dk al nd nd I ses ä il Nere tt ro Pr WAARA RT bort bre ther Rrnptg dont top pd td s2d2regiviviröröm av svets ORÅS St & M torr EE S . rr] sen ” vet a I 0 f 7] - a - Mist s-P-JRRRR KELOTETSSTEd file i hh td tott tet rg 4. bl 4 fore deta R : a a ? 4 rt Va NR > rr - a 22 SA Rand RELELER Ge0.+ Cob trgr Vr UF FRAN YRAN IR I SRoKeRres Bråk : EN ; arg få LD See Fannie ; kel bed ; d sar - 9 fyr HARRER AN FSUFRgSeA EE FREE He trär MA RR AA TNA Me YA OLIKA se-dr rr jo sie + + AMRA BDT BR RE NRA rr Be RR RR Hett R- 0 - BA BR RT Bär RAR RR AR ECETEPIIRAE Orr REON RR RR TR FRV ARSA DÅ Nr fdr Pr trå FR BRA s- NL Itt kor H 2-0 Be NR = s-= ser Er str RR RF RU TAR RS BA tr RR RAR pm ar dad 230 TE 4 - >& Foken Fr SEEN Ae mr RR RA sp per er rr Bete Ne Ke Rv RR DR -” Ra STIFT) - tr rönte fos. rr PERS bt dark nt dd debkeeda ledande ak Ar Fe BSR Br rr Ar Indinänd dad KR ENE 5:35 som RR FR a neg Ra tatt Arb RORSRAT retro SR RR Re -—nrre Vr RRENSR RR REA o-fardntrfaggar röt staket tta framgent 3 > mtr RA ROT d-åstr Vr N TR DRAR RA Arto Ae DE Rwå BRANN BARER AVR RSRRRO AR rd bu tri KOPPSET PEST SE TEST frn rn RR NR RA Br tt OR - - ÄeRtr BV ir FRED RRRS Ae FR KVGR OVR ARA mrdroös - CAR ÄS KR FREE re rt RR RR RR RARE SRB LB ADA RKA - Ms tr Rts AAA 0 Erber = Br Er SIS RSS LEA e-tiv 8 - se a- SoRSedA ET Pinter rett tta OA sr RR RER [OR Te Rn mtr sartrssts sma fps tsra eran Aer RR västs nr Ar Re RB ARR 1 IRAS Forge SA IE tj L. VETENSKAPS ACADEMIENS KONG NYA > GAR 34, Fe X ANDLIN 3 ock Tom . (e) AR 017 För STOCKHOLM, : | Kl rÖR a G LANGE, 1784: te hos JOHAN GEor ryck Å 2 äs över Ra fiRAKÅPS ACADEMIENS NYA HANDLINGAR, FOR MåNADERNE Sa BÄR FEBRUARIUS, MARTIUS, ; ÅR 1784. EES Rd OS ST a KE EE REAR PRESES Herr JOACHIM W.LILJESTRÅLE IT Canceller och Riddare af Moogb Nordi Herder Orden. SN om Vad RR förlidne Sommar äro 783. (Orfkerna til vindar och Väderfléb, åro antingen allmånna och behåndiga , eller tilfålliga. De allmänna orfakerna hånledas af ; AN 4 » So- Fä . 1784. Fan. Febr. Mart. Solens och Månens dragningskrafter, hvarmed de verka på luften och fätta den i rörelfe, och äro i anfeende til principerne de famma, fom förorfaka ebb och flod, ehuru deffe verknin- gar, då frågan är om lulitens agitationer af deffa orfaker, åro underkaftade andra tillåmp- nings-fätt. Deffa orfaker kallas derföre beftän- diga, at de altid åro verkande, ehuru på oli- ka fått. Denna olikhet beftär uti Solens ftör- re och mindre declinationer, eller afflånd ifrån &quator, på ena-eller andra lidan om den famma, och uti månens relative ftällnin- gar åfven til equatorn, fåfom ock til Solen, under det han beftåndigt convolveras omkring jorden. Det år lått at finna, huru inveckladt och fvärt det problemet fåledes fkall blifva at uplöfa, fom går derpå ut, at af deffa orfa- ker hvilka vål åro beftåndigt, men altid på et ombytligt fått, verkande, hånleda viffa form- ler, hvaraf man kan fluta til vindars och vå- derftreks direétioner, omfkiften och ftyrka, på viffa tider. Den i lifstiden berömde Geome- tern Herr D'ALEMBERT, har gjort förfök, at refolvera detta problem, uti fina Meditationes de generali. ventorum taufa, i anledning af den pris-frågan , fom Kongl. Berlinfka Vetenfkaps Academien framfatte tör år 1746, hvarvid be- måilte audtor åfven vann det utfatte premium. Uti denna Differtation har Herr D'ALEMBERT gjort alt det, fom uti et få fvårt ämnes utre- dande kan väntas; och hånledas de verknin- gar, dem man genom erfarenhet röåner i Ocean , egentligen imellan Tropici, åfven til någre graders afftånd ifrån Tropici, utom de famma, utaf hans upgifne uplösningar. eile 784. Jan. Febr. Mart. 5 deffe verkningar fkola turberas, ju nårmare man kommer til Landtkånningar och i fyn- nerhet på fjelfva landet och det åfven af dels beftåndiga, dels tilfålliga orfaker. De få vål nu fom i början nämda tilfålliga orfakerna, vill jag federmera nårmare omtala. Men des- fa beftåndiga orfaker til vindars och våder- ftreks föråndringar, ifrån de lagar, fom de af förenåmda allmånna orfaker fkola följa, åro egentligen de ojämnheter, fom finnas på lan- det, af högder, bergstrakter, ftora och höga fkogar, med mera, hvilka fåfom altid varande, åfven altid fkola verka emot vinden och vi- derftreken och altfå införa nya åndringar uti alla de olika modificationer, fom af Solens och Månens relative ftållningar til hvarandra och til exquator, famt deras förenade verknin- gar, kunna hånledas. Deffa ojämnheters olika befkaffenheter på mångfaldiga fått, fåfom at högder, bergstrakter och fkogar, äro ftörre och mindre til fin vidd, högre eller lågre, olika i anfeende til våderftreken i föder, norr, Öfter eller vefter belågne, åfven til hvarandra i anfeende til deras gångar och långder olika flållde, och mer eller mindre inclinerande emot hvarandra, fkola förorfaka få många omfkift- liga omftåndigheter och fkiljaktiga data, at man icke möjeligen kan införa dem uti en analyfis. — Imedlertid har Herr D'ÅLEMBERT lämpat fine uplösningar på det omnåmda pro- blemet, åfven til viffe fådane håndelfer, fom kunna anfes för at vara de måft ordentlige och möjelige at underkafta calculus. Så lån- ge man uti deffa problemers uplösning, fär hålla fig vid de hittils omtalte beftåndiga or- Ang faker- 6 1784. Fan. Febr. Mart. fakerna til vädrens omfkiften, få vål de, hvil! ka af Solens och Månens verkningar på luf- ten, fom de, hvilka af landets nyfs nåmde ojämnheter hårröra och äro någorlunda or- dentliga, famt med hvarannan jåmnförliga, hvilka ock på åtfkilligt fått, äfven i anfeence til orternas latituder, förorfaka åndringar i de förra; få kan man ock någorlunda vågleda tig genom mathematikens tillåmpning och analy- fis, hvarå Herr D'ALEMBERT, uti den omför- målte differtationen, aflagt det ypperfta prof. Men då hårtil ftöta andra och tilfålliga orfa- ker, fom i luften förorfaka åtfkilliga andra flags åndringar, få förfvinner nåftan all grund at underkafta det företftåldta problemet en ve- derbörlig mathematifk underfökning och up- lösning. Sådana tilfålliga orfaker åro alla de, hvilka, utan at hånledas af Solens och Ma- nens verkningar på luften, i anledning af de- ras attraherande krafter, icke defs mindre för- orfaka rörelfer i luften, men hvilka åro oli- ka, få vål i anfeende til fina urfprung, fom i sanfeende til tiderna, då de ibland åro til, ibland icke, ibland i högre ibland i mindre grad. Til deffa kan man hånföra Solens vår- mande och derigenom rarefierande kraft, hvar- igenom luften, dår denfamma år ftarkaft, fkall mera rarefieras, ån på de flållen, dår den år fvagare. Denna fkall fåledes i fin mon turbe- ra jämvigten i luften, och bidraga til åndrin- gar i de våder, åtminftone i deras flyrka, fom förorfakas at de förut omtalte beftåndiga or- fakerna. På viffa flållen uti Ocean, egentli- oalt på fådane flrander, dår verkningarne af de omtalte beftåndiga orfakerna til vindarne, kun- 1784. " Jan. Febr: Mart. 7 kunna vara minft mårklige, åndras våderftre- occken vid Solens up och nedgång, få, at då et fagta veltan-våder blåft hela natten, inemot Solens upgång märkes vara lungt, och vid fjeifva defs upgång, et fagta veftan-våder bör- jas, hvilket blir ftarkare ju högre Solen kom- mer up Öfver horizonten. , Deffa omfkiften fynas vara verkningar af Solens rarefierande kraft, hvilken fkall turbera equilibern i luften, och altfå förorfaka en rörelfe i denfamma, ifrån det ftålle, dår rarefadtion år flarkaft. Ehuru denne Solens värmande och rarefierande kraft altid följer med Solen, har man åndå hån- fört de verkningar fom den kan göra, til få- dane, fom hånledas af tilfälliga orfaker, dels derföre, at de åndringar, hvilka i vindar och våderftrek derutaf upkomma åro mycket rin- ga, och blifva dår, fom de beftåndiga orfa- kerna til vindar, jemte andra tilfålliga, om: hvilka i det följande fkall talas, åro mera vers kande, få godt fom omårklige; dels ockfå der- före, at ordningen och verkningarne af den- ne Solens rarefierande kraft, åro mindre kun- nige och bekante, ån at de kunna underka> flas någon mera noga menfur. : Til de omförmålta tilfälliga orfakerna til vindarnas förändringar, kunna egentligen hån- föras alla flarka utdunftningar iträn fjelfvajor- den, af hvad orfaker de hålft kunna hårröra, emedan de famma, blandade med luften, fko- la förorfaka turbationer i luftens equilibre och fölgacktligen i våderftrekens dels direåtio- ner, dels ftlyrka. Sådane utdunftningar äro de, fom komma af fnö och isfmåltningar, | Are erup- 8 1784. ofan. Febr. Mart. eruptioner utur eldfprutande berg och utur fjelfva jorden vid defs fkakningar, då jord- båfningar infalla. — Deffa tilfälliga orfakers verkan, at åndra equilibern i luften och i de vindar, hvilke af beftåndiga orfaker hårröra, fkall vara ftarkare och ftarkare, ju långre de- ras afftånd uti de tempererade zonerna år ifrån tropici, emedan med afftåndets våxande, eller uti ftörre och ftörre latituder, orfakerna til beftåndige vindar, alt fvagare och fvagare verka, få at de flutligen icke ens märkas, i anfeende hvartil, då ock de tilfålliga orfaker- na til vindarnas determinationer, fkola blifva få mycket mera verkande, och få godt fom enfam- ne förorfaka de tåta omfkiften i ”indarnas di- recdtioner och ftyrka, fom vi erfara uti deffa flörre latituder. Af fådana tilfålliga orfaker, har man nu anledning at hårleda den fårdeles varma och torra fommarn förlidet år 1783. De ftarka och tåta jordbåfningarne i Sicilien och Calabrien, borde utur deffa öpnade underjordifka ihålig- heter, utdunfta en myckenhet derutinnan förut inneflutna ångor, rök och luft, hvilka upftig- ne och blandade med den förut varande luf- ten, borde fåtta denfamma uti et anfenligen condenferadt tilftånd. Deffe jordbåfningar, hvilka börjades den 5 Februarii i Sicilien och federmera fortforo med mer och mindre håf- tighet, men nåftan utan något fårdeles uppe- håll, til och med Maji månad, hvarefter de vål anfenligt minfkades, men likafullt då och då, med nog kånbara eruptioner åter vifade fig, måfte altfå, genom deffa förnyade VS atlor SEA Fr 1784. Jan. Febr. Mart. 9 lationer bidraga til bibehållande och ökande af luftens condenfationer. Men emedan 'luf- ten, fåfom en fluid materia, hvilken tillika graviterar emot jorden, målte altid hafva en benägenhet at komma uti jämvigt, få borde ockta den , omkring deffa ftållen där förenåmde eruptioner fkedde, varande och condenferade luften, efter alla derifrån divergerande diredtio- ner oeh våderftrek, trånga fig in och blan- das med den på fdorna förut varande tunna- re luften och på lika fått fortfara til ftörre och ftörre afftånd, ifrån den concentration, fom den hade utötver och omkring de ftäl- len, dår jordbåfningarne voro. Luften borde fåledes ifrån detta titålle fåttas uti rörelfe, un- gefårligen 'efter diredtioner af radier uti cir- klar, hvilkas medelpunkt var på och öfver de ftållen, dår eruptionerna fkedde, och vin- darne derföre propageras rundt omkring efter deffe radier, ifrån famma ftållen. Hår i Sve- rige, borde fåledes under fiftlidne vår och fommar, i anfeende til jordbåfningarne på de omnåmda flällen , funnan-väder blifva den målt rådande vinden. Samma våderftrek bor- de ock vara rådande i öÖfre delen af Italien och öfver hela Tyfkland, likvål få, at det ledde fig litet i öfter, i de veftra tyfka pro- vincerne. I nedra delen af Spanien och Por- tugall, borde den rådande vinden, af famma oriak , hafva varit Öftlig; i öfra delen af Spa- nien, i Frankrike och England fudoftlig ; i Tur- kiet veftlig, i Tripolis nordlig, och få vida- re. Förfarenheten vifade ock förliden fom- mar det fom nu iår fagt, at den rådande vin- den i Sverige var fydlig, alt fedan luften ge- fom A 5 nom 10 1784. ojan. Febr. Mart... nom de omförmälte jordbäfningarne började fåttas uti et mer och mer condenferadt til- ftrand, och fedan andra tiltålliga orfaker, fom borde göra vinden hos ofs nordlig, med för- åndringar ibland til nord-oitlig och nord-veft- lig, uphörde, och hvilka borde i fin mon, få långe de varade, hindra den fulia verkan, fom eruptionerna af jordbåfningarne på omnåmda fått fkulle hafva. Alt fedan deffa motverkan- de orfaker började uphöra, hade vi nåftan et beftåndigt fortfarande funnan-våder fitlidne fommar, med nägra ändringar ibland, då vin- den likvål på få dagar gick i andra ftrek, men direfter återigen i funnan. Af famma grun- der borde åtven quickfilfret i Barometern denne fifilidne fommar meråndels vara högt, emedan den, omkring ftällena, dår eruptio- ner - af jordbåtningarne fkedde, derigenom condenferade luften, borde, under det han, til equiliberns vinnande, efter radier uti de om- talte cirkel-periferierna kringfpriddes, åfven göra den dårltädes förut varande luften tyngre, och fåledes förorfaka quickfilfrets ftligande i Barometern. På famma fått, börde den ge- nom ' defla eruptioner . condenferade luften, med vinden propageras til de öfriga omtalte ftållen, och förorfaka därftädes quickfilfrets fligande. » Detta alt har åfven erfarenheten be- flyrkt. Hår i Sverige, var hela tiltlidne fom- mar, funnan-våder med hög Barometer me- rändels rådande. Derföre borde ockfå uphålls- väder, folfken och torka med hetta och var- me infinna lig, hvilket erfarenheten åfven vi- fade. Tidningarne hafva likaledes gifvit til- kånna, at en mycket het och torr förpman me SE RES LAR INA: at Rb Makt IT med folfken, varit fiftlidne år i den öfriga delen af Europa och ehuru jag ånnu icke er- aällit nog pålitelige underrättelfer dårom, få iädte ockfå de målt rådande vindarne på de omnimda ftållen åfven hafva varit: fådanes fom förut aro upgitne. I Sverige plåga ge- menligen nordan, nordveft, och: veltan-våder förorfaka Barometerns ftigande och gifva up- hällsvåder , och 'deremot plågar vid funnen och fydgoft vind,, Barometern : falla: och låfva nederbörd. Men filtlidne fommar hånde tvårt- om. Med den fortfarande Tydliga vinden, var Barometern :meråndels altid hög, med torka och foliken. - Då vinden ibland på några få dagar gick ur födern, föll gerna Barometern och kunde man få da någon rågnfkur, men han fkyndade fig fnart tilbaka igen i funnan, då Barometern. äter började ftiga och klart väder tillika infann fig. | Sadane verkningar af luften fom de nu be- fkrifne, böra altid förvåntas, då den blifver upblandad med andra fluida, ehuru heteroge- na de ockia må vara. Förfarenheten intygar, Gå flora Battaljer intråffa och då: det förut och vid början: af de: famma år mulet och regnacktigt med läg Barometer, at de gemenli- genlycktes med klart och vackert våder, famt med en fiigande Barometer på det ftållet och rundt "omkring gränfande orter, dår bataljen har flådt. Den myckna krutröken af canoner och mufketeri, fom vid deffa tilfållen kom- mer at upblanda luften, fkall förorfaka defs condenfirtion , och med det famma vaporernas diffipation, hvilka eljeft fkulle coaguleras, gö- ra måln och gifva rågn, under hvilket alt Ba- blå FO” 12 1784. Jan. Febr. Mart. rometern tillika fkall komma i et ftigande til- ftänd. Då feftiviteter fkola anftållas, hvilka fordra vackert och klart uphållsvåder, få fkul- le detta kunna aårhållas, genom en tilftåid ca- nonad dagen eller natten förut. | Det nåmdes i det föregående, at den rå- dande vinden hos ofs blef fydlig fiftlidne vår och fommar, fedan andra tilfålliga orfaker up- hörde, hvilka borde hos ofs göra honom nordlig , nordoftlig och nordveitlig. Deffa tilfålliga orfaker åro fnö och is-fmåltningarne om våren uti Bottnifka viken, vår norra Lapp- mark, ishafvet, ryfka Lappmarken, norra de- len af Siberien, hvita Hafvet, våra nordveftra Lappmarker och norrfka fjällen. Genom des- fa fnö och is-fmåltningar , fkall luften på de frållen dår de fke, upfyllas med upftigande ångor och vaporer i denfamma. Til equi- liberns årfåttande, fkall derföre vinden propa- geras ifrån de ftållen och fortfara, få linge deffe fmåltningar råcka. De trenne omnåm- de vindarne, Nordlig, Nordoftlig och Nord- veftlig, fkola ockfå då hvar om annan vara rådande, alt efter fom fnå och is-fmåltnin- garne fke för eller fenare, på de omnåmda ftållen. I början af våren , begynnas deffe fmältningar i Torne och de öfriga Ofter och Vefterbottnifke floderne, famt i Bottnifka vi- ken. Derföre hafva vi ocktå då merändels nordanvåder. Sedan kommer ordningen til de flora finfka fkogarne och tråfken, hvita Haf- vet, Siberifka fkogarne och Ödemarkerne, i anfeende hvartil det gerna hånder, at då den förfta nordliga vinden om våren har varat en tid, den plågar vånda fig i nordoft, men ån- 1784. Jan. Febr: Märt. 13 då litet mer i nordan. Dårefter går den åter- igen tilbaka i nordan, under det at fnö och is-fmåltningen fker et ftycke up i ishafvet, norrfka Lappmarken och Öfra delen af vår Lappmark. Dåruppå börjar nordveftlig vind at biitva rådande, under det at deffe fmåltnin- gar fke på norrfka fjällen, dår de famme i an- icende til deffa fjälls höga låge, fidft begynna med någon dfärdeles verkan ; hvarefter man åndrligen får vånta början af fommar-våder. Pena fom vill med fina obfervationer,; följa ördningen ät al väderftreken vom. våren soch ifrån defs början, lir finna, at gemenligen få tilgår, fom nu år omförmålt. ' Några undan- tag kunna vara, hvilka likvål härröra af fam- ma grunder fom de redan omtalte. Når blida vintrar hos ofs intråffa, och fnöfallet norr ut är ringa och litet, men deremot mycket fnö faller i de födra delarne af Europa, få hafva vi gerna, i början af våren, i Mars manad; äfven et ftycke in uti April, funnanvåder och liknelfe til en tidig vår. . Snöfmältningen ide födra länderne, fom altfå förft börjas, fkall hos ofs då förorfaka denne funnanvinden, men når den år förbi, fkola fmältningarne i Bottnifka viken och de för nåmda nordliga frållen icke defs mindre taga ut fin rått, och gifva ofs de nordliga vindarne åter i famma ordning fom nyfs år fagt, famt göra den åf. riga delen af våren långfam nog med köld OM blått) "ehuru icke I den grad; fom når fnöfallet norr ut är ymnigare och kölden ftrån- gare, hvarigenom ifarne fkola blifva få myc- ket tjockare och fordra få mycket långre tid - at fmålta. En fådan vinter och vår hade vi ; är 14 1784. Jan. Feor. Mart år 1779, då ganfka litet fnö föll i Sverige och norr ut, hvarjämte vintern var ovanligt blid, men deremot föll den vintern ganfka mycket fnö i de födra delarne ai Europa, fålom i europeifka "Turkiet, Italien, Spanien m. m. För- lidet år återigen, eller vintern år 1783, föll ovanligt mycket fnö med ftrång köld i Norr- land, Lappmarken o. f. v. i an!feende hvartil vi hade en långfam, kall och torr vår, med de omnämde nordliga vindarne. Deffe nord- lige vindar fiftlidne vär, hvilka förorfakades genom den långvariga fnö och is-fmåltningen i Lappmarkerne, Bottnifka viken m. m. voro under lit påltående, flarkare i deffe norra de- lar af Europa, fom hade dem ur förfta hand, ån de förut omtalte funnan-vindarne, hvilka upkommo af eruptionerna vid jordbåfningarne, och borde: altfå törtaga verkningarne af deffe fednare, hvilke redan haft en lång våg at paffera, innan de hunno hitkomma, och iåle- des göra dem hos ofs mindre mårklige; hvar- igenom funnan-vådret, fom hårrörde af jord- båftningarne, icke för hos ofs kunde blifva mårkligt och rådande, ån inemot den tid, då de nordlige vindarne, fom härrörde af tförenåm- de fmåltningar, uphörde. Deffe nu omtaite nordan och funnan-vindarne, hvilke på det förklarade faåttet fåledes borde vara vårkande emot hvarandra, borde ockfå under hela den tiden, fom de famfållt agerade , accumulera luften mer och mer, få mycket fom de late- rale mottryckningarne kunde medgifva, egent- Kgen öfver hela Italien, Tyfkland och Sverige, men Men emedan = Sr bägarne NY och SU åro lika ftora fins imellan och Curvaturen ge- nom dem åndras uniformt, måfte Kröknings- föråndringarne i fårfkildta Krok-liniers AC, DF punkter N och 5 vara proportionela mot Krök- nings-förändringarne genom bågarne NY och SU. Om derföre krökningens förändring i Krok-linien AN kallas v, och denfamme i Krok- OENES TI linien DS kallas V, fås v: V : NN NO. MN= SR= OP TAL "NOM NN SU.SR?2 Häraf fes, at Curvaturen$ Variation år i et fammanfatt förhållande af Kröknings-radier- nas fluxioners dire&, och fjelfva radiernas duplicerad omviånd, jämte Krok-linifke bägar- nes fuxioners omvånd. Denna Analogie in- flåmmer med den af MACLAURIN Upg jinge Ine dex pag. 385. de Lin. Geom, Propr. RE NE hvareft, när R år Kröknings-radien och S Krok-linifke bågen , kr ökningens förändring —R fåttes lika ftor med ET Utan at på nyfs anförda fått nyttja tvånne Curver, kan man åfven flrax få famma Index, af hvad i början af denna &. blef bevift. Så långe nåml, bågens fluxion (NQ) anfägs vara åt Bi- + kallas v, och den RER SEe i DS kallas V, 1784: Jan. Febr. Mart, 33 | PO. gifven, var Curvaturens variation = MT Om nu NQ iåfven varierar, måfte Kråknings- förändringen äfven bero af NQ, och det på det fåttet, at en gifven Ökning eller minfkning i krökningen gitver tilkånna en ftörre eller haftigare krökningens föråndring då NQ år liten, och en mindre eller långfamare ju ftör- re NQ år. Denne föråndring råttar fig der- före efter et omvåndt förhållande af NQ. An- PC 2 ed KS förda Expreffion MN2 bör fåledes divideras 40 med NQ, då NO MN? uttrycker kröknin- gens förändring når åfven bågens fluxion är obeftåndig. 6. 3. För at finna Variation af fjelfva Krök- | nings-radien , bibehålles famma Conftruion, "X tages til medelpunkt och genom M ritas | cirkel-bågen MA, Emedan nu NQ och NY I. äro ganfka fmå bågar, måfte Kröknings-radien | åndras med jämn haftighet, under det punk- ten N med en jämn haftighet befkrifver N QY. | Derföre måfte radiens incrementer OP, AX | varai famma förhållande fom bågarne NQ, NY, | NRA | det år NQ: NY :: OP:AX Men efter NY och SU iåro lika ftora, måtte Krök- » nings-radiernas föråndringar vara i famma för- | hållande fom AX och ZT. Om derföre krök- nings-radiens föråndring i Krok-linien AN blir 34 1784. Fan. Febr. Mart. lir vo: Mit CÖKEZT NO VAR So OPiAT R NO Sv” Hvaraf fes, at den formule (30) fom NEwTtOoN upgifver för krökningens för- ändring , uttrycker egentligen Variation af fjelfva Kröknings-radien, fom derföre blir i et fammanfatt förhållande af radiernas fluxio- ners dire&t, och bågarnas fluxioners omt ind, "AF hvad nu anfördt är, kan genom cal- cul : med mycken låtthet göras tillåmpning : frågan har hår blott varit om Indices. MAD Er— 2 (EVE Om -Opium emot Venerifka Sjukdomar, Af 5 AND. JÖH. HAGSTRÖM. Nedan Opit nytta emot Veneriflka åkommor för få år fedan blifvit upfunnen uti A- imetica, famt ftadfåftad genom många tförfök vid Lazaretterne dårftådes, under Herr NoOoTES upfickt> voro Herrar Doétorerne ScHÖPFF och MicHAéLIs de förfte, fom derom underrätta- de: Europeifke Likare. Den förre genom en liten fkrift, utgifven i Erlangen 1781, Vox der Wirkung des Mobnfafts in der Luft-feuche. Den fednare Herr MicHaéris åter, uti et bref. til Herr" RICHTER, tryckt i dels Chirurgifche Bi- blictb. 6 Band. 1 fl; p. u3. De omtala bågge famma håndelfe; fom gif- vit förfta anledningen til. Opii AFRO EE ika 1784. San. Febr. Mart. 35 flika tilfållen, famt huru man fedan funnit defs nytta vid deffe fjukdomar oförliknelig. Derefter finner man det anfört i flera utlånd- fka Journaler och fkrifter, famt åfven i vår Tvenfka IWecko-fkrift för Läkare, Ti. 3. pd 0 Sedan denne uptåckt fåledes tilråckligen hos 'ofs blifvit kånd, började åfven Svenfke Li- kare förföka detta medel, någre med lycklig, andre med mindre lycklig utgång. (Se Wecko- frriften för Låkarve T. 3, pag. 316, famt Tom. 4, Pag. 305.) Ehuru vi, uti qvickfilfrets fere tillagnin- gar och råtta bruk, ega emot deffe ohyggelige Tjukdomar et verkligt fpecificum, få bör man "dock ej betkylla Låkare för nyfikenhet och oftadighet, då de åfven förfökt andra medel 'dåremot, helft tiltållen gifvas dår merceuren medför olågenheter, och andra: åter, dår den gifves utan. at medföra hjelp; helft då Lues är kommen til högfta graden och fpecificum | Here gånger och oordentligt blifvit nyttjadt. 1 Som jag e2de bålta tilfälle, at göra förfök "med detta medel, ibland de Venerifka fjuka, Tom på Danviks Hofpitals Curhus underhål- las, få började jag med efterföljande ”3:ne Perfoner. Ru bina "CD. Sjömannen Sderfiröm, 36 år gammal, har efter ätfkilliga föregående mindre betydli- / ga Venerilka fymptomer ' fått flera får på ar- mar och ben med benröta, famt tillika i hån- der och fötter blifvit contra&; Han hade re- "dan uti 6 månaders tid, för deffa åkommor, ati Curhufet, ömfom och tidtals undergått Mercurial-Cur, efter methodus mixta, hvilken jag, åt alla fom kunna tåla den, nyttjar; öm- F | Crn fom 36 1784. cfan. Febr. Mart. fom åter, har han nyttjat utfpådande och preparerande Decocter och andra tjenliga mé del; men han var altid i famma olyckliga belågenhet. | oc Uti Martii månad 1782 började han taga opium, et gran morgon och afton, fom han fmåningom Ökte til 10 gran om dagen. In- om 6 veckors tid voro 300 gran förtårde, men hans tilftånd var aldeles lika fom tiliöre- ne, då jag ledfnade vid detta förfök. 2). Flickan Maja Caifa Friman, 20 år gam- mal, hade medfödd Lues, och för nårvarande, Venerifka får på vånftra foten och benet med benröta, en olidelig natt-vårk och var myc- ket afmagrad. Hon började taga opium vid famma tid fom den föregående, men fteg läng- famare med dofis, famt gick endaft til 8 gran dagligen , och tog tilfammans räknadt 360 gran. I början lindrades värken, men fedan dofis åktes öfver 5 a 6 gran om dagen, hade opium den förunderliga verkan hos henne, at det laxerade ganfka mycket; hon blef desutan darrande, matt, tung i hufvudet, milte mat- fuften, hade beftåndiga vämjelfer och feber- rörelfer, famt afmagrade ånnu mer och för- vårrades tydligen. Under den tiden blefvo vål fåren renare, ifrån den fpeckacktighet fom altid utvifar Ve- nerifka fårnader, men i det ftälle började de at blöda och antaga et fullkomligt fkjör- bjuggs-artadt utfeende. Jag flöt då up med opium, låt henne hela fommaren nyttja ut- fpådande och blodrenande drycker af Malt, Radix Graminis, Taraxaci m. m. famt mjölk och grön föda, hvaraf hon någorlunda åter- vann 1784. Jan. Febr. Mart. 37 vann krafterna, men vintern efter yppade fig fere bulningar benet och låret upföre, hvar- af hon utmärglad dog. 3). Pigan Sara, hade vid inkomften, vår- tiden 1783, åtfkilliga Venerifka får i anficktet på armarne och låren, af hvilka en del voro | fuperficiella, men andra nog djupa. Hon bör- | jade med några laxativer, et par bader och en | diluerande Tifan, och tog dårpå ftrax opium, | utan at hon förut tagit några mercurialier; hon fteg til 8 gran dagligen; men fom hon deraf ej allenaft fof hela dagarne, utan åfven | de få ftunder hon kunde hållas vaken, klaga- de öfver en beftåndig hufvudvärk med yra och darrningi kroppen, fom ej heller färdeles - minfkades, med det man något minfkade dofis af opium, få vågade jag ej långe continuera med detta medel, oacktadt hon hade lifa från nattvårken och plågorna, famt fåren tycktes något förbättras. Qvickfilfret fom fedan i flera flags compofitioner nyttjades bådein och . utvårtes, medförde ej heller lyckligare verkan, utan hon underhålles nu , tillika med den förft- — nåmde Söderftröm, ibland de obhjelplige uti Hofpitalet. ET: Men jag drog en billig mifstanke at rum- men, fom vid Danviks Curhus ännu åro gan- fka trånga, i anfeende til patienternas mycken- het, luften, fom fäledes är nog otjenlig och med mercurialifka ångor altid upfyld, patien- ternas ufliga och obotliga tilftånd, då detta medel blifvit nyttjadt, med flera orfaker, kun- nat göra deffa förfök mindre lyckliga. Jag beflöt derföre at uti min privata pradtik ån- : Cs nu 28 1784. ofan. Febr. Mart. nu vidare utröna, hvad opium emot fiphiliti- fka fvårare åkommor kunde utråtta. En ung Man 22 år gammal, hade efter för- fummade Condylomata fådt på Clunes djupa får på båda fidor, deffa vorö ganfka bhårdnac- kade och ville af mercurialiurm bruk, både in- öch- utvårtes ; ej låkas. Han var för öfrigt frifk och rafk, af fucculent och lös kropps conftitution. Uti Februarii månad 1783 började han nytt- ja opium, och fteg fmåningom , famt nyttjade fedan' uti 2:ne månaders tid 19 a 12 gran opi- um dagligen. - Under den tiden lades på fåren förft- ungventum Bafilicum, fedan linnefkaf fucktadt i folutio mercurialis, famt til flut A- qva faturnina. Det mindre fåret på ena fidan låktesåntligen, men det förre, af en flat hands ftorlek, var altid lika orent. - Patienten fick til- lika alla de bedröflige fölgder fom Låkare til- förene anmärkt at opii ötverflödiga nyttjande medförer. ooHan var den ende jag fedt blifva af opii bruk i få ftor dofis förftoppad; han milfte al deles appetiten, famt blet fömnlös ech 1å yr och darrande, at han ej kunde Aå på fötter- na, Såret blef åfven flutligen få fcorbutifkt, at det flåndigt utgöt et ljuft, tunt, uplöft blod- vatten. Det var då hög tidiat fluta up med Opium och jag frucktar, at om jag vidare der- med fortfarit, hade patienten deraf fatt liivet til. Jag gaf honom då en Decott på Ledum och Trifolium' aqvaticum, hvaraf han drack et ftop dagligen, hvarjämte han nyttjade föt mjölk hela kannan, fom utgjorde hans för- nämfta föda. Håraf årfattes krafterna, fos och 1784: Jan. Febr. Mart. 39 och appetit återkommo. På fåret nyttjades i början Decoédtum Ledi, men fom det nu:var RET fcorbutifkt, famt håraf ej förbättrades , 3 lades Alumen uftum blandadt i Ungvent.. | fa derpå, hvaraf det fnart nog läktes, och Patienten fulleligen til hålfan återftåltes:, under fortfarande med dagligt drickande af åfvannämde Decoé. ä Sedan den tiden har jag åtfkillige gånger. vid Danviks Hofpital förfökt opium mot fi-' philitifka fjukdomar, fåfom för Daniel Rofss | Pigan Caifa, Pigan Droflin, Flickan Ternell och | Lindell, den, famma fom tilförene :undergått | förfök med opium på Kongl Lazarettet, , Wecz, kojkr SRK Lakare 1.4. pög0s:(CD. med. flere i min privata practik, NN kan: förfåkra, at jag aldrig funnit någon nytta deraf, då mercuren förut flagit mig felt, och dår den gjort gagn, har jag tyckt mig ej behöfva opium: At det- ta medel vid Spasmodifka tilfällen, åfven. un- der Siphilitifka åkommor, gör nytta, år hvar- ken underligt eller nytt. Af föregående förfök fer man, at opium, | nyttjadt i få ftor quantitet, verkligen ej år. få ofkyldigt, utan kan medföra Jledfamheter, ja til och med blifva för hålfan och lifvet far- ligt; Hvarföre fkulle ock nu förtiden opium juft häfva mift den” förftörande verkan: fom man alla tider anmärkt det ega; då det famma nyttjas för Öfv erfiödigt? Sant är at vi torde hafva varit-alt för varfamme vid defs bruk, On ; och (5) Deffe alle underhållas nu fom obotlige på Dan- viks Hofpitalet och åro derigenom lefvande vitt- nen til opii kraftlöshet mot högfta orad af Siphili8. 