TN am LP PRI RR AE RN ja aa RT VIRA FA - ter TTR = RUP RF RR NR rTtS AS tet str RR RN FRA RR TaTaa E 0-0 Bode FR ARR RRN o- : air fafrkar a radar dr hin a - i - tet Yr fet fr : bet fr fet frjöflet pint öh Jä nbnind BRA a SYrfkr öd = 3 Brr AR BRA Le örter ESA TEE se - i . s - Är Es g - 28-513 e Aer trär Rel ses rr trea bekereeg FEET å = le borde brd närt än nd röst : d 4 - - 2 refer rr lr RR At Br dkknka olen ta fnfergnfrtnt intr fotriae tft fen non RB RENAR NR rr PAS IE set -- ag a RR RAR Vs 7 rv RA HEN Hj LE rrSgsasRae prötgdrd ra LDL 2: Hd övre Hi Hl E-NR Te tee Re Federer RÅA ersatt Oe befnled. a Feta Re Re rv Sö FT RR Rr -0-2 a Be D2- sä rrOEeI- Re RTF FST LVR FEBR -—-9- Ma SRA Trsstre-R rr tb -- v- - stf RABAT ät bdräe dd bo bA DA KSL ELSITI FA RIRI STELT BTETRES TEE Led oebnt Sork fa nde drar tnd rer aft Fr Re RN RR NORRA Ar rr sö Tog At -Frtetr RAr RR A Tr RR Art RR RAR 2 E rt KR RANA É Br RB IR NTA RA HA RAT rr RPF TNA
I. $ 2 1782. Jan. Febr. Mart. la de Meteorer, hvarvid efter utfeendet, en be- fynnerlig art af dragning imellan Öfre Skyn och jorden eller hafvet, föranläter, at dels molnen upifrån gifva lig ned, dels hvarjehan- da kroppar och materier nedifrån, med hvirflan- de omlopp, föras våldfamt up åt högden, i form af långa runda pelare eller columner, hvil- ka under fit framtågande öfver haf och land, med ftorm, åfka och flag-regn, utöfva de våld- fammafte och förderfveligafte verkningar. Def- fa farliga Meteorer hafva ifrån åldfta tider va- rit kånde under viffa namn, dem de ock fe- dermera, ofta med mycken förblandning, fått behålla. Grekerne, hvilka omkring Medelhaf- vets ftrånder årforo hvarjehanda flags befyn- nerliga ftormar och fkydrag, hade,itikhet med fablen om Eori vindfickar, gjort fig den före- fNållningen om molnen, at deffa, uti luften fvåf- vande dunft- och ånge-famlingar, voro om- gifne af en fegare hud, upfylld med ihoptryck- te fpånfliga våder, hvilka, når de med våld- famhet frambryta, kallades i allmånhet Ecne- phias, Moln - vindar a)... Når deffe vindar, med hvirflande omlopp, utan eld, utur nedhångan- de moln -fäckar, likfom utur en Öpning rufa ned, och förmedelft återftudfning, nedifrån til högden med fig upföra hvad fom förekommer, århöllo de namn af Typho. Medförde utbrottet eld, var det Fulmen. Med Turbo förflods, en utur lågt gående moln framtrångande hvirfvel- vind (Vortex), fom töljer jorden åt, och dår- flådes utöfvar defs våldfamhet. Når fådan Tur- bo nn SJV NR SON E SS d - fa) Prin. Sec. Hift. Mund. Lib. II. cap: 48, 49. it. SE- NECA Nat. Que. LibaV. c: 12, 13. cet. 1792 Fan. Febr. Mart. 5 bo medförde hetta och eld, hvaraf kroppar fat- tes i brand och låga, var fådant deras egentli- - ga Prefler. De pelare, fom uprefas ifrån haf- vet, kallades Columne: och då hafsvattnet der- igenom, fåfom ihåliga rör, updrogs, Sipho. Når åter hela molnet, på en gång, brifter ötveralt och fönderfprånges , upkom deras egentliga ftorm, Procella. $..30. Bemärkelfen af deffa namn, har i fe- nare tider ofta blifvit åndrad, hålft, fedan en vidftråcktare Sjöfart omkring jorden, jämvål på flera andra, och i fynnerhet födra orter, bör- jat med förundran årfara våldfamheten af deffa förfårliga ftorm- och hvirfvel-vindar. Man kal- lar vål ånnu egentligaflt. Eknephier , vifta uti var- ma Climater under namn af Travados, Oura- gans m. m. kånde, haftigt päkommande ftormar, hvilka upifrån, utur en art af fmå fvarta moln, på en gång med våldfarmhet frambryta 6). Men namnet Typhon, hvarmed Prinius få tydligen utmårker, de ifrån molnen nedftigande, och tillika upåt verkande Sky-dragen, brukas, dels med VARENIUS ce), om de, uti Chinefifka och andra haf rafande Tophans och Orcaner, hvar- vid vådren få vål upifrån fom ifrån alla fidor fröta tilhopa, at med förfkråckligafte våldfam- het blanda Haf och Luft om hvarandra: dels med Herr Burron d), om alla nedifrån upfti- gande Sky-drag, Turbines och Columner. Def- 1a få jämvål ofta namn af Prefer, ehuru de- AD fam- b) Befkrifn. öfver Jordkl, II. D. 2, b. pag.120. VARE- NIUS Lib, I. prop. 10: £) Geogr. General. Lib, I. på 2. d) Hilt. Nat. T. IL. Theorie de la Terre. ACK AV SPA. 275. dt SWOr SS 1782. Jan. Febr. Mart. famma, i ftållet för eld, fom uttryckligen for- dras til de åldres Prefter, ofta varit fylde med bara vatten eller damb. Ordet Columner har bör- jat brukas om alla, hålft öfver fafta landet fed- da pelare-lika Sky-drag. Men nyare Auctorer och refande, hafva ytterligare etter deras oli- ka imagination och phenomenernas utfeende påhittat flera namn. De åldres ifrån moln ned- fligande Typhoner, kallas Hafs-drakar, Draco aqueus, Dragons-de-mer. Af deras upåt utvid- gade trumpet-lika fkapnad, ihålighet och för- fårliga dån, Hafs-trumpeter, Tuba aquatica, 1 rom- be-de-mer, och då de vilat tig öfver fafta lan- det Trombe-de- Terre. Vatnets upfordring uti Sky- dragen har föranläåtit at kalla dem, Hauftrum bydraulicum, på Engelfka Water -/pouts, på Hol- låndfka IVater-Hoos, hvaraf Tyfkarne tagit fin Waffer-Hoofe. Hvilka namn ock nu för tiden, merändels brukas fom Synonyma, at dermed beteckna alla flags Sky-drag af hvad art och ut- feende de vara må. .3t. Om nu alla Sky-drag upkomma på. lika fått, och af enahanda orfaker, år vål hår- med föga eller intet feladt. Någon fåker fkill- nad uti namnen tyckes likvål vara nödig, om genom olika fynbarheters urikiljande, våg til deras nårmare kånnedom och förklaring fkall kunna banas. Och i det affeende kommer, ef- ter min tanke, ingen fkillnad båttre til pafs, ån den, fom i ftöd af rena fynbarheter blifvit gjord, imellan Upfigande, Nedfligande och du- bla Sky-drag: det år fådana, hvarvid antingen blort upåt, eller blott nedåt, eller få väl up fom nedgående rörelfer och verkningar tillika, Ape i akt 1782. Jan. Febr. Mart. ” i akt tagne. Flere Audtorer, fom efter någon antagen Theorie budit til, at förklara det ena flaget af deffa Sky-drag, hafva vål funnit lig föranlåtne, at aldeles neka de öfriga, och häl- Ja dem för en blott fyn-villa. Dock tror jag mig få mycket mer böra antaga förenåmnde fkillnad, fom ej allenaft rena befkrifningar med- gifva den famma, utan jåmvål alla deffa, til ut- feende och direttion olika phenomener, för- medelft jämförelfe med de ofvanbefkrifne för- föken, och dervid fundne återgående och få val up fom nedåt dragande hvirflarna, kunna förenas til et enda, i grader och ftållning förånderligt, mer och mindre fynbart, men i lig fjelft, altid amma phenomen och Meteoron. $. 32. Uti luften, fom år et klart och ge- nomfkinligt medel, blir, likafom uti rent vat- ten, ingen invårtes rörelfe fynbar, utan in- blandning af fråmmande åmnen, rök, dimba, ”ångor, vatten, eller andra kroppar, hvilka der- uti omföras, och genom deras fynbara vågar, gifva luftens gång och rörelfe tilkånna. Såle- des kunna vidftråckta och våldfamma hvirflar vara til uti luften, utan at någon deraf blir fynbar, innan dylika åmnen deraf famlas och föras omkring. Hvaråift nu deffa åmnen förft råkas, dår blir ock luftdraget aldraförft fynbart. Alle defs öfriga olikheter bero, dels på arten, befkaffenheten och tilgången af deffa fråmman- de ämnen, dels på ftyrkan, vidden och belå- genheten af fjelfva hufvud-hvirflen , hvaraf få- dana åmnen fåttas i gång och föras tilhopa. $. 33. Om denna bvirfvel uti luft -kretfen är mycket vidflräckt , och omfattar en flor del af jerd- NA ytan, 1782. fan. Febr. Mart. 1 ytan, få ar den ej på en gång kan öbfverfes; kun- na ock meråndels inga andra omftåndigheter dervid rönas och befkrifvas, ån förberedelfen dertil, defs antågande och grufveliga verknin- gar. Omgifven på alla fidor af gny och fafa, : får man inga rediga begrep om hvirflens råtta fkapnad, mechanik och verknings-fått. Af det flaget åro de förfårliga Topbans, Orcaner och en del Eknephier, fom hårja uti Indifka hafven. Et fpeglande haf, en lugn, qvaf och fmånin- gom mörknande luft, plåga vara deras förebud. Sjelfva medelpunkten, kommer ifrån någon vifs, fom oftaft öftra fidan, tågande, med hifkeliga fvart-grå och koppar-fårgade moln-våggar ; hvil- ka knapt hunnit fram, förrån de på en gång bryta löft med våldfammafte ftormar, flagrägn, hagel, åfk-dunder och jordfkalf. Hafvet refes och upröres på ovanligt fått, hus och murar förtas öfver ånda, tråd ryckas up, flora fkepp vråkas up på ftranden, ja det faftalte tycks git- va vika, för deffa naturens förenade krafter. Ibland går likvål hela ftormen fnart öfver, men räcker ock flera dagar, och fitter til flera gån- ger å rad. Hvirflens medelpunkt, fom egent- ligaft medför denna förflöring, håller merän- dels en vifs ftråt, utan at i famma mån breda fin verkan åt fidorna, och förhåller fig i öfrigt i flort på alt fått, fom de öfriga Sky-dragen i fmått tydligare utvifa. " Hvarföre jag ock nu lemnar defla naturens ftorverk, för at vid de mindre Skydrags-hvirflarna, hvilka ej få djupt och vidftråckt upröra luft-kretfen, at ju deras upkomft, utfeende och verkningar tydligare kunna Öfverfes, någorlunda utreda deras be- fkaffenhet och förhållande. 6 34 1782. Fan. Febr. Mart. 9 6. 34. Deffe mindre, faft i annat affeende nog vidfir äckt omlöpande hvirflar, hvilkas omlopps axlar meråndels åro lodråtte til horizonten, upkomma nu, antingen 1) Högt up uti öfra luften, och ver- ka med fit nedra, upåt verkande drag på jord- eller hafs -ytan, at derigenom föranlåta upfi- gande Sky-drag. Eller 2) Lågt ned vid jord- el- ler bafs-ytan, fom med tit öfra drag verka up åt molnen, famla dem tilhopa, och deraf for- mera nedgående Sky-drag. Eller 3) Uii någon medelbögd , imellan jord-ytan och moinen, hvar- af båda dragen tillika, eller kort efter hvaran- dra, hinna få vål up fom ned, för at på en gång verka, få vål up- fom nedgående, eller få kallade dubbla, och fom de med råtta kunde nåmnas, fullkomliga Sky-drag, når på bågge ftål- len tråffas nogfamt åmne, at gåra bågge dragen tillika fynbara. = Således tviltas onödigt om fjelfva phenomenernas verklighet, når man af en få befkaffad orfak, fom deffe återgående och dragande hvirflar, kan och bör förvänta deffa och oråkneligt flera föråndringar: men jämvål af fjelfva beråttelfen, om de förnåmfta vid Sky- dragen fundne omftåndigheter, utan fvårighet, finner likheten med de åberopade förföken, och deraf tillika deras verkliga art och tyd- ning. Et utförligt fammandrag af de båfta, om Sky-drag gifne befkrifningar, fkulle vål aldra- tydligaft lågga detta för ögonen; men då rum- met nu fådant ej tillåter, får jag låta bero der- vid, at af det, fom Hi:ne FRANKLIN £), ÅCHARD f), NAS Bur- CTS AT VRENA AT - e) Letters and Papers on Philofeph.fubj. Lond.1769. 4:to. of) Hilt. naturelle de Pair & des meteores Tom. VI. Paris 1700, Difce. X, fur les Vents, II, Part. . 10 1782. Jan, Febr. Mart. BurFon g) med flera derom famlat, utdraga de mårkvårdigafte rön, hvaraf Sky-dragens enlig- het med vära omtalte hvirflar och de befkrif- ne förföken, nogfamt inhåmtas och bevifas kan. Om Upfligande Sky-drag. $. 35. Upftigande Sky-drag, hvarvid alde- les inga fpår til nedgående rörelfer blifvit ob- ferverade, åro nog fållfynta, men förekomma dock , dels utan dels med Ofverhångande moln. Hit plågar vanligen råknas DAMPIERS beröm- da Prefler. vid nya Guinea uti ftilla hafvet, hvarvid vattnet fvarfvades up uti en pelare af 6 til 7 famnars högd, utan något öfverhångan- de moln 4). Men dervid fågs likvål en utur högfta fkyn, til denna vatten-pelare nedkom- mande ånge-ftrång af rågnbågens vidd, faftån, fåfom ovanligt, intet moln fyntes, hvarmed den hångde tilhopa £). H:r FRANKLIN har i Mary- land fett en upåt verkande luft-hvirfvel i form af en omvånd på fpetfen omlöpande focker- topp, nedifrån fylla fig med damb, blad och qviltar ur en fkog, hvilka med hvirflande om- lopp fördes högt up i fkyn, och fpriddes ut til några Engelfka mils vidd £). En hans vån, fåg vid Antigoa en dylik hvirfvel-vind föra vattnet i form af fky-drag högt up i luften, och fedan öfver land uprifva tråd och hus m. m. Z. Dylikt hånder ibland hos ofs, at blad, g) Hift. nat. Tom. II. Art. XV. it. Supplem. Tom. VI. Amft. 1779. pag. 168. fur les Trombes. hb) Mu- SCHENBR. Introd. Tom. II. $. 2384. Pp. 1013. " $) DAMPIER Vol. II, p. 223. FRANKE. lL C. påg. 271. &) FRANKL. pag. 356. Letter. 29. — I) ibid. p. 235. GAR ännutten annen as EES nn SINNENA 1782. ofan. Febr. Mart. 0 blad, hö, halm, lefvande fkator, ja långa väf- var, til äfkådarnes ftörfta förundran, blifvit högt uti luften upförde. Af famma art, faft i hö- gre grad, åro de Sky-drag, dem JALLABERT fett Öfver Genever Sjön, hvaråft en tjock rök up- kom Öfver vattnet, fom upfteg i luften och formerade en pelare, hvilken drefs åt landet och dår på en gäng förfvann 22). MUSCHEN- BROEK 2) Och KALSENIUS 0) Omtala åfven hån- delfer, hvarvid draget, ifrån Sjöar, uplyft en myckenhet vatten, bortfört, och öfver hus och land, likfom med ämbare, nedftört detfamma, famt tillika uprifvit och upfylt luften med bråd- tak, gårdesgärdar, nåfver m. m. Vid deffa och flera dylika håndelfer omtalas inga Öfverhån- gande moln, utan den upåtgående rörelfen har förhållit fig, likafom någon underjordifk, upåt verkande orfak dertil hade varit vållande. $. 36. Oftare och vanligare hafva likvål vid deffe uplitigande Sky-drag, öfverhångande moln, och derifrån nedhängande moln-pelare, blifvit fed- de, faft i befkrifningarna fållan tydligen up- gifves, om deffa Columner aldraförft ftigit up til molnen, eller derifrån nedkommit. Vid T'HE- vENOTS berömda obfervation uti Perfifka vi- ken, fågs et Sky-drag, hvarvid aldraförft på hafs-ytan en tjock fvart rök, i form af en ry- kande höftack, upkom, ifrån hvilken en lång rund mörk Canal med hvirflande omlopp up- fteg til Öfverhångande moln; ehuru vid de öf- riga, famma gång fedde dragen, en dylik pela- re 22) Mem, de PAcademie de Paris 1741, p. 20. 1742. pr; 25. : a) Introd. loc. cit. 0) A&. Litt. Sveciz A:o 1725. pag. 106, 12 1782. Jan. Febr. Mart. re fågs nedkomma ifrån molnen til det rykan- de ftållet på hafvet p). Uti den bekanta Co- lumnen vid Rheims 4), fågs pelaren upftiga ifrån den nedra damb -famlingen och förena fig med Öfra molnet, ehuru detta jämvål råttare fåges hafva gifvit fig ned, at formera Columnens Öfra utvidgade del. Merändels hafva likvål def- fa Columner redan varit formerade, innan men blifvit Sky-draget varfe, och befkrifvas allmånt, fåfom långa omvånda Coner eller kåglor, fom med en vid hyperbolifk bas hånga vid mol- net, våndandes en lång fmalare fpets nedåt, emot hvilken kropparne med hiåftighet dragas up, och fedan med hvirflande omlopp fvarfvas inom fjelfva columnen upåt, hvarefter fjelfva columnen oftaft dragit fig fmåningom up til molnet och derftådes förfvunnit. Efter befkrif- ningarna, furras de tyngfte kropparne endaft omkring vid jorden; de låttare föras et ftycke up i luften och fpridas omkring åt alla fidor; de låttafte updrifvas högft, och efter utfeendet of- taft ånda up til fjelfva molnet r). Vid det år 1779 i Froville timade Sky-drag , flöt colum- nen fig förft fom en afftympad Con uti mol- net, men åndrade emot flutet figuren och blef omvånd ss). $. 37. På hvad fått i öfrigt med fjelfva fkap- naden p) BuUFFON ll. c. pag. 277. KM Conje&tures Phyfi- ques fur deux Colomnes des Nués. vid. BAYLE In- itit: Phyf. P.EL. 3: Sett. 3. Art: DK 528. $) Den tydligafte ritning öfver et dylikt Sky-drag fes uti: Verhandlingen eitgegeven door de Hollandfe Maatfbappy der Weetenfhappen te Harlem. VI.D. p. 321. sy Bucnoz Journal. La nature confideree. N, 25: du 20 Dec. 1779. Pag. 361. 1782. Jan. Febr. Mart. 13 naden af deffa Sky-drag varit befkaffadt, kan likvål ej minfta tvifvelsmål upkomma, om de- ras nedifrån upåt gående direstion. ”Ty då ej al- tenaft halm och hö, damb och blad, grås och bufkar, foglar och andra låtta kroppar, blifvit til anfenlig högd uti Iuften upfordrade , utan jämvål ftora tråd blifvit upryckte, afvridne och furrade omkring uti luften; tak, hus och mu- rar omkullftörte 7); håftar, månnifkjor och bofkap, ja ftora ftenar, mörfare och canoner uplyfte och borrtförde långa ftycket, djupa gro- par gråfvits i jorden och Byar dermed betåck- te; åar på en gång uttömde; famt oråkneligt flera dylika verkningar, hvarmed alla beråttel- fer om Sky-drag åro upfylde, utöfvade: få kan vål ingen tvifla derpå, at ju dragets kraft och dire&tion varit upåt ftålld. Aldratydligaft rå- nes likvål detta, vid de utur Haf och Sjöar upfligande och med vatten fyllde, få vål en- kla fom dubla Sky-dragen. $. 38. Alle, fom varit nog nåra de fållen, hvaråft ftigande Sky-drag upreft fig utur haf- vet, beråtta derom enhålligt enahanda omftån- digheter. En rund flåck på hafs-ytan, af 50 til 100 famnars diameter, börjar något hvitna och löpa makligen omkring, vattnet krufar fig och med fmå korta vågor löper ihop til en medelpunkt , hvaråft detfamma med alt mera tiltagande rundlöpning uplöfes och famlar fig til ymnig dimba eller rök, hvilken öfver ftål- let alt mera Ökes och famlar fig til en upfti- gande pyramid, liknande en rykande hö-ftack, ifrån ) BöcHor. 1 c. N: 20. 15 OCctob: 1779. pv .135,' ita > ÅcCcHARD Åh C, Mm, Me. - 14 1782. Jan. Febr. Mart. ifrån hvilkens högfta famma rök med tiltagan- de gyration upftiger, famt omfider uti fpiralt omlöpande gångor fvarfvas haftigt up åt hög- den, i form af en lång, fmal, rund och flåt pelare eller column, til öfverhångande moln, eller en vid famma tid ifrån öfra molnen ned- ftigande Conifk column eller moln-fåck. Def- fa upfltigande columner behålla ibland blotta ut- feendet af en fåledes i fnåckegång upfvarfvad rök eller dimba. Men förbytas gemenligen fnart til en ganfka rund, flåt och jämn, ofta genomtikinlig, famt inuti tom eller ihålig cy- linder, fåfom et glas-rör; uti hvilken hafs- vattnet, fom en flingrande rök uti en fkor- ften, upfar 2), fom af de måfta påftås, ånda up til fjelfva molnet. Når detta fker, börjar jäm- vål molnet, fom förut ftod ftilla, at drifva fram öfver hafs-ytan, och medföra det vatten-dra- gande röret, fom under framtågandet ftåndigt håmtar vatten, och dår det framftryker, för- orfakar ftarkt våder x). Vid håftiga drag fvarf- vas fjelfva klara vattnet up uti fpiraler och ut- kaftas, fom håftigt rågn, rundt omkring den dra- gande columnen »). Omtider brifter likvål dra- get midtpå, hvarvid alt det uti columnen up- pehållna vattnet på en gång flörtar ned uti haf- vet. Efter några befkrifningar, förmenas jäm- vål fjelfva hafsvattnet til någon högd refa fig, i form af en pelare, och derifrån utkaftas i ca- fcader rundt omkring; en del åter, förpas med hifkeligt forlande, fåfom af et i djupa dålder framrufande vattufall, up åt i den ftigande co- lum- t:) STUART, Philof. Transa&. N:o 277. pag. 1077. x) DAMPIER. = y) H:r SPARRMAN fåg detta i China. | 1782: Jan. Felié. Mart. 15 lumnen och utkaftas fom rägn rundt omkring draget z)... Det Öfra molnet, hvarvid draget i fådana tilfållen fluter; tyckes deraf tillika blif- va mörkare, utbreder lig, och nedfåller et få ymnigt rägn, at hela draget deraf fom oftaft betåckes och bortfkymmes. Alt detta påftår fällan Öfver 3 tima, innan draget brifter och > fåller fit vatten. Hvarefter likvål fjeltva hvirf- vel-vinden, fom följde draget, ånnu behåller ftyrka nog, at fkepp, fom derat tråffas, åro i fara at håfvas Öfver ånda 2), likafom det fker med hus och tråd, om hvirflen ifrån vattnet kom- mer at löpa öfver land , hvaråft ock fjelfva vattu-förrådet ibland nedfälles, famt i defs ftål- le nya damb - columner updragas och blifva fynbare b). Om nedfligande Sky-drag. -$.39. Helt annorlunda år befkaffadt med de ifrån molnen nedftigande Sky-dragen, hvilka efter befkrifningarna åfven få allmånt, om ej oftare, få vål öfver haf fom land blifvit fedde, och det åter få tydligen, at några endaft på dem våndt hela fin upmårkfamhet. Deffa Sky- drag vifa fig aldrig utan öfverhångande moln, och årö ej annat ån delar af fjelfva molnet, fom fåledes gitver fig ned. Deffa moln åro merändels enftakade, ganfka tåta och mörka, mera vidftråckta ån djupa, på undra fidan flå- ta och parallela med horizonten , hvarföre ock deffa nedhångande columner falla få mycket båttre i Ögat, ehuru defamma likaledes ofta a 5 at 2) RABEN K. V.A. Handl, 1750. p. 276. a) FRANKL, pag. 270. 6) RABEN. LÅ & ; 16 1782. San. Febr. Mart. fat fig hvitaktige emot en bakom varande mör- kare fky, famt likfom fkinande och fpeglande, når de tillika af påfallande Solfken blifvit up- lyfte ce). De upkomma ibland på det fåttet, at en betydlig del af fjelfva molnet fkiljer fig vid det Öfriga, och med flera flags bögningar 1ivarf- vas omkring til en lång fmal conifk fåck, fom med en utvidgad bas hånger vid molnet, men med fmalare fpetfiga åndan flicker fig alt lån- gre ned til inemot 3 eller 3 af hela långden ifrån hafvet d). Vanligare plåga likvål deffe conifka molnfåckar tvårare nedfticka utur fjelf- va molnet, och dels fkjuta haftigt ned emot hafvet, dels åter draga fig tilbaka inåt molnet. De kunna på det fåttet likfom framtitta flera gånger å rad, och vifa fig ofta flera, ånda til 12 ja 14 under famma moln, af hvilka dock en- daft några få komma til fullbordan e). Sållan hånga de fullkomligen lodrått ned, utan luta målft på fned, hålft åt den fidan dit vådret blå- fer. De råcka aldrig ånda ned til hafvet, och förena fig med hafs-ytan ej på annat fått, ån förmedellft en nedifrån dem til mötes upftigan- de column eller ftigande pelare, med hvilken de utgöra et dubbelt Sky-drag. Dock har man fett dem med hvåfande låte, likfom en puft, gifva et håftigt nedftrömmande våder ifrån lig, hvaraf hafs-vattnet nedtryckts til en grop /). En annan gång har en våldig ftånkning af hafs- vattnet vifat fig på hafs-ytan g). Ater medfö- ra Fe) DE Nux. vid. BuUFFON l, cit. d) TACHARD. vid, RicHARD loc, cit. p. 481. e) DE Nux. v. BuF-. FON: Supplem, loc. cit. f) FRANKL. pag. 256. £) StTVART, Phil. Transatt. SR 1792. San. Febr. Mart, 17 ra deffa. upifrän. kommande columner et gan- fka våldigt rägn, fom ej uphör, förrån hela molnet derigenom nedrunnit, eller til en be- tydlig del blifvit. förminfkadt 6). I denna fe-: nare :håndelfe : blifva deffa nedftigande Sky- drag egentligalte orfaken, til det under namn af Sky-fall; Exhydria, kända hifkeliga rågnet, hvarvid vattnet ej droppetals, utan likfom med fulla åmbare nedöfes utut molnen, famt få vål uti bergs-trakter förorfakar grufvelig vatten-flod, fom ock uti fria luften, ja på högder och berg, fåtter folk och kreatur i fara at drånkas på ftål- len, dår de för fådan nåd fkolat tyckas hafva minft at befara £)... Öfver landet fke deffa ut- brott meråndels emot något berg eller högd. Dock blifva jämvål Sjöfarande på Öpna hafvet deraf få Öfverhölgde, at vattnet upfyllt både munn och öron £). Och i fådan belågenhet har ingen kunnat tvifla på verkligen nedåt gående Sky-drag. Detta rågn påftår ofta, tils | hela molnet nedkommit. Til flut plåga likvål deffa drag, eller den upifrån komne moln-pe- laren, fedan omloppet uti dem: börjat fakta af, fmåningom åter draga lig up tilbaka inåt mol- net hvarifrån de nedftigit, och' därftådes för- | | H i il || I | I | | I | . | | | | ivinna, — Om dubbla Sky-drag. $.:40. Dubbla eller fullkomliga Sky-drag kallar jag fådana, hvarvid de förut Tårfkildt befkrifne up och nedgående drag och rörelfer tillika va- rit fedde och' förenat fig: med hvarandra, at | B for- hb) MUSCHENBROEK 1..€:.S.:2383+0 1 Vid RICHARD CCCP. 5010 k) FRANKLIN: Pp. 239... 18 1782... Jan. Febr. Mart. formera de åldres egenteliga Typhoner ; om hvil- ka>DAMPIER,- IHEVENOT, STUART I), COooK, FoRSTER och DE: Nux »m) gifvit öfvermåttan tydliga och til alla delar med hvarandra Öf- verensftåmmande befkrifningar. Det enda hvar- uti de fkilja, år ordningen, efter hvilken de flridiga dragen aldraförft vift fig. StuvarT fåg dem altid upkomma tillika och på en gång. Uti DAMmeierRs och DE Nux obfervationer, ned- kom förft det öfra draget, och likfom väckte eller förörfakade det nedra 'Coox och For- STER tyckte deremot, at nedra draget redan var förmeradt, innan det öfra nedkom och dermed förenade fig, fåt H:r WaAres julft omvåndt be- fkrifver de famma vid nya Zeeland fedda Sky- dragen »). Månne ej deraf följer, at bågge dragen t det nårmafte på en gång åro til, och noga med hvarandra förenade? Alla öfriga pheno- mener förhålla fig måft altid" på lika fått. Det lugnar vid fådana tilfållen vanligen en tid. Him- melen Öfverdrages med fvarta tjocka moln, ut- ur hvilka öfre draget fåfom et fvård eller en lång conifk fåck nedfkjuter. Denna hånger vid mol- net med en vid bas, men fmalnar af nedåt och år tilfpetfad. Conens yta år flåt, kanterna mör- ka, och inuti fes en ljufare ftrimma fåfom en ihålighet, igenom hvilken ibland bakom varan- de moln kunna fes. -Emot mörkare botten fer den hvit-fkymlig ut. Sedan denna öfra moln- fäck hunnit ned emot hafvet, til omtrent en fjettedel af hela afftåndet, börjar vattnet un- der denfamma komma i rörelfe, famlas til rök- lik 2) vid. Phil: Transa€&. N. 277. »m) BuFffons Hift. Nat. Supplem. Tom. VI, pag. 168. n) Original Obfervations pag 346. 1782. fan. Febr. Mart: 19 lik dimba, fom med omlöpande gång fvarfvas up til en pelare, den nedkommande til mötes. Når bågge råkas, utvidgas öfra dragets nedra fpets och förmerar med nedra draget en fam- manhångande cylindrifk Column, uti hvilken vattnet icke allenaft uti fnåcke-gängar uptvarf- vas, utan ock gifver pelaren utfeende af et ihå- ligt rör , hvarigenom vattnet med flingrande omlopp, fåfom rök i en fkorften, upföres til molnet. Under alt detta höres et fufande och bulrande låte, fåfom af en i djupa dålder fram- — rufande forfs eller et vattenfall, jämte et annat | finare hvinande ljud, fåfom af hvåfande gåts, eller af fkepps-tåg i ftark blåft, och fjelfva draget år nu i fin fulla högd. På det fåttet börjar hela Columnen at framlöpa öfver hafsytan, ej altid rått fråm, utan likfom med fprång och flera fvåfningar, hvarunder defs fkapnad och utfeende jåmvål åndras på flera fått. Ibland år fjelfva Canalen ganfka fmal fom et finger, åter blir den fylligare och vid. Den famma förfvinner ibland :aldeles och tömes ut, men fyller fig åter och blir fynbar. Den nedra up- ftigande vatten -hvirflen, följer vål altid den öfre nedhångande moln-pelaren åt, men år fål- lan, utom vid de ftörfta och våldigafte Sky- dragen, midt under denfamma. Hela pelaren lutar ofta mycket på fned, och antager flera bögningar, hälft fåfom et S; hvarunder nedra delen fvåfvar omkring på hafs-ytan och avan- cerar både med och mot vinden. Ofta åro flera fådane Sky-drags Columner på en gång tilftådes , hvilka luta åt olika fidor, löpa hvar- andra förbi, och komma at ftå i korfs öfver hvarandra, Nedra delen löper ibland Sk BS | B 2 n re 1782, jan. Febr. Mart. än den öfra, och molnen. följa med, hvarvid Columnen likfom drages ut och åndteligen bri- fter. Vid fådana tilfållen flåppa bågge dragen ofta hvarandra, och äro fkillde til vift afftånd, hvarvid någon gång likfom en mellandel vifar fig, men peka likafullt altid til hvarandra, hälft det öfra, hvars fpets likfom utvifar, den fig tilhörande ftlånkande vatten - hvirfien på hafs-ytan. Når det:omfider med fulla cylindri- fka drag lider til flut, börjar altid omlöpande gyrationen deruti något mattas, hvarvid cylin- dren då tynar af och brifter midtpå, eller på famma ftålle dår dragen förut förenat fig. Den nedra med vatten fyllda delen faller på en gång ned uti hafvet. med fadan våldfamhet, fom blef- ve en ftor kropp deruti nedkaftad o). .. Öfra der len åter drages fmåningom up tilbaka til mol- net, och dels flingrande drifves af vinden, dels drages in uti fjelfva molnet hvarifrån den ned- kom. : Har draget varit ftarkt och-vatten-rikt, utkaftas ej allenaft under upftigandet rägn-drop- par rundt omkring pelaren, utan fluter ock merändels med et ymnigt rågn, ehuru fådant under Sky-dragets påftaende ej vankade, m.m. cfåmförelfe med Förföken, > $. är. Alla deffa vid Sky-drag i naturen ob- ferverade omftåndigheter, komma nu vid an- flålld jämförelfe med de åfvanbefkrifne +) förs föken, få nåra Öfverens med verkningarna af återgående och dragande hvirflar, at man der= af utan fvårighet finner anledning til alla der- vid yppade omftåndigheters nårmare LAYSr | oc 0) FRANKLIN Pag. 269. +) Se K.V.A. Handl. 1780. 1782. fan. Febr. Mart. 21 och förklarande. Sjelfva phenomenernas art vilar tydligen, at de famma icke bero på, och upkomma omkring fjelfva medelpunkten af en- kla omlöpande hufvud-hvirflar; hvilkas, emot alla fidor utgående ftröm, förmedelft centrifu- gal-drift, altid fprider och fkingrar, men ej til jånga cylindrifka och conifka Columner fam- lar och tilhopa trånger, hvarken luften eller andra, hålft tyngre åmnen. Hvarföre jämvål hittils alla tilbud, at förmedelft dylika omlö- pande hvirflar förklara deffa Meteorer, ftadnat i otilråckliga ord, otydlighet och verkliga orim- ligheter. Faft mera bero alla dervid fynbara omftåndigheter hufvudfakligaft , på de, efter axelens direction, intil fjelfva medelpunkten, up och nedlöpande få kallade Drag eller årer- gångs Canaler , igenom hvilka, den ifrån huf- vud-hvirfveln åt alla fidor utdrifne, famt för- medelft omgifvande luttens motftånd, få vål up fom nedåt ombögde, återgående luftftröm- men, fåfom igenom en verklig uti fjelfva luf- ten formerad conifk canal, med håftigafte hvirf- ling, återvånder och inflyter til fjelfva hufvud- hvirfvelns medelpunkt. Sjelfva dragets rörelfe och direttion utvifar fördenfkull altid belågen=- - heten af defs hufvud-hvirfvel, och fjelfva ko- fan, hvaruti denfamma fökas och antagas bör. Upfligande Sky-drag hafva denna medelpunkt öfver fig; de nedfligande under fig. Vid dubbla Sky-drag åter, tråffas hufvud -hvirflen omkring fjelfva mötes - punkten af.de up och ned- ifrån förenade Columnerna, Och med denna enkla förklaring ftåmma alla, vid olika Sky- drag fedda föråndringar, til pricka öfverens. p3 6. 42. 2 182 Jan. Febr. Mart. $. 42. Om 1) vid upfigande Sky-drag , för- flå hufvud -hvirfien antages högt i atmofphe- ren, uti eller upöfver den region, hvareft mol- nen viftas, hvaråft fåledes defs utgående flröm ät alla fidor fprides, men våndes om nedåt emot jorden, -at ganfka vidftråckt, ifrån tör hånda flera mils vidd, fammanflyta til hvirf- lens nedra upåtgående drag, at deruti föror- faka en verklig och väldfamt upäåtgående hvirfs vel-vind, eller riktig Turbo: få förklaras håraf och begripes utan fvårighet 1:o Hvirfvel-vindars långe årkånda famman- hang och gemenfkap med Sky-drag, hvilka i fig fjelf ej annat åro, ån dylika med fråmman- de åmnen fyllda luft-hvirflar p). 2:0 Hvarföre vinden ifrån alla fidor blåfer eller luften fammanflyter til få vål hvirfvel- vindar, fom til Sky-drag g). 3:0 Hvarföre deffa Meteorer meråndels til- komma uti en ftilla och lugn, eller af endaft fmå förånderliga vind-ftötar uprörd luft; ehuru 4:0 Inom fjelfva hvirfvel-draget och den upfligande Sky-drags columnen, våldfammafte fltorm och väderilning råder och antråffas. 5:0 Såfom luften egentligaft nåra vid jor- den och hafs-ytan framftryker til deffa upgåen- de drag, och därftådes fåfom til en famlings- plats ihopförer alla de ångor och utdunftningar, fom under vågen uptagits: få begripes ock, hvarifrån, utan all åtgård af underjordifk eld eller varme, den grifeliga mångd af rykande dimba hårrörer, fom hårftådes famlas, Ser ou Jelt- Pp FRANKLIN p. 218. — g) ibid. pag. 222 219. arna a An EE 1782. Jan. Febr. Mart: 123 fjelfva draget få upfyller luften, at hvirfvel- dragets hela figur uti alla defs dimenfioner blir fynbar, då likvål nårmaft omgifvande, och i WwRQmlg flillhet ftadde luft, förblifver klar och ren. ; ji 6:0 År denna :dragande 'Columnens kela fkapnad och utfeende aldeles lik och enlig med de vid krit- öch olje-förföken fundne figurer. Så långe draget år fvagt och i fin början ån- nu illa formeradt, vifar fig en pyramid-formig fpiralt hvålfvande damb- eller ånge-column. Men fedan hvirfveln fått mera magt, och fjelf- va dragröret blifvit uti den omlöpande luften fullkomligare tilfkapadt, upfar ej allenaft i ftör- fa haft, en lång, fmal, nåftan cylindrifk ånge- pelare, uti hvilken dimban uti fpiraler upföres; | utan de innerfta håftigaft dragande trattarne af den fligande columnen, börja jämvål alt mera ; fyllas, med det imedlertid mera uprörde vatt- net eller jorden, hvaraf fäledes en våldig vat- tenftånkning, upfvarfvade vatten-ådror, folida vatten- pelare och derifrån utkaftade cafcader, m. ms. förorfakas. Af deffa hvirflars olika ftyr- ka, famt de af dem uprörda ämnens mycken- het, låtthet eller tyngd, upkomma. 7) Deffa upftigande Sky-dragens olika utse feende och öfriga fkillnader. Således kunna ftör- re vatten -malfor deraf i klar luft lyftas up til viffa högder, bortföras och åter fållas ned r). En upftigande damb- eller ånge- column kan "börja refas, och åter med fjelfva luft- draget uphöra, utan at hinna up til hufvud-hvirflen eller Öfra molnet. Låtta kroppar kunna en- — fame a mtttelndad r) MUSCHENBR. loc, cit. DA 1782. Jan. Febr. Mart. famme fvarfvas upåt högden , : utan at någon fylld och fynbar pelare vifar fig.” En annan gång kan hela draget fyllas uptil hufvud-hvirf- veln , och föreftålla en upåt vidare column, hvars Öfra del, uti hyperbolifk trumpet-lik fkap- nad, utvidgas til.et vidfträckt-inoln, förme- delft fjelfva hufvud-hvirfvelns fyllning och fpridning omkring medelpunkten til utgående flröm s). - I denna håndelfe kan då jämvål öf- ra molnet fynbart våxa och tiltaga r), under det nedifrån vid dragets fpets en hop kroppar dragas in åt fjelfva columnen och föras et ftyc- ke, eller ock aldeles up til det öfra fpridande och tiltagande molnet, hvarvid. hela Meteoret nårmaft liknar de; uti förföken förmedelft kri- ta föreftålda figurer. Många af de våldfamma- fte Sky-dragen åro förmodligen af detta flag, hvars kännetecken beflår uti den til molnen upfli- gande, men ej derifrån nedkomne Columnen, och hvilkens rätta orfak år en uti högfta luften up- kommen hufvud-hvirfvel och omlöpande gy- ration, hvars nedra drag förorfakar deffa, en- daft upåt verkande Skydrags-pelare. $. 43. Om åter 2) Vid nedgående eller fallan- de Sky-drag, denna omlöpande hufvud-hvirf- vel tråffas nåra vid jord- eller hafs-ytan, hvaråft defs utgående och fpridande ftröm vidgas ut, och genom omböjning gitver fig alt högre up til den öfre, med ångor i form af moln, up- fyllda luften, och ihopför denna med moln la- ftade luft, til hvirfvelns Öfra nedgående drag: få .måfte deraf, i enlighet med 3:dje och IS Ör- s) Verhandlingen J. c. £) FRANKLIN p- 268. it, SCHULTZ. vid. VERDRIES Phylica pag: 428. ige fan. Febr. Mark, = 087: — förföket 6. 6. 7. en lång nedhängande molnfåck — förmeras, hvilken med en vid bas hånger vid - öfra molnet, med: fpetfen åter fkjuter häftigt ned til: hvirfiens medelpunkt, famt utgör de åfvanbefkrifna nedgående Sky-dragen 3; hvilkas - fymptomer ganfka vål-medrdenna orfak NEN | tilhopa. . .Sålom .at.. SN | ro En befynnerlig Gc flag rörelfe och - hvålfning mårkes öti Öfra” molnet, RNA draget nedkommer. 2:0 At famma. moln famlas och packas alt mera tilhopa, och blir fvart. och. ock h hålft på nedra. fidan. Sod fjelfva- sön free flexa dilpek: 3 rad, efter fom hvirflens omlopp fåtter til och flåpper af; kan fliga ned och åter flyta up til- baka, famt' omfider, når draget hunnit-til full- bordan, på en gång flicker och likfom faller ned utur molnet. 4:0 Uti denna Höaftrgside öölilmHen. mår- kes en med hvirflande omlopp: nedgående rÖ- relfe, likfom hela: NS RN Haftipgt omkring axlen. 5:0 Inuti vifar fig en ) ljufare flrimma eller ihå- lighet; ty dragets yttre trattar nedföra fjelfva molnet, de inre åter den öfver molnet befint- liga renare , låttare och molnfria luften, likfom vid förföken $.'20. n. 14. luft- trattarne inom olje- columnen nedftucko fig. 6:0 Denna öfra luft bör i viffa håndelfer , » fåfom et blott våder kunna tyckas fara ut ifrån den mörkare columnens nedra fpets. Bs | > HO 26 1782. Jan. Febr. Mari. > 4:0.Den famma bör ock, fåfom kommen ut- ur Öfra is-region, medföra köld, afkyla nedra luf- ten och förorfaka åndring uti defs temperatur. 8:0 Men ock, fåfom FOSS låttare, åter flyta up tilbaka, draga fig in uti famt för- fvinna inom Öfra molnet. 9:0 Bör famma Mechanik och nedgående luft-drag omfider kunna förbyta deffa nedhån- gande molnfåckar eller Sky-drag til et våldigt rågn och verkligen nedrinnande Sky-fall, når Öfra molnet år ganfka vatten-rikt, och de uti det nedgående draget famlade ångor börja rå- kas, och löpa ihop til vatten-droppar, hvilka dels förmedelft centrifugal-kraft, fåfom rägn ut- kaftas rundt omkring draget, dels löpa ihop til förre vatten-ftrångar , hvilka uti dragets nedåt fmalare del komma ån nårmare tilhopa, och förenas til flörre vatten -maffor , hvilka omfider af egen tyngd med tiltagande haftighet nedftörta, och derigenom vil för en del för- föra och undantrånga nedra hufvud-hvirflen, jämte defs undra upftigande drag; men ock i och med detfamma tråda i defs ftålle, och på lika fått, fom det igenom botten-hål utrinnan- de vattnet, uti 5:te förföket, blifva en ny och kraftig orfak til fjelfva nedgående dragets un- derbållande, få långe något vatten upifrån der- til famlas och nedrinna kan w). I fådan hån- delfe , måfte fåledes hela öfra molnet nedkom- ma och förminfkas. ”Hvarvid tillika, uti dra- gets inra kårna, den öÖfre kalla luften nedfly- ter, och genom fin kyla förbyter en del vat- ten til is; hvaraf icke allenaft det farka haglet, fom vw) Se Philof. Transat€t. Vol. 49, p. 147. ” 1782. Jan. Febr. Mart. 27 fom gemenligen åtföljer deffa Sky-fall, hårrörer; utan jämvål en begripelig orfak uptåckes, til de vid fådana tilfållen nedftörtande ofantliga, och genom fjelfva vatten- columnens famman- fryfning tilkomne, is-klumparna, hvilkas ftor- lek af 9 fots långd, 6 fots bredd och 3 fots tjocklek x), nåftan öfvergår trovårdigheten; och fvårligen på annat fått kunna förklaras. Ty at med någre, anfe molnen för fnö-berg och fora is-fålt, hvilka ftöta få ihop, at ftycken deraf! nedfalla, rimar fig icke med en fund phylik. : 6. 44. Vid dubbla Sky-drag, kan af det, fom om de: enklare up och nedgående dragen an- fördt år, lått förutfes, hvad fom hånda bör, når förfta hufvud-hvirflen, fom föranlåter de 'fynbara dragen, år befintlig uti någon vifs medel. högd imellan molnen och jord- eller hafs-ytan. Hvirflens utgående ftröm har då utrymme at vidga fig och vånda om, få vål up fom nedåt, famt återflyta til axlen med ingående drag, få väl uppe vid molnen, fom ned vid jorden, och fåledes förorfaka två ftridiga drag: af hvilka det öfra nedftiger ifrån molnen, det nedra åter upfliger ifrån jorden, at efter axlens belågen- het, mötas uti fjelfva hufvud-hvirflens me- delpun& aldrig 1782. ofan. Febr: Mart. 29 aldrig råcka ned til fjelfva hafs-ytan, eller der- med förena fig på annat fått, ån förmedelft en upftigande pelare; få vida bågge ftadna vid hvirf: lens medelpundt, omkring hvilken de fpridas til utgående ftröm. 5) Uti denna medelpuné& böra båda dragen förenas til en nåftan cylindrifk column. 6) Så vida bågge dragen juft då hunnit blifva fullkomligen formerade, böra de ock nu göra flarkafte verkan, och vattnets upfordring uti fammanhångande ftfångar för fig gå; hvarvid alla öfriga omftlåndigheter, fåfom: at den for- merade canalen vifar fig ihålig, fom et glas-rör; at vattnet i fpiraler eller: fom en flingrande rök föres up; at vatten-droppar och cafcader'ftån- ka omkring draget, m. m. komma fullkomligen åfverens med den vid krit-förföken förklarade inra mechanik af fjelfva drag-rörens formation och verknings-fätt. LR 7) Det enda, hvarpå jag, vid deffa dubbla drag, har ftor orfak at tvifla, år vattnets verk- liga upfordring til fjeltva det öfverhångande molnet, hvarifrån dragets öfra column nedftis it. Detta ftrider ej allenaft med denna öfra columns 'nedgående rörelfe och direå&ion, til hvilkens haftiga åndring alseles ingen orfåk fes; utan ock dermed, at de':a upftigna vatt- net efter dragets briftande, borde hånga qvar uti öfra molnet, hvilket uti ftora maffor ej år möjligt, och ingen fpridande orfak; fåfom vid enkla upftigande drag, hvilkas hufvud-hvirfvel är uti och upöfver molnet, då antråffas. För- modligen refes vattnet endaft och uppehålles under ftarkafte omlopp uti nedra columnen dd VUS 30 i782. Jan. Febr. Mart. vifs högd inemot hvirfvelns medelpunå, hvar- åft det högft upftigne, fprides til fina droppar eller ångor, och derigenom tilfkapar et nytt moln, fom med det öfra förblandas, på lika fått fom vid enkla dragen. g) Så vida bågge columnerne, fom vid deffa dubbla drag mötas åt, och utgöra den cylin- drifka pelaren, icke bero af hvarandra, utan bågge tillika, hårröra och upkomma, af deras imellan dem liggande hufvud-hvirfvel; få åro jämvål alla, uti deras relativa ftållning och be- lågenhet obferverade åndringar, rena fölgder af de rörelfer och föråndringar, fom med den- na hufvud-hvirfvel föregå. År hela luft-maf- fan, hvaruti denna hvirfvel omföres, uti hvi- ia, få blir ock defs axel lodrått, och bägge dra- gen ftå lod-rått under hvarandra. Flyttas he- la luft-maffan, jämte Öfra molnet, åt någon vifs fida, få målte ock hela Skydrags-columnen föl- ja med vinden; fiyter nedra luften fortare el- ler åt någon annan fida, ån den öfra, få kan hela pelaren komma at ligga på fned, itå i korfs med andra, och efter utfeendet dragas ut på långden, tils den brifter af, och bågge dragen fkiljas ifrån hvarandra. År hela luft-maffan i vågande rörelfe, kan Skydrags-pelaren få en på olika fått böjd fliagrande figur, fvåfva af och an; och likfom med fprång, flytta fig öfver hafs-ytan, med mera, fom vid förföken vifar fig, och utan fvårighet af deffa luft -maffans olika rörelfer och undulationer hårledas kan. 9) Af famma grunder begripes, hvarföre deffa Meteorer fållan eller aldrig under, men vål efter flygande ftorm, dock målt uti 0 oc | l | 1982. Fan: Febr. Mart. at och filla våder vifa fig. Storm kan nämligen nog upvåcka fjelfva hufvud-hvirflarna, men til dragens fulla formation bör luften någon tid förblifva ftilla och i famma belågenhet. Ty, få långe en ftrykande vind ftåndigt bortfårer de under eller Öfver omlopps-hvirflarne upkom- mande dragen, kan verkan deraf ej blifva be- tydlig, utan deffe omlöpande luft-columner fkiljas fnart vid deras hufvud-hvirfvel, och fram- drifvas, fåfom mindre hvirfvel-vindar, efter hvarandra; = Men år luften hvilande på famma ftålle, få kan den fåttas i vidftråckt "omlopp omkring famma flåck, den återgående ftröm- men ifrån alla fidor ftöta ihop til dragets for- mation, och deruti förorfaka få mycket häf- tigare omlopp och gyration. ; 10) Alla vid Sky-dragens flut eller briftan- de anmårkte omftåndigheter, bero åfven hår- på. Så fnart hvirflens: omlopp mattas, hål- las fjelfva dragen ej långre vid magt; utan det nedra fåller fit nedifrån: updragne förråd af främmande åmnen åter ifrån fig, det Öfre åter flyter, med defs fpecifice låttare fyllning, up til famma högd, hvarifrån det nedhåmtades. Så framt ej, forn åfvan fades, de öfre molnens fammantrångning föranlåtit verkliga Sky-fall, hvaraf jämvålsnedra draget: förtryckes, öch-he- la phenomenet kommer. at: förbytas til. våld- famt rågns bys? strör god 5 | 1) Så vida hvirfvel-dragets fynbarhet ins- gen ting bidrager til defs verkliga omlopp; få kunna deffa' drag ock flera gånger 3 rad fyllas och åter tömas , blifva fynbare och förfvinna, famt århålla olika utfeende, efter olika fyllnin- s | gars 33 1782: Jan Febr. Mart. gars ymnighet, art -och beflaffenhet oh. Luft- draget kan fåledes åfven efter den fynbara co: lumnens nedftörtande, likafullt ånnu behålla en tilråcklig ftyrka, at fafom hvirfvel- vind våldfamt angripa fkepp, och då den framftry- ker öfver land, 3 nyo dårftådes uplyfta nya Sky-drag och med Iörmndrade phenomener blit- va fynbar. | 13512) Af fjelfva de dragande: dUlNRens for- mation och verknings-fått,: begripes i öfrigt, det hifreliga bullrande: och far fjande dånet, famt hvåfande låte, fom vid deffa Sky- dragens an- komft. och framtågande blifvit hördt, och be- fkrifves det förra, fom flera vagnars framkö- rande Öfver en ften-gata; eller forflandet af et vatten -fall i djupa dålder z); det-fenare fåtom hvåfandet af gåfs, eller fkepps-tågens hvinande uti ftark blåft.” Dylika ljud upkomma nödvån- digt, når hela den inom draget, fåfom en lång fmal trumpet-lik Tub, inneflutne luft-columnen fättes i dallring af den, vid: defs öpningar in- trångande och uti håftigafte: omlopp ftadde luf- ten, och .famma dallting' fortplantas "uti den omgifvande luften." Vid nedra åndan af dra- get, förpas luft och vatten våldfamt in 'om hvarandra; hvaraf ljudet måfte likna det förl; fom höres, då luft och vatten: tillika dragas in uti Öpningen af et långt glas-rör, och kom- mer nog nåra til bullrandet af et forflande vat- ten-fall. Än mera likhet torde Skydrägs-ljudet bafva, med det, uti förföket! $:,9. ianmårkta dån, fom höres, når den igenom vattnet ned- dragne luft-columnen > "råkade MG” oe Öl Ar ÄORA | | ör ani OPh y) THEYENOT, fe BUEFON LC. z) 0 NINO SOKENE: NR Te C ANAR År ER ltt IRK I 0, FE OS NEN SE I ST PV FI 1782. Jan. Febr. Mart. 33 och deraf fördelas til fkummande Iuft-blåfor. Hvåfandet åter, torde hafva gemenfkap med det uti 5:te förföket N. 3, 4. $. 20. anförde gnis- lande låte uti luft-pipan; eller ock, fom troli- gare år, hårröra af någon tilftötande fråmman- de orfak, hvilken långre ned utförligare kom- mer at omtalas. 45. Imedlertid år af det hit tils anförda klart, at alla vid Sky-dragen förekommande phenomener, 1å ganfka mycket likna verknin- garne af de åfvanbefkrefne dragande och åter- gående hvirflarne, famt med få mycken natur- lig låtthet och fammanhang, af dylika uti luft- kretfen antagne hvirflar, kunna hårledas och förklaras; at föga vidare något tvifvelsmål, om dylika luft-hvirflars verkelighet vid Sky- dragen, tyckes kunna åga rum. Om detta i och för fig fjelft år hvarken nytt eller obekant, få vida icke ailenaft redan SENnEca, af vifla uti luften, likfom uti vatten, upkommande hvirf- lande omlopp, ganfka vål förklarat fina Turbi- nes; utan jämvål de måfte nyare, på dylika hvirf- lar grundat deras förklaringar om Sky-drag: få torde likvål dervid vara åtven få tydeligt, at man dermed vanligaft endaft ftadnat vid tillåmp- ningar af enkla hufvud-hvirflars kånda egen- fkaper, utan at, mig vetterligen, någon riktigt kånt eller ihogkommit deffa hvirflars återgåen- de drag, hvarpå Sky-dragen likvål egentligaft bero, och hvarom jag åtminftone, af de be- fkrefne förföken , århållit de förfta tydeliga be- grepen. Skillnaden af deffe förföåk och der vid fundne hvirflar, bero egentligaft derpå, at der- vid icke, fom i alla öfriga experimenter orm hvirfiar, hela den uti kårilen inneflutne vat- ten- 34 1782. Jan. Febr, Mart. ten-maffan fåttes i omlopp, utan endaft en vifs af den Öfriga omgifven del af fjelfva materien, Adrifves omkring, och i ftållet för at endaft mår- ka på phenomenerna af den originelt omlöpan: de hutvud-hvirfien, ftörre affeende hafves på de deraf uti omgifvande medlet upvåckte rö- relfer och i detta affeende okånde hvirflar. Sådant åf nu jämviål fjelfva tilftändet uti luft- kretfen, hvaråft dragande hvirfiar, icke inom flutne kårl, utan inom hela den öfriga fria luft- maffan,upkomma, På det fåttet undvikas jäm- vål” alla de obegripligheter, fom låda vid de må- fta och vanligafte förklaringar, fåfom: at ftri- diga vindar fammanpråffa och likfom ihoprulla moln til långa cylindrar; at deffe blifva luft- toma inuti; at Öfverftrykande vindar befråmja upfligandet deruti> at kropparne-uti dragets fnäcke-gångar, fäfom på et planum inclinatum, åka upföre, med mera. H:r FRANKLIN- år för- modeligen den förfte, fom hårutinnan börjat fåtta redigare tankar, uti defs finrika förklaring om upftigande Sky-drag, hvilka af den varma luftens fammanflytning til något vifft ftålle, öch tfefning til en med hvirfiande omlopp up- fiytande column , hårledas 2). Men då famma förkläring ej nog begripligen kunnat låmpas, på alla öfriga om nedftigande Sky-drag före- kommande ovederfågeliga rön och obfervatio- ner, hår åfven han, genom famling af: mång- faldiga med och mot hvarandra ftridande rön, lemnat faken til vidare granfkning öpen. Det år likvål ej lått, at förmedelft blotta befkrif- ningar, århålla tydeligt begrep om deffa Me- te O- tm - AO —LL —n — a) Letters pag. 192. it. Letter, 20. p. 216. 1782. Fan. Febr: Mart. 35 teorer. Dylika beråttelfer finnas, vid anftåld jämtförelfe, få olika och ftridande, få upfylde med bi-omftåndigheter och fjelfgjorda" ima- sinations-bilder, men innehålla få litet mecha- nilka hufvud-omftåndigheter, at man föga kom- , mer til någon vilshet, hvad och huru mycket - dervid blifvit fedt, innan man af de anförda förföken århållit tydeligt begrep, om fjelfva hvirflarnes art och verknings-fått, hvaraf def- fa Meteorer, uti alla deras oråkneliga föråns= -dringar, hårröra och upkomma. Säledes för- modas, ej utan grund, at nårmare och åfyna bekantfkap med deffa förfök och dervid fyn= bara dragande hvirflar , fkulle- vid fjelfva ob= fervation af timande Sky-drag, ganfka mycket bidraga, at dervid ytterligare urfkilja och-up- lyfa äåtfkilligt ; fom ånnu kunde tyckas-vara någon ovifshet och tvifvelsmål: underkaftadt. Fjerde Stycket en annan gang. ; ; JOH. CARL WILCKE-- Rön och Anmärkningar om SÄther ,, É al CARL WILH. SCHEELE, fe LAND Be ÄT BR INR AG lg MEK ER Fä Tv —m—— — Med ordet Arhep förftås uti Chemien en gan- fka flygtig, genomtrångande, fårg-lös, | aromatifk luktande och uti vatten uplöflig ol- Ja Denna oljas förfta tilrednings-fått af Vi- | triol-lyra och Spiritus vini, har redan varit lån- ge-bekant, men”i fednare tider har man up- | täckt flera methoder och funnit, at få vål fal- Ca peter- 36 1782. fan. Febr. Mart. peter- fom falt-fyra med Spir. vini frambringa en dylik ther, dock at fednare fyran ej allenait bör vara tilråckeligt ftark, utan ock med Tenn eller Regulus antimonii förenad. Som Theo- rien om £rhers upkomft ånnu år ganfka ofull- komlig, och det i brift af tilräckliga förfök, tor- de följande gifva ofs mera ljus i detta åmne. 6.1. 2) Om man vid Vitriol-ZEthers pre- - paration brukar en ftor retort och gifver til flut flark eld, finner man, at flygtiga fvafvel- fyran uti recipienten år blandad med åttika, men til luft-fyra fins ej tecken, hvarken i re- tortens eller recipientens toma rymd. »b) Blan- das: et uns pulveriferad Brunften med halft uns Vitriol-fyra och et uns ftark Spiritus vini uti retort, och lågges på varm fand, tager bland- ningen, efter några minuter, af hg fjelf hetta, och kommer:i kokning; under denna attion, Öfvergår uti recipienten en ZEther, fom har förtråffelig lukt; Ökas elden, få Ofvergår til flut åttika, utan fpår af flygtig fvafvel-fyra; luften i recipienten år blandad med luft-fyra och re- flen i retorten innehåller Magnefium vitriolatum utan" öfverfkott på fyra. ce) Sättes til en del Vitriol- fyra, en half del Vitriol-ðer och 2 delar rifven Brunften,-. och procederas fåfom lit. 0. tager blandningen efter en liten ftund li- kaledes af fig fjelf hetta; ZEther, fom hår alle- nafft til en liten del igenfås, har båttre lukt ån tilförene , och jämte åttikan , fås hår ockfå luft - fyra. $. 2. För at få en fåker öfvertygelfe, om Vitriol-fyran kan anfes fom en verkelig Pars sonflitutiva af ÄEther vitriolatus, borde förft den Öfver- - FEN SNES VV FOTS FP ESA 1782. Jan. Febr. Mart. 37 öfrerflödiga Vitriol-fyran fkiljas derifrån: at - redificera Ather öfver tort Alkali, har jag fun- nit gör ej tilfylleft, emedan det ej råkar Ather på alla pundter, hvarföre jag förft löfte et cau- ftifkt alkali uti Spiritus vini, och i denna al-. kaliferade Spiritus folverade jag få mycket £- ther, fom den kunde mottaga, och derpå af- — deftillerade jag den farema åter med lindrig eld. Til denna fåledes depurerade Ather flog jag - varfamt 2 delar ren concentrerad falpeter-fyra; denna blandning luktade aldeles fom ZEther ni- trofus, jag låt altfammans afdunfta, tils allenaft några droppar refterade, hårtil blandade jag li- tet af Tungfpat-jordens uplöåfning, fom då ftrax - hvitnade, och fåledes upkom hår en regenere- rad Tungfpat. Detta torde fåledes vara tilråc- keligt at bevifa, det' Vitriol-fyra tyckes vara en beftånds-del af ZEther vitriolatus. $. 3. At Zinck-kalk, i falt-fyra uplöft, Bu- ftyrum antimonii och Spiritus fumans Libavii, med Spirifus vini deftillerade, frambringa ther, är bekant och mina förfök intyga det famma: jag vill allenaft hår tillägga, at vid alla deffe deftillationer ingen luft-fyra framkommer. Or- faken, hvarföre af falt-fyra och Spiritus vini en- fam, ingen Ather kan produceras, torde föl- jande upgifva: 2) Jag blandade et uns pulveri- ferad Brunften med 4 uns ordinair falt-fyra och 2 uns flark Spiritus vini, och. lät blandningen få väl tiltåpt hela 7 månader, under hvilken tid den då och då omfkakades; denna mixture fick omflider en lukt fom /Ether nitrofus, och jag fåg några droppar olja åfvanpå. I anled- ning häraf, tog jag en tubulerad retort, flog deruti 2 uns Sal commune och 2 uns Acid. vi- Cs trioli, 38 1782. Jan. Febr. Mart. trioli, lade honom i varm fand med en förlu- terad recipient, fom innehö!l 3 uns Spirit. vi- ni. . Efter några timars förlopp, flog jag den- na fpiritus, fom nu var fumans, uti en retort, fom innehöll 3 uns pulveriferad Brunften: bland- ningen fick ftrax en vacker grön fårg, men efter några minuter, blef den het, bvarföre jag genaft applicerade en recipient, hettan tog få til, at blandningen kom af fig fjelf i kokning och med detfamma förfvann gröna fårgen. Se- dan 'kokningen afftadnat, hålde jag det, fom nu fanns uti förlagen, uti en fafka, hvaruti jag hade flagit litet vatten, öch firax feparerade fig Ether, fom på lukten liknade Ziher nitro- fus, bländad med dephlogifticerad falt-fyra. Re- cCipienten luterade jag åter för retort-halfen och deftillerade ad ficcum; då framkom mera ther, hvaraf en del flöt åfvanpå och en del höll fig på bottnen. b) Om en blandning af 3 uns rifven Brunften, et uns Vitriol-fyra, köks-falt och Spiritus vini, af hvartdera 3 uns, deftilleras, upkomma famma phenomener och produder fom lit. a. cec) Uti en retort flog jag 3 uns'rifven Brunften, och lika mycket ordi- näir falt-fyra, lade honom på varm fand och applicerade en recipient med 3 uns Spir. vini uti. Salt- fyran gick nu dephlogifticerad uti Spititus. vini, denna Spiritus blef ganfka varm, faftån retort-halfen var kall. Några timmar ef- ter, då all gåfningen uti retorten uphört, flog jag Spiritus utur recipienten i en retort och deftillerade med lindrig eld: i början öfvergick fEther, fom luktade /Fther nitrofus, men til flut kom en annan ther eller råttare, olja, fom föll på bottnen, och åndteligen kom örD " : -” yra. ri 1782. can. Hebr. Marte 39 | fyra. d) Jag uplåöfte Vifmut uti Kongsvatten, " fom af 3 delar falt-fyra och en del falpeter- | fyra var fammanfatt; denna folution afdunfta- de jag til en fyrups ftadga, blandade denfamma med lika mycket ftark Spir. vini och deftille- rade med lindrig eld: i början kom ren Spiri- ritus och fedan en ther, fom luktade aldeles fom Ather vitriolatus. e) Järn var den fifta ibland metaller, med hvilken jag kunde, med tilhjelp af falt-fyra, producera Ather. Jag fa- turerade medelft kokning falt-fyran med Jårn- fafran, ty med Jårn-filfpån upkommer ingen fEther, uplåfningen evaporerade jag til honings confiftence och procederade vidare fom lit. d. Ather, fom hår upkom, liknade aldeles den förra. Jag flog flere gånger Spiritus vini få vål på detta fom Vifmuth-refiduum, och fick hvarje gång, vid en ny deftillation, /Ether. Vid deffa deftillationer framkommer ingen luft-fyra. $. 4. För at ockfå hår få vifshet, om falt- fyran bör anfes fom en beftänds-del af denna fEther, var förft nådigt at rena denna ZAther från öfverflödiga falt-fyran, få mycket möjeligt kunde vara; jag procederade derföre med den- na ÄAther på famma fått fom med ther vi- triolatus (6. 2.). Denna fåledes från falt-fyranh renade ther, blandade jag med filfver-uplös- ning, men fom hår ej fkedde någon fållning, flog jag altfammans uti et glas och tånde eld derpå; fedan Z/Ether var förbrånd, fann jag filf- ver-uplöfningen mjölk-fårgad och likfom yftad "at Argentum falitum. Således tycks vara troligt, at ock falt-fyran år en beftånds-del af' denna ther. GC” $. 5. 40 1782. Jan. Febr. Mart. 6. 5. Salpeter-fyrans förhållande med Spiri- tus vini år bekant, hvarföre jag ej vil uppehäl- la mig dervid, men Flufsfpat-fyrans verkan på Spiritus vini var jag mån om at få veta. 4) Jag blandade pulveriferad Flufsfpat med Ana vi- triols-fyra uti en retort, och applicerade en re- cipient, hvaruti voro 3 uns Spir. vini, famt lade retorten på varm fand. Dagen derefter flog jag denna nu rykande Spiritus uti en re- tort. och deftillerade på vanligt fått; Flufsfpat- fyran trångde genom lutum på alla ftållen, men: intet tecken til ZEther blef jag varfe. b) Hår- på Ofver-faturerade jag åter den uti recipienten undfångne Spiritus med Flufsfpat-luft, fäfom för- ut, hvilken jag fedan flog uti en retort på 3 uns rifven Brunften och deftillerade. Här för- höll det fig nu helt annorlunda, ingen fyra penetrerade lutum, jag kånde nu ZEther-lukt, och fedan jag hade afdrifvit all Spiritus, flog jag denfamma uti en annan retort och rectin- cerade med lindrig eld, då jag bekom litet £- ther, fom hade behaglig lukt, flötande på fal- peter- ether. 6. 6. För at fkaffa mig tilråcklig mångd concentrerad åttika, utdref jag den utur de 1å kallade Flores viridis eris, fom jag fedan åter redtificerade. Min affigt var, at tilreda och un- derföka den af Grefve DE LAURAGUAIS upgl- ven åttike-ether; men oaktadt all min derpå anvånda möda, var jag ej i ftånd at frambringa minfta fpår deraf. Likfå vardet befkaffadt med åttikan, fom fås utur Alkali acetatum. Det år befynnerligt, at få månge af de nyare Chemi- fke Audorer antagit denna Grefvens upgilt, fom en afgjord fanning: jag beråttade deffa för mig 1782. San. Febr. Mart. 41 » mig mifslyckade förfök för H:r Prof. och Ridd. | BERGMAN, fom behagade lemna mig til fvar: «fat Hr D:r POERNER vore den endafte, fom ; alla deffa åmnen gifva, med Spir. vini deftillerade, ingen /Ether. Sam- ma befkaffenhet har det med följande Salter: Zincum acetatum: Mercurius acetatus: Mercu- rius falitus: Ferrum falitum: Magnefium fali- tum: Argentum nitratum: Magnefia alba falita: Sal benzoinum och Brunften: Alkali fixum cauft. och Bruntften: Arfenic-fyra: Arfenic-fyra och Brunften. 6. 10. At nu af deffe anförde förfök för- klara ZEthers generation, vil jag ej gerna åta- ga mig; ty ehuru det tyckes med någorlunda fåkerhet kunna flutas, at altid et det brånbara i Spir. vini attraherande åmne måfte vara med i fpelet, emedan alla mina anförde rön fådant bevifas få finner jag likvift ej, huru denna me- ning kan ega rum i anfeende til åttike- och Benzoé-&Xther, emedan hvarken deffa tvånne vegetabilifka fyror eller Flufsfpats och falt-fy- ran ega någon fynnerlig affinitet til phlogifton. Men om man ock fkulle medgifva, at de ver- keligen attrahera phlogifton , faltån i mindre grad, på hvad fått fepareras då fjelfva Spir. vi- ni- ERE IV FSE | H | d | 1782. ofan. Febr. Mart. 45 ni-oljan eller ther från vattnet, hvarmed den förut få ganfka intimt var förenad? Men tor- de hånda, at detta phenomen kan förklaras på famma fått, fom fvafiets feparation från arr he- > paticus. Man vet, at denna Luft år fom Spir. vini uti vatten folubel, och beftår af phlogi- ftron, mareria caloris och fvafvel; kommer nå- got åmne til, fom fkiljer phlogifton från den- na luften, få går materia caloris fin kos och fvafiet precipiteras. Applicerar man nu detta på Athers generation, och man förut vet, at Brunften, til exempel, eger en ftlark affinitet til det brånbara, når någon fyra på honom age- rar; om nu denna metallifka kalken, Spir. vi- ni och falt- eller vitriol-fyran komma tilfam- mans, få tager Brunften en del phlogifton från Spir. vini åt lig, varmen fom under denna action blir få kånbar, at blandningen af fig fjelf kom- mer i kokning ($&. I. lit. a. $: 3. lit. a.), år den, fom genom fin fkilsmåffa från phlogifton år blifven fri, och: fåledes -feparerar fig den fina Spir. vini- oljan, ZEther, från vattnet: Denna ther förer då gemenligen med fig en liten fmitta af famma fyra, fom tjente.,til: et medel at feparera den famma. från vattnet ($:4$. 