. Pr dr BR RNE MR RAN RR BRAVA - -” - 4 Hr RT AV ÖRA RAR >» Sr meka LEN LI - K d ; - do Bar Gn gr per Be RV RR se SETT Tyder tent 2 7 É RÅ r 5 ta -— er = r - - - be åratal rt At Jå nd å å 4 ; - —. Å< STA 4 4 FA Aase kd hr - H- ; eV S-SR-RrNNNARNAR SYRA — é . 8- to. äre rivit tet fr tr tv Br RR a Kr d r - , fotat ad bat n bo fn bd od od BT fot ker Fd böta Å r rg ect : Na 8-4 — RR A BYRV r RR RA | 20-00 Mod sö a Sr Dr ser nd LEDET: kd ju 8 Ma 4 ac - Bots RR fr RR RAR NR a v - : fer r f fr fd omer nia Rn eken Töleimäs arte nsionr an , - e BR RE bragd . +H 4 NR - - Rs RR a fr Cd bdorg ad Sä TYTRERTET a 14 4 (a fn REL ES rr - 5 a PER : i - : . a $- Ren 4 Kd veRRVÄFÄAREN. Fer FRA. eter . Vet VR torp Ir Nr 0 RR Sed t-A mä i Färs RR 2.5 PITE ETETE tur Hed ta Ferro var fr RN er é ” . fn la ETEN DT REDS ET FANER Mördar Ed def Få - 4 set - 5 ; 4 c S d - by a . s «. - av ANAR - ae - > p => DER fr RA År RAT ETELE TESTET a 2 > u LET RR 2 t a Lå Ferne Fr FR NN [FLEETEEE - trär te : 0 (Vr er (0 0 AN NR RR RR TTR NR SAS KR RR NANG - 2 rd : s2i är ae Fr "rr rer DHR ; 4 - SR Re . svär svär RAR Pr fon frt Brf Sd rt ÖB Ar Bröt ir fn trå na rn me Avd Re Vr DR Hr FRAN RSA ARA RR ROAT TR ARA RER TR dr BANER AR RR RAR RAD RV ARR - Bee äe ANAR PI OA cd > Sv 225 FL -—vtvr UNPTDA a ' 4 - Nr VB NR ; ir LE TETEEET LES på DA a 3 RRoRT Sr ASG SUTTT SRS RS SRF FYR BYT RERATo FA rss HERR ARR RNA SRS ör RR RV RR Sr RADAR Aer RANKAR NAR Rd Arn / ry - Ö Ö - Po Wrr a a eh RR RR , 0 räd ETERN RK a sär ssk RR ÄRR sr öra = Alesse tot s Ner SRS FR - ex [PETER REPEPE PE PE PI DIE IE Pr DEE ” -Öå eka tr RANA FANNS PE PETE RE KITE EEE RE FIRE PEPE EE SE PESEETO rr RA 20 EN ses Ardre ” a Bra - - BRN RT S . - ; er Hr Et rd = LESTESEETIPE = IRAN a: aninana: -”- br br RR Så SSP AE SL sr SR Far KONGL. VETENSKAPS ACADEMIENS RC NYA LINGAR, STOCKHOLM, = TRYCKTE HÖS JOHAN-PEHRE LINDH, 1800. LÅ | K FL KONGL. VETENSKAPS ACADEMIENS- NYA HANDLINGAR, För MÅNADERNE' - FANVARIUS, FEBRUARIUS, MAR TIUS, Å RN 1 18C 0:05: | PRESES, Herr MATHIAS ROSENBLAD, Stats-Secreterare, och Commendör af Kongl Noradlt. » Orden. Öh Tabell. vi årkets Tillftönd i Sverige och Finland ifrån 1772 till och med 1795. "ge Afhandlingén, angående Folk-Numern i Ståderng. D: Uppgifter, fom i detta åmne nu kunna meddelas, åro till det :måfte icke af full«' äl K. V. A. Handle I. Qv. A , komlig Te 1800, fan. Febr. Mart. komlig vifshet, utan calculerade efter gruns der, fom funnits leda till den flörfia fannos= Likheten. | Tabellernes nårvarande fkick har icke medgifvit flörre noghet; — Formulårerne fkilja icke till alla delar ftadsboerne ifrån landets; — viffa til flåderne hörande Titlar, fåfom Prå- ferfkap, Lårare, Grofförer, Minuthandlare, Fabrikörer, Handtvårkare m. fl. finnas vål enfamme; men dåremot åro andre, fåfom Kammar-Jungfrur, Lakåjer, m. fl. Vaktmåftare, Klockare m. fl. och Fattige,; hvilka uti Proft= Tabellerne, i en fumma med dvlika perfoner på landet, åro upptagne, och till fin mycken- het fåledes ifrån dem ofkiljagtige. Oredigheten, fom detta Formulårernes fkick innefattar har långe varit anmårkt; men flere orfaker hafva hindrat defs undanrödjande, den orfaken icke minft, att Special-Tabeller öfver flåderne icke kunnat infordras, emedan Comnmisfionen redan haft mer arbete, ån fom kunnat medhinnas. Detta fkick har ock icke tillåtit något flags utråkning öfver flådernes Invånare, ehu- ru både publike Vårk och flere private Per- foner denfamma åfkat, om icke är 1795 ifrån en del flåder oförmodadt Special - Tabeller Öfver deras Folkmångd blifvit infånde. | Genom 800, San. Febr. Mart, 3 Génom deffa Tabeller har möjlighet yppat fig till en fannolikt Calcul i detta åmne och den har blifvit anflålld på följande fått. > 1:60 Hafva alle de Titlar, C(Handlande, Fas brikörer, Handtvårkare, m. fl.) fom man vill kalla A, och fom i de inkomne Special-Ta=- bellerne Öfver flåderne varit enahanda med dem, hvilka i Proft-Tabellerne finnas affkilde och till flåderne hörande, blifvit fammanlagde. ”5:0 Åro åfven fammanlagde alle Titlar, (Låkajer, Kammar - Jungfrur, Vaktmåftare, Klockare m, fl.) fom man vill kalla B och fom i de förra Tabellerne finnas enfkilde, men åro enahanda med dem, hvilka i de fenare finnas blandade; och deffa fummor hafva befunits förhålla fig, den förra till den fenare, fom IOO till 18. lasera ar för hvar flad, utur Profts Tabellerne, fumman A uppgjord och ökad med 18 pro-cent, i anledning af famman B, eller af nyfsnåronde förhållande. Men för att icke alldeles lita på Refultatet, fom håraf uppkommit, har tillika en annan utvåg blifvit nyttjad, att finna ett nåra lika lydande, på det fåttet, att fumman af Folkz Numern i alla de fläder, ifrån hvilka Special» Tabeller inkommit och fom utom Stockholm A 2 vora Ao. 18005 jan. Febr. Mare voro 15 till antalet, blifvit dividerad med fumman af alla uti dem befintliga Hushåll. — Qvoten 6rs år federmera med fumman af ' Hushållen, fom i Proft-Tabellerne för hvar flad värit antecknad, multiplicerad, och der- igenom har århållits en ny Folkmångd. Medium af denna och den förra år flut- ligen antaget, fåfom råtta Folk-Numern för hvar flad och uti fådan egenfkap i tredje Columnen af Tabellen L infördt. Könen, fom i de 2:ne förfla Columnerne finnas infatte, åro utråknade enligt den pro- portion, fom uppkommit dem imellan, då man fammanflagit alle Titlarne A ' för alla fåderna i hela Riket, och hvilken få ut- fallit, att af 200 Perfoner i en flad 97 be- funnits vara af Mankönet och 103 af Qvin- könet. Men denna proprotion har dock icke al- leftådes kunnat anvåndas, emedan uti fumman A, fom blifvit uppgjord för en del fmå-ftåder, Mankönets antal befunnits få ftarkt Öfvervåga Qvinkönets, att efter Corre&ionen med 18 procent man icke kunnat antaga någon annan dem imellan ån fom denna provifienelle fum- ma gifvit vid handen. e For 1800, Jan. Febr. Mart. 5 | För Norrköping och Carlskrona fråder, hvilka icke uti någon Proft-Tabell blifvit upp=- tagne, äro Folkmångderne utråknade i an- ledning af de Föddes Medel-Tal år 1795 oeh några föregående. För viffa flåder åter, fåfom Öfthammar och Öregrund, hafva hällen moderne målt fam- mantagas och icke kunnat fkiljas, af den orfak att defle flåder ligga i ett Profteri och uti Proft- Tabellen -derföre blifvit fammanråknade. För öfrigt mårkes, att den 7:de Colum- nen af Tabellen L innehåller Hushållen, den 4:de, 5:te och 6:te de verklige Folkmångderne i viffa flåder, men deffe Folkmångder -åro icke alle Uppgifter af ett och famma ärtal. De för Stockholm, Vadflena, Ekfjö, Cal- mar, Visby, Engelholm, Malmö, Lund, Landskrona, Helfingborg, Göteborg, Carlftad, Filipftad, Chriftinehamn, åro utur de förut nåmnde inkomne Special - Tabellerne för år 1795, hvilka lemnat grunder till nu anförde Råkning. Men de öfriga åro bekomne genom pri- vate underråttelfer; de för Uleåborg, Brahe- flad och Kajana åro af år 1785: de för G. Karlby, Jakobftad, Nykarlby, Vafa, Chriftina | Ar 3 och 6 1800, san. Febr. Mart: och Kafkö af år 1790; den för åbo 1789; Norrköping 1794, och Strångnås 1796. Af fådan olikhet i Uppgifternes årtal kom- mer utan tvifvel den förre olikhet, fom i Tabellen tråffas imellan den fannolika Folk=. mångden, fom år utråknad för år 1795» och den vårkliga fom år TYCKER äldre i fomliga af deffa fåder. Aljeft hvad de öfriga flåder angår, för hvilka någon gifven Folkmångd i Tabellen L år anteknad, kommer den fannolika och den vårkliga fumman, tåmmeligen når Ööfverens, och gifver fåledes anledning att fluta, det Calculen i det hela icke mycket kan afvika ifrån fanningen. —. Man hoppas i följe der- af ätt denna Calcul icke obenåget emottages till defs någon fåkrare framdeles kan företes. HENR,. NICANDER. Litt. | S 1800; Jan. Febr. Mart. ä Afhandling om Gula Kinan, och et nytt Reactions-medel, hvarmedelft defs vårknings- kraft uptåckes; tillika med jäninförelfe imellan flera Kina flag; | af JOH. P. WESTRING, M. D. IN ligen har Låkare vetenfkapen icke gordt flörre vinft ån då Gula Kinan kom til Europa, : Mera vålgörande medel, af vidftråktare nytta, gifves vål icke! Den fattige kan dåraf ofta för godt köp frålfas från elåndet och döden: och den rikes mage, fom vålluften gordt öm- tålig för alt, fom ej fmickrar defs gom, blir dåraf icke betungad, likfom tilförene af der vanliga Peruvianfka. Kina har i alla tider varit et dyrbart och söddauut Låkemedel; hvarföre ock defs åt- gång varit flor. Ifrån 1789 til 1793 åro til England och Schottland införde 634785 Skål- pund Kina; hvaraf måft en half million, fom det tros, blifvit förtårde på flållet: och några få fkogar i America fkola utrufta alla verl- dens Apothek hårmed, famt nu mera nåftan alla Köpmans bodar. Hvad underligt dårföre, om vinften lockar 'konflen, at upföka ups ÅA 4 bland- ? 1800, Jan. Febr. Mart. blandnings-åmnen, eller ock dylika, fom lått kunna förvåxlas hårmed? Sednare tiders up- lysning, fom kalladt flere Naturens Agenter til fit bitråde, torde dock årtappa bedrågertiet: och den tyckes redan lofva ofs et förvarings- medel håremot, hvilket til en del utgör åmnet för denna afhandling. Den gula - eller Kongs-Kinan, fom den ock kallas, kom förft til Spanien 1788, hvar- ålt Låkare fnart funno den vara mångdubbelt kraftigare och altid fåkrare, ån den vanliga; hvarföre det måfta af denna inpackningen up: köptes för Hofvets råkning, fom gorde fkåa- ker dåraf til främmande Hof: hvilket troligen gifvit anledning til namnet Kongs - Kina. a) Den koftade då 40 Real di platta p. fkålpund, på fållet, fom, efter då varande courfe, fva- fade emot '5 R:dr. R:g:m. Defs vårde blef omfider högt upfatt: få at den federmera på flera flållen i Holland och Tyfkland betaltes med to å 16 Rdr. Hamb. fkålpund.b) Icke lång tid dårefter kommo ftora inpackningar dåraf til Europa, fom utfpriddes, få at prifet omfider föll til lika med hvad den vanliga koftar: och åfven under, til 3 Mk. Hamb. p. fkålpund. Den började nu förft at allmånnare blifva a) Enligt Gen. Conf. GAnNNs bref, dat. Cadix d. 10 Sept, 1790. Se ockfå annan anledning i dels fednare franfka bref, b) Se MuURRAYS Apparat. Medicam. 1800, Jan. Febry. Mart. g blifva kånd och berömd, genom Tyfklands talrika Journaler. Jag lärde ock 1791, då 13 fkålpund blef hitfåndt, kånna defs vårkfamhet; hvarföre jag var forgfållig, at förvara den til fvårare tilfållen, då den ock icke bedrog mig. Redan några år förut hade jag med mycken förmon s nyttjadt den råda Kinän, fom”den tiden få mycket berömdes i England, hvilken af Engelsmånnerna blifvit upbragt med et Spanfkt fartyg 1779. Den började tryta omfider, hvilket gaf mig anledning at förfkrifva den dire&e ifrån Spanien. c) Igenom Do&. RELPH,d) i London blef denna bark mycket vål känd uti en vål ut- arbetad" afhandling dårom 1794. Hos ofs blef ock et utdrag i korthet dåraf gordt, ock riktadt med grundeliga anmärkningar af Prof. SWARTZ, i Literat. Tidn. Upfala 1795. Och fedan hafva åtfkilliga befkrifningar dårom ut- kommit.e) A 5 Ännu £) 1790 genom Handelsman Joh. Kuhlman hår 1 Norrköping, hvars Patriotifka nit ofta varit mig nyttig för vetenfkapen. d) An ingquiry into the Medical efficaces of a new Species of Peruv. Bark, lately imported into this country, under the name of the Yellow bark &c. London. 1794. by JOHN ReLPH, M. D. £) Se MeEtJers >afhandling dårom ifrån Berlin, it. HUFELANDS Journal i B. 1, St. m. m. 10 1800, Jan. Febr. Mart. Ånnu år 1795 var hår och på de flåfta fållen icke bekandt, ifrån hvad ftålle i Ame- rica den håmtas: ej eller år trådet ånnu kåndr, hvaraf den tages. Utaf et bref,f) dat. Cadix 1792, £) Redan långre tid tilbaka hade den berömde MurTis uptåckt och underfökt flere arter af Cinchona, uti Konungariket San&a Fé. Han hade anftålt jåmnförelfer emellan deffe och de flag hvilka man kånde i Peru, famt gordt många förfök på fjuke fom lyckligt aflupit. I fynnerhet trodde han, at en af deffe arter med tjock bark och mörkröd fårg, var den flarkafte och vårkfammafte, och påftod åfven at det var ju den famma fom man förft håmtadt från Peru, och hvilken gorde få utomordentelig vårkan. Prof deraf fåndes til Europa fom underfåktes och anfågos för ganfka goda. MuTIis upgaf til Spanfka regeringen et förflag at låta håmta all den China barken fom fördes til Europa, uti riket Santa Fé, hvareft man tråffade omåteliga fkogar deraf, och göra förfålgningen Regal, hvilket borde förfkaffa den Kunglige fkattkammaren en an- fenlig fumma. I följe af detta förflag famlades en flor mångd af denna bark, hvaraf tulend- tals kiftor fördes i 2-3 fårfkilta fåndningar til Cadix. Denna art år ganfka olika til ut- feendet med den Peruvianfka. Skalad i flora reguliera flycken år den merendels tjock, flö- tande på röd, tråaktig, utan faft eller balfam, och mycket litet båfk på tungan. Den blef examinerad och förfökt i Cadix af kännare och Ru 1800, Jan: Febr. Mart. IE "1792, fom Gen. Conful Gaun ikref til defs broder, Affeffloren i K. Coll. Med., hvilket inne- håller vigtiga underråttelfer om flere flags Kina; hvarföre jag med defs tillånd vil införa det yr ord ”Låkrarne, fom alla funno 'den ganfka elak, utan flyrka och onyttig 1 Medicinen. Man har ockfå intet funnit köpare åfven för minfla pris, och den ligger ånnu uti Konungens Ma- gaziner. — Aldrahögft kan den duga för garf- verier eller dylika fabriker. Det år fvårt at begripa huru detta håndt; ty intet kan man tvifla på MyTis botanifka kunfkaper, eller på trovårdigheten af hans upgifne förfök på fjuke.. Han år alt för vål kånd, at man fkulle kunna hyfa den minfta mifstanka om honom. De hemfånde profven hade åfven blifvit under- fökte och approberade. Felet måtte fåledes ligga uti affkalningen, torkings och inpack- nings fåtten, eller något annat fom bidragit at - minfka denna barkens flyrka: eller at man milstagit något annat för det flaget fom borde håmtass MurTtits var intet nårvarande vid deffe förråttningar — det var. en annan fom blef dårtil af Regeringen förordnad. Vare huru det vill, det flora förflaget har dår- vid fladnat: åtminflone vet man intet mera deraf i Cadix. Af denna bark" kan ingen ting hafva kommit til Utlåndningen, hvarken ifrån Cadix, eller dire&e från Carthagena til Europa, en fegelfart likfå förhuden fom omösz " Jelig, == | -. rm 1800, Jan. Febr. Mart. ord från ord; uptäckes, at den kommer från granikapet af Moxos, ungefår från medel- | punéten 2:0 MuUTis har uptåckt 6 eller 7 China arter, men han vil at en af deffa fkall åga -företrådet i Medicinen, fom har en tjock och rödaktig bark. '3:0 Ingen enifkild har affåndt något deraf til Cadix; och fom infamlandet fkedde i San&a Fe för Konungens råkning fynes intet eller mera troligt, at man haft tilfålle at fmygvis utföra något til Jamaica eller Caracas, hvilket Tkvål intet vore omöjligt, om varan ågde et fådant vårde, at den förtjente lurendråjas. 4:o Beftåndigt har man erhållit från Peru China bark af olika förhållande, hvilket man i allmänhet trodt hårröra af åtikilnaden emel- lan mer eller mindre fpåda grenar hvaraf bar- ken togs: af årstiden då den famlades, af Jordmånen dår tråden vuxit &c. Men enligt fednare Örtkånnares forfkningar åro flörre de- len fårfkilte arter. Den fom kom från Pro- vincen Loxa hade man anfedt för den båtta, hvilken var tunn, blek-gul fom Canelen, och och fom utan fpillror tvårt afbröts; på inre fidan mörkgrå och til fmaken flark och bal- famifk. Man värderade alla de andre flagen i mån fom de nårmade fig til de anförde kånnemårken. Som man gjorde ganfka flarka infamlingar i Provincen Loxa, och man icke ens vårdade de minfla tråden, få för at fpara dem, och at upmuntra fökandet af denna vara långre in på Indianernes område, eller dår > I 1800, fan. Febr. Mart. 13 ”punåen af födra America, hvaråft den kallas ' Califaya af Spaniorerne, och dår föredrages, för man kunde tråffa den, har Regeringen förbu- dit utförflen från Toda. hvarifrån på några år, intet, eller ganfka fållan något fedan kommit. : Långre tid tilbaka voro någre gånger hela kiftor ankomne, med en flags China bark, fom var tjock, mörkröd, i flora och utanpå fkrofiiga flycken. Vanlig China bark fanns ofta damned blandad. Man anfåg denna bland- ning fom et fel, och det gifvas bevis, at man i Cadix vråkt denna China - art i hafvet, 1 brift af at kunna föryttra den, eller draga nå gon fördel deraf i handelsvågen. Vid början af fifta kriget (1779) hade kommit af denna China til London från Lifa- bon efter upbringandet af Spanfka fkeppet Bon Confeil på hemvågen från Lima, och fom medförde en myckenhet af barken. Den blef fåld för godt pris fåfom för fåmre hållen; men fedan förfök blefvo dermed gorde befanns den ganfka fullkomlig och vårkfam, och i et ögonbleck uphöjdes den til fkyarne, fåfom i hela Norden, och fåldes dubbelt och tredub- belt mera ån den fom man förut anfedt för den båfta, och man fånde från Cadix alt hvad fom dår af den famma fanns. Man tror at det år det förfta förträffeliga flaget, fom blef be- kant i Europa, och det år det fom MUTIS hade trodt' finnas i San&a Fé. Dennes bark hade blifvit vanrygtad och årkåndes icke dug- ad fålfom sr emedan man förblan- 14 1800, fån. Febr. Mart. för fin vårkfamhet, framför den Pörviadika! Detta tråd måtte våXxa fort; ty Jag har et flycke bark, dade den famma med andre flag til £orlek och - utfeende liknande den fom hade kommit och ofta kommer med den fina, och befinnes i fanning utan kraft och vårkan. Man trodde allmånt at det var en fådan fom man famlade från trådets flam, icke få god fom barken på grenarne eller af yngre tråd. Af denna röda China kommer ånnu ifrån Peru, och man blandar den hår för at ge andre et högre vårde. Den torde finnas intet långt ifrån uito. Nyligen har ännu tilkommit en annan flags Cädenrn fom gjordt ånnu mera upfeende ån den föregående. Den kallas Calli/aya af Spaniorerne och kommer från Buenos Ayres. Sannolikt håmtas den ifrån grannfkapet af Moxos, juft i medelpun&en af America. Förr hitkom ganfka litet deal , likfom håndelfevis. I Peru år den kånd under famma namn. Man fåger at det år denna fom Indianerne bruka at tugga fårfk för at utdraga faften utan at fvålja fjelfva barken, och ; man piåftår at de genom detta medel bota fig genaft för de få mycket gångfe febrar uti defia fuktiga provincer dår få mån- ge flora floder taga fin uprinnelfe. Denna art China har blifvit i fynnerhet nyligen kånd genom et parti af 12-14000 fkålpund fom en vifs officer Rubi 'de Celis under fin beftållning dår i landet låt famla och föra til Europa. Köpmånnersne 'i Cadix vågade intet befatta -1800, sfan. Fcbr. Mart. ET bark, 13 qvarter långt, 6 tum bredt och 3 "tum tjokt. Vanligen kommer den i fmå platta | bitar, fig dermed, men Spanfka Regeringen inköpte altfammans åfven til 3. p. S. fkålpundet, fe- dan flere förfök voro dermed gorde i Madrid. Den f örtårdes i hofpitalerne och andre ftålen dår febrar hårjade, hvareft Konungen lit ut- dela af Chinan. Ganfka litet blef öfrigt. Nå- got har ankommit ånnu fenare genom andfe enfkilte, hvilket blifvit fåldt til 20 -Rp:ta fkålpund (circa : 2 KR:d.) 300 fkålp. finnes nu intet på ftållet. -Men det år ingen tvifvel, at fedan den vunnit fådant förtroende, man gör fig mån at famla och förfånda den, få vål öfver Peru fom öfver Buenos Ayres. Detta flag, fom man almånt anfer fom af et fårfkilt fpecies, år gulaktig, '1i fora låttbrutna och tråiga ftycken; den yttre barken år putfad och renfkrapad , fom, ger den en ånnu gulare fårg, och år derigenom lått at åtfkilja. Andre tro at Callifaya år intet annat ån den vårkliga Loxa Chinan, håmtad af flammen på famma fpecies, och den fina af de fmalare grenarne. Det tillågges åfven at man funnit uti den gamla Loxa Chinans packkiftor ftora ftycken aldeles fådane fom Callifayas, men at man då intet frågade derefter, utan de frånfkildes och bortkaftades eller faldes för lågt pris. . Man kallade dem Coffras. Det funnos likvål per- foner fom kånde defs godhet och derföre NR fig deraf ågare, 16 1800, Jan. Febr. Mart. bitar, 2 å 3 tum långa, "och en tuin breda, famt af 2 å 3 liniers tjocklek, vanligaft med at- I följe af alla anflålde förfök, år den år- känd för ganfka vårkfam ; men Spanfka Låkrarne tro fig hafvå funnit at den förordfakar någon flags fvindel och angriper hufvudet. De gifva den derföre ganfka varfamt. Jag vet intet om man gordt denna anmärkning på något annat flålle.. Barken år ockfå kånd och vårderad i Frankrike dår den koftadt 36-40 Rp:ta fkål- pundet. (33 - 4 R:d.) Flere Spanfke Låkare fåtta deremot et ånnu högre vårde på den ågta gamla Loxa Chinan, fom åger de ofvanföre uprepade kånneteknen. Den år lika vårkfam fom Callifaya och icke åfventyrlig at bruka. Det fynes otvifvelaktigt at fårfkilte arter af Cinchona flågtet åga olika kraft och värkan; men det år ockfå vift at den flyrka vi finne dem åga i Europa berödr ofta utaf tilfållighe- ter, få vål vid affkalningen, fom barkens öfriga vårdande, at torka, förvara och affånda den. Det fynes vara fåkert at den båfta våxer på höglåndt och torr jordmån, och at famma flags tråd då de förekomma på fanka fållen, gifva en mycket mindre båfk och hålfofam bark. Man får ofta en fådan från Peru fom år nå- fan kraftlös, ehuru man intet kan tvifla at den varit god då den infamlades. Den förlo- rar fin flyrka med tiden, genom fuktighet m m. Man finnér åfven nu en myckenhet dålig bark i Cadix, och man våntar en förordning, i följe hvaraf 1800, fan. Febr. Mart. 17 affkalad barkhinna. HFårgen år mera gulbrun, och texturen mera trådig ån i annan bark, likfom ihopfatt af på hvarandra tätt ihop- fogade trådar i brottet: år mycket fpröd, och fynes ej få hartzig, fom andra flag. Den fmakar mera befk; men år ej obehagelig, och har ej den flråfva krympningsfmaken, ej: eller den unkna lukten, fom den vanliga. Pulve= riferad blir den ej aldeles få fin, fom den officinela, och fynes dåruti med blotta Ögo- nen fmå trådaktiga fibrer, halft genomikinliga, fom med microfcop fynas til ftörre mycken- het, och åro glåntfande. Om deffa trådar, (Fibra Corticalis) får jag anledning at tala vidlöftigare långre fram. Utaf hvaraf den bår urvåljas och upbrånnas. Ibland bedraga fig ockfå de båfte kånnare. Man har någon gång funnit den förtråffelig och benta bar fom blifvit tilförene förkaftad. Til at förebygga de olågenheter fom trans» porter och håverier kunna åftadkomma, och til fkogarnes befparande, har man haft et förs flag at hämta faften af trådet utan at hugga det, och at endaft låta komma denna flags äldara hvilken man trodde åga famma goda vårkningskraft och intet de ledfamheter Tons man tillågger barken, at förordfaka förftopp- ningar &c.: Man bar vål. århållit af denna balfam .men fom man ej blifvit förviffad om tilgången deraf, fynes detta förflag nåppeligen kunna antagas, — K.V. 4, Handl. I. Qo. 2 sä = RANE ITE SEESNESNAEA ROR NIERERSSE sz 18 1800, fan. Febr. Mart. . Utaf det Americanfka trådflaget, fom i fyftemet blef af LInné kalladt Cinchona, åro 11 fpecies befkrifna, och graverade af v. Prefi- déenten i Linn. Soc. i London, Herr LAM- BERT, hvaraf 9 åro tagné utur Profeffor VauarLs afhandling, nemligen: 1. Cinchona offictn. Linné. Syft. Nat. Ed. Prioc: Gico.. pl €d:y.b, 2. C. pubefcens (qvingvina. Condamine in A&. Paris 1738 c. tab.) MAHL in AG. Havns I 5: Pp ore: te: Torde vara den fom Condamine på ofvans« nåmde ftålle fåger finnas i Bergstra&en af Peru. 3. C. macrocarpa. (CC, office. LInné Syft. N. Ed. 12. Suppl. p. 144.) Denna: finnes" ej.;$ Peru: kommer ifrån Granada, och Sanda Fé, hvarifrån MurTtis fånde den til LInné, fom då på fin ålderdom förblandade den med det fpecies, af hvilket han fordom hade formeradt caraéter generis.g) Barken af denna år hvitare och befkare ån af den officinela: och Spanfka Medici bruka den fom annan vanlig bark. 4. C. caribea Linné. (Jamaicenfis WRIGHT.) Barken af denna har jag fått af Prof SwARrTtz, fom fjelf famlat den på Jamaica, och finner jag dåraf, at den på intet fått liknar barken af Floribunda, fom af mifstag allmånt blifvit kallad Caribeifk bark. 5... C. Floribunda. SWARTZ: Denna g) I bref från Herr Prof. SWARTZ, Denna förfåljes under åtfkilliga mamn, fåfom: a) C. Sande Lucia. by) C. Montana. ROz1iers journal, c) C. Caribea. Kentifh. FAHLBERG. dy) C. Piton. Allmånnaft. Troligen år det denna, fom Herr Prof, Fourcrovy få förtråäffeligen och på få låro- rikt fått underfökt, i jåmnförelfe med den;> röda Kinan.h) 6. C. Corymbifera. FORSTER. A&a nova Upfal. T. III. p. 176. Al 7. C. Brachycarpa.. SwARTzZ. Flor. Ind. occid. p. 378. Liknar C, Flos ribunda til blad och blommoör, men capfeln har rått upftående kanter, Ccoftata) och år åggrundad: då den på Floribunda år cyline drifk, oval och flåt.?) 8..C, Anguflifolia. SWARTZ, Flor. Ind. occid. At Holmie 1787. p. 117-123. & Lineata. VAHr. Liknar kägibindas- men år fmåbladig, med tydeliga nerver på dem. lo G Longiflora. LAMBERT. Defeript. p. 38. t 12. Åfven kallad C. II. C. ; - Analyfe du quingquina de Saint Domingue &c, par M. FourcroyY. Annales de Chemie Vol, LE cäribea i SG d. phyf. O&. 1790. B 2 DÅ I bref från Prof; SWARTZ. 1800, Jan. Febr. Mart. 19: HNNNENNENESENENENNENENGEESS EE TE EN 20 1800, jan. Febr. Mart. 11. C. Spinofa. LAMBERT. Defeript.s.p. 38. C 13. FRAN i journal de phyf. O& 1790. Hit kunna flera fpecies ånnu föras, fom ar Botanici ej ånnu blifvit kånda, befkrifna och i fyftemet uptagna, fåfom: I. Lecamez Kina: hvarom Herr LAMBERT feck bref från en Chirurgus BROWN, under det han fkref fin Monographie. BROwNn kom- mer til fladen Tecamez, i Provincen Qvito, 46 mil n. om /Eqv. 80 gr. w. longit.; hvar- åft han får höra, at Medici berömma en ny bark, (ifrån Qvito fås den vanliga Peruvianfka) fom dår kallades Tecamez bark. Den fom togs af unga tråd 2 år gamla, var mycket tunn, fpröd, aromatifk och flråf: den af gamla tråd år tjockare: torr blir den fvartagtig, famt röd midt uti. Den yngre år blekare, och torkad får den Canel-fårg. BROWN fandt den mycket ftarkare ån den vanliga, och den botade åfven froffor fnarare. Kall infufion dåraf blef mycket befk. Som han kom dit i Augufti månad, få fant han hvar- ken blommor eller frön. ”Trådet våxte vid en bergfida, i en mager jordmån af rödagtig fenblandad mylla, ej öfver 3 fot djup. Flera af trådets rötter fågos i ytan. Trådet hade ej öfver en aln i omkrets, och ej öfver 12 alnars höjd. Prifet dår och i Guajaquil var I fk. 3 d. p. fkålpund, då den Peruvianfka fåljes til en ik. Den nyttjades i alla fall, dår vanlig 1800, Jan. Febr. Mart. 2E vanlig Kina gifves;' men berömdes för mera fåkerhet. Den anfes för vårkfam och fåker emot fvag mage, klen conftitution, mortifica- tioner, och i fynnerhet för Gleet, (Gonorrhoea benigna), hvaraf de mycket 'befvåras i S. America. BROwN lårde af en berömd låkare på ftållet, at intundera et unce groft pulver i 16 unce vatten, fom låmnades at draga i 4 timmar, hvarefter det kokades i 10 minuter :' på fakta eld, då det affilades och tilhåldes 2 unce Spir. Vini, och gafs 2 matikedar i fen« der. Oftaft nyttjades kalla infufionen. 2. Den töda Kinan, år ännu okånd til fit fpecies. Det år ovift om den fås til flera flag. Troligaft gör åldren och fållet, hvar- åft den växer, måfta fkilnaden.£) | Et flag fom kom hit på 80 talet, var nog befk, mera adftringent, och altid fåkrare ån den Peruvianfka. Et fåmre flag håraf, fom kommer i myc- ket tjocka ftycken, år nåftan aldeles kraftlös. 3. Den Gula, Kungs Kina, -fom år åmnet för denna afhandling, kommer nåra i flågt- fkap med den goda röda. 4. Brafilianfk Kina, kommer från Gouver- nementet Bahia i Brafilien. Portugififka Mi- niftern i Stockholm Ridd. CorrEaA har dåraf gifvit något til Herr Affeff. GAHN, fom med- delat mig denfamma til underfökning och jämnförelfe. BB Denna k) Se föregående bref från Cadix. SR RE EA Sa EE FO 22 1800, .7an. Febr. Mart. Denna år förut befkrifven af Herr COM- PARETTI, fom fåger, at den kom 1793 til Venedig ifrån Portugall, under namn af Bra- filianfk Kina. Den kommer i 13 qvarters långa fkifvor, til en del ihoprullade: ytterfta hinnan år ljusgrå och hvitagtig, mera fåt: nåft innom denfamma år den ljusbrun, och innerft cafianiebrun, flåcktals dragande åt vio- lett... Knappaft mera ån 2 linier tjock, hård i brottet: har kådagtigt utfeende, och då den fkåres blir den glatt efteråt, likfom en kåda. Den år högeligen befk, mera ån C. Flo- ribunda; men icke få åcklig, Uplöfes nåftan helt och hållit, då den tuggas, Har en egen lukt, fom år något vidrig. 5. Ny Bark, orått kallad Brafilianfk Kina, har rutt hit i 13 alns långa flycken, af + tums tjocklek til 2 tums bred, något rullad. Ytterfla hinnan år grå, hvarpå fatt mycket af L. pallefcens; dårpå blir den mörkare, röd- brun, och inuti år den ljufare; men mera röd ån Kungs Kinan, År trådig i brottet, men ej få mycket fom den nyfsnåmda, mera käd- aktig til utfeendet och hårdare. Luktar något aromatifk åt Perfico, Smakar ej fårdeles befk. Troligen år detta bark af körsbårs tråd, fom man funnit åfven hafva något af inans vårk- ningskraft, 6. Africanfk Bark, Denna fick jag 1797, fånd ifrån min Bror, fom då var i Tunis, fom fåger den nyttjas dårftådes, och frågar, om Jag 1800, fan. Pebr. Mart. 23 jag tror den kunna gagnas hår, då han ville -förfkaffa en myckenhet dåraf för godt köp. Den kom i långa hoprullade flycken, en tum breda, 2 linier tjocka. Yttre -hinnan var fkråflig, ojämn och gråbrun: inuti år den ljusbrun åt gult, och af trådig och hård fam- manfåttning, nåftan fom den Peruvianfka; men år dock mera grof, och ljusgul til får- gen. Den fmakar och luktar nåftan fom den Peruvianfka. ”Trådet år obekandt. Deffe 2:ne åro vål icke kånda, fåfom Kina flag; men fom de i fin vårkfamhet komma nåra i flågtfkap, har jag uptagit dem åfven til jämnförelfe imellan de andra. Utaf deffe upråknade flag, har jag haft tilfålle at UT följande: . Den Peruvianfka officinela af flera för- stdfrddar. fådan fom den kommer ågta ifrån Loxa och fedan ofta vanligen olika på Apo- thek och i Köpmans bodar. Merendels har den från olika ftållen olika utféende och förs hållande. Ofta torde orfaken dårtil vara den, fom Gen. Conful GARN upger i fit bref. Men då den i England fåljes til mycket oli- ka prifer, och fom befynnerligt år, det finafte pulvret ibland til lågre pris ån den grofva barken, får man billig anledning at mifstånka varans renhet. 9. Rod Kina bark, af det båfta flaget, fom år något befkare ån den Peruvianika. BA 2. Grof, RON - + ANAR 2 24 1800, Jan. Febr. Mart. 3. Grof, röd Kina, fom kommer i fora, 2 tums tjocka flycken, och har föga fmak och NR 4. C. Floribunda, fom nåft den Brafilianfka är befkaf af alla. Fårfk täåles fållan öfver en half ferupel deraf; ty 1 flörre dofis gör den både upkafining och utfot. Då den legat långre, täåles en fcerupel deraf; men den gör en flark fökning i hela kroppen. Sållan vill den fjuke fortfara dermed. Då den år fårfk, år den i Andags froffor et förmonligt medel; - ty man behöfver ej nyttja andra medel förut. Doéor KEenTisH/) har befkrifvit denna; men under orått namn af C. Caribea. År 1797 botade jag flera Andags froffor med denna; men i år hade den ingen kraftig vårkan. "Den var redan. för gammal; ty det var af oden, fom Hr. FAHLBERG fånde hem år 179 ifrån Barthelemy, under namn af Caribea. I den Augufti feber, (febris remitt. autumn.) fom i år fparfamt varit gångfe, gorde den intet gagn, oagtadt behöriga medel förut blifvit nyttjade. 5. GC: Corymbifera. Defs bark liknar något C. Floribunda: år mindre trådig, mera brun-= aktig och mörk: mörkare åt epidernis: och fynes, då den fkåres, mera kådaktig och compa&. Den kommer från öarne Tonga- tabu och Eaooave i Mare Pacificum, imellan vänd- PD Experiments & Obfervations on a new fpecies of bark. 1800, jan. Febr. Mart. 25 wvåndkretfarne. FORSTER fåger, at fmaken liknar den Peruvianfka; men den år mycket mera befk, och har i början en fötagtig fmak, fom ej den Peruvianfka har. Utaf Hr. Prof. Swartz har jag bekommit denna til mina förlök, likfom flere af de fållfyntare flagen, hvadan jag år fåker på deras godhet, och - " dårföre förklarar Defs vånfkap en högtidelig tack fägelfe. 6. C. Caribea. " Jag har fått den i fmå tunna, fvartbruna, ihoprullade bitar. Den har en myckenhet fkinande gniftror öfver alt i fin fammanfåttning, fom i Solen glimra, likfom metall gniftror, hvarmed den ock lätt fkiljes från alla andra. Den har en föt fmak, fom kommer befk efter. 7. C. Anguftifolia, ockfå gifven af Prof. SWARTZ. Den kommer den föregående nåra i likhet; men-har dock eget olika förhållande. 8. Brafilianfka Kinan. 9. Ny bark. 10. Afri- can/ka barken och 11, Gula Kinan, hvarmed alla deffe upråknade, efter det nya reaétionsmedlet blifvit jämnförda. Då jag i 9 år med framgång och tilfreds- fållelfe nyttjadt den Gula Kinan, och lika långe funnit, at den blifvit berömd i andra lånder och nu fluteligen i America föredrages för fin vårkfamhet framför alla andra flag; tror jag det icke vara utan nytta, för unge » Låkare åtminftone, at få del af min årfaren- het, Nr at dels jämnföra detta medlets vårkan | B 5 hos - — TTR nt rs 6 - IS800, stan. Febr. Mart. 'hos ofs med det i andra lånder: dels ock för at jämnföra fina Practifka anmårkningar med mina. Min af vidlöftig practique uptagna tid, har ej tillåtit mig, at få fullkomligen under- öka alt, fom det både fåkrare och beqvåm- ligare unnar fke af dem, fom mera Chemice 'åro öfvade at forfka;. men jag hoppas dock, at mine rön och anmårkningar kunna hår och dår gifva anledning at ån långre fortfåtta forfkningen för dem, fom kafva mera tid och fkickelighet dårtil ån jag. Den nya Chemiens många uptåckter och redigare Clave, at utreda åmnen, hvarföre de Franfka Chemici vunnit en odödelig åra, har 1 fednare tider gifvit ofs flera medel til faker- nas nårmare kännedom. Bevis derpå låmnar Herr Prof. FourcroYr i fin förtråffeliga af- handling om Kina från Domingo, jämnförd med Röd Kina. Han tror Kinans vårkfam- het ligga i den bruna mafflan, det refino ex- traé&tiva åmnet, hvilket enfamt tyckes hafva vårkan på Oeconomia Animalis; ty hvarken kan defs mucilago och det åmnet, fom Chemici kalla Albumine, ej eller år det råda pulvret, fom precipiteras, utan at kunna uplöfas hvar- ken i vatten eller i fpir. vini, eller det ringa qvantum faltåmne, fom dårutur kan dragas, åftadkomma någon fådan betydelig vårkfam- het, fom god Kina vanligen har. Sednare tiders reagentia, fom då ånnu ej voro bekandta, låtta ganfka mycket underfökningen, OCK 1800, Fan. Febr. Mart. 29 och gifva ofs medel, at utan mycket befvår och vidlöftighet, nårmare komma til kånne- domen dåraf, och med famma få redigare be- grep om naturen af vårkningskraften, De rön och förfök, fom jag anftålt chemice med Gula Kinan, och comparative med flera flags bark, åro ock af medicinfk årfarenhet til det måfta clinice bekräftade: och hafva alla för- föken tilråckligen och med fiörfta granlagen- het blifvit omgorde. | Det nya Reagens, hvarmedelft Kinans | vårknings kraft, den kraften fom i förening med några andra utgör, efter min tanka, råtta "principen til den Antifebrila och ”'Tonifka vårkan, år en uplösning i vatten af Gluten Ammale, eller vanligt Animalifkt Lim, fom" har en befynnerlig egenfkap at förena fig med detta principium; ' hvarefter det precipiteras fom en federmera i vatten ouplöslig 'maffa. H. H. SEGvin och PELLETIER hafva uptåckt, och af vidlöftig årfarenhet funnit, detta vara et fåkert profmedel til at uptåcka Garfåmnet hos Vegetabilier. Herr PELLETIER gaf mig anledning m) at anvånda detta prof- medlet på Kina: och har jag altfedan altid med framgång och fåkerhet funnit detta re- actionsmedel kunna uptåcka Kinans vårknings- kraft och fålunda dymedelft fnart finna fkill- naden n) Memoires & Obfervations de Chimie de Ber- trand Pelletier. T. II. Paris 1798, | : | ' ——A = 28 1800, Fan. Febr. Mart. naden på Kinans godhet: hvarigenom jag ock fått tilfålle at anmårka hvilka åmnen mer el- ler mindre bidraga til at utveckla och öka denna kraften hos Kina. Med detta medlet, "jamte bitråde af. några andra, kunna. vi nu komma til den långe faknade och mycket efterlångtade konften at uptåcka bedrågeri med Kinans utblandningar. En konft fom nu tyc- kes vara högt nådig, då egennyttan begagnar fig få mycket af et få vårkfamt och dyrbart medels förfalfkningar. Det gifves ock en an- visning på fåttet, at omfider kunna upfinna et inhemfkt medel, fom torde kunna blifva fuccedaneum för Kinan, och gjöra detta dyra medlet umbårligt för Europa. Jag har jämnfördt vanlig officinel Kina ifrån flera Apothek och Köpmansbodar, och merendels altid funnit den vara af olika för- hållande. En ftor del af deffa flagen hålla föga eller ingen vårkningskraft. I allmånhet har jag funnit den måft fina Engelfka vara den fvagafte. Den fåljes dock til högre pris för fin finhet i Köpmansbodarne. Något be- fynnerligt får jag ock hår anmårka, at jag tyckt mig finna den finafte eller båft fiktadé Gula Kinan reagera för mindre kraft ån den vanliga, fom har en del af fin fibra corticalis i behåll, Detta bör dock underfökas celinice, hvartil jag ej haft tilfålle, fedan jag gorde denna enmårkningen. Något måtte vara i de gröfre bark particlarne fom ökar vårkfamheten? Männe 1800, sjan. Febr. Mart. 20 Mäånne Ozxigene i et fixeradt tilfänd, kan ut- göra detta, då det år bekant, at Kinan har en flark adtra&tion dårtil? Do& PERCIVAL omtalar en Patient, fom blef botad för en Qvotidian feber medelft Kina pulver, hvilket var genom kokning och extraétion få utlakadt, at det ej hade någon fmak, då dåraf gafs endaft 2 qvintin hvar dag, två timmar för Paroxyfmen.n) | | - Då Kina pulver år til fit förhållande få olika, fom vifferligen til en del beror af bar= kens ålder, ftållet dår trådet våxer, tiden då den affkalas, famt förvaringsfåttet, m. m. men oftaft af utblandningar, vore det högft nöd- våndigt, at all införfel af malen eller pulve« riferad bark blefve flrångeligen förbuden, hvar= igenom icke allenaft mycken befparing vun- nes för riket, utan åfven mera fåkerhet för varans godhet. I Norrköping har i 20 år en fådan 2) An ingenious friend of mine informs me, that he reduced the bark by extra&tion & decottion to an infipid powder, which was given in a” dofe of two drachms to a patient labouring under a qvotidian fever, an hour or two be- fore the accesfion of the paroxyfme. He was of opinion, that it mitigated the fits by de- grees, changed the qvotidian into a Tertian, and .then intirely removed the difeafe. Med, Obf. & Inqv. Vol. I. pag. 90. 920- 1800, fan. Febr. Mart. fådan Kinaqvarn varit 1 gång o) och borde alla Apothekare ålåggas at förfe fig med en fådan, hålft den ej år af någon fårdeles koft- nad. - Kinans förfallkningar år et vigtigt åmne för Låkares underfökning. Jag: tånkte myc- ket hårpå för 14 år fedan, då jag fkref til. vår SCHEELE hårom, fom i fit fvar til mig, trodde ingen fåker controll kunna upfinnas: för vegetabilifka förfalfkningar. Nu mera, fe- dan Kinans' vårkningskraft blifvit både: genom Chemifka och: Clinifka rön någorlunda upda- gat, blir denna konften begripelig: Jag kallar Kinans vårkningsåmne för Spån= kraft, til utbyte. för garfningsåmne, fom låter illa i medicinfk fil; hvarmed jag menar: det. åmnet, fom fålles af Gluten animale, eller fom förenar fig: dårmed, hvaraf fibra mufcu- laris, fom ihopfåttes af geléeaktiga particlar, blir faftare och: får mera fpånflighet. Denna kraften har altid blifvit kallad den Tonifka hos Kinan, hvilken troligen år fkild ifrån den Adflringenta, fom år ftarkare ån Spånkraften. Den år dock icke enfamt det vårkfamma hos Kinan; ty åtfkilliga åmnen gifvas, fom hafva gårfåmne, fåfom Uva urfi, Rad. Irid. Ekbark, m. fl. utan at därföre kunna bota intermit- tenta febrar enfamne. Detta åmnet, (Garf- ämnet) 0) Hof-Apothek. Hoffler anlade denna för pad mera ån 20 år fedan. 1800, jan. Febr. Mart. 3E åmnet) ingår förening med andra, hvaraf et nytt upkommer, fom utgår råtta vårknings-' kraften i Kina, hvarom framdeles mera på fit ftålle. Spånkraften, likfom garfåmnet tyckes vål til det måfta bero på det adfiringerande åmnet3> men deffe åro ockfå åtfkilda; ty många ämnen: gifvas, fom hafva krympningsåmnet, (Princi=' pium adftringens) utan at hafva fpånkraften eller garfåmnet. Sålunda hafva: Fungus meli= tenfis, (Cynomorium), Kino kådan, och många: flera den adftringerande, men dårföre icke: denna fpånkraften eller garfåmnet. De vårka: mera på folida, ån på fluida. : Likaledes tyc- kes krympningsåmnet (Principium" adflringens) äfven vara et fammanfatt åmne, fom icke al- tid uptåckes, fom man hittils trodt, med jårnfalt.. Det man kallat principium. adflrin- gens tyckes vara ihopfatt af krympnings - och fvårt-åmne. Sålunda reagerar Canelbark flarkt för fvårt-åmnet; men har ingen fpånkraft, och år ej eller fårdeles kånd för flarkt principium adflringens. Ockfå kan fvårtåmnet vara hos vegetabilier, fom icke adflringera. Sådane åro til ex. Folia Malva, Ruta, Flores Urtice, Sem. Phellandrii , Rad. Nymphee, Lich. Islandic m. fl. Alla deffa fvårta med jårnfalt, utan at dår- före adftringera; hvarom mera långre fram på fit fålle. Denna am ARR NENER — RR Rn 32 1800, fan. Febr. Mart. Denna fpånkraften, då den förhåller fig: olika efter Kinans förre eller mindre feber- flillande och ftyrkande egenikap, tyckes få- lunda utgöra en betydelig del af Kinans för- nåmftla vårkningsåmne; ty Gula Kinan, fom år fåkrare antifebrile och mera ftyrkande ån de andra alla kånda flagen, har denna kraf- ten i högre grad, ån alla de andra: och de fom komma den i vårkningskraften nårmare, hafva ock mera af fpånkraften: åfvenfom de medel, fom öka denna kraften, eller bidraga til defs flarkare utvecklande, öka åfven denna vårkningskraften. Oxigene (Syre) fom har fRark adtra&ion til Gluten Animalep), fom dåraf tjocknar och blir hård, tyckes måft bi- draga til fammanfåttningen af hvad fom kals Jas fpånkraft: hvartil mina förfök gifva ans ledning at vidlöftigare yttra mig långre fram, Det år fålunda en uptåckt af högfla vigt, at hafva et rea&tions-medel, fom vifar denna kraftens nårvaro i Kinan. Sådan har jag fun- nit Limfolution vara, efter otroligt många för« fök. Man uplöfer rent lim 1 varmt vatten, få at folutionen blir tunn, och af denna dry- pas endaft 2 å 3 droppar uti Kina infufion, | då p) Se Annales de Chimie för 1779, N:o 84, hvareft Prof. FOURCROY tror det vara Oxigene i luften fom bidrager til farfoter af Snufva, Rheumatifmer och kanfke Inflam. febrar. 1800, Fan. Febr. Mart. 33 då den flrax grumlas, om den år god, och får et bottenfålle mer eller mindre ömnigt el- ler hårdt, alt efter Kinans olika flyrka. Jag får dårföre nu meddela mina förfök efter den ordning, med read&ions-medel och andra up- lösningar, fom de blifvit gorda: och fedan den flutfats, fom jag dåraf kunnat göra.”) Mjölke och Romm utur en och famme | Lake, befkrifne af JOSEPH G. PIPPING, M. D. och Profeffor vid Kongl. Acad. i Åbo. Aa torde ej den frågan med vifshet vara befvarad, om verkligen, då några få af Snåck- flågtet undantagas, tvekönige djur blifvit fundne, fådane, menar jag, fom kunnat fjelfve blifva frucktfamme och åfven förmått bringa andre af famme flågte i frucktfamt tilftånd. Det man hittils med fåkerhet hårom inhåmtat år, at födfle- >) Fortfåttning af denna Afhandling kommer å nåfta och följande Q vartaler. KVA. Hanäl, I. Qv, 34 1800, fan. Febr: Mart. födfledelarne hos djuren underftundom varit til låget få åndrade, i fammanfåttningen få - vanfkaplige och fins emellan få fammanblan- dade, at man vid förfta påfeendet trott dem vara tvekönige; men vid nogare anftåld un- derfökning, har det blifvit utredt, at delarne til et kön endaft varit fullfåndige och at en eller flere faknats til det andras fullkomnande. Sådana afvikningar från det naturliga förhål- landet åro ej fållfynte i fynnerhet hos dåg- gande djur; de finnas åfven af flere Natur- kunnige aftecknade och befkrifne. "Når de intråffa anfer jag dem, fåfom bidragande til någon uplysning i Naturens mårkvårdige Hus- hållning, altid förtjena upmårkfamhet. Det år i anledning håraf jag aftecknat en Mjölke håmtad tillika med en Rommfoock ur en Lake. - Tab. I. Fig. 1. Vid inelfvor- nas uttagning på den famma, anfåg Hushål-- lerfkan, fom renfade den, det befynnerligt, at Mjölke och Romm funnos i en och famma Fifk, och fom Hon ej anmårkt fådant tilför- ene, blefvo de lagde på fårfkildt käril. Efter förråttad rensning, blefvo de til mig infkicka- de at af mig underfökas. Så ovanlig för- eningen af Mjölke och Romm innom en Fifk föreföll mig, få mifsnöjd blef jag, då mig, på tilfrågan, beråttades at fjelfva Laken redan var flyckad och defs öfrige innanmåten med andras fammanblandade. Mig beröfvades der- igenom tilfållet at på denna Filk anflålla den gränfks 1800, Jan. Febr. Mart. Re granfkning nårvarande Håndelfe fordrat, Jag år fåleds utur ftånd bragt, at om denna La«. kens yttre utfeende, och defs inelfvors be- fkaffenhet, gifva någon uplysning. Ehuru det få förhåller fig, torde det dock ej vara utan nytta, at befkrifva dennas Mjölke och den dervid hångande Rommen, hvilka Fig: 1. i naturlig florlek framfåller, A. A; utvifa fjelfva Mjölken, fom var af en ganfka blekgul fårg och. platt på fidorna. B. år Romm-ftocken; den var cylindrifk af ljusröd fårg och faft- håftad vid Mjölken med en kårt hals D, fom beftod af hinnor och åtfkilliga blad kåril, famt lymphatifka rör. Midt på I Mjölken fågs en rånna C.C., hvaruti låg en hop rör, af hvilka en del il fina utfpridda grenar fråckte fig öfver ytan af Mjölken, och en del gick til Romm-ftocken och öfver defs hinnor förs fvann. | Så vål denna Mjölke fom Romm jJåme | förde jag med dylika delar tagne af andra Lakar, i affikt at utröna om någon fkilnad | eller något fjukligt på dem fkulle kunna up» | tåckas; men förhållandet var til alla delar fullkomligen lika. Denna Romm var både til utfeende och inre fammanfåttning aldeles lika med Romm tagen ur andre Lakar, endait atden var mindre; få förhöll fig åfven Mjölken, efter anftåld jämförelfe, utom den fkilnaden at dennes utikott E var förre och fpitfigare. | C 2 Fort / = SEN m— —K— NR RR 36 1800, jan. Febr. Mart. Fort fåttning af Förfök til Uplysning om Uleåborgs Climat, af JOHAN JULIN. Sedan Kongl. Vetenfkaps Academien uti An- » dra Qvartalet af Defs Handlingar för år 1789 behagat låta införa bör an af mina Meteoro- logica, torde Kongl. Academien lika benågit emottaga fortfåttningen dåraf, i fammandrag af 10 års dageliga anmärkningar, til utrönan- de af Luftkretfens Natur och Barometerns förhåt- lande i Uleåborg. Tab, 1, 235 — —1I8L Sv 2 $6 IL S £6 golil -" SI 8Å SS 61 Th : ti £8 3 69 Sö ÅS 20 IRA I io jeg + 6L S oI gölS8 Sc ÖN Viol Pon & - sa) N 8Å [CA Fe SA RR RE RTR RR 2 o6 Sz1S9 TT Se £o göl1i0 3 2 oc 072 $9 9 Lb o$ 08 "jog |S9 4. 159 09 08 oS 8 98 S9 LL 58 159. 189 så Lv L9g o6 £9 08 $9 $TIS9 STISL So Sny | umf | nung "Ieunuog "PEUPIA IPA I p3oy EYLOY SUTIITUOILA EL STIS6 S$Tl08 STI|E8 Sc Fe QR a GTI SI 900 gGe|$o Fel You - $T|88 $cl9l STI STIE8 STjo8 Sclwunipan Sö IC 06 Og: oh då oL 146 126 Se S8 S6 $6 Szlol ER 08 ot 96 Tl s$8 lol $1 92106 l|od $elog8 lol 6 T9 oc ol S£z108 08 SI 92118 08 v6 s8 £6 E1 9o|LP £8 £8 S6 06 $z|€6 ; £9 SS 9 £8 STP t4 CA so 9216 | ol Sole $STlo6 SölLlo gölir Ib9g oc 28 167 to 9zl|10 Föllo g9zlo6 IS2 $elo8 Jo6 16 106 06 o6 $6 S6 STIST 9öls9 STI88 £T|06 68 06 $zl08 Szl06 Szjor g9zls8 $eloo g9alvo gzals9 STI88LI fem | dy | saa! swqaq I veg I vaq I Aon I HO "IEA INUTA ' | 38 - 1800, Jan. Febr. Mart. id TAR obs Barometerns flörfa Högd i hvar Månad. Virter. | Vår. -A Sommar, | Hött. 89 15 90 90 75 90 07 26 03 55 70 gi 07 25 70 85 76 92 OF 65 86 26 OF 93 13 35 85 25 90 94 15 62 65 50 95 15 72 80 80 96] 25 95 25 65 70 971) Pp 90 70 70 Medium] 26 08 25 80 25 76 | 25 78 Högt 25 15 26 03 25590 | 26 05 i Tab, 3, ag 1800, Jan. Febr. Mart. i 00 Pöj— 109 PINS rö 98 vo 18 bej89 röj9s bo|ov besk pe|85 va|89 re|unipar 00 6L 00 STI0I $6 lor $clo6 lob Sclso lo dok Joo -Jo$& 1S6 l16 ot 49 09 Or 06 $8 SS . 156 oc S$ ot Sv SE of 96 se 189 148 baljor $clo6 108 Folob 06 Sv 09 £ö SS Pol SE belos 146 00 94 > lor sön log So Selso JS2 1S8' Jo$ joa Jor £eloo sclog IPG ob ozL doo $öl9s be s6 bolt belslg SL Iga s9 129 SL 06 ob £6 SI ch £8 $o $ello £o tTloL $öl8r 09 s6. 179 SI sv 08 76 oI 09 T9 SÅ böloo 08 bzl| So 09 Pölot FIP J|oI tv €S 9$ 16 ob 8 ol 09 o8 10 go ST) SI (oo Ev €S ob os TL blod - 98 'lo8 belst Jes Ios 1o6 -Joo"Selos sal8s I$s9 189 fji9 tIoo $sl68 Oo bTl98 bo EI ST $ölsö STloo STILO bolcl Tol59 7308 PoloSs belz6 bolo$ FzTlo8 b|881 nr ST TT Fa 2 7183 hT|0O FEjoO ej st CR = V3eT SL 1198 VE 66 bz166 Vejl6 vo Sn RR regemente terenedenemeeseend r | SJe TAL "3q0A ”uef :22q I 'A0N | HO sn DRESS DE RE 'VOH ”Ssewwog, TRA ; "JOUTA | ; "PEUPIAN IAU I p3ou eyunu sU22JdWoOIeEg EE QekL 49 1800, Fan. Febr. Mart. Tab. 4. : Barometerns minfta Högd de 4 Årstiderna. Vinter. |” Vår. Sommar. | Höft. — — | | : 1788] 24 50 24 97 25 00 25 I3 | 89 DA 90 20 24 80 99 40 25 26 [6] | FO 9I 10 OF | 24 75 | 62 92 I5 24 70 25 05 283 93 26 65 24 56 25 00 904 [vie] Få 70- 10 os 25 90 80 | 24 85 96 30 55 85 60 97 00 90 | 95 EJ: 29:00 Medium| 24 20 24 86 24 89 24 86 Lägft 24 00 24 55 | 24 56 24 60 ; Tab 4. 1800, san. Febr. Mart. RE 0 AA GI op] Sh I|bE 1,46 olSo 118$ ofE$ 1/28 1/48 Sr $1 c/S9 199 1; upuy | é | | | | eY103S — —I|$0 I 16 ol|bi TT olet ol'76 olS6 oe 1 cf S ilbé eg da | "PM 46 1186 oi cZ 0109 |$9 ISS joo 1jo$ a 1jog 1/S€ 1/58 1log 1/00 1/26 £9 1/90 1) or t/$$ 12S IS9 Jos 106 |S8 irlob Ilob 1159 risk I1f08 0196 ö6 LOL Il (6 |OL- OG NOG s6 IS 1ISS 1159 1IS1 I] Sp oIioö 1156 $1 196 ol ob 108 o0js6 ISS 028 0156 0j$8 0 ot I1lo8 11$0 1118 0joz I1!76 28 tlvrIl 06 olbö 1/SS |zo0 1103 1107 1148 1178 |€8 1jo1 1/40 1jo$ 11£6 06 I co I! 3 1!18 o0|8$ joe s6 Lo 1150 1106 0.08 0,86 Iilz 1/ST 1:76 26 I Pi r| bro rlor 1149 188 1ISg jer 1/09 1(6$ 1/1€ 1j17 1I|Z1 1/93 1116 L9 1 bo 1l oo 1IS$ jly jeg IZZ ol98 zoo TIZLH 112: Ilob 1lob 11€z 1106 20 gloo li 46 |S$ Jleb: log Joo 1106 olsZ OlZ9 rlo$ 118$ 1l17 1106 [68 o9 1186 Gl Z4 olt$ c ob ol SZ ol€t6 o 80 I $z 1j0€ 11$E 1180 1|0S$ 1148 o|88i1 ryscig | PN dog | 'Sny Fn a UPM rady | sew | Tq9ag | 'vef | ad | AON] BO 'HOH)| <”PWWOS "IPA "IAUTA e—— > AE PA Åe , B600, an Febr: Man. la Barometerns hela Ändring de 4 Årstiderna. Vinter. | Vår. |Sommar.| Höft. i — ——— FEAR 1788| I 60 Ö593 Oo 75 | Ö 77 a Ia INNE I 00 0 —95 j Gö: I 67 O197 FR RER än OVR = I IO I 14 g921 I90 —95 | o 81 pe 93| I 87 I 20 I 29 o 99 NEJI (ge re | 095 | —40 o5 I 990 —82 I 00 —95- 961 I 65 I 20 Oo 80 I 10 j I 95 I 00 —7$5 Oo 70 Medium] I 87 o 94 o 87 Oo 91 Störfta ; | | FST äl de RO 0 | a 5 RR SA 2 ER e) ab. va 43 1800, Jan. Febr. Mart. $z|og TT $o 53 £T,81 Spam SR ee lie Joop ädre jop 9 EE Joo |S6 186 volor for |e6 8I SI 8€ 6I 81 Ära OR IEE $z 109 81 Zo 106 böj96 €z ct Sv Se ET IE LE Lo LE Zo STjEL iLO OI S6 Sö ot SI BI £t 61 Ez 83 SI 04 bo|E9 liv og tvé 9T Sv 81 [AA SE 43 SE 61 90 €tT ot Sol tb $i £6 ot ve 8t Lv Er Lz rz ot SE ST 06 boj za LS z6 of 9z lot 9E. 169 — JE [SE 6c €ö 20 fÅI St EE 16 £€ 61 tE Lö 1€E 8$ L$ 6€ 80 ob OI LE LE 06 9£ 83 79 o$ Lv 1$ CE T9 oc 188 02 87 LS 68 ob $el1iS Solcb STI ES STlöp SIS Sel6T STlcS STI BV STlLT STI9E STIBE folie Sc 88C1 SRS RA AE OR EN a eg RR DR i Ag a 'PPW| Idag | 'Sny I ujnf I nung j Hem | dy I sen I qog I ue | "2 I "AON I DO 'POoH| =4eWuwoS Pe IOUEA RR AR Art er LE SE SAN: for = / "0 "pPeueMA sea I påoyppam suxawuoxreg 'h "qv, 44 1800, Jan. Febr. Mart. ab.B. Barometerns Medelhögd de 4 Årstiderna. Vinter. | Vår. boram dt Höf. | Med. 89 33 51 53 SS 90 33 58 30 | | OI 23 37 45 SE RN 27 43 | - 93 24 25 25 I 94 26 I9 22 9 17 SÄTRA lg DR 15 då TR TS Rd 2503 | | Med.1. 12905 125 35 | 25 36 | | ; Tab. 9. 45 208, Jan. Febr. Mart. SE a SE src Sbor PET - [0) - I I8b I [ES I |28 I = I = T | z |S9 I |; : fr Sv I ve I 8 I 1172 Surpuy | RN ePH 09 bz 9t +z SS va 00 bg y3eT "so9c | 06 CC €£o 97 S1 97 SoH 'POH | vewwogs | IEA "IJJUTA "euxapnsIy F ap p3oy eyurnu Yyvo eyroy suktspaworeg 'OI 'qvkL ePH 00 bzjog bol9s böjol bzljo8 bol!SS vol 8r ye 06 ro 8z böloo böloo TSE tojob tel ysreT S1 97:50 9zl06 $ST|S9 STISB Söjto 9310 97 s— > | o—— > | —— | — | 0 | o— > | dog | "Sny | ing | tung I en | dy. EI 9z|S$I gölsi gölsi 97 fasa — bunken —— SoS Sn se | 2904 | uef I ag I AoN | HO 00 90/40 9ö/y50H vom "rewWwwWoS TRA UTA Sa ( "PeurTA IPA I p3ot ejyurW tYI0 Pyroy sursjwoIeg 6 "gel Tab. 11. Barometerns flörfta och minfla högd för hvart År. q 6 YTTER 1799 1 1791 | 17921) 1793 | 1794 BIEN: (-rraG VY Högftl26 10l26 15126 07/26 07126 05126 13:26 15/26 15 25 95125 95 Lågft 124 50/24 08/24 40124 40124 15'24 40 24 00!24 25 24 30124 00 Hela | | | Ändr. | 1 60) 2 o7I I 67 1 97! I 90 1758 2 151 1 90j I 65 soy! 1788 I 1789 Tab. 12. Barometerns högd öfver eller under Medelhögden i hvar Månad. Vinter. Vår. Sommar. HöÖf. I I Apr. Maji |Junii jlJulii | Aug. | Sept. o 6310 68 jo 46jo 3210 5410 73 Febr. | Mars Underlo 7810 9olr 17|1 2010 9411 0710-9010 80 19 5910 63 0 8010 72 Hela FAN ER | RE | | Ändr. | I öl 6512 1512 Ah sl Bea I 48 '1 o05:0 9511 34'1 45 47 1800, Jan. Febr. Mart. "eusopnsry PY ap "tulopojAl sopu $r I46 1159 1106 1/51 TlEZ 1106 1126 1129 1120 slog 1lSunpuy eh 67 1|£€ 1/88 0188 olS$z 1198 oli 1103 11€6 0183 1106 ol pun 98 0l39 OL olz6 olo6 018 ojst oll Ols 0164 olot o 1324JQ LÖLT | 961 (6LI b6LI|E£6LI IT6LI|)1641|0641168L1]88LI1 "IV JILAG IOJ "YTIPITAL J9pun IIJJ3 IIAJO p3ouq suxagowoseH FI "ger Spa jo PER 8b I Sr 8 j2umpuy ePPH TL Oo 08 O 08 O Co I pu j Lo rt o 89 o | 060 124JO 'YoH |'tewwog| "IeA I TaurA 2 I RR n 202 IAJ9 p3oy suxojawoseg EI "ger — - a ———————— = + - Å 48 1800, Jan. Febr. Mart: | Tab. 15, fom vifar Barometerns flörffa och minfta famt Medelbögd för hvarje månad och årstid efter 10 års anmärkningar i Uleå- borg. Tab. 11. Anmärkningar vid föregående Tabeller. 