Dbrasfice,
Hufvud- och Bröftvärk.
1785:
. Aug. Sept. 221 1785.
ST IV
3 > 2, 5 3 3 = 3 Hufvud-
ss 3 = ov 3 3 "Vindar. | SV. N. & Jem 3 14,6 19 4 I4 I 12 Febr, 4 18 4 ALI or od 7 I6 Mar. 12 12 A I 104 14 12 UCI 09 So 4 Ifr2003 14 0 4 IMajel ff a7 3 10012 3 Jum 13 5 2 10. 1153 Il TA RAN 2 24. 6 3 5 12 Aug. 4 20 4503 220 SOS Sem 3 7 3 18.4 108 I
(05 1022 2 180 0157 Nova, 2128 68 FA NTA I IO 2 å Tee a 19 6 2 2
Sun. 73 108 82 39 8 15 2017-50 14004 195 -Vintren Kall, Ganfka mycken Snö. Årsvåxten medelmåttig. Eriophorum polyftachion. "Anemone nhemor.
Lolium temulentum. Gran Sjuk.
Ljung hade likfom mjöl på fig.
Phalxena: arcuana. Mufca Scolopaces. Pha- lena graminis fkadade åter Ångarna.
Hetfig Feber grafferade.
1780.
222 Jul. Aug. Sept. | 1786.
ENS = 2 3 2 ga Vindar.
ft FÅ USS N: 0: Fen 0200 2 13: 6 RO cbr 1203 TN TA EE SE 13,10--5 Mar. 6 TA ET ÅT DR DA MAl TO EL 1 20. OSAR Maji 5 IA 3 ITE ÖRE Jun, 1010 4 110 TINRORG FHalATO I 177 RSA. 3 Ng Hur LIDT FIER) 25 ÖN: AN Sept. 3 17 5 3 fr AS öre 00:07 OO NTT I 27 ÄG Nov. ÖR EINES IÖ SANS BIS BORA LONA 23; 2 RSEONFR
Sum, 84 100 84 71 IO 10 4 203-32 146 65 122 Vintren kall. Stark torka i Junii. Årsvåx- ten på många ftållen fvag. Scabiofa fuccifa. Thlaspi arvenfe. Hieracium pilofella. Pedicularis paluftris. Apis longicornis. Mufca arnice. Hippobofca eqvina. Bladlöfs fkadade Humlan. Rötfeber grafferade.
1787:
Jan.
Febr, Mar. Apr. Maji Jun, Ful. Aug. Sept, OR Nov, Dec.
. Sum, 87 134 65 50 14.10 2 193 62 Litet Snö.
Ful, Aug. Sept.
20 N ga Oo SAME 16'4:.8 456 12 8 9 9 08 TÖS a 5 15 1020 3 15 15 IQ 4 18 2 38 7 INT
ymnig. Trolliaus Europzus. Asgrofiis Spica Venti
Leontodon autumnale. Phalena clorana.
1787.
Ze 04 RES ENG | S. 12 T 19.13 8 I 103 9-. I 14 35 8 I 16 2
I I 1A4t 7
19
4 10 9 2 4 3 15.3 5 | 23 6 6 I 13 11 4 14 9 2 14 4
Sommaren kulen.
223
Hufvud- Vindar. VN. Ol 12.6 10 10.6 3 12 9 5 IT 9 8 nn 40 10. fr 3 19 2 5 1003 13 4 7 05'9 12. O 10 10-14 153 71 79 ' Årsvåxten
Orobus tuberofus. Papilio Urtice
= RUMILISA > sc ss Malye. Libellula puella. Chryfomela Hyofcyami.
Kikhofa om Våren.
1733.
| 224 Ful. Aug. Sept.
FEN = 2 2 Vindar.
; ; SÖN. NO: Jem 3 IA 7 47 SNR WeOK. OäR I IOPLI 2 NM 20ÖNERAAONN svlar. 9 2 1414 I 10), 50 JE 4 sÅpn: rer OCET3 1 18 200 Dr ÖGE Maj: 13:-0' I 1: 2 SCIOrL SL 10-15 Jun, AI: 3 23 ANG Ful. 15 TA 25 TORN IE Aug, 2 22 5 2RT 18 ATTORL. Ae Sept di12 ok 100 FA 22 Dä: 4, 7139 I Oc "301 OR Nous 3-8 RIGG 2 I NG RS Den” Ar LN23NE3 Eu OYTITT TA RT
Sum. 70 96 90 43 11 16 2 174 80 147 95 44
Vintren' kall, mycker Snö, fom i Skogar något låg qvar den 21 Maji. Stark hetta i Jan. Arsvåxten medelmåttig.
Polygonum perficaria. Euphorbia heliofco. Podura nivalis. Bladlåöfs förderfvade Humlen.
Kikhofa, Håll och Styng. Bofkaps-peft, på några fällen.
1789:
Jul, Aug, Sept. 326 1789.
o om = 3 3 S 3 2 S S Hufvud- ce 3 SN SA Vindar. Soi 5 So MIN Ol Häng Oj 2505 I 23 NIOR ÖT OMS VID Se dp äg Re I 10-715 0 0 Mar. 8 107 TÖRSTIG I Jpra TOO. An ÖSTE TION I Maji 10 16 Abo ir I 10 180 fun. 8 16 4 2300 ASA Jul... ArI0 10 25 1200 706 Aug. 2 16 2 9 33 ÖS IOC Sept. 17 fl IOn. ILS 3 OR. I 17 2 1j 18 I 12 INOUd: ATI OC ÖL IT 6 7 ANOR
er. 5
a
Sum, 58 143 66 39 29 12 3 205 154 69 111 41
Vintren kall. Mycken Snö. Sen Vår, Ymz nig årsvåxt. Trågårdar hade mycken frukt. | Spergula arvenfis gjorde om Höfien Råg- åkrarna gröna. Manga Grankottar, och Ollon. Elater tesfellatus. Culex pipiens. | Phalena Stificalis. Mufca puwmilionis , åt up hålften Kornet.
-Koppor, Hetfig Feber.
: 1790:
226 Jul. Aug. Sept. 1790.
A
FAR Eg Hafvad ca 3 2 330 Vindar.
: SEM. NO:
RETT SOA 3 SR Sa SÖ Igor: 53 O-70 FÖ g 3 TEGS Wars SÖ O FASO
Apr sr FT FR 14 I INRE LT ST I 201200 Jun. 417 BIE 8 aDe i 4 Ful. 21 4 TORRA 2 Aug TI TT. 3 SÄ & SR ne a SEG Söpts > 37 6 4 ITS OSR6E. 6 LTTE fr 3 OO GA AO SLY GL ERTE SYST AN DIN 5 16.014 26 ICE RAA 2 BE rat 3 > Me
Sin; 43 125 54-48 1124 4 123 124 117 77 47 Ingen Vinter. Litet vatten am Våren. "Som- maren och Höften kulen och rågnagsktig. Årsvåx- ten gaflitet i Skeppan. Trågårdar hade litet frukt.
. Draba Verna. Orclist maculata.
Hafren mycket brand. Humlen förderfvad af Blaclöfs.
Papilio Antiopa. Apis Mufcorum. Vefpa cra- bro. Libellula nebulata , for från Söder ät Norr den 2 Jun. i få ftor myckenhet , at Solen nåltan förmörkades.
Ickornar ovanligt många, gingo fram til Går- dar och in uti hufen. Råtter: och Möfs til ftor myckenhet , fkadade Såden på åkrarna och fedan i hafen. Bi lämnade få Svårmar, och hade gan- fka litet Honung.
Froffa, Kikhofa, Hetfig Feber, Koppor.
An-
HUD AB UD ON ket Ma ov UR
r «< XX”
Jul, Aug, Sept. 227 Anmärkningar.
Försenad anmärkningar , fom jag intet annat vet, ån at de åro nya, och fåledes ånnu ganlka ofullkomlige, fordra fördenikull mång- årige, noggranna och flitiga obfervationer, för at hinna til någon förre grad af vifshet, huru god och helfofam , eller fkadelig och dödande hvar och en flags våderlek år uti Djur- och Våxt-Riket.
Om Våderleken intråffar lika hvart 19 år, få bör -man i anledning af deffe påbegynte an- mårkningar utröna, om famma Sjukdomar uti Våxt- och Djur-Riket hvart 19 år graffera , fam- ma Örter florera och famma Infe&er göra fkada.
Hvad Åfkedunder angår, få td ar äv mycket med 1757:
Man finner huruledes det föregående åre t ofta lågger grunden til det påfål jande hvad mifsvåxt och fruktfamhet angår, fåfom 1779 var mycket regn i Maji, hvarigenom de Orter fom då blommade, togo någon fkada, och ej kunde låmna många mogna ÖR er 1780.
Somliga år infaller förfta hettan i Maji un derftundom i Aug, hvilken blir antingen gyn= nande eller fkadlig för de örter, fom de måna der hålla fine bilåger. Infe&er, fom vid famma tiliållen åro Malkar , hafva då CH behagelig tid,
År Se es Rågen fent och utt våt
ch kall jord, fom förde en var orfaken, at det blef milsvåxt af famma Såd 1783.
Til at undvika vidlyftiohet, år allenaft In= fefternas namn utfått, når dena Ikada de göra, är allmånt bekant. ;
j P 2 | Få
228 Ful. Aug. Sept.
På denna ort, (Skara Stift) år den anmårk« ning gjord, at efter 1782 , fom var et kallt och 'regnacktigt år, icke få många Infeåer varit fynli- ge, fom de föregående åren.
Man fer fåledes, at varm och klar våder- lek, lågger grunden til deras förökande ; men kall och rengacktig något bidrager til deras förminfkande.
Desutom år bekant, huru Ichneumones
(Stjert-flugor) hålla Jämnvigtibland Infeå&er , få- fom Hökar ibland Foglar. Ar 1786 voro ganlka många Malkar til Papilio brasficz, fom nåftan upåto Kålarna. Så- : ledes hade man bordt år 1787 fe millioner af dem på famma fållen, men få hånde icke, utan Kålarne låmnades i frid, emedan fkade-djuren, af tre nu bekanta flags Ichneumones, blifvit förminfkade.
Pe ee Er
Anmärkningar, Vid Hvita Myrans (Termes L) Bftoria ; Af 0. SWARTZ
rea Underverk i Naturen åro ftörre ån de minfte. Med fkål beundre vi Biets förtråffeli-
ga hushållning ; Myrans arbetsfått och flughet3”
Getingens Byggningsfnille; fammanfåttningen af Spindelens väåfvar; Myr-Lejonets förfigtighet; Troll=
a
jul. Aug. Sept. 229
Trollflåndans giftermål, och tufende andra fa- ker i Yrfånadens Rike.
Vårt tidehvarf har til des heder varit rikt på uptåckter i denna dolda och ej fällan för- acktade del af Naturens kännedom.
Men deffa fkola icke tryta för tilkomman- de och lika forfkande åldrar. Huru ofta finne vi icke, at blott hafva hunnit i förhugan af Naturens helgedom.
Knapt mer ån 10 år fedan updagade Hr. OMEATHMAN, Englåndare til Nationen , det för undransvårda förhållande af etredan långe, men nåltan blott til namnet kändt Slågte af Infe&erne, Indiernes plågoris, den Hvita Myran.
Detta flågte, vår LInnés Termes, förekom- mer mera flerfaldigt i Africa ån i de öfriga de- lar af den varma verlden "): det år ock dår de förfta fanna underfökningar blifvit gjorde.
Hr. SMEATHMANS minne fkall tackfamt be- varas af den 'naturforfkande efterverlden , då ytterligare rön [kola bekråfta hans uptåckter, fom redan hafva prydt den 71i1:Ra Volumen af den Engelfka Kongl. Societetens Handlingar.
Den (kall åfven med erkånfa påminna fig en grannfynt och alt för tidigt faknad Könics
P 3 må:
+) Det har tid efrer annan mer och mindre tydligt
blifvit omtaladt af Oviepvo, de la CairtreE, RocHEFoRT,
£ Du TertrRE, Dareer, Korpen, Bosman, LaABATt,
HuGcuHEsS, LiGon, KÄMPFER, SMITH , SLOANE , ADAN-
son, CHANVELLAN, Moor, Browne, LonG, Fors-
KÅL, SPARRMAN, De Geer, Fasricivs, och Vv. Linné,
fom icke hann at lefva til Hr. SmeatHMans återkomft
från Africa, Des upzgifter finnas förträffeligen upgifne
i Transa&, R, Societ. 1781, p. 139. Tab. VIL VITT, IX, X, |
230 Fil. ANS SSepE
måda at under fina Malabarilka refor uplyfa deffe djurens dolda Hiftoria ”'Y. :
fven fjelf har jag mer ån ofta i Weftin= dien fått beundra Hvita Myrans lefnadsfått, det flagets, fom på Americanfke Oarne kånnes un- der namn af Wood-Lices ; White- Ants , Poux« de Bois och Fourmis Blanches. |
Likt Biens och Myrornas , utgöres deffe Djurs Samhålle , af flera fårfkilte arter, be- fåmde til fina fårfkilte förrättningar.
Således finnes dår en Monarchinna, hela Satmhållets gemenfamma Moder, en eller någre få Hannar , Rörfa delen Arbetare , och et min- dre antal Soldater. |
Arbetarne åro nåft Soldaterne de minfte til Borleken, mångfaldigt mindre ån Honan. Deffe bereda den underbara byggnad, inom hvilken famhållet döljer fig, de anfa de fpåda fofiren och upvackta den allmänna Modren.
Soidaterne (få kallade af SMEATHMAN) åro mårkeligen fkilde från de förra i fkapnad, och mindre talrike fom I til 10. Deras göromål fynes vara at i ordning ftålla de förres förrått- ningar famt anföra dem, 'och möta våld med våld.
Hannar och Honor åro åfven från de före= gående mycket åtfikilde och flere gånger flörre; "de åro 1 början både vingade, och kunna icke för ån de blifvit för et Samhålle utvalde, får- fkiljas.
På en vifs tid af året (i början af regnti- den) tråffas deffe vingade kråk i for mångd inom deras boningar; men fnart låmna de dem;
kan
+) Befchåffrigungen d. Berl, Gef. Naturf, Freunde IV, Band, p, I. Tab, I. |
Ful... Aug.. Sept 231
kan hånda, at de råna Hannarnes öde i Bi- flocken, at med våld utdrifvas ; Man finner dem då 'oråknelige fvårma Öfveralt, och omfider vinglöfe, förgås genom mångfaldiga olyckor , ej olikt Flog-myrorne, fedan giftermåls högti- den uphört. Endaft någre få hafva lyckan at öfverlefva fina öden , och håndelfe-vis blifva de bevarade af någon Ukfölvande flock arbetare , fom hylla dem och i obegriplig haft bygga . dem hus, och fåledes grunda en ny Colonie.
Om mer ån en Hanne inrymmes 41 hufet tillika med Honan, kan jag intet fäsa. Det är vifst at bland villa flag, ej mera ån en enda af hvardera finnes"). Uti de Wefundiflke Triå- Myrornas Stackar tråffar man likfom flera Sam- hållen i fårfkilte afdelningar, och Fr af deffa åga fin Hona,
Denna åter, blir-nu mera ökänd ån någon af de andra. Inflångd på fit eget ftålle i bonin- oen, fynes hon kort efter valet, hafva hållit fitt Bröllop, och undergår fnart en förvandling eljeft rar och fålfam i Naturen; det år endalt ' den under huden innåftlande Loppan och Cochenillen, fom följa famma fedvana. Den ba- kre delen af kroppen, CAbdomen) börjar fnart at utvidgas til en få ofantlig omkrets, at en gammal Hona kan åga den tufende gånger ftör- re ån det öfriga af des kropp. Den får då en aflång fkapnad, och fylles: med oråkneliga ågg, fom flåppas med förunderlig : (kyndfamhet ÖL Deffa ågg bortföras i famma öÖgneblick af
RR PA Hos
Sea? CS FRAASTAERAARNNARERT ET RETT AA
<) Termes bellicofus, SMEATHMAN,. 2) Hr SMEATHMAN har råknat 60 i minuten,
232 Jul. Aug. Sept.
Honans talrika betjening, arbetarne, til når- liggande Kamrar, dår de klåckas och upfo- firas, för at fedan omfider deltaga i Samhållets yrken.
Alla flag af detta Slågte fynas icke åga et lika Byggnings-fnille. De bygga icke alla med famma ordning , förmodeligen år den mera um- gångelig för fomliga af dem. En del bygga i högfla tråden, andre djupt i jorden, andre of- vanpå denfamma. ' Byggnaderne få efter olika flag fårfkilte utfeenden , antingen klotformige, eller like pelare , andre fom ftora högder, om- gifne med pyramider eller torn. ;
Byggningsåmnena åro åfven olika, ån fvart Lera, ån röd jord, ån trådpartiklar, famman- fogade med gummiga och fega trådfafter. Defa ämnen åltas i Djurens mun , och med någon våt/ka, fom utfilas från deras kroppar, klibba tillammans och utgöra en kårdnad maffa, innan- til formerad på mer och mindre konftigt fått.
De åro at anfe fåfom de farligafte grannar, hvilka på kort tid förtära alt inom hus, dår de kunna' inkomma , åfven fom hufet fjelft.
Vid deffa förödande företag vifa de lik- fom den förfia förfigtighet. Upföre bjelkar från grunden af de bebodde hufen upfiiga de under tåckte gängar, fom de fjelfve, af famlad Lera, jord eller trå-imnen formera, och under detta fkygd genomfråta, långs efter trådfibrerne, ånda til toppen af hufet , men låmna altid ytan ofkadd, at de få mycket fåkrare kunna fortfåt- ta fina fröfverier utan at uptåckas. Således gå de ofta höght på taken, och dår formera fina
nå-
Ful. Aug. Sept. 233
nåften. Oförmodeligen finner man omfider bjel- kar och ribbor få förtårde, at de blott med lindrig föt omkullfalla eller aibrytas. 'Åfven fom utdödde, eller döende tråd i fkogen, til hvilka 'de göra fina minor, och aldeles för- tåra dem inuti, men genombåra icke barken. De röra dock icke de frifka Tråden, utan år det klart, at deffe fkadedjur åro åfven beftåm- de at fortkynda uplåsningen af fådana våxter, fom redan lefvat fin tid, och fom eljeft fkulle genom et långfamt förfallande vanfkapa jordens yta. At de på et få behåndigt fått veta at be- tåcka fig (ty de fynas fållan i dagen, utom då de vingade kringfpridas), fynes vara en fårde- les förfyn för flågtets bibehållande. De mång- faldige flags Myror hvaraf de varma Climater- ne Ötfverhopas , åro deras affagde fiender. De mörda dem utan fkonsmål. Och utom af dem, jagas de af talrika Odlor, Foglar och flera In- feå&er, fom finna dem en utvald föda, ej min. dre ån viffa folkflag få i Africa fom i Oftin- dien. Ju talrikare et flågte finnes i naturen, defto flera medel åro förordnade at hindra des öf- verlågfenhet.
Ehuru jag i anfeende til Hiftorien om Trå- myrans hushållning , ej kan tilråkna mig hedern af en ny uptåckt, likvål fom den vanlige Weft- indifke Termes hvilken jag efter Hr SMEATHMAN vill kalla Ärborum ”), ej hittils varit hvarken fullkomligt na "eller teknad, får jag hår- jämte den åran, at des kånnemårken upgifva:
Ps DE:
MOSSE STETSON SRA OSS TTT ve Rave
x) Undertiden finnes äfven deras päften på afftånd från Tråden,
234 Ful. Aug. Sept. DESCRIPTIO. Mares &I Fenmine.
Longit.a capite ad apicem alarum Lin. 4-5, a capite ad anum — Lin. 3.
Caput ovatum. Frons convexa, villis raris pu- befcens , pallida 1. fufca ;, nitida.
Oculi magni, prominentes, nigri, nitidi, reti- culato-punéiati.
Stemmata I. punäa oblonga duo ae ad latera anteriora oculorum.
Punb&um imprefflum fubdiaphanum in mekliG frontis.
Antenne cavitati fub oculis inferte mornilifor- mes: articulis 15 - 16 &qualibus, fubhirtis, fubrotundis, primo ovato.
Lobium convexum , apice rotundatum, carno- fum.
Maxille fub Labio 4 dentate : dentibus linea- ribus, acutis, incurvis, ferrugineis nitidis ").
Palpi fub maxillis, duo ad latera utrinque; ho- rum duo fuperiores , divergentes, fubinflexi, labio paulo longiores, articulis $ elongatis hirtis; duo inferiores bafi approximati, collao inferne propiores, porre&i, 4-articulati.
Collum breviffimum.
Thorax cylindricus , fegmentis tribus margina- tis inbricatis femirotundatis antice retufis teåus. Sesmentum primum fcutelliforme mar- gine hirfutum ; dua reliqua alis tea medio
CcOncavVa. Plice
+) KöniG har oblerverat 4 Käftar, eller 2:ne mindre nedanföre de flörre, Befchäffr, d Berl. Gef. Natf, Freunde 1, cit,
Ful. Aug. Sept. 235
Plice laterales retufe , quibus fulciuntur
ale. |
Ale 4. due ad latera fegmentorum utrinque in-
— ferte, bal attenuate, apice rotundato-ovato, margine exteriori craffiori ; plane, hyaline |, obfcure I. fufce, 'reticulato-venofz, corpore fere' duplo longiores, décidue.
Abdomen 'ovatum I. oblongum; fuperne feogmen- tis 10. fubmarginatis hirtis, fabtus tantum $. fed latioribus, verrucis duabus minutis ad latera Ani obtufi.
Pedes 6. Quodcunque par fub fingulis CT tis Thoracis,
Femora tereti compreffa, hirta.
Tibie longitud. femoris, lineares, hirte.
Tarfi 4 articulati: 3 primis fubrotundis ; exti- mo longiore ungue adunco terminato: altero ad bafin tibiz ere&o.
Femina Gravida.
Longitud... Lin. 5 — 6 lat. 2 — 3.
Ale nulle fed fquame I plice triangulares retu- fe ad latera fesmentorum.
Abdomen "Thorace 5 - 6xies longius oblongum feomentis diftantibus marginatis ferrugineis , fubtus 5, concoloribus latis.
- Neutri. . ay) Opificiarii. Longitud, Lin. 2.
Caput ut in precedentibus , fufcum, Linea pal lida tranverfali & altera a medio ad occiput longitudinali.
Oculi vix ulli, nifi Pun&a duo convexa brun« nea, nitida.
Stemmata vix notabilia.
An
Å
236 Ful. Aug. Sept,
ÅAntenne articulis equalibus 14.
Labium magis declive , tuberculatura antice rotundatum.
Maxille parve, ferruginee, nitide.
Palpi ut fupra.
Thorax fubeylindricus fegmentis 3 minimis.
Ale nulle nec plice laterales.
Abdomen ovatum , fegmentis 10, inferne 5 — exalbidum , diaphanum.
Pedes ut antea, fed minores.
b) Milites. Longitud. » 13 Lin.
Caput fubrotundum magaum atro ferrugineura nitidisfimum , corneum, antice rofiratum. Rofiro concolori acuto porre&o longitud. > Ccapitis, diaphano. |
Oculi & Stemmata omnino nulla,
Antenme ad latera anteriora capitis , roftro slongiores, articulis 10, fubrotundis hirtis, primo crasfiore.
Maxille minutisfime vix difcernibiles ad ba- fin roftri. :
Palpi fuperiores 4 articulati: inferiores bre- viores, artic. 3 oblongis, hirtis. :
Thorax brevisfimus, abdomine multo angu- fior.