2. .4.), ty quantiteten af fådan fyra år uti-en vål re- dtlificerad ”ZEther få obetydlig at man ej få al. deles fåkert kan påftå, at ingen ZEther utan mir neralifk fyra exifterar. Den lilla andel af åtti- ka och luft-fyra, fom jag vid fomliga deftilla- tioner anmårkt ($. I. lit. c.), kommer af en li- ten del ZAthers totala deftrudtion , emedan det år ganfka troligt, at oljan uti Spir. vini beftår af åttike-fyra och phlogifton. Som en uti falt- fyra uplöft Järn-kalk ($. 2. lit. e.) med Spir. vi- Nr ni 46 1782. san. Febr. Mart. ni deftillerad, gifver ther, få finner man håraf orfaken, hvarföre Tindtura martis, Pharmac. Svec. med tiden får en lukt efter Ather nitrofus, Botanifk Befkrifning på tvånne fpecies åkta « oMufkot ifrån ben Banda, ér Ä af IN GAN RS Pl ONE De re Vv ukot har ifrån åldre tider varit bekant i : Europa, och både uti Apotheken och kö- ken mycket brukadt: -Förfta kunfkapen derom har, innan vågen til Oft-Indien förbi Goda Hopps: udden af -Pörtugiferne blef uptickt, kommit til ofs igenom Araberne, fom i ford- pa tider handlade på kufterne Mallabar och Co- romandel, fingo både detta och andra fpecerier dår til köps och förde dem fedan öfver til Eu- fopa. - Men oaktadt detta fpecerie få långe va- rit bekant, och oaktädt de öar, fom produce- ra det, åfven flere fecler varit förft i Portugi- fernes och fedan i Hollåndarnes våld, hafva likvål både €n tjock dufhet hos dem, fom vi: flats-i Indien, och jaälouthe hos dels egare, ojort, åt Vi intil denna dag ej fått fullkomlig kunfkap om de trån, fom båra detta dyrbara drogue, och at tråden, hvaraf det håmtas, hit- tils Varit för Botanici obekante til fit flågte och clafs. > RumpHius har vål defs befkrifnin öch figur; men til fina frudtifications-delar 1 förbigangne eller otydligt befkrefne, at de al- drig ån kunnat införas i Sexual-fyftemet, Än myc- Y:82. Jan. febr. Mart. AN mycket fåmre, finnes en gren med frukt utaf Myriltica. Molchata , afritad hos PLUKENET. Uti de Samlingar af Naturalier i Spiritu vini, fom jag i myckenhet haft tilfålle fe både i Ofi- Indien och Europa, har åfven Mufkot funnits, men blott med blad och frukt, utan några rik- tiga blommor, och i fynnerhet utan han-blom- mor, få at deraf ej varit fynnerlig uplyfning at Nämta, H:r Baron v. WurMss har förledet år från Batavia behagat fända mig en flafka med bag- ge fpecies af den åkta Mufköt-nöten, uti Ar- rak inlagde. Det ena flaget af deffa hade en- daft frukt. på fig, och det andra både frukt och han-blommor. Af deffa har jag derföre upfatt följande Botanitka befkrifning, få fullkomlig, iom varit möjeligt ar de fånde grenar. . Fyde- ligare och fullkömligare få vi framdeles vånta den, då någon Botanicus fjelf får på öen Ban- da, dår Mufkot - tråden nu planteras , . exami- nera flera lefvande och blommande grenar. - Af de få grenar mig blefvo tilfkickade, tyck- te jag mig Ie och kunna fluta, at på famma tråd., ja äfven på famma gren, funnos han- blommor fårfkilda, fom ej buro frukt, och hon- blommor, fom ej vifte tecken til hannar, men utvåxte til frukt. I anfeende härtil, kommer My- riltica at föras til den 2r claffen eller Moni&cia. . Vid fkårfkådande af blommorna, finnes ca=- lyx vara helt enkel och uti fpitfen delad itre korta flikar, fom ftå mera upåt, ån utåt. Den ar föga mer, ån af en linias långd, och fpråc- kes på hon-blommorna, under fruktens tilvåxt, ej upifrån nedåt, långs efter flikarne, utan lofs- nar SE 48 1782. ofan. Febr. Mart. nar ned til aldeles ifrån fit fåfte, fpråckes ock- få ftundom oordenteligen ned-til, och uplyites mer och mer af den tilvåxande frukten, emot defs fpets, likfom en Calyptra på målfarne, til defs den aldeles affaller. Ingen blom-krans eller Coroila finnes. Når calyx blifvit borttagen, fynes i han- blommorna et aflångt filamentum , ungefårligen af defs långd, fom år cylindrifkt och i toppen trubbigt, utan tecken til ftigma och utan tec- ken til, at det utvåxzer til frukt. På detta cylindrifka filamentum fitter, under fjelfva toppen, til midden deraf; en Anthera, fom har många fårar på fig, men tyckes ej va- ra delad i flera. Anthera liknar fäledes hår al- deles den, fom finnes på Nipa, och år ritt ar- tigt af filamentum genombårad. Vil man anfe detta filamentum för et receptaculum, eller råt- tare, för et germen fterile, få bör Myriftica hö- ra til Gynandria, men i mitt tycke, med min- dre fkål. På hon-blommorna år germen fuperum me- ra bukigt midtpå, och åndas med en mycket kort ftylus, fom år något tjock, bred, med tvånne fårar förfedd och delad i tvånne fpit- fisa, korta fligmata. Frukten, fom utvåxer mer och mer, år en Drupa, omklådd med en köttaktig fubftance, inom hvilken, då den omfider fpricker midt i tu, fynes nöten, med fin karmofin-röda Mu- fkot-blomma omkring fig. Når Nöten fedan, fom af fig fjelf ej fpric- ker, Öpnas, ligger inuti nucleus eller den kår- na, fom allmånt år kånd under namn af ar A 1792. Jan. Febr. Mart. 49 Af det andra fpecies, fom i Indien fått nafön af Hann -Mufkot, fick jag blott en gren, uti hvars blommor ej fyntes tecken til hannar, Båsge deffa fpecies fkiljas ifrån hvarandra med följande mårken, nämligen: 1. Sp. Myriftica mofchata foliis lanceolatis >. fructu glabro. Figur hårpå bar RumpHius i Herbariöo Amboin. We Tom: oc Dab: 4. | Deytterfte grenarne blifva ganfka fine och glatte. Bladen åro lancet-like, med lång fpits , hele i kanten, med fina lido - nerver , helt glatte och fingers lange. Blommorne fitta ytterft på grenarna; på gan= fka fina och en tums långa ftjelkar , med glatte calyces och glatte rundaktige eller co nifke frukter. 2. Sp. Myriftica tomentofa foliis ovatis, ; fruttu tomentofo, Figur på denna fes hos Rumraius i Herbario Amboment Tom 2. Tabis5. Detta tråd har mindre krona, ån det förra, och fåmre nötter, fom åro mer utfatte för mal. Ytterfte grenarne åro mera ftadige och helt ludne.: Bladen åro aflänge, mycket brede och ofta af en fots långd, utan lång fpits, tjocke med grofva uphöjde fido-nerver och ej aldeles glatte. Blomtnörne fitta ned vid grenaärne, på korrta, tjocka, ludna ftjelkar. Calyx och fjelfva frukten åro öfver alt betåck- ; D te 50 1782. fan. Febr. Mart. te med et tått och brunt tomentum, hvilket på frukten mer och mer, dock ej aldeles, förfvinner. | Frukten år i början rundaktig , men blir alt mer och mer aflång, ju mer den utvåxer, och mogen år den lik en Olive, jämtjock up och ned til, med tunnare kött omgifven. - Utaf bifogade Tabel Tab. 1. fynes i naturlig ftorlek: Fig. 1. Frukten af Myriftica mofchata, fullvåxt. 2. Frukten af Myriftica tomentofa, ej al- deles fullvåxt. 2. 4. Calyx på fidan föreftåld. 5. Calyx i toppen. 6. Filamentum och Anthera, LR STSRT ST SRS SST SR ST SAGE Om Trinomifka Areer, af FREDRIC MALLET. se —— —- U: fjunde Propofitionen af NewTtoxws Tradtat de Qvadratura Curvarum, år gjord Anmåärk- ning om Trinomifka Areers utråknande och jämförande, at någonderas coéfficient kan för- fvinna och göra hinder uti råkningen: denna hafva vå! StTEwART och HorsLteyr, fom för- klarat famma Tradtat, anfett för otydlig, men åndock ej tilråckligen uplyft åmnet; icke hel- ler har någon annan Geometer af de flera, fom fkrifvit om Trinomifka Areers jåmförelfe, lemnat fin upmårkfamhet hårtil. Jag har SR re 1982. fan. Febr. Mart: = före företagit mig, at underföka fakens befkaf- fenhet, och vil hår korrteligen anföra, hvad ES REF I o Ts jag funnit vårdt at-anmårka. för Före NewTFons tid, hade man funnit, at om en krok-lineas flytande A4b/ciffa bemår- sx . ml e kes med z, och Ordinaten y=az" >, få år famma kroklineas Area =9" . Deraf följer, at Oda Ug &c få blifver Areen =20+ yi &c Och om R=e+f2" K ge Re; Rd RITA få kan den krokliniga Areen altid finnas, når A år et helt och jakadt tal: men, om A år et nekadt eller brutet tal, ja åfven når A=o2, få behöf- ves mera konft at finna famma Area. NEw- TON år uphofsiman til en Method, hvarigenom man altid kan approximera til en fådan krok- linig Area, och har genom et fnille-rikt på- fund vifat, at når en Binomifk Form, fåfom NER 2 (aa NN gifves , hvaruti ex- ponenten 8& ökas eller minfkas med n, få at man får OT”, 05 27, OK 37 --- I o7, och likaledes A med 1 til at blifva ATI, ATr2, AR 3 -- Ar; få Skal mån utaf en enda A- rea ibland dem, hvilkas Ordinater höra til for- I gy 2 men y=2 Eon CT) AE TST fn na de öfriga, allenaft « och r åro hela tal. År Ordinaten Trinomifk, eler y=x2 0-1 o(erföl ge") "få måfte man hafva D 2 Två ; 52 1782, Jan, Föbr. Mart. Två Åreer gifna, til at kunna föka alla an- dra, hvilkas Ordinhåter höra til” formen IE on-I p ATT AR Re rf era För Qvadrinomifka Örtfrläte er måfte trenne A- reer vara bekanta, til at finna de öfriga, och få vidare. Sjelfva "detta förträftetiga påfund ut- föres uti ofvannåmda Sjunde Propofition af Tradtaten De Qaadraätura Curvarumi ” 4.0. ..Det år. både Exempel-vis,; och- för tydlighet , fom NEwTton dårftådes wverkftållt fin räkning med Trinomifka Ordinater; ty man kan vid dem, fom åro Binomifka, eller hvad Multinomifka man behagar, anftålla enahanda underfökning: han har kallat .den Series eller Progreffion af Areer Nedfligande, hvaruti s år et nekat Tal, men Upfakande Senen för de ja- kade s,' och fedan rå kningen blifvit tydligen förklarad, är följande nådiga anmärkning til- lagd: Om nägon utaf Te; merna 6, 6+An, å+2AN, Sc. är lika med o, få må den ena Arten tagas i början af den Ne ÅRigande . och den andra i början af den Upfligande Progreffionen, och £enom dem fRo- la alla de öfriga Areer kunna finnas: > Öfver den- na abmärkning , fom gåller om andra Multino- mifka Areer, utlåter fig STEWART uti fina Comi- mentaries spor NEWTONS tlvo Ireatifes pag: 163. $. 209 på detta fått: Jag bekänner , at jag icke tilväckligen förflår det hjelpe -medel; fom Auctor här föreflår: tys om d, B5C) DY ESF), &c. är den Upfligande Pr ogrefanen af -Areer, och 4, P, Ua R, S, T, Gc. din Nedfligahde (REA NAR 7 frn JE ARA kal BEfiötn RASK 0 cf bron ANA SÄG po fraga) 1782. fan. Febr. Mart. 53 0=/f: IRM SR &G6:) få iycker meniingeh här vara: at, om YL o, kunna alle Arter uti bäg- gerProgrefonerna finnas, genom Areerna Boch:P; om B+An =0, fkola Areerna på bägge fidor om B £Lifvas utaf 3 bal C; ach om, f-+ 2An =0, blifva ÅAveerne på bägge fi oh om C bekante, genom antagan- deaf Boch D; men detta år ingalunda fant ; ty når 0-—-A4 =0, kän man icke igenom Areerna Avoch-C finna någeudera af de öfriga uti hvardera Pro- grefionen Se. At STEWART hår milstagit lig, fkall uti det följande tydligen förklaras; men på det ingen. måtte, falla på den. tanken. at NEwTtONS ord fynas innehålla någon orimlig- bet, få vil jag anmärka, at dd: ej. förefkrif- vit, at man nödvåndigt (kall utvålja den når- mälte få vål uti Nedftigande,' fom Upfitigande Progreffionen, nåmligen A och C, då 4+An=0, utan allenaft, at man. NB. kan taga” någondera Areen af de förflå uti hvaärdéka: Progreffionen, me- delft hvilka han förfåkrar at de öfriga kola finnas. Defsutan år tilbörlist; at hålla fig til de Areer, fom låttaft kunna utråknas eller con- frueras ; utan at hafva affeende på deras) Rum uti Upftigande och Nedftigande Progreffioner- na, allenaft de” gagna til åndamålet; hvarföre, då rhöufbida farfen hår 'gifver' tilkånna, at: man utaf tvänne "Areer, fom utvåljas, måfterfinna alla Re få bör uti deffa fårfkilda håndelfer, då 4 =0, 0--X4 0, &c Uunderfökas ,haruva- be inflränkånde år mer eller mindre nödigt. (eta Lt den pråktiga uplagan. af NEw TONS iVerk, hvilken nu utgifves, uti London under HOoRsSLEYS infeende; finner jag, at älven Han gifvit akt på deffa omflåndigh eter" med. I rino- D 3 milka 54 1782. Jan. Febr. Mart. mifka Areer, då 9 =o, eller 8 +Xn =0, &c. (Jämför Tom. I. pag. 360.) och deröfver lem- nat et fådant yttrande: Efter ZÖRN=feA— Ö—+An. fB-+0—+2An.gC, få följer, ar när 6 =o0, kan B finnas genom C, och tvärtom C utaf B, men uraf B och C finnes D, E, &c. ty ÖA RA == 0—+n. eB+ 8-—+—1-+A4N.£C + Ö+nNn-+2An .£D, och få vidare: kvarföre igenom B och C alle Arecer uti den Upftigande Progrefionen blifva bekanie; men 4 är oåndelig, nämligen A= R SÅ NvfB-2Ang GC; oc och likaledes alla Areer uti Nedfligande Progrefio- Pos RN nAST, ufAd- SA-1.ngB. NIE SFR Pp pr FT ee NERE På famma fått vifes, at, om B+2ANn=0, blifva alle Åreer uti den Nedfligande Progreffionen gifne, när antingen ÅA eller B är bekant, men C och de följande uti den Upfligande Progrefionen befinnas oåndelige. När ater Q+ An =0, kan väl A finnas utaf C, eller C utaf A, men B år oåndelig , och tillika alle Areer uti bägge Progvofionerna utom 4 och C.- Alt detta år til fullo enligt med fan- ningen, då man handlar om Areerna i hg fjelf- va; men faftån en krok-linea utftråcker fina grenar oåndeligen långt, få gifvas likvål vid den famma infkrånkta Areer, och med fådana kun- na andra krok-lineers åfven infkrånkta Areer jämföras, hvilket varit NEWTONS åndamål at vifa, utaf krok-lineernas gemenfkap eller lika art, huru det låter fig göra, och hvilket altfå hos Horszer ånnu återflår at förklara, nen, ty $. 4. WE AR ARDEN RR 1782. Jan. Febr. Mart. 53 | $. 4. Utaf ofvan anförda Zquation FÖRA o=0ed —- + Mm. fB + I+2A71.gC följer, icke allenaft, hvad HorsireY anmärkt, at, når 4=., man utaf endera Areen B eller € kan finna den andra, tillika med alla öfriga uti der upftigande Progreffionen , utan ock, om någon annan Area fkultle gifvas uti den Upftigande Progreffionen, at det år möjligt utaf den enda gifna föka hvar och en uti famma Progreffion: ty cg NER + rr An. få + JnNn+2A7.s£D, och efter C gifves utaf B, få målte D determineras utaf B enfamt, famt tilbaka B utaf D allena; det famma gåller om E och alla de följande uti Upftigande Progres- fionen. Men uti Nedftigande Progreflionen kan man icke få kånna någon enda Area ige- nom de nåmda B och C; ty 4 förblifver obekant A uti formulåret 4= R” Anf B-2018C, och oc fåledes kan ej P finnas utaf 4 och B, ej hel- ler vidare någon af de öfriga Q,R,S, &c. de- termigeras. — Nu år AR I =ARNIGR =AfdB+ 2An7gdC, eller aCR?) -AnfdB omAngdC=2, altfå om deffa Fluxioners Fluen- ter corrigeras, få at RÖ AnfB- SA gBIo, | Ä o få målte åfven Areen eÅ == kunna vara ån- delig eller infkrånkt: Det år fördenfkull icke orimligt, at antaga 4 fåfom bekant och deter- minerad, enligt föregående paragraphs vilkor. D och 56 1782. fan. Febr. Mart. och at igenom 4, famt en ibland Areerna B, C,D,E, &c. föka fiera; hvilket fkall lyckas bå- dei den Upftigande och Nedftigande Progres- fionen, få at alle famtligen kunna finnas, når 4 får antagas fåfom gifven, och inga andra edöefMeienter blifva lika med o, > Under famma vilkor fynes hår, at om någondera utaf Areer- få P5 O,R, 5, &ce: gitves jämte 4, få kan man finna de öfriga uti bigge Progreffionerna; fam- mmaledes, at, når hvilken Area, fom bhålft, vil- jes uti-hela den Nedftigande Progreflionen 4, P, OR,TS, &c. Och derjämte enderaä-at-br6,D; E,F, &c. få blifver lått at finnå de öfriga på ömfe fidor om 4, om inga coefficienter vida- re förfvinna, "Jag fluter altfå håraf, at de två Areer, fom fkola tjena til at determinera alla öfriga uti bågge Progreffionerna, böra når 9 =>, antingen vara uti den Neädftigande, hvartil jag äfven råknar 4, eller åtminftone en af dem finnas uti Nedfligande Progreffionen, och at den andra kan få vara uti den Upftigande ifrån 4, famt at detta vilkor 0 =2, hindrar, at två A- teer ibland B, C.D, E, &c. må determinera nå- gondera uti Nedfligande Progreflionen 4,P,0, R, a Lå &L. $. 5. I den -håndelfen, at 0+2An =v, för- håller fig faken på enahanda fått, fåfom uti fö- regående Paragraph, allenaft med den fkillnad, at man uti fatferna våxlar om orden Nedfigan- de och Upfligande Progreflion, och at Areer- nas Progreffioner råknas ifrån Areen C. 'Såle= des finner man 4 utaf B, och tvårt om B ut- af 4; famt igenom 4 och B hvar och en ibland P,O,R, S, &c. Åfvenledes i gemen utaf en enda ibland B,4,P,2,R,5, &c., hvilken det må / | / | d dj | 1782. fan. Febr. Mart. ST må vara, kunna alla öfriga uti denna Nedfti- gande Progrefflion determineras, men ingende- ra uti den Upftligande. Är C gifven tillika med någon annan Area, an tingen uti Upfti- gande eller Nedfligande Progreflionen, få gilves igenom Newtons Calcul hvar och en af dé | Ötriga, få framt inga flera coefficienter förfvin- | fi Det famma gåller om hvar och en Area | uti den Upftigande Prog oreffi ionen; fördenfkull mälte! man, uti denna EG deiie, tilde Trino- | mifka Areers determinerande, håfva Stminftos ne en Area gifven uti den RR Progref- fionen, men den andra Areen kan tagas uti den Neditigande, Uti bägge deffa håndelter kan man altfå” finna alla Areerna utaf de två når- rmafte ä ömfe tfidor at den, hvars coéfficient antages förfvinna, nåmligen utaf P och B, når BE och utaf B och D om 0--2A47=0, hvil- ket jag förmodar STEwaArT hafva blifvit varfe, efter han nekat denna fats förnåmligaft i den håndelten, då 8-—+-A,=0, hvilken nu kommer at nårmare betraktas. $: 6... Når. uti. .JEquationen z SH A=eca +I-+AnN. fB+I+2Ar:gC den medlerfta Ter- mens coéfiicient år lika med o, det år om Ö—+As=0, få kan man vål utaf 4 enfamt fin- NAC, och tvärt om.4 utaf. C allena; men utr at dö bågge Areerna 4 och C finnes icke PES RER 0 annan Area, hvarken ibland.P, 0, R;S, &c. eller ibland D,E,F,G,&c. Denna fvå righet kan likviål JIE håf- s icke hellernågon 58 1782. Jan. Febr. Mart. hifvas, om någon annan Area utom 4 och € får antågas fåfom gifven: fåledes om B tilli- ka år bekant, kan P å ena fidan och Då den andra utråknas, och på famma fått alla Öfri- ga uti bågge Progreffionerna. I fiållet för B kan man ock nyttja hvilken Area man vill ibland P, Q, R.;S', &c. eller ibland D;E, F, G, &c., och anftålla den åftundade Jåmförelfen imellan hvilka Areer fom hålft man behagar. Man år icke heller nödfakad at nyttja 4 eller C, utan kan taga hvilka två Areer, fom finnas tjenligaft, och genom dem utråkna alla Öfri- ga, få framt inga flera coéfficienter förfvinna. Uti denna håndelfe, då å—+An=02, finna vi altfå, at Newtons Method år i gemen tillåm- pelig, endaft med det undantag, at Areerne 4 och C icke kunna anfes fåfom lika gållande med de öfriga, i fall de på en gång nyttjas, utan at de ej verka mer ån en Area uti Cal- culen, hvilket åfven utaf fjelfva /ZEquationen bör flutas, då den ena kan exprimeras genom den andra enfamt med Algebraifka termer. $. 7. Det fom nu blifvit fårfkildt anfördt rö- rande Trinomifka Former uti deffa tre håndel- fer, då 19 00, 22 g+AN=0, 39 O+2A71 =0, bör 1ä förflås, at tillåmpning deraf göres för hvar och en håndelfe, fom uti en gifven Form inträlfar: -til-eR.. OM ys (E-Ff2C- pzt), Nvarell, 0 => MAS2 > Ake da SPN > då 20-21 RA 6-27.e0-+0-21—+-An.fP +6b-27+2An.g4 hafver man R=4/P+8g4, och | | É i | 1732. Jan. Febr. Mart. 59 och man fer, at til utråknande af alla Areerna Pi OO, RR; SS; Ty&c., famt 4, B,;C,D,; &ci beköl- ves, at af de tvånne fom fkola nyttjas, den ena åtminftone år ibland Q, R, S. T, U, &c. Men efter 0-4n + An =0, få får man uti ZEquationen ZI GAR =0-47n.eS +4-A4N+N.SR 40-49 +2A4.g 0, at z ÅR E>4e0S+420, hvarvid anmårkes, at utom S och Q någon annan Area bör varda gifven, om alla fkola kunna utråknas. Åndteligen år ock 09-67 +2A7=0, och altfå uti Aquatio- nen 20-040 RA — f-64.ceU + fr 04 An. FT + 60-64 +2AN1.8S5, år 27 R I-BeU- Af Ti hvarföre det blifver nödvåndigt, at hafva fig bekant någon ibland Areerna S,R,Q, P,4,B, CD, &c. Hår torde altfå vara låmpeligatt, at utaf Areerna Q och P, eller QO och ÅA, få- fom utaf de fimplafte föka de öfriga Uti an- dra Trinomifka Former kan valet af Areer på lika fått, vid deffa håndelfers. intråffande, få anftållas, at deras utråknande blifver låttaft> men det år en Form, fom jag ej kan undgå at omtala; näml. då A=0o och b år en mång- fd a 4, faonr p=zolebfo hb) Fran 0 = 2, och ” fåledes . z - CN. Så =b-1.eP +0-1 + Mf4 + b-1+2A9.0B gif- ver ZOO RI —1=—0eP + of4+02B, få at alla tre håndelferna på en gång intråffa. Uti den- Ra 69 1782. fan. Febi. Mart. na Form'åro ej allenaft: P 'och: Bs dtilråckliga at finna alla Areerna ($-6.), utan man kanh 3 heller genom 4 och endera ibland P; TV R;5 &c. föka någon af Areerna B35€, D, ;ä82er9 ; likaledes utaf 4 och endera af B;C,D; LE &C: kunna icke. POR, 55 ECC:HANIS Defsutan kan man ej unibåra Aleen A,; om råkningen fkal gå ifrån den Upftigande Progreflionen” til den Neditigande, eller tvårt orm; -Altfå år uti denna Form angelåget, at jämte A hafva be ekant en Area, uti hvardera Pragreftiongn, Utom denna omfltåndighet, då a =2o2, kunna icke fie- ra ån en håndelfe af de UPS KORA intråffa uti en och famma /Equation, é 6. 8. Om inan vil underföka, huruvida uti någon form EEG NSI ASTRE deffa hån- delfer 6=0, 9 +A7=0, &c. kunna hafva rum; få mårkes allenaft, at om man 'fåtter & =v4; OCch"r ar Et Het talj; antingen jakadt eller ne- källts fä Kän-o, föm altid år helt tal, minfkas eller ökas; til defs förfta håndelfen Boon 0 inträffar, År tillika A et helt tal, ' få kan åf2 ven hånda, at man får 9 +An=o0 , det år vt ot Ao, eller yt os + FS, eme- dan ;T och & altid åro hela tal. På nd fått, når AA är helt tal,: infaller tredje RÖRA 0+2A7=02, Om man i ftållet för '« eller för 5 Er fåtter -2A-r, fom i följe af det an- tagna år et helt tal. För öfrigt, om » och A äro bråk, men deras; Summa år et helt tal, få ikal det -intråffa, atv otAtreo, falt ån de öfrigå håndelfer då icke ega rum. Om Summan af bråken » och 2A år et helt tal; - få 1782. fan. Febr. Mart. 61 få fkal den tredje håndelfen hafva rum; men | ingendera af de förra. Mera kunde hårom til- | låggas, om nödigt vöre: | | ÖMT ÖF GR | UNDERSÖKNING — I om den lilla rörliga Stjernan, fom blef up- I täckt i England i Marti månad 1781; fam mandragen utut någrå Bref til Kongl. V et. Acad. aldre Secreterare, ifran Herr Profefforen ERIK PROSPERIN. Förfla Brefvet, Upfala, d. 19 Febr. 1782. i he åtfkilliga omdömen man hört, om | 7 den nya rörliga Stjernan, fom uptåck- tes af H:r HerRScCHEL i England, i Martii månad | fiftledne år, och vi nu hela Höften och Vin- otren obferverat, hafva våckt min nyfikenhet at underföka defs våg. - Det har aldrig kunnat falla mig annat in, ån at hon hörer til vårt Sol-Syftem. Vid aldraminfta efterfinnande fin- ner man, at defs afftånd ifrån Solen, ehuru ftort, dock år oåndeligen mindre, ån ifrån nå- gon fixftjerna, få at, om hon ån vore någon af de H:r LAmBErRTS Cometer, fom uti Hy- perbolifka vågar vandra ifrån det ena Sol-Sy- ftemet til. det andra, år hon likvål nu för ti- den inom vår Sols dragnings-kraft, och un- der defs vålde. iq De verlds -kroppar, fom höra til vårt Sol- | Syftem, 62 i782. jan. Febr. Mart. Syftem, plåga indelas i Cometer och Planeter. Ehuru deffe, i anfeende til fin gång, ej fkiljas i annat, ån at de förre gå uti mycket aflånga Ellipfer, och de fenare i nåftan cirkel-runda baner, åro de dock, i anfeende til fin utvår- tes fkepnad , för en invånare på jordklotet, ganfka olika fins imellan. Cometerne fynas omgifne med en töcken, fom vid deras annal- kande til Solen plågar ftiga ut på den från $o- len vånda lidan, och då kallas deras fvans. Denna tjocka dunft-krets torde af Skaparen vas ra dem bifven, för at på deras kropp bibehål- la en någorlunda jämn temperatur af hus och varme, under det at de, på fina långa refor, få mycket andra fit afftånd ifrån Solen. Plila- neterne åter, fom åro nåftan altid til lika ai- ftånd ifrån Solen, och hvilkas maffa följakteli- gen altid år lika utfatt för defs verkan, kånna ej annan omväxling, ån de olika årstider, fom deras axlars lutning emot den plan, hvaruti de röras, förorfaka. De behöfva derföre ej et fädant tåcke, utan fynas altid klare och fki- nande fom fixftjernor. Cometernas vågar och rörelfe tyckas för ofs vara ganfka oordentliga, Planeternas deremot mera regelbundnå. I fyn- herhet mårker man, når de öfre Planeter- ne nalkas fin oppofition, at de förft ftadna, börja fedan gå tilbaka med en tiltagande haftig- het, til defs de åro förbi oppofitionen, då de- ras haftighet åter tager af i famma mån, fom han förut tagit til, hvarpå de åter ftadna til ungefår lika afftånd på andra fidan om oppo- fitionen, och omfider blifva dire&e. Åndteli- gen fkilja fig ock Planeterne ifrån Cometer derigenom , at deras rörelfe år dirett, oc at Gras | ( r,;82. Jan. Febr. Mart. 63 deras baner ej mycket gå ifrån Eclipticans plan, då deremot Coimeterna finnas gå lika åt alla leder och til all flags lutning emot Ecliptican. Når man jåmförer alt detta med vår nya ftjer- na, tråffar defs utvårtes fkick aldeles in med Planeternas. Hon fynes klar, fom en liten Fix- ftjerna.. Defs rörelfe har varit ordentlig, och omkring oppofitionen juft fådan fom Planeter- nas. Hon år dire& och nåltan uti Eclipticans plan. Deffe omftåndigheter hafva bragt mig, at förft förföka om icke defs våg kan före- ftållas med en cirkel, då man plågar deremot antaga Cometernas vågar för Parabolifka. De utflag jag nu i början fått, har jag trott mig böra meddela min Herre. Den förfta obfervationen, hvaraf jag ånnu fått del, år gjord i Paris af H:r MEssiERr d. 16 April förledet år. Jåmförer jag denfamma med följande fårfkilda obfervationer, mnåml. en i Greenwich den 22 Maji, i Stockholm af min Herre d. 30 September, i Stockholm d. 9 De- cember, och den fom jag gjorde hår i Upfa- Ja d. ia fidftl. Februarii, får jag följande radier, för den circulåra orbita, fom ftjernan fuppo- neras befkrifva, då jordens medel-afftånd ifrån Solen antages — I. Af Obfervat. d.16 Apr. och 22 Maji 1781 18.9566 16 Apr. och 30 Sept. = 18.8968 16 Apr. ochg9 Dec. = 18.8886 16 Apr. 1781 och 14 Febr. 1782 = = 18.8706 Af denna cirkel-radiens minfkning, ju ftör- re afftåndet år ifrån den förfta obfervationen, tyckes tydligen följa, at orbitan ej år full- kom- 64 1782. Jan. Febr. Mart. komligt cirkel-rund, utan något excentrifk,; och at ftjernan nu nalkas Solen. Jag medsgif- ver vål, at radiens minfkning ej få noga fva- rar emot tids-fkillnaderna imellan obfervatio- nerna; fom vederbör, men utom det, at jag hvarken noga fått veta tiden för obfervatio- nerna d: 16 Apr. och 22 Maji förledet år, kan denna lilla irregularitet hårledas af några friå fel i fjelfva obfervationerna; - Ville man nu af den anförda radiens minfkning enfam döma til orbitans natur, få kan man antaga, at den fundne cirkelsradien fvarar emot ftjernans råt- ta afftänd ifrån Solen på den tiden, fom är midt imellan de bågge obfervationerna, af hvil- ka famma radius år tagen; hvilket ej eller myc- ket lårer vika ifrån fanningen. Få detta fått blifver ftjernans afftånd ifrån Solen = 18.9566 når defs long. hel: i orb. år = 2. 28. A. 33 18-8968 - - - - 3. 28. 52. 16 18.8836 gr rs - 2. S0. 17.52 FET a Galen DNA ST NAR ee 2.20. 42. 2 Den målfta åndringen uti Radius vedor gif- va fåledes obfervationerna af d. 16 Apr. 1781 och d. t4 Febr. 1782, jämförde med obfervatio- nerna d. 16 Apr. och 22 Maji 1781, och d. 16 Apr. och 9 Dec. 1781. - Den förre jämförelfen gifver tilkånna, at radius vedor minfkas + af fin hela långd, på en grads åndring i Ånomalia vera, och den fenåre 35; af radii vectoris långd på famma åndring i Anomalia vera. En himmels-kropp, fom röres uti en Parabel, ån- drar fin radius vedor til -3> på graden, når han år vid 17? ifrån fit Perihelium , fåledes borde, i anledning af denna confideration alle- nä, | en Comet. Mercurii Radius vector åndras = genom en Cirkel PROS få när föreftållas ; jag 1782. fan. Febr. Mart. 65 na, den nya ftljernans afftånd ifrån Perihelium ej nu vara Öfver 17 til 18 grader, om hon år. $5s vid pafs af fin långd på en grads åndring i ano- malia vera, vid 58? eller 138? afftånd ifrån Perihelium, och vid pafs s3> vid 108? ifrån Perihelium. Följakteligen hindrar den åndring, fom finnes uti Radien, vår nya ftjerna inga- lunda ifrån at vara en Planet. Det kommer an på defs nu varande afftånd ifrån Periheli- um, om defs orbita fkal vara mer eller mindre excentrifk ån Mercurii. Den fåkrafte vågen til vifshet hårutinnan lårer likvål vara, atför- föka, hvilken linea, antingen en Cirkel eller en Parabel, båft paffar med obfervationerna. Til en början deraf, har jag redan utråknat några ftjernans ftållen, genom de Elementa Circularia jag fått af Oblervationerna den 16 Apr. 178r och den 14 Febr. 1782, och kan förfåkra, at de tråffa närmare in med obfer- vationerna, ån jag kunnat förmoda. Så fnart jag hinner långre med mina underfökningar i detta åmne, fkall jag ej underlåta at lemna min Herre del deraf. Andra Brefvet, Upfala, d. 1 Mart. Jag tackar för den mig meddelte åldre Ob-' fervationen på nya Stjernan, gjord i Green- wich, den 17 Martii 1781. ; Uti mitt fifta vifade jag, at ehuru denna fljerna verkligen nalkas folen, och defs orbita derföre år något excentrifk, år dock famma excentricitet få liten, at defs rörelfer kunna tog 66 1782: Jan. Febr. Mart. tog, mig famma gång anledning at giffa til fi- guren af defs Örbita, i ftöd at den minfkning defs Radius vedtor undergår, på en grads ån- dring uti Anomalia. vera... Denna determina- tion ; vöre aldeles riktig , om man 1:0 noga vils- te famma minfkning. -2:0 huru långt fljernan nu, år ifrån fitt Perihelium. Ty då man anfer minfkningen enfam;, kunde ttjernans orbita med famina minfkning åfven vara en Parabel, om hennes afftånd ifrån Perihelium eller Ap- fis endalt, år 17 eller. 18 grader. I fjelfva ver- ket sintråffar en. Parabel vid fin vertex i det nårmalte,..med en: Cirkel, och -rörelfen- uti dem, år få likformig, at den på de 4 förfta graderna, knapt retarderas 2 eller 3 fecunder. Men man bör. märka, at rörelften ej intråffar med en Cirkel, fom har Focus til centrum , utan smed, en, hvars Radius år dubbelt få lång fom ,diftantia Perihelii, emedan radius cur- vature :,. uti. .Parablens,, vertex år, lika med halfva Parametren eller dubbla focal-diftancen. Hår af hånder, at Parablen vid Perihelium går ganska mycket ifrån en Cirkel, fom har Para- blens focus til centrum” och diftantia Perihelii til Radius. Haltigheten i Parablen år til ha- fNligheteni Cirklen fåfom V2: 1. På famma tid, föm i Cirklen 43 grader (juft få mycket haryvår fljerna gått, ifrån förfta obflervatio- nen) belkrifvas, fkulle litet öfver 6 grader be- fkrifvas uti Parablen. Således. kan vår fljernas rörelfe icke rimas med en Parabel,, icke ens i fjeltva vertice, når man antager, at diftantia a centro motus år den. famma. Parallaxis orbis magni tillåter ej heller nu mycket tvifvelsmål om ftjernans af- flånd 1783: sjan, Kebr: Mart 67 flånd ifrån Solen, åtminflone ej få mycket, fom fkulle fordras til at confundera en rörel- fe in Parabola; med den uti en nåftan full- komlig cirkel, ianledning af den mårkliga fkil!- nad , fom ; enligt med hvad jag redan: bevitt, borde ega rum. = Til at ån mer fåttå denna faken i litt ljus, har jag antagit obfervationer- na af den i7 Martii 1781, och min af: den: 27 Febr. 1782; för viffa. Jag fkall fedan vifa, at något litet fel uti endera af dem, ej -gör til faken uti mina flut- fatfer. Genom deffa bågge obfervåtionernäå, med tilhjelp af obfervationen i Stockholm den 30 Sept., har jag utfökt fjernans Elementa Para- > bolica, efter dem utråknat ftjernans ftållen til hvar och en obfervations-tid, famt jämfört de uträknade ftållen med de verkligen .obfervera- de. Deffa Elementer, med utråkningarna, vil jag meddela min Herre uti nåfta bref, och nu allenaft namna, at de i Maj; Sept. Oct; Nov. och Dec. Månad gjorda oblervationerna gå 2, 3, jal en del inemot 4 minuter ifrån utråknin- garna; fel, för hvilka fjelfva obfervationerna ej med fkål kunna mifstånkas , utan fåkert hårröra af hypothefis parabolica. Deremot ftråmma oblervationerna tåmmeligen vål öfver- ens med utråkningarna, om man antager ftjer- nans Orbita för en Cirkel. Deraf befinnes , at ftjernans orbita ingalunda år en Parabola, utan går nåra til en Cirkel. Jag har förfökt at lågga andra obfervationer til grund, och af dem fått något. olika Parab. FElementer, fom dock icke båttre, utan alla fåmre accorderat med de öfriga obfervationerna, få at fomliga - afvikit 10 til 13 hela minuter. Ke Tredje 68, ” 182. Ja Pebr, Mart Tredje Brefvet, Upfala, d. 9 April, 1782. Jag har med flit dröjt i det långfta med de jofvade utråkningarna, på det jag med defto flera obfervationer fkulle kunna befltyrka mina upgifna Elementer, och har funnit med nöje, at äfven de, fedan den 27 Febr. gjorda, obferva- tionerna Öfverensftåmma båttre, ån jag hade för- modat, med Elementa Circularia. Nu får jag aflemna Elementa, få vål Parabolica fom Cir- cularia, tillika med de efter dem bågge gjorda utråkningar,. jämförda med obflervationerna. Jag anfer ej nödigt, at anföra alla våra obfer- vationer, utan har endaft tagit en eller et par i hvarje månad, och kan förfåkra, at de öOfri- ge hälla fig lika. Elementa Parabolica, utråknade efter Ob- fervationerna d. 17 Mart. och 30 Sept. 1781 famt d. 27 Febr. 1782. s HÖ ; ;” Locus AQ - oo» . 000100388: 6; 4. Inclinatio orbite - O. Or40: 1232 Locus Perihelii > » 5 24. 58. 22. 'Tempus tranfitus a die 17 Mart. 3316,543 Dies, Diftantia Perihelii a Sole, - —10.131243 Elementa circularia, utråknade af obfervationer- na d. 17 Mart. 1781 och d. 27 Febr. 1782. Locus Q - - 0; BRASS, D Inclinatio = - - Sr LA Locus Helioc. Planeter in örb. d. r7 Marti I78t: 2::27.105-5,0E Radius Circuli = - - 18. 87791. : SN Några 1782. Jan. Febr. Mart. Några den nya Stjernans Longituder och Latituder, enligt obfervationerna. G betyder, at obfervationen är gjord i Greenwich, P:i Tiden år Tempus medium til Parifer Meridian. Longitud. Nordl. Lat. Paris, S i Stockholm, U i Upfala. Tiden 1781, dag &e, Märt. 17 8 52 ZAPE. 1058 0 | Maj. I 3 22 9 Sept. 14 11 AR, 0 mErtartr dr lnvNANENCYNAYRAIFA OK Z 24 29 46 2 25 16 48 2108 23:27 22-20 24 32 21006" ÖT Fu AT AG NS 3 2 53 Is; 3 2f247 3 236 24 3 236 I; RS Et 3 3 3 3 LOT I 23 55 Oo 25 34 Oo 2; 20 2 29 34 29 25:20:30: od 229 3 34 229 3 33 2520-5143 22-28 10:50 2 28 49 27 2 28 49 43 2 28 f$2 59 2 28-52 39 25.3 12 5-3 2819 20 9 16 2 28 19 24 E 3 3 O 205 00000 0700 0 0-0 00-00 0-01SH k ' 00 9 69. , 5” 11 48,4 IT 5791 II 45857 11 35,5 14 $s9 14 855 I4 15952 14 4552 14 42,6 If... 250 2457 2855. 4.637 3723 31, Z 34, 8 2757 SA å 29, T 31,8 459 28,0: 15,4 92, 8 20,7 Apr. 70: 1782. Jan, Febr. Mart. Tiden Longitud. - NordE Lat dag t. m. 6-0 Areva s;7 1582, ÅPss25,9 Ly 19 2,29 Irak I FIT: TR 29:-8159,30 bj 1330 6-9 AR SA:229-14 59 0 IE. Lägg "EDO UT DER0 14 ONS SING EP 08 9 ål 2 BERO TSE Nå följa Stjernans Dongitudér, utråknade til famma tider fom de obferverade, få vål efter de "Parabolifka fom Circularia Flemenrelda, med Kivardetas fkillnad ifrån de obferverade, Ne Long. i Parab. — Skillnad. Long. i Cirk, = Skillnad 781, S ' RE än 2 Så ; i Mat. 27.2 24 Sh ÅG O "0:22 OS Apt. 182725 15 -H—1 37 2125 17510 0.22 (Lö 10:0 ås rr fO— 1 31 2,25 24 41037 Maj: 172 26 20 a 40-226 25 4tT032 SÖKA dok = 227" 02326 046 Sept 143 239 4f—2 13 2 41 fo+0 4 303 2 533 48to 73 25431 +09 50 O&. 1673 CO SYRE TT ÅT SA MOSSE GA Vet: a ft 2 ja ERE Növigls "a 327 tg 3 3,2 3720-056 FANG Va IT RR 3 SLUT MOT $ ert203srg rr F46F3 41 3,2 1 $7T0 52 PIAS gr sat 9 3 NERO 38 Det: 93 1.25 41+2 46 3 I 24 324037 FAR ; Jan? Er: 0 2730 1-6 3 70 2f 1i2—0 22 [NATT Oo 2748-228 30 Af 300 10 tl 231229 35 18 +H0:49 229 34 47 -H018 Peab 232.293 35 I8+1 17:2 29 34 479046 Febyri:2 29 3 49+090 15 229 3 410 7 Frtnr:å 20 NFO o172509 FR +t0 9 (12778 28 5044-00-19 2 38 f$0 f4""0 19 oa 28 föNOT OO 02 F8 506 (Ur 0..0 Mart. ss VAS. SA. NOG MAR. > KT Dags cLopossd en Skillnad, Long; 1 Cirk. Skillnad 1792. S USS vn EN Wiart.6 2:28 0 43 ERA 2 28 49 27: 0 0 Os 2-0 8 2 08 FÖRD TA ITNE 28 OL RING 3 28 52 41—0 18 IS NSL 12 P0 TD 08 SALE OM 2 AG UISN frr0 442 öl RR ONIO FO få 2 28 (0 RO 157 Apr. 2 229 10 31+—1 302 29 8 fo—0 9 | LAINNBGNIO 33 FU 3 Bf Ö VY ÖR T0 SA 30 20.14 AP-ONT2 6 2 2917 O+1 UR DÖMA 5f —0 14 2300 dorgr tba 2109 ML PAFOLI Uti Latitud infråmma obfervationerna nåftan "hika' vål med uträkningarna bade uti Parablen och Cirklen; af orfak at latituden år få gantka: liten. Jag vill derföre til prof allenaft anföra några uträkningar, jämförda med obflervationerna, Tiden batit. uti Skillnad > TLTatit, i Skillnad Parablen itfr, Obl; Cirklen ifr, Obf, AZRI- i da |) TERS RN ,” / 1 Wiat.b/ Or I 48,4 de CD ITS ORO Apr. 16 0 ti Ars 00,9 OT ROOT WILE OT 4459 0.1053 O 1T-S155 0 1459 Sept.30 0 13 RA 19,5 0.13 50,7—0 1532 Oct. 5 Br 8, 0 OO 4 12,00 352 Nov. 3 0 !4 31.8—0 1354 O 14 35,3 —0 9,39 Dec. 9 0 15: 9,9—0 14,8 O 1f 12,7—0 12,0 De I Jan, 1 Oo 15 26,1:—0 2056 0 15 - 27,1— 0 19,6 F3IO SAD FO 105f0 LS 2058-07 57 MEDIE 34,0—0 0,8 "01 14: 328 0 240 SMOTTLN 1R0,T I OO NLIO, OL TRÖST LOAD NIA TG ONT 27,0, 457 015 28,54 FORSS I7Ce TT 2f 3-0 Os NEO KN 102 AP. 2 O 15. 27,3-+0 7,5 0 1f 21,7 0 759 6. 011): 20,4 + 0.546 0 If 208 01650 SOTO + OTIS 0 15: 20 0 L3,42 E 4 Af 72 1782. Jan. Febr. Mart. | Af de fåledes med obfervationerna jämför da utråkningar år klart, at obfervationerna in- galunda gå i hop med Parablen. Det enda, fom fkulle kunna invåndas deremot, vore nä- got fel uti mina antagna ytterfta obfervationer, & 17 Mart. 1781 och d:-27 Febr..s782- > Men då fkulle errores förhålla fig helt annorlunda; ty då fkulle de tiltaga, ju nårmare man kom- mer til den felaktiga obfervationen och fedan göra en faltus, för at föreftålla den famma. Men tvårtom, börja errores fmåningom Ökas ifrån ändarna, til en vifs pund, gå fedan til- baka til den medlerfta obfervationen, och der- ifrån, til contraire led, til.en vifs ftorlek, de- fto flörre, ju förre intervallen år imellan den medlerfta och ytterfta obfervationen, fafom jag förfarit, då jag antagit obfervationerne af den 22 Maji eller 9 Dec. til den meéedlerfta, i ftållet för d. 30 Sept. Vidare blir Parablen efter i början, råkar fedan ihop med obfervationerna vid obfervatio intermedia, korfar dem dår, och gar fedan framför obfervationerna, til den an- dra ytterfta. Juft få bör det hånda, om man antagit orbitan för parabolifk, då hon likvål år i det nårmafte eircularis. Parablen går lång- fammare i början, når Radius Vector år flör- re, men tager fedan up hg. Til at göra detta än handgripligare, har jag upritat medföljande Figur, "Tab. IL. Liti den famma S vara So- len, 4, B, C, Jordens Orbita, famt 4, B och C de ftållen, dår jorden var vid hvarje af de antagna 3 obfervationerna på rörliga ftjernan. Låt a, b, c, vara fljernans ftållen i fin orbita, då denna anfes för circularis, men a, B Y, defs ftållen, då orbitan år parabolifk. Når J28> 1782. Jan. Febr. Mart. 7 jag, d. r7 Mart. 1781, år i 4, och fer ftjernan efter linien 4 «4 &, fkulle hon uti Cirklen va- ora i 4, men uti Parablen i &«, och fåledes he- liocentrice bakefter, med vinklen a $ oa. Når Jorden»fedan kommit ifrån 4, til conjunétion med Solen i anfeende til Stjernan , måtte Itjer- nan iParablen blifva Geocentrice bakefter den, om röres i Cirklen, och det för tvånne or- faker. 1:0 emedan defs locus Geocentricus och 'Heliocentricus alt mer och mer coincidera , och 2:0, emedan hon gär långfammare i Pa- rablen. Men fedan Parablen korfat Cirklen och börjat nalkas B, tager hon åter up lig, 1mo emedan hennes råtta haftighet i Parablen Ökes. 2:0 emedan man, vid obfervationen i B, d. 20 Sept. ob oppoflitam pofitionem Telluris i ante- ende til den i 4, fer ftjernan efter linien BLb, fåfom ftode hon in orbita Parabolica i 8, faft- ån hon verkligen uti fin Cirkel ftår vid b, få- ledes år heliocentrice långre fram. Efter an- dra obfervationen, til den tredje, Ökes ftjer- nans haftighet uti Parablen mer ån uti Cirklen; men emedan hon uti B verkligen var heliocen- trice bakefter, och uti y bör vara heliocen- trice framföre fitt råtta flålle «e uti Cirklen , med vinklen , ysSe, få faktar hon fig åter appa- renter i Parablen, och tråffar in med obferva- tionen i C, d. 27 Febr. 1782. Således lårer nu vara bevift, at vår nya fljernas våg ej år en parabolifk båge, och at hon, til följe deraf, ej år en Comet, utan en verklig ny Planet, emedan hennes orbita år i det nårmafte en Cirkel, hvilket obfervationer- nas nåra öfverensftåmmelfe med utråkningar- na uti den hypothefen, nogfamt gifver tilkån- E 5 na. 4 1782. Jan. Febr. Mart. na. Hennes rörelfe uti Cirklen har tydligen 4 början varit litet fnabbare, ån in orbita ve- ra; fedan följer hon den famma, på vid pafs 40 fecunder når, fom hon igenom fin ftörre haftighet gått fram för den råtta; men mot futet börjar hon fakta fig, få at hon den 27 Febr. åter tråffade in med locus verus , aldeles fom det borde fke, når orbitan år litet excen- trifk, hvilket fåledes nu år utan alt tvifvels- mål. At determinera excentriciteten, fordras åtminftone 3 års obfervationer, hålft fom den ej tyckes vara mycket ftor. Imedlertid, om Radius i Cirklen tages lika for med Diftantia media, blir vår nye Pla- nets omlopps-tid = 82. o221 år. Detta lårer likvål vara för litet, emedan Planeten förmo- deligen nu år nårmare fit Perihelium. Det torde vara för bittida ännu, at gifva vår nya Planet namn , aldraminft har jag råt- tighet dertil. Mig fynes dock, at han bör råknas til famma Guda-Famille, fom de öfri- ge Planeterne, då Neptuni namn båft fkulle pas- fa. Han år förft uptåckt i et Land, hvars Invåna- re måft frequentera Neptuni Rike, och på et år, då flere och ftörre fottar varit på hafvet, ån kan hånda alt ifrån verldens begynnelfe. Sa- turnus kommer då imellan fina "Söner. Defs hieroglyphifka teken kunde då blifva Neptuni Gaffel. NYG EA ma————ERVRES NW SS Hån- Se Sf aRe LeOPS Mars 45 Håndelfer, rörande Cedi (Sgquattram eller I Getpors kallad). bruk och verkan emot Röd- (fot, hos: 10 Perfoner, under den ati Björ- neborgs Stad, i Aug. och Sept. Må- nader 1781 gångbara KRödfoten, . så | BENGT BJÖRNLUND, MID Provinc. Med, -. fmo Tyfadame ÅCHANDER, 30 år gammal, hvilken haft Rödfot i fyra dagar, och derföre i början nyttjat åderlåtning, har den femte dagen börjat nyttja infufom af Le- "dum, med et par "Thee-koppars drickande i fender; 6 a 7 gånger om dagen >; hvaraf Dy- fenterien med refven inom 3 dagar :afftadnat; famt 8 dagar derefter durkloppet, : Hon har derpå, ehuru frifk, fortfarit med: bruket ånnu i 8 dagar. Under Ledi bruk, har hon ock kånt lindring. för den hufvudvårk , fom hela Sommaren förut plågat henne, och fom med fjelfva fjukdomen til flut aldeles gått öfver. 2:do Defs Syfter, 33 år, rödfot uti 4 da- var. Efter infufi ledi bruk i 4 dagar, fluppit rödfoten, åfven refven til ftörre delen, famt det öfriga durkloppet med refven, fom dageli- en förminfkats, efter 3 dagar. Hon har der- på fortfatt bruket af infufum, ehuru frifk, ån- nu i 8 dagar, Infufam har medfört lindring för refven, famt ibland förtagit dem, hvarje gång det blifvit druckit. Har behållit matluft a under . 76 1782. Jan. Febr. Mart. under fjukdomen, ehuru hon legat 8 dagar i förftone til fångs. ; g3:tio Mandlanden KEKonir Dotter, en Flic- ka af 4 år, hade löft lif och något durklopp uti 2 månaders tid, efter föregångna koppor, hvaraf hon blifvit mycket afmattad. Omfider tilkommo ref, med blodblandad ftolgång, fom i 4 dagar varat, innan af Ledi Decoå gafs, då det röda med refven efter 3 dagar förfvun- no, och 14 dagar derefter durkloppet, fom un- der famma tid, dag ifrån dagy attagit. 4:to Defs Piga, 19 år, Rödfot uti 14 dagar, brukat Deco& af Ledum, hvaraf inom 8 da- gar Dyfenterien med refven gifvit fig, och 8 dagar derefter, durkloppet, fom dag ifrån dag förut minfkats. s:to Handlanden SeEL1tins Dotter, 14 år, rödfot uti 4 dagar, nyttjat Deco& af Ledum uti 3 dagar, hvarmed dyfenterien och durk- ioppet med refven uphört. 6:to Skol-goffen PERANDER, inemot 11 år, durklopp med fvåra ref, i 3 dagar, och på 4:de blodblandad ftolgång, med feber, hufvudvårk och andra plågor, hvarföre han måfte intaga fången. På femte dagen börjades drickning af Ledi Decoét, hvaraf, för törftens och hetans fillande, utdracks i och I halft ftop inom 2 ti- mar, hvarigenom hufvudvårken och febern lade fig, at han lemnade fången eftermidda- gen, drack efter middagen 3 a 4 Thee-koppar af fvagare Decod&t, då han om qvållen fyntes frifk och morgonen derpå befants fri för Dy- fenterien och durkloppet , med de åtföljande refven, och fortfor fedan at må vål v:mo 1782. fan. Febr. Mart. 77 7:0 En Arbets-karls Son, af 4 år, durklopp med ref i 6 dagar, famt blodig ftolgång den 7:de , brukat Ledi Deco& den ottonde, eller på en dag allenaft, hvaraf den blodblandade afgången med refven afftadnat, och befants den 9 allenaft hafva litet durklopp öfrigt, fom den 10 eller dagen derpå, åfven uphörde. 8:vo En Borgare-Huftry, 30 år, Diarrhoe på et par dagar, med ref, hHufvudvårk och fe- : ber, fom medfört fruktan för Rödfot, druc- kit derpå et par dagar, eiler den 3:dje och 4:de, Ledi Decoét, hvaraf durkloppet, med refven och febern, förgått aldeles. Fortfatt bruket annu et par dagar, ehuru frifk. er g:no Brånnerie-Drången KLÖFVvE, 24 år, röd- fot uti 3 dagar, nyttjat Ledi Decocdt til et ftop om dagen uti 2 dagar, hvaraf den blod- blandade ftolgången med refven gifvit tig den förfta, och durkloppet den andra dagen efter” bruket; haft hårpå kånning af förftoppning , tillika med hufvudvårk et par dygn, fom af fig fjelfva på det tredje dygnet förgått. 10:mo Brännerie-Drången NYMAN, 26 är, rödfot uti 6 dagar, druckit af Ledi Deco&, til et ftop om dagen, uti 5 dagar, hvaraf den blodfårgade ftolgången efter en dag förfvunnit, famt durkloppet och refven, fom dageligen af- tagit, efter 4 dagar. Anmärkning. Deffe hafva nyttjat Ledum, utan någon an- nan föregående, underhjelpande eller efter- åt brukad cur til bitråde emot fjukdomen. E- mot durklopp hafva någre betjånt fig af fam- N2 78 1782. fan. Fibr. Mart. ma medel, fom fnart, eller efter fera dygn, ”afhulpit det famma. En har, jämte Ledum, brukat andra medel emot rödfot; men Ledum har', efter defs tycke, målt bidragit til dyfen- 7 teriens och durkloppets botande. De fiåfte hafva haft feber i början af fjukdomen, famt mer och mindre under den famma. Någre hafva gått uppe och ej känt fårdeles feber-rö- Å relfe derunder. Decoéten har blifvit tilredd af i Folia Ledi, med fmå Gviftar derjämte, eller af I växten, något fövderhackad, och fom ibland — Jångre, ibland kortare tid Ifätt inboka. Gemens « ligen har vattnet härmed blott upkoökt, och fedan flått vidare at draga, då hårat förit druckits varmt, fedan ljumt eller kallt, til et par Ihee- koppar | fender, 6 a 7 ganger om -dagen, fa långe fju kdomen varat, eller långre, utom en och annan, fom förtårt et ftop eller något mera, fåfom nåmndt år. At barn har gilvits en 'Thee-kopp i fender; ibland med li- tet focker, 6 a 7 gånger om dagen. : Ibland har mera druckits derat på en gäng, dock utan. fölgd af hufvudvårk och annan oiågenhet; 13- fom ock de fjuke enhålligt intygat, fig ej för- port denna anflöt, eller annan olägenhet af bruket. Decodten har ej (örekommit någon vidrig, at den ju kunnat vål förtåras. Ju förr Decodten brukas, defto förr fynes den verka åndring af fjukan, hvilket behöfver förft och fråmlt i akt tagas vid cuten. Om få år, at Ledum vidare upfyller det hopp det fynes gif- va om fin duglighet, ochat blifvaet godt bote- medel emot rödfot, utmårker det fig ock måft genom den förmånen , at vara et låttfänget me- del tör de fattiga på landet , fom åro långt fkil- | de | WBA fan Febt. Mart. -- 79 I de ifrån Apothequet, hålft för lått tilgång der- til, på inemot de målta orter i vårt land. Emedan cet, utan behof af föregångne evacua- tioner igenom kråk- och laxer-medel, enfamt fillar rödfoten och durkloppet, utan något åt- ventyr, Okes defs vårde ån mer och beqvåm- lighet för den fattiga. I anledning håraf, har jag igenom deffa få röns famlande, velat göra et medel bekant, fom på andra orter lårer va- ra obekant emot nåmnde fjuka, fåfom det åf- ven varit hår på orten okändt förut; famt, för at gifva andra tilfålle at nårmare förföka defs verkan, och fämedelft pröfva defs vårde. mad åta CNE ANDRE Sr RN tor a read —— me Anmärkning vid föregående Rön , | af ; FOT r ODHELLUS. De: blit en verkeligen ftor uptåckt för Lå- kare -konften, om erfarenheten i framti- den beftyrker detta Hr. Provincial-Medici D. BJÖRNLUNDS RÖn, om Ledi kraft emot Rödfot. Örten våxer ymnigt i våra fkogslupnhe kårr och kan aldrig blifva dyr, blir derföre få myc- ket betydligare emot en hos allmånheten hår- jande Rödfot, hvilken, ty vårr, ej år fillfynt. Emot Durklopp hafva flere Pradtici hår i Re- fidencet, enligt Hr. BJÖRNLUNDS upgift, haft tilfålle förlöka henne, och det med lycklig ut- gång, bland hvilka Hr. Doctor BRANDELIUS egenteligen förtjenar nåmnas, fom på Kongl. Collegii Medici anmodan , ibland de fattige på | Söder- 30 1782. Jan. Febr. Mart. Södermalm nyttjat henne med utmårkt fördel, och hvarom han til Kongl. Collegium ingii- vit en omftåndelig beråttelfe öfver 9 håndel- fer. På Kl. Lazarettet har jag åfven tydeligen fedt defs goda verkan på en ufel Piga, plågad med en långvarig Diarrhoe, fom var en pa- följd efter en botad vattenfot, jämte utflag i hufvudet, fom liknade Tinea, dår Ledum gjort Ögonfkenlig god verkan mot utfoten, och dår man förut kunde vara förviffad om defs kraft emot alla flags utflag, hvarom jag flere gän- er hait tilfålle underråtta Kongl. Academien. (Vol. XXXV, och Kd NS ys Fo RA oo rm fa BV Nl P4 Beråttelje om den ovanligt fkarpa köiden, fom inföll i Fåmtland, den I a- nuarii detta år, af JOHANA FÖRNS FENG Extraord. Ingenieur. mkring fiftledne Nyårs-dag, var hår en få ovanlig köld, at jag bör upgifva mina derpå gjorda obfervationer , hålft fom några befynnerliga omft åndigheter dervid torde för- tjena de Naturkunnigas upmårkfamhet. Under de 12 år jag viftats hår i Jåmtland, har kölden ej mer ån en gång, om jag rått minnes, i Jan. Månad 1777, fligit til 38 gra- der på Svenfka Thermometren, fom fvara emot 303 under Frys-pundéten på REAUMURS; men Ar | | Y 1782. Jan. Febr. Mart. SI Ar 1781, d. gr Dec kl. 5 e. m. ftod. | sl Qvickfilfreti min Therm. 26. gr. ufr. Samma. dag kl..5e. m.. - 48 1782, d. 1 Jan. kl. 8 fon ) dels Io fm. 52 3 kl. 2 e. m. Bor kl.3 em. ir oo kl. 4He. MM AB jo kl.8 em. = | u San: KliOAfen EOS. fedan aftog kölden alt mer och mer. : äå i Ehuru Qvickfilfret, d. 1 Jan. kl. 43 efter middagen, fallit til 82 under frys -pundéten , | håller jag dock före, at,det: ej bör tillkrifvas Mågon til få grad förökad köld, utan tvårt om hårrörde et det haftiga ombyte til lindri- gare köld, fom famma afton inföll. Ty d..31 Dec. om aftonen, då Thermormetren utei fria | luften ftod vid 48 grader, och jag, för at båt- tre fe grad-talet och mårka om något var i | olag, tog in honom i varmt rum, efter det var för kalt at flå långe ute; flog fig genaft | vid inkomften rimfroft omkring Inftrumentet, och qvickfilfret föll haftigt alt ned i kulan , fom ungefår gjorde 90 grader under frys-pun- &en. Detta förfök gjordes flere gånger och förhöll fig lika, men med den åtfkilnad, at om jag icke hade ”Thermometren inne i varmen få långe, at den efter fitt nedfånkande til ku- | lån åtér något fick ftiga, få fteg den. icke ute i kölden det mintfta öfver 90 grader, utan då han å nyointogs i varmen, minfkades Qvick- filfret ån mera i kulan, fom ej kunde måtas , ehury fynbart det var. : Men om Qvickfifret ; ; : inne - 82 1580. Fan. Febr. Mart. inne il rummet fick upfliga öfver 48:de gradens = -HAaädbade det uteäd frid luften vid fiftråmnde grad-tal, utan at falla mera. Den 1 Jan. togs Inftrumentet icke in, innan det i fria luften af fig fjelf fallit til 82 grader, men detta fall torde åndå-hafva blifvit förorfakadt af den julft då om aftonen tillfltötande Tlindrigare våderle- ken. Siltnämnde dag, kl. 8-e. m. då kölden ute fans 35 grader, tog jag ock in ”Thermo- metren , dä vål Ock rimfroft, likfom förr, fat- te fig omkring röret och kulan, men Qvick- Olfret fånktes då icke, utan började ftrax ftiga. vUnder denna håftiga köld,” hafva på An- dersön tvånne Getter och i Rödön en Ko fru- lit til döds inne i Fåhufet.. PF Ås Socker, ha en håft frufit.få hårdt, at han fallit ned i fpil- tan, men blifvit vid lif. En myckenhet fparf- var hafva funnits döde i fkogen och i fina gÖmflor. Icke defto mindre förfammade fol- ket ej, på deiina ftora Högtids-Dag, at befö- | ka Kyrkorna, och jag har ej hört, at någon vål klådd fkall Hafva förkylt hg. Brunflo, Jämtland, dis Jani 1782. Här i Stockholm var kölderi, d. 31 Dec. 20, och d. r Jan. om morgonen 23 grader. När Thermometren , under denna köld, lades ho- rizontelt ofvan på fnön, föll Qvickfilfret til 27 grader under Oo, men upfteg åter til 23, då han hångdes et par alnar öfver marken. Den 2 Jan. om morgonen ftod han allenalt 10 gr. under 0, men'd. 3, var tö, få at Thermome- tren fteg til3 gr. Öfver frys-pundten. I Upfala var kölden, d. 1 Jan. 26 gr. I Hernöfands Stad, I | 14 : 1782. Jan. Febr. Mart. 33 > Stad, under 622 graders Polhögd, fåledes alle- naft en grad fydligare ån Brunflo i Jämtland, var kölden ; enligt Herr Le&dtoren BiBErGcs ob- fervation, d. 31 Dec. om aftonen 33, och d. I Januarii om morgonen 3t grader, men d. 2 Jan. om middagen allenaft 10 grader. Anmärkningar vid Herr Törnftens Rön om Köldens verkan på Thermometren. | 200 JOH. CARL WILCKE.. Her TÖRNSTENS Obfervation om kölden ds 1 Januarii, år ganfka mårkvårdig och i viffa delar ny. At Thermometren haftigt faller ned i ku- lan, når den båres utur kölden i et varmt rum , år för detta af Hr. HELLANT anmärkt, ja åfven, at folfken i ftark köld , gjordt fam- ma verkan, hvarföre ock: nu ”Temperaturens haftiga ombyte ifrån 52? til 16? ej utan fkål milstånkes för råtta orfaken til det ovanliga fallet til 82 grader. — Orfaken åter til deffa phénomener tror jag mig finna: dels uti glafets expanfion, eller den få kallade Saltus Thermometri; dels uti var- mens olika dragning och fpecifika myckenhet uti luft, glas och qvickfilfver, hvaraf jag hår- leder dem på det fåttet ; r:mo Då Thermometern ur 48 gr. köld för- des i varmt rum, Jlog fig vid inkomflen genaft 4 12 2 YIIR - 84 1782. Jan, Febr: Mart. rim om inflrumentet, och Qvickfilfret od b saftigt ned i kulan til 90 grader. "Ty glafet drog åt fig varmen ur den omgifvande fuktiga luften > | hvars ångor fröåfo til is. Af derna varme ut- j vidgades Thermometer-kulan, hvars Ia rymd blef ftörre och tillåt Qvickfilfret falla neå der- uti, få kalt det var, och innan det famma hunnit af varmen utvidgas. Det bör åter fke derföre, at icke allenaft” varmen förlt bör trån- ga, act igenom glafet, innan den kommer til filfret ; utan ock, glafet öfver € gånger - .drager och qvarhåller varmen, famt dåraf i jämvigt antager 6 gånger mera ån qvic- filfret, fåledes ej lemnar den famma i mycken- het ifrån fig,innan det fjelft år fatureradt. Glas- kulans ftörre rymd våller fåledes detta fallande. 2:do Om nu Glas-kulan lemnas få långe uti varma rummet, at den utifrån alt mera får emottaga och til qvickfilfret meddela varmen , börjar detta omfider ftiga up. Men 3:tio Om Therm. föres åter i kölden, Ie- dan Qvickhifret fallit, men ej åter hunnit ftigas- kommer glalet at åter 'mifta defs undfängna var- mes chv ilken då ftarkare drages åf omgifvande - luft, ån af qvicktilfret: ty luften drager varmen vid pafs 100 gånger ftarkare ån qvickfilfret dra- ser honom. . Således går glafets varme måft öfver til luften , och Qvickfilfret erhåller en- daft en liten del deraf. Måfte fåledes ligga qvar uti fin förra Volum, utan S åter (åtmin- ftone på en göd flund) fliga. Hårvid år lik- vål något nytt och oförmodadt, neml. at glafet vid denna afkylning "ej åter drages ihop til fin förta volum, och fåleds åter uptrycker Qvick- 4 filfret. | 1792. Fan. Febr. Mart. 85 filfret. ' Mån detta hindras af fjelfva Qvickfilf- rets inra påliggande tyngd? Om få vore, fkulle vål åter kunna hånda , 4:to At, då Therm. i denna ftållning, å nyo föres in i varmen , och glafet utvidgas , qvick- filfret åter något fånker lig, efter den ftörre ca- | viteten kulan antager. Imedlertid finnes hår- vid något nytt och befynnerligt, fom jag ej utan rönets nårmare verification, vågar me vifshet göra begripeligt. Onekeligen målte vål Thermom. åter ftiga up af lig fjelf, uti lindri- gare temperatur, men huru lång tid dertil be- höfs, förtjenar ytterligare vid tilfålle utrönas. År förföket påliteligt, hvarom jag ej tviflar, få ligger vifferligen någon ny och oanmårkt - omlitåndighet derunder förborgad. 20060 = Förfök til et Hygrometrum Florae, af CLAS BJERKANDER. De: år bekant, at på många örter famman- böjas bladen nattetid, hvarigenom de få et helt främmande utfeende. Blommorne flutas til- famman, at de fpådare delar för kylighet och härdare våder mä bevaras. Når en torr Ört utöfvar famma rörelfe, kan det ej hårröra af förut nåmnde orfaker, utan troligen af tort och fuktigt våder, hvilket Car- lina vulgaris med fit exempel utvifar. Sedan denna ört blommat, ftår hon uttor- kad qvar, med ftjelk, blad och blomfoder, föl- | | F3 jande 206 + 19782: Jah. Febr. Mart. jande året: Under den tiden har, jag: fått fe en & mårkvårdig rörelfe; fom, mig vetterligen, icke tilförne år i akt tagen, at Calyx, (Blomfodret) då vådret år mulet eller fuktigt, drages ihop, men då det år klart och torrt, öpnas och ftår hori- = zontelt. Sedan, ju mer torken tiltager, böjes Calyx ned och lågges dubbel intil frö-hufet. Når det var anmärkt, at våxten få förhöll fig under bar himmel, togs den in i varmt rum, at utröna, hurudan ftållningen dår fkulle blifva, "men jag fick då fe, at Calyx ej drogs ihop, utan altid var utflagen. Då föregående uplysningar voro inhemta- de, har jag årligen fåftat några af deffa Örter, efter blomnings-tiden, utan för fönftret, och brukat dem til Hygrometer. | Denne Hygrometer har ofta utvifat tilkom- mande våderlek, fåfom: når det för middagen varit klart och Calyx ej öpnat fig, har : efter- middagen blifvit mulen; och når det varit mu- let om morgnarne och blomfodret begynt öp- na fig, har efter middagen blifvit klart. - Beråttelfe om en Man, fom nedfvålgt en hop koppar-flantar m.m. Infånd af Prov. Med. Dolt. BJÖRNLUND, fom varit åfyna vittne til denna håndelfe. IDE för liderlighet och öfverdåd affkedad N Dragon i Eura Socken, nedfvålgde, i Mar- | tili månad år 1780, 6 til:g D:lr Kpr:mt uti två 2 flyt 2 1782. sfän: Febr. Mart. 87 fyfvers flantar 7 en fålllkafts knif, et eldftål och en flinta. Flintan' och några -flantar af- gingo inom några dagar per excrementa; men de öfriga blefvo qvareuti-honom in til Octob. famma år. Når han lutade fig framåt och man rörde med handen hans mage, fkallrade de flarkt; lika få då ban. vände fig. "Af fådan onaturlig fpis mådde” han ganfka illa. Förft ville koppar-ergen förqvåtva honom, men lin- drades” genom :beftåndigt åtande af mjölgröt och vålling.- Sedan fick han ej göra något ar- bete , emedan penningarne tyngde för mycket i magen och vid all rörelfe -gnagde och fleto ; " hvarföre han målt låg, och då det gjorde ondt på ena fidan', vånde hän hg på den andra. Hvad han fjeif, och kanfke mången annan med, visfte, fkall han hafva brukat, men intet af alt fådant halp honom. Vid erhållen under- råttelfe hårom., anvifte jag honom til ortens Provincial-Medicus, hos hvilken han ock fkall hafva varit, men föraktat medlen, då förfta dölis ej .hulpit honom. Etter et halft år, af- gingo deffa tradtamenter omflider at fig fjelfva eller genom kroppens naturliga drift. Slantar- ne hafva utkommit" blånka, benen på knif- fkaftet. förtårde, men bettet famt med hvad järn vari dkaftet och. eldftålet, fkrofliga.. -Saå- dant, fåfom ovanligt men tillika fannfårdigt, har jag, hårmed velat beråtta: och intyga. Kiu- kais Capellans-bohl, i Björneborgs Lån, den 9 APRIL TIER Were | Un JACOB. UTTER. FÖRTEKNING på de Rön, fom åro införde i detta Qvartals | Handlingar. : Pag. 5 j redje Stycket af Körde: til uply FR om! Lufi-bvirflar och ad år45.