TN am LP PRI RR AE RN ja aa RT VIRA FA
- ter TTR = RUP RF RR
NR rTtS AS tet str RR RN FRA RR TaTaa E
0-0 Bode FR ARR RRN o-
: air fafrkar a radar dr hin a - i
- tet Yr fet fr :
bet fr fet frjöflet pint öh Jä nbnind BRA a SYrfkr öd
= 3 Brr AR BRA Le
örter
ESA TEE
se - i . s -
Är
Es g -
28-513 e Aer
trär Rel
ses rr
trea bekereeg FEET
å = le borde brd närt än nd röst : d 4 - -
2 refer rr
lr RR At Br
dkknka olen ta fnfergnfrtnt intr fotriae tft fen non
RB RENAR NR rr
PAS IE set
--
ag a RR RAR Vs
7
rv RA
HEN Hj
LE
rrSgsasRae
prötgdrd
ra
LDL
2:
Hd
övre
Hi
Hl
E-NR Te tee Re
Federer RÅA ersatt Oe befnled.
a Feta Re Re rv Sö FT RR Rr
-0-2 a
Be D2-
sä rrOEeI- Re RTF FST LVR FEBR
-—-9- Ma SRA
Trsstre-R rr tb
-- v- -
stf RABAT
ät bdräe dd bo bA DA KSL ELSITI FA RIRI STELT BTETRES
TEE Led oebnt Sork fa nde drar tnd rer
aft Fr Re RN RR NORRA Ar rr sö Tog
At -Frtetr RAr RR A
Tr RR
Art RR RAR
2 E rt KR RANA É
Br RB IR NTA RA HA RAT
rr
RPF TNA
I.
$
2 1782. Jan. Febr. Mart.
la de Meteorer, hvarvid efter utfeendet, en be-
fynnerlig art af dragning imellan Öfre Skyn
och jorden eller hafvet, föranläter, at dels
molnen upifrån gifva lig ned, dels hvarjehan-
da kroppar och materier nedifrån, med hvirflan-
de omlopp, föras våldfamt up åt högden, i
form af långa runda pelare eller columner, hvil-
ka under fit framtågande öfver haf och land,
med ftorm, åfka och flag-regn, utöfva de våld-
fammafte och förderfveligafte verkningar. Def-
fa farliga Meteorer hafva ifrån åldfta tider va-
rit kånde under viffa namn, dem de ock fe-
dermera, ofta med mycken förblandning, fått
behålla. Grekerne, hvilka omkring Medelhaf-
vets ftrånder årforo hvarjehanda flags befyn-
nerliga ftormar och fkydrag, hade,itikhet med
fablen om Eori vindfickar, gjort fig den före-
fNållningen om molnen, at deffa, uti luften fvåf-
vande dunft- och ånge-famlingar, voro om-
gifne af en fegare hud, upfylld med ihoptryck-
te fpånfliga våder, hvilka, når de med våld-
famhet frambryta, kallades i allmånhet Ecne-
phias, Moln - vindar a)... Når deffe vindar, med
hvirflande omlopp, utan eld, utur nedhångan-
de moln -fäckar, likfom utur en Öpning rufa
ned, och förmedelft återftudfning, nedifrån til
högden med fig upföra hvad fom förekommer,
århöllo de namn af Typho. Medförde utbrottet
eld, var det Fulmen. Med Turbo förflods, en
utur lågt gående moln framtrångande hvirfvel-
vind (Vortex), fom töljer jorden åt, och dår-
flådes utöfvar defs våldfamhet. Når fådan Tur-
bo
nn SJV NR SON E SS d
- fa) Prin. Sec. Hift. Mund. Lib. II. cap: 48, 49. it. SE-
NECA Nat. Que. LibaV. c: 12, 13. cet.
1792 Fan. Febr. Mart. 5
bo medförde hetta och eld, hvaraf kroppar fat-
tes i brand och låga, var fådant deras egentli- -
ga Prefler. De pelare, fom uprefas ifrån haf-
vet, kallades Columne: och då hafsvattnet der-
igenom, fåfom ihåliga rör, updrogs, Sipho. Når
åter hela molnet, på en gång, brifter ötveralt
och fönderfprånges , upkom deras egentliga
ftorm, Procella.
$..30. Bemärkelfen af deffa namn, har i fe-
nare tider ofta blifvit åndrad, hålft, fedan en
vidftråcktare Sjöfart omkring jorden, jämvål på
flera andra, och i fynnerhet födra orter, bör-
jat med förundran årfara våldfamheten af deffa
förfårliga ftorm- och hvirfvel-vindar. Man kal-
lar vål ånnu egentligaflt. Eknephier , vifta uti var-
ma Climater under namn af Travados, Oura-
gans m. m. kånde, haftigt päkommande ftormar,
hvilka upifrån, utur en art af fmå fvarta moln,
på en gång med våldfarmhet frambryta 6). Men
namnet Typhon, hvarmed Prinius få tydligen
utmårker, de ifrån molnen nedftigande, och
tillika upåt verkande Sky-dragen, brukas, dels
med VARENIUS ce), om de, uti Chinefifka och
andra haf rafande Tophans och Orcaner, hvar-
vid vådren få vål upifrån fom ifrån alla fidor
fröta tilhopa, at med förfkråckligafte våldfam-
het blanda Haf och Luft om hvarandra: dels
med Herr Burron d), om alla nedifrån upfti-
gande Sky-drag, Turbines och Columner. Def-
1a få jämvål ofta namn af Prefer, ehuru de-
AD fam-
b) Befkrifn. öfver Jordkl, II. D. 2, b. pag.120. VARE-
NIUS Lib, I. prop. 10: £) Geogr. General. Lib, I.
på 2. d) Hilt. Nat. T. IL. Theorie de la Terre.
ACK AV SPA. 275. dt SWOr
SS 1782. Jan. Febr. Mart.
famma, i ftållet för eld, fom uttryckligen for-
dras til de åldres Prefter, ofta varit fylde med
bara vatten eller damb. Ordet Columner har bör-
jat brukas om alla, hålft öfver fafta landet fed-
da pelare-lika Sky-drag. Men nyare Auctorer
och refande, hafva ytterligare etter deras oli-
ka imagination och phenomenernas utfeende
påhittat flera namn. De åldres ifrån moln ned-
fligande Typhoner, kallas Hafs-drakar, Draco
aqueus, Dragons-de-mer. Af deras upåt utvid-
gade trumpet-lika fkapnad, ihålighet och för-
fårliga dån, Hafs-trumpeter, Tuba aquatica, 1 rom-
be-de-mer, och då de vilat tig öfver fafta lan-
det Trombe-de- Terre. Vatnets upfordring uti Sky-
dragen har föranläåtit at kalla dem, Hauftrum
bydraulicum, på Engelfka Water -/pouts, på Hol-
låndfka IVater-Hoos, hvaraf Tyfkarne tagit fin
Waffer-Hoofe. Hvilka namn ock nu för tiden,
merändels brukas fom Synonyma, at dermed
beteckna alla flags Sky-drag af hvad art och ut-
feende de vara må.
.3t. Om nu alla Sky-drag upkomma på.
lika fått, och af enahanda orfaker, år vål hår-
med föga eller intet feladt. Någon fåker fkill-
nad uti namnen tyckes likvål vara nödig, om
genom olika fynbarheters urikiljande, våg til
deras nårmare kånnedom och förklaring fkall
kunna banas. Och i det affeende kommer, ef-
ter min tanke, ingen fkillnad båttre til pafs,
ån den, fom i ftöd af rena fynbarheter blifvit
gjord, imellan Upfigande, Nedfligande och du-
bla Sky-drag: det år fådana, hvarvid antingen
blort upåt, eller blott nedåt, eller få väl up fom
nedgående rörelfer och verkningar tillika, Ape
i akt
1782. Jan. Febr. Mart. ”
i akt tagne. Flere Audtorer, fom efter någon
antagen Theorie budit til, at förklara det ena
flaget af deffa Sky-drag, hafva vål funnit lig
föranlåtne, at aldeles neka de öfriga, och häl-
Ja dem för en blott fyn-villa. Dock tror jag
mig få mycket mer böra antaga förenåmnde
fkillnad, fom ej allenaft rena befkrifningar med-
gifva den famma, utan jåmvål alla deffa, til ut-
feende och direttion olika phenomener, för-
medelft jämförelfe med de ofvanbefkrifne för-
föken, och dervid fundne återgående och få val
up fom nedåt dragande hvirflarna, kunna förenas
til et enda, i grader och ftållning förånderligt,
mer och mindre fynbart, men i lig fjelft, altid
amma phenomen och Meteoron.
$. 32. Uti luften, fom år et klart och ge-
nomfkinligt medel, blir, likafom uti rent vat-
ten, ingen invårtes rörelfe fynbar, utan in-
blandning af fråmmande åmnen, rök, dimba,
ӌngor, vatten, eller andra kroppar, hvilka der-
uti omföras, och genom deras fynbara vågar,
gifva luftens gång och rörelfe tilkånna. Såle-
des kunna vidftråckta och våldfamma hvirflar
vara til uti luften, utan at någon deraf blir
fynbar, innan dylika åmnen deraf famlas och
föras omkring. Hvaråift nu deffa åmnen förft
råkas, dår blir ock luftdraget aldraförft fynbart.
Alle defs öfriga olikheter bero, dels på arten,
befkaffenheten och tilgången af deffa fråmman-
de ämnen, dels på ftyrkan, vidden och belå-
genheten af fjelfva hufvud-hvirflen , hvaraf få-
dana åmnen fåttas i gång och föras tilhopa.
$. 33. Om denna bvirfvel uti luft -kretfen är
mycket vidflräckt , och omfattar en flor del af jerd-
NA ytan,
1782. fan. Febr. Mart.
1
ytan, få ar den ej på en gång kan öbfverfes; kun-
na ock meråndels inga andra omftåndigheter
dervid rönas och befkrifvas, ån förberedelfen
dertil, defs antågande och grufveliga verknin-
gar. Omgifven på alla fidor af gny och fafa,
: får man inga rediga begrep om hvirflens råtta
fkapnad, mechanik och verknings-fått. Af
det flaget åro de förfårliga Topbans, Orcaner och
en del Eknephier, fom hårja uti Indifka hafven.
Et fpeglande haf, en lugn, qvaf och fmånin-
gom mörknande luft, plåga vara deras förebud.
Sjelfva medelpunkten, kommer ifrån någon vifs,
fom oftaft öftra fidan, tågande, med hifkeliga
fvart-grå och koppar-fårgade moln-våggar ; hvil-
ka knapt hunnit fram, förrån de på en gång
bryta löft med våldfammafte ftormar, flagrägn,
hagel, åfk-dunder och jordfkalf. Hafvet refes
och upröres på ovanligt fått, hus och murar
förtas öfver ånda, tråd ryckas up, flora fkepp
vråkas up på ftranden, ja det faftalte tycks git-
va vika, för deffa naturens förenade krafter.
Ibland går likvål hela ftormen fnart öfver, men
räcker ock flera dagar, och fitter til flera gån-
ger å rad. Hvirflens medelpunkt, fom egent-
ligaft medför denna förflöring, håller merän-
dels en vifs ftråt, utan at i famma mån breda
fin verkan åt fidorna, och förhåller fig i öfrigt
i flort på alt fått, fom de öfriga Sky-dragen i
fmått tydligare utvifa. " Hvarföre jag ock nu
lemnar defla naturens ftorverk, för at vid de
mindre Skydrags-hvirflarna, hvilka ej få djupt
och vidftråckt upröra luft-kretfen, at ju deras
upkomft, utfeende och verkningar tydligare
kunna Öfverfes, någorlunda utreda deras be-
fkaffenhet och förhållande. 6
34
1782. Fan. Febr. Mart. 9
6. 34. Deffe mindre, faft i annat affeende nog
vidfir äckt omlöpande hvirflar, hvilkas omlopps axlar
meråndels åro lodråtte til horizonten, upkomma
nu, antingen 1) Högt up uti öfra luften, och ver-
ka med fit nedra, upåt verkande drag på jord-
eller hafs -ytan, at derigenom föranlåta upfi-
gande Sky-drag. Eller 2) Lågt ned vid jord- el-
ler bafs-ytan, fom med tit öfra drag verka up
åt molnen, famla dem tilhopa, och deraf for-
mera nedgående Sky-drag. Eller 3) Uii någon
medelbögd , imellan jord-ytan och moinen, hvar-
af båda dragen tillika, eller kort efter hvaran-
dra, hinna få vål up fom ned, för at på en
gång verka, få vål up- fom nedgående, eller
få kallade dubbla, och fom de med råtta kunde
nåmnas, fullkomliga Sky-drag, når på bågge ftål-
len tråffas nogfamt åmne, at gåra bågge dragen
tillika fynbara. = Således tviltas onödigt om
fjelfva phenomenernas verklighet, når man af
en få befkaffad orfak, fom deffe återgående och
dragande hvirflar, kan och bör förvänta deffa
och oråkneligt flera föråndringar: men jämvål
af fjelfva beråttelfen, om de förnåmfta vid Sky-
dragen fundne omftåndigheter, utan fvårighet,
finner likheten med de åberopade förföken,
och deraf tillika deras verkliga art och tyd-
ning. Et utförligt fammandrag af de båfta, om
Sky-drag gifne befkrifningar, fkulle vål aldra-
tydligaft lågga detta för ögonen; men då rum-
met nu fådant ej tillåter, får jag låta bero der-
vid, at af det, fom Hi:ne FRANKLIN £), ÅCHARD f),
NAS Bur-
CTS AT VRENA AT -
e) Letters and Papers on Philofeph.fubj. Lond.1769. 4:to.
of) Hilt. naturelle de Pair & des meteores Tom. VI.
Paris 1700, Difce. X, fur les Vents, II, Part. .
10 1782. Jan, Febr. Mart.
BurFon g) med flera derom famlat, utdraga de
mårkvårdigafte rön, hvaraf Sky-dragens enlig-
het med vära omtalte hvirflar och de befkrif-
ne förföken, nogfamt inhåmtas och bevifas kan.
Om Upfligande Sky-drag.
$. 35. Upftigande Sky-drag, hvarvid alde-
les inga fpår til nedgående rörelfer blifvit ob-
ferverade, åro nog fållfynta, men förekomma
dock , dels utan dels med Ofverhångande moln.
Hit plågar vanligen råknas DAMPIERS beröm-
da Prefler. vid nya Guinea uti ftilla hafvet,
hvarvid vattnet fvarfvades up uti en pelare af
6 til 7 famnars högd, utan något öfverhångan-
de moln 4). Men dervid fågs likvål en utur
högfta fkyn, til denna vatten-pelare nedkom-
mande ånge-ftrång af rågnbågens vidd, faftån,
fåfom ovanligt, intet moln fyntes, hvarmed den
hångde tilhopa £). H:r FRANKLIN har i Mary-
land fett en upåt verkande luft-hvirfvel i form
af en omvånd på fpetfen omlöpande focker-
topp, nedifrån fylla fig med damb, blad och
qviltar ur en fkog, hvilka med hvirflande om-
lopp fördes högt up i fkyn, och fpriddes ut
til några Engelfka mils vidd £). En hans vån,
fåg vid Antigoa en dylik hvirfvel-vind föra
vattnet i form af fky-drag högt up i luften,
och fedan öfver land uprifva tråd och hus
m. m. Z. Dylikt hånder ibland hos ofs, at
blad,
g) Hift. nat. Tom. II. Art. XV. it. Supplem. Tom. VI.
Amft. 1779. pag. 168. fur les Trombes. hb) Mu-
SCHENBR. Introd. Tom. II. $. 2384. Pp. 1013.
" $) DAMPIER Vol. II, p. 223. FRANKE. lL C. påg. 271.
&) FRANKL. pag. 356. Letter. 29. — I) ibid. p. 235.
GAR ännutten annen as EES nn SINNENA
1782. ofan. Febr. Mart. 0
blad, hö, halm, lefvande fkator, ja långa väf-
var, til äfkådarnes ftörfta förundran, blifvit högt
uti luften upförde. Af famma art, faft i hö-
gre grad, åro de Sky-drag, dem JALLABERT fett
Öfver Genever Sjön, hvaråft en tjock rök up-
kom Öfver vattnet, fom upfteg i luften och
formerade en pelare, hvilken drefs åt landet
och dår på en gäng förfvann 22). MUSCHEN-
BROEK 2) Och KALSENIUS 0) Omtala åfven hån-
delfer, hvarvid draget, ifrån Sjöar, uplyft en
myckenhet vatten, bortfört, och öfver hus och
land, likfom med ämbare, nedftört detfamma,
famt tillika uprifvit och upfylt luften med bråd-
tak, gårdesgärdar, nåfver m. m. Vid deffa och
flera dylika håndelfer omtalas inga Öfverhån-
gande moln, utan den upåtgående rörelfen
har förhållit fig, likafom någon underjordifk,
upåt verkande orfak dertil hade varit vållande.
$. 36. Oftare och vanligare hafva likvål vid
deffe uplitigande Sky-drag, öfverhångande moln,
och derifrån nedhängande moln-pelare, blifvit fed-
de, faft i befkrifningarna fållan tydligen up-
gifves, om deffa Columner aldraförft ftigit up
til molnen, eller derifrån nedkommit. Vid T'HE-
vENOTS berömda obfervation uti Perfifka vi-
ken, fågs et Sky-drag, hvarvid aldraförft på
hafs-ytan en tjock fvart rök, i form af en ry-
kande höftack, upkom, ifrån hvilken en lång
rund mörk Canal med hvirflande omlopp up-
fteg til Öfverhångande moln; ehuru vid de öf-
riga, famma gång fedde dragen, en dylik pela-
re
22) Mem, de PAcademie de Paris 1741, p. 20. 1742.
pr; 25. : a) Introd. loc. cit. 0) A&. Litt.
Sveciz A:o 1725. pag. 106,
12 1782. Jan. Febr. Mart.
re fågs nedkomma ifrån molnen til det rykan-
de ftållet på hafvet p). Uti den bekanta Co-
lumnen vid Rheims 4), fågs pelaren upftiga ifrån
den nedra damb -famlingen och förena fig med
Öfra molnet, ehuru detta jämvål råttare fåges
hafva gifvit fig ned, at formera Columnens
Öfra utvidgade del. Merändels hafva likvål def-
fa Columner redan varit formerade, innan men
blifvit Sky-draget varfe, och befkrifvas allmånt,
fåfom långa omvånda Coner eller kåglor, fom
med en vid hyperbolifk bas hånga vid mol-
net, våndandes en lång fmalare fpets nedåt,
emot hvilken kropparne med hiåftighet dragas
up, och fedan med hvirflande omlopp fvarfvas
inom fjelfva columnen upåt, hvarefter fjelfva
columnen oftaft dragit fig fmåningom up til
molnet och derftådes förfvunnit. Efter befkrif-
ningarna, furras de tyngfte kropparne endaft
omkring vid jorden; de låttare föras et ftycke
up i luften och fpridas omkring åt alla fidor; de
låttafte updrifvas högft, och efter utfeendet of-
taft ånda up til fjelfva molnet r). Vid det år
1779 i Froville timade Sky-drag , flöt colum-
nen fig förft fom en afftympad Con uti mol-
net, men åndrade emot flutet figuren och blef
omvånd ss).
$. 37. På hvad fått i öfrigt med fjelfva fkap-
naden
p) BuUFFON ll. c. pag. 277. KM Conje&tures Phyfi-
ques fur deux Colomnes des Nués. vid. BAYLE In-
itit: Phyf. P.EL. 3: Sett. 3. Art: DK 528.
$) Den tydligafte ritning öfver et dylikt Sky-drag
fes uti: Verhandlingen eitgegeven door de Hollandfe
Maatfbappy der Weetenfhappen te Harlem. VI.D. p. 321.
sy Bucnoz Journal. La nature confideree. N, 25:
du 20 Dec. 1779. Pag. 361.
1782. Jan. Febr. Mart. 13
naden af deffa Sky-drag varit befkaffadt, kan
likvål ej minfta tvifvelsmål upkomma, om de-
ras nedifrån upåt gående direstion. ”Ty då ej al-
tenaft halm och hö, damb och blad, grås och
bufkar, foglar och andra låtta kroppar, blifvit
til anfenlig högd uti Iuften upfordrade , utan
jämvål ftora tråd blifvit upryckte, afvridne och
furrade omkring uti luften; tak, hus och mu-
rar omkullftörte 7); håftar, månnifkjor och
bofkap, ja ftora ftenar, mörfare och canoner
uplyfte och borrtförde långa ftycket, djupa gro-
par gråfvits i jorden och Byar dermed betåck-
te; åar på en gång uttömde; famt oråkneligt
flera dylika verkningar, hvarmed alla beråttel-
fer om Sky-drag åro upfylde, utöfvade: få kan
vål ingen tvifla derpå, at ju dragets kraft och
dire&tion varit upåt ftålld. Aldratydligaft rå-
nes likvål detta, vid de utur Haf och Sjöar
upfligande och med vatten fyllde, få vål en-
kla fom dubla Sky-dragen.
$. 38. Alle, fom varit nog nåra de fållen,
hvaråft ftigande Sky-drag upreft fig utur haf-
vet, beråtta derom enhålligt enahanda omftån-
digheter. En rund flåck på hafs-ytan, af 50
til 100 famnars diameter, börjar något hvitna
och löpa makligen omkring, vattnet krufar
fig och med fmå korta vågor löper ihop til en
medelpunkt , hvaråft detfamma med alt mera
tiltagande rundlöpning uplöfes och famlar fig
til ymnig dimba eller rök, hvilken öfver ftål-
let alt mera Ökes och famlar fig til en upfti-
gande pyramid, liknande en rykande hö-ftack,
ifrån
) BöcHor. 1 c. N: 20. 15 OCctob: 1779. pv .135,' ita
> ÅcCcHARD Åh C, Mm, Me. -
14 1782. Jan. Febr. Mart.
ifrån hvilkens högfta famma rök med tiltagan-
de gyration upftiger, famt omfider uti fpiralt
omlöpande gångor fvarfvas haftigt up åt hög-
den, i form af en lång, fmal, rund och flåt
pelare eller column, til öfverhångande moln,
eller en vid famma tid ifrån öfra molnen ned-
ftigande Conifk column eller moln-fåck. Def-
fa upfltigande columner behålla ibland blotta ut-
feendet af en fåledes i fnåckegång upfvarfvad
rök eller dimba. Men förbytas gemenligen
fnart til en ganfka rund, flåt och jämn, ofta
genomtikinlig, famt inuti tom eller ihålig cy-
linder, fåfom et glas-rör; uti hvilken hafs-
vattnet, fom en flingrande rök uti en fkor-
ften, upfar 2), fom af de måfta påftås, ånda up
til fjelfva molnet. Når detta fker, börjar jäm-
vål molnet, fom förut ftod ftilla, at drifva fram
öfver hafs-ytan, och medföra det vatten-dra-
gande röret, fom under framtågandet ftåndigt
håmtar vatten, och dår det framftryker, för-
orfakar ftarkt våder x). Vid håftiga drag fvarf-
vas fjelfva klara vattnet up uti fpiraler och ut-
kaftas, fom håftigt rågn, rundt omkring den dra-
gande columnen »). Omtider brifter likvål dra-
get midtpå, hvarvid alt det uti columnen up-
pehållna vattnet på en gång flörtar ned uti haf-
vet. Efter några befkrifningar, förmenas jäm-
vål fjelfva hafsvattnet til någon högd refa fig,
i form af en pelare, och derifrån utkaftas i ca-
fcader rundt omkring; en del åter, förpas med
hifkeligt forlande, fåfom af et i djupa dålder
framrufande vattufall, up åt i den ftigande co-
lum-
t:) STUART, Philof. Transa&. N:o 277. pag. 1077.
x) DAMPIER. = y) H:r SPARRMAN fåg detta i China.
| 1782: Jan. Felié. Mart. 15
lumnen och utkaftas fom rägn rundt omkring
draget z)... Det Öfra molnet, hvarvid draget i
fådana tilfållen fluter; tyckes deraf tillika blif-
va mörkare, utbreder lig, och nedfåller et få
ymnigt rägn, at hela draget deraf fom oftaft
betåckes och bortfkymmes. Alt detta påftår
fällan Öfver 3 tima, innan draget brifter och
> fåller fit vatten. Hvarefter likvål fjeltva hvirf-
vel-vinden, fom följde draget, ånnu behåller
ftyrka nog, at fkepp, fom derat tråffas, åro i fara
at håfvas Öfver ånda 2), likafom det fker med
hus och tråd, om hvirflen ifrån vattnet kom-
mer at löpa öfver land , hvaråft ock fjelfva
vattu-förrådet ibland nedfälles, famt i defs ftål-
le nya damb - columner updragas och blifva
fynbare b).
Om nedfligande Sky-drag.
-$.39. Helt annorlunda år befkaffadt med de
ifrån molnen nedftigande Sky-dragen, hvilka
efter befkrifningarna åfven få allmånt, om ej
oftare, få vål öfver haf fom land blifvit fedde,
och det åter få tydligen, at några endaft på
dem våndt hela fin upmårkfamhet. Deffa Sky-
drag vifa fig aldrig utan öfverhångande moln,
och årö ej annat ån delar af fjelfva molnet,
fom fåledes gitver fig ned. Deffa moln åro
merändels enftakade, ganfka tåta och mörka,
mera vidftråckta ån djupa, på undra fidan flå-
ta och parallela med horizonten , hvarföre ock
deffa nedhångande columner falla få mycket
båttre i Ögat, ehuru defamma likaledes ofta a
5 at
2) RABEN K. V.A. Handl, 1750. p. 276. a) FRANKL,
pag. 270. 6) RABEN. LÅ & ;
16 1782. San. Febr. Mart.
fat fig hvitaktige emot en bakom varande mör-
kare fky, famt likfom fkinande och fpeglande,
når de tillika af påfallande Solfken blifvit up-
lyfte ce). De upkomma ibland på det fåttet, at
en betydlig del af fjelfva molnet fkiljer fig vid
det Öfriga, och med flera flags bögningar 1ivarf-
vas omkring til en lång fmal conifk fåck, fom
med en utvidgad bas hånger vid molnet, men
med fmalare fpetfiga åndan flicker fig alt lån-
gre ned til inemot 3 eller 3 af hela långden
ifrån hafvet d). Vanligare plåga likvål deffe
conifka molnfåckar tvårare nedfticka utur fjelf-
va molnet, och dels fkjuta haftigt ned emot
hafvet, dels åter draga fig tilbaka inåt molnet.
De kunna på det fåttet likfom framtitta flera
gånger å rad, och vifa fig ofta flera, ånda til
12 ja 14 under famma moln, af hvilka dock en-
daft några få komma til fullbordan e). Sållan
hånga de fullkomligen lodrått ned, utan luta
målft på fned, hålft åt den fidan dit vådret blå-
fer. De råcka aldrig ånda ned til hafvet, och
förena fig med hafs-ytan ej på annat fått, ån
förmedellft en nedifrån dem til mötes upftigan-
de column eller ftigande pelare, med hvilken
de utgöra et dubbelt Sky-drag. Dock har man
fett dem med hvåfande låte, likfom en puft,
gifva et håftigt nedftrömmande våder ifrån lig,
hvaraf hafs-vattnet nedtryckts til en grop /).
En annan gång har en våldig ftånkning af hafs-
vattnet vifat fig på hafs-ytan g). Ater medfö-
ra
Fe) DE Nux. vid. BuUFFON l, cit. d) TACHARD. vid,
RicHARD loc, cit. p. 481. e) DE Nux. v. BuF-.
FON: Supplem, loc. cit. f) FRANKL. pag. 256.
£) StTVART, Phil. Transatt. SR
1792. San. Febr. Mart, 17
ra deffa. upifrän. kommande columner et gan-
fka våldigt rägn, fom ej uphör, förrån hela
molnet derigenom nedrunnit, eller til en be-
tydlig del blifvit. förminfkadt 6). I denna fe-:
nare :håndelfe : blifva deffa nedftigande Sky-
drag egentligalte orfaken, til det under namn
af Sky-fall; Exhydria, kända hifkeliga rågnet,
hvarvid vattnet ej droppetals, utan likfom med
fulla åmbare nedöfes utut molnen, famt få vål
uti bergs-trakter förorfakar grufvelig vatten-flod,
fom ock uti fria luften, ja på högder och berg,
fåtter folk och kreatur i fara at drånkas på ftål-
len, dår de för fådan nåd fkolat tyckas hafva
minft at befara £)... Öfver landet fke deffa ut-
brott meråndels emot något berg eller högd.
Dock blifva jämvål Sjöfarande på Öpna hafvet
deraf få Öfverhölgde, at vattnet upfyllt både
munn och öron £). Och i fådan belågenhet
har ingen kunnat tvifla på verkligen nedåt
gående Sky-drag. Detta rågn påftår ofta, tils
| hela molnet nedkommit. Til flut plåga likvål
deffa drag, eller den upifrån komne moln-pe-
laren, fedan omloppet uti dem: börjat fakta af,
fmåningom åter draga lig up tilbaka inåt mol-
net hvarifrån de nedftigit, och' därftådes för-
|
|
H
i
il
||
I
|
I
|
|
I
|
.
|
|
|
|
ivinna,
— Om dubbla Sky-drag.
$.:40. Dubbla eller fullkomliga Sky-drag kallar
jag fådana, hvarvid de förut Tårfkildt befkrifne
up och nedgående drag och rörelfer tillika va-
rit fedde och' förenat fig: med hvarandra, at
| B for-
hb) MUSCHENBROEK 1..€:.S.:2383+0 1 Vid RICHARD
CCCP. 5010 k) FRANKLIN: Pp. 239...
18 1782... Jan. Febr. Mart.
formera de åldres egenteliga Typhoner ; om hvil-
ka>DAMPIER,- IHEVENOT, STUART I), COooK,
FoRSTER och DE: Nux »m) gifvit öfvermåttan
tydliga och til alla delar med hvarandra Öf-
verensftåmmande befkrifningar. Det enda hvar-
uti de fkilja, år ordningen, efter hvilken de
flridiga dragen aldraförft vift fig. StuvarT fåg
dem altid upkomma tillika och på en gång.
Uti DAMmeierRs och DE Nux obfervationer, ned-
kom förft det öfra draget, och likfom väckte
eller förörfakade det nedra 'Coox och For-
STER tyckte deremot, at nedra draget redan var
förmeradt, innan det öfra nedkom och dermed
förenade fig, fåt H:r WaAres julft omvåndt be-
fkrifver de famma vid nya Zeeland fedda Sky-
dragen »). Månne ej deraf följer, at bågge dragen
t det nårmafte på en gång åro til, och noga
med hvarandra förenade? Alla öfriga pheno-
mener förhålla fig måft altid" på lika fått. Det
lugnar vid fådana tilfållen vanligen en tid. Him-
melen Öfverdrages med fvarta tjocka moln, ut-
ur hvilka öfre draget fåfom et fvård eller en lång
conifk fåck nedfkjuter. Denna hånger vid mol-
net med en vid bas, men fmalnar af nedåt och
år tilfpetfad. Conens yta år flåt, kanterna mör-
ka, och inuti fes en ljufare ftrimma fåfom en
ihålighet, igenom hvilken ibland bakom varan-
de moln kunna fes. -Emot mörkare botten fer
den hvit-fkymlig ut. Sedan denna öfra moln-
fäck hunnit ned emot hafvet, til omtrent en
fjettedel af hela afftåndet, börjar vattnet un-
der denfamma komma i rörelfe, famlas til rök-
lik
2) vid. Phil: Transa€&. N. 277. »m) BuFffons Hift.
Nat. Supplem. Tom. VI, pag. 168. n) Original
Obfervations pag 346.
1782. fan. Febr. Mart: 19
lik dimba, fom med omlöpande gång fvarfvas
up til en pelare, den nedkommande til mötes.
Når bågge råkas, utvidgas öfra dragets nedra
fpets och förmerar med nedra draget en fam-
manhångande cylindrifk Column, uti hvilken
vattnet icke allenaft uti fnåcke-gängar uptvarf-
vas, utan ock gifver pelaren utfeende af et ihå-
ligt rör , hvarigenom vattnet med flingrande
omlopp, fåfom rök i en fkorften, upföres til
molnet. Under alt detta höres et fufande och
bulrande låte, fåfom af en i djupa dålder fram-
— rufande forfs eller et vattenfall, jämte et annat |
finare hvinande ljud, fåfom af hvåfande gåts,
eller af fkepps-tåg i ftark blåft, och fjelfva draget
år nu i fin fulla högd. På det fåttet börjar
hela Columnen at framlöpa öfver hafsytan, ej
altid rått fråm, utan likfom med fprång och
flera fvåfningar, hvarunder defs fkapnad och
utfeende jåmvål åndras på flera fått. Ibland
år fjelfva Canalen ganfka fmal fom et finger,
åter blir den fylligare och vid. Den famma
förfvinner ibland :aldeles och tömes ut, men
fyller fig åter och blir fynbar. Den nedra up-
ftigande vatten -hvirflen, följer vål altid den
öfre nedhångande moln-pelaren åt, men år fål-
lan, utom vid de ftörfta och våldigafte Sky-
dragen, midt under denfamma. Hela pelaren
lutar ofta mycket på fned, och antager flera
bögningar, hälft fåfom et S; hvarunder nedra
delen fvåfvar omkring på hafs-ytan och avan-
cerar både med och mot vinden. Ofta åro
flera fådane Sky-drags Columner på en gång
tilftådes , hvilka luta åt olika fidor, löpa hvar-
andra förbi, och komma at ftå i korfs öfver
hvarandra, Nedra delen löper ibland Sk
BS | B 2 n
re 1782, jan. Febr. Mart.
än den öfra, och molnen. följa med, hvarvid
Columnen likfom drages ut och åndteligen bri-
fter. Vid fådana tilfållen flåppa bågge dragen
ofta hvarandra, och äro fkillde til vift afftånd,
hvarvid någon gång likfom en mellandel vifar
fig, men peka likafullt altid til hvarandra,
hälft det öfra, hvars fpets likfom utvifar, den
fig tilhörande ftlånkande vatten - hvirfien på
hafs-ytan. Når det:omfider med fulla cylindri-
fka drag lider til flut, börjar altid omlöpande
gyrationen deruti något mattas, hvarvid cylin-
dren då tynar af och brifter midtpå, eller på
famma ftålle dår dragen förut förenat fig. Den
nedra med vatten fyllda delen faller på en gång
ned uti hafvet. med fadan våldfamhet, fom blef-
ve en ftor kropp deruti nedkaftad o). .. Öfra der
len åter drages fmåningom up tilbaka til mol-
net, och dels flingrande drifves af vinden, dels
drages in uti fjelfva molnet hvarifrån den ned-
kom. : Har draget varit ftarkt och-vatten-rikt,
utkaftas ej allenaft under upftigandet rägn-drop-
par rundt omkring pelaren, utan fluter ock
merändels med et ymnigt rågn, ehuru fådant
under Sky-dragets påftaende ej vankade, m.m.
cfåmförelfe med Förföken,
> $. är. Alla deffa vid Sky-drag i naturen ob-
ferverade omftåndigheter, komma nu vid an-
flålld jämförelfe med de åfvanbefkrifne +) förs
föken, få nåra Öfverens med verkningarna af
återgående och dragande hvirflar, at man der=
af utan fvårighet finner anledning til alla der-
vid yppade omftåndigheters nårmare LAYSr
| oc
0) FRANKLIN Pag. 269. +) Se K.V.A. Handl. 1780.
1782. fan. Febr. Mart. 21
och förklarande. Sjelfva phenomenernas art
vilar tydligen, at de famma icke bero på, och
upkomma omkring fjelfva medelpunkten af en-
kla omlöpande hufvud-hvirflar; hvilkas, emot
alla fidor utgående ftröm, förmedelft centrifu-
gal-drift, altid fprider och fkingrar, men ej til
jånga cylindrifka och conifka Columner fam-
lar och tilhopa trånger, hvarken luften eller
andra, hålft tyngre åmnen. Hvarföre jämvål
hittils alla tilbud, at förmedelft dylika omlö-
pande hvirflar förklara deffa Meteorer, ftadnat
i otilråckliga ord, otydlighet och verkliga orim-
ligheter. Faft mera bero alla dervid fynbara
omftåndigheter hufvudfakligaft , på de, efter
axelens direction, intil fjelfva medelpunkten,
up och nedlöpande få kallade Drag eller årer-
gångs Canaler , igenom hvilka, den ifrån huf-
vud-hvirfveln åt alla fidor utdrifne, famt för-
medelft omgifvande luttens motftånd, få vål
up fom nedåt ombögde, återgående luftftröm-
men, fåfom igenom en verklig uti fjelfva luf-
ten formerad conifk canal, med håftigafte hvirf-
ling, återvånder och inflyter til fjelfva hufvud-
hvirfvelns medelpunkt. Sjelfva dragets rörelfe
och direttion utvifar fördenfkull altid belågen=- -
heten af defs hufvud-hvirfvel, och fjelfva ko-
fan, hvaruti denfamma fökas och antagas bör.
Upfligande Sky-drag hafva denna medelpunkt
öfver fig; de nedfligande under fig. Vid dubbla
Sky-drag åter, tråffas hufvud -hvirflen omkring
fjelfva mötes - punkten af.de up och ned-
ifrån förenade Columnerna, Och med denna
enkla förklaring ftåmma alla, vid olika Sky-
drag fedda föråndringar, til pricka öfverens.
p3 6. 42.
2 182 Jan. Febr. Mart.
$. 42. Om 1) vid upfigande Sky-drag , för-
flå hufvud -hvirfien antages högt i atmofphe-
ren, uti eller upöfver den region, hvareft mol-
nen viftas, hvaråft fåledes defs utgående flröm
ät alla fidor fprides, men våndes om nedåt
emot jorden, -at ganfka vidftråckt, ifrån tör
hånda flera mils vidd, fammanflyta til hvirf-
lens nedra upåtgående drag, at deruti föror-
faka en verklig och väldfamt upäåtgående hvirfs
vel-vind, eller riktig Turbo: få förklaras håraf
och begripes utan fvårighet
1:o Hvirfvel-vindars långe årkånda famman-
hang och gemenfkap med Sky-drag, hvilka i
fig fjelf ej annat åro, ån dylika med fråmman-
de åmnen fyllda luft-hvirflar p).
2:0 Hvarföre vinden ifrån alla fidor blåfer
eller luften fammanflyter til få vål hvirfvel-
vindar, fom til Sky-drag g).
3:0 Hvarföre deffa Meteorer meråndels til-
komma uti en ftilla och lugn, eller af endaft
fmå förånderliga vind-ftötar uprörd luft; ehuru
4:0 Inom fjelfva hvirfvel-draget och den
upfligande Sky-drags columnen, våldfammafte
fltorm och väderilning råder och antråffas.
5:0 Såfom luften egentligaft nåra vid jor-
den och hafs-ytan framftryker til deffa upgåen-
de drag, och därftådes fåfom til en famlings-
plats ihopförer alla de ångor och utdunftningar,
fom under vågen uptagits: få begripes ock,
hvarifrån, utan all åtgård af underjordifk eld
eller varme, den grifeliga mångd af rykande
dimba hårrörer, fom hårftådes famlas, Ser ou
Jelt-
Pp FRANKLIN p. 218. — g) ibid. pag. 222 219.
arna a An EE
1782. Jan. Febr. Mart: 123
fjelfva draget få upfyller luften, at hvirfvel-
dragets hela figur uti alla defs dimenfioner blir
fynbar, då likvål nårmaft omgifvande, och i
WwRQmlg flillhet ftadde luft, förblifver klar
och ren. ; ji
6:0 År denna :dragande 'Columnens kela
fkapnad och utfeende aldeles lik och enlig med
de vid krit- öch olje-förföken fundne figurer.
Så långe draget år fvagt och i fin början ån-
nu illa formeradt, vifar fig en pyramid-formig
fpiralt hvålfvande damb- eller ånge-column.
Men fedan hvirfveln fått mera magt, och fjelf-
va dragröret blifvit uti den omlöpande luften
fullkomligare tilfkapadt, upfar ej allenaft i ftör-
fa haft, en lång, fmal, nåftan cylindrifk ånge-
pelare, uti hvilken dimban uti fpiraler upföres; |
utan de innerfta håftigaft dragande trattarne af
den fligande columnen, börja jämvål alt mera
; fyllas, med det imedlertid mera uprörde vatt-
net eller jorden, hvaraf fäledes en våldig vat-
tenftånkning, upfvarfvade vatten-ådror, folida
vatten- pelare och derifrån utkaftade cafcader,
m. ms. förorfakas. Af deffa hvirflars olika ftyr-
ka, famt de af dem uprörda ämnens mycken-
het, låtthet eller tyngd, upkomma.
7) Deffa upftigande Sky-dragens olika utse
feende och öfriga fkillnader. Således kunna ftör-
re vatten -malfor deraf i klar luft lyftas up til
viffa högder, bortföras och åter fållas ned r).
En upftigande damb- eller ånge- column kan
"börja refas, och åter med fjelfva luft- draget
uphöra, utan at hinna up til hufvud-hvirflen
eller Öfra molnet. Låtta kroppar kunna en-
— fame
a mtttelndad
r) MUSCHENBR. loc, cit.
DA 1782. Jan. Febr. Mart.
famme fvarfvas upåt högden , : utan at någon
fylld och fynbar pelare vifar fig.” En annan
gång kan hela draget fyllas uptil hufvud-hvirf-
veln , och föreftålla en upåt vidare column,
hvars Öfra del, uti hyperbolifk trumpet-lik fkap-
nad, utvidgas til.et vidfträckt-inoln, förme-
delft fjelfva hufvud-hvirfvelns fyllning och
fpridning omkring medelpunkten til utgående
flröm s). - I denna håndelfe kan då jämvål öf-
ra molnet fynbart våxa och tiltaga r), under
det nedifrån vid dragets fpets en hop kroppar
dragas in åt fjelfva columnen och föras et ftyc-
ke, eller ock aldeles up til det öfra fpridande
och tiltagande molnet, hvarvid. hela Meteoret
nårmaft liknar de; uti förföken förmedelft kri-
ta föreftålda figurer. Många af de våldfamma-
fte Sky-dragen åro förmodligen af detta flag,
hvars kännetecken beflår uti den til molnen upfli-
gande, men ej derifrån nedkomne Columnen, och
hvilkens rätta orfak år en uti högfta luften up-
kommen hufvud-hvirfvel och omlöpande gy-
ration, hvars nedra drag förorfakar deffa, en-
daft upåt verkande Skydrags-pelare.
$. 43. Om åter 2) Vid nedgående eller fallan-
de Sky-drag, denna omlöpande hufvud-hvirf-
vel tråffas nåra vid jord- eller hafs-ytan, hvaråft
defs utgående och fpridande ftröm vidgas ut,
och genom omböjning gitver fig alt högre up
til den öfre, med ångor i form af moln, up-
fyllda luften, och ihopför denna med moln la-
ftade luft, til hvirfvelns Öfra nedgående drag:
få .måfte deraf, i enlighet med 3:dje och IS
Ör-
s) Verhandlingen J. c. £) FRANKLIN p- 268. it,
SCHULTZ. vid. VERDRIES Phylica pag: 428.
ige fan. Febr. Mark, = 087:
— förföket 6. 6. 7. en lång nedhängande molnfåck
— förmeras, hvilken med en vid bas hånger vid
- öfra molnet, med: fpetfen åter fkjuter häftigt
ned til: hvirfiens medelpunkt, famt utgör de
åfvanbefkrifna nedgående Sky-dragen 3; hvilkas
- fymptomer ganfka vål-medrdenna orfak NEN
| tilhopa. . .Sålom .at.. SN
| ro En befynnerlig Gc flag rörelfe och
- hvålfning mårkes öti Öfra” molnet, RNA
draget nedkommer.
2:0 At famma. moln famlas och packas alt
mera tilhopa, och blir fvart. och. ock h hålft
på nedra. fidan.
Sod fjelfva- sön free flexa dilpek: 3
rad, efter fom hvirflens omlopp fåtter til och
flåpper af; kan fliga ned och åter flyta up til-
baka, famt' omfider, når draget hunnit-til full-
bordan, på en gång flicker och likfom faller
ned utur molnet.
4:0 Uti denna Höaftrgside öölilmHen. mår-
kes en med hvirflande omlopp: nedgående rÖ-
relfe, likfom hela: NS RN Haftipgt
omkring axlen.
5:0 Inuti vifar fig en ) ljufare flrimma eller ihå-
lighet; ty dragets yttre trattar nedföra fjelfva
molnet, de inre åter den öfver molnet befint-
liga renare , låttare och molnfria luften, likfom
vid förföken $.'20. n. 14. luft- trattarne inom
olje- columnen nedftucko fig.
6:0 Denna öfra luft bör i viffa håndelfer , »
fåfom et blott våder kunna tyckas fara ut ifrån
den mörkare columnens nedra fpets.
Bs | > HO
26 1782. Jan. Febr. Mari.
> 4:0.Den famma bör ock, fåfom kommen ut-
ur Öfra is-region, medföra köld, afkyla nedra luf-
ten och förorfaka åndring uti defs temperatur.
8:0 Men ock, fåfom FOSS låttare, åter
flyta up tilbaka, draga fig in uti famt för-
fvinna inom Öfra molnet.
9:0 Bör famma Mechanik och nedgående
luft-drag omfider kunna förbyta deffa nedhån-
gande molnfåckar eller Sky-drag til et våldigt
rågn och verkligen nedrinnande Sky-fall, når
Öfra molnet år ganfka vatten-rikt, och de uti
det nedgående draget famlade ångor börja rå-
kas, och löpa ihop til vatten-droppar, hvilka
dels förmedelft centrifugal-kraft, fåfom rägn ut-
kaftas rundt omkring draget, dels löpa ihop
til förre vatten-ftrångar , hvilka uti dragets
nedåt fmalare del komma ån nårmare tilhopa,
och förenas til flörre vatten -maffor , hvilka
omfider af egen tyngd med tiltagande haftighet
nedftörta, och derigenom vil för en del för-
föra och undantrånga nedra hufvud-hvirflen,
jämte defs undra upftigande drag; men ock i
och med detfamma tråda i defs ftålle, och på
lika fått, fom det igenom botten-hål utrinnan-
de vattnet, uti 5:te förföket, blifva en ny och
kraftig orfak til fjelfva nedgående dragets un-
derbållande, få långe något vatten upifrån der-
til famlas och nedrinna kan w). I fådan hån-
delfe , måfte fåledes hela öfra molnet nedkom-
ma och förminfkas. ”Hvarvid tillika, uti dra-
gets inra kårna, den öÖfre kalla luften nedfly-
ter, och genom fin kyla förbyter en del vat-
ten til is; hvaraf icke allenaft det farka haglet,
fom
vw) Se Philof. Transat€t. Vol. 49, p. 147.
”
1782. Jan. Febr. Mart. 27
fom gemenligen åtföljer deffa Sky-fall, hårrörer;
utan jämvål en begripelig orfak uptåckes, til
de vid fådana tilfållen nedftörtande ofantliga,
och genom fjelfva vatten- columnens famman-
fryfning tilkomne, is-klumparna, hvilkas ftor-
lek af 9 fots långd, 6 fots bredd och 3 fots
tjocklek x), nåftan öfvergår trovårdigheten; och
fvårligen på annat fått kunna förklaras. Ty
at med någre, anfe molnen för fnö-berg och
fora is-fålt, hvilka ftöta få ihop, at ftycken
deraf! nedfalla, rimar fig icke med en fund
phylik. :
6. 44. Vid dubbla Sky-drag, kan af det, fom
om de: enklare up och nedgående dragen an-
fördt år, lått förutfes, hvad fom hånda bör,
når förfta hufvud-hvirflen, fom föranlåter de
'fynbara dragen, år befintlig uti någon vifs medel.
högd imellan molnen och jord- eller hafs-ytan.
Hvirflens utgående ftröm har då utrymme at
vidga fig och vånda om, få vål up fom nedåt,
famt återflyta til axlen med ingående drag, få
väl uppe vid molnen, fom ned vid jorden, och
fåledes förorfaka två ftridiga drag: af hvilka
det öfra nedftiger ifrån molnen, det nedra åter
upfliger ifrån jorden, at efter axlens belågen-
het, mötas uti fjelfva hufvud-hvirflens me-
delpun& aldrig
1782. ofan. Febr: Mart. 29
aldrig råcka ned til fjelfva hafs-ytan, eller der-
med förena fig på annat fått, ån förmedelft en
upftigande pelare; få vida bågge ftadna vid hvirf:
lens medelpundt, omkring hvilken de fpridas
til utgående ftröm.
5) Uti denna medelpuné& böra båda dragen
förenas til en nåftan cylindrifk column.
6) Så vida bågge dragen juft då hunnit blifva
fullkomligen formerade, böra de ock nu göra
flarkafte verkan, och vattnets upfordring uti
fammanhångande ftfångar för fig gå; hvarvid
alla öfriga omftlåndigheter, fåfom: at den for-
merade canalen vifar fig ihålig, fom et glas-rör;
at vattnet i fpiraler eller: fom en flingrande rök
föres up; at vatten-droppar och cafcader'ftån-
ka omkring draget, m. m. komma fullkomligen
åfverens med den vid krit-förföken förklarade
inra mechanik af fjelfva drag-rörens formation
och verknings-fätt. LR
7) Det enda, hvarpå jag, vid deffa dubbla
drag, har ftor orfak at tvifla, år vattnets verk-
liga upfordring til fjeltva det öfverhångande
molnet, hvarifrån dragets öfra column nedftis
it. Detta ftrider ej allenaft med denna öfra
columns 'nedgående rörelfe och direå&ion,
til hvilkens haftiga åndring alseles ingen orfåk
fes; utan ock dermed, at de':a upftigna vatt-
net efter dragets briftande, borde hånga qvar
uti öfra molnet, hvilket uti ftora maffor ej år
möjligt, och ingen fpridande orfak; fåfom vid
enkla upftigande drag, hvilkas hufvud-hvirfvel
är uti och upöfver molnet, då antråffas. För-
modligen refes vattnet endaft och uppehålles
under ftarkafte omlopp uti nedra columnen dd
VUS
30 i782. Jan. Febr. Mart.
vifs högd inemot hvirfvelns medelpunå, hvar-
åft det högft upftigne, fprides til fina droppar
eller ångor, och derigenom tilfkapar et nytt
moln, fom med det öfra förblandas, på lika
fått fom vid enkla dragen.
g) Så vida bågge columnerne, fom vid deffa
dubbla drag mötas åt, och utgöra den cylin-
drifka pelaren, icke bero af hvarandra, utan
bågge tillika, hårröra och upkomma, af deras
imellan dem liggande hufvud-hvirfvel; få åro
jämvål alla, uti deras relativa ftållning och be-
lågenhet obferverade åndringar, rena fölgder
af de rörelfer och föråndringar, fom med den-
na hufvud-hvirfvel föregå. År hela luft-maf-
fan, hvaruti denna hvirfvel omföres, uti hvi-
ia, få blir ock defs axel lodrått, och bägge dra-
gen ftå lod-rått under hvarandra. Flyttas he-
la luft-maffan, jämte Öfra molnet, åt någon vifs
fida, få målte ock hela Skydrags-columnen föl-
ja med vinden; fiyter nedra luften fortare el-
ler åt någon annan fida, ån den öfra, få kan
hela pelaren komma at ligga på fned, itå i korfs
med andra, och efter utfeendet dragas ut på
långden, tils den brifter af, och bågge dragen
fkiljas ifrån hvarandra. År hela luft-maffan i
vågande rörelfe, kan Skydrags-pelaren få en på
olika fått böjd fliagrande figur, fvåfva af och
an; och likfom med fprång, flytta fig öfver
hafs-ytan, med mera, fom vid förföken vifar
fig, och utan fvårighet af deffa luft -maffans
olika rörelfer och undulationer hårledas kan.
9) Af famma grunder begripes, hvarföre
deffa Meteorer fållan eller aldrig under, men
vål efter flygande ftorm, dock målt uti 0
oc
|
l
|
1982. Fan: Febr. Mart. at
och filla våder vifa fig. Storm kan nämligen
nog upvåcka fjelfva hufvud-hvirflarna, men
til dragens fulla formation bör luften någon tid
förblifva ftilla och i famma belågenhet. Ty,
få långe en ftrykande vind ftåndigt bortfårer de
under eller Öfver omlopps-hvirflarne upkom-
mande dragen, kan verkan deraf ej blifva be-
tydlig, utan deffe omlöpande luft-columner
fkiljas fnart vid deras hufvud-hvirfvel, och fram-
drifvas, fåfom mindre hvirfvel-vindar, efter
hvarandra; = Men år luften hvilande på famma
ftålle, få kan den fåttas i vidftråckt "omlopp
omkring famma flåck, den återgående ftröm-
men ifrån alla fidor ftöta ihop til dragets for-
mation, och deruti förorfaka få mycket häf-
tigare omlopp och gyration. ;
10) Alla vid Sky-dragens flut eller briftan-
de anmårkte omftåndigheter, bero åfven hår-
på. Så fnart hvirflens: omlopp mattas, hål-
las fjelfva dragen ej långre vid magt; utan
det nedra fåller fit nedifrån: updragne förråd
af främmande åmnen åter ifrån fig, det Öfre
åter flyter, med defs fpecifice låttare fyllning,
up til famma högd, hvarifrån det nedhåmtades.
Så framt ej, forn åfvan fades, de öfre molnens
fammantrångning föranlåtit verkliga Sky-fall,
hvaraf jämvålsnedra draget: förtryckes, öch-he-
la phenomenet kommer. at: förbytas til. våld-
famt rågns bys? strör god 5 |
1) Så vida hvirfvel-dragets fynbarhet ins-
gen ting bidrager til defs verkliga omlopp; få
kunna deffa' drag ock flera gånger 3 rad fyllas
och åter tömas , blifva fynbare och förfvinna,
famt århålla olika utfeende, efter olika fyllnin-
s | gars
33 1782: Jan Febr. Mart.
gars ymnighet, art -och beflaffenhet oh. Luft-
draget kan fåledes åfven efter den fynbara co:
lumnens nedftörtande, likafullt ånnu behålla
en tilråcklig ftyrka, at fafom hvirfvel- vind
våldfamt angripa fkepp, och då den framftry-
ker öfver land, 3 nyo dårftådes uplyfta nya
Sky-drag och med Iörmndrade phenomener blit-
va fynbar. |
13512) Af fjelfva de dragande: dUlNRens for-
mation och verknings-fått,: begripes i öfrigt,
det hifreliga bullrande: och far fjande dånet, famt
hvåfande låte, fom vid deffa Sky- dragens an-
komft. och framtågande blifvit hördt, och be-
fkrifves det förra, fom flera vagnars framkö-
rande Öfver en ften-gata; eller forflandet af et
vatten -fall i djupa dålder z); det-fenare fåtom
hvåfandet af gåfs, eller fkepps-tågens hvinande
uti ftark blåft.” Dylika ljud upkomma nödvån-
digt, når hela den inom draget, fåfom en lång
fmal trumpet-lik Tub, inneflutne luft-columnen
fättes i dallring af den, vid: defs öpningar in-
trångande och uti håftigafte: omlopp ftadde luf-
ten, och .famma dallting' fortplantas "uti den
omgifvande luften." Vid nedra åndan af dra-
get, förpas luft och vatten våldfamt in 'om
hvarandra; hvaraf ljudet måfte likna det förl;
fom höres, då luft och vatten: tillika dragas
in uti Öpningen af et långt glas-rör, och kom-
mer nog nåra til bullrandet af et forflande vat-
ten-fall. Än mera likhet torde Skydrägs-ljudet
bafva, med det, uti förföket! $:,9. ianmårkta
dån, fom höres, når den igenom vattnet ned-
dragne luft-columnen > "råkade MG” oe Öl Ar ÄORA
| | ör ani OPh
y) THEYENOT, fe BUEFON LC. z) 0 NINO SOKENE: NR Te C
ANAR År ER ltt IRK I 0,
FE OS NEN SE I ST PV FI
1782. Jan. Febr. Mart. 33
och deraf fördelas til fkummande Iuft-blåfor.
Hvåfandet åter, torde hafva gemenfkap med
det uti 5:te förföket N. 3, 4. $. 20. anförde gnis-
lande låte uti luft-pipan; eller ock, fom troli-
gare år, hårröra af någon tilftötande fråmman-
de orfak, hvilken långre ned utförligare kom-
mer at omtalas.
45. Imedlertid år af det hit tils anförda
klart, at alla vid Sky-dragen förekommande
phenomener, 1å ganfka mycket likna verknin-
garne af de åfvanbefkrefne dragande och åter-
gående hvirflarne, famt med få mycken natur-
lig låtthet och fammanhang, af dylika uti luft-
kretfen antagne hvirflar, kunna hårledas och
förklaras; at föga vidare något tvifvelsmål,
om dylika luft-hvirflars verkelighet vid Sky-
dragen, tyckes kunna åga rum. Om detta i
och för fig fjelft år hvarken nytt eller obekant,
få vida icke ailenaft redan SENnEca, af vifla uti
luften, likfom uti vatten, upkommande hvirf-
lande omlopp, ganfka vål förklarat fina Turbi-
nes; utan jämvål de måfte nyare, på dylika hvirf-
lar grundat deras förklaringar om Sky-drag: få
torde likvål dervid vara åtven få tydeligt, at
man dermed vanligaft endaft ftadnat vid tillåmp-
ningar af enkla hufvud-hvirflars kånda egen-
fkaper, utan at, mig vetterligen, någon riktigt
kånt eller ihogkommit deffa hvirflars återgåen-
de drag, hvarpå Sky-dragen likvål egentligaft
bero, och hvarom jag åtminftone, af de be-
fkrefne förföken , århållit de förfta tydeliga be-
grepen. Skillnaden af deffe förföåk och der vid
fundne hvirflar, bero egentligaft derpå, at der-
vid icke, fom i alla öfriga experimenter orm
hvirfiar, hela den uti kårilen inneflutne vat-
ten-
34 1782. Jan. Febr, Mart.
ten-maffan fåttes i omlopp, utan endaft en vifs
af den Öfriga omgifven del af fjelfva materien,
Adrifves omkring, och i ftållet för at endaft mår-
ka på phenomenerna af den originelt omlöpan:
de hutvud-hvirfien, ftörre affeende hafves på
de deraf uti omgifvande medlet upvåckte rö-
relfer och i detta affeende okånde hvirflar.
Sådant åf nu jämviål fjelfva tilftändet uti luft-
kretfen, hvaråft dragande hvirfiar, icke inom
flutne kårl, utan inom hela den öfriga fria luft-
maffan,upkomma, På det fåttet undvikas jäm-
vål” alla de obegripligheter, fom låda vid de må-
fta och vanligafte förklaringar, fåfom: at ftri-
diga vindar fammanpråffa och likfom ihoprulla
moln til långa cylindrar; at deffe blifva luft-
toma inuti; at Öfverftrykande vindar befråmja
upfligandet deruti> at kropparne-uti dragets
fnäcke-gångar, fäfom på et planum inclinatum,
åka upföre, med mera. H:r FRANKLIN- år för-
modeligen den förfte, fom hårutinnan börjat
fåtta redigare tankar, uti defs finrika förklaring
om upftigande Sky-drag, hvilka af den varma
luftens fammanflytning til något vifft ftålle,
öch tfefning til en med hvirfiande omlopp up-
fiytande column , hårledas 2). Men då famma
förkläring ej nog begripligen kunnat låmpas,
på alla öfriga om nedftigande Sky-drag före-
kommande ovederfågeliga rön och obfervatio-
ner, hår åfven han, genom famling af: mång-
faldiga med och mot hvarandra ftridande rön,
lemnat faken til vidare granfkning öpen. Det
år likvål ej lått, at förmedelft blotta befkrif-
ningar, århålla tydeligt begrep om deffa Me-
te O-
tm - AO —LL —n —
a) Letters pag. 192. it. Letter, 20. p. 216.
1782. Fan. Febr: Mart. 35
teorer. Dylika beråttelfer finnas, vid anftåld
jämtförelfe, få olika och ftridande, få upfylde
med bi-omftåndigheter och fjelfgjorda" ima-
sinations-bilder, men innehålla få litet mecha-
nilka hufvud-omftåndigheter, at man föga kom- ,
mer til någon vilshet, hvad och huru mycket
- dervid blifvit fedt, innan man af de anförda
förföken århållit tydeligt begrep, om fjelfva
hvirflarnes art och verknings-fått, hvaraf def-
fa Meteorer, uti alla deras oråkneliga föråns=
-dringar, hårröra och upkomma. Säledes för-
modas, ej utan grund, at nårmare och åfyna
bekantfkap med deffa förfök och dervid fyn=
bara dragande hvirflar , fkulle- vid fjelfva ob=
fervation af timande Sky-drag, ganfka mycket
bidraga, at dervid ytterligare urfkilja och-up-
lyfa äåtfkilligt ; fom ånnu kunde tyckas-vara
någon ovifshet och tvifvelsmål: underkaftadt.
Fjerde Stycket en annan gang. ; ;
JOH. CARL WILCKE--
Rön och Anmärkningar om SÄther ,,
É al
CARL WILH. SCHEELE,
fe LAND Be ÄT BR INR AG lg MEK ER Fä Tv
—m——
—
Med ordet Arhep förftås uti Chemien en gan-
fka flygtig, genomtrångande, fårg-lös,
| aromatifk luktande och uti vatten uplöflig ol-
Ja Denna oljas förfta tilrednings-fått af Vi-
| triol-lyra och Spiritus vini, har redan varit lån-
ge-bekant, men”i fednare tider har man up-
| täckt flera methoder och funnit, at få vål fal-
Ca peter-
36 1782. fan. Febr. Mart.
peter- fom falt-fyra med Spir. vini frambringa en
dylik ther, dock at fednare fyran ej allenait
bör vara tilråckeligt ftark, utan ock med Tenn
eller Regulus antimonii förenad. Som Theo-
rien om £rhers upkomft ånnu år ganfka ofull-
komlig, och det i brift af tilräckliga förfök, tor-
de följande gifva ofs mera ljus i detta åmne.
6.1. 2) Om man vid Vitriol-ZEthers pre-
- paration brukar en ftor retort och gifver til
flut flark eld, finner man, at flygtiga fvafvel-
fyran uti recipienten år blandad med åttika,
men til luft-fyra fins ej tecken, hvarken i re-
tortens eller recipientens toma rymd. »b) Blan-
das: et uns pulveriferad Brunften med halft uns
Vitriol-fyra och et uns ftark Spiritus vini uti
retort, och lågges på varm fand, tager bland-
ningen, efter några minuter, af hg fjelf hetta,
och kommer:i kokning; under denna attion,
Öfvergår uti recipienten en ZEther, fom har
förtråffelig lukt; Ökas elden, få Ofvergår til flut
åttika, utan fpår af flygtig fvafvel-fyra; luften
i recipienten år blandad med luft-fyra och re-
flen i retorten innehåller Magnefium vitriolatum
utan" öfverfkott på fyra. ce) Sättes til en del
Vitriol- fyra, en half del Vitriol-ðer och 2
delar rifven Brunften,-. och procederas fåfom
lit. 0. tager blandningen efter en liten ftund li-
kaledes af fig fjelf hetta; ZEther, fom hår alle-
nafft til en liten del igenfås, har båttre lukt ån
tilförene , och jämte åttikan , fås hår ockfå
luft - fyra.
$. 2. För at få en fåker öfvertygelfe, om
Vitriol-fyran kan anfes fom en verkelig Pars
sonflitutiva af ÄEther vitriolatus, borde förft den
Öfver-
-
FEN SNES VV FOTS FP ESA
1782. Jan. Febr. Mart. 37
öfrerflödiga Vitriol-fyran fkiljas derifrån: at
- redificera Ather öfver tort Alkali, har jag fun-
nit gör ej tilfylleft, emedan det ej råkar Ather
på alla pundter, hvarföre jag förft löfte et cau-
ftifkt alkali uti Spiritus vini, och i denna al-.
kaliferade Spiritus folverade jag få mycket £-
ther, fom den kunde mottaga, och derpå af-
— deftillerade jag den farema åter med lindrig eld.
Til denna fåledes depurerade Ather flog jag
- varfamt 2 delar ren concentrerad falpeter-fyra;
denna blandning luktade aldeles fom ZEther ni-
trofus, jag låt altfammans afdunfta, tils allenaft
några droppar refterade, hårtil blandade jag li-
tet af Tungfpat-jordens uplöåfning, fom då ftrax
- hvitnade, och fåledes upkom hår en regenere-
rad Tungfpat. Detta torde fåledes vara tilråc-
keligt at bevifa, det' Vitriol-fyra tyckes vara
en beftånds-del af ZEther vitriolatus.
$. 3. At Zinck-kalk, i falt-fyra uplöft, Bu-
ftyrum antimonii och Spiritus fumans Libavii,
med Spirifus vini deftillerade, frambringa ther,
är bekant och mina förfök intyga det famma:
jag vill allenaft hår tillägga, at vid alla deffe
deftillationer ingen luft-fyra framkommer. Or-
faken, hvarföre af falt-fyra och Spiritus vini en-
fam, ingen Ather kan produceras, torde föl-
jande upgifva: 2) Jag blandade et uns pulveri-
ferad Brunften med 4 uns ordinair falt-fyra och
2 uns flark Spiritus vini, och. lät blandningen
få väl tiltåpt hela 7 månader, under hvilken
tid den då och då omfkakades; denna mixture
fick omflider en lukt fom /Ether nitrofus, och
jag fåg några droppar olja åfvanpå. I anled-
ning häraf, tog jag en tubulerad retort, flog
deruti 2 uns Sal commune och 2 uns Acid. vi-
Cs trioli,
38 1782. Jan. Febr. Mart.
trioli, lade honom i varm fand med en förlu-
terad recipient, fom innehö!l 3 uns Spirit. vi-
ni. . Efter några timars förlopp, flog jag den-
na fpiritus, fom nu var fumans, uti en retort,
fom innehöll 3 uns pulveriferad Brunften: bland-
ningen fick ftrax en vacker grön fårg, men
efter några minuter, blef den het, bvarföre jag
genaft applicerade en recipient, hettan tog få
til, at blandningen kom af fig fjelf i kokning
och med detfamma förfvann gröna fårgen. Se-
dan 'kokningen afftadnat, hålde jag det, fom
nu fanns uti förlagen, uti en fafka, hvaruti
jag hade flagit litet vatten, öch firax feparerade
fig Ether, fom på lukten liknade Ziher nitro-
fus, bländad med dephlogifticerad falt-fyra. Re-
cCipienten luterade jag åter för retort-halfen
och deftillerade ad ficcum; då framkom mera
ther, hvaraf en del flöt åfvanpå och en del
höll fig på bottnen. b) Om en blandning af
3 uns rifven Brunften, et uns Vitriol-fyra,
köks-falt och Spiritus vini, af hvartdera 3 uns,
deftilleras, upkomma famma phenomener och
produder fom lit. a. cec) Uti en retort flog jag
3 uns'rifven Brunften, och lika mycket ordi-
näir falt-fyra, lade honom på varm fand och
applicerade en recipient med 3 uns Spir. vini
uti. Salt- fyran gick nu dephlogifticerad uti
Spititus. vini, denna Spiritus blef ganfka varm,
faftån retort-halfen var kall. Några timmar ef-
ter, då all gåfningen uti retorten uphört, flog
jag Spiritus utur recipienten i en retort och
deftillerade med lindrig eld: i början öfvergick
fEther, fom luktade /Fther nitrofus, men til
flut kom en annan ther eller råttare, olja,
fom föll på bottnen, och åndteligen kom örD
" : -” yra.
ri
1782. can. Hebr. Marte 39
| fyra. d) Jag uplåöfte Vifmut uti Kongsvatten,
" fom af 3 delar falt-fyra och en del falpeter-
| fyra var fammanfatt; denna folution afdunfta-
de jag til en fyrups ftadga, blandade denfamma
med lika mycket ftark Spir. vini och deftille-
rade med lindrig eld: i början kom ren Spiri-
ritus och fedan en ther, fom luktade aldeles
fom Ather vitriolatus. e) Järn var den fifta
ibland metaller, med hvilken jag kunde, med
tilhjelp af falt-fyra, producera Ather. Jag fa-
turerade medelft kokning falt-fyran med Jårn-
fafran, ty med Jårn-filfpån upkommer ingen
fEther, uplåfningen evaporerade jag til honings
confiftence och procederade vidare fom lit. d.
Ather, fom hår upkom, liknade aldeles den
förra. Jag flog flere gånger Spiritus vini få
vål på detta fom Vifmuth-refiduum, och fick
hvarje gång, vid en ny deftillation, /Ether. Vid
deffa deftillationer framkommer ingen luft-fyra.
$. 4. För at ockfå hår få vifshet, om falt-
fyran bör anfes fom en beftänds-del af denna
fEther, var förft nådigt at rena denna ZAther
från öfverflödiga falt-fyran, få mycket möjeligt
kunde vara; jag procederade derföre med den-
na ÄAther på famma fått fom med ther vi-
triolatus (6. 2.). Denna fåledes från falt-fyranh
renade ther, blandade jag med filfver-uplös-
ning, men fom hår ej fkedde någon fållning,
flog jag altfammans uti et glas och tånde eld
derpå; fedan Z/Ether var förbrånd, fann jag filf-
ver-uplöfningen mjölk-fårgad och likfom yftad
"at Argentum falitum. Således tycks vara troligt,
at ock falt-fyran år en beftånds-del af' denna
ther.
GC” $. 5.
40 1782. Jan. Febr. Mart.
6. 5. Salpeter-fyrans förhållande med Spiri-
tus vini år bekant, hvarföre jag ej vil uppehäl-
la mig dervid, men Flufsfpat-fyrans verkan på
Spiritus vini var jag mån om at få veta. 4) Jag
blandade pulveriferad Flufsfpat med Ana vi-
triols-fyra uti en retort, och applicerade en re-
cipient, hvaruti voro 3 uns Spir. vini, famt
lade retorten på varm fand. Dagen derefter
flog jag denna nu rykande Spiritus uti en re-
tort. och deftillerade på vanligt fått; Flufsfpat-
fyran trångde genom lutum på alla ftållen, men:
intet tecken til ZEther blef jag varfe. b) Hår-
på Ofver-faturerade jag åter den uti recipienten
undfångne Spiritus med Flufsfpat-luft, fäfom för-
ut, hvilken jag fedan flog uti en retort på 3
uns rifven Brunften och deftillerade. Här för-
höll det fig nu helt annorlunda, ingen fyra
penetrerade lutum, jag kånde nu ZEther-lukt,
och fedan jag hade afdrifvit all Spiritus, flog
jag denfamma uti en annan retort och rectin-
cerade med lindrig eld, då jag bekom litet £-
ther, fom hade behaglig lukt, flötande på fal-
peter- ether.
6. 6. För at fkaffa mig tilråcklig mångd
concentrerad åttika, utdref jag den utur de 1å
kallade Flores viridis eris, fom jag fedan åter
redtificerade. Min affigt var, at tilreda och un-
derföka den af Grefve DE LAURAGUAIS upgl-
ven åttike-ether; men oaktadt all min derpå
anvånda möda, var jag ej i ftånd at frambringa
minfta fpår deraf. Likfå vardet befkaffadt med
åttikan, fom fås utur Alkali acetatum. Det år
befynnerligt, at få månge af de nyare Chemi-
fke Audorer antagit denna Grefvens upgilt,
fom en afgjord fanning: jag beråttade deffa för
mig
1782. San. Febr. Mart. 41
» mig mifslyckade förfök för H:r Prof. och Ridd.
| BERGMAN, fom behagade lemna mig til fvar:
«fat Hr D:r POERNER vore den endafte, fom
; alla deffa åmnen gifva,
med Spir. vini deftillerade, ingen /Ether. Sam-
ma befkaffenhet har det med följande Salter:
Zincum acetatum: Mercurius acetatus: Mercu-
rius falitus: Ferrum falitum: Magnefium fali-
tum: Argentum nitratum: Magnefia alba falita:
Sal benzoinum och Brunften: Alkali fixum cauft.
och Bruntften: Arfenic-fyra: Arfenic-fyra och
Brunften.
6. 10. At nu af deffe anförde förfök för-
klara ZEthers generation, vil jag ej gerna åta-
ga mig; ty ehuru det tyckes med någorlunda
fåkerhet kunna flutas, at altid et det brånbara
i Spir. vini attraherande åmne måfte vara med
i fpelet, emedan alla mina anförde rön fådant
bevifas få finner jag likvift ej, huru denna me-
ning kan ega rum i anfeende til åttike- och
Benzoé-&Xther, emedan hvarken deffa tvånne
vegetabilifka fyror eller Flufsfpats och falt-fy-
ran ega någon fynnerlig affinitet til phlogifton.
Men om man ock fkulle medgifva, at de ver-
keligen attrahera phlogifton , faltån i mindre
grad, på hvad fått fepareras då fjelfva Spir. vi-
ni-
ERE IV
FSE
|
H
|
d
|
1782. ofan. Febr. Mart. 45
ni-oljan eller ther från vattnet, hvarmed den
förut få ganfka intimt var förenad? Men tor-
de hånda, at detta phenomen kan förklaras på
famma fått, fom fvafiets feparation från arr he-
> paticus. Man vet, at denna Luft år fom Spir.
vini uti vatten folubel, och beftår af phlogi-
ftron, mareria caloris och fvafvel; kommer nå-
got åmne til, fom fkiljer phlogifton från den-
na luften, få går materia caloris fin kos och
fvafiet precipiteras. Applicerar man nu detta
på Athers generation, och man förut vet, at
Brunften, til exempel, eger en ftlark affinitet
til det brånbara, når någon fyra på honom age-
rar; om nu denna metallifka kalken, Spir. vi-
ni och falt- eller vitriol-fyran komma tilfam-
mans, få tager Brunften en del phlogifton från
Spir. vini åt lig, varmen fom under denna action
blir få kånbar, at blandningen af fig fjelf kom-
mer i kokning ($&. I. lit. a. $: 3. lit. a.), år den,
fom genom fin fkilsmåffa från phlogifton år
blifven fri, och: fåledes -feparerar fig den fina
Spir. vini- oljan, ZEther, från vattnet: Denna
ther förer då gemenligen med fig en liten
fmitta af famma fyra, fom tjente.,til: et medel
at feparera den famma. från vattnet ($:4$. 2. .4.),
ty quantiteten af fådan fyra år uti-en vål re-
dtlificerad ”ZEther få obetydlig at man ej få al.
deles fåkert kan påftå, at ingen ZEther utan mir
neralifk fyra exifterar. Den lilla andel af åtti-
ka och luft-fyra, fom jag vid fomliga deftilla-
tioner anmårkt ($. I. lit. c.), kommer af en li-
ten del ZAthers totala deftrudtion , emedan det
år ganfka troligt, at oljan uti Spir. vini beftår
af åttike-fyra och phlogifton. Som en uti falt-
fyra uplöft Järn-kalk ($. 2. lit. e.) med Spir. vi-
Nr ni
46 1782. san. Febr. Mart.
ni deftillerad, gifver ther, få finner man håraf
orfaken, hvarföre Tindtura martis, Pharmac. Svec.
med tiden får en lukt efter Ather nitrofus,
Botanifk Befkrifning på tvånne fpecies åkta
« oMufkot ifrån ben Banda,
ér Ä af
IN GAN RS Pl ONE De
re
Vv ukot har ifrån åldre tider varit bekant i
: Europa, och både uti Apotheken och kö-
ken mycket brukadt: -Förfta kunfkapen derom
har, innan vågen til Oft-Indien förbi Goda
Hopps: udden af -Pörtugiferne blef uptickt,
kommit til ofs igenom Araberne, fom i ford-
pa tider handlade på kufterne Mallabar och Co-
romandel, fingo både detta och andra fpecerier
dår til köps och förde dem fedan öfver til Eu-
fopa. - Men oaktadt detta fpecerie få långe va-
rit bekant, och oaktädt de öar, fom produce-
ra det, åfven flere fecler varit förft i Portugi-
fernes och fedan i Hollåndarnes våld, hafva
likvål både €n tjock dufhet hos dem, fom vi:
flats-i Indien, och jaälouthe hos dels egare,
ojort, åt Vi intil denna dag ej fått fullkomlig
kunfkap om de trån, fom båra detta dyrbara
drogue, och at tråden, hvaraf det håmtas, hit-
tils Varit för Botanici obekante til fit flågte
och clafs. > RumpHius har vål defs befkrifnin
öch figur; men til fina frudtifications-delar 1
förbigangne eller otydligt befkrefne, at de al-
drig ån kunnat införas i Sexual-fyftemet, Än
myc-
Y:82. Jan. febr. Mart. AN
mycket fåmre, finnes en gren med frukt utaf
Myriltica. Molchata , afritad hos PLUKENET.