1:o Barometern ftiger högre och faller lås gre om vintern ån om fommarn, då han år minft förånderlig. Tab. 2-6 ”2:0 Barometern ftiger lika högt, men fal- ler intet i famma mån om höften fom om våren. Tab. 1-6. 3:0 Barometerns flörfla högd år i det når- mafte lika i April, Maj, September, O&ober och November månader. I December, Janua- rius, Februarius och Martius, fliger han högft, men i Junius och Julius hvarken figer han få, eller faller få lågt, fom -i de föregående månader. I Auguftus begynner han åter at fliga högre, och falla lågre med tiltagande ryckningar ju närmare det lider til vintern. Tåb. 1-3 A:o Barometern faller lågf- i Januarii och Februarii månader. Under de följande måna- dér fäller han alt mindre och mindre, alt fom = luftens maffa tyngd och fpånflighet med vår- mans förökande tiltager. Tab. 3. 5:o0 Störfta förändringen i Atmofpherens 1 maffa och fpånflighet inträffar efter vinterfol- fåndet, fedan' Solen börjar vifa fig Öfver fynkretfen före klockan 10 och efter klockan 3: Före 1500, San. Febr. Mart. 4.0 Föråndringen i Barometerhöjderne. går der- före i Januari månad ånda til 2 tum och derutöfver. Tab. 5-9. HFöråndringen aftager alt fom vårmen ökas i luften, men tiltager åter om höften då luften blir kallare. Tab. 10. 6:0 Min Barometer har på 10 år 232 gån«= gor, i December, Januarius och Februarius fligit: til 26 tum Tr: linie (Pab.. t, 2. 1780. 1704: 1795) hvar gång med fliilla fydlig vind; . gme gängor vid klart, och en gång under mulet våder, deremot har han 2:ne gångor, i Pecemb. och Jantar. CTab, :3:- 11. 1794. 1797) under mulit våder, emot fnö och ur- våder Oftlig och N.V. florm med föregående | | | K. Vv. Ås Handl. då Qu. Mäån-ring fallit til 24 Tum. 7:0 Barometerns Medelhögd har hållit fig om- kring 25 tum 2 lin. de förfta 5 Vinter-måna- der. (Efter Vårdagjämningen begynner han fMiga, i April år han redan vid fin flörfia '"-Medelhögd 25 tum 4 lin. Emellan Sommar«= folftåndet och rötmånaden rycker han ner en | linie, men återftiger til fin förra högd i Aus | gufti. Nårmare in på höften faller hat 1gen, alt fom kölden tiltager och minikar juftens | maffa och fpånfiighet. Tab, 7. vifar at unis | verfela Medelhögden år 25 tum 3 linier. 8:o Tab. 8. vifar at Barometern fliger om Våren, får högft om Sommarn; men faller åter om Höflen, och flår light om Vintern. 0:0 Tab. 12, 13, r4 "vifa bhura mycket Barometern ftigit öfver, eller fallit under Medel- D högden 50 1809, jan. Febr. Mart. högden (25,30) i hvar månad, år och årstid. 7 I December har han ftigit högft öfver, och i Januarii fallit lågft under Medelhögden. 10:0 Tab. 15 uplyfer nårmare föregående Tabeller. Den öfre och undre ziczac linien (.—) vifar. Barometerns; ftörfta -och : minfla I högd, och den medlerfia eller prickade linien C(....) utmårker Medelhögden. ; För rklaring hvarföre Barometern friger. högre och faller lågre om Vintern ån de öfriga Årstiderna. = Det lårer ibland de Naturkunnige vara = afgort, at Luftmaffans ökande eller minikande; def förre eller mindre tyngd och fpånflighet, vårka Qvickfilfrets fligande och fallande i Barometer-råret. i Vinter. Denna ökning eller minfkning af maffa i Athmofphårn, omvåxla oftaft de fila 4 Vin- - termånaderna Jan. — April; ifynnerhet emel- lan Vinterfolflåndet och Vårdagjämningen, då S. V. N. och O. vindar tumla om med hvaran- dra i Norrbotten. De Sydliga och S.V. vindar fom ifrån et mildare climat firyka öfver Öferfjön och Botnifka Viken, medföra en myckenhet af vårman utvidgade vatten-ångor i form af luft- blåfor; deffe, fåfom låttare ån en lika volum atbmofphårifk luft, upfliga, enligit Hydrofta- tifka lagarna, til defs köld, eller motflötande IF kalla Vindar condenfera dem, då utgöra de möln, fom medelit fin tyngd når den öfver- går i800, Jan. Febr. Mart. Si går luftens af hvilken de uppehållas nedfalla” under. fkapnad af rågn, fnå eller hagel. Un- der deffa omflåndigheter hånder, at molnen från underliggande luftlager återtaga och up= fupa den luft, fom det af vårman förtunnade vatnet vid utdunftningen förlorat; luftkretfens maffa förminfkas fåledes, Qvickfilfret i Baro= metern tryckes följakteligen mindre och bör fördenikull falla. De Norliga och N. Ö. Vindarna åter, köme ina ånda ifrån Ishafvet öfver fjäll och omåte= liga firåckor islagde Tråfk och Ödemarker,; deffa Vindar medföra altfå köld, kölden an= griper vatten-partiklarna i molnen förr ån de förenat lig i droppar, och de nedfalla i form af fnö; Under deffa omfåndigheter utviklas den af mölnen infupna luft, Luftkretfens maffa ökes fåledes, och i följe deraf tiltager åfven defs tyngd, fi at ra er d mera tryckes; fåledes måfte den Niga: > I April och de följande månader blifva Via Sydliga och S.V. Vindar mera rådande och varma, de Nord = och N. Ofiliga Odemarker > af Solen upvårmde, Luftkretfens maffa ökas, och def jämnare fpånfiighet håller Qvick=- — filfret nårmare omkring Medelhögden, fåledes kan Barometern hvarken fliga fu högt, eller falla få lågt om Sömimarn fom hån gör om Somm Vintern, I Augulfti då dutt och ångor af Solvårmen Har utfpånnas om dagen, men af nu infallande D 2 natta | sä. 12800; sjän. febr. Man. nattfrofter, ymnigare och kallare regn con- "denferas, begynner åter - Barometern vibrera med tiltagande åndringar. Barometerns Medelhögd år vanligen lågre om Vintern ån i de följande Årstiderna, hvar- til orfaken ifynnerhet bör fökas i Luftmas- fans mindre utvidgning och fpånttighet, den ”kalla Årstiden framför den andra; hårtil kom- mer ånnu en betydelig omftåndighet fom bi- ”drager at höja Barometern den varmare Års- tiden. Sommarvårman ökar våtfkornas om- lopp, och utdunftning hos djur och våxter, "åfladkommer gåsningar, uplösningar och rö- relfer i naturens ftora Laboratorie, på och under jordens yta, hvarigenom en omäåätelig . mångd luftfyra utvecklas ifrån kropparna, denna fpånfliga och tunga luftart, ofta af 100 gångor flörre volum ån den kropp hvarutur den blifvit frambringad, ökar den athmofphå- rifka luftens maffla; Luftkretfen på detta fått både til tyngd och fpånftighet ökad, trycker mera på Qvickfilfver-pelaren, hvilken fåledes måfte fliga högre om Sommaren, Vatten har flor benågenhet at upfupa denna luftart, hvil- ken benågenhet tiltager med vårmens för- minfkning i vatnet, fåledes utdunftar vatten litet vid mindre ån I5 gr. vårma; men up- fuper luftfyra. "Denna upfupning fker med begårlighet fedan ångorna börjat condenferas til moln och fjunka djupare i Atmofphårn. Luftkretfens mafla blir då -minfkad, och fom luftens | I 1800, Jan. Febr. Mart. 53 luftens tyngd år i förhållande emot defs mafla, få måfte med maffans förminfkning Luftkret- fens hela tyngd emot Höften blifva mindre och Barometern följakteligen falla, fåfom min- dre trykt utaf den på honom hvilande luft- pelaren. | (REPA DE LATA DETTE Obfervationer gorde i Utsjoki Lappmarks Preftgård, under 69 Gr. 53 M. Polhögd, är 1795 och 1797, af Sam. CASTRÉN,”) fanmandragne och infånde | af JOHAN JULIN. m— rr 13 oo oIrmö > Kyrkoherde i Utsjoki, fom på min anmodan åtog fig at göra Obfervationer i Lappmarken, flyttade til Utsjoki i December 1794. Dog den 30 Nov. 1797, 23 år gammal. Han ål- fkade Natural-hiftorien i fynnerhet Botaniken. Defs Broder Proften Magift. CAsTRÉN i Kemi ålfkare af famma Vetenfkap , har nyligen be- hagat låmna mig del af fin afl. Broders an- teckningar. 1796 viftades Obfervator i Kemi, hvarföre inga Obfervationer kunde göras det aret. : . 54 1800, Fan. Febr. Mart. 1:mo Meteorologica. 1795 1797 Solens halfva Diameter fyn- tes Öfver horizonten. denl|21 Jan. j21 Jan, Takdropp emot Solen - - -|25 Mart.|10 Apr. Förfla Vår-regn - »- = =i30 Apr. r 5 Maj. Backarna blifva bara emot | NOdeET isejrse se oe -. S TAPN TT. 0 LIND, Irsång i Tana Elf - = -| 3 Jun. | 4 Jun. Högfia vatten i Tråfken 7”) =) 8 Dito. 11 Dito. Sifla is i Tråfken =. + 28 Dito, ÅAfkan hördes förfta gången -|19 Dito.| ——-— Nattfrofterna infinna fig = -|——-—]|15 Jul. Frjförja tt klfvärna ==. 12 OM: HB Och Tråfken islagde - —- - -|20 Dito.125 Dito, Marken Öfveralt betåckt med SHÖ Isle ja a sj 3 NOV, Solen fyntes ej mer = «= »-'20 Nov, 18 Dito, Våder- 6) Tråfk, kallas i Öferbotten en förre” eller mindre Infjö. 1800, Jan. Febr. Mart. 55 Våderlekens förhållande för hvar månad år TT Ir Utsjoki” Lappmark. SE ) Sa | la RSA EE RE EA SA ERA Klara dagar voro il18|12|10] 71) 21101 al 21 711610 Regndagar 11 3) Slistisjf2l 7) 2 Snö - och Hageld. so 8 8 5! 8å 3| 21—1 5 3 N. och N. O. blåfte i] 17/19] 11/15j201 8|19113:; 9 5 4 Lo OTEAA n AT 51214) Dra a SS RS AT 81 ZI 76), 8) 2112113120]. 9 V-NV. - = = | 1/—) 51 71 31) 41 9å 21 4) 21 6 Helftormsdagar = «| 1) 21 fl 31 4j=j 5I—| I]—I 2 Halfftormsdagar = 31 1|—] 21] 21 I-II | Lugnadagar 2 dl 11 6j—1 31—1 3/— Alkdasar 1. oc 2 —/—|— rd 2, om |] . Urvädersdagar - +! 5 3! 31—i— UR | 4 Anm. Hela förleden (1797) Vinter var mulit våder med lindrig köld. Våren dåremot var nog fen och, kall, med ftarka nattfrofter til den 4:de Junii. Några rått varma dagar efter Midfommar lockade likvål en hop våx- ter i blomma några dagar tidigare ån år 1795. Sommaren var i almenhet kall, få at rummen behöfde dageligen eldas ånda til Midfommarn, med tidiga och farka nattfrofter, hvaraf den förfta natten emot den 16 Julii fkadade Pota- toes-bladen, Håvåxten var nog fvag, och Laxfifket i Tana Elf hindrades af högt vatten. Den 20, 21 och 25. Maji föll 3. alnars SUP Snö rimed Urvåder. DA '2:do Ca- » Då Obfervator fjuknade. | 46 1800, fan. Febr. Mart. 2:do Calendarium Faunge & Florze Utsjokenfis för år 1795 och 1797. Följande Flyttfoglar ankomma.l 1795 VR Svan. An Cygnus - oden! 4 Apr. |14 Apr. SK Eimb. Nivalis -| 4 Dito.l11 Dito. Anm, ange fittande Örn. F, Ciivfietös « «el 4 Dito) fr Dito, Anm, Kommer med de förfta, och dréjer långt] qvar af alla Flyttfoglar, | värper. medio April £ (2 ågg) d i:fta Maji voro ungar 1 åggen, Hol FO Genölis «ss | Anm. Spånner fnörypa 1 flygten, åter fogeln ur fnaror, Gåfs. An Anfer + 22 st r2 Maj. I 8 Maj. Sådes-Årlan, Mot. Alba - - Anm. Väårpte —- -. - Knipan. A, Clangula —- - Anm. Vårpte - -—. - Åkerhöns. Ch. Apricarius - - Kråkan. Corv, Cornix - - Anm. Sållfynt fogel i Jtsjoki, men almån vid Nordkap. 16 Jun, 6 Jun, Lommen. 6 Dito., 9 Dito. Skrakan. Merg. Merganf. = | 6 Dito,| 10 Dito. 6 Maj. | 11 Dito. 19 Maj, |12 Dito. — = TO DKO 4 Bofinken. Fr. Celebs = = -l20 Dito. Svärtan. A. Fufca = = -|29 Maj. Strandtippan. Sc. Glottis = -129 Maj. Göken. Cuc. Canor. gal. = -|30 Dito. Svalan. Hirundo? - = o-| I Jun. Brushanar. Tr. Pugnax = -| 1 Dito.l15 Dito. | Fifk-Måfen. Lar. Can. = = 2 Dito.| I Dito. - Tärnan. Sterna Hirundo = -| 2 Dito.) 6 Dito. RR AN —— LL] 1800, Jan. Febr. Mart. ET 1795 9 ämnen. Col. Åréie - dealog Maj. 24 Maj: 25 Dito. Anm. Honan fyttar; | men hanen år qvar Öf- ver vintern | 3 Jun: 26 Maj. 28 Dito. Gulf ifkan. M. bliva, + + -[20 Dito. Gråsånder. An. Bofchas = -|——-— Amin. Märpter. - = 25 Jun. Strandpipen. .Ch. Hiaticula -| 1 Jun. Allan. Alia Alla >= =» -l29 Maj: Artan. A. Crecia = om or Anm. Vårpte -. = -I10 Jun. 27 Dito. 30 Dito. 20 Dito. 4 Jun. 2 Dito. 4 Dito. Anm. Flyttade bort -|-——-—i19 Aug. Fjäll- rypan. T. SN vårpte - o- == sl 10 Dito. Grodan R. Temporar. lekte! 14 Dito.|16 Jun. ' Laxen Miger i Elfvarna - -|14 Dito. jar Dito. Följande Växter blommade: Vide-knopparna. Spricka ut den| 7 Jun. | blommade - - -I 19 Dito.! 8 Jun. | Draba alpina & hirta. Sandris) 16 Dito.l27 Dito. D 5 Rubus 58 1800, sfan. Febr. Mart. I 17 Rubus Chamamorus. Hjor- RA Se tron = + = - > denli6 Jun. 126 Jun. Löffprickaingen - = = 19 Dito.l25 Dito. Azalea procumbens krepling|23 Dito.|1'7 Dito. Andromeda polifolia kråkiaj2a5 Dito.;21 Dito. Carex dioica... Såfftarr = + — Dito.i26 Dito. Arbutus uva urfi. Mjölon omt FA. Aljäinar fo- >> I i16 DG; Salix Caprea. Sälg - = -|—— —l25 Dito. Caltha paluftris. Kalfleka -;27 Dito.j25 Dito, Cornus Svecicus Hönfon -!30 Dito.l2g Dito, Rubus Aréicus. Äktebore 1 Jul. 129 Dito. Anm. Tråffades ofta med flere ån 20 kronblad. | Potentilla verna Finger-ört -j- Dito.; I Jul. Carex Cefpitofa Tuffarr -)| Dito! Dito, Eriophorum = polyftachyon. Ansuligs = 0 > Sör Trollius Europ&eus. Buller- S suablomma, <=, - - | 4 Dito.gj Dito. Viola biflora Fjällf lara -| 6 Dito.!26 Jun. Afiragalus Alpina. Lapp År- Dito.! 2 Dito, ter "= oss 0-0 oslo Ditof2g Ditte Ceraftium Vifcofum. Höns- fälmar -s i - = | Dito. | Dito. Alfine Media. Narf <=> oc - Dito.l 9 Jul. Viola "Canina. Skogsfjoler -|10 Dito.j25 Jun. Andromeda Ceerulea. Blå- -kråkla = = + -- + 4 — Dito.j26 Dito. Pedicularis Lappon. Lappfiafi — Dito.l 1 Jul Vaccinn. nn RR NES —-— Ae 1800, Jan. Febr. Mart. 59 i 1795 1797 Vaccinn. Uliginof. Odon den!10 Jul. I 3 Jul Pinguccula Alpina - = - Dito.| 9 Dito. Polygonum vivipar. Ståmm- Halva el «= II Dito! 8 Dito. Rumex digynus, F jälltyra -| Dito, 7 Dito. Diapenfia Lapp. Pol-ört = -| —- Dito.| 10 Dito. Ranunculus Acris. "Sötméja -| — Dito.lii Dito, » Ledum paluftre. Sqvattram -|12 Dito.| 12 Dito. Stellaria Gram. Stjernört - Dito. 13 Dito, Thlafpi B. Paftor, Nätdynorj 27 Dito.|16 Dito. Alchemilla vulg. Kåpört - -|18 Dito. Alchemilla Ålp, = + -|—-—, 12 Dito. |» Leontodon Taraxacum, Le- > jontand = = = ]I4 Dito. !29 Jun, Rumex Ästofella. Bergfyraj — Dito.l 4 Jul. Rhodiola Rofea. Rofenrot -| = Dito.] 7 Dito, Anm, Var altid herma- phbrodit med 3-4 Pi- fliller. - Matricaria inodora, Dåfma- ÖRA eo - -p Dito .-— Chryfanth. bdor. Kullor -| Dito.j12 Dito. Rubus faxatilis. Stenbår - -|-= Dito. Vaccinn,V, Idea. Hallon - -j17 Dito.j 7 Dito. RIYrGlus eos st IDO. Mito. Prunus padus. Hädgs oe Phaca Alp. Fake » => - Mvyofotis feorpifides. Förgåt . mig ej - - «= » =-|20 Dito.l 10 Dito. Dito.l 17 Dito, 22 Dito,|22 Dito, Saxifraga ftellaris, Stenbråcka 60 1500, fan. Febr. Mart. 795 179 Thymus ferpill. Backtimian 5 ; den|23 Jul |16 Jul. Anthericum calycul. Hvitrik! — Dito.|17 Dito. Linnea Bor. Linneri ört -|24 Dito., 8 Dito. Pinguioula vulg. Påtört - -j26 Dito.] 9 Dito. Lychnis Alp. Fjäll Lyft - -!27 Dito.|10 Dito. Anm. Med 3-4 almån- naft 5 pift. och 6 Pladiat Corolla. Fölemonium : Cerul =, = = Dito.!13 Dito. Geranium Sylvat. Storknåfj Dito.| Dito. G. Alpunvam sovr oc v= |. c. KRRS0 IN Hjeracium Alp. Fjållnacke -| Dito.|13 Dito. Melampyr. fylvat. - - | IDC DI Ranuncul. Lapp. Möja - -| — Dito.l20 Dito. " Geranium pratenfe - - -128 Dito. — Dito. Silene acaulis. Fjällfilen - -| - Dito.l23 Dito. Melampyr. pratenfe - - - -| Ditot - Dito. Vaccinn. Oxyccecos. Tranbårj2g9 Dito.j — Dito. Rubus, fåxatil, - I os o- > Dilöd > Pip. Menyanthes 3 foliata. Vatten FÖRLORA sm Dito.!25 Dito. Paris Qvadrifol. Trollört - Dito. |26 Dito. Campanula rotundif. Kloc- kor. parvifl. - - - JuG Dito.i18 Dito. Comarum paluftir. = - «| - Dito.|27 Dito. Solidago Virg.aurea. Jungfru- Ris. = => = - - +) 3 Aug. I3r Dito. I Euphrafia odontites. Röd- kulla = ss = = = | 4 Dito.lr2 Dito. Sorbus i800, Jan. Febr. Mart. 61 | 1795 1797 Sorbus Aucupar. Rönn den| 5 Aug.|16 Jul. -Galium Uliginos = = «| Dito.!19 Dito. GG. Boreale, Måra - -| = Dito.| 5 Aug, Rhinant crifta G. Höfkalra -| 7 Dito.j Dito. .Cardamine prat. Bråsma - =) = Dito! Dito. Epilobium tetragon. Mjölkel = Dito.|27 Jul. Pyrola rotundif & fecunda -|10 Dito.| 4 Aug. Epilobium Anguftif - —- -Ir1I Dito.|27 Jul. Veronica Maritima Veka -j| -Dito.| 6 Aug. Thali&rum fav. Torrverks- NTE da er At St IDiIto: 23 Juk Cherophyll. fylv. Hundlokej : Dito.l| 8 Aug. Pedicular Sc. Car. Kongsfpiral = Dito.| 9 Dito. » Parnasfia paluftr. Slotter- | Blömma. >; = -|12 Dito. |27 Jul. Achillea millefolium. Rölleka Dito. |22 Dito. | Carex veficaria, blåfe ftarr itsätbloömmad = += = -f20 Dito. Anm. Bultas til mjuk, torkas, bindes i knip- por och förvaras af Lapparna til fkogrås; vårmer förtråffeligen. Leontodon Autumn. '- - FE 5 Dito. | Hjeracium Muror = - | Dito. !20 Dito. | Euphrafia officin. Ögontréft| 22 Dito.| 2 Dito. Serratula Alpina = = --J29 Dito.|29 Dito. Björkfkogen gulnar = + -|——-—]|12 Sept. Erica vulgaris. Ljung - -|16 Sept. | 10 Dito. pda SEA oa 129 Dito! 25 Dito; Om- [10 Aug, $Q2. 18900, Jan. Febr. Mart. Omftåndeligare anmärkningar öm denna, af alla Sverges befittningar,; långt up i Norf= den belågne Lappmark, defs folkmängd, feder | och lefnadsfått, finnes i Åbo Tidningar för år 1772 Pp: 93-109, famt 1791 N:o 223. > Skilnaden emellan Climatet i Uleåborg (un= der 65” 13 Min. Polhögd) och Utsjoki, kan fes af följande jåmförelfe öfver några Flytts foglar, hvilka hafva en mera befåmd tid til fin ankomft årligen, ån våxternas blomning. Dår- af finnes at Climat-fkildnaden är vid pafs 3 veckor, fom Pan blåfer fin pipa; och Flora öpnar fina lundar tidigare omkring Uleåborg ån i Utsjoki spe Följande Fh jär Gnkomimo? - a - - —— — Oe ene FA000 Til Til Således fenare Ar 1797. — Uleåbörg. | tsjoki. til Utsjöki. Snöfparfven = d.| 8 8 April ju April. | 3 Dagar. Krikan «+ «- -IDito. Dito.ir8 Måji 139 Villgåfs + - 11' Dito: 8 Dito: 127 fösA sd -120 Dito. j26 Dito. 36 Bofinken - - =i30 Dito: 125 Dito: J25 Sådes-Årlan = -)| 1 Maji 9 Dito. s Lommen - - -| 8 Dito. |24 Dito. 116 Göken gal -J20 Dito. | 2 Junii |13 flott i Klfven 15 Dito. | 4 Dito. Jl20 Medium + «= de — —— —120 För- 1800, san. Febr: Mart. 63 Förfök rörande Månifkokvoppens egna fritt verkande pofitiva eller negativa Electricitet, af C. G. SJÖSTEN. Tånge har man förmodat, at månifkan fkulle hafva en egen på de finare Eleårofcoper | mårkbar Eleåricitet. Man har ifolerat fig, gnidit hånder, armar och flere kroppsdelar, | gifvit fig mångfaldiga flarkare och fvagare rö« relfer och dårigenom verkeligen funnit, at Ele&ricitet blifvit upvåckt. Men utom detta | experiment, hvilket i likhet med Eleé&rifka | phenomenerna af hårets kamning och filkes- flrumpors brukande verkeligen år en effe& af Ele&rifka åmnets fördelning genom gnidningen | emellan månifkokroppen och klåderna, har jag | mig icke ånnu något af Naturforfkare anfört förfök "bekant, hvarigenom man dire&e kan bevifa, at månifkan hyfer eller år omgifven af en egen inneboende fin Eleé&ricitet. Efterföljande rön, fom jag hårmedelft får åran underkafta K. V. Academiens granikning, | torde åtminftone nårmare uplyfa detta åmne;, om de icke fullkomligen kunna fylla det fom | brifter uti denna delen af Jåran om Eleåri- citeten, Under 624 1800, Fan. Febr. Mart. Under det jag roade mig at eftergöra nå- gra förfök med BENNnETs Ele&rometer, föll det mig in, at underföka, huru mycket den . med vanlig guldferniffa flrukne måsfingsfkif- van A. (Tab. 1. Fig. 2.) borde gnidas med. handen för at genom guldbladens B. Båt fkilljande tilkånnagifva Ele&rifka åmnets når- varo. Jag flröåk dårföre med undra delen af knutna handen helt fakta öfver måsfingsfkif- van, hvarigenom en få ftark Eleé&ricitet up- -våcktes, at guldbladen flogo till fidorna af gla- fet, likafom de hade fått en fvag gnifta af en Ele&ricitets - machin. Genom = firykningens minfkande minfkades ock FEleåriciten, dock icke få at den tillika med ftrykningen ”aldes 1es 'uphörde. Tvårtom åtfkiljdes guldbladen betydeligen, når man blott lade undra delen af knutna handen på fkifvan och lyftade "den hafigt dårifrån. - Med flata handen lyckades förföket icke få lått och Ele&ricite- ten blef dårigenom ofta omårkelig: men når blotta armen up emot armbogen lades på fkifvan och utan at förorfaka minfta gnidning baftigt uplyftades, åtfkiljdes: guldbladen altid med negativ Ele&ricitet och det ofta få ftarkt, — at de flogo till fidorna af glafet, i fynnerhet om fkifvan och armen på en gång vidrördes af andra handen, förr ån armen uplyftades. I allmånhet tycktes Ele&riciteten hårigenom blifva betydeligen förflårkt. . 2. 1800, Fan. Febr. Mart. 65 f. 2. För at fe om någon föråndring uti | deffa phenomener fkulle intråffa då jag var ifolerad, flållde jag mig på en ifolerpall och -omgjorde deffa förfök med famma framgång fom tillförene det enda undantagit, at Ele&ri- citeten, hvilken åfven nu var "negativ, tyck- tes blifva något fvagare. = $. 3. Med Alcohol aftvåttade jag den | omtalte ferniffan, hvilken jag anfåg fåfom hufvudfakeligen bidragande till deffa verknin- |.gar , och omgjorde deffa förfök, hvilka blott dkdes när armen lades: på : fkifvan: och | haftigt uplyftades. Genom gnidning med han- den kunde icke minfia tecken till Eleé&ricitet frambringas och genom gnidning med armen | utråttades icke betydeligen mer ån genom »defs pålåggande och haftiga uplyftande. Ele- Åriciteten var åfven nu negativ och tycktes icke få mycket förökas fåfom tillförene, då en ledande förening gjordes emellan måsfingen och armen. of. 4. Emedan klådernas gnidning emot kroppen möjeligtvis kunde förorfaka denna | verkan, afklådde jag mig helt och hållit för lat otröna om denna mifstanka var grundad | eller icke. Jag vidrörde flere delar af krop- | pen med åtfkillige ledare, på det all genom I gnidning upvåkt Eleé&ricitet fkulle afledas, |. och når jag federmera både med och utan | ifolering omgjorde förföken, voro Ele&rifka I-verkningarne aldeles lika med dem, fom uti LK. PF. AA, Handl, IT. Qo EÉ föres sew - i 66 . -I800, fån. Febr. Mart. föregående $ blifvit befkrifne. Förgåfves för- fökte jag åfven at genom flere kroppsdelars vidrörande med måsfingsfkifvan uptåcka näå- gon Eleé&ricitetens föråndring ifrån negativ till pofitiv: och at genom armarnes gnidning med ylle, linne och filke upvåcka en ftarkare Ele&ricitet; tvårtom tycktes den genom den- 3 na gnidning förfvagas; emedan Gtdunfninska uti de gnidna kroppsdelarne dårigenom ” för- Oktes. - Det enda jag trodde mig finna, var, at de kroppsdelar, fom hafva en ftark ut- dunftning icke lemna minfia fpår till Eleåri- Citet;” ty af hånder och fötters under arme hålorna och knåvecken &c. kunde deffa phe- nomener aldeles icke frambringas, då de tvårt- om ganfka tydeligen vifade fig når förföken anftålltes med vadorna, låren och armarne &c. $. 5. Når armen Hon gångor fördes emot en på måsfingsfkifvan fåftad metallfpets få der rörde vid armen uti flere ätfkilda punkter, vifade guldbladen icke något tecken till Ele- &ricitet; men då en måsfingskula af vid pafs 3 tums diameter lades på måstingsfkifvan och armen fördes till den famma blef en ganfka fvag negativ Ele&ricitet ibland mårkelig. $. 6. Flere perfoner hafva i min nårvaro omgjordt de måfta af deffa förfök och funnit refultaterna fådane fom jag ofvanföre belkrif- vit. Alla hafva upvåkt negativ Eleé&ricitet 7 utom en enda fom en dag genom armens på- = låggning och haftiga uplyftning frambrakte I pofitiv 7 1800, san. Febr. Mart. 67 pofitiv' Ele&ricitet. Samma perfon har dock Bide tillförene och federmera genom famma förlåks omgårande lemnat Hleé&trometern ne- gativ Eleéricitet. Det förtjenar ock anmär- kas at man ibland efter flere på förefkrifne fitt anfålte förfök förlorar förmögenheten at frambringa deffa Ele&rifka phenomener. $. 7 I anledning af det föregående tyc- kes det vara otvifvelaktigt at månifko krop- pen hyfer et egit fritt Ele&rifkt negativt eller politivt ämne, fom vål år ganfka fvagt men dock tillråckeligt at famla fig på en förre yta och gifva fin nårvaro tillkånna uti de dårvid fåftade guldblad. At man icke genom "en metallfpets kan communicera denna Ele- Ericitet med guldbladen tyckes böra hårröra dåraf at Eleéricitetens attragtion till kroppen år få flor at den icke förmår upvåcka den flridiga Ele&riciteten uti fpetfen, hvilken om- fiåndighet år aldeles nådvåndig till Eleéårici- tetens communicerande med fpetfar. Når åter armen lågges på måsfingsfkifvan eller måsfings- kulan; får den fvaga men fria Ele&riciteten tillfålle at omedelbarligen fördela fig lika emel- lan metallen och armen, men kan dock icke vid armens haftiga borttagande få fnart Öfver- i- vinna den attra&tion fom den har till metal- len at den följer med armen: den flannar dårföre qvar och frambringar ofvanåmde phe- |. nomener. At denna Eleå&ricitet verkeligen finnes uti et fritt tillktånd hos månifkan tyc- E 2 kes 68 1800, sfan. Febr. Mart. kes i fynnerhet vara klart dåraf at man (Clik- fom i 4:de och 5:te $' nåmt år) icke genom . gnidning kan upvåcka den och at den endaft märkes på det i anförde $. $. befkrifne fått. NS . 8. För at med fåkerhet eftergöra deffa förfök. fordras at man 1:0 icke år för varm eller fvettig, och 2:d0 at BENNETS HEle&ro- meter har genom vårmning på en kakelugn = blifvit få väl befriad från fuktighet at defs inflytande icke "på Hare fått kan förvirra förföken, ; Förgiftning af ÅArfenik, lyckligen botad af G SWEDELIUS, M. D. OR ”Tjenfipigan Brita Andersdotter 25 år gam- mal, fom uti ett hederligt hus hår i Falun 7 ofta brukade fimaka på det fom öfverblef i bouteiller, fann d. 11 Junii 1796 en icke full halfftops bouteille med nyfs håmtadt flugvattn, trodde at det var mjöd och drack deraf nå-. gra goda klunkar kl. 2. eftermiddagen. Knap- paft hann hon til fin SES i kryddgården förr ån hon dår befans liggande, plågad af I kråks 1800, Jan. Febr. Mart. 69 i kråkning och de våldfammafte flitningar. Jag > feck bud kl. 3, då hon redan biifvit inburen, | afklådd och bekånt at hon drukit af flug- | vattnet, hvaraf på hvarje qvarter innehålles få mycket, fom kan löfas af 2 lod Arfenic och 2 lod Cobolt. Vid min ankomft hade man redan gifvit henne mycket ljum mjölk och några matfkedar olja. Hon var ganfka matt, kall om nåfan, hånder och fötter, hade likfårg i anfigtet, en knapt mårklig puls, torr tunga och de fvå- rafte knipningar. Mitt råd var at continuera med de nåmde drycker och lågga en varm oljeduk på magen 'til defs jag feck tilred > Svafvellefver, beftående af en del fkarpt Al- > kali och 2 delar flött Svafvel, hvaraf et qvin- tin uplöftes i fex uns deftilleradt vatten och | deraf gafs henne en matfked hvar half timma. I början förorfakades kråkning, fom dock ef- ter den fjerde intagningen uphöårde, då den fjuke omfider emot morgonen fick fofva, men vaknade följande dagen med hög puls, fvett- ning och flark rådnad i anfigtet. Hon intog Svatvel och Salpeter 2 fcrupel af hvardera, » hålften om morgonen och det öfriga om af- | tonen. Emellan åt draks ymnigt tjock haf- » verfoppa. Pulvret afförde tiltåckligen. Tredje morgon febern, ångeften och refven lindrade, men en fådan atonie och tomhet uti tubus inteftinalis, at ryggknotorna kunde kännas frammanföre på magen, hvilket fymptom jag | 2 åfven 70 1800, Fan. Febr. Marti. arven i Heé&ik några dagar för döden" efter fiarka uttömningar fett förutgå. Pigan blef ulpen med en liten matfked, tvånnhe gånger vitriol. en drachma och pomerants-firup en half. uns: derefter fick hon krafterna igen, oberåknadt tidtals återkommande magplågor och år nu frifk, gift och har barn. Således år upilösningen af Svafvellefver i vatten, enl. Herr NaAviERrRS upgift, beflyrkt, åt vara et fnållt och fåkert medel emot Arfenic. Baron VAN SwIiIETEN Dberåttar i 2 Tomen af fina Commentarier,. p. 126, at et qvintin Svafvel, fom på lindrig eld hopfmåltes med lika myc- ket Arfenik få förfvagar den fkadliga verkan : af Arfenicum, at hundar utan fara kunna fluka det. ” Herr HUFELAND har i Nov. AG Nat. Curiofor. för år 1791 anfört den hån- deifen, at 60 droppar Hixivium Tartari, gifne hvar timma, botat förgiftning. Emot den på- följande Atonien nyttjade han Infuf. Quasfie med Eleofacchar. Anif. men påftår at Svafvel- lefver år et få hetfigt och ftarkt låkemedet, at det kan påfkynda Inflammation. I alla fall om hjelpen anvåndes för fent, om Arfe- niken kommit i en tom mage och den blifvit inflammerad, låra alla medel vara otilräcke- liga. Til- 1800, Fan. Febr. Mart. 71 I illåggning til föregående Håndelfe . EG HENRIC GAHN. nn Föburu Jag håller före at en enda eller få håndelfer i Låkarekonflen, då de fkola be- vifa någon vifs fats eller faftftålla något vift Låkemedels verkningar, åro oftaft föga gag- nande och kunna åfven mifsleda til förka- flande af förut antagna upgifter, i fynnerhet då man få fållan beråknar Naturens egen he- | lande kraft; få anfer jag dock föregående hån- delfe, dår Giftets verkan år få beftåmd och botemedlen få få, vara af den vigt at den bör komma til allmånhetens kunfkap för at i nö- dens ftund gifva åtven den oförfarna ett me- |» del till råddning. Och fom jag åfven en gång » hatt tilfålle at anvånda famma medel, ehuru med mindre utmårkt verkan, torde mig til- | låtas at i korthet anföra det. MH En man, nåra 60 år gammal var under det hetafte af fommaren 1797 på landet hos en vån, dår han om natten af mifstag flog | fvagdricka i ett glas och utdrack det utan at ' veta, at en folution af Arfenic däri varit ut- flåld til flugors dödande, men fom nu var uttorkad. Glafet var långt och fmalt mot. ee af det flaget fom brukas til Engelik öl, 42 1800, Jan. Febr. Mart. öl, hvarigenom ytan för den haftiga uplös- ningen af drickat blef lyckligen minfkad. Det dröjde åndock icke långe förån oro, hetta och magplågor infunno fig, fom varade hela natten. Då man om morgon blef varfe mifs- taget och inga medicamenter voro at tilgå, drack den fjuka mycket ljumt vattn, hvari gg varit kokade, hvilket gjorde flera upkaf- ningar, hvareiter mycket föt mjölk nyttjades. Som ett prof af Arfenic förgiftningen, fade man mig fedan, at flugorna ymnogt dådt om- kring det kårlet, fom vid upkaftningen blifvit brukadt. 'Magplågorna lindrades vål, men hettan och oron, förmodeligen med feber, fortforo hela dagen och natten dårpå. Som den fjuka dagen förut gjort en fjörefa i blåft; få trodde man nu at någon förkylning vållat fjukdomen och låt öpna ådern, dock utan förbåttring. På tredje dagen låt den fjuka gifva fig tjenlig mat och fann fig deraf något lindrad famt refte hit til fiaden. Jag låt ho- nöm nu 4 til 5 gånger om dagen taga 10 gran af Hepar Sulphuris (af Oftronfkal och Svafvel calcinerade tilfammans i 10 minuter) och der- på dricka fitigt af fvagt Thée med citronfatt. Den fjuka förbättrades natt, men magplågorna infunno fig åter 2 gångor, 8 dagar emellan, dock ej få fvåra fom förfta gången. Sådana periodifka recidiver af plågorna åro vanliga verkningar af Arfenik-giftet. - Med Hepar Sulphuris, utan annat medel, fortfors någon tid 1800, sjan. Febr. Mart. 13 tid och den fjuka har alt fedan haft en god hålfa. Ehuru litet bevifande denna håndelfe år, ger den mig dock anledning at tillågga-at vid olyckan af en Arfenik-förgiftning bör man förft med fådana medel fom ej öka retningen » föka upvåcka kråkning och bortfkaffa giftet, fedan betåcka defs retande kraft förnåmligaft med mycket mjölk och grådda, eller efter HAHNEMANN'S upgift med en tjock uplösning af tvål i vatten, och fift förtaga defs påföljder I" med de motgift vi tro ofs kånna, Hepar Sulphuris och Alcali vegetabile fixum (renad . pottafka). — . FÖR: | FÖRTEKNING På de Rön, fom äro införde uti detta Quartals Handlingar. i. Öm Tabell-Verkets Tillflånd 1 Sverige och N uw NAN "Finland ifrån 1772 till och med 1795. 3:e Af- handlingen, angående Folk-Numtern 1 Städerne; af HENRB. NICANDER : Å a 3 Af handling om Gula Kinan, och et nytt Re- abtions-medel, hvarmedeift def vårkningskraft uptåckes; tillika med jämnförelfe imellan flera Kina flag; af JOH. P. WESTRING = - = . Mjölke och Romm utur en och famme Lake; befkrifne af JOSEPH G. PIPPING = . Fortfättning af Förfök til Uplysning om Uleåborgs Climat; af JOHAN JULIN - - . Obfervationer -gorde i Utsjoki Lappmarks Prefigård, under 69 Gr. s3 M. Polhögd, år 1795 och 1797, af SAM. CASTRÉN; famman- dragne och infände af JOHAN JULIN = - . Förfök rörande Månifkokroppens egna fritt verkande pofitiva eller negativa Elebtricitet ; af 6. (3. SJÖSTEÉN - . Förgiftning af Arfenik; rd botad af G. SWEDELIUS 4 s 3 . Tilliggning til föregående Håndelfe; af HENRIC GANN > — « e e E OLA SS IN IF - XN S : -— Lägst = åreE - hogd Nederbörd Barom. och & Klart lf ej Övick Aj A& 7 , ft VeltSCLAUS på Massa, [- L ck ig ell ler & trycka 4 ARundre Lat Massa Massa ning ficlar Y mattio & bry Ä N IUI USTA N Ny AN AE I SRS Sr Jr TAN JR N IN SNSN SKÖR S Så N TIN k ig ED EA i i An NS "SR 24 M lr KONGL. VETENSKAPS ACADEMIENS. NYA HANDLINGAR, För MÅNADERNE APRILIS, MAJUS, FUNIUS, R T - O E Herr MATHIAS ROSENBLAD, rer besre rare, och Commendör af et Nordft. Orden. | Om Tabell-V4 ärkets Till Yftånd i Sverige och Finland ifrån 1772 till och med 1793. 4:de Afrondlingen, angående Befolkningen i i Lånen. || Ä den bifogade Tabellen M år det förs nåmfta hithörande anfördt, nåmligen huru K. V. A, Handl II, Qo, E myc > KAN = SE 76 1800, Åpr. Maj. fun. mycket Folkflocken i hvart Lån ökat fig fe> dan 1772) då de fifte Tabellerne öfver Lånen, efter det ållta Reglementet, Törfattades; jämvål i hvad proportion Folkökningen. gått; huru många Perfoner finnas på Qvadrat-Milen, famt i hvad förhållande Stådernes Invånare och Hus- håll åro till Landets; — Men vid underfök- ningen af defia ämnen, hafva mött viffa brifter, fom icke kunna förtigas. Öfver Blekinge Lån finnes i ingen Folk-Numer- Tabell ifrån 1795 bakvårts råknadt till 1763, och det fenare året var Folkmångden dårftådes 40459; men uti 'denfamma vår Carlskrona Stads Foölk- mångd icke intagen, hvilken likvål år 1.772 ut- gjorde omkring 12000 perfoner. — I anfeende hårtill åfven fom hvad Folkhöpen i Låret för öfrigt kunnat Öka fig ifrån 1763. till 17723 har man på fannolika grunder antagit hvad uti Tabellen M år anfördt, hvilket något fkiljer fig ifrån det förh framil. Secreteraren WARGENTIN antecknat uti fin jämförelfe imellan Folkmångder= ne i Lånen för åren 1751 och 1772, hvilken år införd i Kongl. Academiens Handlingar för 1782; åfven fkiljer fig Folkhopen i i Hernöfands och Geflebörgs. Lån för 1772 något ifrån häns uppgift, emedan han tagit denfamma för båg gge Lånen tillhopa ifrån 1769 års Tabeiler; men fom Tabellen för. Hernöfands Lån 1772. år att tillgå, få har man hår 'endafh, hvad Gefle borgs Lån ang år, båmtat Fölkhopeäs Rorlek ifrån 1769 års Tabell. rd Uti 4 1800, Apr. Maj. Jun. Nr Vå "Tabellen för 1772 och Vennersbörgs Fräs år vål Fölkhopen råknad till 125982, men ett helt Profteri af omkring 12000 pers Toner år dårftådes förbigånget och derföre har Somman bår få mycket blifvit ökad: LG änteckningen af Hushållen i Jönköplags | Lån för år 1772, då Tabellérne ånnu fammän- drogos af flere hånder Och på flere orter, dår de primitive icke kunde rådfrågas, lärer ockfå "någon felaktighet hafva infmugit fig; ty då man jämförer denfamme med de för åren 1763, 06,69, -befinnes Folkmångden i dem alla håftan lika for, men att Hushållen ifrån 1769 till 1772 okät ig Med ett antal af 1396, hvilket icke år likligt. — -Ofimligheten, Tom finnes i Tabellen M, att för- -"minfkningen af Hushållen på Landet i Jönköpings Lån ifrån 1772 till 1'795 utgår nåftån lika Summa 'med förrminikningen af Folkhopen dårftådes, kan fåledes icke hafva tillkommit annorlunda ån af mifsråkning, hvilken likvål år ganfka möjlig i ”Tabellerntes nårvarande fkick, i anfeeride dertill att beråkningen af Hushållen icke har någön fårs — deles måttftock. — Förefktiften fåger endaft, att från denna Beråkning de gement åf Krigsfolket fåmt » Utfattige och Aldåndige fkolå undantagas, nen grånfen imellan Fattige och Utfattige år icke gifven, och den ene Tabell- Författaren kan iden delen gå i fitt Omdöme ganfka mycket långre ån den andre; På denna övifla grund kunna tvårtom mindre — äntal af Hushåll vara antecknade för år 1793 än | Vederbort, få att fkillhaden ifrån 1772 års Huss MH F a håll 78 1800, Apr. Maj. SKR bäll åfven derigenom' blifvit förre: håndelfe;, fom icke år otrolig och fom icke kan mårkasz Huru frågan vidare fkall befvaras, hvar= ifrån förminfkningen af Folkhopen i Jönköpings Lån ifrån 1772 til 1795, då intet fel i råka ningen kan upptåckas, hårrörer, blifver fvårare att Minna om man icke får antaga, att en hop Månnifkjor, och kan hånda många Husz håll, för hire utkommit, öfverflyttat till de nåft= - grånfande Provinferna, och att många Hemman blifvit afbyfte och lagde under Stamgodfen : till ågornés förökande, men F olkhopens mårkliga förminfkning. Denna förklaring år åtminftone fannolikare, ån att antaga, det Jönköpings Iån, fom ligger midt i landet, genom krig och utz > vandring til ffråmmande orter, fkulle mer hafva blifvit utpumpadt ån de omkringliggånde. > - I Stockholms Lån befinnes vål ockfå hå- gon förminfkning i F olkhopen och Hushållen, | men den kommer deraf, att i defs Tabell för 1 1772, Mörkö, Hölö, Öfver- och Ytter=Jårna Socknar, fom höra till Nyköpings Lån, blif= | vit inråknade, hvarigenom Stockholms Lån fått för mycket Inbyggare och Nyköpings för litet. — Om det öfverflådiga, fom kan uptagas till 5000 Renlouer, afdrages ifrån Folk-Numern af år 1772 i Stockholms Lån, återfår en Rett, fom icke fårdeles fkiljer fig ifrån Folk-Numern N. derftådes för 1795. Den lilla brift, fom icke” ”defsmindre kan förmårkas, hårleder fig utan | tvifvel derifrån; 1:0) ått denne Provins fake I f [25 1800, Åbr. Maj. Sun. 79 .aFf alla befolkar Hufvudftaden icke allenaft med Fjenflbjon utan åtven med fattigare Hushåll, fom "inflytta och lefva antingen at arbete eller ko- Akötfel; 2:0) att flere förmögne af Stadens In- vånare ån förr nu åga luftgårdar allt omkring, dår endaft ett eller annat Tjånfthjon, fom icke utgör något Hushåll, och kan hånda knapt ibland Landtfolket råknas, måfta tiden af äret enfamt viltas. Af den anförde Tillfattfen, fom Stockholms hån bekommit ifrån Nyköpings, uppflår någon | milsvisning i alla jämförelfer och uträkningar af Folkhopens Tilvåxt och Numer 1 bågge deffa Lån; men detta kan icke råttas, då man icke fåkert kånner Tillfattfens ftorlek, På famma fått men af andra orfaker upp- "kommer en och annan mifsvisning annorftådes. Sedan 1772 hafva på fomliga håll Lånen blit- vit delte, på fomhliga icke allenaft delte utan åfven till fina grånfor åndrade. För Öre- "bro och Carlftads Lån gör vål Skillsmåfflan Adem imellan ingen annan rubbning ån att de måfte i en fumma jämiöras med det fordna Nerike och Värmlands; tv bågges omfattning år denfamma, fom det ena ågde förut. Men detta jåmna förhållande ö äger icke rum, då man kommer till Finland: Dår åro Uleåborgs och "Vafa Lån icke tillhopa detfamma, fom det fordna Ofterbottens; Tavaftehus, Heinola och Kuopio icke detfamma fom de gamla Nyländs 'och Kymmenegårds, Uleåborgs Lån har å ena : 3 " fidan 80 1800, Åpr. Maj. Fun. fidan fått Kufamo Secken ifrån Våfterbotter, å den andra Vafa Lån några Socknar ifrån, Björneborgs; Tavaftehus Lån åfven några Sock= nar ifrån Björneborgs; Heinola har bekommit Öftra delen af Tavaftland, farmt Södra delen af Savolax jämte Holmgårds Lån: Kuopio har - fått Karelen och Norra delen af Savolax eller. reften af det fordna Kymmenegårds. I få fatta eomflåndigheter kar en riktig jämföreHe imellan, - Folkmäångderne i Finfka Lånen för 1772 och, 1795 icke vårkflållas annorlunda ån på höft, fåfom Tabellen M utvifar. Om den fkall gö= - ras, bör det fke med hela Finland i maffa, och då har man för 1772 en Folkmångd dår. af 578145 och för 1795, en af 760965 Per- foner, hvarifrån Kufamo Sockens: Invånare, fom år 1772 hörde til Våfterbotten, och ut= göra omkring 2500, Perfoner, böra afdragas. Reften utgör då en Summa af 758465, tilt hvilken Eolkflocken för 1772 blifver fom, 1008; till 131. E | Att Summan '760965 år en god del mindre. ån 763290, eller Summan af Folkmångden, i Åbo och Borgå Stift fammanlagde, fom Ta= bellerne J och K uivila, kommer deraf, att Sådankylå, Utsjocki och Enara Socknar, ehuru under Åbo Stift, likvåt höra till Våfterbottens. Fån och kunna derföre icke råknas till Fin= land, utan måfte på fitt ftålle. upptagas. ; Deffe åro de brifier, fom förekommit vid = fammanfåttningen af Tabellen M, men de åro, i icke 2800, Åpr. Maj. Jun. Br icke få fvåra, att de kunna förorfaka mifs- troende till de mårkvårdigheter, fom denne Tabell innehåller, nämligen huru Tillvåxten af Folkbopen går med flarka fteg i Finland och Våfterbotten, dernåft i Göteborgs, Skara, Blekinge, Hernöfands och Malmé Lån; huru Malmö Lån, då Qvadrat-Milen tages till mått- flock, åger den tåtafte Befolkningen på Lan- det, dernåft Göteborgs, och Chriftianftads; huru - i Blekinge Lån den rara företeelfen i vårt Rike. tråffas, att Stadsboerne utgöra entredje- del af hela Provinfens Invånare; att Gott- lands och, Göteborgs Lån hyfa 7, Malmö, Våfterås och Åbo 8 gånger flere Landt- ån Stadsboer, och få vidare. Men i Kuopio fin- ner man, endåäft en Stads - ibland 571 Landt- boer. Defla mårkvårdigheter åro af vigt och låra icke underlåta att våcka en Om förforg. för de orters, upphjelpande, fom: den målft tarfva. — Om vi icke tro ofs kunna nåra det hoppet, att hinna, till 5700 Perfoner på Qvadrat - Milen. eller till den Befolkning, fom FErankrike åger, torde man åtminftone kunna vånta, att de öfriga Svånfka Provin- ferne med tiden blifva få folkrika, fom Skåne hu befinnes. Huruvida fågas kan, att i viffla Eån Folk- hopen, i Ståderne minfkas, fåfom anledning fynes af Hushållens. fösbnde i Columnerne XIU, XIV: och XV, måfte i en framtid upp= | dagas; ty för det nårvarande kan den knuten H dä icke > 82 1800, Äpr. Maj. Jun: icke utredas, dels för ovifsheten af grånforna, i Hushållens beråknande, fom redan fagdt år, dels för mindre fåker kunfkap om våndrade. antal i Ståderne. Sluteligen får nåmnas hvad antalet af Qva- drat - Milarne för hvarje: Provins angår, fom i VI Columnen finnes anfördt, att det år ut-. råknadt nyligen af den bekante Svånfke Geo-. grafen DJURBERG. efter de icke långefedan. utkomne Kartorne, med all den noghet fom Kartorna kunna medgifva, dock derifrån Ven-. nern och Vettern utflutne, hvilka utgöra den. förre 52 och den fenare 18 Qvadrat-Mil HENR. NICANDER: i | Förfök på de upvåknade ina flagen. at genom rifning (irituration) i glasmortels; ned oflåkt kalk och vatten uptåcka: Salmiacs lukt. Fortfåttning af den i föregående Qvartal införda Afhandling, af JOHAN PF. WESTRING: Z. G ul Kina i pulver refs i glasmortel med litet oftåkt kalk och deftilleradt vatten, då där- af upkom en ftark urineufe eller Salmiacs lukt. 2. Åsta Peruvian/k Kina från Loxa ger mera fådan lukt, ån annan vanlig Kina: och nåflan lika med den föregående, 3. Vanlig 3. Vanlig officinel Kina gaf mindre fådan lukt. Den fira Engelfka, fom hår koftade 4 Big. pr fkålp., gaf en fådan mycket ftlark, elack och åcklig. Flera flag funnos förhålla fig olika. 4. Rdd god Kina, gaf nåftan lika, lukt med: N:o I. = 5. Den gemena röda, hade den fvagare ån. N:o 3, och föga mårkelig. 6. C. Floribunda feck den ftarkafte Salmiacs lukten, af alla. 7. C: Anguftifolia luktade ej aldeles få flarke 8. C. Coribea var nåftan lika med N:o 7. 9. Brafilian/ka pulvret gaf ingen. lukt, utan. bibehöll fin egen, fom ej år fårdeles behagelig. 10. C. Corymbifera, får en fvag urineufe lukt, fom på varmt flålle blir ftarkare, hvilket hån- der med alla, 2. Ny bark, orått kallad Brafil. gf dennz lukten något flarkare. 12. African/ka barken luktade myoket farkt, nRåflan fom den gula N:o I. Anmärkn. På detta fåttet uptåckes ganfka, beqvåmt fkillnaden emellan flera flag, i aft feende på det volatila falt fom de hålla i förre. eller. mindre grad. Hvaraf ock mårkes, at 'de ovårkfammafte flagen åfven kunna hafva mycket af detta faltet, fom fålunda intet fort lärer bidraga til deras. vårkfamhet, FE 5 2. Janna 84 1800,, Äpr. Maj. Jun. kaligl för fria a Pori Ne oh ej ännförelfe imellan den Gula och flera. flag: Kina, efter mångahanda rön, och — flera reattions medel. Gul Kina. Uti 2 unce. kallt fjövatten. infunderades. et Gvintin i tåpt flafka, och lämnades at få på et bord i et rum, vintertiden af 19 til 20 gr. vårma, då den flera gångor omfqvalpades, hvaraf den fradgades fom tväålvatten. Pulvret föll fnart til botten och infufionen, feck ganfka klar fårg efter et dygn, likfom Mofelvin. Den hade nu en ren belk fmak, med lindrig frråf- het, fedan den blef filad genom gråpapper.. | FORE -papperet rådnade. något dåraf, til ”teckn, af litet fri fyra. Med kalkvatten blef den orangeröd; och af järnfaltet fvartblå, dock icke mörkt. Då några droppar af lim-folution påhåldes, grumlades den firax och blef hvit, fom fedan precipiterade mycket, hvilket blef khårdt och olösligit i vatten. Det klara ofvan- fående fom nu nåftan var fårglöft, och lika befkt, fvartnade nu efteråt flarkare af: jårn- faltet. Det torkade pulvret, refiduum. efter in= fuflionen, fom ftadnade på filtrum, lades at torka 1 en kakelugns niche, fom vanligt underhölts vid 70 å 80 grad. vårma til deffa förföken, hvaråft innom et dygn efter anflåldta förfök, gula Kinan förlorar 6 gran, hade nu förlorat 19 - > S 4 . FPS ÄT rn ER Ed saa RCS REARSNAR fl 1800, Apr. Maj. Jun, 85 40 gran, och fålunda voro. 13 uplöfte då de 6 gran borttagas, fom innom dygnet minfkas genom torkning på detta fållet. Kallt vatten löfer fålunda mera ån 3, blott efter et dygns infufion. Efter 3 dygn tycktes befka fmaken vara litet ökad, likfom fårgen och lukten. Anm. I. Chiné infufion tiltager mera i flyrka, lukt och fmak, fedan den år affilad, i fynner=- het i Öppen luft: då dåremot Decoé& eller varm infufion aftager. Troligen attraheras Oxigene ur luften, hvartil Kina har flark attra&ion. Anm. 2. Den gula Kina fom kom från Hamburg 1796, jämnfördes med denna fom war fånd 1790 från Cadix, och vifade i alt ig lika förhållande. | Anm. 3. Denna China reagerar fiarkaft af alla kånda flag för lim-folution. Den har ock måfta fpånkraften och antiperiodifka eller anti. febrila vårkan,. Anm. 4. Kalkvatten uptåcker ock garf- ämne eller fpånkraften; då den grumlar och uphöjer fårgen, famt precipiterar federmera en del af det fom var uplöft. Lika mycket pulver refs i en glasmortel, under det at litet kallt vatten påhåldes i fen- der, ånda til 2 unee. Den fraggades mycket, och filades. Den fmakade befk med firåfhet. Lacmus-papperet .rådnade litet: med jårnfaltet blef den fvartblå, och kalkvattcen gorde den Erangeråd, hvilket omfider precipiterade något fom 86 £800, Apr. Maj. Fun. fom altid hånder, då fpånkraften är nårvarande. » Lim-folution gorde mycken fållning, likfom hos. föregående. Infufionen hade uplöft inemot 14 'gran: hvadan ockfå denna kåndes litet ftråfvare. Anm. 1. Efter 3 dygns infufion i öppet glas. får den redig Kina lukt, fom den icke har förut. Anm. 2 Trituration i rent kallt vatten tyckes uplöfa på ä:dels timma mera, ån infufior Citer. tt Kick dygn. PERCIvALS förfök intyga "ock detfamma. Med. Eff. & Obf. Vokl I Anm. 3. Alla befka faker hafva öfverfkott på fri fyra, hvilket ScHEELE påftår I et bref til mig några veckor för defs haftiga död. I De flåfta Kinaflag vifa detta. Naga göra dock fandantag. S Fe "Efter 4 dygns infofion i tåpt fafka, vöro. 14 gran uplöfte; 'men fmakade och BRAIN föga ftarkare ån de föregående. Anm. ,. Uti tåpt fafka Öåkas kraften icke —| få mårkeligen, fom i öppen: hvilket ockfå = | vittnar om Oxigens tilkomft. : Anm. 2. Vid alla eller de flåfta förföken, edår mått och vigt icke åro utfatte, år pro=- portion af pulver och vatten lika fom N:o 2. Pulver refs i kallt flrömvatten 3 timma. '"Håldes fedan i tåpt flafka, och ftåldes i den varma kakelugns nitchen, fom til alla deffa för- Token hölts vid lika vårma. Efter 3 timmars tid affilades infufionen, fom nu var mera fårgad och z$00, Apr. Maj. JFUltta. 87 öch :grumlig, Den hade befkare fmak och var åfven flråfvare: reagerade ock mera för fri fyra och fvårtåmne, Lim-folutionen fålde ock mera. Hår voro 17 gran uplöfte, fedan de 6, fom intorka, blifvit afdragne, fom hådanefter altid ifråntagas. ; Anm. 1. På detta fåttet utdrages fnaraft och kraftigaft Kinans vårkfamma delar, då nåftarr &del af Kinan uplöfes. | Anm. 2. dn Ppraxi -medica har 'ock detta fätter. varit förmånligaft. 6: ; Uti kokhett vatten triturerad. blir den Ti grumlig, at den nåppeligen kan filas genom gräpapper. Under rifningen fkummar den fig ock mera ån alla andra. Infufion filad blef "oklar, likfom blekt Tvagdricka, 'och hade fadd imak. Den reagerade mera för fri fyra, ån de föregående, och mindre för järnfalt. Fålde nåftan lika med Lim- folution fom de andra. Uplöfte 'endaft 11 grän. Anm. I 'Galliple- faltet 15fés fortare 'och Ömrnigare 1 varmt ån kallt, hvilket åfven befk- | & sånmnets fyra tyckes göra. Anm. 2. Albumine år eget 'mucofum vea getabile, fom kommer nåra i likhet med oöft- ämnet; och fom finnes mått i alla vegetabilier fall mera i djurens kröppar, hvaraf fibra fan- gvinis, ännu mera animalicerad tyckes beftå; hvarföre ockfå Franfka Chemici. kalla den: da matiere vigeto- - animale. Det är detta ämnet, od flag fom 88 1800, Apr. Maj. Jan. fom &rumlar varm infafion och Deco&? ty det hårdnar och ftelnar vid mindre grad ån Vattens kokhettaå: och det var troligen det åmnet, fom Hr FourcRoy feck utur Kina från Domingo 1 fmå plåttar. Detta åmnet ors kar troligen den fadda fmaken, och orfakar at fådan Kina vanligen blir mera ftoppande. -— Ann. g. Gummofum finnes i for myckens het :hos gula Kinan, och orfakar at under fifning, fqvalpning; och äfven då man fkuörar tånderna med denna Kina, den få mycket låddrar fig fom en tvål. Ahn. 4. Di: PERCIVAL, likfom D. KENTISH, td adfiringenta kraften hos all Kina fitta i Gummi, och dets befka Principium i Refina; Lewis och flere åldre Chemifter hafva trodt tvärtom. Jag tror at deffa åmnen åro utdeltå tåmmeligen jämnt öfver alt, och at de årö 3 nåra förening parade med hvaråndra. , | Kokad i 4 upce vatten til hålften, n half timme vid pafs, blef Decö&en ganfka ”Pöck och grumlig, fom oklart fvagdricka. Srmåkeå War ej få befk, fom infufion med kallt Våtteik Den var ock något åcklig. Jårnfältet mörknade den ej få farkt föm efter inföfion: öch fålls ningen med Lim-folution blef ej eller få Rark, Decö&ten löRe knäpt.mera ån 6 gran. nm. I. Förmodeligen hindrar Albumine, eller det geléeaktiga, fom hårdnar i vårma like fom ågghvita, at non ej fvärtar få mycket. 7 Den = 1300, Äpr. Maj. Fun. fd Den åckliga fmaken kom fåkert dåraf, at De- 'toéten Kokades i en kopparpanna, fom ej var vål förtent; ty gallåplefaltet löfer de flåfta Mes tallerna. Albumine, fom fålles, 'och fladnar på filtrum, ökar pulvrets vigt; hvadan mindre tyckes löfas af Kinan. — Ann. 2. Med kokning förftöres fålunda mycket Kinas ty mer ån hålften af kraften | går förlorad: hvädan ock Deco& har Dog kraft af Kinåns vårkningsåmné. 8. - InfuGon, med deftilleradt kallt vatten, löfer på et dygn 14 gran. Denna blir ock litet ftar- kare för rea&ionerna, ån de flåfte föregående. w Anm. Ju renare et vatten år, defto merå | Iöfer det. 9. | Medell: trituration i deftilleradt vatten 1öfteg ock något mera ån med flrömvatten. Den | Yeagerade ock litet kraftigare. | 10. — Med Tilfatfer. nfälion författ med 2 gran Alkali väget, | uplöfté inemot i2 gran, Denna fraggades nog. Med järnfaltet blef den fvartaré ån den föres gående. Kalkvätten gorde det örångeröd; men med Lim-folution fkedde ingen fållning. — Aim. I. Om man blandar Kina och Alkäli tilfämnmäns, en féerupel af hvårdera, får Infufion en flark och väcker fårg , men ingen befk finak; På detta fåttet har D; KäénNTiså anflålt finä kö förs | 90 1800, Apr. Maj. Fun. förfök. Håller mån nu någon fyra dårtil, få åter- flålles Kinans 'befka: hvaraf fynes, at Alkali kan förena [i ig med befk-åmnéet, foin måtte vara eh fyra; men här flarkate attra&ion til andra fyror. Anm. 2. Alkali, fom löfer Gluten och åf- ven Refina, hindrar rea&tion med Lim-folution3 ty Refina hindrar garf-åmnet at vårka på fibra :mortua. Men i månnifkans kropp decornpo- Neras troligen 'denna förening, få at Alkali ej 'Hindrar Kinäns vårkningskratt, hvilket Öfverens- fåmimer med min pratique; ty jag brukade 'de förfla åren, at förfätta 3 qvintin röd Kira "med 6 gran Alkali Herb., och en droppa Nejlike= "olja, hvarmedelft jag ökade Kinans vårkfamhet. Deffa 'pulvet fingo ockfå i anledning håraf inycket förtroende emot Qvartah, och kallades 'af Allmånheten mina F råfs-pulver. 11. ; Då Alkali acratum tilfåttes, löfes endaft d gran, "Och Infufion blir fhindre fårgad och befk. Den reagerade dock för järnfaltet mycket. Af kalkvåttnet blef deh rödbrun. Lim-folutior | fållde ock något hår; men ej få nog, fom i vatten-Infufion enfamt. Anm. Luftfyrade Alkåli löfer mindre Befine hvadan ock Lim-folution ej hindras af Refina ] ät vårka. | 12, Efter 5 dygns Infufion med Alkali i kallt FVattn, voro 10 gran, uplöfte, och fålunda var denna Infufon fvagare ån N:o io. ; q , i8oo0, Äpr. Maj. fan. Sa Anm. Det refinofum fom Alkali uplöft, var troligen precipiteradt, och ökade fålunda pulvrets vigt. 13. Då den tritureras med Alkali + flrömvatten, fraggas den mycket och fråfer något, famt löfer inemot 14 gran. Ann. Hår hinner ej refinofum at precipiteras 14. 'Infofion med kokhett vatten fom fått få i 5 dygn, under det den flera gångor oms fqvalpades, var efter affilningen mera blek, och blef ej rått klar. Den var åfven mindre befk, Den hade ockfå endaft uplött 9 gran, Anm. Albumine, fom hår fålles, ökar puls | viets vigt (fe N:o 7. Anm. 2.) likfom åfven » Refinofam. Albumine tyckes ock medtaga nåde got af det refino extradtiva åmnet. 