> ef. J. CC. WILCKE - 3 2. Rön och 6 mk ou om Fiber : of SARA WiILH. SCHEELE = = I o- 25 2. Botanik Befkr ifning på tvänne fpecier åk Mu fkot ifrån öen Banda, af C.P. LHUNBERG BG 4. Om Trinomifka Areer, af FR. MALLET - 50 5. Underfökning om den lilla rör liga Stjer- nan, fom blef uptäckt i England. i Martii sårad 2781, af ERIK. PROSPERIN - 61 6. Håndelfer , rörande Ledi (Sqvattram eller Gerpors kallad) bruk och verkan emot Röd- fot, af BENGT BJÖRNLUND > - 75 4. Anmärkningar vid föregående Rön, af JOH. L. ODHELIUS - - - - 79 8. Berdttelfe om en ovanlig köld i Jämtland j d-1 fan.detta är, af JoH. TÖRNSTEN >= 80 0. Anpiärkningar vid för AR RA af om CARL WELCKE - 83 io. Förfök til et UM gl ye Nr. af CLAS BJERKANDER —- s > 85 uu. Berdåttelfe om en Man, fom nedfi Älg en hop koppar-flantar m.m. af BJÖRNLUND 86 Ye Er Token FA MER te rg a RF ARR EERPARERNN LE rg | | a = SS 30 be De os SL lot lang ; ID v ÄRA JA a 2Å fommel SG S e&eiE TAS | j SAR + a gr (ISEN SA utg AG - dr (ma S SS NE Vas E FW ÅS Zl AZ : 3 DD [0 AR) Pa CN JS SS IN AES NN NE 2 — vå Ar d & SEE INS) ER 20 SES STÅ RIDA NE5?3 SS Bö fal AR Kr (IN S So8 D S NA UM TER VA ES Boop RG 3 SS FE AS = EA SER S AN SN | - | orget PR OR & Cd > Su 3 3 SE Se Ae SS Så = kill | fö ox 0 SE ; S ö RS cz = S ES [ar oh 2 TR ES a Sf Å Y sÅ S ba SER AA > - +” Ear -N Re - > 20 FEV FREI ER gat ru — rv 99 1782. - Apr. Maj. fun. vådrets egenteliga kraft och ftyrka kunde af- måtas och ftåndiga obfervationer- anftållas Öf- ver defs ombyten och föråndringar. Alla kom- ma vål derom Öfverens, at vådrets flyrka bör måtas , antingen efter luftftråmens haftighet och tåthet, eller efter defs lodråtta tryckning, emot planer af bekant ftorlek. Til denna måt- ning äro ock flera vackra påfund föreflagne. Men kunnige Obfervatorer förblifva likvål hittils ånnu hållre, vid en, efter vådrets ver- kan" på ftlörte tråd, vilkorligt antagen indel- ning, uti fyra allmånna grader , ån råtta lig efter någon egentligt dertil conftruerad Ane- mormneter 2). Som nogfamt intygar om ofull= komligheten af hårtils kånda Anemofcopier, af hvilka de berömdatlte åro af 3 flag. 1. Med Väder- vingar. 2. Med planer. 3. Med vatten i Glas-rör. 2) Väder - vingar brukas, dels ld-rått, dels våg -rått.< Vingar uti vertical-fåällning låter Hr. WoOLFF b) omföra en fkruf/utan ånda, hvil- ken, på en-förlångd radius af fit hjul, uplyf- ter en tyngd, til viffa grader, dår den ftadnar och. tjenar endaft: at utmårka ftankafte vind-ftö- ten, fom under vifs tid, tråffat inflrumentet. POLHEIM ce); LEUPOLD d), NOLLET e), m. fl. fåtta en liten våderqvarns-vinge på en axel, förfedd med en conifk Spiral-vals, ömkring hvilken fnöret til et nedhångande lod, lindas af och på, alt fom vådret år ftarkt, då gra- derna efter fnåckans radier afdelas, antingen på å) KV. 'Acads Handl. '1762. p. 178. 189. 4) Aerom, Elemeut. Lipf 1709. p. 520. ied ,klandl. 17309: ph 50. koster - a) ,Theatr. "Aeroftatic. Tab. XX. Fig. 8. e) Legons de Phylfique, Tom, III. p. 496. 1782. Apr. Maj. Jun. OI på fjelfva lodgången, eller en fårfkild vifare- otafla Inftrumentet kan ån låttare verkftållas, med en cylindrifk vals, fom uplyfter flera, på famma fnöre under hvar andra hångande, lika fora vigter, hvilkas antal måter kraften och kan ledas hvart man vill, då fjelfva vingen flår på taket. Alla deffa inråttningar fordra en tilråckligt ftor vindfana, at altid ftyra vin- garne rått emot vådret. 2) För at undvika denna fvårighet, hafva andre hållre velat betjena fig af vågråtta eller horizontella Väder - vingar , fom gå tör alla vå- der, ät famma led. "LEuUTMAN f£) fåtter; på dylika vingars lodråtta axel, en Archimed-Snåc:- ka, fom lindar på fig fnöret, hvilket omkring vifare-rullen fpånnes af en tyngd. Graderin- gen fker efter fnåckans radier, och en får- fkild vifare gifver ftarkafte vindftöten tilkån- na Samma ftållning af vingar brukar Hr. p ÖNsS-EN-BrRAIJ, vid defs berömda Vind- Ur g). Machinen gifver förmedelft flag til- kånna, når vingen lupit 400 gånger omkring, då graderigen fker, efter flagens antal på vifs tid. Samma method, at gradera efter antalet af vingarnas omlopp, tråffas ock, på framled- ne Hr. Redtor AnGuELINs, på Kongl. Obfer- vatorium befintliga vindmåtare; faft råkningen derpä fker, efter flera, genom hjul och dref omförde vifare, fåfom på en våg-måtare. Sam- ma idee, fom år en af de behåndigafte, finnes antagen, på flera utomlands kånda vind-mått. G2 Alla. " f) Infrrumenta Meteorologie infervientia. ”"Wittenb. (07 1725. Pp. 15. LEurPoLD. 1. c. Fig. 5. | & Mem. de I Acad. de Paris. 1734. pag: 123. 92 1582. Apr. Maj. Fan. Alla deffa inråttningar hafva deras förmåner; : i fynnerhet gifva vingar mycken ftyrka och / qvickhet uti rörelfen;- men fom dermed likvål | endaft vådrets relativa, men ej abfoluta ftyrka / måtas kan, och det vill blifva fvårt, om €j/ ogörligt, at vid fera dylika machiner, vinna! en harmonerande gracering, torde föga någon / god Anemömeter på denna grund fta at förs vänta. | = Sa 4) När 2:d0o Rörlige Planer brukas til Vind- mått; fker rörelfen , antingen r:mo Omkring en: faf axel och är pendel- formig; eller 2:do uti på rallel fällning med hy fjelf. Af förra flaget/ är den, hos alla Autorer åberopade, vanliga! Vind-vågen, då en fyrkantig eller rund tafla, af gifven ftorlek, fålftes lodrått på en vånd-val eller vågbalk, och med vigter på en kors-arm, fåttes i jämnvigt : med vådrets påtryckaing 4). Denna, til et eller annat förfök nyttiga mas. chin, tjenar likvål ej, til flåndig Anemome-' ter, få vida ingen gerna, uti ftark blåft, lån=| ge lår vilja fyflofåtta fig med fåfångt arbete, at plocka fina vigter af och på, för at måta ftyrkan af en kraft, fom år til fin natur få för-. ånderlig, fom vådret, och föga tillåter, at på/ det fåttet komma dermed til jämnvigt. ti 5) Denna fvårighet hafva de fökt undvika, fom törmedelft förlångandet af en radius, gif vit taflan en art al psadel rörel/e, hvarvid taf/ lan, efter blåftens olika flyrka, uplyftes eller' nedböjes til olika vinklar, hvarefter graderin- e ga bh) PorHEim. Handl. 1739. p. 50. TRIEWALDS Fö relåfningar T. 1, p. gro. Tab. 36: fig. 3. LEUPOLD I. cit. Tab. XXI. fig. 6. | 1782. "Apr. Maj. Fun. 03 gen inråttas, På fådane åroflera förflag hos LEu= rorLp i); och år den, nyligaft i Erfurth upgif- ne vidlöftiga Anemometer-inråttningen tagen på famma grund, > At ledig gång, och någor- Hlunda harmonie, vid fådan tilftällning, vinnas kan, bör ej nekas. . Men hela graderingen blir likafult endaft relativ och jämvål ofåker.: Utom den reduction, fom vinkel-röårelfen for- drar, blir fjelfva planen, vid olika lutning, alt mindre; man kånner ej fylleft vådrets verkan på fneda planer; och vinklarne åndras; vid högre grader, för litet, at tjena til redig fca= la. Hårtil kommer tilftållningens vidlöftig- het, för at brukas i alla diredtioner, och tyc- kes ej heller någon beqväm Anemometer, på detta fått, kunna påtånkas. mia 6) At låta vådret trycka emot och föra en Plan parallel ned fig fjelf, och uti en enda punkt, mota och upvåga hela defs lodråtta tryckning, är vål omfider den enklafte "och | redigafte grund, til Vind-vågars conftru&tion; Dermed hafva ock Orr. LeEurorp /) och Bou- | GUER, gjordt förfök. Den förre fåtter denna plan på en liten Rullvagn, ofvanpå en. Vind- fana, och låter deraf upfordras en beftåndig vigt, hvars fnöre löper omkring en Archimed- Snåcka, hvars radierstjena til gradering. Alt för mycken fri&ion och obeftåndighet tyckas likvål ifrån detta förflag vara ofkiljaktige. - Hr. G a Bou- 2) Loc. cit. Tab, XX. Fig. 6. Fig. 9. w | ”&) Anemometre propofé aux Amateurs de Metéoro- logie par CH, DE DALBERG, 1781. 4) Theatr.' Aeroft. Tab; XX: Fig. 1, 94 1782. AÅpr. Maj. Fun. BouGUER 2») deremot, fåfter långt enklare, taflans medelpunå&, på et lodritt fkaft, fom ' löper ledigt uti en rånna, inom hvilken en | Spiral-fjåder motar tryckningen, och förme= | delft den olika tilhopakzlåmning, fom utmär- / kes lg fkaftet, famt tiltagande motftånd och fpånflighet, hvars flyrka med bekanta vigter | afvåges, gifver vådrets abfoluta tryckning, på | én yta af bekant ftorlek, t ex. en quadrat fot, uti likaledes bekanta vigter, fåfom lod och fkålpund, tilkånna. En inråttning, fom | förtjenar namn af Anemometer, och år den | enda, fom för defs enkla ftru&ur, rediga grund | och viga bruk, vunnit almånt bifall, och af kunnige obfervatorer, börjat til verkeliga ob- fervationer, anvåndas 2»). Inftrumentets van- | liga conflru&tion, år ej utan fvårigheter, men tillåter förbåttring, och borde, i brift af båt- | tre, almånnare nyttjas. = 2) Da tredje, med vatten inrättade faget af Ar:emometrar , år vål ofta och långe påtänkt, fom fes, af Leuvrorps Fig. 3. Tab. XXL hva= råft vådret fångas med en tratt, at trycka vat- ten, utur en Öfveralt tilfluten flafka, på fått fom Orgbyggare bruka, up uti et, otvantil | Öpet, graderadt glasrör. Hr. Dr. Linp har | ock fednaft, uti Engelfka Transadtionerne o), befkrifvit en dylik invention af portable Vind- gage, beftående af två parallela glasrör, af av a 2) Manoevre des vaiffeaux. p. 181. Traité du Navire; p. 359. it, P. Cot'TtE Traite de Meteorologie. 1774. p. 198. NoOLLET, Art des experiences. T. III, p.62. | 8) VAN SWINDEN, Obfervations fur le froid rigoureux du Mois de Janvier 1776. Amfterd. 1778. pag. IL. 0) Vol. XLV. pag. 353. AÅ:o 1775: 4 N 1782. Apr. Maj. Jun. 95 ka det ena, med ombögd öpning, våndes emot, det andra, ifrån vinden. Då vattnets fallande uti det förra, och ftigande uti det fednare röret, tilhopa gifva anledning til en grad- fcala, at efter vattu-hågderna, måta vindftyr: kan. Denne tanke år ganfka vacker och be- håndig, men vådrets omedelbara tryckning gifver hittils altför obetydeliga utflag, at der- på grunda en pålitelig måtning. Hvilket ock Hr. BayLE p) nogfamt erfarit, på fin refa oms kring jorden, under hvilken, vådret funnits ej fårdeles verka på vattnet uti denna PVind- gage, och endaft, i ftrångafte blåft, kunna fål- la det 33 af en Engelfk tum, fom år för litet at råtta fig efter. Dock har Hr. Linp fjelf, uti ftorm tråffat 6 3 tum, fom ej heller ftort | vill betyda. Glasrören böra, efter de förfök, fom jag i den vågen för detta anftållt, förfes med en fårdeles: conftruerad påfats , om näå- got dermed fkall utråttas. | 8) Under det jag fåledes öfvervågat för- | måner och brifter, vid många olika Anemo- | metrar, har jag håndelfe- vis kommit at tån- I ka på en ny och föråndrad fammanfåttning deraf; hvarvid, efter mitt tycke, förmånerne af de båfta, kunna bibehållas, men fvårighe- terne, til flörfta delen, tåmmeligen nåra und- vikas. I det jag, efter Hr. BouGuers fått , lå- ter en plan, parallelt med tig fjelf, drifva, ic- ke emot någon fjåder, utan en egen, dertil | inråttad art af dubbel, med qvicklilfver och Spi- ritus fyld, Barometer. Derigenom kan, med 4 rin- p) Orig al Obfervat, Introd. p. LIM. it. Meteorol. Obfervat. p. 337. 96 1782. Apr. Maj. Jun. ringa fkridning af fjelfva taflan, en fceala | af flera fots, ja -alnars långd', erhållas” kraft och laft flå, få vål vid minfta våderpuft/ fom ftarkafte blåft, i fNåndig jämnvigt; fridtio=? ner uphåfvas i det nårmafte; och vådrets kraft! och tryckning på en gifven yta, måtes och =: graderas efter bekanta vigter, hvarigenom ock - fiera, eftef famma mått och vågning' gjörda? Anemometrar, blifva fullkomligen harmoneran-/ de 'och tala et öfverensftråmmande fpråk. För: flägets' probabilitet, har föranlåtit mig til verk” fållandet af en liten modell, tjenlig, at på be=” ftråndigt rum, i öpnaluften, brukas, faft fiåll=. ningen af hufvuddelarne tål, hvad annan in= råttning' man behagar. is b å | (08 Vind-vågens yttra utfeende och bruk, I 19) AB. Tab, III. Fig. I. år en liten kilformigs Pyramid, en aln hög, med 6 tums fyrkantiga bas, fom får och kan våndas omkring en axel, på cirkelrunda horizontal-fkifvan DE; hvil=. ken är afdelt efter våderftreken, och fedan den. år rått fålld, fåftes vid en fladig påle eller: fört C, på hvilken Inftrumentet ftår. På fram-, fidan. fes en med fkärm tåckt rund måflings- fkifva F, af jämnt en quadrat-fots area. På bak-. fidan åter, et med glasfoder betåkt Barometer- rör, med defs, efter Lod och Skålpund afdel>. ta Scala, på hvilken den, inom röret upfti-s- gande fpiritus och qvickfilfret, gifver tilkånna,. | med hvad kraft fkifvan af vådret tryckes in, når den famma, efter öfra vindfanan A, vån- des rått emot vådret, då en, vid Pyramidens bas fåltad vifare, tillika på fkifvan DE, Ming far 7820 Apr. Maj. Sun: 09 fr vindens epenteliga Rhumb-eller direction: Sedan IAfttumentet år upftåldt och jöfteradt; fordras ' til! defs' bruk ej annat, ån efter vind- Fanan vånda det emot 'vådret, för at, i fkygd | af pyramiden och fkifvän ; på en gång derpå finna: "vindens, få väl direttion fom ftyrka, Utmärkt. ft <<) a NY od i boll 306 NPDfRra byggnad al i ry + SIN f i FR 4 4 r «> 10)4Föreftålles, uti Fig. 2. dår 'ABCD; år en lodrått, genomfkärnings af föllnings-hufet eller pyramiden, å& hvars.framfida AB; Vind; taflan. Pö å, bakfidan CD- åter , Barometern EH ; år befintelig.. 'Sjelfva.Vindtaflan EF, år eirkelsrubd;: af ganfka tunt, förmedelft ,fera Central-Skifvor förflårkt, måffings-bleck; 13 geomas linier i Diameter, och våger 36 5 lod » Viaualiefvigt, Denna fkifva ftickes med et lods rått ifrån, centrum utgående rör J, på åndan af dens cylindrifka Styr -axelr IKLM 3, fomhår af | Hål, och nårmaft taflan vid:K, hänger, på.:en, vid A fåftad-pendel-tråd,; vid L, hvilar på håf- ftångs- bågen S, och vid Mj;-under en »qvick utfvarfvad triffa, at derigenom, efter egen långd, kunna jämte taflan, föras-vid pafs en, tum,des digt. ut: och in, med ganfka liten fridtion, hållt tråden KA ,; upbår taflans ' måflta tyngd; och fåfom pendel, tillika! förorfakar, at den= famma med en dei deraf; altid trycker och'/hål- | der fig inåt pyramiden. vi La d CH) Barometren NGOPH ,' beftår af en: | Utanpa cylindrifk, inuti, tilen fkålig ihålighet | Utfvarfvad trådöfa N, hvars Öpning. Öfver- | bindes med et fint fkinn: bottnen "åter, fluter | G 5 med N 98 1782. Apr. Maj. Jun. sned en tapp, fom fåttes inuti bakvåggen CD; och hvaruti år fåftadt et ombögt glasrör G, fom flutes uti en vidare cylinder GO; ifrån hvilken upgår et fmalt barometer-rör OF; fom vid ötra åndan, åter flutes uti en, ofvan- til Öpen , vidare cylinder FH. Dofan N, jåm- te en del af nedra cylindren GO, fylles med qvicklilfver, det öfriga af cylindren och en li- ten del af röret, med Spiritus, falt vatten, el- ler fårgad vinftens-olja. Så fnart nu minfta tryckning klåmmer på fkinnet öfver Barome- ter-dofan N, drifves qvickfilfret up uti cylin- dern GO, och undandrifver vattnet, hvilket uti röret OP, få mycket högre upftiger, fom röret år fmalare ån cylindren, och kan på det fåttet, genom nog måttelig intryckning på fkinnet, flera fots fligande uti gradröret äftad- kommas. På det åter famma fcala ej, genom defs långd , må blifva befvårlig, afpaffas mång- den af fpiritus och qvickfilfver uti GO fa, at, riår den förra ftigit jämnt up, ifrån O til öfra cylindres PH, tråder qvickfilfret vid O, uti defs flålle in uti röret, och vidare updritver för fig fpriten, hvilken qvarftadnar och famlas uti Öfra cylindren, under det qvickfiltver-co- fumnen, genom ftörre tyngd, måter på fcalan graderna, för ftarkare tryckningar, få långt man vill. Alt detta beror på bekanta hydro- flatifka grunder, och år uti modellen få afpas» fadt, at fpritens fligande upvåger och måiter tryckningarne, ifrån 3 til 10 lod, hvarefter qvickhilfver-columnen råcker til, at måta til och 'Ötver 2 fkålpunds kraft. Hårvid år be- qvåmt , at ftorleken af denna fpritens och qvicklilfrets motvigt, icke endaft beror ” CO- um” 1782. Apr. Maj. Jun. 99 "lumnens högd uti glasröret, utan jämvål, på vidden af ytan, fom trycker på fkinnet öfver ' Barometer- dofan 3; hvarjämte intryckningens > quantitet eller hålan, fvarar emot gradrörets > Capacitet; och man fåledes har i fin magt, at genom olika proportioner, förlånga eller tör- korta fcalans grader, efter behag och den på- tryckande kraftens eller vådrets abfoluta ftor- lek, Denna går, vid ftarkafte blåft, ej öfver 2, och vid våldfammafte ftorm, föga öfver 9 fkålpund, och kan fäledes ganfka vål, förme- delft en dylik tilftållning, upvågas och afmå- tas, hålft fjelfva Vindtaflan ganfka lått kan > aftagas, OÖmfas, och en mindre, efter behof,; - i flålle för fots taflan, flickas på inftrumentet. 12) För at nu förena vindtaflan EF med denna Barometer-inråttning, år Håf-fån- gen QRS inråttad. Denna går vid Q, gan- fka lått på en ftadig tvår-axel, med fina tappar. Vid S, drager den, öfver en Cirkel-båge, et ftarkt och lent, vid Styr-axeln uti L, tfåftadt I filkes-fnöre. Vid R åter, ligger den, emot et pr "> JR AE litet £ift RT; fom med en rund bricka för an- dra åndan, trycker emot fkinnet på barometer- dofan , famt år den, fom trycker up qvickfilf- ret uti grad-röret OP. ' Således måfte detta — fliga up, få fnart vädret trycker på taflän EF, hvilken drifver in Styr-axeln, fom vid L dra- > ger åndan af Håfftången :S med fig, och der- vig igenom vid R, verkar emot tryck-fliftet. At viffare flyra tryck-brickan vid T, år barome- | ter-dofan omgifven med en bred ring, hvaruti | paffar et lock T, genom hvars medelpuna fif- | tet år inftucket, och dår löper på horn eller ben. Detta lock, tjenar tillika at bevara baro- metere 109 1782: Apr. Maj. Jun. meter-fkinnet för åkommor. : En vid R, ige: nom håfftången gående liten ftållfkruf, tjenar. utomdefs ,-at juftera afftåndet imellan håf-flån- gen. och tryck -brickans flift. Alt detta i den afligt, at det lilla: öfverfkott af tyngd, hvar- med Vind-talan fåfom pendel, trycker inåt, må jämnt ligga mot håt-ftången och tryck- brickan, at uppehålla barometren vid fin Noll- puntt, .och' dårmed ftå i den jämnvigt, at min=; fta .våderpuft emot taflan, gifver utflag på ba-. rometren, och denna altid förmår återföra taf- lan til fit rum, når tryckningen uphör, atfå- ledes Inftrumentet jämnt följer Vind -ftyrkans ändringar. Vin "At Betåcka Vind-taflan för: alla Bak>+ ochi fido- vindar, hade jag, fom figuren utvifar, om- gifvit den famma med en afk - lik fkårm. Men detta tar ej lag. Taflan drifves då af påftötan- de. våder, mera ut ån in, och stål. aldeles in- gen defs peripherie, omgifvande rand, Hvarföre jag endaft fåtter en platt, något ftörre plan ån taflan, bakom den famma, hvaraf förenåmnda nytta, men ingen ,olågenhet och -åndring uti: Vind-flyrkans verkan, hittils förfports. I al- la fall, kan ock fjelfva, taflan få lått aftagas och påfåttas, at ingen betåckning imellan, ob- fervationerna dervid.behöfs. or 120 > Oma Graderingen. År det en förmån vid den befkrefne Vind- barometren, at denfamma lätt. kan. fyllas och julteras; få år det ej mindre fördelaktigt, at. lika få lått och fåkert kunna graderas. Denna gradering kunde vål fke efter qvickfilfrets och våt- 1782. Apr: Maj. Fun. 10I våtfkornas verkeliga högder uti glasröret. Men långt fåkrare och vigare år, at efter Bou- | GUERS mManer, genom vågning med bekanta vig- ter, deruti tillika intaga alla de irringar, fom friétioner och delarnas åndrade ftållning under rörelfen mediöra kunde, och nu derigenom til- lika uphåfvas. Til den åndan har Styr -axlen vid åndan M en liten ögla, hvarifrån en fin och ftark filkes-tråd drages ut igenom et hål på fido- våggen CD, i flyr-axlens dire&ion, och ledes öfver en qvick rulla U, fom år tå- flad på en ftadig pelare VW, hvilken vid det- ta tiltålle fkrufvas faft uti botten -fkifvan, och efter fullbordad gradering tages bärt. Den- na tråd laftas vid X efterhand med vigter, hvilka på arvdan M af ftyr-axlen genom drag- ning göra lika ftor verkan på hela machinen, fom Vind -taflan EF, på andra åndan I, genom tryckning ; och fåledes tjena til abfoluta mått för denna efter vådrets kraft förånderliga tryck- ning. Nn För at komma til fjelfva graderingen, fål- les förft botten- fkifvan efter vattupafs, vind- fanan och fjelfva barometern, 1å noga hori- zontel, at fpiritus i barometern vid hela pyra- midens omvridning altid håller fig vid famma pundtt i grad-röret, ty minfta lutning zifver här utflag , förmedelft vind-taflans pendelarta- de fufpenfion , och barometrens qvickhet. Grad -röret förfes med:en provifionel lik=de- lig Scala, fom fäftes på pyramidens bakfida un- der röret, och utmärkes derpå fjeltva Noll-pun- Cen efter barometrens anvisning. Sedan laftas tråden X med vigter, ifrån lod til lod, och an- mårkes noga, på hvilka-delar af fealan, förft EN ipi- 102 1782. Apr. Maj. Jun. fpiritus och fedan qvickfilfret ftadnar. Då det förra på ena, det fednare på andra fidan af pro- vifionella fcalan, efter lod och fkålpund Vi&u- alie- vigt, med zifror annoteras, och fedan en fullkomligare fcala derefter upftickes och fåt- tes i den förras rum. Rullan och pelaren ta- ges fedan bårt, och fcalan jämte hela Barome- ter-råret betåckes med fit glas-foder. Vid bruket af denna gradering bör efterfes, om Barometren i hvila håller fig vid fit Noll; och til den åndan dels afbida tiden med våt- fkornas nedflytande utur glas -röret, famt dår- åft något deraf felar eller år förmycket, åndra fådant upifrån , fom fker altför lått genom ba- rometrens updrifvande til öfra cylindren. Då det öfriga ftålles til råtta, förmedelft. den vid R på håt-flången befintliga ftåll- fkrufven. Man år hårvid mera befvårad af inftrumentets qvick- het ån defs tröghet, fåfom vid målt alla andra Anemometrar. Hvad fom ånnu felar , kan båttre råttas vid en mera planerad och fullkom- ligare Conftrudtion , ån denna förfta Inventions- modellen kunnat löna mödan. I öfrigt år klart, at Struéturen af denna Anemo-barometer, kan förändras efter behof, på flera fått. - Scalan kan förlångas med fpiritus eller vatten, få långt man vill, och genom blotta qvickfilfret och taflans minfkande, famt rörets och tryck-bric- kans proportioner, förkortas efter behag. Vind- taflan kan, utan håf-ftång, fåttas omedelbarli- gen på tryck-fiftet til barometren , hvars Öp- ning eller fkinn åfven kan våndas up och blif- va horizontell. Hela inftrumentet kan,i form : af pendel med undervigt, uphångas i dubbla axlar at brukas på fkepp, ja hållas med PE i 1782. Apr. Moj. Fun. 103 handen 0 fv. Den vid Modellen antagne conftrudtion tyckes vara beqvåmlig at på visit ftålle få faft i Öpna luften, hvartil den då bör beflås med metall- plåtar och målas; Vind -taf- lan tages fåkraft af imellan obfervationerne, at bättre för mättets och graderingens fkuld be- varas ofkadd. Atminftone vifar detta förfök, at oaktadt alla fvårigheter, hoppet om Ane- mometrars ytterligare förbåttrande, ej bör ups sifvas, utan faft mera, nytt bemödande til de- ras fullkomnande anvåndas. Dock fruktar jag, at vid dylika inftrumenter i fjelfva verket fö- ga mera ån hittils lår utråttas til meteorologi- (ka vetenfkapens förkofran, få långe man der« vid år nödfakad at i öpen blåft, hålft nattetid, våga lif och hålfa, och man ej til fammanhäån- gande och ftändiga obfervationers fortfåttande natt och dag börjar med alfvar tånka på an- låggandé och förbåttring af fådana verktyg, hvilka fjeltva uptekna och föra våder-journa-= len, hvartil LEuPorp 4) och D ÖNS-EN-BRAIJ yr) gitvit berömliga förflag, dem likvål hit- tils ingen til nytta anvåndt. Orfaken torde, utom koftnaden, böra fökas uti en likatullt ånnu för vidlöitig och befvärlig operation, då några och tjugu alnars långd af papper, da= geligen, icke allenalt fkall tilredas och påfittas , utan ock fjelfva Journalen, med möda copieras. Hvilket alt, gjordt mycket enklare, kunde uträt- 'as, med ombyte af 2:ne valfar, faft koftnaden af et godt ur, aldrig vid dylika inråttningar, kan och är kunna undvikas. ; 0 - JOHAN CARL WILCKE. Förs q) Theatr. Aeroftatic. Tab. XXII. 7) Mem, de PV Acad. de Paris 1734, pag. 123. -104 = 1782. Apr. Maj. fun Befkrifningar och rättelfer, hörände til Hi- orien om Foglarne, infånde af Herr PHIL. PICOT, Bar. de LAPEIROUSE, Ledamot af Kongl. Vet. Acad.i Touloufe och Corre/pondent af K. Acad. i Paris. På Svenfka öfverfatte | af CUP VT TFUN' BEER SE pmuntrad af en lård och upmårkfam Svenfk > Mineralogus och Chymicus , Herr SALoM. V. STOCKENSTRÖM, fom under Defs refor he- drat och fågnat mig med litt befök, tager jag mig frihet at til K. Svenfka Vetenfkaps Aca- demien infånda några anmårkningar och rät- telfer vid Natural-Hiftorien om Foglarna, un- der förmodan, at de med benågenhet uptagas. Accipitrers. VuLTUR barbatus : albo-rufefcens , dorfo plumbeo; coftis plumarum albis; pedibus lana- tis; gula barbata ; capite linea nigra cin&o. Finnes i Africa och på Pyren&erne, år ibland de Europeifke Gamar den ftörfte, och har vid bafis af nedra kåken et nedhångande fvart fkågg. Frons oculorumque regio atra. Collum, per Aus, abdomen , femora & pedes teftacea. Alx, dorfum & reétrices obfcure plumber. Irides rubre. Digiti rubiginoll. Ingen bar flåck finnes på hufvudet eller halfen. Han år långt djerfvare, ån andra Ga- mar, Syno= ' eV om — RN ER RR 1782. Apr. Maj. Jun. 105 Synonyma, fom af Audorerne vid denna citeras , äro opålitelige. GEsnErRus år den en- de, fom fedt fkinnet deraf. Jag har ifrån py- reneifka bergen haft många individua, elt- ter hvilka jag noga anteknat både defs be- fkrifning och anatomie. Den år aldeles olik med den, fom i Frankrike kallas Griffon, hvars hiltoria fins uti Addis Acad. Parifienfis, Anim. tom. IIE p. II. p. 213. tillika med figuren, hvil- ken dock af Hr. von Linne ej blifvit uptagen. VULTUR perenopterus : auribus denudatis , claviculis prominentibus , remigibus nigris:1e- cunda breviore. | Neque mas totus albus, neque femina tota fufca; fed concolores & fic centies vidi. Ju- niores albidi. Adultis utriusque lexus dorfum e flavo & fufco varium. Venter lutefcens. . Abdomen & femora intus nivea. Remiges & redtrices nigricantes: remigum fecunda reliquis multo brevior. Redctrices in apice femper ero- fe, ut in Picis. Roltrum & Cera cornei co- loris. . Aures nude. Pedes nudi, plumbei. Caradter fpeciei confiftit in capite & colloin- tegro, ad humeros usque, plumis orbis & to- mento albo breviffimo velftitis. Sjelfva huden år blåaktig. Han år allmån på Pyreneifka bergen. VULTUR ÄArrian: fufcus, collo dimidio pe- dibusque nudis, cerulefcentibus. Ar allmån på Pyreneerne, dår den kallas Arrian. Den år något ftörre ån V. perenopte- rus och helt fvart. ; Caput breviffimis plumis tetum. Roftrum corneum, HLides år Gene & maxille pi- ; lis 106 1782: Apr: Maj. Jun. lis aliquot nigris adfperfe. Dimidium colli, pe- nitus denudaturmn, uti & cera, cerulefcentia; re- liqua pars colli plumofa: fuperiör longioribus, anterior breviflimis, rigidis & nigrioribus plu- mis veftita Pedus gibbofum. Pedes nudi cerulefcentes. Afingen Ornitholog år denna förut befkrefven. VULTUR monacus : vertice gibbofo, corpo- re nigro, pedibus & cera rubicundis. Finnes på Pyreneerne, men år rarare; har fett den lefvande, lik den förra til får och ftatur, men olik, gibbo fupra caput ele- vato; collo toto plumis veltito; cera pedibus- que rubicundis nec cerulefcentibus ut in V. arrian. VULTUR fercorarius: albidus capite, cera & gibbo nudis croceis; remigibus nigris; pedibus nudis cinerafcentibus. Fins på Pyreneerne, deråft den kailas Ali- moch. -Vultur leucocephalus. Braiss. Av. I. p. 466. hvilket Synonymon icke hörer til V. peren- Opterus. Le petit Vautour. Butr. Av. Ip. 164. fig. N:o 420. hvilken figur icke kommer aldeles ÖOfverens med denna. Han år nåftan få tjock fom kalkonen. Roftrum elongatum, corneum. Irides ce- rulex. Caput nudum, croceum, uti- & cera & guttur, villis raris albis adiperfum. Corpus albo -fufecum, Ventritulus nudus, prominens, eroceus. Remiges nigre. Pedes elongati, nu- di, cinerafcentes, Han viftas i hopar, med andra fpecies af lit 1782. | Apr. Maj. fun. 107 fit flågte, på as, men finner i fynnerhet fit nöje på månnifko -tråck. FALCO melanerus : Cera lutea pedibusque fe- milanatis, corpore ferrugineo-nigricante; ftriis flavis. Lin, Syft. Nat. 124. FALCO fualvus: cera flava pedibusque lanatis fufco-ferrugineis > dorfo fufco, cauda fafcia alba. ibid. 125: Efter Hr. BurFrfons råd, böra bågge deffe föras til et och famma fpecies , fom obfervatio- ner tydeligen vifa; ty hår få vål fom i Sweit- ferland, finnas blott 3:ne falkar, nemligen F. chryfaetos, F. melan&etus och F. montanus , hvilken fednare hos LiINNe ej omtalas. Utom des, varierar falco Melan&etus un- derligen ifrån fvart til brandgult, år aldraal- månnalt på Pyreneerne och för Harar farlig. FALCO montanus: Cera, digitis palpebrisque citrinis; corpore atro; pectore macula alba no- tato3; pedibus lanatis. AR Finnes på de lågre alpes uti fådra Europa, år flor fom en Kåder. | Le petit Aigle. BUFFON. Åv. I. p. 91. FrRIscH, "Tab +EXXL Blir få (tor fom en Kåder. Tetrao Urogallus. Corpus nigricans maculis fulvis, prefertim collum, nötatum. Macula alba magna in pedtore. Under fkrikande, fångar han höns, kattor och åfven räfvar, fom han uti illiftighet vida Öfvertråffar. : | Lani? beföka Pyreneifka bergen, då våren nalkas, flytta om höften och åtas af månni- fkor, undantagen L. excubitor, fom ej blir fet, Ho fom 108 1782. Apr, Maj. fun. fom de öfriga. Vi behöfve ånnu flera obfer- vationer, om de Europeifke Laniorum familia, innan vi fullkomligen kunne förklara dem ; imediertid vill jag upgifva, hvad jag deri fett och famlat. / oo LANIUS excubitor : Cauda cuneiformi, late- ribus alba, dorfo cano, alis nigris macula alba. JAA Syil omab ESS. Piegrieche grife.. Burr. Av. 1. p. 206. fig. N:o 445. LANIUS ryfus: capite colloque rufis, dorfo fronteg. nigris, fafcia alarum, duplici alba. Lanius rufus Briss. Av. 2. p. 147. men in- galunda L. collurio. Lanius minor feu tertius. FriscH. fig. 61. Piegrieche rouffe. Burr. Av. I. p. 301. fig. NOEL: Alla deffa Synonyma appliceras fullkomligen til hannarne, men hvilken fogel år honan, iår ännu ovisft, ånfkönt Hr. Burrfon ger defs fi- gur, Tab. 31. fig. 1. och FriscH..tab. 61. både på Han och Hona, faftån för ftora. LANIUS eollurio: cauda fubcuneiformi, dor- fo grifeo, redtricibus quatuor intermediis uni- coloribus, roftro plumbeo. Lin. Syft. nat. 136. I” Ecorcheur, BuFtr. Av. I. p.304 tab. 31. fig. 2. Detta Synonymon tilhörer hannen , men hvil- ken honan år, vet man ej. Men emedan jag årligen obferverat et fpecies af Lanius, fom hittils ej år befkrifvit, och funnit, at det altid varit honor, målte det fåkert höra til något fpecies, af hvilket man ej kånner honan; dock kan jag ej visft figa til hvilket. Denna år något tjockare, ån den ordinaira L. collurio. Pars jäs s | | 1202. Ape. Mög. Jun. 109 Pars fuperior tota fufca. Caput & collum transverfim nigro-ftriata. Prona pars albicans nigrog. tenuiflime undulata. Roftrum fufcum, apice nigro. Maxille pilofe. TIrides fufcre. Remiges & tedrices albo fulvog. circumfcrip- te. Remiges 19, tertia longiffima. Cauda ro- tundata. Reåricibus 12, apice flavicantibus, du- abus exterioribus brevioribus, Pedes nigri un- | -gvibus validis. Denna håller fig uti vin -bergen och år på hållen, dår falix viminalis finnes , allmånnare. Af fogelfångare kallas den i Touloufe Margas- fe och på Pyreneerne, få vål fom alla andra Lanii, Cap-Grouffat. Til Lanius collurio kan beqvåmligen föras BRISSONS fynonymon Collurio varius. BRrRISS. av. 2. Pp. 154. Men jag kan dock ej hålla med honom uti det, at den år L. collurionis femi- na; utan fannolikare år det, at denna år mar kan til L, rufus, fom ibland underligen varie- rar til fårgen. Jag har af denna fett individua både mörkare och gråaktigare : åfven har jag et fpecimen, på hvilket ryggen år mörk utan flåckar, lika fom hufvudet och halfen, och til hvilken lått kan appliceras FriscHEs figure, tab. 31. För Öfrigt åndra fig ej deffé variatio- nes, utan hålla dig conitante, LANIUS infauflus Lin. Syft, nat. 138. Hvad Örnithologi fkrifvit om honan til "Turdus faxatilis ,; har Linne hånfört til L, in- fauftus, ehuru icke med råtta; ty GESNERI fy- nonymon, fom åberopas, hörer tydeligen til bannen af Turdus faxatilis och det öfriga til honan ; fom fynes af. nedanftående befkrifning. För Öfrigt tror jag icke, at Lanius infauftus H-3 hörer 5 UR SS "VE sve 110 1782. Apr. Maj. fun. hörer til ordo accipitrum , ånfkönt Hr Linné intygar, at han upfnappar utkaftadt kött. Men utaf defs befkrifning i Fauna fvecica och i fyn- nerhet deraf, at han til den foglen fört Autho- rers befkrifningar, fom fnör-fått komma Öf- verens med turdus faxatilis femina, i fynner- het Brissons; fluter jag, at Lanius infauftus är Flonan til Turdus faxatilis, för hvilket den ei hålles af någon Ornitholog. Vidlyfftigare fkall jag nåmna derom, når jag kommer at tala om Hannen. Pice. Corvus pirrkocorax : nigricans , roftro luteo. Fins på de högfta pyreneifka bergen och kommer ned til dålderne och ångarne vid hö- bergnings-tiden. Kånneteknet bör ej tagas af fårgen på fötterne, ty den varierar i anfeende til ålder och kön; antingen år den fvart, po- merants- eller cinnober-fårgad, hvilken fe- nafte altid fins hos de gamla. Roftrum curvum nec fubulatum ut in C. coracias & C. eremita, Corvus coracias: Violaceo-nigricans, ro- firo spedibusq. miniatis. Burr. Av. 3. p. tab. N:o 255. År allmån på de högre pyreneerne. Ro- flrum och pedes åro aldrig gula. En vacker varietet har jag håraf fett, med hela kroppen hvit, men fötterne och nåbben röde. PicUs medius Lin. Syft. Nat. 176. år blott en varietet af Picus major. ALCEDO bhi/pida Lin. Syft. Nat. 179. Lå | | I | ' | i | I I 1782, Apr. Maj. GJ Ul LI Håller fig vid alla flrömar och båckar, åf- ven på alperne, ALCA pica, LIN. Syft. Nat. 210. Beföker medelhafvets ftrånder, åfven i Frank- rike. PELECANUS graculus : cauda rotundata, cor- poré nigricante , ventre grifeo , rettricibus duo- decim , roftro edentulo, ; År allmån uti Europas föta vatten, äfven under fjällar, och år fåkert honan til P, car- bonis, fom jag beftåndigt funnit af defs Öpnan-, de. Den år mindre ån P,. carbo, och fkiljes med kortare cauda , coloribus obfoletioribus & potiflimum ventre grifeo , fere albo, ifran hanen. CoLYMBUS auritus LIN, Sylt. Nat. 223. Ifrån denna bör föndras LiINNAI varietas y, neml. Brissons Colymbus fluviatilis, Briff. 6. p-59. fåfom et conftant fpecies, aldeles diftinét ifrån C, auritus. CoLYMBUS pyrenmaicus : pedibus tridadtylis lobatis, gutture caftaneo, macula roftri nivea, alis breviflimis, TT Fins .pti. Pyreneernas Aar, och av nagot mindre, ån C. auritus, | Roltrum nigrum:; in angulo mandibularum macula carnofa, lata, nivea, Linea roftri ad oculos nigra. Caput, collum, dorfum & uro- pygium olivacea, Guttur & pedtus e rubro ca- franea. Venter & abdomen grifeo-argentea. Remiges breviflime. r CoLYMBUS Jongiroftris; pedibus lobatis, te- tradactylis, gula alba, maxillis triplici fafcia fulca, roftro compreffo, longiffiumo. ; H 4 Hal- 112 1782: . Apr. Maj. sj. Håller fig i båckar och åar under pyrenei- fka bergen. Corpus olivaceum, flavo adfperfum. Col- lum & pectus flava. Venter argenteus. Re- mniges albe. Roftrum compreffum, bipollica- re: mandibula utraque arcuata, acuta. Nares elongate. Avis audax, rauce fibilat, lutum amat, in canes & venatores roftro inlilit. Denne tyckes vara midt emellan Rynchops och Colymbus , år något flörre ån C. auritus, och denna få vål fom den förra åro förut obe- kante. Gralle. ARDEA nydicorax Lin. S. N. 236. År icke någon rar fogel på Pyreneerne. Jag har aldrig fett fårre fjådrar i crifta, ån fex, men väl at de variera ifrån fex til tolf. För Öfrigt har jag altid funnit honan få lik han- nen, at jag icke, utan genom kroppens öp- nande, kunnat fkilja henne ifrån honom. Der- före år det underligt, hvad Hr. BuFron fåger om henne, Av. VIL p. 437. Ej heller kommer den gifna figuren N:o 759. dermed öfverens. ARDEA Garzetta LIN. S. N. 237. Finnes åf- ven på Pyreneerne. ARDEA audax : Occipite criftato, roftro azu- reo, dorfo caftaneo; pedtore, collo & uropy- gio rufis, remigibus albis. Håller fig uti Södra Frankrike och Italien, via hafvet och falta vatten, vid åar och åf- ven uti alpifka fjöar. Le Crabier roux & le Crabier marron BurFr. Av. VII p. 390. Le Guacco. id, ibid. dår an- dra fynonyma finnas. Han 1782. Apr. Maj. sun. 113 Han år nåftan lika ftor med A. nyd&icorax; erifta på hufvudet är mycket lång och råcker ända til ryggen. ; Guttur, venter, uropygium & redtrices al- be. Dorfam caftaneum. Collum, pettus, te- &rices alorum lutea. Penne crifte rufe, nigro- ciliate. Roftrum fubulatum, apice nigrum, exeterum azureum. Pedes ex incarnato lutei: digiti longi; ungvis intermedius introrfum fer- ratus. AÅLDROVANDUS fåger med råtta, at det år en djerf fogel, fom med tåta hugg med nåbben rufar på fin fiende. Han fkriker beft, fom en Apa. Jag har ock haft den lefvande, at up- födas. För öfrigt, emedan jag haft ganfka många fpecimina håraf, och kunnat jämföra alla fins imellan, har jag mårkt, at fkillnaden imellan Authorerne i fynnerhet deraf upkom- mit, at de fjelfve ej obferverat denna fogel , utan talat derom blott efter ALDROVANDUS, fom ockfå efter andras beriåttelfe befkrifvit fin. Jag har dock trodt, at den i ringa grad til får- | gen varierande, ej bör fkiljas ifrån detta fpecies. TANTALUS falcinellus Lin. Syft. N. 241. Är allmån på Pyreneerne. SCOLOPAX rufipes: roftro fubrecurvato, bafi cinnabarino, pedibus cinnabarinis , ted&ricibus caude criflisque albo fufcoque ftriatis. - Viftas på Pyreneerne och i Södra Frank- rike, år något mindre ån Scol. limofa. Corpus fupra fufco-cinereum, fubtus ni- "weum. 'Pedus immaculatum. Roftrum fere |» tripollicare, magis quam in ceteris fubrecur- "Vvatum, nigrum. Mandibula inferior bafi cin- H5 nabå- n4 1782. Apr. Maj, jun. nabarina. Remiges 25, extus fufce, intus al= befcentes; remigis prim& cofta alba. Recrices fulvo cinere&, margine albo ferrat&: dux in- termedie longiores , rotundate, immeaculate. Tedrices alarum: fuperiores fufcx albo margi- nate & dentate. Pedes cinnabarini. Interme- dius appendiculatus ficut in reliquis hujus fa- milig fpeciebus, qua nota a ceteris Scolopa- cibus probe dignofcuntur. År et aldeles nytt fpecies. CHARADRIUS oedienemus LIN, S. N. 255. År allmån på Pyreneerne och öfver hela Frankrike, 'Species tota conftanter tibiis, iride bafique roftri flavis gaudet, faltem apud nos. | C2rulea funt hec omnia in icone FRISCHII, tab. 215. LiINNZUS cinereos pede3 dicit. Non pos- fum: non referre characterem, qui - huic avi Oedienemi nomen jure merito atterit; quem- que in: nulla alia ave huc usque oblervatum eredo,, fceilicet, quod tibias habeat fupra articu- lationem duplo altius denudatas; fed precipue tarfum fuperiore parte itå ampliatum , ut furas qvali reprefentet. Galline. TETRAO lagopäs LIN. S. N. 274. Saö- ripa. År allmån på Alpernes med 1fnö betåckta ftållen. | Varietas B hos LiInnée bör borttagas. Lagopede. LaPEirousE, A& Tolofana 1. p. dåråft. utförlig hiftoria derom gifves och alla Ornithologers, i fynnerhet BuUrrons, milstag vid denna fogel förklaras. fr Er 1782. Apr. Muj. Jun. 115 TETRAO alchara. Lin: Syft. N. 276. Håller fig vid Narbonne, på en ganfka liten trakt; men ingalunda hvarken vid Montpelier eller på Pyrenerne eller. annorftådes i:Frank> rike. | Pajfonrer. Artavpa. Om detta genus bör BUFFON ef- | terfes, fom föreftåller deraf fiera förr outgifne fpecies. Jag fkall åtnöja mig med at omtala hvart + ; e ; Dean och et flags ofta ombytliga egna fårgör, ifran grått til brandgult och hvitt. Den afk-grå får- : SR EL NR gen år fållfyntare, ån den brandgula , mén båg- se förbytas åter til hvit, 13. at jag ärligen har obferverat Lårkor af alla fpecies , antingen helt grå, eller helt brandgula, eller ock, faftån me ra fällan, hvitare ån fnö. Jag har Oockfå icke fållan haft fpecimina, fom ågt bågge fårgorna. Det år underligt, at deffe föråndringar itårgen åfven hafva rum hos fyrfotade djuren, förn jag, icke utan nöje, ofta funnit hos Mullvador och Harar, då jag befökt de pyreneifke bergen. ALAUDA calandra Lin. Syft. N. 288. Uppehåller fig vid Narbonne i Frankrike och klåcker dår ut fina ågg. På Pyreneerne förekommer den aldrig 'ånnorlunda , ån fom Nytt-fogel.” Halfen fkiljes ifrån bröftet med en Wart falcia, fom fins på hannen, men ej på honan. | > TURDUS faxatilis : capite ceruleo, cauda ferruginea, Lin. S. Nat. 204. fom kommer vål öfverens med hannen endaft. | Ar allmån på Pyreneerne. = Jag har ofta fett i myckenhet både han och "hona > antingen då de bygt-bon ,; 'eller klåkt ut fina 110 v782. Apr. Maj. sjun. fina ågg, eller vårdat fina ungar, få at jag helt vift lårt kånna bågge könen. Honan år mycket fkild från hanen, och til henne böra de fynonyma föras, fom af Hr. Lin- Ne föras til Lanius infauftus, i fynnerhet Bris- Sons, hvilke alle råtteligen befkrifvit henne, faftån de icke vetat, at den var honan til Tur- dus faxatilis. GeEsnNErus allena undantages, fom endaft fett huden och talar litet om Ru- becula faxatili, hvilket efter min tanka, fåkra- re föres til hanen, ån til honan af Turdus fa- xatilis. Men på det hiftorien om denne fogel ej må blifva ån mörkare, vill jag gifva befkrif- ning på den riktiga honan til Turdus faxati- lis, hvilken jag gjort efter naturen, Mare paulo gracilior. Roftrum nigrum elon- gatum omnino huius generis, bali pennis re- cumbentibus veftitum. Caput, collum, teétri- ces alarum & remiges ferruginea. Gula, pe- ctus, dorfum & uropygium lutefcentia, qualibet pluma fufco- ciliata, . Venter, abdomen & fe- mora albefcentia. Cauda rotundata: redtrices flavefcentes; du2& intermedix fufcx. Pedes ob- fcure incarnati: digiti graciles; ungues debiles. EMBERIZA e(itrinella Lin. S. N. 309. Jag har egt en, fom varit e citrino-albe- fcens, och fom icke kunnat fkiljas ifrån Frin- gilla canaria, få framt man ej gifvit akt på mandibulx, fom åro a fe invicem dehifcentes och på det inre tuberculum, fom fins på man- dibula fuperior. EMBERIZA miliaria: LiN. SN. 308; Denna "fynes ofta, icke allenaft på Pyre- neerne, utan ock hos ofs vid Touloufe, an- tin: 1792. Aor. Maj. fun. 117 ; tingen fordide alba eller ockfå ibland helt fnö- I hvit. | | FRINGILLA domeftica Lin. S. N. 323. i Af denna har jag haft en betydande varie- tet, nemligen toto corpore fulvo. '— MOoTACILLA alpina : fufco-cinereas gula al- ba, nigro pundtata ; ventre & hypochondriis maculis ferrugineis; re&ricibus apice flavis. Bor på de högfta Sveitzerfka, Pyreneifka och » Carinthifka bergen. Sturnus collaris. Scor. ann. Lp. 131. Frigilla gularis. ANDREA Briefe, 202. tab. XIII. mindre accurat, i fynnerhet i anfeende til roftrum. PicoT LAPEIROUSE. Journ. de Phyf. 1779, Pars I, Pag. 422: Fauvette des Alpes. Burr. Av. p. V. 156. tab. N:o 668. f. 2. peflime. Jag har aldraförft gifvit denna fogels hifto- ria uti Abbé RoziErs Journal de Phyf. och emedan defs befkrifning år dår fullftåndig, vill jag hår endaft tillågga, at fedan den pyre- neifka blifvit jämförd med den Sveitferfka lef- vande, har den af Hr. Profeffor HERMANNUS i Strasburg befunnits vara aldeles famma fpe- cies, hvilken ock beråttat mig, at han hört den Sveitferfka ofta fjunga uti bur, med vackert men tillika ångfligt låte. Det år derföre un- derligt, at Hr. Scorori kunnat föra denna fo- gel til Sturnos, med hvilka den har intet ge- menfamt. 'Touloufe d. 10 Febr. 1781. Anmärk- 18 1782. Apr. Maj. fun. Anmärkningar öfver föregående Befkrifnin- gar och KRåttelfer, uti Hiftorien om Foglarne, efter begåran välment gjorde af CARL. PETER -THUNBERG. t utarbeta en ricktig och fann Hiftoria om > Foglarna, har i alla tider varit underka- ftladt mycken fvårighet, dels tör det deffe luf- tens invånare få lätt undandraga fig vår åfyn och vara hånder, dels för det foglar med me- ra befvår och ej utan ganfka itor koftnad uti Naturalie-Cabinetter famlas och förvaras. Hon har derföre ofta blifvit upfyld med ofåkra och oricktiga beråttelfer, fom tid efter annan be- höft igenom fleras obiervationer råttas. Ian- feende härtil, kan det ej vara annat, ån myc- ket nyttigt, at få deffa Hr. Audorens obfer- ' vationer om Foglarne almänt bekanta, i fyn- nerhet, fom man lått kan fe, at han gjort fig mycken möda och flit, at famla dem och med urfkillning yttrat fig. At råtta andras tan- kar och upgitter, kommer an på en Audtors egen årlighet och fkickelighet at obfervera. Sådane råttelfer kunna i Natural-Hiftorien, fom åger få vidftråckt rymd, dageligen förekomma, och tyckes vår Audttor med noggranhet och "goda fkål hafva gjort fina. Flere hafva med honom redan trodt, at Picus major och medius voro famma fpecies, åfven få, at Pelecanus graculus år honan til Pelecanus carbo. Cor- 1782. Apr. Maj. Sun. 119 Corvus coracias, fom upgifves för ny, tyc- kes komma alt för nåra in til Corvus Gracu- las. Färgen på nåfvet och fötterne göra enda fkillnaden och det kommer derpå an, om den |år på bågge deffa fpecies beftåndig. Hr. Avu- dor anförer ingen annan fkillnad. Det år an- nars mycket vanligt, både uti Ardee flågte och på fere vatten -foglar, at fårgen på nätvet och I fötterne nog varierar ifrån rödt til gult och I ätven til fvart eller möårkblått. På åtfkilliga Capfka foglar har jag haft tiltålle, at ofta ob- fervera det. | Hvad Hr. Baron LAPEIROUSE nåmner om. Alcedo hifpida, år almånt för hela detta flåg- te, nemligen, at de hålla fig vid vatten, vid åar och båckar, efter det fallit på deras lott, at vara fifkare och föda fig med fifk, hvadan Engelsmånnerne kalla dem Kings -fifhers. Colymbus auritus 3. fkiljer Audtor ifrån, fafom diftinét fpecies. Det hade varit önfke- ligt, at han åfven meddelt differentia fpecifica och utförlig befkrifning derpå. Lanius infauftus påftår Audtor vara honan til. Turdus Taxatilis. Lanii genus fkiljes rått fvårligen ifrån Turdus. Roftrum år lika, och endaft en liten, ofta knapt mårkelig, tand på defs mandibula gör fkillnaden imellan två få olika flågten, hvilkas individua åro-fmå, fom Pafferes. > Men hvad denna Lanius infauftus angär, fom Audtor upgifver för femina til Tur: dus faxatilis, och at fåkerg höra til Turdi flåg- te; få tror jag, för min del, at den hvarken hörer til Accipitres och altfå ej til Lanii ge- nus, ej heller til Pafleres, följakteligen ej til ; Tardi ; | j | | 120 1782. Apr. Maj. Fun. Turdi genus, utan til ordo Picarum, i anfeen- de til fitt roftrum cultratum och nares fetis re- cumbentibus tetti, och at den altfå råttaft blif- vit fatt på ltt ftålle af Arch. och Ridd, v. Lin- Ne, uti Fauna Svecica, under namn af Cor- vus infauftus, ehuru famma Herre, uti de föl- jande editioner af Syftema Naturz, fört den derifrån til Lanii flågte. BA — SV VED em Se OS SR SE Anmårkmngar om fåttet at confervera Åttika, af CARL WILH. SCHEELE. ÅA! Åttika, af hvad fort den vara må, ej lån- ge kan conferveras, utan efter några vec- kors förlopp, i fynnerhet uti fommar-varm luft, blir grumlig och på ytan betåckes med et tjockt flem, hvarvid fyran alt mer och mer förloras och omlider aldeles förfvinner; år en allmånt bekant fak, hvarföre man ock ofta fer fig vara nödfakad at bårtflå fådan åttika. At nu hindra åttikas corruption, har man up- tåckt fyra utvågar. Den förfta är, at brygga en ganfka ftark och fur åttika; man vet, at få- dan åttika håller fig flera år: Men fom ej mån- ge aro, fom fjelfve brygga åttika, utan hålla fis vid den fom allmänt fas til falu, få åro al- lenaft få, fom kunna hafva nytta af denna me- thoden. Den andra. år, at genom fryfning förflårka åttikan; då man nemligen fticker hål på is-fkorpan, och det, fom ej hunnit fryfa, fyiles De. Apr. Maj. Fun. | I2T fylles på bouteiller: Detta handgrep år ganfka sodt, men fom tminftone håltten dervid förloras, ehuru det ej annat år än måft vatten fom tormerar is-fkorpan, få villja våra hushål- ler(kor ej gerna dåran. 3:dje utvågen år, at utflånga luften från åttikan, det år, at hålla bouteiller eller fafkor dermed vål fylda och korkade. Faftån åttikan på fådant fått confer- verar fig ganfka länge, år den methoden dock ej i bruk, förmödeligen för befvåret fkull, at få fnart något år brukadt utur bouteillen, ftrax åter fylla den famma med annan klar åttika utur en annan flafka, hvarvid åttikan uti fia- (kan, fom då ej blir full och luften fåledes til- kommer , fnart blir oklar och fkåmd. At de- fillera åttikan, år 4:de utvågen til. defs con- fervation; fådan åttiza undergår af luften och varmen på många år ej den ringafte förån- dring, men fom den år mera koltfam ån ode- flillerad, lårer det fåttet ej: komma i bruk, hållt fom följande methode-at confervera åtti- ka år den littafte af alla: Man behöfver ej me- ra, ån få åttikan uti en vål förtent kittel och låta koka den famma öfver frifk eld, 3 minut, och fylla henne fedan varfamt på bouteiller: eller ock, om man tror, at tennet för hålfan vore fkadeligt, kan man flå åttikan uti en el- ler flera bouteiller, fom fedan fåttas uti en gry- ta med vatten Öfver eld; når vattnet har kokat en liten ftund, tagas bouteillerne utur grytan. Denna fåledes kokade åttika, håller fig många år från flem och otäckheter, få vål i fria luf- ten fom half-fulla bouteiller; den år ock gan- fka tjenlig at nyttja på Apotheken, i ftållet för den vanliga åttikan, til acera compofita , hvil- : : MN ka 122 1782. Apr. Maj. Jun. ka eljefts få framt man ej brukar deftillerad åt- tika, fnart nog blifver oklar, och omfider al- deles mifter fyran. SR GÖTGTTG ÖVA Infe&-Calender, för år 1781, af CLAS BJERKANDER. — ? ed Nom, mig veterligen, icke ånnu något Calen- darium Infedtorum utkommit, hvilket dock år både nyttigt och nöjfamt; har jag, til up- lysning i Natural- Hiftorien, gjort anmårknin- gar, Öfver följande Infe&er, når de ifrån fina Puppor blifvit utklåckte, famt når en del af dem blifvit til puppor förvandlade. Förvandl, til Puppor April, d. 18. 1780. "> I78L. gr. Phalena laneftris. + I Jul. Maji, d. 13. 2. Tenthredo Salicis. sagt 3. Mufca Napobrafficx. TT = 20.Sept. d . 2. 4. Phalxena Strobilella 3 Maji. 5..- - » Cembrella dire2. 6. Ichneumon ”Turionellx. +t d. 20. Ichneumon luteus. Junius d. I. . Papilio rape. i 14 Sept. Cantharis fufca. ” Ed DO 0 10. Ti- 1782. Apr. Maj. Jun. 123 10. Tipula juniperina. " 1780: 1781 | 6. ; | un. Ichneumon juniperi. 12. = - = Strobilelle. ER 13. Phalena ziczac. T 4 JuL 14. Ichneumon refinellx. 15. Mufca larvarum. 0. 16. Phalena Mi. 17. Ichneumon comitator. | IO. 13. Mufca arcuata. I2. 19. Mufca pumilionis. 25 Maji. 20. Ichneumon culpatorius. 160 Maji. I3. | 21. Papilio braffice. t 04 Aug. 22. Phalena falcataria. t | BAN EE Frefinelle: Y oc Majt 14. 124. filer Saellata + 25. Phalena vinula. + 16 Jul. 126. = = = bucephala.t 20 dept. '27- Cynips rofe. ” . 77 Maji, | I5. 28. Tipula hortulana. 29. Phalena forficalis. 30. = + pinaftri. t 16. 31. Phalena comma. + 32. Phalena exclamationis. + 33. Sphinx populi. t 12 Aug, | 17. 34. Phalena leporina. T 16 Aug: | [he 18 124 1782. 18. 25. Sphinx elpenor. + 36.140 Igultn. f 37. Ichneumon glomeratus. 328. Cerambyx Carcharias. ” 39. Mufca fecalis. 7” 40. Phalena Pfi, t uDnle Ac ITIL 19. . Phalena colonella. 20. 43. Phalena pufaria. 44 = = = rubiella. 45. = = > Viridana, 28. . Papilio crathegi- 26: . Phalena pingvinalis. + 48. = - Vauvaria. 28. . Phalena pronuba. ” | Chryfomela bipundétata. 29. SI. TRE bomb. caja. 52. Papilio Rhamni Jul ud 53. Ren fafckilind. 54. PLAN prunata. 3: 55. Ichneumon bedegvaris. 4. 56. Phalena folandriana. Apr. Maj. sun. 1780. 21 Aug. 1731. 23 Maji. 20 Maji. 15 Maji. 31 Moajt r Jun, 12 Jam 1 Juni o8 I Majij 10 June s Maji. 8 Jun, 16 Jun. 6 Jun, a «| KRA 1792.- Åpr. Maj: fun. d. 6. 57. Curculio rumicis. 58. Mufca arnice. T | 59. Sphinx filipendule. 8> 60. Phalgena Nympheata. 6. = + - Salicis. 9 62. Phalena euonymella 63. - - - Cynosbatella. 64. - = - Juniperella. I3. 3 65. Phalena Secalis. 00 > rofx. 14. 67. Papilio urtice. 68. Mufca avene&e. 19. 69. Phalxena turca. 70. Curculio Scrophularix. Sr 71. Papilio qvercus. 22 | ige RE globatus, —43- Dermeftcs typographus. 74. Mufca åt 21: 75. Curculio napobrafficx. 31. 76. Papilio c album. 77. Phalena avellana. 428 - - - roefella Is 1780: 125 1781. 28 Jun. 8 Jun. a Jul. 24 Jun. 30 Jun. 28 Jun. 16 Jun. z Jul 2 Jul 10 Jun: Jul 16 Jul. 10 Jul. 3 Jul, 17 Jul. 79. Mu- 26 1782. Apr. Maj. jun. 1780. — 1781 »9. Mufca hyofchyami, Auguftus 'd. 3. 80. Phalena heracleana. r Jul. 5 8. Chryfomela populi. 6. 82. Phalena porrectella. 26 Jul. 10. 83. Elater fegetis. > ar Jul. 84. Mufca mellina. 85. Phalena tragopoginis. 12. 86. Phalena antiqva. 14. 87. Phalena Polyodon. 15 Jun. 88. Ichneumon faturat. 16. 89. Tipula oleracea. 2 Aug. 19. E 90. Tenthredo pini. 24 Jul. 27. | 91. Cerambyx inqvifitor. Septemb. d. 6. 92. Phalena exfoleta. 5 Jul. 8. 93. Ichneumon prerogator. 28 Jun. 94. Phalena gamma. t6. Aug. 12. 95. Tenebrio lignarius. 96. Cynips qvercus. IT. 97. Phalena ceruleocephals. 18 Jun. 2'7. 98. Ichneumon pugillator. sö Odob. 1782. Apr. Maj. Jun. 127 Odober d. 9. 1780. 1781. 99. Phalena populi. 16 Jun. d. 27. 100. Phalena brumata. 4 Jun. Anmärkningar. 3. Mufca napobraffice , befkrifven i Kongl. Vetenfk. Acad. Handlingar för år 1781, fid, 196. 19. Mufca pumilionis. Se Kongl. Vet. Ac. Handl. 1778, fidan 241. 20. Ichneumon culpatorius framkom utur Mafken til Phalena tritici. 21. Papilio braffice. Ar 1780 intog jag i glasburk 30 kålmafkar, af hvilka 14 gingo til Puppor, men utur de öfriga kommo Hjertflu- gemafkar. Man fer håraf, huru naturens Her- re, på detta och flera fått, gjort anftalter til kål -mafkarnas förminfkande. 37. Cerambyx carcharias, Denne år befkrif ven af Hr. Hof-Marfchalken Baron DEGEER, uti Tom. 5. fid. 73, men mafken omtalas icke: den har jag funnit uti unga afp-trån, fom vid roten åro I eller 2 tum tjocka, uti hvilka han förmodeligen från roten ingår til kärnan , och gör fedan en gång, 4 eller 5 linier bred, upåt trådet, förvandlas dår til Puppa, och utkom- mer fullkomligt Infect. Genom detta fkadeli- ga kråk, blifva deffe tråden förderfvade, få kall- brand och dö. 39. Mufca fecalis. Befkrifven i Kongl, Vet. Acad. Handl. år 1777, fid. 30. 42. Phalena colonella, Mafken låg öfver vin- tren uti Biftockar, och var dår en fkadelig gåft. 44. PhalXna rubiella. Se Kongl. Vet. Ac. Eandl. för år 1781, fid. 20. 14 46. Pa- 128 1782. > Apr. Maj. fun. 46. Papilio Crathegi Når denne fjäril ut- kommer från Puppan, lemnar han några röda droppar, hvilka, om de ifrån tråden råkat fal- — Ja på månnifkor, fom ej vetat denna omftån- dighet, torde hafva gilvit anledning til beråit- teife, at blod kommit ned från luften. 52. Papilio Rhamni, torde fom fjäril lefva ötver vintren, efter han år bittida framme om vären, fåfom 1770. 29 Åpr. 1776. 18 Apr. tr MNiajt. 1777. 10 - 1772. 3 Maji. PTE Ta. 1773. 16 Apr. ag AR 1774. 14 - 1780. 2 Maji. 1775: 10 1781 Ip APL 67. Papilio urtice, lefver öfver vintren, då han fitter under tak af vindar och uthus. Om våren år han en ibland dem, fom förft kom- ma fram. Huru tidigt det fkedt, och huru varm luften de dagar varit, utvifar följande Tabell. Therm. Therm. 1758 20 Apr. MYR ADR SR SE FFI, er + 1760 io - 1772 13 - 6 UR LIA AY tagna 1702 10 - 1774 31 Mart. 6 1703 1 - 1775 16 Mart. 10 1704 31 Mart. I7TIÖT SADL: de 1765 13 Apr. 1777 26 Mart. 12 1706 6 - 1778 12 Apr. 10 1707 10 - 1779 24 Febr. 4 1768 2 - 1780 21 Apr. 4 1769 25 Mart: 5 1781 22 Mart. 6 68. Mufca 17582. Apr. Maj. sun. 129 68. Mufca aven&. Befkrifven i Kgl. Vet. | Acad. Handl. år 1781. fid. 172. 75. Curculio napobrafficz. Kongl. Vet. Ac. | Handl. 1780, lid. 195. 80. Phalxna heracleana. Utur en mafk ut- ' foro 100 fl. fmå Ichneumones. 83. Elater fegetis. Befkrifven i Kongl. Vet. Acad. Handl. 1779, fid. 295. 93. Ichneumon prerogator. Denne har uti Kongl. Vet. Ac. H. 1778, lid. 203 lin. 8, genom tryckfel blifvit kallad extenfor, hvilket hår- med råttas. = Vid Infe&ers namn, utvifar, at de lefva fom mafkar Öfver vintren. 1 At de ligga uti Puppor. | Det kan ej hånda, at de Infe&er, fom hår åro anmärkte, fkola på famma dagar årligen ut- klåckas, utan det år allenaft beråttadt, huru de förhållit fig år 1781: ty fom tråd och örter, i anfeende til kallare och varmare viåderlek, ti- digt eller fent få iöf och blommor, måfte Infe- Åerne derefter inråtta fin hushållning och fina förvandlingar. Det år derföre, i anfeende til flarkare hetta detta ån föregående året, an- mårkt, at Infe&erne kommo förr fram utur fi- na Puppor, fom hår för hvar månad med exem: pel vifas. Majus. SIB0UT70I "Fenthredö padi. = => :- 30 27 Junius. Phalena tritici. 19 16 Julius. Sphinx filipendul2. 10 7 Auguftus. Chryfomela populi. 15 7 I 3 Sep- 130 1782. Apr. Maj. Jun. September. 1780. — 1781. Ichneumon prerogator. = = IO 8 dtober. Phalena brumata. 31 27 Af föregående anmårkningar år befunnet, at Ichneumones utklåckas, fomlige före den dagen, fomlige famma dag, fomlige efter den dagen, då deinfe&er, i hvilkas larver de fom mafkar lefvat, utkomma. Före Phalenernes utklåckande: Ichneumon pugillator. = fer tunonella. st sjön Retella, Samma dag. En Ichneumon, fom ånnu är okånd, af en mafk, fom åter hagtorns-löf, dock ej larven til Phalena euonymella. Efter Phalenernes utkomft. Ichneumon prerogator. save nsubitor. = = = Strobilella, = = - Compunéåor. m. fl. Våxters inqvartering vinner hårigenom en ny tilökning. Avena Sativa hyfer Mufca avene. Phalena tritici. Hordeum vulgare hyfer Mufca hordei. Secale cereale hyfer Mufca fecalis. - = cCalamitofa. - = pumilionis. Elater fegetis. Bras- d se EE EA ond RR 1782. Apr. Maj. Jun. 131 Braffica Napobraffica hyfer Mufca napobraflice. Curculio napobraflice. Rubus ideus hyfer Phal&ena rubiella. Når jag hade många lindingar af et flag, anmårktes dagen för den, fom förft utklåcktes, ty det hånde, at af et och famma flags infe- der icke alla vifade fig på en dag, fåfom til exempel: Papilio Rhamni begynte komma fram af födda mafkar den 30 Junii, fedan utgingo flera af fina Puppor, til och med d. 13 Julii. Ålfkare af Natural- Hiftorien, fom för nå- got år behaga göra Infedt-Calender, borde fö- regående fommaren famla och föda flera flags mafkar, fom, fedan de förvandlats til Puppor, ligga i den fkapnad öfver vintren, och följan- de våren framkomma fullkomliga fjårilar m. fl. Genom en fådan anftalt, bekommas Infe- der med hela och oflitne vingar, och fom ål- jeft åro fvåre at finna. Larver til Papilio ma- chaon , Phalena bucephala, Phalena vinula med flere, åro årligen fynlige i ångarna, men icke ånnu har jag på famma ftållen blifvit var- fe fjelfva Infecterne. | Man behöfver ej länge föda Mafkar, når » tiden til deras förvandling år bekant. Phalze- na bucephala hade lagt ågg på Haffel, hvilka den 16 Julii utklåcktes , fedan föddes Skråpu- karne med löf til den 9 Sept. Begynnare uti Infedters famlande, hafva af en fådan Infe&- Almanach , den mårkeliga nytta, at de fe tiden , når deffa kråk åro til finnande i fkogar, ångar och gården. De 132 1782. Apr, Maj. Jun. De Glas-burkar, uti hvilka mafkar och lin- dingar blifvit inqvarterade, hafva hela året va- rit fatte uti kalt rum i et fenfter, på norra fi- dan af byggningen. Det är angelåget, at Mafkar i Glasburkar upfödas och dår förvandlas. Man får derige- nom tilfålle at fe fkillnaden på hannen och ho- nan, och vinner alt ftörre och ftörre uplys- ning uti lefnads-hiftorien om Ichneumones och Fiugu -mafkar, fom lefva i Phaleners lar- ver. es orm Vf nr 20 Ner Befkrifning på et nytt och vackert Örte- Genus, kallade FAGRIEA ceilanica, af CI SP OC TEPUNBENG Denne bufke, (fe Tab. IV.) fom fans på öen Ceilon, då jag andra gången refte tilbaka til Colombo ftad och fåftning, ifrån Gale, år mycket liten; men eger en blomma, fom i ftor- lek och fågring tåflar med Gardeni&e och Port- landia. Den fans blott en enda gång och på et enda ftålle, och lårer vara fållfynt, emedan Ceiloneferne icke kände den, eller visfte der- på något inlåndfkt namn. Den år mycket fkilj- aktig ifrån de nyfsnåmnde Genera, och utgör et nytt och eget flågte. Jag har kallat det ef: ter en ibland vårte fnållafte Svenfke Botanici, Mediciner Dod&oren, Hr. Jon. THEOoD, FAGR&- us. Genus igenkånnes med deffa kånne- märken. Bacca Yav82. Apr. Mäj. San. 133 Bacca 2-locularis, earnofa; Semina globofa. Stigma peltatum. Befkrifningen derpå år följande: Car. Periänthium 1-phyllum, campanulatum , 5 -partitum : lacinie obtufg, incumbentes , apice membranaceg. | CoroLtrA monopetala, infundibuliformis. Tubus teres, apice fenlim dilatatus, palma- ris. Limbus COntortus, 5-partitus : la- ciniXe: oblonge, obliqve, obtufe, in- tegre, patule. STAM. Filamenia qvinque, tubo inferta, filifor- mia, 2equalia, corolla breviora. : Anthere didyme, ovales ,: verticales ; extus convexe , qvadrifulcate; intus plan&e> facile' bipartibiles. PisT. Germen fuperum. Stylus Hliformis, longitudine corolle. Stigma peltatum, orbiculatum , planum. Peric. Bacca ovata, carnofa, glabra , epidermi- de tedta, bilocularis. Semina plurima, orbiculata, glabra. I Syftemate fexuali kommer den at införas i femte claffen , nåft efter Randia. Af föregående befkrifning fes, at den fkil- jes ifrån följande genera, neml. ifrån 10 Brunsfelffa, med hvilken den aldramåft kom- mer Öfverens, a) dermed, at fligma år peltatum, och b) med fin bacca carnofa & biloculari. 2:0 Portlandia , fom den til utfeendet aldramåft liknar, ; 6 a) dermed, at calyx och corolla fitta un- der germen. | 6) med fin cylindrifka blom-tubus, ce) med 134 1782. Åpr. Maj. sun. c) med ftligma peltatum. d) med det, at bacca år påron-lik, köttak- | tig och glatt utanpå. 