Uti de Samlingar af Naturalier i Spiritu vini,
fom jag i myckenhet haft tilfålle fe både i Ofi-
Indien och Europa, har åfven Mufkot funnits,
men blott med blad och frukt, utan några rik-
tiga blommor, och i fynnerhet utan han-blom-
mor, få at deraf ej varit fynnerlig uplyfning
at Nämta,
H:r Baron v. WurMss har förledet år från
Batavia behagat fända mig en flafka med bag-
ge fpecies af den åkta Mufköt-nöten, uti Ar-
rak inlagde. Det ena flaget af deffa hade en-
daft frukt. på fig, och det andra både frukt och
han-blommor. Af deffa har jag derföre upfatt
följande Botanitka befkrifning, få fullkomlig,
iom varit möjeligt ar de fånde grenar. . Fyde-
ligare och fullkömligare få vi framdeles vånta
den, då någon Botanicus fjelf får på öen Ban-
da, dår Mufkot - tråden nu planteras , . exami-
nera flera lefvande och blommande grenar.
- Af de få grenar mig blefvo tilfkickade, tyck-
te jag mig Ie och kunna fluta, at på famma
tråd., ja äfven på famma gren, funnos han-
blommor fårfkilda, fom ej buro frukt, och hon-
blommor, fom ej vifte tecken til hannar, men
utvåxte til frukt. I anfeende härtil, kommer My-
riltica at föras til den 2r claffen eller Moni&cia.
. Vid fkårfkådande af blommorna, finnes ca=-
lyx vara helt enkel och uti fpitfen delad itre
korta flikar, fom ftå mera upåt, ån utåt. Den
ar föga mer, ån af en linias långd, och fpråc-
kes på hon-blommorna, under fruktens tilvåxt,
ej upifrån nedåt, långs efter flikarne, utan lofs-
nar
SE
48 1782. ofan. Febr. Mart.
nar ned til aldeles ifrån fit fåfte, fpråckes ock-
få ftundom oordenteligen ned-til, och uplyites
mer och mer af den tilvåxande frukten, emot
defs fpets, likfom en Calyptra på målfarne, til
defs den aldeles affaller.
Ingen blom-krans eller Coroila finnes.
Når calyx blifvit borttagen, fynes i han-
blommorna et aflångt filamentum , ungefårligen
af defs långd, fom år cylindrifkt och i toppen
trubbigt, utan tecken til ftigma och utan tec-
ken til, at det utvåxzer til frukt.
På detta cylindrifka filamentum fitter, under
fjelfva toppen, til midden deraf; en Anthera,
fom har många fårar på fig, men tyckes ej va-
ra delad i flera. Anthera liknar fäledes hår al-
deles den, fom finnes på Nipa, och år ritt ar-
tigt af filamentum genombårad. Vil man anfe
detta filamentum för et receptaculum, eller råt-
tare, för et germen fterile, få bör Myriftica hö-
ra til Gynandria, men i mitt tycke, med min-
dre fkål.
På hon-blommorna år germen fuperum me-
ra bukigt midtpå, och åndas med en mycket
kort ftylus, fom år något tjock, bred, med
tvånne fårar förfedd och delad i tvånne fpit-
fisa, korta fligmata.
Frukten, fom utvåxer mer och mer, år en
Drupa, omklådd med en köttaktig fubftance,
inom hvilken, då den omfider fpricker midt i
tu, fynes nöten, med fin karmofin-röda Mu-
fkot-blomma omkring fig.
Når Nöten fedan, fom af fig fjelf ej fpric-
ker, Öpnas, ligger inuti nucleus eller den kår-
na, fom allmånt år kånd under namn af ar
A
1792. Jan. Febr. Mart. 49
Af det andra fpecies, fom i Indien fått nafön
af Hann -Mufkot, fick jag blott en gren, uti
hvars blommor ej fyntes tecken til hannar,
Båsge deffa fpecies fkiljas ifrån hvarandra
med följande mårken, nämligen:
1. Sp. Myriftica mofchata foliis lanceolatis >.
fructu glabro.
Figur hårpå bar RumpHius i Herbariöo Amboin.
We Tom: oc Dab: 4.
| Deytterfte grenarne blifva ganfka fine och glatte.
Bladen åro lancet-like, med lång fpits , hele i
kanten, med fina lido - nerver , helt glatte
och fingers lange.
Blommorne fitta ytterft på grenarna; på gan=
fka fina och en tums långa ftjelkar , med
glatte calyces och glatte rundaktige eller co
nifke frukter.
2. Sp. Myriftica tomentofa foliis ovatis,
; fruttu tomentofo,
Figur på denna fes hos Rumraius i Herbario
Amboment Tom 2. Tabis5.
Detta tråd har mindre krona, ån det förra, och
fåmre nötter, fom åro mer utfatte för mal.
Ytterfte grenarne åro mera ftadige och helt ludne.:
Bladen åro aflänge, mycket brede och ofta af
en fots långd, utan lång fpits, tjocke med
grofva uphöjde fido-nerver och ej aldeles
glatte.
Blomtnörne fitta ned vid grenaärne, på korrta,
tjocka, ludna ftjelkar.
Calyx och fjelfva frukten åro öfver alt betåck-
; D te
50 1782. fan. Febr. Mart.
te med et tått och brunt tomentum, hvilket
på frukten mer och mer, dock ej aldeles,
förfvinner. |
Frukten år i början rundaktig , men blir alt
mer och mer aflång, ju mer den utvåxer,
och mogen år den lik en Olive, jämtjock
up och ned til, med tunnare kött omgifven.
- Utaf bifogade Tabel Tab. 1. fynes i naturlig
ftorlek:
Fig. 1. Frukten af Myriftica mofchata, fullvåxt.
2. Frukten af Myriftica tomentofa, ej al-
deles fullvåxt.
2. 4. Calyx på fidan föreftåld.
5. Calyx i toppen.
6. Filamentum och Anthera,
LR STSRT ST SRS SST SR ST SAGE
Om Trinomifka Areer,
af
FREDRIC MALLET.
se —— —-
U: fjunde Propofitionen af NewTtoxws Tradtat
de Qvadratura Curvarum, år gjord Anmåärk-
ning om Trinomifka Areers utråknande och
jämförande, at någonderas coéfficient kan för-
fvinna och göra hinder uti råkningen: denna
hafva vå! StTEwART och HorsLteyr, fom för-
klarat famma Tradtat, anfett för otydlig, men
åndock ej tilråckligen uplyft åmnet; icke hel-
ler har någon annan Geometer af de flera,
fom fkrifvit om Trinomifka Areers jåmförelfe,
lemnat fin upmårkfamhet hårtil. Jag har SR
re
1982. fan. Febr. Mart: =
före företagit mig, at underföka fakens befkaf-
fenhet, och vil hår korrteligen anföra, hvad
ES REF I o Ts
jag funnit vårdt at-anmårka.
för Före NewTFons tid, hade man funnit,
at om en krok-lineas flytande A4b/ciffa bemår-
sx . ml e
kes med z, och Ordinaten y=az" >, få år
famma kroklineas Area =9" . Deraf följer,
at Oda Ug &c få blifver Areen
=20+ yi &c Och om R=e+f2"
K
ge Re; Rd RITA få kan
den krokliniga Areen altid finnas, når A år et
helt och jakadt tal: men, om A år et nekadt
eller brutet tal, ja åfven når A=o2, få behöf-
ves mera konft at finna famma Area. NEw-
TON år uphofsiman til en Method, hvarigenom
man altid kan approximera til en fådan krok-
linig Area, och har genom et fnille-rikt på-
fund vifat, at når en Binomifk Form, fåfom
NER 2 (aa NN gifves , hvaruti ex-
ponenten 8& ökas eller minfkas med n, få at
man får OT”, 05 27, OK 37 --- I o7, och
likaledes A med 1 til at blifva ATI, ATr2,
AR 3 -- Ar; få Skal mån utaf en enda A-
rea ibland dem, hvilkas Ordinater höra til for-
I gy 2
men y=2 Eon CT) AE TST fn
na de öfriga, allenaft « och r åro hela tal.
År Ordinaten Trinomifk, eler y=x2 0-1
o(erföl ge") "få måfte man hafva
D 2 Två
; 52 1782, Jan, Föbr. Mart.
Två Åreer gifna, til at kunna föka alla an-
dra, hvilkas Ordinhåter höra til” formen
IE on-I p ATT AR Re rf era
För Qvadrinomifka Örtfrläte er måfte trenne A-
reer vara bekanta, til at finna de öfriga, och
få vidare. Sjelfva "detta förträftetiga påfund ut-
föres uti ofvannåmda Sjunde Propofition af
Tradtaten De Qaadraätura Curvarumi ”
4.0. ..Det år. både Exempel-vis,; och- för
tydlighet , fom NEwTton dårftådes wverkftållt
fin räkning med Trinomifka Ordinater; ty man
kan vid dem, fom åro Binomifka, eller hvad
Multinomifka man behagar, anftålla enahanda
underfökning: han har kallat .den Series eller
Progreffion af Areer Nedfligande, hvaruti s år
et nekat Tal, men Upfakande Senen för de ja-
kade s,' och fedan rå kningen blifvit tydligen
förklarad, är följande nådiga anmärkning til-
lagd: Om nägon utaf Te; merna 6, 6+An, å+2AN,
Sc. är lika med o, få må den ena Arten tagas i
början af den Ne ÅRigande . och den andra i början
af den Upfligande Progreffionen, och £enom dem fRo-
la alla de öfriga Areer kunna finnas: > Öfver den-
na abmärkning , fom gåller om andra Multino-
mifka Areer, utlåter fig STEWART uti fina Comi-
mentaries spor NEWTONS tlvo Ireatifes pag: 163.
$. 209 på detta fått: Jag bekänner , at jag icke
tilväckligen förflår det hjelpe -medel; fom Auctor
här föreflår: tys om d, B5C) DY ESF), &c. är den
Upfligande Pr ogrefanen af -Areer, och 4, P, Ua
R, S, T, Gc. din Nedfligahde (REA NAR 7 frn
JE ARA kal BEfiötn RASK 0
cf bron ANA SÄG po fraga)
1782. fan. Febr. Mart. 53
0=/f: IRM SR &G6:) få iycker meniingeh
här vara: at, om YL o, kunna alle Arter uti bäg-
gerProgrefonerna finnas, genom Areerna Boch:P;
om B+An =0, fkola Areerna på bägge fidor om B
£Lifvas utaf 3 bal C; ach om, f-+ 2An =0, blifva
ÅAveerne på bägge fi oh om C bekante, genom antagan-
deaf Boch D; men detta år ingalunda fant ; ty når
0-—-A4 =0, kän man icke igenom Areerna Avoch-C
finna någeudera af de öfriga uti hvardera Pro-
grefionen Se. At STEWART hår milstagit lig,
fkall uti det följande tydligen förklaras; men
på det ingen. måtte, falla på den. tanken. at
NEwTtONS ord fynas innehålla någon orimlig-
bet, få vil jag anmärka, at dd: ej. förefkrif-
vit, at man nödvåndigt (kall utvålja den når-
mälte få vål uti Nedftigande,' fom Upfitigande
Progreffionen, nåmligen A och C, då 4+An=0,
utan allenaft, at man. NB. kan taga” någondera
Areen af de förflå uti hvaärdéka: Progreffionen, me-
delft hvilka han förfåkrar at de öfriga kola
finnas. Defsutan år tilbörlist; at hålla fig til
de Areer, fom låttaft kunna utråknas eller con-
frueras ; utan at hafva affeende på deras) Rum
uti Upftigande och Nedftigande Progreffioner-
na, allenaft de” gagna til åndamålet; hvarföre,
då rhöufbida farfen hår 'gifver' tilkånna, at: man
utaf tvänne "Areer, fom utvåljas, måfterfinna
alla Re få bör uti deffa fårfkilda håndelfer,
då 4 =0, 0--X4 0, &c Uunderfökas ,haruva-
be inflränkånde år mer eller mindre nödigt.
(eta Lt den pråktiga uplagan. af NEw TONS
iVerk, hvilken nu utgifves, uti London under
HOoRsSLEYS infeende; finner jag, at älven Han
gifvit akt på deffa omflåndigh eter" med. I rino-
D 3 milka
54 1782. Jan. Febr. Mart.
mifka Areer, då 9 =o, eller 8 +Xn =0, &c.
(Jämför Tom. I. pag. 360.) och deröfver lem-
nat et fådant yttrande: Efter ZÖRN=feA—
Ö—+An. fB-+0—+2An.gC, få följer, ar när 6 =o0,
kan B finnas genom C, och tvärtom C utaf B, men
uraf B och C finnes D, E, &c. ty ÖA RA
== 0—+n. eB+ 8-—+—1-+A4N.£C + Ö+nNn-+2An .£D,
och få vidare: kvarföre igenom B och C alle Arecer
uti den Upftigande Progrefionen blifva bekanie; men
4 är oåndelig, nämligen A= R SÅ NvfB-2Ang GC;
oc
och likaledes alla Areer uti Nedfligande Progrefio-
Pos RN nAST, ufAd- SA-1.ngB.
NIE SFR Pp pr FT ee NERE
På famma fått vifes, at, om B+2ANn=0, blifva
alle Åreer uti den Nedfligande Progreffionen gifne,
när antingen ÅA eller B är bekant, men C och de
följande uti den Upfligande Progrefionen befinnas
oåndelige. När ater Q+ An =0, kan väl A finnas
utaf C, eller C utaf A, men B år oåndelig , och
tillika alle Areer uti bägge Progvofionerna utom 4
och C.- Alt detta år til fullo enligt med fan-
ningen, då man handlar om Areerna i hg fjelf-
va; men faftån en krok-linea utftråcker fina
grenar oåndeligen långt, få gifvas likvål vid den
famma infkrånkta Areer, och med fådana kun-
na andra krok-lineers åfven infkrånkta Areer
jämföras, hvilket varit NEWTONS åndamål at
vifa, utaf krok-lineernas gemenfkap eller lika
art, huru det låter fig göra, och hvilket altfå
hos Horszer ånnu återflår at förklara,
nen, ty
$. 4.
WE AR ARDEN RR
1782. Jan. Febr. Mart. 53
| $. 4. Utaf ofvan anförda Zquation FÖRA
o=0ed —- + Mm. fB + I+2A71.gC följer,
icke allenaft, hvad HorsireY anmärkt, at, når
4=., man utaf endera Areen B eller € kan
finna den andra, tillika med alla öfriga uti der
upftigande Progreffionen , utan ock, om någon
annan Area fkultle gifvas uti den Upftigande
Progreffionen, at det år möjligt utaf den enda
gifna föka hvar och en uti famma Progreffion:
ty cg NER + rr An. få
+ JnNn+2A7.s£D, och efter C gifves utaf B,
få målte D determineras utaf B enfamt, famt
tilbaka B utaf D allena; det famma gåller om
E och alla de följande uti Upftigande Progres-
fionen. Men uti Nedftigande Progreflionen
kan man icke få kånna någon enda Area ige-
nom de nåmda B och C; ty 4 förblifver obekant
A
uti formulåret 4= R” Anf B-2018C, och
oc
fåledes kan ej P finnas utaf 4 och B, ej hel-
ler vidare någon af de öfriga Q,R,S, &c. de-
termigeras. — Nu år AR I =ARNIGR
=AfdB+ 2An7gdC, eller aCR?) -AnfdB
omAngdC=2, altfå om deffa Fluxioners Fluen-
ter corrigeras, få at RÖ AnfB- SA gBIo,
| Ä o
få målte åfven Areen eÅ == kunna vara ån-
delig eller infkrånkt: Det år fördenfkull icke
orimligt, at antaga 4 fåfom bekant och deter-
minerad, enligt föregående paragraphs vilkor.
D och
56 1782. fan. Febr. Mart.
och at igenom 4, famt en ibland Areerna B,
C,D,E, &c. föka fiera; hvilket fkall lyckas bå-
dei den Upftigande och Nedftigande Progres-
fionen, få at alle famtligen kunna finnas, når
4 får antagas fåfom gifven, och inga andra
edöefMeienter blifva lika med o, > Under famma
vilkor fynes hår, at om någondera utaf Areer-
få P5 O,R, 5, &ce: gitves jämte 4, få kan man
finna de öfriga uti bigge Progreffionerna; fam-
mmaledes, at, når hvilken Area, fom bhålft, vil-
jes uti-hela den Nedftigande Progreflionen 4, P,
OR,TS, &c. Och derjämte enderaä-at-br6,D;
E,F, &c. få blifver lått at finnå de öfriga på
ömfe fidor om 4, om inga coefficienter vida-
re förfvinna, "Jag fluter altfå håraf, at de två
Areer, fom fkola tjena til at determinera alla
öfriga uti bågge Progreffionerna, böra når 9 =>,
antingen vara uti den Neädftigande, hvartil jag
äfven råknar 4, eller åtminftone en af dem
finnas uti Nedfligande Progreffionen, och at den
andra kan få vara uti den Upftigande ifrån 4,
famt at detta vilkor 0 =2, hindrar, at två A-
teer ibland B, C.D, E, &c. må determinera nå-
gondera uti Nedfligande Progreflionen 4,P,0,
R, a Lå &L.
$. 5. I den -håndelfen, at 0+2An =v, för-
håller fig faken på enahanda fått, fåfom uti fö-
regående Paragraph, allenaft med den fkillnad,
at man uti fatferna våxlar om orden Nedfigan-
de och Upfligande Progreflion, och at Areer-
nas Progreffioner råknas ifrån Areen C. 'Såle=
des finner man 4 utaf B, och tvårt om B ut-
af 4; famt igenom 4 och B hvar och en ibland
P,O,R, S, &c. Åfvenledes i gemen utaf en
enda ibland B,4,P,2,R,5, &c., hvilken det
må
/
|
/
|
d
dj
|
1782. fan. Febr. Mart. ST
må vara, kunna alla öfriga uti denna Nedfti-
gande Progrefflion determineras, men ingende-
ra uti den Upftligande. Är C gifven tillika
med någon annan Area, an tingen uti Upfti-
gande eller Nedfligande Progreflionen, få gilves
igenom Newtons Calcul hvar och en af dé
| Ötriga, få framt inga flera coefficienter förfvin-
| fi Det famma gåller om hvar och en Area
| uti den Upftigande Prog oreffi ionen; fördenfkull
mälte! man, uti denna EG deiie, tilde Trino-
| mifka Areers determinerande, håfva Stminftos
ne en Area gifven uti den RR Progref-
fionen, men den andra Areen kan tagas uti
den Neditigande, Uti bägge deffa håndelter kan
man altfå” finna alla Areerna utaf de två når-
rmafte ä ömfe tfidor at den, hvars coéfficient
antages förfvinna, nåmligen utaf P och B, når
BE och utaf B och D om 0--2A47=0, hvil-
ket jag förmodar STEwaArT hafva blifvit varfe,
efter han nekat denna fats förnåmligaft i den
håndelten, då 8-—+-A,=0, hvilken nu kommer
at nårmare betraktas.
$: 6... Når. uti. .JEquationen z SH A=eca
+I-+AnN. fB+I+2Ar:gC den medlerfta Ter-
mens coéfiicient år lika med o, det år om
Ö—+As=0, få kan man vål utaf 4 enfamt fin-
NAC, och tvärt om.4 utaf. C allena; men utr
at dö bågge Areerna 4 och C finnes icke
PES RER
0
annan Area, hvarken ibland.P, 0, R;S, &c. eller
ibland D,E,F,G,&c. Denna fvå righet kan likviål
JIE håf-
s icke hellernågon
58 1782. Jan. Febr. Mart.
hifvas, om någon annan Area utom 4 och €
får antågas fåfom gifven: fåledes om B tilli-
ka år bekant, kan P å ena fidan och Då den
andra utråknas, och på famma fått alla Öfri-
ga uti bågge Progreffionerna. I fiållet för B
kan man ock nyttja hvilken Area man vill
ibland P, Q, R.;S', &c. eller ibland D;E, F, G,
&c., och anftålla den åftundade Jåmförelfen
imellan hvilka Areer fom hålft man behagar.
Man år icke heller nödfakad at nyttja 4 eller C,
utan kan taga hvilka två Areer, fom finnas
tjenligaft, och genom dem utråkna alla Öfri-
ga, få framt inga flera coéfficienter förfvinna.
Uti denna håndelfe, då å—+An=02, finna vi
altfå, at Newtons Method år i gemen tillåm-
pelig, endaft med det undantag, at Areerne 4
och C icke kunna anfes fåfom lika gållande
med de öfriga, i fall de på en gång nyttjas,
utan at de ej verka mer ån en Area uti Cal-
culen, hvilket åfven utaf fjelfva /ZEquationen
bör flutas, då den ena kan exprimeras genom
den andra enfamt med Algebraifka termer.
$. 7. Det fom nu blifvit fårfkildt anfördt rö-
rande Trinomifka Former uti deffa tre håndel-
fer, då 19 00, 22 g+AN=0, 39 O+2A71 =0,
bör 1ä förflås, at tillåmpning deraf göres för
hvar och en håndelfe, fom uti en gifven Form
inträlfar: -til-eR.. OM ys (E-Ff2C- pzt),
Nvarell, 0 => MAS2 > Ake da SPN
> då 20-21 RA 6-27.e0-+0-21—+-An.fP
+6b-27+2An.g4 hafver man R=4/P+8g4,
och
|
|
É
i |
1732. Jan. Febr. Mart. 59
och man fer, at til utråknande af alla Areerna
Pi OO, RR; SS; Ty&c., famt 4, B,;C,D,; &ci beköl-
ves, at af de tvånne fom fkola nyttjas, den
ena åtminftone år ibland Q, R, S. T, U, &c.
Men efter 0-4n + An =0, få får man
uti ZEquationen ZI GAR =0-47n.eS
+4-A4N+N.SR 40-49 +2A4.g 0, at z ÅR
E>4e0S+420, hvarvid anmårkes, at utom S
och Q någon annan Area bör varda gifven,
om alla fkola kunna utråknas. Åndteligen år
ock 09-67 +2A7=0, och altfå uti Aquatio-
nen 20-040 RA — f-64.ceU + fr 04 An. FT
+ 60-64 +2AN1.8S5, år 27 R I-BeU- Af Ti
hvarföre det blifver nödvåndigt, at hafva fig
bekant någon ibland Areerna S,R,Q, P,4,B,
CD, &c. Hår torde altfå vara låmpeligatt,
at utaf Areerna Q och P, eller QO och ÅA, få-
fom utaf de fimplafte föka de öfriga Uti an-
dra Trinomifka Former kan valet af Areer på
lika fått, vid deffa håndelfers. intråffande, få
anftållas, at deras utråknande blifver låttaft>
men det år en Form, fom jag ej kan undgå
at omtala; näml. då A=0o och b år en mång-
fd a 4, faonr p=zolebfo hb)
Fran 0 = 2, och ” fåledes . z - CN. Så
=b-1.eP +0-1 + Mf4 + b-1+2A9.0B gif-
ver ZOO RI —1=—0eP + of4+02B, få at alla
tre håndelferna på en gång intråffa. Uti den-
Ra
69 1782. fan. Febi. Mart.
na Form'åro ej allenaft: P 'och: Bs dtilråckliga
at finna alla Areerna ($-6.), utan man kanh 3
heller genom 4 och endera ibland P; TV R;5
&c. föka någon af Areerna B35€, D, ;ä82er9 ;
likaledes utaf 4 och endera af B;C,D; LE &C:
kunna icke. POR, 55 ECC:HANIS Defsutan
kan man ej unibåra Aleen A,; om råkningen
fkal gå ifrån den Upftigande Progreflionen” til
den Neditigande, eller tvårt orm; -Altfå år uti
denna Form angelåget, at jämte A hafva be ekant
en Area, uti hvardera Pragreftiongn, Utom
denna omfltåndighet, då a =2o2, kunna icke fie-
ra ån en håndelfe af de UPS KORA intråffa uti
en och famma /Equation, é
6. 8. Om inan vil underföka, huruvida uti
någon form EEG NSI ASTRE deffa hån-
delfer 6=0, 9 +A7=0, &c. kunna hafva rum;
få mårkes allenaft, at om man 'fåtter & =v4;
OCch"r ar Et Het talj; antingen jakadt eller ne-
källts fä Kän-o, föm altid år helt tal, minfkas
eller ökas; til defs förfta håndelfen Boon 0
inträffar, År tillika A et helt tal, ' få kan åf2
ven hånda, at man får 9 +An=o0 , det år
vt ot Ao, eller yt os + FS, eme-
dan ;T och & altid åro hela tal. På nd fått,
når AA är helt tal,: infaller tredje RÖRA
0+2A7=02, Om man i ftållet för '« eller för
5 Er fåtter -2A-r, fom i följe af det an-
tagna år et helt tal. För öfrigt, om » och A
äro bråk, men deras; Summa år et helt tal, få
ikal det -intråffa, atv otAtreo, falt
ån de öfrigå håndelfer då icke ega rum. Om
Summan af bråken » och 2A år et helt tal;
- få
1782. fan. Febr. Mart. 61
få fkal den tredje håndelfen hafva rum; men
| ingendera af de förra. Mera kunde hårom til-
| låggas, om nödigt vöre: |
|
ÖMT ÖF GR
| UNDERSÖKNING —
I om den lilla rörliga Stjernan, fom blef up-
I täckt i England i Marti månad 1781; fam
mandragen utut någrå Bref til Kongl.
V et. Acad. aldre Secreterare,
ifran Herr Profefforen
ERIK PROSPERIN.
Förfla Brefvet, Upfala, d. 19 Febr. 1782.
i he åtfkilliga omdömen man hört, om
| 7 den nya rörliga Stjernan, fom uptåck-
tes af H:r HerRScCHEL i England, i Martii månad
| fiftledne år, och vi nu hela Höften och Vin-
otren obferverat, hafva våckt min nyfikenhet
at underföka defs våg. - Det har aldrig kunnat
falla mig annat in, ån at hon hörer til vårt
Sol-Syftem. Vid aldraminfta efterfinnande fin-
ner man, at defs afftånd ifrån Solen, ehuru
ftort, dock år oåndeligen mindre, ån ifrån nå-
gon fixftjerna, få at, om hon ån vore någon
af de H:r LAmBErRTS Cometer, fom uti Hy-
perbolifka vågar vandra ifrån det ena Sol-Sy-
ftemet til. det andra, år hon likvål nu för ti-
den inom vår Sols dragnings-kraft, och un-
der defs vålde. iq
De verlds -kroppar, fom höra til vårt Sol-
| Syftem,
62 i782. jan. Febr. Mart.
Syftem, plåga indelas i Cometer och Planeter.
Ehuru deffe, i anfeende til fin gång, ej fkiljas
i annat, ån at de förre gå uti mycket aflånga
Ellipfer, och de fenare i nåftan cirkel-runda
baner, åro de dock, i anfeende til fin utvår-
tes fkepnad , för en invånare på jordklotet,
ganfka olika fins imellan. Cometerne fynas
omgifne med en töcken, fom vid deras annal-
kande til Solen plågar ftiga ut på den från $o-
len vånda lidan, och då kallas deras fvans.
Denna tjocka dunft-krets torde af Skaparen vas
ra dem bifven, för at på deras kropp bibehål-
la en någorlunda jämn temperatur af hus och
varme, under det at de, på fina långa refor,
få mycket andra fit afftånd ifrån Solen. Plila-
neterne åter, fom åro nåftan altid til lika ai-
ftånd ifrån Solen, och hvilkas maffa följakteli-
gen altid år lika utfatt för defs verkan, kånna
ej annan omväxling, ån de olika årstider, fom
deras axlars lutning emot den plan, hvaruti
de röras, förorfaka. De behöfva derföre ej et
fädant tåcke, utan fynas altid klare och fki-
nande fom fixftjernor. Cometernas vågar och
rörelfe tyckas för ofs vara ganfka oordentliga,
Planeternas deremot mera regelbundnå. I fyn-
herhet mårker man, når de öfre Planeter-
ne nalkas fin oppofition, at de förft ftadna,
börja fedan gå tilbaka med en tiltagande haftig-
het, til defs de åro förbi oppofitionen, då de-
ras haftighet åter tager af i famma mån, fom
han förut tagit til, hvarpå de åter ftadna til
ungefår lika afftånd på andra fidan om oppo-
fitionen, och omfider blifva dire&e. Åndteli-
gen fkilja fig ock Planeterne ifrån Cometer
derigenom , at deras rörelfe år dirett, oc at
Gras
|
(
r,;82. Jan. Febr. Mart. 63
deras baner ej mycket gå ifrån Eclipticans plan,
då deremot Coimeterna finnas gå lika åt alla
leder och til all flags lutning emot Ecliptican.
Når man jåmförer alt detta med vår nya ftjer-
na, tråffar defs utvårtes fkick aldeles in med
Planeternas. Hon fynes klar, fom en liten Fix-
ftjerna.. Defs rörelfe har varit ordentlig, och
omkring oppofitionen juft fådan fom Planeter-
nas. Hon år dire& och nåltan uti Eclipticans
plan. Deffe omftåndigheter hafva bragt mig,
at förft förföka om icke defs våg kan före-
ftållas med en cirkel, då man plågar deremot
antaga Cometernas vågar för Parabolifka. De
utflag jag nu i början fått, har jag trott mig
böra meddela min Herre.
Den förfta obfervationen, hvaraf jag ånnu
fått del, år gjord i Paris af H:r MEssiERr d. 16
April förledet år. Jåmförer jag denfamma med
följande fårfkilda obfervationer, mnåml. en i
Greenwich den 22 Maji, i Stockholm af min
Herre d. 30 September, i Stockholm d. 9 De-
cember, och den fom jag gjorde hår i Upfa-
Ja d. ia fidftl. Februarii, får jag följande radier,
för den circulåra orbita, fom ftjernan fuppo-
neras befkrifva, då jordens medel-afftånd ifrån
Solen antages — I.
Af Obfervat. d.16 Apr. och 22 Maji 1781 18.9566
16 Apr. och 30 Sept. = 18.8968
16 Apr. ochg9 Dec. = 18.8886
16 Apr. 1781 och 14
Febr. 1782 = = 18.8706
Af denna cirkel-radiens minfkning, ju ftör-
re afftåndet år ifrån den förfta obfervationen,
tyckes tydligen följa, at orbitan ej år full-
kom-
64 1782. Jan. Febr. Mart.
komligt cirkel-rund, utan något excentrifk,;
och at ftjernan nu nalkas Solen. Jag medsgif-
ver vål, at radiens minfkning ej få noga fva-
rar emot tids-fkillnaderna imellan obfervatio-
nerna; fom vederbör, men utom det, at jag
hvarken noga fått veta tiden för obfervatio-
nerna d: 16 Apr. och 22 Maji förledet år, kan
denna lilla irregularitet hårledas af några friå
fel i fjelfva obfervationerna; - Ville man nu af
den anförda radiens minfkning enfam döma til
orbitans natur, få kan man antaga, at den
fundne cirkelsradien fvarar emot ftjernans råt-
ta afftänd ifrån Solen på den tiden, fom är
midt imellan de bågge obfervationerna, af hvil-
ka famma radius år tagen; hvilket ej eller myc-
ket lårer vika ifrån fanningen. Få detta fått
blifver ftjernans afftånd ifrån Solen =
18.9566 når defs long. hel: i orb. år = 2. 28. A. 33
18-8968 - - - - 3. 28. 52. 16
18.8836 gr rs - 2. S0. 17.52
FET a Galen DNA ST NAR ee 2.20. 42. 2
Den målfta åndringen uti Radius vedor gif-
va fåledes obfervationerna af d. 16 Apr. 1781
och d. t4 Febr. 1782, jämförde med obfervatio-
nerna d. 16 Apr. och 22 Maji 1781, och d. 16 Apr.
och 9 Dec. 1781. - Den förre jämförelfen gifver
tilkånna, at radius vedor minfkas + af fin
hela långd, på en grads åndring i Ånomalia
vera, och den fenåre 35; af radii vectoris
långd på famma åndring i Anomalia vera. En
himmels-kropp, fom röres uti en Parabel, ån-
drar fin radius vedor til -3> på graden, når
han år vid 17? ifrån fit Perihelium , fåledes
borde, i anledning af denna confideration alle-
nä,
|
en Comet. Mercurii Radius vector åndras =
genom en Cirkel PROS få när föreftållas ; jag
1782. fan. Febr. Mart. 65
na, den nya ftljernans afftånd ifrån Perihelium
ej nu vara Öfver 17 til 18 grader, om hon år.
$5s
vid pafs af fin långd på en grads åndring i ano-
malia vera, vid 58? eller 138? afftånd ifrån
Perihelium, och vid pafs s3> vid 108? ifrån
Perihelium. Följakteligen hindrar den åndring,
fom finnes uti Radien, vår nya ftjerna inga-
lunda ifrån at vara en Planet. Det kommer
an på defs nu varande afftånd ifrån Periheli-
um, om defs orbita fkal vara mer eller mindre
excentrifk ån Mercurii. Den fåkrafte vågen
til vifshet hårutinnan lårer likvål vara, atför-
föka, hvilken linea, antingen en Cirkel eller
en Parabel, båft paffar med obfervationerna.
Til en början deraf, har jag redan utråknat
några ftjernans ftållen, genom de Elementa
Circularia jag fått af Oblervationerna den 16
Apr. 178r och den 14 Febr. 1782, och kan
förfåkra, at de tråffa närmare in med obfer-
vationerna, ån jag kunnat förmoda. Så fnart
jag hinner långre med mina underfökningar i
detta åmne, fkall jag ej underlåta at lemna
min Herre del deraf.
Andra Brefvet, Upfala, d. 1 Mart.
Jag tackar för den mig meddelte åldre Ob-'
fervationen på nya Stjernan, gjord i Green-
wich, den 17 Martii 1781. ;
Uti mitt fifta vifade jag, at ehuru denna
fljerna verkligen nalkas folen, och defs orbita
derföre år något excentrifk, år dock famma
excentricitet få liten, at defs rörelfer kunna
tog
66 1782: Jan. Febr. Mart.
tog, mig famma gång anledning at giffa til fi-
guren af defs Örbita, i ftöd at den minfkning
defs Radius vedtor undergår, på en grads ån-
dring uti Anomalia. vera... Denna determina-
tion ; vöre aldeles riktig , om man 1:0 noga vils-
te famma minfkning. -2:0 huru långt fljernan
nu, år ifrån fitt Perihelium. Ty då man anfer
minfkningen enfam;, kunde ttjernans orbita
med famina minfkning åfven vara en Parabel,
om hennes afftånd ifrån Perihelium eller Ap-
fis endalt, år 17 eller. 18 grader. I fjelfva ver-
ket sintråffar en. Parabel vid fin vertex i det
nårmalte,..med en: Cirkel, och -rörelfen- uti
dem, år få likformig, at den på de 4 förfta
graderna, knapt retarderas 2 eller 3 fecunder.
Men man bör. märka, at rörelften ej intråffar
med en Cirkel, fom har Focus til centrum ,
utan smed, en, hvars Radius år dubbelt få lång
fom ,diftantia Perihelii, emedan radius cur-
vature :,. uti. .Parablens,, vertex år, lika med
halfva Parametren eller dubbla focal-diftancen.
Hår af hånder, at Parablen vid Perihelium går
ganska mycket ifrån en Cirkel, fom har Para-
blens focus til centrum” och diftantia Perihelii
til Radius. Haltigheten i Parablen år til ha-
fNligheteni Cirklen fåfom V2: 1. På famma
tid, föm i Cirklen 43 grader (juft få mycket
haryvår fljerna gått, ifrån förfta obflervatio-
nen) belkrifvas, fkulle litet öfver 6 grader be-
fkrifvas uti Parablen.
Således. kan vår fljernas rörelfe icke rimas
med en Parabel,, icke ens i fjeltva vertice, når
man antager, at diftantia a centro motus år
den. famma. Parallaxis orbis magni tillåter ej
heller nu mycket tvifvelsmål om ftjernans af-
flånd
1783: sjan, Kebr: Mart 67
flånd ifrån Solen, åtminflone ej få mycket,
fom fkulle fordras til at confundera en rörel-
fe in Parabola; med den uti en nåftan full-
komlig cirkel, ianledning af den mårkliga fkil!-
nad , fom ; enligt med hvad jag redan: bevitt,
borde ega rum. = Til at ån mer fåttå denna
faken i litt ljus, har jag antagit obfervationer-
na af den i7 Martii 1781, och min af: den: 27
Febr. 1782; för viffa. Jag fkall fedan vifa, at
något litet fel uti endera af dem, ej -gör til
faken uti mina flut- fatfer.
Genom deffa bågge obfervåtionernäå, med
tilhjelp af obfervationen i Stockholm den 30
Sept., har jag utfökt fjernans Elementa Para-
> bolica, efter dem utråknat ftjernans ftållen til
hvar och en obfervations-tid, famt jämfört de
uträknade ftållen med de verkligen .obfervera-
de. Deffa Elementer, med utråkningarna, vil
jag meddela min Herre uti nåfta bref, och nu
allenaft namna, at de i Maj; Sept. Oct; Nov.
och Dec. Månad gjorda oblervationerna gå 2,
3, jal en del inemot 4 minuter ifrån utråknin-
garna; fel, för hvilka fjelfva obfervationerna
ej med fkål kunna mifstånkas , utan fåkert
hårröra af hypothefis parabolica. Deremot
ftråmma oblervationerna tåmmeligen vål öfver-
ens med utråkningarna, om man antager ftjer-
nans Orbita för en Cirkel. Deraf befinnes ,
at ftjernans orbita ingalunda år en Parabola,
utan går nåra til en Cirkel. Jag har förfökt
at lågga andra obfervationer til grund, och af
dem fått något. olika Parab. FElementer, fom
dock icke båttre, utan alla fåmre accorderat
med de öfriga obfervationerna, få at fomliga
- afvikit 10 til 13 hela minuter.
Ke Tredje
68, ” 182. Ja Pebr, Mart
Tredje Brefvet, Upfala, d. 9 April,
1782.
Jag har med flit dröjt i det långfta med de
jofvade utråkningarna, på det jag med defto
flera obfervationer fkulle kunna befltyrka mina
upgifna Elementer, och har funnit med nöje, at
äfven de, fedan den 27 Febr. gjorda, obferva-
tionerna Öfverensftåmma båttre, ån jag hade för-
modat, med Elementa Circularia. Nu får jag
aflemna Elementa, få vål Parabolica fom Cir-
cularia, tillika med de efter dem bågge gjorda
utråkningar,. jämförda med obflervationerna.
Jag anfer ej nödigt, at anföra alla våra obfer-
vationer, utan har endaft tagit en eller et par
i hvarje månad, och kan förfåkra, at de öOfri-
ge hälla fig lika.
Elementa Parabolica, utråknade efter Ob-
fervationerna d. 17 Mart. och 30 Sept.
1781 famt d. 27 Febr. 1782.
s HÖ ; ;”
Locus AQ - oo» . 000100388: 6; 4.
Inclinatio orbite - O. Or40: 1232
Locus Perihelii > » 5 24. 58. 22.
'Tempus tranfitus a die 17 Mart. 3316,543 Dies,
Diftantia Perihelii a Sole, - —10.131243
Elementa circularia, utråknade af obfervationer-
na d. 17 Mart. 1781 och d. 27 Febr. 1782.
Locus Q - - 0; BRASS, D
Inclinatio = - - Sr LA
Locus Helioc. Planeter in
örb. d. r7 Marti I78t: 2::27.105-5,0E
Radius Circuli = - - 18. 87791.
: SN Några
1782. Jan. Febr. Mart.
Några den nya Stjernans Longituder och
Latituder, enligt obfervationerna. G betyder,
at obfervationen är gjord i Greenwich, P:i
Tiden år
Tempus medium til Parifer Meridian.
Longitud. Nordl. Lat.
Paris, S i Stockholm, U i Upfala.
Tiden
1781, dag &e,
Märt. 17 8 52
ZAPE. 1058 0
|
Maj. I 3
22 9
Sept. 14 11
AR, 0
mErtartr dr lnvNANENCYNAYRAIFA
OK
Z 24 29 46
2 25 16 48
2108 23:27
22-20 24 32
21006" ÖT
Fu AT AG
NS
3 2 53 Is;
3 2f247
3 236 24
3 236 I;
RS Et
3
3
3
3
LOT
I 23 55
Oo 25 34
Oo 2; 20
2 29 34 29
25:20:30: od
229 3 34
229 3 33
2520-5143
22-28 10:50
2 28 49 27
2 28 49 43
2 28 f$2 59
2 28-52 39
25.3 12 5-3 2819 20
9 16
2 28 19 24
E 3
3
O
205 00000 0700 0 0-0 00-00 0-01SH k ' 00 9
69.
, 5”
11 48,4
IT 5791
II 45857
11 35,5
14 $s9
14 855
I4 15952
14 4552
14 42,6
If... 250
2457
2855.
4.637
3723
31, Z
34, 8
2757
SA
å 29, T
31,8
459
28,0:
15,4
92, 8
20,7
Apr.
70: 1782. Jan, Febr. Mart.
Tiden Longitud. - NordE Lat
dag t. m. 6-0 Areva s;7
1582, ÅPss25,9 Ly 19 2,29 Irak
I FIT: TR 29:-8159,30 bj 1330
6-9 AR SA:229-14 59 0 IE. Lägg
"EDO UT DER0 14 ONS SING
EP 08 9 ål 2 BERO TSE
Nå följa Stjernans Dongitudér, utråknade
til famma tider fom de obferverade, få vål efter
de "Parabolifka fom Circularia Flemenrelda, med
Kivardetas fkillnad ifrån de obferverade,
Ne Long. i Parab. — Skillnad. Long. i Cirk, = Skillnad
781, S ' RE än 2 Så ; i
Mat. 27.2 24 Sh ÅG O "0:22 OS
Apt. 182725 15 -H—1 37 2125 17510 0.22
(Lö 10:0 ås rr fO— 1 31 2,25 24 41037
Maj: 172 26 20 a 40-226 25 4tT032
SÖKA dok = 227" 02326 046
Sept 143 239 4f—2 13 2 41 fo+0 4
303 2 533 48to 73 25431 +09 50
O&. 1673 CO SYRE TT ÅT SA MOSSE GA
Vet: a ft 2 ja ERE
Növigls "a 327 tg 3 3,2 3720-056
FANG Va IT RR 3 SLUT MOT $
ert203srg rr F46F3 41 3,2 1 $7T0 52
PIAS gr sat 9 3 NERO 38
Det: 93 1.25 41+2 46 3 I 24 324037
FAR ;
Jan? Er: 0 2730 1-6 3 70 2f 1i2—0 22
[NATT Oo 2748-228 30 Af 300 10
tl 231229 35 18 +H0:49 229 34 47 -H018
Peab 232.293 35 I8+1 17:2 29 34 479046
Febyri:2 29 3 49+090 15 229 3 410 7
Frtnr:å 20 NFO o172509 FR +t0 9
(12778 28 5044-00-19 2 38 f$0 f4""0 19
oa 28 föNOT OO 02 F8 506 (Ur 0..0
Mart.
ss
VAS. SA. NOG MAR. > KT
Dags cLopossd en Skillnad, Long; 1 Cirk. Skillnad
1792. S USS vn EN
Wiart.6 2:28 0 43 ERA 2 28 49 27: 0 0
Os 2-0 8 2 08 FÖRD TA
ITNE 28 OL RING 3 28 52 41—0 18
IS NSL 12 P0 TD 08 SALE OM
2 AG UISN frr0 442 öl
RR ONIO FO få 2 28 (0 RO 157
Apr. 2 229 10 31+—1 302 29 8 fo—0 9
| LAINNBGNIO 33 FU 3 Bf Ö VY
ÖR T0 SA 30 20.14 AP-ONT2
6 2 2917 O+1 UR DÖMA 5f —0 14
2300 dorgr tba 2109 ML PAFOLI
Uti Latitud infråmma obfervationerna nåftan
"hika' vål med uträkningarna bade uti Parablen
och Cirklen; af orfak at latituden år få gantka:
liten. Jag vill derföre til prof allenaft anföra
några uträkningar, jämförda med obflervationerna,
Tiden batit. uti Skillnad > TLTatit, i Skillnad
Parablen itfr, Obl; Cirklen ifr, Obf,
AZRI- i da |) TERS RN ,” / 1
Wiat.b/ Or I 48,4 de CD ITS ORO
Apr. 16 0 ti Ars 00,9 OT ROOT
WILE OT 4459 0.1053 O 1T-S155 0 1459
Sept.30 0 13 RA 19,5 0.13 50,7—0 1532
Oct. 5 Br 8, 0 OO 4 12,00 352
Nov. 3 0 !4 31.8—0 1354 O 14 35,3 —0 9,39
Dec. 9 0 15: 9,9—0 14,8 O 1f 12,7—0 12,0
De I
Jan, 1 Oo 15 26,1:—0 2056 0 15 - 27,1— 0 19,6
F3IO SAD FO 105f0 LS 2058-07 57
MEDIE 34,0—0 0,8 "01 14: 328 0 240
SMOTTLN 1R0,T I OO NLIO, OL TRÖST LOAD
NIA TG ONT 27,0, 457 015 28,54 FORSS
I7Ce TT 2f 3-0 Os NEO KN 102
AP. 2 O 15. 27,3-+0 7,5 0 1f 21,7 0 759
6. 011): 20,4 + 0.546 0 If 208 01650
SOTO + OTIS 0 15: 20 0 L3,42
E 4 Af
72 1782. Jan. Febr. Mart.
| Af de fåledes med obfervationerna jämför
da utråkningar år klart, at obfervationerna in-
galunda gå i hop med Parablen. Det enda,
fom fkulle kunna invåndas deremot, vore nä-
got fel uti mina antagna ytterfta obfervationer,
& 17 Mart. 1781 och d:-27 Febr..s782- > Men
då fkulle errores förhålla fig helt annorlunda;
ty då fkulle de tiltaga, ju nårmare man kom-
mer til den felaktiga obfervationen och fedan
göra en faltus, för at föreftålla den famma.
Men tvårtom, börja errores fmåningom Ökas
ifrån ändarna, til en vifs pund, gå fedan til-
baka til den medlerfta obfervationen, och der-
ifrån, til contraire led, til.en vifs ftorlek, de-
fto flörre, ju förre intervallen år imellan den
medlerfta och ytterfta obfervationen, fafom jag
förfarit, då jag antagit obfervationerne af den
22 Maji eller 9 Dec. til den meéedlerfta, i ftållet
för d. 30 Sept. Vidare blir Parablen efter i
början, råkar fedan ihop med obfervationerna
vid obfervatio intermedia, korfar dem dår, och
gar fedan framför obfervationerna, til den an-
dra ytterfta. Juft få bör det hånda, om man
antagit orbitan för parabolifk, då hon likvål
år i det nårmafte eircularis. Parablen går lång-
fammare i början, når Radius Vector år flör-
re, men tager fedan up hg. Til at göra detta
än handgripligare, har jag upritat medföljande
Figur, "Tab. IL. Liti den famma S vara So-
len, 4, B, C, Jordens Orbita, famt 4, B och
C de ftållen, dår jorden var vid hvarje af de
antagna 3 obfervationerna på rörliga ftjernan.
Låt a, b, c, vara fljernans ftållen i fin orbita,
då denna anfes för circularis, men a, B Y,
defs ftållen, då orbitan år parabolifk. Når
J28>
1782. Jan. Febr. Mart. 7
jag, d. r7 Mart. 1781, år i 4, och fer ftjernan
efter linien 4 «4 &, fkulle hon uti Cirklen va-
ora i 4, men uti Parablen i &«, och fåledes he-
liocentrice bakefter, med vinklen a $ oa. Når
Jorden»fedan kommit ifrån 4, til conjunétion
med Solen i anfeende til Stjernan , måtte Itjer-
nan iParablen blifva Geocentrice bakefter den,
om röres i Cirklen, och det för tvånne or-
faker. 1:0 emedan defs locus Geocentricus och
'Heliocentricus alt mer och mer coincidera ,
och 2:0, emedan hon gär långfammare i Pa-
rablen. Men fedan Parablen korfat Cirklen och
börjat nalkas B, tager hon åter up lig, 1mo
emedan hennes råtta haftighet i Parablen Ökes.
2:0 emedan man, vid obfervationen i B, d. 20
Sept. ob oppoflitam pofitionem Telluris i ante-
ende til den i 4, fer ftjernan efter linien BLb,
fåfom ftode hon in orbita Parabolica i 8, faft-
ån hon verkligen uti fin Cirkel ftår vid b, få-
ledes år heliocentrice långre fram. Efter an-
dra obfervationen, til den tredje, Ökes ftjer-
nans haftighet uti Parablen mer ån uti Cirklen;
men emedan hon uti B verkligen var heliocen-
trice bakefter, och uti y bör vara heliocen-
trice framföre fitt råtta flålle «e uti Cirklen ,
med vinklen , ysSe, få faktar hon fig åter appa-
renter i Parablen, och tråffar in med obferva-
tionen i C, d. 27 Febr. 1782.
Således lårer nu vara bevift, at vår nya
fljernas våg ej år en parabolifk båge, och at
hon, til följe deraf, ej år en Comet, utan en
verklig ny Planet, emedan hennes orbita år i
det nårmafte en Cirkel, hvilket obfervationer-
nas nåra öfverensftåmmelfe med utråkningar-
na uti den hypothefen, nogfamt gifver tilkån-
E 5 na.
4 1782. Jan. Febr. Mart.
na. Hennes rörelfe uti Cirklen har tydligen
4 början varit litet fnabbare, ån in orbita ve-
ra; fedan följer hon den famma, på vid pafs
40 fecunder når, fom hon igenom fin ftörre
haftighet gått fram för den råtta; men mot
futet börjar hon fakta fig, få at hon den 27
Febr. åter tråffade in med locus verus , aldeles
fom det borde fke, når orbitan år litet excen-
trifk, hvilket fåledes nu år utan alt tvifvels-
mål. At determinera excentriciteten, fordras
åtminftone 3 års obfervationer, hålft fom den
ej tyckes vara mycket ftor.
Imedlertid, om Radius i Cirklen tages lika
for med Diftantia media, blir vår nye Pla-
nets omlopps-tid = 82. o221 år. Detta lårer
likvål vara för litet, emedan Planeten förmo-
deligen nu år nårmare fit Perihelium.
Det torde vara för bittida ännu, at gifva
vår nya Planet namn , aldraminft har jag råt-
tighet dertil. Mig fynes dock, at han bör
råknas til famma Guda-Famille, fom de öfri-
ge Planeterne, då Neptuni namn båft fkulle pas-
fa. Han år förft uptåckt i et Land, hvars Invåna-
re måft frequentera Neptuni Rike, och på et år,
då flere och ftörre fottar varit på hafvet, ån
kan hånda alt ifrån verldens begynnelfe. Sa-
turnus kommer då imellan fina "Söner. Defs
hieroglyphifka teken kunde då blifva Neptuni
Gaffel.
NYG
EA ma————ERVRES NW
SS
Hån-
Se Sf aRe LeOPS Mars 45
Håndelfer, rörande Cedi (Sgquattram eller
I Getpors kallad). bruk och verkan emot Röd-
(fot, hos: 10 Perfoner, under den ati Björ-
neborgs Stad, i Aug. och Sept. Må-
nader 1781 gångbara KRödfoten,
. så |
BENGT BJÖRNLUND,
MID Provinc. Med,
-.
fmo Tyfadame ÅCHANDER, 30 år gammal,
hvilken haft Rödfot i fyra dagar,
och derföre i början nyttjat åderlåtning, har
den femte dagen börjat nyttja infufom af Le-
"dum, med et par "Thee-koppars drickande i
fender; 6 a 7 gånger om dagen >; hvaraf Dy-
fenterien med refven inom 3 dagar :afftadnat;
famt 8 dagar derefter durkloppet, : Hon har
derpå, ehuru frifk, fortfarit med: bruket ånnu
i 8 dagar. Under Ledi bruk, har hon ock
kånt lindring. för den hufvudvårk , fom hela
Sommaren förut plågat henne, och fom med
fjelfva fjukdomen til flut aldeles gått öfver.
2:do Defs Syfter, 33 år, rödfot uti 4 da-
var. Efter infufi ledi bruk i 4 dagar, fluppit
rödfoten, åfven refven til ftörre delen, famt
det öfriga durkloppet med refven, fom dageli-
en förminfkats, efter 3 dagar. Hon har der-
på fortfatt bruket af infufum, ehuru frifk, ån-
nu i 8 dagar, Infufam har medfört lindring
för refven, famt ibland förtagit dem, hvarje
gång det blifvit druckit. Har behållit matluft
a under
.
76 1782. Jan. Febr. Mart.
under fjukdomen, ehuru hon legat 8 dagar
i förftone til fångs. ;
g3:tio Mandlanden KEKonir Dotter, en Flic-
ka af 4 år, hade löft lif och något durklopp
uti 2 månaders tid, efter föregångna koppor,
hvaraf hon blifvit mycket afmattad. Omfider
tilkommo ref, med blodblandad ftolgång, fom
i 4 dagar varat, innan af Ledi Decoå gafs,
då det röda med refven efter 3 dagar förfvun-
no, och 14 dagar derefter durkloppet, fom un-
der famma tid, dag ifrån dagy attagit.
4:to Defs Piga, 19 år, Rödfot uti 14 dagar,
brukat Deco& af Ledum, hvaraf inom 8 da-
gar Dyfenterien med refven gifvit fig, och 8
dagar derefter, durkloppet, fom dag ifrån dag
förut minfkats.
s:to Handlanden SeEL1tins Dotter, 14 år,
rödfot uti 4 dagar, nyttjat Deco& af Ledum
uti 3 dagar, hvarmed dyfenterien och durk-
ioppet med refven uphört.
6:to Skol-goffen PERANDER, inemot 11 år,
durklopp med fvåra ref, i 3 dagar, och på 4:de
blodblandad ftolgång, med feber, hufvudvårk
och andra plågor, hvarföre han måfte intaga
fången. På femte dagen börjades drickning af
Ledi Decoét, hvaraf, för törftens och hetans
fillande, utdracks i och I halft ftop inom 2 ti-
mar, hvarigenom hufvudvårken och febern
lade fig, at han lemnade fången eftermidda-
gen, drack efter middagen 3 a 4 Thee-koppar
af fvagare Decod&t, då han om qvållen fyntes
frifk och morgonen derpå befants fri för Dy-
fenterien och durkloppet , med de åtföljande
refven, och fortfor fedan at må vål
v:mo
1782. fan. Febr. Mart. 77
7:0 En Arbets-karls Son, af 4 år, durklopp
med ref i 6 dagar, famt blodig ftolgång den
7:de , brukat Ledi Deco& den ottonde, eller
på en dag allenaft, hvaraf den blodblandade
afgången med refven afftadnat, och befants den
9 allenaft hafva litet durklopp öfrigt, fom den
10 eller dagen derpå, åfven uphörde.
8:vo En Borgare-Huftry, 30 år, Diarrhoe
på et par dagar, med ref, hHufvudvårk och fe- :
ber, fom medfört fruktan för Rödfot, druc-
kit derpå et par dagar, eiler den 3:dje och 4:de,
Ledi Decoét, hvaraf durkloppet, med refven
och febern, förgått aldeles. Fortfatt bruket
annu et par dagar, ehuru frifk. er
g:no Brånnerie-Drången KLÖFVvE, 24 år, röd-
fot uti 3 dagar, nyttjat Ledi Decocdt til et
ftop om dagen uti 2 dagar, hvaraf den blod-
blandade ftolgången med refven gifvit tig den
förfta, och durkloppet den andra dagen efter”
bruket; haft hårpå kånning af förftoppning ,
tillika med hufvudvårk et par dygn, fom af fig
fjelfva på det tredje dygnet förgått.
10:mo Brännerie-Drången NYMAN, 26 är,
rödfot uti 6 dagar, druckit af Ledi Deco&,
til et ftop om dagen, uti 5 dagar, hvaraf den
blodfårgade ftolgången efter en dag förfvunnit,
famt durkloppet och refven, fom dageligen af-
tagit, efter 4 dagar.
Anmärkning.
Deffe hafva nyttjat Ledum, utan någon an-
nan föregående, underhjelpande eller efter-
åt brukad cur til bitråde emot fjukdomen. E-
mot durklopp hafva någre betjånt fig af fam-
N2
78 1782. fan. Fibr. Mart.
ma medel, fom fnart, eller efter fera dygn,
”afhulpit det famma. En har, jämte Ledum,
brukat andra medel emot rödfot; men Ledum
har', efter defs tycke, målt bidragit til dyfen- 7
teriens och durkloppets botande. De fiåfte
hafva haft feber i början af fjukdomen, famt
mer och mindre under den famma. Någre
hafva gått uppe och ej känt fårdeles feber-rö- Å
relfe derunder. Decoéten har blifvit tilredd af i
Folia Ledi, med fmå Gviftar derjämte, eller af I
växten, något fövderhackad, och fom ibland —
Jångre, ibland kortare tid Ifätt inboka. Gemens «
ligen har vattnet härmed blott upkoökt, och
fedan flått vidare at draga, då hårat förit
druckits varmt, fedan ljumt eller kallt, til et
par Ihee- koppar | fender, 6 a 7 ganger om
-dagen, fa långe fju kdomen varat, eller långre,
utom en och annan, fom förtårt et ftop eller
något mera, fåfom nåmndt år. At barn har
gilvits en 'Thee-kopp i fender; ibland med li-
tet focker, 6 a 7 gånger om dagen. : Ibland
har mera druckits derat på en gäng, dock utan.
fölgd af hufvudvårk och annan oiågenhet; 13-
fom ock de fjuke enhålligt intygat, fig ej för-
port denna anflöt, eller annan olägenhet af
bruket. Decodten har ej (örekommit någon
vidrig, at den ju kunnat vål förtåras. Ju förr
Decodten brukas, defto förr fynes den verka
åndring af fjukan, hvilket behöfver förft och
fråmlt i akt tagas vid cuten. Om få år, at
Ledum vidare upfyller det hopp det fynes gif-
va om fin duglighet, ochat blifvaet godt bote-
medel emot rödfot, utmårker det fig ock måft
genom den förmånen , at vara et låttfänget me-
del tör de fattiga på landet , fom åro långt fkil-
| de
|
WBA fan Febt. Mart. -- 79
I
de ifrån Apothequet, hålft för lått tilgång der-
til, på inemot de målta orter i vårt land.
Emedan cet, utan behof af föregångne evacua-
tioner igenom kråk- och laxer-medel, enfamt
fillar rödfoten och durkloppet, utan något åt-
ventyr, Okes defs vårde ån mer och beqvåm-
lighet för den fattiga. I anledning håraf, har
jag igenom deffa få röns famlande, velat göra
et medel bekant, fom på andra orter lårer va-
ra obekant emot nåmnde fjuka, fåfom det åf-
ven varit hår på orten okändt förut; famt,
för at gifva andra tilfålle at nårmare förföka
defs verkan, och fämedelft pröfva defs vårde.
mad åta CNE ANDRE Sr RN tor
a read
——
me
Anmärkning vid föregående Rön ,
| af ;
FOT r ODHELLUS.
De: blit en verkeligen ftor uptåckt för Lå-
kare -konften, om erfarenheten i framti-
den beftyrker detta Hr. Provincial-Medici D.
BJÖRNLUNDS RÖn, om Ledi kraft emot Rödfot.
Örten våxer ymnigt i våra fkogslupnhe kårr
och kan aldrig blifva dyr, blir derföre få myc-
ket betydligare emot en hos allmånheten hår-
jande Rödfot, hvilken, ty vårr, ej år fillfynt.
Emot Durklopp hafva flere Pradtici hår i Re-
fidencet, enligt Hr. BJÖRNLUNDS upgift, haft
tilfålle förlöka henne, och det med lycklig ut-
gång, bland hvilka Hr. Doctor BRANDELIUS
egenteligen förtjenar nåmnas, fom på Kongl.
Collegii Medici anmodan , ibland de fattige på
| Söder-
30 1782. Jan. Febr. Mart.
Södermalm nyttjat henne med utmårkt fördel,
och hvarom han til Kongl. Collegium ingii-
vit en omftåndelig beråttelfe öfver 9 håndel-
fer. På Kl. Lazarettet har jag åfven tydeligen
fedt defs goda verkan på en ufel Piga, plågad
med en långvarig Diarrhoe, fom var en pa-
följd efter en botad vattenfot, jämte utflag
i hufvudet, fom liknade Tinea, dår Ledum gjort
Ögonfkenlig god verkan mot utfoten, och dår
man förut kunde vara förviffad om defs kraft
emot alla flags utflag, hvarom jag flere gän-
er hait tilfålle underråtta Kongl. Academien.
(Vol. XXXV, och Kd
NS ys Fo RA oo rm fa BV Nl P4
Beråttelje om den ovanligt fkarpa köiden,
fom inföll i Fåmtland, den I a-
nuarii detta år,
af
JOHANA FÖRNS FENG
Extraord. Ingenieur.
mkring fiftledne Nyårs-dag, var hår en
få ovanlig köld, at jag bör upgifva mina
derpå gjorda obfervationer , hålft fom några
befynnerliga omft åndigheter dervid torde för-
tjena de Naturkunnigas upmårkfamhet.
Under de 12 år jag viftats hår i Jåmtland,
har kölden ej mer ån en gång, om jag rått
minnes, i Jan. Månad 1777, fligit til 38 gra-
der på Svenfka Thermometren, fom fvara
emot 303 under Frys-pundéten på REAUMURS;
men
Ar
|
|
Y
1782. Jan. Febr. Mart. SI
Ar 1781, d. gr Dec kl. 5 e. m. ftod. |
sl Qvickfilfreti min Therm. 26. gr. ufr.
Samma. dag kl..5e. m.. - 48
1782, d. 1 Jan. kl. 8 fon
) dels Io fm. 52 3
kl. 2 e. m. Bor
kl.3 em. ir
oo kl. 4He. MM AB
jo kl.8 em. =
| u San: KliOAfen EOS.
fedan aftog kölden alt mer och mer.
:
äå
i
Ehuru Qvickfilfret, d. 1 Jan. kl. 43 efter
middagen, fallit til 82 under frys -pundéten ,
| håller jag dock före, at,det: ej bör tillkrifvas
Mågon til få grad förökad köld, utan tvårt
om hårrörde et det haftiga ombyte til lindri-
gare köld, fom famma afton inföll. Ty d..31
Dec. om aftonen, då Thermormetren utei fria
| luften ftod vid 48 grader, och jag, för at båt-
tre fe grad-talet och mårka om något var i
| olag, tog in honom i varmt rum, efter det
var för kalt at flå långe ute; flog fig genaft
| vid inkomften rimfroft omkring Inftrumentet,
och qvickfilfret föll haftigt alt ned i kulan ,
fom ungefår gjorde 90 grader under frys-pun-
&en. Detta förfök gjordes flere gånger och
förhöll fig lika, men med den åtfkilnad, at om
jag icke hade ”Thermometren inne i varmen
få långe, at den efter fitt nedfånkande til ku-
| lån åtér något fick ftiga, få fteg den. icke ute
i kölden det mintfta öfver 90 grader, utan då
han å nyointogs i varmen, minfkades Qvick-
filfret ån mera i kulan, fom ej kunde måtas ,
ehury fynbart det var. : Men om Qvickfifret
; ; : inne
-
82 1580. Fan. Febr. Mart.
inne il rummet fick upfliga öfver 48:de gradens =
-HAaädbade det uteäd frid luften vid fiftråmnde
grad-tal, utan at falla mera. Den 1 Jan. togs
Inftrumentet icke in, innan det i fria luften
af fig fjelf fallit til 82 grader, men detta fall
torde åndå-hafva blifvit förorfakadt af den julft
då om aftonen tillfltötande Tlindrigare våderle-
ken. Siltnämnde dag, kl. 8-e. m. då kölden
ute fans 35 grader, tog jag ock in ”Thermo-
metren , dä vål Ock rimfroft, likfom förr, fat-
te fig omkring röret och kulan, men Qvick-
Olfret fånktes då icke, utan började ftrax ftiga.
vUnder denna håftiga köld,” hafva på An-
dersön tvånne Getter och i Rödön en Ko fru-
lit til döds inne i Fåhufet.. PF Ås Socker, ha
en håft frufit.få hårdt, at han fallit ned i fpil-
tan, men blifvit vid lif. En myckenhet fparf-
var hafva funnits döde i fkogen och i fina
gÖmflor. Icke defto mindre förfammade fol-
ket ej, på deiina ftora Högtids-Dag, at befö- |
ka Kyrkorna, och jag har ej hört, at någon
vål klådd fkall Hafva förkylt hg.
Brunflo, Jämtland, dis Jani 1782.
Här i Stockholm var kölderi, d. 31 Dec. 20,
och d. r Jan. om morgonen 23 grader. När
Thermometren , under denna köld, lades ho-
rizontelt ofvan på fnön, föll Qvickfilfret til
27 grader under Oo, men upfteg åter til 23, då
han hångdes et par alnar öfver marken. Den
2 Jan. om morgonen ftod han allenalt 10 gr.
under 0, men'd. 3, var tö, få at Thermome-
tren fteg til3 gr. Öfver frys-pundten. I Upfala
var kölden, d. 1 Jan. 26 gr. I Hernöfands
Stad, I
|
14
:
1782. Jan. Febr. Mart. 33
> Stad, under 622 graders Polhögd, fåledes alle-
naft en grad fydligare ån Brunflo i Jämtland,
var kölden ; enligt Herr Le&dtoren BiBErGcs ob-
fervation, d. 31 Dec. om aftonen 33, och d.
I Januarii om morgonen 3t grader, men d. 2
Jan. om middagen allenaft 10 grader.
Anmärkningar vid Herr Törnftens Rön om
Köldens verkan på Thermometren.
| 200
JOH. CARL WILCKE..
Her TÖRNSTENS Obfervation om kölden ds
1 Januarii, år ganfka mårkvårdig och i
viffa delar ny.
At Thermometren haftigt faller ned i ku-
lan, når den båres utur kölden i et varmt
rum , år för detta af Hr. HELLANT anmärkt,
ja åfven, at folfken i ftark köld , gjordt fam-
ma verkan, hvarföre ock: nu ”Temperaturens
haftiga ombyte ifrån 52? til 16? ej utan fkål
milstånkes för råtta orfaken til det ovanliga
fallet til 82 grader.
— Orfaken åter til deffa phénomener tror jag
mig finna: dels uti glafets expanfion, eller den
få kallade Saltus Thermometri; dels uti var-
mens olika dragning och fpecifika myckenhet
uti luft, glas och qvickfilfver, hvaraf jag hår-
leder dem på det fåttet ;
r:mo Då Thermometern ur 48 gr. köld för-
des i varmt rum, Jlog fig vid inkomflen genaft
4 12
2 YIIR
-
84 1782. Jan, Febr: Mart.
rim om inflrumentet, och Qvickfilfret od b saftigt
ned i kulan til 90 grader. "Ty glafet drog åt fig
varmen ur den omgifvande fuktiga luften > |
hvars ångor fröåfo til is. Af derna varme ut- j
vidgades Thermometer-kulan, hvars Ia rymd
blef ftörre och tillåt Qvickfilfret falla neå der-
uti, få kalt det var, och innan det famma
hunnit af varmen utvidgas. Det bör åter fke
derföre, at icke allenaft” varmen förlt bör trån-
ga, act igenom glafet, innan den kommer til
filfret ; utan ock, glafet öfver € gånger -
.drager och qvarhåller varmen, famt
dåraf i jämvigt antager 6 gånger mera ån qvic-
filfret, fåledes ej lemnar den famma i mycken-
het ifrån fig,innan det fjelft år fatureradt. Glas-
kulans ftörre rymd våller fåledes detta fallande.
2:do Om nu Glas-kulan lemnas få långe
uti varma rummet, at den utifrån alt mera får
emottaga och til qvickfilfret meddela varmen ,
börjar detta omfider ftiga up. Men
3:tio Om Therm. föres åter i kölden, Ie-
dan Qvickhifret fallit, men ej åter hunnit ftigas-
kommer glalet at åter 'mifta defs undfängna var-
mes chv ilken då ftarkare drages åf omgifvande -
luft, ån af qvicktilfret: ty luften drager varmen
vid pafs 100 gånger ftarkare ån qvickfilfret dra-
ser honom. . Således går glafets varme måft
öfver til luften , och Qvickfilfret erhåller en-
daft en liten del deraf. Måfte fåledes ligga
qvar uti fin förra Volum, utan S åter (åtmin-
ftone på en göd flund) fliga. Hårvid år lik-
vål något nytt och oförmodadt, neml. at glafet
vid denna afkylning "ej åter drages ihop til fin
förta volum, och fåleds åter uptrycker Qvick- 4
filfret.
|
1792. Fan. Febr. Mart. 85
filfret. ' Mån detta hindras af fjelfva Qvickfilf-
rets inra påliggande tyngd? Om få vore, fkulle
vål åter kunna hånda ,
4:to At, då Therm. i denna ftållning, å nyo
föres in i varmen , och glafet utvidgas , qvick-
filfret åter något fånker lig, efter den ftörre ca-
| viteten kulan antager. Imedlertid finnes hår-
vid något nytt och befynnerligt, fom jag ej
utan rönets nårmare verification, vågar me
vifshet göra begripeligt. Onekeligen målte vål
Thermom. åter ftiga up af lig fjelf, uti lindri-
gare temperatur, men huru lång tid dertil be-
höfs, förtjenar ytterligare vid tilfålle utrönas.
År förföket påliteligt, hvarom jag ej tviflar,
få ligger vifferligen någon ny och oanmårkt
- omlitåndighet derunder förborgad.
20060
= Förfök til et Hygrometrum Florae,
af
CLAS BJERKANDER.
De: år bekant, at på många örter famman-
böjas bladen nattetid, hvarigenom de få et
helt främmande utfeende. Blommorne flutas til-
famman, at de fpådare delar för kylighet och
härdare våder mä bevaras.
Når en torr Ört utöfvar famma rörelfe, kan
det ej hårröra af förut nåmnde orfaker, utan
troligen af tort och fuktigt våder, hvilket Car-
lina vulgaris med fit exempel utvifar.
Sedan denna ört blommat, ftår hon uttor-
kad qvar, med ftjelk, blad och blomfoder, föl-
| | F3 jande
206 + 19782: Jah. Febr. Mart.
jande året: Under den tiden har, jag: fått fe en &
mårkvårdig rörelfe; fom, mig vetterligen, icke
tilförne år i akt tagen, at Calyx, (Blomfodret) då
vådret år mulet eller fuktigt, drages ihop, men
då det år klart och torrt, öpnas och ftår hori- =
zontelt. Sedan, ju mer torken tiltager, böjes
Calyx ned och lågges dubbel intil frö-hufet.
Når det var anmärkt, at våxten få förhöll
fig under bar himmel, togs den in i varmt
rum, at utröna, hurudan ftållningen dår fkulle
blifva, "men jag fick då fe, at Calyx ej drogs
ihop, utan altid var utflagen.
Då föregående uplysningar voro inhemta-
de, har jag årligen fåftat några af deffa Örter,
efter blomnings-tiden, utan för fönftret, och
brukat dem til Hygrometer. |
Denne Hygrometer har ofta utvifat tilkom-
mande våderlek, fåfom: når det för middagen
varit klart och Calyx ej öpnat fig, har : efter-
middagen blifvit mulen; och når det varit mu-
let om morgnarne och blomfodret begynt öp-
na fig, har efter middagen blifvit klart.
- Beråttelfe om en Man, fom nedfvålgt en hop
koppar-flantar m.m. Infånd af Prov. Med.
Dolt. BJÖRNLUND, fom varit åfyna
vittne til denna håndelfe.
IDE för liderlighet och öfverdåd affkedad N
Dragon i Eura Socken, nedfvålgde, i Mar- |
tili månad år 1780, 6 til:g D:lr Kpr:mt uti två 2
flyt 2
1782. sfän: Febr. Mart. 87
fyfvers flantar 7 en fålllkafts knif, et eldftål
och en flinta. Flintan' och några -flantar af-
gingo inom några dagar per excrementa; men
de öfriga blefvo qvareuti-honom in til Octob.
famma år. Når han lutade fig framåt och man
rörde med handen hans mage, fkallrade de
flarkt; lika få då ban. vände fig. "Af fådan
onaturlig fpis mådde” han ganfka illa. Förft
ville koppar-ergen förqvåtva honom, men lin-
drades” genom :beftåndigt åtande af mjölgröt
och vålling.- Sedan fick han ej göra något ar-
bete , emedan penningarne tyngde för mycket
i magen och vid all rörelfe -gnagde och fleto ;
" hvarföre han målt låg, och då det gjorde ondt
på ena fidan', vånde hän hg på den andra.
Hvad han fjeif, och kanfke mången annan
med, visfte, fkall han hafva brukat, men intet
af alt fådant halp honom. Vid erhållen under-
råttelfe hårom., anvifte jag honom til ortens
Provincial-Medicus, hos hvilken han ock fkall
hafva varit, men föraktat medlen, då förfta
dölis ej .hulpit honom. Etter et halft år, af-
gingo deffa tradtamenter omflider at fig fjelfva
eller genom kroppens naturliga drift. Slantar-
ne hafva utkommit" blånka, benen på knif-
fkaftet. förtårde, men bettet famt med hvad
järn vari dkaftet och. eldftålet, fkrofliga.. -Saå-
dant, fåfom ovanligt men tillika fannfårdigt,
har jag, hårmed velat beråtta: och intyga. Kiu-
kais Capellans-bohl, i Björneborgs Lån, den 9
APRIL TIER Were
| Un JACOB. UTTER.
FÖRTEKNING
på de Rön, fom åro införde i detta Qvartals
| Handlingar. :
Pag.
5 j redje Stycket af Körde: til uply FR
om! Lufi-bvirflar och ad år45.> ef. J.
CC. WILCKE - 3
2. Rön och 6 mk ou om Fiber : of SARA
WiILH. SCHEELE = = I o- 25
2. Botanik Befkr ifning på tvänne fpecier åk
Mu fkot ifrån öen Banda, af C.P. LHUNBERG BG
4. Om Trinomifka Areer, af FR. MALLET - 50
5. Underfökning om den lilla rör liga Stjer-
nan, fom blef uptäckt i England. i Martii
sårad 2781, af ERIK. PROSPERIN - 61
6. Håndelfer , rörande Ledi (Sqvattram eller
Gerpors kallad) bruk och verkan emot Röd-
fot, af BENGT BJÖRNLUND > - 75
4. Anmärkningar vid föregående Rön, af JOH.
L. ODHELIUS - - - - 79
8. Berdttelfe om en ovanlig köld i Jämtland j
d-1 fan.detta är, af JoH. TÖRNSTEN >= 80
0. Anpiärkningar vid för AR RA af om
CARL WELCKE - 83
io. Förfök til et UM gl ye Nr. af
CLAS BJERKANDER —- s > 85
uu. Berdåttelfe om en Man, fom nedfi Älg en
hop koppar-flantar m.m. af BJÖRNLUND 86
Ye
Er Token
FA MER te rg
a RF ARR EERPARERNN LE rg
|
| a =
SS 30 be De
os SL lot lang
; ID v ÄRA JA
a 2Å fommel SG S e&eiE TAS
| j SAR + a gr
(ISEN SA utg AG - dr (ma S SS NE
Vas E FW ÅS Zl AZ : 3 DD [0 AR) Pa CN
JS SS IN AES NN NE 2 — vå Ar d & SEE
INS) ER 20 SES
STÅ RIDA NE5?3 SS Bö fal AR Kr (IN S So8 D S
NA UM TER VA ES Boop RG 3 SS FE AS
= EA SER S AN
SN | - | orget PR OR & Cd > Su
3 3 SE Se Ae
SS Så = kill | fö ox 0
SE ; S ö RS cz = S ES [ar
oh 2 TR ES a Sf
Å Y sÅ S ba SER
AA > - +” Ear -N Re -
> 20
FEV FREI
ER gat
ru — rv
99 1782. - Apr. Maj. fun.
vådrets egenteliga kraft och ftyrka kunde af-
måtas och ftåndiga obfervationer- anftållas Öf-
ver defs ombyten och föråndringar. Alla kom-
ma vål derom Öfverens, at vådrets flyrka bör
måtas , antingen efter luftftråmens haftighet
och tåthet, eller efter defs lodråtta tryckning,
emot planer af bekant ftorlek. Til denna måt-
ning äro ock flera vackra påfund föreflagne.
