bön År rag Re ÖLET SEETSISTOT d vr RB EK RARE ERROR REN rr 0 Bb Br for Bär Re AR vr See oder vm Borg rubr Yr åa RA fr rss PRB DRA IIS C-RAD AME BOR RA port tnn Frkrkrrrntndrt a = > VV BRA RAR sa ES re. . hund Ser E- VT SO NRA Ur$r0-> 9 PSA or Nr bet ae Cd 5 EBV FRV Am mv Br fir RÅN rele dvlelps st övgrrtnftrKFRÄ VOR FaR PIPER PE PRAT PIET SEPT RE RAS Sr FR RR teer vener RR 3 IRoReRoEr gr ai > av Fe ar 20 YR RDF pendang tem RR VAG sa srt RR . 4 eV > Rd BR Arr Bra Irene ve RA PAA RR RNA Uv RR rr Re r$d er ann alt SES Rd PRE TE TA : EN rasar iög rdr rna. bög YR ida brer em te 2 0-5 RR 2:rTeT02A oe sr as träves år RA RNA särPerv äs Brr RR RR SEvRsörtsRsOrIrRTART RH TYrkrjrktRS rå br tr Ms stR RE 235 Ers er sR gr FREETESTITIEETECEC TE bar RA DITA Ö a LETA FE REREESPIST SEA PRAT Et SARV : Sr Ru BN 4 = RB) på 1 2 ÅT or JM 00 ÄG or År 10 Brita Ar a NN sår tg tober två str grän , arr PER AR INNAN [SIETRIETEIETEd ped std fr iv RFEE RA a ört fr ft R rr Borr rp Bron sar äv rdr Brå RA ERA RR i Be Be VR rå Ur > 2 Re Era er FRAN FSS Fira. 2növrr RA EA refer Terre vera rr sd Ar Vernd vete NA ä- a rdr fo ffa fo foå nn oe ve n da held nk dd bringa fer M 0 rr RT RS 2 a SR SEE rere 0 tott FR Rv RR RB VR VR RR MV BAR RA ER räsäene 1-0 fläta orter at T Ark SA Era öv. tsärarde FRE RSD Ava 4 oo et be vig rg rer RO tvn ga eder kk ERE or 3 a SE See 3å SEAT era 20ö0r-0 SES Fet we Krveg SNR Se a reg LG eger ERS reee Er a” RSS: EEE tb 4 e i En SL TPEEE PTE DAR Li - Ha 2r5r bl PIF aria esskanG H sis: a ERE sigiriga 7 resönds MSIE Fe is NA SR2G FITA oeeee ser svar k >tonofkrkh rett rerna pet Fräs sem Körmedo rört BA Ser0rr SST SR STD SRSS 40 0 or lsd rr JA JA Uvrs tr ärästr äv 4 vv a BV RR År FT Nr PERST STAD al SSA sr Br RR vttvär AN BVÄ Arn vRR SR - a Coe H - CS FA rf Tr rr då >» Uv nr RA nr fttarodd dr FAR BrRRTR Fran - bre fabrrdnd vä FR het wF ITA ÄNDE eo boka fork ENE 1253 rbisttrtrd ve - HERRE ei svärted Be 8 RR rr rå rör KRRRTSERT PEST B3AS eder störa De rdrlölön torr Fab PE fordra 94 0.006; dv Mr MÅ 0 NA RDR ing. tor ROBERT Ö > väv VR DA BG ARR TR ERFARA BTR RTR RR tvävtvor a nt 3 sr RR SAD AR - BD NA tes röst RE > 0 MV RAG Br mm BROR Sann Fega fokr nr PETS RESE REST SETEE EN fbr nte dere 20 RUF ORSA TSA BARNS TRVARNA ELECTI Flen 4 RR RTE TREES SST RER EA B- a rg nd åns mA Arad Arg bAAm mer BRA AB RAS HERA Få fosn orädda trär SRS TSE fyr Hr + Br hv GS Är RR te rr ÄN RR hård RM tr fear ro o arsa rose ne SR rs BN GSANV SR - > RATAR RV RFA sne Srasdrå var SRA RV DAR IRS -—2 dr IVA RR 2 BLAD I rr DRG Sr KERTERE SS SPE omer mu DV RAR AR nu ee -u Mr ER ve RR SörARVBAAR Förasnsr ärar än fodrd SI Rtbnrtr ker r SER > Petrik rpegan FIN 420 Sr ER RS - stR - + Renee S Na rr dhis sv sn -.” Lå värk em gt a Wow ARON Av är FA AGN san Ber ARA Ar sar Brr FRA = RAR Der tr PETESSESEEESEST 230087 0-0 I av åarr AROR AR Ar Av der rPRRR FAV RAW hoger Öv AA RR RO ad RR TREA mov: Är AA VAA Fe PERU RR RAR et RDR FARAO rr RR BUF FR MrB AA tr te DNA RA Rena arr oss ss SIT Sr I SeR ov ms an Je BRAVA ÖR mom åar LE ARR se RV TW OA RFA BT DRA VÄRT AR RA VR RB 23 SAR BRAND RAJ AA BA arv by-Ö > tv Barr OS SR tra öw Ve Or FA BR BV ÄR DR år BART BV ON Färelea se RS S-0- VWRDNCRRSINPRNG Te or Rr Are Pr vv ANA sk vs tv BRA PARRY - Pr RER = - å seven RV TAR PROSA RFA Br ören ast TRIST MISS STATT SSA SSTTR Aer RN RA VR RT RR OVR FRA RAA RA vt SrOR ÖVAR ATP E RESET mar vr ev år ROR AVR RR GR vn vs RR eQ VR RAR Ör Gr RA AR a ere sr RFA RA FERSSETSESESEELSTSESRTS 4 8 = ar ev äv ses SRS tt 3035 SANT HN SSE SO AE | 2 L. 1783. e I TPNSKAPS ACADEMIENS NYA HANDLINGAR För ev BÖRA sr Fv CE S SER NÄR AE NW NW I WN ANV on Sd > VeRDKAÅ BASERA TAR . v |] ND KONGL. VETENSKAPS ACADEMIENS = NYA HANDLINGAR, FÖR MåNADERNA. ; JANUARIUS, FEBRUARIUS, MARTIUS ; . Co ÅR 1783: breed TÄNK PRESES - Herr GUST. AD. FE JONNARI Bengs. Rad. ER med AE one! vän Lj [ymnerhet at reducera den famma med ringa kofinad och utan förluft, $; 1. [una Comea beftår af Silfver , förenade | med acidum falis, hvilket af gammalt år bekant; men cenna förening är få ftark, at 2 man 4 1983. San Febr. Mart. = man ej med vanliga operationer kunnat uphåf- va den famma och reducera filfret, utan mer eller mindre förluft. I allmånhet föregifvas tvånne omftåndigheter hårvid vara hinderlige, nemligen, 1:0 at Luna Cornea under fmältning uti digel, med hvad fluffer det ock må vara, trånger fig til en del genom diglens porer, och 2:0 at den är flygtig uti eld, igenom hvilka bågge omftåndigheter altid något Silfver för- loras. . 4 SE $. 2. Vid redudtion af Euna Cornea har man fökt nyttja fådana tilfatfer, fom fkulle at- trahera acidum falis ifrån filfret , fåfom korn- bly, tenn, regulus antimonii, järn eller alkali, hvarom KUNKEL, CRAMER och GELLERT med Aera fkrifvit: men ingen af deffa tilfatfer har fullkomligen kunnat hindra, at man ju förlo- rat något filfver. Uti fenare tider, har en MARGGRAF gjordt nya föffök i detta åmne, hvilka han utgifvit uti defs Opufcules chymigues, Tom. I. Den method han upgifver at reducera Luna Cornea, beftår deruti, at mala den tilfammans med torrt fal ammoniacum volatile, och åter denna blandning med helt rent qvieklilfver, då man til flut får filfret uti en amalgama, fom åter med deftillering fkiljes ifrån qvickfilfrét. Denna operation tyckes vara ganfka riktig, men utom det, at den år nog vidlyftig och koftfam, få får man åndå intet ut alt filfret på en gång, utan något ftadnar altid qvar i form af Luna Cornea, med litet qvickflilfver, och detta fordrar vidare operationer för at göras til goda. $ 4 ES > f 1783- jan. Febr. Mari. S $. 4. Då jag för några år fedan var fyfsel- fatt med fkedningar i ftort, föll jag på den tankan at utarbeta en annan method at fkeda guld, ån den alimånt bekanta med Antimoni- um crudum. En fkedare år altid befvårad af mer eller mindre rök af denna half-metall, i fynnerhet uti de Laboratorier, hvareft tilråckeligt drag fattas, och få torde de målta vara befkaffade. Antimonii-röken år mycket ohålfofam , ån- fkönt den juft ej altid ftraxt vifar någon elak verkan. Den tärer få fmåningom kroppen, til defs på flutet all hålfa år borrta, och då är det förfent at föka hjelp; åtminftone hånder detta dem ; fom mycket -åro fylselfatte med fådana arbeten. At fkeda guld med Aqua Regis, hvilken proces Herr Bergs-Rådet BrRANnDpTt i nyare ti- der nårmare utredt, fann jag, at den fkulle bäft paffa fig, endaft man med fördel kunde redu- 'cera Luna Cornea, hvaraf altid vid detta arbe- te en myckenhet förefaller. Detta gaf anledning til åtfkilliga förfök , fom jag hårmed vil hafva den åran anföra. —-$. 5. Som Luna Cornea fåges vara flygtig uti eld, och en hop filfver dymedelft volati- liferas, få fökte jag vidare uplyfa denna tan- ka genom följande förfök. Luna Cornea, vål utlakad och torr, 6 lod, blandades 'med pottafka, 6 lod, ganfka vål, och lades i en retort, med den aktfamhet, at ingen ting af blandningen ftadnade i retort- halfen. A 3 Retor- 6 1783. Jan. Febr. Mart. Retorten lades fedan uti en fand- capell, med en lös recipient före, och börjades med eldningen, hvilken få fmåningom ökades, til defs retorten fyntes inuti hel glödgad: fålunda underhölls den fedan en halt tima, hvarefter man låt elden gå neder och ugnen kallna. $. 6. Inemot det Retorten började glödga, hördes et kokande i den famma , fom fortfor til defs den varit en liten ftund glödgad, hvar- efter ingen mera kokning hördes. $. 7. Uti recipienten var litet phlegma, ofårgad, klar, luktade litet empyreumatifk, men hade ingen fmak, och var ej annat än vatten. 6. 8. Sedan retorten kallnat, togs den up, och befans vara fmålt uti bottnen. $. 9. Vid fönderflåendet, fans godfet fmålt tilhopa uti en maffa, fom ofvanpå och inun- der var rödgul; i bottnen lyfte den af metal- lifkt filfver, men ej på öfra ytan. Maffan flogs fönder, och fans "hvit inuti, af fpatigt brott, fullfatt med grynigt och trådigt filfver, lik- nande gediget tfilfver uti kalkfpat. - 6. 10. Bråddarne af retorten voro inuti gia- ferade af faltet under upkokningen, och nir- maft falt-maffan fatt helt tunnt metallifkt tilf- ver faft vid glafet. Botten-ftyckena åter voro mycket infråtta, fulla med (må hål, fom dock ej gingo igenom, utan liknade föndergångna blåfor, hvarvid något filfver och falt futto helt fall. uu. För at nogare finna filfrets famman- hångande, lades hela maffan, med de glasbi- tar, 1783. Jan. Febr. Mart. 7 tar, hvarvid något af godfet fatt faft, uti en tenn-fkål, hvaruti flogs "vatten och vårmdes öfver elden, famt rördes efomoftaft om med fkattet af en ler-pipa: det tunna afhålldes i en glas-fkål, och nytt vatten påflogs , hvarmed fortfors, til defs vattnet ingen fmak hade. Vatt- net mörknade ftarkt i tennfkålen, och. äfven fjelfva fkålen, få at det var inemot fvart, men hade ingen metallifk fmak, utan endaft af kokfalt. da $. 12. Efter utlakningen, vunnos några filtver-maffor, poreufa fom fvampar, och af fkinande filfver-fårg. SRS $. 13. Luten ($.1.) filtrerades, och lem- nade i filtro en hop fediment af fint filfver, fvartgrått, tungt och glimrande. $. 14. För at få reda på filfret, lades fjelf- va lbilfver-mafforna ($.12.) hela filtrum med det deruti varande fediment, och alla de glas- bitar, fom ånnu hyfte filfver, uti en digel, fom ftålldes uti ugnen och eldades. Når god- fet började glödga, lades faltpeter; litet i fån- der, deruti, för at detonera phlogiftori:af det grå- pappers filtrum; fedan lades 4 1od: pottafka dertil, och gafs god hetta, til defs- alt var qvickt fmällt: då lyftades diglen ut at kallna. Det rökte nu något utur dentfamma, och luk- tade aldeles fom af glas-galla, dock ej ftarkt. $. 15. Under fmältningen, mårktes de fvam- piga filfver-mafforna fmålta ganfka qvickt, hvil- ket torde deraf härrört, at filfret var uti få ganfka fina delar och trådar. Glafet åter var mycket trögfmält , och gjorde mått hela flag- gen trög. | NA $.: 206. 8 1783. Jan. Febr. Mart, $: 16. Diglen underföktes noga med Mi- crofcop, om några filfver-korn funnos utanpå den famma: men icke et enda mårktes. $. 17. Når diglen flogs fönder, fans der- uti en filfver-regulus om 4 $+5 lod: men fom några helt fmå korn futto vid digel-bråddarne och flaggen , få ftöttes och vafkades des- fa, hvaraf vans 33 lod, gör fåledes tilhopa 4 + lod, efter 6 lod luna Cornea. Anmärkning. Uti denna operation tycktes luna cornea icke vara flygtig, ty ingen ting deraf fublimerades, och gick ej heller öfver uti recipienten. .-Den rödgula fårgen ($$. 9.), och den fvar- ta fårgen (6. 11.), torde få tilfkrifvas något phlogifton uti pottafkan: at glafet åter blef in- uti frått, kom af acidum falis, hvilket, fom bekant år, har den egenfkapen, då det är tftarkt concentreradt. Intet filfver hade under fmåltningen trångt fig. igenom diglen, ($. 16.), fom vifar, at Iu- na Cornea til fullo blifvit decomponerad, och alt acidum falis förenadt med alkali af pottafkan. . 18. Til at nårmare uplyfa detta förfök; uplöftes et lod helt fint filfver uti ofåldt fked- vatten, famt precipiterades med kokfalt. Pre- cipitatet , fom nu var luna cornea, afhälldes uti et ftort glas, och utlakades vål med varmt vatten, hvilket få ofta ombyttes, fom dertil behöfdes, flogs fedan uti et mindre glas, och itålldes på et varmt fltålle at torrkas. På detta fåttet fick jag allluna cornea igen, utan någon förluft: hade jag filtrerat denfam- | ma, r783. Jan. Febr. Mart. | 9 ma, få hade altid något litet ftadnat uti filtrum. Luna cornea vågde nu 123 lod väl, hade fåle- des Ökat i vigten + lod vål vågit, och deltes uti 2 lika delar. 6.19. Halfparten eller ena delen deraf blan- dades: med pottafka, lika til vigten, och la- des uti en liten öppen kolf: Denna ftålldes uti en fand-capell, och drefs i början med fakta hetta, hvilken Ökades fmåningom, til defs god- fet hördes koka. Eldningen fortfattes fåledes til defs ingen kokning mera hördes, då man låt ugnen gå ned. Efter afkylningen, togs kolfven up, och fprångdes af, jämnt med fom godfet under fmältningen ftånkt högtft up. Den nederfta de- len, hvaruti godfet låg, ftälldes uti en digel, uti hvilkens botten 2 lod pottafka voro lagde, och fylldes fedan derpå med andra 2 lod pott- afka, få at glafet jämnt var fkylt: fedan lades lock på diglen, han ftålides uti ugnen, och fmäl- tes på flutet med ftark eld, til defs alt var qvickt fmålt. . Efter afkylningen, flogs diglen fönder, och ficks en regulus fint filfver om netto et halft lod. $. 20. Andra hålften af luna cornea (6$.18.), blandades med lika mycket pottafka, ganfka vål, och lades uti en helflifk digel, fom deraf blef full, på en tum när: diglen ftålldes uti en an- nan heflifk digel, fom var en half tum högre, et litetlock lades på inre diglen, få at det jämnt paffade inom den yttra, och på denna lilftnåmn- de lades et ftörre lock, hvarefter diglarne ftåll- des uti ugnen, och fmåltes fåfom vanligt. As Dig- 15 1783. Jan. Febr. Mart: Diglarne togos ut efter afkylningen och flogos fönder. En myckenhet korn futto på undra fidan af inra locket, och åfven på öfver- fta kanterne af infidan på bågge diglarne, hvil- ket vifar, at godfet varit uti ftark kokning under fmåltningen , och at diglen varit för liten: men det Öfverfta locket hade intet korn. Den inra diglen hade på yttra fidan vid bottnen och under den famma en hop fina korn; och med microfcopet fyntes tydeligen uti brot- tet af befagda inra digel, några fmå korn, fom varit på vågen at trånga lig igenom fjelfva diglen. Sjeifva filfver-regulus vågde + lod, men når digel-bitarne och locket blefvo ftötte och va- fkade, famt kornen fmålte tilfammans med det fora, fick jag netto ut et halft lod fint filfver. Bågge deffa olika operationer gåfvo mig få- ledes lika utflag, och utan ringafte förluft af filfver. 6. or. Af deffa förfök finnes den fatfen riktig, at luna cornea trånger fig igenom di- gelens porer: orfaken dertil torde vara, at den år mera låttfmålt ån pottafka och tillika myc- ket tunn, då den är fiytande, famt at den ej gårna blandar fig med alkali, innan detta fift- nåmnde äfven år fmält, eller börjar fmålta. Luna Cornea. har fåledes ingen fvårighet at trånga fig igenom diglen, fom i fin famman- fåttniog bör vara poreus, men under det fam- ma drifves aciaum falis affjelfva hettan få fmånin- gom borrt, och lemnar efter fig filfret, hvilket denna fyra, åtminftone vid detta tilfållet, ej förmår göra flygtigt, fåledes hinner ej acidum falis drifva filfret med fig igenom dubbla dig- len. Glas 1783: Jan. Febr. Mart: IF Glas år mycket tått uti fin fammanfåttning, hvilket gör, at luna cornea deruti måfte ftad- => qvar, och medelft fmåltning blanda fig med saiifka falter. Alt fom nu acidum falis för- enar fig med alkali til et medelfalt, få forme- rar filfret dig åter uti metallifk form, och låter fedan ganfka lått fmålta fig uti digel, utan at dragas tvårtigenom denfamma, om ån faltet dertil fkulle hafva benågenhet. $. 22. Man finner åfven af deffa förfök,at filfret uti luna cCornea intet år flygtigt, hvarken uti fluten eller Sppen eld, hvilket ftnåmnde fom- lige vilja påfta. jr At en hop korn under fmåltningen, då god- fet gemenligen kokar, kunna ftånka up, och äfven föres öfver diglen, hånder vid många andra metallifka fmåltningar, utan at man der- före kan fåga metallen vara flygtig. Sjelfva guldet, fom år få beftåndigt uti eld, kan med ftark och håftig hetta bringas enfamt uti en flags kokning, få at digel-bråddarne deraf blif- va Öfverfltånkte med fmå korn: hårpå har jag fjelf haft prof, då jag ibland fmålt hela 20-mar- ker guld uti en digel, och hettan varit för- ftark. Ar diglen vid fådana tilfållen för full af guldet, kan deraf låtteligen något frånka öfver ibland kolen , och en mindre van ej få lätt veta hvart det tagit vågen, utan anfe det fåfom flyg- tigt: är åter: diglen lagom full, får man alla kornen igen uti digien, utan förluft. -- $. 23. Sedan jag fåledes medelft deffa för- fök: hunnit utreda en genvåg atreducera Luna Cornea, har jag alt fedan nyttjat den famma, cch det ofta på flera marker Luna Cornea i ; fånder, 12 1783. fan. Febr. Mart. fånder, utan ringafte förluft. Men hårvid bör dock anmärkas, at icke all Luna Cornea efter guld-fkedningar år lika rik på filfver, hvilket kommer gemenligen af mer eller mindre inbland- ning af koppar, eller ock alt fom den varit mer eller mindre torr före fmåltningen. Håraf upkommer ibland olika produå af li- ka proportioner utaf Luna Cornea, hvilken icke bör tilråknas någon felaktighet uti proceffen. GUSTAF von ENGESTRÖM. SLA a— ER QR RR ÅS Befkrifning öfver Kongl. Svenfka Ämtet NECKOSTERS i anledning af Kongl. Vetenfkaps Academiens Hand- lingar för år 1741. pag. 5, upråttad år 1782, af AND. EHRNSTRÖM, Extraord. Landtmåtare i Kopparbergs -Lån. 6. I. fPelägenbeten och Storleken. Neuklofter , et Amt eller Hårad, uti Nederfach- fifke kretfen och Hertigdömet Meklenburg be- låget, lades år 1648 vid Weftphalifka freds-flu- tet under Kronan Sverige, och råknas nu til Herrfkapet Wismar. Detta Amt, fom emot vifs årlig arrende-fumma år til Arrendatorer uplåtet, omgifves å alla fidor af Hertigdömet Meklen- burg, och ligger, efter ortens råknings-fått, 2 mil från Staden Wismar, 5 mil från äre ur- 1783. Jan. Febr. Mart. 13 burgifke Refidens-Staden Schwerin, och 6 mil ifrån Roftoch. Dels figur, med mera, fynes af den bifogade Chartah, Tab. 1. Längden år1+—-3 Svenfka mil, och bredden I 7 mil. Vid den af mig gjorda affattning och ftorfkifts-delning, befunnos uti detta Amt vara Svenfka Tunnel. Hus- och Gårds-platfer = = = 147 3 Trid- ochdfälsngardar sc) sam mrctn i 188 ser Akrar - - - - em 11578 35 Ängar :E 7 F E ; 1503. Brinkar , bufkig och fidlånd Betesmark 42233: Ek- Bok- och Tall-fkog <-— - 2068-5. Til fkogsvåxt referveradt land - —- 297 = Alder Kärr - > 3 L 061 I. NI os ns 680 > Odugelige Morafs - - 5 139 2. (Gator och vagar > = = 2 05 år Diken , Åker-renar, Stenhopar och an- dra Impedimenta = = = - - 1762, Sjöar, Gölar och Båckar - 2 P3 Summa, Amtets hela rymd 19560 3, Defle 19560 tunneland nyttjas under 6 För- valtare-gärdar eller Gods, 12 Bondebyar, Flåc- ken Neuklofter och Qvarnen Neu-Muhl. De 6 Gårdar åro: — R:dlr, Skill. 1. Amts-gården Neuklofter , fom har 207035 tunnel. åker, 208 33 tunnel. ång och vecko-tjenft af 20 helfutne, 4 half- och 7 fjerdedels BÖnder, med mera, kan efter Kongl. Oeconomie Commiflions utråkning af år 1773 i arrende årligen gifva i Neu 3 R:dlr, en fört Tyfka pen- ningar. . - > > ” 5108: 28å | 2. Neur 14 1783: fan. Febr. Mart. 2. Neuhoff har 455 2 tunnel. åker, 1343 tunnel. ång och vecko-tjenft af 6 helfutne - och 1 half-gårds Bonde m. m. Arrende-fumman kan årligen vara - 1290:183 3. Strameus, har 8725 tunnel. äker, 187 tunnel. ång och vecko-tienft af 8 hel- 6 half- och 4 fjerdedels-gårds Bönder m. m. Arrende-fumman kan ärligen vara - 2077: 4. 4. Lättenwarin har 79433 tunneland åker, 8633 tunnel. ång och veckotjenft af 5 helfutne och 3 fjerdedels Bönder, m. m. Arrende-fumman kan årl. vara - 1024:21 5. Pinnerhoff har 480 75 tunnel. åker, 04 3 tunnel. ång, vecko-tjenft af 4 hel- futne och 4 halt-gårds Bönder, m. m. Arrende-fumman kan årl. vara = - 050: 3. 6. Teplitz har 3231 tunnel. åker, 3535 tunnel. ång, veckotjenft af 2 hel- och 3 fjerdedels Bönder, m. m. Arrende-fum- man kan årligen vara - - - 758: 312. Såleds vore årl. Arrendet i Neu3R:dlr 11269:322? fom uti Svenika penningar utgöra circa 80oo R:dlir fpecie, hvilken fumma af nu varande Arrendatorer, på en liten afprutad- del når, år- ligen betalas. De referverade och icke förpak- tade oviffa inkomfter kunna ftiga vid pafs til 2630 R:dlr. i Neu3. men det minfta håraf år hittils influtit. . Gårdarne Pinnerhoff och Te- plitz, med der under lydande Byar, åro för någon fordran fåfom Hypothek lemnade til Kam- mar-Herren VON LanG, hvilken deraf årligen i arrende drager 1500 R:dlri N.3. Inlöftes det- ta Hypothek och lika fom den öfriga delen a am» 1783: Jä febr. Mart. 15 amtet, efter den vidtagne fkattlåggnings-metho- den föÖrarrenderades; få hade Kronan 208 R:dlr ren avance årligen, utom indragandet af de för- måner, fom Hypotheks-innehafvaren på et eller annat fått tilågnat fig. 6.2. Invånarne. Invånarne uti detta Amt, åro dels frie, dels lifegne. De frie äro antin- gen Arrendatorer eller Handtverkare, fom flyt- ta til och ifrån Amtet, alt efter fom de finna fin fördel. De lif-egne åro Bönder, tjenft- och arbets-folk, få ej flytta utur Amtet, och åro ftörre delen fattige, en fölgd af det tvång de lefva under, hvarigenom idoghet och omhug- fan förhindras. De få idoge Bönder, fom i Amtet finnas, upmuntras icke genom förmå- ners vinnande, utan måfte tvårtom med något fkåligt mifsnöje fe fina ovuliga och förfamme- liga grannar efomoftaft underftödjas med fpan- nemål och bofkap, då de deremot, fkönt me- ra flitige och arbetfamme, ej hugnas med nå- gon fårfkild belöning. Under mitt viftande i Amtet, har Kronan anvåndt många tufende R:dlr til Böndernes i ftånd fåttande. Men fa- dan koftnad kan framdeles undvikas, om Bön- derne frikailades från den få kallade fpann- el- ler vecko-tjenften med håftar, och dem der- emot tillåts, at med penningar betala utlagor- na efter årlig Markegångs-Taxa; ty för fpanns- tjenftens fkull måfte en hel-gårds Bonde hålla minft 10 å 12 håftar, af hvilka fodret upåtes och gödningen förfpilles, få at det minfta kom- mer Bonden til nytta. Et fpann-dagsverke, fom förråttas med 4 håftar för vagn eller plog och ofta 2 perfoner vid egen koft, råknas ER F kasa a åå 1783. Jan. Feber: Mart. daft til ungefår 8 Z fkillingar fpecie, faft det ko- ftar Bonden längt mera. Ej under altfa, at Bönderne vid denne inråttning råka i vanmagt, och efomoftaft måfte underftödjas. Men tillå- tes dem betala perningar, få kunna de utan tvifvel hjelpa fig fjelfva, i fynnerhet om de öfrige felaktige inråttningarne i Amtet ockfa affkaffas. Samtelige Invånarnas antal uti Amtet, har jag icke kunnat noga utforika, efter ej något ”Tabell-verk år inråttadt. Men hushållens antal, med deras drångar och pigor, år mig tåmme- ligen noga bekant, och då 2 barn låggas til på hvart hushåll, ftiger fumman nära 1400, kan häånda något deröfver, men hinner näpli- gen til 1800. Böndernes antal år 45 hel-, 15 half- och 19 fjerdedels-Bönder. I fordna tider hafva här varit flere Bönder och Byar, hvil- kas fålt fedan blifvit lagde under Förvaltare- gårdarne. | q JFordmånerne och Åkerbruket. Jordmå- nen år åtfkillig, dock måft fand, fedan lera och minft fvartmylla; hvilken fenare år nog rar. Utfådet vid Gårdarna eller Godfen år olika, alt efter fältens ftorlek, fom af förteckningen uti 1. 6. fynes. Böndernes utfåde år ej heller i alla Byar lika, dock kan en hel-gårds Bonde årligen råknas få omkring 12 tunnor råg och hvete, 16 tunnor korn och iåfven få mycket hafra och årter. De til en Förvaltare-gård eller By lydande åkerfålt åro i 5, 7, 9 eller 13 nåftan lika ftora gården delte, af hvilka några i fin ordning bå- ra fåd, och de andra hvila och ligga til äv 1783. Jan. Febr. Mart. 17 få at utfådet och betet alla år år i det nårmafte lika, i följe hvaraf all åker kan lika wvål häf- das, då det ena året ej år mer at fköta ån det andra. Sättet at bruka åker-jorden år nu, fedan reg- leringen och ftorfkifts-delningen för fig gått, af följande befkaffenhet: filt på höften upbrytes det gårde, hvilket långft legat til bete, hvarvid meråndels årder eller tråftock, fom drages af 2 oxar, nyttjas, men år fåltet fritt från ften och diken , köres det up med plog, fom drages af 4 håftar och ftyres af 2 perfoner. Sommaren derpå köres åkren och harfvas med tråpinns- harfvar, emedan jåärnbeflagen åker- och kör- redfkap år i landet dyr och fällfynt. Fyra harf- var och håftar regeras af en perfon, fom med pifkan i handen kör i fmått traf rundt omkring fig, och avancerar ifrån ftållet få fort han mår- ker at åkren myllar fig. Den fråmfta håften fty- res med tåmar och vid defs harfs hörn år den andra håltens grimfkaft bundet, och få den ena efter den andra. Midfommars-tiden köres göd- ningen ut på trädet, fprides ut och med trå- flocken genaft nedköres. Om höften, få fort den fkördade rågen och hvetet hinner tröfkas, fås höft-fådet; fom altid med tråftocken ned- myllas och lift harfvas. Vält brukes af ingen i hela Amtet. Gammal fäd nyttjas aldrig til ut- fåde, efter deribland finnas korn, fom åro mafk- och mus-ätne, och ej kunna gro, men vil gif- va mjöl. Efter råg och hvete fås korn och fift ärter och hafra, få at 3 fåden tagas efter gåd- ningen, och fedan defs mäft drifvande kraft få- ledes til fådes-våxtens befordran blifvit anvånd, lemnas åkren at hvila es då den EA Au tl 8& oo M83 Jan. Febr. Mart. til -bete. - Genom: denna inrättning har nit Landtmannen tilråckeligt godt bete och år i fNånd at vål gåda och anfa fitt träde, och ehuru utfådet nu ej är få ftort fom för regieringen,; få-vinnes dock få mycken fåd och foder af de mindre men vål håfdade åkergården, fom tilfö- rene af de flörre och illa fkötte åkrar, då til- lika var brift på bete. . De magra fand-fålten båra endaft 2 fåden efter gÖdningen, näml. råg och hafra eller bo- hvete, hvarefter de 3 eller a år ligga til bete ät fårahjordarne. Hvar idog Hushållare bemödar fig at hvart 4:de eller 5:te år bekomma ny fäd til utfåde, några mil från fitt hemvift; efter förfarenheten lårer , at ny fäd gifver ymnigare fkörd. Sådes-flagen ; fom här nyttjas ; äro råg, hve- te, korn, årter;, -hafra . och - bohvete; hvilket Ofta nyttjas til gröt, fom ock af Bond-folket blandas i rågmjölet til bröd. Femteå 6:te kor- net efter utfädet -år hår vanligaft; dock gifver bohvetet ibland, 10:de eller 12:te kornet. Lin fås af de båfta Hushållare på något fett fålle i trådet, och hinner altid blifva fullväxt och upryckas innan höft-fåden fås; få at der- igenom ingen jord hindras ifrån fades-våxt: Rötningen fker allmånt på marken, och ej i vatten. Gödflen famlas uti gropar, fom -meråndels äro ftlenlagde på bottnen, men Öpne, utan tak, hvaraf händer, då ftarkt rågn faller, at de fö- da öfver och muften bortrinner. .. En fådan grop har hvar Landt-hushållare vid fin boning, och famlar deruti all flags gödfel, fopor och affkrap, at ruttna och brinna tilfamman. Gyt- ; i tja td RN RAA > | | | 1783: Jå an. Febr. Mart. 19 tja brukas ock på åkrarne til gödfel; den-tages utur aftappade dammar, fmå kårnar och kärr, köres midfommars-tiden på åkrarne, få at den får väl torka til höften, då råg eller hvete der-' uti fås. Sådens bårgning fker fåledes: i början af | Augufti månad, då rågen altid är mogen, bör- | jas fkörden och förrättas med lia. Säden lem- don AR nas på flag, eller blifver i ftrång liggande tils efter middagen, då den, om vackert våder är, ihopbindes, på det fått, at karlar och qvin- | folk taga hvar fin lie-ftrång och med harfvar | ihopföra få mycket, fom är lagomt til et band, hvilket på ftället ihopbindes, fom går mycket fort, i det alla följas åt och ingen vil blifva efter; fift lutas 2:ne band med ax-åndarne mot hvarandra och fåttas i rader på åkren, dår de blifva ftående tils de äro torra, då de med "vagnar inköras, hvarvid mycken fåd fpilles genom de otäta vagnarne, men det fom vid af- lafsningen utfaller, famlas på logan; hvilken al= "tid år få bygd, at på den ena ändan kan köras | in och på den andra ut. | > Lågenhet til mer åkers och ångs uptagande ' finnes ånnu nog i Amtet, ty alla alder-kårr kunna til ångar rödjas, och alla Ek-fkogar til åker, få ock en ftor del af Bok-fkogarne; men fom delar af hela Amtets innehåll redan år | åker, och +:del ång, och deremot endaft $:deb af Amtets rymd år fkog och =:del kårr; få kulle Amtet, om mer upodling tillåts, lida brift på byggnings-åmne och brånfle. | > Trägaårdar finnas vid alla Gårdar och Bonde- | hus i Amtet: fomlige åro af den befkaffenhet, at vid goda år många RA åplen och päron 2 kun- 20 1783. ofan. Febr. Mart. kunna fåljas, få ock en myckenhet torkade plommon eller fvifkon och kirsbår. jordpå- ron planteras allmånt och hafver den fattige folkhopen fin mäfta föda deraf. Somlige af- fkära ftjelkarna 3 aln från marken, då de bör- ja blomma, hacka och gifva dem åt fvinen, dom åta dem gärna. Af morötter tilredes på några ftållen et mos, fom til trukoft nyttjas på bröd i flållet för fmör. ' Tilrednings-fättet år: morötterne kokas vål i vatten, pråffas, och faften kokas fedan ihop, tils den blifver lagom "tjock, då den i glas- eller ften-burkar förva- gas. Blå- eller brun-kål brukas af båttre och fämre folk, både ftufvad och hackad, den ftäår ute hela vintren, och om våren, då gås-ungar- ne komma fram, födas de med de unga fkot- ten på blåkåls-ftjelkarne. Humle-gårdar åro inga i Amtet, men torde låtteligen kunna anlåggas, hälft humle på nå- gra ftållen våxer af fig fjelf, löpande efter gär- desgårdar och trän. Ekar flå ånnu i ftort antal-på Böndernes åkerfålt, hvilka ej allenaft hindra fådes-våxten genom fkugga och dropp; utan förnåmligaft fkada BÖnderne derigenom, at ållonen åro arren- derade til Amtmannen, hvarföre betet ej får rått nyttjas; ty få fnart et kreatur höfte-tiden finnes under någon Ek, måfte plikt af egaren erläggas. Denne fkadlige inrättning tvingar BöÖn- " derne, de höftar ållon vanka, at i förtid taga in oxar, kor och häftar; hvilka fedan om vå- ren, i brift af foder, blifva utfvälte. Hvad landtmannen af fåd kan föryttra, fö- rer han meråndels til Wismar, 2 mil, hvareft den i medelmåttige år gullit, i Svenfkt mått och | pen- | 1783. fan. Febr. Mart. 2 penningar, hvete ungefår 2 R:dlr 16 fk. fpe- cie, råg 1 Ridlr 16 fkill., korn 1 R:dlr 8 fkill. och hafra 36 fkillingar tunnan. 06. 4. Äng- och Betes-mark, Angarne äro hår fidlånde, och mått af fvag bördighet, nå- gra! undantagne; hvaribland en eller annan fin- nes, fom til någon del två gånger om året kan afbårgas. De omgifvas meråndels af åker-fålten, och bekomma af det ifrån de gödde åkrar ned- flytande vår-vatten någon förfrifkning. En del äro helt fmå, och afbärgas ej oftare ån gärdet, hvaruti de ligga, år i fåde; derimellan nyttjas de tillika med åkren til bete. Endait genom di- kande och bufkars afrödjande , föker man hår bibehålla gråsvåxten på ångarne, andra medel nyttjas icke. Men nåra vid hufen finnas mer- ändels några inftångda, gödda och med klöf- ver ( Trifol. rub.) befådda åker-ftycken, hvil- ka 3 å 4 gånger om året kunna flås, och gif- va i 4 är det bålta och ymnigafte foder. För några år fedan var, i fynnerhet vid Bonde-byarne, få ringa hö-våxt, at en god del af fåden år- ligen målte anvåndas til foder åt håltarne, hvarföre 1773 års Kongl. Oeconomie Commis- fionen föreflog, at vid pafs 500 tunnel. kårr- mark måtte til ångar blifva afdikade och rög- de; hvilket fedan år verkftåldt, och hvar hel- gärds Bonde få mycken ång tildelt, at han vid medelmåttig årsvåxt kan vånta 20 lafs hö. Hö - bårgningen fker hår på det fåttet, at gråfet torkas på ftållet dår det år flaget, når in- tet vatten hindrar, råffas i flrängar och fåttes 1 hopar, af hvilka flera i fånder laffas på vag- nen , tilbindas och inköras. I hela Amtet år B 3 förbur 22 1783. Jan. Febr. Mart. förbudit fålja hö och halm ; på det åt åkerbrö- ket ej: må lida genom brift på gödfel. Beftåndige hagar äro fåi Amtet, och de fom finnas, beftå af utdikade myrer, kärr och mos- far; men vid hvart Gods och By finnes et el- ler annat inftångdt gårde, fom hvilar och: nyt- tjas til bete; hvarefter det åter upbrytes, trå- des och gödes, fåfom redan beråttadt år. : Skogarnes Skogarne i Amtet, beftå af Ek, Bok och Tall. Storleken finnes utfatt i 16. Ek-fkogarne åro nåftan alla Konöl. Afni- ralitetet förbehållne , men tåmmeligen uthugg- ne och med haffel, famt törne och något grås bevåxte. . Jordmånen år lera. Bok -fkogarne äro de vidftråcktafte, ftå på fandig grund och förqväfva med fina fkuggrika grenår och ymni- ga löf all gräs-våxt och unga bufkar. Tall-fko- gen år mycket uthuggen och gles, undånta- gande en'i fednare tider fådd och med djupa diken omgifven trakt. - På några de fämfta faånd- åkrar, åro i de tift förflutna åren, på Kronans koftnad, tall-kottar fådde; hvarmed fortfares, få at i tilkommande tider Tall-fkogen kan blif- va af någon betydlighet. Några ftållen åro ock til-Boks och Eks planterande utfedde, hvarmed åfven en liten begynnelfe år gjord. Upfigtea öfver famtelige Skogarne i Amtet hafva 2:ne Heideridare och en Skogvaktare. - Heideridar- ne afgifva årligen råkning, på det fom utur fkodarne tages til Amtets behof, få ock på det fom fåljes, hvilket af dem taxeras, och fedan af köparne i Kongl. Ränteriet i Wismar betalas. Inkomften af fkogarne har tilförne varit anfen- lig, men nu åro de få medtagne, at ej YT | set 1783. Jan. Febr. Mart. 23 ket kan fåljas. Ek- och Bok-ållonen, få vål de hvilka finnas i Skogarne fom på Byefålten, äro arrenderade til Amtmannen för circa:270 R:dlr fpecie årligen. | Pilars plantering är, för defs ftora nytta, all- mänt i Amtet påbuden. Af detta trå-flags fe- ga grenar; fom i 6 å7 ärs tid hinna til 2 fam- nars långd och utan frammens fkada kunna af- huggas, flåtas alla gårds-gårdar; dock bör af- huggningen fke tidigt om våren, innan faften figer eller hinner meddela fig åt grenärne; då fkjuter ftammen fedan nya fkott, hvilka in= om andra 6 å 7 år åter åro tjenlige til ny gärd- fle-fångft, och den gamla gårds-gården anvån- des til brånfle. Arrendatorerne af Godfeni Am- tet bekomma viffa famnar ved årligen utur fko-- garne, undantagande Hypotheks innehafvaren, fom får få mycket han hinner bränna; -Bön- der och andra Invånare hafva frihet at famla tor-- ra qviftar och ftubbar i fkogarne, men når få- dane tryta, måtte de bränna: torf,” hvarpå år , ymnig tilgång i Amtet; > 20 Ehuru mycket Amtets 'fordne fkogar nw finnas medtagne, år dock; det fom återftår”til- råckeligt, ej allenaft til Amtet Neuklofters-och det fkoglöfa Amtet Pöls- förnödenheter, utan kan åfven något årligen til Wismar aflåtas, hvil- ket mycket ar hushållningen hårrörer; ty uti Tall = och EK- fkogarne fålles intet annat: ån byggnings-verke och åmnes- ved, föm ftörre delen på ftållet , med ftora dertil gjorda fågar, til viffa behof, med handkraft fönderfågas, då litet i fpånor bortgår, och Bakarne åfven til nytta kunna användas, men topp- eller fkat- ändar och grenar uphuggas til brånn-ved. I Bok- Fa B 4 | fko- 24 1783. Jan. Febr. Mart. fkogarne hugges åfven något ämnes-ved, och gamla eller aftagande trän fällas til ved-brand. Intet träd får fållas , utan at Heideridaren förut med en dertil gjord hammare teknat ftubben, af hvilket fedan fynes, om något träd blifvit olof- ligen hugget, då det genaft kan efterfpanas: I Junii månad, då alla hus åro toma, hålles arligen hufe-fyn, och alt upfkrifves fom til byggnings-verke och åmnes-ved tarfvas, åfven efterfes,. om det, fom förra året beviljades ; blifvit -vederbörligen anvåndt, hvarigenom vin- nes, at. all byggnad hålles ftlåndigt vid magt och ej i förtid nedruttnar, och at ingen fkog onyttigt Ödes. Alder-kårren åro uti 18 delar eller hyggen fördelte, hvaraf årligen uti Ja- nuäarii:månad en del rent afhugges och til brån- fle- och andra behof nyttjas. Efter 18 år, år famma del åter få fkogvåxt, at den kan å nyo huggas, dock bör en fådan del, de 3 å a för- fra åren , aktas för bofkap. Nu komrnmner jag til den aldrabåfta inritt- ningen, fom är med gårdesgårdarne, den jag Önfkar måtte åfven i Sverige blifva införd, i fynnerhet på fkoglöfa orter. Alla gårds-går- dar åro af Pil-grenar ; hvarföre ock Pilar plan- teras omkring åkrar, ängar, imellan gården, på bågge fidor om vågar och andra ftållen, där de til nytta och prydnad tjena kunna; få at då en gärdsgård fkall flångas, flipper man kö- ra til fkogs efter gårdfle, utan afhugger gre- narne på Pilarne; innan kålen går ur jorden, och då nedflöter 10 :å 11 qvarter länga, i åndarne ivedda pålar, ej par-vis, utan i rad, + å 1 aln från hvarandra, imelian hvilka pil-grenar låg- gas Öömfevis ut- och inbögde. Ofvertt Börs, ti 1783. Jan. Hebr. Mart. as til mera yrka, en fort fätning, hvilken lätta- re kan vifas än befkrifvas. Detta ftångnings- fått går mycket fort, och kan en fådan .gårds- gård icke falla i kull, efter pilar flå på ymfe fidor, vid pafs 8 alnar från hvarandra: men- fkall gårdsgården ftångas öfver någon hög fand- backe, på hvilken inga pilar våxa, få inflåtas under ftångningen flöd. - Efter 6 å 7 år, äro äter få frora grenar på Pil-tråden våxte, at de å nyo til gårdfle kunna nyttjas; hvarföre, den gamla gårdsgården borttages och til bränfle an- våndes. Deffe gårdsgårdar hafva den; för- mon fram för håckar eler lefvande gärds- gårdar, at de icke borttaga få mycket land, el- ler tjena til. möfs och foglars gömftållen , ej heller kunna; de: dölja få ftora fnö-drifvor. 6. 6. Om Bofkaps-fkörflen. Genom åker- fältens delande i flera gården, af hvilka några i lin ordning viffa år hvila och ligga til bete, är bofkaps-fkötflen mycket förbåttrad och ökad; få at vid de fiörre Godfen. nu hållas 100 til 130 mjölkande kor, utom drag-oxar och ung bofkap, och betalas af de få kallade Hollånda= re, för mjölken och kalfven efter hvarje ko, 4 å 5 Redir fpec. om året. För deffa Hollån- dare eller Arrendatorer af bofkapen, beftås fria husrum af Godfets Arrendator och egare til bofkapen3; fom åfven håller Herden; få at Hol- låndarens göromål endaft år, at mjölka, göra fmör och oft, och fådant jämte kalfvarne på det fördelaktigafte fälja. Med vafslan göder Hollåndaren fina fvin. Så betydelig inkomften af bofkapen år, få ofåker år den ock; ty den grufveliga Fånads-påflten, fom flera år i detta Bb 5 lan- 26 1783. Fan. Febr. Mart. ländet' grafferat; dödar ftundom mer ån 2:delar af-bofkapen. Ungefårliga antalet af Bofkaps- kreatur i Amtet lår vara goo kor och: 400 drag-oxar. En hel-gårds Bonde kan, för de många dragare han til Herregårds-tjenftens be- fliridande måfte underhålla, ej föda mer ån 5 eller 6 kor. Under den tid Bofkapen går i be- te, fom gemenligen fker ifrån början af Maj, til Octob. rmånads flut, mjölkas koen 3 gånger om dagen, och ligger jämvål ute om nåtterna, få at hon får nyttja betet bittida om morgnar na och fent om aftnarna. Schåferier, af Aera hundrade Får, åro ej al- Jenaft på Godfen inråttade, utan Byarne hafva ock nu efter regleringen fkaffat fig dem. :Ul- len år vål icke fynnerligen fin, men dock en begårlig vara i Wismar, dår den fåljes. Af- klippningen fker en gång om året, då Fåren al- tid förut tvåttas i någon fjö, eller rinnande vatten. Fårens antal går fåkert til 3000. Vin- trarne åro i Amtet få blide, at Fåren 'nåftan flåndigt kunna föka födan ute, men de få vec- kor mårken år tåckt med fnö, födas de med Årt- och Råg-halm famt litet hö. "> Getter åro aldeles förbudne at underhållas 1 Amtet; på det at fkogarne, nyttige trån och Bufkar, ej. af dem må fkadas. / > Håttar, hvilkas. antal ftiger visft til 600, bru- käs alt för många, fom hårrörer af den elaka vanan at fpånnå 4 häftar för plog och vagn. Bond-HKåftarne åro fmå, men hårdige, och gå åltid ofkodde, men Herrgårds-håftarne äro fto” ie Och välväxte. Deras föda år måft hafra och hackelfe. Svin-kredtur underhållas til anfenlig myc> Eenhet. Kalkoner, Gåfs, Höns, Ankor och Duit- 1483. - Jan. Febr. Mart. 27 Duafvör 'årö icke rare, i fynnerhet Gåfs: fom i flora. fkockar höftertiden fåljas i Wifsinar til 8 å ro fkill; fpecie ftycket, letvande och ogöd- de.” Bien hållas näftan allmänt, af båttre och fåmre folkyroch nyttjas dertil halmskupor. $. 4. Vilda Djur och ”Foglar. "Inom detta Amt får man fe nedanfkrifne vilda djur, neml. Rå-djur, hvaraf fomliga år et eller annat fkju- tes, hvilket lefvereras til Prefidenten vid Tri- bunalet i Wismar, Hjörtar och vilda fvin fy- nas fållan, höra ock Pretidenten til, då de fål- las. Harar tryta ej; derås jagande är til'Amt- mannen arrenderadt; 1å ock Råtvar. Uttrar blir man ftusdöm varfe. Ekornar fynas ej många. ISgikottar: Villas malt pa ängar. Co enfas Vilda foglar åro. här följande: Svanor och Vill-gåfs " viltas hår allenaft några dagar, vid deras fram- och åter-refa vår och höft. Tra- nor , Hågrar. och Storkar bygga hår fina bon. Ander tryta hår icke, ej heller Rapphöns. Mor- kullor flytta hår fram, höft. och vår... Vipor, famt Rördromar äro hår ock. - Skrikor, Tra- ftar, Skator åro ej rått många. Kajor, Starar, med många flags fmå, 1 ee | å, foglar, flyga i ftora fkoc- kar. . Glador, Hökar; Korpar, Kråkor och Ug- lor åro hvardags-gåfter.. . Ufvar viftas i Skos Barnes ooov TV ädagrt nacka $. 8. Sjöar och Fifke.i Fem -fmå; Sjöar fin= nas iroch vid Amtet, utom kårnar., gölar och båckar. Deras låge kan af Chartan inhämtas, Utom defs år en fjö, vid namn Holtzendorf- fer See, vid Sternberg belägen, uti hvilken Am- tet har rättighet at fifka, men fom fifket år rin- ga lönande och mycket aflågfe, blir det fällan | 0 nyt- ct 28 1783. Jan. Febr. Mart. nyttjadt. Stårft och fifkrikaft år Neuklofters fjö, hvilken i lingd utgör 3:dels mil, och i bredd litet mindre: >+Fifket i denna fjö år ta- xeradt:til vid pafs 123 R:dir fpecie. De öfrige fjöar, kårnar och gölar åro tilfamman tagne icke af fådan vigt. -F de ftörre bäckar fångas kråftor,. och i båcken, fom faller utur Neuklo- fters fjö vid Neu-Mul, år et lönande äl-hus. Fifke-flagen åro Gåddor, Abbor, Mört, Braxen, ål; Jårs, Rudor och Sli. Til Fifkens fångan- de brukas måft Not, Ryfsjor och Mjårdar. Kräftor tagas på famma fått fom i Sverige, och då de metas, "bindas på fpåen flådda kåll- tråfkar, hvarefter kräftorna åro fnåla, och år i folgången detta mete måft lönande. $. 9. Qvarnar. Vid Bäcken, fom flyter utur Neuklofters fjö, år Tull-qvarnen Neu-Mul be- lågen; den beftår af et par ftenar och har mer- åndels tilråckeligt vatten. "Vid denne och en derjämte på en hög fandbacke upbygd Våder- qvarn, måfte famtelige Amtets Invånare mala, faft en del bo' öfver en mil derifrån, fom af Chartan fynes. "För deffa bågge Qvarnar, och dertil lydande 40 tunnl. 26 kappl. åker och 16 tunnl. 17 kappl. ång, gaf Mjölnaren år 1773 i arrende 310 R:dlr fpecie. Vid Amts-gärden år en liten husbehofs-qvarn, men för öfrigt fin- nas inga vattu-verk i Amtet. 6. 10. Prydnader och Minnes-mårken. Ibland de få och ringa prydnader Amtet har, böra Kyrkorna räknas. Den ftörfta ftår i Flåcken Neuklofter , hvilket har fitt namn af et år 1233 hit förlagdt Nunne-klofter, då åfven Kyrkan blifvit bygd. Den är af tegel upmurad utan | torn, 1783. Jan. Febr. Mart. 29 torn, tåckt med tegel, inuti til hålften hvålfd, men det öfriga af taket beftår af målade brä- der... De ftora och vackra klockorna hånga uti et, på födra fidan af kyrkogården af tegel up- muradt torn, hvaruti Danfka och Meklenbur- gifka vapnen i flen uthuggne åro inmurade; detta torn år åfven med et urverk beprydt. Kyrkan har inga fårdeles prydnader inuti, eger: en gammal Catholfk Altartafla och mörka mäå- lade fönfter. Vid födra Kyrko-dörren ftår et af fien uthugget ftort kår!l, fom förmodeligen i Catholfka tider brukades at hafva vig-vatten uti. Den andra Kyrkan ftår i Byn Groffen Tes- fin, år vacker, af tegel upmurad i de Cathol- fke tider, och med tak-tegel tåckt; har et trub- bigt torn, hvaruti klockorna hånga. I fedna- re tider har Kyrkan blifvit prydd med ny Ah tar-tafia och Predik-ftol, famt en fvåfvande Ån- gel med en Döopelfe-fkål i handen. Utom en Förvaltare-gård, och 5 Byar i Amtet Neuklo- fter, fom til denne förfamling lyda, hörer ock- få hit en Förvaltare-gård och 2:ne Byar, i Her- tigdömet Meklenburg belågne; få at denne För- famling beftår både af Svenfke och Meklenbur- gifke Underfåtare , deremot åro 2:ne Byar och en Förvaltare-gård uti Amtet Neuklofter, fom til Meklenburgifka Kyrkor lyda. Den 3:dje och minfta Kyrkan år et af grå- ften och litet tegel upmuradt gammalt Capell uti Byn Böbelin, har et trå-torn , hvaruti 2:ne fmå Klockor hånga; lyder under Neuklofters Paftorat, hvars Paftor hår predikar hvar 7:de Högmålla; der imellan förråttar en här boende Klockare Gudstjenften med fjungande och lä- fande utur någon Poftilla, håller ockfå Sko- la, 30 1783: Jan. Febr. Mart. la, lika fom Klockarne vid de andre Förfam- lingarne:- . HH a I Catholfka tider hafva flera Capell- varit i Amtet; hvarefter lemningar finnas på 3 ftällen, neml. vid Nakendorf, Strameus och Zufow. — Amts-Gården Neuklofter, fom i Cetholfka tider varit en del af Klofter-byggnaden, är på det varaktigafte af tegel upmurad,; med gam- melmodiga och höga gaflar förfedd. Har en ftor och fkäligen vacker Trågaärd med Håckar och Lufthus prydd. Förvaltare-gården Strameus år i fednare ti- der, på Kronans. koftnad, af tegel och kors- verke upbygd, och pryder fitt ftälle. Af ålderdoms minnes - mårken förtjenar at nämnas: Sågenborg, lemningar efter en rund Fålftning på Neuhöfer fålt, fom med vall och graf varit omgifven, Den år få gammal, at in- gen vet något om den famma at beråtta. Åtte- högar åro många i Amitet. Hr. Dodtor Hins i Wismar har yxor och knifvar af flint-ften, fom i fådane blifvit fundne, liggande i kors ötver krukor, fulla med afka och ben. Run- da flen-fättningar tråffas på många flällen, ftör- re och mindre, altid flera bredevid hvarandra, hvilka förmodeligen åro lemningar efter Lan- dets förfta Invånares hyddor. $. 10. Landtmannens Utfkylder och Närings- medel. Amtmannen och Arrendatorerne beta- la fina utfkylder efter Arrende-Contradt i 2 terminer om året, och alt i reda penningar. Bönderne deremot godtgöra fina utfkylder måft genom Herrgårds tjenften. Et fpann-dagsver- ke förråttas och beråknas, fåfom uti 2 $. AR an 1783: jan. Febr. Mart. 31 dån ”anfördt är, til 8 fkill. fpecie. "En få kals läd Hand-dag, då en perfon til föt tjenar, råk- nas til 4 fkill. fp. vid pafs, och i Andetiden litet mer. En hel-gårds Bonde -tjenar årligen 163 dagar med fpann och r70 dagar med hand, lefvererar in natura circa 2 tunnor Hafra, och i penningar vid pafs 6 R:dal. fpecie, famt för- råttar 24 fpann- och 24 hand- dagars extra tjenft. Petta alt år af Oeconomie- Commiffionen värde radt til circa 70 R:dal. fpecie. En half Bondes utfkylder, til vid pafs 38 R:dal. ; och en 4:dels Bondes, til ungefår ok dal. Utom detta, bes tälas Pråft - och Klockare - rättigheter , och li tet til den få kallade Landtridaren. == Nårings-medlen åro förnämligaft Åkerbru- ket och Böfkaps-fkötflen, deraf håmta Arrenda- torerne deftora arrende-fummorna, och Bönder- ne föda för fig, tjenftefolk och dragare. Frö bärds- och Bi-fkörflen gifva "ock litet under- flöd. Det ringare” folket föder fig med dikan- de, 'vedhuggning öch tröfkande, Tröfkare-lön år vanligen fg:de tunnan. Til hus-byggnaderne på Bond-gårdarne åt- gåt ej mycket verke; fyllar, ftolpar, fparrar och bjelkar, åro af dertil fägad Ek och Tall, det öfriga af våggarne beftår af inflagne Alder- kåppar, fom utan och innan åro med halm- blandad lera tjockt beftrukne. ”Faken beftå af halm eller vafs, och golfven af lera. Bonden behötver ej heller många hus, ty han bor un- der famma tak -med bofkapen, sa Bond-folkets vanliga föda beftär i Blåkål, Flåfl, Mjölklimpar med Svifkon och torrkade Påron, Bohvete-gröt, Mjölk, Dricka, Sill, Oft, Smör, Ågg, Pankakor, rökt Korf 'och Gås haltf- ; 32 1783. syan. Febr. Mart. halfvor, famt furt Bröd, i ftora limpor bakadt af grofmalet Rågmjöl, med Bohvete-gryn och underftundom med Jordpåron utblandadt. Vin- ter-tiden åtas vanligen 3 å 4 mål, men fommar- tiden oftare, få at hushållningen icke kan kal- las fparfam , men folket år meråndels ftarkt, groflemmadt och häårdigt. $. 12. Om Juftitien. "Ting hålles vanligen A ganger om året, af en dertil förordnad Ju- flitiarius, hvarvid Amtmannen år enfam Bifit- tare, men Protocollet föres af en Notarius, fom tillika år Amts-Adtuarius. Efter Romerfka La- gen, dömes få vål hår fom i hela Meklenburg, dock åro gamla i landet antagne fedvanor åt- ven något gållande. De lifegne underfåtare fållas målt til kropps-plikt, fom i mindre brott år prygel, hvilka dem ftrax tildelas uti Nota- riens nårvaro af Amts-Schlifern (Fängvaktaren) då de afklådas intil lifftycket och fpännas med hufvud och "händer krokiga i en dertil gjord ftållning , Ganten kallad: få fnart pryglen åro tilråknade, målte den ftraftade betala Schlifern, för det han flagit honom, få mycket fom un- gefår 3 fkillingar fpecie. I vigtiga mål appelleras til Kongl. Fribuna- let i Wismar, ifrån hvilket ingen vidare ap- pellation tillåtes. 6.13. Om Kyrko-Verket. Kyrko-verket ftår under Confiftorii vård i Wismar, uti hvilket åldfte Affefforen vid Tribunalet prefiderar och åldfte Borgmåftaren, famt Paftorerne vid de tre flörfta Kyrkorna i Wismar, äro Aflefforer. Pråfterfkapet uti Amtet Neuklofter beftår en- daft af 2ine perfoner, neml. Paftoren vid Ör rv 1783: Jan, Febr. Mart. 33 klofter och Böblin, och Paftoren vid Groffen- Teffin. Deffe Förfamlingar hafva den frihet, at af de 3 Candidater, fom af Prefidenten vid Kongl. Tribunalet i Wismar, hvilken tillika år Adminiftrator Jurium Ducalium & Epifco- alium, upftällas, vålja en, hvilken fedan af oödAren får fullmagt, och derpå af åldfte Paltoren i Wismar, fom nu för tiden har Titel af Superintendent, ordineras och introduceras. Klockarne, fom tillika åro Skolmiåftare, tilfåttas af Confiftorium, åfven få Kyrkornas Föreftåndare. y C) Or At Om det fårgande Ämnet uti Berliner-blå, Fort fättning; | Af 2 CARL WILH. SCHEELE. | är a De efter föregående &$. redtificerade fårgande åmnet vifar hvarken tec- ken til fyra eller Alkali, emedan blått och rådt Lacmus-papper deraf ej åndras , men hepar ful- phuris och tvål-uplösningen hvitnar. b) Med rena eldfafta alkalier blandadt, upkom en för- ening, fom, ehuru Öfverflödigt af detta åmnet var tilblandadt, åndå förändrade råödt lacmus- papper i blått. Då denna blandning deftille- rades ad ficcum, öÖfvergick af detta fårgande ämnet få mycket, fom alkali kunde flåppa: Reliduum löftes i vatten och förhöll fig fom bålta blodlut: alla TG til och med pen i ; e- 34 183: Jan. Eebr. Mart. decomponera denna uplösning ($. 3.). ec) Med cauftikt flygtigt alkali fammanfättes en art fal- miak, fom luktar alkali volatile, ehuru det tin- gerande åmnet år rådande; vid deftillation Öf- vergär denna falimiak ftraxt i början, och lem- nar rent vatten efter fig i retorten. Jag tvif- lade i början, om detta åmne kunde ingå nå- gon förening med flygtigt alkali; men då jag fåg en precipitation upkomma af folutio magne- fe uti detta fårgande åmne, med alkali volatilz, kunde jag ej mera tvifia derpå. För öfrigt har denna falmiak famma förhållande på precipita- tions vågen, fom ren blodlut. d) Magnefia, fom med alkali volatile caufticum utur bitter- falt år fåld , -uplöftes uti detta åmne, fedan blandningen hade ftått nägra timar vål tiltåppt. Denha uplösning flåppte åter fin magnelia uti fria luften, medelft luft-fyrans attraherande, fom formerade en hinna, lika fom kalk-vatten. Re- na alkalier och kalk-vatten decomponera uplös- ningen likaledes. e) Af ren tungjord uplöftes allenaft en ganfka ringa mångd, fom at vitri- ols- och lutt-fyra åter fåldes. /) Ren alun-jord blef oangripen. £g) Af ren kalk uplöfte detta. ämne en vifs mängd, hvilken uplösning genom filtrering feparerades ifrån öfverfMödiga kalken; fom nu denna folution, utom den uplöfte kal- ken , äfven innehöll den andel af kalk, fom fjelfva vattnet kan uplöfa och fom jämvål bor- de fepareras derifrån; få tilflogs jult få mycket aqua aerata, fom eljett til en lika ftor mångd kalk-vatten behöfdes , för at fälla kalken: hvar- uppå denna fåledes med det tingerande ämnet mättade kalk-folution åter fltrerades och från luftens åtkomft, vål tiltåppt förvarades. Alla | fyror, 1783. fan. Febr. Mart. "25 fyror, åfven luft-fyra, famt rent eller cauftikt eldfaft alkali decomponera denna uplösningen: deftillerad ad ficcum, flåpper kalken det färgan- de åmnet redan til en del vid början af deftil- dation, och til flut återftår ren kalk. Som jag » tyckte, at detta åmne, på anförde fått, med kalk bålt kunde, få til fågandes, neutraliferas, faftån denna få väl fom magneflia och tungjor- dens uplösningar föråndra rödt lacmus-papper i blått; har jag brukat denna folution til alla metallifka precipitationer och vill kalla den- famma liquor pracipitans. 6. 12. a) På Metaller har detta fårgande ämne icke någon mårkelig verkan, ej heller på metallitka folutioner, undantagandes på argen- tum nitratum, fom fålles hvitt, och på mercurius nitratus, fom faller fvart, famt på järn, uplöft i luft-fyra, fom förft faller fjögrönt, men om" fider blir blått. De öfrige metallifka uplösnin- gar blifva oförändrade. 6) Men på metaller- nas kalker eller precipitater vifar det tinge- rande ämnet en betydelig verkan: dock blifva ej alla kalker deraf angripne; ty platina- tenn- bly- vismut- jårn- magnefii- och antimonii- kalker famt molybden och arfenic-fyran, lida ingen förändring: men guld, fåldt med alkali acratum, blef hvitt: från filfver, fom var prze- cipiteradt med famma alkali, utdrefs med lin- drig fråsning luftfyran, men kalken behöll fin hvithet. Qvickfiltver-kalk uplöftes: ock, efter |. dindrig afdunftning, cryftalliferades. Koppar- kalk, fom med alkali aératum var precipite- rad , bekom under påltående effervefcence en vacker citron-gul fårg. Jåro-kalk, fom med dylikt alkali utur Jårn-vitriol var fåld, fråfte vå C 2 och 36 1783. Jan. Febr. Mart. och blef mörkblå. Cobolt-precipitat fick un- der lindrig fråsning brungul fårg. Magnefii- kalk, fåld utur defs folution med alkali aöra- tum, blef oangripen. $. 13. Som Liquor precipitans ((. 11. lit. g.) bör verka på metallifka uplöfningar, i kraft af dubbel affinitet, få kan ock defs förhållande med dem vifa andra egenikeper, än det tinge- rande åmnet enfamt. 2) Om uti en vål mit- tad guld-folution drypes af denna liqvor, fal- ler guldet hvitt, men kommer för mycket af liquor til, löfes fållningen åter. Denna folu- tion år ofårgad, fom vatten: precipitatet år i fyror olösligt. 6) Platina-folution åndras ej. ej Silfver precipiteras hvitt, fom oft; kommer mera af liquor til, löfes precipitatet åter upp. Denna uplösning fälles ej af falmiak eller af faltfyra: hvita precipitatet år uti fyror olösligt. d) Mercurii corrofivi uplösning undergår in- gen fynlig föråndring, ehuru den famma verke- ligen blir decomponerad; ty denna år den en- dafte af alla metallifka kalker, fom uti vårt får- gande åmne kan löfas ($. 12. lit. b.). e) Qvick- filfver, uplöft i faltpeter-fyra utan varme, fal- ler fvart : detta pulfver år reduceradt Qvick- filfver. f) Tenn uplöft i Kongs-vatten, faller hvitt, men fom det klara luktade ftarkt efter vårt tingerande åmne, underfökte jag precipi- tatet, fom då var ren tenn-kalk och löfes i iv- ror. g) Med Vismuts uplösning förhåller det hg på famma fått. 4) Lika få år det befkaffadt med butyrum antimonii och £) med en folution af vål dephlogifticerad jårn-kalk. 4) Koppar- vitriol, uplöft i vatten, fålles citron -gul: af mera liquor precipitans löfes fällningen åter, utan fårg, 1783. Jan. Febr. Mart. 37 fårg. Han löfes ock färglös af alkali volatile. Af mera uplöft koppar-vitriol, löfes fållnin- gen ockfå, med grön fårg. Syror uplöfa en del af precipitatet och reften blir hvit: falt- fyra löfer gula precipitatet aldeles, men det fål- les åter af vatten. Z) Zinck-vitriol, uplöft i vatten, ger et hvitt precipitat, fom uti mera liquor precipitans år olösligt, men blir uplöft af fyror. Uplåsningen luktar efter vårt tin- gerande åmne, fom ock genom deftillation kan fkiljas derifrån. 2) Jårn-vitriol faller förft gul- brun, fom flrax derpå blir fjögrön och omfi- der upkommer förft på ytan blå fårg, fom ef- ter några timars förlopp drager fig til bott- nen, då hela blandningen blir blå; men af når gon tilflagen fyra blir precipitatet ftrax i bör- jan blått. Kommer helt litet järn - vitriol uti liquor precipitans, löfes precipitatet aldeles med gul fårg ($.2.a. c.). 2) Af Cobolt-folution up- kommer et brungult precipitat, fom af mera liquor ej löfes, folveras ej heller af fyror. oc) Bly, uplöft i ättika, faller hvitt, fom af vår liquor ej uplöfes; men vål edulcoreradt, fol- veras det i fyror: deftilleras folutionen, fås det fårgande åmnet utirecipienten. p) Magne- fium vitriolatum 'decomporeras ej. Beträffande Det tingerande ämnets Beflånds-delar, 6. 14. Blef jag tilfålligt-vis et mårkvårdigt phenomen varfe: då jag vid en aftonftund vil- de flå utur en recipient förfta deftillationen af det tingerande åmnet ($. 6.) uti en flafka, kom et brinnande ljus för nåra Öpningen, hvaraf luf- ten uti recipienten haftigt tog eld, dock utan 38 1783: - Jan: Febr. Mart. fmåll: få länge materien uti recipienten var varm (emedan deftillationen. hade drifvits nå- got för ftarkt) kunde jag tånda luften flere gånger, hvilket omfider uphörde.. Efter nu al- la, få vål vegetabilifka fom animalifka brånbara ämnen, innehålla luftfyra, fåfom en deras be- ftånds-del; ville jag veta: om ock fådan fyra uti det tingerande ämnet var fil finnandes. Derföre fylldes en liten retort til hålften med detta ämne; en liten recipient applicerades och gafs i början ftark eld. Som nu recipienten häraf fnart blef varm och fåledes var upfyld af en mångd de ftarkafte tingerande dunfter, togs han af ifrån retorten och nalkades med defs Öpning intil en liten fvafvei-låga (5), då luf- ten uti recipienten ftrax tog eld, fedan flogs litet klart kalk-vatten deruti, fom då genaft blef precipiteradt. Håraf kan fåiedes flutas, atluft- fyra och phlogifton ingå uti vårt tingerande ämne: men fom vid Berlinerblåtts deftillation, efter flere Chemifters obfervationer , altid fram- kommer alkali volatile, få tilredde jag mig et ganfka rent Berliner-blå af Järrvvitriol och /i- qQuor precipitans. $. 15. a) Denna färg deftillerades uti glas- retort få långe, tils retort-bottnen var glödan- de; uti recipienten flogs litet deftilleradt vat- ten. Efter flutad deftillation, fanns vatnet in- nehålla af tingerande åmnet och alkali volatile, men (+) Når tändningen fker med elds-ljus, år man ej få- ker; om icke luft-fyran kan deriveras: ifrån talgen eller ljuslägan, fom mig ,flere gånger: be- dragit vid aöris inflammabilis afbrinning: därföre gör man fåkraft, om på tindningen fker med litet fvafvel, fom fäftes på en ftåltraä. 1783. Jan. Febr. Maårt. 39 men ingen olja: luften uti recipienten var im- pregnerad af famma ämnen och luftfyra. Qvar- lemningen uti retorten var fvart och drogs af magneten. Således tyckte jag mig åfven kunna göra råkning på flygtigt alkali uti det tingeran- de åmnet. Dock ville jag förft veta, huru an- dra metallifka precipitater, fom med famrma Z- gquor precipitans åro tilredde, på en dylik de- flillations-våg fkulle förhålla fig: b) Af det gul- bruna Cobolt-precipitatet ($. 