Abdomev & pedes ut in precedenti.
Color corporis pallidus, fuperne fufcus.
Anm. Man finner åfven i Stackarne un- dertiden et ftort antal, med ånnu ofullkomliga eller outvicklade Vingar. Deffe hafva vanligen en blekare fårg.
Hvad
Ful. Aug. Sept. 237
Hvad Arbetarne och Soldaterne angår, tvif- Jar jag mycket, om de någonfin undergå någon förvandling, ej mera ån Neutri hos Bien och I Myror ”).
| Den olika fårg fom Flog-trå-Myrornes vin- gar hafva, åfven fom hela kroppen, antingen | blekhvit eller fvartacktig, torde hårröra af ålder och kön. Uti deras nyfs befkrifne delar har I jag ej kunnat finna någon åtfkilnad.
Bland de det Wefindilka flaget tilhörige Arter, har jag ej tråffat någon med de både af De GeEeR ”") KöniG och SMEATEMAN teknade utftående kåkar, utan i det fålle den fift under namn af Soldater beflkrifne Arten, fom tydeli- gen [kiljer fig ifrån de öfrige med fitt framman- til utitående fpitfiga Hornacktiga fnyte. KöniG har ockfå teknat en fådan, men under namn af fårfkildt flag eller Termes monocteros"”""). SMEATH« MANS figur på en få kallad Soldat af Termes arborum Ht), tyckes åfven gilla mitt påftående, men figurens otydlighet, jämte hans fullatigande vid den korta befkrifningen af detta flaget, gör at jag ej med fåkerhet kan anföra honom. I det
fäl-
”) SMEATHMAN tior åter at de verkel, förvandlas, men utan giltigt (kål, Han fåger fiu Soldat af Termes bellicofus vara et fteg nårmoare fin follkomilighet fåtom flörre än arbetarne, Min dåremot år mindre, måtte fåle« des efter hans tanka, vara et mindre fullkomnadt Infc&, hvilket motläger fig fjelfr. Artetnas fkiljacktighet tyckes ock icke flrida 'mot naturen, Man kan ju af Biens och Myrornas igg igenkånna Sexus och Neutri, 2) Mem, . des Infe& Vol, vij. p. 51. 7. 37. Men > fom Au&orn haft fina fpecimina från Surinam genom ROoLANDER, lå ger det mig anledning at tro det flera flag finnas under Weftindifka Latituderne. sx) Befchäfft. d. B. G. N. freunde I ce. T, I. f. 11. T) Transadt. R. Seg, I, €, Tab, X, £ 24.
938 > fal Anp. Sept. '
fålle "har jag velat, för at åfven bidraga til uplysning af hela Slågtets Hiftoria, låmna hårjäm- te Tab. X. fiourer på de arter, fom endaft tilhöra Termites arborum , fådane fom de mig förekommit.
Men ånnu tvånne Anmärkningar rörande deffa Kråk. I Weftindien brukas at håmta deras nåften, fulla med fine inbyggare, til för — da för Gås- och Ankungar, fom begårligt förtå- ra dem, men, fom förtienar at nåmnas, med fårdeles och troligen dem medfödd noggranhet, undvika alla de fmå fvarthufvude Soldater , åtandet af hvilka kulle kofta dem lifvet, helt man fåger at defle då fåfta fig i deras inålivor. Detta kånna åfven Negrerne och kunna utmår- ka dem, åfven fom Honan, den de fåga vara mycket fålfammare ån de öfrige.
Uti de inra iholigheterne af Tråd-Myror- nas nåften tråffas ibland, den få kallade tvåbho& dade eller Silfver-Ormen (Auguis Lumbricalis. L.) é fom förmodel. år i båttre förRånd med fitt fälls fkap, ån vanligen Ormar i Myrftackar.
Taobellens X Förklaring.
. En bevingad Trå Myra i vaturlig ftorlek,
. Denfamma flera vånger förftorad. ;
. En Trå Myra med ännu hopvicklade vingår i naturlig ftorlek, |
. En bördig Hona i naturlig ftorlek.
. Denfamma ftörre gjord.
. Hufvudet af föregående framtil vifadt, mycket - förftoradt, -
. En arbetare i naturlig ftorlek,
. Samma ftörre gjord,
Des hufvud på nedra fidan fedt med Kåkar &c -
10. En Soldat i naturlig ftorlek.
11. En fådan mycket förftorad,
12. Des hufvud, många gånger ftörre gjordt.
Fig,
PE
Ova då
rr
Om
Ful. Aug. Sept. 239
Om Ångars delning efter bördighet; Er af ZACH. Z. PLANTIN.
Om (TaB, IX. Fig. Z). Rebiangelen DM vore en Ång gcometrice ajmått, hvars bördighet år flarkaft vid DH, Jfamt i et jämt aftogande emot CM, hvarefl den år fvagafl; få begåres, at denna ång fkal delas imellan tvdnne, efter en gifven proportion m: n.
Git, at ången år afflagen och at gråfet vore jämt utbredt, fåfom det fallit för lian , öfver hela ängen , farit at DA år gråsmaflans [ödråtra högd vid DH: och lika få BC lodråtta högden af grålets tjocklek vid CM; få år klart, at ”bördig- heten vid DH förehåller fig til bördigheten vid CM, fom AD: BC, famt om Prismen ACFM fullkomnas, at detta Prisma föreftåller den afflag- ne grås- -maffan , fom fkal delas efter den gifna . proportionen, me Nn.
Sammanbind A med C, drag ifrån B en -med AC parall; linea, BP, hvilken råkar DC, utdragen ifrån C , uti IH och fammanbind A med P, famt förl lång AB .DP. til des de Ta uti E, fkår DP- uti G, få a DG :GP:: STeOr LE=/DExEG, det år DE: LE::LE: GE. Så låt Planet LR parallelt med Planet BM eller AH, ge- nom Ikåra Prismen DS; få kall bevifas , at Pris- men AK (- den enas Prism. OM (-den an- dras del af hö-maffah) :: m: n.
(a) Emedan BP år parallel med AC; få är A ACP = AABC, och når AADC adderas til båda, blir AADP = = Trapezium ABCD.
6) Ef-
240 Ful. Aug. Sept.
b) Efter AADE år likformig med AOLE , famt DE: LE:: LE:GE (perConftru&ionem) målhe AADE: AOLE :: (DE :EG ::) AADE : AAGE , hvadan AOLE-AAGE och når det gemenfamma Tra- pezium OWGE tages bort, år ALVG=AAWO, famt når Trapez. ADLW adderas til dem bå- da, blir
ce) Trapez. AOLD = (Trapez. ADLW Ii sAWO-z ADLW + ALWG = ) AAGD ; och fåledes
(d) Trapez. OBCL-= (Trapez, ABCD — Trapez. AOLD = AADP-AAGDz) AAGP (Moment. a, c.); och följakteligen
(e) Prism. AK : Prism. OM :;: (Trapez. AOLD [ZAAGD, momentec]: Trapez. OBCL [=SAGP, moment d1]:: [DG:GP::]) m: n. Hvilket (kal göras. ;
Tillämpning. Låt DC = 100, AD (fom betecknar ångens bördighet öfver DH) vara = 4 och CB Cbördigheten öfver CM) vara fom 3 : 1 (::m: n); få följer deraf, at CE= 100 (ty efter BC år, per conftr. parallel med AD, år AD-BC: DC: : BC : -CE) ;.cat CP = 40 - (emedan sAD:S DC: BECK); at DP=CRCHEP=):T)0: at DG 112,5 (TymjarmsiDPR:DES atP6S 37,5 (efter mi n:: DG: GP);:at DE = 2o00(Cty AD - BC:DC::AD: DE); at GE=(DE-DG= 200:- 112, 5 =) - 87, 13 at EE = (DEXEG
KSdO RAG =). 132, 2875055 2t:ECE(LE-
ÖN 132 AR TA0 - 100) 32 287565; at DL-=
(DC = CL = 100 - 32,287565 =) 67,712435 3 «
famt fluteligen, at LO = 2,0457513 (ty AD:
NR EN
Jul. Aug. Sept. 241
AD: « LE: LO; Hvadan Prismen AM >= JEEE
(av AD + BC xDCx DH=E4 Fö = + 2 KIOO X 40) 12600
— Prism, AK + Prism, OM = - (AFI +LO x DL xDH
+ LOT BC & LCx DH 4F20457513 x 67;712435 2 ERE |
VD
MEN 40 TE RT x 32,287565 Xx 40 =) 900
FT 300 nårmaft.
H
FOR:
FÖRTEKNING
På de Rön , fom åro införde uti detta Qvartals
Handlingar.
IL een. angående det få kallade Man: na Foliata eller Manna di Fronde ; af ADOLPH MODEER a - ö
2, Befkr, på några vid Umeå fundne, okinde Ar. ter ibland SKA Daggarnes af DANIEL ERIK NIEZEN « E
3. Jupiters betäckning af Månen den 7 April 1792, obferverad i Lund ; af ANDERS LIDTGREN
4. Månens förmörkelle d. 11 O&ob. 1791 obferve- rad i Lund; af AND, LIDTGREN e
5. Sol- förmörkelfen d. 4 Se 1791 obf. ar JOH:
TÖRNSTEN
6. Anmärkn, öfver Biens byggnadstått; of Bar, CARL GUSTAF ADLERMARCK 5
>, Befkr. på en Snö-Plog, fom fkjutes af Oxar fram- för fig ; af JOH, ABRAH. GRILL ABRAHAMSSON
8. Om Rhabarber-Rötters torkning ; af ED FRE. DRIK EHRENSVÅRD -
9. Anmiärkn, öfver de Örter, fom til ftor mycken- het vifla År florerat, och öfver de Infe&er, fom varit mäft fynlise famt mer och mindre gjort fkada; af CLAS BJERKANDER
10. Anmärkn, vid Hvita Myrens (Termes L.) Hi. ftoria ; af OLOF SWARTZ .
II, Om Ångars Delning efter deras Bördighet ; af
ZACHAR,. Z. PLANTIN -
fid, 3
228
239
AO
py eg fra mn ==
| AJ ” - ? R z g RO
ormen svg ANUS
SA
Manraunv.
225
RN
MÖR,
larnes millanrum. C. Hexagonernar
Rn larnnununmua NN
pun iso VEAN TU ETT
a
uu
SA
VI
ILL ING AT
lt mn
Mrtie
rasen
+
clarnes Centra. & C
——— LL SIN
än Gö
ere.
vyn
DR
if
FA
r
3 D
G
ME jod a a SÅR Lå an 0?
fv
7
NKRNNRS
nd HG Sculpsit
KONGL. Vädkkekars ACADEMIENS
NYA HANDLINGAR,
FÖR MÅNADERNE
OCTOBER, NOVEMBER, DECEMBER. ÅR I 79 2. . Br dolor oo oo «& PRESES
Herr BAR. CARL DE GEER,
Kammarherre.
KEEL
Inledning til Kunfkapen om MASK: KRÅKEN i allmänhet ”Y; 2 Claffen.
Odölgde He > Gymnodela,
m man icke tager Se Odölgd i en altför " vidftråckt eller alt för infkrånckt bemår-
FN ; | Q kelfe,
Fer on
+) Se det föregående uti K. Vet, Ac, Handl, II Qvert, 1792:
,
244 -—-Q&. Nov. Dec.
kelfe, få kan det aldeles låmpas på de'til den na Clafs hörande mafkkråk; de kunna fågas va=- ra det i flera affeenden. Då de dölgde majfkkråk antingen i anfeende dertil at de finnas dölgde i de aldrainnerftia delar af djur och växter, elier i anfeende til deras oåndeligt ringa florlek kun- na fågas vara dölgda: få uppehålla de Odöigda mafkkråken fig altid på fria rum, vare fig ock : inom djurens kroppar; de åro få at fåga ome- delbarligen til, når de dölgda mafkkråken , då de fkola framkomma, fordra åtfkilliga förutgångna föråndringar af de ting, dår de viftas. I jämfö- relfe åter med alla de öfriga Claffer, kunna des- fe i fråga varande mafkkråk ockfå vål kallas odölgda, ty de åro utan all den beklådning fom antingen ovindade Skalkrék, eller Snäckor, Mufsa lor och de växtliknande mafkkräken åga. De kän- netekn hvarmed de Odölgda mafkkråken i allmån- het, det år hvarmed deras Clafs fkiljes ifrån alla andra, beftå deri: at de åro edölgde, frie, oförente, obetåckte och omgifne med en omedelbar låderlik eller blöt hud, hvarifrån de icke kunna fkil- jas utan at flås; eller fom det på latin heter A- nimalia manifefta, libera, fimplicia, nuda: cute coriacea aut molli, propria, induta. Denne Clas- fens latinfka namn år håmtadt ifrån Grekilkan, fammanfatt af Gymnos naken eller obetåckt och dålos tydelig eller odölgd.
UA
v. LInsné och alla fom fölgt honom, hafva gjort af de odölgde mafkkriken 2:ne Claffer eller fårfkildta hufvuddelar; den ena år af be- målte Författare kallad Juteflina, innehållande
nak-
I Å
OR. Nov. Det, 34$
nakna och enkla mafkkråk, föm tyckas vara us tan några ledamöter; den andra bår namn af Mollufca, fom alle hafva Inteftinorum kånnetekn, men åro med åtfkilliga mårkeliga ledamöter för tedda. Dock, når man efterfinnar en få liten fkilnad dem imellan, når man Öfvervågar at de tilflammantagna och jämförda med de öfriga Claffer af mafkkråk , juft af naturen åro uttnårk« te fåfom hörande till en Clafs tilhopa: Så år det få mycket mindre nödigt at multiplicera Claffernas antal. BrtumEnBacH i fin Handb. der Nat, Lehre p. 409, lår varit den före fom ins fedt deffa fkål och derföre gjort af merberörs
de kråk allena en enda Clafs, fatt namnet Mo/l: ufo, fom han dera fatt, icke til alla få aldeles
år låmpeligt ; icke heller åro de af honom upgif- na kånnetekn nackte weiche Wirmer , tillråckeliga ernedan de åfven kunna låmpas på de dölgda mafkkråken. Och faft han förklarar eller tillåg« ger die fich theils durch Zahlreichere Gliedmafsen, theils durch zufammen gefeiztere Eingeweide, von den 800 phyten ausszerichnen: få år hvarken fuperlativus nås got tilråckeligt fkiljetekn, långt mindre de ine vårtes delar, dem få hafva. tilfälle at underfös ka. Scoroti i fin Introd. ad Hift: Marin: 37 2, har varit af famma tanke, at antaga blott en enda Clafs under namn af Helminthica med käns netekn af Animalia frigida, apoda, pleraque niuda, tentaculata €T mutica, texture firmioris magisque | Men defina Clafs har han åter gjört få vidfråckt, at han ockfå derunder upfört de vitliknande mafkkriken. Om Clafs-namnet kan man fåga det famma fom nyfs förut, emedan joke ålle åro Helminthoi; kinnofekncki so. alla
Q 2 tves
240 Oc. Nov. Dec:
tvetydiga eller fådana at de kunna låmpas på. många flags malkkråk af andra Claffer.
ET
Betråffande de Odölgde mafkkråkens under- delning, få har, då man undantager en och an- nan förbåttring, hvarken andre Vermiologer: el- ler den fkarpfinnige MuritcEr kunnat upfinna nå- gon båttre upftållning ån den v. Linné upgiftvit. MuLLer nyttjar dock råtteligen namnet Helmin. thica i Rållet för Jateflina, på det man icke måt- fe af namnet tro at de alia finnas inom dju- rens inelfvor, hvilket icke heller varit v. LiIn- Nés mening då man fer på hans förklaring Öf. ver famma ord i S. N. XII p. 1069. ScoPou lår vara den ende, fom något når grundeligen fökt finna en annan upfålining. Han definierar de odölgde mafkkråken med Nuda, nullo involu- cro obteAta; hvilka han åter fåledes fördelar:
Brachiata corpore ramofo.
Cirrata oxe fingularibus organis f. papillis infiru&o.
Mutila Brachiis, Cirris & tentaculis deftituta.
Tentaculata organis peculiaribus, retradåilibus, cephalicis inftruéta.
Ehuru fkön denna underdelning fynes, få före-
komma dock vid bruket deraf åtfkilliga fvårig-
heter; vi fkole, til undvikande af vidlöftighet,
endaft anföra et eller annat exempel.
ÖT ITA
Af MeDusa til ex. åro en del Brachiate, en
del Tentaculate och en del intetdera. LUMBRICUS fom
I
Och Nov. Dec. 247
fom föres til Cirrata, har ganfka fållan. några cirri, och papille åro inga cirri; de åter fom haf- va cirri åro ftåldte längs åt kroppen och åro fnarare fenor at hjelpa fig fort, men aldeles ic- ke några ledamöter at gripa något med, fom år egenteligen cirrorum egenfkap,. På de flåfte fom egenteligen åro tentaculata , åro tentacula aldeles ” ofynliga då de åro döda, och den fom föker at lära kånna mafkkråken år icke altid få lyc- kelig at få dem lefvande. Jag har budit til at håfva deffa och flere olågenheter, fom ligga i vågen för et låtteligen brukbart och tillika na- turligt Syftem, och jag har nåftan mifstråfat, at kunna gifva någon båttre upfållning, ån den fom v. LInné och Möärrea redan utfiakat. Icke defs mindre har jag vågat at gifva denna Clafs
2:ne upftällningar: endera torde blifva antage- lig. I anledning af hvad fåledes ofvan (6 2. f.) bitfvit anfördt, dele vi de Odélgda Mafkkråken o1itvå Ordningar, nerol. Tarmliknande mafkkråk (Hel. minthica ) och Mångformliga Majkkråk (Alloidea).
d
De flåfte odölgde mafkkråk uppehilla fig endaft i vatnet, några i djurens kroppar, dår de åfvenvål uppehålla fig i flytande åmnen, nem- ligen jamma djurs våtfkor; men på det torra eller i jorden, åro de ganfka få fom dår uppe- hålla fig. Några få Sligter hafva et tydligt huf- "vud, de andre hafva det mer och mindre tyde- ligt, alt efter fom man vill begripa det. Några hafva ockfå ögon, hvilket varit både AnzrIsto- TELES och SWAMMERDAM bekant. En del fort- plantas genom ågg, andre genom lefvande un-
gar;
248 08. Nov, Des.
gar; någre föda i förfta kullen ungar, ochiden fednare ågg. Ganfka många föröka fig både ge- nom egen och genom håndelfe fkedd, eller med konf anftåld delning. Denna delning lyckas på en del endaft, då delningen fker på tvåren; na- re låta dela fig på alla fått och våxa dock åter ut til fullkomliga kråk. Ater utvåxandet går hos en del fortare, hos en del gan!fka långfamt, och man finner håraf tillika huru feglifvade deffe kråk åro. Mera hårom bör uti deras färfkiida Hiftoria omförmiälas.
I. Ordningen. Tarmliknande Mafkkråk, Helminthiea. Er
Til denna Ordning höra de Mafkkräk fom
Vv. LINNÉ kallat Zateflina, hos Muärirer heta Hel minthiea och hos Scoporr Mutila, Man har til. iörene kallat dem tarmmaflkar, men det medför en tvetydighet, likfom de fkulle finnas i tar- mar, och det göra de icke alla. Man lår få- ledes icke finna båttre namn ån Tarmlikuande Mafkkråk, emedan de alla likna fmå tarmar els ler ftrycken deraf. Grekerne kallade deffa kråk Helminx, fom man tror bherleda fig af eifein kry- pande rulla omkring, eller ock af en hele: menes 1 anfeerde til deras viftande på fucktiga fållen. Når man undantager en eller två af et enda Slåg- te, neml. Stummarne ( Aphrodita), fom hafva en aflång fkapnad: Så åro alla tarmliknande malfk- kråk Trdd-eiler Bandlike, ringlade eller ledfulla, och ofta mindre blöta, eller fom det på latin hes
Oå, Nov. Dee. 249
heter Animalia filo fafciave affimilantia, annulata l. articulata, fepius duriufeula, Någre få hafva Pröfvare, eller klången. ov. LInné utfåtter de- ras kånnetekn fåfon varande Animalia fimplicia, absque artubus, nudi, libera. I XIU Ed. af S. N. år libera uteflutit, hvartil man icke finner något fkäl; utan lemmar kunna icke alla figas -vara, ty vi hafve metmafkar fom åro förfedde med kläången. Af famma orfak kunna de af ScorPoLnti upgifne namn och käånnetekn af Mutila m. m. fom ofvan år nåmndt (6..3.) icke heller få- gas vara pålitelige, och Get åro egenteligen hans Mutila, fom höra til Tarmliknande mafkkråken. MöänLrer i fin Prodr. p. XV, kallar dem durius fcula, filiformia, annuiaria, partitione & evolu- tione in longitudinem propagabilia. Många Jäs ta dock aldeles icke dela fig, och om ån få vo- re, kan en fadan egenikap icke utgöra något brukbart kånnetekn, då man fållan har tilfålle at få många af deffa mafkkråk lefvande, och ån mindre at underföka fådana mafkkråkens egen. fkaper, fom fordra längre tid til utrönande (6 4.) Leske i fin Anf. Gr, p. 499, har icke heller illa fagt, at de tarmliknande mafkkråken befiå af en ausgedehuter , langer , krieehender körper.
SA
Denna ordning underdelas af v. Linné uti dem, fom hafva öpning på fidan, poro laterali per. tula, och de, fom icke hafva någon fådan öp- ning, poro laterali nullo. Man har dock filan tilfålle at fe deffe öpningar, emedan kråken, i fynnerhet då de dö, draga dem få tilhopa at
Na IQ a de
250 Oc. Nov. Dee.
de merendels blifva ofynliga; man kan ockfå, på en rund kropp, mifstaga fig hvilket fom bör kallas på fidan eller inunder, och många Spol- maflkar hafva ockfå en öpning inunder. Man följer derföre håldre Märrers fått, fom fynes vara det båfta, ehuru man vål ockfå kunde in- dela deffa mafkkråk i ringlade och !eäfulla. I an- ledning håraf åro de tarmliknande mafkkråken antingen oväpnade (corpore mutico), eller för- fedde med taggar, eller borft (corpore aculeato, aut fetofo)y. Den förfa af deffa underdelningar kan federmera beqvåmligen underdelas i dem fom hafva trinda kroppar eller platta (eorpore tereti , aut depreffo). Uti den fenare underdels ningen uptages förft de fom icke hafva Pröfvare ( Tentaculis mullis Y och dårefter de fom hafva Pröfvare (Tentaculata). Fil denna ordning har v. LInsé åfven fört Putålen ( Myxine); men jag år af den tanken, at den icke ens år något maflk- kråk utan et Ormkråk , hörande til de få kal. lade Amphibia nantes. Skålen därtil åro ganfka påtageliga: den har enörigt hjerta, lungor, dub- bel penis, andhål, och en fenlik hinna, om hvil- ket alt man kan låfa A&. Nidrof: 2. p. 2513 jag tiltror mig fåledes med råtta böra utefluta detta kråk ifrån mafkkråkens flock.
8.
De til förfa Ordningen af odölgde mafk- kråk, eller Tarmliknande Mafkkråken hörande Slåg- ter; fom blifvit mig nårmare bekante eller fom 3ag haft tilfåälle at underföka, åro följande:
Ör-
08. Nov. Dec. —QsI Ordo I: HELMINTHICA.
?Y Corpore mutico, e&) tereti:
1. GorpDiws (Tagelmafk): Corpus teres fetiforme rigidiufculum, &qvale, leve, confertiffime fub- annulatum: varie fe convolvens; Os quafi labiatum , Lingva minuta exfertili.