40 1484. Jan. Febr. Mart, öch at medlet ofta varit kraftlöft, för det vi gifvit det i för liten dofis; men få torde det ock vara nog mycket tiltaget, at flera veckor nyttja detfamma dagligen til 10, 12 a 15 gran. oc Men opium har nu förtiden blifvit et Univerfal- Medel, fäger Hof-Rådet Gröner uti fin Almanach fir Årtzre pag. 309. Itynnerhet har det i America vunnit förtroende i mån- ga fjukdomar: fåfom Sårnader, Benbrått, Led- vridningar, Bråck, gangrenerad Halsfjuka, Strypfjuka och äntligen emot Luer, dår det dock enligt mina förfök, ej kan råknas för något fpecificum, men vål göåra nytta vid viffa derunder håndande tilftöter och fymptomer. Beråttelfe om Upkaftning af en fvart löp- nad materia och Blod, med fvart Stolgång. Gaftrodynia cum vomitu amuree, fic dicte atrabilarie, ut et Sangvinis. Infänd af ARVID FAXE. . Hr hederlig Man, om några och 60 års ål- der, fom tilbragt fin måfta tid på fjön, har i fednare tider flåndigt varit befvärad af hemorrhoidal-kånningar , hvilka påkommit med tryckning under bröftet, värk i nacken och öfver lånden, famt taggar i fåtet; fick för 3 år fedan dylika krämpor, med Feber- kånningar alla dagar, men fedan flemmige gyllenådern utbrutit, blef han åter MÄ t 84 fan. Hror. Mart. > då " Midt i Auguftus förlidet år begynte han fkof- tals befväras af Spasmer uti mag-gropen och hunger, men maten plågade honom, när den |» förtårdes och målfte ofta upkaftas. Stundli- - | gen föröktes detta onda och ehuru värken i | maghälan var lindrigaft, når magen var tom, nöådgade dock den ftändige hungern honom, at förtåra maten. Vid September månads bör- jan blef defs tilftånd ganfka eftertänkligt och plågande med ref, flitningar och buller i'un- derlifvet, förftoppning', beftåndig hunger, kun- de dock ej tåla minfta fopp-fked, fom icke ge. naft åftadkom de fvårafte kråkningar och fans vid nårmare underfökning någon mjuk uphög- ning ftrax under bröftet och ftållet Omande vid djupare påtryckning, då Patienten ockfå likfom ville kråkas. Under hela denne tiden förmårktes ingen Feber, tungan hölt fig be- ftändigt ren, urinen vanlig, anficktets färg lif- dig, utan minfta gulhet. : Hvarefter den 13 September om aftonen pulfen blef hög och -fnåll, tungan torr och fpafmerne i maghålan - drogo fig neder åt fidornåa: Under detta til- flånd påkom honom om natten kl. if. kallfvett, matthet och fvimningar, hvarpå fölgde fark kräkning, då et fullt quarter fvart materia up- kaftades, famt någon ftund derefter och under buller i underlifvet, 2:ne afföringar af famma flags fvarta materia, fom til färg och glans, aldeles liknade den fvarta Chinelifka Lackfer- nifan. Hårefter fick Patienten någon lifa un- der bröftet; Pulfen var låg och krypande, hungern nåftan beftändig och ömheten under bröltet ej få aldeles kånbar. De öpningar, fom fölgde med och efter Lavements, vöro AA beck 4 > v84. Jan. Febr. Mart. beck fvarte, famt fårgade få mjölken, fom härtil nyttjades, at den likt blåck utkom. > Den 16 September om morgonen fick han åter. dåningar, hvarefter upkräktes et quarter ren. blod, tillika med en låpnad blod-klimp. : Härefter . var Patienten muntrare, men matt, hade. oren, tunga, -excretionerna : dels. fvarta, dels: naturliga, Feber alla eftermiddagar, fom varade in på natten, hade ingen fömn, hun- gern; ej få håftig och upkaftningen uphörde aldeles,- famt kunde båttre fördraga Soppor och, hvad fom förordnades. Den 28 i denne månad- efter et nyttjadt lavement, inftålte fig åter: dåningar, hvarvid fölgde 2:ne Öpningar af, den fvarta materien. Lifvets förfloppning, fom fölgt under hela fjukdomen, och fordra- de-flåndig hjelp; var hårefter ej få fvår, och fom Febern uphörde och tungan. renade lig, begynte åfven krafterna nu något tiltaga. Under denne båttrings-tiden , hade han nå- gre, gånger hemorrhoidal-kånningar famt fick få befvårliga taggar uti fåtet, at Iglar måfte an- vändas», hvaraf; han: flrax fick lifa, åfven flöt. gyllenådern en dag af hg fjelf. Således måd- de-s Patierrten... tåmligen , vål alt til den 16 Odober ,,.men derefter mårktes alla eftermid- dagar kl..5. någre fpasmer på det vanliga, ftållet under bröftet, hvilka blefvo lindrigare, når någon dättfmålt föda förtårdes, men kåndes fvårare ;p emot kl..12 om. nätten , men fedan de gingo: Öfver, fick han god fömn. Imedlertid fick - han: nu behålla. alt hvad fom förtårdes, men plågorna voro fvåraft vid: digeftions-tidens flut; och han hade, hvar natt feber. Under denne flällning -påkom honom haftigt den 26 Jå No- ij I 1784: fan obe Mani 43 | November kallfvett och fvåra dåningar, hvar- efter fölgde 2:ne Öpningar af den förbefkrif- na ifvarta materien. ; Hårefter fyntes under 8 dygn hvar tima blifva den fifta: Pulfen.. var knapt kånnbar, mattheten ganfka ftor, ryck- ningar i högra armen och benet, hånder och fötter merändels kalla, han kunde med möda röra låpparne och med ivårighet: nedfvålja, hvad fom böds... Efter den, varfamafte (köt- fel, til de fvaga krafternas underftöd, fick han åntligen på 1o:de dygnet några timars rolig fömn , hvarefter han upvaknade likfom ur en dröm, kunde fjelf vånda fig .och hade härefter Höje Penis De atgangar, fom hårefter fölg- de, d els Agen om idka vents.,, dels genom lin- driga Psarle medel; och utom hvilken hjelp naturen shårtil var oförmögen, voro under 12 dygn altid fvarta.. Hungern, fom förut. varit dets: pläga;.- var. nu hel och hållen förlorad, och däng tid. gick förbi innan han erhöll ad gon matluft.,/ "Des återftållande gick ganfka. lång; ed t, indatil den 30, Martii innevarande, år, da. efter et vanligt lindrigt Laxer-medel y en flark diarrhée med naturliga, men, ftinkande excrementer atfkölgde det fitta onda. Alt fe- dan har; Patienten tiltagit i flyrka och har nu fadigare helfa, ån han knappaft i fin lifs- tid haft, famt har til nårvarande ftund ej haft rminlfta] kånning af hvad. fom föregått. Emot fpånningarne bruktes under fjukdo- men, Öfver: magen med lifa OL Palm2 på ylle-. dukar... För at hålla lifvet öpet nyttjades Salia, Senna och. Manna; men egentliga curen under denne. dan utgjordes med Selzer-vatn, Cryft. ”Tartari jämte Tartarus Solubilis, er lan- 44 1784: ofan. Febr. Mart. blandade med håning, famt til daglig frukoft Soppa af Taraxaci-rötter och Spanfk Syra, famt en ganfka varfam diet, jåmte afpaffad kropps - rörellfe. Anmärkning: At ingen blodpåfe aneurisma-. tifk, varicés eller af utguten blod uti cellulö- fa våfnaden , imellan magens nervöfa och mufculera hinnor, varit orfaken ti denne fjuk- dom och fkolat innehålla 1 quarters eller ftör- re rymd, af den materia, fom upkaftades och giek af ftolgången, det ftrider emot fympto- merna i denne fjukdom och flere omftåndig- heter, jämförde med magens hårvarande na- turliga rymd, den upkaftade materiens befkaf- fenhet och motfvarande cafus. Archiatern Fr. HOFFMAN har en uplyfande håndelfe (Op. Phyf. Med. Tom. II. in folio pag. 216.) i det- ta ämne: En Yngling var efter öfverftånden Quartan långe befvårad af vårk i vånftra fidan och en trög flolgång , hårunder företog han en lång refa och blef förargad, hvarefter han blef angripen af upkaftningar och ftolgång, med en materia fom liknade beck. Efter dö- den befans vid Öpningen Vafa brevia hafva bruftit, och få väl i magen, fom i Ileon var en fvart och ftinckande våtfka, famt mjelten var hård fom bråfk och inuti denfamma en fvart blod. At ock ingen ftockning i magens blodrör (Infaréus vaforum ventriculi) törorfakat denne fjukdom, tyckes kunna flutas deraf, at de vanliga dervid förekommande fymptomer ej funnos, fom åro en befvårlig tyngd i magen, med mårcklig hårdnad för fingrarne; en fnör- pning i mat-flrupen ; ofta envis hicka, des- imel- om 1784. Jan. Febr. Mart. 45 imellan hals-brånna; ofta bjert-klappning och ängflan; famt, af Nervernas lidande famman- hang, fvindel, fvag vårk i hufvudet; ofta kråk- ningar af en feg ilem, med eller utan blod- firimmor, eller af et klart ferum, befynnerli- gen om mornarne; ofta elak ande med en torr tunga eller periodifk fpottning, hvilka om: flåndigheter fortfara en långre tid, tils äntli- gen cförmodat kommer en kramp i yttra de- larne, hjertat klåmmes, man får våmjelfe, kräkning och kattar up blod, antingen klar och röd, eller grynig och mörk. Men betracktar man alla i förevarande ca- fus hos den fjuke fig företeende fymptomer, få tyckes, få vål den djupare fvaga värken (dolor obiufus) under mag-gropen, fom upkaft- ningen då något förtärdes, famt värken i ryggen, at troligen Pancreas hår var förftop- pad, på hvilken magen ligger fåfom på et hyendé, och af hvilkens förftoppning fölgde en utdåning (Protuberantia) och på utdäningen vårk under bröftet, hinder för magen at ut- vidga fig, då någon föda eller dryck nyttja- des, famt deraf påföljande upkalftning. At en ftockning (Infarsfus) i Pancreas har upkaft- ning med fig, fer man bevis på hos Obferva- tores (Boneti Sepulcer. Anat. L. III S. VIII. obf. LIL) Men om den kommer enfam af dennas utdåning och fvullnad eller ock af brift i des function tillika, det år fvårt at fäga; ty man har anmärkt, at då Pancreas borttages på Hun- dar, dö de af upkaftning (Morgagni de fed. et cauff. morb. T. IL.-p. 22) Den upkaftade och med ftolgången afgång- na fvarta materien, fom liknade den PA 1e 46 784. So ul. Febr. Mart. Chinefi/ka fernifan, var aldeles den få kallade Bilis atra, fom obfervatores befkrifva feg och lik 'et fmålt beck och hvilken fvårtar vätfkor, fom blåck. En fådan fvart materia år, likmå- tigt underfökningar efter döden, ofta funnen hos de fjuka, fom halt fådana vifcera fö ritop- pade, hvilkas venöfa blod genom Fört-2dern Aterlöres mt "levern, neinligen uti Mjelten, Pancreas och Gallblåfan. Här var den troli- gen 'famlad uti Pancereas, at fluta af vårkande frållet, törhållandet "vid upkaftning, famt at ingen vårk eller kånfel af fpånning var i hör gra eller vån! ftra fidan >» och faledes få vil lef- wern;, fom area tämligen fria. Jag fade til nägon del mjelten tri; ty det år fvårt at föreftålla fig Snlameren förftoppning i blod- FTÖTEN: ar Pancrea as, fom få lin blod i fynner- het ifrån arteria fplenica, och ge den tilbaka til vena fplenica. Nu fom vena fplenica ger Coronaria Stomachica, vene Pancreatice;. ve- na gaftro-epiploica "finiftra och ,vena hemor- Ls interna, famt genom mänga grenar tager emot bl [ödet i mjelten, hvaraf en gren ger vafa brevia; få fer man låttligen häraf, hu- ru en ' antingen i Pancreas eller i denna och mjelten tillika famlad atrabiler materia kan ge- nom venam fplenicam komma til lefvern och dår, genom gall-rören, Dudus hepaticus och Choledochus komma i Duodenum och der- ifrån dels genom uptryckning (regurgitatio) komma i magen, "de!s ock tarmraden utföre, och om under en fådan förevarande afgång, de ytterita grenar- af port-ådern förflöppas mer "eller mindre, få måfte vena fplenica utvidgas och defs grenar utdånas , hvarigenom låttli- gen 80- SM Pebr. Mart. A7 sen väg kan, per diapedefin uti vafa brevia, blif- ve In uti ma agen. Den i fjelfva Pancreatis ar- terier famlade atra bilis kan ock trångas in i defs flora canal, fom går til Duodenum och Öpnar lig ytterlt uti ductus Cholidochus. År åter vena hemorrhboidalis interna milt efter- gifvande, få kan åfven den atrabilera materien afgå genom lamma vena hemorrhoidalis in- terna, fåfom et fmålt beck eller et fvart gelee, hvilken art gyllenåder bör noga fkiljas ifrån den fom kommer af fullblodighet. Angående hungern och den tröga: frolgången;, få äro det- ta jult enfkildt tilhöriga fymptomer vid denne fjukdom: De kunna hv: arken vara utan mat, eller fördraga sden famma, Hippoer. de: morb. LIL C. XKIX. ”Febern, fpånningen i fidorna, fvim- ningen och kallfvetten, förklaras genom. det, at då atra bilis var SBI retades de ådror- nas: Nerv-trådar, hvilka hafva gemenfkap med Plexus mefentericus Tfuperior, Splenicus och Hepaticus. Lyckan för denne Patient var, at denna fvarta materia ej varit fkarp; ty då har man hos Obfervatores de bedrötiiga exempel, at blod-rören vid defs rörelfe blifvit tråtte och brutit, få at blodet, utrufande med denna fvarta materien, haftigt a gjordt dödeligt flut. Abba KN PASS NE er STEN BANDY BL Loca — Kön med en RA Sköldpadaa. Tefluao pufilla. af | JOH. OTTO HAGSTRÖM. Provincial Medicus i Linköpings Lån, | , Blblskbesa VA (a PENN po ita U:i Kongl. Vetenfkaps Academien i Berlin har Herr MARGGRAF upgifvit märkvärdiga Rön 48 1784. ofan. Febr. Marti. Rön med några inhemfka Sköldpaddor, men dervid icke nåmt et ord om bakfötternas fkap- nad. fom dock utgöra våfendtlig fkillnad på Sjö- och Land-Sköldpaddor, emedan på de förra åro bakföttren fenlike (pinniformes) men på Land-Sköldpaddor, fafom på min lefvande (Teftudo pufilla) likna de Elefantens (pedes Elephantini) fåfom i Syft. Nat. Edit. XII pag. 3250 i Noten anmärkt är. Af framledne Archiatern och Riddaren von Linné är min Sköldpadda vål befkrifven ("); jag får eridaft tillågga, at den hvita randen (fafcia albida intra marginem) på min lefvan- de, år prydd med 22 trianglar af mörk fårg. Nu på et år, har min alla årstider vågt 15 unce, med fkal och alt, dock fommartiden 1 til 2 drachmer mera, förmodligen af maten, eme- dan hon förtär, vid varm våderlek, ibland en drachma, och ftundom 2 drachmer om dagen. Hennes excrementa, til confiftence af en deg, våga lika med det hon förtårt, hvilket jag flere gånger förfökt. Så ofta hon åtit fönder- fkurna påron (Pyrus communis) har hon blit- vit löslifvad, hvilket åfven håndt, når hon fpifat af Ranunculus Ficaria, då excrementa nålftan liknat mjölk. Annars åro de mörka och ftadiga, och flåppas meråndels en gång om dygnet, när icke kulen våderlek infaller; ty då faftar hom, och tager igen fin fkada, vid klare och varme Solfkens-dagar, emedan hon trifves båft i varmaftte fol-baddet. Hen- nes urin år blek och meråndels fom vatn, af ungefår 6 drachmers vigt hvarje gång. dr | ark (") Syftem, Natur. Edit, XIL p. 353. 1784. jan. Febr. Mart. 49 flark hetta om fommaren dricker hon et mat. fkedblad vatten, allenaft hvar fjerde dag , men är våderleken icke defto varmare, kan hon hela veckan vara utan vattudryck. Mjölk, föt eller fur, har hon icke velat fmaka, ej heller har jag kunnat förmå henne at åta metmafkar, fårfk fifk, eller kött, det hon altid förfmått, hvaremot hon gerna åtit de fpåda bladen af - Hvitkål och Biåkål (Braffica oleracea), ja ftjels karne (petioli) uti fmå terningar fkurne, af årters florlek, har hon nedfvålgt, utan at tug-. ga dem, emedan hon intet tuggar något förut, utan senaft nedfvåljer alt hvad hon förtår. Derföre år nödigt at man fönderfkär åt henne åplen, ftörre blad, flora blomklafor (racemi), på det de låttare måtte kunna gå igenom defs fvalg och ftrupe, når de nedfvåljas, hvilket jag obferverat, få ofta hon til fpisning bekom- mit Rofa Gallica, Antirrhinum Linaria, Tri- folium pratenfe, hvars ftora blommor: fmakat henne rått vål. Hon förfmår ej focker-bitar, helft af det hvita fockret, deremot åro rusfin - icke begårliga för henne. | Förflt om våren af biter min Sköldpadda blad och blommor af ägta Fioler (Viola odorata) hvilka fmaka henne vål; famma tid har hon upfökt nyfs utfpruckna blad af flera flags grås » (gramina), dem hon nått vid jorden afbitit, och derpå nedfvålgt: hon har likaledes gjort fig goda måltider af blommorna på följande våx- ter: Skallnacke (Leontodon ”Taraxacum); Hvit- kullor Trifolium repens; Skårfminer Philadel- phus Coronarius; Gullhane Lotus Cornicula- | tus; Back-våpling Trifolium montanum ; Pråft- krage Chryfanthemum Leucanthemum; Blå- klint so — 1784. san. Febr. Mart. klint; Centaurea Cyanus; Himmelsgrås Epilo- bium anguftifolium; Akervinda Convolvulus arvenlis: men bladen af nyfsnåmde våxter har hon ånnu icke velat fmaka, utan endaft blom- morna: Häremot har hon både vår, fommar och höft, med utmårkt begårelfe åtit, fåirfka fpåda blad af Sailat, Ladtuca fativa, hvilka uti drifbånkar tidigt framkomma. Man torde knapt vilja tro mig, når jag få- ger, at denna Sköldpadda ofta åtit blomman af Mirabilis Jalapa ("): likvål är detta få fant, fom jag fedt henne vårtiden förtåra torr HöÖns- tråck, förmodligen af brift, den tiden, på båt- tre födas; ty fommartiden har jag icke mårkt detta, emedan hon alla dagar då gått på min gröna gård, och där afbitit bladen af Plantago Major: och Plantago minor, jämte andra våx- ter, dem hon födt fig af. Hennes gång år ganfka fenfårdig, fagtmo- dig och fkridande vid kulet våder, på famma fitt, fom defs flågtinge den fvarta Taåffans (Rana Bufo); men då Svenfka Thermometern ttår imellan 20 och 30 grader Öfver fryspunk- ten, marfcherar hon rått fnållt och fort, at man knapt igenkånner defs gång. + Hennes låte (vox) fom liknar näftan et ofullgånget 7 månaders fofters, år fint och jämrande, hvilket hon yttrar, när man oför- varandes råkar trampa på henne, eller om hon, emot lin vilje, föres ur folbaddet in uti fvalt rum;: då hon quiliar, och medelft forcerad marfch föker komma ut igen. Hen- (CY) LINnn. Spec. Plant. ed. 2. p. 253 1784. ofan. Febr. Mart: BL Hennes hufvud och fötter kånnas kalla både fommar och vinter. Hon gömmer fina födslolemmar få noga under fkalet, at jag icke kan märka, om denna är hane eller hona. Med en retande make vore detta litt utrönt, hvarföre jag hos fvenfke famlare och natur- forfkare vördfamt anhåller om make för min Teftudo Pufilla, hvilken blifvit mig fkånkt af den lårde Re&or Scholx Lincopenfis, Herr Magifter GRÖNBERGER, fom fjelf år älfkare och kånnare af Skaparens dråpliga verk i naturen. Hela 4 vinter-månader lefver min Sköld- padda utan mat; ja redan uti September har jåg obferverat, at hennes appetit mårkligen af- tager, den minfkas ånnu mer uti October, åtminftone hår på orten, och ifrån den 1 No- vember til den 1 Mars, nya ftylen, har jag icke fedt henne förtära något. | | At denna Landt-Sköldpadda kunnat uthår- da en fträng fafta (hybernatio) från den I No- vember 1782, til den 1 Mars 1783, lår för- -modligen hårrört af en mera kylande luft i det rum hon då viftades. Denne vinter har jag, vid flutet af Januarii månad, och i bör- jan af Februarius, fkaffat henne nådig varme til 15 grader Öfver fryspunkten, på fvenfka "Thermometern. » Hårigenom blef hennes fafte- tid förkortad til allenaft 3 månader i ftålle för 4, lidftlidne vintertid: Hon här ätit, i Februario detta ar, blommorna af Trifolium "möntanum, dem jag låt plåcka och i fkuggan tårsa nåltlidne fommar 1783. Deffa blommor lagde i vatten Öfver natten och följande da- gen vatnet utkramadt, halva fmakat min lilla De. padda jA 52 1784. fan. Febr. Mart. padda rått: väl Man bör låta uptaga blom- -morna når de nyfs utfpruckit, ty då åro de "mera vållucktande och ej få ftora, at de hin- dra henne vid nedfvålgningen: Om man gif- ver henne torra blommorna, äro de mera ftråf- va at nedfvålja för "henne, ehuru hon bjuder til med all ftyrka at åfven fvålja dem. Hon trifs ej i vatten, hvilket jag ofta med henne förfökt, då jag låtit flå en eller: 2 tum vatn på et flatt fat, och deruti lämnat henne: hon går då genaft at föka brådden af fatet, och begifver fig gerna derutur, fedan hon efter behof litet druckit af vatnet. Vintertiden är hennes gång fackta fkridande, och fannas ord- fpråket: Teftudine tardior 3; vid en ftarkare hus-varme tittar hon fram ur fkalet, och fer omkring fig, fårdeles vid elds-ljus. Den be- römde Repi har obferverat, at Sköldpaddor fom viftas på landet, härda långre ut, än de fom lefva i fött vatn. SFF SFSF Förf ök med Zeolith eller Gåsften. Af | CARL RINMAN, Aufcult. i Kongl. Bergs-Collegium., em Re I. Under et kärt viftande uti Öfergörhland och Håillefad Bergslag, Hftlidne fom- mar, hade jag tilfålle at fom oftaft befe derva- rande Grufvor och tråffade i fynnerhet i varp- högarne vid en ödelagd jårn-grufva, Sör-Gruf- var kallad, jämte åtfkillige mindre allmånna Berg- 1284: Jan. Febr. Mark 53 Berg-arter, fåfom Skörl, klara men fmå fkörl- ceryftaller, ftörre och mindre jårn- granater, famt liffårgad kalk-fpat, åfven en befynnerlig Sten-art, fom: uti förhållande för Blås-rör och med Saltpetter-fyra, nog liknade Zeolith eller Gåsften; hvilken förnåmligaft ådrog fig min upmårkfamhet.. Några fltycken håraf voro Öf- verdragne med en grönacktig jårn-lera, jämte inblandad fvart retradtorifk jårn-malm. ” Af Herr Bergmiåltaren CRonsTEDT, fom förft anmärkt detta Sten-flag , åro Zeolither namn- gifne och deras egenfkaper för Blås-rör be- Skrifne uti Kongl. Vetenfkaps Academiens Hand- lingar, för år 1756, Andra Quartalet; feder- mera äro Here Zeolith-arter uptecknade uti defs Mineralogie och tyekes den andra varieteten fom -dår nåmnes , kallad ” Spatig Zeolith, nåftanr ”fom kalk-fpat, faft af oredig figur, och mycket ”fRörare, hvaraf en ljusvöd finnes vid ÅAdelfors, nårmaft likna den jag funnit vid Sör-Grufvan. Ar 1758 har Herr Bergs-Rädet v. Svas til Kongl. Vetenfk. Academiens Handlingars Fjer- de Quartal, inlemnat, ”Rön och Förfök med Mi- ”neralifke Gelatiner och uplösliga glas, i anledning ”af en röd Gårftens-art ifrån Ådelfors Grufvor. hvareft nyfsnåmde Zeoliths förhållande för Bläs-rör, i Degel och med fyror anföres. På flera andra ftållen uti famma Handlingar, äro äfven Zeolither nåmde, fåfom i någon likhet med Turmaliner, til defs Herr Profefforn och Riddaren T. BERGMAN uti tredje Quvartalet för år 1779, vifat deras fkilnad och närmare ut- rönt Zeolithens : beftånds-delar , famt ÖöÖfrige egenfkaper, fom finnes infördt uti defs Bref om Island, til Herr von Trois, famt uti | D3 Tre- 54 1784. fan. Febr. Mart. Tredje delen af A&a Upfalienfia pag. 164: och Opufcula Chemica, Andra Delen, fidan 109. Herr Meijer har likaledes uti fina Che- mifka fkrifter , utgifvit Under/ökningar om frå- lig Zeolith, hvaraf jag haft tilfålle at fe et li- tet utdrag. al Zeolither tyckas fåledes til deras lynne och befkaffenhet vara få väl kånde, at nya befkrif- ningar defå kunde hållas för onödige; men fom denne art, hvilken jag i det efterföljande budit til at underföka, har både til Samman= fåttning ; Förhållande i Degel och Beftåndsdelar- nar proportion, vilat en olikhet emot förut be- kante Zeolither, och jag tillika haft tilfålle, at derå anftålla några fådana förfök, fom uti ans dre befkrifningar icke finnas antecknade, få tor- de deffa Rön åfven förtjena någon upmärk- famhet. oo. Denne Zeolithens fammanfättning är af tunna, glänfande lameller eller blad, uti vågig form lagde öfver hvarandra, men tyckas lik- vål alla, åätminftone uti de redigafte ftycken, breda fig ut ifrån en punkt eller et centrum. Färgen är Rödlätt eller Couleur de Chair ,ftar- kaft inåt vid lamellernas rot eller fäfte, men förfvinner mer och mer åt deras åndar, fom äro klare och genomfkinlige. Gravitas Speci- fica år emot vatn fom 2, 417: til 1, 000. Härdheten at deffa Zeolith blad, år nåftan lika fom hos Marienglas och tåla ingen bög- ning, utan flaga fönder vid brytning til tun- na fjäll. Mot knif eller flål gifva de vika och rifvas deraf, åfven af glas på deras flåta fidor , men med deras fkarpa cryftalliferade kanter, kan ock glas rifvas. Drufe- 1784. Jan. Febr. Mart. 55. -Drufe-hål råkades på nägra ftållen, hvareft bladen likfom våndt ryggarne ut, fom me råndels då åro trekantiga til utfeende nog lika de få kallade ”Tuppkams- cryftaller, hvaruti Tungfpaten ofta vifar lig, At denne Zeolith varit benägen til cryftal- lifation, bevifar i fynnerhet et litet ftycke, hvareft defs blad i någorlunda redig cryftalli- nifk figur närmaft lik til Spatens, fkutit ut fine ändar, fom åro klare , med tre fkarpa, lir kafom flipade eller facetterade ryggar, hvilka blad blifva inät mer och mer hopdragna och af hvarandra näftan fom förtryckta. | På en fådan fluff, följer hårhos. Tab. II. Fig. 3. » en ungefårlig ritning fom iår tagen til famma florlek, med den ften jag funnit af detta utfeende. Inuti Zeolithen tråffas ofta jämte både röd och hvit dunkel kalkfpat, åfven körtlar af den gröna järn-leran, fom tillika år med tårnig järn-malm inblandad, . —- Zeolithens förhållande på Torra Wågen och 4 Sn för Blås -vöret, | «8. "AY Et litet fltycke lagdt på kol, för- lorar af 'förfta' hettan all fårg och blir hvit opac, håfver fig federmera och: pöfer ut, kan ock då ftycket ej år flörre ån et Senaps-korn, med ftarkafte lågan bringas til pårla, "hvilken likvål håller fig måft ogenomfkinlig med fina blåfor, fom under frmåltningen upkomma med någon gåsning. ; B.) Af Ailkali minerale tmålt i filfverfked, —Rpiages ban utan fråsning och löfes til en del. D 4 C.) 5ö 1784. oJan. Febr. Mart. ; .C.y Et litet flycke uti Sal microco/m. har gif- vit klar pårla, men mera tillfats har gjort den opac. D.) Med Borax har föreningen gått lättaft, utan fårdeles fråsning och har håraf erhållits et tått och klart glas. Rc E:) Den .grönacktiga leran ljusnar litet för Blås-rör, drages fedan af magneten och löfes ganfka obetydligt af Borax, fom likvål får grön fårg. Under Muffel uti Prober-ugn , tåftades på fkärt- vel 100 fk:pd. (Prober vigt) af denne Zeolith uti tåmligen ftark hetta, hvarefter den får- lorade 17 proCent, uti tvenne lika prof. Pulfret hade gyttrat tilfammans uti et flycke, forme- fat fig efter fkårfvelns botn och likafom un? der utgäsningen förenat fig, men kunde imel- lan fingren gnuggas fönder. -Fårgen hvit, utom : liten lif-fårg åt tunna kanter och mot fkårfvel- botn. At underföka om något annat flygtigt än vatn vore orfak til den anfenliga minfkning Zeolitben lidit under calcination, lades en up- vågd gquantitet håraf uti glas-retort och eld ma- kades derunder. Vatten-droppar började falla, innan blåfa hann förebindas, fom blef aldeles intet utfpånd, ehuru retorten ftåndigt hölls i glödgning, få at den började fmålta och draga 1g tilfammans. Zeolithen fmälte faft vid gla- fet, at den ej kunde vägas och förluften an- märkas. Et nytt prof anftåltes , då i ftålle för blå- fa, förluterades en recipient med invågdt kalk- vatn. Under Zeolithens glådgning öfvergingo vattudroppar fom grumlade kalk-vatnet, jla et 1784. Jan. Febr. Mart: 57 ket åfven började antaga kalk-hinna a Öfver- gående ängor: Af nägot för hiftig eldning fmålte et litet hål i botten af retorten, innan deftillation -blif- vit fulländad, hvarigenom. något Zeolith för- fpildes. Kalk-vatnet var mjölk-fårgadt och hade äfven vunnit någon tilökning i tyngden, men derpå kunde nu icke göras nägon råkning. A. På Småltnings Vägen uti Degel SIofdes följande förfök: AD Rå pulfveriferad Zeolith lades uti Degel utan tillfars och med tåck- degel luterad, in- fattes uti åfja imellan kol och anblaftes , ef- ter fullkomlig upg! lödgning, uti 14 minuter, (hvilka omfrändigheter åro uti alla följande Degel-prot i ackt tagne.) Efter degelns utta- gande” fönderflogs den; ock er Vackert-Lus- grönt Iödnom/kinligt glas erhölls ,' fom ”nårrmaft degelns bräddar drog tig til blått, tillika något upfyldt med fina våder-blåfor. Detta Zeolith- glas omfmåltes och blef då af klarare mineralgrön fårg med mindre blåfor. B.Y Röftad Zoolith gaf lika glas med det fiftnämde. C.) Zceolith och Alkali odla ana, i SR mortel vål fammanrifne, fmålte lått til et cry- folith fårgadt glas, hvarvid degeln blef nog frått. |. D.) Zeolith 4 delar med Borax 1 del på infla-- I gen RS - hård i degel fmålt, gaf et titt och härdt ceryftall-glas, fom fkelade i blått. Detta förfök omgjordes i ny degel utan Styb-: be, och erhöll glafet åfven då famma egen-- fkaper; fåledes var.ej kol-fybbets phlogifton orfak til den blå fårgen. D 5 CE) 58 1784. Jan. Febr. Mart. E:) Zeolith 1 del med brånd kalk 1 del, föres nade fig under fmåltning til et klart ljus-grönt glas, med liten gulnad. FF.) Ena del med cölnifk lera, fmålte trögt til et mörkt grönacktigt glas, otått med blåa ådror. 2 0G) Med hälften Kifel-pulfver, utgjorde Zeolithen en porös, fkummig opac maffa, til fårgen hvit, litet fallande åt fjögrönt. H) Zeolith med lika mycket Flufs-/pat , kunde ej fmåltas til glas, utan erhölls en fkummig hvitgrå. maffa. D4 DD Med ana Gips, förenade Zeolithen fig til et oformligt ftycke, af hvit färg med fvar- ta flåckar åfvan på. K.) Zeolith ana glas, med tillfats af litet jårn- kalk, fmälte til et mörkbrunt boutelje glas. L.) Med lika quantitet bly-glas och litet fmalts, erhölls et aldeles mörkgrönt glas. På botten af degeln tråffades en bly-regulus af reduceradt Bly - glas. i ;- MI) Emaille-glas, tilredt med tenn-kalk och tjenligt til hvit emaille, fmälite med ana Zeolith til et vackert mörkgrönt glas , jämte en redu-. cerad Tenn-regulus midt uti. = - "Anmärkningar vid föregående fmältnings Prof. 5. Föremålet af deffa har varit, at på nå- got fått föka nyttan af denne Zeolith, antin- gen den fkulle kunna tjena til compofition uti glas, hvartil defs vackra färg tyckes gifva god anledning, eller huruvida den kan nyttjas til flufs för andre jord-arter, då någon mångd deraf kunde förefalla, i fynnerhet vid ftörre Smålt- verk. Or- 1784: Jan. Febr, Mart. 59 27 Orfaken dertil; at Zeolithen uti degel vi- far fig få låttfmålt, då den likvål för ftarkafte Bläsrörs-lågan icke har kunnat tvingas til full- komlig fmåltning, lir börac tilfkritvas den mera häftiga och jämna eldgrad, man uti flu- ten degel kan underhålla: Om degeln hårtil bidrager, tyckes vara aldeles ovift, emedan in-: gen uplösning deraf harckunnat mårkas: och quantiteten var dertil för ftor, och >Zeolith pulfret, hade då blott fmålts«dår: det vidrört degelns :bråddar, famt dår antagit :denrgröna fårgen, fom glafet nu få jämt åger. » Hårdhe- ten hos detta glas år lika med vanligt, men fårgen vackrare ån hos3:allmånt grönt glas, och af Syror angripes det icke. 0 sicDefs 'egenfkap» at näften altid uti fmåltning färga grönt och at med Borax gifva glafet en tunn men: vacker bläacktigo fårg , lär!fåctil- fkrifvas den lilla quantitet järn, hvarsinärvas ro i denna Zeolith i det-följande fkall bevifas och at denne metall, uti mer eller mindre'grad calcinerad , meddelar deffa: färgor, åfven fom . denirödlåtta- hos rå Zeolithen.: > Med -ftörre tillfats af kalk-ån Zeolithen el- jeft hyfer, får den mera benågenhet at: fmälta; gröna färgen blir utfpädd och börjar draga åt gult, nåra likt en art Aqua Marin. Ju mera leran börjar råda, defs mera afta- ger Zeolithens benägenhet at fmålta , fom blir ännu mindre af flörre portion kifel. At den likvål fkulle kunna förenas med ftörre mångd kifel ån uti defs fammanfåttning ingår, fynes af förföket (G) dår maffan väl gått tilfammans; men tilfat'en var för ftlor, at med Zeolithen kunna fmålta til glas. At 60 1784... fan. Febr. Mart. -1VAto Zeolithen med Alkalisfixum få qvickt fmält tilhopa , tyckes i anfeende 'til det rådan- de kifel-ämnet "vara ganfka naturligt; glafet har likaledes emotftått kokning uti vatten utan at föråndras. För Herr Me1iJER har famman- fmåltning "med vegetabilifkt alkali och Zeolith icke velat lyckas, ehuru 2 timmars: eld dertil blifvitsänvånd, men med alkali minerale har den gått til et klart grönaktigt glas. wcHerr Merijsers? förfök med. Flufs-fpat och Zeolith -har förhållit fig lika fom åfvanftående (it: H.yY och vifa bågge, det Zeolithen varit i förvtinga quantitet emot Flufs-fpaten, fom an- nars förenar (11g' lått både med kalk, til et quickt, fkårande glas och äfven med kifelny famt med bågge :tilfammans uti det få kallade vitrum Fu/fibile, 6: I "anledning: af »defs fårgande egenfkap jämte det at den tycktes vara tåmligen lätt- fmält, gjordes följande förfök huruvida den kunde tjena til emalje på koppar och järn; antingen enfam eller med andra åmnen, nemligen: 1) 5 delar Zeolith och en del Borax fint fam-. manrifne ficktades på en fucktad koppar fkål, fom infattes under vål upglådgad muftel i Pro- bersugn, :men kunde ej bringas til fmåltning utan drog fig tilfammans och håftade. vid kopparen. | 2) Afvannåmde blandning med. ungefårli- gen hålften få mycket cryfall-glar,; förhöll fig på famma fätt. 3) Detta pulfver åter blandadt med :en half del biy-glas och ficktadt på en” liten koppar fkål, fmålte til et fkråfligt ojämt glas, med tillfats af litet Alkali minerale, gick fmältningen något lät- tare för fig. A) Zeo- dilverad Saltpetter- fyra, har förft upkommit f ( 1784. . Jan. Febr. Mart, 61 4) Zeolith-glafet (42 D.)' ville på” koppar- fkålsej blifva flytande, men 5) Samma glas I Hela med Bly-glas £ Borax 2. del och Tern-afra 2, vål fammanritne och ftruk- ne på alla förut nyttjade Koppar- -fkålar, fmälte ganfka quickt och gjorde de, fölte emaljerne äfven flytande; med en jämn och vacker gla- fur, hvarunder apr hår och dår med gröna: fläckar blifvit uplöft.' . Knif gjorde den- na emalje föga fkada, men af åttika blef. gla- furen er kokning angripen. 6) Denna fifta emalj je-compoltion, rifven med Smalts, gaf både på järn och koppar-fkäl, vacker blå fårg med glånfande och hård yta, Zeolithen tycktes faledes för emalje-glas på deffe metaller, blifva en nyttig tillfats. Fokas förhållande på Våra Vägen. 4. Zeolithen förhåller fig med de tre för- fta mineral-fyrorna derutinnan lika, nemligen, at han pulfveriferad drager fyrorna til lig, då ej mera tilllås ån fom endalt vål betåcker pulf- ret och at han dermed fedan fvåller ut och fielnar til et gelee, få at glafet, hvaruti mas- fan år, utan fara at något utrinner, kan vån- das up och ned. Acidum nitri fumans angriper Zeolith-pulfret fortaft och fvåller dermed an- ferligen , dernåft acidum Sats. Concentrerad vitriol-fyra behöfver långfta tiden innan nå- gon förändring fkönjes på pulfret. Med 1å Zeolithen har uti ingendera fyran någon klar gelatina kunnat erhållas , men al roftad Zeolith, lagd uti ungefärligen dubbelt käns 62 1784. san. Febr. Mart. kännbar varme och efter en god ftund, har all fyran fiadnat til et genomfkinligt klart gelee, fom höll fig qvar vid glafet, oacktadt det vån- des om. I kölden blef en del af fyran äter liquid och kunde fedan den en gång blifvit rubbad, icke mera bringas at ftelna. Calcina- tion tyckes få vida bidraga til gelatinering, fom partiklarne under 'Zeolithens utgåsning blifva mera fördelta, hvarigenom fyran får til- fälle at på ftörre yta angripa och uptaga ki- feln. Orfakerna til gelatinering , jåmte defs egenfkaper ,och hvad fom dertil bidrager, äro defsutorm bevifte af Herr Profefforen och Riddaren BERGMAN, uti förut nämde Bref om Island til Herr von: TRoi. A.) På 1 Centner (Prober vigt) fint pulf- veriferad rå Zeolith lagd uti Retort, håldes 6 Centner concentrerad vitriol-fyra, hvarvid för- luterades- en Recipient, fom innehade 4 Cent- ner vatten. Hettan under retorten drets få län- ge, tils den glödgade, hvaraf Zeolithen upfteg iträån botten i form af calcinerad Borax, ganfka fin, hvit och lått, vägde nu 150 fk:pd. med rådande fyra, fom med vatten vål utlakades. ' Refiduum vågde efter torkning to fk:pd., hvil- ken Öfvervigt gifver tilkånna det vitriol-fyran ingått förening med Zeolithen och med den deruti varande kalken formerat en verklig gips, fom af vatnet blifvit låmnad olöft. 