13. n.), bekom jag juft famma produder, fom af Jårn-preci- pitatet: refiduum uti retorten var fvart. e) Det gula Koppar -precipitatet tånde fig hår och dår med fmå gniftor, under påftående deftillation. Det gaf allenaft litet af vårt tingerande åmne, men mera luftfyra och alkali volatile ån de för- re precipitater. Något hade ock fublimerat fig i retort-halfen, fom , efter det var få litet, ej kunde underfökas, Refiduum var reducerad koppar. :d) Zink-precipitatet förhöll fig forn berliner-blå. e) Silfver-precipitatet gaf ganfka likt tecken til flygtigt alkali och luftfyra, men mäft af det färgande ämnet: litet fublimat fteg up i halfen , fom höll något filfver uplöft: re- ften var reduceradt filfver. ff) Med vårt fär- gande" åmne-uplöft och chryftalliferad calx mer- curii ($. 12. b.) gaf under deftillation litet tin- gerande åmne, men knapt något tecken til flygtigt alkali; uti retort-halfen fublimerades få väl qvick-filfver, fom ock hela faltet. g) Sä- ledes hade jag all anledning attro, det vårt fär- gande ämnes beftånds-delar åro: flygtigt alkali och något oljaktigt, en mening, fom än mera blef ftlyrkt, då jag fåg. at nyligen deftillerad hjorthorns -fpiritus , i hvilken litet jårn-vitriol Ca up” 40 1783. Jan. Febr. Mart. uplöftes, af tilflagen faltfyra, gaf Berliner- blå. Jag deftillerade derpå torrkad oxblod få länge, tils intet liquidum mera Öfvergick och retor- ten var glödande; den erhållne fpiritus filtrerades ifrån empyreumatifka oljan : litet jårn-vitriol fol- verades deruti, Öfverflödig fyra tilflogs, hvaraf likaledes upkom Berliner-blå. 4) Nu anftållde jag fera förfök, fom hufvudfakeligen gingo derpå ut, at förena alkali volatile med något oljaktigt ämne. Jag deftillerade tilfammans en blandning af alkali volatile aératum och feta oljor: en blandning af famma alkali och ani- malifka fetmor: få ock med terpentin-olja: en blandning af ren kalk, falmiak och ifter: fam- ma blandning med hjorthorns olja : likaledes en blandning af pottafka, falmiak och empy- reumatifka oljor, famt ifter; men alt var för- gåfves; ty vattnet uti recipienterne, fom hu var blandadt med flygtigt alkali och oljor, gafin- tet tecken til Berliner-blå. Jag flöt fåledes hår- af, at ehuru man vål af alla oljors deftruttion får luftfyra och phlogifton, få innehålla de ock derjämte vatten, fom med de förra ämnen gan- fka noga år combineradt : detta vattnet borde fåledes förft vara fkildt ifrån de öfriga 2:ne be- Aänds-delarna, innan fullkomlig förening med det Aygtige alkali kan ega rum. Vi vete, at kol-ftybbe, med alkali fixum nedfmålt, ger ock en, faftån fvag, blod-lut. Jag digererade vårt tingerande åmne med concentrerad vitriol-fyra, och denna blandning blef ofårgad: om detta ämne verkeligen innehölle någon olja, borde blandningen blifva mörk eller fvart. Jag pul- veriferade til kol förvandlad blod, nemligen: gqvarlefvorne uti retorten ($. 15. g.); blandade lika | 2 - j 1783. Jan. Febr. Mart. 41 lika mycket vinftens alkali til glödgade bland- ningen på vanligt fått, och bekom håraf en ganfka god blod-lut. Således var det tydeligt, at intet något oljaktigt behöfdes til det tinge- rande åmnets upkomit. 6. 16. Ånteligen anftållde jag följande förfök, fom öfvertygade mig om råtta fammanhanget: Jag blandade 3 fkedblad pulveriferade kol med 3 fkedblad pulveriferadt vinftens-alkali: bland- ningen lades uti en digel, och en dylik uti en annan digel: bågge diglarne fattes på en gång imellan glödgande kol. Då nu bågge blandnin- garne hade glådgat £ timma, flog jag den ena af dem helt glödgande uti 8 uns vatten ; imed- lertid tog jag några fmå falmiak - bitar , fom våg- de 3 uns, rörde dem haftigt uti den andra glöd- gande maffan och tryckte demi fynnerhet når ät bottnen och fatte digien åter i elden. Då nu, efter et par minuters förlopp, ingen fal- miak-rök mera var fynlig, flog jag hela mas- fan, få glödgande fom den var, uti 8 uns vat ten. Nu filtrerades den förfta luten och för- föktes på vanligt fått med Jårn-vitriol och fy- ra: den gaf nu litet eller intet tecken til ber- linerblå: torde dock hafva gifvit mera deraf, om blandningen kommit at flyta i elden. Der- på filtrerades fifta luten, famt underföktes defs förhållande med vitriol, fom deraf blef gul, på famma fått fom blod-lut, och då tilråck- lig fyra tilkom, vifade den fig vara båfta blod- lut, emedan den gaf mycket Berlinerblå. Jag pulveriferade blyerts, blandade den med alkali och procederade efter famma method med falmiak, hvaraf jag fick en medelmåttig blod- lut. Af deffa förfök fer man fåledes, at et C5 flyg- 42 1783. fan. Febr. Mart. flygtigt alkali år i ftånd at, med et genom ftark hetta fubtiliferadt kolaktigt åmne, förenas; det- ta flygtiga alkali får derigenom den märkvår- diga egenfkapen at med alkali fixum figeras, få at det kan uthärda ftark eld ($. 11. b.), fom då, fedan detta alkali i vatten år uplöft, utgör den få kallade biod-luten. Nu år ej fvårt at förklara, huru alt tilgår vid berlinerblås deftil- lation, fåfom ock vid de öfrige af mig anför- de metallifka precipitaters deftillationer ($. 15. a - - f.). Nämligen: vid berlinerblås deftilla- tion, til exempel, attraherar Jårn-kalken en del af det tingerande åmnets phlogifton; luft- fyran, fom fåledes är blifven lös, måfte, tilli- ka med det i famma Ögnablick fritt blifne al- kali volatile, öfvergå uti recipienten: fom nu järn-kalken i denna deftillations hetta, ej kan emottaga mera phlogilfton, få bör ock en del af det tingerande åmnet odecomponeradt Of- vergå: ty om denna kalken vore i ftånd at qvar- hålla alt phlogifton, få fkulle ej annat än luft- fyra och flygtigt alkali framkomma. Jag deftil- lerade derföre en blandning af 6 delar fint rif- ven brunften med 1 del rifven berlinerblå: et alkali volatile aératum, utan tecken til tinge- rande åmne uti recipienten , var refultatet deraf. 0 | 1, Anmärkningen. Det år troligt, at detta åm- ne kan bringas i luft-form, ehuru det ånnu ej har lyckats för mig. 2. Anmärka. Befynnerligt är, at vårt tinge- rande åmne, fedan det år förenadt med alka- lier eller kalk, utgör et menftruum , fom ej al- Ilenaft uplöfer metallifka kalker, utan ock ki | me FREE SS SS USA ning. af järn-vitriol. 1783: "of an Febr. Mart. AR med utgör et trefalt medel-falt , fom ej af-luft- fyran decomponeras ; hvilket likvål hånder med blod-lut sech liqvor precipitans, när de få flå i fria luften. Det år ej allenaft järn - kalken, fom har denna det tingerande åmnets figeran- de egenfkap (6. 2. c.), utan. det famma fker ock med guld, filfver, koppar och, kan fke, med flere; ty når deras folutioner med liquor precipitans åro fållde och med mera tilflagen liquor åter uplöfte; håller folutionen lig uti fria luften. klar, utan at kalken af luft-fyran pre- Cipiteras.. ho 3. Anmärka. En annan märkvårdig omftån: dighet år, at detta åmne ej decomponerar me- tallifka folutioner efter enkla affinitets lagen , undantagne argentum nitratum och mercurius ni- tratus famt meralla atrata (6.12. a.). Då man nu finner, at: Berlinerblå ej af fyror” uplöåfes , få följer naturligtvis deraf, at det tingerande ämnets affinitet år ftarkare til järn, ån fyror- | nas til järn: Icke defto mindre fker ingen fåll- ning; når detta åmne blandas med en uplös- j Det torde ej vara få lått at håröfver upgifva en Öfvertygande förklaring. É dt era. j ” CR NR = ln Jas sins Ornithologifka Anmårkningar, gjorde vid [ Almare - Ståk i Upland, BAK af PEHR G. TENGMALM. FN 9 Almaäre-$iäk, i allmänhet Ståks-Ön kallad , 2 belågen vid fegel-leden imeilan Agon och 44 1783. oyan. Febr. Mart. och Upfala, famt af åldre Svenfka Hiftorien få vål kånd ("), eger alla de naturens förmåner, fom kunna göra et ftälle vackert ogh behag- ligt. Hela On år ungefårligen 3 mil lång, råk- nad från en i norr til en dylik i föder ut- fkjutande udde. Bredden år ej aldeles 3 mil. Landsvågen går midt öfver ön. Vid Nordvå- ftra åndan år den med et fmalt näs förenad med fafta landet. Ön iår til ftörre delen med fkog bevåxt, famt af flere högder, fom gå från Norr til föder, afbruten, imellan hvilka dål- derna åro til fruktbara åkerfålt och bördiga ån- gar upodlade. På flera ftållen fynas lemningar efter gamla och förfallna trägårdar, fom vittna om Catholfka Pråfterfkapets drift vid trågårds- fkötflen. Vill-Aplar åro allmånna, vilda påron- träd icke fållfynta, och krusbårs-bufkar finnas i flörfta ymnoghet. Lemningarne efter gamla Bi- fkops-fätet kallas Trolecns Backe. Den har nu mera utfeende af en kulle, fom ofvanpå år tämmeligen jämn och flåt, ån af några ruiner. Hela födra och våftra fidan af denna backe år af Törne, Berberis, Hagtorn, Slå- och Krus- bårs-bufkar få inftångd, at den är nåftan otil- gängélig, Naturens alfter, få i våxt- fom djur- riket, äro hår i ymnoghet nedlagde. En full- komlig ftållets Natural-Hiftoria fkulle vara både nöjfam och nyttig. Jag vågar endaft för den- na gången til Kongl. Academien Öfverlemna några (+) Om defs öden i äldre tider fes: SALvir Bef/krifn. om Upland. Diff. de Almare-Ståk ab OL. BErG, Dif. He Sigtuna flante cadente &c. Nu varande ega- ren är Hans Excellence, Commend. af K. Svärds Orden, Herr Grefvep POntTUS DE LA GARDIE. Åtta bodar oh JmjA 1783. Jan. Febr. Mart. A5 några ftrödde anmårkningar vid de foglar hår finnas. | | 1] | | I | I | j | | | | || | id Af vid pafs 105 fårfkildta flags foglar, fom hår åro fundne, tråffas dock rof-foglar i ringa antal, och ganfka få hafva hår fina bon, utom Fifk-ljufen (Falco Halixetus) och Hafs-örn (Fal- co Albicilla) fom bygga i höga tråd ut med flrånderna. De hafva båda det befynnerligt från andra Falkar, at yttre framtåen år lika böjelig bak fom framåt, lika fom på ugglor. En Hafs- örn upföddes hår en lång tid ifrån unge. Han valde fifk framför alt, men åt annars alt flags rått och visfte behåndigt plocka fmå foglar. Åt icke gårna det fom var fkåmt, om ej hungren tvang honom. Var mera rädd ån grym. Skråmd eller retad , hade han et obehagligt hvifslande låte, men var derimellan tyftlåten. Rörde al- drig hemtamde djur, men en tam korp, fom långe lefvat i förtrolighet med honom, måifte änteligen finna fin graf i hans mage, Duf > Höken ( Falco Palumbarius), gör fitt bo i sranar och lågger 5 röådfpjutiga ägg. Boet år ofvan helt flackt och häller en god I aln i diametre, beftående af torrt granris, få hop- lagdt, at de gröffta qviftarna utgöra bottnen och de fpådalfte betåckningen. Obf. Cera nec obfcura, neque viridis, ut in Syftemate Nat. dicitur, fed colore citrino. Från Nifus, den han närmaft liknar, fkiljes han: 10 til ftorle- ken: Nifus år minft af alla Svenfka Hökar, denne litet förre ån Tinnunculus (knapt få ftor fom en höna). 2:0 År denne under fnö- hvit, åfven på låren; Nifus deremot rödaktig under halfen, vid fidorna och på låren. 3:0 äro tvårbanden under på denne til 1 å 13 li- neas 46 = 1783. ofan. Febr: Mart, : neas bredd, men på Nifus mycket finare, knapt 3 linea. 4:0 Hjärtlike flåckarne på hvar fjå- der midt i vågan, åro på denne helt tydelige, men ej få utmårkte på Nifus. 5:0 år Nifus mer afkegrå, fåfom göken, men denne mera brun; bågge hafva en hvit otydlig rand Öfver Ögonen. Om Hökar och Falkar hår åro fillfynte, finnas Ugglor i få mycket ftörre antal. Det tyckes ara anfenligt, då man inom en vidd af en knapp half mil kan råkna 7 differenta flag. Nölt Harfang (Strix Nydtea) år följande den rarafte. Strix capite lzevi, corpore grifeo, maculis pififormibus albis, Iridibus filavis. Defce. Magnitudo Merul2e. Roftrum breve, apice album, medio fufcum. A cantho oculi ad roftrum linea nigra. Radius oculorum plu- mofus albus, fufco hinc & inde leviffime im- mixto. Caput grifeum, pundis candidis, cir- culo fufco albogue maculato cinstum. Collam fupra , dorfum, ale, tedtrices alarum & uropy- gium grifea, maculis pififormibus majoribus minoribusque albis. Pectus & abdomen. alba, maculis irregularibus fufcis. Remiges fufce, primores margine exteriore ferrate& , fafciis al- bis. Cauda fupra grifeo-fufca, teniis albis; fubtus albida. Digiti ad ungves usque lanati albi. Ungves nigri. Jag har hos ingen Or- nitholog kunnat igenfinna denna lilla vackra ugglan. De fom haft tilfålle at te RupgEcKS pråk- tiga verk, kunna bäft döma, huru vida den kan vara dels Nodtua major, oculorum iridibus cro- ceis ,; Faun. Sv. N:0o.:74. Strix Pafferina, den minfta af alla Ugglor, knapt flor fom en Domherre, år franime om mOrg- 1783. Jan. Febr Mart. 47 morgnarna i förfta gryning. Har et gållt hvifs- lande låte och låckas hela äå-dels milen, då man hårmar det. De åro mer och mindre fåcki- ga. Lika fom fläckarna på fomliga åro hvita- re än på andra. Skrik-Ugglan (Str. Stridula) år flor fom Har-Uzgcelan och fkiljes från alla andra genom | fina ganfka länga ben. Som defs befkrifning faknas i Fauna Svecia, och Caradteren ej heller är tilräckelig, at fkilja den ifrån de andra, tor- de följande kunna tillåggas. Defer. Roftrum nigrum, fetis rigidis ex fufco & albo variegatis tedtum., Circulus plumofus' Oculos cingens interius niger, dein albo ru- fefcens, radiis nigris. Iris faturate flava. Cor- pus totum fupra ex rufo, nigro & pallido va- riegatum; fingulge enim penn& media longitudi- ne nigre, dein rufg & ultimo margine pallide. Tedrices alarunY maculis fordide albis. Re- miges fufc&e, apice rotundate. Cauda fufca, falciis rufo-luteis. Pectus & abdomen luteo- album, maculis longitudinalibus fufcis. ”Tibie' longifiime, lanate, lana fordide alba. Af Göken (Cuculus Canorus) finnas hår one varieteter: a) i Fn. Sv. tilråckeligen befkrifven, ob) Variegatus, fom år nog olik den allmånna och hvars ritning jag tilförene för Kongl. Aca- demien haft åran upvifa. Corpus totum fupra telflaceum , undulis transverfis pallidis, apicibus pennarum albis. . Den år både af PENNANT och Brisson befkrifven. År en yngre Gök, fom med åldren antager fin rätta färg. Ungarna äro än mörkare och fpräcklugare. : CC Picus Reårices breves, obtufe, fufce, fafciis albis. Ungvis pofticus breviffimus.. Tringe littorex | valde affinis, ordine vero inter Scolopaces ad . | Glottidem accedit. Sångfoglar (Pafleres) finnas hår i ftörre an- tal ån på många andra ftållen. Om man an- | tager 15 eller 16 fpecies Motacillez, 7 Frin- gille, 5 Turdi, 4 Loxie, 3 Alaude &c. få må- > fte de tilhopa lagde utgöra en vacker mufik. | Hvad fom egenteligen tyckes läcka dem hit, år den fåkra tilflygt de hafva i tjocka fkogen, | famt det vårn de på et från fafta landet affkildt flålle tro fig hafva mot månnifkors väldfam- heter. Föda kan ej felas, dår få mycken löf- fkog år, dår en myckenhet gamla mafkftungna löt-tråd -utbjuda fina inbyggare födan, dir RöÖnn-bår och Al-knopp vankas om höften. Vid Tvrollens Backe, dår flere flags bår-frukter våxa, uppehåller fig näftan hela vintren en ftor mängd Kramsfoglar; deras låckrafte fpis år dock Slå-bår.. | Rödvisgar CTurdus Hiacus) och Kidfdran C ASS: fan. Nebr. Märk gamlas Muficus. Iliacus deremot är hår min- dre allmän, kommer om våren i hopar, blir några dagar qvar, går fedan borrt, kanfke lån- gore i Norr, och kommer ej åter, förr ån om höften, at i fållfkap med Klådran och andra flyttfoglar anftålla fin valfart tilfödra länderna. Rödvingarne äro mårkeligt mindre ån Klådran. De åro til fårgen måöårkare. Under halfen, på bröftet och fidorna otydligt flåckade. Hafva en ganfka utmårkt och tydelig hvit eller gulblek rand Öfver Ögonen och en dylik under. Kläi- dran deremot har ingen rand hvarken öfver el- ler under Ögonen. Far på bröftet och hälfen 'ordenteliga, fvarta och trekantiga flåckar. = Iia- cus år under vingarna helt mörkröd, hvilken färg åfven utbreder fig något på bröftet och åt fidorna. Muficus har ving-pennorna vid bafen, famt deras undre tåck-fjädrar orange-röda eller blekt roftfårgade. > Från ungarna til klådran "fom annars både til fårg och forlek mer likna "Rödvingarna, fkiljas de: genom den tydeliga .gula randen Öfver Ögonen; under vingarna år fårgen mycket olik: på bröftet; ungar- na til Klådran hafva flåckarna på bröftet helt tydeligt trekäåntiga. Både BRrRISSON och ALBIN hafva goda figurer. på Iliacus. Tallbitar (Loxia Enucleatof) och Korsnåbbar (Loxia Curviroltra) komma vifla år i ftor myc- kenhet, andra åter fynes ej en enda. Således vår hår 1779 om höften och nåftan hela vintren en otrolig mångd Korsnåbbar, men aldeles in- gen ”Tallbit fyntes. Följande året 1780 infun- no de fenare fig i lika ftort antal, då de förft- nåmnde förfvunnit. Ar 1781 fyntes ej en en- da af någotdera flaget. Det år mårkeligt, pr a 2 +amatre MYR sn AS 1783: Su Febr. Mart. 5 af den myckenhet Korsnåbbar, föm 1779 om höften vifade fig, ganfka få voro röda, utan de målta gröngrå. Jag hade då, få vål fom fle- re gänger fedan, tilfålle, at göra mig förvis- fad om fanningen af EDVARDS uppgift, at derö- de endaft åro hannar och de gra honor, ty partes generationis hos bågge könen åro helt tydeliga. FriscH håller före, at dé åldre han” narne endaft åro röde, hvilket dock fvårligen lirer kunna medgitvas, ty 1:0 tyckes fådant flrida mot naturens allmänna lagar, enligt hvil- ka man funnit, det ju åldre en fogel blir, ju mat- tare blifva defs fårgor; man har fedt foglar med | åldren blifva grå; ja helt hvita. 2:0 Öfverens- flåmmer ej fådant med förfarenheten , ty man har aldrig funnit någon hanne grå. Lika ogrun:? dad år deras mening, fom hålla före, at de variera efter årstiderna; jag Har funnit både röda och grå om höften, vintren och våren: -— Bofinken (Fringilla Ccelebs) återkommer om vären, itråx efter islofsningen. 'Hannarné blif- va här om höften lika få fnart ofynlige fom honorna: 1782 den 12 Februarii, vid nog ftark köld, vite fig et par, hanne och hona, fram" me vid huferm: Detta bevifer endaft, at de ej få allmänt flytta, at ju några kunna vara qvar. Männe de fom påftått, at hannarna ' blifva hos ofs dfver i vintren, ej kunnat blifva förleddey at af några fådana exempel göra en” allmän flutfats? PO SO 2 Mufcicapa Arricapilla återkomrner i April må- nad. Håller lig utmed vättnet, gårna 2 och 2 tilfammans. Gör fig bo uti ihåliga tråd och lågger 5ågg. Franfke Ornithologerne kalla den Gobe Mouche a Collier , men jag har aldrig funnit DD 2 någon 52 1783. Fan. Febr. Mart.' någon hvit ring kring halfen, ej heller at de variera efter årstiderna, faftån man väl kan tråffa dem, fom ofvanpå åro helt kolfvarta, då andra äro fvartgrå. Defer. Mas, Roftrum triangulare, nigrum. Frons alba. Tota avis fupra fplendide nigra, fubtus nivea. Macula alarum alba e teårici- bus & ultima remigum, que & apice & utro- que margine alba. Redtrices 2 intermedie ni- gre, cetere margine exteriore albe. Obf. va- riat colore cinereo-nigro dorfi. Femina, frons fordide alba. Caput, collum & dorfum viridi-cinerea; fubtus color albus cum aliqua fufcefcentis mixtura. Remiges fu- fcx; 3 ultime margine inferiori & apice albe, ultima etiam margine fuperiori. Redctrices fu- ic2. Mufcicapa Grifola. Det är troligt, at denna är den famma, fom i Fauna Svecica år uptagen under namn af Motacilla Ficedula. Den korr- ta och ofullftåndiga befkrifningen tyckes gifva fådant tilkänna. För öfrigt år, mig veterligt, den råtta Ficedula ej funnen i Sverige. Den- na kommer fenare fram ån den föregående och lefver mer i fållfkap. Honan år mycket lik hannen. Defer. Roftrum nigrum. Caput grifeum, maculis oblongis fufcis. Supra grifea tota. Gula, collum fubtus & pettus albida, macu- lis longitudinalibus dilute grifeis. Abdomen album. Ale fubtus albe, leviffime rufefcentes. Tempora avis junioris rufefcunt. Mas a fe- mina differt fronte & abdomine obfcuriori. Tomlinger (Motacilla Troglodytes). Nåft Kungs-foglen den minfta. af alla Svenfka foglar, ar 1783. oJan. Febr. Mart. 58 år ock utom honom den enda Motacilla, fom blir qvar Öfver vintren. År fvår at fkjuta. Håller fig inuti de tjockafte fnår och bufkar. År i beftåndig rörelfe, lyfter ftjerten ånda up til hufvudet. Sjunger om våren ganfka vål i kårren. Hannen år mera rödbrun och honan gråare. : Moi acilla Curruca CKrukan) och Sylvia äro hvarannan ganfka lika och kunna lätt förblandas. Bågge äro ofvan grå, och under hvita, med någon blandning af rödt. Bågge uppehålla fig i trågårdar, och göra, efter trågårdsmåltares tanka, fkada på årterna (kanfke då de föka de (må mafkarna uti årtfkidorna) och kallas derfös re promifcue Årt-fogel. De fkiljas då 1:0 til ftorleken. Sylvia år ftor fom en van- lig Motacilla, men Curruca ibland de minfta. 2:0 Sylvia år på hufvudet afkegrå, på ryggen grå och råftfårgad. Vingpennorna i yttre kan- ten råftfärgade. Curruca deremot år enfärgad både på hufvud och rygg, grå, (grifeo-cine- rea) och har ingen tilblandning af råftfårg. Defsutom har Curruca en litet mörkare fläck bakåt drat, fom aldeles icke år på Sylvia. Ho- norna til bägge åro fullkomligt lika hannarne. | Motacilla Hippolais kommer nog fent på vä- ren och ej förr ån medio Maji. Carater fpe- cificus, är i Fauna förblandad med Salicarie. Kunde åndras t. ex. på Hippolais: Mot. Cinereo- fufca fubtus alba, palpebris margine albis, ar- tubus fufcis. På Salicaria: Mot. virefcenti-cinerea, pecto- re flavo, abdomine albo, fuperciliis pallide fla- vis. Defer. Hippolais eft fuperne grifeo-fufca, leviffime ad olivaceum inclinans, fubtus alba D 3 cum 54 1783. Jan. Febr. Mart. cum aliqua fufcefeentis mixtura in pedtore & gula. Abdomen album. :: Ale fupra fufce, fub- tus albe, tedtrices inferiores leviter flavefcen- tes. Cauda fupra fufco-grifea, fubtus alba. Palpebre margine albx. Jag | — Motacilla Schenobanus och - Trochilus komma nog nåra Öfverens både til ftorlek och utfeen- de. De hafva bågge en blekgul rand öfver Ögo- nen; men Schenobenus år ofvanpå aldeles ic- ke grönaktig fåfom Trochilus, utan blekbrun, famt något flåckig på hufvudet. Han år ej heller få citron-gul på bröftet fom ”Frochilus. Til florleken varierar den fiftnämnde nog; Mot. Acredula, Fn. Sv. N:o 263, bör fnarare an- fes fom en yngre Trochilus , ån fom honan. Moracilla Atricapilla år ibland de rarafte och tillika täckafte fångfoglar hår på orten. Kom- mer ej förr ån i flutet af Maj. | Defer. Mas, Pileus fplendide niger, collum fupra & latera colli cinerea. ”Tempora, gula & jugulum dilute cinerea. Abdomen album vix cinerei quid admixtum, magis tamen ad latera. Dorfum, ale & caude grifeo-olivacexe: Femina, Pileus luteo>ferrugineus. Collum fupra & latera colli cinerea cum mixtura luteo virefcefiti. Gula, jugulum & pedctus cinerea, luteo mixta. Cetera ut in mare. Lapp-mefen (Parus Caudatus) ehuru til fkap- naden af näbben nog olik de andra Titonnay åt dock :til: naturel lix dem. Flyger gärna i fåll- fkap med dem, aldrig enfam, har en fkuttin- de tflygt-fom de, och et pipande läte.> Infin- ner dig tidigt om höften, men blir ofynlig öf- ver flarkafte vintren til våren, då hantåtervi- far fig, nog tul:och ruggig. Atuden Borgå )järv- E (CE SET TEA TE 1783. Jan. Febr. Mart, 65 Bjarmicus, fom i Fauna Sv. år belkrifven, icke år annan ån Caudatus, finner hvar och en, fom något nårmare jämför befkrifningen med fjelfva foglen. GS GEGGGGGCGG Anatomifk Obflervation, fom bevifar , at flållet eller fåret af den flinkande lukten ifrån munnen, hos en del frifka Perfoner, icke år i magen, utan endaft i matflrupen, famt huru den kan förekommar, af | : CASTEN RÖNNO W. De är hvar och en bekant, at många män- nifkor hafva en flinkande anda, fom kom- mer af förfkåmd mage, ftundom af förfkåmda lungor, andra af Polyper eller våxter uti nå- fan, af venerilka får i halfen, på tung-fpenen och mandlarne, famt åtfkilliga andra orfaker, onödige hår at upråkna. Deffe perfoner hafva gemenligen ingen frifk hy i anfiktet. Om al- la deffa villjag icke tala. ; Men det gifvas ock andra, fom må rätt vål, och hafva en frifk färg i anliktet, men gifva dock en flinkande lukt ifrån munnen, hvilken härkommer endalt af en ihålig tand, eller fle- ra, deruti fin tuggad mat fig famlar och rutt- nar, fom gifver ifrån fig den ftinkande lukten. Denna kan lätteligen afhjelpas, når Låkaren endalft förordnar, at man alla dagar, åtminfto- DA ne 56 1783. Jan. Febr. Mart. ne om morgonen, med en tandpetare renfar tanden, och fedan fköljer munnen. Man finner ånnu Perfoner, fom åro vid en god hålfa, och hafva frifk fårg i anfiktet, ren tunga, de hvitafte och aldeles ofkadde tänder, och dock likvål gifva en ftinkande as-lukt ifrån munnen, lik den af en ihålig tand. Deffe Per- foner gifva mäfta bekymret åt Medici och Chir- urgi, til hvilka de gifvit fitt förtroende, hälft de veta icke gifva annan orfak til den elaka ukten, ån en förfkåmd mage, förefkrifva följ- akteligen deremot afförande Medicamenter til at renfa magen. Dertil har jag fedt at man ånnu nyttjat Mineral-vattens drickande, famt andra amnagen flyrkande Medicamenter. Alla deffe me- del hafva icke affkaffat den ftinkande lukten. I mina yngre år har jag haft tilfålle at ock- få blifva rådfrågad af åtfkilliga fådana frifka Patienter, dem de åldfte Medici och Chirurgi ofta tilftyrke, at med afförande medel renfa magen, utan at de deraf blifvit befriade ifrån den ftinkande lukten. Hos deffe Perfoner har Jag, i famma mening fom de gamle, trodt ma- gen dertil vara fkuld. Men i ftället för af- förande medel, hvilka dem tilförne icke hul- pit, har jag förefkrifvit dem kråk-medel, icke til at kråkas endaft, utan til at upkafta den flinkande materien, fom magen kunde innehål- 1a, derifrån jag trodde denna elaka lukten kom- mit: af detta fenare medel, har jag då mårkt, at de altid hafva blifvit befriade ifrån denna lukten för några dagar, hvilken likväl fedan återkommit; då Patienten, fom annars mådt rått vål, icke åftundat at få ofta intaga kråk- medel, utan hellre nögt lig at hålla en Pie uk- 1783. Jan. Febr. Mart. 57 | loktande krydda uti munnen, til at dermed för- » båttra den ftinkande lukten. Erfarenheten vi- | far, huru otilräckeligt detta medel år. | Når jag ankom til Paris, och ville dår öfva » mig i Anatomien och förnåmligaft at få et re- digt begrep om alla delars rätta fåte eller ftåll- ning, få i hufvudet fom i halfen; påtog jag mig at klyfva ätfkilliga hufvud, dertil jag altid nyttjat unga, med hela framtånder, imellan 20 til 30 års ålder, at deraf taga ritningar til min -underråttelfe. En gång hånde mig, då jag ha- de ena hålften af hutvudet fram för mig på mina knän, och ville framdraga larynx, famt fälla Epiglottis mot Glottis, hvilken altid får, utom under nedfvåljningen, öpen, kom mig en ftlinkande as-lukt i nåfan, få ftark, at jag £å når flåppt hufvudet på golfvet, hvilket lik- vål fyntes vara fårfkt. ; Då jag fedan underfökte, hvarifrån denna flinkande lukt kunde hårröra, fann jag, at på fidan, under bafis och cornua majora offis hy- » oidei, i fjelfva öfverfta delen af matftrupen (oefophagus) var en liten aflång håla eller fåll, af nålftan en tums långd, och 2 til 3 liniers bredd, fom innehöll fin tuggad mat, fådan fom man finner uti ihåliga tånder, hvilken ut- " fpridde förenåmde elaka lukt. Denna uptåckt | fågnade mig mycket, hålft jag deraf lårde , hva- dan den ftinkande lukten kunde upkomma, fom man ibland finner hos frifka perfoner, fom hafva ren och frifk fårg ianfiktet, ren tunga, | rena hvita och ofkadde tånder, och at man til deras botande icke hade nödigt andra medel ån dem, fom kunde åftadkomma upkaftning eller utvidga matftrupen, til at renfa hålan el- | D 5 ler 58 - 17831 fans Febr. Mart. ler fållen, uti hvilken den ruttna maten fig famlat. Det lår vara allom fom vederbör bekant, at os hyoideus är fåftadt åtminftone med nio mulklar , om icke flere, rundt omkring halfen: alla deffa fåttas i rörelfe Omfom , mer el- ler mindre, efter omliftåndigheterne, vid nedfvåljandet: men vid upkaftningen, hånder icke fåledes , utan då fåittas ftörre delen af buk- mufklarne tillika med diaphragmai rörelfe, och med våld upftöta alt det fom magen innehåller, hvilket utvidgar matftrupen och fållen eller hålan, fom innehåller den ruttna ftinkande ma- ten och affköljer den famma: följakteligen blir egaren deraf fri ifrån den ftinkande lukten. Mig tycktes, at denna aflånga hålan eller fållen beftod af den uphögning, fom hinnor- na af matftrupen hade fått genom någon af de underliggande Laryngis-mufklarna. Detta har jag icke vetat genom upfikärande efterföka til at bevifa, hålft det alsintet bidragit til atfiyr- ka vifsheten om fåtet af min uptåckt, ej hel- ler ville jag fkada min ritnings-modell, utan lemnar det at vidare i framtiden, efter behag, utforfka af Anatomicis vid Hofpitalerne. Det år nog af eller tilfylleft, at man fer af denna obfervation, at ftållet, hvarifrån den flinkande lukten kommer hos fomliga frifka perfoner, år i öfverfta delen på lidan af matflirupen, och icke i magen. Hvilket med hvad ofvan fagt år, lårer til fullo vara bevilt. Når man nu år fåker om ftållet, hvarifrån den ftinkande lukten kommer, och vet huru man fkall. kunna borrtfkaffa den famma: få ålig- ser det Pradticis at utfinna det bäfta medlet der til. > NN | | — 1783. än. Pebr. Mart. 50 til. De Perfoner, fom hafva lått at kråkas, dem har jag tilftyrkt at dricka några glas ljumt vat ten, och at fedan med en våt pennefjader kit- la fig i fvalget, för at åftadkomma upkaftning en enda gång, ty det gör tilfylleft. - Andra, fom icke lätt upkafta, dem har jag rådt til den få ' kallade mag- borflens bruk, fom för 30 til 40 år tilbaka, var mycket i mode uti Paris, ty fåtet af den elaka lukten troddes då, fom man tror ån i dag, vara i magen. . j Som jag icke fedt någon Audor, fom den- ne obfervation gjort allmån, har jag trodt mig böra den upgifva, fåfom nyttig för Låka- "re, at kunna fe, det man vid dylika tilfållen icke bör lafta magen med. Medicamenter. byggraden inuti, dels ock icke fann verkan A / S 7 Theorien om den Wirzifka Spiral-Pumpen, förklarad af CHENR, NICANDER. $. 1. f Jenne Pump har, fom man vet, långe ; + varit bekant, och år redan år 1746 påfunnen och vårkftålld af Hr. ANDERS WiRZ, Tenn-9jutare i Zurick, en man af et ganfka mekanifkt fnille, fåfom af påfundet kan döm- mas. Han byggde honom i Limmat-ftrömmen för et Fårgeris behof; men fick honom icke at väcka fårdeles upmårkfamhet, förmodligen af den orfaken, at man dels icke kunde fe lyn- 60 1783. Jan. Febr. Mart. fynnerligen betydande. På hela tjugu åren ha- de man derföre ingen underråttelfe mer derom, ån endaft några ord uti et bref, fkrifvet til Hr. SuLzER i Berlin och infördt år 1754 uti 1 Band. af Neueften Sammi. vermifchter Schriften, Bl. 82, Zurich in 8:vo. Åndtligen finner dock Hr. J. H. ZIEGLER V. WINTERTHUR honom vård at meddela allmånhetens kunfkap, och författar derföre, med Uphofsmannens tilftånd, år 1756 en Befkrifning derom uti 3:dje Bandet af 4b- handl; der Naturforfchenden Gefell/chaft in Zirich. Sedermera har ock den af Mathematiken icke lingefedan mycket faknade Hr. DAN. BERNOULLI fkrifvit en Theoretifk Afhandling om denna Pump uti Petersburgifka Commentarierna för år 1772, och med detfamma föreflagit dervid några nödiga förbättringar. Slutligen har åfven Hr. MaszyYn Barry uptagit honom ibland Ma= chines and. Models contained in the Repofitory of zhe Society for the encouragement of Arts, pag. ist, utgifne i London 1776. Således har i fenare tider icke felats underråttelfer derom ; men med alt detta har dock föga bruk blifvit gjordt af Mafkinen, utan tvifvel får den orfaken, at an derom icke fattat vederbörligt fördelakti- g tankar. Det enda ftållet, hvaråft man vet, at den, fedan år 1746, blifvit vårkftälld, år i Florenz. För at blifva öfvertygad, huru- vida af honom kunde vinnas någon betydande tjenft, anftålldes dår år 1779 et publikt förfök, enligt viffa Fir. BErnouLLris förbåttringar, och utflaget dervid blef, at man upfordrade 47 + kannor vatten, til en högd af inemot 100 fot, å 2 minuters tid: Sedermera har Senetoren LNRekeD Ginorti på famma flälle, dår rag OrF- > As Ve 1783. ofan, Febr. Mart. 61 förfök fkedde, låtit bygga en dylik brukbar Mafkin, fom bringade fitt vatten til nåftan fam- ma högd. Årfarenheten har fäledes både i Flo- fenz och Zurich intygat, at af vår Pump kan | yvåntas något gagn. Men utom hvad fom nu | år anfördt, kan af fkål, fom framdeles fkola anföras , förfåkras, at den rått byggd kan åftad- TOT | komma mycket mer, ja, göra ftörre nytta än >» flere Pumpar af ordinår ftorlek, förft i anfe- ende til vatten-mångden , fom med ganfka snått- lig kraft kan upfordras, och fedan til högden, hvilken kan bringas til 6 eller 7 gånger ftör- fe ån den, hvartil vanliga pumpar hinna. Di- " redteuren Hr. JOHAN ÅLSTRÖMER har under | fina utlåndfka refor fett den Florentinfka, och öre a FRISTAD 2 RSA BN TA TAR RER FREE RT RR RS AR fattat derföre fådant tycke, at han icke allenaft hemfört med fig en befkrifning derom, utan ockfå en modell deraf, hvarom få vål fom om fjelfva original-byggnaden ran kan låfa en be- råttelfe, införd uti den Månads-fkriften, fom i Götheborg utkommer, under titel af Samling af Rön och Uptåckter m. m. för Decemb. 1781. IT fig fjelf år Mafkinen verkligen et konft- flycke och förföken dermed ganfka mårkvår- diga. Den ofelbara förmon, fom utfigten deraf lofvat, har fåledes icke kunnat undfalla få väl Hr. Diredteurens fom defs Hrr. Bröders attention; och fom intet företagande för dem mårkes koftfamt, fom år Fåderneslandet til någon för- del, få hafva de åfven förefatt fig at låta byg- ga honom i ftort, för at dermed få mycket nårmare utröna, hvad den i alla meningar til det högfta kan utråtta. Men på det tillika för allmänheten hos ofs icke måtte faknas veder- börlig underråttelfe om Mafkinen och defs Lå RS an, 62 A783. fan. Febr. Mart. kan, har Commendeuren af Kongl, Vafa Or: den Hr. Baron Cras ÄLSTRÖMER updragit mig at på modersmålet öfverfåtta Hr. BERNOULLIS förberörde ”Theoretifka Afhandling, den båfta i ämnet, fom år at tilgä. Denna öÖfverfättning år ock med nöje företagen och redan fullbor- dad, famt torde framdeles på något fått blifva bekant. : Men under arbetet hatva yppat fig några omftändigheter, fom i mernåmde Afhand- ling dels faknasy dels torde förefalla en Bygg: - måltare mörka; jag har derföre trott någon nårmare förklaring Öfver faken "icke vara onö” dig. Meninnan jag kan nåmna, hvad den an: går, målte jag i anfeende til ämnets: varande befkaffenhet litet gå tilbaka, "och uptaga det hufvudfakligafte, fom derom förut år fagt, och har fammanhang med mina tankar. $.o. Då Hr. Wirz verkftållde Mafkinen, beftod den af et fnäckformigt hjul, Tab. 2, AB Fig. I; fom inuti hade en fpiral-gång liknande en lösflåppt ur-fjäder i fitt hus. På bägge fidor vorobott- nar, fom vål betåckte fpiralen, och igenom centrum verticalt emot Hjulets plan gick en Gäång-ås CD, fom var ihålig på den fynliga fidan ånda intil Hjulets centrum, och dår has de en communications-Öpning med fpiral-gåns gen. Utanföre gick denne ihålige Gång -ås- ände Öfver änden. DE af em krökt Pump-ftock EF, likfom et: Naf öfver enAxel. Den andre Gång-ås-ånden på andra fidan var folid, och hvilade på et fårfkildt underftöd. > Hjulet hade äfven en Öpning O i omkretfen, dår fpiral- gången utgick, och låg för öfrigt med en del af omkretfen under vatten, dock få at Sar en 1483. ofan. Febr. Mart. 63 åfen var parallel med vatten - ytan. Når nu Hjulet kringvreds, håmtades hvarannan gång vatten och luft, hvilka bågge åmnen alt mer och mer nalkades medelpunkten, och dår ut- gingo igenom den ihåliga Gång-ås-ånden in i pump-ftocken; och fedan vattnet dår begynt fkocka fig och trycka på den mellanliggande luften, begynte å fin fida luften at verka til- I baka på vattnet och efter handen drifva det up i högden, famt flutligen ut genom pumpltoc- "kens mynning, hvaråft hon ock fjelf efter flu- tad tjenft utgick; Men Spiral-Hvariven i Hju- | det voro i det näårmafte 'af lika rymd, ifrån | början til flut, på det fammantryckningen in- | åt medelpunkten icke måtte blifva alt för ftark, I och vattnet icke nödfakas fvalla tilbaka ifrån det ena hvarfves til det andra och få ut igen, dår det inkom. a Genom fådan tilftållning fick Hr. Wizrzz, fåfom fagt år, vattnet et ftycke upfordradt; | men icke til fårdeles högd. Tilat derföre för- | båttra påfundet har Hr. BERNouULLI föreflagit en | Slang, fådan fom Fig. 2 gifver vid "handen, I en förbåttring, fom har blifvit följd vid den Florentinfka Mafkinens byggande, och fom verkligen år betydande både för verkan och fjelfva fammanfättningen >; ty 1:0 kunna Slang- Hvarfven ökas både til få ftort antal och få ftora radier, fom åftundas , hvilket efter Herr " Wirzes tilftållning icke låt lig göra; 2:0 kan I vattnet härigenom bringas til mycket anfenli- I gare högd än då; 3:0 kan Slangen lättare och fullkomligare af en Handtverkare förfårdigas ån. Spiral-hjulet; '4:0 kunna fpringor och låck deg? på lättare uptåckas och botas. å fr Lyn 3 64 1783. Jan. Febr. Mart. $. 3. För at under förbigåendet lemna en liten befkrifning på denna Mafkin, få bör an- mårkas, at vid D år en vatten- och väder-tåt Ledgång fäå tilftälld, at ftrycket DS ftår faft, un- der det frycket PD med axeln AP kringvrides. Fig. 3. föreftåller Profilen af denna Ledgång, fådan fom Hr. Diredteuren ÅLSTRÖMER upgif- vit honom i modell efter et Italienfkt påfund. Den tyckes vara den tjenligafte, fom man för- modligen kan paåtånka. e e år en ring eller tunga faftlödd vid ftyc- ket DS; dd en lös ring på ftycket DS; ff en faftlödd ring på rörliga ftycket PS; g g fkrufvar, fom fkrufvas igenom hålen £f, på Ringen f£ f, då hela Ledgången ihop- fåttes ; och för at åftadkomma den årforderli- ga befåttas ringarne dd och f f med låder. Under rörelfen följa ringarne d d och ff fammanfkrufvade, fom nu fagt år, med rörliga flycket PF, men Tungan e e får flilla. Vid P Fig. 2 ingår Slangen i Nafven PD. z, uu äro armar, fom underhålla flangen. EE Vatten-karet, uti hvilket Maikinen gär, och hvilket fkall hållas behörigen fullt af vatten. FGHI föreftåller en fe&ion af detta kar ef- ter Axeln AP och linien FI vatten - högden deruti. en Hvef, fom hår föreftäller hvad fått fom hålft at fåtta mafkinen irörelfe. SR, Pump-ftocken. För öfrigt kan man icke hår gå i nogare befkrifning om denna Mafkin. Mitt åndamål år nu endaft at lemna en idée derom, på det prin- | 1783. Jan. Febr: Mart. 65 principerna, fom efterfölja, låttare må kunna fattas. Det enda, fom kan tillåggas år, at då Mafkinen har fin jåmna gång, åro Bogarne ZOK fyllde med vatten, och Bogarne ZZLK med luft. Bågge ämnena i den ftållning, at deras gränfor åro i Pundterna Z och K. $. 4. Hvad nu Theorin om denna Mafkin angår, grundar fig den juft på den nyfs nåmn- de fammanpackade luften, defs verkan och för: hållande. Sedan vattnet under rörelfen hunnit alla Slang-hvarfven igenom ånda til Pump-ftoc- ken, begynner det dår, fåfom fagt år , at fkoc- ka lig och trycka på den i början hvarannan gäng inöfte och nu mellanliggande luften, hvil- > ken å fin fida trycker dels tilbaka, dels på det i hifta hvarfvet varande vattnet, få at detta be- gynner då upfliga ånda til B Fig. 2. Men om Ma- fkinens Axel eller Gäng-ås PA dä låge i vatten- ytan, få at vatten och luft öftes tillika rymd, | och om alla hvartven då åfven voro lika fto- ' ra, få intoge ock luften i början alleftådes 180 gr. och vore i naturligt tilftånd. Men når nyfs- nämnde upfligning til B har fkedt, år nödvån- digt, om någon motvigt fkall upkomma, det : en del vatten, fom viftas uti horizontala RöÖ- » ret SP och Bogen POB, måfte öfvergå tilbaka uti Half-eirklen BZO och dir förorfaka en min- dre rymd för luften, hvilken åter i famma mon, | fom hon ihoptryckes , agerar på det nåft efter- kommande vattnet i nåfta hvarf, och få detta vatten på lin nåltefterkommande luft, och luf- ten på vattnet, eller fkiftvis bågge ämnena på hvarandra hela vägen igenom. Häraf upftiger Vattnet i Pump-ftocken alt mer och mer och vattnet i Slang-hvarfven, fom genom öfver- gan- 66 1783. fan. Febr. Marti gången. nu och altid där intager mer ån 1890 gr., flyttes ifrån en horizontal ftållning til en fned, få at vatten-bogen på den enafidan blif- ver ftörre än på den andra i hvart hvarf, och ftörfta fkilnaden deffa bogar imellan, fom kan föreftållas, år, då vattnet på ena iidän in- tager hela Haif-cirklen OKB och upfiigit ända til B, men i den andra hali-cirklen icke inta- git mer ån t. ex. Bogen OZ. I den ftällningen har Mafkinen åftadkommit den ftörfta möjliga vatten-högden i Pump-ftocken , hvilken aliid och i alla fall år lika med fumman af alla fkill- naderna, imellan de i Hvarfven å ömfe fidor varande Vatten-bogarnas perpendiculiåra högder, fkillnader, fom Hr. BeErNnouLrui ganfka låmpli- gen kallat Tryckande Vaitenbögder. Anmärkn. Egentliga orfaken til deffa tryc- kande vatten-högders upkommande, år fkilina- den imellan ”gravitas fpecifica uti luften och vattnet, och icke luftens fpånftighet; ty fam- ma verkan fkulle ock i mindre mon kunna åftadkommas , om Mafkinen vore ftålld uti grån- fen imellan 2:ne Lager -af Vatten och Olja, famt Ölte hvarannan gäng deffa flytande åmnen, 6. 5. Nu år likvål at mårka, det nyfsnåmn- de vattenhögd i Pump-ftocken, ehuru den ftör- fta möjliga i anfeende til Tryckande Vatten- högderna, dock icke år den ftörfta verkliga. Man har hört, at Mafkinen, öfer hvarannan gång vatten och luft, och: at deffa flytande åm- nen upbringas i Pump-ftocken; men då de kom- ma dit, går luften icke ftrax borrt up igenom vattnet, få framt Rörelfen icke fker alt för fagta, utan hon ligger lagervis med vatten och ; TYym- 2 [6/0 | Aro TT A—+30 1783. Jan. Febr. Mart. — 67 fkrymmer derimellan , få at vatten-fatferna åro et ftycke fkillde, och derigenom högre drifne, ån annars fkedt, om luften varit borrta. Det kan väl hända, at en hop luft blandar fig med | vattnet, och viftas deruti icke få regelbundet; men hon fkrymmer i alla fall och gör famma verkan. Nu til at få veta ftorleken af fkrym- mandet, kan man fåtta den vatten-högd, fom | fvarar emot Atmosferens tryckning, =A och en vatten-fats i Pump-ftocken, fom viftas i imellan 2:ne Luft-lager, = 2; vatten-lats, fom 2 ren ifrån luft, och då Mafkinens gång-ås lig- | ger i vatten-ytan, år lika ftor med haliva tförfta Hvarfvets rymd, oagtadt den öfvergång, fom i föregående $. omtaltes. Man har då rymden af en luft-fåts i naturligt tilftånd åfven lika ftor, eller lika med halfva förfta Hvarfvets rymd; men emedan luft-rymderna förhålla fig til hvarannan förvändt emot ofvanliggånde tyng- der, få blifver den luft-fatfen , fom ligger un- . oc der högfta vatten-fatfen i Pumftocken, == 3 | | A—+o Ad VR den under 2:dra = Ag? den under Be Ad ÅA m. m. Således fumman af alla luft-fat- ferna, hvilken må kallas A.S =A. aa Å-—+a AA + &c hvilken fumma, då 4 betyder fommen af vatten-tatferna eller Hydro- flatifka vatten -högden i Pump-ftocken, Herr nr Re BER- 63 1783. Jan. Febr. Mart. BERNOULLI fagt vara =A Log. Hyp. G EJ men fom han icke få tydligt gifvit tilkånna, huru han fått detta uttryck, må bevifet hår an- föras til deras tjenft, fom önfka veta något approximations - fått at fummera ferier af dylik art. Om 2 år Teérmernas antal, och hvar Term bringas til en Series, och alla få upkomne Se- rier läggas tilfammans, blifver Coefficienten för förfta Termen uti den Serien, fom utgör fum- man, =»; den för 2:dra =1+2—+3 + &c. = 217; den för g:dje = 1+4+9—+16+ &c. = 2 BNI. 221 ; den för 4:de =1+8—+27+064-+ Nn ++i 4 EL. 2 m. m. och S =2 A ön 2 AN .2n+1.003 - RA ot N.A ; ö Å nn Ån oe NE STAT SR EES s + &C. SAS å 6A? 4A? —-— &A IItd98S VÄTA msn SKP Rea Og. Om nu S antag YE Log 2 3 RE) RA =I+P—0Q. 4 +1Q2?—IP2), — (0) Tar ÄRAS A 3 [44 ——.""806=/, A3 + &c. och alle Termerne flvttas på en fida, famt Coeficienten för hvar Digni- os VAESENKIIEEESDENNE 1783. Jan. Febr. Mart. 69 Dignitet af ja fättes = o, har man »-1= P—Q ATIAN och pr = 2, Q2-P2, eller a+1.n-2= (94 P2-Q?, fåledes Q=2, P=n-H1, EO + ++ ; G +2n +27) An pg och A.S= Åre + A.Log. (an REA 2Å—+2na-+a hvilken expreffion Hr. BErR- Nour har uti $. 13 af den förberörde Afhand- tv - lingen, och hvilken han fatt =— 0 A. Log. A—+da 2A--+2a4+0 i Na, emedan han antagit a fulla vatten- 2A—+30a- | fatfer i Pump-ftocken och i följe deraf fått 20. Och för den håndelfen, at luften i Pumpftocken icke vore få lagervis lagd mel- lan vattnet fom förut, utan i ftållet jämnt der- med blandad, få at altfammans utgjorde et frag- gigt åmne, har han fupponerat a vara en oånd- ligt liten qvantitet och az oåndligt ftor, hvar- KÄRE as) ALS EA Log, (CR Altfammans icke upkommande af annat, än en någorlunda approximation, hvilket Hr. BER- NOULLI åfven fjelf ärkänner. E'3 $. 6 70 1783. ofan. Febr. Mart. $. 6. Om Mafkinens Gång-ås ligger et ftycke öfver vatten-ytan, och Slangen år törfedd med en Tratt ell. Skopa på änden, få at han intager mer toft än förut, men icke defs mindre lika mycket vatten ; kan man fåtta denna luft-qvantitet, fåfom altid möjlig at kånna, = £, då luft-qvantite- ten i förra händelfen blifver til den i den fe- nare fom « til £; och i famma förhållande blifva åftven de fammanpackade luft-lagren i Pump - ftocken til hvarannan; fåledes åfven deras fummor i famma förhällande, och följ- aktligen hela fkrymningen af alla Iuft-fatferna i den fenare håndelfen = -. A. S eller efter oc AR TLAR . Hr. BERNOULLIS uttryck, IZ—— + —. Log. — 2A-+2 a-Fa 5 TRA Exempel håraf får jag framdeles tilfålle at anföra. Emarrer mus ma $. 7. För det nårvarande måfte jag nu, fe- dan jag fått nämna det hufvudfakligafte, af hvad andre fkrifvit om denna Mafkin ,- gå tilbaka til den i $. 4. omtalte och i hvarfven varande öf- verfvallning af vattnet, hårkommande af vat- tenhågdens tryckning i Pump-ftocken, då hvarf- vens rymder åro ända igenom lika ftora. Til at förekomma denna öfverfvallning har Herr BERNOULLI åfven uppgifvit det förflaget, at min- fka Hvarf - rymderna ifrån början til flut få mycket, fom Luft- volumen bör minfkas i hvart hvarf, i följe af nyfsnåmnde tryck- ning. Detta kan fke på tvånne fått, antingen få at flangen aftager i tjocklek och lindas öf- ver PS BERRATR Ar ARNE RN Ätten IN [seb ANA RESTER ADR ARE Pt Br RA RER 1783. Jan. Febr. Mart. 7 ver en Cylinder, eller ock få at han lindas öf- ver en Con och tjockleken blifver den famma, I bågge fallen, medan Luft-volumen i fifta Hvarfven, fåfom fammantryckt, altid intager et mindre grad-tal ån 180, den må vara få ftor, fom han kunnat inrymmas, få händer af påföljd, at vatten - bogen åfven intager et ftörre, ehuru vatten-volumen för öfrigt år den famme, fom i förfta hvarfvet. Sedermera följer ock håraf, at den tryckande vatten-högden , i hvilket hvarf fom hållt, aldrig blifver få hor, fom hvarfvets hela Diameter. Om BAOZ Fig. 4. föreftåller et nu omtalt til rymden minfkadt Hvarf, C centrum, AC yttra vatten-ytan, BZ den fam- mantryckte luft-bogen, BAOZ vatten-bögen; få år tryckande vattenhögden BT antingen li ka med 2CB-— Sin. Verf. OZ, eller med CB— Cof. BZ; alt efter fom qvantitaten a $. 5: år ftor til, y. En annan omftåndighet kommer lik- vål hårtil, fom förut icke år anmårkt, och fom gör, at man icke kan räkna på hela BT, då Mafkinens verkan fkall determineras; om- flåndighet, fom beror af Mafkinens rörelfe kring fin axel. Om vattnet flår ånda up til B fker, i följe af omkretfens kring-gång, at något deraf Öfvergår til luft-Bdan, få vida rörelfen icke är altför långfam. Det vattnet åter, fom Öfvergår, gör ingen mottryckning ock följ- aktligen ingen tjenlt til verkans ökande. In- nan fåledes någon uträkning kan göras på up- fordrings-högden, målte förlt tagas i Ötvervå- gande Nr Huru 72 1783. Jan. Febr. Mart. Huru högt vattnet fliger i Hvarfvet ABO öfver Punkten A, innan något deraf [vallar tilbaka af nyfsnämnde orfak, då Mafkinens rörelfe el- ler haftighet är gifven. $. 9. Til at få veta detta kan man antaga, at vattnet på lidan OAB, vid rörelfens början flår ånda up til högfta Pundten B, och at rö- relfen fker ifrån A til B få fort, at en del vat- ten Öfvergår. En Partikel fom viftas t. ex. uti Puntéten D och medföljer Canalen, har då af den famma fått en ftörre förmåga at begifva fig upföre, ån den han fjelf eger at falla utfö- re Canalens Plan vid D; men i följe af den fenare förmågan ftråfvar han likvål, få mycket möjligt år, emot den förra, få at, om den med- delte förmågan af Canalen kallas &, och den | andra g, fom han fjelf eger at falla i Canalens direction, blifver den verkliga förmågan, han har at vandra upföre,icke ftörre ån k—g, då man på fkål, fom efteråt fkola anföras, ålido- fåtter fridtionen , och det motftånd hvilket den uti Hvartvet eller Canalen fammanpackade luf- - ten kan åftadkomma. Men om DG ca Partik- len kan falla fritt, föreftäller Tyngds-kraften, famt fåittes =1, och GF drages perpendiculår emot Tangenten uti D, få föreftåller DF tyngds- kratiten efter Canalens direttion uti Punkten Dllvaraf sg = DF; och emedån 1 tok AD OG DE AT > DF: enligt: tuppoltiönen.; få blifver DF = Cof. AD och följaktligen g = COL-:AD. $. 10. Vidare, emedan rörelfen, om ånda- målet med Mafkinen fkall vinnas, icke får va- ra få häftig, at hela vatten-columnen ZAB med- följer 1783: Ja. Febr. Mart, 73 följer Canalen, få måfte fke, at fedan få myc- ket vatten Öfvergått, fom Canalen i följe af fin bekomna rörelfe förmår föra med fig, det öfriga flanna qvar til en vifs höjd, då Mafki- nens rörelfe, fåfom man antagit är jämn och gilven. Men nu år at mårka, det en Partikel, fom år få belågén i anfeende til Canalen, at k=2, icke medföljer, ty Canalen eger då öf- ver honom ingen magt; ån mindre, då &Ss g. Det år endaft i den händelfen, då k s g, fom Partiklen medföljer; fåledes år klart, at-högfta ytan af vatten-columnen i Canalen bör ftanna vid den Punkten, dår & =g. Låt det åter va- ra i Puneéten K, få följer deraf vidare, eme- dan, enligt hvad i fifta $. år anfördt, g uti den Pundten = Cof. AK, det & åfven därftådes” fkall vara — Cof. AK. Men fom Canalens rö- relfe enligt våra antagna vilkor år jämn, och följaktligen & en beftåndig qvantitet, få följer ockfå deraf ytterligare, at Punéten K är oför- änderlig och åtven Cof. AK. | 6. 11. Når man fåledes fkall exprimera för- - mågan eller kraften, fom en vatten-partikel D har at medfölja Canalen, få finner man af alt detta, 1:0 at man i ftållet för & —g bör fåtta Cof. AK — Cof. AD, 2:0 at Cof. AK bör hand- teras fåfom en beftåndig qvantitet, då Cof. AD är förånderlig , ehuru bogen AK annars år af den arten, at den framdeles fkall determineras. $. 12. Om nu » år den högden, fom fva- rar mot haftigheten, hvilken kraften Cof. AK -— Cof. AD hos Partiklen D under upgåendet kan åftadkomma; AD=-s; dr den vågen, fom Tartiklen vandrar jämnt upföre på en oåndligt E 5 liten gl! 1783. Jan. Febr. Mart. liten tid, få har man enligt Mekanifka princi- perna Cof. AK — Cof. s. de = dy och federmera Cof. AK. s— Sin. s=y+ C, eller Cof. AK x AD—Sin. AD=y+C5; men då y =o, blifver AD = AK, hvaraf C — Cof. AK x AK — Sin AK och » = Cof. AK x AD — Sin. AD— Cof. AK>x AK — Sin. AK. $. 13. När åter Partiklen D uppkommit til B, viftas han likfom på en horizontal plan, och har ingen förmåga at falla. I ftållet måfte han då, enligt den hypothefen , at intet hinder år i vägen, följa Canalen åt med famma haftighet, fom den framfkrider; haftighet, fom man anta- git altid vara lika jämn , och fom man derföre kan fåtta fvarande emot en bekant högd hb; hvaraf ofvanftående Equation för Punkten B, blifver > = Cof. AK x AB — CB — Cof. AK x AK + Sin AK = Cof. AK. AB — AK — CB + CH = Sin. BK x BK — Sin. Verf. BK. Anmärkna. Man har i denna Calcul på den grunder åfidofatt fridtionen, emedan den for- drar fin egen underfökning, fåfom -man fram- deles torde få fe, fedan Mafkinens egenfkaper blifvit något vidare förklarade. Hvad åter det motftlånd angår , fom den fammanpackade luf- ten uti et Hvarf kan verka på en upgående Par- tikel, få är vål icke at neka, det ju Partiklen deraf blifvit hindrad i fin fart; men fom han flundligen påminnes af kraften k—g at fortfåt- ta' fin gång, måfte han dock flutligen öfver i nåftföregående Hvarfvet, oagtadt nyfsnåmnde Kinder. Luftens motflånd gör icke annat, än dra- ger ut farten på tiden, och fom man hår icke behöf- | 1783. jan. Febr. Mart. 75 behöfver veta, huru långe den påftår , utan ens daft öfvergångens verkliga exifterande, och hvarält vatten - columnen vid en jåmn rå- relfe kommer at ftå flilla, få hafver man icke funnit nödigt at inblanda berörde motftånd i råkningen. I öfrigt hindrar icke luften, det ju hela vatten-columnen har kånning af rö- relfen och defs åndringar, når några fådana förefalla. Hennes tryckning på ytan Z håller jämnvigt mot den vid K, och få fnart åndrin- gar yppa lig i vatten-columnens ftållning , up- börer icke famma jämvigt, utan hon låmpas efter omflåndigheterna. . 14. Men at nu komma tilbaka til hvad fom förehadés i föregående $, få år at mårka, det man dår fått h = Sin. BK. BK — Sin. Verf. BK under den Hypothefen, at Hvarf-Radien el- ler CB är =1. I det följade åter, har man nö- digt at hafva hb exorimerad uti en fundtion af BH, eller Sin. Verf. BK; til den ånden fåttes derföre famma Sin. Verf. BK =x, och CB =>; då man får Sin. BK = Värxex?, d (BK) rdåx pdx x)| ATT RR = FR AS : | Varx-x? V arx 27 3 rdåx ; Xx 2x? —B.5x3 i FIRSPEST (af se Sf = + &C, DIN AV INB BRAT 2 JE TA FAR AE a BIRKA 2A5x? —Y2 3.4.7 2.5.47.r2 2,3.7-42.73 ÅN —B.5x3 ng 34 VR RASA in. 76 1783. Jan. Febr. Mart. Sin.BK = Yärx. (- Fn NR A Ar - ERT SAT — &c. 2 3 Sin. BK.BK=2rx.(1+ — + Bo. ERT ERS SAVA 03 TATT + &cC. Sä 2 tr Ge NE AT. > SAST 2.5 Xx? x3 = — &C. PNTE TRA 3x> : ; OSA PE ; ( EEG x> x4 = Aprx. fl 1 — mo i PER 237 23.5? 3.571: 57.97? — &c. 2 3 4 s ESP NR = —— ER 3 35r 3.5.7.7 5-7-97” ; NES 5 a ox och b=2r—LX——- —=— —— - — 3 RNA — &c. $. 15. Men för at få vårdet af x uttryckt genom en fvit af h, kan man fåtta x = ah + Bh + yh + dht4t ehf + &c., få har man x? ah +oa Bb? +20Yy +B?It+ &c. x>3 0 hb +30? 0 ht +30?y + 30 Bb” + &C. xt ht gp 0 Bb + &c. och b= or-1. äh +2r-1. Bh drar-1. yh ra2r-1. db + &c. ah? w— —— 3 1783. Jan. Febr. Mart. 47 och? iom: nwyr Bh ER a SR — — &cC. 3 3 SE k SR &Cc. 3.5.$ 3.5 h4 - ,— &e. 351 hvadan «=—> ; 27 —I BS I [Clan — = 3 3.27=-1I — 3.27-1 200 0? 16r-3 2 fra Orea SA En 3.2r-I — 3.5.7.27—1 £.9r.27—1 octy B> 20” 3 20 SBA ns I OT ranee ign RR 2:2r I 3.2r7-1I — 3.5.7.27—1I 2:57 NONE 2.107r-3 Åh SA & SNR Te AA SER 6 3:5:9.7.2r-1I 3.0.27—1 0-5.7.27-1 2 r?-I77r HI SERERET IA ET a lnee TER OS hvadan x= KRETS - 3.5:7.07”.2r-I bh h? 107r-3.h? 2-p47r-+18.0? G He ÖL I77r-+18 B.2r-I — 5.0r.27-1 3:5:7.07. or-I must SORT . $. 16. Men för at nu verkligen determinera h,få at x deraf kan kånnas, bör man komma ihog, at här den hödgden, fom fvarar emot haftigheten, hvarmed hvarfvet eller cirklen ABO kringlöper, eller det fom år det famma;, at h år högden, fom fvarar emot haftigheten, hvilken en Punét i om- kretfen ABOA har, under det han på en gif- ven 78 1783: fan. Febr. Mart. ven tid löper til ex. ifrån B rundt ikring til famma Puné tilbaka igen: och fom hela om- ”kretfen år den väg, hvilken imediertid lågges til rygga, få finnes fnart, huru man kan kän- na hb. Låt til ex. rt betyda omlopps- tiden, p Diametrens förhållande til omkretfen, och r det famma fom förut, få blifver 2rp den vå- gen, fom ödfverfares på tiden z med haitigheten V'p: och om f år den högden, ifrån hvilken en kropp kan falla fritt på en fecund, blitver ” RJ 2 änn, 0) ; pr fr Vp: : äre hvadan 4 ES I c ES 6. 17. Håraf fes, huru man kan finna bh, famt af föregående $, huru man af hb kan kän- na 'x; men fedan x är bekant, år lått at finna Bogen KB, elier Punkten K, vid hvilken vat- ten-columnens yta, då rörelfen år jämn, håller fis; Pun&, hvilken egentligen var den, fom man ville veta. Til at lemna et exempel håraf, kan det för- föket tjena, fom redan år gjordt i Florenz, uti hvilket z var =9" och » = 55 Svånfka Dec. Tumm: Och fom p altid år = 3,141592, och f i Svånfkt mått =16,572 fot eller 165,72 tumm, få har man Log. r? = 3,4807254 Log. f=2,2103741 1L.og p> =0,9942996 Log. :? = 1,9084830- Log.r?p? =4,4750250 Log.fi? =4,1278591 Log.fti? =4,1278591 Log. h = 0,3471659 hvadan bh =2,224 tumm, h hb 16r-3.h? men emedan x= föra för Fr + 3 F$ 27-11 .Or.2r-I &c. a 2 | 3 Så 1780: > Jan. Hebr. Mart. 79 Så har man för förfta Termen, Log.h=0,3471659 | — LOg. Ori = Log. 109 == 2,0374205 hör Log. — = -2,3097394 27Y-1I h och förfta Termen > = 0,020405 tumim. För andra Termen är = Log. h? ST »0943318 Log. 3 ne O,4 771212 =LO23; or 21 =6,5894007 3 Log.2r—I1 rr = Öj22795,, 2” - 100: -0,10-40311 Log.3.2r-I = 6,5894007 2.27-1 hvadan andra Termen = 0,000001273, eller få liten at den kan föragtas, och ån mer de följande Termerne. Således är hår förfta Ter- men tilråcklig, och x—= BH = 0,020405 tumm. Vidare, emedan r-x = 54,979 tumm, har man Log. Col. BK = Log. 545979 — Log. 55 = 1,7402015 SAR zZ- 1,9998388 > hvar. | ABK 19 Se, $. t8. Håraf fi NG. at Mafkinen fkall ve ova en tåmmeligen håftig rörelfe, eller at 4 fkall vara en tämmeligen ftor qvantitet, innan x och BK blifva betydande. Enligt Florentinfka för- föket åro de ganfka fmå, och låra åfven vid flörre delen af alla andra förfök, fom fke i fort, ofelbart blifva fådana, enligt hvad man |. Fet, at Praktiken kan åftadkomma. Håraf tyc- kes, at deffa qvantiteter, vid en utråkning til en Byggnads anftållande, kunna nåftan förak- tas; men jag får framdeles tilfälle at tydligare vifa, huru det låter fig göra. (Fortfåttning följer i nåfta Qvartal) Strand- 6) 1783. Jan. Febr. Mart. Strand-Pårlebandet och Armbandet, tvånne Microfcopifka Strandvåxter, Belkrifne af OTTO FREDRIC. MuLLER, Kongl. Conference-Raåd i Danmark. (rinforne af Djur- och Våxt-Riken löpa få nåra i hvar annan, at, få framt man icke anvånder den noggrannafte upmårkfamhet, har man fvårt at urfkilja, til hvilketdera Riket et och annat naturens fofter hörer. Man kan få- ledes icke fkilja Flatmafken (a) från Tremelle, om man icke underftundom bleive varfe en rö- relfe eller flyttning från et ftålle til et annat, och fåg deras inålfvor genom den genomfkin- liga kroppen, når de nyls åtit fig måtta. Icke heller kunde man fkilia de fina Korallmoffor från Vatten-filket (Conierv&e) om man icke i de för- ra mårkte fmå Polyper, fom bygga dem, och deraf med fog kunde fluta, at det fom hos vat- ten-filket år Frö-hus, hos Korallmosforne iår äggftockar. Denna likhet har icke allenaft rum imellan tvånne' Rikens fullftåndiga alifter, utan äfven imellan hela djur och ftycken af en våxt, imel- lan ftycken af djur och hela våxter. Således anfåg jag någon tid en obefkrifven Flarmafk (b) fom (a) Zoologia Danica förfta Band. fig. 125. tab. 32. (6) Denne kan kallas Planaria Cotyledon, reniformis fla- vicans. 