Men kunnige Obfervatorer förblifva likvål
hittils ånnu hållre, vid en, efter vådrets ver-
kan" på ftlörte tråd, vilkorligt antagen indel-
ning, uti fyra allmånna grader , ån råtta lig
efter någon egentligt dertil conftruerad Ane-
mormneter 2). Som nogfamt intygar om ofull=
komligheten af hårtils kånda Anemofcopier, af
hvilka de berömdatlte åro af 3 flag. 1. Med Väder-
vingar. 2. Med planer. 3. Med vatten i Glas-rör.
2) Väder - vingar brukas, dels ld-rått, dels
våg -rått.< Vingar uti vertical-fåällning låter Hr.
WoOLFF b) omföra en fkruf/utan ånda, hvil-
ken, på en-förlångd radius af fit hjul, uplyf-
ter en tyngd, til viffa grader, dår den ftadnar
och. tjenar endaft: at utmårka ftankafte vind-ftö-
ten, fom under vifs tid, tråffat inflrumentet.
POLHEIM ce); LEUPOLD d), NOLLET e), m. fl.
fåtta en liten våderqvarns-vinge på en axel,
förfedd med en conifk Spiral-vals, ömkring
hvilken fnöret til et nedhångande lod, lindas
af och på, alt fom vådret år ftarkt, då gra-
derna efter fnåckans radier afdelas, antingen
på
å) KV. 'Acads Handl. '1762. p. 178. 189.
4) Aerom, Elemeut. Lipf 1709. p. 520.
ied ,klandl. 17309: ph 50. koster -
a) ,Theatr. "Aeroftatic. Tab. XX. Fig. 8.
e) Legons de Phylfique, Tom, III. p. 496.
1782. Apr. Maj. Jun. OI
på fjelfva lodgången, eller en fårfkild vifare-
otafla Inftrumentet kan ån låttare verkftållas,
med en cylindrifk vals, fom uplyfter flera, på
famma fnöre under hvar andra hångande, lika
fora vigter, hvilkas antal måter kraften och
kan ledas hvart man vill, då fjelfva vingen
flår på taket. Alla deffa inråttningar fordra
en tilråckligt ftor vindfana, at altid ftyra vin-
garne rått emot vådret.
2) För at undvika denna fvårighet, hafva
andre hållre velat betjena fig af vågråtta eller
horizontella Väder - vingar , fom gå tör alla vå-
der, ät famma led. "LEuUTMAN f£) fåtter; på
dylika vingars lodråtta axel, en Archimed-Snåc:-
ka, fom lindar på fig fnöret, hvilket omkring
vifare-rullen fpånnes af en tyngd. Graderin-
gen fker efter fnåckans radier, och en får-
fkild vifare gifver ftarkafte vindftöten tilkån-
na Samma ftållning af vingar brukar Hr.
p ÖNsS-EN-BrRAIJ, vid defs berömda Vind-
Ur g). Machinen gifver förmedelft flag til-
kånna, når vingen lupit 400 gånger omkring,
då graderigen fker, efter flagens antal på vifs
tid. Samma method, at gradera efter antalet
af vingarnas omlopp, tråffas ock, på framled-
ne Hr. Redtor AnGuELINs, på Kongl. Obfer-
vatorium befintliga vindmåtare; faft råkningen
derpä fker, efter flera, genom hjul och dref
omförde vifare, fåfom på en våg-måtare. Sam-
ma idee, fom år en af de behåndigafte, finnes
antagen, på flera utomlands kånda vind-mått.
G2 Alla.
" f) Infrrumenta Meteorologie infervientia. ”"Wittenb.
(07 1725. Pp. 15. LEurPoLD. 1. c. Fig. 5. |
& Mem. de I Acad. de Paris. 1734. pag: 123.
92 1582. Apr. Maj. Fan.
Alla deffa inråttningar hafva deras förmåner; :
i fynnerhet gifva vingar mycken ftyrka och /
qvickhet uti rörelfen;- men fom dermed likvål |
endaft vådrets relativa, men ej abfoluta ftyrka /
måtas kan, och det vill blifva fvårt, om €j/
ogörligt, at vid fera dylika machiner, vinna!
en harmonerande gracering, torde föga någon /
god Anemömeter på denna grund fta at förs
vänta. | = Sa
4) När 2:d0o Rörlige Planer brukas til Vind-
mått; fker rörelfen , antingen r:mo Omkring en:
faf axel och är pendel- formig; eller 2:do uti på
rallel fällning med hy fjelf. Af förra flaget/
är den, hos alla Autorer åberopade, vanliga!
Vind-vågen, då en fyrkantig eller rund tafla,
af gifven ftorlek, fålftes lodrått på en vånd-val
eller vågbalk, och med vigter på en kors-arm,
fåttes i jämnvigt : med vådrets påtryckaing 4).
Denna, til et eller annat förfök nyttiga mas.
chin, tjenar likvål ej, til flåndig Anemome-'
ter, få vida ingen gerna, uti ftark blåft, lån=|
ge lår vilja fyflofåtta fig med fåfångt arbete,
at plocka fina vigter af och på, för at måta
ftyrkan af en kraft, fom år til fin natur få för-.
ånderlig, fom vådret, och föga tillåter, at på/
det fåttet komma dermed til jämnvigt. ti
5) Denna fvårighet hafva de fökt undvika,
fom törmedelft förlångandet af en radius, gif
vit taflan en art al psadel rörel/e, hvarvid taf/
lan, efter blåftens olika flyrka, uplyftes eller'
nedböjes til olika vinklar, hvarefter graderin-
e ga
bh) PorHEim. Handl. 1739. p. 50. TRIEWALDS Fö
relåfningar T. 1, p. gro. Tab. 36: fig. 3. LEUPOLD
I. cit. Tab. XXI. fig. 6. |
1782. "Apr. Maj. Fun. 03
gen inråttas, På fådane åroflera förflag hos LEu=
rorLp i); och år den, nyligaft i Erfurth upgif-
ne vidlöftiga Anemometer-inråttningen tagen
på famma grund, > At ledig gång, och någor-
Hlunda harmonie, vid fådan tilftällning, vinnas
kan, bör ej nekas. . Men hela graderingen
blir likafult endaft relativ och jämvål ofåker.:
Utom den reduction, fom vinkel-röårelfen for-
drar, blir fjelfva planen, vid olika lutning, alt
mindre; man kånner ej fylleft vådrets verkan
på fneda planer; och vinklarne åndras; vid
högre grader, för litet, at tjena til redig fca=
la. Hårtil kommer tilftållningens vidlöftig-
het, för at brukas i alla diredtioner, och tyc-
kes ej heller någon beqväm Anemometer, på
detta fått, kunna påtånkas. mia
6) At låta vådret trycka emot och föra en
Plan parallel ned fig fjelf, och uti en enda
punkt, mota och upvåga hela defs lodråtta
tryckning, är vål omfider den enklafte "och
| redigafte grund, til Vind-vågars conftru&tion;
Dermed hafva ock Orr. LeEurorp /) och Bou-
| GUER, gjordt förfök. Den förre fåtter denna
plan på en liten Rullvagn, ofvanpå en. Vind-
fana, och låter deraf upfordras en beftåndig
vigt, hvars fnöre löper omkring en Archimed-
Snåcka, hvars radierstjena til gradering. Alt
för mycken fri&ion och obeftåndighet tyckas
likvål ifrån detta förflag vara ofkiljaktige. - Hr.
G a Bou-
2) Loc. cit. Tab, XX. Fig. 6. Fig. 9. w
| ”&) Anemometre propofé aux Amateurs de Metéoro-
logie par CH, DE DALBERG, 1781.
4) Theatr.' Aeroft. Tab; XX: Fig. 1,
94 1782. AÅpr. Maj. Fun.
BouGUER 2») deremot, fåfter långt enklare,
taflans medelpunå&, på et lodritt fkaft, fom '
löper ledigt uti en rånna, inom hvilken en |
Spiral-fjåder motar tryckningen, och förme= |
delft den olika tilhopakzlåmning, fom utmär- /
kes lg fkaftet, famt tiltagande motftånd och
fpånflighet, hvars flyrka med bekanta vigter |
afvåges, gifver vådrets abfoluta tryckning, på |
én yta af bekant ftorlek, t ex. en quadrat
fot, uti likaledes bekanta vigter, fåfom lod
och fkålpund, tilkånna. En inråttning, fom |
förtjenar namn af Anemometer, och år den |
enda, fom för defs enkla ftru&ur, rediga grund |
och viga bruk, vunnit almånt bifall, och af
kunnige obfervatorer, börjat til verkeliga ob-
fervationer, anvåndas 2»). Inftrumentets van- |
liga conflru&tion, år ej utan fvårigheter, men
tillåter förbåttring, och borde, i brift af båt- |
tre, almånnare nyttjas.
= 2) Da tredje, med vatten inrättade faget af
Ar:emometrar , år vål ofta och långe påtänkt,
fom fes, af Leuvrorps Fig. 3. Tab. XXL hva=
råft vådret fångas med en tratt, at trycka vat-
ten, utur en Öfveralt tilfluten flafka, på fått
fom Orgbyggare bruka, up uti et, otvantil |
Öpet, graderadt glasrör. Hr. Dr. Linp har |
ock fednaft, uti Engelfka Transadtionerne o),
befkrifvit en dylik invention af portable Vind-
gage, beftående af två parallela glasrör, af av
a
2) Manoevre des vaiffeaux. p. 181. Traité du Navire;
p. 359. it, P. Cot'TtE Traite de Meteorologie. 1774.
p. 198. NoOLLET, Art des experiences. T. III, p.62. |
8) VAN SWINDEN, Obfervations fur le froid rigoureux
du Mois de Janvier 1776. Amfterd. 1778. pag. IL.
0) Vol. XLV. pag. 353. AÅ:o 1775:
4
N
1782. Apr. Maj. Jun. 95
ka det ena, med ombögd öpning, våndes emot,
det andra, ifrån vinden. Då vattnets fallande
uti det förra, och ftigande uti det fednare
röret, tilhopa gifva anledning til en grad-
fcala, at efter vattu-hågderna, måta vindftyr:
kan. Denne tanke år ganfka vacker och be-
håndig, men vådrets omedelbara tryckning
gifver hittils altför obetydeliga utflag, at der-
på grunda en pålitelig måtning. Hvilket ock
Hr. BayLE p) nogfamt erfarit, på fin refa oms
kring jorden, under hvilken, vådret funnits
ej fårdeles verka på vattnet uti denna PVind-
gage, och endaft, i ftrångafte blåft, kunna fål-
la det 33 af en Engelfk tum, fom år för litet
at råtta fig efter. Dock har Hr. Linp fjelf,
uti ftorm tråffat 6 3 tum, fom ej heller ftort
| vill betyda. Glasrören böra, efter de förfök,
fom jag i den vågen för detta anftållt, förfes
med en fårdeles: conftruerad påfats , om näå-
got dermed fkall utråttas. |
8) Under det jag fåledes öfvervågat för-
| måner och brifter, vid många olika Anemo-
| metrar, har jag håndelfe- vis kommit at tån-
I ka på en ny och föråndrad fammanfåttning
deraf; hvarvid, efter mitt tycke, förmånerne
af de båfta, kunna bibehållas, men fvårighe-
terne, til flörfta delen, tåmmeligen nåra und-
vikas. I det jag, efter Hr. BouGuers fått , lå-
ter en plan, parallelt med tig fjelf, drifva, ic-
ke emot någon fjåder, utan en egen, dertil
| inråttad art af dubbel, med qvicklilfver och Spi-
ritus fyld, Barometer. Derigenom kan, med
4 rin-
p) Orig al Obfervat, Introd. p. LIM. it. Meteorol.
Obfervat. p. 337.
96 1782. Apr. Maj. Jun.
ringa fkridning af fjelfva taflan, en fceala |
af flera fots, ja -alnars långd', erhållas”
kraft och laft flå, få vål vid minfta våderpuft/
fom ftarkafte blåft, i fNåndig jämnvigt; fridtio=?
ner uphåfvas i det nårmafte; och vådrets kraft!
och tryckning på en gifven yta, måtes och =:
graderas efter bekanta vigter, hvarigenom ock -
fiera, eftef famma mått och vågning' gjörda?
Anemometrar, blifva fullkomligen harmoneran-/
de 'och tala et öfverensftråmmande fpråk. För:
flägets' probabilitet, har föranlåtit mig til verk”
fållandet af en liten modell, tjenlig, at på be=”
ftråndigt rum, i öpnaluften, brukas, faft fiåll=.
ningen af hufvuddelarne tål, hvad annan in=
råttning' man behagar. is
b å | (08
Vind-vågens yttra utfeende och bruk, I
19) AB. Tab, III. Fig. I. år en liten kilformigs
Pyramid, en aln hög, med 6 tums fyrkantiga
bas, fom får och kan våndas omkring en axel,
på cirkelrunda horizontal-fkifvan DE; hvil=.
ken är afdelt efter våderftreken, och fedan den.
år rått fålld, fåftes vid en fladig påle eller:
fört C, på hvilken Inftrumentet ftår. På fram-,
fidan. fes en med fkärm tåckt rund måflings-
fkifva F, af jämnt en quadrat-fots area. På bak-.
fidan åter, et med glasfoder betåkt Barometer-
rör, med defs, efter Lod och Skålpund afdel>.
ta Scala, på hvilken den, inom röret upfti-s-
gande fpiritus och qvickfilfret, gifver tilkånna,. |
med hvad kraft fkifvan af vådret tryckes in,
når den famma, efter öfra vindfanan A, vån-
des rått emot vådret, då en, vid Pyramidens
bas fåltad vifare, tillika på fkifvan DE, Ming
far
7820 Apr. Maj. Sun: 09
fr vindens epenteliga Rhumb-eller direction:
Sedan IAfttumentet år upftåldt och jöfteradt;
fordras ' til! defs' bruk ej annat, ån efter vind-
Fanan vånda det emot 'vådret, för at, i fkygd
| af pyramiden och fkifvän ; på en gång derpå
finna: "vindens, få väl direttion fom ftyrka,
Utmärkt.
ft <<) a NY od i boll
306 NPDfRra byggnad
al i ry + SIN f i FR 4 4 r
«> 10)4Föreftålles, uti Fig. 2. dår 'ABCD; år
en lodrått, genomfkärnings af föllnings-hufet
eller pyramiden, å& hvars.framfida AB; Vind;
taflan. Pö å, bakfidan CD- åter , Barometern
EH ; år befintelig.. 'Sjelfva.Vindtaflan EF, år
eirkelsrubd;: af ganfka tunt, förmedelft ,fera
Central-Skifvor förflårkt, måffings-bleck; 13
geomas linier i Diameter, och våger 36 5 lod
» Viaualiefvigt, Denna fkifva ftickes med et lods
rått ifrån, centrum utgående rör J, på åndan
af dens cylindrifka Styr -axelr IKLM 3, fomhår af
| Hål, och nårmaft taflan vid:K, hänger, på.:en,
vid A fåftad-pendel-tråd,; vid L, hvilar på håf-
ftångs- bågen S, och vid Mj;-under en »qvick
utfvarfvad triffa, at derigenom, efter egen långd,
kunna jämte taflan, föras-vid pafs en, tum,des
digt. ut: och in, med ganfka liten fridtion,
hållt tråden KA ,; upbår taflans ' måflta tyngd;
och fåfom pendel, tillika! förorfakar, at den=
famma med en dei deraf; altid trycker och'/hål-
| der fig inåt pyramiden. vi La d
CH) Barometren NGOPH ,' beftår af en:
| Utanpa cylindrifk, inuti, tilen fkålig ihålighet
| Utfvarfvad trådöfa N, hvars Öpning. Öfver-
| bindes med et fint fkinn: bottnen "åter, fluter
| G 5 med
N
98 1782. Apr. Maj. Jun.
sned en tapp, fom fåttes inuti bakvåggen CD;
och hvaruti år fåftadt et ombögt glasrör G,
fom flutes uti en vidare cylinder GO; ifrån
hvilken upgår et fmalt barometer-rör OF;
fom vid ötra åndan, åter flutes uti en, ofvan-
til Öpen , vidare cylinder FH. Dofan N, jåm-
te en del af nedra cylindren GO, fylles med
qvicklilfver, det öfriga af cylindren och en li-
ten del af röret, med Spiritus, falt vatten, el-
ler fårgad vinftens-olja. Så fnart nu minfta
tryckning klåmmer på fkinnet öfver Barome-
ter-dofan N, drifves qvickfilfret up uti cylin-
dern GO, och undandrifver vattnet, hvilket
uti röret OP, få mycket högre upftiger, fom
röret år fmalare ån cylindren, och kan på det
fåttet, genom nog måttelig intryckning på
fkinnet, flera fots fligande uti gradröret äftad-
kommas. På det åter famma fcala ej, genom
defs långd , må blifva befvårlig, afpaffas mång-
den af fpiritus och qvickfilfver uti GO fa, at,
riår den förra ftigit jämnt up, ifrån O til öfra
cylindres PH, tråder qvickfilfret vid O, uti
defs flålle in uti röret, och vidare updritver
för fig fpriten, hvilken qvarftadnar och famlas
uti Öfra cylindren, under det qvickfiltver-co-
fumnen, genom ftörre tyngd, måter på fcalan
graderna, för ftarkare tryckningar, få långt
man vill. Alt detta beror på bekanta hydro-
flatifka grunder, och år uti modellen få afpas»
fadt, at fpritens fligande upvåger och måiter
tryckningarne, ifrån 3 til 10 lod, hvarefter
qvickhilfver-columnen råcker til, at måta til
och 'Ötver 2 fkålpunds kraft. Hårvid år be-
qvåmt , at ftorleken af denna fpritens och
qvicklilfrets motvigt, icke endaft beror ” CO-
um”
1782. Apr. Maj. Jun. 99
"lumnens högd uti glasröret, utan jämvål, på
vidden af ytan, fom trycker på fkinnet öfver
' Barometer- dofan 3; hvarjämte intryckningens
> quantitet eller hålan, fvarar emot gradrörets
> Capacitet; och man fåledes har i fin magt, at
genom olika proportioner, förlånga eller tör-
korta fcalans grader, efter behag och den på-
tryckande kraftens eller vådrets abfoluta ftor-
lek, Denna går, vid ftarkafte blåft, ej öfver
2, och vid våldfammafte ftorm, föga öfver 9
fkålpund, och kan fäledes ganfka vål, förme-
delft en dylik tilftållning, upvågas och afmå-
tas, hålft fjelfva Vindtaflan ganfka lått kan
> aftagas, OÖmfas, och en mindre, efter behof,;
- i flålle för fots taflan, flickas på inftrumentet.
12) För at nu förena vindtaflan EF med
denna Barometer-inråttning, år Håf-fån-
gen QRS inråttad. Denna går vid Q, gan-
fka lått på en ftadig tvår-axel, med fina tappar.
Vid S, drager den, öfver en Cirkel-båge, et
ftarkt och lent, vid Styr-axeln uti L, tfåftadt
I filkes-fnöre. Vid R åter, ligger den, emot et
pr
"> JR AE
litet £ift RT; fom med en rund bricka för an-
dra åndan, trycker emot fkinnet på barometer-
dofan , famt år den, fom trycker up qvickfilf-
ret uti grad-röret OP. ' Således måfte detta
— fliga up, få fnart vädret trycker på taflän EF,
hvilken drifver in Styr-axeln, fom vid L dra-
> ger åndan af Håfftången :S med fig, och der-
vig
igenom vid R, verkar emot tryck-fliftet. At
viffare flyra tryck-brickan vid T, år barome-
| ter-dofan omgifven med en bred ring, hvaruti
|
paffar et lock T, genom hvars medelpuna fif-
| tet år inftucket, och dår löper på horn eller
ben. Detta lock, tjenar tillika at bevara baro-
metere
109 1782: Apr. Maj. Jun.
meter-fkinnet för åkommor. : En vid R, ige:
nom håfftången gående liten ftållfkruf, tjenar.
utomdefs ,-at juftera afftåndet imellan håf-flån-
gen. och tryck -brickans flift. Alt detta i den
afligt, at det lilla: öfverfkott af tyngd, hvar-
med Vind-talan fåfom pendel, trycker inåt,
må jämnt ligga mot håt-ftången och tryck-
brickan, at uppehålla barometren vid fin Noll-
puntt, .och' dårmed ftå i den jämnvigt, at min=;
fta .våderpuft emot taflan, gifver utflag på ba-.
rometren, och denna altid förmår återföra taf-
lan til fit rum, når tryckningen uphör, atfå-
ledes Inftrumentet jämnt följer Vind -ftyrkans
ändringar. Vin
"At Betåcka Vind-taflan för: alla Bak>+ ochi
fido- vindar, hade jag, fom figuren utvifar, om-
gifvit den famma med en afk - lik fkårm. Men
detta tar ej lag. Taflan drifves då af påftötan-
de. våder, mera ut ån in, och stål. aldeles in-
gen defs peripherie, omgifvande rand, Hvarföre
jag endaft fåtter en platt, något ftörre plan ån
taflan, bakom den famma, hvaraf förenåmnda
nytta, men ingen ,olågenhet och -åndring uti:
Vind-flyrkans verkan, hittils förfports. I al-
la fall, kan ock fjelfva, taflan få lått aftagas
och påfåttas, at ingen betåckning imellan, ob-
fervationerna dervid.behöfs.
or 120 > Oma Graderingen.
År det en förmån vid den befkrefne Vind-
barometren, at denfamma lätt. kan. fyllas och
julteras; få år det ej mindre fördelaktigt, at.
lika få lått och fåkert kunna graderas. Denna
gradering kunde vål fke efter qvickfilfrets och
våt-
1782. Apr: Maj. Fun. 10I
våtfkornas verkeliga högder uti glasröret. Men
långt fåkrare och vigare år, at efter Bou-
| GUERS mManer, genom vågning med bekanta vig-
ter, deruti tillika intaga alla de irringar, fom
friétioner och delarnas åndrade ftållning under
rörelfen mediöra kunde, och nu derigenom til-
lika uphåfvas. Til den åndan har Styr -axlen
vid åndan M en liten ögla, hvarifrån en fin
och ftark filkes-tråd drages ut igenom et hål
på fido- våggen CD, i flyr-axlens dire&ion,
och ledes öfver en qvick rulla U, fom år tå-
flad på en ftadig pelare VW, hvilken vid det-
ta tiltålle fkrufvas faft uti botten -fkifvan, och
efter fullbordad gradering tages bärt. Den-
na tråd laftas vid X efterhand med vigter,
hvilka på arvdan M af ftyr-axlen genom drag-
ning göra lika ftor verkan på hela machinen,
fom Vind -taflan EF, på andra åndan I, genom
tryckning ; och fåledes tjena til abfoluta mått
för denna efter vådrets kraft förånderliga tryck-
ning. Nn
För at komma til fjelfva graderingen, fål-
les förft botten- fkifvan efter vattupafs, vind-
fanan och fjelfva barometern, 1å noga hori-
zontel, at fpiritus i barometern vid hela pyra-
midens omvridning altid håller fig vid famma
pundtt i grad-röret, ty minfta lutning zifver
här utflag , förmedelft vind-taflans pendelarta-
de fufpenfion , och barometrens qvickhet.
Grad -röret förfes med:en provifionel lik=de-
lig Scala, fom fäftes på pyramidens bakfida un-
der röret, och utmärkes derpå fjeltva Noll-pun-
Cen efter barometrens anvisning. Sedan laftas
tråden X med vigter, ifrån lod til lod, och an-
mårkes noga, på hvilka-delar af fealan, förft
EN ipi-
102 1782. Apr. Maj. Jun.
fpiritus och fedan qvickfilfret ftadnar. Då det
förra på ena, det fednare på andra fidan af pro-
vifionella fcalan, efter lod och fkålpund Vi&u-
alie- vigt, med zifror annoteras, och fedan en
fullkomligare fcala derefter upftickes och fåt-
tes i den förras rum. Rullan och pelaren ta-
ges fedan bårt, och fcalan jämte hela Barome-
ter-råret betåckes med fit glas-foder.
Vid bruket af denna gradering bör efterfes,
om Barometren i hvila håller fig vid fit Noll;
och til den åndan dels afbida tiden med våt-
fkornas nedflytande utur glas -röret, famt dår-
åft något deraf felar eller år förmycket, åndra
fådant upifrån , fom fker altför lått genom ba-
rometrens updrifvande til öfra cylindren. Då
det öfriga ftålles til råtta, förmedelft. den vid
R på håt-flången befintliga ftåll- fkrufven. Man
år hårvid mera befvårad af inftrumentets qvick-
het ån defs tröghet, fåfom vid målt alla andra
Anemometrar. Hvad fom ånnu felar , kan
båttre råttas vid en mera planerad och fullkom-
ligare Conftrudtion , ån denna förfta Inventions-
modellen kunnat löna mödan. I öfrigt år klart,
at Struéturen af denna Anemo-barometer, kan
förändras efter behof, på flera fått. - Scalan
kan förlångas med fpiritus eller vatten, få långt
man vill, och genom blotta qvickfilfret och
taflans minfkande, famt rörets och tryck-bric-
kans proportioner, förkortas efter behag. Vind-
taflan kan, utan håf-ftång, fåttas omedelbarli-
gen på tryck-fiftet til barometren , hvars Öp-
ning eller fkinn åfven kan våndas up och blif-
va horizontell. Hela inftrumentet kan,i form :
af pendel med undervigt, uphångas i dubbla
axlar at brukas på fkepp, ja hållas med PE i
1782. Apr. Moj. Fun. 103
handen 0 fv. Den vid Modellen antagne
conftrudtion tyckes vara beqvåmlig at på visit
ftålle få faft i Öpna luften, hvartil den då bör
beflås med metall- plåtar och målas; Vind -taf-
lan tages fåkraft af imellan obfervationerne, at
bättre för mättets och graderingens fkuld be-
varas ofkadd. Atminftone vifar detta förfök,
at oaktadt alla fvårigheter, hoppet om Ane-
mometrars ytterligare förbåttrande, ej bör ups
sifvas, utan faft mera, nytt bemödande til de-
ras fullkomnande anvåndas. Dock fruktar jag,
at vid dylika inftrumenter i fjelfva verket fö-
ga mera ån hittils lår utråttas til meteorologi-
(ka vetenfkapens förkofran, få långe man der«
vid år nödfakad at i öpen blåft, hålft nattetid,
våga lif och hålfa, och man ej til fammanhäån-
gande och ftändiga obfervationers fortfåttande
natt och dag börjar med alfvar tånka på an-
låggandé och förbåttring af fådana verktyg,
hvilka fjeltva uptekna och föra våder-journa-=
len, hvartil LEuPorp 4) och D ÖNS-EN-BRAIJ
yr) gitvit berömliga förflag, dem likvål hit-
tils ingen til nytta anvåndt. Orfaken torde,
utom koftnaden, böra fökas uti en likatullt
ånnu för vidlöitig och befvärlig operation,
då några och tjugu alnars långd af papper, da=
geligen, icke allenalt fkall tilredas och påfittas ,
utan ock fjelfva Journalen, med möda copieras.
Hvilket alt, gjordt mycket enklare, kunde uträt-
'as, med ombyte af 2:ne valfar, faft koftnaden af
et godt ur, aldrig vid dylika inråttningar, kan och
är kunna undvikas.
; 0 - JOHAN CARL WILCKE.
Förs
q) Theatr. Aeroftatic. Tab. XXII.
7) Mem, de PV Acad. de Paris 1734, pag. 123.
-104 = 1782. Apr. Maj. fun
Befkrifningar och rättelfer, hörände til Hi-
orien om Foglarne, infånde af Herr
PHIL. PICOT, Bar. de LAPEIROUSE,
Ledamot af Kongl. Vet. Acad.i Touloufe och
Corre/pondent af K. Acad. i Paris.
På Svenfka öfverfatte
| af
CUP VT TFUN' BEER SE
pmuntrad af en lård och upmårkfam Svenfk
> Mineralogus och Chymicus , Herr SALoM.
V. STOCKENSTRÖM, fom under Defs refor he-
drat och fågnat mig med litt befök, tager jag
mig frihet at til K. Svenfka Vetenfkaps Aca-
demien infånda några anmårkningar och rät-
telfer vid Natural-Hiftorien om Foglarna, un-
der förmodan, at de med benågenhet uptagas.
Accipitrers.
VuLTUR barbatus : albo-rufefcens , dorfo
plumbeo; coftis plumarum albis; pedibus lana-
tis; gula barbata ; capite linea nigra cin&o.
Finnes i Africa och på Pyren&erne, år ibland
de Europeifke Gamar den ftörfte, och har vid
bafis af nedra kåken et nedhångande fvart fkågg.
Frons oculorumque regio atra. Collum, per
Aus, abdomen , femora & pedes teftacea. Alx,
dorfum & reétrices obfcure plumber. Irides
rubre. Digiti rubiginoll.
Ingen bar flåck finnes på hufvudet eller
halfen. Han år långt djerfvare, ån andra Ga-
mar,
Syno=
' eV om — RN ER RR
1782. Apr. Maj. Jun. 105
Synonyma, fom af Audorerne vid denna
citeras , äro opålitelige. GEsnErRus år den en-
de, fom fedt fkinnet deraf. Jag har ifrån py-
reneifka bergen haft många individua, elt-
ter hvilka jag noga anteknat både defs be-
fkrifning och anatomie. Den år aldeles olik
med den, fom i Frankrike kallas Griffon, hvars
hiltoria fins uti Addis Acad. Parifienfis, Anim.
tom. IIE p. II. p. 213. tillika med figuren, hvil-
ken dock af Hr. von Linne ej blifvit uptagen.
VULTUR perenopterus : auribus denudatis ,
claviculis prominentibus , remigibus nigris:1e-
cunda breviore. |
Neque mas totus albus, neque femina tota
fufca; fed concolores & fic centies vidi. Ju-
niores albidi. Adultis utriusque lexus dorfum
e flavo & fufco varium. Venter lutefcens.
. Abdomen & femora intus nivea. Remiges &
redtrices nigricantes: remigum fecunda reliquis
multo brevior. Redctrices in apice femper ero-
fe, ut in Picis. Roltrum & Cera cornei co-
loris. . Aures nude. Pedes nudi, plumbei.
Caradter fpeciei confiftit in capite & colloin-
tegro, ad humeros usque, plumis orbis & to-
mento albo breviffimo velftitis.
Sjelfva huden år blåaktig. Han år allmån
på Pyreneifka bergen.
VULTUR ÄArrian: fufcus, collo dimidio pe-
dibusque nudis, cerulefcentibus.
Ar allmån på Pyreneerne, dår den kallas
Arrian. Den år något ftörre ån V. perenopte-
rus och helt fvart. ;
Caput breviffimis plumis tetum. Roftrum
corneum, HLides år Gene & maxille pi-
; lis
106 1782: Apr: Maj. Jun.
lis aliquot nigris adfperfe. Dimidium colli, pe-
nitus denudaturmn, uti & cera, cerulefcentia; re-
liqua pars colli plumofa: fuperiör longioribus,
anterior breviflimis, rigidis & nigrioribus plu-
mis veftita Pedus gibbofum. Pedes nudi
cerulefcentes.
Afingen Ornitholog år denna förut befkrefven.
VULTUR monacus : vertice gibbofo, corpo-
re nigro, pedibus & cera rubicundis.
Finnes på Pyreneerne, men år rarare;
har fett den lefvande, lik den förra til får
och ftatur, men olik, gibbo fupra caput ele-
vato; collo toto plumis veltito; cera pedibus-
que rubicundis nec cerulefcentibus ut in V.
arrian.
VULTUR fercorarius: albidus capite, cera &
gibbo nudis croceis; remigibus nigris; pedibus
nudis cinerafcentibus.
Fins på Pyreneerne, deråft den kailas Ali-
moch.
-Vultur leucocephalus. Braiss. Av. I. p. 466.
hvilket Synonymon icke hörer til V. peren-
Opterus.
Le petit Vautour. Butr. Av. Ip. 164. fig.
N:o 420. hvilken figur icke kommer aldeles
ÖOfverens med denna.
Han år nåftan få tjock fom kalkonen.
Roftrum elongatum, corneum. Irides ce-
rulex. Caput nudum, croceum, uti- & cera
& guttur, villis raris albis adiperfum. Corpus
albo -fufecum, Ventritulus nudus, prominens,
eroceus. Remiges nigre. Pedes elongati, nu-
di, cinerafcentes,
Han viftas i hopar, med andra fpecies af
lit
1782. | Apr. Maj. fun. 107
fit flågte, på as, men finner i fynnerhet fit
nöje på månnifko -tråck.
FALCO melanerus : Cera lutea pedibusque fe-
milanatis, corpore ferrugineo-nigricante; ftriis
flavis. Lin, Syft. Nat. 124.
FALCO fualvus: cera flava pedibusque lanatis
fufco-ferrugineis > dorfo fufco, cauda fafcia
alba. ibid. 125:
Efter Hr. BurFrfons råd, böra bågge deffe
föras til et och famma fpecies , fom obfervatio-
ner tydeligen vifa; ty hår få vål fom i Sweit-
ferland, finnas blott 3:ne falkar, nemligen F.
chryfaetos, F. melan&etus och F. montanus ,
hvilken fednare hos LiINNe ej omtalas.
Utom des, varierar falco Melan&etus un-
derligen ifrån fvart til brandgult, år aldraal-
månnalt på Pyreneerne och för Harar farlig.
FALCO montanus: Cera, digitis palpebrisque
citrinis; corpore atro; pectore macula alba no-
tato3; pedibus lanatis. AR
Finnes på de lågre alpes uti fådra Europa,
år flor fom en Kåder. |
Le petit Aigle. BUFFON. Åv. I. p. 91. FrRIscH,
"Tab +EXXL
Blir få (tor fom en Kåder. Tetrao Urogallus.
Corpus nigricans maculis fulvis, prefertim
collum, nötatum. Macula alba magna in pedtore.
Under fkrikande, fångar han höns, kattor
och åfven räfvar, fom han uti illiftighet vida
Öfvertråffar. : |
Lani? beföka Pyreneifka bergen, då våren
nalkas, flytta om höften och åtas af månni-
fkor, undantagen L. excubitor, fom ej blir fet,
Ho fom
108 1782. Apr, Maj. fun.
fom de öfriga. Vi behöfve ånnu flera obfer-
vationer, om de Europeifke Laniorum familia,
innan vi fullkomligen kunne förklara dem ;
imediertid vill jag upgifva, hvad jag deri fett
och famlat. /
oo LANIUS excubitor : Cauda cuneiformi, late-
ribus alba, dorfo cano, alis nigris macula alba.
JAA Syil omab ESS.
Piegrieche grife.. Burr. Av. 1. p. 206. fig.
N:o 445.
LANIUS ryfus: capite colloque rufis, dorfo
fronteg. nigris, fafcia alarum, duplici alba.
Lanius rufus Briss. Av. 2. p. 147. men in-
galunda L. collurio.
Lanius minor feu tertius. FriscH. fig. 61.
Piegrieche rouffe. Burr. Av. I. p. 301. fig.
NOEL:
Alla deffa Synonyma appliceras fullkomligen
til hannarne, men hvilken fogel år honan, iår
ännu ovisft, ånfkönt Hr. Burrfon ger defs fi-
gur, Tab. 31. fig. 1. och FriscH..tab. 61. både
på Han och Hona, faftån för ftora.
LANIUS eollurio: cauda fubcuneiformi, dor-
fo grifeo, redtricibus quatuor intermediis uni-
coloribus, roftro plumbeo. Lin. Syft. nat. 136.
I” Ecorcheur, BuFtr. Av. I. p.304 tab. 31. fig. 2.
Detta Synonymon tilhörer hannen , men hvil-
ken honan år, vet man ej. Men emedan jag
årligen obferverat et fpecies af Lanius, fom
hittils ej år befkrifvit, och funnit, at det altid
varit honor, målte det fåkert höra til något
fpecies, af hvilket man ej kånner honan; dock
kan jag ej visft figa til hvilket.
Denna år något tjockare, ån den ordinaira
L. collurio.
Pars
jäs s
|
|
1202. Ape. Mög. Jun. 109
Pars fuperior tota fufca. Caput & collum
transverfim nigro-ftriata. Prona pars albicans
nigrog. tenuiflime undulata. Roftrum fufcum,
apice nigro. Maxille pilofe. TIrides fufcre.
Remiges & tedrices albo fulvog. circumfcrip-
te. Remiges 19, tertia longiffima. Cauda ro-
tundata. Reåricibus 12, apice flavicantibus, du-
abus exterioribus brevioribus, Pedes nigri un-
| -gvibus validis.
Denna håller fig uti vin -bergen och år på
hållen, dår falix viminalis finnes , allmånnare.
Af fogelfångare kallas den i Touloufe Margas-
fe och på Pyreneerne, få vål fom alla andra
Lanii, Cap-Grouffat.
Til Lanius collurio kan beqvåmligen föras
BRISSONS fynonymon Collurio varius. BRrRISS.
av. 2. Pp. 154. Men jag kan dock ej hålla med
honom uti det, at den år L. collurionis femi-
na; utan fannolikare år det, at denna år mar
kan til L, rufus, fom ibland underligen varie-
rar til fårgen. Jag har af denna fett individua
både mörkare och gråaktigare : åfven har jag
et fpecimen, på hvilket ryggen år mörk utan
flåckar, lika fom hufvudet och halfen, och til
hvilken lått kan appliceras FriscHEs figure,
tab. 31. För Öfrigt åndra fig ej deffé variatio-
nes, utan hålla dig conitante,
LANIUS infauflus Lin. Syft, nat. 138.
Hvad Örnithologi fkrifvit om honan til
"Turdus faxatilis ,; har Linne hånfört til L, in-
fauftus, ehuru icke med råtta; ty GESNERI fy-
nonymon, fom åberopas, hörer tydeligen til
bannen af Turdus faxatilis och det öfriga til
honan ; fom fynes af. nedanftående befkrifning.
För Öfrigt tror jag icke, at Lanius infauftus
H-3 hörer
5 UR SS "VE
sve
110 1782. Apr. Maj. fun.
hörer til ordo accipitrum , ånfkönt Hr Linné
intygar, at han upfnappar utkaftadt kött. Men
utaf defs befkrifning i Fauna fvecica och i fyn-
nerhet deraf, at han til den foglen fört Autho-
rers befkrifningar, fom fnör-fått komma Öf-
verens med turdus faxatilis femina, i fynner-
het Brissons; fluter jag, at Lanius infauftus
är Flonan til Turdus faxatilis, för hvilket den
ei hålles af någon Ornitholog. Vidlyfftigare
fkall jag nåmna derom, når jag kommer at
tala om Hannen.
Pice.
Corvus pirrkocorax : nigricans , roftro luteo.
Fins på de högfta pyreneifka bergen och
kommer ned til dålderne och ångarne vid hö-
bergnings-tiden. Kånneteknet bör ej tagas af
fårgen på fötterne, ty den varierar i anfeende
til ålder och kön; antingen år den fvart, po-
merants- eller cinnober-fårgad, hvilken fe-
nafte altid fins hos de gamla.
Roftrum curvum nec fubulatum ut in C.
coracias & C. eremita,
Corvus coracias: Violaceo-nigricans, ro-
firo spedibusq. miniatis. Burr. Av. 3. p. tab.
N:o 255.
År allmån på de högre pyreneerne. Ro-
flrum och pedes åro aldrig gula. En vacker
varietet har jag håraf fett, med hela kroppen
hvit, men fötterne och nåbben röde.
PicUs medius Lin. Syft. Nat. 176. år blott
en varietet af Picus major.
ALCEDO bhi/pida Lin. Syft. Nat. 179.
Lå
|
|
I
|
'
|
i
|
I
I
1782, Apr. Maj. GJ Ul LI
Håller fig vid alla flrömar och båckar, åf-
ven på alperne,
ALCA pica, LIN. Syft. Nat. 210.
Beföker medelhafvets ftrånder, åfven i Frank-
rike.
PELECANUS graculus : cauda rotundata, cor-
poré nigricante , ventre grifeo , rettricibus duo-
decim , roftro edentulo, ;
År allmån uti Europas föta vatten, äfven
under fjällar, och år fåkert honan til P, car-
bonis, fom jag beftåndigt funnit af defs Öpnan-,
de. Den år mindre ån P,. carbo, och fkiljes
med kortare cauda , coloribus obfoletioribus &
potiflimum ventre grifeo , fere albo, ifran hanen.
CoLYMBUS auritus LIN, Sylt. Nat. 223.
Ifrån denna bör föndras LiINNAI varietas y,
neml. Brissons Colymbus fluviatilis, Briff. 6.
p-59. fåfom et conftant fpecies, aldeles diftinét
ifrån C, auritus.
CoLYMBUS pyrenmaicus : pedibus tridadtylis
lobatis, gutture caftaneo, macula roftri nivea,
alis breviflimis, TT
Fins .pti. Pyreneernas Aar, och av nagot
mindre, ån C. auritus, |
Roltrum nigrum:; in angulo mandibularum
macula carnofa, lata, nivea, Linea roftri ad
oculos nigra. Caput, collum, dorfum & uro-
pygium olivacea, Guttur & pedtus e rubro ca-
franea. Venter & abdomen grifeo-argentea.
Remiges breviflime. r
CoLYMBUS Jongiroftris; pedibus lobatis, te-
tradactylis, gula alba, maxillis triplici fafcia
fulca, roftro compreffo, longiffiumo. ;
H 4 Hal-
112 1782: . Apr. Maj. sj.
Håller fig i båckar och åar under pyrenei-
fka bergen.
Corpus olivaceum, flavo adfperfum. Col-
lum & pectus flava. Venter argenteus. Re-
mniges albe. Roftrum compreffum, bipollica-
re: mandibula utraque arcuata, acuta. Nares
elongate. Avis audax, rauce fibilat, lutum
amat, in canes & venatores roftro inlilit.
Denne tyckes vara midt emellan Rynchops
och Colymbus , år något flörre ån C. auritus,
och denna få vål fom den förra åro förut obe-
kante.
Gralle.
ARDEA nydicorax Lin. S. N. 236.
År icke någon rar fogel på Pyreneerne.
Jag har aldrig fett fårre fjådrar i crifta, ån fex,
men väl at de variera ifrån fex til tolf. För
Öfrigt har jag altid funnit honan få lik han-
nen, at jag icke, utan genom kroppens öp-
nande, kunnat fkilja henne ifrån honom. Der-
före år det underligt, hvad Hr. BuFron fåger
om henne, Av. VIL p. 437. Ej heller kommer
den gifna figuren N:o 759. dermed öfverens.
ARDEA Garzetta LIN. S. N. 237. Finnes åf-
ven på Pyreneerne.
ARDEA audax : Occipite criftato, roftro azu-
reo, dorfo caftaneo; pedtore, collo & uropy-
gio rufis, remigibus albis.
Håller fig uti Södra Frankrike och Italien,
via hafvet och falta vatten, vid åar och åf-
ven uti alpifka fjöar.
Le Crabier roux & le Crabier marron BurFr.
Av. VII p. 390. Le Guacco. id, ibid. dår an-
dra fynonyma finnas.
Han
1782. Apr. Maj. sun. 113
Han år nåftan lika ftor med A. nyd&icorax;
erifta på hufvudet är mycket lång och råcker
ända til ryggen. ;
Guttur, venter, uropygium & redtrices al-
be. Dorfam caftaneum. Collum, pettus, te-
&rices alorum lutea. Penne crifte rufe, nigro-
ciliate. Roftrum fubulatum, apice nigrum,
exeterum azureum. Pedes ex incarnato lutei:
digiti longi; ungvis intermedius introrfum fer-
ratus.
AÅLDROVANDUS fåger med råtta, at det år en
djerf fogel, fom med tåta hugg med nåbben
rufar på fin fiende. Han fkriker beft, fom en
Apa. Jag har ock haft den lefvande, at up-
födas. För öfrigt, emedan jag haft ganfka
många fpecimina håraf, och kunnat jämföra
alla fins imellan, har jag mårkt, at fkillnaden
imellan Authorerne i fynnerhet deraf upkom-
mit, at de fjelfve ej obferverat denna fogel ,
utan talat derom blott efter ALDROVANDUS,
fom ockfå efter andras beriåttelfe befkrifvit fin.
Jag har dock trodt, at den i ringa grad til får-
| gen varierande, ej bör fkiljas ifrån detta fpecies.
TANTALUS falcinellus Lin. Syft. N. 241. Är
allmån på Pyreneerne.
SCOLOPAX rufipes: roftro fubrecurvato, bafi
cinnabarino, pedibus cinnabarinis , ted&ricibus
caude criflisque albo fufcoque ftriatis.
- Viftas på Pyreneerne och i Södra Frank-
rike, år något mindre ån Scol. limofa.
Corpus fupra fufco-cinereum, fubtus ni-
"weum. 'Pedus immaculatum. Roftrum fere
|» tripollicare, magis quam in ceteris fubrecur-
"Vvatum, nigrum. Mandibula inferior bafi cin-
H5 nabå-
n4 1782. Apr. Maj, jun.
nabarina. Remiges 25, extus fufce, intus al=
befcentes; remigis prim& cofta alba. Recrices
fulvo cinere&, margine albo ferrat&: dux in-
termedie longiores , rotundate, immeaculate.
Tedrices alarum: fuperiores fufcx albo margi-
nate & dentate. Pedes cinnabarini. Interme-
dius appendiculatus ficut in reliquis hujus fa-
milig fpeciebus, qua nota a ceteris Scolopa-
cibus probe dignofcuntur.
År et aldeles nytt fpecies.
CHARADRIUS oedienemus LIN, S. N. 255.
År allmån på Pyreneerne och öfver hela
Frankrike,
'Species tota conftanter tibiis, iride bafique
roftri flavis gaudet, faltem apud nos. |
C2rulea funt hec omnia in icone FRISCHII,
tab. 215.
LiINNZUS cinereos pede3 dicit. Non pos-
fum: non referre characterem, qui - huic avi
Oedienemi nomen jure merito atterit; quem-
que in: nulla alia ave huc usque oblervatum
eredo,, fceilicet, quod tibias habeat fupra articu-
lationem duplo altius denudatas; fed precipue
tarfum fuperiore parte itå ampliatum , ut furas
qvali reprefentet.
Galline.
TETRAO lagopäs LIN. S. N. 274. Saö- ripa.
År allmån på Alpernes med 1fnö betåckta
ftållen. |
Varietas B hos LiInnée bör borttagas.
Lagopede. LaPEirousE, A& Tolofana 1.
p. dåråft. utförlig hiftoria derom gifves och alla
Ornithologers, i fynnerhet BuUrrons, milstag
vid denna fogel förklaras. fr
Er
1782. Apr. Muj. Jun. 115
TETRAO alchara. Lin: Syft. N. 276.
Håller fig vid Narbonne, på en ganfka liten
trakt; men ingalunda hvarken vid Montpelier
eller på Pyrenerne eller. annorftådes i:Frank>
rike.
| Pajfonrer.
Artavpa. Om detta genus bör BUFFON ef-
| terfes, fom föreftåller deraf fiera förr outgifne
fpecies. Jag fkall åtnöja mig med at omtala hvart
+ ; e ; Dean
och et flags ofta ombytliga egna fårgör, ifran
grått til brandgult och hvitt. Den afk-grå får-
: SR EL NR
gen år fållfyntare, ån den brandgula , mén båg-
se förbytas åter til hvit, 13. at jag ärligen har
obferverat Lårkor af alla fpecies , antingen helt
grå, eller helt brandgula, eller ock, faftån me
ra fällan, hvitare ån fnö. Jag har Oockfå icke
fållan haft fpecimina, fom ågt bågge fårgorna.
Det år underligt, at deffe föråndringar itårgen
åfven hafva rum hos fyrfotade djuren, förn jag,
icke utan nöje, ofta funnit hos Mullvador och
Harar, då jag befökt de pyreneifke bergen.
ALAUDA calandra Lin. Syft. N. 288.
Uppehåller fig vid Narbonne i Frankrike
och klåcker dår ut fina ågg. På Pyreneerne
förekommer den aldrig 'ånnorlunda , ån fom
Nytt-fogel.” Halfen fkiljes ifrån bröftet med en
Wart falcia, fom fins på hannen, men ej på
honan. |
> TURDUS faxatilis : capite ceruleo, cauda
ferruginea, Lin. S. Nat. 204. fom kommer vål
öfverens med hannen endaft. |
Ar allmån på Pyreneerne.
= Jag har ofta fett i myckenhet både han och
"hona > antingen då de bygt-bon ,; 'eller klåkt ut
fina
110 v782. Apr. Maj. sjun.
fina ågg, eller vårdat fina ungar, få at jag helt
vift lårt kånna bågge könen.
Honan år mycket fkild från hanen, och til
henne böra de fynonyma föras, fom af Hr. Lin-
Ne föras til Lanius infauftus, i fynnerhet Bris-
Sons, hvilke alle råtteligen befkrifvit henne,
faftån de icke vetat, at den var honan til Tur-
dus faxatilis. GeEsnNErus allena undantages,
fom endaft fett huden och talar litet om Ru-
becula faxatili, hvilket efter min tanka, fåkra-
re föres til hanen, ån til honan af Turdus fa-
xatilis. Men på det hiftorien om denne fogel
ej må blifva ån mörkare, vill jag gifva befkrif-
ning på den riktiga honan til Turdus faxati-
lis, hvilken jag gjort efter naturen,
Mare paulo gracilior. Roftrum nigrum elon-
gatum omnino huius generis, bali pennis re-
cumbentibus veftitum. Caput, collum, teétri-
ces alarum & remiges ferruginea. Gula, pe-
ctus, dorfum & uropygium lutefcentia, qualibet
pluma fufco- ciliata, . Venter, abdomen & fe-
mora albefcentia. Cauda rotundata: redtrices
flavefcentes; du2& intermedix fufcx. Pedes ob-
fcure incarnati: digiti graciles; ungues debiles.
EMBERIZA e(itrinella Lin. S. N. 309.
Jag har egt en, fom varit e citrino-albe-
fcens, och fom icke kunnat fkiljas ifrån Frin-
gilla canaria, få framt man ej gifvit akt på
mandibulx, fom åro a fe invicem dehifcentes
och på det inre tuberculum, fom fins på man-
dibula fuperior.
EMBERIZA miliaria: LiN. SN. 308;
Denna "fynes ofta, icke allenaft på Pyre-
neerne, utan ock hos ofs vid Touloufe, an-
tin:
1792. Aor. Maj. fun. 117
;
tingen fordide alba eller ockfå ibland helt fnö-
I hvit. |
| FRINGILLA domeftica Lin. S. N. 323.
i Af denna har jag haft en betydande varie-
tet, nemligen toto corpore fulvo.
'— MOoTACILLA alpina : fufco-cinereas gula al-
ba, nigro pundtata ; ventre & hypochondriis
maculis ferrugineis; re&ricibus apice flavis.
Bor på de högfta Sveitzerfka, Pyreneifka och
» Carinthifka bergen.
Sturnus collaris. Scor. ann. Lp. 131.
Frigilla gularis. ANDREA Briefe, 202. tab.
XIII. mindre accurat, i fynnerhet i anfeende
til roftrum.
PicoT LAPEIROUSE. Journ. de Phyf. 1779,
Pars I, Pag. 422:
Fauvette des Alpes. Burr. Av. p. V. 156. tab.
N:o 668. f. 2. peflime.
Jag har aldraförft gifvit denna fogels hifto-
ria uti Abbé RoziErs Journal de Phyf. och
emedan defs befkrifning år dår fullftåndig,
vill jag hår endaft tillågga, at fedan den pyre-
neifka blifvit jämförd med den Sveitferfka lef-
vande, har den af Hr. Profeffor HERMANNUS
i Strasburg befunnits vara aldeles famma fpe-
cies, hvilken ock beråttat mig, at han hört den
Sveitferfka ofta fjunga uti bur, med vackert
men tillika ångfligt låte. Det år derföre un-
derligt, at Hr. Scorori kunnat föra denna fo-
gel til Sturnos, med hvilka den har intet ge-
menfamt.
'Touloufe d. 10 Febr. 1781.
Anmärk-
18 1782. Apr. Maj. fun.
Anmärkningar öfver föregående Befkrifnin-
gar och KRåttelfer, uti Hiftorien om
Foglarne,
efter begåran välment gjorde
af
CARL. PETER -THUNBERG.
t utarbeta en ricktig och fann Hiftoria om
> Foglarna, har i alla tider varit underka-
ftladt mycken fvårighet, dels tör det deffe luf-
tens invånare få lätt undandraga fig vår åfyn
och vara hånder, dels för det foglar med me-
ra befvår och ej utan ganfka itor koftnad uti
Naturalie-Cabinetter famlas och förvaras. Hon
har derföre ofta blifvit upfyld med ofåkra och
oricktiga beråttelfer, fom tid efter annan be-
höft igenom fleras obiervationer råttas. Ian-
feende härtil, kan det ej vara annat, ån myc-
ket nyttigt, at få deffa Hr. Audorens obfer- '
vationer om Foglarne almänt bekanta, i fyn-
nerhet, fom man lått kan fe, at han gjort
fig mycken möda och flit, at famla dem och
med urfkillning yttrat fig. At råtta andras tan-
kar och upgitter, kommer an på en Audtors
egen årlighet och fkickelighet at obfervera.
Sådane råttelfer kunna i Natural-Hiftorien, fom
åger få vidftråckt rymd, dageligen förekomma,
och tyckes vår Audttor med noggranhet och
"goda fkål hafva gjort fina.
Flere hafva med honom redan trodt, at Picus
major och medius voro famma fpecies, åfven få,
at Pelecanus graculus år honan til Pelecanus
carbo. Cor-
1782. Apr. Maj. Sun. 119
Corvus coracias, fom upgifves för ny, tyc-
kes komma alt för nåra in til Corvus Gracu-
las. Färgen på nåfvet och fötterne göra enda
fkillnaden och det kommer derpå an, om den
|år på bågge deffa fpecies beftåndig. Hr. Avu-
dor anförer ingen annan fkillnad. Det år an-
nars mycket vanligt, både uti Ardee flågte och
på fere vatten -foglar, at fårgen på nätvet och
I fötterne nog varierar ifrån rödt til gult och
I ätven til fvart eller möårkblått. På åtfkilliga
Capfka foglar har jag haft tiltålle, at ofta ob-
fervera det. |
Hvad Hr. Baron LAPEIROUSE nåmner om.
Alcedo hifpida, år almånt för hela detta flåg-
te, nemligen, at de hålla fig vid vatten, vid
åar och båckar, efter det fallit på deras lott,
at vara fifkare och föda fig med fifk, hvadan
Engelsmånnerne kalla dem Kings -fifhers.
Colymbus auritus 3. fkiljer Audtor ifrån,
fafom diftinét fpecies. Det hade varit önfke-
ligt, at han åfven meddelt differentia fpecifica
och utförlig befkrifning derpå.
Lanius infauftus påftår Audtor vara honan
til. Turdus Taxatilis. Lanii genus fkiljes rått
fvårligen ifrån Turdus. Roftrum år lika, och
endaft en liten, ofta knapt mårkelig, tand på
defs mandibula gör fkillnaden imellan två få
olika flågten, hvilkas individua åro-fmå, fom
Pafferes. > Men hvad denna Lanius infauftus
angär, fom Audtor upgifver för femina til Tur:
dus faxatilis, och at fåkerg höra til Turdi flåg-
te; få tror jag, för min del, at den hvarken
hörer til Accipitres och altfå ej til Lanii ge-
nus, ej heller til Pafleres, följakteligen ej til
; Tardi
;
|
j
|
|
120 1782. Apr. Maj. Fun.
Turdi genus, utan til ordo Picarum, i anfeen-
de til fitt roftrum cultratum och nares fetis re-
cumbentibus tetti, och at den altfå råttaft blif-
vit fatt på ltt ftålle af Arch. och Ridd, v. Lin-
Ne, uti Fauna Svecica, under namn af Cor-
vus infauftus, ehuru famma Herre, uti de föl-
jande editioner af Syftema Naturz, fört den
derifrån til Lanii flågte.
BA — SV VED em Se
OS SR SE
Anmårkmngar om fåttet at confervera
Åttika,
af
CARL WILH. SCHEELE.
ÅA! Åttika, af hvad fort den vara må, ej lån-
ge kan conferveras, utan efter några vec-
kors förlopp, i fynnerhet uti fommar-varm
luft, blir grumlig och på ytan betåckes med
et tjockt flem, hvarvid fyran alt mer och mer
förloras och omlider aldeles förfvinner; år en
allmånt bekant fak, hvarföre man ock ofta
fer fig vara nödfakad at bårtflå fådan åttika.
At nu hindra åttikas corruption, har man up-
tåckt fyra utvågar. Den förfta är, at brygga
en ganfka ftark och fur åttika; man vet, at få-
dan åttika håller fig flera år: Men fom ej mån-
ge aro, fom fjelfve brygga åttika, utan hålla
fis vid den fom allmänt fas til falu, få åro al-
lenaft få, fom kunna hafva nytta af denna me-
thoden. Den andra. år, at genom fryfning
förflårka åttikan; då man nemligen fticker hål
på is-fkorpan, och det, fom ej hunnit fryfa,
fyiles
De. Apr. Maj. Fun. | I2T
fylles på bouteiller: Detta handgrep år ganfka
sodt, men fom tminftone håltten dervid
förloras, ehuru det ej annat år än måft vatten
fom tormerar is-fkorpan, få villja våra hushål-
ler(kor ej gerna dåran. 3:dje utvågen år, at
utflånga luften från åttikan, det år, at hålla
bouteiller eller fafkor dermed vål fylda och
korkade. Faftån åttikan på fådant fått confer-
verar fig ganfka länge, år den methoden dock
ej i bruk, förmödeligen för befvåret fkull, at
få fnart något år brukadt utur bouteillen, ftrax
åter fylla den famma med annan klar åttika
utur en annan flafka, hvarvid åttikan uti fia-
(kan, fom då ej blir full och luften fåledes til-
kommer , fnart blir oklar och fkåmd. At de-
fillera åttikan, år 4:de utvågen til. defs con-
fervation; fådan åttiza undergår af luften och
varmen på många år ej den ringafte förån-
dring, men fom den år mera koltfam ån ode-
flillerad, lårer det fåttet ej: komma i bruk,
hållt fom följande methode-at confervera åtti-
ka år den littafte af alla: Man behöfver ej me-
ra, ån få åttikan uti en vål förtent kittel och
låta koka den famma öfver frifk eld, 3 minut,
och fylla henne fedan varfamt på bouteiller:
eller ock, om man tror, at tennet för hålfan
vore fkadeligt, kan man flå åttikan uti en el-
ler flera bouteiller, fom fedan fåttas uti en gry-
ta med vatten Öfver eld; når vattnet har kokat
en liten ftund, tagas bouteillerne utur grytan.
Denna fåledes kokade åttika, håller fig många
år från flem och otäckheter, få vål i fria luf-
ten fom half-fulla bouteiller; den år ock gan-
fka tjenlig at nyttja på Apotheken, i ftållet för
den vanliga åttikan, til acera compofita , hvil-
: :
MN
ka
122 1782. Apr. Maj. Jun.
ka eljefts få framt man ej brukar deftillerad åt-
tika, fnart nog blifver oklar, och omfider al-
deles mifter fyran.
SR GÖTGTTG ÖVA
Infe&-Calender, för år 1781,
af
CLAS BJERKANDER.
— ?
ed
Nom, mig veterligen, icke ånnu något Calen-
darium Infedtorum utkommit, hvilket dock
år både nyttigt och nöjfamt; har jag, til up-
lysning i Natural- Hiftorien, gjort anmårknin-
gar, Öfver följande Infe&er, når de ifrån fina
Puppor blifvit utklåckte, famt når en del af
dem blifvit til puppor förvandlade.
Förvandl, til Puppor
April, d. 18. 1780. "> I78L.
gr. Phalena laneftris. + I Jul.
Maji, d. 13.
2. Tenthredo Salicis.
sagt
3. Mufca Napobrafficx. TT = 20.Sept.
d
. 2.
4. Phalxena Strobilella 3 Maji.
5..- - » Cembrella
dire2.
6. Ichneumon ”Turionellx. +t
d. 20.
Ichneumon luteus.
Junius d. I. .
Papilio rape. i 14 Sept.
Cantharis fufca. ”
Ed
DO 0
10. Ti-
1782. Apr. Maj. Jun. 123
10. Tipula juniperina. " 1780: 1781
| 6. ; |
un. Ichneumon juniperi.
12. = - = Strobilelle.
ER
13. Phalena ziczac. T 4 JuL
14. Ichneumon refinellx.
15. Mufca larvarum.
0.
16. Phalena Mi.
17. Ichneumon comitator.
| IO.
13. Mufca arcuata.
I2.
19. Mufca pumilionis. 25 Maji.
20. Ichneumon culpatorius. 160 Maji.
I3. |
21. Papilio braffice. t 04 Aug.
22. Phalena falcataria. t |
BAN EE Frefinelle: Y oc Majt
14.
124. filer Saellata +
25. Phalena vinula. + 16 Jul.
126. = = = bucephala.t 20 dept.
'27- Cynips rofe. ” . 77 Maji,
| I5.
28. Tipula hortulana.
29. Phalena forficalis.
30. = + pinaftri. t
16.
31. Phalena comma. +
32. Phalena exclamationis. +
33. Sphinx populi. t 12 Aug,
| 17.
34. Phalena leporina. T 16 Aug:
| [he 18
124 1782.
18.
25. Sphinx elpenor. +
36.140 Igultn. f
37. Ichneumon glomeratus.
328. Cerambyx Carcharias. ”
39. Mufca fecalis. 7”
40. Phalena Pfi, t
uDnle Ac ITIL
19.
. Phalena colonella.
20.
43. Phalena pufaria.
44 = = = rubiella.
45. = = > Viridana,
28.
. Papilio crathegi-
26:
. Phalena pingvinalis. +
48. = - Vauvaria.
28.
. Phalena pronuba. ”
| Chryfomela bipundétata.
29.
SI. TRE bomb. caja.
52. Papilio Rhamni
Jul ud
53. Ren fafckilind.
54. PLAN prunata.
3:
55. Ichneumon bedegvaris.
4.
56. Phalena folandriana.
Apr. Maj. sun.
1780.
21 Aug.
1731.
23 Maji.
20 Maji.
15 Maji.
31 Moajt
r Jun,
12 Jam
1 Juni
o8 I Majij
10 June
s Maji.
8 Jun,
16 Jun.
6 Jun,
a «|
KRA
1792.- Åpr. Maj: fun.
d. 6.
57. Curculio rumicis.
58. Mufca arnice.
T |
59. Sphinx filipendule.
8>
60. Phalgena Nympheata.
6. = + - Salicis.
9
62. Phalena euonymella
63. - - - Cynosbatella.
64. - = - Juniperella.
I3.
3
65. Phalena Secalis.
00 > rofx.
14.
67. Papilio urtice.
68. Mufca avene&e.
19.
69. Phalxena turca.
70. Curculio Scrophularix.
Sr
71. Papilio qvercus.
22
| ige RE globatus,
—43- Dermeftcs typographus.
74. Mufca åt
21:
75. Curculio napobrafficx.
31.
76. Papilio c album.
77. Phalena avellana.
428 - - - roefella
Is
1780:
125
1781.
28 Jun.
8 Jun.
a Jul.
24 Jun.
30 Jun.
28 Jun.
16 Jun.
z Jul
2 Jul
10 Jun:
Jul
16 Jul.
10 Jul.
3 Jul,
17 Jul.
79. Mu-
26 1782. Apr. Maj. jun.
1780. — 1781
»9. Mufca hyofchyami,
Auguftus 'd. 3.
80. Phalena heracleana. r Jul.
5
8. Chryfomela populi.
6.
82. Phalena porrectella. 26 Jul.
10.
83. Elater fegetis. > ar Jul.
84. Mufca mellina.
85. Phalena tragopoginis.
12.
86. Phalena antiqva.
14.
87. Phalena Polyodon. 15 Jun.
88. Ichneumon faturat.
16.
89. Tipula oleracea. 2 Aug.
19. E
90. Tenthredo pini. 24 Jul.
27. |
91. Cerambyx inqvifitor.
Septemb. d. 6.
92. Phalena exfoleta. 5 Jul.
8.
93. Ichneumon prerogator. 28 Jun.
94. Phalena gamma. t6. Aug.
12.
95. Tenebrio lignarius.
96. Cynips qvercus.
IT.
97. Phalena ceruleocephals. 18 Jun.
2'7.
98. Ichneumon pugillator.
sö Odob.
1782. Apr. Maj. Jun. 127
Odober d. 9. 1780. 1781.
99. Phalena populi. 16 Jun.
d. 27.
100. Phalena brumata. 4 Jun.
Anmärkningar.
3. Mufca napobraffice , befkrifven i Kongl.
Vetenfk. Acad. Handlingar för år 1781, fid, 196.
19. Mufca pumilionis. Se Kongl. Vet. Ac.
Handl. 1778, fidan 241.
20. Ichneumon culpatorius framkom utur
Mafken til Phalena tritici.
21. Papilio braffice. Ar 1780 intog jag i
glasburk 30 kålmafkar, af hvilka 14 gingo til
Puppor, men utur de öfriga kommo Hjertflu-
gemafkar. Man fer håraf, huru naturens Her-
re, på detta och flera fått, gjort anftalter til
kål -mafkarnas förminfkande.
37. Cerambyx carcharias, Denne år befkrif
ven af Hr. Hof-Marfchalken Baron DEGEER,
uti Tom. 5. fid. 73, men mafken omtalas icke:
den har jag funnit uti unga afp-trån, fom vid
roten åro I eller 2 tum tjocka, uti hvilka han
förmodeligen från roten ingår til kärnan , och
gör fedan en gång, 4 eller 5 linier bred, upåt
trådet, förvandlas dår til Puppa, och utkom-
mer fullkomligt Infect. Genom detta fkadeli-
ga kråk, blifva deffe tråden förderfvade, få kall-
brand och dö.
39. Mufca fecalis. Befkrifven i Kongl, Vet.
Acad. Handl. år 1777, fid. 30.
42. Phalena colonella, Mafken låg öfver vin-
tren uti Biftockar, och var dår en fkadelig gåft.
44. PhalXna rubiella. Se Kongl. Vet. Ac.
Eandl. för år 1781, fid. 20.
14
46. Pa-
128 1782. > Apr. Maj. fun.
46. Papilio Crathegi Når denne fjäril ut-
kommer från Puppan, lemnar han några röda
droppar, hvilka, om de ifrån tråden råkat fal- —
Ja på månnifkor, fom ej vetat denna omftån-
dighet, torde hafva gilvit anledning til beråit-
teife, at blod kommit ned från luften.
52. Papilio Rhamni, torde fom fjäril lefva
ötver vintren, efter han år bittida framme om
vären, fåfom
1770. 29 Åpr. 1776. 18 Apr.
tr MNiajt. 1777. 10 -
1772. 3 Maji. PTE Ta.
1773. 16 Apr. ag AR
1774. 14 - 1780. 2 Maji.
1775: 10 1781 Ip APL
67. Papilio urtice, lefver öfver vintren, då
han fitter under tak af vindar och uthus. Om
våren år han en ibland dem, fom förft kom-
ma fram. Huru tidigt det fkedt, och huru
varm luften de dagar varit, utvifar följande
Tabell.
Therm. Therm.
1758 20 Apr. MYR ADR SR
SE FFI, er +
1760 io - 1772 13 - 6
UR LIA AY tagna
1702 10 - 1774 31 Mart. 6
1703 1 - 1775 16 Mart. 10
1704 31 Mart. I7TIÖT SADL: de
1765 13 Apr. 1777 26 Mart. 12
1706 6 - 1778 12 Apr. 10
1707 10 - 1779 24 Febr. 4
1768 2 - 1780 21 Apr. 4
1769 25 Mart: 5
1781 22 Mart. 6
68. Mufca
17582. Apr. Maj. sun. 129
68. Mufca aven&. Befkrifven i Kgl. Vet.
| Acad. Handl. år 1781. fid. 172.
75. Curculio napobrafficz. Kongl. Vet. Ac.
| Handl. 1780, lid. 195.
80. Phalxna heracleana. Utur en mafk ut-
' foro 100 fl. fmå Ichneumones.
83. Elater fegetis. Befkrifven i Kongl. Vet.
Acad. Handl. 1779, fid. 295.
93. Ichneumon prerogator. Denne har uti
Kongl. Vet. Ac. H. 1778, lid. 203 lin. 8, genom
tryckfel blifvit kallad extenfor, hvilket hår-
med råttas.
= Vid Infe&ers namn, utvifar, at de lefva
fom mafkar Öfver vintren.
1 At de ligga uti Puppor. |
Det kan ej hånda, at de Infe&er, fom hår
åro anmärkte, fkola på famma dagar årligen ut-
klåckas, utan det år allenaft beråttadt, huru de
förhållit fig år 1781: ty fom tråd och örter,
i anfeende til kallare och varmare viåderlek, ti-
digt eller fent få iöf och blommor, måfte Infe-
Åerne derefter inråtta fin hushållning och fina
förvandlingar. Det år derföre, i anfeende til
flarkare hetta detta ån föregående året, an-
mårkt, at Infe&erne kommo förr fram utur fi-
na Puppor, fom hår för hvar månad med exem:
pel vifas.
Majus. SIB0UT70I
"Fenthredö padi. = => :- 30 27
Junius.
Phalena tritici. 19 16
Julius.
Sphinx filipendul2. 10 7
Auguftus.
Chryfomela populi. 15 7
I 3 Sep-
130 1782. Apr. Maj. Jun.
September. 1780. — 1781.
Ichneumon prerogator. = = IO 8
dtober.
Phalena brumata. 31 27
Af föregående anmårkningar år befunnet,
at Ichneumones utklåckas, fomlige före den
dagen, fomlige famma dag, fomlige efter den
dagen, då deinfe&er, i hvilkas larver de fom
mafkar lefvat, utkomma.
Före Phalenernes utklåckande:
Ichneumon pugillator.
= fer tunonella.
st sjön Retella,
Samma dag.
En Ichneumon, fom ånnu är okånd, af en
mafk, fom åter hagtorns-löf, dock ej larven
til Phalena euonymella.
Efter Phalenernes utkomft.
Ichneumon prerogator.
save nsubitor.
= = = Strobilella,
= = - Compunéåor. m. fl.
Våxters inqvartering vinner hårigenom en
ny tilökning.
Avena Sativa hyfer
Mufca avene.
Phalena tritici.
Hordeum vulgare hyfer
Mufca hordei.
Secale cereale hyfer
Mufca fecalis.
- = cCalamitofa.
- = pumilionis.
Elater fegetis.
Bras-
d se EE EA ond RR
1782. Apr. Maj. Jun. 131
Braffica Napobraffica hyfer
Mufca napobraflice.
Curculio napobraflice.
Rubus ideus hyfer
Phal&ena rubiella.
Når jag hade många lindingar af et flag,
anmårktes dagen för den, fom förft utklåcktes,
ty det hånde, at af et och famma flags infe-
der icke alla vifade fig på en dag, fåfom til
exempel: Papilio Rhamni begynte komma fram
af födda mafkar den 30 Junii, fedan utgingo
flera af fina Puppor, til och med d. 13 Julii.
Ålfkare af Natural- Hiftorien, fom för nå-
got år behaga göra Infedt-Calender, borde fö-
regående fommaren famla och föda flera flags
mafkar, fom, fedan de förvandlats til Puppor,
ligga i den fkapnad öfver vintren, och följan-
de våren framkomma fullkomliga fjårilar m. fl.
Genom en fådan anftalt, bekommas Infe-
der med hela och oflitne vingar, och fom ål-
jeft åro fvåre at finna. Larver til Papilio ma-
chaon , Phalena bucephala, Phalena vinula
med flere, åro årligen fynlige i ångarna, men
icke ånnu har jag på famma ftållen blifvit var-
fe fjelfva Infecterne. |
Man behöfver ej länge föda Mafkar, når
» tiden til deras förvandling år bekant. Phalze-
na bucephala hade lagt ågg på Haffel, hvilka
den 16 Julii utklåcktes , fedan föddes Skråpu-
karne med löf til den 9 Sept.
Begynnare uti Infedters famlande, hafva af
en fådan Infe&- Almanach , den mårkeliga
nytta, at de fe tiden , når deffa kråk åro til
finnande i fkogar, ångar och gården.
De
132 1782. Apr, Maj. Jun.
De Glas-burkar, uti hvilka mafkar och lin-
dingar blifvit inqvarterade, hafva hela året va-
rit fatte uti kalt rum i et fenfter, på norra fi-
dan af byggningen.
Det är angelåget, at Mafkar i Glasburkar
upfödas och dår förvandlas. Man får derige-
nom tilfålle at fe fkillnaden på hannen och ho-
nan, och vinner alt ftörre och ftörre uplys-
ning uti lefnads-hiftorien om Ichneumones
och Fiugu -mafkar, fom lefva i Phaleners lar-
ver.
es orm Vf nr 20 Ner
Befkrifning på et nytt och vackert Örte-
Genus, kallade FAGRIEA ceilanica,
af
CI SP OC TEPUNBENG
Denne bufke, (fe Tab. IV.) fom fans på öen
Ceilon, då jag andra gången refte tilbaka
til Colombo ftad och fåftning, ifrån Gale, år
mycket liten; men eger en blomma, fom i ftor-
lek och fågring tåflar med Gardeni&e och Port-
landia. Den fans blott en enda gång och på
et enda ftålle, och lårer vara fållfynt, emedan
Ceiloneferne icke kände den, eller visfte der-
på något inlåndfkt namn. Den år mycket fkilj-
aktig ifrån de nyfsnåmnde Genera, och utgör
et nytt och eget flågte. Jag har kallat det ef:
ter en ibland vårte fnållafte Svenfke Botanici,
Mediciner Dod&oren, Hr. Jon. THEOoD, FAGR&-
us. Genus igenkånnes med deffa kånne-
märken.
Bacca
Yav82. Apr. Mäj. San. 133
Bacca 2-locularis, earnofa; Semina globofa.
Stigma peltatum.
Befkrifningen derpå år följande:
Car. Periänthium 1-phyllum, campanulatum ,
5 -partitum : lacinie obtufg, incumbentes ,
apice membranaceg.
| CoroLtrA monopetala, infundibuliformis.
Tubus teres, apice fenlim dilatatus, palma-
ris. Limbus COntortus, 5-partitus : la-
ciniXe: oblonge, obliqve, obtufe, in-
tegre, patule.
STAM. Filamenia qvinque, tubo inferta, filifor-
mia, 2equalia, corolla breviora. :
Anthere didyme, ovales ,: verticales ; extus
convexe , qvadrifulcate; intus plan&e>
facile' bipartibiles.
PisT. Germen fuperum.
Stylus Hliformis, longitudine corolle.
Stigma peltatum, orbiculatum , planum.
Peric. Bacca ovata, carnofa, glabra , epidermi-
de tedta, bilocularis.
Semina plurima, orbiculata, glabra.