'Ut- Jaknings-vatnet gaf med Blodlut Berlinerblå, och affatte under utdunftning fina nål-lika gips - cryftaller , fom torkade, väckte ingen fmak på tungan, och för Blåsrör enfamt fmäl- e trögt, men ganfka lätt til pårla , med "lufs-fpat. | Den 1784. oJan. Febr, Mart. 63 Den uti recipienten Öfvergångne Syran, var något gulacktig och vågde utom vatnet 547 fk:pd. En del häraf måttades med rena- fie Alkali fixum veget., hvarat erhölls vanlig tartarus vitriolatus. Syran evaporerad ad fic- cum, låmnade ej heller något refiduum. | Bj Pa. aG0: fkpd.. rå Zeolith ; sbåldes; få mycket vitriol-fyra, med litet vatn utfpådd at pulfret deruti blef vål indrånkt och ftäldes glafet fedan uti köld. Efter en tid var Zeo- lithen utfvålld , helt hvit och maffan hade liad- gat lig med vatn på ytan, fom fyran. dragit til fig utur luften; glafet ftåldes federmera öm- fom uti digeltions varme och i köld, men Zeolithen hade dock på Hera veckors tid icke lidit någon föråndring. Tanken var, at Zeo- lithen hårigenom fkulle af hg fjelf affåtta nå- gon alun eller gips, fom det händt med Adel- fors Zeolith för Herr Bergs-Rådet SvaB, hvil- ket finnes antecknat uti förut omtalte Kongl. Vetenfkaps Academiens Handlingar. Härefter afröktes all fyra, ånda til glas- > burken började fmålta, hvarefter pulfret fick rådacktig färg. Digererades fedan uti vatten, affiltrerades och affatte under utdunftning fina fpetliga ceryftaller; när alt var torrt erhölls jäm- te deffe, et på tungan ganfka låttlöft falt med bitter båfk fmak: hårpå flogs då kalt vatten, at hindra de andre eryftallernas uplösning, fom jämte en ytterligare utlakning af Zeoli- then, filtrerandes. Af Socker- fyra grumlades detta vatnet helt litet, men af Alkali vegeta- bile fåldes .ymnigare hvit jord, til tecken at jämte kalk, hår åfven måfte vara någon mag- nelia alba, fåftad til få ringa mångd, at defs Kö . når- 64 (784. Jan. Febr. Mart: närvaro allenaft af fmaken på det håraf upkom- ne Bitter-falt, kunde röjas. "8. At nårmate utröna denne Zeolithens Beftänds-delar jämte deras proportion, har den method, hvartil Herr PFrotefforen och Riddaren BERGMAN gifvit anvisning uti Andära Delen: af Opufcula Chemica pag. or. blifvit i det no- gafte efterfölgd, fom följande underfökningar utvila. sielåna AJ Ren Säaltpetter-fyra med litet vatn ut- fpådd”,; båldes på 1 Centher af "detta Zeolith pulfver, föreningen var häftig och Zeolithen drog til fig all fyra, mera vatn tilflogs derfö-. re och 'fotlution "kokade några minuter. Det klara afhäldes och ny fyra med tilråckligt vatn utfpådd, ombyttes. (b) Hår quarblef et refiduum fom fkölgdes väl ifrån all fyra, tor- kades och vågde 55 fk:pd. (c) Utur Solution erhölls med Blodlut, i fk:pd. Berlinerblå, fom fvarar ungefärligen emot Oo, 2, fk:pd. järn-kalk på rt centner Zeolith, och (d) med renafte alkali vegetabile fåldes en hvit jord, hvilken ganfka väl fkölgdes och ef - ter torkning, glödgades en göd half tima, famt vågde 30 fk:pd., af gulacktig fårg. Ce) Uti deftillerad åttika, fråfte detta pre- cipitat lika fom krita och uplöftes deraf med fötacktig adflringent fmak. Ny åttika ombyt- tes få långe, til defs inga luft-blåfor mera up- ftego och det återftående refiduum, med vatn utlakadt och torkadt, vågde 2,5 fk:pd. Således voro 27,5 fk:pd. af åttikan uplöfte. (f) Utur åttikan fäldes med alkali en hvit lått kalk, fom med vatn tvåttades och af ut- - fpådd 1784. JM. Febr. Mart. 65 fpådd vitriol-fyra, måttades, tils fråsningen af dn flyramaphörde. a co rr = B) En åter uprepad Solution af 1 Centner Zeolith i Salpeter-fyra, lämnade likaledes ett +eliduun fom vägde 55 fk:pd: -Menftruum af- röktes fmåningom til torrhet och det quar- blefna faltet började efter en dage förlopp at deliquefcera, hvarföre mera vatn tilflogs och .det uplöfta faltet decomponerades med Aikali veget. . Den: erhållne hvita jorden tvåttades ganska vål och vågde efter ftark upglödgning 28,7 dkältpd. och behöll fin hvithet. Fint pulfveri- ferad; i förenades, under håftig fråsning, med | Milverad vitriol-fyra. Den Öfverflådiga fyran > safråktes hel och hållen och pulfret bibehöll fin. hvita fårg; utlakades fedan någre gånger med källt vatn, hvarutur åter med alkali fål- des en hvit kalk, men til ringa quantitet. Denne kalken fråfte med åttika, löftes deraf til en del och "var refiduum icke annat ån "eftjord, lifet brunacktigt af järnhalt, = cv > TOC) AF dilveradt Acidum Salis löfes denne Zeolith lika lått fom af Salpeter-fyra. Solu- "tion blef något 'gulacktig och "den med Blod- lut fålde Berlinerbiå vägde 1; '7 fk:pd, fom i det nogalte fvarar emot 0,3 fkipd. calcineradt jårn | På en Centner geolith. si. OR hag (a) Refiduum efter Solution vågde 55 fk:pd. och (b) fållningen med Alkali vägde efter up- glödgning 32 fk:pd. med nög mörk fårg, för- | modeligen .deraf. at all fålta icke blifvit til fullo utlakad. | . (ce) Detta precipitat likaledes uplöft i åttika, — gåfte af luftfyra, och låmnade ett refiduum forn vägde 2,35 frpd. NRO NT E (d) Med 66 < w784 Jan. Febr. Mart (d) Med Alkali földes ”utur åttik-folution en hvit kalk fom lika med den föregående - måttådes med vitriol-fyra. ög D.) Refidua (A,b: B; C,a) efter Solutioner- na förhålla fig ala lika, åro ganfkachvita, fi- na och likfom fjälliga. Smålta utan tilfats, aldeles icke för Blåsrör, men med Alkali mi- 'nerale förenas. de håftigt och under fräsning. Uti Degel har detta fina och” tåta refiduum "blott 'håftat löft "tilfammans;, utan teckn til fmåltning; men- med Alkali erhölls ett klart Cryfolith fårgadt glas fom likvål alt igenorn ej hunnit bringas dertil, emedan alkali endaft var taget til hålften emot rehdgum och degeln nog tidigt uttögs: Egande fåledes deffa Reti- dua alla kånnemårken af ren kifel-jord. ;c- ILemningarne;'af åttikan.( A,e: C,c:) lades ;tilhopa och Öfvergötos med concentrerad vitri- ol-fyra, fom: derpå til torrhet afröktes och watd påflogs til utiakning af, det lösliga ;) fom -efter vatnéets-evaporation. beftod af hel: litet -falt; hvilket fmakade fött adftringent och. var til egenfkaperi lika med Alun. ALLO ”"Precipitaterne (A, f: C, d:) med" vittiol- fy- ran förenade, uplöftes uti tilräckligt kokån- de vatn, fom under affvalning och ytterligare = ”€vaporation affatte fina fpetfiga cryftaller och falt-fkorpor, fom förmerade fig på ytan afvat- net och fedän nedföllo. Uplösning af detta falt grumlades med Socker-fyra och en hvit j "calx facharata nedföll. - Deffe cryftallers för- - hållande för Blås-rör, år fom följer: Uian 1784. Jan. Febr. Mart. 67 Utan tilfats , på kol, hafva de fvårligen kun- nat bringas til pårla, utan målt dragit lig tils » fammans och sglaferat lig. Med alkali minerale fmålte utan fräsning, men 'ganfka trögt då der- af tillattes någon mängd. Uti: Sal microcofi lö- fles utan fräsning och vifade klar pårla, lika få uti Borax , men med fynlig fräsning. Med un: gefärligen lika mycket Fluf/s-/pat f(målte deita falt ganfka lär til pårla fom ånnu varm höll fig ' klar, men efter affvalning blef opac, likafom vanlig Gips. 1 : «En del af deffe Salt-cryfaller, blandades med ana Alkali och kolftybbe, upglödgades en god tima och den fammangyttrade gråacktiga maffan kaftades i vatn. Det alkalifka affkölgdes och på den återftående jorden dröps Salpeter- fyra, fom ftrax uplöfte den med fråsning och ftlark hepatifk luckt. a : Solution evaporerades til torrhet och faltet började efter affvalning, fmåningom draga fuck- | tighet til fig, utan at båraf någon mifstanke på Tung-jords nårvaro kunde håmtas. Anmärkningar vid föregäcnde Pyof, Alla deffa Förfök vifa egenfkaper fom | förnåmligaft tilhöra kalken och hvaraf man |. finner at denne jord-art näft kifeln utgår det. mäfta uti denne Zeolithens fammanfåttning. Fällningarne utur Salt-fyran och Salpeter-fy- rorna (A,d:Bya: C,b:) hafva vål utt vigten varit något åtfkilde, fom lått kan komma af etdera precipitatets mer eller mindre fkölgning, eller ock af olika glåödgning, men få förmo- vi K2 | dar 69 1784: fan. Febr. Mart. dar jag at de nyfsnåmde fållningarne utur Sal- peter-fyran , hvilkas vigter närmaft Öfverens- komma , och i fynnerhet den fifta, fom hölls 2 flarkare glödgning, och åfven derefter för- blef lika hvit fom förut, kunna i det nogafte gifva tilkånna mångden af den i Zeolithen va- rande kalk-jordén. Beftåndsdelarne på 1 Cent- ner af denne Zeolith, äro fåledes enligt ut- flagen af det förita profvet (lit. A.8.$.) Kifel- — jord 55 s Kalk med liten portion magnefia 27, 5; Le= ra 2,5; calcineradi järn o,35; hvartil kommer den förluft, Zeolithen lider under calcinering, af vatn i förening med luft-/yra, fom är 17 proCent. Efter 2:dra Förföket (8. $.'B.) ingår uti Zeolithen, Kifel ss proCent; Kalk med magnefia 260,2, proCent; Lera 2,5; calcincradt järn, 0,3, och vatn med luft-fyra 17 proCent. När nåmda tal läggas tilfammfans, erhålles väl i bågge hån- delfer något Öfver 100, men den kalken fom vinnes med fållning af alkali aératunv blir med det famma öÖfverlaftad af luft-fyra, fom under glödgning icke fullkomligen fkiljes der- - ifrån och fåledes ökar tyngden. At kalken > äfven uti Zeolithen år i förening med en liten del luft-fyra,' bevifar det förut gjorda deftilla- tions förföket med kalk-vatn uti 3:dje $, när mångden deraf ej år för för; ock förbindel- |. fen dem imellan fåledes mera ftark, upkom- mer €j den fråsning i fyror, fom af kalk med fuft-fyra annars. våntas, hvilket vidare kan inre hårntas af Opufcula Chemica Andra Delen = och fidorna 96, 129. Med Leran menas hår —- Alun-jord fåfom den renafte. At hvad fom uti 7. $. lit B. anföres, kan ock flutas, at någon magnefia håruti frit ehu: 1784. jan. Hebr. Mart. — 69 ekuru defs mångd ej med fåkerhet kunnat FUlrOnaS.. j Järnet, har jag hållit före böra införas ibland Beftåndsdelarne, fåfom calcineradt, eme- dan det aldrig utan at hafva varit uplöft, kun- nat med fårgande egenfkap, ingå i Zeolithen; defs mångd år ock råttad efter det precipitat, fom erhollits utur Acidum Salis, hvilken fyra altid härpå gifver de fåkrafte utflag. 10. I anfeende til hvad fom i all- mänhet förfås med Zeolither, nåmligen de fom för Blåsrör gäfa och gelatinera med Syror, få tyckes denne arten åfven ibland dem för- tjena ett rum, men fom denne innehåller gan- fka litet lera och deremot aldramåft kifel och kalk , jemte någon liten, faftån odeterminerad del magneflia alba, famt befinnes: fåledes fkilj- acktig uti beftåndsdelarne, få torde den förtje- na at nåmnas fåfom en varietet af de förut underfökte Zeolitherne hvilke gifvit måft Lera och Kifel, men Kalken har uti dem gjordt minfta delen, hvarföre de åfven af Herr Prö- fefloren och Riddaren BERGMAN föras under Lerorna uti Sciagraphia Regni'Mineralis $:121. För öfrigt lår af de hår förut befkrifna för- fök och derå gjorde contra. prof, fom i det : nårmafte öfverensftåmma, kunna intagas, huru möjeligt det år, at efter denne förefkrifne Analytifke methoden , med noggranhet finna "Beftåndsdelarne af de flåfta Sten-Rikets alfter. . Fä (5 Ai Eg ERE HÖ = 1784. Jan. Febr. Mart. Befkrifning på On Ceilons Mineralier- 3 och ådla Stenar, = Af - C. P. THUNBERG. P: Ön Ceilon finnas åtfkilliga Mineralier, utom 2 de på orten få kallade ädla Stenar. Dem jag hade tilfålle at fe, voro följande: + JFårn-malm finnes infpåckad ijord och lera, fundom nog djupt nedi jorden. Denne fmäl- tes i Degel vid eld för blåfter af tvenne blås- - bålgar. Slaggen frånfkiljes med tånger, fom färfkildt dertil åro gjorde och den fmälte mas- fan gjutes uti en af lera gjord form, renas fe- dan vidare och fmides til fmårre behofver. Mica i ftora lamellerade ftycken, kallas af prydnad 2 Talpats eller rågn-fkårmar, gjorde af flora Talpot-blader (Licuala). Cingaleferne Miniran. Fjällen häraf nyttjas til - Blyerts, af Ceiloneferne kalladt Kalu Miniran, finnes med Mica tilfammans på famma ftällen, vid foten af bergen, i lera och röd jord, of-- taft djupt ned liggande. Blyerts fins ock ftun- dom enfamt i torr grund. År plumbago. Stälfen eller cryftalliferad fvafvel-kjes, fom — håller litet koppar, nyttjas til at flipa knap- par af. Ådla: ftenar kallas på Ceilon :gemenligen = alle fådane, fom åro genomfkinlige och ega den hårdhet, at de antaga genom flipning en - fin politure. Deffe kallas af Morerne från 9 Mallabar och Mogol, famt af Ceiloneferne och I 4 1784: Jan. Febr. Mart. 71 de dår i landet varande Hollåndare med: följan- de Hollåndfka, Mallabarifka och Cingalefi- fka namn: Rubin , Robyn, Mallab. Elinges Chogeppu och Ceil. Länkdnares är en ricktig Rubin. Amerhyft ; Mallab. och Cingall. Scuandi> år en purpur-fårgad Berg-cryftall. Robal, Mallab. Rauwa, Cingal. Rawa; åro fmå mörkröda och genomfkinliga Granater. Hyacizther, fom utgifvas för Rubiner. Röd Turmalin, Mallab. Pani-turemali, och Cing. Penni- turemalis; är en i rödt fallande qvarts. Blå Saphir , Mallab. Nilem och Cing. Nile; är en ricktig blåacktig Saphir, med blå flåckar. Blå Turmalin, Mall. och Cing. Nile turemali, år qvarts , fom drager litet i blått. Grön Saphir , Mallab. och Cingallice kallad Patje Padian, år en ricktig Saphir. Grön Turmalin ,' eller Maturefe. Disnant. Mallab. och Cingal. Patje Turemeli, kallas bå- de Chryfolither', fom: hafva fyrhidig prifma och åfven ftundom Chryfopras. Topas , Mallab. Purefjeragen och- Cing. Pu- fperagan, år en ricktig Topas. Canelften ,, Cing. och Mallab. Komedegam, ax en vacker brandgul eller gulbrun granat. | Gul Turmalin ellers Matusbto Diamant, Mallab. och Cing. Kaneke Turemali, år en gröngul Topas. Hvit Turmalin, eller Maturefe Diamant, Mallab. och Cing. Sudu Turemali. År en hvit- gul Topas. Hvit Cryftall, Mallab. Wille Palingu, Cing. Suadu Palingu, År en klar och färglös ERT cryftall. EA ; Hönr 72 1784. fan. Febr. Mart." Hvit Saphir eller Vatn-Sapbir, Mallab. Wille Padjan, Cingall. Sudu padian, Åro afnötta ftyc- ken af den klarafte hvita Berg-cry ftall. | Taripo, mjölk-fårgad qvarts. Gul Cryftall, Mallab. Manjel Palingu , Cing. Kaba palingu , år en ljufare rÖk-topas. Brun Cryfall,; Mallab. Cingall. Tillia Palingt, är en rökig Berg-cryftall eller mörk rök-topas. Svart Cryftall, Mall. Kartie Palingu, Cing. Kallu ”palingu. Dels i cryftaller, dels i bitar, år den eleå&rifka Ceilonfka turmalinen. | Kattöga, Mail. och Cing. Wairodi, år en pfeudopal. Sö Rubin år mer eller mindre mogen, det år, efter Indianernas 'talefått , mer eller mindre högt fårgad. Amethyften år violett, men Ru- binen år röd och meråndels blod-röd. Ju hög- rödare defs fårg år, ju flörre ften, och ju klarare utan något fel, defto förre år defs värde. De finnas: likvål fållan här af någon betydande ftorlek. Meråndels finnas de fmå,:. oftaft fom ftora fandkorn, fom korn-gryn o. f. v. Ju högre fårgen år, defto mera klare och ge- nomfkinlige äro de. De omogne äro ej få klare och ftundom finnas de med fläckar eller flrimor uti, fom åro mer faturerade. Nägre af deffe fednare falla näftan i violett. De mi- fle äro i vatnet rullade, runde och platte; någre har jag funnit cryftalliferade med 8 fidor, hvaraf fyra varit breda och fyra helt fmala, famt med tvånne fpetfar af fyra fidor. Mo- rerne fåga defie komma nårmaft i hårdheten til Diamanten, och flipa dem til infattning i Ringar. Ametbyften år i fjelfva verket ej annat, ån en .violet-fårgad Berg-cryftall, fom ganfka myc- ket am oa. a KS RA ÖR EV AN ta SAR AA AL BA ER AN 1784. can. Hebr. Mart. ole ket fkiljer i de grader, i hvilka den år fårgad. Men finner deribland fådane, fom åro nåftan hvite, med få liten tingtur af violetta fårgen, at om de funnos allena, man hellre fkulle anfe dem för en Berg-cryftall, i fynnerhet en, fom ej år defs båttre kännare. Andre finner man vara emot ena ändan tingerade, andre en- daft i midden, andre fåcktals och det i mer eller mindre hög grad. Stundom åro fomlige få faturerade, at de liggande på et bord, fe nåftan fvarte ut och ega, emot liufet hållne, en ganfka vacker violet fårg. Ofta fes få vål flåckar, fom ftrimor flåcktals vara blekare och fläcktals mer faturerade; De falla uti åtfkillig forlek, fållan få ftore, fom en valnöt och meråndels helt fmå. Ju ftörre de åro, defs mindre och blekare åro de fårgade och af de- fto mindre anfeende och vårde. De fmå ega gemenligen högre fårg , men åro dock ej myc- ket af värde, efter de gifva endaft fmå fenar til flipning. De dyrafte åro de, fom äro högt tingerade , utan fprickor och af någorlunda florlek. Ju mer färgen i dem år faturerad, defto mer kallas -de mogne och tvårtom omog- ne, defs mer de åro : bleke. Det år utom alt tvifvel, at deffe varit flytande och at de för cryftallifation blifvit tingerade af en violet fårg, fom blandat fig med defs fluidum, an- tingen til en del, eller Öfver alt. . Somlige finnas rundade och under rullning i vatn helt fint polerade; fomlige finnas af en irreguler figur, brutne på alla fidor, ofta med djupa och ftora intryckningar; fomlige ega fine fex fidor och ena fexkantiga fpetfen. Ingen har jag funni: h-1 fullkomlig och ofkadd. Det år rart, E 5 at ER 1784. Jan. Febr. Mart. at finna någon, fom har bågge åndarne, ehuru de åfven då altid något lidit af utvårtes våld. Somlige ega helt långa violetta fltrimor med hvita flrimor imellan fig. Af de förfte fli- pas gemenligen knappar för våftar, fom af hvitt linne i öftra Indien mycket brukas och af.de mindre förfårdigas lifftycks-knappar och arm-knappar. | Robal är en mörkröd ften, mörkare ån Rubinen och af mindre hårdhet. Synes lig- gande mält opac, då den år mycket faturerad. Finnes måft i fmå, rundade och afnötta ftyc- ken. Slipas til ringars infattning och utgifves ofta til falu för Rubin. Hyacinther , åro fmå gulbruna eller rödack- tiga prifmer, fom ofta utgifvas til falu, likfom Robalen, för Rubiner. Röd Turmalin fer liggande mörk och opac ut, men hållen emot dagsljufet, fynes den biek- röd. De ftörfte jag öfverkommit, åro af en ärts ftorlek, men de målte fmå, fom risgryn. En och annan har jag funnit cryftalliferad, men merändels altid fkadad och ofullkomlig: denne tycktes hafva fyra lika fidor på fin af= långa column och en fyrkantig pyramid. De målte åro af vatnets rullning nötte och flipa- de. Färgen år meråndels lika öfver alt och ftållen. Blå Saphir år få vål, fom andre Ceilonfke tingerade ftlenar, mogen eller omogen i åtfkil- lige grader, det år, mer eller mindre högblå. Stundom åro de få bleke, at de fe nåftan vatt- acktige ut och fillfyntare åro de mörk-blå. De äro dock mera jämt fårgade, än Amethy- ften, fällan blekare eller mera faturerad på olika — 1784. Jan. Febr. Mart. 75 "fen, utan fåckar och ftrimor, ehuru jag fedt en, fom i ena ändan var hel ljus-biå och emot den andra mörk-blå. Alle, dem jag fedt, hafva varit af vatnets rullning flipade i runda och allehanda andra fkapnader. En :har jag Öfverkommit . få ftor, fomsen haffelnöt; de målte åro Here gånger fmårre. Alle brukas flipade til knäppar och ringar. | > Blå Turmalin år. blott en. gvarts, fom faller något i blått. | | Grön Sapbir faller fig ljus-grön, grönacktig, blek och år en ricktig Saphir, fom nyttjas, fom den förre, til flipning. Grön Turmalin år. til fårgen mörk, flun- dom ftötande något på gulacktigt, flundom på blåacktigt, ftundom på grönacktigt och of- talt på fvartacktigt. Den år: ftundom' genom- > fkinlig, ftundom betäckt »med en: opac ytas ftundom år "den. aldeles -ogenomfkinlig, lik- nande Skörl, blånkande i brottet och ofta meå vrelige lameller, med mycket fprickor långs och tvårs före. Stundom finnas de cryftalli- ferade med en aflång column utaf fyra lika hidor och en fyrkantig fpets; men faller måft nött och bruten, i tjocka: eller tunna och oformliga ftycken , ftundom ftora fom en val- nöt, flundom få fmå fom gryn. Den gröna eller Chryfoprafen är vacker, gräs-grön, klar och genomfkinlig, famt nyttjas til flipning, Den kallas: egentligen grön Turmalin, ehuru detta namn åtven tillågges åtfkillige andre arter. Topafen , egentligen få kallad, faller mått i gulacktiga fplictror och år en mer eller min- dre mörk, famt ricktig ”Topas. | | -Canel- 70 1784. Fan. Febr. Mart. Canelfenen har fått fit namn af färgen, fom någorlunda liknar canel-oljan af den båfta och finafte canelen. Den år dock. ej altid lika, utan mer och mindre blek eller hög brand- gul. 'Håraf finnes fållan någon af betydlig ftorlek, fom år ofkadd, utan meråndels är den, åfven de fmå, fprukne uti långa och tvåra fprickor, fom hindra defs klarhet och göra den otjenlig til flipning. Deffa fprickor göra, at han faller i tårningar och fneda fkifvor. Stun- dom liknar den något gummi Benzoes. Slipad gifver den ganfka vackra ftenar, i fynnerhet til ringar och til halsduks- famt andre fpånnen. Gul Turmalin kallas åfven af Morerne Tur- malin Topas, emedan den til fin fårg under- ftundom mycket liknar Topaferne. Til ut- feende liknar den mycket Bernften. Somlige äro mera måttade eller mogne, nåftan brand- gule; fomlige åro mera blek-gule och fomlize hvit-gule. Cryftalliferad har jag €j någontin fedt den, utan altid flipad under rullning i vat- net, af et ris-gryns til en årts ftorlek. De flipas, för at infattas i ringar och åro rått vackra. Hvit Turmalin: kallas egentligen Maturefe Diamant. Den år mer eller mindre hvit, målft altid mjölk-fårgad, få at defs genomfkinlighet ej år fullkomligen klar. För denna orfak fkull, brånnes han ofta ut, då färgen förgår och den blir mycket klarare, faftån icke af fullkomlig hvithet. Den omvecklas då med fin kalk och brännes med agnar af Ris (oryza). Man finner ofta fådane, fom hafva flåckar el- ler flrimor uti fig. Meråndels finnas de fli- pade af vatnet; och någon gång HYR e ae rö mm das I - Br ”-—pP | EE 1784, san. Hebr, Mart. oo 4 de med en aflång column, fom har fyra lika fidor och en fyrkantig fpets. . Af deffe flipas flenar til ringar, i fynnerhet til garnering ikring andra flörre ftenar, til arm-knappar och fmå lifftycks-knappar: Deffe åro ibland de allmån- nalte ftenar på Ceilon oci ej fårdeles dyre. Hvit Cryftall faller hår både cryftalliferad och af vatnet flipad uti ojämna, platta, långa och gropiga ftlycken. Färgen år klar, mer el- ler mindre vatn-fårgad eller; blänkande hvit. De fmärre flycken har jag ofta fedt med fin column och. fine pyramider. De ftörre åro merändels af rullning i vatn afnötte, Den går ftundom til två knytnåfvars ftorlek. FHår- af flipas våft- och lifftycks-knappar,' ftenar til knappar för. underbyxor. och til infattning i fkofpånnen med mera. | Vain, Saphir kallas ; de. ftenar, fom mycket likna hvita, Cryftallen, men åro emot, dags- ljufet fkådade; både klarare. och hvitare >; de fkiljas i fygnerhet , med lin hårdhet, hvarutin- nan de Ofvertråfta -eryftallerne, - Jag har: aldrig kunnat. Öfverkomma någon-.af defte, fom: egt fine fidor-och fpetfar, utan altid hafva de va- rit af vatn, uti oformliga bitar nötte eller ock platte och rundade flipade med en fkråflig yta, full af fmå intryckte punkter, De ftörfte jag fedt, hafva varit af en. valnöts forlek. :Defte äro mycket dyrare, ån eryftaller; och flipas' til knappar för våttar , lifftycken och fkofpånnen. > Taripo kallas på Ceilon en hvit filen, fom förmodligen ej år annat,-rån en qvarts eller hvit ceryftall. Defs fårg år hel hvit, eller nå- "got vattenacktig , men ej få: klar och -genom- fkinlig, dom; cryftallen, utan fnarare lik en SA - Qvarts. 78 1784. sjan. Febr, Mart. qvarts. Aldrig har jag fedt den ceryftalliferad, utan i oformlige klumpar. Af defle flipas åf- ven ftenar til infattning. Gul Cryftall år troligen den famme med den hvita, endaft med "den fkilnäd, at den faller i en obehagelig gulacktig fårg. Cryftal- liferad har jag aldrig fått fe den, utan altid af vatnets rullning afnött; rundade ftycken med en knottrig yta. | Brun Cryftall fkiljer fig ifrån den föregåen- de, endaft dermed, at denna år fvartacktig eller lik blekt bläck: Liggande tyckes den va- ra ogenomfkinlig. Emot. dagsljufet fedd år den tvårsigenom ficktbar. Deffe har jag altid fedt vara rundade, i ftycken få fiora, fom en ftor haffetnöt eller en Titen valnöt, utaf den rull= ning, de i vatnet undergått; Ytan år fkråflig med fina intryckta punkter och en grå crufta, fom” ftundom göt -honom ogenomfkinlig , då den år hel, ehuru” det inre år klart, fom fes, då han flås fönder. Håraf flipas knappar för underbyxor och andra behof. Svart Cryfallär:én helt fvart, fkinande och . ogenonifkinlig fkörk " Den finnes ofta uti . oformliga ftycken" bruten, rund eller afiång under "rullning i vatnét flipad. "I brottet år den glånfande och faller i fkiffriga fycken, fom i kanterna åro genomfkinliga. Håraf har jag fedt flycken få flora, fom”en valnöt och andra' helt fmåj fom en årt. Någré har jag kunnat öfverkomma, fom varit cryftalliferade, ehuru ej aldeles Ofkadde, med fex olika fidor och en "trekantig trubbig fpets. Håraf flipas knappar, fom i lifftycken ocih-klåder dragas af dem, fom hafva forg. De likna NYSE | en” "cerat med Herr Profefforen och Riddaren BErG- 1784. sjan. Febr. Mart. 79 flenkols-knappar. Cryftallen år mycket all- mån och utan fårdeles vårde och dyrhet. Jag kunde ej mårka, at Indianerne hade fig bekant dennes eledtrifka egenfkap, hvilken de aldrig beteckna med det namnet Turmalin, utan til- egna det åt flere andra arter. Kattöga kallas en mycket hård ften, fom faller mer eller mindre uti hvitt eller grönt, half genomifkinlig, med en firima af en linies bredd, i midden, fom år mycket hvitare, ån fjelfva ften-arten och flyttar fitt ljus, alt efter fom den åt fidorna våndes. Den liknar altfå hårigenom /ett kattöga , hvaraf den fått fit namn. Den ftörfta jag fedt, var af en haffel- nöts florlek ; andre finnas mycket mindre. Rå fynas de ega inga kanter eller tecken til cryftallifation. Defs vårde år proportioneradt efter defs ftorlek och renhet. En af en nöts forlek, utan fprickor och andra fel, vårderas ftlundom til 50, 60 och flera holländfka Riks- daler. De flipas kullrige och aflånge, utan > planer, få at den fkiftande ftriman kommer i " omidden, och infattas fedan i ringar, fom Mal- labarer och Morer bära. Af deffa Befkrifningar fes, at den ften; "fom i Europa år känd under namn af Turma- | Jin och bekant för fin, eledtrifka kraft, ej år bekant under famma namn hos Indianerne; utan at de med Turmalin beteckna: flere fte- nar, fom ej ega någon electtrifk egenfkap och det åfven af flere arter, af ätfkilliga fårgor och af åtfkillig klarhet. De måfte af deffe ftenar har jag communi- MAN, go 1784. ofäl. Febr. Mart. MAN, iom gunftligt behagat meddela mig de mineralogifka namnen derpå. Morerne åro i fynnerhet de, fom i Colom- bo, Gale och Mature fålja deffe ftenar ; både rå, flipade och infattade; men en fråmling bör vara mycket varfam i handel med dem, få vål derföre, at de ofta begåra odrågligen myc- ket derföre och långt Öfver vanliga vårdet, fom ock derföre, at de ofta bedraga köparen med glas-fluffer och ftenar, flipade af dem, hvilke få vål och konftigt göras, at en ovan lättligen bedrages. Aila deffe ädlare ftenar, fom finnas på Ceilon, i fynnerhet i Maturfe landen, finnas i dalar och vid foten af berg, i en blandning af jord och fet lera. Atfkillige forter finnasi famma jord och på famma ftålle. Stundom fin- nas de åtven åfvan på jorden, då de genom ftort regn eller af firömmande vatn affköljas ifrån bergen. På fomliga fållen finner man utan myc- ken möda ftenar på en, två eller tre fots djup under ytan, då man åter på andra ftällen gråf- ver tjugu och flere fot djupt. Når man har vatn til hands, går verket mycket låttare, emedan vafkning då kan fke på ftållet; jorden, fom då gräfves, lågges uti en ftor Rotting-korg, fom hålles i vatnet, at jorden kan frånfkiljas. Derföre hållas de grufvor, fom ligga vid bäc- kar, ånfkjönt de ej åro de rikafte, för mint måödofamma. Gråfningen af ädla Stenar uti de kring Mature liggande lånder, bort-arrenderas årligen i Augufti månad, för Hollåndfka "Oftindifka Compagniets råkning, åt den måftbjudande. i é Å | | NR Jah. Fibr. Mart, BI | | År 1777 fades en Mor hafva arendet för 180 " Riksdaler. "Landet fom til gråfning bortaren- | deras, ligger ej altid i en ftråcka; utan åtfkil- | liga flycken, hår och der fpridda, utfökas, | fom befinnas ega ftenar. Innan arendet fker, | beficktigas deffa frållen af Committerade på | Compagniets :vågnar. Under fådana ftycken | land köra ofta Cingalefernes trågårdar, fom då ej åro frie för gräfning. Ett och famma | land kan arenderas bort och altfå gråfvas fle- re gånger. . Gemenligen och helft utfökas fådana land- -Rycken hårtil, fom äro vid ber- | gen och i fynnerhet vid båckar belågna, får | .utvafkningar fkull. Hufvud-Arendatorn fåljer | federmera ofta bort, åt åtfkillige andre frihet, at gråfva med et vilt antal Man, til exempel; för 15 Riksdaler åt den, fom låter för lig gråf- va af 10 Man och få i ”proportion, för 5 eller 20 Man. - Deffe ega då frihet, at gråfva hela | ålet och hvarelt de vela, men icke med mera | folk, ån de betala före åt hufvud-Arendatoren. | Den, fom köpt fig frihet, at gråfva, betalar utom defs fjelf fine gråfvare. Hvad, fom ef- fer gråfning och vafkning fås hvarje månad; | lågges i en påfe, fom förfeglas och til egaren hemfåndes, hvilken då har at utföka och for- tera fine Nenar , fom han med mer eller min: dre profit kunnat förvårfva. An 08-060 SOS je Nere Om LIglars förbhande B. N. BERKE NMEI JER. Apotheka are i fö vie Medo Maji er! ROS ibland - del famlade Blod-Iglar äfven en drågtig hona, til får-' E gen g2 1784: jan. Febr. Mart. gen blek-grå, den jag för fig fjelf förvarade uti et glas: Uti denna fyntes en fort grön materia, iom jag trodde vara defs excrementer, snen ef- 2er 14 dagar, fåftade hon lig midt på glafet ock flåppte denna materien ifrån fig, fom fanns vara defs ågg eller romm , hvilken fördelte lig uti 4 kulor ock då jag fåg på dem med microfcop, fyn- tes de til fkapnaden fom Vindrufvor, men ona- turligen fmå , få at de igenom microfcopet i bör- jan ej voro ftörre än et Mejrams-fråÖ ; öfver deffia ågg blef honan beftåndigt liggande, tils de om 3 veckor blefvo ftörre, at de fyntes igenom glafet ftora fom et Kål-frö , ock omfider blefvo ovala och fpetfiga åt ena åndan: hvarefter ungarna kommo ut, en af hvart ågg, til ett antal af circa 150 ft. alla ganfka hvita ock bleka at man hade fvårighet i början at fe dem med bara Ögon. Des- fe ungar höllo fig /beftåndigt under buken på modern i ungefårligen 2 månaders tid, då de 1e- dermera förfölgde och dödade fin moder, och vandrade få omkring för fig fjelfva. Artigt var at fe huru Igel-honan, fåfom ett vatten-djur, för- hölt fig på famma fätt med deffa ågg, fom en HÖ- na, med at hela tiden beflåndigt ligga uppå dem, och dageligen flere gånger vånda om dem, tils de voro utklåckte. TE RR SST a Anmärkningar om Skål-Slågtet i Ofter-Sjön. I Af j SAMUEL ÖDMAN. Nkärlågtet år ännu nog outredt. Framl. Herr Archiatern von Linne anfåg alla norra Po- lens Skålar, för Art-föråndringar af fin Phoca Vitulina. Genom CRANTZ, ÖLAFSEN, HoREs BOW, STR TR EE i 1784. Jan. Febr. Mart. 83 BOw, HAMMER med flere, hafva vi fådt en myc- kenhet Skål-arter , hvilka ej mera tåla, anfes för > Varieteter. PENN ANT har fåledes ök fit Skål- flågte anfenligt, och de Skålar; fom emot fit flågtes natur, bebo Baikal Sjön uti Siberien', torde åfven vara en egen art, efter fom både vid Malouinerna och flera Södra Polens klippor; Anfons Sjölejon, ej få anfes fåfom ende ftam-, 7 men. Fårgen målte håruti något determinera, » når den jämföres med lefnads-fåttet, och i detta affeende, har jag utur flera bref; med: hvilka en SvenfkAdelsmaen hedrat mig, hvilken ej allenaft bor ytterft i hafsbarnidet, ochofjelf idkar för fit | nöje fkytte och fifke, utan ock: kan af-egen er- farenhet förfåkra om ricktigheten, famlat-föl- jande upgifter, hvilke ehuru icke beledfagade-af | få fyftematifke caracterer, fom fordras at zoolo- | gice utflaka arten af djur, likvål innehålla en och annan reflexion, hvaraf vetenfkapen torde få något ljus rörande deffa djur; hvilka om de | ån fkulle anfes för varieteter , "få fordras likväl äfven deffas kånnedom, til fullkomlighet af dess | fa djurens Hiftoria. 