1780: Jan. Feor, Märt. QI fom jag fann i Dröbacks fjorden, för et frå- blad, och et annat obekant Djur, fom jag blef varfe på Ulva latifiima omkring Köpenhamn (c) för en våxt-tråd, och hår få vi fe tvånne obe- kante våxter, hvilka fkulle anfes för delar af djur, om ej nogafte upmärkfamhet brukades. De fynas icke för blotta Ögonen, och åro derföre få mycket fållfyntare, fom microfco- pifke våxter åro, lika få fällan fom microfcopi- | | fka djur, allmånt förekommande. Bågge finnas i Strandvattnet på Selåndfka och Skånfka ku- fterna. Den förfta vil jag kalla PZrlebandet , och den andra Armbandet, at deras likhet med de | Fruntimmers fmycken, fom få kallas. . Pärlebandet ,, fom til åtfkilnad från en fött vattens våxt, ej mindre mårkelig och obekant, hvilken jag låtit aftaga på 883:dje Tabellen i 1s:de håftet af Flora Danica, må heta Sirand- Pärlebandet , år et fint genomfkinligt rör, up- fyldt med en rad lika ftora och äggformiga ku- lor. Rörets kant fynes allenaft vid bågge fi- dorne, fåfom et fint firek, men kulorna åro ganfka tydeliga. | | I början anfag jag det för et afbrutet fpråt af et vatten-infedt, och var långe i ovifshet derom, änfkönt jag genom ftark förökning un- der Microfcopet fåg några kulor, upfylda med gulaktige gryn,och andre förutan deffa ; ty deffa kunde få väl vara et mårgaktigt djur-åmne , fom frökorn. Då den förekom mig, en vinter efter den | andra, gaf jag noga akt derpå, och blef åndte- ligen varfe, at deffa kulor lågo inuti et klart E | rör, o(& Kan heta Vibrio paxillifer, flavefcens, paleis grega- (0 fis) multifariam. ordinatis. | ga | 83 san, Kekr, Mar rör, och detta var allena tilråckeligt, at fkilja det från de Pårlband-like fpröt, hvilkas leder fitta fritt vid hvarandra, utan at omgifvas af något rör eller fkida. Jag har tilförne funnit andra vattenlilkes-arter i fött vatten, fom al- la äro genomfkinlige rör, upfyllte med deras frökorn, i åtfkillig ftållning liggande, men in- gen fådan fom denna och den följande. Hvar kula i Sirandpårlcbandet har midt uti et tvåritrek, fom år qvar, åfven fedan de uttömt fina frökorn. - Det år en verkan af en mellan- vågg, fom delar kulan i två likftora rum, af hvilka fröet, alt fom det mognar, utkaltas. Hårom kunde jag icke tvifla, når jag fåg, at några kulor voro töma och klara, och hade utfpridt litt frö , andra voro til hålften och fjer- dedelen toma, och det öfriga ånnu upfyldt med korn. Millanvåggen fynes tydeligalt i de to- ma kulor; i de åter, fom äro aldeles fulla, fky- les den af frökornen. Jag fann intet fpårr til leder eller afdelningar, fom annars är vanligt hog de flåfte arter vatten-filke. Sällan förekom mig et flycke, fom hår och dår var brutet i kanten , hvilket ock år tilfålligt. Det fkulle förekommit mig mycket fråmman- de, at några bitar af denna våxt voro i tjock- lek tre gånger ftörre ån andra, och at de fma- lare voro dels fylde, dels tömde, åfven fom de tjockare, om jag icke rönt det famma hos andra vatten-filke-arter, utan at med vifshet kunna up: gifva orfaken dertil. Månne frå-kornets mer eller mindre inognad, båttre eller fåmre nårings> faft, kan vara orfak til våxtens ftörre eller min- dre frodighet? Smalare och tjockare lågo under- ftundom blandade , dock oftaft åtfkillde. I några fyntes kulorna fyrkantiga, i de flå- Es 1783. Jan. Febr: Mart. 83 fle, åggformiga , och deffe hade deras långfta dia- meter parallel med röret; hos få andra var lång- fla diametern perpendiculer mot röret, och torde vara blott en , faft befynnerlig, föråndring. Intet obevåpnadt öga kan fe denna tåcka våxt, - men når många ligga i en klimp, då fynes den- ne fåfom et flem, utan at man fkulle förmo- da, at den innehöll få vacker organiferad fkapnad. Pärlebandet tror jag bör kunna igenkånnas under följande fpecifica namn. . Conferva moniliformis, filamentis inarticula- tis, ferie globulorum ovalium inftrudtis. -— Armbandet år vackrare ån Pårlebandet, och ibland alla mig hittils förekomna arter vatten- filke, det fkönafte. Jag har aldrig funnit det helt och ofkadadt, utan oftaft millanftycken, och fållan något flycke helt i åndan. Det liknar mycket ftycken af et ryggben , och var jag en tid ovifs, om icke deffa bitar voro aflagde hu- dar af et eller annat microfcopifkt djur. 3 Jag fann flycken med 2 til 8 leder. LTeder- nes fkapnad och åmne år olikt alla mig bekan- te vattenfilke- arters, och åfven andra växters. Åmnet år genomfkinligt och jämnt fåfom det hvitafte glas. Hvarje led liknar en fadel, år uphögd midt på och fluttande mot lidorne, famt senom tvånne tvårftrek afdelt i trenne likftora rimfor. Den fråmfta af deffa fynes midt uti den uphöjde kanten litet infkuren, för at kun- na inrymma nåltgrånfande ledens utftående och nedböjde kant. Den medlerfta rimfan år jämn i bågge kanter, och den bakerfta eller tredje år midt i kanten litet utdragen och nedtryckt, för sat kunna fälta i nåfta led. Sädane voro alle le- derne, undantagande den fifta på de ftycken, fom i ena åndan voro hela. På dem var den Flo rim- 84 1783. oJfan. Febr. Mart. rimfan, fom flutade ieden, lika bred med bågge de andra, och allenaft rundad i kanten. Midt uti den medlerfta rimfan elier på ledens uphöj- ning, fitter en famling af fmå gula korn. Den- na Korn/amling hade på nägra leder gifvit fig åtfkilde, och kornen lågo dels fpridde, dels affallne, få at på en del leder fågos några alle- naft qvare, på andra inga. Utfeendet af deffa bhoplånkade kriftall-leder, med gyllene rofetter, år ganfka vackert, hvar- af hvart och et kan gifva modell til Fruntim- mers fkofpånnen , eller det hela, til zirliga arm- band. Men hvad år detta, och hvarthän hörer det? Til djur- eller våxt-riket ? Denna fråga fy- nes nog vanfkelig at afgöra. Defs kädje-lika byggnad inftåmmer nåra med Bimnike-mafkens, och denne fenares åggfamlingar, åfven fom 4rm- bandets kornfamling, litta ock midt i hvar led, och utfpridas derifrån; men Binnikemafkens leder åro mjuka, flem- och köttaktige: dettas åter härda, glasaktige och utan allrörelfe. Defts byggnad år organifk, fåledes hafve vi intet an- nat råd, ån at anfe det för en viåxt, och då kommer det nårmaft vatien/ilke-/lägtet, ånfkönt lederne hos alla andra detta flågtets arter åro cylindrifke. Det biifver irmedlertid altid mårk- värdigt, at finna en våxt, fom til ledernas byggnad och hopfogning, få väl fom frökor- nens läge, liknar den underliga Binnikemefken. Armbander kan få töljande fpecifica namn: Conferva armillaris, filamentis articulatis : ar- ticulis tripartitis, difco rofaceo. Figurernes uttydning. Strand-Pärlebandet. Tab. III. Fig. I. Et tjockare och böjdt ftycke, med fyllda och toma fröhus. a. Et 1783. Jan. Febr. Mart. 85 > a Et fyldt fröhus. b. Et tomt rum. ce. Et fyldt rum. d. Et halft tomt och halft fyldt rum. 2. Et böjdt fmalare ftycke med halft fyllde och halft toma rum. 3. Et dylikt fltycke, med mera runda fråöhus. a. Fyllde fröhus. 6. Et tomt fråhus. 4. Et brutet ftycke. a. Mårken efter brytningarne, 5. En förändring med i bredden åggformiga fröhus. | Armbandet. Fig. 6, Et frycke med 8 leder. 'a.b. ce. Förftaj an: dra och tredje rimfan. d, Hela kornfamlingen. e. Spridda kornfamlingar. 7. Et ånd-flycke at 2 leder. a. Den fifta rimfan, af dubbel ftorlek mot de andra. RAA an um (ER man oe Sa Gentiana pulchella, en ny Svenfk Våxt, Af OO: SWARTZ. FR SA USARD EE FÖRARE VER AE De mängd våxter, fom vår Svenfka Flora eger, har i fenare tider blifvit anfenligen förökt, få genom dem, fom antingen funnits af lig fjelf- ve våxande inom Riket, utan fråmmande åt- gård, fom genom dem, hvilka tid efter annan vunnit burfkap, fedan de inkommit. Til de förra kunna med fkål råknas Fjäll-Örterne , ftör- re delen af gråfen och de allmånnare växter- ne. Men de Svenfke Öarne, gemenligen får- 3 fkilde 86 1783. Jan. Febr. Mart. fkillde ilynnet, öfverflöda i fynnerhet på väx- ter af båda flagen, och jag får nu den åran, at lemna - befkrifning på en få liten fom vacker ny Ört-Rikets Invånare, fom jag under min refa å Aland, förledet år, tråffat. Denna, ehuru hittils okänd, fär hådanefter Oka antalet af de inhemfka. ; Befskrifningen år följande: Caulis fimpliciffimus , vix uncialis, uniflorus. Folia radicalia fobquaterna, ovata; caulina, oppofita obovata; nuda, integerrima. Flos terminalis, folitarius. Calyx pentagonus, quinquepartitus, laciniis acutis, membranaceis. Corolla monopetala, coccinea. ”Tubus elon- gatus 3 totius plante, infundibuliformis, cy- lindricus, levis. -Limbus quinqvepartitus pa- tens, laciniis acuminatiffimis. Stamina. Filamenta quinque, longitudine tu- bi; Anthere fimplices, firiate, lutexe. Piftillum. .Germen oblongum, cylindrace- um, longitudine calycis. Stylus fimplex, fta- minibus brevior; Stigma capitatum. Capfula & Sem, Gentiana. Defs flågtfkap med Gentiana röjes få vål af befkrifningen, fom af defs fkapnad. Jag har fördenfkull velat, för at fkilja henne från fina flågtingar, kalla henne: GENTIANA pulchella, corolla quinquefida infundibuliformi, tubo elongato, ftylo fimpli- ci, caule fiImpiicilflimo. Synonyma finner jag alsinga hos Auéttorerne. | Man 1783. Jan. Febr. Mart. 87 Man fkulle fnart ej hålla henne för annat ån Gentiana Centaurium, med hvilken hon eger fty- lus fimplex, och tycks fordra famma /olum natale, men defs tubus elongatus & caulis fimpliciffi- mus, fom aldrig finnas förändrade, göra hen- ne nog åtfkild. Någon likhet fynes hon hafva med Gen- tiana aurea, men denna år både mång-grenig och eger flera blommor på ftjelken. I Finftröms Soken på Aland har jag funnit henne våxa ymnigt uti gråfet, något trän flran- den af en vik, fom där går in några mil ifrån hafvet, Figurernes uttydning: Tab. III Fig. 8. vifar våxteni naturlig ftor- lek. Fig. 9. Med microfcopets tilhjelp ftörre gjord. ; Fr ralentör är wie, pag. 253, lin, I Rår böfien, fkall vara fjerdedelen. SM FÖR- FÖRTEKNING på de Rön, fom åro införde i detta kap gnat a Wdd/ Skal; Hold RAR MG rat” Så” NLA RA Na MRS Brå DT Pag. I. ua med Luna Cornea, i fynnerhet at 2. 4. 8: reducera den famma smed ringa kaftnad och utan förluft, af G.V. ENGESTRÖM. - 3 . Befkrifning öfver Kongl. Svenfka Amtict NEUKLOSTER , af AND. EHRNSTRÖM” - 12 Om det fårgande Ämnet uti Berliner-blå, (Fortfåttning) 2/ C. W. SCHEELE - - 33 Ornithologifka Anmärkningar , gjorde vid Almare-Ståk i Upland, af P.G. TENGMALM 43 . Anatomifk Obfervation, fom bevifar, at frål- let eller fåtet af den flrinkande lukten ifrå än munnen , hos en del fri ifka Perfoner, icke är i magen, PRE endaft i matfirupen, fämt huris den fkall förekommas , af CAST. RÖNNOW = 55 . Theorien om den Wirzifka SPORER af HENR. NICANDER - 50 . Strand-Pårlebandet och Armbandet, tvänne Microfcopifka Str nd -växter , OETo FR. MUuLLER - - 80 Gentiana pulchella, en ny S koks Växt, af kär SWAREE > et - 85 Soft JALYJT AT EIA AST LL EA UT TEL s N AN X NN U A 3 N 5 S SÅ SÅ É 3 Za N förr . 3 a hy RT = OLE Rd lär VBA 20 2TEP:TEL) SpPURDIIAIP UN ffe kl UL UTLSOTHA AN 22129 oYfU2Kf> 200, Yo AI dfe VANSELVA AD Cd Le "lid ör A RN pe, MV NNE Å MEN k ÅS - AN FN NV a Vf g ing cc | NT | TT AES an BT I TEN 0. RNA Re Mar syre | VR G NW TA (JG Lå i ) ' ; i j i LÅ An Tab. II. Konar. VETENSKA e 5 MOPNSSE NYA HANDLINGAR, | FÖR MåNADERNA APRIL, MAJ, JUNIUS, ÅR 1783. a AR AR ro SKANE Pg 2. 27 ESR NA TER KE NORR VN er TAGA Sd) FN RA PRASES Here JOH. GOTTS. WALLERIUS, Chemizx ' Profeffor och Ridd. af . Kongh Nedan skeden, SE öd Måfr-Slågtets td [Hörmodeligen är intet flågte af Foglarna, hvars arter af Audttorerna mera fkiljaktigt upgifvas, hvärs Synonyma mera ftridigt an- föras, och hvilket man påbördat flera ”falfka G arter, BI NNE Lr REA de EN Le arter, ån Mi/c-flågtet. Den ftarka föråndring detta flågtes ungar til ftörfta delen undergå, innan de ernå deras fulla våxt och råtta färg, anfes med fkål för hufvudkållan til alla deffa oredor. Detta färgfkifte går hår få långt, at : Naturen, tvårt emot fina vanliga lagar, ej en gång derifrån undantager Stjert- och Ving -fjå- drar: En omftåndighet, den en och annan Au- dor redan anmärkt, och hvilken år få til fål- 1o beftyrkt af förfarenheten, at man ej utan infkrånkning får antaga Hr. PENNANTS regel: the firft colors of the irides, of the quilfeatbers and of the tail are in all birds permanent. CT Någre af de äldfte Ornithologers befkrifnin- gar, hafva ej nått den fullkomlighet, at de kun- nat åberopas, utan tillfatt frågotecken , ehuru de blifvit beledfagade af få fkåliga teckningar, fom deras tidhvarf tillåtit. Herrar Linne och BrRISSON, fom genomtråkat ÅLDROVANDI, JON- STONS, WILLUGBYS, m. fl. dryga verk, hafva förmodeligen nårmaft erfarit fådant. De Må- far, fom MARTENS uptecknat, under defs år 1671 förråttade Spitsbergs Refa, och hvilka, af en obekant befynnerlig händelfe, blifvit tvårt emot deras natur, befkrifne för tretåige, hafva, med icke mindre motfäjelfer, ån ovifshet, blif- vit anförde, ja af Hr. KLtiN förde til fit eget flågte, ehuru de ovederfåjeligen höra hit. TuR- NERI OCh BALTHNERI hafva åfven åftadkom- mit bryderi. Linne förkaftar 5 af BRISSONS fpecies. PENNANT tillägger 4, dem Linne fkall förbigått. BRUNNICHE upgilver ån flera nya. Dock är KLEIN vida frikoftigare, hälft HALLE, utur CY Brin £ool, IL. p, 837. 5 SAST ER I fri 1780. Apr. Maj. ofun. 9I ' utur hans Syfteme, ifrån N:o 695 til 721 anför 26 arter, Ternorna dock inberåknade ("), utom hvilka man ånnu finner några Måfar ibland Auc&ors få kallade Plautos. n. 745 följ. Då man jämför deffa flridigheter, fynes får- låteligt, om icke nödvåndigt , at falla i någon villrådighet vid den frågan: hvilka, och huru många fpecies böra råtteligen föras til Måfe- flägtet? Jag tiltror mig vål icke at afgöra den- na tvift. Mitt föremål år endaft at anföra de anledningar , fom med fkål låta mig tvifla på verkligheten af en del upgifna Mås-arter, famt at tillika utftaka några, dels med et flags orått- vifa uteflutna, dels genom nyare rån uptäckta | medlemmar af detta fifk-åtande Sjöfogel-flågte. | Hårvid gör jag mig det hopp, ati fall jag ftun- dom fkulle gå ifrån de af Vetenfkapen få högt | förtjenta namnen LINNÉ, PENNANT, BRISSON, | BrunnicHe, fådant icke må låggas mig til laft, | hållt jag blott föker undanrédja de klippor, jag I funnit mig hinderliga, och möjligaft bemö- | dat mig at lägga erfarenhet och goda vitnes- | börder til grund för denna granfkning. Vid Maåfe-flågtet bör förut i allmånhet an- | mårkas. 1:0 Caracter Genericus. Roftrum te&tum api- ce fubadunco; mandibula inferiore gibba, an- | gulata. Cera nulla. Nares lineares antice latiores, in medio ro- Ti följe håraf, afgå Tärnorna (Stern&e) dem KLEIN hitfört, men hvilkas undre kåk icke | har den vinkelaktiga fkapnad, fom gör fpitfen | trubbig. | G 2 Åfven (") Naturgefch. der. Thiere. Tom, IL 92 T78g. Apr. Maj. sjun. Åfven afföras de Mås-artade Foglar, hvil- ka Hr. BRUNNICHE, med en vårdig upmårkfam- het, bringat under fitt nya flågte Cararrata. Brisson har förut afföndrat Lar. Para/fricus under namn af Siercorarius. Dennes och de Öfrige flägtingars Nåbb-hinna, fom intager half- va Öfre kåken, deras kropps ftällning, flygt, hushållning och lefnadsfått åfka fnarare et eget Genus , än at blifva af Hr. PENNANT förde bland Laros', och af Hr. Hirt och ÖLAFSEN bland Sternas. 0:0 Differentia Specifica nödgas man i det- ta flågte taga af fårgen. Men fåfom alle Mås- arter äro til fin undre del hvite, men på rygg och vingar tecknas af en fårg, fom utgör alla mellanfårger från fvart til hvitt , få måfte åfven foglens ftorlek rådfrågas (). Fötternas fårg, på hvilken Hr. A. v. LInne haft mycket affe- ende , gifver et godt fkiljetecken, då den an- märkes efter en fullvåxt fogel; men annars icke. Man kan af fötternas fvagare eller ftar- kare färg fluta, huru vida en yngre fogel nal- kas fin fulla våxt. Man fer ej fållan Lar. Ca- nus, fufcus Och Marinus med- mörka fötter, hvilke dock med tiden blifva dels gule dels röde. Om jag ej bedrager mig, kan härvid anta- gas för en regel, at ingen /pråcklig eller brokot Larus år fullvaxt. 3:0 Boftålle. Maftarnes ftam-ort år förmode- ligen Norden. Deras antal tiltager emot Pol- cirklen 3 i fynnerhet flågtets ftörre arter. In- gen — SR (") Hr. MärLreRr fager i fin Prodr. Faun& Dan. fig vara ovifs om Larus Marinus, Fufeus och Canus åro åt- fkilde arter. Deras Oeconomie och åggens fkapnad hafva hos mig fatt fådant utom all tvifvel, VE EE RR nn nn 17983. Apr. Maj. Jun. 93 gen fjöfarande har hunnit framt rånga fig få högt åt Polen, at han ju tråffat deffa foglar. De äro fedde vid Nova och Waigats af PARENTS, LINDSCHOTEN. Vid Spitsbergen, af . MARTENS, PuHires. På I af CRANTZ, FaABrRicIUsS. På Island, af HORREBOW, ÖLAF- SEN. I Finumarken, af LEEM. I Hud [ons vik, högft up i Norden, vid Terre Neuve och. hela Americas Norra kufls Voy. au Nord. t. 5. p. 393. De utbreda fig öfver hela Europas fjöftrånder. | Men det år ej endaft hafvets grannfkap, fom I af deffa älfkas. De beföka alla Europas infjö- | ar. I Ungern, MArsiGLuI. I Polen, RACZINSKY. I I Slefien, SVENXFÉLD. I Öfterrike, KRAMER. I Carneol, ScCoPoLI. I lalien, ZINNANNI. | I Norra Aficn träffas mås-ar a högft vid is- . | hatvet, SujEr.. I Siberien, PALLAs. Vid Kam- | fohaika befria de Valroffen från dels obehag- liga ingvartering af ohyra; STELLER. Dock | förfåkrar Hr. Profefior THUNBERG, at de ej I vifa fig vid Japan, ej en gång vid des Norra I. och nog kalla del C. Alle Mås-arter bebo | Cafpifka Sjön, GMELIN, jun. De viltas dår he- | Ja vintren, Patras. Fl ytta dock från Afiracan | filt på höften , GMELIN. I Conflantinopels hamn, | dår ingen får loffa fkott, tråffas de i fädan mängd, at de nåftan hindra de roendes åror, | och nedflå på fartygen, enligt en dårifrån hem- | kommen Refandes betyg. edan hyfer | flera arter af detta flågte. Måfen var eni Mo- "fs lag oren fogel. Han finnes i följe deraf på Syriens kufter. I CL fåg HASSELQUIST Larus (") KEMFER nåmner likvål Maåfar bland Yapans fog- lar. 94 1783. Apr. Maj. sJan. Larus Canus. FORrsKåL tråffade där en Larus, den Araberne kalla BZgaa, famt en annan, kal- lad Martis , hvilken jag , för likheten med Gre- kifka namnet Martifebka, anfer vara Larus Ichthyg- tus. Vid Lohaja fåg famme Audctor en Måsart, fom ej flyttade, kallad af Araberne Gombaran el babr ; famt en annan Adjanr, hvilkens låte liknade ett fkratt. Långre föder emot Linien finner jag ingen Mås-art antecknad. Jordens hetafte luftftrek ålfkas ej af detta flågte. Jag kan ej påminna mig det ÅDANSON anför nä- gon fålom fedd vid Senegal. De finnas ej vid Caraiberna. Se ÖLDENDOR?HS Millions Hilto- ria. FORREsT nåmner dem ej i fin Refa til Molukkerna (")3> ej heller trifiar jag dem hos den fliitige Samlaren af N. Gvineas Skärgårds- foglar, fr. Sonwerat. Hr. Prof. THUNBERG fåg inga under lina fleråriga refor i Ofindien. Man får fäledes icke låta förleda fig af det or- det Mouette, fom i de Olftindiike Refebefkrif- ningar få ofta mifsbrukas, emedan jag funnit, at dels Pelecanus Sula, dels Bafanus, dels någon annan fogel blifvit anförd under detta namn. STELLER och KRASCHENINIKOF gifva Diomedea I exulans LiNN. namn af Mäfe. o. f. v. Huru vidt deffa foglar utbreda hgi jordens - födra halfva, åro underrättelferne något fpar- fammare. Vid Caput bone fpei finnes en ode- terminerad mås-art, den der torde kunna ut- redas hos KoLrBe. På Brafiliens kufter finnes en Gvaca Gvacu, d. å. en ftor Gvaca MARCGRAF. PERNETTI nämner inga från Malouinerna; men på Staternas land tråflade Hr. CooxKs fållfkap Sd efs (+) Den förrättades åren 1774 --- 1776.tr.jParis 17890. 1783: Apr: Må. Jun 95 defs utfkickade en förfårlig mångd måfar (+) (mouettes), hvilke med fin tråcks fållande åftad- kommo en qväfvande och affa fetida liknan- de ftank. Man anfåg dem hårmed föka bidra- ga til fitt förfvar; fnarare torde fådant få an- fes för en verkan af deffa foglars håpenhet, hvilke, kan hånda, nu för förfta gången oroa- des på deffa fridfamma kufter. På N. Zeland fåg Hr. Prof. SPARRMAN en Mås-art, föga fkild från våra. Hr. CooxK fåg detta flågte på N. Hol: lands kuft. De höga latituder vid S. Polens ishaf, fynas mig fnarare bebos af et flags Pro- cellarie och Sphenifci, ån af mas-arter, dåräft > jag icke nifsråknar mig på fjöfarandes upgif- ter. I Söderhafver åro deffe ej heller upgifne bland tråffade foglar (""). Tärnor finnas dock på Tairi, förmodeligen fkilde från våra, emedan de hvila öfver natten på bufkar å land, Håraf bör dock ej flutas, at alle flags mås- arter tråffas på alla fÖrenåmde ftållen, Mari- nus år Norrfjöns, Canus infjöars, Minutus Nor- ra Aliens, Ichrhyetus Södra Aliens invånare, 0: 1. Vv. 4:0. Föda. Detta flågtets egentliga föda år filk, hvilken dock deras ftora vingar hindra dem at hämta med djupt dykande; och då man betraktar den obefkrifveliga vighet, hvar- med åfven de minfte filkar undfly, då de jar gas, fynes det troligare, at måfe-flågtet borde förgas at vält, ån. öka frt -bull.s Man bör derföre veta, at deras öfverflödigafte måltider G 4 RR (") Deffe voro utan tvifvel af den art, fom heter Ca- tarra&ta Skua. BRUNN. N:o 125. () Chilis och Perus ftrånder öfverflöda i ftållet af Pelecan-flågtet. FREZIER. 96 --- 1783. Apr. Maj. Jun. anftållas vid fifkens lek-tider, då han tränger fig up til ftrånderna, eller. då fill och flröm- mings-ftånden åro få packade, at de hindra hvarandra at undkomma. De öfrige årstider fer man dem göra många fkott förgåfves, ät- nöjas med döda fifkar, taga agn på krok, m.m. De förfmå ej heller upfiytande fkålars as, om- kring hvilka de famlas fåfom korpar. Dock hafva Norrfjöns fiore Måfar ett rikare bord af de månge dår kringflytande Hvalfifkars af- fpåckade kroppar. Naturen fynes där hafva fyffelfatt dem, med den grenen af fin Politie, fom angår Verlds-theatrens renhållning, och til den åndan utruftat dem med ftora och ftar- ka näbbar, tjenlige til at löshugga ett dugtigt köttftycke. Af denna föda blifva åfven Norr- fjöns Mallemuckar få fete, at MARTENS berit- tar, det man, vid Spitsbergen, nödgas hånga dem några dagar vid fötterna , på det tranen må afrinna. 5:0. Kläckning. Måfe-flågtet lefver i engif- te. PENNANT (") upgifver antalet af deras ågg til 4 eller 53; men. .hos ofs finnes ej någon kull beftå af flera ån 33; dock, i fall boet plun- dras, förnya de vårpningen ånnu 2 refor, då ftundom i fifta kullen blott 2 ågg låggas. De vårpa för öÖfrigt på nakna klippan. Man har funnit deffa ägg tförfedda med ovanligt tjocka hinnor; kan hånda, at Naturen dermed iökt förvara dem från köldens verkan i högfta Nor- den. Han och hon ligga til fkiftes. De vår- pa tidigt. Hollåndarne, fom år 1595 infröfo på N. Zembla, på 78 graders bredd, funno dår mås- farorsvus (") Genera of Birds n. 88. - 1783. Apr. Maj. sun. O7 mås-ågg redan i Maji. På Staternas land klåc- ka de i Decembris flut , hvilket jag flu- ter deraf, at Hr. Cooxrs befåttnings Jule-fåg- nad beftod af en mångd Tern-ågg, fom håm- tades vid Jule- Canalens fkär, och imellan des- fa 2 flågtens klåcknings-tid år ingen eller fö- ga fkillnad. Nägre Matrofer af LE MAIRrRES befåttning, tråffade äfven, år 1915, den g eller fter N. St. d. 19 Decembr. på en holme vid Port defiré, en fådan myckenhet mås-ågg, at man kunde, utan at flytta lig ur rummet, plun- dra 45 bon. Hvart bo hade 3 eller 4 ågg, nå- got ftörre ån åggen af Tringa Vanellus. Se Hift. Gen. des Voy. tom. 39. p. 164. Liggnings- tiden utfättes af fomlige til14 dagar. Den fy- nes mig dock nog korrt emot de öfrige Sjö- foglars, fom vid denna förråttning anvånda vid pafs 28 dygn; dereft man ej ville antaga, at detta Mågtes trågenhet och aflösning af Han- ne och Hona, kunna förkorrta tiden. 60. Nyäa. a) Kortet 1 allmänhet” elakt, | omen åtes högft i Norden. ' ; b) Dunz och fjäder ganfka goda. c) Ågg hämtas til myckenhet och utgöra den enda nytta Sventka Skårbonden gör fig af detta flågte. I Landsorterna och fjärran från hafvet, famlar man ej en gång åggen. Gulan år röd och få alcalefcent, at den ej kan för- varas Öfver 28 dygn, innan den antager för- ruttnelfe. d) Skinn. I Norige och Finnmarken flås Måltarne, och fkinnen fåljas knipptals. Species. 'Capite Concolore, 1. Larus Glaucus. Albus, dorfo alisq. canis, G 5 remt: 93 1783. Apr. Maj. Jun. remigibus apice albis, roftro flavo angulo cro- ceo. Magnitudo Anferis ("). Synonyma. MARTENS Burgermeilter. Spitsb. p. 60. t. L. Lit. D. BrunniIcHES Larus Glaucus. Ornith. Bor. DN; 145: OLAFSENS Larus Albus. Isl. Reife p. 356. 572. Ejusd. Store hvide Maafe eller Larus Glau- CuS Pp. 750. Larus Hyperboreus.]LEEm. Finm. not. Gun- NERI p. 283. Wermdöenf. Gråtrut. Island. Hede- maafe. Waldmaafe. Lappon. Dalveg. Finnmar- kens Quitmaas. Hiftoria. Ingen Mås-art har tilfkyndat Aud&orerna me- ra bryderi, än denne få kallade MARTENS Borg- målftare. Hr. A. v. Linne förbigår den alde- les, ehuru den af Hamburgifke Hvalfifkfängare, undfått den hedren at vara Måfarnes Prelident vid Spitsbergen. Rajus anfer den för Larus fufcus, hvari han följes af fin Landsman, Hr. PENNANT, med hvilken jag dock ej förenar mig, i anfeende til de fkål, fom framdeles up- gitvas. CRANTZ anför den för Marinus. KLEIN för en Plautus. m. m. Man fkulle åfven, vid förfta åfeendet, bifalla den tankan, at denne fogel blott vore en förändrad Marinus, hvars ryggs (+) Defer. Roftr. 4 poll. apice valde adunco.. Maxil- la inferior 4 lin. brevior, valde gibba, angulo ecro- ceo. Caput, collum, pe&tus, abdomen, cauda ni- vea. Dorfum alxq. fupra cana. Remiges omnes bafi grifex. Primarie tandem fufe&e nigrefcunt, apice albo. Secundarie grifex, apice albo. 1783. Apr. Maj. sun. 99 ryggs och vingars fårg, af ålder eller köldens våäldfamhet, blifvit föråndrad från fvart til hvit- aktigt grå; hållt ftorlek, näfvets brandgula vin- kel, vingfjädrarnes hvita fpetfar, m. m. fådant fnarare belftyrka ån beftrida. Men oagtadt de många exempel, fom vifa möjligheten af en få befkaffad köldens åtgård, kan jag dock ej annat ån antaga denna Mäås-art föret från Ma- rinus färfkildt fpecies, och det ej allenaft på Hr, ÖLAFSENS vitnesbörd, fom uti Island fett bägge arterne, och dem få vål til feder fom nåmn åtkilt, utan ock af egen erfarenhet, fe- dan jag funnit denne GClaucus bebo vår Skår- gård. Jag har ej heller funnit någon Maås-art få inftämma med MARTENS Borgmålftare, fom dénna; hvaraf jag Öfvertygas, at de, fom gif- vit denne fogel en annan plats, icke kåndt denne Glaucus. ; Denne Gråtrut år af Audtorerne fparfamt anförd; dock fynes denna omftåndighet fnara- re böra tilfkrifvas defs ringa antal och afiågte bonings-platter, ån någon defs infkrånkning inom Polcirklen. Ty den finnes uti Roslags- fkårgården, dock endalt på de aldraytterfta hafs- kubbar. Uti Nimdö fkårgård, hela 3 milen utan för de bebodda holmar, kläcka årligen flere par på en naken klippa, vid namn Kalken, De ägg jag derifrån bekommit bevifa tydligen, at deffe Gråtrutar åro en egen art. De blanda fig ej heiiler med de vanlige fvarta 'Trutar; be- föka aldrig inre fkåren; åro fåledes fillfynte i Cabinetter; hafva ej heller fått något rum i den Svenfka Fauna. Islåndaren har anmårkt, at denne Måtfe plå- gar flytta flera mil från hafvet, för at klåcka på ett 100 1783. Åpr. Maj. sjun. ett flakt grås-fålt. Så laggran år han icke hos ofs, ej heller vid Spitsbergen, dår han åtnö- jer fig med klippor. De ågg jag bekommit åro helt blåaktige til fårgen, tecknade med 5 a 6 fvarta flåckar. Somlige hafva dock fiere och flörre flåckar. Läångdens diameter år 3 tum 2 linier, breddens, 2 tum 4 lin. och tjockafte ftällets omkrets 6 tum 10 lin. De åro ovan- ligt fpitfige åt lilla åndan, och fåledes utmårkt fkilde från alla andra Mås-ågg. Ifen föranlater foglen at flytta från ofs om vintren; dock för- mår ej kölden jaga honom från Island. Han år dår ganfka fnål på den halftorkade fifken vid fifkelägren; men vid Spitsbergen famlas denna Mås-art omkring hvalfifk-afen. Han år glupfk; fvåljer Lumbars ungar; (Col. TroileLin.) hugger ftora flycken fpåck af hvalfifken; drif- ver Mallemucken från alet, m. m. Spifar annars i nödfall Hvalrofs-tråck. På Island förfmår man ej denna Måfes kött. Man fångar honom på krok med agn. I fynnerhet blifva ungarne in- faltade för at åtas fpickne. De hvite Islands råtvar (Can. Lagopus) finna dem äfven i fin fmak. Då Måfarne, under ebben, fofva på den uttorkade hafsbottnen, blifva de ofta af deffa fiender Öfverrafkade. Ungarnes antal utfåttas af MARTENS från 2 til 4. Hos ofs läggas ftån- digt 3 ågg. o. Larus Niveus. Niveus totus, roftro pe- dibusque plumbeis, Magnitudo Anatis Bo- ichadis. Synonyma. MARTENS Rathsherr. Spitsb. Tab. L. fig. A. PHiPPs Larus Eburneus. Voy. au Pol Bor. 1772 DD. IOT NES ID RR 1783. Apr. Maj. fun. IOI OÖLAFSEN. p. 709. RAJri. Senator Martens. Syn. av. p. 126. n. 1. HAMMERS Fauna Norveg. n. 163. De flåfte Au&orer hafva vifat åfven få li- ten aktning för MartTENS Rädsherre, fom för defs Borgmäftare. Han har blifvit med tyft- het förbigängen fåfom mifstänkt. Jag har ej vågat neka honom hår ett rum, fedan Herr PHiPesS, 102 år efter MARTENS, funnit famma fogel på famma ort, och gifvit honom en god befkrifning. Hiftoria. Denne år fkönaft af Måfar. Han år hvita- re ån fnön; ty han fkönjes lått då -han litter på fnö-fålten. Defs röft år något fvagare, och dets flygt vigare, ån de öfrige Måfars. Han ligger ej gårna på vattnet. Åter Hvallrofsträck då annat brifter. Flyger enfam, dåräft-ej flere fammanlåckas af något as. 2. Larus Marinus. Dorfo nigro, pedibus ru- bris. .Magnitudo Anlferis. Synonyma. FINN: Larus Marinus. S. N:n. 6: Fn. Sv.n. EGON Pp: 214. ft WGOha op. 156. Brisson Larus Niger. Tom. 6. p. 158. ALBIN. I OM 3 tf: 4, ftad. vo PENNANT. Blackbacked Gull. Br. Z. Tom. On. 242. BRrRUNNICHE. 1 e. n. 145. Ejusd. om Ej- derfoglen. p. 5r. LEEMS Finmark. p. 282. STRÖMS. SOnd-Mör. i Del. p. 247. ÖLAPSEN. LC. p, 220'0eh ft; ft. HAMMERS Fauna Norv. n. 162. . | CRANTZ 102 1783- Apr. Maj. sun. CraANntz Grönl. p. 12. Svenfka Ed. 1. Del. HALLE.-L.C. D. 696. BATEPE127-.0. 1 Gapp. Differt. Aboenf. om Sjöfogels Ans &c. p. 10. Svecis Hafstrut, Svarttrut. Dan. Blaamaa- ge. Norv. Svartbag. Lapp. Gairo. Hiftoria. Hafstruten håller fig endaft i hafs-fkårgår- dar, och går ej få nåra fafta landet fom de öf- rige Måfar. Hos ofs nödgas han flytta undan ifen, men återkommer i god tid. Han lågger, fåfom de öfrige defs flägtingar, 3 ågg, at en mörkgrå fårg, föga frötande på grönaktigt, tecknade här och dår med I1varta fläckar och hieroglypher. De åro 3 tum 4 lin. långe imel- lan polerna, breddens diameter 2 tum, och tjockafte ftällets omkrets, 6 tum 10 lin. Lilla ändan år ovanligt fpitfig. Denna befkrifning afgår mycket frå Hr. PENNANTS (7). Ej hel- ler våljer Hafstruten hos ofs de högfia klip- por til fin klåckning, fåfom Hr. PENNANT honom tillågger, utan vårper på nog låga fkår, dock altid vid Saltfjö. Det år derföre något befynnerligt, hvad ÖLAFSEN beråttar, nåml., at Hafstruten i Borgarlyffel på Island, begifver fig hela 4 milen til en frifk fjö , för at i Adans fållfkap klåcka bland den dår planterade Ange- lica. Man beråttar åfven, at han bringar fö- dan til de fpåda ungarna i lin kräfva, utur hvilken han återlemnar den haltfmålt, vid hvil- ket tilfålle hans vidlyftiga fvalg kommer ho- nom vil til pafs. Rajus tann åfven en hel- fvålgd fifk i denna-fogels mage. Denne e— SR (FED AZ. Pp 520, 1783... Apr. Maj. Fun. 103 Denne fogels kött år groft, Ungarne åtas dock fårfke på Island, men ej hos ofs. Der- emot upföker man hår flitigt defs ågg, hvilke 1å vål för deras ftorlek , fom mägtighet, myc- ket vål anftå våra Skårbånder. I vår fkårgård fker förfta åggningen omkring d. 20 Maji. Då har ånnu ingen af defs flågtingar begynt vår- pa. Men efter 14 dagar, då andra åggningen förråttas, och denne Maås-art åfven lagt ny kull, vanka tillika ågg af Canus och Fufcus famt Skrånmåten (Sterna Cafpica). I Norrfjön utfåtter GuUnnerus Hafs-Trutens värpning til den 14 Maji, hvilket aldeles inträffar med fam- ma termin. Den tredje kullen lemnas af fom- liga orörd til at kläckas. Foglens rika och fköna fjäder och dun fkulle vål löna et fkott, faft fteken förfmås; dock jagas han aldrig i fä- dant affeende. Hans föda är egentligen fifk, men han föker åfven flytande djurs as. Såfom han i ftorlek och flyrka år den främfte i fitt flågte, få åtnöjer han fig ej heller med de fmårfa fi- fkar. Vid Tveraas grunda ftröm-vatten på ls- land, angriper han fjelfva laxen, och fegrar, i det han afhugger det lilla band, fom förenar lagens buk med gålen ; ett får, hvilket ej al- lenaft betager denna ftarka fifk alla defs kraf- ter, utan åfven år dödeligt. Den flitige Sam- laren af Islands håfder, Borgmåftaren ÅNDERS- SON, anför i lina Nachrichten von Island, &. 44. at Hafstruten dår griper Sjuryggfifken (I, fom ofta Öfverftiger en fots långd. ÖLAFSEN uplyier detta nårmare , och beltyrker, det fog- len (") Cyclopterus Lumpus. 104 1783. Apr. Maj. Fun. len baklänges drager fifken utur vattnet, fedan han fattat honom på famma Ömtåliga ftålle, fom laxen. Hatfstruten Öpnar ftrax famma ftäl- le på fitt rof, för at få defs läckrafte del eller Jlefren. Ortens barn uppaffa då flitigt denna fifkare och begagna fig af defs möda, i det de ofta fråntaga honom 8 å 9 fifkar å rad, tills han omfider ledfnar vid ett arbete, hvars frukt andre fkörda. Mäånne man då icke kunde fö- reflå Hafstruten til inöfvande, för at af honom draga famma fördel, fom Chinefaren at fin Pe- lecanus Pifcator? Hafstruten fynes, åtminfto- ne på grundare vatten, vara få tjenlig härtil, fom någon af de foglar, man behagat hedra med förflag til bitråde i denna hushålls-gren. Defs ungar bekommas utan fvårighet; de täm- jas lått, tåla aga, åtnöja fig med den tarfveli- gafte fpis, famt hafva erfarenhetens betyg för lig om deras fkicklighet. De beråttas vilja går- na föka fin frihet, och, i fynnerhet på andra året, rymma til hafs. Men denna vildhet öf- vervinnes i andra leden. Dock medgilfves, at fådane förfök endaft kunna med fördel anftål- las af dem, fom bebo isfria ftrånder. Hafstruten befkylles at vara en fkadlig fo- gel. På Island tillågger man honom at döda lam; uti våra fkårgärdar är han dock mildare. Det år fant, at en del fjö-foglar hafva at fruk- ta hans grannfkap, i det han gårna gör fig en vålfågnad af deras ungar. Skyttar hafva för- fåkrat mig, det de fett honom lik en Örn ned- få på anfkutna foglar. Men med alt detta har han dock fått det namnet, at han äåtager fig: Adans förfvar, under hånnes liggningstid. Så: dant kan åfven å visft affeende vara grundadt. At- | äl 1 | a 4 ' | | 1783. Apr. Maj. Jun. 105 Åtminftone år det fant, at han til klåckning utföker:fig lika plats med Adan. Man finner ofta Hafstrutens och Adans bon utmed hvar- andra. I fådant fall år det naturligt, at Hafs- | i | REY truten, fåfom mera varfam och högröftad, ut- breder allarme öfver fitt granfkap, då han mår- ker fkyttar eller förfåt. En af naturen inplan- tad omforg för defs egen afföda föranlåter ho- nom at ligga i beftåndigt krig med korpar och kräkor, fom åro outtröttelige at ofreda alla liggande honor, för at utdricka deras ågg. Dock kan få mycket mindre något ådelmod vara drif-fjedren til detta hans förhållande, fom. han, fedan Adan fullbordat fin liggning, be- måstigar fig hennes ungar, och utan omfvep: — fvåljer dem hela, dereft ej modren, i ett lyck- | ligt ögnablick, hinner begifva hg til fjös och | undgå faran af ett 1å vådeligt grannfkap. ORO A. Larus Fufcus, Dorfo fufco, Roftri angu- 10 fulvo, pedibus flavis. . Magnitudo annatis majoris. Synonyma. LINN. Larus Fulcus, S. N. n. 7. Fn. Sv. n. 154. Brisson Larus Grifeus. 21 tum lång. Tom. 6. p. 162. PENNANT | c. n. 246. t. 88. Herringgull, HaAMMERS Fauna Norv. n. 101. ' ; oLeemM. L c. p. 282. j STRÖM. I. c. 1,246. Graamaafe. Emor. BRrRUNNICHE lc. n. 142. | FriscH. ll. 218. Grofle Steauffmeur. cit. Penn. "HALLE. n, 700. -RAJI p. 127. n. 2. Larus Cinereus maximus. Svecis Trutt, Ljufe. Danis Sildemaage. Norv. Cimor, Gulfötting. Isl.Veidebjalla. Lapp. Sobmor: LB H BrRrIs- 106 1783. Apr. Maj. Jun. BrRISSONn och PENNANT göra denna til Mar- TENS Burgermeilter. Jag tager mig, frihet at vara af annan tanka. 1:0. Emedan MARTENS fogel har ljus rygg och vingar, då deremot denne Trutt år ganfka mörk. 2:0o Emedan na- turligtvis Burgermeilter, för at fvara mot fitt namn, fynes böra vara ftörft af Måfar, hvil- ket fufcus icke är. 3:0. Emedan de egenfka- per at fvålja foglar, fegra på Mallemucken, m. m, ej gjerna kunna tillåggas Fufcus. 4:o. Sägs ej heller denne Trutt vid Spitsbergen af PHiPrs. Af deffa orfaker har jag anfedt Larur Glaucus Species I. at vara MARTENS Borgmåltare. Af denna Fufci unge hafva de båfte Au&o- rer gjort ett fårfkildt fpecies. Jag måfte fåle- des utbe mig tilftånd at åfven hitföra följande Synonyma, fåfom varieteter af en yngre ålder. PENNANTS VWVagel n. 247. t. 88. Jag anfer för en fkyldighet at hår anföra de fkål, fom för- - anlåta mig at gå, i denne del, ifrå denne, af hela Zoologien få högtförtjente, och af mig fårfkildt högaktade Naturforfkare. = 1:0. Kan jag ej finna den ringafte fkillnad imellan Hr. PEN- NANTS Vagel och den unge Trutt, fom befkrif- ves Fauna Sv. n. 154. 2:0. Tråffas denne Vagel endaft om höftarne, men ej få flåckig om vå- ren. 3:0. Emedan den enda grund, hvarpå Hr PENNANT fotar lin tanka, tages af Ving- och Stjert-fjädrarnes oförånderliga färg, men at den- na regel, vid detta flägte, tål undantag, år förr anmärkt, Vid famma fogei tager jag mig frihet at an- märka ett litet mifstag, det Hr. PENNANT be- gått, i det han fört LINNAI Larus Nevius til fin Fagel. Hr. A. Linse har länt fin NN | a a 1783. Apr. Maj. Sun. 107 af Brisson, och årkånner den fjelf för Bris- SONS Gavia Cinerea Nevia. Tab. 17. f. 2. At den- ne år en ung tridadtylus får jag framdeles be- vifa. Ritning, befkrifning, p. 185, långd, fom år 8 tum mindre ån JVagels, m. m. vifa, at Nevius ej hör hit. | —Rajrt Vagelp. 130. n. 13. anfedd för MAR TENS Mallemuck och Burgermeifter of Greenland, år för- modeligen den i K. Vet. Acad. Handl. år 1764. p. 149 befkrifne Larus. At den år en unge, tvif- lar jag icke. Defs fårg öfverensftåmmer med en ung fufcus, faft frorleken går nårmare Marinus. BrRISSONS Larus Varius eller Skua. p. 167. t. 15. År fåkerligen' en ung Fufcus. Han har famma långd och famrima teckning af fårgor. Hans mörka nåf och hvitaktige fötter gynna vidare denna tanka. BrRisson anfer denna för MARTENS Och ANDERSSONS Mallemucke, för- modeligen handledd af Rajus, men har deri af få vunnit bifall, emedan den nämnde Mallemur- ke Oltridigt år Procellaria Glacialis,. BRISSON nåmner ej heller ANDERSSON vid fin Procell. Cinerea, ehuru denne Audtor gifvit bäfta hifto- rien famt Anatomien af den rätta Mallemucken. BRISSONS Gavia Grifea. p. 171. 20 t. lång. Defs brokota färg, fom år i aftagande, defs gulnande fötter, m. m. vittna, at denne år nå- got åldre ån föregående, och at defs hufvud- fårg år på vägen at fullbordas. BRUNNICHES Larus Varius. n. 150, Dan. Graa- maage. Isl.. Kablabrinkar. Herr PENNANT fö- rer denna til fin Vagel, och jag på famma grund til en ung fufcus. He Hifto- 108 1783. Apr. Maj. sun. Hiftoria. Denne Mäs-art utgör ett medelftånd imel- fan Marinus och Canus, få til ftorlek fom ryggfårgens mörkhet. Han går nårmare den inre fkären ån Hafstruten, dock tviflar jag, at han viftas vid infjöar, fåfom Fauna Svecica up- gifver , dereft de icke åro i grannfkap med haf- vet. . Då han blir fullvåxt, undfå defs fötter en fkön gul fårg, hvarifrå det Norrfka nam- net Gulförring" har fitt urfprung, och hvilket kånnetecken GUNNERUS anfer för hufvudfake- ligt, för at fkilja honom frå Marinus. Om hö- ftarne flyttar han undan ifen, och återkom- mer något fenare ån den vanlige Måfen. I hus- hållning och feder liknar han för öfrigt fina flågtingar. Vid famma tid, fom de, år han be- tänkt på fitt flågtes förökande, vid hvilket til- fålle han föker aflågsnare fkår. Hans ågg åro af en ganfka mörk och nåftan på brunt flö- tande grå botten-fårg, med fvarta fläckar, hvil- ka dock åro tätare och fmårre ån Hafstrutens. Deras fpits är åfven mindre i jämförelfe emot de andras. Långden imellan Polerna år 2 tum 10 lin. Breddens flörfta diameter 1 tum i lin. och omkretfen på famma ftålle 6 tum. I Finn- marken , fåger LEEMm, vårper denne Mås-art 14 dagar för Midfommar, hvilket flår in med hans vårpnings-tid hos ofs, på få dagar når. Vid fiflke- och fltrömmings-lågren är denne Trutt en ålfkad och kär fogel, af orfak, at defs närvaro ger hopp om fånglt. Man har derfö- re gifvit honom ett nog tjenligt binamn , nåml. Vän fogel. Man har åfven anmärkt, at då trut- ten flyger högt, fkall ftrömmingen följa dju- pet, och tvärtom, då han fånker fig, fkall ftröm- mingen 1783. Apr. Maj. sun. 109 mingen fliga åt vattenbrynet. Foglens dun och fjåder fötjente at famlas. Den år rik och fpån- flig; men hos ofs åtnöjer man dig at plundra defs bo och åta defs ågg, under det man lig- ger på halm och hår, föga omtånktare ån den Grönlåndaren , fom bäddade fin lafve med fkål- hudar, och tillika til ett tidsfördrif roade fig at utfprida och låta luften bortföra de tufende Adors bon, fom med det pråcktigafte dun be- tåckte Baals-rivierets holmar. Fjåder-famling förtjenar vifferligen at påyrkas. Utlånningen fkulle ej få bådda våra fingar, dereft vi ej, af en illa utråknad hushälls-principe, utrotade ' den fromma Adan, fom årligen utbjuder fig at hyra våra Öde-klippor, emot fitt dun, och där- ält vi behagade nyttja de medel Naturen råckt ofs at förfe vår beqvåmlighet. 5. Larus Canus, Dorfo cano, Pedibus flavis. Magnitudo Columbe. | Synonyma. Linn. Larus Canus. S.N.n. 3. Fn. Sv. n. 153. Brissons Gavia Cinerea minor. 14 tum läng... (0 LE Se Re RA | PENNANT. Common Gull. 1. c..n. 249. t. 89. STRÖM. LI. c. 1, 246. hit höra hans Söe-ungar. BRUNNICHE. D. IAI. | ZINNANI. Gabbiano minore, 115. cit. Penn. " ScoPoLi. N:o 104. | RAJI. p. 127. n. 3. Larus Cinereus minor. - ÅLBIN. Tom. 2. ritad tab. 84. GUNNERUS Ad. Nidr. Tom. 3. och not. ad LEEmM. I. c. | Pontoprp. N. Nat. Hift. I c. HAMMERS. Fn, n. 160. KO — Den- 1800) 1783. Apr. Maj. fun. Denne Mås-art har åfven förfta året en nå- got fråmmande drågt ("), fom föranlåtit Hr. RAjus, Brisson och PENNANT at Öka flågtet med en ny art. Jag hitför altfå RaJi Larus Fufcus fwve hybernus. Pp. 130. n. 14. Öfverensftåmmer aldeles med den unge Canus. PENNANTS Viatergull. N:o 248. tab: 86. fom 1:0 År til alla delar inftåmmande. 2:0 Tilftår Hr: PENNANT, at den blott fes om vintren. 3:0: Ritas den med bak-klo. BRISSONS Gavia Hyberna. År famma fosgel. Anm. Denne år af Brisson förhaftadt förd til LINN. 3-da&ylus. Hans fvarta ytterlighe- ter på flyrfjädrarne torde gifvit anledning dår- til: Brisson fåger ej heller at bak-klon fattas. Han fåger blott, Digitus pofticus valde brevis ef. BRUNNICHES Larus Maculatus 146 år den famma. Svecis Måfe. Fifkmåfe. Danis Hvidmaafe. Lapp. Straule. Finm. Gaifke. | Hiftoria. Denne år vår allmånne Måfe, fom finnes öfver alt. Sött och falt vatten är honom li- ka, blott där finnes fifk. Han vifar fig dock Ömnigare vid hafsftrånder och fifkelägen. De målar, fom tilbringa fommaren vid infjöar, begif- (") Larus Canus. Putlus. Roftrum pallidum apice ni- gro. - Caput maculis oblongis fufcis. Sternum ma- culis obfoletis fparfis. Dorfäm canum, hinc inde maculatum. Remiges prim. nigre. Secundåriz fu- fee" apice pallidiufeulo. Reéttrices albe, macnla magna nigra ad apicem notatze. Pedes plumbei. Digitus polticus breviffimus, ungve nigro armatus. Captus menfe Ottobr. TENGMALM. . En af deffe flickar, famt ftjertens fvarta yt- ”terligheter, fynas ånfu fölljande vår. mn RE OA 2 1783. Apr. Maj. Jun. TI begifva fig emot vintren åt hafskanterna, fna- rare undan ifen ån kölden. Då få blida vin- trar infalla, at de yttre fjårdar gå öpne, blir denne mås-art hos ofs beftändigt fynlig, och har jag fedt dem ånnu i Januario vara qvar. Så fnart ifarne afgå, infinna de fig at föka fin föda, den de hållt vålja af fifk, åtnöjande fig med de fmårre fifk-arter, fåfom löjor, fpigg, m. m. men i brift deraf fluka de flrömmings- affkråden , fpifa på döda fkålar. m.m. Men det | är ej nog, at deffe förförja fig och fin afföda. > Naturen har på ett befynnerligt fått gjordt dem fkattfkyldiga åt Labben (Lar. Parafit.) hvilken, fom bekant år, jagar dem få långe, tils de, på hvad fått fom hålft, up eller nedifrå, aflåmna (en del af fin halffmålta föda, den han i luften upflukar. Af denna orfak kalla våra Lotfar honom: Mås-pinaren. | Ett tviftigare åmne år, om Måfen åter korn. Hans flågte och natur fynes fådant beftrida. Visft år det, at om våren de nyfådde korn- | åkrar befökas af fora fkåckar, få at fkråmfel fltundom utfättas til deras afhållande. ' Mig har altid fynts troligt, at de der föka någon annan föda af matkar, lumbrici, limaces, &c. "Men omfider har jag funnit den noggranne Bifkop GUNNERUS gÖra famma anmärkning i Norige, med den tillåggning, at de korn må- fen åter på illa harfvade åkrar, ej kunna ftad- na uti hans vid famma fpis ovana maga, utan ftraxt afgå hela. Ett fådant upgifvande fynes flödja fig på nogare rön, ån dem jag kunnat göra. Defle åkerbefök böra dock ej bortblandas med ett annat flags infall, det deffe Måfar ftun- dom få, at i ftora flockar promenera på ångar oc 712 1783. Apr. Maj. fun. och trådesgården, hvarvid de tilkänna gifva fin nårvaro med det obehageligafte fkri. De- ras årende år väl någon födas håmtande, kan- fke af larver; jag har dock ej funnit deras ftållning och gång utmärka något fökande eller finnan- de. Men Bonden har en annan fats. Si nu, figer han, vänta Mif/arna rågn. Hr. WARNER underhöll i fin trådgård 4 ftycken Maåfar, för den nytta de gjorde med ödlors, fniglars och metmafkars bortrenfande. Anmårkt af Prof. KaLM i Englånd. Se defs Refas 1 Del. p. 355. Hos ofs gör man fig ingen nytta ai denna Maäås-art, om jag undantager äggen. De åro 2 tum 4 lin. länge, I tum 7 lin. brede och af 4 tums 8 liniers omkrets. Färgen år ganfka mörkt grönaktig, och prickarne fvarte, hvilke åt ftör- te Polen fammanflyta uti en krants. Den min- dre polen mindre fpitfig. Stundom äro pric- karne fpridde Öfver hela ågget. Ehuru blott 3 ägg låggas i hvar kull, år dock åggningen efter denna art nog lönande för dem, fom haf- va nog härdad gom at fördraga deras fiarka fmak. En Lots har förfåkrat mig, det han på ett litet fkår vid en äggning, funnit 8-tjog Mås- och Tern-ågg. Skyttar och Fifkare, fom händelfevis , för ftorm eller vådeliga tilfållen, nödgats Öfver fin förefats dröja på hafsholmar, hafva ofta prifat Förfynens vård, då de fått uppehålla lifvet med fådane ågg, tftekte i afk- mörja. Anråttningen blir fmakeligaft , då hun- gren får vara kock. Köttet år fegt och tranigt, men åtes med fmak i högfta Norden. Man anier i Finnmarken mödan vårdt at fånga Målen på krok, fom döljes i en liten fifk. . Man flår dår foglen, och fkinnen fäljas knipptals. iF 6. Larus 1783. Apr. Maj. Jun. 113 —- 6. Larus Tridaé&tylus. Dorfo Canefcente, di- gito poftico mutico. Magnitudo Turturis. Denne Mås-art har gifvit anledning til mån- ga fördubblade fpecies hos fyftemers författare. Jag har fökt förena Herrar GUNNERI och OÖLATSENS upgifter om denne fogels förändrin- gar, och ehuru jag icke til alla delar finner mig i den tid Hr. OÖraArsEn utftakar för fin Riffas fårgfkifte, torde dock fjelfva faken för- blifva den famma, utan at nägre vigtige tvif- velsmål kunna kullkafta följande upftållning. Den unge Tridadtylus år förfta året nog mörk, ftrundom mer och mindre flåckig. En fläck fynes vid hvartdera örat. Halfens bak- del omgifves af en fvart ring och halsband, hvilket något ftarkare utmårkes af ÖLAFSEN ån GUNNERUS. -Näågre månaders ikilnad i ålder kan fådant verka. Vingarnes tåckfjådrar åro til en del fvarte och utgöra en ftark vingflåck. Styrfjädrarnes ytterligheter åro fvarte. ; Uti denna ålder har man at träffa denna fogel. under fölljande namn. E 1:0. BRISSONS Gavia Cinerea Naevia p. 185 f£.2. 1:0 Til ftorlek och fårg lika med den nyfs be- fkréfne trida&yli unge. 2:0. Saknar den bak- klo, hvilket år vår fogels carad&ter. 3:0. Ehu- ru halsbandet år fvagare uttryckt ån på Herr ÖLAFSENS ritning, fynes dock tpår dertil. 2:0. LiINNAI Larus Nevius. S. N. n. 5. Lånt af Brisson, och fedd af Hr. Parras vid Jaik. 1:0. Hr. ÅA. Linné sjämför den fjelf med före- «gående Brissons fogel. 2:0. Då Penna extima rectricum fåges vara hvit, följer deraf, at de öf- rige Rectrices åro fvarte åt fpitfen. 3:0. Hals- ringen har Hr. Linne åfven tilårkåndt denne HS fogel, 114 1783. Apr. Maj. fun. fogel, då han bland Synonyma anfört Aldro- vandi Larus albo Cinereus, torque cinereo. 4:0. Pedes olivacei, gulnande , vittna, at foglen år en Unge. 3:0 ÖLAFSENS Larus Riffa junior 1. c. tab. 25. kan anfes för ett råttelnöre, at döma de öfri- ge efter. 4:0: PENNANTS Tarrok. Dn. 251. 5:0. RaAJi Larus Cinereus, Bellogii Tarrok. p.128. n. 4. anfedd för MARTENS kudge-gef. 6:0. GUNNERI krina kryckje. AC. Nidr. tom. 3. 7:0. ALBIN. tom. 2.tab.87. GUNNERUS godkån- ner denna ritning, utom den påbördade bakklon. 8:0. LINNnAIi Larus 3-da&tylus. S.N. n:o 2. Fn. Sv. n. 157. hörer åfven til denne unges förfta ftadium , ehuru han år något åldre, få at hals- bandet uphört vara fammanhångande. Efter någon tid förfvinner halsbandet. Vin- garnas tåckfjådrar hvitna, ftjertens fvarta yt- terligheter afgå, men flåckarna vid Öronen bi- behålla fig ånnu på en för öfrigt måft hvit och oflåckad fogel, fom då är i fitt andra ftadio. I denna ålder återfå vi 0:0. SIBBALDS kirtivake. Enligt GUNNERI påliteliga vittnesbörd. IO:0. PENNANTS Åittivake, n.250.t. 89. 1:0. År til ftorlek och färg lika; hvit med Öron -flåc- kar. 2:0 Har enligt Hr. PENNANT, only a knob in- flead of the back-toe. 1. BRISSONS Gavia Cinerea minor. p. 178. t.17. f.1. 1:0 Af famma ftorlek. 13 tum. 9 lin. 2:0. Til fårg al- deles lika, få at Hr. PENNANTS befkrifning på fin kittivake kunde vara ett utdrag af BRIsson, ehuru den ej få år. 3:0. Brissons fogel fynes vål ritad med bak-klo, men fådant tilfkrifver : J38 | 1783. Apr. Maj, Sun. 15 jag griffelen. — Hr. 'Brisson nåmner den ej. Det heter blott: digitus poflicus 3. linearum. 12. LINNZI Larus Cinerarius. S.N.n.4. Länt af Brisson. Sedd af Prof. Parras vid Jaik. 13. Larus Dingla. Så kallad i Aleppo, fedd af fal. Prof. Forskår vid Dardanellerna, kan hitföras med nog fåkerhet. (7). | > Åndteligen förfvinna deffa öron-flåckar Fog- Jen blir nåftan ofkiljelig från Larus Canus, utom bakklons faknad. Han år då fullvåxt. | I detta tredje ftadio igenfå vi 14. BRUNNiCHES Larus Rifa. n. 140: hit- förd af GunNErRUS och PENNANT, dock af den fenare under föregående ftadio. 15. LINNAI Larus Rifa. SÅN. nior Lånt af BRUNNICHE. Hr. Å. LINNé åndrade väl fin tan. ka fålunda, at han anfåg Riffa för at ej va- ra ett från 3-dadtylus åtfkildt fpecies, utan blott en yngre varietet, men faken förhåller fig tvårtom få, at 3-da&tylus år en ung varie- tet af Riffa. > 16. PONTOPPIDANS Larus Riffa. Danfka Atlas 1,622, hitförd af GUNNERUsS. Ejusd. Norr. Nat. I Hift. ir, 135. | ; 17. STRÖMS kryckje. I. c. 1, 241. ehuru bak: | tå ej nåmnes. 18. CRANTZ. Grönl. 1, 14. Tattaret. | 10. LEEM. LÅ C. p. 284. not. GUNNERI. | 20. MARTENS Kutige-gef. Spitsb. p. 59. t. N: Ivlt Press ke. 21. HAMMER. Fn. N. n. 164. Likheten med Canus har gjort, at OLAF- ; SEN u | i I (2) Defer. Anim. pag. 8. Larus roftro rubro apice ni- > UV igro, macula nigra temporali. VWVernalis. , Februario menfe advolans. JsEftate non permanens. 116 1783. Åpr. Maj. fun. sEN förblandat deffa 2 arter och riktat fin Riffa med bak-klo. t. 23. AN Den Larus Canus Hr. Prof. GMELIN , jun. befkrifver i fin Ryfka Refa, tr Del. p. 191. fynes mig vara en fullvåxt tridadtylus, ty defs iris var blott gulaktig , baktån fåges ej förtjena få- dant namn, ty den är liten och utan klo, rt. m. En fullvåxt 3-daétylus år fväår at fkilja från Canus, den förre år dock något mörkare, huf- vudet tjockare, nåfvet mera långfluttande, vin- garne kortare. MARTENS fåger, at kutge-gef år något fmårre ån måfen. förevarit. Således kommer då vattnet at inta- I ga Bogen KAO och luften Bogen KEO; | vattnet få mycket mindre, ån hvad man förut antagit, eller ån halfva Hvarfvet, fom "Bogen KB, och luften i ftållet få mycket | mer; men nu ankommer derpå, huru tilftäll- » ningen fkall fke, få at detta vinnes. | 6. 20. Når yttra Vatten-ytan hinner up til "> Mafkinens Gång-ås C, eller up til Hvarfvets horizontala Diameter AE, fåfom man hittils | fupponerat, inöfes i början vatten och luft til | lika rymd; men efter handen maflte vattnet, i följe af Tryckningen, fom af Hydroftatifka '" Vatten-högden i Pump-ftocken fortplantas he- | Ja flangen igenom, i förfta Hvartvet upftiga | ifrån ÅA, alt nårmare och närmare intil K, och | Mlutligen dår ftanna. I den händelfen åter kan | icke mer luft infamlas, når Slang-mynningen ingår i vattnet vid E, ån fom fyller Bogen KE, | och når denna luft inkommer i de inra Hvarf- | ven, år defs qvantitet för liten at intaga alt det rum, fom den borde, i anfeende til jäåmn- | vigten emot vatten- högden i Pump - ftocken 3 Derföre, i följe få vål af Tryckningen fom af rörelfen, målte vattnet i de inra Hvarfven up- | fliga til B, dår öfverfvalla, famt i näfta hvarf, dår luft trytte, intaga alt det rum, fom hon bort fylla. På det fåttet måfte vattnet öfver- » Iöpa Hvarf ifrån Hvarf hela Slangen igenom , I 2 epre- 124 1783. Apr. Maj. sfun. emedan Luft-Volumen alleftädes icke år få ftor, fom den bör vara. Håraf intager vattnet i alla Hvarfven alt ftörre och ftörre portioner af om- kretfen och Tryckande Vatten-högderna min- fkas, följaktligen upfordrings- högden i fam- ma mon, ånda til defs at jämnvigt infinner fig, då flutliga upfordrings-högden år mycket min- dre ån i början, och ån hon annars kunnat vara. $. 21. Man målte derföre få laga, at ingen brift yppar fig på Luft. Både Hr. Wirz och Byggmålftaren i Florenz hafva åfven bägge fun- nit nödvåndigheten deraf, och derföre til at hjelpa faken uphöjt fina Mafkiner få mycket, at Gång-åfen legat en betydande del af Hvart- vens Radier Öfver vatten-ytan. Men för at å andra fidan icke förlora något i upfordrings- myckenheten, hafver den förre vid öpningen af fitt Snåck-hjul tilfatt en fkåfvel, och den fenare vid ånden af den af honom byggde Spi- ral-Slanger, ett Horn få ftort, at defs Rymd tillika med Rymden af den Slang-Bogen, fom af förfta Hvarfvet under Öfningen jämte Hor- net kunde vara under vattnet, ungefår var li- ka med förfta Hvarfvets Rymd, på det den in- öfte Vatten - myckenheten, fåfom man mente, jämnt måtte fylla detta rum. $. 22. En fådan tilftållning med ett Horn, fom man brukat i Florenz, år väl det enda medlet, fom kan påtänkas , at få tilråckligt bå- de luft och vatten; men all den verkan, fom man våntar, vinnes dock icke, få vida berör- de Horn icke blifver längre och tillika flörre, ån man tyckes hafva dår det famma tiltagit. Til at blifva öfvertygad om detta, kan man upta- 103: Apr: Mij. fun 125 uptaga famma håndelfe, fom intråffar med nyfs- nåmnde Mafkin , nämligen, at yttra vatten-ytan | flår ett frycke under Gång-åfen och til den åndan kan man låta ABEO (Fig. 5,) föreftålla förfta Hvarfvet, VV” yttra vatten-ytan och QRS ' Hornet, hvilket må vara ungefär få langt, fom fjerdedelen af Hvarfvets omkrets , och få rym- ligt fom halfva Hvarfvet. Om man. då anta-. ger Mafkinen vara i fin fulla verkan, och be- traktar rörelfen under ett helt omlopp, famt förft i den belågenhet, då Hornet år på vågen at ingå i vattnet vid V”', och flutet deraf eller punkten Q år ett ftycke avancerad ifrån B, få lär då få mycken luft intagen , fom för «den gången kan fke, och qvantiteten deraf må, "för de betragtelfers fkull fom följa, heta L. $. 23. Når Hornet vidare kommit til O, (Fig. 6), har Luft-qvantiteten L kommit inom trångare grånfor, ån lina naturliga; år fåledes något fammanpackad, och trycker följaktligen på deffa gränfor få mycket han kan; men Grån- fen uti K, eiler ytan af den förut inöfte Vat- ten-Columnen , kan icke vika undan, emedan I hon år i jämnvigt med Hydroftatifka högden i Pump-ftocken och fåledes tvungen, ifrån den ridande leden, af en ftörre kraft; icke heller kunna våggarna af Slangen och Hornet böjas, | &y dertil år ityrkan hos den nyfs inftångde luften för liten; utan det är endaft det nyfs i Hornet inkomna vattnet, fom nödgas vika för denna lufts våld. Dock lemnas likvål intet flörre rum, ån jämnvigten medgifver: Om Vat- ten-ytan i Hornet föreftålles genom mr, och denna linja är utdragen til Hvarfvets verticala Diameter BO, emot hvilken hon blifver per- Us penr — or ow cc —— 126 17832. Apr. Maj. Jun. ten-högden Z/ tillika med Atmosferen equilibre- rar emot den inra luften. Saledes om ZI=y, och A år det famma fom i $. 5, eller den Vatten-Co- lumn, fom equilibrerar emot Atmosferen, femt mm = Rymden KE maK',, uti hvilken den in-. fRångde lutten viltas, få blifver A+py : A :: SV. Ev OCK oc ; A+) $. 24. Når Horn-mynningen kommit til V, (Fig. 7. n:o1.) år alt vatten inöft, fom för den gången kan Öfas; och om ZO då ånnu är ftörre än yz==Z/, få viftas san Öfver punk- ten O; år åter ZO=y (Fig. 7.n:o2), få år ma i vatten-paff med punden O, och hela Luft- maflan w intager då hela Rymden KEOzrK'; men om famma maffa icke år nögt med detta rum, utan vill hafva et ftörre, eller om Z! vill blifva ftörre ån ZOO, få rymmer få mycket luft borrt förbi Ö, up igenom Horn- mynningen, fom icke kan bårga fig inom vatten-paff med pundten O, och detta borrtrymmande yppar fig alla gånger, fom Tyngden A-—y finnes för li- ten, eller Qvantiteten För för ftor emot , TE 2 til defs Q”', eller fiutet af Hornet kommer til O. $. 25. Men i denna fiftnåmnde belågenhet, eller når Q” år uti O (Fig. 8), finner man, 1.) om en hop luft borrtrymt, det qvantiteten L icke kan vara få flor fom i början: 2.) at den qvarblifna Luft-maffan år nu inftångd in- nom jämna flangen, och lider fåledes icke vi- dare någon ihoppackning af Hornets syns e F | : Ö j pendiculår, få fjunker znicke långre ned, år at vat- 1783. Apr. Maj. Jun. 127 de Rymd. Håraf följer derföre, at ingen luft, om ock I år i O, når Q ditkommit, nu vida- re borrtrymmer; utan tvårtom, om ytan af det ofift inöfte, och nu under rörelfen ifrån Horn- mynningen inkrupna vattnet föreftålles genom AX, fom må vara utdragen til Y, få hånder, "emedan Y/ fom nu är Tryckande Vatten-hög- den, eller =7, beftåndigt våxer, till defs hon blitver H! (Fig. 9.), det punden 2! under detta växande vandrar tilbaka ifrån O. Om volu- men i naturligt tilltånd af den qvarblifna luf- ten, fedan alt borrtrymmande uphört, kallas L”, »' tryckande Vatten-högden, fom uppkommer i -famma flund, fom Q kommer til O (Fig. 8.), och v= Slang-Rymden KEO»K”, få år v = EE . I vit = HA (Fig. 9), fom då » var. = »5 derför f re om w fåttes =, då p år = Hl, fom må he- STORE 7 FR DA ta H, få följer, Su = Sn och ( LL (a är mindre ån AT det « år ockfå jar dreån v. Således, emedan punkten K år oförånder- lig under en jämn rörelfe, och Slangens Caliber i förfta Hvartvet alleftådes år den famma , har | nöådvåndigt håndt, at pundéten 7 och ytan mn höjt lig, under det y vuxit til H; hvaraf fes, at Tryckande Vatten-högden H/ i förfta Hvarfvet aldrig blifver få ftor, fom den bör vara, eller = HO, då Hornet år för korrt, eller få korrt fom man det nu antagit, Hornets Rymd må eljeft vara få ftor den vill. Och fom Tryckande Vat- ten-högderna i alla fölljande och öfriga hvarf- i CA ven ; men nu år L” lika ftor, fedan y» blif- 123 1783. Apr. Maj. Jun. ven bero af den i det förfta, då inden förvirring I rörelfen infunnit fig, 13 följer ockfå häraf, at Al deffa högder åfven i en fådan håndelfe blifva för fmå, och fåledes hela upfordrings-höjden för liten. - Man kan vål vinna litet i vat- ten-myckenheten; men tappar altid å andra fi dan i tiftnåmnde högd. | $. 