2. CuccuLAnus (MöfJemafk) Corpus gelatinofum, pellucidum, teres, fetiforme; extremitate an- teriore callofa, pagina altera foveolato-cuc- cullata.
3. Ascaris (Spo/mafk): Corpus teres, filiforme,
inerme: extremitate altera attenuatum; apice- anteriore plerisque trinodi, nodove unico, aut orificio infero.
4. TricHURIS ( Hårhals): Corpus teres, faftigia- tum: pofice incraffatum tereti- clavatum, an- tice, velut in collum longiffimum attenua- tum, fetiforrae.
5, SiUuNcCULUS (Spritsmafk): Corpus teres, annu- latum 3; apice antico obtufo, rotundato: Ro/fro crdertili. Apertura lateralis corporis verruci- formis.
6. EcHiInoryncHus (KratfareY: Corpus fepius te-
res, inarticulatum. Poftrum tetraåile, echi- natum, —
Q 5 | B Cor-
25 | Oct. Nov. Dec. p Corpore deprefjo.
3, TENIA ( Binnikemaft ): Corpus elongatum , der preffum , articulatum articulis infertis: articu- lo unicuique foraminulo inftrudum, pofllico poflicisve quibusdam inflato-faccatis reliquum corporis retra&ile condendis. Caput tubuli- ferum. |
8. FAsciora (Majk rem): Corpus elongatum, de- preffam, fubarticulatum: extremitate latiore emarginatura fiflurave (pro rofiro exferenda.) quibusdam fubturgida. Rofirum retra&ile fub- cylindricum, bafi craffiore partem tenuiorem recipiente.
9. Hirupo (Zgel): Corpus oblongum, fepius de- preffam, fubarticulatum, fupra convexiufcu- lum; apice utroque prefertim pofico infra or biculato.
"") Corpore aculeato aut fetofo,
&) Tentaculis nullis:
10. LumMBricus (Metmafk)): Corpus teres, annuia= tum; Aculeis Papillisve fetiferis exferendis longitudinaliter inftruftum.
t1I, FustiaA (Dödjkott): Corpus teres, lineare, X- qvale; utrinque ciliatum aculeis reflexis, cor-
pori adpreffis.
12. Nais ( Slinga): Corpus pellucidum, lineare, depreffum, articulis utrinque fepius fetis lon= gis, fimplicibus fafciculatisve; Abdomine fa-
fci.
Oå. Nov. Dee. 253 feiculis pilorum breviftimorum per paria lon-
gitudinaliter digeftis. Caput' Oculis 2, aut nullis.
BY) Tentaculota:
13. Nereis (Sjöblick) Corpus elongatum, articu-
latum , articulis utrinque Papillis fepius pe- nicillatis, cirris, lamellisve infru&is. Caput oculis 2. f. 4. Tentaculis 2, fepiusque Vibris- fis utrinque pluribus. Os forcipatum, aut pro- bofcide retra&ili. Cauda fetis cirrisve duo- bus, fimplicibus.
14. ÄPHRODITA ( Skummare): Corpus oblongum,
fubdepreffam, articulatum, fupra fquamatum pilofumve; Articulis utringue conico- acumi-
natis fetiferis, fupra plerisque Cirris hafhatis.
Caput fubretrastile' Oculis fepius 4, Tentacu- fis ”Q annulatis. Cauda cirrata.
Många af de tarmliknande mafkkräken up- pehålla fig i hafvet, en del uti frifka vatn, andre på det torra. neml. uti eller på jorden famt våxterna, och åndteligen en fior del uti
'månnilkjans och djurens inelfvor. Deffe fe-
nare utgöra vål icke många Slågter, men til fine arter åro de dock gemenligen de talrikaa ftle, ånfkönt ånnu, eko hiten deraf blifvit uptåckte, ty hura många djur, foglar a. f, v. åro ån icke til fina invårtes delar ounrderföks te? En eller annan Författare har trott, at deffe Inelfmalkar borde utgöra en fårfkild Clafs ; men då vifle arter af et och famma Slågte finnas i djurens inelfvor, och viffe utom
dju=
254 Oc. Nov. Dec.
djurens kroppar: huru orimligt tyckes det "icke vara at få långt fkilja dem ät, då de. icke til deras Slågte böra åi/kiljas. Et fadant förfarande fynes i öfrigt vara lika få olimpe- ligt, fom da de gamle Författare indelte djur- Riket i terreffria och aquatica, marina och fli- viatilia. Stållet dår djuren viftas kan ock få mycket mindre tjena til grund, fom et och famma djur ofta kan viftas på flera olika fäl- len, det de få kallade Ampkhibier beftyrka, hvil- ka ockfå uti Malk-Riket finnas, ehuru man år- nu tråffat ganfka få fom hafva den egenfkapen uti förevarande Clafs : fårfkilde arter af Spol- 7 mafkar känner man redan, fom lefva både i och utom djurens kroppar, likafom Flug-Lar- ven ibland Yrfån, o. f£. v. Når hårtil åndte- ligen ockfå i betracktande kommer, at det åro få, utom förfta upfinnaren, fom hafva tillfål- le at föka eller få mafkkråken på deras up- pehållsftålle, utan genom andra och flera hån- der oftaft utan underråttelfe hvar de blifvit tagne: få lår ånnu mera fvårigheten och o- brukbarheten af et fådant Syftem intagas,
2 Ordningen. Mångformliga Mafkkråk', PER $. 9. Til denna Ordning höra alla fådana odölgda malkkråk (6 1.) hvilka hafva åtfkilliga danin-
gar, undantagande den enda at vara få lång-
itråckta at de kunna liknas vid en Tråd eller et Band
04. Nov. Dec. 255
Band ($. 6), fom I. Ordningen eller de Tarm- liknande malkkråk tilkommer. Ifrån deffe hifi- nåmnde fkilja fig de mångformliga åfven der- med at de åro oringlade det år utan ordenteli- ga ringlar eller leder, några af et enda Slågte nemligen Sjö-Stjernorna undantagne, hvilka dock ' blott til fina armar eller firålar åro med leder förfedde. Däremot äro alla mångformliga malk- kråk, med åtfkilliga Ledamöter förfedde fåfom trefvare, klången eller liknelfevis få kallade ar- mar. I allmånhet at fåga åro en del mer och min- dre kafvelformiga, en del åggrunda, kretsrun- da, o. f. v. en del af ftjernlik fkapnad. En del hafva fåta, andre greniga klången fom fitta om- kring öfra åndan af kroppen. Andteligen åro några få beflkaffade at de, genom hvarjehanda kroppens eller des ledamöters tilhopadragning eller uthråckning, få et helt annat utfeende.
6. IO.
Denna Ordning bår fåledes med godt fkål namn-af mångformliig; fom ockfå det grekifka alloios idea bemårker. Hit höra egenteligen de af v. LInne och Muer få kallade Mollu/ca (6. 2). Den förre utfåtter deras kånnetekn, S. N. Xil. p. 1081, fåfom varande Animalia fim- plicia, nuda (abfque Tefta inhabitata), artubus infirusta; den fenare Författaren fåger i fin Prodr. Zool. Dan. p. XV. mollia, nuda, tentaculofa, hermaphrodita vel neutra. Af alla deffa kånne- tekn, kunna icke flera ån artubus inflrubta och tentaculofa egenteligen låmpas hit; men trefvare eller andra dylike lemmar åro ofta icke mårke- lige på de flåfe lefvande mafkkråk emedan de
vid
256 Oc. Nou Dec.
vid minfta vidrårande indraga dem, ånnu min- dre kunna de mårkas på dem fedan de aflidit : de öfriga af berörde kånnetekn åro gemenfam- me med de tarmliknande malkkråken. Jag fin- ner fåledes ej tjenligare ån at kalla de til föte- varande ordning hörande: multiformia (forma fili fafcizve excepta), corpore inarticulato: ple- risque Tentaculis, Cirrisve inftruåa, fepius mols liufculas — eller fd hora (undantazand: den tråd-eller bandlika daningen), med aringlad kropp: de flefle för/edde med trefvare eller klången , mirdiue dels nog blöta.
$i ET
Nåftan alla mångformliga mafkkråk höra hafvet til, få finnas i frilka vatn och på det tor ra, och det lärer nåppeligen vara mer ån et fom år funnet i djurens inelfvor, De åro til fi- na Slågter något talrikare ån tarmliknande m:fk- "kråken, och de hafva derf5öre få mycket mera betarfvat at blifva underdelte. Både v. Linné och Miciier hafva underdelt dem efter munnens belågenhet , nemligen de fom hafva den ofvan- til, eller framtil, eller inunder.-- Men alt detta förefaller åtminftone mig ej allena mörkt, utan ock tvetydigt. Blåckfifken til ex. föres til den underdelningen fom har mun ofvantil (Os fupe- rum); men om den rörer fig eller hålles i en vågrått til ex. på bordet liggande fällning, få år munnen framtil belågen (Os anticum), och om den begifver fig hufvudtfupa til botn eller man håller den med hufvudet nedföre, få år mun- nen inunder (Os inferum). Efter min tanke har ScoroLi med fin upgifna underdelning varit nog
lyca
Of. Nov. Dec. 267
lyckelig, fom indelt de til denne ordning hö- rande malkkråk i Brachiata, Cirrata och Tenta- sulota fåfom ofvan år nåmndt (6. 3.); men det år dock et eller annat af deffa mafkkråk fom har intetdera, fåfom Flikmafken (Lobaria), Fått- mafken (Mammaria ) m. fl. Blickfifken har både Pröfvare och Klången, Sjöfljernorna åga både otrefvare och armar eller flträlar o. f. v. Hårtil kommer ock at ånnu icke blifvit någon riktig fkilnad fladgad imellan Tentacula och Cirri, få at hvad en Författare kallat Cirri har en annan kallat Tentacula och få tvårtom. Det har ock- få icke varit få lått at fkilja åt, men på det | man en gång måtte komma til någon ftadga håri, har jag anfedt Zentacula vara teretia, crofiufcula, brevia, rigidiu/tula , cepiti f. antice parti inferta, fApius retraffilia, eller långrunda, något tjocka, | korta, litet fyfva, fittande vid hufvudet eller fråmre åndan af kroppen, meråndels indrageli- ga. Dåremot har jag trott at Cirri böra de le- damöter kallas, fom åro filiformes, elongati, pro- pendentes, laxi, flexuofi , rarilffime retrabtiles; det år: trådlike, långiftråckte, framhångande , flake, böjelige, och ganlka fållan indragelige. Dock, då trefvare och klången på 100 fått åro olika fkapade når man tager alla mafkkråk öfver hufs | vudet, och då på et och famma kråk kan fin- nas bågge fagen men defsutom ånnu det tredje | eller något dylikt likvål olika danadt, fåfom til (ex. på Sjöblickarne, få år det fvårt at altid kun- na reda fig eller i ackttaga få infkrånkta fkilna- der, eller at med fullkomlig vifshet kuona få. 82 hvilket fom år det ena eller andra.
258 Oc. Nov. Dsc. SP 1
Men at åter komma til mångformliga malk= kråkens onderdelning, har jag vål dermed gjort flera förfök, fåfom at indela dem efter deras Öpningar, nemligen de fom voro förfedde med en eller tvånne Öpningar, ÅApertura unica, Oper = turis binis ; ockfå efter Trefvarne, nemligen de fom hade inga, de fom ågde 2 eller 4 Trefva- re, fom hade flera Trefvare, de fom voro för- fedde med Klången, eller med Klången och Trefvare tillika (Tentaculis nullis, Tentaculis o..£ 4, -Tentaculis pluribus; Cirrata, Tenta- culis' Cirrisque -fimul );, 0: £ vw. = Deck hatva 1 utöfningen famma fvårigheter mött, fom ofvan åro nämnde. Det fom båft och lyckligt vis, åtven låttaft låter verkftålla fig, fynes vara an- tagandet af följande tvånne underdelningar nem- ligen de fom hafva en under kroppen längs åt gå- ende platt fotfpegzel hvarmed de framkrypa (Difco longitudinali plano infero ut pede repentia), och de fom icke åga någon fotfpegel, åro fimman- de men til en del kunna fåtta fig på fin nedra duda (Difco, ut pede inferviente, nullo, natantia, qvedam apice altero feffilia). Detta låter ock lika lyckeligen med några ord förklara fig: de af förfta underdelningen kunna aldrig röra fig: uti en uprått fållning, utan mifte gå likfom på fin buk; de af den fenare underdelningen tvårt- om; et eller annat Slågte undantaget, men fom dock aldeles icke åger någon fotfpegel. I båg- ge deffe underdelningar uptagas altid förft de Slågter, fom icke hafva 'Trefvare, och federme- ra de, fom åga dem.
6. 13.
Oct, Nod Dec. 259 (ig,
Så långe de mångformlige mafkkråken åro lefvande , röras och blifva oförde, vifa de fulls komligen. hela deras mårkvärdiga [Kapnad, tvårt- om och når de då få de flåte likfom en helt annan daning; det till ex. fom år fmalt och långt fåfom en pinne med flera utfiående grenar, blifs= ver trint, fått och bart fåfom et klot, åtmin- fione draga de flåke in fina Trefvare och Klån- gen m. m. fom vid. hvarje Slågtes b efkrifning vi dare bör vifas. Men hvarföre hafva de af Skaparen erhållit en fådan förånderliohet? Frågan år vår- dig at tänka på, för den åtminfone fom älfkar både verk och måftare! de utgöra det förnåm- fa af förrådshufen i Fikarnes Bike. Deffe Fifk- hårar, fom den oåndeliga Godheten [kapat för mennilkan och många af defs behof och nöjen, fkulle fvårligen fmålta en bård föda eller bens= fulla kroppar fåfom för fig fjelfva af en kall na- tur och viftande i et kallt element. De fkola lått födas ty de fkola våxa ha alligt, da vi söre pa dem få tåta, få fråndiga och få ftora nederlag. Ja menniikjan' deltager och fjelf "med Filkarne at förtåra deffa benlöfa TT de åtas af många folkflag, i vår verldsdel i RE den tiden fom vifle af dem göra ade af fin mes råndels fallka andackt, nåmligen Faftlagen, -
SEE
Delle fnart fagt vårnlöfa och ömtåliga maflks kråk, fom hafva ibland alla djur erHallit den målt lånsfamma rörelfe och fålede es hafva fvårt ; å R vid
260 OM. Nov. Dö
vid at fly, ja fom ofta och gerna viftas tilhopa i förre och mindre flockar: begagna fig för den fkull af deras hopdragelighet at dölja fig för fi- na många beherrfkare. Sedan de hopdragit fig och fina ledamöter, hafva de ock båttre tilfålle at göma fig i fkrymfor, eller at draga fig fram på trånga ftållen, Då de icke hafva fått några ben, men en få blöt kropp, fkulle de ock för- föras af frormar och hvarjehanda naturens rörel- fer: nu kunna de draga in fina Ledamöter och minfka vidden af deras kropp når faran påkom- mer, likfom et fkepp vid en annalkande ftorm drager in fina fegel, flånger och mafter. En del hafva derföre ockfå bekommit den fynnerliga förmågan, at fifta fig dår de finna för godt at fåtta fig i fåkerhet. Men alt detta år icke nog för at bibehålla deras varelfe, eller at förekom- ma det deffe klena Slågter ju fkulle förloras. De hafva erhållit en alftrings förmåga, och den hafiigahe tilvåxt, fvarande mot deras afgång och flörre ån nåppeligen något annat lefvande djur undfått. Deffe fenare åro gemenligen allenaft til hålften afvelfamma, det år, af två fårikild- te kön af hvilka blott det ena har den förmå- gan at frambåra fofter. Deremot åro defile malk- kråk meråndels tvåköniga, det vil fåga alla åro mödrar, icke en enda af dem fom ej bår fofter och framfåder: hvilken förunderlighet, et enda malkkråk åger få mycken förmåga i fortplant- ningsvågen, fom två, eller han och hona ibland de flåfte andra lefvande djur! mångden af des ras fofter år fnart fagt oråknelig; de åro åfven mycket feglifvade, ja ån mer, om något flyc- ke eller del af dem vådeligen förloras, våxer å-
ter
O&. Nov. Der. 261
ter nytt ut igen; ockfå gifvas några hvars af. flitne delar åfven utvåxa til fullkomliga kråk. Någre ttycka och dela fig fjelfva, at få mycket mera föröka deras Slågte. Detta torde vara nog fagt, at gifva en förfmak på de förunder- ligheter, fom på många fållen uti Slågternes fårlkildta Hiftoria vidare böra anföras.
ST
Det år fåledes blott et enda, at på detta fålle ånnu anmårka: det år, at under denna Ordning blifvit et Slågte upfördt, om hvilkets verkelighet jag har mycken anledning at tvifla. Det år af MöäLncer upgifvet i defs Prodr. pag. XXVIII under namn af Pedicellaria och kånne=
tekn Corpus pedunculatum , capitulo mutico vel
ariftato; Os fuperum. Lefke (anf. 1. p. 510) har fölgt hvad fåledes för honom varit upgifvet och kallat detta förmenta Slågte på Tyfka Stielwurm auf einem fadenförmigen Stiele fitzt ein knöpfs gen, welches zuweilen mit haren befezt; hår år det intet, utan agnlike utfkott. För defto förre underråttelfe fkull, vilje vi ock nåmna; at Möuccer förefålt fig tre arter svilvas, dem han uptagit i fin Prodr. p. 229 och befkrifvit famt afritat i fin Zool. 1. p. 32. fi t. 16. den förfa. kallar han PEDICEeLLARIA globifera capite fpherico, collo nulio; den andre heter triphylla capite trilobo, lobis fubquadrangularibus mutis cis, collortereti; och den tredie fridens capite trilobo , lobis ovalibus arifiatis, coilo tereti. Det fom nu gör detta Slågte för mig tvifvelacktigt befiår deri: 1:0 at Miurrer aldrig funnit deffa
R 2 kräk
bås > OM Nov få
kråk annorftådes ån på Sjöborrar (Echinus Drö- bachienfis och Saxatilis); Parafiter fynas de ic- ke kunna vara, ty huru fkulle de kunna fort- plantas ifrån den ene Sjöborren på den andra då deffe icke lefva i fålllkap: de fkulle ju då, når mödrarne kaftade fina fofter, åfven komma at fåfa fig vid andra ting. 2:90 Gör det mitt tvit- velsmål ånnu ftörre, at BaAsteR långt tilförene CSubfec. 1. p. 139.) fedt och omtalt de af MiL- LER upgifne kråk, men aldeles icke fåfom fåda- pe, utan fåfom Sjöborrarnes egen tilhörighet el- ler at vara ibland deras kroppslemmar. 3:0. fynas berörde kråk få mycket mera hafva kun- nat vara Sjöborrarnes Trefvare eiler Rlången, fom den få kallade globifera förmodeligen varit min- dre tilbakadragen, och de öfrige mer och min- dre utftråckte. Och 4:0 tyckas famma få kal- lade kråk jämvål hafva nog mycken likhet med andre Slågters Sugtrefvare ( Tentacula acetabu- lina) och viffe mufslors klången i den få kalla- de klångqvaften (Fafciculus cirralis). Ehuru jag dock anfer berörde Slågte Pedicellaria icke" al- deles otroligt: få önfkade jag likvål för min del, at det famma hade varit vidare beftyrkt, då jag med mera vifshet fkolat upföra det ibland de öfriga mafkfågter, fom nu i det följande til fine kånnetekn fkola belkrifvas.
1 +? Ordo il. ÅA - ZAÄLLOIDEA. ") Difco longitudinali plano infero ut pederepentia: x) Tenutaculis nullis,
15. PLANARIA ( Flatmafk): Corpus latiufculum, 2qVa-
I
Oc. Nov. Dec. 203
eqvale, margine plicatile. Rofirum retratile. Pori 2 ventrales longitudinaliter pofiti.
16. LoBARIA (Flikmajk'); Corpus fubpellucidum, oblongum: fupra teretiufculum, in medio ad- firi&to- bipartitum; fubtus difco dilatato plano, marginato. AA
17. ScYLLZA (Sjöwalp): Corpus fubpellucidum, ru- gofum, oblongurn compreffurn : fupra lamel. lis trium parium, sauce lique folitaria, fubor=- biculatis, pinnuliformibus, verticaliter eredtis, Os foramine terminal,
LD) Tentaculata.
18. Limax (Saigel): Corpus oblongum, fupra con- vexum, antice Clypeo carnofo; fubtus difco 1. pede longitudinali plano. Foramen laterale dextrum. JLentacula 4, retragtilia.
10. LuxUgiA (Krake): Corpus oblongum, fupra convexum, papillis prominentiisve ere&is fim- plicibus) aut pedunculatis ramofisve3; fubtus difco I. pede longitadinali plano. Foramina
2. lateralia dextra. Tentacula 2 fupera, re- traftilia; plerisque 2 infera, minuta.
20. Doris (Dorid): Corpus oblongum depreffum, fupra lamella dilatabili teftum; fubtus” difca J. pede longitudinali plano, anguftiore. Os antice fubtus, Foramen police fupra, bran- chiis ramofis, retra&ilibus., Tentacula 2 fupe- ra, intra foramina lamelle, 2 infera ad late- ra capitis: retraftilia.
21. Tetuys (Pölsmafk): Corpus oblongum, fron- te membrana explanata margine incraffato am-
NS biente.
264 Oc. Nov. Dec.
biente. Os tubulofum, inferum. Foramina 2 fub latere colli finifro. Tentacula duo.
22. LaAPiystA (Sjöhkere): Corpus oblongum, fupra convexum , membrana laterali fzpius obvelan- te; Clypeo dorfali cartilagineo, fubtus difca longitudinali plano. Foramina lateralia 3, ani- que pofticum. Tentacula 4. Oeuli 2 capiti ante tentacula pofteriora inferti,
23. LERNAEA (Gelmafk): Corpvs oblongum, fupra convexum, fubtus planiufculum ; Collo, qui- busdam et Capite Brachiisque, diftinäum. Os inferum fubterminale, quibusdam forcipatum. Tentacula plerisque 2-4. Anus poltice termi- nalis, fepius tuberculo notatus. Övaria bina, tanquam totidem caude, prominentia, decidua.
24. HorotHuUriaA ( Toffina): Corpus oblongum, ”terétiufculum , acetabulis infra inprimis obfi-” tum, retra£ilibus. Foramina 2, terminalia, alterum anvale, alterum pro ore. Tentacula p'ura Os cingentia, frondofa, retractilia.
+) Difco, ut pede inferviente, nullo; nantia, quedam apice altero fefilia.
«) Teutaculis Cirrisve nullis,
25. MAMMARIA (Pattmafk): Corpus ventricofum, lave; Cirris nullis, Åpertura unica.
26. DistreMmA ( Dubbelpip): Corpus oblongum J], teres, nudum, liberum. ÅApertura termi- nalis antica, lateralisque, prominule.
27. AsciDiaA (Sprutare): Corpus fxpius fe affigens, oblongum, vagina plerisque coriacea Ser
per«
OG, Nov. Dec. 265
Åperture 2, altera ad fummitatem, altera ple- risque humiliore.
28. SALPA (Lirmaf/k'): Corpus gelatinofum, ob- longum, utroque apice aperto: uno Os trans- verfum, altero anum fubrotundarum fovente. Glandula caudalis, canalisque transverfe fri- ata per fuperiorem corporis partem proce- dens, fepius transparentes.