10 Af Skäl- -flågtet tråffas hår fera/ Arter: R Gräs fhålar. 2) Ståt-frålar. 3) Grå FORE ad | Svärta Vikares 8) Morunte:frålar. Af: defle hålla lig de två förftnåmde uti” öpna hafvet; lefva af ftrömming, Sjökalfvars ILak=- gulor; Öfvergifva om , vintren' vår Skärgärds | flrander, fterkörmimna ej bell om våren; förän |..alle is-berg undanfmålt. Men de åro ätfkilde til | fårg, och ungarnas fårdeles olika utfeende.. Gra-fkålen år helt gul, då han vid Matsmållo- tiden, i den biftrafte köld, ynglas på nakna hafs- ifen. Under det han våxer, mörknar denna | ne gula 84 1784. fan. Febr. Mart. gula fårg och får ftöfre eller mindre flammor el- ler flåckar.. Denne Skål-art blir ganfka ftor, och upnär ofta långden af-den flörfta fkänfka Oze. Stät-fkålen ynglas deremot mera hvit; bibe- håller ockfå denna ljufa fårg få oförånderlig, at den -högft, ftöter på: pårletårg, då han hunnit lin fulla växt. > Han blir ej heller aldeles få ftor fom Grå-fkålen ;:han är mera fkygg och varfam, « hvilket.alt gifver anledning ät hålla honom för en irän Gra-fkålen åtfkild art. ac Wikare-fkålen fkiljer fig från. de redan anförde, Ådermed j at han kryper up i land för at fofva,; då .déremot :de- andre, fom gemenligen ,kallas Hafsrfkalar , få uprått i vattnet, med hufvudet ' Öfervattubrynet, och fofva få tungt, at man karl roende fmyga fig.dem nog nåra, för at hug- gdodem- med Akål-jårnet... Lanfeende til, födan; håller fig Vikare-frålen måft efter Skötfpiggen, demhan, om hötten; trågit förföljer i de gruns da vikar, dår denne fifk-art då milliontals infös ger, | kdetta fifke fer man aldrig Hafs.fhålen Gels taga.ic Vikaren år ockfå altid fetare; Han flyter - ofta död-fkuten , hvilket aldrig hånder med Hafs-frålen. Af deffa Vikare-fkålar åre en del Jvarrey en del: grå, oBågge. arterne gå på nåty I fom utlåggas för deras råkning, och få-länge inga fkål åro för handen, at tilfkrifva deras oli- kasålder en få olik fårg, utan tvårtom, den grå Vikaren föder grå, och den fvarte Vikaren 1var- ta ungar, kan jag icke anfe dem vara af en ge- menfam art. Morungen år en mindre Skål-art. - År brokot tecknad, med Aåckar tigrerad. Man bör få myc- ket mindre föra denna art til någon varietetaf de förra, fom de flörfte Skäl-fkyttar förtäras det 1 OI- SA. (San. for. Mart. 55 -Morungarne blifvit få utödde, at de på tio år ic. ke fedt någon enda i Roslags Skårgården ; en fak- nad, fom ej vore möjelig, om Morungen blott til ålder fkildes från de förenåmda, ty ibland den mångd Skålar fom årligen falla, borde nåd- våndigt någon, på få läng tid, funnits vid den ålder at han kunnat kånnas af lina flåckar, deråft han ej vore en tfärfkild art. ; > Hårtilfär jag lågga nägra anmårkningar om deffa Sjö-djur. | Rn + Man fkulle lått tro, det Skål-ungen fom för fin dumhet kallas Skdälrok , hvarken kan fimma. eller trifvas under vatn , ty han ligger ftåndigt på is- kanten ,. dår modren planterat. honom; och då fkyttar nalkas, år nöjfarnt at, fe huru den om- tånkta modren fattar ungen i fin munsoch för honom til något mera tryggt isftycke, dår hon lågger honem och fimmar, bredevid det famma. Då alle Skälar fortfåtta lin flykt med-dykning, vidtager dock modren aldrig denna utvåg,då hon för fin unge; lägger honom ej heller uti vatnét, + Skålens fått at upklåttra på de hala och kulri- ga hafs-klipporna är ej mindre mårkvårdigt, han följer med dyningen til klippan, då böljan up- höjes och tillika uplyfter Skålen, fattar han med fina framfkråflar, lagda i kors, uti klippan, tryc- ker lin nos ganfka hårdt derpå> blir få ftående i denna ftållning til defs näfta ftört-fjö kommer, då han få- begagnar fig af defs fvall, at han på famma fått, får et. nytt fotfåfte'ånnu högre upp. Sålunda fortfar han, tildefs han kommit nog up, för at kunna draga fin tunga och oviga bakdel hel och hållen til det förefatta målet. : Under vatnet, täfiar Skålen förmodligen med alla Sjö-djur, uti yrk at fkjuta fart. Det år för- SN ONS 86 1784. fan. Febr.: Mart. undransvårdt at fe honom dyka, och efter några = ögneblick upkomma flere hundrade famnar från famma ftälle. Man fer honom ftundom på grunda- re vatn, lik en fkymt,dåra det upmärkfamafte öga. Haf-Skålarne, tyckas mera ålfka ifen ån Vika: ren; ty om våren, ehuru Skärgården öfverflödar af ftrrömming, blir ingen Hafs-fRä fynlig. Den- ne arten uppehåller fig då högt up i Bothnilka Hafvet, af hvilken omftåndighet, Rödlöga, Svart- I6ga ,, Kudoxa och SundfRårs Inbyggare, lydande til Stockholms Lån, veta draga anfenlig nytta. De taga då flera månaders mat-förråd om bord på ti: na fmå öpna Kajut-båtar, och fegla up emot och imellan hafs-ifens flingor. Så fnart de möta ett is-berg, våja de det i början, men fegla fedan fatt det famma; taga fålte på defs läftda och låta fig få föras af berget, fom ofta kan ega en half mils längd; famt 10 tilt2'alnars högd öfver vattu- brynet. ”Sådane berg: beftå af ftörre och mindre på Hvarandra våltade is-ftycken , hvilka följackt- ligen, vid fammanfrysningen, gifvit anledning til många toma mellan-rum eller hålor. Uti deifa gåömor. finna fig Hafs-fkälarne få vål, at de för låta fig dödas med klubbör, ån de öfvergifva fi- na tilhåll. Afvannåmde byars invånare åro de ende, fom kunna kallas råtte Skålsfkyttar. Man skulle kunna gifva dem namn af Svenfka Grön- ländare. De bo på nakna klippor i hafvet, de haf- va hvarken fkog eller åker, föga äng och några få enebufkar. De köpa vedbrand och timmer. Då : hufen föräldras, göra de kolaf öfverlefvorna, dem de, enligt egen utfago, föryttra med fådan fördelat de nåftan dermed förfkafta fig nya bygg- nings-ämnen. I ftållet för halm nyttja de vid ut- fodringen af fit ringa hö, ren-måffa åt a få Or; 1794... fan Febr. Mart. 37 kor; och håftar åro hos dem aldeles ofedde.. > Skål-fkytte och fifke utgöra deras enda nårings- fång. De väga fig ftundom Öfver til Reval, at köpa lig fåd, helft då is-bergen fört dem få vida ur kofan. I ftöd af Kongl. Refolutioner ega de > idka Skål-fkytte kring Rikets hafs-ftrander. All- | mogen på flera kanter af Skåren anfer dem kun- | Ma trolla, och de begagna fig af denna fördom, fom fkaffar dem trygghet för fröld i fina Öpna: båtar. ; NE Sedan is-bergen förfvunnit, föka de Skälen på hafs-klipporna, då Skälen för lugn ej kan up- klåttra på hafs-bergen , lågger fig Skytten, klådd ien hvit fkjorta på klippan, och tjuter få likt en Skål, at en myckenhet af deffa Sjö-djur famlas;' och då de titta up ur vatnet, fkjuter han den, fom befinner fig Öfver någon kånd grynna, dår rofvet med dragg och lina kan återfås, ty på djupet fkulle den funkne Skålen ej kunna uphåmtas , hvarigenom et kreatur fåledes för- dJorades utan gagn, då det annars vid et annat > tilfålle kunde komma til måtta. Om vintren fer man deffe hårdade Skyttar krypa på ifen, like Grönländarne, klådde i | Vikare -fkinn. De. vråla då likt Vikaren och | bedraga faledes på en gång defs Öga, öra” och näta | ME (REN CN MOSE IN ma eden TA kg AOI ARTEN AE FÖR- Mr "FÖRTECKNING På de Rön, fom åro införde i detta Qvartals Handlingar. Pag. ES om Våderleken förlidne Sommar är 1783; af DAN: MELANDERHJELM. . Rön och änindrhringar. öm Vråkar på Må- + Jaren. + - - 3. En ny och lätt Milbad. at finna den af Geometrerna kallade Index Variationis Cur- vatur&e, eller KReglan för bögningens förån- dring i Kroklinier; af ZACH. NORDMARK. 4. Om Opium emot VenerifRa RANA 5 SE AND. JoH. HAGSTRÖM. = 5. Beråttelfe om Upkaftning af en i Iöpnad Materia och Blod, med fvart Siolgång. Gaftrodynia cum ”vomitu amurcace, fic didtae atrabilariae, ut et langvägts; In- ; fänd af Arviv FAxE. - 6. Rön med en lefvande Skölc dpadda, Tefrudo pufilla; af JOH. OrTo HAGSTRÖM -- - 7. Förfök med Zeolith eller FAR af CARL EE ÖRINSN. - 8. Befkrifning på Ön Ceilons Miner alier Fe Ädla Stenar; af C. P. THUNBERG. - 9. Om Iglars förökande; Y B. N. BERKEN: MEIJER. - - 10. Anmärkningar om Skål. sl ägtet i Öfter- Sjön; af SAMUEL ÖDMAN. - SRA EXP EXT 19 28 34 82 E Fr krakho dr en lummelf/kar Charta öfver PRÄST: FJÄRDEN i Mälaren . me sv— rr + SA - nd ro : RR pe [4 / AR DFN Me vo” RAR Åres dt FR RANE - -— —— 2 2vvvean he NV RR AE RR 2 AQ msk oo -—e a . AA — —— to vet — >>> — —— — 2 i $ NV oa H D a a (< På 1 Et giv RES UP ANM ANT = fu Hå IS 152 q 4 | sat | ER så s : IA EN == MH NN 19/7 | ON N VAR) Ad 'R z IA ÅNS k NV 2" MAN MN > = | AN N 5 (INR WW) » EA ANN q f f S Fd SA f/ Y i 4 (a N N 5 G RE | NR RS = Ö pA RA far ==JI) &E Un FR IPS or RA : > ; ir 6 2 JEN 3 SÅ | ME VÄ Sf : TAN WS tr AG SS MRI 4 FR : Ög id H - Å 4 ÅL I E SR VC vinn a 2A0A e 5 i tt N = fx (ALE = ; NeHe . jH NI il | KONGL. VERA oo ACADEMIENS NYA HANDLING / RS i FÖR MåNADERNE APRIL, MaAJjus, JUNIUS, s | Rid 7 8 Fa PRESES HERR NILS HÖRS då Rad. Strödde Miverograplifke Obfervationer. Atom orm än] Ar: utröna, i hvad mån någon Båt-farts åpnan- de imellan Storfjön i Jemtland och Öfter- fjön kunde blifva möjelig, gjorde Landshöf- dingen och Commendeuren af Kongl. Nord-' fjerne Orden Herr eg. ÖRNSKÖLD år 1766 anttalt, go 1784: Apr. Maj srun. sanftalt, at dår imellan varande forfar i Indals 4 Ålfven blefvo genom då varande Magiftern, fe- I dermera Kyrkoherden, Herr StTEN1IuS afvägde. Slufs-byggnads deffeinen afftadnade, för be- tydeliga hinder, fom dervid möttes men den- | ne afvägning har jag få mycket hellre trodt: förtjena, at, til Topographers, Mineral-Filto- rienis och flere vetenfkapers tjenft, blifva kun- gjord och förvarad ; fom den ökv erfkås en längd i öfter och velter af 24 /mil." och i det nårmafte” utvifar landtryggens högning tåmli- gen nåra intil Jemtlåndfke fjällen. ; Det blir icke fvårt, at från Kaill- Fler > Are- fjöarne fullfölja arbetet, och fåmedelit intåga högderna af fjällen, och den "region, fom ut- gör, vid 03+ grads latitud, flåndiga fnö-grånfen. Hiftmo For fen. dä Föt tuln 2 "mil ifrån Storfjön, 233 mil från Hatvet, 1050 aln. lång 7 Fallets högd 49 Under Forfen et Strömdrag : högt förr 4 | Stormyr For/fen. 2 mil från Storfjön, = mil lång . 12 Ödes Far fen. 21 mil från Storfjön, 030 alnar | lång, hög 22 Grando For fen, 27 mil från Storfjön, 950 aln. lång, hög | Nas For bår 21 äl från Storfjön, I mil lång 2 : Skär hälls Ebro + mil från Storfjön, 18 mil från Kr ÖRR ; mil lång, hög 220 Transp. i 1483! Al I 23 mil från Storfjön, 3 mil lång, hög] 2784 Apr. Maj. Pun. << Transp. Mid Ufrogs Forfen. 7 mil från Storfjön, emot 2000 aln. lång, hög Nåfver Edfta Forfen. | Siwugu Forfen, 91 mil från Storfjön, 625 aln. lång.| Öfverfta fallet 13 (0) Nederfta fallet hög 15 Ferie "fallet blller Storfallet. -$I Er dngedr For fen. 117 mil från EN 2 mil lång. - Förfa fallet 212 aln. långt, högt 14 8 Andra fallet 69 aln. långt, högt 17 | ”Fredje fallet 875 aln. långt, högt 49 Fjerde fallet i Drakeholans ne- sg trappa 160 aln. långt, Geduns eller Storfor fé en. 157 mil från Storfjön, & mil läng. 'Svalget eller draget från Ge- funds lugnvatten högt 10 'Lodråtta fallet 62 Forsbrufet” nedanföre OT & Svartihols For fen. 3 mil från FSOrJöR, 83 mil från Öfterfjön, 1280 aln. lång, hög —— Hålle Eorfen. ask mil från Storfjön, 1125 aln. lång, | hög | Haning Forfen. Strax nedantöre, 150 aln. lång , hög | TER 2 146 8 9” 22 q 12 Nu = | | 5181 4j 92 1784. Apr. Maj. Fun. Fot, jtum 'Transp. | 518) 4 Stads For fen. Så 163 mil från Storfjön, 3000 alnar S lång, hög 671 Öferås Forfen. Vidtager ftrax nedanför fiftnåmnde. 1603 mil från Storfjön, 640 alnar Strax, under nåftföregående, 3 mil lång, hög 22 = Strupen. | 163 mil från Storfjön, + mil lång, hög) 10 Berge Forfen. 233 mil från Storfjön, 900 aln. lång, hög 4, 6 Utom det fom fkåligen kan tilläg-] | lång, hög > RÖR Sv Utanede Forfen. gas för lugnvattnens docering på 24 mils långd, ligger fåledes Storfjön öfver Hafvet I 640 Från Öferfjön til och med Medfkogs For- fen, fom ligger 461 fot 6 tum högre, beftå Bergen af röd granit med flående klyfter, och upftiga i flora branta högder, hvilke, fårdeles mot Hafvet, äro bare. Af fådan befkaffenhet är Sjökuften genom Helfingland, Medelpad och Angermanland, och har jag funnit denne hålle-art continuera Ci veiter (") Fjäll-arterne utmärka fin gräns kring Ångermanna2- ån med flackt liggande bryn- och ftålltens-arter famt murkften, kring Ljufnan och Ljungan med gyttrin- gar af en brevia faxofa, fom kring Ljufnan är mer faltfpatig, men kring Ljungan mer hålle-flintblandad. Det får 'anmirkas, at kring Hogdal och Rätan, hvar- eft brevi-arterne möta, är filtet ofvan damjorden 1784. Apr. Maj. fun. 93 vefter kring Ljungnan öfver Hogdals Socken, kring Ljufnan 3 mil ofvan om Svegkyrka och kring Angermanna-ån öfver Ramfela, hvareft fedan vidtaga fådane gefchicker, fom utmärka granfkapet mot fjällen. Närmalt Hafvet framfiryka i deffa granit- / berg åtfkillige kiesgångar ("); någre blottade järn-anledningar hafva ej velat lyckas. = + o- > Vid Skårhålls Forfen vidtager den flolågri- se kalk -trakt, fom, kring ftora vattnen i nég- den af Storfjön, åtfkiljer graniten från de i vefter belågna fjåll-arter, och innehåller em långd af vid pafs 10 mil och 4 mils bredd. cc Deffa gränfor kunna nårmare på Chartan. utftakas med en linie från denne Fors öfter om Hammardals Kyrka, Fölinge grånfen mot Lith, nedanför gårdet i Offerdal 3 mil vefter om Alfens Kyrka eller vid Bleckås By, Hallen, Marieby, Oviken, alt emot denne fockens fjäll, Myfjö , Bergs Kyrka, Öfver Nåiten åt Båtfjö, 1 mil vefter om Råffunds Kyrka åt Lith, och tilbaka mot Skårhålls Forfen. a Kalken är af olika art, mäft tåt och röd, meråndels altid med petrificater, i fynnerhet Orthooceratiter, inblandad, i Offerdal fvart, in- mångd af coraller och fnåckor. | "Då man til ofvannåmde afvagning 640 fot, lågger något för lugnvattnens ftlupning famt de kring Storfjö ftranderne tåmligen anfenlige högder, kan utan fel antagas en högd af:9oo i - G 3 : | a 1000 öfverkaftadt med gefchibe af ofta 8 a 10 Cubic fams- nars ftorlek, beftaende af röd fåltfpat och granit. Jordmånen fand och mjila. CC) Sådane finnas vid Sundsvall kring Lögdö Bruk, i Tuna, Ulinger, Sidenfö och Nordingerå Soknar. 94 | 1784. Apr. Maj. Jun. å 1060 fot öfver Hafsbrynet, fom i flokalken förer fådane petrificationer, hvilka man för hafslemningar vanligen vill anfe: Högre up emot fjällen har jag ej blifvit dem varfe (7), och anmärkes detta få mycket hellre, fom Jemtlåndfke fjållarterne icke gifva anledning at mifstånka vulcaner, fom ahnorftådes ofta orfakat jordytans föråndring; det får jag ock hårvid tillågga, at fjön Siljan i öfter Dalarne, hvareft dylike hållar förekommz, tyckes ega lika, om ej något mindre, högd, hvilket likvål förtjénar vidare underfökning. Deffe kalk-hvarf ärö icke mycket fondera-' de på djupet, dock finner man både i Näs, Hallen, Marieby, Rödön och Näfkått, at de omvezxla med lager af Alun-fkiffer, famt ftun- dom med kies-fetfor (""), hvaraf en del ega någon koöppar- halt. 4 ” Brynftens-arter tråffas icke ofta, dock fin- nas fådane vid Råffand, åfven ock i Mörhfils Sockn vid Semmilla och en del af Undersåker, hvilka, ju långre up mot fjällen, få mera fin både fammanfåttning och fkifring, famt dår kunna anfes för en art af tak-fkiffer. "ITgrån= (") Af Svenfka Bergs-traéter, hvilka ega med deffa någon likhet, och hafva i flolågrige famt förmode- ligen ur vattnet fåilde kalk- och fkiffer-hvarf fren. vandlade hafs-fofter, kånner jag ej någon högre, utom deffe, ån Kinnekulle, fom, efter Herr TUNELDS up- gift, ftiger 390 alnar öfver Venern, famt med til- ligg af Hr. Er vir afvågning, 1028 fot öfver Hafvet. Hunneberg har, efter famma råkning, endaft 448 fot. ("+) Jag har icke kunnat utröna, om, enligt Hr. FER- BERS fyftem, deffe fletfor hår utgöra aflofsningen mellan kalken och fkiffern, Sådane fletfor har jag funnit vid Rödö-Priftegård, Tofsafen, i Berg och i Hallen. 1 I föl grånforna emot fjällen båddas: deffa hvarf' Öfver angränfande hållar, hvilket man i fyn-' | nerhet finner vid Tofsåfen, i Berg och vid Of- ferdals -fjållens' fot. Ce feg Sådant, jemte mycket annat, tyckes beftyr- ka deffa lagrens tilkomft igenom: fållning ur | vatten. - be onka "> På födra, veftra och norra fidorna omgif-. I ves denne kalk-trakt af fjällen; jag har ej haft I tilfålle at underföka den fiftnåmnde, men i Berg- " Socken och norra fluttningen af KlIoffjö fjäll | är en' grof grå hålleflinta rådande, hvaruti flun- dom någre tältfpats körtlar infpela. Södra flutt- | ningen af detta fjäll beftår deremot af gyttrin=: ' gar och en fädan Breccia, fom Bergmåftaren | CRONsTEDT befkrifvit i Kgl. Vetenfkaps Aca-' | démiens. Handlingar Vol. XXIV, och hvilken: | fedan continuerar genom Lill-Herrdal, Särna; ' | fåmt förfkuggningsvis blandar fig med och förvandlas uti: den förenåmde Helfinge graniten.- > Veftra fjällen på Hårjedals fidan, hvaribland” . jag haft tilfålle at befara Ana högar, Risåfen, » Hallen, Höggrindsvåhlen, Lunddörren, Flatnu,; : ' Kamrue, Röfjället, Ruen, Håckleberg, Sörgruf-> veberget med Hältkläppen, Mittåfjäll, Ohn- fjället, Lillfjället,' Sohlbergs högden och Trund- | rifet, beftå alla af en flackt liggande lös fkifrig. med grynig qvarts inblandad hvit talkartad glimmer ("), infprångd med fina kies-gniftor, | Åägn hvar- Big RÖRS (") Denne qvarts och .talkartige glimmer kallar Ba- "> rom TiraAs hornbindig fandften, för defs löfa textur, "fom orfakar fönderfallande i et hvitt, fett, glimrigt > mjöl, fom- utgör Hårjeadalens damjord , och tyckes vara för Ren-moffans våxt fårdeles treflig. Denne artår det ock, fom, enligt Bergmåftaren CRONSTEDTS 96 1784. Åpr. Maj. fun. hvarunder, på många flållen, en lös, fet och fvartaktig trapp möter. "Kies- och koppar-gångar finnas ftundom deruti, af hvilka en del utan tak ligga juft ofvan hållen under damjorden utbredde, och jag derföre kallat dag-fetfor. Deffe fortfåtta ej åt djupet, och af fådan art hafva gamla grufvan vid Ljusnedal famt Håft- klåpps fkårpningarne varit. Jemtlåndfke fjållen, af hvilka jag underfökt trakten omkring Arefkutan , Velifte fjället, Svärd - fjället , Ottijö - fjället, Ren - fjället, Mull - fjället, Handöls - fjållet, Snafa - högar, negden kring Infvulens äng och mot Al-. dens-fjäll, beftå af en egentligen få kallad ftåll-: ftens-art, af qvarts, glimmer och fpåckftens- ämne (”); altid fkifrige och flackt liggande, med någre få, fållan 45 graders, fallande under hori- fonten. Ju mer i öfter och fram emot landet, ju mer faller texturen hård och fkifringarne fam- manvåxte; Qvartfen råder, men minfkas och fmåningom förfvinner ur fammanfåttningen, ju mer mån upftiger mot högderna i vetter, hvar- eft fpåckftens-artad glimmer med föga qvarts, men mer granater och fkörl, blifva rådande, . : och gör glimmern, at fkifringarne mer aflofsna, texturen blir ock ftundom mer vrefig (""). upgift, i luften vittrar och får et mera kårft och fandftens likt utfeende. C") Kallas af Bar. TirLas och flere Bergsmån Horn- fkiffer. CH) Det fer på nägra ftållen ut, fom hade deffe 1ö- fare arter fitt tilhäll på högderna öfverft i dagen, och fom qvartsblandningen ökades med hårdheten un- der afråttning på djupet, men detta år ej ånnu utredt. Handöls tålgftens-brotts jimförelfe med kringgif- 1784. Apr. Maj. Jun. 97 Fjällen nårmaft Riks-grånfen har jag ej få nes befarit, men deras arter åro at Herr " Landshöfdingen Baron Tizas och Bergmilta- ren CronNstEDT förut befkrifne, Flokalk fin- nes ftrundom, men ej mycket ofta, bäddad på > hållarne vid vattudragen Ch I deffa fjäll finnas -malmgångar, fufvudfak. ligaft af koppar (""), nåftan altid anvuxne och med få grader under horifonten ftupande; gäng- arterne åro näftan like med hållarne, och fkil-. jas éndaft med inblandningar af fkörl, Zeo- lith och kalk-arter, hvilka fiftnämnde, anfkutne i drushol, åro förådlande, men tåte och i fpat form, ej skndie förtryckande än hålleflintan. | Den regel, fom framl, Landshöfdingen Ba- ron Triras från Rörås i fin Stenrikets Hiftoria anmårkt, om gångarnes förtryckningar af of-; — vanliggande högder, håller i deffa bergen alde- des flånd, faftån Bergsmån, fom determinera orden förådling och förtryck efter. ceconomi- fka föremål, dermed förvillat fatfen. . | | En gång blir under ofvanliggande högder altid famrmantryckt och får mindre mågtighet, omen malmen faller ock altid då mer famlad Coch rik: fådant utvifa Guftafs och : Arefkute | grufvor i i Jemtland, ej mindre ån Förhoppnings- | stutvalt. i la kalennn (""")3;, under dälderne: G 5 der= Vane fpåckftensartade hållar kan vid annat tilfälle förtjena nårmare granfkning: (+) Håland och Mo i Undersåker, Rö i Kall, Liusne- | «> dals marmor-brott. ; | (1) Vid Älden i Offerdal år en Blygrufva, faft med förluft, arbetad, vid Ljusnedal finnes en godartad qvickftens järnmalm, liggande i hångandet mot Blix- grufvans koppargang. ("+") Handöls gången tyckes åfven genom ökad. mäg- 68 1784. Apr. Maj. fun deremöt Ökes mågtigheten, men malmen fpri- des och mittlarne intaga ftörre rum, hvilket ofta befvårar brytningen. Mårkligt år, at i Hårjedals och Jemtlands fjäll- trakt har bergvåxten och gångarne, hvil- ka altid följas, et fvåfvande och flackt låge; få förhåller fig ock både vid Rörås och de flåfta Norfka Fjåll-grufvor. Jag har fåfängt fökt någon fyftematifk jords ning uti deffe bergarters ftrykning och ftup- ningar: de tyckas milt altid hafva fammanhang med omgifvande dälder och vattudrag, hvaraf en del torde tilkommit igenom bergens fätt- ningar och fjunkning, men andre deremot ge-=- nom utfkårningar och våldfamma floder. Således har jag funnit Tenans vattudrag: hafva omgifvande'hållar å födra' och norra fi- dorna' ftående på boörft, men fedan Ljusnan tråffats, flår väl födra berget på borft, men de norra falla under dalen. Mittån har'å ömfe fidor på borft fiående ip Arr bifse fot falla emot hvarandrå utider dalen , likaledes förhåller fig ock med' Ottfjö, Omfjö och Sellfjö vattudraget. a .Hånds: och Are- famt Undersåkers Ålfverns: firänder vila” ejheller fkifringen på borft, utan faller den från bägge fidor under dalen, men omkring Kalls vattnet får bergvåxten både vid norra och födra flranden på ånda. Gerna hade jag velat anfe hela fjällhögden för beftående af portontela NKvarf, och tro ge e "gene inftegne: mittlar och maålmens fpridande un- der dalen blifvit förfvagad efter famma regel, dock "kan jag ej detta för fåkert utgifva, |- bn | : | de mindre och oordentlige. ftupningarne- hår- "rört, på et ånnu föga underfökt djup, af få-' dane tilfälligheter, men jag fer, at flående gån- gar frundom omtalas vid Rörås och vid Mör- | åker i Norige. Om detta få förhåller fig un-' der dag-gefchickerne och på ftörre djup; blir denna min gilsning mindre trolig, och torde' man då hellre få jämföra en flackare bergvåxt omot Svenfka fidan med ofvanliggande land-' måns mindre docering åt Öfterfjön, då der- emot en ftarkare ftörtning mot velter torde gifvit anledning til ftående gefchicker i Nor- "rige, fårdeles närmare Vefterhafvets kulter. - Mäånne en fadån olikhet af bergarternas och ländmånens ftupning har gemenfkap dermedy at koppar malmgångarne på Norrfka fidan och - vefter om kölen ega ordéntligare flåpp-fkölar och malmfall, fom Tfåtta mer åt djupet, famt' äro både för fånkning och fålt af beftåndigare' fyndighet? sk Or Jag har ofvan nåmnt, at gångarne altid åt. följa bergvåxten, hvaraf hånder, åt de näftan' aldrig öfverfkära, "korfa eller ramla tilhopa, utan gemenligen fvånga undan för hvarandra: — fådant torde hårröra af det fega gry, hvaraf deffa fjäll åro fammanfatte, fom icke gerna” | mottager några remnor eller fprickor tvårs öf-- ver fkifringen. Af fådan orfak åro ock tvår- klyfter hår i grufvorna mer fålllynte än an-/ norftådes, fårdeles på något djup , når man' kommit under dag- gefchickerne, och om'de: ändå vifa fig, finnas de både i förtftråckning: och djup mindre betydlige. STFI TAS > Med denna erfarenhet förefalla mig de få' kallade Skal eller Iodrätta Öpningarne genon? RE bergen 180 1784. Apr. Maj. sun. bergen. nog befynnerlige och fvåre at förklara: de träffas på flera ftållen, men af dem vill jag här något befkrifva Lunddörren, hvilken jag häåndelle- vis fått, mer ån jag i början åftun- dade, betrakta. Detta Skal ligger på grånfen imellan Jemt- land och Hårjedalarne, och beftår af en i nord- veft och fydoft ftrykande gata, fom emot fö- der framftiger mot Storfjön i Hårjedalarne, hvilken ej med den af famma namn i Jemt- land ma förblandas. . Långden år 2 mil, och bredden har jag af- mått til 1500 alnar. Bergarterne beftå af en hvit fin klufven = qvartsblandad fet glimmer, ftrykande vid pafs i öfter och vefter, med flackt fallande mot föder. Detta oaktadt åro våggarne å ömfe fidor lodräte, utom mot Hårjedals fidan, hvareft de undergädt någon mer förftöring, få at man, faft med möda, kan framleta fig våg dit up. Hög- den af deffe våggar torde gifsningsvis kunna antagas til 2 a 300 famnar. Gatan går nåftan ända rått fram, men enär någre fmå krökningar, fållan öfver 4 å 8 gra- der från direttions-linien, förekommit, har. : altid den ena våggen fvarat mot den andra, få at Skalet behållit tin fulla bredd. Öftra våggen fortfåtter fin fjällftrykning Öf- ver Ana högar åt Oviken, och denne trakt har jag ej egt tilfälle at befara; men veftra våggen år allena + mil bred, och flutar fig dår mot et annat Skal, parallelt och lika långt med det fö- regående, Storå -fkalet kalladt, fom åfven ned- Alryker til Storfjön; både arter, fkifring, bredd och öfriga befkaffenheten åro aldeles | feg und- 1784. Apr. Maj. san. 401 Lunddörren, dock har jag i defs veftra vågg I funnit en grof fvart Trapp, åfven en jårnbin- I dig Hornblånde. S | I Utom deffa one finnes äfven det tredje Skalet, fom, nåftan på lika afftånd mot vefter, | går ned de föregående parallelt; jag har ej fedt vidare deraf, ån defs Öpning mot Storfjö f- dan, och kan fäledes ej derom lemna vidare befkrifning. Vv I Generations Hiftorien blir det förmodligen et problem, at utreda dylika lodräta Skals til- komft i berg, hvareft ftående klyfter få fållan och nåltan aldrig förekomma; nog kan man föreftålla ig och åfven finna fpår af fördåm- ningar, fom bruftit och orfakat utflårningar, men i nälftan Aackt liggande hvarf af fega berg- | arter plåga fådane förftöringar gemenligen ta-- ga annan våg, och få annorlunda befkaffadt | famt mindre regelbundet utfeende. De Sien- — kaft af fAera flag, fom jag fårdeles i Lunddör- ren och vid Ljusnedal, betraktat, gifva anled- ning til en anmärkning, fom jag defsutom i | kring belågne fafta klyfter fått årfara: hura | naturen oförmärkt och förfkuggningsvis blan- | dat hålle-arterne, och fmåningom likafom går från den ena til den andra. oo Hårjeådalens fpåckflens- eller talkartiga och med lös grynig qvarts blandade hvita glim- | Mer blir, ju längre:i norr och mot.Jemtland, | efter handen mörkare, qvartfen grynar fig | mindre och texturen får mer fafthet: få up- kommer Jemtlands Stållftens-art, hvilken lika- dedes oförmårkt, med föråndrad proportion och textur, famt inblandning af granater, in- | går i den ofvannåmnde murkftenen, s KORA | AM Såme 102 1784. Apr. Maj. Jun. Samma Hårjeådals glimmer blir åter på an- - dra ftillen, färdeles mot föder, mindre fet, defs : lameller falla finare, ftundom får obeväpnadt | Öga omårklige, qvartfen far ibland en grof- ögd och ftundom en finare famt mer hop- hångande textur, fammanfåttningen blir nu mer nu mindre hård; deraf upkomma, genom för- Afkuggningar, viffe, altid glimmeraktige fand- ftenar, brynftenar, trapp- och takfkiffer-arter, famt, med någon föråndring af kifel-åmnets textur, kanfke och fammanfättning, grof hålle- flinta och en Porphyr-art, fom Baron TiLras kallat Ifug fandften; hvilke hållearter, under fin fortftrykning, intaga förft finare, fedan gröf- re fåltfpats-körtlar ("), omvåxlas ftundom med den famma i råtklufna och ibland vågige hvarf, famt omfider utgöra dermed en jämnare bland- ning, för at formera råda graniten famt defs — nåra flägtinge Porphyren. ” Då naturen i tormationen gådt med förån- dringarne få oförmårkt tilvåga, kunde någon vilja giffa, at de bergarter, fom utan gradatio- ner tvårt omvexla, tilkommit på olika tider. Slutligen får jag upgifva det fel, at, i lik- het med flere minerographer, har jag fkilt. mig (2) Vid Ljusnedal finnas i gefchibe ftora ftenar, be- fKående af omvåxlade mycket vågiga hvarf af grå : hålleflinta mot röd fåltfpat, och år aflofsningen dem imellan en tunn hinna af hvit talkartig glimmer, få lös, at vågorna med et lindrigt hammarflag litt utan brytning kunna fkiljas. Vid och emot Klöffön faller hålleflintan med filtfpaten dels i hvarf, dels flåcktals. — Kring Dalevåhlen: och Haftors ftöten famt mot Sårna och Idre infpela på famma fått hål- leflintor, brynftenar och porphyrarter. (Se TiLAS Stenr. Hift. och Utkaft til Sv, Min. Hif. ny8g Apr dd. et. >. 108 mig genom et allmånt namn röd Granit vid Ide berg fom varit fammanfatte af fältfpat, kifel och något glimmeraktigt. Jag har dock feder- mera, fårdeles vid Settna i Medelpad , Öarne kring hafsfidan och vid Hogdal i Hårjedalar- ne, funnit, at fkörl famt äfven hörnblånde of- fa ingår i denna compofition, ftundom på glim- imerns bekoftnad. - Detta hade bordt nogare examineras och utredas, men fom jag det un- der viftandet i orten förfummat, få får jag Öf- elemna detta arbete åt någon annan. JOH. GUST. EDELFELT. a SEN Plsas re RESNDTTTSES 7 RT a 1 BART AS Ir sang br öl |IIRBEERE Nasse ET SSE BRN Om Fjållens Tu Er RR Af NILS MARELIUS. Fäsgn verkliga höågd öfver hafvet fåt- tes ofta i fråga, men vi hafve hittils in- gen fåker grund til defs .beråknande. Om [den af Herr Bergmåltaren EDELFELT infån- de afvågningen, fom Herr Kyrkoherden STEr NIUS förråttat, alt ifrån Storfjön i Jemtland til - Lijts eller: Indals-ålfvens utfall i Öfterfjön, | blefve” vidare fortfatt til fjällryggen, kunde detta afgöras, och följande. ervid. tjena til nytta och anledning. Den delen af Fjällryggen, fom år midt för | Idetmtland, lär vara lågft vid Storfjö-fundet, dår "Jemtlånningarnes våg til Norrige går fram, emedan imellan Suhl och Skalfjöftugan räknas 2 nil, hvaraf allenaft' en mil år fkoglös. Den- " | na | 104 1984. Apr. Maj. sun. na vågen nyttjade Svenfka Arméen, då den | ar 1718 gick in i Norrige. Men få vål norr & fom föder ut år Fjällryggen högre. I Syl-fjål- len lår denfamma dock vara högft för denna | defs födra del. Vid grånfe-måtningens framgång hårftådes = togo vi år 1758. vid en lada på Norrfka I lidan belågen utmed Nca-dfven, tre fjerdedels mil ifrån Sylioppen, Syltoppens högd, fom be-- fans 1525 alnar. Hårifrån årnade ock den Norr- fke Profefforen och Ingenieuren Horm vid til- fålle gå med afvågning til Trondhem och Vefterhafvet, fom år 11 eller 12 mil derifrån, men han dog kort efter grånfemåtningens flut. En liten fommarvåg går norr om Sylfjål- len öfver Fjållryggen imellan Tydalen i Nor- rige och Handöl i Jemtland; på hvilken Sven- fka Armeéen år 1719 den 1. Januarii blef olyck- lig. De fläldes up på fjön Öjfand, men | hade förlorat fin vågvifare, då de kommo til födra Enbogen. De vifste, at Ene-ålfven går åt Handöl, men togo dagen derpå orått, då de fölgde ålfven föder åt, tils de kommo up i Syltjållen, målte altfå gå tilbaka och viftas an- 1. dra natten åfven vid födra Enbogen. De flo- 7 go då igenom ifen, och funno vattnet rinnan- — de åt norra Enbogen, fölgde fåledes älfven åt, - och kommo åndteligen fram til Handöl. Låttaft fkulle vål en afvågning låta fig | göra ifrån Storfjön til Kallfjön, och derifrån til fjön TorrÖn, famt fedan til veftra Schecker- i fjällen; men jag håller före, at Sylfjällen åro = högre, och fåledes vore bäft, at afvågningen —: fkedde dit åt, faft vågen blefve befvårligare. ; xx x ax > & x Anmärke h : JE Å q j 1 å 1734. Apr. Maj. Jun. 105 Anmårkning om Citron-faft, famt fått at cryftallifera denfamma; så Af | CARL WILHELM SCHEELE. kJ t på vanligt fått genom afdunftning | A RS ST - faft til cryftallifation, år redan af flere förfökt, men fom det ej velat låta göra fig, at på denna våg få fyran til an-. fkjutning, har man ej vidare bekymrat lig der- om, ehuru det tycks vara nog fannolikt, at alla vegetabilifka fyror ej åro obenågna dårtil, allenaft man finner på utvåg, at undanrödja och frånfkilja de heterogenea , fom hindra deffa fyrors cryftallifation. 