26. Men det, fom hårvid förefaller fvå- raft, år, at man icke utan en lång omvåg kan kånna fin vinft och förluft, eller det fom här och aldraförft år frågan, finna Tryckande vat- ten-högden i förfta Hvarfvet. Jag nödgas fom haftigaft öfverfara denna omvåg, emedan den innehåller något, fom kommer at åberopas i det följande. Förft och fråmft måfte man veta Rymden af Hornet, hvilken kan vara på mångfaldigt fått artad. Vi antage dock det mplafte, nåm- ligen, at Hornets låingd tilteger i femma mon, fom fkilnaden imellan ftörfta och minfta Ca- librerna, eller för at tala något vidftråcktare, fom fkillnaden imellan ftörfta och minita Ca- librerna eleverade til en Exponent »: t. ex. om man har följande upgifter , nåmligen UV”, (Fig. 5.0, föm ar,ttörfteCallbfen sten e, CIO: den. :minftås=-:2, längden Q'V SE OO Sa och GF =>y, få blifver enligt Hypothefen e :x 1: far: gyn ar. Om nu hårtil Hvarf-Radien CG=r, Cegf dragen oändligt når CGF, GF fkuren midt i tu uti P, och Cirkel-Bogen Pp upritad, famt Gzg =dx, få har man CG : CP 3: Käg; Epp, seller vr 3; fält. a dö 7 + rr net genom GF =1p»y?, då med p förftås Dia- me- « dx. Men nu år fkårningen af Hor- 1783. Apr. Maj. sun. 129 metrens förhållande til omkretfen; fåledes om Hornets Rymd kallas R, blifver dR =p»? yn — An | ES 2 xo XE Pp =åp) E x; och emedan x=rc rt enynm-1d MPS STA famt dx = så Z T3 blitver dR = 0 7 FY re 4.v.bu-an ynridy, AR NN vyla =) Ar, Rn an N+F2 ON + K3 men når R=o, år ya, fåledes K=— Z nl N—+ cup (EE +=), ochh= cnp ; firm —— Ar. be-av 2.03 Av. bug PRE ara t2 MYErg — Al 3 Å fre — SER )5 och når y--b, Ha | 2.03 ; 0 cup phi pg 2 blifver RR == C - Ar. bran n+2 be3 —ranr3 . än sa oll .h. Kr f. Par 1-2 c Himär ka. Om NI blifver NS AT r.b— a yb3ra? — beat ä LEE sa ock om » då tillika år 3 oändligt ftor, få blifver QV'” en rät linja och Re 10 hb? - a? 9 hvilket uttryck å år det famma, sg ÅL fom andre förut fått för Rymden af en flym- pad Con. RT Sedermera måfte man kånna Rym- den af Slang-hvarfvet, hvilket dock fnart låter Is fig 130 1783. AÄpr. JMaj. fun. fig göras; ty om Bb (Fig. 5.) föreftåller Hvarf- vets Caliber och år = 4, famt midt i tu fku- ren uti D, få år fkårningen genom Bb =Ipk?, och denna fkårning multiplicerad med omkret- fen, hvars Radie år CD, gifver Rymden af Hvarfvet, hvilken fåledes , emedan nyfsnåmn- Ae de: omkrets år = 2p. +3t, Diver = — 2 erspltikaih. ff. 6. 28. Sedan man fåledes kånner Rymder- na af Hornet och Slang- Hvarfvet, och utom defs vet, huru högt yttra vattnet kommer at ftå up på Hvarf-Radierna eller ftorleken af ZO, få känner man ockfå punkten V”. Når man då fupponerar Horn -Mynningen vara uti V”, få år Bogen Q'V” bekant af Hornets kånda långd, och Bogen Q'K af punéen K. Häraf kan man fåledes kånna Rymden af Slang -Bo- gen KQ!, hvilken, lagd til Rymden af Hornet, gifver Luft-Maffan, fom intages, eller ftorle- ken af quantiteten L. : $. 29. Om nu ingen Luft borrtrymmer ($. 24.) få blifver L oförånderlig; men annars icke 13. Til at då få veta hvilketdera hånder, är nödigt at betragta Hornet i ftållningen Fig. 7. N:o 2, och antaga, at pundåten I år uti O, famt kånna Rymden KEOE»KR” : Til fädant ån- damål , måfte man då förft föka Rymden KEQ'OQK, fedan Q'/T»Q, och flutligen T»O. Hvad nu 1:0 Rymden KEQ'QK angär, få fin- nes, emedan S nu enligt fuppofitionen år uti V, och Pund&en V famt Bogen VQ! eller Hor- nets långd åro bekanta, det man ockfa fkall kånna Q'O och Q'K famt Slang-Rymden KEQ'QK? 2:0 För at åter kånna Rymden Q'/T»Q , kan OO, Um | 1783. Åpr. Maj. Jun. 131 fä, TO=, Cr eller Secanten för Bogen x RQ 2, VU Q VE COS; 1å har man, om Hypothefen uti (6. 26.) hår | 4 nyo uptages,c: e—x::b—an: gr—ar, famty= | VR e—-X-—+CA? | Y bu=an,e-x-Fcan | [ne BC deesGeed vr = X—r, hvaraf man kan finna Ho | Ve | "ox, emedan X deraf år en fundion. Vidare "kan man federmera af x finna », och flutli- "gen, då » år bekant, Rymden Q”TzQ (6. 26.). 8:0 At få veta Rymden ”TxO, drager man förft I CFW, fom fkär Ox uti G och OT uti F; federmera, emedan man, af hvad nyfs anfördt | år, känner OT och Ta, kan OT nu fåit- | fas 0, Ta, OPE Xx, FW, EO=Zz, ON = och VU'/=6, få hafver man på famma fått » = H ; och om. 20 är = CCG, eller Ve | Secanten för Bogen x, få blifver z=X—r. Om | vidare FLWL (Fig. 7. N:o 3.) år en Cirkel, fom föreftåller Sedtionen af Hornet genom FW; FW=y defs Diameter; LFL et fegment, fom har FG=2 til fin ftörfta abfceiffa, och P til Cen- trum Gravitatis; få vet man, at fegmentets Area, fom må heta X”, år = / dz. Yyz-z> 4 (ÄR 2 a 32) ek =/ MET Of REN 232 ec.) ÖN eg z3 & h L 2 8 Kron ry NERE fasan OT SE TED (år i) OC ÖR sg AR ) at 132 1783. Apr. Maj. sun. 2 fan SIE 22dz yyz—z? at FP, fom må vara =X”,år = f zz 3 — 2 = y — a S =; hvaraf fes, emedan både y och z åro Funétioner af x, det både Segmen- tets area och diftancen PF kunna exprimeras genom Funédtioner af x; fåledes om Punkterne P och F (Fig. 7. N:o 2.) betyda alt det famma fom uti ( Fig. 7. N:o 3.)> och Cfp år dragen oån- dligt når CF, Ff = — dx, CF =r, och Pp en Cirkel-boge, concentrik med F/ och dragen ifrån ;P:yemot Cp; emedan. CF-AGE S": Tf ER eller 7 : y4X” : : — dx i: Pp, Pp = — dx.7r+—X” BE. och Fluxionen af Rymden TaGF = a NN Ede EV fgtkatock hela lysen LIE 7 + exprimeras genom en Fundtion af x, och blifver = — By hvilken Integral, fedan rv den blifvit corrigerad och T fatt =o0, gifver hela Rymden T»O. Man kånner fåledes alla 3 Rymderna KEQ'QK, Q'TaQ och TO». famt i följe deraf hela Rymden KEO»QK”. $. 30. Om vidare uti Equationen w =: SN — (8. 23. och 24.) den nu funna Rym- penn ($$. 23 4-) y den KEOÅQK' fättes = m, »y=ZO, L antages få flor, fom man den fått uti ($. 28.) och i AL då befinnes = — , få är alt i jåmnvigt, 1783. AZor. Maj. jun. 133 punderne I och 2 uti O, och under den tiden 3orn-Mynningen vandrat til V, har icke ånnu någon luft borrtgått, famt borrtgår icke heller, om Rymden Q'ÖO»Q tillika år få paffad, at "Rymden KEOZ,QK' ftåndigt år få reciprok emot Tyngden A-+»y fåfom nu. Men fkulle denna reciprocitet, ifrån det ögnablicket 7 kommit til I O, rubbas på det fåttet, at Rymden QQ antingen aftager för fagta eller för fort, under "det Q vandrar til O, få borrtrymmer luft i båg- ge håndelferna. — Om ', befinnes mindre ån AL ER få har en hop luft borrtgått, och gvanti- | A- teten L få mycket blifvit minfkad, fom for- dras til jämnvigten. Om åter w år förre ån A.L ora få år Punkten I! ofvan för O, och förs blifver, få vida icke Rymden Q'ma»Q år få ar- tad, at Luft-Volumen ww någon gång, innan Q ' kommer til O, :blifver lika med Rymden KEO”QKA, 6. 31. Håraf fkulle kunnas tyckas, at man | borde få tilfkapa Hornet, at det förft och fråmft intoge lagom luft, och federmera at en fadan Feciprocitet, forn nyfs år omtalt, imellan A-+y och 'w eller Rymden KEmn»QK'”, beftåndigt bi- behölls, ifrån det ögnableck I en gång kom- mit til O, ånda til defs at åfven Q ditkom- aut, da cat ingen luft förut borrtginge, icke heller federmera kunde borrtgå. Men man befvå- rar lig onödigt, om man vil föka en fådan fkapnad. » Man fer i alla fall, at verkan blifver den famma, » Hornet må vara fkapadt fom det vil,antingen får fom nu fagt år, eller ock af få ftor vidd itrån början til flut tiltaget, (fom altid år i ens väld), 134 1783. Apr. Maj. Fun. våld), nåmligen at ifrån Rymden Q'maQ , för jämnvigtens fkull, ftåndigt borrtgår någon luft, ifrån den ftunden 7 kommit til O, ända til defs at Q” ditkommit. Den borrtgående luften gör ingen fkade, men genom den omftåndighe- ten, at man af Hornets vidd kan dömma, på fätt fom fagt är i föreg. $$., det I år i O,in- nan eller i det famma. S kommer til V, och förblifver fedan i OO, til defs Q” ditkommir, få fåttes man i flånd at kunna utråkna tryckan- de Vatten-högden i förfta Hvarfvet, fåfom man nu vidare får fe. $. 32. I fådan håndelfe luft borrtgår, få har man uti Eqvationen » = Sd trenne obekan- J ta, nämligen L, »y och w, af hvilka L förft fkal fökas; men innan det åter kan fke, måfte man förut känna Vatten-Maffan , fom inöfes: til den åndan målte vi då antaga, det fom nyfs nåmndes och år möjligt at äftadkomma, nåml. at Hornet år få rymligt ifrån början til flut, at pundten I år i O innan elleri det famma, fom S kommer til V (Fig. 7. N:o 2.), och förblif= ver fedan i Ö, til defs Q' ditkommer: Under fådana vilkor och inga andra, kan man då känna Vatten-Maflan, fot på en gång inÖfes; ty 1.) har man af ($. 26.) Hornets Rymd VUQ'Q; 2:) af ($.29. 2.3.) Rymden Q'OaQ och fåledes kan man veta Rymden VUO”»0 33.) Förat åter kånna Rymden SVU, drager man CF/W"”, fom fkår Horizontal-linien SV uti G', Horn-linien OS, uti W”, och cirklen OK uti F”, feder- mera fåttes OF'/—x, 00 (fom kan vara bekant) sor; VU= OV=c; Cai, OSAR | oc - EM REEOSN nn EON tet 1783. Apr. Maj. Fun. 135 och Secanten CJ, uttryckt genom en fundtion af Bogen OF”, ma heta X. Man hafver då | X | CZ et ÖJA CE =; FG'= | aj OV=r PIG ER 5 > bt AV ; VARS | r | Kg 1 4$ 263, eller y= TR Ne och fåledes | Ve ; | både G'F' och y exprimerade uti Fundioner. I af Xx. Om nu vidare P/ år Centrum Gravita- I tis i Segmentet W'G” af Hornets Se&ion ge- nom FW”, få kan åfven W'P” exprimeras ge- | nom en Function af x, fom må heta X”; åf- "ven Arean af Segmentet med en fådan Fun- Åion, fom må heta X”. Om ockfå härtil flut- > ligen dz år en oåndligt liten boge ritad med I Radien CP, få hafver man r : r+y—X i: dx vd i FRESK |: dz och fåledes dz = Sr följaktli- gen (likfom i $. 29.3.) Rymden VUW-G'! = | ng GL | = TA X'dx; men då W'” och G”' falla 5 : | | Väla xbare, > PED RR ; eX uti S, blifver ——>r = | ; & MET | Mig hvaraf man för den håndelfen får veta x uti bekanta quantiteter; och om då detta vårde på | x, infåttes uti föregående integral, fedan den > blifvit corrigerad, få hafver man Rymden VUS, | och 136 1783. Apr. Maj. Jan. och fåledes hela Rymden VO2»OS eller hela den inöfte vatten-myckenheten fig bekant. $. 33. Når nu denne Vatten-myckenhet kommer uti ftållningen XO s»QRX” (Fig. 8.7), då Q år i O, år han lika ftor fom förut och fåledes har man då Rymden XO»OQRX" af fö- reg. $. bekant. Men nu ankommer derpå at af denna kånnedom finna YO, eller den tryc- kande vatten-högden, fom exitterar då luften uphör at borrtrymma. 1:o) Ifrån Rymden XOZ»QRX”' afdrages til den ändan Rymden O»Q , hvilken kännes på det fåttet, at Slangens Caliber OQ =k& fkäres midt i tu uti P, och med Radien CP ritas Bo- gen Pp', fom fkår vatten-linien On uti p', då man hafver Ox,Q= 3 pk?. Pp" ($. 27.); och fom fåledes Rymden XORQRX—0Oz2Q år bekant, kan den tils vidare fåttas = >. 2:0) Drages linien CFf, och poneras fkåra horizontal-linien XX” uti G få, at Rymden FGX blifver — GX”, få har man Rymden FÖORf = XOOQORK" = Mm, 2:00 .Sattes SU =E. OQ=4 Ske och V Bran, x+anc! FÖRR: AE bliver. Bf AAA Ve enligt vårt antagne förhållande $$. 26, 29,32; och når detta uttryck infåttes, i flållet för b, uti värdet af Horn -rymden $. 26, famt i ftållet för H och x för c, får man deraf veta x eller OF och af x federmera F£. Men vi an- fe dock 4:0) nt RR 1783. Apr. Maj. Jun. 137 4:00) Detta x ånnu för en ftund fåfom obe- kant, och i ftållet OX famt TX för bekante, ehuru deffe qvantiteter egentligen åro de fom nu fökas. I följe deraf fåtta vi OÖX=c, TX=b, CYz=e Ff=7; och om JO år Tangent uti O, få år CJ Secanten til Bogen FO, och kan få- | ledes exprimeras genom en Fundtion af Bogen FO, fom må heta X, hvaraf man får CO=r ex |. CY=e : : CJ=X : CG TR och GF=CG a X . | —CP==-r. Vidare år ock y eller Ff (efter : | r ] i vår Suppofition) = maa och få- LÄN | | i Ve " Jedes hafver man både » och GF ex- primerade uti Funédtioner af x. Om då P' år > Centrum Gravitatis uti Segmentet GF af Se- | Aionen Ff, få kan åfven FP” likfom uti $. og. > €exprimeras genom en Funttion af x, fom må he- ta X”; äfvenfå Segmentets GF Area genom en > annan Fundion af x, fom må heta X', af hvil- | den FGX = / SR ash I 5:0) Hvad åter Rymden XG/T angår, få > får man henne determinerad enligt $. 32. Om I Pr år Centrum Gravitatis uti Segmentet /G, LO PL QS Arean val Segmentet fG, få I har man, likfom dår, Rymden XGfT = ; / dar Er Q. dx, uti hvilken Integral Q' och r K QQ äro 138 1783. Apr. Maj. Fun. Q åro Fundioner af x. Och när f och G fal- la in uti X”, blifver vag då F (MD. 4) ES r KRA de atte 2 — hvaraf man får ett vårde ; af x, fom då det infättes uti Integralen (WW /- de L, Q. dx, fedan den blifvit corrigerad, gifver Rymden XXT uti en expreflion, fom må heta U. 6:0) Men fedan man fåledes fått Rymderna XX'T, XG/T och FGX uttryckta uti viffa vården, få ärhindrar man fig af (Mom. 3. ); at man uti deffa vården vårkligen känner x och 7, men at qvantiteterna <, b och e åro obekan- te. Likaledes påminner man fig åfven, at uti (Mom. 2.) var Rymden FGX = /GX”, hvaraf följer; at XNT-—XG/T = FGX, eller det r+y-—-0Q. fom kommer på ett ut, at U— f—— =: | NU Q.dx = Xdx (AA). Men uti den- denna Eqvation kunna qvantiteterna 6 och g extermineras; ty e är =Co0h OUKASK Col cj och kan fåledes uttryckas genom en Fund&ion af ec, fom må heta C3; och hvad 6 angår, få hafver man enligt vårt antagna förhållande i anfeende til Hornet, ce : x :: br>ar:gnan, hvarafb= fö momtänostrktretrörnsven ren Vv Hociar för ” | 1 SPE Om då defla värden af b och n Vx e& in» 1783. Apr. Maj. Jun. 139 e infättas uti Eqvationen (2), få hafver man deruti qvantiteten c enfam obekant, hvil- ken fedarmera kan finnas, och ytterligare deraf YO, fom år Sinus Verfus til Bogen OX eller ec, och fom egentligen var den qvantitet, hvilken föktes. | 6. 34. Når man fåledes kånner YO, få har man qvantiteten y gifven, uti Egvationen w= EU ter tetbrbableckels' 9: den Ofytrfig. É A+ diga luften uphörde at borrtrymma. - Men nu kånner man ocklfå i följe af $. 27. Slang-rym- den KEOnK”, hvilken för famma ögnableck år lika med w. Således har man åfven qvantite- | mm). | Br RO gifven för famma Ögnableck; och fom denna qgvantitet federmera fårblifver beftåndigt den famma för alla Tryckande Vat- > ten-högder, fom upkomma ftörre än YO, få I gåller den åfven tör den håndelfen, då 7 | bliver = 7 Fig. 0. $. 35. Når man med den i början intagne > Luft-qvantiteten L, och med ett » = ZO, (Fig. 7. n 02.) föker w, i följe af Equationen w = AT KOD STONE se Lå mw S RS a famt jämför detta w med Slang-Rymden KEÖ»K! (Fig. 8.) och finner at år lika med eller mindre ån denna Rymd, få år det ett tec- ken, at aldeles ingen Luft borrtgår vidare, och å följe deraf har man L ftrax determinerad. $. 36. Således kan man altid veta, huru | mycket luft man har i behåll at råkna på, an- K 2 tin- 140 1783. Apr. Maj. Fun. tingen någon borrtrymt eller icke. För den ALT håndelfen fåledes, då Equationen w = rk fkall användas at finna H/ Fig.9, få återftå ic- ke flere obekante ån w och ». Men nu årat mårka, at om Slangens Caliber k ($. 27.) = OO fkåres midt i tu uti P, Cirkel-bogen Pp'D upritas med Radien CP och fåfom altid möj- lig at kånna kallas 8, famt 'Bogen Pp' =, få hafver man Rymden K'zO'OmK = 3 pk. 6 ($.27.), Rymden 20'Om =ipk?.z, och då »=HI, blifver w =KBmaK/=—I på”. B-z. Om nu vidare CP=r och HP, fom ockfå altid kan vara bekant, kailas d, få år P/=d—H/ =d—p. Men enligt ($. 14.) år z = or.d-y. FRAN Ur RAR G SEE RE mg : och fåledes blif- SUK OS AER ver eller EE =I1pRB-3pk. Y2rd-jy. m—— 2 (veg 354 IA + &c. -)9 hvarafflut- JT MERA ligen qvantiteten » fåfom enfam obekant kan determineras , eller det fom vi långe efterfökt, nämligen HI. . 37. Af alt detta, fom nu år anfördt ifrån 6. 26, kan fes, hvad omväg fordras, at råttligen- utråkna Tryckande Vatten-högden i förfta Hvarfvet, då Hornet år för korrt, Rym- den må annars vara, hvilken den vill. Jag har dock icke utfördt calculen i det nogafte, utan endaft gifvit planen tilkånna, af den grunden, at AN a ES nn TEESE ER NPR Le Tana BORRA EMPRSRN ATT FPVÖDERSE KRA RNAAYRURNT pen 17282. dpr, Maj. Jun. 14I at den fenare uplyfer ämnet, då deremot den förra til noghet drifven fkulle vara af föga nytta, och icke tjena til annat ån jämföra "Theorin med de få förfök, fom redan kunna vara gjorde; jämförelfe, fom dock i anfeende til Fiorentinfka Mafkinen icke låter fig göra af den orfak, at man icke kånner hvarken Rym- den eller Längden af Hornet, hvilka bågge om- fråndigheter dock i fådant fall åro nödvändiga upgifter. Hvad de förfök åter angår, fom fram- deles kunna göras, få år at förmoda det Hor- net vid dem få tiltages, at minfta bråket och flörfta förmonen i anfeende til verkan deraf kan dragas. I följe deraf kan fäledes vara nog med det , fom nu är fagt i detta åmne. 6. 38. Men nu blifver frågan , huru långt > Hornet fkall vara, på det man må vinna ftör- fta verkan? huru vidt och huru fkapadt? hvar- > på fvaras, at det fkall vara få långt, at då XX H NS 8. och 10.) år uti KK, Skall ännu: icke utet Q vara kommit til O; at vidden får va- ra få tiltagen, fom man vill, allenaft den år förre ån Slangens; flutligen, at fkapnaden år indifferent, allenaft den icke år orimlig. Til at beftyrka alt detta, må Hornet QRS (Fig. 10.) vara något längre ån halfva förfta Hvarfvets omkrets, få rymligt fom hela Hvarfvet, ock. > utom defs vid Mynningen förfedt med en fko- pa SS”, fom intager ungefår 3 af Hvarfvets om- krets och år vid pafs få rymlig fom Hornet. Når då fkopan går i vattnet vid V”, har hon intagit mer luft, ån fom behöfves; men den öfverflödiga går borrt, fåfom man redan fett, under det fkopan vandrar ifrån O til K och vidare; pundtten 7 kommer ock ganfka fnart til K 3 OO. 142 1783. Apr. Maj. fun. O,; kan hånda innan S' tittar fram Öfver vatt- net vid V; förblifver äfven federmera ftån- digt vid O, få vida Rymden Q'O0O7xQ af Hornet år någorlunda tilråckligt ftor, få at den inftångde luften icke kan bärgas uti den efter handen aftagande Rymden KQ'O»QK”. På det fättet fker, at innan Q' kommit til O, fkall ytan XX” vara kommen til fin ftörfta högd KK, emedan Hornet ponerades längre ån halfva omkretfen, och följaktligen långre ån OK, famt fkopan få rymlig fom Hornet och följaktligen den inöfte Vatten-myckenheten åfven få ftor- rummad om icke mer. Häåraf fker vidare in- nan Q” kommit til O, at den inflångde luften uti Rymden KQ'OxQK”, når XX är i KK, re- dan år kommen til den behöriga tåthet, fom equilibrerar emot ftörfta tryckande högden HO; och fom famma luft federmera icke kan blifva tåtare, medan Q vandrar til O, och Rymden, fom hon innehar, minfkas, få händer imedler- tid, at än mer luft går borrt, och denne borrt- gång gör, at man år fäker, det pundåten I är 10, då Q ditkommer, och at man fåledes kan råkna på hela högden HO. $. 39. På detta fått får man då ftörfta ver- kany fom en pifven rörelfe kan åftadkomma, och kan äfven til pricka veta den luft-qvanti- tet, fom år inflångd och i behåll; ty man kån- ner Slang-Rymden KEO»K/=w (Fig. u.), och Tryckande vatten-hogden HO =>; fåledes haf- ver Man äfven, genom Eqvationen w = r / —, qvantiteten L, hvilken man bör kän- y A—J na, för at kunna veta hela upfordrings-hög- den, d i | | | || I HH | | ; ' | | " | | RE Apr. Maj. Jun. 143 den, fåfom man redan omtalt (46. 5. och 6.) och framdeles vidare kommer at omtala. $. 40. Men nu fkulle kunna fågas , det fkopan och Hornet åro tilråckliga, då hvar- dera hafver få for Rymd, fom den nyfs fun- ne qvantiteten L; at det fåledes icke är nådigt at tiltaga dem få ftora, at luft borrtgår, då man til pricka vet, huru mycket luft behöfves; at det icke heller år nådigt, det Hornet år lån- gre ån Bogen OK (Fig. 10.) eller at Q kom- mer fenare til O, ån Horn-rymden KO fylles med vatten, emedan Tryckande Vatten-hög- den då redan år den ftörfta, fom hon kan blif- va. Men härpå fvaras, at om Hornets Rymd och långd fkulle få knappt tiltagas, få fkulle ock defs fkapnad vara få paffad, at Rymden ' KQ'OZQK” altid då vore = , och i följe af Equationen w = SR dår L ockfå altid då A+ vore af en beftåndig ftorlek, reciproce propor- | tional emot Högden A +y; men om en fådan » fkapnad är redan anmårkt, at den år onödig at finna; fkulle ock icke medföra annan nytta, ån endaft en liten obetydlig befparing i godfet, emedan den år den minfta, fom kan påtånkas. Dock är man hår icke bunden til få mycken » knapphet; ty ingen olågenhet yppar fig der- vid, at Hornet tiltages. både ftörre och lån- gre. Således kan det ju fke? Man århåller dermed famma verkan och vinner tillika en ftörre vifshet derom, at Tryckande Vatten- högden blifver HO. -—$. Ar. Til at åter åga denna vifshet, och undér fådana vilkor, at Q icke ånnu hunnit Ka til 144 1783. Apr. Maj. Sun til O, då Y är uti H Fig. 12., utftaka Hornets både långd och vidd, at defs Ryimd icke blif- ver för omåttlig, kunna följande reglor tjena: 1:0) fkåres OQ =&, (Fig. n.), midt itu uti P, famt med Radien CP ritas Bogen Pp'D, få haf- ver man Slang-rymden KEO,K' = pk. Dp”, hvilken kan fåttas=w. 2:0) Drages Radien CTa Fig 12.. fom fkår Cirklen BQ'O uti T och Horn-linjen O'Q uti 2»; Ta tages efter be- hag, allenaft den blifver ftörre ån Q'Q , famt fåttes=b, och Rymden Q'T»Q anfes lika ftor I med en vifs del g af Rymden w, eller => 8 Vidare fåttes TQ'=z QQ =k och uti Eqvatio- | C b3-a> nen ($. 26. Anm.) H = EA ;. A4r.b-a 3 bt? cp FASEN 0 TORSKAR SIE =, Gr Fabre Brate) 8 47 (B), hvaråft Exponenten a» både för vighe- tens och tilråcklighetens fkull i förevarande omflåndigheter år ponerad =1, infåttas qvan- I ; o titeterna —, z, k, bi flället för H,c, a, b fåkan man deraf få veta z. 3:0) Poneras hela Rym- den KQTÉQK” =", QQ midt i tu fkuren i 4 och med radien C4 Bogen gD ritad, famt Bogen 4D=x, få blifver Slang - Rymden ID. frn KBQ'QK'=3pk?. Ribe och x="=45 T, 4:0) Sedan man fåledes kånner x och z, el- ler hela Bogen KQ'T famt följagtligen Bo- gen TOK och åfven harz:b-k : : Bog. AE ij Me 1783. - Apr. Maj. jun. 145 lärs . QTK. b-k | NE 0 RIRSKdER 2 få cotinueras Hornet Q'TaQ ånda til Ky Rymden KOTZARS juträk- nas efter Eqvationen (5). 5:0) Tages fkopan SS” få ftor, fom Rymden KOTZARS, och få fka- pad ungefår, fom Fig. 13. gifver tilkånna, få at hon i alla belågenheter af VV” imellan C och O kan fyllas med vatten. $. 42. Når alt detta i agt tages, få vinner | man all den verkan fom Önfkas; ty Ta må va- ra få ftor den vill, få finner man 1:0) at Öfver- födig luft fkall intagas, och. at punden Il, emedan Hornet år öfverflödigt längt, altid fkall vara i O Fig. 12, fedan han en gång ditkom- mit, til defs Q' åfven hunnit dit. 2:0) at det vatten, fom fkopan inöft , tilräckligt fyller rym- den KAO»RX”, och fåledes at ytan XX fkal vara i K, då S dithunnit, eller at ”Tryckande Vatten-högden fkall vara den ftörfta, fom hon kan blifva, eller = HO, långt innan Q” kom- mit til O. 3:0) At, emedan Rymden KQ”TaQK” Fig. 12., ponerades lika med Slang-Rymden KEOZ»K' Fig. 1, och Tryckande Vatten-hög- den HO, famt den inflångde luften år lika tät i bågge ftållningarna, få fkall få mycket luft borrtga, innan Q” hinner til O Fig. 12., fom rymmes inom TOn. | $. 43. Men af den omftåndigheten, fom nyfs nåmndes, at den inftångde luften i båg- ge flållningarna är lika tåt, få följer vidare, at man behöfver taga Ta alt för litet ftörre än QQ , innan hela Rymden KQ!On»QK” blif- ver ftörre ån Slang-Rymden KEO»K! Fig. 11., eller innan man får den affigten vunnen, at Ks Luft 146 1783. Apr. Maj. Jun. Luft ytterligare borrtgår, fedan S och tillika XX kommit til K. I få måtto år ock lika mycket, huru lång man tager TO”, Fig 12.3 i få måtto kan ock undvikas at igenomså he- la den råkningen, fom år anförd i$. 41. Mom. 1, 2 och 3. Men man målfte dock hafva nä- sot mått för Bogen KOQ” och til ånden ån- den kan anmårkas, at Bogen KOT kan vara både ftörre och mindre än en Half-cirkel, alt efter fom pundterne K och a äro belågne; men den kan aldrig blifva få ftor fom 3 af hela om: kretfen. BATB. Således, emedan det år lika mycket, hvar pundten Q! år belågen imellan T och B, och 3 af omkretfen KTEK är en gråns för Bogen KOT, dit han aldrig kan komma; få kan för den, i flutet af $. 40 och början af $. 41, omtalte fäkerhetens fkull, Bogen KOQ!? eller Hornets långd tagas lika med i af förfta . Hvarfvets omkrets, och KS få mycket man vill ftörre ånn Q'Q t. ex. & eller > af Q/Q. 6. 44. Men med deffa vilkor kånner man icke punctten I, och kan fåledes icke för fko- pans determinerande utråkna Rymden KOTARS. Dock kan man likvål få för henne ett annat mått, fom år någorlunda equivalent: t. ex, Om KC utdrages til defs den råkar cirklen OTB och Horn-linjen uti pundterna F och G, få finnes, om rörelfen är fagta, at pundåen F vål viftas imellan O och T, men at Rymden KAFGRS icke är få mycket mindre ån KAT» RS, ån at den ju kan vara ett mått för fko- pan. Utomdefs är Rymden KAO»RX” verkli- gen råtta måttet för fkopan och Rymden KAF GRS är åtminftone lika med om icke något flötre ån KAO,RX”, fåledes yppar fig derige- nom ; 05 pr: JE, Ro 07 | nom ett än ftörre fkål, fom yrkar derpå, at I Rymden KOÖOFGRS kan vara nyfsnåmnde mått. När rörelfen är fortare, kan F viftas på andra | fidan om T åt B, och då år KAOFGS ftörre ån KAOTZARS och mycket flörre än KAORRX'; | men denna omfländighet hindrar icke heller, det ju Rymden, KAOFGRS kan vara berörde mätt; det år mycket bättre, at mer vatten in- öfes, än fom behöfves at fylla Rymden KAO ARX' >; bättre, ån at något fkulle fattas; ty i denna fifta håndelfe, bletve YO mindre ån HO och början åf verkan fick icke råknas ifrån S | utan ifrån någon annan pundt längre börrtbe- | lågen på Hornet. Det öfverflådiga Vattnet åter går borrt och Öfverkaltas i karet, få vål hår, fom vid alla andra tilfällen, dels i följe | af Fann aftagande Rymd, dels i följe af rö- |" velfen. | 6. 45. Man har fåledes fått ett ofelbart > mått för fkopan, och åfven en utftakad långd I för Hornet, hvarigenom alla vidlöéftiga calcu- » ler för Praktiken blifvit undanröjde. Nu åter- > flår endaft at genom ett exempel evalvera ftor- leken af berörde mått för fkopan, eller af Rym- oden KAFGRS: om Q0.= 5 Geom, tumm, SK =6,5 tumm, och Bogen KOO! lika med 23 af hela omkretfen, få blifver, emedan Q/F:Q'OK a P0 -QQ SRA 0 = 5, FG-QQ =0,5 och FG =5,5 tumm. Om ock CO =50 tumm eller 5 fot, få år halfva omkretfen KÄF > =157,08 tuomm. Men nu år, uti Eqvationen | | SG ba brgå (6. 20. Anm. ) I mqpses (rp —— LITEN 5 | : | v.b-a 3 8 | " H= Rymden KAFGRS, FG =2, SK =b, och Bo- 148 1783. Apr. Maj. Jun, Bogen KAF =-c. Om fåledes deras vården uti famma Equationinfåttas, få blifver H = 3 3 2 — 157,08.3,14. f SE RE RT . OT NE or k 4.50.1535 8 02 —12 I — Re Sn = 645: (2493,6 + 145) = 4340, Cub. Tumm, eller 43,4 kannor, och få ftor fkall åfven fkopan vara för en Slang af förberörde mått, hvilket år lått för Praktiken at verkftälla, antingen fkopan år en krökt Cylinder, fom intager en liten Boge af omkretfen, eller få fkapad, fom SR'S'” Fig. 13, gifver vid handen. $. 46. Om VV” år under O, kan man åf- ven öÖfa vatten; men fkopan fkall då vara un- oefår få fkapad, fom Fig. 14. gifver tilkånna, och tillika upfkuren ifrån S” til V”, på det at, når S” år uti B, det öÖfverflödiga vattnet må kunna Öfverfvalla i karet, och icke förorfaka någon updåmning, fom gör Tryckande Vat- ten-högden på en ftund ftörre ån hon bör va- ra, och med det famma en rubbning i rörelfen. . 48. Mankan ockfå öfa vatten, om VV” är imellan C och B, når Hornet och Skopan åro af den förefkrifna ftorleken. Men få våli denna belågenhet af VV”, fom åfven i alla an- dra imellan C och O famt under O, få hån- der, när Hornet år få långt fom 3 af omkret- fen, det fkopan intagit fin vederbörliga vatten- mångd, långt innan Q kommer til BFig. 13; och deraf följer fåledes, at den Vatten-qvantitet, fom öfverlöper vid B, medan Q och S' van- dra dit, förblitver i Hornet ifrån det ena om- 1783. Apr. Maj. Fun. 149 omloppet til det andra, dock icke til någon da. | 6. 48. Når Hornet år korrt, kan man ock- få Öfa vatten i alla ytans belågenheter; men det blifver altid med den förluft i upfordrings- högden, fom förut är omtalt, och tillika med en ombytlig förluft, alt efter fom VV! Fig. 8. år ombytlig, faftån rörelfen år den famma. I famma mon fom VV” höjer eller fånker fig, i "famma mån inöfes mer och mindre vatten, | och i famma mån höjer och fånker fig XX, då år vid O. - Deraf inftånges mer och min- dre luft, och ma fkrider korrtare eller långre til- | baka, under det Y vandrar til H; deraf blifver åfven upfordrings-högden ftörre eiler mindre; "och fak famma Itkulle åfven yppa lig, dock i mindre mon, om en fkopa fattes til ett för korrt Horn. Men alt detta undvikes, då Hor- net har vederbörlig långd. Man öfer då vat- ten i alla ytans belågenheter med lika verkan under lika rörelfe. ( Fortfåttning följer i nåfla Qvartal.) Befkrifning på ett nytt Ffapanfkt Ört- Genus, kalladt Fioutuynia cordata, AN C. P. THUNBERG. U| Piperite kallas de växter, fom på et utdra- get receptaculum ega flere germina, mer- ändels nakne, utan blomma och blomfoder, of- taft med hannarne' flrödde imellan germina. | Som 150 1783. Åpr. Maj, sun. Som: hår altfå ej gifves coroila eller calyx, de der åtfkilja det ena germen med fina tilhö- rande hannar ifrån det andra, få förekommer och har altid förekommit mycken fvårighet, at föra deffe växter til fin råtta clafs. Större delen har blifvit förd til Gynandrizx- Claffen, ehuru hannarne aldrig funnits fitta på ftylus, utan imelian germina eller Öfver dem på fam- ma receptaculum, fom på deffe och Palme fått fitt eget och fårfkildta, faftån onödiga namn, fpadix. Deffas allmånnafte kånnemårken åro föll- jande: | 1:0 At blommorne fitta på ett mer eiler min- dre långt utdraget receptaculum, 2:0 Åt frudtifications delarne oftaft åro nak- ne, utan at ega, fom andra blommor, någon calyx eller corolla. Nägre få ega fpatha, fom omgifver hela blomklafen, men ej hvar blomma fårfkildt. Minfta delen hafva petala, fom åtfkilja hannarne. 3:0o Näågre ega ej en gång filamenta, utan Anthere åro feffiles, icke på germina, utan imellan dem > och antalet af hannarne ej altid lika, utan varierar imellan honorna. 4:0 Hos de måfte finnes aldeles icke någon ftylus, utan ett eller flere fligmata .på fpitfen af germen. s:0 Åro deffe altid fkarpe til fmaken, ftun- dom giftige och oftaft fråtande. lår Honorna fitta nedtil på receptaculum och Hannarne öfver dem, för fig fjeltve, gif- va de aldraminft tilkånna, at våxten hörer til Gynandrie-Clafflen ; och når bågge Sexus åro om hvarandra blandade, gifva deej heller > til- x783. Apr. Maj, fun. 51 tilkånna någon Gynandria, än uti Annona, Uvaria, Michelia, Gnetum och flera, dår re- ceptaculum år conifkt eller aflån ngt och på hvil- ket honorna Pie fpitfen och hannarne ne- derfta kanten. Altfå, fom hannarne hår äro ftrödde och månge , kan våxten låttaft föras til den få kallade Polyandrizx Claffen, då ingen corolla är tilftådes, och altfå Piper, Saururus, "Arum, Calla, och flere med råtta föras til Po- lyandria Polygynia | Utaf detta flågte fann jag på åter-refan ifrån Kejferliga Hufvudlftaden Jedo i Japan, til Hol- låndfka Fad&toriet på ön Dezima, vid Nagalfa- ki-ftad, en Ört, fom var nog allmån imellan Miaco och Jedo, famt på några andra ftållen, i trågårdarne vid byar och ftäder och åfven i diken hår och där vid vågarne. Den vari fin blomma uti Maji och Junii månader och vifade, at hon ej hörde til något af denna or- do förut bekant Genus, utan utgjorde fit eget, det jag derföre upkallat efter Medicine Dodtto- ' ren och den berömde Naturforfkaren, HouT- | TUYN, fom få fardigg fom vidlyftigt commen- | terat öfver Arch. och Ridd. v. LInNnés Syfte- ma animale och vegetabile. Character Generis åro följande: Cal. 4-phyllus. Cor. O. Stamina mixta pi- illis. Defs rum i Syltemet blir uti FOR, Polygynia. Japoneferne kallade örten Doku Dami ut månnalt och på någre frållen fick den åfven namn af Sjunjak. Radix annua, fibrofa. Caulis fimplex, herbaceus, fulcatus, fle- XUO- 152 1783. Apr. Maj. Fun. xuofus, eredus, omnibus partibus glaber, pal- maris, fpithameus & pedalis. Folia alterna, petiolata, cordata, cufpidata. integra, fubtus pallidiora, venofa, pollicaria & ultra, Polygonis timilia. Petioli bali ftipulati, ftriati, folio breviores. Stipul&e bin&e, petioli bafi adnate, oblonge , obtufx, apice membranace2e, petiolo dimidio breviores: Flores e vagina petioli, folitarii, peduncula- ti, terminales, capitato-fpicati. | Pedunculus longitudine petioli. Calyx A-phyllus. Folia ovata, concava, ob- tula, intus alba, extus obfcuriora, longitudine receptaculi, vix ungvicularia. Corolla nulla, nifi calycem velis. Stam. Filamenta 'plurima , circiter feptem cir- cum unumquodgque germen, breviflima ; anthe- re ovatr, didyme2. Pilft. Germina plurima, in receptaculo appro- ximata. Peric. Capfule trigone. Receptaculum oblongum, totum teétum ger- minibus & flaminibus inter germina. Figuren "Tab. V. vifar i naturlig ftorlek, en medelmåttig Ört. Species år ej mer ån ett enda ånnu bekant, det jag för fina blads fkull kallat cordara. Befkrifning på en Mafk, hvilken om höften upåter Råg-brodden, af CLAS BJERKANDER. ÅA fa en år gråaktig, en tum lång, tjock fom en medelmåttig fkrif-penna, har 12 leder, utom | 1783. Aor. Maj. sun. 153 "utom hufvud och ftjert. Hufvudet år fvart- | flåckigt, och har några korrta hår. En hvitak- tig linja långs efter ryggen. Förfta leden vid | hufvudet hornaktig och fkinande,. . På fidorne åro 2 pundåer i hvar led, vid hufvudet fitta de rått up, fedan fnedvis; på deffe åro några lån- "ga hår. Sex fpithige framfötter, 8 kåttaktige, äro til fkapnad i åndan fom en håft-fko och | TRO | hårkantade. | yr VETE Puppan år brun och af vanlig fkapnad. > ; att- fjärilen har. Ögonen fvarta.. Tungan hoprullad.. Språten 4 linjer långa, kammlika 3 håren på der vid hufvudet nåftan en linja ånga, blifva fedan alt: mindre och mindre, at de mot fpetfen intet fynas, utan fpröten blif- va då tagellike. Alla Phalener hafva icke an- ”tenn&e, af denna befkaffenhet; olika kön lårer hårtil vara orfaken. Ryggen hårig, nåftan af bjortfårg. Öfvervingarne målt jämnbreda, plat- te, liggande, fjållige och grå, öfver hvilka gå "tvenne vågige fvarta tvärftrek; imellan deffe eller i fpegeln, märkes vid noga påfeende ett O med en njurlik flåck. Bak-kanten hårkan- tad. Under-vingarne, åro hvitaktige med bru- nå ådror; når de fkådas med Microfcop, då fo- den lyfer, fkinande nåftan fom filfver. Bålgen > aftagande, hårig. På magen åro håren fvarta, hvita och fvartflåckige. Låren hårige på en fida. Benpiporne något Hårige och. taggige! Vriften fvartfpråklig, korrthårig och fmåtaggig, lutar fig med en”klo. råg ana — "Mafken lefver i jorden öfver vintren, och förvandlades år r781 den 17 Maji til Puppa, utur hvilken Natt-fjårilen framkom omkring : den 22 Jun. ; : hr sot || 5 L Larz PE 154 1783. Apr. Maj. sun. Larven gör på det fåttet fkada, at han om nåtterna få aldeles afbiter Råg-brodden i jord- brynen, at knappaft något ftånd blifver qvar- låmnadt , dår deffe röfvare fkocktals framfara. Man anmärkte, at vid Stenrör, fom hade grås omkring fig, och vid grås-renar, fkedde ftörfta fkadan. Förmodeligen hafva Mafkarne af grä- fet födan, förr ån Råg-brodden kommer up. Denne Natt-fjåril kallas Phalena no&ua con- fpicillaris i Faun. Svec. p. 314 ochi Syft. Nat. p. 849. Den varierar med mörkare eller ljusgra- are fårg, med antenn& pedtinate och fetacex, med tydligare eller otydligare fvarta fina tvär- flrek Öfver Öfra vingarne och med eller utan fvart puné& och fafcia på de undre vingarne, famt med undre vingarne aldeles fifverhvite eller afkfårgade. STFTd8 FFF Anmårkningar angående någre Yrfån, Af HANS STRÖM, Profeftor, Kyrkoherde i Egen i Norige. Ti Kongl. Academien har jag den åran öf- verlemna följande anmårkningar , angå- ende några icke nog bekant&å Sjö- eller Hafs- Yrfän. 1. Cancer Locufa, fom Hr. ÖDMANN, i fin afhandling om Cancer Pu!ex, önfkar at få nå- gon underråttelfe om, gifver mig förft anled- ning | | 0 Me dpr. Måj: Sjuan 155 fing at yttra, det jag långe förgåfves fökt dets ta yrfä, fom vid de Norrfka kufter fållan ans träffas; men fann det dock omfider, då jag vid jämförelfe deraf mot Cancer Pulex inhäm= tade följande fkilnad. Cancér Locufta (i det minfta den jag håller före at vara det) år ftör- fre än Cancer Pulex, har i mon af ftorleker långre dock finare fpråt, runda ej långs aktiga Ögon och en mera tvår eller trubbig munn. De ytterft i ftjerten fittande fpitfar el: ler chele åro olika korrtare, ån de utider ftjer- ten fittande fötter, hvaremot de på Cancer Pus | 1ex åro lika få långa om icke längre. Färgen år röd- eller blå-aktig, utan någon röd plått på fljerten ; fom ofta fes på Cancer Pulex. I Ofrigt har jag hos bågge råknat 14 leder på » kroppen, när de 2 fmå på ftjerten inberåknas; dock torde, kan hånda, detta antal af leder va= ra föränderligt. At Cancer Locufta fkulle hafs va 6 och Cancer Pulex 7 pår fötter, tror jag "icke; åtminftone finner jag det icke hös inig antecknadt, och hvad Hr. voN LiNNé derom nåmner, torde til åfventyrs vara ett fkrif=fel. o. Vid Cancer Pulex har jag at anmärka: e&) den år, få vidt jag af alla omfåndigheter kan finna, riktigt nog de Svenfkas Grundmår gla; de Norrfkas Marflue; och de Danfkas Tang= Joppe. B) defs råtta ågglåggare åro vål de två par under fljerten fittande fötter, och då de tillika brukas fom fim-fötter (pedes nätatörii) år det icke underligt, at de finnas hos bågge könen. Jag lårde detta af en lika fådan liten; änfkönt från bågge ofvännåmnde åtfkitd Cancer; » fom ja en gång tråffade, under det den höll på at föda, och fick då fe förlt ; ät den innan L 2 före | | | | il | FA RERAANA sg SEA 156 1783... Apr. Maj. sun. före de tåmmeligen ftora och fammanflutande bukfjåll gömde en hop lefvande ungar; dernåft at vid hvarje ftöt den med ftjertfötterne gjor- de. på deffe buk-fjåll, kom en eller flere ungar ut, och åndteligen, at den då och då gjorde åt- fkilliga fprång i vattnet up och ned, och be- tjente fig dertil ftåndigt af berörde ftjertfötter, men ej af de Öfriga , hvarom jag utförligen har handlat i Ac. Hafnienf. Tom. X. p. 5. tab. 2. y) Betråffande den fkada på fifk-garn, man fkyl- ler deffe kråk före, har det frådfe förekommit mig underligt, at det Danfka Landt-hushåll- nings Sållfikapet några gånger har utfatt belö- ning för at upfinna de tjenligafte råd deremot; lika få ovåntadt var det mig nu at fe det fam- ma ftadfåftadt i berörde Hr. ÖDMANNS vackra Afhandling. Ty ånfkönt jag all min tid bodt vid Sjö-kuften, haft flåndigt umgånge med Fi- fkare och fedt mångfaldiga garn updragas, har jag dock aldrig haft bevis på någon af deffa yr-fån förorfakad fkada, icke heller hört någon Fifkare tala derom. Jag må altfå fluta, at vis- fa locale omftåndigheter i Öfterfjön, vid de Dan- fka och Svenfka kufterna, gifva dem en fkadlig egenfkap, fom icke i Nordfjön år bekant. Nog förfumma icke våra Fifkare at tjära deras Not och Sill-garn, likafom de ock ftådfe färga el- ler beta deras öfriga garn med fåd af Al-bark; men detta fker endaft at förvara dem från för- rutnelfe, altfå ej för Grundmårglans fkull. Dock nekar jag icke, at ju tjära och al-bark åro go- da förvarings-medel för bågge; i fynnerhet har man ftor orfak at fåtta lit til al-barken, fedan det Nordanfjålls i- Norrige år bekant, at kar af al bevara mjöl och gryn för mått och a oc | 283. Apr. Maj, Jun. 157 och at de i mjöl- och gryn-kar nedftuckna al- qviftar hafva famma verkan. Hår Sunnanfjälls påftår man, at når fång-ftållen förfårdigas af al; komma ej vågg-löff deri. Det år åtminfto- ne visft, at når käl-mafk och jord-loppor kom- ma på Kål, Rofvor, &c. och man lågger al- qviftar med bladen deröfver, födrifvas de der- igenom. Man kan altfå.på god grund förmo- da, at ett Tråd-flag, fom år få många andra | Yr-fån vidrigt, måtte vara ett lika få tjenligt "medel mot Grundmåärglan. å 8. Onifcus Scopulorum LiInnai år mån- gom, kan hända, obekant, det torde derföre icke vara Kongl. Academien obehagligt, at jag hår gifver en korrt befkrifning med teckning (Tab. V. Fig. 2.) derpå. Den år litet förre ån en lus, för och bak lika bred, eller långaktigt ågg-rund. Defs fpröt åro 4, 2långa, beftående af 2 flora och fedan många fina leder; de två korrta fpröten, fom fitta imellan de långa, åro » ganfka korrta med 3 leder. Hufvudet år mera | bredt än långt och har 2 fvarta ögon. Krop- | pens leder åro 7, alla vidt åtfkilda, i fynner- | het i kanten, fom ock är befatt med fina och mjuka fpetfar. Fötterna åro likaledes 7 på hvar 'fida, hvarje beftående af 5 leder, af hvilka den ytterfta år i åndan trubbig... Gumpen år ägg- rund, Öfver och inunder kullrig, baktil urgråfd | eller infkuren och har i infkärningen A mju- ka fpitfar.. På undra tidan har den åtfkilliga buk-fjäll, fom under det at de gå tilfammans i mitten, göra en ihålighet ; inom hvilken un- garna gömmas. Likaledes betåckes ftjerten på un- » dra fidan af ett ågg-rundt lock, och utanför "det famma fyntes mig at fitta fina fim-fötter. | Mr Ju 9 Får- FSS 138 1783. Apr. Maj. Jun. Färgen år inunder hvit, men ofvantil åtfkillig, målt grå eller brun med mörka tvårftrimmor, fom dock icke mårkas utan fynglas. Den up= pehåller fig Nordan-fjålls i Norrige på ftenar och klippor vid ftrånderna i tåmmelig myc: kenhet. | 4. Sjö-Spindlarna, fom jag förft gifvit bes fkrifning och antekning öfver i Söndmörs Be- fkrifvelfe I. p. 208., fig. 16., 17. och om hvilka Hrr Profefforer BRuUnnicH och FaBricius fe- dan hafva handlat, förtjåna likaledes en anmårk- ning i det hånfeende, at det man hitintil an- fedt for tentacula eller palpi, nåppeligen blifver annat ån ovidudtus. Detta fes bäft på den för- fla, fom år Pycnogonum -BRUNNICHII, hos hvilken undertiden finnas fådana af runda le= der fammanfatte ftrångar; fåfom min och hans teckning vifa, men på andra tider aldeles icke, til bevis, at de ej kunna vara tentacula eller alpi, De fitta defsutom under halfen och alt för långt ned för at tjena til fådant bruk. Når man defsutom fer, at de beftå af fmå runs da klot fåfom ågg, och at detta kråkets två QOQvaria, hvilka ofta betåcka buken fåfom 2:ne flata kakor, beftå af lika fådana fmå ågg, och ändteligen at de förmenta: palpi hånga tilfam- mans dermed och ända fig deri, få kan man icke mera tvifla på, at de ju äro famiingar af ägg, fom komma ut på bågge fidor om halfen, förft enkla, det ena efter det andra, och fam. manhångande fåfom en rad af pårlor, intil defs de råcka buken, där de förenas til 2 flata ågg-kakor, fom förr är fagdt, Hållas nu hår- emot Phalangii marini tentacula duo pedifor- mia, fom Hr, Fagricius kallar dem i fin - €) 1783. Apr. Maj. Jun. 159 fka Refa p. 383., fkall man finna, at de utfprin- £ under halfen likafom hos förenåmnde; de finnas icke hos alla, fom jag likaledes af erfaren- het kan bevittna, och når de tråffas, fes altid 1,2 eller flera vid lederna hångande klafar af blöta och mörkgröna ågg, fom tydligen vifa, at de åro ågg-gångar eller ovidudtus. Det är annars mycken liten rörelfe och tecken til lif hos bågge deffe yrfån, och då deras gång år mycket långfam , kunna de ibland yr-fån anfes fäfom Bradypodes. | Öd GGGGGGGGGG bä BE 2 FSE EE vå Tillåggningar vid nåfi föregående, | Af ADOLPH MODEER. 1.) AA: de anteckningar, fom jag för flera år fedan gjort, finner jag, at den af fram- ledne Herr Archiatern och Ridd. v. Linne få kallade Cancer Locufta, har, i anfeende til fin flora likhet med Cancer Pulex, blifvit både nog borrtblandad och icke eller altid rätteli- gen derifrån åtfkild ; tvårtom har den medelft mifstag af fötternas beräkning, blifvit oåtfkild. Hr. v. Linné har funnit Cancer Locufta, vid "Gottländfka Strånderna, och när man jåmnför betkrifningen i Gothlåndfka Refan, finner man tydligen, at Cancer Locufta, fom i Syft. Nat. fäges hafva 14 fötter, icke har flera ån Cancer Pulex, ehuru den på famma flålle af mifstag L4 blott — RO RR FKTESERDETESSEEEISPE ERRIN ERAN Sr 160. — 17830 Apr: Maj. Jun. blott fäges hafva 6 fötter. Når man nu tilli- ka jämför Fauna Svecica, få inhämtas, at Can- cer Locufta har Roftrum eller frons obtufa, då Pulex har Frons eller Roftrum acutum. Til följe af alt detta åro Chara&eres fpecifici i Fauna råttare ån i Syftemet. Åndtligen fkil- jer den fig ock ifrån Pulex dermed, at den til fårgen är blå och Ögonen hvita. Håraf finner man mycket, fom inftåmmer med ofvananförde Hr. Prof. STrRöms anmårknin- gar. Jag har ockfå långe fedan trodt, at det vore famma Locufta, fom bemålte Hr. Profes- for befkrifvit i Köbenh. Sellfk. Skrift. T. IX. p. 588. och afritat t.| 8. f.1, 2, eller åtminftone en föråndring deraf. Men alle andre af von LINNÉé anförde Synonymier, har jag hållit fö- re endaft tilkomma Cancer Pulex. Håruti in- flåmmer åfven Herr Profeffor Pairasifina Spi- cileg. Zool Fafc. IX. p. 53. t. 4.f, 7. Låtom ofs höra de kånnetecken, hvarmed han åtfkiljer Lo- cufta: Den år ftlörre ån Pulex, fåger han, kroppen år mindre fammantryckt, hufvudet tjockare & habitu minus eleganti, Men jag ogil- lar fådana kånnetecken, då arterna af de fka- pade varelfer fkola fkiljas åt, i affeende på deras florlek eller mer och mindre vackra ötfeende. Herr Parras ifrar deremot, at v. Linné gifvit deffe i fråga varande kråk namn af Can- ceres, Deruti har han rått, men de äro lika få litet Onifci, fom Er. Parias påftår. Herr Profeflor FaBricius har redan riåtteligen upta- git dem fåfom ett eget flågte i fina genera In- fectorum och äfven i litt Syftema Entomol, un- der namn af Gammarellus: ett namn fom dock egentligen tilhörer viffa af kråft-flågtet. 2.) Cancer 1783: Apr. Maj. Jun. 161 2,) Cancer Pulexz kallas i Norra Finland Grundmjåäla ' och i viffa Tyfka Sjö-orter Schafte, Sprochworm , Flufsgarneele eller Sandfyringer. Den håller 7 linjer i långd och aldrig mycket öfver en tum. Den ytterfta leden af ftjerten är i kanten utfkuren inrundad, hvarunder up- tefa fig 2 fmå horn, och vid dem 2:ne dubbelt långre fom åro tuklufne. Färgen år meråndels fmutfigt hvit eller olivefårgad, ftundom röåd- aktig och hvit, når kråket Ömfar lud. Grund: mårglan finnas vid våra faltfjösftrånder, åfven fom ock i frifkt vatten , kållor, dammar, och äfven jämvål i de varma vatten i Italien; jag har åfven fett dem til en ganfka ftor mycken- het i Långlöts Surbrunnar på Öland. De fim: ma lika få väl på ryggen fom på buken, men måft på fidorna, och ligga åfven på en fida då de hvila. Orfaken hiårtil håller Friherre DE GeEzERrR, ifina Mem. VIL p. 527. , före, vara den, ät hennes perpendiculaira diameter år ftörre ån defs horizontala. Man kan vål icke neka det; men defs framfötter och nedkrökta ftjert fynas balancera det. Hon går aldrig baklånges fåfom kräftan, men hon håller dock på famma fått altid ftjerten nedkrökt. Grundmärglorna umgås alla årstider mycket kårligt med hvarandra och de fmårre flyga of- ta under buken och imellan benen på de ftårre; ftundom förmodligen at fåtta fig i fåkerhet , emedan de icke alla tidér paras... Således rida de ofta på hvarandra; de flåppa hvarandra, och gripa åter en annan; når de hvila påftår, det ej länge, och de leka dock derunder med fpol- fötterna. I denna yra, åtkomma henne andra djur låttare; Sa och ”Tånglaken , Dh | 5 för 162 1783. Apr. Maj. Jun. fogeln och flera andra fluka henne; den ofota- de Doris bilamellata, fom jag menar, kaftar fig fåledes lått omkring henne och fuger henne til döds. Flera foglar och mafk-kråk, fom upita henne, upråknas hos Hr. Paftor O. FABRICIUS i defs Fauna Groenlandica. Grundmiårglans oftadiga hvila har gifvit anledning at kalla henne Mårr2, likfom hon ock hade Mårtas be- kymmer. I Skåne kallas hon Sandbare, eme- dan hon gråfver fig ned i den våta fanden vid ftränderna, hvarefter altid fynas fmå hålor, deri hon ligger innefluten, under det hon Öm- far fin hud, och hoppar fåfom en loppa, då hon gråfves up, fom förmodligen gifvit anledning til namnet Pulex, : Om man, för underföknings fkull vil un- derhålla deffa yrfån, måfte man ömfa deras vat- ten 2 gånger om dagen, annars dö de och gif va mycken ftank ifrån fig. De bära åggen un- der fig til ett antal af 15 och ftundom något deröfver, hvilka i början åro ganfka fmå, men utvidga fig fedan til dubbel ftorlek, innan de utkläckas, Sedan ungarne blifvit utklåckte, förblifva de under modren allenaft en dag, hvarefter de öÖfvergifva henne, föka fig fjelf- va födan och Omfa hud, inom ett år, mer ån 4 gånger, men undergå aldrig någon förån- ring til fkapnaden. Hela deras lifstid varar ej heller långre än inpå andra året. RoeseL få- r fig hafva födt dem med åtfkilligt fmått, han kaftat til dem af grönfaker och rötter; Friher- re DE GEER har födt dem med flugor, och han har åfven fett dem upåta fina döda kam- rater: Man kan gifva dem fifkråk, de äro verkligen kött-ätare. å i i 1783. - Apr. Maj. Fun. 163 "> Vid Finfka Strånderna , dår fifkråk utkaftas, infinna de fig til en verklig mångd, fåfom Hr. Profeff. och Ridd. Gapp beråttar, i Differt. de dTaf. sic parm o noxits. .Grundmårglan är ock- få för fifkare ganfka befvårlig, emedan hon fönderåter de fifkar, fom i deras utlagda nät blife va fångade, i fynnerhet de fom faftna nederft i nåten. Hon fåges ock angripa fifken i fin frihet; ty då den går åt bottnen at hämta fig föda; fmyger hon fig inom defs gåltäcken och förorfakar fifken plågor, knölar, fvullnader och icke fållan döden, i fynnerhet för Tor- fken och Iden. Hon fkadar ock fjelfva garnet på nåten, hvilka man deremot fökt förvara med Malört-lut, björk-afka och tjåra, men för- gåtves, få fnart näten några gånger blifvit bruks ta. SACHS berättar ockfå i fin Gammarologie p. 97., at de Tyfke Fifkare kring Öfterfjön nå- gon gång fört famma klagan, och at det bå- sta man funnit, år, at göra mafkorna på nätet vid nedra tålnan af ull, hvarmed Grundmårg- lans tånder icke kan råda, PEO RER Andre hafva åter varit af den mening, at man lika ofkyldigt i fiftnåmnde mål klagat på Grundmårglan , fom Trägårdsmålftare klaga på myran, De fom fåledes tagit Grundmärglan i förfvar , hafva grundat det ockfå på erfarenhet: man har derpå ett mårkligt bevis i ofvan an- förde Hr, Profeflor StTRÖms intygande, Fri- herre DE GEER har åfven anfördt tvifvelsmål, at Grundmårglan åter nät; det bevifes äfven deraf, at de åro kött-ätare, och af fåker erfa- renhet vet man, at alt hvad fom infvepes i lin- | | | ne, 264 — 1783. Apr. Maj. Fun. ne, aldrig (F) åtkommes eller åtes, af hvad Infe& fom hålft. Jag har fjelf varit Filkare i fera år, Grundmårglan har aldrig åtit mina nåt. Jag har funnit, at de endaft föka dem i anfe- ende til den derpå faftnade fifken, i fynnerhet at förtåra ett flags flem, beftående af några vat- ten-kråks ågg-ftockar eller fofterfamlingar, fom, då de torrka på nåten, verkligen fkada dem. Jag har fedt Grundmårglor til en oråknelig gmångd updragas med Strömmings-noten, tillika med annat fjögrås, och alt fådant torde gifvit anledning at mifstänka detta lilla kråk. Jag tviflar ock på, at fifken i fin frihet låter fka- da fig af Grundmärglan, och hon torde vara råddare för fifken at blifva upflukad, än at hon vågar fig fpringa på honom. Hr. Paft. O. FaA- BrRICIUS, fom ganfka noga befkrifvit Grund- mäåärglan i fin Fauna Groenlandica p. 255., fom anteknat ånda til mindre mårkvårdigheter rö- rande detta kråk, och fom flera år omgicks med icke andra ån idel fifkare: nåmner icke et enda ord om, at den fkadar hvarken nit eller tefvande fifkar. ("”). "> Jag har icke heller hört någon Fifkare, ån- f(könt jag åfven år född i ett landfkap, fom huf- vudfakligen idkar fifke, någonfin fåga, at han fårgar fina nåt eller tjårar fin not för annat, än at ftå emot röta, och den tid en rötande a värma (") Ehuru denne fats, få vida mig år bekant, all månneligen hålles för riktig, vil jag dock ej neka möjligheten , at den torde tåla något undantag. ("+") Hånda kan, at vifta locala omftåndigheter, fåfom Herr Profeffor Ström yttrar fig, åro orfaken, at Grundmårglan fomligftådes fkadar nåten, men ej alleftådes. 1783. Apr. Maj. Jun. 168: vårma år i vattnet, kan ett nåt eller defs fina och litet fnodda enkla garn på en natt nog uplöfas. Om det få vore, at Grundmårglan fkadar nåt, få flyr hon lika få litet för Al fom andre Infe&ter. Det år ingen ting, fom de få haftigt upåta af våra husgeråd, fom det hvil- ket år förfårdigadt af al. Jag kan i denna ftund' upvifa ett halft duffin al-ftolar, deri tufende tals vägglöfs funnits, huru mycket mer, om fången varit gjord af al, deri deffa ohyggli- ga kräk få lätt hafva tilfälle at måtta deras blod- torftighet på månnifkan? Oravs MacGnus har i fin Hiftoria, L. XXII-Cap. 6., beråttat: Cimi- €ces gravis odor rubrarum pellium, que a Germa- nis Reufchleder appellantur, mirifice tollit, och nu kan jag förfåkra, at det år ogrundadt, ty fam-' ma flolar åro verkligen klådda med det up-' riktigafte ryfs-låder. En annan fak år det med frifka 'Al-löf, ty det år deras vidhåftande klib- bighet, fom de fmå yrfän fky. Jag vågar ej vara vidlöftigare i detta ämne. - Endaft vill jag tillågga, at Norrländningar ockfå bruka grankottar i fårglåtten , hvilket jag äfven bru- kat, och fom torde vara båttre ån grankåda, hvilken Hr. ÖDMANN berättar göra nåten min- dre filkliga. — Jag har ibland Grundmärglorna icke fållan funnit många, fom hafva två rader rått upftående taggar långs ryggen. " De finnas : i Hr. Profeffor SPARRMANS. famling , åro för= modligen en ny art, emedan jag icke funnit a ringafte om dem nåmndt hos någon Au=' DA SN ed 3. Onifcus fcopulorum år af ingen mig veter- . ligen, befkrifven, och finnes aldeles icke på ' i | någof 166 1783. Äpr, Maj. Fun. något flålle afritad. Herr Profeffot STröM har fåledes dermed gjort Natural -Hiftorien en får- deles tjenft. 