I Syftemate fexuali kommer den at införas
i femte claffen , nåft efter Randia.
Af föregående befkrifning fes, at den fkil-
jes ifrån följande genera, neml. ifrån
10 Brunsfelffa, med hvilken den aldramåft kom-
mer Öfverens,
a) dermed, at fligma år peltatum, och
b) med fin bacca carnofa & biloculari.
2:0 Portlandia , fom den til utfeendet aldramåft
liknar, ; 6
a) dermed, at calyx och corolla fitta un-
der germen. |
6) med fin cylindrifka blom-tubus,
ce) med
134 1782. Åpr. Maj. sun.
c) med ftligma peltatum.
d) med det, at bacca år påron-lik, köttak-
| tig och glatt utanpå.
3:t Strychnos , defs nårmafte granne i Syftemet,
a) med fit perianthium perfiftens.
b) med fligma peltatum.
c) med fin köttaktiga bacca.
d) med fina klot-runda , fmå och glatta
frön.
Bufken blommar på Ceilon uti December
och Januarius.
Caulis frutefcens, eredtus , fubtetragonus, nodu-
lofus.
Folia faftigiatim oppofita, petiolata, freqventia,
obovato-oblonga, obtufiffima, integra,
coriacea, palmam lata, fpithamea.
Petioli femiteretes, pollicares.
Flores terminales, fubumbellati, pedunculati.
Umbella circiter triflora.
Pedunculi uniflori, bradteati, ungviculares.
Braétee oppolite, ovate, obtufg.
Den hörer til Ordo Naturalis contortarum.
RY
Z f
Rid — XX ((C3emmememanoemmm= Std
Sätt at finna Diametrerne uti et Cirkel-rundt, lik-
bottnadr, vanligt Bukigt Kåril , når def: kanne-
rymd, långden imellan kröfarne (Kongl. Vet. Ac,
Handl. 1774. p. 160, anm. 2.). /amt diametrer-
nes fRillnad äro gifne: In praxi verkflåldt
af
Z ACHAZ. PLAN. IRI
Infpet&or öfver Mått, Mal och Vigt.
år, uti en Parallelt afftympad Con, defs Cu-
bifka innehåll (=S), lodråtta högden (Fa
amt
82 Apr. Maj. dd 135
famt diametrernes fkillnad (=ced-ab) vara gif-
ne; få begåres at finna diametrerne (ab, cd).
IEI. sal oV:
(ec) Emedan, enligt KI Vet. "Ac. HL 1772;
ab? +cCcd?+ab x cd x ae
pa, 3155 PS) Ce
3, 82
lab-+—cd >: ed — ab cirkel
I— — cirkel + x ae (KL V. Ac:
12
IF 1776. p.725.- Coroll 3. och p. 26:); måfte
SoK > 32
(£) abl-red? ah C0= ka Je
| 2 ro AR amn
cirk +
2 12
ab+ed? ced—ad” cd—aDp”
Of i xos stfamt inar
3
A 12 200
tages bort på båda fidor, uti fifta &qvatio-
NEN 4 är
(y) ab? + cd? +ab x cd ÖR SE
12
ab + cd?
x 23 och följakteligen
ös Sx3,82 ed abe ab?-+cd?-—+ab x cd
3 ae ET 3
KOLCUE a CTR
Aps = NVabired > fom fåledes år qua-
——
12 4
draten på halfva de obekante diametrernes
(ab, cd) fumma; hvarföre
(ee) fame
|
136 1782. Apr. Maj. fun.
ab-—+ced
(Ce) famma diametrers 3 fumma
2
Vv ab + cd —N VSXx3,82 cd—ab?
( SVEK AA 0
| ac 12
Men når fumman af a2:ne tal (ab-—+cd) och
deras fkilnad (cd—ab) åro bekante, få måfte
b+cd
(E) den ftörre diametren ed = =
2
FA b d
SÅ famt den mindre ab => = KE
2 2
Hv. Sk. göras.
Corollarium Sått , at Kårilet AE (Fig. 2)
=5=3003 Kan: = S00- Xx 100 -CUD: KOM
36, 650 ”) cubifke; at långden imellan kröfar-
ne, eller bottnarnes utvåndiga yta, AE = 91
quarter = 4, 55 långde-mått, determineradt ef-
ter virkets längd, famt at diametrernes fkillnad
= CD-— AB = 0,48 långde-mått ""), få år klart
af föregäende Probl. Ce), at
1:moO
+) Uti de 2quationer, fom hår förekomma, beteckna
altid ziffrorne på vånfter om decimal-coma, fot,
antingen i Cub- Quadrat- eller Långd- mått; men
utialia diviforerne betyda zifrorne på vinfter om de-
cimal-coma, fot i långde- mått, med decimaler der-
af til höger om famma coma; undantagande talet
3, 82 nyttjadt i förfta momentet; famt 3, talet 12
och 2, fom finnas bland Nåmnarna, hvilka åro
vulgare Numrer och icke decimal-Geometrifka mitt.
ex) Sedan KN (Fig. 3.) blifvit ahtagen at vara kås
rilets lingd, med laggarne inberåtnade, KN fördeld
midt i tu uti O, famt EO dragen vinkel-ritt
emot KN; få föreftåller LO halfva diame-
ter- fkilnaden, famt når puntten L fammanbindes
1782. Apr. Maj. sfun. 137
no AB+COD (EN FÖRA
; 2 RARE mg
REA
FFK EN Sr
MEG DE 5 RT Pr 13,56
qu. u. mått = V 10 250030 — 0,192 qudr. mått =
V 10, 237430 =) 3,199 långde-mått; hvaraf (£)
följer
2:do, At Bukens diameter CD =
CD —AB
AB+CD
0,48
=3,1 199 — = 3,199 + 0,24 =
2,439 långde-mått, fölär hvardera bottens dia-
AB ++ CD CD—ARB
meter, eller AB =
2 ; 2
= 3,199 — 0,24 =) 2,959 långde- mått.
Anmärkning. Til beftyrkande af utråkningens
riktighet, år kårilet AF, (enligt KL V. Ac. Hl.
1774 p. 157) gg -+CD? + AB CD x ARA
382 cubiflke ibilke dec. Tum
3439” + 2,959" + 3, 439 x 2,959 95004, 550:
382 cub, dec. Tum
K
ätten
fon
266
ve
med punéterne K, N, utvifa lineerne KN, EN nå-
got nåra kårilets buk; men om man finner af pro-
filen KLNO , at kårilets but blifver för tor eller
liten; få kan ”halfva diarnetrernes fkillnad LO ökas
eller minfkas i den mon, fom bandets fåftande å
ömfe fidor om karilets ftörfta bu , fordrar. Da fale-
des 2L0O determinera diametrernes fkillnad, fom
fåledes blir gifven i Problemet.
288 = 17828: Apr. Maj. sfun.
266 kann, + 13 ort; och fåledes allenaft 42 ort
mindre ån det gifna kanne-talet, famt igenom vat-
ten - måtning endaft befunnits 13 qvarter frörre
ån föregående utråkning vifar; hvarigenom
vatten -=måtningen Ofverfliger det i Problemet
gifna kanne-talet allenaft med 103 ort; hvilken
fkillnad, ja om den ock varit en kanna, år af
mindre betydelfe på et få ftort kåril: Någon
Regel är bättre än ingen.
; —
"Anmärkningar vid STRIX ALUCO,
(Har- Ugglan.)
af
PEHR GUST. TENGMALM.
omägfkr
Belden
3
Ar alla foglar, åro väl inge befynnerligare,
ån de af Uggle-flågtet. - Deras ofantliga
hufvud, ftora ögon med en ftark fenfibilité ;
famt de flåftas utomordenteliga öron, kunna ej
annat ån fåtta en äfkådare i förundran. Vi
hafve inom Sveriges grånfor m bekanta flag af
Striges, ibland hvilka Sirix Aluco eller Har-Ugg-
lan lårer vara den allmånnafte.. Den förtjenar,
i flera affeenden, at något nårmare kånnas ,
hvarföre jag ock vågat til Kongl. Academien
Öfverlemna följande korta anmärkningar.
Nåft Ufven (Strix Bubo) eger Har- Ugglan
det ftörfta hufvud af alla ugglor. Emedan Iris
år helt mörkbrun, förefalla Ögonen få myc-
ket flörre och förfärligare. ”Tunica felerotica
| år
1782. Apr. Maj. fun. 139
år på de åldre aldeles benaktig och föga rör-
lig. Yttre Öron-öpningen år ovanligt ftor,
kan efter behag vidgas och hopdragas, och en
fördubbling at huden, lik en half-cirkel, ut-
gör et lock deröfver.
Har- Ugglorna åro ock olika andra foglar
i anfeende til fjädrarna. Man mårker i 1yn-
nerhet 3:ne flags tjädrar på dem. 1:0 De fom
i en krets omgitfva ögat, åro helt enkla (fim-
plices & decompolite ) och flutas på åndan uti
fera fltyfva och fvarta hår ; likna aldeles
til byggnaden dem, fom vanligt betåcka
nåbben på alla forter ugglor. 2:00 Den
andra arten utgör endaft den mörka run-
da randen, fom omgifver hufvudet. Denna
rand begynner vid nåbben, går fedan och de-
lar fig midt på hufvudet i2 grenar, fomi krét-
far omgilva Ögonen och råkas under hakan.
Deffe fjådrar åro fina, lena och utan ludd (abs-
que lana). De åro helt fmala vid fin början,
men blifva mot åndan bredare och likfom tvårt
afhuggna på fpetfen. De hitta ganfka tätt til-
hopa, åro på ena lidan helt hvita, men på ten
andra rödbruna, fpråckliga. 3:0 Det tredje fla-
get liknar vanliga fogel-fjådrar. Utom deffa
fjädrar, hafva de ock en fort hår på kroppen,
från I til 2 tums långd. - De åro fvarta, helt
fina och lena, hafva lina egna bulbi, famt äro
på åndan litet fjädrade. 16
Invårtes åro de åfven i flere delar olike
andra foglar. Gallbläfan år mycket ftörre ån
på någon annan mig bekant fogel. Den öp-
nar fig uti Inteftina med 3:ne Dudus. 2:ne
tilhopa igenfinnas något öfver et qvarter från
| AE IAEA ra > Mas
140 1782. Apr. Maj. Jun.
magenh uti fmå-tarmarna, och den 3:dje har
fin öpning uti ena cecum. Det år bekant, at
foglar hafva inteftina c&eca; de åro i allmån-
het helt fmå och korta, men på deffa Ugglor
åro de öfver en tvårhand länga, tåmmeligen
tjocka och mot åndan dilaterade, utan någon
appendix vermiformis. Det är i ytterfta åndan
på deffe, fom nåmnde Dudctus Biliofus öpnar
dig.
Har - Ugglan har fitt tillhåll i fora Ekar och
andra iholiga tråd, dår bon håller fig, hela året
igenom. Hon gör dir litt bo, lågger ågg och
upföder fina ungar. Boet år ej konfligare, än
at litet dun och fjäder på bottnen utgör hela
tilredningen. I April månad, förr eller fenare,
efter omftåndigheterna, lågger hon fina ågg.
De åro ej öfver 5, helt hvita, famt likna både
til utfeende och ftorlek Ank-ågg, utom det,
at de åro något fpitfigare. Med utklåckningen
går nog långfamt, honan behöfver en hel må-
nad at ligga ut fina ågg. Hon ligger hela da-
gen ganfka flitigt på dem. Jag har aldrig kun-
nat mårka, at hannen aflöfer henne. Om da-
garna fitter han gemenligen i något tjockt och
lurfvogt tråd, ej långt ifrån boet. Så fnart un-
garne åro utklåckte, fkaffar honan dem tilråck-
lig föda. Den beftär uti en ftor hop fmå möfs
och råttor, fom hon flåpar i boet. De vånjas
fåledes, från förfta ftund, til rof, och år de-
ras fårdighet at fönderdela fitt rof, rått artig
at åfkåda. Redan andra dagen åro deffe ungar
helt fnöhvite och ludne fom lamb-ungar; men
i alt annat fker deras tilvåxt nog långfamt. Ful-
la 3 veckor förbigå, och man finner knapt tec-
ken til vingpennoör, men aldeles ingen je ;
e
1782. Apr. Maj. Jun. 141
de åro ånnu helt ludne, endaft med någon
hår och dår-framftickande fjäder. Öfver g:de
dygnet åro de blinde, och når de ändteligen få
Ögonen Öpna, åro dock ögonlocken få röda och
fvullna, at de hafva ganfka obehagligt utfeende.
De åro mycket fömnige, tunge och ovige, lik-
na vid påfeende mer katt-ungar ån fogel-un-
gar. I flutet af Julio, åro de helt ftore och
kunna fullkomligt vål flyga. De åro då alde-
les teknade fom de åldre, men åro helt grå, i
ftållet at de fenare åro rödbruna. Vingarna åro
nu tilråckligt ftora, men ftjerten år ganfka li-
ten. Från förfta dagarna, gifva deffe ungar et
låte från fig, fom någorlunda liknar det, då
någon fkår tånderna. Det fker haftigt och utan
någon mårkelig rörelfe på nåbben. De fmå un-
garne uprepa det ofta, de åldre ej få tidt, men
mycket ftarkt och med et härdt fmållande.
Hos de gamla har jag aldrig mårkt fådant.
En ftark kånflo-Ömhet i ögonen år orfa-
ken, hvarföre Ugglor ej fe få vål om da-
gen, fom vid et fvagare ljus. Skaparen, fom
få visligen inråttat naturen, har derföre anfla-
git den tiden til ro och hvila för dem. De
äro då flåndigt i fina hål eller föka andra fkugg-
rika gömfåftållen uti lurfvoga tråd, lador och
dylikt. Vid minfta buller, fom nalkas, våckas
de dock och med en iörundransvård haftighet
taga flygten, Deras flygt år af alla foglars den
låttafte, utan minfta buller och dån. De fly-
ga i fned dire&ion och kafta fig ut, då de fko-
la flyga. Ju nårmare det lider åt aftonen, de-
fto lifligare, qvickare och muntrare blifva de.
Det år förft efter folens nedergång, fom de be-
gynna fin jagt, den de inpå natten fortfåtta.
K
3 At
142 1782. Apr. Maj. Jun.
At ungarne upfödas med fmå möfs, år för-
ut beråttadt. - De åldre lefva ock deraf. 1 de
flåfta jag Öpnat, har altid tecken funnits der-
til. De fvålja dem hela, alt hvad kött och ben
år, fmålter i magen, men fkinnet hoprulladt
lemnas tilbaka Öfra vågen. Moöfs åro dock ej
deras endafte föda: Foglar, Råttor, Mullvadar
och dylikt förfmås ej heller; men at de fkola
taga Harar, Lamb-ungar, fmå Hundar &c. har
jag vål hört, men aldrig mårkt, tror ock, at
det med mycken infkrånkning bör antagas. Det
torde förefalla åfven få ovåntadt, at de ur våxt-
riket håmta något til föda. Jag har dock hos
2:ne, dem jag öpnat, funnit tecken dertil. I
magen på den ena fans, utom fkinnet efter
en råtta, en hop fmå omogna årter, til utfe-
ende af någon Vicia. Den andra hade likfom
föndertuggat grås i magen. Det år troligt, at
de endaft, i brift på annan föda, gripa hårtil.
Så långe den vackra årstiden varar och få-
den ånnu ej år inbårgad, finner man fållan
deffa Ugglor vid gårdarne, om ej hunger eller
andra omftåndigheter tvinga dem dertil. Tvån-
ne har jag på det fåttet fått midt i fommaren,
men de voro få utfvålte, at föga eller intet
fans i deras magar. Så långe fåden ftår på
åkren, hafva en mångd möfs och råttor dår
fina tilhåll; men fedan den år inbårgad, följa
de efter til hufen och ladorna. Födan börjar
i den mån tryta, och år det derföre intet un-
derligt, om deffe foglar åtven följa efter. De
tråffas fåledes ganfka ofta i uthus och lador
om vintren.
Deffa
[3
1782. Åpr. Maj. Jun. 143
Deffa Ugglor åro ganfka vilda och låta nå-
fan aldrig tåmja fig. De fvålta förr ihjäl, ån
de förmås at åta, når de åro fångna. De ål-
dre ungarne åro af famma natur, men tager
man dem helt fmå , förmås de både at åta och
blifva någorlunda tame. De åro grymme och
förfårlige djur, i fynnerhet når de hafva ungar,
då man ej utan: mycken varfamhet bör nalkas
deras bo. Jag påminner mig, huru en Drång,
fom förleden vår (1781) hade åtagit fig at vak-
ta et Uggle-nåfte, fick en afton en få dugtig
Örfil, at han på fem alnars högd föll ned ur
trådet, och Ugglans klor hade aldeles genom-
bårat yttre örat. Om dagen tyckas de: dock
ej vara aldeles få djerfva. Tager man bårt en
eller annan unge ur boet, flyttar hon famma
natt bärt «de öfriga, annars kan man nog få
handtera dem, = Va
Deras låte är dels et obehagligt tjutande,
Hu, u, u, u, fom år detallmånnafte. Når de
åro arga, rådda eller blifva fkråmde, har jag i
fynnerhet mårkt det, Stundom tros det ock
förebåda våderfkifte, hvilket jag förleden Au-
gufti månad, når et haftigt ombyte fkedde i
våderleken från ftark varme til ovanligt kallt,
fann grundadt; dels et annat låte: Kléäbvitt,
klåbvitt , kläbvitt, fom fållan höres om dagen,
men om aftnarna och nåtterna, då de mårka
något eldsljus , hvilket af den vidfkepliga hos
pen anfes för olyckligt.
kx KR 2 & KK
ko. Xx &
Rön
SAR .
144 1782. Apr. Maj. sun.
Rön om verkan af CUCUMIS CO-
LOCYNTAHIS, |
af
NILS DALBERG.
[bland de låkemedel, hvilkas egenfkaper föga
åro kånde, kan man med fkål råkna fruk-
ten af CUCUMIS COLOCYNTHIS Linn.
hvilken från åldre tider varit ömfom berömd
fåfom pålitelig emot viffa fvåra fjukdomar,
Ömfom ockfå fördömd fåfom för månnifkan
aldeles otjånlig och vård at kallas Döden fjelf.
Fölgden deraf har ej kunnat blifva annan, ån
at ingen til flut vetat, om eiler når man bor-
de vånta fåker hjelp af et få olika beryktadt
låkemedel; och då någon vågat bruka det fam-
ma, har all omtanka blifvit ofpard, huru man
Re åtfkilliga tilfatfer eller berednings-fått
ulle kunna afböja defs befarade elaka ver-
kan, utan bekymmer om det derigenom blef
beröfvadt all kraft at kunna göra någon nytta.
Öfvertygad, at Skaparen nedlagt de nyttiga-
file egenfkaper hos många af allmånheten för
fkadeliga anfedde ting, och at de båfte låke-
medlen ofta blifvit genom konftiga tilrednin-
gar icke allenaft förfvagade til deras verkan,
utan ockfå aldeles onyttige, har jag trodt mig
kunna med all tilbörlig varfamhet förföka den
nu omtalte frukten vid fådana tilfållen, då de
af låkare vanligen nyttjade medel voro otilråck-
lige at fkaffa någon hjelp. Förita förföket
vifade genaft, at Coloqvinten på långt når ej
förtjänte det elaka rykte han fått, och Rog
OT-
29482. Apr. Maj. Jun. 145
förfarenhet har federmera åfvertygat mig, at
den famma kan utan fara och med lika fåker-
het nyttjas, fom de flåfte andre låkemedlen ,
hvilke haft inga fördomar emot lig eller ej
blifvit anfedde fåfom farlige.
Af en berömd Auttor blef jag i början för-
ledd at låta Coloquint-frukten , friad från kår-
norna, fint ftötas til pulver och deraf hvar
gang gifva få fmå portioner, fom fvara mot
5, & eller 5 gran, men fann, at ref blefvo
deraf mer eller mindre förorfakade, hvarföre
jag vånde fnart igen at på det fåttet bruka det-
ta låkemedel, fom defsutom år oåndeligen fvårt
at få få fint fönderftött, fom det bör vara.
Från fådana olågenheter år man deremot fri,
då Coloquinten nyttjas i form af Tinc&ur, gjord
med Franfkt brånvin, antingen med åtfkilliga
tilfatfer, fåfom den Herr FABRE upgifvit, eller
ock på flimplare. vis tillagad, fåfom den uti fe-
nare uplagan af Pharmacopea Svecica finnes in-
förd under namn af Tinédfura GColocynthidis.
Håraf har jag låtit, 4 eller 5 gånger om dagen,
med kalt vatten, intagas från 12 til öfver 20
droppar, och på det fåttet jämkat, at början
fkedt med det förftnåmde antalet och fedan haf-
va en eller två droppar blifvit tilökte, ånda
tils man hunnit få långt, at lifvet deraf blif-
vit löfare ån vanligt; når det famma häåndt,
har ingen påökning vidare fkedt, utan fortfa-
rits med det fift tagna antalet droppar, få lån-
ge omflåndigheterne gjordt det nådigt.
På det fåttet brukad, har Coloquinten fål-
lan eller aldrig förorfakat ref, ån mindre nå-
gon flags farlig verkan ; och det, fom knapt
| K 5 torde
146 1782. Apr. Maj. Fun.
torde anfes troligt, åfven hos tren-e Fruntim-
mer, fom befunno fig i hafvande tilftänd , utan
at gifva det tilkånna. En oundvikelig olågen-
het åtföljer likvål denna Tindurens bruk,
nemligen fvårigheten at dölja defs befka fmak:
men den har merendels åndock befunnits min-
dre motbjudande, ån man fkäligen kunnat förs
moda hos et medicament, fom uti befkhet öf-
vertråffar många andra,
BoERHAAVES ftora förtroende til Colo=
quinten, uti lamhet, har jag för några år fe-
dan funnit ej vara utan all grund. En något
öfver 20 år gammal Bonde blef en natt oför-
modeligen aldeles lam uti hela kroppen nedan
för hufvudet. Sedan han et helt års tid nytt-
jat allahanda föreflagna medel, utan någon för-
båttring i fitt tilftånd , blef han omfider genom
nyfsnåmde Tinéturens bruk, inom några måi-
nader, få vida hulpen, at han kunde röra
hånder och fötter, famt enfam gå, allenaft han
hade något litet at ftödja tig vid. Jag har fe-
dermera icke haft lågenhet at fe honom eller
blifva underråttad om hans tilftånd, ej heller
fått tilfålle at anftålla ytterligare rön i dylika
åkommor. Ehuru litet kan i allmånhet flutas
från en enda håndelfe, tyckes likvål denne för-
tjäna at ihågkommas , hålft fom de paralyti-
fke fjukdomarne ofta törakta de vanligen bru-
kade medlen.
Då gikt eller rheumatisme angripit antin-
gen hela hufvudet eller ock någon del deraf,
famt uti den fjukdomen, fom plågar kallas ma-
lum ischiaticum, då den ej velat gifva vika för
veficatorier på det vårkande ftållet, har rang
|
1782. Apr. Maj. Sun. 147
Tindturen många gånger vifat en få förtråffe-
lig verkan, at jag, ibland alla hittils vid få-
dana tilfållen anvånda medel, ej kånner något --
fom dermed kan jämföras. Den famma har
åfven nägra gånger gjordt få ftor nytta emot
den odrågeliga vårken, fom ibland följer på
Mercurens ovarfamma bruk, och emot envifa
famt oordenteliga intermittenta febrar, at jag
är förviffad, det Coloquinten bör råknas ibland
de ypperfta låkemedel, fom hittils blifvit up-
tåckte, och förtjänar at vidare förfökas uti
ehronilka fjukdomar. |
NI MLSYSANLSANTDALATLALNIALANIALAL
SS ee
Analyfen af Diametrernas befämmande i Hyper-
bole Redundantes af tredje Ordningen , inbe-
grepne under aquationen xy?— ey = ax?
eb bx? + cx + d;
af
ZACH. NORDMARK
Aftron. Obfervator Extraord. i Upfala.
Den förtekning på Krok-Linierna af tredje
Ordningen , fom NeEwron gifvit i fin lil-
la Afhandling, kallad Enumeratio Linearum Ter-
tii Ordinis, är oftridigt: et af de ypperfta må-
fterftycken i den högre Geometrien. LEiBNITZ,
i et bref til J. BERNouLLtI (a) fynes benågen
at tillägga den företrådet framför fjelfva Qua-
dratura Curvarum, Skada år, at den år fam-
manfkrifven med en korrthet, fom icke har fin
like
(2) Se LEIBnNITII & BERNOULLII Commerc. Philof.
& Mathem. Epift. CLI,
148 1782. Apr. Maj. fun.
like i några andra af famma Audor utgifna ar-
beten. Krok -Linierna åro hår blott i fin ord-
ning antecknade, och några deras allmånna e-
genfkaper fåfom fatfer anförde; men alla bevis
utelemnade, och alla vågar dolde, på hvilka
han kommit til fina uptåckter. Med et ord,
denne Tractat var likafom mera afpaffad at göra
NEwTON beundrad ån begripen af fina låfare.
Hår behöfdes derföre en förklaring af en mångd
förefallande fvårigheter. Den drögde icke
heller långe. Medan NEwTON ånnu lefde, ut-
gaf STIRLING fin Illuftratio Tra&atus D. NEW-
TONI de Enumeratione Linearum Tertii Ordinis;
et verk, i hvilket lyfer et fnille, hvars fkar-
pa fyn var för genomtrångande för at icke up-
tåcka de grunder, på hvilka NEwTtoNn upreft
fin byggnad. Detta oaktadt, faknas hår och
dår et mera naturligt och tydligt updagande
af den plan, fom NEwTon gifvit. STIRLING
är ofta icke famma våg, fom NEwTOoN efter
all liknelfe gått, det år, den korrtafte och låt-
tafte; utan han år nögd, blott han hittar fram.
Ofta, når man långtar at fe, huru man kan
komma til de upgifna utflagen, får man åtnö-
ja fig med et indire& bevis , fom blott Öfver-
tygsr Låfaren om fanningen af dem. Prof der-
på hafve vi i 8:de Coroll. efter 16:de Propofi.
tionen, dår han upger et bevis på den uti Enu-
. meratio anförda reglen, at kunna fe, i hvilka
håndelfer de få kallade Hyperbole vredundantes
kunna hafva Diametrar. Den indireéta method
han dår nyttjar, om den år öfvertygande, år
den visft icke uplyfande. Den gifver ingen
anvisning, huru nyfsnåmde regel kunnat af
NEw1rION upfinnas. Åmnet förtjenar likvål
| at
1782. Ador: Maj. Jun, 149
at fullkomligen utredas. Flera Linier af tredje
Orden hafva Diametrerna ibland de hufvudfa-
kligafte kånnetecknen, hvarigenom de åtfkiljas
från andra. Det torde derföre icke vara utan
all nytta, at hår upgitva en method, igenom-
hvilken man med mycken tydlighet kan på en
gång både diredte upfinna och handgripligen
bevifa Newtonianfka reglen. - Mig veterligen,
har ånnu ingen i detta affeendet fullföljt NEw-
TONS utkalft. De vidtberömde Herrar EUuter
och Cramer hafva vål fkrifvit lika mifterligt
om Krok-Liniers Diametrer, fom om alt annat
i Dorina Curvarum; men de gå egentligen ic-
ke i NEwTONS plan ; deras methoder åro få
olika med hans, fom någonlin methoder kun-
na vara i et och famma åmne.
Min method beftår deruti, at Krok-liniens
Equation transformeras i en annan, dår de nya
Ordinaterna åro parallela med en af de tvånne
Afymptoterna, iom fkåra de förra Ordinater-
na; och fédan fes efter, hvad förhållande den '
"nya Equationens Coéfficienter böra hafva lins
imellan, för at blott lemna qvar qvadraten af
Ordinatan, utan någon annan defs dignitet.
Så ofta detta kan hånda, har Krok-linien Dia-
meter. Det kommer derföre derpå an, at få
verkftålla bemålte transformation, at de gifna
qvantiteter, fom böra gifva utflag 1 faken,
icke blifva i den omändrade Equationen myc-
ket fammanvicklade, utan få mycket möjligt
år, på alla fidor blottftålde för Calculatorns
äfyn. Går man til detta åndamiål icke råtta
vågen, blifva de få infvepta och undangöm-
da i hopen, at man icke utan ftlörfta fvårighet
kan
150 1782. Apr. Maj. fun.
kan fe, hvad verkan de hafva på Krok-liniens
egenfkaper.- STIRLING har ock nåmnt något
om Equationens transformerande (dock utan
at anföra den famma ), men : deraf icke hån-
ledt annan flutfats , ån at Coordinaternas mot-
fvarande dimenfioner i bågge Eqvationerna blif-
varde fämmä,: (Se: Loe ceEiGer 4): Hvar
och en, fom åtager fig befvåret at calculera,
finner fnart, at detta låttligen hånder, utan at
Coéfficienterna derföre få den enkla form,
fom år tjenlig til nårvarande åndamål. Detiår
fåleds på redigheten och finpliciteten af deffa
Coéfficienter, fom man bör hafva förnåmfta
affeendet. Här fordras, at de i den omåndra-
de &quationen fkola finnas aldeles frigjorda
och lediga från alla andra, få at man genaft
kan fe, hurudant förhållande de böra ega
fins imellan, för at få andra Termen at för-
fvinna, det år, för at tillågga Krok-linien en
diameter.
För at låtta begrepet af fjelfva methoden,
år nödigt, at förft anföra conftrudtionen af A-
fymptoterna. Den fker på följande fått.
Kate FIO. Aga dt ADS SV od LE es RN fbe Ma MR
medan xy?-ey =ax? +bx? + cx + d, måfte y
e o
. Om
ES d
vara = SS Vaxttbxyet-+
e?
4Xx”
2
RN: e”
nu x antages vara ganfka liten, år —— den
4X
flörfta Termen under rotmårket ; man börjar
dertöre med honom och drar ut qvadrat-roten
på vanligt fått. ' Irrationella delen af Ordina-
| tan
1782. Apr. Maj. Te SI
2d?
fan finnes då = + ++ END
Trea Ba
&c. , och . Ordinatans bågge vården blifva
2-d? d 2 —d3
Hop, da — 6 Xx &C. belle r0 SÅ
FN 4 e& =
ere: Nvilka bioge convergera defto hafti-
gare. ju mindre x:år., Om, x> är soändeligen
liten qvantitet eller = o, blir förra vårdet =
e å |
— = 2; förfta Ordinatan Ad år derföre en
Oo
Afymptot, fom har på hvardera fidan en oånd-
lig gren, i opponerade diredtioner; alt fom x
tages jakadt eller nekadt. - Förfta Afymptoten
AG år fåledes funnen.
Senare vårdet på y, när x = 0, blir — Fr
hvaraf är klart, at förfta Ordinatan (eller AS
fymptoten) fkår tillika Krok-linien, til ex.
i
Om nu x tages ganfka ftor, antingen åt ja-
kad eller nekad led, blifva Ördinatalts bågge
vården i bågge fallen möjliga, emedan ax” un-
der rotmårket altid blir jakadt och ftörre ån
alla de andra termerna. Krok-linien har der-
före ånnu fyra. Crura infinita, eller fex in alles.
Når x år ganfka ftor, börjas qvadrat-rotens
utdragande med termen ax2; ; då fas BU=xX Va +
g: i
EVR &c. och Be =xya
ova Baxya
b 4äC - ss bbT 4aeya + &c. hvilka vår-
2Va : Baxya
den convergera defto haftigare, ju förre x tar
ges.
152 1782. Apr. Maj. sFun.
ges. Låt x = oo, få blifva alla de termer, fom
komma efter de tvånne förfta, tilhopa tagne
mindre ån någon gifven ftorlek. Derföre om
b b
AD tages = —, och Ad = AJ =—,, och
2a 2va
Dd, Då dragas, blifver BE = Be = xya +
ja? och EC flutligen mindre ån någon gifven
2va
qvantitet. Dd och Di åro fåledes åfven Afymp-
toter. (Jåmf. STIRL. Prop. 16.)
Nu frågas, når de Krok-linier, hvilkas
Eqvation år af denna form xy?-ey = ax? +
bx? + cx -+- d, hafva en eller flera Diametrar.
Diameter tages hår i famma infkrånkta begrep,
fom når fråga år om Conifka Settionerna. Or-
dinaterna böra råka Krok -linien blott i tvånne
punder, och altid fkåras midt i tu af diame-
tren. De målte derföre :vara parallela med nå-
gondera Afymptoten, i annat fall kunde de
skåra Curvan i trenne punkter.
Låt ofs nu förft fe efter, i hvilken hån-
delfe Ordinaterna Cec, parallela med Afvmpto-
ten AH kunna hafva diameter. Det år klart,
at den håndelfen icke kan träffa in, få långe
termen ey finnes i Curvans Eqvation. Lit ofs,
til bevis håraf, föka den Lineen 97, fom i
detta fall fkulle fkåra Ordinaterne Cec midt i tu.
Man målte til den åndan ur Equationen y? =
d
- y=a2x? + bx FC + Et undanrödja andra
c a e
termen - S y genom det at man fåtter x FR
der
JEN
1782. Aor. Maj. sur. 152
= Vv, eller y =v + 2 Equationen blifver
2X
d e?
Val då Vv? = ax? + bx + C + - MET men
fr. fom allkär CV store -Viidr däin.
gen råt linea, utan en Hyperbel. Ty efter CB
| e
=y och Cr =v=y-—, måtte 7B vara =
2X j
e une | e e |
— Derföte år 7Bx BA = ST xx = Höch
| xX
ox
fåledes af beftåndig ftorlek. fz7 år derföre en
Conifk Hyperbel, hvars Afymptoter åro AB,
Ad ; men ingen råt linea (Jåmf. NewT. En.
Cap. 3. Caf. 1). Ordinaterna Cc hafvaifölje
håraf ingen råtlinig Diameter, få framt icke e- år
d
= 03 men då blifver y =E :y ax? +bx+c+ -
x
och AB år Diameter.
Men ehuru termen ey icke fattas, torde
ändå Krok-linien hafva nägon Diameter. Kan-
fke de Ordinater, fom åro parallela med Dd,
kunna alla fkåras rmmidt i tu af någon råt li-
nea. Om nägon fådan gifves, måfte den gå
igenom punkten J och fkåra Dd midt i tu; åf-
ven fom Diametren AB altid går igenom D
och fkår då midt i tu. Låt derföre OM fkå-
ta Dd midt itu i M; och låt ofs fe efter, hu-
rudan den transformerade Equationen blifver,
i hvilken JM år Abieifiornas axel, och Or-
dinaterna åro parallela med Afymptoten Dd.
Til den åndan låt CO dragas parallel med Dd
rock ikåra AD. i Q. Låt oM. fkåra AD iR,
och. fammanbind MA. Kalla CO =v, MO =.
L (Punk-
154 1782. Apr. Maj. Fun.
(Punkten M tages til Abfcifflornas början för
defs likformiga låge med punkten A.yX. = -
Emedan nu AD = — och Ad = —, och vin-
: 23 2va
klen DÅd antages vara rått; mäfte DM (=1
Dd)D:= de T2. Och efter fom DM =Md,
måflte pie + då? = 2DM? + 2JM? och i föl-
dåraf JM? = DM? + 2dA”?, hvadan JM =
2 + 93. Vidare emedan Tr. MRAÅ ca DRI och
43
MA =D; måfte MR = I RJ och RA=Z DR
det är MR (=3 MJ) AE a och DR
123 |
b
33
Af Trianglarnes likformighet fås fölljande
Analogier:
RM EDM TRO": OQ eler LE YVi+93
123
(ETDAT
sd Vika, : ora KÖPS OM obs UR EA
a
43 12a Aa
Crona
> EA 23 RM: RD:: i MO-FDQ detär
SR
fer.
2 V14ga; Liz = EN Dd:dA
SE 7 Vi+9a
:: QC (QO + OC): CB eller — " I+3
782. Apr. Maj. Jun. 155
b JR byVTEa BV Ta
HREE == Zz. V:CB =
b sya va
FE ö HERRING VASA > Dd:
RR ET Kara y;
+9 FL
ENDE OB [eller by Ga
2a 23
er 3v hl
RA oj Et Z+V: SLET
” Vi+9a |
37Z Vv
TV hvadan x (= AB = QB
I = 93 Vi
b v
AD = DÖ yi >
Sd Vi+9ga Y;+a
j I I > bal E .
Sätt = = 83 då
SEGA at SRA RE
Vi+a TS da 4 AA
fas — hv — 1Z — gso0Och y = hyacuw
2fya Xx Zz + gvVa.
> Om nu deffa vården af x och y infåttas
i Equationen xy?- ey = ax? «- bx? + Ccx +
d, och de Termer efter calculen utflutas, fom
förtaga hvarannan, antingen fåfom aldeles li-
ka, eller för det at RT =b, få fås Baf h” Vd
FÖRA TE z + bgh - ehya — ch. v —
3018 slet pa + cf. 2- övar bo som dKCENO
och flutligen
bg - eya-cC f2 bf
feg gg 7 fe
gafh v 2ah?
ka 3bg
156 1782. Apr. Maj. Fun.
gbg +3eva-c 7 egya+bg”-icE-+d
gafh” gafh? ”
hvilken Equation uttrycker det förhållande -
Ordinaterna COW hafva til Abfciffornas
axel MO.
Håraf år lått at fe, i hvilken händelfe MO
kan vara en diameter til Ordinaterna v. Dår-
til fordras , at andra termen Era
gaih |
förfvinner. Då det hånder och vårdet af v
fedan uttryckes genom en quadrat-rot, får v
tvånne lika ftora vården, et jakadt och et ne==7
kadt; det år, MO år då diameter. För at nu
få andra termen at förfvinna, bör bg-eyva-c 7
2
vara — o, det år bg -c = eya eller —— c
a
A
—eya eller b>-4ac = + 4aeVa;3 derföre har
Krok-linien MO til Diameter, få ofta nyfs-
nåmde vilkor (b?-4ac = —+4ae Va) eger rum: /
hvilket inftäåmmer med Newtonianfka reglan.
Likaledes om genom d drages dnN få at den
fkår DJ midt i tu, och genom C drages CPL,
parallel med DI, och NP kallas z, PC fåttes
—v, och Equationen transformeras å nyo på
famma fått fom förr, får man
> =bg-eya-+c 3 bfz?
ZV On — eV Lr 2
gafh | 2ah?
3bo-3eya-c egvya-bg? +eg-d
SR; 7 + - , hvaraf
gah? gafh?
man på famma fått finner, at NP år Diameter,
få ofta- bg-eya+ce =0, eller b-4gac = —
A4aeya.
Den
C
1782: Apr. Maj. ofun. 157
Den frågan år nu lått afgjord, hurra män-
ga diametrar på en gång denna Krok-linien
kan halva?
Låt förft termen ey finnas i Equationen
xy>- ey = ax? + bx? + Cx -4-d. Enligt hvad
förr år funnet, kunna Ordinaterna Cc i den
håndelfen icke hafva någon Diameter. Om
tillika hvarken b?— asac = + sgaeya, ej heller
b? — 4aC = — A4aeva, har Krok -linien aldeles
ingen Diameter. Men fkulle b? — 4ac vara li-
ka ftor antingen med -+- 4aeva eller med —
saeva, få är OM i förra håndelfen och i den
fenare dN diameter 3; bågge kunna dock icke
vara det på en gång, emedan b?— 4ac, fom
blott har er vårde, kan icke på en gång va-
ra lika ftor med -+ 4aeya och — 4aeva. Der-
före kan hår icke gifvas flera ån en Diameter,
få ofta e finnes i Equation xy? — ey — ax? +
bx? + cx + d.
Men låt e vara = 0. Hår gifves då åtmin-
ftone en Diameter neml. AB. Om nu tillika
pi vore = ac, eller bF-— 4ac = 03 då. inr
tråffa alla tre vilkoren på en gång, nåml. e=0,
bi —4ac (=0) = + saeyva och b? — 4ac
(0) = — 4aceva; Krok-linien har derföre
på en gång trenne Diametrar AB, MO, NP,
hvilka alla mötas i Ceniro gravitatis R af tri-
angelen Dd!. Figuren har fåledes ingen, en
eller trenne Diametrar, men aldrig tvånne.
Flera följder kunde hånledas hårifrån, men
ämnet har redan öfverfkridit fin tilårnade vidd.
Alt nog, at om man vid hvarje Species Cur-
vg infåtter tilbörliga vården på Coéfficienter-
na a, b, c, d, e,i de på detta fåttet transfor-
L3 merade
158 1482. Åpr. Maj. un.
merade Equationerna, tjena de at meddela
flera uplysningar, alla Hyperbole redundanies
igenom.
Fl enre— "=" "(6 St
ERE pA At RER RA SE RE EE a
(3
Anmärkningar Öfver 1781 års våderlek,
fom uplyfa Calendarium Fauna för
Wermdö (C) Skårgård,
af
SAMUEL ÖDMANN.
Bite ere (fr mr Ar
W intren begynte redan vifa fig i god tid:
Villgåffen hade redan flyttat d. 3 Odtob.
förleditjar , och
D. 1. Nov. Ankom en tropp Grålifkor, ftad-
de på flyttning. De fyntes til antalet vara 70
å 80. men, det fom mårkeligt år, de voro
alla honor. At Bofinkens hona flyttar enfam,
år bekant: månne Gralifkan har famma fed?
ätminftone hade denna tropp ej en enda hanne.
Uti Amenit. Acad. ftår, at Grålifkan ej flyttar
bårt om vintren; men Hr. PENNANT anmärker,
at hon ej en gång tål Englands vintrar.
Den 6 Nov. 1780, föll förfta fnön, beled-
fagad af froft. I fådan håndelfe följer froft på
alla den vintrens fnöfall. Denna regel af Bon-
de- pradtikan felar fållan. Jägaren fpår fig
flraxt föga nöje af fpårr-fnö. De våta fnöfall,
fom i Novembris flut inföllo, vifa dock, at
ingen regel år utan undantag.
Den 7 Nov. fyntes förfta ifen. Den 2 Dec:
började de inre fjärdar tilfryfa; och d. 13 la-
des Baggars fjärd:
D. 30
(") Wermdön ligger 3 4 mil ifrån Stockholm, vid hafs-
kanten,
Y82. Apr. Maj. Jun. 159
Den 30 Dec. fyntes Strömftaren (Sturnus
Cinclus) fifka grundmårglor uti öpne ftröm-
drag.
D. 2 Jan. 1781 fågs en Måle. Et bevis, at
de yttre fjärdar gingo Öpne.
D. 6 Jan. Trettondags -tö, knapt mårkelig,
dock vådret blidt.
D. 25 Jan. nu voro åfven de yttre fjärdar
körbare.
D. 28 Jan. Pålsmiffo-flafk kom, med regn
och fnå blandade, famt grufligt urvåder. Fö-
regicks och åtfölgdes med den ftarkafte köld;
förorfakade vindvakar, blottade tufvor, fram-
läckade Strömiftaren å nyo.
D. 11 Febr. Kullar å nyo bare; takdropp.
D. 24 Febr. Pa Matthie dag, bör tuppen,
enligt bondens fågen, dricka tig otorftig af
takdropps - vattnet. Men i år föll fnö.
D. 1 Mars. Kleran, Talitraften, (Turdus
Iliacus) fjunger. Man fåger, at en månad efs
ter denna fogels förfta fång, fkall all kåle va-
ra ur jorden, och ftraxt derpå vårtrådet kun-
na förråttas. Detta tråffar fåkrare in i Rikets
Södre Provincier ån hår, hvareft våren, för
många orfaker, år fen, då likvål fängfoglarne
tidigt yttra lit hopp och fin långtan. Denna
pundt förtjänar dock Akermannens upmårk-
jamhet och vidare rön. : | K
SS. D, Phalena Logiana framkom i rummen,
Ar förmodeligen ibland de tidigafte affit flåg-
te, anmärkt för flera är,
oD. 4 Marti. Lärkan. Defs fång bevifer
blott, at flåckar åro bare på åkrarna. Et til-
råckeligt åmne för defs fågnad.
D. 5 Martii Spilikråkan fjunger (Picus
Martius ). Ingen fnö på ifen.
LA Den
160 1782. Åpr. Maj. fun.
S. D. Orren fpelar, Kanike blott i vån-
tan på fnö.
D. 7 Marti. Knipan infann fig i firöm-
mar. (Clangula)
D. 8 Martii, fyntes Gråsanden (A. Bofchas)
ovanligt tidig; dock inföll ingen ftrång köld
hårefter, och vackre dagar erfatte någorlunda
de kallare nåtter.
Den 9 Martii. VefpaSpinipes. D. 4 Mar-
til. : Myran i rörelfe. D. 16 Martii.. Pap. ur-
tice fades vara fedd, men det fynes ej troligt,
at den mangrant utflugit. D. 18 Martii. Duf-
van kuttrar.
. 25 Martii. Bemårkelfe natt. Ingen fyn-
nerlig nattfroft; fäledes borde nattfroltier här-
efter blifvit fparfamme; men anmärkningen bör
fke efter gamla ftilen, eller den 5 April; då
var åter flark nattfroft; vi hade ock verkeli-
gen nattfroft ånnu d. 27 Maji, eller d. 51 dagen
derefter. - Reglen flog fåledes in, mera ån man
Önfkat, och mera ån hon lifvat. D.30 Mart.
Skråckan, (Mergus Merganfer.)
200. 3 April - Gladan (Milvus.) D. 4 Apr.
Tjådern fpelar. D. 9. Apr. Årlan (Mot, Al-
ba) hade duggregn och tö i fitt fålllkap, at
ifarne efter 2 dygn ej mera kördes. De yttre
fjärdar bruto ftraxt up.
D. i April. Fifkljufen, (Falco Halietus)
följer ifens bortgång.
D. 13 Apr. Måfen. (Lar. Canus) Nu blom-
mar Anemone Hepatica, Blåfippan.
D. 14 April. Baggars fjärd ren. D. 16 Apr.
I natt föll fnö, fom fölgdes af köld, och fka-
dade mårkeligen råg-brodden.
D. 17 Apr. Grodan, Rana temporaria, Ör
(VI
t782. Apr. Maj. fun. 161
Ormen framme. S. D. Ankom Vinter-alen
in i fjärdarne. (Anas hiemalis.)
D. 18. Pap. Rhamni kallas hår Sommar-fo-
gel. . D. Daggmafken uppe. (Lumbr. ter-
reftri Nu Prackan. (Merg. Serratus.)
Den 2 Apr. Stenfqvåttan, Mot. Öenan-
he; och Charadrius Hiaticula, Strandpiparen.
De Ne Ömtälige Sr våppfogel flyttar dock myc-
ket tidigare bort ån Steniqvåttan.
i denna tiden framkomma de flåfte Sca-.
rabei, fom lefva i dynga, för at, enligt natu-
rens vifa inr SE "genombåra och fprida den
fpillning, fom, efter förra årets höft, ligger
på ångar "och andra ftållen ; 5 hvarigenom Vvåx-
ternes rötter båttre gödas och icke hindras, fåfom
es rr , dår fpillningen får ligga odeld. De
Silpher , fom RN af as, neml, rugofa, thoraci-
Ca, g groffa, &C. qvickna nu vid, för at renfa
jorden, emot annalkande wvär-varmen.
03 Apr. Al is: borta. Det Infedter ,
fom bo uti trådens bark, framkomma til en
del. Salom; Ger. sedilis, bifpidus; attel. formi-
carius, m. fl. af Dermeftes, fåfom Typogra-
phus , micrographus, piniperda &c.
D. 24 April. Begyntes arbetet i åkrar och
trågärdar. En förmånlig tidepunå för Årlan,
fom SOA följer fåran, för at plåcka frnå mafkar.
27 Apr. Nu lakar Björken. Då år Gök-
OA förmodeligen råtta ankomft. Hon rö-
jer fig firaxt med fitt fkrik , hvilket fkulle tröt-
ta Örat, få framt man ej vifte henne vara fö-
relöpare för den råtta och målt efterlångtade
fommar-foglen. Stenfqvåttan förargar fig ftun-
dom öfver hennes mångordighet och gålla
jjud ; men Göktydan anfer hennes hotelfer
med köld." Deremot har jag mänga gånger
L 5 fedt,
162 1782. Apr. Maj. Jun.
fedt, huru Stenfqvåttan med våld tyftat an-
dra fmå foglar,; fåfom Emberiza Hortulana,
eller Fringilla linaria, famt med utfpånd ftjert
och ftråckt hals fökt bortjaga dem, fom vågat
Ööpna fin mun, fedan hon långe hotat dem
med fin fkårrande rött. å
Den 28 Apr. Ornithogalum luteum. Arter
fåddes.
D. 29 Apr. Empis borealis har nu redan fin
råtta parnings-tid. Jag kånner inga diptera,
fom tidigare tånka på flågtets fortplantning.
Den förfvinner ftraxt derpå, och blir nog fåll-
fynt; men finnes nu Ömnigt i fkogar utmed
tråfk eller kårr. Håller hår inga danfar i luf-
ten, fåfom i Våfterbotten, dår defs hemort år.
Vid denna tiden framklåckas de Phalen&e Ti-
ne&, fom boifkogar, på barrtråd ; fäåfom Stro-
bilella, Albinella, Juniperella; Ramella &c., men
icke Pinetella, fom framkommer i Junio.
D. 30 Apr. Framkröp Aranea Scenica 100-
tals ur vågg-fpringorna. S. D. ankom Svalan.
Det år mårkeligt, at ingen Öfverensfltåmmelfe
år, imellan ifens afgång och fvalans upflytan-
de, då likvål nu mera förmodeligen ingen tvif-
vel år om fvalans vinter-qvarter. — Imelian
ifens bortgång och fvalans ankomit voro, år
17749 dygn; 1775,14 dygn; 1776, 12 dygn; 1777,
8 dygn; 1778, 12 dygn; 1779, 37 dygn; 1789,3
dygn. Håraf fynes den varme, fom låter 1va-
lan qvickna i fit vinter-bo, utan affeende på
ifens bortgång, och blott i mån af årstiden,
genomtrånga vattnet och på hafs-bottnen ut-
öfva fin verkan.
D. I Maji. Anemone nemorofa, Hvitfippan.
Nu år Chryfomela merdigera framme; förmo-
deligen
1782. Apr. Maj. Jun. 163
deligen den tidigafte af fitt genus, emedan de
öfrige vånta på blomftertiden. Man kan af
dennas ankomit fluta, at bladen af Convallaria
Majalis börjat fkjuta; hon åter dock lika be-
gärligt Gråslök och flere lök-forter, på hvilka
hon planterar fina larver, fom göra nog förö-
delfe.
D. 2 Maii. Nu leker Mörten. (Cypr.Rutilus):
Man gör hår åtfkillnad på is-mört och löf-mört.
Den förra leker ftraxt efter ifens bortgång; år
gulaktigare til färg och fetare; den fednare le-
ker då löivet fpricker. Det år bekant, at då
mörten utlekt, blifva defs fjäll fkarpa, nåftan
fåfom af fmå taggar. Då detta tecken vifar fig,
år man fåker, at leken inom 2 dygn år förbi.
Mörten, fåfom de öfrige Cyprini, föker helft
fött vatten under lektiden. Man fångar den
altfaå målt på fådana ftållen, dår utlopp ifrån
tråfken falla i faltfjön. Uti fådana diken har
jag fedt til 30 lisp. på en afton uphåfvas. Men
fafom detta förderfveliga fifknings-fått utöder
frort och fmått, få har redan en ftor minfk-
ning yppat fig af detta fifkflag, få at den egare,
fom, för 4 a 5 är fedan, kunde, i et fådant
Nore eller dike, uphåmta til 400 lifp. mört,
hvaraf 3 blott tjente för fvin-kreaturen, får nu
knapt 30 a 40 lifp. om året. - Sådane fölgder
åro vanlige af en illa grundad hushålls-principe.
D. 3 Maji. Oxlågga (Primula Veris). Scara-
beus Cylindricus fanns famma dag uti litt vin-
ter-qvarter, uti en Pilltock, fom ej ännu rut-
nat. Tipula verens begynner hålla danfar
emot regn.
D. 4 Maji. Göken och Sommar-Alfoglen fram-
me. Jag anfer den för en yngre Anas hiema-
lis,
164 782: Apr. Maj. sun.
lis, och icke Acuta. Varierar mycket ifrån
vinter-al för Öirigt, hvilket nu år utom mitt
föremål at anföra. Nu var kornet på de flå-
fa hållen fådt.
D. 6 Maji. Kallt, fnö, fom påftod i 3 da-
ar. Et fådant infall kunde ej en gång förut-
fpås af Göken; men kan hånda af Svirtan,
(Anas fufca) hvilken ftraxt derpå eller d. 10
Maji fyntes i Nåmdö fjärd för förfta gången.
SS. D. Begynte Strömmingen drifvas i land
för fydliga vinden. Denna fifk går för Ols-.
miffan undan vådret, och låter drifva fig af
"vågen; men efter den tiden, föker han lugna
flrånder, dår han år i lå för ftormar. Denna
regel tål intet undantag, och fifkaren förutfpår
fin lycka af vinden. Fifkmåfar och Truttar åro
åfven et godt mårke, hvarföre man åfven gif-
ver dem et nog pafflande namn, neml. Wdin-
Foglar. Vafsbuken, (Clupea Sprattus) kommer
emot Helgonmeffan d. 1 Nov.
D. 16 Maji. Caltha paluftris blommar och
med det famma börjar björkefkogen fynas grön.
Cicindel&e åro redan framme, Campeftr. hy-
brida, filvatria och aquatica, åfven Coccinellx
de allmånnare.
D. 22 Maji. Vid denna tiden begynte Chry-
fomele faltatorig (Lopp-mafkar) af flere fpe-
cies ofreda plantbänkarna.
D. 23. Snö. D. 25. Vaffen, (Arundo Phrag-
mites ) begynte upfticka fina gröna toppar ut-
ur vattenbrynet. Vid den tiden, fåger fifka-
ren , börjar ålen , fom hittils varit gul, at grå-
na. Jag har fedt detta omfkifte på ålens fårg.
Min tanke år, at de ålar, fom vintra i falt-
fjöns dybottnar, åro gule; men vid Apr
en
1982. Apr. Maj. fun. 165
den åro defse merendels bortljuftrade, och de
grå, fom nu vanka, åro flyttingar frå måla-
"ren eller andra infjöar.
Ålen har denna tiden för fed, at fola fig
om vackra mornar, ehuru han annars flyr
dagsljufet, och år det famma i fjön, fom ugg-
lan på land. Man tråffar dem åfven ofta nä-
ftan uprättftående, utmed de med iy omgifne
vafs-ftrån, 1 en frållning, fom man aldrig fkul-
fe tro den filkens kropp kunna antaga. För-
"modeligen föker han någon föda på vatlen. Fi-
fkare tro, at han föker nägra mafkar, kanfke larver.
D. 27 Maji. Sifta nattfroft. D.28 Maji. För-
fla åfka. Alfoglen år redan bortflyttad, och
Pulmuls farinalis i full fågring. D. 31 Maji. Tal-
den fafvar.
Den I Junii blommade Kirsbårs-tråden, Plom-
mon d. 6. Åpletråden d. 7.
D. 6 Junii hade Snöfkatan, Turdus pilaris,
redan klåckt. Vid famma tid leker Lindaren
(Cypr. Tinca) på dy-botten. I faltfjön ftad-
nar ingen fifk för ftödje-eld, utom Alen och
Lindaren. D. 8 Junii begynte Tabani fynas.
Då år förfta fommar-dag, och våren förbi.
Böö tjur. Ras -axy och fåledes 02 dygn
JENANS an, 1770: SAD. vad åggkullar undan
(Colymbus Grylle) Grifstan, voro ånnu alde-
des frifke, och nyls lagde.
D. 10 SE är medium, fom utmärker hår
RöÖnnens blomnings-tid; och derefter kan man
döma, huru detta tråd blommar tidigt eller fent.
Jag anför detta, emedan en gammal fågen år,
at då unge Rönnar tidigt blomma, betyder får
dant våt fommar.
D. 12 Junii. Sådes- Åtlans ung - kull redan
iul-
166 1782. Apr. Maj. sfun,
fullvåzxt, dock utan fvart fåck (5). Under det
modren föker matkar, afbida ungarne på en ften,
eller något. annat vifst ftålle, at blifva i ord-
ning matade.
D. 13 Junii. (Motac. Oen. ) Stenfqvittans
ungar fullvåxte, och hafva fitraxt famma läte
fom modren.
D. 14. Grundmårglan aldeles borta. D. 15
Enen röker. .D; 16., Rägen-ä blomma... Nu
förft år tid at lågga ål-ref.
D. 17. Stark fol-rök; med oftlig vind. Spill-
kråkans ungar fullvåxte,
D. 26 Junii. Grifle-ågg funnos fårfke, för-
modeligen utaf en plundrad moder. -D. I Julii.
Nu ruggar Skraken.
D.- 2 Julii. Smultron. D. 15 hördes Göken
gala til flut. D, 18. Hallon. - Slåttertiden be-
gyntes. D. 20. Blåbår. D. 22 Julii ficks en
Lindare på ftång-krok, och hade tagit fvalg.
Atminftone hår på orten, anfes det för gan-
fka fåälllynt, at denna fifk få fångas:
D. 23. Afföllo Nypon-blommor. Ingen an-
nan bulfke bår blommor få fent.
D. 29 Julii blommade vattnet andra refan.
Förfta blomningen har jag för i år ej anmärkt,
den infaller dock vid den tiden Han-tallarne
gifva fina från, men den förnyade blomningen
vilar, at detta frö ej år tilräckeligt til: detta
Phenomens uplöfande.
D. I Augufti. Blommade et Kirsbårstråd
nyo, få at en och famma qvift hade må
mogna bår och blommor på en gång.
|
it
Den
se
(+) Jag nåmner detta, emedan ÖLAFSEN i Islands-
Refan, p. 584» föregifver, at de ftrast likna modren.
1782. Apr. Maj. fun. 167
D. 6 Aug. Begyntes Råg-fkörden.
AN
D. 15 Aug. kan anfes i år för förfta höft-
dag. Svalan borta. D. 18. Ovanligt ftark ljung-
eld, utan dunder. D. 22. Såningstid för Råg.
D. 24. Kornets fkörd. D. 25. Stark nattfroft.
En lindrigare nattfroft var den 21, fom kan an-
fes för den förlta.
De Sjöfoglar, fom kläckt i Skärgården, haf-
va redan begifvit fig med fina kullar ut åt hafs-
kanterna.
D. 10 OA. Återkommo Grås-ånderna, fete
och gödde, af det korn de under mörka höft-
gvållar, i ftora fkåckar, ftjåla på Norrlånnin-
sens åkrar... D. o1 Oc Förfta Snö. Då Snö
faller i löf om höften, fkal åfven inö falla i löf
om våren.
D. 24 OÅ. Ännu har björken ej fållt fina
bleknade löf. Bonden har en fågen , at då löf-
ven tidigt gulna och fitta dock långe på , be-
bådar fådant en lång vinter. De futo ånnu
vär dix NOV:
D. 28 Octob. Nu fökes Siken. Hornfim-
ban och Skrabben, (Cottus gquadricornis och
Scorpius) föka land vid kalla och ftormiga nåt-
ter. Åfven Sjuryggsfifken, (Cycl Lumpus) faft-
in fållan. |
D. I Nov. Nu år fkötfpiggens bålta fångft.
På en kort ftund uphåfvas hela båt-lafter för
tödje-eld, forn låckar denna lilla fifk i myria-
ler til hafsytan. Den deraf kokade olja uply-
er til en del Stockholms lampor. Jag har fedt
denna kokning anftållas på åkren, för at med
ffkrådet gåöda; hvilket fkedt med framgång.
Andre blanda fjelfva fifken hvarftals med di-
kes-jord. Denna gödning hjelper blott för et år.
FÖR-
FÖRTEKNING
på de Rån, fom åro införde i detta Qvartals
Handlingar.
>0<>0<>0 .
hå Må n - « «-« ä a Sa OR ac
G NED AA
ån
TT? få
G Ugraal celania.
Ca f
A
-
yn
é >> -
ER RE EE
Sea i
vw > d Åt
SR
LE 2059 1
å AR
= 40
fa Hin re
SA
fd
öd C & I ? A AA NM ;
a = 5 SEO DLS
a ID & SEA 3
SE es RM OO en a Ta RER SIE
SS et aa RR TE v-
5 4 äl fb) 4d CS ve > acc
; << ; = Em 3 FS a fe
: På Hood 3 SET oe ER
= RA
(45 62 >) en FA IN ST ka ua 3
Sa SÄ ee
SE Ad ee 0 S OINM var
EE O ASTA SE RN No FTERIGDO d
: Mood os 0 ONT
” 2 > 0027
— pi oa zz FR EN
SS = = | SETS g
3 Z SV 5 ran ik 4 7
En << c SU
- AR
——— ARA
” —LL tr —
Jggör -aren SB olle >
utan ock våldfamt fönderdelas til finafte blåfor 7
och fkum, föm under ftåndigt omlopp dermed -
fammanblandas, mig på den tankan, at defie
ätergående hvirflar fkulle, vid artificielle mine-= I
ral-vattens beredande, kunna med förmån an-
vändas, til deffa vattens mättande med Luft- I
fyra, och denna, i få mångfaldiga affeenden
onyttiga, men befvårliga operation, derigenom
Vigare, fortare och kraftigare kunna förråttes, I
ån förmedelft vanlig fkak- och fqvalpning fke
kan. Anftälda prof hafva nogfamt ftadtålt den-
na giffning, och har jag, til beqvåmligare verk-
fållighet .deraf, tid efter annan, inråttat åtfkil-
liga machiner, hvilkas kungörande -ej torde ä
vara dem obehageligt, fom med luftiga vattens
tilfedande och andra flvidorum fammanbland-
ring roa och fyfselfätta fig. Jag tår härvid, I
hvad fjelfva hvirfvelns art och rörelfe beträf-
far; beropa mig på det, fom: uti förenämda
afhandling utförligt år bevift, för at endaft kor-
teligen gitva begrep, om åtfkilliga fätt , at der- I
af göra tillämpning. Dylika Machiner kunnp: I
på många fitt varieras och förbättras, ig har I
«med framgång förfökt följande inräsmningar. I
Den Förfta Machinen hadc jag, för 2 år fe- I
dan, den äran upvifa för Kongl. Academien, I
"fåfom- åmnad, at anftälla Operationen i ftort,
och dermed jämnt och oafbrutet fortfara:
ABCD, Tab. VI. Fig. 1. år et fyrkantigt el- 7
ler ovalt, bleck - eller trå-käril, få rymligt,
at tvånne cylindrifka glas-klockor E och F =
deruti kunna fåftas, och aldeles med vatten
betäckas. Deffa klockor flutas ofvantil med en
öpen Hals. Men nedvid, ftår den ena E, 2 |
om | oc
1782: Jul. Åug. SeptL oo TI
och tått emot kårlets botten , den andra F
åter på et underlag, några linier uphögd der-
ifrån. Öfre öpningarneé åro förbundne genom
et Oombögt glas-rör, fom midt på vid G, har
et litet lufthål, fom kan tåppas.
Uti bottnen, midt under E, år igenom en
kork, hviriveltråden HF nedftucken, och drif-
ves under famma botten med triffa och hjul:
Utmed famma kork, nedgår et annat hål, hvar-
uti et, i vinkel ombögt glas-rör I år infatt,
fom horizontelt framgår under bottnen åt fi-
dan af refervoiren, lodrätt tilden profilen fom
figuren föreftåller. : Uti detta rör paffar åter
tått och vål, et annat, likaledes i vinkel up-
"bögt högt glasrår KL; fom. kan våndas up, åt
derigenom fylla klockan E med vatten; och
äter våndas ned, fåfom KL, at derutur aftappa
jamma vatten. :
Båda Klockorna E och F tryckas med hvar
fina två fkrufvar MN hårdt och ftadigt emot
bottnen, at Jämnt förblifva i famma ftållning.
Kritflafkan O flår utom machinen på bör-
det, defs lednings-rör PQR, fom ock midt på
kan förfes med en torr referve-blåfa S, går
up Öfver” refervoir-brådden vid A, och flutes
med upvånd ånda R under den uphögda Luft-
klockan F.
Machinens Bruk. 'Vatten-klockan E, fylles
igenom tapp-råret KL, med det rena kalla vat-
net, fom fkal impregneras, ända up til öfra
Lulthålet"G, hvilket nu är Öpet. -. Derpå flås
hela refervoiren ABCD full med vatten. Det-
ta vatten undandrifver för fig luften utur kloc-
kan IF up igenom hålet G; hvilket derpå til-
ND M 2 flutes
172 = 1782: ful. Aug. Sept.
flutes under vattnet. : Nu tilfättes kritflafkan
O, at fylla klockan F med Luft-fyra, fom ut-
drifver vattnet derifrån vid bottnen til refer-
voiren , hvarutur det famma afflåppes genom
e&-tapprör vid B.
Når F fåledes til hålften blifvit fyld med
luft- fyra, aftappas jämvål något vatten, utur
klockan E, at luft-fyran får tiltråde genom Öf-
ra Canalen ; hvarefter fjelfva blandningen uti
E, förmedelft hjulets och hvirfvel-trådens om-
drifvande, företages. ' Alt fom nu vattnet uti
E drager luft-fyran til fig, ftiger denna efter
utur F och uptryckes af vattnet uti refervoi-
ren, fom tydeligen fes af vattnets ftigande uti
F, hvilket efter fullbordad faturation ftadnar.
Når det fåledes måttade vattnet utur E fkal
aftappas, fes förft efter, om F har tilråckelig
luft-fyra at fylla klockan E, utan at något vat-
ten utur F får tråda up uti communications-
canalen G. Om få år, våndes tapp-röret KL
nedåt, för at låta detimpregnerade vattnet ned-
rinna uti en eller fera bouteiller. Hvarpå rö-
ret åter våndes up, at fylla klockan E med
nytt vatten, fom omedelbarligen derpå impreg-
neras och aftappas på lika fått, famt operatio-
nen fortfåttes få långe man vill. Det en-
da man dervid har at förja för, år, at flån-
digt underhålla Luft-Magazinet F med til-
råckelig Luft-Syra, til hvilken ånda 2 el-
ler 3 krit-fafkor tillika kunna appliceras un-
der F, och denna klocka göras förmånligen
flörre ån E.
På detta fått kan operationen jämnt och oaf-
brutet fortfåttas. Vattnet, fom fkall mättas,
för-
1782 jul Äug. Sept. "173
förblifver rent, utan at vidråra annat ån glas
och luft-fyra. Defs naturliga kyla bibehålles
under operation, hålft om is lågges omkring
klockorna uti refervoiren. Ej heller fpilles
någon luft-fyra, utom den, fom vattnet uti
refervoiren, en för alla gånger, efter hand til
fig taga kan. Det enda, fom, med förbigåen-
de af annat fmått, hvaruti en kunnig fnart fin-
ner fig, torde behöfva påminnas, år: at luft-
fyran merendels år blandad med en del luft,
fom ej upfupes af vattnet, men fåfom fpecifice
låttare, deruti fimmer up, lågger fig uti öfra
canalen G, och hindrar luft-fyrans fria Öfver-
gång til E. Då detta mårkes på vattnets oti-
diga ftadnande uti F, bör hålet G litet öpnas
och denna luft flåppas ut.
Anmärkning. För at Ögonfkenligare utan
refervoir fe, huru alt tilgår inom glafen vid
denna operation; kan, i flållet för en nedtil
öpen klocka, en i bottnen tilfluten flafka F;
Fig. 23 och i ftålle för refervoiren ABCD, en
annan dylik högre flafka T, förmede ft et
Öpet botten-rör Q, med hvarandra förbindas,
och luft-fyran derigenom vid R flåppas in uti
F, då vattnen uti F och 'T reciprocera med
hvarandra, men alt det öfriga blir lika. Ån
"enklare kan inråttningen göras med endaft 2
flafkor, F och T, om hvirfvelen fåttes under
F, och denna klocka uptil får et litet tufthål.
F fylles då igenom 'T, då luft-hålet tåppes.
Nu aftappas vatnet ur T, men F fylles med
luft-fyra, under det des vatten tråder up uti
T, och återkommer vid impregnation o. f. v.
M3 ; Den
174 1782. Jul. Aug. Sept.
Den Andra Machinen år något enklare, lik-
nar mera det vanliga fåttet, och tjenar hålit fil
dageliga behof. AB; Fig. 3, år en pörcellins-fkål,
med nedgående öpefi hals, hvaruti korken med
hvirfvel:tråden år fåftad. Denna hals år ned-
fatt uti én fyrkantig trå-botten CD. - Hvilken
åter imellan upftående kantlifter på en annan
botten FF, kan flyttas af och an, at derigenom
fpånna fnöret, fom löper omkring hjulet
G och triffan H, då bottnarne förmedelft
gafflen och fkrufven I fåftas tilkopa. Vid |
C år et rör, hvarigenom våtten ur fkälen kan |
aftappas. T är en glas-flafka med kort hals,
fom ftjelpes öfver hvirfvel-tråden. Krit-flafkan .
O, fom jag brukat vid denna machin, har tre
halfar; A, at deruti fåfta lednings-röret; B, at
påfylla kritan och viåriol-fyran; den tredje C,
at deruti fåfta en nyttig rör-machin, beftåen-
de af et i vinkel ombögt glas-rör, med en li-
ten rulla å öfra åndan, fom med fnöret af en
tilhörande ftråkbåga furras af och an, föratt
i flålle för fqvalpning, upröra kritblandningen
och påfkynda luft-fyrans feparation.
Machinens Bruk. Skålen AB fylles med vat-
ten, at det ftår öfver åndan af hvirfvel-tråden,
då glafet K, fullt 'med vatten, ftjelpes deröf-
ver, famt fylles på vanligt fått med luft-fyra.
Alt vatten aftappas derpå utur fkålen, igenom
röret C, och fkålen torkas ren. Nu gjutes förft
det rena kalla vatnet, fom fkall impregneras;
uti fkålen, då hjulet ftraxt fåttes i gång och
fortfares med vridningen, tils vatnet ej vida-
re upfliger uti glafet. Man fyller derpå å nyo
fkålen med vatten; uplyfter flafkan ifrån tråden; |
tåpper den famma under vatten ned glaspropp,
oc
Iden of due Hip v 175
| ochuttager den til vidare behof. En annan dylik,
| imedlertid eller förut med luft-fyra fylld glas-
| flafka, kan då ftraxt å nyo påfättas, och ope-'
"ration på famma fått med flera continueras.
| Man kan hårvid betjena fig af ftörre eller min- :
dre glas, och åfven derutur åter aftappa vat-
| net med glas-fyphon, på bouteiller. Förnåm-
ligaft har jag dock vid denna conftrudtion på-
"fyttat, at flraxt kunna impregnera vattnet få
; kallt fom det kommer utur brunnen: at altid
kunna begqvåmligen hålla kårlen rena: at icke
Jåta luft-fyran omedelbarligen komma uti det
vattnet fom drickes, utan at paflera annat vat-
ten: och åndteligen, att kunna utan aftappning
behålla vattnet efter impregnation , uti famma
kårl, hvilket alt nogfamt erfåtter det lilla be-
fviret med fkålens fyllande och tömande.
Tredje Machinen år, efter det af Hr. MER-
VIN NooTtH, uti Transadtionerne 17753 p. 59
befkrefna fåttet, i fynnerhet inrittad til hvar-
jehanda mindre prof och förfök. A, Fig. 4,år en
olaskula med två halfar.. Uti den öfra år en
glastratt B inflipad, hvars vida rör råcker långt
ned uti kulan A. Uti den nedra halfen tå-
ftes korken med hvirfvel-tråden , fom år af glas,
råcker högt up uti glafet A, och gör fitt om-
lopp rundt omkring trattens nedgående rör,
Denna tråd dritves förmedelft rullan C, icke
fåfom vid de förra, med hjul. åt famma led,
utan furras förmedelft fnöre och fträk-båge,
fram och åter, under det hela den lilla ftåll-
finge hvarpå glafen hvila, fkrufvas vid bor-
et. |
M4 Defs
176 1782. Jul. Aug. Sept.
Defs Bruk. Kulan A fylles med vattnet, forn
fkall impregneras; tratten B påfåttes, och luft-
fyran flåppes in, förmedelft et upifrån igenom
tratten nedftucket fmalt lednings-rör F. Vat-
net, fom hårvid gifver fig up och qvarftadnar
uti tratten B, trycker på luft-fyran, och åter-
kommer ned i kulan, alt fom denna förmedelft
trådens fqvalp- och ftånkning upfupes. Hvar-
efter det impregnerade vattnet med en håfva-
re, eller igenom tappröret D håmtas utur ku-
lan. Luft-fyran kan hårvid antingen omedel-
barligen utur krit-flafkan flåppas uti vattnet uti
A, eller ock förut filas igenom annat vatten
uti en färfkildt dertil inråttad flafka.
Anmärkning. Alla deffa inrättningar kunna
på ån flera fått föråndras och combineras,
utan at fjelfva hufvudfaken , fom hår påfyftas,
och beror på den uti vattnet upvåckte dragan-
de och återgående hvirfvelen , deraf ändras.
Säledes, om den Engelfka tratten B, Fig. 4,
fåttes på en flörre klocka E, Fig. 1, upkom-
mer deraf en ganfka beqvåm och vacker inritt-
ning, hvarmed mycket vatten på kort tid til-
verkas kan, hålft då luft-fyran genom fårfkild
Öpning på E, antingen omedelbarligen eller
igenom annat vatten päåflåppes. Man fkulle jåm-
vål ån enklare vinna fitt åndamål, om hvirf-
vel-tråden endaft applicerades i bottnen på et
högt ofvantil Öpet glas-kårl, hvaruti luft-fy-
ran upifrån flåppes ned på vattnet, och fåföm
fpecifice tyngre ån annan luft, lågger fig på vat-
tu-ytan, tils den famma af hvirfveln deruti
neddrages och dermed blandas. At åter den-
na art af hvirfvel både fortare och ftarkare im-
pregnerar vattnet med luftfyra än vanlig fqvalp-
ning,
1782." Jul. Aug. Sept. 27)
ning, rönes tydeligaft, om famma vatten ef-
teråt fqvalpas i én flafka och då likafom med
et ikott finnes gifva defs förut qvarhållne luft-
fyra ifrån fig, famt genom repeterade fkaknin-
' gar mifter all defs fmak och ftyrka.
JOH. CARL WILCKE.
Tjugu Ars Förfök i Akerbruket,
— €Genteligen at utröna, huru vida det är mer eller
— Mindre förmonligt at befå åkren tu eller flera
år i rad, ån at låta honom hvila
hvart annat är; gjorde
af
GEORG WILHELM Ar SILLÉN,
Cantzlie-Rad, Ridd. af K. Wafa Orden.
6. I. |
Tpbygd af den mårkvårdiga Tabell, med dår-
vid fogade anmärkningar vid et 30 års
åkerbruk , gjorda af Herr Profefforen och Rid-
daren Dottor WaLLErius och införda i rfta
Qvartalet af Kongl. Vetenfkaps Academiens
Handlingar för 1779, företog jag 'mig famma år
at utur mina, alt ifrån år 1762, med mycken
noggrannhet hällna Dag-böcker Öfver mitt jord-
bruk, utdraga och upfåtta en dylik Tabell,
för at i et Ognekaft kunna fkåda beloppet och
framgången af den handtering, fom mig fam-
ma tid måft har fyfslefatt. Jag har trot mig
icke kunna göra båttre, ån hårvid följa i det
M 5 når
178, 1782. Jul. Aug. Sept.
nårmafte den Heders-Mannens fotfporr och ef-
terdöme, fafom en af Kongl. Academien gil-
lad method.