6. 2. Jag låt klar Citron -faft afdunfta til ” honings confifltence, och uplöfte denfamma åter uti ftark fpiritus vini. Här frånfkilde fig et coagulum, och fedan blandningen var filtre- rad, refterade detta coagulum uti filtrum, hvil- ket jag med mera fpiritus vini edulcorerade, Detta klibbiga åmne befanns beftå af et mucila- - ginofum förenadt med litet alcali citratum. Nu trodde jag, at, fedan deffe ämnen voro fepare- rade från faften, den famme Tnarare torde an- tfkjuta, och afdeftillerade min fpiritus från fin uplöfta fyra, men affigten flog mig fel, ty jag ' var ej i flånd, at på denna våg århålla cry- ftaller; jag mifstånkte då fyran, at den torde med fig föra något annat åmne, fom ock ut? | fpiritus. vini kan löfas, och fom förmodeligen ligger til hinder för. defs- eryftallifation ; jag märkte ock fedan, at det var en anfenlig mängd é H Mate 106 1784. Apr. Maj. jun. materia faponacea, fom man vet, få vål af vatten fom fpiritus vini kunna uplöfas (77. ; $. 3. Man kan medelft krita fkilja fyran från vinften, hvaraf et uti vatten fvårlöft medel- falt uppkommer, under namn af calx tartarifata; famma egenfkep har ock Citron-faft; dets fy- - ra förbinder fig med kalken, och utgör der- med et dylikt falt, fom likaledes uti ganfka li- ten quantitet löfes uti vatten, hvaraf då följer, at, fom hvarken något gummofum eller fapona- ceum åger affinitet til kalk, fjelfva rena fyran med kalken fig enfamt förenar, fom fedan med vitriol-fyran åter låtteligen kan fkiljas derifrån. $. 4. Man tager til ex. en kanna klar Ci- tron -faft, fom uti en rymlig glaskolf fåttes i fand, och når fyran kommit i lindrig kokning, tillågges efter hand, et litet fkedblad i fönder, af torkad och pulveriferad famt förut vågd kri- ta, under ftåndigt omrörande med en trådfpade, tils ingen gäfning mera mårkes. Til en kan- na god Citron -faft åtgår gemenligen 10 lod torr krita. Derpå tager man kolfven utur fan- den, och fåtter den affides, då den med Citron- fyra måttade kalken (calx citrata) fnart fåtter fig ("") Jag uplöfte nemligen detta tjocka magma, hvari- från fpiritus vini var afdeftillerad, uti vatten och fatu- rerade detfamma med krita; fedan fyran på detta fåttet var fkild derifran, låt jag det bruna vattnet afduntta til tjocklek af et extract, det hade en båfk fmak, och löfte fig få vål i vatn fom fpiritus vini; "det förvandlade fig helt och Hkäållet i fockerfyra, då fpiritus nitri några gångor dåröfver abftraherades; men vår cryftalliferade fyra undergår, af falpetter- fyra, ingen föräntiring. 20 -- MS mama = a te —- = AM br mw-—-—- md AT SA -— > M—— EL. ee rr FF Hd - fö JR RA EA oo -— but 9 TE RR RAF oo f— e — -a 2 STA Apr. Maj. JUN. 107 | ir fom et tungt pulver, på botten; man af håller det klara bruna vattnet från pulvret, hvarvid man tager lig i akt, at ej något deraf medföljer, och flår fedan åter varmt vatten der- på, fom' vål områres, och när pulvret fatt fig, afhålles vattnet åter varfamt.. Man fortfar med denna utlutning nägra gängor, tils det fifta af- hålda vattnet aldeles år fårglöft. Sedan flår man på denna fåledes utlutade calx citrata 11 "lod concentrerad vitriol-fyra, fom med 10 gån- gor-få mycket vatten år utfpådd, och kolfven > fåttes åter i fand, famt kokas en fjerdedels tima. Når denna blandning kallnat, flås altfamnians på et filtrum, och gipfen fom refterar i filtrum, utlutas med litet kalt vatten från fin vidhängan- de fyra: denna filtrerade fyran afdunftas uti Öp- pen kolf, tils den blir fom "en tunn fyrup til confiftence, hvilken flås på et filtrum, för at feparera gipfen derifrån, fom under evapora- tion fkildt lig från vattnet; för at få fyran vil utur papperet, kan man flå litet kalt vatten på den gqvarblefne gipfen. Nu bör förfökas, om ock denna fyra häller någon odecomponerad: calx citrata uplöft, emedan den eljeft hindrar defs cry ftallifation : man tager fördenfkuld litet af. denna fyran, och flår några droppar vitriols- fyra dåruti; faller då gips, antingen flrax eller liten ftund derefter, bör man blanda litet dilu- erad vitriol-fyra til hela mångden, tils ingen gips mera faller ned; fyran filtreras då åter, och afdunftas på porcellins-tallrikar på varm fand eller kakelugn, då den anfkjuter uti fmå eryftaller, eiler ock fåttes fyran, fom bör vara fom en tunn fyrup til confiftence, uti fvalt rum, då den efter hand c ryftalliferar, fom foc- H 2 ker 108 = 1784. Åpr. Maj: sun. ker Candi. — Af en kanna Citron-faft, fås ge- menligen 7 til 8 lod cryftalliferad fyra (7). - 6. 5. a) Neutral-falter, fom med denna fy- ra upkomma, vilja ej gerna cryftallifera, och om deras uplöfningar torkas i varmen, fukta de fig åter. — Alcali volatile citratum, ger i deftil- lations-hetta fitt Aygtiga alcali ifrån lig, och fy- ran deftrueras. b) Med kalk, formerar fyran et uti vatten fvårlöft medel-falt (f"). c) Med tung -jord, förhåller fyran fig på famma fått, dock löfer vatten något mera deraf. d Magne- fia, utgör dermed et uti vatten låttfmält falt, fom ej cryftalliferar, och i varmen blir omfi- der fom et klart gummi. eft han varit faftvuxen uti den hålighet dår an- fkjutningen fkedt. Hr, Rome DE LIsLE nåm- ner denna art, uti en not i Tom. I, pag: 610 af fin Criftallogr. fenare oplagan. Til hvad genus denna art bör föras, der- om hafva varit ftridige tankar. En del hafva råknat den til fkörl, andre til tungfpat, men fom detta icke efter ytre kännemärken kan med vifshet beftämmas, få har jag chemice un- derfökt honom, och funnit den beftå helt och OR SÖ hållen A => us > 784. Apr. Maj. Fun. hållen af tungjord, måttad med vitriol-fyra. Bå- 3 fta fåttet at probera dylika arter, har jag tyckt vara, at emot I del tungfpåt taga 23 vegetabi- lifkt alkali, fom år vål befriadt från vitriol-fyra, 7: förft på det finafte pulverifera bågge färfkildt, och 1å blanda dem ganfka vål i glasmortel. Blandningen flås i rymlig fkårfvel, en dylik hvälfves i början deröfver, och hålles glödgad en tima under muffel, dock undvikes fmilt- ning, hvarigenom kärlet angripes: fedan utlu- tas med kokhett vatten alt alkali, fom nu til förre delen år förent med vitriol-fyra, få be- finnes refiduum vara bara tungjord, måttad med luftfyra, hvilken löfes utan låmning och fråfning uti ren faltfyra, famt anfkjuter i qua- dratifka rutor, af hvilka minfta fmulor röja vitriol-fyra. — Tages för litet alkali, eller med vitriol-fyra fmittadt, få qvarblifver en portion odecomponerad tungfpat. I närvarande hån- delfe århölls, af en prober-centner ftangenfpat, nåftan 90 marker tungjord mättad med luft- fyra, utan främmande blandning. Ingen luckt af alkali volatile kunde mårkas vid fammanrif- ningen af ftangenfpaten med alkali fixum, fom dikväl håndt Hr. WiEGLEB: detta Aycktiga vä- fende kan fåledes icke annat, ån hafva varit tilfålligt. 6. 4. För några år fedan fkickades mig af Hr. Profeffor LesKkeE i Leipzig en befynnerlig bergart ifrån Altenberg. > Den år fynnerligen hopfatt af två olika arter, den ena hvit oge- nomfkinlig och den andra mörk, ftorfjällig och glånfande. Den förra går i flera och parallela colonner genom ftenen, och tyckas vara cry= flaller, man fer åtminftone några af dem i ena ändan CO fe um Are en pt RR | 1484. Apr. Maj. Jun, 13 ändan vifa rhombifka fkårningar, men neduti bibehålles icke öfver alt lika diameter, utan än vidgas colonnen och flår buk på fig, fom bergsmän fåga om gångar, ån kniper den ihop. Deras brott vifar åtfkilliga glatta plana, ehuru ingen reguler fpatighet kan fkönjas. Läångss= efter tyckes mittuti ligga en prifmatifk kirna. Samma hvita åmne tyckes annars vara fpridt Öfver hela öfriga maffan, upfyllande alla rum, fom det fvarta låmnar, - Gifver eld mot ftål, dock fparfamt. | Denna art angifves för hvit fkörl, men an- fåld analylis lämnar på centnern järnfri lera 52, hvit kifel 46 och vatten 2, men icke ringafte fpår på kalk. Som nu kalk nödvåndigt ingår i fkörl, få kan denna art icke föras dertil, utan utgör fär frildt fpecies af Argilla. ; ; $. 5. Det fjålliga, fom i näft förut befkrif= ' na bergart finnes, år af ganfka olika ftorlek. En del äger 3 a 4 liniers långd, det aftager fedan nåftan til omårkligt. Figuren tyckes va- ra rhomboidalifk, ofta litet viken efter en dia- meter, merendels oredig. » Fjällen fitta ferftå- des i klafar, fom CronstepTts Cariophylloides, och ibland omgifva de hvita cryftallerne. De finafte fjällen äro inmångde bland de finafte hvita partiklarne. Färgen fer mörk ut, men i riktig diredtion åfkådad, vifar et glimrande fom poleradt filfver. Ne - Genom analyfis befinnes den hålla på cent- nern 40 kifel, magnefia fri från luftfyra s, lera 46, famt järnig kalk af mangancfium 9. Det år. fäledes en fördndring af glimmer. Det förtje- nar anmårkas fåfom befynnerligt, at det hvita -ämnet, fom omgifves af nu befkrifna glimmer, ; H5 4 Ran > AS dry. Jen kan vara få fritt från fmitta åf järn och man= ganeliumn. | p 6.6. Framledne Bergmåltaren CRONSTEDT gjorde et nytt genus ibland jordarter under namn af Zeolith, hvars förhållande han fant fkiljaktigt från andra bekanta. ” Han trodde hår- "uti finnas én enkel och homogen jord, men analylis har federmera vift, at den kan, utan fvårighet, förderågelas i 3 bekanta arter: kifel, lera: och kalk. Hr. CronstepTt kände ej näå- gon föråndring, fom hade nog hårdhet, at el- da mot ftäl, men två fådane åro nu bekante, Bvilka förtjena, at hår närmare underfökas, « hållt en del nyare :Mineralooi ante härdheten för et våfenteligt generifkt kännemårke. Den ena år upletad af Hr. Bergmåltaren GYL- LENHAL i trapphvarfvet 'på Möfleberg uti Ve- flergåthland. . Den finnes, fom en fkärpften, utanpå trappen eller inuti defs fprickor, ofta På ytan knölig eller formerad i fmå af ftrålar hopfatte klot; annorftådes fynas allenaft klot: artade fedtorer, och på många ftällen, år em ringa ftrimighet enda märket efter anfkjutning. Inuti fynes ibland ftrålighet, ibland år brottet tätare, näftan likt qvarts. Färgen år matt, ljus-'- grå, här och dår räftig. Denne zeolith'eldar mot flål och pöfer jämvål för blåsrör, fom vanligt år. Genom analylis befinnes den hyfa på centnern 69 kifel, 20 lera, 8 kalk utan luft/yra och 3 vatten. 5. Den andra zeolithen, fom gifver gni- flor emot fål, har en vacker höggrön fårg, och finnes vid Ådelfors guldverk, men fpar- famt. Färgen drager ibland något i gult. Jag har deraf två ftuffer. Den ena, for fom en fört knyt 0 w nas fföiiteeea fött Jöed — SSV os oe ns RA RR Mind rn oo -—B bä —— = — ve 1784. "Apr. Maj. fun. : 5 knytnåfva, liknar til ytre anféende få fullkom: ligen qvarts, at den fkarpfyntafte: kånnare låtte- ligen bedrages. Den andra röjer genom knö- lighet; eller likfom fmå updrifna kulor, någon likhet med zeolith, och analy lis gitver ofvike- lig bekråftelfe, ty af en centner århålles, kifel 62, Hera 18, kalk Hvar luft[yra 16 och vatten 4. Hårutaf kan inhämtas, at 1) hårdhets PA den ej kan antagas fåfom något fpecifikt kån- nemårke, och än mindre, fom generifkt; 2) at hårdheten ej egenteligen beror af ingående ki- felns mångd, ty den röda Ådelfors zeolithen hyfer deraf mera, ån någon af de två eldflåen- ge fom nu åro befkrifne, utan at rifva ftålet. : $. 8. I anledning af Zeolither, får jag nåm- na en flenart, fom förlidet år fanns i Hålleftads bergslag, och tros böra föras til dem. Herr GEscHV. Troir låmnade mig deraf en hand- ften, innan min afrefa från Medevi. Jag hade då ej annan utvåg til underfökning, ån blås- röret, och för detta var förhällandet zeolitifkt. Men jag vifste, at deffa förfåk ej altid åro fil > råckeliga, och anftålte derföre, vid min återkomift til Upfala, analyfis, fom ytterligare Öfvertygade . mig om nödvåndigheten, at ej för mycket lita på blåsröret. Det år i lig fjelf helt klart, at Hera blandningar, ån den fom finnes i zeolith, kunna hafva den förmågan at fmålta med up- vållning, man känner ock zeolither, fom ej upvålla, ja icke en gång vifa tydlig fmältning. Uzrflaget af mina förfök blef, at en ceniner höll kifel Siv kalk Za Sevan maracka a 0.55 järnkalk 0.5, famt vatten och luftfyra ihop i7. i E filllidne Januarii månad, fkickade Herr CARL RINMAN mig en ften af famma art, sil ; a 716 : 1784, Apr. Maj. Jun. ka med fina förfök, fom dermed voro anftåldte: Jag fann med nöje en nåftan fullkomlig öfver- ensftåmmelfe "med mina egna, hvilket bevifar, at då vederbörlig noggranhet anvåndes, kunna analytifka förfök af fiera perfoner på aflågfne örter anftällas, utan någon betydelig fkillnad i rutflagen. Som Herr RInMaAns afhandling redan är tryckt, få behöfver jag icke uppehalla mig vid denna artens nårmare befkrifning; men at af- göra, huruvida den bör föras til zeolith eller icke, målte anföras några grunder, fom jag, i IV:de Volumern af: Upfala Societets Nya Aéter, fökt utförligen bevifa, nemligen 1) at fpecies uti Foflilie-Riket böra determineras efter grund- åmnenas antal, mängd och lynne. At göra detta tydeligt och lårt i tillåmpningen på når- varande fråga, få bör mårkas, at allenaft 5 pri- mitive jordarter nu åro bekante, Tungjord, Kalk, Magnelia, Lera och Kifel. "Låt dem beteknas med initial bokftåfverne af deras latinfka namn b, c, im, a och f, famt deras föreningar, genom hopfogande af två eller flere af deffe bokftåfver i den ordning, at det ämne fom ymnigaft in- går, flår förft, och de andre i ordning» efter fin mångd, Man kan fåledes bringa alla fpecies i fymbolifka formler. Zeolith hyfer allenaft tre grundåmnen, kifel ymnigaft, dårnålt lera” och minit kalk, fåledes blifver formeln för det- ta fpecies /fac. > Metaller ingå icke våfenteligen, och derföre nåmnas de icke i formlerna. Om vi nu likaledes föka formeln för den nya ar- ten från Hålleftad, få blifver den följande: fcam, hvilken fkiljes från zeolithens, både til grundåmnenas antal och ordning. 2) Då 1784. Apr. Maj. Sun, 117 10) Då fpecies efter denna grund åro utfta- kade fer man lått til hvilka genera de böra hänföras. — Det ymnigafte grundåmnet, eller förfta ' bokflafven i formeln, utvifar genus. Hårvid år dock ett nödvåndigt undantag för /; hvilket ej determinerar genus, få framt det icke. - utgör 75 procent eller deröfver, och i den hån- delfen, fätter jag S i ftållet för ./; Orfakerna kunna fes i fjeltva afhandlingen.- Som nu ofs, vannåmde två formler. begynnas med litet /, få utmärka de näftföljande bokfläfver genera, för zeolith. nemligen 2 eller argilla, och för Hålleftads arten c eller kalk. En förändring eller varietet af fabrua fpe- cies under kalk, fom Hålleftads arten, år redan förut bekant och finnes iSiebenburgen, Herr FiceTEL befkritver den i Berlinfka Sållfkapets Handl. band III under: namn af Stangelfkörl eller Sculcnf/pat. Enligt Hr. BINDHEIMS unders fökning, hyfer den på centnern, kifel 6.1, kalk 21.7, lera 6.6, magnefia 5, järnkdk 1.3 och vatten 3.3. Denna hörer fäledes aldeles under formeln fcam. At höra under famma fpecies, dertil fordras icke, at kifeln, til exempel, fkal vara i bågge 61.1, eller55, utan allenaft at kifeln är i båg- ge ymnigaft, dernåft kalken, och få vidare, an- nars blefve alla individua förvandlade til fpecies. -.0. Herr Prof... von Linné vifade mig, vid fin hemkomft från utrikes orter, en jords. art under natnn af Loam, och begårte at jag ville utforfka defs beftånds- delar, emedan den brukades i Engelfka Orangerier med flörfta för- mån: från gingo deruti vål til, och våxter van- trifdes icke på vanligt fått, då vintertiden fol och fri luft faknades. Den fkall: finnas R a Ras itäile 9 P4 Apr. Maj. Fan. fålle vid London, är fmå-klimpig, fer mager = ut och har gulgrå färg, då den år torr. Hall: | ten år väl i en lös-jord-art nåppeligen lika öfver: alt, jag vill dock upgifva hvad jag funnit. En centner torr och pulveriferad Loam gaf 87 röd- grå mjölfand och 13 lera, fom år något järnhalltig. 3 Kalk har jag icke funnit minfta fpår till Då den flåppes på vål fmält och glödgad falpeter, vilar fig en tydelig, dock ringa detonation. Vatten, fom digereras lindrigt med Loam, tin- geras gult, men helt fvagt. $..10. En befynnerlig jord, Wad kallad, är nyligen funnen vid Darbyfhire i England, fom har den egenfkapen, at tända fig fjelf, fe- dan den blifvit blandad vederbörligen med lin- olja. Förföket lyckas dock näppeligen med min- dre qvantitet, ån et fkålpund. - Herr KIRVAN har fkickat mig deraf, och faledes fatt mig i frånd at analyticera den famma, hvilket år an- gelåget, för at utreda orfakerna til denna felf- villiga antåndning, och at jämföra dem med: den fjelfvilliga antåndning, fom blifvit uti Pe- tersburg uptåckt uti viffa blandningar af kim- rök med hamptröås-olja. Fet torkande olja be- höfves i bågge händelferna, men befynnerligt år, at i den ena tilfåttes et åmne, fom öÖfver- fiödar på phblogifton, och i den andra et, fom vål icke aldeles är beröfvadt phlogifton, men lik- vål hyfer det i ganfka ringa mångd, fom vi flrax fkola få fe. Jorden från Darbyfhire år fvart och fotande, få at man utan möda giffar nårvarelle af fvart brunften, hvilket ock tjen- liga förfök bekräfta. En centner, digererad i tilråcklig mångd falpeterfyra med tilfats af foc- ker, gaf en gulbrun folution, fom genom alkali fixum saa -—— TA em da > FRE N FN I — Bi on SE JE —— JR GT fn Re or | an > ÄRA VR RR EA IEEE , FR AV RR FA + OA AA - -— rr 1784. Apr. Maj. of n9 fixum aératum flåppte förft et råftfärgadt preci- pitat och fedan et hvitgult: bågge, tv åttade och torkade, fvartnade genom calcination och ut- mårkte en järnblandad. manganelli kalk. Järnet faller i början ymnigare, och derat blir färgen på fållningen alt blekare ju långre det lider. Om af Wad flåppes på fmält och glödgad fal- peter, få höres våfande, men knapt vifar fig någon enda gnilta, fom då förmodeligen hår- rörer af något fråmmande fmolk, fom tilfålligt- vis kommit at inblandas. Salpeter-maffan blir grön, hvilket åter tilkånna gifver en jårnhall- ' tig bruniten. Dock beftår icke Wad hel och hållen deraf, ty utom et kifelartadt refiduum, fom falpeter-fyran icke råcer på, och gör vid pafs 12 procent, mer eller mindre, få triffas åf- ven både blykalk och tungjord, hvilka utur fyran lått fållas genom vitriol-fyra eller de neu-. tral-falter, i hvilka den famma innehålles. Den förra reduceras lått för blåsrör, men ej den fe- nare. Tillammans utgöra de omtrent 6 procent. Då falpeter-fyra digireras på Wad, utan tilfats af focker eller andra åmnen, fom hyfa phlo- gifton i vederbörlig förbindeHe, löfes nåftan ingen ting, utom blyjörden och tungjorden. Ofverftående fyra tingeras icke, men då vatten tilllås, får det, en blek gulbrun fårg, fom dock genom tilråcklig. hvila. famlas på botten och är icke annat, ån et fint upflammadt järn-kalks= | doft, blandadt med litet kifel, fom ibland tränga | genom filtrum. Af>de anförde omftåndigheter faller nog ”tydeligen i ögonen, at fkillnaden imellan Wad -— och vår vanliga brunften år ganfka ringa. 'Nå-. gra procent Poe 0 tråffas i den förra: och RE Apr. Maj. fun. Och hittils icke funnits i den fenare, gör det 3 hufvudfakeligafte, och fom til äfventyrs för- - fvihner genom nårmare underfökning af der = > fenare. Så kan det åfven vara'befkaffadt med den lilla fmitta af kalk i brunften, fom jag icke funnit fpår til i den portion Wad, fom blifvit analyticeråd. Jag förmodar derföre, at "brunften torde fjelfvilligt tåndas, når den han- teras fom Wad. Förföket anftålles på följan- de fått med Wad, enligt Hr. Kirvans befkrif- ning. Jorden torkas 1 tima vid 140 graders vårma efter FAHRENHEITS IT hermometer, fom fvarar emot + 60 på den Svenfka, låmnas fedan at fvalna, hvarefter man gör et hål eller grop i en hög af et fkålpunds vigt, och öfer deruti 2 uns lin-olja, utan at bekymra fig om jämn blandning, utan man förer jord öfver oljan i gropen. Hårunder upkomma klimpar, och deffe tånda fig förft, efter en eller halfannan tima, då förföket göres i et rum, fom har medel- temperatur. Hittils har jag icke haft til hands tilråcklig mångd af brunften för at anftålla det- ta förfök, fom vifferligen förtjenar at med för- fta fke, och på det nogafte til alla omftåndig- heter granfkas, til uplyfnings vinnande om den mårkvårdiga antåndningen, fom af fig fjelf ut- brifter.' $. 11. Åndteligen får jag nåmna något om Tungflen,' fom Herr CRONSTEDT förer under Järnmalmer. Defs grundåmnen åro redan up- gifne i Kongl. Academiens Handlingar för år 1781. Jag har då, och fedan utförligare i Vol. III af mina Opufcula, budit til at göra troligt, det den fyrliga ingående gula jorden år metallifk. Denne fats år nu fatt utom alt tvifvelsmål Herr 1784. ÅAor. Maj. Fin. 131 Herr D'ELHUYAR från Spanien, fom 1782 vifta- des et halft år i Upfala, fann, vid fin åter- komft til fåderneslandet, tungften tilråckeligen för at underkafta min mening redudttions-prof. Han afföndrade den fyrliga jorden, anftålte på - vanligt fätt förföket, och erhåll omfider, men: med ftrångafte eld, regulus. Denne metall har befynnerliga egenfkaper, fom fkilja honom från alla andra bekanta. Gravitas fpecifica går til 17,6: fordrar firängare eld at fmålta, ån man- ganelium: löfes icke i någon af de tre vanliga mineral-fyrorna, ej helier i Kungs- vatten, fal- peter-fyra och Kungs-vatten kunna dock, men med möda, calcinera honom. An en mirk- " vårdighet. Det år juft denne metall, fom til- lika med litet manganefium och järn utgör hvad i Tyfkland kallas. Wolfram, och fom gif- = vit anledning at med detta namn betekna den =. nya metallen. Herr D'ELHuvraAr år fåfom Di- » recteur Öfver alla fmeltverk i Nya Granada reft | til America, men hans broder, fom uti nu | nåmnda arbete varit honom behjelpelig, fort- far at underföka den nya metallen , och arbe- | tar defsutom på en Mineralogie öfver Spanien, inrättad efter grundåmnena. Om nya metallen blifver med förfta, eller kanike redan år, en athandling tryckt uti Journal de Phyfique. | and anledning af Tungften får jag nåmna, at den liffårgade arten från Riddarhyttan, fom Hr. | CRONSTEDT anförer, icke hörer til tungftenar. Atminftone hafva alle, fom jag både fjeif på > fållet tagit eller af andra bekommit, vifat: helt annat förhållande; ja Hr. Directeuren D'ELHUYAR anllålte i Upfala et prof på våta vågen, hvar- CE "igenom BIS A O I a TLS dl adl Ör RNE NER It TPRAARONEERA ARRAATERROA 12 — 184. Apr. Maj. aus igenom utbringades af en centner, utom 24 = | järn och 22 kifel, icke annat, ån bara kalk. Eee FEFÖCGG TG — Småltnings-Förfök med Eldsluft, på några. = ådlare "Stenar famt andra sford- | och Stenarter ; BENGT REINHOLD GEIJER, Proberare i Kgl. Bergs-Collegio, Cr [nan de förfök anföras, fom blifvit gjor- | 2 da i detta ämne, torde icke vara otjen- ligt, at korteligen befkrifva de fvårigheter, fom möta då ftötre myckenhet af Elés-luft årfordras. Denne Juft-art, fom åfven blifvit kallad aér Åephlogifticatus , vitalis, purus m. m., ingår til något Öfver ä:del i den Atmofpherifka, och kan fårfkiidt århållas af flera åmnen, fafom af ädlare metallifka kalker under reduttion, af jord-arter och metallifka kalker fuktade med falpeter-fyra, af mönja med vitriol-fyra, af fal- peter under defs glödgning, och af falpeter- fyra drifven genom glödgande eldfafte ler-rör (7). - De o:ne fiftnämnde fåtten har jag i fynnerhet anvåndt, at producera tilråckelig luft til Bi2rs- rörs förföken. : $. 2. - Salpeter fkulle förmodeligen gifva miåfta luften med minfta koftnad, om endalt få-. dane kårl kunde ärhållas, fom utan at angri- pas, fpricka eller fmålta, uthårdade den hårvid nådiga eld-graden. | (") Confr. Herrar PRISTLEYS, BERGMANS, SCHEE>- LES, INGENHOUSZ 1. HD. fkrifter. Sr Hesti- 1784. dr, Maj. fun. 1233 den elågrad fom årfordras. Heldrifne Koppar- 7 diglar af 13 decimal-lineas tjocklek, inpafiade i - Blyerts-diglar, hålla falpetern i få ftark glödgning at eldsluft erhålles; men hettan kan fvårligen få jämkas, at icke kopparn fmålter, innan all = Juften hunnit utdrifvas. Uti Tackjårns Alembiker kan af falpeter tåmmeligen ftora qvantiteter eldsluft tilverkas. Sådane, då de åro någorlunda tjocke, hafva ut- härdat i flera operationer. Når i en dylik Alembik, om 5 qvarters rymd, inlågges 20 å 24 lod falpeter, århålles 13 til 1500 decimal Cu- bik-tum elds-luft. Då hettan vid flutet af opera- tion ånnu vidare Ökes, utdrifves 4 til 600 Cu- bik-tum af en luft-art, fom luktar ftarkt falpeter- fyra, och hvaruti en itånd flicka brinner lika- fom i Atmofpherifk luft. Denne fednare luft- art, fom upkommer genom en börjad falpe- terns detonation med jårnet, har, vid flera itererade operationer, altid kommit til flut, och bör man då fom oftaft förföka luftens godhet, för at icke behöfva famla den otjenli- = a. KElds-luften fom erhålles i metallifka kårl, AN AR Ör PER FEN sj AN är vål icke i fin högfta renhet; men då man f år upmårkfam, at ej inblanda den fimre fom kommer til flut; har den funnits med famma lått= Ä I 1784. Apr. Maj. jun. 125 "lätthet befordra jord-arters och hårdfmåltare metallers fmåltning, fom då den göres af fal- peter fmält i glas-retorter. Refiduum efter falpeters fmåiltning i tack- järns-kårl, räder ftarkt på alkali, uplöfes i vat-. often med vacker Cramoifin fårg, fom under kokning blir grön och deponerar järn - ockra. Luten fåtter, efter behörig evaporation, något falpeter. Då vitriols-fyra tilflås, upftiger ftark rök af fkedvatten. Loricerade glaskårl, få i öpen eld” fom fand- capell, hafva i flera föråndrade förfök vifat fig. nog bråckliga och låttimålta, för at med fåker- het kunna låmna ftörre qvantiteter elds-luft. Anm. 1. -Retorter af Platina efter Hr, FON- TANAS proje& (") fkulle utan tvifvel blifva de aldrabåfta: deffa torde ej blifva aldeles omöjeli- ga at århålla, fedan det fkall hafva lyckats för Hr. AcHaARrpD, at af denna hårdfmåltafte metall söra diglar. ("'). Anm. 2. Något falpeter har vid alla före- gående förfök upftigit in fubftantia, til 10 å 12 tums högd öfver falpeter ytan och fåftat fig i glasrören. Den har altid reagerat på alkali, åfven då glas-kårl blifvit nyttjade. $. 3. Herr PristTLEYs uptåckt (T) at af fal- peter-fyra drifven genom glödgade ler-rör fram- bringa elds-luft, har låmnat en beqvåm utvåg, at erhålla frörre myckenhet deraf. . Et fkålpund vanlig fvag falpeter-fyra gifver 7 a 800 Cu- bik-tum elds-luft. Ju långfammare operation kan 13 ; drit- (") INGENHOUSZ vermifchte Schriften, iberfetzt von MoOLITOR, 1782. / ; ("F) CRELLS Chemifche Annalen, 1 fräck 1784. (1) Journal de Phyfique par RoziEr, Junii 1783. 126 — 84. Apr. Maj. Fun. AS EE i i + Ja drifvas, och ju ftörre långd af glödgade rör > T. = fom fkedvattnet får genomgå, defto frörre qvan= =. titet elds-Iuft vinnes. Vid denna operation är - angelåget, at hallen på Retorten ftär horizonteit. Om den ftupar, famlar fig fkarp liqvid-fyra vid i fammanfogningen af Ler-röret och Retorten, hvarigenom lutum fönderfråtes. Genom fqvalp- ning i kalk-vatten förlorar denna elds-luft all | JAR Mo | = EE | då lukt af falpeter-fyra3 men at endaft låta luft- 4 blåforna paffera genom flera tum högt liqvi- = dum af kalk-vatten eller cauftikt Alkali fixum, för at borttaga lukten af fyran, har jag funnit - otilräckeligt. $. 4. Ti! de följande förfök, har jag nyt- tjat en appareil, fom förmedelft vatten-tryckning blåfer elds-luft på en lamp-låga, och derigenom - ganfka mycket ökar eldens ftyrka. Hårdafte björk- kol hafva tjent til fupport 7 för profbitarne. , Kolet förtåres och århåller I = djupa hålor af blåsrörslågan , mycket haftigare än för vanligt blåsrör. - Detta hindrar ämnet 7 at öfver 2 högft 3 minuter å rad, på famma 7 flålle, kunna exponeras för hettan. Når åm- 7 net i tång -blifvit utfatt för blåsrörslågan, år 7 det fårfkildt nåmnt. Större profbitar hafva icke blifvit nyttjade, | , ån för vanligt blåsrör; få fnart biten tages för ftor, ligger en del utom focus eller ftarkafte I lågan, och blir dår afkyld. $. 5. Samma förfiktighet år nödvåndig vid deffa förfök fom vid Brånnfpeglar, nemligen, = at med rökta eller mörkgröna glas obfervera | de föråndringar åmnena undergå. = Lågans klarhet år få ftor, at man utan fådana glas Å föga fer af objectet, och fkulle fynen ofelbart = fnart fd | S | 4 » förbigå. 7 Kalk, Tungjord, Magnefia, Lera och Kifel äro de 5 enkla Jordarter , fom konften 1784. Apr. Maj. Jun. JT | fnart förfvagas eller aldeles förloras, om man envifades, at med bara Ögon någon tid göra deffa experimenter. 6. Herr Bergs- Rådet von ENGESTRÖM och Herr Affeffor Quist hafva gunfiigt beha- gat låmna til deffa förfök, flera af de arter, fom jag eljeft, i anfeende til fållfynthet, målt ånnu icke kunnat bringa til enklare, eller fins - imellan förbyta ("). Nåft deffa, anföras de åd- Ja ftenarne fom i eldfafthet, til måfta delen, öf- wverträffa de öfriga fammanf: atte jordarter. De = ådlares hårdhet och förhållande för vanligt |» blåströr fins imellan, har jag på det nogafte underfökt, innan de blifvit underkaftade hår- dare eldprof, 8. 4) Klarafte Kalk-fpat, Dubbelften från NK Island, fom icke år kånd för någon fråmman- de inblandning, exponerad. för blåsrörslagan, blir ftrax hvit opak, gifver icke tecken til fmålt- ning. Då en bit, fom vål fått kallna, lågges i en liten droppa vatten utanpå handen, kännes ingen hetta; men då en dylik bit, brånd i ftar- kalte eld, lågges i deftilleradt vatten, fårgas rödt fernbocks papper blått, til tecken, at få kallad daödbränd kalk ej aldeles förlorar egenfkapen at uplöfas i vatten, faftån det går få långfamt, at den upkomne hettan ej kan -mårkas. B) Kalkfpar, hvit, klar från Brattfors-grufvan VA Vermeland, har haft aldeles lika förhållande. (CEO CO) Mar- C 5 Proiellor BERGMANS s Sciagraphia Regni Mineran lis. $. 86. 4 s På >. 7 0y8A pr. Mij. Jun. ; C) Marmor, hvit, fingniftrig från Carrara i | Italien, uti tång exponerad för blåsrörslågan, år ofmåltelig, — At jag på kol, efter långfam på- blåsning, ibland kunnat helt litet förgiafa ho- nom i tunnalte kanter, anfer jag fnarare hår- röra af inblandad kol-afka, ån verkelig fmält- barhet. a —D) Krita, hvit, från England, Seeland med fera fållen, år merändels ofmältelig ; men = omåärkeligen inblandade fråmmande ämnen gif- va ibland benågenhet til fmåltbarhet. Anmärkning.” Herr D'ARcEeT har under fina många fmåltnings-förfök (") ej funnit någon kalkften, fom i Porcellins-ung icke fmålt til mer och mindre genomfkinligt glas, eller åt- minftone låmnat i digeln tydeliga fpår til bör- jad vitrification; men denna upgift ftrider icke emot mina förfök, dår renafte kalkfpat angif- ves för ofmåltelig; ty Ferr DÄRCET har gjort alla fina fmåltningar i Ler-diglar. Huru mycket kärlen verka på kropparnas imåltbarhet, har Hr. GERHARD (f") med mångfaldiga förfök åda- ga lagt. Han har funnit, at kalk-arter lått för- glafa fig i Ler-diglar; men blifva i diglar af kri- I ta eller kol oföråndrade. Når jag i ftället för 7 kol nyttjat en Hesfifk digel-bit til fupport, har — det gått lätt, at för blåsrör med elds-luft för- glafa alla kalk-arter. | $. 9. Tungjord, århållen genom glödgning af klar Tungfpat från Hartz med cryftalliceradt mine- 3 NY ERSy Lå an js su IA RA LA (+) Memoires fur Pa&tion d'un fen égal, violent, 1766 & 1768. — Memoire fur la Calcination dela = pierre Calcaire, införd uti RozrErRs Journal de Phy- 2 fique,' Jan. 1783. ("+) Verfuch einer Gefchichte des Mineral Reichs, 1732. 1784. Apr. Maj. Fun, 129 mineralifkt alkali, uplösning i fyra, ock fall- ning med mildt flycktigt alkali ”färt väl vut- akad med deftilleradt vatten CJ fmålter och rv inföpes med håftighet-af kolet. (6. 10: Magnefia fåld ur bitterfalt, gaf icke tecken til imåltbarhet , .kunde för defs lätthet Tvärligen hållas qvar på kolet, och i anfeende til precipitatets ringa confiltence, kunde det ej förfökas per fe i korn-tång. Anmärkning. At ärhalla magnefia och lera 1 fin flörfa renhet, har jag nyttjat den method, fom Herr Profefforn och Riddaren BERGMAN befkrifvit i fin Sciagraphia Regni mineralis. $. 1. Lera, fåld ur Romerfk Alun med Al- "kali volatile aeratum och väl utlakad i deftille- radt vatten, fmålter i tunna kanter, både på kol- fopport och i tång. | $. 10. Kifel; AA) Berg- Cryfall, klar , från > Jemtland, nog benågenhet at decrepitera. (ANV ar ganfka eldfaft; men i ytterfta fpetfar fyn- tes dock tydeliga tecken til fmåltning. KN Quarir hvit, mjölkfårgad från Ytterby i . Roflagen, kunde i tång imåltas i tunna kan- ter; men på kol til klar kula, hvartil dock | kolets afka torde hafva bidragit. 6. 