15. Med 3 gran Magnefia alba blef Infufion mera orangeröd; men hade knapt kånbar befka, öch finaken var fådd. Den låddrade fig måft af alla Med jårnfaltet blef den ftrax mörk= | violette, likfom pontac. Med kalkvatten blef den ftrax mera orangefårgad; men grumlig, och fatte, efter et dygn, et blekrödt precipitat, då ofvanftående 'Infufion blef aldeles vatten» klar, och utan all fmak. Hår voro knappatft 9 gran uplöfte, då magnefians vigt afdrages Med Lim-folution fkedde ingen fällning: dock dlikvål reagerade järnfaltet ganfka mycket KV. A Handl II Qv. G Ann, 92 1800, Fr Maj. sun. Maj 7. Oagtadt fpånkraften förhindras at vifa fig, sd Magnefia alba uplöfer mera = refinofum, fom hindrar, har dock denna bland- ning fin fpånkrakt i behåll, fom clinifka för- föken vittna. Magnefia ka har ock något ad- fringens; ty den fåller jårnfaltet åt fvartgrönt. Den ökar fålunda adflri&tion hos Kina; få at de fom hafva fvagt bröft, eller åro befvårade af obfiru&ion, icke tåla denna blandningen. Anm. 2. Detta experiment, likfom N:o 10,” kunde lått förleda til fallk flutfats i Medicine, neml. den, at Magnefia förflör Kinans vårknings- kraft. Men mina Clinifka förfök vittna om annat. År 1782 blef jag anmodad at komma til en Barnfångsfru, fom hade väldfamma Convulfio= ner under paroxyfmen af Quartan, andra dågen efter förlofsningen. Defs Låkare hade icke kunnat med vanlig Kina bota denna Quartan. Jag gaf henne på nåftla 2:ne goda dagar en flark Infulion af den goda röda Kinan i vatten med Magnefia alba, fom fattes på varmt fålle at draga några timmar. Nåfta paroxyfme blef omäårkelig; och fedan återkom ej froffan mera. Anm. 3. Kalkvatten fåller fpånkraften lik- fom Lim - folution: och fålunda, då Mazgnefia ej har flark attra&ion til fpånkraften , ”fålles den fullkomligt af kalkvattnet, hvadan In- fufion blir aldeles vattenklar. 16. Uti gammalt Rhenfkt vin, (af 1730 års vin- bårgning) efter et dygus Infulion, feck den föga fårg. 1800, Apr. Maj. sun. 03 - fårg. Silad fmakade den högeligen befk3; men : ej aldeles få firåf fom efter kalt vatten. Med järnfalt grumlades Infufion, blef tjock och feck et gråagtigt utfeende. Åfvenfå med Tin& Martis, Då den fattes i flarkare vårma, mörknade den ej Mera dåraf Men då litet Alkali tilblandades, blef den flrax mörkviolette, 'och mycket tjock, Kalkvatten orfakade en tjock, hvit fky, fom | fålldes på botten omfider; men Infufion åndrade ej fårg. Vinet hade uplöft öfver 14 gran. Lims= | folaklon fållde mycket, och fedan reagerade järne faltet litet mera mårkeligen. | Anm. 1. Denna Infufon tyckes vara ganfka | kraftig, emedan den utvecklar mycket af Kinans vårkningskraft, dock utan at öka den adfrin« . | gerande kraften, hvilket ock Clinifka förföken I vittna Håraf kan ock et godt fkål tagas til at bevifa fpånkraften vara fkild ifrån den ads. fringerande, hvilket ock öfverensfltårmmer med föregående förföken, fom vifa, at fedan Lime folution fållt fpånkraften, få reagerar Infulfiör ”flarkare för adflrigenta vårkan. Åfvenvål får mån hår ock et bevis til den tankan, at Oxigene | til en god del bidrager til fpånkraftens | Anm. 2. . Syran uti Vinet hindrar fvarte . ämnet at vårka på järnet, hvadan då Alkali: förtager fyran, få reagerar Infulionen fedan något för princ. adftringens, 17. Uti 2 unce kall föt fkammad mjölk tris : | turerades Kinan. Det tunna afhåldes; ty den : | G 2 kunde 94 1800, Apr. Maj. Jun. kunde ej filas. Mjölken fkar fig icke fårdeles: dock vifade fig mycket oft-åmne, ehuru mjölken ej liknade den föm yftas. Den fmakade befkare ån alla andra Infufioner. Med jårnfalt blef. den, flrax blyfårgad, och drog ftrax mycket åt fvart.. Det torkade pulvret vog inimot 15 gran öfver enidrachma, hvilket hårrörde af oft-åmnet, glutinofum, hvarmed Kinans fpån= kraft ingeck förening, och fålldes, hvaraf vigten ökades. . Det torra pulvret hade förlorat nåftan all fin befka. Men då det extraherades af kallt . vatten reagerade det lika ftarkt för fvart-åmne. Med Lim-folution. kan hår intet utråttas; ty albumine år redan fåldt, fom borttägit fpån«' kraften. Anm. Mjölk extraherar fålunda ganfka krafs tigt Kinans vårkfamma delar; men blir dåraf mycket flark, hettande och obftruerande, hva- dan den icke tåles af Lungfigtige. För dem, fom hafva habituel Diarrhée, år detta troligen en vårkfam Medicine. | 28. Med 3 gran Magnefia alba calcinata, efter et dygns Infufion, blef fårgen flarkaft, höges ligen rödbrun. Den fkummade fig ock mera än N:o F5: var ock mera tjock och grumlig. Häde en fadd och föga befk fmak; men var nog ftråf. Blef fvartare med järnfaltet, ån alla andra. Kalkvattnet förförde fårg-åmnet, och Infufion blef vattenklar. Den gaf et bottens fålle af 3 liniers höjd, fom en flemmig iky. i Den 1800, Apr. Maj. Jun 95 Den reagerade intet mårkeligen för Lim-folu- tion. Denna löfte minft af alla: knappaft 8 gran. Anm. Denna löfer mycket Mucofum vegetabile, hvilket ökar pulvrets vigt. Fårg-åmnet, fom tro- ligen til det måfta beror af Oxigene, förftördes; ty då Refinofam var mera uplöft af Magnefia, kunde kalkvattnet fnarare drifva Oxigene dårifrån. DA 19. Kall Infafion imed 3 gran Alk. Veg. Vitriol, uplöfte 14 gran efter et dygn. Den fraggades ej; ty hår löfes ej Mucofum vegetabile eller Gummofum. Den reagerade ej få mycket för » järnfaltet, fom enfamt i vatten; men med Lim- folution fålldes mera. — Anm. Med detta medelfalt ökas filunda vårkningskraften hos Kina. In praxi Clinica 'har jag ock dårföre nu med förmån blandat detta falt til gula Kinan, altid med förmån emot fråffa. | NOS | Efter en fjerdedels timmas rifning med fam- ma falt i kalt ftrömvatten, affilades den ftrax: g / enfamt. Blef ej eller flrax få mörk af jårn- faltet; men vål efter en flund. Med kalk- vatten orangeröd. Uplöfte 14 gran. Lim: folutionen reagerade likfom i föregående Anm. Om Infulfion fqvalpas ofta, och vattnet år mycket rent, tyckes den blifva litet krafti- gare; men får den triturerade flå fedan iInfufion ge timmar, blir den mycket ftarkare. | G 3 28 Den var ej aldeles få befk, fom med vatten - / 96 1800, Åpr. Maj. Sun. ; 21. Tages Alk. Veg. Tartarif., få löfes litet mindre både af fvart-åmnet och fpånkraften. Den löfer vid pafs 14 gran af pulvret. Med Lim-folution fkedde vål mycken fållning; men den blef ej få hård, fom efter förra faltet. Anm, Med denna blandning blifver Kinan ej få adfirigent, fom med en del andra tilfatfer, dock något mera ån med Rhenfkt vin och åttika, Mycket kommer an på proportion af faltet; ty med mera blir den naturligtvis mera löfande, 22. å Saltpeter 3 gran i kall Infufion gorde den klar, befk och ftråf; men litet mindre fårgad. Uplöfte 12 gran. Jårnfaltet gorde den lika fvart fom med vatten enfamt. Med kalk= vatten blef den orangeröd Med Lim-folution reagerade den ock någorlunda mycket. 23. Med kokfalt och faltpeter, 2 gran af hvars dera, blef Infufion litet fvagare. Uplöfte 12 gran, Rea&ionerna lika. Anm. Håraf kan flutas, huru angelåget det år, at hafva rent vatten til Infufionerna; ty båda deffa falterna hindra Extra&ion, : 24, Då 25 droppar Spir. ZXth, Vitriol, tages til Infufion med kalt vatten, får den befkare fmak, ån med vatten enfamt, Med jårnfalt förhöll den fig lika, Lim-folution fållde hår lika mycket fom med vatten enfamt; dock mera 1800, Apr. Maj. syun. 97 mera hårdt. Hår uplöfles 15 gran. Penna blef något flarkare efter 2 dygns Infulion. Anm. Efter D.Ir vinGs förfök år Spir. ACth. Vitriol. det flarkafte menftruum för Kinan. Men Kinans fammanfåttning var då ej få noga kånd. 25. Lika mycket Spir. Nitr. dule. gaf Infulio- nen nåftan befkare fmak och den reagerade ock litet mera för fri fyra; men mörknade ej flrax få mycket för jårnfaltet, fom de andra. Denna hade flark fårg. Var ej få flråf. Med Lim -folution upkom litet mera fållning, ån med den förra, Hår voro litet OT 14 gran uplöfte. | — Anm. 1. Ännu har jag ej in prazxi Medica förfökt deffa; men de lofva mycket. Den med Spir. Nitr. dulc, tyckes vara förmånligare, fåfom mera oxygenetrad, och mindre adärigent, Ammn. 2. Troligen har mera Oxigene, fom | Spiritus Nitri meddelar, fållt något refinofum, | hvadan denna ej löfte få mycket, fom den förra. | Anm. 3. Sedan denna Infufion ftådt i tåpt » flafka några dagar, förlorade den mera fin fårg, och blef ljufare ån den förra: hvilket ock tvc- kes gifva flyrka åt föregående anmårkning. 6. | "Med 25 droppar Lixiv, Sapon. uplöftes endaft 14 gran. Den feck ej mycken fårg: en fadd fmak, och ingen befka. Med jårn- » fält blef den firax fvart, fom blåck. Med Lim- | folution fkedde ingen fållning. | G 4 Anm. 98 2800, Apr. Maj. Fan. Anm, I. Liziv. Sapon. år fålunda et otjänligt menfiruum för Kinans vårkningskraft, och fom det tyckes, det fåmfta. Anm. 2, Cauftlicum tager Oxigene til fig, bvaraf Kinans fpånkraft förloras. Anm. 3. Då Cauficum Sap. ökar fvårts ämnet, måfte vål gallåplefyran ej vara en ren fyra. Den bevifar fig ock vid fera tilfållen vara et fammanfatt falt, fom tyckes vara fa- tureradt med brånbara åmnen, hvilka vigör fvårt-åmnet. Med rödt Portvin löfes 16 gran. Denna Tafulion reagerar ock ftarkare för Lim-folution ån alla andra. Anm. I. Intet lösningsmedel utdrager krafs tigare Kinars vårkningsåmne, ån rödt Port= vin. Årfarenheten har ock befannat detta; ty den rygtbara Empiricus TALBOT gorde håraf en hemlighet, hvarmed han fåkrare, ån alla andra, botade Froffor; hvarföre ock Konung LuDviG XIV köpte detta arcanum af bo< nom för högt pris. : Anm. 2. Uti detta vin år åfven något af I det åmnet, fom fåller Eim-folutionen, hvilket ej finnes i Rhenfkt vin: hvadan ockfå det få mycket ökar Kinans kraft. Troligen år det mera oxigeneradt ån alla andra: hvilket förs tjänar nårmare underfökning; hvarföre det ock= få altid varit få vålgörande för dem fom hafva: klen conflitution. 28 I 1800, Apr. Maj. san. 99 28. Då Acid. Salis dephlog, hålles til kall In- fufion, ändras icke fårgen; men Kina-lukten blir flarkare, och fmaken befkare. Den reagerar farkt -för Lim-folation, famt fedan ännu ftar- kare för järnfaltet. Anm. 1. Håraf tyckes Oxigent updaga fin vårkan, då den hår bidrog både til lukt, fmak och fpånkraft, fom i betydelig grad dåraf ökades. Anmm. 2. I). ForRDYCE'S förfök, at oxigenera Kinan i elaka febrar, då defs vårkfamhet ökades, vittna ockia hårom, oc Til 2 unce af den klara Infafion med Spir. JEthb, Vitriol, (efter 24 förföket) blandades lika mycket kallt vatten, hvaraf den blef mörk caftaniebrun. Denna Infufion, fom ftådt förut » affilad, i tåpt flafka en hel månad, hade ånnu | ej förlorat fin befka fmak, ej eller fållt något på botten. Hade ock ånnu någon lukt af Hoff- | mans hvita droppar i behåll. Sedan denna blandning fått flå et dygn, feck den et löft Sediment af en half tums tjocklek, och det ofvanflående var rödbrunt. Den förlorade ock nu all fin befka af kalkvattnet. ) | Anm. 1. Håraf fes, at Kalk, få vål fom | Alkali, vårka på fårg -åmnet, hvilket inne= hålles i det bruna extra&tiva åmnet. Anm. 2. Kalkvattnet kunde ej precipitera alts ty Infufion bibehöll fiark fårg: fom vifar at Spir, AEtb, Vitr. har flark adtra&ion til fpånkraften, fö ur 30, . Too 1800, Apr. Maj. fun. På et qvintin pulver håldes 2 unce Alcohol Vini, och låmnades at flå 4 dygn i tåpt flafka. Et unce affilades, fom ej fmakade mycket befkt: och dårtil blandades et gran jåärnfalt af Flor. Sal. Amm. Mart. Tinéuren mörknade ej förrån efter 2 timmar, och var grumlig, och en hvit- mörk -fky flöt up i Tinå&uren. Nu tillades 2 gran jårnialt, hvaraf den innom en half timma blef mycket fvartagtig: et tjockt åmne til en half tum, fom var fvartagtigt, flöt nu ofvanpå, fom föll ner efter et par timmar. Precipitatet var lika tjockt och mycket fvart. Tim-folution fållde ock mycket. Anm. 1. Alcohol löfer gallåplefaltet mera ån vatten: och gallåplefaltet volatiliferar metallerna; ty hår höll det järnet uppe öfver vattnet en god flund. -I vårma vifar fig detta fortare. Anm. 2. Med Lim-folution fkedde fållning, fom bevifar, at uti gula Kinan ej finnes någon fullkommen refina. 31, 'Infufion med gammalt Franfkt brånvin fma- kade befkare ån föregående. Med Flor. Sal, / Amm. Mart. åndrades den icke. Med jårn= falt blef den fvagare förändrad: precipitatet var ej-eller få ftarkt eller tjockt. Lim-folution fållde mycket. 39. Med lika mycket kalt vatten och Franfkt brånvin blef den ånnu flarkare i fmaken: Af ; Flor. | 1800, AÄpr. Maj. Fun. 101 Flor. Sal. Amm, Mart. blef den något grumlig och tjock, famt mörk. Efter lika förhållande med den förra blef den fvagare och precipitatet endaft. 2 linier, Lim- folution fållde mera ån i de förra.” Anm. Håraf kan flutas, at då adädndenta ämnet låfes flarkare af Sp. Vini, få löfes befk- åmnet ftlarkare af vatten: tvårt emot hvad D. KenTisH och flere hafva trodt. gg Pulver, fom blifvit 30 gångor irffändersek ' i 3 unce kalt vatten, et dygn hvar gång i tåpt | flafka, förlorade fluteligen all fin befka, och » mer ån hålften af fin vigt; men hade ånnu » något gallåplefalt i behåll; ty den fifta Infu- | fionen blef ånnu afkgrå af Järnfaltet. Detta torkade pulver fattes nu med 13 unce Spir. | Vini Re&tificatiff, i digeftion öfver 5 dygn: af- I filades, och gaf ingen befk fmak åt Spiritus. Med Flor. Sal. Amm, Mart. feck den en alk- grå fårg, fom mörknade då den fattes i mera vårma. Med jårnfalt blef Tin&uren ej få mörk. | Anm, Håraf fynes ockfå, huru princip. ad- flringens har mera adtra&ion til det åmnet, fom kommer Refina nårmare, | ag Til et unce af famma Tin&ur med Alcohol, efter förfök, dröps 8 droppar Tin& Martis; hvaraf den endaft blef något mörk, men icke fMvart. Då 3 unce vatten tilhåldes blef den | högeligen fvart, | Anm. 102 1800, Apr. Maj. sfun. Anm. Spir. Vini håller jårnet i förening med gallåplefaltet upléft; men når vatten til- "kommer, få fålles jårnkalken, fom vanligen blir fvartare af mera vatten. 35: Uti 2 unce kalt firömvatten uplöftes en fcerupel Extra&um Aquofum. Solutionen blef klar, ljusbrun och mycket befk. Något föll på botten, hvilket fedan uplöftes i god Cognac, och hade åfven befk fmak. Den reagerade något på Lacmus-papperet för fri fyra, och med järnfaltet blef den fvart. Lim-folutionen fålde ock något. Då Alkali uplöftes i folution;, grumlades den flrax, blef tjock, fatte fediment och defs befka förlorades. Når det återftående af folutionen, fom var något tjockare, om: fqvalpades, och haftigt områrdes med en fjäder, låddrade den fig fom et flarkt tvålvatten, och altfammans blef nåftan fom et fkum. Anm. 1. Extr. Aquofum, hvaraf vanligen fås 2 drachmer efter et unce pulver, innehåller fålunda mindre vårkfamma delar af pulvret, ån kalla Infufionen. Ej eller åro Extrader 1 allmånhet mycket påliteliga; ty efter den van- liga methoden at tillaga dem på Apotheken, blifva de merendels odugeliga och fkadeliga. Anm. 2. Många fkulle tro detta vara et Ex- tra&tum Saponaceum; men utan alt annat fkåk, ån def låddrande egentkap, fom orfakas af gummi. Hvad fom menas med Extra&tum Saponaceum, - befkrifves af Hr FourcrRoY i defs Opufeula 7 Phyfico-Chemica. 303 1800, Apr. Maj. Jun 163 ti en fon mokte bitarerädes en half ferupel Extra& Spirit. med et unce vatten, fom blef grumligt och mörkbrunt. Detta fmakade nås got beikare ån det förra, fom förmodeligen tl on de orfakade af den flråfhet fom Spi- ritus ger. Med jårnfalt blef den fvartbrun innom en timma, dock fvagare ån den förra. Efter 24 timmar hade pråecipitatet en fkön | Lacmus-fårg, då det omfqvalpades. Med Lims folution ingen fållning. Anm. 1. Refina hindrar ERA eller -Limsfolution at vårkä. > Anmn. 2. Gul Kina ger ifrån & 3 ul fxtr. ' Aquofum, och ej flört iner ån rs Extr. Spirit, » Det förra fmakar mindre befkt: ty det inne« håller mycket. mucofum vegetabile, fom för« tåger fmaken: då dåremot Extr. Spirit. kånnes mera bittert och ftråft af Refin& och Sp. Vini | retelfe på fibra viva. | dö > Extr. C. Flave tillagadt i America (meds » deladt af Hr Prof. THUNBERG) hade mörk halfs | klar fårg, likfom confonium, var fprådt och | vål befkt. Deftilleradt vatten löfte en del dår« at, och feck en ren god befka; och folution blef fvartgrå af järnfaltet. Lim-fölution fållde ock något däraf. Det öfriga löftes af Sp. Vini, | och blef mindre befkt; men reagerade mera för adllringens. Detta var fålunda et Extr. | Gummofo- refinofum, | | Anna 104 1800, Åpr. Maj. Sun: Anm. Håraf fynes åfven, at Principium ade flringens år utdeladt och uplöft öfver alt. Fårg= åmnet år dock mått i Refinofam. = 38: Peruvianfk Kina. Ågta Peruvianfk Kina, ifrån Loxa, har mera gul fårg ån den vanliga officinela, dock icke få flarkt åt brunt, fom den gula eller Kungs-Kinan. Den år fpröd i brottet, har en ren och bitter fmak, och mera aromatifk lukt. Pulvret dåraf blir blekare, ån den gula. Efter 7 qvintin bark, fom pulveriferades, blef måft et qvintin få kallad Remanens... MORTONS befkrifning intråffade på denfamma. 7) «Ins= ”fufionen dåraf i kalt fliråmvatten blef mera befk ån af annan officinel Kina. Med jårnfalt blef den fvart: Kalkvattnet görde den ej aldeles få flark i fårgen, fom den gula, och med Lim folution reagerade den nårmaft til gul Kina. Dåraf uplöftes 10 gran af en drachma. Anm. Denna Kina-bark år ganfka fållfynt, och kommer i värkfamhet nårmaft til gula Kinani 39. Då den infunderas i rödt Portvin, uplöfes dåraf 12 gran: och denna Infufion reagerade farkt för Lim-folution. 40. g) Genuinus Cortex Sapore fatis grato ex aro- matico amaro eft, odorem fpirat peculiari mode mucidum , attamen fvavem, gratum, aromati« cum &c. MOorion Lior. EL pc 66. 1800, Åpr. Maj. Jun. 105 Er cc 40, | | > Om kokhett vatten hålles på denna och Jåmnas fedan en half timma at draga, få blir den ganfka befk och får mycken fpånkraft. | 41. Vanlig god officinel Kina triturerad i kalt vatten gaf en blek Infufion, fom Thévatten, mindre befk. ån den förra, dock ren fmak. "Den har fri fyra, hvadan den effervefcerar | då den rifves med Alcali. Jårnfaltet vårkar ej frax mycket dårpå; men efter 24 timmar | blir den dåraf fjögrön. Med Lim-folution fker: ingen fållning, och den grumlas ej mårkeligen; men om jårnfalt fedan lågges dåruti, blir den dåraf nog fvartgrön. Den uplöfte inemot 10 gran. — Anm. Anfkönt denna Kina reagerar för principium adftringens, vifar den dock icke något tecken til fpånkraft: hvaraf ockfå fynes, Jat deffa 2:ne principia åro åtfkilda. | ( 49. - > Infunderad i kalt firömvatten löfes mindre dåraf, knappaft 8 gran. Den reagerar ock mindre på alla fått. Men får Infufion få i flera dagar, få utvecklas något af fpåns- kraften, krympnings-åmnet och befka fmaken.. I öppet kåril blir detta mårkeligare. Anm. Officinel Kina har mera Refina, ehuru troligen icke aldeles fullkomnad, ån den gula; hvadan ock genom trituration mera uplöfess ty Gummi kan då båttre löfa Refina. Låter man den fedan flå på varmt ftålle i Infufion. : nägra 106 1800, Åpr. Maj. Jun några timmar, få utvecklas fpånkraften, då Lim folution fåller RA Troligen drågerden Oxigene til fig, då den får flå i öppet kåril, och blir diraf mera vårkfam. Pr. FOURCROY tror, at Kina förs lorar fin kraft i öppna kåril; men detta eXperimeat och medicinfka årfarenheten bevifa motiatfen. 43: Flera flag af Köpmans=Kina underföktes, fom nåftan alla voro olika, i mer och mindre grad. Et flag fraggade fig ganfka mycket och kunde intet klarna under Infufion, och hölt mera fri fyra, ån alla andra. Inföfion feck: dunkel gråbrun fårg och fvag befka, med mycken ftråfhet. Den luktade mycket unken. Med Lim-fölution gaf den ingen fållning, och med järnfaltet blef den fvartgrå. Efter några dagars Infufon föll pulvret til botten, då en gråa agtig flem flöt ofvanpå, Mycket klibbig, fom ej mårktes hos andra Kina - flag, och tycktes förråda tilfats af något mjöl-åmne: Et annat flag gaf mycket blåför ifrån fig under Infufionen, och den kom i gåsning inn= om 4:de dygnet, och luktade ganfka illa. > Fin Engelfk Kina i glas; fom fåldes för 4 Ridr fkålp. åndrades intet af Lim esfolution: Den hade ock föga befk fmaåk. Rödt Porta vin kunde ej extrahera något af fpånkraften; - få framt den icke fåttes på varmt flålle. Et annat flag, fom koftade 2 R:dr 16 Skill. fkålp. var vårkfammare; ty kalt Portvin utdrog fpåna kraften och mycken befka. | en Anime 1800, Apr. Maj. Fun 07 Anm. Det år fålunda med fkål, fom Medici klaga öfver Kinahs förfallkningår: Månh far trodt, at Afkbarken nyttjades til utblandning; då fmaken ökades med Quaffia. Såmre bark; ovarfam fkötfel och mycket rtiera kan bi draga til denna myckna fkillnaden. 44. Uti Rhenfkt vit löfes mera ån i kallt vatten; inemot 10 gran; och Infufioneå får hvarken fårdeles fårg eller befka. Jåärnfaltet reagerade intet; men vål Litm-folution något. RE Efter Brag dagar blir den dock flärkare: Rödt Portvin utdråger mycket mera def kraft, och år troligen det förfla lösnings2 | medlet för Känad:. Vv | Anni. 2. Peruvianafk Kina fordrär långre tid at flå infunderad ån den gula; Om den tri | tureras fört och fedan ftålles på värmt flålle & par timmar; extralieras den fnaraft och kraftigaft: 'Med kokhett vatten triturerad blef Infufio< hen tjock och grumlig. o och kunde med möda fila: Der fmakade mindre befk ån den förra: Reageråde mera för fri fyra, något för jårnz | falt; och med Lim- föolution fälldes litet firax | och något mera efter 5 timmar. Den hade ups. lö 8 grän: Efter 2 dygn blef der fvågåre. | Anm. År den god, få fålles något efter” | Varm Infulfion med Lifm-folution, likford åfver | efter kokning. Men den tål ej at förvara fe= KK; V: 4. Handl) II. Qu. H dan; 108 1800, Äpr. Maj. Fun. dan; ty den förlorar fnart fin kraft, då dårs emot kall infufion tiltager i flyrka. 46; Rifves den med 2 gran Alkali, blir den tjock, och kan fvårligen filas. Den fmakar befkare och får mera fårg. Med jårnfalt får den fvartare fårg. Lim-folution kunde ej fålla något. Hår voro 11 gran uplöfte. | Ann. Alkali löfer mera af Refinofum, hvar- af vigten ökas, då den ftrax filas: och efter Cli- nifka förföken ökas ockfå vårkningskraften hos Kinan; ty Alkali decomponeras fedan i kroppen. Rifves den med åttika och vatten, få ex- traheras båttre defs vårknings-åmne: hvadan ock Lim-folution fåller något. Detta öfverens= fåmmer ockfå med medicinfka årfarenheten. 48: Med Acidum Salis dephlogifticati åndrades ej fårgen: ej eller ökades lukten och fmaken. Til detta förfök togs hålften af denna fyra emot vatten; men med mindre ökas vårknings= kraften. 49. Groft fött Kina-bark kokades en timma i öppen panna. Den affilades, och med Lime folution ikedde flrax fållning. Deco&en hade ock befkare fmak. Anm. Kokning i öppen panna minfkar få- lunda icke Kinans vårkningskraft, fom Prof. FoUrRCROY påflår. Den utvecklas kraftigare håre nårigeriom. Men den bör icke långe koka; ej eller fedån långe förvaras; ty den förlorar fig [närt: efter et dygn år den mårkeligen förs fvagad, då Infulion tvårtom tiltager;. 50: Om den infunderas i Prof-Spiritus Chålften Spir. Vini Re&ific. och vatten) få reagerar den mera för Lim-folution och blir åfven mera fvartgrön för Jjärnfaltet, 51: Extra& af Peruvianik Kina; fom i America kokäs af fmårre barkbitar och fpån, förmode- ligen är den båfta; eller Loxa - Kinan; hade fark befk fmak; fvartbrun fårg, öch var hårdt och fpråödt. Det löftes både i vatten och vin; och reägerade för Lim-folution. = Anm. De Extraaer, fom hår tillägas, likna icke dettå; fom troligen kan med vårkfamhet ganika beqvårnt fiyttjäs emot Fröffor. | ScHÉELE fkref mig til 1786, ät hän fåg på et Apöthek, huru ovarfamt China-Extrac. tillagades. Det kokades i oförtent köppårs | panna, då järtifpaden, hvarméed det omrördes, | blef aldeles dr med en köppathinna: 7) H 2 Allä ä) Jag kommer ihåg Extr. Chine, fom koktes | i kopparkittel, och då Deco&en hade Syrupsa confiftence, flogs den uti en liter mållingss panha; åt evaporetäå ad ficcum: då pannan blef aldeles fom koppar, och måffingen eller zink löftes i defs Aålle i Extra&et: och blef järnfpaden fom koppär. io > 1800, Apr. Maj. Jun. ila befka faker hafva merendels fri fyra, och, då gallåplefaltet får vårka i flarkare vårma, an- gripes Metallen. Befka faker borde därföre extraheras 1 glas eller flenkårils = S 59. y Cinchona Floribunda. Når den infunderas i kallt deftilleradt vatten och omfavalpas; fraggar den fig ganfka mycket. Efter et dygn blir Infufion mycket mörkbrun, får. en grufligt befk fmak, men kånnes icke firåf. Med järnfalt blir den ej firax mörkare; men vål efter några timmar. Den reagerade ganfka litet för fri fyra. Lim-folution hade ingen vårkan; men fedan den fått flå i öppet kåril i 3 dygn, fålldes helt litet. 12 gran uplöftes i vattnet. Anm. Denna bar en vidrig befk fmak; men har ej fårdeles vårkningskraft. Defs grufliga bitterhet retar mage och tarm-canal, til rörelfer upföre och neråt. Jag har ej funnit den hafva flyrka at bota Quartan, då den var nyfs hit- kommen; men vål Tertianer. Sedan den nu blifvit några år gammal, tyckes den hafva för- lorat all fin kraft. Den tyckes fålunda ej för- tiena det beröm, fom D. KENTISH gifvit den- famma, uti en afhandling dårom, hvareft han orått kallar honom Cinchona caribea, 53: Af Rhenfkt vin blef Infufion nog fårgad. JÄärnfaltet mörknade den icke och fmaken var ei aldeles få befk, fom den föregående. Med Lim -folution fkedde liten fållning, Hår up- löfles 14 gran. Anm. " 1800, Apr. Maj. Jun. IT Ann. Hår vifar Rhenika vinet, likfom vid alla tilfållen, fit företråde framför vatten, åt utdraga Kinans vårkfamma delar. Då den tritureras med kall föt mjölk: ut- drages all defs befka dåraf, och blir mjölken i högfla grad vidrig, likfom galla och mal- Ört... Med jårnfaltet blef den firax fvartblå. Sedan den fått flå fommartiden i flera dagar, Joppnade den dock icke. Den hade 4 hvarf af olika fårgor. Det öfverfla var fmalat och fvart: det andra hvitt, fom utgorde gråddan, hvilken ej tog fvårtan åt fig; men vål myc- ket af befk-åmnet: det tredje var mörkt bly- fårgadt och utgorde fjelfva mjölken: och det fjerde var Kina-pulvret, Anm. Det torrkade pulvret hade föga befk- ämne; men fvart-åmnet var i behåll. 55: Med åttika och vatten infunderad reagerar den för fpånkraften med Lim-folution. Anm. Sålunda torde denna Kina, med åttika nyttjad, kunna blifva vårkfam. Om den för- fåttes med 6 gran Alk. herb. på hvart qvintin, och ofvanpå tages Oxymel, eller” Citronfatt, hvarmed jag tilförene gorde fvagare Kina mera värkfam, torde denna ockfå kunna nyttjas. 56. Med Acid. Salis dephlogiftic. åndrades ej får- gen: den feck dåraf Kina-lukt och mera ren fmak. Den reagerade ock fedan mera för Lim-folution. H 3 Ann. oa pg 112 1800, Äpr. Maj. Jun. Anm. 1. Do& Forpvyce har uti Rötfebrar funnit vanlig Kina få mera flyrka genom oxi- generad kokfalt-fyra, fom ofvanför år fagdt. Detta förfök bevifar ock huru fom kraften dår- igenom utvecklas, och med famma, huru fom Oxigene bidrager at förmera fpånkraften. Anm. 2. Spir. Salis dulc. Ph. Dan. har ock den egenfkapen at öka vårkningskraften efter mina förfök : och år detta troligen det beqvåm- ligafte fåttet at anvånda in praxi medica. Om den infunderas på rödt Portvin, få vinnes ock detfamma, Cinchona Cariboea. InfubGon i kalt vatten får caftaniebrun fårg: fmakar för föt, men fedan befk och något flråf. Den reagerar nog för fri fyra; men målt af alla för fvart-åmnet; ty den blir med jårn- faltet fvart fom bleck. Vatten utdrager nåftan all defs kraft, få at pulvret efteråt blir finak- löft: och 18 gran uplöfas af et qvintin. Den år fålunda den måft lösliga af alla. Med Lim- folution vifar den ingen fpånkraft. Anm. 1. Ehuru denna reagerar flarkaft af alla kånda Kina-flag för fvart-åmnet, år den likvål icke kånd för lika flark adflringerande egenfkap; hvaraf åter et bevis kan tagas, at det fvårtande åmnet uti Vegetabilier år fkildt ifrån krympnings-åmnet. Anm. 2. Uti det torrkade pulvret fyntes en myckenhet glimrande gniftor, likfom de fynas i fjelf= 1800, Åpr. Maj. Jun. 113 1 fjelfva barken, då man håller den för folen, kvilka icke kunna uplöfas af något mig be- kant menflruum; ty hvarken Lixiv. Saponac. eller Spir. Nitri fumans vårka dårpå. Deffa åro ock et fåkert kånnemårke på. den råtta Caribeifka barken. 58» Med varmt vatten infunderad, vifar den ingen reaction för fpånkraften. 59. Acid. Salis dephlog. åndrar ej fårgen: den får dåraf föga Kina-lukt men vål mera befk fmak. Dymedelft får den ock någon fpånkraft, 60, Med rödt Portvin i varm Infufion utvecklas mycken fpånkraft, då Lim-folution fåtter myc- ket bottenfålle, fom blir nog hårdt. 61. Cinchona Anguftifolia. Kall Infufion i vatten blir mörkaft af alla föregående, och fmaken blir mera föt ån befk, Den reagerar ock litet mer för fri fyra, ån den förra. Med jårnefaltet blef den mycket fvartbrun. Kalkvattnet mörknade den något; men Lim-folution gorde ingen åndring dårpå. Hår uplöftes inimot 18 gran. Anm. Denna kommer nårmatt i kraft och flågtikap med. den föregående. OR Med kolkd vatten infunderad blef den annu mörkare, fmaken fötare och mera betk H 4 efter TA 1800, Äpr. Maj. JU. efteråt. . Mera fvårta upkom ock med jårn- falt. Åndrades ej af Lim-folution. Den för- lorade lig ock innom et dygn. 63. Med Acid. Sal. dephl. feck den en fvag Ko lukt; men föga befka. Grumlades ock fedan litet af Lim-folution. 64. Spir. Ath. Vitriol utdrager i intet af fpån- kraften. 65. Med rödt Portvin infunderad kallt, fålles Lim- folution något; men mera efter varm Infafion. | 66. Cinckona Corymbifera. Infufion med kalt firömvatten fraggas myc- ket under omfqvalpning. Den får Hufare fårg ån både Floribunda och Anguftifolia. Med Tacmus-papper reagerar den icke för fri fyra. Kalkvatten grumlar den icke, utan ökar bloit fårgen til en del. Jårnfaltet gör den lika fvart- brun fom den föregående; men med Lim- folu- tion hvarken den grumlas eller ger någon fållning. Vatten uplöfer dåraf 15 gran på en drachma. 67. Då den fåttes på varmt ftålle infunderad i Rhenfkt vin, IS den något för Lim- folution ; men fåtter intet bottenfålle. Det famma hånder. ock .med den föregående. (Roytb af denna Afhandl: kommer i nåfla och följ. Qvart.) [AN - 1800, Äpr. Maj. Jun. Kör 4 Afhandling om Orchidernes Slågter och deras Syftematifka indelning , : af O. SWARTZ. 0 rchiderne hafva ånda fedan Rob. MORISONS tid blifvit anfedde fåfom hörande til en egen | naturlig "famille, lått kånnbare af fine odelte | blad, ej fållan med nåt-like ådror förfedde, | af fin ofvanföre frucktåmnet fittande merendels ferbladiga blomma, på hvilken et af bladen oftaft åger en olika bildning mot de öfrige; af fin enrummiga fruckt, fom mogen, imellan fogningarne af fine tre valvule, utflåpper de fofftlika fröna; och ändtligen af en egen från » lokt, fom antingen rötterne eller blommornes inre delar föridas men om urfkiljandet och be- | fåmmandet af de flerfaldige flågterne fins imellan, hafva Författarne af Botanifke Syftemer varit | ganfka fkiljacktige. "TOURNEFORT gjorde förfta förföket. Det | var icke af blommans egentliga figur eller des | anatomie, utan af den yttre fkapnaden af våx- terne, fom han fökte at åtfkilja fin Nidus avis, | dre Ophrys, Orchis, Helleborine och Calceolus från hvarannan. RAJ, Rivin och BOERHAAVE fölgde åtven - famma method. "CC. KnavTt och Kr AMER fökte charaétererne, ehuru med finga framgång, af blommans fporre och andra yttre delar, åtven fom til en del af roten. WEDELIUS gaf Orchiderne fex bloms< H 5 blad, 1 116 1800, Äpr. Maj. Jun. blad, tre af hvilka han kallade Calyx, och - indelte fine flågter efter låppens förhållande. - C.G.LuDp wiG åtfkilde på lika fått fom HALLER i börian, egentligen efter rotens fkapnad, hvil- ket MicHELI ockfå iackttog vid beflåmman- det af någre fine flågter af famma naturliga ordning. LInNEvS, mån at finna båttre kånnemårken ån dem andre före honom lämnat, förfökte mer ån en gång at göra det. Den tjugonde Claffen af fit Syftem, hvilken han kallade / Gynandria, hade han beftåmt ifrån de öfrige, medelft Hannarnes fåte på fjelfva flylus, eller på et denfamma likt, utdragit receptaculum, - »bårande piftillerne tillika med ftamina. Alla fågter af den förfta ordningen, hvartil hans Orchider borde höra, fkulle åga två Hannar. Deffe flågters fkiljemårken fins imellan, togos - derpå af blommans yttre delar, dels af den få kallade Honingshus-låppen, (Labium neåarii) (hvilken han ock ibland benåmde Ne&arium), dels af Sporren, i håndelfe blomman ågde en fådan. Uti Genera plantarum förekomma deffe - chara&erer för förfla gången. I en fednare up- > laga tillades ånnu ytterligare fkiljeteckn, och i den 5:te derefter följande, åndrades få vål 7 en del af chara&ererne, fom någre af de förut "antagne flågter indrogos, och deras arter blefvo til de öfrige flågterne hånförde.. Det var åf- ven nu fom han upgaf et hufvudkånnemårke - för alla Orchiderne, neml. Filamenta femper duo brevis= 1800, Apr, Maj. Fun. 117 E brevisfimas flylus vix diftinus ; Anthere bine nude, | | tunica carentes , cellutis te&ta gu deorfum aperwuntur, &C. Sednare tiders OT hafva dock feder- - Under deffe des nbyten del förbåttrin- gar, hade HALLER genom trågna forfkningar . och underfökningar af mer än 50 våxande arter af Orchider på hans hemort, blifvit i flånd fatt «at kunna vifa, en i hans tanka, fåkrare Öfverens- -fRåmmelfe de fårfkilde fågterne imellan. Utaf Labelli och Calcaris förånderlighet fökte han, kanfke ej utan fkål, at bevifa ofåkerheten af det Linneifka indelningsfättet af Orchiderne, | och grundade fitt egit på de til befrödningen egentligen hörande delar, eller på det fom han kallade Machina flaminifera, in gua fovea . ungvinofa eft, que ad ovaria videtur ducere. a) | Hans method blef dock ej få allmånt antagen fom den Linneifka. CRANTzZ har dock ytter- ligare velat gifva den flyrka, och SCcOPOLI up- fRålde i fin Flora de Crainfka Orehiderne, åfven "fom ALLIONI de Piemontefifke på lika fått. | Emedlertid hade ockfå ADANSON upgifvit en honom egen indelning, fom innefattade fju (af de Linneifke 8 flågterne. Men grundad på få ofåkra mårken fom t. e. Petala convoluta, pendentia m. m, förtjente den vål icke at an- föras, om ej för författarens förft yppade för- modan, at Orchiderne åga blott en enda anihera | bilocularis, hvarom Jag fnart får nåmna mera, Andre, a) At, Helv. t. 4. p. 91. 118 1800, Apr. Maj. fun. Andre, fåfom GrLEebiTtsca m. f., ehuru För- fattare af Syftemer olika det Linne ifka, behöllo dock de våfendtlige mårken fom LIinnzus hade tillagt fine flågter af oftanåmde naturliga ordning. Jussiev har vål i fine förtråfflige Genera plantarum fecundum Ord. Nat. dispofita, vid an- förande af Orchiderne ibland Monocotyledones å Stam. epigynis, beflåmt denna ordning på et — mot förra grunder olika fått, men vid upe” råknandet af Genera, antagit merendels famma fkiljemårken fom Linnzvs, neml. Cornu och ' Labellum, eller fom han kallar det Lacinia in=. ferior Calycis. THUNBERG fom med mycken ifver gran« RR q fkat de många, fnart fagt mera ån de Europeifke - befynnerlige arter från Goda Hopps Udden, - med hvilka han ökat antalet af fine mångfaldige - uptåckter, har uti des Afhandling i K. V. A. Handlingar år 1786 p. 254 jämte anmårknin- i gar öfver hela den naturliga famillen, åfven - upftållt fin indelning af de derunder hörande genera, hvilken ockfå liknar .den Linneifka fåfom dels af Cornu ne&tari, dels af Labellum : eller Corolle egenfkap tagen. GERTNER och NECKER böra icke heller förbigås. Fruckterne åro 1 den förres maka- löfa Verck vål egentliga föremålet, men fom han vid hvarje antagit flågte åfven upgifver 7 den generifke chara&eren, få fynes han vid”? Epidendrum och Serapias (de ende genera ibland Orz= H 1800, Apr. Maj. Jun, 119. Orchideze, af hvilka någre arter blifvit af hos nom fåfom granfkade anförde) hafva håmtat hufvud-kånnetecknen ej mindre af blommans inre delar ån af fruckten. Håruti liknar han HaLLEr, ehuru de i anfeende til de nåmde 'delarne fynas om dem åga olika begrepp. Den fednare, eller den alt föråndrande För- fattaren af Phytozoologia Philofophica, har der= emot upftållt fine få kallade Species naturales Synarmophyte b), få vål efter Låppens och Spor- rens olikhet (tillhopa kallade med en fårdeles term; Produttum) famt fröhufets fkapnad, fom efter blomningsfåttet och rotens förhållande. oc Af det nu anförda fynes fåledes, at man allmånnaft haft affeende på de yttre delarne af. blomman. - Jag tror ockfå, at kånnemårken af de delar fom falla låttaft i ögonen böra 'anvåndas, då de åro fåkra. Men fom deffe yttre mårken hos Orchiderne, ej altid förena de naturlige arterne, torde blifva nödigt at öka andre, fom med förre vifshet utvifa des ras. Öfverensfåmmelfe; famt om möjeligt, para deffe med de förfinåmde. | Det är för detta: åndamål fom jag före- tagit mig at framlågga et Utkaft til en ny Syftematifk indelning af hela ordo Orchidearum. Jag har trodt mig böra få mycket fnarare "våga det, fom jag haft en icke allmån förmån, at betrackta et flort antal af deffe fålfama våx- ter i et på dem ganfka bördigt Climat, Veft- | indien; b) Elem, bot. t. 3. p. 125. io 1800, Åpt. Maj. Sun indien; famt gynhäd af mine Vånner, Herrarné TRUNBERG,SPARRMAÅN och A. AFZELIUS, fått Ön[kadt tilfålle at noga gratilka det icke obe- tydliga antal af Africanfke Orchider De från denna verldsdel hemfört; Jag må ock icke förtiga tilgången, at underföka flörre delen af dem fom för Europeifke anfes: Med et ord; efter at häfva med grannlagenhet befedt mer ån Tvåhundrade fårfkilte arter, håller jag mig vara Vetenfkapens Idkare redo fkyldig för nunna forfkningar.. T följe ar deffe, [kola flågternes gamla chäs råfterer ofta finnas åndrade; och i fynnerhet arter, ändre flågter förut bifogade, på mycket olika fållen infätte, derifrån de, efter min tankä & böra fkiljas Män fkällie, kan hånda; förebrå mig, at hafva öfver höfvan ökat Någs ternes antal; då t: e HALLER och CRÄNTZ; ej utanri fkål, minfkäf åfven det föm Linnzvs antagit, men då de arter jag lårt kånna; öfvers fliga fyrd gånger den mångd fom deffe Natur= forfkare ågt, lårer jäg icke aldeles faknä deras bifall, hvilka veta; at, ehuru man ej bör föndrå de flisters ärter fom /fynas vara natörligt förs enåde, det dock ofta blifver nödigt i et aärti- TOR Syflem; når goda fkiljemårken kunna tfakas, på det at låttheten at igenkänna må bears och förvirring förekölninis, -Å fer ögonfkenligare blir detta då vi årfarå huru mängden fördubblas under fortfärande ups tåckter: Författarne af den nya Flora Peru- viand 1800, Äpr. Maj. sfun. it viana & Chilenfis kalla trackterne af Arndes- bergen i Södra Amefica för Orchidernes få- dernesland, och påftå at mer ån tufende olika arter af dem fkola finnas blott innom en liten flråcka af deffe negder. ct) Innan jag nu föreflår mine åndringar af Någternes kånnemårken, år nådigt at något nåmna om det befrådningsfått fom hos deffe våxter föregår, fämt om de på ferå fått bil- dade delar, hvilka hårtil tjena. Såfom en Örchidernes blominors tilhörigs het förekommer under hvarje blommas fruckt- ämne et förre eller mindre vidfittande blad, vanligen af tunnare fammanfåttning ån de öfrige på örtflåndet. LINN&Zvs kallade deffa Spathe; åfven föm han benåmde hela blomaxet Spadix. Jåmnförde med andre våxter, åro deffe -bladen . i fjelfva vårket ej annat ån bra&ee, hvilket namn Linnezvs fjelf vid befkrifningen af flere Orchider tillågger dem. Blommans fkapnad år irregulier. och mångs faldig, men åger detta oacktadt, hos alla Orchider et egit Öfverernsflåmmande utfeende. d) Der år et ofvanföre frucktåmnet fittande Blomfoder; - C(Calyx) vanligen kalladt Blomkrona , beftående af flere blad. Två, tre eller fem af deffe fitta likfom utom, och tvånne finnas beftårndigt fåftade innom de ec) Syft. veg. fl. peruv. & chil. t. 1. p. 2495 d) Detta har gifvit anledning til en ny term: los orchideus, Orxckislik. 122 1800, Apr. Maj. Jun. de yttre, med hvilka de på fidorne alternera; På näågre få åro de yttre bladen nedantil för- enade, de inre deremot åro aldeles frånfkilde; CStelis, Lepantes.) Hos andre fammanhånga både de yttre och inre vid bafén (Satyrium THh.); åfven fom Blomfodret åger en vårkelig Pip på Orchis burmanniana 1. I deffe fednare håndelfer kunde Blomfodret med fkål kallas femdelt , mer detta år et fålfamare förhållande; än fom den vanligaft vifär fig, fembladig. Ån år blomman aldeles öpen, ån tilfluten och likfom gapande (ringens) eller hvalflik (fornicatus), då det bak- om fuftets rygg fittande blädet af Blomfodret; merendels bredare, a antingen enfamt, eller tils fammans med de tvånne inre på fidorne, til: fkapa en hjelhm eller et hvalf, under hvilket fört plantningsdelarne befinna fig. Deffe blad åro "vanligen fårgade, i fynnerhet de inre, hvarföre man, utan tvifvel oricktigt; tillagt Orehiderne en fembladig Blomkrona. Andra hafva, likfom fördom WEDELIUS, gifvit dem en Calyx triphyllus och en Corolla tripetala, då de fäågo at de yttre bladen, vanligen förre; oftaft tjockare och utanpå något mindre fårgade; åfvenfom efter blommans ' befrödning långre beftående; omfattade des tvånne inre; hvilka tillika med et tredje, eller det få kallade Honingshufet eller de; Läpp; åto fpådare; tunnare, och hos viffe Någter helt olika til fkapnaden; mera lyfande och olika fårgade. Men denna chara&er, långt ifrån at tilhöra aHa; fyntes blott kunna låmpas på 1800, Åpr. Maj. fun. 123 på några. Merendels finner man de blad, hvaraf blommorne i fynnerhet utgöras, vara Cuaticula — germinis continua f. adnata, hvilket år et Bloms foders ovilkorliga fkiljemårke från Blomkrorian. De tvånne inre fidobladen hafva vål ej fållan en nårmare förening med Blommans födelfe- delar, men åro på yttre iidan med de yttre bladen til en del eller aldeles faftvåxte. De kunna fåledes icke för åckta blomblad anfes, om icke hos någre få, på hvilka de, åfven fom Labellum, endaft hafva gemenfkap med Stylus, ja åro på des kropp fittande (Difa melaleuca); men detta billigar vål icke genaft beftåmmandet af et nytt fågte. > Deffe anförde förånderligheter göra åfven den fore Franfke Örtkånnarens gifne hufvud- character på Orchidee: Calyx 6-partitus, laciniis 5 fuperioribus, 6:ta inferiori majori & disfimili, icke antagelig; ty bladens antal på Blomfodret år ombyteligt, åfven fom Situs, hos fårfkilte fågter, och det få kallade fjette anfer jag få- fom Blomkronan i deffe på få egit fått bildade blommor. Mine fkål får jag ftraxt nedanföre anföra. Jag anfer imedlertid detta förhållande” hos Orchiderne fåfom et undantag ibland Mo- aocotyledones, hvilka eljeft fakna Bibulrosa Det nederft, imellan och innanföre de både. yttre bladen af Blomfodret befintelige tredje inre bladet, fåftadt midt emot det öfverfta yttre vid någon del af Styli kropp, antingen des nedre eller des öfre ånda, har blifvit, fom K. P.A. Handl, II, Qu, I förut 124 1800, Åpr. Maj. Jun. förut fades, kalladt ån fjelfva Honingshufet; ån des nedra Låpp Clabium inferius ne&arii), eller anfedt fåfom en til Blomkronan egente- ligen hörande del. e) Jag har ockfå fallit på lika tanka, fedan jag funnit denfamma på Or- chidernes blommor åga lika vidfåftning mot de andre bladen, famt likt en Blomkrona flå i nårmare förbindelfe med blommans födelfe- delar, och icke kunna anfes för en fortfåttning af frucktåmnets hud, at icke nåmna den ut- mårkta olikhet fom den vanligen åger både 1 fkapnad och fammanfåttning. Det gifves vål flågter hos hvilka den liknar aldeles Blom- fodrets blad (Thelymitra), åfven andre, hvars Blomfodersflikar åro med den vid bafen för- enade, och fåledes likfom beftyrka JussiEUS påftående af des ofkiljacktighet ifrån Blom- fodret; men man urtkiljer dock deras fårfkildte vidfåftning vid bafen. f) Och når åndteligen fådane flågter förekomma, hos hvilka detta blomblad finnes fittande på öfre delen af fjelfva Stylus, utan någon den minfta gemenfkap med frucktåmnet eller "Blomfodret (Pterygodium, Corycium), få år åtfkillnaden ånnu bevisligare. Jag e) Borkhaufen Bot. Wörterb. 1. 100. 2. 70. f) På fomlige Epipattides t. e. Nidus avis; fynes detta blomblad, ehuru enfamt fåftadt vid Stylus, med: fin undre yta förenas med frucktåmnets hud. Så hånder ock med bakre delen af fporren på flere Orchides. Men detta år icke en 'almån ' xegel. 1800, Apr. Maj. Fun. 125 Jag kånner icke mera ån et enda flågte, hos hvilket denna annars få almånna del faknas, men briften fynes årfåttas genom tvånne fmå blom- blad fåftade vid födelfedelarnes fidor (Lepantes). Föranlåten af detta Blomblads låge, har jag tillåtit mig at kalla det Blommans läpp (Labellum), hvilket namn likheten ock tyckes råttvifa. Detta, någon gång likformigt med Blomfodrets blad;,' finnes merendels på många fått annorlunda bil- dadt, flerdelt, infkurit, franfat, upblåft, målat, och utgör icke fållan deffa blommors pragt. Vid des bafis, nåra des vidfåftning, eller ganfka fållan vid öÖfre åndan (Aéärides), år det ibland förfedt med något, fom egenteligen kunde för- tjena namn af Honingshus, fkapadt fom en långre eller kortare, hvafs eller trubbig fporre, pung, grop eller dylikt utfkott, g) undertiden aldeles tomt, ibland med någon faft ifyllt. Hos andre flågter felas det helt och hållit, ehuru låppen vål finnes. COphrys &c.) Det år fåledes hvarken ricktigt eller rimligt, at göra Låppen til en del af et Honingshus fom man har trott nådvåndigt bör tilhöra Orchi- derne, eller at hålla Låppen för fjelfva Honings= hufet form ibland fkedt. Detta bevifes ån ty- deligare deraf, at man finner fådana fporre=- eller pung-lika förlångningar, ja åfven dubbla, bakpå det öfre hvålfda bladet af Blomfodret, hvilket fitter midt emot låppen, och hvilken Lage Ny vderat Detta må med en gemenfam terra kallas Calcar, i flålle för Cormti, 126 1800, Apr. Maj. Fun. deraf hos fomlige arter öfverfkygges (Difa, Satyrium ”Th.). Ibland åter, då deffe utfkott faknas både på Hjelmen och Låppen, tråffas fjelfva fidobladen af Blomfodret fåckformige eller concava. C(Corycium, Pterygodium, Disperis). At likvål honingsvåtfka på flere af Orchider- ne vid Låppens nedre del afföndras, kan icke emotfågas. > Så mycken likhet nu tråffas imellan deffe yttre delar och blommor af andre naturlige ordningar, få vida ftor åtfkilnad uptåckes uti de til befrådningen egenteligen hörande, ty könen åro på et egit och fållfamt fått förenade. — Frucktåmnet (germen, ovarium) år, fom för- ut fades, altid fittande under Blomkronan, rundt eller aflångt, kantigt, merendels något vridit (hvarigenom blommans ftållning år ofta olika före och efter fin utveckling), almånnaft falllittande Cfeffile), ehuru någon gång med blomftjelk förfedt (Arethufa gentianoides), och ofta, fårdeles före befrödningen få fmalt, at det fnarare liknar en pedunculus. Ifrån des öfre ånda, upfliger inom fjelfva Blomkronan, efter fom det hos olika flågter och arter be- finnes, en långre eller kortare, köttig, tjock, trind, fpetfad eller trubbig, framtil urholkad, rak eller krokig inbögd Stylus vid hvars fidor eller öfverfte ånda Hannens delar åro fåftade utan Strängar (F ilamenta). Deffa Hannens delar åro Sådesmafforne och den betåckning fom gömmer dem. LINNZvs fom 1800, Äpr. Maj. Fun. ET fom fåg at Liåppen eller hans Låbium inferius Nedarii, var, hos de arter hvilka han under- fökte, med Stylus på inre fidan hopvuxit eller förenat, och tillika med denfamma anfågs för fjelfva ne&tarium, kallade den vid öfre åndan af Aylus fittande faftvåxte eller rörliga lilla delen Labium fuperius, hvars tvånne Öpningar : eller rum , måft fynliga framtil på Orchis« flågtet, befkrefvos af honom fåfom en dupli=" catura bilocularis bildad af famma Öfverlåpp, för at betåcka de dåruti liggande Pollen-maflor, hvilka han gaf namn af Anthere. ; » Men lika få Litet fom det bör heta et Labium fuperius nebtarii, lika få litet kan det benåmnas et Labium fuperius af Blomkronans. Cypripedium bulbofum Linn. år den enda af alla Orchider jag. hittils kånner, fom vårkeligen åger en fådan öfre låpp, fåftad vid bafen af Stylus å andra fidan mot Blomfodrets öfre blad. Man må endaft betrackta den förRnåmde inbillade öfverlåppens byggnad, vidfåftning, egenfkap at mer eller mindre affalla hos får- fkildte flågter, fårdeles de Indifke och Capfke, för at finna des åndamål; huru den likfom aldeles faknas på t. e. Corycii flågte, dår Anthera 1 form af en faccus didymus fitter under fjelfva Labellum, och vid Styli fidor nåftan fom på Cypripedium Calceolus, hvilken deremot åger tvånne ganfka åtfkilde 2-rummige Anthere; och månne deffe utgöra någon Öfverlåpp på det Någtet, eller de kunna nekas at vara des Anthere? I 3 Eller 128 1800, Apr. Maj. sjun. Eller på Lepantes, hvars blomma icke ens har Labellum, kan vål intet det, knapt med blotta Ögonen fynliga och genaft bortfallande hinn- lika iocket fom Öfvertåcker Pollen, åndå vara en Öfverlåpp, når tvånne tydelige blomblad vid fliftets fidor uptåckas. Denna få kallade Öfverlåpp, år fåledes icke Blomkronans utan råttare Hannens tilhörighet. Den år at anfe fom des egenteliga och enda Anthera, befintelig hos alla de after fom jag nedanföre får anföra, Cypripedi fågte enfamt undantagit, hvilket har tvånne, då deremot alla de öfrige flägterne åros mig vetterligen, endaft monandre. ÅDANSON var den förfie fom hy- fle denna mening; JUSSIEU, SCHREBER och SALISBURY hafva beftyrkt denfamma. Utom det oftanåmde, hafva fomlige kallat denna Änthera, ån fungus, ån glans, cucullus, fqvama, operculum och andre dylike obeftåm- de nämn. Man finner den mycket olika hos Orchiderne, få vål til form fom vidfåftning. Hos Orchis och Ophrys t. e. år den nåftan upråttftående, faftvåxt vid Styli öfra del, dock år des förening fynbar, baktil köttig, delad likfom i tvånne aflånga rum, hvilka hvardera åro på fråmre fidan med hinnaktige valvule tåckte, fom omfider långsefter öÖpnas och fram- fåppa hvarje fin Pollen-maffa. 4) Lika få för- häller k) Vid Bafin framtil under Anthera ofvanföre Stigma framfkjuter en trubbig fpets, fom Crantz kallat Clitoris, Sprengel Klappchen, Linneus AX oh 1800, Åpr. Maj. Jun. 129 håller det fig med Difa, men dennas Anthera' lutar bakåt, ofta horizontelt liggande, gömd uti Hjelmens horn. : På Satyrium (Thunb.) liknar den et ferotum mot åndan af den långa frylus. Corycium och Pterygodium åga en Alhckela didyma, hvars loculi åro likfom i tvånne An- there åtfkilde vid: flyli fidor, men förena fig sa med hvarandra. = oc Disperis har dåremot en enkel upråtftående rn men fom år framtil betåckt, och denne betåckning förfedd med et par öpningar, for- merade af: tvånne brufkacktige fidoflikar fom åro fkruflikt vridne. ; På Neottia, Cranichis och Diuris år den fåftad på ftyli bakre del, uprått och fpetfad, med tvånne rum, emellan hvilka och de motfvarande -concaviteterne på ftylus Pollen-mafforne finnas. Hos Fpipa&is fitter den fåftad endaft något baktil vid åndan af den förlångda ftylus. = Hos Cymbidium, Epidendrum och alla de flågter fom jag nedanföre tilågnat en Anthera opercularis mobilis, år ftylus merendels förlångd, och An- thera lik et kupigt, köttigt eller hinnacktigt lock, 16ft fåftadt fåfom med en ledgång vid den -mot ryggen vettande kanten, famt up- Ta | lyftes redde at det var Stigma. Så vål på flere arter af Orchis fom af Difa, fynes en liten annan fpets framflicka emellan Anthere rum ofvan- "före den nåmde trubbiga. Des åndamål år obekant. Haller kallade den Spinula. | 130 1800, Apr. Maj. fun. lyftes" och ofta affaller" få fnart pollen lofsnat utur des enda, tvånne elier fyra rum, hvilka öpna fig midt emot den vid ftyli ånda va-. rande hålighet. Således om en Anthera beflår i jr SR rum eller de hinnor fom innefluta Pollen, eller in- om hvilka den tildanas, få måfte den nu be- fkrefne för en fådan anfes, och för en enda hes alla kånda Orchider, utom hos Cypripedium. Pollen eller det befröande åmnet, fom uti: Orchidernes Anthere fynes likfom utgöra en. del för fig fjelf; vifar en undransvård olikhet både i fin fammanfåttning och fåttet at af Anthera gömas hos fårfkildte fågter. Hos flere, t. e€. Orchis, Opårys &c. liknar den tvånne klubb- formige mafflor, fom fpetfade nedåt fåftas hvar. och en medellt en fin genomfkinlig trådlik fot, förfedd med en liten klotrund körtel, upöfver Stigma vid fidorne af den ofvanföre utfkjutande trubbige fpetfen. Sjelfve mafforne fom til be- haglig tid döljas innom Anther&e rum, fynas fammanfatte af en oåndelig mångd aflånga, ned-- åt fmalare blåfor, fom med den hvaffare ån- dan fitta fjällvis emot hvarandra. De åro half- genomfkinlige, gulacktige, hvita eller gröna, och innehålla en vätfka, til: hvilken de ock, fynas nåftan uplåfas då de komma på Stigma; våtlkans feghet gör åfven at de likfom kedje- likt fammanhånga, då man föker åtfkilja dem. Mårkvårdig år ock den fpånflighet fom maffan ager, fårdeles på Orchis-arterne, at kunna ut- dragas 1800, Apr. Maj. Jan. 136 dragas til 3-4 gånger fin långd och famman- draga fig åter fom förut i). Hos någre flågter €formlige Epipa&is) tyckas mafforne vara om- klädde med en tunn hud, kanfke af rummens inre yta, hvilken de fedan förlora, eller blir qvarfittande, och kunna då delas långsefter i två eller flere delar, fom vid den fmalare åndan hophånga, famt genom den dår fittande, i början til utfeendet torra, men fedan faftiga körteln lått fåfta fig tilfammans eller ockfå på andre blommans delar, fedan mafforne af fig fjelfve eller genom någon utvårtes retelfe, fpån- fligt uttrångt utur fine rum på Anthera. Detta år hvad NAumBurRG och ScHKuHR kallat Hannarnes utvandring eller månnernes otrohet mot huftrurne hos Orchiderne &). NAUMBURG fåger fig endaft fedt det på Orchis bifolia; jag har iackttagit det åfven på O. maculata, på den vackra 0. habenaria, åfven fom på någre arter af Epidendrum. . - Difa och Corycium hafva, åfven fom någre andre flågter, pollen-maffor, liknande dem på Orchiss men hos Thelymitra, Cranichis, Neottia, Diuris, Arethufa, &c. fkilja de fig icke få lått ifrån Anthera, och likna mera frömjdlet hos våxter i almånhet. Synglafet uptåker dock at det beftår af oråknelige fmå genomfkinlige kulor. Hos Epidendrum och des famflågtingar förenas deremot mafforne ganfka tått i enformige, run- I 5 de; i) Schtukr Handb. t. 271. | k) Ufleri neve Annal. St. 3. Schkur Handb. St, 27. 