Men mitt egenteliga fyftemal, vid förfat-
tandet och framgifvandet af denna Tabell, har
varit och år, icke få mycket at utbreda något
mera ljus uti en handtering, deri vi hafve en
hel hop fmått fkrifvit i glimmande förflager,
något mindre i tydliga rön och förfök, och
ån mindre i noggranna och derigenom trovår-
diga förfarenheter: utan faft mera, at meddela
mina -kåra Landsmån några tilförliteliga anled-
ningar til tvifvelsmål vid det aldrameft inta-
gande, och fördenfkull af få många nu för ti-
den i vålmening påyrkade, Förflaget til Sven-
fka Jordbrukets uphjelpande, fom år, at befå
våra åkrar flera år i rad, utan at låta dem hvi-
la få ofta, fom nu fker. |
$. 2. Det -kan vål aldrig gifvas någon vi-
gare, fkyndfammare och betydligare tillökning
1 åkerbruket, i de orter, dår hålften af all åker
hvilar eller ligger i tråde, ån at dela hvart åker-
gårde i tu, nåmligen för den fom enfam rå-
der om hela gårdet, och at låta bara en fjer-
dedel af äkren hvila, hvarigenom utfådet ge-
naft förmeras til 50 pro-cent.. Om fkörden
förhåller fig i famma monn, går Rikets förkof-
ring i fpannmål til flera millioner tunnor, få
framt denne genvåg kan blifva allmånt vederta-
gen i vårt kåra Fådernesland. Och at-dertil hinna,
är möÖdan vårdt, at icke allenaft fliteligen til-
flyrka den famma hos alla enftaka jordbruka='
1e, utan ock at på långt håll vara betånkte på
utvågar, at främja verkftålligheten af en få vig-
tig
del af Byamån den åfkar.
1788: Su. Aug: Seftl 179
tig förbåttring uti "Byalag, enår en gång öfver"
tygelfen hunnit blifva få allmån, att någon vifls
iTil”att verka fådan öfvertygelfe, förflå icke
några fråmmande länders exempel, hafteligen
i akt tagne under någon utrikes refa, och lika
lösligen anförde uti ftrö-fkrifter: icke heller de
faorafte utråkningar af oförfökta Landbruks-
ållkare: icke ens et eller annat lyckligt rön
och förfök uti fmått. Utan hår måfte flere
'och kunnige landmån , fom fjelfve drifva der
ras jordbruk, i flera år å rad, dermed oafbru-
tet förföka, noga antekna och uprigtigt kun-
göra utflagen, til at få mycket fortare utbreda
en god fak, ån fom med blotta efterdömet i
nåjden fke kunde: hvilket icke heller fkulle fe-
la i långden, dår de törfökande, genom mån-
ga års rönt vinning, fjelfve ftadgades i det be-
ut, at göra deraf flåndigt bruk. '
$. 3. Detta fått at utröna fanningen i. en
få vigtig fak, fynes icke hafva ånnu blifvit
brukadt af någon enda bland våra hushållnings-
lårare, fom fkrifvit dels förakteligen om vår
akerjords trågna hvila, dels prågtigt om den
-förmycklade afkaftning, fom den fammas in-
delande 'i flera årgånger, fkulle ofs tilfkynda.
Ja, fjelfve den år 1756 vål belönte' Svenfke
Land -Hushållaren ("), ehuru han å titul-bla-
det lofvar idel förfarenheter, och ehuru flugt
han fkrifver och calculerar öfver åkrens inde-
lånde
I
(") Framledne Öf;erfe-Lieut. C. G. Bores Bok:
| Den Förfarne och Vålöfvade Svenfke Land-Hus-
hållaren, utg. Stockholm 1750: j
180 1782. oful. Aug. Sept.
fande i fem årgångar, gifver dock hvar och en
upmårkfam Lålare alt tftör mycken mifstanka,
att detta var blott et förflag, fom han hvar-
ken då hade förfökt, ej heller federmera fjelf
nyttjat. Det vore förunderligt, om en få an-
fedd Mann fkulle hafva kunnat långe och med
ögonfkenlig: båtnad utöfva et få lått til efter-
görande knep i jordbruket, utan at blifva lån-
ge fedan härmed af alla Herremån i den lands-
andan, och omfider af alla Hemmaåns-brukare
bland Allmogen. Denne, ehuru mycket han
befkylles för envift hångande vid förfåders bruk,
underlåter icke att ock vidtaga de nya, då han
förmår, och fedan han förmårkt deras vålbe-
pröfvade nytta hos andra. Bevis härpå år
Våltra delen af Upland, dår åkerbruket på en
manns - ålder blifvit förbåttradt, åfven hos all-
mogen, i famma monn, fom det år mindre af-
Jåget ifrån Våltmanlåndningarnas efterfyn.
6 4. Når jag för 20 år fedan nedfatte mig
å landet, tvifiade jag få litet om rigtigheten
af den låran om jordens trågnare befående,
(den ock icke i någon utkommen fkrift hade
blifvit emotfagd) att jag genaft ingick i författ-
ning, att dela all min åker i tre något når li-
ka delar: hvilket ock följande året verkftållt
blef, och fortfattes i fyra år, under förefatts
och anftalt, att gå långre med denna art af
förbåttring och dela all åkren i flera årgånger,
fedan jag gjort et, i några år af mitt eget
folk oförmårkt, förfök på 5 tunneland af ena går-
det, fom med ringa koftnad kunde afftångas CI.
Ör-
(") Deffa 5 tunne-land, fom burit höft-fid 1766, in-
flångdes 1767, under namn af Årte-tippa, men
1782. Jul Ang. Sept. 181
Förföket blef upmuntrande, gådfel anfkaffades
och åkren lades i fyra gärden, af hvilka try
- altid, buro fåd: hårmed fortfors i 6 år. Der-
efter har jag åter i andra 6 år låtit åkren hvi-
la hvart annat år, likvål med bibehållande af
de en gång inrättade fyra åker-gården, fåfom
nyttiga i annat atfeende. Utan denna fitta ån-
dringen, hade ingen få Ögonfkenlig jämförelfe
kunnat göras imellan utflagen af deffa 3 bruk-
nings -fått i ftort, fom den jag med en koft-
fam förfarenhet fått göra, och en hvar nu af
"Tabellen inhemta kan.
Mig år fagt, at flere Landmån fkola åfven-
ledes hafva förfökt at befå deras åker 2a3 är
i rad, men icke funnit fin råkning at dårmed
fortfara. Hår omkring vet jag icke mer ån
två jordågare, fom efter mitt exempel företo-
go lig, den ene at lågga all fin åker i 3 går-
den, den andre at af 2 gården fkörda det ena
3 år i rad. : Men bågge. tröttnade fnart dervid
och återkommo til landfens vanliga bruk. Ska-
da år, att fådane förtarenheter gemenligen gå
förlorade för det allmånna, och icke få verka
Ötvertygelfe hos flera ån dem, fom förföken
gjort. . Öm de icke alle åga tiltålle at fåfta
dem med nog-granna obfervationer, vore dock
nyttigt, att allmånheten finge något når del af
utflagen och af de fera fkål, fom affkråckt
förfökarena, andra ny-begynnare til varning.
Mäånne det år blygflen för att yppa fina mifs-
tag, fom våller, att det allmänna, knapt ge-
nom mundtliga beråttelfer, och aldrig genom
tryc-
befåddes til ftörre delen med fridt Korn och Bland.
fåd, och år 1768 åter med Bland-fad och fafra.
i832 1782: Jul. Äng. Sept.
Trycket, får veta de förfök, pöbeln icke fört!
fåttas-: ?
5. ÄNDAR Ja? fkrider til föllarkde af Tal
bellen och flutfatfernas dragande deraf, målte
jaga til undvikande af otydlighet, förklara nå-
gra ord, fom för korrthetens ikuld” hår bliivå
nyttjade. Med. Vanligt träde t0riias det; hår
1 Upland och de flera fruktvarare lands- Orter.
fåfom Vålftmanland, Södermanland, Öllergöts
land, och Skånfka ler - flåt tel, brukliga fätter,
at hafva åkten delad I 2 årgår ger, at hv ilkå
den ene hvilar, det år, anfäs Och hölls fås
inedan den andre bår fåd deh afbärgas. Tr
dings-träde" kallas? det bruket; livarnedelft två
tredjedelar af all åkreh årligen bir fåd och tres
dingen hvilar: detta kallas ock Tue- - /åde ,:all?
inånneligen brukeligt på Öland, i Skaraborgs?
Lin, m. fl. Fjerdings-tråde eler Tref/åde kal
lår jag det bruket, att låta bara fjerdedelen af
all åkren hvila, och tre delarna årligen båra,
det är, try år i råd; et bruk, för jag ieke vet
på någon Ort i/ Riket vära pångfe. Lika ia.obe:
kant lår Femting$-trådet eller Fyr-/fädet vara,
hvilket Herr C. G. Borje få mycket prifar.
'Men vål vet jag en och annan ort, dår Sam
fäde brukas, det år, at åkren alla år måfte bår
Ta fäd, faftån fördelad i 2 ärgånger, gården
eller vångar, den ene til höft-fid, den andre
til vår-fåd, fMiftevi is, dock årligen ”nyttjad. Så
brukas det i fkogs- bygden i Skåne, i Bleking,
1 Bohus-Lån, och Kanfke flereftådes. i
Köra kallas åkrens uplöfande med bill,
vare fig af a tråde-flock eller årder. — Trä-
åe- "fock i Upland är oh famma fom årder i
ö GöÖ-
1782. Jul. Aug, Spt. 2 83
Götha Rikey och drages af et. par, oxar elle
håltar.; Arder i: Upland betyder en Jiten rd
fock, fom köres med en dragare, millan, två
fkaclar, dem allmogen kallar Vårdfkjsblad.
PRIDE Kadens åker-jord, hvatå jag
ag förflutna åren förfökt få” väl tredings och
fjerdings , fom det vanliga trådet, beftär , 1å-
fom menadels i Upland, "utaf lera, en del hög- |
ländig , och emot backarna nägöt fenig, fand-
och fno- blandad; en del åter få lågländig och
jämnbär med "den, imellan gårdet "och en för-
bigående a, belägna TER att "diken alla
vintrar och vårar flå bråddfu le; och ftundom
fjelfve AKrarde; (RE fibele och Ran Titist
plöjande la sön kulrige 'gjorde , til nn god tel
höljas af flöden. Bottnen hårunder å är en blöt
'blålera, få djup) att en nog läng ftrör låtteli-
geh kan deri nedftickas, utan att I nå gin SbeR
öch beftyrker” den allmånna fågen, att hela
dera läga fålt fordom varit Hö "Fv adåR ock
ångarne hårikring kallas fund, ånfkönt de nu
åro god hårdva I hvilka ofta.om höfte-tiden.af
rågn, men altid om våren af [fnö-Imåltning, förft
hår ifrån utbygden med en fa kallad fram-flod,
och fedan up ifrå fkogs-bygden med [kögs-flo-
den, ftlundom med bågge tillika, i några da-
gars tid öfverfvemmade varda. De ären den-
ne vår-flod uteblifver, för. brift på fnö. om
vintren eller på rågn om våren, faknar Land-
mannen hår å orten halfva fitt hö-fång, och
ftundom Höruföjver, fålom nältl . år 1781. Så
åro ock defie ängar hvart 6:te eller 7: EPC
flundom tu år i rad, utfatte för grås- -matk ,
fom dem til ftora fälten aldeles iggarer: och
fom-
184 1782. jul. Aug. Sept.
fomliga år, fåfom 1765 och 1777, för fommar-
fAoden, fom nedlågger, flemar och förorenar
det ftående gråfet eller ock fjelfva höet under
bårgningen. )
Att åter komma til åkren, få förhåller den
fig, enligt fifta Landmåteri- förråttningen
af år 1766, i anfeende til godheten, fålun-
da: att då 4:de graden utgör en del, gör
a2:dje graden 6 och andra graden 15 delar:
och i anfeende til hö-bolet, att för hvarje
tunneland i vanligt tråde, bårgas 7 3 lafs hö,
hvilket ock går jämnt up emot medeltalet af
båttre och fåmre år. Således kan och bör
åkren vara god, åfvenledes vål brukad, få vida
den har få tilråckeligt arbets-folk af ”Torpare,
att gården ej behöfver för jordbrukets fkuid
hålla fera lego-hjon, ån håftarnas och bofka-
pens fkötfel kräfver. Deffe omftåndigheter vo-
ro de, fom mycket upmuntrade mig och lof-
vade mig, åfven uti annat folks finnen , god
framgång med tredings- och fjerdings-trådet.
$. 7. Med tredings-trådet tilgick fålunda.
Når höft-fådes gårdet var afbårgadt och upgif-
vit, begyntes ftrax att vånda all den åkren
med plog, få fort fom vår-fådes-bårgningen
det tillåt ("): hvarefter den, i påföljande vå-
ren, dels upkördes i fnede, fåddes i öpen
forr och harfvades , dels ock fåddes på vinter-
forren, nedmyllades och på vanligt Uplands-
fått efterreddes.
Det-
(") Vid bade tredings- och fjerdings-trådet brukade
jag ock, att om höften harfva eller fladda igen
värlandet, når våderleken det tillit, fom icke
ofta hånde, men hvarje gång med god nytta.
NS Ti. Aug. Sept. 195
Detta gaf mycket attgöra om höften. Men
ån mera gaf fjerdings-trådet at åflas med i fam-
ma årstid. Planen var den, att årligen fkör-
da utaf 2 gården bara höft-fåd, och bara vår-
fåd utaf et, under det att et fick hvila och i
båfta måtton anfas. Derföre, fedan trådes-går-
det var om våren upkört, Öfver alt dikat, jäm-
nat med mullplog och långfladd , gödflat, fne-
dat, och det gemenligen 2 gånger, och imel-
lan hvarje gång harfvat eller fladdat; få fäddes
det merendels med gammal råg, helt tidigt,
för at påfkynda den tilkommande fkörden,
och icke finkas af den nårvarande famt
med uttröfkningen til fådes-råg. Knapt
var rågen uti det andra eller råg-gårdet fku-
ren, fkylftånden och inkörd, förr ån det, hellft -
i Augufti månad, och midt under fkörden i
de öfriga 2 gården, våndes med plog, under
det att får och fvin fingo dår beta, fneddes et
flycke in i September, befåddes derpå, få fort
fom medhanns, med ny råg, och til någon del
med hvete och bland-hvete. Imedlertid måtte
ockfå, i det 3:dje eiler hvete-gårdet, rågen,
hvetet och bland-hvetet afbårgas, och, under
något betande, all åkren åfven dårftådes fkyn-
defamt Jlåggas i vinter-forr, nåmligen våndas
med plog, til at nåftföljande året åter köras,
eller fnedas och befäs med vårfåd. TI det 4:de
eller vär-fåds-gårdet föreföll icke mer att göra
I
|
|
|
ån, efter vanligt åkerbruk, at afbårga och vål
beta det, til att nåfta året trådas och på be-
fkrefna fått omlagas.
| 6 Sjelfva Tabellen innehåller, utom
äretalet, trenne hufvud-columner eller afdel-
ON ningar.
186 1782. oJul. Aug. Sept.
ningar. . Den förfta öfver höftfådets fkörde-
tid, fånings-tid och afkomft, efter utfådet be-
« räknad. Den andra utvifar famma omftåndig-
heter i vår-fåden. : Den tredje vifar förhål-
landet af hela afkaftningen, det år höft-fåd och
vär-fåd fammanflagna: både i kårna, förft efter
utfådet, fedan efter tunnelandet: få ock i halm-
foder, det år, lafs-talet af hvarje tunneland.
Den förfta hufvud-columnen om höft-fåden
innefattar åtta fmårre. Af hvilka dåen förfta
vifar fkörde-tidens begynnelfe, fom altid fker
med råg; Den andra utvifar början til fånin-
gen för nålta års gröda: och det utan åtikill-
nad på ny och gammal råg, af orfak, att de
åren, jag gitte befå det ena gärdet med gam-
mal råg, komm fåningen att börja förr ån fkör-
den, och nye rågen att utfås i upftommad
åker, för fent til att gifva någon anvisning
om ärets tidighet. ; 190
Tredje, fjerde och femte columnerne vi-
fa åkrens' årliga afkaftning, i jämförelfe mot
tunnetalet af utfådet, eller huru många korn
efter et blifvit inbårgade: och icke mot vidden
eller tunnelandens antal i åkren.
Med flitigt dikande, djupt och timeligt kö-
rande, har jag altid ågt den lyckan, att: hafva
få håfdad åker, att jag aldrig af höft-fåd, och
fållan af vår-fåd, kunnat på et Geometrifkt
tunneland utfå mer ån 3 tunna, men oftaft nä-
got mindre, nåmligen efter föregånget tråde.
Detta år en angelågen anmårkning, på det Lå-
faren icke må förledas til alt för höga tankar
om vårt jordbruks afkaftning i allmånhet. Den
ifamma vifes hår utaf råg i den g:dje, af hve-
| | tv
1782. oful. Aug. Sept. 187
£eri dena;de,,: och af all höft-fåd fammanta-
gen i den s5:te af nåmde fmårre columner.
Att denna fifta på Tabellen icke gör et rik-
tigt medeltal af de 2:ne förra, år en nödvån-
dighet, dels derföre, att blandhvete icke år hår
uptaget, til vidlöftighets undvikande, dels ock,
emedan hvete-fådet ftundom varit få ringa mot
råg-fådet, att afkomften, faftån proportionali-
ter ftörre, föga eller intet kan verka på et
medeltal af hela höft-fådet.
Sjette, fjuende och åttonde af vära fmårre
columner vifa, huru mycken fåd hvarje år,
vid uttröfkningen, blifvit utaf et lafs, och det i
famma ordning, fom de föregående, nemligen
för råg, för hvete, för höft-fåd öfver hufvud.
$. 9. Andra hufvud-columnen om vår-få-
det, innehåller fju fmårre. Den förfta och
andra förete fånings- och fkörde-tidens bör-
jan för vår-fåden. I den tredje, fjerde och
femte vifas afkaftningen efter utfådet, af gum-
rik eller två-radigt korn, af fex-radigt eller
grof-korn, af blandfåd; och i den fjette, af all
vär-fäden tilfammans lagd. Håruti har ock
hafran blifvit inbegrepen, men icke i någon
egen column utförd, emedan detta fädesflag,
fåfom det ringafte i pris, mindre ofta blifvit
fådt hår vid: gården, och icke årligen förr,
än jag för 8 år fedan började med ångs-odlin-
gen. Huru mycket fåd i tunnetalet blifvit ef-
ter ett lafs af åkren inkört, år uti fjunde co-
lumnen upfördt för all vär-fåd tilhopa, hvil-
ken på de båttre gårdar i Upland icke plågar”
til myckenheten öfverftiga rågen allena.
N 2 | (. 10.
188 1782. Jul. Aug. Sept.
. 10. Tredje Hufvud-Columnen år den
hufvudfakeligafte, och företer, ej allenaft, i
den förifta mindre columnen , utflaget af alla
de föregående, fom är afkomften efter utfå-
det, af all fåd, utan ock i den andra och tre-
dje, huru mycket hvarje Svenfkt tunneland
öfver hufvud gifvit i gröda, få af fåd fom af
halm. Skilnaden imellan afkaftningen efter ut-
fådet och efter åkrens areal rymd, år ganfka
betydelig vid alla Herregårdar, fom med nä-
gon drift brukas af Husböånderna fjelfva. Den
år högftnödig att i akt taga, til att fålla rått
omdöme om vårt jordbruk, göra förflager på
afkomften, vårdera faftigheter, aålågga aftrader
eller arrenden. I min hufvud-aftigt denna
gången ($. 1.) kunde denne tredje hufvud-co-
lumnen hafva gjort tilfylles. Men en ftörre
omftåndelighet ( detail), når man den hafva
kan, verkar altid mer Öfvertygelfe, och gif-
ver defsutom tilfålle til fiera flutfatfer och an-
mårkningar. Denna column innefattar ock
några fådesflag , fom icke blifvit uptagne i de
föregående, fåfom bland-hvete, hafra och äåf-
ven årter, hvilke hafva hårftådes måft altid
blifvit fäådde, uti et af fådes-gården ; och på
Uplands vanliga vis, uti trådes-gårdet, inom
dertil ftängd täppa, få ganfka fällan, att det i
utråkningen intet moment gör, helft fom der-
emot ockfå ftundom håndt, att Rofvefrö blif-
vit faådt i fådes-gårdet, utan att den platfen hår
hunnit afråknas å areal innehållet.
0. 1. Til ytterligare uplysning, åro hvar-
je column vidfogade fex medel-tal. 1:0 Af
hela 20 års perioden: hvarvid, fåfom veder-
bör, år i akt taget, att fomlige columner blif-
vit
1783 Jul. Aug. Sept. 189
vit dividerade med et mindre tal ån 203 t. ex.
de 2:ne för hvetet, fom icke blifvit fådt mer
än 19 är; den för grof-kornet, fom bara blif-
vit fådt 16 år; den för laffe-talet af vår-fåden
och den fifta för laffe-talet af Geometrifka tun-
nelanden, fom icke utmårka mer ån 18 är, af
orfak, att i mina böcker icke finnes antek-
nadt, huru många lafs blifvit, år1767, af grof-
korn och bland-fåd, och 1768 af gumrik, haf-
ra och årter: det ena året, förty en vårdslös
Råttare tappade karf-ftocken innan den bars in;
och jag erinrar mig icke, af hvad tilfållighet
det andra året. |
2:d0o Vid medeltalet utaf förra halfva perio-
den , eller de förfta 10 åren , år det famma i akt.
taget; få att den för grof-kornet icke innefat-
tar mer ån 8 år, 9 år för ffta columnen af
vår-fådet, och lika många för fifta columnen:
af hela afkaftningen. |
g:tio Sammalunda år förhållit med medel-
talen af fenare halfva perioden.
4:to Medeltalen för den. tid tredings-trådet
blifvit brukadt, äro utdragne utur 4 år, men
allenaft utur 3 år för hvetet.
5:to Ånfkönt fjerdings - trådet icke blifvit
med flit tilftåldt mer ån i 6 år, (6. 4.) ifrå
1769 til 1774 inclulive, åro "dock medeltalen
utdragne utur 7 år, af orfak , att år 1775, då
åter det vanliga trådet vidtogs och hälften af
all åkren lades i hvila, måtte likvål tre-fådet
oomgäångeligen brukas i det ena af gårdens 4
gården, hvilket hade burit fåd de 2 nåftföre-
gaende åren 1773 och 1774: och har altfå fjer-
dings-trådet hår blifvit verkeligen förfökt i
Hl är. ;
(IN. S 6:t0
190 1782. - ofuk Aug. Sept. -
6:to Ibland medel-talen utur 6 års vanligt
tråde, faknas det för grof-korn, emedan detta
fådes- flag , för fvårigheten att hindra blandning,
de 4 fifta ären icke blifvit nyttjadt.
NB. Vid alla deffa medeltalen , hellft under
de mindre betydande columnerna, (0805
har jag, för mera tydelighets fkuld, lökt und-
vika de högre Bråken, få att 33, 35> 4> ös
I &c, meft blifvit uteflutne, och til ex z
blifvit hår förvandlade til 3, -55 til 5, 3r til
3, är til 335, och få vidare.
$. 12. Vid förfta ögnekaftet på Tabällen.
blifver nu hvar och en varfe en betydelig olik-
het i utflagen af deffa 3 rmethoder, tredings-
trådet, fjerdings-trådet och det vanliga. För-
monen är ögonfkenlig på det vanliga trådets
fida, dernåft år tredings- och fift fjerdings-
trådet. Når efter det ena bruket, års-grödan
öfver hufvud blifvit öfver hälf ättönde tunna
af tunnelandet, efter 6 års förfök , få har det
andra, eller tve-fådet, efter 4 års förfök, icke
gifvit mer ån 6 3 tunnor, och det tredje eller
tre-fådet, bara 6 I > tunna i afkaftning af tun-
nelandet..
Skilnaden år ån ftörre, om man fer på af-
kaftningen efter utfådet ; ty den har varit efter
vanliga trådet half-tolfte korn öfver hufvud,
men af tredings-trådet litet öfver half-tionde
kornet, och af fjerdings-trådet jämnt nionde
kornet. Att denna fkilnad år ftörre, hårrörer
deraf, att i vanligt träde fker alt utfådet i
hvild eller trådd jord och dra Äger mindre fåd ,
eller gifver ftörre afkaltning efter det utfådda.
Deremot i tredings-trådet halfva utfådet låg-
ges
1782. ful. Aug. Sept. 191
:gés i trådd jord och 'glefare, men andra hålf-
ten i jord, fom nyfs burit och derföre målte
befås tåtare: icke til förtigande, att vär-fådet,
fom då intager lika ftor vidd med höft-fådet,
altid drager mindre jord eller mer utfåde, och
äfven derföre gifver mindre mot det utfådda
tunnetalet. I fjerdings-trådet åter år det + af
den bårande jorden, fom på nåftnåmnde fått år
i undervigt, och 3 allenaft fom, efter et års
| hvila, blifvit tunnare befådd och gifvit ftarka-
re afkaftning, emot utfådet råknad.
$. 13. Det år mårkvårdigt, att rågen varit
målt gifvande, under det tredings-trådet bru-
kades, och per medium inemot 13:de kornet,
| e . TRA . e ”
nåmligen 12 5: något mindre nåml. 12 3 de
ären fjerdings-trådet hår fortfattes; och minft,
det är, 1 + med vanliga trådet. Detta borde
ock få vara, enligt planen; ty då ej mer ån 3
af all Gårdfens åker årligen tråddes, och år-
nades att därefter båra i 3 år å rad, utan an-
nan ans ån bara körande och harfvande; få
blef famma ä:del då fkött och omlagad med få-
dan utomordentlig flit, fom man under van-
ligt tråde knappt hinner alla år anvånda på
bara hvete-landet: hvartil ock kom mitt ifriga
bemödande, att fåmedelft fråmja framgången af
et förfök, fom icke kunde hållas dollt, utan
våckte hela ortens upmärkfamhet och hvarje-
handa omdömen. |
Att råg-fådet varit mera gifvande med tre-
dings- ån med fjerdings -trådet, var ock en
'nådvändighet, få vida all rågen i det förra
våxte på hvild jord, men i det fenare gemen-
ligen någon del af rågen fåddes i hvete-gårdet,
N 4 (9: 7)
192 1782. . Jul... Aug. Sept.
($. 7.) fom nyfs hade burit råg, och fåledes
icke då kunde lika vål anfas ej heller lika ti-
digt befådt blifva. Jag fåger gemenligen3; ty
år 1769 hånde det af en Oömnig och kinkig
bärgning, att förfta ftubb-gårdet icke kom att
våndas med plog förr ån imellan den 13 och
18 Septembris, då mig fyntes, att det blef nog
fent att få det med råg: hvarföre, och fom
detta gårde var året föfut ogement vål omla-
gadt, Öfver alt dikadt och til ftörre delen göd-
fladt, jag vidtog den utvågen, att, efter före-
gången harfning den 19 Septembris, befå det
helt och hållet, til en vidd af 21 tunneland,
med 12 tunnor 30 kappar dels hvete dels bland-
hvete, den 2r, 22 och 23 September. Men
hela detta utfåde gick förloradt, få att jag af
detta gärde år 1770 icke fick fkåra et band
fåd, mindre inköra något lafs.
Fjerdings-trådets undervigt i Tabellen emot
tredings-trådet, i hvad råg-fådet betråffar, kom-
mer altfå deraf att, undantaget nyfsnåmde är
1769, fåddes hår altid en del råg uti förfta
ftubb-gårdet eller det, fom famma året hade
burit råg. Deremot, om man åtfkiljer den
råg, fom vuxit i detta nåftnåmnde gårde,
frå den, fom famma år vuxit i råtta råg-
särdet, få har detta råg-gårde, den hvilda jor-
den, vid fjerdings-trådet varit nog mera gif-
vande, ån vid tredings-trådet. Til ex. är r772
mecdhann jag få vål anfa trådes- gärdet, och
fick börja med fådden få tidigt, neml. den 8
Augufti, att jag å hela vidden, 23 tunneland,
ej kunde utfå mer, ån 7 + tunna, alt Wafa-
råg och följakteligen gammal. Denne gaf år
1773 >
1782. Jul. Ang. Sept. 193
| 27735 efter hvarje utfådd tunna, vid inbårg-
ningen 50 lafs. Men fom denne ovanligen
frodige fåden, ehuru tidigt fådd, blommade
fenare ån all annan råg i orten och tråffade
då en ogen våderlek; blefvo axen mycket le-
dige, fi att icke mer ån half tunna blef utur
laffet: hvilket vål gjorde 25:te kornet efter ut-
fådet , men bara 8 + tunna utaf tunnelandet.
Samma år gaf den del af rågen, fom fkörda-
des i andra fådes- eller hvete-gårdet , bara 8:de
"kornet efter utfådet; men huru mycket efter
"åkrens vidd, finnes cj anteknadt; och fom
1772 års fenhet i fkörd ej hade tilftadt få fam.
ma gårde fårdigt til ny fådd förr ån den 30
| Septembris , få var dår meft blandhvete fådt,
och icke mera råg ån 23 tunnor, hvadan grö-
dan af råg i bågge gården Öfver hufvud befin-
nes i Tabellen hafva gått til orfta kornet år
1773
$. 14. Vid hvetet vilar fig allrameft öfver-
”vigten å det vanliga trådets fida. Detta fådes-
flag har vid tredings-trådet gifvit- årligen 9 3
tunna efter en, efter 3 års förfök, (6$. 1.) och
vid fjerdings- trådet, enligt 7 års förfök, fö-
ga mer ån 7 3 tunna efter en: dåremot i 6 års
tid med vanligt tråde, genom det befundna -me-
deltalet , årligen nåftan dubbelt få mycket, :
nåml, litet mer ån 14 + tunna efter en. »Så-
dant utflag tyckes fulltyga, att fjerdings-trådet
| år mindre rådeligt, åtminftone.på det fått fom
ingick i min plan, att befå famma jord tu år
å rad med höft-fåd. Så vet jag ock ingen an-
nan, fom förehaft, ån mindre fortfatt det up-
tåget, att tvefa med hvete, hvilket i alla lån-
der, fom jag vet af, plågar fås i trädd jord,
N 3 eller
194 1782. Jul. Aug. Sept.
eller åtminftone i den fom fått hvila under bå-
rande af Klöfver och Turniper, fåfom i Eng-
land fkall vara brukeligt.
Denna vådeligheten för en få ypperlig fåd,
fom hvetet, infåg jag ock tidigt; hvarföre jag -
en och annan gäng, och fårdeles det andra
året af förföken med fjerdings-tråde, icke un-
derlåt att tillika få det uti trådes- gårdet. Det
var 1770, då jag på 5 3 tunneland 3 gånger
"upkörd jord, fom allenaft hade burit en fåd
efter fifta gådningen, fådde 2:ne tunnor 22
kappar gammalt hvete, den 15 Augufti, fedan
jag den 6 i famma månad hade fådt råg i fam-
ma gårdet. Samma år, fedan både hvete och
bland-hvete om våren aldeles gått ut i andra
gårdet, ($. 13.) och jag fåledes hade vål kom-
mit åt att beta och vånda det med plog i bör-
jan af Julio, och att ineda det emot flutet af
Augufto, få at det kunde råknas för hvild
jord; utfådde jag dår den I Septemb. 2 i T. gam-
malt hvete, lemnande i ftållet det årets råg-
gårde, til vår-land för nåfta året. Aldrig har
jag haft ftörre liknelfe til hårlig hvete-våxt,
än då, nåmligen 1771 om våren; ehuru kall
och fen den var. Hvete-gråfet hade om hö-
ften varit få frodigt, fom vackert råg -grås;
och då fkinnet, eller det af långfam fnö Ööf-
verdragna flemet afråffades, var fåden både
grön och mycket tåt; men i Majo började den,
under ftarka nattfrofter, klara och torra dagar,
Tfårdeles den förft fådde, få mårkeligen aftyna,
att jag, til undvikande af famma fkada, fom
nåfttöregående året, nödgades den 14 Maji om-
fijälpa detta hvetet med plog, och dagen dår-
på upfa det med gumrik och annat korn. Utan
att
TY82L "Yu vug. Sept. 105
"att kunna utgrunda eller af andra inhåmta an-
nan orfak til detta vackra hvetets: mifsöde, ån
en fen, ogement kall och torr vår, vifade jag
-
den tiden för fera fråmmande et och annat
uptaget hvete-ftånd, fom hade intil 14 låggar
och 26 rötter, 10 tum långa, faftån afflitna.
Det öfriga hvetet, fom den 1 Sept. var fådt i
andra : fådes-gärdet, ftod på lig någon tid län-
gre och gaf ån den 22 Maji, då det af fråm-
mande befågs, någorlunda Kopp om gröda;
men gick federmera få ut, att det i ande-tiden
icke kunde fkåras, utan måtte flås fåfom tunnt
grås, och fåttas i fatan, gifvandes aftröfkadt ic-
ke mer :i afkaftning ån 3 af utfådet, fåfom
Tabellen vifar.
1769 års vackra våxt af hvete, neml, til
16:de kornet , bevifer intet för fjerdings-trådet;
ty det förfta året, fom dermed börjades, voro
2 åkergården trådde, och bara det 3:dje eller
korn-gårdet , fom året förrut hade burit fåd:
Efter fåledes mifslyckadt hvete, år 1770 i up-
fommad, och 1771 i hvild eller trådd jord, fåd-
de jag detta filtnåmde året åter hvete itrådes-
gårdet den 2 September, och icke i ftubb-går-
' det, emedan detta år råg-fkörden icke fick be-
| gynnas förr ån den 27 Augufti; och fick der-
efter är 1772, fom ock hade en fen och kall;
men icke aldeles få oblid vår, fom 1771, hves
te til i6:de kornét,
Ar 1773 gaf hvetet 7:de kornet och var fådt
den 3:dje Octobris i upftommad åker, fom nyfs
burit hvete. Det året var något tidigare, vå-
ren kall, men icke få torr, fom de 2 föregå-
ende. Ar 1774 våxte hvetet åter i Rare
es-
196 - vj82: Jul Aug. Sept.
des-gårdet, dår råg hade vuxit året förut: var
fådt den 24 och 25 September, tog lig få vac-
kert om höften, i den ena åndan af gårdet,
att det om våren fåg ut fom råg -grås, och
jag var i betånkande att med forrars körande,
til en alns eller litet ftörre afftånd, förftöra en
del deraf, fåfom alt för tjockt. hvilket iag
dock, för folks tal fkull, icke verkftållde: utan
min åtgård, blef det federmera ganfka tunnt.
På en annan 'ånda i famma gårde blef hvete-
gråfet i October på ätfkilliga åkrar af fniglar,
dem allmogen kallar blöt-mafk, i grund upåtit,
få att en del den 15 October måtte upfås med
1 tunna hvete, hvilket gick vackert up, me-
dan jorden det året icke tilfrös förr ån den
25 November, men blef fnart af famma ohyra
förtårt. Alt hvetet, fålunda tvefådt och up-
fådt i det gårdet, gaf år 1774 icke mer ån A:de
kornet. Men på en nygjord åker, d. 2 Aug.
r773 befådd med gammal råg, men hvarå det
frodigt upkomna råg-gråfet i Septembri förfvann
och i ftållet upfåddes med hvete den 25 i famma
månad, gaf detta hvetet det nåmnde året 1774
til 16:de kornet. Medium af deffa afkomlier
blef det i Tabellen utförde half-fjuende kornet.
Nu var jag väl mått af förfök i fjerdings-
tråde. Men då jag ville återkomma til vanligt
tråde och, efter min vana, hafva bara tidig
råg uti ena gårdet, få måtte jag likvål til föll-
jände året 1775 ån en gång tvefå, eller råtta-
re fagt trefå, emedan låget var fådant, att jag,
för ar-gångarnes redighet för framtiden, måt-
te, til en del råg, til bland-hvetet, hvetet och
all vär-fåden, nyttja, icke det förfta ftubb-går-
det, utan det andra, fom redan hade burit 2
är
| 92 Själ Aag. Sept. 197
'år i rad. Men jag hade ock denna gång den
lyckan, att tå börja med ftubbens nedplögande
den 31 Augufti 1774, att rågtå derpå den 3:dje
September, famt att. få harfva och fneda den
tilårnade hvete-åkren den 12 dito, 'och fåda
honom den 15: få att icke faknades få godt
bruk, fom vid trefåde kunde våntas. Hvetet,
fom fåddes, våxte för tredje året å rad iet och
famma gårde, faftån icke å famma åkrar, gaf
är 1775 icke mer ån 5 3 tunnor efter en.
Jag har varit något vidlöftig vid columnen
om hvetets afkaftning, mera för vårdet af det-
ta lönande fådes-flag, fom icke tyckes ånnu
hafva blifvit nog tilvandt vid vårt luft-flrek ,
fårdeles våra hårda vår-våder, och vid hvilket
vi än låre hatva mycket orönt, ån för uplys-
nings fkull ang2ende fjerdings-trådet >; allden-
Hvad ihyvetet , under. 7: års perioden af förfök
dermed, blitvit 3 gånger fådt i hvild åker: det
ock i fädan åker ej mindre gått aldeles ut 17713 '
a. lt tvelardd .dker. 1770 :.atven fom det itretädd
åker, är 1775, gifvit bättre åring, ån nåftledne
år 1781 på behörigen trådd, fnedad och i öf-
rigt på bälta fått anfad och i båfta låge varan-
de åker, fom var: befådd endels den 6 Septem-
ber och endels den 5 Odober, i nyfs förrut
upikuten jord.
$. 15. Men det år vid vår-fåden , fom Ta-
bellen tydeligaft vifar verkan af tredings- och
fjerdings-tråget , och det tilförliteligalt, emedan
den fåden under förföken altid blifvit fådd i
förfta eller andra: ftubb-gårdet, det år, i åker,
fom burit et eller tu år nåft förrut. Då all
vår-fåd fammantagen vid vanligt tråde gifvit
. inemot
198 1782, Jul. Aug. Sept.
inemot i I tunna efter en, få har den-vid
fjerdings-trådet gifvit 8 3, och vid tredings-
trådet föga mer ån 6 3. Det är befynnerligt,
att jult af var-fåden har blifvit mindre gråda -
med tredings, ån med fjerdings-trådet: då det
likvål tyckes böra vara tvårtom, få vida nämnde
fåd vuxit å jord, fom i förra fallet burit bara
et är nåft förrut, men tu-år i det fenare fal-
Jet. Att förbiga, .hvad emot denna jämnfö-
relfen kan invändas, det förföket med tredings-
trådet icke hår blifvit gjordt mer ån-i 4 år,
och. det med fjerdings -trådet i 7 år: tror jag
orfaken til denna undervigt vara den, att jag
den tiden brukade nedmylla melt all vårfåden
med oxar och trådeliock, hvilket fvårligen
kunde fke grundt och fint nog, utan drånkte
en del af utfådet, det år, kom det djupare ned,
ån att harfven nådde upröra jorden. Derföre .:
fkaffade jag mig et antal enbets-årder til 1768:
Men fom håftarne dermed kommo att gå genom
för mångas hånder, få vidtog jag 1771 Hellinge-
billharfven, förbåttrade den på fått, fom i Hus-
hållnings- Journalen för år 1777 finnes infört,
och har federmer altid brukat den famma til
all vår-fåds nedmyllande; undantagandes, att
jag meftedels låter nedplöja årterna, och en el-
ler annan. gång låtit ned-årja, det år med en-
bets-årder mylla något ftycke korn-land, til
förfök och jåmnförelfe med -bill - harfningen,
fom altid utflagit til den filtnåmndes förmon,
vv 6. 16. Ehuruviål jag ieke i fårfkild column
uptagit Bland-hvetet, vill jag dock korrteligen
hår anföra, huru det hårftådes har varit gif?
vande, få vål tvefådt, fom i hvild åker. Det
har gifvit,:årolloss oa Re
1769
17820 fs UR S 199
1769 i trådd åker r9:de kornet
Taro dätvelade s intet
1771 dito. - - - o:dra
WT AJOItO, msn > dT
1773 ditO - - -323
PH
TAG Luttelade me. 5
1770 1 trådd jord 73
ÄT MO nr "Re
29770 dito = > «I
NO diols EN IS
1780 dito - - - II
1781 dito - - - HH
Summa på 13 år 103 & tunnor, fom gör per
medium 8:de kornet. 'Om man Hörde vill göra
jämnförelfe millan tvefådet och vanligt trådes 3
få bör af den förra perioden afdragas å år 1760,
då bland-hvetet faäddes i trådd jord: hvare4er
de 6 åren af den famma gifva en fumrma 24 3,
och per medium litet öfver 4:de kornet: deremot
de 6 fenare åren eller vanliga trådet, utur en fum-
ma 60 3, et medium af 10:de kornet årligen.
De fom förfvara fam-fådet , (fer
råknandes f för fkada att låta åkren hvila oftare
ån hvart 4:de, site eller 6:te år, låra icke fin-
na fig Öfvertygade af de utflag , fom jag fått
erfara och Tabellen företer, få vida jag bru-
kat få höflt-fåd tu år i rad i amma joxdis.och;
icke fölgt den allmänna reglan vid fam-fåde,
att. årligen gifva jorden ombytta fådes-arter.
Hårtil har jag ej annat att fvara, ån att, om,
mitt förfök i den delen har varit 'ofullkomligt, 5
få har jag icke funnit min råkning att göra det
RESILNN Seg få vida jag, SA a med tilråcke-
digt:
290 1782. Jul. Aug. Sept.
ligt höbol, ($: 6.) icke behöfde fåda åkren
til föda för kreaturen, och fökte förnåmligaft
idka höft-fådet, fåföm ådlare, och både i för-
brukning och affåttning, drygare. Men Ta år
ock emot den låran , om ärlig fådes-ömfning,
få mycket mindre feladt uti deti4 år förfökta
tredings - trådet, då jorden ingen gång burit
famma fådes-flag tu år i rad, och utflaget än-
dock, åtminftone i vår-fäd, varit än mindre
lönande.
Det fynes ock, af fjelfva Tabellen något
kunna flutas til förmon för fam-fädet, ehuru
vidrige utflagen för hvarje år färfkilt fig före-
te. Ty faftän onekeligen af lika mycken jord
är mera gröda att förvänta utaf vanligt träde,
än af tredings- eller fjerdings-träde,få kan det
ju ändock blifva en vinft, att få fkörda et myc-
ket ftörre fält, faft än med något mindre af-
kaftning utaf hvarje tunneland. Til ex.: när
40 tunneland med vanligt träde gifva, a 73
korn, 306 3 tunnor i gröda; få böra, på fam-
ma egendom, brukad i fjerdings-träde, 60 tun-
neland ärligen i fäde gifva, a:6 3 korn, 370
tunnor, hvilket gör en tilökning, i utfädets
vidd af 50 procent, men i afkomftens tunne-
tal vid pafs 20 procent. Eller om man : räk-
nar, i en omgäng af 4 år, 3:ne grödor af et
tunneland, hvilka, enligt medeltalet i Tabellen,
utgöra 18 3 tunna, få fås på famma tid af et
tunneland vid vanligt träde bara 2:ne grödor,
tilfammans om 15 + tunna, det är, Öfver 20 pro-
cent mer i tunne-talet.
Sammalunda om man, efter Tabellens fund-
na medel-tal, vil jämföra tredings- trädets af-
komit,
va 4 wa!
1782. ful. Aug. Sept. 201
komfht, blifver tilökningen i utfådets vidd 333
| procent, och i grödan 11 procent, til ex.
340 tunnor af 533 tunneland, i ftälle för 3063
tunnor af 40 tunneland. Jåmföres allenaft et
| tunneland, få gifver Tabellen, på 6 års tid,
vid vanligt tråde, uti 3 fåden med hvila mil-
| lan, 223 tunnor, fom ock gjör 1 procents fkils
nad, eller vid pafs 3 del.
6. 18. Efter min förfarenhet, förfvinner
viniten af denna ringa fkilnad aldeles genom
följande omftåndigheter: 1mo Denne tilök-
ning af 3:del beftår endaft i vår-fåd; allden-
ftund på de til bruk och fruktbarhet båttre
gårdar, vid vanligt tråde, plågar höft-fås minft
> &:delar af trådes-gårdet, eller 3 af all åker-jor-
den, och til vårlåde lemnas 3 af trådet eller £
af all åkren: och fåledes genom tredings-trå-
| det höft-fådet fnarare minfkas ån Ökes, men vår-
> fådet allena utvidgas tilatt intaga 3 af all åkren.
2:do Som våderlek och fysflor, hellft i et
| fruktbart år, fellan tillåta att i råttan tid plöja
flubb-gårdet och lågga det i vinterforr, me-
dan jorden vål reder fig; få måfte vår-fådet ,
tvefådt eller i tredings-tråde, nådvåndigt be-
få meft af de ringare fådes-flagen , fåfom haf-
ra och bland-fåd, och til mycket liten del af
ftridt korn: dåremot i vanligt träde alt vår-
landet eller til ftörre delen kan fådas med ftridt
korn. .
g:tio Medan ftubb-gårdet, fom fkall vår-fås,
icke kan betas förr ån höft-fåden är afbårgad,
då ogråfen redan hatva fållt fina från; få blif-
ver famma gårde, det följande året, mycket
bekajat med ogrås, NRO kornet, mer ån all
annan
202 1782, Jul. Aug. Sept.
annan fåd, tuktas, och fåledes , åfven för den-
na otfak, nödvåndigt att hålla fig vid haira -
och bland-fåd , fom båft förmå kåmpa med. .
ogråfen, men ock ftundom duka under.
4:to Om 3 ena fidan, tve-fådet gifver I mer
i gröda, neml. meft af de ringare väårläds-1la-
gen å en dubbel rymd af åker, få drager de
ock å den andra, et tredubbelt utfåde i vår-
andet. Ty då en vål anfad trådes-åker ej for-
drar mer ån 3 tunna på tunnelandet, 1å kani
tve-fide, i anfeeride til fådes-flagens grofhet
famt åkrens 'fåmre ans och faran för ogräs,
icke med fåkerhet utfås mindre, utan fnarare
mer; ån tunna på tunnelandet. ”- När jag un-
der mina förfök annorlunda gjort, har jag
merendels fått orfak att ångrat.
"&5:to Gode hushållare i alla lånder föka för-
'myckla de ådlare fådes-flagen , och icke de rin-
sare: Men. genom tredings-trådet fker det
tvårt om. - |
6:to I Frankrike, dår tredings-trådet år ail-
måänt; råknas grödan af vårsgårdet icke gå
högre; ån til halfva vårdet emot grödan af
höft-gårdet. - Och då på 6 års tid, til ex. 2:ne
grödor å tråde och 2:ne dito tvefådde, icke fti-
ga högre i vårde, ån 3:ne grödor ä trädd jord
inom famma tid; hvad bäåtnad blifver då att
'ombyta' vanliga trådet til tredings-tråde?
6. 19. Jo, då en egendom har ingen eller
alt-för liten naturlig ång, (få kallar jag den
for; med eller utan konitens anftalt, årligen
flår 'vifs tid under vatten och ej tarfvar annan
odling) utan bara fkarpa flätter--och betes-häå-
gar, lika höglåndiga med åker=gården ; torde |
HAE vara
17897 Gul. Aug. Sept. 203
vara nyttigt, om förmågan tillåter, att. efter
hand upplöja nåmnda fkarpvall, redeligen an-
| vånda mefta grödan derat til kreaturen, och
| Utvidga denna upodling, tils den blifver vid
afs at lika vidd med et af äker- gården, och
då lägga fig til 3 ärgånger, hvaraf en, den fam-
me fom vanliga trädes-gårdet, kunde höft-fas
hel och hållen, den andre vår-fås, meft til krea-
turens tjenft bade i kårna och halm, medan
den tredje finge behörigen anfas med dikande,
| körande och betande. Men då borde ock
en fadan tilökt årgäng i åker icke belåcgas
I med annan afrad eller tionde, ån flåtter- elier
betes- marken, hvaraf den tagen år , förrut ha-
de dragit. Sådane lågenheter låra nog finnas
flrex norr om Upfala, åfven fom annars i få-
des-bygden månge Bonde-byar åro, fom hafva
1 idel fkarp-ång, den de fåfom odugelig efter hand
minika genom plöjande och årligen vår-få, til
dets fvart-myllan år afnött och borrtblåft, då
jorden lågges fäfom en tilökning in i et af
åker-gården. På det fåttet har det tilkommit,
att få månge hemman hår i Upland hafva få
fort utfåde och litet eller intet höbol, följak-
teligen ringa gödfel och fvagt bruk. Til ätt en gång få fådana hemman lagda i
fredings-tråde, bör upplögningen af alla fkar-
| på inågor, fom ånnu brukas til flåtter eller be-
te, flitigt fortfåttäås och på alt fått upmuntras:
ad 0 2 få
204 1782... ful. Aug. Sept.
få att nåden jämte uplysningen åndligen fkall :
drifva vederbörande til att gifva kreaturen mer
ån bara halmen utaf åkren, fom blifvit dem :
ifråntagen, och til den åndan vår-få tredingen
af all bill-hugad jord. Härtil fordras, framför
alt, exempel af flera trefna Stånds-perfoner, i
många år, med ftåndaktighet och framgång
fortfatta. Men fådane jordbrukare fåtta fig ic-
ke gärna på få magra hemman. Atminftone
var det icke min belägenhet, att i den hår gil-
lade affigten idka tredings-trådet.
$. 20. Att nu likaledes pröfva den här of-
van, ($. 17.) i anledning af Tabellen, befund-
na vinit af 20 procent vid fjerdings-trädet,
få lät ofs förk komma til den, af våra hus-
hållnings-lärare i allmänhet yrkade, men af
mig icke nyttjade methoden, att icke anförtro
åkren famma flags fäd tu årirad, och att för-
denfkull utfå, i:fta året råg och hvete, 2:dra
året korn och bland-fäd, och 3:dje året hafra,
Härvid möta då famme olägenheter, fom här
ofvanföre ($. 18.) vid tredings-trädet anförde
» blifvit: fåfom, att höft-fädet derigenom ver-
keligen och mycket minfkas: att äfven af vår-
fåden de ringare flagen blifva näftan de ende,
fom kunna hafva någon fäker framgång: att
ogräfet än mera får Ofverhanden: att utfädet
målte derföre Ökas i ftörre monn än afkaftnin-
gen: att om, efter andra blidare orters erkän-
da förfarenhet, tvefädet icke gifver i gröda
mer än halft värde mot grödan af hvild jord,
få måtte trefädet gifva något mindre, då alt
annat är lika. Dock lät ofs antaga, att tvefä-
det, genom god ans, kan gifva 13 mycket öf-
ver, fom trelädet under halfva värdet ON
ull
|
1782. Jul. Aug. Sept. 205
full höft-fäds gröda efter trädet; få blir utfla-
get icke förmonligare än af tredings - trädet.
Ty på en omlopps-tid af 4 år blifver afkom-
ften af et tunneland, en gång höft-fådt och
därpå tu år i rad vår-fådt, icke mera värd,
än afkomften af et tunneland, fom inom lika
tid 2 gånger bär full gröda, efter föregånget
träde hvarje gång; och altfå vinften af fjer-
dings-trädet ingen.
$. 21. Jag måtte likväl tilftå, att denne flut-
fats icke bör göra tilfylleft hos dem, fom nåä-
got djupare vilja nagelfara faken; hellft fom
det bör medgifvas, att våre författare i hus-
hållnings-vetenfkapen nog fellan bruka en ve-
tenfkaperna anftändig noghet: det ock icke lär
undfalla någon kunnig, att värderings-fätt 3
gröda, fom är godt i Frankrike, hvar höft-
fädet meft beftår i hvete, icke är aldeles läm-
peligt til vårt land, där höft-fädet beftår för-
nämligaft i råg. Lät ofs derföre icke fky oma-
ket, att genom tydelig uträkning jämföra, til
deras värde, afkomfterna utaf vanligt träde och
fjerdings-träde, fådana fom Tabellen dem få-
reter. Til den ändan, lät ofs här antaga,vär-
det på fädes-flagen fådant, fom det fkäligen är
i goda år, neml. 1 tunna hafra til 1 R:dal.,
Bland-fäd 13, grof-korn 1 3, gumrik 13, rag
2, och hvete 3 R:dal. Prifen, högre eller lå-
gre, göra här intet til faken, allenaft de åro
fins imellan proportionerlige. Jag fätter, att
hår i Sverige befås 3 af höft-fådets vidd med
hvete, faftån det än icke hunnit dertil. Det
tredings-trådet, fom jag fjelf icke har förfökt
i flort, ($. 4.) vil jag ock gynna deruti, att
; 03 sover ul
206 1782. ful. Au. Sept.
utfåtta I tunnelands afkomft i höft-gårdet , ic:
ke efter det i Tabellen tfundna medeltal tili 6 +
efter 1, utan lika fom vid vanligt tråde blifs
vit befunnit, til 73 kornet ("), och däremot
för vår-fåden afflå få mycket af föriinämnde
imedel-tal; att det, för alla 3 åren fammanlag-
da, igenfås, :
Et tunneland åker, i fådant fjerdings-trå-
de brukadt, bör altfå gifva fåfom et medium;
rfta året, hvete och råg, 7 3 tunnor
a 23 R:dal: öfver hutvud 17 Ridli 12 fk.
2:dra året, Korn och bland-fåd ,
0-8 furfnär a re Ruda og, > TO OR
s:dje året, Hafra, |
"97 AP-EFNN na At IVGaL. > NANA REN
4:de året, hvila, timma 2065
Summa 30 -- 5 6
Et tunneland åker, i vanligt tråde, å frukt-
bar ort och vål brukadt, det år, der minft 3
delar af den hvilda jorden befås med höft-fåd
och tredingen med vår-fåd, bör gifva,
lifta. året 73 tunna, hvaraf + vete och Käg
20 vw Ridal, gjör => + 27 si 24
Och: 3 ftridt korn eller, fom går på
et ut, hålften grof-korn, 5 gum-
rik och 3 hafra, a I 3 R:dal. öf-
ver hufuäd: "15 CT AA Ca Sr Ae
2:dra året, hvila.
3:dje året lika fom det förfta - "15: 167 >
A:de året, hvila, RE RR
Summa 30: 32. -
e
(") Tabellen gifver vål icke mer ån 775. Men fom
jag altid later "måta af logen rägadt mal; och
ändock 'Ö fierdingar på tunnans få år icke förs
I > mycket tiltaget, att hår f.tta > i ftålle för 7;:delar.
1782. Jul. AuR. Septor 207
Hår vifar fig en fkilnad af 26 3 fkilling fpe-
cie per tunneland til vanliga trådets förmon:
få att, om fjerdings-trådet, efter denna Tabel-
lens medeltal, gifver i gröda 20 procent mer
i tunnetalet, få blifver den dock inemot 2 pro-
cent mindre i vårdet,
Men om jåmnförelfen fkall blifva fullftån-
dig, få måfte ock utfådets värde i bågge de
nyfsnåmnde åkerbruks -methoderne beräknas.
Utfådet å et tunneland gör i fjerdings-trädet -
1:Aa året, hvete och råg + tunna a 23 R:dal.
ÖRON BR SN LANE fog:
o:dra dito, korn och bland-fåd i t:a 17 18. >
Fdje Cito, haftast tunna. ös fee
4:de dito, intet. Summa 3: 42. -
hvilke afdragne på grådans vårde 30: 5, 6. gif-
va 26: 1, 6. på 4 års tid af I tunneland god
åker, eller af 4 dito på 1 år, til erfåttning för
Landmannens arbete på jord och hus, utla-
gor och ftådja eller inköps intereffe.
Utfådet å et tunneland gör i vanligt träde,
r;fta året, 3 tunna, hvaraf 3 höft-fåd a o £R:dal.,
+ vår-fåd a I > Ridal,, - TÅ ÖR
2:dra året, intet. |
Faje dito, Jika fomrdet förta, 2 > Mi 10
hörteeeenee
de dito.
4:de sdito., intet, Summa 3: 32, -
hvilke afdragne af grödans. vårde 30: 39, gifva
28 R:dal. fäflom atkafiningens vårde på 4 års
tid af I tunneland, eller på rår af 4 tunneland
god åker. Skilnaden ärr Ridal. 36 fk. 6r. til
vanliga trådets förmon,: eller.cor fk. 6 r, årlis
gen på hvarje tunneland fådan åker-jord. Så
fror magt ligger 3 fkillnaden, i fådes-flagen, och
att hellre förmyckla de ådlare bland dem", ån
Os de
208 7 1782. ful. Aug. Sept.
de ringare. Hvadan ock det bruket, att i van -
ligt träde befå en lika vidd med vår- fåd fom
med höft-fåd, eller ock ån mer med förra fla-
get, icke åger rum utan i de magrare lands-
orter, och i de bördigare bara på fåmre hem-
man, eller hos krafslare , fårdeles hos de land-
bogr, hvilke, fyfslofatte om fommaren med
deras husbönders fkörd och höft-fåde, knapt
medhinna i råttan tid höftfå en håilft, eller ån
mindre del af deras trådda åkrar.
$. 22. Det var ock, fåfom ofvan fagt är,
(6. 17.) i affeende på höft-fådens ftörre vårde,
fom jag vid mitt fjerdings-tråde ftraxt vidtog
det bruk, att få höft-fåd tu år i rad och vår-
fåd det tredje; ånfkönt det kråfver mycket mer
arbete, fårdeles om höften , och icke blifvit,
mig vitterligen, af någon hushällnings -lårare
tilltyrkt, ej heller af någon förfarenhet anvift,
vidare ån att jag i barndomen en gång fedt en,
igenom fpill-fåd fjelffådd, eller få kallad ärfda-
råg våxa tåmmelig vackert, dår året förut hade
vuxit fvedje-råg. Detta flags tre fåde förtjenar
ock att jämnföras med vanligt träde, i anfe-
ende til afkaftningens vårde. Et fådant tun-
neland gifver altfå efter medeltalet af de hår vid
gården blefne års-våxter,
r:fla äret, bara råg 73t:a,a 2 R:dal. 15: 16. -
o:dra dito, hvete och råg 5 + t:a,
a2 3 R:dal. dfver hufvud = 12: 9. -
3:dje dito, korn och hafra 5 += t:a,
a rä R:dal. likaledes =>: 6: 37. -
4:de dito, hvila.:s Summa 34: 14. -
Således har hvarje tunneland öfver hufvud
på 4 års tid gifvit af detta Nags trefådet 4 FAN
8
1782. Jul. Aug. Sept. ” 209
8 fk. 6 r. eller inemot 3:del mer i grådans
vårde, ån af det förra flags trefädet bör för-
modas: och 3 R:dal. 30 fk. det år, inemot $ .
mer ån af vanligt tråde här blifvit håmtat.
Beråknas nu utfådet 3 detta flags fjerdings- -
tråde, få blifver det å I tunneland |
r:fla året, 3 tunna bara råg a 2 R:dal. 1: 16. -
2:dra dito, I tunna hvete och råg - 2: 12.
BENje dito; I tunna VärLåd,- 50 tag sA2nna
; Summa 4: 40.-
Detta utfådes värde, afdraget af grödans vårde,
lemnar 29 R:dal. 22 fk. til vårde på 4 års af-
kaftning af 1 tunneland åker; fom gör 3 R:dal.
10 fk. 6 r:ft. mer, ån det förra flags fjerdings-
trådet, och 1 R:dal. 22. fk. mer, ån vanligt
tråde, på lika mycken jord och tid, af fig kä-
fiar: hvilket vifar för hvarje tunneland åker en
ärlig förmon af 38 fk. 7 3 r:ft. framför det förra
flags fjerdings-trådet, och af 17 fk. 6 r:ft. framför
det vanliga trådet. Detta utflaget, fåfom grun-
dat på många års befundna verkeliga års-våx-
ter, tyckes vara et betydeligt fkål för det flags
trefäde, fom jag hår i 7 år öfvat. Icke defs
mindre fann jag för min del, då jag öfvergaf
det bruket, och finner ånnu, att fådan vinft,
i både tunnetal och vårde befunnen, icke för-
mår upvåga de många vid trefådet- håftande
olågenheter, dem jag nu vil föka påminna mig
och Läfarens omdåme underftålla. |
$. 23. Deffe äro, utom hvad hit lempas
kan af hvad här frammanföre ($.18.) år anfört:
1:mo Det gråfeliga arbete, ($. 7.) fom detta
bruket gaf under fjelfva fkörd- anden , då land-
folket utom defs, och vid vanligt tråde, knapt
Os | för-
210 1782. ful: Aug. Sept.
förflår til alla påtrångande fyfslor: få att om
jag, med mycket folk och dragare och liten
ridd af jord, knappt kommit til råtta dermed,
böra få Land-män fmickra fig att det medhbin-
na. Dock bör detta fkälet icke gälla mycket
Kos dem, fom hafva förmågan att förföka3; ty
grödans förmycklande åftadkommes icke utan
genom förmyckladt arbete. Nog af, att trefädet,
för den orfåken, aldrig lär kunna blifva et
allmänt bruk. Och visit är det, att fedan jag
dermed återvände, har mitt åkerbruk icke va-
rit hälften få mödofamt och bekymrande.
2:do Svårigheten, att få rätt bruk 3 jor-
den til tvefädet och trefädet, då året är fent,
få att Skörden i råg-gärdet kommer i flutet af
Augufto, och i de andra båda gärden räcker
långt in i September eller än längre, hellft om
inbårgningen tillika råkar gå trögt, för våt-
väder fkull, fom då gemenligen händer. Up-
flomningen måltte då fke kring Mickelz-mäflan,
eller långre in i October, då jorden icke mer
reder lig för träde-ftocken och ligger flifig ef-
ter plogen. Man målte låta förbigå 2 a 3 da-
gars uphålls-väder, til att få börja röra en
förrut vattu-klappad jord, och knapt äro de
förbi, då nytt rägn-våder åkommer, fom an-
tingen hindrar körandet eller bortfkämmer ar-
betet. Så att man ganfka fällan får tidigt och
dugligt bruk å jorden til påföljande vår-fide.
Ån värre år det, när man vil tvefå med höft-
fid, ty då kan tidens förluft ån mindre lidas,
och man nödgas altfå bruka något fämre, för
ått icke få aldeles obrukadt. Icke defs mindre
drager dermed ofta få "långt ut, att man får
vera. tve:
S RE Sp
EE, FE.
1782. Sju Aug. Sept. 20
tvefå litet eller intet af råg, och med alt för
litet hopp: om framgång, hvetet och bland-
livetet. u.Närså fjelfva trädet icke kan råg-fås
förr än den 29 Augulti, fåfomår 1769, få kan
man vål tänka, huru tidigt det förfta ftubb-
gardet då hinner blifva färdigt att tvefås: ock-
få kommo” hvete och bland-hvete det året icke
förr: i jordén , ån den i och 23>-September,
och 2:dra flubb-gårdet icke att plöjas til vår-
land förr ån den 27 1 famma månad.
Året förrut, 1708, kom ftubb-gårdet icke att
låggas i vinter-forr förr ån den 6 Odobris.
År 1770 börjades. dermed på famma dato. Ar
1771, då räg-fkörden icke börjades förr ån den
27 Augufti, kundé ftubben icke nedplöjas fört”
än der 03 10, 11 Septembris, då jorden obe-
tad och ovädrad mätte Itrax emottaga tvelådet
och igenharfvas. Vårfids -fkörden börjades
den 19 Septembris, ly LG den 24 ÖGA
och famma dag börjades upplöja det 2:dra
ftubb-gårdet til vårland.
SATT 1772 inföll råg-fkörden den 22 Augu-
Mi, förlita flubb-g gårdet blef ledigt til plöjning
den 14 Septembris, började tv efås den 30 dito,
och andra: ftubb- gårdet plöjdes. den 7 til d. 13
Od&obris.
Af de 7 förföks-åren voro fäledes 5 fom
medförde et fent upitommande, det. år, et
mindre fördel yes bruk å den josdy fom
fkulle tvefås och trefås.
3:tio Den faran, "att genom fådant fent
bruk blifva nödgad att få mindre råg, och me-
ra: hvete och blandhvete,; och att förlora hela
grödan af deffa Tenare ) fåfom mig hånde 1770,
eller
212 1782. Jul. Aug. Sept.
eller inermot hela, fåfom 1771, ($. 13. 14.) up:
våges icke af den fannolikheten, att et godt
år få lin fkada erfatt, eller i et omlopp af nå-
gra år finna fin fördel i afkaftningens medel-
tal; ty et oår fkadar altid en Landman mer,
ån 2 goda år kunna erfåtta. Och dår åkren
utgjör den enda eller åtminftone hufvudfake-
liga näringen, gjör Landmannen bålft, att me-
ra fe på afkomitens fåkerhet, ån högfta mö-
jeliga vårde.
A:to Dels til att få undangjordt vid et få
mödofamt och åfventyrligt åkerbruk, dels
ock efter Herr DUHAMELS anvisning, att
ju frodigare fåd , ju långre tid behöf-
ver han att våxa, brukade jag ofta få gam-
mal råg, och det på ny-göådning. Men den
blef ock ofta mycket fkadad af rotmafken, och
år 1767 om höften få betydeligen , att 4 Z:dels
tunnor, utfådde den 18 Augufti på 7 & tunne-
land vål brukad och nygödd åker, på det fåt-
tet gingo förlorade, och icke blefvo upfådde,
af orfak, att råg-gråfet om våren tycktes åter
någorlunda fkyla jorden, men befanns in på
fommaren beftå meft af fvingel, hvarföre jag,
til att icke få åkren deraf fmittad, låt afflå alt-
fammans til hö, få fnart fvingeln var gån-
gen i ax.
År 1774 blef ock en del af gamla rågen för-
tård af famma flags mafk och med I + tunna
ny råg upfådd den 19 Septembris , fedan jag
då, fåfom flera andra år förrut, fåfångt för-
fökt att fpecka råg- åkrarna med upnedvånda
gran-tuppor eller med ftål-bitar, mate]
efå
—L— - —. ... .:z=x 35Ispeese +
KRA ul. Aus. SR oo 28
befå dem med fmårre ftålbitar (2). Alt fedan
jag återvånde med tre-fådet, har jag icke fkyn-
dat med -råg-fåningen, mer ån andre, icke hel
ler fått mycken gammal råg, och den meren-
dels blandad med ny: och fedan den tiden har
min råg, fåfom andras, vål blifvit befökt och
gallrad, men icke hårjad af rot-mafken.
5:to Blöt-mafken, (6. 14.) fom år 1773 om
höften obferverades i itor myckenhet både på
råg och hvete i det tvefådda gårdet, men tor-
de vål oftare gjort fkada oförmårkt, tror jag
ock til en god del befråmjas af tredings-trådet;
i ty jorden icke får få ofta fol-verkas, och alt-
få fniglarnas lagda ågg icke förftöras af torka.
Hårom kan jag vål icke tala annars än gils-
nings-vis, men flyrkes håri deraf, att jag et
af de 7 förföks-åren, jag minnes ej hvilketdes«
ra, under trådandet i et annat af-mina gården,
blef uti denna öpnade forren varfe åtfkilliga
- vålbehållna och fammanliggande ågg efter fä-
dana fniglar, dem jag federmera icke fått fe.
6:to Mera vifs år den olågenheten att, un-
der 3 års fåden i rad, ogråfen få alt för myc-
ken frihet att öka fig, qvåfva fådes-våxten,
fårdeles i vår-gårdet, och följa in med fåden
i hus. Til bot hårå, vidtog jag det bruk,
fom vi låfe vara almånt i Frankrike vid all fid,
och jag fedt i Pohlen öfvas vid hvetet, attlå-
ta renia fåden under det han våxer, hvartil
| 328
(") Alt detta förelopp några år förr än Herr BJERr-
| KANDERS Rån, införde i Kongl. Vet. Academi-
ens Handlingar för 1777, 1778 och 1770, hade
yppat Rotmafkens tiholl och félje med iladu-
gårds - gödflen.
214 17837 Jul. Aug. Sept.
jag i en och annan fommar anvånde Stvär 100 i
dagsverken. Men hår kom icke alla är nog
fägn i råttan tid, få att ogråfet kunde lofsna.
Och når det fkedde, torkade det ftundom ha-
ftigt til igen, innan alt gårdet hann öfverfaras.
Når ock, i detta affeendet, mycket arbets-folk
nyttjades hårtil på en sång, lef. faden, all til-
fyn oaktad, mycket nedtrampad, och til en
mårkelig del upfyckt. tillika med ogråfen. Det
famma iker ock utomlands, hvar folket år myc:
ket mera vandt vid fådant arbete.
7:mo Når jag om höften ville låta beta det
tilårnade vär-landet,; deis under det man ladet
i vinterforr och dels efteråt, hånde den olå-
genheten, att ivinen fkåmde den tilredda åkren;
med bökande, och gjorde dera gropar, hvari
lade fig is om vintren, fom förlinkade fånins
gen om våren.
g:vo Fåren, fom genom fjerdings - trådet
fnifte halfva litt fommar- bete, voro då altid
magre om fommaren , och ftundom få utfvulté
ne, att jag nÖ dgades , .emot ordningen, inlåta
dem i betes- hagarna, når Raåg-fkörden långe
drögde.
$. 24. -Deffe fvårigheter fammantagne tyc-
kas: böra väcka mycken betånklighet vid det
flags fje rdifigs-tråde, for jag förfökt , ånfkönt
utråkningen fallit til defs förmon både i tun-
netal och vårde: ån mera vid det andra flaget,
nemligen med tu vär-fåden i rad efter et höft-
fåde, få vida afkaftningen deraf -befinnes-rin«
gare i vårde, ån efter vabligt tråde. Ån min-
dre fynes då vara att förmoda någon Vipning
af femtings-trådet. .
&Ö --
1782. Jul. Aug. Sept. 215
Det i England icke länge fedan widtagne
och fra prifade bruket att, i ftäile för trå-
de, bårga Klöfver eller AA af äkren fam-
ma år, fom den fås med hvete, emnas i fitt
värde. Önfkeligt år, att de egendoms-herrar,
fom hafva förmågan, bade ock tid och tålamod,
att dermed göra tilförliteliga lÖriök, (4. 2.)
til allmänhetens uplysning. Vårt climat tyC-
kes lågga ftörfta hindret i vägen för fådana för-
bäreringat ar. Då vintren oitaft varar intil fom-
maren , och denne knapt är til (DET fÖrr än
Vintren äter vidtager, blifver ofs tiden AT
ligen för knapp; om våren, til att Halva 223
vår-gärden att fäda, utom trädes-gä Irdet sf up-
köra och dika; och om höften, til att upitom-
ma lika få många gärden. Lät vara, it vi
ftundom hafve höften både lång och vacker.
Men om jorden i den års-tiden icke juft ihop-
"fryfer, är hon dock merendels för vat til att
kunna nog väl köras, harfvas, fladdas. Jag
vil minnas, mig hafva lane, för 10 a 12 år fe-
dan, i Mercure de France, ätt Herr D AUBEN-
TON, i en Afhandling til Vetenfkaps Acade-
mien i Dijon, har bevilt, att deti Champagne
brukeliga tredings-trädet är mindre fördelak ktigt,
än hvart annat ärs träde fkulle vara. Kan 1ä-
dant bevifas i Frankrike, 1å tyckes den faken
böra finnas än mera betänkel: g Kär i norden.
Hela förflaget, om åkrens adende flera år
i rad, tyckes fätta förut en fats; fom är alde.
les origtig, att jordens afrelring förholler lig
i mon af vidden. > Lika få angelägne omftän-
digheter härvid äro bruket och Frsiakaila Bru-
ket fordrar, icke allenaft en tilräckelig fyrka
i folk och Wpagare. utan ock ti lräckelig Hä:
och
Lå
216 1782. oful. Aug. Sept.
och det är den, fom vårt luft-ftrek ofta väg-
rar. Beträffande Bördigheten, är det befynner-
ligt at, åtminftone här i Sverige, de magrare
Landsorter äro juft de, fom allmånneiigen id-
ka Tvefädet. Men månne icke detta är en
mifsräkning ? och månne den icke härrört af
den lätthet, de finna i bruket? Ty fand och
mylla kunna köras när Bonden gitter, men
Lerjorden icke få. :
I allmänhet är vart vanliga Träde på
långt när icke upbragt til den fullkomlighet,
att Jordbrukets utvidgande mera må behöfvas
an des förbåttrande. Detta fenare tyckes förft
böra hos menige Jordbrukaren, fom utgör ftör-
fta hopen, föröka Höft-Sådet, hvilket ock ver-
keligen år i tiltagande. Hinna Vederbörande
nägot mer, få lönar fig nogfamt at plöja fkarp
vall: och dår den tryter, återftår att gripa til
kårrs och moflars upodling. Til alt fadant,
ligga nöjaktige upmuntringar i de omftåndig-
heter, fom Fåderneslandet, under nårvarande
milda och vifa ftyrelfe, kan fågna hg åt; fre-
den, tryggheten, utgårdernas dråglighet, fe-
dernas förbättring, frihet att klyfva jord för en
hvar fom gitter, och åndligen det, fom af en
mer utbredd uplysning ånnu våntas, at hem-
mans-brukare icke med andra gäårdars betjenan-
de, hindras ifrån egna jord-brukets förbåttring.
Nu återftär, att på fått, fom Hr. WALLERIUS
gjort, utaf Tabellen draga åtfkilliga andra flut-
fatfer om vårt jord-bruk i allmånhet. Men jag
fruktar att redan hafva gjort denna afhandling
för lång, och fluter dertöre, glad om jag för-
mått någorlunda väl utreda frågan om Tre-f/ådets
nytta. R. d. 2 April 1782.
Bdr— JV (1
Be-
Tabell | > Sid. 216
Öfver 20 Års Åkerbruk vid R. Gård i Upland.
Åres THO fädets FS | = TA APS Jodas i Hela 4fkafen
| frörde Sånings-; Afkaftning VTunna urNSånings-i Skörde- Afkaftning — |) 45 SS Ch
tid. tid. af Utfådetr. | laffer. Y rid. td, | efter Sf S S D SN :
IGJEN SITES: fel
SPIS SIS I SEE SES SES
> SS II) ITIS AN IIS
JINES SITS MTI
FR ? 5 3 N I" SN Sv > - fi
1761. na Aug. | FT | S dj ;
1762: 1:31 Jul. lag Aug.lto |I4 it0å 3 || 3 lo7 Apr. |s Sept. 10 |7 | 938 Jå f927 9 2 Vanligt träde.
1763: |8 Aug. 26 Aug. 15 2117 J152)4| 5) 309 Maj. l20 Sept. | 02/32| 0 152) 4 11216 FE Tredings -tråde.
1764: '30 Jul. je4 Aug. 103] 2 [10 3) I) 38 7 Apr. fi6 Aug. | 73/2 4 15 11 | SR
1705. 116 Apg.| 5 Sept.!13 |9 [122 SS 216 Apr. i30 Aug. |12 |!2 BE|OS | + [nr 2 814 ä Dito
1766. | 6 Aug.l6 Aug.i3 | - 13 |7|” |? [er Apr. loo Aug. | 6 |6 | 43/0 15 - 43 84 Dito. Intet hvete fådt
1767. |24 Aug.l8 Aug.| 8 | 83) 73 2153 22 24 Apr. 29 Aug. 12 | 52/1 ( fn 6 | = HN Vanligt träde.
1768: [15 Aug.lo3 Aug.| 83112) 833 |3 | 31) 4 Maj. | 5 Sept. | 7ål!? It ål05) = Ho3l7 > HDito
1769: 116 Aug.l29 Aug. |133116 |t4 |7 | 1 |5 to Apr. J26 Aug. it .j 93) Bil : fra 9 53 3y Fjerdings- tråde.
1770. 20 Aug.| 6 Aug. 1253) ” 125 2) 14 Maj. | 1 Sept. | 818 FT 77157 821 Dito
1771. "27 Aug.jig Aug.|10 | ål 73 3 |7)51 7 Maj. |g Sept. |13 123110 [93 3118 555=ej Dito
£772. lor Aug.| 8 Aug. 123116 23] 2) | =) IMaj. |23 Sept. 5 52193) 0 | & )l93) 53) 93 Dito.