19. Diamant; a) fmå Diamanter flände fom | Taffel- och Rofen-ftenar omkring 2 karats vigt, utfattes, efter långfam upvårming, för ftarkalte lågan, de förlorade fnart fin glans och flipade facetter , minfkades flåndigt och voro efter ARTE minuters OG få fmå, at luftftrö- men ville blåfa dem af kolet. . lök I HDå oo AE (5 BERGMANS Sciagraphia Regni Mineralis. — WIEG- LEBS 'Unterfaochung einiger forten fchver- fpath uti CRELLS neuefte Entdeckungen AT, ThI1783, ( 130 — 1784. Apr. Maj. Fun. : by) Då famma förfök gjordes på en Capell- = SE I bit, tycktes förminfkningen gå fortare. Anmärkning. De Franfke Academici (”) haf- vå va obferverat et få kalladt phosphorifkt fken omkring diamanten, då den expöneras under muffel för ungefår famma hetta fom koppar fmålter; men luftftråmen och det ftarka ljufet fom omgifver objedterna, få vid deffa fom Brånn- - fpegel-förfök, hindra, at något fådant fken kan märkas. | ce) En liten Diamant-fkårfva med 6 å 8 gån- É | gor få mycket Sal microcosmicus påblåftes. = Diamanten hade få litet attraction til glasper- - "Jan, at den under ftarkafte hettan beftändigt flöt ofvanpå, och hånde flera gångor, at Dia- manten genom lågans våldfamhet fkilde fig från glasperlan. I detta förhållande fkiljer fig Diamanten från alla öfriga ftenar. Genom längre håftig eld, århöll glaskulan mjölkfärga- "de måln. ' Diamanten förlorade fmånigom fina hvaffa flipade kanter; men fom den altid fim- mar på ytan af glaskulan, torde denna förmintk- ning mera vara en verkan af förbränning ån = folubilitet. + d) Diamant, med 4 til 6 gångor Borax- - glas, tyckes något angripas, men fimmar altid på ytan, Diamanten törminfkas, Borax-glafet förflyger och fåtter blå hinna på kolet. Anmärkning. För at icke genom pulveri- fation inblanda några fråmmande ämnen, haf / va endaft fmå fkårtvor af några ådla ftenar blif- vit förfökte med fluflerna.. Soda falt har jag icke brukat, emedan det fuper fig in i kolet, / och vid den ftarka hettan utbreder fig i blås- rörsfkeden. 6. 14. VR - (") MacQErs Dittionaire de Chymie Art. Diamant. pl 1794. Apr. Maj. Jun. it (. 14. Rubin; ome Orientalifke hafva blif- vit förlökte, den ene” högröd, den andre nå- got blekare. a) De fmålta med ftor del af färgens bibehål- lande; men genomfkinligheten minfkas något: » Hirtil fordras den ftarkafte hetta, fom med tilhjelp af eldsluft kan århållas. Rubin är få hårdfmält, at den icke kunnat bringas til full- komligen rund kula. Den fmålte delen af Ru- binen, rifven med fkarp kant af annan Ru- bin, tyckes hafva förlorat något af fin hårdhet. b) En liten Rubin-bit méd ungefår 4 å 6 sångor få mycket Sal microcosmicus påblåftes; Rubin minfkades trögt utan at aldeles uplöfas, > nytt falt tilfattes, hvarigenom Rubin ånnu blef mindre. - Då glafet kallnat, fkildes det med hammare ifrån den ånnu ou plöfta Rubin-biten. Det var ibland klart ofårgadt, ibland något ftö- tande i rödt; men ingen gång grönt. Anmärkning. Herr Cronare (") i Frank- rike fkall hafva upfunnit konften, at genom til- fats af phosphorifk fyra fammanfmålta fmå Ru- . biner och Smaragder til ftörre, med färg och klarhets bibehåHande. - Rubin- (kårfvor hafva på detta fåttet icke låtit fammanfmålta fig i håf- tigafte eld, och Smaragder hafva förlorat både | fårg och genomfkinlighet. $. 15. Orientalifke Saphirer ; a) Störte delen af de förfökte Saphirer hafva genaft förlorat blå färgen; men en liten fkårfva fom jag år-. hållit af Herr Affeffor Quist, bibehöll fårgen med fådan halsftarrighet, at oacktat ytterfta fpet- fen fmålte til klart glas, kunde dock färgen . på os 6 BrRUCKMANS Beyt rige 2u feiner äblandlank von Edelfteinen. Braunfchveig 1783-' | 2 > 1784. Apr. Maj. jan. på det lilla öfriga ofmålta ftycket, med ftarka- ite eldgrad i flere minuter, icke bortdrifvas. | b) Löftes trögt både i Sal microcosmicus | och Borax. | RR > Anmärkning. Fårgens beftåndighet hos Sa- phirer vifar lig, äfven i deffa förfök, vara gan- fka olika: Herr Quist (”) har i 2 timars glöd- gnings hetta fördrifvit fårgen på en Örienta- tfk Saphir, då en annan ÖOrientalifk uti Herr AcHaArRDsS förfök ("") uthårdat 40 timars glöd- gnigshetta, utan at hafva förlorat det minfta af färgen. ES $, 16. Topass 4) Ljusgul, klar, dels från Bralilien och dels från Ceylon, fordrade gan- fka ftark eld för at fmålta i tunna kanter, För- 7 hållandet med fluffer, var nåftan lika fom för vanligt blåsrör. ” | B) Klar, ofårgad, fplittrad Topas, Jagoon från Ceylon, var ännu eldfaftare, blef fnart opak, men gaf föga tecken til fmåltbarhet. C) Hvitgul, matt, 8:fidig', prismatifk från Schneckentitein i Saxen, fkiljer fig mycket från de föregående, fmålter ftrax, fkummar och ger blåddror, kulan:kan ej bringas til klarhet. Dp) Så kallad Hyacint, rödgul. Denne rif- ver Berg-Cryftallen och har icke kunnat fmål- tas för vanligt blåsrör; men med tilhjelp af elds-luften fmålter den til halfklar mjölkfårgad kula. Om den exponeras för mindre grad af hetta, ån fom fordras til fmåltning, förlorar den färgen med klarhetens:- bibehållande. ; Tr = + «MA 1 . & [ Ås > AN: . ale Pr V EN Å REK AT 0 Se or Rn RE RER FAP NNE .- ” - PJ ERA ” PYNT SINN EEE - b 4 a IRS: Org Lo Aten BE nd RNE () Kongl, Vetenfkaps Academiens Handlingar för 1768. (CP Ånalyfe de Quelques Pierres Precieufes, Pa- ris 1783. | AR 4 BÄRA VV ARE 4 AE d Kj wise TONAR em - 1784. Apr. Maj, Fun. EE or Smaragd, fom för vanligt blåsrör vifat den råtta Smaragdens kännemärken, a) Smälter lått i tång och på kol til opak, mjölzfårgad kula, fom icke kunnat ORT til klarhet. hb). Sal microcosmicus löfer dock jäbatene få mycket, at perlan blir mjölkfårgad. VET Borax löfer nagot lättare. - Glaskulan blir ofårgad. 0. 18: Opal från Eibenftock i Saxen, fmål- ter alleaaft i tunna kanter. 6. 19. Caleedon, af hvita och halfklara hvar från Island, fmålter til mjölkfårgad flagg. 6. 20. > Agater och Jaspis af flera fårgor, fmälta mer och mindre lått, efter olika renhet. 21. — Hålle-flintor från Danbömora och Sala | m fl. fmålta lätt, fomlige til halfklart glas. Net Pel/par hvit, från Utö. Jårn-grufva 1 Södermanland, fnälter: haftigt pve ikunining | til hvitt opakt glas. 6. 23. 4) Granater och Skörlar fmälta ftrax med blåfor til mer och mindre fvartaktig flagg. . Klar cramoitinfårgad böhmifk Granat gilver > icke klart glas. B) Hyacint , rödgul, af Granatflågte frön Ceylon, nuter lått til tårmmeligen ftora glas- kulor, fom äro mörka och gulgröna. | C) Grön halfklar prismatifk Skörd från Sala, fmälter ss klar kula, fom litet fkelar i grönt. CD) Grön Eoarmalin. från Bralilien, fmålter låte och blir glas-perlan ibland grönaktig half pellucid. | 6 24. Gips, Alabafter finålta lätt i tång; "men då kol nyttjas til fupport, frnälta de til kula, fom fkuminar och gniltrar, vitriols- äs Of Re ——A 134: . 784: Apr. Maj. fun. förflyger; då biten hållits i ftark eldgrad fma- =. kar den icke fvafvel-lefver, lagd i deftilleradt vatten blånar fernbocks-papper. $. 25, Klar Tung/pat från Hartz fmålter lått til mjölkfårgad opak flagg, fom fuper fig in uti kolet. ; 6. 26. Leror, kånde för eldfafthet, fåfom - från St. Trier i Limoifin, Rouen, Montmartre, 7 -Sturbridge i England, Aur i Saxen, Maltrich; Cöln, Rio vid Infula d Elba, Boferup i Skåne m. fl. hafva alla fmålt med bublor och blåfor, fomlige til opakt hvit, fomlige til. klart glas. Anmärkning. Lerornas flamning och tvåt- ning i hett vatten, har ej kunnat Öka eldfaft- heten. | $. 27. Speckflen och Serpentin af flera fårgor och föråndringar, fmälta lått til hvit opakt glas, 6. 28. Glimmer och Asbeft, då de åro nå- gorlunda rena, fmålta til genomifkinliga glas fom mer och mindre flöta i grönt. 6. -29.. Hvit klar Flus/par från Stripås i Norberg, fmålter ftrax til hvit opak kula. . 30." Zeolith, hvit, från Ferrö fkummar, och fmålter med luftblåfor til half pellucid kula, BEG GGSGGGCTGG Anmärkningar 1 anledning af fifta Koppe- epidemien Är 1783; | Af ; . PETER JONAS BERGIUS. om kopporna på några år här i Stockholm ej utgjort någon farfot, få fölgde de nu fin garala vana, då de blefvo gångbare, i deg | e 1784. Apr. Mij. JUR. 135 I de vifade fig elake. Det var vid flutet af för- | Jedne Augufti Månad 1783, fom jag på Norr- I Malm förft blef dem varfe, fedan jag hela ti- i den endaft fett vattu-koppor, hvilka hos en del I barn fltundom bulnade ftarkt. - Så långe kop- | porna voro fporadifka, voro de drågeliga; men fram på höften, fedan fmittan mera utbredt I fig, fick man dageligen bedröfveliga vedermå- den af det elaka lynne de antagit. På flutet af året, äfvenfom i Januarii Månad innevarande I år, råkade man, i hvart annat hus, antingen ” confluerande koppor, elier dem fom voro con- tigux, och fålian vankade aldeles goda kop- por. Ja, man fåg på många ftållen koppor af I få maligne art, at all läkare -åtgård fyntes va- I ora fåfång. Hvad vill man vålutråtta, då kop- I por til den mängd få ut, at hela huden krop- "pen Öfver fynes intagen likfom af en röd fimuts, | dom i fig fjelf ej annat år än ämne för koppor, | hvilka, då de efter ett par dygn hunnit blifva | mera fynlige af det de tilvuxit, få fammanlö- pa, at de likfom tåcka hela kroppen; når man . derjemte får fe ftörre eller mindre blånader på ben, lär eller Nander, utom mörka fläckar, I början gleft på huden, men dag efter annan tåtare, och om den fjuke hinner uthärda til 0:de, inte eller i4:de dygnet, blod - blåför, - förre eller mindre, fom hår och dår på krop- pen uplupit; och då rötan yttrar fig med en olidelig flank, fom upfyller hela rummet. Pul- | fen kännes under alt detta liten och haftiz; | yrfeln fortfar nåtter och dagar; blodpink, nå- - | feblod, flytande regler, alt påfölgder af uplö- fta blod-maffan, inftålla fig nu ibland derjem- te, hvartil ofta kommer diarrhée, famt convul: fivifka i = Ar8a. Apr. Maj: Fun: fivifka rörelfer, fom alt öker eländet, tils dö= den gör förlofsning på denna jämmer och >: -— ufelhet. Jag har fedt fmå 2 års barn frax ef ter eruptionen pinka blod. Ibland har yrfek med ftark feber och tåt puls föregått utflaget, utan at det åndå blifvit confluerande koppor. En 6 års pilt i ett hederligt hus yrade ganfka 7 frarkt, ja väldfamt i 2 dygn, derpå kem en lindrig eruption, fom bodade de båfta koppoör; men yrfeln fortfor likafullt; koppor flogo ån- nu flera ut; oaktadt det, få fort:or yrfeln med helt drågelig feber och näftan god puls. Man / applicerade blodiglar på halfen, man repetera- de lavement, Defsmans Julep gafs jemte ky- I lande medel; omfider på 4:de eruptions-dagen flogo få många koppor ut, at de blefvo con- tiguXx, och derefter förgick yrfeln. Koppor- 7 nå blefvo federmera af god art , och lemnade knapt några årr efter fig. Men då koppe-fe- 7 bern, fom ibland händt, ifrån förfla början vifat fig i högfta grad inflammatorifk, få har det gerna blifvit elaka koppor. Jag blefiden- na vårtid kallad til en pilt om 4 år, fom ha- de en den håftigafte inflammatorifka feber jag nyligen fedt; dår voro aldeles inga pleuritifka 3 tecken, och intet fpår til någon annan local 7 inflammation. Pulfen, fom var nog haftig, jem- te det hän var få fynnerligen hård, gaf mig I anledning at mifstånka koppor. Adren öpna- des, då bloden fatte en tjock och concave' crufta öfver fig. Dagen dirpå fattes blodiglar, 7 efter pulfen var få fynnerligen hård, hvilka, för famma orfaks fkull, nåfta dag åfven repe- terades. Men fom koppe-utflaget nu fkedde, - vågade jag ej at vidare repetera dem, ehuru pulfen ff 1784. . Apr. Maj. sun. 137 ulfen ånnu var nog hård, Den vanliga: låt- telfe, fom vid koppornas utflag gemenligen vifar fig, infann fig åfven nu, få at patienten ” börjage fråga efter mat. . Kopporna, fom i en flor mångd utflagit, confluerade ftarkt, våxte fimåningom til och ville ej höja fig. . På A:de dygnet upbröto igel-fåren af fig fjelfve, och började få ftarkt blöda, at man med fnöfke målte flilia bloden , hvarjämte dejettionerna ef- ter gifne lazativer. hade en fullkomlig ftank af as. Man kan håraf fluta til den röta och deraf upkomna uplöfta blodmaffa, fom af kop- pe-giftet blifvit förorfakad, ehuru pulfen dock | var'härd. Detta gaf mig, en full indication.at » bortlemna antiphlogiftifka regimen, och i defs fålle genalt gripa til vidtril-fyra, och fedan 6:te dygnet: gått. förbi, derjäåmte gifva kina- | emulblion , geleer :och andra födande faker. Eötan tycktes ock hårigenom få aftaga , atin- ga flinkande excrementer genom laxativer och cliftirer af vatten och oxymel vidare kändes til. Anfligtet fvålde i fin riktiga tid, pulfen hade ftyrka, ehuru han ej var vidare hård: "men då fvullnaden på irte och 12:te dygnet fkulle flytta fig från anfigtet til extremiteterna, få manquerade det, hvarföre lilla patienten dåd- de i börjar på rg:de dygnet... En ftark rygg- värk före eruptionen har gemenligen bodat ” confluerandé koppor, äfvenfå våldfamma -kråk- ningar , fom långe hällit fort: -Doöck har jag vid. fådana kräkningar ibland fett något un- dantag. Ett ungt Fruntimmer om 10 år fjuk- nade af koppor.. Hon hade haltig: och liten | puls, beftändig hufvudvårk, yrfel) ryggvärk och få våldfamma och Rn kråkningar, vg | + CR I SORAN AT fe RR AR TTR RE körd Fö REA fbr REAR 38 1784. Apr. Maj. sun. at hon med möda fick behålla någon ting. Jag fpådde elaka koppor, och förmanade defs an- höriga at hålla henne fvalt,- hålft uppe ifrån fången; men fom hon för matthet ej förmåd- de det, fick hon ligga på en tagel-madrafs, lin- drigt betåckt med ett tunnt tåcke; jag gaf inga andra medel ån acidum vitrioli i all dryck. Jag tror, at denna regime motade eruptionen tils det fjerde dygnet gätt in, fårdeles fom hon hvarannan dag fick ett kylande laxatif, hvilket, ehuru det måfta upkråktes, dock få ofta in- gafs, tils det laxerade. Kopporna flogo ut, och blefvo ganfka goda. 'Märkeligt var, at på famma Ögnablick , fom eruptionen fkedde, uphörde genaft all kråkning. | «Under det man i denna koppe-epidemie, uti åtfkilliga hus, med gråmeife och-oro fett få maligna koppor, fom jag otvanför omrört, få har man dock i andra hus, famma tid , med fågnad ibland fått möta helt lindriga och go- da koppor. Koppe-materia togs af den omtal- te pilten med yrfel, hvarmed flere barn ym- pades, hvilka fingo ganfka goda koppor. Men hvad kan vål vålla, at perfoner, fom hafva alt utfeende af god hålfa och funda våtfkor, fri- fka, rafka och på alt fått muntra, ofta kunna ' få de malignafte koppor? Flera frifka barn vo- ro i ett hederligt hus hår i Staden. Ettaf dem fick goda koppor. Jag rådde föråldrarne at genaft bortflytta de öfriga, hvilket ock fkedde, undantagandes en liten frifk och frodig dotter om 2 år, fom länge ditt, och endaft i 4 må- nader varit afvånd. I råtta fmitto-tiden blef hon fmittad, och fick få elaka koppor, at hon med plats kunde räddas. Flere Läkare tro, at en 17$4. Apr. Maj. Jun, ARA en för långfam préparation, och en altför ma- ger diet före ympningen, ej åro goda, för det ympnings-kopporna deraf kunde blifva altför lindriga, hvaraf anhörige lätteligen kunde le- das til fruktan för återfall. At efter en lång préparation och mager föda före ympningen verkeligen kommit helt litet koppor, har jag fjelf ofta årfarit, åfvenfom det, at de ympade, detta oaktadt, federmera varit frie för ytterli- gare koppor, ehuru fådana ympningar 20 år förut fkedt, ty i ympningens början voro vi för mycket varfamme, och trodde ofs aldrig kunna preparera nog. ' Om nu få år, at en lång preéparation och mager diet tilfkapar för lindriga koppor vid ympning, hvarföre gåller | | | | | | Då ej det vid naturliga koppor? Tilråckelig ut- redning af detta åmne fattas ofs ånnu, och det behöfs flere fammanlagde rön, innan vi hårutinnan vinne full vifshet. - Det fer jag, at ' :gammalt folk i allmånhet få värre koppor, ån unga; och at utlefvade perfoner gemenligen | dö, då de få naturliga koppor, hvarpå vi uti denna farfot haft några exempel. At fiphiliti- Is | I | fka perfoner, då nemligen de, för at bota fi- philis, upfylt kroppen med mercurialier långe karkls -gemenligen få maligna koppor, har jag ofta ärfarit, och i denna farfot vet jag exempel på några, fom fått få elaka koppor, at | de, med all uptånkelig fkötfel och Låkare-åt- | gärd, ej ftått at råddas. Deffe håndelfer torde något kunna vågleda ofs vid koppympning, få | at man med all ftrånghet borde preparera gam- 1 malt folk, då de vilja blifva ympade ; ätven- | I | I fom fiphilitifka perfoner, når de länge envifats > med mercurialier, ej gerha böra blifva ämne | fult É K 2 för ” 40 > Apr. Maj. Sin. för köppympning, innan de genom flera repe- = terade. varma bad, mjölk-cur, landtlefnad, m. | m, fulleligen 'härtil blifvit prépärerade. Svala regimen, jämte en okonftlad Läkare- fkötfel, har jag hos koppe-patienterfunnit bält fe få an, hvilken ock af Låkare allmänt nu år antagen, neml.. at hålla de fjuka fvalt, tillåta dem gå uppe då de förmå, eiler at ligga of vanpå fången! Jag blef mycket flyrkt i mitt förtroende til denna regimen vid koppor afen = håndelfe, fom vid Frimurare-Barnhufet för nå- ra år fedan fig tildrog. 'Midt i vintren, en kall dag, blef ett litet barn intaget ifrån gatu- porten och infördt i Barnhufet. En barnets 3 anhörige, fom velat inftjäia det, hade lagt det i.en körg med några flarfvor Omfvept, fått 4 det fedan i porten, oaktadt det hade koppor- I na, och gått fin våg. Så fnart manh på barn-. d hbufet blef korgen varfe, intogs barnet i rum- men... Det var nu helt geaomkallt. och utfru- fet, hvarföre det med varfamhet upvirmdes3 men fedan barnet fått igen fin vårme, få höj- de fig genaft kopporna, fom, under det barnet var utfrufet, hade få indragit fig, at de knapt kunde fkönjas. Vid min ankomft, famma dag, - fann jag kopporna flinna och af god art, un- Ne på '7:de dygnet af fjukdomen , och utades de ganfka vål. -Håraf flöt jag, at ej | den fträngafte köld bringar kopporna at flå in. .Såfom en fölgd af kalla regimen vid koppor anfer jag ett litet phenomene, fom ganfka ofta förekommit mig, i det kopporna helt långfamt, dag efter annan, utflagit. Jag har nyfs fett ett 12 års fruntimmer, fom under eruptionen, och framdeles derefter, gick uppe, med goda kop- =. | por, 1784. Apr. Maj. Fun: TAJT pory hvilka fortforo at dageligen flå ut, ehuru | dock helt fparfemt, til och med på 8:de, dyg- net. De. koppor, fom i fin riktiga tid utflagit, bulnade:och ifkorpade fig, men de fenaft. ut- flagne torkade fmåningom bort; utan at fupr purera. Det är troligt, at en varm regime, unr der heta fångklåder , i tåpt rum, hos denna pa- tient hade .utdrifvit kopporna inom: kort tid; då det deremot nu fkedde fmåningom; men den fjuke, hade härvid vifferligen icke vunnit. Vid goda koppor, under denna farfot, har jag fällan gifvit andra medel, ån kylande laxativer; dem jag låtit repeteras... Då kopporna varit con: ”fuerande, åtvenfom ock contigurx, har kinkina | gjort god tjenit.. Jag har altid funnit det vara nyttigt, at med. goda bouilloner, åggöl, mus fliga vinfoppor:: och annan tjenlig föda, vid fuppurations- fiadium underhjelpa den fjukas krafter, fom mycket lida genom den effort na- turen måtte göra. vid fuppurationens former rande. . Enagod-vinioppa, i maligna koppor, ' har jag tyckt i det mälta göra åtven få godt fom kinkinan:.: Acidum vitrioli har hår varit "al mycket gagn. -Repeterade laxativer hafva: | altid lindrat.den. fjuke. Deremot har jag mer-. endels, funnit , ftarka äderlåtningar och andra | | Ern EE — FARRAAAAE EI blodlåtningar, fom i fjukdomens början blif-. | wit vidtagne, för at lindra kråkningar, rygg- värk, eller vårk. i lederna, altid i fin mån fka- deliga, i det de deprimerat liftskrafterna , hvil- ket i djukdomens fortfåttning blifvit fynnerli- "gen kånbart.. Men af hvad vigt födande faker vid fuppurationen varit, har jag flera gånger hatt tilfälle at inhämta, 1 lynnerhet "hos ett barn ata grskvalder iiett hederligt. hus, Det RNE K 3 | N hade RR AR GE a EEE fnmedetiäeeiennkEEe VAS > IG Apr. Maj. Jun. hade koppor, fom voro blandade af contigue och confluerande. Pulfen var god och alt ar- | ; | | tade fig vål. Men til olycka hade några pu- fule kommit at fåtta fig i fvalget och på tun- gan, hvilka ofelbart gjorde ondt, då barnet fkulle fvålja. Detta vålde, at man ej kunde öfvertala lilla patienten at nedivälia något an- nat ån The-vatten, blandadt med litet mjölk, jämte tunna grynfoppor, detta alt dock myc- ket fparfamt. — Alt annat var fåfångt at bjuda. Litet kina-emulfion trugade man dock in. Pi fölgden var, at barnet på ro:te dygnet dödde, blott af epuifement, eljeft med all god liknei- fe hvad kopporna angick. ' Vid likets öpnande voro mage och tarmar helt och hållet tomma. Då mognaden af kopvporna nalkas, tycker jag måft om at patienterna hålla fig ftilla, hållt ligga til fångs, hvarigenom de vinna ftörre beqvåmlighet, och kopporna mera fart at mog- na. Jag fick öfvertygeife hårom af en håndelH. fe, fom för 5 år fedan tildrog fig i ett hus, dår en gift domeftique hade en dotter om 10 år, fom fick naturliga koppor, hvilka til nog myc- kenhet" utflogo och artade fig vål. Framme mot bulnings-tiden blef flickans fjukdom raps porterad för Herrfkapet, fom, af fruktan för — fmitta å egna barn, befalte at genaft Aytta hen- — ne ur hufet, hvilket dock ej på annat fått - fkedde, än at hon, i början af November må- nad, infördes i en kall bod nedre på gården, dår intet eldrum var, och i hvilket otjenliga rum hon uppehöll fig, tils kopporna gått Öf- ver. Påfölgden håraf var, at kopporna fikrump- nade, Och kommo aldrig til riktig fårnad, utan fjällades endaft bort. utefter fick RR på em 1784. Apr. Maj. Jun. 143 fem fårfkildta ftållen ogement fvåra bulningar, neml. i ena knået, i bågge arm-lederna, och i bågge axel-lederna. Genom tjenlig och trågen fkötfel blef hon dock få vida hulpen, at led- gångarna återvunno fin förra böjelighet; "men vid bågge armlederna hafva ben-utfkjutningar federmera upkommit, fom vårka: emot ondt väder, och fom hindra flickan at til fullkom- lig råthet utfträcka fina armar. Om man ifrån andra eruptions-febrar analogice får fluta til koppor, få finner man lått, huru nådig en tem- ererad varm regime är vid koppornas mög- nad och torkning; ty huru ofta komma icke inflammatorifke tilftöter efter måfsling, och Jeucophlegmatifk ftållning efter Skarlakans-fe- bern, då patienterne vid deffe utflags affjåll- ning ej åro varfamme, utan alt för tidigt våga fig ut i en kall luft? PO Med några: ord vil jag omröra den var- famhet, fom år nödig, då koppor gå, för de Hus dår barn åro, fom ej haft koppor. — Mer- endels åro föråldrarne rådde för Låkare, fom under en koppe-farfot nödgas beföka koppe- ofjuka.: Jag brukar gerna den förbligtighet, at jag i ett koppehus ej litter ner, ej lågger hatt eller kappa på ftolar, fom äro inne i rummet; fedan jag: handterat den fjuke, få tviåttar jag mig i vatten. Jag mifstånker alla meubler inne i rummet för at kunna hafva koppe-fmit- ta på lig; men nåft den fjukas fång, och de ftolar fom dår bredevid åro, år fjelfva dörren och dörr-poften de farligafte, ty de fom fkö- ta den fjuke, och fom altid hafva fmittan på . ina klåder, klena gemenligen något deraf 13 dörr-poften, då de gå ut och in, och hvil- | S KA ken FÖ OR RR ST ENSE & 144 1784. Apr. Maj. Fän: ken fom fedan: ovarfamt ingår genom denna = dörr; han afftrykeraltid något på fina klåder; = hvarmed han fedan: kan 'fmitta andra. Men fjelfva: luften i den fjukas rum år ingalunda fmittande, ej heller tranfpirationen, andedrågs ten: och de ångor fom från honom afflyta, på förre eller mindre afftånd , endaft: vidröran- det undvikes ,: hvarpå jag har mångfaldiga be- vis. Då barn; fom för koppor fiyttat bort, fkola hemkallas, böra rummen förut vara: våt fkurade; vådrade och fåjade3; alla meubler tvät- tade; pifkade och vådrade, och fångklåderna i fynnerhet med noggranhet från all fmitta be- friade. Jag påminner mig nu ett hederligt hus; dår barnen bortflyttades, för detsat ett af de= ras fyfkon hade tått koppor. Innan de hems kallades, blef all vanlig förligtighet i akttagen; för at bevara dem från fmitta. Icke defs min- dre fjuknade ett af. dem efter 14 dygn, och fick kopporna. : Man kunde i början ej utgrunda huru det tilgått; men man kaftade fedan fkul- den på en ferviette, fom under förra koppes fjukdomen varit i bruk inne i fjuk -rummet, och då blifvit undftucken at han ej fått paflera tvätten ; och fom af en håndelfe nu framkom: mit. - Jag vet med vifshet, at ett bref införde kopporna i ett hus, dår ett enda-barn var, fom ej haft koppor. Fadren hade en angelågenhet at afgöra med en af fina vånner, hvars barn lågo i kopporna. Han fkref honom derföre til, och bad honom fkrifteligen fvara.: Sedan fadren låft detta fvar, lade han brefvet på bor- det, hvilket hans lilla dotter tog och lekte med. På 6:te dygnet derefter fjuknade hon och fick kopporna. Man fade mig FRA at | etta er € 1784... Apr. Maj. Jan: 145 detta bref var fkrifvet ifamma rum, där bar- nen lågo i kopporna.« ITranledning ar denna; obfervation , at detta barn fjuknade på 6:te dyg- > net, har jag fedan befiitat mig om at utröna, om fmittan vid naturliga koppor följer famma lagar, fom de :ympade, innan den:;utbryter til feber. - Man får under en koppe-farfot ofta hö- ravberåttelfer, "huru man oförmodadt inråkat i: koppe-hus, och kort derefter nedfjuknat:af koppor. Men af flera fammanlagde rön, fom jag haft tilfållecat göra, år jag ÖOfvärtygad, at de naturliga koppor i det nårmalte följa fam- ma lagar, hvad tiden til utbrottet .vidkommer, fom de: ympade. - Jag har funnit den balance- ra:emellan! 5:te, Ö:te och:'7:de dygnet, åfven- fom det. ock intråffer vid ympade koppor. Då jag ympat med: Spanfk fluga, -har jag meren- dels funnit febern komma på 6:te dygnet der- efter, och ibland på det 5:te; men då ympnin- gen fkedt med incifion ;-ochtorkadt koppe- var på trådar blifvit inlagdt; har febern icke gerna konmmit fört än” på 7:de dagen. På en naturlig: koppe-fmitta: vil jag anföra ett tydeli- git exempel. Ett ungt fruntimmer var ganfka rädd) förskopporna, hvarföre hon på alt uptån- keligtufättiraktades hemma i föråldrarnas hus, få at ingen fråmmande fick inkomma, fom kunde mifstånkas för at föra koppe-fmitta med fig: Fredags aftonen for hon-på en liten--bal, fom hos hennes bekanta anftäldes, fedan mar förfåkrat henne, at ingen var dit buden, fom kunde åbringa henne någon koppe-fmitta. Men en yngling hade oförmodadt ditkommit, fom nyfs upkommit ifrån kopporna. Tisdagen der- på blef hon-opafslig, och om aftonen fick hon sal K 5 ne TYS 146 =: 1784. Apr. Maj. Jun. rysningar; hela: onsdagen , torsdagen och fre- dagen hade hon ftark feber, tils kopporna fre- dags aftonen började flå ut. Hon hadeen bror. af några års ålder, fom ej haft koppor, och hvilken. dageligen fick gå til hennes fång. Den- ne blef omfider fmittad af henne, och då jag räknade efter, fann jag, at han fjuknade på 2:de dygnet ifrån det hennes koppor började mogna. ; | Metaftafifka bulningar hafva undertiden yp- pat fig på flera ftållen af kroppen, efter kop- por. Under flere års tid, fom jag utöfvat lå- kare-konften, har jag fett metaftafis ibland up- komma, få vål efter naturliga, fom ympade koppor.. Jag har årfarit, at de båfta koppor un= " dertiden kunnat lemna fvåra metaftafes, då der- ermot de confluerande fållan haft dylika lem- ningar. Jag får dock icke aldeles frikalla dem hårifrån, efter jag ibland fett dem hafva denna påfölgd.. Sådane metaftafes hafva merendels fatt fig omkring armleden, och ibland på båg- ge armarne tillika, Gemenligen har jag dock funnit ftållet vara litet under armleden, nedan för armbågen, hvareft det börjat värka, och fedan fvålla, med en fpånd, hvit eller rödlått, och öm fvullnad, hvilken. ej varit Öfveralt lika öm, utan har det gemenligen funnits nå- gon -flåck, fom fynnerligen Oömmat och värkt, då man med fingren den vidrört. - Härjåmte har armen blifvit flyf och rak, utan at vid armleden kunna böjas. Jag har åfven fett dy- lika metaftafes fätta fig i knån, vid undra kiå- kens ledgång, på clavicula, på tibia, och fler- flädes på kroppen. - Denna fvullnad har altid varit mycket envis, och har ej velat gifva - . a sj ka eld Ar VRENV 1784. Apr. Maj. Sun. 147 ka för fördelande omflag och grötar, för re- folverande torra krydde-påffar, eller andra el- jeft goda applicationer, utan den har omfider mjuknat, likfom til vargÖrning, men, efter an- fäld Öpning, fållan gifvit annat än en tunn matéria, fom länge fippråt fram, och omfider har detta ofta ftadnat i anchylofis, hvarigenom ledgången blifvit tilltångd, fom varit mer eller mindre boteligt. Då metaftafis intagit fafta delar, med eller utan ledgång, har jag funnit den ganfka benågen at gå öfver til en fnar bulning, ofta angripa benen och bortfråta pe- rioftium. Denna ledfamrma tilftöt har altid plå- gat de fjuke och brytt Låkaren.. "Når man blif- vit fa fent kållad, at all likneife varit til var- görning, få har förnåmfta botemedlet beftått i goda intilionet; men då finuofiteter eller fiftu- leufa gångar varit complicerade hårvid, få har bötandet gerna dragit långt ut på tiden, och den förbligtigafte fikötfel har undertiden ej kun- nat förekomma anchylofis. Jag har derföre med all omtanka budit til at kunna afbryta denna kådja af vedermöda och olågenhet. Det har ock, Gudi lof, lyckats, då jag i tida blifvit kallad. — Jag har tagit för afgjordt, at denna metaftafilka depos fåfter fig djupt ner in vid ”perioftium , och ät i början allenaft en liten Häck håraf blir intagen, fom inflammeras och fvåller, utan at utvårtes på huden, fedan den genom våtfkornas tillopp federmera jåmnt blif- vit utfpånd, på annat fått märkas til, ån genom ett rd ÖOmmande vid påtryckning med fing- ren, då man den handterar. Om man nu få tidigt blir kallad, at ingen bulning ånnu hun- "nit formeras, få upföker man genaft det pn 2 ; el et 148 — 1784: Apr. Maj. Jun. let på fvullnadeny fom mälft ömmar, och/ders: = å appliceras några blodiglar; hvilkas bett vål böra få blöda ut; hvarefter man pålågger antin= = gen blygröt, eller en flanels-lapp imbiberad med oleum- Lini camphoratum, blandad med Lini- mentum e-fale volatili. - Finner many efter ett dygn, at armen ej blifvit böjelig,;vårken,ej lagt E fig, utan at ömheten ånnu fortfar', få böra blodiglarna repeteras, hvilket dageligen få ofta bör fke; tils ömheten aftagit och armen bör- jar at-kunna böjas. . Under alt -detta fortfares med någotdera af de anförde omflagen, hvars af jag hålft vålier biygröten, då fvullnaden kring leden år ftor, eller då flere dagar dragit ut innan jag blifvit tilkallad. -Blygråten göres på följande fått: man utfpåder ett uns -acetum faturninum med:2 quarter aqua fillatitiadimplex, hvaraf gröten kokas med rafpebröd, och nå- gorlunda fuktig pålågges. Om blyåttikan ut- fpådes med: ett vanligt brunsvatten, få decom- poneras hon, nya fammanfåttningar, tilfkapas, fom. ej blifva löslige i vatten, hvarigenom blyet blifver författ i det fSkaplynne, at det li> tet. eller intet federmera förmår at verka. . Vid Igel-applicationen bör man ej fkråmma fig af det at fvullnaden flrax derefter fynest Oka. lig, ty:det: år allenaft en. påfölgd af-våtfkornas til- iopp, fom iglarnas iugning orfakat; åfvenfå böra de fugillationer och blånader, fom efter iglarna fltundom yppa fig öfver fvullnaden ; ej affkräcka någon Låkare ifrån at låta repetera blodiglar, om. få behöfs, ty: denna fugillstion år allenaft i cellulofa, .och förfvinner lätteligen -under bruket af blygröten. Sedan nu leden aldeles återvunnit fin. böjelighet, och Alltömé IM et 794. Apr. Maj. Sran. 149 "het förgätt, få plågar jag til flut endaft omlin- da en linne-lapp , hvarpå otvåttad fvepfk ull blifvit tråcklad, hvilken den fjuke' bår, tils han fulleligen blifvit reftituerad. > Härvid vil jag bitoga den årindran, nemligen «at den värk smed fvullnatl fom vid koppornas bulning el- ler torkning, eller vid ympefårets ihoplåkning infaller, endatt bör anfes tör metaftafifk, och ingalunda den, fom törte eller efter utflaget, in- nan kopporna hunnit mogna, fig initåller, ty ehuru Utrång en fådan vårk nånfiv kan vara, få har jag dock aldrig fett den hafvå någon farlig etterflång, utan plågar han gerna förfvin- na genom laxativer och utvärtes pålåggning af flanell med campherts olja. Jag har i den- na värfid ympat 3 barn i ett förnåmt hus, af hvilka den yngite fick en få ftark vårk i ena armen, at han fynnerligen jämrade fig några dagar och nätter, men genom camphberts-oljan fördreis den aldeles: från: armen; och lyttade fig til fmalbenet, då den åfven dår förtölgdes med famma olja. Kopporna bulnade väl, och flutade tig lyckeligen. "Men de tvånne andre fingo bågge metaftalifk vårk i den frifka armen, hvarpa ympningen "ej fkedt. Jag fkötte dem med'blodiglar efter ofvannåmnde methode, och hade den glädjen at fe dem lyckeligen undflip- pa alla efterflångar. " Då liknelfe varit til an- -.chylofis, den må då varit verkelig, eller en- daft en ledfnårpning, få har det ofta lyckats för mig at omfider uplöfa ledgången, med bad- ningar af fylte-fpad, morgon och afton repe- terade, hvarjämte jag imellan-åt låtit runka på leden, åfven fkåftals påhånga vigter, fom efter- hand påökts, tils lemmen fått fin naturliga sal | räthet 150 = > 1784. Apr. Maj. Fun. råthet och leden fin böjelighet. På detta fått halp jag 1754 en yngling, fom efter kopporna fick få fnörpta och ftlyfva knå, at han ogörli- gen kunde gå, men fom få aldeles hårigenom blef hulpen, at han nu år en rafk man. Det har flera gånger lyckats för mig, at på detta fått hjelpa andra behöfvande. Jag har fett ef- ter;skoppor en art metaftalis fke til knåen, med mycken fvulnad, fom dock utan bulning gått ötver til en fort anchylofis, med ben-utfkjut- ningar, likfom fpetfiga exoftofes; hvilken an- Aödt helt och hållet botades vid Loka, medelft kalla bad och locala kalia pågjutningar, mor- on och atton repeterade. — Invårtes har jag ibland tillika gifvit merculiarier, dem jag vid alla efterflångar af koppor funnit ganfka ana- loga; ty hvad kan vål mera likna ett bhphili- tifkt får, ån ett koppympnings-får töre koppor- nas bulning?