4. Pyenogonum BrunwnicHn kallas af Hr. Vv. Linne Phalangium Balenarum, men man har långe icke varit vifs om defs: rätta flågte, det år derföre fom Hr. Profeflor J. FaAzricius i fitt Syft. Ent. p. 810, förflagsvis kallat den Pediculus Balgnarum. Deremot behöfver man ej tvifla, at ju Hr. PALLas med fåkerhet vet, at den ock år en Acarus, fom han källar polygonopus. Hr. Fagricius har federmera i fin Reife nach Norvegen p. 283. vifat, at den ut- gör ett eget flågte, af hvilket denna utgör en art, fom han kallar Pycnogonnm litterale , och mycket vål befkrifver. Men fom han år ofå- ker om Palpi, frågar han: an genitalia? an pe- nes? Och det år denna fråga, fom nu H. STRÖM befvarat. Hr. Prof. FaBricius lc. p. 336. anför, at Hr. Stats » Rådet MuäLrrer i fin Prodr. Zool. Dan. under 2 fårfkilda numrer upfört detta kråk; men då man låfer Hr. MuäLLERs corri- genda, finner man, at hvarje N:r har fit fårfkil- te namn och caracter fpecificus , ehuru man med visfhet icke kan fåga, hvilket fom hörer hit. I öfrigt får jag nåmna, at detta befynner- liga kråk ockfå får råknas til Fauna Svecica, emedan det finnes til nog myckenhet vid Kul- fen och förmodligen flera af de Svenfka våfter- hafs ftrånder. Det af Hr STRÖM vidare nämnde Phalan- gium marinum, år af Vv. LINNE kalladt Phalan- £tum gro pra och åfven af Hr. J. FABRiCIUS i defs anförda Refa p. 382. befkrifvet under namn 1783. Apr. Maj. Jun. 167 namn af Pycnogonum marinum. Men fom de al- la åro marina , få fer jag ej, hvarföre icke gros- fipes hållre kan bibehållas ; Hr. Paftor O. FaA- BRiICIUVS har ockfå vidare ftadfåft detta namn, fom han gifvit det, jämte en omftåndlig be- fkrifning i Fauna Greenlandica p. 229., hvaraf man finner, at denne art har, lika få väl forn . den förenåmnde, 4 ögon, men icke ett, fom Hr. J. FABricius fåger m. m. Han befkrifver ockfå ganfka tydligen de af Hr. STRÖM oms förmålte ovaria, dem han kallar pedes 2 fpu- vii filiformer, med tillåggning, /funt hi re- vera fila ovifera & eidem ufui ac pedes fpuris €audales cancris, m. fl. ganfka märkliga anse mårkningar rörande detta kråk. Lika omftån- deligen befkrifver åfven Hr. Paftor FABRICIUS i det följande den tredje arten af detta flågte, den han kallar Pycnogonum fpinipes. Detta är hvad jag, efter anmodan, haft at tillågga vid Hr. Profefflor STRÖMS anfnårkningar. FÖR: FÖRTEKNING gå de Rån, fom åro införde i detta Qvartals Handlin bs ar. ; ' i | Pag. I. ( Jekaft til Måfe-Slågtets Hiftoria, af | SAMUEL ÖDMANN. - - = 89 2. Fortfåttning af Theovien om den Wirzifka Spiral- Pumpen, af FIENR. NICANDER > 122 3. Befkrifning på ett nytt Fapanfkt Ört-Ge- nus, kalladt Floutuynia COS > af C. då THUNBERG. ag 149 ä Befkrifning på en Mafk , hvilken om höften upåter Råg-brodden, af CL. BJERKANDER 152 5. Anmärkningar angående några Sher af HANS STRÖM ”- 154 6. Tilléggningar vid nåfiför gående kd ApDOLPH MOoDEER - 159 OR y dr AR Lys STAR ed NR pr Ål AE. GEA bör sere 3 CP: Hornfledé del. SY . | ? "No VIA Mu SE ET KONGL. VETENSKAPS ACADEMIENS NYA HANDLINGAR, | ÖR MåNADERNA : Jurius, OR , SEPTEMBER, ÄR: 1783. PRESES | Herr Bar. JOH. LILJENCRANTZ, Prefident, Commend. af Nordft. Ord. Korrt Utdrag af dagliga Meteorologifka - Obfervationer, gjorda i Stockholm, år 1758 = Och de följande , til och med 1764. Je 4 ongl. Academien låt, i flera år, uti fina + Handlingar flyckevis införa utdrag af dag- liga obfervationer på våderleken, fom blifvit gjorda 170 1783. ful. Aug. Sept. gjorda på Obfervatorium i Upfala. Det fifta utgifna utdraget var för är 1757. Sedan kom dermed at uphöra, för brift på rum uti Hand-' lingarna, då någon tid var ymnigare tilgång på andra Rön och ämnen, fom tycktes för- tjena företråde. | Det år dock fkada, at de federmera med li- ka flit i Upfala fortfatte Meteorologifka obfer- vationerna ej blifvit, ätminiftone genom van- liga utdrag ; allmånheten- meddelta. Des- fa flags anmärkningar gifva otvifvelaktigt mycket ljus i Naturkunnigheten och kun- na med tiden åfven blifva nyttiga i hus- hållningen, om man, fåfom troligt fynes, af dem kan få anledning at hår, fåflom i många andra verlds-delar , något nåra förutfe väderle- kens tilftundande omfkiften. I fynnerhet lårer man af dem, då de jämföras med dylika, gjor- da i andra Lånder, at kånna Climaternas olika befkaffenhet. Efterverlden får ock af dem med vifshet fe, om Climatet uti ett och famma Land, med tiden mårkligen föråndrar fig, och antingen blifver fmåningom kailare, fåfom mån- ge frukta, eller ock , enligt andras tankar, bli- dare, hvartil fannolika fkål plåga anföras på båda fidor. | | I anfeende til deffa och flera förvåntade uplysningar, hafva de flefta och förnåmita ut- låndfka Vetenfkaps Samhällen, i deffa fenare åren, icke allenaft låtit med ftörfta upmårkfam- het anftålla dagliga obfervationer på våderle- ken, utan ock intört dem oafkortade uti fina Handlingar. Ja! Hans Durchleuchtighet Chur- furiten af Pfalz-Bayern, har nyligen ftittat och med nödiga inkomiter förfedt en fårfkild So- cietet | i 1793. sJul. Aug. Sept. 271 tietet i Mannheim, fom endaft fkall fyffelfåtta fig med Meteorologifka oblervationers anftål- lande, famlande ifrån alla orter, och årliga utgifvande. Jag er derföre tilltyrka K. Vetenfkaps Academien, at åter lemna: de i Upfala gjorda Meteorologilka Obfervationer rum uti Hand- lingarna, åtminflone ifrån och med innevaran- de är, men hälft ifrån 1780 års början. Våra Handlingars trånga grånfor tillåta väl icke, at de få införas i all fin vidd, för hvar dag; men ett fådant utdrag af dh, fom förr var vanligt, kan vara tilräckeligt, ätminftone båt- tre än intet. Billigt fynes ock, at de, fom hafva få å mycken möda ofpard med della ob-= fervationer, böra få den hugnaden at fe dem til någon nytta användas, på det de ej dervid må ledina. Men på det väderlekens och årstidernas. | befkaffenhet hos Ron och de följande, | til och med 1779, ej må råka aldeles i förgås tenhet, beder jag om dor, at af mina hår i Stockholm under deffa åren antecknade dagliga obt ervationer få uti Handlingarna förvara ett ån korrtare fammandrag, fom nåftan endaft fkall gifva tilkånna, huru de fyra ärstiderne hvarje -v år förhållit fig, hvilket kan vara nog, fedan . JE RENTTS års Handlingar vidlyftigare vifat A lä hvarje års förhållande yi an nfeende til varme If och sköld. | förtt bör jag likvål gifva tikönna, hvad | hår förfär med Vinter, Vår, Sommar I och HöÖft, emedan man uti o fika Climatet har elt olika begrep derom. ' Den kallafte årsti- M 2 le- den far alleftåds namn af vinter, faftän våder- 172 = Y783. oJful Aug. Sept. leken då på många ftillen år blidare, ån hos ofs om våren. Deraf har den orimlige tanken upkommit, fom ånnu oita uprepas uti utlånd- fka Skrifter, at vintren i Sverige varar i 8 el- ler 9 Månader, hvarpå omedelbarligen fkall föl- ja en het Sommar, i 3 eller 4 Månader; nåftan utan mellankomft af vår och höft. Efter Na- turens ordning, måfte docz ärstiderne alleftids genomgå fina omfkiften, faftån hvar och en af dem, uti olika Climater, år fkiljaktig. Vi kalle den tiden Vinter, då kölden år rådande, få at Thermometren oftare och mera ftår un- der än Öfver frys-punden; då fjöarne åro be- lagde med is, marken tilfrufen och merändels betåckt med fnö. Väeren anfes hos ofs taga fin början, når varmen beftändigt får Öfver- handen; fnön redan til ftörfta delen år borrt- fmålt; ifen på fjöarne uptinat, få at fegelfart kan Öpnas; når marken börjar grönfka, trå- den få löf, flytt-foglarne ankomma, fkogs-fog- . larne leka: och åkermannen plöja. Sådant fker här ofta redan i Mars, men aldrahift i April, och kan fåledes den Månaden, än mindre Maj, höra til vintren, faftån då och då någon froft- natt eller fnöglopp mellankommer. När var- men fmåningom fa tiltagit, at Thermometrens dagliga medel-högd öfver frys-punéten går til 12, 15 eller 20 grader, råkne vi det för Som- nar, men kalle det Höf, når dagarnes medel- varme år beftåndigt mindre ån 12 grader, då iöfven på tråden börja blekna och af-faila, flytt-foglarne aftåga, froftnåtter oftare infinna hg o. f. v. til defs ny vinter tager fitt intråde. Efter denna utftakning, tog 1758 års vinter fin början den 29 i nåftföregående Nov. NR nad, 1783. Jul. Aug. Sept. 173 nad, och varade til d. 14 Apr. dock få, at un- der den tiden voro 40 blide- eller tå-dagar, och derimellan lindrig köld, högft, en eller annan morgon, 16 grader. I Dec. och Febr. mycken fnö. Den 15 April infann fig viren med alfvar, och varmen tiltog haftigt, få at midt i Maj var nåftan fommar-varmt, under dagligt folfken och långvarig torka. Rätt Som- mar blef dock ej förr ån den 4 Jun. fom på- ftod til d. 13 Sept. De varmafte dagarne voro d. 11, 12 och 13 Jun. d. 8 Jul. famt d. 8, 9, 18, 23, 25 och 26 Aug. då Thermometren om mid- dagarna ftod 26 å 29 grader öfver o. Frukt- famt rägn i flutet af Maj och fom oftaft i Jun. gaf det året god arsvåxt, fom under torka i Jul. och Aug. vål bärgades. Höften blid, ej mycket våt, varade til d. 13 Nov. då vinter tog vid, fom dock til d. 19 Dec. var oftadig med mycken fnö, men fedan, til Den 7 Januarii 1759, var nog ftrång , få at kölden d. 20 och 23 Dec. famt 2 och 7 Jan. gick öfver 16 til 20 grader. Men fedan blef ingen ftadig vinter mera, utan nåftan be- fländigt tö-våder, utom några få dagar i flutet af Febr. och i början af Mart. då kölden var högft 10 grader. Marken blef redan i Jan. bar, - ifen på fjöarna fvag eller aldeles borrta, få at Fartyg inkommo genom Skåren. I Febr. fun- nos biomfiter i Skogarna. I Mart. föll mycket fnö-blandadt rägn. Det hade faäledes redan lån- ge varit Vär, och Thermometren fteg fomli- ga dagar i April til 14 eller 16 grader öfver o. Sommaren började juft med Jun. Månad och va- rade til d. 8 Sept. under hvilken tid varmen var om middagarna d. 5, 26 och 29 Jun. d. rt, BE 8; 0, 10, II, 12,17, 18,10 och 20 Juli famt M 2 d. Cy vw 174 1783. - Jul. Aug. Sept. d. 9, 16, 1, 12 och 13 Aug. öfver 25 til 30 gra- der Öfver o. ' Vällignadt rågn i Apr. och Mej förorfakade en af de ymnigafte års-våxter, fom under beqvåmligt uphålls-väder i Jul. och Auz. lyckligen inbårgades. Höftena blid, och i Oå. efter Landtmannens önfkan, våt, varade til d. 16 Nov. då köld och frö haftigt gjorde vinter och äkföre, fom fortfor beftändigt alt tild. 29 Mart. 1760, på hvilken tid vål voro 24 tö-da- gar, men deremot kölden ofta bifter, befyn- nerligen d. 5,6, 8,9, t1, 12, 23 och 24 Jan. famt d.:2 Febr. då Thermometren föll til 163 24, ja d. 7 Jan.. til 29 gr. under o. Den 22,24 och 26 Jan. vankade mycken fnö. 1760 ärs Vinter var fåledes både lång och fvår. Derpå följde en kulen och torr Pär, med tåta näatt-frofter, tils mot fiutet af Mej, då Sommaren ingick, med 23 å 27 graders var- me. Midt i Jun: var. ,väderieken kulen, men fedan; i fynnerhet d. 29 och 30 Jun. famt de 7 förfte dagarne i Jul. 26 til 29 grader varm. Af vår -torka blef års-våxten fvag , och af ni- ftan/ dagligt rågn, ifrån d. 7 Jul. til d. 27 Aug. en myckenhet både fåd och hö fkåmd, uti våra flefta Lands-orter. Sept. deremot var myc- ket vacker och til flut fommar-varm. Höften, ifrån den 8 Odttob. til d. 15 Nov. kulen, med Omfevis rågn och våt fnö. Köld började d. 16 Nov. få Öiverhanden, få at Vintrens ingång derifrån kunde råknas, hvilken dock både i denne och den följande Dec. famt i Jan. och Febr. r76r, med 28 blida eller tö- dagar mellan-åt afbröts. Störfa kölden vard. 6,7 och:15 JN&C., 13 gfdamtöd; ptgtlap. Mie och 14 Febr. 17 til 13.gr: I, Dec. mycken rågn- blan- 1783- ful. Aug. Sept. 175 blandad fnö. "Den 16 och 17 Jan. fnö och häf- tigt urvåder. Lika fåd. 15,23 och 25 Febr. famt d. 2 Mart. D. 5 Mart. började Våren, i det Thermo- metren fedan hvar middag ftod några grader Öfver o, och i Maj fomlige dagar, under brift på nådigt rågn, fteg til 23 grader. Fullkomlig Sommar "blef dock icke förr ån d. 1 Jun. men fedan, til d. 19 Sept. få mycket varmare, i det dbhermom. di 35.4, 5,13; 145 17, 21, 20 och 30 Jöns ds s0 och 12 Juk famt d.” 5; 8,03 103 12, 19) 4; stock 17 Aug. gick till2s då 29 sr. Af torka i Maj och Jun. tog års-våxten betyd- lig fkada. I fenare hålften af Jul. nog rågn, i Aug. föga. Höftev blid och lagom våt til d. 22 Nov. då Pinter haftigt inbröt, och hotade at blifva alfvarfam , men d. 26 Dec. förvandlar des til nåftan daglig tö, fom, då de 3 förfte dagarne i Jan. 1762, undantagas, varade til d. Sileby. ; Or Hvarefter ny Jiater kom til d. 3 Apr; I fynnerhet var d. 2, 6, 7,16, 21, 20 och 30 Mart. om nätterna 1274 14, ja en gäng 18 gr. köld, men middagstiden meråndels blidt. Påfnö var . ingen brift; men den, tillika med kölden, fick 1 Apr. hattig affärd; -genomen. den ärstden mer ån vanlig, ånda til 20 graders vär-varme, få at löf på atfkilliga tråd, ifyrnerhet på Hägg (Padus) innan Månadens flut utforucko. I Maj och Jun. hade man ej heller at klaga Öfver köld, men 1å mycket mer: öfver brift på til- råckligt rågn, fom lade grunden til det årets fvaga ärs-växt. Sommaren, Hran d. 4 Jun, til. den :5 Sept. var ock nog varm, hällt i Jun, då / middagshettan d. 8, 0,105'11; 12,13, 17, 18och 10, vår imellan 26 och 3f-grader.. I Juk-och M 4 Aug. 176 1783. ful. Aug, Sept. Aug, vankade mera rågn ån man önfkade. Hö- flen var i Sept. mera lik en fommar, i O&ob. mycket kulen, men i Nov. til och med den 3 Dec. åter blid. 1763 års Vinter, fom ingått d. 4 i föregå- ende Dec. var ej ibland de kallafte, men vål en af de Jlångvarigafte; ty faft ån varmen i Apr. hålft efter d. 16, blef rådande, och det fäledes då kunde anfes för Vär, låg dock fnö gra i fkogarna och is på de flåfta fjöarne, til en Månadens flut. Kallafte dagarne den vin- tren voro d. u, 13 och 14 Febr. famt d. 25, 26 och 27 Mart. imellan 15 och 2r gr. under o. Under hela vintren til Mart. Månads flut, vo- $o föga mer ån 24 tö-dagar. Vdren i Maj, til och med d. 8 Jun. nog varm, men åter ovan- ligt torr, gjorde fådes-våxten åfven det året mindre ymnig. Sommaren råckte til d. 16 Sept. var midt i Jul. och i början af Aug. mycket våt. De varmafte dagarne voro d. 26, 28, 29 och 40: Jun. dj 4; 55.7, 8, O-mrock 0 Joke; 27 eller 28 gr. men åljeft ofta Öfver 20 grad. Höften mycket blid, i 2 Månader, til d. 16 Nov. då nåfta års vinter vidtog, i början fkarp med 14 gr. köld, men fedan lindrigare, med en grufvelig mångd fnö, mot flutet af Dec. Ar 1764 var viatren Ovanligt korrt och blid, ty ifrån d. 14 Jan. til d. 23 Febr. var beftåndig tö, marken bar och til flut grön: tråden bör- jade knoppas och fommar-foglar vifa fig. De 6 fifta dagarna i Febr. och de 8 förfta i Mart. kom dock en liten och öÖnfkelig efter-vinter, med fnö. De kallafte dagarna denne vinter voro d. 19, 20, 2r och 22 Nov. d. 26 och 28 Dec. , d. 3 och 5 Jan. famt d. 2 Mart. 1216, en 1783. Jul. Aug. Sept. 177 en enda gång 19 gr. under o. Vär -varmen tiltog ifrån d. 9 Mart. få haftigt, at början af April liknade en fommar; dock blef fedan mera ku- let, imed rågn och våt fnöå til d. 16 Maj, då: några dagar blef andra gången fommar, hvar- på äter följde en kulen vår til och med d. 5 Jun. Rågn och någon fnö i famma dagar gjorde dock mera godt ån ondt; ty de upfrifkade de af föregående torrka förfvagade fådes- och grås-rötterna, få at års-våxten fe- dan, ehuru knapp, blef båttre ån man vänta- de. Sommaren ifrån d. 6 Jun. til d. 12 Sept. ej mycket varm, utom 17 dagar i Jul, imellan d. 1 och 26, på hvilka varmen fteg til 26, 28, 30, ja, d. 12, til 30 5 grader. Rågn ej mera än vål behöfdes. Höfen, til d. 14 Nov. blid, med ymnigt rågn i flutet af Sept. och början af Nov. Såtom miårkvårdigt, kan för det året nämnas, ehuru jag fådant utelemnat de förra ären, at d. 20 Aug. om aftonen, klockan 10, då det var helt lugnt och ej minfta molnfiåck fyntes på himmelen, började tåta och ftarka blix- tar fynas, utan dunder, ifrån två ftållen vid Södra och SO. horizonten. Jagråknade ofta 12 til 16 blixtar i minuten, få at himmelen var uti nå- ftlan beltändig eld, likfom ifrån flera Batterier. Deremot brann vackert Norrfken på Norra him- melen. Bågge fortforo til kl. öfver 2 näfta morgon. På köpet upkom, kl. 1, eldsvåda på Södermalm , fom dock fnart flåcktes. (Fortfätrtning härnåf.) P. WARGENTIN. Des 2 CN M 5 För« 178 1783 Sul Aäg. Sept. BRL CGCGCGGGGG Förfök, til at finna den nyligen uptåckte. Planetens Elemeuter, | af ERIK PROSPERIN. Den benägenhet, hvarmed Kongl. Vetenfkaps Academien låtit uti fina Handlingar infö- ra utdrag af några mina bref, rörande den nya rörliga ftjernan, fom d. 13 Mart. 1781 uptåck- tes af Hr WicBEeLM HeErRscHEL (a), gör, at jag för Kongl. Academien vågar göra redo för de ytterligare förfök jag gjort, til at närma- re utftaka famma Planets våg i himla-rymden, fedan vi fått ån ett års obfervationer på ho- nom. Ingalunda tror jag mig hafva funnit defs råtta Theorie: En fak, fom nåppligen lårer vara möjelig, då han ånnu ej för vår åfyn genomvandrat mera än en fyrationde del af fin ban, och jag, åtminftone för min del, ej vå- gar tillågga mina obfervationer:all årforderlig noghet. Jag hafver måft altid nödgats nyttja en mycket liten fix-ftjärna (0) til at jimföra Planeten med, emedan ingen ftörre varit få nåra i granfkapet til honom, och oftadigheten af j kaps Academiens nya Handlingar "Tom. UL p. Or och följ. (6) Utom litet om våren 1782, då jag comparerat Pla- neten med H geminorum eller Propus, har jag ialt det öfriga jämfört honom med den lilla itijernan i Tvillingarne, fom är tecknad med 183 uti den pE LA CAiLLES Catalog på 515 Zodiacal-ftjärnor, fom fin- -— nes införd i de Franfke Ephemerides 1765 - 1775: MD FA Oo 99, AJ 4 A rp 4") 1783: Jul: ANS. Sept. 179 af mitt Obfervatorium ej tillåtit mig, at vånta pa någon mera aflågfen fljärnas gång igenom 'Tuben. Håraf har icke fållan, då obfervatio- nen fkedt något nåra til horizonten,; eller him- melen- ej varit rått klar, håndt, at jag med yt- terita möÖda fett min ftella comparationis, ehu- ru illuminationen på Tuben' varit få knapp , at håren på min oculair-micrometer näppligen kunnat fynas. Ej heller påftår jag, at min method til at finna Elementerna eger all Geo- - metrifk noggranhet, men jag har utvalt ho- nom, emedan han fynes mig både lått och i närvarande fall låmpelig. För öfrigt lära måft alle methoder , fom brukas i Aftronomifka råk- ningar, ej vara fullkomligen geometrice noga. Sjelfva Taåflorna för Logarithmer och Sinus m. Mm. åro ju ej annat än approximationer. Nog af, når approximationen kan drifvas til famma noghet, fom iman kan vånta af fjelfva obfervationerna, och det förmodar jag åfven här ega rum. Jag har företagit mig faken på följande fätt. EN | Sedan jag ef jämförelfen med Cirklen (c) funnit) at Planetens orbita är mycket litet ex- .centrilk, och jag ålven af obfervationernas granfkande med mycken fannolikhet kunnat siffa, at han ej år långt ifrån fitt'medel-afftånd ifrån Solen, har jag antagit, at defs radius ve- or åtminftone på liten tid minfkas uniformt 'eller proportionelt emot tiden. - Derpå har jag, under det Planetens apparenta röreife varit di- fedt, utvalt tvänne -oblervationer. fom, jag, dels af min Journal, dels af deras AN ; fins a re RR NET ARE (fe) Kongl. Vetenikaps Acad. Handlingar, loc. cit. 180 1783. Jul; Aug: Sep." fins imellan och med de funna Elementa cir- cularia, dömt vara de nogafte, och fom åro affkilde fins imellan til ungefär 4 eiler 6 vec- kors afftånd i tid, famt utråknat radien til den Cirkel, fom planeten fkulle befkrifva, om defs orbita på tiden imellan dem varit cirkel-rund. Denna radius har jag anfett för lika ftor med Pianetens afftånd ifrån folen på den tids-mi- nut, fom år midt imellan bågge oblervationer- na (d). Sedan jag fåledes fått Planetens af- flånd från Solen för denna tid, och ger | et d) Om z år en gifven tid, på hvilken en kropp uti en circulair orbita fkulle befkrifva någon vinkel omkring Solen, och T tiden, på hvilken Jorden med fin motus medius befkrifver en lika ftor vin- kel omkring Solen, famt 7 Cirkelens radius och R Jordens medelafftand, determineras z genom KEP- TERS bekanta; regel :T2-: gest Rtisin; eller Et 73 222 R3, då 2? R? år en conftant qvantitet. Om den förra kroppen ej går i en cirkel, utan i en Ellips, . och vinkelen, fom befkrifves på tiden £, ej år mycket ftor, fås 7 nårmare genom denna analo- 4 e SIE He Rare - då A fupponeras lika med Ellipfens halfva axel. Men emedan i vår håndel- fe excentriciteten år liten, och Planeten ej är långt ifrån fin diftantia media, kan man i det nårmafte 4 anfe Azr eller 3 I 72, då bigge analogierna co- incidera, eller, man kan anfe Planetens afftånd ifrån Solen vara det famma, fom om han på famma tid gått i en Cirkel. Vidare, emedan vid oppofitionen, då Planeten retrograderar, radii vifionis ifran jor- den göra vid Planeten ganfka fpitfiga vinklar med de radier, fom ifrån» Solen dragas til honom, och utom defs T då ökas, når 7 minfkas, få at under Hera variationer af r, T? 73 kan i det nårmatte va- ra lika ftor med den beftindiga qvantiteten 2? R?, 1793. "JUL VAUg: Sept, 181 det til Eceliptican, famt genom Sol- Taflor funnit Jordens afftånd från Solen på fam- ma tid, tillika med locus folis, har jag genom de närmafte til denna tids-punét gjor- da bäfta obfervationer interpolerat, hurudan Planetens elongation ifrån Solen borde varit på famma tidspundt, hvadan jag i den rättli- niga triangel, fora på Ecclipticans plan forme- ras af Solen, Jorden och Planeten, haft tvån- ne fidor och en vinkel bekante, nåmligen bå- de jordens och Planetens afftånd ifrån Solen, och vinklen vid jorden, eller elongatio Plane- tz a Sole, och derigenom utråknat vinklen vid Solen eller den få kallade angulus Com- mutationis , famt emedan locus Solis år genom Taflor funnen, låttligen determinerat locus Planet&e heliocentricus in fva orbita. Uti re- dudtionen ifrån Eccliptican til Planetens plan, har jag nyttjat den orbitans lutning och No- dens ftålie, fom jag förledet år upgaf för Ele- menta circularia, hvilkas lilla felaktighet helt visft på detta ftålle ej leder til något mårke- ligt fel. På detta fätt har jag af obfervatio- nerna d. 27 Mart. och d. 1 Maj 1783 funnit, ar 0 3 Apr iör78s kli. 208-57'. 16 medel- kade tid ER måfte under Pilanetens retrogradation oundvi- keliga fma fel i obfervationerna, göra utflagen för at finna r, ganfka ofåkra. Deremot når Planeten vid Qvadraturen börjar blifva direct, göra radii vi- fionis ifrån jorden och radierna ifrån Solen de ftör- fa vinklarna fins imellan, hvaraf affkårnings-pun- éterna kunna med. mera precifion determineras, hvartil kommer, at når Planeten år dire&, 'T min- fikas når r minfkas, och en liten åndring i r följaktligen gör en mycket mirkligare i T? 73, fom bör vara lika med den beftåndiga ;? R?. 182 > 1783. Jul Aug. Sept. tid til Parifer- -meridian, var Planetens afftånd ifrån Solen = 12. 3382 och defs ftälle i: orbitan 35.69.39'. 23”. famt af obfervationerna d. 14 Martii och 7 Maj 1782 funnit, at d. 10-April famma är kl. ge. 3". SAC MN Pan var by afftänd ifrån Solen --- = 18. 8710. och 'defs flålle i orbitan =--— 3" 29.ar. 43. > På famma fått hade jag af de förfta obfer- vationerna , fom kommit til min kunf? p äro gjorde om våren 173! deis i» Greenwich, dels'i; Paris, kunhbat id eterminera det tr edje Planetens ftålle i fin. orbita med motfvarande afftänd: ifrån Solen, men emedan jag, genom deffla obfervationers jämförelfe fins i mellan och med mina förr nåmnde Elementa circularia, ej tyckt mig hos-.dem finna den noghet, fom til dettå ändamäl fordras, hvaråft 20” fel i nå- gondera at de: obfervationer, jag nyttjar til at finna Planetens: radius vector, kan leda til be- tydligt fel i defs frorlek, och: emedan äfven jag defsutom ej haft tilgång til obfervationer få nära in til hvarandra, at jag genom inter- polation, eller något medium af errores; kun- nat corrigera dem, har jag tyckt det vara 1få- kraft at på följande fått företaga faken. Ibland de förfta af de FR ationer, fomjag fått del af, äro fyra gjorda i Paris d. 16, 17, 13 och 19 Apr. 1781 af Herr MEssiIER. M etbräla af defia obfer- verade' ftållens fkillnad, ifrån dem, fom åro genom mina Elementa circularia utråknade för famma tidspuntter, har jag antagit för Cirklens geocentrifka afvikning ifrån den råtta orbitan i deffa dagar, hvilken fkilnad imellan cirklen och den råtta orbitan ej på 3 dagar kan mår- keligen 4 | ; 2 £783. Cfuldug. Sept.- 183 keligen ån ras. Detta medium har jag dragit ifrån det geocentri ritka ftållet,. fom circulaira Elementer utvifat för Planetens ftålle d. 16 Apr.,:' och: anfett det deraf upkomne ftållet för Pla- netens rätta geocentrill ka ftålle farnma tid. Vidare har jag antagit Planetens afftånd ifrån folen för famma dag at vara — 18. 9og , famtderaf funnit, at Planetens motfvarande locus i fin orbita bör vara bl ofogtiget ot På dettatärt har jag fått 3 loca hé- | Hocentrica Planete , ochså e'deremot ivarande | radir vedtores, hvaraf find den lifta ärigenom falfk polition, fom ofta! brukas i Aftronomifka räkningar. Sedan jag genom preceflio 2qui- nodtiorum minskat fkilnaderna i longituder för d. 16 Apr. 178, d. 10 Apr. 1782 och d.13 Apr. 1783, får jag tre radii vedtores och meliaplig- gande vinklar, hvadan jag, på fått fom finnes uttördt i Nova Ada Upfal: VolkalSp 257 utrågnat Conifka Sec tionen , forn i detta fall blif- vér en Ellips, hvars femiaxis major år = 10,2530, famt excentriciteten — 0. 0305125 i halfva ax- -1ens delar , och fråmfta 'obfervationens afftänd ifrån Perihelium == 469, 10/50. > Genom des- fe Elementer har jag, på vanligt fitt, funnit de anomalie medie, fom fvara emot anomalie vere uti denna Ellips för. den förfta och iuta oblervationen, och genom deras fkilnad jäm- . förd med tiden, fom framlupit imellan SN obfervationer, uträknat tempus periodicum oc femiaxis major, hvilken, om min falfka obe tion för Planetens afftånd d. 16 Apr. 1781 var rit rått tråffad, borde infalla med den förr fun- ne iemiaxis! major eller vara — 10.2530 , men in oblifverchan == 19:3505: Jag har derföre an- tagit:en ny: Planetens diftance ifrån Solen d. 10 Apr. 1781 at vara = 18.9034, och finner Pp 184 — 1783. oful. Aug. Sept. på famma fätt, fom förra gången, at femi-axis major blifver = 18.9616, excentriciteten = O. 0231147, famt afftåndet ifrån Perihelium d. 13 Apr. 1783 = 74". 55". 10”, men genom det af fkillnaden imellan anomaligz medie deducerade tempus periodicum, fås femi-axis major = 18. 9682, fom vifar, at den fenaft antagne ra- dius vedor ej heller accurattntråffar med den råtta, men at den famma år fexton gånger min- dre felaktig, hvarföre jag ånnu minfkar famma radius vettor i famma proportion, fom felen minfkats och följaktligen antager honom = 18. 9033, hvadan femi-axis major blifver på för- fta fåttet — 18. 94349, och genom den af fkill- naden imellan anomalix medie funna omlopps- tid — 18.94401. Skillnaden imellan bågge år obetydlig och vifar, at den fifta fuppofitionen var rått tråffad, famt at medium imellan deffa bågge femi-axes eller 18.94375 utan mårkligt fel är orbitans råtta halfva axel. Når den fam- me fåledes år funnen, utråknas utan möda de Öfrige Elementer, efter den i Nova Ad&a Ur- falienfia befkrifna methoden , famt Nodens ftål- le med Inclinationen på vanligt fått; til hvil- ket fifta åndamål jag utvalt obfervationerna d. 18 Apr. r781 af Herr MEsSIER och d. 1 Maj 1783 af mig. För den förfta år genom medium den obferverade latitudo Geocentrica = 0?. 11". 57,5 och för den fenare = 0?. 18”. 23, bågge Nord- liga. Men at få noga fom möjligt år kunna utfåtta locus Aphelii, har jag af vål famman- flimmande obfervationer, fom i Stockholm åro gjorde af Herr WARGENTIN, famt hår i Up- fala af mig, vid flutet af fifttedne Dec. månad - determinerat Planetens oppolition emot NR amt 1783. oJul. Aug. Sept. 198. I famt funnit den famma inträffa d. 26 Dec. 1782 | 5 SN 13". 49" medeltid til Parifer-meridianen, 2 Planetens pr Geocentrica och Helio- ja Genirioa var: = 355,20 197, och. genom: 67 tillaggning för reduydtionen til orbitans plan, defs longitud Loi ObitaL EE SAT OG 25", Men för famma tids moment år, enligt Ele- | menterna, dets. anöomalta vera. — IO1?, 27" 2a't I hvadan longitudo Aphelii denna tid finnes, | fom til hvarje annan tid åndras genom pre- | ceffio eqvinodtiorum. På förefkrifna fått, har | jag ändtligen kommit til följande Elemernioe I för denna nya Sol-fyftemets invånares orbita. | Elementer. Den upftigande Nodens ttålle | äarljan 1701- - = EN IOR TOG SAM | Orbitans lutning - - = OQO. 45. 20,2. Hänpheld tale dor Jjan.1781 2... 23,51 22, ären ned. dot Jan. 17817. 3... 5. 20: 56, 2. | Epocha Tranflitus Sent Aphelium . | är 1757. d. 22 Sept. kl. 16" 48” tm: Par. |. genom TE | är 1798 fl 4 DeCc, kl, 20-397. Halfva axlen = 18.094375 log. — 6. 24774660. | Fxcertriciteten — 0. 23893 log. = 4.6374209. Den famme i halfva axlens delar — 0. o229063. Den fiderala omlopps - tiden — 30116, 302 da- gar, fom utgöra 82. 45151 Anomaliftifka Sol- | år eller 82.454 Anni communes, hvaraf hvart PN är fkott-år. Denne Planets afftånd ifrån Soln är få- fö dubbelt få ftort fom Saturni, hvilken ibland de bekante hittils varit den måft afiägtne, och defs excentricitet år ftörre ån jordens och Ve- 'neris, men mindre ån de Öfrige Planeters. N Huru ; 186 > 1783. Jul Aug. Sept. Huru lyckligt deffe Elementer åro tråfrade, kan båft dömmas af de genom dem utråknade flållens jäåmförelfe med obfervationerna. Men defsförinnan böra de obferverade ftållen -befri- as ifrån verkan af Nutation och Aberration. För at ej onöådigtvis Öka råkningen, har jag trott detta låttaft verkftållas genom A” eller 5” tillåggning til den longitud, fom fås, når den Fix-ftjernan, med hvilken han år compa- rerad, tages til fin Afcentio Re&ta och Declina- tion, ”fådan fom hon finnes i Catal logerna, €n- daft med corre&tion för preceflio eqvi inoctio- rum, eller när fix-ftjernans locus medius nyttjas. Ty hvad förft Nutationen angår, afficierar han fix-fljernan och Planeten på lika fitt, få at hvad fom i kraft af den famma (kulle låggas til eller dragas ifrån fix-ftjernans locus medius, för at få defs Iocus apparens, bör åter dragas ifrån eller låggas til den funne Planetens 1o- cus apparens, för at finna defs locus medius, och fåledes kan han både hos fix-ftjernan och Planeten gås förbi. Hvad Aberrationen åter vidkommer, få mårkes, at emedan ftjernan är belågen ganfka nåra til Eccliptican, och Pla- netens rörelfe i latitud åfven är sanfka lång- fam, år ingen annan Aberration måirkelig hos någondera, ån den fom år i Longituden. Ut- af den famma år åter en ftor del gemenfam och lika både för ftjernan och Planeten, näm- ligen alt hvad fom kommer af jordens råörelfe, och derföre gåller om den famme det, fom förut är anfördt om Nutationen. Om nu jor- den ftod ftilla vid fin medel-diftance ifrån Pla- neten, få vore, .i enfeende til den fenares långa afftånd, Planetens Aberration lika Pre Or 1783. oful, Aug, Sept. 187 för Solen och Jorden. Men af Planetens mo- | tus diurnus omkring Solen 43” och defs af- ftand från Solen 18, til 19 Jordens orbitas half- va diametrar, befinnes, at defs aberration för en inbyggare på Solen år 4 3”, och emedan defs motus är direct, bör famme boge låggas til det obferverade ftållet, för at få det fanfkyldi- ga. Denna qvantitet 4 å 5 fecunder utgör få. ledes den aberration, fom kommer af. Plane- tens egen rörelfe, och i följe deraf den enda correttion, fom år nådig på Planetens obfer- verade ftålle, når ftijärnans locus. medius år nyttjad för at determinera det famma, emedan de Öfrige corredétioner åro lika både för Plane- ten och ftjernan, och fåledes borrttaga hvaran- nan. Når Planeten åter år i oppofition eller conjundtion, vore vål defs motus. diurnus i anfeende til jorden, om hon ftod frilla, an- tingen ftörre eller mindre ån i anfeende til Solen; men emedan defs afftand ifrån jorden är minare, når motus år ftörre och tvårtom, blifver aberrationen den famme. Detta gåller dock endaft med fullkomlig noghet, om en fix-lljärna, fom aldeles har famma longitud fom planeten; men emedan den fix-ftjärna, fom jag för min del nyttjat, ej någonfin varit öfver 59 ifrån Planeten, kan error eller fkillnaden i defs aberration ifrån aberrationen hos en ftjår- na, fom juft vore på famma ftålle fom Pla- neten, ej gå til tvånne fecunder; en noghet, hvilken åtminftone i Longituden ej lårer af ob- fervationerna väntas, Härvid bör jag dock an- mårka, at emedan fiftledne höftas våre ftelle comparationis varit längre äflågfne ifrån Plane- "ten, nämligen fl geminorum eller Propus, N 2 fom 188. 1783. sul. Aug. Sept. fom Herr WARGENTIN meråndels nyttjat, til vid pafs 10 grader i Afceniio Reda, och den lilla ftjärnan , hvarmed jag jämfört Planeten, til ungefår 5 grader, famt bågge verit Våfter om Planeten, har jag corrigerat obfervationer- na, fom åro gjorde i Stockholm i Aug. Sept. Oc. Nov. månader 1782 med tillåggning af 7 fecunder och mina egna obfervationer med 5 eller 6 fecunder. Den fom för öfrigt vill gö- ra figden mödan, at med nutationen och aber- rationen corrigera ftjärnans fiålle i Catalogen, för at finna defs locus apparens, och fedan både med nutation och aberration corrigera Planetens obferverade apparenta ftålle, för at få defs locus medius eller verus , fkall i det når- matte til flut få famma refultat, fom jag århål- lit blott med 4 eller 5 fecunders tilliggning til den longituden, fom hos Planeten blifvit obferverad, utan at ftjärnans -ftälle förut varit corrigeradt, allenaft ftjernan ej varit mycket långt ifrån Planeten. Sedan obfervationerna på förenåmnda fätt blifvit corrigerade, har jag med de anförde Elementer utråknat 214 fårfkilda Pla- netens Longituder och jämfört dem med lika många motfvarande obfervationer, fom åro al- da de, fom kommit til min kunfkap, och af hvilka 8 åro gjorde om våren 1781 i Green- wich "och Paris, men de öfrige antingen i Stockholm eller Upfala, och för öfrigt ej alle åro anmärkte fåfom fullkomiigen fåkra. Utaf deffe calculerade Longituder fkiljer fig ingen 50 ifrån obfervationerna: 2 flycken fkilja fig öfver 40" 15 flycken imellan 31 och 40 29 fltycken imellan 21 och 30 63 fly 1783. ful. Aug. Sept. 189 63 flycken imellan 11 och 20 famt 103 ftycken imellan 1 och 10. At anföra dem alle fkulle uptaga för mycket rum, Det torde vara nog at i hvarje månad nåmna den, fom målft och fom minft fkiljer big ifrån obfervationerna. Uti den förfta och filta månaden har jag ej fått mera ån en enda . Obfervation. G betyder at obfervationen år gjord i Greenwich, P i Paris, S i Stockholm, och U i Upfala. Tiden år medeltid til Parifer meridian. Medeliid til Pa- Obferv. Long. Utråknad Long. fkil- rif. Merid. — corrigerad. — genomElement. nad. TOT ROTE 60000 a IK SNS " INKareeE? 10149 2, 24.29. $005.2. 24. 29.19 > 31 PINGIS 0 —-2$t 10.92 PP 25 16-35 =L7 TOO = of or 19 Px 221 10 3 Kid 2295 - 20 19 54 G0- 20 9 SS I 20 ÖT — 27 2013 GM 20 23 20 | Sept 4 11.50 3 2 41 fö 53 2 41 Ti — 39 | 20100 DA FER i ANS SRS OT RR föfa 2 2 ag 2 SARS | 28 92 24329 5 - 244 12 + 43 Ik Nov. 4: $ 28 = 2 34-52 2 35 34 T 42 | bh od + 192 80: 30 RN PcEI TA Oda T IS. I IyckÖ GE 3 14.18 22. 193 1 fö 19 +48 Kv od Cnc Aa CCC t Roi Nan UT 17 460-024 38 0 2126 ÖL Arg No AL 20 28-00 = 12 Febi atv 7.- 28053 56 20 53 f7+K I 27 622-28 5t 17. - 28 JV 49 + 28 Mart. 4 8357 - 2850 45-28 49 24 - 40 | 20 OT ANOR BOR AN 1029 (6) N 3 Apr: 108 > TS fu Aug: Sept. Medeltid til Pa- Obferv. Long. Utvåkn. Long: Skill- vif. Merid. corrigerad. genom Elem. nad. Ko Mtrl og SKO Gl SSU EL 7 APA 15 U- 29-18 15 Oo | EA ndrOrrR2NL2A 44 BI ROSEN IT2E Maj.” 6,59 29513 »O 22:38 ÅJ SKUD 36 o LU vr ND bat [2.0] "14 £29-209-5, 0:4f5-48 U-LORs0 to, KE 20 ”AVOLETA 3 44: 60 47 DN STÖRRE 0 22 12:48 Ai 10.7 OA. OA fi ki SÖPL 12 18030 TEE STD = IE SOT 24 28:9-547 257-48 "PO T- rSAD 6) OM: me 1a 23080 720 USAS AD 23, v ÖLEN SA 17 BOSE FOA 2 DÖVA (807 VÄRSTA RR 16-85 = 0 f145 US AA ROR DEC A DIET AD: ta dag SID nr RE AD HÖRT AO STATS 20 ra 1783. | CP 7 ER NE JD JR Seel öd. oo ES 12 f 19-437 13 U--4 37 27 t14 EDT 7 920607 9520 NT UJ es ARNE Oo 18.26 Ft 3 20-328 I 1 SRS EA Wärt at 80: = 80 0 REA 27-001. 5 Bf Oe RN GR SE Api BN 9 = CF TORA är RR SAS 2650 24 "4 12:43 Ur äng > GÖ Mai BOR Ör AV AR CE Cd NE Hirtil får jag lägga, at om fkillnaden tages imellan fummorna af alla pofitiva och alla ne: gativa Errores för de uträknade 214 longitu- der blifver ett Öfverfkott af 664” på på "den pofitiva lidan, hvilket om det divideras med -: obfervatio: hernas antal 214 vifar, at om Locus Aphelii drages allenaft 3 fecunder tilbaka, fköl- le fumman af alle de calculerade Planetens po- fitiva afvikningar ifrån obfervationerna vara i det 1783. Jul. Aug. Sept. 191 det nårmafte lika med fumman af alla negativa. Förmodligen gifva tilkommande obfervationer anledningar til flörre och mera betydliga för- båttringar i FElementerna. Slutligen bör jag genom jåmförelfe imellan de obferverade latituder och de calculerade vi- fa, huru nära Elementerna intråffa i den delen. I anfeende til Planetens längfamma rörelfe i la- titud torde en obfervation i hvarje månad va- ra rilråcklig til detta åndamål: Medeltid til Parvif. Obferver. Urråknad fRill- Meridianen Longit, Lat.gen. El. — nad. 1781, dd + p RS NOS '” lärt. 17-10 49 GO II 480 12. 0 0:12 APrIl 68 OP o1Irs7 0 If f7åärtksos 5 Mr 8 37 GG OM IN 26:00 12:00 0.24 SPL 1625 0 IST OMG 52 TOR (ÖT 2008 SÖS OA 10 0 IA TO tr 09 INTET Og ag OISL3 OS Ör Ö DEC 31: 8 2205 00-15, 21,0 1f 20 Oc $ 1782, ; Jan 4 DU 015 310 1931 o 0 frön: 270048 VU 01530 015 27.5 0-3 NIE 02 0206 UU 0 If 25.0 17-20 o 0 ang 0 ga UU 0 If 200 19 12 + 010 Mjo 032 U Of ONS 12-00 UI Aus Rö ma or Oo T6123 0:16 19-104 BEPEd ag 10 20 UU 072 07-22 ÖÖ rn 3019 U OT AoT 48-006 Nav 18 754 50 18 190118 16 ROT 3 Paren 6 2 UNO NG Ol I9.48 AGS 1783. "+ fn BL NOrR, rv ORNÖ 18: SÖT Feb) rear U:6, NO 0 18 fris I KÖNlart: 26 17 o f7 0 IAI 0.18 139. 0 2 RER At MIO I Od 240 0 3 a WU plaft/ di 18. Jun, 1783. N 4 För- J äv8 > P783:- Gyul Hur: Sep Förfök til en ny Inråttning af Eudiometer, Af a JOHAN CARL WILCKE. AA! nyare Phyfifka uptåckter, har ingen väckt få mycket hopp om omedelbarligt nyt= tiga tillimpningar, fom Herr PrRIEsTLEYS be- römda påfund, at förmedelft tilblandning af Saltpetter - eller fkedvattens -luft (air nitreux) pröfva, få vål den atmofpherifka, fom andra luft-arters godhet för andedrågt och eldens underhållande, Betydligheten af fådant prof, har ock föranlåtit många, at tånka på inritt- ning af ett färfkildt Inftrument, hvarmed des- fa rön både vigt och fikert kunde anftållas, och luftens godhet, eller råttare myckenheten af elds-luft, fom deruti finnes, noga kunde afmåtas och graderas. Man kallar detta verk- tyg Eudiometer , och hafva efter Herrarne PriEsTLEY och LANDRIANI, åfven FONTANA, MAGELLAN, Duc DE CHAULNES, ÅCHARD, INGENHOUsSZ med flera, dertil upgifvit flera fårfkilda finnrika inventioner, famt dermed redan gjort flera mårkvärdiga uptåckter. Vid förfta påfeendet, tycks ingen fvårighet vifa fig, at ju med :tåmmelig vifshet kunna fatta vifta portioner luft, blanda dem tilhopa, och afmåi- ta blandningens myckenhet. PRrRIESTLEYS en- kla tilftållning med ett graderadt glas-rör, och några dertil lämpade glas-mått, uti en fkål med vatten, tyckes hårtil vara aldeles 2 (Clig, 1785: vf Ol. RUS. MSept IOL kelig. Men ärfarenheten har vifat, at utom befvärligheten, at ftådfe med händerna flafka uti vatten, få många fmå biomlftåndigheter be- ledfaga detfa prof, at föga något enda, full- komligen liknar det andra, och at man efter Herr INGENHoUusz Öfverflag, dermed kan be- gå fel och irringar, på mer ån hundrade fått. Pafundets nytta beror fäledes på ett, i det yt- terlta precift måtnings-fått, hvarvid alla uti luit-arternas mångd, varme, fammantryckning, blandning och abforption, möjeliga olikheter, jämte fjeifva operationens och Inftrumentets vidlöftighet och dyrbarhet, kunna undvikas, och hvaraf ätiminitone något låder vid alla bittils brukade inrättningar, men ej torde va- ra få lätt at fullkomligen afthjelpa. JImedlertid har Öfvervågandet håraf, bragt mig på den tan- kan, at til fådan Eudiometer-inråttning anvånda, den, af Hr, LAVvoisiEr i annat affeende, med nyt- ta brukade methoden, at förmedelft fugning el- ler pumpning med fpruta, håmta, blanda, flyt- ta och afmåta luft-forterna, och derigenom undvika den myckna handteringen af fjelfva profvare-glafen, och flera dermed förknippade olågenheter. Förflaget har ej flrax, men om- fider timmeligen vål lyckats, och torde jag få lof, at korrtaft befkritva åtfkilliga til den ån- dan vidtagne inråttningar. Förfla Förföket. Fig. I. Tab. VI, anftåldes med et vid A tilllutet, vid B åter Öpet, och i rått vinkel omböjdt glas-rör AB, hvilket med Öpna åndan B, ftickes in och år uti kork fåftadt, igenom ena fidan, nåra vid botten af en liten trå-dofa eller refervoir C. Denna do- fa fylles med qvickfilfver, hvilket, når röret N 5 vån- 194 1783. ful. Aug. Sopt. : våndes ned, rinner ned och upfyller det fam- ma, men qvarftadnar deruti, når röret åter våndes lodrått up. För at inflåppa luft-forter-- na uti detta blandnings-rör, tjenar den lilla pumpen CDE, beftående af en glas-kula D, hvars öfra hals flutar fig uti ett fint omböjdt glasrör, fom med fpetfen kan föras in i nedra Öpningen af prof-röret AB. Vid nedra halten åter, år en med qvick-filfver upfylld påfe af fkinn eller fjåder-kåda, ombunden, fom upbär qvickfilfret til ett visft mårke m.- Når denna påfen kramas med handen, utdrifves luften utur kulan D til prof-röret AB och deruti up- fliger: flåppes åter påfen fri, nedfaller qvick- filfret til mårket » och kulan O fylles åter med den art af luft, hvaruti rörets öpning fig befinner. På det fåttet kunna lika ftora mått af olika luft-forter ganfka vigt håmtas, och in- föras under prof-röret AB, och deras förhål- lande på en vid röret fåftad, och efter luft- måttet D afdelt fcala afmåtas och obferveras. Andra Förföket. Fig. 2. AB, år ett på våg- gen och fpiken L hångande bråde, hvarpå år fåftad en liten dofa eller refervoir C, utur hvars botten nedgår ett, vid andra åndan flu- tet glas-rör CD, af fådan vidd, at det öfra, til profning ämnade blandnings-röret EF, dår- uti aldeles fritt kan nedftickas, och fåledes nedifrån fyllas, med det uti refervoiren och defs continuations-rör CD befintliga qvick- bilfret. Nu tilflutes rörets Ofta öpning E med en tåt propp, och röret fullt med qvicklilfver updrages famt uphånges, på en vid fkjutaren G fåiflad klåmhake E. Til luft-arternas intö- rande uti detta rör EF, tjenar den förrbefkrif- ne 1783. Jul. Aug. Sept. 195 | fe lilla qvickfilfvere-pumpen HIK, dock med den förbättring, at gqvicklilfver - påfen K, år omgifven af en cylindrifk trådofa, med fkruf i botten, hvarmed qvicklilfret fåkrare och fta- digare kan updrifvas, ån genom klåmning med blotta handen, och fäledes lika mått af luft viffare uti prof-röret EF genom defs under qvicklilfver-ytan uti refervoiren C hångande Öpning, införas, Efter krympningen, nedfö- res röret EF med fkjutaren G få långt, at defs inra qnickllfver-yta ftår i lika högd med det yttra uti refervoiren, och luften i röret fåle- des har lika tåthet med den yttra atmosphe- ren. Då och denna återftående luftens fanna mångd och volum, af en vid fkjutaren G fä- flad vifare, utmårkes, på den bredvid på taf- lan AB utfatte grad-fcalan. Jag tviflar ej, at ju deffa enkla tilftällnin- gar, vid flera tilfållen, då profven nödvåndigt böra anftällas uti qvicklilfver, efter någon yt- terligare förbåttring, kommer til pafs. Men fom det år fvårt, at långe behålla detta åmne, jämte glafen, få rena och genomfkinliga, fom ärfordras, få vida (den, af luft-arternas före- ning upkommande faltpetter-fyran , icke få väl af qvicklilfver, fom af vatten, upfupes; och - qvickliltrets fpillning vid förföken jämvål år på flera fätt befvårlig; få kom jag ej vidare at tortfara med deffa inftrumenters förbättrande; innan en åkommen fjukdom långe hindrade mig at lågga dårvid handen. 1783. Ju. up. Söp. mårkas , hvaråft vattu-ytan ftadnar, at derefter utfåtta graderna. Den qvarblifvande luften kan flutligen utflåppas igenom Öfra ventilen vid I, eller ock med fjelfva fprutan uthåmtas : och flåppas uti andra kårl, til vidare un- derfökning. På det fåttet, kunna nu alla prof med ganfka mycken Iåtthet och beqvämlighet anftällas ; åtfkilliga dervid anmårkta omftåndig- heter, gåtvo likväl ytterligare anledning, at förbåttra och åndra denna inråttning på föll- jande fätt, , Fjerde Förföket Fig. 4. AB år en aflång vatten-refervoir af järnbleck, öfverdragen med lack-fernifia, uti hvilken, på trenne upftånda- re CCC, hånga trenne påronformiga luft-can- tiner af glas D, E, F, få afvågde, at de, half- fulla med luft, fimma på vattnet, utan at ftjel- pa, och förmedeilt vidlödde öglor, kunna up- hångas, på utgående armarne af deras upftån- dare CCC, med Öpningarne, under vattu-brynet uti refervoiren AB. Delfia glas-cantiner kun- na förmedellt fprutrårets införande, likafom i förra förföket, fyllas, förft med vatten, och federmera den. ena med fked-vattens luft , den andra, med den luft fom fkall pröfvas, och den tredje, tjena at deruti anftälla blandnings- profvet. Vid fjelfva fprutan år den föråndring gjord, at defs omböjda rör år korrtare: och defs upgående fkalm endaft få lång, at den råcker up uti botten af de fmå cantinerne Dj; E, F, famt få ftadigt, at defte, kunna dårpå hångande uplyftas. I frålle för den cylindrifka glas -continuationen LO Fig. 3, är en korrta- re, men vidare glaskula G Fig. 4, med två halfar, fåftad uti fprutans Öfra Öpning H. Sjelf- : va ; GJ Ulslug Seb. > 100 fa förutan. HL; sbeftår ock nu, af en inuti ganika flåt och jämnvid mållings - cylinder, hvars kolf år med låder Öfverdragen, gåendes ganfka jämnt och lent uti fitt rör. Sjelfva pi- ER eller fprut-flången IK, år fyrkantig, och | efter hela defs långd, på det nogalte indelt uti | tum och linier, hvilka ytterligare, förmedelltt en vid fprut-loc "ket I fållad Nonius, delas uti 10 delar, och faledes pumpens rörelfe, fug- ning och inra rymd, uti roo:dels tum afmåtes med ftörre: lätthet och vifshet, ån vid prof rörets'förenåmnda gradering möjligt år. Med denna tilfts! UIning ”anftällas förföken ganika begqvämligen på det ftfåttet, at 1:0 med fprutan , håmtas utur Cantinerna D och F, li- ka ftora eller mångdubbla portioner af de luft- forter fom fkola blandas, hvilka fläppas ihop, under medlerfta prof-cantinen E, och til bland- ningens befråmjande; indragas tilhopa en eller flera gänger uti fprutan , Oo och åter utdrifvas. Hvarefter 2:0, fedan fprut-delningen år noga frålld på fin början, den återftaende luften uti fprutan. indrages , och defs mångd omedelbar- ligen på fprutans gradering afmåtas kan. Alt | detta går ganfka lått, fort och behåndigt för 83 imedlertid höra under opererandet, föll- I jande, för fjelfva profvets. accuratefte sanfka | betydliga - omflåndigheter, höga ihogkommas | och dårvid i akt tagas. 10 Alla Cantiner bö- ra jämte deruti befintliga luft-arter, fjeltva fprutan, vatten-refervoiren och vattnet, lem- | nas tilbopa tiråcklig tid, at antaga a famma tem- | peratur, innan något prof dermed anftålles. ' För at 2:0 undvika luft-arternas olika tåthet, böra luft-cantinerna, vid luftens indragning där- 108 > > TY83: ull Aug. sept. dårutur uti fprutan, icke lemnas hängande på deras krokar, utan med det inftuckne fprut- röret varfamt lyftas af, och under fjelfva fug- ningen eiter behof höjas och fånkas, få, at det inra vattnet altid förblifver närmaft i lika högd med det yttre uti refervoiren, och inre luften fåledes lika tåt med den yttre. Hvar- efter cantinens krok C nedfkjutes til famma högd, och glafet varfamt, med fjeifva fprutan därpå uphånges. 3:0 Bör vid fprut-rörets ut- dragning utur luft-cantin noga aktas, atingen luft-blåfa får utur röret utlöpa eller deruti in- gå, och fåledes något af den afmåtte luften förloras, I hvilken afligt, altid litet vatten in- drages ofvanpå luften uti röret, fom åter vid fjelfva måtningen utdrifves, få at luften ftår jämnt uti fprut-rörets Öpning, eller vid något annat, på famma rör utfatt fäkert märke. 4:0 Vid faltpetter-luftens inflåppning til den luft, fom fkall pröfvas, bör den farma icke igenom vattnet få upfara, utan fprut-röret flickes få högt up, at luft-arterna omedelbarligen råka hvarandra; en förmon, fom vid andra Eudio- metrar fvårare ftår at århålla, men bidrager anfka mycket til den harmoni, fom på detta ått vunnits vid flere efter hvarandra anftälde prof, hvarvid fkilnaden uti utflagen fållan fti- git Öfver 2 til 3 afdelningar eller 100:dels tum på grad-fealan, och troligen aldeles kunde und- vikas, om fprut-ftången, i ftålle för blotta han- den, drogs af någon Micrometer - fkrufning , det jag hittills ej törfökt. I följe håraf bero förmonerna af denna, ifrån alla öfriga fkiljak- tiga Eudiometer-inråttningen, i fynnerhet där- på: 10 At under hela operationen hvarken vatt- net 1783. oj ul. Aug. Sept. 201 net eller någon annan del utom fprutans ne- dra del, med hånderna behåfver vidröras, hvil- ket gör experimentet bäde lått och Inyggt. 2:0 Ät tjeltva luft-arterna icke komma at Vid- röra annat ån glas och vatten, fåledes icke eller, til deras: natur och renhet, undergå nå-. gon Snäring 3:0 At alla af olika varme och tåthet eller fammantryckning hårrörande irringar i det-aldranårmafte kunna undvikas. 4:0 At man förmedelft fprutning med vatten, eller luft-blandningens indragning och utdrif+ vande utur fprutan arhäller ett ganfka lätt , kraftigt och altid likformigt Rn fått, 1, dtåll e för den vanliga, ofåkra fqva alpningen. 5: År man vid denna confrudtion icke bunden til villa, vid profvens anftållande antagna propor- Re imellan luft-arterna, utan har fin frihet, at efter fprut-iflångens afdelning, följa hvil- ken; method, och proportion, Kn beha- gar, famt åiven ganika lått och nåftan genom en enda MERn, finna det, til fullkomlig laturation, i. alla händelfer, Srforderliga fÖr- hällåndet,, 6:0 Tjenar denna, filt. belkrifne inrättning - med. Ipruta, vatten-låda och luft- ”cantiner, icke endalt til Eudiometer; utan kun- na de mälte öfriga förföken med luft-arterna, jämväl få PegyÄNieen dermed anftållas, at den flamma ock för den: orfaken, torde förtjena olifva allmänt bekant och förmodligen veder- tagen... Ehuru, Önfkligt i öfrigt vara kan, at någon ån enklare, fåkrare och mera låttbru- kad Eudiometer-inrättning , ån denna, kunde palinnas. | (OSA SKR Son Anse OM | Thao- 202. P783. GJ äl: Dag. Dip. SÄS FETT GG Theorin om Spiral-Pumpen; 2:a Fortfåttn. : Af HENR. NICANDER. Om inra rörelfen, få vål i fin början fom uuder fortfåttningen, i de Slangar ; hvilka äro jämnt jocke och lika rymlige alla Hvarfoven igenom, 6.40. Hvad rörelfen vidkommer, i fin bör- jan, fedan fkopan förita gången öft vatten, och famma vatten vandrat igenom Hornet in uti förfta Hvarfvet, få hånder, om Skopan och Hornet åro få rymliga, fom vi uti nåftföregående &$$. fagt, at de böra vara, och hädanefter antaga at de altid åro, få hån- der, fåger jag, at hela förfta Hvarfvet blifver fullt af våtten, och fådant icke allenaft af den grund fom nyfs nåmnd är angående Skopans rymd, utan ockfå deraf, at ännu intet mot- flånd gifves framföre, fom kommer Mafkinen at utfpy det öfverfiödiga. Man kan föreftålla fig faken af Fig. 15. $. 50. Etter andra omloppet har famma vatten inkrupit i andra Hvartvet, och nytt vatten intagit det förfta, Fig. 16. Jag kallar nu den förtlt inkomna Vatten-Columnen A, den andra B, : de öfriga C; D, m. m. alt ef- ter fom de inkommit; jämväl Hvarfven i ord- ning I, 2, 3, m. m. Men emedan bågge gän- gerna för mycket vatten blifvit inöft, och der- mellan tillika för mycket luft, få eqvilibrera bägge | bågge Columnerna A och B hvarannan på det fåttet, at den högra Skånglen a» O' at AA, och 1783. Sul. Aug. Sept. 203 den vånftra KO af B höja lig bågge til högtlia pundterna B', B. - De andre Skånglarne åter, KO” och »0O, äro i anfeende til den för myc- ket intagna Luften ganfka låge, och föga hö- gre ån de underfta punéterna O' och O. Der- af målte Vatten-Columnen A i Hvarfvet 2 nu intaga en mycket mindre cirkel - boge, ån då han viltades uti Hvarfvet 1, och en hop vat- ten år fåledes fkild ifrån honom och öfver- fkuten i Hvarfvet 3. Columnen B blifver ock | icke flörre til Grad-talet, än A nu är, och fåledes mycket mindre ån A var uti Hvari- I Net 6. 5r. Efter tredje omloppet, år pundten a, Fig. 17, af Columnen C uti nederfta pundten Oj; ty når ett omlopp begynner fke, och fkop- mynningen S ingär 1 vattnet, få år få mycken luft i följe af Skopans och Hornets Rymd KS infamlad , fom kan fylla inemot ett helt hvarf ijämna flangen, i följe deraf år denna Euft- qvantitet, om ock tryckt af fiörfta möjliga 'Vatten-högden i Hvarfvet 1, mer ån tilräck- lig at fylla Bogen Ka, hålft ockfå Columren B intager mer ån ett halft Hvarfs 1 följe der- af bör en hop luft borrtgå förbi pundten O; men ifrån den ftunden åter, en fådan borrt- gång Sker, fkiljer fig pundten » icke någonfin ifrån O, utan blifver dår ftående. = Således fkall tryckande Vatten-högden i förfta Fivarf- vet redan vid tredje omloppet, och kan hån- da åfven vid det andra, vara den ftörfia möj- liga, likfom då Mafkinen år i full verkan. Men hvad pundten K” uti Hvartvet 3 angär, 204 7783. Jul Aug. Sept. få kan den uti en Slang, fem år jåmn-tjock och af lika ftora, Hvari-Rymder icke gårna nä- gonfin komma til nederfia pun&en O', eme- dan en hop öfverfkotts vatten finnes uti Hvarf- vet: 4. nålt förut, hvilket; vatten. ju högre det kfliker; jue r fammanpackar den luft , fom.ar åmellan k&k ack ay och fom i naturligt tilftänd icke kan intaga mer ån ett halit Hvarfs Rymd ar Janpa Slangen; och då denne luft famman- packas , målte pungen & i mon. af packningen | -blifva lågre ån pundétten vy, hvilket :förorfakar i famma Hvarfen tryckande Vatten-högd, hvil- ken, tilfammanlagd med den iHvarfvet 3, eqvi- librerar emot den 1: Hvarfvet 1, eller ockfå emot en liten öfvervigt i Hvarfvet 2, tillika med tryckande Vatten - högden i Hvarfvet I, alt efter den myckenhet af.Luft och Vatten; fom i hvart/ Hvarf befinnes.. -Håraf kan pun- Åen K” fåledes icke. någonfin: nedkomma til - O' uti Hvarfvet 3; och utom det at fådant ut- af jämnvigts-lagen kan finnas, få har jag ock- få tillika funnit det SR förlök beftyrkt, uti en Modell, gjord hår i Staden för Hr Bar. Cr, i ALSTRÖMERS råkning, med Slang och Pump- | flock af. fammanfatta Glas. Rör, af ungefår 4 geom.- linjers Caliber.; Denna Modell hade 6 Slang-Hvarf af I fots Radie hvardera, famt ett Horn få långt fom omkretfen af ett halit Hvarf, och.undér de förita omloppen yppar de lig uti h AROM alla de omftåndigheter , fom nu åro omtalt $..52> När, om Omlopp fkedt, förhålla fig Columnerne A och M, Fig. 18, i famma fält ning, fom A och C Fig. 17, och allt efter fom omloppen i början åro ojämna eller jäm- = na na til antalet, få år det antingen en Column af Vatten eller af Luft, fom uti medlerfia Hvarf- vet har Skångel-åndarne uti en och famma ho- kan hånda, (då Hvarfvens antal tillåter, at om- loppen kunna' blifva många, innan något vat- iten ingär i Pump-ftocken), at.Skångel-åndar- ine utaf flera Vatten- och Luft-Columner på ken gang i medlerfta' Hvarfven viftas utien och ifamma horizontal-linje, eller fom. vill fåga det ifamma, att flere Vattenpafs-Columner uti be- rörde Hvarf kunna gitvas. Man finner, att (uti deffa Hvarf intet det mirita af luft eller vatten kan öfverfkjutas- ifrån det ena til det andra. Men uti allafammans är qvantiteten af Luft orh Vatten lika. När då Omloppen blif- 'vit få många, ellerchalfva fumman af Iryc- kande Vatten - högderna i Hvarfven blifvit få for, at Luft-Columnen och Vatten-Columnen tillammans uti det medlerifta Hvarfvet utgöra jämnt 360? , få kan luften icke vidare, i rå- relfens nu varande omftlåndigheter, famman- tryckas; och når då omloppen blifva flera , blifver ock tilftåndet det famma uti flera af de medlerfta Hvarfven, antalet af omloppen må vara jämnt eller ojämnt; följagtligen blif- wer ock haltva eller hela fumman af tryckan- de Vatten-högderna i Hvarfven efter denna flund den famma. kg 06-53. Mer under: denha flags rörelfe. är hvar Vatten-Column, til rymden stftörre ån ett halft Slang-Hvarf; ty då Skop- mynningen S, Fig. 18, ingår i vattnet, harsflutet af Hoxnet icke ånnu vandrat förbi punkten O, uti Hvarf- vet 13; i följe «deraf åriVatten-Columnen Ks 0753 rym- 1799 "sfäl VAS METE > 20 'rizontal linje. Men utiven Slang af denne art =» 306 — 1783. eful. Aug. Sept: rymligare ån ett halft Hvarf, och blifver det åfven federmera under de öfriga omloppen, emedan intet vatten derifrån kan Öfverga til- baka, få långe alla Vatten -Columnerne viftas i Spiralen, fåfom man finner ai jämnvigts-lagen. Hvar Luft-Column under famma tid år ock nägot ftörre, än då Mafkinen år i fin ful- la verkan; emedan puncten K af Vatten-=Co- lumnen fånker big något, då nåfta Vatten-Co- lumn inöfes , och i följe derat får få mycket mer luft rum. 9. 54. När Spiralen efter ett vifst antal af Hvarf, inledes i ett upgående Rör PR, Fig. 19,” och rörelfen få vida kommit, at Vatten -Co- lumnerne begynna vandra dit, eller att redan Ofverfkotts-vattnet intagit horizontal-Röret P, få händer, för jämnvigtens fkull, når rörelfen ån vidare fortfättes, att Pundten K'”, uti filta Hvarfvet m, höjer fig mer och mer, alt elter fom Vatten-Columnerne A,B, C - - - inkry- pa i Pump-ftocken , och i famma mon höja tig åfven vänltre fkänglarne af alla de öfriga Vatten-Columnerna, utom den i Hvarfvet tr, hvilken allt ifrån början, ftått up til högfla pungen B. De högre Skånglarne åter fånka lig i famma mon mer och mer. 6. 55. Men når flutligen punåerrne K', K' > - >= uti Hvarfven m, m' - - Fig. 20, up- kommit til högfta pundterna B”', B' - -, få är Mafkinen i tin fulla verkan; och då äro luft- fatferne i Pump-ftocken fammanpackade, i mon af det ofvanliggande vattnet; likafå Luft-Co- lumnerne i Hvartven , i mon af Tryckande Vatten-högderna, ifrån det förfta Hvartvet til det fifta. Men fom mer luft i början inkom . än 1783. gul. Aug. Sept. 207 ån nu kan fke, fedan- Mafkinen hunnit göra I fitt båka, få följer deraf, at de förfte Luft- | fatferne fkrymmä mer både i Pump-ftocken och i Hvarfven, ån de efterkommande. Så många Hvarf fom Mafkivren har, få många omlopp, och ånnu ett och annat till, inkom- ma förre luft-fatfer i Hvarfven än federmera. Men alle deffe flörre Luft-fatfer hinna icke vandra utur alla Hvarfven, innan upfordrin- "gen kommit till fit högfta; följagtligen fom » Tryckande vattenhögderna i Flvarfven håraf i början åro förre, få fkall ock fke, at Hydro- flatifka högden och hela abfoluta högden i proportion blifver ftörre ån federmera. . 56. Dock kommer man ihog, at främft eller framför Columnen A gick en Column af ÖOfverfkotts- vatten, hvilken i anfeende till Hornets vidd icke kunde vara mycket mindre ån A, och hvilken imellan fig och A hade en Luft Column, fom var för liten. Hvad få- ledes de i början varande tryckande Vatten- högderna i Hvarfven kunna oka Hydroftatifka högden,, och hvad luft-fatferna i Pump- ftoc- ken imellan A och B, B och C - - - kunna fkrymma Öfver vanligheten , torde derföre icke blifva mer, ån hvad å andra fidan luft-fatfen imellan öÖfverfkotts-vattnet och Columnen A fkrymmer för litet, i anfeende til den öfver honom emot ftorleken varande ftörre vatten- tyngd. a Et 57. Men ett annat, kål gör dock, att man icke defs mindre utan all tvifvel kan an- fe Abfoluta eller hela uppfordrings-högden något ftörre i början, ån under fortfåttningen af Spelet. Saken år den, att under det en : OM vat- | 208 | 83 Sul et löpt. vatten-fatts upplöper i Pump-ftocken till fitt högfta, rinner en Hop vatten ifrån - honom, fom trånger fig imellan Pumpilocks-vå sgarha och den underliggande luft-fatfen 3; hvil! ket jag fett hånda uti den $. 51 orötalte Glas- Mcdel- len, och bör åfven hända uti alla bade itör- fe och mindre Mafkiner, af hvad åmne Pump- ftockarna vara inå. Håraf förlorar vål en fötl- lanliggande vatten-fats icke någöt i fin volum; ty få mycket fom gär ifrån hohom på undra änden, få mycket tillopp fker på den öfra. Men -den förfta Vatten-fatfen, eller det förut få kallade öfverfkotts-v attnet, fom nu är Öt- verft och går framför Columnen ÅA, får ingen ärlättning för det förlorade, utan minfkas be- fiändigt under hela uppfarten 3 och derigenom hånder , att den imelian honom och Colum- nen A liggande mindre Luft-fatfen icke bir i proportion af. fin ftorlek med förre tyngd befvårad, ån de öfrige Vatten-fatferne i hans belågenhet. Således hånder håraf, att famma Luft-fats tager fig ett flörre utrymme, och att följaktligen "hela uppfordri ngs - högden vinner 1 början det företråde i ftorleken, fom de förft inkomne ftörre luft-fatferne kräfva. $. 58. Hvad vidare inra rörelien vidkom- mer, då Mafkinen gör fitt båfta, få finnas Luft-fåtferne i Slang-Hvarfven, ifrån det'för- fa til det fifta, allt mer och mer fammanpac- kade; följagtligen, emedan de alle i naturligt tilfltånd åro lika ftore, intaga de allt mindre och mindre Rymder, allt efter fom de inkry- På i Hvarfven; och dejt hånder, att puntten , Fig. 20, fom uti Hvarfvet I var i nederffa Mn dled KJS höjer ig allt mer och mer ar en 1783. Jul: Aug. Sept. 209 den fiftnåmnde pungen ide öfriga Hvarfven, och blifver högt ifrån OO; i det fifta eller uti Hvarfvet m. Deraf fker, i följe få vål:af' Ma- fkinens rörelfe, fom af tryckningen i Pump- ftocken , att en Öfvergång yppar tig ifrån det ena Hvarfvet till det andra af få mycket vat- ten, fom behöfs att fylla det rum, hvilket luften i hvart Hvarfihopkrymper. Deraf blif- va Vatten - fatferne i de filta Hvarfven ftörre än i de förfa, och en liten idkelig och jämn bakftröm varar, få långe Mafkinen kringvri- des. Men med allt detta utgår ingen vatten- fats i Pump-ftocken flörre, ån han inkom i Slangen; utan hvad han under farten i Hvart- ven vunnit fåfom filökning, det lemnar han - på behöriga orter efter handen ifrån fig til nå- fia fats, och denne til: den följande mm: oh Under uppfarten i Pump-ftocken mifter han vål ockfå en hop vatten, fom nedrinner förbi un- derlingande Lutt-fats till nälfta Vatten-fats; men hvad fom derigenom förloras, årfåttes , fåfom förut år fagdt, ifrån den ofvanvarande Vatten- fatfen, hvilken åter får förfkott af fin ofvan- liggande fats, och få vidare; hvaraf följer, att en Vatten-fatts under hela upfarten i Pump- ftocken beftåndigt har famma ftorlek, fom då han ingick i Slangen, och förrådet till Öfver- gängs-vattnet i Hvarfven, hvilket fyller rym- derna, fom luft-fatferne inkrumpit, år kommet ifrån de i början upgående ftörre Vatten-fatfer. Om rörelfen i de Slangar, fom aftaga jämnt i Rymd, ifrån det ena Hvarfver till det andra. 0. 