20. PTExOTRACHEA ( Fenblå/a): Corpus gelatino- fum , pellucidum , oblongum, caudatum; Pin- na ventrali caudalive. ÖOculi 2, intra caput perlucentes.
P) Teutaculis Cirrisve:
30: PHYSSOPHORA (MHafsblåfa: Corpus polymor- pham , fepius gelatino-membranaceum; ve- fica aörea aut términatum ad fuperficiem aque pendens, aut in totum inflatum fupernatans. Nauesnla. Cirrive plurima, dependentia, fere retra&tilia, difformia.
31. Cuio (Sjövinge): Corpus gelatinofum , oblon-= gum, vaginatum; Piana utringue ad Thora- cem membranacea. Os terminale dentatum. Tentacula 2, capite vix longiora2, retrattilia.
32. Beroé (Klockma/k): Corpus gelatinofum, fub- ovato-campanulatum, longitudinaliter - cofla- tum; fubtus cavum, Öre centrali. Cofe fz- pius ciliate. Zentacula Cirrive, vix ultra 2, quorundam invifa.
33: "MeDusaA (Siökalf): Gods gelatinofum, or- biculatum, fupraYconvexum', fubtus cavum.
R 4 Os
266 > OM Ned. Dee
Os inferum, centrale, labiatum. = Tentacula plerisque, marginalia; fepius retradilia.
väg. PuyLiuiDoce (Pilittmafk): Corpus gelatinofurm ex parte. fubcartilagineum, fepius orbicula- tum, depreffem ; fupra radiatim conpcentrice- que firiatum, plerisque in medio elato-umbo- natum, quibusdam erifia perpendiculari ve- latum. Os inferum , centrale, fubtubulofo- prominulum. Teutecula conferta, fubretradti- lia, apice acetabulina, Os cingentia, Difcum- que ordinibus pluribus guafi vellere veftien= tia. Cirrz numerofi filiformes, Tentaculis con- termini, fepius glandulis minutis pedicellatis obfefti.
35. HyorA (Trollmafk): Corpus gelatinofum, ina ne, glandulofum, contra&ile, Prolibus late- ralibus deciduis; bafi fe affisens. Os termi- na!e, fuperum, Cirris radiantibus , retraäili-
bus , glandulofis, cinétum.
36. LUCERNARHIA (Korf/sfot): Corpus gelatinofum, teres, fubverfum, radiato-brachiatum; Bra= chiis, apice corymbofe tentaculatis. Tentacu- la capitata, retra&ilia. Or, in eentro Brachi- orum, inferum, prominens, quadrilabiatum.
7. Asteras (Sjäfjerna): Corpus depreflum, ra- diato-ftellatum , coriaceum. Os inferum, cen- trale, fepius quinquelabiatum. Tentacula nu- merofia , retradtilia.
38. Sera (Blåckfi/k): Corpus oblongum, vagina- tum. Cirri 8, capiti inferti, Os terminale » cingentes, interius acetabulis adfperfi. TZen- tacula plerisque 2, longiora, apice dilatata, acetabulifera. Oceuli infra Tentacula, oblon-
Sr
|
Oc. Nov. Dec. 267
go-rotundati. Apertura fub collo prominens, excretoria.
39. ÅcTINIA (Sjöfiråle): Corpus rotundatum, cons tra&tile, apice altero fefe affigens, altero di- latabile, tentaculatum. Zentacula fimplicia, papillis fepius elongatis affimilantia, numero- fa, retra&ilia, Os centrale cingentia.
6... 6.
Ofvanföre ($. 5.) lofvades ån en upfållning af denna Clafs, jag bör nu vifa den, och kan
. derutinnan vara få mycket kortare, fom -grun-
derne och Slågtkånneteknen uti det föregående blifvit företedde. Upfällningen blifver följande:
Cilaffs II. GYMNODELA. Ordo I. CotoBomMa, artubus obfcuris. ”) Corpore inermi. MAMMARIA. CUCCULLANUS. GORDIUS. ÅSARIS. TricHuriIs. SiPuncuLus. FASCIOLA. . » Corpore aculeato aut fetofo. EcCHINORYNCHUS. LUMBRICUS. FURIA.
Ordo II.
ÅRTHRATA: Organis artubusve variis diftin- Ais (corpore ramls aut radiis prominentibus nullis), quibusdam retraåilibus,
R 5 2 (COrs
268 2 OGA Nou: Dec.
"I Corpore articulato. TzeniA. Nereris. Nas. APHRODITA. 0 Corpore inarticulato, &) Irraodiato :
HirUuDo. Scorex. CLio, PtErRoTRACHeA. Dis STRAMA. ÅSCIDIA. SALPA. LOBARIA. PLANARIA, LimaAx. Doris. LUxURIA. SCYLLEA. LAPLYSIA. TeETHYS.
B) Cirris radiantibus , retrattilibus.
ÅCTINIA. HoLOTHURIA. PHYSSOPHORA. HYDRA.
Ordo III.
BrRACHIATA: Corpore radiis ramisve prominen- tibus, irretra&ilibus.
"Y Ore terminali, fupero: SEPIA. LERNAA. "+) Ore centrali , infero:
LUCERNARIA. BEROG. MEDUSA. ; RE fa
Til åfventyrs lår denna fenare Upfållning vara låttare och brukbarare, ån den föregåen- de; men ånnu, i anfeende til den önfkade na- turliga kådjan Slågterne imellan, icke alleftådes få fammanhångande, fom dock torde framdeles kunna hjelpas : afbrått i mennilko-fyftemer åro dock altid oundvikeliga. Slågtet £aftiola, fom
af
Oc. Nov, Dec. 269
CaP andre och i fynnerhet af nyare Författare "blifvit kalladt Ligula, inbegriper den af v. LINNé få kallade Faftiola inteflinalis , eller no-
gare at fåga Fafciola Perca, Carajffii, Bralne, och
- flera dylika. Deremot hafva berörde nyare För- fattare tillagt namnet Fafeiola åt de arter fom
jag nu kallat Diffirema. Men emedan Fafciola åger en allmån bemårkelfe och likhet af et litet Band eller Budel, hvaremot arterne under Slåg- tet Diffrema aldrig kunna liknas vid annat ån en Spade, et Seltzerkrus, en Kålrot eller et flycke Pepparrot, och ånnu mer, hafva den aldranårmatfte likhet med Slågtet Ayjcidia, fom aldrig någon liknat eller kan likna vid et Band, icke ens vid en Bandftlump; få har jag trott Fafeiola både vara oegenteligt och förvillande, men at Difirema mycket noga utmårker fam- ma kråks hufvudfakeliga kånnetekn. Långt förr ån Mänrers Dyr-hifioria utkom, hade jag på go- da fkål delt Slågtet Doris uti två fårfkildte Slåg- er: Doris och Luxuria. Bemålte Författare har varit af famma mening; men at han kallat det nya Slågtet: Limacia, det fynes åfven vara ej allena oegenteligt, utan ock tvetydigt i anfe- ende til det allmånt bekanta Slågtet Limax. Jag torde framdeles få den åran vifa Kongl. Acade- mien nårmare, at Luxuria fkall vara et aldeles tjenligt Slågtnamn. Kånneteknen af Slågtet Sco- a åfven fom någre i de nyafe tider upgifne Slågter , har jag tvål förbigå i brift af tilgång på handlingar och en nårmare fladgad uplys- ning om deras verkelighet; blifva de yttermera
|. fladgade, kunna de lått införas under de ofvan-
gifna Upfällningar. De nygjorde Slågterne Hy- da=
270 Of. Nov, Dec.
datigena "eller Veficaria, och Strongylus , år jag, i anfeende til Slågtfkilnader och talrikhet, icke ånnu fullkomligen underråttad om; imedlertid åro de hår inneflutne under Tenia och ÅAfcaris, o. f. v. Stora uptåckter, af odölgde mafkkråk, hafva åfven fkett de fenare åren; en liten jämn- förelfe år tilråckelig at beftyrka det. V. LiN- Né kände af famma Clafs, föga öfver 20 Slåg- ter och knapt 130 arter; men det var dock anfenligt för honom, fom var nåftan enfam. Se- dermera hafva Slågterne blifvit Ökade til etan. tal al mer ån 40, och Arterne til långt ötver 500; men vi hafve ock federmera haft månge LinNnéerR, i den delen af Natural-Hiftorien ; och ån. mera: alla flående på Fadren Linnés axlar.
ÅDOLPH MODEER:. em
Befkvifning öfver Slammningen vid Ådelfors Guldverk. Af
ANTON SWAB.
Vis tilgodogörandet at de ådlare Metaller= nes Malmer, har det, i anfeende til den ringa qvantitet man af dem finner få famlad i Gång eller Bergarterne, at de utan vidare ar- bet kunnat fmaltas, varit en nödvåndighet at uptänka fådana inråttningar, hvarmedelf de från
fina
OM. Nov. Dec. | 277
fina medföljande Bergarter kunde affkiljas. Med- let, fom dertil blifvit nyttjadt, år Vatten, få- fom det enda tjenliga, i anfeende til den flörre tyngd, fom "Malmerne i jämförelfe dåremot åga, ån Bergarternes; men fåttet at anvånda det år flerehanda och förånderligt i anfeende til olika arters olika förhållande, och behof at erhålla Malmerne mera eller mindre fria från fråmman- de inblandningar. Förfta operation år vanligen at få Vafket eller den Malm och Berg, fom med hvarandra åro få blandade at de ej ge- nom fkrådning med hammare kunna itfkiljas, bragt til et lagom fint pulver, och det i möj- ligalfie måtto forteradt efter partiklarnes forlek; »dårtil nyttjas den bekanta inråttningen af Bok- verk, med hvars ffåmplar Bokmalmen eller Va- fket fönderfrötes, då det fina genom påflåpt Vatten i Bokkifian upfköljes och fåtter fig i proportion af partiklarnes fiorlek uti de dår ne- danföre gjorda 1å kallade Hejdell och Slam- fumpar; hvareft det gröffa, fom tyngtt, blir uti i:fa fumpen och kallas vid Ådelfors Grof- Hej- dell, det i den andra något finare, Grann - Hej- dell, i 3, 4 och s5s:te ånnu finare Samm, och i 6, .7, 8 &c. det finafte Segflamm. Hvardera af deffa forter innehåller Malmpartiklar i det nårma- fie uniforma med Bergarten, men til olika mångd,. dock få, at Groihejdelen år rikaft och de öfri- ge forter alt fattigare, ju finare de blifva.
Den andra förråttningen at, med tilhjelp af Vatten, rena den Malm fom i förenåmde Bo- kade forter innehålles , från den medföljande Bergarten, får namn af Vafka eler Slamma alt efter inrättningarnes olikhet.
FVafya
272 0ä. Nov. Der.
Vafkning förråttas på en lutande plan, gjord af bråder infattade imellan tvånne fidotrån ei- ler Hårdben, efter behof från 5 til 9 alnars långd, och 13 a 2 alnars bredd, Planhärd kel- lad. Det fom [kall vafkas uplågges vid öfra åndan af Hården, hvareft det medelft kryckan eller Lejdran omröres , blandas vål med det p2- flåpta Vatnet, och tilfes :at det jämt flyter utföre Hården. Bergarterne fåfom fpecifice låt- tare ån Malmen få derigenom tilfålle at affly- ta, då denne fenare efter en eller flere omvalk- ningar, alt efter godsforternes olika halt, deraf erhålles enfam, eller i det nårmafte befriad från Bergarterna och kallas Stig. Denna arbets me- thod, beror fåledes derpå. at medelft Hårders flup och Vatnes mångd, få afpaffa Vaätnets fiyr- ka at den fvarar emot Bergartens gravitas fpe- cifica, då det öfverfkott deraf, fom Sligen har framför Bergarten, utgör den kraft, fom ikal hålla honom tilbaka på hården. Och vore det möjeligt at vid utåöfningen kunna noga afpaffa detta, hade Vafkning vifferligen företråde iram- för alla kånda methoder, i anfeende til noggran- heten at famla all Sligen; men utom det at det år fvårt kunna erhålla de Godsforter, fom fko- la vafkas, af en partiklarnes fullkomliga likhet i anfeende til Volumen, fåfom dårvid år nödväån- digt, hindrar åfven den bekanta. egenfkap fly- tande kroppar hafva på lutande planer, at til- taga i haftighet efter tids momenterna, i famma proportion fom fritt fallande kroppar; hvaraf fåledes, om vid öåfra åndan af hården man på det nogafte afpaffat vatnets flyrka emot Berg- artens. tyngd, tiltager den dock alt mer och
mer,
Oc. Nov, Dec. 2205
mer, ju långre vafkningen avancerar utföre, tils fluteligen det öfverfkott fligen har i tyngd emot Bergarten, öfvervåldigas, och den följackteli- gen måfte medfölja.
At til någon del hjelpa denna omfhfåndig-
het, eller åtminftone at gifva den finafte fligen något at fålta fig vid, nyttjas vid de flåta Ty- fka Bergverken och åfven vid Sala och Fahlun, Dukar på planhårdarne. Vaflkningen tilgår i öf- rigt nåftan på lika fått med Duk, fom på blott Hård, allenaft at ej Vafk-qvaften nyttjas, utan kryckan eller Lejdran; hvarmed godfet ftrykes på Häården, at det jämt utbredes. Derigenom vinnes ock mycket: och tyckes i fynnerhet för Blyglanfer, fom vid Bokningen ofta gå fönder til ytterfia grad af finhet, förre ån bergarter- nas, vara vida tjenligare ån det förra. Likvål nekar fjelfva fakens natur i anfeende til vat- nets beftåndiga acceleration , möjligheten at fö- rekomma, det icke någon del af Sligen [kall med Bergarterne aflyta, och fom i famma mon måfte blifva mårkeligare, fom godsforterne åro fina, eller råttare fom partiklarne åro fkiljack- tige i ftorlek.
| Et annat Valkningsfått har förft vid Un- gerfka och Saltzburgika Bergverken blifvit in- | råttadt, fom ock nu näftan vid alla Saxifka Berg- verk år antaget, nemligen med en fort rörli- ga planhårdar, Stofshårdar kallade. Deffe åro "gjorde nåftan lika med planhårdar, men hånga | på 4 kedjor, fom kunna vid nedra åndan me- delft en inråttad Våndbom, efter behag höjas
och
|
274 Of. Nov. Dec.
och fånkas. - Hården, fom fåledes år rörlig ef- ter långden, fåttes i rörelfe och framfkjutes af kuggar fittande i en horizontel Hjulftock, fom af fit hjul omföres, famt faller tilbaka genom fin egen tyngd, emot en bakföre faft upfatt fåll- ning. I en vid öfra åndan af Hården inråttad Sump, inlågges det gods man vil valka, hvar- eft det med vatten vål upblandas och fönderde- las, famt rinner derifrån öfver et til Härden lu- tande bråde ner på Färden, at det derpå blir jämt utbredt. Af den rörelfe Hården har, hvil- ken få vål i anfeende til ftryrkan fom haftighe- ten och Hårdens ftup, måtte låmpas efter gods- forternes befkaffenhet; blir fåledes det med vat- net utföre Häården flytande Slig och Betg, hvars haftighet i anledning af hvad förut år nåmnt i mon af Hårdens fiup annars [kulle tiltaga, af den fofs eller genflöt hården får, retarderadt, då de finafte Mligpartiklarne, med tilhjelp af fin öfvervigt i tyngden, hafva förmåga och rådrum at fåtta lig til Hårdens botten, och fålunda fkiljas ifrån Ber- get, fom med vatnet fmåningom afflyter. Denna inrättning, fom i fort år lika med hvad man i Laboratorier nyttjar i fmått och kallar Siehertråg, år fåkerligen ganfka god och vida båttre, ån någondera af de förut omnåmnde valkningsfått. Man förekommer i det måfta den oligenhet, fom. valkningar åtföljer, och tvifvelsutan kan man med et förfistigt Stofshårdens bruk utur de finafte fegflammer, famla den flig de innehålia. Likvål går detta arbetsfått, få vål fom all vaik- ning, nog långfamt, i anfeende dertil at fållan öfver några Lispund hvarje gång kunna afvalkas, och fordras dock minft 3:ne omvalkningar in- man ren fig kan erhållas.
Slam
OG. Nov. Dec. 275
MSlomming år det fjerde brukeliga fåttet, hvar= med Bergarter och Malmer åtikiljas , och förråt- tas uti aflånga af plankor fammanfogade lårar, Slamgrafvar kallade, från 7 til 9 alnar långa, och I å I++ aln breda, famt 3 å 33 qvarter djupa; hvilka fällas horizontelt i anfeende til bredden, men flupa på långden 2 eller flera tum, efter förevarande behofver. Ofvanpå gafvelen af Öfra åndan är en lår af bråder bygd, öpen framåt grafven Biza kallad, hvaruti det gods fom fkall lammas inlågges; och nedfköljes ans tingen med deruti pållåppt vatten ner i grafven, eller ock neddrages med lutor, då vatnet un- der Binans botten öfver Slamgrafsgafvelen infly« ter, fåfom vid Harzilka Bergverken år brukeligt.
I förra fallet då vatten flåppes på godfet uti Binan, omröres det där förft vål af flamma- ren med-en krycka eller kifta, och fqvalpas li« tet efter hand öfver Binans brådd, eiler kar« men, ner uti Slamgrafven, hvareft det efter fin egen tyngd lemnas at fåtta fig, då figen fåfom tyngft ligger fig fråmft, nårmatt gafvelen, och Bergarterne, fåfom lättare, flyta långre utföre grafvens botten. "Under fortfarande Slamning, blir godfets högd i grafven högf vid öfra ån- dan, famt docerande utföre, hvaraf fluteligen et lutande planum upkommert, hvarpå Slig och Bergarter åfven med detta arbetsfått fkola åt- fkiljas; man kunde med Ikål derföre frukta, det famma olågenheter Skulle hårvid möta, fom förut vid valkningar år nåmt; men fådant före kommes medelft vattens inneftångande i graf- ven tillagom högd, i mon efter fom godfets högd
N vid
276 Oc. Nov. Dec.
vid Binar tiltager. Sligpartiklarne, fom i fin tiltagande haftighet råka et ftillaftående vatten, hindras deraf at nedflyta långre ån dit, och Berg- arterne fom låttare blanda fig dermed, åtfölja vatnet och afflyta. Man kan ock anfe detta lutande plan, af lika befkaffenhet med en Plan- hård med Duk, i det affeende at ytan år up- fylld med håligheter, hvaruti den nedfkölgda Sligen har tilfålle at fålla fig, och fåledes tåla en våldfammare vattnets öfverfkölgning.
Annorlunda tilgår vid Slamning efter andra methoden , då vatnet inflåppes i grafven under Binans botten, och godfet, fom fkal flammas, neddrages utan vattens tilhjelp i Slamgrafven. Vatnet agerar då med fin haftighet, utan 'at af andra medel retarderas, ån, at Slammaren med kiftan. Skjuter det af vatnet utföre Slamgrafs- botten nedförda godfet emot vatnet, hvaraf det updåmmes, och får, fedan kiftan uplyftas, ftår- re flyrka at bortföra Bergarterne och de finare Malmpartiklarne. Åndamålet år ock ej at dår- igenom, med en operation, uttaga få mycken finare och gröfre fig, fom möjeligen fke kan, utan endaft, at ifrån den groft bokade vafken affkilja den gröfita Blyglanfen, och få den full- komligen ren, för at nyttja fom tilfats vid Bly- fmåltningarne. Bergarten med den finare Sli- gen åtfkiljes federmera medelft Vafkning på Dukkårdar, til den renbet, at Sligen får få fior hallt i Silfver at den til Hyttan kan aflefvere- ras. Vanligen nyttjas för detta flamningsfått 3:ne fMamgrafvar, med en arbetare för hvarje; då det måfta berget aflkiljes vid förfta grafven,
nå-
Of, Nov. Dec, 277
något mera i den andra, och i den tredje göres ren Slig: förfta grafven flammas aldeles full, at godfet figer up til öfra brådden och ligger til 3 af des långd utföre, då ock mindre arbetas med kiftan; andra grafven flammas til 3 full på högden och omkring 3 längden, då något mera arbetas med kiftan: och 3:dje grafven allenaft til > af högden och omtrent lika på långden, hvarunder flitigt omröres med kiflan at Sligen blifver vål ren. Hårmed vinner man fåledes en ringa del flig under det en flörre bortföres med Bergarterne, fom fedan med ny koftnad måfte undergå nytt arbete, för at utfå den Slig deruti är qvarlemnad.
Vid Saxifka och andra Bergverk, dår flam- ning nyttjas, tilgår den alt efter förra metho= den, fom ock finnes omfråndeligt befkrifven jäms: te förenåmde vaflkningsfått, uti DErii Bergbau- kunde, Freybergfka Academiens Bericht vom Bergbau, och Herr Bergs - Rådet och Riddaren RInMANsS Bergverks Lexicon.
För flera år tilbaka har den ock vid Ådels fors Guldverk varit af lika befkaffenhet; då man nögt fig dermed, at medelft handflamning (Handflamning kallas , då arbetaren fjelf förer Slamkiftan fram och åter i Binan, famt tillika förrättar alt det öfriga arbetet, men nyttjas nu ej) endaft concentrera hallten uti Hejdelen til få kallad öfverfat, fom federmera vaflkades til Slig, nyttan dåraf, i anfeende til arbetets fkynds-
famhet och mångden fom hvarje gång kunde
flammas, famt låttheten, at genom det flamma. - de .
278 Oc. Nov. Dec.
de godfets afdelning i behöriga flycken i graf ven, med få omflamningar erhålla den åftunda- de öfverfaten, gaf nog anlednihg göra förfök, at med Slamning enfamt genom flera omflam- ningar erhålla ren Slig. Möjeligheten vifade fig fnart, och flere års erfarenhet, jämte någon förbåttring, har nu fladgat at Slamning år vid Ådelfors Guldverk det båfta och förmonligafle fåttet at affkilja Guldfligen från fine medföljan« de Bergarter.
Machinen hvarmed den förråttas, drifves af vatten, och år inråttad fom Planritningen Tab. XI. Fig. IL utvifar. a Vattenhjulet, fom me- delft Vefven 6 och Vet-flången e fåtter Vånd- vallen d i rörelfe fram och tilbaka; e, e, e fmå - armar, fom fitta vinkelrått uti Våndvalls-axelen och hafva på åndarne örjarn med en bult ige- nom, hvarpå Slamkiftfkaften f, f, f fafthakas; g Slamgrafvar i råt linie emot hvarandra, et par eller 3 ftycken på hvardera fidan af vånd- vallen £; Binan fom hvilar på en fårfkild fråll- ning, och ligger jämt med öfra brådden af Slamgrafven, och hvaruti Slamkifan 7, gjord af > tums tjockt jåärnbleck, går, midt på kiltan år en hylfa eller fahl faftnaglad, hvaruti kiftfkaftet faffåttes; &£ karmen eller liften med fluttande kant inåt Binan, ligger jämt efter Binans yttra kant vid Slamgrafven; / Lårar eller rum på fi- dorna af Binan, hvarpå de vid Slamningen er- hållne flycken låggas, at få mycket beqvåmare efter 'behof kunna til omflamning i Binan neds fkyflas; m et tunt bråde, fom fåkes i famgrafs ven imellan defs bråddar, 1 tum nåra yttra
kan-
Oct. Nov. Dec. - 2979
kanten af Binan och går 2 å 3 tum djupt ner uti grafven , famt lutar emot Slamgrafs ftammen. 2 fyrkantigt hål på nedra Slamgrafs fiammen; hvarigenom rångången eller aftern aftappas; e
Hårdflodsfumpar.