1773. |5 Aug.l16 Aug.|21 |7 Im2| 2) 22026 Apr. lag Aug. 6 |45| 025) & 83) 52105] Dito
1774. 29 Jul. 16 Aug.|[103| 62/83|3|+| 51 2 Maj |o4 Aug.|9 | 7429 | 5 48303 8 Dito. SR
5 | Ior I dor 2 Vanligt träde, dock et
1775. | 1 Aug.lor Aug.| ål 57) 73 ) FR Apr. 15 Aug.| 9 62103 8 3 fjeal 0 15 gärde trefådt.
1776. | 5 Aug.l29 Aug.|10 |223[t1 |) 3| $l25 Apr. 16 Aug. [182113 118 18 å [13319 4 | Vanligt träde
1777- 15 Aug.la2g9 Aug. 12314 [IIS I 23iLS Apr. | 3 Sept. I1I0 iI3 |4 73) 3 092 6 [10 i Dito
SA. 5 - 5 I Di
1778: 10 Aug.|22 Aug.l1to |14 103] 3 | 3 | 3) 7 Maj. | 2 Sept. 13 10-11 (Iyfirt | 7210 [te
1779. | 3 Aug.l28 Aug.|162/202173/+ | 3 | + P0Apr. 24 Aug. 14 | = 13 113 IF g5 19 ER
b 3iDi
1780. |14 Aug.31 Aug.lir 12 jr |2) | 203 Maj. | 5 Sept. rod 6 18 I: l7 mR aj DI:
; 231 z kol IDi
1781. | 9 Aug.ler Aug.|i1oål 3 7 92 3/2) 3+124 Apr. 15 Aug? = 4 I Ira MOo7 U ä Dito
Medel-talen af
20 Års Perioden. II de IS sjok 102] 83| 9=s|8E/se)2 for 107
1:Ata balfva Dito. 11 | 7 INIOS > 302 SE ES ök SE Iz so] 95
o:dra halfva Dito. 12 Ilro ålar 3025 a CER SEE ÖR å0 Så
4 års tredings-träde. 1275) 93 12313 2 SB Oo BS ÖT SR 92/0 G 3
4 års fjerdings dito. |12 3 72/10 Se 2 = = or > 193 73 9 8 3/52 5 Ö 3 Fc
6 års vanligt dito. — Ir Fl4xTItå Sea RR AR 2 Pe UU NO last 27 sal
1782. Ful. Aug. Sept. 217
Befrrifning på en ny LIconantidiptifk Tub,
af ;
Baron PET. N. von GEDDA,
Kamimnar- Revifions - Råd.
bland de nödvåndigafte och måft vanliga A-
| flronomifka obfervationer, råknas med fkål
de, fom göras öfver himmels-kropparnes pas-
fager genom meridianen, famt deras åtfkilliga
högder öfver horizonten; men Tuberne, fom
dertil nyttjas på Quadranter och Tranfit-In-
ftrumenter, åro beledfagade med en olågenhet,
hårrörande af hår-korfet eller trådarne, fom
fitta i objedtiv-glafets focus, för att utmårka
- Ögneblicket af ftjernans paffage. Defle fine trå-
dar kunna ej fes nattetid, utan då de uplyfas
af et, in åt Tuben kaftadt, frimmande fken ,
hvilket i och med det famma förfvagar obje-
étets bild, famt gör obiervationen fvår på fle-
rehanda fått, få att, då en kropp med fvagt
ljus, til exempel en Comet eller någon af de
mindre ftiernorna, fkall obferveras, blifver ob-
fervationen ganfka ofåiker och ofta omöjelig.
Att öfvervinna denna olågenhet, har Hr Jeau-
RAT, Ledamot af Kongl. Parififka Vetenfk. Aca-
demien, upfunnit et nytt Inftrument, hvilket
han kallar Lunette Iconantidiptique, eller Tub,
fom vifar 2:ne mot hvarannan vånde bilder af
et och famma objeå&. Då Tuben, til exem-
pel, riktas på en ftjerna, fynes en bild af ftjer-
nan inkomma på högra, och én annan på vån-
fra fidan i Tuben, hvilka nalkas hvarannan,
under "det ftjernan på himmelen framfkrider,
til defs de, vid ftjernans paffage genom Tu-
is bens
218 1782... Jul Aug. Sept.
bens Axis, råkas, och för et ögneblick up-
blånka i en enda ftjerna, men genaft åtfkiljas
och i Ccontraire våg ur Tuben utgå. Med So-
len, Månen, eller någon af Planeterne, för-
håller det fig på nåftan lika fått, med den åt-
fkilnad, hvad de 2:ne förftnåmnde angår, at fom
deffe kroppar åga en anfenlig fynlig Diameter;
kunna 3 obfervationer anftållas vid hvarje pas-
fage, nemligen ej allenaft de 2:ne vanliga O:-
ver bågge bråddarnes contattus och feparation,
utan åfven den tredje öfver det moment, då
bågge bilderne fkyla hvarannan och utgöra en
enda bild, hvarigenom tiden af centri paftage
erhålles, "medelft dire& obfervation, hvilket
med vanliga Tuber ej kan åftadkomrmas.
Detta nya påfund behagade Herr Profeffo-
ren WiLCcKE, för någon tid fedan, för mig
omtala, med yttrande, att man ej ånnu hade
fig den optifka fammanfättningen bekant, utan
allenaft vifste effedten af Inftrumentet. Jag er-
indrade mig då, att jag, för flera år fedan, vid
några förföks anftållande med oculairers fam-
manfåttning efter Herr HENNERTS Theorie,
til ätt vinna en ftark aggrandering uti Achro-
matilka Tuber, blifvit varfe et Phenomene, fom
mycket liknade den effect man tilfkrifver Hr
JeaURATS Lunette: Phenomenet beftod uti 2:ne
bilder af famma obje&, fom voro lika tydeli-
ga, men: något olika til florleken. Jag kan ej
nu påminna mig, om de hade lika eiler con-
traire ftållning mot hvarannan, men jag på-
minte mig genalt, att de hårrörde deraf, att
tvånne glas, af olika bredd, blifvit til en vifs
focal-diftances erhållande, i haft fatte tilfam-
man med något vax, få att en bred ring blef
| Öfrig
1982. jul Aug. Sept. 219
Ofrig på det förre glafet, rundt omkring det
mindre, fom ej upfylde infattningen. Jag atten-
derade då ej mycket til detta Phenomene, utan
då jag funnit orfaken, betåckte jag den breda
ringen omkring det mindre glafet, och flapp
fäledes den dubbla bilden: men då jag nu no-
gare betånkte alla omftåndigheter och de flera
.glafens ftållningar, fom orfakat de dubbla bil-
derna, fann jag deraf anledning til en famman-
fåttning af fyra convexa glas, fom tfkulle göra
lika verkan med Herr JEAURATS Lunette. Det
dröjde ej långe, förr ån jag verkftålte förföket,
och fåg med nöje famt vifade Hr Prof: WILCKE,
och Hr. Secr. och Ridd. WARGENTIN, huru den-
ne fammanfåttning hade alla egenfkaper af Hr.
JEAURATS Lunette. Sedan har Hr. WARGENTIN
;behagat låna mig den nu nyligen hitkomne delen
af Philofophical Transactions, hvaruti Hr MaA-
GELLAN upgifvit en kort befkriftning på Herr
JeaUuRATS Infirument; jag fåg deraf, att detta
| år mycket fkiljaktigt från mitt, åfven uti
fjelfva optifka principen, famt, få vida jag
kan finna, nog fvårare uti verkftälligheten,
dels i anfeende til fråmfta objediv-glafets kor-
ta focal- diftance, dels i anfeende dertil, att
andra eller medlerfta objectivet måfte midt på
vara genomborradt, til få ftor vidd, fom lilla
objedlivets apperture. Jag har derföre trodt
mig ej böra åndra min förfta tanka, utan har
efter den famma inrättat det Inftrument jag nu
har den åran underkafta Kongl. Vetenfkaps Aca-'
demiens ompröfvande, och hvars fammanfåitt-
| Ding af följande belkrifning, jemte bilagde rit-
Ding, kan inhämtas.
AB, Fig. I. Tab. VIL år et Achromatifkt
Objedtif-glas af 103 tums folar-focus, fåftadt
Re midt
230 1782. Jul. Aug. Sept.
midt uti Tuben «az, bb, Fig. 3. CD, år et mindre
achromatifkt objetdtifaf 33 tums focus eller I af
AB, och år infatt vid ändan y af lilla röret xy
fig. oo. EF år et ordinairt dubbelt convext-
glas af lika focal-diftance med CD, fåftadt uti
andra åndan x af lilla röret, famt til det af-
fånd från glafet CD, att deras foci coincide-
ra, fom fynes vid W, fig. 1, kunnandes detta
afftånd ernås genom rörens x och >» infkjut-
ning eller utdragning, hvarefter de med åndan '
x, dår glafet EF ftter, infkrufvas uti den ut-
fkurna brickan RST, fig. 2, hvilken åter faft-
fkrufvas uti infattningen af objedtiv-glafet AB,
få att glafet EF kommer få nåra derintil, fom
möjeligt år; fedan infkrufvas altfammans uti öpna
åndan af ftora röret 22, fig. 3. och den andra
hålften bb af ”Tuben påfkrufvas, att förvara
lilla röret från ftötar, fom kunde böja det utur
defs ftållning.
Enår nu parallela ftrålar falla från et obje&
HI, fig. 1, dels på lilia objedtivet CD, dels
utomkring det famma genom utfkårningarne
uti brickan RST, på andra objediv -glafet AB,
böra de formera 2:ne motvånde bilder uti den
gemenfamma focus T, ty de ftrålar, fom fal-
Ta på flora objedtivet, förenas i defs focus T
uti en up och nedvånd bild M, på lika fått
fom i vanliga Tuber; de åter, fom falla på lil-
la objectiv-glafet, formera förft en up och
. ned vånd bild KL uti focus W, hvilken bild
af glafet EF uptages och, på famma fått fom
uti terreftra Tuber, omvåndes famt kaftas af
glafet AB til defs focus T, emedan de, från
glafet EF utgående ftrålar, falla parallelt på ob-
jedivet AB, och blifver denna andra ar
V 1a-
1782. Jul. Aug. Sept. 221
V fåledes rått up ftående eller i contrair ftåll-
finnar
ning mot bilden M. - Deffa båda bilder böra
äfven altid blifva lika ftora, få fnart XW=UW
eller att bågge fmå glafens focal-diftancer åro
lika, famt XU =2 UW eller bågge foci co-
I incidera, ty då blir altid KL : MN :: UW :
" ST. Detta år en förmon, fom altid medföl-
=
"jer min inråttning af detta inftrument, men fak-
"nas uti Hr. JeauraTts, ty dår fitter glafet EF
' ej få, att defs focus coinciderar med focus af
CD, utan långt bakom denna focus, fom fes
oa fig. 4. få att ftrålarne, efter deras brytning
genom glafet EF, gå convergerande genom den
utfkurna Öpningen uti ftora objettivet AB,
och formera en focus uti T, på famma fått,
fom uti et componeradt Microfcope; bildens
ftorlek beror fåledes af helt andra proportio-
ner, nemligen förhållandet imellan GW, GX,
WX och XT, fåfom uti componerade micröo-
fcoper, fom år fvårt att determinera utan ta-
tonnement. Bildens KL omvåndning fker defs-
utom medelft et enda glas uti Hr. JEA4URATS
» Lunette, men genom 2:ne uti min, och detta
fenare år, eliter optifka reglorna, föÖrmonligare,
emedan ftrålarnes brytning fördelas imellan
one lika vinklar, i hvilket fall erreuren eller
— otydligheten blir få mycket mindre, fom fum-
man af bågge halfva vinklarnes cuber, år min-
dre ån cuben af hela vinklen, neml. fom 1 til
4. En annan förmon hårflyter åfven af den-
na inråttning, neml. den, att de 2:ne fråmfta
; Hr CD och EF kunna hafva långre focal-
iftancer, utan att öka ”Tubens långd, få att,
då man gör SR =ST, eller låter foci coinci-
dera frammanföre få vål fom bak-til, hvilket
Re i flere
222 1782. Jul. Aug. Sept.
i flere hånfeenden är tjenligt, blifva defråmfta
glafens focal-diftancer mot objedivets ÅB fo-:
cal - diftance fom 1 til 3, i ftållet för det att de
uti Hr. JeasuraTs Lunette åro knappaft fom I
til 4, efter defs i Transadtionerne införda Ta-
bell. Deffe o:ne förmoner af mera tydlighet
och ftörre apperture, erfåtta mångdubbelt den
lilla förluft af ftrålar , fom af paffagen genom
4:de glafet i min Tub kan förorfakas, hvar-
om jag åfven förviflat mig genom förfök med
en efter Hr. JeauraTs method gjord Tub.
Emedan bilderne i denna Tub röra fig i
contrair våg, få vål då Tuben höjes, fånkes
eller våndes åt fidan, fom då fjelfva objeået
flytter fig, få kan detta inftrument åfven tje-
na til högd-måtning , då det appliceras på Qva-
dranter, och år mycket vigare ån tuber med
vanliga här-kors, emedan man med denna
Tub kan förråtta måtningen i alla diredtioner,
utan att behöfva,fom med de vanliga Tuberne
vända trådarne i den direstion måtningen (kall
göras; men en ibland de flörfta förmoner den-
na nya invention åger, år det anfenliga utflag
den minfta rörelfe gifver, neml. dubbelt emot
hvad en vanlig Tub af famma långd fkulle gif-
va, hvilket hårrörer deraf, att bilderne, fom
röras i en contrair våg, derigenom fördubbla
fkillnaden fins imellan; derföre kan ock med
detta lilla. Inftrument, hvars ftora objedtiv ej
har mer ån 1023 tums focal-diftance, folens el-
ler en ftjernas paffage determineras på 3 fecund
når, hvartil eljeft behöfves en 3 a 4 fots van-
lig Tub. y |
Cajo-
1782. ful. Ang. Sept, 223
Cajoputi oljans nytta och bruki Medicine,
af
C. PP. THUNBERG,
| Cajoputi kallas et i Oftindien våxande tråd,
utaf hvilket fås en fin deftillerad olja, fom
år föga kånd af Medici i Europa, men förtje-
nar, att vara både allmånnare kånd och at no-
gare underfökas. Cajo betyder, på Malaitka
ipråket, et Tråd, och puti betyder hvit. ”Trå-
det omklådes med en hvit hinna (epidermis),
lika fom våra allmånna Björkar. :Botanici kal-
la detta trådet Melaleuca leucadendra, och vi-
"xer det vildt på Moluccifka öarna. Bladen
håraf åro de, utaf hvilka denna fina och för-
tråffeliga olja deftilleras. Når oljan år ågta,
och icke upblandad med någon annan fpiritus,
få fer den grås-grön ut, år tunn fom en fpi-
|» ritus, och år af den finhet och renhet, att
hon icke lemnar det minfta refiduum, antin-
gen hon antändes eller ftälles att evaporera.
Som den fåledes eger ingen phlegma, kommer
hon nårmaflt intil de renare fpiritus. Hon luk-
tar lika fom Camphert, tillika med någon bland-
ning af Terpentin, Når lukten år i mycken-
het och ftark, tyckes den i början ej vara be-
hagelig, men i liten qvantitet eller fpridd, blir
den ganfka angenåm. I ftort, deftilleras oljan
på Öen Banda, och tappad på bouteiller, fö-
res den til Batavia och Holland.
Invårtes har jag icke haft tilfålle, att för-
föka den; men utvårtes år den til fmörjnin-
gar et förtråffeligt medel. I fynnerhet tjena
r den
224 1782. Jul. Aug. Sept.
den i Förkylningar, Rheumatifmer, Tandviårk,
Infiammationer och Gickt.
1: mo Rhbeumatifkt värk, fom få allmänt plå-
gar de fattigare och Bönder i de kallare lån-
der, har jag oftaft kunnat döfva med denna
olja påfmord, och om fjukdomen icke varit
för gammal och för mycket inrotad, har den
åfven gifvit fig deraf. |
o:do Tandvärk , af hvad orfak fom hellft,
åfven af ihåliga tånder, men i fynnerhet af
förkylning och flufs, har jag målft altid kun-
nat borrtfkaffa medelft Cajoput-olja, drupen på
litet fin bomull, fom blifvit lagd uti eller vid
tanden.
3:tio Inflammationer ,i fynnerhet fådana, fom
Gickt förorfakar , åfven de aldrafvårafte Oph-
talmier af denna orfak, hafva lagt fig och fö-
rekommits , endaft af ångan utaf denna flygti-
ga olja. Utom andra cafus, har jag et ftort
prof på denna oljas nytta, hos en hederlig
Fru, fom i många år varit plågad af Gickt,
hvilken måft hållit fig up åt hufvudet och för-
orfakat fvåra Ophtalmier. I fednare åren har
ockfå denna Ophtalmie varit få vanlig, att hvit-
Ögat hela året knapt någon dag varit rätt hvitt,
och utan röda ftrimor. Endaft igenom denna
oljans nyttjande, fom blifvit drupen på en fin
nåsduk och hållen för Ögonen, eller öfver
natten bunden för dem, har icke allenaft in-
flammationen gått borrt, för den gång oljan
brukats, utan öck har defs vana, att Si igen
infinna fig, omlider deraf få förfvunnit, att
nu mera ingen inflammation infinner fig ofta-
re, ån då famma Fru refer ut i vådret,i fynner- |
het |
& |
1982. ”sful. Aug. Sept. 225
het i köld eller blåft, och då år altid inflam-
mationen borta igen, morgonen derpå, om ol-
jan nyttjas om natten.
A:to Gickt och Podager åro ibland de allmånne
och plågfamme fjukdomar, hvilkas hifkeliga
vårk, Medici knapt veta eller våga lindra med
andra medel, ån tålamod och varma fervietter
eller en god muff, fom hålla porerne ftåndigt
Öpne. Det år en fjukdom, fom icke angriper
julft barn och ringare folk, utan dem, fom re-
dan hunnit til manna-åldren, fom åro rike
och mått vål, de förnåmfte i landet och fjelf-
ve de lårdafte Mån. Att lindra denna fjukans
håftiga vårk med fmörjor, år altid farligt, och
har man derföre fruktat i alla tider, emedan
de famma, åfven fpiritus camphoratus, antin-
gen med lin oljagtighet eller phlegma, tilftop-
pa hudens poror, hindra fålunda gickt-mate-
rien att dunfta ut, och drifva den in åt krop-
pen, dår den då ofta lågger fig på någon af
defs ådlare delar. Et medel, fom förmår lin-
dra deffa plågor, utan någon olågenhet och
fkada, har vifferligen varit långe Önfkadt och
efterlångtadt. Ibland alla dem jag med ftör-
fa förliktighet och noggrann upmårkfamhet,
både uti Oftindien och Europa, fåledes både
i de heta och i de kalla climater, förfökt, har
jag icke funnit något, utom Cajoputi-oljan, forn
altid med fåkerhet lindrar vårken i Podager
och icke drifver materien tilbaka, Ibland de
mångfaldiga förfök, fom jag hårmed anftållt,
har det aldrig flagit felt, att ju värken myc-
ket blifvit lindrad, och uti intet enda fall, har
jag fedt någon olågenhet derefter, utan att
'gickten/, på vanligt vis och fmåningom, förr
j 4 5 eller
226 1782. Jul. Aug, Sept.
eller fednare, för den gången, förfvunnit. Jag
har vål egenteligen nyttjat denna oljan, för
att lindra vårken i Gickt och Podager, men '
flere af. mine Patienter hafva, på eget bevåg,
mig fltundom vetande, ftundom ovetande, fort-
farit, att efter värkens lindrande, påfmörja
denna fina olja, hvaraf jag fedt, att porerne
hållits Öpne, gickt- materien förr fkingrats och
fjukdomen fålunda förkortats , åfven fom af
torr Camphert, pulveriferad och inlagd i fåckor,
paffade efter foten. Campher i detta fednare
fall har dock altid företråde för oljan , fom i
fig fjelf kan anfes, fom en flytande camphert,
åtven fom oljan åljeft behåller fitt företråde
fram för campherten, 'fom jag aldrig funnit få
fnart och fåkert ftilla vårken. Den behåller
ockfå vida företrådet både för fpiritus campho-
ratus och oleum Culilavan , hvilke vål åfven
lindra vårken, men göra, att fvullnaden och
hela förloppet af gickt- perioden efteråt hålla
mycket långe uti, När flere Medici behaga
med denna olja äanftålla rön, torde mina hit-
tils gjorda förfök åfven af andra vidare ftad-
fåftas och flere nyttige uplysningar kunna med-
delas. Oljan har hittils mycket litet hos ofs
blifvit brukad, och nåftan aldrig för de fatti-
ge, för defs dyrhet fkull, då hvarje uns hittils
koftat Ir R:dal. Jag får fålunda hoppas, att den
åfven för mindre förmögne hådanefter torde
blifva brukad och nyttjad, fedan jag igenom
mine vånner i Indien kunnat utritta, att den
nu kan finnas på våra Apothek, ätminftone
til hålften mindre pris, eller derunder.
5:to Emot Convulfoner har den invårtes blif-
:'vit recommenderad , men inga fåkra, mig vet-
ter-
LJ
1782 Sul Aug. Sept: 227
terliga förfök, beftyrka dervid defs nytta. En
enda gång har jag fett, att: den utvårtes, ians
ofigtet påfmord, ftillat convullioner hos en flic-
ka, fom för tidigt utgick, efter en öfverftån=
den elak feber.
6:to Reformar tåla icke oljan, utan har jag,
en och annan gång, Ifedt dem deraf förfvin=
na. |
4:mo Bufvudvsrk botar oljan, hållen under
nålan och fmord på tinningarna, ganfka ofta, lik-
Jom andra volatilia; och då den ej aldeles går
borrt, tilbringar den åtminftone altid fåkert nå-
GON IG inE: FLSA DA om
8:vo Inge Infe&er kunna tåla Cajoput-ol-
jan; altfå år hon et ganfka godt förvarings-
medel emot mal, fom infinner fig i klåder, i
infedt - famlingar och fogel-famlingar; och på
fkeppen, emot fmå myror, fom trånga fig fram
genom den finafte fpringa och förtåra alt,
hvad fött eller annars för dem behagligt år:
Uti öpen luft förfiyger hon ganfka fnart och
är altfå i det fallet, mindre tjenlig til famlin-
gars confervation, ån oljan culilavan; men i
fluten låda eller kifta håller hon fig ganfka lån-
ge och hindrar icke allenaft fmå mal, at genom
något fint hål gå in, utan om mal eller
mafk inneflutes ovarfamt med djuret, få dö-
das det deraf. Slås oljan på lefvande Infeter,
dö de fnart deraf; drypes oljan i en afk och
Infegtet dit inflåppes, dör det åfven inom en
liten flund. Göres en circel af denna oljan
omkring en hop förfamlade myror, väga de
ej gå Öfver den, utan blifva fmåningom lik-
fom druckne, ragla och 'omfider inom en eller
få
228 1782. Jul. Aug. Sept.
få minuter dö. Har man en fogel eller annat
djur, i hvilket Dermeftes lardarius eller annan
mal redan innåftlat fig, och man för fjådrar
eller andre hinder, ej kan få den ut; få kän
. man lått drifva honom ut, med cajoput-oljan,
bvaraf några droppar drypas hår och dår.
SVG GG
Anmårkningar om Skrån-Måfen,
(Sterna Caflpia,) SN
af
SAMUEL ÖDMANN.
Re
krån-måfen år en fogel af Tårn-flågtet,
den jag långe förgåfves fökt uti Vetenfka-
pens Syftematifka Böcker, få vål fom hos de
Auédorer, fom famlat Nordens foglar. Omfi-
der har jag funnit den. Han år |
Sterna Cafpia, den Herr Prof. PALraAs, un-
der fin Ryfka refa, tråffat vid Cafpifka fjön,
I. Del. p. 429, famt på et enda ftålle i Sibe-
rien, IL. D. p. 471. Han år befkrifven uti Nov.
Comm. Acad. Imp. Petr. tom. XIV. pag. 582.
fs. tab. 22. f. 2. |
Sterna T/chegrava, af Herr LeEPECHIN få
kallad, enligt defs Ryfka namn, och befkrif-
ven i famma Tom. p. 500. tab. 13 f. 2. Den
förftnåmnde ritningen tföreftåller en ung, den
fednare, kan hånda, en tu-årig fogel.
Herr Prof. GMELIN, jun. nåmner uti Nov.
Comm. Acad. Petr. Tom. 15. p. 478. en fo-
gel, den han mifstånker för en varietet af La- |
rus
1782. Jul. Aug; Sept. 229
rus -Atricilla; men ritningen Tab. 22. fig. 2. i
fynnerhet under kåken, vifar, att den år fam-
ma Sterna Cafpia, fom vår Skrånmåle.
Befkrifningen af mitt Exemplar år få öfver-
enshåmmande med Herr LEPECHINS, att den
fynes vara en blott öfverfåittning. Den enda
fkillnad, fom jag kunnat mårka, år, att det
högft blodråda nåfvet på min Skrånmås blir
mörkare emot fpitfen; famtatt den fvarta Båc-
ken ellez calotten ej har några hvita prickar,
hvilken omftåndighet, enligt Herr PALLAS”s an-
mårkning, hårrör af åldren. Nedre kåkens
vinkel, fom på denna Tärna år något utmårkt,
år båttre uttryckt på Herr PALLas's ån på Or
LEPECHINS ritning.
För öfrigt går en hvit Zora til ögat. Nac-
kens glånfande fvårta utftråcker hg til ögat och
Jdåmnar undra Ögnebrynen hvit. Bröft och
mage åro filfverhvite. Ryggen knapt ftötande
på ljusgrått. — Viagarne otvanpå ljusgrå. De
långe Vingfjådrar något upbögde, nåftan fal-
cati, grå, men emot fpitfen fvartaktige famt
glånfande. Vingarnes undre tåckfjadrar' hvite.
Stjertev hvit och korrt. Dimenfionerne in-
flåmma med Herr LEPECHINS. Fötterne fvar-
te. Bak-tån ledig. Simm-hinnan aldeles ej
utrundad, utan full, nåftan fåfom på Anas.
Prof. PaArzas anfer denna Ternas ftorlek
enfam afgöra fkilnaden från de Öfriga Tårnor.
Hans fullt lyckte fötter, korrta ftjert, fom til-
lika år hel och hållen hvit, famt ljufa fårg,
fkiljer honom defsutom tydeligen från Sterna
hirundo. ;
Hans caradter blifver fåledes.
de Sterna
230 17827. sjal. Aug. Sept,
< Sterna: cauda. forficata alba breviori, ro-
flro coccineo, capillitio aterrimo, pedibus ni-
gris. Maxima. R Me
> Denne, hittils vetterligen blott vid Cafpi-
fka fjön och Jaicks Öpning fedde: fogel, fårjag
fåledes införa fåtom en tildkning tör Svenika
Fauna. Han håller fig uti Wermdö Skårgårds
ytterfta kanter, dock til et ganfka iparfamt an-
tal. Hans ankomit år något tidigare än den
vanliga Tårnans. Han klåcker på bara klip-
por, 3 ägg; hvilka åro anfenligt fiora i jäm-
förelfe med modren: en: allmån omitåndighet
1 detta flågte.. De likna til fkapnaden höns-
ågg: diametren efter långden. år 2 tum 10 lin.
efter flörfta bredden tr t. 8-lin. och. tjockafte
fållets omkrets år st. 4 I Fårgen år hvit, med
fmå fvarta, helt fparfamt , dock mer ordent'igt
ftrödda flåckar, ån på vanliga Tårn-ågg. Un-
garne åro i början något fiåckige, och den
fvarta Calotten blir ej tri från de infprångde
hvita prickar, förrån på tredje året, fafom af
Hr. Pairas's och Hr. LEPECHINS jämförde be-
råttelfer, och utaf mitt exemplar kaän flutas.
Hos ofs varnar denne fogel de öfriga, på fam-
ma holme med honom liggande honor, frår
Skyttars förfåt. Han åger åtven fjelf nog dri-
flishet, i fynnerhet då han fruktar någon fara
för hina ågg, att flyga midt emot Jägarens an-
figte, och med et vigt fvångande:af fina lån-
ga vingar förena et fkrål, fom liknar et för-
argeligt fkrattande, hvadan han fnarare för-
tjente namn af Skratimäfe, ån Skrånmäfe, hvil-
ket fifta namn Skårgårds - Bonden honom til-
Ligger.
Hans
» befökas af Täårnor, och tvårtom.
17821. Gäl Aug. Sept 231
Hans föda är fifk, den han; på Tårn-flåg=
tets vis uphåmtar. Jag har fjelf fedty med hvils
ken oförmodad ftyrka han lod-rått nedftörter
" fig, nedfliger under: vatten-ytan, och fåfom en
ljungeld intager högden. Han flyger både vi-
gare och högre ån de vanliga Tårnor. Natu-
ren har ock ganfka mildt begåfvat honom med
denna flyrka > ty fålom det år en allmån regel,
att de fogiar, fom hafva långa vingar, åro fva-
ge dykare; 1å fkulle Skrånmaten ej förmå ge-
nomtrånga vattubrynet, om han ej egde för-
mågenhet att anvånda få mycken kraft vid litt
nedfkjutande.
Jag har ej funnit. honom hår viftas i fåll-
fkap med Maäåtar, fåfom Hr. PALras berättar
fig erfarit vid Cafpilka fjön. - Sälltyntheten
hos ofs torde dertil i fynnerhet bidraga. » Hr.
TENGMALM har defsutom meddelt mig den an-
mårkning, att han, åtminftone i Målaren, fun-
nit de ftållen, fom öfverflåda af Måfar, fållan
Porn I) (SR RATTA SEMA ros
— 2 mm ) VR ROR
NIPA, et nytt Genus ibland Palmtråden,
; af
"CARL PETER THUNBERG.
Ny
Detta Palmtråd fåg jag på Öen Java, förfta
gången, år 1775, men fick då ej fullkom-
liga och tydeliga blommor, för att kunna gif-
va defs Botanifka befkrifning. Når jag andra
gången, år 1777, ifrån Japan, kom tilbaka til
Batavia. och fick då långre tid uppehålla mig
2
232 1782. ojul. Aug. Sept.
dår, famt tillika tilfålle att befe Javas Tand
långre inåt, på flera ftållen, fick jag nogaré
låra kånna både detta och flera Palmtråd, fom
åf Botanicis varit och ånnu åro, til en ftor del, :
antingen illa eller intet kånde.
RuMpPHIUS har prågtigt afritat et blad och
blomtroffen af detta Palmtråd; men ingen Bo-
tanicus har, efter defs befkrifning, hittils kun-
nat föra det til fin clafs och flågte, til följe
af fexual- fyftemet.
Blommorna af detta palmtråd åro fårfkilda,
få att Hannarne fitta för fig fjelfve och Ho-
norna för fig fjelfva, dock likvål på famma
palm och på en och famma gemenfamma blom-
flångel.
Han-blommorna åro altid flera, fittande på
fina egna blomftånglar, fom altid (dichotome)
i två och två fördelas , under honans blom-
klafe, inneflutne uti egna fkidor, fom åro lik-
fom utholkade och ifrån den innerita Han-
troffen, ånda. til den ytterfta, beklåda dem al-
lefammans , både hvar för fig och alla tilho-
pa. Deffa fkidor åro tjocka, nåftan fom låder,
och ändas i en fopits.
Blommans omfvepe (calyx), utom deffa nyfs-
nåmnda fkidor (fpath&e), finnes icke:
Han-axena (fpice mafculinge) åro cylindri-
fka, öfver alt tått med blommor, något kro-
kuga, fingers långa.
Perianthium proprium nullum.
Corolla hexapetala. Petala linearia, &eqvalia,
patenti-reflexa, lineam longa.
STAM. Filamentum unicum, filiforme, ere-
tum, longitudine petalorum. Anthera apice fi-
lamenti
1782. ful. Aug. Sept. 233
lamenti perforata, duodecim-fulcata, oblonga,
Nava. AE
— Blomkranfen (corolla) och han-ftånglen (fta-
men) tyckas icke ega de minita tecken til nå-
got eget och annat receptaculum, ån den ge-
menfamma fpadix, fom på alla fidor år tåckt
med han-blommor, hvilkas corolla i början
år tilfluten , men efter öpnandet under blom-
nings-tiden, böjer fig tilbaka, och hvilkas pe-
tala då lått falla af, om en blomma fårfkild ut-
tages. | | ;
Anihera tyckas vål vara 1ex, med fin fåra
långs efter; men fom filamentum år blott et
enda, tycker jag bålt vara, att råkna anthera
endaft för en, fom har flera fåror på fig.
9. Hon-blomman titter i fjelfva toppen af
trådet, det hon fålunda åndar, omgifven med
han - blommorne på fidorna nedtil, och före
utfprickningen förvarad igenom tjocka fpathe,
likfom Hannarne.
Corella fynes intet tecken til på hon-blom-
firen. |
Receptaculum, hvarpå hon -blomfren fitta,
år mycket kortare och mindre alångt, ån han-
narnes, glatt, med intryckningar etter hvarje
frukt och dets kanter, naket, utan calyx
och corolla. |
Germina åro Nerkantige, ofta femkantige,
glatte, ofvanpå något platte och fnedt afhugg-
ne , med en aflång fåra (fulcus) åt ena fidan,
föm år fucktig och år dets rigtiga fligma, utan
någon ftylus, —
PERICARP, Frukterne åro ganfka månge,
fom tilhopa formera en klafe, få ftor fom et
månnifko- hufvud, i det nårmafte klot-rund.
ON ( | Hvar-
234 1782. oJul. Aug. Sept.
Hvarje frukt för fig fjelf år kantig, med olika
många , oordenteliga, ftundom trubbiga, ftun-
dom hvaffa kanter, fmalare nedåt, rundad åt
ändan, helt glatt, och ftor fom en Caftanie-
nöt eller något flörre.
Chara&ter Generis blir, i följe af föregå-
ende.
». Spatha. Corolla 6-petala.
2. Spatha. Cor. nulla. Drupe angulate.
Detta Genus kommer att få litt rum, uti
Syftemet, uti 21 Claffen , defs förfta ordo, nåft
efter Cynornoriurn.
Et enda fpecies håraf har jag hittils fedt,
och ehuru den, fom flere andre palme, fin-
nes både med och ftundom utan ftam, få tyc-
kes håraf dock icke kunna göras 2:ne fär-
fkilda fpecies.
Species kallas fruticans, för det den ofta
finnes med lägre ftam, fom, då den år högtt,
fållan hinner Öfver en mans långd.
Bladen åro på denna pinnata, och brukas
både til tak-tåckning och til mattor.
Frukterne åro ofta hundrade til antalet och
innehåller hvarje en kårna, få ftor fom en ca-
ftanie-nöt, hvilken af Indianerne på någre ftål-
len .ätes, både rå och confiterad med fåcker.
Deffe frukter, likfom alla Palmtrådens, mogna
ganfka långfamt : vanligen behöfva de til fin
mognad et halft år, och derefter kunna de of-
ta blifva fittande, hela tre åren, på trådet, in-
nan de af fig fjelfve affalla,
Utaf alla de Palmträd jag fått fe och ana-
tomifera, har jag ej fedt något, fom på långt
när varit få väl, til fine fructifications- delar,
törvaradt, inom et få ftort antal af fpathe, den
ena
1782. Jul. Aug. Sept. 235
ena utom den andra, och alla af famrma tjock.
lek, fom ftadigt fämfk-läder. Ej heller kan jag
finna orfaken dertil, att detta tråd blifvit få
vål befkyddadt för alla utvärtes våldfamheter
af väder, vind och kyla, då det likväl våzer
i de länder, där hettan hela året är beftändigt
flark, och dår aldrig någon froftnatt kan fka-
da blomman.
De mäfta Palmträden hafva fex hannari fin
blomma, någre få hafva tre, än färre ega många;
men denna är fynnerlig dermed, att hon eger
blott en enda, hvars anthera äraf filamentum
genombårad, i det nårmafte på lika fått, fom
uti Mufkotblommorne.
På Germina fynes intet tecken til ftylus
elier ftigma; utan i ftållet för ftigma, finnes
en afiäng fåra ingrafd på fpitfen af den tilvå-
-xande frukten, Sedan frukten hunnit til mog-
nad, fynes på hvarje af dem en trubbig fpits,
fom fkulle kunna anfes fåfom en ftylus; myc-
ket tjock och korrt, på hvars topp en bred
och mera rundaktig fåra ånnu fynes, Det år
et ibland de rarafte faker annars i våxt-riket,
att honans fligma felas; utom denna och
Agyneja, år knapt någon våxt mera bekant ,
fom i dets ftälle eger blott en intryckning uti
felfva germen.
FR + RK
& & 26
Q 2 Felk-
236 1782. ful Aug. Sept.
NLALII NSNTALATALANDIATATALAT
Folkmängden uti hela Riket och uti hvart Höfdin-
gedöme, tillika med Hushållens antali Ståderne ech
på Landet , fådane fom de af Tabell- verket
befunnits, ären 2751 och 1772, med korrta
anmär kningar,
af
PEHR WARGENTIN.
Te ar ingalunda nog, att kånna Folkmång-
den i hela Riket, utan lika angeläget, att
veta defs förhällande i hv arje landsort. Nö-
digt år ock att veta, huru månge af Rikets In-
vånare bo i Ståderne och huru månge på Lan-
det; uti huru många hushåll Folk-hopen år
fördelt och huru talrikt hvart hushåll i allmän-
het år, famt huru vida få väl hela folk-hopen
fom hushållen , inom viffa år, öka fig eller
minfkas.. Til fädana kunfkapers erhållande
gifver vårt Tabell-verk mer och mindre fåker
anledning.
Tredje Tabellen, fom, ifrån år 1749 til
1773, upråttades hvart tredje år, för hvart och
et Höfdingedöme eller Lån, utmärkte Lånets
inbyggares då befintliga antal, om icke til all
önfkel lig noghet, dock förmodligen och mers=
andels något nåra. I fynnerhet har jag, uti
”Tabellerna för år 1751, ej i den delen mårkt
andra betydliga fel, ån dem jag til flut vil nåm-
na. För år 1772, åro vål ifrån tvånne Lån
alsinga , och ifrån et, mycket felaktiga "”Tabel-
ler inkomna; men den briften upfylles någor-
lunda ,
1782. Ful, Aug. Sept. 237
lunda, då man antager, nåftföregående årens
förfvarliga Tabeller itrån famma Lån,
Uti Tabellerna anföres ock Hushållens an-
tal, fårfkildt i Ståderna och fårfkildt på Lan-
det; men dervid äro tvånne ofullkomligheter:
den ena, att vål Hushållens antal i Ståderna
angifves, men ej alla deras invånares, hvilke
åro fammanblandade med den öfriga Länets
Folkhop: den andra, att dår flere Städer åro
uti et och famma Län, fåfom nåftan i alla,
får man icke ens fe Hushållens antal uti hvar
och en af dem, utan endaft fumman af allas.
Således gifva Tabellerna icke tilkånna, hvar-
ken famtlige Stådernes, eller någon enda Stads
folkrikhet, förutan Stockholm, Jag kan der-
före ej meddela all nådig underråttelfe i deffa
ämnen, men hoppas, at den jag kan gifva, ej
fkall vara onyttig eller obehagelig.
Jag anförer Rikets Höfdingedömen i fam-
ma ordning, fom uti underfökningen om Folks
utflyttningen, uti Kongl. Academiens Hand-
lingar för år 1780, nemligen förft Stockholms
Stad med de 8 gamla til egentliga Svea Rike
hörande , fedan de 12 Götha Rikes, och fift
de 4 Finfka Lånen, fådane fom deffa fifta vo-
ro, för Finlands delning i 6 Höfdingedömen.
Sifta Columnen uti hvardera af de två föl-
jande ”Tabellerna, utmårker Perfonernas medel-
I antal, på hvarje hushåll i Lånet, uti hela tal
| .och decimal- brak.
Q3 År
238 1782. ful. Aug. Sept.
År 1751.
Höfdingedö- iHela deföj Hushåilens antat | Per.
me eller Lån. |WFolkrum. "i Stad. i bush.
Stockh. Stad| 55700 0752
Upfala Lån ! 63895 | 676
Stockholms! 91399 | 695
Nyköpings | 709617 | 927
Örebro Län | 173917 |1231
Wefteräs 71052 |1203
Falu 97428 |1208
Gefleborgs I11:890 1402
Umeå Län | 39669 | 401
Linköpings i 128911 2106
Jönköpings 106317 |
Cronobergs | 67283 | 182
|
å land. Summa
28 I 9780
8122 | 8708
[2728 113423
10626 11553
24630 125867
go9ri 110384
10618 |17226
12027 114329
4285 | 4680
15444 [17640
16570 l17131
10467 |10649 15
Calmare 96053 | 981 |13358 I14339 15,79
Wisby 24562 1 378 | 3175 | 3553 19591
Carlscrona | 35694 | 438 | 4160 | 4607 17575
Chriftianft. | 90335 i 650 Ir2155 12805 1725
Malmöhus [105163 1476 l12807 Ir4283 |7, 35
Q412 10167
Halmftads | 58234 | 755
| 10527 I12389 |6,18
Götheborgs | 76537
Elfsborgs 1115853 | 813 17154 117097 16,45
Skaraborgs | 97918 | 620 lr4915 15536 16,30
Abo Lån = 136643 '2111 |14020 (16137 947
Tavaftehus 107569 | 803 16677 '11480 !9,37
Kymeneg. .. 100837 i 95 10978 111073 9, II
Wafa 84863 "1385 I 8205 ! 0500 28,55
Sumina 12,215639!32685|282507131539217,03
Ar
1782.
Jul. Aug. Sept.
År 772
Höfaingedö-
me ell. Län.
Stockh. Stad HOAAA
Upfala Län | 70283
Stockholms | 98631
Nyköpings | 89581
Örebro Lån |193776
Welterås L.| 706067
Falu Lån = |110484
Gefleborgs |132437
Umeå Lån | 44185
Linköpings |141327
Jönköpings 115560
Cronobergs| 74219
Calmare = 114926
Wisby 27087
Carlscrona | 40459
Chriftianft, | 90864
Malmöhus |115861
Halmftads | 65973
Götheborgs| 88105
Elfsborgs 125982
| Skaraborgs 110365
Abo Lån 168622
Tavaftehus 143028
Kymeneg. 143008
Wafa Lån 123487
Summa j2 2,584261|40370]317838|358208]7, 21
239
Hela def Hushållens antal
Perf.
Folknum, i Städ. ipa ; land.'Summa Dp. h.h.
SENSE EA [ENN Vol VER EA Tr
28 11169 16,49
939 | 947! [10407 16, 75
11141
32
Q4
14193
3
14921 :15896
10915 11978
26730 28551
0684 11158
17487 18770
15791 17977
4979 5437
116347 18912
[18797 119379
[11150 11403
15399
4284
5060
FEAR
35305
4549
13487
15165
1 9033
11534 113870
17943 118780
16558 [17220
10510 'IÖI12
12360 [13572
14294 114539
11415 Ji3221
[7133
10727
14250
6, 21
ID 23
6,79
5> 89
7» 31
3, 13
DAT
5, 90
6,50
7, 46
6,53
8,00
7,00
6,76 |
03 15
6, 35
65 7I
Ö, 4I
8,50
10, 5
90, 34
9, 34
sm
ww
Anmär ke
240 1782. ful Aug. Sept.
Anmärkningar.
Jag är öfvertygad, at få väl hela Folk-num-
ren, fom antalet af hushållen, hafva bågge
ären verkligen varit något fiörre, ån '”Tabel-
lerna dem angifvit: ty för fiera orfaker, form
jag til en del nämnt uti Handlingarna för år
1780, fidorna 248 och 261, har oftare håndt
och hånder låttare, at för få, än at för mån-
ge blifva råknade och uti 'Tabellerna uptagne.
Höstt troligt är, i anfeende til fvårigheten at
erhålla riktig råkning på Stockholms Stads In-
vånare, at hår altid åro någre 1000 flere, ån
'"Tabellerna upgifva. Carlserena Stads Inva-
nare tyckas aldrig uti Carlserona Låns ”Tabel-
ler hafva varit inbegripne. Emedan dår i Sta-
den årligen födas något öfver 400 Barn, må-
fie Stadens hela Folk-numer vara åtminftone
12000, och Hushållens antal, då man råknar
7 Perfoner på hvarje hushåll, vara vid pafs
1700, Men Stads-hushållen uti hela det Li-
net hafva aldrig angifvits flera ån 520, då lik-
vål i Lånet åro tvånne andra Ståder, Carls-
hamn och Sölvitsborg. Hår til kommer, at
uti Nyköpings och Elfsborgs Höfdingedömen,
någre Socknars inbyggare aldrig blifvit uti Ta-
beilerne riktigt beråknade, af orfak, at en del
ef Probfteriet, hvartil. famma Socknar höra, lig- :
ger uti annat Lån. Antalet af de fåledes, blott
uti Elfsborgs Lån, uteflutna månnifkor, gär
dock til 12000. Således böra åtminftone 30000
tilläggas både til 175t och 1772 års angitna
Foik-mångd för hela Riket. Til den för år
1772 böra defsutom någre tufen tillåggas , i an-
feende dertil, at jag, i flållet för r772 års Folk-
mångd i Carlseronas, Calmare och Giekdiag
dJök-
kan ÄTER ha
A vf
MAS rn
1782. sul. Aug. Sept. 24
Höfdingedömen;, nödgats, för brift på deffa
Låns "Tabeller för det året, uti föregående ut-
drag antaga 1763 års "Tabell för Carlscrona
Lån, och 1769 års "Tabeller för bågge de an-
dra, då likvål Folkhopen, utan tvifvel, uti
Carlscronas Lån på 9 är, och uti de andra 2
Länen på 3 år, något tilvuxit. Följakteligen
var Rikets Folk-numer, är 1772, åtminftone
2,600000. Den vållignade tilväxt Rikets folk-
hop federmera fått, i det, når det fvåra epide-
milka äret 1773 undantages, på de 7 följande
ären, vid pafs 30000 flere årligen blifvit föd-
de ån döde, förfäkrar mig, at Hans Majeftät
nu har nåra 2,800000 underfåtare, utom dem
i Pomern, | 3
Om vi hålle ofs vid föregående upgifter
för åren 1751 och 1772, befinnes hela Rikets
folkftock hafva, på 2r år, tilvuxit
ifrån 2,215639, til 2,584201, eller i
den proportion fom = = = 1000: 1166.
Uti det egentliga Svea Rike, med Stockholms
Stad, har hopen på famma tid förökt fig ifrån
782867 til 885488. eiler fom - 1000: 1I53L
Uti GöÖtha Rike, ifrån 1,002890,
til nr20628; eller fom. 5 = IOO00) NF.
Uti: Finnland, ifrån 420012, til
s70r453 eler fom: «> 3-2 TIOO0R-ISAS:
Tilökningen har fåledes varit hörft i Finn-
land, nemligen til en full tredje-del, fom, för
1å korrt tid, är nog anfenlig : minft i Gös
tha Rike.
Huru Folkrikt hvart: och et Lån hvardera
året. varit, fynes. bält af föregående utdrag:
Aila hafva förkofrat fig: de Finika måft; der-
Q 5 nålt
242 1782. ful. Aug. Sept.
näft Umeå, Calmare och Gefleborgs; nemli-
gen til en femte-del, aldraminft Wefterås,
Stockholms, och Nyköpings, nemligen knapt
til en tionde-del, förmodeligen af orfak , at
Stockholms Stad, fom riktar fig på Landsor-
ternas koftnad, årligen drager mycket Folk til
fig, måft ifrån deffa nårmatlte orter. I allmån-
het mårker man, at de, i monn efter deras
vidd , minft folkrika Landfkapen, fåfom Finn-
land och Vefter-Norrland, förkofra fig målft,
hvartil förnåmfta orfaken lärer vara, at folket
dår har mera utryme til Land- odling och Ny-
byggen , följakteligen til giftermål. Dock bi-
drager ockfå dertil, at fmittofamme fjukdomar
ej få lått utbreda fig uti deffa vidftråckta byg-
der. Prof derpå år, at 1772 och 1773 års de
flåfta dfriga Landfkapen hårjande farfot, ej
firåckte fig til Finnland och Vefter-Norrland.
Huru mäåänge af Rikets Folkhop bo i Stä-
derna, kan man ej på annat fått fe, ån om
man på hvart och et af de angifne Stads-hus-
hållen råknar 6 eller 7 Perfoner. Deffa Hus-
hålls antal befans år 1751, 32885, och år 1772,
40370. Til bågge böra låggas, för Carlscro-
na Stad, 1700, då förra årets Summa blif-
WP:S na oo brio peng e - = 34585.
och det fenares - PSA 42070.
Deffa tal, multiplicerade med 63, fom beftyr-
kes af förhållandet i Stockholm, år 1772, gif-
va Rikets Borgerfkaps ungefårliga antal,
SF-175L - - - - - 224802.
och år 1772 - : - 273455:
Om deffa tal afdragas ifrån famma års hela Folk-
hopar, återftå för Landfolk,det förra året 1,90 0837.
det fenare - s SA VANA NRO,
Säle-
8 fal Aug. Sept. 243
Således var Borgerfkapets antal til Landfolkets,
det förra året, fåfom - - = 1000 til 8856.
det fenare, fåftom - - = = 1000 til 8450.
Stadsboerne tyckas derföre hafva ökt fig litet
mera i proportion , ån Landtolket, men ut-
gjorde dock, åtven det fenare året, ej fylleft
en åttonde del emot Landtboerne.
Hushållen på Landet hafva, nåftan Öfver
alt, blifvit i famma monn flere, fom rmånni-
Adkorna, men i Ståderne något ftarkare tiltagit,
hvarat fynes kunna flutas , at Stads-näringar-
ne gjort litet ftörre framfteg , ån Landtmanna-
nåringarne, .
Hårvid märkes, at under namn af et Hus-
håll, fom ock kallas Matrlag , begripas alle, fom
å til et bord, eller lefva vid en och famma
Husbondes eller matmoders bröd; fåledes icke
allenalft Man och Huftru med hemmavarande
Barn och tjentitefolk , utan ock gamle Förål-
drar, eller andre anhörige, där fådane åro och
förförjas af en Hus-fader. Et fådant hushåll
på Landet plägar ock kallas en Rök, emedan
gemenligen alie dertil hörande bo under et tak,
ja i en och famma ftuga. Härifrån undanta-
gas uttryckeligen uti vårt Tabell- verk, 1:'mo
alle utfattige, fom väl til en del bo för fig
fjelfva uti fmå Back-ftugor, och ej flå under
någon Husbonde, men lefva mäft af ailmofor
och fällan hafva hos fig barn eller egen be-
tjening. 2:do och med mindre fkål, de geme-
ne af krigs-folket, faftån månge af dem bo i
fina Torp, hålla egna hushåll, äro gifte och
hafva barn; fåledes med lika rått fom andre
Torpare, kunde anfes för Matlag, men öka
| nu
244 1782. - ful: 4ug. Sept.
nu perfonernas antal på de råknade Hushållen,
hvilket i fomliga Landsorter, fåfom i Dalar-
ne, Jönköpings och Falmftads Lån, föga går
öfver eller knapt hinner til 6, men i Finn-
land går til 9 eller 10. Allmånnaft och efter
et medeltal, beftär hvart Hushällaf'/7 Själar.
NY
Bi Sa EE ÅA A =
Rön om Hvit -rotens, Quick- rotens eller
Qvick-tågans (Tritici repent. Linn.) för-
monliga fortplantande på ångar,
utan gödfel.
af
CARL M. BLOM. wN. pv;
[rsen Jordbrukare eller Trågårdsmåftare lårer
LT oifvas, fom icke kånner Qvickrotens förö-
kande egenfkap och den både förtretlighet och
Skada, fom den thymedelft åftadkommer uti
åkrar och trågårds-fångar.
Icke defto mindre torde den få råknas ibland
våra måft förmonlige grås-flag: och det har der-
före altid fallit mig underligt, at, då våre Hus-
hållare, i fenare ären, få mycket varit ange-
lågne om at vifa nyttan af andre, få väl ut-
fom inländfke grås-arters odlande til ymnigt
och +tjenligt foder för Bofkaps-kreaturen, det-
ta likvål blifvit af dem antingen få litet, eller
alsintet, berömdt och omtalt. (£)
Qvick-
(+) Ifrån deffe böra dock > undantagas 2:ne om
Svenika Landt - hushållningen mycket förtjente
1
Ran Sul Aug. Sept. 245
I 0 Qvickrots-gråfet får, i nog mager fand- el-
I der mo-aktig jordmon, 1:mo åtminftone en
| växt från 2 tills qvarters längd; men, do
uti bättre matjord och fvartmylla, ofta från I
| til 2 alnars: gitio År det perennt och dör nå=
flan aldrig ut, hvaråft det en gång inkommit:
A4:to, med fina mångfaldiga krypande rötter
och deras bindande art, gör det jord-ytan tåt
och hård, få at moffa, fom är för ängar få
fkadelig, fällan eller aldrig deribland får inrota
fig: s:to Defs rötter, uptagne ur åkrar och
trådgårds-fängar om våren, och vafkadei vat-
ten famt från mull befriade, gifva en begirlig
och nårande föda för oxar och ung-botkap i
foderbrifts-år, fom jag fjelf med mycken up-
mårkfamhet fett hår i Dahl-orten, under fift
förflutne vår-tid, då ingen tilgång fans hvar-
ken på hö eller halm: Och, 6:to bårgas af fjel£
va gräfet både et ymnigt och hälfofamt hö,
| fom åtes få väl af häftar och kor, fom får
"och getter (at icke nämna om defs från , hvil-
ka, om de famlas, tjena til föda för kalko-'
ner (")) famt kan afflås 2 gänger om året, dår
”jordmonen år någorlunda bördig. Hvarföre
fkall och bör man då icke tånka på at, med
| mera alfvare, vårda och föröka et få lönan-
de gräs-flag?
i
Huru
— SRA ARS b RAD
| :
IG Mån, neml. Herr Profeff. och Ridd. Gapp och
Herr Banco -Commiffarien BErRGiIuUs, af hvilka
den förre, uti än Syflematifka anledning til Land-
fkörflen, och den fednare uti fitt vacira Tal om
Svenfka Ång-fkötflen, tillagt Qvick-rots-gråfet det
| beröm, fom det verkeligen förtjenar.'
+) Se Herr P. G. TENGMALMS förbåttrade Pan Sves
" cicus, uti Kongl. Patriotifka Sållfkapets Hushåll
I nings Journal för Sept. Månad 1779, pag. 26.
249 1782. Sul Aug. Sept.
Huru Qvick-roten kan, på et ganfka lått
fått och utan minita koftnad, genom fönderhac-
kade rötter fortplantas och tilartificiele ängar nyt-
tig göras, det utbeder jag mig at få för KL. Acade-
mien vila genom följande at mig anftäldte rön:
År 1777 om höften, då jag fkulle med göåd-
fel och råg-fåning til ång igenligga en piog
eller linda, braft något af den förra få, atjag
derå icke hade nog förråd. jag hade imedier-
tid och i det famma nyligen förut låtit med
billharf uprenfa en åker, i hvilken var myc-
ken Qvick-tåga. Samlingen, fom jag deraf fick,
var anfenlig, Det föll mig då in, at låta fön-
derhacka den och utfå på relften af oivan-
nämnde ångs - plog. Hackningen eller afhugg-
ningen fkedde med bila, ötver en hugg-ftock,
til + eller 3 fingers långa ftumpar, eller åtmin-
ftone til den långd, at hvar och en af dem he=
de I a 2 Ögon.eller piggar på fig. Jorden,
på hvilken jag årnade utfä dem, beftod af en
något låglåndig fvart kärr-mylla, fom likvål var
kringdikad. — Efter plöjning och tilredning,
harfvades den förft med en vanlig pinn -harf.
Ofvanpå harfningen, gjordes fåningen af den
fönderhackade Qvick-roten få tjockt, fom fam-
lingen och tilgången deraf kunde tillåtå. Der-
på nedmyllades eller nedkördes den med Dahl-
arder få tätt, at årder-forrarna i det nårmalte
lupo tilhopa: och fift våltades jorden med en
lätt vålt, på det at den derefter upkommande
ängen fkulle blifva någorlunda jämn.
- Om våren derpå hade jag det nöjet at fe,
det detta förfök lyckats och at den nedkörda
Qvick-roten började på at fkjuta täta och jäm.
na
!
17823: ful Ang. SU. 217
na gråstkott Öfver jorden, hvilka innan korrt
tid, och näftan jämnlikt, täflade i grönfka med
den där bredevid utfådde råägen,
Mot flutet af Julii Månad, famma år, flog
jag grås deraf förlta gången. Sedan har jag
ärligen bärgat hÖ på famma plog-land ; til och
med förledet år, 1781, då få ringa eller nåftan
alsingen gräs-växt gafs på något ftälle, bars
lie derpå 2:ne gånger och jag fick et foder,
fom vida öfvertråffade myckenheten af de nåft
intil belågne tegar, fom voro med gådfel igen-
lagde.
Häraf kan då fynas både lättheten och nyt-
tan af att, utan gådfel, fortplanta Qvick-roten
på ångar! Kommer gödfel til; måfte den blif-
va få mycket mer lönande. |
Jag förmodar defsutom , att denna rot äf-
3
"ven torde hafva en annan hushålls-förmon
med fig, neml. den, att fammanbinda torf-tak,
hvars torfvor få gjerna, etter någon tid, vil-
ja åka utföre och fkiljas åt, om roten på lika fått
fönderhackas , utbredes på det undre torf-hvarf-
vet, Öfverftrös med någon lös mull och fik
| betåckes med det öfre.
AX
FÖRTEKNING
på de Rön, fom åro införde i detta Qvartals
/
z Handlingar.
20908000-0EJM AY 00
- 4 fåt ar måita vatten med Lufi-Sy-
;, a4f JoH. CARL WiLCKE - = 170
D. Tjusu vr Förföa i Äkerbruket, Så GE-
ORG WILH. AT SILLEN: ed. 177
3. BefRrifning på en ny Ieonamiidiprifs Tub,
af Baron Per. Ni v. GEDDA = = 217
4. Cajoputi oljans nytta och br ” i Medicine. :
af Ca Py THUNBERG! = NNE 1208
- Anmärkningar om Skr rän- Majfen, (Sterna
Cafpia) af SamMUEr ÖDMANN ir = = 228
6. NIPA, ct nytt Genus ibland Palmtråder,
af CARL PET. THUNBERG > + = = 231
4. Folkmängden uti hela Riket och uti bvart
Höfdingedöme , tillika med Hushållens antal
i Ståderne och på Landet, fådane fom de
af Tabell- verket Befinner åren 751 och
1772, med korria anmärkningar , af PEHR
WARGENTIN - - - > - 236
8. Rön om Hvit -rotens , Qvick-rotens eller - j
Qvick-tågans (Tritici repent. LiNN-) förs =
monliga fortplantande på Re utan ye
af CARL M. BLOM =- 244
-
FROSSA
ARR AA
LJ
Er
Tab. VI
Tab. VIL.
Zz
fal
mo
RV
RE
pe
GAR
É
d
—Floding Sculpsit
KONGL. VETENSKAPS
ACADEMIENS
NYA HANDLINGAR,
FÖR MåNADERNA
| ÖCTOBER, NOVEMBER, DECEMBER,
ÅR 1782,
FREE REON NA
PRASES
Herr AXEL M..vonN ARBIN,
General Liett, Gen, Qvarters-Måftare och Dire&, för SER $g
Riddare äf Kongl, SvårdssOrden.
Ca Geographifka Pg
åfom Jjörden år jidet närmafte rund fom
et klot, få kan defs fuperficies icke råt>
teligen afbildas, utan uppå en dermed enlig
kropp : men fom Glober icke kunna vid alla
tilfällen få beqvåmt handteras och åro derhos
Mys
250 1782.—-OE- Nou Dee
mycket koftfamme , i fynnerhet om de fkola
göras få flora, at de fpecielare omftändighetet |
derpå kunna utmårkas ; 1å år vedertaget at af- >
bilda jordens yta på Planer eller Land-Chartor.
Det blifver då en nödvåndighet , at deffe in-
råttas, få mycket möjeligt är, i likhet med fu-
perficien på Globen: hvartil 2:ne omftåndig-
heter i fynnerhet fordras, nemligen :
1:0o At de på Chartan utmiårkte flållen
blifva lagde under fin behöriga Latitud och
Longitud, då de ock tillika få lin råtta belå-
genhet i väderftrek. emot hvarandra. "= I
2:0 At de ock få den diftance fins imel- /
Jan, fom de äga på jorden elier Globen. |
2) Når Chartan innehåller allenaft vidden
af en Latituds grad eller något deröfver, kan 7
det utan fårdeles fel fke, at få vål Latituder
fom Longituder utmårkas med riåta linier,
emedan jordens runda fuperficies på en fådan I
vidd icke mycket fkiljer ifrån en Horizontal-
plan: hårvid är ock den förmånen, at grader-
ne allenaft vid fidorne utfättas, och hvar Orts
tilhöriga grad-tal kan finnas med en Lineal,
lagd tvårt öfver Chartan.
3) Men på fädant fätt låter det icke göra
fis, när en förre del af Jordens fuperficies
fkal föreftållas; ty om Ögat fupponeras vara
ftåldt öfver Aquator, och halfva Jordklotet fkal
föreftällas genom en | I)
Stereographifk Meridian-projettion , blifva =
inga Aera linier råta, ån ZEquator och den
Meridianen, fom år midt på Chartan: alla de
Öfrige få vål Paralleler fom Meridianer blifva |
cirklar, utur åtfkillige centrer ritade. Här kom- |
ma diftancer :Orterne imellan vid kanterne nå=
got
1982 sÖR, Nov. Dec. 251
| got när åfverens med dem på Globen; tmen
midt på Chartan åro de icke ftort ner än
hålften. Areal-innehållet på Chartan år juft
| hålfren af den halfva Globens fuperfieies. ”')
Om Chartan föreftåller en mindre del af
Spherifka fuperficien , ån halfva Jordklotet ,
då blir uti en Stereographifk projedtion jämfö-
relfen eller förhållningen af Chartans area emot
Spherifka fuperficien, den , fom cirkelens area
på den ftörfta Sinus har til produdéten af Sinus
verfus med TE
4) Uti den Orthographifka Meridian-pros
jeRionen blifva Aquator, Tropici, Polar- och
alla parallel = cirklarne råta linier (når Ögats
diftance fupponeras infinit) tillika med Meri-
| dianen midt på RR men de öfrige Meri
| dianer blifva cirkelbogar. Hår komrma diftan-
I cerne midt på ladan något når Öfverens
med diftancerne på Globen, men vid kanterne
I blifva de för fmå. Chalpans areal-innehåll blir
| hålften at h allva Globens, då Ögats diftance
| fupponeras infinit ,, men mindre än hålften ,
| ält fom Ögats diftance beftåmmes nårmare eller
långre ifrån jorden, |
5) Orm få väl Zquator, fom den midt på
lEharon varande Meridianen delas i 180 lika
delar, famt cirkelen rundt omkring i 360, och
| derefter för de Öfrige Paralleler och Meridianer
| updragas cirkel-linier eller Ellipfer; få blifver
| vål Chartans area hålften emot halfva Globens”
| föperficies; men diftancerne på Chartan kunna
dock derefter icke få en beftändig proportion
| i R 2 oo mot
Ar nagra mf
ve
| SK +) I Pa detta fåttet åns gemenligen Planiglobiuin
afritadt.
252 1782. Oåä. MNov. Dec.
mot dem på Globen, utan blifva de efter be-
lägenheten mer och mindre olika , dock blif=
ver deras olikhet icke få ftor, fom i de förut 7
anförde projectioner. HM
6) Ställes Ögat öfver Polen, få blifva uti en
Polar-ftereographifk projection alla Meridianer-
ne råta linier och Parallelerne Concentrifke
cirklar. Diftancerne vid kanterne blifva nåftan
dubbelt få ftora fom diftancerne midt på Char-
tan, och Chartans area är allenaft hälften emot
fuperficien på Globen. ”) |
Deremot blifva på en Orthographifk Polar-
proje&tion, diftancerne vid kanterne för fmå
emot dem fom äro midt på Chartan , famt
Chartans area mindre ån hålften af den mot-
fvarande Globens , når ögats diftance är de-
terminerad , men lika med hålften, når den är :
infinit.
7) Om ögat fupponeras flåldt öfver någon
vifs Ort i fphera obliqua, och en få kallad
Horizontal ftereographifk projection göres öf-
ver half-fpheran , då blir ingen linie rät mer
ån den Meridianen, fom går öfver famma Ort,
alla de öfriga Meridianer få väl fom Paralleler-
ne blifva cirklar utur fårfkilte centrer. Pro-
jedtionen får i öfrigt, hvad diftancer och areal
innehåll angår, egenfkaper på vifst fätt tilhö- |
rige både Polar och Meridional projettioner-
ne. "") Sad |
") Afritning håraf finnes på HomaAnfka Planiglobium |
af år 1746. |
++) Finnes på förenåmnde Homanfka Planiglobium en
afritning för Niärnbergs Horizont,
Profell. Hasiz Charta öfver Ryfsland år ock af |
denna art,
1782. 07. IVov. Det. 253
fer De
vv 8) Af de öfrige projedtions arter, då hälf.
&en af halfva Spherans fuperficies afbildas ge-
nom en Spherifk Triangel, antingen med kro-
kiga linier för både Latituder och Longituder:
eller med krokiga linier för Latituder och rä-
ta för Longituder: eller tvårt om med krokiga
för Longituder och råta för Latituder: eller
med råta linier för dem båda ; afviker det ena
|
fåttet mer, det andra något mindre ifrån den råt-
|» ta Spherifka fuperficien ; men intetdera kan
> träffa rått.
9) Af Geometrien är bekant, at en Redtan-
gel, hvars ena linia är /Equator, och den an-
dra Spherans Radius, år lika ftor med Sphe-
frans halfva fuperficies , men Figuren blifver
icke enlig med Spherans.
Dock lika fom en Redtangels fuperficies
kan föreftållas beftå af en oändelig myckenhet
Hinier eller Parallelogrammula, få långa fom defs
bafis, och hvilkas antal utmärkes genom per-
pendicular - linien , få fås deras fumma eller
Redangelns fuperftcies, när bafis multipliceras
med högden eller perpendicular-linien.
En Triangel, fom har famma bafis och li-
ka lodrätt högd med en Redangel, är hälften
deraf, fåledes fås defs fuperficies, når bafis mul-
tipliceras med halfva högden. Altfå måfte defs
Elementer vara i en Arithmetifk progresfion ,
hvars förfta Term är o, och den ftörfta lik
. med bafis.
En cirkels fuperficies fås, når peripherien
multipliceras med halfva Radius , emedan han
år lik en Triangel, fom har peripherien til
bafis och Radius til högd; och altfå kan defs
fvperficies anfes fåfom fammanfatt af cirkel-
R 3 linier
254 1782, O&. Nov. Dec,
linier eller coronul&e, fom åro uti en Arithme.
tifk progresfion. ;
Åfven få kan fuperficies af en Conus Re=
Aus anfes fammanfatt af en oåndelig myc-
kenhet cirkel - peripherier , fom åro uti en
Arithmetifk progresfion , hvars förfta Term
är o, och den fifta år peripherien til bottn-
cirkelen , famt Conens fida den linien, fom -
- utmårker antalet; emedan defs fuperficies år
en Seé&or circuli, hvars Radius år Conens
fida, och bogen är bottnens peripherie, i
10) På lika fått kan halfva Spherans fus
perficies anfes fammanfatt af en oåndelig myc- -
kenhet Paralleler , af hvilka Aquator år den
flörfta, och den linien, fom utmärker deras
antal , år fjerdedelen af Spherans peripherie :
men Parallelernas tilvåxande år i en helt annan
proportion , efter deras fumma eller halfva -
Spherans fuperficies , fom förut nåmndt är,
fås, når flörfta cirkelen eller Aquator multi-
pliceras med Radius,
Fig. 1. Tab, VIII. Uti Figuren adbe äro
allenaft halfva Parallelerne utfatte och linien c d
är fjerdedelen af Spherans peripherie., Altfå
innefattas uti denna Figurea på en plan hälf-
ten af halfva Spherans fuperficies.
Detta upritnings fått har det med fig, at
areen eller fuperficien blir lika med Globens;
Parallelerne blifva ock ricktiga, men af Meri-
dianerne år allenaft den ricktig , fom år midt
på, nemligen ed, alla de andre åro, alt fom
de å fidorna derifrån aflågfe, för långa, Paral-
lelerne blifva ock endaft af den nåmnde Meri-
dianen til lika vinklar å båda fidor affkurne,
åtven
1782. OR. Nov. Dec. 255
äfven fom på Globen, men ju långre derifrån,
ju mera olike.
Ty SOm-A Sött Fig >S ACED) Vvo-
re Norra Polen och B den Södra, AB förfta
Meridianen eller halfva jordens peripherie, CD
AEquator eller hela peripherien til fin långd
utfatt i råt linie, likaledes alla Parallelernas
cirklar utfatte efter fin långd i råta linier , få
blitver vål areen lika ftor med Spherans fuper-
ficies, men Figuren kan icke vara enlig, eme-
dan uppå Globen åro alla Meridianer lika, men
hår allenaft den förfte ricktig, alle de öfrige
för långe, alt fom de ifrån den förfta åro af-
| lågfe. Figuren blir ock mycket oformlig, men
om den göres til en ricktig oval eller Ellip-
tifk form, få kommer defs area at blifva i det
nårmafte en fjerdedel flörre ån Globens fuper-
ficies. Diftancerne blifva på den råtliniga
Meridianen och på ZEquator lika med dem på
Globen; men at de öfrige blifva olike, finnes
lått, då det befinnas, at Meridianen AB förhåt-
ler fig til den fom år go grader från honom,
fom 100 til 157, och den ytterfte Meridianen år
vid pafs 23 gång få lång fom Meridianen AB. ")
Dock få Landen hårigenom en nårmare likhet
få vål fins imellan fom emot dem på Globen,
Sh VERek de flsidje; 4:de och O:te ($. anförde
projectioner. Det biifver altfå en omöjelig fak,
at til alla delar på en plan ricktigt afbilda Glo-
bens fuperficies , och mifte man fördenfkul
låta nöja fig med at erhålla den nårmatte lik-
het, fom år måjelig.
RA 12) Om
fn bötr ORIGIN NR RR
+) En fådan General Charta år af LOTTER utgifven
ar 1778 1 Augsburg,
256 1782. OR: IMVov, IDe6.
12) Om något ftycke af Jordklotets fuper-
ficies fkal afbildas , til exempel, en vidd af 6
graders Latitud och 9 graders Longitud imel-
Fig. 3 lan 55 och 61 graders Polhögd, och vid-
"7" tages, at på en linia «b affåtta den långd,
fom fordras för deffe 6 Latituds grader på jor-
den, och ofvan til på en vinkelrått linia cd den
långd, fom fordras för en grad af Longituden |
för 61 graders Pol-högd, och nedan til den
långd fom fordras för en Longituds grad vid
55 graders Pol-högd på linien ef, få innehåller
"Trapezium cd fe fuperficien af 6 graders Lati-
tud och en grads Longitud i det nårmalte.
Om nu 4 fådane Figurer fåttas til på hvar-
dera fidan , få fås en plan, fom för en vidd af
6 graders Latitud och 9 graders Longitud med
fuperficien på Jorden eller Globen aldeles kom-
mer öfverens ifrån Norr til Söder, åfven få bå-
de ofvan och nedan, ifrån Öfer til Våfter,
men midt på eller vid 58 graders Latitud, blit-
ver briften i Longitudens ftråckning vid pafs
så mil, hvilket lårer kunna tolas.
Men fåfom hår både öfra och nedra Lon-
gituds linierne åro månghörningar , få fkulle
åfven Parallelerne , fom derimellan på Chartan
borde utmärkas, blifva månghörningar, år för-
denfkul båttre, at de förvandlas til cirklar,
hvarigenom den få kallade Conifka projettio-
nen upkommit.
Skulle Chartan innefatta 8 grader i före-
nåmnde Latitud och 9 graders Longitud, då
blefve briften midt på vid pafs 3 mil, fom ock
torde kunna tolas, men icke vål, om vidden
blifver flörre.
13) Om
1782. OM. Nov. Dec. 25
13) Om uppå Chartan öfver Sverige med
Finland , fom innehåller -inemot 16 grader i
Latituden och vid pafs 21 grader i Longitu-
den , längden för ParaHel-circlarne ofvan och
nedan utfittes ricktigt, då kommer, uti Paral-
lelen midt på Chartan eller för 63 grader, at
» brifta in emot en mil.
Hårvid kan dock den utvågen nyttjas, at
man kan taga et medium, fom til exempel,
man kan utfåtta den ricktiga Longituden ofvan
til vid 68 graders Parallel och nedan til på
58 graders Parallelen , då blifver midt på Char-
tan, vid 63 graders Parallelen, för hela lång-
oden af or Longituds grader, allenaft litet Öf-
ver 13 fjerdingsvåg mindre än på Globen, och
vid 55:te graden hinner briften icke til 3 fjer-
dingsvåg, och deremot blir öfverft vid 71 gra-
den icke fylleft 3 fjerdingsväg för mycket.
'Hvilket må vara få nåra fom våntas kan.
I anledning af det fom år anfördt i ro och
11 $$, fkulle vål Chartor kunna göras nåra öf-
verensftämmande med Globen i anfeende dertil,
at de på fidorne varande få Meridianers krök-
ning icke år få mycket ftor, men deras uprit-
ning är något befvårligare.
| Det finnes altfå, at en Charta utan fårde-
les fvårighet kan upritas, få öfverensfltåmman-
de med Jordens eller Globens fuperficies, fom
det möjeligen flår at låta fig göra , når man
har fig bekant de ftållens Latitud och Longi-
tud, fom derpå utmårkas fkola, famt derjämte
år förfedd med goda Topographifka Chartor.
| Latituder och Longituder erhållas endalft
genom Aftronomifka obfervationer, hvilka få-
ledes åro aldeles oumgångeliga : men fom de
R icke
258 1782... OM. Nov. Dec.
icke kunna punétuelt fås på få många ftållen
fom behöfs, ty en refande Obfervator kan icke
gerna föra med fig ftörre Inftrument, än at -
han kan vara fåker på en half minut i Lati-
tuden, fom gör vid pafs 3:dels fjerdingsvåg,
och Longituds obfervationerne åro ånnu långt
fvårare at få noga; få böra obfervationer alle-
naft fke på längre ifrån hvarannan varande ftäl-
len, på det felen icke må blifva mårkeli-
ga: det fom dår imellan är, bör finnas af
mätningar och derpå grundade Topograpbhifke -
Chartor, hvarföre det år af nåden at deffe
göras med all möjelig aktfamhet och påli-
telighet,
15) Sådana '”Topographifka Chartor tilre-
das, enligt 30 $. uti 1760 års Landtmåteri För-
ordning, fåkraft genom transportering och fam-
manbindande af de Chartor, fom öfver Hem-
mans och Byars ågor blifvit Geometrice af-
fattade , hvilket göremål, uti famma Förord-
nings 7 $. 2 Moment, befalles böra fke vid
Landtmåterie-Contoiret. |
Vid detta fammanbindande måfte man dock
i akt taga, at det icke fortfättes längre, än
få vida ritningen på en plan kan i det når-
mafte vara ricktigt Ofverensftåmmande med
markens eller jordens Spherifka fuperficies ,
hvilket kan finnas af jämnförelfen imellan
Tangens och Peripherien.
16) Uti ”Tabule Sinuum et Tangentium,
utföras Sinus och Tangentes utan någon fkil-
nad alt til 19 minuter, då förft blifver Tan-
gens, uti fjette ziffran, i ftörre ån Sinus, och
fom motfvarande Peripherien är flörre ån Sinus,
men
1762. 080 Nbu. EG 259
men mindre ån Tangens, få är ej heller förut
imellan Tangens och Peripherien någon be-
tydelig fkilnad.