59. Uti deffa Slangar fkiljer fig rörelfen i början ifrån den i de nyfs omtalte på följan- Os de rd Hör > 17832 dull Mg se de fått: 1:0) finnes af det fom år fagdt om de fenare, att icke mer ån en öÖfverfkotts Vatten. Column gifves framför A; 2:0) att ingen luft, utan endaft vatten kan öÖtverfkjutas ifrån det Hvarfvet, uti hvilket Columnen A viftas, till det nåft föregaäende; 3:0) att, emedan flera vatten-pafs Columner i de mellerfta Fivarfven kunna gifvas, få kan icke heller fumman af tryckande Vatten - högderna, fom eqvilibrera hvarannan och exiftera i Hvarfven innan OÖf- verfkotts-vattnet hunnit i Pump -ftocken, öf- verftiga en vifs ftorlek , om ock Hvarfven och omloppen blifva aldrig få många; 4:0 at vid full verkan ett bakftlrömmande vatten fkall fylla det rum, hvilket den i Hvariven alt mer och mer fammantryckte luften må- fle öfvergifva. $. 60. "Deremot hånder uti de Slangar, hvarom frågan nu år, att fere öfverfkotts Vatten-Columner gifvas framför den förft in- öfte A, Fig. 21. Vatten - Columnerne A, B, C- - - komma inom allt mindre och mindre rymder, uti hvilka de tillika med fina Luft- Columner icke få rum, utan en hop vatten Öfverfkjutes till och ifrån hvar och en, - - - ifrån C til B, ifrån B til A; och iom hårige- nom Åfverfkotts-vattnet flåndigt påökas, få får det icke heller rum uti ett enda hvarf, utan det öfverflödiga deraf Öfverfkjutes uti nålfta hvarf, fom år tomt, och få vidare, i flere to- ma hvarf, allt efter fom det behöfves. Såle- des upkomma flere öfverfkotts-Columner, hvil- ka må kallas a, by ce, - > - i den ordning fom de tillkommit. A andra fidan om jämnvigts- Columnen G Ööfverfkjutes ockfå vatten ra BE 1783. Jul. Aug. Sept. 211 det ena Hvarfvet i det andra3 - - - ifrån L til M, ifrån M till N, och flutligen tillbaka ge- nom Horn-mynningen i karet. $. 61. Men fedan en fådan Öfverfkjutning af vatten ifran en Vatten-Column, ett eller an- nat omlopp. varat; 1å fär flutligen icke hel- ler Luft-Columnen i famma hvarf på fin fida rum. - Deraf hånder, når famma Luft-Column blifver för ftor-rummad, att en del af honom, fre i Tivarivet vw fmyget fig förbi puncten Or” genom Vatten - Columnen K' ya in uti Hvarfvet 3; på famma fått en del af Luft- Columnen i Hvarfvet vy in uti hvartvet vy, och få vidare ånda till 2; på famma fätt, å an- dra fidan om Vattenpafs - Hvarfvet G, ifrån Hvariveti3 in utio, iurån 2 in uti, $. 62. Håraf följer, att, uti denna fort Slangar, icke mer ån en Vattenpafs - Column G kan gifvas, om ock Hvarfven åro, famt Omloppen blifva aldrig få. många. Vidare föl jer håraf, att fumman af de Tryckande och hvarannan eqvilibrerande Vatten-högderna Ökas i famma mon fom Omloppens antal tilltager. $. 63. Men om nu efter ett vifst antal Hvarf, Slangen ingår uti en uppftående Pump- flock, och rårelfen hunnit få vida, att Vat- ten-Columnerne begynna dår uppgå, 1å fker hår, fåfom i $. 54 omtalt år, att Punkterne k,' ky - = > KK o- > allt mer och mer höja hg; och punderne »"”, a - - »', al + - allt mer och mer fånka fig; och når de förre få vida hunnit, att de kommit upp till högfta pundter- ne b, by = + B' B' = -, och de fenare ned in- emot eller till de lågfta o, o, O', O' = -, få år Mafkinen i fin fulla drift och gör fitt båfta. | Det 0 - P0 GUD. Me Det ankommer likväl på Hvarfvens aftagande, huruvida pundterna ww”, a” » = 2, no - - ned- fjunka till de lågfta pun&erna o, 0 - - O'; Or = Vi vilje nu fkårfkåda de håndelfer, då det fker och icke fker. 6. 64. Man kommer ihog af 6. 34, att” Luft-qvantiteten 'L, fom inrymmes och qvar-- a | a É pla 2 GÖRS blifver i förfta Hvarfvet, år = 'w. ä då På med 'w förftås Rymden, fom luften i famma Hvarf intager, y Tryckande Vatten - högden dåritådes, och A Vatten-högden , fom uppvå- ger Atmosferen. Denne Luft-qvantitet,- om 4 betyder Hydroftatiika högden i Pump-ftocken, iv. A intager i fifta Hvarfvet en rymd = Fo 3 A—eas | e 3 : mA —y emedan A—+z år till A, fom L — till den rymd, fom qvantiteten L intager, då han tryckes af vatten- högden a, hvilket fker i lifta Hvarfvet.. Om nu « betyder Vatten- Columnens rymd i förifta Hvarfvet, och tta Hvarfvet har få ftor rymd fom & + AL A+za och de öfriga hvarfven ifrån detta fiftnämnde åro utien Arithmetiik Progreffion ånda till det för- tay fom är =&-+1w, få år hela Slangen i det når: mafte få inrättad, att famma Vatten- och Luft- qvantitet, fom inrymmes i förfta :.Hvarfvet 3; ockfå jämnt fyller de Öfrigay utan att något bakfiröms - ; eller öfvergångs-vatten får tillika rum; eller kan fylla den plats, fom luften : ihop- 1783. "jul FEALESANS SA bj: 213 ihopkrumpit; ty halt nea nu fjelfva i famma mon, fom Luften. (vi | fs O5. denna Big He, eller. når. Slan- gen år få tillfkapad fom nu fagdt år, få hån- der, når något bakftrömmande vatten vill in uti Slangen ifrån Pumpftocken, (hvilket få vål nu, fom i $u5l7 fagdt är, .atminftone fkersi | början innan rörelfen blifver reglerad ), få hån- der , fågernjag, att famma: vatten, öfverkaftas fillbaka varf ifrån Hyarf, och utkaftas flut- Igen. genom Horo-mynningen i karet. $. 66. Men faftån intet fådant bakfiröm- mande vatten får rum i Hvariven , få fker lik- wvål, emedan defla AICERa att. Vatten.- Colum- nen «, fom altid år den famme alleftådes , in- tager ett förre grad-tal i ide fenare. Hvarfven ån i de förfta; och deraf händer äfven , att pundterne:a”, all. = myntoss Fig 21, icke hed- komma i deffa H ar till underfta Pundterna en NOG vg 67..:-Om åter Slangen: få aftaren ått fi- fa iHuativön blifver till rymden: mindre an ker w. A+y reser ER Ås få får icke få mycket vatten rum i —+a de fenare. Hvarfven, fom i de förfta, utan en hop öÖfvergår ifrån det ena til det andra i ka- ret tillbaka. [allmänhet finner man ar Fig. 20 att då Hvarf-Rymderna aftaga sblifva, Luft =! igar Ka i de lilla Hvarfven 14 mycket ed följaktligen Uryckande Vattenshögderna. fa myc- ket frörre, och upptördrings. högden ftörre I famma mon, (v åltörftåendes, når Pumpi-ftoc- kens Caliber år lika med fifta Hvarfvets ); men i; Vatten-bogarne blifva i flållet få, mycket mer 1e sig RS Aug. Sept. dre och korrtare. Om förminfkningen af Hvarf-rymderna år fådan, att Luft-bogarne i dem alla ftråcka fig ifrån pund&erna K ånda til underfta pundterna O'V få år vål uppfordrings- högden den ftörfta möjliga, men den uppfor- drade vatten-qvantiteten år i ftället till en an- fenlig del minfkad. Förminfkas Hvarf - Rym- derna ån mer, få fmyger fig äfven luft tillba- ka Hvarf ifrån Hvart; dock blifver uppfor- drings-högden, ehuru med en än drygare förluft på Vatten-qvantiteten, likafullt den ftörfta möjliga. 2.68.- -Om' Slagen :1-fä' sten > mon fkulle aftaga, att lifta Hvarfvet icke hin- wA + 7 A-+sa ? få blifver inra rörelfen til alla delar, ehuru i mindre mon, lika med den uti en jämn-tjock och likrymlig Slang. Allt detta hånder, antingen den aftagande langen år lindad öfver en Cylinder eller öf- ver en Con. $. 69. Om åter ifrån ett mellan-hvarf m”, Fig. 20, alla de efterfta »', mm - - få äftaga i rymden, att luft-bogarne i dem ftråcka fig till underfta puntterna O; men alla Hvarfven fram- före 4, 3 - > åro jämna och lika till rymden, få kommer icke mer vatten att rymmas i hvarf- vet a” och alla efterkommande, då Mafkinen år i full drift, ån ifrån O till K. "Det öfriga döfvergår Hvarf ifrån Hvarf till fitt urfprung tillbaka; och qvantiteten fom uppfordras och kaftas utur Pump-itocken under hvart om- lopp, blifver icke ftörre ån den Vatten-Co- lumn, ner blifva lika med rymden «& + ; 4 FAP SW RV 163: cf ul. Ag. Sept. 215 lumn, fom viftas i fifta Hvarfvet 2, 'imellan Kock OO: Uti Hvartven främlti; Oy so =; (om icke Hvarfven m - - am” åro till rymden allt för! fmå, få att åfven luft trånger fig in uti de förra ifrån deffa), förblifver ftållningen af Luft- och Vatten-Columnerna den famma, fom eljeft uti en järmntjock och till Hvarfven likryrHig Slang; men ide etterfta, fåfom uti en till Hvarf-rymderna attagande Slang. Skul- le åter Hvarfven m - - m” vara få knappa till rymden, att luft trånger fig in uti Hvarfven 4,3 - = tillbaka, få förminfkas Vatten-Colum- nerne i de fenare till få ftor rymd, fom den tillbaka gående luften behötver, men deremot förökas tryckande Vatten-högderna och upp- fordrings-högden i famma mon. Skulle endaft det fifta Hvarfvet vara för trångt, men alla de Öfriga lika ftora och jämna, få förhåller fig rörelfen på famma fått. | $. 70. Tvårt om åter, om en Slang gif- ves, fom har de förfta Hvartven ånda till 2m' aftagande , men de efterföljande jämna, få för- håller fig ftållningen vattnet och luften imel- lan i de förra, fåfom i en aftagande Slang, men 1 de Tenare fåfom uti en jämn. Med ett ord, på hvad ftälle några aftagande eller jäm- na Hvarf finnas, få förhåller fig berörde flåll- Ning uti dem, enligt med deras fkapnad. Några preliminåra anmärkningar om rörelfen Pump- ftocken uppföre, då defs Caliber på något fålle är mindre ån fifa Hvarfovets. $. 7r Når Vatten- och Luft-Columnerna ingå i Horizontal-röret PQ, Fig. 20, och fe- dermera begifva fig Pump-ftocken upföåre, få fin- få > 3 a 1783. Jul Aug. Sept. finner: man, att de dår kunna utftråcka fig på långden , i fall vidden felar, och fåledes bi- behålla fin rymd. - Men i Hvarfven hafva de en utftakad långd för fig; de hafva dår grån- forna K och O, öfver hvilka de intet kunna komma, utan att förlora i fin qvantitet. Man finner fåledes , emedan dylika gränfor i Pump- ftocken för långden icke gifvas, att allt det vat- ten och all den luit,, fomå lifta Hvarfvet exifterar, bör under hvart omlopp kunna intrångas i Pump- ftocken, om ock Canalen dår år. af mindre vidd ån i fifta Hvarfvet, allenaft. man har till- råcklig kraft dertill. $:.72. -Men man vet, att när vatten fkall uppfordras i en Pump, få behöfs 1:0 en krait, fom jämnt uppvåger. Vatten - Columnen , hvil- ken Jfkall upprefas till en åftundad högd 3; 2:0 en Öfverkraft, fom, då Canalen år jämn, fkall drifva vattnet få fort uppföre, att en åftundad myckenhet vatten på vifs tid kan uppfordras till den gifna högden: - År: åter i Canalen på något 1tålle ett trängt. pafs, en ventil; eller om vattnet fkall drifvas utur en ftörre Canal i en: mindre, få behöfs 3:0 ån en kraft till få ftor, att lika mycket vatten, fom förut gick igenom jämna Canalen, nu ockfå kan, om få äftundas, gå igenom det trånga paffet upp till famma högd fom förut, på famma tid. De 2 fenare krafterna fammanflå ,vi under en titel, och kalla dem «Xx, famt den förra &. $. '73. "Om nu &k fvarar emot en Vatten- Column få hög fom H, « emot en annan Co- lumn få hög fom bh; k—+x emot en annan Co- lumn få hög fom a, 1å hafver man a =H+h; hvilken Eqvation gäller för alla Pumpar, och a Ivar 1783. Jul. Aug. Sept. 2v) fvarar emot verkliga kraften, fom till upp- fordringen fkall anvåndas. Uti Sug - Pumpar t. ex. år denna kraft lika med den Vatten-Co- lumn, fom uppvåger Atmosferen; i vår Pump år hon lika med den af ofs förut få kallade Hydrofltatifka högden , och H år verkliga upp- fordrings-högden, fom man med famrma kraft kan årnå. Högden h åter åtgår till rörelfens befordrande, och beror af Canalens fkapnad famt haftigheten hvarmed vattnet fkall upp- löpa. | AT 74. Nu blifver hufvudfaken att kånna H eller a-4, hvarvid man finner att både a och h böra underfökas. Men innan 4, fom förft fynes böra vara bekant, i anfeende' till vår Pump, för ett gifvet Hvarf-tal- af en gif- ven Slang-art kan determineras, få fordras fle- ra omvågar; vi målte derföre lemna föåreva- rande åmne tills vidare och begifva ofs på dem. Förft och fråmft blifver faken att gifva tillkånna | Huru många forter Slangar kunna exiftera, och hvilka af dem behöfva komma i betragtande. 6. 75. Vi hafve förut fkillt Slangarna åt med tvänne allmänna namn, jämna och afta” gande. Med de jämna hafva vi alltid förftått fådana, fom åro cylindrifke och lindade öfver Cylindrer >; med aftagande meråndels fådana, fom antingen åro conifke och lindade , öfver Cylindrer, eller ock cylindrifke och lindade Öfver Coner. $. 76. Men utom deffa arter af Slangar, kunna ockfå gifvas andre : Man kan föreftålla "fig fådana, fom åro conifke och lindade öfver Coner; 28 1983. Jul Aug. Sept. Coner;3 ja, i allmänhet att tala, kan man fö- reftålla fig en Slang S, hvars långd år x, ftör- fte Caliber =e, minfte Caliber =z ombytlig, och att x våxer i famma mon fom e"—>zn, el. ler ock att x våxer och z år en beftåndig qvan- titet. Om då S lindas öfver en Cylinder, en Con, en Zon af en Sfer eller någon annan rund kropp fom hålft; med ett ord, om S kan lindas öfver få många flags runda kroppar, fom enheter åro uti 22, få finner man, att få många arter af Slangar kunna uppkomma, fom produdten 2 innehåller hela och brutna tal, med ett ord, oråkneliga. $. 77. Hårtill kunna ock gifvas än flera forter af irregulära Slangar, fom icke följa nä- gon vifs lag vid Hvarf-rymdernas formerande, fom hafva det ena Hvarfvet ftörre, det andra mindre; det ena få fkapadt, det andra få. Al- le: deffe Slangar kunna uti en Malkin, af före- varande befkaffenhet, göra verkan hvar på fitt fått. Men det blefve för ändlöft att tala om den alla. $. 78, Vi vilje derföre endaft i det följan- de betragta dem, fom åro någorlunda möjlige att verkftålla, eller dem, fom nyfs nåmndes uti 6. 75, dock deffa åndå med en vifs infkränk- ning: Den Cylindrifka Slangen, fom lindas öfver en Cylinder, och fom Praktiken mäft torde hålla lig till, antage vi vara af hvad forlek fom hålft, och kalle honom hådanefter 2f, Men af de Cylindrifka Slangar, fom kun- na lindas öfver Coner, årna viicke tala om an- dra ån dem, fom hyfa lika mycket vatten och luft i fifta Hvarfvet, fom i det förfta, och deffa Slangar kalle vi '3. Lika- Ne. UPrPtLäiVA SYRA RN 1733. Ful. Aug. Sept, 219 Likafå tånke vi icke heller vidröra af den forten, fom åro Conifke och kunna lindas åf- ver Cylindrer mer ån tvånne. Den ena, fom byfer lika mycket Vatten och Luft i tifta Hvarf- vet fom i det förftas; den andra, fom vål ock- 1å hyfer lika mycket Luft i fifta Hvarfvet fom i det förfta; men mindre Vatten, och tillika Luften där af få lång Column, att den råcker ifrån K ända till Punéten O. Den förra Slang» forten kalle vi € , den andra 5). $. 79. Men för att få veta, hvad hvar och en af deffa Slang-forter, fom nu åro angifne och vi förefatt ofs att omtala, kan utråtta, få hafve vi att efterfe 1:0 huru ftor Radien blifver i fifta Hvarfvet af Slangen 8; 2:0 Hu- ru ftor Calibren blifver i fifta Hvarfvet af Slangarna & och DB; 3:0o Huru ftora Luft-bo- gar hvar och en Slang hyfer i fifta Hvarfvet; 4:0 Huru frora Tryckande Vatten-högderna blifva i alla Slang-forterna, få i fifta Hvarfven fom i de öfriga. . Men innan man kan få ve- ta allt detta, få år nådigt att antaga en vil- korlig Hydroftatifk högd 4, hvilken fumman af alla Tryckande Vatten-högderna i Hvarf- ven fupponeras uppvåga. Det blifver med till- hjelp af denna Hydroftatifka högd, fom alla nyfsnämnde Artiklar fkola underfökas, och fe- dermera får man veta 5:0 Huru många Tryckande Vatten-högder uti en Mafkin upvåga högden a, eller fom kommer på ett ut, huru många Hvarf fordras att bringa vatten allena til fam- ma högd. Deffe åro de omvågar, fom vi om- tält och fom vi behötva gå, för att komma till det förefatte åndamålet, att determinera högden a för en gifven Mafkin. Vi få der- Pre igenom 220 1783. Jul Aug. Sept. igenom en Eqvation, fom innehåller relatio- nen imellan 4 och Tryckande Vatten-högden i förfta Hvarfvet, och utaf denna relation blif- ver federmera faken att finna a. Men innan defs hafve vi, fom fagdt år: Att determinera Radien i fifa Hvarfvet af Slangen 'B. | $. 80. I följe få vål af befkrifningen på denna Slang, fom hvad anfördt år i $. 64, fkall rymden af fifta Hvarfvet vara = a + w. A+) Nav ten , fom får rum i förfta Hvarfvet; w — Rym- den, fom luften därftådes intages; a = den an- tagna Hydroftatifka högden; A Vatten -hög- den , fom uppvåger Atmosferen; y Tryckande Vatten-högden i förfta Hvarfvet, hvilken högd vi hådanefter till en tid kalle c, emedan vi måfte, under deffa betragtelfer, anfe henne få- fom bekant. Om nu Fig. 22. föreftåller fifta Hvarfvet; Bb Calibren =4; BD =2 4; CB =>"; LDPL centrifka cirklen, fom går igenom D; få har man enligt $. 27, om prår Diametrens förhållande till omkretfer, El VSrEE fö ock- få — famma Hvarfs-Rymd och följaktligen = 2—+ når med & förftås Vatten-qvantite- 10; Äter oda är (0 Arbes) RAR L LI 6. gr. Men för att göra detta vårde af »' mer tjenligt för tillämpning, kan Fig, 23. fö- reftålla SEE LL ene des MAG 1783. Jul. Aug. Sept. 221 reftålla förfta Hvarfvet; KN och OP grånfor- na imellan Vattnet och Luften dårftädes; Bb | Calibren, fom ockfå dår år —=4; LDPR cen- | trifka cirklen >; få blifver LRP = långden af Vatten-bogen i famma Hvarf, och långden af Luft-bogen = LDP; fåledes Rymden af Vat- kr. «i Bog. LRP =4, och ten-Columnen = 4 I k? Rymden af Luft-Columnen — Bog. LDP =!" Men om BQ år en Tangent uti B, fom fkår centrifka Cirklen uti Q, få blifver Bogen QRP = QDP = halfva Centrifka Cirklens om- krets; derföre om då CB =r, få år r+5k— Radien till centrifka Cirklen, och QRP = QDP = 7r+i4.p; om ockfå g — Bogen LQ, blifver Bogen LRP = r-+3k. p-g, och LDP — RT or+Ik pe, fåledes « — ä o (r +Zk pg), | a och w =". (r+t pg). Följaktligen r'— 4 k. 2 2 pi pina $. 82. Men uti detta nya vårde af rt fin= nes ånnu sg få godt fom obekant; derföre till at få den qvantiteten uttryckt genom bekanta Termer, få fåtta vi BH =x, hvilket x dock är bekant och determineradt &$. 19. Derige- nom får man DH = I k+x, och Bogen LD, L RER TT mere I k-+X' enligt $. 14, = Vör+k Ik+x, (I 0 : fo SvAÄRNCh ak P3 RS 228,0 Tr sul. Ang. Sept. 3. (Ik+x)? So + &c) och Bogen DQ = 2.5.4” .(r +35)” Ef | = Vor+kzk. ar RE PR 2.4. rv -—+Ik 2.5.4 (r+3k)” &c. ); Således QL=g = V2r+k. (Viltx— 3 3 5 5 (Eka) - (205 > 3 (kx 3 (30) Zk > 2 Vakt 3.4.(r + Ik) 2.5.4”. (r 4+3k)” + &c.), hvilket vårde af g fkall infåttas uti nåftföregående värde af »', når 7” fkall deter- mineras. 6. 83. Till ex. Om 7=55 Dec. Tumm, och Mafkinen gör 7 omlopp i minuten, få år x—= 0,020405 (6. 17,)> och om & = 5 Tumm, blifver yIk+x = V2,520405 = 1,58703; Vik = 5812; VERA — VIk = 0, 00643 GET ATGO! 2 4,0083-3,0529 7 OR I Je O O007CO 7 3:4.(r ik) > 34.575 F 3. (Ik+x)?- 32 (Ik z 5 bö Termen (kap 3 Gb) utfluter jag fåfom | 215400 Sk) än mindre; fåledes blifverg = Vy 2r-+&k. 0,00710 22 VV 10007 OFOTNAG: $. 84. Vidare om Barometrens högfia an- tages vara '26,4 Tumm;, och Qvick-Silfrets Tyngd till Vattnets 13,72 till 100, få blifver medel-högden af den vatten-Column, fom upvä- ger Atmosferen, eller A=34,6 fot = 346 Tumm: Nu är ock c=2r-x (6. 19.) = 109,979 Fumm; och p =3,14, fåledes r + Ik. p+g =57,5. 314 + 0,0'76139 = 180, 566 + 0, 076139 = 180-642 och A—+c=455,979. Antages vidare a =2A, få 5 hafver 1783. Jul. Aug. Sept. > > 223 ((r-+2k). pts) ATte 180,642.455,976 Sp. Åre RA 330 Rs 2 op hafver man ER 600 och » = (+ pES).A-re R Fr ak = 28,75 - 0,02 3 629 - 2,5 — 38,867 Tumm. 0. 85. Öm man utfluter Bogen g, då den j Ik är ganfka liten, få blifver »' = — rö EB Enligt Exemplet blifver i detta fall r'=28,75 + 2153: 455> 978 2.3.346 ka fom förut. | $. 86. På detta fålle intråffar fåle- des, det fom troddes i &$. 18, att man för Praktikens behof kan i råkningen utfluta verkan af rörelfen, eller bogen pg. $. 87. Om a eller Hydroftatifka Högden fkulle kunna blifva oändligt ftor, få blefver' = y'—Ik - 2,5 =38,879 Tumm; näftan li- ; -g-Ik=17-Ik-g; eller om rörelfen är fagta, = Ir-I4k. I detta fall blefve Radien för centrifka Cirklen i fifta Hvarfvet =ir -+-ik, eller halfparten af Radien för centrifka Cirk- len i förfta Hvarfvet; fåledes fifta Hvarfvets Rymd lika med halfva Rymden afförfta Hvarf- vet, eller lika med Rymden af Vatten-qvanti- PA teten; 2204 — 183. Jul Aug. Sept. SN 2 4 teten; följaktligen fkulle ock då luften i fifta = I Hvarfvet vara få ihoppråffad, att defs Rymd vore = 0, KS 6. 88. Men fom detta aldrig kan fke, få följer, det 37—+2k& eller half-parten af Radien för centrifka cirklen i förfta Hvarfvet år en 7 gråns, till hvilken Radien för centrifka cirk- - len i fifta Hvarfvet aldrig kan komma. ; ( Fortfättning följer i nåfta Qvartal.) BAL mma (Ala Ledi Paluftris kraft emot Lepra, ytterli- gare bevift på Kongl. Lazarettet, af ; JOIL-E-ODBELEOT edan K.: Academien i Vol. XXXV. 3s:dje Qv- och Vol. XL. 3:dje Qvartalet jiåtit intöra mina Rön om den verkan, fom jag ärfarit af förenåmnde Ört emot en få envis och fvår ut- flags fjukdom, fkulle vål tyckas, atytterligare bevis om denna defs hårliga nytta vore öfver- flödiga; men fom icke många torde hafva til- fålle, at få länge fom vederbör kunna pröfva hennes egenfkap, och til denna fjukdoms för- drifvande , når hopp derom kan vara, fordras flere månaders oafbrutna nyttjande, underftål- ler jag K. Academien om icke följande nyli- gen på K. Lazarettet ytterligare ådagalagde be- vis om defs helande kraft förtjenar at dertil låggas. Jung- 1783. ' Jul. Aug. Sept. 25 Jungfru STINA WALLSTRÖM, 35 år gam- mal, intogs på K. Lazarettet d. 26 Jan. 1783. "Hon hade flere år varit befvärad af ett envift utflag med fvår klåda, hvilket på de a:ne tilta åren utbruftit i knölar på hånder, fötter, an- figte och i fvalget, huden derimellan rådblå, röften hes, deglutition befvärlig , nåfans kött- aktiga nedra del fvullen och fårig , på fötter- na voro fprickor i den oedematöfa fvulna- den, tandköttet blödande, andedrågten ftin- kande, menfes förlorade. För denna nu tydliga Lepra, hade hon lika långe brukat, efter de ypperfta Låkares råd, de båfta blodrenande medel, icke allenaltt fruktlöft, utan ock med den bedröfliga årfa- renhet, at fjukdomen likafullt ökades; hon ha- de druckit Sabatsbergs brunn flere Somrar, förfökt Antimonium, Mercurius och flere blod- renande Decotter. Det enda fom lifat fvalget, var gurgelvatten afimorötter. (Daucus Caro- ta L.) ; Jag låt henne, efter föregångne allmänna afföringar, flrax börja med infufum Ledi, i den proportion fom förut befkrifven år; hon hade knapt dermed fortfarit omkring 10 å 12 dagar, förr ån hon kånde en ovanlig låttning; klådan minfkades och hon började få hopp om bättring, utlåtandes lig: at hon af alla fina många förut brukade medicamenter aldrig kant en fådan förändring i fin kropp. Under det detta hufvudmedel oafbrutet nyttjades, blef ibland nöÖdigt gifva henne kråkmedel, i anfeende til eckel med oren tunga och hufvudvårk, hvil- ket altid bekom henne vål. För tand-köttet nyttjades gnidning af färfkt Sedum acre och O 5 vid 2200 1783. Ful. Aug. Sept. i vid blodens periodifka gäsningar, fmå åderlåt- ningar med Cremor Tartari öfver dagen i ym- nighet tagen. Hon hade de förfta veckorna en få envis benägenhet til trögt lif, at lavement åfven ofta blef oumgångligt. De utvärtes fka- dorna tvättades fiitigt med Infufum Ledi. Med glådje fag jag, och de många Medici och Chirurgi, fom dagligen beföka K. Laza- rettet märkte det äfven, at hennes koppar- fårgade hy började få en naturligare männifkjo- fårg; den ena nodus efter den andra löftes, minfkades och fom hår var befynnerligt, half- fuppurerade, gaf mogen materia och låktes, röften förbåttrades och korrteligen allt ting vånde fig få fmåningom til båttring at hon me- dio Julii begärde fjelf få komma ut för fina fmå hushålls angelågenheter. Hon är nu öfveralt låkt, de fiörfia knölar inemot aldeles förfvun- ne, menfes återkommo för 3 månader fedan, alvus år nu ordentlig och tiden fynes endaft behöfvas til at, under oaflåtet brukande af det- ta hålfofamma Infufum, borrtdrifva de ånnu qvarblifna ringa Öfverlefvor af hennes fordna älånde. At Eepra, fom jag: redan "Volk XL: p. 2235 anmärkt, år en påföljd af en elak föda och ic- ke en fmittande utflags -fjukdom , fåfom Kop- porne och Siphilis, tyckes denna cafus åfven vifa. Vi vete at hon år Endemifk i Öfterbot- ten, Roslagen och Södermanland, men altid i Skårgården , där folket, målt af vana och ibland af nöd, lefva af Skål-kött, illa vald och til- redd fifk famt infeltade kött- och fifk-varor; hafva både fvårt efter och älfka ej fynnerligen gröna legumer eller föt mjölk. På Island och Grön- 1783. Jul. Aug. Sopt. 237 Grönland famt Norrfka kufterna finnes ock denna fjukdom, förmodligen af dylika orfa- ker. Denna jungfru årkånde ock , at hon i 12 års tid lefvat af falt firömming, falt kött, falt fill, lax, och annan få kallad fpicken mat, famt föga eller intet fätt födan af fårfkt kött, fifk eller föt mjölk, 'dels af tycke til före- nämnde fpis, dels af oförmögenhet at lefva bittre; hon hade ock därefter märkt förfta tecknen til fjukdomen , utan at genom arfel- ler genom viltande hop med Lepröfa Sjuka, hafva minfta anledning at mifstånka defs här- komft. Man lårer däraf, at en god och len föda är oumgånglig, om denna ohyggliga fjukdom någonflin fkall kunna öÖfvervinnas. AS banttnanenednne Under fökning , huruvida Kalk-fjord in- går uti Socker, KS Af PETER JACOB HJELM, Proberare och Vice Mynt-Guardien, i Jet år nåltan allmånt påftående, att Socker i innehåller kalk-jord. Man anförer fåfom fkäl till denna tanke, att kalk -jord och kalk- vatten nyttjas i ymnighet vid Sockrets bered- ning. Men, utom det att deraf ingen ting med fåkerhet kan eller bör flutas, har jag ofta Tökt öfvertyga andra att icke någon kalk be- visligen kunde finnas uti Sockret, hvars be- fiänds 2 1783. jul. Aug. Sept. ftånds delar Herr Profefforen och Riddaren BERGMAN för flere år tillbaka utredt och up- gifvit. Når man i anledning deraf anfer Sock- ret fammanfatt af ett oljaktigt våfende, hvar- uti en egen fyra, fom blifvit kallad Socker- fyra, finnes innåftlad, få trodde jag mig hafva fullt fkäl att frikalla Sockret ifrån all medföl- jande kalk-jord. Med hvad rått fådant fkedt, kan af det följande inhåmtas. Förledet år emot flutet af Höften hade jag till en Annans Tjenft och nöje, på landet, utur några lod Socker, frambragt en hop Socker- fyra. Men ånnu var mer fyra att deraf vin- na, då förfökets fullföljande blef för den gån- gen afbrutet. Socker-folutionen, fom en gång affatt Socker-fyra i Cryftaller., afröktes andra gången (dock ej fullkomligen ) med Sked-vat- ten och flogs derefter uti en Glas-mortel, fom fålldes up i en vind Öfver vintren. I Julii månad fiftledne funnos ftora Cryftaller deruti, fom, tillika med det ånnu flytaktiga, uplöftes i nytt fked-vatten och afröktes på vanligt fått. Med dylik uplösning och afrökning fort- fors ånnu 5 eller 6 gånger på famma Socker- maffa; emedan den råda röken alt jämnt vifa- de fig, fom annars bör uphöra, når Sock- ret är nog dephlogifticeradt, för att gifva fin fyra ren ifrån lig: om man annars paffat ti- den rått och icke nyttjat för ftark eld. Defs- utom ville jag fe, huru det till flut fkulle för- hålla lig, efter få många afrökningar ötver de förefkrifne. Andtligen blef jag en gång för Jånge borrta ifrån kårlen , och fann vid åter- komften altfammans inkokadet till ett torrt, fkum- migt och afkgrått pulver. Dårpå flogs Sh ked- 1783. Jul. Aug. Sept. — 229 1 fked-vatten, hvarvid ftark fråsning upkom och en brun uplösning århölls, fom vid tilldryp- | ning af Vitriol-fpiritus gaf ett hvitt neder- flag, af famma egenfkaper fom Gips. . Emedan nu Gips beftår af Vitriols-fyra, » måttad med Kalk-jord, i hvilken förening åf- ven något vatten ingår; och till den ärhållne Gipfens frambringande icke blifvit med flit till- fatt mer ån Vitriols-lyra och vatten, få målte Kalk-jorden hafsa kommit antingen ifrån fked- vattnet, eller ifrån de nyttjade glas-kärlen , eller hafva fallit ned ifrån vinds-taket, eller ock ingå uti fjelfva Sockret. Att komma till någon vifshet håruti, anftälldes ftrax på ftäl- let följande förfök. Förfla Förföket. Ett lod fint Socker uplöftes i tre lod Sked- vatten , fom afröktes, til defs en fvartbrun fkummig mölja började upfylla hela Retort- kulan och föka fig utgång genom defs hals. Diårpå flogs vidare, efterhand, (ty hår upkom- mer nu en ftark fråsning och fkumning i bör- jan), tre lod Sked-vatten, hvilket med någon flötning i Retorten gick öfver och lemnade en fvart kolig -»maffa, fom icke fkummade el- Jer hol lig. få mycket, fom den. förra; Hårpå göts litet rent Sked-vatten, fom i tre- dje förföket blifvit öfverdeftilleradt. Sedan en liten fråsning gått Öfver, filades en brun up- lösning dårifrån. Då Vitriols-fyra tillkom , föll åfven hår, efter någon ftund Gips ned, fom gaf tillkänna kalk-jords nårvarelfe, Såle- des hade den icke ifrån taket fallit uti den förlftnåmnde Socker-uplösningen , fom itätt uti vinden. | Andra — RA —— 2300. 17283. ef. Aug. Sep. Andra Förföket. | > Ett lod Mafkovad förföktes på famma fått och förhöll fig äfven lika; utom det att hår var ftarkare fkumning, bågge gångerne, och mera. : Gips » tycktes ; falla, --änmeder — det fina Sockret. Når tredje förföket hårmed jåm- föres, kan man fluta, att Sked-vattnet åtmin- ftone icke är fkuld till all den i Socker når- varande Kalk-jorden. Tredje För/öket. Sex lod Sked-vatten, af famma flags, fom till de föregående tvänne förföken blifvit nyt- tjadt, af-deftillerades helt och hållet. Det lem- nade ett fint gulaktigt pulver, fom icke frå- fte, når något af det ötvergångne Sked-vatt- net flogs tillbaka deruti. Denna folution filtrerades och lemnade anfenligt med Gips , fedan Vitriols-fyra blifvit flagen deruti. Sjelf- va Retort-kulan fanns icke vara angripen; fa- ledes' hårrörde denna Gips af en Kalk-jord, fom fjelfva Sked-vattnet hållit uplöft, och fom ännu gör de föregående förföken ofäkra, hvil- kas fuliföljande tanns denna gäng för vid- lyttigt. Jag vet vål, att någre famtidige Analyticeran- de Practici upgifvit kalk-jorden, fåfom cn be- flånds-del uti fked-vatten; men jag vågar icke antaga denna nyhet, fåfom någon grund-fan- ning, innan defs Uphofsman gjort fina för- fök dermed allmånna och man fedan tunnit, att de åga fin riktighet. Då blir tid nog att på annat fått föka förklara tilkomften af kalk- jorden i Skedvattnet, än fom nu fkedt. Det höll defsutom åfven något jårn, fom vifade fig med brun fårg på filtrer-papperet, At 2783: fu UG. Sept. 231 Att på detta fått förföka, huruvida Socker håller någon Kalk-jord eller icke, ville icke göra tilfylleft. Andra utvågar måfte dertill vidtagas , om någon fåkerhet fkall vinnas. Fjerde Förföket. Uti en upglödgad fand-digel kaftades efter- hand fyra lod at farnma fina Socker, fom för- ut är nyttjadt. Det förbråndes fnart till ett hårdt och klingande kol, fom fönderflöttes och omrördes med en jåärnten, tills det blef till pulver. Sedan: lades det..på en fkerfvel och calcinerades under Muffel till ljusgrå. fårg. Detta pulver vägde nu ettrAfs, hvilket gör omkring en + pro-Cent, eller få, att ett helt fkålpund af detta focker häller 8 afs jord. Når rent fked-vatten flogs dårpå, upkom icke nå- gon fråsning, ej heller löftes alt upp; men kalk röjdes tydligen uti uplösningen. Det öfriga, fom ej uplöftes, var kifel, med litet järn. Kalk-jorden utgjorde öfver hälften af hela vigten. Nagot Alkali kunde dåribland icke nog tydligen röjas, efter det var få litet. Femte Förföket. : Fyra lod af förenåmnde Mafcovad förbrän- des på famma fått, fom Sockret, och gaf ett ljusgrått pulver om :2 afs vigt, eller något öfver en proCent, hvaraf 3 var ren kalkjord. Det öfriga förhöll fig, fom efter Sockret är beråttadt, utom det at folutionen, inkokad, detonerade litet på glödgadt kol, til tecken att något Alkali finnes i Mafkovaden, och för- modligen i Sockret. Man 232 > 1783. eful. dug. Sept. Man kan vara helt förfäkrad, att icke nå- gon kalk-jord kommit ifrån Diglen, uti hvilken kalk-jord för ingen del ingår, och hvilken defs- utom blef inuti likfom glaferad af ett fint kol- åmne. Således år det vål vifat, att Sockret in- nehåller någon del kalk-jord. Men den år få liten, att Sockrets bruk (åfven det öfverflö- diga nyttjande af Socker, hvartil man år för- fallen) icke lårer anfes fåfom fkadligt för hål- fan. Jag beklagar ock att, ifrån denna fida, icke förre anledning gifves att infkrånka Soc- ker-förtåringen hos ofs, fom efter vålfinnade Medborgares tydliga upgifter borde bättre in- råtta den allmänna fmaken och hushållnin- gen. Men det torde hånda, att Sockret lika- fullt år ofs i och för fig fjelft fkadligt, når det för mycket brukas: Lika fom de bålta an- dra faker, hvilka ej egentligen höra till vart lifs uppehålle. Om man har fruktan för kalk-jorden och för den orfaken vill vara förfigtig och måttlig i Sockers förtärande, få gör man vifferligen aldeles icke illa; men man fkulle ur famma fkäl afhålla fig ifrån all annan mat, emedan allt, hvad ifrån Djur- och Våxt-riket hämtas, håller mer och mindre kalk-jord, jämte andra jord-arter, uti oljaktig och mucilaginös för- bindelfe. Betraktar man åter den uti Sockret varande fyran och påminner fig den nära för- bindelfe, fom den famma ingår med kalk-jor- den och torde uti våra kroppar gå för fig, ehuru infvept fyran eljeft år uti oljaktiga de- lar; få måtte man fnartsfinna att det blott för” den orfaken år förnuftigare att vara måttlig på Socker, ån att förtåra det i öfverfiöd. Delfs- utom på 4 $ 1783. > Jul. Aug, Sept. 233 utom år af Hr Apothekaren ScHEELES och Hr Profefforen och Riddaren BERGMANS RÖn om Blåfe- och Njur-ftenar bekant, att Socker-ty- ra och kalk-jord, tillika med andra djurifka delar, utgöra deffa ftenars fammanfåttning, Föreltåller man fig vidare, att Sockret eger en flappande och relacherande egenfkap, famt att defs flemaktiga delar federmera lätt kunna fä- fa fig uti de fina gångar, fom de fkola paffe- ra och hvarått, fedan det förfta fröet eller kår- nan en gång fatt fig och fått fåfte, det Öfri- ga fedan har litt för at gyttra fig deromkring; när man, fåger jag, tager allt fädant i Öfver- vågande, Handeis-ballancen med inberåknad; få torde vara både rådligaft och klokaft att fockra lagom. Det kunde för öfrigt blifva fråga, om Socker-åmnet förer någon kalk med tig ifrån Rören, eller om den endaft och allenaft till- kommit under beredningen, vid hvilken man vet, att oflåekt kalk och kalz-vatten nyttjas til myckenhet, redan innan Mafcovaden kommer till Sockerbruken. = Likaftom andra oljor, är det troligt, att äfven Socker-åämnet af naturen har någon jord i fin förening; men om den är till ftörre eller mindre mångd deruti, eller af annan art, ån uti Mafcovaden blifvit fun- nen, det kan jag icke fåga, i brift af natur- ligt Socker-åmne till förfök. Så mycket tyc- kes likvål vara vifst, att ju grofvare Socker, ju mera jord håller det, och Kalk-jorden ut- gör altid ftörfta proportionen. Att alla flags Siruper målte hälla mycket mera jord, än-det eryftalliferade Sockret, år af berednings-fättet att fluta, ehuru derpå icke något enkom prof ; blii- 234 > > 1783: Jul Aug. Sept. blifvit gjordt. Det år ock troligt, att den - kalk-jord , fom åtföljer Sockret, icke åtföljer - Socker-fyran på annat fått ån i förening och med tillhjelp af det oljaktiga uti Sockret. Att: blifva Öfvertygad hårom , anftålldes Sjette För/föket. Fint Socker uplöftes i deftilleradt vatten, tills det bief helt tjockt, fom Sirup. Sedan uplöftes ren Socker-fyra i dylikt vatten, och flogs tåmmeligen ymnigt uti berörde Socker- uplösning, fom dåraf fick en ganfka angenåm fyrlig fmak; fåfom då Citron - fyra blandas ,med mycket Socker. Efter någon ftund och 7 då ännu mer vatten tillkommit, tycktes up- lösningen blifva något mjölkig, till tecken att den tillflagna Socker-fyran förent fig med kal- ken till ett hvitt falt, fom icke kan hålla fig uplöft, utan gör den eljeft klara uplösningen på det fåttet dunkel, och föker att komma till bottnen. - Sådan grumling hånder icke, om Socker-uplösningen aldrig få mycket utfpådes med vatten, ej heller om Vitriols-fyra flås dår- uti; få mycket jag ånnu kunnat finna. FFK STF Anmärkningar vid Aflerie Genus, Af ARJURETZAM0S Men har tillråckliga fkål att förmoda, det vattnets Invånare åro til arterna föga fär- re ån jordens. Når allenaft Nordifka vattnen , hyfa | I I I | | | 1783: Ful. Air: Sept. 355 hyfa få inånga,; dem man redan kånner; hväd fkall man flata för hela Verlds-rymden ? Häde Riddaren v. LiInNe bott få nåra häfs-ftratiden fom Öhferfjön, vifferligen hade hans Ciaffis Vermiuin fått ett helt arninat utfeende; Men atlägfenheten ifrån det egentliga hätvet vålde; att han fållan fick fe andra, ån fådåna fpeci= mina, fom äntingen voro torrkadeé eller i Spi- ritu Vini förvarade, altid liföfa; Följderhe deraf hafva varit oundviklige, och den fört tilviter denné ojåmförlige och odödlige Mai nen de ofullkorhligheter; form iblarid hans Vers mes finnas, är antingen ftyrd af tadelfjukas; eller vet han & fjelf; hvad har tadlar: = Jag har fett och hört många; fom befkårs- mat fig öfver de hopblandade citationer vid Genus Alterig utur Linck. Men jag finitier mig lått deruti. Hvarken LiINCK, FiSCHER ek: ler HiLDEPRAND förftodo Natural = Hiftöriena torre Sjöftjernor hade de ät teckna öck bes fkrifva; arbetet år fålunda ganfka felaktigt; ånfkönt äf nog vårde derföre; att det utgår det erida vi ege af den arten. Herr LiNNe hä de åfven liflöfe fubjefer, och ofullftändige teckningar gjorde honom villrådig. Deräf hår: Hytd de repeterade eitationels i. > En refa still Våftra Kuften af Skåne, hvärs ält jag hade tilfälle; att obfervera någrä ärter Sjöftjernor lefvande, och anmärka de föräns ringar, de under torrkningen undergå, här fätt nig i frånd; att något förbättra en del af de tvitvelaktige eitationer i Syftemate Nature Ed; XII. och jag nyttjar farmma tillfälle; för att äfe "ven tillägga rättelter vid några flere ärter; dem jag eger i min lilla famling: Blifver denniä en 236 = 1783. Jul Aug. Sept. gång talrikare på arter, få torde jag framdeles fullfölja ett få nyttigt fom angenåmt arbete. Som allmånna byggnaden af detta flägte år nogfamt bekant, vore det öfverflödigt , och utom defs från mitt åndamål afvikande, att noggrant befkrifva hvar art. | ST I. ÅSTERIAS ör L. år den allmännafte och målft föränderliga arten. Den fkiljes lått ifrån de andra, dels genom aculei folitarii, dels derigenom, att intet fpecies, fom jag kån- ner, lemnar en få bred ränna i ftrålarne, når de torrka, hvilket troligen kommer deraf, att den har 4 rader tentacula i hvar fträle, hvil- ka tillika åro tåmmeligen tjocke. Hos LIiNCK finnas flere varieteter deraf, nämligen: Linck TV 7. fog: TiO &10 ff 19 =- Föra r Färgl 1280 RSS 10 10: sie A3O0 ELG0. 7 TRSAPINKST SR tat Eg er L-90 51 OL ROT SR Ti 405 40: Obf. 1. Gerna kunde, i nomine fpecifico, fem-talet, fåfom ftrålarnas antal, införas, ty ehuru det år förånderligt imellan 4 och 6, fin- ner man dock knapt en ibland 500 med annat antal än 5 flrålar. Obf. 2. ÅAferias glacialis EL. har jag icke fett; men de derunder anförde citationer ur LincKk höra vifferligan icke tillhopa, ty T. 32. f. 52. hörer til 4. pappofa T. 38, t. 69. är ett färfkildt fpecies från 'T.'7, f. 9. T.35, f. 60. och T. 36, f. 61. År T. 38, f. 69 den råtta glacialir, få är den åfvea ett diftiné&t fpecies; i annat fail bör den, efter min förmodan, råknas till va- rieteter af 4. rubenr. | 2, ÅSTE- 1783. Jul. Aug. Sept. 237 | 2. ASTERIAS fepofita ftellata, radiis quing. teretibus fubtus reticulatis : fupra aculeatis: aculeis pedctinatis. Hard Finnes vid Torekow, faft nog liten. LiINncKt. 4,f. 5. - -t. 9, f. 16. - = t. 30, f.62. 3. ÅSTERIAS: endeca I. ftellata, radiis novem undique aculeatis, aculeis pedctinatis. 4. afpera Mört. Prodr. Zool. Dan.' LiINCK til4., 6 25: = =E 15/8 16; £ 060 - = Eolfof27 Finnes vid Torekow, allmånt med 9 ftrå- lar; jag har icke fett den variera fom Herr MUuLLER. | Obf. 1. Alle aculei åro peå&inati, de frörfta kammarne fitta i 2 rader på ömfe fidor om tentacula. Obf. 2. RumrPH. Thef. t. 15. £. F. hörer one- keligen till denna art, men år flåt. A. ÅSTERIAS pappofa IL. ftellata, radiis tre- decim; undique aculeata, aculeis fubtus peni- cillatis: fupra pedtinatis. LiNcK Et 32, fi 50:27 = 34,0 1154. Finnes åfven vid Torekow, allmännaft med 13, fållan med 12 ftrålar. Obf: 1. LiNCK, t. 17. f. 28 lårer vara en an- nan art, 5. ÅSTERIAS aranciaca IL. fellata, radiis quinque, fubtus aculeis apice ftellato-echinatis Confertis, margine articulato aculeato. LINCK t. 4, f. 14, falt taggarne i kanten felas. tt 5 & 0,0: oa tö8, LI2: SA 27 f. 44. Fås likaledes vid Torekow; men fållan. Obi. LINGK tv23, f38. och t.365/£ 03. höra till ett annat fpecies. Q3 Obf:' z. 238 — 1783, ful Aug. Sept, Pbf. 2. Tab, 9, f. 3 i Mufeo Teffiniario år nål felaktig', om den fkull e höra till detta - pecies, och föga båttre ån figuren i Norrfke Selfk. Skrift. 4.D. t. XIV. f. 3. 4. faft betkrif="=- ningen år god. = 6; ÅSTERIAS membranacea, frellata pentago- "na, utringque tuberculis pettinato-aculeatis hi- fpida , fubtus coftis '5 elevatis cenvexis. Ifrån Medelbafv et. -LiseK €Ir: FED. Stjernan år fem-lidig, torrkad tunn fom en hud, på ÖOmfe tidor beftrö dd med fmå, i Or- dentliga rader fittande knölar, hvilka hafva i ändan fmå kammar af 2 till 5 taggar. Cen- trum år på under-flidan nedtryckt i form af en fem-bladig ros, hvarifrån 5 rundade uphögt ningar löpa till ftjernans fpetfar, få att den liknat en A. Ophiuta, hvars ftrålar vore med en hinna hopbundne. - . ÅSTERIAS Sgranularis, feilata, pentago- ha, ”inermis, utringue teffelato granulata, mar> g!ne articulato. Från St, Croix. ELIiNcK t. 13, f. 22. Stjernan är fem-fidig, och få vål under fom Öfver klådd med fmå orediga ruter; hvilkas yta år beftrödd med fmaå glatta knappar fäfom runda gryn. På under-fidan har den 5- något förre fläta rutor, hvilka i kanten åro infat- tede af dylika gryn. Stjernans. kant år infat- tad af 2 rader nältan fyrkantige, något kull- rige; fmå flåta fköldar hv ilka åtvenledes: åro intattade af fmå gryn. q SOM 2. Huruvida LineKi. t. es, 37. och förd, f. 39. t 27,5 45. lom tyckas vara at en art, BÖFA hit, år olfåkert, 1783: jul. Aug. Sept. 239 ; e 2, Kö Afterias Ophiura, aculeata och ciliaris L. äro genom citationerne utur LincK få borrt- blandade, att de fvårligen åtfkiljas ; men fåfom | Jag fattat Riddaren v. LINNées mening, kunna de kanfke på följande fått låttare fkiljas. 8. ASTERIAS ophiura radiata, radiorum pe- > Clinibus appreffis, difco pentagono tunicato. LiNCK t. 11, f. 17. Ifrån Medelhafvet. Difcus år fem-kantig, öfverdragen med en | fmåknottrig hud; inga fjäll eller rutor fy- | nas, utom 5 fnedrutiga fkifvor ikring mun- nen, Strålarne äro långa, trinda, hafva på un- dérfidan fpåntåckte (imbricate) fjäll, hvilka i kanten åro knapt mårkligen infkurne. Öfre fidan är tåckt af en rad fyrfidiga fkifvor, och på flidorne ligga tått åttryckte fmå kammar med 8 å 9 tånder, hvaraf ftrålarne kånnas fkråfli- ge, når man med fingrarne firyker från fpet- farne. . 0. ÅSTERIAS ciliata, radiata, radiorum pe- dtinibus patulis, difeo fqvamato, levi, pen- tagono. Finnes vid våftra kuften af Skåne ånda til Sundet. Fås nättan aldrig hel, för ftrålarnas fkörhet. | FiNCE $ 0, 4: 5 "kn 225 1. 267 Difcus år fem-kantig, platt, och har om- kring munnen 5 aflängt rundade fkifvor, och omkring dem fmå fjäll af obeftåmd fkapnad. På under-lidan har den 10 flörre aflånga och flere fmårre fkifvor af föränderlig fkapnad.. Strålarne åro på under-fidan kullrige, ofvan- på platte, beklådde rundt omkring med 4 ra- Q4 der 240 1783. Jul. Aug. Sept. der fjäll, hvilka med kanten ligga öfver hvar- andra. Bågge fido-råndernas fjäll hafva i kan- ten fmå 3 å 4 tandiga kammar, hvilkas tån- der åro mindre tilltryckte ån de förras, men korrtare och mindre utftående ån den fölljan- des. 10. ÅSTERIAS aculeata radiata, radiorum pe- dinibus divergentibus, difco orbiculato, fqua- mato , muricato. Fins till ftor myckenhet med den förra. LaNGCK to 20318 492. st 4Oskbid Difcus år rund, något högre ån den för- ras, har på under-fidan många fmå fjäll, af hvilka 6 mitt uti formera en ros, och ifrån den gå åt kanten 10 rader fådane fjäll. Imel- lan deffe fenare fitta tått fmå gryn, hvilka mot kanten blifva högre och äånteligen Öifvergå til fmå taggar, hvarmed åfven den lilla delen af difcus, fom på öfverfidan fynes, år befatt. Omkring munnen fitta 5 glatta fkifvor, fom hvardera beftå af trenne, och af deffa år det ftörfta fnedrutigt. Strålarne åro på under-fidan kullrige, med en rad fjäll, af hvilka de ftör- fla åro i kanten knottrige. På öfre lidan plat- ta och fyrkantiga fjäll, fom åro aldeles flåta och glatta. Kammarne på fidorna beftå af 5 till 8 tånder, längre ån de föregåendes, och målt i råt vinkel utftående. Obf. i" Aret.s depreffe har jag på flere exemplar lefvande och döda ej blifvit varfe. Obf: 2. KAINEK t. 2045 f5 435-07. I. set 345; Tf uSO a trå OAS HÖRALICKE fli någon af deffa arter. Rumpu. har i fin The- fauro t. 15. one figurer på Afterias radiata, men 1å illa gjorde, at man ej kan urfkilja til hvad art de höra. Ör - 1783. Jul, Ang. Sept. 241 SN Under Afterias pe&inata äro åfvenvål tvån- ne arter hopblandade, eller råttare fagdt, defi- nitio fpeciei fådan , att den innefattar tvånne -fpecies, nämligen pedtinata och tenella. 11. ASTERIAS tenella ,radiata, radiis duplica- tis: fuperioribus quinque bifidis pedtinatis: in- ferioribus filiformibus, geniculis incraffatis. Fran halvet vid SC: Croix. Denna år hvit, mycket fpådare ån den föl- jande, och det fom hufvudfakligen charadte- riferar den, år: att ftjelkarne hvarpå de 5 paren ftrålar fitta, åro långre ån på den fölljande; att aile led-gångarne äro tjockare ån lederne och rundt om förfedde med en fåra; att hvar | annan led har ett par trådlika utfkott. Ingen mårklig difcus. 12. ÄASTERIAS pectinata IL. radiata, radiis duplicatis, fuperioripus qvingque bifidis pedti- natis: inferioribus filiformibus paucioribus, ge- niculis &qvalibus, difco fupra levi. Från Oftindifka Hafvet.. LiNCK t. 37. f. 64. Difcus år platt, ftörre ån på den följan- de, utan knottror. Strålarne 5 par, med knapt mårkliga ftjelkar. Lederne jämnt aftagande, hvardera af 2 fneda tre-fidiga fjäll på under- fidan, har i kanten ett par trådlika tandade utfkott. De undre firålarne, åtven led-fulle , mycket korttare,: 10 a 4 till antalet och flu> tas med en liten genomfkinlig klo. 13. ÅSTERIAS multiradiata I. radiata, radiis duplicatis: fuperioribus decem palmato -fub- ” quadrifidis pedtinatis: inferioribus filiformibus pluribus, difco grar.ulato. Q 5 Från 243 > 17850 Jul dur, Sept. Från famma ftålle fom N:o 12. Kick t./21,7£f333:5 - ino 3 Difcus mera nedtryckt, ofvanpå grynig. Öfre ftrålarne 10, hvardera åter 3 - 4 klufven, få att de inalles åro imellan 30 och 40. Hvar- annan led har ett par träd-lika tandade utfkott. - Hvart fjäll i lederne år i det nårmafte jämn- bredt. De undre ftrålarne lika dem på N:o 72; men på mitt exemplar 23 till antalet, och flutas äfven med fådana klor, fom på den förra, de Under Afterias rp Meduf2 "finner jag två om icke tre arter till ett och famma fpe- cies hånförde, hvilket troligen hårrårer deraf, att Herr VON LINNE allenalt betraktat den all- månnafte arten. 14. ASTERIAS Caput Medufe, radiata, radiis dichotomis, difcoradiisque granulatis, ore de- preffo, ... = rån Medelhafvet. LiNncKk t. 18, & 19. Grå till fårgen. "Munnen omgifven af en djup miålt rund nedtryckning , ifrån hvil- ken åt radii gå 5 intryckte hvita ftegar (figu- re fcalares) med nedtryckte hål på fidorna. Den förfta nedtryckningen fom år nårmaft munnen har 2 uphögde punéter. Dylike men tillika genombårrade finnas åfven i de på fidor- na: om ftegarna varande hål , men icke inom flegen. Stegarne förfvinna i förfta dichoto- mien, och de följande ramificationer hafva i Öfra kanten 2 uphögde rinder med fmaå kam- mar af förft 2 och fedan 3 tånder. Utan tör kanten af munnens nedtryckning fitter en af- lång porös knapp; fom ifvarar emot den, n-= 1783: Cu dugISept.. > B43 finnes på under-fidan af Afterias rubens. Sidorne af fjelfva difcus åro målt perpendicu- låre, få att då man fer den ofvanpå, blir man knapt varfe de 10 fneda Öpningar vid fidorna af ftrålarnas början, dem jag tror vara apertu- re anales, - De 10 Coftz, fom finnas på under- fidan äro målt platte, och likfom fnedt afbrut- ne, dår förfte dichotomien tager vid, för öÖf- rigt likfom hela djuret fullfatt af fina grynlika knottror. | I5. ÅSTERIAS Euryale, radiata, radiis di- chotomis , difco papillofo radiisque granulatis, ore fubelevato. Från Caput Bone Spei. | IaNöK 46029. & 30: 848 KX -49:. RUMEH. Thiel, ; Rödgul til fårgen , med långt fmalare ftrå- "Jar. Munnen något litet uphögd med 5 fex- fidiga glatta nedtryckningar, ifrån hvilka lika få många flåta bruna uphögningar gå. till alla ftrålarnas grenar och följa deras öfra fida. Kanterne af denna uphögning begynna ftrax på fjelfva difcus att hafva fmå kammar, förft med 3, fedan med 4 tånder. - Nedanom dir deffa kammar begynnas, blir man varfe et par fina hål, och fådane finnas. fedan vid inra fi- dan af de förfta kammarna. Detta år tåmme- ligen vil utmårkt i Rumpa figur. Iena kan- ten af den femgrenige uphögningen år en li- ten bar flåck, med fera fmå genomftungna hål. Sidorna af Diflcus åro fneda, få att alla 10 aperture anales vifa lig, når man fer ofvan ifrån. På under-fidan har Difcus, åfven fom den förra, 10 Colfte, på hvilka till ett ovifst antal och i ovits ordning fitta uphögde papil- ler med mörkröd balis, Sådane papiller fin= ; oo oNaåS 344 20. Ful. Aug. Sept. nas åfven på ftrålarnas förfta och andra rami- fication. För öfrigt år difcus, papilier, ftrå- lar på utfidan tåckte med mycket fmå, tått hop- fittande knottror. Obf. 1. LINCK, ft. 20. f. 32. år förmodligen ett från bägge deffa diftin& fpecies. Ytterligare Anmårkningar om Aferier, Af Ci oketol HLUNBERE A frias caput meduf2e finnes icke allenaft i Medelhafvet, utan i de Indifka hafven nå- ftan öfver allt vid Java och fere öar, famt i mari ethiopico, i fynnerhet vid Goda Hopps udden. Ifrån defsa orter fåndas fpecimina torr- kade ofta til Europeifka Cabinetter. Deffa djur bekommas . ftundom, då ankar-linan på fkep- pen upvindas; men om de fkola vara vackra och ofkadde, böra de finnas af Fifkare, fom fara långre utåt hafvet ifrån landet; med myc- ken varfamhet fångas, att ingen led afbrytes eller djuret för mycket inböjer och in- veklar fina ytterfta och finafte grenar; fedan behörigen vål torrkas. Vid Goda Hopps udden betalas ett dylikt Medufx huf- vud allmånnaft med 6 ånda till 10 R:dal. När djuret år lefvande ellet nyligen dödt, är det rödaktigt eller ftarkt lif-fårgadt, men blir efter törrkningen blekare, och om det tår torrka i fol-fkenet, blir det hvitt fom kalk. Torrkningen år den kinkigafte af alt, at dju- ret ej må rutna, och at ingen af defs fpråda grenar må aflbrytas. Strax 1783. ful. Aug. Sipt. 245 Strax efter djuret dödt, böra på ett flörre fat grenarne få mycket utbredas, fom man åltundar djuret till ftorlek. Sedan bör torrk- ningen fke få haftigt, fom möjligt år, dock hvarken i fol-fkenet eller i för mycken fkug- | ga Såttes det affides i fkuggan, går det förr > Åtver till förrutnelfe, ån torrkning, och fåttes det i fullt folbadd, deliquefcerar det. Båfta fåt- tet, fom jag af flere förfök funnit, är, at fåt- ta det ej långt från ett flålle, fom uplyfes af folen, dock likväl uti fkuggan och dår vådret får fpela fram. Flere dagar, ftundom en hel vecka, ätgå altid till detta makalöfa och för- underliga djurets torrkning , hvarvid man i no- galte måtto bör agta fig före, att ej ftöta , el- ler hårdt, utan med ytterfta Ömtålighet hand- tera det; ty, fom de yttre grenarne åro tun- nare, få torrka de fnarait och de inre tjockare efterhand: de redan torrkade blifva fpråöde och gå lått utaf, men i fynnerhet äro de benågne, at lofsna juft vid det ftållet, dår grånfen år imellan det redan torrkade och det ånnu otorr- kade. Detta år få angelåget, at i agt taga, at man icke en gång, under torrkningens pålftå- ende får uplyfta eller vånda djuret, uti hvilket da blir en fådan uplösning (diffolution), at det nåltan år fom ett gelee och hänger icke tillhopa; men om det får blifva orubbadt, hårdnar det til och blir fammanhängande, famt behåller den ftäll- ning, i hvilken man lagt och utbredt detfamma. Da djuret vål hunnit torrka igenom och öf- ver alt, år det väl något bråckligt, men låter likvål til öfverfåndning inlågga hg i en fårfkild dertill gjord dofa, fylld med bomull. Den, fom icke har tillfälle, at långe uppehålla fig med detta vackra och rara djurets ans, i nyfs 246 — — :I783. - Jul Aug. Sepi. nyfs befkrifna fått, kan lägga det i bränvin; och når det deraf år genomfuget, låter det låt- tare torrka fig. Det famma, fom år fagåt om detta djurs torrkning. gåller åfven om alle andre af Afte- rias och Echinus , i den mon, de åro mer el- ler mindre fiora och köttfulla; | Åt förut lågga fådane djur, föm man vill torr- ka, men fom lått rutna, uti fpiritu vini, år icke någon galen method. Härigenom torrkas fmårre fyrfotade djur; Foglar; Amphibier, Fifkar och ftörre Infeåer långt bättre, fedan dö legat förut långre eller korrtare tid i fpiritu vini, utan at gif- va ifrån fig den vidriga rutna ftanken,; fom fyiler rummet och ditlockar Dermefltes lardarius;at låg- ga lina ågg. Jag har ock funnit; at torrkade djur, fom förut legat i fpiritu vini, brånvin eller arrak, varit befriade ifrån mal efteråt; och at hår eller fjädrar af förrutneifen ej lofsnat. Når man lågger flere djur i bränvin tilhopa i ett fat i fynnerhet; bör man likvål taga i agt den förfigtigheten, att infy hvart och ett djur fårfkildt i en dertill låm- plig och lagom ftor linne-påfe, fom hindrar, uns der det kårlet transporteras, djuren at ftöta mot hvarandra, at ihopfnårjas och at lösfkaka hår, fjis drar eller någre af defs fmårre och finare kropps: delar. Befkrifming på ea Hallon - Mafk; Af CLAS BJERKANDER, ä Comminifter i Göthene Förfamliog vid Skara; Mkiznee Natural sHiftoriei hafva bemödat fig, att få den Mafken; fom är ibland Hallon (Rubus ad 1783: OR fä. BE ÄN 247 till fullkomligt Infect, men det har altid mifslyckats dem, emedan de ej tilbörligen kunnat utforfka, hvad för ett ftrålle mafken våljer till at undergå fin förvand- ling. Man har låtit honom ligga uti Baren ; man har fatt till honom 1lö6f och ftjelkar af Hallon-Bufkar, men han har ej utvalt någon af deffa faker til Vinter- quarter, utan blifvit om höften död. Åntligen fann jag på det rådet att ligga till honom i Glas- burken 12 tun- na Körsbårs-barkar, den ena öfver den andra, och på det de altid fkulle ligga faft och ftilla, omviklades alle- fammans med tråd. Denna anftallt behagade Mafkarna fa mycket, att de: frrax trängde fig -in imellan barkar- na och blefvo dår qvar öfver vintren, förvandlades fe- dan, innevarande år, uti Maj, till Puppor; utur hvilka den I Junii fullkomliga Infetter framkommo , jult fam- ma dag fom Hallon-bufkarne Sya blomma. Sedan voro delle Infe&er , både i Hallon - och Åkerbärs-blom- morna, få långe de florerade; fynlige. Mafken år 2 linjer lång. Hufvudet hornak (PEN OS fpitfige och hornaktige framfötter. På ryggens ; alla le- der åro gulaktige figurer, af fådan fkapnad I, uti hvil- ka går längs efter ryggen en mörk linje. Sidorne och buken åro öfver alt hvitak tige. Sifte leden vid ftjerten har 2 upftaende fmå taggar. Några korrta hår fynas med Microfcop öfver hela ryggen. När larfven vidrö- res eller blifver fkråmd, ligger han fig i ring. : Puppan år al vänlig fkapnad med de andre coleop- tera. - - - Infeé&en torde få kallas 0 ÅNOBIUM atrum: totuim atrum, Corpus lineari- bs longum, nitidum, glabrum, hirtum, eirciter lineam lon-. gum. Åiärenne filitormi - clavatze feu moniliforines, fen-- fim craffiores, thoracis longitudine. Thorax convexo- planus. Elytra mollia flexilia. Ehuru man finner Mafken ibland afplåckade Hallon, äro likvål, efter gjorda anmårkningar, icke de egentli- gen hans föda, med hvilka han allenaft följer, da de af- håmtas, utan han förtårer någon del af fältet, på hvil- ket Hallonen fitta. FÖR- FÖRTECKNING på de Rön, fom åro införde i detta Qvartals ; Handlingar. | Pag. I. Kor utdrag af dagliga Meteor ologifka Obfervationer , gjorda i Stockholm, är 1758 och de fölljande , till och med 744, af PEHR WARGENTIN - 169 o. Förfök, till at finna den WE uppdökta Bloackenr Elementer, af ER. PROSPERIN —- 178 3. Förfök till en ny inrättning af Eudiometer, af JoH. CARL WILCKE - 1990 4. Theorin om Spiral- Pumpen ; (2:a Fortläte- | ningen) af HENR. NICANDER = = 202 5. Ledi Palufiris kraft emot Lepra, ytterligare bevift på K. Lazarettet, af J.L. Öpterius 224 6. Under fökning huruvida Kalk-jord nå uti Socker, af P. J. HJELM - 227 47. Anmär kningar om Pprrng Genus , i A. 3 RETZIUS - 234 8. Literligare Sumöekninsen, om Afer ier, af C. P. THUNBERG. - - 244 0. Befkrifning på en Kr on CLAS BIERKANDER - - - 246 HERRE HH Tab. VI = = = == = je 3 a Zz ARA RN Br sola nr > j SA HUN IE Se Sk AO NERD RN ht LR SR ägda 'N - - + f ES : SS AN ) | I R ne AEA CN 9 $ KONGL. VETENSKAPS ACADEMIENS NYA HANDLINGAR, | FÖR MåNADERNA oo OCTOBER, NOVEMBER, DEGEMBER, | ÄR: 1783, | EET ET FETA TATA h PRESES : Herr NILS MARELIUS. a NA vid Landtmåteriet. åfonde Åmnens Mi ytta vid Åkerbruket. I. Om Örters Fda. | Re $. Att Örter icke håmta fin Föda af Mi- neral- riket, vifar nog deras förfta tillvåxt af Emulfoner , uti hvilka fådana åmnen icke finnas. =: R 2. 6. ägg = 703. OM. ING0, er. ; a. 6. Deras fafta delar alftras, likfom kött och ben uti dåggande Djur, innan deffe för- "tärt något annat ån mjölk, fom åfven år en ; flags Emulfion. . 6. Således måfte både Djur och Örter, :å kraft af fin byggnad, fjelfve förmå att bere- :da det Salt, den Jord, den Fetma, den Me- tall, fom af dem igenom konft vinnes. .$. De i vår tid uptåckte Attraå&ions- Lagar vifa, til öfverföd, huru fatta kroppar af flytande och filygtige Partiklar upkomma och fammanfåttas. . 6. När ock de måtte kroppar, med fil- hjelp af Eld, Luft och Vatten uplöfas uti få- dana beftånds-delar, få felar icke åmne til nya fammaänfättningar. 26. 6. Af få fina och flygtige Partiklar må- fle åfven Örterna betjena fig til beredning af fina fafter, til byggnad af fina Organer. 7. $. Deras trånga och nåftan omårkliga porer uteftånga icke mindre jordifka ån alla andra gröfre Partiklar, hvaraf de fåledes icke födas. 8. 6. Deremot år Athmosphéren altid full af flygtige åmnen, fom tilförene utgjort Or- ganifka kroppar. 9. $. Sådane famlas vål uti rägn och dagg; men faknas aldrig uti den lifgifvande Ath- mospheren. 10. 6. Anmärka. Hr MöstELs Förfök vifa, det grenar. af en frufen ftam både blommat och burit frukt, då de midt i vintren blifvit införde: i Drifehus ( Orangerie), hvaråft de in- gen annan föda njutit, ån af de där förefallande dunfter. Se hans Traité de Vegetation, Paris 1782. 8:VO. 1. $. 1783. OÅ. Nov. Dec. 251 1. 