132 = rS00, Apr. Maj. fun. de, något plattade och med en fin hud betåckte kroppar, hvilka åro delbara, men alla delarne likvål på en gemenfam fot förenade. Således finna vi på Limodorum Tankerwillie åtta fådane, på Airides flos arris fyra "eller tvånne par på en fot, Lepanthes cochlearifolia ra en enda in- öm fin: Anthéra, Oocf£ vi Då de icke i fit fårfka sol underfökas, fkulle man lått, i anfeende til de fiftnåmde flågterne, bifalla GERTNERS mening; icke der- uti at med honom hålla hvarje fårfkildt pollen- maffa för en anthera, men at anfe dem för folide. Efter hans tanka fkulle de (hans anther&e hos Orchiderne) vara ex uniformi fubflantia fubcornea l. carnofa formate. Men de åro det icke, utan vårkeligen af et grynigt (gfranulofum) våfende, hvilket genom bitråde af hett vatn och fyn- glafet lått utrönes. Deffe maffor fåfom löfe liggande i ne egne rum med egenfkap at fkiljas dårifrån, at kunna uplöfas, bevifa at de vifferligen icke böra an- . fes för fjelfva Anthere, fom man. almånt hit- tils velat, utan för hvad de vårkeligen åro, Genitura, det befröande eller mot Pollen fva- rande ämnet. I anfeende til fkapnaden och den våtika de innehålla, finner man någon öfverens- flåmmelfe med A/fclepiadee, hvars blommors inre delar förråda en lika ovanlig fammanfåttning. Stylus upkommer, (fom förut år fagt) ofvan- före Germen innom Blomkronan, och åro Han- nens delar dårvid fåftade, eller fammanvuxne. Den 1800, Åpr. Maj. Fun. 133 Den år fåledes at anfe fom en för bågge könen gemenfam kropp, och kunde derföre, få för des fålfamma tjocklek och fkapnad, fom för olikheten och platfen af Stigma i ftållet för Stylus, tilågnas något fårfkildt namn /). — Stigma, Honans likafå vigtiga del fom Germen, har varit föga beftåmt hos Orchiderne. Hvad Linnaus derföre anfåg, lårer i de flåfte fallen, vågar jag fåga, vara mifstag. Han höll den på Orchis, nedanföre Anthere rum ofvanför det vårkeliga Stigmg, utfkjutande trubbiga fpetfen för denna del: Som den faknades hos andra Någter, tillade han t. e. fin Ophrys, et Stigma obfoletum, O. f. v. "KÖLREUTER gjorde fig et helt annat begrepp hårom, då han trodde at hela inre ytan af de rummen hos Orchis, hvar- 'uti Sådesmaffan befinner fig, var Stigma fom infög Hannfåden, och genom fina vågar förde den til Åggftocken, men denna mening år lika litet anvåndbar fom LINNZI. SPRENGEL m) och ScHKUHR hafva otvifvelacktigt. tråffat det råtta 2). Man kan tydeligen fe det på Orchis | nedan- J) Botanici fynas åfven hafva velat det, i anled- ning af de många namn de tillagt denna del; fåfom Tuba; Scapus ftamineus, fpermaticus, tube; machina ftaminea, fru&ificationis, prolifera, femi- nalis, fecundans; Columna ftaminum, flaminis fera, genitalium, foeecundans; machinula &c. m) Entdeckte Geheimnifs der Natur p. 402. n) Haller och Crantz utmårka det åfven vid någre af dem befkrefne fpecies, under namn af peltus ungventarium eller fovea ungviuofa. me 1800, Åpr. Maj. Jun. nedanföre anthera bakom Öpningen til fporresg, | fåfom en hjertformig uphögning, åfvenfå på Oplhirys , faftån fporren dår faknas. Difa åger det rundt och kullrigt vid bafen af Labellum. Fpipabis vid åndan af Stylus framom anthera. Satyrium Th. åfvanföre och Corycium bakom den. Neottia och Diuris på Styli fråmre fida mot Labellum. Arethufa, Epidendrum &c. lika- ledes, men framom -anthera, tör hånda åfven under denfamma. I fynnerhet har Cypripedium det tydeligafte af alla vid åndan af Stylus, in- böjdt, urgröpt och nåftan fnytlikt (probofceideum). Den våtfka fom fligma utfipprar, gör detta fkinande och lått fynbart. n) Pollens fmå delar, blåfor eller kulor, fåfta fig hårpå hoptals. Jag har fedt dem på flere arters fligmata af Dife fågtet, och likafå, ymnigt, djupt ned i den ovanliga pip fom Blomfodret åger på Orchis burmanniana 1... (CO. petinata Th. Cap.), hvilken dår har fitt fligma nåra fruckt-åmnets öfre åndå. På det klibbiga fligma uplöfas de. Af detta torde hårleda fig den fålfamt fråna lukt; fom åfven de vålluktande Orchidernes frörednings- delar fprida då de vidröras. Ånnu &fter flere år, har jag trott mig kånna den hos blommor, fom blifvit i varmt vatn utvecklade. Sjelfva befrödningsfåttet kan intet anfes mindre befynnerligt ån de delar fom förråtta det. SCHKUHR och SPRENGEL hafva redan nåmt något derom hos de arter, fom af dem blifvit underfökte. Hos Orchis och de flågter, hvars 1800, Apr. Maj. Jun. 2135 hvars Pollen-maffor åro med trådlik föt förs fedde, blifva de vid blommans öpnande' dragne utur fine rum, och medelft deras fpånftighet, eller, enligt SPRENGELS intygande, genom In- feckters tilbjelp, nedböjde och befordrade til fligma. På Epipattis , Neottia, Cranichis och andres på hvilka pollen år fotlöft, klibba maflornes' fpitfiga ånda vid den midt emot dem på fylus mårkbara körtel, och kunna dymedeltt föras på fitt flålle. Men på de flågter fom hafva en öfverft på flylus fittande och rörlig anthera fåfom Arethufa , Epidendrum, Cymbidium, &e. uplyftes. denna fom et lock bakåt, då pollen-maffornes fpitfar, fåftade vid den fråmre och framftående öfre delen af flylus, qvarblifva i den håligheten fom fynes under anthera, och flytta fig fåledes utan fvårighet på det når intil belågne fligma. På Cypripedium, dår delarne åro ånnu mera åt- fkilde, böjer fig det vidöpna Stigma ned emot Anthere, fom fitta inunder vid fidorne af ftylus. Hos de arter fom åga Blommornes delar' får- deles flora, t. e€. Limodorum Tuankervillie , kan man åfven tydeligen fe, då Stylus långsefter Öpnas, fina gångar löpande ifrån öfre åndan och Stigma ned til Germmen; och om et fådant, fom i vatn legat, fakta tryckes, fynes den in- fupna våtfkan vid Stigma genaft utfippra. Fruckten, fom GERTNER redan fullkomligt befkrifvit, år nåflan lika hos alla Orchider, forleken och formen blott undantagen. Den å år en KURemnig Capfula, med tre utftående kanter eller |) 136 1800, Apr. Maj. Sun. eller hörn, efter hvilka det på flutet öpnar fig Yr tre valvule fom vid åndarne fammanhånga. Fröna, hvilkas fåfen (receptacula) åro en up- högd luden eller hårig rand på inre fidan af hvarje valvula, befinnas oåndeligen många, fmå, kKlotrunda och omgifne af en hinnacktig, genom- fkinlig, hvit, ådrig, rörformig och vid ena ån- dan tilftuten arillus. Vamnille-Någtet åtfkiljer fig dock ifrån de öfrige genom et fröhus, fom ehuru Capfula, til f(kapnaden mera liknar en fkida Cfiliqua), och hyfer uti et faftigt våfende en otalig mångd fina, runda och med et glånfande bråckligt fkal betåckte frön utan hinna (arillus). Håraf år nu bevisligt och otvifvelacktigt, at Fröredningsdelarne mårkeligen variera hos fårfkildte flågter af Orchiderne, Men den lik- formighet fom defle delar åga hos fådane ar- ter, hvilka tyckas vara nårmare beflågtade, har gifvit mig famma anledning fom HALLER, at hos deffe mindre granfkade föremål föka Hufvud-kånnemårkena flågterne imellan. Jag anfer fåledes Anthera vara af alla, få vål yttre fom inre Blommans tilhörigheter den tilförlite- ligafte. Des flållning och vidfåftning på Stylus, har gifvit mig förfta fkiljetecknet, och blommans yttre delar de öfrige. Af bifogade Clave kan detta inhåmtas 0). Men o) Vid jämnförande af de tecknade Figurer fom ätfölja flågternes chara&erer, åfven fom Afhandl. öfver Epidendrum i A&. Nov, Upf. v. 6. blifva mine upgifter tydeligare. 1800, Apr. Maj. syun. 137 "> Men utom den hufvudfkilnad flågterne imel- lan fom Anther& vidfåftning på Stylus ger gran- fkaren, finnes ånnu en annan hufvudfakelig, fom icke bör förbigås, nemil. at Pollen-mafforne hos de förfte, hvars Anthera år med Stylus 1-en kropp fammanvåxt, åro med en lång tråd-' lik fot förfedde, famt at fjelfva mafforne famman- fåttas af fmå blåfelika gryn, hvilka fitta tått' tilhopa. Hos de med en bakpå Stylus fåftad” Anthera åro Pollen-maflorne utan fot och få fin= grynige at de likna mjöl. Och åndteligen hos' dem af fifta afdelningen, hvilkas Anthera lått bortfaller, åro mafforne i runda kulor förenade, ofta delbare, men få aldrig de förres mjöliga utfeende, hvilka, ånnu omogne, ibland likna: de fednare, mef fönderfalla fedan. Detta för- hållande fynes gifva en ytterligare ftyrka åt den föreflagne indelningen. Jårnte denna, har jag funnit nådigt om ej oundvikeligt, at utom framftållandet af hela den naturliga ordningens almånna kånnemår- ken, tillika upgifva hvarje flågtes, 1 min tanka, våfendtliga och naturliga charaéter. Ej mindre angelågit har varit, at anföra de til hvardera hörande arter, men hvilkas fpecifika beftåm- mande, ehuru vigtigt, jag har denne gång måft utelåmna, utom vid någre nye tilkomne och med dem nåra beflågtade, dår det icke bordt underlåtas. Uti den afhandling öfver det Limeifka genus Epidendrum, hvilken hedrades med et rum uti fjette delen af K:gl. Vet. Soc. Acter 138 1800, Äpr. Maj. sfun. A&er i Upfala, har jag redan byggt på de grunder, fom jag nu vidlöftigare anfört. De dår upflålde flågter utgöra de flåfte af den på Claven gifne tredje afdelning. De blifva hår på nytt uptagne och i fin ordning fom de föregående beftåmde. Emedan alla deffe flågter åro efter egne underfökningar upftålde, få har jag icke ibland dem velat anföra de åtfkillige nye fom i Pro- drom. Flor. Peruv. & Chilenf. förekomma, då. utom endaft någre få, de Öfrige åro mig blott efter figuren bekante. De hafva derföre icke blifvit på Claven inrymde. Gongora, Masdevallia och kan hånda Anguloa fynas vara från de af mig upgifne til flågtet fkiljacktige , ehuru alla hörande til tredje afdelningen. För de öfrige har jag hvar på fitt ftålle nedanföre föreflagit det låmpeligafte rummet. fal EEE VERA Ao ORCHIDEA. Antico f ner ue fubterminali, I fylo breviffi- mo connata; Calcare floris Nullo; < Calyce Anthera ere&a fylo sån J Calyce Mo- | ”lateri ejus | Hane gpoftico adfixa. gr perfiftente; 2 polline granu- lofo; Calyce Anthera operculari, 1 margini pofti- P FSE decidua; co apicis ftyli ; Ii 5 inferta, mobili, ipollnaigle bulari; L Diandrum ORCHIDEEZ. LT JAR MR TE 0 6 LR FS GT VO Ta FR frefupinato; galea unicalcarata . . » . e » «+ « Uringente; galea bicalcarata . . . « . ÖJ Vr ar 0 080 foliolis lateralibus exterior. horizontalibus calcaratis . . . fras lateral. exterior. horizontalibus concavis 4-phyllo, foliolis lateralibus ere&is, bafi ventricofis . [ora omnibus fubpatentibus . . foliolis omnibus conniventibus . . . fees lateralibus bafi antice produ&is . . refupinato; labello galeato . ES labello foliol. calyc. conformi 5 sc ole, 2:107-51-e)-e. BOCA pPeoeocooeo se 7-phyllo; foliolis 2 anter. elongatis labello fuppofitis ffobringente . | febpatente ng refupinato; labello adfcendente . . . . « Iabello concavo . . . . +. labellor plano >. «sc - Calyce patentel labello lamina faccata + dabello bafi calcarato . . ,” labello fubcucullato; capfula ecarinata «. eo 2 08 8 ör Aa fa, 0 es T & labello ere&o, inferne ftylo connexo . . . . . . « « « Orchis, » Difa. . Satyrium. » Pterygodiunm; . Disperis. -« Corycium. - Ophrys. . Serapias. » Neottia. . Cranichis. Thelymitra. - . Diuris. . Arethufa.: . Epipatis. Malaxis. Cymbidium: Oncidium. . Epidendrum. . » Vanilla. . Aärides. . Limodorum. - labello a foliol. calyc. anter. bafi produ&is inclufo Dendrobium. labello foliol. cal. conformi; exterioribus bafi coalitis Stelis. labello nullo +. CR Er 5 esk eler ale eye se JUCPANLTESS Cypripedium; (NS Sw ” . Iden 1800, Apr. Maj. fun. 139 Nytt Bevis för Theorien om tvännt er ke ämnen. | Af LArs EKMARK. Om orfaken til Ele&rifka phénomener bör til- fkrifvas öfverfkott och brift af et enda åmne, eller öfverflöd af tvånne fårfkilda, har hittils icke med fkålig vifshet, kunnat afgöras. De, fom efter FRANKLIN föka förfvara den förra hypothefen, ftödja fig på åtfkilliga förfök, fom ikola vifa, at Ele&ricum altid utftrömar från den Pofitiva fidan af en laddad flafka, til den Negativa. Men SYMMERS anhångare hafva, genom antagande af tvånne fårfkilda åmnen, förklarat alt på et mer likformigt fått, och til förfvar för fin hypothefe bevifat, at en ut- flrömning fker lika vål från Negativt, fom. från Pofitivt ele&ricerade fpetfar. Denna hypothefe 'tyckes ock vinna något flöd af de förfök, hvilkas mårkvårdiga utflag gifvit ADISORNAR at » våga nårvarande af handling. Jag företog mig at anftålla några förfök rörande Eleå&rifka flags gång öfver ytan af åtfkilliga dåliga ledare, Bland andra förfökte jag glas, beftrådt med metallifk filfpån, genom. hvilken flaget leddes; fom préfenterade en ganfka vacker löpeld i ziczac: filfpånen undan plöjdes och kaftades åt fidorne, få at glafet blef bart efter den våg faget tagit, och i denna vågs medlerfta rand Hytites på -glansytan fmå KV. A. Hasdl. II. Qo. K glån= "46 | 1800, Åpr. Maj. Jun: glånfande punkter -tått vid hvarandra, fom, då måflingsfilfpån nyttjades, voro hvite, och genom intet medel kunde frånfkiljas. Detta, jämte hvad fom i Svenfka öfverfåttningen af .CAvaALLOS afhandling om Ele&riciteten, Andra délen, p. 331, om Prof. LICHTENBERGS up- tåckt, finnes ”anfördt, gaf mig anledning at, vi ftållet för ledande, nyttja oledande pulver; och bland den mångd förfök jag dervid gjorde, fkola de vigtigafte hår anföras. 1) En på ena fidan belagd glasfkifvå pudrö des med fvafveiblomma på :den obelagda fidan: - en pofitivt laddad flafka af i qv. fots belågg- ning påfattes varfamt, få at pd ej rubbades: flafkans knäpp vidrördes med en ledare. Pudret på glastaflan fattes i rörelfe från faikan, och lade fig rundt omkring i form af flikar eller vågor med jemna kanter. Deffe voro flarkare, redigare och långre utfkjutande, ju ftarkare flafkan var laddad: 2) Samma förfök repeterades, med flafkan negativt laddad. Man kan, utan den dubla - Kle&rophorn, ladda fafkor negativt fålunda; Hafkan fåttes på Ele&rophorens låck: negativa niftån tages: låcket uplyftes, få fås från fla- ans knapp en Pofitiv gnifta. Orfaken år alt- för klar. Hårmed fortfares, tils fläfkan blir laddad: Af famma grund kunna ftora batterier | t om de ifoleras: infidah för- enas med jorden och utfidan pofitiveras. Åfven Nn fars pudret i rörelfe från flafkans yttre fida, 1800, Apr. Maj. JUR. aa fida; och lade fig i figurer, fom til vidd ock form voro ungefår dylika fom: ofvannåmndeé "vågor, men i ftållet för jemna kanter, vifadé fig nu utfkjutande grenar eller ftrålar. Dennå olikhet tyckes hårröra af famma orfak fom olikheten af det ljus, hvilket vifar fig, då olika Ele&ricum genom fpetfar utfirömar. 3) Glasfkifvan. tillagades fom förut, och fallöe påfattes med Pofitiv laddning: knappen af en ifolerad urladdare fattes tillika på glas- fkifvan, få långt från flafkan at afladdning ej kunde följa: den andra knappen fördes til flac fkans knapp. Pudret kring flafkan lade nig i vågor, och, kring urladdarens knapp, i ftrålar: mot hvarandra utfköto de ftarkaft; hunnöo dock ej til vidrörande, Figurerne hårvid undergingéö åtfkilliga mindre hufvudfakeliga' föråndringar i den mon flafkan var mer eller mindre laddad. Nyttjades en'ej ifolerad urladdare, inträffade : alt det famma; dock tycktes figurén kring urs- laddarens knapp vara något fvagare och körtare. Hade' urladdaren fpetfar i ftållet för knappar, få at urladdningen fkedde fm Nin gr, : BEPAG likavål vågor från flafkans utfida; | 4) Samma förfök repeterades ned -flafkan: ; negativt laddad, och fammå 'refultater funnos på motfatt vis. 5) Tredje förföket osmgjordeå, REN, ur laddarens knapp fattes nårmare, 2 & 3tang från flafkan, fi at afladdning kunde fke Ni hade vågorne från flafkan , och Nrälarne. från K 2 ur 142 1800, Apr. Maj. Sun. urladdaren utfkjutit hvarandra til mötes, ånda til vidrörande; och flaget hade formerat en våg, i ziczac, mellan flafkan och urladdaren, genom fvafvelblommans undanplöjande; fom, få långt den geck genom vågorne, var mycket fmalare ån genom ftrålarne, dår defs bredd var 17 a 2 finier. Midt i denna våg blef en mycket fma- fare blygrå glånfande rand, förmodeligen genom fvafvelblommans fmåltning, hvilken i mötes- punkten: mellan vågorne och ftrålarne var af- bruten, eller delad i många fina ftrek. Var afftåndet mellan flafkan och urladdarens knapp : nog mindre, ån det til afladdning kunnat vara, ”geck flaget i flere vågar, fom ftundom rått vac- kert delade fig i flere fmårre, alla vifande famma phénomener fom den enda flora. 6) Med negativt laddad flafka erfares alt detfamma, dock på motfatt vis. Det år nöd- --våndigt, at glasfkifvan, fom til deffe förfök "nyttjas, år, på undre fidan, belagd. Eljeft åftad- "kommas nåftan inga figurer, hvarken å den 'pofitivå eller negativa fidan; och urladdningen fker på föga långre affånd mellan flafkan och urladdarens: knapp, ån då glafet ej blifvit pu- dradt. Men den undanplöjde vågen och defs phénomener åro de famme. Ej eller kan man, på LICHTENBERGS vis, få några figurer på en obelagd harts- eller glas-fkifva, ehuru ftarkt den ock må ele&riferas. Orfaken år klar: den fidan fom fkall pudras, kan ej, på be- hörigt vis emottaga nagor Ele&ricum, om ej det 1800, Apr: Maj. Fun. 143 det af famma "flag på andra fidan varande Ele&ricum finner afledning. Mårkeligt år ock, at, til figurers frambringande fördras et ojemnt utdelande af Eleäricum; ty ehuru ftarkt en på. ena fidan belagd harts - eller glas-fkifva ele&riferas, blott det blir jemnt (hvilket kan fke genom gnidning eller med tilhjelp af en lös belåggning) faller dock icke pudret i några. figurer. Om en laddad flafka fåttes på en under- til belagd glas-fkifva, och en ledare föres til defs knapp, få at fkifvan fåledes- blir ele&riferad; och flafkan fedan utan at röra vid / yttre be- låggningen , bortlyftas, famt fkifvan pudras,: blifva figurerne aldeles icke få vidflråckte, fom om fkifvan pudras innan flafkan påfåttes: men. andas man i det famma derpå, fpritter pudret haftigt ut i dylika vågor eller Rrålar, fom då . fkifvan fört pudras, men: de blifva mindre redige och tydelige. Defla obfervationer' höra: vål. ej egenteligen til faken: men tyckas dock: vara anmårkningsvårdd » Af ofvan anförda förfök, Hvilkäs heäsker genom. fnart fagt otaliga repetitioner, blifvit fatt utom alt tvifvel, följer fåledes oemotfåge- ligen, at fyalktlblömimar fåttes i rörelfe få vål från den negativa fom från 'den pofitiva fidan: af en laddad flafka. Men denna rörelfe lårer vål "aldrig kunna förklaras på annat fått ån genom antagande af et årmnes utfirömande lika= . vål från den negativa fom från den: pofitiva : AE; gnat år högft' fannolike; om ej full-: | 2 NR => - koms.. 144 1800, Åpr. Maj. Jun. komligen afgjordt, at det finnes tvånne Ele&rifka åmnen, och at af dem intetdera år fedentairt, utan at bågge, få ofta en ele&rifk gnifta vifar fig, fara hvarandra til mötes. > Detta möte har jag funnit fke efter föl- jande lagar. 1) Om ledningen, hvarigenom flafkan afladdas, år oafbruten, ehuru dertil ock nyttjades den finafte metalltråd, fynas, på dem pudrade glas-fkifvan, inga figurer å uÅgondera fidan. 2) Om urladdande ledningen år på et flålle afbruten, fker mötet derimellan: midt imellan; om: bågge E å båda fidor tråffa lika motftånd, d. å., om ledningens åndar vid af- brottet, åro, på båda fidor lika trubbiga: el- jet nårmare den trubbigare, och om den ena år fpets men den andra plan, fker mötet in- vid planen. Alt det famma hånder, om, i flållet för fulkomligt afbrott, ledningen interpoleras: med en dålig ledare: t; e om filfpån. ftrödd. på glas får utgåra en del af ledningen. Mötet fker då. på denna fåmre ledningen. Men ej i en enda punkt: ty bågge åndarne deraf be- finnas omgifne den ena med vågor och den andre med ftrålar, men kring mötespunkten, ligger pudret orubbadt. För öfrigt, ju flarkare laddning öch ju flörre affånd, ju förre åro ock figurerne, fom, hvar på fin fida omgifva de nårmaft afbrottet belågne iedningens delar. 3) Om afbrotten åro flere och lika, dela bågge Ele&rica. dem fig jemnt imellan, få at, om afbrottens an- . tal utmårkes med en jemn numer, fker mötet på ledningens medlerfta del, och om jeg udda, 1800, Åpr. Maj. Fun. 14$ udda, i medlerfta afbrottet. 4) Om afbrotten åro flere och olika, tyckas bågge Ete&rica lik- vål dela dem få fig imellan, at fumman af.de motftånd fom fkola öfvervinnas, blifver 3å båda fidor lika... Denna omflåndighet kan gifva an- ledning til betydelige uplyfningar. . 5) Tredje och fjerde punkten gålla endaft då, når led-- ningens långd å ömfe fidor och imellan de möts fvarande afbrotten, år lika, I agttages ej detta, har jag anmårkt några inéqualiteter, fom tiden e) medgifvit at denna gång nårmare underföka. Det Negativa Ele&ricum befinnes fåledes 1 deffa förfök ej åga flörre tröghet ån det Pofitiva. Men hvad betyda då de bevis fom för FRANKLINfka Theorien åberopas? ; De kunna delas i två Claffer: den förftå ingnefattar fådana, fom tagas af det Ele&rifka ljufets phénomener, och deffe låra ej åga myc- ken vigt. De flåfta bero på ögats omdöme; och hvad år det underligt at den ene tyckt gniftan gå in och den andre ut vid famme ele&riferade condué&or, emedan de trott en- dera vara nödvåndigt; då vi nu vete, at intet- dera åger rum, utan at en gnifta går ut, få vål från den ele&riferade condu&orn, fom från den ditförde ledaren, få vida ingendera år fpets? Ty hvad i det föregående år bevift hånda vid flafkors urladdning, gåller i almånhet åfven vid fprakgniftor, emedan de aldrig Kunna paffera genom et medium, utan at flamma medium förut blifvit laddadt. Defsutom kan man ofta vid en fprakgnifta tydeligen fe, at den vid K 4 åndars« 146 1800, Apr. Maj. Fun. > åndarne af bågge ledarne år tjockare och midta på fmalare, ja flundom aldeles afbruten, hvilket redan KRAZENSTEIN Oobferverat. Den andra Clafflen af Franklinifernes bevis tages af ljus- lågans (CAV ALLOS Afhandl. Sv. öfv.2D.p. 148:) och en kork-kulas (ibidem p. 149) rörelfe, då et flag ledes genom dem: Jag har gjordt om deffa förfök, med all den noggranhet, fom varit i min förmåga: men för mig hafva de gifvit et helt annat utflag. Ty ljuslågan, flålld vid åndan af en ele&riferad condu&or har gifvit fig tilbaka, lika vål för det Negativa föm för det Pofitiva Ele&ricum: och då jag til 'en fla= fkas urladdning, antingen Pofitiv eiler Negativ, formerat ledning med et afbrott, famt flållt ljufet derimellan, har vål lågan blifvit fatt i någon dallring, men åt ingendera fidan har jag mårkt den böja fig, utan fnarare här den blifvit tryckt något neråt, få at den utvidgat fig på båda fidor, hvilket ej år underligt, då man betånker, at bågge Ele&rica i den punkten mötas, kommande hvar från fin fida om ljus- lågan. Har jag gjort ledningen med två af: brott, och fatt ljufet mellan det til en Pofitivt laddad flafkas infida nårmaft belågne, har: vål lågan följt det Pofitiva Ele&rici kofa, men den har åfven följt det Negativas, då flafkans in- fida dermed blifvit laddad. .På famma fått fruktar jag det förhåller fig med kork -kulan, ehuru jag ej haft tilfålle at dermed göra för- fök. De fordra ock mycken tid, emedan de få gerna mifslyckas. Ännu 1800, Apr. Maj. Sur. = "Ånnu 'et bevis för det Pofitiva Ele&rici exclufiva rörelfe. I förr nåmnde Afhandling 2 t. p. 203 låfes följande: ,, Når en ganfka lång metall-tråd fmåltes, och flagets kraft år til råckelig at göra den glödande; mårker mar ofta, at glådningen börjar vid den ena åndan,' nåimligen vid den; fom flår i förening med den Pofitiva fidan af Batteriet, och föper i fmås ningom tilden andra.” Man borde kånna om- Nåndigheterne vid detta förfök, för at kunna hågot döma: kanfke det famma hade håndt om Batteriet hade blifvit Negativt laddadt, ceteris paribus. Ty jag föreftåller mig en fin metallstråd, fom Ele&ricum ej kan paffera utan at glödga den, fåfom en dålig ledåre; fåledes kommande under famma prédicament fom den ofvanföre i 2) momentet omtalte filfpån-randen: om fåledes den med Batteriets Negativa fida för- enade åndan af metall-tråden var fåftad i någon ting" mycket trubbigate ån den andra åndan, borde det Pofitiva Ele&ricum få vandra långre våg, och i det fallet kunde man vål finna 'slådgningen börja i den åndan, fom var når- maft den Pofitivt laddade fidan.” — Således äv det förnåmfta,' fom, til beftyrkande af Theorien om en enda Kle&rifk materia, "plåz. gar anföras, Vara, om ej vederlagdt, OCK fatt i mybket tvilvel. De chemilke föråndringar, fom Ele&rifke nior och flag i kropparne förörfaka, låra vål ock aldrig kunna efter FRANKLINS hypothefe sh et få tilfredsflållande fått förkläras, fom efter K 5 | den t den Symmerfka. Denna tillåter ofs antaga, at få vål det Pofitiva fom det Negativa Ele-. &ricum har til de flefte åmnen flörre affinitet ån vårmet och månge andre kroppar; at der- före, då et Ele&rifkt flag. går genom luft- arter, hvardera Ele&ricum på fin fida, fönder- delande en portion af denna luft, derigenorma at det måttar fig med defs bafis, frigör något ljus och vårme; men at bågge deffa Ele&rica, då de komma til mötespunkten, hvart för fig måttadt med. gas-artens bafis, förenade utgöra vårme, hvarigenom lika ftor myckenhet luft å nyo alftras, fom nyfs förflördes, och at af famma orfak, Ele&rifke flag affkilja luft från mäånge flytande och fafte kroppar, fåfom vatten, oljor, fyrfatta metaller, ja, under viffa omflån- digheter, bringa fjelfva metallerne i gasform. Derigenom fkall ock hånda, at, få fnart flaget går genom en luftart, intet vårme i mötespunkten blifver fritt, fåfom i ofvananförde förfök fynes; deraf, at fvafvelblomman i denna punkt ej gerna fmålte; då deremot, om famma förfök kunde gö- ras i fulkomligen lufttomt rum, fvafvelblomman endaft i mötespunkten fkulle finnas fmålt. Och - at en jämn måttning af bågge Ele&rica utgör vårme, fynes, i följd af många andra förfök vara, åtminftone ej otroligt. Det torde vara en tåme- ligen beftåndig regla , at i hvarje punkt, dår det Ele&rifka neutral-åmnet, at jag få må fåga, blifvit ökadt, dår har ock vårmets myckenheg Wifpit:Q ökad, och tvårt om. Sjögrås = 1800, Afr. Maj. Jun. 449 Sjögräs eller Häfs-tång, ”ed mycken för- del änvånd til Gödning på en Upodling af 22 tunneland vid Gottland, ; af MATHIAS LYTBRBRERG. TÅ pkrattrad af den efterfrågan hvarmed Kongl. Vetenfkaps Academien tåkts hedra mig i ans feende till min upodling, år det med fårdeles nöje och högaktning, famt i hopp om en vid- flråktare nytta för det Svenfka allmånna, jag med beråttelfen om hela förloppet dåraf har den åran at anmärka följande. Då jag för några år fedan var i Stockholm och befåg Kongl. Vet. Academiens Naturalie- Cabinet, våkte Trumpet-gråfet (et flags hafs-tång ifrån Cap) bland flere andra Natur-alfter få myc- ket mera min upmårkfamhet, fom Intendenten Hr Prof. SPARRMAN anförde: at naturen fjelf, genom hafsvåxters upvråkande på flrånderna, gödde nya låga uplandningar af fand, hvilka dårs med bereddes, at efterhand frambringa flere och frodigare våxter, famt omfider dårmed beklåda fin förfta nakenhet: och tillade at denna nätus rens till efterföljd anmanandétlårdom för månni= fkan vore, ty vårr! mer ån mycket förfummad. Underråttelfen hårom och Hr Profefforens ytterligare utlåtande upmuntrade mig at an. vånda hafvets erbjudna fkånk, Hafs-tången, till gjödfel -på . mina. andelar uti Rohneholmarne, ehuru betydelige fvårigheter och koftnader dår- vid fyntes möta. Jag iso — 1800, Apr. Måj. Sam : Jag företog mig fåledes at på deffe holmar upodla 22 tunneland, hvilket arbeteivar ganfka fvårt i anfeende till grås-torfvens feghet, fom fordrade få mycken fnedning och våndning, at de dragare, hvilka dårtill nyttjades, blefvo aldeles utmattade och fördårfvade. 2 i Förr ån denna upodling fkedde, "hade jag af:min lott uti nåmnde holmar en årlig af kaflning af :250 Riksd. Capital, utgörande efter 6 proCent 15' Riksdaler:. nu åter kan jag, då ingen mifsvåxt" inträffar, råkna afkaftninger till. 6 "proCent af 1600 -Riksd; Capital, ock hoppas ånnu kunna draga flörre nytta dåraf, då jörden båttre kommit i bruk. Kunde jag undvika det befvåret at utföra de till detta åkerbruk erforderlige dragare på båt, hvilket ofta år farligt och åfventyrligt, få fkulle detta åkerbruk både blifva lått och lönande. ' | Sjögråfet eller hafs-tången, fom hår kallas Sildke-foder, Beflår af 3:ne forter, och har fina fårfkilta namn, neml. Auter, Lye och Tange. Det förfta år det båfta, har breda blad och röd- aktig fårg famt våxer i flora bufkar på ftora och fmå flenar i hafvet, hvilka fitnåmde åf- ven: följa med tildänds. Lye-gråfet år ock röd- aktigt men fmalare, och blandadt med Autern gifver det et godt gjödningsåmne. Tangen äter, fom 1 uti Nga flrån våxer långs efter firånderna, torkar Ny Om ävina boning befkafferhet vitnar det 2 till Kongl "Vet. Academien "infånde ad 1. a oden 206 Ofober 1798. SOS 3 7 1800, Apt. Maj. Jun > Ktst törkar aldeles bort och likfom förfvinnér; famt år dårföre otjånlig till" gödfel. De tvånne förf- nåmde forter upvråkas i myckenhet under fvåra formar i bugter och vikar, hvaråft de lågga fig i fora högar, - fom hår kallas Slåke-dyor. På grunda ' flållen! blifva de beftåndigt qvars liggande; men dår djupt-vatten finnes, gå de fnart till fjös igen, hvarföre de i tid måfte- up- köras några alnar ifrån ftranden, hvaråft de låggas uti flora någorlunda höptrampade högar, hvilka förmeras dels fom fåckertoppar, dels af- långa men altid flora och höga. Når detta blit- vit gjördt höfletiden (då det ock altid bör fke') och högarne: legat orubbade till fommaren dår- på, har jag altid funnit dem till hålften mindre, Sjögråfet fullkomligt brunnit, rutnat, fvart till | fårgen och likt fåre-gjödfel. Långre tid ån den nyfsnåmde bör icke Sjögråfet få ligga i högar förrån det utföres på åkern, emedan det då få fmåningom förvandlas till mull. och blifver till gjödning mindre kraftigt. Några dagar förr- ån fåden utfås, har jag låtit utköra denna gådfel på åkern, och nedplögt den ibland före fånings- dagen, ibland fedan fåden blifvit utfådd; hvil- ket fednare jag funnit vara det förmonligafte. Ju tjockare man har tilfålle at utbreda denna gödfel på åkern, ju båttre år det. 100 3 120 goda lafs håraf bör minft på tunnelandet an- våndas, och fåden bör då fnarare utfås tunnt ån tjockt; emedan denna gjödfel vanligen gif- ver jorden ENSE flyrka at frambringa en Mu ganfka 152 1800, Äpr. Mej. Fun: ganfka ymnig våxt. För all flags: torr jordmån; till -och med den rådafte: brånnfand, år detta - gjödnings -åmne förtråffeligt, blott man dåraf har tillfålle at anvånda få mycket jorden be-= höfver. Det tyckes till och med öfvertråffa bofkaps-gjödfel, åtminftone på åkrar vid firån- derna och på holmar. Detta Sjögrås, fom, då det år fårfkt, aldeles icke göder, får genom för< rutnelfen et flags fur faft, fom bibehåller fuktig= heten i åkern och bidrager at bevara fåden både för nattfroft och fommarhettan: men den- "na egenfkap gjör det åfven mindre tjenligt på fank och fuktig jord. At blanda detta Sjögrås med bofkaps-gjödfel har jag aldrig förfökt, men tror dock at om man vårtiden lade obrunnen bofkaps-gjödfel - under och förrutnat Sjögrås ofvanpå hvarf för hvarf, få fkulle dåraf blifva et ganfka förmon- ligt gjödnings-åmne 7"). Jordmånen på de åkrar, dår jag anftålt före fök med detta gjödnings-åmne , beftår af Strandér. blandad på några flållen med fjöfand och klapper=- flenar, hvaruti fåddes 4 tunnor korn utan annan gjödning ån föndermyllad gråstorf af gammalt. rutnat Sjögrås, efter hvilka jag höften dårpå fkördade 36 tunnor rent och godt korn. Denna = fkörd hade kunnat blifva ånnu betydeligare, om icke villgåfs (hvilka Jag federmera medelt =. fkjut- +) I Halland brukas det vid fjökuften allmänt at blanda "hafs-grås med gjödfet, och i Skåne; nyttjas den till gårdesgårdar. 1800, Apr. Måj. Jun 153 fkjuthing fördrifvit) flagit fig ned på åkerflycket | och rått hårdt befkattat det. Samma år fådde jag åfven något potatoés, bönor, 'årter och radicer; och fick dåraf en hårlig fkörd, famt blef öfver= tygad at en dylik &dejord 'kunde genom detta gjödnings-åmne göras tjenlig at frambringa flere flags våxter. Om fådan torr jord förft gjödes til råckeligen med bofkaps-gjödfel och fedan under= - hålles med brunnit Sjögrås, kan man dåruti an=' lågga humlegårdar, hvilka gifva en ganfka god och fltark humla, Uti någorlunda tjockt och vål ihoptrampat rutnat Sjögrås lönar det fig äfven at fåtta hvit- och göras, rg hvilka. våxa rått frodigt. ; > Huru vida detta Sjögrås kan gjöra ångat bördiga, har jag aldrig förfökt: dock förmodar jag, at om-de handteras på famma fått fom åkrarne och dårpå fås klöfverfrö, fkal det ri- keligen löna mödan. Såden har jag utfått den vanliga tiden, utom förledit år, då jag fådde något fenare ån vanligt. Til de 11 tunnor, fom då fåddes, anvånde'j jag vid pafs 900 lafs Sjögrås, och hår: alt hopp at dåraf i år få en hårlig fkörd. - Flere omftlåndigheter, hvilka hår blefve för: vidlöftigt at omtala, hafva föranlåtit mig-at alt fedan förfta årets fkörd nyttja den med Sjögrås gjödde jordén till höft = eller Rågfådey, hvilket tils dato lyckats rått vål. I allmånhet har jag ock anmårkt: at åkrar på holmar och bredevid flrånder gifva en ren,: Nar 154 1800, Åpr. Maj. Jun. kårnfull och från ogrås fri fåd: at hafsvindarné och vattenångorne freda fåden både från torka och köld; emedan åkrar på fafta landet fnarare lida håraf -ån de fom ligga tått utmed ftranden, på: hvilka åfven fåden mognar fednäre. «> Deffe upodlingar, hvilka jag förmodar fkola framdeles fullkomligen betala de dårpå anvånde dryga koftnader, har jag icke allenaft gjort i af- feende på egen förmon, utan ock i det hopp, at andre, fom åga fådane ftrånder dår Sjögrås up- - kaftas, måtte likafom jag begagna fig dåraf tillat göra en ofruktbar åker fruktbar och en bördig ånnu bördigare. Jag kånner 2:ne holmar på öftra fidan om 8en, Laus och Cftergarns kallade, hvil- ka åro af famma befkaffenhet fom mina, och till hvilka flere 1000:de lafs Sjögrås årligen upkafas och gå förlorade, emedan ingen dåraf -betjenar fig, ånfkönt det med famma låtthet fom kos mig kunde verkftållas. De af Allmogen håromkring, fom hafva torra och- magra åkrar vid ftrånderna, och tillika god: tillgång på upkaftadt Sjögrås, be- gagna fig nu dåraf på båfta fått, hvilket lånder dem till mycket beröm och förfkaffar dem en be- tydelig förmon. Nåhrs Socken, en mil från Rhone -harhn, utmårker fig genom nyttjandet af en myc- kenhet Sjögrås, och i fynnerhet har en Bonde vid namn Hans Ondarfve ådragit fig min upmårkfam- het: Han åger en hemmansdel med nog mager jord, men genom et rått anvåndande af Sjögråfet har han till egen vinft och förmon ver förbåttrat fit åkerbruk. j FÖRTEKNING På de Rön, fom äro införde uti detta Quartals Handlingar. 1. Om Tabell- Vårkets Tillflånd i; Sverige och 2 a Finland ifrån 1772 till och med 1795. 4:de Af- handlingen, angående Befolkningen i Lånen; af HENR. NICANDER = = = vs » & Förför på de upriknade Kina fagen at, ge- nom rifning (trituration) i glasmortel, med oflåkt -kalk och vatten uptåcka Salmiacs lukt; famt jämnförelfe imellan den Gula och flera flag Kina, efter mångahanda rön, och flera reabtions medel; af JOHAN P. WESTRING . Afhandling om Orchidernes flågter öch deras Syftematifka indelning; af O. SWARTZ - ;: Nytt Bevis för Theorien om tvänne Berne ämnen; af LARS EKMARK ov a > | Sjögräs eller Hafs- tång, med mycken fördel ans vånd till Gödning på en Upodling af 22 tunner land vid Gottiand; af MATHIAS LYTHBERG Pag. 75 82 115 139 149 Na RR FER SN ASA q lä: || Å NSP al or Sv : | ; RS å NER " HR ; ag ; & i S 1 - " ; | ARN Sa : Sp | SR = FN EON ER : - | Te Så +) Hae BUIMIETSDA > RR ; 3 q av An. An ovh må + rg RS Sd É OSA rintianf) 46 = ÄR ot Åa0 said i bad Tar Uv MNr0 a YR 1 Nasi beer dso Nit aren kal Male : in git ä mvniakidga Mhaskads- avart i är RR i ananas sva og Rdr TÅ Sbattfbran shö$ ASIM Trom ta WANG RAN a RR Anus - viga sattes fil Mn RS a JÖRN I 20 AL) vas snlene Nr 4 ; SUN. dad Nr Saar BÅT ÄN | + PATA W 4 Ksngl" Än Fbea wdRRrr Ra tb. dad WIR mönsbilör sd sil Sv Os BREAK WE, Oo » ARI frernn S I å RADNENA JANÄGE £10: Roi rvAkR inl NT å 4 Lp WE SE EE SN SE PN fö ARD bem | i PER Labbe Abt ORT a MA I 220 aning! I n NET ot Mk Fr unTYVÄ fATHTA NIAN Sonen fral - 1 ; A RS a ” y Få HS Ad | (4 UM NE + Te - . M + INET wi SÅ . v - Tic Ms Befolkningen i Lånen. 3 Folkmångden Rn TS TT 2 TT AE ög T 2 de z ERA sd e 3 Bl, SE As |? så. TA i Ståderne = | på Landsbygden = 1772. | 1795. | 1795. li772[1795 FSE SS 281 ER 1772) 1795: Ru 1795: | I. IL. IL | IV. | V- | VI | VIL | VIL | IX. Xx. | XI. | XIL | XII) XIV.) XV. | XVI XVII | XVII. AR EE ET | SRS (EO EN (EE (RER | SER BE Aer Stockholms Stad! — 72444! 75191 27471) 1001 103 | 77469 11141 113207) 2066 z Stockholms Lån 98631 92768) — 5863| 100] 94| 60|1546) 4914| 288554) 1! 04! 1476) 975) 736|— 239| 14921] 14269|/— 652 Tiplala Se | 70283] 78404 g121| 100] 111] 521508) 6976) 71428) 1 s 1373| 936| 1094| 158) 9471 sd : Nyköpings - 26581 94424] — 7843] 100) 109] 66/1430] 7041] 87383] 1) 12] 13241 1063] 1227) 1641 10915] 12498) 1523 Linköpings - | ann 153022] 11695] 1001 108) 10011530| 11701) 141321] 1/12!) 1413| 2565| 1815|— 750) 16347) 19027) 2680 Jönköpings - 115560j| 113328|— 2232) 100] 981 96 1120 5573) 107755| 1| 19| 1122l 5821) 687 105| 18797) 16559 ES SR - 74219] 85767, 11548) 100] 1151 201072) 1328 84439) 1 63, 1055) 247), 183:— 641 11156 131065 1970 Calmar - « - 114926 129647] 14721 : 112] 9811323] 7452] 122493) 1| 16) 19247) 1206) 1138|— 68) 14193] 17427 Se Gottlands - - 27987 29800 1313] 100) 106) 2411241] 3780) 26020] 1| ZI 10841 689! 6001—- 89| 3595: 4045) 450 Blekinge - - 53000] — 63824] 10824 sa 120| 25 2553 18089] 45542] 1| 2) 1822) 2543) 3013] 470) 4540) 6194) 1654 Chriftianftads - 993864! 113264] 13400) 1001 113| 502265] 3466| 109798) 1 ! 2196) 563) 431|— 132) 13427) 15810] 2323 Malmö ---- 115861 | 136776] 20915] 100] 113 4013419| 14757) 122019] 1| 3) 3050 19681 2232) —264| 15165) 17342) 2177 Hallands -- - 65973) — 69662 3695), 100 105] 45|/1547 ÄR 65129) 1 14| 1446| 794) Z85ij— 91 99331 10449 516 Göteborgs - = - 82105) 110563] 22458] 100 125 4212632] 20550) 90013) 1| 4 2144| 2336) 3615) 1279 11534 14319| 2785 Wennersborgs 137982 148144) 10162] 100] 1071 11311255! 6164 141980 11 221 1203 232) 945 113: 17948) 19114! 1166 Skara = «= <= 110365] 134939| 24574| 100] 122 sa 4915 130024 11 26) 4711) 6621 729) 127 16558) 20352 3794 Carlftads - -- SS J 130097 | seloot ät 150! 867| 3858) 126239) 11 32) 34 öd | 567 | lg 27280] Örebro = - - - 1f | 94587) f SR ÅA ooo 5004] 29563) 11 17) 990 IKE f Re I 2 Wäåifterås --- 76668] 808511] 4183 a 195 64 1263 2612 72239) 11 8 11238) 1474) 1567| 93! 9684) 11053] 1369 Falu ----- 110484] 119083] 36041 100] 107) 283) 413) 5363| 113725) 1/| 21 394) 12831 1140/— 143) 17487 18912] 1425 Gefleborgs -- 66936| — 81227) 14991| 100) 121] 276| 294 9372! 71849] 1| Z 060! 1628 1747 119] 61011 10268) 4167 Hernöfands - - 67359 79480 12121 100] 118) 560) 142) 492811 25199) 1 ? 134] 594) 811 217) 2999 12563 3564 Wåflerbottens - 441385) — 67290] 23705) 100] 153/1990. 34) 3883) 64007] 11/ 16 32) 458 608] 150] 4979) — 8251) ZA72 Uleåborgs - - - 75354 | I aal 1) 6848 FR Ran 6 | 100 fel | 11415 aan NE Alto SE 21 123690! . 15068, 100] 165099! 1 1 16510) 19412] Tavaftehus - - | 143028] 164039 , 21011 100] ; 155202] 1| 3) 100487] | 11798 Sjnes Storlek. | SS j 4 Få | &ä fn Arr ranger ennen Re 1 PSN Ae : TRO 1795. ; FE NT Tar — An AAA ÖRA 0 SE a rr seeg JR De Giftes förhåll.| De Giftes Gifte. Enklingar och Ogifte NG || ER I Summa. FOR Enklingar och | Ogifte öfver Ban under 5 Hela OT till Folkhopen. |förh: i lika . Enkor. 15 år. 15 är, S:man. Fnkor. 15 år 15 år. Summa. Siman. flor Folkh. Mark. | Qvink. | Manki [Qvink. | Mani | Qvink. | ”Mank. | Qvink. | Mam” Qvint | [akan mak | Qvisk | Mark | Qvink | Manki | Qvik)| Mank | Qviak | | Mask | QAR |, Summer | t7800 |, 1995 | 3780] Hd. EEEaNn so a Sea she > | 176 1746! 225) 747! 1584) 16921 1564) "1516! > 51191” 5701) 10820 a 452) 949 1731) 18921 1599) 2749! 535935) 6341! 11934 474) Mo 1114] 100:309 : 100:309] 100 00 Priffeg one so ste v Sö G 2789) 2789) 225) 1186! 219061 2175) 2614), 2652) 7534) 8802 16356 o57) 1256) 19314) 2011) 2791) 796) 7634) 8618) 16252 100] = 184 = 84) 100:292] 100:306| 100] 95 Lårare vid Låroverken = - = - 296) 096) 39| 8351 74) 146) 226) 185 235 710]. 1545 g6| 101] 261| 114) 216 036 230 248 1578]. — 5 32 35| 100:261| 100263. 100 98 Grofförer = = = += sr or | 235) oss) 6) 61] 148] 144] 2131 213 622 653] 1275 60). 77) 135) 140] 2751) 29 580 646 1226] — 4201 = Hl — "29 | 96 i Minut- Handlare = = = > + - 1489] 1489) 147] 414 715 840] 1206) 1528 3577 4271 Ze48 167) 404 670 795 1123| 19401 3385 2794 7179] — 192 = tilll => Sö 2592 1041 Andre Handlande = + - + - 2043) 2043! 168!) 5101 268) 9141 1658) F769) 4637] 5236) 2873 906) 541] 895) 1057) 1577) 1704 45531 5244 9797 — 34 dä =— 76 : 063 106 Fabrikörer - = = = - - - > | 764] 264] 95) 1871: 321 4031 690) zool. 1870) 2054) 3924 74| 166) o17/ 2111 406) Å4g5- 2183| 2298) — 2481] — 68z| — 756) — 1443) 255 101 a Handtverkare - + - - + - - | 7038] 7038] 508| 1414] 1768) 2322] 5209) 5363] 14543] 16137) 30680 695| 1696| 1854| 2522|j 5598) 6166) 15412) 17649) 33061 869) — 25121 — o3x8t| 28 22 99 Gefåller - - - = - - - +! 1836] 1856! 182! 497) 4881) 2701 1133] 1216) 8032] 3819) 11851 304) 637) 5138) 396) 12951 1326) 9080) — 4702) 13782 1048) — 825 1031 294 110 fPörsallar FSS Set o= age 24 og | 51 5264 ol 1508 z| 7296 38) 7334 = = 55 6) 1647) 6 7046 69) = 7106) — 250 492 = 208 Handels- och Fabriks-Betjenter - | 293) 9295) 295 81j- 2573l 147) 337) 180 3232l — 701 3933 gg) 1925) 2353) 173 414) os 3102 BIN 3921 — 130 118] = 671] — 734] vd 9 JURA ae Se TE 3326] 3326) 3001 1296] 1689] 1121| 2253) 2590 7628 8393] 16021) 362| 1851| 1819) 1393) 2287) 39088 9365) 10763 20122 1737 2370 4107 236 234 101 Förfvars-Karlar; Fabriks-Arbetare | 59101 5910) 5151 1471] 14811 1279) 3643! 3893) 11549! 12555) 24104 3191) 1577) 13981 1146) 31761 3660) > 9957! 11453) — 21410) — 15921 = 1102] = 2694 204 211 96 Iohyfes arbetsfördt Folk - - - | I388| 14881 163| 10071- 479) 18031 1143| 13411 ” 3173) 5659] 8812 334) 4858) 794) 21091 2246) 2584 > 5998] 9276) 15274) 2825 - B637) 6462) — 306) 48 28 Tjenfthjon i Ståderna - - - - 781] (8zz] 93| se4l 9348] 22569] 1070) 1682] 112921 25652] 36944) 1182 tig 954) 749] 8141] 23300] 1599) 2213 11176) 7444 38620) — -116 1792 1676) 22981 1653 136 Spinneri-Idkare på Landet - - - | 744| 1023] 55) 470] 187) 628) 503) 267) 1509) 2988) 4497) — 314) | 12 444] 280) 526 662) 1870] = 2530l| — 847) — Mig) = i965 Tire E 25165 8626|16025]132767|134056 235261 [252436] 632814 638682 |1271496 246283] 24626 10323 a mm 150196 |241017| 241907) 624239 623268 |1,252,507 = 2575| —i014 E 248] 254) a Åboer på Nybyggen- - - - - | 56001 5600] 200l 386) vTz69| 1869) 4796) 4836] 12365) 192681) 25046) 8838) 22 998l| 3245) 3943| 9531| Yzsel 22689) 23531l 46200] 10324) 10850) 21174 203 261 25 Torpare = = + + = - - + - | 56646] 56646) 1778) 3970) 13634| 14042| 43722] 45345| 115780) 120003] 235723) 77355) 773 = 7392] 19920] 20490] 66156) E3261 166538| 170498) 337036) 50758) 50495] 101253 208 217 95 Inhyfes arbetsfördt Folk på Landet | 32250| 2325| 3579/19710] 5344| 9982) 21520) 21847) 62693) 83264) 146557| 45531| 455! 6224|/32917| 11399) 19805] 34846) 36241] 98600) 134494) 233094) 35907) 50650] 86537) 227) — 255 29 Tjenfbjon på Landet - - - = | 10950] 10811] 630] 2092|121649]137109] 30938| 31668] 164167| 181680| 345847| 22476) 224 1382| 3738|T27206|146398| 31543) 32954) 182607) 2054i2l 3e80i9) 18440) —23732l —49a72l 1589 266 122 De 5 nåf föreg. Arbet. Klafl. tillam, |361611 361547 14813 492183 275158|297058 336237 336132] 987219|1036910]|2024/729]|400483|400122111 64930 282976 | 310832 383093 326115 | 1094673 | 1162205 | 2256876) 106854) 125203) LsL:iA7 298 281 104 Inhyfes Gamle - - - + - - | 205391 0837] 9501:28268] 1335) 1928) 1474| 1728) 32849) 2821) 25670) 22949) 23/T2442!34866) 2160) 3023) 22111 455 59762) 63361] 103123] — 6913 10540] 17455] — 07) > 224 92 Civile Ämbetsmån - - - - - | 31651 3165! 290! 618! 2089) 1693! 2434) 2608) 978 2084, 16062) 2975) 2 5981) 801: 2077) 1364) 2566) 2594 8215) 7734) 15950 2358) = 350) — Åi2ly 253 269 03 Militåre Ambetsmån - - - - - 849] 849] 116!) 2111 1055 a Z50)] 2723] 2206) 4929) 1139) 11 264) 330) 1456) 4431 8821 907 3747) 2219) 6566) -Å0s4 613 1637 290 288 100 Magiftrats - Perfoner och Betjening | 911] 911! 136) 255) 44351 521 656) Z21l 2146) 2408] 4554) 961tt 4 1298) 385) 581) 602) 2231 201 246351 766) — 5229 317) Bål 675) — 250) — 27 92 eller oe a se a Von ÅS : 222). 12) 241 101) - 62 104] 340] — 3121 — 652) 153 31| 7 1091 66) 104: 244) 417) 3908 807 RR 155 i 263 TS Stuloande + — 0-0 er 2 SOM öl 6 7) 4vesl = Bb) 403710 sa) Brogl > ds adsl Bg Zl 15) stsål 28) sval fs Baz ed ee Fia föaroR Publike Staters mindre Betjåning - 51961 35196) 292] 8285) 1730) 1670) 3495) 3792] 10713) 11543) 292561 4664 ad 503) 1073) 1626) 1424! Z494| 3804) 10981 10962 dio43) — 432 — at = 1013 214 27 904 Under-Oficerare, Soldater , Båtsmån | 40795] 9795] 1028] 3587) 11861| 4560] 29276) 30380] 82960] 79322) 162282) 39989| 594 1852] 7525| 13627| 4710) 32755) 33689) B82rz| B59t3al 174130] — 52s7l > Gil 121348] 299) — 217 91 Bruks-Idkare - - - - - - > | 4046] 3046] 181| 348) 2592] 2452] 3646) 32531 20463] 10699] 21162) 3474) 3Å 221) 477| 1919) 1783) 3036) 276) B350l 9oitl 17861] — 1613) — Bag) — 3g01] — 26il - 257 101 d FOLDER SA 441] 1976| 4182] 3320) 7680) 7662] 21943) 22598) 44541) 10026) 10å 570| 2177| 4588) 3600) 9038) 9032 24229) 24835) 49057) — 2279 a 4516! — oil 122 189 er Färre Bofiing ine 136] 192! 1363| 529) 1095] 1132 2003) 3324] 7589) 1655) 10 196) 243) 1454| — 591) 19212) 1350) 4517) 384 = 838 452) = 317 969) esil 259 Sola Privates Lakåjer, Jungfrur = - - 380| 2977! 4433| 1577) 1673) 6804) 8613) 15417!" 830) Å 166) 509) 2654) 4782) 755) 7290) 4405] 691) 11316] — 2399 = Pod = 20 62 öl Pekereres faperedjodare a fur 577| 3455) 2382) 5961] 6221] 18453| 17872) 36325 | 95]. se37| ere7) gisol B369) 22655) Sesatt 44085) å1021T per BAN 250 UR Kasllyeskare fö Landet .- > ec 530] 4347) 1773). 6998) 6826) 219218) 18634) 39852| 740) 51o3l 2180) 8907) 8692 26078 23039) — 49115 SN 4031. — 9263 WU ie Far och Skärkadar > rel ; 416 1828) 1870 ätod 2817) 9786] 9713) 19499 | 581| 1410) 1165) 2823) 29501 2509) g23z, ”wvagål 1937 FÖRA Faa) —e1å br ogpeta ge res RE Faler Odeglige «we ra 2766) 7877| 2927) 4511] 1018) ocg 12398 sa777 31175) 5430) Hl 2909) 2189 s457| 4008) 4376) 1461] 13172) 18008) 82080) — Y7ål Mist — 905 Je - Bråcklige. något Duglige - - = 2417 2055 2662) 2700] 2284 3302] 1298 137) 14661 21174 35835 7825) KE 3275] 8735 CC 4133) 1908 1245) 15876] Bi7oi 86977 Ca Jä a ; | stark ARD äran ed 89] 27) 4721 "4301 14005] 10194 i 714] 868] 863) 4804] 11428] Es mRR EN P4 Ar KR EE NR oi 7 SE pe | [ Tod 2 20 eo - a for 410 - 190 | SR | » 4 S | På 7 ( - rår J & AT d 6 -” ' A 9 Il vy r | 3 02] 0 251 DL 220 b 26 5 601 Q 421 aG4| Ad) + 4 > på! p Rodel. Vrdpnorars - ACADEMIENS | NYA HANDLINGAR, | För MÅåKRADERNE FUL US, AUGUSTUS, SEPTEMBER, ÅR 1 1800. ÖP RIA SES, fler NATHANAEL G. SCHULTEN, Profeffor och Riddare af Kongl. Nordftjerne Orden, | | | Om Tabell-V ärkets Tillfånd i Sverige och — Hinland ifrån 1772 till och med 1705. s$:te Afhandl. angående Folk- Klaffernes florlek ock förhållande. Dee Ämnes utredande år ett af de Hufvudae ' fakligafte ändamålen med ”Tabell-Vårket; K. V. A. Handl. II. Qu. L emedan 156 2800, ful. dug. Sept. emedan deraf inhåmtas, huru de Foik-Klaffer, fom fköta Nåringarne, till- eller aftagit, huru fjälfva Nåringarne i följe deraf förkofrat eller förlorat fig, huru de Tårande Lemmarne förz hålla fig till de Nårande, huruvida öfverflö- dige Perfoner på ett eller annat flålle finnas, om flåderne draga för mycket folk ifrån lane det, om de Förnåme hålla för många perfo= ner till deras uppafsning; af hvilket alltfam«e mans anledningar federmera yppa fig att efter« finna orfakerne till en Nårings förfall, Medlen till defs upphjälpande, möjligheterne att före- komma de Tårandes förökande och de Nå- randes förminfkande, förledande flyttningar ifrån de fenare till de förra. I Tabellernes nårvarande fkick, kan vwvål | icke utredas, huru många Hufvud-perfoner i hvarje Nårings-Klafs finnas, huru många Gros= förer, Minut-handlare, Fabrikörer, Bönder, | m. fl., emedan Formulårerne förefkrifva, det | Gifte, Enklingar, Enkor, Ogifte öfver och Barn under 15 år, icke Husbönderne fårfkildt, ibland hvilka likvål både Enklingar, Enkor och Ogifte kunna gifvas, fkola i hvarje Klafs endaft antecknas; men denna ofullkomlighet oagtad,:kan af det famfåldta antalet i hvarje Klafs dock någorlunda dömmas, huruvida Klaffen vuxit eller aftagit i ftyrka. | Att lemna tillfålle hårtill har jag famman« fatt de bifogade 3:ne Tabellerne, N, O och P, af hvilka den förfte år general och angår hela Riket; 1800, Jul. Aug. Sept. 157 Riket; den andre endaft rörande flåderne, Stockholm tkilld ifrån de öfriga, att deraf må - kunna fes, huruvida Nåringarne flyttat ifrån Hufvudfladen till de andre eler tvårt om; den tredje innehåller de Giftes antal och Pro= portion till Folkmångderne i hvarje Stift få vål fom hela Riket, famt vifer tillika, hurus -— vida de ökat eller minikat fig ifrån den ena tiden till den andra ibland ett lika eller gif: vet antal månnifkor. På famma fått vifa de fite Columnerne i förfta Tabellen (N) de Giftes Förhållande, ökning eller a ER 1 hvarje Folk-Klafs fårfkilld. Vid deffa Tabellers fammanfåttande har . det icke låtit fig göra att ftråcka jåmförellerne | ifrån 1775 till 1795, emedan Folkmångderne i Stockholms ftad och Göteborgs fift för 1775 icke voro till fina delar kånde eller uppgifne, > utan början har måft göras med år 1780 och vid jämförelfernes anftållande dårifrån till i795 hafva vål ockfå några brifter yppat fig; men dem har man fökt någorlunda hjälpa. 1:o År Tabellen öfver Stockholms flad för 1781, hvilken vid beråkningen af Folks mångden i hela Riket för år 1780 blifvit nyttjad, författad uppå ett af de ålfle Förs mulåren, hvilka i många delar fkilja fig ifrån dem, fom brukas nu för tiden, och utomdefs Hvad Folk:Klafferne angår, år något öofull- -fändig, icke jämförlig med den för 1795. — Man har derföre måf betjena fig at den för OL a 1785, 158 1800, jul. Aug. Sept. 1785, och fom Folkmångden uti denfamma endaft år 82 perfoner flörre ån hvad Tabellen för 1781 innehåller, och knapt 100 perfoner förre ån hvad den efter allt utfeende var 1780, famt Folk-Klafferne i följe deraf icke heller kunnat vara mycket åndrade ifrån 1780 till 1785, få blifver Mifsvisningen, fom håraf uppkommer icke fårdeles betydande och år utomdefs till fullo råttad derigenom, att Folk- Klafferne i Stockholm uti Tabellen O blifvit fkillde ifrån dem i de öfriga ftåderna. 2:0 År, fåfom i 2:dra Afhbandlingen blif- vit anmårkt, Folkmångden i Norrköping in= råknad i Tabellerne för 1780, men icke uti dem för 1795. - Till att någorlunda före- bygga den förre mifsvisning, fom vid jåm- förelferne hårigenom kunnat uppkomma, har man, emedan Folkmångden i Norrköping år omkring 8000 perfoner och den i Stockholm utom Militåren omkring 72000, anfett den förra fåfom varande i alla meningar en Nionde del af den fenare, och under detta anfeende, för år 1795, Ökat hvarje fladsmanna Klafs med en Nionde del af hvarje motfvarande Klafs i Stockholm, hvarigenom den gröffta afviknin= gen år råttad, och få litet fel qvar, att det kan åfidofåttas. 3:0 År Folkmångden i Carlskrona icke- heller till fina. delar bekant; men fom den aldrig varit uppgifven, icke i Folk- Klaflerne inråknad, hvarken 1780 eller 1795, få år felet det- 1800, Jul. Aug. Sept. 159 Anm på bågge flållena, och gör i. de an= Rållde jämförelferna ingen rubbning. Till att fullkomna Tabellen P, fom icke Char någon grundlåggning utur N och O, har man för Carlskrona upptagit få många Gifta, fom fvara emot den dårftådes antagna Folkmångden. 4:0 Har mårkts, hvad de Gifte vidare an- går, att fomlige Tabell - Författare, emedan Formulårerne tillåta, att en och famma per- fon kan upptagas under flere Titlar, inräknat ibland de Gifte i hvarje Klafs flere Månner än Qvinnor, förmodligen Enklingar, under den ”föreflållning, att deffe voro Husbönder och hade haft Huftrur; men fom famma be- råkning icke fkedt af de flåfte, och utomdefs rubbar jåmförelferne, få hafva de öfverförde Gifte blifvit i Tabellerne N och O utflutne, dock icke ibland Tjänfthjonen, emedan allt: för ofta hånder, att Mannen tjänar och Huftrun fitter inhyfes, hvilket åfven kan mårkas: af Inhyfes Folk-Klaffen, dår flere Huftrur ån Månner finnas antecknade. 