3:t Strychnos , defs nårmafte granne i Syftemet, a) med fit perianthium perfiftens. b) med fligma peltatum. c) med fin köttaktiga bacca. d) med fina klot-runda , fmå och glatta frön. Bufken blommar på Ceilon uti December och Januarius. Caulis frutefcens, eredtus , fubtetragonus, nodu- lofus. Folia faftigiatim oppofita, petiolata, freqventia, obovato-oblonga, obtufiffima, integra, coriacea, palmam lata, fpithamea. Petioli femiteretes, pollicares. Flores terminales, fubumbellati, pedunculati. Umbella circiter triflora. Pedunculi uniflori, bradteati, ungviculares. Braétee oppolite, ovate, obtufg. Den hörer til Ordo Naturalis contortarum. RY Z f Rid — XX ((C3emmememanoemmm= Std Sätt at finna Diametrerne uti et Cirkel-rundt, lik- bottnadr, vanligt Bukigt Kåril , når def: kanne- rymd, långden imellan kröfarne (Kongl. Vet. Ac, Handl. 1774. p. 160, anm. 2.). /amt diametrer- nes fRillnad äro gifne: In praxi verkflåldt af Z ACHAZ. PLAN. IRI Infpet&or öfver Mått, Mal och Vigt. år, uti en Parallelt afftympad Con, defs Cu- bifka innehåll (=S), lodråtta högden (Fa amt 82 Apr. Maj. dd 135 famt diametrernes fkillnad (=ced-ab) vara gif- ne; få begåres at finna diametrerne (ab, cd). IEI. sal oV: (ec) Emedan, enligt KI Vet. "Ac. HL 1772; ab? +cCcd?+ab x cd x ae pa, 3155 PS) Ce 3, 82 lab-+—cd >: ed — ab cirkel I— — cirkel + x ae (KL V. Ac: 12 IF 1776. p.725.- Coroll 3. och p. 26:); måfte SoK > 32 (£) abl-red? ah C0= ka Je | 2 ro AR amn cirk + 2 12 ab+ed? ced—ad” cd—aDp” Of i xos stfamt inar 3 A 12 200 tages bort på båda fidor, uti fifta &qvatio- NEN 4 är (y) ab? + cd? +ab x cd ÖR SE 12 ab + cd? x 23 och följakteligen ös Sx3,82 ed abe ab?-+cd?-—+ab x cd 3 ae ET 3 KOLCUE a CTR Aps = NVabired > fom fåledes år qua- —— 12 4 draten på halfva de obekante diametrernes (ab, cd) fumma; hvarföre (ee) fame | 136 1782. Apr. Maj. fun. ab-—+ced (Ce) famma diametrers 3 fumma 2 Vv ab + cd —N VSXx3,82 cd—ab? ( SVEK AA 0 | ac 12 Men når fumman af a2:ne tal (ab-—+cd) och deras fkilnad (cd—ab) åro bekante, få måfte b+cd (E) den ftörre diametren ed = = 2 FA b d SÅ famt den mindre ab => = KE 2 2 Hv. Sk. göras. Corollarium Sått , at Kårilet AE (Fig. 2) =5=3003 Kan: = S00- Xx 100 -CUD: KOM 36, 650 ”) cubifke; at långden imellan kröfar- ne, eller bottnarnes utvåndiga yta, AE = 91 quarter = 4, 55 långde-mått, determineradt ef- ter virkets längd, famt at diametrernes fkillnad = CD-— AB = 0,48 långde-mått ""), få år klart af föregäende Probl. Ce), at 1:moO +) Uti de 2quationer, fom hår förekomma, beteckna altid ziffrorne på vånfter om decimal-coma, fot, antingen i Cub- Quadrat- eller Långd- mått; men utialia diviforerne betyda zifrorne på vinfter om de- cimal-coma, fot i långde- mått, med decimaler der- af til höger om famma coma; undantagande talet 3, 82 nyttjadt i förfta momentet; famt 3, talet 12 och 2, fom finnas bland Nåmnarna, hvilka åro vulgare Numrer och icke decimal-Geometrifka mitt. ex) Sedan KN (Fig. 3.) blifvit ahtagen at vara kås rilets lingd, med laggarne inberåtnade, KN fördeld midt i tu uti O, famt EO dragen vinkel-ritt emot KN; få föreftåller LO halfva diame- ter- fkilnaden, famt når puntten L fammanbindes 1782. Apr. Maj. sfun. 137 no AB+COD (EN FÖRA ; 2 RARE mg REA FFK EN Sr MEG DE 5 RT Pr 13,56 qu. u. mått = V 10 250030 — 0,192 qudr. mått = V 10, 237430 =) 3,199 långde-mått; hvaraf (£) följer 2:do, At Bukens diameter CD = CD —AB AB+CD 0,48 =3,1 199 — = 3,199 + 0,24 = 2,439 långde-mått, fölär hvardera bottens dia- AB ++ CD CD—ARB meter, eller AB = 2 ; 2 = 3,199 — 0,24 =) 2,959 långde- mått. Anmärkning. Til beftyrkande af utråkningens riktighet, år kårilet AF, (enligt KL V. Ac. Hl. 1774 p. 157) gg -+CD? + AB CD x ARA 382 cubiflke ibilke dec. Tum 3439” + 2,959" + 3, 439 x 2,959 95004, 550: 382 cub, dec. Tum K ätten fon 266 ve med punéterne K, N, utvifa lineerne KN, EN nå- got nåra kårilets buk; men om man finner af pro- filen KLNO , at kårilets but blifver för tor eller liten; få kan ”halfva diarnetrernes fkillnad LO ökas eller minfkas i den mon, fom bandets fåftande å ömfe fidor om karilets ftörfta bu , fordrar. Da fale- des 2L0O determinera diametrernes fkillnad, fom fåledes blir gifven i Problemet. 288 = 17828: Apr. Maj. sfun. 266 kann, + 13 ort; och fåledes allenaft 42 ort mindre ån det gifna kanne-talet, famt igenom vat- ten - måtning endaft befunnits 13 qvarter frörre ån föregående utråkning vifar; hvarigenom vatten -=måtningen Ofverfliger det i Problemet gifna kanne-talet allenaft med 103 ort; hvilken fkillnad, ja om den ock varit en kanna, år af mindre betydelfe på et få ftort kåril: Någon Regel är bättre än ingen. ; — "Anmärkningar vid STRIX ALUCO, (Har- Ugglan.) af PEHR GUST. TENGMALM. omägfkr Belden 3 Ar alla foglar, åro väl inge befynnerligare, ån de af Uggle-flågtet. - Deras ofantliga hufvud, ftora ögon med en ftark fenfibilité ; famt de flåftas utomordenteliga öron, kunna ej annat ån fåtta en äfkådare i förundran. Vi hafve inom Sveriges grånfor m bekanta flag af Striges, ibland hvilka Sirix Aluco eller Har-Ugg- lan lårer vara den allmånnafte.. Den förtjenar, i flera affeenden, at något nårmare kånnas , hvarföre jag ock vågat til Kongl. Academien Öfverlemna följande korta anmärkningar. Nåft Ufven (Strix Bubo) eger Har- Ugglan det ftörfta hufvud af alla ugglor. Emedan Iris år helt mörkbrun, förefalla Ögonen få myc- ket flörre och förfärligare. ”Tunica felerotica | år 1782. Apr. Maj. fun. 139 år på de åldre aldeles benaktig och föga rör- lig. Yttre Öron-öpningen år ovanligt ftor, kan efter behag vidgas och hopdragas, och en fördubbling at huden, lik en half-cirkel, ut- gör et lock deröfver. Har- Ugglorna åro ock olika andra foglar i anfeende til fjädrarna. Man mårker i 1yn- nerhet 3:ne flags tjädrar på dem. 1:0 De fom i en krets omgitfva ögat, åro helt enkla (fim- plices & decompolite ) och flutas på åndan uti fera fltyfva och fvarta hår ; likna aldeles til byggnaden dem, fom vanligt betåcka nåbben på alla forter ugglor. 2:00 Den andra arten utgör endaft den mörka run- da randen, fom omgifver hufvudet. Denna rand begynner vid nåbben, går fedan och de- lar fig midt på hufvudet i2 grenar, fomi krét- far omgilva Ögonen och råkas under hakan. Deffe fjådrar åro fina, lena och utan ludd (abs- que lana). De åro helt fmala vid fin början, men blifva mot åndan bredare och likfom tvårt afhuggna på fpetfen. De hitta ganfka tätt til- hopa, åro på ena lidan helt hvita, men på ten andra rödbruna, fpråckliga. 3:0 Det tredje fla- get liknar vanliga fogel-fjådrar. Utom deffa fjädrar, hafva de ock en fort hår på kroppen, från I til 2 tums långd. - De åro fvarta, helt fina och lena, hafva lina egna bulbi, famt äro på åndan litet fjädrade. 16 Invårtes åro de åfven i flere delar olike andra foglar. Gallbläfan år mycket ftörre ån på någon annan mig bekant fogel. Den öp- nar fig uti Inteftina med 3:ne Dudus. 2:ne tilhopa igenfinnas något öfver et qvarter från | AE IAEA ra > Mas 140 1782. Apr. Maj. Jun. magenh uti fmå-tarmarna, och den 3:dje har fin öpning uti ena cecum. Det år bekant, at foglar hafva inteftina c&eca; de åro i allmån- het helt fmå och korta, men på deffa Ugglor åro de öfver en tvårhand länga, tåmmeligen tjocka och mot åndan dilaterade, utan någon appendix vermiformis. Det är i ytterfta åndan på deffe, fom nåmnde Dudctus Biliofus öpnar dig. Har - Ugglan har fitt tillhåll i fora Ekar och andra iholiga tråd, dår bon håller fig, hela året igenom. Hon gör dir litt bo, lågger ågg och upföder fina ungar. Boet år ej konfligare, än at litet dun och fjäder på bottnen utgör hela tilredningen. I April månad, förr eller fenare, efter omftåndigheterna, lågger hon fina ågg. De åro ej öfver 5, helt hvita, famt likna både til utfeende och ftorlek Ank-ågg, utom det, at de åro något fpitfigare. Med utklåckningen går nog långfamt, honan behöfver en hel må- nad at ligga ut fina ågg. Hon ligger hela da- gen ganfka flitigt på dem. Jag har aldrig kun- nat mårka, at hannen aflöfer henne. Om da- garna fitter han gemenligen i något tjockt och lurfvogt tråd, ej långt ifrån boet. Så fnart un- garne åro utklåckte, fkaffar honan dem tilråck- lig föda. Den beftär uti en ftor hop fmå möfs och råttor, fom hon flåpar i boet. De vånjas fåledes, från förfta ftund, til rof, och år de- ras fårdighet at fönderdela fitt rof, rått artig at åfkåda. Redan andra dagen åro deffe ungar helt fnöhvite och ludne fom lamb-ungar; men i alt annat fker deras tilvåxt nog långfamt. Ful- la 3 veckor förbigå, och man finner knapt tec- ken til vingpennoör, men aldeles ingen je ; e 1782. Apr. Maj. Jun. 141 de åro ånnu helt ludne, endaft med någon hår och dår-framftickande fjäder. Öfver g:de dygnet åro de blinde, och når de ändteligen få Ögonen Öpna, åro dock ögonlocken få röda och fvullna, at de hafva ganfka obehagligt utfeende. De åro mycket fömnige, tunge och ovige, lik- na vid påfeende mer katt-ungar ån fogel-un- gar. I flutet af Julio, åro de helt ftore och kunna fullkomligt vål flyga. De åro då alde- les teknade fom de åldre, men åro helt grå, i ftållet at de fenare åro rödbruna. Vingarna åro nu tilråckligt ftora, men ftjerten år ganfka li- ten. Från förfta dagarna, gifva deffe ungar et låte från fig, fom någorlunda liknar det, då någon fkår tånderna. Det fker haftigt och utan någon mårkelig rörelfe på nåbben. De fmå un- garne uprepa det ofta, de åldre ej få tidt, men mycket ftarkt och med et härdt fmållande. Hos de gamla har jag aldrig mårkt fådant. En ftark kånflo-Ömhet i ögonen år orfa- ken, hvarföre Ugglor ej fe få vål om da- gen, fom vid et fvagare ljus. Skaparen, fom få visligen inråttat naturen, har derföre anfla- git den tiden til ro och hvila för dem. De äro då flåndigt i fina hål eller föka andra fkugg- rika gömfåftållen uti lurfvoga tråd, lador och dylikt. Vid minfta buller, fom nalkas, våckas de dock och med en iörundransvård haftighet taga flygten, Deras flygt år af alla foglars den låttafte, utan minfta buller och dån. De fly- ga i fned dire&ion och kafta fig ut, då de fko- la flyga. Ju nårmare det lider åt aftonen, de- fto lifligare, qvickare och muntrare blifva de. Det år förft efter folens nedergång, fom de be- gynna fin jagt, den de inpå natten fortfåtta. K 3 At 142 1782. Apr. Maj. Jun. At ungarne upfödas med fmå möfs, år för- ut beråttadt. - De åldre lefva ock deraf. 1 de flåfta jag Öpnat, har altid tecken funnits der- til. De fvålja dem hela, alt hvad kött och ben år, fmålter i magen, men fkinnet hoprulladt lemnas tilbaka Öfra vågen. Moöfs åro dock ej deras endafte föda: Foglar, Råttor, Mullvadar och dylikt förfmås ej heller; men at de fkola taga Harar, Lamb-ungar, fmå Hundar &c. har jag vål hört, men aldrig mårkt, tror ock, at det med mycken infkrånkning bör antagas. Det torde förefalla åfven få ovåntadt, at de ur våxt- riket håmta något til föda. Jag har dock hos 2:ne, dem jag öpnat, funnit tecken dertil. I magen på den ena fans, utom fkinnet efter en råtta, en hop fmå omogna årter, til utfe- ende af någon Vicia. Den andra hade likfom föndertuggat grås i magen. Det år troligt, at de endaft, i brift på annan föda, gripa hårtil. Så långe den vackra årstiden varar och få- den ånnu ej år inbårgad, finner man fållan deffa Ugglor vid gårdarne, om ej hunger eller andra omftåndigheter tvinga dem dertil. Tvån- ne har jag på det fåttet fått midt i fommaren, men de voro få utfvålte, at föga eller intet fans i deras magar. Så långe fåden ftår på åkren, hafva en mångd möfs och råttor dår fina tilhåll; men fedan den år inbårgad, följa de efter til hufen och ladorna. Födan börjar i den mån tryta, och år det derföre intet un- derligt, om deffe foglar åtven följa efter. De tråffas fåledes ganfka ofta i uthus och lador om vintren. Deffa [3 1782. Åpr. Maj. Jun. 143 Deffa Ugglor åro ganfka vilda och låta nå- fan aldrig tåmja fig. De fvålta förr ihjäl, ån de förmås at åta, når de åro fångna. De ål- dre ungarne åro af famma natur, men tager man dem helt fmå , förmås de både at åta och blifva någorlunda tame. De åro grymme och förfårlige djur, i fynnerhet når de hafva ungar, då man ej utan: mycken varfamhet bör nalkas deras bo. Jag påminner mig, huru en Drång, fom förleden vår (1781) hade åtagit fig at vak- ta et Uggle-nåfte, fick en afton en få dugtig Örfil, at han på fem alnars högd föll ned ur trådet, och Ugglans klor hade aldeles genom- bårat yttre örat. Om dagen tyckas de: dock ej vara aldeles få djerfva. Tager man bårt en eller annan unge ur boet, flyttar hon famma natt bärt «de öfriga, annars kan man nog få handtera dem, = Va Deras låte är dels et obehagligt tjutande, Hu, u, u, u, fom år detallmånnafte. Når de åro arga, rådda eller blifva fkråmde, har jag i fynnerhet mårkt det, Stundom tros det ock förebåda våderfkifte, hvilket jag förleden Au- gufti månad, når et haftigt ombyte fkedde i våderleken från ftark varme til ovanligt kallt, fann grundadt; dels et annat låte: Kléäbvitt, klåbvitt , kläbvitt, fom fållan höres om dagen, men om aftnarna och nåtterna, då de mårka något eldsljus , hvilket af den vidfkepliga hos pen anfes för olyckligt. kx KR 2 & KK ko. Xx & Rön SAR . 144 1782. Apr. Maj. sun. Rön om verkan af CUCUMIS CO- LOCYNTAHIS, | af NILS DALBERG. [bland de låkemedel, hvilkas egenfkaper föga åro kånde, kan man med fkål råkna fruk- ten af CUCUMIS COLOCYNTHIS Linn. hvilken från åldre tider varit ömfom berömd fåfom pålitelig emot viffa fvåra fjukdomar, Ömfom ockfå fördömd fåfom för månnifkan aldeles otjånlig och vård at kallas Döden fjelf. Fölgden deraf har ej kunnat blifva annan, ån at ingen til flut vetat, om eiler når man bor- de vånta fåker hjelp af et få olika beryktadt låkemedel; och då någon vågat bruka det fam- ma, har all omtanka blifvit ofpard, huru man Re åtfkilliga tilfatfer eller berednings-fått ulle kunna afböja defs befarade elaka ver- kan, utan bekymmer om det derigenom blef beröfvadt all kraft at kunna göra någon nytta. Öfvertygad, at Skaparen nedlagt de nyttiga- file egenfkaper hos många af allmånheten för fkadeliga anfedde ting, och at de båfte låke- medlen ofta blifvit genom konftiga tilrednin- gar icke allenaft förfvagade til deras verkan, utan ockfå aldeles onyttige, har jag trodt mig kunna med all tilbörlig varfamhet förföka den nu omtalte frukten vid fådana tilfållen, då de af låkare vanligen nyttjade medel voro otilråck- lige at fkaffa någon hjelp. Förita förföket vifade genaft, at Coloqvinten på långt når ej förtjänte det elaka rykte han fått, och Rog OT- 29482. Apr. Maj. Jun. 145 förfarenhet har federmera åfvertygat mig, at den famma kan utan fara och med lika fåker- het nyttjas, fom de flåfte andre låkemedlen , hvilke haft inga fördomar emot lig eller ej blifvit anfedde fåfom farlige. Af en berömd Auttor blef jag i början för- ledd at låta Coloquint-frukten , friad från kår- norna, fint ftötas til pulver och deraf hvar gang gifva få fmå portioner, fom fvara mot 5, & eller 5 gran, men fann, at ref blefvo deraf mer eller mindre förorfakade, hvarföre jag vånde fnart igen at på det fåttet bruka det- ta låkemedel, fom defsutom år oåndeligen fvårt at få få fint fönderftött, fom det bör vara. Från fådana olågenheter år man deremot fri, då Coloquinten nyttjas i form af Tinc&ur, gjord med Franfkt brånvin, antingen med åtfkilliga tilfatfer, fåfom den Herr FABRE upgifvit, eller ock på flimplare. vis tillagad, fåfom den uti fe- nare uplagan af Pharmacopea Svecica finnes in- förd under namn af Tinédfura GColocynthidis. Håraf har jag låtit, 4 eller 5 gånger om dagen, med kalt vatten, intagas från 12 til öfver 20 droppar, och på det fåttet jämkat, at början fkedt med det förftnåmde antalet och fedan haf- va en eller två droppar blifvit tilökte, ånda tils man hunnit få långt, at lifvet deraf blif- vit löfare ån vanligt; når det famma häåndt, har ingen påökning vidare fkedt, utan fortfa- rits med det fift tagna antalet droppar, få lån- ge omflåndigheterne gjordt det nådigt. På det fåttet brukad, har Coloquinten fål- lan eller aldrig förorfakat ref, ån mindre nå- gon flags farlig verkan ; och det, fom knapt | K 5 torde 146 1782. Apr. Maj. Fun. torde anfes troligt, åfven hos tren-e Fruntim- mer, fom befunno fig i hafvande tilftänd , utan at gifva det tilkånna. En oundvikelig olågen- het åtföljer likvål denna Tindurens bruk, nemligen fvårigheten at dölja defs befka fmak: men den har merendels åndock befunnits min- dre motbjudande, ån man fkäligen kunnat förs moda hos et medicament, fom uti befkhet öf- vertråffar många andra, BoERHAAVES ftora förtroende til Colo= quinten, uti lamhet, har jag för några år fe- dan funnit ej vara utan all grund. En något öfver 20 år gammal Bonde blef en natt oför- modeligen aldeles lam uti hela kroppen nedan för hufvudet. Sedan han et helt års tid nytt- jat allahanda föreflagna medel, utan någon för- båttring i fitt tilftånd , blef han omfider genom nyfsnåmde Tinéturens bruk, inom några måi- nader, få vida hulpen, at han kunde röra hånder och fötter, famt enfam gå, allenaft han hade något litet at ftödja tig vid. Jag har fe- dermera icke haft lågenhet at fe honom eller blifva underråttad om hans tilftånd, ej heller fått tilfålle at anftålla ytterligare rön i dylika åkommor. Ehuru litet kan i allmånhet flutas från en enda håndelfe, tyckes likvål denne för- tjäna at ihågkommas , hålft fom de paralyti- fke fjukdomarne ofta törakta de vanligen bru- kade medlen. Då gikt eller rheumatisme angripit antin- gen hela hufvudet eller ock någon del deraf, famt uti den fjukdomen, fom plågar kallas ma- lum ischiaticum, då den ej velat gifva vika för veficatorier på det vårkande ftållet, har rang | 1782. Apr. Maj. Sun. 147 Tindturen många gånger vifat en få förtråffe- lig verkan, at jag, ibland alla hittils vid få- dana tilfållen anvånda medel, ej kånner något -- fom dermed kan jämföras. Den famma har åfven nägra gånger gjordt få ftor nytta emot den odrågeliga vårken, fom ibland följer på Mercurens ovarfamma bruk, och emot envifa famt oordenteliga intermittenta febrar, at jag är förviffad, det Coloquinten bör råknas ibland de ypperfta låkemedel, fom hittils blifvit up- tåckte, och förtjänar at vidare förfökas uti ehronilka fjukdomar. | NI MLSYSANLSANTDALATLALNIALANIALAL SS ee Analyfen af Diametrernas befämmande i Hyper- bole Redundantes af tredje Ordningen , inbe- grepne under aquationen xy?— ey = ax? eb bx? + cx + d; af ZACH. NORDMARK Aftron. Obfervator Extraord. i Upfala. Den förtekning på Krok-Linierna af tredje Ordningen , fom NeEwron gifvit i fin lil- la Afhandling, kallad Enumeratio Linearum Ter- tii Ordinis, är oftridigt: et af de ypperfta må- fterftycken i den högre Geometrien. LEiBNITZ, i et bref til J. BERNouLLtI (a) fynes benågen at tillägga den företrådet framför fjelfva Qua- dratura Curvarum, Skada år, at den år fam- manfkrifven med en korrthet, fom icke har fin like (2) Se LEIBnNITII & BERNOULLII Commerc. Philof. & Mathem. Epift. CLI, 148 1782. Apr. Maj. fun. like i några andra af famma Audor utgifna ar- beten. Krok -Linierna åro hår blott i fin ord- ning antecknade, och några deras allmånna e- genfkaper fåfom fatfer anförde; men alla bevis utelemnade, och alla vågar dolde, på hvilka han kommit til fina uptåckter. Med et ord, denne Tractat var likafom mera afpaffad at göra NEwTON beundrad ån begripen af fina låfare. Hår behöfdes derföre en förklaring af en mångd förefallande fvårigheter. Den drögde icke heller långe. Medan NEwTON ånnu lefde, ut- gaf STIRLING fin Illuftratio Tra&atus D. NEW- TONI de Enumeratione Linearum Tertii Ordinis; et verk, i hvilket lyfer et fnille, hvars fkar- pa fyn var för genomtrångande för at icke up- tåcka de grunder, på hvilka NEwTtoNn upreft fin byggnad. Detta oaktadt, faknas hår och dår et mera naturligt och tydligt updagande af den plan, fom NEwTon gifvit. STIRLING är ofta icke famma våg, fom NEwTOoN efter all liknelfe gått, det år, den korrtafte och låt- tafte; utan han år nögd, blott han hittar fram. Ofta, når man långtar at fe, huru man kan komma til de upgifna utflagen, får man åtnö- ja fig med et indire& bevis , fom blott Öfver- tygsr Låfaren om fanningen af dem. Prof der- på hafve vi i 8:de Coroll. efter 16:de Propofi. tionen, dår han upger et bevis på den uti Enu- . meratio anförda reglen, at kunna fe, i hvilka håndelfer de få kallade Hyperbole vredundantes kunna hafva Diametrar. Den indireéta method han dår nyttjar, om den år öfvertygande, år den visft icke uplyfande. Den gifver ingen anvisning, huru nyfsnåmde regel kunnat af NEw1rION upfinnas. Åmnet förtjenar likvål | at 1782. Ador: Maj. Jun, 149 at fullkomligen utredas. Flera Linier af tredje Orden hafva Diametrerna ibland de hufvudfa- kligafte kånnetecknen, hvarigenom de åtfkiljas från andra. Det torde derföre icke vara utan all nytta, at hår upgitva en method, igenom- hvilken man med mycken tydlighet kan på en gång både diredte upfinna och handgripligen bevifa Newtonianfka reglen. - Mig veterligen, har ånnu ingen i detta affeendet fullföljt NEw- TONS utkalft. De vidtberömde Herrar EUuter och Cramer hafva vål fkrifvit lika mifterligt om Krok-Liniers Diametrer, fom om alt annat i Dorina Curvarum; men de gå egentligen ic- ke i NEwTONS plan ; deras methoder åro få olika med hans, fom någonlin methoder kun- na vara i et och famma åmne. Min method beftår deruti, at Krok-liniens Equation transformeras i en annan, dår de nya Ordinaterna åro parallela med en af de tvånne Afymptoterna, iom fkåra de förra Ordinater- na; och fédan fes efter, hvad förhållande den ' "nya Equationens Coéfficienter böra hafva lins imellan, för at blott lemna qvar qvadraten af Ordinatan, utan någon annan defs dignitet. Så ofta detta kan hånda, har Krok-linien Dia- meter. Det kommer derföre derpå an, at få verkftålla bemålte transformation, at de gifna qvantiteter, fom böra gifva utflag 1 faken, icke blifva i den omändrade Equationen myc- ket fammanvicklade, utan få mycket möjligt år, på alla fidor blottftålde för Calculatorns äfyn. Går man til detta åndamiål icke råtta vågen, blifva de få infvepta och undangöm- da i hopen, at man icke utan ftlörfta fvårighet kan 150 1782. Apr. Maj. fun. kan fe, hvad verkan de hafva på Krok-liniens egenfkaper.- STIRLING har ock nåmnt något om Equationens transformerande (dock utan at anföra den famma ), men : deraf icke hån- ledt annan flutfats , ån at Coordinaternas mot- fvarande dimenfioner i bågge Eqvationerna blif- varde fämmä,: (Se: Loe ceEiGer 4): Hvar och en, fom åtager fig befvåret at calculera, finner fnart, at detta låttligen hånder, utan at Coéfficienterna derföre få den enkla form, fom år tjenlig til nårvarande åndamål. Detiår fåleds på redigheten och finpliciteten af deffa Coéfficienter, fom man bör hafva förnåmfta affeendet. Här fordras, at de i den omåndra- de &quationen fkola finnas aldeles frigjorda och lediga från alla andra, få at man genaft kan fe, hurudant förhållande de böra ega fins imellan, för at få andra Termen at för- fvinna, det år, för at tillågga Krok-linien en diameter. För at låtta begrepet af fjelfva methoden, år nödigt, at förft anföra conftrudtionen af A- fymptoterna. Den fker på följande fått. Kate FIO. Aga dt ADS SV od LE es RN fbe Ma MR medan xy?-ey =ax? +bx? + cx + d, måfte y e o . Om ES d vara = SS Vaxttbxyet-+ e? 4Xx” 2 RN: e” nu x antages vara ganfka liten, år —— den 4X flörfta Termen under rotmårket ; man börjar dertöre med honom och drar ut qvadrat-roten på vanligt fått. ' Irrationella delen af Ordina- | tan 1782. Apr. Maj. Te SI 2d? fan finnes då = + ++ END Trea Ba &c. , och . Ordinatans bågge vården blifva 2-d? d 2 —d3 Hop, da — 6 Xx &C. belle r0 SÅ FN 4 e& = ere: Nvilka bioge convergera defto hafti- gare. ju mindre x:år., Om, x> är soändeligen liten qvantitet eller = o, blir förra vårdet = e å | — = 2; förfta Ordinatan Ad år derföre en Oo Afymptot, fom har på hvardera fidan en oånd- lig gren, i opponerade diredtioner; alt fom x tages jakadt eller nekadt. - Förfta Afymptoten AG år fåledes funnen. Senare vårdet på y, när x = 0, blir — Fr hvaraf är klart, at förfta Ordinatan (eller AS fymptoten) fkår tillika Krok-linien, til ex. i Om nu x tages ganfka ftor, antingen åt ja- kad eller nekad led, blifva Ördinatalts bågge vården i bågge fallen möjliga, emedan ax” un- der rotmårket altid blir jakadt och ftörre ån alla de andra termerna. Krok-linien har der- före ånnu fyra. Crura infinita, eller fex in alles. Når x år ganfka ftor, börjas qvadrat-rotens utdragande med termen ax2; ; då fas BU=xX Va + g: i EVR &c. och Be =xya ova Baxya b 4äC - ss bbT 4aeya + &c. hvilka vår- 2Va : Baxya den convergera defto haftigare, ju förre x tar ges. 152 1782. Apr. Maj. sFun. ges. Låt x = oo, få blifva alla de termer, fom komma efter de tvånne förfta, tilhopa tagne mindre ån någon gifven ftorlek. Derföre om b b AD tages = —, och Ad = AJ =—,, och 2a 2va Dd, Då dragas, blifver BE = Be = xya + ja? och EC flutligen mindre ån någon gifven 2va qvantitet. Dd och Di åro fåledes åfven Afymp- toter. (Jåmf. STIRL. Prop. 16.) Nu frågas, når de Krok-linier, hvilkas Eqvation år af denna form xy?-ey = ax? + bx? + cx -+- d, hafva en eller flera Diametrar. Diameter tages hår i famma infkrånkta begrep, fom når fråga år om Conifka Settionerna. Or- dinaterna böra råka Krok -linien blott i tvånne punder, och altid fkåras midt i tu af diame- tren. De målte derföre :vara parallela med nå- gondera Afymptoten, i annat fall kunde de skåra Curvan i trenne punkter. Låt ofs nu förft fe efter, i hvilken hån- delfe Ordinaterna Cec, parallela med Afvmpto- ten AH kunna hafva diameter. Det år klart, at den håndelfen icke kan träffa in, få långe termen ey finnes i Curvans Eqvation. Lit ofs, til bevis håraf, föka den Lineen 97, fom i detta fall fkulle fkåra Ordinaterne Cec midt i tu. Man målte til den åndan ur Equationen y? = d - y=a2x? + bx FC + Et undanrödja andra c a e termen - S y genom det at man fåtter x FR der JEN 1782. Aor. Maj. sur. 152 = Vv, eller y =v + 2 Equationen blifver 2X d e? Val då Vv? = ax? + bx + C + - MET men fr. fom allkär CV store -Viidr däin. gen råt linea, utan en Hyperbel. Ty efter CB | e =y och Cr =v=y-—, måtte 7B vara = 2X j e une | e e | — Derföte år 7Bx BA = ST xx = Höch | xX ox fåledes af beftåndig ftorlek. fz7 år derföre en Conifk Hyperbel, hvars Afymptoter åro AB, Ad ; men ingen råt linea (Jåmf. NewT. En. Cap. 3. Caf. 1). Ordinaterna Cc hafvaifölje håraf ingen råtlinig Diameter, få framt icke e- år d = 03 men då blifver y =E :y ax? +bx+c+ - x och AB år Diameter. Men ehuru termen ey icke fattas, torde ändå Krok-linien hafva nägon Diameter. Kan- fke de Ordinater, fom åro parallela med Dd, kunna alla fkåras rmmidt i tu af någon råt li- nea. Om nägon fådan gifves, måfte den gå igenom punkten J och fkåra Dd midt i tu; åf- ven fom Diametren AB altid går igenom D och fkår då midt i tu. Låt derföre OM fkå- ta Dd midt itu i M; och låt ofs fe efter, hu- rudan den transformerade Equationen blifver, i hvilken JM år Abieifiornas axel, och Or- dinaterna åro parallela med Afymptoten Dd. Til den åndan låt CO dragas parallel med Dd rock ikåra AD. i Q. Låt oM. fkåra AD iR, och. fammanbind MA. Kalla CO =v, MO =. L (Punk- 154 1782. Apr. Maj. Fun. (Punkten M tages til Abfcifflornas början för defs likformiga låge med punkten A.yX. = - Emedan nu AD = — och Ad = —, och vin- : 23 2va klen DÅd antages vara rått; mäfte DM (=1 Dd)D:= de T2. Och efter fom DM =Md, måflte pie + då? = 2DM? + 2JM? och i föl- dåraf JM? = DM? + 2dA”?, hvadan JM = 2 + 93. Vidare emedan Tr. MRAÅ ca DRI och 43 MA =D; måfte MR = I RJ och RA=Z DR det är MR (=3 MJ) AE a och DR 123 | b 33 Af Trianglarnes likformighet fås fölljande Analogier: RM EDM TRO": OQ eler LE YVi+93 123 (ETDAT sd Vika, : ora KÖPS OM obs UR EA a 43 12a Aa Crona > EA 23 RM: RD:: i MO-FDQ detär SR fer. 2 V14ga; Liz = EN Dd:dA SE 7 Vi+9a :: QC (QO + OC): CB eller — " I+3 782. Apr. Maj. Jun. 155 b JR byVTEa BV Ta HREE == Zz. V:CB = b sya va FE ö HERRING VASA > Dd: RR ET Kara y; +9 FL ENDE OB [eller by Ga 2a 23 er 3v hl RA oj Et Z+V: SLET ” Vi+9a | 37Z Vv TV hvadan x (= AB = QB I = 93 Vi b v AD = DÖ yi > Sd Vi+9ga Y;+a j I I > bal E . Sätt = = 83 då SEGA at SRA RE Vi+a TS da 4 AA fas — hv — 1Z — gso0Och y = hyacuw 2fya Xx Zz + gvVa. > Om nu deffa vården af x och y infåttas i Equationen xy?- ey = ax? «- bx? + Ccx + d, och de Termer efter calculen utflutas, fom förtaga hvarannan, antingen fåfom aldeles li- ka, eller för det at RT =b, få fås Baf h” Vd FÖRA TE z + bgh - ehya — ch. v — 3018 slet pa + cf. 2- övar bo som dKCENO och flutligen bg - eya-cC f2 bf feg gg 7 fe gafh v 2ah? ka 3bg 156 1782. Apr. Maj. Fun. gbg +3eva-c 7 egya+bg”-icE-+d gafh” gafh? ” hvilken Equation uttrycker det förhållande - Ordinaterna COW hafva til Abfciffornas axel MO. Håraf år lått at fe, i hvilken händelfe MO kan vara en diameter til Ordinaterna v. Dår- til fordras , at andra termen Era gaih | förfvinner. Då det hånder och vårdet af v fedan uttryckes genom en quadrat-rot, får v tvånne lika ftora vården, et jakadt och et ne==7 kadt; det år, MO år då diameter. För at nu få andra termen at förfvinna, bör bg-eyva-c 7 2 vara — o, det år bg -c = eya eller —— c a A —eya eller b>-4ac = + 4aeVa;3 derföre har Krok-linien MO til Diameter, få ofta nyfs- nåmde vilkor (b?-4ac = —+4ae Va) eger rum: / hvilket inftäåmmer med Newtonianfka reglan. Likaledes om genom d drages dnN få at den fkår DJ midt i tu, och genom C drages CPL, parallel med DI, och NP kallas z, PC fåttes —v, och Equationen transformeras å nyo på famma fått fom förr, får man > =bg-eya-+c 3 bfz? ZV On — eV Lr 2 gafh | 2ah? 3bo-3eya-c egvya-bg? +eg-d SR; 7 + - , hvaraf gah? gafh? man på famma fått finner, at NP år Diameter, få ofta- bg-eya+ce =0, eller b-4gac = — A4aeya. Den C 1782: Apr. Maj. ofun. 157 Den frågan år nu lått afgjord, hurra män- ga diametrar på en gång denna Krok-linien kan halva? Låt förft termen ey finnas i Equationen xy>- ey = ax? + bx? + Cx -4-d. Enligt hvad förr år funnet, kunna Ordinaterna Cc i den håndelfen icke hafva någon Diameter. Om tillika hvarken b?— asac = + sgaeya, ej heller b? — 4aC = — A4aeva, har Krok -linien aldeles ingen Diameter. Men fkulle b? — 4ac vara li- ka ftor antingen med -+- 4aeva eller med — saeva, få är OM i förra håndelfen och i den fenare dN diameter 3; bågge kunna dock icke vara det på en gång, emedan b?— 4ac, fom blott har er vårde, kan icke på en gång va- ra lika ftor med -+ 4aeya och — 4aeva. Der- före kan hår icke gifvas flera ån en Diameter, få ofta e finnes i Equation xy? — ey — ax? + bx? + cx + d. Men låt e vara = 0. Hår gifves då åtmin- ftone en Diameter neml. AB. Om nu tillika pi vore = ac, eller bF-— 4ac = 03 då. inr tråffa alla tre vilkoren på en gång, nåml. e=0, bi —4ac (=0) = + saeyva och b? — 4ac (0) = — 4aceva; Krok-linien har derföre på en gång trenne Diametrar AB, MO, NP, hvilka alla mötas i Ceniro gravitatis R af tri- angelen Dd!. Figuren har fåledes ingen, en eller trenne Diametrar, men aldrig tvånne. Flera följder kunde hånledas hårifrån, men ämnet har redan öfverfkridit fin tilårnade vidd. Alt nog, at om man vid hvarje Species Cur- vg infåtter tilbörliga vården på Coéfficienter- na a, b, c, d, e,i de på detta fåttet transfor- L3 merade 158 1482. Åpr. Maj. un. merade Equationerna, tjena de at meddela flera uplysningar, alla Hyperbole redundanies igenom. Fl enre— "=" "(6 St ERE pA At RER RA SE RE EE a (3 Anmärkningar Öfver 1781 års våderlek, fom uplyfa Calendarium Fauna för Wermdö (C) Skårgård, af SAMUEL ÖDMANN. Bite ere (fr mr Ar W intren begynte redan vifa fig i god tid: Villgåffen hade redan flyttat d. 3 Odtob. förleditjar , och D. 1. Nov. Ankom en tropp Grålifkor, ftad- de på flyttning. De fyntes til antalet vara 70 å 80. men, det fom mårkeligt år, de voro alla honor. At Bofinkens hona flyttar enfam, år bekant: månne Gralifkan har famma fed? ätminftone hade denna tropp ej en enda hanne. Uti Amenit. Acad. ftår, at Grålifkan ej flyttar bårt om vintren; men Hr. PENNANT anmärker, at hon ej en gång tål Englands vintrar. Den 6 Nov. 1780, föll förfta fnön, beled- fagad af froft. I fådan håndelfe följer froft på alla den vintrens fnöfall. Denna regel af Bon- de- pradtikan felar fållan. Jägaren fpår fig flraxt föga nöje af fpårr-fnö. De våta fnöfall, fom i Novembris flut inföllo, vifa dock, at ingen regel år utan undantag. Den 7 Nov. fyntes förfta ifen. Den 2 Dec: började de inre fjärdar tilfryfa; och d. 13 la- des Baggars fjärd: D. 30 (") Wermdön ligger 3 4 mil ifrån Stockholm, vid hafs- kanten, Y82. Apr. Maj. Jun. 159 Den 30 Dec. fyntes Strömftaren (Sturnus Cinclus) fifka grundmårglor uti öpne ftröm- drag. D. 2 Jan. 1781 fågs en Måle. Et bevis, at de yttre fjärdar gingo Öpne. D. 6 Jan. Trettondags -tö, knapt mårkelig, dock vådret blidt. D. 25 Jan. nu voro åfven de yttre fjärdar körbare. D. 28 Jan. Pålsmiffo-flafk kom, med regn och fnå blandade, famt grufligt urvåder. Fö- regicks och åtfölgdes med den ftarkafte köld; förorfakade vindvakar, blottade tufvor, fram- läckade Strömiftaren å nyo. D. 11 Febr. Kullar å nyo bare; takdropp. D. 24 Febr. Pa Matthie dag, bör tuppen, enligt bondens fågen, dricka tig otorftig af takdropps - vattnet. Men i år föll fnö. D. 1 Mars. Kleran, Talitraften, (Turdus Iliacus) fjunger. Man fåger, at en månad efs ter denna fogels förfta fång, fkall all kåle va- ra ur jorden, och ftraxt derpå vårtrådet kun- na förråttas. Detta tråffar fåkrare in i Rikets Södre Provincier ån hår, hvareft våren, för många orfaker, år fen, då likvål fängfoglarne tidigt yttra lit hopp och fin långtan. Denna pundt förtjänar dock Akermannens upmårk- jamhet och vidare rön. : | K SS. D, Phalena Logiana framkom i rummen, Ar förmodeligen ibland de tidigafte affit flåg- te, anmärkt för flera är, oD. 4 Marti. Lärkan. Defs fång bevifer blott, at flåckar åro bare på åkrarna. Et til- råckeligt åmne för defs fågnad. D. 5 Martii Spilikråkan fjunger (Picus Martius ). Ingen fnö på ifen. LA Den 160 1782. Åpr. Maj. fun. S. D. Orren fpelar, Kanike blott i vån- tan på fnö. D. 7 Marti. Knipan infann fig i firöm- mar. (Clangula) D. 8 Martii, fyntes Gråsanden (A. Bofchas) ovanligt tidig; dock inföll ingen ftrång köld hårefter, och vackre dagar erfatte någorlunda de kallare nåtter. Den 9 Martii. VefpaSpinipes. D. 4 Mar- til. : Myran i rörelfe. D. 16 Martii.. Pap. ur- tice fades vara fedd, men det fynes ej troligt, at den mangrant utflugit. D. 18 Martii. Duf- van kuttrar. . 25 Martii. Bemårkelfe natt. Ingen fyn- nerlig nattfroft; fäledes borde nattfroltier här- efter blifvit fparfamme; men anmärkningen bör fke efter gamla ftilen, eller den 5 April; då var åter flark nattfroft; vi hade ock verkeli- gen nattfroft ånnu d. 27 Maji, eller d. 51 dagen derefter. - Reglen flog fåledes in, mera ån man Önfkat, och mera ån hon lifvat. D.30 Mart. Skråckan, (Mergus Merganfer.) 200. 3 April - Gladan (Milvus.) D. 4 Apr. Tjådern fpelar. D. 9. Apr. Årlan (Mot, Al- ba) hade duggregn och tö i fitt fålllkap, at ifarne efter 2 dygn ej mera kördes. De yttre fjärdar bruto ftraxt up. D. i April. Fifkljufen, (Falco Halietus) följer ifens bortgång. D. 13 Apr. Måfen. (Lar. Canus) Nu blom- mar Anemone Hepatica, Blåfippan. D. 14 April. Baggars fjärd ren. D. 16 Apr. I natt föll fnö, fom fölgdes af köld, och fka- dade mårkeligen råg-brodden. D. 17 Apr. Grodan, Rana temporaria, Ör (VI t782. Apr. Maj. fun. 161 Ormen framme. S. D. Ankom Vinter-alen in i fjärdarne. (Anas hiemalis.) D. 18. Pap. Rhamni kallas hår Sommar-fo- gel. . D. Daggmafken uppe. (Lumbr. ter- reftri Nu Prackan. (Merg. Serratus.) Den 2 Apr. Stenfqvåttan, Mot. Öenan- he; och Charadrius Hiaticula, Strandpiparen. De Ne Ömtälige Sr våppfogel flyttar dock myc- ket tidigare bort ån Steniqvåttan. i denna tiden framkomma de flåfte Sca-. rabei, fom lefva i dynga, för at, enligt natu- rens vifa inr SE "genombåra och fprida den fpillning, fom, efter förra årets höft, ligger på ångar "och andra ftållen ; 5 hvarigenom Vvåx- ternes rötter båttre gödas och icke hindras, fåfom es rr , dår fpillningen får ligga odeld. De Silpher , fom RN af as, neml, rugofa, thoraci- Ca, g groffa, &C. qvickna nu vid, för at renfa jorden, emot annalkande wvär-varmen. 03 Apr. Al is: borta. Det Infedter , fom bo uti trådens bark, framkomma til en del. Salom; Ger. sedilis, bifpidus; attel. formi- carius, m. fl. af Dermeftes, fåfom Typogra- phus , micrographus, piniperda &c. D. 24 April. Begyntes arbetet i åkrar och trågärdar. En förmånlig tidepunå för Årlan, fom SOA följer fåran, för at plåcka frnå mafkar. 27 Apr. Nu lakar Björken. Då år Gök- OA förmodeligen råtta ankomft. Hon rö- jer fig firaxt med fitt fkrik , hvilket fkulle tröt- ta Örat, få framt man ej vifte henne vara fö- relöpare för den råtta och målt efterlångtade fommar-foglen. Stenfqvåttan förargar fig ftun- dom öfver hennes mångordighet och gålla jjud ; men Göktydan anfer hennes hotelfer med köld." Deremot har jag mänga gånger L 5 fedt, 162 1782. Apr. Maj. Jun. fedt, huru Stenfqvåttan med våld tyftat an- dra fmå foglar,; fåfom Emberiza Hortulana, eller Fringilla linaria, famt med utfpånd ftjert och ftråckt hals fökt bortjaga dem, fom vågat Ööpna fin mun, fedan hon långe hotat dem med fin fkårrande rött. å Den 28 Apr. Ornithogalum luteum. Arter fåddes. D. 29 Apr. Empis borealis har nu redan fin råtta parnings-tid. Jag kånner inga diptera, fom tidigare tånka på flågtets fortplantning. Den förfvinner ftraxt derpå, och blir nog fåll- fynt; men finnes nu Ömnigt i fkogar utmed tråfk eller kårr. Håller hår inga danfar i luf- ten, fåfom i Våfterbotten, dår defs hemort år. Vid denna tiden framklåckas de Phalen&e Ti- ne&, fom boifkogar, på barrtråd ; fäåfom Stro- bilella, Albinella, Juniperella; Ramella &c., men icke Pinetella, fom framkommer i Junio. D. 30 Apr. Framkröp Aranea Scenica 100- tals ur vågg-fpringorna. S. D. ankom Svalan. Det år mårkeligt, at ingen Öfverensfltåmmelfe år, imellan ifens afgång och fvalans upflytan- de, då likvål nu mera förmodeligen ingen tvif- vel år om fvalans vinter-qvarter. — Imelian ifens bortgång och fvalans ankomit voro, år 17749 dygn; 1775,14 dygn; 1776, 12 dygn; 1777, 8 dygn; 1778, 12 dygn; 1779, 37 dygn; 1789,3 dygn. Håraf fynes den varme, fom låter 1va- lan qvickna i fit vinter-bo, utan affeende på ifens bortgång, och blott i mån af årstiden, genomtrånga vattnet och på hafs-bottnen ut- öfva fin verkan. D. I Maji. Anemone nemorofa, Hvitfippan. Nu år Chryfomela merdigera framme; förmo- deligen 1782. Apr. Maj. Jun. 163 deligen den tidigafte af fitt genus, emedan de öfrige vånta på blomftertiden. Man kan af dennas ankomit fluta, at bladen af Convallaria Majalis börjat fkjuta; hon åter dock lika be- gärligt Gråslök och flere lök-forter, på hvilka hon planterar fina larver, fom göra nog förö- delfe. D. 2 Maii. Nu leker Mörten. (Cypr.Rutilus): Man gör hår åtfkillnad på is-mört och löf-mört. Den förra leker ftraxt efter ifens bortgång; år gulaktigare til färg och fetare; den fednare le- ker då löivet fpricker. Det år bekant, at då mörten utlekt, blifva defs fjäll fkarpa, nåftan fåfom af fmå taggar. Då detta tecken vifar fig, år man fåker, at leken inom 2 dygn år förbi. Mörten, fåfom de öfrige Cyprini, föker helft fött vatten under lektiden. Man fångar den altfaå målt på fådana ftållen, dår utlopp ifrån tråfken falla i faltfjön. Uti fådana diken har jag fedt til 30 lisp. på en afton uphåfvas. Men fafom detta förderfveliga fifknings-fått utöder frort och fmått, få har redan en ftor minfk- ning yppat fig af detta fifkflag, få at den egare, fom, för 4 a 5 är fedan, kunde, i et fådant Nore eller dike, uphåmta til 400 lifp. mört, hvaraf 3 blott tjente för fvin-kreaturen, får nu knapt 30 a 40 lifp. om året. - Sådane fölgder åro vanlige af en illa grundad hushålls-principe. D. 3 Maji. Oxlågga (Primula Veris). Scara- beus Cylindricus fanns famma dag uti litt vin- ter-qvarter, uti en Pilltock, fom ej ännu rut- nat. Tipula verens begynner hålla danfar emot regn. D. 4 Maji. Göken och Sommar-Alfoglen fram- me. Jag anfer den för en yngre Anas hiema- lis, 164 782: Apr. Maj. sun. lis, och icke Acuta. Varierar mycket ifrån vinter-al för Öirigt, hvilket nu år utom mitt föremål at anföra. Nu var kornet på de flå- fa hållen fådt. D. 6 Maji. Kallt, fnö, fom påftod i 3 da- ar. Et fådant infall kunde ej en gång förut- fpås af Göken; men kan hånda af Svirtan, (Anas fufca) hvilken ftraxt derpå eller d. 10 Maji fyntes i Nåmdö fjärd för förfta gången. SS. D. Begynte Strömmingen drifvas i land för fydliga vinden. Denna fifk går för Ols-. miffan undan vådret, och låter drifva fig af "vågen; men efter den tiden, föker han lugna flrånder, dår han år i lå för ftormar. Denna regel tål intet undantag, och fifkaren förutfpår fin lycka af vinden. Fifkmåfar och Truttar åro åfven et godt mårke, hvarföre man åfven gif- ver dem et nog pafflande namn, neml. Wdin- Foglar. Vafsbuken, (Clupea Sprattus) kommer emot Helgonmeffan d. 1 Nov. D. 16 Maji. Caltha paluftris blommar och med det famma börjar björkefkogen fynas grön. Cicindel&e åro redan framme, Campeftr. hy- brida, filvatria och aquatica, åfven Coccinellx de allmånnare. D. 22 Maji. Vid denna tiden begynte Chry- fomele faltatorig (Lopp-mafkar) af flere fpe- cies ofreda plantbänkarna. D. 23. Snö. D. 25. Vaffen, (Arundo Phrag- mites ) begynte upfticka fina gröna toppar ut- ur vattenbrynet. Vid den tiden, fåger fifka- ren , börjar ålen , fom hittils varit gul, at grå- na. Jag har fedt detta omfkifte på ålens fårg. Min tanke år, at de ålar, fom vintra i falt- fjöns dybottnar, åro gule; men vid Apr en 1982. Apr. Maj. fun. 165 den åro defse merendels bortljuftrade, och de grå, fom nu vanka, åro flyttingar frå måla- "ren eller andra infjöar. Ålen har denna tiden för fed, at fola fig om vackra mornar, ehuru han annars flyr dagsljufet, och år det famma i fjön, fom ugg- lan på land. Man tråffar dem åfven ofta nä- ftan uprättftående, utmed de med iy omgifne vafs-ftrån, 1 en frållning, fom man aldrig fkul- fe tro den filkens kropp kunna antaga. För- "modeligen föker han någon föda på vatlen. Fi- fkare tro, at han föker nägra mafkar, kanfke larver. D. 27 Maji. Sifta nattfroft. D.28 Maji. För- fla åfka. Alfoglen år redan bortflyttad, och Pulmuls farinalis i full fågring. D. 31 Maji. Tal- den fafvar. Den I Junii blommade Kirsbårs-tråden, Plom- mon d. 6. Åpletråden d. 7. D. 6 Junii hade Snöfkatan, Turdus pilaris, redan klåckt. Vid famma tid leker Lindaren (Cypr. Tinca) på dy-botten. I faltfjön ftad- nar ingen fifk för ftödje-eld, utom Alen och Lindaren. D. 8 Junii begynte Tabani fynas. Då år förfta fommar-dag, och våren förbi. Böö tjur. Ras -axy och fåledes 02 dygn JENANS an, 1770: SAD. vad åggkullar undan (Colymbus Grylle) Grifstan, voro ånnu alde- des frifke, och nyls lagde. D. 10 SE är medium, fom utmärker hår RöÖnnens blomnings-tid; och derefter kan man döma, huru detta tråd blommar tidigt eller fent. Jag anför detta, emedan en gammal fågen år, at då unge Rönnar tidigt blomma, betyder får dant våt fommar. D. 12 Junii. Sådes- Åtlans ung - kull redan iul- 166 1782. Apr. Maj. sfun, fullvåzxt, dock utan fvart fåck (5). Under det modren föker matkar, afbida ungarne på en ften, eller något. annat vifst ftålle, at blifva i ord- ning matade. D. 13 Junii. (Motac. Oen. ) Stenfqvittans ungar fullvåxte, och hafva fitraxt famma läte fom modren. D. 14. Grundmårglan aldeles borta. D. 15 Enen röker. .D; 16., Rägen-ä blomma... Nu förft år tid at lågga ål-ref. D. 17. Stark fol-rök; med oftlig vind. Spill- kråkans ungar fullvåxte, D. 26 Junii. Grifle-ågg funnos fårfke, för- modeligen utaf en plundrad moder. -D. I Julii. Nu ruggar Skraken. D.- 2 Julii. Smultron. D. 15 hördes Göken gala til flut. D, 18. Hallon. - Slåttertiden be- gyntes. D. 20. Blåbår. D. 22 Julii ficks en Lindare på ftång-krok, och hade tagit fvalg. Atminftone hår på orten, anfes det för gan- fka fåälllynt, at denna fifk få fångas: D. 23. Afföllo Nypon-blommor. Ingen an- nan bulfke bår blommor få fent. D. 29 Julii blommade vattnet andra refan. Förfta blomningen har jag för i år ej anmärkt, den infaller dock vid den tiden Han-tallarne gifva fina från, men den förnyade blomningen vilar, at detta frö ej år tilräckeligt til: detta Phenomens uplöfande. D. I Augufti. Blommade et Kirsbårstråd nyo, få at en och famma qvift hade må mogna bår och blommor på en gång. | it Den se (+) Jag nåmner detta, emedan ÖLAFSEN i Islands- Refan, p. 584» föregifver, at de ftrast likna modren. 1782. Apr. Maj. fun. 167 D. 6 Aug. Begyntes Råg-fkörden. AN D. 15 Aug. kan anfes i år för förfta höft- dag. Svalan borta. D. 18. Ovanligt ftark ljung- eld, utan dunder. D. 22. Såningstid för Råg. D. 24. Kornets fkörd. D. 25. Stark nattfroft. En lindrigare nattfroft var den 21, fom kan an- fes för den förlta. De Sjöfoglar, fom kläckt i Skärgården, haf- va redan begifvit fig med fina kullar ut åt hafs- kanterna. D. 10 OA. Återkommo Grås-ånderna, fete och gödde, af det korn de under mörka höft- gvållar, i ftora fkåckar, ftjåla på Norrlånnin- sens åkrar... D. o1 Oc Förfta Snö. Då Snö faller i löf om höften, fkal åfven inö falla i löf om våren. D. 24 OÅ. Ännu har björken ej fållt fina bleknade löf. Bonden har en fågen , at då löf- ven tidigt gulna och fitta dock långe på , be- bådar fådant en lång vinter. De futo ånnu vär dix NOV: D. 28 Octob. Nu fökes Siken. Hornfim- ban och Skrabben, (Cottus gquadricornis och Scorpius) föka land vid kalla och ftormiga nåt- ter. Åfven Sjuryggsfifken, (Cycl Lumpus) faft- in fållan. | D. I Nov. Nu år fkötfpiggens bålta fångft. På en kort ftund uphåfvas hela båt-lafter för tödje-eld, forn låckar denna lilla fifk i myria- ler til hafsytan. Den deraf kokade olja uply- er til en del Stockholms lampor. Jag har fedt denna kokning anftållas på åkren, för at med ffkrådet gåöda; hvilket fkedt med framgång. Andre blanda fjelfva fifken hvarftals med di- kes-jord. Denna gödning hjelper blott för et år. FÖR- FÖRTEKNING på de Rån, fom åro införde i detta Qvartals Handlingar. >0<>0<>0 . hå Må n - « «-« ä a Sa OR ac G NED AA ån TT? få G Ugraal celania. Ca f A - yn é >> - ER RE EE Sea i vw > d Åt SR LE 2059 1 å AR = 40 fa Hin re SA fd öd C & I ? A AA NM ; a = 5 SEO DLS a ID & SEA 3 SE es RM OO en a Ta RER SIE SS et aa RR TE v- 5 4 äl fb) 4d CS ve > acc ; << ; = Em 3 FS a fe : På Hood 3 SET oe ER = RA (45 62 >) en FA IN ST ka ua 3 Sa SÄ ee SE Ad ee 0 S OINM var EE O ASTA SE RN No FTERIGDO d : Mood os 0 ONT ” 2 > 0027 — pi oa zz FR EN SS = = | SETS g 3 Z SV 5 ran ik 4 7 En << c SU - AR ——— ARA ” —LL tr — Jggör -aren SB olle > utan ock våldfamt fönderdelas til finafte blåfor 7 och fkum, föm under ftåndigt omlopp dermed - fammanblandas, mig på den tankan, at defie ätergående hvirflar fkulle, vid artificielle mine-= I ral-vattens beredande, kunna med förmån an- vändas, til deffa vattens mättande med Luft- I fyra, och denna, i få mångfaldiga affeenden onyttiga, men befvårliga operation, derigenom Vigare, fortare och kraftigare kunna förråttes, I ån förmedelft vanlig fkak- och fqvalpning fke kan. Anftälda prof hafva nogfamt ftadtålt den- na giffning, och har jag, til beqvåmligare verk- fållighet .deraf, tid efter annan, inråttat åtfkil- liga machiner, hvilkas kungörande -ej torde ä vara dem obehageligt, fom med luftiga vattens tilfedande och andra flvidorum fammanbland- ring roa och fyfselfätta fig. Jag tår härvid, I hvad fjelfva hvirfvelns art och rörelfe beträf- far; beropa mig på det, fom: uti förenämda afhandling utförligt år bevift, för at endaft kor- teligen gitva begrep, om åtfkilliga fätt , at der- I af göra tillämpning. Dylika Machiner kunnp: I på många fitt varieras och förbättras, ig har I «med framgång förfökt följande inräsmningar. I Den Förfta Machinen hadc jag, för 2 år fe- I dan, den äran upvifa för Kongl. Academien, I "fåfom- åmnad, at anftälla Operationen i ftort, och dermed jämnt och oafbrutet fortfara: ABCD, Tab. VI. Fig. 1. år et fyrkantigt el- 7 ler ovalt, bleck - eller trå-käril, få rymligt, at tvånne cylindrifka glas-klockor E och F = deruti kunna fåftas, och aldeles med vatten betäckas. Deffa klockor flutas ofvantil med en öpen Hals. Men nedvid, ftår den ena E, 2 | om | oc 1782: Jul. Åug. SeptL oo TI och tått emot kårlets botten , den andra F åter på et underlag, några linier uphögd der- ifrån. Öfre öpningarneé åro förbundne genom et Oombögt glas-rör, fom midt på vid G, har et litet lufthål, fom kan tåppas. Uti bottnen, midt under E, år igenom en kork, hviriveltråden HF nedftucken, och drif- ves under famma botten med triffa och hjul: Utmed famma kork, nedgår et annat hål, hvar- uti et, i vinkel ombögt glas-rör I år infatt, fom horizontelt framgår under bottnen åt fi- dan af refervoiren, lodrätt tilden profilen fom figuren föreftåller. : Uti detta rör paffar åter tått och vål, et annat, likaledes i vinkel up- "bögt högt glasrår KL; fom. kan våndas up, åt derigenom fylla klockan E med vatten; och äter våndas ned, fåfom KL, at derutur aftappa jamma vatten. : Båda Klockorna E och F tryckas med hvar fina två fkrufvar MN hårdt och ftadigt emot bottnen, at Jämnt förblifva i famma ftållning. Kritflafkan O flår utom machinen på bör- det, defs lednings-rör PQR, fom ock midt på kan förfes med en torr referve-blåfa S, går up Öfver” refervoir-brådden vid A, och flutes med upvånd ånda R under den uphögda Luft- klockan F. Machinens Bruk. 'Vatten-klockan E, fylles igenom tapp-råret KL, med det rena kalla vat- net, fom fkal impregneras, ända up til öfra Lulthålet"G, hvilket nu är Öpet. -. Derpå flås hela refervoiren ABCD full med vatten. Det- ta vatten undandrifver för fig luften utur kloc- kan IF up igenom hålet G; hvilket derpå til- ND M 2 flutes 172 = 1782: ful. Aug. Sept. flutes under vattnet. : Nu tilfättes kritflafkan O, at fylla klockan F med Luft-fyra, fom ut- drifver vattnet derifrån vid bottnen til refer- voiren , hvarutur det famma afflåppes genom e&-tapprör vid B. Når F fåledes til hålften blifvit fyld med luft- fyra, aftappas jämvål något vatten, utur klockan E, at luft-fyran får tiltråde genom Öf- ra Canalen ; hvarefter fjelfva blandningen uti E, förmedelft hjulets och hvirfvel-trådens om- drifvande, företages. ' Alt fom nu vattnet uti E drager luft-fyran til fig, ftiger denna efter utur F och uptryckes af vattnet uti refervoi- ren, fom tydeligen fes af vattnets ftigande uti F, hvilket efter fullbordad faturation ftadnar. Når det fåledes måttade vattnet utur E fkal aftappas, fes förft efter, om F har tilråckelig luft-fyra at fylla klockan E, utan at något vat- ten utur F får tråda up uti communications- canalen G. Om få år, våndes tapp-röret KL nedåt, för at låta detimpregnerade vattnet ned- rinna uti en eller fera bouteiller. Hvarpå rö- ret åter våndes up, at fylla klockan E med nytt vatten, fom omedelbarligen derpå impreg- neras och aftappas på lika fått, famt operatio- nen fortfåttes få långe man vill. Det en- da man dervid har at förja för, år, at flån- digt underhålla Luft-Magazinet F med til- råckelig Luft-Syra, til hvilken ånda 2 el- ler 3 krit-fafkor tillika kunna appliceras un- der F, och denna klocka göras förmånligen flörre ån E. På detta fått kan operationen jämnt och oaf- brutet fortfåttas. Vattnet, fom fkall mättas, för- 1782 jul Äug. Sept. "173 förblifver rent, utan at vidråra annat ån glas och luft-fyra. Defs naturliga kyla bibehålles under operation, hålft om is lågges omkring klockorna uti refervoiren. Ej heller fpilles någon luft-fyra, utom den, fom vattnet uti refervoiren, en för alla gånger, efter hand til fig taga kan. Det enda, fom, med förbigåen- de af annat fmått, hvaruti en kunnig fnart fin- ner fig, torde behöfva påminnas, år: at luft- fyran merendels år blandad med en del luft, fom ej upfupes af vattnet, men fåfom fpecifice låttare, deruti fimmer up, lågger fig uti öfra canalen G, och hindrar luft-fyrans fria Öfver- gång til E. Då detta mårkes på vattnets oti- diga ftadnande uti F, bör hålet G litet öpnas och denna luft flåppas ut. Anmärkning. För at Ögonfkenligare utan refervoir fe, huru alt tilgår inom glafen vid denna operation; kan, i flållet för en nedtil öpen klocka, en i bottnen tilfluten flafka F; Fig. 23 och i ftålle för refervoiren ABCD, en annan dylik högre flafka T, förmede ft et Öpet botten-rör Q, med hvarandra förbindas, och luft-fyran derigenom vid R flåppas in uti F, då vattnen uti F och 'T reciprocera med hvarandra, men alt det öfriga blir lika. Ån "enklare kan inråttningen göras med endaft 2 flafkor, F och T, om hvirfvelen fåttes under F, och denna klocka uptil får et litet tufthål. F fylles då igenom 'T, då luft-hålet tåppes. Nu aftappas vatnet ur T, men F fylles med luft-fyra, under det des vatten tråder up uti T, och återkommer vid impregnation o. f. v. M3 ; Den 174 1782. Jul. Aug. Sept. Den Andra Machinen år något enklare, lik- nar mera det vanliga fåttet, och tjenar hålit fil dageliga behof. AB; Fig. 3, år en pörcellins-fkål, med nedgående öpefi hals, hvaruti korken med hvirfvel:tråden år fåftad. Denna hals år ned- fatt uti én fyrkantig trå-botten CD. - Hvilken åter imellan upftående kantlifter på en annan botten FF, kan flyttas af och an, at derigenom fpånna fnöret, fom löper omkring hjulet G och triffan H, då bottnarne förmedelft gafflen och fkrufven I fåftas tilkopa. Vid | C år et rör, hvarigenom våtten ur fkälen kan | aftappas. T är en glas-flafka med kort hals, fom ftjelpes öfver hvirfvel-tråden. Krit-flafkan . O, fom jag brukat vid denna machin, har tre halfar; A, at deruti fåfta lednings-röret; B, at påfylla kritan och viåriol-fyran; den tredje C, at deruti fåfta en nyttig rör-machin, beftåen- de af et i vinkel ombögt glas-rör, med en li- ten rulla å öfra åndan, fom med fnöret af en tilhörande ftråkbåga furras af och an, föratt i flålle för fqvalpning, upröra kritblandningen och påfkynda luft-fyrans feparation. Machinens Bruk. Skålen AB fylles med vat- ten, at det ftår öfver åndan af hvirfvel-tråden, då glafet K, fullt 'med vatten, ftjelpes deröf- ver, famt fylles på vanligt fått med luft-fyra. Alt vatten aftappas derpå utur fkålen, igenom röret C, och fkålen torkas ren. Nu gjutes förft det rena kalla vatnet, fom fkall impregneras; uti fkålen, då hjulet ftraxt fåttes i gång och fortfares med vridningen, tils vatnet ej vida- re upfliger uti glafet. Man fyller derpå å nyo fkålen med vatten; uplyfter flafkan ifrån tråden; | tåpper den famma under vatten ned glaspropp, oc Iden of due Hip v 175 | ochuttager den til vidare behof. En annan dylik, | imedlertid eller förut med luft-fyra fylld glas- | flafka, kan då ftraxt å nyo påfättas, och ope-' "ration på famma fått med flera continueras. | Man kan hårvid betjena fig af ftörre eller min- : dre glas, och åfven derutur åter aftappa vat- | net med glas-fyphon, på bouteiller. Förnåm- ligaft har jag dock vid denna conftrudtion på- "fyttat, at flraxt kunna impregnera vattnet få ; kallt fom det kommer utur brunnen: at altid kunna begqvåmligen hålla kårlen rena: at icke Jåta luft-fyran omedelbarligen komma uti det vattnet fom drickes, utan at paflera annat vat- ten: och åndteligen, att kunna utan aftappning behålla vattnet efter impregnation , uti famma kårl, hvilket alt nogfamt erfåtter det lilla be- fviret med fkålens fyllande och tömande. Tredje Machinen år, efter det af Hr. MER- VIN NooTtH, uti Transadtionerne 17753 p. 59 befkrefna fåttet, i fynnerhet inrittad til hvar- jehanda mindre prof och förfök. A, Fig. 4,år en olaskula med två halfar.. Uti den öfra år en glastratt B inflipad, hvars vida rör råcker långt ned uti kulan A. Uti den nedra halfen tå- ftes korken med hvirfvel-tråden , fom år af glas, råcker högt up uti glafet A, och gör fitt om- lopp rundt omkring trattens nedgående rör, Denna tråd dritves förmedelft rullan C, icke fåfom vid de förra, med hjul. åt famma led, utan furras förmedelft fnöre och fträk-båge, fram och åter, under det hela den lilla ftåll- finge hvarpå glafen hvila, fkrufvas vid bor- et. | M4 Defs 176 1782. Jul. Aug. Sept. Defs Bruk. Kulan A fylles med vattnet, forn fkall impregneras; tratten B påfåttes, och luft- fyran flåppes in, förmedelft et upifrån igenom tratten nedftucket fmalt lednings-rör F. Vat- net, fom hårvid gifver fig up och qvarftadnar uti tratten B, trycker på luft-fyran, och åter- kommer ned i kulan, alt fom denna förmedelft trådens fqvalp- och ftånkning upfupes. Hvar- efter det impregnerade vattnet med en håfva- re, eller igenom tappröret D håmtas utur ku- lan. Luft-fyran kan hårvid antingen omedel- barligen utur krit-flafkan flåppas uti vattnet uti A, eller ock förut filas igenom annat vatten uti en färfkildt dertil inråttad flafka. Anmärkning. Alla deffa inrättningar kunna på ån flera fått föråndras och combineras, utan at fjelfva hufvudfaken , fom hår påfyftas, och beror på den uti vattnet upvåckte dragan- de och återgående hvirfvelen , deraf ändras. Säledes, om den Engelfka tratten B, Fig. 4, fåttes på en flörre klocka E, Fig. 1, upkom- mer deraf en ganfka beqvåm och vacker inritt- ning, hvarmed mycket vatten på kort tid til- verkas kan, hålft då luft-fyran genom fårfkild Öpning på E, antingen omedelbarligen eller igenom annat vatten päåflåppes. Man fkulle jåm- vål ån enklare vinna fitt åndamål, om hvirf- vel-tråden endaft applicerades i bottnen på et högt ofvantil Öpet glas-kårl, hvaruti luft-fy- ran upifrån flåppes ned på vattnet, och fåföm fpecifice tyngre ån annan luft, lågger fig på vat- tu-ytan, tils den famma af hvirfveln deruti neddrages och dermed blandas. At åter den- na art af hvirfvel både fortare och ftarkare im- pregnerar vattnet med luftfyra än vanlig fqvalp- ning, 1782." Jul. Aug. Sept. 27) ning, rönes tydeligaft, om famma vatten ef- teråt fqvalpas i én flafka och då likafom med et ikott finnes gifva defs förut qvarhållne luft- fyra ifrån fig, famt genom repeterade fkaknin- ' gar mifter all defs fmak och ftyrka. JOH. CARL WILCKE. Tjugu Ars Förfök i Akerbruket, — €Genteligen at utröna, huru vida det är mer eller — Mindre förmonligt at befå åkren tu eller flera år i rad, ån at låta honom hvila hvart annat är; gjorde af GEORG WILHELM Ar SILLÉN, Cantzlie-Rad, Ridd. af K. Wafa Orden. 6. I. | Tpbygd af den mårkvårdiga Tabell, med dår- vid fogade anmärkningar vid et 30 års åkerbruk , gjorda af Herr Profefforen och Rid- daren Dottor WaLLErius och införda i rfta Qvartalet af Kongl. Vetenfkaps Academiens Handlingar för 1779, företog jag 'mig famma år at utur mina, alt ifrån år 1762, med mycken noggrannhet hällna Dag-böcker Öfver mitt jord- bruk, utdraga och upfåtta en dylik Tabell, för at i et Ognekaft kunna fkåda beloppet och framgången af den handtering, fom mig fam- ma tid måft har fyfslefatt. Jag har trot mig icke kunna göra båttre, ån hårvid följa i det M 5 når 178, 1782. Jul. Aug. Sept. nårmafte den Heders-Mannens fotfporr och ef- terdöme, fafom en af Kongl. Academien gil- lad method. Men mitt egenteliga fyftemal, vid förfat- tandet och framgifvandet af denna Tabell, har varit och år, icke få mycket at utbreda något mera ljus uti en handtering, deri vi hafve en hel hop fmått fkrifvit i glimmande förflager, något mindre i tydliga rön och förfök, och ån mindre i noggranna och derigenom trovår- diga förfarenheter: utan faft mera, at meddela mina -kåra Landsmån några tilförliteliga anled- ningar til tvifvelsmål vid det aldrameft inta- gande, och fördenfkull af få många nu för ti- den i vålmening påyrkade, Förflaget til Sven- fka Jordbrukets uphjelpande, fom år, at befå våra åkrar flera år i rad, utan at låta dem hvi- la få ofta, fom nu fker. | $. 2. Det -kan vål aldrig gifvas någon vi- gare, fkyndfammare och betydligare tillökning 1 åkerbruket, i de orter, dår hålften af all åker hvilar eller ligger i tråde, ån at dela hvart åker- gårde i tu, nåmligen för den fom enfam rå- der om hela gårdet, och at låta bara en fjer- dedel af äkren hvila, hvarigenom utfådet ge- naft förmeras til 50 pro-cent.. Om fkörden förhåller fig i famma monn, går Rikets förkof- ring i fpannmål til flera millioner tunnor, få framt denne genvåg kan blifva allmånt vederta- gen i vårt kåra Fådernesland. Och at-dertil hinna, är möÖdan vårdt, at icke allenaft fliteligen til- flyrka den famma hos alla enftaka jordbruka=' 1e, utan ock at på långt håll vara betånkte på utvågar, at främja verkftålligheten af en få vig- tig del af Byamån den åfkar. 1788: Su. Aug: Seftl 179 tig förbåttring uti "Byalag, enår en gång öfver" tygelfen hunnit blifva få allmån, att någon vifls iTil”att verka fådan öfvertygelfe, förflå icke några fråmmande länders exempel, hafteligen i akt tagne under någon utrikes refa, och lika lösligen anförde uti ftrö-fkrifter: icke heller de faorafte utråkningar af oförfökta Landbruks- ållkare: icke ens et eller annat lyckligt rön och förfök uti fmått. Utan hår måfte flere 'och kunnige landmån , fom fjelfve drifva der ras jordbruk, i flera år å rad, dermed oafbru- tet förföka, noga antekna och uprigtigt kun- göra utflagen, til at få mycket fortare utbreda en god fak, ån fom med blotta efterdömet i nåjden fke kunde: hvilket icke heller fkulle fe- la i långden, dår de törfökande, genom mån- ga års rönt vinning, fjelfve ftadgades i det be- ut, at göra deraf flåndigt bruk. ' $. 