- hårpå har jag ftödt mig, och med framgång gifvit dem. =: Jag wvil fåfom exempel nåmna en yngling om 14 år, född af frifka föräldrar, fom i fin barndom hade haft koppor, hvarefter han fått behälla ett utflag på kindbenet, hvilket alla år utflagit med blem- mor, fom bulnat och lemnat får efter fig, hvilka långe råckt, innan de med låkemedel torkat bort, men altid lemnat årr efter fig. Honom gaf jag en fommar smercurialier, med tjenlig re- gime, fom få botade honom, at han nu i fle- re är varit fri. Jag bör dock ej til metaftafes föra de ophthalmier, fkabb och bölder, fom ofta tilftöta vid och efter koppor. De förre härröra ofta af fel vid regimen , och åro lått botade med blodiglar och utvärtes appli- cationer af fvagt bly-vatten: . Ne fenare åter depen- 1784. Apr. Maj. fun. . I5I dependera gemenligen af våtfkornas: befkaffenr het före fjukdomen, ehuru jag ej nekar, at ju de ofvannåmnde metaftafes åfven ifrån den- na kålla kunna derivera fig, och jag har altid mifstånkt dem för åt deltaga af något fphili- tifkt frö, få mycket mer, fom jag fedt en me- taftalis efter koppor fätta hg frampå benpipan, och i början aldeles likna en tfiphilitifk exo- fofis, men ovanligt fnart gå til bulning , i jämnförelfe mot en riktig venerifk. de Til flut vil jag korteligen underföka, hu- ruvida det rykte kan: åga grund, fom man hår och dår hörer, at riktiga koppor:2:ne el- ler flere gånger kunnat åkomma en och fam- ma perfon, och at man fkall hafva exempel på ympade barn, fom federmera fått riktiga kop- por, Jag bekänner, at jag i min medicinfka 'practik aldrig fett någon 2:ne gånger få rik« tiga koppor. Nog har jag ofta råkat ut får vattu-koppor, fom i början varit de riktige kopporna få lika, at jag flera dygnen balance- rat, och ej. vetat til hvilken art af. koppor jag fkulle dömma dem at höra; ty puftule hafva til utfeende få aldeles liknat de riktige, at man "lått kunnat mifstaga fig derpå. Men deras korta periode, i jämförelfe emot de riktige, har 'omfider uplöft gåtan; ty då vattu-koppor in alles aldrig råcka öfver o9:de eller i1:te dygnet, då alt år öfverftåndet, få draga riktiga kops= por gerna ut til det. 21. dygnet, ja ock ftun= dom vål långre, innan man kan fåga at alt år Öfverftåndet. Jag har under detta tydeligen fett, at vattukoppor kunna årra, ofta ockfå lemna bulnande freden efter fig, hvilket man bör fkrifva på fubjedternas räkning, i det våt- RTR ” fkorna 152 NRA: oddpr älaj. Sn > fkorna ej varit rena. En Låkare bör, eftér mitt tycke, ej utan ett noga Öfvervågande fil- la utflag, då han blir tilfpord, för at yttra lig "om arten af koppe-utflaget; ty föråldrar och -anhörige hafva rättighet at vånta ett fanfärdigt yttrande, efter de derpå federmera grunda fitt beflut om koppympning. Ofta blir man råd- frågad i ympnings-vågen, då föråldrarne, vill rådige om ympning-bör anftållas eller ej, fram- vifa koppårr på hna barn, tör at af Läkaren upiyfas, af hvad koppe-art de kunna vara lem- ningar. - Sådana frågor hafva ofta gjorts mig, men jag har altid :kunnat vederbörligen fvara på dem, fedan jag noga betraktat utfeendet af ärren; ty jag har: funnit årren efter vattu- koppor flåta, då dåremot ärr efter riktiga kop- por gerna åro fkråfiga. - Af alla de efterråttel- der jag hittils haft om koppor, fom andra gån- gen aåkommit, kan jag med trygghet förfäkra, at jag intet exempel haft, dår riktiga koppor tvänne gängor angripit famma perfon; jag vet fåledes ej af.egen törfarenhet någon, fom å nyo fått riktiga koppor, fedan han med rikti- ga koppor en gäng blifvit ordenteligen ym- pad, och fått flytande ympefår, med åtföljan- de eruption. = Jag vil dock ej neka möjelig- heten af en betydande irring, fom vid kopp- ympning kanfke fkulle kunna hända, i det man, de tider inga koppor.åro gångfe, och man fåledes ej har tilfälle at fjelt uphämta koppe- "materien, från en annan hand: til åfventyrs fkulle kunna få en materia, fom genom mifs- tag blifvit tagen efter vattukoppor. Ehuru jag med f:kerhet ej vet något exempel härpå, få fynes dock möjeligheten håraf kunna exiftera, och i den håndelfen fkulle en, fom på fin arm verke- 1784. Apr. Maj. Jun. 153 verkeligen har ympnings-ärr, af de riktiga kop- porna kunna blifva fmittad. Innan jag dock flutar deffa anmärkningar, vill jag meddela ett utdrag af mortalitets-liftor- na hår i Stockholm, hvaraf inhämtas, huru många i Hufvudftaden dådt af koppor under denna farfot, ifrån defs början förledet år, til den 1. Maji 1784, då farfoten anfenligen hade minfkat fig; neml, i nedanftående förfarmlingar: ; ; Manfolk, Qv.nfolk, Kongl. Hof-Förfamlingen 14: 10 St. Nicolai ; 10 - m30 Riddarholms Förfamlingen = - I4 14 | St. Clare | 20: 24 | St. Jacobs id 4 GR Marie Magdalene EE SR St. Catharine FEN Ae Tyfka Förfamlingen 6 Fö » Ulrice Eleonore 23 22 ' Hedvig Eleonore för NOR Adolph Fredrics 420 Or Finfka Förfamlingen 14 (a I Garnizon - Regements Förfam- | äl lingarne, nemb K. Lif- Gardets, Kel. Artilleriets, och Högf. Enke- "Drottningens Regem. Förl. -"10$ 02 5 I Skepsholims Förfamlingen —> "12 8 Stora Barn - hus Förfamlingen FR Danviks | Sabbatsbergs : KE Spinhus Förfamlingen ingen $s221 Sal Då KN RR RAÄ oo ERE EE +) Ibland: deffe var Sergeanten KEMPE, 84 är gam- mal, död i Kopporna, begrafven i Adolph Fredrics Kyrka, k 1354 - 1784. Apr. Maj. sjuan. Då man nu hoplägger antalet af mankönet med det af gqvinnkönet, få utgör hela mortali- tets -fumman ett antal af 1043 perfoner, fom endaft i Hufvudftaden målt fätta lifvet til af kopporna. Som denna farfot härjat öfver ftör- ftla delen af Riket, och ej mera dår, ån i Stock- holm, fkonat månnifko-lif, få fkulle en morta- litets - lifta öfver hela Riket utan tvifvel ut- göra en förfårlig fumma. En fjukdom likvål, fom genom goda anftalter och vederbörlig vak- famhet ftår til at hämma, fedan kopp-ympnin- gen, få i Sverige fom andra länder, få lyckeli- gen aflupit, at knapt en af 500 dödt. Det fy- nes derföre, fom kopp-ympningen uti en Stat vore ett göromål, fom borde ftållas under Po- litiens vård, få mycket mer, fom folkets antal utgör Statens ftyrka. Således, då menige man, antingen af okunnighet, eller af trefkhet, eller af någon annan orfak, vågrar at låta ympa fi- na barn, få tyckes Policen böra åga magt at tilhälla dem dertil, når fådant fker gratis, utan deras befvår eller koftnad. Låt ofs föreftålla ofs, at deffe 1043 perfoner, fom af kopporna hår i Stockholm blifvit bortryckte, lefvande kunde upftållas på ett fålt, hvad ftor flock fkulle. icke de utgöra? til huru ftort politifkt vårde i Staten borde icke de uptagas? och följakteli- gen huru ftor förluft för Samhållet år icke deras död? Mån allmånna penningar nänfin båttre kunde anvåndas, ån til fäådanas råddning? Men koftnaden blefve för ftor, och faken min- dre görlig, om menige mans barn i publika Koppympnings-hus fkulle införas, för at ym- pas. Vi fe årligen, huru trögt det går hår i Stockholm, at få antalet af ympnings- äm- nen 1784. Apr. Maj. Jun. 155 nen completteradt i det inrättade Kopp-ympnings- hufet; deremot har det i Norrland hos Allmo- "gen båttre lyckats med utfånde Låkare, fom farit omkring och i Allmogens hus med fram- gång förråttat denna ympning, då åndamålet medelft en ringa penning lyckeligen blifvit vunnet. Om fådane Commiffarier Riket öfver, på publik koftnad, årligen utfåndes, få kunde man med trygghet vänta mångfaldiga medbor- gares råddning ifrån undergång, och folk -nu- merns anfenliga tilvåxt. — (AN (fork - Befkrifning på den Botten-profvaren, fom blifvit myttjad i Bohuslånfra Skår- gården, är 1783; . Inlåmnad af | Baron CLAS ALSTRÖMER, Cantzli-Rad och Commendeur af K. Wafa Orden, 20 | ÅA: 1583 blefvo de fefa och fårfta Sille- -Tranfjuderier igenom en Beligtnings-ritt utdömde, på den grund; at man befarade ham- nars och farleders upgrundning, och Sillens bortfkråmande af Tran-grumfet, eller det af- fkräde, fom efter kokning kunde uti hafvet utflåppas.. Men fom Tranfjuderiernas ågare pålto- do, at denna upgift vore ogrundad, blef dem både tillåtet och befalt, at beftyrka fin talan, Detta kunde icke annorlunda låta fig göra, än at jord-hvarfven uti hafsbotten måfte under= fökas, för at utröna, om den Öfverklagade Be up- 156: > 1784. Apr. Maj. dun: upgrundningen béeftod af ”Tran-grums : eller vanliga jordarter. : De, fom fkulle förråtta underfökningen, voro ftrax betånkte på något inftrument, hvar- med jord-hvarfven under hafsbottnen til et be- hagligt djup kunde beqvämligen til granfkning uphåmtas. ; Sedan många tilftållningar blifvit med mös da uttånkte, förfökte och förkaftade, upfann ändteligen Amiralitets-Lieutenanten Herr Ja= COB KJERRMANSKJÖLD, en ibland Tranfjuderi- ågares til underfökningen Committerade, et In- flrument, fom fulkomligen tjente til åndamålet. FöÖrmonen af detta Inftrument beftår, lik- fom alla Machiners, uti defs enkelbet, och man har trodt det förtjena Kgl. Academiens up- märkfamhet, at uti defs Handlingar kungöras. Tab. II Fig. 1. föreftåller hela machinen, med fitt fammanfatta fkaft, fom efter vattnets djuplek kan fkarfvas. (a) En iholig con af järn, fom i nedra fpet- fen år förfedd med några fkrufgångor, hvarpå en trä-trifla kan faftfkrufvas, fom hindrar fpet- fens nedtryckning i bottnen, då man endaft vill måta vatten-djupet, och hvilket finnes utmårkt på fkaftet b, d, e, f, fom år fördelt i fot och tum, nedifrån råknade. Fig. 2. år förfta leden af fkaftet eller ftlån- gen, hvars nedra ända (a) år infpetfad uti jårn- beflaget eller hylfan (b Fig. 3.7, och den öfra ändan (b) fammanfogas med den andra leden af fiängen, (Fig. 6). Fig. 3. beftår af den iholiga conen (a), hyl- fan för ftången (b), och ett utfkott (c), hvar- igenom conen faftfpikas vid nederfta leden af fkaftet + KN md 7 å j 1784. Apr. Maj. sun. 157 fkaftet eller frången. Vid (dy år en infånk- ning, hvars bruk ftrax fkall befkrifvas. | Fig. 4. år en ftrut eller iholig con SR bleck, fom infättes uti jårn-conen (a Fig. 3.) och hvilken ”bleck-ftrut år förfedd med o:ne - böjeliga vingar (bb), fom til ftrutens qvarhål- lande böjas kring infånkningen (d Fig. 3.). Den | Nröt, fom nyttjades i Bohuslånfka underföknin- gen, var af 43 tums djup, och 2 tums diame- ter i Öpningen. Fig. 5.. en propp af tråd, fom vål paffar at ilvippa (truten (Fig. 4:05 gel har en mårla, i » hvilken ett tåg år bundet, för at dermed ut- traga proppen. | Fig. 6. en led af flången med afvreddlade än= Fa och derigenom borade hol. Fig. 7. ftångens öÖfverfta led. Fig. 8. mårlor inflagna hår och dår i flån- sen, til tågets qvarhållande. / Fig. 9. en iholig cylinder af jårn-bleck' paffad efter ftångernas tjocklek, och med ett hol tvårt igenom. Denne cylinder fkall inne- fluta (karfven åf tvänne ftångers affneddade kh åndar , hvilka få-vål fom cylindern genomftic- kas och fammanhällas af nageln (Fig. 102. Stångernas långd och tjocklek afpaflas ef- ter tilgång och -behof. "År djupet ng fkall - underfökas. flort, få fordras en tjockare flång nåtmaft ftruten, och de kunna fmåningom atf- fmalna mot öfra ändan. De ftånger, fom, bru- kades uti Bohuslånfka underfökningen , hade | gl läro has tums diameter, år detta inftrument fkall brukas, fkarfvas | läker tik ögst djup tilfammans. — Bleck- flruten, (Fig. 4.) infättes uti järn-conen (a Fig. 3): 1 3 Prop- UEESSSEESTNESEN URINEN SIRENEN UTILITY RIIIEISEINDRSESIARSESrEASOEEN NEEESNEN 158, — 1784. Åpr. Maj. sfun. Proppen (Fig. 5.) intryckes i ftruten, få at den ej lått kan uttagas. Machinen nedtryckes i bottnen til erforderligt djup. Stången wvrides et halft hvarf, Proppen utdrages, då vid ftån- öre updragning ftruten fylles med den jord-art, om på det ftället finnes. Den fulla ftruten kan uttagas, och en rengjord i defs flålle infåttas. Det ftörfta djup under fjö-bottnen, fom med detta inftrument blifvit underfökt, har varit 143 fot, men då var vatten-djupet ej ftörre ån 23 fot. På et vatten-djup af 21 fot, har man nedtryckt inftrumentet 10 fot under botten- ytan, eller til 3r fot under vatten-ytan; och detta år det ftörfta djup, hvartil man med det- ta inftrument hittils hunnit under botten-ytan. Det ftörfta vatten-djup, på hvilket inftrumenr- tet varit nyttjadt, har varit 24 fot, och då trycktes inftrumentet 6 fot ned i bottnen, eller under botten-ytan, och fåledes tilfammans til 30 fot under vatten-ytan. Bottnen, fom blif- - vit underfökt, har meråndels beftått af lera, men ibland af fand. Olikhet af vattnets djup, bottnens hårdhet, och det djup til hvilket un- derfökningen fkall ftråckas, åro omftåndighe- ter, fom göra arbetet mer eller mindre fvårt, - men det har hittils altid varit fåkert. Vy 8 Method at finna de få kallade Indices va- riationis curvature; AF NILS LANDERBECK, Mathef. och Phil. Nat. Adjun& i Upfala; åt LC, Tab. HI. Fig. A, vara en kroklinie hvars = Evoluta år QD, kalla bogen LC z, Radius Cur= Ä : dR år dz, och curvaturens i famma pun& — —3 1784. Apr. Maj. Jun. 159 curvature CD,R, och deras fluxioner dz och dR; få år klart, efter z och R åro variabla, at bogen z varierar med dz och Radius curvature R med dR;> och emedan dz : dR : : 1: PE infveg ; NÅD dz variationen af Radius curvaturge i jåmförelfe med bogens, eller Index variationis Radii cur- vature. Detta är NEWTONS refonement, hvil- ket år fimpelt, naturligt och få tydeligt fom det kan vara, faft han kallar expreffionen a "Index variationis curvaturg. | | d Ehuruvål MacLAURIN endaft fåger, at - hn "Az år Index variationis curvaturgeg, är det helt be- gripeligt, at han refonerat, för at komma til den, fåledes: Emedan curvaturen år inverfe fom : SE - ee HM I as defs Radius, få år curvaturen i C, R och dR sär FIOOR defs fluxion - RR Krokliniens variation i C Rn | dR dR och fåledes, emedan dz : — STR ; dR blifver — RJ curvaturens variation i C, i ER jämförelfe med bogens i famma pun&å, eller Index variationis curvaturge. IR Den application, fom ' omedelbarligen ledes från deffa Indices, at för en gifven kroklinie exprimera Radiens och curvaturens variation, RR LA for- FETT AR SR np > NKI EEE SEESEESGO TUREN EIANI FÖRRE SE ES 160 1734. Apr. Maj. Jun. fordrar väl ingen djup kunfkap uti calculen, men är fom oftaft rått befvårlig, hvarföre ja här upgifver en method at finna variationen ä curvaturens radius och af curvaturen, med en anfenlig ”minfkning af befvåret, hvilken inga- lunda grundar fig på högre principer ån cen vanliga. Det år bekant, at om Tangenten för vin- kelen BCD kallas t£, få exprimerar equationen dy = tdx generelt relationen imellan coordi- naternas fluxioner af en kroklinie. Och om Secanten för vinkelen BCD kal- las s och Cofecans v, få exprimeras relationen imellan bogens och abfciffans fiuxioner, genom dz = såx, och imellan bogens och ordinatans genom dz = vdy. ; Om famma denomination behålles, få, emedan Vit? iris CDER) : DFE-Bayer DF, — Avars fuxzion, när R anfes conftant, Vie” Rådi . 213 or —+ 1 l20dx 3 = — dx, hvaraf R = — |32x, 1-2) dt == fom är en fundaion af x. När i flållet för dx k N dy ; I+2212d fättes defs vårde —, blifver R = - lag r é en fundåion af y. Emedan. 2 = Vs? + I LÄLaR L-FIR SSG sås / ; dr ä== —, och genom fubititution R = — pA dz.sys? -t fom år en fundåion af z, Och NSI SE ds emedan 20 KAR År A 4 Ve Sa Ma i e odv dz ” Sr och dy = ed öl fås genom fublitution 2 2? —- 112 He dz. ovv? -I en fundtion af z Låt variationen af Radius curvature vara Vv. få, efter dz: dx:: Vdz (dR) : Vdx, måtte Nod . vara fluxionen af ED, ED ED = fVdx och CE = EYr/VIxs men VI+i 1: CDA(RY:; CIS oh — , hvarigenom, når värdet af R fubftitu- PETRA Å; Vit? ås, gb fVäx =— SPA och fVdx SA 2 — py. "kåt denna valeuren för fVådx Llärnsa vara f Xdx, få blifver y Vdx = = (Kd& ock MN, 35 I - På famma fått, emedan dz: ne ;: Vdz (dR): | LT målte AE = fSfVdy och DE fSVåy- TT | Re men efter vVi+r2iri: CD (R): DF = VR —3 1 rr 2 få få blifver, rår vårdet af R fubftitueras, DE =—— I 24 i. rr och fVdy NE I+dy Kd hvar- r | de I ES +? a ; h a i i (Ndy = a sjöar OCh "nar "detta L 5 väår- 162 1784. Apr. Maj. Jun, värdö utråknadt kallas "Av ” fås /(Vdy = fYdy, st hvilken NEN; dz, sysa fra. dzoy vr ås dv lät det vårdet för R man utråknat vara /Zdz, få år /Vdz = fZdz och deraf V = Z. Om curvaturens variation kil S, få fins Emedan R—- nes den lätteligen, fedan variationen af Radius Vv curvature år funnen, emedan S=— —: At ånnu nårmare uplyfa faken, fkall jag an- föra ett eller annat fpecielt exempel. För Parabeln, hvars &equation år y = Vax, ; dxyYa ; EN blifver dy = pe hvilken jämförd med den generela equationen dy = tdx, gifver rt — CEN Ii IG och dr = — Ce 2Vx AX Axy Xx KÄRNA z : +? |2dx ka 4x-+alz dt - 2ya Vidare blifver genom fubftitution /Vdx (= — hvarigenom R (— fa 6dxVx ct tagess Vdxi, re TE 3 och variationen af cur- [/4 yx vaturens Radius V = rr och af curvatu- a V 4 24Vax ren d ( —- R? vr stel" Til i4rdx FJ sd 5. hvaraf, når fluxionen ä ff fe SA TEA RAA j 1734. Apr. Maj. Jun. 163 Til en Logarithmica hvars equation dx = hd d Jå jämförd med den generela dy — >S blif- | bs dy ver z 1-2? a de = — och R b b? b ; Is-2?l2 fR ronlng en yr = bal re (ÖCK Vidare I vär » i++: 20 fpd by? fra (= - EE 49 fl bd 2yd ” hvars fluxion Vdy = + fr framkom: Mu b3 2 2 mer V=LochS (=p) =, ».b+y> | € SR amförd med den generela dy = — —, finnesv— v See SE cdz C. NAS V2cz-2z? — VIA = I dum > huru ; i dz. ve TT SREErER genom R (= TT Ja Korsö OCK | v emedan /Vdz (= KR R) = Vacz- 2 fås af defs | : €-Zz dz RA RV VR och S V20z-2? Vv 202-22 CC | =) = 3 EE Sh ocz-2212 Den 164 1784. Apr. Maj. Jun. ; | z : Den fom förföker denna methoden i nå- gra kroklinier, blifver varfe en få betydande - fkillnad, emot den vaniiga, at han helt fåkert befluter at följa och nyttja den af mig hår up- gifne, ker | Vill man veta Radius eller curvaturens va- riation uti någon vifs punét af en kroklinie få determineras abfciffa, ordinata eller bogen få, at den fvarar til famma punå. - Aftundar man veta, i hvad pund af en kroklinie Radiens eller curvaturens variation har en gifven ftor- lek, är o eller 20, 'fättes defs generela Index lika med famma quantitet, genom hvilken Xqua- tion abfciffa, ordinata eller bogen kan deter- mineras: - Vill man -veta uti hvilka punéer af tvänne eller flera fårfkildta kroklinier, variatio" nen af Radien eller af curvaturen år antingen den famma, eller hafva til hvarandra ett gitvet förhållande, få determineras Index för en af kroklinierne, och fåttes lika med de "odetermi- nerade Indices för de andra; åf hvilka equa- tioner abfciffa, ordinata eller bogen af dem blif- ver determinerad. | FR 2 tr tt ort | LACERTA Sputator oc LACERTA I bimaculata, två nya Ödlor från Ame- rica; befkrifne af j ANDERS. SPARRMAN. KC a - 1) fena Sputator. - Denna för defs fpot- tande egenfkap mårkvårdiga Odla har jag funnit ibland framledne Hof-Marfchalken Baron 1784. Apr. Maj. sun. 165 Baron DEGeEErRs efterlemnade vackra Natural- Samlingar, fom af defs Enke-Friherrinna Fru C. RiBBiInG blifvit til Kongl. Academien för- årade. För kunfkapen om famma Ödla har man utömdefs at tacka Herr Dodctorn och Problften Acretivus, hvilken, under flit viftan- dei Philadelphia, århållit detta kråk ifrån en defs vän på S. Euftache, dår detta år hemma, och ötfverfåndt detfamma; famt redan år 1755, uti bref til Herr DEGEERrR, dårom bifogat föl- Jande beråttelfe: | ”Wood- Slave, Trådflaf; en Ödla fom fins i ”Södra America. Lefver vid ftockvirke och '”i hufen, fom alla åro af tråd; åfven in i hu- ”fet til myckenhet ibland folket. Skadar ingen "”utan at vara ofogad. År dock fnart retad, "Man fer dem rånna up och ned på våggarne. » ”Stadnar någon och fer på henne, få fpottar. ”hon på fin åfkådare; fpottar dock icke, utan at fe lin ovån få når at råka honom. ”terna, och fkada då ingen”. ' 2 — Kroppen från nåfan til anus, på de fpeci- mina, fom finnas uti DeGeerifka Cabinettet, af Lacerta Sputator, var på den ftörfta, blott 2 tum lång, och fvanfen då 23 tum. Någon liten förändring i flåckarnas och råndernas flåll- fran kart ning 466...” 1784. Apr. Maj. fun. ning undantagen, liknade famtelige någorlun- da den Ödlan, fom Tab. IV. Fig. 1. töreftålles. De afkegrå åggen, fom voro brun- famt fvart- fpråcklige och lågo i famma flafka med La- certa Sputator, hörde tvifvelsutan til famma Ödla; och har jag fördenfkull låtit ett af dem i naturlig ftorlek afrita. Fig. 3. En Odla, til fina flåckar helt olika teknad emot Fig. 1, fö- reftålles med Fig. 2. Dock vågar jag angifva den fåfom en föråndring, eller fnarare larv, til Fig. 1. och ftlyrkes i denna mening, dels dår- af, at den låg i famma fafka med åtfkilliga af Fig. 1. dels at fvanfen på Fig. 2. fynes likfom ännu ej fullbordad, utan til en ftor del mot åndan naken från all betåckning af fjäll; fom ock dåraf, at bågge voro inunder ljusgrå, famit grundfårgen, få på larven fom den fuilkomna- de, ofvanpå lika, nämligen ljuft afkegrå med bruna flåckar, undantaget, at de bålten, fom å den fullkomnade ofvanpå kroppen finnas teknade , ftötte hos fomliga Ödlor mycket på hvitt, famt voro altid, både framom och bak- före, kantade med en brun rand; hvilka rån- der voro fig imellan tåmmeligen parallelt fål- de, ehuru ej fållan likafom afbrutne, få at dår-- igenom blott bruna fläckar formerades. Emot åndan af fvanien börja dylika bålten fmånin- gom uphöra, eller finnas föråndrade til bruna och hvita flåckar, merendels få, at en ftörre brun fläck fitter mitt uti, fammanhängande med en hvit Hick på hvardera fidan til höger och vånfter om lig. På lår och ben märkas ock fläckar, famt ibland tecken til ett par bålten. För öfrigt är kräket öÖfveralt betåckt med fmå ej fårdeles hvafla fjäll, undantagen ytterfta kanten 1784. Apr. Maj, Jun. > 167 kanten af kåftarne, famt under fvanfen; där, til några liniers afftånd från anus, börjar, famt efter denfamma framlöper, en enda rad ftörre fjäll; af hvilka hvardera år bakåt litet bredare och tvårare, famt knapt mårkeligen utringadt. > Tungan år Oval; kan fnarare fågas vara tunn ån tjock; och befinnes i fpetfen litet infkuren. Förterne hafva alla 5 tåer , fom på framföt- terna åro alla lika långa och lika ftålde, men på de bakre, åro de innerft åt kroppen vettan«- de likfom tummar, fkilde ifrån de öfriga, men icke defsmindre långe. Inga naglar har jag "kunnat förmärka; hväarföre det ock blifver fvårt at förklara, huru denna Ödla kunnat klån- ga up och. ned för våggarne; få framt man icke vill föreftålla fig, at antingen naglar och klor blifvit uplöfte uti den fpiritus hvaruti djuret förvarades; eller troligare, at Ödlan lef- vande varit förfedd på fötterna med en klib- big materia, och tår hånda, uti fjelfva firuktu- ren af defs fingrar och tåer, ägt förmåga at därmed fuga fig faft. > . | Följande Differentia fpecifica må anföras, til tjenft för dem, fom kunde behöfva upfåtta en Nomenclature öfver Ödlorna, NT LACERTA Sputator ; cauda tereti, mediocri, fubtus ferie feutorum longitudinaliter inftructa, | corpore cinereo, fupra fafciis albis, colore he- patico antice pofticeque marginatis, notato. —— 0) LACERTA bimaculata följer i nåfta Quartal,. Utdrag af Kongl. Vetenfraps Academiens | DAGER. ; ga fledne Grofshandlaren hår i Staden flört CARL RYDMAN har, förmedeltt defs i lifstiden at | ; v tade | | | UH IN | | | I | I - RR VNRRTANSRA ERRIN TO TA 168. 1784. Apr. Maj. CJ un. tade Teftamentarifka Difpofition, til Kongl. Vetenfkaps Aeadermien hår i "Stockholm gifvit en Summa af Trehundra- de Femtio Riksdaler ; hvaraf årligen Råntan bör användas til belöning at den, fom båft befvarar en, årligen af Kgis 7 Academien upgifven, fråga uti Landtbushållningen, = oc 2. Math. Profeftoren vid Kongl. Academien i Lund Herr NiLs SCcHENMARK, har författat, och til Kongl. I Vetenfkaps Academien förårat, följande 17 mathematifka "Manufcripter, inbundne in 4:0: Algebra; Fluxions Metho-: derne ; Geom. Analytica; Geom. Sublimior ; Statica; Mecha- nica; Hydroflatica; Aerometria; Hydraulica; Optica; Cat= " optrica; Dioptrica; Perfpettiva; Aflronom. element.; Geogr. I et Hydrographia; Chronologia; Gnomonica; alla fardiga at af trycket kunna utgifvas. ; FÖRTEKNING På de Rön, fom åro införde i detta Quartals - Handlingar. 15 ifurödde Mineralegifke Obfervationer, af JouH. pag- GUuUST. EDELFELDT $ 3 é å 89 2, Om Fjällens högd öfver hafvet, af N. MARELIUS 103 3. Anmärkning om Citron-faft, famt fört at eryftal- 3 lifera denfamma, af CARL: W. ScHEELE 105” 4. Mineralogifke Anmärkningar, af T. BERGMAN 109 5. Småltnings- Förfök med Eidsluft, af B. R. GEIJER 122 6. Anmärkningar i anledning af fiflta Koppe -Epide- mien, af PETER J. BERGIUS 1: + ds se 1340 7: Befkrifning på en Botten-profvare, af C. ALSTRÖMER 155 8. Method at finna Indices Variationis Curvatura, af NILS LANDERBECK = > ste sea g. Lacerta Sputator, en ny Odla från America, be- f(krifven af ANDERS SPARRMAN s = 4r AGT 10. Utdrag af Kongl. Vetenfk. Academiens Dagbok 167 x &x & MR JES xX ok x Lacerta bimaculata S OG RE EU TAGT a RN STENAR ; FK Sä ; lg er ER jag don SHACAD EMIEN 50/20 NYA HANDLINGAR, ig oo FÖR MåNADERNA | Jurius, AUGUSTUS, SEPTEMBER; | ÅR gg FREE AEA SAD AR DR SINN PV LT Sn Kd - 7 = AKS ae MR Na 30) VB UALADE | "p RE S E s ; | Hon CARL PET. THUNBERG, | ge och Pocmdes Profefflor i | LACERTA ÅA HBönaritkla? en ny öda från America, Mel denna få väl fom med den föregående L, Sputator (") har Herr Probften ACRE- LIUS riktat det DEGEERSKA Natural Cabinettet, famt bifogat en berättelfe få lydande: "Ödlan "() Se nåf föregående Quartal pag. 164, Tab, IV. jga RR Ne fa oful. Aug. Sept... ”Ödlan år et harmlöft djur. Lefver ibland ”gröna bufkar, dår hon fitter- och hvifslar. ”Lägger fina ågg i jorden, hvaret ungarne ”klåckas. — Sättet at fånga den är: Man tager ”et långt gräs-ftrå, gör dåraf en fnara, går fi ”makeligen til henne, och under alt detta hvifs- ”lar, fåtter fnaran för hufvudet, få vill hen ”fjelf hoppa in. och hånga fig. De finnas ock ”flörre ån deffe fom äro ifrån Si. Euftachius. NB. Lefva ock i Penfylvanien, uti jor- ”den i vatten-rännillar, uti fkogen och ihåli- 'ga tråd, af åtfkilliga fårgor; fomlige åro mörk- ”blå med gula mungipor”. FÖNEs Ehuru åtfkillige af detta Species af Herr DoAor Acreriuvs blifvit hemfkickade och af mig nu underfökte, har jag dock icke funnit någondera af dem mörkblå med gula mungi- por. De voro inunder altid mer eller mindre hvite och kroppen för öfrigt, otvanpå och på fidorna, mer eller mindre ljusblå, ibland nägot fkiftande i grönt, famt mer och mindre be- flrödd med fvarta fåckar, hvilka vål ock hos flera aldeles faknadés, undantagne tvånne ftör- re flåckar, nåmligen en på hvardera fkuldran, i anledning hvaraf jag kallar detta Species bi- maculata.. Det kommer at föras til den förfta afdelningen af de Ödlor Herr Linné i S. N. utmärkt med caradter af cauda comprefa, cor pore veftito, fub/quamofo, och kan från alla Ofriga i bemålte afdelning låtteligen fkiljas, med följan- de differentia fpecifica. L. (bimaculara) cauda carinata, denticulata, eorpore duplo longiore, digitis palmarum plan- tarumque, lobatis. SOA Som bekant år, har vål ock L. Gecko 1o- ber på fingrar och tår, och. det på alla af dem, men de åro på helt olika fått, nåmligen imbricatim ftålde, famt defsutom inunder be- fynnerlige med lameller, i hvilkas ftålle på bimacula blott äro obetydeliga tvärftrimor, famt aldeles ingen lob på det femte eller minfta iingret och tåen. Loben eller utbredningen på fingrar och tår hos bimzculata har väl ock på deras rygg eller öfra fida en liten uphögd köl eller cri- fa, fåfom på Gecko, dock kan ingen förbland- ning fke -imeilan deffa Ödlor, ty denna fift- nåmnde hörer til en hel annan afdelning, är | utmårkt med en hop vårtor på lin kropp, och | har en trindare nos; hvaremot bimaculata, på I hvardera fidan af denfamma, har en hvafs kant, I fom förmeras af Öfre brädden på orbita och I dåriffån flråcker fig til nåsbårarne. ' Svanfen, fom på Gecko år kort och trind, år hos bi- I maculata dubbelt långre ån kroppen, famt hvafs och likfom- litet taggig låings efter på defs Öfra kant. Af hvad redan anfört år, finnes ock bima- | culata vida ikild från alla andra i S. N. antek- nade Ödlor; förgåtves föker man åfven all | befkrifning och ritning på denfamma hos ål- dre och nyare Audctorer. | SE ANDERS SPARRMAN. M 2 Vågra 172 1784. Jul. Aug. Sept. Några Anmärkningar öfver Differentio differential sequationen ddx + N2xd22 + Pdxdz + Mdz> = o, uti hvil- ken N2? och P äro gifne coefficienter, M hvilken funétion man behagar af 2, och dz beftåndig. Af D. MELANDERHIELM. 0. T[ifferentio differential equationer af den- na, och dylika men ännu mer fam- manfatte former, fåfom om P i ftållet för at i den föreftållde equationen bemårka en beftån- dig coefficient, betydde en funåion af z, haf- va med få mycket flörre fkål våckt våra målt berömde Geometrers upmårkfamhet och om- tanke, at påfinna fått til deras integrerande, fom månens rörelfers determinationer, då de fökas af gravitationslagen, fåfom ock planeter- nas inbördes turbationer, bero uppå xquatio- ners af deffa former integrerande. Uti mina i Parma år 1769 utgifne Lineamenta Theoria Lu- naris har jag funnit differentio differential xqua- tionen för trenne kroppar, fom draga hvar- dz” annan, vara denna följande ddv + vdz? - PR ghev ndv (=) = 0 uti hvilken v år radius 7dz vIgh? vector 1784. oful. Aug. Sept. 173 vector i Månens orbita reciproce, z angeln fom defcriberas af denne radius vector, & fum- man af alla krafter, fom draga månen efter radius vet&or, > fumman af alla krafter, fom draga månen uti en dire&ion fom år vinkelråt til radius vedor, g initial haftigheten, och h | finus til projedtions-vinkeln, och hvilken &2equa- tion tråffar aldeles in med den, fom Herr v'A- » uti defs Theorie de la Lune. Då denna &quar- tionen bringas uti en infinit feries, få upkom- | mer deraf ddv -+ vdz? - + 20dz /- Az | ugg oo V'ssSJ vise | dvd dz? den | += i a f= + &0 =0 Då v gg Vg SI VIL | vården infåttas i ftållet för & och 7, och de fmå delarne af de termer, fom åro innebe- gripne under fummations- tecknet i förfta ap- proximation, bortkaftas, tillika med hela termen zdvdz — 9 få upkommer en &quation af formen AND dd N2xdz? + Mdz? = o, uti hvilken N? år en beftåndig coefficient, M en fundion af z, och dz beflåndig. Denna &quation kallas altfå equatio differentio differentialis trium cor- porum, emedan den med förenåmnde modifi- cationer kan för fådan anfes, och emedan den- na är den enda af de &equationer, med hvilka fö- renåmnde generela differentio differential &qua- tion kan jämnföras, och Geometrerne ånnu påfunnit några methoder at integrera. - Men då man fkulle kunna integrera Xequationen ddx + N?xdz? + Pdxdz -+- Mdz? = oo, uti hvil- SONDS ken oLEMBERT år 1754 genom fin method påfunnit - : 174 1784. - Jul. Aug. Sept. ken P åfven fkulle vara en funåion af z, få & 9 - ad e e 1 . år det klart, at af förenånmnde generela dif Å j ; : zdvdz ferentio differential equation termen — 7 0 ag i ätminftone den, måft hufvudfakeliga delen af honom, hvilken man fkulle få, då man fätter = K+ xx, då x år ganfka liten, hvilket har rum få vål i månens fom planeternas orbiter, K åfven fkulle kunna intagas uti förfta inte- grationen, och at man altfå derigenom fkulle fynas kunna determinera månens rörelfer med ånnu förre noghet. Det år i affeende uppå denna fördelen fom Geometrerne med få myc- ken flit hafva fökt at integrera differentio dif- ferential &equationer af en fådan flags form. Men de håndelfer , uti hvilka denna &quatio- nen har funnits vara integrabel, inträfta icke uppå de händelfer, uti hvilka någon förmån i uplåfningen af Problema trium corporum fkulle vinnas. Icke heiler fkulle derizenom någon fårdeles ftörre noghet, åtminftone i ftör- fta delen af månens &quationer, erhållas; hvil- ket jag på et annat ftälle har nårmare förkla- rat, och i anfeende hvartil- man kan anfe detta problemet vara, genom de hitintiis brukade me- thoderne, med tåmmelig noggranhet uplöft. $. 