6, Deraf följer, at Tråd och Örter ic- ke mindre igenom blad ån rötter famla det fina och flygtiga underhåll, fom fordras för hvarje deras led, hvilken aldeles liknar :Po- lypens. | 12. $. Igenom Oculering och Ympning fkulle icke Örterna förmå at åndra och Öka den faft, fom af en fråmmande ftam århålles; om icke nya ämnen utur luften tilkommo. 13. 6. Örterna målte fäledes draga fin fö= da af fina, flygtiga och luftlika åmnen och julft fådana åro de, fom förnåmligaft igenom gåsning upkomma. II. Om Gåsning. 14. 6. Gårning år en fådan uplåsning af organifka kroppar, hvarigenom Phlogifton , Syra och Alkali affkiljes och flutligen intet fporr finnes til deras förra utfeende , lukt, fmak eller fkapnad. 15. 6. Denna förändring år få hemlig och förborgad, att man ånnu icke vet, om före- nämnde åmnen , under gåsningen utviklas eller - produceras. 16. 6. Tyuti Såd och Drufvor, uti Mjölk och Blod mårkes icke det Brånvin, den Åtti- ka, eller det Alkali, fom, efter gåsning af dem århålles. 17. $. Men det vet man, att igenom gäs= ning upkemmer förft Phlogifton, dernåft Aci-' dum och fift Alcali Volatile, under det Orga= nismen ju långre defs mer förftöres. 18. 6. Anmärkna. Af Djurens flemmiga de- Jar kan det brånnbara och fyran icke altid fångas, emedan de haftigt Öfvergå till den R 2 högfa 252 > 1783. OMM. Nov. Dec. högfta grad af gäsning, fom kallas Förrutt- nelfe. 19. $. Imedlertid åro Gåsning och Förrut- nelfe de ypperfta medel til kroppars upplös- ning uti de aldrafinafte och flygtigafte delar. 20. $. Gäsning (14. $.) betordras igenom ett vifst mått af varme, luft och vatten; men hindras af brift på fådana ämnen. 21. $. Innan Svenfka Thermometren upp- fligit till 12? (då vår andedrågt förft fkönjes) uppkommer ingen gåsning, förr gro icke hel. ler våra vanliga åker-våxter; hvilka af en allt för flark varme och köld dödas. 22. $. Men de måfta hinder för Gåsnin- gen, kunna vid åkerbruket, med litet befvår, förekommas. 23. $. Brift på Varme kan ofta ärfåttas ige- nom fådana åmnen, fom gåfa med varme, och öfverflödig hetta kan igenom vattning af- hjelpas. 24. $. Brift på Luft årfåttes igenom åker- jordens afpaffade Ilöshet och vådrande, me- delift. plöjning och kupning, med fmala och ryggade tegar. 25. $. Brift på vatten förekommes igenom en fådan jord-blanning, fom långft qvarhåller nödig fuktighet, och det öfverflödiga vatt- net kan igenom diken och ryggar afledas. 26. $. Det obegripliga ämne, fom fäåitter Deg och Vört uti gåsning, kallas egentligen Gäft ; men fom den år allt för koftbar, att uti åkerjorden anvånda; få målte man dår betjena fig af andra åmnen, under namn af Gödfel. 27. $. Anmäårkn. Herr THOM. HeENnrY har vål upptäckt ett fätt, att tillreda Gåft af ARN och 1783. Of. IVov, Dec, 253 och Vattens måttning med ymnig Luft-fyra; men hans ehuru nyttiga fynd år ånnu icke lämpligt till vårt Akerbruk. Se hans Method of Preferving Water at Sea, and preparation of" artificial yeaft. Warrington 1781. 8:0 fid. 25. 28. $. Imedlertid år ingen flags åker-jord få fin, att hon bevisligen ingår uti Orterna, utan tjenar målt til rotfåfte och qvarhållande af den varme, den luft och den fuktighet, fom til gåsning årfordras. III. Om Gödfel. 20. $. Våra hemtamde djurs fpillning (des. ras fkarn och urin) har, ifrån urminnes fi- der, varit famlad och vårdad , fom en ftor fkatt, i anfeende til defs lätta åtkomft och ftora be- någenhet att gåfa. 30. $. Alla faftiga Örters och Djurs de- lar, fom icke blifvit nyttjade till de hemtam- de djurens föda, hafva icke heller utan fkål, blifvit använde til förökande af jordens frukt- barhet. 2, 6. Afka, kalk och mergel berömmas icke af annan grund, ån att de upplåfas med en måttlig varme, hvarigenom gåsning befor- dras, och måtta Mineral-Syran. 32.6. Men ehuru väl en fkicklig blanning af lera och fand qvarhåller nödig fuktighet, utan at uteftånga luft och varme; få behöfver hon likvål, at tid efter annan förfes med nya Gåsnings-åmnen. 33. $. Sådana åro, utom Djurens fpill- ning (29. 6.) allt affkråde af Djur och Ör- ter, allt hvad fom tjenar till gåsning och för- R 3 rutt- 254 > ve OM. Nov. Den ruttnelfe. Se PriestrEY'”s Obfervations on dif- ferent Kinds of Air. London 1772 &c: 8:vo. 34. 9. Men gåfande (brinnande) gödfel gäfer icke allenalft enfam, utan förfitter äfven i gåsning och förruttnelfe fådana ämnen, fom åro dertil mindre benågna. Anmärkn, De tjockafte grenar, få af Barr- fom LöÖf-fkog ruttna fnart uti en fam- ling af gödfel eller urin. Se le Socrate Ruftique eller Wirthf/chaft eines Philofophifchen Bauers. Zö- rich 1761. 8:vO0. 36. $. Huru mycket gåfande gödfel be- fordrar en frodig våxt, fynes båft på den fåd, fom kommit att gro i gödfel-högen, hvaråit hon får få många ftjelkar, blad och blom- mor, att hennes frå icke hinna til mognad, 37. $. Svartmylla beftår af förruttnade Djur och Örter; men enår deffe ånnu icke blifvit mer förftörde, ån att fporr mårkas till deras organifka byggnad; få innehåller hon nog åm- ne til gåsning. 328. 6. Anmärka, Denna jord är få drifvan- de, att hon, til vanlig tåthet befådd, gifver mer halm, ån frö, hvilket altid hånder då gåsnin- gen år alt för ftark. 39. $. Således kan en åker Öfver behof ödas och den annars fördelaktiga gåsningen dår til en fkadlig högd updrifvas. 40. $. Imedlertid finnes håraf, huru göd- fel, fåfom det för åkerbruk tjenligafte åmnet, aldrig nog kan famlas och vårdas, 41. $: 4am. Man må fkryta, få mycket man vill med det Tullifka åkerbruket; få blir icke defs mindre en vål inråttad faraling af gödfel vå 1783. OM. JIVov. Dec: ; 255 hvad hon i alla tider varit, en Guldgrufva för > Landtmannen. ; IV. Om Gödfelftåder. 42. 6. Sedan det redan år bevift, huru ' mycket gåfande ämnen bidraga til frodig våxt och det företråde, fom gödfel har framför al Ja andra gåfande ämnen. Hd 43. 6. Aterflår nu att, i anledning af fö- renåmnde grunder, vifa , huru göådfel bör fame las och förvaras. | | 44. 6. Att åkerjordens flitiga öppning för Athmosphérens åtgård mycket bidrager til fro- dig våxt, kan icke nekas. 45. $. Men att den famma, i långt ftörre mon, igenom gödfel befordras, år en lika få oförneklig fanning. | . 46. 6. Ty hvarje Akerbrukare vet, att den aldrabördigafte jord utmagras och blir ofrukt- fam, deräft hon icke tidtals gynnas med nya gåsnings-åmnen. | | | 47. $. Fårfk (obrunnen) gödfel år gemen- ligen full af frå till ogrås, hvilka där böra få tid til att gro, men ogråfet ruttna och för- föras. | 48. 6. Till befordrande deraf målfte göd- fel-högarne tidtals omkaftas och ogrålet ned- gråfvas, få fnart det upkommit. | 49. $. Gödfel-högen må derföre icke va- ra mer ån 6 qvarter hög eller bred, emedan i annor händelfe den varme, den luft och den fuktighet uthånges, fom til gåsning och för- ruttnelfe fordras. å 50. 6. Till förebyggande af folbadd, bö- ra gödfel-ftåder, icke mindre ån Saltpeter-la-, R 4 dor » 250 = 1783. Oå. Wov. Dec. dor, förfes med tak, men icke annorlunda , ån att rågn efter behof kan infalla. 51. 6. Men våggarna målte vara öppna till infläppande af luft och yr-fnö, hvilka altid äro måttade med födande partiklar. 52. $. På fkoglös ort bör gödflen ju förr defs håldre utföras och låggas i hög på de flållen, hvaräft han kommer att anvåndas. 53. 6. Då behöfves icke mer, än att hö- garne betäckas med någon äkerjord fill fkygd för folfken, öfverflödigt rägn och torrkande vindar. 54. $. Imedlertid gör gödfel ingen annan tjenft, ån att likfom gåft befordra den gåsning och förruttnelle, hvarigenom Örternas föda utviklas. 55. 6. Men tjenar icke defs mindre till ärhållande af ymnig gröda på de åkerfålt, fom annars fkulle ligga uti ett fruktlöft tråde. 56. 6. Lycklig den Landtman, fom alltid är förfedd med ett få bördigt, fom gåfande ämne, ehuru mycket gödfel af våra Tullianer föraktas, laftas och förkaftas. JON. THEOD. FAGRAUS., M. D. — lär— (=== 294, Underråttelfe om Loka Kållor, Af T. BERGMAN. $. I | oka kållor åro nu tre, belågne i Öre- bro Lån och Grythytte Socken på ett Krono-hemmans egor, uti en fank dal, imel- 1783. Oå. Nov. Dec. 237 imellan höga berg-åfar och tvänne fjöar, Lo- karne kallade. Gammelbrunnen torde i längliga tider af allmogen hafva varit brukad Midfom- mars - afton, hvilket ännu fker, men brunnen blef ej förr ån på filt förflutna 20-tal fatt i ftånd, att nyttjas till ordentlig brunns-cur. Nybrunnes upptogs 1767, innellutes af en får- fkild tillbyggnad på brunns-hufet och drickes af bättre tolk, men alimogen håller fig vid . den gamla. Bad-brunnen ligger utom brunns- hufet, drickes vid bordet och håmtas till bad- hufen. Deffe 3 äro belågne i trekant, och ut- mårkte på kartan, fom fes Tab. VIIL med punder famt initial-bokftåfverne Gb, Nb och Bb. Afftändetimellan Bad- och Gammel-brun- nen år omtrent 30 alnar i råt linje, imellan Gammel- och Ny-brunn 38, och imellan Ny- och Bad-brunnen vid pafs 43. Detta Hållo-vatten har vunnit egendoms-rätt öfver en vifs areal-vidd; men ftor del af hufen tilhöra ånnu enfkilda perfoner, till defs Brunns- kaffen vid yppade tilfållen mågtar dem efter hand inlöfa. Kartan, fom föreftåller altfammans, och hvaröfver förklaring efteråt fkall lemnas, år författad år 1759 af Landtmåtaren C. PorRATH, « men iår till mindre fcala reducerad och alla fedan | | I 1759 gjorda Ny-byggnader utfatte af Landtmåta- ren J. J. RENMARCK. 0 $. 2. Vattnets Phyfifka förhållande var i Junii Månad 1783, af töljande befkaffenhet. a) Kiarheten fullkomlig och liknande chry- ftall; hvadan ock föga eller intet extradtivum mucilaginofum deruti finnes. b) Smaken år aldeles ingen, förr på renafte käll-vatten. Det år ganfka låttdrucket, men tyckes hafva likfom en torrkande egenfkap, få R 5 att 258 1793. O&. Nov. Dec. att man kan ftrax å nyo dricka, utan att mun- nen befvåras med våtfka, fom med andra kåll- vatten plägar hända. c) Ingen luckt mårkes, men om man håil- ler handen Öfver ett glas, eller, fom båttre år, en qvarters-flafka, och fqvalpar häftigt i nå- gra ögonblick, famt vid handens borrttagande haftigt fåtter nåfan öfver, få mårkes tydligen en hepatifk luckt. Ny-brunn tycktes på detta fått gifva ftarkare luckt, än Gammel-brunn , och denne mer, ån Bab-brunn. od) Vattnet kännes kalt. Efter Thermo- metern befanns det i Ny-brunn 63 gr. öfver Oo, då varmen i rummet var 13. I Gammel- brunn ftannade qvickfilfret vid famma grad. På en vågg-ftolpe vid denna fanns med bly- erts-pånna antecknat: | 7 51- ,, Thermometern 203 gr. Öfver F. P. föll ned , till 8 gr., då den fånktes ned i kållan. »» 17 & 58> kl. 5, e m. ,, 192 gr. öfver F. P. föll till 6 gr. Den fenare obfervationen kommer öÖfverens med min på 3 grad når, och kan denne fkill- nad härleda fig från olika accuratefs vid In- flrumenternas förfårdigande. Hr Prof. BEr- Gius fåtter ock varmen till 6 gr. (f). Då ob- fervationen 1757 gjordes, fynes Thermometern icke nog djupt eller tillråcklig tid hafva varit nedfånkt. Ingen vifte hvem, fom gjort of- wvannåmnde annotation, men Hr Brunns-Inten- denten har fedan låtit mig veta, att den tillhö- rer Hr Bergmåltaren ÖDELSTIERNA. a ad- ooo Sn (Gt Tal om Kalla Bader, 1763. 1783: OéE e No U. D CC: 259 Badbrunn höll ”Thermometern vid 7 gr. Den är knappt 1 aln djup. Brukas tillmåltids- vatten och hämtas åfven till Badhufen, Ifrån denna rinner vatten till ett 13 kalladt Engelfkt bad nyligen af plankor förfårdigadt, 9 alnar långt, 33 bredt-ocho2 djupt: Vattnet förny- «as ouphörligen, ty det har lika ut- fom in- dopp, och år derföre flere ; ja ibland till 8 gra- NM Aa der kallare, än det oblandade, fom brukas i badhufen, famt otvifvelaktigt åfven nog kalla- 're ån de, fom brukas i England. Detta bad är inrättadt uti ett rum eller gäng imellan brunns- hufet och Kyrkan. i Att finna vattnets råtta grad år ej få lätt, fom det fkulle fynas. Den nedfånkta Ther- mometern kan vil riktigt antaga den, men under defs uppdragning och innan man hin- ner med fåkerhet få ögonen på qvickfilfver- "ytan och motfvarande grad på fcalan, föm gemenligen har fina och tåta afdelningar, få bj EYE meddelas sårna någon varme dels från luften och dels från andedrågten. Jag brukar derfö- re följande anftalt. ”Ihermometern hålles lod- rätt i ett dricks-glas, ombåddas med fand til den högd, attro flår i planum på öfre öpnin- I gen, fedan bindes med fegelgarn om och un- der botten på glafet, få att det fåkert på ett fnöre kan fånkas til botten och dår uti upp- | rått flållning hänga minit en half timme. När den uppdrages har man: tillråcklig tid att ob- fervera, utan fruktan, att gvicklilfret imedler- tid ändrar fin högd. Uti Obfervatorii- kållaren i Paris ftår Ther- mometern hela året oföråndrad vid famma grad, fom på den Svenfka fvarar emot 12, då Herr 260 1783. Oi. Nov. Dece Herr pE Lucs comparation med den Reaumur- fka i agttages. Detta år vid pafs dubbelt emot den grad, fom Loka, Medevi, och andre kål- lor, hvilka aldrig lida af torrka, vifa hela året igenom. Vettern på 25 famnars djup vifar ock ftändigt famma grad. Som nu vatten, hvilka i jordbrynet upvålla, måfte komma från vattu- famlingar ,- belågne lika långt, eller litet län- gre, från jordens medelpuné&, än det öfverfta af fprånget, få följer, att de måtte genom fina ådror ledas till anfenligt djup, där temperatu- ren är vid pafs 6 grader. Detta beftyrkes ock deraf, att dylika kållors ådror vanligen åro mycket flupande emot horizonten vid fina mynningar. På jordens yta år varmen ganfka förånderlig under olika årstider. Det år fant, att uti hålor, inom tjocka bergmaffor, be. lågne i famma horizontala planer, fom kring- liggande dalar och fålt, måtte vatten affvalas långt under fommar-temperatur, men det år juft e& 1å troligt, att det på flere ftållen fkulle tråffa in på 6 gr. Det blifver imedlertid upp- mårkfamhet vårdt, att utröna flere fjelfftändi- ga kållors oförånderliga grad af varme. e) Vattnets ymnigher år olika. Nybrunnen gifver i timmen 1423 kanna, Gammelbrunnh 465 och Badbrunn 5173 på lika tid. f) Vattnets fpecifica tyngd kunde i brift på tjänliga inftrumenter ej noga beftämmas, men efter alla anledningar går den när till rågn- vattens. 6. 3. Vattnets Phyfifka befkaffenhet gifver redan anledning, att icke vånta någon betyd- lig balit, och anftällde förfök bekråfta det. 4) De 1783. OMM. WMNov, Dec. 261 a) De främmande partiklar, fom ftanna qvar efter 1 kanna Nybrunns -vatten, utdun- Itadt till torrhet, göra icke mer ihop ån 4 pro- ber-marker = 3235 lod = 2,28 medicinal-gran. 200 At deffe utgjorde ett fint kifel-ftoft nåftan en fjerdedel, det öfriga var kalk, till ftörre delen förenad med falt-fyra, reften med luft-fyra. Jag har hittils aldrig funnit något kåll-vatten, fom icke hållit åtminftone en dylik fmitta af calx, falita och aérata. En fåringa mångd falt- fyra röjes dock inom 1 eller högft 2 minuter, genom nägra droppar lilfver-folution i en jung- fru vatten, hvilka göra en fin opalefcentia, Aom efter par dygns ftående finnes deponerad på botten till ganika tunn purpurfärgad hin- na. Ymnigare fediment blir violett, och ån ymnigare fvart opat&t. Socker-fyra röjer ej kal- ken, då den år få fparfamt tilllftådes, förr ån efter 24 timmar. & . Tung-jord förbunden med falt-fyra vifar ej ringalte fporr af Vitriol-fyra. ”Tindura gal- larum blottar ej heller något tecken till järn: Det faknas ock i lemningen efter inkokning , allenaft man icke brukar någon fyra vid un- derfökningen, fom fjelf hyfer jårn , hvilket ganfka lätt kan hånda och då gör viller- valla. Sjukdom hindrade mig att inkoka af de två andra brunnarne, men förhållandet med rea- gentia gaf vid handen aldeles famrma åmnen , dock litet ymnigare. Herr Profeff. BeErGius , fom noga underfökt Gammelbrunn, har dock icke funnit mer ån 2 grans lemning efter kannan. b) Hvad 262 783. O&. Nov. Dec: b) Hvad de flygtiga åmnena vidkommer, få åro de likaledes i ganfka ringa mångd når- varande. Få Luft-/yra rÖjes ej på något fått af fmaken; men helt blå Lacmus - tinétur blifver dock af lika mycket Loka-vatten bringad till tydlig rodnad, fom utmärker 2 eller 3 cubic-tum på kannan. | Att hepatifk luft deruti finnes, är redan an- mårkt. Denna år få flygtig och tillika få fin, att den inom korrt tid trånger fig ut, oaktad båfta korkning. En Bouteil fylldes med Lo- ka- vatten, korrkades ganfka väl och ftälldes i ett rum, hvarålt var 19 graders varme: ef- ter 4 timmar var all hepatifka luften borrta, få att icke en gång efter fkakning något fporr deraf kunde mårkas. Defs rymd på kanonan i Nybrunn, år föga öfver en geometrifk cu- bic-tum. Q I anledning häraf kan inhämtas, att ehu- ru Loka-vatten har en ganfka liten hallt, få bör det likvål ej hållas för ett blott rent kål- le - vatten. Naturen brukar till tförhöjande af vattens kraft vanligen antingen luft-fyra eller hepatifk luft. Den förra måfte vara i något anfenligare mångd, åtminftone 8 till 10 cu- bic-tum på kannan, om den fkall göra nå- gon fynnerlig verkan, och fåledes åro 2-3 i nårvarande håndelfe af ringa eller ingen bety- delfe , men den hepatifka luften har långt ftör- re förmåga. Om en kanna kallt vatten alle- naft upfupit 2 cubic-tum deraf, gifver det Öfver två dygn tydlig hepatifk luckt. Man har dock inga tillråckliga rön att vifa, hvad Loka vattnets invårtes bruk enfamt kan ut- rätta, 1783. Of. Nov. Dec. 263 råtta, ty nu för tiden badas här alltid till- lika, 6. 4. Bad-gyttjan upptages ej långt från Brunns-hufet, bredvid och höger om lilla båcken , fom går derifrån. Den år fin, fmi- dig, tämmeligen fand-fri och lucktar ofta he- patifk. Nyttan af gyttja vid badning tyckes till flor del vara mechanifk, dels nåmligen att under gnidningen (hvars förmåga att flyrka mulciarne åfven på Otahiti år bekant) med fin flipprighet hindra hudens nötning, dels att längre bibehålla kyla på ytan, och i deffa affleenden kan hvar och en fandfri dy eller dy-blandad fin lera göra god tjenft. Men om någon hepatifk luft tillika är nårvarande, få åftadkommes en retning af detta genomtrån- gande åmne, fom orfakar klåda och ett rödt utflag på kroppen. Sådan verkan fpörjes ej fållan af Loka gyttja, då man badat några gånger. Det vitriolifka i gyttjan hjelper tilli- ka med kylan att hopdraga rören i kroppens fa | s Att denna gyttja uppkommer af förruttnad Röd-moffa ( Sphagnum paluftre) har Herr BerGivs tydligen ådagalagt. Orfaken, hvar- före tillgången på den goda nu år få knapp, fynes vara att fåltet, fom varit moffa, efter hand genom vattnets aflopp blifvit och blit- ver årligen mera torrt och ftadgadt. Att når- mare låra kånna defs inre befkaffenhet harjag utlakat med kallt deftilleradt vatten. Lo- ka- vattnet, ehuru rent det annars år, fkulle nödvändigt inblanda tin hallt och dårigenom kunna göåra någon irring i flutfatferne, till undvikande hvaraf jag "hålldre nyttjade Hefkila ; leradt, 264 1783. Oäå. Nov. Dec. leradt. Att min förfigtighet ej var ogrundad, vifar fig i det fölljande. En fådan utlakning filtrerad blef helt klar; ändrade icke fårgen hvarken på Lakmus - Fern- bocks- eiler Gurkmeje-papper; blef violett med Tinétura gallarum, åfven efter upkok- ning, men i bågge håndelferna ganfka trögt och långfamt ; focker-fyra gjorde ingen fåll- ning och knappt filfver-folution, men Tung- jord i fallt-fyra upplöft affkilde fmåningom ett hvitt pulver. Således håller gyttjen litet vi- triol och utlakningen år helt annorlunda be- fkaffad , ån kålle-vattnet , hvilket gifver” ett nytt bevis till det fom förut af andra grun- der biifvit hårledt ($. 2, d), att nåmligen kåll-ådrorne komma ifrån djupet och hafva ingen gemenfkap med de från dagen nedtrån- gande vatten. Till någon uplysning om verkan af Loka vatten, har nu varande Brunns-Intendenten, Hr Doå. Knut A. Lenzauvus benåget meddelt mig fölljande utdrag af Dagböckerna, hållna vid Loka Lazarett för 8 år, räknade ifrån år 1774, Öfver de fattiga fjukas tillftånd ef- ter Brunns - drickningen, och deras fjukdo- mar. De fjukas tillfånd efter Sjukdomar. Brunns-drickningen. Frifke. Förbåttr. Lindy. Obotl, Rachitis - = = = 8& & fd Opthalmia humida - 5. 2. rar Opthalmia ficca = - 4. RN Hyfteritis - + - + 6 Fa Hemorrhoides - «+ 4 RR I 1783. OM. Nov. Dec. 265 De Sjukas tillflånd efter Sjukdomar, Brunns-drickningen. Frifke. Förbåttr. Lindr. Obotl. Hematurie:. - =, o- 2. 36 I. = Cancer naft: = os omv a - I Ulcera faucium - - -» 2; 4. - Contraétura - = 4 B. 2 Ae Difficultas föddes - - I. I. 2. Valetudinaril = = 10. 3, 2. - Kpileptick = eve so 5. 3. 8: FÄTNtSE > mr el OB, 6. ”, Q. Catharadta - - = - 2. Ia FErdigO. = oe Ale I; 2 - Melancholia - = - ö, 2. I Surditas - - - 2. 2. 2: Paralytici . - 1 5. 2. 5. Dolor Capitis . - 2. = Scorbutus - - pd Vermes - - 2 A Lumbrici = - >= - > 'Tenia - - a 3; Hemopthilis - - - ATOL eos oe - Hypochondriaci - = Reliquia poft. feb. inter. Diarrhoéa mortua - DD DO Moo NS pa 1 öser Ra fö FNON0D 499 er 9 || ES RE SEE ; 2. Aphönld:- = = Is I. I. Febris lenta - = - 5. - = Maniaci - = 2. & - 4. Altmatici - - 6. 2. 2, - Delirium = - - 2: Å. 2. Öeéderma pedum =» =- 2. 22 2. - fehetudo” - fe. oo. JA - e - FAR Oplia. oe 0 a sr Åke 3. - - & > Glau- ob6" — 1783: OM Nov. Dec. Sjukdomar. Frifke. Förbåttr. Lindr. Obotl. Glaucoma = = oc - 4 Amavrolis = cr - Angina BEN DAeE - "Scabies <= - Eryfipelasi = == Hydrops: Afchites - Decrepiti” - - Vomica pulmonum - Hekias = - - Asichylols a <= Steatoma = >” - Cardialgia = - - Calculus Velicg'.— = Paraplegia poft Re Diärrhoet ses Tippuuda ve atoer Ataxia menf. - = Cachexiat = 8 - Hemorrhagia när. - SpASsmUysSAE = - Seltrophule 152 = Iemiplegia = - - Arthritis Siphilitic. - Arthritis nodofa - Herpes = - - Cecitas - : - - Hettique.»- 28 Ske Convulfioner > o- "5: Summa = I05: Förklaring öfver Kartan. 4 Brunns-hufet. Nb, Gb, Bb de 3 källorna. por HH VG KON RE om Rh NU PY N FA HA » WW a Nn gr pr Vrogpoo un 6 [Å , Ar NV TREE UTG VD 10 KR RR ND CP rd TROR: va EE Gr Re AE ) RR ur BS ur VW | oh a ROR Ir VN mm 0 DV N Ur vr FU N OB NW vu ND . . . . | . 4 i bj S tr 0) re Oy Ce — AO un a 1783. ÖR. Nov. Dec. = 267 > C ett frort vackert rum att fpifa och con- verfera uti. d Dodtors-Byggningen, i hvilken ock ne- dra Bad-hufet år. e Öfra Bad - hufet. f Lazarettet. G Kongs-hufet, i hvilket Hans Maj:t bor, vid fitt viftande hårftädes. H Kongs- Trågärden, fom Konung ADOLPH FREDRIK , Drottning LOVISA ULRICA, Kongl. Prinfarne och de förnåmfte af Sviten, med egna hånder började upprödja och odla, åren 1761 och 1762. j z Kongs-köket. k Brunnsmåltarens gård. L Vagns-lider. m Apotheket. a Private perfoners Byggningar. o Ång-ftycken 1 p Skogs-backar 4 af Brunnen inlöfta. -qg Kärr j Chemifka Förfök med de Gyttringar (+) fom af en Hetticus upphoftade blifvit. af ANDREAS RÖRING. Chemizx Adjun& vid Åbo Acad, Ba ER ' RAR L ras pRINSERIRASN fa) / fo FRIN Are bea Sorspsprsr RN VAPNEN on 9 SSE AE ve D: till mig lemnade Calculi Brochiales, 22 ftycken till antalet, vågde tillfammans 8 marker prober - vigt. Sä Den CP) Förenåmnae Gyttringar äro af en Hetticus mellan s5o0:de och Go:de ålders åren tid efter annan upho- 263 1783. Of. IVov. Det. Den ftörfta af dem vågde i m. tm lod; men nedfinkt i vatten af 21 graders varme, vågde den endaft 24 Iod. Defs gravitas fpecifica var fåledes 2, 263 eller något mer ån 23. oo Då jag för blås-röret fkulle förföka defs förhållande i eld, och lågan haftigt drefs up- på, fprakade en fkårfva borrt, få att den ej vågde mer ån i m. 4L Sedermera uppvårmdes den varfammeare, då den fvartnade, och gaf en rök, fom hade fam- ma lukt, fom den brånde ben gifva ifrån fig. Därpå, då den riågon tid bråndes, ljusna- de den och blef til flut alldeles hvit, och be- fanns frade. Utom det foamma Patient flere refor haft Pleurefie i vånftra fidan, och a2:ne gånger i den högra, farnt nägra gånger af lindrigare Peripneu- monier och Blodfpottningar, fafom ock des imellan flere refor om året af Catarrhalifka Febrar varit be- fvärad, hvilka nu mera åftadkommit en daglig up- hoftning, fom ineråndels år pituitös; få har han ock 2:ne refor varit fvåra befvårad af en Giktblandad Torrvårk, förfta gången i den vånifira och fenare gången i den högra axel-leden. Gyttringarna, fom uphoftades, 'voro til utfeende hvitaktiga, helt flita och runda, ftörre delen föga ftörre ån Knappnåls- knappar, med en korrt pigg (petiolus) förfedda, ritt fällan åt 2:ne fidor utdragne, och tycktes fåledes uti Cryptis Glandularum Bronchialium vara danade, eller ifrån fjelfva Cellulis Pulmonum uphoftade. Som nåmnde gyttringar voro ftenhårda, och Patien- ten hade Syfkon, fom haft Stenpasfion, fjelf jämte Giktvårken haft molimina Hamorrhoidalia ; alla defs Febrar icke heller flutats med något fediment uti Urinen, få var deraf anledning att tro, fom fkulle deffa til fin natur vara Arthritifka och med Njure- ftenar enhaltiga, dår dock följande rön utvifa dem vara verkliga Bengyttringar. dk ee ÖA Nov. Dec. 269 fanns då ej våga mer ån 26 L Den hölls dårpå ännu en ftund hvitglödgad , men den förlorade ej mårkligen i fin vigt. Den löftes 1 acido Nitri utan fråsning. De öfriga Calculi, fom befunnos våga 6 m. 20 lod, calcinerades i prober-ugnen i 6 timmar, hvarefter de vågde 5 m. och hade för- lorat mindre, ån den fom bråndes för blås- röret. De voro ock ej öfver allt fullkomli- gen hvite. . Uti kokande vatten förlorade de fedan ej något af fin vigt. Saltpetter-fyra påflogs, då i början någon rörelfe upkom och blåfor ftego up, hvartill den i porerna ingöÖmda luften torde varit or- faken. Sedermera löftes de utan rörelfe. Nä- got olöft tyckte jag mig mårka hafva qvarblif- vit, men med vifshet kan jag ej fåga, om det få verkligen var: åtminftone var det få litet, att det ej kunde frånfkiljas, mycket mindre farmlas och vägas. När Vitriol-fyra flogs i denna folution , föll flraxt hvitt precipitat. Då denna fyra ej mer fållde något, upkokades maffan, då ftör- fta delen af precipitatet uplöftes, men under affvalning anfköt det uti ftråliga cryftaller. Det klara liquidum afhålldes, vatten flogs uppå för att fkölja faltet, fköljnings- vattnet flogs till det förra liqvidum, och cryftallerna torrkades och vågde 4 m. i 1. oo Liquidum evaporerades , och då en del borrtdunftat , började anfkjutning vifa fig, hvarföre kårlet ftålldes till affvalning, då dy- lika Cryftaller åter århöllos , fom vågde 1 m. ar 53 På 270 1783. O&. Nov. Dec. På famma fått gjordes 3:dje och 4:de gån- gen med den fkillnad, att evaporationen fkedde långfamt, ty under kokning ville det flånka upp; dårigenom ärhölls ännu i m, 4 1 alide- les lika falt. Det århållna faltet vågde fåledes tillfam- mans 6 m. 261. Det löftes ganfka trögt i vatten, folution reagerade ej för fyra på full- komligen blå Lacmus- Tinétur, grumlades af Socker-fyra och Tung-jords uplösning. Sal- tet fatifcerade i eld, men fmålte ej; men om det blandades med flufs-fpat, fmålte blandnin- gen lått. Detta falt var faledes Gips. Om man antager att Gipfen håller kalk vitriol-fyra och vatten i proportion af 32, 4 och 22, få hålla de 6 m. 20 1. Calculi 2 m. 53 1, ren kalg. Liquidum, fom ej vidare gaf något falt, evaporerades ad ficcum, då en half genom- fkinlig, deliquefcent fyra blef gvar, hvilken ej kan vara annat ån Phofphori-fyran. För att få veta defs vigt vigdes kolfven med fyran uti, fedan all fuktighet noga var borrtdrifven, hvarpå fyran med vatten atfkölj- des och kolfven torrkades, famt befanns hai- va minfkat i tyngd 2 m. 12 1. hvilka då böra utgöra fyrans vigt. Utaf förenåmnde förfök finnes, att deffe Calculi Bronchiales hafva famma jord fom djurens ben, nämligen kalk förenad med aci- dum Phofphori. Hvarutom de hälla ett i eid flygtigt åmne, hvilket för den ringa qvanti- tetens fkull, till fin. natur ej kunnat utrönas, Dock tyckes lukten af röken, fom de vid brån- ning LJ 1783. OM tiNvv. Dee 271 ning gifva ifrån fig, gifva tillkånna, att de deruti äfven komma Öfverens med benen. De förfökte 6 m. 20 I. förlorade under frinning 1 m 20.1. DE höllo; kalk, 2 M..53 1. och acidum Phofphori 2 m. 121. Når de 3 bftnåmnde vigterne flås ihop, göra de 6 m. 5å lod och fåledes 14 & lod mindre ån de bor- de, Denna brift uppkommer dels af den fet- ma, fom under brånningen ej förftördes, dels af det, fom under förföken faftnat vid kår- len, eller eljeft kunnat förkomma. Af de anförde förföken kan man likvål, utan att mycket fela, fåtta ut beftånds-delarnai den pro- portion, att 1c0o delar Calculi Bronchiales hål- la 28 i eld flygtigt åmne, 34 delar kalk och - 38 Phofphori fyra. ; SÖTT FÖRT GGR Afhandling om Canoners yttre Skapnad D. MELANDERHIELM, det talet, fom jag hade den åran att hålla för Kongl. Vetenfkaps Academien, då jag år 1782 aflade prefidium , nämnde jag, det fle- re omftändigheter förekomma, hvad Canoners 1å väl yttre fom inre fkapnad angär, hvilka kunna vara underkaftade en nårmare mathe- matilk granfkning; få att icke allenaft konften att rått bruka deffa krigs-inftrumenter, utan ock fjelfva mechanismen af deras fammanfättning borde hånledas af mathematifka grunder. Jag SN vill av 1783. OR. Nov. Dec. vill vid detta tillfälle allenaft tala om deras yttre fkapnad, hvilken hånledd af fådane prin- ciper, blifver nog fkiljagtig ifrån den, fom van- ligen uti fjelfva gjutningen gifves dem, och fkulle bidraga till befparing af fjelfva godiet , dfamt derigenom till deras låtthet och ftörre vig- het, dels uti fjelfva nyttjandet, dels uti trans- porten. Låt ABIMHG föreftålla en Canon, CDELFE defs cylindrifka ihålighet; CDFE krut-kamma- ten, om hvilkens råtta fkapnad nu icke år frå- ga. Om nu hela denna figur föreftåller pro- filen af en Canon, dragen igenom defs diameter eller axel, och EF år krut-kammarns långd, famt FD defs högd, få plågar vanligen BD el- ler FH, fom utmirka tjockleken af godiet rundt omkring krut-kammaren , göras lika med defs högd DF. Man har trott, att Canon om- kring krut - kammaren = fkulle behötfva en fådan flyrka, för att med fäkerhet kunna ftå emot eldens och krutets fprängande kratt, hvilken på det ftållet år ftarkaft. Denna pro- portion af Canonens tjocklek till krut-kam- snarens högd, eller råtta förhållandet, fom bör tagas imellan FD och DB, kan endait genom förfök utrönas , och om den famma är icke heller nu frågan. Men når den antages att vara determinerad på ett eller annat fitt, få underfökes nu egentligen det, i hvad mon den öfriga delen af Canons tjocklek allt in till mynningen bör aftaga, få att han emot ei- dens och krutets fprängande kraft, hela den öfriga ihåliga cylindern DFLK igenom, har till- råcklig ftyrka; eller hvad figur ytan af Ca non till detta åndamål bör innehafva. Å tf 93: OM Nov. Dec. 25 Att kunna någorlunda vägleda fig i detta ämnes utredande iörekomma 2:ne omitåndig- heter. Den förra; i hvad mon af fin tjock- lek metallen, fom utgör canon, med full flyr- ka kan ftå emot det itånde krutets fprångan- de, men tillika aftagande kraft, under det att kulan pafferar ifrån litt läge i Canon, till defs mynning; den fenare; i hvad mon den- na fprängande kraft afvåxer under denna famma palfage. Hvad den förra af de o:ne nämnde omftän- digheterna angår, få torde vål behöriga förfök vara de fåkrafte, att utröna den famma. Som Canoner gjutas, få lårer det vål vara någon fkillnad ifrån den proportion af emotftående flyrka i anfeende till tjockleken emot den, fom fmidde metaller kunna hafva. Såfom gjut- ne måälte de vara mer bråcklige, ån om de voro fmidde, men deremot hafva den förmon, då vederbörlig tjocklek gifves dem, att de ic- ke genom någon flags ftörre eller mindre böj- ning af krutets fprångande kraft, under ku- Jans paffage, fkulle dels förtaga någon del af kulans haftighet och fart, dels ockfå derige- nom göra fkotten oviffare, hvilka tvånne olå- genheter fynas mindre kunna undvikas, om Canoner fkulle kunna fmidas, ehuru de likvål då genom en flörre benågenhet till böjning fkulle kunna göras mindre tjocka, utan att fprångas. Den måft antagliga principen af den omtalte proportion af ftyrka emot fpräng- ning till fjelfva tjockleken, fynes "vara den, att den ena år till den andra uti ett fimpelt förhållande, få att då en vifs tjocklek år an- tagen att vara tillråcklig emot en vifs Seneg SS a 274 - 2003. SÖMN ov sker. af fprångande kraft, en dubbelt mindre tjock- lek då år tillråcklig emot en dubbelt mindre fprångande kraft, och 13 vidare. Denna prin- cip tyckes ockiä vid Canoners gjutande i allmånhet vara antagen, emedan till determi- nation af canonens tjocklek öfver fjelfva krut- kamrnaren, diametern af canons caliber vanli- gen tages till grund. Men hårmed må vara huru det vill, få kan det föreftållte problemet icke åefs mindre generelt uplöfas, och uti denna formel infåttas den rätta proportionen af canonernes flyrka till defs tjocklek, hvilken årfarenheten antingen kanfke redan har upp- tåckt eller framdeles uptåcker, hvarigenom denne allmånne upplåsning kan lämpas till hvilken flags lag, man vill håruti antaga. Hvad den andra omftåndigheten angår, få lårer vål ingen annan princip kunna antagas ån den, att den af det itånda krutet generera- de och expanderade luftens laterale vårkan att fprånga canon, år uti et reciprokt förhållan- de emot rymden, fom den intager. Uti Phy- fiken bevifes, att krafter, hvilka beftåndigt ema- nera ifrån viffa ftlållen, fåfom ljufets kraft att upplyfa, eldens kraft att vårma, &c. följa ett reciprokt förhållande af afftändens qvadrater. Krutets kraft att lyfta och accelerera kroppar på gifna tider fkulle följa famma lag i den hy- pothefen, att famma qvantitet krut fkulie i hvart moment på famma ftålle under denna tid .afbrinna. Men denna hypothes” kan icke vara låmplig till det, fom fker inuti canon genom krutets afbrånning, hvad den laterale fprångnings-kraften angår, ast NR | uulle 1783. OM Nov. Dec. 275 fkulle fupponera, att den portion krut, fom ut- gör laddningen, icke på en gång och ati ett moment fkulle afbrinna. Hårutinnan blifva helt andra modificationer i anfeende till når- varande fråga, då krutet. 13 godt fom på en gäng afbrånnes , och dets genererade kraft att accelerera kulan, famt Ifprånga canon, inne- flutes uti canons cylindrifka ihålighet. Den acceleration, fom kulan århåller i hvart mo- ment under den tiden, hon pafferar igenom canon, härrörer af den fpänftiga luften, fom det afbrinnande krutet genererar och förorfa- kar, och hvilken inneflutes uti canons ihålig- het, imellan väggen af krut-kammaren och fjelfva kulan. Ju frörre detta rumm imellan kulan: och den nåmnde våggen blifver, under det att kulan pafferar igenom canon, ju min- dre fkall altfå den inneflutne condenfederade luftens fpånftighet blifva, och det i famma förhållande. " I detta famma förhållande fkall derföre få vål denna luftens accelererande kraft på kulan, 1om defs laterale "kraft att fprånga canon , minfkas. Om nu den principen antages, att det itin- de krutets fprångande kraft minfkas i famma förhållande, fom rymden imellan våggen af krut- kammaren och kulan Ökas , och man fåtter krut- kammarens: längd DC Sv, defs högd DB =, abfeiilerne CN =>x, och om ordinaterne NO=p dragas vinkel-räta till abfcifferne, och man tillika fåtter x va: bi vy, få fkola ordinater- ne» altid reprefentera det itånda krutets fprån- gande kraft, och equationen »x-— ab utmårka, att locus geometricus till pundten O år en hyperbola e&quilatera. Om derföre CE, fom ut- 276 1783. OT. Nov. Dec. utmårker den verticale diametern ef krutkam- marns vågg, utdrages efter direétionen ECP, och till de redtanguläre afiymtoterne CP och CDK defcriberas genom pundtten B en hyper- bel QBOS, få fkall denne vara locus till pun- Aden O. Om altfa i anledning af det, fom förut år omtalt, den principen tillika anta- ges, att canons flyrka till att emotflå krutets fprängande kraft är proportionel emot defs tjock- lek, få fkall figuren ABOSENDC, convolve- rad omkring axeln XZ till den ihåliga cylin- dern af canon, utmårka canonens råtta fkap- nad, och hyperbolifka ramen BOS genom den- na convolution generera den ytan, fom man i gjutningen bör gifva den famma. I fall man fupponerade att den tillbörliga tjock- leken af Canon borde vara i något annat förhål- lande till krutets fprångande krait, hvilken altid å ; ab, determineras genom Eqvation x = — fåfom att deg vore y—c2", då z utmärker den råtta tjock- leken af canon uti hvar och en punét N, fom fvarar emot krutets fprångande kraft »y uti fam- ma punéter N, och c år en bekant qvantitet, få uppkommer deraf Eqvationen cxzx — ab, Om man derföre till alla punåerne N fätter ordinaterne N4=2, och hvilka determineras genom Eqvationen » =cz", få fkall ramen Bax af den krok-linjen, fom utmårkes genom Eqva- tionen cexz2"—= ab, och hvilkens affymtoter alltid åro de ret&tangulåre linierne CP och CK, genom fin convolution omkring axeln XZ generera fkapnaden af den ytan, fom i gjut- ningen bör gifvas canon. Om till exempel det vore »=2, få fkaäll Eqvationen exz?—4ab ut- 1783. OM. Nov. Dec. 277 utmärka den genererande krok-linien Bgx, hvilken då år en Hyperbolismus Parabole, och den fextionde femte fpecies af NEWTONS line& tertii ordinis. Denne fkulle då genom fin convolution generera den ytan, fom bor- de gifvas canon. Denna famma krok -linien hade man äfven århållit fåfom figura generans, i den håndelfen, att krutets äccelererande och fprängande kraft hade växt af uti ett dubbelt förhållande emot diftancerne ifrån våggen af krut-kammarn, då man tillika hade antagit, att canons ftyrka til att ftå emot denna fprän- gande kraft år proportionel emot defs tjock- lek. De principerne, genom hvilka man har funnit i detta föregående, att den genererande figuren till canons yta blir en hyperbola equi- latera, åro de målt naturliga; men om det fkulle blifva utrönt, att canons tjocklek bör följa någon annan proportion ån den fimpla " fprängande kraften, få tjenar åtven i detta fall föregående formel cxzt=ab att utröna den råtta genererande figuren, emedan canons tjocklek altid bör dependera af den fprångan- de kraften i hvar och en diftance ifrån krut- kammarns vågg. Imedlertid och då man jåm- förer den fkapnad , fom en canon efter deffa principer bör hafva, då den genererande fi- guren af defs yta år en hyperbola &qvilatera, med den fkapnad, fom canoner vanligen gif- ves, få finnes låttligen, hvad anfeniig befpa- ring fkulle derigenom vinnas i fjelfva godfet, och huru deffa ftrids-inftrumenter tillika fkulle blifva låttare att transportera, och för manweuvren Vvigare. Då 278 1783: OM. Nov. Der Då canon tillråckligen flår emot krutets fprångande kraft, och det få, att han uti fin ihålighet icke på nagot fitt eftergifver, hvar- ken för denna eller för kulans flingring un- der paffagen utur canon, få kan ingen förre acceleration gifvas kulan derigenom, att ca- non år tyngre och tjockare ån det behöfves, då detta öfverflöd fkulle blifva onödizt. Likvål och fom kulan vid utgången utur "canon genom fin flingring förorfakar den må- fta verkan, och canon tillika dår år fom fvagaft, dels i anfeende till fin tjocklek, delsi anfeende dertill ; att han vid fluteticke har biftänd af nå- gon vidare vidguten metall, få kunde vara nÖdigt, att i gjutningen göåra canon något tjockare och rundt omkring uphöjd vid fjelt- va mynningen. En fådan uphöjning eller vid guten ring kunde åfven appliceras mitt uppå canon, eller ock litet nårmare till den öfre än- dan, dår krut-kammarn år. Utom detta har jag efter det, fom jag om canoner, .och den med dem brukliga praxis, kunnat inhåmta, alltid tyckt, att fpel- rummen, eller fkillnaderne imellan calibern och kulans diameter, vanligen tagas för fto- ra. Derigenom lider man förluft på tregge- handa fått. 1:0 Skall en del af krutets acce- lererande kraft imellan kulan och den inre ytan af canon gå fruktlöft borrt, i en ftörre proportion, ån kulans våxande ftorlek genom fpel-rummens minfkning fordrar ftörre flyrka att kaftas. 2:0 Skall kulan uti för ftora fpel- rum få en ftarkare lateral flingring, hvilken fkall förtaga en förre del af defs imprimerade kraft, 1793: OM. Nov. Der. 279 kraft, ån om fpel-rummen äro mindre. 32:0 Skola fkotten blitva alltid mer och mer oviffa, ju flörre fpel-rurmimen åro. Då den tjocklek iom gifves canon Öfver fjeliva krut-kamma- ren är funnen tillräcklig, få år ingen fara der- med, att icke den öfriga tjockleken, fom ef- ter föregående principer fkulle gifvas canon, enligt det, att figura generans till ytan blifve en hyperbola eqvilatera, på fådant fått con- firuerad, fom år omtalt, år tilräcklig, ehu- ru fpel-rummen fkulle gåras få fmå, fom möj- ligt år, för att med någorlunda lätthet få in kulan i canon. Af det fom år anfördt, följer, att den kraft, hvarmed kulan acceleras i hvart moment un- der hela tin paffage igenom canon, växer af i famma förhållande, fom ordinaterne NO uti hyperbola generans; hvaraf altta vidare föl- jer, att kulan under hela denna pafflåge mer och mer accelereras , men att accelerationerne blifva mindre och mindre. Om man fuppo- nerar, det en canon vore mycket lång, få fkulle det fke på famma fått, att kulan acce- lererades beftåndigt under denne paflage, men att accelerationerne blifva mycket finå, ju närmare kulan kom till mynningen. Men under hela denna paffage tkall kulan tillika genom fina laterale flötar, flingringar, och gnidning emot canons ihåliga vågg, lida en retarderande friction, hvilken då canon vore mycket lång fkulle flutligen förtaga kulans he- la haftighet, få att hon fkulle itadna in uti fjelfva canon. Det år derföre ett ftålle eller en pundt in uti canon, af den befkaffenheten, att frictions retarderande kraft dår år lika SR | met 280 1783. Off. Nov. Dec. med kulans acceleration på famma ftålle, och denna punå utmårker canons råtta långd. Om canon år långre, få fkall kulan retarde- ras mera ån hon accelereras , och derföre för- lora mera af fin haftighet och force; om åter canon år korrtare, 1å fkall kulan icke århålla all den haftighet, fom hon kunde af den an- vånde qvantiteten krut i leddningen. Om man hade nägon fåker grund att deraf determinera qvantiteten af denna frittion, få fkulle man ock kunna med mathematifk noghet determi- nera canonens tillbörliga långd, då en vifs portion krut af bekant flyrka antages att ut- göra laddningen, ty efter de i det föregåen- de anförde principer, kunna kulans accelera- tioner på hvarje ftälle inuti canon determine- ras. Men då noga rön af prof-fkjutningar af korrtare och längre canoner anftållas, kan åf- ven deraf den råtta menfuren af canoners långd efter hvar och ens caliber igenfinnas. Förklaring bfver en håndelfe uti Integration, Af FREDR. MALLET. Herrera Ho»: Herr D” ALEMBERT har jag funnit föll- jande anmårkning, vid en anförd hån- delfe af Integration, fom han efter Calculens reglor Me - & I na 1783. Oå. MNov. Dec. 281 reglor anfett för Paradox: Om dy=dx Vv FA då aAP=x, PMEJ ss 40 —I (Tab. IX. Fig. 2.) /4 är AM=3(1-(I RN eller fe- dan man antagit CP =—1-x=Zz, AM=12 (1-23) =i (1- CP: ), hvilken florhet år den famma , når z år nekadt, faft AR +Rm's AM, då Cp= CP; håraf fynes råkningen vara felaktig , få vida 2 man, till att upfylla Equation dy —dxy(- NT måfte medgifva, att bogen AR fortfarer uti RK, och icke uti RO, fom med RK år lika fålld och omvånd uppå RB. ("I Denna ärhindran af en få berömd Geormne- ter, har våckt min upmårkfamhet, till att un- derföka belkaffenheten af en krok-linje, fom kan befkrifvas genom anförda Eqvation dy=dx ov Aa-x) 2 —1: jag finner deraf, att y= (1- 2 3 2 2 (1—x))? eller py? =1-0(1-s)', och py? = 1- 3(1-x)) + 3 (1-x)2—(1—x)P = 2x—X? — 2 ; By (r- Xx). Således ar 277” (T-x)”— (0x-p?-x)" och den krokiga linjen hörer till fjette gra- den. Den famina målte vara lika ftålld på an- dra fidan om ACO, emedan » = Vy G-(1-x)3)? gifver både ett nekadt, få vål fom ett jakadt Värde på 7 Men när —o, få är p=03 al ven få når x=2 fkall y=0; om x är negatift, eller ftörre ån 2, blifver »y imaginårt; hvaraf T fynes () Opufcules Mathematiques Tom, IV. pag, 65 fed. 292 1783. Ott. Nov. Dec. fynes, att denria krokiga linjen termineras imellan pun&erna A och O, eller eger inga ordinater fill andra abfciffer ån dem, fom gif- vas imellan famma puntter. Gör man z— 1-x, 2 2 2 RER få år 7 —1—22, och 23 =1-?52= yG-7 V? 3 om fördenfkuld TCR år vinkeiråt emot ACO uti C, få måfte vården på 2 vara lika befkaf- fade, fåfom de nu befkrifna uppå py. la Uti Eqvationen dy=dx V(1-x) 3-1, eller dry t-G-2) 7 (rå tills x=1, men nekadt, fedan x'> 1, ånda tills x = 23 hvarföre jag håller före, att denna. Equation icke utvifar bogens AR continuerande uti RK, fom hafver dy affirmativ, utan uti RO hvareft dy nekas. mårkes 1:0 att dy år jakadt g dy wpo 050 Nar ox 0 14 dr DEL eller AC tan- : x I gerar kroklinjen AR uti Ä ; men då x = r, finnes d I RAL TINSEER är tangent uti R, få vål dr: VO - till AR, fom till RO. 3:o Om dx år conflant 24 (1-x)3 | finnes ddy=3dx? — > fom altid haf- (1-01-x)? )2 ver ett jakadt vårde alt ifrån det x =o, tills x=2. Detta vårde lärer, att bogarne AR, RO, OT, TA åro conyexe mot AC, fåfom figu- ren utvilar, Be- 1783. QR. Bov. Dec. 283. Betråffande bogen AM mårkes, att 'efter dy=dx y(1-x) 3-1 fåår da? + dy? = da? ro) och fdx SS AND=S för 3 2 (1=x) 3 —-24-x) + C, om C betyder den nådiga corredtionen. Nu år AM =0 då x—9, dertöre blir C =2, och AM =201-(1-x)7). Sätt CP = 1-x2 få år AMS (12-27) = 201-CP3), Härvid befinnes, att tecknet — framför 2 CrARle = 327, fom år fluenten till I dx(1-x) >, gifver tillkånna, att denna fuent målte tagas itrå M åt andra fidan, i anfeende till puncten A, det år, åt famma fida fom KR. . Men når man fäledes uppå MR tager ftorheten 2(1-x) 3, 1å målte defs ånde intråffa, dår1-x-o, ell. MR -—2(1-x)2, och AR = 2 Fördenfkuld, når ö : 2 : M kommer till m, och x'— Ap finnes genom 2 Integration, attRm=3((1-x)) = 30Cp? och, att 2 2Å ARm= AR + Ram = 2(AC+Cp3) 2 (1+(-x)3). Hårigenom upphörer hela det tvifvelsmål, fom D” ALEMBERT framfatt om Integral-råkningens brift uti anförde håndelfe. På det man ftraxt må finna huru inftåm- mande ailt detta år med Herr D' ALEMBERTS gjorda råkning, vill jag tillågga, att efter ho- 4 2 2 3 nom är AM=3 (1 -(1-x)3)3 Om nu x=EIL:in- nes motfivarande bogen AR=+3+, men RM = ÄR LAM = 030-10) (Hr) 3 T 2 $3- 284 1783. Out. MVov. TIee sr säledes hafve vi ett tydligt exempel, att correttionen af en Integral bör noga öfvervågas, då man vill göra några flutfatfer om Integra- lens befkaffenhet eller ftorlek uti fårfkilda håndelfer: ty correctionen är en determinerad håndelfe, hvarifrån kan hända, att man icke med lika beqvämlighet fkrider till alla andra. Fr tTTTET ET tt Theorin om Spiral- Pumpen, 3:e Fortfittn, Af HENR. NICANDER. Att determinera huru flor Calibren blifver i fika Hvarfvet af Slangen &, $. 89. Denne Slang, ehuru conifk till fin fkapnad Hvarf ifrån Hvarf, omkring fin Cylinder, anfe vi dock, för att få råknin- en lättare, fåfom beftående af Cylindrifka ringar, hvilkas Calibrer åro jämnt attagande , den ene efter den andra, eller uti en Arith- metifk progreflion. Detta år vål icke alldeles enligt med fanningen, men afviker dock icke heller mycket derifrån, ty förlta och fifta fkär- ningarna eller bottnarna i de Horn - formiga Hvarfven kunna icke vara af få betydande fkill- nad, att genom en fådan fuppofition något mårkligen telaktigt utflag uppkommer, i atte- ende på "Tryckande Vatten-högderna. ..90. Vidare antage vi, att Fig. 24. fö- reftåller fifta Hvarfvet och Bö Calibren; CB =r och 1783. OM. Nov. Dec. 285 och Bb=z, hvarigenom, enligt &$. 27, Rym- den af fifta Hvarfvet blifver = Cs 27 —+z. 22. Men enligt befkrifningen af Slangens nätur, 6. 64 och 78, år ock famma Rymd = a + w A+ 2 SETT RN 2 -, eller ($. 81.) 2 (Ek rag) - v KR; o Ti as ET ML MR BILA fåledes blifver 4.A-—+a k? Ik p4-gYl A+) g2.z-+0r = — (7-+Ik. p-e a åk BRG ( 2 A—+eas eller om den fenare delen af denna Eqvatior kallas b, blifver z? +2rz? = b, (CE), utur hvil ken Eqvation man på vanliga fått kan finna z- > $. 9. Men nu år att mårka, det 27+> icke kan vara mycket mindre ån or-+k, då 7 år en någorlunda ftor qvantitet. Om man der- före uti Eqvationen (C€) fätter 2r+k i ftållet för 27 -+2z, få får man genom approximation b z ES Klar $. 02. Att detta varde af g, är i det nårmatfte rigtigt, vilje vi upplyfa med ett exem- pel: Om a, 7, k och g åro defamma fom i $$. 83 och 84, få blifver r-—+-Zk.p-g — 180,566 | r Ik. +) (A+c = 0,070139 = 189, 4953 (ER GR fear 0,6 8 send 130,04. 455y9 - ; PERS LINE "FIT en 350 = = 250,84 = le 20. 286 1783. OM. Nov. Dec. 25-259: 84 — 06,83 och z= V FR 3,14 RER 2067, 8 v ENT dan é $. 93. Men eme 5 é -/ få följer, att det nu funna vårdet af z or Fe ku | år något mindre ån det bör vara. Om man derföre vill komma nårmare till fanningen, kan man fåtta det famma — e och e+u = Zz. Equa- tionen (5) blifver då når e + u infåttes i ftål- let för Z, ul 2r2E96 u?—+ Are—+3e”. u—2re? 4e3 — b, och om man dividerar med 2r +3e, 3 2 sl 3 u Are—+ 3e b-2re?-e FU RP 4 — » Men er + 36 PR a 2r—+3e u? 3 - förkaftas 2r —+3e fåfom en ganfka liten qvantitet och i få måt- z ? to får man ER dö 2.2r -An3 = Abp 2403. ; år mindre ån nu kan förfte Termen eller b-2re? > e? (Are+3e? 2 s Vv - TINAS hvilket vårde af 2r-+36 4127-430)” u lagdt till e« gifver vårdet af z få när, fom man kan öÖnfka, och nårmare än man genom någon annan method kan komma, Are+3e7 . 4:55.4,2403--3.(4,2403)? T.ex 1783. Oi. Nov. Dec. 287 = 986, 806 b—21re?.— 203 = —- 4,02055 — = B45044t SE SS Rb => 2553 —+3.4, 2403 - RO Gen TIER = 0,24; fäiedes 22372 u = — 4,0205 + V O,1124 + 16, 164 = 4,0205 + 4, 0344 = 0, 0139, OCh uHe =4.2542 Tumm =LI0: $. 94. Men håraf finnes, att a år en få liten qvantitet', att z—+e år nåftan — ce, fåledes e b | kan « föragtas, och Vy —— alltid anfes vara or+k tuilfallö.= 2. $. 95. För Praktikens behof kan åfven hos gen £g förkaftas » och och då blifver ce sor, hb = 2 EN G Her BN, frit Se Pp A+a od A +2r Er : Till ex. Om de vården på de I denna For- mel varande qvantiteter infåttas , forn förut 6+1o blifvit nyttjade, fa får man z=5 yVI+ FR NE OG 2.(346-+0692 =5 Vit 2 =000V 05 7100-5205 2076 | NS Tumm, nåftan famma refultat, fom i 6. 92. I 4 Ått 288 1783. OH. Nov. De Att finna, huru flor Calibren blifver i fifta Hvarf- vet af Slangen DD. 95. Om Fig. 25 föreftåller detta Hvarf, och OH Tryckande Vatten-högden, få har man af Slangens befkrifning ($. 78.), att Vat- - ten - qvantiteten år mindre i lifta FHvarfvet ån i det förfta; men OH är på bågge ftållena li- ka flor, åfvenfä Luft-avantiteten; fåledes om nu Calibren Bb =z, BD—==2:-00moch OP Tangenter uti B och O, fom fkåra Centrifka cirklen uti Q och P; Bogen LQ =; få år, emedan r +2z. p utgör Centrifka cirklens half- va omkrets eller Bogen PDQ, Luft-bogens långd = 7 +2z.p+-y, och Luft-bogens Rymd = (7-—+iz.p +) hvilken Rymd ockfå, A k? enligt $$. 64 och 80 år = '. A - = = HERREN A—c. 3 (rv +Ik. pg). Faneg fåledes hafver man (r 4+iz py 2 EK. (r+ik pg). A+: ; FST Eqvation, uti hvilken man fkulle kun- +24 na exprimera 'y genom en ' function af z, lik- fom g exprimeras genom en fundåion af k ($. 83); men i denna håndelfe blefve råk- ningen, för att framfkaffa z, allt för vidlöf- tig. Till att derföre undvika fådant, få anta- ge vi, att rörelfen år af den befkaffenhet, fom Praktiken kan åftadkomma, nåml. ganfka lång- fam, och anfe derföre både gz och 3 för få fmå qvantiteter, fom kunna föragtas. Vi få då 1183. OM. Nov. Dec. 289 dåe= 27 och r—+iz2? — kt. rlIk, ov | å fa , och om 7422, likfom i $. 91, an- A—+Hor fes ST få blifver z=k Vv Sn os. fi a Till exx Om A, « ock k äro lika ftora fom förut, få blifver z — 5 Vy 346 + 10 TE 346 + 692 = 5 VR4303 — 3.314 tumm. — Att finna Tryckande Vatten-högden i ffa Hvar foct. $. 96. För Slangen A. Man vet af 6. 64) | | : iv. (CA +c) att Luft-Rymden i fifta Hyartvetå års — a pi (Are T = 24 81.) Aa (Ala 4 (r +Ek. k. pg); följagtli- gen om man div iderar med Slangens Botten, fom k? år — 2 > få blifver Luft-bogens långd, fom AR må kallas he (rk pg). '$. 97. Om vidare Fig. 26 föreftåller fifta Hvarfvet, LDY Luft- bogens långd, Bogen LD fättes =6, BH =x (4. MJ CR Och om YX år perpendiculär emot CD, famt d= Tryckande Vatten-högden, få år LDY-—L, och ä=DX— DH. $. 98. Men nu år DH = I£-+x, och x ; bh? (6. 15. ) 2 — Bonn +&c.=—3 rs 3, at 2r-1 IS eme- 200 1783. Of. MWov, Bec, emedan fenare Termerne blifva ganfka a fåfom man finner af 6. 173 fåledes DH —:k+ . Utomdefs år DX = Sin. Verf. DY = (I= Pg o.(r+Ik) — 2.3.4.(r+3k)? (I-Q)? — OO — &c., då B l-- AE (FSE or sade ERNA låmpas till Radien 7 ++ ; följagtligen blifverd= CS FCT U-Q) U-p) 2. (r+2 Ark) a DB. 34: (rik)? 2.3.4.5.0.(r4+2 ky — &0 -Ik— —> h. ff. 27-I $. 99. För att håraf lemna ett Exempel, få antage vilikfom förut,att r = 55 tumm, &k =5 Tumm, omlopps-tiden — 9”, och a=2A; vi få då g ($. 83.) = 0,076139 Tumm, PI Pp ET IE Sin, Verf. (1— 9) = Or I ($. 17.) = 0,020405 Tumm, c—2r- 27 -x —109,979 Tomi, och fs SS (r+i k.p+sg) = a 346 + 109, 979. EE TAR Tumm. Men: emedan DX =Ik-+x = Sin. Ver. &, och r + ik = Radien, få år, enligt 4. 14. Q= va fr ONE RTR 2 (rik )(Sk+ Xx. (I 3.4. (r+ Ik) T k 2 : SS Er SE + &c. ) och enligt vå- - = 57,5. 3;14 = 180, 64 Tumm; Xx '= " (180,64:+ 0;07)I= 79) 383 fa 1783. OR. Wov, Dec. 201 ra antagna vården = V 2.57,5.2, 5204, (1-+ 275204 13: (25 520407 ts 344575. 254 2.5.4. (51350) + O, 062188 + cd — 17,087 Tumm; fåledes J-0 — 62,206 Tumm. | 1-0 1-0 Håraf blifver d — se RR Zz 2. 0 + 54) 2.3.4.(1r åk) 1-0 : OAL ER ERE EA — UC — Sk Xx 2.3.4.5.0. (r + Tk) (62,29637 625200): sa (62,296X5 SL RR GS 03406 Or = RC -R0A— 287140: st3be + O,120 = &cC. - 8580 — 28, 055 Tumm. $. 100. För Slangen DB, beter man fig på fsmma fått för att finna vårdet af d, fom uti $$. 96, 97 och 98, och man får flutligen fam- få ma Formel. Likfom i &$. 96. blifver ! = Tn A+a | (r +I mate g): Men för öfrigt, emedatt py! $..8r.) nu år, Hvarfvets Radie , få infätter Pp man , i Formelen ($. 98.), h' —— FF ($::16:) h! Ufaller 25 0 15) AR —-— i flållet för fl x, 1 Ae 14.) = Ve Sat GT 3. (Fk +x ; BTR. LE i frål- Va (r” 15 TANT py” dns I SE ST &C.) 1 a (1- py: det för och då har man dz —— — ? oo.(r! + Ik) 202 1783. Off. Nov. Dec. SÖREN EG 2.3.4.(r'+3k)? — 2.3.4.5.6. (r'+ik) RA i Till ex. Omz, k och zr åro de famma fom förut, få är 7' ($.84-) = 38,867 Tumm; h' — Pa RS Tumm; x' SUP SR OIA475 FORT VPS 0, RR AES Tumm; I ($. 99.) = 79,383 Tumm; r +ik= 41..3073 3 ko+ xx = 2,5s144 Tums Qc /2.41,307.2. 5144. (I++ V2.41,307:2. 5144. ( ES | 14, 423 + 0, 073056 de = 140400; 1-0, 61, 887 ock 2 «= (845881): RS08T = 2.41,367 — 2.3.4. (41,367) 64,887 0)? 250 RRO00S70 25 gr RARE GG 10,434 + 0,855-- &c. - 2,514 — 38, 797 Tumm. öra $. 101. För Slangén &, förfares ock på fam- ma fätt fom för Slangen 2, för att finna vår- det af d; men hår kommer man likväl ihog, att 2 ($: 91.) nu är fifta Hvarfvets Caliber, w. (A+c) A—+a (r+I4p+g) divideras med och fåledes, når Luft-Rymden = pk CA—+c) - 4. (A+ a) E > Hvarfvets botten; fom år = 4 få blifver Luft- ST 1783. OR. Nov. Dec. 293 ) EV / t-bogens långd !/= ——- .(7-+Ikp+ Luft-bog gd TE 2kpg) ik? -— — e z> För öfrigt blifver och DH = 1z+x, och p1= YalrFin.GzFa). (+ on FÖR 0 STAD (RS Ca | 2 3.4. (7-+22) de FA -- &c.); och når deffa vår- 2.5. 4" (r ++i) den infåttas uti Formelen $. o8, få blifver Tryc- kande Vatten-högden i fifta Hvarlvet för Slan- PB N2 P-q y4E gen Or eler dr- SER RR OR OA one — A(rHi2) 2340-+12) RS 2.3.4. 5.0. (7-4 iz) ET | Hälleg Når 2 4,2542 Tunmm, C0. 03-03 : sh RES ESNIA GE 90; 303, fa DUVven = 2 /93 383 ES PES = = 100,66 fumm; 224 Xx FNS (45254 2 93 ; Ne + 0,0204 (f. 17.) = 214753 7422 > 55 + 21271 — 57,1275 PIIV2.57,127. 2, 1475. (1 + SEAT CN &c.) = 15,664 + 0, 1305 + &c. 34: 573 127 HEN = 15,794 Tumm; !/ -- 9 — 93,875> d = OE 1003, 87530 a (ORBIT EIS A: (571200 23.450 (ST FFÖRC JA 3 20131 IE 357. 1 1, 502 = 03075 + &C. = 2,147 = 59,113 Tumm. dir , 204 1783. OR. Nov, Der. Att finna Hdarfvens antal, när a; eller Eydrofta- tifka Vatten-bögden i Pumpflocken är gifven. $. 102, Af det fom är anfördt uti $$, 49 - - 70 Om inra rörelfen uti Slangarna, och om ftållningen Vatten-Columnerna imelian, ia i Hvariven fom Pump-ftocken, 1 afteende på jämn-vigten, kan inhåmtas, att fummean at aila Tryckande Vatten-högderna i Hvarfven år i det nårmalte lika ftor med heia Hydroftatifka högden i Pump-ftocken. Efter ftrångafte nog- het att tala, år det vål fkillnaden imellan Vat- ten- och Luft-Columnernas 'Tyngder i Hvarf- ven, fom uppvåger hela tyngden af både Vai- ten- och Luft-fatferna i Pump-ftocken ; men hårvid år att mårka, det tyngden af alla Luft- fatferna, få i Hvarfven fom Pump-focken år få liten, i jämförelfe emot tyngdcen af Vatten- fatferna, att den i förevarande fråga alideles kan föragtas. — Således -kan man utan fel antaga, att nyfsnämnde Summa af Tryckande Vatten - högderna år till pricka lika med Hy- droftatifka Högden. Härtill kan ock utan mårkligt fel antagas, att Tryckande Vatten-högderna ; ifrån den för- fa och förfia, till den fifta och minfta når Slangen år regulår, och lindad antingen öfver en Con eiler Cylinder, fåfom Slangarna 2, 3B och €,. åro alla uti en Arithmetifk: Pro- greslion. I följe deraf, om den förfta Tryc- kande Vatten-högden kallas « och den fifta 4, -famt antalet. af alla Tryckande Vatten-högder- na år », få blifver då deras fumma = = (e+4), hvilken fumma, enligt hvad fom nyfs fades , ockfå år lika med Hydroftatifka högen i Pump- flocken; 1793. "OM. Wov.. Der. 205 ; | & ; x z ” | : a | focken;s fåledes hafver man 4 = I (e+d), och 24 C+d "Men nu känner man c = or-x af6, ugsrd af. 98, 100 och ror, famt har a gifven, få. dedes känner man ockfå a»; och emedan lika många Slang-Hvarf i en Mafkin gifvas, fom dår finnas '"Tryckande Vatten - högder, alltfå 'kånner man ' ockfå antalet af Slang-Hvarfven hvilket var det fom fkuile finnas. | Till ex. Öm ar 2 AT 0.340 = IPumms och wörellen; hos langarna. 26-35 och EC Hart deras mått, till alla delar äro fadana, fom man förut antagit, få att c = 109,979 ($. 19.), och sd, för Slangen 2, = 28, 055 (4. 99); för B, 0 OT NOTOR EC, 150013 (NA 10) LA blifver för Slangen ÅA, 22 4 följe deraf a z 2000 109.979+ 28,055 2.002 SIO Hvar. ”TO0,07055 383 797 2002 Pos $. 103. Uti Slangen D åro alla Tryckande -Vatten- höågderna lika ftora, och följagtligen EN 053 - 2a a | ed, famt » 5 —- 7 -; och om rörelfen år | cd NER långfam , blifver åfven c > 27 och fåledes 3 NI I ; Till ex. Om 22692 Tumm, och x "55 Tumm, [el blifver a» = AE = 092 - 25 IG Vv $. 104. 296 1783. Oc. Nov. Dec. 6. 104. Anmärka. 