3. Detta fått at utröna fanningen i. en få vigtig fak, fynes icke hafva ånnu blifvit brukadt af någon enda bland våra hushållnings- lårare, fom fkrifvit dels förakteligen om vår akerjords trågna hvila, dels prågtigt om den -förmycklade afkaftning, fom den fammas in- delande 'i flera årgånger, fkulle ofs tilfkynda. Ja, fjelfve den år 1756 vål belönte' Svenfke Land -Hushållaren ("), ehuru han å titul-bla- det lofvar idel förfarenheter, och ehuru flugt han fkrifver och calculerar öfver åkrens inde- lånde I (") Framledne Öf;erfe-Lieut. C. G. Bores Bok: | Den Förfarne och Vålöfvade Svenfke Land-Hus- hållaren, utg. Stockholm 1750: j 180 1782. oful. Aug. Sept. fande i fem årgångar, gifver dock hvar och en upmårkfam Lålare alt tftör mycken mifstanka, att detta var blott et förflag, fom han hvar- ken då hade förfökt, ej heller federmera fjelf nyttjat. Det vore förunderligt, om en få an- fedd Mann fkulle hafva kunnat långe och med ögonfkenlig: båtnad utöfva et få lått til efter- görande knep i jordbruket, utan at blifva lån- ge fedan härmed af alla Herremån i den lands- andan, och omfider af alla Hemmaåns-brukare bland Allmogen. Denne, ehuru mycket han befkylles för envift hångande vid förfåders bruk, underlåter icke att ock vidtaga de nya, då han förmår, och fedan han förmårkt deras vålbe- pröfvade nytta hos andra. Bevis härpå år Våltra delen af Upland, dår åkerbruket på en manns - ålder blifvit förbåttradt, åfven hos all- mogen, i famma monn, fom det år mindre af- Jåget ifrån Våltmanlåndningarnas efterfyn. 6 4. Når jag för 20 år fedan nedfatte mig å landet, tvifiade jag få litet om rigtigheten af den låran om jordens trågnare befående, (den ock icke i någon utkommen fkrift hade blifvit emotfagd) att jag genaft ingick i författ- ning, att dela all min åker i tre något når li- ka delar: hvilket ock följande året verkftållt blef, och fortfattes i fyra år, under förefatts och anftalt, att gå långre med denna art af förbåttring och dela all åkren i flera årgånger, fedan jag gjort et, i några år af mitt eget folk oförmårkt, förfök på 5 tunneland af ena går- det, fom med ringa koftnad kunde afftångas CI. Ör- (") Deffa 5 tunne-land, fom burit höft-fid 1766, in- flångdes 1767, under namn af Årte-tippa, men 1782. Jul Ang. Sept. 181 Förföket blef upmuntrande, gådfel anfkaffades och åkren lades i fyra gärden, af hvilka try - altid, buro fåd: hårmed fortfors i 6 år. Der- efter har jag åter i andra 6 år låtit åkren hvi- la hvart annat år, likvål med bibehållande af de en gång inrättade fyra åker-gården, fåfom nyttiga i annat atfeende. Utan denna fitta ån- dringen, hade ingen få Ögonfkenlig jämförelfe kunnat göras imellan utflagen af deffa 3 bruk- nings -fått i ftort, fom den jag med en koft- fam förfarenhet fått göra, och en hvar nu af "Tabellen inhemta kan. Mig år fagt, at flere Landmån fkola åfven- ledes hafva förfökt at befå deras åker 2a3 är i rad, men icke funnit fin råkning at dårmed fortfara. Hår omkring vet jag icke mer ån två jordågare, fom efter mitt exempel företo- go lig, den ene at lågga all fin åker i 3 går- den, den andre at af 2 gården fkörda det ena 3 år i rad. : Men bågge. tröttnade fnart dervid och återkommo til landfens vanliga bruk. Ska- da år, att fådane förtarenheter gemenligen gå förlorade för det allmånna, och icke få verka Ötvertygelfe hos flera ån dem, fom förföken gjort. . Öm de icke alle åga tiltålle at fåfta dem med nog-granna obfervationer, vore dock nyttigt, att allmånheten finge något når del af utflagen och af de fera fkål, fom affkråckt förfökarena, andra ny-begynnare til varning. Mäånne det år blygflen för att yppa fina mifs- tag, fom våller, att det allmänna, knapt ge- nom mundtliga beråttelfer, och aldrig genom tryc- befåddes til ftörre delen med fridt Korn och Bland. fåd, och år 1768 åter med Bland-fad och fafra. i832 1782: Jul. Äng. Sept. Trycket, får veta de förfök, pöbeln icke fört! fåttas-: ? 5. ÄNDAR Ja? fkrider til föllarkde af Tal bellen och flutfatfernas dragande deraf, målte jaga til undvikande af otydlighet, förklara nå- gra ord, fom för korrthetens ikuld” hår bliivå nyttjade. Med. Vanligt träde t0riias det; hår 1 Upland och de flera fruktvarare lands- Orter. fåfom Vålftmanland, Södermanland, Öllergöts land, och Skånfka ler - flåt tel, brukliga fätter, at hafva åkten delad I 2 årgår ger, at hv ilkå den ene hvilar, det år, anfäs Och hölls fås inedan den andre bår fåd deh afbärgas. Tr dings-träde" kallas? det bruket; livarnedelft två tredjedelar af all åkreh årligen bir fåd och tres dingen hvilar: detta kallas ock Tue- - /åde ,:all? inånneligen brukeligt på Öland, i Skaraborgs? Lin, m. fl. Fjerdings-tråde eler Tref/åde kal lår jag det bruket, att låta bara fjerdedelen af all åkren hvila, och tre delarna årligen båra, det är, try år i råd; et bruk, för jag ieke vet på någon Ort i/ Riket vära pångfe. Lika ia.obe: kant lår Femting$-trådet eller Fyr-/fädet vara, hvilket Herr C. G. Borje få mycket prifar. 'Men vål vet jag en och annan ort, dår Sam fäde brukas, det år, at åkren alla år måfte bår Ta fäd, faftån fördelad i 2 ärgånger, gården eller vångar, den ene til höft-fid, den andre til vår-fåd, fMiftevi is, dock årligen ”nyttjad. Så brukas det i fkogs- bygden i Skåne, i Bleking, 1 Bohus-Lån, och Kanfke flereftådes. i Köra kallas åkrens uplöfande med bill, vare fig af a tråde-flock eller årder. — Trä- åe- "fock i Upland är oh famma fom årder i ö GöÖ- 1782. Jul. Aug, Spt. 2 83 Götha Rikey och drages af et. par, oxar elle håltar.; Arder i: Upland betyder en Jiten rd fock, fom köres med en dragare, millan, två fkaclar, dem allmogen kallar Vårdfkjsblad. PRIDE Kadens åker-jord, hvatå jag ag förflutna åren förfökt få” väl tredings och fjerdings , fom det vanliga trådet, beftär , 1å- fom menadels i Upland, "utaf lera, en del hög- | ländig , och emot backarna nägöt fenig, fand- och fno- blandad; en del åter få lågländig och jämnbär med "den, imellan gårdet "och en för- bigående a, belägna TER att "diken alla vintrar och vårar flå bråddfu le; och ftundom fjelfve AKrarde; (RE fibele och Ran Titist plöjande la sön kulrige 'gjorde , til nn god tel höljas af flöden. Bottnen hårunder å är en blöt 'blålera, få djup) att en nog läng ftrör låtteli- geh kan deri nedftickas, utan att I nå gin SbeR öch beftyrker” den allmånna fågen, att hela dera läga fålt fordom varit Hö "Fv adåR ock ångarne hårikring kallas fund, ånfkönt de nu åro god hårdva I hvilka ofta.om höfte-tiden.af rågn, men altid om våren af [fnö-Imåltning, förft hår ifrån utbygden med en fa kallad fram-flod, och fedan up ifrå fkogs-bygden med [kögs-flo- den, ftlundom med bågge tillika, i några da- gars tid öfverfvemmade varda. De ären den- ne vår-flod uteblifver, för. brift på fnö. om vintren eller på rågn om våren, faknar Land- mannen hår å orten halfva fitt hö-fång, och ftundom Höruföjver, fålom nältl . år 1781. Så åro ock defie ängar hvart 6:te eller 7: EPC flundom tu år i rad, utfatte för grås- -matk , fom dem til ftora fälten aldeles iggarer: och fom- 184 1782. jul. Aug. Sept. fomliga år, fåfom 1765 och 1777, för fommar- fAoden, fom nedlågger, flemar och förorenar det ftående gråfet eller ock fjelfva höet under bårgningen. ) Att åter komma til åkren, få förhåller den fig, enligt fifta Landmåteri- förråttningen af år 1766, i anfeende til godheten, fålun- da: att då 4:de graden utgör en del, gör a2:dje graden 6 och andra graden 15 delar: och i anfeende til hö-bolet, att för hvarje tunneland i vanligt tråde, bårgas 7 3 lafs hö, hvilket ock går jämnt up emot medeltalet af båttre och fåmre år. Således kan och bör åkren vara god, åfvenledes vål brukad, få vida den har få tilråckeligt arbets-folk af ”Torpare, att gården ej behöfver för jordbrukets fkuid hålla fera lego-hjon, ån håftarnas och bofka- pens fkötfel kräfver. Deffe omftåndigheter vo- ro de, fom mycket upmuntrade mig och lof- vade mig, åfven uti annat folks finnen , god framgång med tredings- och fjerdings-trådet. $. 7. Med tredings-trådet tilgick fålunda. Når höft-fådes gårdet var afbårgadt och upgif- vit, begyntes ftrax att vånda all den åkren med plog, få fort fom vår-fådes-bårgningen det tillåt ("): hvarefter den, i påföljande vå- ren, dels upkördes i fnede, fåddes i öpen forr och harfvades , dels ock fåddes på vinter- forren, nedmyllades och på vanligt Uplands- fått efterreddes. Det- (") Vid bade tredings- och fjerdings-trådet brukade jag ock, att om höften harfva eller fladda igen värlandet, når våderleken det tillit, fom icke ofta hånde, men hvarje gång med god nytta. NS Ti. Aug. Sept. 195 Detta gaf mycket attgöra om höften. Men ån mera gaf fjerdings-trådet at åflas med i fam- ma årstid. Planen var den, att årligen fkör- da utaf 2 gården bara höft-fåd, och bara vår- fåd utaf et, under det att et fick hvila och i båfta måtton anfas. Derföre, fedan trådes-går- det var om våren upkört, Öfver alt dikat, jäm- nat med mullplog och långfladd , gödflat, fne- dat, och det gemenligen 2 gånger, och imel- lan hvarje gång harfvat eller fladdat; få fäddes det merendels med gammal råg, helt tidigt, för at påfkynda den tilkommande fkörden, och icke finkas af den nårvarande famt med uttröfkningen til fådes-råg. Knapt var rågen uti det andra eller råg-gårdet fku- ren, fkylftånden och inkörd, förr ån det, hellft - i Augufti månad, och midt under fkörden i de öfriga 2 gården, våndes med plog, under det att får och fvin fingo dår beta, fneddes et flycke in i September, befåddes derpå, få fort fom medhanns, med ny råg, och til någon del med hvete och bland-hvete. Imedlertid måtte ockfå, i det 3:dje eiler hvete-gårdet, rågen, hvetet och bland-hvetet afbårgas, och, under något betande, all åkren åfven dårftådes fkyn- defamt Jlåggas i vinter-forr, nåmligen våndas med plog, til at nåftföljande året åter köras, eller fnedas och befäs med vårfåd. TI det 4:de eller vär-fåds-gårdet föreföll icke mer att göra I | | | ån, efter vanligt åkerbruk, at afbårga och vål beta det, til att nåfta året trådas och på be- fkrefna fått omlagas. | 6 Sjelfva Tabellen innehåller, utom äretalet, trenne hufvud-columner eller afdel- ON ningar. 186 1782. oJul. Aug. Sept. ningar. . Den förfta öfver höftfådets fkörde- tid, fånings-tid och afkomft, efter utfådet be- « räknad. Den andra utvifar famma omftåndig- heter i vår-fåden. : Den tredje vifar förhål- landet af hela afkaftningen, det år höft-fåd och vär-fåd fammanflagna: både i kårna, förft efter utfådet, fedan efter tunnelandet: få ock i halm- foder, det år, lafs-talet af hvarje tunneland. Den förfta hufvud-columnen om höft-fåden innefattar åtta fmårre. Af hvilka dåen förfta vifar fkörde-tidens begynnelfe, fom altid fker med råg; Den andra utvifar början til fånin- gen för nålta års gröda: och det utan åtikill- nad på ny och gammal råg, af orfak, att de åren, jag gitte befå det ena gärdet med gam- mal råg, komm fåningen att börja förr ån fkör- den, och nye rågen att utfås i upftommad åker, för fent til att gifva någon anvisning om ärets tidighet. ; 190 Tredje, fjerde och femte columnerne vi- fa åkrens' årliga afkaftning, i jämförelfe mot tunnetalet af utfådet, eller huru många korn efter et blifvit inbårgade: och icke mot vidden eller tunnelandens antal i åkren. Med flitigt dikande, djupt och timeligt kö- rande, har jag altid ågt den lyckan, att: hafva få håfdad åker, att jag aldrig af höft-fåd, och fållan af vår-fåd, kunnat på et Geometrifkt tunneland utfå mer ån 3 tunna, men oftaft nä- got mindre, nåmligen efter föregånget tråde. Detta år en angelågen anmårkning, på det Lå- faren icke må förledas til alt för höga tankar om vårt jordbruks afkaftning i allmånhet. Den ifamma vifes hår utaf råg i den g:dje, af hve- | | tv 1782. oful. Aug. Sept. 187 £eri dena;de,,: och af all höft-fåd fammanta- gen i den s5:te af nåmde fmårre columner. Att denna fifta på Tabellen icke gör et rik- tigt medeltal af de 2:ne förra, år en nödvån- dighet, dels derföre, att blandhvete icke år hår uptaget, til vidlöftighets undvikande, dels ock, emedan hvete-fådet ftundom varit få ringa mot råg-fådet, att afkomften, faftån proportionali- ter ftörre, föga eller intet kan verka på et medeltal af hela höft-fådet. Sjette, fjuende och åttonde af vära fmårre columner vifa, huru mycken fåd hvarje år, vid uttröfkningen, blifvit utaf et lafs, och det i famma ordning, fom de föregående, nemligen för råg, för hvete, för höft-fåd öfver hufvud. $. 9. Andra hufvud-columnen om vår-få- det, innehåller fju fmårre. Den förfta och andra förete fånings- och fkörde-tidens bör- jan för vår-fåden. I den tredje, fjerde och femte vifas afkaftningen efter utfådet, af gum- rik eller två-radigt korn, af fex-radigt eller grof-korn, af blandfåd; och i den fjette, af all vär-fäden tilfammans lagd. Håruti har ock hafran blifvit inbegrepen, men icke i någon egen column utförd, emedan detta fädesflag, fåfom det ringafte i pris, mindre ofta blifvit fådt hår vid: gården, och icke årligen förr, än jag för 8 år fedan började med ångs-odlin- gen. Huru mycket fåd i tunnetalet blifvit ef- ter ett lafs af åkren inkört, år uti fjunde co- lumnen upfördt för all vär-fåd tilhopa, hvil- ken på de båttre gårdar i Upland icke plågar” til myckenheten öfverftiga rågen allena. N 2 | (. 10. 188 1782. Jul. Aug. Sept. . 10. Tredje Hufvud-Columnen år den hufvudfakeligafte, och företer, ej allenaft, i den förifta mindre columnen , utflaget af alla de föregående, fom är afkomften efter utfå- det, af all fåd, utan ock i den andra och tre- dje, huru mycket hvarje Svenfkt tunneland öfver hufvud gifvit i gröda, få af fåd fom af halm. Skilnaden imellan afkaftningen efter ut- fådet och efter åkrens areal rymd, år ganfka betydelig vid alla Herregårdar, fom med nä- gon drift brukas af Husböånderna fjelfva. Den år högftnödig att i akt taga, til att fålla rått omdöme om vårt jordbruk, göra förflager på afkomften, vårdera faftigheter, aålågga aftrader eller arrenden. I min hufvud-aftigt denna gången ($. 1.) kunde denne tredje hufvud-co- lumnen hafva gjort tilfylles. Men en ftörre omftåndelighet ( detail), når man den hafva kan, verkar altid mer Öfvertygelfe, och gif- ver defsutom tilfålle til fiera flutfatfer och an- mårkningar. Denna column innefattar ock några fådesflag , fom icke blifvit uptagne i de föregående, fåfom bland-hvete, hafra och äåf- ven årter, hvilke hafva hårftådes måft altid blifvit fäådde, uti et af fådes-gården ; och på Uplands vanliga vis, uti trådes-gårdet, inom dertil ftängd täppa, få ganfka fällan, att det i utråkningen intet moment gör, helft fom der- emot ockfå ftundom håndt, att Rofvefrö blif- vit faådt i fådes-gårdet, utan att den platfen hår hunnit afråknas å areal innehållet. 0. 1. Til ytterligare uplysning, åro hvar- je column vidfogade fex medel-tal. 1:0 Af hela 20 års perioden: hvarvid, fåfom veder- bör, år i akt taget, att fomlige columner blif- vit 1783 Jul. Aug. Sept. 189 vit dividerade med et mindre tal ån 203 t. ex. de 2:ne för hvetet, fom icke blifvit fådt mer än 19 är; den för grof-kornet, fom bara blif- vit fådt 16 år; den för laffe-talet af vår-fåden och den fifta för laffe-talet af Geometrifka tun- nelanden, fom icke utmårka mer ån 18 är, af orfak, att i mina böcker icke finnes antek- nadt, huru många lafs blifvit, år1767, af grof- korn och bland-fåd, och 1768 af gumrik, haf- ra och årter: det ena året, förty en vårdslös Råttare tappade karf-ftocken innan den bars in; och jag erinrar mig icke, af hvad tilfållighet det andra året. | 2:d0o Vid medeltalet utaf förra halfva perio- den , eller de förfta 10 åren , år det famma i akt. taget; få att den för grof-kornet icke innefat- tar mer ån 8 år, 9 år för ffta columnen af vår-fådet, och lika många för fifta columnen: af hela afkaftningen. | g:tio Sammalunda år förhållit med medel- talen af fenare halfva perioden. 4:to Medeltalen för den. tid tredings-trådet blifvit brukadt, äro utdragne utur 4 år, men allenaft utur 3 år för hvetet. 5:to Ånfkönt fjerdings - trådet icke blifvit med flit tilftåldt mer ån i 6 år, (6. 4.) ifrå 1769 til 1774 inclulive, åro "dock medeltalen utdragne utur 7 år, af orfak , att år 1775, då åter det vanliga trådet vidtogs och hälften af all åkren lades i hvila, måtte likvål tre-fådet oomgäångeligen brukas i det ena af gårdens 4 gården, hvilket hade burit fåd de 2 nåftföre- gaende åren 1773 och 1774: och har altfå fjer- dings-trådet hår blifvit verkeligen förfökt i Hl är. ; (IN. S 6:t0 190 1782. - ofuk Aug. Sept. - 6:to Ibland medel-talen utur 6 års vanligt tråde, faknas det för grof-korn, emedan detta fådes- flag , för fvårigheten att hindra blandning, de 4 fifta ären icke blifvit nyttjadt. NB. Vid alla deffa medeltalen , hellft under de mindre betydande columnerna, (0805 har jag, för mera tydelighets fkuld, lökt und- vika de högre Bråken, få att 33, 35> 4> ös I &c, meft blifvit uteflutne, och til ex z blifvit hår förvandlade til 3, -55 til 5, 3r til 3, är til 335, och få vidare. $. 12. Vid förfta ögnekaftet på Tabällen. blifver nu hvar och en varfe en betydelig olik- het i utflagen af deffa 3 rmethoder, tredings- trådet, fjerdings-trådet och det vanliga. För- monen är ögonfkenlig på det vanliga trådets fida, dernåft år tredings- och fift fjerdings- trådet. Når efter det ena bruket, års-grödan öfver hufvud blifvit öfver hälf ättönde tunna af tunnelandet, efter 6 års förfök , få har det andra, eller tve-fådet, efter 4 års förfök, icke gifvit mer ån 6 3 tunnor, och det tredje eller tre-fådet, bara 6 I > tunna i afkaftning af tun- nelandet.. Skilnaden år ån ftörre, om man fer på af- kaftningen efter utfådet ; ty den har varit efter vanliga trådet half-tolfte korn öfver hufvud, men af tredings-trådet litet öfver half-tionde kornet, och af fjerdings-trådet jämnt nionde kornet. Att denna fkilnad år ftörre, hårrörer deraf, att i vanligt träde fker alt utfådet i hvild eller trådd jord och dra Äger mindre fåd , eller gifver ftörre afkaltning efter det utfådda. Deremot i tredings-trådet halfva utfådet låg- ges 1782. ful. Aug. Sept. 191 :gés i trådd jord och 'glefare, men andra hålf- ten i jord, fom nyfs burit och derföre målte befås tåtare: icke til förtigande, att vär-fådet, fom då intager lika ftor vidd med höft-fådet, altid drager mindre jord eller mer utfåde, och äfven derföre gifver mindre mot det utfådda tunnetalet. I fjerdings-trådet åter år det + af den bårande jorden, fom på nåftnåmnde fått år i undervigt, och 3 allenaft fom, efter et års | hvila, blifvit tunnare befådd och gifvit ftarka- re afkaftning, emot utfådet råknad. $. 13. Det år mårkvårdigt, att rågen varit målt gifvande, under det tredings-trådet bru- kades, och per medium inemot 13:de kornet, | e . TRA . e ” nåmligen 12 5: något mindre nåml. 12 3 de ären fjerdings-trådet hår fortfattes; och minft, det är, 1 + med vanliga trådet. Detta borde ock få vara, enligt planen; ty då ej mer ån 3 af all Gårdfens åker årligen tråddes, och år- nades att därefter båra i 3 år å rad, utan an- nan ans ån bara körande och harfvande; få blef famma ä:del då fkött och omlagad med få- dan utomordentlig flit, fom man under van- ligt tråde knappt hinner alla år anvånda på bara hvete-landet: hvartil ock kom mitt ifriga bemödande, att fåmedelft fråmja framgången af et förfök, fom icke kunde hållas dollt, utan våckte hela ortens upmärkfamhet och hvarje- handa omdömen. | Att råg-fådet varit mera gifvande med tre- dings- ån med fjerdings -trådet, var ock en 'nådvändighet, få vida all rågen i det förra våxte på hvild jord, men i det fenare gemen- ligen någon del af rågen fåddes i hvete-gårdet, N 4 (9: 7) 192 1782. . Jul... Aug. Sept. ($. 7.) fom nyfs hade burit råg, och fåledes icke då kunde lika vål anfas ej heller lika ti- digt befådt blifva. Jag fåger gemenligen3; ty år 1769 hånde det af en Oömnig och kinkig bärgning, att förfta ftubb-gårdet icke kom att våndas med plog förr ån imellan den 13 och 18 Septembris, då mig fyntes, att det blef nog fent att få det med råg: hvarföre, och fom detta gårde var året föfut ogement vål omla- gadt, Öfver alt dikadt och til ftörre delen göd- fladt, jag vidtog den utvågen, att, efter före- gången harfning den 19 Septembris, befå det helt och hållet, til en vidd af 21 tunneland, med 12 tunnor 30 kappar dels hvete dels bland- hvete, den 2r, 22 och 23 September. Men hela detta utfåde gick förloradt, få att jag af detta gärde år 1770 icke fick fkåra et band fåd, mindre inköra något lafs. Fjerdings-trådets undervigt i Tabellen emot tredings-trådet, i hvad råg-fådet betråffar, kom- mer altfå deraf att, undantaget nyfsnåmde är 1769, fåddes hår altid en del råg uti förfta ftubb-gårdet eller det, fom famma året hade burit råg. Deremot, om man åtfkiljer den råg, fom vuxit i detta nåftnåmnde gårde, frå den, fom famma år vuxit i råtta råg- särdet, få har detta råg-gårde, den hvilda jor- den, vid fjerdings-trådet varit nog mera gif- vande, ån vid tredings-trådet. Til ex. är r772 mecdhann jag få vål anfa trådes- gärdet, och fick börja med fådden få tidigt, neml. den 8 Augufti, att jag å hela vidden, 23 tunneland, ej kunde utfå mer, ån 7 + tunna, alt Wafa- råg och följakteligen gammal. Denne gaf år 1773 > 1782. Jul. Ang. Sept. 193 | 27735 efter hvarje utfådd tunna, vid inbårg- ningen 50 lafs. Men fom denne ovanligen frodige fåden, ehuru tidigt fådd, blommade fenare ån all annan råg i orten och tråffade då en ogen våderlek; blefvo axen mycket le- dige, fi att icke mer ån half tunna blef utur laffet: hvilket vål gjorde 25:te kornet efter ut- fådet , men bara 8 + tunna utaf tunnelandet. Samma år gaf den del af rågen, fom fkörda- des i andra fådes- eller hvete-gårdet , bara 8:de "kornet efter utfådet; men huru mycket efter "åkrens vidd, finnes cj anteknadt; och fom 1772 års fenhet i fkörd ej hade tilftadt få fam. ma gårde fårdigt til ny fådd förr ån den 30 | Septembris , få var dår meft blandhvete fådt, och icke mera råg ån 23 tunnor, hvadan grö- dan af råg i bågge gården Öfver hufvud befin- nes i Tabellen hafva gått til orfta kornet år 1773 $. 14. Vid hvetet vilar fig allrameft öfver- ”vigten å det vanliga trådets fida. Detta fådes- flag har vid tredings-trådet gifvit- årligen 9 3 tunna efter en, efter 3 års förfök, (6$. 1.) och vid fjerdings- trådet, enligt 7 års förfök, fö- ga mer ån 7 3 tunna efter en: dåremot i 6 års tid med vanligt tråde, genom det befundna -me- deltalet , årligen nåftan dubbelt få mycket, : nåml, litet mer ån 14 + tunna efter en. »Så- dant utflag tyckes fulltyga, att fjerdings-trådet | år mindre rådeligt, åtminftone.på det fått fom ingick i min plan, att befå famma jord tu år å rad med höft-fåd. Så vet jag ock ingen an- nan, fom förehaft, ån mindre fortfatt det up- tåget, att tvefa med hvete, hvilket i alla lån- der, fom jag vet af, plågar fås i trädd jord, N 3 eller 194 1782. Jul. Aug. Sept. eller åtminftone i den fom fått hvila under bå- rande af Klöfver och Turniper, fåfom i Eng- land fkall vara brukeligt. Denna vådeligheten för en få ypperlig fåd, fom hvetet, infåg jag ock tidigt; hvarföre jag - en och annan gäng, och fårdeles det andra året af förföken med fjerdings-tråde, icke un- derlåt att tillika få det uti trådes- gårdet. Det var 1770, då jag på 5 3 tunneland 3 gånger "upkörd jord, fom allenaft hade burit en fåd efter fifta gådningen, fådde 2:ne tunnor 22 kappar gammalt hvete, den 15 Augufti, fedan jag den 6 i famma månad hade fådt råg i fam- ma gårdet. Samma år, fedan både hvete och bland-hvete om våren aldeles gått ut i andra gårdet, ($. 13.) och jag fåledes hade vål kom- mit åt att beta och vånda det med plog i bör- jan af Julio, och att ineda det emot flutet af Augufto, få at det kunde råknas för hvild jord; utfådde jag dår den I Septemb. 2 i T. gam- malt hvete, lemnande i ftållet det årets råg- gårde, til vår-land för nåfta året. Aldrig har jag haft ftörre liknelfe til hårlig hvete-våxt, än då, nåmligen 1771 om våren; ehuru kall och fen den var. Hvete-gråfet hade om hö- ften varit få frodigt, fom vackert råg -grås; och då fkinnet, eller det af långfam fnö Ööf- verdragna flemet afråffades, var fåden både grön och mycket tåt; men i Majo började den, under ftarka nattfrofter, klara och torra dagar, Tfårdeles den förft fådde, få mårkeligen aftyna, att jag, til undvikande af famma fkada, fom nåfttöregående året, nödgades den 14 Maji om- fijälpa detta hvetet med plog, och dagen dår- på upfa det med gumrik och annat korn. Utan att TY82L "Yu vug. Sept. 105 "att kunna utgrunda eller af andra inhåmta an- nan orfak til detta vackra hvetets: mifsöde, ån en fen, ogement kall och torr vår, vifade jag - den tiden för fera fråmmande et och annat uptaget hvete-ftånd, fom hade intil 14 låggar och 26 rötter, 10 tum långa, faftån afflitna. Det öfriga hvetet, fom den 1 Sept. var fådt i andra : fådes-gärdet, ftod på lig någon tid län- gre och gaf ån den 22 Maji, då det af fråm- mande befågs, någorlunda Kopp om gröda; men gick federmera få ut, att det i ande-tiden icke kunde fkåras, utan måtte flås fåfom tunnt grås, och fåttas i fatan, gifvandes aftröfkadt ic- ke mer :i afkaftning ån 3 af utfådet, fåfom Tabellen vifar. 1769 års vackra våxt af hvete, neml, til 16:de kornet , bevifer intet för fjerdings-trådet; ty det förfta året, fom dermed börjades, voro 2 åkergården trådde, och bara det 3:dje eller korn-gårdet , fom året förrut hade burit fåd: Efter fåledes mifslyckadt hvete, år 1770 i up- fommad, och 1771 i hvild eller trådd jord, fåd- de jag detta filtnåmde året åter hvete itrådes- gårdet den 2 September, och icke i ftubb-går- ' det, emedan detta år råg-fkörden icke fick be- | gynnas förr ån den 27 Augufti; och fick der- efter är 1772, fom ock hade en fen och kall; men icke aldeles få oblid vår, fom 1771, hves te til i6:de kornét, Ar 1773 gaf hvetet 7:de kornet och var fådt den 3:dje Octobris i upftommad åker, fom nyfs burit hvete. Det året var något tidigare, vå- ren kall, men icke få torr, fom de 2 föregå- ende. Ar 1774 våxte hvetet åter i Rare es- 196 - vj82: Jul Aug. Sept. des-gårdet, dår råg hade vuxit året förut: var fådt den 24 och 25 September, tog lig få vac- kert om höften, i den ena åndan af gårdet, att det om våren fåg ut fom råg -grås, och jag var i betånkande att med forrars körande, til en alns eller litet ftörre afftånd, förftöra en del deraf, fåfom alt för tjockt. hvilket iag dock, för folks tal fkull, icke verkftållde: utan min åtgård, blef det federmera ganfka tunnt. På en annan 'ånda i famma gårde blef hvete- gråfet i October på ätfkilliga åkrar af fniglar, dem allmogen kallar blöt-mafk, i grund upåtit, få att en del den 15 October måtte upfås med 1 tunna hvete, hvilket gick vackert up, me- dan jorden det året icke tilfrös förr ån den 25 November, men blef fnart af famma ohyra förtårt. Alt hvetet, fålunda tvefådt och up- fådt i det gårdet, gaf år 1774 icke mer ån A:de kornet. Men på en nygjord åker, d. 2 Aug. r773 befådd med gammal råg, men hvarå det frodigt upkomna råg-gråfet i Septembri förfvann och i ftållet upfåddes med hvete den 25 i famma månad, gaf detta hvetet det nåmnde året 1774 til 16:de kornet. Medium af deffa afkomlier blef det i Tabellen utförde half-fjuende kornet. Nu var jag väl mått af förfök i fjerdings- tråde. Men då jag ville återkomma til vanligt tråde och, efter min vana, hafva bara tidig råg uti ena gårdet, få måtte jag likvål til föll- jände året 1775 ån en gång tvefå, eller råtta- re fagt trefå, emedan låget var fådant, att jag, för ar-gångarnes redighet för framtiden, måt- te, til en del råg, til bland-hvetet, hvetet och all vär-fåden, nyttja, icke det förfta ftubb-går- det, utan det andra, fom redan hade burit 2 är | 92 Själ Aag. Sept. 197 'år i rad. Men jag hade ock denna gång den lyckan, att tå börja med ftubbens nedplögande den 31 Augufti 1774, att rågtå derpå den 3:dje September, famt att. få harfva och fneda den tilårnade hvete-åkren den 12 dito, 'och fåda honom den 15: få att icke faknades få godt bruk, fom vid trefåde kunde våntas. Hvetet, fom fåddes, våxte för tredje året å rad iet och famma gårde, faftån icke å famma åkrar, gaf är 1775 icke mer ån 5 3 tunnor efter en. Jag har varit något vidlöftig vid columnen om hvetets afkaftning, mera för vårdet af det- ta lönande fådes-flag, fom icke tyckes ånnu hafva blifvit nog tilvandt vid vårt luft-flrek , fårdeles våra hårda vår-våder, och vid hvilket vi än låre hatva mycket orönt, ån för uplys- nings fkull ang2ende fjerdings-trådet >; allden- Hvad ihyvetet , under. 7: års perioden af förfök dermed, blitvit 3 gånger fådt i hvild åker: det ock i fädan åker ej mindre gått aldeles ut 17713 ' a. lt tvelardd .dker. 1770 :.atven fom det itretädd åker, är 1775, gifvit bättre åring, ån nåftledne år 1781 på behörigen trådd, fnedad och i öf- rigt på bälta fått anfad och i båfta låge varan- de åker, fom var: befådd endels den 6 Septem- ber och endels den 5 Odober, i nyfs förrut upikuten jord. $. 15. Men det år vid vår-fåden , fom Ta- bellen tydeligaft vifar verkan af tredings- och fjerdings-tråget , och det tilförliteligalt, emedan den fåden under förföken altid blifvit fådd i förfta eller andra: ftubb-gårdet, det år, i åker, fom burit et eller tu år nåft förrut. Då all vår-fåd fammantagen vid vanligt tråde gifvit . inemot 198 1782, Jul. Aug. Sept. inemot i I tunna efter en, få har den-vid fjerdings-trådet gifvit 8 3, och vid tredings- trådet föga mer ån 6 3. Det är befynnerligt, att jult af var-fåden har blifvit mindre gråda - med tredings, ån med fjerdings-trådet: då det likvål tyckes böra vara tvårtom, få vida nämnde fåd vuxit å jord, fom i förra fallet burit bara et är nåft förrut, men tu-år i det fenare fal- Jet. Att förbiga, .hvad emot denna jämnfö- relfen kan invändas, det förföket med tredings- trådet icke hår blifvit gjordt mer ån-i 4 år, och. det med fjerdings -trådet i 7 år: tror jag orfaken til denna undervigt vara den, att jag den tiden brukade nedmylla melt all vårfåden med oxar och trådeliock, hvilket fvårligen kunde fke grundt och fint nog, utan drånkte en del af utfådet, det år, kom det djupare ned, ån att harfven nådde upröra jorden. Derföre .: fkaffade jag mig et antal enbets-årder til 1768: Men fom håftarne dermed kommo att gå genom för mångas hånder, få vidtog jag 1771 Hellinge- billharfven, förbåttrade den på fått, fom i Hus- hållnings- Journalen för år 1777 finnes infört, och har federmer altid brukat den famma til all vår-fåds nedmyllande; undantagandes, att jag meftedels låter nedplöja årterna, och en el- ler annan. gång låtit ned-årja, det år med en- bets-årder mylla något ftycke korn-land, til förfök och jåmnförelfe med -bill - harfningen, fom altid utflagit til den filtnåmndes förmon, vv 6. 16. Ehuruviål jag ieke i fårfkild column uptagit Bland-hvetet, vill jag dock korrteligen hår anföra, huru det hårftådes har varit gif? vande, få vål tvefådt, fom i hvild åker. Det har gifvit,:årolloss oa Re 1769 17820 fs UR S 199 1769 i trådd åker r9:de kornet Taro dätvelade s intet 1771 dito. - - - o:dra WT AJOItO, msn > dT 1773 ditO - - -323 PH TAG Luttelade me. 5 1770 1 trådd jord 73 ÄT MO nr "Re 29770 dito = > «I NO diols EN IS 1780 dito - - - II 1781 dito - - - HH Summa på 13 år 103 & tunnor, fom gör per medium 8:de kornet. 'Om man Hörde vill göra jämnförelfe millan tvefådet och vanligt trådes 3 få bör af den förra perioden afdragas å år 1760, då bland-hvetet faäddes i trådd jord: hvare4er de 6 åren af den famma gifva en fumrma 24 3, och per medium litet öfver 4:de kornet: deremot de 6 fenare åren eller vanliga trådet, utur en fum- ma 60 3, et medium af 10:de kornet årligen. De fom förfvara fam-fådet , (fer råknandes f för fkada att låta åkren hvila oftare ån hvart 4:de, site eller 6:te år, låra icke fin- na fig Öfvertygade af de utflag , fom jag fått erfara och Tabellen företer, få vida jag bru- kat få höflt-fåd tu år i rad i amma joxdis.och; icke fölgt den allmänna reglan vid fam-fåde, att. årligen gifva jorden ombytta fådes-arter. Hårtil har jag ej annat att fvara, ån att, om, mitt förfök i den delen har varit 'ofullkomligt, 5 få har jag icke funnit min råkning att göra det RESILNN Seg få vida jag, SA a med tilråcke- digt: 290 1782. Jul. Aug. Sept. ligt höbol, ($: 6.) icke behöfde fåda åkren til föda för kreaturen, och fökte förnåmligaft idka höft-fådet, fåföm ådlare, och både i för- brukning och affåttning, drygare. Men Ta år ock emot den låran , om ärlig fådes-ömfning, få mycket mindre feladt uti deti4 år förfökta tredings - trådet, då jorden ingen gång burit famma fådes-flag tu år i rad, och utflaget än- dock, åtminftone i vår-fäd, varit än mindre lönande. Det fynes ock, af fjelfva Tabellen något kunna flutas til förmon för fam-fädet, ehuru vidrige utflagen för hvarje år färfkilt fig före- te. Ty faftän onekeligen af lika mycken jord är mera gröda att förvänta utaf vanligt träde, än af tredings- eller fjerdings-träde,få kan det ju ändock blifva en vinft, att få fkörda et myc- ket ftörre fält, faft än med något mindre af- kaftning utaf hvarje tunneland. Til ex.: när 40 tunneland med vanligt träde gifva, a 73 korn, 306 3 tunnor i gröda; få böra, på fam- ma egendom, brukad i fjerdings-träde, 60 tun- neland ärligen i fäde gifva, a:6 3 korn, 370 tunnor, hvilket gör en tilökning, i utfädets vidd af 50 procent, men i afkomftens tunne- tal vid pafs 20 procent. Eller om man : räk- nar, i en omgäng af 4 år, 3:ne grödor af et tunneland, hvilka, enligt medeltalet i Tabellen, utgöra 18 3 tunna, få fås på famma tid af et tunneland vid vanligt träde bara 2:ne grödor, tilfammans om 15 + tunna, det är, Öfver 20 pro- cent mer i tunne-talet. Sammalunda om man, efter Tabellens fund- na medel-tal, vil jämföra tredings- trädets af- komit, va 4 wa! 1782. ful. Aug. Sept. 201 komfht, blifver tilökningen i utfådets vidd 333 | procent, och i grödan 11 procent, til ex. 340 tunnor af 533 tunneland, i ftälle för 3063 tunnor af 40 tunneland. Jåmföres allenaft et | tunneland, få gifver Tabellen, på 6 års tid, vid vanligt tråde, uti 3 fåden med hvila mil- | lan, 223 tunnor, fom ock gjör 1 procents fkils nad, eller vid pafs 3 del. 6. 18. Efter min förfarenhet, förfvinner viniten af denna ringa fkilnad aldeles genom följande omftåndigheter: 1mo Denne tilök- ning af 3:del beftår endaft i vår-fåd; allden- ftund på de til bruk och fruktbarhet båttre gårdar, vid vanligt tråde, plågar höft-fås minft > &:delar af trådes-gårdet, eller 3 af all åker-jor- den, och til vårlåde lemnas 3 af trådet eller £ af all åkren: och fåledes genom tredings-trå- | det höft-fådet fnarare minfkas ån Ökes, men vår- > fådet allena utvidgas tilatt intaga 3 af all åkren. 2:do Som våderlek och fysflor, hellft i et | fruktbart år, fellan tillåta att i råttan tid plöja flubb-gårdet och lågga det i vinterforr, me- dan jorden vål reder fig; få måfte vår-fådet , tvefådt eller i tredings-tråde, nådvåndigt be- få meft af de ringare fådes-flagen , fåfom haf- ra och bland-fåd, och til mycket liten del af ftridt korn: dåremot i vanligt träde alt vår- landet eller til ftörre delen kan fådas med ftridt korn. . g:tio Medan ftubb-gårdet, fom fkall vår-fås, icke kan betas förr ån höft-fåden är afbårgad, då ogråfen redan hatva fållt fina från; få blif- ver famma gårde, det följande året, mycket bekajat med ogrås, NRO kornet, mer ån all annan 202 1782, Jul. Aug. Sept. annan fåd, tuktas, och fåledes , åfven för den- na otfak, nödvåndigt att hålla fig vid haira - och bland-fåd , fom båft förmå kåmpa med. . ogråfen, men ock ftundom duka under. 4:to Om 3 ena fidan, tve-fådet gifver I mer i gröda, neml. meft af de ringare väårläds-1la- gen å en dubbel rymd af åker, få drager de ock å den andra, et tredubbelt utfåde i vår- andet. Ty då en vål anfad trådes-åker ej for- drar mer ån 3 tunna på tunnelandet, 1å kani tve-fide, i anfeeride til fådes-flagens grofhet famt åkrens 'fåmre ans och faran för ogräs, icke med fåkerhet utfås mindre, utan fnarare mer; ån tunna på tunnelandet. ”- När jag un- der mina förfök annorlunda gjort, har jag merendels fått orfak att ångrat. "&5:to Gode hushållare i alla lånder föka för- 'myckla de ådlare fådes-flagen , och icke de rin- sare: Men. genom tredings-trådet fker det tvårt om. - | 6:to I Frankrike, dår tredings-trådet år ail- måänt; råknas grödan af vårsgårdet icke gå högre; ån til halfva vårdet emot grödan af höft-gårdet. - Och då på 6 års tid, til ex. 2:ne grödor å tråde och 2:ne dito tvefådde, icke fti- ga högre i vårde, ån 3:ne grödor ä trädd jord inom famma tid; hvad bäåtnad blifver då att 'ombyta' vanliga trådet til tredings-tråde? 6. 19. Jo, då en egendom har ingen eller alt-för liten naturlig ång, (få kallar jag den for; med eller utan konitens anftalt, årligen flår 'vifs tid under vatten och ej tarfvar annan odling) utan bara fkarpa flätter--och betes-häå- gar, lika höglåndiga med åker=gården ; torde | HAE vara 17897 Gul. Aug. Sept. 203 vara nyttigt, om förmågan tillåter, att. efter hand upplöja nåmnda fkarpvall, redeligen an- | vånda mefta grödan derat til kreaturen, och | Utvidga denna upodling, tils den blifver vid afs at lika vidd med et af äker- gården, och då lägga fig til 3 ärgånger, hvaraf en, den fam- me fom vanliga trädes-gårdet, kunde höft-fas hel och hållen, den andre vår-fås, meft til krea- turens tjenft bade i kårna och halm, medan den tredje finge behörigen anfas med dikande, | körande och betande. Men då borde ock en fadan tilökt årgäng i åker icke belåcgas I med annan afrad eller tionde, ån flåtter- elier betes- marken, hvaraf den tagen år , förrut ha- de dragit. Sådane lågenheter låra nog finnas flrex norr om Upfala, åfven fom annars i få- des-bygden månge Bonde-byar åro, fom hafva 1 idel fkarp-ång, den de fåfom odugelig efter hand minika genom plöjande och årligen vår-få, til dets fvart-myllan år afnött och borrtblåft, då jorden lågges fäfom en tilökning in i et af åker-gården. På det fåttet har det tilkommit, att få månge hemman hår i Upland hafva få fort utfåde och litet eller intet höbol, följak- teligen ringa gödfel och fvagt bruk. Til ätt en gång få fådana hemman lagda i fredings-tråde, bör upplögningen af alla fkar- | på inågor, fom ånnu brukas til flåtter eller be- te, flitigt fortfåttäås och på alt fått upmuntras: ad 0 2 få 204 1782... ful. Aug. Sept. få att nåden jämte uplysningen åndligen fkall : drifva vederbörande til att gifva kreaturen mer ån bara halmen utaf åkren, fom blifvit dem : ifråntagen, och til den åndan vår-få tredingen af all bill-hugad jord. Härtil fordras, framför alt, exempel af flera trefna Stånds-perfoner, i många år, med ftåndaktighet och framgång fortfatta. Men fådane jordbrukare fåtta fig ic- ke gärna på få magra hemman. Atminftone var det icke min belägenhet, att i den hår gil- lade affigten idka tredings-trådet. $. 20. Att nu likaledes pröfva den här of- van, ($. 17.) i anledning af Tabellen, befund- na vinit af 20 procent vid fjerdings-trädet, få lät ofs förk komma til den, af våra hus- hållnings-lärare i allmänhet yrkade, men af mig icke nyttjade methoden, att icke anförtro åkren famma flags fäd tu årirad, och att för- denfkull utfå, i:fta året råg och hvete, 2:dra året korn och bland-fäd, och 3:dje året hafra, Härvid möta då famme olägenheter, fom här ofvanföre ($. 18.) vid tredings-trädet anförde » blifvit: fåfom, att höft-fädet derigenom ver- keligen och mycket minfkas: att äfven af vår- fåden de ringare flagen blifva näftan de ende, fom kunna hafva någon fäker framgång: att ogräfet än mera får Ofverhanden: att utfädet målte derföre Ökas i ftörre monn än afkaftnin- gen: att om, efter andra blidare orters erkän- da förfarenhet, tvefädet icke gifver i gröda mer än halft värde mot grödan af hvild jord, få måtte trefädet gifva något mindre, då alt annat är lika. Dock lät ofs antaga, att tvefä- det, genom god ans, kan gifva 13 mycket öf- ver, fom trelädet under halfva värdet ON ull | 1782. Jul. Aug. Sept. 205 full höft-fäds gröda efter trädet; få blir utfla- get icke förmonligare än af tredings - trädet. Ty på en omlopps-tid af 4 år blifver afkom- ften af et tunneland, en gång höft-fådt och därpå tu år i rad vår-fådt, icke mera värd, än afkomften af et tunneland, fom inom lika tid 2 gånger bär full gröda, efter föregånget träde hvarje gång; och altfå vinften af fjer- dings-trädet ingen. $. 21. Jag måtte likväl tilftå, att denne flut- fats icke bör göra tilfylleft hos dem, fom nåä- got djupare vilja nagelfara faken; hellft fom det bör medgifvas, att våre författare i hus- hållnings-vetenfkapen nog fellan bruka en ve- tenfkaperna anftändig noghet: det ock icke lär undfalla någon kunnig, att värderings-fätt 3 gröda, fom är godt i Frankrike, hvar höft- fädet meft beftår i hvete, icke är aldeles läm- peligt til vårt land, där höft-fädet beftår för- nämligaft i råg. Lät ofs derföre icke fky oma- ket, att genom tydelig uträkning jämföra, til deras värde, afkomfterna utaf vanligt träde och fjerdings-träde, fådana fom Tabellen dem få- reter. Til den ändan, lät ofs här antaga,vär- det på fädes-flagen fådant, fom det fkäligen är i goda år, neml. 1 tunna hafra til 1 R:dal., Bland-fäd 13, grof-korn 1 3, gumrik 13, rag 2, och hvete 3 R:dal. Prifen, högre eller lå- gre, göra här intet til faken, allenaft de åro fins imellan proportionerlige. Jag fätter, att hår i Sverige befås 3 af höft-fådets vidd med hvete, faftån det än icke hunnit dertil. Det tredings-trådet, fom jag fjelf icke har förfökt i flort, ($. 4.) vil jag ock gynna deruti, att ; 03 sover ul 206 1782. ful. Au. Sept. utfåtta I tunnelands afkomft i höft-gårdet , ic: ke efter det i Tabellen tfundna medeltal tili 6 + efter 1, utan lika fom vid vanligt tråde blifs vit befunnit, til 73 kornet ("), och däremot för vår-fåden afflå få mycket af föriinämnde imedel-tal; att det, för alla 3 åren fammanlag- da, igenfås, : Et tunneland åker, i fådant fjerdings-trå- de brukadt, bör altfå gifva fåfom et medium; rfta året, hvete och råg, 7 3 tunnor a 23 R:dal: öfver hutvud 17 Ridli 12 fk. 2:dra året, Korn och bland-fåd , 0-8 furfnär a re Ruda og, > TO OR s:dje året, Hafra, | "97 AP-EFNN na At IVGaL. > NANA REN 4:de året, hvila, timma 2065 Summa 30 -- 5 6 Et tunneland åker, i vanligt tråde, å frukt- bar ort och vål brukadt, det år, der minft 3 delar af den hvilda jorden befås med höft-fåd och tredingen med vår-fåd, bör gifva, lifta. året 73 tunna, hvaraf + vete och Käg 20 vw Ridal, gjör => + 27 si 24 Och: 3 ftridt korn eller, fom går på et ut, hålften grof-korn, 5 gum- rik och 3 hafra, a I 3 R:dal. öf- ver hufuäd: "15 CT AA Ca Sr Ae 2:dra året, hvila. 3:dje året lika fom det förfta - "15: 167 > A:de året, hvila, RE RR Summa 30: 32. - e (") Tabellen gifver vål icke mer ån 775. Men fom jag altid later "måta af logen rägadt mal; och ändock 'Ö fierdingar på tunnans få år icke förs I > mycket tiltaget, att hår f.tta > i ftålle för 7;:delar. 1782. Jul. AuR. Septor 207 Hår vifar fig en fkilnad af 26 3 fkilling fpe- cie per tunneland til vanliga trådets förmon: få att, om fjerdings-trådet, efter denna Tabel- lens medeltal, gifver i gröda 20 procent mer i tunnetalet, få blifver den dock inemot 2 pro- cent mindre i vårdet, Men om jåmnförelfen fkall blifva fullftån- dig, få måfte ock utfådets värde i bågge de nyfsnåmnde åkerbruks -methoderne beräknas. Utfådet å et tunneland gör i fjerdings-trädet - 1:Aa året, hvete och råg + tunna a 23 R:dal. ÖRON BR SN LANE fog: o:dra dito, korn och bland-fåd i t:a 17 18. > Fdje Cito, haftast tunna. ös fee 4:de dito, intet. Summa 3: 42. - hvilke afdragne på grådans vårde 30: 5, 6. gif- va 26: 1, 6. på 4 års tid af I tunneland god åker, eller af 4 dito på 1 år, til erfåttning för Landmannens arbete på jord och hus, utla- gor och ftådja eller inköps intereffe. Utfådet å et tunneland gör i vanligt träde, r;fta året, 3 tunna, hvaraf 3 höft-fåd a o £R:dal., + vår-fåd a I > Ridal,, - TÅ ÖR 2:dra året, intet. | Faje dito, Jika fomrdet förta, 2 > Mi 10 hörteeeenee de dito. 4:de sdito., intet, Summa 3: 32, - hvilke afdragne af grödans. vårde 30: 39, gifva 28 R:dal. fäflom atkafiningens vårde på 4 års tid af I tunneland, eller på rår af 4 tunneland god åker. Skilnaden ärr Ridal. 36 fk. 6r. til vanliga trådets förmon,: eller.cor fk. 6 r, årlis gen på hvarje tunneland fådan åker-jord. Så fror magt ligger 3 fkillnaden, i fådes-flagen, och att hellre förmyckla de ådlare bland dem", ån Os de 208 7 1782. ful. Aug. Sept. de ringare. Hvadan ock det bruket, att i van - ligt träde befå en lika vidd med vår- fåd fom med höft-fåd, eller ock ån mer med förra fla- get, icke åger rum utan i de magrare lands- orter, och i de bördigare bara på fåmre hem- man, eller hos krafslare , fårdeles hos de land- bogr, hvilke, fyfslofatte om fommaren med deras husbönders fkörd och höft-fåde, knapt medhinna i råttan tid höftfå en håilft, eller ån mindre del af deras trådda åkrar. $. 22. Det var ock, fåfom ofvan fagt är, (6. 17.) i affeende på höft-fådens ftörre vårde, fom jag vid mitt fjerdings-tråde ftraxt vidtog det bruk, att få höft-fåd tu år i rad och vår- fåd det tredje; ånfkönt det kråfver mycket mer arbete, fårdeles om höften , och icke blifvit, mig vitterligen, af någon hushällnings -lårare tilltyrkt, ej heller af någon förfarenhet anvift, vidare ån att jag i barndomen en gång fedt en, igenom fpill-fåd fjelffådd, eller få kallad ärfda- råg våxa tåmmelig vackert, dår året förut hade vuxit fvedje-råg. Detta flags tre fåde förtjenar ock att jämnföras med vanligt träde, i anfe- ende til afkaftningens vårde. Et fådant tun- neland gifver altfå efter medeltalet af de hår vid gården blefne års-våxter, r:fla äret, bara råg 73t:a,a 2 R:dal. 15: 16. - o:dra dito, hvete och råg 5 + t:a, a2 3 R:dal. dfver hufvud = 12: 9. - 3:dje dito, korn och hafra 5 += t:a, a rä R:dal. likaledes =>: 6: 37. - 4:de dito, hvila.:s Summa 34: 14. - Således har hvarje tunneland öfver hufvud på 4 års tid gifvit af detta Nags trefådet 4 FAN 8 1782. Jul. Aug. Sept. ” 209 8 fk. 6 r. eller inemot 3:del mer i grådans vårde, ån af det förra flags trefädet bör för- modas: och 3 R:dal. 30 fk. det år, inemot $ . mer ån af vanligt tråde här blifvit håmtat. Beråknas nu utfådet 3 detta flags fjerdings- - tråde, få blifver det å I tunneland | r:fla året, 3 tunna bara råg a 2 R:dal. 1: 16. - 2:dra dito, I tunna hvete och råg - 2: 12. BENje dito; I tunna VärLåd,- 50 tag sA2nna ; Summa 4: 40.- Detta utfådes värde, afdraget af grödans vårde, lemnar 29 R:dal. 22 fk. til vårde på 4 års af- kaftning af 1 tunneland åker; fom gör 3 R:dal. 10 fk. 6 r:ft. mer, ån det förra flags fjerdings- trådet, och 1 R:dal. 22. fk. mer, ån vanligt tråde, på lika mycken jord och tid, af fig kä- fiar: hvilket vifar för hvarje tunneland åker en ärlig förmon af 38 fk. 7 3 r:ft. framför det förra flags fjerdings-trådet, och af 17 fk. 6 r:ft. framför det vanliga trådet. Detta utflaget, fåfom grun- dat på många års befundna verkeliga års-våx- ter, tyckes vara et betydeligt fkål för det flags trefäde, fom jag hår i 7 år öfvat. Icke defs mindre fann jag för min del, då jag öfvergaf det bruket, och finner ånnu, att fådan vinft, i både tunnetal och vårde befunnen, icke för- mår upvåga de många vid trefådet- håftande olågenheter, dem jag nu vil föka påminna mig och Läfarens omdåme underftålla. | $. 23. Deffe äro, utom hvad hit lempas kan af hvad här frammanföre ($.18.) år anfört: 1:mo Det gråfeliga arbete, ($. 7.) fom detta bruket gaf under fjelfva fkörd- anden , då land- folket utom defs, och vid vanligt tråde, knapt Os | för- 210 1782. ful: Aug. Sept. förflår til alla påtrångande fyfslor: få att om jag, med mycket folk och dragare och liten ridd af jord, knappt kommit til råtta dermed, böra få Land-män fmickra fig att det medhbin- na. Dock bör detta fkälet icke gälla mycket Kos dem, fom hafva förmågan att förföka3; ty grödans förmycklande åftadkommes icke utan genom förmyckladt arbete. Nog af, att trefädet, för den orfåken, aldrig lär kunna blifva et allmänt bruk. Och visit är det, att fedan jag dermed återvände, har mitt åkerbruk icke va- rit hälften få mödofamt och bekymrande. 2:do Svårigheten, att få rätt bruk 3 jor- den til tvefädet och trefädet, då året är fent, få att Skörden i råg-gärdet kommer i flutet af Augufto, och i de andra båda gärden räcker långt in i September eller än längre, hellft om inbårgningen tillika råkar gå trögt, för våt- väder fkull, fom då gemenligen händer. Up- flomningen måltte då fke kring Mickelz-mäflan, eller långre in i October, då jorden icke mer reder lig för träde-ftocken och ligger flifig ef- ter plogen. Man målte låta förbigå 2 a 3 da- gars uphålls-väder, til att få börja röra en förrut vattu-klappad jord, och knapt äro de förbi, då nytt rägn-våder åkommer, fom an- tingen hindrar körandet eller bortfkämmer ar- betet. Så att man ganfka fällan får tidigt och dugligt bruk å jorden til påföljande vår-fide. Ån värre år det, när man vil tvefå med höft- fid, ty då kan tidens förluft ån mindre lidas, och man nödgas altfå bruka något fämre, för ått icke få aldeles obrukadt. Icke defs mindre drager dermed ofta få "långt ut, att man får vera. tve: S RE Sp EE, FE. 1782. Sju Aug. Sept. 20 tvefå litet eller intet af råg, och med alt för litet hopp: om framgång, hvetet och bland- livetet. u.Närså fjelfva trädet icke kan råg-fås förr än den 29 Augulti, fåfomår 1769, få kan man vål tänka, huru tidigt det förfta ftubb- gardet då hinner blifva färdigt att tvefås: ock- få kommo” hvete och bland-hvete det året icke förr: i jordén , ån den i och 23>-September, och 2:dra flubb-gårdet icke att plöjas til vår- land förr ån den 27 1 famma månad. Året förrut, 1708, kom ftubb-gårdet icke att låggas i vinter-forr förr ån den 6 Odobris. År 1770 börjades. dermed på famma dato. Ar 1771, då räg-fkörden icke börjades förr ån den 27 Augufti, kundé ftubben icke nedplöjas fört” än der 03 10, 11 Septembris, då jorden obe- tad och ovädrad mätte Itrax emottaga tvelådet och igenharfvas. Vårfids -fkörden börjades den 19 Septembris, ly LG den 24 ÖGA och famma dag börjades upplöja det 2:dra ftubb-gårdet til vårland. SATT 1772 inföll råg-fkörden den 22 Augu- Mi, förlita flubb-g gårdet blef ledigt til plöjning den 14 Septembris, började tv efås den 30 dito, och andra: ftubb- gårdet plöjdes. den 7 til d. 13 Od&obris. Af de 7 förföks-åren voro fäledes 5 fom medförde et fent upitommande, det. år, et mindre fördel yes bruk å den josdy fom fkulle tvefås och trefås. 3:tio Den faran, "att genom fådant fent bruk blifva nödgad att få mindre råg, och me- ra: hvete och blandhvete,; och att förlora hela grödan af deffa Tenare ) fåfom mig hånde 1770, eller 212 1782. Jul. Aug. Sept. eller inermot hela, fåfom 1771, ($. 13. 14.) up: våges icke af den fannolikheten, att et godt år få lin fkada erfatt, eller i et omlopp af nå- gra år finna fin fördel i afkaftningens medel- tal; ty et oår fkadar altid en Landman mer, ån 2 goda år kunna erfåtta. Och dår åkren utgjör den enda eller åtminftone hufvudfake- liga näringen, gjör Landmannen bålft, att me- ra fe på afkomitens fåkerhet, ån högfta mö- jeliga vårde. A:to Dels til att få undangjordt vid et få mödofamt och åfventyrligt åkerbruk, dels ock efter Herr DUHAMELS anvisning, att ju frodigare fåd , ju långre tid behöf- ver han att våxa, brukade jag ofta få gam- mal råg, och det på ny-göådning. Men den blef ock ofta mycket fkadad af rotmafken, och år 1767 om höften få betydeligen , att 4 Z:dels tunnor, utfådde den 18 Augufti på 7 & tunne- land vål brukad och nygödd åker, på det fåt- tet gingo förlorade, och icke blefvo upfådde, af orfak, att råg-gråfet om våren tycktes åter någorlunda fkyla jorden, men befanns in på fommaren beftå meft af fvingel, hvarföre jag, til att icke få åkren deraf fmittad, låt afflå alt- fammans til hö, få fnart fvingeln var gån- gen i ax. År 1774 blef ock en del af gamla rågen för- tård af famma flags mafk och med I + tunna ny råg upfådd den 19 Septembris , fedan jag då, fåfom flera andra år förrut, fåfångt för- fökt att fpecka råg- åkrarna med upnedvånda gran-tuppor eller med ftål-bitar, mate] efå —L— - —. ... .:z=x 35Ispeese + KRA ul. Aus. SR oo 28 befå dem med fmårre ftålbitar (2). Alt fedan jag återvånde med tre-fådet, har jag icke fkyn- dat med -råg-fåningen, mer ån andre, icke hel ler fått mycken gammal råg, och den meren- dels blandad med ny: och fedan den tiden har min råg, fåfom andras, vål blifvit befökt och gallrad, men icke hårjad af rot-mafken. 5:to Blöt-mafken, (6. 14.) fom år 1773 om höften obferverades i itor myckenhet både på råg och hvete i det tvefådda gårdet, men tor- de vål oftare gjort fkada oförmårkt, tror jag ock til en god del befråmjas af tredings-trådet; i ty jorden icke får få ofta fol-verkas, och alt- få fniglarnas lagda ågg icke förftöras af torka. Hårom kan jag vål icke tala annars än gils- nings-vis, men flyrkes håri deraf, att jag et af de 7 förföks-åren, jag minnes ej hvilketdes« ra, under trådandet i et annat af-mina gården, blef uti denna öpnade forren varfe åtfkilliga - vålbehållna och fammanliggande ågg efter fä- dana fniglar, dem jag federmera icke fått fe. 6:to Mera vifs år den olågenheten att, un- der 3 års fåden i rad, ogråfen få alt för myc- ken frihet att öka fig, qvåfva fådes-våxten, fårdeles i vår-gårdet, och följa in med fåden i hus. Til bot hårå, vidtog jag det bruk, fom vi låfe vara almånt i Frankrike vid all fid, och jag fedt i Pohlen öfvas vid hvetet, attlå- ta renia fåden under det han våxer, hvartil | 328 (") Alt detta förelopp några år förr än Herr BJERr- | KANDERS Rån, införde i Kongl. Vet. Academi- ens Handlingar för 1777, 1778 och 1770, hade yppat Rotmafkens tiholl och félje med iladu- gårds - gödflen. 214 17837 Jul. Aug. Sept. jag i en och annan fommar anvånde Stvär 100 i dagsverken. Men hår kom icke alla är nog fägn i råttan tid, få att ogråfet kunde lofsna. Och når det fkedde, torkade det ftundom ha- ftigt til igen, innan alt gårdet hann öfverfaras. Når ock, i detta affeendet, mycket arbets-folk nyttjades hårtil på en sång, lef. faden, all til- fyn oaktad, mycket nedtrampad, och til en mårkelig del upfyckt. tillika med ogråfen. Det famma iker ock utomlands, hvar folket år myc: ket mera vandt vid fådant arbete. 7:mo Når jag om höften ville låta beta det tilårnade vär-landet,; deis under det man ladet i vinterforr och dels efteråt, hånde den olå- genheten, att ivinen fkåmde den tilredda åkren; med bökande, och gjorde dera gropar, hvari lade fig is om vintren, fom förlinkade fånins gen om våren. g:vo Fåren, fom genom fjerdings - trådet fnifte halfva litt fommar- bete, voro då altid magre om fommaren , och ftundom få utfvulté ne, att jag nÖ dgades , .emot ordningen, inlåta dem i betes- hagarna, når Raåg-fkörden långe drögde. $. 24. -Deffe fvårigheter fammantagne tyc- kas: böra väcka mycken betånklighet vid det flags fje rdifigs-tråde, for jag förfökt , ånfkönt utråkningen fallit til defs förmon både i tun- netal och vårde: ån mera vid det andra flaget, nemligen med tu vär-fåden i rad efter et höft- fåde, få vida afkaftningen deraf -befinnes-rin« gare i vårde, ån efter vabligt tråde. Ån min- dre fynes då vara att förmoda någon Vipning af femtings-trådet. . &Ö -- 1782. Jul. Aug. Sept. 215 Det i England icke länge fedan widtagne och fra prifade bruket att, i ftäile för trå- de, bårga Klöfver eller AA af äkren fam- ma år, fom den fås med hvete, emnas i fitt värde. Önfkeligt år, att de egendoms-herrar, fom hafva förmågan, bade ock tid och tålamod, att dermed göra tilförliteliga lÖriök, (4. 2.) til allmänhetens uplysning. Vårt climat tyC- kes lågga ftörfta hindret i vägen för fådana för- bäreringat ar. Då vintren oitaft varar intil fom- maren , och denne knapt är til (DET fÖrr än Vintren äter vidtager, blifver ofs tiden AT ligen för knapp; om våren, til att Halva 223 vår-gärden att fäda, utom trädes-gä Irdet sf up- köra och dika; och om höften, til att upitom- ma lika få många gärden. Lät vara, it vi ftundom hafve höften både lång och vacker. Men om jorden i den års-tiden icke juft ihop- "fryfer, är hon dock merendels för vat til att kunna nog väl köras, harfvas, fladdas. Jag vil minnas, mig hafva lane, för 10 a 12 år fe- dan, i Mercure de France, ätt Herr D AUBEN- TON, i en Afhandling til Vetenfkaps Acade- mien i Dijon, har bevilt, att deti Champagne brukeliga tredings-trädet är mindre fördelak ktigt, än hvart annat ärs träde fkulle vara. Kan 1ä- dant bevifas i Frankrike, 1å tyckes den faken böra finnas än mera betänkel: g Kär i norden. Hela förflaget, om åkrens adende flera år i rad, tyckes fätta förut en fats; fom är alde. les origtig, att jordens afrelring förholler lig i mon af vidden. > Lika få angelägne omftän- digheter härvid äro bruket och Frsiakaila Bru- ket fordrar, icke allenaft en tilräckelig fyrka i folk och Wpagare. utan ock ti lräckelig Hä: och Lå 216 1782. oful. Aug. Sept. och det är den, fom vårt luft-ftrek ofta väg- rar. Beträffande Bördigheten, är det befynner- ligt at, åtminftone här i Sverige, de magrare Landsorter äro juft de, fom allmånneiigen id- ka Tvefädet. Men månne icke detta är en mifsräkning ? och månne den icke härrört af den lätthet, de finna i bruket? Ty fand och mylla kunna köras när Bonden gitter, men Lerjorden icke få. : I allmänhet är vart vanliga Träde på långt när icke upbragt til den fullkomlighet, att Jordbrukets utvidgande mera må behöfvas an des förbåttrande. Detta fenare tyckes förft böra hos menige Jordbrukaren, fom utgör ftör- fta hopen, föröka Höft-Sådet, hvilket ock ver- keligen år i tiltagande. Hinna Vederbörande nägot mer, få lönar fig nogfamt at plöja fkarp vall: och dår den tryter, återftår att gripa til kårrs och moflars upodling. Til alt fadant, ligga nöjaktige upmuntringar i de omftåndig- heter, fom Fåderneslandet, under nårvarande milda och vifa ftyrelfe, kan fågna hg åt; fre- den, tryggheten, utgårdernas dråglighet, fe- dernas förbättring, frihet att klyfva jord för en hvar fom gitter, och åndligen det, fom af en mer utbredd uplysning ånnu våntas, at hem- mans-brukare icke med andra gäårdars betjenan- de, hindras ifrån egna jord-brukets förbåttring. Nu återftär, att på fått, fom Hr. WALLERIUS gjort, utaf Tabellen draga åtfkilliga andra flut- fatfer om vårt jord-bruk i allmånhet. Men jag fruktar att redan hafva gjort denna afhandling för lång, och fluter dertöre, glad om jag för- mått någorlunda väl utreda frågan om Tre-f/ådets nytta. R. d. 2 April 1782. Bdr— JV (1 Be- Tabell | > Sid. 216 Öfver 20 Års Åkerbruk vid R. Gård i Upland. Åres THO fädets FS | = TA APS Jodas i Hela 4fkafen | frörde Sånings-; Afkaftning VTunna urNSånings-i Skörde- Afkaftning — |) 45 SS Ch tid. tid. af Utfådetr. | laffer. Y rid. td, | efter Sf S S D SN : IGJEN SITES: fel SPIS SIS I SEE SES SES > SS II) ITIS AN IIS JINES SITS MTI FR ? 5 3 N I" SN Sv > - fi 1761. na Aug. | FT | S dj ; 1762: 1:31 Jul. lag Aug.lto |I4 it0å 3 || 3 lo7 Apr. |s Sept. 10 |7 | 938 Jå f927 9 2 Vanligt träde. 1763: |8 Aug. 26 Aug. 15 2117 J152)4| 5) 309 Maj. l20 Sept. | 02/32| 0 152) 4 11216 FE Tredings -tråde. 1764: '30 Jul. je4 Aug. 103] 2 [10 3) I) 38 7 Apr. fi6 Aug. | 73/2 4 15 11 | SR 1705. 116 Apg.| 5 Sept.!13 |9 [122 SS 216 Apr. i30 Aug. |12 |!2 BE|OS | + [nr 2 814 ä Dito 1766. | 6 Aug.l6 Aug.i3 | - 13 |7|” |? [er Apr. loo Aug. | 6 |6 | 43/0 15 - 43 84 Dito. Intet hvete fådt 1767. |24 Aug.l8 Aug.| 8 | 83) 73 2153 22 24 Apr. 29 Aug. 12 | 52/1 ( fn 6 | = HN Vanligt träde. 1768: [15 Aug.lo3 Aug.| 83112) 833 |3 | 31) 4 Maj. | 5 Sept. | 7ål!? It ål05) = Ho3l7 > HDito 1769: 116 Aug.l29 Aug. |133116 |t4 |7 | 1 |5 to Apr. J26 Aug. it .j 93) Bil : fra 9 53 3y Fjerdings- tråde. 1770. 20 Aug.| 6 Aug. 1253) ” 125 2) 14 Maj. | 1 Sept. | 818 FT 77157 821 Dito 1771. "27 Aug.jig Aug.|10 | ål 73 3 |7)51 7 Maj. |g Sept. |13 123110 [93 3118 555=ej Dito £772. lor Aug.| 8 Aug. 123116 23] 2) | =) IMaj. |23 Sept. 5 52193) 0 | & )l93) 53) 93 Dito. 1773. |5 Aug.l16 Aug.|21 |7 Im2| 2) 22026 Apr. lag Aug. 6 |45| 025) & 83) 52105] Dito 1774. 29 Jul. 16 Aug.|[103| 62/83|3|+| 51 2 Maj |o4 Aug.|9 | 7429 | 5 48303 8 Dito. SR 5 | Ior I dor 2 Vanligt träde, dock et 1775. | 1 Aug.lor Aug.| ål 57) 73 ) FR Apr. 15 Aug.| 9 62103 8 3 fjeal 0 15 gärde trefådt. 1776. | 5 Aug.l29 Aug.