För Sverige kan fåfom et medium tagas
Latituds gradens ftorlek för 60 grader, fom
| sär 62719.8 famnar, eller i Decimal mätt å 6
fot på famnen, 376318". 8, då tr mil kommer at
fvara emot 5 minuter 44. 35 fecunder, 2 mil
Emin 20083 mil emot 17; 150 17, 4 mil
emot 22": 57". 55. hvaraf finnes, at. fammanfått-
ningen kan fke utan fårdeles fkilnad til inemot
4 mil: Det år fördenfkul båft at ftadna dervid
och icke ftråcka den långre, emedan fkilnaden
imellan Tangens och Peripherien blifver fedan
alt ftörre och förre, få at, Om förenåmde fam-
manfåttning fortlåttes långre, kan Chartan på
flutet komma aldeles utur fkick, |
17) Hårtil kan ock komma en annan orfak,
hårrörande af fjelfva måtnings-fåttet. Hos ofs
brukas dertil Menfula Pretoriana , och kan
» vål, få vida ånnu bekant år, icke gifvas båt-
tre och fåkrare fått at affatta Hemmans och
Byars ågor, emedan man dermedelft med lått-
het kan genom affkårningar få en myckenhet
pundter determinerade , hvilka på andra fått
med mera befvår måfte erhållas: men vid fjelf:
va måtningarne åro dock fmå fel nåftan ound-
vikelige, fåfom då keden under måtandet icke
kan altid hållas lika ftrång: Horizontal-linien
i backar och fluttande planer vid Bafernes
| måtning icke tages noga i akt: Sjelfva Taflan
medellt niveau icke jämnt hålles i horizontal
frållning: Störarne, åt hvilka ficktningen fker,
icke ftiå noga lodrått, i fynnerhet vid Connedtio-
ners utfåttande ; Papperets olika Söympning ;
å
260 - 1782. OR MNöv. TE
då hopfiåttning eller transportering fkal fke:
Transporteurens utfiråckning, mera ån defs
fåkerhet tillåter : Små och omårkelige fel vid
fjelfva fammanbindnings punétterne, kunna, då
de råka at flå ut på en och famma fida, i föl-
je med de föregående, göra den fammanfatte
ritningen nog felaktig.
18) At råtta det genom måtning af en
lång diftance-linie, blir icke heller fåkert: då
denna måtning fker på famma fått förmedelft
Menfula , få blir den famma felaktigheter un-
derkaftad; och om ån långden någorledes kan
vara ricktig, är dock direétionen mera ofåker,
få at pundternas låge vid åndarne icke kunna
med vifshet på Spheran utfåttas ; utan bör
den, efter framledne Öfver-Dire& FAGGOTS
förflag 7”) fke med ”Trigonometrifk måtning ,
ty når den göres med flit och med goda In-
ftrumenter, då antingen flått Land, eller höga
Berg, eller Sjöar med Holmar och Uddar gif-
va til verkftållandet lågenhet, kan en fådan
råttelfe fke, då pundéernas låge på Spheran
med råkning utfinnes. Men en fådan måtning
låter fvårligen göra fig uti et fkogigt Land,
hvareft bergen icke få mycket höja lig öfver
fkogen , at tilfålle gifves til tjenlige Trianglar.
19) Fördenfkul vore det vål at, förme-
delft förenåmnde fammanfåttningar , Chartor
gjordes öfver Soknar och Hårader , dock at
de icke intoge ftörre vidd ån til 4 mil eller
något derunder, då kunde deras nytta blifva,
at
+) Uti Kongl. Maj:ts Inftru&ion för Dire&eurerne och
Landtmåtarne, til Finlands afmåtande, 5:te Puntten,
bifogad vid defs Tal, hållet vid Pref. aflig. 1760.
Pb C(YS CV fee AR en VV
|
1782. Of. Nov. Dec. 261
at: påliteliga och med Landets låge öfverens-
fråmmande .
1:o Geographifka Chartor måtte tilredäs
Öfver Håfdingedömen och hela Riket, når de
af någon få i Theorie, fom i måtningar och
» Chartor, öfvad perfon fammanfåttas , emedan
han då af obiervationerne någorlunda kan veta,
| hvarelt hela längden får brukas , och hvareft
någon hopdragning bör fke.
20) Når Kongl.” Maj:ts Nådiga Befallning
om Province - Chartornes utgifvande genom
kopparftick , är 1735, til Landtmåteri-Contoiret
ankom , var ånnu ingen Ört i Sverige til fin
| Latitud och Longitud med tilbörlig fåkerhet
bekant, ej heller voro många af fåkre måtnin-
sar fammanfatta Chartor at tilgå, utom Char-
torne Öfver Målaren och Hjelmaren famt Stock-
holmfke Skärgården. Hvarföre, til erhållande
af det förra, blef genom Ofver- Diredteuren
NORDENCREUTZ's fÖrforg, en god Quadrant för-
fkrifven , hvarmed Pol-högder på ätfkillige ftål-
len blefvo tagne , och vid de förfta Chartor-
nes utgifvande, antogs Upfala, hvareft Obfer-
| vatorium då var under byggnad, för förfta
Meridian ; famt til någorlunda afhjelpande af
det fenare, blefvo, 1740 och de följande åren,
grånforne omkring Höfdingedömen af Landt-
måtarne afmåtte, hvilka fedan åro vid Contoi-
ret fammanfatte : men utom de felaktigheter,
fom fjelfva måtningsfåttet har med lig, då det.
få långt utftråckes, befinnes jåmvål, at ej alle
vid måtningarne varit lika noga, efter man
dervid blifvit varfe åtfkillige betydande fel, faft
det icke tillika kan finnas, hvar de egenteligen
| böra
262 1782. . O. Nov. Der.
böra igenfökas , få år ej annat at vånta, ån at:
de derpå byggde Chartor måtte vara felaktige.
21) At få dem framdeles råttade, famt 1å-
kre och pålitelige Geographifke Chartor fam-
manfatte, år nödigt, at det, fom förut nåmndt
är, vidtages , nemligen at de Geometrilka
Chartorna öfver Byar och Hemman transpor-
teras, och deraf fammanfittas Chartor Öiver
Socknar och -Hårader', dock til få ftor vidd
allenaft , at planen icke mycket fkiljer ifrån
jordens Spherifka fuperficies. - Deraf kunna
då fåkra Chartor öfver Höfdingedömen och
hela Riket tilredas', fedan man genom Konghk
Vetenfkaps Academiens och Kongl. Amiras
liters Collegii förforg, famt Herrar Profefforers
flit, redan har både til Latitud och fordmivrd
fikert determinerade följande Orter, nemligen
Lund, Cariscrona, Stockholm, Upfala, Her-
nöfand 3 Törneg Cajaneborg och Abo; vore
ock vål, om Longituden för Götheborg och
Pieli sjertwi blefve visfare funnen. Pol-hösder,
tagne på en myckenhet andra Orter , få vil
fom några på flere ftlållen bekante Longitu-
der, falft ån icke få precife, kunna dock vid
fammanfåttningen göra någon tjenft.
> Det fkulle vål onekeligen”bidraga til Gedl
oraphifka Chartans råttelfe, om efter Hérr
BENJAMIN CARRARDS råd, uti defs Esfai för
Part d Obferver ") det blefve vidtaget, aty til
efterfölgd af det fom fkedt i Frankrike , en
middags - linie genom hela Riket blefve up-
gången: men utom det, at i et fkogigt Land
verkftållandet torde blifva för fvårt och kolt
famt;
+) Tryckt i Amferdam 1777, Pp. 178.
1782. Of. Nov. Dee. 203
I famt , "få kunde allenaft pundter tagas på en
Idel af de å fidorne varande Orter : dock til
| utmårkande af alt det öfriga, vore förenåmde
I fammandragne Chartor likafult nödige.
| 2:0. Den andra nyttan, fom af fådane
I fammandragne Chartor fås, vore, at de kunna
I tjena: til grund för Militarifke och Mineralo-
gilke Chartor , når de af kunnige perfoner
jämföras emot marken, och derpå utmårkes
hvad til hvarderas åndamål hörer.
3:0 » Blifyver deras nytta förnåmligaft til
allmänna Economien , når det i akt tages,
fom uti 5. $. af Kongl. Inftrugtionen för Com-
misfions Landtmåtarne af år 1764 år förefkrif-
våt då uti.Sockne-Befkrifningen anföres myc-
| kenheten , få vål af de upbrukade fom oups=
| brukade ågor , och af defle fenare, hvad del
| deraf, få i anfeende til deras befkaffenhet, fom
| Landsortens behof, bålt kan upodlas och göras
icke med den tydelighet, fom fädana Chartor
gifva, hvaraf. Regeringen får fåker anledning
til vidtagande af fådane anftalter, fom för hvar-
je Landsort kunna vara nyttigaft.
| Sp.
[Unna 6 Oh ov NILS MARELIUS.
a | Förfök,
264 1782. Of. Nov. Dec.
Förfök , betråfjande det fårgande åmnet
uti Berlinerblå.
LA
CARL W. SCHEELE.
De var i början af vårt hundra-tal, då Fårg- |
Fabrikören DiESBACH uti Berlin, med
DirPpers tilhjelp, af en håndelfe uptåckte det
få kallade Berlinerblå. Desfe höllo dock til-
redningsfåttet mycket hemligt, til defs Woop-
WARD, år 1724, utgaf hela procesfen. Seder-
mera hafva, tid efter annan, flere arbetat få
vål på denna Blå-fårgens förbåttring, fom ock
at utreda fjelfva Theorien om defs upkomft.
BROWN, bägge bröderne GEoFFror och Abbé
MAYNAN åro af deras Skrifter i detta åmne
bekante ; men det var Herr MacQueRr allena
förbehållet at utreda hela fammanhanget, hvil-
ken år 1752 derom gifvit en ganfka uplyfande
Athandling. Efter honom har väl en och an-
nan bemödat fig at utreda fjelfva det åmnets
natur , fom i allmänhet fåfter fig vid Metalli-
fka Kalker, då de nederflås med Blodluten utur |!
fina uplösningar, och fom vid Berlinerblås -
tilredning fäller jårnet blått. Men de hafva
ändå ej hunnit vidare. Somlige tro, at det en-
daft år Phlogiftom, fom här verkar, hvaraf nam-
net Alcali Phlogifticatum upkommit; fomlige åter,
at det år någon animalifk fyra. Orfaken til
denna ovifshet ligger deruti, at man ej up-
täckt något medel at bekomma detta fårgande
» ämnet rent och för fig fjelft, utan at det altid
varit med någon annan materia förenadt. Som
jag uti flere deröfver anfläldte förfök ånteligen
fann =
1782... O. Nov. Dec. 265
fann utvägar at erhålla detta åmne per fe, hvar-
igenom jag fkaffade mig en Öppen tilgång at
underkafta det famma åtfkilliga Chemifka prof;
få tager jag mig frihet at til Kongl. Acade-
mien öfverlemna deffa mina förfök.
$. 1. a) När Blodlut, hvars tilredning all-
månt år bekant, en tid borrt-åt ftålles uti fria
| luften , förlorar den fin egenfkap at fålla jår-
net blått , och precipitatet, fom då fås, up-
löfes helt-och hället i fyror. För at nu få ve-
ta, om luften hårvid undergår någon förån-
dring, flog jag något af nyligen tillagad Blod-
"lut uti en kolf, fom vål igenhartfades ; men
€n tid derefter, fanns den inftångde luften va-
ra den famma, fom förr, och Blodluten oför-
andrad. Häraf följer fåledes, at det tingeran-
de åmnet ej kan vara rent-af Phlogifton ”).
Jag föll då på den tankan, at luftfyran , fom
uti anförde förfök ej vari tilråckelig mångd i
den inftångde luften , men i fria luften finnes
” långt ymnigare, torde vara hufvud-orfaken til
— detta tingérande åmnets frånfkiljande ifrån Blod-
luten. Jag b) upfylde derföre en kolf med
luftfyra och flog deruti litet Blodiut , famt för-
varade defs öppning ganfka vål från yttra luf-
tens åtkomft. Dagen derpå, förfökte jag min
lat, och fann min gifsning vara grundad; ty
den med denna Iut fålde Järn-kalken uplöftes
aldeles af fyror. c) Vidare förföktes, om ock
andra fyror verkade på famma fått på Blodlu-
ten? I detta affeende öfverfaturerades min Blod-
> dut med alla bekanta fyror, och jag flög fedan en
5 up-
— +) Le bleu de Prusfe eft un précipité de fer, avec
furabondance de Phlogiftique, ACQUERS
i > i ; TA | ij Fr jd
2366 pro DR Nov Yr.
157 - 25 s 2105 f 4 . a or t d -”
”bplösning af Järn-vitriol dertil; men fick ock
"pärt rater precipitat. | |
I ”
til Blodläten', iom då blef gul, och flog nå-
"sota blanniden uti en kolf, fom. var. up-d
sifyltt "med Tuftfyra.””Dageni”derpå, flogs denna”
Förtäl en folution af Järn-vitriol, fedan måt-J
Htådes Tuten med Öfverfödig fyra, och då fick I
-
=
splandades Vitriot-fölution, då jag ftrax Bekom
Béerliterblått. "CV Jag precipiterade en Järn
”victril-uplösning med Alkal; detta grönaktiga
"pre&cipitat "kokades några minutér uti Blodtöt, -
föm: "deraf "uplåne”näsot ; ”hvarpa luten fl-Å
trerades:" "Denna tat undersick uti, fria Töf-0
"Her eller Tuaftfyran ingen Töråndring > ty den
precipiteråde Järnsuplösningen, blå, få vål förr d
fom "efteråt : och 'om Taten Öfver ”faturerades |
”anitd Hågon fyra, och man tillade ”hågöt Järn-d
"Ivitriol, upkornråändå vackert Berlingrblätt. Hår-
af fer man Tälede$; at Järn-kalken på vifst fått i
"figerar det tingerande åmnet uti luten, få at
hvarken luft "eler andra fyror fedan kunna |
fkilja détta ämne från Alkaålt. Detta år ock
orfaken , hvarföre 'det tingerande neutral-falt,
fom upkommer'; når Alkali kokas rhed Berli-
rrerblått, ej af luftfyran eller andrä fyror få lått
niifter fin egenfkap at- fålla järnet blått. ”d) Men
om man kokar Blodlut med en fullkomligen
calcinerad Jårn-kalk 7), få uplöfes intet deraf;
(aut sh ou ry s ry. ty
+) Den jag brukat hårtil, tilredes af Jårn-vitriol, fom
76.2. äv NU, omvändes de anförde förfö- =
köer; jag blandade nemligen litet Jarn-vitriol
"jag är anfenlig mängd Berliherblåct. 5) Till
-fartind' Blodiut , hvaruti jag Hade uplölt litet
-bJfärh-Victril, flogs af andra fyror något mera,
Cåf fon til måttning behöfdes, "och. fedan til--
In Oja TPS POESI PAT TTR RY ST PSIRA FT RP RT NI FOI I FST (VETT PE RR BA ft ET INTA EA ESP SYRE FNSEBA UTA PÄR AA FA JAK SIS AS -
| a OR Nov. Dec. 287
ty om denna lut fedan öfvermåttas med fyra,
och Vitriol tillågges , fås intet Berlinerblått.
Det famma hånder ock, om en fådan folution
af väl calcineradt järn fålles med Blodlut, och
| fedan någon fyra tilkommer. Håraf kan til-
| lika inhämtas , huru mycket den lilla andel
”Phlogilton , fom Jårn-jorden uti Vitriolen quar-
håller, bidrager til det tingerande åmnets få-
IlAnGe. | Sp
a 3 a) FÖT at nu få veta, hvart det tin-
» "gerande åmnet uti förföken ($. 1: a. Db. c.) ta-
git vågen, flog jag något Blodlut uti en kolf,
fom fyldes med luftfyra ; fedan. denna. ftått vål
"tåpt Öfver natten , hångdes i denna luften en
"pappers rimfa, fom var fåftad på korken;
men förft doppades papperet uti en uplösning
af Järn - vitriol , och fedan påftråkos>et par
"droppar uti vatten uplöft Alkali; pappers-rim-
"fan blef då Ofverdragen af et Järn-precipitat.
Efter et par timars förlopp , togs åter detta
"papper utur kolfven, och litet falt-fyra ftröks
derpå , då jag med förfte förundran fäg
"papperet Öfverdraget med det vackrafte Berli-
"nperblå. b) Samma förfök anftålde jag med
"Blodlut, fom var öÖfver-faturerad med Vitriol-
"fyra; denna blandning flog jag uti en kolf,
"och procederade med en pappers-rimfa, fåfom
I tFTörut. (a): Här blef jag ock varte, at luften var
| ”öpfyld med det tingerande åmnet; ty pappers-
| ”rimfan blef af Salt- fyra blå. 'c) Ehura fyror
| ”drifva detta åmne från Alkali, quarblifver lik-
"visft en mårkelig mångd deraf uti den med fy-
Tor Öfver-faturerade blodluten, emedan denna
RR sö ; bland-
— ockokas uti Saltpeter-fyra och falles med Cauftikt
ör Alkall.
Å
:
268 1782... O&. Nov. Dec.
blandning gör luften uti en annan kolf tinge-
rande, och det flere gånger, alt fom luftmas-
fan år ftor til. d) Då jag, i ftållet för Vitriol-
folution , på pappers-rimfan nyttjade en folu-
tion af rått dephlogiftiferad Jårn-kalk , upkom
ingen Berlinerblå, utan Salt-fyran löfte kalken
aldeles. Detta Öfverensftåmmer med anförde
förfök ($. 2. d.)
$. 4. Som jag nu fåg, at fyror verkeligen
attraherade Alkali ftarkare, ån det blått-tinge-
rade åmnet, ville jag fe, hvad man på deftil-
iations vågen hårvid kunde utråtta. a) Jag
flog fördenfkul en blandning af Blodiut med
dfverflödig Vitriol-fyra uti en glas-retort, ap-
plicerade en recipient, fom vål luterades, och >
deftillerade med lindrig eld. Då nu vid pafs
z af blandningen öÖfvergått, ombyttes b) reci-
pient , och afdeftillerades hålften af quarlem-
ningen. c) Vid underfökningen af förfta de-
ftillationen, fann jag en befynnerlig luckt och
fmak på Ööfverdeftillerade vattnet : luften uti
recipienten var upfyld af famma tingerande äm.
ne, fom förut omtalte kolfvar ($. 3). Lacmus-
papper rödnade uti detta vattnet ; men fom
tungjordens folution vifte, at hår var tecken
til Vitriol-fyra, kunde jag ej göra någon fyn-
nerlig råkning derpå. Til en del af detta vatt-
net blandade jag litet phlogiftiferad Jårn-kalk,
eller fom år det famma , precipitat af Jårn-
vitriol, och efter en liten ftund tilflog jag nå-
gra droppar Vitriol-fyra, hvaraf jag bekom et
vackert Berlinerblå. d) En del af detta vatten
kom at flå några timar uti fria luften , hvar-
igenom det hånde , at defs tingerande egen-
skap aldeles gick förlorad. ee) Vattnet .
andra
782 Of: Növ. Dec: 269
andra deftillationen (b) förhöll fig fom rent
vatten , blandadt med litet Vitriol-fyra.
$. 5. Då jag fåledes fåg möjeligheten at
erhålla detta tingerande åmne uti fin ftörfta
renhet, gingo mina förfök der på ut, at få
det fkildt ifrån fjelfva Berlinerblån : och det
dels för at förfkaffa mig något flörre förräd
deraf, ån Blodluten gifver , dels ock för at
flippa den få befvårlige blodens calcinatior
och lutens tilredning. At igenom deftillation
feparera detta åmne från Berlinerblått, går vål
an; men då år det med få många heterogenea
blandadt, at det til rena förfök år aldeles odu-
geligt. Jag har haft under hånder flere flags
Berlinerblått , och funnit i dem fpår af Svaf-
vel, flygtigt Alkali, eldfaft Alkali, Vitriol-fyra
och flygtig Svafvel-fyra: åmnen, fom alla fin-
nås” få vål uti Blodlut fom Sotlut, och fom vid
Berlinerblåtts tilredning fåfta fig vid precipi-
tatet. Vid en deftillation af Berlinerblått, be-
kom jag uti recipienten et liquidum , fom luck-
tade efter Hjorthorn-fpiritus , fom fålde Jårn-
vitriol , och då någon fyra tilkom , förvand-
lades til Berlinerblått: något fublimat uti retort-
halfen , fom var et Neutral - falt, beftående af
fAlygtigt Alkali och flygtig Svafvel-fyra: luften
uti recipienten vsr upfyld af luftfyra, Alkali
volatile och det tingerande åmnet. Refiduum
uti retorten var fvart och drogs af magneten
famt gaf med fyror hepatifk luft. Efter jag nu
på denna vågen ej kunde nå mitt åndamål,
fatte jag mig före at nogare examinera et uti
Chemien bekant Neutral-falt, fom upkommer,
når Vinftens-lut kokas med tilråckeligt Berli-
nerblått. Detta falt beftår af Blodlutens tinge-
3: rande
270 1782. Ol. Nov. Dec.
rande ämne, Jårn-kalk och Alkali, famt bru=
kas i fynnerhet at uptåcka järnhaltiga Minerals
vatten , men är til fadant åndamål ganfka ofi-
kert, få långe Chemien ej år i frånd at fkilja
järnet derifrån. Detta kan dock ej fke; med
mindre: faltet decomponeras , emedan järnet
utgör en beftånds del deraf, och år et medel
at fåfta det tingerande åmnet med Alkali (6.2.
c). Blodluten år uti fådana prof mera pålite-
lig, ehuru den ock; få vål fom Sot'uten, vis
far fpår på järn. Jag har vål uti 1. $. fagt:
at når Blodluten öfver-fatureras med någon
fyra och Vitriol fedan: tillågges, man då ej får
tecken til Berlinerblått. Men iom blod och
fot med lig föra litet jårn, få år ej heller un-
derligt , at Blodlut innehåller jårn , hvaraf då
hånder; at vid fädana tilfållen verkeligen kan
vifa fig något tecken til blått, och det få myc:
ket fnarare , om calcinerade masfan utkokas
uti järn-kårl. Men lågger man förft Vitriolen
uti luten och fedan tilflår någon fyra, få fin-
ner man ftor fkilnad uti mångden af Berliner-
blått. "Brukar man en ganfka ren Blodiut, öf-
vermåttar den med fyra och då tillågger jårn-
vitriol , fås ej det ringafte teken til blått: få-
dan ren lut fås ej på vanligt fått: den erhål-
fez då ,. når det tingerande ämnet uti fin rens
het:($. 10.) , blandas med Vinftens: Alkali.
6. För at åter komma til omtalte Neu:
tral-falt, 'uplåfte jag deraf et uns uti glas-retort
med 4 uns vatten, flog dertil 3 drachmer con
centrerad Vitriol-fyra ") och defiillerade denna
blandning med lindrig eld uti förluterad reci-
+) Andra fyror göra famma verkan, dock anfer jag
vid denna operation WVitriol-fyran för båttre.
17823 OM: Ior. Dec. 20
pient. Så fnart altfammans kom i kokning,
blef blandningen tjock af en mångd Berliner-;
blått, fom fkilde fig derifrån ; jag kånde,ock
med det famma en luckt, fom trångde genom
lutum och fom lucktade aldeles fom det med
tingerande åmnet impregnerade vattnet $..4. C-),
Jag fortfor med deftillationen, tils et uns var
Öfvergänget , hvarpå jag ftrax flog det deftille-
rade vatten, fom innehöll det tingerande åm-
net, uti en flafka. Luften uti recipienten hade
ock infupit famma tingerande åmne; hvilket
jag blef varfe på famma fått, fom förut ($.3. a)
år anfördt. « Den uti retorten återftående bla
möljan flogs på filtrum, och utidet, fom ige-
nomrunnit, lades et flycke Jårn-vitriol, för
at fe, om ock något odecomponeradt Neutral-
falt var quar; men, fom ingen Berlinerblå
deraf upkom , var klart, at faltet under kok-: :
ningen var decomponeradt. = Det Berlinerblå,
fom nu quarblef uti filtro och fom fkilt fig
från Neutral-faltet, kokades åter med Vinitens-
lut; uplösningen filtrerades från fin järn-ochra:
och med tilblandad öfverflödig Vitriol- fyra
deftillerades ;denna blandning andra gången:
Den förhöll fig nu ock lika med förfta gången;
ty få fnart den kom i kokning, feparerade fig
å nya Berlinerblått , falft uti ringare mångd>=
och det tingerande åmnet gick Öfver.uti reci-
pienten, .Sedan + af blandningen. hade, gätt
öfver, flog jag den til det förra uti flafkan, och
feparerade det äter upkomne, Berlinerblå från
fin fyra, hvilket jag åter med Vinftens-lut ex-
traherade, och med Vitriol-fyra. deftillerade för
tredje gången. Hår upkom åter något Berliner:
blått, och det år klart, at vid fiere uprepade
S 4 ; ) eX-
ga 1782. Of. Nov. Dec.
exztraétioner och deftillationer änteligen alt Ber-
linerblått hade blifvit deftrueradt. :
Det år ej fvärt at få reda på hela famman- =
hanget af denna operation: Detta Neutral-falt
beftår af Alkali, litet Jårn och det tingerande
ämnet : år fåledes i fjelfva verket et trefalt
Medel-falt. Når nu någon fyra råkar fädant
Salt , få måfte, i ftröd af flörre affinitet, fom
fyror hafva til Alkali, det tingerande ämnet
drifvas ut, hvilket då, för defs flygtighets
fkul, under påftående deftillation, målfte gå i re-
cipienten: men fom fyror ej åro i ftånd at drif-
va detta åmne från Jårn , få quarhåller Järn-
kalken få mycket deraf, fom til defs måttning
eller, fom år det famma, til Berlinerblått behöt-
ves: och detta år den delen, fom under deftil-
lationen fkiljer fig ifrån Saltet. Om Berliner-
blått extraheras med Kalk eller med Tungfpats-
jord , få vifa desfa extraétioner med Vitriol-
fyra under deftillation famma förhållande.
$. 7. Når Berlinerblått extraheras med Al-
kali volatile , upkommer deraf en förening,
fom bör ockfå råknas ibland trefalte Medel-
falter, och beftår af flygtigt Alkali, Jårn och
det tingerande åmnet. Det har famma förhål-
lande med Vitriol- fyra, fom Saltet efter före-
gående $. Deftilleras detta Medel-falt enfamt ,
fedan det år uplöft uti vatten, blir uplösnin-
gen tjock af Berlinerblå , oth uti recipienten
gär en flygtig Alcalinifk fpiritus. Forttar man
med deftillationen tils allenaft litet fucktighet
jämte Berlinerblå uti retorten år Öfrig, finner
man ej något Salt mera quar, utan åt alt har
gått Öfver uti recipienten. Detta deftillatum
beftår af Aygtigt Alkali och det tingerande äm-
net:
1782. OO. Nov. Dec. 23
net: det precipiterar ej Kalk-vatten; men Järn-
vitriol decomponeras, och når någon lyra til-
flås, fås Berlinerbla. Om uti recipienten up-
hånges et papper, fom år doppadt uti en up-
lösning af Järn-vitriol, få blir denna folution
fnart decomponerad, efter denna luften år up-
fyld af Alkali volatile: når fedan detta pappe-
ret beftrykes med Salt-fyra, blir papperet blått.
Om hela detta liquidum uti recipienten ftål-
les i fria luften, få borrtdunftar altfammans ,
och lemnar rent vatten efter fig.
9. 8. Ibland flera, ehuru fruktlöfa förfök,
at nemligen på et ån genare fått fkilja detta
tingerande ämne från PBerlinerblått, fann jag ,
at calcineradt Qvickfilfver var til mitt ändamål
et förträffeligt medel. Jag fåg, at Mercurius
Dulcis uti luften, fom med det tingerande åm-
net var impregnerad, blef fvart: den blef ock
fvart , om den blandades uti tingerande vatt-
net ($. 4. c.), och detta vattnet fick en fur
mercurialifk fmak. Håraf var at förmoda, at
detta ämne hade förenat fig med fublimatet uti
Mercurius Dulcis, eller åtminftone med defs
Kalk , och utdrifvit Salt-fyran, fom var orfaken
til den fura fmaken: och fom metallifkt Quick-
filfver ej löfes i Salt-fyra, få bör den då blif-
va fri, och detta är orfaken til fvarta färgen.
Jag kokade fördenfkul Berlinerblått med Mer-
curius corrofivus Albus : knapt var blandningen
kommen i kokning , förr ån den blå fårgen
var förfvunnen. Derpå kokades Mercurius cal-
einatus med Berlinerblått och vatten : Färgen
förfvann likaledes , och filtrerade folutionen
hade en ftark mercurialifk fmak: den innehöll
intet Jårn och, hvad fom år anmårknings värdt,
5 5 kunde
274 1782. OM. Nov. Dec.
kunde den hvarken af Syror, Kalk eller Alka-
lier. precipiteras 5 men Metaller reducerade
Qvickfilfret under en långvarig digeftion, och.
det i grund af dubbel affinitet. Hindrar man det
tingerande åmnets förening med Metaller, få
blir det fritt och löft, famt kan bequåmligen
genom deftillation fkiljas derifrån. Detta fker,
när någon fyra år med i fpelet. Efter fiera
håröfver . anftålte förfök , fann jag följande
method vara den bålta:
På 2 uns pulveriferad. Berlinerblå
och I uns Calzx Mercurii ”), flog jag uti en kolf
6 uns vatten: blandningen kokades några mi-.
nuter under flåndigt omrörande, då den fick
en gulgrå färg. Jag flog altfammans på et fil-
trum, och på qvarlemningen uti filtro flogos et
par uns hett vatten , för at vål utluta alt-
fammans. Denna filtrerade mercurialifke fo-
lution flog jag på halfannan uns roftfri Jårn-.
filfpån uti en flafka , och blandade dertil 3 drach-
mer Conc. Vitriols-fyra. Altfammans fkakades
vål ikring, och efter några minuters fkakning,
blef blandningen af reduceradt Qvicklfilfver helt
fvart, och hade aldeles miftat fin mercurialifka
fmak. Den bekom då firax det tingerande
ämnets vanliga fårfkilte luckt. Jag låt bland-
ningen flå ftilla några minuter, hvarpå det kla-
ra afhäldes uti en retort, och fjerdedelen af-
deftillerades uti vål luterad recipient. Hår be-
kom jag fåledes famma tingerande åmne fom af
Neutral-faltet ($. 6). Det år tilråckeligt at alle-
naft afdeftillera 33 ty detta ämne år långt filygti-
gare ån vatten, och fåledes går det förft öfver.
0. 10: A
+) Med Calx Mercurii förftår jag den, fom år tilredd
med Saltpeter-fyra,
me
1782. OM Mov. DPer 275
6. 10. Som liten fmitta af Vitriol-fyra ger-
na medföljer få vål denna ($. 9.) , fom förra
deftillationen af Neutral-faltet $. 6.), bör den
ock fkiljas från detta tingerande åmne, Jag har
uti 6. i. anfört , at Lutt-fyran år i ftånd at
drifva detta åmne från Alkali eller Blodluten;
det famma händer ockfå , när detta ämhe år
förenadt med Kalk: fåledes år det ej fvårt at få
Vitriol-fyran. derifrån : jag blandade litet flött
Krita uti det deftillerade och med detta åmne
impregnerade vatten ; och deftillerade denna
blandning för andra gången med lindrig: eld;
Vitriol- fyran blef då quarfittande vid Kritan,
och det tingerande åmnet gick öfveri fin ftör-
fia renhet. För at hindra, det ej för mycket
af detta flygtiga åmre under påltående deftilla-
tion må trånga genom lutum , : och at luften
uti recipienten ej för mycket infuper deraf ;
tager jag nu altid en liten recipient och flår
litet deftilleradt vatten uti den famma, famtla=
gar få, at förfta delen af förlaget kommer un-
der. deftillationen at ligga uti et kärl med kallt
vatten. Detta åmne har en befynnerlig ej oan-
genåm luckt : en fmak , fom ftöter nåftan litet
på fött och år något hettande i munnen famt
"retar med det famma til at hofta. Af detta åm-
nets natur och beftånds delar famt verkan på
andra kroppar , tager jag mig frihet at lemna
Kongl. Academien del til nåfta Qvartal.
276 1782. O&&. Nov. Der.
Befkrifning och Ritning
på en mindre Bärr-Mackine til moasfift
Gutne Canoner ;
AT
GERHARD MEYER,
Öfver-Direé&teur vid Kongl. Styckgjuteriet,
Ridd. af Kongl. Wafa Orden.
t förekomma vid Canon-Gjutningar, få af
Metall- fom Tackjärn , de felaktigheter ,
fom förorfakas af Kärnftången , hvilken forme-
rar Kul-loppet i Canonen ; och af Gallippan ,
fom år en fmidd Jårnring med 3 eller 4 föt-
ter, fom fäftas i yttra formen, hvaruti Järn-
fången infåttes , at hållas midt i formen vid
Gjutningen, har jag trodt följande böra an-
mmårkas.
Deffa båda delar förorfaka Godfets kok-
ning af den inneflutne kalla luften i Leran ,
och af det fmidda kalla Jårnet , hvilka Luft-
blåfor blifva i Godfet fittande och lemna gro-
par och gallror i Kul-loppet. Defsutan förfvagas
Canonen af Gallippan, fom har fit rum i Krut-
kammaren , dår måfta våldfamheten af Krutet
utöfvas : och har äfven den visfa påfölgden ,
at det fmidda Järnet i Gallippan med tiden räftar
ftarkare , ån Tackjärnet , och lemnar gropar
efter fig , hvilka åro det famma fom gallror,
och förderfva de båfta Canoner , få af Metall
fom Jårn , faft ån de aldrig åro mera brukte
ån vid prof-fkotten.
At nu undvika Kårnfltång och Gallippa,
fom förorfaka ofvannåmndne fvårigheter; tyc-
kes intet annat medel vara öfrigt, ån 2
ano:
nga OM pv. der. BRT
Canonerne masfiva och å nyo upbårra Kul-
loppet. :
Et fådant driftigt förfök gjordes , få vida
mig bekant är, för 50 eller 60 år fedan, förft i
Casfel, af den fkicklige Gjutaren Herr KELLER,
fom var hos en Herre, hvilken fparde ingen
koftnad på Konfters och Vetenfkapers uparbe-
tande, i fynnerhet vid få angelågna och koft-
famma Gevär, fom Canoner äro; dår de för-
fte maslift gutne Canoner af Metali blefvo gjor-
de, hvilke voro frie från alla de felaktigheter,
fom Kårnftången och Gallippan åftadkommo,
famt undergingo alla de prof, fom vid Cano-
ner brukas.
> Inråttningen til denna Bårr- machine var
perpendiculaire , fom utbårrade en Cylinder,
få lång fom Canalen var, hvilken fick fin för-
fta diredtion kring en tapp , fom utfvarfvades
utan får mynningen: men fom famma inrått-
ning var koltfam , i anfeende til Bårrarne och
Cylindrens affkårande up vid bottnen, hvilka
Bårrar voro mycken bråcklighet underkaftade,
och behöfde läng tid til en Canons bårrande;
få blef denna inråttning , med fådane Bårrar,
ej af många antagen , utan nyttjades fpitfige
Bårrar , fom kringfördes antingen med vattu-
drift eller häftar, hvilket gick fortare, men
hade den päåfölgd , at Bårren altid drog fig åt
någon fida, oaktadt all möjelig accuratesfe,
fom gjorde en ftor del af dem odugeliga.
Då det lyckliga Casfelfka förföket blef be-
kant; anvånde flere fin eftertanka at upfinna
någon Tfåkrare machine til fådant åndamål,
fom ingen tyckes hafva lyckligare tråffat, än
en fkickelig Smed i Geneve, Herr MariTtz,
med
278 1782. Of. Nov, Dec.
med en Horizontel Bäårr-machine, i hvilken
Canonen drages omkring med Vattuhjul, och
Bärren fkjutes jämnt fram, fom har fkapnad af
en half Cylinder på ändan, hvilken circulaira
rörelfe håller Bårren i centro, at om Cenonen,
efter fnöre och vattupafs, inlägges; få bör hå-
let blifva accurat i centro, hvilken inrättning
federmera år på många iftållen antagen.
Sedan bår förfök gjordes, för några och
trettio år tilbakars, både med masfift gutne och
med Kårnftång och Gallippa gutne Canoner,
fom på alt fått förföktes, och til flut, på be-
fallning, fprångdes, at defto nogare kunna bé-
fiktigas ,. om Godfet vore fritt från gallror;
få funnos de masfift gutne- på alt fått fåkrare,
fria från gallror alt igenom ; då de, fom voro
gutne med Kärnftång och Gallippa, ehuru de
i Kul-loppet voro tåmmeligen rene, deremot
hade gallror in i Godfet; och vid fprångnin-
gen fprungo, i fynnerhet vid Gallippan , där
bottnen. fSkilde fig från det öfriga. Då faft-
Näåldes -af Höga Vederbörande , at vid alla här
i Riket varande Canon-Gjuterier, fådane Bårr-
”machiner: fkulle inrättas ,: hvilket ock Tkedde
hår vid Metall-Gjuteriet i Stockholm, fom drif-
ves med hiftar: och tvänne vid de ftörre
Järn”Bruken , fom drifvas med -vatten, hvilka
nu i 15 eller 20 «år variti full gång, och vifzit,
at inrättningen eger den fullkomlighet och
ftyrka, fom fordras. Cr
Oaktadt denna öfvertygelfe, åro dock per-
pendiculaire Bårrverk. federmera inrättade, kän
hånda för befparing vid Byggnaden, fom intet
torde vara betydande, utan tvärt om hafva ftör-
re och fvårare påfölgder, ån man TOTIGERA >
a
1780. OM. Nov. Dec. 279
då flere Canoner blifva casferade för den or-
fak, at Kul-loppet dragit fig ur centro, fom
ingen Artillerilt kan antaga för goda.
' Skulle fådane Canoner blifva köpmans-
"Waara, kunde all den Credit; fom våre Svenfke
”"Taczjärns Canoner hg förvärfvat, förloras ,
”åfven för dem; fom hafva ricktiga ”Bärrverk.
jäv I Jagobaär fördenfkul jtil:de mindre Brukens
tienft, fom allenaft hafva en Masugn, updragit
Ritning til et mindre Bårrverk , där ej ftörre
-sCanonéry ån 12=Pundningar ojutas, jämte förflag
på behofven, forn fordras,yhvartil de fjelfve kun-
i na anfkaffa smide: och Fa aCkjärns-arbetet, jämte
-+Tråvirkety med. mera: Tiltro de hg” fjelfve
iom utarbetnilgen och fammanpafsningen, hvar-
til båderikickelghet och accurate verktyg for-
ordrass fårtorter koftnaden blifva lindrigaft; men
pjag råder, fåfom dåkralt ,satutarbetningen fker
--på Kongh: Styckgjuteriot isSstockholm ,dår til-
vandt folk och nödige: verktyg finnas.
Denna ritning år inrättad til mindre forter
+ Canonér, at AE Hit bärta I r, til” och med 12-Pund-
"ningar , hvilka fenare ej få vara långre , ån
20 å 21 Caliber, hvilka åro de Jlängfta föm nu
Sör tiden Hos andré Nationer "brukas ,. fom de-
ras beftällningar och flera fåkra förfök intygat;
"rat 10 2:20 Calibers långe "Canoner fkjöta lika
"långt , fom de fom äro dubbelt längre; och i
.följe deraf dubbelt koltfamniare ', befvärliga-
"Fe, dt ladda och fordra' mera manfkap at 'hand-
teras. aft
3 C En sa AN
” pek dd eler > Fate al ST LTS Inför
i SE Bå- R Ä 7 I NW hd ps 4 i Änod ITIL
så
280 1782. OM. Nov. Dec.
: Befkrifning på medföljande Ritningar ,
Tag. IX. Fig. 1 och 2. til et mindre
Bårrverk.
Grunden muras af Tegel och Gråften , med '
kalkbruk kring Järnankarna , fom i nedra
bjelkarne , med cdefs faftfräende docka och
underflag, äro infatte: mellan-rummen fyl-
'as med gråften och ler-bruk, väl tilhopa
. flampadt; ofvanpå muras et hvarf tegel
på läg kant, inom en ram af ftockar i vat-
tupals. |
Beftår grunden af klippa; få blifva Ankar-
nes längder derefter pasfade och håli klip-
pan bärrade, famt med Bly faftgutne.
Tråvirket kan blifva af torra furu-ftockar, i
brift på Ek: de nedra, af 12 tums fyr-
kant, efter fnöre och vinkel höflade, hvari
hålen bårras efter ritningen , då den ftilla-
fltående dockan med Järnankarna infåttas
och kringmuras, fedan ftockarne på fina
underflag äro uplagde til den högd de bö-
ra få Öfver golfvet.
. Bordet , af en god och torr furuftock, i
brift af ek, til de mått, fom ritningen vi-
far , accurat utarbetadt, efter fnöre och
vinkel.
. En ftock-ånda, hvarpå fkrufvens yttra fläta
ända hvilar.
Tre ftock-ändar, fom ftändigt blifva ftilla
liggande, hvarpå nedre ftockarne hvila och
faltfkrufvas.
. Tvånne dito löfa, at kunna flyttas med den
löfa dockan och bordet, famt med kilar
underftödja de långa ftockarna, at de af
tyngden ej buckta fig. FR
a
1782: Of. Nov. Dec. 281
, Et vattenhjul , hvars diameter och bredd
råttas eiter tilgängen på vattnet.
Tackjärns Arbete.
En fiilla ftående docka med et löft lager,
hvarpå axlen för vattenhjulet hvilar med
den åndan , fom år inom hufet.
.: Den rörliga dockan, med tvänne lifter un-
der bottnen , fom hålla henne i ordning
inom nedra ftockarne, nåt hon fkal flyttas.
Defs öfriga fkapnad fes af ritningen.
Et lager, hvarpå cylindren, fom lemnas för
Canonens mynning, hvilar, fom uttages,
medan den fvarfvas efter den diameter, fom
rundningen i lagret har.
. Tvånne lager under bordet, med upftåen-
de lifter, fom fatta famma bord, hvaraf det
ena har tvånne lifter på undra fidan, fom.
fluta mellan de nedra ftockarne och hålia
bordet i ordning, når det med den rörliga
dockan flyttas. | a |
. Fem ftycken underflag, hvarmed den rörli-
ga dockan, bordet och flocken under fkruf-
ven faftfkrufvas, når de äro flyttade: hafva
på undra fidan två tappar, fom hålla mot
fyrkantiga hufvudet på fkrufvarne vid faft-
fkrufningen. ; ;
. Axelftången fyrkantig, med et fyrkantigt hål
fram i ändan , föreflås äfven af Tackjärn ,
blir til den längd , fom vattuhjulets bredå
fordrar, och at den räcker inom Bårrhufet
Öfver den ftilla frående dockan, där den blir.
rund, och med andra åndan, fom ock blir
rund, på ftållningen utom hjulet. Denna.
axelftång infålles i LER på en, af et a
er
282 1782. Od. Nov. Dec.
ler flera träd hoppasfad fyrkantig axelftock,
hkvarpå vattenhjulet fåftes.
p. En hölfa, fom trådes på axlens fyrkant,
hvilken gjutes med tvånne fyrkanter, fom
fatta den fyrkant, fom på ändan af druf-
van med Canonen år guten.
Alt Tackjårns-arbete gjutes efter model-
ler, fom netto efter ritningarne förfårdigas
af godt ftyckegods , ju mjukare ju båttre,
så når fom lagren , fom infättas i dockor-
: hvilka kunna blifva af hårdare järn;
LR kan altfammans komma at våga 10 å
12 fkeppund. .
Smidt Fårn-Arbete.
q. En Bårrftång , 5 alnar 6 tum lång, 23 t. bred,
Zz tum tjock, med et halfrundt bår-hufvud
på ändan, hvareft fnidan fåltes.
tr, EO: KOIIT Bårr, I aln läng, 23 t. bred, 13 tum
hög, med et hufvud på åndan , 5 tum långt
4 tum tjockt i fyrkant, med et fyrkantigt
hål i åndan; hvaruti en lös fpits infåttes ,
hvarpå Canonéen omlöper, medan Cylindren
fvarfvas fram för mynningen. I famma
häl infåttes den bårr, fom gör förfta hålet,
et par tum djupt, hvari den långa bårren
får fin början. |
f. Tre ftånger, lika tjocka med den långa Bårr-
flången; en blir 18 tum, en I aln 4 tum,
och en ti aln 14 tum lång, fom nyttjas och
"med fkrofven framfkjuta den långa bårren.
Alla desfa ftånger fmidas något ftarkare,
ån ofvan utfatte måtten , för utarbetnin-
gen fkull.
t.. Fjorton ftycken Ankare, 3 alnar långa, 1:
tum i fyrkant, med (kruf öckr moder på |
ena
1782. OM. Nov. Dec. 293:
ena och krok på andra åndan; fom med
ftora ftenar belaftas och kringmuras;
Två jårn på fidorne af bordet, 5 alnar 16
tum långa, 4 tum breda, I tum tjocka, med
2 hål i hvardera , fom Ritningen vifar,
Två rund-fmidde bulltar af 13 tums diame.
ter, 19 tum länga: I rund-fmidd dito, är tum
lång, med fkruf öch moder på ena och hufs
. vud på andra åndan: 2 järn, 13 tum fyr
kant, 3 alnar långa, med fkruf på ena och
ögla på andra åndan, hvarmed bordet faft-
fkrufvas vid dockan. ' Fyra bulltar runde
» fmidde, 13 tum i diameter, 1 aln 8 tum långa
til bordets: faftfkrufvande , och 4 til rörlis
ga dockans dito , 13 tum i diameter ; 20
tum. långa, med fkruf och moder på ena
och fyrkantiga hufvud på andra åndans
Två platta järn, 4 tum breda, 1 tum tjocka
16 tum långa, under fkruf = modrarne på
bordet. ; ; |
Två bulltar til tråftocken under långa
fkrufven , 13 tum i diameter, i aln 7 tum
långa , med fkruf och moder på ena och
fyrkantiga hufvud på andra åndan.
. Två direétions linealer , 4 alnar 10 tum
långa, 3 tum tjocka, 33 tum breda, fmidas
accurat efter ritningen, jämte det öfriga, få
fom 10 ftycken upftående rund-frnidde järn
med fkrufvar på båda åndar', och en fyr:
kant inidt på, af 13 tums diameter, 18 tum läns
ga med modrar på båda åndar. Fem underflag
til desfa fkrufvar, hvarpå Bärrftången hvi-
lar, 3 tum breda; Ir tum tjocka; to tum långa; :
med förfänkte fyrkanter i halfva järnets
+ tjocklek > 5 dito järn ofvanpå NNE
T2 ä
284 1782. Of. Nov. Dec.
af lika mått. Fem ftycken dito under bor-
det, 23 tum breda och 3 tum tjocka under
fkruf-modrarne.
x. Et öfverfall öfver hjul-axlen, I tum tjockt
och 3 tum bredt.
y. Et dito öfver Styck -mynningen, 3 tum
tjockt, 3 tum högt. ”Til at fafthålla deffe
Öfverfall, infåttas fkrufvar med modrar i
de ingutne hålen , fom åro up i dockor-
ne, hvilka quarhållas med fmå ftifter, i hål,
fom från yttra fidorne inbårras.
z. Jårnftången til den långa fkrufven blir 2
alnar 8 tum lång, 23 tum i diameter , med
å. en fyrkant midt »å: Defs fkruf-moder blir
af metall, kan komma at våga 60 fkålp.
Alt detta Jårn-fmide kan ungefårligen
komma at våga 7 a 8 fkeppund.
ler m—— 0 2” o——Ä Lz
LICUALA,
Ft nytt Palm- flågte;
befkrifvit af
CARL PETER THUNBERG.
Palmtråden hålla fig alle i de hetafte Clima-
ter, imellan Tropiquerne och under fjelfva
ZEqvator, uti bägge Indierne; ofta ftå de i de
tjockafte och otilgångeligafte fkogar; fållan
blomma de, och behötva altid 30, 40, ja fturk
dom 100 år imellan hvar gång de frambringa
tin blomma och frukt. De åro ofta de aldra-
högfte
1782... OM. Nov. Dec. 285
högfte trån, fvåre at, för fina raka ogrenade
flammar, upklifva uti, och hafva alle fina blom-
mor och fin frukt i fjelfva toppen. Lårde och
nyfikne Europeer hafva, åtminftone för detta,
fållan kommit til Indierne, och ån mera fål-
lan fnålle Botanici , och åfven af desfe hafva
få fedt mer , ån ftränderne och Fadtorierne,
utan at få begifva fig långre in i Landet.
Desfe åro de orfaker, fom vållit, at Palm-
trådens kånnedom til fina frudtifications de-
lar, en del aldeles icke, en del ofullkomligen
hunnit til det uplyftare Europa.
| Framledne Herr Archiatern och Riddaren
von Linné uptog i fit Sexual-Syftem de förfta
Palme, efter Audorernes mer eller mindre
tydeliga och fullftåndiga befkrifningar , och
upftålde dem efteråt uti Appendix, dår de
ånnu in til denna dag blifvit lemnade, utom
Heliconia, Mufa, Cycas och Zamia, fom i
fenare tider blifvit flyttade derifrån til andra
clasfer.
Både desfa och de öfriga Palme har jag
budit til, at flytta til fina riktiga och egna
clasfer, dår de i Sexual-Syftemet böra få fina
rum, fedan jag efter hand hunnit få fe deras
blommor +tydeligen och fått iåra kånna deras
fågtfkaper.
Sålunda kommer, at flyttas:
HELICONI IA til 5andria,1gynia,efterAchyranthes.
Musa - = Oandria,rgynia, framför Bromelia,
CHAMAEROPS BGandria, igynia, efter Mufa.
CorYPHA til 6andria, igynia, - Chamerops.
oLicuaAraA - G6andria,igynia, - Corypha.
Nira = = roecia,randria, - Cynomorium.
ELATE >= == 1I-0ecia,3andria, - Omphalea.
3 Cocos
286 1782. Of. Nov, Det,
Cocos til 1-0ecia, Oandria; efter Pharus,
AkRECA = 1-0€cia, polyandria, - Liqvidambar,
CARYOTA - 1-0€cia, polyandria, - Areca.
PHOENIX - 2 oecia, 3andria, framför Empetrum,
BORASSUS >» 2 oecia, Oandria, - - Smilax.
"ELAIS > + 2 Oecia, Gandria, efter Borasfus.
CYcaAs = = 2 oecia,polyandria; - Cliffortia.
ZAMIA > => 2 oecia,polyandria, - Cycas.
Licuala får fåledes fit rum uti fjette clas-
fen , defs förfta ordo, framför Bromelia och
efter de trenne förutftående Palme, nemligen
Mufa, Chamerops och Corypha.
CHARACTER genericus blir följande:
Calyx 3-partitus. Corolla 3-partita,
Nedctarium fertiforme. Drupa 1-locularis,
Denne Charader genericus. uttages utaf
följande befkrifning på Palmtrådets blommor,
nemligen
' CAL. Perianthium 1-phyllum, 3-partitum , extus
pilofum,
CororLra ad bafin fere'3-partita: lacinie Ov at,
acutx, Concave.
NeEcTaRIUM fertiforme ; truncatum;, Br
duplo brevius;
STAM, Filamenta fex, ne&ario inferta, ere&a,
brevislima, alba,
Anthere oblöngae, didyme, flave.
Pist, Germen fuperum, convexum,. fulcatum ,
3-partitum, glabrum,
Stylus unicus , fimplex. |
Stigmata duo,
PERI. Drupa globofa vel parum oblonga, unis
locolaris , magnitudine bj,
Nux dura,
Et
-&780: .O. AVG. Le, 287
Et ola fpecies , fom kan kallas LicUALA
fpinofa , år af detta flågte bekant , hvilket af
"RumpPHiIus, i defs Herbario Amboinenfi , afri-
tas; förfta Tomen på 9; de Tabellen.
Namnet Licuala år gifvit detta tråd af
Macasfarerne , under hvilket namn det ock år
i Indien allmånnaft bekant och kåndt både af
infödde och dår boende Europeer.
Denna Palm finnes i öftra delen af den få
kallade Oftindien eller den Archipelag af 'Oar,
fom ligga vid och omkring Java. -
Stammen beftår af någorlunda härdt. trå, år
ftundom låg och hinner fållan Öfver en mans
långd.
Folia vaginantia petiolis, glabra,
”Petioli A-pedales, triqvetri, fpinofi,
Folium palmato - multipartitum >» radiis circiter
Viginti, ad balin fere divifis, plicatis.feu fla-
belliformibus , apice crenatis, bipedalibus, la-
teralibus fenfim anguftioribus et brevioribus.
Flores terminales, hermaphroditi, NR Flofcu-
Ti fesfiles f. racemofi, |
Spica paniculata, diffufa. z
Bladen åro delte i få fmala rimfor, at 0
föga kunna nyttjas til något betydande:
brukas derföre af Indianerne. endaft til ER
i hvilka de inlinda och förvara fin tobak.
I anfeende til fina blad, år denna myc-
ket nära flågt med Corypha. Någre af de
andre Palme, i fynnerhet Chamerops och
Boraffus, hafva vål fällade blad, lika en folfjåder,
men ingen, utom Corypha och Licuala hafver
hvarje pinna af.bladet årven lagd uti JÄDRa
LR nätta fållar, |
DR
288 1782. " Oå. Nov. Dec.
UNDERRÄTTELSE,
Om
Medevi Surbrunnar;
Af
T. BEEGMAN.
$. rt Pefe hålfovatten blefvo förft uptagne,
1677, på Baggeby egor uti Oftergötb-
tand och Nykyrke Socken, vid pafs en half fjet-
dingsvåg från Medevi Herregård, hvars då va-
rande egare, Riks-Rådet Frih. GusTtAF SOooP,
under fina refor utomlands, med mycken fit
gjort fig kunnig om förefallande Hålfo-Brun-
nar. . Han fånde häraf til då varande Archia-
tern UgrB. HiERNE, fom hårpå anftålte prof,
famt året derefter ånnu nogare underfökt? vatt-
net på fltållet och gillade det. Hår voro tre
Källor af nåftan famma hallt, Högbrunn, Dal-
brunn och Rödbrunn: de två förfta allenaft
25 fteg ifrån hvarandra, famt den tredje tre til
fyra gånger få långt ifrån den förftnåmnda. Af
deffe utvaldes Högbrunn , fåfom högft belågen
och tillika anfedd fåfom hyfande fin minerali
finare form. Denna blef upgråfd, förfedd med
tunna , omgifven med huggen ften, Öfver-
byggd och högtideligen invigd Jacobsmåsfo-
Dagen eller den 25 Julii 1678.
Hårvid förtjenar nåmnas, at den åttkanti-
ga ÖOfverbyggnaden ånnu ftår ofkadad qvar,
och defs med furufpån belagda tak ånnu efter
104 års ålder år aldeles droppfritt , ehuru det
afrinnande vattnet, tillika med äg
ga
1782. OM. Nov. Dec. 200
höga tråd och nedanföre belågna kärr, tyckas
böra infvepa det under hela blidare årstiden i
en fucktig fkugga.
| De andra två Kållorna hafva icke blifvit
uptagne och hafva fått namn , den ena af fin
fidlåndtare belågenhet och den andra af ymni-
gare ochra,
Deffe vatten voro utan tvifvel af allmo-
gen i nejden nyttjade före 1677, och i fynner-
het Rödbrunnen, om man får döma af offer-
qvarlefvor , fom deruti blifvit fundne. Men
om de åfven under Catholfka tiden varit bru-
kade, har hittils icke kunnat vinnas någon få-
krare underråttelfe, ån den beråttelfe, fom fin-
nes uti Palmfchöldfka Samlingarne om Öfter-
göÖthland. Dår fåges, at Dodd. Jos. CONsTAN-
TIN, en Italienare, fom varit Hof-Råtts-Medi-
cus i Jönköping , ”fkal hafva fedt i Vaticanfka
Bibliotheket en handfkrift om Surbrunnarnes
i Öftergöthland befynnerliga kraft och verkan,
hvaraf icke utan fkil förmodas , at dermed me-
nas förnåmligaft Medevi hålfovatten.
Hvad för öfrigt denna Surbrunnens öden,
curer och mårkvårdigheter angår, få har man
igenom nu varande egarens, Herr Kammarher-
ren ÖDENCRANTZ'S frikoftighet , at derom
vånta en utförlig tryckt befkrifning. —
$. ao. Hvad Högbrunnens hallt vidkom-
mer, få nämner vål Archiatern HIERNE några
få förfök , men fom icke åro tilråcklige at
beftåmma de åmnen i vattnet finnas och ån
mindre deras mångd. Men af dem fluter han,
at vattnet hyfer Acidum univerfale , fom angri-
pit nägon fvafvelrik eller rödbråckt järnmalm,
hvilken dock varit vek, omogen och ej ånnu
5 C0a-
290 1782... O&. Nov. Dec.
coagulerad, hvadan allenaft en flycktig Vitriol
upkommit tillika med en god del fårnf/vafvel,
Defsutom fkall en del af allmånna fyran hafva
angripit något kalkaktigt och danat den Alun ,
fom han trodde finnas i vattnet. Huru alt det-
ta med fakens natur enligare kan utredas, blif-
ver i det följande tilfålle at vifa.
Ehuru denna Surbrunn år den åldfta i Ri-
ket , och genom fina många och mårkvårdiga
curer gjort fig beråttigad til nogare under-
fökning, har dock, mig veterligen, ingen fådan
blifvit företagen förr ån 1778, då Cancellie-
Rådet och Commendeuren Herr Bar. ALSTRÖ-
MER låt tilfända mig 12 kannor af detta vatten,
tillika med en inkokning på ftållet af 10 och I
kanna, bringade til 2 qvarters rymd, famt en
beråttelfe om flere af Herr Do&, DuzrB anftäl-
te förfök. : Hvad fom håraf kunde inhåmtas,
är redan -på annat. ftälle kungjordt ”), hvilket
jag i år på flället. haft tilfålle at nårmare gran-
fka och råtta. Underråttelfe hårom får jag nu
åran til Kongl, Vetenfkaps Academien aflemna.
; . 8 Vattnet år helt klart, dock vifar fig
någon fkillnad vid jämnförelfe emot klarafte
kåll-vatten , hvilket ej är ovanligt med mineral-
halltige :vatten.
—Defs varme var juti Augufti månad vid
Brunnens botten 63 grad Öfver o på Thermo-
metren : i vattubrynet var den gemenligen 7
grader: irummet omkring bruns-karet var merån-
dels under dricknings-tiden några grader var-
mare, ån i fria luften utomkring Brunshufet,
utan tvifvel af den mångd folk; fom. då hvart
Ögnår
Re
£) Ovufe. Chem. Vol. Zz. pag. 245,
1782. OR. Nov. Dec. 291
ögnableck in- och utgår, hvaraf åfven vattnet
i ytan blir litet varmare än på djupet. Jag lät
ock håmta vatten hem i de rumjag bodde uti,
"och fann det vanligen vid ankomften 8 grader
varmt. Säledes , om man vil hafva gagn af
Vattnets kyla, bör det drickas vid fjelfva Brun-
nen och hämtas åtminftone från 1 alns djup,
hvartil ånnu en annan omftåndighet gifver an-
dedning, fom firax nedanföre fkal nämnas.
= Smaken år lindrigt martialifk , utan den
flickande fyrlighet , fom medföljer luftige vat-
ten, men för Öfrigt ganfka låttdrucket.
Når olafet fåttes til munnen, kånnes tyde-
ligen en hepätifk luckt , fom ej år behaglig, lik-
nande något ruttna ågg eller den, fom en hyfs
affkuten båfs-pipa gitver, Den gör dock van-
ligen icke något betfvär, ty ingen af Bruns-
gåfterne fmårkte den, innan jag budit dem der-
på gifva upmårkfamhet, Denna hepatifka luft
är et af vattnets kraftigafte åmnen : det fam-
ma, fom esenteligen gifver Aakner varma vat-
ten na förträffliga egenfkaper , och utgör he-
Ja flyrkan utisLoka kålla. Man har med fkål
förundrat fig öfver denna fenares kraftiga verk -
ningar, då man i vattnet funnit intet, fom
med fkål kunnat anfes för orfak , men detta
fina och luftlika åmne har icke varit godt ät
fånga och underföka , derföre har det åfven
få långe blifvit obekant. - Men mer om Loka'
Kålla en annan gång. Nu vill jag endaft nåm-
na, at fom Medevi vatten år något varmare
vid ytan, få förfkingras ock dår det hepatifka
låttare. " ”Håmtas vattnet. djupare , få mårker
en någorlunda. fin luckt tydelig fkillnad , och
det år andra orfaken, fom råder at håmta vatt-
"RE net
292 1782. - O&. WVov. Dec.
net åtminftone på en alns djup. Detta kan
lått verkftållas med en tom conus af fint Silf-
ver eller rent Tenn, hvars topp, fom kom-
mer at våndas ned, bör vara något afhuggen
och förfedd med en lucka, fom på fit gång-.
järn Öpnar fig in åt, då conen föres ned i vatt-
net, men tilfluter fig åter afvattnets tyngd, få
fnart den drages up. Fåftes denna conus vid
et tilråckligen långt tråfkaft, få kan utan mö-
da vatten håmtas på hvad djup fom behagas.
Når conus upkommit, fåttes toppen öfver gla-
fet och luckan updrages genom en fin ftåltråd,
fom deruti år fåftad och få lång, at den råc-
ker litet utom öfre brådden. Jag nåmner det-
ta för dem , fom vilja draga all möjelig nytta
af vattnets kyla och hepatifka hallt, men tvif-
dar derföre icke, at ju vattnet med fördel åf-
ven kan drickas, på vanligt fått uphåmtadt.
Detta vattnet målte för öfrigt vara ganf/ka
Mrt , men fom jag icke hade hydroftatifk våg-
balk med mig, kunde fpecifica tyngden ej no-
ga determineras. En kanna mått och vågd få
noga , fom möjligt kan vara, utan enkom in-
flrumenter, vågde 194 lod.
$. 4. Genom tjenliga förfök befinnes vatt-
net hålla två flycktiga åmnen , Luftfyra och
Hoepatifk luft , famt defsutom Jarn uplöft i luft-
fyra, litet Kalk förenad med faltfyra, några
nåftan omårkliga fmulor Kokfalt och något
Extraétivum mucilaginofum.
Luftfyran mårkes ej genom fmaken, men
både kalkvatten, och fullkomligen blå Lakmus-
tindur med vatten, röja den famma. Defs
mångd på kannan hinner dock knapt til 6
cubik-tum.
Hepa-
— RR
8 OM Mor. Rn > 203
Hepatifka luften kännes nog tydeligen af
luckten, men år i för ringa mångd, at genom
rökande faltpeter-fyra kunna vid decompolition
gifva något fynligt fvafvel. Samlad tillika med
luftfyran vinnes en volum af 14 cubik tum,
men då den fenare genom kalkvatten upfupes,
blifva allenaft 8 quar.
Järnet röjes både med gallåple-tindtur och
blodlut, famt fålles af fig fjeift, då vattnet fär
ftå et eller par dygn i Öppen luft. Alt faller
då ned, til tecken at luftfyran varit defs lös-
ningsmedel.
Jag har tilförne flerftådes upgifvit etgan-
fka vigt och fåkert medel at urfkilja , om et
förekommande martialifkt vatten år fint och
til bruns-cur tjenligt , eller groft och vitrio-
lifkt. Men fom mig icke defs mindre ofta
göres famma fråga från Landsorterne , få ut-
beder jag mig vid detta tilfälle få uprepa fvaret.
I en vål ren the-panna kokas det vatten, fom
fkal pröfvas , vid pafs en fjerdedels tima och
lemnas derefter at fullt affvalna. Då det fkedt,
flås i et glas af det upkokta vattnet, och i et
annat lika ftort, af famma flag, nyfs taget utur
Kållan: uti bågge drypes lika många droppar
af fpiritus vini, fom några dygn ftått Öfver
gallåple-pulver uti en vål korkad flafka. Om
då i det kokta vattnet ingen fådan fållning
vifar fig, fom i det rå, hvilket antages vara
jårnhaltigt, få kan man vara fåker, at järnet år
i luftfyra uplöft , och vattnet fäledes tjenligt
til at nyttjas, fåfom Surbrunn. Sker likadan
fållning i bågge glafen, eller allenaft fparfam-
mare i det, fom hyfer kokt vatten , få är det
teken til mineralifk fyras nårvarelfe, i hvilken
hån-
294 1782. Of. Nov. Dec:
håndelfe bäft år, at icke nyttja vattnet, innan
det af kunnig man blifvit närmare underfökt.
Detta prof år få lått, at dertil icke fordras nå=
gon fårdeles kunfkap , och kan fäledes vid
många tilfållen komma til pafs.
Mångden af järn ien kanna Medevi vat-
ten år 3 gran. |
Utom de anförde och alla nyttiga åmnen,
finnes nåftan ingen ting mer i vattnet, ty kalk
i förening med faltfyra år dår få ringa, at
focker-fyra ej vifar något fpår deraf, förr ån
efter 24 timar , och Alkali fixum ger knapt
någon måärkelig fållning. At kälken år bun-
den med faltfyra, vifar filfver-folutionen. Hela
mängden af Calx falita på kannan år högft
3 gran.
: Några knapt fynliga kokfalts gniftor fin-
nas i refiduum efter upkokning , fom ej utgö=
ra tilfamman 3 gran.
Tungjords uplösning grumlar ej, til teken,
at ingen vitriol-fyra år närvarande.
Extradtivum mucilaginofum, fällt med Ace=
tum lithargyrii , fedan förut all faltfyra blifvit
med filfver-folution afföndrad, väger efter 1 kan=
na vatten 3 gran , hvilket fvarar emot I gran
mucilaginofum. |
Om man nu jämnförer den fundna halls
ten med Arch. HiERNES upgift, få måfte hans
grund-fyra eller Acidum univerfale, (hvarom han
anmärker, at den var fparfammare tilftådes i
Medevi vatten, ån i Pouhon vid Spa,) vara luft-
fyra, hans Firnf/vafvel ej annat ån hepatifk luft,
och hans Alun ej annat. ån calx falita.
Mig veterligen, år ingen enda Svenfk Sur-
brunn , fom genom mångårigt bruk blifvit SE
kånd,
7782. OM Nov. Dec. 205
känd, få til fin hallt beftåmd, at Medevi vat-
ten dermed nu kan jämnföras. Man måtte få-
ledes i denna affigt anvånda utländfka och
hålft dem , fom i långa tider blifvit i Riket in-
förde, famt med förmån nyttjade. Sådane äro
de vatten , fom från Spa och Pyrmont årligen
förlitilvasa nn at ARE
Då jämnförelfe med desfa anftålles, befin-
nes 1:0, at Medevi vatten är fattigt på luftfyra,
ej hyfande mer, ån fom ungefårligen erfordrås
til järnets uplösning, men otilräcklig at väcka
den fyrliga, ftickande och angenäma fmak, fom
finnes i fynnerhet uti förfta glafen af en frifk
Pyrmonter-bouteille. RN 2
"2:00 Hyfer häremot Medevi-vattnet hepatilk
luft, et ganfka kraftigt ämne, fom aldeles fak-
nas i Pyrmonter- och Spa-vatten, fådane, fom
de til Sverige ankomma. ARS
8:00 Jårnhallten år i Medévi Högbrunn vid
pafs den famma , fom i de två utlåndfka, eller
endaft 3 gran på kannan mindre. |
4:0 År Medevi vatten fritt från andra, ån
nyttiga åmnen , hvaremot de utlåndfke inne-
hålla åtfkilligt , fom efter all liknelfe är fkade-
ligt. Sådane åro kalk , i famma fkick , fom '
krita, 8 til 20 gran på kannan, ja Pyrmonter hy-
fer gyps til och Öfver 38 gran på famma rymd,
hvadan ock månge icke kunna fördraga ftor
FEST CFA ; VR
6. 5. Jag hörde ärfkillige, fom för 30 å 40.
är fedan nyttjat Medevi Surbrunn , påflå, at
vattnet nu märkeligen vore fvagare. Två fkål
anfördes , det förra taget af fvagare fmak, och
det fenåre deraf, at finan nu kan dricka två til
tre kannor utan olågenhet. Hvad fmaken be-
trålfar,
296 1792... Of. ov. Dec.
tråffar, få år den en nog opålitelig domare, i fyn-.
nerhet då jämnförelfe göres efter få lång tid,
på hvilken tungans fenlibilitet utan tvifvel kan
undergå ftor föråndring. Den andra omftän-
digheten år -ej heller bindande, ty Archiatern
HiERNE beråttar, at under de. förfta åren, fom
denna Brunn var i bruk , hade en fjukling,
fom ej kunde komma af lin fång, låtit håmta
et åmbar fullt af Högbruns vatten, hvaraf han
drack hela dagen och få ofta han vaknade nat-
tetid, famt lät håmta nytt, få fnart kårlet blef
tomt. Detta bekom honom icke allenaft intet
illa, utan han återvann inom få veckor fin hålfa,
Sadant förfök fkulle dock ingalunda för alla
lyckats , hvarken då eller nu , ehuru en och
annan af ftark natur det kan fördraga.
De anförda fkål bevifa fåledes icke med
vifshet någon förfvagning. Hade Archiatern
HiERNE beftåmt hallten i vigt, få kunde det-
ta frågomål med fåkerhet afdömas, men nu lå-
ter det lig icke göra.
I fig fjelf år annars faken ganfka möjlig.
Vi hafve prof på Brunnar, fom i flere hundra-
de är bibehållit fin ftyrka, men åfven på fåda-
ne, fom med tiden förfvagats, ja aldeles blif-
vit kraftlöfe. HieRNE fjelf nåmner, at han
ibland, flere gånger om dagen, funnit vattnets
fmak, ån föt, förmodeligen af ymnigare hepa-
tifk luft, fom i vifs mångd meddelar dylik
fmak, ån fkarp, och det utan affeende på vå-
derlek eller månefkiften. I flutet af fiftledne
Augufti hånde en flik åndring, ty vattnets
järnhallt kåndes af alla Brunsgåfterne nog ftar-
kare, ån hela tiden förut.
- At
1792: NOG Wöv. ID: > 207
"At Medevi vatten ånnu år ganfka kraftigt
och vålgörande, intyga mårkvårdiga curer, fom
där ånnu årligen fke. Det hånder ock de flefte,
fom vederbörligen nyttja denna Brunn, at efter
8 å 14 dagar föker vattnet ftarkt, man blir yr
i hufvudet , knån blifva fvaga och vilja icke
få bi, fömnaktighet infinner fig efter målti-
den, o. f£. v. Det år fant, at jårnhallten år nå-
got mindre , ån i Pyrmonter , men juft denna
omftåndighet går vattnet tjenligare at flyrka en
fvag mage, fom ofta icke tål itor dofis af jår-
net, utan hjelpes båttre med en mindre, alle-
naft man fortfar några veckor långre, Jag har
åtminftone med mycken förbåttring druckit
detta vatten, och har nogfamt rönt i flera år,
at refor af långt flere mil icke kunnat utriåtta,
hvad vattnet nu gjort, underhulpet af tjenlig
motion. ;
Til deras tjenft, fom åftunda et på järn ri-
kare vatten, har egaren, på min tilftyrkan, lofvat
at til nåfta år låta fåtta Rödbrunn i tilftånd at
kunna drickas. ' Detta vatten håller omtrent
fika mycket, eller litet mer jårn, i luftfyra up-
löft, ån Pyrmonter, eller 43 gran på kannan.
Det häller ock en god mångd hepatifk luft, men
ej få mycket luftfyra, at den af fmaken kan
röjas. Således liknar detta vatten Högbrun-
nens , men år allenaft litet ftarkare på jårn.
Det måfte följakteligen för Brunsgåfter af ftark
conftitution blifva ganfka nyttigt: ja fvagare
torde ock fifta veckorna kunna bruka det,
eller ock deraf dageligen til flut dricka et eller
annat glas, alt fom Bruns-Medicus finner för
hvar och en tjenligt.
U f. 6.
298 1782. Of. Vov. Dec.
06. 6. Vid Medevi brukas af de flefte tilli-
ka kalla bad i det vatten, fom från Högbrunn
afrinner, och til detta ändamål famlas i kar.
Gyttjan, fom hårvid nyttjas ,-uptages ej långt
från Rödbrunnen. Det år en tåmmelig fin, fvart
och fandfri dyjord , fom dock icke har den
hepatifka luckten, fom nyfs uptagen Loka
gyttja eger. . Följakteligen mårkes ej heller den
fuickning i huden och det utflag, fom Loka
bad törorfaka, hvilka allenaft hårröra af hepa-
tifka låmnet. -För öfrigt tyckas desfa bad be-
komma nåltan alla vål, och jag har fjelf några
gånger med fördel förfökt dem. Nytt och be-
qvåmligare Badhus kommer åfven med det för=
fta at upbyggas , famt utom” de nyligen upförde
våningsrum, åtfkilliga nya, få at denna åldita
Svenfka, och öfver 100 år nyttjade Surbrunn,
inom få år blifver ganfka mårkeligen förbiåt-
trad, få i affeende på beqvämligheter och hus-
hållning, fom flera nya inråttningar, til hålfans.
återvinnande mer eller mindre bidragande; fås
fom: at kunna håmta vattnet från något djup,
hvaråft det eger både ftörre kyla och ymniga-
re hepatifk luft, famt, om få behagas, åfven
få vattnet ricktadt med luftfyra. Tilgång blif-
ver. åfven på godt hepatifkt vatten , fom eger
flarkare järnhallt , ån Högbrunnen hyfer.
Anns
TREE
1792. OR. Nov. Dec. 299
Anmårkningar,
Gjorda år 1782, huru långe Såd, fom ifrån
och med 1, til och med 6 tum djupt utfäddes,
låg i jorden, förr ån den begynte upkomma;
Af
CLAS BJERKANDER.
Den 30 April fåddes uti mylla;
djupt, rs Upkommo:
Tum.Bönor. Årter. Hvete, Råg. Korn. Hafre, Lin,
27 -:6 under = 3 under Snö och Hagd.
I II Maji 9 Maji 8 Maji 6 Maji 7 Maji 9 Maji 10 Maji
SAST 12 0 10 IL. = dIS =
53-195 1-1270- 19 FIP 3 + 12 - I6 =
KET GIRUE ADS FP SOT ISCR IYlle RO -
5 19 = 17 - 18 = I9 = I6 = I6 «=
6 1 20.7. 19 70920 sn I 18 Rn
; I deffa dagar ftod Thermometern.
A pril Morgon Middag Afton Våder lek
20 4 under o 9 öfver o 5 öfver — Klart,
21 3 under... Oss 3 > gort iklart
SLIT DAVL SLL. le sa o - » - Snögade.
23 4 under RE 3 under Snögade,
24 7 under alle 2 under Snögades.
25 6 under - - 3 under - Snögade.
26 7 under a or 1 under - Snågade,
I
3
3
5
0)
28 7 under. 2 ö 2 under - Mulet.
2206 3 Wideta 4 o- $- iz öfver — Klart.
306 under. -qo- = 4 öfver Mulet.
4
5
7
I 2 under
2 4 Under
3. I under
Öfver. 0 - > Strömulet;
SE I öfver — Strömulet.
SS 2 öfver Snögade.
U2 Maji
300
Maji = Morgon
4 3 under
5 4 under
6 2 under
7 4 under
8 under
9 3 under
10 2 under
tr 2 öfver
BIG cr
7 KR gnseen
7. SER RN
3 ET Sr
16. 10 par
a
LET
I
SÅ ART
Middag
8 öfver o
IO
4
4
4
5
6
7
10
12
10
7
II
13
12
13
II
9
Afton |
3 öfver
1782. ÖR. Nov. Dec.
Våderslek
Strömulet.
Strömulet.
Råznade.
Rågn, Åfkedund,
Strömulet.
Rågnade.
Rågnade.
Rågnade,
Rågnade,
Rågnade.
Rågnftånkte,
Bönorna begynte blomma d. 24 Junii.