1 Hvad vidare de bifogade Tabellernes in= nehåll beträffar, fkulle fynas öfverflödigt att dervid göra några anmårkningar, då fjälfva Siffran talar; men fomlige Tal behöfva likvål någon förklaring, emedan de vid förfla på- feendet annars kunna förorfaka förhaftade omdömen. oo Af fådan anledning fkulle man kunna pga icke endaft förvånande utan nåflan för- i L 3 fkråc«e 160 1800, Jul. Aug. Sept. fkråckande, att Bönderne lidit en förminfk- ning af inemot 19000, Skårkarlar och Fifkare en öfver 2000, famt Bruks-Idkare en öfver 3000 perfoner på 15 år, då man vet för- viffo, att flere Tufen Hemman ' och Torp i Tenare tider af flubbe blifvit upptagne, inga Skårkarlar bortflyttat, inga Bruk flå öde el- ler blifvit nerlagde; men faken år den, att en fådan olikhet i Summorne kommer af olika omdömmen hos ”Tabell-Författarne; — sgrån- fen imellan Bönder och Torpare, Skårkarlar och ”Torpare, Bruks-Idkare, Patroner och Bårgsmån år icke gifven. — Mången anfer en Bonde på Åren dels Hemman och der- under, eller på mindre fkattlagde Hemman för Torpare, mången råknar Skårkarlar och Fi- fkare, fom hafva litet jordbruk, för Torpare, mången bedragen af Titlen flyttar en befutten Bruks-Idkare ibland Bårgsmån och med det- famma ibland det arbetande Bruksfolket, hvar- igenom bemålte Klaffer i den ena Tabellen blifva flörre, i den andra mindre, håndelfe, fom lått fkönjes, når man bétragtar de flarka tillåkningar, fom de beflågtade Klafferne be- kommit, mnåmligen, Nybyggarne en Öfver: 21000, Torpare en öfver 101000, och Bårgs« månnen en öfver 4000 perfoner. — Defle Klaffer hafva vål för fig fjelfva ganfka fåg- nefämt förmerat fig, men ganfka mycket i Beråkndingen på Slågtingarnes bekoftnad. — Nog kan ”fågas hvad Bruken angår, att pas 3 Lf 1800; ful. Aug. Sept. 161 af dem i fenare tider kommit i Köpmåns hånder, fom icke viftas på ftållet, många blif- vit köpte af Bönder, fom icke heta Patroner, och följaktligen i Tabell - Författarens tycke icke heller böra få namn af Bruks - Idkare; men det fynes troligt, att CE ombyten at Bruks-ågare blott på rg år icke varit 1å anfeenligt många, och att fåledes minfkningen' i Bruks-Idkare-Klaflen icke endaft kommer af det fkålet. Vid förfa påfeende fkulle det ock kunna gifva anledning till mindre fördelagtiga tan- kar om vår Handel, då man finner alla Han- dels-Klaflerna, åfven Handels-Betjånterna ifrån 1780 till 1795 hafva förminfkat fig; men för- minfkningen år icke flark, nåftan flarkaft på Fruntimmers-fidan, hvilket icke år af någon vigt. Utomdefs lårer ingen dömma Handelns tillflfånd af några perfoner mer eller mindre i Handels - Klaffens florlek utan af Sjö-farten, och då Sjömanna-Klaffen öfverfes, finner man den hafva ökat fig Öfver 4000 perfoner, Månnerne med ett antal af 1737, en påökning, fom till fitt hela icke utgör Barn, icke kun nat fke, om icke flere fkepp blfvin utrotade och Handelen tilltagit. — Det enda fom hår- vid fkulle kunna förekomma befynnerligt, år, att Sjömånnernes antal i Stockholm aftagit, och i de öfriga Ståderne anfeenligen tilltagit3 men förmodligen hafva Stockholms Köpmån Brider ienare årens krig deltagit i de öfriga | Lå . Stådera 162 1800, sul. Aug. Sept. ' Stådernes Handel och dår fåft fina Sjömån; ty af Tabellen O finnes, att Grofshandels- Klafien och andre Handlande i Stockholm, fom drifva Sjöfart, ökat fig jämte Handels- Betjånterne, men deremot förminfkat fig i de Öfriga Ståderna; Minut- Handlare åter hafva förhållit fig tvårtom, hvilkas fkepp fållan vandra längre ån innomfkårs och uti In- fjöarne. — - Deffe torde hafva förminfkat fig i Stockholm af den anledning, att de 1780 varit dere ån de kunnat hafva fin utkomf. Vidare torde det ock fynas mindre för- delagtigt för Litteraturen, att de Studerande aftagit en Åttondedel; men deras beråkning år mycken ovifshet underkaftad; — de viftas ömfom vid Lårovårken och hemma; befatta fig många med Privat Information och viftas ån hår ån dår, blifva derföre i Tabellerne olika antecknade, ofta månge förbigångne. — Nog kan mifstånkas, att Krigsbullret 1788 lockat en hop af de då varande Studerande till Militären, i fynnerhet fom man mårker, att Officerare eller Militåre-Ambetsmanna-Klas- fen fått en vacker tillökning; men hvad fom å andra fidan kunnat hindra rekryteringen i de Studerandes ftålle år ovifst, antingen det va- rit briftande Medel, eller något efter tiderne låmpadt tånkefätt, hvarigenom hogen hos Ung- domen att genom ftudier göra fig fkicklige till mindre lönande Åmbeten kunnat fvalna. Den 1800, jul. Aug. Sept. | 16: Den enda förminfkning : fom kan vara. något fmårtande, förekommer ibland Spinne- rierne på Landet och Fabrikörerne i Ståderne med deras arbetare, fom åro inråknade i den. Klaffen, hvilken har namn af För/fvars-Karlar: — Om man fkall uppgifva någon orfak til denna förminfikning, torde den hårröra at : fenare tiders förlufter, briftande betalningar och affåttningar; dock åro deffe Klaffer ånnu öfver dubbelt talrikare ån de voro 1760, och alla andra Klaffer, fom befatta fig med Stads- manna - Nåringar åro det vida mer, hyilket : kan fes af de Anmärkningar Konsl. Acadé= miens Ledamot Herr Epv. Fr. RUNEBERG låtit införa i Handlingarne för år 1767, fid. 209; | or Ibland Förminfkningar åter, fom man långe önfkat och göra Staten mer gagn ån fkada; kunna de råknas, fom förekomma ibland Tjånft-hjonen af Mankönet i Ståderne, ibland Publike Vårkens mindre Betjäning, famt de Förnåmes Kammar-tjånare, Lakåjer, Kufkar, med flere, I Stockholm har antalet af Arbets-Dråns gar och Pigor anfeenligen aftagit, och ehuru det i de öfriga Ståderna mycket ökat fig, år dock vinften dår, i motfatts af förluften i Stockholm, ehdad. på Qvinno-fidan. — Hogen hos Lördhiondn att Aytta till Hufvudftaden tyckes fåledes hafva aftagit och att de hål- dre vilia föka fin lycka i Småftåderna, dår Le de | 164 — 1800, sul. Aug. Sept. de tråffa göromål, fom icke få farkt fom i Hufvudftaden afvika ifrån deras vanliga på Landet; tråffa Åkerbruk, Gråfning, Höbårg- ning och Bofkapsikötfel, 1 affeende hvarpå de icke kunna fågas vara för Landtbruket allde- les förlorade. Klagan öfver fkadan af Tjänft- hjonens allt för flore invandring till Ståderna bör fåledes icke öfver måttan höja fin röft; ty om det ock fkulle medgifvas, det högfta fom kan hånda, att Stockholm, fom inne- håller omkring fjärdedelen af alla Stådernas Folkmångd, fått i fin proportion påökning af Tjänfhjon ifrån Landet, det vill fåga, af 143 Drångar och 689 Pigor på 15 år, få har Landet årligen i affeende på alla Ståderna förlorat 115 Drångar och 230 Pigor, eller hvart Lån, fom innehåller omkring 100000 Möånnifkjor, har förlorat 2 Drångar och 8 Pigoör, en förluft, fom i fall": den ock vore vårklig, ibland få månge perfoner icke gårna kan mårkas, åtminflone icke bör gifva ans ”edning till en bitter Klagan. Antalet af de Förnåmes Uppaffare, af La- kåjer, Kufkar, m. fl. har i allmänhet förmin- fkat fig öfver en fjärdedel, och hvad Man- könet angår, omkring en tredjedel ifrån 1780 till 1795. Det fenare året voro deffe Up- paffare med fina Söner under 10 år 4405 perfoner; afdragas gåffarne, fom ingen tjänft kunna göra och i affeende på de glefare Gif- | termålen i Klaffen kunna utgöra en fåmtedel af 1800, ful. Aug. Sept. 165 af Maånkönet, eller omkring 880 ftycken, återfå 3524 perfoner till uppafsning. Men de Förnåme eller rättare att tala de Förmåöågnare; fom behåfva betjäning, utgöra omkring 15000 gifte Mån, 2000 Enklingar, 4000 Enkor och 2000 ogifte Karlar äf Adel; Pråfler, Civile och Militåre Ämbetsmån, Bruk s-Patroner, båt- tre Handlande, och Fabrikörer, utgöra till- fammans omkring 23000 perfoner, och måfte fåledes, Fruarne och Barnen oberåknade, åt- nöja fig fu flycken med en Betjånt. Icke kan få liten betjåning kallas öfverflådig, icke hel- ler tyckas de Förnåme böra mifstånkas, att för fin beqvåmlighet tillfkapa Låttingar och draga arbetare ifrån Landt-bruket, når de på 15 år minfkat fin betjäning, hvad Mankönet angår, till en tredjedel; icke heller lårer kun- na fågas, att de omnåmnde 3524 Uppaffare tagas årligen ifrån Plogen; ty ftörfia delen af dem tjäna få godt fom hela fin Lifstid; någre blifva vål befordrade till Fogdar, Vaktmåftare, Klockare och dylika Syflor, men de åre ganfka få, högft 200:de om året, och rekryte- ringen i deras ftålle fker meråndels af de om- nåmnde 880 gåflarne, åfven af Fogdars, Kloc- kares, m. fl. ofta af ringare Borgares Söner, fom 'till groft arbete åro oduglige. Minfte delen tages utur Bonde-hopen, få liten del att den icke år anmårkningsvård. Af Stads-Boer håmtas vifst icke många Bonde-gåffar ifrån kandet till Lakåjer; fker fådant, år det af de högre 086 > f800, sjul. Auc. Seprt högre Herrfkaperne, fom hafva Landtegendomar; men deras allt mer och mer fligande omtanke för Landtbruket, lårer icke ofta tillåta dem att för fin uppafsning minfka antalet af fina arbetare. Civile Åmbetsmån och Pråfter på Landet göra det ån mindre; Ambetsmån af Militåren göra det icke heller, emedan de nu för tiden meråndels taga Soldater till fina Uppaffare, hvilke" i dubbelt affeende alltid blifva dem mer tillgifne ån en fråmmande Betjänt. — Nog torde icke utan fkål kunna fågas, att uti den arbetande Tjänfthjons-Klas- fen Drångar åro inråknade, fom icke åro af fort annan befkaffenhet ån Lakåjer, emedan dé tjäna Husbönder, hos hvilka de litet eller intet hafva att fyfsla, men efter allt utfeende gifvas fådane Drångar icke fårdeles många, ty tiderne och omtanken hafva yppat fkål både till befparingar och indragningar, ofta till den grad, att Hushåll, fom förut åtmin- fone haft en Betjänt, nu hafva alldeles ingen, utan leja en fråmmande till uppafsning, då de hos fig hafva Sållfkap. : Om Ööfverflöd af Betjåning någorflådes kunde träffas, fkulle det fynas möjligt ibland Vaktmåftare, Kammardrångar, Klåckare, Kyr- kovaktare, m. fl. fom gå de publike Vårken, Kyrklige och Verldslige tillhanda; ty för- minfkningen oagtad, utgöra de ånnu en an- feenlig fkara, Öfver 10000 af Mankönet och omkring 11000 af Qvinkönet; men når man be- bu af - - än ör fd dt fn a Pigorna i Ståderna mile 2 os 2800, Jul. Aug. Sept. 167 befinnar att Kyrkorna i Riket åro 2663, iom hafva hvar fin Klockare och Kyrkovaktare, hvilke icke gårna åro ogifte, icke gårna utan flere Barn, få afgå för denna råkning med gåffarne omkring 7000 af Mankönet, och återftå endaft 3000, eller om deras gåffar om- kring 750 flycken afdragas, 2250 perfoner till uppafsning för Kongl. Collegier, Magiftraten, Råtter, Confiftorier, LandsCanzlier och Con= - tor, Direétioner, Commiffioner, Pånningvårk, Adminiftrationer, Barmhårtighetsvårk och Såil- fkaper, Betjåning, fom vål år ganika tillråck= inlig, | men når le Öfverråknas, icke blifver ' mycket öfverflödig. Klaffer, fom hållit fig nåftan vid famma forlek ifrån den ena tiden till: den andra, åro Pråfter, Lårare och Civile Åmbetsmån, HWile kas alltid famma ftållning och vilkor icke heller någon fårdeles ändring kunna med- gifva, Af dem åter fom förökat lig. han. Rid- derfkapet och Adelen till fin mängd, fådan. den var 1780, vunnit på 15 år en tillvåxt Handtvårkarne 1 flåderna, omkring = - Deras Gefåller > = dä MR AE Sjömånnnen = = ” ä M Inhyfes Folket i dara. - d R Nybyggarne - - > - - ALE Na od mllsde: um 7 SM Nä lm Ho ilm om ör Jam] = 4 188 — 1800, Jul. Aug. Sept. Inhyfes Arbetarne på Landet 6 FE YInhyfes Gamle dårflådes - RE Tjånflhjonen på Landet = .- 3 Bönderne, Torparne, Nybyggarne, ps hyfes Arbetsföre och "penk tillfammans - - a AS Militåre Åmbetsmånnen, måft är Mankönet Zz Magiftrats-perfonerne, måft Barn - SNS Konftnårerne - - = å TE Soldaterne = - - - SEE Bruksfolket - - - - = IF Privates båttre Betjäning, Infpeé&orer, Kamererare, Dire&örer, m. fl. måft Barn, omkring - - -= 3 Skogvaktare, Jågare, m. fl. Säldperéri fjudare, Sågare, Mölnare, Kolare, Fråsärdusåtlare, mh dd. RAT SE de Handtvårkare på Landet, måft Barn = i Fattighushjon - = 3 Folkhopen åter i hela Riket ” under de omnåmnde 15 åren ökat fig om- "kring = - - - - = Således hafva de flåfte af de föregående Klafferne ökat fig i flarkare mått, ån Folks mångden i Allmånhet, Inhyfes Hjonen i Stå= derne och på Landet måft, dårnåft ”Torpare, få Sjömånner, Officerare, Konfinårer, Mölnare och Trågårdsmåflare m. fl. lamt Handtvårkare på Landet; minfta förökningen - åter hafva Handtvårkarne i Ståderne vunnit. å 1800, Jul. Aug. Sept. 169 Af fådana tillökningar fes 1:0 att Ståder« nes måfta befolkning ifrån Landet fker af Inhyfes Hjon, af fattiga Familjer, fom inflytta i hopp em båttre utkomft, och i anfeende till fin orklåshet icke göra någon fårdeles faknad för Landtbruket; för öfrigt förvandlas icke gårna andfe till Inhyfeshjon i Ståderna ån Soldat-Enkor, affkedade Krigsmån, och af fig komne Borgare, hvilka icke öka antalet utan endaft fylla de afgåendes rum. 2:0 Att Kri- get tillfkapat många Officerare både tjånfl- gårande och affkedade. 3:0 Att Konftnårerne funnit ett Tidhvarf för fig under Framlidne Konungens Regering. Men vid Handtvårkarnes flarka tillvåxt på Landet bör anmårkas lika fom förut, att den kommer af Tabell-Författarnes olika bes räkning 1795 emot 1780; ty då en och famrma perfon får infåttas på flera ftållen allt efter fom han befattar fig -med flera Nåringar, ehuru icke mer ån en enda utgår den hufs vudfakligafte, få hånder, att en Bonde eller 'Torpare, fom gör en Vagn eller något Smide åt andra, blifver af den ena anfedd för Handt- vårkare men icke af den andra. — Nog kan hafva håndt, att månge Poffesfionater och Socknar, fom för fina behof inga Handtvår- kare förut ågt, hafva i fenare tider fådana anfkaffat; men deffe nye kunna dock icke göra få flor tillväxt, fom Tabellen N inne= >> häller, utan den hårrör af hvad anfördt år. Att 170 1800, Jul. Aug. Sept. Att Torpare, Nybyggare, eller med ett ord. de g förnåmfie Nårande Klafferne till- fammans ökat fig öfver den proportion, fom Folkökningen i allmånhet följer, lårer icke utan fårdeles uppmårkfamhet och fågnad an- mårkas. | Om man af denna anledning vill efterfe, huru de Nårande eller Födobringande Lem- marne i Riket förhålla fig till de öfriga, få - blifver för 1795 råkningen följande: - Bönderne utgöra tillfammans Man- | kön och Qvinkön - SE fplvdde Nybyggarne - = NE 46220 Torparne - - 337036 Inhyfes ATbELLSr på alder a 233094 Tjänflhjonen = - : - S 388019 Skårkarlarne och Fifkarne = = 17286 Soldater och Båtsman, fom hafva Jordbruk omkring - e 100060 Jordbrukande Stadsboer, omkring 100000 Summa 2,474162 Om nu Barnen under 10 år, fom intet gagn kunna göra afdragas, det vill fåga en fjärdedel af Seann, återflå kraftige Nårande Remmar | - = 1,8556022 Hvilke dragne R Folkhopen. i 1 Riket, ra 1795 var =» -3,043731 återfå Tårande Lemmar <-> = -1I,188109 - hvilka i runda Tal förhålla fig till'de Födos bringande, fom 2 till 3, en proportion, fom ar 1800, Jul. Aug. Sept. 171 år förtråffelig, och alldeles bör qvåfva den klagan att våre arbetare åro knapt 3 af Folk-- hopen. En få liten proportion eller ä af Nå- rande emot Tårande år icke möjlig i Naturen. En kan föda fig och tvånne till, men kan icke göra det utan i flörfta armod. — Man må i » detta affeende icke anföra exempel af Familjer, > fom hafva många Barn; — de hafva i odlade tillRåndet lika få många utvågar att föda dem, ån genom förtjänft hos de Rike, ån genom I. underlie Ad af Barmbårtigheten, ån på det fåt- fet, att de iåldre öfver 10 år, antingen ut- flytta eller begynna bidraga till: underhållets men om alle ulisälbiac voro gifte, alle gifte hade många Barn, då bragte Fattigdomen och nöden, likforn i vilda till finner 198.” 1800, ful. Mar. Sepe.. finner 3:ne kunna frambringa föda åt 2:ne andra Vånner, Bain eller Vårkande Månni- fkjor, år fåledes tillåndet i det hela fållt eller få Önfkligt det kan blifva, och Fåderneslan- det att gratulera Öfver Induftriens klagan att tillgången på arbetarne år för knapp; den be- vifer hos Nationen en förtråffelig ifver att årnå vålflåndet, och att den för detta åndamål an- vånder alla Medel, Odlingar, Nybyggen, alla lofliga utvågar fom kapas påfinnas och ut- | rymmet medgifva. Hvad Giftermålen angår, få träffas & ena I fidan, att ibland 27 perfoner 10 åro gifte, och å den andra, att giftermålen ifrån den - ena tiden till den andra nåftan uti alla Klas- fer minfkat fig, då man vill underföka deras antal uti en gifven eller lika flor Folkhop;: men detta fenare bör icke tagas för något elakt tecken utan för ett bevis att Folköknin- gen går med ftarka fleg. — Når Barnen ökas i en Familj blifver Föråldrarnes proportion till Familjens antal allt mindre och mindre, och på famma fått förhåller det fig i hela Riket. Att Tjänfthjonen finnas hafva gift fig i flörre proportion emot fin myckenhet ån förut fkedt, tyckes bevifa flörre utfigter för dem, att fram- > deles kunna blifva fina egna. | HENR. NICANDER. Litt. | Inhyfes arbetsfördt Folk - Tjenfthjon i Ståderna - Spinneri-Idkare på Landet - - ASHLEE fen se Aboer på Nybyggen- - - - V Fr re TI | Gin fforangroc Ogife MGSKman Es os SSA tie 3 1746 1746! 205) 747! 1524 Prifter - = = = or > = >= = | 2789] 2789!) 29251 1186) 1906 Lårare vid Låroverken = - + - | 296] 296| 39) 83 274) Grofförer = = = = "ör -r | 235! 235) 261) 61 148 Minut- Handlare - - - - - 1489! 1489) 147| 414 715 Andre Handlande = = - + - - 2043 ä 168) 510 268 ÄNFHIKOIeT = es so je a STR 764 764) +» 95| 187 321 Handtverkare = "= = = + - i 7038 7038] 5081) 1414] 1768 Gefiller = = = = - = + rr 1836! 1836] 1821 497) 4881 Lårgåffar + - 0 + = - - | 24 DU 5! 5764 Handels- och Fabriks-Betjenter - 291 Bi: 2573 Sjön sd = = sö mRSTEE 1629 Förfvars- Karlar; Fabriks-Arbetare | 1481 Filorpare.= ss = oss Inhyfes arbetsfördt Folk på Landet Tjenf&hjon på Landet - - - De 5 nåft föreg. Arbet. KIaff. tilfam. Inhyles Gamle = + - + - Civile Ämbetsmån - - Militåre AÄmbetsmån - - - - - Magiftrats - Perfoner och Betjening Honfivarer. «= - « - = =E pulaande < — APS JENS Publike Staters mindre Betjåning - Under-Officerare , Soldater , Båtsmån Bruiks-Idkare - = = - - - - Bruks och Bårgsmån = - - - Privates båttre Betjäning - = - Privates Lakåjer, Jungfrur - - - Skogvaktare, Saltpeterfjudare m. m.- Handtyverkare på Landet - - Filkare och Skårkarlar = - Vanförde , Oduglige - - - - Bråcklige något Duglige Fatöghos Hjon - - - År 721 744] 1023 56001 5600 32250] 32325) 3579|19710 10950] 10811 —8J>— — — - ”—Å<—-|——— — —X— 1780. BB 200 479 9348 187 326] 1769 dfver äl ee 1692 2175 146 144 840 914 12791 1803 22569 628 1869 Barn 15 Mank. 1564 under år, ; Qvink.' "1516 9614). 2652 226 2253 3043 1143 1070 503 185 180 2590 36935 1341 1682 267 256165 256165) 3626 16025 132767|134056 235261 2 232436 47961 4836 56646! 56646| 1778| 3970) 13634] 14042] 437201-45345 5344) 99282] 21520) 21847 630! 20921/121649/137109| 30938! 31668 361611 [361547 | 14813 |42183 275158 |297058|336237 336132 205391) 20837| 9501 28268] 1335 3165] 3165! 2901] 618! 2089 849] 849 211) 1055 911] 9111 136) 255) 443 122] 122 : 241] — 101 401 40 Ör 4 AR: 5196! 3196) 2921 885) 1730 40795| 2795| 1028) 3587) 11861 40461 1046! 181| 348) 2592 96401 2640] 4411 1976| 4122 1471| 14711] 136) 1921 1363 3280] 2977 577) 3435 530] 4347 ; 416 cal 5620 27661 7877) 2927 20 055 2662] 2700 sr ina] 2147) Pe 1928 1693 396 521 62 1474 2434 703 656 105 40371 3495 29276 3646 2620 1095 1577 5961 «6993 | 3108) 1013 1298)” 472)" 430] 1728 2602 750 72 104 54 3792 30380 3253 7662 1132 1673 6221 6326 2817 ocol 1137] — pe RARE JAERR Summornalikillnåd: IDe Giftes förhåll.| De Giftes STA. Hela AO goklingar och Ogifte öfver Bårn under Sunna. Hela till Folkhopen. S:man. Gifte, > | Enkor. 15 år 15 år. S:man. Man |. Qin TE Ör EE (EA SE 2 EE B119| ” 5701) 10820) 1809 da —949l- 1731 1892) 1599) 2749 5593) Ö341t 11934 Fu 640 1114] 100:309 Too ”400] 1 7534) — 8802) 16336) 2655 9455) 257 1256| 1931] 2011] 22914) 2796) — 7634 g618] — 16252 100] = Bl = 24 100292 100:306 100 235 7101. 1845! 297 56) 101 o61) 1141] 216 236) 230 748 1570 5 E 33 100:261 100:265 622 6535] 1975) 910 Gol. 77| 135) 240] 175) 249 580 = 646 1220)5== 0 RN 09 71 291 3517 4971 = 1425] 1405) 167 404 670 725 1123] 1240 3305 3794 z — 1921 — 477] = 669 263 28 4637] 5236] 2873) 1855) id 206) 341) 295) 1057) 1577) A79A 4555) Set 9797) — 24 AU 263 1870] 2054] 3924) 486 val 166) or7| 211 406) 485- 1185) 1298 o481| — 687) — 256) — 1443] — 258) — 255 14543 | 16157 7265) + | 695| 1696| 1854) 2522j 5598) 6166] 15412] 17649 33061 269 1512 2501 Ze 22 2032) > 3819) 118511 2343 93 304) 637) 5138 296) 1295| 13261 9080] - 4702) — 13782 1048 223 1031 392 291 Zo96! 38 73534) aa ENE ön OR AE söse) > gorh 2935) eos dä sel 1051-0533) 173) 44 2SAESIOR BION sot 130 av GR 7628] 8395] 16021] : jo 362) 1851] 1819] 1393) 2387) 3222 "9g65| '10763| 20128) — 2787). 270) — 4107 236 234 11549! 12555] 24104) 5064! s0M 3191 1577|. 13981 1146 3176! 3666) > 99571 11453]. 21410] — 1592] = 1021 = 2694 20 3173! 563591 3212! 2654) 7 334) 1853 ac 2109] 2946) 25811 > 5998] — 92761 15271 2825] -— 3637 6462 200 or 11292) 25652] 36944) 1182 it 254) 49) 141 = 1599) 2213) 11176] 27444 38620) — -116 1792 25 2228) — 16033 1509] 2988) 4497) — 314 6 12] 233 26) 444l 250 526 662] 1870 / 2538] — d47| = 1118 005 = Ja 632214] 638682]|1271496 246283 |2462)|!0323] 19382 | 126606 120196 341017|241907] 624239] 628268|1:252,507| = 2575 ort] —12029 2 254 12365) 192681) 25046) 8238) 2 475) 998 3245) 3943) 9531 97352] 22689) 23531 46220] — 10324 10850 21174 203 261 115780) 120003] 235723! 77355| 773| 3107| 7392|.19920] 20490) 66156) 65261 166532) 170498] 337036) 50758) 50495) 101253) — 208 27 62693) 33264) 146557) 45531) 454) 6224/32017) 11399) 19805) 34846 36241] 92600] 134494] 233094] — 35907 50550 20537 LÅ 2 164167| 181680| 345847| 22476) 224) 1382 37321 127206|146398| 31543) 32954 i22607| 205412) 388019) 18440 49172 1589 rr 927819 | 1036910|2024729 | 400483 | 4004| 22111 | 64930 [288976 |310832 323093 386115 1094673|/1162203| 2256876| 106854) 125295 230147) 293 2 32849) 528241 85670 29949 231 T2442 34366 2160 3003] 2211! 2455) 39762) 63361) 103125 6943) 10540) — 17453 | 207 5 7972) 8084! 16062) 2975) 24 598) 801! 2077) 1364) 2566) 2591 2245) 73 15950 238) — Me = TN = 2 2723) 2206) 4929| 12139| 21 264) 330) 1456) 443) 888) 907 s747) 2819 2 - 1024 290 2 2146) — 2408) 4554) 961 192) 325) 581) 602l 2231 320 2463! — 2766 250 271 340 312 652] 153 24] 27 109 66 124: 144 417 390 fr 267 263 '8108 151] 2259 39 7) 18) 3154 435) sz79l 151) 6979 248 = — 1129 IA 1082 S 10713] 11543) 22256| 4661 503) 1073] 1626] 1424) 3491] 5804 joogt| 10962] 2243] — se set = 1013 214 27 22960] 79322] 162282] 39989] 3990] 1852) 7525| 13627] 4710 50755) 33689) 88217) 5913 174159 5087 ja Here 299 z 10463] 10699] 21162) 3474 001! 477| 1919] 2788) 3036) 3276) 8350) —-90H 17801] — RR v SS — SN 2 SV 21943) 22598) 44541, 10026) 10Kl 570) 2177 4583) 3600] 9038) 9032) 24922 04235) 49057 el 257 ser = ST 4065) 3524) 7389) 1655) af) 196) 243 1454) 591)” 1242 1350 4517] 3841 8378 452 ;S K SEE Så 6204 2613) 15417!" 230) MH 1266) 509) 654) 478 255 290) 4405) 6911 11316 = - FR I rn S o19ag): 18034) gsgesel ston LKK GRal 742) s51a8) 2180) B907), 2 lRGRTT FE059 49115 FR fa EE 9726| 9713) 19499 el 4 a 278) 581) 1410 Se 2803) 29501 8549 8757 EN FRIAR SS 12398 rd 31175 a 505 3 0909] 7780! sag7| 4604) 1876) 1461) 13i72) 18908)- 82080 FE 13t - 14661| 21174 55835| 7825 2591] 3275 8755 oo6g8| 4133] 1208] 12451 15278 oi701) — 86077 SE : An 3 | 401 ) N | 1937 KL 265] 863 ! 4804 11423 i ; a i I 91 102 i 14 | 1269] h - a ——— LV RR nd — ———— 2=4+: X - - v RE i 1795: 100 ; | | | | | | | | EE i : 91 101 96 28 136 98 el FÖR DER Fr rr Titt. 0. Visfe Folk-Klasfers Storlek i Stockholm Åren 1785 och 1795. År 1785. | ; År 1795: 4 E SE fr SE ASEA Summornas Skilln. Gifte. | FR oa SR RE so ae ; Gifte. RN Pe = oe TE Snar SE | fkillnad. Summa. Groflörer = - > 98| 98 17 471 60 63 67 623 249 276 518 114 114 39 59 73 79 85 107 311 359 670] 69 23 152 Minut- Handlare = 300] 320] 361 134 157| 176) 237) 319 750) 1049) 17991 2350 23017 63 96 29l 103] 151| 173 533 602 1135] — 217] = 447| = 664 Andre Handlande 139) 139) — 19] 55 53 58) 118) 107 329 359 622 z7z| zz| 72 118) 100] 144) 239] 269 714 205 1519 3251 446] 234) Fabrikörer - - ; o6ol 260] 37) 95 78) 115| 155) 203 530) — 671 12011 are SE AG RN SM 3 173 208) 525 611 1136] — 5 = 60) = 65 Handtverkare - 1096] 1096) 128| 463 418) 451) 896) 219 o538) — 2829) 5367 4080] 1080) 229| 465) 315 449) 741) = Bo4| 2555 2791 g104| — 2051 = 38) — 244 Gefaller = - 1333) 1333) 148| 443) 2173) 205) 785 253) 4439) 2834) 7273: 1406 1406]. 207) 437) 1856) 2 75il 832] 4900l 2908 nog) — 249 Za Lårgåffar- - - | 5| a RR B66| —| 2861 | Setg ög a SR 580 —| — 2091] = bog) — Fö SY Handels - Berjånter FT so Bi TEE 92) 20681 372 1440). 210 o10) vel BZ 379) 120 134: = 142) 1155 559 1714 ö7 187 274 Space SE 2320) 83el| 153) 650) 474 2281 Stl 593) — 1976) 2309 4085) 620) 620 Jå BZ 189 162) 397) 493 1303) — 1792 sa — 675, — 517) — 2190) ös Ekarlar SVE Syed eten Sr RO Eee AST 2279) NON 4440) 4739) — 9179 30 1368] 200) 688) 58t| 286) -777| 97 0948) — 3259) — 6207] — 2492) — 1480] — 2072 Iöbyfeggtlon - = | 3 23 —12 38 2) 501 16 46| 50 608 G5el ra STO At 497, 26 SAT DI 413) — 1054 17591 2793 984 1151 AE Tjänft-Hjon = = 455) 455l 68! 220 3099] 8974] 2901 4591 4142 10108] 449801 — G221 622) 156) 391 2049 7345] 597 H83l 3424 gaul 4190564l = 688! = 9671 = 1655 EE Samma Folk-Klaffers Storlek i de öfriga Rikets Scråder Aren 1780 och 1795: År 1780. | År 1795: ; Ra NA sd sa RR TT Kö 0 SR AR SK Re 201 Minut- Handlare - | 1169) 1169| 112] 280) 558) 664] 989 1009] 2827) 3202) 60491 1195 SF 104] 308) 581t| 622 972 1067| 2852) 3192 6044 SOM dftrenden ä903] 2908], 249), 463) 726) 35) 1900) TERAR EN Sa 1578 = joel 778 9r3| 1838) 1522) 3839) —A459 go7a| = 479] — 458) — 907 Fabrikörer - - = 504 504 58! 94! 43 288 535 497 1340 4303! — 2795 65. 4193 114 233 234 652 687 1345) — 682 — 696) — 1378) Handtvårkare - = | s942| s942| 380 951 1350] 1871| 4333) 4544) 12005] 13508 253513). 6185| 6185 sö 1031] 4541 2080] 4887) 5362) 13079 Hegel evos) > 1074) 1380 2624]. Flest as skakas så TT Sal de sv 2 NR SE SR SS EO 4486] — 48 FN ölmdös7) Fö ARE ER 5015) 499 301 SA Handels - Betjänter 127] 127] ol feol 1220 a 202, Så 2164 ol 2493 sä "57 I R sj 53 221 ma] 0 2001 2 = 217 = a — 286 Sjömån = = > | 0548! söt 147] 646| 1215 203) sälg. 1997 SR a 11736] 367 1 3677 - 2 i 1931] 2490] 2729) 8062 2971 17033) — 2410] — 9237 Förfvars- Karlar - | 3729] 3729] 243) 723| 723) 828) 2364) 2536 7109] 7816) 14925| 3696 3696) 97) 829 217) 860) 2399 749) 7009] 8191 15203] — 100 | Inhyfes Hjon - - 1368) 1465) 151) 969 477 z (105) 1008 2193 5031 2154| 2276 o330| 2900 1431 5628) 1568 1298] 2168 4964) — 7517 12481] 1841 2426 za = Tjän&-Hjon + - zo6| 4221 251 3041 60491 13595 | Ggogel 159551 10021 1430 z782| 18308] 26055 5732 2759 33341 7801 429231 71801 153441) 22724 3601 5601 98 358 RR + Nä P. ” sa a De Giftes Proportion til Folkhopen Åren 1780 och 1795. | p—— ; : => — er Gifte | Gifte De Giftes . De Giftes g Proportion Proportion Par | Par |Skillnad. til i lika for 1780: | 1795. Folkhopen. | Folkmångd: Stockholms Stad 125851 11699) — 8861 100:301] 100:321] 100 94 Strångnås Stift - | 31602] 392452 8501 400:257) 100:265| 100 97 Linköpings - - 40420] 42260 1840 NL00:266] 100:272]| 100 93 I Wexiö - - - 31208] 32392 1183 100:260] 100:265] 100 (almar. = om = | Gottland = - 5994 6335 3411 100:248] 100:235] 100 Carlskrona Stad = 2300 SE 100:300] 100 13477 | Lunds Stift - - 47036] 522492 5206] 100:284] 100:2387 Å 99 14024 g47| 100:267] 100:271 FD FS Br oo Upfala Stift = = | 443241 46300 19761 100:262]| 100:265)| 100 99 100 | Göteborgs = 394411] 40983 1542] 100:278] 100:286] 100 100:2661 100:271| 100 100:2283| 100:2386], 100 100:266] 100:269] 100 100:2781| 100:2741 100 100:288| 100:288] 100 100:281; 100:280] 100 100:274] 100:277 100 Skara = = 33773 35259 14386 276331 31001 3368 37272) 39303 2031 23368] 27167 3799 Z0o943) 80165 9222 457501 53692 7942 506915] 547573) 40657 Carlftads = = Mältenas, = ne Hernöfands - ADD SN, se Borgo = = Hela Riket «= "Med järnfalt fvartnar den mera ån den grofva : — 1800, Jul. Aug. Sept. = 113 62. God röd Kina. | Forifbitning of dun ? föregående tvånne Qvartaler införda Afhandlingen af JOHAN P. WESTRING. from | Denna var af den förfia goda råda Kinan, iom nu redan var nog gammal, få at den / troligen hade förloradt något af fin kraft. Kall infufion i vatten as dåraf med limfolution, men fåtter ej bety deligt bottenfäålle. röda, och drar åt rödt eller violette. Med kalkvatten blir den mycket röd. Daåraf up- löfes inimot 12 gran. Infufionen blef inycket klar, likfom af Kungs Kinan, hvilken den kommer nåra. Den innehåller i pulver ock- få mycken fibra corticalis, fom liknar den i Kungs Kinan. Den reagerar ock något för ' fri fyra. 69. Med Prof- Spiritus utdrages defs kraft ganfka mycket, då den ger mycket fållning med limfolution. M 2 70 > RÖR OA RR RE S SNS 174 1800, Jul. Aug. Sept. . 70. Infunderas den i åttika och vatten, få blir den ockfå mycket kraftig, och limfolution fåller mycket, fom hårdnar. Anm. Denna Kina har nu på några år icke funnits i Sverige: och den fom fednare åren kommit från Spanien, år mycket fvag. 74. : Grof röd Kina. Denna år efter alla jåmnförelfer den fåm- fla af alla. Åtfkilliga af våra inhemfka bar- kar öÖfvergå denna vida, hvaraf en och an- nan torde tåfla med hitt Kind flag. Barken af Salix pentandra år både befk och har mera fpånkraft, ån den vanliga Peruvianfka:. Den har ock derföre gordt gagn, dår den Ame- ricanfka flagit felt. Ja: vår allmånna Pihl, Salix fragilis, har. mera vårkningskraft, ån denna grofva röda. Det år dårföre medbor- gelighetens pligt, at varna allmånheten, at icke göra fig koftnad för en få oduglig vara.s) Kall I > | s) Denna grofva röda bark, fom vwvifferligen ej duger i medicine, kan troligen med fördel nyttjas til fårg, ty den ger en vacker röd fårg, då den precipiteras med kalkvattens Den blir ånnu vackrare, om barken förut rif- ves med magnefia ufta och fedan löfes och $ fålles, l 4 1800, ful. Aug. Sept. I Kall vatten infufion, fom löfer knappaft 8 gran, har ingen vårkningskraft, och omår- kelig befka. Den fvarthar föga för jårnfaltet, och drager åt violette. Med kalkvattnet blir | den mindre röd, ån den förra. 72. Med kokvarmt vatten utdrogs ej eller nå- | gon fpånkraft. 73. | « Med Proffpiritus gaf den helt litet fällning | för Rolunon. 24. | Bod jun AEther. vitr. ätlodg icke färs kraften. ASA | Med Rhenfkt vin infunderad grumlas den | något, och fåller litet med limuplösningen. | 20: | > Men rödt Portvin utdrog mycken fpån- | kraft, hvadan infufionen grumlades, och pre- | cipiterade mycket, fom blef hårdt. | Anm. Detta bör dock icke förleda til den | tankan, at någon fpånkraft ligger förborgad i. | denna Kina; ty Portvin innehåller något, fom | liknår fpånkraften hos Kina. Vanligen fås | detta vin icke ågta. Det måfta år förfalfkadt, | hvadan det ockfå fållan drickes lika på något | fålle. Et litet ftålle, Porto Porte, kan ej | fäcka "til; för” den förfärliga confumtionen | dåraf öfver hela Europa. Då det, fom för- M 3 fallkadt, r6 > 1800, Sa Au; Sipe falfkadt, har denna flyrkande egenfkapen, tor- de dock defs måtteliga bruk vara för många ganfka hålföfamt. Dr. LEVKE tror Portvin vara förfallikadt af Cider med Spiritus, alun och cocciorelle. fs.) | | 7. Cincliona brafilienfis. Då jag låt pulverifera 10 qvintin af denna, blef endaft 3 gvintin remanens, fom hade fö- ga fibra corticalis, hvilken var nog trubbig, och mindre” genomfkintlig. Pulvret år mera rödbrunt ån Kungs Kina. Har ingen Kina lukt; men vål en egen, fom ej år behagelig. Infufion med kallt ' vatten fraggades mer än alla andra under omfkakningen, och feck flrax en mörkbrun fårg. Efter et dygn var den mörkbrun och tjock. Smakade högeligen befk, dock ej få åcklig, fom Floribunda. Den hade en egen oangenåm lukt. . Med lim- folution kvarken den grumlades eller fållde något. . Kalkvatten åndrade ej fårgen. Järn- falt gorde den fvartbrun. Med lacmus pap- per fö) LEUVKES Pra&tical Esfay on difeafes of the vifcera. p: 86. Troligen år dåruti ingen alun; ty den hindrar limfolutions rea&tion; men kan hånda något annat flipticom. Vanligt rödt vin, ehuru defs vårkan vittnar om defs Riptilka in- oredienuer, feagerar dock icke på gluten ani. male: tet hvarken fålles eller grumlas dåraf. 1500, Jul Hun Sept. 4 ( | per regerade den intet för fri fyra; , Det | torrkåde pulvret hade förloradt 22 gran på drachman, fedan 6 afdragas, fom vanligen torrka in på famma flålle innom et dygn. | Sålunda löfes denna mål af alla kanaa flag 1 vatten. Anm. 1. Denna bark gifver ganfk. myCc- | ket extra&; ty utaf 2 qvintin pulver feck jag et halft qvintin extr. Aqvofum, hvarefter | pulvret hade föga fmak. Extra&et efter deffa 2 qvintin, fom var evaporeradt i kakelugns nitfch til fladga af brun firup, fattes i kallare | rum för at förföka om det kunde fkjuta an chryftaller, fom Herr COMPARETTI fåger fig hafva fått. Men det lyckades ej. Dock var hela ytan, fedan det var intorrkadt til myc- ken hårdhet, öfverdragen med - ftråliga och greniga uphöjningar, likfom chryftallformiga. Jag uplöfte det åter och fatte det på varmt flålle at torrka in, då det feck famma firåliga pulvret fattes med Proffpiritus; men gaf ganfka litet extra&t, fom var mera tunt, och fom fvårligen ville torrka. Det fkjöt ej an andra chryftaller ån det förra. Det var åfven min- dre befkt ån det förra. Denna fednare infu- fion reagerade ej eller för någon fpånkraft. Båda extra&erne .uplåftes ganfka fort i vatten och fullkomligt. Denna bark håller fålunda föga eller intet refinofum.. Hr. COMPARETTI” M 4 feck uphöjningar; men inga andra chryfaller kun- de jag bekomma. Det af vattnet extraherade. 178 1800, Jul. Aug. Sept. feck endaft en fcrupel extra& efter 2 åvinfin pulver: och 2 förupler ”extr. Spore eler et unce. Jänné oc "Hetr ”BÖOMPARETIT Hacer He med denna bark hafva botadt både Tertianer och Qvartaner. Han har ej gifvit mer ån $ gran i början pro. dofi; hvar 3 timmar I vårt Climat botar den viflerligen ingen fråffa. Prof; HUFELAND fåger, at han hatade der- med en qvartan; men den förvandlade fig til en qvotidian feber i fiållet. . Se def& Journal San AR 78: Med Rbenfkt vin infunderad, grumlades den föga, och fatte intet bottenfålle med lim- folution. . 79: Med rådt Portvin infunderad grumlades den något af limfolution; men gaf intet bot- tenfålle. Anm. Denna Kina lofvar fålunda ej ftor nytta för Medicine. Den orfakar fvåra Bor- borygmi och oro i magen, då den tages Öfver viffa gran pro dofi. CO. Ny bark, orått upgifven för Brafilie-bark. Då den pulveriferas blir en tionde del remanens, fom innehåller mjyö€ksen fibra cor- ticalis, fom liknar något den af Kungs Kinan. Pulvret FERRARI FÅ 1800, Jul. Aug. Sept. AND. Pulvret får mera rödbrun fårg ån de andra. Det luktar något aromatifkt likfom af Per- fico: fmakar ej eler fårdeles befk; men mera af Perfico. Kallt Infufuom aqvofum fraggades mycket, då den fvalpades: feck flark rödbrun fårg, och blef ej klar. Den hade föga befka. Med jårnfalt blef den mycket fvartbrun. Lim- folution grumlade den något; men gaf ej får- deles fållning. . öl. . Med varmt vatten utdrages e) eller någon fårdeles befka, och ej eller son nia FR fpånkraft. Anm. . Vi kunna fålunda mycket vål um- båra denna, då vi kafva bättre Kina bark ur egna fkogar. 82. - Africanfk bark. Denna bark tyckes mycket med fitt för- hållande komma Ööfverens med vanlig Peru- vianfk bark, och anledning år at tro denna vara vårkfammare in praxi medica, ån den vanliga Peruvianfka, fom kommer pulverife- rad från England. Bekråftar den fig ock lika med Clinifka förfök, blir det en ftor vinft at håmta denna från Tunis, för vida båttre köp. Då den infunderas i kallt deftlleradt vat- ten ger den lika fårg, fom den Engelfka; men mera befka ån den vanliga. Med kalk- vatten får den rödbrun fårg. Järnfaltet mörk- | M 5 nar 189 1800, sful. Aug. Sept. nar den åt fvartgrönt, likfom den Peruvianfka: Med limfolution grumlas den, och fåller litet. Regerar litet för fri fyra. 23. Med varm infufion utdrages mera fpån- kraft , och åfven mera fvartåmne. Anmn. 1. Pulvret af denna bark får lika . I fårg, lukt och fmak med den fina Engelfka Kinan. Månne denna fålunda anvåndes til utblandning af den Peruvianfka? Anm. 2. At med famma tilfatfer, fom til gula Kinan, jåmnföra alla deffta upråknade, hade blifvit för vidlöftigt : och behöfves icke, . då man ifrån deffa med limfolution de för- nåmfla kan fluta til de öfriga med någorlundå fannolikhet. Anm. 3. Til de flåfta af alla upråknade förföken, fom altid med nogafte granlagenhet blifvit gorda, har jag hvar gång fatt lika pro- portion gul Kina, för at altid kunna göra olika jämnförelfe. Anm. 4. Såfom befynnerligt får jag til lägga, at alla Kina flagen gifva en egen fårg med jårnfaltet: fålunda drager Kungs Kinan 1 blått, den Peruvianfka i grönt, den Röda i violette, Caribea, - Floribunda och Anguftifolia i brunt. Småfaker böra ej förgåtas; ty de kun« na gifva anledning til Rörre reflexioner. 84: | 1800, Jul Aug. Sefta 181 O4. Syrgazetz vårkan på Gula Kinan. Uti en aflång fior flafka håldes en ty fak fiark infufion af gul Kina i deftilleradt "kallt vatten, och ifrån dessa flafka leddes et krökt rör uti en mindre flafka, fom innehöll oxige- nerad kokfalts fyra: och blefvo båda flafkorna . vål förluterade med flarkt lutum af hvit flår- kelfe med farina Sem. Lini. Med fakta vårma under den mindre flafkan öfverdrefs den: oxi- generade luften, då infufion grumlades, och fatte omfider et rödbrunt bottenfålle. QOagtadt detta feck dock infufionenm efteråt flarkare fårg, renare Kina lukt och befka, fom icke var obehagelig. Den reagerade ul nåftan intet för fri fyra på lacmus papperet. a) Då limfolution dröps uti denna oxi- generade Kina infufion, upkom dåraf mycket bottenfålle: och det klara blef One med järnfalt. by) Med Acid. Vitrioli tenue grumlades den af limfolution, och gaf mycket botten- fålle, fom blef geléeagtigt. c) Med Acid. Nitri forte, oriumlades de mindre; men precipitatet blef hårdare. « d) Med Acid. falis forte blef : lika med infufum i kallt vatten. ZImn. I. Håraf fynes bevisligare, at oxis gene eller fyre icke minfkar denna Kinans . fpånkraft eller vårkfambet, fom Profeffor FOUR- 182 1800, ojful. Än Sept. FourcrRoY funnit at den gör med Kina från Domingo. Den ökar den mera; ty Kinan får ock dåraf mera fårg , lukt och fmak, De för- ut anförda förföken Öfverensflämma hårmed, och mina Clinifka förfök vittna ockfå hårom: Anm. 2. Mineral fyror, fom hålla Syre; til fin bafis, förföra ej eller denna fpånkraften: Anm. 3. Om denna fanning kan hvar och en öfvertyga fiv, fom låter en flark, vål fil trerad infufion på Gul Kina fiå i öppen luft några dagar, då den federmera fkall befinnas hafva tiltagit i fiyrka. 25: Precipitatet af denna oxigenerade infufio- nen affkildes och torrkades, och vog ungefår 2 gran: var. fmakloft;: och ;kunde-ej 10fas hvarken i deftilleradt vatten eller Spir. vini; men i varm Alcohol uplöftes det. ILixivium faponarium uplöfte det ock fullkomligt. Det hade ingen kraft at reagera med limfolution. 36. Reften af denna oxigenerade infufion ut- fättes ån en gång för lika oxigenerande, då äfven något precipiterades. Infufionen feck ånnu ftarkare fårg och åfven mera befka. Den hade dock nu förloradt något af fin rea- gerande egenfkap med limfolution. Precipita- tet liknade i alt det förra, och båda tilhopa lagde vågde vid pafs 5 gran. Denna infufion var fatt på 2:lod Kina med et qvarter de- filleradt 1800, Ful. Aug. Sept. 183 flilleradt vatten, och något förlorades under affilningen, fom -faftnade på filtrum, gaf Tfå- lunda ungefår 7 til 8 gran precipitat. Anm. "> Om oxigenerandet fkulle firångt — fortfåttas, med mycket fltark oxigenerad kok- faltfyra, få fkulle troligen alt: hvad vårkfamt år fållas, och i det fallet har Hr. FOURCROY mycket rått... Men kokning och infufion i . Öppna kåril kunna aldrig få flarkt oxigenera, at man kan befara total förluft af Kinans | vårkfamhet. I lindrig eller vanlig grad ökar | den; ty ofvanflående alla förfök gifva anled- ning at tro oxigene i en vifs Ore RE öka och og fpånkraften i Kina. 87. fartriie öröR öirdordend för tredje gången, ned lika ftark infufion, och med lika utflag. Jag låt nu federmera famma infufion få i et flort och vidt glas Öppet för folen i fenftret flera dagar, och mårkte, fom var befynner- ligit, at infufionen dageligen tiltog i lukt, fårg | och fmak. . Den reagerade ock federmera för | mera -fpånkraft, och med jårnfalt blef den fvartare. | | Anm. 1. Prof. FOURCROY har, fom fagdt | år, anflålt fina förfök på Kina från Domingo, (troligen Floribunda eller Spinofa) och på råd Kina, hvilka båda Jag icke funnit reagera får- | deles för någon fpånkraft: på hvilka fålunda et flarkare oxigenerande fåkerligen efter def fåkra 184 1800, Jul. Aug. Sept. fåkra och lårorika förfök, förtager vårknings- kraften. Detta låter dock icke adplicera fig på all flags Kina; ty FOURCEOY tror Kinans vårknings-kraft ligga 1 det refino extragtiva ämnet. Men lindring vårkan eller adtra&ion af oxigene behöfvess; ty derigenom fålles nå- got refinofum, fom altid hindrar Spån-kraf- tens och SanlenrR vårkfamhet. Anmn. 2. Då nu oxigene fåller refina, må- fle Våte (Hydrogene) och Qvåfve (Azote) blifva mera fritt, hvaraf lukten ökas: emedan deffa båda fednare utgöra bafis til- Alkali vo- latile. Syret C(Oxigene) torde ock carbonifera något af gula Kinans extraé&tiva delar, hvaraf fårgen blir flarkare: och fom mera refinofam upkommer, fom omfider fålles, få ökas ock gall-åple Saltet, (hvars bafis ej olikt efter Herr GuYTONS 'mening tyckes vara refina) fom: troligen adtrahkerar mera hydrogene, hvadan fmaken blir befkare och fvårtan farkare. Anm. 3. Precipitatet efter oxigenerade in- fulionen löfes icke, fom fagt år. Något löfes dock af Spir. Reåific. och ån mera af varm Alcohol: hvilka båda uplösningar gåfvo med Limfolution någon fållning. Deffa innehöllo ockfå något fvårt-åmne: och fålunda tyckes, föm man dåraf kunde fluta, at Hydrogene uti Spiritus kan förena fig med litet hartz CRefi ina) i. uplösning och med en andel af Oxigene i famman- fåttningen formera det dmuet, fom utgor Spån- fn eller garf-åmnet ? i i GC: kraft. 1800, sJul. Aug. Sept. 185 82. Elettrifka kraften. | Då en flark Kina-infufion uti et glas im- praegneras eller laddas med ele&riciteten, åndras den icke dåraf, utan ökas litet mera til fin Fkddintta fålde rått mycket efteråt. Anm. Detta tyckes ock gifva ftyrka åt min mening om Spån-kraftens natur i föregås | ende anmårkning. 29. Inflammabel Luft. Stark infufion efter et lod uti deftilleradt vatten, fom feck flå i fyra dygn, under flitig omfqvalpning , Var nu klar fom gammalt Rhenfkt vin, och högeligen befk: håldes uti en aflång flafka med förluteradt krokigt rör, hvaruti indrefs inflammabel luft utur o:ne Ox- blåfor, fom voro fylda dårmed, under flån- dig flitig omfkakning. Men jag måfte anmår- ka, at under det fom denna luften drefs utur järn-filfpån med Acid. vitrioli dilutum, gom et långt krökt blåck-rör, fråfte det en gång få öfver ifrån Bouteillen, at något af vi- triol ångan måfte hafva följt med up genom röret, och åfven haft något uplöft järn med fig; ty blåfans hals blef något korrad, dock utan at gå fönder; hvarföre detta förföket -måfte omgöåras, Icke defto mindre ville jag £ vårkan af detta på Kinan, fom under fqvalp- | ningen 186 1800, Jul. Aug. Sept. ningen förlorade all fin klarhet, blef tjock, afkgrå opal-fårgad, något dragande åt brunt. Denna infufion impregnerades af den flin- kande lukten, fom den bibehöll öfver dygnet. Den. reagerade mycket för iri Syra.. Med Limfolution fkedde ftrax ingen fållning, den grumlades endaft och feck nåflan Lavendel- rss Med jårn-falt drog den åt grå-grönt, oeh blef omfider fvart-grön. Efter et dygn fatte denna flinkande infufion et fvart botten- fålle til fyra liniers höjd; i et tåpt glas af två: tums diameter. Infufionen hade nu ock tåm- meligen klarnadt och drog åt grå-grönt. Den bibehöll långe fin elaka lukt och var högeli- gen befk. Med Limfolution blef den nu me= ra tjock och grumlig, och fatte et hårdt bot- tenfälle. | Anmn. Sedan våt gazet fått fålla en” del af refinofum, fom förut var uplöft, eller ock kanike omformeradt, kunde Limfolution ej förrån efter defs precipitation vifa någon vårkan. | 90. Sanma Förfök Som föregående förfök mislyckades, om- gordes detfamma med flörre granlagenhet och framgång. En flark infufion impregnerades af a:ne fulla .oxblåfor under omiqvalpning, hvaraf den nu ej grumlades, utan bibehöll fin ljusbruna klara fårg. Denna få impregnerade | infu- - 1800, Jul. Aug. Sept: 187 infafion bibehöll fin lukt i 2:n& dagar, ehöru fläfkan Hera gångor öppnades. Vid förftå förföket, fom gjordes fliraxt ef- ter impregnation; fålde Limfolution, dock ej få flarkt, och innehöll « & eller få mycket fvårts åmne. Men efter två dygn fållde mycket, och reagerade åfven flarkt för Svårt-åmnet. Dageligen blef denna infulion farkare i fåra - gen, och efter 14 dågär var den nåttan orans ge råd, med mera befka och fråfhet ån förut. Den grumlädes nu både i öppet ock tåpt kåril, och fatté et fåödt Sediment. Sd detta blifvit affkildt vär dock infufionen lika Mark i fårgen; likå befk och ftråf; och reagea rade lika Både för Spån:kraft öch Svårt-å ämne. | Det fina rådå Ppreapitatet vär finaklö ft det kunde ej löfas i deftilleradt vatten; hvila "ket dock fvärtnade af järn- -falt: Det fom Als cöhol uplöfte fåldes af Limfölätion. Detta förfök vifar fålunda ät Hydrögenée bidraget ' til Limfoölutions reaction. > Anm. 1. År inflammabilis förför fålundå (icke Spån-kraften , utan bidrager faft mera til Svårt-åmnet. ; Ann. 2: Då vinsåttika bländas til (Hennå Lida. KRA > Ann. 3. Bokårmniet tyckes våra et får- | kilt åmne, fom ej utgöres af refina, men vål | kan förena fig dårmed; ty Kinans befka ökas fedan både Oxigene och Hydrögene fått Fålla dels refinofum. Det utgöres troligeh af et KR. V. AA. Handl; HI Qu N eget 188 1800; ful. dugg. Sept. eget Syr-falt, efter fom de flåfta befka faker hafva fri Syra. Cort. Simarube, fom år hö- geligen befk; har ingen Spån-kraft eller garf= ämne; ty den fåller intet Limfolutionen. Den reagerar ej eller fårdeles för gall-åple-faltet. Deis befka orfakas troligen af detta faltet fom i den grad retar mechanice til adfiri&ion. Anm. 4. Gluten vegetabile fålles ej af det ämnet, fom fåller gluten animale. Sedan lim- met har fåldt Spån-kraften, få har den ofvan- frående klara infufion' förloradt mycket af fin fmak och råftan all fin fårg; men fvårtåmnet. ökas: hvilket ock vifar, att gall-åple-faltet ej utgör Spån-kraften eller garf-åmnet. Ovxigene 1 förening hårmed (befkåmnet) tyckes utgöra” den famma. Anm. 5. Sedan Kina infution får flå i Öppna luften, ökas defs lukt, af den adtra- herade oxigene: och en ftlark Kina lukt kom-' mer nåra Syrgazets från kokfaltfyran: hvilket ock tjänar til bevis, på fpånkraftens upkomft- och tilåkning af oxigene. Kinans ftlarka ad- tra&ion til oxigene uplyfes ock af defs kraft at förtaga oxidernas eller metallifka gifternas vårkan på mäånnifkans kropp. £) Herr HUM- BOLDTS vackra förfök, at medeift Syrgazet upvåcka Galvaniimen uti en död del, fom efter et par timmar efter döden förloradt den- famma, åro mårkvårdiga, och tjäna åfven til flyrka för denna Theorien. 91. 2) Se Annales de Chimie 1199. 1800, Jul. Aug. Sept. LAGG | id 91. Kohlfyregazets (CL uftfyrans) vårkan på Kina infufions En flark infulion af gula Kinan i diftillea radt vatten, fom var vål afkyld i kalla lufs ten, författes, under jämn omfqvalpning, med | Gärondte fyran, fom på vanliga fåttet drefs genom glasrör utur krita medelt utfpådd vi= triolfyra, då luften var vål kall. Infufionen åndrades ej dåraf: den reagerade firax lika: flark för limfolution; men litet mindre för fvårtåmnet. Luftfyran har fålunda mindre adtraé&tion til oxigene ån gallåple faltet: och den förra drifves af den fednare och kan ej förena fig dårmed. Sedan denna med luftfyra imprzegnerade. 'infufion fått flå i tåpt fafka på bordet 3 | veckor i folen i et varmt rum, precipiterades. (en myckenhet rödt pulver på botten; men fjälfva infufionen var högeligen befk ånda til vidrighet, fom galla, och hade lukt: och flark fårg, Den reagerade ånnu ftarkt för lime folution, och hade nu mera fvårtåmne, fedan luftfyran fått ikilja fig dårifrån. | 92. Om Fibra Corticalis. Då barken af gula Kinan males och fika tas, fås en myckenhet trådagtiga particlar, N 2 fom 190 1800, Jul. Aug. Sept. fom åro imåft genomfkinliga, och likna fint fönderfkurit hvitt tagel. Om pulvret fiktas mycket fint, och barken år gröfre, fås efter 20 fkålpund gröfre bark 8 fkålpund pulver och 12 fkålpund fådan fibra. Den utgör få- lunda 3 af barken. Dvlikt hånder ej, då annan Kina males. Detta kallar Apothekaren Remanens. Defla barkfibrer åro af en egen befynnerlig natur. De fynas uti fjelfva bar- ken ligga i perpendiculaira hvarf, fåfom trå- dar eller fenor af glåntfande genomfkinlighet. Med DOoLLOND's förftoringsglas har jag fedt dem icke vara ihåliga: men vål mycket ojämna och knutiga, til fåfte för pulvret. Imellan dem formeras fina gångar, likfom rör, dår troligen den faften circulerar, fom depo- nerar Kina pulvret, och fom af luften där oxigeneras. Då denna fibra gnuggas imellan fingrarne, fåfter den fig likfom fmå taggar i pori och i fkinnet och gör klåda, likfom fjunet af Dolichos pruriens. Den har myc- ket befvåradt mig, då jag handteradt pulvret imellan fingrarne, med fickning och klåda; hvarföre det ock år betäånkeligt, at gifva få- dant pulver invårtes, fom håller mycken få- dan fibra! Denna fibra år mycket tung, få at den i ofiktad malen Kina faller af fig fjelf til botten nederfl. Den faller ftrax til botten, då det ofiktade pulvret hålles i vatten. Den brinner med möda i-eld: enfam brinner den ej, utan glödgar långe. Den ger ingen lukt ifrån fig 1800, Jul. Aug. Sept. 191 fig under det famma. Den har ingen fmak, utom hvad den kan få af det pulvret, fom fitter faft dårpå. a) Då et qvintin af denna fibra corticalis infunderades i 2 unce Alcohol, och fattes i den varma kakelugns nitfchen, hvaråft den kokade i 5 timmar, och bibehöls dår fedan i den aftagande vårmen et helt dygn, affilades det klara, fom hade helt liten befk fmak och reagerade föga för järnfaltet. Tind&ura Martis gaf denfamma en fkön, klar, grön fårg, fom drog åt fvart, då vatten tilblandades. Alco- hol hade 'endaft lö 10 gran håraf: det måfta » dåraf var förmodeligen af det vidhångande > Kina pulvret, fom ej kunde frånfkiljas. b) Acidum Nitri fumans, fom vanligen löfer Kinan til gélée, kunde 'på lång tid ej löfa något fårdeles dåraf. Ungefår lika fatta- des i vigten, fom efter den förra. Den blef endaft ljufare til fårgen dåraf. c) Acid. vitrioli forte angrep den alsintet:. den blef endaft dåraf likfom litet fkrumpen;. men dock lika half pellucide. d) Lixivium Saponarium utdrager fårg«- ämnet dårutur; men kan icke uplöfa fjelfva fibra. 7 e) Stark maceration och fomentation i flera veckor i vatten hade därpå ingen vårkan. of) Uti Salive, i fållet för magfaft, bibe- hölts den på et fålle af 27 gr. vårma under 3 veckors tid, utan at ändras. Maflan blef endaft fur, N 3 g) Acid. 192 t800, Jul. Aug. Sept. g) Acid, falis oxigenat. har ingen vårkan därpå. h) Då 3 fkålpund dåraf '"refs långe med vatten i flenmortel, och låmnades at frå långe "1 infofion, fom affilad evaporerades på por- "celains ”taNtik: 1 et varmt rum, sar den et dvagt befkt extra&, fom vog 2 fcrupler, och fom förmodeligen var af det vidhångande pulvret: det deliquefcerade i vårma. i) Rifves den med. oflåckt kalk ger den ingen Salmiacs lukt. Ck) Den lades i fårgadt rådt vatten i tanka, "at om den vore ihålig, det då fkulle uptackas, hvilket ej förmårktes. 1) Den brinner ej i eld, utan ligger långe och glödgar til' kohl, bibehåller fin form, och blir gläntfande, "Den ger ingen rök, til bevis at den ej håller olja eller hartz. m) Då 3 fkålpund calcinerades med föck eld i digel, glådgade den i några timmar, och gaf blott 4 gran, afka, fom var glåntfande. Defs Lixivium blef mjölkblandadt af Solutio terre pond, falit. til bevis på litet vitriolfyra. Mazgnefia kunde ej fås dåraf; men väl litet alkali, Denna barktråd tyckes fålunda vara af en egen: natur, fom förtjö nar nårmare och full. komligare underfökning ån den jag haft til- ”fålle och kunnat dårmed anflålla. Genom up- lösning til gazform hvartil jag ej haft behöri- ga infirumenter, torde mera kunfkap : dårom virumas. 