Fig. 2. Genomfkårning efter linien AB.
a Slamgrafven, fom på hela Rn lutar 2 högft 3 tum at allenaft vatnet vål kan afrin- na; 3 Binan hvars fidobråddar gå 3 aln ut på flamgrafven, för at förekomma fpillning; c Slam- kiftan "med fin dragftång d och fahl; e Låren eller rummet på fidan af Binan, hvarpå flycke- na liggas; f karmen; g fkölje brädet, fåhadt på flutt fom ritningen utvifar; 4 et fyrkantigt hål, hvarigenom hårdfloden eller aftern aftappass i,/, i trenne hål af 3 tums diameter, hvarmed lagom
Vatten I flamgrafven under Slamningen innehål-
les; & Vattenrånna, hvarigenom vatten til flam- ningen inflåppes i Binan I prickningen utvifar huru godfet i flamgräfven ligger, då den blif. vit fullfammad: Slamkiftans lopp fram och til- baka år 235 åa 3 qvarter. m Häårdflodsfumpar ; a Våndvallen. Det fom fkall ammas inlågges uti Binan ofvanföre famkikan vid p och vat- ten pållåppes til lagom mångd genom rånnan &. AT kiftans rörelfe fram och tilbaka, blir god- fet med vatnet upgrumladt, framdraget och Öf- ver karmen f£ nedfkölgdt uti Slamgraiven. Sköl. jebrådet g hindrar då vatnet och godfet at med för for force nedkomma i grafven, utan bidra- ger at det blir jämt utbredt och åtföljer Slam- grafskammen ned til botten, famt med
en modererad haftighet dårutföre afrinneri Kir Ne | fen 2
280 — O&. Nov. Dec.
fen och det gröåfre berget får hårunder tid at fåtta fig på Botten, och det finafte afrinner ge- nom fyrkantiga tappen 4 på nedra flamgrais- fammen, hvilken och limnas få långe Ööpen nedan til, at grafven, fom det heter, fatt fit fiup, eller at godfet vid öfra åndan af grafven ökats til 3 högft 4 tums tjocklek. Därefter tilflutes den, och dåmmes innanföre med flam eller hård- flod fullkomligen tått. Under fortfarande flams ning får vatnet Ökas up til andra tappen /?, eller få at det fiiger jämt up emot nedra kanten af godfets flutning, famt bibehålles vid famma högd tils godfet ånnu 3 a 4 tum ökats, då denna göres tåt; likafå förfares med den tredje, tils fluteligen med den fjerde vattumångden i graf- ven få underhålles, at det figer i famma mon emot godfets futning, fom godfets högd vid Bi- nan tiltager; dock ej högre ån, når grafven blif- vit full vid Binan, vatnet får 3 eller litet der- öiver, af defs långd upåt. Orfaken hårtil år, at fom det under flamningen i grafven nedfkölgdaa godfet, i följe af fin tyngd, ökas fortare, eller lågger fig högre invid Binan, ån längre utföre, hvaraf fåledes en fark lutning upkommer, fkul- le det nedfkölgda godfet undfå, enligt hvad för. ut år nåmt, en för fiark haftighet, och låtteligen en del finare kis bortföras, men då vatnet på nyfsnåmde fått vpdåämmes , minfkas icke alle- naft det från Binan nedfkölgda vatnets och god- fets haflighet, utan om någon finare kis förlårgt ner medfölgt , motas den af det updåmda vat. net, och föres tilbaka at den får rådrum fäåtta fig; famma vatten emottager ock de finafie de- lar af. Berget, och utgör dermed en bland=
ning,
Oc. Nov. Dec. | 281
. -12 e (2 ? . ning, likt lervatten, fom föga fåtter fig til bot-
ten, och afrinner fåledes då grafven aftappas, nåftan utan at röfva minfia fpår af kis.
Detta år en angelågen fak at i ackt taga;
:men fom det förhåller fig olika efter hvar och en godsforts belkaffenhet och finhet, åfven fom
efter olika mångd af vatten, fom nyttjas til Mam- ningen, kunna inga fåkra mårken utftakas, hvaref- ter vatnet bör updåmmas, utan år båft råtta det efter omfåndigheterna under fjeliva flamningen, fom ock låtteligen vifar fig. De hår ofvanföre nåmda, åro fadane fom vid Guldverket mått nyttjas, och för dårvarande arter funnits tjen- lige. I öfrigt tilfes under flamningen at det i- från Binan nedfkölgda vatnet och godfet rinner jämt utföre grafven, i annat fall kunde mera vatten med ftörre haftighet rinna på det ena fållet ån den andra, och få medeltt förorfaka
förfpillning af fig. Åfvenfå obferveras, at då
gröfre arter Mammas fåfom Hejdel, får mera flam- vatten i Binan inflåppas , ån då finare fllammas, och fom altid få afpaffas, at det, hvarje gång kiftan drages tilbaka, nediköljer en lagom mångd för at helt tunt utbrädac Öfver flamgrafs böt. nen.
Når flamningen med i ackt tagande af före- nåmde omfåndigheter blifvit förrättad, tils graf- ven er Binan blifvit full, aftappas famvat-
net, och med kiftan nec Idrages vål der vatten, : SET ånnu i Binan kan vara gvarflåendt. Derel-
ter uttages den fyrkantiga tappen & och man
låter alt det i osraäfven fående vyåtten tillika med 2
€ et SS 4 ack
282 OG. Nov. Dee.
det finare och gröfre godfet, fom lagt fig yts terft, och hår kallas rånngång, afrinna. Det öf- riga eller faftare godfet, fom fatt fis åfverft i grafven, afdelas vid förfta flamningen, i fynner- het om fattigare arter Mammats, i 3 nåftan li- ka delar Cår godfet rikt delas det i 4 delar), hvaraf det medlerfa, ehuru oftaft nog fattigt, ligges affides, at undergå profvalkning ; det med- lerfta anfes lika i hallt med det man flammar utaf, uplågges åter i Binan at omfllammas, och det öfverfa eller få kallade Binftycket lågges för fig fjelft, at, då mera hunnit famlas, fårfkilt omflammas til få kallad Andre Graf. Etter an- dregrafs flamning, fom alt på lika fått förråt- =. tas, afdelas det fafta godfet i grafven i 4 delar, då det nederfta lågges til det nederfta efter för- fle Graf, at undergå profvalkning, om det in- nehåller någon lönande hallt; det 3:dje Rycket anfes lika med det man börjat at flamma utaf och lågges dertil; det andra fycket till Andre- graf at omflammas, och det förfta eller Binftyc- ket förvaras fårfkilt at omfllammas til få kallad Tredje Graf: Tredje graf flammas och afdelas på lika fitt i 4 eller 5 delar, då alt Binfycket blir det förnåmfa och utgör det fom fkal nyt- tjas til på följande omflamning; men vid Fjer- de graf fördelas den altid i 5 flycken: det ne- derfta Jågges til de förra af famma fort at prof valkas; det 4:de anfes lika godt fom det, hvar- med flamningen börjades, det tredje lågges til fjerde grafs flrycken at med dem omflammas; det 2:dra til femte Graf, och det 1 eller Binflycket til 6:te Grafs Mamning, hvarmed vidare på lika fått fortfares tils fluteligen Binftycket blir ren | Slig.
Oc. Nov, Dec. 283
Slig. Man i ackt tager då vid fifta grafven eller Sligflamningen at det, fom blir i grafven och ej bortrinner vid vatnets aftappning , uplågges til omllamning på nåfiföregående grafven, hålft det vanligen år nog rikt at på flere grafvar kun- na fördelas. Når mycket fattige arter flammas, fåfom 1, 2 å 3 lods Slighallt per lispund, kunna 6:te och följande grafvarne fördelas i 6 ftycken, dock vanligen 5, och fordra fådane 8 omflamningar , innan med den 9g;de ren Slig kunnat erhållas.
Et Slamgrafs-par eller 3:ne grafvar, handhaf- vas af I karl och 1 goffe, då ordningen dårvid år, at når den grafven, fom förft Måptes i gång, hunnit blifva til 3 full, i gång fåttes den andra och, då den hunnit fyllas til &:del, i gång fåttes den tredje, hvadan då denna hunnit blifva + ilammad, den förfa år full, och fåledes altid 2:ne grafvar kunna vara i gång. Karlen afde- lar och utöfer i:fta grafven, medan den andra fulllammas, derefter den andra, innan den 3:dje blir fårdig, och få vidare, at han har jämt ar- bete, Goffen matar grafvarne, fom det fåges, eller ifrån lårarne på fidorna af Binan 46 ned- fkyflar gods, få fort det hinner nerflammas, famt tilfer at inga rånnilar eller fårar af vatnet få up- komma neruti grafven, hvarföre han fom oftaft med fpaden firyker dem jåmna.
'Som detta fått at aflkilja Sligen ifrån Berg- arterne, grundar fig dårpå, at godfet efter ned- fkölgningen i grafven Ikall fåtta fig på des bot- ten, och de låttare partiklarne litet vid hvarje
S5 om-
284 Oc Nov. Dec.
omflamning afflyta3: få år angelåget tilfe, at man har godsforterne af den grofle ek, at de vål blan- da fig med vatnet, men ej för mycket elier til den grad, fom lera, hvarigenom de deruti hål- las uppe, och fåtta fio ej få fort, fom veder- bör. Man har derföre tilförene änfett tjenligalt at endaft flamma gråfre forterne efter Boknin- gen, nemligen Grof och Grann-Hejdel och lår tit Slammarne , hålft de finafte fåfom leoflam- mer, hvilka hafva nyfsnåmde egenfkap at håls la fig uppe i vatnet, undergå vafkning på blott Hård,
Under den: tid jag haft infeendet öfver Bok och vafkningen, har jag ågt tilfålle göra åtfkilliga förfök , med de finafte Slammernes dam- ning. Den kan ock möjeligen verkftållas, alle- naft helt litet flammvatten nyttjas, och vatten i "Grafven ganfka kort eller til 5:del af defs långd, updåmmes. Arbetet går dock på detta fått gan- fka låogfamt, och fiiger i koftnaden nåra vafk- ning. Jag har derföre ; vid öfvervågande af fång 1 förhållande, i anfeende dårtil at under påftående flamning det finafte fört af flyter och fadnar uti det i Grafven updåmda vatnet, gjort förfök, at i fårfkilte proportioner blanda flammarne med Hejdelen, i den förmo- dan at, fom flammen i blandning med Hejdell endaft ökar mängden af det fina deruti, fkulle det förft afflyta, och den fina Sligen, jämte fin lilla Öfvervigt i tyngden emot Bergarterne, få båttre ”tilfålle fåfta åig imellan det gröfre god- fet, hvars' mellanrum i annat fall åndå endaft kunde tjena at gåöma ÅR tilbaka hålla en del
fina=
- O&, Nov. Dee. 285
finare Bergpartiklar. Utflaget har ock vifat för- delen dåraf, famt at då Slammer endaft inblan= das med Hejdell til t:del, kan alt, hvad fom vinnes efter Bokningen, utan minfa hinder i arbetet eller förluft af Slig, tilgodo göras , och fker blandningen nu vid Adelfors af & af den finafte fegfllammen med & den grofvafte Hejde- len, famt 7 lamm med & Grannhejdell. Tagas flammer i ftörre proportion, går arbetet lång- fammare, och fara år det någon delaf den finae ' fte Sligen förloras. ; Kunde man vid Bokningen få afpaffa alt, at endaft + af Slammer århölles emot Fejdell, vore -båft endaft famla det bokade godfet uti en Sump, då blandningen redan vore gjord, men fom Hejdelen dårigenom fkulle blifva nog grof, och fåledes Kis och Bergart uti famma korn vara förenade, til kan hånda för fior mångd af den fenare, få år det ej rådeligt, utan bör man håldre hafva flere fampar och famla hvar fort efter fin finhet; dock kan Hejdelen, utan fara för nyfsnåmde olågenhet, utgöra 3 och flammerne a:del, fom ock vanligen vid alla Bokverk i ackt tages, Håraf hånder vål, at efter Bokningen fås et Öfverfkott af flammer, fom ej upgår til bland- ningen med Hejdell; men fom dock med flam- ning kan tilgodo göras, om man upblandar den med Ränrngång eller after efter Hejdell-flamning, hvarigenom famma åndamål vinnes.
| Den tilvåxt i hallt, fom det, hvaraf man flammar, erhåller för hvarje omflamning och i hvarje fycke färfkilt, famt den tid fom fordras at
85 > OM. Nov. Dec.
at erhålla 1 tunna eller 3 Centner Slig, år nog
betydelig , och förtjenar at omnåmnas, fåfom et
bevis, med hvad fkyndfamhet och noggranhet
man genom denna art flamning kan tilsodo göra de fattigafte godsforter.
[DJ
Enligt profvalkningar har af Hejde il, om 16 lods hallt per lisp. blandad til 3:del med feg- flam om 2 lods' hallt, vid förfa flamningen, Bin- flycket N:o 1. fåtts til 28 lod Slig. per lisp:d. N:o 2. til 10 lod, och N:o 3. til 1 lod, alt per lisp. Andra omflamningen eller Andregraf Bin- fltycket N:o 1: gilvit I ”m:k 20 lod. N:o 2: 2 m:k 18 lod, N:o 3: 4 lod, N:o 4: I lod per lisp. Tredje omflamningen eller Tredjegraf Bin- flycket N:o 1: 3 m:k 12 lod, N:o 2: .30 lod: N:o 3:60 lod,.N:o 4: 2 -led och N:o $: flod. Fjerde omflamningen eller Fjerdegraf Binftycket N:o 1:,6 m:kl24 löd; N:o 2:02 mek; Nog 24 lod, N:o 4: 8 lod, och N:o 5: 2 nd. Fem- 3E omflamningen eller ”Femtegraf N:o 1. Binftyc« ket gifvit ren Slig.
Hejdel om 12 lods hallt per lisp. blandad med 23 Segflam om 2 lods hallt. Förftegraf, Bin-
fycket N:o 1: gifvit 22 lod per SE da Nio 28
8 lod och N:o 3: I lod.
Andregraf N:o 1: gifvit 1 m:k 16 lod. N:o 2: Tt4rlodöN:a-g:53: lad; och Nors bd
Tredjegrd Nio 1:.S Mm. 6 Igd; N:o: S: o0-tod, N:o 3: 6 lod, N:o 4: 2 lod och N:o 5: i lod.
Fjerdegraf N:o 1: 6 m:k,y N:o 2: 2 m :k, N:o 83: 24 lod, N:o 4: 8 lod och N:o 5: 2 led.
Ferms
|
Oc. Nov, Dec. 287 Femtegraf N:o 1: gifvit Slig.
Hejdell om 10 lods Slighallt per lisp. blan- dad med : Segflam , om 2 lod per lisp.
Förftegraf N:o 1: gifvit 16 lod, N:o 2: 6 lod och N:o 3: I lod.
Andregraf N:o 1: I m:k 4 lod, N:o 2: 12 lod, N:o 3: 4 lod och N:o 4: I lod.
Tredjegraf N:o 1: 2 m:k 12 lod, N:o 2: 20 lod, N:o 3: 8 lod, N:o 4: 3 lod och N:o 5: I lod.
Fjerdegraf N:o i: 4 m:k 8 lod, N:o 2: I m:k
76 lod, N:o 3: 18 lod, N:o 4: 6 lod och N:o 5: 2 lod.
Femtegraf N:o 1: 7 m:k, N:o 2: 2 m:k, 8 lod,
N:o 3: 28 lod, N:o 4: 8 lod och N:o 5: 2 lod.
Sjettegrat N:o 1: gifvit ren Slig.
Grannheidell eller få kallad Höjdellarni, om 6 lods Slighallt per lisp., blandad til +: :del med fllamm om 2 lods hallt,
Förftegraf N:o 1: gifvit 10 lod, N:o 2: 4 lod, N:o 8: I lod. |
Andregraf N:o I: 20 lod, N:o 2: 8 lod, N:o 3: 3 lod och N:o 4: I lod.
Tredjegraf N:o 1: I m:k 12 lod, N:o 2:16 lod, N:o 3: 6 lod. N:o 4: > död och N:o Es I lod, :
Fjerdegraf N:o 1: 2 m:k 20 lod, N:o 2:22 lod, N:o 3: 8 lod, N:o 4: 4 lod, och N:o.5- 2 lod.
Femtegraf N:o 1: 4 m:k 8 lod, N:o 2: I m:k 26 lod, N:o 3: 16 lod, N:o 4: 6 lod och N:o
Rene lod. i
Sjettegraf N:o 1: mkt, N:o oso mia lod,
| N:0o3:28 lod, N:o 4: 10 lod och N:o 5: 4 lod:
Sänder 'N:o 1: gifvit ren Slig,
Eraonn.
288 0Å. Nov. Der.
Gramnhejdell eller Hejdellamm om 4 lods Slighallt per lisp:d blandad med $:del flamm om 2 lods hallt.
: Eörftegraf N:o: 1: ouvit 8 lod, N:e 25, Glod: Ock IN:0-3.: 3 od.
Andregraf. N:o, 1: 16 Jod, N:o.2:8 lod, N:o 3.34: 10d--och N:o 4: talod:
"Tredjegraf, N:o I: I mik, N:0:2: 14 .Iod; N:o 230. lod N:0:42 2: JOG-OGA NEO 15 SKR ed:
Fjerdegraf N:o 1: 1 m:k 24 lod, N:o 2:16 lod, ' N:o 3: 8 lod, N:;0-4: 4 1dd. och N:o fr dad.
Femtegrat. N:o 1:.3 .m:k, N:o "2:74 lod. N:o 33 12d0d,) N:o 4; 60-100 och Nog Jack
Sjettegraf N:o I: 5 mik 12 lod, N:o 2: 1 .m:k, N:o 27:10. 100 ndNI0 45080 TOGSTNER SS Er Sod
Sjundegraf i N:o CE: 8 mik, N:o2: 3am:k 16108; N:o 3: fm:k,. N:o 4: 12 lod. och Nio äs lod.
Åttondegraf N:o I. gifvit ren Slig.
Slammer om 13 a 2 lods hallt i Slig per lisp:d , blandade med Rånngdåns , eller fom den ock kallas Slammgrafs/lamm om 1 lods Siighalit per lisp:d.
Förftegraf N:o 1: gifvit 4 lod, N:o 2: 2 lod, N:0:3.23 an lod:
Andregrat. N:orr:, 6 lod, N:o .2: gg lodN:56-35 I lod.
Tredjegrtat N:o 15 10:lod; N:o -2:16-lod;4 No 2:v45lodae NEO, 4 fALOe,
Fjerdegraf N:o 1:16 lod, N:o 2: 8 lod, N:o 3: 4 lod, N:o 4: 2 lod, N:o 5: 1 lod.
Femtegratf Nor: a msk, N:o Sten lod, Nio 3:60 löd, N:o::4: ga -lod, Nio Sant odat
Sjet=
0. Nov. Dec. 289
Sjettegraf N:o 1: I m:k 28 lod, N:o 2: 24 lod, N:o 3: 10 lod, N:o 4: 5 lod, och N:o $: 2 lod. Sjundegraf N:o 1: 3 m:k, N:o 2: I m:k, N:o 3: 12 lad, N:o 43 6. lod; N:o 5:53 od, Attondegraf N:o 1: 7 m:k, N:o 2: 2 m:k, N:o 3: 28 lod, N:o 4: 12 lod, och:N:o 5: 5 lod. Niondegraf N:o 1: har gifvit ren Slig. = >
Håraf finner man, at Slighallten uti de gods- forter, fom flammas, nåftan ökas dubbelt för hvarje omflamning, och 'åfven i ftyckena i hvar- je graf, alt fom de åro närmare Binan: Sligpar- tiklarne hafva fåledes med denna arbets metho- de, en någorlunda obehindrad frihet at lyda fin tyngd och fåtta fig dårefter, under det deras medföljande Bergarter afflyta, hvarföre ock en obetydelig förluft af Slig, hårvid år at befara. Det år vål fant at med valkning på blott hård och åfven med dukar, godfets Slighallt genom för- fistigt arbete ofta ökas 6, 8 til 10 dubbelt, och at fåledes ej öfver 2 högft 3 omvaflkningar » fordras för at erhålla Slig; men därvid bör mår- kas, at qvantiteten, fom hvarje gång kan hand- hafvas, år ganfka liten, och at en ftörre accu- rateffe med vatten och valkens råtta förande på Hården fordras, ån man vanligen af arbetare kan begåra, få vida mäårkelig Slig-förluft fkal förekommas. Likafå förhålier det fig med Stofs- hårdarne, fom vid Ungerfka och Saxifka Berg-
verken nyttjas, och hvarmed jag nu nyligen haft tilfålle vid Ådelfors göra et förfök. Man kan vifferligen med dem utraga ytterfta fpåret af Slig- ohallt ; men arbetet går långfamt och fordrar en
"grannlaga fköttel, dock nog fortåre och båttre
ån med vanlig valkning. ; a
| Ja
290 Oc. Nov. Dec.
Tiden, fom erfordras at med Slamning ren. göra I tunna eller 3 centner Slig, för fårfkilte hallter, år vanligen för Hejdel om 48 lods Slig- hallt per lisp:d blandad med fin behöriga pro- portion Segflamim, 2 dagar med en arbetare.
Dito af 16 lods hallt 6 dagar. Dito af 12 lods hallt 8 dagar. Dito af 10 lods hallt 9 dagar. Dito af 8 lods hallt 11 dagar, Dito af 6 lods hallt 14 dagar. Dito af 4 lods hallt 17 dagar.
famt af Segflammer, fom per medium hålla 15' lod per lisp:d; med fin behöriga blandning med Hårdflod, 32 dagar, alt för en arbetare, då den tillika på famma tid fkal framköra hvad fom for- dras til flamningen, famt töma Rännegångs fumpen och Rånnegången bortköra. Häårefter åro arbetspriferne inråttade få at för 40 lods hallt får Slammaren för I tunna Slig, 8 fchill.; för"x6 :10d- 25 teh" 6 runt; £2 lod 95 fek: 10 lod 37 "fch:'6 "runft.;' 8 lod 47 fck3 0 löd I Rid: 16 Ach; 4 lod ”r-R:d. 21 Tch. öck för Slammet om” 1. l0df2 TXL. 32 fChul.
Dåremot koltar vafkningen, fom numera endaft Iker af fina flammer och after af 17 lods Slighallt per lisp:d 5 R:dr 40 fch., för I tunna Slig, eller 3 R:d. 8 fch. mera för tunnan ån med Slamning, för förre halter år vål vaiknings- priferne mindre , men likvåli famma proportion dyrare ån Mlamning. Arbetarne undfå altfom fkall
flam-
Oc. Nov. Dec. 29:
flammas på råkning fålunda, at de af et vifst qvantum Hejdell eiler Slamm , fom dem tilmå- tes, blandad med fin behöriga proportion Hej- dell eller Häårdflod, fkola lefverera et vifst qvan- tum Slig; hvarföre och alla forter, fom vinnes efter Bokningen, underfökes til fin hallt i Slig , antingen på liten planhård eller fichertråg, och dårefter utråknas, hvad de dåraf fkola uttaga och lefverera. Hårigenom upmuntras de bäde til flit, i anfeende til den omnåmde betalnin- gen de undfå för I tunna Slig efter fårfkilta hallter, och til acktfamhet, fom vid fådana ar- beten år högft nådvåndig.