|10 |223[t1 |) 3| $l25 Apr. 16 Aug. [182113 118 18 å [13319 4 | Vanligt träde 1777- 15 Aug.la2g9 Aug. 12314 [IIS I 23iLS Apr. | 3 Sept. I1I0 iI3 |4 73) 3 092 6 [10 i Dito SA. 5 - 5 I Di 1778: 10 Aug.|22 Aug.l1to |14 103] 3 | 3 | 3) 7 Maj. | 2 Sept. 13 10-11 (Iyfirt | 7210 [te 1779. | 3 Aug.l28 Aug.|162/202173/+ | 3 | + P0Apr. 24 Aug. 14 | = 13 113 IF g5 19 ER b 3iDi 1780. |14 Aug.31 Aug.lir 12 jr |2) | 203 Maj. | 5 Sept. rod 6 18 I: l7 mR aj DI: ; 231 z kol IDi 1781. | 9 Aug.ler Aug.|i1oål 3 7 92 3/2) 3+124 Apr. 15 Aug? = 4 I Ira MOo7 U ä Dito Medel-talen af 20 Års Perioden. II de IS sjok 102] 83| 9=s|8E/se)2 for 107 1:Ata balfva Dito. 11 | 7 INIOS > 302 SE ES ök SE Iz so] 95 o:dra halfva Dito. 12 Ilro ålar 3025 a CER SEE ÖR å0 Så 4 års tredings-träde. 1275) 93 12313 2 SB Oo BS ÖT SR 92/0 G 3 4 års fjerdings dito. |12 3 72/10 Se 2 = = or > 193 73 9 8 3/52 5 Ö 3 Fc 6 års vanligt dito. — Ir Fl4xTItå Sea RR AR 2 Pe UU NO last 27 sal 1782. Ful. Aug. Sept. 217 Befrrifning på en ny LIconantidiptifk Tub, af ; Baron PET. N. von GEDDA, Kamimnar- Revifions - Råd. bland de nödvåndigafte och måft vanliga A- | flronomifka obfervationer, råknas med fkål de, fom göras öfver himmels-kropparnes pas- fager genom meridianen, famt deras åtfkilliga högder öfver horizonten; men Tuberne, fom dertil nyttjas på Quadranter och Tranfit-In- ftrumenter, åro beledfagade med en olågenhet, hårrörande af hår-korfet eller trådarne, fom fitta i objedtiv-glafets focus, för att utmårka - Ögneblicket af ftjernans paffage. Defle fine trå- dar kunna ej fes nattetid, utan då de uplyfas af et, in åt Tuben kaftadt, frimmande fken , hvilket i och med det famma förfvagar obje- étets bild, famt gör obiervationen fvår på fle- rehanda fått, få att, då en kropp med fvagt ljus, til exempel en Comet eller någon af de mindre ftiernorna, fkall obferveras, blifver ob- fervationen ganfka ofåiker och ofta omöjelig. Att öfvervinna denna olågenhet, har Hr Jeau- RAT, Ledamot af Kongl. Parififka Vetenfk. Aca- demien, upfunnit et nytt Inftrument, hvilket han kallar Lunette Iconantidiptique, eller Tub, fom vifar 2:ne mot hvarannan vånde bilder af et och famma objeå&. Då Tuben, til exem- pel, riktas på en ftjerna, fynes en bild af ftjer- nan inkomma på högra, och én annan på vån- fra fidan i Tuben, hvilka nalkas hvarannan, under "det ftjernan på himmelen framfkrider, til defs de, vid ftjernans paffage genom Tu- is bens 218 1782... Jul Aug. Sept. bens Axis, råkas, och för et ögneblick up- blånka i en enda ftjerna, men genaft åtfkiljas och i Ccontraire våg ur Tuben utgå. Med So- len, Månen, eller någon af Planeterne, för- håller det fig på nåftan lika fått, med den åt- fkilnad, hvad de 2:ne förftnåmnde angår, at fom deffe kroppar åga en anfenlig fynlig Diameter; kunna 3 obfervationer anftållas vid hvarje pas- fage, nemligen ej allenaft de 2:ne vanliga O:- ver bågge bråddarnes contattus och feparation, utan åfven den tredje öfver det moment, då bågge bilderne fkyla hvarannan och utgöra en enda bild, hvarigenom tiden af centri paftage erhålles, "medelft dire& obfervation, hvilket med vanliga Tuber ej kan åftadkomrmas. Detta nya påfund behagade Herr Profeffo- ren WiLCcKE, för någon tid fedan, för mig omtala, med yttrande, att man ej ånnu hade fig den optifka fammanfättningen bekant, utan allenaft vifste effedten af Inftrumentet. Jag er- indrade mig då, att jag, för flera år fedan, vid några förföks anftållande med oculairers fam- manfåttning efter Herr HENNERTS Theorie, til ätt vinna en ftark aggrandering uti Achro- matilka Tuber, blifvit varfe et Phenomene, fom mycket liknade den effect man tilfkrifver Hr JeaURATS Lunette: Phenomenet beftod uti 2:ne bilder af famma obje&, fom voro lika tydeli- ga, men: något olika til florleken. Jag kan ej nu påminna mig, om de hade lika eiler con- traire ftållning mot hvarannan, men jag på- minte mig genalt, att de hårrörde deraf, att tvånne glas, af olika bredd, blifvit til en vifs focal-diftances erhållande, i haft fatte tilfam- man med något vax, få att en bred ring blef | Öfrig 1982. jul Aug. Sept. 219 Ofrig på det förre glafet, rundt omkring det mindre, fom ej upfylde infattningen. Jag atten- derade då ej mycket til detta Phenomene, utan då jag funnit orfaken, betåckte jag den breda ringen omkring det mindre glafet, och flapp fäledes den dubbla bilden: men då jag nu no- gare betånkte alla omftåndigheter och de flera .glafens ftållningar, fom orfakat de dubbla bil- derna, fann jag deraf anledning til en famman- fåttning af fyra convexa glas, fom tfkulle göra lika verkan med Herr JEAURATS Lunette. Det dröjde ej långe, förr ån jag verkftålte förföket, och fåg med nöje famt vifade Hr Prof: WILCKE, och Hr. Secr. och Ridd. WARGENTIN, huru den- ne fammanfåttning hade alla egenfkaper af Hr. JEAURATS Lunette. Sedan har Hr. WARGENTIN ;behagat låna mig den nu nyligen hitkomne delen af Philofophical Transactions, hvaruti Hr MaA- GELLAN upgifvit en kort befkriftning på Herr JeaUuRATS Infirument; jag fåg deraf, att detta | år mycket fkiljaktigt från mitt, åfven uti fjelfva optifka principen, famt, få vida jag kan finna, nog fvårare uti verkftälligheten, dels i anfeende til fråmfta objediv-glafets kor- ta focal- diftance, dels i anfeende dertil, att andra eller medlerfta objectivet måfte midt på vara genomborradt, til få ftor vidd, fom lilla objedlivets apperture. Jag har derföre trodt mig ej böra åndra min förfta tanka, utan har efter den famma inrättat det Inftrument jag nu har den åran underkafta Kongl. Vetenfkaps Aca-' demiens ompröfvande, och hvars fammanfåitt- | Ding af följande belkrifning, jemte bilagde rit- Ding, kan inhämtas. AB, Fig. I. Tab. VIL år et Achromatifkt Objedtif-glas af 103 tums folar-focus, fåftadt Re midt 230 1782. Jul. Aug. Sept. midt uti Tuben «az, bb, Fig. 3. CD, år et mindre achromatifkt objetdtifaf 33 tums focus eller I af AB, och år infatt vid ändan y af lilla röret xy fig. oo. EF år et ordinairt dubbelt convext- glas af lika focal-diftance med CD, fåftadt uti andra åndan x af lilla röret, famt til det af- fånd från glafet CD, att deras foci coincide- ra, fom fynes vid W, fig. 1, kunnandes detta afftånd ernås genom rörens x och >» infkjut- ning eller utdragning, hvarefter de med åndan ' x, dår glafet EF ftter, infkrufvas uti den ut- fkurna brickan RST, fig. 2, hvilken åter faft- fkrufvas uti infattningen af objedtiv-glafet AB, få att glafet EF kommer få nåra derintil, fom möjeligt år; fedan infkrufvas altfammans uti öpna åndan af ftora röret 22, fig. 3. och den andra hålften bb af ”Tuben påfkrufvas, att förvara lilla röret från ftötar, fom kunde böja det utur defs ftållning. Enår nu parallela ftrålar falla från et obje& HI, fig. 1, dels på lilia objedtivet CD, dels utomkring det famma genom utfkårningarne uti brickan RST, på andra objediv -glafet AB, böra de formera 2:ne motvånde bilder uti den gemenfamma focus T, ty de ftrålar, fom fal- Ta på flora objedtivet, förenas i defs focus T uti en up och nedvånd bild M, på lika fått fom i vanliga Tuber; de åter, fom falla på lil- la objectiv-glafet, formera förft en up och . ned vånd bild KL uti focus W, hvilken bild af glafet EF uptages och, på famma fått fom uti terreftra Tuber, omvåndes famt kaftas af glafet AB til defs focus T, emedan de, från glafet EF utgående ftrålar, falla parallelt på ob- jedivet AB, och blifver denna andra ar V 1a- 1782. Jul. Aug. Sept. 221 V fåledes rått up ftående eller i contrair ftåll- finnar ning mot bilden M. - Deffa båda bilder böra äfven altid blifva lika ftora, få fnart XW=UW eller att bågge fmå glafens focal-diftancer åro lika, famt XU =2 UW eller bågge foci co- I incidera, ty då blir altid KL : MN :: UW : " ST. Detta år en förmon, fom altid medföl- = "jer min inråttning af detta inftrument, men fak- "nas uti Hr. JeauraTts, ty dår fitter glafet EF ' ej få, att defs focus coinciderar med focus af CD, utan långt bakom denna focus, fom fes oa fig. 4. få att ftrålarne, efter deras brytning genom glafet EF, gå convergerande genom den utfkurna Öpningen uti ftora objettivet AB, och formera en focus uti T, på famma fått, fom uti et componeradt Microfcope; bildens ftorlek beror fåledes af helt andra proportio- ner, nemligen förhållandet imellan GW, GX, WX och XT, fåfom uti componerade micröo- fcoper, fom år fvårt att determinera utan ta- tonnement. Bildens KL omvåndning fker defs- utom medelft et enda glas uti Hr. JEA4URATS » Lunette, men genom 2:ne uti min, och detta fenare år, eliter optifka reglorna, föÖrmonligare, emedan ftrålarnes brytning fördelas imellan one lika vinklar, i hvilket fall erreuren eller — otydligheten blir få mycket mindre, fom fum- man af bågge halfva vinklarnes cuber, år min- dre ån cuben af hela vinklen, neml. fom 1 til 4. En annan förmon hårflyter åfven af den- na inråttning, neml. den, att de 2:ne fråmfta ; Hr CD och EF kunna hafva långre focal- iftancer, utan att öka ”Tubens långd, få att, då man gör SR =ST, eller låter foci coinci- dera frammanföre få vål fom bak-til, hvilket Re i flere 222 1782. Jul. Aug. Sept. i flere hånfeenden är tjenligt, blifva defråmfta glafens focal-diftancer mot objedivets ÅB fo-: cal - diftance fom 1 til 3, i ftållet för det att de uti Hr. JeasuraTs Lunette åro knappaft fom I til 4, efter defs i Transadtionerne införda Ta- bell. Deffe o:ne förmoner af mera tydlighet och ftörre apperture, erfåtta mångdubbelt den lilla förluft af ftrålar , fom af paffagen genom 4:de glafet i min Tub kan förorfakas, hvar- om jag åfven förviflat mig genom förfök med en efter Hr. JeauraTs method gjord Tub. Emedan bilderne i denna Tub röra fig i contrair våg, få vål då Tuben höjes, fånkes eller våndes åt fidan, fom då fjelfva objeået flytter fig, få kan detta inftrument åfven tje- na til högd-måtning , då det appliceras på Qva- dranter, och år mycket vigare ån tuber med vanliga här-kors, emedan man med denna Tub kan förråtta måtningen i alla diredtioner, utan att behöfva,fom med de vanliga Tuberne vända trådarne i den direstion måtningen (kall göras; men en ibland de flörfta förmoner den- na nya invention åger, år det anfenliga utflag den minfta rörelfe gifver, neml. dubbelt emot hvad en vanlig Tub af famma långd fkulle gif- va, hvilket hårrörer deraf, att bilderne, fom röras i en contrair våg, derigenom fördubbla fkillnaden fins imellan; derföre kan ock med detta lilla. Inftrument, hvars ftora objedtiv ej har mer ån 1023 tums focal-diftance, folens el- ler en ftjernas paffage determineras på 3 fecund når, hvartil eljeft behöfves en 3 a 4 fots van- lig Tub. y | Cajo- 1782. ful. Ang. Sept, 223 Cajoputi oljans nytta och bruki Medicine, af C. PP. THUNBERG, | Cajoputi kallas et i Oftindien våxande tråd, utaf hvilket fås en fin deftillerad olja, fom år föga kånd af Medici i Europa, men förtje- nar, att vara både allmånnare kånd och at no- gare underfökas. Cajo betyder, på Malaitka ipråket, et Tråd, och puti betyder hvit. ”Trå- det omklådes med en hvit hinna (epidermis), lika fom våra allmånna Björkar. :Botanici kal- la detta trådet Melaleuca leucadendra, och vi- "xer det vildt på Moluccifka öarna. Bladen håraf åro de, utaf hvilka denna fina och för- tråffeliga olja deftilleras. Når oljan år ågta, och icke upblandad med någon annan fpiritus, få fer den grås-grön ut, år tunn fom en fpi- |» ritus, och år af den finhet och renhet, att hon icke lemnar det minfta refiduum, antin- gen hon antändes eller ftälles att evaporera. Som den fåledes eger ingen phlegma, kommer hon nårmaflt intil de renare fpiritus. Hon luk- tar lika fom Camphert, tillika med någon bland- ning af Terpentin, Når lukten år i mycken- het och ftark, tyckes den i början ej vara be- hagelig, men i liten qvantitet eller fpridd, blir den ganfka angenåm. I ftort, deftilleras oljan på Öen Banda, och tappad på bouteiller, fö- res den til Batavia och Holland. Invårtes har jag icke haft tilfålle, att för- föka den; men utvårtes år den til fmörjnin- gar et förtråffeligt medel. I fynnerhet tjena r den 224 1782. Jul. Aug. Sept. den i Förkylningar, Rheumatifmer, Tandviårk, Infiammationer och Gickt. 1: mo Rhbeumatifkt värk, fom få allmänt plå- gar de fattigare och Bönder i de kallare lån- der, har jag oftaft kunnat döfva med denna olja påfmord, och om fjukdomen icke varit för gammal och för mycket inrotad, har den åfven gifvit fig deraf. | o:do Tandvärk , af hvad orfak fom hellft, åfven af ihåliga tånder, men i fynnerhet af förkylning och flufs, har jag målft altid kun- nat borrtfkaffa medelft Cajoput-olja, drupen på litet fin bomull, fom blifvit lagd uti eller vid tanden. 3:tio Inflammationer ,i fynnerhet fådana, fom Gickt förorfakar , åfven de aldrafvårafte Oph- talmier af denna orfak, hafva lagt fig och fö- rekommits , endaft af ångan utaf denna flygti- ga olja. Utom andra cafus, har jag et ftort prof på denna oljas nytta, hos en hederlig Fru, fom i många år varit plågad af Gickt, hvilken måft hållit fig up åt hufvudet och för- orfakat fvåra Ophtalmier. I fednare åren har ockfå denna Ophtalmie varit få vanlig, att hvit- Ögat hela året knapt någon dag varit rätt hvitt, och utan röda ftrimor. Endaft igenom denna oljans nyttjande, fom blifvit drupen på en fin nåsduk och hållen för Ögonen, eller öfver natten bunden för dem, har icke allenaft in- flammationen gått borrt, för den gång oljan brukats, utan öck har defs vana, att Si igen infinna fig, omlider deraf få förfvunnit, att nu mera ingen inflammation infinner fig ofta- re, ån då famma Fru refer ut i vådret,i fynner- | het | & | 1982. ”sful. Aug. Sept. 225 het i köld eller blåft, och då år altid inflam- mationen borta igen, morgonen derpå, om ol- jan nyttjas om natten. A:to Gickt och Podager åro ibland de allmånne och plågfamme fjukdomar, hvilkas hifkeliga vårk, Medici knapt veta eller våga lindra med andra medel, ån tålamod och varma fervietter eller en god muff, fom hålla porerne ftåndigt Öpne. Det år en fjukdom, fom icke angriper julft barn och ringare folk, utan dem, fom re- dan hunnit til manna-åldren, fom åro rike och mått vål, de förnåmfte i landet och fjelf- ve de lårdafte Mån. Att lindra denna fjukans håftiga vårk med fmörjor, år altid farligt, och har man derföre fruktat i alla tider, emedan de famma, åfven fpiritus camphoratus, antin- gen med lin oljagtighet eller phlegma, tilftop- pa hudens poror, hindra fålunda gickt-mate- rien att dunfta ut, och drifva den in åt krop- pen, dår den då ofta lågger fig på någon af defs ådlare delar. Et medel, fom förmår lin- dra deffa plågor, utan någon olågenhet och fkada, har vifferligen varit långe Önfkadt och efterlångtadt. Ibland alla dem jag med ftör- fa förliktighet och noggrann upmårkfamhet, både uti Oftindien och Europa, fåledes både i de heta och i de kalla climater, förfökt, har jag icke funnit något, utom Cajoputi-oljan, forn altid med fåkerhet lindrar vårken i Podager och icke drifver materien tilbaka, Ibland de mångfaldiga förfök, fom jag hårmed anftållt, har det aldrig flagit felt, att ju värken myc- ket blifvit lindrad, och uti intet enda fall, har jag fedt någon olågenhet derefter, utan att 'gickten/, på vanligt vis och fmåningom, förr j 4 5 eller 226 1782. Jul. Aug, Sept. eller fednare, för den gången, förfvunnit. Jag har vål egenteligen nyttjat denna oljan, för att lindra vårken i Gickt och Podager, men ' flere af. mine Patienter hafva, på eget bevåg, mig fltundom vetande, ftundom ovetande, fort- farit, att efter värkens lindrande, påfmörja denna fina olja, hvaraf jag fedt, att porerne hållits Öpne, gickt- materien förr fkingrats och fjukdomen fålunda förkortats , åfven fom af torr Camphert, pulveriferad och inlagd i fåckor, paffade efter foten. Campher i detta fednare fall har dock altid företråde för oljan , fom i fig fjelf kan anfes, fom en flytande camphert, åtven fom oljan åljeft behåller fitt företråde fram för campherten, 'fom jag aldrig funnit få fnart och fåkert ftilla vårken. Den behåller ockfå vida företrådet både för fpiritus campho- ratus och oleum Culilavan , hvilke vål åfven lindra vårken, men göra, att fvullnaden och hela förloppet af gickt- perioden efteråt hålla mycket långe uti, När flere Medici behaga med denna olja äanftålla rön, torde mina hit- tils gjorda förfök åfven af andra vidare ftad- fåftas och flere nyttige uplysningar kunna med- delas. Oljan har hittils mycket litet hos ofs blifvit brukad, och nåftan aldrig för de fatti- ge, för defs dyrhet fkull, då hvarje uns hittils koftat Ir R:dal. Jag får fålunda hoppas, att den åfven för mindre förmögne hådanefter torde blifva brukad och nyttjad, fedan jag igenom mine vånner i Indien kunnat utritta, att den nu kan finnas på våra Apothek, ätminftone til hålften mindre pris, eller derunder. 5:to Emot Convulfoner har den invårtes blif- :'vit recommenderad , men inga fåkra, mig vet- ter- LJ 1782 Sul Aug. Sept: 227 terliga förfök, beftyrka dervid defs nytta. En enda gång har jag fett, att: den utvårtes, ians ofigtet påfmord, ftillat convullioner hos en flic- ka, fom för tidigt utgick, efter en öfverftån= den elak feber. 6:to Reformar tåla icke oljan, utan har jag, en och annan gång, Ifedt dem deraf förfvin= na. | 4:mo Bufvudvsrk botar oljan, hållen under nålan och fmord på tinningarna, ganfka ofta, lik- Jom andra volatilia; och då den ej aldeles går borrt, tilbringar den åtminftone altid fåkert nå- GON IG inE: FLSA DA om 8:vo Inge Infe&er kunna tåla Cajoput-ol- jan; altfå år hon et ganfka godt förvarings- medel emot mal, fom infinner fig i klåder, i infedt - famlingar och fogel-famlingar; och på fkeppen, emot fmå myror, fom trånga fig fram genom den finafte fpringa och förtåra alt, hvad fött eller annars för dem behagligt år: Uti öpen luft förfiyger hon ganfka fnart och är altfå i det fallet, mindre tjenlig til famlin- gars confervation, ån oljan culilavan; men i fluten låda eller kifta håller hon fig ganfka lån- ge och hindrar icke allenaft fmå mal, at genom något fint hål gå in, utan om mal eller mafk inneflutes ovarfamt med djuret, få dö- das det deraf. Slås oljan på lefvande Infeter, dö de fnart deraf; drypes oljan i en afk och Infegtet dit inflåppes, dör det åfven inom en liten flund. Göres en circel af denna oljan omkring en hop förfamlade myror, väga de ej gå Öfver den, utan blifva fmåningom lik- fom druckne, ragla och 'omfider inom en eller få 228 1782. Jul. Aug. Sept. få minuter dö. Har man en fogel eller annat djur, i hvilket Dermeftes lardarius eller annan mal redan innåftlat fig, och man för fjådrar eller andre hinder, ej kan få den ut; få kän . man lått drifva honom ut, med cajoput-oljan, bvaraf några droppar drypas hår och dår. SVG GG Anmårkningar om Skrån-Måfen, (Sterna Caflpia,) SN af SAMUEL ÖDMANN. Re krån-måfen år en fogel af Tårn-flågtet, den jag långe förgåfves fökt uti Vetenfka- pens Syftematifka Böcker, få vål fom hos de Auédorer, fom famlat Nordens foglar. Omfi- der har jag funnit den. Han år | Sterna Cafpia, den Herr Prof. PALraAs, un- der fin Ryfka refa, tråffat vid Cafpifka fjön, I. Del. p. 429, famt på et enda ftålle i Sibe- rien, IL. D. p. 471. Han år befkrifven uti Nov. Comm. Acad. Imp. Petr. tom. XIV. pag. 582. fs. tab. 22. f. 2. | Sterna T/chegrava, af Herr LeEPECHIN få kallad, enligt defs Ryfka namn, och befkrif- ven i famma Tom. p. 500. tab. 13 f. 2. Den förftnåmnde ritningen tföreftåller en ung, den fednare, kan hånda, en tu-årig fogel. Herr Prof. GMELIN, jun. nåmner uti Nov. Comm. Acad. Petr. Tom. 15. p. 478. en fo- gel, den han mifstånker för en varietet af La- | rus 1782. Jul. Aug; Sept. 229 rus -Atricilla; men ritningen Tab. 22. fig. 2. i fynnerhet under kåken, vifar, att den år fam- ma Sterna Cafpia, fom vår Skrånmåle. Befkrifningen af mitt Exemplar år få öfver- enshåmmande med Herr LEPECHINS, att den fynes vara en blott öfverfåittning. Den enda fkillnad, fom jag kunnat mårka, år, att det högft blodråda nåfvet på min Skrånmås blir mörkare emot fpitfen; famtatt den fvarta Båc- ken ellez calotten ej har några hvita prickar, hvilken omftåndighet, enligt Herr PALLAS”s an- mårkning, hårrör af åldren. Nedre kåkens vinkel, fom på denna Tärna år något utmårkt, år båttre uttryckt på Herr PALLas's ån på Or LEPECHINS ritning. För öfrigt går en hvit Zora til ögat. Nac- kens glånfande fvårta utftråcker hg til ögat och Jdåmnar undra Ögnebrynen hvit. Bröft och mage åro filfverhvite. Ryggen knapt ftötande på ljusgrått. — Viagarne otvanpå ljusgrå. De långe Vingfjådrar något upbögde, nåftan fal- cati, grå, men emot fpitfen fvartaktige famt glånfande. Vingarnes undre tåckfjadrar' hvite. Stjertev hvit och korrt. Dimenfionerne in- flåmma med Herr LEPECHINS. Fötterne fvar- te. Bak-tån ledig. Simm-hinnan aldeles ej utrundad, utan full, nåftan fåfom på Anas. Prof. PaArzas anfer denna Ternas ftorlek enfam afgöra fkilnaden från de Öfriga Tårnor. Hans fullt lyckte fötter, korrta ftjert, fom til- lika år hel och hållen hvit, famt ljufa fårg, fkiljer honom defsutom tydeligen från Sterna hirundo. ; Hans caradter blifver fåledes. de Sterna 230 17827. sjal. Aug. Sept, < Sterna: cauda. forficata alba breviori, ro- flro coccineo, capillitio aterrimo, pedibus ni- gris. Maxima. R Me > Denne, hittils vetterligen blott vid Cafpi- fka fjön och Jaicks Öpning fedde: fogel, fårjag fåledes införa fåtom en tildkning tör Svenika Fauna. Han håller fig uti Wermdö Skårgårds ytterfta kanter, dock til et ganfka iparfamt an- tal. Hans ankomit år något tidigare än den vanliga Tårnans. Han klåcker på bara klip- por, 3 ägg; hvilka åro anfenligt fiora i jäm- förelfe med modren: en: allmån omitåndighet 1 detta flågte.. De likna til fkapnaden höns- ågg: diametren efter långden. år 2 tum 10 lin. efter flörfta bredden tr t. 8-lin. och. tjockafte fållets omkrets år st. 4 I Fårgen år hvit, med fmå fvarta, helt fparfamt , dock mer ordent'igt ftrödda flåckar, ån på vanliga Tårn-ågg. Un- garne åro i början något fiåckige, och den fvarta Calotten blir ej tri från de infprångde hvita prickar, förrån på tredje året, fafom af Hr. Pairas's och Hr. LEPECHINS jämförde be- råttelfer, och utaf mitt exemplar kaän flutas. Hos ofs varnar denne fogel de öfriga, på fam- ma holme med honom liggande honor, frår Skyttars förfåt. Han åger åtven fjelf nog dri- flishet, i fynnerhet då han fruktar någon fara för hina ågg, att flyga midt emot Jägarens an- figte, och med et vigt fvångande:af fina lån- ga vingar förena et fkrål, fom liknar et för- argeligt fkrattande, hvadan han fnarare för- tjente namn af Skratimäfe, ån Skrånmäfe, hvil- ket fifta namn Skårgårds - Bonden honom til- Ligger. Hans » befökas af Täårnor, och tvårtom. 17821. Gäl Aug. Sept 231 Hans föda är fifk, den han; på Tårn-flåg= tets vis uphåmtar. Jag har fjelf fedty med hvils ken oförmodad ftyrka han lod-rått nedftörter " fig, nedfliger under: vatten-ytan, och fåfom en ljungeld intager högden. Han flyger både vi- gare och högre ån de vanliga Tårnor. Natu- ren har ock ganfka mildt begåfvat honom med denna flyrka > ty fålom det år en allmån regel, att de fogiar, fom hafva långa vingar, åro fva- ge dykare; 1å fkulle Skrånmaten ej förmå ge- nomtrånga vattubrynet, om han ej egde för- mågenhet att anvånda få mycken kraft vid litt nedfkjutande. Jag har ej funnit. honom hår viftas i fåll- fkap med Maäåtar, fåfom Hr. PALras berättar fig erfarit vid Cafpilka fjön. - Sälltyntheten hos ofs torde dertil i fynnerhet bidraga. » Hr. TENGMALM har defsutom meddelt mig den an- mårkning, att han, åtminftone i Målaren, fun- nit de ftållen, fom öfverflåda af Måfar, fållan Porn I) (SR RATTA SEMA ros — 2 mm ) VR ROR NIPA, et nytt Genus ibland Palmtråden, ; af "CARL PETER THUNBERG. Ny Detta Palmtråd fåg jag på Öen Java, förfta gången, år 1775, men fick då ej fullkom- liga och tydeliga blommor, för att kunna gif- va defs Botanifka befkrifning. Når jag andra gången, år 1777, ifrån Japan, kom tilbaka til Batavia. och fick då långre tid uppehålla mig 2 232 1782. ojul. Aug. Sept. dår, famt tillika tilfålle att befe Javas Tand långre inåt, på flera ftållen, fick jag nogaré låra kånna både detta och flera Palmtråd, fom åf Botanicis varit och ånnu åro, til en ftor del, : antingen illa eller intet kånde. RuMpPHIUS har prågtigt afritat et blad och blomtroffen af detta Palmtråd; men ingen Bo- tanicus har, efter defs befkrifning, hittils kun- nat föra det til fin clafs och flågte, til följe af fexual- fyftemet. Blommorna af detta palmtråd åro fårfkilda, få att Hannarne fitta för fig fjelfve och Ho- norna för fig fjelfva, dock likvål på famma palm och på en och famma gemenfamma blom- flångel. Han-blommorna åro altid flera, fittande på fina egna blomftånglar, fom altid (dichotome) i två och två fördelas , under honans blom- klafe, inneflutne uti egna fkidor, fom åro lik- fom utholkade och ifrån den innerita Han- troffen, ånda. til den ytterfta, beklåda dem al- lefammans , både hvar för fig och alla tilho- pa. Deffa fkidor åro tjocka, nåftan fom låder, och ändas i en fopits. Blommans omfvepe (calyx), utom deffa nyfs- nåmnda fkidor (fpath&e), finnes icke: Han-axena (fpice mafculinge) åro cylindri- fka, öfver alt tått med blommor, något kro- kuga, fingers långa. Perianthium proprium nullum. Corolla hexapetala. Petala linearia, &eqvalia, patenti-reflexa, lineam longa. STAM. Filamentum unicum, filiforme, ere- tum, longitudine petalorum. Anthera apice fi- lamenti 1782. ful. Aug. Sept. 233 lamenti perforata, duodecim-fulcata, oblonga, Nava. AE — Blomkranfen (corolla) och han-ftånglen (fta- men) tyckas icke ega de minita tecken til nå- got eget och annat receptaculum, ån den ge- menfamma fpadix, fom på alla fidor år tåckt med han-blommor, hvilkas corolla i början år tilfluten , men efter öpnandet under blom- nings-tiden, böjer fig tilbaka, och hvilkas pe- tala då lått falla af, om en blomma fårfkild ut- tages. | | ; Anihera tyckas vål vara 1ex, med fin fåra långs efter; men fom filamentum år blott et enda, tycker jag bålt vara, att råkna anthera endaft för en, fom har flera fåror på fig. 9. Hon-blomman titter i fjelfva toppen af trådet, det hon fålunda åndar, omgifven med han - blommorne på fidorna nedtil, och före utfprickningen förvarad igenom tjocka fpathe, likfom Hannarne. Corella fynes intet tecken til på hon-blom- firen. | Receptaculum, hvarpå hon -blomfren fitta, år mycket kortare och mindre alångt, ån han- narnes, glatt, med intryckningar etter hvarje frukt och dets kanter, naket, utan calyx och corolla. | Germina åro Nerkantige, ofta femkantige, glatte, ofvanpå något platte och fnedt afhugg- ne , med en aflång fåra (fulcus) åt ena fidan, föm år fucktig och år dets rigtiga fligma, utan någon ftylus, — PERICARP, Frukterne åro ganfka månge, fom tilhopa formera en klafe, få ftor fom et månnifko- hufvud, i det nårmafte klot-rund. ON ( | Hvar- 234 1782. oJul. Aug. Sept. Hvarje frukt för fig fjelf år kantig, med olika många , oordenteliga, ftundom trubbiga, ftun- dom hvaffa kanter, fmalare nedåt, rundad åt ändan, helt glatt, och ftor fom en Caftanie- nöt eller något flörre. Chara&ter Generis blir, i följe af föregå- ende. ». Spatha. Corolla 6-petala. 2. Spatha. Cor. nulla. Drupe angulate. Detta Genus kommer att få litt rum, uti Syftemet, uti 21 Claffen , defs förfta ordo, nåft efter Cynornoriurn. Et enda fpecies håraf har jag hittils fedt, och ehuru den, fom flere andre palme, fin- nes både med och ftundom utan ftam, få tyc- kes håraf dock icke kunna göras 2:ne fär- fkilda fpecies. Species kallas fruticans, för det den ofta finnes med lägre ftam, fom, då den år högtt, fållan hinner Öfver en mans långd. Bladen åro på denna pinnata, och brukas både til tak-tåckning och til mattor. Frukterne åro ofta hundrade til antalet och innehåller hvarje en kårna, få ftor fom en ca- ftanie-nöt, hvilken af Indianerne på någre ftål- len .ätes, både rå och confiterad med fåcker. Deffe frukter, likfom alla Palmtrådens, mogna ganfka långfamt : vanligen behöfva de til fin mognad et halft år, och derefter kunna de of- ta blifva fittande, hela tre åren, på trådet, in- nan de af fig fjelfve affalla, Utaf alla de Palmträd jag fått fe och ana- tomifera, har jag ej fedt något, fom på långt när varit få väl, til fine fructifications- delar, törvaradt, inom et få ftort antal af fpathe, den ena 1782. Jul. Aug. Sept. 235 ena utom den andra, och alla af famrma tjock. lek, fom ftadigt fämfk-läder. Ej heller kan jag finna orfaken dertil, att detta tråd blifvit få vål befkyddadt för alla utvärtes våldfamheter af väder, vind och kyla, då det likväl våzer i de länder, där hettan hela året är beftändigt flark, och dår aldrig någon froftnatt kan fka- da blomman. De mäfta Palmträden hafva fex hannari fin blomma, någre få hafva tre, än färre ega många; men denna är fynnerlig dermed, att hon eger blott en enda, hvars anthera äraf filamentum genombårad, i det nårmafte på lika fått, fom uti Mufkotblommorne. På Germina fynes intet tecken til ftylus elier ftigma; utan i ftållet för ftigma, finnes en afiäng fåra ingrafd på fpitfen af den tilvå- -xande frukten, Sedan frukten hunnit til mog- nad, fynes på hvarje af dem en trubbig fpits, fom fkulle kunna anfes fåfom en ftylus; myc- ket tjock och korrt, på hvars topp en bred och mera rundaktig fåra ånnu fynes, Det år et ibland de rarafte faker annars i våxt-riket, att honans fligma felas; utom denna och Agyneja, år knapt någon våxt mera bekant , fom i dets ftälle eger blott en intryckning uti felfva germen. FR + RK & & 26 Q 2 Felk- 236 1782. ful Aug. Sept. NLALII NSNTALATALANDIATATALAT Folkmängden uti hela Riket och uti hvart Höfdin- gedöme, tillika med Hushållens antali Ståderne ech på Landet , fådane fom de af Tabell- verket befunnits, ären 2751 och 1772, med korrta anmär kningar, af PEHR WARGENTIN. Te ar ingalunda nog, att kånna Folkmång- den i hela Riket, utan lika angeläget, att veta defs förhällande i hv arje landsort. Nö- digt år ock att veta, huru månge af Rikets In- vånare bo i Ståderne och huru månge på Lan- det; uti huru många hushåll Folk-hopen år fördelt och huru talrikt hvart hushåll i allmän- het år, famt huru vida få väl hela folk-hopen fom hushållen , inom viffa år, öka fig eller minfkas.. Til fädana kunfkapers erhållande gifver vårt Tabell-verk mer och mindre fåker anledning. Tredje Tabellen, fom, ifrån år 1749 til 1773, upråttades hvart tredje år, för hvart och et Höfdingedöme eller Lån, utmärkte Lånets inbyggares då befintliga antal, om icke til all önfkel lig noghet, dock förmodligen och mers= andels något nåra. I fynnerhet har jag, uti ”Tabellerna för år 1751, ej i den delen mårkt andra betydliga fel, ån dem jag til flut vil nåm- na. För år 1772, åro vål ifrån tvånne Lån alsinga , och ifrån et, mycket felaktiga "”Tabel- ler inkomna; men den briften upfylles någor- lunda , 1782. Ful, Aug. Sept. 237 lunda, då man antager, nåftföregående årens förfvarliga Tabeller itrån famma Lån, Uti Tabellerna anföres ock Hushållens an- tal, fårfkildt i Ståderna och fårfkildt på Lan- det; men dervid äro tvånne ofullkomligheter: den ena, att vål Hushållens antal i Ståderna angifves, men ej alla deras invånares, hvilke åro fammanblandade med den öfriga Länets Folkhop: den andra, att dår flere Städer åro uti et och famma Län, fåfom nåftan i alla, får man icke ens fe Hushållens antal uti hvar och en af dem, utan endaft fumman af allas. Således gifva Tabellerna icke tilkånna, hvar- ken famtlige Stådernes, eller någon enda Stads folkrikhet, förutan Stockholm, Jag kan der- före ej meddela all nådig underråttelfe i deffa ämnen, men hoppas, at den jag kan gifva, ej fkall vara onyttig eller obehagelig. Jag anförer Rikets Höfdingedömen i fam- ma ordning, fom uti underfökningen om Folks utflyttningen, uti Kongl. Academiens Hand- lingar för år 1780, nemligen förft Stockholms Stad med de 8 gamla til egentliga Svea Rike hörande , fedan de 12 Götha Rikes, och fift de 4 Finfka Lånen, fådane fom deffa fifta vo- ro, för Finlands delning i 6 Höfdingedömen. Sifta Columnen uti hvardera af de två föl- jande ”Tabellerna, utmårker Perfonernas medel- I antal, på hvarje hushåll i Lånet, uti hela tal | .och decimal- brak. Q3 År 238 1782. ful. Aug. Sept. År 1751. Höfdingedö- iHela deföj Hushåilens antat | Per. me eller Lån. |WFolkrum. "i Stad. i bush. Stockh. Stad| 55700 0752 Upfala Lån ! 63895 | 676 Stockholms! 91399 | 695 Nyköpings | 709617 | 927 Örebro Län | 173917 |1231 Wefteräs 71052 |1203 Falu 97428 |1208 Gefleborgs I11:890 1402 Umeå Län | 39669 | 401 Linköpings i 128911 2106 Jönköpings 106317 | Cronobergs | 67283 | 182 | å land. Summa 28 I 9780 8122 | 8708 [2728 113423 10626 11553 24630 125867 go9ri 110384 10618 |17226 12027 114329 4285 | 4680 15444 [17640 16570 l17131 10467 |10649 15 Calmare 96053 | 981 |13358 I14339 15,79 Wisby 24562 1 378 | 3175 | 3553 19591 Carlscrona | 35694 | 438 | 4160 | 4607 17575 Chriftianft. | 90335 i 650 Ir2155 12805 1725 Malmöhus [105163 1476 l12807 Ir4283 |7, 35 Q412 10167 Halmftads | 58234 | 755 | 10527 I12389 |6,18 Götheborgs | 76537 Elfsborgs 1115853 | 813 17154 117097 16,45 Skaraborgs | 97918 | 620 lr4915 15536 16,30 Abo Lån = 136643 '2111 |14020 (16137 947 Tavaftehus 107569 | 803 16677 '11480 !9,37 Kymeneg. .. 100837 i 95 10978 111073 9, II Wafa 84863 "1385 I 8205 ! 0500 28,55 Sumina 12,215639!32685|282507131539217,03 Ar 1782. Jul. Aug. Sept. År 772 Höfaingedö- me ell. Län. Stockh. Stad HOAAA Upfala Län | 70283 Stockholms | 98631 Nyköpings | 89581 Örebro Lån |193776 Welterås L.| 706067 Falu Lån = |110484 Gefleborgs |132437 Umeå Lån | 44185 Linköpings |141327 Jönköpings 115560 Cronobergs| 74219 Calmare = 114926 Wisby 27087 Carlscrona | 40459 Chriftianft, | 90864 Malmöhus |115861 Halmftads | 65973 Götheborgs| 88105 Elfsborgs 125982 | Skaraborgs 110365 Abo Lån 168622 Tavaftehus 143028 Kymeneg. 143008 Wafa Lån 123487 Summa j2 2,584261|40370]317838|358208]7, 21 239 Hela def Hushållens antal Perf. Folknum, i Städ. ipa ; land.'Summa Dp. h.h. SENSE EA [ENN Vol VER EA Tr 28 11169 16,49 939 | 947! [10407 16, 75 11141 32 Q4 14193 3 14921 :15896 10915 11978 26730 28551 0684 11158 17487 18770 15791 17977 4979 5437 116347 18912 [18797 119379 [11150 11403 15399 4284 5060 FEAR 35305 4549 13487 15165 1 9033 11534 113870 17943 118780 16558 [17220 10510 'IÖI12 12360 [13572 14294 114539 11415 Ji3221 [7133 10727 14250 6, 21 ID 23 6,79 5> 89 7» 31 3, 13 DAT 5, 90 6,50 7, 46 6,53 8,00 7,00 6,76 | 03 15 6, 35 65 7I Ö, 4I 8,50 10, 5 90, 34 9, 34 sm ww Anmär ke 240 1782. ful Aug. Sept. Anmärkningar. Jag är öfvertygad, at få väl hela Folk-num- ren, fom antalet af hushållen, hafva bågge ären verkligen varit något fiörre, ån '”Tabel- lerna dem angifvit: ty för fiera orfaker, form jag til en del nämnt uti Handlingarna för år 1780, fidorna 248 och 261, har oftare håndt och hånder låttare, at för få, än at för mån- ge blifva råknade och uti 'Tabellerna uptagne. Höstt troligt är, i anfeende til fvårigheten at erhålla riktig råkning på Stockholms Stads In- vånare, at hår altid åro någre 1000 flere, ån '"Tabellerna upgifva. Carlserena Stads Inva- nare tyckas aldrig uti Carlserona Låns ”Tabel- ler hafva varit inbegripne. Emedan dår i Sta- den årligen födas något öfver 400 Barn, må- fie Stadens hela Folk-numer vara åtminftone 12000, och Hushållens antal, då man råknar 7 Perfoner på hvarje hushåll, vara vid pafs 1700, Men Stads-hushållen uti hela det Li- net hafva aldrig angifvits flera ån 520, då lik- vål i Lånet åro tvånne andra Ståder, Carls- hamn och Sölvitsborg. Hår til kommer, at uti Nyköpings och Elfsborgs Höfdingedömen, någre Socknars inbyggare aldrig blifvit uti Ta- beilerne riktigt beråknade, af orfak, at en del ef Probfteriet, hvartil. famma Socknar höra, lig- : ger uti annat Lån. Antalet af de fåledes, blott uti Elfsborgs Lån, uteflutna månnifkor, gär dock til 12000. Således böra åtminftone 30000 tilläggas både til 175t och 1772 års angitna Foik-mångd för hela Riket. Til den för år 1772 böra defsutom någre tufen tillåggas , i an- feende dertil, at jag, i flållet för r772 års Folk- mångd i Carlseronas, Calmare och Giekdiag dJök- kan ÄTER ha A vf MAS rn 1782. sul. Aug. Sept. 24 Höfdingedömen;, nödgats, för brift på deffa Låns "Tabeller för det året, uti föregående ut- drag antaga 1763 års "Tabell för Carlscrona Lån, och 1769 års "Tabeller för bågge de an- dra, då likvål Folkhopen, utan tvifvel, uti Carlscronas Lån på 9 är, och uti de andra 2 Länen på 3 år, något tilvuxit. Följakteligen var Rikets Folk-numer, är 1772, åtminftone 2,600000. Den vållignade tilväxt Rikets folk- hop federmera fått, i det, når det fvåra epide- milka äret 1773 undantages, på de 7 följande ären, vid pafs 30000 flere årligen blifvit föd- de ån döde, förfäkrar mig, at Hans Majeftät nu har nåra 2,800000 underfåtare, utom dem i Pomern, | 3 Om vi hålle ofs vid föregående upgifter för åren 1751 och 1772, befinnes hela Rikets folkftock hafva, på 2r år, tilvuxit ifrån 2,215639, til 2,584201, eller i den proportion fom = = = 1000: 1166. Uti det egentliga Svea Rike, med Stockholms Stad, har hopen på famma tid förökt fig ifrån 782867 til 885488. eiler fom - 1000: 1I53L Uti GöÖtha Rike, ifrån 1,002890, til nr20628; eller fom. 5 = IOO00) NF. Uti: Finnland, ifrån 420012, til s70r453 eler fom: «> 3-2 TIOO0R-ISAS: Tilökningen har fåledes varit hörft i Finn- land, nemligen til en full tredje-del, fom, för 1å korrt tid, är nog anfenlig : minft i Gös tha Rike. Huru Folkrikt hvart: och et Lån hvardera året. varit, fynes. bält af föregående utdrag: Aila hafva förkofrat fig: de Finika måft; der- Q 5 nålt 242 1782. ful. Aug. Sept. näft Umeå, Calmare och Gefleborgs; nemli- gen til en femte-del, aldraminft Wefterås, Stockholms, och Nyköpings, nemligen knapt til en tionde-del, förmodeligen af orfak , at Stockholms Stad, fom riktar fig på Landsor- ternas koftnad, årligen drager mycket Folk til fig, måft ifrån deffa nårmatlte orter. I allmån- het mårker man, at de, i monn efter deras vidd , minft folkrika Landfkapen, fåfom Finn- land och Vefter-Norrland, förkofra fig målft, hvartil förnåmfta orfaken lärer vara, at folket dår har mera utryme til Land- odling och Ny- byggen , följakteligen til giftermål. Dock bi- drager ockfå dertil, at fmittofamme fjukdomar ej få lått utbreda fig uti deffa vidftråckta byg- der. Prof derpå år, at 1772 och 1773 års de flåfta dfriga Landfkapen hårjande farfot, ej firåckte fig til Finnland och Vefter-Norrland. Huru mäåänge af Rikets Folkhop bo i Stä- derna, kan man ej på annat fått fe, ån om man på hvart och et af de angifne Stads-hus- hållen råknar 6 eller 7 Perfoner. Deffa Hus- hålls antal befans år 1751, 32885, och år 1772, 40370. Til bågge böra låggas, för Carlscro- na Stad, 1700, då förra årets Summa blif- WP:S na oo brio peng e - = 34585. och det fenares - PSA 42070. Deffa tal, multiplicerade med 63, fom beftyr- kes af förhållandet i Stockholm, år 1772, gif- va Rikets Borgerfkaps ungefårliga antal, SF-175L - - - - - 224802. och år 1772 - : - 273455: Om deffa tal afdragas ifrån famma års hela Folk- hopar, återftå för Landfolk,det förra året 1,90 0837. det fenare - s SA VANA NRO, Säle- 8 fal Aug. Sept. 243 Således var Borgerfkapets antal til Landfolkets, det förra året, fåfom - - = 1000 til 8856. det fenare, fåftom - - = = 1000 til 8450. Stadsboerne tyckas derföre hafva ökt fig litet mera i proportion , ån Landtolket, men ut- gjorde dock, åtven det fenare året, ej fylleft en åttonde del emot Landtboerne. Hushållen på Landet hafva, nåftan Öfver alt, blifvit i famma monn flere, fom rmånni- Adkorna, men i Ståderne något ftarkare tiltagit, hvarat fynes kunna flutas , at Stads-näringar- ne gjort litet ftörre framfteg , ån Landtmanna- nåringarne, . Hårvid märkes, at under namn af et Hus- håll, fom ock kallas Matrlag , begripas alle, fom å til et bord, eller lefva vid en och famma Husbondes eller matmoders bröd; fåledes icke allenalft Man och Huftru med hemmavarande Barn och tjentitefolk , utan ock gamle Förål- drar, eller andre anhörige, där fådane åro och förförjas af en Hus-fader. Et fådant hushåll på Landet plägar ock kallas en Rök, emedan gemenligen alie dertil hörande bo under et tak, ja i en och famma ftuga. Härifrån undanta- gas uttryckeligen uti vårt Tabell- verk, 1:'mo alle utfattige, fom väl til en del bo för fig fjelfva uti fmå Back-ftugor, och ej flå under någon Husbonde, men lefva mäft af ailmofor och fällan hafva hos fig barn eller egen be- tjening. 2:do och med mindre fkål, de geme- ne af krigs-folket, faftån månge af dem bo i fina Torp, hålla egna hushåll, äro gifte och hafva barn; fåledes med lika rått fom andre Torpare, kunde anfes för Matlag, men öka | nu 244 1782. - ful: 4ug. Sept. nu perfonernas antal på de råknade Hushållen, hvilket i fomliga Landsorter, fåfom i Dalar- ne, Jönköpings och Falmftads Lån, föga går öfver eller knapt hinner til 6, men i Finn- land går til 9 eller 10. Allmånnaft och efter et medeltal, beftär hvart Hushällaf'/7 Själar. NY Bi Sa EE ÅA A = Rön om Hvit -rotens, Quick- rotens eller Qvick-tågans (Tritici repent. Linn.) för- monliga fortplantande på ångar, utan gödfel. af CARL M. BLOM. wN. pv; [rsen Jordbrukare eller Trågårdsmåftare lårer LT oifvas, fom icke kånner Qvickrotens förö- kande egenfkap och den både förtretlighet och Skada, fom den thymedelft åftadkommer uti åkrar och trågårds-fångar. Icke defto mindre torde den få råknas ibland våra måft förmonlige grås-flag: och det har der- före altid fallit mig underligt, at, då våre Hus- hållare, i fenare ären, få mycket varit ange- lågne om at vifa nyttan af andre, få väl ut- fom inländfke grås-arters odlande til ymnigt och +tjenligt foder för Bofkaps-kreaturen, det- ta likvål blifvit af dem antingen få litet, eller alsintet, berömdt och omtalt. (£) Qvick- (+) Ifrån deffe böra dock > undantagas 2:ne om Svenika Landt - hushållningen mycket förtjente 1 Ran Sul Aug. Sept. 245 I 0 Qvickrots-gråfet får, i nog mager fand- el- I der mo-aktig jordmon, 1:mo åtminftone en | växt från 2 tills qvarters längd; men, do uti bättre matjord och fvartmylla, ofta från I | til 2 alnars: gitio År det perennt och dör nå= flan aldrig ut, hvaråft det en gång inkommit: A4:to, med fina mångfaldiga krypande rötter och deras bindande art, gör det jord-ytan tåt och hård, få at moffa, fom är för ängar få fkadelig, fällan eller aldrig deribland får inrota fig: s:to Defs rötter, uptagne ur åkrar och trådgårds-fängar om våren, och vafkadei vat- ten famt från mull befriade, gifva en begirlig och nårande föda för oxar och ung-botkap i foderbrifts-år, fom jag fjelf med mycken up- mårkfamhet fett hår i Dahl-orten, under fift förflutne vår-tid, då ingen tilgång fans hvar- ken på hö eller halm: Och, 6:to bårgas af fjel£ va gräfet både et ymnigt och hälfofamt hö, | fom åtes få väl af häftar och kor, fom får "och getter (at icke nämna om defs från , hvil- ka, om de famlas, tjena til föda för kalko-' ner (")) famt kan afflås 2 gänger om året, dår ”jordmonen år någorlunda bördig. Hvarföre fkall och bör man då icke tånka på at, med | mera alfvare, vårda och föröka et få lönan- de gräs-flag? i Huru — SRA ARS b RAD | : IG Mån, neml. Herr Profeff. och Ridd. Gapp och Herr Banco -Commiffarien BErRGiIuUs, af hvilka den förre, uti än Syflematifka anledning til Land- fkörflen, och den fednare uti fitt vacira Tal om Svenfka Ång-fkötflen, tillagt Qvick-rots-gråfet det | beröm, fom det verkeligen förtjenar.' +) Se Herr P. G. TENGMALMS förbåttrade Pan Sves " cicus, uti Kongl. Patriotifka Sållfkapets Hushåll I nings Journal för Sept. Månad 1779, pag. 26. 249 1782. Sul Aug. Sept. Huru Qvick-roten kan, på et ganfka lått fått och utan minita koftnad, genom fönderhac- kade rötter fortplantas och tilartificiele ängar nyt- tig göras, det utbeder jag mig at få för KL. Acade- mien vila genom följande at mig anftäldte rön: År 1777 om höften, då jag fkulle med göåd- fel och råg-fåning til ång igenligga en piog eller linda, braft något af den förra få, atjag derå icke hade nog förråd. jag hade imedier- tid och i det famma nyligen förut låtit med billharf uprenfa en åker, i hvilken var myc- ken Qvick-tåga. Samlingen, fom jag deraf fick, var anfenlig, Det föll mig då in, at låta fön- derhacka den och utfå på relften af oivan- nämnde ångs - plog. Hackningen eller afhugg- ningen fkedde med bila, ötver en hugg-ftock, til + eller 3 fingers långa ftumpar, eller åtmin- ftone til den långd, at hvar och en af dem he= de I a 2 Ögon.eller piggar på fig. Jorden, på hvilken jag årnade utfä dem, beftod af en något låglåndig fvart kärr-mylla, fom likvål var kringdikad. — Efter plöjning och tilredning, harfvades den förft med en vanlig pinn -harf. Ofvanpå harfningen, gjordes fåningen af den fönderhackade Qvick-roten få tjockt, fom fam- lingen och tilgången deraf kunde tillåtå. Der- på nedmyllades eller nedkördes den med Dahl- arder få tätt, at årder-forrarna i det nårmalte lupo tilhopa: och fift våltades jorden med en lätt vålt, på det at den derefter upkommande ängen fkulle blifva någorlunda jämn. - Om våren derpå hade jag det nöjet at fe, det detta förfök lyckats och at den nedkörda Qvick-roten började på at fkjuta täta och jäm. na ! 17823: ful Ang. SU. 217 na gråstkott Öfver jorden, hvilka innan korrt tid, och näftan jämnlikt, täflade i grönfka med den där bredevid utfådde råägen, Mot flutet af Julii Månad, famma år, flog jag grås deraf förlta gången. Sedan har jag ärligen bärgat hÖ på famma plog-land ; til och med förledet år, 1781, då få ringa eller nåftan alsingen gräs-växt gafs på något ftälle, bars lie derpå 2:ne gånger och jag fick et foder, fom vida öfvertråffade myckenheten af de nåft intil belågne tegar, fom voro med gådfel igen- lagde. Häraf kan då fynas både lättheten och nyt- tan af att, utan gådfel, fortplanta Qvick-roten på ångar! Kommer gödfel til; måfte den blif- va få mycket mer lönande. | Jag förmodar defsutom , att denna rot äf- 3 "ven torde hafva en annan hushålls-förmon med fig, neml. den, att fammanbinda torf-tak, hvars torfvor få gjerna, etter någon tid, vil- ja åka utföre och fkiljas åt, om roten på lika fått fönderhackas , utbredes på det undre torf-hvarf- vet, Öfverftrös med någon lös mull och fik | betåckes med det öfre. AX FÖRTEKNING på de Rön, fom åro införde i detta Qvartals / z Handlingar. 20908000-0EJM AY 00 - 4 fåt ar måita vatten med Lufi-Sy- ;, a4f JoH. CARL WiLCKE - = 170 D. Tjusu vr Förföa i Äkerbruket, Så GE- ORG WILH. AT SILLEN: ed. 177 3. BefRrifning på en ny Ieonamiidiprifs Tub, af Baron Per. Ni v. GEDDA = = 217 4. Cajoputi oljans nytta och br ” i Medicine. : af Ca Py THUNBERG! = NNE 1208 - Anmärkningar om Skr rän- Majfen, (Sterna Cafpia) af SamMUEr ÖDMANN ir = = 228 6. NIPA, ct nytt Genus ibland Palmtråder, af CARL PET. THUNBERG > + = = 231 4. Folkmängden uti hela Riket och uti bvart Höfdingedöme , tillika med Hushållens antal i Ståderne och på Landet, fådane fom de af Tabell- verket Befinner åren 751 och 1772, med korria anmärkningar , af PEHR WARGENTIN - - - > - 236 8. Rön om Hvit -rotens , Qvick-rotens eller - j Qvick-tågans (Tritici repent. LiNN-) förs = monliga fortplantande på Re utan ye af CARL M. BLOM =- 244 - FROSSA ARR AA LJ Er Tab. VI Tab. VIL. Zz fal mo RV RE pe GAR É d —Floding Sculpsit KONGL. VETENSKAPS ACADEMIENS NYA HANDLINGAR, FÖR MåNADERNA | ÖCTOBER, NOVEMBER, DECEMBER, ÅR 1782, FREE REON NA PRASES Herr AXEL M..vonN ARBIN, General Liett, Gen, Qvarters-Måftare och Dire&, för SER $g Riddare äf Kongl, SvårdssOrden. Ca Geographifka Pg åfom Jjörden år jidet närmafte rund fom et klot, få kan defs fuperficies icke råt> teligen afbildas, utan uppå en dermed enlig kropp : men fom Glober icke kunna vid alla tilfällen få beqvåmt handteras och åro derhos Mys 250 1782.—-OE- Nou Dee mycket koftfamme , i fynnerhet om de fkola göras få flora, at de fpecielare omftändighetet | derpå kunna utmårkas ; 1å år vedertaget at af- > bilda jordens yta på Planer eller Land-Chartor. Det blifver då en nödvåndighet , at deffe in- råttas, få mycket möjeligt är, i likhet med fu- perficien på Globen: hvartil 2:ne omftåndig- heter i fynnerhet fordras, nemligen : 1:0o At de på Chartan utmiårkte flållen blifva lagde under fin behöriga Latitud och Longitud, då de ock tillika få lin råtta belå- genhet i väderftrek. emot hvarandra. "= I 2:0 At de ock få den diftance fins imel- / Jan, fom de äga på jorden elier Globen. | 2) Når Chartan innehåller allenaft vidden af en Latituds grad eller något deröfver, kan 7 det utan fårdeles fel fke, at få vål Latituder fom Longituder utmårkas med riåta linier, emedan jordens runda fuperficies på en fådan I vidd icke mycket fkiljer ifrån en Horizontal- plan: hårvid är ock den förmånen, at grader- ne allenaft vid fidorne utfättas, och hvar Orts tilhöriga grad-tal kan finnas med en Lineal, lagd tvårt öfver Chartan. 3) Men på fädant fätt låter det icke göra fis, när en förre del af Jordens fuperficies fkal föreftållas; ty om Ögat fupponeras vara ftåldt öfver Aquator, och halfva Jordklotet fkal föreftällas genom en | I) Stereographifk Meridian-projettion , blifva = inga Aera linier råta, ån ZEquator och den Meridianen, fom år midt på Chartan: alla de Öfrige få vål Paralleler fom Meridianer blifva | cirklar, utur åtfkillige centrer ritade. Här kom- | ma diftancer :Orterne imellan vid kanterne nå= got 1982 sÖR, Nov. Dec. 251 | got när åfverens med dem på Globen; tmen midt på Chartan åro de icke ftort ner än hålften. Areal-innehållet på Chartan år juft | hålfren af den halfva Globens fuperfieies. ”') Om Chartan föreftåller en mindre del af Spherifka fuperficien , ån halfva Jordklotet , då blir uti en Stereographifk projedtion jämfö- relfen eller förhållningen af Chartans area emot Spherifka fuperficien, den , fom cirkelens area på den ftörfta Sinus har til produdéten af Sinus verfus med TE 4) Uti den Orthographifka Meridian-pros jeRionen blifva Aquator, Tropici, Polar- och alla parallel = cirklarne råta linier (når Ögats diftance fupponeras infinit) tillika med Meri- | dianen midt på RR men de öfrige Meri | dianer blifva cirkelbogar. Hår komrma diftan- I cerne midt på ladan något når Öfverens med diftancerne på Globen, men vid kanterne I blifva de för fmå. Chalpans areal-innehåll blir | hålften at h allva Globens, då Ögats diftance | fupponeras infinit ,, men mindre än hålften , | ält fom Ögats diftance beftåmmes nårmare eller långre ifrån jorden, | 5) Orm få väl Zquator, fom den midt på lEharon varande Meridianen delas i 180 lika delar, famt cirkelen rundt omkring i 360, och | derefter för de Öfrige Paralleler och Meridianer | updragas cirkel-linier eller Ellipfer; få blifver | vål Chartans area hålften emot halfva Globens” | föperficies; men diftancerne på Chartan kunna dock derefter icke få en beftändig proportion | i R 2 oo mot Ar nagra mf ve | SK +) I Pa detta fåttet åns gemenligen Planiglobiuin afritadt. 252 1782. Oåä. MNov. Dec. mot dem på Globen, utan blifva de efter be- lägenheten mer och mindre olika , dock blif= ver deras olikhet icke få ftor, fom i de förut 7 anförde projectioner. HM 6) Ställes Ögat öfver Polen, få blifva uti en Polar-ftereographifk projection alla Meridianer- ne råta linier och Parallelerne Concentrifke cirklar. Diftancerne vid kanterne blifva nåftan dubbelt få ftora fom diftancerne midt på Char- tan, och Chartans area är allenaft hälften emot fuperficien på Globen. ”) | Deremot blifva på en Orthographifk Polar- proje&tion, diftancerne vid kanterne för fmå emot dem fom äro midt på Chartan , famt Chartans area mindre ån hålften af den mot- fvarande Globens , når ögats diftance är de- terminerad , men lika med hålften, når den är : infinit. 7) Om ögat fupponeras flåldt öfver någon vifs Ort i fphera obliqua, och en få kallad Horizontal ftereographifk projection göres öf- ver half-fpheran , då blir ingen linie rät mer ån den Meridianen, fom går öfver famma Ort, alla de öfriga Meridianer få väl fom Paralleler- ne blifva cirklar utur fårfkilte centrer. Pro- jedtionen får i öfrigt, hvad diftancer och areal innehåll angår, egenfkaper på vifst fätt tilhö- | rige både Polar och Meridional projettioner- ne. "") Sad | ") Afritning håraf finnes på HomaAnfka Planiglobium | af år 1746. | ++) Finnes på förenåmnde Homanfka Planiglobium en afritning för Niärnbergs Horizont, Profell. Hasiz Charta öfver Ryfsland år ock af | denna art, 1782. 07. IVov. Det. 253 fer De vv 8) Af de öfrige projedtions arter, då hälf. &en af halfva Spherans fuperficies afbildas ge- nom en Spherifk Triangel, antingen med kro- kiga linier för både Latituder och Longituder: eller med krokiga linier för Latituder och rä- ta för Longituder: eller tvårt om med krokiga för Longituder och råta för Latituder: eller med råta linier för dem båda ; afviker det ena | fåttet mer, det andra något mindre ifrån den råt- |» ta Spherifka fuperficien ; men intetdera kan > träffa rått. 9) Af Geometrien är bekant, at en Redtan- gel, hvars ena linia är /Equator, och den an- dra Spherans Radius, år lika ftor med Sphe- frans halfva fuperficies , men Figuren blifver icke enlig med Spherans. Dock lika fom en Redtangels fuperficies kan föreftållas beftå af en oändelig myckenhet Hinier eller Parallelogrammula, få långa fom defs bafis, och hvilkas antal utmärkes genom per- pendicular - linien , få fås deras fumma eller Redangelns fuperftcies, när bafis multipliceras med högden eller perpendicular-linien. En Triangel, fom har famma bafis och li- ka lodrätt högd med en Redangel, är hälften deraf, fåledes fås defs fuperficies, når bafis mul- tipliceras med halfva högden. Altfå måfte defs Elementer vara i en Arithmetifk progresfion , hvars förfta Term är o, och den ftörfta lik . med bafis. En cirkels fuperficies fås, når peripherien multipliceras med halfva Radius , emedan han år lik en Triangel, fom har peripherien til bafis och Radius til högd; och altfå kan defs fvperficies anfes fåfom fammanfatt af cirkel- R 3 linier 254 1782, O&. Nov. Dec, linier eller coronul&e, fom åro uti en Arithme. tifk progresfion. ; Åfven få kan fuperficies af en Conus Re= Aus anfes fammanfatt af en oåndelig myc- kenhet cirkel - peripherier , fom åro uti en Arithmetifk progresfion , hvars förfta Term är o, och den fifta år peripherien til bottn- cirkelen , famt Conens fida den linien, fom - - utmårker antalet; emedan defs fuperficies år en Seé&or circuli, hvars Radius år Conens fida, och bogen är bottnens peripherie, i 10) På lika fått kan halfva Spherans fus perficies anfes fammanfatt af en oåndelig myc- - kenhet Paralleler , af hvilka Aquator år den flörfta, och den linien, fom utmärker deras antal , år fjerdedelen af Spherans peripherie : men Parallelernas tilvåxande år i en helt annan proportion , efter deras fumma eller halfva - Spherans fuperficies , fom förut nåmndt är, fås, når flörfta cirkelen eller Aquator multi- pliceras med Radius, Fig. 1. Tab, VIII. Uti Figuren adbe äro allenaft halfva Parallelerne utfatte och linien c d är fjerdedelen af Spherans peripherie., Altfå innefattas uti denna Figurea på en plan hälf- ten af halfva Spherans fuperficies. Detta upritnings fått har det med fig, at areen eller fuperficien blir lika med Globens; Parallelerne blifva ock ricktiga, men af Meri- dianerne år allenaft den ricktig , fom år midt på, nemligen ed, alla de andre åro, alt fom de å fidorna derifrån aflågfe, för långa, Paral- lelerne blifva ock endaft af den nåmnde Meri- dianen til lika vinklar å båda fidor affkurne, åtven 1782. OR. Nov. Dec. 255 äfven fom på Globen, men ju långre derifrån, ju mera olike. Ty SOm-A Sött Fig >S ACED) Vvo- re Norra Polen och B den Södra, AB förfta Meridianen eller halfva jordens peripherie, CD AEquator eller hela peripherien til fin långd utfatt i råt linie, likaledes alla Parallelernas cirklar utfatte efter fin långd i råta linier , få blitver vål areen lika ftor med Spherans fuper- ficies, men Figuren kan icke vara enlig, eme- dan uppå Globen åro alla Meridianer lika, men hår allenaft den förfte ricktig, alle de öfrige för långe, alt fom de ifrån den förfta åro af- | lågfe. Figuren blir ock mycket oformlig, men om den göres til en ricktig oval eller Ellip- tifk form, få kommer defs area at blifva i det nårmafte en fjerdedel flörre ån Globens fuper- ficies. Diftancerne blifva på den råtliniga Meridianen och på ZEquator lika med dem på Globen; men at de öfrige blifva olike, finnes lått, då det befinnas, at Meridianen AB förhåt- ler fig til den fom år go grader från honom, fom 100 til 157, och den ytterfte Meridianen år vid pafs 23 gång få lång fom Meridianen AB. ") Dock få Landen hårigenom en nårmare likhet få vål fins imellan fom emot dem på Globen, Sh VERek de flsidje; 4:de och O:te ($. anförde projectioner. Det biifver altfå en omöjelig fak, at til alla delar på en plan ricktigt afbilda Glo- bens fuperficies , och mifte man fördenfkul låta nöja fig med at erhålla den nårmatte lik- het, fom år måjelig. RA 12) Om fn bötr ORIGIN NR RR +) En fådan General Charta år af LOTTER utgifven ar 1778 1 Augsburg, 256 1782. OR: IMVov, IDe6. 12) Om något ftycke af Jordklotets fuper- ficies fkal afbildas , til exempel, en vidd af 6 graders Latitud och 9 graders Longitud imel- Fig. 3 lan 55 och 61 graders Polhögd, och vid- "7" tages, at på en linia «b affåtta den långd, fom fordras för deffe 6 Latituds grader på jor- den, och ofvan til på en vinkelrått linia cd den långd, fom fordras för en grad af Longituden | för 61 graders Pol-högd, och nedan til den långd fom fordras för en Longituds grad vid 55 graders Pol-högd på linien ef, få innehåller "Trapezium cd fe fuperficien af 6 graders Lati- tud och en grads Longitud i det nårmalte. Om nu 4 fådane Figurer fåttas til på hvar- dera fidan , få fås en plan, fom för en vidd af 6 graders Latitud och 9 graders Longitud med fuperficien på Jorden eller Globen aldeles kom- mer öfverens ifrån Norr til Söder, åfven få bå- de ofvan och nedan, ifrån Öfer til Våfter, men midt på eller vid 58 graders Latitud, blit- ver briften i Longitudens ftråckning vid pafs så mil, hvilket lårer kunna tolas. Men fåfom hår både öfra och nedra Lon- gituds linierne åro månghörningar , få fkulle åfven Parallelerne , fom derimellan på Chartan borde utmärkas, blifva månghörningar, år för- denfkul båttre, at de förvandlas til cirklar, hvarigenom den få kallade Conifka projettio- nen upkommit. Skulle Chartan innefatta 8 grader i före- nåmnde Latitud och 9 graders Longitud, då blefve briften midt på vid pafs 3 mil, fom ock torde kunna tolas, men icke vål, om vidden blifver flörre. 13) Om 1782. OM. Nov. Dec. 25 13) Om uppå Chartan öfver Sverige med Finland , fom innehåller -inemot 16 grader i Latituden och vid pafs 21 grader i Longitu- den , längden för ParaHel-circlarne ofvan och nedan utfittes ricktigt, då kommer, uti Paral- lelen midt på Chartan eller för 63 grader, at » brifta in emot en mil. Hårvid kan dock den utvågen nyttjas, at man kan taga et medium, fom til exempel, man kan utfåtta den ricktiga Longituden ofvan til vid 68 graders Parallel och nedan til på 58 graders Parallelen , då blifver midt på Char- tan, vid 63 graders Parallelen, för hela lång- oden af or Longituds grader, allenaft litet Öf- ver 13 fjerdingsvåg mindre än på Globen, och vid 55:te graden hinner briften icke til 3 fjer- dingsvåg, och deremot blir öfverft vid 71 gra- den icke fylleft 3 fjerdingsväg för mycket. 'Hvilket må vara få nåra fom våntas kan. I anledning af det fom år anfördt i ro och 11 $$, fkulle vål Chartor kunna göras nåra öf- verensftämmande med Globen i anfeende dertil, at de på fidorne varande få Meridianers krök- ning icke år få mycket ftor, men deras uprit- ning är något befvårligare. | Det finnes altfå, at en Charta utan fårde- les fvårighet kan upritas, få öfverensfltåmman- de med Jordens eller Globens fuperficies, fom det möjeligen flår at låta fig göra , når man har fig bekant de ftållens Latitud och Longi- tud, fom derpå utmårkas fkola, famt derjämte år förfedd med goda Topographifka Chartor. | Latituder och Longituder erhållas endalft genom Aftronomifka obfervationer, hvilka få- ledes åro aldeles oumgångeliga : men fom de R icke 258 1782... OM. Nov. Dec. icke kunna punétuelt fås på få många ftållen fom behöfs, ty en refande Obfervator kan icke gerna föra med fig ftörre Inftrument, än at - han kan vara fåker på en half minut i Lati- tuden, fom gör vid pafs 3:dels fjerdingsvåg, och Longituds obfervationerne åro ånnu långt fvårare at få noga; få böra obfervationer alle- naft fke på längre ifrån hvarannan varande ftäl- len, på det felen icke må blifva mårkeli- ga: det fom dår imellan är, bör finnas af mätningar och derpå grundade Topograpbhifke - Chartor, hvarföre det år af nåden at deffe göras med all möjelig aktfamhet och påli- telighet, 15) Sådana '”Topographifka Chartor tilre- das, enligt 30 $. uti 1760 års Landtmåteri För- ordning, fåkraft genom transportering och fam- manbindande af de Chartor, fom öfver Hem- mans och Byars ågor blifvit Geometrice af- fattade , hvilket göremål, uti famma Förord- nings 7 $. 