1800, Su ARG, Sf 193 > winnas. Troligt år, at denna tunga barktråd, fom år ouplöslig, orfakar, at många må illa af Kina i pulver? Den officinela Kinan fom efter Herr FourcroYys förträffeliga MT dåröfver, håller 3 fom åro ovårkfamma, och fom: har denna i finare particlar, kan fålunda ej. annåt ån fkada, då den. gifves till få före" — fårlig dofis, fom vanligen fker.. Denna bark- tråd innåftlar fig troligen i de minfta kårilen, och i körtlarne, hvaraf retelfer upkomma med vårk, dit ock våtfkorna draga fig, hvaraf in- durationer, locala inflammationer, och dylika fvåra oordningar kunna upkomma, hvilka man "tilförene tilfkrifvit Kinans adftringerande egenfkap, fom år obetydelig hos den officinela. Jag måfte dock tilflå; at jag under de många år, fom jag förefkrifvit gul Kina i pulver, ej hördt någon klaga fig iammgende dårar, 94: Gula Kinans beftåndsdelar' efter afbrånning. Otta lod gul Kina i pulver lades i digel, at calcineras i öppen eld. Den började ftrax | at brinna med mycken ljus-låga, och brann få nåftan en half timma. Däårefter låg den och ' glödgade i 235 timma, 1 famma flarka eld. Den gaf under afbrånningen ingen rök ifrån fig. Afkan famlades, fom var mörkgrå, och vog 16 gran. Derpå håldes 135 unce Alcohol och fattes i tåpt flafka på varmt frålle öfver 3 N 4 dygn, - 194 1800, Jul. Aug. Sept. dygn, hvarefter den affiltades, och evaporera- des i kammarvårman til torrhet. Uti glafet fatte fe ifrån botten och fidorne en grynig on an tecken til fkl Hanios hinna bade faltagtig fmak. Den uplöftes i defille- radt vatten, och feek en gulbrun fårg, fom var nog befynnerlgit : den låmnades fedan at flå för at fkjuta an chry faller, fom dock ej fkedde. Detta var troligen en calx falita. Reften af pulvret affköjldes, och fattes at torrka, hvarefter det vog inimot 14 gran. Sålunda var knapt mer ån et gran uplöft af Alcohol. På det torra pulvret håldes defti illeradt vatten, och fattes på varmt ARålle: efter et dygn afe filades det klara fom fattes på kallare flålle för at ehryfalliferas. Uti detta lutvatten blef gurkmeye. papper brunt m. m. Det var få- lunda af alkalinifk natur. Det gaf omfider mått flråliga och platta chryftaller, och var dåribland tillika en lös maffa, likfom ågg- hvita, fom. torrkade omfider i plåttar. Detta falt innehöll inimot 3 gran Åk. fix. Reften gaf med Acid. vitr. tenue et bitterfalt, hvaraf Jag fick vid pafs 5 gran 'Magnefia alba. Det Öfriga var olöfligt, och måft jordagtigt ämne och vog vid pafs, 6 gran, hvaraf en god del var fe Anm. 1. Då få litet refiduum af Kinan blifver efter calcinatien, år det ganfka fvårt at åtfkilja defs olika ämnen i blandningen, Prof. | 1800, Jul. Aug. Sept, 195 Prof. Fouvrcrovr fåger fig ock hafva fått , ganfka litet efter de 2 flag Kina fom han cal- cinerade. Anm. 8. Det förfta faltet innehöll förmo- deligen något hartzåmne, hvilket vifade fig vid uplösningen, då Alkali bidrog til defs lös- ning 1 vatten. I deffa falter var troligen nå- got, fom utur Alcohol adtraherade kan hånda hydrogene, hvaraf detta hartzftoff (Prineipium INEKORIN) då blef fammanfatt? 95. Efter 6 lod Kina, fom åter caleinerades i 3 timmar feck jag 14 gran afka, fom hade fkarp fmak. Denna afka elixiverades med 2 unce deftilleradt vatten, Det torrkade refi- duum vog 10 gran. a) Med Sölldo terre pond. falita blef luten ftrax mjölkfårgad til. bevis på vitriol fyrans nårvaro. ob) Acidum Sacchari gorde firar ingen fåll- |. HneS men efter några timmar blef vattnet blackigt, til bevis på kalkens nårvaro. c) Med Acid. Vitrioli dil. ikedde ingen fåll< ning på et dygn. 96. Åter igen ealcinerades 6 lod ånnu långre, fom endaft gåfvo 7 gran, hvaraf förföken för- höllo fig lika. 97. Luten efter båda blandades nu tilfammans, och fattes at evaporera, och afkana torrkades. N 5 Uppå 296 — 1800, Jul. Aug. Sept. Unppå litet af afkan, fom togs fårfkildt, för elixivation, håldes litet Acid: vitrioli dilut. men mårktes ingen hvit råk: ej eller då vått papper hölts dåröfver, efter Prof. BERGMANS methode, til bevis at dår var litet eller intet kokfaltfyra. Luten gaf fedan litet ftråligt befkt falt, famt vid pafs 4 gran Alkali fix. 5 gran Magnefia alba och 6 gran kalk. Reften var gips och kanfke Kinans egna. jJordparticlar. Min infkrånkta och af vidlöftig . pra&ique nog afbrutna tid, famt briftande hjelp til dy- likt arbete både al laborant och tjänligit la- boratorium hindrade mig at mera forfka hår- utinnan. Ann. Både på torra och våta vågen finna vi anledning at tro Kinan innehålla ganfka- litet faltparticlar, hvilka fålunda vifferligen icke kunna tilfkrifvas defs feberftillande och flyrkande egenfkaper. Uti gazarterne fjelfva och de andra defs extra&iva åmnen i våra kroppar ligger förmodeligen defs hela kraft och medicinfka vårkan förborgad. 98. Om Gallåple Saltet i Gula Kinan. Mycket år fkrifvit och fagt orm Kinans ads firingerande egenfkap; men ingen har ånnu mig vetterligen redigt affkildt detta åmnet utur Kinan och précife fagt hvarutaf det "beflår. | ; Prof. | | "Z800, Sul. dug. Sept. NÖT Prof. FourcrRoY tror, likfom flera, at -gallåple faltet -enfamt utgår denna kraften, fom man vanligen kallar principium adftrin- gens. Han fåger dock, at han icke kunnat famla det eller fkilja dét från Kinan. Han tror dårföre, at den finnes til ganfka obety- | fj del dåruti, och at den ej kan, utan från en flörre maffa famlas dårutur. > Efter mina fmå förfök, fom på intet fått dns jämnföras med en få ftor Chemifts få- kra och lårorika förfök, får jag ock någon anledning at tro den icke finnas til fårdeles rige dåruti, famt at detta falt år ganfka fvårt at fkilja dårifrån, då det i 30 gånger utvattnad Kina ånnu bibehåller fig, (fe för- föket 33) famt at det icke mycket enfamt bi- drager til Kinans vårkningskraft. Vi veta ock, at gallåple faltet finnes i många vegetabilifka åmnen, fom det fkulle tyckas, til myckenhet, hvilka dock icke hafva någon antifebrile eller fltyrkande egenfkap. | Troligen kommer det i fin renhet nåra til acetofelle fyran. För at föka gallåple fyran, det allmånt få kallade principium adftringens, anftåldes följande förfök: Uti en flårre mortel triturerades 4 Iod gul "Kina i tvånne timmar, under det at fmånin« gom 6 unce deftilleradt vatten påhåldes, hvar- efter ännu lika myket vatten togs, och alt- fammans fattes i en förre flafka i 18 grad varmt 198 1800, jul. Aug. Sept. varmt rum at flå 4 dygn i infufion under flitig omfqvalpning. Det klara affilades, och dårtil blandades få mycket uplöft blyfocker, til defs at ingen precipitation mårktes. Sedan detta precipitatet fått fkilja fig och ftadgas, affilades det klara, och därpå håldes wvål di- luerad vitriol fyra m. m. famt fattes fedan på varmt ftålle. Sedan blyvitriolen fått fåtta lig, affilades det klara, och fattes at evaporera i et förre glas med bred botten. Ikring kan- terna på glafet anfkjöto chryftaller til figur af palmqviftar, med upåt gående ftrålar från Rachis, och några åfven folformiga: och på botten i glafet hade en fvart mafla fatt fig, fom liknade extra&. ScHÖÉELES methode, fom mifslyckades för Prof. FOoURCROY, anfåg jag mindre fåker för mig och denna Kina. Chryftallerna voro ganfka fina och fmå, och kunde ej famlas; ty de deliqvefcerade, då de vidrördes. Detta falt var fålunda ej det råtta: men de folformiga anfåg jag vara det. Jag feck dock få litet, at jag ej kunde anflålla förfök med dem. Detta förfök gaf mig dock anledning at tro gallåple faltet vara van- ligen förenadt med något extractivt åmne, hvilket hår troligen var til en del affkildt i den fvarta maflan, fom vitriolfyran hade de- componeradt. Tilfållet at omgöra detta fate tades mig. Gall- 1800, ful. Aug. Sept. 190 Gallåple faltet år troligen åfveralt utfpridt och uplöft i Kinan, och fålunda fvårt at dår- ifrån fkilja; ty det har både adtra&ion til oxigene och til Kina: och tyckes oxigene vara et gemenfamt band. Den vegetabilifka fyran tyckes vara faturerad med hydrogene och i fin förening uptaga åmnet eller principium til hartzet (refina.). (Se förföket 94. anm. 2.) Man har i allmänhet tilfkrifvit gallåple fyran den adftringerande egenfkapen. Men många amnen gifvas, fom hafva denna egenfkapen, utan at hafva gallåple faltet: fåfom til exemp, Magnefia alba, Kalk; Alun, Cort. Simarube, Vis triolfyra, med flera mineral fyror: åfven qvit- tenfaft, hvilken ej fvårtar med järnfalt. Gallåple faltet har troligen något annat åmne med fig, hvilket jag förmodar vara in- - fAammabla luften, hvartil det här flark ad- tra&tion; ty det fåller fvafvel ifrån fvafvels lefvern: och ångan af hepar fulphuris, forn fåller jårnet fvart, tyckes ock bevifa dettäs Kalk , cauftique lut och refina häfvä flärk ad- tra&ion til gallåple fyran; hvarföreé deffa ock förftöra gallåple' faltets medvårkan til garfs ämnet eller fpånkräften; hvilken den 1 för- ening med oxigene tyckes vinna, Gallåple fyran år fvår ar fkilja ifrån Kinan,; fom fagt är; ty den innehålles icke i fritt Glfand: hvas dan ock Kinans krympnings kraft icke år få betydande farlig. Det fvarta extraädtiva åmnet, fom hår var decomponeradt på botten i glafet, . tyckes 200 1800, Jul. Aug. Sept. tyckes NR förut hafva varit i gallåple fyran uplöft, och det år det, fom jag förmoe- dar vara föreningen med infammabla luften, hvilket bidrager til. gallåple faltets fvårtande egenfkap. I fin renhet torde den komma nåra ace- tofelle fyran; hvadan ock ScHéErE medelft Acid. Nitri förvandlade den til Sockerfyras Troligen beröfvar Oxigene uti Acidum Nitri gallåple fyran fit hydrogene,u) hvarefter den går til fin primitiva natur, likfom de fåfta vegetabilifka fyror, hvilka troligen kunna för- vandlas til fockerfyra. Och i fin renhet år detta faltet troligen beröfvadt den egenfkapen at fvårta järnfalter och andra åmnen; ty det fvårtar. eljes åfven fjelfva gluten animale.w) Den löfer de flåfte metaller, fom få volatife- ras dåraf at de kunna flyta på vatten, til och. med järn och guld, hvilket vifar defs gaznatur. Sålunda fordras ftörfia förfigtighet, då Kina extra& beredes, at icke bly och koppar £ uplöfas, at den fjuke: får mera förgift ån låkedom. (Se N:o 51 Anm.) Denna uy Måft alla örter och tråd, fom växa i vatten; hyfa fvartåmnet, fåfom t. ex. Trifol. Aqvat.g Nymphea, alla Irides, Phellandrium , Cituta vis rofa, Betula alnus, Salices &c. hyjlket ock ger anledning til den tankan, at fvartåmnet i gallåple faltet orfakas af hydrogene. w) Meimoires & Obfervations de PELLETIER. Tom. II p. 399. - FSSARESA SEE 1800, Jul. Aug. Sept. gör” ”Dema gallåple fyra i förening med något het pat ifkt eller inflammabelt famt uplöft hartz ånme utgör efter all fannolikhet det i Kinan, fom fvårtar järnkalken. x) De andra Kinans beftånds delar, af falter och extrad&tiva åmnen, göra dock,' gallåple . faltet mindre farligt uti Kinans; ty fom fagt år, hindrar refina garfåmnet at vårka. Infu=' fioner, fatta på vin, 'eller vatten och något fpiri- tus, åro därföre mindre farliga, fom adfiringerande. Praxis medica vittnar ock, at den gula Kinan ej adftringerar. Hvadan ock diarrhé famt blod- flöde fnarare ökas och förvårras dåraf, ån minfkas och botas. RA Mäånga Medici af årfarenhet, kunfkap och trovårdighet vittna hårom, fåfom til exempel MORTON, CLEIGHORN, LIND och PERCIVAL m. fl: de åberopa fig mångårig årfarenhet håröfver. Ockfå år det bekant, at Rhabar- berns laxerande vårkan ökas af Kinan. Jag kan ock, efter min årfarenhet, förfåkra, at ingen af et antal vida Öfver 100:de Qvarta- nifter, fom jag botadt med Gula Kinan, någon« fin klagadt öfver Kinans adftri&ion. Det famma anmärkte jag förut i många år, då jag nyttjade vanlig Kina.” sc) Hetr GUYTON tror hartzåmne vara bafis til gallåple fyran. +) Fortfättning och flut af denna Afhandling kommer i nåfla Qvartal, ÖRCHI- 202 1800, Ful. Aug. Sept. ORCHIDERNES fågter och åartet upftållde af Ö. SWARTZ”) ov Charabier generalis Orchidearuni. Fo irregularis; ringens I. patens. CArLYX iuperus, 4=5-7-phyllus Qvid. Tab: Hos FK GG. M.) Foliola conniventia 1. PRC colorata; marcefcentia: Exteriora duo (G. cec), tria 1. qvinqvé (Ma.), qvöruin unum femper fuperius & pofterius (nifi Res refupinatus) fepe fors nicatum, fubinde pofice calcaratum (B.a:C:a.); duo f. gvatuor (Ci b.y late= ralia anteriora:. Interiora duo ilateralia exterioribus alter- nantia, petaloidea, cum pofico fupe- riore interdam Connexa, galeam for- mantia. (A: a: b:) COROLLA : Petälum unicum five Labellum, fo= liolo - calycis fuperiori oppofitum, inter foliola laterälia exteriora Stylö ad balin, medietatem 1. apicem ins lertum, bälfi plänum, — excavatum = concavum — calceiforme, — fub:s tus carinatum 1; calcaratum: = SA TNA | > Lamtnå +Y Se föregående Qvartal p. iis5. feqv: 1800, Ful. Aug: Sept. 203 Lamina fornicata (K.d.e.) 1 foliolis > 6alycinis interioribus conformis (L.a.) 1. lobata (D. b.)- multifida; difco plana CQ,a.b.) = = depreffa; fitu adfcendens — horizontalis — dependens. Stam; Filamentum nullum. Anthera unica, (ra- fisfime due) flylo adnata 1. inferta, ob- longa (A.c.)- fubrotunda- didyma (C.e 3 terminalis ereé&a - incumbens (B. c.); 1. poftica, lateralis ftylo paralella (I. d.y; 1. tantum margini poftico apicis flyli Operculi inftar inferta; fixa 1. mobilis; perfiftens (O. c.d.) 1 decidua; I-2-4> locularis. ; Poilea in 1. fub loculis anthere liberum, conglobatum e congerie granulofa fim- plici 1 partibili, pedicellata fesfili; maturum ex anthera erumpen in fligmate deliquefcens. Pist. Germen inferum, fesfile 1, pedicellatum, lineare - cylindraceum - oblongum - fub- rotundum -«coftatum, fepeleviter tortum. Stylus brevisfimus (A. £) 1 elongatus (C.C. crasfus, teres 1. angulatus, an- therifer. i Stigma convexum -concavum-globofum; bali (KcC, Boc) lapice (C. ec), antiee I. poftice (E. e. G. g.) flylo infidens, Per Capfula forma diverfa, 1-locularis, trival- vis, plerumque carinata, fub angulis de- hifcens, 'bafi & apice cohrerens. K. V:A. Handl, IL. Qu. Q Semina 204 1800, Jul. Aug. Sept. Semina receptaculis ternis parietibus ca- pfule& adnatis adherentia, minutisfima, plurima: Avrillo fcobiformi membranaceo tubulato - obvelata; f. rarius nuda, in pulpa carnofa nidulantia. Amn. Hos Satyrium åro alla blad af blomfodret åfven fom Labellum vid bafen famman- våxte. På ÖOrchis Burmanniana år blomfodret ne- dantil Pipigt. Stelis åger likfom Masdevallia de yttre bladen af blomfodret hopvåxte, men de inre åro åtfkilde. ; Lepanthes har intet Labellum, utan år ftylus i des flålle förfedt nedtil eller uptil med tvånne blomblad vid fidorne. Charabter differentialis Orchidearum. Monocotyledones. Flos fuperus, irregularis. SÅ Genitalia coalita. Capfula unilocularis, trivalvis, polyfperma. Habitus. Re tuberofa, 1. fibrofa; fimplex 1. divifa. Caulis herbaceus, fimplex, rarisfime divifus I. feandens, foliofus 1. fubnudus, vaginatus. Folia fimplicia, bafi vaginantia 1. fesfilia. Inflore/centia uniflora, ipicata - paniculata - fub-; racemofa. y Flores fesfiles, rarius pedunculati. Bra&ee Moribus fubjeAT. I. Or- 1800, sJul. Aur. Sept. 205 Gå Orchider med en ÄAnthera. 1; ORCHIS. Tab. I. ÅA Char. esfent: Calyx ringens; foliolo fuperiore UN sdförnicato: Labellum bafi fubtus calcaratum. Anthera teimiinalis adnata. | Chara&er naturaliss Calyx irreguläris, ringens, 5-phyllus: Foliola 3 exteriora; qvorum unum pofte- rius fornicarum; duo lateralia änteriora. Duo nteriora lateraliä; fuperioré exteriore plerumque cCorniventia in galeam; Cor. Labellum a latere inferiori Stylö antice adnexuim; diverfae forma, patens, bafi tubo calcariformi fubtus porrecto., Genit. Stylus e& Germine infero oblöngo contorto brevis, coluimnaris. Ånthera magna, oblonga, | tertninalis, i vlo adnata; ere&a, dorfo gibbä fubcärinata, . bilocularis: loculis antice dehifcentibus. Maffe Pollinis clavato-pedicellate, f. gra- nulaå oblonga' veficulofa, imbricatim pe- dicellis infidentia bafi glandulofis ad finus inferiores loculorum infertis. - O 2 ; Stigma +) På den bifogade Tabellen föreftållas alla de flågter fom uti dén förut nåmnde afhandl. i AG. S. S. Upfl v. 6 icke förekomma, 1800, Sul. Aug. Sept. Stigma infra antheram pone meatum in calcär, convexum, obliqvum. Per. Capfula oblonga, unilocularis, tricarinata, trivalvis, fub carinis trifariam dehifcens;: apice & bafi coherens. IN O & Semina numerofa, minima, fubrotunda, = arillo « Scobiformi induta. Species. ar Radic. indiwifis. OO. Sufanne L. hifpidula Th: ciliaris L. fecundaå Th. bifolia L. viridiflora Rotti. habenaria L. cuculfata L. Monorrhiza Sw. = ornithis Jacq. japonica Th. globofa L. fpeciofa L. pyramidalis L:. Jfoliofla Sw. coriophora L. plantaginea Roxb. cubitalis L. Cor. morio L. pectinata Th. mafcula L. O. uflulata O. foliofa: labello lineari obtufo, denticulo filiformi ad bafin utrinque, caule vwveftito; foliis OVatis aCutis. E Cap. b. fp. SPARRMAN. O. viridiflora: labello tripartito, laciniis linearibus, lateralibus patentibus, intermedio ob. tufo deflexo; foliis radicalibus enfi- formibus: Ex India Orient. ROTTLER-. 2800, sjul. dug. Sept. 207 OQO. uflulata L. rubra Jacq. militaris L. pallens Jacq. . fufea Jaeq.” paluftris Jacq. - Variegata Jacq. hircina. fceetens Hall. Hatyrium hireinum moravica Jacq. Linn. papilionacea L. b. Radic. palmatis. atifolia L. conopfea L. : cruenta Fl. dan, flava L. fambucina L. viridis. incarnata L. : Satyrium viride L. maculata L. nigra. > odoratisfima L. = Satyrium nigrum L. c. Radic. fafciculatis. fufcefeens L.. hirtella. FL ind. occ. firateumatica L. - plantaginea. Satyrium = albida. ag Linn. Satyrium albidum hyperborea L. Linn. fimbriata. H. Kew. | d. Radic. nondum cognitis. fana L. dentata Sw. pfycodes L. Ichneumonea -Afz. fpectabilie L., procera Afz. tipuloides L. membranacea AFz. 03 e. dubig. O. dentata: tadicibus—; labello tripartito, laciniis Ia- teral. oblongis dentatis, intermedia lineari obtufa integra 3; calcare germine duplo longiore. E China. 208 1800, jul. Aug. Sept. €. dubie. O. calcarata Walt. Car. aphylla Fotfk: lata Walt. | viridis Forfk. ophioglosfoides W. Tab JIE VAS Filht pofler; jore dorfo unicalcarato; interioribus fAylo aceretis. Tabellum ecalcaratum. ) Anthera Orchidis. Chara&er naturalis. Calyx fubringens, plerumque refupinatus, 5- phyllus. Foliola ") Alla med 'urfiv utmårkte arter åro tilförene på intet fålle anförde. De med Afekel. bifo- gade, åro från Africa, och blifva af upfinnarer v Jelf framdeles kungjorde. t800, ' Jul. Åaug. Sept. 209 Foliola tria exteriora, qvorum unum po- ferius (fitu fepisfime > anterius), ” erettiu- fculum, concavum 1 fornicatum, bafi I. medio Calcare poftice exferto; duo ante- >" riora erettiuscula. Duo: lateralia intertora, minora, diverfe figure, ftyli columne ad latera utringue adnata. | Cor. Labellum inter foliola lateralia majora, ante = bafin flyli infertum, rarius divifum; ecal- - »Caratum. : Ä Genit. Stylus e Germine infero oblongo, brevis- fimus. Anthera 'oblonga, ftylo adnata, ere&a 1. incumbens; cum foliolis cal. interioribus "in galea reclinata; bilocularis. Pollen ut in Orchide. Stigma globofum prope bafin Styli. Pår. ut in He Anm. ee nd är olika hos får- fkildte arter, från mycket lång til ganfka kärt. Hos Difa ralana och patens fynes den al- deles faknas, likvål år det bakre bladet af blomfodret nog kupigt; och de andre delarne med flågtets aldeles lika. O4 Species / hg r 210 1800, Jul. Aug. Sept. D, Species. a, Calcare longiore. grandiflora I ten Satyrium grandi- Orchis L. forum Th. Satyrium Th. tornuta, SNR rufeicens. Orchis L. Satyrium Th, Satyrium Th. ferruginga. macrantha Sw. Satyrium Th. longicornis "Th, . D. por- ” / D, grandiftora: galea acuta eretta, calcare conico D. D. Da nutante 3 labello lineari obtufo; caule fubbifloro. cormuta: galea obtufa, calcare conico deflexo; foliolis inter. bidentatis; labello obovato velutino plano; fpica laxa. macranthoa: galea acuta ereé&ta, calcare conice porre&to; foliolis inter. retufis; labello oblonge actor garmaro. / EC: by ip: a longicornis: galea obtufa upIg, calcare germine longiore dehetyt labello lanceolato obtufe; caule uniforo. draconis: galea obtufa ere&a, apice dilatata, cal- care fubulato germine longiore nutante; la- bello lineari ohtulo: fpica faftigiata, bra&eis reticulato-nervofis. rufefcens: galea obtufa ere&a, calcare fubulato' germine longiore nutante; labello lanceolato oblat: fpica laxa3 foliis enfiformibus, ferruginee: galea acuminata dorfo conica, calcare fubulato defiexe; foliolis inter. cufpidatis; 'la- bello lanceolato obtufos; fpica ovata multiflora. 1800, Fu Aug. Sept. 211 D. porrefia: Sw. bra&teata Sw. cernua. torta,. Satyrium cernuum Satyrium tortung SSR a Th. | phyfodes. . Orchis flexuofa L. Satyrium cernuum fuppl. Th Orchis biflora fp.pl2 fhryfoftachya Sw. 4 Ci Os D. fle- D. porretia: -galea obtufa dorfo conica, calcare fubu- Jato porre&o; foliolis inter. bidentatis; labello oblongo undulato; fpica ovata multiflora. e = b. fp. SPARRMAN, D, cernua; galea acuta, calcare oblongo compreffo nutante; foliolis inter, acuminatis; labello li- neari; foliis lanceolatis bafi fubeqvitantibus. D. phyfodes: galea obtufa, calcare fubrotundo in- flato; foliolis inter. retufis emarginatis; labello lineari; foliis lineari-lanceolatis. D. chryfoftachya: galea obtufa, calcare oblongo de- flexo; foliolis inter. obovatis; labello lineari3 fpica longisfima, bra&eis apice reflexis, ae C, b. fp. SPARRMAN, OM D. brabteata: galea obtufa, calcare oblongo; labello lineari apice latiore; fpica cylindrica, braaeis eretis floribus longioribus. €e C.b. fp. SPARR- MAN. D. torta; galea acuminata, calcare obtufo. adfcen- dente; foliolis inter. 2-dentatis3 labello oblongo apice fubulato conyoluto; caule flexuofo. 212 1800, Jul. Aug. Sept. D. flexuofa. fagittalis. Satyrium Th. Ssdletsnas Orchis flexuofa. Satyrium "Th. Amen. Acad. ; Orchis. Suppl. PE TOS ; bifida.. 3 barbata. Satyrium Th. Satyrium Th. > tenella. : | Söorriun. Th. Orchis. Suppl. Orchis. Suppl. lacera. Sw. b. Cale D. FO bä obtufiufcula , calcare obtufo por- "oo re&o; foliolis inter. apice linearibus acutis; labello ovato acuminato crifpo; caule flexuofo. D. bifida: galea obtufa, calcare adfcendente apice / bifido; foliolis interior. labelloque lanceolatis aCutis. f | D. tenella: galea acuta, calcare porre&o acuto; fo- liolis inter. rhombeis; labello lineari obtufo; foliis fubfiliformibus flexuofis. D. fagittalis: galea apice dilatata triloba, calcare nutante fubulato; labello lanceolato undulato. D. barbata: galea acuta bafi conica, calcare fub- porret&to acuto; labello ovato, margine eli fido laciniis linearibus; foliis fetaceis. D. lacera: galea obtufiuscula: calcare -porre&o; la- bello oblongo concavo, apice laciniato. e C. b. fp. SPARRMAN. D. b. Calcare conico abbreviato porretto” obtufo. I maculata. Th. L. fpathulata. ---fecunda. "Satyrium Th. Satyrium Th. Orchis L. Suppl. - Difa racemofa L. cylindrica. excelfa. > Satyrium Th. Satyrium Th. .melaleuca. Orchis tripetaloi= Serapias Th. des L. | Ophrys bivalvataå venofa Sw. st fuppl ac a | tenui- maculata : galek Bbrgfössula am frem fo- liolis inter. linearibus ; labello FIRekOlaLar obmlos caule unifloro. D. fecunda: galea acuta ere&a; labello fubäliformi: I D. caule flexuofo, floribus lund excelfa: galea fubere&a acuta; foliolis int. apice dentatis; labello oblongo; caule multifloro, foliis lanceolatis. venofa: galea ere&a acuta yenofa; foliolis inter. : fingdolkuis integris; labello fubfiliformi; caule paucifloro, foliis lanceolatis Blaudis: e€Cib. fp. SPARRMAN. D. JSpathulata: galea ere&a acuta3 labello petiolato, apice dilatato trifido; caule paucifloro, foliis linearibus. . tylindrica: galea obtufa, labello lineari apice Ia- tiori obtufo; fpica cylindrica3; foliis oblongis nervofis. melaleuca: galea acuta fubreclinata concava ecal- carata; labello lineari obtufos fpica faftigiatag foliis lineari-lanceolatis. 214 1800, Jul. Aug. Sept. D. tenuifolia Sw. patens. ; 0 Skapa Th Ophrys patens — Orchis filicornis fuppl. fuppl, CR dar 3. SATYRIUM. (TuunB.) Tab. HI C. Char. effent. Calyx tingens: foliolo fuperiore for- | nicato, poftice bicalcarato, eeteris > labelloque bafi coalito. Anthera flylo elongato adnata fub Stigmate terminali, Charabter naturalis. Calyx ringens, 5-phyllus: ” Foliola omnia bafi coalita. ”Tria .exteriora, qvorum unum fuperius f. pofterius maxis mum, fornicatum, bafi Calcaria duo varia longitudinis poftice exferens; duo anteriora, lanceolato-linearia, Duo interiora minora fylo foliolisque ex« terioribus bafi accreta. Cor. D. tenuifolia: galea acuminata ere&o-patens concava " "ecalcarata, labello filiformi; caule fubbifloro, foliis fetaceis. | D. patens: galea acuminata eret&o-patens concava - ecalearata; labello filiformi; fpica ovata multie " flora; foliis lineari-lanceolatis. 1800, Ful, Hig. Sept 215 Cor. Labellum = foliolis interioribus conförme illisque »bafi connatum, indivifum; | | Genit. Stylus € Germine infero, oblongo contorto ere&tus, elöngatus, fuperne gibbus, fub galeå reconditus. = = . Anthera globofa, didyma, verfus apicem dilatatum flyli adnata, bilocularis: loculis fuperne hiantibus. Poilen ut in precedentibus, fed pediealli ad "> finus fuperiores loculorum inferti. Stigma fupra antheram! concavum. Per. Capfula priorum. Ann. Labellum år icke 5delt, (Amcen. Acad.' Pp. p. 109.) utan enkelt, förenat vi bafen med | Blomfodrets flikar. At Stigma befinnes ofvanföre Anthera, til- ”hörer enfamt detta Någte ibland de kånde | Orchider. - — Slågtnamnet Satyrium år efter THUNBERG bibehållit, för Orchider med fporre baktil, fedan de Linneifke arter af Satyrium ned oo fått fin plats ibland ÖOrchides. Sperie 216 1800, Jul. Aug. - TOLO 01 Species: < nn fyr) "Satyrium cucullatum: dniäladed Th; Orchis bicornis L; - ftriatom Th. > membranaceum Sw. bicallofum Th. coriifolium Sw. - bra&teatum Th. gredum- Sw. 2 Ophrys brageata parviflorum Sw: föppls = foliofura dubia: je 7 Orchis carnea Hort: Kew. | 4 SKY: Satyrium PESON foliis radicalibus binis cordato- fubrotunidis concavis, caulinis remotis cucuHatis fubretufis; floribus cernuis: S. membranacexm: foliis radicalibus binis cordato- ovatis; Caulinis vägineformibus approximatis meinbranäceis tetufis; floribus cernuis, foliolis: cal. ferrulatis. C.b. fp. SPARRMAN. S. coriifolium: foliis ovatis acuminatis fubreflexis va- ginantibus coriaceis, margine membranaceo- crenatis, floribus galeaque cernuis. Orchis lu-' tea caule purpureo maculato. BuxB. Cent. 3: t. 10. e C.b. fp. SPARRMAN. S. erebfum: foliis radicalibus ovatis, caulinis appro- ximatis cucullatis carinatis membranaceis; flori- bus galea calcaribusve fubre&tis. . C. b. fp. S. parviflorum: foliis radicalibus ovato lanceolatis, caulinis latere aperis, floribus fubrotundis cernuis. C. b. fp. S. foliofum: foliis ovatis acutis concavis approxima= tis, bafi cucullatis, floribus bra&teisque erettis. C.b. fp. THUNBERG, 1800, ful. Aug. Sept: VP «44. PTERYGODIUM S. Tab. HIN E. ping effent. Calyx fub-ringens: foliolis lateralibus exteriorrbus hotizontalibus concavis. Labellum "medio ftylo inter loculos' Anthere remötosj EE ska Stigma pofticum: Chara&ler: naturalis. Calyx fubringéns, 5 phyllus: deg "> Föliola tria exteriora; unum /uperius. erestum, concavum, Carinatum Cum duobus latera- libus te figribar obovatis patulis connexum, galeam formans. Duo anteriora ovato-lan- ceolata, horizontaliter patentia, concava. Cor. Labellum varie figure, ftylo inter loculos » Anthere infertum, replicatum, patens. Genit. Stylus e€ Germine infero. oblongo ereétus', brevis, apice obtufus 1. acuminatus. Amnihera medio flylo adnata, didyma,; bilocularis: foculis (in diverfis fpecie- bus) diverfiformibus, ad latera diver- gentibus. "Maffe geniture Orchidis. Stigma pofiicum (verfus galeam) ad bafin dorfi anthere, convexum. Per. Congenerum. Anm. Namnet åger fin uprinnelfe från det” Grekiflka stTeovyades alatus, cui fcapule aperte alarum in modum exflarit, likfom hjelmens blad; och de både vid fidorne: utflående.? = jig Af 218 1800; sul. Aug. Sept. Af de från hvarandra vidt flående tum- men på Anthbera, fkulle man lått förmoda tvånne Anthere på detta flågtet finnas; men dels beftå de hvardera af endaft et rum, dels åro de med hvarandra - vid fidorne af "Styli kropp förenade. Species. P. alatum. volucris. ÖVvLe abt Tå Ophrys volucris L. - TS Ophrystriphylla Th. cäthoölicä. caffrum. Öphrys catholica — Ophrys eaffra L. rot inverfum. ; Ng EN är Ophrys inverfa L. fuppl. Ophrys atrata a &, DISPERIS S. Tab. IIL F. > Char. efJent. Calyx ringens: foliolis lateralibus ex- terioribus hörizöntalibus fubcal- täratis. Labellum e bafi flyli, ere&um, ge- nitalibus Connexum, Anthera velo te&a, lacinias duas äntice circumHexas exferente. Chara&er naturalis. Calyx tingens, 5-phyllus: Foliola tria exteriora, qvorum unum fuperius eredtum fornicatum, cum duobus interio= fibus lateralibus illo contiguis galeam eredtam 2800, jul Au. Sept. = 219 ere&am f. incumbentem efficiens. Duo "lateralia anteriora horizontaliter exftantia; utroque perula f. calcare brevi obturo deorfum fpeéttante. Cor. Labellum € bafi flyli ere&tum, inferne at- galea reflexuut. Genit. Stylus brevisfimus e Germine infero Ob« longo- cylindraceo. Anthera flylo apice adnata ereéa 1. recli- gine utroque lacinulam cartilagineam re- . curvato-circumflexam antice exferente. | apicibus lacinularum veli adglutinatis. | Stigma anticum, prope Antheram. Per. precedentium. Amn. Namnet hårkommer af ds bis och nee pera, emedan bågge utflående yttre fido- bladen af blomman åga hvardera fin lilla fåck eller korta fporre. Säbter kommer nåärmaft til det före gående men åtfkiljer fig derifrån genom fporrarne på fidobladen, Labelli olika vidfåftning, Anthere fkapnad, och låget af Stigma. in K. V. ÅA. Handl. Il. Qu. Pp Species. tenuatum, genitalibus adnexum, apice fub nata, oblonga, bilocularis: te&a velo mar= Mafle Pollinis Orchidis fimiles, pedicellis 220 1800, Jul. Aug. Sept: Species. Difperis capenfis. cucullata Sw. » Arethufa cas- = fecunda. | penfis L. Areth. fecunda Th. villofa. Ophrys circum- Arethufa vil- fexa Tv Så lofa L. cordata Sw. CE 6. COR YCIUM SS. Tab IG Char, effent. Calyx ringens, 4-phyllus: foliolis ere&is, lateralibus bafi ventricofis. Labellum ftylo fupra Amflägsfan ad- natam infertum. SER Charabter naturalis. Calyx ringens, 4-phyllus: " Foliola ere&a: duo extertora, qvorum unum fuperius anguftius cum duobus lateralibus inte- D. capenfis: caule diphyllo unifloro; foliis lanceo- latis. . D. villofa: caule diphyllo unifloro bra&ea germine- que villofo; foliis cordato-ovatis fubtus glabris margine ciliatis. D. cucullata: caule diphyllo unifloro, germine glabro, foliis oblongis bratteaque fubtus pubefcentibus. e C. b. fp. SPARRMAN. D. fecunda: caule diphyllo multifloro, foliis linearis bus: floribus fecundis. D. cordata: caule diphyllo multifloro, foliis cordatis olabris; floribus diflin&is Ex Iof. MAURITII. 1 j rn. 1800, ful. Aug. Sept. 221 interioribus majoribus retufis, bafi concavo= ' ventricofis connexum, galeam referens. — Alterum exterius inferius obovatum. Cor. Labellum bafi attenuato apici ftyli fupra antheram infertum, lamina « SPecies. 222 1590, Jil. AUT. Sept. 1 Species. Kor Orobanchoides. "Satyrium Orobanchoides L. Th. crifpum. > Arethufa crifpa Th. veftita. Ophrys Volucris Th, bicolorum. Ophrys bicolor Th. | 4. OPHRYS 1. Tib LD. Chur. effent. Calyx fubringens: foliolis patentibus. Labellum e" bafi fyli, ecalcaratum, PAtens. .«.s Anthera Orchidis. Charaber naturalis. Calyx fubringenti-patens, 5-phyllus: Foliola tria exteriora: unum fuperius Conca- ovum, cum duobus lateralibus interioribus | angultioribus connivens. Duo lateralia anteriora patentia. Cor. Labellum bafi ftyli antice adnexum, fubtus ecalcaratum, fepe carinatum; lamina in- divifa 1. partita, patente. Genit. Stylus € Germine infero, oblongo, torto brevislimus, ereå&us. Anthera ftylo apice adnata, ere&a, magna, gibba, bilocularis: loculis antice hiantibus. Maflja 1800, jul. Aug. Sept. 223 Maffe Pollinis clavate ut in Orchide, pe- dicellis bafi glandulofis ad finus inferiores loculorum infertis. hn | Stigma infra Antheram, anticum, con- vexum, latum. - Per. precedentium. Anm. Genom brift på Sporren hos La- bellum, fkiljer detta gamla flågte fig ifrån Orchis, hvilket det til Sridia blommans delar Liknar. Species. Ophrys Monorchis L. Myodes L. alpina L. fuciflora anthropophora = arachnites. Linn. lutea C lancea Th. Sv | crucigera Jacq. icolopax Cav. dubizce: - Ophrys trifolia Walt. fimbriata Walt. barbata Walt. S.SERAPIAS:'E: Tab. HL H. Char. effent. Calyx ringens: foliolis conniventibus. Labellum ecalcaratum , lamina deflexa. . Anthera ftylo elongato adnata. P3 Cha- Ophrys lancea: fcapo nudo; labello fublineari deflexo trifido, media obfoleta. oe Java. THUNBERG. 'S2A 1800, ful. Aug. Sept. ; Charter naturalis. Calyx ringens: Foliola 5. acuminata, ere&a. Tria exteriora, duo interiora anguftiora, omnia conniven- tia in galeam. Cor. Labellum concavum, lamina acuminata de- fexa. Genit. Stylus € Germine infero oblongo ereåa, elongata. Anthera ovata, adnata, ereéa, poftice gibba, bilocularis. | é Pollen Orchidis. Stigma anticum fub & prope Åntheram, concavum. Per. Congenerum. Species. Serapias cordigera L. lingva L. Huc referende plures forfan diftin&e fpecies ex Orchidibus Etrurie fecundum B. Tozzi a Petiverio in Oper. hift. nat. fpeå. SE: ÄR delineate. OC NEOTTIA "Taro, "Tab. ROT Char. efJent. Calyx ringens: foliolis lateral. exte- rioribus antice circa bafin labelli ventricofum connexis. Anthera fylo parallela, poftice in- ferta. ; Cha-= 1800, Jul. Aug. Sept. 225 Charabter naturalis. Calyx ringens, 5-phyllus: Foliola tria exteriora, duo interiora, econni- ventia fed apice patula. , Exteriora lateralia bafi antice produga, fepe connexa 1. in formam calcaris ad bafin labelli utringue decurrentia. Cor. Labellum bafi attenuatum fubventricofum, foliolis, calyc. lateral. amplexum; Jamina | ereéta patula. Genit. Stylus e€ Germine infero, oblongo, 3gono ereétus, ' cylindraceus, apice fcariofo acuminato. Anthera ftylo poftice adfixa, illoque pa- rallela, ereé&a, acuminata, bilocularis. Mafje Pollinis pulvereo-granulate, linea- res, in fulcis binis longitudinalibus ftyli, loculis Anther&e oppofitis, femiinclufze. Stigma anticum, verfus apicem ftyli ob. liqvum, convexum. Per. Capfula 1-locularis, trivalvis, &c. Anmn. Detta flågtets: namn år bibehållit efter JACcQvin, fom åter uptagit det famma, fordom tillagt någre af Ophrydes Lin. Fie gurerne vid Neottia fpeciofa i JACQVvINS Icon. rar. Vol. TII. utmårka detta flågte tåmmeligen vål; fligma år likvål icke, fom fig bör, tek- nadt. P4 Species. | 1) Ib 226 1800, jul. Aug. Sept. Species. Neottia fpeciofa Jag. adnata. elata. i N. minor. Jacq. ” Satyrium ela- Orchioides. > Toftumr Sw: 22 Sat. Orchioides Sw. Sat. adnatum Sw. fpiralis. Ophrys fpira. repens. Viyt OMSKER " Sat. repens L. tortilis. Satyrium fpi- calcarata F1. Ind. rale Sw. pr. occid. É i Eh cernua PolyftachyaFl Ind. occ. Linn, flava FI. Ind, occ. dubig: Ophrys peruviana. Ariftotelia fpiralis. Aubl. Poms Limodorum lancceo- Epipa&is Nuil, latum. Åubl. Fevill, TÖS CRANICHIS S1ö FäRvRRAK: Char. effent. Calyx refupinatus, fubringens, - Mabellum fornicatum. Anthera Neottie, Chara&er naturalis. Calyx refupinatus, fubringens, 5-phyllus: ; Foliola 1800, Jul. Aug. Sept. 229 Foliola tria exteriora. Duo lateralia fupe- ' Fiora, unum anterius inferius; fubzeqvalia, ereéta, patentia. Duo lateralia interiora Vvix minora. Cor. Labellum (fitu fupremum) inter foliola ca- > lycis lateralia fuperiora, fornicatum, ova- tum, fubcarinatum, bafi fepe bifidum, "tenerum, genitalia tegens. Gemit. Stylus e Germine infero ovato, obliqvo ereéta, medio dilatata, apice membrana- ceo acuminata. Anthera fylo parallela; poftice adfixa ereéta, acuminata, bilocularis. MafJe Pollinis oblonga, fubfesfiles , pull verer, Stigma anticum (verfus labellum) conca- viufculum. Per. Capfula obovata, bafi attenuata, 3gona &c. Anm. Detta nya flågtet år redan af von SCHREBER. uptagit; men charaé&teren låmnas hår fullkomligare. Species. Cranichis — aphylla Flor. Ind. occ. diphylla — oligantha — flachyodes — mufcofa — pauciflora — -dubia: Galeola nudifolia Loureir. FEL "P.5 ; II. 228 1800, Aug. Sept. 11. THELYMITRA. Forst. Tab. ILL. Char. effent. Calyx fubregularis, patens. Labellum foliol. calyc. conforme. Genitalia cucullo 2penicillato cinéa. Chara&er naturalis. Calyx fubregularis, 5-phyllus: Foliola ovato-lanceolata, concava, patentia. Tria exteriora vix 1. paullo majora, po- flico ere&o. Duo interiora. Cor. Labellum magnitudine & figura fol. "cal. interioribus conforme, genitalia antice bafi ample&ens, ere&iusculum. Gent. Stylus e Germine infero, oblongo ere&us, cucullo membranaceo fuperne retufo 1. plicato-crenato amplexus, lacinulis duabus lateralibus ereé&is, penicillato-barbatis. Anthera finu cuculli inferta, ere&a, flylo: poflice paraliela, fligmate contigua, acu- minata, bilocularis. Maffe Pollinis fubtilisime granulofe. Stigma anticum, obtufum, infra apicem fcariofo-bifidum ftyli. Per. Capfula clavato-turbinata &c. Cetera congenerum. n Species. Thelymitra Forfteri. Thelymitra Forft. Gen. n. 49. Serapias regularis Forft. prodr. Ixioides.5 ; 12. ?) Ex nova Hollandia. Communicata a Cel. SMITE. 1800, aful. Aug. Sept. | 229 12. DIURIS Smwmitn. Tab, III. M. Char. effent. Calyx fubringenti-patens, 7-phyllus: Foliola duo anteriora elongata La- —— bello ecalearato fuppofita. Anthera Neottiz. j Chara&er naturalis. Calyx fubringens, 7-phyllus: Foliola qvinque exteriora, qvorum unum. fuperius fesfile fubfornicatum; duo latera- la fuperiora ungviculata, ovata, eretta; duo anteriora pedicellata, elliptica, paten- tia, labello fuppofita. Duo /ateriora lateralia, rhomboidea, fesfilia. Cor. Labellum e bafi flyli fubungviculatum ecalcaratum; lamina ovata, convexa, late- ribus deflexa. Cenit. Stylus e€ Germine infero, oblongo, con- torto ereétus, gibbus, acuminatus. « Anthera lateralis, ftylo parallela, pofice inferta, ereéta, acuminata, bilocularis. Mafje Pollinis oblonge, pulverere, fesfiles, apici lateris oppofiti flyli adfixze. Stigma anticum, fubterminale, obliqvum, obtufum. Per. Congenerum. ; Anm. Detta flågtets blomma beflår af åtta blad, labellum inberåknadt, och icke af 9 fom fåges i AG. Soc: Linn. Lond. v. 4. p. 222. Tvaånne arter åro uptåckte af Diuris, och vi vånte deras ytterligare befkrifning af den berömde ågaren af-de Linneifke Samlingarne. OSEEEEEE NES - 230 1800, Ful. Aug. Sept. 13. ARETHUSA JL: "Jam all 0: Char. effent. Calyx fubringens: foliolis fubconni- ventibus. Labellum ecalcaratum. Anthera opercularis, perfiftens. Pollen pulvereo-granulatum. Chara&er naturalis. Calyx fubringens, bafi anguftior, 5-phyllus: Foliola tria exteriora, duo interiora, ereå&a, fubconniventia. Cor. Labellum ere&tum, bafi attenuato canali- culato flylum ample&ens; lamina dilatata, patenti, longitudinaliter fulcata, plerum- que barbata. Genit. Stylus e€ Germine infero tereti- oblongo erectus, parum gibbus, antice concavus. Anthera terminalis, opercularis, fubrotunda, bilocularis, non decidua. Pollen pulvereo-granulatum. Stigma anticum, in parte concava ftyli infra Äntheram. Per. Capfula oblongo-ovata. &c. Species. Arethufa bulbofa L. = gentianoidesSw.Fl Ind. ophioglosfoi- occid. des L. trianthophoros — Pluk. "divaricata L. petrea Afzel. biplumata L. 14. ÅA. irianthophoros: caule remote vaginato aphyllo fubqvadrifloro, vaginis foliaceis; pedunculis florum elongatis. Ex America fept. Commu- nicata ab Ill. SCHREBER. 1800, oJful. Aug. Sept. 2 14. EPIPACTIS. Hani. Tab. IIL.N. Char. effent. Calyx erecto-patens. Labellum ecalcaratum. Anthera opercularis, perfiftens. Pollen pulvereo-granulatum. Charalbter naturalis. Calyx 5-phyllus: Foliola ereé&o-patentia, concava; tria ex- teriora3 2 interiora parum minora. Cor. Cabellum e latere inferiore flyli, bafi at- tenuatum, 1. concavum 1. carinatum, ca=- lyce longius; lamina concava 1. plana, de- flexa, integra 1. fiffla. Genit. Stylus e Germine infero, oblongo ereé&us, teretiusculus, apice fubbifidrs. Anthera margini poftico apicis flyli in- ferta, ovata, ereétiuscula 1. incumbens, non (Ål. rarius) decidua, bilocularis. Maffje geniture oblonge, pulvereo-granu- late, fubinde partibiles. Stigma anticum, obliqvum, convexum, » dorfo adfcendenti, cujus facies concava Anthera incumbit. Per. ut in congeneribus. Anm. Åger mycken likhet med det före- gående flågtet, men et egit utfeende fårdeles i. blomman och våxten hos det förra (Arethufa), förbjuder föreningen med det fednare. Slågt - sd er SAR 232 1800, Jul. Aug. Sept. Slågtnamnet år åf HALLER, och de flåfte af honom dårtil förde arter, åro ockfå nu bibehållne. Anthere Olika befkaffenhet vwvifar fkilnaden ifrån det föregående Ophrys-Någtet. | | Species. a. labello lamina integra. Epipattis latifolia. Epipabtis ere&a. Serapias lati- Serapias ere- folia L. ta Th. jap. paluftris. Serapias lon= » falcata. gifolia L. Serapias fal- microphylla. cata Th. jap. Serapias rmi- crophyllaE. pb. labello lamina fila. pallens. | 3 Serapiasgran- E. nidus avis. diflora L. gg S. lancifolia ovata. Ehrh. Ophrys L. enfifolia. Här Serapias gran- RMS diflora var.L. Ophrys L. S. enfifolia. E. Convallaroides Sw, rubra. Serapias ru- Camfchatea. bra L. Ophrys DL. 7 . Epipabtis Epipablis convallarioides: caule bifolio, foliis cordato- fubrotundis' acutis, labello oblongo apice dila- tato obtufe bilobo. E Terra Nova Amer. fept. Communicata a cl amico S. TÖRNER. 1800, JA Ha, Sept 238 Evipattis porrifolia. = Ophrys unifolia. Forfl. 15. MALAXIS S. Tab. III P. Char. effent. Calyx patens, refupinatus: Labellum concavo-patulum , adfcen- dens. Anthera Opercularis. Charabter naturalis. Calyx tefupinatus, 5-phyllus: ; Foliola tria extertora: duo fuperiora, unum inferius five anterius; lanceolata, obtufa, patentia. Duo interiora lateralia linearia. Cor. Labellum bafi concavo flylum ample&ens, calyci incumbens, adfcendens; lamina ob= tufa 1. acuta, ered&ta 1. fubreflexa. — Genie. E. porrifolia : fcapo tereti, folio fiftulofo acuto levi vaginato; labello apice bilobo. Anm. At de fordne Serapiades ej komma öfverens med de förut nåmde S. lingva och «cordigera, vifa de delar fom åro grunden för mitt indelningsfått. Jag har dock fnarare behållit det gamla flågtnamnet för de nyfsnåmde bågge, då jag ibland de Linneifka Opårydes, trott mig finna flere nårmare famflågte med de hår för& anförde arter. RA 2 234 2800, Sul. Aug. Sept. Genit. Stylus e€ Germine infero, teretiusculo, ob- ovato ereé&tus, parum gibbus, antice apiceque -cexcavatus. Anthera terminalis , opercularis , hemispha- orica, bilocularis, oblique infidens; deci- dua. Mafje Pollinis festlest oblong2, globulares, margini anteriori apicis ftyli incumben- tes, folitarize. Stigma anticum, (fitu pofticum) infra An- theram , verfus labellum, concavum. Per. Capfula pedicellata, oblonga 1. obovata &c. Anm. Detta flågte nårmar fig til det föl jande, men utom den vanligen up och ned- vånda blomman, åga defs arter en gemenfam habitus, utmårkt ibland alla Orchider. Species. Malexis fpicata. Flor, Ind. occ. umbellulata = = =- monophyllos. Ophrys monophyllos I. Malaxis M. /picata: foliis binis ovatis; fcapo 4gono racemi- fero; labello fub3zlobo, medio acuminato. M. 2nmbellulata: foliis binis ovatis; fcapo 5gono, flo- ribus umbellulatis; Iabello fubgzlobo, medio TA v2CUMINAtO:N M. monophyllos: folio fubfolitari ovato acuto; feapo 3quetroz labello concavo acuminato. 1800, Jul. te ud Malaocis RBhedii” Sw. Epidendrum refupinatum For. Bafaala poulou maravara. Rheed. mal, MN V2 QR v2. tio. paludofa. | Ophrys paludofa IL. . | liliifolia. i | Ophrys liliifolia L. | L.odeli. | Ophrys Di | nervofa. ; Ophrys nervola Th. fl. jap. Epidendrum nervofum Th. Je. jap. dubice: Katou ponnam marawara. Rheed, mal. 12. t. 28. | Bela pola Rh. mal. 11. bu gg i | Epidendrum caudatum. Linn. | | Limodorum nutans. Roxb. Cor. t. 40. KVA Handl. TIL. Qu. Q Anm. k M. Rhedu: foliis plunbus lanceolato-ovatis acutis | plicatis; fcapo 3gono; labello concavo obtufo | crenulato. | M. paludofa: foliis fub quaternis apice föabrisg feapo 5g0on0; labello concavo acuto. M. Ziliifolia: toliis -binis ovato-lanceolatis, fcapo 3quetto; foliol. cal. inter. reflexis difcoloribus; labello concavo obovato apice acuto. | M. Lefelii: folus binis ovato-lanteolats; fcapo 3= gono ; labello apice ovato recurvato. | M. nervofa: foliis pluribus ovatis acutis; icapo an- gulato; labello ovato fulcato fubreflexo, bat bicallofo. ; vä MAG 236 1800, oful. Aug. Sept. Å Anm. M. Lilifolia, Lefeli och nervofa, fom - jag tilförene CA& Soc. Scient. Upf. 6. p. 76.) fört : til Cymbidium, böra icke ifrån Malaxis : fkiljas. Deras blommor hafva vål ej aldeles famma up och ned vånda fållning fom hos de öfrige, men de åro dock få vånde, at La- bellum ej vetter utåt, utan vanligen emot fca- pus, och år vid bafen upftigande. På M. ner- vofa kallar THUNBERG Labellum för petalum fupremum; blomman år fåledes tydeligen re- fupinata, och dennas blommor likna ganfka mycket M. Liliifolie, ehuru til ftorleken mindre. 16... CYMBIDIUM S. Char. effent. Calyx ere&us 1. patens. Labellum bafi concavum, ecalcara- tum; lamina patula. Anthera opercularis, decidua. Pollen globofum. Sd Charabter naturalis. Calyx 5-phyllus rarius 4-phyllus: Foliola ere&a 1. patentia. Tria exteriora; duo interiora plerumque parum minora. Cor. Labellum bafi concavum (nec flylo mar- ginibus adnatum), ecalcaratum; lamina pa- tula, indivifa 1. lobata, ereéta 1. deflexa. Genit. Stylus € Germine infero, oblongo 1. ovate ereétus, femicylindricus; frepe gibbus, antice CONCavus. Anthera 1800, Sal Åug. Sept. 23) — Anthera opercularis, hemifpherica; 2:45 locularis, decidua. Maffe Pollinis globulofe folitarige I. gemi- nee i. -partibiles, pedicello infidentes apici flyli antice adglutinato. | Stigma anticum, prope antheram & apicen Ryli,; concavum I. convexum; Per. Capfiula oblonga I. öväta, tri-6-carinata I- locularis ; | hilcens feneflrata. Semina numerofa. | trivalvis; fecundum coflas de- minima, SE Tcobiformi | induta; fulcis elevatis valvularum villöfis adfidentia. i | SPeclesS> 4 Å. Paråfi ica. | Su - a) Calyce ereliusculo. — Vineare, Cymbidium coccineum. Epidendräm Linn. | - Epidendrum Linn, eqvitans. ; tripterum. Epidendtum Fort. | Kaka Smith. teretifolium I Flor.Ind.dec> | vellitum Flc SN occ. ferrulatuni AE | proliferum a asesr slobollim. | i echinöcarpon - - Epvidéndrum Jacq: - Limodorumni pen- b) Calyce potente, dulum Äubl. auttimnäle. So muricatuni El: Åk OCC: ; Epidendrum Fort: trichotarpon, > - >> mMontanum; Fl ind. occ: SÄBCLMN e > nodofum. Frode > = E pidendi söm Ja teflefollum ss = Q2 feri iptum. D pidendr um Lb | Cym IT 'Fay £ Ar "238 Cymbidium cucullatum. Epidendrum L. aphyllum. ILimodorum Roxb. Aloifolium. Epidendrum Roxb. pendulum. Epidendrum Roxb. " teffellatum. Epidendrum Roxb. premorfum. (CC Epidendrum Roxb. fabelliforme FL I;oc. föbulattini osv triquetrum - - - pufillum. Epidendrum Lin. B. Terrefiria. pulchellum. Limodorum tube- rofum L. verecundum. Limod. altum ,7acq. diurnum, : l CY Limodorum ,facg. utrieulåtum Fl. IL occ. giganteum. tC € - ; Limodorum Tnmnb. Satyrium ÅL. fuppl. 1800, Ful. Aug. Sept. C. tabulare. Satyrium Linn. fuppl. Serapias .Thunb: pedicellatum. Satyrium capenfe Linn. Sp. pE Satyrium pedicella- tum Suppl. Serapias pedicellata Thunb. aculeatum. Satyrium Linn. fuppl. Serapias Thunb. fqvamatum. Ophrys fqvamata Forf. corallorrhizon. Ophrys corallorhiza Linn. grandiflorum. Limodorum Aubl. boreale. ; Cypripedium bulbo- fum L. enfifolium. Epidendrum L. flriatum. Limodorum T4. Jc. Species plures dubige in A&. S. S. Upf. Vol. 6. Pp. 77, 78 exflant; qvibus addere lubet: Bletia 1800, Ful. Auc. Sept. 289100 Bletia, Sobralia & Fernandezia. Elor. peruv. & Chilenf. prodromi t. 26-27. > Anm. Ofvananförde arter, torde, fåfom ågande en flerfaldig habitus, framdeles fordra en ytterligare fördelning af detta flågte. I anfeende til AZnthera och Labellum fynas de dock alla öfverenskomma med den gifne hufvudcharaéteren. EN SSR EES RES SENSE AN Kara SJ ESS STANS —— 17. ONCIDIUM S sonskab. IT Oj Char. effent. Calyx patens. | Labellum planum, bafi tuberculofum. Anthera opercularis, decidua. Charatter naturalis. Calyx 4-5-phyllus: | Foliola patentia, fubungviculata; tria exteriora; duo iateriora majora, plana, fubrepanda; f. duo exteriora, duo interiora (ii calyx 4-phyllus.) | : Cor. Labellum e bafi flyli, patens, lobatum, | lobo medio magno, difco fuperne gibbis V duobus elevatis. , Genit. Stylus e Germine infero, fubtereti, lineari, ereétus, antice excavatus, marginibus apicis alatis. Anthera fubrotunda, opercularis inter alu- lis apicis flyli, bilocularis, decidua. Male Pollinis globulares, binze, pedicello communi junétze. Stigma infra antheram, Cconcavum. Per. precedentium. 08 Änmn. 240 1800, Jul. Aug. Sept. Anm. Slågtet fom har fit namn at OQyudron, Tuberculum, i affeende på Labelli befkaffenhet, utmärker utom med blomman, genom fin nåflan fom en blomvippa ofvantil fördelte blomflam, hvilken år af hårdare och icke få Örtlik. natur fom vanligen andre Orchiders. | Species. - nd chartaginenfe. NR Epidendrum JAG: altisimum. > Epidendrum Jacq. quadripetalum. ; Epidendrum Jacq: ; variegatum. Cymbidium Flor. Ind. occid. Cebolleta, 7 Epidendrum Jac4: 18- ”EPIDENDRUM L. Chog. effent. Calyx patens. Eabelluin bafi tubulatum, flylo an« ”tice adnexum, ecalcaråturn, Anthera opercularis j decidua. Charatter natur alis. Calysc s-0 phyllus: ve Foliola fubreqvalia ., patentia. - Tria exieriora, duo interiora. ; SPOT é Labelhun bafi turbinatum, flylo connexum, , 3 ecalcaratum; lamina ercéta, Patens, indi- vifa 1. Tobata. oe j Genit. f , ; Pr | ut in Cymbidio. Species. 1800, Sjal. Aug. Dept: 241 ; Species. Epidendr. cochleatum L. umbellatum FL Ind. occ. fragrans Flor. diffufam + + Mm: Ind. occid. ramofum Jacq. bifidum - =- .rigidum, =-—- = polybulbon = = bitarium Flor. Ind. occ, labiatum = = noaurnum L. | amabile L. — ciliare L. patens FL I. o. fecundum L; verrucofum-- fufcatum Smith. punttatum L. elongatum Jacq. nutans FL I. o. dubic. E. vomiforme. F1. Ind. o, E. liliifolium I Rebr anguftifolium. = - - fesfile pf ör 19. VANILLA. PLumM. Char. effent. Calyx patens. Labellum bafi fubcucullatum, ecals caratum; lamina. patente. Anthera opercularis, decidua. Capfula filiquzeformis, carnofa. Charab&er naturalis. Calyx 5-phyllus. Foliola fubeqvalia, patentia. Tria exteriora, duo interiora. Cor, Labellum bafi fubventricofo fltylum am- plegtens, ecalcaratum ; lamina dilatata patula, apice convoluta, deflexa. Q 4 Genit, AL rn a VE RE | SVG ERT - 1800, Jul Aug. Sept. Gemt. Stylus e Germine infero, longo, cylin- draceo, 3gono ereå&us, trigonus, gib- bus, antice planiusculus. | Anthera magna opercularis, convexa, bi- locularis, decidua. Maffe Pollinis globulares, bipsreikde. Stigma anticum verfus apicem fyli, con- vexum. Per. Capfula elongata, cylindracea 1. oblonga, obfolete trigona, 1-locularis, carnofa, 2-lineis notata. Semina numerofisfima, Icntsonlaias nuda, in pulpa nidulantia. Species. Vanilla -aromatica. Epidendrum Linn. claviculata. Flor. Ind. occid. dubic: Angurek warna. Kempf. Vanilla flore purpureo | Plog - = albo f : 20. LIMODORUM. TOURNEF. Char. effents Calyx fubpatens. » Labellum e bafi poflice in Calcar produ&um. Lamina patula.. Anthera opercularis, decidua. Chara&er naturalis. Calyx. 5 Epidendrum retu- — Limodor. coriaceum fum L. VER. 20 arachnites. latifolia. Epidendrum flos Limodor. latifolium aöris L. TR mös, dubia: Aörides odorata. Loureir. Biti maram maravara Rheed. mal. 12. t. 2. 22. DENDROBIUM S. Char. effent.. Calyx ere&o-patens; in quibusdam refupinatus. Foliola lateralia exte- riora circa bafin fabelli ecalearati Er > Conniventia 1. connata, fepe calcar: . mentientia. Anthera opercularis, decidua. Charabter naturalis. Calyx 5-phyllus; in aliqvot fpeciebus refupinatus!? - Foliola tria exteriora oblonga, ere&o-patentia;3 duo /interiora lateralia freqventer minora. Lateralia exteriora ad latera fyll inferne prominentis antice bafi produ&a, conni- ventia 1. coalita, fepe calcar mentientia. Cor. Labellum a foliolis calycinis lateralibus bafi > inclufum, illisque fubinde connatum; ecal- caratum. Lamina fubrecurvata, concava 1 plana, integra 1, divifa, Gå ut in Limodoro, Anm. Når blomman år up och nedvånd, fynes blomfodret befiå endaft af fyra blad, men de både yttre bladen åro då förre ån de Öfrige och fammanvåxte, få at de tillkapa likfom en hjelm, under hvilken Labellum Öf- verft år fåftadt, och fåledes i hångande fåll- ' ning. Ehuru afiågfe från Stylus, år det dock EE dörerdat medel en från den famma, til åndan af de förenade bladen löpande köl, Detta ger blomman et utfeende ej olika det fom Cranichis åger. Specier. 1800, sJul. Aug. Sept. 245 | | : | 246 1800, oful. Aug. Sept. Species. a. fioribus re&is. D Palmifölium FLInd. tefticulatum Fl Ind. occ. OCetd, uk corniculatum - - = Barringtonie. lanceola - ms Epidendrum Smith. fertularioides = = = fangvineum FLI.o. racemiflorum jr Myofurus. alpeftre KERO mes Epidendr. Forft. — laxum SR utricularioides FL rufcifolium = —- = Ind. occid. Epidendrum Linn. b. floribus refupinatis. D. biflorum. moniliforme. - Epidendrum Forfl. Epidendrum L. anceps Sw. crumenatum Sw. D. poly- D. biflorum: caule tereti fimplici, foliis diftichis li- neari-lanceolatis planis; pedunculis binis oppo- fitifoliis e bafi vaginarum brevisfimis. D. anceps: caule ancipiti fimplici, foliis diftichis fcalpelliformibus planis; pedunculis binis e bafi vaginarum brevisfimis. Ex India orient. D. moniliforme: caule tereti fimplici bafi tuberofo; foliis lineari-lanceolatis; fpicis ere&tis, floribus remotis alternis folitariis, procesfibus obtufis. D. crumenatum: caule fubramofo compresfiusculo bafi tuberofo; foliis ovato-lanceolatis; fpicis ere&is, floribus remotis alternis geminatis, pro- cesfibus acuminatis. Angrecum crumenatum RuMPH. amb. b. 47. 2. E java GRÖNDAHL. 