Af alt detta finner man fåledes hvad be- tydeligt företråde flamning har framför andra brukeliga vafknings methoder, med Adelfors Guldmalmer. Tuvifvelsutan bör den ock låta verkfiålla fig med andra Malm och Bergarter med lika förmon, om dervid i ackt tages hvad hår förut om des verkfållande år nåmnt.
Någon föråndring fkulle kan hånda vara nås . dig för viffa arter, med Grafvarnes afdelning och vatnets updåmmande dåruti; men fådant år lått at finna under fjeliva arbetet; och vifa de förfök Herr Bergmålftaren ANDERS Piur 1 Sala i förlidne fommar låtit göra dårmed å Sala ars ter, nog tydeligen, at den dår låter fig med be= tydelig förmon verkhålla,
Nå-
292 08. Nov. Dec, Några Håndelfer,
Om | Utrvårtes åkommor, fom både för fållets och utfeendets fkull låtteligen kunna muifstagas för Venerifka fkador; Af JOHAN P. WESTRING.
1. Håndelfen.
KH: ör fem år fedan blef Jag kallad til en ogift hederlig Man, 38 år gammal, fom hade en fvår fvullnad i Preputio penis, tillika med en fluxus, fom aldeles liknade en Gonorrhoea virulenta. Alt hade utfeende af venerifk fmit- ta, och Sjukdomen tycktes vara en Phimofis ves nerea. Men mannen” förfåkrade mig, at han ej kunnat förvårfva denna Sjukdomen genom olof- lig beblandelfe, emedan han aldrig varit få nå- ra någon af det andra könet.
Som Mannen var af god moralifk cara&er, och nöden gerna tvingar ”fram Sanningen, lik- fom vårk och vånda förtager blygfeln, ia ”anfåg jag detta vara af någon annan befynneriig art. Mannen fade fig ej veta någon orfak til detta onda, om icke en våldfam håfning på en vagn ' under refan, då han förut var uphettad af nå- gra glas vin,
Som
Oc. Nov. Dec. 293
$om detta var den förfta håndelfe af dy- likt flag, fom jag fett, var jag dels något mifs- tånkfam, dels ock nyfiken, at få uplysning, om en få mifstånkt fjukdom kunde vara af annan orfak, ån venerilk fmitta. Jag ordinerade dårs- före et Laxans, kylande medel, emollierande omflag och infprutningar. Inom några dagar blef jag efterfkickad, och huru förvånad blef jag icke, då mig vifades et ftop blod, fom kom- mit i fålle för urin. Jag mifstånkte då frax Gyllenådern, och förebrådde mig min förfum- melfe med åderlåtning. Strax rådde jag den Sjuke, fom var mycket blodfull, at låta fåtta fex flycken blodiglar omkring ftolgången: och fom Phimoflis ånnu var lika fvår, låt den Sjuke fortfara med kylande faker, diluerande och mu- 'eilagineufa drycker famt infprutningar. Utvår- tes nyttjades cataplasmer med blyvatten. Mera blod kom ej urin-vågen, och inom 8 dagar var fvulinaderi tåmeligen minfkad, då åtfkilli- ga fmå får fyntes på glans penis, utur hvilka flöt en gulacktig materia. Som;jag nu anfåg det- ta hafva upkommit af blodets pråfsning hår på hållet, hvaraf en local inflammation hårrört, fnarare ån af någon annan orfak, få låt jag Pax tienten blott firyka olja. på fåren, och icke nyt- tja något. vidare. Medelft deffa medel blef Pa- tienten aideles frifk och låkt inom 14 dagar, och har federmera aldrig haft något ondt af det- ta, eller något dylikt flag. Hade någon vene- : rifk fmitta varit hår under, få hade denna cur ej lyckats få hahigt.
TA & Häån-
294 Oc. Nov. Dec. 2 Hindelfen.
En goffe, om fex år, får en fvår vårk i fin födflolem, mycken fvullnad och tillika en flyt- ning af et gulacktigt vahr. Hår var ej fkål til mifstankar, ehuru Sjukdomen liknade en Phi- mofis med gonorrhoea. Goffen, ofkyldig och blygfam visfte ej berätta huru detta var orfakadt, och des föråldrar kunde ej gifva någon uplys- ning. Genom tjenliga medel blef goffen fnart hulpen, och har aldrig fedan haft kånning af detta onda. Ehuru denna håndelfe liknade en Phimofis venerea, var den dock af andra : orfaker, förmodeligen någon klåmning eller an- nan retelfe af fyng eliter fkarp urin ftadnad imels lan Preputium och Glans, tilkommen, hvilket omftåndigheterne med goffen och curen nogfamt tilkånna gifva.
3 Hindelfen.
En liten flicka, 4 år gammal, får mycken fvårighet at kafta fit vatten, och tillika vifade fig något komma den vågen på defs lintyg af gult utfeende. Defs' hederliga föråldrar blefvo förfkråckte öfver denna håndelfe, och fökte up- lysning af mig om fjukdomens natur famt hjelp dåremot. En få fållfam fjukdom hos et fa li. tet barn gjorde mig brydd, och för at hafva något at fåga och at tröfta dem med, fade jag at matkar rmöjligt vis kunde orfaka denna fjuk- dom”; likfom många andra underliga fymptos mer hos barn. = Jag kunde ej heller i fanning falla med mina mifstankar på någon annan or-
fak.
Oc, Nov. Dec. 295
fak. Hvarföre ock jag gaf barnet låmpeliga matk- medel. Men fjukdomen fortfor. Omfider gaf jag hånne et kraftigt Laxans, hvilket afförde en anfenlig myckenhet brånda hårdheter, (Scybala): hvarefter hon aldeles öfvervann denna kråmpa. Inga matkar fyntes komma fram; och fom la- ons tycktes hår enfamt göra god verkan, få har jag förre anledning at tro, at deffa hårdheter gjorde en pråfsning på blodet åt deffa delar, hvarigenom körtlarne blefvo mera fyllde, och fjukdomen deraf upkom, ån at fkylia på mats karna. |
4 Håndaelfen.
En hederlig man, några och 69 år gam- mal, beråttade för mig, at han 3:ne gånger haft den olyckan, at hårdt ftöta fig i högra ve- ka fidan, famt ljumiken, hvarefter han hvar gång kaftat blodig urin, famt fått en purulent flyt- ning, liknande en Goönorrhoea benigna, dock utan fvåra fymptomer. Genom kylande och la- xerande faker åfvervann han dock fnart hvarje gång denna oiågenhet. Genom deffa våldfam- ma fötar har mera blod blifvit pråffad åt Pel. vis, och af en Plethora pelvis, fom utvidg blodkårilen, mera våtfkor kommit at ftocka fig ät körtlarna, hvaraf förmodeligen denna fluxus blifvit orfakad. Deffe olycksftötar, fom förun- derligen 3:ne gånger tråftade famma ftålle , måt- te dock omfider hafva orfakat, at denne Man- nen på fin ålderdom plågades och befvåradesg af incontinentia urine, och åtfkilliga fvåra Hz- morrhoidal-kråmpor.
IS 5 Hån-
at
296 — Oå. Nov. Dec. ;s Håndelfen.
En liten flicka, 2 år gammal, får et til utfeende elakt får med brunacktig kant och hvit flemmig botten, på ena labium vulve. Des he-
derliga Moder blef håröfver ömkeligen befört, och mifstånkte amman hafva fmittat hånne. Jag kun='
de dock ej begripa det: utan. anfåg det mer ofkyldigt, ehuru det för ftållers fkull hade ovan- ligt utfeende. Intet annat ordinerades af mig, ån et gråöt-omflag af rifna upvårmda Morötter, hvilket omflag låkte fåret inom några dagar: och har denna flicka fedan nu i 6 år mått vål, och icke haft någon mifstånkt kråmpa.
6 Hindelfen.
En förnåm Herre af Sangvinifkt tempera- ment, i fina båfa år, kommer bekymrad til mig, och klagar Öfver en krånmpa, hvilken han icke visfte fig hafva medeltt någon brotflighet förvärf- vat. Underftundom befvårad af Gyllenådern, mifstånkte han fjelf den orfaka denna Huxus, få lik en ågta Venerilk gonorrhée. Jag gaf ho- nom FEle&. e Senna med Sulph. precip., och han Öfvervann ftrax derefter denna olågenhet. Sedermera har jag fett flera fådana håndelfer, aldeles lika, med Venerifka Gonorrhoéer orfaka- de af blodfullhet, gyllenåder och echauffement. Materia fluxus har gulacktig firg; men Glans pe- nis har ej haft den röda fårg, fom då den är af venerilk orfak.
= Hån-
> FRIN LÄR at nn FR.
Of. Nov. Dec. 297 . 7 Håndelfen. at
För några år fedan kommer en ung Man til mig, hjerteligen bedröfvad öfver fin unga Fru, fom hade fått en befvårlig, plågfam och underlig kråmpa. Hon hade en fvår vårk, fom förhindrade alt njutande af kårleksnöjet. Förat hade hon hatt en odrågelig Pruritus, hvars för- nöjande orfakade en vålluft, fom mattade til då- ning och vanmagt; men ER er amplexus mariti hånne ganfka plågfam, förmodeligen af delarnes fvulinad. Omöder, oacktadt behöriga
medels förordnande och bruk, både invärtes och uivårtes, får hon en furunculus eller Me- taftalfis på ena labium vulve, med otrolig vårk och vånda. Denna bulnar, Öpnas, låkes , och hon blir frifk. Defs man, med hvilken hon ha- de varit gift et halft år, hade ingen kråmpa, fom kunde förråda någon fmitta. Ej heller har denna Fru efteråt klagat öfver något ondt. Hon har nu i flera år mått vål, likfom defs Man, och ej haft något recidive af deffa åfverfånd- na krämpor. Förmodeligen hafva de båda lårt håraf, at vålluftiga nöjen målte måtteligen och förnuftigt njutas. Denna håndelfe, aldeles Jik- fom ifrån venérilk fmitta, var förmodeligen blott orfakad af delarnes blodfullhet, ditlockad af för trågna nöjen, famt våldfamma rö&relfer och flråckningar, fom vanligen gifva anledning til furunklar.
8 Hi imdelfen.
3 En hederlig gift man, Öfver 50 år "gammall af Are vett och Radgadt upgörande, fjukna=
T4 de,
BD Oå. Nov. Dee.
de förleden "höft, fom det troddes, af ew Phi mofis Venerea, med ftark vårk och mycken fluxus. Tillika får han en andags feber. Des Låkare botade denna froftfeber med tjenliga medel, fom lyckligt vis kunde få låmpas, at de åfven gagnade för des Phimofis. Jag blef kal= lad til famråd. Den Sjuke tilfpordes på fam- vetet; men nekade til alt, fom kunde våcka mifstanka. Des egen och des Frus ålder, tyck- tes ock frikaila dem. Den enda upiysning jag kunde få, var den, at mannen, fom långe va- rit borta, kommer hem, och upmuntrad af nä. gra glas vin ville förföka fin ftyrka. Men det bekom honom illa.' Des hederliga Fru var dock ej fkyldig dårtil, utan mannens håftigare be- mådande ; om icke genom någon fkarp fluor 2l- bus blodfullheten i pelvis och retelfen på glans göra en local inflammation. Som jag fett dy- lika krämpor +tilförene, fåger jag min tanka, och afhåller ifrån alt Mercurii bruk och anord- nande. Denna Phimofis var förfkråckelig fvår, famt fluxus mycket fiark och elak. > Cataplas- mata och injecdtioner idrordnas, jämte invärtes tjenliga medel. Da omfider Glans penis kun- de blottas, finge vi fe et ganfka djupt får, af en tums diameter, fom gaf ganfka mycket vahr. Medelit. Morotfatt och omfag af rifni Morötter blef mannen låkt och aldeles frifk inom tre vec. kors tid.
Dylika håndeller åro troligen icke få fåll- famma, hvarföre ock mifstag ro få mycket far- ligare. Det vore vål, om allmånheten lårde fig, at åtskilja dem ifrån Venerifka fkador , då be-
dras»
Lian ss
Oå. Nov. Dec. 299
dragarens vinningslyftnad kunde förekommas, likfom fkadan af mercurens bruk, genom et få- fångt långre nyttjande. Deffa åkommor upkom- ma, fom alla håndelfer nåftan vifa, af våld. famhet eller ftarkare retelfe på de ömatte de- lar af vår kropp. Deras hårkomft bör ej altid fökas långt bort, eller långvåga fkårpa belkyl- las, fom blir ofta obegripeligare, ån fjelfva fjuk« domen: Dock torde ej kunna nekas, det en lård och förfaren Låkare påftår, at dylika kråm- por någon gång kunna åftadkommas af en ma- teria arthritica ad verenda aberrans, Hos ingen af mina Patienter kunde gikt belkyllas vara en orfak. En ftarkare retelfe på detta ftålle gör en haftig inflammation, fom fnart dår upvåcker en fluxus. De många körtlar, fom hår finnas i granfkapet, öka tilloppet af mycken lympha, fom fnart tager an fkårpa: jämte en myckenhet nerver, hvilkas eldiga faft,. likfom ökar brån- barheten på ftållet, åro troligen orfaken dårtil, at får blifva hår få elaka och fråtande,
SS AR ORRERA
Anguftura Barken, Befkrifven och förfökt not
Froffan;
Af A, JOH, HAGSTRÖM.
Nedan Weftindifka Compagniet ifrån St. Bar- 4 thelemy bekommit et fRörre parti få kallad s T 5 | Ana
300 Oc. Nov. Dec.
Auvgufiura Bark; har det behagat Herrar Di- re&eurer vid nåmde Compagnie at åfven til mig låmna et fkålpund dåraf. Den har ock bli fvit
förfåld til et få lindrigt pris at jag kunnat dår-
med anfålla åtfkilliga Förlok
Man har 2 år förut ågt denna Bark Rp
våra Apothek, åtfkillige Låkare hafva ockfå förfökt den mot froffan; men man har ej ågt få mycket dåraf, at man dårmed kunnat göra många förfök. ; E
För få år fedan har denna barks nytta i Me-= diein blifvit uptåckt, och man år ej ånnu alde- les fåker af hvad flags tråd den tages. Någre påftå den vara af en Magnolia; andre at den år af Brucea Antidyfenterica,
Namnet lår den hafva fått dåraf at den håmtats från Ångultura i Sådra America, hvar- ifrån den förf blifvit förd til Trinitets öarna, och få til London.
Den Bark fom hitkommit år dels tjockare til z:dels tum, dels helt tunn; en del år i fkit- vor af en och 3 tum i diameter, andre myc- ket finare; ofta hoprullad, åtminfoneé kupig. Stundom i 3 alns långa flycken, andra åter en- daft 3 a 4 tum. — Alt detta fom den blifvit
tagen af förre eller mindre grenar eller tråd.
Utanpå år denna bark merendels tåckt med et hvitt fkråfligt åmne, fom under förftorings- glas tyckes vara någon art moffa och år utan
ali
-. Fe +
Oc, Nov. Dee. 301
all fmak; dårunder år et tunt flarnacktigt våfen- de, famt dårinom den gulbruna hårda barken, hvars lukt och fmak år något lik Cafcarill-barks, men mindre Aromatilk, dock något.
Smaken år något brånnande på tungan, mycket bå'k, ej utan någon åcklighet; åfven då barken fötes til pulver luktar den något våmj- acktigt. Pulvret år til fårgen gulare ån Kina och Cafcarill, nåftan fom Rhabarber pulver.
Barken tager lått eld och brinner, famt fprakar af olja och innefluten luft, hålk detun- nare fycken; |
Röken luktar något Aromatifk och barken fvåller mycket under det den brinner, behåller och elden långe i kolet.
Detta alt vifar at denna Bark innehåller nog olja och kåda; jag förfökte därföre at me- delft fpiritus vini draga deffa delar utur barken,
1 Förföket : Et lod groft Rött Anguftura Bark och 12 lod fpiritus vini re&ificatus fåldes i 3 dygn, hvaraf blef en hög rödgul Tin&ur af vackrafte fårg, fom meddelade tryckpapperet, hvarigenom den filas, en ljusgul fårg, åfven få hvitt papper.
= Tinåuren luktade ej illa, nog aromatifkt, fmakade farkt aromatifk och ganfka bålk. Denna Tin&vr, en drachma, infpifferad, gaf målt 2 gran Refina; af den löftes dock något i vat-
302 Oc. Nov. Dec.
i vatten, fäledes gummeuft, fom medfölgt kå- dan; torde hända löft utur Barken genom den portion vatten, fom dock altid medföljer Spiritus vinri.
Af denna Tinåur har gifvits' fullvåxte en liten matfked 2 a 3 gånger feberfria dagen, hvaraf 3:ne blifvit frie från annandags ör fan, utan at fedan få recidiv, ehuru den ena, Soldat vid Kongl. Lif-Gardet, fedan hvarken hållit fynnerlig diét eller kunnat vara fri tjen- fen i alla våderfkiften.
2 Förféket. Et lod groft pulveriferad Anguftura Bark lades i en glaskolf med 24 lod kallt vatten, kokades en fjärdedels timma, lukta- de fom Decoftum Guajaci, och var affilad 16 lod. Färgen på denna Deco& var röd få långe den var het, endaft något blekare ån på Tin&uren; et kallnad grumlade den fig och blef mera black, til tecken at kokningen åfven uplöft några refineufa delar.
Denna qvantitet Deco&um Angufture gafs mot annandags froffa på feberfria dagen, hvar- af vål febern påföljande dagen uteblef, men kändes dock några fmå rysningar.
Nåfta feberfria dag tog han infufum frigi- dum aP.= HIDE > På et lod bark, fom I lått 3 dagar, hvaraf froffan öfvervanns aldeles, och har ej återkommit.
4 Förföket: på Barken fom enligt 1:0 förföket 3 dagar varit infunderad i fpiritus vini och alfilad, famt ej tycktes hafva mycken bålk-
het
Oc, Nov. Dec, 303
het qvar, Mogs et halft qvarter kallt vatten, fom efter 3 dagars ftillaftående tingerades och fmakade bålk. | ;
Åfven få flogs 4 lod Spiritus vini på den bark, fom var kokad til den i 2:a tförföket nåmde Deco&en; efter 3 dagar var den ock tingerad och fmakade bålk. Detta vifar at Anguftura barken håller både refineufa och gummeufa delar, bågge bålke. .
Förföket : Åt en man, fom efter Kinans bruk vål fluppit annandags froffan, men fått reci= div dåraf, gafs Anguftura bark i pulver til et halft qvintin mergon och afton i 3 feber- fria dagar å rad. Han flapp febern och fros- fan, fick appetit och var frifk 3 veckor, men nu nyligen har han åter fått et recidiv.
Vid de förfök jag med denna bark anfåt har jag altid anfett angelåget at mage och tar« mar förut med kråkmedel eller laxativer blif- vit renade; men nekar ej at ju tilfållen gif+ vas dår fådant år onödigt och man ftrax får dåmpa febern.
Sluteligen måfte jag bekånna at jag ockfå åt 2:ne med qvartan gifvit Tin&uren utan ön- fkad verkan, åfven åt en med Tertian pulv- ret , men jag:år ovifs huru ordenteligen med- let af dem blifvit nyttjadt,
I andra intermitterande febrar , i rödfot och rötfebrar har jag ej ånnu haft tilfålle at fe Sd om
304 Oc. Nov. Dec.
om denna bark gör den nytta fom en del Lå- kare den tilegnat.
Rön, om befkaffenheten och verkan at et flags Cinchona, hemfändt af. Gouv. Med. FAHLBERG Under namn af Caribea, och om Angultura barken.
Af JOH. L. ODHELIUS.
Der begge Barker, dem jag af K. Acade- mien emottagit til utrånande af deras Me- dicinfka nytta och beftåndsdelar , harjag på föl. jande fått underfökt:
fiska
Af denna Cinchona Kokades en uns utitvå librer firömvatn til defs åtta uns blefvo qvar; under kokningen var Decoéens firg mörkröd, fom efter affvalnandet något liusnade. En an- nan uns kokades med tre librer varten och af- filades; refiduum kokades andra gången med lika mycket vattensoch afhlades; begge koknins. garne fammanflagne infpifferades til Extra&, fom
vågde 3 uns.
En
04. Nov. Dec. 305
En half uns, af famma bark, digererades med Spiritus vini re&ificatus och affilades; det återfiående digererades å nyo med lika mycket fpiritus. Tin&urerne. fammanblandade gåfvo ef- ter utdunfining 45 gran extraé.
Öfverlefvorna, efter detta extra&, kokades med vatten, filades och utdunftades famt gof- vo ytterligare 30 gran extraét,
Pulvret, fedan det blifvit finficktat, år til fårgen något rödare ån vanligt Kinapulver, men blekare ån af röda Kinan.
Det öfverblefne pulvret efter Deco&en år gult til fårgen; men det fom år öfver efter ex- trafterne år fvart. ").
SP
Med Anguflura barken SER följande un- derfökning : |
En uns kokades i två librer ftrömvatten til defs åtta uns voro qvar. I början af kok- . : nin-
>) Man vet ej med vilshet hvad fpecies Cinchonz den- na bark är tagen af, Des utfeende liknar mycket den officinella. Hr. Prof, Swartz förmodar at den år Cinchona Floribunda, gemenligen Piron kallad: men pulvret af Piton år mörkare, fmaken mindre lik Cinch, officinalis, och de förfök fom med Piton
gjorde åro, hvilka finnas i Kentifh Exp, and obferv. Tond, 1784 p. 59 famt i Journal de Phyf, Fevr. 1789 Pp. 129-32. flimma icke öfverens med deffe af mig hår upgifne, få at troligt blifver at et ånnu o- befkrifver fpecies Cinchonz gifves. Önfkeligt om det finnes på Ön Barthelemy; ty det fynes låtfva kraftig hjelp åt Låkare vetenfkapen,
306 0. Nov. Det.
ningen var Deco&ens fårg ljus, fom under vi- dare kokning mörknade och behöll efter affval- ning en mörk brunröd fårg.
En half uns kokades med två librer vat- ten til defs åtta uns voro gvar; det efter affil- ningen qvarblefne kokades å nyo på famma fått 3 detta fkedde för tredje gången, efter fom mår- kelig belk fmak kåndes, med en liber vatten til 4 uns. Alla deffe afkokningar fammanblan- dades, och utdunftades til Extra&, fom vågde två drachmer.
En half uns digererades med fem uns fpi- ritus vini re&ificatus, och filades; til refiduum logs å nyo fem uns Spiritus vini re& och di- gererades. Tinfurerne fammanblandade gåfvo efter evaporation två drachmer extra&.
Det öfverblefna kokades med en liber vat- ten til 4 uns voro qvar, hvilka affilade och in- fpifferade gåfvo en fcrupel och fem gran ex- tratt.
Det öfverblefne pulvret efter Decoå&en åt grågult med aromatifk lukt; men efter extra- åerne år det mera grått och utan kånbar lukt ""Q.
Angaftura barken år ånnu icke kånd efter botanifka grunder; han kommer från Guyana i Södra America. 1790 fånde Hr. CHoritet i Do- minique honom förfla gången til London, men
vann
+£) Defle mycket noga och piålitelige underfökningar åro gjorde ef K: Lz2zsrets Apothekaren Hr, C. C. HELLMAN,
| | |
|
Oc. Nov, Dec. 307
van” då ingen affåttning dåraf, få at laddnins gen Ikal blifvit kaftad. i Themfen. Men nu mera hafva Medici i London börjat bruka ho= nom och des. pris år lindrigare ån vanlig Kina- bark.