1. Af de nu anförde och utråknade Exempel kan inhämtas, att då rö- relfen, Calibren i förfla Hvarfvet och Hvarf-Ra- dierne äro alleflådes lika flora, behöfver Slangen 9H det flörfla antalet af Hvarf, 8B mindre, C ån mindre och SD det minfla , för att uppfordra vatt- net till en och famma Hydroftatifka högd. Men för att likvål icke af en enda händelfe göra en allmån flutfats , må faken ån ytterligare upplyfas genom jåmförelfe Slangarna imellan på följande fätt. ax) Om A och B jämföras, få låt KBY Fig. 07 föreftålla Luft-Bogen och HU 42 Tryc- kande Vatten-högden i fifta Hvarfvet, famt z Hvarfvens antal af Slangen 2; kbz Luft-bogen och Ar = d' Tryckande Vatten -högden i fifta Hvarfvet, famt 2! Hvarfvens antal af Slangen NYC, De; vh > Haftigheten uti fifta Hvarfvets omkrets af Slangen 2A, yh' = ha- fligheten uti fifta Hvarfvets omkrets af Slan- gen '5, BH = x, bh = x'; man får då x- EJ i h KÄRE h ee (0.15.) I — 10.3 Xl — = 2r-I ($-15:) ft. (or-1) SÖ 25 27r'-1 ; y!p! 2 rr r ; +'r EA REL REON a VERS ES (ON SJ ör 2 Nara) rg y! y! ora! or (or'-1)-r' (or-) 5 BA RUT FRAN SETS fal lg ad 2 ESC 2 a” 2.(or-1). (2r'-1) $ e I eller om e 7 rep', ER (4 — — 1; 2 (25-11). (27r'-1) Således emedan I > ER TRA få följer, "> (ar): (2r a) det ockfå x 3 x'. Nu nn OM Nr DB > 20 Nu år Bogen BK ($. 14.) = y 27x. (1-+ KEN RN le Vankl Gi), Ar 3.47 fåledes emedan 7 > »r/ och x > xi få år ock erx < 2r'x! och följaktligen BK > bk. Men alldenftund Calibren och Luft-qvan- titeten i lifta Hvarfvet äro hos bågge Slangar- na lika, få följer, det Bogen KBY = kblz, och fåledes, emedan KB > kb, blifver BY < bz. Om man derföre tager by = BY, gör BV en by, och drager BX igenom Y till defs hon råkar VP, fom år perpendiculår emot BC, uti 3; 13 har man cb : CB : : Bog. by = BY VTT BR 3S BV BP >: BY: BX >; BY FRAS Boog. BY -: Bog.: BV; faledes BU: BPA fn : BP, och BU Ste men BH —x var ock > bb = x', fåledes BU -BH =< br - bb eller HU = d SS hr =d'; följagtligen PA oa e+rd Sc-Fd'ocha = — SS A= re c+d c+d' 3) Om 3 och & jämföras, låt likfom förut kbz Fig. 28. föreftålla Luft - bogen ht — d Tryckande Vatten-höågden i lifta Hvarfvet , och »' Hvarfvens antal af Slangen 83; KBZ Luft-bogen, HT = d” Tryckande Vatten-hög- den i filta Hvarfvet, famt a” Hvarfvens antal al slangen €3 be=r BC = r; och gör kb: KB och 44! : BA : : r' : r. Man hatver då, enligt hvad fom nyfs anfördes, böj : BH :" I Yr Yr är I I &c — I ee I I fb: om mn or SSR Qrfel 2-1 CN RR EA spö fet Bion Sgt figlg fåledes av Sr > Ir? v bb 208 1783- OM. Nov. Dec. fö REL pr BELL ock Sa nerhieme dan fifta Hvatfvets Rymd på bågge ftållena år = mA +oc) ; FER Ar ($:”64.) och & + 5. DN w(A +) : : 3602 : Luft-bogen, få åro Luft-. A—+asa bogarne på bågge fiållena ockfå likformige, Om derföre k'bz' = kblz vw KBZ, blifver Bo- gen "sz" S bz emedan bk 5 bk; men k'bz' an KBZ och At: HT: : rt : 7; Således emedan 7 SN r', få år och HT =7Z"X 4'7' och mycket ftör- re än hr — d' följagtligen cd" "> c+d", och »' = FR ag j c+Åd” YyYy Om EE och D jämföras, få vet man af Befkrifningen om Slangen D, att OH = ce år 'Tryckande Vatten-högden i fifta Hvarfvet af denna Slang; och fom OH alltid år mycket frörre än HT: få följer ockfå att cr Frei 2 S ce + dd”, och om a” år Hvarfvens antal af Slan- Oo 2; gen D, få blifver ock a” = —= X nt — =. C+a Aa Häraf är alltfå klart, att Slangen D for- drar det minfta antalet af Hvarf, &€ ett flörre, BH ett ån förre och A det ftörka, till en och famma Hydroftatifka högd. h. f. b. $. 105. Anmärka. 2. Men deremot då allt år lika fom förut, uppfordrar Slangen D min-. fla Vatten-qvantiteten, fäfom kan fes af den- na Slangs natur ($. 78.). Slangarne YA, B, € åter uppfordra lika mycket vatten, den ene fom den andre, till famma hydroftatifka högd; men ibland dem år € förmonligaft, emedan | han. & KORET JR a Oc 1783. MM ov. Der. 299 ban, med minfta Hvarf-talet och ftörfta befpa- ringen 1 godfet, gör fin tjenit. Den omftån- digheten, kan åfven tillåggas, det han med fmalafte axelen kan byggas och följagtligen med minfta frictionen fättas i rörelfe 3; ty faå- fom fhifta Hvarfvets Caliber uti honom år min- dre än uti 2 och &€, få kan ock Axelens Ca. liber i följe deraf vara få mycket mindre. (Fortfättning följer i nåfta Qvartal.) Svamp -Slågtet - Helvella, | Belkrifvet af ADAM AFZELIUS. Philof. Adjun& i Upfala. Altan FUNNEN SAR IST RAT TEESEREN [bland alla våxter åro Svamparne minft kän- - de och deras fkiljemårken oredigaft utftaka- de. Bågge delarne har jag fjelf årfarit. Ofta har jag funnit icke allenaft nya arter, utan ock helt nya Slågter. Ofta har jag långe måft leta efter namn på en allmän Svamp, förvillad och bedragen af oriktiga Caradéterer, hvilka på de målta Slågterna äro fådane, att de all- deles icke paffa fig med flera derunder anföt- da arter. Agarici, Boleti och Hydna hafva vål fått fåkra kånnemårken, men ibland alla de Öfriga år oredan få mycket ftörre. Phallus im- pudicus år i många delar olik Ph. efculentus: Clathri flipitati böra föras ifrån CI cancellatus: Helvella Pineti ifrån H. Mitra: Peziza lentifera och punétata ifrån de Öfriga Peziz&x : Clavaria digitata , Hypoxylon och kanike åfven miliraris Ua ifrån 300 1783. Oi. Nov. Dec. ifrån de andra Clavariz: Mucores peremes, hvil- ka, utom M. Embolus , icke en gång höra tili Svamparne, ifrån Mucores fugaces, dit icke heller Mucor fepticus kan råknas, och åndteli- gen bör Lycoperdon delas i 4 eller 5 Slågter. Grunden till alla deffa och dylika andra omåndringar år ingalunda fjelftagen, utan lig- ger i Svamparnes egen natur. Det är tillbör- ligt, att deffa våxter åfven uppfållas efter Frö-redningen, då Linneanfka Syftemet om al- la de Öfriga grundar fig derpå. Svamparnes frudtification är vål ånnu föga kånd, men få åro vi dock på god våg att fnart få mera upp- lysning i denna mörka fak. Och efter den ärfarenhet jag för min del redan hårutinnan äger, då jag genom fåning kunnat fortplanta Aera arter, år jag åtminftone derom öÖfverty- gad, att det fina mjöl, fom finnes på och uti dem , icke annat är, ån deras från. Svam- parne böra fåledes, efter min tanke, blifva in- delte och få fina kännemårken efter deffa fröns fittande och läge antingen på öfra eller undra fidan, antingen Öfver hela ytan eller på en del deraf, antingen inuti eller utantill, i ett fårfkildt gömftålle eller i hela Svampen, och efter defs öpnande ofvan eller nedan, på det eller det fättet , och få vidare. Men hår år icke flället att vidlöftigare ut- föra detta åmne. Jag har endaft få mycket ve- lat nåmna derom, att man någorlunda må kunna infe, af hvad orfak och på hvad grun- der jag funnit mig föranlåten att fåtta ny Ca- racter på det Slågte, fom jag nu företagit mig att befkrifva. Framl. 1788... OM. Waov. Dec. 301 Framl. Arch. och Ridd. von Linne har håraf upptagit tvänne Arter, nåmligen Helvel- la Mitra och H. Pineti. Men fom den fenare våxer på helt olika fått och andra ftållen, famt har ett alldeles åtfkildt utfeende och defsutom frön på fin undra fida, få år det ock fäkert, att hon icke bör höra hit. Deremot hafva både Phalli och Pezize få mycken likhet med Helvelle, att gränforna dem imellan, med fullkomligen fåkra fkilje- mårken, ånnu fvårligen kunna utftakas, innan man hunnit båttre utröna alla deras egenfka- per, hvilka fkola afgöra, om de böra blifva antingen 2 eller 3 fårfkildta Slågter. Imedler- tid kan man antaga till kånnetecken på Phalli, att deras Ööfverfla del är en oflikad och utanpå nåtlik möffa, och på Pezize, att de äro fjälk- löfa , enkla och frål-lika, På fådant fått kunna bågge tills vidare tåmligen vål ikiljas ifrån mi- na Helvelle. ; Deffa äro till antalet 8 Arter. Flera, ån jag fjelf eger, har jag icke velat uptaga. Icke hel- . der har jag vid dem anfördt andra Böcker, ån dem jag fjelf haft i händer. Ockfå har jag haft tillfålle att fe de förnåmfta, utom Herr Superintend. Dodt. SCHAEFFERS JIcones Fungorum. Men deffe faknar jag få mycket mer, fom jag nu målt hafva befvär att afrita flera Helvelle, hvilka likväl förut torde vara aftagne i det- ta verk. Af nyfsnåmnde arter har jag fjelf tagit al- Ja, utom en enda, under det de växt, och dem lefvande befkrifvit. Alla framkomma om höften i September och Odtober Månader, Uls förr 303 1783. OM. WVov. Dec. förr. eller fenare ' efter våderlekens vlika be- fkaffenhet. Sållan finner man nagon om vå- ren. Ingen angtipes af mafkar, fom en hop andra Svampar, utan få vida de ej fryfa borrt, förtorrkas de, eller ock förvandlås till ett flazs gelee. Några flå flera veckor, andra åter blott få dagar. På fomliga har jag åfven märkt nå- gra fmå fina trådlika rötter. Alla åro två-for- mige eller beftå af tvånne delar, nämligen fy dk och hart. Denne fenare år öfver allt flåt, utan nätlika fkrynkor, fitter horizontelt fåftad vid fljälken, och har den yttra eller öfra fidan tunnt beftrådd med ett mjölaktigt våfende, fom lik- nar ett fint doft. -Hårifrån fkiljer fig likväl H. fpathatlata , i det hon har doftet på bågge fidor af fin verticala hatt. Detta öfvermåtton fina åmne, fom jag håller före vara Svampens från , har jag tydligen fett på H. lacunofa, ful- cata , Pezizoides, revoluta och /parbulata, ityn- - nerhet då de, af hvad orfak fom hälft, fättas i rörelfe , fedan de börjat torrka eller förfalla. Likfom ett dam eller en rök fynes då haftigt dofta ut ifrån fmå och för blotta Ögonen ofyn- liga fprickor på hatten, och fprida fig vidt omkring i luften. Då märkes åfven i Svam- pen likfom någon elaftifk rörelfe, eller ett flags håftigt bemödande att drifva detta frö -ftoft ifrån fig, på famma fått, fom det hånder med viffa Örters frö-hus, hvilka haftigt öÖpnas och fpråtta fina frön långt borrt ifrån fig. I anfeende till deffa nu nåmnda allmänna egenskaper hos de Svampar, fom jag kallar Hel velle, har jag på detta Slågte fatt följande Ca- racter : ; Fun- 1783. OR. Nov. Dec. 303 Fungus turbinatus, biformis: frudtificatio fu- pra pileum fublevem fparfa. Och i affeende på hattens olika befkaffen- het, har jag gjort deffa tre hufvud-afdelnin- gar: | AU + Pileo deflexo. | om HELVELLA Mitra, pileo deflexo, multilo- bato, adnato; ftipite filtulofo, levi. oc) tomentafa. — | | Fungus Autumnalis cet. MENTz. Pug. T. 6. Boletus cet. Rurr. Jen. p. 302, & HALL. Helv. , 2240. oo. z | Elvela Spec. 1. var. e. GreEp. Fung..p. 38. Helvella Mitra B. Flor. Svec. ed. 2. tm 1265. & "LIGHTF. Scot. p. 1048. vu NN Helvella Mitra, OerpDp. Dan. T. n6. & Porr. Palat. Tom. III. p. 305. fecundum defceriptionem. Höra ad) udde NS ; Fungoides .cet. MicH. Gen. p. 204. .n: 6. T, 86. As | Phallus Monacella, Scor. Carn. ed. 2, n, 1607. Våxer på uthuggna platfer inuti och bred- vid Granfkogar , meråndels på blotta marken och enftaka, fällan på ruttna tråd-rötter och i torfvor eller flera vid roten fammanhångande. Framkommer tidigare, ån nagon af de andra, och ftår, tills froft infaller. FöÖråndringen o är ganfka allmånn, i fynnerhet under våta hö- flar, men B£ deremot nog fållfynt. Befkrifn. Hela Svampen år ifrån 4 till 9 tumm. hög och rått uppftående. Srjälken höglt 1 tumm tjock , målt trind, på 2 utantill betäckt och inuti fylld med fint hvitaktigt ludd, i bör- jan få hoppackadt, att han tyckes vara allde- U 4 les 304 1783 Oå. Nov. Dec. les tåt; får/k: ljusbrun, flåt ibland med nå- gon grund fåra, torrkad: hvitgul, fkrynklig : på B bar, ihålig och få vål får/k fom torrkad alldeles flät och ljuft brungul, med liten till- fatts af rödt. Hatten nedflagen, fåt och vå- gig, förft tvåflikad, lik en Bifkops- Möffa, fe- dan på åtfkilligt fått viklad oah flikad, famt med ytterfta kanten Hereftådes faftväxt vid fljälken: utantill bar, på « inunder finluddig, på B£ äfven dår bar; färfk: till fårgen lik en Met-mafk , men inunder något ljufare ; torr och då Svampen är ung, fvartbrun och inun- der på bågge föråndringarna af famma fårg, fom deras ftjälkar. Anmårkn. Både OEDERS och MENTZELI Fi- gurer åro goda, men den förras år gjord ei- ter en gammal Svamp och den fenares efter en ung. I detta fiftnämda tillftånd år han ock befkrifven af Ruperus, GLEDiITscCH och fom det tyckes, åfven af VON LINNÉ. 2. HELVELLA Jlacumfa, pileo deflexo, mul- tilobato, adnato; ftipite fiftulofo, lacunis ful- cisque irregularibus. S Elvela Spec. 1. GrED. Fung. p. 35. fa. T. 2! F. an. Boletus cet. Hari. Helv. n. 2246. B. Helvella Mitra &« Flor. Svec. 2. nm. 1265. & LIGHTF. Scot. p. 1047. Phallus crispus, Scor. Carn. 2. as. 1606, ee) lurida. Fungoides cet. MicH. Gen. p. 204. n. j. Elvela Spec. 1. var. b. GLED. Fung. p. 37. £) pal- 1783. OM. Nov. Dec. 305 2) pallida. Fungus cet. RAJ. Hif. Tom, 3. p. 25. ad cal- eem & Syu. p. 8-n. 39. Fungoides cet. Micu. Gen. p. 204. 7. 3. I. 86. a Boleto-Lichen vulgaris, Jussieu, Ad. Acad. Par. 1728. Par. 1730. p. 270 fq. Tab. 14. Våxer i ftora och tjocka Gran-fkogar på marken enftaka, fållfynt: Befkrifn. År a eller 5 tumm hög, rak och öfver allt bar. Stjälken trind, Öfver en tum tjock , ofvantill fmalare, ån vid roten, i jäm- förelfe mer ån den föregåendes; full af djupa och oordentliga fåror, fprickor, hålor och vi- kar, med platta och ihåliga mellan - våggar; fårfk : hvitagtig och zorrkad : något på gult fötande. Haren nedflagen med en mycket vå- gig yta, mera flikad och oordentligare, ån på H. Mitra, ytterft i kanten rundt omkring vid fjälken anväxt: på inra fidan af famma fårg , fom ftjälken, men utantill på « fvartblå och på B hvitgul eller kött-fårgad: bägge blifva mörkare, då de torrkat. ) Anmärkn. Mina exemplar åro något olika de ofvananförda Figurer. Hatten år fpitfigare, meråndels få hög fom ftjälken, mera nedfla- gen och med kanterna rundt omkring ftjäl- ken faftväxt. Denna Heivella har fåledes myc- ken likhet med vär vanliga Murkla. 8. HELVELLA fulcata, pileo deflexo, biloba- to, adnato; ftipite folido, fulcis regularibus. ec) fufca, Tab. X. Fig. t. By cinerea , Boletus leucopheus, BATT. Eunguip: oso Is. B, | Us Växer 306 1783. OR. Nov. Dec. Våxer i fkugga under tråd i Gran-fkogar och Betes-hagar, på marken målt enftaka, fäl- lan i torfvor, nog allmånn. Befkrifa. År vid pafs 3 tumm hög, uppritt- ftående och bar. : Stjälken trind, nedantill en 6 eller 7 linjer tjock och ofvantill något fma- lare, beftående:af djupa, jämnbreda , ordentliga och ifrån roten ånda till hatten gående fåror, med tunna och tåta mellan-våggar; får/k: på & caftanierbrun, och torr: tillika ftrötande litet på grått, famt i bågge tillftänden vid roten hvitaktig, men på £ hvitgrå och, då han forr- kat, afk-fårgad. Hatten nedflagen, med blott tvänne, meråndels lika ftora, nåftan cirkel-run- da, platta och flåta flikar, hvar och en innan- till ock ej i ytterfta kanten faftväxt vid ftjäl- ken; utantill, får/k: på « fvart och på £' afk- grå, bågge något mörkare, då de blifvit tor- ta, och bägge på undra fidan af famma fårg, fom deras ftjålkar. Anmärka. 1. Denna Helvella är nog lik den föregående, få att jag ej ännu vifst vet; om de med rätta böra upptagas för 2:ne fårfkilda ärter. Ytterligare underfökningar fkola afgö- fa detta. Imedlertid har jag ej för det når- varande kunnat förena dem, i .anfeende' till både hattarnes och ftjälkarnes få olika befkaf- fenhet, hvilket af bågges befkrifningar, hg imellan jämförda, lättligen kan inhåmtas. Öm man ville hålla H. fuleatå för en ung H. lacu- nof2, 1å flrider den omftåndigheten deremot;; att den förra äfven gifver frö-doft ifrån fig, hvilket man likväl ej funnit hos unga Svam- par. På hattarne af bågge defla arter har jag | mårkt , 1783. OR: WNöv. De. 307 märkt, då de torra låggas i Vatten. ett fegt hvitapti igt flem, fom förmodligen icke annat ALS dl ätt qvarlittande frå - doft. Detta flem Wp plöfes af vattnet, fliger upp och betåcker defs yta med en rödgul hinna. ”Anmärka. 2, Den under H, lacunofa, ur GrEditscH anförda Figur, år vål i anfeende till fin hatt och fållning nog lik min H. ful- cara , men fljälken är mycket annorlunda be- " fkaffad och kommer målt Öfverens med den förftnåmnda. 4. HELVELLA atra, pileo deflexo, bilobato, libero, fubtus nudo; ftipide folido. Fungoides cet. MicH. Gen. p. 204.n. 7. T. 86. FK 0: Elvela Spec. 1. var. d: (ren. fans. pg HENCIK åtta, OtD: Dan. Ti 34 FYR blör. då Jä. Pp. 20. Korg. Prodr. n. 1590. Våxer i fkuggrika Gran-fkogar på marken enftaka, någon gäng tvänne på en rot; gan- ika föll Hynt. Befkrifa. År knappt 2 tumm hög, öfverallt bar. Srjälken tåt , vid: pafs en linje tjock , mer- åndels rak, fållan uppfligande, något hoptryckt med må. frådda ftrimmor ; fär/fR: fvartbrun och ibland under hatten och vid roten blek- gul, nd tillika litet gråaktig, i fynnerhet nedantill. Hatten i början lik en Bifkops-Mös- fa, fedan något oordentligare, på tvånne mot- fatta fidor nedflagen till ft; ålken, men ej faft- våxt dervid, målt flår, i enten Ligga och ibland åfven något delad; : både Järjr. och torr utanpå kol- fvart och inunder något ljufare. An= 308 1783. OM. Nov. Dec. Anmärkn. Då Svampen år ung, liknar han aldeles Ozepvers Figur, men i ålare tiliftånd mera Micueuiu. Den förra har dock dubbelt tjockare och den fenare något långre ftjålk, än mina exemplar. | 5. HELVELLA Pezizoides, pileo deflexo, bi- lobato, libero, fubtus fcabro; ftipite fiftulofo. RDR or BIR RDR An Peziza terrea, cet. Harr. Helo. n. 2227! Et Peziza ftipitata, Hups. ÅAngl. p. 636.? Våxer i Granfkogar och Beteshagar på marken enftaka; flocktals, fomliga år ock på viffa ftäl- len i myckenhet, fåfom i Södermanland och Botkyrke Socken vid Såteriet Sturehof, dår hon förft blef funnen förledet år af Friherre JoH. WiLzLH. LILJENCRANTS. Befkrifa. Fullvåxt vid pafs 2 tumm hög. Stjälken en. eller två linjer tjock, i början rak, trind, tåt, flåt, litet knottrig, både får/& och zorr beck-fvart och hvitaktig vid roten: i ål- dre tillftånd något uppftigande och hoptryckt, med en och annan liten ftrimma, ihålig, bar, oftaft blek-brun och då han torrkat, mycket mörkare och dårjämte något gråaktig. Hatten är befynnerlig och undergår tre betydliga för- ändringar. Förft har han famma utfeende, fom en liten flat fkål fkulle få, om man föreftåll- de fig hånne midt på hopkramad, få att bråd- darne kommo att ligga intill hvarannan, då ock dén undra delen på bågge fidor år den ttra, fe F. 2.:a. Sedan fkiljas de hoptryckta råddarne åt och hatten tager fkapnad af en liten fkaål. I detta medelftänd liknar Svampen alldeles en Peziza, fe F. 2. b. Andtligen un- der- 1788 OG DR De > SO00 dergår han den ändring, att bråddarne af den- na fkål, på tvånne diametraliter motfvarande fidor, hvilka i början voro öfverft, flå fig ned till ftjälken, men fåfta fig ej dårvid, och då uppkommer en vanlig Helvella, fom myc- ket liknar den föregående, ie F. 2. cec. Hatten är för Ofrigt utanpå bar, flät, ömfom helbråd- dad och naggad, graaktigt fvartbrun, mörka- re torr och ung, ån fårfk och gammal; in- under knottrig eller rättare ftråt af fmå hvit- aktiga, ftyfva, fjälllormiga utvåxter, hvilka till en del falla borrt, då Svampen blir gam- mal; botten år af famma tårg, 1om ftjälken. Anmärka. Denna Svamp förenar Helvelle och Pezize med hvarandra. Dock håller jag före, att han med råtta bör föras till de för- ra, i fynnerhet fom jag icke funnit honom flåppa fitt frö -doft, förr. ån han kommit till fin mognad i tredje tillftåndet, då han år en fullkommen Helvella. Om von HALLER och Hupson, fom jag förmodar, ment denna fam- ma , få hafva de tråffat och befkritvit honom endaft i defs medelftänd. FT Pileg plano. 6. HELVELLA revoluta, pileo plano, de- preffo, margine revoluto, integerrimo; ftipite fiftulofo, compresfiufculo. | Fungus gelatinofus, cet. VAILL. Par. p. 58. PENNE Fungoidafter cet. MicH. Gen. p. 202. T. 82.F.2, Leotia gelatinofa, cet. Hitrr, Plant. p. 43+ n. FSI BELLA I Agaricum gelatinofum, cet. HALL. Helv.n. 2269, Elvela lubrica, SCOoP. Carn. 2. n. 1609. Växer 310 1783. Of. Nov: Dec. Våxer på fkuggiga ftällen i Gran-fkogar under tråd och bufkar, imellan ris-högar och nedfallna grenar, på blotta marken, enftaka, ganfka fållan i torfvor, fiocktals, dår och hvar i flörfta myckenhet. Befkrifn, Hela Svampen år 3 eller 4 tumm hög, öfver allt bar, glatt och flemmig, famt förvandlas -fiutligen till ett grönaktigt gelee. Stjälken. 2 linjer tjock, något hit och dcit böjd; i början tåt , gul, trind och flåt, men fedan ihålig, brun och litet lammantryckt med: fmå ftrödda ftrimmor; torrkad, ung: ljusbrun och gammal: fvartaktig, ibland åfven grågul: då man krammar på honom fär/&, delar han tfigi flera åndalångs gående fkifvor. Hatrten 6 till 9 linjer bred, i förfta början något kullrig, men fedan platt, midt på litet nedtryckt med nå- gra fmå utgående fånkningar, nåftan ofynligt knottrig, fom det aldrafinafte chagrin; i kan- ten rundt omkring nedrullad , helbråddad, mer- åndels bågig eller ock delad i några fmå ol- ka ftora och rundade flikar; fär/k, ung: ljus- gul, men gammal: mörkare och underftun- dom med någon blandning af en blågrön fårg; zorrkad : ibland mörk-gul, men meråndels röd- brun, och inunder hvitgulaktig. Anmärkan. 1. Afritningarne. hos VAILLANT åro både båttre och gjorde efter yngre Svam- par, ån MicHELiI. Likaledes har ScoPoLri författat fin befkrifning efter fådane, fom va- rit unga; men HiLrL och v. Hairer, fom det tyckes, efter dem, fom hunnit till högre ålder. Anmårka. 2. Denna Helvella, den föregåen- de och H. /pathulata hafva icke långre beftånd, | än 1783. Oå. Nov. Dec. 3U ån blott några dagar. Alla af hvar och en ibland deffa 3 arter framkomma åfven och för- fvinna näftan på en gång, få att man fedan knappt kan finna en enda. 7. HELVELLA horizontalis y pileo plano, in= fundibuliformi, margine horizontali, crenula= to; flipite folido, tereti. Tab.X. Fig. 3. a. b. An fungoides fufcum, cet. BuxB. Comm. Ac.. Petrop. Tom. IV. fr 26: La Helvelia plana, Hups. A4ngl. p. 633. Våxer i Våltergöthbland och Vånga Socken; vid Säteriet Höberg; rea af Lieut. LEON... GYLLENHAL. Befkrifn. Imellan 2 och 3 tumm Hög Öf- ver allt bar. Srjälken en 2 linjer tjock, förft rak, fedan ofta uppfigande, tät, trind och flår; : fuktad: blå-brun, zorr : målt järn-färgad. Hatten något öfver en tumm bred, i början ftrutlik, ytterft något fållig och krufig, fedan platt med en djup ofvantill vidare nedfänkning midt på, och flera dårifrån utgående flörre och mindre fkrynkor, liknande fmå ådror; i kanten nå- got naggad och bågig med ftora och ofta otyd=- liga fikar; ofvanpå, fuktad: mörkt röd-brun, fe Fig. 3. a., torr: mera järn-fårgad med nå- fn tillfatts af grönt; inunder, fuktad: gulblä, EM. 300, Fornkad : hvit-gul. | Ner Att dömma: af utfeendet och Skapnaden, hörer BuxBaumMs Figur fnarare hit, ån till Hupsons Peziza flipitara, i fynnerhet om denna fenare år den famma, fom min IH. Pezizoider. ; ok &R Pio 312) Öä. Nov. Dec. 1783. 0 -IPileo -veracalk 8: HELVELLA fpathulata, pileo wverticali; bafi adnata, utrimqve deorfum porreta; ftipi- te inferto. | + Clavaria fpathulata, OeEpD. Dan. T. 658. Mört. Prodr. Zool, Dan. p. 250. RETZ. Proår. n. 1603. Våxer på torra och höglåndta Betes-marker, enftaka och flocktals, meråndels på öpna fåltet, fållan i kanten af fkogar och aldrig inuti dem; allmånn på flera orter i Sverige, fåtom på Li- dingån vid Landsvågen , min Bror, Jou. AF- ZEr1us; i Vålftergåthland och Vånga Socken vid Höberg och annorftådes, Lieuten. LEen. GYLLENHAL ; i Södermanland kring Sturehof. Befkrifa. År ifrån 2 till 5 tumm hög. glatt och bar. Srjälken tåt, 2 till 4 linjer tjock , knappt fynlig Öfver gråfet, dår han växer, meråndels rak, ibland något böjd, nedantill fmalare och trind, uppät mer och mer hop- tryckt och litet fkrynkig; med fin öfverfta mer och mindre trubbiga ånda fkjutande ett fltycke upp i hatten; bäde får/A och torrkad ljus-gul. — Hatten en 6 eller 8 linjer hög och knappt en tjock; lodrått faltväxt vid ftljälken och omgifvande både defs topp och åfven en del af 2:ne defs motfvarande tidor; till fkap- naden, då åfven den inuti fittande delen af fljälken inberåknas, aflång, cirkel-rund eller fom ett upp och ned vändt ågg; mält hel-bråd- dad, ibland bågig och invid ftjälken något litet fkrynkig, i fynnerhet fedan han blifvit gam- mal eller torrkad; mera glånfande och till får- gen mera mörk - gul, i fynnerhet torr, ån ttjålken. An- 1783. OM. Nov. Dec. 313 Anmärkn Denne Svamp år nog olik de an- dra Helvelle i anfeende till ftållningen af den öfra delen, fom ej egentligen kan kallas Harr. Men han år ån mindre lik Clavarie, i anfe- ende dertill, att han beftår af o:ne tydligen åt- fkillda delar och har frå-doftet blott på den Öfraa Om man framdeles fkulle finna flera dylika arter, torde blifva fåkraft, att deraf gö- ra ett fårfkildt flågte. Imedlertid har jag fört honom till mina Helvelle, med hvilka han har, om icke en fullkomlig, åtminftone ftör- re likhet, ån med något annat af de förut be- kanta flägter ibland Svamparne. Rid ERE (RR Ormthologifke Anmärkningar om Al-Foglen. (Anas Hiemalis), Af SAMUEL OÖDMANN. Cornminifter. 200<>000 career föbura ingen Fogel i flörre mängd beföker OÖfterfjöns ftrånder ån Al-foglen, få har han dock, jag vet ej af hvad mifsöde, ej al- lenaft uti Fauna Svecica blifvit införd under ett orätt namn, utan ock uti Syftema Natu- re, till följe af Herrar Brissons och E>p- VARDS Uppgifter, fördeld uti 2 färfkilda arter. Det tillfälle jag egt , att fe och jämföra de mångfaldiga art-förändringar denna Fogel år underkaftad, famt anmärka hans lefnads-fitt | under I 314 1783. Of. Nov, Dec: under fitt vinter- och vår-viftande på denna ort, har ej allenaft utredt mig af egna mifs- tag, utan ock förfäkrat mig om de få hes Au- Aorer förekommande uppgifters mindre till- - förlåtlighet, fom röra hans Hiftoria. I hopp, att fölljande århindringar, grundade på egen underfökning, fkola bidraga till en redigare kännedom om en fogel-art, fom kan räknas till Öfterfjöns flygande Hårar, och fåledes hvarken mifshaga Ornithkologen eller Hushål- laren; tager jag mig frihet att öfverlemna dem ät Kongl. Academiens hågn och granfkning. Ibland det vidiöftiga And-flågtet, hvilket efter nyafte Upplagan af Syft. Natur2&, medelft Phyficalifka refor i Norra Alien, blifvit anfen- ligen tillökt, åro mig endaft 2 arter bekante, fom af befynnerligen långa ftjert-fjådrar åro utmårkt fkilde från alla de öÖiriga, och i få måtto hos de åldre Audtorer flundom fått namn af Sjö-phalhianer. "Den ena år 4nas autta, fom uti Fn. Sv. n. 126. mindre rått kallas Al- fogel; och åfven få ofåkert uppgifves att vara allmånn. Tvärt om, är den åtminftone hos ofs i Vermdö Skårgård helt fållfynt, och jag har ej kunnat öfverkomma en enda. Den an- dra år 4nas biemalis, Fn. Sv. 125. hvilken är den råtta Al-fogien, fom anfer våra vintrar för ett blidare climat, det han fåfom en Po- larifk Fogel, från Septembers flut till Moaji, år- ligen beföker. Carader. Anas hiemalis, roftri fafcia rubra, reårici- bus duabus intermediis longiflimis, fpeculo alarum nullo. Så 1783. OM. Nov, Dec, 315 Så korrt denna Caradter år, få år han dock tillräcklig att fkilja Al-foglen från 4. acuta, fom har en fpegel på hvardera vingen. Och det år endalft med denna fogel, fom han kan borrt- blandas. Det fkulle ock vara fvårt, om icke omöjligt, att gifva någon ftåndigare Caradéter åt en Fogel, fom få föråndrar fårg, att af 50 med möda två träffas alldeles lika, Synonyma. Af Al-foglen äro två hufvudfakliga varie- teter.. Förft. Viarer-al:: hit höra: 1:0 LINNAI dnas hiemalis. S. N. n:o 29. Fn. Sv. Sv. 125. Vinterand. (Kan hånda mifs- fkrifvet för Vinter-al; då Foglen får fitt råtta namn.) Befkrifningen uti Fauna år ganfka noggrann. Jag får endalt tillågga: area ocu- lorum cinerafcens. Scapulares elongatg, acu-' tr, nivex. Remiges 14, (non 12.) laterales albe utringue. Intermedie 2 longiffime, atro violaceg. Abdomen a medio album, Latera pulchre cana. ( Mas.) | Femina har jag ej funnit någorftäds be- fkrifven. Paulo minor. Roftrum nigrum, cin- gulo interdum pallido, interdum nullo. Regio oculorum alba. Vertex & macula colli utrin- que lateralis fufca. Verfus pedtus albedo col- lum cingit , collaris inftar latioris. Pedtus fu- fco & grifeo mixtum, fenlim canefcit, donec excipitur abdomine albo. Humeri fufco rufo & cinereo varii. Scapulares breves. Remiges fufee, tedtricibus concoloribus grifeo variis. Dorfom, Uropygium, nigra, cinereo tranver- faliter irrorata. Cauda cuneata, brevis, re- | Xx 2 ctri- 216 11783. Of. MWov. Dec. Aricibus mediis fufcis, lateralibus fenfim al- befcentibus. Pedes plumbei. 2:0 BRISSONS Anas Longicauda ex Infula Ter- re Nove. Tom. 6. p. 382. Hans befkrifning år i de alldraminfta omlitändigheter lika med vår Vinter-al, utom fötternas fårg, fom hos BrRISSON år röd. 3:0 EDVARDS Canard alongue queue de Terre Neuve tab. 280. Ofverensitåmmer i alla delar, utom de röda fötterna. . 4:0 LINN. Znas Glacialis. S. N. n:o 30. Hr. Linne lånar denna af BrRIsSSon och EpDvaARD. Således har endaft fötternas fårg föranlåtit ho- nom, att deraf gÖra ett eget Species. Men ehu- ru jag aldrig ftråffat något Specimen med rå- da fötter, vågar jag dock ej håruti följa den- na flora Auttors förtroende till Brisson och EDVARD, emedan de minfta prickar för öfrigt inträffa. WorMiuvs fåger äfven om lin Hafel- la: pedes brunnei funt; Och ingen tviflar, att den hörer till biemalis. Fötternas röda fårg år alltfå en varietet, men fällfynt. 5:0 PENNANT ritar tab. 99. en Longtailed Duck a variety, fom alldeles inftåmmer med Vinter-alen, faft de långe redtrices faknas. Andra. Sommar - 4. Hit förer jag. 1:0 BrRISSONS ÅZnas Longicauda Islandica. VI, Pp. 379. ganfka noga befkritven. 2:0 EDVARDS Canard alongue queue de la Baye de Hudfon. tab. 156. ganfka väl träffad. 3:0 PENNANTS Lougtailed Duck, Britt. Zool. n. 283. t. 4:0 WorMiu Hafella. Muf. 302. God be- fkrifning. 5:0 1783. O. Nov. Dec. 317 £:0 RAJI p. 145. Dn. 14. Havella , fimilis, fi non cadem. 6:0 ÖLAFSENS Hafella. Isl. R. tab. 36. Synes höra till förra varieteten. 7:0 GUNNERI Troeförer. Ad. Nidr. Tom. 5. p. 589. tab. 8. fig. ir. En liten ofynlig fi- ur. , 8:0 LEEms Finm. Befkr. not. Gunn, p. 279. 9:0 STRÖMS Haf-Old. Sönd Mör. I, 233. Månne Haf-Old ej år det famma fom Haf-Al hos ofs ? 10:0 MuLLErsS Prodr. n. 123. Denna Varieteten finnes ej befkrifven uti Syft. Nat. Herrar BRISSON och PENNANT åro dock ganfka noggranne, men ingendera be- fkrifver honan. ; Foem. Collum & vertex nigra, albo irro- rata. Roftri fafeia rubra. Oculorum area ci- . nerea , margine vel fupercilio albo. Gula al- bicans. Pettus imum cum abdomine album. Dorfum fufco Cinereum, maculis ferrugineis fparfis. Cauda mutica fufca, lateraliter albida. Remiges fufci. Pedes plumbei. Att Vinter- och Sommar- Al, år ett Spe- cies, hvilket i få måtto endaft åtfikiljes till ål- ären, att den förre år en gammal, och den fenare en ung Fogel, beftyrkes 1:0 Af likheten i de folida deltar, fåfom näfvets lika fkapnad till bredd, tånder, lamel- ler, nedböjd fpets och rödt tvärband ; nåfe- bårornas lika fkapnad, fom åfven inuti förles med en tagg; ftjärtens långa fjädrar, m. m. 2:0 Af deras lika ljud eller fång, hvaruti annars Sjö-foglar af olika arter fig imellan al- drig inftämma. 3 3:0 318 1783. Of. Nov. Der. SG 3:0 Af deras återkomft om höften. 4:to Deraf att de fålla för hvarandras våttar. 5:0 Af fårg-föråndringarnas nuencer från Sommar- till Vinter-AL Då mean blott fer en enda af hvardera varieteten, uppftiger ett tvif- velsmål, fom likvål förfvinner i den mon, man eger tillfälle att jämföra flera. — Såfom Foglen ej klicker hos ofs, få år icke möjligt att noga utftaka åldrens och fårgens motfvarande tför- hållande; genom uppmårkfamt betraktande, tror jag mig dock kunna uppgifva fölljande progrestion. Ju mera fvart och mörk, famt på ryggen brunflåckig Al-foglen år, defto yngre år han tillika. 1 famma ålder bibehåller tig den grå kretfen omkring ögat, fom år oför- änderlig. I den mon de brune kanterne på fcapular- fjådrarne minfkas, tilltager halfens hvithet, och ftjert-fjädrarnes kanter hvitna fmåningom, ju nårmare de långfte, ju fena- re... Nacken och fcapular - fjådrarna blifva tft hvita, men rygg och bröft bibehålla fig ftån- digt fvarta. Häraf kan man fåledes någorlunda dömma om de art - föråndringar, fom förekomma hos Hr BRUNNICHE. n:o 75 följ. och hos Hr Prof. Parras Spic. Zool. Fafc. 5. not. p. 28. Hannen fkiljes ifrån Honan genom fin lån- ga ftjärts fpets, hvilken förmodligen tidigt ut- vixer, emedan jag aldrig fett någon fogel få ung, att defs ftjärt varit märkligen korrtare än hos de gamla. Den hvita Varietet, den Hr Parrias på anförda ftället, i anfeende till fljirtens korrthet, uppgifver fafom en unge, år tvårtom, enligt alla mårken, en ganfka ger m [ | EE ARA enn - = NR I — 1783. .Oå. Nov. Deg. 319 mal Hona. Jag har ej heller funnit alam fpu- riam grifco-marginatam, fåtom denne vidtberöm- de Zoolog fkrifver, utan flåndigt fvart. Nätvets röda band år beftåndigt på alla Han- nar, men faknas ej fållan på gamle Honor; år äfven hos detta kön blekare. : Namn. Svecis Al-Fogel. Hannen Al-Gub- be. Danis Gadisfe. Norv. Angletafke. Troe- förer. 5! Hafella. Sönd-Mör. Haf-Old. Grön land. Aglek. Kamtfchatka. Aangitfch. Hiftoria. Al-foglen år en Nordifk Fogel, fom kläc- ker innom Pol-cirklen, och tillbringar fina vin- trar i ett fydligare Climat. Hos ofs vifar han fig vid Michaélis-tiden eller något fenare, uti ftora fläckar, men går då icke in uti Skår- gården, utan viftas utom de ytterfta holmar. I mon af vintrens tilltagande fortfåtter han fin refa föder-ut, dock förmodligen innom Öfter- fjöns grånfor. De yngre, fåfom mera kånflo- Ömme för kölden , gå långre, till Skottfka och Engelfka kulterna, hvilket dock bör förftås om dem, fom hafva Grönland och Spitsber- gen till ftam-ort. De gamle uthårda båttre vintrens hårdhet och fynas afbida ifarnes af- gång, för att beföka våra vikar. I förledet år var ånnu vid Nyårs -tiden hafvet utan får NimndöÖ täckt med Al-fogel, och i Februarii fköt man dem för våttar. Så fnartifarne borrt- gått, inkommer Vinter-Alen, utfvållt och ma- ger , till bevis, att hans vinter-qvarter va- rit mindre provianteradt. Det är förmod- ligen hungren och Förfynens förordnan- de, fom drifver honom in i Skårgårdarna, dår han med få ftor fara och oro håmtar fin nå- NA "KIDS, 320 1763. OM. Növ. Det ring. Han fetnar otroligt på korrt tid utaf de Conchylier, han uppfifkar af Sjö-bottens berg- hållar, och lemnar ofs, vid den tiden ÖOrni- thogalum luteum blommar, med ett godt rc- fe-hull. Al-foglens yngre variation eller Som- - mar-Alen kommer i Maji och dröjer 14 högft 20 dygn. Denna olika flyttnings-tid ger tör ingen del anledning att fluta till deffa variete- ters olika art, ty det år en bland de flåfta Sjö- foglar allmånn omftåndighet, att de yngre an: komma 2 till 3 veckor fenare. Imellan Som- mar- och vinter- Al är fåledes ingen ftörre Skillnad, ån imellan Is-Ånder och Grås-An- der, Is-Adan och Löf-Adan, o.f. v. (") I denna Skärgård fålles Al-foglen gemenli- gen med fkott, under det han om morgnarna begifver lig till, och om qvållarna ifrån fjär- darna; ty natten tillbringar hån ytterft i hafs- bandet , eller de ftörre Fjårdar. Han förblin-- das då af Skårböndernas Våttar. Rikafte ifång- ften fker dock på andra orter med Fogel-nåte:, fom uppftälles uti trånga Sund, dår Foglen har fin flråk-våg, då ftundom hela fkåcken, till 20 par, uti en fällning , ärhålles.' Al-foglen har en befynnerlig farhåga för is-kanter. Han fåller aldrig dår iskalle år; en omftåndighet, fom han har gemenfam med Ädan, då deremot Skråckor, Knipor och Ån- der ålfka fådane ftållen. Han vågar ej heiler flyga öfver en is-bro, ehuru ftor och retande ån t—— Re SR (") Af detta allt fes , att få vål Hr ExstrRöÖMs Diff, om Foglarnes flyttning, uti Amon. Acad. fom Hr FISCHERSTRÖMS Öecon, Dictionair, i denna Arti- kel, medgifver åndring, 1793: > OM IVov. Le. 321 än öppningen vore innanföre. Om man nå- gon gång fkulle finna honom öfverftiga denna regel, kan man vara förfåkrad, att antingen töcken eller fkråmfel dertill bidragit. Jag har alldrig funnit annat ån föndermal- na fnäckor i deras magar, På Grönland ätes Mytilur discors, Imedlertid bidrager denna fö- da till en få fnar, fom riklig fetma. = Imellan hull och fkinn har jag i Maj, tråffat hela hu- den tåckt af fpåck och fett-klumpar, men till fårgen gula och traniga. Likvå! om fteken flås, lågges ett dygn i mjölk, förvälles och fpäckas , | blir den nog fmaklig. Fjåder och dun åro af denna fogel | ganfka rike och fnänftige, fafom man allmännt mårker - alla åt ftrån- gare climater årnade foglar. g hear ej heller funnit någon fogel båra SA beklådning ån denna. Mig vetterligen är Herr O. FAgrRicius den ende, fom nåmnt något om Al-foglens kläck- ning vid Grönl and. Foglen, fåger han > fom håller fig hår hela året , gör fitt bo sladd. gräs nåra vattnet; lägger i unii $ hvita med blåakti- Za fläckar beftrödda ä keg, flore nåftan fom höns- ägg. De Al-fogel- fkåckar, fom vintra hos ofs och derpå taga kofan Norr-ut, ftanna förmod- ligen icke förr ån omkring Nord-Cap, och fådane kufter, dår de få klåcka i frid; emedan de annars omöjligen fkulle återkomma i fa fto- ra hårar, att, enligt fjöfarandes beråttelfer, ofta hela ftråckor i hafvet af dem betåckas. Slutligen får jag nåmna något om. denna fogels fång. Ehuru jag ej kunnat åtfkilja de 6 toner, dem Herr STELLER uti defs Kamt- fchatka refa honom tillågger (p. 89.), få år 2 5 lik- 322 1583. Oå. Nov. Dec likvål oftridigt, att Al-foglen, framför hela Ott flägte, Svanen kan hånda undantagen, eger något befynnerligt och behagande i fin flåmma. Efter åtfkilliga utdragne modulatio- ner af a-a-!- afbryter han tvärt med ett ag- odek. Håraf har Svenfka namnet 4!-fogel och GröÖnlåndarens ÄZsglek fitt urfprung, famt, om jag ej milstager mig, Norrfkens Haf- 04 och Islåndarens Haf-E/2. Kamtfchatkadalaren har deremot tyckt 1:g uti flut-cadencen höra: Aan- gitlch, hvarföre han ock kallat foglen fa. Jag är vål icke till fullo af Herr STELLERS tanka i anfeende till den förundransvårda mechanis- me, den han befkrifver fåfom redfkap till des- fi toners formerande, emedan jag funnit fam- me Öppningar på andre Sjö-foglars ftrupar och våder-rör, hvarföre jag fnarare anfett dem va- ra åmnade till att, under dykningen, mode- rera det infupna våder- förrådet. Imediertid har foglens fång gifvit de rå Kamtfchatkada- larne åmne till en Ariette, fom fått namn af Aangitfch, och ehuru den icke har något ge- meniamt med foglens låte, år den dock der- uti mårklig, att den ifrån D. moll efter kon- ftens reglor med en oväntad naturlig refolu- tion faller i Qvinta. Månens RE Sn SE 1783. Oä. Nov. Dec. 323 Månens Förmörkelfe den 10 Sept. 1753, obferverad 1 Skara, Af AND. FALCK. Con-Reétor. Hen dagen var hår jämn-mulet med täta rågn-fkurar ånda till klockan 7 om afto- nen. Sedan började målnen, genom en tillta- gande blaft, att fkingras, få att Himmelen var någorlunda klar vid obfervations - tiden. Jag betjente mig af min lilla Achromatifka Tub af 23 fot. Urets gång hade jag förut reglerat. temp. ver. Jag tyckte mig fe penumbra = =» 10 34 16 Penumbra fågs tydligen - = oo» 10 35 36 Början af umbra - = 10 39 50 Galilezus började gå in i fkuggan 10 43 58 Ariltarchus likaledes - - 10 45 36 Kepler likaledes, = ah os 0 10747.30 - = = ingången i fkuggan - =: JO 50-26 Copernicus likaledes - oo-+ = 10 55 16 EU nCanoen i fkupgani = oc 10:57 18 "Timocharis gick in i fkuggan - 10 59 40. Bullialdus likaledes - - - 10 59 44 Plato likaledes = - - > SN 2 34 rer ingången i fkuggan = ov M-3A44 fitatus: gick in i fkugg tt eo Es IT ge. <= singängen i ikuggan — - - MH Ö IA Manilius gick in i fkuggan - = I 922 Tycho gick in i fkuggan - TTO 150 - + = inr 324 1783. Oä. Nov. Dec. temp. ver. - - - ingången i fkuggan - FSE HM 26 Menelaus gick in i fkuggan - - II 12 48 Plinius likaledes - - - P1 Rv RE Proclus likaledes - - - II 26 25 Langrenus likaledes = - - = MM 33 3 - = - ingången i fkusgan - SM 34 37 Månen alldeles förmörkad = - = I 39 45 Månen började åter gå ur fkuggan 13 20 4 Grimaldus gick ur fkuggan - = 13 21 44 - - - alldeles utgången - - 13 22 38 Galilzus gick ur fkuggan - = 13 24 20 Ariftarchus likaledes - AE Nr. 50 fees, ALCIES UlFANSER > a RNE DR SE Kepler alldeles utgången - - 13 31 38 Plato gick ur fkuggan = - - ALA == = alldeles utgången - - 406 Tycho alldeles utgången - 13 43 12 Manilius likaledes = - = 13 52 13 Menelaus alldeles utgången - = välegg d Plinius likaledes = - RR en Än Slutet af fkuggan = - — - z 14 19 3 Ånnu fågs half-fkuggan - - 14 23 9 && > EGG EGT Rön beträffande ett fårfkildt Socker-Åmne uti exprimerade Oljor och Feitmor, af PARLIWILH:. SCENE De år förmodligen ånnu obekant, att alla feta och utpråfflade Oljor af naturen med en 1783. OM. Nov. Dec. 328 en fötma åro begåfvade, fom med defs befyn- nerliga förhållande och egenfkap fkiljer fig från de allmånnt bekanta Sockeraktiga ämnen, hvil- ka Våxt-riket framalftrar. Denna fötma vifar fig, då deffa Oljor kokas med bly-kalk och vatten ; ty då uppkommer deraf en hård maffa, fom på Apotheken är bekant under namn af emplaftrum fimplex. Detta plafter år ett flags tvål; fom, ehuru det uti vatten ej kan löfas; ändå till en del uti ftark fpiritus vini genom trituration är folubelt. Sjelfva methoden att ärkålla denna fötma, år denna: man kokar en del fint pulveriterad bly-kalk eller Siltver -glitt med 2 delar fårik bomolja och en del vatten, under beftåndigt rörande med en fpade, tills all bly-kalken af ol- jan är upplöft; då tillblandas åter en del vat- ten och kokas ånnu I par minuter, hvarpå kit- teln tages från elden och fättes' affides. Då plåltret har kallnat, afhålles vattnet, fom får ofvanpå , och fom nu innehåller denna föt- het; detta vatten filtreras och afkokas få län- ge, tills reften blir tjock fom Sirup. Som bly-kalk meddelar åt fomliga fyroren föt fmak, år ej underligt att falla på den tan- kan, att någon fyra uti oljan angripit bly-kal- ken, hvarifrån då denna fötma borde hårle- das; men då borde ock genom tillblandning af alcalia eller vitriol-fyra, fådan bly-kalk åter precipiteras; men det fker ingen fällning, få framt icke oljan varit gammal och hårfk; ty då innehåller denna föttma litet bly - kalk, fom dock medelft en förfigtig och lagom till- blanning af vitriol-fyra kan fkiljas derifrån. Innan 326 1783. - O. Nov. Dec. Innan jag kommer att befkrifva denna föthets natur, vill jag anföra de öfriga förfök, fom jag anftållt med flere forter af teta oljor och deras förhållande med biy- kalk. Jag kokade färfk mandel-olja med tiltver-glitt och vatten efter ofvannåmnde methoden : Utgången var den famma,.ty fötman, fom jag ärböll, kunde ej fkiljas från den, fom bomoljan gifver; lika få var det befkaffadt med rof-olja, ja lin-ol- ja gaf mig ock famma utfilag. Jag kokade ock fifver-glitt med den oljan , fom medellt fyror fkiljes itrån tvål, hvaraf jag fick en dylik föt- het. Det år dock-att mårka, att denna blan- ning hade knappt kommit i kokning, innan plåiter-confiftencen redan ock var fårdig. Nu upkomm frågan: Om ock famma olja, fedan den en gång förenat fig med bly-kalk , och fåledes gifvit fin föttma ifrån hg, åter på fam- ma fått med bly-kalk traéterad, kan gifva mera af ett dylikt Socker-åmne ? Att feparera oljan från den upplöfte bly-kalken eller empla- flrum fimplex , år ej få lått att vårkftålla, fom att fkilja den från tvål; ty en fådan mafia kan ej uti vatten folveras och i fpiritus vini allenaft till en liten del; dock låter det likvål göra fig medeilt affinitet: Plåftret fkåres i fmå bi- tar, fom genom trituration uti glas-mortel med en - blanning af 8 delar Spiritus vini re étificariff. och 2 delar concentrerad vitriol-fy- ra upplöfas. Syran förenar fig då med bly- kalken och fpiritus vini med oljan. Denna upplösning flås på filtrum och till en del af den filtrerade liqueuren blandas 8 delar vat- ten, då oljan fkiljer fig och flyter ofvan på. Nu blandade jag denna olja med rifvet filf- vers RA AS SOT An - 1783. OM, Nov. Dec. 32 verglitt och vatten , hvilken blandning komm af en håndelfe att flå till andra dagen, då jag fann den famma under den tiden hafva antagit plåfter-confilftence utan eld. Vattnet fom jag af- hållde från denna mafla låt jag afryka, tills omlider några droppar refterade af en fötaktig fmak. Således innehåller den med bly-kaik förenade oljan ånnu någon föttma, faft i min- dre mångd, emedan famma' qvantitet bomolja ger vid pafs 12 gänger mera af denna föt- het. Häårpå underiökte jag mjölk-oljans eller fmörets förhållande med bly-kalken : Denna kalk upplöfte fig ganfka fnart, fmöret blef hårdt fom plafter och jag århöll ock hår famma föttma. Nu kokade jag ock fårfkt Svin-ifter med denna kalk och refultatet var det flamma. Betråffande denna föttmans natur och egen- fkap, underfökte jag den famma 1:0) på cry- frallifations vågen :- Jag afrykte den till behö- rig conliitence, och ehuru den hade ftått fiere månader på kallt ftålle, uppkommo åndå in- ga Crylialler. 2,3 Jag flog litet af denna tjocka materie å ett the-fat och fatte den på glödande kol, 2 röken tog eld och materien brann upp med lå fvafvel -låga famt qvarlemnade ett lätt kol. 3.) Defs förhållande på deftillations-viå- gen är mårkvårdig : Förft öfvergår rent vat- ten hvarpå kokningen afftannar och ehuru el- den Ökas, vill intet mera Öfvergå; men når rétorten fnart blir glödande, kommer firupen å nyo i kokning och recipienten blir uppfylld af rök, fom fedan den åter famlat fig i drop- par, Pp d b 328 1783. Oå. Nov. Dec. par, år tjock fom firup med bilökällande af fin föta fmak, ehuru den år blandad med nå- got empyreumatiikt fålom af fpiritus tartari. Når omlider hetten Ökas, tills retort- bottnen glödgas, blir recipienten uppfylld af en brun rök, fom fedan den condenferat fig, ger en fvart olja, med något fvart liqvidum af en båfk fmak och ganfka penetrant lukt. Refiduum uti retorten var ett litt glånfande kol, fom ej innehöll något teczen till bly. 4.) En del af denna Sirup blandade jag med fyra delar vatten och fiållde den på ett ljumt ftälle, hvarålt den komm att fa fiere må- nader: men ingen gåsning eller elijeft någon förändring hade bianningen på denna tid undergått, eller att Lacemus-tinéturen deraf föråndrades. 5) Att utröna hvad Salpeter-fyran derpå ville utråtta, blandade jag denna firup med tre gånger få mycket af denna fyra och deftil- lerade den åter derifrån; och fom fyran på denna method blef mycket phlogifticerad , abltraherade jag famma qvantitet flere gånger, dock att hvarje gång togs ren falpeter- fyra, då ändteligen efter 9:de deftillation, qvarlem- ningen uti retorten alldeles tjocknade af en anfenlig mångd cryftaller, fom förhöllo fig fom vanlig fåcker-fyra. 6.) Jag blandade denna föttma uti en alealinifk tindtur (tindt. Tartari) hvaraf ingen fynlig förändring hånde: men om deremot en, fådan 1783. Of. Nov. Dec. 329 fådan tin&ur blandas med Socker - firup eller Honing, få attraherar fockret det upplöfte al- kali från fpiritus vini, och faller dermed fom' ett fegt flem på bottnen. Man fer faledes håraf, att alla feta oljor med fig föra en fötma, fom Tkiljer fig från focker och honing derutinnan, att den 1.) ej kan bringas till cryftallifation. 2.) At denna föthet ej allenaft kan uthårda långt flarkare hette innan den deftrueras, utan ock att den till en del ofåråndrad , med bibehållandet af dels fötroa , öfvergår i" recipienten. - -3.). Att den ej kan komma i nägon fermentation, och 4.) att den blandar fig med fpirituöfa alkalifka folutioner.. Alla deffa befynnerliga fkiljaktig- heter tyckes hårröra af en ftlörre qvantitet phlogiftifk materia, fom denna fett-fötma innehål- ler, hvilket bevifes af den ftora portion falpeter- fyra, fom till defs dephlogiftication åtgär in- nan focker-fyran vifar lig, ty till ordinårt —— focker behöts långt mindre faltpeter-fyra. Ro dk TRIST År. Sid. Rad. Står lås 1779 288 9 Halm Hafre 1782. TT 14. Hjertflugor Stjärt-flugor ne. 209 4:00 sor. 20 April. 178 6 AEA EN USA Urs. . Ar). SER 120 0 TO vd an+3 AT as QfEe EV =C == 31 i de 3 fifta rad. fåttes 2 framför fum- mations-tecknet. Y FÖR- FÖRTECKNING På de Rön, fom åro införde i detta Qvartals Handlingar. SUMLATALATNIAIATALALALALAL? Pag, I. (Gölerde Ämnens nytta vid Akerbruket , af J. T. FAGRAUS - - 249 2. Underråttelfe om Loka Källor , SÅ "TS Blir: MAN = 250 3. Chemifka För/ök k med ig yen : fön af en Hecticus RR PEN SE RÖRING = > 267 A. Afhandling om Cajlöhrk pitre frapnad, af D. MELANDERHIELM - 271 5. Förklaring öfver en håndelfe uti Integr a- tion, af F. MALLET - 230 6. Theorin om Spiral-Pumpen; GR e Fortfätt- ningen) af HENR. NICANDER - 284 7. Svamp-Slågter Helvella , befkr - vet CK Av. AFZELIUS - 299 8. Ornithologifka Anmär kifhglr om Al en Anas Hiemalis, 4f S. ÖDMANN «= == 313 0. Månens Förmörkelfe d. 0 Sept. obferze Yran i Skara 1783, af Å. FALCK - 323 10. Rön betråffande ett fårfkildt Socker-åmne uti exprimerade Oljor och Fettmor , af C. W. SCHEELE a - " = 324 Re- REGISTER Påde fö rnåmfta Ämnen, fom förekomma i detta Års Handlingar. Åeidum Phofphori, funnet uti upphoftade Gyttrin- Sar; 270. Al-fogel , Anmärkningar derom, 313. | Al-trådet , Fårg af barken förvarar Fifk-redfkap emot röta, 156. Kärl deraf förvara mjöl och gryn för mått och mal; Qviftarne fördrifva Kaäl-mafk och Jord-lop- por, 157. Husgeråd af Al menas ock fördrifva vågg- löfs, hvilket dock beftrides, 163. | Anas Hiemalis, Anmårkningar derom, 313. Anatomi , Obfervation om ttinkande andedrågt ifrån Mat- ftrupen, 45. Anobium Atrum, fe Infecter, Arm-bander, en Strandvåxt, 83. Aflerie Genus, Anmärkningar dervid, 234-246. Svårig- heten att förvara och torrka Afterier omtalas, 245. Aflronomi. Den nya Planetens Elementer, 178. Obfer- vationer - Månens Förmörkelfe den 10 Sept. 1783 gjorde i Skara, 323. Bad-zyttjan, vid Eoka omtalas, 263. Berliner-blårt , fe Chemi. Defs beftands-delar, 37. Bofink, fe Fozglar. Bofkaps-fkörflen , i Neuklofter, 25. h Boranik. Strand-pårlebandet och Armbandet, tvånne Mi-. crofcopifka våxter befkrifna, 80-85, Pulchella Gen- tiana, en ny Svånfk växt, 85. Houtuynia Cordata, ett nytt Japanfkt Ört-Genus, 149. Calculi Bronchiales upphoftade, 267. Deras beftånds-de- lar, 270: Cancer locufta och pulex befkrifna, 154. Tros fkada Fifk-garn, 150. Canoner > Afhandling om deras yttre fkapnad, 271. Charta, Belkrifning om den öfver Loka, 266. Chemi , Förfök med Luna Cornea, 2. Om fårgande Ämnet i Berliner-blått, 33. Underråttelfe om Loka Y 3 Källor, 33 AGILE / kållor, 256. Förfök med Gyttringar, fom af en He- €icus upphoftade blifvit, 267. Rön betråfflande Soc- ker-åmnet i exprimerade Oljor och Fettmor, 324. Djur vilda i Neuklofter, 27. Duf"-Höken , befkritves, 45. Eudiometer , en ny inråttning deraf, 102. Foglar , i Neuklofter, 87. Ornitbologifka Anmårknrin- gar gjorda vid Almare-ftäk , hvarvid förekomma Fifk- jufen, Falco Halietus; Hafs-örn och Duf-höken Falco Palumbarius; Ugglor flera flag; Göken Picus trida- éylus; Scolopax Fuflca, med flera, 43. Ornithologi- fka Anmärkningar om Al-foglen, 313. Mafe-Slågtets Hitftoria, 89. | Förruttnelfe , högfta grad af gåsning, 252. Fettmor , hyfa ett farfkildt Socker-åmne, 324. Geographi, Befkrifning öfver Amtet Neu-klofter , ' 12. Chartan öfver Loka-trat&en befkrifven, 266. Gran-kotrar , brukas i Fårglitten för Fifk-redfkap, 163: Grund-mårglar , ontalas f-fom fkadiig för not och nåt, 150. Dock tros annorlunda, 164. Gyrtringar, upphoftade af en Heé&ticus, 267. Gåfande ämnens nytta vid åkerbruket, 249. Gödfel, deis benågenhet att gåfa, 253. Göken, befkrifves, 47. Hallon - Mafken , betfkrifves, 247. Hetlicus, fom upphoftat Gyttringar , 267. Hepatifk lufz i Loka-vattnet, 262. Houtuynia cordaia, ett Ort-genus, 140. Höfl, når den tiden efter Meteorologifka Obfervationer infaller. 172. ; Ford-bppor , fördrifvas af Al-qviftar, 157. Infe&er. Befkrifring på en Mafk, fom uppåter Råg- brodden om höften, 152. Anmärkningar om nä- gra Yr-fån, faåftom Cancer Loculfta och Pulex, Oni- feus Scopulorum och Sjö-fpindlar, 154-159- Somliga Infetter fky icke för Al-trådet och Ryfs-låder, 165. Anmårkningar om Afterixe Genus, 234-246. Hallon- lafken:, Anobivm arvun, befkrifning derom, 247. Inflyvumenter, fe Eudiometer. Integration, en paradox deruti, fe Mathematik, Jvånare i Neukloflev , 15- Kalk-jord, underfökning huruvida den ingår i Sockret, 227-234, Funnen. uti upphoftade; Gyttringar, 270. - REGIS-RER. 333 Kål-mafk , fördrifves af Al-qviftar, 1537. : Källor, underråttelfe om dem vid Loka, 256. Larss, dets Hiltoria,,89-122.. Ledum palufive, dels kratt emot RE 224-227. Pepra ,' botas med Ledum paluftre, 224. Ar Endemifk på villagorter.,r220: Loka - källor. underråttelfe derom, 250. Laft-fyra. i Loka-vattnet, 262. Luna Cornea, fe Chemi. Mal, kan fördrifvas af Al -(Tadet', 157. Mafk, fom uppåter Raåg- brodden, 152. Matbhematik, Afhand dling om Canoners yttre fkapnad, 270: Förklaring öfver en Händelfe uti Integration, 280. Rymden af -ett Horn anföres, 128, Theaun af Spiral-Pumpen, 59-79, 129-49, 202-224, 284-299, Medicin, Tedi paluttris kraft emot Lepra, 224-227. För- teckning på fiukdommar, för hvilka Loka kållor blif- vit nyttjade, ifrån år 1774 till 1782, 264. Meteorologi , korrt Utdrag af Meteor. Öbfervatloner ifrån är 2/55 1704; 169. Förfök till en ny inråttning af E riornetet, 192. F Minnesmår ken , vd ka åro i Neu-klofter, 28. Måfe-flågters Hiltoria, 89. Neuklofter , detta Amts befkrifning, 12. Njur-flenar , deras Beftånds-delar, 233+ Ob fervationer , på våderleken, 169. På Nya Planeten, jämförda med Elementerna, 189. På Månens För- mörkelfe den 10 Sept. 1783, 323. Oljor, hyfa ett farfkilidt Socker-amne , 324. Onifcns "Scopulorum , befkrifven, 157. Ornitbolovi , fe Foglar. Planet , den Nyas Elementer, 178-201. Phyf:k Theorin om Spiral-Pumpen, 59-79, 129-149, 202-224, 284-299. En ny inrättning af Eudiome- Fer! TOC. . Pulehella Gentiana, en ny våxt, 83. Båg-brodden , uppåtes af en mafk om höften, 152. RByfi- låder , fördrifver icke vågg-löfs, fifom man trott, 165. Sjukdommar , för dem man nyttjat "Loka källor 3 264. Sö fpindlar ; befkritna, 138. Skogar, i Neuklofter, 23. XY 8 ; Socker 234 REGISTER. Socker; underfökning hurovida kalk-jord deri finnes; 227-234. Socker -fyra , finnes i Blife- och Njur-ftenar, 232. Socker-åmmne , ett farfkilldt uti Oljor och Fettmor, 224. Sommar , huru långe den varar, 172. Spiral-Pumpen, fe Mathematik eller Phyfik.: Stinkande andedrågt, fe Anatomi. Svart-mylla , hvaraf den beftår, 254. Sång-foglar , befkrifvas. 49. Tallbirar > fe Foglar. Theori , den om Spiral-Pumpen, fe Mathematik. Thermometren, dels högd i Loka-vattnet, 258. Uti Obfervatorii-kållaren i Paris, 259. Tråpinns-Harfvar, nyttjas i Neu-klofter, 17. Tårnor , i hvad mål de fkiljas från Maåfe-flågtet, or. Ugglor, Nera Slag befkrifvas, 46. Varme, brift deraf hos våxterna kan årfittas genom gåsning, 252. Vatten, Loka-vattnet omtalas, 256. VWVattnets rörelie i Spiral-pumpen förklaras, 202-215. Vinter, hvad tid vi kalle få, 172. Vår, når hon börjar, 172. Vägg-löfs, fördrifvas icke af Al-trådet, men vål torde hånda af Löfven, 165. Wirzifka- pumpen, fe Spiral-pump. z Akerbruker , 1 Neuklofter befkrifves, 16. Gåfande Am- . nens nytta dervid, 249. Ano, huru mycket finnes i Neuklofter, 21. e d e Örter, fe Boranik. ; AJ XT FÖR- FÖRTECKNING På Auttorerna till de Rön, fom finnas i detta Ars Handlingar, Qvart, Älrzenivs, A. Svamp- Sligtet Helvella befkrifvet - IV. BERGMAN, T, Läderrättelle om Loka källor ING BJERKANDER, C. Befkrifning på en Mafk, hvilken om Höften uppåter Rag-brodden i. = > Befkrifning på en Hallon-Malfk , IT. ENGESTRÖM, G,. v. Förlfök med Luna ÖDr nea, i fynnerhet att reducera den famme utan förluft och med ringa koftnad ka EHRNSTRÖM, Å. Befkrifning öfver Kongl. Svånfka Amtet Neu- Klofter a å T, Facrays, J. FT, Giåifande Åmnens nytta | vid Ålorbiuket Z (30 FaALrcK, A. Månens Förmörkelfa den 10 Sept. obferverad i Skara 1783, TyA HjJEL M, PJ. Underfökning, huruvida Kalk jord ingår i Socker - EL MALLET, F. Förklaring öfver en håndelfe uti Integr atlon 4 IV. MELANDERHJELM, D. Afhandling om Ca-= noners yttre fkapnad = - IV, Modveer , A. Anmiårkningar om några Vrfin IL, Mir LER , O. F. Strand - pårle- bandet och > Arm-bandet, a:ne Microfcopifka växter - KL Nicanper, H. Theorin om Wirzifka Sr ral- Pumpen förklarad - T. se era Föltättningen dor Ii. ss se sin 0 22 Fotffflättningen SO KG == 3€e Föltäfättningen ' > . MV. Ördrrivs. J. L. Ledi Saluftris kraft emot Lepra , ytterligare bevilt.a, = - TT. Xx 6 FÖRTECKNING. Qvart. PROSPERIN, E. Förfök till att finna den nyligen upptackte Planetens Elementer - RETzZI1IuUS, Å. J. Anmårkniogar om Afteriz Genus = Rönnow, C. Aralomilk obiere ation, föra bevifer, att ftinkande andedrågt hos en del fälka Perfoner icke har fitt urfprung i Magen utan i Mat- dtrupen - E RörinG, A. Chemifka Förfök med de Gyt- tringar, fom af en Heéttious upphoftade - =blifvit - . - - ScHEELE, C. W. Fortfittning om Fårgan- de Åmnet i Berlinerblått - = = or Rön; beträffande ett fårfkildt Se ker-Amne uti exprimerade Oljor och Fet- 0 ialö) FaR De - > SE - STRÖM, H: Anmirkningar Sr räd någrå YA-TaR SER - Swariz, Q. Gentiana Pulchella; en ny Svånfk Vi ik SNS TENGMALM, P. G- Ornithologifke Anmärké ningar gjorde vid Almare-Stik i Uppland -: THUNBERG, C. P. Befkrifning på Houtuynia Cordata, ett Japanfkt Ört-Zenus É - rr Ysterligare Anmärkning om Atte. rier - - / WARGENTIN, P. Korrt U tdrag af Dagliga Meteorologifka Obfervationer gjorda -i Ste ockholm 2 1759 till 1764 Q WircKeE, J: C. Förfök till "SR bla. «af Eudiometer = - borst, S. -Utkaft "till Male Mgtets Hi ftoria - i Re Ornithölögifkt ANHEkbiNST om Al- foglen: (Anas Hiemalis) j ' HL i HT. Se = — Sd : FHovfölorg N ng il AN fö i Karta öfver belagenheten af Loka Källor och äulkoriga agor , ul Örebro Lof2 ; | Jinge-dome och Grythylte Sockens EE AN Mövgdtg ol bd i Md 4 > VU SÅ AA AE - s + 9 ” 4 3 a - - ' ” 4 a tv pA Sö 4 NN va ä Fa ta fr föll fläka 1 Om UA ke He (a Alral ÅL , Sy [1 5; 3 S & - Å 2 - : | ' t ES 3 LA : n 2 e 2 - E 5 z t å / å é å f SS = a NG | ; - S - 4 = É 5 NNEADEN rå & IX för eter År 14 tt babilier ERA KR 44 FF RFES SAR ii eg br tm ba fe Fr br Ke rhgbestle ägt he KR rie 2 TIA N 271000 arters stR RR RA ET YIRA RE Lerelere sebegr ed ARSA på + ar wa Buster teten HTT TTILILIE år rr RDR brå Je bes = Pr TR ra CO Rn SA = ol triss ere jr RA FRA RAN 4 -- sovr RR RR sv pr rötning $i -— rr ar Crete ser rer tg FRA senat RUNT ge 0 BR bg do ksröte DR ECB Bre rs rE RE > us daRag "> DERE be a bol edt stra RAR RR regerar RR FT Sa AR LJ fit RARE pd ers be RAR sehr ärter tjg teb-4rar Re DR örnar ss rer LIRA LIG gbrååps ert Sör 44 bd LAK . 2 Ar retro arr - Feörener + Hetftirå Serrsrrerer en fränrgekete ee -- sw farsen seten rPe sn ad sär PE AR re a ra 850 erg dr RR rst NR reder RR AA rr RDR RR GAA Beteg ORDNA NR R NAR R 0 » es - filen ju rr RA II TITI Te ta TA Seed Förr ARR 2” rem eger RR RAR Rb MAST 0 sr a eb lera Id eb nte RS ars Rs bss ber öd når DÅ Sa GR et eler serQ MTISPESD - a äpie trist RAR sa ge REA - av så rv -& sått RrA AV MirkdetgerSe BG LR =—— eted öd Föda be Fr U RR RA FR RR sterenr r bs AA tre BF rer PRATA Ög -0 = An 0 RÖR a NORS JAA Ste Jae te REG Kv a 230 0 0 - Sar rå Rå 0 AR 8 3 -