1800, Ju Äaö. Septs 0 Rh D. polyftachyon Sw. > lingveforme Sw. / Epidendrum. mi- reptans Sw. nutum AZubl. galeatum ÅAfzel. crifpatum. . pumilum Af2. Epidendr. Forf. paniculatum Afz. javanicum Sw. rofeum Åfz. Amn. Såfom troligen åfven hithörande ar- ter kunna, utom de fpecies. dubize fom i A&. Upf. anföras, åfven tillåggas Epidendrum ca- rinatum BI Ceraja Loureir: Lyncea Hernand. rn. h. p. 266. och hela Maxillarie flågte i Flor. peruv. & chilens. :prodr. t. 25. | 23. D. polyflachyon: foliis fubradicalibus Iato-lanceolatis; fcapo ancipiu, fpicis pluribus alternis fecundis. PrLUm. am. t. 185. 1. Ex Amer. Africa & Afa. D. crifpatum: caule imdtö virgato, foliis cylindra- ceis filiformibus fubincurvis; racemis laterali- bus fimplicibus. D. javamicum: caule radicante, foliis petiolatis ere&is lato-lanceolatis obtufis; fcapis e bafi vaginarum petiolorum ' multifloris. E Java. THUNBERG. D. lingveforme: caule radicante, foliis fesfilibus ova- » tis carnofis; fcapis e bafi foliorum multifloris. . Ex infulis maris pacifici. Communicavit cel. SMITH. D. reptans: caule radicante bulbifero, bulbis di- phyllis, foliis ovatis; FaR radicalibus. Cym- bidium reptans." A& S.S. Upf 6. po 15 ” 248 1800; Sul. Ane. Sept: 2S:6STELIS.S: er effent. Calyx fubduplex: Foliola exttriorå bafi coalita; interiora labello con- formia, apice fubfornicata fupra flylum: : "far Anihera opercularis , decidua: Charalbter naturalis. Calyx fub5-phyllus, I. fubduplex: Foliolå tria exteriora bafi coalita, triangularia, planiuscula; duo interiora minuta, ftylo contigua, ere&a, obcordata, apice fub- fornicata. Fr Cor. Låbellum figura foliol. cal. interiorum; ere&iusculum. | Genit. Stylus e Germine infero ovato infidens; brevisfimus, foliol. inter. & labello am- plexus, apice dilatatus, excavatus, tris dentatus. S Anthera fubrotunda,” opercularis,; antice bifida, bilocularis, decidua. Maffe Pollinis slobulares; folitarie: Stigma” anticum, prope antheram, con: | vexum. Per. Capfula ovalis, trigona, trifulca; fulco fu: periore earinata, rIlocularis, trivalvis: Species. Stelis ophiogloffoidess Epidehdrum Jäcg. Linn; micrantha. Dendrobiifp.A& Upf b: Anm. Hit torde ockfå hela flågtet Humboltia Flor: per; & Chil: prodr. t: 27: med fkål kunna föras: 24; Se RO MV BE UP 800, Jul Huv. Sept: . 249 24. LEPANTHES S. exteriora bafi fubcoalita; interiora difformia. apice alatus. Anthera opercularis, decidua. Charabter naturalis. Calyx fub5-phyllus: Foliola tria exteriora, cordata, ovata, acuta, patentia, bafi fubcoalita. Duo interiora minuta, varie figure, ad bafin yli utrin- | que Hänater. exterioribus incumbentia. - Cor. Labellum nullum. . Geuit. Stylus e Germine infero fubrotundo 3gono bus minutis lateralibus oppofitis, ad bafin I. apicem ftyli infertis. Anthera opercularis, fubrotunda, 1-2-10- laris, decidua. = Mafje Pollinis globulares, folitariee. Stigma infra antheram ad apicem ftyl:, | concavum. Per. Caopfala pedicellata, fubrofundå, 3=-6-gona; | 3-fulca, 1-locularis: | Species. L. concinna Flor. Ind. occid. [CS pulchella = - - | tridentata - ä Å ; cochlearifolia = = sd i. Or I Char. effent. Calyx fubs5-phyllus, patens: faliola | KR —LA — SR RR RAR - Labellum nullum, fed Stylus bafi 1 . ereé&tus, cylindraceus ; Ålulis 1. lobis duoe > 250 1800, jul. Aug. Sept. TU. ÖOrchider med två ÅAntherer. 25. CYPRIPEDIUM L. Char. effent. Calyx 4-phyllus, patens. — Labellaum ventricofum, calceiforme. > Chara&er naturalis. Calyx 4-phyllus: Foliola patentia; qvorum fupremum ere&um, infimum dependens, lateralia fubdeflexa. Cor. Labellum inflatum, calceiforme, obtufum. Genit. Stylus € Germine infero pyriformi, gibbo, bafi attenuato , contorto, fexangulari ereétus, cylindraceus, Jlobo fubterminali, pedicellato, diverfe form, fubtus cari- nato, planol, lateribus deflexo dorfo auéus. Anthere due, diftin&&, laterales, fub- fesfiles, : biloculares, Jlacinula lanceolata utrinque fubjeéta. Maffe Pollinis pulvereo-granulofe. Stigma terminale, cernuum, inter an- theras lobo ftyli te&um, dilatatum, fovea triangulari umbilicatum. Per, Capfula obovata, obtule 3gona 3carinata, &C. Semina receptaculo'lineari, fingule valvule longitudinaliter adnato, a dHRCNRA. | f j Species 1800, sjal. Aug. Sept. 251 Rd Species. ; C. calceolus Linn. ventricofunt. parviflorum »Salisb. macranthos. dTpectabile Salisbury. Lultalum. ooh humile Salisbury. > japonicum Thunb. K. P.A Handl, TI. Q0r R En — a; TC. calceolus: lobo ftyli ovali cotrcavo fubtus canalis culato carinatos labello petalis breviore com: pr refo. GC. parviftorum: lobo hyli facitikformu bafi deflexoz Iabelio petalis breviore compteflo: C fpebiabile: lobo ftyli ovali bafi retufo contavo, fubtus obtule carinato; labello petalis longiore - groffo. C. album HH: Kew, ; SN C. humile: lobo flyli rhomboideo acuminato, late> ribus deflexo: ov petalis longiore anticé Ho; folus binis.radiecålibus CC. acaule FR Kew. : C. ventricofar: 16bo ftyli fagittato conctavo3 låbello Hetalis breviore ventricofo; antice fiflo. E Sibiria: C. macranthos: Ålobö fyli cordato-acuminåto fubs fesfili; labello petalis longiore, ore 'contratto oc etenato. MM Sibiria. ! ; C. guttatum: Iobo fyli ådfeendente ovali apice emarginatos labello petalis longiore, ore ög planos Övn Sib. EE Sibirig CC japonicum: lobo ftyli fubfesfili ovåto apice acua minato refiexo3 labello petalis breviore antice fiffo; foliis binis caulinis fuboppofitis fubrotuns dis. THUNB. ic. Jap: | 252 1800, jul. Aug. Sept. En af de betydeligare naturlige familierne i'ÖrtRiket år fåledes af mig genomvandrad. "At jag icke fparat mödan vid mine under, fökningar, eller åfven kunnat undvika den, lårer icke undfalla dem af Vetenfkapens idkare, hvilkas blickar ricktas åt detta vackra fålt af Floras rike. Det må derföre svara - mig til- låtit at hoppas det framtida vitsord, at hafva banat vågen för en almånnare, och kan hånda fåkrare kånnedom af de våxter fom denne gång varit mit föremål. Ämnet hade utan tvifvel fordrat fere tillågg och förklaringar, men grånfen för en afbandling torde redan vara Öfverftigen, Tabellens uttydning. Tab IL. A, Föreftåller :Crchis mafcula IL. | a. en blomma 1 nat. fiorlek. b. förflorad. c. Hann- knappen 'fittande på ftiftets kropp. Pollenmasforne gångne utur fine rum ofvanföre fligma +. d. en pol- lenmasfa fom delar fig. e. en af de kroppar, fom utgöra pollenmasfan . mycket förftorad. — £ ftiftet med hannknappen fedd på ryggen. B, a. en blomma af Difa cornuta 1 nat. ftoriek. pb. den famma lagd öppen med tilbakafkiuten hjelm at de inre bladen fynas, :c. Hannknappen och fligma > förftorade. d. blomman af Dija maculata 1 nat. ftor- lek, £ de inre bladen gömde uti hjelmen. e. blom- man af Difa tenella; £. des inre delar, förftorade. C. a en blomma af Satyrium cucullatumi nat. ft. b. den famma frammanfSre fedd, med bakfkiuten hjelm och de fråmre bladen nedb5ide. c. Stiftet med fin anthera och fligma > ofvanföre, förftorad. d. i nat. florleks e. den famma framföre fedd , förftorad. f. blomman af Satyriuss firiatum; g. den famma framtil. h. baktil — förfforade. i. fliftet med fin anthera. k. en pollenmasfa. ol E. | 1800, Jul. Aug. Sept. 253 a: en blomma af Ophrys Mvyodes i nat. ft. Bb. Förs ftorad. c. födelfedelarne med en del af fruktåmnet och läppen. a. blomman af Pterygodium inverfum tilfluten, i nat. ft. b. den famma åpnad. c. baktil fedd, något förftorad. d. födelfedelarne med vidfittande låpp framtil. F en pollenmasfa. e. födelfedelarne baktil med fligma f. de famma på Pt. atratum framtil. g. baktil. ” ne ma; alla förftorade. a. blomman af Disperis capenfis framtil, i nat. floriek. b. baktil. c. fådelfedelarne med låppen, mycket för- florade, d. täcket fom omger hannknappen framtil, och e. Hannknappen fårfkildt. f. et af hålen på tåc- ket med fin vridna flik för fig fjelf föreftåldt. a. b. blommor af Corycium orobanchoides på bågge fi- dor fedde i nat. ft. c. blomman åpen med åtfkilde delar , förftorade. d. et af fidobladen, ånnu ftörre gjordt. e. fådelfedelarne med fidoflikarne och låp- pen, framtil. f— baktil g. de famma med ” fligmt h. en af pollenmasforne — alla mycket förftorade. a. blomman af Serapias cordigera 1 nat. ftorlek. b. 'den famma utbredd. c. födelfedelarne på fidan. d. framtil. e. en pollenmasfa. — förftorade. a. en blomma af WNeottia Orchioides, i nat. ft. b. den famma dSpnad framtil. — c. fådelfedelarne med låppen, något förftorade. d. de famma utan låpp, mycket flörre gjorde. | a. en blomma af Cranichis oaphylla i nat. ft. bb. för- ftorad. c. d. blommor af Cryanichis diphylla. e. ån- nu ftörre gjord, fom vifar fådelfedelarnes fåte, 1å at fligma vetter emot den hjelmlika låppen. f. låp- pen fårfkild. g. REAR h. framtil, med nedböjd hannknapp. » pollenmasforne. = k. fiftets fråmre del med Rd - alla flörre gjorde.” a. en blomma af Thelymitra SFxioides 1 nat. ftorlek. b. fådelfedelarne af den famma, c. af T. Forflevi — förftorade. d. den delen utbredd hvarvid hannknap- pen år fåftad, e. fråmre delen frånfkild hvarpå ftig- ma fynes, £ — Hannknappen. g. pollens figur, alt förftorat. Ma Ar - D5Å 2800, Jul. Aug. Sept: OM. a en blomma af Diwris — i nat forlék. > b: den famma fedan de 4 yttre bladen åro borttagne, förre gjord. -c. d. fådelfedelarne. e. Hannknappen fårfkild, > Mycket förftoräde. Jb N. a en blomma af Epipåactis paluftris i nat ft. b. — af ooocE. Midus. oc. födelfedelarne på den förra med > fligma framtil. d Hannknappen. e. fråmjölet. ff födelfedelarne på den fednare. Alia förftorade. »O. a. blomman af Ärethufa ophioglosfoides LT. i nat. ft. Db. den famma aldeles utbredd. c. d. födelfedelarne på -: Tidan och framtil fedde , med vidfittande Hannknapp och > fligma. ee Hannknappen på undre fidan. & Pollen. — alla mycket förftorade. oP. a en blomma af Molaxis monophyllos i nat. ft. b. för. forad. e fådelfedelarne. 'd. de famma, fittande. på en del af germen , med hedböjd hannknapp och RR fåhtade vid fpitfen nåra fögma. ee nappen iamt pollenmasforne. f. figma fedt på frif- tets fråmre fidå. &. blommor af Malaxis Loefelii i nat. fållning och ftorlek. h. defs födelfedelar, för- band florade: KÖ va En blomma af Oncidium variegatum 1 nat. ft. b. > baktil. c. de tubercula fom fitta på låppen » förre gjorde. d. födelfedelarne. oe. de famma med af- fallen Hannknapp. f. Hannknappen g. pollenmasforz ne med: deras fot. Alla mycket flörre ån naturen: - - FÖRTECKNING På de Rön, fom åro införde uti dettå Quartals FHlandlingar. +. Om Tabell- Virket: Tillftånd i Sverige och Finland ifråt 279 Hill och med 1705: 5:te Afhandl. Ängaende Folk. Kloffernes floylek och förhållande ; af HeENna,. NICAN: DER. R ” = i55 &. Om röda Kinan. Fovtfåttning af deni foreggende ivänne i Qvärtaler införda Afhandlingen ; af J.P. WESTRING: 173 3, ORCHIDERNES flågter och arter upjiöllde af O. SWARTZ: - e e 202 s Sabyraumn Th ; | FN Ohh, J ET ) a NRA d NN NV ä 5 5 I när VETENSKAPS j ACADEMIENS ; NYA HANDLINGAR, För MÅåNADERNE OCTOBER, NOV. EMBER , DECEMBER, ÅR 1 < OO. PRE SES, Herr NATHANAEL G. SCHULTÉN, Profeffor och Riddare af Korel. Nordftjerne Orden. Anmärkningar vid Torra Skiedningen eller - Wederflaget. wo oa ti förfta delen öck tredje ftycket X mitt Laboratorium Chymicum, tryckt år 1784; har jag befkrifvit Nederflags ”proceffen: jag. KV. As Handle IV Que S har | 256 1800, Oc. Nov. Dec. "har federmera haft dylika arbeten, ock ehuru- vål jag intet funnit något hufvudfakeligt at tillågga, vill jag dock nåmna följande, Tfåfom tjenande til någon uplysning uti denna ope- fn Vid et FR Nederflag jag gjorde: på 28 marker 53 lod gyledifkt Silfver, tog jag 7 reguli, emedan" filfveret var mycket gyldifkt, ock deffa 7 reguli vågde inalles 8 marker 03 lod. Jag ville nu fe progresfionen af | gullets precipitering - uti hvarje regulus, medelft et litet prof på hvardera, ock til den åndan renfmålte jag hvar ock en fårfkilt, famt för redighetens fkull numererade dem få, at den förfla regulus mårktes N:o: I, den andra N:o 24, ockfå vidare. f. PIE ONT vägde I mark $1 Od; den fmåls tes med 4 lod pottafka ock 3 lod jern, ock FINS UL da detfe Fer qviekt. Plackmalen fkilgde fig ganfka väl ifrån regulus, hvilken var på ytan hvit, men hel fkiör, i brottet af hvit matt fårg, famt flrålig ock trådig: för » at få den renare fmåltes den om med litet falpetter , hvaraf den blef något hvitare, men ändå fkiör af hvit matt fårg uti brottet, famt grynig, ock vågde nu i mark 103 lod, få- Icdes afgång + lod. AT denna fregulus fmåltes 3 lod tillhopa med 3 lod gulfritt filfver eck fkiedades. Efter 1800, Oc. Nov. Dec. 2549 Efter glödningen hade gullet fin rigtiga fårg ock vågde 21 afs, fom gör på lodet 1 ducat | r2 afs, ock på hela maffan, fom var 1 mark 10f lod, 30 ducater 16 als. fl | N:o & vågde I mark 35 lod, den fmåltes I med 4 lod pottafka ock + lod jern: plackse malen fkilgde fig vål ifrån ck ock denna var hvit men nog fkiör ock i brottet gråagtig ofrålig, men fedan den blifvit omfmålt med » Litet falpetter, blef den hvitare, var dock fkiör ock i brottet hvit, grynig ock glånfande, famt vågde 1 mark 3 löd, fåledes afgång 3. lod. | Af denna regulus fmåltes 5 lod tilfämmans med 3 lod gullfritt filfver ock Tkiedades, hvar«= efter vants gull af vacker fårg 183 als vål vågit fom gjör på lodet 1 ducat 4 afs, ock på hela | maffan, föm var I mark 3 lod, 20 ducater 4 af. | fd | N:o 8 vågde 113 lod. Förföktes at fmålta denfamma med 4 lod falpetter enfamt, men fom regulus derefter fants ånnu hyfa mycket fvafvel, få fmåltes den åter neder med tilfats ERE öd pottaflka ock 3 lod jern, ock flute- | igen fmåltes den om med litet falpetter: re= gulus blef nu hel hvit, men nog fkiör ock | hel hvit ftåltåt 1 brottet, famt vågde 103 lod, | fåledes afgång t lod. Et lod af denna regulus | a Se lösdes I 258 1800, O&. Nov. Dec. lösdes uti fkiedvatten, utan något tilfatt filfver 1 tanka at gullet deruti ej fkulle vara öfver- flödigt, men folutionen gick trögt ock tog både tid ock fkiedvatten mera ån vanligt, emedan gullet var nåftan mycket emot filfveret. Det håraf vundna gull var af dunkel fårg, ock fäledes ej aldeles rent, -vågde 633 afs, men fom det ej var aldeles fint, få råknades 3 als af, då det gjorde på hela maffan, fom var 103 lod, 9 ducater 18 afs. $. 5 N:o 4 vågde 143 lod, fmåltes med 4 lod pottafka. ock 3 lod jern, hvarefter regulus var hvit utanpå, men fkiorare ån föregående, ock 2 brottet hel hvit fin grynig, ock ej fkinande fom fint filfver, fom vågde 133 lod, fåledes afgång 1 lod. Af denna regulus Tfkiedades I lod, ock det gull deraf vants var dunkelt, fåledes ej rent, famt vågde 42 afs, om man nu håraf tager I afs, fåfom afgång uti fine- ring, få refter 41 afs, hvilket giör på hela regulus, 137 lod, 7 ducatér "394 als. (. 6. N:o 5 vågde 1 mark 13 lod, fmåltes med | 2 lod pottafka ock 3 lod jern, men fom he- par ej fkilgde fig vål ifrån filfveret, ock detta var hel fkiört famt grådt ock ftåltått uti brot- tet, få fmåltes denna regulus om med 3 lod pottafka: filfveret fkilgde fig nu vål från flaggen, ock : 1800, Oc. Nov. Dec. 259 ock fom det ånnu var fkiört ock gråagtigt uti brottet, få fmåltes det åter med litet fal- petter. Regulus var. nu hel hvit, men något Ikiör ock fmå ftråligt uti brottet, famt vågde 155 lod, fäledes afgång 13 lod. Af denna | regulus fkiedades 1 lod, ock vants et fvart- | brunt pulfver fom efter Slödniosen blef brunt, ej liknande gull, men med mifcrofcopet fants | det befå af hel fmå bruna metallifka klot. Alt detta fmåltes med borax för blåsröret på kol, då man feck et hvitt filfverlikt klot, ock .boraxen blef ej det ringafte fårgad, teckn at |a ' intet jern var deruti: metallen var mera lått- fmålt ån filfver ock hel ikiör famt grå i brots- tet ock vågde 30 afs, den drefs med bly på capell, då man feck rent ock fmidigt gull med nåftan ingen afgång, giör på hela mas- fan, 153 lod, 7 ducater 64 afs. | | N:o 6 vågde I mark 33 lod, fmåltes med : 2 lod 'pottafka och + lod jern, regulus var hel hvit på ytan men fkiör ock i brottet flrålig, vågde nu I mark 23 lod, fåledes' af- gång 3 lod. Et lod deraf fkiedat gaf 13 afs brunt pulfver lika med föregående, N:o 5, hvilket afdrifvit på capell gaf 123 als fint gull, fom giör på hela regulus, I I mark 23 lod, 3 ducater 103 afs. 53 $. 8 260 | 1800, Oc. Nov. Dee. tes med famma fluffer ock på lika fått med - nåft föregående, ock hade afgång 3 lod, då den fedan vågde 1 mark 1135 lod, Deraf fkiedades I lod, ock det deraf vundna gullet var, af olika förbholande:: med N:o, 5 oc, famt lemnade fint gull 5 af, hvilket på hela mafflan, I mark 115 lod, giör 1 ducat 68 als, $ 9. Utaf följande tabell kan låttaft gullhalten jemföras emellan deffa renfmålte reguli, nem- ligen: N:o I vågde I m, 103 lod, höll gull 30 d. 16 afs ANI RT I SA SSE UA [> IK WS SLL 5 gg NL ANSE - HN — 3 fre 9 & AE rd RNE ot oe SA AT NL SERNER ANA 0 gar SA 0 TE Te RAR ST SINNE NGE fisa Cr RT RR 8- 33 — — — 8go- 37- Defla 80 ducater 33 afs voro utbragte utur 135 marker förgyllt filfver, giör fåledes in- emot 3 ducat på marken, SNR Ten Någon del koppar går gemenligen in uti reguli under ”precipitationen utur arbetat filf- ver, men under renfmåltningen ock fkiednings profven 1800, O&. Növ. ;Dec. = rr profven har åfven andra: metaller funnits uti : defamma. Ånfkiönt deffa reguli blifvit ren- fmålte, fört med pottafka, hvilken abforberat det måfta fvafvelet, ock reften deraf blifvit detonerat med falpetter, få voro de dock fkiöra ock ej af filfverglans uti brottet. Gull- pulfveret efter fkiednings profven var ofta fvartbrunt, ock ej af racklt gullfårg efter glödningen, undantagande de tvånne :'förfta reguli, ock då jag fimålte fådant gull med borax, blef deraf et hvit filfverlikt klot, fom var fkiört grådt i brottet, ock mera låttfmålt ån filfver. Sådana fråmmande metaller finnas intet uti bergfint utan endaft arbetsfilfver, Ack kommer af lödningarne. 4 Til flaglod at "löda filfver brukas gemen- | sligen mesfing ock zink, ock kanfkie åfven | ibland, i nådfall litet tenn eller vifmut: både zink, tenn ock vifmut glöra fåledes reguli fkiöra, ock deraf behöfves ej mycket för at åfladkomma fådan verkan. Zinken går lått neder uti reguli, ty, den har lika med gullet, afiky för fvafvel: detta mårktes åfven' tyde- ligt då alla deffa reguli efter granuleringen fkiedades, ty detta gyldifka filfver greps få håftigt an af fkiedvattnet, ånfkiönt kalt, at Jag nödgades flå ganfka: litet fkiedvattn der- på til defs den håftiga folveringen 'afftadnat. Koppar löfes af kiedvatten med mera håftig- het ån filfver, men mesfing ånnu mera, Alt detta vifar nådvåndigheten at finera deffa S'4 regul: 262 1800, Oct. INVov. Dee. reguli med bly på tef, ty deffa metaller årö ej til flörre myckenhet, ån at de beqvåmligen genom drifning låta fig frånfkiljas, ock dy=. medelft blir det gyldifka filfveret fritt ifrån oarter, ock Yåter bettre fkieda fig. bära Ela Jag hade vål redan först igenom förfök funnit, at tackjern intet duger til filfverets precipitation utur plackmal efter torra fkied>z ningen, fom af mitt Laboratorium CI bymicum, tredje ftycket pag. 285. inhåmtas, jag ville | dock nu förföka om flål hade famma egen> fkap. Når jag nu fkulle taga filfveret utur plackmalen efter förenåmde concentrations nederflag, $. 1, få fatte jag et fycke ofmidt I brånnflål tillka med något fmidt jern uti di- = gelen til plackmalen, men det förhöll fig al- — deles fåfom tackjernet: tilfveret ock plack- malen voro til en ftor del jemt blandade, 'ock fmåltningen var tiock ock trög, måfte fåledes med pottafka omfmåltas innan filfveret blef rent. Något NES går det med fål fom för- ut varit fmidt, men det fkiljer fig dock ej få vål fom äns (ER Til torra fkiedningen åre blyerts diglarne pumbårliga, ock det år förut bekant, men de hafva dock fina fvårigheter då hepatilka fmåilt- ningar ibland måfte pytti ias, hvilket jag ofta funnit fe J 1800, Oc. Nov. Dec. 263 funnit den måfta tid jag varit fy flofatt med fådana fkiedningar. Jag feck ånt eligen til flut en flags diglar från Palmftruckfka digel-fabri- quen på djurgården ftraxt vid Stockholm, fom fullkomligen tjente til deffa fmåltningar, ock vida öfvertråfftade blyerts diglarne. De hade den egenfkapen lika med de bhesfifka digiarne, at de tålte fluffer utan at fråtas, ock med blyerts diglarne at de ej fprucko uti om- byte af hetta ock kiöld, ock jag 'nyttiade ofta en fådan otta dagar å rad från morgon til afton uti firång hetta, utan at denfamma kd ef fkadad deraf, GUST. v. ENGESTRÖM, l On SKARA Stads Geographifka be- lägenhet , af ERIK PROSPERIN, v I. Sa inart Kongl, Vetenfkaps Academiens fram- ledne Ledamot, Herr ANDERS FALCK, före- fatt fig, at i Staden Skara anftålla Aftrono- milka Obfervationer, var det bland ' Hans : SE förfta ae 264 1$£00, OG. Nov. Dec. förfta omforger, at utfåtta denna ortens ftålle på jordklotet. Det år för hvar och en Ob- fervator angelåget, at kånna fit Obfervatorii Latitud och Longitud, och defsutom var denna underfökning af få mycket flörre nytta för vår Geographie, fom, då man undantager några orter vid Hafskuften, 'ganfka få ftållens råtta belågenhet var bekant, ferdeles i Götha Rike. Staden SKARA ligger mitt i landet; imellan våra förfia Handelsftåder Stockholra och Götheborg, farnt våra ftora Infjöar, Ve- nern «och. Metern. Herr HALOR Jaant valg inan fin död, fjelf draga nytta af fina, i an- feende till Ortens Geographifka Låge, gjorda obfervationer, men fom jag, både genom bref- våxling med Honom fjelf i lifstiden, och federmera af Hans efterlemnade papper, fåt del af dem, har jag trodt det vara min fkyvl- dighet, at för Kongliga WVetenfkaps Acade- mien upgifva de flutfatfer, jag af dem kun- nat draga. d SR Herr FALCK hade utaf Kongliga Veten- fkaps Academien fått til låns et graderadt, få kalladt, Geographifkt Infilrument. Detta hade förut varit nyttjadt på åtfkilliga refor, och derunder, genom våldfamma åkommor, blif- vit få fkadadt, at Limben mårkeligen ej år i famma plan. Med detta förfökte Hah, at åren 1778, 1779, 1784 och 1792 taga Solens middagshögder;. men beklagade £g tillika AT, 1800, OG. Nov. Dec. 265 Fan, för Infirumentets felagtighet, ej kunde vara fåker på 8 til 9 minuter. - Utaf 10 få- dane obfervationer, fom alla åro gjorde når Solen var mycket låg, eller i Odétober, No- vember, December och Januaru månader, tyckes per medium SKARA Polhögd vara vid pal — 58” 22”. Sedermera hafver Herr Magifter EriK ÖSTERHOLM med famma Inflrument tagit Solens middagshögder de 6 förfta dagar i Sep- tember månad 17097, hvilka inflåmma inom 2 minuter på Eqvators högd, och gifva SKARA Polhögd per medium =58" 22"3. Andteligen hafver Herr ÖSTERHOLM ifrån | od 7 Maji til den 20 Julii år 1798, och fåle- des under Solens flörftla högd tagit 39 Aycken middagshögder, hvilka i flutfatferna intråffa med hvarandra på 4 minuter nåra, och, ge- nom medium, -gifva 58” 2273 för SKARA Latitud, På Chartan öfver Skaraborgs Lån, år Staden lagd under 58” 223 Polhögd, fom få- ledes tyckes vara tåmeligen rått, dock vore önfkeligt, at någon med båttre Inflrument, hade tillfålle, at ytterligare underföka den- famma. Uti framledne Le&or WaASSENII Almanachor år SKARA Polhögd utfatt til | 587. 30”, fom lårer vara flera minuter för drygt. | $. 36 266 1800, Oc. Nov. Dec. HIBS Stadens Longitud kan man något når- marc utfåtta. Herr FALCK obferverade Jupi- ters Månars förmörkelfer, få ofta hålfan och -våderleken det tillåt. Af deffa ' Hans obfer- vationer vil jag blott anföra dem, på Primus, mot hvilka jag funnit motfvarande antingen i Upfala eller Stockholm, emedan denne Sa- tellius obfervationer, åro de tjänligafte til Longitudens utrönande. Ag Upfala och Skara. Immerfioner 1785 d. 16: Aug. i Upfalat "KL NIT G5E-AT ; 1 Skara klad kiads ASO Tids fkilnad FI HM Emerfioner f70d d 14 OM i Uplala I RICE TONAS i Skara KE NRUISST di Tids fkilnad 16. 39 1707 d. 24 Jäp. i Upfala > Kl AB 57 | i Skara klad J140:35 Tids fkilnad 16. 22 Ad; 10: Apt 2 Uplala CE 19. 20.59 i Skara Bl.” OS Tids fkilnad 16. I9 Medium af emerfionerna 0. 27 Således år Tidsfkilnaden imellan Upfala och Skara Utaf 4 7800, Oc. Nov. Dec. 267 oo Utaf immerfio I:mi 16.7 58 Per medium af 3 emerfioner POOR Medium mediorum 10... 42: 0) Som Skara ligger våfter om Upfala meridian. Stockholm och Skara. Immerfioner 1485 d. 16 Aug. 1 Stockholm kl. 11. 27. 49 i Skara kl. 11 I I. >, 8 50 Tids fkilnad I94 50 1787 d. 3 Nov. i Stockholm kl. 8:-20. 237 i Skara kl. 8. :2. I 33 | Tids fkilnad 18. IO Medium af imimmerfionerna 18. 30. Emerfioner ; 1784 d. 14 Of i Stockholm kl. 9. 12. 1 gtt i. Skaras. soc kh kl. 8. 53.41 | Tids fkilnad Ten a | | 1787 > a) Med en båttre Tub fer man vål Immerfionen | fednare och Emerfionen föfr, men då bågge jämföras, gifver dock Belinm tåmeligen fåkert Meridian Skillnaden. Jag nyttjade i Upfala en mycket båttre Tub, ån den Hr FALCK egde, och dårföre, famt SO Skara ligger våfter om -Uplala, fingo vi Meridian Skilnaden förre, genom obfervationer på Immerfionen, ån på Emerfionerna. 268 1800, OT. Nov. Dec. 1787 d. 24 Jan. i Stockholm kl. É 59 Ae 1 Skara IS $fA. 55 Tids fkilnad ; 18. 202 Medium af Emerfionerna 19-37 Af Immerfionerna var medium 18. 30 Således, genom medium af bågge delarne, ligger Skara 18.7 33"3, i tid, våfter om Stock- hoims meridian. f. 4. Utom Jupiters månar, åro ock Solens för- mörkelfer ganfka tjänliga til Longitudens ut- rönande. Herr Reé&or FaALcKk hafver obfer- veradt "tvånne i SKARA, mot hvilka mot- fvarande blifvit 1iagttagne på flera fållen i Riket. Jag vil denna gången blott jåmföra Hans, obfervationer med dem, fom åro gjorda 1 Upfala, Stockholm och Lund. - Obfervatid- nernä fom åro gjorda i Skara, Stockholm och Lund åro redan tryckta i Kongl. Vetenfkaps Academiens Handlingar för åren 1787 och 1791, men fom Upfala obfervationer ånnu ej åro all- månheten meddelade, bör jag förft hår anföra dem. 1787 d. 15 Janii Feck jag med en ganfka god achromatifk Tub, fom år gjord af Dollond i London, Förmörkelfens början kl.. 5." 5. äg Defs flut 6. 48. 283 Herr: ScHIrLLInG, fom gjorde mig bitråde, feck flutet aldeles på famma fecund. 1791 1800, Of. Nov. Dec. . 269 1701 d. 3 April Obferverades förmörkelfens början, JAR Herr NORDMARCK kl. 1.! 527 343 med en fåmre Tub. Af mig kl. 1. 50: 203 Förmörkelfens (lut, Af Herr NORDMARCK kl 4. 26. 263 | Af Fru ÅrkeBifkopinnan von = | TROIL kl. 4. 26. 34: | Af Herr SVANBERG kl, 4. 26. 343 | Af mig kl. 4. 26. 37 | Denna gången tyckte jag, at obfervatio= | nerna Öfvermåttan vål lyckades för mig. Tiden var bågge gångerna, genom correfpon- | | derande Solhögder, i det nogafte funnen. AG | Når jag af deffa obfervationer, med nyt- tjande af de nyafte Taflor, utråknar Månens råtta Conjun&ions moment, ferfkilt af för- | mörkelfens början och af defs flut famt tillika | antager, at Skara Stads Polhögd år 58” 223 KAO 2.) finner jag at detta bordt intråffa. | År 1787. | I Skara ot! 8. 142 9 för förmörkelfens början, I: SO St fu för defs fut. | I Upfala o.t 6.7 17,3 för förmörkelfens början, | 485 31.4 för defs flut. | | Äfjeskbolm oc. 7.7 2"',5 för förmörkelfens börj. | I. 49. 8,4 för def: flut. I Lund ' 2470 1800, Oc. Nog Dec. I Lund o. 13. 59,8 för förmörkelfens början, 1, 54. 2557 för defstilar År 1791. I Skara SR 13,2 efter förmörkelfens början, 2: 32:15 304för dels lar I Upfala o. 6. 16,2 efter början. NEN 51,6 för flutet. I Stockholm så O:! 44"';0 för början. «34. 30,8 för Nutet: I Bona dad ej denna förmörkelfe. SV | Om få vål Solens och Månens Taflor, fom obfervationerna åro utan alla fel, bör Månens och Solens .Conjuné&ions moment, forn utråknas af förmörkelfens början på hvart och et 'fiålle, på punåen: infalla med Cons junétions momentet, fom fås af defs flut, och 1 fådan håndelfe, fkulle man, blott uren gin- go rått, i det nogafte hafva Longituds fkil- naden imellan alla de orter, dår famma för- mörkelfe blifvit obferverad. Detta tråffar dock fållan eller allrig in, utan man finner nåftan altid, förre eller mindre fkilnad imel- lan Månens Cönjun&tion af början och af flutet. Aftronomerna plåga dårföre, få jämka de Elementer fom Tafloörne gifva, fardeles Parallaxen, Latituden, och fumman af half Diametrarne, at man får famma Conjundions moment af-:den obferverade början, fom af flutet. Det år klart; at, emedan man på det vo | Ul fåttet, 1800, OG: Nov. Deé. 271 fåttet, får en Eqvation, imellan de Elementer man vil förbåttra, för hvart fålle, dår både | början och flutet varit iagttagne, få många | Elerhenter kunna jämkas, fom man har ftåls Jen, men jag tvifiar, at ändamålet därmed "vinnes, ty hår förutfåttes, at felfva obfervas | tionerna åro på puné&en accurata. Erfarens heten vifar dock, at detta, i fynnerhet hvad | början vidkomimer, få mycket mindre kan | antagas, fom man nåftan altid plågar finna | utflagen- på flera fecunder fkiljagtiga imellan öfvade obfervatorer, fom på famma ftålle ob= ferveradt. Således kan det hånda, at man tils lågger Taflorne en ofullkomlighet, fom ligger i fjelfva obfervationen, och hvilken kan fråms | bringa nog flora åndringar i Taflornes Ele= - menter, ferdeles om orterna ej åro långt ifrån hvarandra belågne. « Om man, til ex.,; mins fkar Parallaxen med inemot 6 minuter, La= | tituden med vid pafs 26" och fumman af Solens och Månens half diametrar med 14"''3; | kan man vål få famma Conjunéions moment af de vid förmörkelften år 1791 obferverade början och flut i Upfala, Skara öch Åbo; | men hvar och en fer tillika, at Taflorne, i | fynnerhet hvad Parallaxen vidkommer, ej | kunna vara få mycket felägtiga fom hår til | fordras, utan, at ofåkerheten imåfte til hörfla | delen ligga i fjelfva obfervationerna,; och defz= | utom vinner män genom eh fådän cörrektion | i Taflorne, föga eller intet; hvad de obfers KE. V:A. Handl. I V. Qu. T Vvätioner om 1800, OM: Nov. Der. vationer vidkommer, fom åro gjorda famma gång i Stockholm och Strengnås. Uti denna ovifshet, kuru man bör dela fitt förtroende imellan de upgifna obfervationerna och Taf- lorne, har jag trodt. det vara fåkraft, i fyn- nerhet når frågan år om orter, fom ligga något nåra til hvarandra, at, för hvart ftålle, taga medium imellan Conjunéions imomen- terna, fom fås af början och flutet, hvar- igenom ej mycken ofåkerhet torde upkomma 1 Meridian. fkilnaderna, ferdeles då den tages af fera ferfkilta -förmörkelfer, emedan man lårer kunna anfe ovifsheten i obfervationerna för någorlunda lika, på de flefta frållen. Om fkiljagtigheten i obfervationerna upkommer -af Inflrumenternas olikhet, hånder ock, at ehuru Obfervatorerna iagttägit olika momenter både för början och flutet, kunna dock Conjun- ions momenterna, fom tagas af medium blifva de famma, fåfom år 1791 af Herr Prof. NORDMARKS och mina obfervationer. Noa TE De Conjundtions momenter jag funnit af : 1787 och 1791 års obfervationer åro följande: År II I Skara Hr Farek Början kl. 4.t 43.! 2stt5 T. v. Slutet kl. +4: 43: 1955: IVIeri tenta LE AR 4t 43.1 11,0 Upfala , EEE | 1800, O&. Nov. Dec. 273 Upfala " Början kl. 4. 59. 44,0 Slutet (kl. 4.59. $7:3 Medium so ee or Ro 2 4 59. $057 Stockholm Herr FERRNER, Början ki. 5. I. 3354 a Slutet kl. 5. I. 47.3 | Medium - = == + = 5. I: 40,4 " Herr Witccz, Pötjan kbasa da 304 Slutet KLISTE: 38.3 | Medium = oa oe 12 se nen I 34,4 | Herr TEGMAN, Början kl. $. 1. 42.4 | Slutet > kl. 8: I..A7,3 oMedium «+ = + 0 « 5.0 I. 44,9 Herr NicAnDeR, Början kl. 5. I RN Slutet kl. 51 | Medium =- - > = >» $. I. 459 Herr Blakene af förmörkelfens flut = = =» $. I. 42,3 Medium "Mediorum = + = 5. I 4LQ Lund -=H Herr LiDTGREN, Början kl. 4.t 41.! 49!!,2 Slutet kl. 4, 41. 39,3 - Medium =» =» >» > 4.t 41! 44!l53 Således år Skara Meridian i anledning af | obfervationerna på denna förmörkelfe Väfter om Upfala 16:60 13900,7 Väfter om Stockholm 18.” 30'',0 Öfter om Lund I.! 260!!,7 P2 | År i, 1800, OG. Nov. Dec. År 1701 > I Skara Herr FareKk, Början kl. 1.t 36. 6,4 Slutet kl. 1. 35. 44,4 Medium - = = = oo» It 350 sgsllhag I Upfala Herr NORDMARK, Början kl. I. 52. $0,7 Slutet kl. I. 52. 34,9 Medium - =. = «= I. 52. 4238 Jag, Början kl. 1.t 52.! 38!!,7 Slutet kl. 1. 52. 45.4 Medium o- . > a ” - - I.t 52. 425 Fru ÄrkeB. v. Troi , Slutet kl. rt. 52. 42,9 Herr SvAnNgBERG +=» Slutet kl. I. 52. 42.9 mm Medium Mediorum = I. 50.-42,7 I Stockholm Herr NICANDER, Början kl. I. 54. 20, Slutet kl. I. 54. 33,2 V Medium . - - nd — I. 54: 26,6 . Herr Sjögere, Början kl. 1. 54. 21 Slutet kl. I. 54- 32.2 I. 54. 26,6 Medium Mediorum =» s - «= = »« I. 54. 26,6 Således finnes Skara Meridian genom deffa obfervationer vara Väfter om Upfala 16.1 47,3 Väfter om Stockholm =18.! 31,52 Men Skara år funnen Våfter om Upfala Genom Jupiters I:mus Satelles 16.1 42!!1.5 Genom Förmörkelfen 1787 16. 39,7 Genom Förmörkelfen 1791 16. 4753 Följagteligen genom Medium =: 16. 4332 1800, OG. Nov. Dec. 275 . Likaledes Våfter om Stockholm Genom Jupiters Satelles 18.7 33'',$ | Förmörkelfe 1787 18. 30,0 Förmörkelfe 1791 18. 31,2 Se VV Medium 18. 31,6 Den nåra OÖOfverensflåmmelfe, fom finnes mellan deffa utflag torde kunna vittna, at det råtta år någorlunda tråffadt. f.. 8 Obfervationer på de yttre Jupiters Satel- ltes och på månens förmörkelfer, åro vål mindre påliteliga til Longitudens beftåmmande, dock vil jag til mera uplysning, och för at vifa hvad man af deffa obfervationer kan vånta, fluteligen anföra några fådane, mot hvilka jag fådt correfponderande i Upfala, Stockholm och Lund, Emerfio Secundi. Upfala 1787 Apr. 9.1 8.! 50.154"! Skild. ooso- TAN Tids fkilnad 16.21. Upfala 1788 Apr. gå 11.t 6.735 Aid ee A= 10. 50.29 "Tids fkilnad 16. 6 Immerfio Tertii. Upfala 1784 O&. 14. 7. 57.59 Skara Ce sr 7. 40. 4 Tids fkilnad KTRS 2.3 Genom 276 1800, OG. Nov. Dec. — Genom Medium af alla tre, Skara Våfter om Upfala 16." 47” Emerfio Secundi. - Stockholm 1787 Apr 9:78: 52.39 RE - 8. 34.33 Tids fkilnad - - 18. 6 Som Skara fås Våfter om Stockholm. Immerfio Terti. Lund 1784 OM 14. 7. 37. 30 SkJIfda = ne FÖRR RR Fids dkilnad <= 2. 28 Emerfio Terti. Lund 1788 Apr. 19. 9. 31. 48 SKATTA, = ss is 0109- BIG Tids Tfkilnadi$ O. II och fåledes per medium Skara Öfter om käindi ro. Månförmörkelfe d. 18 Martii 1783. Upfala. Skara. Tidsfkiln. Tycho rörer fkuggan 9.t 9' 33! Qt sit sl 17.: 35 Emerfionens; början 11. 24.53 IIS FNS 16: 57 Grimaldus är framme 11. 28. 17 11. I: 34 16.743 Per Medium Skara V. om Upfala | 5 Öl 3 Stockholm. Skara. Tidsfkiln. Tycho rörer fkuggan 9. 11. I & 51. Sa Nanding see & 9 AHÖNUATTNA LA 'Totala förmörkelfen 0331 0: 20: Grimaldus framme TF 30BT TI IT-LAR. $3 Ariftarchus >= =» II. 40, I7 $I- 21: 487118. 29 Copernicus - » 11:53. 27 II. 31 Rh 20:28 Medium a > - » 38. 53 Maån= OYE 1800, O&. Nov. Dec: 274 Månförmörkelfe d. 10 Sept. 1783. - Lund. Skara. Tidsfkilns Kepler börjar = .1O. 44: 44 1 10:47. 36 2. 52 titeppler i f(kugsdn: 10... 48. .54,' IO. 50. 26. I. 32 Kepernicns sv IO: 45: 168 o$f85. F$. 16 (I. I8 Timocharis -« - Io.t 58! 54! Io.t 59.1 40! > ost 46 HivChor Ken Nee EES. 8ege IL 9 50 Elms Ce. ER: 16. 122 > IL 17.52 | Totala förmörkelfen 11. 38. 44 — II. 39. 45- Emerfionen börjar 13. 18. 29 «13. 20. 4 Grimaldus börjar 13. 19. 5I 13. 21. 44 | Arfillarebus -. = 13.026. 6: 13: 126; 56 Tycho framme js 3: 42... 12 13. 43. 1I2 MNlanilius - 0 113. 50. .34 13: $$. 13 ivlenelaus ve” 3. $3.128 oo 13. 55. I Plinius | ns 4013. 58: 10 TIS Per Medium Skara Öfter om Lund = a «= 1.24) Genom Solförmörkelfen 1787 fants detta «= + I. 20,7' Genom Jupiters Tredje Satelles = os oo» I: 200 RR RH Ö RH rn OO MM (VET FE VS VS Tas Pe SSL neon rr gångor; men oagtadt alla re- petitioner, tork Gr den dock. Jag förfökte ock Prof. RusH's råd, at öppna ådern och lågga Veficatorium på benen, fom bidrog mycket til curen; men nu ej kunde full- komna denfamma. Sedan jag blifvit under- råttadt, at den gula Kinan kunde fås i Ham- burg, låt jag förfkrifva 100 fkålpund dåraf.. Den var då redan fallen til få lågt pris, at den fåldes til och med för båttre köp ån den vanliga. Så fnart mina patienter fått taga et qvintin morgon och afton af denna, fluppo de fin feber alla på en gång, til bevis på denna Kinans vårkfamhet. Så fnart febern aldeles uphörer låter jag den fjuka taga blott et qvintin hvar morgon i 8 dagar, hvarefter han 14 dagar uphörer med intagning, och $äsrvicka hvar 14 dag, i 2:ne omgångar re- peteras 1 la000, OM: Nov. dee: ov 289 peteras et qvintin hvar morgon i 8 dagar. Sidfta repetition har jag vanligen indragit til et halft qvintin. På detta fåttet har det aldrig flagit mig felt fedan at bota gvartan, oagtadt” antalet varit ftort, fom fökt min hjelp emot denna hos ofs eljes få envifa feber. ' Och få- lunda har jag aldrig behöft mer ån 4 unce, ofta mindre för at bota denna i vårt climat få fvårbotade feber. Ånnu har jag €j eller hördt någon af få många klaga, at denna Kina obftruerar. Snarare har jag funnit, at den hjelper til at befordra fecretionerna. Dock har jag icke funnit denna Kina hafva laxe- rande vårkan, fom några Engelfka Medici påftå. Men få mycket befkare den år ån den Peruvianfka, få mycket mera år den ock 16- fande; ty befka faker reta tarmcanalen van- ligen til mera vårkfambet; hvarföre ockfå floribunda Jaxerar mycket: och af famma grund ökar den ock Rhabarberns vårkan. I andags froffor, fom åro elaka, och åfven i de få kallade febres perniciofe, fom hota med flag, kan paroxyfmen fåkraft motas med denna Kina. Vanligen behöfves dock: hvar- ken denna eller annan 1 andags febrar. Cinch. floribunda fkulle vara förmånligare, fåfom ihera laxerande, om den kunde fås oftare fårlk; ty gammal förlorar den all fin kraft, utom den elaka befkan, fom jag i år förfökt, För barn, fom hafva åltan, har jag altid fun- nit et omflag dfver magen med Gul Kina och 286 15800, OC. Ni 23 Dec. och Flor. Chamomille, fuktadt med' Rhenfkt vin, vara det fåkrafte medlet." Den lång= famma och repeterade aitoörande methoden fka- dar altid, och gör förre behof af Kina efteråt. Troligafte orfaken til froffor år en PEsame fNapphet i arterernas ytåndar i underlifvet; hvar- före mycket Laxativer och Digeftiver fkada. Med utvårtes medel på magen, botar dårföre allmogen fig ofta lått från deffa fjukdomar.y) Opium . behörigt förefkrifven kan troligen ofta göra mera nytta hår, ån Kina.z) Or- faken ligger i underlifvet och börjar dår l1o- caliter och fpasmodice. => 2. Remittenta febrar. Deffa åro merendels alla år något olika hos ofs. Wanligen åro de Gaftrifka, och hafva typus af en dubbel an- dagsfeber. Merendels befvåras de fjuka af mycken flem, fom localiter i vili inteftino- rum tyckes vara orfaken til andags frofforna; hvar- y) En gammal Hollåndfk Ånatomicus, VAN DER BERrRCE, upgaf denna Theorien för mer ån 100 år fedan. THEDEN i Berlin, och CUL- LEN i Edinburgh hafva fedan uptagit och båttre utredt den famma. 3) Öpium fås af 2 flag på Apotheken vanligen, hvaraf det ena år mera hartzagtigt och nar- cotifkt: det år mera fkadeligt. Det andra år mera gummeutt, och kan med kalt vatten dår- af extraåheras et ganfka vårkfämt calmerande och exciterande mEdel, utan at hafva den rus- gifvande egenfkapen. N - 1800, OM. Nov. Dec. 281 hvarföre | jag älven med förmån i deffa febrar likfom i andags froffar nyttjadt Salmiac; SA defs Alcali volatile låfer flemmen: fålunda gör ock emeticum i refra&a dofi godt gagn. Saäl- lan behöfves Kina förr, ån efter feberns flut; eller då remisfionerna blifva långa, i hvilket fall jag altid funnit denna gula Kinan vara fåkraft. '3. Gallfebrar åro ockfå ombytelige och ibland fporadice gångfe hos ofs. Då de åro remit- tenta förm vanligt, med gaftrifka fymptomer har jäg altid funnit denna Kina förmånlig, på goda flunderna, fedan vomitoria och evacuans= tia behörigt förut blifvit nyttjade. Trågna Laxermedel förvårra vanligen denna febern. Ibland åro de mera fpasmodifka, då de fjuka, oagtadt Laxermedel och vomitoria blifvit re- peterade, åndock befvåras af qvåljningar och åckel, och då har jag med framgång altid tis digare nyttjadt den gula Kinan. Jag har med förundran fedt, buru fom conamina vornendi uphöra, flrax då Kinan tages. Underftundom åro deffa febrar förenade med vårkeliga ins flammatorifka fymptomer, och i det fallet gagnar ej Kinan. | 4. Febris Remittens nervofa, börjar vanligaft hår på orten i November .månad, och fort« far fedan ånda til December månads flut, och ibland långre. Denna elaka: feber år ganfka fvår at igenkånna i fin början, då han ofta börjar fom en lindrig fufsfeber, och kan K. F.d. Handl, IV Qv, U fedan 288 1800, Oc. Nov. Dec. fedan 'råcka hela 6 och 8 veckor, ja til och med långre tid. Jag har aldrig funnit Kina göra nytta i denna feber; ty vanligen för- » vårras och förlånges han dåraf. Då ej Eme- tica håldft i refra&a dofi tillika med Alkalia -volatilia och nervina fom incidera ilemmen på Vagine nervorum, i början hjelpa, upkoms- mer omfider en inflammatorifk conititution i fjelfva artererne, af feberns utdrågt eller långd, efter 3, 4 eller 5 veckor, då naturen hjelper fomiiga med nåsblod eller en vål jugerad åder- låtning blir crifis: Det år af denna anledning fom Seltzervattnet råddadt många i denna febern. Ordinerar Låkaren Kina i detta fladio, få dödas patienten. Denna feber brydde mig mycket, innan jag lårde kånna defs natur mera. Defs elakhet, "fom håller den fjuka i fåndig vanmagt, gaf mig NE at i bör jan af fjukdomen förr ån den inflammato- rifka difpofition börjar, förföka hvad vårkan oxigerande medel fkulle hafva. I den affig- ten nyttjade jag famma medel fom en gam- mal Låkare i England långe hade fom et Arcanum i Rötfebrar, hvilket jag anfåg vårka i likfåmmighet med oxigenerande medel. Det befiår "af nitrum uplöft i deftill. vatten med litet Spir. Lavend. comp. dårtil. 2) Ifrån förfia flund jag började bruka det, fant jag - det ) Til unga Låkares tjän& vil jag hår anföra hela formeln : 1800, Oå. Nov. Dee. 289 det vara et vårkfamt medel, fom fedan icke ”fMagit mig felt, hvarken hos unga eller gamla i denna febern. Med famma medel halp jag en gammal fru, nåra 80 år, fom haft denna fe= bern hemligen inimot 14 dagar, hvaråft ock- få Sne unga fruntimmer botades på famma fått. Snarafte vårkan vifar detta medlet, orm det i början nyttjas. Efter feberns fut, eller då paroxyfmen blifvit ganfka korrt, och ina termitterar, fom en hvardags feber, gör gula Kinan god tjänft, om förre dofis gifves på feberfria tiden. s. Uti Bröfifebrur af inflammätorifka fi flaget. Sedan fladium inflammationis år förbi, och då lifskrafter fattas för att fullkomna crifis, har jag med förmån nyttjadt Kina. Men jag har i detta fallet fåkrare gifvit den Peruvian- fka, författ med bröftmedel, emedan jag fun- nit denna gula mera hetta, torka 'och binda. uphoftningen. En Sjöcapiten, fom låg på 11 dygnet i Peripneumonie, var kall om hånder och fötter, kunde ej förmå hofta up något, famt hade tillika hvita frifeln öfver bröftet, (RNE kallade Rec. — Nitri purific. 3). Aqve deftill. Évij. Solve Salem. Adde: Syr. Tacch. alb. &j. Tin& Lavend. comp. Zi). M. Dofis '2 matfkedar hvar 2 timme. Toughts on the effe& of the -adplication flimuli '&c. by James Wo od. 290 800, O&. Nov. Dec. kallade mig; då jag förefkref honom en des co& af vanlig Kina med bröftmedel författ, och imellan åt kerm. min. -och han återvann en god hålfa. | Uti den få kallade inflammatio pasfiva, fom hos många lågger grund til obotelig lung- fot har jag funnit gula Kinan vårkfam, för- fatt med löfande faker: dock fåkrare den Pe- ruvianfka. 6. Catarrhal febrar behöfva fållan få ftlark Medicine; men i den håndelfen har jag altid funnit den Peruvianfka mera förmånlig. 7 I Rotfebrar har den gula företrådet för den vanliga. | 8. Då Skarlakans febern år af Afthenifk art, med elaka fymptomer, gör den gula Kinan fnarare vårkan at utdrifva fjukdoms fmittan. Ockfå förekommes Turnor leucophlegmaticus fåkradt dårigenom. "9. Emot Rheumati/mus acutus, då den kom- mit til en vifs grad, har jag altid med för- mån gifvit den gula framför den vanliga. Sedan förfia fladium år flutadt, fom meren- dels år inflammatorifkt, eller bidragande dår- til, blir den mera remittent, och fluteligen nåftan intermittent, likfom de locale intermitt. febrarne, fom endaft beftå i krampvårk i nå- gon lem. Detta förhållandet gaf mig anled- ning til Kinans bruk, fom jag fedan altid med framgång anvåndt, då denna feber hår på orten icke varit fållfynt. Det mufculaira fy- flemet = 1800, OG: Nov. Dec: SÖTA flemet blir omfider localiter få förfvagadt i denna feber af Rheumatifmen, få at en pe- riodifk krampe påkommer på vifs tid, hvil- ken vårk vanligen mistages för vara orfakad af Rheumatifka materien, hvilken den om- fider, faft efter långre tid, kan orfaka, då ab-- forberande fyftemet blifvit på det lidande ftål-. let ovårkfamt. Denna farliga fjukdom tilika> par många krymplingar och gör många me- delft contras&turer och lamhet ovårkfamma af den arbetande hopen, Sällan fkadas ledgån- garne på långre tid. För några år fedan ob- »ducerades hår en namnkunnig man, fom le- ugadt 20 af Gl fångs, contra& i de fälla le der, efter denna fjukdomen. Jag fant endaft några af de flörre ledgångarne anchyloferade, ånfkönt de hade mycken fynovia, och fom befynnerligt var, voro omgifne af mycket . fett. De mindre voro intet fkadade, ej ene | dår, eller omkring de förre någon materia, eller terreftrifkt åmne deponeradt. Ockfå börs. on denna man, de fidfia åren af fin lefnad, efter trågna fridtioner och forcerad rörelfe, at a bruka fina fingrar, fom flera år förut varit orörliga. I nåmnde fladio af fjukdomen, fom van- ligaft infaller "efter 14 dagar eller på 3:dje Veckan, har gula Kinan varit et dråpeligit I medel, då den tages i tilråckelig dofi på go- da tiden, hvaraf vårken ofta ftrax lindras ck omfider aftager. En vidlöftig mångårig år- NA U3 farens GH 292 1800, O&. Nov. Dee. farenhet har Ööfvertygadt mig hårom: En patient fom varit 7 veckor fångliggande i ”denna feber, hade nu fvullnade ieder, med mycken vårk fom flyttade fig, och ftundtals var våldfam, ehuru defs Låkare nyttjadt både Antiphlogiftica, Diaphoretica och Epifpaftica. Jag tilfyrkte nu omåder Kina-deco& med falter författ, och ifrån den dagen började han at mårkeligen förbättras. En annan ung hederlig mar, fom haft denna feber med gruflig vårk i 21 veckor, var nu contrac och lam i alla leder, och feck hvar afton mot natten en våldfam vårk. Anmeodad om råd tilflyrkte jag ftarkt infufam af gula Kinan på förmiddagarne, famt andra tjänliga medel på eftermiddagarne, hvaraf hann flapp febern, och den fvårafte vårken. Efter några veckor kunde han fedan nyttja andra behöriga medel, hvaraf han blef få återftåld at han nu i år kunde dricka Söderköpings brun, och nu kan gå, faft med liten hjelp. Den fom dårföre i en vifs journal eriticerade Dr. SAUNDERS, fom recommenderadt Kinan i denna febern, hvarefter Dr. RELPH 1 London tagit råd, fom han berömmer, har mycket orått, och fkadar med vilfarelfe i et åmne, dår årfaren= heten ej kunnat undanrödja fördomarne. Efter Browns fmnillrika Theorie, fom hjelper vid många tilfållen til rediga begrep, endaft man dårefter ej vill bygga fyfteme, hvartil ånnu tyckes fattas tilråckeliga mate- rialier?: 1800, Od. ov. Dec. | 293 rialier: kan Kinans vårkan i denna fjukdom låttare förklaras. Den fom kånner denna Theorie om Oeconomia animalis famt tillika efter den reformerta Chemien rått granfkar medlens vårkningskraft, tager ej vilfe om tid. och fått at både hår och vid andra tilfållen: nyttja Kinan: då Syftematici ofta Metnodice förvilla fig och fjukdomarne. 10. Koppgiftet, och måft allå fkårpor, ut- drifvas til ytan af kroppen, då en klen con-' flitution ej kar flyrka dårtil. I de elaka fam- manflytande kopporna, hjelper dock Kinan ej fårdeles, om ej Opium invårtes fom ' exeite-: rande, och Camphora utvårtes, uplöft til om- flag, anvåndas. Jag hade dårpå en mårkelig cafus för 2 år fedan, hvars lyckliga utgång jag tillkrifver deffa medlens gemenfamma vårk- famhet. Ympade koppor hos fvaga barn, ut- drifvas fnart och befordras til mognad, om gula Kinan nyttjas. EE Blådder Rofen blir ibland dökande fars lig, om ej Kina PX och hår är den gula påliteligaft. 12. Pemphigus 1 fvår grad fordras iblånd; detta medlet. För några år fedan fjuknade' et ungt. fruntimmer med fvimning och mål. löshet på förfta dygnet, hvarefter blåfor fram- kom öfver hela kroppen, ftora fom mandlar, til och med i mun och fvalget. Medelft gula Kinan blef hon fnart återftåld. ; U4g 13. 204 1800, Oc. Nov. Dee. 13. I Lungfot af får och bulnad i lungan, har jag fällan funnit Kinan nyttig, förr ån fontenelle blifvit anlagd på ryggen, med 18 tilo0 ärter: och når den börjar dlyta, Har jag med förundran fedt hurufom de kunnat tåla Kinan, fom förut var få farlig. Den blir fedan dageligen vålgårande, endaft de tillika. kunna vara, i.rörelfe 1 fria Joen. edan alla inflammatorifka fymptomer uphördt. Flera, fom hatt lungfot i den grad, at de - hade Hedtifka febern, mogen uphofining, andtäppa och nattfvett, mycket utmagrade, hafva med deffa vilkor tagit Kina, och funnit fig vål dåraf. Lifstiden har åtminflone dymedelft blifvit förlångd, då de fynbart blifvit ryckte ur en öfverhångande dödsfara: och några hafva fedan äåtervunnit en god hålfa. Det förflås, at åfven mycket kommer an på dig- ten, och fiera behöfliga medel. VWVanan at da= geligen vara i fria luften, hvarmedelft alla defs eljes få fkadeliga ombyten blifva dråges« liga, och motus involuntarii befordras, bidra= ger ganfka mycket til curen. I den lungfot, dår vafa abforbentia åro ovårkfamma, år Kis nan et vårkfamt medel. Jag har dock altid funnit, at de fjuka båttre tåla den officinela ån den gula. Benågenheten til inflammato- rifka fockningar orfakar vål, at den gula, fom mera hettande (C(oxigenerande) mindre Öfverenskommer med fjukdomen. 16 | 1800, Oc. Nov. Dec. 205 14. Flufshofta, fora år långfam, har dårtil en Afthenifk orfak; hvarföre Kinan varit min: fåkra tillygt dåremot. Jag har ofta med fnar fynbar vårkan gifvit et nog allmånt husmedel; fom beftår af Kina, Rhabarber och Anis, med brun Sirap gord til Mos, hvaraf et par ”Thé- fkedar om dagen tagne, ofta hulpit den en- vilafte Flufshofta. Jag har ockfå hår vanli- gen funnit den Peruvianfka fåkrare ån den gula, Detta husmedlet laxerar vanligen i bör- - jan: och det år en gammal anmärkning, at Kina ökar Rhabarberns vårkan. Jag kånner en Fru, fom altid måfte taga laxermedel 'da- geligen för en chronifk obftru&tion, och fom i många år ej nyttjat annat, ån Rheum och. Kina i piller, Tages den gula Kinan, få la- xeras ftarkare. > 15. Emot Kikhofta, efter behöriga medels bruk, har Kinan merendels varit fåkert me- del, ja til och med då vattenfot och lungfot följt på denna fjukdom. Jag har dock tyckt mig finna den vanligen Kinan vara fåkrare hår ån den gula. 16. Emot Gulfot har jag fållan behöft nyttja annat, ån digeflive pulver af Rheum, Bitterfalt beh Anis. Men då Patienten blir localiter Afthenicus, och vafa abforbentia, fom höra til Gallfyftemet blifva lidande, har jag altid funnit den gula Kinan förtråffelig: dock utan at anfe den fom et Speeificum imot all flags gulfot, fom Dodter MARCARD. rn 17: 296 1800, Oc. Nov. Deg. 17. Vattenfot, 1 fynnerhet efter froffer, botas ofta med gula Kinan. Jag har ibland förfått den med Nitrum och Alkali herbarur. Jag har fedt en håndelfe efter tappning, dår Kinan förekom recidive. Def vårkan år at förlikna med en våt fvamp, fom kråmas. Kinan pråffar och drifver. Hår fordras dock urfkilning på Sthenifkt eller Afthenifkt tils fånd; ty iblard år en åderlåtning lika få nödvåndig fom i Gulfot. 18. Blinda Gyllenådern, fom beror af fvag= het i underlifvet, lindras mycket af infufion, på gul Kina, författ med Alcali v. tartarif, Defs oxigenerande vårkan minfkas dymedelft, och den löfer, utan at flappa, och ftyrker, utan at hetta. "19. Men i Oppna Gyllenådern och mått alla flarka blodgångar har jag funnit Kina, och i fynnerhet den gula, fkadelig. Den kan nå- fan anfes fom et Emmenagogum. Jag har fedt bedröflig vårkan dåraf hos Fruntimmer, hvilkas Låkare ordineradt den fåfom Tonicum, i dylika fall. Det år en af de olyckliga frugterna ifrån Syftematifka: termer, och mins= dre kånnedom om medlens. verkningskraft. 20. Likaledes gör den fållan gagn i Diarrhee, fom vanligen dåraf förvårras. oi. Fluxio Storbutica, fom de fåfte Syfte- matici icke uptagit, eller troligen kåndt, hjel=s pes icke fnart utan Kina, då den gula bättre vårkar bår famfåldt med Antifeorbutica. Jag ; kunde I 1800; O&. Nov. Dec. 0. kunde anföra flera cafus hårpå med fvullnad tunga och flera hål, om få behöfdes. 22. Torrfken år ibland en erifis eller ock . et fkorbutifkt Symptome: och i båda fallen har jag funnit gula Kinan ganfka nyttig. 23. I Venerifk fmitta, då mycken flapphet antingen, localiter eller ock univerfaliter gör Mercurens bruk 'ovårkfam, har gula Kinar, en förtjänft at pålkynda curen, medelft defs oxigenerande vårkan fom det tyckes: ock kan hår fålunda råknas fom et auxiliaire medel. 