$. 3
OM LE nchomat Caribeet-hat jag på Kongl. Lazarettet gjort fåkra förfök i Tertian, fiftled- ne September månad, och funnit. dåraf at den kan fördrifva denna feber, når han tages på famma. fått och med farmma repetitioner, fom brukas då Cortex peruvianus nyttjas.
Blir fåledes denne bark tilgångelig för håt- tre pris ån Cortex peruvianus, få förtjenar han at blifva införd på våra Apothek, men eljeft icke, ty jag törs ej förfåkra at des verkan tor= de i "långden blifva a fåker.
ia
Cortex dr har jag baler 1 OAo-
ber månad fifledne med mycken upmårkfams-
het förfökt uti Qvartan. Patienten preparera-
des med digeftiver och kråkmedel, famt bru-
kade Augufture pulvret til 5 drachmer om dar gen, under tre intervåller, få at nåra 4 uns beho intagne. Febren blet hårigenom mycket minfkad, men ej ftillad, utan nödgades jag flu- teligen nyttj a Cortex peruvianus.
U Pas
438 Oc. Nov. Dec.
Patienten mådde eljeft vål af Anguftura pulvret -och kånde fin matluft ökas, famt be- råttade at en ovanlig befk fmak rådde i mun och fvalg, fom dock ej var obehagelig. Jag tror fåledes at Anguftura barken verkeligen blir et kraftigt magftårkande medel och af Medici kan med fördel anvåndas , dår bålka medel for- dras. Blir prifet drågeligt, få torde denne bark förtjena at blifva på våra Apothek införd.
[QS NE
Beråttelfe om en Större Hölfe-Svulft, fon: hångde ur Moderflidan et qvarter utom kroppen , lyckligen afknuten; Af JONAS HINRICH GISTRÉN,
Medicine Licenciat.
Ek: ogift Fruntimmer, 47 år gammalt, rafkt och tiltagfet famt af håftigt finnelag, för- lyftade fig för 5 år tilbaka på en brånvins-pan- na, hvilket förorfakade hånne en våldfam He- morrhagia Uteri. Denne flöd höll hånne en lång tid vid fången och, oacktadt alla anvånda Låke- medel, afftadnade den icke förr ån efter et fjer«- dedels års förlopp.
Sedermera hade hon altid fin menfiruation eordentligt, flundom ånda til flörtning, fRundom
up«e
O&. Nov. Dec. 309
uphörde den för et par månader och återkom fedan med mycken håftighet; ibland vifade den fig beftåndigt en tid bortåt. Flöden var altid förknippad med hyfterifka fymptomer och matt- het i hela kroppen. = På detta fått framflåto 3:ne år.
Når några månader voro förlidne af det 4:de, började hon känna en liten hårdhet i Res gio hypogaftrica, hvarvid ftundom mårktes vårk och ftickningar. - Denne flyttade fig från en fi- da til den andra, når hon vånde fig i fången och tycktes månad från månad öka fin volume. Reningen fortfor icke defs mindre på vanliga oordentliga fåttet, alt til Michaeli tiden år 1791; då den var ganfka ymning och höll den fjuka i 14 dagar til fångs. Sedan vifade fig aldeles ingen menftruation, eller blodflöd; men tumeus ren i underlifvet tiltog i defto fiörre mon; få at den mer och mer utvidgade undra delen af buken och upfylde öfra båckenet famt var ftun- dom hinderlig för urins afgång och ftolgången, fårdeles når den fjuka gick, eller rörde fig . mycket. |
De fednare månader befvårades hon af ryggvårk famt hade” ånnu mera fvårighet vid vatnets låmnande. Då hon rörde fig mycket, fånkte fig fvulten få djupt i nedra båckenet, at åndan dåraf kunde kånnas i födflen; men den upfheg åter, når hon lade fig at hvila. Sed- nare veckorna hade hon fvårt vid at gå, kafta= de vatnet ofta och plågades af mycken rygg > och höft-vårk. Sifta dagarne var denna rygg [lr AR JE vårk
210 "OG INO Dee
vårk fårdeles fvår viffa fkof och beledfagad af tryckningar eller trångningar ned åt båckenet.
Detta hånnes tilkånd afhöll hånne dock ic- ke, at den 27 Septemb. 1792, om morgon bit- tida refa 2 mils våg hit til Stockholm. Hon åkte i calefche och kulken, fom redan var druc- ken, körde emot hånnes' vilja få fort håharne nånfin orkade löpa: Detta ökade ån mera tryck- ningarna nedåt iödflen, fom voro icke olika för- lofsnings vårkar med kryftning, vårk öfver kors- fet och trångningar på urin.
Efter ankomften til Staden tiltogo vårkar- ne ganfka mycket. Vagnen iämnades på föder- malm och hon Ifkyndade fig at gå til fin Sy- fler i Staden, ehuru fvärt hon ån hade vid at gå för de ftåndiga vårkarne och åndan af fvul- filen, fom fatt i födllen. KL 8 f. m. kom hon dit och kaftade fig flrax på en fång at hvila, Vårkarne voro ytterft håftige och efter 2 tim- mars förlopp framfödde hon en fvulk for fom et barnhufvud. Hittils hade: icke något blods flöd vifat fig; men efter tumeurens framkommit fölgde, det nog häftigt.
Den fjuka högft bekymrad öfver fit tiltånd fånde bud efter Barnmorfkan HacerstRÖm. Hon kom, men fann håndelfen fådan, at hon ej kun- de fig dårmed befatta, utan hånfköt faken til . någon Accoucheur. Jag blef då efterfkickad och ankom kl. 5 e. m. Vid efterfeende befanns fvul- ften liggande aldeles utom födflen och få ledig, at den kunde uplyftas och våndas. Den var
a
Oc. Nov. Dec. 311
af ofvannåmde forlek, til fårg och betåcknin- gens utfeende liknande en utdånd förlångning af Vagina uteri famt aldeles jåmn på ytan. Det trattlika hinno-utfkottet, fom medfölgt fvulften, hade fit öfra fåfe i botn, eller centrum af Mo- derflidans öfverfa del och fit undra på öfra Su- perficies af fvulfen famt var 13 qvarter långt, vidare upåt och nedtil en ftark tum tjockt.
Når underfökning fkedde i vagina befanns denna hafva fin vanliga långd och ftållning famt
utmårkte ingen prolapfus. = Fingren fördes
rundtomkring den trattlika neddragna halfen, men intet orificium uteri' kunde någorftådes up- tåckas , utan tycktes Vagina upifrån Centrum af Båckenets åfra öpning likfom kafta fig tilbaka
at betåcka fvulftens hals. Blod utfipprade, dels
genom fmå hål på fvulften, dels ock ur halfens. yttra beklådning nårmaft intil tumeuren.
Jag var villrådig hvad i fådant fall borde göras och tilkallade derföre Herr Profeffor ALM famt Herr Adjun&en Door CARLANDER, hvilka både funno tilfåndet lika det ofvan upgifne. Frå- ga var om Tumeurens befkaffenhet: Inverfio uteri kunde man icke ens mifstånka, då partus icke föregått. Polype kunde det icke heller va- ra, emedan intet os uteri vid nozalfte under-
fökning igenfanns, tumeuren hade icke fådant
utfeende och den trattformiga halfen var af mju- kare confifence, ån fvulften. Prolapfus uteri fcirrhofi med igenvuxet orificium kunde man få mycket mindre förmoda, fom moderflidan hade. fin naturliga flållning och fkick. Tumeuren var
ij U.3 dock
312 Oc. Nov, Dee.
dock icke olik en Uterus innehållande et 3 a 4 månaders fofter, men något faftare til confi- flence. Yttre åndan dåraf var mera fpitfig och likfom något klufven famt hvitare af yttre luf- tens åtkomft. Undre och bakre åndan var rund, trubbig och mörkréd blödande. Blod gick tå- meligen ymnigt från den Sjuka, men pulfen höll fig feberacktig, full, hög och litet hård. Hon klagade öfver mycken ryggvårk och flrangurie? Hånnes finnesftållning var högft orolig och mifs- tråfande. Men fom man icke kunde göra en fåker Diagnofis och man icke heller ånnu befa- rade någon förblödning, fedan flåden mot afton faktat fig, ej heller repofition anfågs förmonlig, nådig, eller kanfke möjelig, ordinerades allenaft Pulvis Nitrofus och man låt hålla tumeuren varm med dels fuktade, dels torra varma dukar, i tan- ka at hindra gangren. Den fjuka råddes för öfrigt, at hålla fig filla.
Följande natten. och om morgonen den 28 Sept. fortfor blodflåden, ehuru icke fårdeles håfs tigt. Den fjuka hade hela natten varit fömnlös och icke ågt någon ro för ryggvårk och bekym- mer. Pulfen var tåmeligen hög och nåftan hårdare , ån förra dagen; urinen gick litet i fån. der med tåta trångningar. Sinnesfållningen var lika. Jag beflöt nu rådfråga Herr General Di- re&. och Riddaren AF Acker, hvilken behagade hitråda famma dag emot afton. =
KI, 2 eft. midd. började den fjuka af den tiltagande flöden och fit oroliga humeur blifva få matt, at fvimningar, kråkning, fusning för
öronen
Oct. Nov, Dee. 313
öronen med fånkning i pulfen, kall fvett och kyla i extremiteterna efter hand inftålte fig och öka- des flundeligen. Hon tycktes ock vara nåra dö- den kl. 6 om afton, då Herr Gen. Dire&. an- kom. Han underfökte genaft fvulfken; och o- acktadt han ej kunde noga utftaka af hvad be- fkaffenhet den var, beflåts dock til dåmpande af blodflåden, fåfom det mått urgerande fymp- tomet, at göra underbindning. En tjenlig liga- ture anlades omkring fmalafte åndan af den tratt- formiga halfen 3 tvåirfinger från tumeuren, och det få faft möjligt var. Den fjuka hade gan- fka klen och nåltan omårkelig puls: alla fymp- tomer af högfta grad matthet voro tilftådes. Vinfåppa af Rhenfkt vin förordnades och gafs Sfkedbladtals, fom dock upkråktes och måtte fe- dan blott gifvas til en half matfked i fänder, at den defto låttare mätte behållas. Linnedu- kar doppade i et farkt Infufam Chamomille la- des öfver födflen och tumeuren, hvilken nu be- gynt något ftinka, famt Ömfades några gånger natten därpå. Mattheten var ,efter underbind- ningen ganfka flark, ehuru finnet blifvit mera roligt och blodflåden aldeles afftadnat.
Mot natten inflålde fig tillika en ftark och plågfam hicka, fom fortfor ånda til följande morgon, då den fillades med några droppar Tin&. Thebaica.
Den 29 Septemb., eller famma morgon be- funnos både tumeuren och ligaturen fkilgde ifrån den fjuka och den trattlika halfen hade dragit fig tilbaka högre up i vagina, utan at man blif- Us vit
bal 0&. Nov. Dee.
vit varfe, når feparation fkedde, eiler at min- fa blåédning förmårkts. Pulfen hade åter fått fyrka, men var litet feberacktig; Pat. var mun- trare, fick fåmn och kaftade vatnet ordentligare, Man Jåt hånne dricka kalf-bouillon. Någon ryggvårk kåndes ånnu. Eft. midd. mådde hon ån båttre. Man underfökte nu fvulfien nogare. Den vågde en och en half mark, var af et qvar- ters lårgd, 4 a 5 tums bredd och 3 a 4 tums tjocklek.
Inga fimfor af fåfet vidhångde tumeuren och knappafti fyntes mårke dårefter, ty ligatu- ren hade halkat af detfamma, når den lofsnat. Klyfd fanns den innehålla et hårdt och glandu- leuft ämne.
Af fruktan at rubba fåret, anfåldes nu in- gen underfökning uti vagina, up fköts den på några dagar.
Cm förevarande Håndelfe formerade vi ofs det begrepp, at förft en liten körtel, fom va- rit belågen imellan cervix, eller es uteri och de dem beklådande Vagin&e hinnor, börjat af hvad orfak fom håltt onaturligen fvålla. Den- na körtel, fom alt mer och mer tilvåzxt, har för- långt nyfsnåmnde betåckning och (kilgt den från de beklådda delarne i mon af fin tiltagande ftor- lek, ånda til den grad, at Os tincz rundt om- kring blifvit beröfvadt fin yttre betåckning, där- af omgifven, och orificium uteri fålunda tiltåpt af fvulften. Når detta fkett, har menftruation atdeles uphört, efter hvilken tid, af ymnigar?
til.
Oc, Nov. Dee. 315
tilflytande nåring, tumeuren i förre proportion tilvuxit. Uteri nederfta del hade fåledes blif. vit neddragen i öfra delen af trattens hals; men var fkilgd från det fålle, fom beklådt defs yt- tra orificium och vifar fig på trattens hals. Hal- fen var en förlångning af dels yttra tåckén, e- medan den drog fig Arax up i öfra båckenet, få fnart fvulfen affkilgt fig, utan at minka fup- puration federmera mårktes i vagina och icke heller någon ftinkande, eller blodblandad flyt- ning vifade fig ur Genitalia.
Sex dygn efter underbindningen anfältes underfökning i vagina. Os uteri fanns liggande högt uppe i öfra bäåcken-Öpningens centrum. Der. var helt liten och af naturlig fkapnad, få- dan den hos en, hvilken aldrig födt barn, plå- gar vara, Deå prominerande delen af uterus inom vagina var ovanligt kort, knapt af 2 li- niers långd. För öfrigt voro Labia uteri late och blåte utan teckn til årr, eller qvarlåmnade
fimfor af fvulfens fåhke där eller TAGER Gren i
vagina.
Tab. XII. Vifar Svulfens och halfens utfe- ende och fkapnad i naturlig fiorlek. Fig. 3 Svulftens hals. ; . En öpning, fom hade fvarat mot — Modermund. 3. Sjelfva Svulften. 4. Den fmalafe delen af fvulfen, fom vid förftra påfeende liknade en mo- der-mund.
Us TOR
316 Of. Nov. Dec.
Förlök, At af Svenfka Fordarter tilverka Walk: lera för Klådes- Fabriker; Af BENGT REINH. GEYER.
D: år bekant, at vid Klådesstilverkningen må- fire Ullen, innan garnet fpinnes, arbetas med oljacktiga ämnen , med bomolja til finare klåden och med tran til de gröfre. Under fjeli- va våfningen fordras, at någon fetma eller ol- ja fom ofta firykes på våften. Så nådvåndi- a ämnen olja och limacktiga vatten åro under fjelfva klådesberedningen, få angelåget år det, at man fedan kan fullkomligen frånfkilja dem. Om detta icke verkftålles med noggranhet, får klådet et groft utfeende, fkarp och fråf yta, benågenhet at emottaga och qvarhålla alt flags damb, at angripas af mal och blir otjenligt at antaga höga och glada fårgor. ;
At i fållet för Såpa och Tvål med jordar- ter afföndra fetman ur Ylletyger och at genom filtning fammanföra och arbeta tilhopa de finafte delar af Ullen, hvarigenom trådarne blifva tåck- te, klådet tjockare och nådig fafthet vinnes, lår från uråldriga tider til fina grunder hafva varit bekant. Piinu befkrifning ") på en jordart från
| On
+) Lib, XXXV, Cap, XVII
08. Nov. Dec. 317
Ön Cimolo en af Cycladerne, hvilken i Greke- land nyttjades til klåders tvåttning, inträffar nå- ra med det vi nu kalla Valklera.
England har långe enfam i Europa varit å- gare af denna jordart och år genom en Parla- ments-A& vid lika fort ftraff förbudit at utfö- ra Engelfka Valkleran, fom Engelfka Ullen. Den finnes dår på flera ftållen vid Brich-Hill i Staf= fordfhire, i Hampfhire och vid Woburn ej långt från Oxford. Med den fiftnåmde har jag haft tilfålle anftålla jämförelfe förfök.
Då klåden med hålften mindre koftnad val- kades i England ån annorftådes och då de 6- mafte fårgor, hvilka ejtåla ftark fåplut, blifva o- föråndrade af Valkjorden, våckte detta upmårk- famhet hos andra Nationer och man började at på åtfkilliga fållen efterföka denna jordart.
I Tyfkland tråffades den af timelig godhet vid Grimma några mil S. O. ifrån Leipzig och vid Droffen nåra Frankfurt an der Oder.
I Sverige hafva endaft obetydeliga tilgån- gar af Valklera hittils blifvit blottade i tunna hvarf imellan hårda flolågriga ftenarter. Jag har befökt de 2:ne flållen, fom derföre blifvit an- gifne, nemligen, Osmundsberget i Råttviks Soc-
"ken och Dalarne, och Högkullen vid Kinnekul- le i Weftergöthland. På förra fållet fordras få mycket arbete, at imellan flokalk och andra hårda flötshvarf åtkomma det lilla förrådet, at det aldrig erfåtter upbryftnings koftnaden; och på
| det
318 O&. Nov. Dec.
det fenare, år tilgången endaft tilråcklig för Na- turforfkares Cabinetter: ÄRR ol
En god Valklera bör upblötna lått i vatn och då kännas hal och fliipprig fom tvål; var fri från fand eller gruskorn, fom nöta Ål och icke innehålla roftiga flåckar af järnockra,
Detta förhållande vifar, at en feg, fmidig och järnfri lera icke innehafver alia nödvåndi- ga egenfkaper för klädesvalkning och at des verkan icke hårrör af någon abforberande kalk- jord, fom derifrån fhundom til några procent kan från[kiljas.
Med mera [kål har jag fökt den bland de - jordarter, fom vål åga Lerans finhet och flip- righet, men fom dåremot lått genomtrångas af vatten, fom hafva tvålens och fåpans halhet, men icke lerans feghet.
Sådana har jag funnit i mer och mindre myc- kenhet i Dalarne, i Calmar-Lån, i Skåne, och på flera fållen. De åga Valkjordens abforberande egenfkap , finhet, halhet och BerORNE nat ale af vatten , åro ej fmittade af Vitriol eller fka- åelig järnroft; men målte på några ftållen be- frias från förre inblandade gruskorn . genom flamning.
Et tilräckligt lager Valkjord år nu i förråd, hvaraf omkring 200 lispund i deffe fednare må- nader blifvit anvånde i fort vid Valkqvarnar. Den har lika fom i England blifvit nyttjad i bland-
RS
| ; | ( | q | j | - | i | 6 É
Oc. Nov. Dec. 0 rg
blandning med Såpa, hvarvid 5 delar Valkjord gjordt ungefår lika verkan med i del fåpa; men då den filtnåmde koftar minft 15 gånger mera, blir det altid utråkning, at vid Valkning nyttja få for tilfats af tjenliga jordarter, fom möjeligt år.
Vid detta tilfålle bör jag anmärka, at den hvita jordart, fom på 1760 talet uptåcktes i Lima Sockns Fjållberg vid Köarfkars- Dalen, och den få kallade Fåhlkällan, fkulle kunna beredas til Valkjord ; men år aldeles odugelig til Deg- lar och alla eldfafta kärl, hvartil man trott den vara tjenlig i anledning af defs eldhårdighet.
Då i et för Kongl. Academien hållet Tal,
om de i Hushållningen nyttige Svenika Sten- arter, och i 2:dra Delen af Hr. Bergs-Rådet och Riddaren Rinmans Bergverks-Lexicon finnes be- krifning om denna upgift, men jag icke haft tilfålle kånna den hvarken til utfeende eller e- genfkaper, beflöt jag, at under en refa i We-= fter-Dalarne 1790 beföka Lima Fjållen. Den nyfsnåmde Fåhlkållan håmtar fit vatten från en Fjäll-Dal imellan Fiat - och Baggfkals Fjållet, år förfia fynliga uriprunget för Aen Feman, fom löper fram imellian Fjållbergen Öftra och Ve- fira Kaltven och utfaller fluteligen i Vefter-Dal-
Elfven. Vid kanten och i botten af den lilla Biåcken, fom rinner från Fanikållan och fom fål- lan år öfver 13 aln djup, träffas den hvita jord- | arten på åtfkilliga frållen upflammad. Våt, kån- | nes den hal fom tvål, bar ingen feghet och | dallrar i flörre Rycken fom etgelie, torkad har | finga fammanhångande kraft, uplåfk i vatten I | | och
' 320 Of. Nov. Dec,
och ingniden på huden eller på Ylletyger vifar den famma fåpacktiga egenfkap, fom Valk eller Såpjorden. I låglåndige trakter finnes flundom en fin, fandfri, fåpartad och abforberande gyt- tja, hvilken til någon del kan nyttjas i tilfats med ofvannåmde jordarter.
Som Magnefia alba utgör en beflåndsdel i Engelfka Valkjorden, har jag til famma ånda- mål förfökt någon tilfats af Svenfka Spåckftens och Tålgftensarter; hvaribland den hvita från Sikfjöberget 3 mil från Wefterfilfberget i Nor- berkes Sockn och Dalarne, i fynnerhet vifat tjenligt förhållande.
Detta, jämte det föregående, gifver anled- ning at genom fårfök och omtanka finna flera inhemfka åmnen ur Mineral-Riket , hvilka, u- tan eller med beredning, enkla eller genom fammanfittning, göra famma nytta i Hushåll- ningen, fom de hittils faknade utlåndike.
UT-
RR SE
Ö&R. Nov. Dec. "821
UTDRAG, Af Kongl. Vetenfkaps Academiens Dagbok.
Förtekning 'på Böcker, Naturalier , m. m. fom det- ta år blifvit fkånkt til Kongl. Academien.
+ Böcker,
H” ABRAHAM BåcK hor förårat; La Vie de Mr, Dés Cartes par A. B, 2 Vol, 4:to Paris 1691. — — Framledne Herr Arch, von Kinné egenhåndiga ori- ginal Manulcript til Mufzum Regine. 8:0. Herr C. G, SettrE i Berlin; De la reslité et de Pidealité des objets de nos connoiffances, 4:to, Herr Jou, NorkbeEnanckarR; En Samling af Des författa. 'de och utgifne Svenfka Sjökort öfver Öfterfjön och Wenern; innehållande 1 Vol, z Pals. Charta öfver Cattegat. 1791. | 2 — Bålterna, Sundet och S. W. Delen af Öherfjön
1789. | å 3 — $S. Oftra Delen af Ofterfjön. 1788. 4 — Midden af Öftefjön, tillika med Rigifka Vi- ken 1791. 5 — Norra delen of Öferfjöv, Ålandshaf med » Södra delen af Bottenhafvet, 1791. : 6 — Finfka Viken 1791. 7) — Norra delen af Bottenhafvet 1791. 8) — Botten-Viken 1790, 9 Special Charta öfver Kuften från Söderhamn til Stockholm 1790. IH. Vol, Hydrographifk Charta öfver Öftra delen af Sjön Wenern, 1789; — Wefttra delen eller Dal: bo-Sjön 1789; — Special-Charta öfver Lurö Skår- gård i Sjön Wenern 1789. Alla graverade at Fr, AXKREL. SL Herr ADam AFfzeuivs; The Botanical Hiftory of Trifolic um Alpeftre, Medium et Pratenle, 430,
Herr
322 Oct. Nov. Dec.
Herr Cari P, THUNBERG; Jcones Plantarum Syrie rar, Defcript. et -Obfervat. illuftratz. Au& Zac. Fula La Billardiere, Dec. I. Lut, Par, 1791. 4:t0.