Linet den 5, och Årterne d. 12 Julii.
Kornet vifade ax d. 1, och Hafren blom-
rufkor den 3 Julii.
Kornet mognade den 5; och Hafren den 8
Augufti.
Under deffe 31 dagar, föll på
aln, 3 kannor rågnvatten.
en quadrat-
Den 14 Maji fåddes i följande jordarter.
I Mylla.
Tum.Bönor. Årter. Hoete. Råg. Korn. Hafre. Lin.
I 29Maji 26 Maji 23 Maji 22 Maji 23 Maji 23 Majio3Moaji
3 30 25 RM 2 - 4 ÄV I 2
3" 30 8 rg: D - Ne
4 I juniig7 -196;- 25 = 47 RTL förs
$ 2 - 70 XLT AN
6 2: 35 - IJun. 30 = 30 - 30 -
[ Lera
1782.
OR. Nov. Dec.
I Lera.
301
Tum.Bönor. Årter. Hvete. Råg. Korn. Hafre. Lin.
20 Maji 25 Maji 24 Maji 22 Maji 25 Maji 25 Maji 26 Maji
30 - 27
30 - 29
= 30
- 30
ör SR
Sv RRD ND mm
vr
3
5
6
Er BV)
3I
3I
2 Junii 30
= 25 - 24 - 25 - 25
- 28 -. 28 - 27 - 27
= 30 -» 30 - 30 - 28
+ 3 + 31 300 30
FM Öl ifosf Rv a
TI Sand.
- 27 -
Sö
Tum. Bönor. Arter. Hvete. Råsg. Korn. Hafre. Lin.
29 Maji 23 Maji 23 Maji 22 Maji 23 Maji 23 Maj 23 Mat
FÄ LER 24 29 - ån 25
31 - 27 - 27 - 25 -25 - 26
I Juniå 30 - 30 - 26 - 26 - 27
3 o38I - 3 - 28 - 30 - 30
4 .« XI Junii i Juniigrt - 31 - 30
I Bofkaps - Gödfel.
25
PE he
dr Bönor. Årter. Hvete. Råg. Korn. Hafre. Lin.
30 Maji 27 Maji 22 Maji 22 Maji 22 Maji 23 Maji 23 Maji
30 . 28
É£ Junii 28
Los 30
ARE
ES
3!
= 24 "23 - 24 > 23
25 - 23-.- 25 - 25
27 - 24 = 25 - 26
30 » 27 - 26» 26
2 Junii 31 - 31 - 30
"Håft-Godfel.
Tum.Bönor. Årter. Hvete, Råg. Korn. Hafre. Lin.
30 Maji 30 Maj: 22 Maji 22 Maji 23 Maji 23 Maji 26 Maji
0 es 3 RM Sr 250 0 r
Junii I Junii25 - 23 - 25 - 26 - I Junii
MUS 8 28 2D > ANN
SSA 3 280 BO BO
= 8 » 2 Junii I Junii 2 Junii 2 Junii
U3 Ther-
302 1782. Ott. Nov. Dec.
”Thermometern i deffa dagar var.
Maji = Morgon, — Middagen,
14 ' 7.06fver 12. Öfver
150 15.
16 Io. 16.
17.4 Så 18.
18 II. 17.
19 Oo. 14.
20 8 13.
23 PR: 3 12.
— ik
24: 4 13
24 2. 16.
2 11.
26 4. i2.
2 Ar ÖR 12.
28 7. I3.
20 2. 19.
30 9. 15.
11, 15:
Junii
r If 16.
= SEO 12.
3 10. 11.
4 ve 11;
5 Vä II.
6 0 15
7 3. EE:
28 15.
Afton.
7, öfver
11.
kv
12.
13.
11,
O.
V ådertek,
Strömuilet,
Rågnade,
Rågnade.
Rign I gång.
Rågn då och då,
Rågnade.
Riågnade.
Rågn om afton.
Klart hela dagen.
Strömulet.
Rågnade.
Rågn. Storm,
Mycket Rågn.
Rågn och Hagel,
Strömulet.
Rågn efter midd.
Rågn til midd.
Rågn hela dagen.
Rågn hela e, m.
Mulet.
Rågnade litet.
Rågnade litet.
Rågnade litet.
Strömulet,
Rågnfkurar.
Rågn och Hagel
Bönorna begynte blomma den 6 Julii
Kornet vifade ax d. 11, och Hafren blom-
rufkor den 16 Julii. Kornet moget d. 16 Aug.
Uti en qvadrat aln famlades deffe 26 da-
gar 183 kannor vatten.
Uti Håft-gödflen hade 3 Hafre blomru-
fkor Sot.
Den
1782. Ol. Nov. Decz 303
Den 6 Junii fåddes uti Mylla , af famma flag
fom den 20 April och 14 Maji. ;
Tum. Bönor. Årter. Hvete. Rag. Korn. Hafre. Lin.
I 16 Sun, 14 Jun, 12 Jun. 12 Jun, 13 Jun, 13 Jun. 13 Jun.
BUN I: 49 PA IGN LE
FTIR IS US 1301 VEG a
4010 53 10: rvä6) er 15 r1Ö se ISA SÄTER
RR EL Ore FR en HO KET RR |
EO 7 a 1800 19 vv 17, KT or
”Thermometern.
Junii Morgon. Middagen. Afton. Våderlek,
6 Oo. öfver 15.0åfver 10.06fver = Stråmulet,
TEN 11. 15. Rignade.
8 8. 15. 14. Rågnade.
9 &5 17. 16. Rågnade,
10-00 20; 10. Rågnade,
II I2. 25: 16. Mycket Rign,
i Na 15. 13. Rign,
13: 10, 21. 15. Rågn.
14 II, 17: 15. Rågn litet,
. 15 13. 17: 15. Rågn.
16 12. 15. 14. Stråmulet.
17 ger 19. 17. EL
18 IO. 18. 20, Klart,
19 8. 24 20. Klart.
20 IL 7. SR Klart.
Deffe 15 dagar rägnade i en qvadrat aln,
& kannor. Bönorne blommade den 23 Aug.
Kornet och Hafren fingo ax den 1 Augufti.
Kornet mognade den 10 Sept.
Anmärkningar.
» Såden utfåddes nåra vid Gården, fom år
belägen på en fandbacke, at anmårkningarne
få mycket nogare kunde dageligen fke, och
på det Solftrålarne icke emot någon vågg eller
Us går-
3o4 » 1782. Oä. ov. Dec.
gårdesgård , fkulle fördubbla varmen , utval-
des ftållét på öppet fålt, och briftande jordar-
ter kördes fram.
At fe, huru kall eller varm luften varit,
åro anmärkningar Öfver Thermometren tilfat-
te, jämvål våderlekens befkaffenhet, och huru
mycket rägn de dagar på denna Orten kom.
Brodden var finare och klenare på den
Säd, fom fattes 6 tum djupt, ån den vid I å 2 tum.
Det år intet fel i obfervationerne, om Såden
är anteknad fåfom förr upkommen vid 2 ån
t tum, ty til fådan fkillnad var våderleken
orfak.
At finna , huru mycket varmen olika tid
påfkyndar groningen , gjordes anmårkningarne
uti April, Majus och Junius. Kornet, fom fåd-
des den 14 Maji, mognade allenaft 11 dagar fe-
nare , ån det af den 30 April.
Böånorna blommade nåftan i den ordning
fom de kommo up ur jorden, och Kornet vi-
fade på famma fått ax. Man lårer håraf, hu-
ru nyttigt det vore, om Såden kunde fås lika
djupt, den fkulle allmånt komma up, och fe-
dan på en gång mogna.
Faftån det Linfrö , fom jag fådde den 20
April, låg långe i jorden och ingen natt var
utan froft, fom ”Therm. obferv. utvifa, likvål
fkadades det denna gången icke af froften ,
utan kom up, men det fom alla gänger fattes
djupt ned, vifade intet upfkjutande.
Vanligen fås Linet på denna Orten , den
tid fom följande anmärkningar utvifa.
1764 den 11 Maji 1766 den 2 Maji
1705 = - 25 April 1707 = = 13 + -
1768
1782. Of. Nov. Dec. 205
1768 den 7 Maji 1776 den 18 Maji
Og Te 177 I or
FER RE 5 fa NRA SAN
7 = 16 - - 1770 = - 15 = -
ERT SR 1780 - - 16 » >»
SG 1781 = - IA -
ff ERT rs or 1702 me 17 =
OST Re
pD mms) (STERN
Beråttelfe
Om en Flicka, af & och et halft års ålder ;
ifrån Nya Carleby i Öfterbotten, hvilken ,
fedan hon förut , i tre famfålta år , utflått
åtfralliga fvåra plågor , fick omfider fin
Rening , och mådde fedan ganfka vål;
Upfatt af
H. SCHUTZERCRANTZ.
ti Julii månad , för 3 år fedan, kom en
Huftru, med fin Dotter, fom då var 6 år
gammal, til mig, och rådfrågade mig, hvad -
hon för henne bruka fkulle, emedan hon ftän-
digt vore fjuklig, men fvåraft vid Nedanet.
Flickan fåg gulblek ut; anfiktet updrifvet och '
pusfigt; ögonen voro fpånda och röda; buken
flinn och hård; pulfen kändes hög och fnabb;
men tungan fåg ren och vacker ut; hon kla-
gade måft öfver en tyngd och fpånning i huf-
vudet och vårk öfver ryggen och lederna.
Jag tyckte mig hafva all anledning at fluta,
U 5 det
3206 182 OM. Nov. Dec.
det alla deffa fymptomer härrörde af mafkar:
frågade derföre Modren , om hon ej någon
gång förmärkt, at mafkar gått från Flickan ?
Svaret blef, det hon fjelf altid trodt dem vara
fkulden til plågorna, hvarföre hon ock ingif-
vit henne åtfkilliga kraftiga medel emot mafkar,
men aldrig åndå förmårkt fådant, m. m. .
Omfider förordnade jag henne några falia
digeftiva och flem-uplöfande medel, dem hon
i tre dagar & rad nyttja fkulle; och på 4:de
dygnet utdricka et Öl-glas med bitter-vatten ;
buken fkulle betåckas med fmör-dukar >; födan
beftå af fårfk och lättfmålt fpis ; ej förgåtande
at dageligen underhålla god rörelfer, o. f. v.
hårmed fkulle en tid borrtåt fortfaras. Modren
lofvade at det efterkomma , och gick fin våg.
Aret derefter, 1781, vid famma tid, kom
Modren igen til mig, med beråttelfe, det hon
för fin Dotter nyttjat förrbefkrefne medel i 9
veckors tid; deraf hade hon viål förmårkt, det
mycken flem gått från henne, men inga mafkar;
buken var ej få hård och fpänd fom förr; mat-
"TIuften båttre; men i det ftållet hade hon, tre:
dagar för Nedanet, fått ftarkare vårk och fpån-
ningar Öfver ryggen och lånderna, och blefvo
låren då likfom förlamade; derpå hade fölgt
fpånningar i hufvudet, med olidlig vårk i öro-
nen, och efter några dygns förlopp infunnit
» fig nåfeblod, mer eller mindre til myckenhe-
ten: derefter hade plågorna åter minfkat lig,
til nåfta Nedan, då de återkommit ; på fadant
fått har det fortfarit i 5 månaders tid.
Denne berittelfe gaf mig anledning, at
falla med mina tankar på Månads-Reningen,
ehuru otrolig den fyntes , i etag klange -
ick-
1782: OM: Nov. Dec. 308
Flickans ringa ålder> fom nu var 71 år, uti et
få kallt climat : dock fom fymptomerna gåfvo
mig anledning at ftilla blodets vallning, håf-
va Spasmi i underlifvet, förfkaffa dageligen öp-
pet lif, göra en revulblion utföre, famt gifva
de förflappade delarna i underlifvet någon To-
num 3; förordnades Antifpasmodica, Pediluvia
och Martialia; hvarmed fkulle fortfaras, under
en god diets i akt tagande och tilråckelig
motion. Modren, åter nögd, for hem igen.
Nu i år och för fjorton dagar fedan, kom
Modren med Flickan åter hit, och tackade
mig, famt beråttade , det Flickan fått på fina
klåder, i förftone nog irregulairt, men nu på
5 månaders tid, har det kommit ricktigt vid
Nedanet , och varat i fyra dygn. ;
Flickan fåg nu frodig och frifk ut; buken
var mjuk och len, pulfen god), och hon kla-
gade nåftan Öfver inga få fynnerliga plågor,
allenaft vid Reningens kommande, då hon
några dagar förut förmårkte fina vanliga plå-
gor Öfver korfet och lånderna, famt buken
något flinnare, men få fnart bloden kom, lade
fig och deffa åkommor.
Anmärkningar
Öfver Fåhus-Curen för Lungfiktige ;
| Af
PETER JONAS BERGIUS.
Her Reaps lilla Tratat om Fåhus - curen
— gjorde mycken upmårkfamhet hår i fr
| ef
308 1782. OM. Nov. Dec:
det hos en del Lungfiktige, fedan Herr Arch.
SCHUTZERCRANTZ är 1768 hade Öfverfatt och
utgifvit den famma på Svenfka. - Månge blef-
vo då nyfikne at förföka denna cur, och gjor-
de det ock merendels med et blindt förtroen-
de, fom vida gick utom de grånfor , inom
hvilka en billig förfiktighet hade bordt hålla
dem: gränfor, fom voro vådeliga at öfverfkrida
för frifka, ån mera för fjuklingar. Man ir-
flyttade, til exempel, vintertiden i vanliga Få-
hus, fom voro fuktiga, ofnygga och dragfulla,
med Öpna gluggar, otåta våggar och glefa dör-
rar, hvaraf ingen annan påfölgd kunde blifva,
ån drag, förkylningar, flusfar, tandvårk, röda
Ögon , fvullna kindben, o.m.f£. Ockfå blef
utgången på detta förfök gemenligen der, at
deffe patienter, efter en eller annan veckas
uthårdande , flyttade tilbaka til fina vanliga
Hemvift, merendels mycket förfåmrade. Ibland
flere af dem, fom på Landet och i Hufvud-
fladen vidtogo denna cur, och fom anlitade mig
om Låkare-råd, påminner jag mig i fynnerhet
trenne hederliga Ståndsperfoner, hvilka, hvar
på ltt ftålle, i fina hus, gjorde ordenteliga in-
råttningar , för at verkflålla denna cur med
all förfiktighet, och med den fnygghet fom
möjelig kunde blifva. |
Jag torde i korthet för Kongl. Acade-
mien få upgifva, huru denna Cur flagit ann
hos deffe trenne Patienter, hvarvid jag börjar
med at befkrifva den inråttning en förmögen
Man hår i Staden på Södermalm gjorde för fin
Lungfiktiga Fru. I nedra våningen af ftenhufet
utlöktes et rum, nemligen en rymlig Sal,
hvars väggar rundt omkring blefvo äng
me
1783. 08 Nov. Dec 309
med bråder. Golfvet blef beklådt med et öf-
vergolt, hvaruti aflednings-rånnor inlades, fom
fkulle afleda Bofkapens urin. Båfen för koerna
voro belagde med et annat golf, en god del
mera uphögdt, något fluttande til en djup rån-
na, fom gick tvårts före nedan för båfen,
och hade fit utlopp åt gården genom et eldadt
rum, fom var utanför detta cur-rum. Denna
tvårsrånna var nedfånkt uti golfvet, och vid
utgången ur hufet vål förfedd, för at undvika
drag. Långs efter ena våggen, fom var fri för
fönfter , voro de omtalte bås inråttade för 4
kor, men midt imellan deffe båfen var en nå-
got uphögd altan, dår den fjuka Fruns fäng
flod, få at tvånne koer voro på hvardera fidan
om henne. Hon låg hår i denna fång, up-
högd öfver bolfkapens hufvud. Bredevid fig
hade hon fin lilla Toilette ftående, jämte annat
fmått hon kunde behöfva. Det öfriga af rum-
met var tåmmeligen fnyggt meubleradt; dår ;o-
ro flolar för hennes vånner, då de befökte
henne, m. m. Betjeningen var ftåld i rummet
utanföre, utom en Piga, fom jåmnt hade vakt -
inne hos henne, hvilkens fång ftod bakom en
fkårm uti famma cur-rum, fom tillika ock be-
tåckte dörren , för at defto båttre undvika
rag. I detta rum var åfven en kakelugn ,
hvilken dock ej fordrade mycken eldning, för
den varma ångans fkull, fom bofkapen gaf ifrån
fig, men den eldades likvål alla mornar, för at
upfrifka luften i rummet. ;
I September månad inflyttade Frun i det-
ta rum. Hon hade nu ganfka långt avancerat
i Lungfoten. Sedan hon i 2:ne år fmåningom
aftagit , fpottat blod, haft andetåppa, äre
eber
210 r782, - O&. Nov, Der.
feber med nattfvett famt mycken uphoftning,
var hon nu reducerad til bara ben och fkinn.
Hennes andetåppa var nu få qvåfvande, at hon
nåtter och dagar måfte fitta i fången; derjämte
hade hon nu en hållande colliquative diarrhée
med fvullna ben, Herr Archiatern' ScHUTZzER-
CRANTZ Och Herr NATHORST hade jämte mig
gifvit alt hopp förloradt om hennes råddning.
> Detta nya härberge föreföll vår fjuka Fru
ganfka fråmmande i början: Ovan vid bullret
af bofkapen, medelft ryckande på klaflånkarna
och hornens ftötande mot krubborna ; kunde
hon flere nåtter litet eller intet fofva, ty få
fnart hon flumrade, upvåcktes hon genaft af
det nåmnde bullret , och det merendels med
någon håpenhet. Åfven få motbjudande fö-
reföll det henne at åta i et få ofnyggt rum ,
dår aflopps-rånnan låg laftad med bofkapens
excrementer. Men hon vande fig fmåningom
vid denna nya regime. Hon fåg fin Mans öm-
het för henne; hon tånkte på fina fmå barn,
fom lågo henne om hjertat ; hon betråktade
fit aftagna och förfallna tillftånd; alt blef drå-
geligt för henne, endaft hon kunde vinna häl
fan. Jag befökte henne dageligen fom Låka-
re, hennes: Man och vånner tilbragte hos hen-
ne det målta af dagen, och efterhand blef hon
van at lefva på det fättet, vardt muntrare, fö-
retog fig fmå knåpfyflor , och knapt hade en
månad framlupit, innan jag tyckte mig fe ty-
deliga tecken til någon förbåttring hos hen-
ne, i det diarrhéen hade faktat fig, och ånde-
tåppan få mycket lindrats , at hon fått börja
bortlågga en eller annan kudde, hvarmed hon
bakom ryggen var underbåddad , för at hålla
lig
1782. Ott. Nov. Dec. ar
figå én fittjande ftållning: Af denna goda an-
ledning uppmuntrades hon at med tålamod och
flråndaktighet uthärda curen. Man uptänkte
för henne det ena ombyte af tidsfördrif efter
det andra, och muntre vånners befök och
glam bortledde åtankan ifrån det obehageliga.
Vi fkonade henne i det mäfta ifrån befvårliga
intagningar af medicamenter. Hon drack al-
lenaft om mornarne fltundom körfvel - vafsla ,
flundom fpenvarm mjölk ifrån fina koer, hvil-
ken ock dagen öfver utgjorde hennes dryck,
fedan hon med Seltzer eller annat vatten blif-
wit utfpådd. Innan Jul hant komma, var hon
få mycket förbättrad, at alla, fom befökte hens
ne, hade fulla fkål til at fågna fig Öfver hen-
nes vederfående; i fynnerhet hade vi, fom Lå-
kare, all anledning til godt hopp om hennes
verkeliga förbättring, af det febern hade faktat
fig ; pulfen blifvit mera långfam' och naturlig y
och uphoftningen hade få aftagit, at föga på
dygnet upholftades: Benfvullnaden hade mäft
förgått , diarrheen i det måfta uphört, och an=
detåppan få förfvunnit, at de flefte kuddar vo-
ro bortlagde. Hon hade ock nu god matluft.
Efter Jul fingo vi et annat bekymmer, i det
båda hennes Ögon anfenligen rodnade och in-
fammerades. Orfaken dertil kunde icke hår-
ledas ifrån något drag, emedan hennes rum
var, fåfom ofvanföre nämndes, i möjeligafte
måtto dragfritt. Men jag har hos alla, fom un=
dergått fåhus-curen , dem jag dels fjelf fedt,
dels hört omtalas , altid funnit och hört ögo-
nen 'omlider rodna, och det anfer jag fåfom
en påfölgd af den i fähufet varande ymnighet
af ammoniacalifka ångor. Hos denna Fru AS
| drefs
322 = 1982. OM. Nov. Dec.
drefs denna rodnad med Blod-iglar och Cam-
phert-vatten , åfvenfom den federmera mycket
förekoms igenom det hon mornar och aftnar
badade Ögonen i frifkt källe-vatten. Hon til-
bragte nu imedlertid hela våren i meranåmnde
fåhus, och alt tils varmen i början af Junius
kom i luften , men då öÖfvergaf hon det och
flyttade ut på Landet, för at i fria luften yt-
terligare förbättra fina Lungor och Ögon. Jag
befökte henne gemenligen en gång i veckan un-
der hennes landtviftande , och jag tyckte mig
hvarje gång finna henne något förbåttrad. Fram
på fommaren , under det hon drack Sqvalpe-
mjölk och Seltzer-vatten, blef hon fet, fpatferade
dageligen ute i luften til fots , återfick fina men-
fes , hoftade dock altid något , och var litet
andetåpt, då hon gick til fots. Denna goda för-
båttring råckte hela fommaren, få långe varmen
var i luften. Då höften kom, ville vi Läkare,
at hon återigen fkulle inflytta i fit bofkaps-rum.
Efter någon jämnkning med henne, nöjde vi
ofs med det, at hon om nåtterna fkulle ligga
dår , men om dagarna vara uppe i fina rum;
hvilket hon ock under ftrångafte vinterkölden
gjorde. Nåfta fommar utflyttade hon åter på
Landet; men begick den ovarfamhet, at hon
för tidigt på våren anftålde denna utflyttning,
hvarigenom hånde , at hon en kulen vär-dag
blef förkyld och fick en lindrig bröftfeber, hvar-
af hon långe nog hade någon känning. Repa-
de fig dock någorlunda under fommar-varmen.
Men då höften kom , inftållde fig de vanlige
tecknen til Lungfot, fåfom andetåppa, ymnig
uphoftning , nattfvett, hedifk feber , m. m.
Nu ville hon för ingen del återigen låta agn
18
1782. OM: Nov. Dec. j 313
fig i fåhufet, utan förblef i fina vanliga rum ,
tils hon, vid flutet af vintren, dödde, några
och 30 år gammal. am ?
De tvånne andre, dem jag fom Låkare be-
Tökte, ärforo ej famma efterlångtade lindring af
Fähus-curen, fom den omtalta Frun. Den ene
af dem var Kamerer. S. 50 år gammal. Sedan
han ftådfe hållit fig mager, och i 3 år fkoftals
Tpottat blod, hade han nu fått tydeliga tecken
til Lungfot. Han fick hettifk feber, nattfvett,
andetäppa , afmagring ; under alt detta fortfor
"hans blodfpottning , endaft med den fkillnad,
at den åkom tåtare och mycket ymnigare.
Dår voro hos honom tydeliga tecken til bulnäd
på Lungorna. Men upmuntrad af den ofvan-
omtalta Fruns exempel, fattade han det beflut,
at i lit ftrenhus inreda 2:ne rum uti nedra vå-
ningen, det yttra til fähus, det andra til fång-
kammare åt lig, i hvilket han fof, åt, och det
mälfta af dagen viftades, nemligen då han trött-
nade vid at litta i bofkaps-rummet. Som dör-
ren mellan bägge rummen altid ftod öppen,
få blef fångkammaren upfyld med ångor, nåftan
13 mycket fom det yttra rummet. — Inråttnin-
gen var fåledes hos denne Patienten fnyggare
och mera commode, än hos den omtalta Frun 3
men jag faknade de fkarpa ångor, fom i få ftort
öfverflöd voro i Fruns fähus. Hans cur var
fåledes långt lindrigare anftäld, än Fruns, hvil-
ket ock hans. tått äkommande blodfpottning
fyntes fordra. Sedan denne Patient i fulla 6
veckor uthårdat med denna cur, och aldeles
ingen lindring förmårkt , utan fnarare blifvit
mera matt och aftagen , Ofvergaf han fåhu-
fet. Hans Ögon fingo endaft en lindrig rodnad.
pd Den
314 1782, OM: Nov. Dec.
Den tredje ; fom jag fåg undergå Fähus-
curen , var Sjö - Capitainen N. Hans fåhus-
inråttning var fåmft anftäld och nog dragfull.
Såfom fjörnan hade han genom tåta förkylnin-
gar ådragit fig längfamma hoftor, dem han van-
fkött, och hvilka tvifvels-utan fårat Lungorna.
Han hade he&ifk feber, andetåppa, ymnig up-
hoftning. Han hade ej fpottat mycket blod,
och kunde med lika låtthet ligga på bågge fidor-
na. Under Fåhus- curen, tog han körfvel-
vasfla om mornarna, och fram på dagen drack
han altid litet fpenvarm mjölk. Af denna cur
fann han vid början af andra månaden en god
lindring , fom mycket upmuntrade honom at
fortfara. Men en plågfam diarrheée tilftötte, jämte
det Ögonen få håftigt inflammerades , at han
omfider måfte öfvergifva fåhufet, fedan hvar-
ken blodiglar eller andra tjenliga medel ville
förflå til at håfva denna Ögon-plåga. Jag til-
fkrifver det dragfulla rummet mycken del i hans
ophthalmie. Bågge deffe fift omtalte Patienter
flyttade fåledes ifrån fina cur-hus , och dödde
omlider, den förre under en blodftörtning, den
fenare af diarrhée med torfk.
Jag fatt ofta hos de fjuka och med up-
märkfamhet betraktade ftällningen af denna cur.
I Fruns cur-rum var hela rummet upfyldt med
ångor i luft-form., - När man inkom , få blef
man genaft emottagen af en ganfka fkarp fåhus-
Jukt, fom var få ftlark, at han inbet fig i klå-
derna och kändes efteråt, änfkönt man något
varit ute i luften. Då man om aftnarna ins
gick i detta rum, fyntes kring ljufen en bred
ring, likfom en våderfol. En dofa af papier-
maché, fom flod på et bord inne i rummet,
up-
1782. Of. Nov. Dec. 315
uplöftes inom korrt tid, få at bråddarna blef:
vo tjocka och pappers - hvarfven fkilgdes åt.
Då koerna ftallade , upfyldes hela rummet af
en från urin-lukt, och på det denna lukt ej för
mycket fkulle reta Lungorna, fick urinen ge-
naft löpa borrt genom aflopps-rånnan, hvilken
ock altid genaft fkölgdes efteråt med frifkt vat-
ten. Men excrementerna fkulle , efter Herr
REasDs råd, blifva qvarliggande, och allenaft
hvar 3:dje timma borttagas , hvilket ock fkedde
Når man befinnar, hvad kraftig verkan ångor
i allmånhet hafva at upblöta och upmjuka hår-
da ting, få bör man med alt fkål vånta en fyn=
nerlig upmjukande och fördelande kraft af de
ångor, fom uti befkrefne cur-rum i fådan ym-
nighet vanka. Då fådana ångor refpireras dag
ut och dag in , och hårdheter åro i Lungor-
na, få vill man gerna vånta, at de hårigenom
fkola uplöfas, i fynnerhet når man tillika be-
finnar, hvad mjukande verkan den jåmna fuk-
tiga varmen , fom i detta rum förekommer ,
derjåmte fkall hafva til fådana hårdheters up-
mjukande. Man kunde, vid förfta påfeende af
denna cur, göra det inkaft, at luften i rummet
aldeles fkulle kunna förfkåmmas af de perfo-
ners. och de koers refpiration och utdunftning,
fom i detta rum til fådan mångd famlas och
qvarftadnar, hvarigenom luften hårinne fkulle
blifva för mycket phlogifticerad, och defsutom
fallen för röta, åfvenfom derigenom , at excre-
menterna få långe fkola blifva qvarliggande.
Men genom Herr W. WHiTES vackra förfök
i Philof. Transaft. "), har man lärt, at de ex-
| > Cre=
2) Vol. 68, part, I. P. 201,
316 1782. Of. WVov. Dec.
cretioner, fom från lefvande djur frånfkiljas ,
aldeles intet förvandla luften til röta, icke en
gång fedan de kallnat och någon tid legat;
hvarföre ock Herr WHITE icke fann luften på
minfta fått fkåmd uti afträdes - rum. Men at
den refpirerade luften likvål måtte blifva myc-
ket phlogifticerad , fedan den pafferat djurens
Jungor, kan man visferligen icke neka; dock
hjelpes denna olågenhet mycket med det en få-
dan phlogiftifk luft federmera blir förenad med
atmofpherifka luften i rummet, fom genom
dörrar: och fönfterdrag ftundeligen inflåppes ,
hvarigenom den - utfpådes , åfvenfom den,
genom de lymphatifka effluvier, fom i ånge-
form från deffe animalier utdunfta, ån ytterli-
gare .utfpådes , och genom den faltaktiga am-
moniacalifkaitilfats, fom alla lefvande djurs våt-
fkor hyfa, fkårpes , hvarigenom denna phlogi-
fifka luft på et helt annat fått verkar ,. ån då
hon enfam indrages i lungorna. Det fynes
fom .juft denna blandning fordras för fjuka
lungor ; til at verka en nyttig förbåttring;
likafom förfarenheten intygar, at denna bland-
ning ganfka vål bekommer frifka lungor, det
man på de perfoner funnit, fom under Fruns
fjukdom dageligen uppehöllo fig inne i detta
bofkaps-rum, |
Låkarne fkilja med råtta Phthifis ferophu-
lofa ifrån exulcerofa, ehuru mycken likhet
ofta kan vara i fymptomerna. Jag har öpnat
dem fom dödt af ferophuleufa Lungfoten, utan
fuppuration, åtminftone den obetydelig, men
föregående tecknen hafva merendels varit ena-
banda med dem , fom åtfölja Lungfot af får-
nad, fåfom afmagring , hettifk feber, pe
vett-
1782. +» OM. Nov. Ler. 317
fvettning , någon blodfpottning , andetäppa,
uphoftning, fnabb puls. Den fkillnad har jag
likvål tyckt mig finna, at vid ferophuleufa
Lungfoten upholtningen aldrig varit få ymnig,
blodipottningen aldrig få ftark, och fväårighe-
ten at ligga på ena fidan ej få jämn, fom då
färnad varit. Men en fcerophuleufe Lungfot
kan lått gå til fårnad, det jag ofta funnit, då
jag vid Likens öpnande genomikurit tubercler-
ne, hvilka ofta varit bulnade inuti. I allmån-
het har jag tyckt, at ferophuleufa Lungfoten
» börjar lindrigt , tiltager långfamt , har ringa
blodfpottning i följe med fig, och i början
liten eller ingen uphoftning. En knöl tilvåxer
i fånder, fom alt förvårrar tilftåndet. Deremot
år den exulcererade Lungfoten mera kort i fina
| fladier , mera fråtande, mera farlig. De fom
hafva lång hals, platt bröft, rödlåtta kinder,
fin hud, äro födde af lungfiktige Föråldrar,
fallne för blodfpottning, gyllenåder eller nåfe-
blod, åro målt fallne för ulcereufa Lungfoten,
äfvenfom dej, hvilka af förkylning och af der-
på följande hofta, fom vanfkötes, få Lungfot,
altid hafva fårnad på lungorna. De åter, fom
få Lungfoten i tiltagande ålder, af långfam
forg, af upflagen Gikt, eller af annan dylik
oriak , hafva gemenligen den ferophuleufa.
|
Dock förefalla hårutinnan få många variatio-
ner, at man ej med fullkomlig vifshet kan ut-
fraka ofvikeliga lagar hårvid. Då nu Lungfo-
ten år af fcrophuleufe art, få fynes det tro-
" Jigt, at de upblötande ammoniacalifka ångorna,
fom vid fåhus - curen ftundeligen refpireras ,
fmåningom fkola upmjuka och fördela de tuber-
cler i lungorna, fom utgöra fjukdomens huf-
| D4
3 vud-
218 1782. Off. Nov. Det.
vud-orfak, i fynnerhet om man under denna
cur underhjelper med tjenliga medicamenter
och en til åndamålet låmpad diet. Vi vete
hvad Conium, Körfvel och andra umbellater
förmå, för at uplöfa ferophuleufa hårdheter
på kroppens yta; vi ville ock gerna vånta det
famma af dem, då knölarne fitta invårtes.
Defsutom vete vi, hvad för fynnerlig god ver-
kan en mild diet, til exempel af miölk, grön-
faker , fpådt kött, fn. m. har til at förbåttra
Dvätfkorna. Man är i våra tider aldeles fkild
ifrån den felaktiga theorie Låkare tilförene
haft om Balfamers verkan emot invårtes fäår-
header; man brukar dem nu knapt utvårtes ,
om ickei frifka får, ehuru vi ganfka vål äfven
dår kunne umbåra dem. Frifk luft, landtlef-
nad', åkning eller ridning til håft i vackert
väder, mjölk - diét, vört eller vört-firup, go-
da milda födande rätter , fontaneller eller an-
dra revellerande Öpningar på huden mellan
axlarna , eller på armarna, utråtta i färnade
Eungfoten ofta mer, ån man i början tyckt
fig hafva fkål at hoppas. I denna art af Lung-
fot kan fåhus-curen ej göra fynnerligt gagn,
utan förvårrar fnarare tilftändet med fin retan-
de och mjukande egenfkap.
1782. Oå. Nov. Dec. 39
Förklaring öfver och vidare förbåttring på
den Spanmåls Tork-Ugn, fom år befkrifven
uti Kongl. Vetenfkaps ÅAcademiens
Handlingar för år 17073;
Af
PEHR WÅSSTRÖM.
U: G:te Tomen Des Hausvaters , pag. 382,
= har framledne wöberhauptmannen Baron
MuUNCHHAUSEN , med deffa orden, gjort an-
mårkning på min uptåckt til Sådes- torkning
vid Hammar - Smedjor, nemligen : ”Der Herr
”WässtRÖM hat in den Schwedifehen Abhand-
”lungen vorgefchlagen, dafs man die Schmelz-
”Ofen anwenden folle, um zugleicHK getreide
”und malz zu dörren: die davon auffteigende
”metallifehe und arfenicalifche dunfte durften
”aber leicht eine nachtheiligen einflufs auf
”die gefundheit haben.” Denna anmårkning
eger mycken grund; men, om välbernälte
Baron nårmare betraktat Afhandlingen och no-
gare granfkat fjelfva teckningen, hade han låt-
teligen funnit tilftållningen dermed varafädan:
at alla från metallen upftigande dunfter fullé-
ligen affkiljas ifrån den varmen, fom föres
under torkplåten. Under min förfta åtanka på
inråttningen af denna torkplåt , ftråckte fig,
ibland annat, äfven min upmårkfamhet på den-
na anförde befarade olågenhet: och ehuru jag
uti befkrifningen deröfver icke ens nämnde
något om deffa fkadeliga ångor, utan föreflog
de derutinnan befkrefne Rör, endaft fåfom tje-
nande til at ifrån Säden afhålla rök, fot och
XA damb ;
3200 1782. OR. Nov. Dec.
damb; få var likväl hufvud - affisten med dem
den förnämfia, at de fkadeliga metallifka och
arfenicalifka ångor dymedelft från Saåden måt-
te uteftångas: orfaken , hvarföre jag få alde-
les lemnade deffa ångor oomtaite , var juft
denna, at om de i minita måtton blifvit nämn-
de, hade hela tilftållningen, för farhågan fkull,
fom de upväckt, köonnat blifva om intet.
Vid Leuffta Bruk, njöt Säden til fin tork-
ning , målt hela året Öfver, ej någon annan
varme; ån den, fom famlades inom deffe rör
och genom draget fördes inunder torkplåten ,
hvilken hetta var aldeles fkild' både ifrån elz-
ka ångor, rök, fot och damb ; men fom rö-
ren voro altigenom , enligt befkrifningen uti.
Kongl. Vetenfk. Acad. Handlingar för år 1767,.
hopnaglade af enkla järnplåtar ; få förtårdes de
omfider, oförmårkt, på det ftållet; dår hettan
fom målt angrep dem. Med torkningen fort-
fors icke defto mindre, och ingen olägenhet,
hvarken af fkadeliga ångor eller något annat,
har federmera, alt hitintils, nu öfver 16 års tid,
blifvit förfpord : och lika få förhåller det fig
vid alla' de öfriga Roflags Bruken: Rören bru-
kas fåleds nu mera icke uti denna Bergflag ,
och torkningen fker”ehdaft af den varmen ,
fom. genom” galtens ”hotizontelle "Öpningar
meddelas plåten.
Det kan vara mycket troligt; at järnet
från Dannemora Malmen, fom innehåller fö-
ga arfenik ,' men väl fvatvel , under tilverk-
ningåarne icke medförer några för hålfan fka-
deliga ångor , åtminftöne. kånnes uti fjelfva
torkrummen ej något annat, än ren luckt.
Det har väl håndt, at den med Masugns-flagg
| tor-
1782 OM. Nov. Dec... 21
terkade Såden behållit någon fvafvel-luckt ;
men 12 års förfarenhet vifar, at den på hälfan
ej gjort någon fkada.
> Vid Ferna Bruk, vågade åfvenledes egaren,
Herr Bruks - Patron RAMsELL, utelemna rören
och endait nyttja galt ; hålft, fom dår, i det
måla, fmides af Tackjärn från Norbergs malm,:
fom i det närmafte liknar Dannemora malmen;
ien där tilverkningen fker af Tackjårn från
de Grufvor, fom innehålla arfenik, år de fö-
renämde rörens nyttjande oumgångeligt. Defle
rör åro til fin fkapnad, hopfättning och ftäll-
ning, uti Kongl. Vetenfk. Acad. Handlingar
af år 1767, på det nogafte befkrefne , och vi-
fas de ännu tydeligare uti den , famma gång,.
inlemnade modellen.
At deffa rör, vid torkningen, gjort be-
hörigt gagn, utvifar Kongl. Bergs- Collegii
A&uvariens Herr ANTON MUNCHENBERGS Vi-
dimerade utdrag 'utur framledne Hof- Marfkal-
kens Herr Baron CARL DEGeEERSs bref til mig,
från Leuffta Bruk, af d. 6 Julii år 1766, få
lydande? ' |
s ”Den nya Tork -ugnen, medelft hettan
”från Hammar - hården , gör en önfkelig och
”förundransvård. verkan; på et halft dygn tor-
”kas 12 tunnor Säd fullkomligen vål; den fam-
”ma blir mycket torrare, än på någon vanlig
”Badftuga. — Bruks -folket fågnar fig högeligen
”deröfver, at utur Bruks-Magazinet få Såd,
”fom de genaft få föra på qvarnhen : Mjölet,
”fom deraf blifvit malet, är ganfka hvitt och
”fkönt , långt bättre, ån någonfin tilförene.
”Nu, på någon tid, har jag ej fått göra någon
”torkning, af orfak , at jag nu låter utanhu-
Rp Se FS ”fet
=
322 i782. OR. Nov. Dec.
”fet byggas af ften, för at hafva et faft oeh
”durabelt verk famt fritt från eldfångdhet; Jag
”Önfkade hafva et dylikt vid hvart och et Bruk;
”ty defs nytta år ftor. Jag tånker vål ock
”efter hand inråtta det flereftådes.
Koftnaden på deffa rör, där de behöfvas,
både för de gutne ftycken, fom ock jårnplå-
tarne och arbetslönen , betalar befparingen på
ved och dagsverken, med 100 tunnors tork-
ning. Ja 300 tunnors torkning betalar både
låt och rör, och blir befparingen fedan för
framtiden en ren vinft ; hålft fom verket fål-
lan betarfvar någon reparation.
Til flut får j2g anföra något om tvånne
fmå åndringar på denna Torkplåts-byggnad,
dem jag federmera befunnit vara både gagne-
liga och tillika befordra en fortare torkning :
den förra beftår deruti , at Öpningarne på
alten göras nu Hhorizontelle , i lika afftånd
rån hvarandra och lika ftore fom förr,
fr tum Öfver bottnen. Tilförene arilades de per
pendiculairt , men det befants då, at hettan
från galten ej få vål fördeltes , fom nu fker,
utan höll fig altid ftarkaft midt öfver Öpnin-
garne. Den andre angår hålningen på jårn-
plåtarne. I början och målft alt hitintils, flo-
gos på plåtarne få fmå runda hål, at ej något
Råg- korn kunde komma igenom och förfpil-
las ; men fom deffe fmå runda hål voro, under
Malt-torkning , benågne at igenråltas , hvari-
genom draget och våder-våxlingen hindrades,
hvilka delar åro juft de famma, fom befråmja
en fnar torkning; få låt jag, vid Fernå Bruk,
ftampa dem aflånga, til 1 tums långd, fom r
juft orfaken dertil, at torkningen derftådes,
enligt
1782. OM Nov. Dec. 323
enligt Herr Bruks -Patron RAMSsSELLS bref, gär
dubbelt fortare, ån på de ftållen, dår runda hål
nyttjas. Såden ligger på en få hålad plåt lika-
fom på et halfter eller galler , få at varmen,
med fit drag och vådervåxling, far tilfålle at
hinderlös pasfera igenom den til torkning up-
lagde Såden , och derunder uplöfa famt afdrif-
na fuktigheterne. |
Klenfmeden dår vid Bruket gjorde, under
min dårvaro', nöjaktigt prof på denna hålning;
och gör jag mig nålftan förfåkrad derom, at
Herr Bruks-Patronen, fomi alla mål är en god
hushållare och tillika angelägen om fkogarnes
befparing, famt fjelf egare af Plåt-fmide, gårna
med fådane hålade plåtar, fkulle betjena Bergs-
lagerne deromkring, ja vål på långre ;håll.
a NY, AG j 4
Beråttelfe om en sfordbåfning,
jämte fållfam upkaflning af Vatten utur
sforden , famt deraf föror/akad vattufkår-
ning, uti Lidens Socken och Medelpad,
d. 23 Maji 1782;
Af
PEHR HELLZEN,
Mathem, Leé&or vid Hernöf. Gymnaf.
ID fjettedels mil ifrån Silre Aens utlopp uti
| ftora Indals Elfven, löper hon igenom en
infjö , Brufjön kallad, hvilken är omgifven
med fluttande berg på alla fidor, utom 0
224 — 1782 OR. Nov. Dec
der, derut Åen in och utlöper. - Bottnen uti
denna fjö beftår af gyttia och ftrånderne af lös
gåälande lerjord. Defs ftorlek år 1-16:dels mili
längden och hålften deraf i bredden, eller vid
pais 45 qQvadr. tunnland. - Defs flörfta djup
har ej tilförene varit öfver 6 alnar, fom gör,
at hela fjön kan anfes hafva innehållit 1,890,000
cubik-alnar vatten. Vattnets in- och utlöpan-
de om våren torde kunna hinna til 2 cubik
alnar i fecund , men eljeft icke til halfparten
få mycket. |
Emot kl. 2 om morgonen, den 23 Maji,
'beråtta en nåra til berörde fjö boende Torpa-
re och defs Moder fig hafva hört fåfom et
ovanligt åfkedunder , hvarföre de af fin fång
upfligit, och blifvit varfe, at hela fjön var uti
en ftark kokning och tillika flödande. Torpa-
ren begaf fig genaft til en 200 famnar ifrån
defs hus Öfver fjöns utlopp byggd hålldam och
landsvågs bro. Dem fer han vid ankomften
icke blott brifta, utan utur grunden uplyftas
och upkaftas. Denna hålldam var uti fpakt
vatten få ftarkt befäft , at vattnet om våren
altid flödat deröfver , och lemnat dammen
orörd. Vår- vattnet hade dock ej denna tid
hunnit betydeligen famla fig, hvarföre ej hel-
ler det, vid Aens utiopp uti Indals Elfven,
byggde finbladiga Sågverk ånnu kunnat för vat-
tenbrift nägöon fågning begynna. En fträcka af
1-6:dels "mil, fom ligger imellan berörde fjö
och fiftnåmnde As utiopp i Indals Elfven, är
nog ftupande, dock ej Öfver 6 tum påxhvarje
famn, fom gör på denna hela långd emot 250
alnars perpendiculairt fall.
Ut-
1782. : Ott. Nov. Dec. 325
— Utföre denna ftråcka kaftade fig vattnet
ifrån Brufjön med en hifkelig fart, tog med
fis, utom den nåmnde häålldammen och bron,
1 ftycken i Aen upbyggde Qvarnhus méd der-
til hörande dammar och verke, en ftor ym-
noghet af ftenar och fkog å ymfe fidor om An,
deribland funnos de gröffta furu-trån, hvil-
ka beråttas med fådan förfkråckelig håftighet
hafva blifvit vråkte och fvångde, at de ym-
fom vilat roten i vådret och ymfom toppen.
Jorden fynes likafom hafva remnat efter den
våg, dår An framfarit, få at ehuru hon förut
framflöt på en faft frengrund, har hon likväl
fkurit derinunder på fomliga ftållen til 10 och
ända til 15 alnar. Vid Aminnet, dår Silre fin-
biadiga Sågverk flått, utfkars aldraförft, jemte
dammarne, en ftor ftenbunden fandbank , fom
varit en förmur för Verkets byggnader. Der-
efter inbråt vattnet på dem med fådan fkynd-
famhet , at 2 huftrur ibland det dår boende
arbetsfolket , fom i haft blifvit upvåckt af
tvånne fåg-karlar, hvilka redan, innan olyckan
börjades, voro på Säghufet upgångne, ej hun-
no berga lit lit. Det förfåkras af flere arbets-
karlar, at de, ånnu vid olyckans början inne uti
hufen varande, förft fågo fkorftenarne fjunka
ända ned igenom deras grund; derefter och
under det de, för at frålfa fig, arbetade fig up-
före en bredevid belågen under deras fötter
fallande fandås, hafva de fett hufen icke blott
bortflyta , utan förft våndas up och ned, få
fönderfalla och bortföras. Jorden hafva de ock
känt fvigtande under fina fötter. Sedan den
bebyggde platfen på detta fått var renfad och
å en ftenhop förvandlad, utbröt vattnet ria
326 — 1783: OM. Nov. Där.
dan fördåmning åt en annan fida, och tog fig
et nytt utlopp , 400 alnar ifrån det förra,
hvarvid det på lika fått bortförde en i vågen
varande byggning och alla andra obftacler ;
famt upfylde hela platfen, ifrån Aens förra myn-
ne til defs nya, med et berg af grus och ften,
fom til anfenlig del nedfatte fig uti ftora Indals
Elfven, igentåpte 2-3:delar af defs bredd, och
igenom et fådant vattnets fammantryckande
deruti förorfakade et fvårt fall, fom gör fam-
ma Elf vid detta ftåliet ofarbar. Det omrörde
nedflyttade berget, fom nu vitar fig, beftår må-
ftadels af ftörre ftenar, til 50 och 60 cubik al-
nars innehåll och deröfver. Den plan, hvar-
uppå det lagt fig vid ofta nämnde Silre As ut-
lopp, var ej mycket fluttande, endaft til 13 tum
på hvarje famn , och bergets volume nu är
ungefår 23 million cubik alnar. Under olycks-
håndelfen , fåga folket fig hafva fedt ftenarne
Öfver vatten-brynet flytande lika fom trå. På
detta fåttet har icke allenaft berörde berg up-
kommit, utan en myckenhet ftenar har åfven
af flora Elfven under detta ras blifvit förde til
långre nedanföre belågne ftållen, och dår för-
orfakat upgrundningar och olågenhet uti flere
Lax - notvarp. Denna ftora Elf har utanföre
Silre , ånda til defs utlopp i Hafvet, 43 mil,
vid omrörde olyckshåndelfe, uti 4 timars tid;
upfligit til 3 å 4 alnars högd, alt fom defs
bredd varit ftörre eller mindre; men uti Silre
An vid Sågverket begynte vattnet efter 23 tima
falla, och efter 33 var det ej högre, ån vanligt.
Intet tvifvelsmål fynes vara underkalftadt,
at ju en jordbäfning vid denna håndeltfe varit
för handen och verkande. Det ftarka sa
ande
92. OM Mov. Den > 32
lande fåfom af åfka , hvilket varit hördt vid
defs början vid Brufjön, dammens upkaftan-
de, fkorftenarnas nedfjunkande och jordens
gungande gifva nogfamt jordbåtningen til-
känna. : |
At hår tillika förevarit en upkaftning af
vatten utur jordens inre delar, år mer ån fan-
nolikt, faft den, för briftande fåkra obferva-
tioner , ej med fullkomlig vifshet kan ftyrkas.
Når Silre A om våren högft utförer tvånne
cubik alnar vatten i fecund, borde hon hafva
utfört 177 cubik alnar i fecund, för at på 3:ne
timar uttöma Brufjöns ofvananförde vatten>
columne, och det deruti famma tid inflytande
vatten. Det kommer förnämligaft deruppå an,
om deffe 177 cubik alnars vatten - mångd, uti
den befkrifna fluttningen, kunnat förorfaka den
anförde hifkeliga verkan. Jag föreftåller mig,
at mera vatten dertil varit erforderligt , om
man eljeft ej vill tillägga jordbåfningen, at haf-
va framkafltat områrde berg, hvartil dock i den
håndelfen 3 timars tid icke upgått. At myc-
ket mera vatten hår förhanden varit, fluter jag
af deffe omftåndigheter: 2
1:0 At Brufjön, efter vattenfkårningen ,
hvilken bortförde defs förra vatten, och ned-
fatte honom 6 alnar , innehade fedan öfver 4
gånger mera vatten, än förut. Defs bredd blef
vål hårigenom något minfkad , men defs djup
befants, då det 14 dagar efter olyckshåndelfen
måttes , hafva Ökat lig til 24 alnar; varande
detta djup nu under fjöns förra botten. De
nårboende berätta, at famma djup varit ån
flörre flrax, då olyckan fkedt. Hvilket utan
tvifvel deraf härrörer, at fjöns löfa botten SS
an
28 — 1782 OM. Nov. Dec.
hand fyter filhopa och upgrundar honöm.
Uti, denna fjö måfte vattnets upkaftning hafva
för lig gått. Defs belägenhet, fåfom en hölja
imellan alt omkring liggande branta berg, defs
löfa botten och förändrade djup , göra, jemte
vattnets anförde verkan, detta nog troligt.
2:00 Det kan väl medgifvas, at-berörde
vattu-mångd förmått nedflytta en bop ftenar til
flutet af den omförmålte ftarka fluttningen;
men uppa den vid Aens utlopp varande jämna-
re plan, ånda til 450 alnar, är det nya bergets
ytterfta del nedflyttad, til hvilkets verkftällan- .
de en flörre vatten - columne , ån 177 cubik
alnar, fynes hafva varit nödig.
3:0 Kan icke fiftnåmnde vatten hafva för-
mått betaga ftora Elfven defs verkan, fåfom
hår fkedt, den -famma til 2-3:delar igenflutit
och anfenligen updåmt, heift ftora Eliven den-
na tid vifst förde 1000 cubik alnar vatten i
fecund , och fåledes emot 6 gånger mera, ån
oftanämnde vatten-columne uti Silre An. Hvar-
til kommer, at ftora Elfven, vid det itället, dår
upgrundningen fkedt, var något mer fluttande,
än den plan , hvaruppå nya bergftråckan blif-
vit framförd.
4:o0 Har ej den ftora Elfven kunnat flöda
til den högd och på få lång tid, famt uti få
lång ftråcka , fom fagt år , af Brufjöns ofta-
nåmnde vatten allena , helft den förra år mä-
ftadels få bred fom Brufjön , och på flere
ftållen bredare.
Af deffe omftåndigheter, hvilka jag på det
nogafte fökt at utröna, fluter jag, at vid den-
na håndelfen vatten uti Brufjön utur jorden
blifvit upkaftadt. Såfom mycket go
| er-
FR OG: IVOR, JeG, 329
dertil, at fådant detta år fig tildragit, anferjag
vå befynnerliga löshet, fom jordfkorpan haft
år å orten , hvareft den varit öfver alt lika-
fom jåfande. Detta åter fynes härröra af fnö-
ens haftiga affmåltning hftledne Vår, kälens li-
ka haftiga upfkjutning och det derunder fallan-
de ftarka och långvariga rågnet. Utan tvifvel
kan det underjordifka vattnet, vid fådan jord-
fkorpans befkaffenhet, fnaraft bryta fig löft och
upkaftas. För öfrigt år den hår befkrefne hån-
delfen få ovanlig och befynnerlig , famt för
den , fom verkan deraf på ftållet fer, få för-
fkråckelig , at den uplifvar minnet af Lifabons
igenom jordbåfning lift öfvergångne förödelfe,
FÖ Tr
Råttelfer uti nåftföregående
Tredje Qvartal.
Sidan 18r, i förfta raden , ftår gödfe;
läs gårdfel. Sidan 197, r. 8, flår: /om fddders,
våxte; läs, fom fåledes växte. Sidan 201, r. 7,
får: 223 tunnor; tillågges : men vid Tredings-
träde, uti 4 fåden, 257 tumma. Sidan 213,r. 19,
flår: denne; lås den.
SEEN fört TN
Y FÖR-
FÖRFERNING >
på de Rön, fom åro införde i detta Qvartals
I.
2.
Handlingar.
pd a an
OO” Geographifka Chartor ; af NIiLs
"MARELIUS. 240
För (ök , beträffande det fårgande ämnet
uti Berlinerblå; af Carr W. SCHEELE. 264
Befkrifning och ritning på en mindre Bårr-
machine til masfift gutne Canoner ; af
GERHARD MEYER. 276
. LICUALA, et nytt Palm-flägte; befkrifvit
af CARL PETER THUNBERG. 284
Underråttelfe om Medevi Surbrunnar ; af
T. BERGMAN. 288.
; Anmärkningar , gjorda år 1782, huru långe
Såd , fom ifrån och med 1, til och med
bårsndn djupt utfåddes, låg i jorden, förr
ån den begynte SRA af CLAS BJER-
KANDER. 209
; Berårtelfe om en Flicka, af 8 och er halft
ärs ålder , ifrån Nya Carleby i Öfeerbotten,
hvilken, fedan hon för ut, i 3 famfålta är,
IO.
utfrått åtfrilliga fvåra plågor , fick omfi-
der fin Rening , och mådde fedan ganfka
vådl ; upfatt af H. SCcHUTZERCRANTZ. 305
. Anmär kningar öfver Fahus-curen fö ör Lung-
Aktige; af PETER JoNAS BERGIUS. 307
Förklaring öfver och vidare fö rbåttring
på den Spannmåls Tork-Ugn , fom år be-
frrifven uti Kongl. Vetenfk. Acaäd. Handl.
för år 1767; af PEHR WäåssTRÖM. 319
Beråttelfe om en JFerdbåfning , jämte fåll-
fam upkaftning af wvatten utur jorden,
famt deraf förorfakad vattufrårning , uti
Lidens Socken och Medelpad ; d, 23 Maji
1782; af PEHR HELLZÉN. 323
REGTI-
| REGISTER
På de förnåmfta Åmnen, fom förekomma
| i detta Årets Handlingar.
See re ee Be
Are; Chymitft afhandling derom, 35-46.
Anemometer ; beråttelfe om åtfkilliga, med befkrif-
"ning på en ny, 89-103. ;
ÅAreer ; fe Mathematik.
Aflronomie ; obfervationer på en nyligen uptåckt hufvud-
Planet , med underfökning om defs rörelfe-bahn , af-
ftrånd ifrån Solen , m. m. 61-74. fe Oprik,
Bad vid Medevi Surbrunn åro hålfofamma, 298.
Berliner-blå; fe Chymie, = 0 | |
Blodiut nyttjas vid Berlinerblå fårgens tilredning, 204-269.
Defs nytta at pröfva järnhaltiga vatten, 270,
Blåfl; i fynnerhet om Skydrag, Våderhvirflar och Orca-
ner famt deras orfaker, 3-35. Sått at måta blåsvådrens
kraft och ftyrka, 89-103.
Boranik; befkrifning på tvånne tråd, fom båra åckta Mufkot,
famt på fjelfva fruckten, 46-50. Befkr, med figure på
et nytt Örte genus, kalladt Fagrea, 132-134. Befkr.
på et nytt genus ibland Palmtråden, kalladt N:pa, 231-
235... Om Palmtråden i allmånhet, med befkrifning på
Licuala palmen, 284-287,
Cajoput-Olja , hvar af den tilverkas , och om defs nytta
til Låkedom, 223-228. |
Camphers nytta mot Gickt och Podager, 226. |
Canoner; om deras gjutning, få vål med Kårnftång och
Gallippa , fom Masfift , med befkrifning på en Bårr-
machine til Masfift gutne Canoner, 276-284.
Carlserona Stads Folkrikhet, 240. Rå
Chymie; Rön och anmårkningar om Erher , i fynnerhet
> om defs generation , 35-40. Underfökning om det
egentligen fårgande åmnet uti Berliner-blå, 204-275.
Climater hos ofs hindrar mycket Åkerbruket, 215.
Coloqvint , i form af Tiné&ure med Franfkt Brånvin, gör
god verkan emot Gickt och Rheumatifmer, 144-147.
Cometers fkillnad ifrån Planeter, 62. 2
Finnland ; defs Folkmångd, i jämförelfe emot Svea och
Götha Riken, 238-241. - AS
Flicka; en af 83 års alder , fom fätt ordentlig mänads-
rening, 305-307. s
SEA Y.2 Fifkar
Regifter.
Fi/kar; någras lektid, med anmärkningar, 163-167.
Foglar ; Befkrifningar på atfkilliga , med råttelfer uti
- Örnithologien , 104-120. Anmärkningar om Har-
Ugglan .< Strix aluco , 138-143. "Om Stran - Måfen ,
Sterna Cafpia, 218-231. Om nägra flytt-Foglars an-
komft och borrtgang, famt deraf tagna våderleks mår-
"ken, 158-167.
Folkmångden uti hvart och et Höfdingedöme i Riket,
åren 1751 och 1772, med anmärkningar , famt om
hushållens antal i 'Ståderna och på Eandet, 2306-244.
Fåhus-Curen; fe Medicine. |
Gam; 1ex foglar af det flågtet befkrifvas, 104.
Geozraphifka Chartor ; inledning om deras grunder och
hvarjehanda art, famt hvad vid deras updragande bör
mårkas , 249-268.
Gertpors eller Sqvattra, kraftig emot Rödfot, 75.
Giekt; några medel deremot nåmnas, 146. 226.
Glober; anmårkning om dem, 249.
Görba Rikes Folkhop och defs tilvåxt, 241.
-Harf; Helfinge billharfvens nytta, 198.
Hepatifk luft utgör frörfta kraften i Medevi-vattnet och
Loka gyttjan , 291.
Hvete-fädet; vigtiga anmårkningar dervid, r88-216.
Hvit-roz, nyttig at plantera i ängar, 244.
Hushållens antal i Ståderne och på Landet, famt huru
många Perfoner kuvna räknas på hvart hushåll, 237-244.
Hygrometer ; en ört, fom utmårker Luftens mer eller
mindre fuktighet, 95.
Höfdingedömen i Riket, med hvarteras Folkmångd , 238.
Höfl-fåd ; anmårkningar derom, 200-216.
Infeé&ter ; anmärkningar om åätfkilliga Svenfka, 122-132-
159-167. Fördrifvas af Cajeput-oljan,-227.
Inflvumenter ; fe Anemometer , Tich.
Forden , fafom klotrund , föreftålles båft med Glober ,
men ftycken af des yta kunna ock någorlunda före-
ftållas på plana Chartor, 149-263.
Fämtrland, en ovanlig köld derftades, d. 1 Jan. 1782. 80.
Fordbåfning med fynnerliga omfiändigheter, 323-329.
Koppar-fantar m. m. af en karl nedfvåljde, huru de bé-
kommit honom, 86.
Kårl ; fatt at finna diametrarna på runde, likbottnade
bukiga kärl, 134-138.
Kåld, en helt ovanlig obferverad, 89.
b Land: .
Regifter.
Landr -Chartor ; anmärkningar om dem och deras flera
projettions fitt, 249-263. |
Linfrö upsommer ej, om det fås för djupt, famt hvad
ud det pligar fås i Skara, 304-
Loka gyttja, hvad fom utgör de.s kraft, 201.
Luft-fyra; huru vatten dermed kan måittas, 169-176.
Lungfot ; fe Medicine. E
Machine at bårra Canoner befkrifves, 226-284:
Mal fördrifves af Cajoput-olja , 227.
Mathemarik; Aftnandling om Trinomifka areers jämförel-
fe och utråkning , 50-61. Analyfis af diametrernes
; beftåmmande uti Hyperbole redundantes , 147-168:
fr Aflron. Geoor. Optik. Kärl.
Medevi: Surbrunrars halt, verkan m. m, 288-298. —
Medicine; om Ledi paluftris goda verkan mot Rödfot,
75-80. Om verkan af Cucumis colocynthis och om
defs råtta bruk , 144-147. Om Cajoputi Oljans bruk
utvårtes emot åtfkilliga krämpor, 223-227. Beråttel-
fe om några förfök med Fåhus-Curen emot Lungfot,
med anmärkningar, 307-318.
Meteorologica ; Athandling om Luft-hvirflar och Skydrag,
23-35. Oblervationer på en ovanlig köld, 30-85. Om
Anemometrar, med befkrifning på en ny eller en Ane-
mo -Barometer, 89-103. Obpfervationer på 1781 års
våderlek , 158-167. - Obf. i April, Maji och junii 1782,
209-305:
Mineral-vatten, prof på Martialifka, 203.
Mifsväxt; några orfaker dertil, 194.
Mufkor , äkta; befkrifning på tvånne fpecies, 46-50.
Ogrås 1 åkrav befordras genom tredings-tråde, 213.
Optik; Befkrifning på tvånne nya inrättningar af Tuber,
fom bågge hafva den egenfkapen , at de vifa tvånne
mot hvarandra vånda bilder af et och famma objeét,
27222: |
Palmtråd; fe Botanik
Pbyfislogie ; om en Flicka , fom i o:de året blef regle-
fad, 2058:
Phyfig , fe Metcorlog.
Planer; en ny uptackt, 61-74.
Skydrag och Skyfall; fe Meteor.
Skötfpiges filket, 167.
Snigel-Mafk gör ftor ikada på åkrar, 213.
3 Span-
Regifter.
Spaimål: Torkugn vid Smedjehårdar, anmärkningar och
förbåttring dervid, 319-323-
Stockhoims Stads och Låns Folkhopar, 238.
Strömings filket; anmärkningar dervid, 164.
Svalan, om defs vinterlåger och ankomft om våren, 162.
Svea Rikes och de:s Höfdingedömes Folkmångd, 238-
244. Anmårkningar om Sveriges Geographie, 259-262.
Såden , huru vida den kan på fjelfva akren renfas för
”ogrås, 213. Huru långe fådes-frön , fatte på olika
djup i olika jordmoner, ligga i jorden, innan de up-
fkjuta, 299-304. ;
Thermometer ; orfaken til defs haftiga fallande, då han
utur ftark köld inbåres i et varmt rum, 83.
råde ; om det år nyttigt, at låta åkren ligga i tråde
allenaft hvart tredje eller fjerde är, 182-210,
Tub , fe Optik.
Uggla, fe Foglar.
Vatten ; om defs få kallade blommande på Sjöar, 166.
"Beqvåmligt fatt at måtta rent vatten med luft - fyra,
169-176. Huru en ftor mångd vatten, vid en jord-
båfning, utbruftit utur jorden, 323-329.
Vindvåg , fe Anemometer.
Värfädet år mindre förmonligt ån höftfådet, 201.
Väåderleks märken, 85. 158. :
Akerbruk > 20 års förfök dervid , med lårorika anmårk-
. ningar, 177-216. fe Såd,
Al, anmärkning om denna fifk, 164.
Äng ; orfaken til Ångsbrift vid många gårdar, 202,
fe Huitrör. p
Astika, båfta fättet at confervera henne, 40. Om Attike-
"sEther. 41-45.
FÖR-
—— LE
FÖRTEKNING
på Auctorerne til de Rön, fom finnas uti detta
Årets Handlingar.
200<200€ 0500) ae
Qvart. Sid.
er de pre renimgal 6: om Fåhus-
Curen för Lungfiktige, IV: "30
BERGMAN » T. Underriåttelfe om Medevi
Surbrunnar, 1V.: 288
BIERKANDER , C. Förfök til et Hygrome-
trum Fiore, ä a hs
« - > Infec&t-Calender för år 1781, - I. 122
= = » Förfök, huru långe Sådes-korn, fåd-.
de på olika djup, ligga 1 Jorma innan
brodden upkommer, IV. 299
BIORNLUND, B. Förfök med Ledum palufte ;
(Gerpors) emot Rödfot, - . RES
> = 0 Re om en Man, fom nedfvålgt
en hop I copparflantar, en knif in. m. - SG
Brom» C. M, Om hvit - rotens förmonliga
fortplantande på ångar, - é II 244
DALBERG, N. Rön, om verkan af Cucumis |
Colocynthis, . 3 I. 144
GEDDA, P. N. v. Befkrifning på en ny Icon-
antidiptilk Tub, HI 217
HELL ZEN + Om en ordets uti Lidens
Socken i Medelpad, d. 23 Maji 1782, JVar 323
MaALLETtT, F. Om Trinmoilka Areer, - 150
MEYER, GC Befkrifning på en mindre Bårr-
Machine til Masfift gutne Canoner, - » IV. 276
NORDMARK , Z. Analyfen af diametrernas
beftåmmande uti Hyperbolze FÖRRA
af tredje Ordningen, - - I: 147
ÖDHELIUS , ÅL. Amårkningar om Ledi ver-
kan emot Rödfot, - 7 Jag
Picot DE LA Perirouse, Råttel:er vid He SEEN .
frorien om några Foglar, : - IH. 104
PLANTIN, Zå Sätt at finna Diametrerne uti
et Cirkel-rundt likbottnadt källa veg una IE T94
PROSPERIN, E. Underfökning om den nyli- |
gen uptåckte Planetens Orbitas Elementer, I. +&6E
SCcHEELE, C. W. Rön och Anmårkningar om Sa
Ather, - - RIS
Förtekning.
E Qvart.
ScHEELE, C. W.'Sått at confervera Attika, = II.
NR Förjok, betråffande det firgande åm-
net i Berlinerbla, - Kn TV.
SCHUTZERCRANTZ, H. Berittelfe om en 81
ar gammal Flicka , fom fått fina ordent-
liga Menfes, - 3 2 IV.
SILLÉN, G. W. af; 20 års förfök i Akerbruket, III.
TENGMALM, P. G. Anmärkningar om Har-
Ugglan , (Strix ÅAluco) - TE
THUNBER fen CP: Befktifning på tvånne fe
cies Äckta Mufkot ifran Öen Banda, - ,
=> - Nagra anmärkningar vid Crnithologien, IL
- + - Belkrifning på et nytt Örte-genus,
Fagrea ceilanica, - -
Ar. Cajoputi pä och defs s nytta i
Medicihen å å TI.
4 = SMA, el aytt genus ibland Eye
träden, - = S LI
Se TÖM Palintiaden. i allmånhet , och i
fy inerker om Licuala-Palmen , ä IV.
TTÖORNSTEN, I. Berittelfe om en ovanlig kold
i Jämtland, d. 1 Januarii 17 ES
WARGENTIN, P. Folkininetsd uti ihels Ri-
ket och uti hvart Höfding gedöme , med
defs tilvåxt på 21 år, : 2 TT.
WiickEeE, J: C: Om Luft-hvirflar och Sky-
drag, med förklaring om orfakerna, - ”
= - + Om crfaken til Qvickfilfrets hafriga
fallande i Thermometern , då han utur
ftark köld inbåres uti et varmt rum,
med mera, : - E LÅ
RN Fr orfök? til en Anemo-Barometer eller
Vind-V ag, TH.
- >. - Nytt fått at måtta Vatten med Luft-
f yra, - - - II.
WaisstRÖM, PEHR, Förklaring öfver och vi-
dare förbåttring på den Spanmäåls Tork-
Ugn, fom år befkrifven uti Kongl. Vet.
Acad. Handlingar för år 1707.9 -
I ÖDMANN, 'S. Anmärkningar om 1781 års
Våderlek, a z -
AN Anmirkningar. om Skrån-Måfen, > ME
"Sid.
F20
158
228
La
——— TU I en ST Sa os = = RAA. TS
c Tab. VIL?
a & Polen S S
SN a
SITER Er
(KSSS LS)
>
STEN
SN =
SS
fn AN
aa
Ke n see dv | a
2 Eee Tab. IX.
|
h R
avbraeget NS ST RER
Ya (SS
[|
ill
I
) IN
NN Å CN NE. INN
SEN ESS NS z Å Å så sh JUN
P AL 2 - SJ 4 NY
fd i RR = I alnar
E2-AG läng ec We ma HE (SA
Fn
EJ iu - FN NN
RNNAN EUT DATA ER LHR pea Huilin fe HOLD ALAA TO NED YU OKC Are erATEbt I bER TN E 2 eng
e & S : Hi
T HIA HNNHUNSA II oll. OTO AOKAETDALEA Ab HETAT ATTIO ASUS TTT ll = Vv UR
(öl - - ie
CE i He | He EP ge SEE
NAN SAG un
= . j
MW EN
SKER TA DN FARA MB ärr INSE Rn
| a UMEA ÖL fn (RN LED MA CEN ba INR Vera TÅ LETA LERA LG Te MYS HÅ Pan ER LIE I OC SED | VERS VICE SR rt I SI HEED 0 FORS SA LU) FER TRAMA IS (Er 0 PÅ Öesnh 4 UF LIGA & kÄGNSOLLAA Ås [RROS ATA Tod DA | (1 JE ÅA rr DN DELA I DAN ÄGA ba I va rasket Så Id rrfäkded & Sh Mare. bebatIReR Ag belönar EGEN be ÄV
3RESTL (EL STA IEA AL GA OD I I £0 3, Ke UI
STaSVER URIN JUAN SR SRS UN)
mr nn IA
ee Le oe RR RR — =
Rn
0 TA EE KR Es
re - —R RR
ee er ne
Re ne
et-4 > ne
Re Re
EE
————— RR
ee ee er RR
= = oe Rs er
== RR LE
a ER Sr FR I Rn
teg RR RR
RR RR
ee ee rr
ee RR
Ön OR
0 ev 2 ee Ar
— —- ev -
te 0 ER
de SS VORE RR RA
Ser mere ma ——P—RRRR Re
re —— RE
re
en -
= > Se er see Sn
— SV — ——
eve ARA RR
er Sr Ät FR nr
er Se nn sg 0 RA
-— sr | - pm
RR — -——> — Ri ren AA AR
00 ORG RR RR AS
RR 0 Re BR
ee ————-— ne 0 Vr rr Rh er - - a
re Re a DRA
ee tt —— — LH ——-—— ".Zapsperrnunum tt =—-— =S —— —— > —
et ARR —— RBP BE ER SNS Ar
er RR FR ee Pg 0 RR RR RR AR AA
rr
SO teQr0- Pr FRE Pr— RR a a
ee nm IE a - Pet Ne Re ss
Pe ropaset or. ss R ET BTF FRTE TR Re sa a I
SS or ee es Oe -
FÄRDAS ——— rr VR tr BE
[RSS R rn RAR SR RAR Van Tr
rr er
RR OR ee rt FA ee Be
REEF rr RÖ me —————————— ———— — Rn
> Rn Rn ER a —
- st -e RR ————
2 . — —— ÖR ——— ms
"Rea BA
— LR Es RR
steöreer: oa fet RI Bes sr
Res AVR Ret PO Rå Rs ES RR rr
— RS Bs
VR RR OR OO
————— LA
Ö— t— 0 -————— = 0 ———
rs 0 rs Bs RR a —
sr
——— — > S———— —>— — ==
tee Beter Re RR
NR —Lr RR
em tr DR BR Rs
er FE Re Rn
Rss +
CL RR RE RO rr I PR PR Vs RR ind
—— rt — Lets se
tare rs: or FIRE
tet 2 Br 0-0 I FRK
sr —
RDR
ml ser ee 0
———— RR RARE
re — 00-200 re I
re es es — VV ? ee pre re ne
rr ret 0 0. BR -
Bite den eder RE Re se RO RR PERSER FRK AE LA FP RA
ro Sr — 0 0-0
FOR +” - £ ma Vr ts RR
CO-re—t—— nn er EVR RR Pr RER rr rr
rt tees fee rt LeRe PE eg Re
e—— > 2 RR
- - 0-0 et IPA I
DIRT
ert 0-0 se RR Re st RB RR RR
RR ev RA oo ER
-- rr rr se FRA Re Fel RRD As RR RR
—— tt Ted ER QR FE OR Bg RR
CCC sg RP RE RR RER RF RA ———- >
e— AG
Te0- 0 teen Re DER
MR RR RR RR
tt ——— RER RR
— TR —— => RR RA a
RR RR Rn
CP RAR FR Ar ÖV AR VAR DRG FR RER
ste RE > os Be RR GR Rn;
-— ers 3 HÖ
NR RR ——
se
Bets etter FRE ERE BOR RR BE Re
re [TR RR RR RA RAR RAA
rege -—= =mMm2e—- $f- sePete re tee bete s ret ss Ret RA - 2”
> a mA
so Ce0-0-00 02 BF FE Bön Brr
RR FR OR RB
er RR RR RET RR FAR Res
— ESR Pos FER BRERE RER sr es BER RR
set B Ce JR Re BA PAPER RR FT KB PR ns
te-Pe:> eken vers rr? EV ee setet 0 EE Re RR rs R
ret te RR ng
RR RGe er ÅR RR FR
ss COg——— fe or RS RR Re RR Re
ECTS EO tr RET RR Lr
tet Bg Reds sr AO Best RR
RR
RR RR
22 s—— 3 ee Ir >
— 2 —— ere Atern mr rn -
EE RN I
ted ere dteterers a Res tt Re Er fe Se —
ER RE
Crest RR
ar ve RARE RR RR FA
-” ————— tog
-90e om "eQ AN RR - =P se me
beter et os ert Re 0 BE RA sr 2
CeCe tt tr 0-2 FR FR Rs Re
B-0ecretetset mm Pe Ir Et RE DR Sr RR RE rs
Crete SS An BR
QQ atrtu —— RR SG MR
OR — —— Ls RR
tee t-Prn R
E-9- 0 gt On RR RR
ee teet PR ee BR
RR
MERA
2 res RR
og ser esses De RR
> Vr Aes Ove or Övre se I Dee -— 0 Rn
— — 8 2 Poecse see om feg Fr I - BD
Re t-0e be er Pr Fes fr FA RA RR PR RR
> B 2 At Re RR a
ges Rs mr RR
B— AVR Br— > > RR
rer ER PER AG RR RR rs
—— 2 04 teve eBr en re ——
C-0200 AR GR 0 HS RE RRD > 0 RER
Ört Or BR Rs ne
=> — —rrv ——— se —- sr ss
MR OR RE Rn - e
RR OR BR rn
——— > set RÖ SE Re AA
. !leYQert re rt
> — 2 sen 0 - sn ser
- > rt - —>e > te
RR ee ——————— 2 ee
- . => — ve Re. St re ÖR RR
to— —-- eo Os fe RER RE Rn
tee-set. ret fr sg st Fr
0 Oe se RE Te
se 0-0 rer FOR BRR TT sr RR ee
ra re et 0 Re KM se er en
er > —e RR
0 rr — Ae DR Re > Re 2
rö —R—
RR — ——- 0-3 —e— er
ee RTR Sn na
nn —— Qt SS RR
> ee Bet 0 RE —
fo VRT
ÖGR-> = Fr RÖ RE rn
re —-— 0 0 RR 0
LA Re HB RR RR An
BR ++ 0 Re > rt RR
SEA s—— ere Re Ore ge Re ov 2
- ec
—-——
tee tes en
et rr 2