2 Moment, befalles böra fke vid Landtmåterie-Contoiret. | Vid detta fammanbindande måfte man dock i akt taga, at det icke fortfättes längre, än få vida ritningen på en plan kan i det når- mafte vara ricktigt Ofverensftåmmande med markens eller jordens Spherifka fuperficies , hvilket kan finnas af jämnförelfen imellan Tangens och Peripherien. 16) Uti ”Tabule Sinuum et Tangentium, utföras Sinus och Tangentes utan någon fkil- nad alt til 19 minuter, då förft blifver Tan- gens, uti fjette ziffran, i ftörre ån Sinus, och fom motfvarande Peripherien är flörre ån Sinus, men 1762. 080 Nbu. EG 259 men mindre ån Tangens, få är ej heller förut imellan Tangens och Peripherien någon be- tydelig fkilnad. För Sverige kan fåfom et medium tagas Latituds gradens ftorlek för 60 grader, fom | sär 62719.8 famnar, eller i Decimal mätt å 6 fot på famnen, 376318". 8, då tr mil kommer at fvara emot 5 minuter 44. 35 fecunder, 2 mil Emin 20083 mil emot 17; 150 17, 4 mil emot 22": 57". 55. hvaraf finnes, at. fammanfått- ningen kan fke utan fårdeles fkilnad til inemot 4 mil: Det år fördenfkul båft at ftadna dervid och icke ftråcka den långre, emedan fkilnaden imellan Tangens och Peripherien blifver fedan alt ftörre och förre, få at, Om förenåmde fam- manfåttning fortlåttes långre, kan Chartan på flutet komma aldeles utur fkick, | 17) Hårtil kan ock komma en annan orfak, hårrörande af fjelfva måtnings-fåttet. Hos ofs brukas dertil Menfula Pretoriana , och kan » vål, få vida ånnu bekant år, icke gifvas båt- tre och fåkrare fått at affatta Hemmans och Byars ågor, emedan man dermedelft med lått- het kan genom affkårningar få en myckenhet pundter determinerade , hvilka på andra fått med mera befvår måfte erhållas: men vid fjelf: va måtningarne åro dock fmå fel nåftan ound- vikelige, fåfom då keden under måtandet icke kan altid hållas lika ftrång: Horizontal-linien i backar och fluttande planer vid Bafernes | måtning icke tages noga i akt: Sjelfva Taflan medellt niveau icke jämnt hålles i horizontal frållning: Störarne, åt hvilka ficktningen fker, icke ftiå noga lodrått, i fynnerhet vid Connedtio- ners utfåttande ; Papperets olika Söympning ; å 260 - 1782. OR MNöv. TE då hopfiåttning eller transportering fkal fke: Transporteurens utfiråckning, mera ån defs fåkerhet tillåter : Små och omårkelige fel vid fjelfva fammanbindnings punétterne, kunna, då de råka at flå ut på en och famma fida, i föl- je med de föregående, göra den fammanfatte ritningen nog felaktig. 18) At råtta det genom måtning af en lång diftance-linie, blir icke heller fåkert: då denna måtning fker på famma fått förmedelft Menfula , få blir den famma felaktigheter un- derkaftad; och om ån långden någorledes kan vara ricktig, är dock direétionen mera ofåker, få at pundternas låge vid åndarne icke kunna med vifshet på Spheran utfåttas ; utan bör den, efter framledne Öfver-Dire& FAGGOTS förflag 7”) fke med ”Trigonometrifk måtning , ty når den göres med flit och med goda In- ftrumenter, då antingen flått Land, eller höga Berg, eller Sjöar med Holmar och Uddar gif- va til verkftållandet lågenhet, kan en fådan råttelfe fke, då pundéernas låge på Spheran med råkning utfinnes. Men en fådan måtning låter fvårligen göra fig uti et fkogigt Land, hvareft bergen icke få mycket höja lig öfver fkogen , at tilfålle gifves til tjenlige Trianglar. 19) Fördenfkul vore det vål at, förme- delft förenåmnde fammanfåttningar , Chartor gjordes öfver Soknar och Hårader , dock at de icke intoge ftörre vidd ån til 4 mil eller något derunder, då kunde deras nytta blifva, at +) Uti Kongl. Maj:ts Inftru&ion för Dire&eurerne och Landtmåtarne, til Finlands afmåtande, 5:te Puntten, bifogad vid defs Tal, hållet vid Pref. aflig. 1760. Pb C(YS CV fee AR en VV | 1782. Of. Nov. Dec. 261 at: påliteliga och med Landets låge öfverens- fråmmande . 1:o Geographifka Chartor måtte tilredäs Öfver Håfdingedömen och hela Riket, når de af någon få i Theorie, fom i måtningar och » Chartor, öfvad perfon fammanfåttas , emedan han då af obiervationerne någorlunda kan veta, | hvarelt hela längden får brukas , och hvareft någon hopdragning bör fke. 20) Når Kongl.” Maj:ts Nådiga Befallning om Province - Chartornes utgifvande genom kopparftick , är 1735, til Landtmåteri-Contoiret ankom , var ånnu ingen Ört i Sverige til fin | Latitud och Longitud med tilbörlig fåkerhet bekant, ej heller voro många af fåkre måtnin- sar fammanfatta Chartor at tilgå, utom Char- torne Öfver Målaren och Hjelmaren famt Stock- holmfke Skärgården. Hvarföre, til erhållande af det förra, blef genom Ofver- Diredteuren NORDENCREUTZ's fÖrforg, en god Quadrant för- fkrifven , hvarmed Pol-högder på ätfkillige ftål- len blefvo tagne , och vid de förfta Chartor- nes utgifvande, antogs Upfala, hvareft Obfer- | vatorium då var under byggnad, för förfta Meridian ; famt til någorlunda afhjelpande af det fenare, blefvo, 1740 och de följande åren, grånforne omkring Höfdingedömen af Landt- måtarne afmåtte, hvilka fedan åro vid Contoi- ret fammanfatte : men utom de felaktigheter, fom fjelfva måtningsfåttet har med lig, då det. få långt utftråckes, befinnes jåmvål, at ej alle vid måtningarne varit lika noga, efter man dervid blifvit varfe åtfkillige betydande fel, faft det icke tillika kan finnas, hvar de egenteligen | böra 262 1782. . O. Nov. Der. böra igenfökas , få år ej annat at vånta, ån at: de derpå byggde Chartor måtte vara felaktige. 21) At få dem framdeles råttade, famt 1å- kre och pålitelige Geographifke Chartor fam- manfatte, år nödigt, at det, fom förut nåmndt är, vidtages , nemligen at de Geometrilka Chartorna öfver Byar och Hemman transpor- teras, och deraf fammanfittas Chartor Öiver Socknar och -Hårader', dock til få ftor vidd allenaft , at planen icke mycket fkiljer ifrån jordens Spherifka fuperficies. - Deraf kunna då fåkra Chartor öfver Höfdingedömen och hela Riket tilredas', fedan man genom Konghk Vetenfkaps Academiens och Kongl. Amiras liters Collegii förforg, famt Herrar Profefforers flit, redan har både til Latitud och fordmivrd fikert determinerade följande Orter, nemligen Lund, Cariscrona, Stockholm, Upfala, Her- nöfand 3 Törneg Cajaneborg och Abo; vore ock vål, om Longituden för Götheborg och Pieli sjertwi blefve visfare funnen. Pol-hösder, tagne på en myckenhet andra Orter , få vil fom några på flere ftlållen bekante Longitu- der, falft ån icke få precife, kunna dock vid fammanfåttningen göra någon tjenft. > Det fkulle vål onekeligen”bidraga til Gedl oraphifka Chartans råttelfe, om efter Hérr BENJAMIN CARRARDS råd, uti defs Esfai för Part d Obferver ") det blefve vidtaget, aty til efterfölgd af det fom fkedt i Frankrike , en middags - linie genom hela Riket blefve up- gången: men utom det, at i et fkogigt Land verkftållandet torde blifva för fvårt och kolt famt; +) Tryckt i Amferdam 1777, Pp. 178. 1782. Of. Nov. Dee. 203 I famt , "få kunde allenaft pundter tagas på en Idel af de å fidorne varande Orter : dock til | utmårkande af alt det öfriga, vore förenåmde I fammandragne Chartor likafult nödige. | 2:0. Den andra nyttan, fom af fådane I fammandragne Chartor fås, vore, at de kunna I tjena: til grund för Militarifke och Mineralo- gilke Chartor , når de af kunnige perfoner jämföras emot marken, och derpå utmårkes hvad til hvarderas åndamål hörer. 3:0 » Blifyver deras nytta förnåmligaft til allmänna Economien , når det i akt tages, fom uti 5. $. af Kongl. Inftrugtionen för Com- misfions Landtmåtarne af år 1764 år förefkrif- våt då uti.Sockne-Befkrifningen anföres myc- | kenheten , få vål af de upbrukade fom oups= | brukade ågor , och af defle fenare, hvad del | deraf, få i anfeende til deras befkaffenhet, fom | Landsortens behof, bålt kan upodlas och göras icke med den tydelighet, fom fädana Chartor gifva, hvaraf. Regeringen får fåker anledning til vidtagande af fådane anftalter, fom för hvar- je Landsort kunna vara nyttigaft. | Sp. [Unna 6 Oh ov NILS MARELIUS. a | Förfök, 264 1782. Of. Nov. Dec. Förfök , betråfjande det fårgande åmnet uti Berlinerblå. LA CARL W. SCHEELE. De var i början af vårt hundra-tal, då Fårg- | Fabrikören DiESBACH uti Berlin, med DirPpers tilhjelp, af en håndelfe uptåckte det få kallade Berlinerblå. Desfe höllo dock til- redningsfåttet mycket hemligt, til defs Woop- WARD, år 1724, utgaf hela procesfen. Seder- mera hafva, tid efter annan, flere arbetat få vål på denna Blå-fårgens förbåttring, fom ock at utreda fjelfva Theorien om defs upkomft. BROWN, bägge bröderne GEoFFror och Abbé MAYNAN åro af deras Skrifter i detta åmne bekante ; men det var Herr MacQueRr allena förbehållet at utreda hela fammanhanget, hvil- ken år 1752 derom gifvit en ganfka uplyfande Athandling. Efter honom har väl en och an- nan bemödat fig at utreda fjelfva det åmnets natur , fom i allmänhet fåfter fig vid Metalli- fka Kalker, då de nederflås med Blodluten utur |! fina uplösningar, och fom vid Berlinerblås - tilredning fäller jårnet blått. Men de hafva ändå ej hunnit vidare. Somlige tro, at det en- daft år Phlogiftom, fom här verkar, hvaraf nam- net Alcali Phlogifticatum upkommit; fomlige åter, at det år någon animalifk fyra. Orfaken til denna ovifshet ligger deruti, at man ej up- täckt något medel at bekomma detta fårgande » ämnet rent och för fig fjelft, utan at det altid varit med någon annan materia förenadt. Som jag uti flere deröfver anfläldte förfök ånteligen fann = 1782... O. Nov. Dec. 265 fann utvägar at erhålla detta åmne per fe, hvar- igenom jag fkaffade mig en Öppen tilgång at underkafta det famma åtfkilliga Chemifka prof; få tager jag mig frihet at til Kongl. Acade- mien öfverlemna deffa mina förfök. $. 1. a) När Blodlut, hvars tilredning all- månt år bekant, en tid borrt-åt ftålles uti fria | luften , förlorar den fin egenfkap at fålla jår- net blått , och precipitatet, fom då fås, up- löfes helt-och hället i fyror. För at nu få ve- ta, om luften hårvid undergår någon förån- dring, flog jag något af nyligen tillagad Blod- "lut uti en kolf, fom vål igenhartfades ; men €n tid derefter, fanns den inftångde luften va- ra den famma, fom förr, och Blodluten oför- andrad. Häraf följer fåledes, at det tingeran- de åmnet ej kan vara rent-af Phlogifton ”). Jag föll då på den tankan, at luftfyran , fom uti anförde förfök ej vari tilråckelig mångd i den inftångde luften , men i fria luften finnes ” långt ymnigare, torde vara hufvud-orfaken til — detta tingérande åmnets frånfkiljande ifrån Blod- luten. Jag b) upfylde derföre en kolf med luftfyra och flog deruti litet Blodiut , famt för- varade defs öppning ganfka vål från yttra luf- tens åtkomft. Dagen derpå, förfökte jag min lat, och fann min gifsning vara grundad; ty den med denna Iut fålde Järn-kalken uplöftes aldeles af fyror. c) Vidare förföktes, om ock andra fyror verkade på famma fått på Blodlu- ten? I detta affeende öfverfaturerades min Blod- > dut med alla bekanta fyror, och jag flög fedan en 5 up- — +) Le bleu de Prusfe eft un précipité de fer, avec furabondance de Phlogiftique, ACQUERS i > i ; TA | ij Fr jd 2366 pro DR Nov Yr. 157 - 25 s 2105 f 4 . a or t d -” ”bplösning af Järn-vitriol dertil; men fick ock "pärt rater precipitat. | | I ” til Blodläten', iom då blef gul, och flog nå- "sota blanniden uti en kolf, fom. var. up-d sifyltt "med Tuftfyra.””Dageni”derpå, flogs denna” Förtäl en folution af Järn-vitriol, fedan måt-J Htådes Tuten med Öfverfödig fyra, och då fick I - = splandades Vitriot-fölution, då jag ftrax Bekom Béerliterblått. "CV Jag precipiterade en Järn ”victril-uplösning med Alkal; detta grönaktiga "pre&cipitat "kokades några minutér uti Blodtöt, - föm: "deraf "uplåne”näsot ; ”hvarpa luten fl-Å trerades:" "Denna tat undersick uti, fria Töf-0 "Her eller Tuaftfyran ingen Töråndring > ty den precipiteråde Järnsuplösningen, blå, få vål förr d fom "efteråt : och 'om Taten Öfver ”faturerades | ”anitd Hågon fyra, och man tillade ”hågöt Järn-d "Ivitriol, upkornråändå vackert Berlingrblätt. Hår- af fer man Tälede$; at Järn-kalken på vifst fått i "figerar det tingerande åmnet uti luten, få at hvarken luft "eler andra fyror fedan kunna | fkilja détta ämne från Alkaålt. Detta år ock orfaken , hvarföre 'det tingerande neutral-falt, fom upkommer'; når Alkali kokas rhed Berli- rrerblått, ej af luftfyran eller andrä fyror få lått niifter fin egenfkap at- fålla järnet blått. ”d) Men om man kokar Blodlut med en fullkomligen calcinerad Jårn-kalk 7), få uplöfes intet deraf; (aut sh ou ry s ry. ty +) Den jag brukat hårtil, tilredes af Jårn-vitriol, fom 76.2. äv NU, omvändes de anförde förfö- = köer; jag blandade nemligen litet Jarn-vitriol "jag är anfenlig mängd Berliherblåct. 5) Till -fartind' Blodiut , hvaruti jag Hade uplölt litet -bJfärh-Victril, flogs af andra fyror något mera, Cåf fon til måttning behöfdes, "och. fedan til-- In Oja TPS POESI PAT TTR RY ST PSIRA FT RP RT NI FOI I FST (VETT PE RR BA ft ET INTA EA ESP SYRE FNSEBA UTA PÄR AA FA JAK SIS AS - | a OR Nov. Dec. 287 ty om denna lut fedan öfvermåttas med fyra, och Vitriol tillågges , fås intet Berlinerblått. Det famma hånder ock, om en fådan folution af väl calcineradt järn fålles med Blodlut, och | fedan någon fyra tilkommer. Håraf kan til- | lika inhämtas , huru mycket den lilla andel ”Phlogilton , fom Jårn-jorden uti Vitriolen quar- håller, bidrager til det tingerande åmnets få- IlAnGe. | Sp a 3 a) FÖT at nu få veta, hvart det tin- » "gerande åmnet uti förföken ($. 1: a. Db. c.) ta- git vågen, flog jag något Blodlut uti en kolf, fom fyldes med luftfyra ; fedan. denna. ftått vål "tåpt Öfver natten , hångdes i denna luften en "pappers rimfa, fom var fåftad på korken; men förft doppades papperet uti en uplösning af Järn - vitriol , och fedan påftråkos>et par "droppar uti vatten uplöft Alkali; pappers-rim- "fan blef då Ofverdragen af et Järn-precipitat. Efter et par timars förlopp , togs åter detta "papper utur kolfven, och litet falt-fyra ftröks derpå , då jag med förfte förundran fäg "papperet Öfverdraget med det vackrafte Berli- "nperblå. b) Samma förfök anftålde jag med "Blodlut, fom var öÖfver-faturerad med Vitriol- "fyra; denna blandning flog jag uti en kolf, "och procederade med en pappers-rimfa, fåfom I tFTörut. (a): Här blef jag ock varte, at luften var | ”öpfyld med det tingerande åmnet; ty pappers- | ”rimfan blef af Salt- fyra blå. 'c) Ehura fyror | ”drifva detta åmne från Alkali, quarblifver lik- "visft en mårkelig mångd deraf uti den med fy- Tor Öfver-faturerade blodluten, emedan denna RR sö ; bland- — ockokas uti Saltpeter-fyra och falles med Cauftikt ör Alkall. Å : 268 1782... O&. Nov. Dec. blandning gör luften uti en annan kolf tinge- rande, och det flere gånger, alt fom luftmas- fan år ftor til. d) Då jag, i ftållet för Vitriol- folution , på pappers-rimfan nyttjade en folu- tion af rått dephlogiftiferad Jårn-kalk , upkom ingen Berlinerblå, utan Salt-fyran löfte kalken aldeles. Detta Öfverensftåmmer med anförde förfök ($. 2. d.) $. 4. Som jag nu fåg, at fyror verkeligen attraherade Alkali ftarkare, ån det blått-tinge- rade åmnet, ville jag fe, hvad man på deftil- iations vågen hårvid kunde utråtta. a) Jag flog fördenfkul en blandning af Blodiut med dfverflödig Vitriol-fyra uti en glas-retort, ap- plicerade en recipient, fom vål luterades, och > deftillerade med lindrig eld. Då nu vid pafs z af blandningen öÖfvergått, ombyttes b) reci- pient , och afdeftillerades hålften af quarlem- ningen. c) Vid underfökningen af förfta de- ftillationen, fann jag en befynnerlig luckt och fmak på Ööfverdeftillerade vattnet : luften uti recipienten var upfyld af famma tingerande äm. ne, fom förut omtalte kolfvar ($. 3). Lacmus- papper rödnade uti detta vattnet ; men fom tungjordens folution vifte, at hår var tecken til Vitriol-fyra, kunde jag ej göra någon fyn- nerlig råkning derpå. Til en del af detta vatt- net blandade jag litet phlogiftiferad Jårn-kalk, eller fom år det famma , precipitat af Jårn- vitriol, och efter en liten ftund tilflog jag nå- gra droppar Vitriol-fyra, hvaraf jag bekom et vackert Berlinerblå. d) En del af detta vatten kom at flå några timar uti fria luften , hvar- igenom det hånde , at defs tingerande egen- skap aldeles gick förlorad. ee) Vattnet . andra 782 Of: Növ. Dec: 269 andra deftillationen (b) förhöll fig fom rent vatten , blandadt med litet Vitriol-fyra. $. 5. Då jag fåledes fåg möjeligheten at erhålla detta tingerande åmne uti fin ftörfta renhet, gingo mina förfök der på ut, at få det fkildt ifrån fjelfva Berlinerblån : och det dels för at förfkaffa mig något flörre förräd deraf, ån Blodluten gifver , dels ock för at flippa den få befvårlige blodens calcinatior och lutens tilredning. At igenom deftillation feparera detta åmne från Berlinerblått, går vål an; men då år det med få många heterogenea blandadt, at det til rena förfök år aldeles odu- geligt. Jag har haft under hånder flere flags Berlinerblått , och funnit i dem fpår af Svaf- vel, flygtigt Alkali, eldfaft Alkali, Vitriol-fyra och flygtig Svafvel-fyra: åmnen, fom alla fin- nås” få vål uti Blodlut fom Sotlut, och fom vid Berlinerblåtts tilredning fåfta fig vid precipi- tatet. Vid en deftillation af Berlinerblått, be- kom jag uti recipienten et liquidum , fom luck- tade efter Hjorthorn-fpiritus , fom fålde Jårn- vitriol , och då någon fyra tilkom , förvand- lades til Berlinerblått: något fublimat uti retort- halfen , fom var et Neutral - falt, beftående af fAlygtigt Alkali och flygtig Svafvel-fyra: luften uti recipienten vsr upfyld af luftfyra, Alkali volatile och det tingerande åmnet. Refiduum uti retorten var fvart och drogs af magneten famt gaf med fyror hepatifk luft. Efter jag nu på denna vågen ej kunde nå mitt åndamål, fatte jag mig före at nogare examinera et uti Chemien bekant Neutral-falt, fom upkommer, når Vinftens-lut kokas med tilråckeligt Berli- nerblått. Detta falt beftår af Blodlutens tinge- 3: rande 270 1782. Ol. Nov. Dec. rande ämne, Jårn-kalk och Alkali, famt bru= kas i fynnerhet at uptåcka järnhaltiga Minerals vatten , men är til fadant åndamål ganfka ofi- kert, få långe Chemien ej år i frånd at fkilja järnet derifrån. Detta kan dock ej fke; med mindre: faltet decomponeras , emedan järnet utgör en beftånds del deraf, och år et medel at fåfta det tingerande åmnet med Alkali (6.2. c). Blodluten år uti fådana prof mera pålite- lig, ehuru den ock; få vål fom Sot'uten, vis far fpår på järn. Jag har vål uti 1. $. fagt: at når Blodluten öfver-fatureras med någon fyra och Vitriol fedan: tillågges, man då ej får tecken til Berlinerblått. Men iom blod och fot med lig föra litet jårn, få år ej heller un- derligt , at Blodlut innehåller jårn , hvaraf då hånder; at vid fädana tilfållen verkeligen kan vifa fig något tecken til blått, och det få myc: ket fnarare , om calcinerade masfan utkokas uti järn-kårl. Men lågger man förft Vitriolen uti luten och fedan tilflår någon fyra, få fin- ner man ftor fkilnad uti mångden af Berliner- blått. "Brukar man en ganfka ren Blodiut, öf- vermåttar den med fyra och då tillågger jårn- vitriol , fås ej det ringafte teken til blått: få- dan ren lut fås ej på vanligt fått: den erhål- fez då ,. når det tingerande ämnet uti fin rens het:($. 10.) , blandas med Vinftens: Alkali. 6. För at åter komma til omtalte Neu: tral-falt, 'uplåfte jag deraf et uns uti glas-retort med 4 uns vatten, flog dertil 3 drachmer con centrerad Vitriol-fyra ") och defiillerade denna blandning med lindrig eld uti förluterad reci- +) Andra fyror göra famma verkan, dock anfer jag vid denna operation WVitriol-fyran för båttre. 17823 OM: Ior. Dec. 20 pient. Så fnart altfammans kom i kokning, blef blandningen tjock af en mångd Berliner-; blått, fom fkilde fig derifrån ; jag kånde,ock med det famma en luckt, fom trångde genom lutum och fom lucktade aldeles fom det med tingerande åmnet impregnerade vattnet $..4. C-), Jag fortfor med deftillationen, tils et uns var Öfvergänget , hvarpå jag ftrax flog det deftille- rade vatten, fom innehöll det tingerande åm- net, uti en flafka. Luften uti recipienten hade ock infupit famma tingerande åmne; hvilket jag blef varfe på famma fått, fom förut ($.3. a) år anfördt. « Den uti retorten återftående bla möljan flogs på filtrum, och utidet, fom ige- nomrunnit, lades et flycke Jårn-vitriol, för at fe, om ock något odecomponeradt Neutral- falt var quar; men, fom ingen Berlinerblå deraf upkom , var klart, at faltet under kok-: : ningen var decomponeradt. = Det Berlinerblå, fom nu quarblef uti filtro och fom fkilt fig från Neutral-faltet, kokades åter med Vinitens- lut; uplösningen filtrerades från fin järn-ochra: och med tilblandad öfverflödig Vitriol- fyra deftillerades ;denna blandning andra gången: Den förhöll fig nu ock lika med förfta gången; ty få fnart den kom i kokning, feparerade fig å nya Berlinerblått , falft uti ringare mångd>= och det tingerande åmnet gick Öfver.uti reci- pienten, .Sedan + af blandningen. hade, gätt öfver, flog jag den til det förra uti flafkan, och feparerade det äter upkomne, Berlinerblå från fin fyra, hvilket jag åter med Vinftens-lut ex- traherade, och med Vitriol-fyra. deftillerade för tredje gången. Hår upkom åter något Berliner: blått, och det år klart, at vid fiere uprepade S 4 ; ) eX- ga 1782. Of. Nov. Dec. exztraétioner och deftillationer änteligen alt Ber- linerblått hade blifvit deftrueradt. : Det år ej fvärt at få reda på hela famman- = hanget af denna operation: Detta Neutral-falt beftår af Alkali, litet Jårn och det tingerande ämnet : år fåledes i fjelfva verket et trefalt Medel-falt. Når nu någon fyra råkar fädant Salt , få måfte, i ftröd af flörre affinitet, fom fyror hafva til Alkali, det tingerande ämnet drifvas ut, hvilket då, för defs flygtighets fkul, under påftående deftillation, målfte gå i re- cipienten: men fom fyror ej åro i ftånd at drif- va detta åmne från Jårn , få quarhåller Järn- kalken få mycket deraf, fom til defs måttning eller, fom år det famma, til Berlinerblått behöt- ves: och detta år den delen, fom under deftil- lationen fkiljer fig ifrån Saltet. Om Berliner- blått extraheras med Kalk eller med Tungfpats- jord , få vifa desfa extraétioner med Vitriol- fyra under deftillation famma förhållande. $. 7. Når Berlinerblått extraheras med Al- kali volatile , upkommer deraf en förening, fom bör ockfå råknas ibland trefalte Medel- falter, och beftår af flygtigt Alkali, Jårn och det tingerande åmnet. Det har famma förhål- lande med Vitriol- fyra, fom Saltet efter före- gående $. Deftilleras detta Medel-falt enfamt , fedan det år uplöft uti vatten, blir uplösnin- gen tjock af Berlinerblå , oth uti recipienten gär en flygtig Alcalinifk fpiritus. Forttar man med deftillationen tils allenaft litet fucktighet jämte Berlinerblå uti retorten år Öfrig, finner man ej något Salt mera quar, utan åt alt har gått Öfver uti recipienten. Detta deftillatum beftår af Aygtigt Alkali och det tingerande äm- net: 1782. OO. Nov. Dec. 23 net: det precipiterar ej Kalk-vatten; men Järn- vitriol decomponeras, och når någon lyra til- flås, fås Berlinerbla. Om uti recipienten up- hånges et papper, fom år doppadt uti en up- lösning af Järn-vitriol, få blir denna folution fnart decomponerad, efter denna luften år up- fyld af Alkali volatile: når fedan detta pappe- ret beftrykes med Salt-fyra, blir papperet blått. Om hela detta liquidum uti recipienten ftål- les i fria luften, få borrtdunftar altfammans , och lemnar rent vatten efter fig. 9. 8. Ibland flera, ehuru fruktlöfa förfök, at nemligen på et ån genare fått fkilja detta tingerande ämne från PBerlinerblått, fann jag , at calcineradt Qvickfilfver var til mitt ändamål et förträffeligt medel. Jag fåg, at Mercurius Dulcis uti luften, fom med det tingerande åm- net var impregnerad, blef fvart: den blef ock fvart , om den blandades uti tingerande vatt- net ($. 4. c.), och detta vattnet fick en fur mercurialifk fmak. Håraf var at förmoda, at detta ämne hade förenat fig med fublimatet uti Mercurius Dulcis, eller åtminftone med defs Kalk , och utdrifvit Salt-fyran, fom var orfaken til den fura fmaken: och fom metallifkt Quick- filfver ej löfes i Salt-fyra, få bör den då blif- va fri, och detta är orfaken til fvarta färgen. Jag kokade fördenfkul Berlinerblått med Mer- curius corrofivus Albus : knapt var blandningen kommen i kokning , förr ån den blå fårgen var förfvunnen. Derpå kokades Mercurius cal- einatus med Berlinerblått och vatten : Färgen förfvann likaledes , och filtrerade folutionen hade en ftark mercurialifk fmak: den innehöll intet Jårn och, hvad fom år anmårknings värdt, 5 5 kunde 274 1782. OM. Nov. Dec. kunde den hvarken af Syror, Kalk eller Alka- lier. precipiteras 5 men Metaller reducerade Qvickfilfret under en långvarig digeftion, och. det i grund af dubbel affinitet. Hindrar man det tingerande åmnets förening med Metaller, få blir det fritt och löft, famt kan bequåmligen genom deftillation fkiljas derifrån. Detta fker, när någon fyra år med i fpelet. Efter fiera håröfver . anftålte förfök , fann jag följande method vara den bålta: På 2 uns pulveriferad. Berlinerblå och I uns Calzx Mercurii ”), flog jag uti en kolf 6 uns vatten: blandningen kokades några mi-. nuter under flåndigt omrörande, då den fick en gulgrå färg. Jag flog altfammans på et fil- trum, och på qvarlemningen uti filtro flogos et par uns hett vatten , för at vål utluta alt- fammans. Denna filtrerade mercurialifke fo- lution flog jag på halfannan uns roftfri Jårn-. filfpån uti en flafka , och blandade dertil 3 drach- mer Conc. Vitriols-fyra. Altfammans fkakades vål ikring, och efter några minuters fkakning, blef blandningen af reduceradt Qvicklfilfver helt fvart, och hade aldeles miftat fin mercurialifka fmak. Den bekom då firax det tingerande ämnets vanliga fårfkilte luckt. Jag låt bland- ningen flå ftilla några minuter, hvarpå det kla- ra afhäldes uti en retort, och fjerdedelen af- deftillerades uti vål luterad recipient. Hår be- kom jag fåledes famma tingerande åmne fom af Neutral-faltet ($. 6). Det år tilråckeligt at alle- naft afdeftillera 33 ty detta ämne år långt filygti- gare ån vatten, och fåledes går det förft öfver. 0. 10: A +) Med Calx Mercurii förftår jag den, fom år tilredd med Saltpeter-fyra, me 1782. OM Mov. DPer 275 6. 10. Som liten fmitta af Vitriol-fyra ger- na medföljer få vål denna ($. 9.) , fom förra deftillationen af Neutral-faltet $. 6.), bör den ock fkiljas från detta tingerande åmne, Jag har uti 6. i. anfört , at Lutt-fyran år i ftånd at drifva detta åmne från Alkali eller Blodluten; det famma händer ockfå , när detta ämhe år förenadt med Kalk: fåledes år det ej fvårt at få Vitriol-fyran. derifrån : jag blandade litet flött Krita uti det deftillerade och med detta åmne impregnerade vatten ; och deftillerade denna blandning för andra gången med lindrig: eld; Vitriol- fyran blef då quarfittande vid Kritan, och det tingerande åmnet gick öfveri fin ftör- fia renhet. För at hindra, det ej för mycket af detta flygtiga åmre under påltående deftilla- tion må trånga genom lutum , : och at luften uti recipienten ej för mycket infuper deraf ; tager jag nu altid en liten recipient och flår litet deftilleradt vatten uti den famma, famtla= gar få, at förfta delen af förlaget kommer un- der. deftillationen at ligga uti et kärl med kallt vatten. Detta åmne har en befynnerlig ej oan- genåm luckt : en fmak , fom ftöter nåftan litet på fött och år något hettande i munnen famt "retar med det famma til at hofta. Af detta åm- nets natur och beftånds delar famt verkan på andra kroppar , tager jag mig frihet at lemna Kongl. Academien del til nåfta Qvartal. 276 1782. O&&. Nov. Der. Befkrifning och Ritning på en mindre Bärr-Mackine til moasfift Gutne Canoner ; AT GERHARD MEYER, Öfver-Direé&teur vid Kongl. Styckgjuteriet, Ridd. af Kongl. Wafa Orden. t förekomma vid Canon-Gjutningar, få af Metall- fom Tackjärn , de felaktigheter , fom förorfakas af Kärnftången , hvilken forme- rar Kul-loppet i Canonen ; och af Gallippan , fom år en fmidd Jårnring med 3 eller 4 föt- ter, fom fäftas i yttra formen, hvaruti Järn- fången infåttes , at hållas midt i formen vid Gjutningen, har jag trodt följande böra an- mmårkas. Deffa båda delar förorfaka Godfets kok- ning af den inneflutne kalla luften i Leran , och af det fmidda kalla Jårnet , hvilka Luft- blåfor blifva i Godfet fittande och lemna gro- par och gallror i Kul-loppet. Defsutan förfvagas Canonen af Gallippan, fom har fit rum i Krut- kammaren , dår måfta våldfamheten af Krutet utöfvas : och har äfven den visfa påfölgden , at det fmidda Järnet i Gallippan med tiden räftar ftarkare , ån Tackjärnet , och lemnar gropar efter fig , hvilka åro det famma fom gallror, och förderfva de båfta Canoner , få af Metall fom Jårn , faft ån de aldrig åro mera brukte ån vid prof-fkotten. At nu undvika Kårnfltång och Gallippa, fom förorfaka ofvannåmndne fvårigheter; tyc- kes intet annat medel vara öfrigt, ån 2 ano: nga OM pv. der. BRT Canonerne masfiva och å nyo upbårra Kul- loppet. : Et fådant driftigt förfök gjordes , få vida mig bekant är, för 50 eller 60 år fedan, förft i Casfel, af den fkicklige Gjutaren Herr KELLER, fom var hos en Herre, hvilken fparde ingen koftnad på Konfters och Vetenfkapers uparbe- tande, i fynnerhet vid få angelågna och koft- famma Gevär, fom Canoner äro; dår de för- fte maslift gutne Canoner af Metali blefvo gjor- de, hvilke voro frie från alla de felaktigheter, fom Kårnftången och Gallippan åftadkommo, famt undergingo alla de prof, fom vid Cano- ner brukas. > Inråttningen til denna Bårr- machine var perpendiculaire , fom utbårrade en Cylinder, få lång fom Canalen var, hvilken fick fin för- fta diredtion kring en tapp , fom utfvarfvades utan får mynningen: men fom famma inrått- ning var koltfam , i anfeende til Bårrarne och Cylindrens affkårande up vid bottnen, hvilka Bårrar voro mycken bråcklighet underkaftade, och behöfde läng tid til en Canons bårrande; få blef denna inråttning , med fådane Bårrar, ej af många antagen , utan nyttjades fpitfige Bårrar , fom kringfördes antingen med vattu- drift eller häftar, hvilket gick fortare, men hade den päåfölgd , at Bårren altid drog fig åt någon fida, oaktadt all möjelig accuratesfe, fom gjorde en ftor del af dem odugeliga. Då det lyckliga Casfelfka förföket blef be- kant; anvånde flere fin eftertanka at upfinna någon Tfåkrare machine til fådant åndamål, fom ingen tyckes hafva lyckligare tråffat, än en fkickelig Smed i Geneve, Herr MariTtz, med 278 1782. Of. Nov, Dec. med en Horizontel Bäårr-machine, i hvilken Canonen drages omkring med Vattuhjul, och Bärren fkjutes jämnt fram, fom har fkapnad af en half Cylinder på ändan, hvilken circulaira rörelfe håller Bårren i centro, at om Cenonen, efter fnöre och vattupafs, inlägges; få bör hå- let blifva accurat i centro, hvilken inrättning federmera år på många iftållen antagen. Sedan bår förfök gjordes, för några och trettio år tilbakars, både med masfift gutne och med Kårnftång och Gallippa gutne Canoner, fom på alt fått förföktes, och til flut, på be- fallning, fprångdes, at defto nogare kunna bé- fiktigas ,. om Godfet vore fritt från gallror; få funnos de masfift gutne- på alt fått fåkrare, fria från gallror alt igenom ; då de, fom voro gutne med Kärnftång och Gallippa, ehuru de i Kul-loppet voro tåmmeligen rene, deremot hade gallror in i Godfet; och vid fprångnin- gen fprungo, i fynnerhet vid Gallippan , där bottnen. fSkilde fig från det öfriga. Då faft- Näåldes -af Höga Vederbörande , at vid alla här i Riket varande Canon-Gjuterier, fådane Bårr- ”machiner: fkulle inrättas ,: hvilket ock Tkedde hår vid Metall-Gjuteriet i Stockholm, fom drif- ves med hiftar: och tvänne vid de ftörre Järn”Bruken , fom drifvas med -vatten, hvilka nu i 15 eller 20 «år variti full gång, och vifzit, at inrättningen eger den fullkomlighet och ftyrka, fom fordras. Cr Oaktadt denna öfvertygelfe, åro dock per- pendiculaire Bårrverk. federmera inrättade, kän hånda för befparing vid Byggnaden, fom intet torde vara betydande, utan tvärt om hafva ftör- re och fvårare påfölgder, ån man TOTIGERA > a 1780. OM. Nov. Dec. 279 då flere Canoner blifva casferade för den or- fak, at Kul-loppet dragit fig ur centro, fom ingen Artillerilt kan antaga för goda. ' Skulle fådane Canoner blifva köpmans- "Waara, kunde all den Credit; fom våre Svenfke ”"Taczjärns Canoner hg förvärfvat, förloras , ”åfven för dem; fom hafva ricktiga ”Bärrverk. jäv I Jagobaär fördenfkul jtil:de mindre Brukens tienft, fom allenaft hafva en Masugn, updragit Ritning til et mindre Bårrverk , där ej ftörre -sCanonéry ån 12=Pundningar ojutas, jämte förflag på behofven, forn fordras,yhvartil de fjelfve kun- i na anfkaffa smide: och Fa aCkjärns-arbetet, jämte -+Tråvirkety med. mera: Tiltro de hg” fjelfve iom utarbetnilgen och fammanpafsningen, hvar- til båderikickelghet och accurate verktyg for- ordrass fårtorter koftnaden blifva lindrigaft; men pjag råder, fåfom dåkralt ,satutarbetningen fker --på Kongh: Styckgjuteriot isSstockholm ,dår til- vandt folk och nödige: verktyg finnas. Denna ritning år inrättad til mindre forter + Canonér, at AE Hit bärta I r, til” och med 12-Pund- "ningar , hvilka fenare ej få vara långre , ån 20 å 21 Caliber, hvilka åro de Jlängfta föm nu Sör tiden Hos andré Nationer "brukas ,. fom de- ras beftällningar och flera fåkra förfök intygat; "rat 10 2:20 Calibers långe "Canoner fkjöta lika "långt , fom de fom äro dubbelt längre; och i .följe deraf dubbelt koltfamniare ', befvärliga- "Fe, dt ladda och fordra' mera manfkap at 'hand- teras. aft 3 C En sa AN ” pek dd eler > Fate al ST LTS Inför i SE Bå- R Ä 7 I NW hd ps 4 i Änod ITIL så 280 1782. OM. Nov. Dec. : Befkrifning på medföljande Ritningar , Tag. IX. Fig. 1 och 2. til et mindre Bårrverk. Grunden muras af Tegel och Gråften , med ' kalkbruk kring Järnankarna , fom i nedra bjelkarne , med cdefs faftfräende docka och underflag, äro infatte: mellan-rummen fyl- 'as med gråften och ler-bruk, väl tilhopa . flampadt; ofvanpå muras et hvarf tegel på läg kant, inom en ram af ftockar i vat- tupals. | Beftår grunden af klippa; få blifva Ankar- nes längder derefter pasfade och håli klip- pan bärrade, famt med Bly faftgutne. Tråvirket kan blifva af torra furu-ftockar, i brift på Ek: de nedra, af 12 tums fyr- kant, efter fnöre och vinkel höflade, hvari hålen bårras efter ritningen , då den ftilla- fltående dockan med Järnankarna infåttas och kringmuras, fedan ftockarne på fina underflag äro uplagde til den högd de bö- ra få Öfver golfvet. . Bordet , af en god och torr furuftock, i brift af ek, til de mått, fom ritningen vi- far , accurat utarbetadt, efter fnöre och vinkel. . En ftock-ånda, hvarpå fkrufvens yttra fläta ända hvilar. Tre ftock-ändar, fom ftändigt blifva ftilla liggande, hvarpå nedre ftockarne hvila och faltfkrufvas. . Tvånne dito löfa, at kunna flyttas med den löfa dockan och bordet, famt med kilar underftödja de långa ftockarna, at de af tyngden ej buckta fig. FR a 1782: Of. Nov. Dec. 281 , Et vattenhjul , hvars diameter och bredd råttas eiter tilgängen på vattnet. Tackjärns Arbete. En fiilla ftående docka med et löft lager, hvarpå axlen för vattenhjulet hvilar med den åndan , fom år inom hufet. .: Den rörliga dockan, med tvänne lifter un- der bottnen , fom hålla henne i ordning inom nedra ftockarne, nåt hon fkal flyttas. Defs öfriga fkapnad fes af ritningen. Et lager, hvarpå cylindren, fom lemnas för Canonens mynning, hvilar, fom uttages, medan den fvarfvas efter den diameter, fom rundningen i lagret har. . Tvånne lager under bordet, med upftåen- de lifter, fom fatta famma bord, hvaraf det ena har tvånne lifter på undra fidan, fom. fluta mellan de nedra ftockarne och hålia bordet i ordning, når det med den rörliga dockan flyttas. | a | . Fem ftycken underflag, hvarmed den rörli- ga dockan, bordet och flocken under fkruf- ven faftfkrufvas, når de äro flyttade: hafva på undra fidan två tappar, fom hålla mot fyrkantiga hufvudet på fkrufvarne vid faft- fkrufningen. ; ; . Axelftången fyrkantig, med et fyrkantigt hål fram i ändan , föreflås äfven af Tackjärn , blir til den längd , fom vattuhjulets bredå fordrar, och at den räcker inom Bårrhufet Öfver den ftilla frående dockan, där den blir. rund, och med andra åndan, fom ock blir rund, på ftållningen utom hjulet. Denna. axelftång infålles i LER på en, af et a er 282 1782. Od. Nov. Dec. ler flera träd hoppasfad fyrkantig axelftock, hkvarpå vattenhjulet fåftes. p. En hölfa, fom trådes på axlens fyrkant, hvilken gjutes med tvånne fyrkanter, fom fatta den fyrkant, fom på ändan af druf- van med Canonen år guten. Alt Tackjårns-arbete gjutes efter model- ler, fom netto efter ritningarne förfårdigas af godt ftyckegods , ju mjukare ju båttre, så når fom lagren , fom infättas i dockor- : hvilka kunna blifva af hårdare järn; LR kan altfammans komma at våga 10 å 12 fkeppund. . Smidt Fårn-Arbete. q. En Bårrftång , 5 alnar 6 tum lång, 23 t. bred, Zz tum tjock, med et halfrundt bår-hufvud på ändan, hvareft fnidan fåltes. tr, EO: KOIIT Bårr, I aln läng, 23 t. bred, 13 tum hög, med et hufvud på åndan , 5 tum långt 4 tum tjockt i fyrkant, med et fyrkantigt hål i åndan; hvaruti en lös fpits infåttes , hvarpå Canonéen omlöper, medan Cylindren fvarfvas fram för mynningen. I famma häl infåttes den bårr, fom gör förfta hålet, et par tum djupt, hvari den långa bårren får fin början. | f. Tre ftånger, lika tjocka med den långa Bårr- flången; en blir 18 tum, en I aln 4 tum, och en ti aln 14 tum lång, fom nyttjas och "med fkrofven framfkjuta den långa bårren. Alla desfa ftånger fmidas något ftarkare, ån ofvan utfatte måtten , för utarbetnin- gen fkull. t.. Fjorton ftycken Ankare, 3 alnar långa, 1: tum i fyrkant, med (kruf öckr moder på | ena 1782. OM. Nov. Dec. 293: ena och krok på andra åndan; fom med ftora ftenar belaftas och kringmuras; Två jårn på fidorne af bordet, 5 alnar 16 tum långa, 4 tum breda, I tum tjocka, med 2 hål i hvardera , fom Ritningen vifar, Två rund-fmidde bulltar af 13 tums diame. ter, 19 tum länga: I rund-fmidd dito, är tum lång, med fkruf öch moder på ena och hufs . vud på andra åndan: 2 järn, 13 tum fyr kant, 3 alnar långa, med fkruf på ena och ögla på andra åndan, hvarmed bordet faft- fkrufvas vid dockan. ' Fyra bulltar runde » fmidde, 13 tum i diameter, 1 aln 8 tum långa til bordets: faftfkrufvande , och 4 til rörlis ga dockans dito , 13 tum i diameter ; 20 tum. långa, med fkruf och moder på ena och fyrkantiga hufvud på andra åndans Två platta järn, 4 tum breda, 1 tum tjocka 16 tum långa, under fkruf = modrarne på bordet. ; ; | Två bulltar til tråftocken under långa fkrufven , 13 tum i diameter, i aln 7 tum långa , med fkruf och moder på ena och fyrkantiga hufvud på andra åndan. . Två direétions linealer , 4 alnar 10 tum långa, 3 tum tjocka, 33 tum breda, fmidas accurat efter ritningen, jämte det öfriga, få fom 10 ftycken upftående rund-frnidde järn med fkrufvar på båda åndar', och en fyr: kant inidt på, af 13 tums diameter, 18 tum läns ga med modrar på båda åndar. Fem underflag til desfa fkrufvar, hvarpå Bärrftången hvi- lar, 3 tum breda; Ir tum tjocka; to tum långa; : med förfänkte fyrkanter i halfva järnets + tjocklek > 5 dito järn ofvanpå NNE T2 ä 284 1782. Of. Nov. Dec. af lika mått. Fem ftycken dito under bor- det, 23 tum breda och 3 tum tjocka under fkruf-modrarne. x. Et öfverfall öfver hjul-axlen, I tum tjockt och 3 tum bredt. y. Et dito öfver Styck -mynningen, 3 tum tjockt, 3 tum högt. ”Til at fafthålla deffe Öfverfall, infåttas fkrufvar med modrar i de ingutne hålen , fom åro up i dockor- ne, hvilka quarhållas med fmå ftifter, i hål, fom från yttra fidorne inbårras. z. Jårnftången til den långa fkrufven blir 2 alnar 8 tum lång, 23 tum i diameter , med å. en fyrkant midt »å: Defs fkruf-moder blir af metall, kan komma at våga 60 fkålp. Alt detta Jårn-fmide kan ungefårligen komma at våga 7 a 8 fkeppund. ler m—— 0 2” o——Ä Lz LICUALA, Ft nytt Palm- flågte; befkrifvit af CARL PETER THUNBERG. Palmtråden hålla fig alle i de hetafte Clima- ter, imellan Tropiquerne och under fjelfva ZEqvator, uti bägge Indierne; ofta ftå de i de tjockafte och otilgångeligafte fkogar; fållan blomma de, och behötva altid 30, 40, ja fturk dom 100 år imellan hvar gång de frambringa tin blomma och frukt. De åro ofta de aldra- högfte 1782... OM. Nov. Dec. 285 högfte trån, fvåre at, för fina raka ogrenade flammar, upklifva uti, och hafva alle fina blom- mor och fin frukt i fjelfva toppen. Lårde och nyfikne Europeer hafva, åtminftone för detta, fållan kommit til Indierne, och ån mera fål- lan fnålle Botanici , och åfven af desfe hafva få fedt mer , ån ftränderne och Fadtorierne, utan at få begifva fig långre in i Landet. Desfe åro de orfaker, fom vållit, at Palm- trådens kånnedom til fina frudtifications de- lar, en del aldeles icke, en del ofullkomligen hunnit til det uplyftare Europa. | Framledne Herr Archiatern och Riddaren von Linné uptog i fit Sexual-Syftem de förfta Palme, efter Audorernes mer eller mindre tydeliga och fullftåndiga befkrifningar , och upftålde dem efteråt uti Appendix, dår de ånnu in til denna dag blifvit lemnade, utom Heliconia, Mufa, Cycas och Zamia, fom i fenare tider blifvit flyttade derifrån til andra clasfer. Både desfa och de öfriga Palme har jag budit til, at flytta til fina riktiga och egna clasfer, dår de i Sexual-Syftemet böra få fina rum, fedan jag efter hand hunnit få fe deras blommor +tydeligen och fått iåra kånna deras fågtfkaper. Sålunda kommer, at flyttas: HELICONI IA til 5andria,1gynia,efterAchyranthes. Musa - = Oandria,rgynia, framför Bromelia, CHAMAEROPS BGandria, igynia, efter Mufa. CorYPHA til 6andria, igynia, - Chamerops. oLicuaAraA - G6andria,igynia, - Corypha. Nira = = roecia,randria, - Cynomorium. ELATE >= == 1I-0ecia,3andria, - Omphalea. 3 Cocos 286 1782. Of. Nov, Det, Cocos til 1-0ecia, Oandria; efter Pharus, AkRECA = 1-0€cia, polyandria, - Liqvidambar, CARYOTA - 1-0€cia, polyandria, - Areca. PHOENIX - 2 oecia, 3andria, framför Empetrum, BORASSUS >» 2 oecia, Oandria, - - Smilax. "ELAIS > + 2 Oecia, Gandria, efter Borasfus. CYcaAs = = 2 oecia,polyandria; - Cliffortia. ZAMIA > => 2 oecia,polyandria, - Cycas. Licuala får fåledes fit rum uti fjette clas- fen , defs förfta ordo, framför Bromelia och efter de trenne förutftående Palme, nemligen Mufa, Chamerops och Corypha. CHARACTER genericus blir följande: Calyx 3-partitus. Corolla 3-partita, Nedctarium fertiforme. Drupa 1-locularis, Denne Charader genericus. uttages utaf följande befkrifning på Palmtrådets blommor, nemligen ' CAL. Perianthium 1-phyllum, 3-partitum , extus pilofum, CororLra ad bafin fere'3-partita: lacinie Ov at, acutx, Concave. NeEcTaRIUM fertiforme ; truncatum;, Br duplo brevius; STAM, Filamenta fex, ne&ario inferta, ere&a, brevislima, alba, Anthere oblöngae, didyme, flave. Pist, Germen fuperum, convexum,. fulcatum , 3-partitum, glabrum, Stylus unicus , fimplex. | Stigmata duo, PERI. Drupa globofa vel parum oblonga, unis locolaris , magnitudine bj, Nux dura, Et -&780: .O. AVG. Le, 287 Et ola fpecies , fom kan kallas LicUALA fpinofa , år af detta flågte bekant , hvilket af "RumpPHiIus, i defs Herbario Amboinenfi , afri- tas; förfta Tomen på 9; de Tabellen. Namnet Licuala år gifvit detta tråd af Macasfarerne , under hvilket namn det ock år i Indien allmånnaft bekant och kåndt både af infödde och dår boende Europeer. Denna Palm finnes i öftra delen af den få kallade Oftindien eller den Archipelag af 'Oar, fom ligga vid och omkring Java. - Stammen beftår af någorlunda härdt. trå, år ftundom låg och hinner fållan Öfver en mans långd. Folia vaginantia petiolis, glabra, ”Petioli A-pedales, triqvetri, fpinofi, Folium palmato - multipartitum >» radiis circiter Viginti, ad balin fere divifis, plicatis.feu fla- belliformibus , apice crenatis, bipedalibus, la- teralibus fenfim anguftioribus et brevioribus. Flores terminales, hermaphroditi, NR Flofcu- Ti fesfiles f. racemofi, | Spica paniculata, diffufa. z Bladen åro delte i få fmala rimfor, at 0 föga kunna nyttjas til något betydande: brukas derföre af Indianerne. endaft til ER i hvilka de inlinda och förvara fin tobak. I anfeende til fina blad, år denna myc- ket nära flågt med Corypha. Någre af de andre Palme, i fynnerhet Chamerops och Boraffus, hafva vål fällade blad, lika en folfjåder, men ingen, utom Corypha och Licuala hafver hvarje pinna af.bladet årven lagd uti JÄDRa LR nätta fållar, | DR 288 1782. " Oå. Nov. Dec. UNDERRÄTTELSE, Om Medevi Surbrunnar; Af T. BEEGMAN. $. rt Pefe hålfovatten blefvo förft uptagne, 1677, på Baggeby egor uti Oftergötb- tand och Nykyrke Socken, vid pafs en half fjet- dingsvåg från Medevi Herregård, hvars då va- rande egare, Riks-Rådet Frih. GusTtAF SOooP, under fina refor utomlands, med mycken fit gjort fig kunnig om förefallande Hålfo-Brun- nar. . Han fånde häraf til då varande Archia- tern UgrB. HiERNE, fom hårpå anftålte prof, famt året derefter ånnu nogare underfökt? vatt- net på fltållet och gillade det. Hår voro tre Källor af nåftan famma hallt, Högbrunn, Dal- brunn och Rödbrunn: de två förfta allenaft 25 fteg ifrån hvarandra, famt den tredje tre til fyra gånger få långt ifrån den förftnåmnda. Af deffe utvaldes Högbrunn , fåfom högft belågen och tillika anfedd fåfom hyfande fin minerali finare form. Denna blef upgråfd, förfedd med tunna , omgifven med huggen ften, Öfver- byggd och högtideligen invigd Jacobsmåsfo- Dagen eller den 25 Julii 1678. Hårvid förtjenar nåmnas, at den åttkanti- ga ÖOfverbyggnaden ånnu ftår ofkadad qvar, och defs med furufpån belagda tak ånnu efter 104 års ålder år aldeles droppfritt , ehuru det afrinnande vattnet, tillika med äg ga 1782. OM. Nov. Dec. 200 höga tråd och nedanföre belågna kärr, tyckas böra infvepa det under hela blidare årstiden i en fucktig fkugga. | De andra två Kållorna hafva icke blifvit uptagne och hafva fått namn , den ena af fin fidlåndtare belågenhet och den andra af ymni- gare ochra, Deffe vatten voro utan tvifvel af allmo- gen i nejden nyttjade före 1677, och i fynner- het Rödbrunnen, om man får döma af offer- qvarlefvor , fom deruti blifvit fundne. Men om de åfven under Catholfka tiden varit bru- kade, har hittils icke kunnat vinnas någon få- krare underråttelfe, ån den beråttelfe, fom fin- nes uti Palmfchöldfka Samlingarne om Öfter- göÖthland. Dår fåges, at Dodd. Jos. CONsTAN- TIN, en Italienare, fom varit Hof-Råtts-Medi- cus i Jönköping , ”fkal hafva fedt i Vaticanfka Bibliotheket en handfkrift om Surbrunnarnes i Öftergöthland befynnerliga kraft och verkan, hvaraf icke utan fkil förmodas , at dermed me- nas förnåmligaft Medevi hålfovatten. Hvad för öfrigt denna Surbrunnens öden, curer och mårkvårdigheter angår, få har man igenom nu varande egarens, Herr Kammarher- ren ÖDENCRANTZ'S frikoftighet , at derom vånta en utförlig tryckt befkrifning. — $. ao. Hvad Högbrunnens hallt vidkom- mer, få nämner vål Archiatern HIERNE några få förfök , men fom icke åro tilråcklige at beftåmma de åmnen i vattnet finnas och ån mindre deras mångd. Men af dem fluter han, at vattnet hyfer Acidum univerfale , fom angri- pit nägon fvafvelrik eller rödbråckt järnmalm, hvilken dock varit vek, omogen och ej ånnu 5 C0a- 290 1782... O&. Nov. Dec. coagulerad, hvadan allenaft en flycktig Vitriol upkommit tillika med en god del fårnf/vafvel, Defsutom fkall en del af allmånna fyran hafva angripit något kalkaktigt och danat den Alun , fom han trodde finnas i vattnet. Huru alt det- ta med fakens natur enligare kan utredas, blif- ver i det följande tilfålle at vifa. Ehuru denna Surbrunn år den åldfta i Ri- ket , och genom fina många och mårkvårdiga curer gjort fig beråttigad til nogare under- fökning, har dock, mig veterligen, ingen fådan blifvit företagen förr ån 1778, då Cancellie- Rådet och Commendeuren Herr Bar. ALSTRÖ- MER låt tilfända mig 12 kannor af detta vatten, tillika med en inkokning på ftållet af 10 och I kanna, bringade til 2 qvarters rymd, famt en beråttelfe om flere af Herr Do&, DuzrB anftäl- te förfök. : Hvad fom håraf kunde inhåmtas, är redan -på annat. ftälle kungjordt ”), hvilket jag i år på flället. haft tilfålle at nårmare gran- fka och råtta. Underråttelfe hårom får jag nu åran til Kongl, Vetenfkaps Academien aflemna. ; . 8 Vattnet år helt klart, dock vifar fig någon fkillnad vid jämnförelfe emot klarafte kåll-vatten , hvilket ej är ovanligt med mineral- halltige :vatten. —Defs varme var juti Augufti månad vid Brunnens botten 63 grad Öfver o på Thermo- metren : i vattubrynet var den gemenligen 7 grader: irummet omkring bruns-karet var merån- dels under dricknings-tiden några grader var- mare, ån i fria luften utomkring Brunshufet, utan tvifvel af den mångd folk; fom. då hvart Ögnår Re £) Ovufe. Chem. Vol. Zz. pag. 245, 1782. OR. Nov. Dec. 291 ögnableck in- och utgår, hvaraf åfven vattnet i ytan blir litet varmare än på djupet. Jag lät ock håmta vatten hem i de rumjag bodde uti, "och fann det vanligen vid ankomften 8 grader varmt. Säledes , om man vil hafva gagn af Vattnets kyla, bör det drickas vid fjelfva Brun- nen och hämtas åtminftone från 1 alns djup, hvartil ånnu en annan omftåndighet gifver an- dedning, fom firax nedanföre fkal nämnas. = Smaken år lindrigt martialifk , utan den flickande fyrlighet , fom medföljer luftige vat- ten, men för Öfrigt ganfka låttdrucket. Når olafet fåttes til munnen, kånnes tyde- ligen en hepätifk luckt , fom ej år behaglig, lik- nande något ruttna ågg eller den, fom en hyfs affkuten båfs-pipa gitver, Den gör dock van- ligen icke något betfvär, ty ingen af Bruns- gåfterne fmårkte den, innan jag budit dem der- på gifva upmårkfamhet, Denna hepatifka luft är et af vattnets kraftigafte åmnen : det fam- ma, fom esenteligen gifver Aakner varma vat- ten na förträffliga egenfkaper , och utgör he- Ja flyrkan utisLoka kålla. Man har med fkål förundrat fig öfver denna fenares kraftiga verk - ningar, då man i vattnet funnit intet, fom med fkål kunnat anfes för orfak , men detta fina och luftlika åmne har icke varit godt ät fånga och underföka , derföre har det åfven få långe blifvit obekant. - Men mer om Loka' Kålla en annan gång. Nu vill jag endaft nåm- na, at fom Medevi vatten år något varmare vid ytan, få förfkingras ock dår det hepatifka låttare. " ”Håmtas vattnet. djupare , få mårker en någorlunda. fin luckt tydelig fkillnad , och det år andra orfaken, fom råder at håmta vatt- "RE net 292 1782. - O&. WVov. Dec. net åtminftone på en alns djup. Detta kan lått verkftållas med en tom conus af fint Silf- ver eller rent Tenn, hvars topp, fom kom- mer at våndas ned, bör vara något afhuggen och förfedd med en lucka, fom på fit gång-. järn Öpnar fig in åt, då conen föres ned i vatt- net, men tilfluter fig åter afvattnets tyngd, få fnart den drages up. Fåftes denna conus vid et tilråckligen långt tråfkaft, få kan utan mö- da vatten håmtas på hvad djup fom behagas. Når conus upkommit, fåttes toppen öfver gla- fet och luckan updrages genom en fin ftåltråd, fom deruti år fåftad och få lång, at den råc- ker litet utom öfre brådden. Jag nåmner det- ta för dem , fom vilja draga all möjelig nytta af vattnets kyla och hepatifka hallt, men tvif- dar derföre icke, at ju vattnet med fördel åf- ven kan drickas, på vanligt fått uphåmtadt. Detta vattnet målte för öfrigt vara ganf/ka Mrt , men fom jag icke hade hydroftatifk våg- balk med mig, kunde fpecifica tyngden ej no- ga determineras. En kanna mått och vågd få noga , fom möjligt kan vara, utan enkom in- flrumenter, vågde 194 lod. $. 4. Genom tjenliga förfök befinnes vatt- net hålla två flycktiga åmnen , Luftfyra och Hoepatifk luft , famt defsutom Jarn uplöft i luft- fyra, litet Kalk förenad med faltfyra, några nåftan omårkliga fmulor Kokfalt och något Extraétivum mucilaginofum. Luftfyran mårkes ej genom fmaken, men både kalkvatten, och fullkomligen blå Lakmus- tindur med vatten, röja den famma. Defs mångd på kannan hinner dock knapt til 6 cubik-tum. Hepa- — RR 8 OM Mor. Rn > 203 Hepatifka luften kännes nog tydeligen af luckten, men år i för ringa mångd, at genom rökande faltpeter-fyra kunna vid decompolition gifva något fynligt fvafvel. Samlad tillika med luftfyran vinnes en volum af 14 cubik tum, men då den fenare genom kalkvatten upfupes, blifva allenaft 8 quar. Järnet röjes både med gallåple-tindtur och blodlut, famt fålles af fig fjeift, då vattnet fär ftå et eller par dygn i Öppen luft. Alt faller då ned, til tecken at luftfyran varit defs lös- ningsmedel. Jag har tilförne flerftådes upgifvit etgan- fka vigt och fåkert medel at urfkilja , om et förekommande martialifkt vatten år fint och til bruns-cur tjenligt , eller groft och vitrio- lifkt. Men fom mig icke defs mindre ofta göres famma fråga från Landsorterne , få ut- beder jag mig vid detta tilfälle få uprepa fvaret. I en vål ren the-panna kokas det vatten, fom fkal pröfvas , vid pafs en fjerdedels tima och lemnas derefter at fullt affvalna. Då det fkedt, flås i et glas af det upkokta vattnet, och i et annat lika ftort, af famma flag, nyfs taget utur Kållan: uti bågge drypes lika många droppar af fpiritus vini, fom några dygn ftått Öfver gallåple-pulver uti en vål korkad flafka. Om då i det kokta vattnet ingen fådan fållning vifar fig, fom i det rå, hvilket antages vara jårnhaltigt, få kan man vara fåker, at järnet år i luftfyra uplöft , och vattnet fäledes tjenligt til at nyttjas, fåfom Surbrunn. Sker likadan fållning i bågge glafen, eller allenaft fparfam- mare i det, fom hyfer kokt vatten , få är det teken til mineralifk fyras nårvarelfe, i hvilken hån- 294 1782. Of. Nov. Dec: håndelfe bäft år, at icke nyttja vattnet, innan det af kunnig man blifvit närmare underfökt. Detta prof år få lått, at dertil icke fordras nå= gon fårdeles kunfkap , och kan fäledes vid många tilfållen komma til pafs. Mångden af järn ien kanna Medevi vat- ten år 3 gran. | Utom de anförde och alla nyttiga åmnen, finnes nåftan ingen ting mer i vattnet, ty kalk i förening med faltfyra år dår få ringa, at focker-fyra ej vifar något fpår deraf, förr ån efter 24 timar , och Alkali fixum ger knapt någon måärkelig fållning. At kälken år bun- den med faltfyra, vifar filfver-folutionen. Hela mängden af Calx falita på kannan år högft 3 gran. : Några knapt fynliga kokfalts gniftor fin- nas i refiduum efter upkokning , fom ej utgö= ra tilfamman 3 gran. Tungjords uplösning grumlar ej, til teken, at ingen vitriol-fyra år närvarande. Extradtivum mucilaginofum, fällt med Ace= tum lithargyrii , fedan förut all faltfyra blifvit med filfver-folution afföndrad, väger efter 1 kan= na vatten 3 gran , hvilket fvarar emot I gran mucilaginofum. | Om man nu jämnförer den fundna halls ten med Arch. HiERNES upgift, få måfte hans grund-fyra eller Acidum univerfale, (hvarom han anmärker, at den var fparfammare tilftådes i Medevi vatten, ån i Pouhon vid Spa,) vara luft- fyra, hans Firnf/vafvel ej annat ån hepatifk luft, och hans Alun ej annat. ån calx falita. Mig veterligen, år ingen enda Svenfk Sur- brunn , fom genom mångårigt bruk blifvit SE kånd, 7782. OM Nov. Dec. 205 känd, få til fin hallt beftåmd, at Medevi vat- ten dermed nu kan jämnföras. Man måtte få- ledes i denna affigt anvånda utländfka och hålft dem , fom i långa tider blifvit i Riket in- förde, famt med förmån nyttjade. Sådane äro de vatten , fom från Spa och Pyrmont årligen förlitilvasa nn at ARE Då jämnförelfe med desfa anftålles, befin- nes 1:0, at Medevi vatten är fattigt på luftfyra, ej hyfande mer, ån fom ungefårligen erfordrås til järnets uplösning, men otilräcklig at väcka den fyrliga, ftickande och angenäma fmak, fom finnes i fynnerhet uti förfta glafen af en frifk Pyrmonter-bouteille. RN 2 "2:00 Hyfer häremot Medevi-vattnet hepatilk luft, et ganfka kraftigt ämne, fom aldeles fak- nas i Pyrmonter- och Spa-vatten, fådane, fom de til Sverige ankomma. ARS 8:00 Jårnhallten år i Medévi Högbrunn vid pafs den famma , fom i de två utlåndfka, eller endaft 3 gran på kannan mindre. | 4:0 År Medevi vatten fritt från andra, ån nyttiga åmnen , hvaremot de utlåndfke inne- hålla åtfkilligt , fom efter all liknelfe är fkade- ligt. Sådane åro kalk , i famma fkick , fom ' krita, 8 til 20 gran på kannan, ja Pyrmonter hy- fer gyps til och Öfver 38 gran på famma rymd, hvadan ock månge icke kunna fördraga ftor FEST CFA ; VR 6. 5. Jag hörde ärfkillige, fom för 30 å 40. är fedan nyttjat Medevi Surbrunn , påflå, at vattnet nu märkeligen vore fvagare. Två fkål anfördes , det förra taget af fvagare fmak, och det fenåre deraf, at finan nu kan dricka två til tre kannor utan olågenhet. Hvad fmaken be- trålfar, 296 1792... Of. ov. Dec. tråffar, få år den en nog opålitelig domare, i fyn-. nerhet då jämnförelfe göres efter få lång tid, på hvilken tungans fenlibilitet utan tvifvel kan undergå ftor föråndring. Den andra omftän- digheten år -ej heller bindande, ty Archiatern HiERNE beråttar, at under de. förfta åren, fom denna Brunn var i bruk , hade en fjukling, fom ej kunde komma af lin fång, låtit håmta et åmbar fullt af Högbruns vatten, hvaraf han drack hela dagen och få ofta han vaknade nat- tetid, famt lät håmta nytt, få fnart kårlet blef tomt. Detta bekom honom icke allenaft intet illa, utan han återvann inom få veckor fin hålfa, Sadant förfök fkulle dock ingalunda för alla lyckats , hvarken då eller nu , ehuru en och annan af ftark natur det kan fördraga. De anförda fkål bevifa fåledes icke med vifshet någon förfvagning. Hade Archiatern HiERNE beftåmt hallten i vigt, få kunde det- ta frågomål med fåkerhet afdömas, men nu lå- ter det lig icke göra. I fig fjelf år annars faken ganfka möjlig. Vi hafve prof på Brunnar, fom i flere hundra- de är bibehållit fin ftyrka, men åfven på fåda- ne, fom med tiden förfvagats, ja aldeles blif- vit kraftlöfe. HieRNE fjelf nåmner, at han ibland, flere gånger om dagen, funnit vattnets fmak, ån föt, förmodeligen af ymnigare hepa- tifk luft, fom i vifs mångd meddelar dylik fmak, ån fkarp, och det utan affeende på vå- derlek eller månefkiften. I flutet af fiftledne Augufti hånde en flik åndring, ty vattnets järnhallt kåndes af alla Brunsgåfterne nog ftar- kare, ån hela tiden förut. - At 1792: NOG Wöv. ID: > 207 "At Medevi vatten ånnu år ganfka kraftigt och vålgörande, intyga mårkvårdiga curer, fom där ånnu årligen fke. Det hånder ock de flefte, fom vederbörligen nyttja denna Brunn, at efter 8 å 14 dagar föker vattnet ftarkt, man blir yr i hufvudet , knån blifva fvaga och vilja icke få bi, fömnaktighet infinner fig efter målti- den, o. f£. v. Det år fant, at jårnhallten år nå- got mindre , ån i Pyrmonter , men juft denna omftåndighet går vattnet tjenligare at flyrka en fvag mage, fom ofta icke tål itor dofis af jår- net, utan hjelpes båttre med en mindre, alle- naft man fortfar några veckor långre, Jag har åtminftone med mycken förbåttring druckit detta vatten, och har nogfamt rönt i flera år, at refor af långt flere mil icke kunnat utriåtta, hvad vattnet nu gjort, underhulpet af tjenlig motion. ; Til deras tjenft, fom åftunda et på järn ri- kare vatten, har egaren, på min tilftyrkan, lofvat at til nåfta år låta fåtta Rödbrunn i tilftånd at kunna drickas. ' Detta vatten håller omtrent fika mycket, eller litet mer jårn, i luftfyra up- löft, ån Pyrmonter, eller 43 gran på kannan. Det häller ock en god mångd hepatifk luft, men ej få mycket luftfyra, at den af fmaken kan röjas. Således liknar detta vatten Högbrun- nens , men år allenaft litet ftarkare på jårn. Det måfte följakteligen för Brunsgåfter af ftark conftitution blifva ganfka nyttigt: ja fvagare torde ock fifta veckorna kunna bruka det, eller ock deraf dageligen til flut dricka et eller annat glas, alt fom Bruns-Medicus finner för hvar och en tjenligt. U f. 6. 298 1782. Of. Vov. Dec. 06. 