24. Nerv-fjukdomar kunna vål aldrig få något medel förmånligare och vårkfammare, nåft Opium, ån denna Kina. Hyfterice och Hypochondriaci blifva fnart lindrade af kalt infufion dåraf, om den förfåttes efter anled= ning med behöriga medel. Det kommer en« daft an på Låkarens granfkning och omdöme at uptåcka complicationer, den fjukes confti- tution m.m. Efter Prof. REILS upgift inne« hålla fjelfva nerverna uti fig fin egen fabriqué& til nervfaften. Den gula Kinan ger mera to= nus åt -vagine nervorum, få at deras fugrör och affilnings-kåril blifva vårkfämmare. Ma- gens fibrar flyrkas, och en förbåttrad Chyli- fieation ger mera lifskraft åt nervernas Orgas= nifme, fom tilreder nervfaften. En yngling, vid paf& 19 år gammal, fom efter flag af våldfam Colique, ådragen genom orimlig mat och förkylning |på en gång i kall Vår-luft, feck en fvår Paraplegie, få at alt utom hufz vudet 208 1800, O&. Nov. Dec. vudet var utvårtes orörligt och utan kånfla: dårjämte "hade han Paralyfis Vefice & Inteftini ' reéti, få at urin måfte aftappas nåra 3 veckor, och retande Lavement fåttas. I början af fjukdomen fköttes han af en fkickelig Bruks Chirurgus,6b) fom lyckligt vis ej öpnade åder, utan endaft nyttjade evacuantia och excitantia. Vid min ankomft efter 8 å 10 dagars få ufel belågenhet, fant jag honom i en fullkomlig Afthenifk fållning. Enda med gula Kinan och Alcåli v. C.C. famt Rhenfkt vin, Opium och andra nervina excitantia, famt utvärtes balfamifka och exciterande medel blef han frifk på 4 månaders tid, och har fedan haft en god hålfa. Sednare tiders redigare årfa- renhet har lårt ofs at åderlåtning och Spanfka flugor i dylikt flag CApoplexie) antingen döda, eiler ock låmna en obotelig lamhet efter fig. Jag har fedt dylika bedröflige exempel.c) Åfven b) Herr JACOBSSON på Finspong. e) Lås vidare hårom KIRKLANDS Afhandling om Apople&ical difeafes. Befynnerligt var, at han under loppet af medicinerandet, fedan han börjadt återfå kånfla i de öfra delarne, feck han 2:ne carbunclar en vid hvardera höften, hvaraf den ena var få djup, at ledgången fyntes, hvilka jag tilfkrifver de Spanfka flu- gorne, fom han haft på deffa flållen, jJåinte en. öfver Os Sacrum , . hvarjämte ockfå blef et förfärligt elakt och djupt far. 1800, OG. Nov. Dec. 299 Afven för den lamhet, fom beftår af flapp- het och kan hånda ibland af vattenfamling i Vagine Nervorum år Gula Kinan et godt medel, med tilblandningar efter anledning. 25. Emot Tumores glandularum berömde ” FOTHERGILL Kinan rått mycket: och jag har fedt et Scrophuleuft barn må mycket vål af denna Kina. 26. Salivation, få vål af Sköfbjder! fom af Mercure, lindras och hjelpes ofta håraf. oNyare rön intyga at den och vårkar imot metallifka gifternas dödande vårkan. Den tager til fig Oxidens fyre, fom på et fålle fatt fig at inflammera, och gör den mindre våldfam, uti fig uplöft och utfpådd, fåfom defs 'båfta Vehiculum diffucibile. 27. Gonorrhoeu benigna, (fom Engelsmån- nerna kalla Gleet,) orfakad af löcal flapphet, har at vånta mycken nytta af gula Kinan: hvarföre den ock i födra America, dår denna fjukdom år mycket allmån, prifas för fin värkan. En förnåm Herre beråttade mig, at inje&ion af Kina fkall dåremot vara för- tråffelig. 28. Mortificationer af Sphacelus och Kall brand, åfven flinkande och fråtande fårnader, Br LR invårtes och utvårtes bruk af Kina. Den gröffta barken fåfom måft oxi- generad, borde hår vara kraftigaft. Men i deffa fallen, då förre partie Kina fordras til utvårtes bruk, föker vål hvar kunnig Låkare Kinans 800 1800, OG. Nov. Dec. Kinans fuccedanea, eller de inhemfka medel, fom kunna hafva likflåmmig vårkan, hvaraf vi hafva nog många kånda til utvårtes behof. Ekbarken har redan vifat fin flora nytta, och huru fom Kinan kan umbåras utvårtes. Pihl bark af flera flag, hafva troligen lika kraft. Vål vore om hårmedelft Kinans öfverflödiga misbruk kunde förekommas. Carbonate fy- rans vårkan, då Kohlgröt adpliceras, tyckes åfven kunna göra Kinan umbårlig. Och detta år hvad jag i korthet kunnat anföra efter min ärfarenhet om gula Kinan. Mäånga flera hånse delfer gifvas, dår defs vårkfamhet kan an» våndas, men det kommer an på Låkarens förflånd, at fkilja imellan Sthenifka och Afthenifka fjukdomar. I de förra fkadar na- turligtvis Kinan, och förvårrar patientens ödes men i de fednare gagnar den för de flåfta: ja til och med för Peripneumonie nerveufe, och dylika flera fpafmodiika krämpor. Lika- ledes år nöådigt at fkilja dire& fvaghet ifrån den fom år indire&e; ty i den förra tåles vål Kina, men mindre dofis fordras; då i den fednare flörre dofis behöfves i början, fom fedan fmåningom minfkas. 100. Slut farfen. Gul Kina år fåledes i de flåfta håndelfer, dår vanlig Kina fordras, et vida förtråffeligare medel: 1800, OG. Nov. Dec. 307 medel: och blir defs bruk allmänt, befpares mycken koftnad både för Riket och för en och hvar enfkildt, fom år i behkof dåraf; ty af denna behöfves ej mera ån 3 mot den vanliga. Sålunda, 1 flållet för 4000:de fkål- pund, fom jag förmodar mint förtåras årli- gen i hela Riket, behöfdes blott 1000:de af denna, och kanfke ånnu mindre; ty den ftyr- ker fnarare hela ctonflitution ån den förra. Jag har, fom fagdt år, med 4, & högft 8 lod ofta botadt qvartan febern, fom Hera fk:pund vanlig Kina icke kunnat bota. De fom åro mycket fvaga, tåla fållan Kinan i pulver. | För dem har jag funnit Infufion af 2 qvin- tin, fom rifves förut 1 ftenmortel 3 timaå, och fedan ftålles på varmt fålle at draga et par timar, vara en vårkfam dofis för dygnet. ER gammal Herre flapp hårmedelft en fvår qvartan efter 2 dagars bruk af en dylik In- föfron. Decoé&en har jag funnit mindre för= månlig; ty den blir mera elak til fmaken, och förlorar fig fnart, då Infufionen tiltager i flyrka. Ockfå utvecklas under kokning mycket "Albumine., fom hårdnar, och fom gör den mera ftoppande och åcklig, och fal- len at fnarare förlora fig. (Se N:o 6. Anm. 2. och N:o 7.) Extraéerna åro ock mycket ovårklamma; ty de hafva förloradt en ftor del af Kinans beftånds delar: (N:o 35. Anm. 1.) de åro ockfå ofta farliga; ty gallåple- | .faltet: utdrager ofta et metallifkt gift utur kårilen, 302 1800, 08. Nov. Dec. kårilen, om Droguiften ej år nog kunnig och förfi igtig, och den fjuka får dymedeltt mera förgift ån låkedom. (Se N:o 51. Anm.) Defs- "utom gifva de anledning åt egennyttan til förfalfkningar, och åro med alt detta nog koftftamma medel. Jag umgås varfamt med alla extra&er, fom jag ej vet vara varfamt tillagade i glas eller ftenkåril. Concentrerade infufioner göra fåkrare vårkan: och kalla vattnet år ofta det fåkrafte menfltruum, eller lösnings medlet. Men det bör vara et vatten; fom år rent och fritt från kalk och minera« lifka ingredientier. Sålunda extraheras i kallt vatten Kina, chamonilla, malva carduus bened. m. fl. mycket flarkare och för fmaken behag- ligare, ån i varmt vatten. Under bruket at Kinan har jag ock funnit rörelfen vara nödig och nyttig; ty Kinan år en flimulus diffufibi- lis, forn fålunda då båttre fortfkyndas öfver fyftemet., Alla Patienter i qvartaner ” och froffor tilftyrker jag at vara i rörelfe i fria luften, likfom åfven Lungfigtige, i hvad vå- derlek fom håldft, endaft med tilbörlig för- fighet. Mjölk, i fvnnerhet okokt, har jag ofta funnit bekomma dem vål, fom eljes må illa af Kina. Den har ock den egenfkapen, at utdraga defs vårkfamma delar kanfke i högre grad ån alt annat, åtminftone befk- åmnet. (Se N:o 17. Anm.) Hvarföre ockfå Lungfigtige fållan tåla at åta mjölk, når de taga Kina, och fållan fördraga den extraherad i mjölk, 1800, Od. Nov, Dec. 2Ö3 mjölk, fom defsutom ej altid år få tjänlig föda för deffa Patienter; men vål defs vafsla. Nåft mjölken, tror jag, efter mina fednare förfök, at intet kraftigare lösnings medel (menftruum) gifves för Kinan, ån rödt Portvin. (Se N:o 27 Anm. I. och N:o 76. Anm.) Rhenfkt vin ökar ock mycket medicinfka vårkfamheten; (N:o 16. Anm. 1.) hvarföre det i vifta fall år ganfka nyttigt at låta de fjuka dricka kallt vatten med rödt Portvin eller Rhenfikt vin ofvanpå. Detta bekommer i fynnerhet Hyfte= | rice rått vål, och dem, fom hafva feurs blanches. Syrliga faker fkada alsintet; ty åts tika utdrager Kinans kraft ganfka vål. (N:o 47. &c.) Starka köttfoppor och ftarkt kött, hvilka råtter vanligen excitera och mycket öka hafligheten af blodets omlopp, fom ockfå anfenligen ökas af Kinan, ånda til 16 flag in= nom minuten ,d) böra därföre fparfamt nytt- jas; ty eljes fkulle på det fåttet den fvaga fnarare kunna mattas ån ftyrkas; för trågna flimuli af både föda och flyrkande medel, kunde påföra den fjuka en indire&e fvaghet. | Ockfå har jag funnit at den gula Kinan ej K. V: 4. Handl. IV Qus X får ; d) Se Dr. KeENnTtisb's experiments & oblervas= tions on ä new Species of Bark &c. p: 102. Han fant, ät en half drachma Kina ökte pul- fens haftighet ånda til i6 flag innom minuten, fom varade et par timmar; til och aftågande inberåknadts ; 304 1800, OG. Nov. Dec. får tagas tråget, med många prifer tidt på hvärandra; ty den hettar mycket oth excite- rår förmycket med fin retelfe, få at den fjuka kan falla i en indire&e fvaghet. Båttre år at » tidtals efter 8 eller 14 dagars uppehåll åter- faga bruket dåraf: hvilket torde gålla om en flor del befka -och flyrkande medel. Det tyckes fom befka faker icke vore mycket förmånliga för nerverne och hjärn-fyftemet. Det år dårföre anmärkt, at långfamt och mycket bruk af Ifop och Malört fkada huf- Vvudet och på långd åfven magen.e) Spanio- terna i födra America hafva åfven funnit, at denna gula Kinan drifver åt hufvudet och 5 etourdiffement éller vimmerkantighet: f) et år troligen då endaft, når den nyttjas trågit och i förre dofi. Under den tid af Nera år, fom jag förefkrifvit den för et fort | antal e€) Befka faker långe och mycket nyttjade påföra en indirette fvaghet: de flappa efteråt. Prof. CULLEN mistånkte dem dårföre nåftan fom gifter. J amtruly of opinion, that fome what : — dele&erious in the whole of the Bitters is to be, fufpe&ed. CULLEN's Mat. Med. T. IL. p. 64. — Certains faits tendent å demontrer que = FPufage long temps: continué de la meme fub. I race amere et furtout de I'Abfinthe, nuit å Tadle venerien. WEIKARD. Dottrine Medici- de Browny; Lod po 47: f) Se Gen. Conf. GAnns bref ofvanföre anfördt. 1800, Oc. Nov. Dec. 805: antal tiuka, har jag aldrig hbördt en enda klaga öfver fådan vårkan. | Efter olika Syftemer och Theoörier har ock Kinars väårkningskraft fått olika nämn, carad&tere och förtroende. Sålunda hafva Hu- moraliflerna anfedt Kinan fkadelig i de flåftå fallen, då deras lentoi förvårrades. Stahliä=s nerne hafva dårföre ej haft fårdeles förtroen= de dertil. Chemifterna hafva anfedt den få- fom antifeptifk, och i anledning dåraf gordt tillåmpning af def bruk, ofta til fkada. De fom efter mechanifka grunder villa: förklara alt, hafva kalladt den et Tonicum. Phyftios= logi, eller de fom genom nerv-krafteris och odefs a&ion til mer eller mindre fpafmodifka orfaker förklara fjukdomarne anfe den fom et Nervinum. Empirici tro på den famimä, fom på et fpecificum ernot febrar och viffa fjuks domar, och blifva ofta bedragna 1 fynnerhet odå de föka denna vårkan efter fkålpunds vigt. "De åter fom gilla Browns Theorie och an- taga den famma, emedan den tyckes gifva | fåkrare clave til fjukdomars clasfificerande och medlens råtta vårkningskraft, anfe Kinan fås fom en flimulus eller et excitans. Efter min tanka, i anledning af mina fmå Chemifka underfökningar och ånnu vidlöfti- gare clinifka förfök, år Kinan et Tonicum fom Ökar lifagtigheten: det vill fåga: et me- del, fom i anledning af defs flarka adtra&ion til lifsluften medförer mycket oxigene i krop- 2 parne, 206--- 1800, OG. Nov. Dec. parne, hvilket den, fåfom defs vehiculum dif- fulible,, förer öfveralt, hvaraf hjärtats rörelfe ökas, ftarkare circulation befordras, och pars folida viva får mera rörelfe-förmåga och fpån- flighet. Denna mening öfverenskommer ock- få med nyare Chemiens Theorier, fom för- klara detta. Med famma förlikas ock mycket Browns begrepp om Kinans vårkan, i alla vårkeligen Afthenifka krämpor. I anledning håraf kan ock min årfarenhet granfkas, fom i det nårmafte öfverenskommer med fillåmp- ningen efter båda deffa Theorierna, hvilka troligen framdeles blifva mera allmånna, be- gripeliga och antageliga. Denna vårkningskraften förvaras troligen hos Kinan i defs Refino extra&iva åmne, fom concentrera galläple faltet och befkåmnet fom båda hafva adtra&ion til fyre hvaraf fpån- kraften upkommer. Prof. FOURCROY, fom få vål underfökt detta åmnet tror det utgöra Kinans hela väårkningskraft. I det fallet bor- de extra&et vara fåkrare ån Kinan i pulver, hvilket motfåges af årfarenheten. Nyare rön, famlade både ifrån Chemie, Phyfique och Praxis clinica, med tillåmpning på Oeconomia Animalis, gifva anledning at föka ånnu kla- rare begrepp för Theorien hårom. Den flora uptåkten af Oxigene, och defs vårkan på hjärtat, fåfom defs råtta ftimulus, famt defs förmåga at Öka lifagtigheten och rörelie flyr- -kan i våra kroppar, leder-ofs med nya begrepp ånnu 1800, Oc. Nov. Dec. 307 ånnu långre i forfkningen. Oxidernas vårkan 1 fråfsfebrar, och dår fibra mufcularis år ovårk- fam blifva nya argumenter. Mercurius dulcis har onekeligen en ftor antifpafmodifk och anti- convulfivilk vårkan, fom jag ibland funnit i Epileptifka fjukdomar, likfom åfven Cuprum Ammoniacale. Kermes minerale år åfven vårk- fam, dår fibra viva år mindre rörlig. Deflas vårkningskraft tilhörer vål måft oxigene; hva- dan ockfå Mercur. dulcis ofta botar både Qvartaner och ”Tertianer, Men de åro icke få diffucibla, eller få fint 'uplöfliga, at de kunna uptagas och öfver alt föras igenom våtfkorna, och åt alla delar. Defs lilla prin- cipium adftringens fåfter fig och likfom drager til fig oxigene, hvaraf ftyrka och lifagtighet återflållas: och då fibra blir laxa; tyckes fom Kinans vårkan vore hår, at närmare ihopfoga fibre mufcularis folida delar; hvadan fibra får mera tonus. BOoERHAVvE fade därföre: ubi fibra laxa, ibi fpafmus, » Sålunda tyckes fannolikt vara, ,, at befk- .. ämnet och gallåple faltet, förenadt med hydrogene » hvilka hafva allefanunans adtra&ion til Oxigene, so hvarmedelft Spånkraften upkomnmer , (fe N:o 87. » Anm. 3.) och dåro lösliga i våra våt/kor, utgöra » tilfammans vårkningsåmnet i Kinan." (N:o 87. Anm. 3.) Där tyckes ej vara någon fullbor- | dad refina, ty den förflör fpånkraften (N:o 10. Anm. 2.) utan endaft' åmnet dårtil, fom ock |" förmodeligen ger åmne til gallåple faltet; X 3 hvar- 308 fon, 05 NÖD hvarföre ock detta åmnet, efter 30 gångers infufion i kallt vatten, bibehåller fig qvar i Kinan; (N:o 33.) Når vi veta detta, Ta vi ock fior anledning at föka dylika åmnen, fom innehålla deffa beftåndsdelarne, hvilka troligen kunna blifva fuccedanea för Kinan. Denna kånnedomen om defs vårkningskraft, gör ock tillåmpningen 'af defs bruk 1 fjukdomar myc- ket fåkrare; den ger ofs anvisning på inhem- fka våxter, hvaribland nägra. redan vifadt flora prof och åfven med Analyfis chemica och clinifka förföken bevifa - fin likhet med Kinan, Anledningen år ftor, at dymedelft om icke aldeles kunna umbåra den utlåndfka Ki- nan, dock med inhemfka kunna förfåtta den- famma, åtminfione vid många tilfållen, och i fynnerhet til utvårtes bruk, hvarmedelft en for befparing vunnes för Riket och för hvar och en Patient fårfkilt. Do&or PERCIVAL omtalar, at man 1 England har botadt inter- mittenta febrar med Ekbark författ med Gen- tiana.g) Åtfkilliga af våra Pihlbarker tyckas då vara ånnu fåkrare. Förfök, fom blifvit gorda, vittna ock hårom,4) Denna känne- domen om Kinans befiåndsdelar, ger ofs ock anledning at tilbörligen och i fåkrare form före- 8) Medic, effays & inquiries, I Vol. p. 71. hk) Do&or ÅKERBLAD har i en Differtation under Prof. ROSENBLAD i Lund utgifvit deffa för- föken, 1800, OG. Nov. Dec. 308 förefkrifva den åt de fjuka, då icke allenaft onödig koftnad befpares, utan den fjuke und- viker åfven en fkadelig börda för fin mage. Herr FourcrRoY har funnit at då vanlig Kina tages i pulver, blifva 7 ovårkfamma; ty den innehåller blott 5; extra&tivt åmne, fom kan anfes vara vårkfamt. Hvilken bend har icke detta pulver varit för de fjukas mage, fom troligen oftare dåraf fått fvårare kråmpor ån dem man fökt at bota? Sedan nu ockfå et fåkert Rea&ions medel blifvit uptåckt, fom vittnar om fpånkraftens nårvaro i Kinan, har man ock vunnit et för- varings medel emot bedrågeriet; ty medelft detta röjes beqvåmt och fnart, om Kinan år vårkfam eller icke, enligt ofvan anförda mån- ga förfök. Grof Kinabark, fom tages af ål- dre tråd, anfes på fållet mindre vårkfam. Såfom mera oxigenerad, fkulle man tro den hålla mera hartz, och fålunda mindre fpån- kraft. Men fårfkilte förfök håröfver, af en bark fom var 13 qvarter lång, 3 qvarter bred, och 3 tum tjock, vittna at den lika ftarkt reagerar för Limfolution fom den finare, Den håller dock få mycket fibra corticalis, at man dåraf får ganfka litet pulver. :Af 5 qvintin feck jag endaft 2 qv. pulver, och fålunda 3 qvintin remanens, eller ren fibra corticalis, Det år dårföre angelåget, at all införfkrifning fker med bark, för at fålunda kunna und- vika bedrågeri med pulvret, och vara. méra fåker,. Xx 4 Hvad 310 1800, Oå. Nov. Dec. "> Hvad La GaArraAYE kallade Sal. effent, King år ej annat ån et Extr. aqvof. frigide 'p:parat. medelft trituration, fom utaf gula Kinan fås til flörre quantité; ty efter et unce fås 2 qvintin extra&. gumm.; men fom föga behöfves, då vi hafva få många extra&iva åmnen, fom utveckla wvårkningskraften: och detta extra& har. defsutom den olågenheten, at det gårna deliquefcerar i vårma. Det bör fålunda vara et vigtigt föremål för Låkaren, at kånna fådane lösningsåmnen, och ordnin- gen på dem, för at efter olika anledningar modifiera denna kraften. Efter Dr. Ir vinGs förfök, fom år 1785 blefvo med premium belönte, år ordningen på deffa lösningsåmnen för vanlig Peruvianfk Kina, "följande: I. Spir. CVvite, iduled oa Lix. eauft. 3. Sp. V. gall. 4. Vin. Rhenan, 5: Kallt vatten. 6. Vinåttika och vatten. 7. Spir. nitr, dule. 8. Alcal. volat. 9. Sp. V. re&if. 10. Alk, veg. IT. Aqua calcis.i) Efter mina förfök med gula Kinan, har förhållandet varit i följande ordning: 1, Rödt Portvin. 2. Söt mjölk. 3. Rent deftiller. kallt vatten med trituration, och fedan 2 timmars infufion på varmt fålle. 4. Sp: vitr: dule. 5. Sp. nitr. dule. 6. Rhenfikt vin. 7. Kallt vatten med alk. v. vitriol, 8, Kallt vatten, 9, Åttika och i) The Edinburgh new Difpenfatory. 1797. P: IAT. 1800, Oc. Nov. Dee. 211 och vatten. 10. Proffpiritus. 11. Alk. v. f. 12, Lixiv. Sapon. 13. Magnefia alba, 14. Oflåckt kalk, 15. Kokning. Sålunda, efter de tilfatta lösningsmedlens "olika vårkan, famt Kinans olika berednings- fått, blir detta "medlet mer eller mindre vårk- famt. Låkarens urfkillning om fjukdomens natur och medlets olika vårkningskraft, efter de tilfatta medlen, fom olika qvalificera den- famma, afgör detta. Och fedan vi nu fått detta goda och vårk- famma medlet på våra Apothek, och vi hafva anledning til flor tilgång dårpå, vore Önfkeli- git, at det altid kunde fås lika fåkert, och för billigt pris! Den ågta Peruvianfka från Loxa, kommer nårmaft denna i vårkfamhet; hvarföre ock få många kånnare af Spaniorerne på flållet, föredraga denna för Califaya eller Kungs Kinan, fåfom fåkrare. Många tro at deffa båda tages af famma tråd, fom fes af anförda brefvet; men deras yttre utfeende, inre texture, och olika förhållande efter mina förfök, öfvertyga mig om, at de tagas af olika tråd. Men af denna lårer ej tilgången vara få Ömnig, Nåft deffa båda kommer den goda röda, fom MurTtis få mycket recommenderade, och fom vunnit allmånt bifall i Europa: och fom han fåger, at håraf finnes: omåteliga fkogar vid Sang&a Fé; gifves hopp för fram- tiden, ar god Kina ej kommer at faknas, X 5 Når 312 i$£0oo, Oå. Nov. Dec. Når vi hafva deffa 3:ne flagen, få tyckes fom vi fkulle kunna umbåra alla de andra många, hvilka åro fvagare och ovårkfam- märe ån de Barkflag, fom vi kunna famla ur egna fkogar, hvilka med tiden torde kun- na göra Americanfka Kinan umbårlig! Och hårmedelft flutas min forfkning och afhand- ling om Kinan. Jag fkulle anfe det tilfreds- fNållande för min måda, om jag endaft gifvit anledning åt andra, at fullkomligare forfka hårutinnan! Mina hviloftunder, fom hårtil blifvit anvånda, kunde då råkna på framtida flörre vinft, ån den jag fjelf hitintils haft af egen förkofran medelft fåkrare kagnedom om Kina! Dulcia non ferimus: fuceo renovamur amare. Ovipn. Befkrif- 1800, O&. Nov. Dee. 313 Befkvifning öfver Förbeningar i Refbens brå/kerne och Hjertats valvler, amnärkte «hos framiledne Herr Profefforen J. H. LINDQUIST I Åbo, | af GABRIEL E. HAARTMAN. CV Pöhurå åtfkilliga anmärkningar Öfver för- beningar på ovanliga fållen af Månnifko- kroppen finnas hos Låkare anteknade, torde dock en håndelfe af fådan befkaffenhet fom den, hvilken jag hårmedelft får den åran at til Kgl. Vetenfkaps Academiens uplyfta granfk- ning infånda, icke defs mindre förtjena an- teknas. Ofvannåmnde håndelfe år anmårkt hos en Kongl. Vetenfkaps Academiens för- tjente och faknade Medlem, framledne Mathe- feos Profefforen vid Åbo Academie Herr Jo- HAN HENRIC LINDQUIST, hvilken haftigt af- led d. 14 Mars 1708 1 fit 54 ålders år. En få oförmodad förluft af en för lyckligt fnille, djupa kuntkaper och fållfynt medborgerlighet allmånt aktad Embetsman, förorfakade natur; ligtvis på en gång både beftörtning och för- undran öfver den okånda orfak, fom vållat denna håndelfe. Förgåfves fökte man at af före- gående fjukdomar eller den dödas kropps fåll- ning 314 1800, Oc. Nov. Dec. ning m. m. utleta hvad fom få öfverrump- lande betagit lifskrafterna fin verkfamhet; ob- dué&tion var den utvåg man förmodade fkulle hårom gifva någon uplysning, i anfeende hvar- til den ock dagen efter dödsfallet anftålltes; då de förborgade fel i kroppens mechanifme up- tåcktes, hvilka jag tror hufvudfakeligen dertil hafva bidragit. I barndomen har han haft början til Rachitis och federmera en långvarig Alte, fom utan tvifvel bidrog at grundlägga en fvag hålfa, hvilken under hela lifstider följde honom och af tråget arbete ån mera förderivades. En kort hack-hofta hvaraf han alt jämt befvårades gaf redan i yngre åren anledning at mifstånka et förfvagadt bröft, men för öfrigt var han aldrig angripen af nå- gra håftiga bröft-anflöter. = Til flaturen var han underfåtfig, med ftort hufvud, korrt hals och ovanligt långa armar (fom torde kunna hånledas af den rachitifka difpofitionen;) för Öfrigt löshullt och allt ifrån yngre åren myc- ket bleklagd. I fin diet felade han förnåm- ligaft medelft et nåftan oafbrutit ftillafittande; ganfka fparfam kropps rörelfe famt mer ån vanligt öfverflödande i Tobaks rökande och Caffe drickande. Utom ätfkilliga merendels lindrigare feber anflöter vanligaft af catarrha- lifk art, hvaraf han nåftan årligen befvårades, klagade han aldrig öfver några plågor, förrån under fidfta året af fin lefnad, då en befvår- lig PRdteppe fom oftaft hindrade honom at FRA 1800, OG. Nov. Dec: 315 med minfla kropps rörelfe åafbryta fit vanliga flillafittande. I fynnerhet upretädes Andtåppan få fnart han gick litet fortare,” eller up: för höjder, eller vid finnesrörelfes hvilken fidft- nämnde orfak likvål i anfeende til hans fagt- modiga charaéere fållan intråffade. Sjelf an- fåg han detta onda för fpafmodifkt och af 'fådan anledning begårte et af fin Låkare hår- . emot tjenligt slåkemedel, hvilket ock utan at förekomma andtåppan för ögnablicket lindrade. Sidfta dagarne var hans anfigte mera gulblekt ån vanligt och hans annars lugna utfeende ut- mårkte en fynbar opafslighet, hvaröfver han dock föga klagade; ockfå var han hela tiden afven den fidfta dagen fyffelfatt med vanliga göromål och deltog i vanliga fållfkap. Då han om qvållen lagt fig, inftållte fig andtåp- pan nog håftigt, (hvilket åfven några gångor tilförene på lika fått intråffat) men uphörde få fnart det antihyfterifka medlet blifvit inta- git, få at han åfven trodde fig få rolig fömn och derföre utflåckte ljufet. Några minuter derefter drog han några tunga forlande ande- tag, hvilket fatte hans Fru i beftörtning; och då eld infkaffades hade han inom några ögna- blick för altid infomnat med famma flilla ut- feende fom förut och utan minfta tekn til fpafmodifka rörelfer. Innan Fåltfkår hant an- komma var vid pafs en half tima förliden; ådern Öpnades men blott några droppar blod vifte fig och då jag någon ftund derefter in- fant , rr RER ts 3216 1800, OG. Nov. Dec. fant mig, förmådde inga retaude medel våcka de redan qvafde lifskrafterne. Följande dagen anftålides obdué&ion i når- varo af Herrar Profefiorerne FELLEN1IUS och BONSDORFF famt någre Medicine Studioft Den föregångna andtåppan gaf anledning at fåfta förfila upmårkfamheten på bröftets be- fkaffenhet; hvareft jag förmodade en brufen Lungböld ; hårtil trodde jag mig finna fkål i andltåppan, hack-hoftan, den forlande ande- drågten hos den döende, famt defs haftiga af- lidande; men fnart vifte fig helt andra phe- nomener: Då bröft-caviteten på vanligt fått fkulle öpnas, funnos cartilagines coftarum få förbenade, at de på högra fidan med möda kunde genombrytas, men på den vånftra al- deles icke utan tilhjelp af fåg. Efter det fier- num fålunda blifvit uplyftadt, underföktes Lungornes befkaffenhet, hvilke voro fullkom- ligen frifka men mer ån vanligt blodfulla. Vid Pericardium var intet ovanligt at an- mårka, åfven fom vid hjertats yta; men då detfamma Öpnades, funnos defs öron och kam- .rar mycket blodfyllde, förnåmligaft den bakre. Jemvål anmårktes at Trabecule tendinofre cordis och feniga banden af Valvule mitrales och tricufpidales kåndes ovanligt hårde, nå- fan liknande fenorne hos föglar; dock tyck- tes håraf intet betydande hinder i deras ut- fpånning kunna förmodas. Men en ån betyd- ligare osfification uptäcktes i valvule femilu- nares : jä ' + A tr RR en AE AEA 1800, Od. Nov. Dec. 317 nares vid Aorte mynning och hvaraf jag hårmedelft får den åran at til Kongl. Acade- mien Öfverlemna prof; tilfållet medgaf ej at deraf tilreda et ordentligt preparat. Innan deffa valvler frånfkiljdes, var det ej fväårt at erfara, huru ofullkomligt de tilflöto Aortx mynning och huru litet de kunde hindra blo- dens regurgitation til bakre hjertkammarn. Hvadan deffa förbeningar ledt fin uprin- nelfe, tror jag vara fvårt at utreda; mycken flit och et trågit eftertankans bemödande bi- draga utan tvifvel at uttåma principium vitale och dymedelft förhafta ålderdomens annalkande, hvaruppå deffa förbeningar åro et fåkert bevis. Likvål torde åfven en fvag kropps flåll- ning och den Rachitifka difpofitionen hårtil betydeligen medverkat. Kanfke ock at det omåtteliga bruket af Tobak och Caffe i fin mon likaledes bidragit at fortfkynda detta vid hög ålderdom få vanliga phenomen. — Men få mycket mera otvifvelaktigt fynes det mig, at den omnåmnde andtåppan vid kroppens mådande varit en följd af förbeningarne, få vål i Refbens bråfkerne, fom Aorte valvler; fom den förra orfaken uppenbarligen hindrar ' Bröfteavitetens förre utvidgning, hvilket vid kropps rörelfe och deraf förorfakad haftigare blodens omlopp, år nöådvåndigt, och den fednare oordningen, genom den deraf befor- drade blodens regurgitation lika oundvikeligt vid kropps rörelfe måfte öfverhopa Lungorna å med 318 1800, Oc., Nov. Dec. med flörre mångd blod ån de utan en: be- fvårande kånfla af andtåppa kunna fördraga. Lika vifst år at en fullkomlig qvåfning på detta fått varit möjlig, i fynnerhet om en håftigare kånfel-retning ( fiimulus nervofus)/: hårjemte intråffat, fom åfven enfam har en qvåfvande förmåga. Men hvad: fom i når- varande fall påfkyndat blodets omlopp, der- med öÖfverhopat Lungorna och Hjertat, famt fluteligen qvåft deras förmåga at underhålla lifvet, och" uttömt fjelfva lifskrafterna år em af de fördolda orfaker, dem en Låkare någon gång på goda anledningar kan giffa men fållan år i flånd at updaga. Likvål tror jag mig icke fela, då jag anfer förenåmnde ovanliga phe- nomener både fom förberedande och nårmafte orfak til den förluft den lårda verlden lika med famhållet lidit af en aktningsvård Medlem. För en Låkare torde denna håndelfe befltyrka den fats, at vid andtåppa, hvars fullkomliga diagnofis år outredd, man bör vara varfam i Prognofis, och i anfeende til Prophylaxis til- flyrka den fjuka at iakttaga ytterfta förfigtig- het i anfeende til alla retande omflåndigheter. - så - k On 1800, OK Nov. Dec: | 319 Om Tabell-V årkets - Tillftånd, ifrån 1772 till 1795. 6te Afhandlingen, Om Ingångua och Upplåfla Ägten- rd ; an RÖR Aldrar , famt Födde och Döde 4 hvarje Månad, af HENR. NICANDER. Sa IT anfeende till faknaden af underråttelfer om Folkmångdernas Delar eller Folk-Klaffernes råtta florlek i Hufvudfladen och Göteborgs NMift för år 1775, har jag med underfökningen af viffa nårvarande ämnen måft fladna innom de fiffla 15 åren af den antagne Perioden, nåml. innom 1781 och 1795, bågge deffa år i Råkningen inbegripne, Under den tiden | hafva de ingångne Ågtenfkapen förhållit fig, fom följer: K. V.ÅA. Hondl. IV. Qu. Y ; I Ja- 320 I Januarii Månad; Februarii | Martz ' SE April 2 Maji - - - Junii - -. - Julii Bg Augufi - - - September =—- - MÖEkOber) je = November : = = TecCember vev e Summa hafva varit: I Januarii Februarii Marker. = April cs Maji - Junii > - Julii Augufti - September October November December Månad I kl Summa | | Summan af” alla 15 åren. 2210I 19260 20882 20451 STAT 28901 16328 11164 22706 65077 47991 57936 1800, Oä. Nov. Dec. Medium. 1544 1284 1392 1703 1416 1927 1088 744 I 514 4338 3199 3802 ——— -— | — cc Summan af alla Ha 15 åren. 30177 20766 31710 32212 32397 20965 21343 195607 19003 Rag 22836 126107 309986 361098 124069 De genom Döden uplöfte Åszgtenfkape 6 !20663 IOOO [] -— 1800, Oc. Nov. Dec. 3201 Skillnaden imellan Summorna af de ingångna och upplöfta Ågtenfkapen åro - 51,112 Men enligt Tabellen P, uti hvil- ken de gifte Paren i Carlskrona och Norrköping i Proportion af Folk- mångderne dårftådes åfven åro in- råknade, befinnes fkillnaden imel- lan de Gifte 1780 och 1795 vara 40, 558 Således yppar fig en brift af "10 10,554 I Par hvilka faknas. Men denna brift har fina fkåll. — Uti 2:dra Afhandlingen år nåmndt, att uti hela Rikets Folkmångd år 1795 brufto 32,479 Perfoner, hvilka förlorats dels uti dels genom Sjöfarten, och vid flutet af s5:te Af: handlingen, att ibland 277 Perfoner 100 åro gifte; — Deffe omftåndigheter öfvervågne och jämförde gifva tilkånna, att den faknade Sum- man af gifta Par år en följd af håndelferna, och tåmmeligen jämt proportionerad emot den faknade Folkhopen. | Att uti Tabellerna anteckna de genom Krig och Skeppsbrott upplöfta Giftermålen kan lika få Ktet fke, fom att anteckna de genom fådana Olyckshändelfer timade Döds-fallen. Man får ofta ingen kunfkap om någotdera, ofta få långt efteråt, att anteckningen på fitt råtta fålle icke kan göras. Men hvad fom håruti brifter finnes någor- lunda årfatt uti andra Förteckningar: Xx 2 Till i 322 15800, Oc. Nov. Dec. Till ex. ibland 1000 af Mankönet vore a År 1780. År 1795. Gifte == NTA NTE Enklingar — 27.8 — 32 Ogifte . lidit, u255 FR NG Barn = »S4252 Ö-A 347 Summa 999,9 — I000 Ibland 1000 af Qvinkönet voro År 1780: 'År 17989. Gifte — 351,9 — 346,4 Enkor — 8LI — 90,5 Ogifte — 243,5 — 240,6 Barn — 323,4 — — 322,3 Summa = 999,9 — 999,9 Håraf finnes, att Proportion af Gifte och Ogifte få vål af Mankönet fom Qvinkönet minfkat fig ifrån 1780 till 1795, men att der- emot Enklingar, och i fynnerhet Enkor ökat fig anfenligen. — De förras förökelfe torde hårröra deraf, att den hemförda Rötfebern efter Kriget borttagit en hop Huftrur, men de fenares kommer utan tvifvel af Krig och Fålt- fjuka förenade. Qvinkönet 1795, utom Carls- » krona och Norrköping, utgjorde 1568163 Per- ioner, och ibland dem fkulle hafva varit Enkor efter 1780 års nu anförda proportion, 128027 men de voro - - = - - T4T900 fåledes hafva - = = - I 13873 Enkor, utom dem fom ifrån Krigets början till ASA 1800, OC. Nov. Dec. 3203 till 1795 års flut dådt, af nyfsnåmnde orfak tillkommit och lika mänga upplöfte Ågtenfkap, af hvilka förfta delen i Tabellerne icke kun- nat antecknas. Hvad Barnföderfkorna angår, år Medel- talet af dem ifrån och med 1780 till och med 1795, Medel - Talet. ! Af 1000. imellan 15 och 20 år 3298 33 — 20 — 25 — 16507 165 — 265 — 30 — 20329 263 — 30 — 35 — 25018 256 — (35 — 40 — 18093 181 — 400— 45 — 8518 35 KRÖN RS SPP ET 1694 17 rer 50 år = - - 30 O,4 100098 I 1000 > oIbland deffa 100098 årliga Barnföderfkor hafva 1730, eller inemot hvar 58:de födt Tvil- | lingar, 30 eller hvar 33366:te Trillingar, och +s eller knapt en Fyrlingar; 96126 hafva varit gifte och 3972 ogifte. | Antalet af deffa fifta utfåtta vål icke Ta- I bellerna, men fkillnaden år hår gjord imellan bese re Ogifte efter den Proportion, Ofta har vål mårkts, att det i Tabellerne | utfatte antalet af Barnföderfkor icke fvarat Y 3 emot 324 NA "800,70. IVO. DEE emot de födda Barnens, af den orfak, fom det fynes, att fomlige Tabell-Författare åfven hafva inråknat dem fom fått mifsfall, fomlige åter icke en gång upptagit dem fom födt Döda Barn; men detta mifsförflånd år, efter det angiffne antalet af Lefvande och Döde Födde, famt Tvillingar och Trillingar, för hvart år råttadt, fkillnaden delt på Aldrarne efter den Proportion, fom de riktiga Tabel- lerna innehållit, och det vederbörliga Barn- föderfkornas antal, få vål för Åldrarne fom det hela, derigenom århållet fådant, fom det hår anfördt finnes. Göres Jåmförelfe imelan de Gifte Barn- . föderfkorna och Huftrurna (527046) famt de Ogifta och Pigornaj (365330), befinnes 10 Huftrur ibland 54, och en Ogift bland 92 årligen komma i Barnfång. Göres Jämförelfe vidare imellan lika Åldrar kos Barnföderfkor och hela Qvinkönet befin« nes, att Medel- Talet af Qvin- | KOREt imellan 15 och 20 år, x0 föda Barn bland 408|134548 = 120 — 25 — << — = i = 78|/129748 oo 25 — 30 — — = — — 46|121707 LAR OR RR ra ve 1 NERE og ÅÄÖ FF LE a - AE KTRS RE ES NE AE SE en NVS ee Ör SR RR ve gl RE ARE RENA Öfver 50 år — — — — — => 17760] 69268 1800, Od. Nov. Dec: 325 Uti det anförda Medel- Talet af Qvinkönet åro proportiorielle delar intagne af Folkhopen i Norrköping och Carlskrona för 1795, åfven af den i Carlskrona för 1780. iv Ifrån och med år 1776 till och med 1795 äro födde: Gåflar. ; 5 I oc Aflade I Januarii Månad 4530 90,1 | i April Februaril - - 4064. 80,7 | Maji Martz SE 4611 91,6 | Junii April - - 4.281 85,7 | Juli Maji - - 50062 1 TSL ANT Junii . - 3045 72.41 Sept Julii - a 3701 73,5 | Oå. Augufli ERNA 4002 17 70,5.) NOV, Odétober = = 4357 86,5 | Jan. November - = 4151 82;4 | Febra ” December - = 4368 86,7 Martz 50321 I 1000 September - = ; 4043 252, DER. Summa YA > Flickor 826 1800, O&. Nov. Dec. Flickor. Medel- Af Talet. 1900. Aflade I Januarii Månad | 43581 00,3 | 1 April Februari = o& 3012) 81,0 Maji Martz a 4459| 92,4 Junii April . 4106) 51 Julii Maji s STI 30341 AT ANS Junii = - 2498] 72,4 | Sept. Julii - 3574) 74,0) Oå. Augufi = om 37961 78.6 Nov. September - = 44221 01,6 Dec. Cickober. e.o = 41841 86,7 Jan. November = = 3064) 82,1 Febr. December = =— 41431 85,8 Martz Summa 48250/999,4 Håraf finnes, att de måfte födas i Martz och September, de fårrfle i Junii, famt att den ftörfta AfleHe-kraften yttrar fig i Junii ech December, den minfta åter i September. I anfeende till Mankönet åro de nyfödde Gåffarne fom I till 27rs; Flickorna till Qvin- könet fom I till 30755, och alle Nyfödde till hela Folkhopen fom I till 285. Medel-Talet af de Döfödda figer till 2709 ech förhåller fig till Summan 98571 af de lefvande födde, fom 1 till 36535. Oågta 1800, O&. Nov. Dec. 227 Oågta Barn åro födde: Medel-Talet. |. Gåfar. Flickor. Aflade I Januarii Månad 107 169 | 1 April Febr. = - - 165 156 Maj Martz « = - 182 188 Junii April = - - 178 180 Juli Maj! - = - 174 173 Aug. JUR | ee a 156 1534 > Sept. ET ER 126 116 | Oå. AUg: er je 123 118 Nov. Sept. - = = 1. 155 152 Dec. OM I eoce ge roll ISE 145 Jan. NOM. I jeg ins = 143 144 Febr. FISEN I ee 165 159 Martz Summa 1885 1853 Håraf befinnes att under Sommar- Måna- derna de måfte oågta Barnen aflas. Y 5 Döde 328 1800, O. Nov. Die Dåöåde under GA anförde tid åro Per Me- dium -Håraf fes, d Af 1000. Maänk. Qvink. "Mank. |G Qvink. Jan. Månad | 3372] 3483| 87,3 | 92,2 Febr. KOL NN 3120] 3133| 30,8 82,9 Martz - - 3604] 36231! 93,3 | 95.8 April ee - 3687| 3600] 95.4 | 95.2 Md ee 3709] 3540) 96,11 93,6 Mun ooo fe 3344] 3151] 6E) 83 Jälla os OK 3095] 2973) 801 | 78,7 Aug. - - 3168] 30551 82,01 80,8 Sept. 9 2838 2702 73:17 73.1 OM Cr 27841 27301 72,1 | 72,2 Nov. = = 28221 27081 73,1 | 73.2 Deb. 3060 2955] 792 | 78.2 Summa 38603 377791999:7 I 999-4 att Karlarne dö måft i Maji, och Qvinfolken måft i Februarii, bågge Könen måft om Våren och minft om Höften i fyn- nerhet i October. U fö drag 1800, Oc. Nov. Dec. 329 Utdrag af Kongl. Vetenfkaps Aca demiens Dagbok. — Förtekning på de Böcker och Naturalier m. m. fom - under detta årets förlopp blifvit fkånkte till Kongl. Academiens Samlingar. Böcker. Herr C. H. UGGLA. Vågvifare genom Orebro Höfdingedöme författad 1799. Nyköping INTO 3 Herr P. J. HJELM. Underråttelfe om fördel- aktigafte fättet at anlågga Salpeter lador och at i flort tilverka Saltpeter. Stockh. 1799. 8:0 "Herr THUNBERG. Prodromus plantarum Ca- penfium pars poferior. 8:0 » « Icones plantarum Japonicarum. Decas 2:a Upfalie 1800. fol. Herr ALEx. KÖLPIN. Opufcula Chirurgica Tom. I. Hafnie 1799. 8:0 Herr Swartz. Flora Indie Occidentalis T. II. Seå. I. Erlange 1798. 8:0 oo» » Flora Indie Occidentalis auéa atque il- luftrata. Tom, 2:dus Erlange 1800. 8:0 THE ROYAL SOCIETY OF LONDON. Afiro- nomical Obfervations made at the Royal Obfervatory at Greenwich in the year 1797 by Nevil Mafkelyne. Part of Vol. II to be compleatad hereafter. Lond, 1798: fol, | The 330 1800. Oc. Nov. Dec. THE ROYAL SOCIETY OF LONDON. Philo- fophical ”Transa&ions of the Royal So- ciety of London for the year 1799. Part. I. 2, and för the year 1800. Part. I. 4:0 - THE COMMISSIONERS OF LONGITUDE. The Nautical Almanac and Aftronomical Ephe- meris for the years 1801, 2, 1803..4- 90 Herr J. DRYANDER. Plants of the Coaft of Coromandel. by William Roxburgh M. D. . Vol. 1. 2. Jmperial quart. = - Salisburys Icones flirpium rariorum, a pagina undecima ad pag. 21:am Imperial quaärt. e » Catalogues of the Birds, Shells, and fome of the more rare plants of Dorfetfhire. From the new and enlarged Edition of M. R. Hutchinss Hiftory of that County. by Richard Pulteney. London 1779. fol. - « Transa&ions of the Linnean Society Vol. V. London 1800. 4:0 =. - Englifh Botany. by James Sowerby N:o 84; 5,6, 7, 8,9. London 1798, 1799. 8:0 - - The Geographical Syfteme of Herodotus examined and explained, by a compari- fon with thofe of other ancient Authors and with modern Geography. by james Remnel. London 1800. 4:0 » - Travels in the Interior Difiri&s of Africa by Mungo Park. London 1799. 4:0 = « Principles of modern Chemiftry Syftema- tical arranged br Dr. F. C. Gren. Trans- lated | | | 1800, Oc. Nov. Dec. 231 lated from the German. Vol. 1.2. Lond. 1800. 8:0 Herr J. DRYANDER Diflertatio Botanica de > Erica. Prefide Carol. P. Thunberg et Refp. I. Bernh. Struwe. Ed. Altera curante R. Ant. Salisbury. Featherftone 1800. 4:0 Herr JosEPH Banks. Catalogus Bibliotheca Hiftorico Naturalis Jofephi Banks. Auétore Jona Dryander. Tom. IV: Mineralogi. I.ondini 1799. 8:0 Herr A. HuLTtTéN Schwedifeh Pommerfch-Ru« gianifcher StaatsCalender auf das Jahr der Chriften 1800. 4:0 Herr J. PaAsQuvicH. Opufcula ftatico mechanica Principiis analyfeos finitorum fuperftru&ta Editore I. Paf/quich. Vol. 1. 2. Lipfie 1799. 4:0 | Herr ÖDMAN.: Mungo Parks refa i det inre af Africa åren 1795 til 1797. Sth. 1800. 8:0o Herr FRED. HENNING. Diatetifch-Medicini- fches Handbuch fär Seeleute von Fr. Hen- ning. Leipzig 1800. 8:0 0 Voii den Pflichten der Kranken gegen die Arzte. von Fr. Henning. FORA 1791. 8:0 - « Commentatio Med. Chirurg. De Ptofi. Authore F. Henning. Gryphie 1788- » » Diflertatio Med. Siflchs Analeéa Hiftorica ad Theoriam Epilepfie. Aut&ore F. Hen- ning. Gryphie 1788. 4:0 Herr 332 1800, OG. Nov. Dec. Herr Fr. HENNING. Fredrici Henning. Anale&a Litteraria spor Ipebane Lipfize 1793. 4:0 Herr EF. v. ZacH. De Reticulis Cryptographi- cis. Auéore Mauricio Profe. TLipfie 1799. 4:00 - « Expolitio quarundam Formularum de Centro gravitatis quam publice defendet Maur. Praffe refpondente Tousfains de Charpentier. 4:0 » »- Aftronomifche Tafeln der mittlern Ab- flånde der Sonne in Zeit vom >erften Punkt der Fräöhlings Tag - und Nacht- Gleichen und ihrer mittlern Bewegungen för Monathe und Tage zur Verwandlung der Sternzeit in mittlere Sonnenzeit und umgekehrt. Af den Mittagskreis der See= berger Sternwarte berechnet. 1799. 8:0 - « Verfuch öber Enthöllung eines Geheim- niffes in der bekanten Lehre der ”allge- meinen Gravitation von Georg Vega. Wien 1800. 8:0 Herr J. E. SmitH. Flora Britannica aué&ore 3. E. Smith. Vol. 1. 2. Londini 1800. 8:0 Herr K. E. Freyhern von MOLL. Jahrbächer der Berg - und Hätten-kunde IV:ten Bandes erfte Lieferung. Salzburg 1799. 8:0 Herr N. COLLIN. Philological Wiew of Some Very Ancient Words in Several langva- ges. 4:0 Herr NORDWALL Bergs-Mechaniken. 1. 2 T. Stockh. 1800. 4:0 Herr & ” 1800, od. Nov. Dec. 333. Herr OpnELIivs. Herr Affeffor Zachar. Strands bergs Portrait. Naturalier. Herr JoH. Er. Corirnér (Med. Do&or.) har fkånkt Amphibier, Fifkar m. m. ifrån Java och Afcenfions öen till ex. Coluber buccatus - vittatus etc. Rana - Teftudo - Gymno- thorax lik afer. Holocentrus Sogo- Scomber- Baliftes ringens etc. En Dolck, Tobacks= pipa och Tofflor af tråd, fom brukas på Java. | Herr C. FR. GrönbDar (M. Dr. och Hofs medicus) Fifkar och Infeéer ifrån Indien: Labrus lunaris, melapterus? Scarus viridis Holocentrus bengalenfis, Servus- Epineghelis -marginalis, Merra- Bodianus (Perca Thunb. A. Holm.) 6 lineatus-Mullus furmuletus-= Centrifcus velitaris - Tetrodon oblongus, Honckenii?-— Balifles WVetula, aculeatus- Raja Lymma med fl. — Af Infe&erne kunna följande förtjena at nåmnas: Ceton. chinenfis, aulica. Gurcul. imperialis, fplen- didus, longipes - Dytifcus- grifeus Chryfom. (Diaperis?) micans- Cicind. longipes &c. Herr Gr S. ar UGGLaAsS (Öfverftåthåll. Lands-' höfd. med m.y En få kallad Furftelig Krona "eller "Mofla af hvita, röda” och fvarta fogel-fjädrar, prydd med Infe&- fkalvingar — tros vara från Bengalen. Herr 334 1300. Oå. Nov. Dec. Herr ÅA. SPARRMAN (M. Dr. Profeffor &c.y Herr Herr En okänd art, nåra 5 alnar lång, af Ormflågtet, (Coluber) ifrån Senegal. — Åtfkillige rara Fifkar: Scorpena nov. fpec. Chelodon n. fp. Acanthurus velifer, Balifes Kleinii? &c. JoH.Lunp (M. Dr.) En fullkomlig Frö- redning (fpadix) vid pafs 3 alnar hög, med blommor och frukter, af en okånd Palmart (Calamus? vel ) ifrån Madagafcar. — Hartz - och Gummi-arter famt metkrok af perlemor med fnöre och foderal, ifrån famma fålle. Et flycke Lafva och en for oredig .quartzchryftall ifrån Bourbons öen. — Tetrodon hifpidus och et Kajmansågg (Crocodilsågg) ifrån Brafilien. — En rar Infe& (Dircea bar- bata 1. Serropalp.) från Finiand. K. EHrR. R. von Morr (Friherre m. m.) 2:ne Mineralier, fom fådt namn af Ma- dreporite och Siderite. | Herr G. vON CARLSON (Prefident m. m.) 2:ne fvård af tråd, det ena prydt och armeradt med Haåajtånder, Båge och pil eller kaft- fpjuts — 3:ne fkålar och fkedar af fköld- papdsfkal, ifrån Pellew-öarne. — En be- fynnerlig hopvriden våxt, funnen i magen eller mångfållan hos en ko (kan hånda tillkommen af nedfvålgda fecundin2). — En Inelfsmafk Echinorhynchus gigas? fom blifvit tagen uti gallan hos en gris. ; Herr 1800, O&. Nov. Dec. > 536 Herr PLAGEMAN (Re&. Sch:e) En Ödla med dubbel eller klufven fljert. En Orm famt några Snåckor ifrån Veft-Indien. Herr GUsT. PAYKULL (CancelHeR.) 3:ne fifkar från Medelhafvet: Urano-/ftopus fcaber Centrifcus fcolpax famt en Sgualus. Herr GusT. BILLBERG (Lands- Camrer) En Orm. och någre Imecer från Gottland famt en okånd Ödla från America. Herr C. Qpenser (M. D.Y Svårdet af en Svårdfifk (Xiphias Gladius) Hafskatten > CAnarhichas Lupus) ifrån Uddevalla. Sgua- lus fafciatus. Gordius, tagen i bukcavite- ten, utom tarmcanalen emellan den och peritongeum bos Sina Midas. Torrkade fruckter och frön ifrån Indierna. Herr Jon. Jurin CApothek.y Cobitis barbatula Gafirobranachus bra ochialis Phlrygan. pbale- noides och Lept. interrogationis. KE. V. 4. Handl, IV Qv. Z FÖR- FÖRTECKNING På de Rön, fom äro införde uti detta Quartals Handlingar. India vid Torra Skiedningen eller Nedey-« Tölors af GusT. VON ENGESTRÖM. - 255 2. Om Skara Stads GRE belågenhet ; er ERIK PROSPERIN. 263 2. OEDMANNIA, et nyt Ögijlsnies åf GC P. ee BERG. 278 4. Clinifka Forfök med jul Koka Fortfåttning ia flåt af den i föreguende trenne WarTalag införda MJ Rande ling; af J.E. WESTRING. 282 5. Befkrifning öfver förbeningar i Köflons br era och Hjertats valvler , anmärkte hos framledne Profefforen J. H. LINDQUIST i Åbo; af GABR. Er. HAARTMAN. 313 6. Om Tabell-Vårkets Tillftand ifrån 1772 till 1795- 6:te Afhamdlingen, om ingungne och upplöfte ågten[kap, Barn- föder[fkornas uldrar, Födde och Teg i hvarje manad ; af HENR. VR å = 3219 FIGURER til 1800 års Handlingar. I. ÖN Tab. I. Fig. 1. Föreftåller et Mjölke til- lika med en Rommftock ur en Lake; hörer til N:o 3. Nio. 2. Hörer til N: 6. LÄN Qvartal. Tab. II. Botanifk planche; hårer til N:o 3. JV. Qvartal. Tab. II. Botaniik planche hörer til N:o 3: REGISTER til 1800 års Handiingar. > REGISTER På de förnåmfla Åmnen fom förekomma i 1800 års Handlingar. ÅA, fenik; fe förgiftning. Aftronomie; 12 Skara. Botanik; fe Orehider och Oedmannia. Eleftricitet; anmårkt hos Mennifkan 63-68; Nytt bevis för pofitiv och negativ Ele&ricitet 139-148; Defs verkan på gula Kinan 185. Förbeningar + Refbens bråfkerne och Hjertats valvler 313. Förgiftning af Arfenik botad 63-73. Hafstäng; använd til Gådning 149- 154. Kina; 7,32; Förfök at hos den uptåcka Salmiacslukt 835. Jämförelfe mellan den gula och flere flag Kina genom ' Reaélionsmedel 84; Peruvianfk Kina 104; Cinchona floribunda 110; Cinchona Caribea 112; Cinchona an- guftifolia 113; Cinchona Corymbifera 114; Grof röd Kina 174; Cinchonma Brafilienfis 176; Ny Bark 178; Africtanfk Bark 179; Syrgazets verkan på Gula Kinan 181; Ele&rifka kraftens verkan 1853; Inflammabla luf- tens verkan 185; Kolfyregazets verkan 189; Fibra Corticalis 189; Kinans beftåndsdelar efter afbrånnin 193; Gallåple faltet i gula Kinan 196; Clinifka förfök med gul Kina 282-312; Defs förhollande i intermit- tenta febrar 283; Remittenta febrar 286; Gallfebrar 287; Febris remittens nervofa 287; Bröftfebrar af in- flammatorifka flaget 289; Catarrhalfebrar 290; Röt- febrar 290; Skarlakans febern 2903; Rheumatismus acu- tus 290; Koppgiftet 293; Blådder Rofen 293; Pem- phigus 293; Lungfot 294; Flufshofta 295; Kikhofta 295; Gulfot 295; Vattenfot 296; Blinda och öpna Gyllenådren 296; Fluxio fcorbutica 296; ”Torrfken 207; Venerilk fmitta 297; Nervfjukdomar 297; Tu- mores Glandularum 299; Salivation 299; Gonorrhea benigna 2099. VAN Lake; Loke; cm en tvekånig 33- 35 Medicine; fe Förbeningar, I Förgiftning och Kina. Neteorologie; Barometer och Thermometer obiervationer hollne i Uleåborg 36-53; Anmärkningar rörande fog- lars flyttning och växters klomtmarida i Utsjocki Lapp- mark för åren 1705 och 1707 53- Oedmannia; et nytt Örtflågte 278- äga Orchider; 115-138; 202-254; Orchis 205; Dia 208; Saty- rium 214; Pterygodium 217; Difperis 218; Corycium 220; Ophrys 222; Serapias 223; Neottia 2243 Crabi- chis 226; Thelymitra 228; Diuris 220; Are:hufa 235; EpipaClis 237; Malaxis 233; Cymbidium 236; Onci- djum 239; Epidendrium 2403 Vanilla 247; Limodorum 242; Aörides 244; Dendrobium 244; Stelis 248; Eepan- thes 219; Cypripedium 250. Sjogras ; fe hafstång. Skara; defs Geographifka belägenhet 263-27 Tatell- Vårket ; defs Tilftånd i Sverige och Finland 1-6; 75-82; 155-172; 319-328. Upodling ; fe jpg 5 - FÖRTEKNING På Aubiorerna til de Rön fom förekomma 3 1800 års Handlingar. Castrén: (Sam.) Oblervationer gorde i Utsjocki Lappmarks Preftgård under 69” 53' Polhögd år 1795 och 1797 EKMARK (Läs) Nytt bevis för Theorien om tvånne FleåArifka ämnen - - ENGESTRÖM (GusT. VON) Anmärkningar vid Torra Skiedningen eller Nederflaget GAzNn (Henric) Tills Kang til föregående håndelfe = HAARTMAN (GABR,. ER.) Betr SR Förbeningar i Refbens bråfkerne och Hjertats valvler anmärkte kos framledne Profeffören J. H. Linp- QUIST 1 Åbo Jurin (Jot.) Fortfåttning af förfåk til Up lysning om Uleåb re Cliumat osococ LYTHBERG (MaTtnTAS) Sjögräs eller hafs- tång med my cken fördel anvånd til gådning på en upodling afa2 Tunn- land vid Gottland - NiCANDER (HENR.) Om Tabell- "ärkels Til- flånd i Sverige och Finland ifrån T772 Bi Och ”med T705: ke Af handlingen angående Folknumern 1 Ståderne - 4:e Afhandl. angående befolkningen 1 Lånen - 5:e Afhandl. angående Holk Klalfer- nes florlek och förhollande - - 6:e Afhandl. om ingångne och up- löfte ' ågtenfkap, Barnföderfkornas ål- drar, Födde, och Döåde > 1 hvarje månad - - 3 å Qvart. IV. 11. Sid. + 53 » 139 . 2535 RE STAN 36 149 PirPPiInG PiPepiInG (JoserH G.) Mjölke och Romm utur en och famme Lake z 2 PROSPERIN (ERIK) Om Skara Stads Ferne phifka belågenhet - " SjösTtTéN (C. G.) Förfök rörande Mennifko- Qvart. kroppens egna fritt verkande pofitiva eller negativa Ele&ricitet — - - ; SwaArTtTz (OLroF) Afhandling om Orchider- nas flågter och deras baten indelnin - | Orchidernas ee och arter 2 Kilide SvEDELIUS (G.) Förgiftning af Arfenik lyck. ligen botad = . - THunBErG (C. P.) Oedmannia, et nytt Ört- , hå te WeEsTRING (Jou. PJ) Åfhandling om gula Kinan och ett nytt Rea&ions-medel hvarmedelft defs verkningskraft up- tåckes; tillika med JRR imel- lan flera Kina flag - Förfök på de upråknade fara flagen at genom rifning (trituration) i Glas- mortel, med oflåkt kalk och vatten uptåcka Salmiacs lukt; famt jämn- - förelfe imé&llan den gula och flera flag Kina, efter många Rön och flera Rea&ions medel = - - - Fortfåttning af den i föregående Qvartaler införde "afhandling - - Fortfå ittning och flut af den:i före- gående trenne Qvartaler' införde Afhandling a - : IT, III. 1V.2 Sid. 33 . 263 63 AS . 20Z rv - RER RAVE Så go ort Oj rer VDAKR SRR RRN Va SES han 2 FPS NLA SA RR vw bb ARLA AR RA RAA RTR RA FRA dt kn BD rRr PRAG RRR RT TR RR ER NN So 22 rer - — rag Ps - Re se RA art I rt SARA RR - BADADE sr et er rrsRrRrr er Berens BResrkes ae ms ARR BBS teer rn ork i tt dat DRA rn ARA Vr NA wrong - j [AR RR —e - csn re bov RAR RR READER RNA RAR Bg D er PTA RR PE RT VLRPATETE PIPE I FERREIRA I — REAR RARE BR TR FR RA RrBeCt RR BRT OVA NE FRA REAR AEA Br TIA "rr VER RER ARR RR "rr Sr TPIPABeR Per Tra Ps PAT Er fler SAGAN Pr DRIV RO FU RA tes rr PER rer FARFAR PV rr PER rr SR reser sasse iron : la NRA ee Be - Pr 0-0 VD rg fraser sr Rb RAA - | > FERRARI FERIPSFeR SNF e é - ee BRANT EA FATTAR RAF de FAR FEDERER FR TE d sars rar - sar setegeR srt RA FAR 02-00 Es Boiegekef örn Fn eter Rem Tt R OREGON RTB SA tr IE re FNIsnnsnan:rit ers ev er - mar t=srd-e-0e rr ren re - te rs Kr tet rn RP Orr R ER arr 0-0 vete Ber | BaPrtsteret rö Benessrrte foten Id Ar 5 -- ARSA = .”z—> a fer Fort RE RR ROR sr RR RES RF BRA reder tet tjarere det rer ERA ge bed et OR a ”-e- jer RAT RAR RR RR er. ra Töre rsr sr FRA NF RER RF FÄRS PR BBR > bör; (grod Rena NB Rea ss RAPP RTR FR RE Rs - tär roten stenens evetevetedbet ena sekr otere be Bs tre VANOR FBR RR BPR rer rå Tetese rett er RP -— e-2rs— mt- 0 Br s -e van T-e—-tert rer FR RTR Fk RR DOPA efer eter tar tr EPA PERS QAR ROR eg Fr er Ges ers Kole relä ell rd Std nr rn nn Er änka FR Rd .” tr pr Peres semester —-— > -. Er VE ed da rm ERT IRs Sd SST KE BE Mkt td Dnr JD -0-tesrlenDe derb rr RR RS AA ve För peb er BOR Prep Ve RARP Nr PSP RER RA or XT - er 3 -2 se-0 0-0 rer RR - FaR ae ebeveneterebasre: ep. refer stöter ene Arr CE EROS TR rss RA RR nd RA + setet rele Pt JANA RER P RR ERS rr PTT RR BERTAN rer es RINNA OROAR bird Bete Bede FN AGP RAT ggr FR VPA på BESS FTrRTI TR Irrrrr TRATT T-tebrtr tr 0erSt LEtRR sett PRV RAF BART FASAD REFER Pr FR ABER RP RT RTR FR AR IEA STAT mer RUE RANA RA BEGR TRA rt as TA rotar RR lb rann AE PRV Se BR BRYR Ae pe rå IRA - re tedtr ret ene OR gs brer ReR RER 0 RR eten nn brer reg Br oR RR Re Hr arr se -0-t-3 0-0 - rr ser AT er ARR Re RAA ve pare FRAPA ÄRR NER RB RR arr GRE ÖRERR R RR Bete trtr ket fdr ret lr br Ret Rs R rr bogar rr rt SNS I a td AE Dn rer eter öre - öde Pr rr Rest sr & Sar förts BPR - : nr åt fn finde On Rn Rn i ttrtte toto ot Ft frn ROBERT Pot=vs beger gr PB door Ve BTG 3 Fel IGEN SY PRAET GR RAR RR er RESTE TT TT IG RTR AAA rt AA RR erg te ARP RA sr et FAR VBR SÄ sera ters tr rs tt Crase Br BK EA rss NRA Te FN RUB BRA bertone stR tre Fr8ers Bes sr RE BTR RR RR RE ER EG VA ON AO a En FRDAPaP AGA Pot ATS Nörd mj—VerN Br rNgYNRGET YA ON NAN ND rysvstd 0-0 -0-20 tra — Ares RAA Pt RP tr a -ee ers -R-Be Fåfl 5 våt d Prögrinaererenesen : S RC -0—0 ra 4 rå RN LJ PEO PRE Rn DR på ert tr 0-0 —4 0-0 si rå SN AS a ved på - pF revsp rage . = FRA rr rn rg Vs DA RR FR rör öns me 0 0-0 8 ere sörtetå Petar tt te Rts ers SEPA UTA e R Sr RR Se BRG 4-0-0-92-0-—-2 sr -? tre 0-0 0000 rs tre BA re 80-20-04 ed ra RS SS Aa tar Pe be Mr ste —-0- 0 . Strtgn RSA rt RAG BR Ae tr 00 eg AR RA BR GAR PR BBR et RE ee GVD B AA RR 8 Rn ror RY ARR TEA Rage rr OR Fe ss PR RR företer rg Br tU BR GR SETS TPS SET trbrgbrglnn äntrat Snor 2 0 tartare ren HJ SEE T AG dre is tid IAN