Furftinnnån DE GiovenE född JuttanE von MuppErs- BacH 1 Neapel3 Die Vier Weltalter nach dem Ovid in 4 Idyllen, Wien 1784. 8:0. — Abhandl, iber die Frazge: Welche deaurh, Mittel giebt es die Men- fehen ohne åuffere Gewalt zum guten zu fihren; Wien, 1785. 8:0. É
KONGL, VETENSKAPS ÅCADEMIEN I TURIN; Memoires de PAcademie Royale des Sciences: Ann, 1784, 1735. Part, I, IL Turin, 1786. Anntes, 1786. 1787. ibid. 1788. 4:to.
Herr Joz, FISCHERSTRÖM ; Underråttelfe huru Såckerkok- ning eller det råa Såckrets Raffincring låmpl, kan verkftållas. Stockh. 1791. 3.
Herr Sam. Öbman ; Anm. rörande Slafhaadeln på Kuften af Guinea af C. B- Wadftröm. öÖfverf. af S, Ö. Norrköping, 1701. 8:0.
— — J,. M, Scmroecks Urtkaft til Chriftna Relig, och Förfaml. Hiftoria, dfverl, m, Anm. af S. Ö, Upf. 1792. 3:0. »
—— — Strödde Samlingar utur Naturkunnigheten til den H- Skrifts uplysn, V:te Flock. Upf. 1792. 8:0.
= a W. Bricus Refa genom Södra Werldshafvet
m. in. Upf. 1792. 8:v0.
— — Bref om Morlackerna, af A. Fortis. S. Ö. Gö theborg 1792. 8:0.
— — Norris 2 på Neger. Kuften til K. Hofvet i Da: homej. S. O. Göth, 17728,
Herr A. J. Ae i Lund; Fafeiculus Obfervat. Bota- nicarum VItus c. f. 2. & J. G.. Koenig Epidendrorum in Ind, Orient. fact. Lipf. 1791. F
Herr Tuom, BucGeE i Köpenhamn: Trenne- under K. Vi denfk. Societets prövning utgifne Kort; — Over Sjelland og Möen med tillgråndfende Kyfter. 1777; — Over Haureballegaards, Stjernholms', Aakier och Skanderborg famt Stykker af Silkeborg och Kol> dinghuus Amter, at O. Varberg 1787; — Over. Dronningborg famt Ksaloe Amter af O, Warhkerg. 1789.
Prins
04. Nov. Dees = = 303
Prins DimMEtrR De GaALLtitzZIN i Haag; Lettre de Mr, van Marum å Mr. J. Ingenbouze, cont, la Defeription d'une nouvelle Machine Ele&rique, 410, — Ej, Lets tre äå Mr, Berrbolet, cont, le Deleript, d'un nouveau Gazometre. Harlem, d. 31 Dec. -4:0,
Herr P. Fr. Svem i Köpenhamn; Hifltorie af Danmark fra Aar 103 til 1095. IV Tome, Kjobenh. 1790. 4.
Herr Francisc, DE Zacu i Gotha; Tabule Motuum So- lis nove et corre&te ex Th-onia Gravitatis et Obfer- vat. recentillimis erute; quibus accedit, Fixarum
' precip. Catalegus novus; Ex Obfervat, Ann, 17876. 1790. In Specula Altron, Gothana habitis. Gotha
; 1792 4:0.
Herr JosErt MotHreNHEIM 1 Petersburg; Wienerifche Beys tråge zur Praktifchen Arzneikunde und Geburtshils fe. 1. 2..B, Wien. 1381. Leipz. 1783. 8:0.
= - Beobachtungen verfchiedener Chirurgifcher Vorfäåls le. I. 2. B. Wien 1780. Deffau 1783. 8:0.
IK. VETENSKAPS SOCIETETEN 1 GÖTTINGEN; Commentationes Soc. Reg. Scient, Goötting. ad, An, 1787. 1728. Vol. IX. c. f. Götting. 1789. 4:0,. ad. An. 1789 & 1790 Vol, X. ibid, 1791. 4-
- Herr Jon, BECKMANN i Göttingen; Ariftorelis Liber De Mirabilibus Aufeultationibus , expl. a, J. B, Göts ting. 1786. 4:0.
— — Antigoni- Caryftii Hiftoriarum mirsbilium collc&a- nea, explic, a J. B. Lipf. 1791, 4:0.
Herr A. L, ScHrözer i Göttingen ; Stats« Anzeigen, från Heft 39 --til 64; med Regifter öfver Heft, 23:48. 8.
Herr J. CHR, ScnreBErR i Erlangen; Nova Afa Phyf. Me-
dica Acad, Caf, Leopold. Caroling2 Nat, Curiofo. rum, Tom, VIII, Norimb, 1791. 4:0.
Herr SALSSEN i Montpellier; Quzeftiones 12 Medic2, fom
; uti 7 ferfkildte Difpurtationer blifvit utgifne: Pro Regia Cathedra vacante » per obituom D:vi Zfoh, Sa= batier och förlvarade af Hrr. Crifpin, Dumas , Bers the, Dorthes , Vigarous, Goguer , Baumes i Mont pellier: 1790. 4t0,
= -— Memoire fur Ies Poids et les Mefures, par M. Caraey, ä Montpell, 1792, 8:0,
Xx | Herr
24 Oct. Nov. Dec.
Herr Carr H, UGGta; har ifrån Ekebergzs Bibliothek ine fåndt en Samling åldre Böcker uti Hiftorien , utgö- rande XXI, Vol. Diveaf, Format,
Herr Diet. HEinr, StöveR i Altona; infändt och til A- cadem, dedicerar, Leben des Ritters Carl von Lin- né, nebft den Biogr, Merkw, feines Sohnes Carl v, Linné, I. 2, D. Hamburg, 1792, 8:0.
Herr Samver LirJegBrabv; Utkaft til en Svenfk Flora eller Afhandling om Svenfka Växternas vafendreliga Kån- netekn och nytta. Upl. 1792. 30.
xx + Naturalier m, m,
flerr Sam, FaniserG från Barthelemy; hemfändt tvenne
gånger til Förföks anftällande, Bark af Cinchona
Caribea; och prof på des ny tilverkade Indigo; hvarjämte han til Academien öfverlemnat och dedi- cerat en ftor och ny Charta öfver Canalerna och Urloppen imellan Öarna från St. Bartbelmy til Dog och Prickle pear, efter fedn. Cbhfervat. 1792. jåmte Special Charta öfver Ialoopet och Famnen Carenage, Samt Staden Guftavia.
Herr B. Rein, GeveR; En Mineral Stuff, tagen i Stock. holms Lån, Lunda och Vidbo Socknar, Bilfta och Nederångens ågor, hvareft triffats mågtiga gångar
Bf flere 100 aln, lingd och 206 til 30 aln. bredd,
Abeftående af Fålrfpat i flörte Planer af Silfverfår- tirgad glimmer, fet Qvarts och en myckenhet fvart prismatifk Skörl; hvilka Trakter ej förut af Mine- raloger blifvit anmärkte och vid närmare underfök- ning lofva bårtre fynd,
Herr. ApDorrE MopzeR; Et maffivt Stycke foffilt Elphen- ben, Ebur foffile ex Valle Arvi i Italien, — En ftor och vacker Ichtyolith från Verona,
Herr Jon, Henr, Linén i Norrköping; några fmå Petri- ficater fundne i Örberga Backe vid Wadftena, fom ligger omkring 30 sinar öfver Wetterns vattubryn, och vifa at denne trakt fordom ftått under vatten,
Herr Jon, luuin; En förment Furia Iofornalis,
FÖR.
Oc. Nov. Dec. 325 FÖRTEKNING,
På de Rön, fom åro införde uti detta Qvartals Handlingar.
| Pag. nledning til Kunfkapen om Mafkkråker i allmänhet , 2:dra Fortflåttning ; af A- DOLPH Mopéer o- - - 2434
Befkrifning öfver Slamniuzsen vid Ådelfors Guldverk ; af ÅNTON SwaAB + sid 270.
3. Nåcsra händelfer om utvärtes åkommor, fom både för ftållets och utfeendet fkull låtte- ligen kunna mifstavas för Venerifka fka- dor ; af JOHAN P. WESTRING = 202.
4. Angoufiura Barken befkrifven och förfökt mot Frofin; af AND. Jou. HAGSTRÖM 299.
5. Rön om befkaffenheten och verkan af en flags Cinchona, hemfånd under namn af Caris bea, och om Ancuftura KK af JOH.
| L. OÖDPHELIUS - = 304.
6. Beråttelfe om en flörre Höj: = Svulf, fom hångde ur Moderflidan et gvarter utom kroppen, lyckligen afknuten; af JONAS HinricH GISTRÖN = - - 308.
7. Förfök at af Svenfka Jordarter tilverka Valk-iera för RA af BENGT
S
. REINH. (GEYER - 316: 8. Utdrag af SUG Vi fu åcadem Di bok; - ER Nr 321:
| X 2 FÖRRE:
REGISTER) ; På de förnånfia Åmnen, fom förekomma uti 1792 Ars Handlingar.
hbor ; några förut okånde Fifkar af detta Slågte be. i(krifvas, 141.
Amalgamatibnis inrättning vid Ådelfors Guldverk, 153.
Anguftura Bark; befkrifven och förfökt mot Froffan, 299, 307. kommer från Guyana i Södra America, 306,
Aftronomie; Jupiters betåckning af Månen den 7 April 1792, 175. Månförmörkelfe d. 11 Oå. 1791 obferve- rad i Lund, 176. Solförmorkelleld AR INDESEZ DI. L7Ze
Bark; tjenlise för Garfverier 53. ANERT Bark 2993 305. Cinchoma Caribea 304.
Bi; Avm. öfver deras Byggnacsfått 178.
Bina; en Lår af bråder hvaruti fönderbokade Malmer fom fkola flammas förft nedliggas 275-
Bergs - Veten/kap ; Amalgamations inråttning vid Ådelfors Guldvesk , 153. Befkr. öfver Slamningen dårftådes, 270.
Boranik ; Des tilvåxt i Åbo underflödes af Hifinger, 35.
> Hifingera nitida nytt Örteflågte från Veftindien, 32. Ochroma Caftor- trådet, nytt Örteflåvte , 144.
Callionymus japonicus, en japanfk Fifk, 30.
Caftor - Hattar; göras af blomimornas filkesfina ludd på Örten Achroma , 1$1I.
Cinchona Caribga; des befkaffenhet och verkan, 304, 307.
Chemie; Om Molybdens och Redution af des Jord, 115,4
Chirurgie; En ftörre Hölfe-Svulft nedhångsnde ur Moder- flidan utom kroppen, lyckligen afknuten, 308.
Fi/kar; tvånne Japanfke Callionymus japon. 30, och Silu- rus macularus , 31. Tvånone nya af Abbor.Slågtet, Per- ca fexlineara, 142, och picdta 143.
Fifk lekar ; råtta fig efter Islosningen, 20.
Froffa; Nytta af Anguftura Barken dåremot 399» 307: Garfning ; fker med flere Barkflag, 52. Flera ämnen, fom åro lika tjenlige med Bark til Låderberedning, 54.
Geomerrie ; Om Ångars delning efter bördighet, 239. Graf; Slamgrafvar kallas rånnorna hvaruti Mineraliers vafkning förrättas , 279. ? Guld:
$
REGISTER.
Guldmalm ; des Amalgamering vid Ådelfors, 153.
- Hifingera, nitida, nytt Örteflågte från Veftindien, 32.
Hejdel; grof-beidel, grann-bejdel, Slamm, feg/lamm; kallas efter partiklarnes olika finhet de vid Bokverken uti fer- fkilite faompar famlade Malmerne, 271.
Hård; Plan bård år en lutande plan af bråder hverpå Me- tallernes Vafkning förrättas, 272. Srofs-bård, fom hån- gande i kedjor föres af och ann, 273.
Hölfe-Svulft; ur Moderflidan lyckligen atknuten, 308.
Infecter ; En art Kermes på Afk gifva det få kallade Man: na foliata eller di Fronde ifrån fig. 164. Nys orter af Skalbaggar fuvdne vid Umeå, 167. Om Biens bygg.
” nadsflårt , 178. Infe&er fom varit mått fynlige och gjort fkada vila år, 194. Hvita Myrans Hiftoria 228. Zufter; Om Juftberedningar, 45. de Ryfkas ibid. olika
=> forter deraf 47, deras lukt 49. huru de färgas, 60,
JFupiters betåckning at Månen d. 7 Avr, 1792, 175.
Källor ; derss varme obferv. med Thermometer, 22.
Låder ; des beredning til Jufter, 45. Åmnen til Liderbe. redning, 54. Tartarerne bereda kårl deraf, 56.
Mafkar ; Om Mafk.kråk i ellmånhet, 3, 81, 243. för- delss i nakne och betråckte, 12; de förre i Dölgde Cryp- tozoa och Odöigde Gymnodela, 243 hvilka fednare åter åro dels Tarmliknande Helminthica 248 dels mångform- lige Alloidea, 254, 262.
Medicine ; Håvdelfer om utvårtes åkommaoar, tom för ftål. lets och utfeende fkull låtteligen kunna mifstagas för Venerifka Skador, 202. Anguftura Parken befkrifven och förfökt mot Froffan, 209. Rön om Befkaffenheten och Verkan af Cinchona caribza och Anguftura Bar. ken, 304. |
Natural Hiftorie; Se Fifkar, Infe&er, Mafkar,
Nåfver ; "deraf brånnes Olja til juft beredning, 50.
Ochroma ; nytt Ört-Slågte, 144. Af blommornas ludd be- redas de finafte Caftor hattar, 151.
Oljebränning af Nåfver, 50.
Pbyfik; Se varme, Thermometer,
Plog; Se Svö-plog.
Rbhabarber-rörter ; bålta fått at torka dem, 191
Ryfslåder ; Se Jufter. Ryfsolja brånnes af Nåfver, 49.
Silurus maculatus, en japanfk Fifk, 31.
Skalbaggar; nye, fundne vid Umeå, 167. | å Xx 3 'Slam-
REGISTER.
Slamning ; Malmers och Bergarters fkiljande förmedelft vin- nande Vatten, 295. vid Adelfors Guldverk, STOR R
Slamgrafvar; åro rånnorna hvaruti Slamning förråttas 278.
Slig; de finsfte genom vafkning. från bergarterne affön- drade Malmarter, 272. ;
Snöplog ; en förbåttrad Ställning deraf 62. At fkjutes of
- Oxar framför fig, 187.
Solförmörkelfe d. 4 Apr. 1721, 177. e
Spanmäls-Magazin; til Sådens bevarande och rörande, 37.
Såd ; mårken når utlide bör fke, 18. Hvad dagar olika
» Sådes arter kommit up, 19.
Thermometer; förfök därmed på Jorden och kroppars var. me år 1790, 18. infatt uti lefvande tråd at utröna de. ras varme 25, 69. Des fligande i Solfken 23.
Tråd ; huru mycket varma och kalla de af luften blifvs, 25, 69.
Walklera; af Svenfka Jordarter tilverkad, 316.
Varme; Jordens år 1790, 18. Trådens iara efter olika årstider, 69. Uti Sjöär och källor 21, 22, uti Grås. ftackar, 26.
Vaflka ; eller Slamma , den förrittning at med tilhjelp ef vaiten fkilja finbokade Malmer från medföljande Berg- arter, 271. huru den fker, 272.
Venerifka Skador ; dem likna vitfa utvårtes åkommor, 292.
Våderlek; Tabeller för åren 1758 til 1790, 194. Des ver- kan på Växtriket, 26,
Ådelfors - guldverk ; Amalgamation derftådes, 153. Slam. ningen, 270.
Ång ; delas etter Bördighet, 239.
Orter ; fom til mykenhet florerat viffa år, 194. Nya Ört flägten befkrifne, 32, 144.
FIGURER til 1792 Ars Handlingar,
I, Qvarr. Tab. I. Fifkar, Callionymus japonicus och Silurus maculatus, T. II; Hifingera nitida en Ort. T, TLL Sådes Magazin. T. IV. Förbåttrad Snöplog. II. Qvarr, T. V. Fifkar. Perca piåta och fexlineata. T. VI, Ochroma en Veftindifk Ort, III, Qvarr, T.VII, Infe&er, T: VILL Bikaks- pipor. T. IX. Snöplog at fkjutas af Oxar fram för fig. T. X. Termes Arborum, IV, Qvarr, Tab, XI, Slamnings Machin vid Ådelfors, Tab, XII Figur på en Hölfe-Svulft.
RÅT-=
REGISTER.
RÄTTELSER, 1792 Sid. 17. rad, 5 flår läckra - - - lås - » + luckra. — 165. — 18 — Blomfly « = — =. » Hoppfiy.
— 1970. — 12 tillägges, ciliare,
= 172: 13 0 MASNUM);
— 173. — 26 flår clavara, lås, fubclavatra.
— — —29 — flava - - — pallide,
— 174, — 1 — Leptura virentis — Leptura virente
— 240. — 19 — vara fom 3: 1 (::m n) lås vara = 2 - Jemt den gifna proportion fom 3: i (::m: n)
FÖRTEKNING
På Au&orerne til de Rön, fom åro införde uti 1792 Ars Handlingar.
A Qvart, Sida, DLERMARCK, Carr Fuser Om Biens bygg:
nadsfart, . IL 1790: PJörkAnDER , CLAS; I betmom. And ku. huru varm Jorden var år 1790, e RER
— — Förfök med Thermometern infatt i lef. vande Tråd, för et utröna huru mycker var. ma och kalla de af Luften blifva, e I. 69; — — Anm, öfver de Örter fom til ftor myc- kenbet florerat, och öfver de Irfe&er fom varit måft Fuligd famt mer och mindre gjort fkada från år 1785 til 1790, = - HUT, - 194; EnrRENnsvårpD, FREDRIK, Baron; Om Svenfka Rha- barber-Rötters fördelacktigafte torkning, - HL 191. FiscHERSTRÖM JOHAN; Om Juftberedningar och (Farfnings-åmnen, S . > Ia. GiSTREN , Jowas Hinrice; Om en ftor Hölfe- Svulft, Hhårgande ur Moderflidan, fom SUR ligen bl. f aflnuren, 5 å IV. 308. Griir, Jon, ABr. ABRAnaMson; Befkr. på en Snö.plog, fem fkjutes af Oxar framför fig, III 187. HaGstrÖmM , AND. JoH.; Anguftur: Barken be- fkrifven och fårfökt emot Froffan, = - IV. 299. ; HDLL-
FÖRTEKNING. > Herienius Carr N.; Nytt Ört-Siågte från
Weft-Indien, kalladt HisinGERa, É - HERMELIN SAM, GusT.; Om Amalgametions Inråttningen vid Ådellvrs Guldverk, -- II,
HJELM, Pet, JacoB; Förfök med Molybdena och med Redu&ion af des Jord; Sjunde Fortfårtn, II. HOLMBERG, Micraers Om Jufiber ochi Ryfsl, - 1. LIDTGREN , ANDERS; Jupiters betåckning of Må-
nen d. 7 Apr. 1792, obferv, i Lund, - HI. - MODEER ADoLen; Inledning til Kunfkspen om
Mosfkkråken i allmänhet, å : — — 'Fortfåttning deraf, e rt LA — — Andra Fortfåttning deraf, - IV — — Anmärkningar angående det få kallade
Manna Foliata eller Manna di Fronde, - IML NEzén Dan, Eric; Befkr. på några vid Umeå fundne okinde arter ibland Skalbaggarne, [IE NozrszerG, Jonas Apvorrek; Befkrifoiwg på en Spannemåls Magafin, 2 É L OpneLivs, Jou, Lor.; Rån om befkaffenheten och verkan af en flags Cinchona, hemfånd under namn af Caribza, och om NA nara
Barken, a a e IV. PLANTIN, ZACHAR, Z.; Om Ångars delning ef
ter Bördishets - Er SwaB, ANTON; Befkrifn, öfver Slamningen vid
Ådelfors Guldverk, = e IV, Swartz OLOF; Befkr. Öfver et hykt Ört - Slåg-
ote Öckromk' eller Caftor-trådet , = II, — — Anmårkn,. vid Hvita Veftindifka NI
rans ( Termes U,) Hiftoria, c III. TuUNBERG, Carr Pet; Befkr, på tvenne Ja-
panfke Fifkar, I. — — Åtfkillige förut okände Filkaés af Ab.
bor-Slågtet, IL
TÖRNSTEN, JoH.; Om Sölförmörk: d. SAD. 1791, IL
WeESTRING, JoH, PetT.; Om utvärtes åkommor fom lätteligen kunna mifstagas för Venerifka fkador, . . ba Vs
la
venster tv FORA TREY R VETE OR - tt ber RR RR RR Rb RR orre slot Sn RR rr De Tee
pers bes ser
—-— me Fpbre re rek rv nn : 2 > verse bå DA HA Ven RR ow-a Å
S1RER ÄNEAFAN
rs SöRRSS Sense A RSS SEEK SERE ARTE FENA ESS Ge Fa des SLE Te
ETSI FY Dees Rone SN RDS IRENE Ra
F
sea ; rev . rr RNE RR RR RR RER AR RR AR + AA arbet rer Brr öre sr enktkäsängtn - .
HIA
id
ser Bede te RABE
rotorn rn nt BR RR RR TR ANN
BRP RR VERB RR RER
rens eeteke trcre = sr RR FR RN
.
1
HEDINS REGENT RNA
er RAR Ir rr ssk Srirprsrsr ess er ler rer eler ferbrrneres 4 jig sn. bir RR dr
«2 --
sg PInnIeISSET
tear örn bo RA
RR 0 RR RR AR nd
H
+ pi
Porsser ss Sr sg - Borr Po0
- = Ö rä BBR BTR BR
vetat rshjen an hb ejer severe enmerevrt RbRDR FR As > -. ter ter BAGAR RAA Brr va RR nr
Rök =>. RR
,| 4
Hej
f
= DDR
tt
!
vete reg RR -
RR > =
TFA EL
HÖLL
ud Fal fd Judd Då fe kn dT SR RN ör rR-V betet brer - Be: Rn RN eb eV-P-> a be 3-0 2 tenn » ngn FR not RR - - RR RR starr ror Rat vector artrr
. 3 pr RAR
i
;
-- yr teten sr Fre 2
EA
$
Pre ss zu Ste -tRR AR RRN EPs betegat ARR SAR RR RA NAN trumset trarte RAR RR :- ter rsbrRereRre SeReE es R Degas FR BRA RR en ; FA
|
erat B-b-ecfe nr ne re beDer per PAP ORT EVR teten rbekg rar RA RAR
sr rer ren
Cebe re desert P-RVR RDR RAA
ve ER EteR Sa=tstrbrNrCN NRA : Sirsertr ser Inta rte her Abtebetrev-0: Lä LJ RR VNRG-VAAA
tesen Re RER Vere rr RER RN gr -—2-
rest rg -s fe - terra -—eter rele er
ILLEG
| "Brrrbgerbers ENTER rar Ern r ar sla
FRUN SERA ätit
- Lar re 2 => > t-:-r PR -d R -0- 0 -rr Ret RR SR f—- - tererat : berber C NS tet Peres Rs tt rn 7 rg RR AR tr rt UR On + rr OR Ed dpdn dne rg Se Fre TtbnDtt Sn nt ltt An + . le Fr-0r0 Ar ferrne se - - ä II -8 ti dj 0 tg ARAGORN rr ttg rn tr ört a bebott er PE - - 4 - Cen -0-geL Far ra -2 > PES fö Sa ae AR dr a . < - :
ed rr Ge 0 0 a - p . =t-8-0-0-2-0-0-0- t-0 00-00 srt Ö- trode a -. q -