6. Vid Medevi brukas af de flefte tilli- ka kalla bad i det vatten, fom från Högbrunn afrinner, och til detta ändamål famlas i kar. Gyttjan, fom hårvid nyttjas ,-uptages ej långt från Rödbrunnen. Det år en tåmmelig fin, fvart och fandfri dyjord , fom dock icke har den hepatifka luckten, fom nyfs uptagen Loka gyttja eger. . Följakteligen mårkes ej heller den fuickning i huden och det utflag, fom Loka bad törorfaka, hvilka allenaft hårröra af hepa- tifka låmnet. -För öfrigt tyckas desfa bad be- komma nåltan alla vål, och jag har fjelf några gånger med fördel förfökt dem. Nytt och be- qvåmligare Badhus kommer åfven med det för= fta at upbyggas , famt utom” de nyligen upförde våningsrum, åtfkilliga nya, få at denna åldita Svenfka, och öfver 100 år nyttjade Surbrunn, inom få år blifver ganfka mårkeligen förbiåt- trad, få i affeende på beqvämligheter och hus- hållning, fom flera nya inråttningar, til hålfans. återvinnande mer eller mindre bidragande; fås fom: at kunna håmta vattnet från något djup, hvaråft det eger både ftörre kyla och ymniga- re hepatifk luft, famt, om få behagas, åfven få vattnet ricktadt med luftfyra. Tilgång blif- ver. åfven på godt hepatifkt vatten , fom eger flarkare järnhallt , ån Högbrunnen hyfer. Anns TREE 1792. OR. Nov. Dec. 299 Anmårkningar, Gjorda år 1782, huru långe Såd, fom ifrån och med 1, til och med 6 tum djupt utfäddes, låg i jorden, förr ån den begynte upkomma; Af CLAS BJERKANDER. Den 30 April fåddes uti mylla; djupt, rs Upkommo: Tum.Bönor. Årter. Hvete, Råg. Korn. Hafre, Lin, 27 -:6 under = 3 under Snö och Hagd. I II Maji 9 Maji 8 Maji 6 Maji 7 Maji 9 Maji 10 Maji SAST 12 0 10 IL. = dIS = 53-195 1-1270- 19 FIP 3 + 12 - I6 = KET GIRUE ADS FP SOT ISCR IYlle RO - 5 19 = 17 - 18 = I9 = I6 = I6 «= 6 1 20.7. 19 70920 sn I 18 Rn ; I deffa dagar ftod Thermometern. A pril Morgon Middag Afton Våder lek 20 4 under o 9 öfver o 5 öfver — Klart, 21 3 under... Oss 3 > gort iklart SLIT DAVL SLL. le sa o - » - Snögade. 23 4 under RE 3 under Snögade, 24 7 under alle 2 under Snögades. 25 6 under - - 3 under - Snögade. 26 7 under a or 1 under - Snågade, I 3 3 5 0) 28 7 under. 2 ö 2 under - Mulet. 2206 3 Wideta 4 o- $- iz öfver — Klart. 306 under. -qo- = 4 öfver Mulet. 4 5 7 I 2 under 2 4 Under 3. I under Öfver. 0 - > Strömulet; SE I öfver — Strömulet. SS 2 öfver Snögade. U2 Maji 300 Maji = Morgon 4 3 under 5 4 under 6 2 under 7 4 under 8 under 9 3 under 10 2 under tr 2 öfver BIG cr 7 KR gnseen 7. SER RN 3 ET Sr 16. 10 par a LET I SÅ ART Middag 8 öfver o IO 4 4 4 5 6 7 10 12 10 7 II 13 12 13 II 9 Afton | 3 öfver 1782. ÖR. Nov. Dec. Våderslek Strömulet. Strömulet. Råznade. Rågn, Åfkedund, Strömulet. Rågnade. Rågnade. Rågnade, Rågnade, Rågnade. Rågnftånkte, Bönorna begynte blomma d. 24 Junii. Linet den 5, och Årterne d. 12 Julii. Kornet vifade ax d. 1, och Hafren blom- rufkor den 3 Julii. Kornet mognade den 5; och Hafren den 8 Augufti. Under deffe 31 dagar, föll på aln, 3 kannor rågnvatten. en quadrat- Den 14 Maji fåddes i följande jordarter. I Mylla. Tum.Bönor. Årter. Hoete. Råg. Korn. Hafre. Lin. I 29Maji 26 Maji 23 Maji 22 Maji 23 Maji 23 Majio3Moaji 3 30 25 RM 2 - 4 ÄV I 2 3" 30 8 rg: D - Ne 4 I juniig7 -196;- 25 = 47 RTL förs $ 2 - 70 XLT AN 6 2: 35 - IJun. 30 = 30 - 30 - [ Lera 1782. OR. Nov. Dec. I Lera. 301 Tum.Bönor. Årter. Hvete. Råg. Korn. Hafre. Lin. 20 Maji 25 Maji 24 Maji 22 Maji 25 Maji 25 Maji 26 Maji 30 - 27 30 - 29 = 30 - 30 ör SR Sv RRD ND mm vr 3 5 6 Er BV) 3I 3I 2 Junii 30 = 25 - 24 - 25 - 25 - 28 -. 28 - 27 - 27 = 30 -» 30 - 30 - 28 + 3 + 31 300 30 FM Öl ifosf Rv a TI Sand. - 27 - Sö Tum. Bönor. Arter. Hvete. Råsg. Korn. Hafre. Lin. 29 Maji 23 Maji 23 Maji 22 Maji 23 Maji 23 Maj 23 Mat FÄ LER 24 29 - ån 25 31 - 27 - 27 - 25 -25 - 26 I Juniå 30 - 30 - 26 - 26 - 27 3 o38I - 3 - 28 - 30 - 30 4 .« XI Junii i Juniigrt - 31 - 30 I Bofkaps - Gödfel. 25 PE he dr Bönor. Årter. Hvete. Råg. Korn. Hafre. Lin. 30 Maji 27 Maji 22 Maji 22 Maji 22 Maji 23 Maji 23 Maji 30 . 28 É£ Junii 28 Los 30 ARE ES 3! = 24 "23 - 24 > 23 25 - 23-.- 25 - 25 27 - 24 = 25 - 26 30 » 27 - 26» 26 2 Junii 31 - 31 - 30 "Håft-Godfel. Tum.Bönor. Årter. Hvete, Råg. Korn. Hafre. Lin. 30 Maji 30 Maj: 22 Maji 22 Maji 23 Maji 23 Maji 26 Maji 0 es 3 RM Sr 250 0 r Junii I Junii25 - 23 - 25 - 26 - I Junii MUS 8 28 2D > ANN SSA 3 280 BO BO = 8 » 2 Junii I Junii 2 Junii 2 Junii U3 Ther- 302 1782. Ott. Nov. Dec. ”Thermometern i deffa dagar var. Maji = Morgon, — Middagen, 14 ' 7.06fver 12. Öfver 150 15. 16 Io. 16. 17.4 Så 18. 18 II. 17. 19 Oo. 14. 20 8 13. 23 PR: 3 12. — ik 24: 4 13 24 2. 16. 2 11. 26 4. i2. 2 Ar ÖR 12. 28 7. I3. 20 2. 19. 30 9. 15. 11, 15: Junii r If 16. = SEO 12. 3 10. 11. 4 ve 11; 5 Vä II. 6 0 15 7 3. EE: 28 15. Afton. 7, öfver 11. kv 12. 13. 11, O. V ådertek, Strömuilet, Rågnade, Rågnade. Rign I gång. Rågn då och då, Rågnade. Riågnade. Rågn om afton. Klart hela dagen. Strömulet. Rågnade. Rågn. Storm, Mycket Rågn. Rågn och Hagel, Strömulet. Rågn efter midd. Rågn til midd. Rågn hela dagen. Rågn hela e, m. Mulet. Rågnade litet. Rågnade litet. Rågnade litet. Strömulet, Rågnfkurar. Rågn och Hagel Bönorna begynte blomma den 6 Julii Kornet vifade ax d. 11, och Hafren blom- rufkor den 16 Julii. Kornet moget d. 16 Aug. Uti en qvadrat aln famlades deffe 26 da- gar 183 kannor vatten. Uti Håft-gödflen hade 3 Hafre blomru- fkor Sot. Den 1782. Ol. Nov. Decz 303 Den 6 Junii fåddes uti Mylla , af famma flag fom den 20 April och 14 Maji. ; Tum. Bönor. Årter. Hvete. Rag. Korn. Hafre. Lin. I 16 Sun, 14 Jun, 12 Jun. 12 Jun, 13 Jun, 13 Jun. 13 Jun. BUN I: 49 PA IGN LE FTIR IS US 1301 VEG a 4010 53 10: rvä6) er 15 r1Ö se ISA SÄTER RR EL Ore FR en HO KET RR | EO 7 a 1800 19 vv 17, KT or ”Thermometern. Junii Morgon. Middagen. Afton. Våderlek, 6 Oo. öfver 15.0åfver 10.06fver = Stråmulet, TEN 11. 15. Rignade. 8 8. 15. 14. Rågnade. 9 &5 17. 16. Rågnade, 10-00 20; 10. Rågnade, II I2. 25: 16. Mycket Rign, i Na 15. 13. Rign, 13: 10, 21. 15. Rågn. 14 II, 17: 15. Rågn litet, . 15 13. 17: 15. Rågn. 16 12. 15. 14. Stråmulet. 17 ger 19. 17. EL 18 IO. 18. 20, Klart, 19 8. 24 20. Klart. 20 IL 7. SR Klart. Deffe 15 dagar rägnade i en qvadrat aln, & kannor. Bönorne blommade den 23 Aug. Kornet och Hafren fingo ax den 1 Augufti. Kornet mognade den 10 Sept. Anmärkningar. » Såden utfåddes nåra vid Gården, fom år belägen på en fandbacke, at anmårkningarne få mycket nogare kunde dageligen fke, och på det Solftrålarne icke emot någon vågg eller Us går- 3o4 » 1782. Oä. ov. Dec. gårdesgård , fkulle fördubbla varmen , utval- des ftållét på öppet fålt, och briftande jordar- ter kördes fram. At fe, huru kall eller varm luften varit, åro anmärkningar Öfver Thermometren tilfat- te, jämvål våderlekens befkaffenhet, och huru mycket rägn de dagar på denna Orten kom. Brodden var finare och klenare på den Säd, fom fattes 6 tum djupt, ån den vid I å 2 tum. Det år intet fel i obfervationerne, om Såden är anteknad fåfom förr upkommen vid 2 ån t tum, ty til fådan fkillnad var våderleken orfak. At finna , huru mycket varmen olika tid påfkyndar groningen , gjordes anmårkningarne uti April, Majus och Junius. Kornet, fom fåd- des den 14 Maji, mognade allenaft 11 dagar fe- nare , ån det af den 30 April. Böånorna blommade nåftan i den ordning fom de kommo up ur jorden, och Kornet vi- fade på famma fått ax. Man lårer håraf, hu- ru nyttigt det vore, om Såden kunde fås lika djupt, den fkulle allmånt komma up, och fe- dan på en gång mogna. Faftån det Linfrö , fom jag fådde den 20 April, låg långe i jorden och ingen natt var utan froft, fom ”Therm. obferv. utvifa, likvål fkadades det denna gången icke af froften , utan kom up, men det fom alla gänger fattes djupt ned, vifade intet upfkjutande. Vanligen fås Linet på denna Orten , den tid fom följande anmärkningar utvifa. 1764 den 11 Maji 1766 den 2 Maji 1705 = - 25 April 1707 = = 13 + - 1768 1782. Of. Nov. Dec. 205 1768 den 7 Maji 1776 den 18 Maji Og Te 177 I or FER RE 5 fa NRA SAN 7 = 16 - - 1770 = - 15 = - ERT SR 1780 - - 16 » >» SG 1781 = - IA - ff ERT rs or 1702 me 17 = OST Re pD mms) (STERN Beråttelfe Om en Flicka, af & och et halft års ålder ; ifrån Nya Carleby i Öfterbotten, hvilken , fedan hon förut , i tre famfålta år , utflått åtfralliga fvåra plågor , fick omfider fin Rening , och mådde fedan ganfka vål; Upfatt af H. SCHUTZERCRANTZ. ti Julii månad , för 3 år fedan, kom en Huftru, med fin Dotter, fom då var 6 år gammal, til mig, och rådfrågade mig, hvad - hon för henne bruka fkulle, emedan hon ftän- digt vore fjuklig, men fvåraft vid Nedanet. Flickan fåg gulblek ut; anfiktet updrifvet och ' pusfigt; ögonen voro fpånda och röda; buken flinn och hård; pulfen kändes hög och fnabb; men tungan fåg ren och vacker ut; hon kla- gade måft öfver en tyngd och fpånning i huf- vudet och vårk öfver ryggen och lederna. Jag tyckte mig hafva all anledning at fluta, U 5 det 3206 182 OM. Nov. Dec. det alla deffa fymptomer härrörde af mafkar: frågade derföre Modren , om hon ej någon gång förmärkt, at mafkar gått från Flickan ? Svaret blef, det hon fjelf altid trodt dem vara fkulden til plågorna, hvarföre hon ock ingif- vit henne åtfkilliga kraftiga medel emot mafkar, men aldrig åndå förmårkt fådant, m. m. . Omfider förordnade jag henne några falia digeftiva och flem-uplöfande medel, dem hon i tre dagar & rad nyttja fkulle; och på 4:de dygnet utdricka et Öl-glas med bitter-vatten ; buken fkulle betåckas med fmör-dukar >; födan beftå af fårfk och lättfmålt fpis ; ej förgåtande at dageligen underhålla god rörelfer, o. f. v. hårmed fkulle en tid borrtåt fortfaras. Modren lofvade at det efterkomma , och gick fin våg. Aret derefter, 1781, vid famma tid, kom Modren igen til mig, med beråttelfe, det hon för fin Dotter nyttjat förrbefkrefne medel i 9 veckors tid; deraf hade hon viål förmårkt, det mycken flem gått från henne, men inga mafkar; buken var ej få hård och fpänd fom förr; mat- "TIuften båttre; men i det ftållet hade hon, tre: dagar för Nedanet, fått ftarkare vårk och fpån- ningar Öfver ryggen och lånderna, och blefvo låren då likfom förlamade; derpå hade fölgt fpånningar i hufvudet, med olidlig vårk i öro- nen, och efter några dygns förlopp infunnit » fig nåfeblod, mer eller mindre til myckenhe- ten: derefter hade plågorna åter minfkat lig, til nåfta Nedan, då de återkommit ; på fadant fått har det fortfarit i 5 månaders tid. Denne berittelfe gaf mig anledning, at falla med mina tankar på Månads-Reningen, ehuru otrolig den fyntes , i etag klange - ick- 1782: OM: Nov. Dec. 308 Flickans ringa ålder> fom nu var 71 år, uti et få kallt climat : dock fom fymptomerna gåfvo mig anledning at ftilla blodets vallning, håf- va Spasmi i underlifvet, förfkaffa dageligen öp- pet lif, göra en revulblion utföre, famt gifva de förflappade delarna i underlifvet någon To- num 3; förordnades Antifpasmodica, Pediluvia och Martialia; hvarmed fkulle fortfaras, under en god diets i akt tagande och tilråckelig motion. Modren, åter nögd, for hem igen. Nu i år och för fjorton dagar fedan, kom Modren med Flickan åter hit, och tackade mig, famt beråttade , det Flickan fått på fina klåder, i förftone nog irregulairt, men nu på 5 månaders tid, har det kommit ricktigt vid Nedanet , och varat i fyra dygn. ; Flickan fåg nu frodig och frifk ut; buken var mjuk och len, pulfen god), och hon kla- gade nåftan Öfver inga få fynnerliga plågor, allenaft vid Reningens kommande, då hon några dagar förut förmårkte fina vanliga plå- gor Öfver korfet och lånderna, famt buken något flinnare, men få fnart bloden kom, lade fig och deffa åkommor. Anmärkningar Öfver Fåhus-Curen för Lungfiktige ; | Af PETER JONAS BERGIUS. Her Reaps lilla Tratat om Fåhus - curen — gjorde mycken upmårkfamhet hår i fr | ef 308 1782. OM. Nov. Dec: det hos en del Lungfiktige, fedan Herr Arch. SCHUTZERCRANTZ är 1768 hade Öfverfatt och utgifvit den famma på Svenfka. - Månge blef- vo då nyfikne at förföka denna cur, och gjor- de det ock merendels med et blindt förtroen- de, fom vida gick utom de grånfor , inom hvilka en billig förfiktighet hade bordt hålla dem: gränfor, fom voro vådeliga at öfverfkrida för frifka, ån mera för fjuklingar. Man ir- flyttade, til exempel, vintertiden i vanliga Få- hus, fom voro fuktiga, ofnygga och dragfulla, med Öpna gluggar, otåta våggar och glefa dör- rar, hvaraf ingen annan påfölgd kunde blifva, ån drag, förkylningar, flusfar, tandvårk, röda Ögon , fvullna kindben, o.m.f£. Ockfå blef utgången på detta förfök gemenligen der, at deffe patienter, efter en eller annan veckas uthårdande , flyttade tilbaka til fina vanliga Hemvift, merendels mycket förfåmrade. Ibland flere af dem, fom på Landet och i Hufvud- fladen vidtogo denna cur, och fom anlitade mig om Låkare-råd, påminner jag mig i fynnerhet trenne hederliga Ståndsperfoner, hvilka, hvar på ltt ftålle, i fina hus, gjorde ordenteliga in- råttningar , för at verkflålla denna cur med all förfiktighet, och med den fnygghet fom möjelig kunde blifva. | Jag torde i korthet för Kongl. Acade- mien få upgifva, huru denna Cur flagit ann hos deffe trenne Patienter, hvarvid jag börjar med at befkrifva den inråttning en förmögen Man hår i Staden på Södermalm gjorde för fin Lungfiktiga Fru. I nedra våningen af ftenhufet utlöktes et rum, nemligen en rymlig Sal, hvars väggar rundt omkring blefvo äng me 1783. 08 Nov. Dec 309 med bråder. Golfvet blef beklådt med et öf- vergolt, hvaruti aflednings-rånnor inlades, fom fkulle afleda Bofkapens urin. Båfen för koerna voro belagde med et annat golf, en god del mera uphögdt, något fluttande til en djup rån- na, fom gick tvårts före nedan för båfen, och hade fit utlopp åt gården genom et eldadt rum, fom var utanför detta cur-rum. Denna tvårsrånna var nedfånkt uti golfvet, och vid utgången ur hufet vål förfedd, för at undvika drag. Långs efter ena våggen, fom var fri för fönfter , voro de omtalte bås inråttade för 4 kor, men midt imellan deffe båfen var en nå- got uphögd altan, dår den fjuka Fruns fäng flod, få at tvånne koer voro på hvardera fidan om henne. Hon låg hår i denna fång, up- högd öfver bolfkapens hufvud. Bredevid fig hade hon fin lilla Toilette ftående, jämte annat fmått hon kunde behöfva. Det öfriga af rum- met var tåmmeligen fnyggt meubleradt; dår ;o- ro flolar för hennes vånner, då de befökte henne, m. m. Betjeningen var ftåld i rummet utanföre, utom en Piga, fom jåmnt hade vakt - inne hos henne, hvilkens fång ftod bakom en fkårm uti famma cur-rum, fom tillika ock be- tåckte dörren , för at defto båttre undvika rag. I detta rum var åfven en kakelugn , hvilken dock ej fordrade mycken eldning, för den varma ångans fkull, fom bofkapen gaf ifrån fig, men den eldades likvål alla mornar, för at upfrifka luften i rummet. ; I September månad inflyttade Frun i det- ta rum. Hon hade nu ganfka långt avancerat i Lungfoten. Sedan hon i 2:ne år fmåningom aftagit , fpottat blod, haft andetåppa, äre eber 210 r782, - O&. Nov, Der. feber med nattfvett famt mycken uphoftning, var hon nu reducerad til bara ben och fkinn. Hennes andetåppa var nu få qvåfvande, at hon nåtter och dagar måfte fitta i fången; derjämte hade hon nu en hållande colliquative diarrhée med fvullna ben, Herr Archiatern' ScHUTZzER- CRANTZ Och Herr NATHORST hade jämte mig gifvit alt hopp förloradt om hennes råddning. > Detta nya härberge föreföll vår fjuka Fru ganfka fråmmande i början: Ovan vid bullret af bofkapen, medelft ryckande på klaflånkarna och hornens ftötande mot krubborna ; kunde hon flere nåtter litet eller intet fofva, ty få fnart hon flumrade, upvåcktes hon genaft af det nåmnde bullret , och det merendels med någon håpenhet. Åfven få motbjudande fö- reföll det henne at åta i et få ofnyggt rum , dår aflopps-rånnan låg laftad med bofkapens excrementer. Men hon vande fig fmåningom vid denna nya regime. Hon fåg fin Mans öm- het för henne; hon tånkte på fina fmå barn, fom lågo henne om hjertat ; hon betråktade fit aftagna och förfallna tillftånd; alt blef drå- geligt för henne, endaft hon kunde vinna häl fan. Jag befökte henne dageligen fom Låka- re, hennes: Man och vånner tilbragte hos hen- ne det målta af dagen, och efterhand blef hon van at lefva på det fättet, vardt muntrare, fö- retog fig fmå knåpfyflor , och knapt hade en månad framlupit, innan jag tyckte mig fe ty- deliga tecken til någon förbåttring hos hen- ne, i det diarrhéen hade faktat fig, och ånde- tåppan få mycket lindrats , at hon fått börja bortlågga en eller annan kudde, hvarmed hon bakom ryggen var underbåddad , för at hålla lig 1782. Ott. Nov. Dec. ar figå én fittjande ftållning: Af denna goda an- ledning uppmuntrades hon at med tålamod och flråndaktighet uthärda curen. Man uptänkte för henne det ena ombyte af tidsfördrif efter det andra, och muntre vånners befök och glam bortledde åtankan ifrån det obehageliga. Vi fkonade henne i det mäfta ifrån befvårliga intagningar af medicamenter. Hon drack al- lenaft om mornarne fltundom körfvel - vafsla , flundom fpenvarm mjölk ifrån fina koer, hvil- ken ock dagen öfver utgjorde hennes dryck, fedan hon med Seltzer eller annat vatten blif- wit utfpådd. Innan Jul hant komma, var hon få mycket förbättrad, at alla, fom befökte hens ne, hade fulla fkål til at fågna fig Öfver hen- nes vederfående; i fynnerhet hade vi, fom Lå- kare, all anledning til godt hopp om hennes verkeliga förbättring, af det febern hade faktat fig ; pulfen blifvit mera långfam' och naturlig y och uphoftningen hade få aftagit, at föga på dygnet upholftades: Benfvullnaden hade mäft förgått , diarrheen i det måfta uphört, och an= detåppan få förfvunnit, at de flefte kuddar vo- ro bortlagde. Hon hade ock nu god matluft. Efter Jul fingo vi et annat bekymmer, i det båda hennes Ögon anfenligen rodnade och in- fammerades. Orfaken dertil kunde icke hår- ledas ifrån något drag, emedan hennes rum var, fåfom ofvanföre nämndes, i möjeligafte måtto dragfritt. Men jag har hos alla, fom un= dergått fåhus-curen , dem jag dels fjelf fedt, dels hört omtalas , altid funnit och hört ögo- nen 'omlider rodna, och det anfer jag fåfom en påfölgd af den i fähufet varande ymnighet af ammoniacalifka ångor. Hos denna Fru AS | drefs 322 = 1982. OM. Nov. Dec. drefs denna rodnad med Blod-iglar och Cam- phert-vatten , åfvenfom den federmera mycket förekoms igenom det hon mornar och aftnar badade Ögonen i frifkt källe-vatten. Hon til- bragte nu imedlertid hela våren i meranåmnde fåhus, och alt tils varmen i början af Junius kom i luften , men då öÖfvergaf hon det och flyttade ut på Landet, för at i fria luften yt- terligare förbättra fina Lungor och Ögon. Jag befökte henne gemenligen en gång i veckan un- der hennes landtviftande , och jag tyckte mig hvarje gång finna henne något förbåttrad. Fram på fommaren , under det hon drack Sqvalpe- mjölk och Seltzer-vatten, blef hon fet, fpatferade dageligen ute i luften til fots , återfick fina men- fes , hoftade dock altid något , och var litet andetåpt, då hon gick til fots. Denna goda för- båttring råckte hela fommaren, få långe varmen var i luften. Då höften kom, ville vi Läkare, at hon återigen fkulle inflytta i fit bofkaps-rum. Efter någon jämnkning med henne, nöjde vi ofs med det, at hon om nåtterna fkulle ligga dår , men om dagarna vara uppe i fina rum; hvilket hon ock under ftrångafte vinterkölden gjorde. Nåfta fommar utflyttade hon åter på Landet; men begick den ovarfamhet, at hon för tidigt på våren anftålde denna utflyttning, hvarigenom hånde , at hon en kulen vär-dag blef förkyld och fick en lindrig bröftfeber, hvar- af hon långe nog hade någon känning. Repa- de fig dock någorlunda under fommar-varmen. Men då höften kom , inftållde fig de vanlige tecknen til Lungfot, fåfom andetåppa, ymnig uphoftning , nattfvett, hedifk feber , m. m. Nu ville hon för ingen del återigen låta agn 18 1782. OM: Nov. Dec. j 313 fig i fåhufet, utan förblef i fina vanliga rum , tils hon, vid flutet af vintren, dödde, några och 30 år gammal. am ? De tvånne andre, dem jag fom Låkare be- Tökte, ärforo ej famma efterlångtade lindring af Fähus-curen, fom den omtalta Frun. Den ene af dem var Kamerer. S. 50 år gammal. Sedan han ftådfe hållit fig mager, och i 3 år fkoftals Tpottat blod, hade han nu fått tydeliga tecken til Lungfot. Han fick hettifk feber, nattfvett, andetäppa , afmagring ; under alt detta fortfor "hans blodfpottning , endaft med den fkillnad, at den åkom tåtare och mycket ymnigare. Dår voro hos honom tydeliga tecken til bulnäd på Lungorna. Men upmuntrad af den ofvan- omtalta Fruns exempel, fattade han det beflut, at i lit ftrenhus inreda 2:ne rum uti nedra vå- ningen, det yttra til fähus, det andra til fång- kammare åt lig, i hvilket han fof, åt, och det mälfta af dagen viftades, nemligen då han trött- nade vid at litta i bofkaps-rummet. Som dör- ren mellan bägge rummen altid ftod öppen, få blef fångkammaren upfyld med ångor, nåftan 13 mycket fom det yttra rummet. — Inråttnin- gen var fåledes hos denne Patienten fnyggare och mera commode, än hos den omtalta Frun 3 men jag faknade de fkarpa ångor, fom i få ftort öfverflöd voro i Fruns fähus. Hans cur var fåledes långt lindrigare anftäld, än Fruns, hvil- ket ock hans. tått äkommande blodfpottning fyntes fordra. Sedan denne Patient i fulla 6 veckor uthårdat med denna cur, och aldeles ingen lindring förmårkt , utan fnarare blifvit mera matt och aftagen , Ofvergaf han fåhu- fet. Hans Ögon fingo endaft en lindrig rodnad. pd Den 314 1782, OM: Nov. Dec. Den tredje ; fom jag fåg undergå Fähus- curen , var Sjö - Capitainen N. Hans fåhus- inråttning var fåmft anftäld och nog dragfull. Såfom fjörnan hade han genom tåta förkylnin- gar ådragit fig längfamma hoftor, dem han van- fkött, och hvilka tvifvels-utan fårat Lungorna. Han hade he&ifk feber, andetåppa, ymnig up- hoftning. Han hade ej fpottat mycket blod, och kunde med lika låtthet ligga på bågge fidor- na. Under Fåhus- curen, tog han körfvel- vasfla om mornarna, och fram på dagen drack han altid litet fpenvarm mjölk. Af denna cur fann han vid början af andra månaden en god lindring , fom mycket upmuntrade honom at fortfara. Men en plågfam diarrheée tilftötte, jämte det Ögonen få håftigt inflammerades , at han omfider måfte öfvergifva fåhufet, fedan hvar- ken blodiglar eller andra tjenliga medel ville förflå til at håfva denna Ögon-plåga. Jag til- fkrifver det dragfulla rummet mycken del i hans ophthalmie. Bågge deffe fift omtalte Patienter flyttade fåledes ifrån fina cur-hus , och dödde omlider, den förre under en blodftörtning, den fenare af diarrhée med torfk. Jag fatt ofta hos de fjuka och med up- märkfamhet betraktade ftällningen af denna cur. I Fruns cur-rum var hela rummet upfyldt med ångor i luft-form., - När man inkom , få blef man genaft emottagen af en ganfka fkarp fåhus- Jukt, fom var få ftlark, at han inbet fig i klå- derna och kändes efteråt, änfkönt man något varit ute i luften. Då man om aftnarna ins gick i detta rum, fyntes kring ljufen en bred ring, likfom en våderfol. En dofa af papier- maché, fom flod på et bord inne i rummet, up- 1782. Of. Nov. Dec. 315 uplöftes inom korrt tid, få at bråddarna blef: vo tjocka och pappers - hvarfven fkilgdes åt. Då koerna ftallade , upfyldes hela rummet af en från urin-lukt, och på det denna lukt ej för mycket fkulle reta Lungorna, fick urinen ge- naft löpa borrt genom aflopps-rånnan, hvilken ock altid genaft fkölgdes efteråt med frifkt vat- ten. Men excrementerna fkulle , efter Herr REasDs råd, blifva qvarliggande, och allenaft hvar 3:dje timma borttagas , hvilket ock fkedde Når man befinnar, hvad kraftig verkan ångor i allmånhet hafva at upblöta och upmjuka hår- da ting, få bör man med alt fkål vånta en fyn= nerlig upmjukande och fördelande kraft af de ångor, fom uti befkrefne cur-rum i fådan ym- nighet vanka. Då fådana ångor refpireras dag ut och dag in , och hårdheter åro i Lungor- na, få vill man gerna vånta, at de hårigenom fkola uplöfas, i fynnerhet når man tillika be- finnar, hvad mjukande verkan den jåmna fuk- tiga varmen , fom i detta rum förekommer , derjåmte fkall hafva til fådana hårdheters up- mjukande. Man kunde, vid förfta påfeende af denna cur, göra det inkaft, at luften i rummet aldeles fkulle kunna förfkåmmas af de perfo- ners. och de koers refpiration och utdunftning, fom i detta rum til fådan mångd famlas och qvarftadnar, hvarigenom luften hårinne fkulle blifva för mycket phlogifticerad, och defsutom fallen för röta, åfvenfom derigenom , at excre- menterna få långe fkola blifva qvarliggande. Men genom Herr W. WHiTES vackra förfök i Philof. Transaft. "), har man lärt, at de ex- | > Cre= 2) Vol. 68, part, I. P. 201, 316 1782. Of. WVov. Dec. cretioner, fom från lefvande djur frånfkiljas , aldeles intet förvandla luften til röta, icke en gång fedan de kallnat och någon tid legat; hvarföre ock Herr WHITE icke fann luften på minfta fått fkåmd uti afträdes - rum. Men at den refpirerade luften likvål måtte blifva myc- ket phlogifticerad , fedan den pafferat djurens Jungor, kan man visferligen icke neka; dock hjelpes denna olågenhet mycket med det en få- dan phlogiftifk luft federmera blir förenad med atmofpherifka luften i rummet, fom genom dörrar: och fönfterdrag ftundeligen inflåppes , hvarigenom den - utfpådes , åfvenfom den, genom de lymphatifka effluvier, fom i ånge- form från deffe animalier utdunfta, ån ytterli- gare .utfpådes , och genom den faltaktiga am- moniacalifkaitilfats, fom alla lefvande djurs våt- fkor hyfa, fkårpes , hvarigenom denna phlogi- fifka luft på et helt annat fått verkar ,. ån då hon enfam indrages i lungorna. Det fynes fom .juft denna blandning fordras för fjuka lungor ; til at verka en nyttig förbåttring; likafom förfarenheten intygar, at denna bland- ning ganfka vål bekommer frifka lungor, det man på de perfoner funnit, fom under Fruns fjukdom dageligen uppehöllo fig inne i detta bofkaps-rum, | Låkarne fkilja med råtta Phthifis ferophu- lofa ifrån exulcerofa, ehuru mycken likhet ofta kan vara i fymptomerna. Jag har öpnat dem fom dödt af ferophuleufa Lungfoten, utan fuppuration, åtminftone den obetydelig, men föregående tecknen hafva merendels varit ena- banda med dem , fom åtfölja Lungfot af får- nad, fåfom afmagring , hettifk feber, pe vett- 1782. +» OM. Nov. Ler. 317 fvettning , någon blodfpottning , andetäppa, uphoftning, fnabb puls. Den fkillnad har jag likvål tyckt mig finna, at vid ferophuleufa Lungfoten upholtningen aldrig varit få ymnig, blodipottningen aldrig få ftark, och fväårighe- ten at ligga på ena fidan ej få jämn, fom då färnad varit. Men en fcerophuleufe Lungfot kan lått gå til fårnad, det jag ofta funnit, då jag vid Likens öpnande genomikurit tubercler- ne, hvilka ofta varit bulnade inuti. I allmån- het har jag tyckt, at ferophuleufa Lungfoten » börjar lindrigt , tiltager långfamt , har ringa blodfpottning i följe med fig, och i början liten eller ingen uphoftning. En knöl tilvåxer i fånder, fom alt förvårrar tilftåndet. Deremot år den exulcererade Lungfoten mera kort i fina | fladier , mera fråtande, mera farlig. De fom hafva lång hals, platt bröft, rödlåtta kinder, fin hud, äro födde af lungfiktige Föråldrar, fallne för blodfpottning, gyllenåder eller nåfe- blod, åro målt fallne för ulcereufa Lungfoten, äfvenfom dej, hvilka af förkylning och af der- på följande hofta, fom vanfkötes, få Lungfot, altid hafva fårnad på lungorna. De åter, fom få Lungfoten i tiltagande ålder, af långfam forg, af upflagen Gikt, eller af annan dylik oriak , hafva gemenligen den ferophuleufa. | Dock förefalla hårutinnan få många variatio- ner, at man ej med fullkomlig vifshet kan ut- fraka ofvikeliga lagar hårvid. Då nu Lungfo- ten år af fcrophuleufe art, få fynes det tro- " Jigt, at de upblötande ammoniacalifka ångorna, fom vid fåhus - curen ftundeligen refpireras , fmåningom fkola upmjuka och fördela de tuber- cler i lungorna, fom utgöra fjukdomens huf- | D4 3 vud- 218 1782. Off. Nov. Det. vud-orfak, i fynnerhet om man under denna cur underhjelper med tjenliga medicamenter och en til åndamålet låmpad diet. Vi vete hvad Conium, Körfvel och andra umbellater förmå, för at uplöfa ferophuleufa hårdheter på kroppens yta; vi ville ock gerna vånta det famma af dem, då knölarne fitta invårtes. Defsutom vete vi, hvad för fynnerlig god ver- kan en mild diet, til exempel af miölk, grön- faker , fpådt kött, fn. m. har til at förbåttra Dvätfkorna. Man är i våra tider aldeles fkild ifrån den felaktiga theorie Låkare tilförene haft om Balfamers verkan emot invårtes fäår- header; man brukar dem nu knapt utvårtes , om ickei frifka får, ehuru vi ganfka vål äfven dår kunne umbåra dem. Frifk luft, landtlef- nad', åkning eller ridning til håft i vackert väder, mjölk - diét, vört eller vört-firup, go- da milda födande rätter , fontaneller eller an- dra revellerande Öpningar på huden mellan axlarna , eller på armarna, utråtta i färnade Eungfoten ofta mer, ån man i början tyckt fig hafva fkål at hoppas. I denna art af Lung- fot kan fåhus-curen ej göra fynnerligt gagn, utan förvårrar fnarare tilftändet med fin retan- de och mjukande egenfkap. 1782. Oå. Nov. Dec. 39 Förklaring öfver och vidare förbåttring på den Spanmåls Tork-Ugn, fom år befkrifven uti Kongl. Vetenfkaps ÅAcademiens Handlingar för år 17073; Af PEHR WÅSSTRÖM. U: G:te Tomen Des Hausvaters , pag. 382, = har framledne wöberhauptmannen Baron MuUNCHHAUSEN , med deffa orden, gjort an- mårkning på min uptåckt til Sådes- torkning vid Hammar - Smedjor, nemligen : ”Der Herr ”WässtRÖM hat in den Schwedifehen Abhand- ”lungen vorgefchlagen, dafs man die Schmelz- ”Ofen anwenden folle, um zugleicHK getreide ”und malz zu dörren: die davon auffteigende ”metallifehe und arfenicalifche dunfte durften ”aber leicht eine nachtheiligen einflufs auf ”die gefundheit haben.” Denna anmårkning eger mycken grund; men, om välbernälte Baron nårmare betraktat Afhandlingen och no- gare granfkat fjelfva teckningen, hade han låt- teligen funnit tilftållningen dermed varafädan: at alla från metallen upftigande dunfter fullé- ligen affkiljas ifrån den varmen, fom föres under torkplåten. Under min förfta åtanka på inråttningen af denna torkplåt , ftråckte fig, ibland annat, äfven min upmårkfamhet på den- na anförde befarade olågenhet: och ehuru jag uti befkrifningen deröfver icke ens nämnde något om deffa fkadeliga ångor, utan föreflog de derutinnan befkrefne Rör, endaft fåfom tje- nande til at ifrån Säden afhålla rök, fot och XA damb ; 3200 1782. OR. Nov. Dec. damb; få var likväl hufvud - affisten med dem den förnämfia, at de fkadeliga metallifka och arfenicalifka ångor dymedelft från Saåden måt- te uteftångas: orfaken , hvarföre jag få alde- les lemnade deffa ångor oomtaite , var juft denna, at om de i minita måtton blifvit nämn- de, hade hela tilftållningen, för farhågan fkull, fom de upväckt, köonnat blifva om intet. Vid Leuffta Bruk, njöt Säden til fin tork- ning , målt hela året Öfver, ej någon annan varme; ån den, fom famlades inom deffe rör och genom draget fördes inunder torkplåten , hvilken hetta var aldeles fkild' både ifrån elz- ka ångor, rök, fot och damb ; men fom rö- ren voro altigenom , enligt befkrifningen uti. Kongl. Vetenfk. Acad. Handlingar för år 1767,. hopnaglade af enkla järnplåtar ; få förtårdes de omfider, oförmårkt, på det ftållet; dår hettan fom målt angrep dem. Med torkningen fort- fors icke defto mindre, och ingen olägenhet, hvarken af fkadeliga ångor eller något annat, har federmera, alt hitintils, nu öfver 16 års tid, blifvit förfpord : och lika få förhåller det fig vid alla' de öfriga Roflags Bruken: Rören bru- kas fåleds nu mera icke uti denna Bergflag , och torkningen fker”ehdaft af den varmen , fom. genom” galtens ”hotizontelle "Öpningar meddelas plåten. Det kan vara mycket troligt; at järnet från Dannemora Malmen, fom innehåller fö- ga arfenik ,' men väl fvatvel , under tilverk- ningåarne icke medförer några för hålfan fka- deliga ångor , åtminftöne. kånnes uti fjelfva torkrummen ej något annat, än ren luckt. Det har väl håndt, at den med Masugns-flagg | tor- 1782 OM. Nov. Dec... 21 terkade Såden behållit någon fvafvel-luckt ; men 12 års förfarenhet vifar, at den på hälfan ej gjort någon fkada. > Vid Ferna Bruk, vågade åfvenledes egaren, Herr Bruks - Patron RAMsELL, utelemna rören och endait nyttja galt ; hålft, fom dår, i det måla, fmides af Tackjärn från Norbergs malm,: fom i det närmafte liknar Dannemora malmen; ien där tilverkningen fker af Tackjårn från de Grufvor, fom innehålla arfenik, år de fö- renämde rörens nyttjande oumgångeligt. Defle rör åro til fin fkapnad, hopfättning och ftäll- ning, uti Kongl. Vetenfk. Acad. Handlingar af år 1767, på det nogafte befkrefne , och vi- fas de ännu tydeligare uti den , famma gång,. inlemnade modellen. At deffa rör, vid torkningen, gjort be- hörigt gagn, utvifar Kongl. Bergs- Collegii A&uvariens Herr ANTON MUNCHENBERGS Vi- dimerade utdrag 'utur framledne Hof- Marfkal- kens Herr Baron CARL DEGeEERSs bref til mig, från Leuffta Bruk, af d. 6 Julii år 1766, få lydande? ' | s ”Den nya Tork -ugnen, medelft hettan ”från Hammar - hården , gör en önfkelig och ”förundransvård. verkan; på et halft dygn tor- ”kas 12 tunnor Säd fullkomligen vål; den fam- ”ma blir mycket torrare, än på någon vanlig ”Badftuga. — Bruks -folket fågnar fig högeligen ”deröfver, at utur Bruks-Magazinet få Såd, ”fom de genaft få föra på qvarnhen : Mjölet, ”fom deraf blifvit malet, är ganfka hvitt och ”fkönt , långt bättre, ån någonfin tilförene. ”Nu, på någon tid, har jag ej fått göra någon ”torkning, af orfak , at jag nu låter utanhu- Rp Se FS ”fet = 322 i782. OR. Nov. Dec. ”fet byggas af ften, för at hafva et faft oeh ”durabelt verk famt fritt från eldfångdhet; Jag ”Önfkade hafva et dylikt vid hvart och et Bruk; ”ty defs nytta år ftor. Jag tånker vål ock ”efter hand inråtta det flereftådes. Koftnaden på deffa rör, där de behöfvas, både för de gutne ftycken, fom ock jårnplå- tarne och arbetslönen , betalar befparingen på ved och dagsverken, med 100 tunnors tork- ning. Ja 300 tunnors torkning betalar både låt och rör, och blir befparingen fedan för framtiden en ren vinft ; hålft fom verket fål- lan betarfvar någon reparation. Til flut får j2g anföra något om tvånne fmå åndringar på denna Torkplåts-byggnad, dem jag federmera befunnit vara både gagne- liga och tillika befordra en fortare torkning : den förra beftår deruti , at Öpningarne på alten göras nu Hhorizontelle , i lika afftånd rån hvarandra och lika ftore fom förr, fr tum Öfver bottnen. Tilförene arilades de per pendiculairt , men det befants då, at hettan från galten ej få vål fördeltes , fom nu fker, utan höll fig altid ftarkaft midt öfver Öpnin- garne. Den andre angår hålningen på jårn- plåtarne. I början och målft alt hitintils, flo- gos på plåtarne få fmå runda hål, at ej något Råg- korn kunde komma igenom och förfpil- las ; men fom deffe fmå runda hål voro, under Malt-torkning , benågne at igenråltas , hvari- genom draget och våder-våxlingen hindrades, hvilka delar åro juft de famma, fom befråmja en fnar torkning; få låt jag, vid Fernå Bruk, ftampa dem aflånga, til 1 tums långd, fom r juft orfaken dertil, at torkningen derftådes, enligt 1782. OM Nov. Dec. 323 enligt Herr Bruks -Patron RAMSsSELLS bref, gär dubbelt fortare, ån på de ftållen, dår runda hål nyttjas. Såden ligger på en få hålad plåt lika- fom på et halfter eller galler , få at varmen, med fit drag och vådervåxling, far tilfålle at hinderlös pasfera igenom den til torkning up- lagde Såden , och derunder uplöfa famt afdrif- na fuktigheterne. | Klenfmeden dår vid Bruket gjorde, under min dårvaro', nöjaktigt prof på denna hålning; och gör jag mig nålftan förfåkrad derom, at Herr Bruks-Patronen, fomi alla mål är en god hushållare och tillika angelägen om fkogarnes befparing, famt fjelf egare af Plåt-fmide, gårna med fådane hålade plåtar, fkulle betjena Bergs- lagerne deromkring, ja vål på långre ;håll. a NY, AG j 4 Beråttelfe om en sfordbåfning, jämte fållfam upkaflning af Vatten utur sforden , famt deraf föror/akad vattufkår- ning, uti Lidens Socken och Medelpad, d. 23 Maji 1782; Af PEHR HELLZEN, Mathem, Leé&or vid Hernöf. Gymnaf. ID fjettedels mil ifrån Silre Aens utlopp uti | ftora Indals Elfven, löper hon igenom en infjö , Brufjön kallad, hvilken är omgifven med fluttande berg på alla fidor, utom 0 224 — 1782 OR. Nov. Dec der, derut Åen in och utlöper. - Bottnen uti denna fjö beftår af gyttia och ftrånderne af lös gåälande lerjord. Defs ftorlek år 1-16:dels mili längden och hålften deraf i bredden, eller vid pais 45 qQvadr. tunnland. - Defs flörfta djup har ej tilförene varit öfver 6 alnar, fom gör, at hela fjön kan anfes hafva innehållit 1,890,000 cubik-alnar vatten. Vattnets in- och utlöpan- de om våren torde kunna hinna til 2 cubik alnar i fecund , men eljeft icke til halfparten få mycket. | Emot kl. 2 om morgonen, den 23 Maji, 'beråtta en nåra til berörde fjö boende Torpa- re och defs Moder fig hafva hört fåfom et ovanligt åfkedunder , hvarföre de af fin fång upfligit, och blifvit varfe, at hela fjön var uti en ftark kokning och tillika flödande. Torpa- ren begaf fig genaft til en 200 famnar ifrån defs hus Öfver fjöns utlopp byggd hålldam och landsvågs bro. Dem fer han vid ankomften icke blott brifta, utan utur grunden uplyftas och upkaftas. Denna hålldam var uti fpakt vatten få ftarkt befäft , at vattnet om våren altid flödat deröfver , och lemnat dammen orörd. Vår- vattnet hade dock ej denna tid hunnit betydeligen famla fig, hvarföre ej hel- ler det, vid Aens utiopp uti Indals Elfven, byggde finbladiga Sågverk ånnu kunnat för vat- tenbrift nägöon fågning begynna. En fträcka af 1-6:dels "mil, fom ligger imellan berörde fjö och fiftnåmnde As utiopp i Indals Elfven, är nog ftupande, dock ej Öfver 6 tum påxhvarje famn, fom gör på denna hela långd emot 250 alnars perpendiculairt fall. Ut- 1782. : Ott. Nov. Dec. 325 — Utföre denna ftråcka kaftade fig vattnet ifrån Brufjön med en hifkelig fart, tog med fis, utom den nåmnde häålldammen och bron, 1 ftycken i Aen upbyggde Qvarnhus méd der- til hörande dammar och verke, en ftor ym- noghet af ftenar och fkog å ymfe fidor om An, deribland funnos de gröffta furu-trån, hvil- ka beråttas med fådan förfkråckelig håftighet hafva blifvit vråkte och fvångde, at de ym- fom vilat roten i vådret och ymfom toppen. Jorden fynes likafom hafva remnat efter den våg, dår An framfarit, få at ehuru hon förut framflöt på en faft frengrund, har hon likväl fkurit derinunder på fomliga ftållen til 10 och ända til 15 alnar. Vid Aminnet, dår Silre fin- biadiga Sågverk flått, utfkars aldraförft, jemte dammarne, en ftor ftenbunden fandbank , fom varit en förmur för Verkets byggnader. Der- efter inbråt vattnet på dem med fådan fkynd- famhet , at 2 huftrur ibland det dår boende arbetsfolket , fom i haft blifvit upvåckt af tvånne fåg-karlar, hvilka redan, innan olyckan börjades, voro på Säghufet upgångne, ej hun- no berga lit lit. Det förfåkras af flere arbets- karlar, at de, ånnu vid olyckans början inne uti hufen varande, förft fågo fkorftenarne fjunka ända ned igenom deras grund; derefter och under det de, för at frålfa fig, arbetade fig up- före en bredevid belågen under deras fötter fallande fandås, hafva de fett hufen icke blott bortflyta , utan förft våndas up och ned, få fönderfalla och bortföras. Jorden hafva de ock känt fvigtande under fina fötter. Sedan den bebyggde platfen på detta fått var renfad och å en ftenhop förvandlad, utbröt vattnet ria 326 — 1783: OM. Nov. Där. dan fördåmning åt en annan fida, och tog fig et nytt utlopp , 400 alnar ifrån det förra, hvarvid det på lika fått bortförde en i vågen varande byggning och alla andra obftacler ; famt upfylde hela platfen, ifrån Aens förra myn- ne til defs nya, med et berg af grus och ften, fom til anfenlig del nedfatte fig uti ftora Indals Elfven, igentåpte 2-3:delar af defs bredd, och igenom et fådant vattnets fammantryckande deruti förorfakade et fvårt fall, fom gör fam- ma Elf vid detta ftåliet ofarbar. Det omrörde nedflyttade berget, fom nu vitar fig, beftår må- ftadels af ftörre ftenar, til 50 och 60 cubik al- nars innehåll och deröfver. Den plan, hvar- uppå det lagt fig vid ofta nämnde Silre As ut- lopp, var ej mycket fluttande, endaft til 13 tum på hvarje famn , och bergets volume nu är ungefår 23 million cubik alnar. Under olycks- håndelfen , fåga folket fig hafva fedt ftenarne Öfver vatten-brynet flytande lika fom trå. På detta fåttet har icke allenaft berörde berg up- kommit, utan en myckenhet ftenar har åfven af flora Elfven under detta ras blifvit förde til långre nedanföre belågne ftållen, och dår för- orfakat upgrundningar och olågenhet uti flere Lax - notvarp. Denna ftora Elf har utanföre Silre , ånda til defs utlopp i Hafvet, 43 mil, vid omrörde olyckshåndelfe, uti 4 timars tid; upfligit til 3 å 4 alnars högd, alt fom defs bredd varit ftörre eller mindre; men uti Silre An vid Sågverket begynte vattnet efter 23 tima falla, och efter 33 var det ej högre, ån vanligt. Intet tvifvelsmål fynes vara underkalftadt, at ju en jordbäfning vid denna håndeltfe varit för handen och verkande. Det ftarka sa ande 92. OM Mov. Den > 32 lande fåfom af åfka , hvilket varit hördt vid defs början vid Brufjön, dammens upkaftan- de, fkorftenarnas nedfjunkande och jordens gungande gifva nogfamt jordbåtningen til- känna. : | At hår tillika förevarit en upkaftning af vatten utur jordens inre delar, år mer ån fan- nolikt, faft den, för briftande fåkra obferva- tioner , ej med fullkomlig vifshet kan ftyrkas. Når Silre A om våren högft utförer tvånne cubik alnar vatten i fecund, borde hon hafva utfört 177 cubik alnar i fecund, för at på 3:ne timar uttöma Brufjöns ofvananförde vatten> columne, och det deruti famma tid inflytande vatten. Det kommer förnämligaft deruppå an, om deffe 177 cubik alnars vatten - mångd, uti den befkrifna fluttningen, kunnat förorfaka den anförde hifkeliga verkan. Jag föreftåller mig, at mera vatten dertil varit erforderligt , om man eljeft ej vill tillägga jordbåfningen, at haf- va framkafltat områrde berg, hvartil dock i den håndelfen 3 timars tid icke upgått. At myc- ket mera vatten hår förhanden varit, fluter jag af deffe omftåndigheter: 2 1:0 At Brufjön, efter vattenfkårningen , hvilken bortförde defs förra vatten, och ned- fatte honom 6 alnar , innehade fedan öfver 4 gånger mera vatten, än förut. Defs bredd blef vål hårigenom något minfkad , men defs djup befants, då det 14 dagar efter olyckshåndelfen måttes , hafva Ökat lig til 24 alnar; varande detta djup nu under fjöns förra botten. De nårboende berätta, at famma djup varit ån flörre flrax, då olyckan fkedt. Hvilket utan tvifvel deraf härrörer, at fjöns löfa botten SS an 28 — 1782 OM. Nov. Dec. hand fyter filhopa och upgrundar honöm. Uti, denna fjö måfte vattnets upkaftning hafva för lig gått. Defs belägenhet, fåfom en hölja imellan alt omkring liggande branta berg, defs löfa botten och förändrade djup , göra, jemte vattnets anförde verkan, detta nog troligt. 2:00 Det kan väl medgifvas, at-berörde vattu-mångd förmått nedflytta en bop ftenar til flutet af den omförmålte ftarka fluttningen; men uppa den vid Aens utlopp varande jämna- re plan, ånda til 450 alnar, är det nya bergets ytterfta del nedflyttad, til hvilkets verkftällan- . de en flörre vatten - columne , ån 177 cubik alnar, fynes hafva varit nödig. 3:0 Kan icke fiftnåmnde vatten hafva för- mått betaga ftora Elfven defs verkan, fåfom hår fkedt, den -famma til 2-3:delar igenflutit och anfenligen updåmt, heift ftora Eliven den- na tid vifst förde 1000 cubik alnar vatten i fecund , och fåledes emot 6 gånger mera, ån oftanämnde vatten-columne uti Silre An. Hvar- til kommer, at ftora Elfven, vid det itället, dår upgrundningen fkedt, var något mer fluttande, än den plan , hvaruppå nya bergftråckan blif- vit framförd. 4:o0 Har ej den ftora Elfven kunnat flöda til den högd och på få lång tid, famt uti få lång ftråcka , fom fagt år , af Brufjöns ofta- nåmnde vatten allena , helft den förra år mä- ftadels få bred fom Brufjön , och på flere ftållen bredare. Af deffe omftåndigheter, hvilka jag på det nogafte fökt at utröna, fluter jag, at vid den- na håndelfen vatten uti Brufjön utur jorden blifvit upkaftadt. Såfom mycket go | er- FR OG: IVOR, JeG, 329 dertil, at fådant detta år fig tildragit, anferjag vå befynnerliga löshet, fom jordfkorpan haft år å orten , hvareft den varit öfver alt lika- fom jåfande. Detta åter fynes härröra af fnö- ens haftiga affmåltning hftledne Vår, kälens li- ka haftiga upfkjutning och det derunder fallan- de ftarka och långvariga rågnet. Utan tvifvel kan det underjordifka vattnet, vid fådan jord- fkorpans befkaffenhet, fnaraft bryta fig löft och upkaftas. För öfrigt år den hår befkrefne hån- delfen få ovanlig och befynnerlig , famt för den , fom verkan deraf på ftållet fer, få för- fkråckelig , at den uplifvar minnet af Lifabons igenom jordbåfning lift öfvergångne förödelfe, FÖ Tr Råttelfer uti nåftföregående Tredje Qvartal. Sidan 18r, i förfta raden , ftår gödfe; läs gårdfel. Sidan 197, r. 8, flår: /om fddders, våxte; läs, fom fåledes växte. Sidan 201, r. 7, får: 223 tunnor; tillågges : men vid Tredings- träde, uti 4 fåden, 257 tumma. Sidan 213,r. 19, flår: denne; lås den. SEEN fört TN Y FÖR- FÖRFERNING > på de Rön, fom åro införde i detta Qvartals I. 2. Handlingar. pd a an OO” Geographifka Chartor ; af NIiLs "MARELIUS. 240 För (ök , beträffande det fårgande ämnet uti Berlinerblå; af Carr W. SCHEELE. 264 Befkrifning och ritning på en mindre Bårr- machine til masfift gutne Canoner ; af GERHARD MEYER. 276 . LICUALA, et nytt Palm-flägte; befkrifvit af CARL PETER THUNBERG. 284 Underråttelfe om Medevi Surbrunnar ; af T. BERGMAN. 288. ; Anmärkningar , gjorda år 1782, huru långe Såd , fom ifrån och med 1, til och med bårsndn djupt utfåddes, låg i jorden, förr ån den begynte SRA af CLAS BJER- KANDER. 209 ; Berårtelfe om en Flicka, af 8 och er halft ärs ålder , ifrån Nya Carleby i Öfeerbotten, hvilken, fedan hon för ut, i 3 famfålta är, IO. utfrått åtfrilliga fvåra plågor , fick omfi- der fin Rening , och mådde fedan ganfka vådl ; upfatt af H. SCcHUTZERCRANTZ. 305 . Anmär kningar öfver Fahus-curen fö ör Lung- Aktige; af PETER JoNAS BERGIUS. 307 Förklaring öfver och vidare fö rbåttring på den Spannmåls Tork-Ugn , fom år be- frrifven uti Kongl. Vetenfk. Acaäd. Handl. för år 1767; af PEHR WäåssTRÖM. 319 Beråttelfe om en JFerdbåfning , jämte fåll- fam upkaftning af wvatten utur jorden, famt deraf förorfakad vattufrårning , uti Lidens Socken och Medelpad ; d, 23 Maji 1782; af PEHR HELLZÉN. 323 REGTI- | REGISTER På de förnåmfta Åmnen, fom förekomma | i detta Årets Handlingar. See re ee Be Are; Chymitft afhandling derom, 35-46. Anemometer ; beråttelfe om åtfkilliga, med befkrif- "ning på en ny, 89-103. ; ÅAreer ; fe Mathematik. Aflronomie ; obfervationer på en nyligen uptåckt hufvud- Planet , med underfökning om defs rörelfe-bahn , af- ftrånd ifrån Solen , m. m. 61-74. fe Oprik, Bad vid Medevi Surbrunn åro hålfofamma, 298. Berliner-blå; fe Chymie, = 0 | | Blodiut nyttjas vid Berlinerblå fårgens tilredning, 204-269. Defs nytta at pröfva järnhaltiga vatten, 270, Blåfl; i fynnerhet om Skydrag, Våderhvirflar och Orca- ner famt deras orfaker, 3-35. Sått at måta blåsvådrens kraft och ftyrka, 89-103. Boranik; befkrifning på tvånne tråd, fom båra åckta Mufkot, famt på fjelfva fruckten, 46-50. Befkr, med figure på et nytt Örte genus, kalladt Fagrea, 132-134. Befkr. på et nytt genus ibland Palmtråden, kalladt N:pa, 231- 235... Om Palmtråden i allmånhet, med befkrifning på Licuala palmen, 284-287, Cajoput-Olja , hvar af den tilverkas , och om defs nytta til Låkedom, 223-228. | Camphers nytta mot Gickt och Podager, 226. | Canoner; om deras gjutning, få vål med Kårnftång och Gallippa , fom Masfift , med befkrifning på en Bårr- machine til Masfift gutne Canoner, 276-284. Carlserona Stads Folkrikhet, 240. Rå Chymie; Rön och anmårkningar om Erher , i fynnerhet > om defs generation , 35-40. Underfökning om det egentligen fårgande åmnet uti Berliner-blå, 204-275. Climater hos ofs hindrar mycket Åkerbruket, 215. Coloqvint , i form af Tiné&ure med Franfkt Brånvin, gör god verkan emot Gickt och Rheumatifmer, 144-147. Cometers fkillnad ifrån Planeter, 62. 2 Finnland ; defs Folkmångd, i jämförelfe emot Svea och Götha Riken, 238-241. - AS Flicka; en af 83 års alder , fom fätt ordentlig mänads- rening, 305-307. s SEA Y.2 Fifkar Regifter. Fi/kar; någras lektid, med anmärkningar, 163-167. Foglar ; Befkrifningar på atfkilliga , med råttelfer uti - Örnithologien , 104-120. Anmärkningar om Har- Ugglan .< Strix aluco , 138-143. "Om Stran - Måfen , Sterna Cafpia, 218-231. Om nägra flytt-Foglars an- komft och borrtgang, famt deraf tagna våderleks mår- "ken, 158-167. Folkmångden uti hvart och et Höfdingedöme i Riket, åren 1751 och 1772, med anmärkningar , famt om hushållens antal i 'Ståderna och på Eandet, 2306-244. Fåhus-Curen; fe Medicine. | Gam; 1ex foglar af det flågtet befkrifvas, 104. Geozraphifka Chartor ; inledning om deras grunder och hvarjehanda art, famt hvad vid deras updragande bör mårkas , 249-268. Gertpors eller Sqvattra, kraftig emot Rödfot, 75. Giekt; några medel deremot nåmnas, 146. 226. Glober; anmårkning om dem, 249. Görba Rikes Folkhop och defs tilvåxt, 241. -Harf; Helfinge billharfvens nytta, 198. Hepatifk luft utgör frörfta kraften i Medevi-vattnet och Loka gyttjan , 291. Hvete-fädet; vigtiga anmårkningar dervid, r88-216. Hvit-roz, nyttig at plantera i ängar, 244. Hushållens antal i Ståderne och på Landet, famt huru många Perfoner kuvna räknas på hvart hushåll, 237-244. Hygrometer ; en ört, fom utmårker Luftens mer eller mindre fuktighet, 95. Höfdingedömen i Riket, med hvarteras Folkmångd , 238. Höfl-fåd ; anmårkningar derom, 200-216. Infeé&ter ; anmärkningar om åätfkilliga Svenfka, 122-132- 159-167. Fördrifvas af Cajeput-oljan,-227. Inflvumenter ; fe Anemometer , Tich. Forden , fafom klotrund , föreftålles båft med Glober , men ftycken af des yta kunna ock någorlunda före- ftållas på plana Chartor, 149-263. Fämtrland, en ovanlig köld derftades, d. 1 Jan. 1782. 80. Fordbåfning med fynnerliga omfiändigheter, 323-329. Koppar-fantar m. m. af en karl nedfvåljde, huru de bé- kommit honom, 86. Kårl ; fatt at finna diametrarna på runde, likbottnade bukiga kärl, 134-138. Kåld, en helt ovanlig obferverad, 89. b Land: . Regifter. Landr -Chartor ; anmärkningar om dem och deras flera projettions fitt, 249-263. | Linfrö upsommer ej, om det fås för djupt, famt hvad ud det pligar fås i Skara, 304- Loka gyttja, hvad fom utgör de.s kraft, 201. Luft-fyra; huru vatten dermed kan måittas, 169-176. Lungfot ; fe Medicine. E Machine at bårra Canoner befkrifves, 226-284: Mal fördrifves af Cajoput-olja , 227. Mathemarik; Aftnandling om Trinomifka areers jämförel- fe och utråkning , 50-61. Analyfis af diametrernes ; beftåmmande uti Hyperbole redundantes , 147-168: fr Aflron. Geoor. Optik. Kärl. Medevi: Surbrunrars halt, verkan m. m, 288-298. — Medicine; om Ledi paluftris goda verkan mot Rödfot, 75-80. Om verkan af Cucumis colocynthis och om defs råtta bruk , 144-147. Om Cajoputi Oljans bruk utvårtes emot åtfkilliga krämpor, 223-227. Beråttel- fe om några förfök med Fåhus-Curen emot Lungfot, med anmärkningar, 307-318. Meteorologica ; Athandling om Luft-hvirflar och Skydrag, 23-35. Oblervationer på en ovanlig köld, 30-85. Om Anemometrar, med befkrifning på en ny eller en Ane- mo -Barometer, 89-103. Obpfervationer på 1781 års våderlek , 158-167. - Obf. i April, Maji och junii 1782, 209-305: Mineral-vatten, prof på Martialifka, 203. Mifsväxt; några orfaker dertil, 194. Mufkor , äkta; befkrifning på tvånne fpecies, 46-50. Ogrås 1 åkrav befordras genom tredings-tråde, 213. Optik; Befkrifning på tvånne nya inrättningar af Tuber, fom bågge hafva den egenfkapen , at de vifa tvånne mot hvarandra vånda bilder af et och famma objeét, 27222: | Palmtråd; fe Botanik Pbyfislogie ; om en Flicka , fom i o:de året blef regle- fad, 2058: Phyfig , fe Metcorlog. Planer; en ny uptackt, 61-74. Skydrag och Skyfall; fe Meteor. Skötfpiges filket, 167. Snigel-Mafk gör ftor ikada på åkrar, 213. 3 Span- Regifter. Spaimål: Torkugn vid Smedjehårdar, anmärkningar och förbåttring dervid, 319-323- Stockhoims Stads och Låns Folkhopar, 238. Strömings filket; anmärkningar dervid, 164. Svalan, om defs vinterlåger och ankomft om våren, 162. Svea Rikes och de:s Höfdingedömes Folkmångd, 238- 244. Anmårkningar om Sveriges Geographie, 259-262. Såden , huru vida den kan på fjelfva akren renfas för ”ogrås, 213. Huru långe fådes-frön , fatte på olika djup i olika jordmoner, ligga i jorden, innan de up- fkjuta, 299-304. ; Thermometer ; orfaken til defs haftiga fallande, då han utur ftark köld inbåres i et varmt rum, 83. råde ; om det år nyttigt, at låta åkren ligga i tråde allenaft hvart tredje eller fjerde är, 182-210, Tub , fe Optik. Uggla, fe Foglar. Vatten ; om defs få kallade blommande på Sjöar, 166. "Beqvåmligt fatt at måtta rent vatten med luft - fyra, 169-176. Huru en ftor mångd vatten, vid en jord- båfning, utbruftit utur jorden, 323-329. Vindvåg , fe Anemometer. Värfädet år mindre förmonligt ån höftfådet, 201. Väåderleks märken, 85. 158. : Akerbruk > 20 års förfök dervid , med lårorika anmårk- . ningar, 177-216. fe Såd, Al, anmärkning om denna fifk, 164. Äng ; orfaken til Ångsbrift vid många gårdar, 202, fe Huitrör. p Astika, båfta fättet at confervera henne, 40. Om Attike- "sEther. 41-45. FÖR- —— LE FÖRTEKNING på Auctorerne til de Rön, fom finnas uti detta Årets Handlingar. 200<200€ 0500) ae Qvart. Sid. er de pre renimgal 6: om Fåhus- Curen för Lungfiktige, IV: "30 BERGMAN » T. Underriåttelfe om Medevi Surbrunnar, 1V.: 288 BIERKANDER , C. Förfök til et Hygrome- trum Fiore, ä a hs « - > Infec&t-Calender för år 1781, - I. 122 = = » Förfök, huru långe Sådes-korn, fåd-. de på olika djup, ligga 1 Jorma innan brodden upkommer, IV. 299 BIORNLUND, B. Förfök med Ledum palufte ; (Gerpors) emot Rödfot, - . RES > = 0 Re om en Man, fom nedfvålgt en hop I copparflantar, en knif in. m. - SG Brom» C. M, Om hvit - rotens förmonliga fortplantande på ångar, - é II 244 DALBERG, N. Rön, om verkan af Cucumis | Colocynthis, . 3 I. 144 GEDDA, P. N. v. Befkrifning på en ny Icon- antidiptilk Tub, HI 217 HELL ZEN + Om en ordets uti Lidens Socken i Medelpad, d. 23 Maji 1782, JVar 323 MaALLETtT, F. Om Trinmoilka Areer, - 150 MEYER, GC Befkrifning på en mindre Bårr- Machine til Masfift gutne Canoner, - » IV. 276 NORDMARK , Z. Analyfen af diametrernas beftåmmande uti Hyperbolze FÖRRA af tredje Ordningen, - - I: 147 ÖDHELIUS , ÅL. Amårkningar om Ledi ver- kan emot Rödfot, - 7 Jag Picot DE LA Perirouse, Råttel:er vid He SEEN . frorien om några Foglar, : - IH. 104 PLANTIN, Zå Sätt at finna Diametrerne uti et Cirkel-rundt likbottnadt källa veg una IE T94 PROSPERIN, E. Underfökning om den nyli- | gen uptåckte Planetens Orbitas Elementer, I. +&6E SCcHEELE, C. W. Rön och Anmårkningar om Sa Ather, - - RIS Förtekning. E Qvart. ScHEELE, C. W.'Sått at confervera Attika, = II. NR Förjok, betråffande det firgande åm- net i Berlinerbla, - Kn TV. SCHUTZERCRANTZ, H. Berittelfe om en 81 ar gammal Flicka , fom fått fina ordent- liga Menfes, - 3 2 IV. SILLÉN, G. W. af; 20 års förfök i Akerbruket, III. TENGMALM, P. G. Anmärkningar om Har- Ugglan , (Strix ÅAluco) - TE THUNBER fen CP: Befktifning på tvånne fe cies Äckta Mufkot ifran Öen Banda, - , => - Nagra anmärkningar vid Crnithologien, IL - + - Belkrifning på et nytt Örte-genus, Fagrea ceilanica, - - Ar. Cajoputi pä och defs s nytta i Medicihen å å TI. 4 = SMA, el aytt genus ibland Eye träden, - = S LI Se TÖM Palintiaden. i allmånhet , och i fy inerker om Licuala-Palmen , ä IV. TTÖORNSTEN, I. Berittelfe om en ovanlig kold i Jämtland, d. 1 Januarii 17 ES WARGENTIN, P. Folkininetsd uti ihels Ri- ket och uti hvart Höfding gedöme , med defs tilvåxt på 21 år, : 2 TT. WiickEeE, J: C: Om Luft-hvirflar och Sky- drag, med förklaring om orfakerna, - ” = - + Om crfaken til Qvickfilfrets hafriga fallande i Thermometern , då han utur ftark köld inbåres uti et varmt rum, med mera, : - E LÅ RN Fr orfök? til en Anemo-Barometer eller Vind-V ag, TH. - >. - Nytt fått at måtta Vatten med Luft- f yra, - - - II. WaisstRÖM, PEHR, Förklaring öfver och vi- dare förbåttring på den Spanmäåls Tork- Ugn, fom år befkrifven uti Kongl. Vet. Acad. Handlingar för år 1707.9 - I ÖDMANN, 'S. Anmärkningar om 1781 års Våderlek, a z - AN Anmirkningar. om Skrån-Måfen, > ME "Sid. F20 158 228 La ——— TU I en ST Sa os = = RAA. TS c Tab. VIL? a & Polen S S SN a SITER Er (KSSS LS) > STEN SN = SS fn AN aa Ke n see dv | a 2 Eee Tab. IX. | h R avbraeget NS ST RER Ya (SS [| ill I ) IN NN Å CN NE. INN SEN ESS NS z Å Å så sh JUN P AL 2 - SJ 4 NY fd i RR = I alnar E2-AG läng ec We ma HE (SA Fn EJ iu - FN NN RNNAN EUT DATA ER LHR pea Huilin fe HOLD ALAA TO NED YU OKC Are erATEbt I bER TN E 2 eng e & S : Hi T HIA HNNHUNSA II oll. OTO AOKAETDALEA Ab HETAT ATTIO ASUS TTT ll = Vv UR (öl - - ie CE i He | He EP ge SEE NAN SAG un = . j MW EN SKER TA DN FARA MB ärr INSE Rn | a UMEA ÖL fn (RN LED MA CEN ba INR Vera TÅ LETA LERA LG Te MYS HÅ Pan ER LIE I OC SED | VERS VICE SR rt I SI HEED 0 FORS SA LU) FER TRAMA IS (Er 0 PÅ Öesnh 4 UF LIGA & kÄGNSOLLAA Ås [RROS ATA Tod DA | (1 JE ÅA rr DN DELA I DAN ÄGA ba I va rasket Så Id rrfäkded & Sh Mare. bebatIReR Ag belönar EGEN be ÄV 3RESTL (EL STA IEA AL GA OD I I £0 3, Ke UI STaSVER URIN JUAN SR SRS UN) mr nn IA ee Le oe RR RR — = Rn 0 TA EE KR Es re - —R RR ee er ne Re ne et-4 > ne Re Re EE ————— RR ee ee er RR = = oe Rs er == RR LE a ER Sr FR I Rn teg RR RR RR RR ee ee rr ee RR Ön OR 0 ev 2 ee Ar — —- ev - te 0 ER de SS VORE RR RA Ser mere ma ——P—RRRR Re re —— RE re en - = > Se er see Sn — SV — —— eve ARA RR er Sr Ät FR nr er Se nn sg 0 RA -— sr | - pm RR — -——> — Ri ren AA AR 00 ORG RR RR AS RR 0 Re BR ee ————-— ne 0 Vr rr Rh er - - a re Re a DRA ee tt —— — LH ——-—— ".Zapsperrnunum tt =—-— =S —— —— > — et ARR —— RBP BE ER SNS Ar er RR FR ee Pg 0 RR RR RR AR AA rr SO teQr0- Pr FRE Pr— RR a a ee nm IE a - Pet Ne Re ss Pe ropaset or. ss R ET BTF FRTE TR Re sa a I SS or ee es Oe - FÄRDAS ——— rr VR tr BE [RSS R rn RAR SR RAR Van Tr rr er RR OR ee rt FA ee Be REEF rr RÖ me —————————— ———— — Rn > Rn Rn ER a — - st -e RR ———— 2 . — —— ÖR ——— ms "Rea BA — LR Es RR steöreer: oa fet RI Bes sr Res AVR Ret PO Rå Rs ES RR rr — RS Bs VR RR OR OO ————— LA Ö— t— 0 -————— = 0 ——— rs 0 rs Bs RR a — sr ——— — > S———— —>— — == tee Beter Re RR NR —Lr RR em tr DR BR Rs er FE Re Rn Rss + CL RR RE RO rr I PR PR Vs RR ind —— rt — Lets se tare rs: or FIRE tet 2 Br 0-0 I FRK sr — RDR ml ser ee 0 ———— RR RARE re — 00-200 re I re es es — VV ? ee pre re ne rr ret 0 0. BR - Bite den eder RE Re se RO RR PERSER FRK AE LA FP RA ro Sr — 0 0-0 FOR +” - £ ma Vr ts RR CO-re—t—— nn er EVR RR Pr RER rr rr rt tees fee rt LeRe PE eg Re e—— > 2 RR - - 0-0 et IPA I DIRT ert 0-0 se RR Re st RB RR RR RR ev RA oo ER -- rr rr se FRA Re Fel RRD As RR RR —— tt Ted ER QR FE OR Bg RR CCC sg RP RE RR RER RF RA ———- > e— AG Te0- 0 teen Re DER MR RR RR RR tt ——— RER RR — TR —— => RR RA a RR RR Rn CP RAR FR Ar ÖV AR VAR DRG FR RER ste RE > os Be RR GR Rn; -— ers 3 HÖ NR RR —— se Bets etter FRE ERE BOR RR BE Re re [TR RR RR RA RAR RAA rege -—= =mMm2e—- $f- sePete re tee bete s ret ss Ret RA - 2” > a mA so Ce0-0-00 02 BF FE Bön Brr RR FR OR RB er RR RR RET RR FAR Res — ESR Pos FER BRERE RER sr es BER RR set B Ce JR Re BA PAPER RR FT KB PR ns te-Pe:> eken vers rr? EV ee setet 0 EE Re RR rs R ret te RR ng RR RGe er ÅR RR FR ss COg——— fe or RS RR Re RR Re ECTS EO tr RET RR Lr tet Bg Reds sr AO Best RR RR RR RR 22 s—— 3 ee Ir > — 2 —— ere Atern mr rn - EE RN I ted ere dteterers a Res tt Re Er fe Se — ER RE Crest RR ar ve RARE RR RR FA -” ————— tog -90e om "eQ AN RR - =P se me beter et os ert Re 0 BE RA sr 2 CeCe tt tr 0-2 FR FR Rs Re B-0ecretetset mm Pe Ir Et RE DR Sr RR RE rs Crete SS An BR QQ atrtu —— RR SG MR OR — —— Ls RR tee t-Prn R E-9- 0 gt On RR RR ee teet PR ee BR RR MERA 2 res RR og ser esses De RR > Vr Aes Ove or Övre se I Dee -— 0 Rn — — 8 2 Poecse see om feg Fr I - BD Re t-0e be er Pr Fes fr FA RA RR PR RR > B 2 At Re RR a ges Rs mr RR B— AVR Br— > > RR rer ER PER AG RR RR rs —— 2 04 teve eBr en re —— C-0200 AR GR 0 HS RE RRD > 0 RER Ört Or BR Rs ne => — —rrv ——— se —- sr ss MR OR RE Rn - e RR OR BR rn ——— > set RÖ SE Re AA . !leYQert re rt > — 2 sen 0 - sn ser - > rt - —>e > te RR ee ——————— 2 ee - . => — ve Re. St re ÖR RR to— —-- eo Os fe RER RE Rn tee-set. ret fr sg st Fr 0 Oe se RE Te se 0-0 rer FOR BRR TT sr RR ee ra re et 0 Re KM se er en er > —e RR 0 rr — Ae DR Re > Re 2 rö —R— RR — ——- 0-3 —e— er ee RTR Sn na nn —— Qt SS RR > ee Bet 0 RE — fo VRT ÖGR-> = Fr RÖ RE rn re —-— 0 0 RR 0 LA Re HB RR RR An BR ++ 0 Re > rt RR SEA s—— ere Re Ore ge Re ov 2 - ec —-—— tee tes en et rr 2