2. Den i början framftällde differentio differential &quationen ddx + N'xdz? + Pdaxdz + Mdz? —o, uti hvilken P år en gifven coei- ficient, år den mäft fimpla händelfen af famma differentio differential xquation, då P fkulle vara en fundion at 2, och tillika icke af nå- gon nytta uti problema trium corporum fram- tör differentio differential xquationen ddx + N2xd2? 4 Mdz? 0, emedan uti evolution af termen 1794. Jul. Aug. Sept. 175 nÅdvd”. FÖR | termen — vy då vårdét af 7 infåttes, ingen iv ES term upkommer föm med termen Pdxdz uti den anförde differentio differential equationen kan jämnföras, då P bemårker en beftändig coeficient. Men fom det lånder til analyfens förre och ftörre fullkomlighet, ju längre man kan komma med integrations-låran, faftån det icke vid hvar och en ny uptåickt i denna ftrax fkulle kunna röÖnas, af hvad nytta den kan va- ra i Phyliken, få förtjenar åtven denna före- ftållde &quation i detta hånfeende upmårkfam- het; i anfeende hvartil Ledamoten af Kejferli- ga Vetenfkaps Academien i Petersburg Herr Fuss, uti bemålte Vetenfkaps Academies Acer för år 1777 fenare delen, företagit fig, at inte- grera differentio differential equationer af den- na formen, hvilka han likväl applicerar til få- dane händelfer, at M fkulle bemärka a Sin. egteler a Col cz i ftållet för at M- kan få ber märka hvilken fundétion fom håältt af z. Vid denna nu citerade analyfen af Herr Fuss får man anmärka, at methoder, til fådane flags dif- ferentio differential &quationers integrerande, fåftom denne ddx + N?xdz + Pdxdz + Mdz? = 0, uti hvilken P år gifven coefiicient, och M be- mårker hvad fundtion af z man behagar, längt förut varit -bekante. "Detta vil jag icke nåmna för at på något fått -minfka det beröm, fom Flergi Foss verkeliven, förtjenar, och "det. få mycket mindre, fom den af honom anförda analyfen är mycket både nått och vacker, famt ådagalägger hans utmårkta fkicklighet. Men iom Herr Fuss uti det citerade ftållet af Kej- derliga Petersburgifka Vetenfkaps Academiens M 4 - Hand- 170: T784. ful. Aug. Sept. Handlingar, icke har nåmt något om de för- ut upgifne methoderne at integrera differentio Gifferential equationen ddx + N”xdz? + Pdxdz + Mdz? = o, då P år en giiven coefficient, få får jag nu upgifva, at få väl Herr D'ÅLEMBERT uti art. 267. Syfteme du monde, fom jag uti Li- neamentis Theoria Lunaris hafva gifvit tilkänna, at denna föreftållde differentio differential &qua- tion kan integreras genom famma rmethoder, fom vi, hvar för fig, upgifvit til at integrera dif- ferentio differential equationen dåx 4 N?xdz? + Mdz? = o, ehuru vi icke hafva fullfölgt calculerne för at vifa deffa våra methoders ap- plication til den nu i fråga varande differentio differential equationens integration. $. 3. Til at beftyrka det, fom jag anfört pag. 25. utaf Lineamentis Theorie Lunaris, dår jag fåger; Tanquam in transcurfu nomi- nare licet, &quationem differentio differentialem ådt + N?2idz? + Rdidz + Mdz? = o, delig- nante R quantitatem quamvis conftantem, quam &quationem' Dom. DALEMBERT (Spfleme du Monde art. 267) proponit, per hanc methodum fimiliter integrari; nåmligen genom den me- thoden, fom jag brukat i famma afhandling, at integrera &quationen ddr + Nrdz? + Madz? = o, får jag altfå nu anföra följ. korta calcul. At integrera &quationen ddx + N>xdz? + Mdz? = o fatte jag pag. or Lin. Theorie Lunaris Zz e . x=0c 7», hvareft « år ett tal hvars logarithmus hyperbolicus år enheten, och » en ny intro- ducerad variabel, men z» ett tal fom efter be- hag kan determineras. - Man får altfå dx = 1 J | | k K 1784. Jul. Aug. Sept. 177 no ydz = 6 dus och ddwiu= gl ges + | Nz Fd då 2nc dydz + c ddy, då man antager z at va- ra beftåndig. . Då man infåtter deffa vården uti equationen ddx + Nxdz> + Mdz? = o, | i nz upkommer deraf &quationen 2?c gydz? + | Nz Az nz ont dydz + c ddy + N?c pdz? 4 Mdz?=09, I om man derföre fåtter »? + N? = o eller in = + Ny—i, få får man ddy + 2ndydz + | ce Mdz? =, hvilken &equation då man fåtter dy = gdz, och ddy = dqdz gifver differential | Xequationen dq + 2nqdz + ce ””Mdz=o, hvil- ken år af bekant form. Då man infåtter deffa famma vården i ftållet för x, dx, och dådx, uti | differentio differential equationen ddx -+ N?xdz? + Pdxdz + Mdz? = o, få upkommer på gde? YA Hz nz ne ; ock 2nc dydz-4ec ddy+ Ncc gydz? + Pac ydz? | Pe dy + Mdz? =0 eller a? ydz? =-+ 2ndydz ockådy4 NI yde? + Paydz?+Pdydz TMA dre 0. Då man' derföre Tåtter 2? + N? + Pa = oo, få får man 2=—IP + YV-NN—+2ZPP, hvarutaf alt- få upkommer ddy + 2nrdydz + Pdydz + Må" det =, eller ddy + 2n+P. dydz-+Mc ””dz? —o. Man fåtter federmera på famma fått, fom vid &equationens ddx + N?xdz? + Mdz? = 0 con- flruttion, dy — gdz, och ddy = dqdz, hvaraf up. kommer differential equationen dq -+ 2n-—+P. qdz -+ Mc ” dz =o, hvilken &equation år af famma M5 bekan- 198 - > ASA. coful Ang. Sept. | ” "bekanta form, fom den förut anförde &qua- tionen dq + 2ngdz + c Made = 0, eller af den Bernoullianfke formen, men hvilken med ån : ftörre låtthet integreras, då hon multipliceras | (2a—+ Pjz 2n-+ P)z genom c 3 , hvaraf upkommer c ) d (2h + P)z 2 + P)z. + on, CC / gdz + Mc! ) Hen TR 27 ++ P)z 24 P)z hvilkens integral år & ) g + /Md dz +L — 0. Sedan deffe equationer äro fund- ne, fortfåttes den Öfriga redudionen aldeles på ett likformigt fätt med det, fom är vifat uti Lincam. Theorie Lunaris, där jag upgifvit denna methoden at integrera differentio diffe- rential equationen ddx + N?xdz? + Mdz? — o, ehvad fundtioner fom hålft utaf z infåttas i Aållet för M. 706. 4... Den nu omtalte methoden at inte- grera differentio differential &quationerne ddx + NIxdz> + Mdz? = 0, och ddx + Nxdz? + Pdxdz + Mdz? — o, fynes vara mycket expe- dit, och jag fkulle knapt. förmoda, at någon - kortare kunde upgifvas. . Vid deffa &quatio- 7 ner, om. hvilka nu varit fråga, kunna åfven följande anmårkningar förtjena at göras. Lå . sq MÅ . 1) Skall integralen af &quationen ddx + N2xdz? + Mdz? -- o altid innehålla imaginaire | quantiteter, och derföre altid leda til Sinus och 7 conlinus af angeln z, då andra termen N?xdz? år afficierad med teknet +—, hvilken omftån- dighet altid har rum, då denna &quation låm- pas antingen til månens rörelfers determina- tion, eller til planeternas inbördes turbationer. Sjelfva analyfen gifver detta tilkånna, SN at enna 1784. .o7ul. Aug. Sept. 179 denna termen år i deffa applicationer affir- mativ.; Sjellva naturen kråfver ockfå denna egenfkapen af analyfen, ty eljeft och i den hån- delfen at denna termen vore nekad, 13 borde integralen af denne differentio differential &qua- tionen innehålla fjelfva bågen Zz, och gilva tilkånna at manen, under fin befiåndiga revO- lution omkring jorden, fkulle antingen gå lån- gre och långre och fluteligen oåndeligen längt ifrån jorden, eller ock komma närmare och närmare til jorden, famt fluteligen falla in med henne. Afven få fkulle plan neterne i den hän- delfen, at denne termen hade teknet —, på famma fätt gå ifrån folen mer och mer uti en fpiral, eller ock komma uti famma linea når- mare och nårmare til folen, famt fluteligen falla in med henne. 2) Likaledes och i alla de håndelfer , fom termen N?xd2” år nekad, fkola aldrig imagi- naire' quantiteter ingå uti integralen af diffe- rentio differential &quationen dd Bl Mdz 7200 få framt icke fundtion M fkullé 3 sännehålla fådane” Denne egenfkapen vilar jå 23 flrax, då man applicerar de antörde fubhitu- tionerne, emedan man då altid får a? NIE 9, eller » = N."- Herr D'ALEMBERT har anmärkt art. 266 Spfleme du Monde, at denne egenfkapen ockfå följer at hans method at integrera den föreftållde differentio differential equationen, Hvad integrationen a ar le 0 ddx — Fr -+ Md2? för öfrigt angår, få fker den på fam ma fått föm år vifat i TY Ihecorig Lunaris om denna famma &quationen, när termen INexds var jakad, ehuru med: de åndringar) fom under fjelfva calculen lätt vifa fig. 3) Inte- 130 1784. oJul Aug. Sept. 3) Integralen af differentio differential &qua- tionen ddx -— N2xdz? + Pdxdz +— Mdz? = o, då termen N2xdz2 har teknet +, fkall i alla de fall fom 3 PP år ftörre ån NN innehålla imaginaira quantiteter, emedan man i denna hån- delfen :har funnit » =-3P + V-NN +zPP. Men då denne termen år nekad, fkola inga imaginaire quantiteter vifa fig, emedan man då får 2 =-3P + YyNN—-—iIPP. Uti denna håndelfen fker eljeft integrationen på famma fått, fom år vifat uti den håndelfen, dår den- ne termen år nekad. d(D (tä Om Rhabarber-jordens beftånds-delar, famt fått at tilreda Acetofell-fyran. Af CARL WILH. SCHEELE. 6. ÅA! Rhabarber med fig förer en jord-art fom, når roten fackta tuggas, kånnes fom fin fand imellan tånderna, år bekant. Man har funnit, at denna få kallade Rhabarber- jorden beftår af kalk måttad med någon fyra. Men fom man ånnu ej lårt at fkilja fyran ifrån kalken, år det ej underligt, at vi äre ofåkre af hvad natur denna fyran år. Nog vete vi, at den år vegetabilifk, emedan jorden calcinerad i eld brinner med blå låga och quarlemnar calx gérata, fom utgör 3 dåraf; och fom denna jord i det nårmafte öfverenskommer med rcalx citra- za eller ock med calx rartarifata, fom uti eld förhålla fig på lika fått, har jag TA AES habar- MI84: Jul. ANS. Set IG Rhabarber-jorden ej annat kunna vara, ån en med citron- eller vinftens-fyra måttad kalk; men fom denna jord uti diftillerad åttika år aldeles olöflig, en egenfkap fom hvarken calx citr. | eller tartarifata tilkommer, bekom jag anled- ning til följande förlök. - 6. 2. At förft få denna jord-art fkild från Rhabarbern, pulveriferas roten något groft och infunderas i varmt vatten, då mucilaginofum och I trådarne uplöfas och jorden bäft lofsnar, fom | förft fötter fig på botten, i anfeende til defs | förre egna tyngd ån Rhabarber partiklarnas; når blandningen hvilat en liten ftund, afhålles det gula vatnet med de deruti fimmande trå- I darne, och på den quarliggande jorden flås I åter varmt vatten famt omröåres, och när jorden fatt fig, afhälles vatnet åter. - Med denna af- tvåttning fortfares få ofta, tils jorden århållit en fullkomlig hvithet. Et fkålp. Oft-Indifk Rhabarber har gifvit mig, på detta fått tradte- radt, 43 lod fådan torkad jord fom imellan fin- gren liknar fin fand. | 6. 3. Et lod håraf kokade jag 3 timma med” | lika mycket vitriol-fyra fom med 20 lod vatten "var utfpådd, därpå filtrerade jag uplöfningen, och reften, fom quarlemnades olöft, utlutade jag med hett vatten, fom efter torkningen ån. nu vågde 3 quintin, och liknade fin fand fom förut; då jag kaftade litet håraf uti glödande digel, tånde den fig och lemnade calx atrata qvar. Således fåg jag här ftrax, at fyran, hvar- med kalken år förenad, hvarken år citron- eller vinftens-fyra, ty eljeft hade vitriol- fyran fåkert utdrifvit deffa fyror helt och hållet, Zom nu allenaft har fkedt til en liten del. re ltre- | 183 > 1784. ful Atg. Sept s filtrerade folutionen låt jag afröka, hvaraf jag bekom något Ielenit, och fyran fom relterade, och til ftörfia delen var vitriolifk, faturerade jag med caultikt flygtigt alkali.-A£ denne fal-; -miak ilog jag något uti kalk-vatten, fom ftrax däraf hvitnade och omfider fatte fig et hvit pulver; Som nu kalz-vatten hvarken af alkali volatile citrvat. tartarifatum eller vitrisdlatum tål: les, är det åter-et fåkert bevis, at fyran i Rha- barber-jorden ej kan vara någon af de tvånne "förr. ormtalte- fyror. Jag fann, at:precipitatet fom jag fick med kalk-vatten, varen ny rege- nerad RBhabarber-jord, ty den detftruerades af elden och lemnade calx atrata efter Zig. +Som det nu höll få fvårt, at etter denna method decomponera Rhabarber-jorden, för den myck- na vitriol-lyran fkull hvarmed fyran var blan- dad, anifiålte jag förföket nå annat fått. 0064: På etrlod Rhabarbertjord flogs uti en liten: kolt 4 lod: vinfiens-lut (föm var til: "redd af I lod vinftens-alkali och 3 lod vatten) och kokades några minuters fedanijorden åter "Tatt fig , athåkldes klara luten, föra ännu var myc 17 SE Aug. Sept." af annan Batör ån focker-fyran, dhurå den utk de Aeftå renfkaper aldeles liknar den fenares" hvarieté Ock fal. Herr Prof GÖNSRidd: BERG": MAN Biff at bigge fyror fårfkilde”Columher pdetsafnnitets tabeller ("). Det år ej Hel- jer dt undra på, då man fag, at vesttan. alkdir,” til, fatte fig getruft én ånfernlig mångd fmå cry” frallet, fom var veritabel få acetöfelie. — JAg fåg ock acetofell- fyran” decomponiera falpeter ;” ty då jag til en fåturérad uplöffing af acerof.. fyra Blandade en Hkabledés- fatureråd uptöfning” af falpetet, fjocknade' blandningen Arax ANP ab fal åcetof. eryftallers likafå förhåller det liz med Hå neuträlfålter, de må hafva vegetabi- lifkt elfte mineralifkt ålkali til" båfts. ” Som jag nu "af Hera FÖRTOKR fanlh) at vär fyra oti alla omhånidigheter, och "alt" öfrigt, "förhåller 53 fom fåcketr-fyra, ja at den aldeles var denfani-” ma, få borde ock af végerab. alkali och focker- fyra” nödvändigt upkonima et fesenbreradt far acetaféll&. 2” Vidi et € nyd” uprépadt fÖriok få jäg ock verkeligen hvaruti felet” beftod, at han. i A K. he se eisv stup ololpiova ILO 280 apa (+) Opufeula phyfica et clemica Vol. III. pag. 370. de Vv 17844. sul. AU. Sept. 1987 neml. medi alkali -vegetab. och focker-fyrasin- tet acetofell-falt bekommit. | Hela faken: beror därpå, at man ej. brukat nog upmårkfamhet vid alkalifka/ faltets' tilblandning. Jag uplöftes uti kalt vatten få mycket fåcker-fyra fom vatnet ville :uplöfa, "håruti flog: jag, dropptals af lixir vium fartariy Och drögde mellan hvar: droppe några fecundet; blandningen blef; under påttär ende eftervefcence, upfyld af idel fmå cryftal- ler, dem jag befann vara riktigt fal-acetofell&. Således finnes jult famma fyra fom vi genom konft af föcker med tilbjelp af falpeter-fyra til" teda, redan förut af naturen filredd uti örten Acetofella. NERE MÅ NRA RNE > ARR RE SA vol 0 AKER ER , PET Be Talen — Förfök med bandformige Lampe-vekar,.:, fana PB KÖRA I JGG Inv Ungiföd ak Öm I Baton "CEAS ALSTRÖMERS 01 IRA > BS AEA LISA SE «RA MERA j KE a Cantzli - Råd: och. Commendéeur af K. Wafa Orden, : Ä TRE 3 IRI AG Co SYELVSTE t$ >& & - a Rd :R & Li Ti Cepric des. :Journeaux;1783 Fanuarii, påg. IN ng68 pch Maijobpag. 360 Ir få wål fom! uti ROz1iER”S: Journal de Phyfigque för: Januarius fam- ma: år. påg. 62; inhåmtade jag aldraförft den kuonfkapy at en Nr Lecer i Paris påfunnit en beredning äfsLampe-vekar,: hvarigenom os, rök och fot. förekommasy, vehvad flags olja: fom brånnes, famt: olja och vekar sbefparas. »Detta fynd våkte ånnu mer min upmårkfamhet ,: fe- dan det af ;Marquis pr: Conporcert, M. Ia " wOrstER Och M. le Comté pe Mini Yr, fom Kgl. > Franfka Veterifkaps Arademien utfedt: til des N 2 granfk- 188 1784. Jul. Aug. Sept. granfkning, blifvit underfökt, godkåndt och riktigt befunnet. Förliden höft ankom ock til Götheborg en Fransman, Hr. Paury, hvilken åtog fig at klargöra oljor och tran få, at de ej fkulle gifva rök då de nyttjades i lampor. Han hade vål med fig nägra prof af Herr Lé- GER'S preparerade vekar; men han anfäg dem ej för få betydeliga, fom tin konftt at klara oljor. : Under få olika upgifter, och då jag ej kun- de infe någon möjelighet, at genom någon flags vekens beredning förekomma den rök fom olja ger; var för mig ej annat til göran- de, ån at genom förfök utröna råtta förhål- fandet. Herr LéceErR”s bandlike vekar voro öfver- dragne med Hvalraf (Sperma Ceti), hvilket ge- nom hett vatten affmåltes, och tjente mig til möåönfter för dem jag låt våfva af fint bomulls- garn, inemot I verktum breda, med 90 trådar i bredd, fördelte i 9 låckar, hvaraf en fattes imellan hvart par tånder i våffkeden, men til inflag nyttjades enkel bomulls-tråd, Jom ganfka löft inflogs och til 3 tum imellan hvarje. I fållet för hvalraf lät jag doppa mina vekar uti talg, blandad med få mycket vax fom fordra- des at vinna hvalrafvens ftlyfhet. — Sådane band- vekar fatte jag i lampor gjorde af förtent jårn- bleck, och til inråttning lika med dem, fom på franfyfka kallas Lampes & réfervoir, och hvil- ka nedflåppa oljan få tort hon förtåres, få at den altid håller fig til famma högd i lampan, och famma atftånd från lågan. Ytterfta åndan af veken fvedes eller kolbrånnes litet, för at låtta åntändningen: men om en droppa Terpen- tin- 1784, Jul. Aug. Sept. 189 - Fin-fpiritus frykes dårpå, få fattar han eld i famma Ögneblick fom minfta låga nalkas. Efter antändningen bör veken, med en lam- pan åtföljande nål eller tång, flyttas up eller ned, til defs lågan år öfver alt hvit och klar. Om veken år för kort eller för litet updragen utur veke-röret, få blir lågan för liten eller flocknar aldeles: men år åter veken för högt updragen; få får han en lång och brun fpets fom röker, och år mårkvårdigt, at den minfta förlångning Öfver råtta måttet, ja om det ej vore mer ån +33s tum, åftadkommer rök. Jag har fåledes genom mångfaldiga förfök, under framlidne vinter, årfarit, at de bandfor- mige vekarnas rökfrihet hufvudfakeligen beror af deras bredd, tunnhet och korthet, och at Kgl. Franfka Vetenfkaps Academiens förenämn- de Herrar Deputerade mifstagit fig, når de trodt at Herr LecERr's vekars rökfrihet beror på ve- 'karnas konfliga beredning. Utan tvifvel har den oberedde bandformige veken, fom defle Herrar brukat i förföken til jåmförelfe med Herr LeGEr's, varit högre updragen Öfver ve- keröret, ån den beredde, hvilket, i anfeende til den nåftan omårkeliga fkilnaden, lättel. kunnat undfalla deras upmärkfamhet, och Herr LeéGEr fåledes vunnit det förmånliga vitsord om fin upfinning, fom han önfkade, för at befordra affåttning på fina beredde vekar. Men Herr Pauiy har icke mindre mifsta- git fig, då han trodt, at hans fått at klargöra oljor enfamt vore tilråckeligt til hindrande af deras rökande i lampor; ty genom mångfaldi- ga rån har jag funnit, at de klarade oljorna N 3 äfven 105 1784. ”sFul: Aug. Sept. äfven röka ganf(ka frärkt, få fart veken är (OR Bög updragen. | "Aftrena oljor och ren tran giva et Ribrare rtR beftåndigare ljus ån grumliga fetmor, ken "icke nekas; ty grumfet fåfller fig på veken och förorfakar-då en tjockare och härdare fot-fEot- pa.” "Icke defs minäre har j28 uti mina lam- Por brukat fillé-tran , fåden fom "den kormit från Fran-ljuderierna, utan at kunnd förmår- 'ka någon fkilnad, imellari: dentia och -den förh 'Herr PauryY med konft klarat. ' Dock finnes fille-tran ibland, jag vet ej af hvad orfak,förh år tjock och grumlig, hvilkeéniicke vål utan klargörande kan: nyttjas. i lampor. aa Genom deffa: förfök har "jag vunnit den öfvertygelfen, at förmonen af. rökfria lampor endaft hårflyter af vekarnas bandlika form, tunn- het och korthet, öfver det rör utaf bvilketde "updragas. Deffe vekars fördubblade yta låm- nar luften en friare tilgång, hvarigenom het- tan få' ökes, at den Tåttes i händ, at helt och hållet förtåra de "åmnen fom 'ufi vanliga tjuc- ka vekar äftadkomma os och rökjsickean- norlunda, ' ån uti nyligen” ucflacka a och lampor. - .; Bandformige vekar kunna åfven göras af blår, eller fåf, men befparingen härigenom är få mycket obetytléli gare, föm deaf bomull fäl- jas til 3 runftycken quarteret, bona kunna hem- ma berédäs til ånnu'båttre pris.7 Pa r2eller 16 SN till förtäres icke heller mer ån! vid 'pafs I; verktumlaf vekeny fårar denicke för- "tjenar, at uti råkning uptagas. - Sillestran, förrn jag befunnit åfven få tjenlig för deffa Nagstanr por 184. Jul där. Sep 491 - por fomidyrare oljor, filjes hår i Götheborg äl otal fatet; beltaendegat Do, kanpan. gu mindra matt kollar den mer. i anleende. fil fpillning. vid FR men fåfom medel- pris kan den antagas til & fkilling kannan eller "1 Cl MIND TOT Od uattetet, "Et quarter lille - tran väger ungefär 24 lod; I lod kan brinna 13 ti- mas få åt man för I runflycke ce kan hafva ljus 1 OCh ÖL i fkilling i 30 timar, då icke mer än en vexe behötves. ag Skenet af deffa lampor år äfven få klart, foni af hvita vaxljus; ehuru deras "underhål- lande icke. koftar mer ån hålften få mycket fom talg-i ljus, enligt Kgl. Academiens Handlin- gar för ar 1704, hvardlt ar Herr Profeffor Hors rön kan utråknas, at et taig-ljus fom brinner i Autiumar. kollar icke mer än .2 runflycken , då talgen beråknas til A fkillingar fkålpundet. "Uti fångkamrar och fjukrum, hvareft fvagare ljus behöfv es, kunna vekarne vara Imalaré då än- nu mindre tran åtgar. Deffa lampor äro icKEe än ockålede den förd ran, fom åtföljer vanliga ljus. med de få kalla-' de ljus-tjufvars ty de kunna brinna hela natr; ten; utanisbehof af noppning: . En härd: fkor-- pa afvafka soch. fot iBBer lig fmåningom -på vekens ånda och minfk:r efter hand lågan, hvil- ken flutel. kan. deraf an flockna, ibland ef ter Ö-tiners brinnande; ; men den kan ock brin- Ya såndastil 16. timar, iom; oljans elerstran vår någorlunda fri för: orummel.. Sd fnart. lågan börjar biitva. för liten, bör den qvåfvande Kår- da -fkorpan, borttagas,, ueken klippas jämn och hållas vid. vederbörlig högd.... Öljansimå icke INO : N 4 : heller 192 1784. eful. Aug. Sept. heller fjunka til mer än en tums afftånd un- der lågan; ty då måfte han minfkas eller flockna. Deffa flags lampor -kunna ock nyttjas då något fkal hållas varmt, fåfom vid The-kök, matfat och andra tilfållen, hvartil dyrare lam- por gemenl. brukas. Det kommer ock vål til ör: at de icke fåfom ljus behöfva idkeligen noppas. Jag har anledning at tro, at deffe lampor kunna förbåttras, om veken, i ftållet för at i en råt linie klippas tvärt af, göres kullrig, el- ler i en ritlinig upåt ftåld vinkel; men deffa mina förfök har jag ånnu ej fådt tid at full- borda. Har dock funnit, at lågans benågenhet at vid minfta våderdrag fladdra, hirigenom min fkas. Likaledes har jag, i anledning af Herr Ro- ZIER's Journal de Phylique för Februarii 1784, och den deruti införda Second memoire af Comte pE Mitiry angående luftens upvårman- de uti Aéroftatifka machiner medelft lampor, begynt, at låmpa mina tran-lampor til detta be- hof. — Jag har fatt 2:2ne bandformige vekar få nåra bredevid och paralelt med hvarandra, at allenaft et bleckrör, lika vidt med veke-rören, fick rum imellan vekarne, och gick genom lampans botten, til lika högd med veke-rören. Detta luftrör gaf en ftåndig luftftröm, fom gjor- de lågan mer ån dubbelt få hög, fom på de hår frammanför befkrefne lampor och likvål gaf den ingen rök. Detta Comte DE Mirry's förflag öfverensftåmmer med min förut yttra- de tanke om verkan af en friare och Ömno- gare luftens åtkomft til lågan. Men jag har icke 2 NN 1784. oJul. Aug. Sept. 193 icke hurnit fullkomna mina förfök med deffa luft-rör. ; Imedlertid hoppas jag det icke vara Kongl. Academien obehageligt , at jag genalt upgifvit hvad jag redan hunnit utröna, under Önfkan, at andre, fom hafva biåttre tid och tiltålle ån jag, måtte i anledning af det hår anförda för- anledas til ytterligare förfök uti et för det allmånna båfta få hufvudfakeligt ämne. DESS SET SRS SAR SARS Sätt at nyttja Eldsluft til Blåsrörs-för/fök, Af BENGT REINHOLD GEIJER, Proberare uti Kongl. Bergs-Collegio. Tptickten af denne luft-art har icke endaft gitvit nya uplysningar om eldens natur och det fom bidrager til defs underhållande, utan ockfå yppat en god och förut okånd ut- våg at Öka eldens kraft vida öfver dels van- liga gråns, ja nåftan öfver brånfpegelns ftyrka. Elds-luften gör på kol-eld otrolig verkan, men åtgången dåraf blir på detta fått för ftor, mot den fvårigheten fom åtföljer defs tilredande. Blåsröret tjenar båttre i fmått til förföks an- frällande, både för befparing på luft och den låtthet man har at dervid anmiårka alla hån- delfer. Det ankommer endaft på tjenlig til- flållning at erhålla jämn och lagom blåfter, utan fpillning af elds-luft, hvilket hår år gran- laga. — Tryckning med vatten har tyckts va- ra bäft til detta ändamåls vinnande, och får jag nu den åran at korteligen befkrifva den N 5 inrått- TO4U — 1784. söful Aug. Sept. inrättning fom, förde i förra Qvartalet til Kongl. Academien inlemnade blåsrörs-förfök viddampelåga ("), funnits. både vig.och pålitelig. CC CA BCD Fig: FF Tab. V.: åren ctylindrifk 'Glasflafka, 9 tum Hög och 6 tum”bred , eller ungefår af 300: dec. -Cubik töms innehåll. Flafkans öpning bör vara få flor, et träcbrickan EF, 2f'25 tums diameter, däruti kan inkittas. G föreftäller en hvridhane, hvaruppa är vid- lådt et bläsrör, fom beftär af 3:ne leder, hvil- ka vid H och I åro med fmergel inflipade, och hvarigenom bläsröret efter behof kan fällas. i alla dire&tioner. Öpningen på blåsröret kan göras.flörre eller mindre derigenom, at man ombyter ytterfta hufven ML, fom väl paffar utanpå en gröfre fpits IK. N utvifar en ombögd Glas-Siphon af 103 tums högd och I tums vidd. Denne Siphon är vid nedra ändan omgifven af en mäslings- hylfa ; hvilken titt inimerglad paffar uti mås- fingsröret O. Detta rör O går tvårt igenom tråbrickan, och på defs nedra ånda år en med botten förfedd järnblåcks- -dofa P påftucken , få at rörets Öpning ftar én eller tva linier ifrån dofans botten. ”' Fig. 2. utvifar denne tilftäll- nin?, famt huru dofan P, medellt defs inbög- da fidor, hålles faft vid röret. Tratten U är af köppår öfverftruken med ack-fernifa. "Den kan bvridas upp eller ned, fafom figufen utvifar. QQ ör en vatten-baslin, fom ftår på foten R. Ju ftörre diameter dare basfin har, ju jåttare blir det, at vid machinens nyttjande bibehålla frmmg vattuhögd och like "tryckning Ng | Rn 43 IC") Körer Vet. Acad. Hånidl. 1784. pag. 122. TV RR Vil ES Sr VS FS EN SE SIE OT SIS TEA VE 1904. "Sul NRUS. UR > HO 1S och T' vifar lanipami med fin tilhörande för hvilken efter behag kan höjas och tänkas. Lampan” ärva järnbleck med et inpafladt glas- för på didan , för at därutis kunna fe;-oljans högd: Hyll Aa för. veken bör vara oval, och har jag 'vidamina förfökstyckt platta vekar var ra:'de ”aldrati eöligalte: mn Når nfadaskanlenn ANBAG] Di fkall fyllas med elds-lufty zilllutes österns G, Sipbonep N. bort- tages, Halkan, fylles, med vatten, och en väl allan kork infåttes vid O, ,» Mynningen: at tratten U våndes. ned uti et. kärl med vaåtten, enat röret fom gifver, elds-luften infötes un- Gent Nr ”elds-luften har utdrifvit alt vatnet utur fafkan, infittes en kork i tratt- Öpningen; och tratten! våndes med NP RDR suppat; hvarvid, för at, vara få mycket fökrare hå korken håller tått, man altid bör flå något atten uti tratten. iödedan nu' jemvål 'Siphonen N- blifvit fyld med vatten , antingen: omedelbarligen eller Ber nom fögning uti blasröret vid 1tö örre”Öpningen EH, rinuer vataet utur basfinen 'Q ned i glas- RR och uttrycker elds-luften genom” blas- TÖörs-Opningen vid K. "Det vatnét fom fladnar i den rd befkrifne Bleckdofan P, hindrar 'elds-luften at-flippa bp genom Siphonen. Det- ta kunde vål lättare förekommaås, om röret O P råckte ned inemot botten af fora” glasfla- kan, och få mycket vatten -låmnades-qvar i glasflafkan, at rörets nedra ånda deraf betåckr san men hårigenom fkulle vattu- tryckningen -och blåfterns iftyrka oblifva gjåmt aftagande oi fammåv mån fom :glasflafkan fyldesmedivatten, -hvilkarnu, »Mavlinge watnetruti basfinen. Q. au hälles 196 1784. Jul. Aug. Sept. hålles. vid famma högd, förblifva altid lika, Afftåndet imellan vatten -ytorna i bleckdofan P och baffinen, eller fom år ungefår detfam- ma, fiphonens lodråtta högd, år 103 tum. En få hög vatten-column gifver, den i glasflafkan inneflutne elds-luften , i det närmafte en lika hboptryckning och utftrömmande kraft, fom vanligen fker för blås-rör med munnen. Lågan, fom genom detta blås-rör erhålles, år ganfka klar och förblindande för Ögonen. Den år helt kort, få at, då några åmnen fkola för- fökas, böra de föras tämligen nåra til blås- rÖrs-mynningen K. Med vanligt blås-rör för mun erhålles en låga af tvåggehanda utfeende, hvaraf den inra år kågelformig och blå med fkarpa kanter, den yttre ljufare och fladdrande; men fådan lågans olikhet har jag icke kunnat mårka, når elds-luft drifves genom blås-röret. Med en flafka af 3 kannors rymd och wvan- lig fin blåsrörs-Öpning, har man kunnat blåfa beftåndigt omkring 36 minuter; men fom hvar- je förfök ej kan fortfåttas öfver några få mi- nuter, (af orfak fom i förra afhandlingen an- föres) och man defsutom fom oftaft behöfver tillluta hvridhanen, för at obfervera de förån- dringar åmnena undergåz få plåga gemenligen 800 Cubik tum elds-luft vara tilråcklige til fler re timmars förfök. Elds-luften kan flera veckor bevaras i den- na tilftällning. En gång har det håndt mig, at hvridhanen af förfeende varit öpen Öfver 8 timmar, utan at luften funnits deraf mårke- ligen förfämrad. Det år icke endaft elds-luf- tens tyngd, utan fnarare en mindre benågen- 3 1784. oful. Aug. Sept, i97 het at uplöfas af den atmofpherifka luften, fom går at den få lått qvarhålles. Orr rt Integration af en Differential- Formel, af AND, JOH. LEXELL. Mathem. och Aftr. Profeffor i S:t Petersburg, mm WMifferential-formler fom innehålla irrationåla 9 ftorheter af högre art, fåfom cubik och biquadrat rötter, pläga då de fkola integrereras, gemenligen erfordra quadraturer af högre ord- ning ån cirklens eller den jämnfidiga hyperb- lens ; derföre åro de håndelfer 1å mycket mårkvårdigare; då differential-formler af denna befkaffenhet genom cirkel-bogar och Logarith- mer låta integrera fig, ehuru de ej annars kun- na vara ån af ganfka infkrånkt vidd; detta är ock förnämligafte orfaken, hvarföre jag här får up- gifva följande uplöfning af Differential-formlen Ken Xx) Vy E(RTI—LD SRA ont öRt Te = y(0x? —1), få år 2x? — I + Tang 2? och Cof z4 + Sin 2t I1-+Gof 22” ; 0 Gef z? KS 4 Cof 2? Cof 2z=2-00f 27 —i1. : Håraf följer nu xdx = dz. Tang 2? slö x? = emedan eo och SÄ — ser — = REUTERS (a ra) d2 Tang 2? orkar Men det år åfvenvål x(1-+x) = Xx (1-FRGe Vy (a—+Cof 22") Ape avd (20f3+ V(—+GCf222)), å | altfå I 198 784: dö ig: dl enl Iesölerr dh Gc + ES Fa Ly 2 Sin | Ae 271 (2 ÖR +'V ao) 222) VY VG FC 2) Om nu både tiljarevoch nimnare i detta LL ed bråk rultiplicerås ibedi2 C/ AF ve fa Cof IÅR ff ART SA Rn of ÖR Ha val pir TN Ad 20ing (21 Cofia Cof:.z z4i0t VV Hifi) )D (4 iCof 27 UAE pp aplil (bf 322) vå
Cof 2? SNEERERRe ER Föratintegrera den förra delen” | Cof2zV ilnCay> 231) = antager ag CP au | Caof 2 > Vv G —+ Cof 2z”) ; gy = (ofior?, alvlärär Side Cofåz du Sin 2; och dz. Sin 22 du . Sin 26 (AN Si = PY FE TSE men nu är Sin or TORD To Cof an a , LJ H -—— wi TE 1784- ej il. Aug. Sept. 199 = Por säl 2) CER. Va ——— Cof 201 och + COf 22 Sr = Va +r Co Qt), . följa kteligen ; SE Aa VICE ra Go 2 VaFO Är FO di Sit 02 oa håraf bli fv er altfä — dn Cof 23 VA + Cof 2 5) di. ..Sbu OM Tang Ul rå Sin u? 2 HAD Cf 20) JRR VA NV IDE BST 2 Abu) Bör 4) Cof ou 22-- (PY NP bök Ör SÅ NEN —— — 3 du FÄRS inte ral frvår MNF RN 8 KR oo dä at | Tag Sr DUN I oc 3 L (=) EN När altfå bägge de- 1 ATS Sn BT or Sä edammanlåggas biifv entul IRåndiga ingegralen Fn GA 0 a. RR fr Sima Sin2 z=5Su-35L Re AE LA 7. Se "I ång FR äl Pe Ga ; ar Vil man titt denna integral” återbringa år -kan det på följande fått verkfrålläs: emedan 4Iang 2 FYN LR - 8 blitver z A"Bör. Tang PR 2 öÖch efter fom” Cof RÅN Gof ESS SR TNRes dr t— Vox? -—r1) > ; JA end me ERE Cefamt. d = Co 22? = NAN (NT : sn oe GR 28 Väte (Ut Vg DR va + Äh SD EG ENN, 3 sin Då = Yu-byaey = a sen En ; - en På VKÄlOfia i ML NS FN 3 Hart la Hl Tang" IL Lö Kd e irl = v(LE = 2 Ng ÄR Ak GS 1 + far z RE och ge Bog. a dk vh Vi dare fire Xx CE nes 200 1784. Jul. Aug. Sept. I++ Sin 27 A I -F2y(o2x?-1)-+ V(2x?-1) 1— Sin 2z 1-2 Vil(2x-1) + V(2x-1) Ga + vilt - 1) ) 7 (tt — Vi(0x? - 1) ) I Sin 2z I Väx ETTA RASA 2): Yt [— Sin 22 I — Vox? terrmera efter Cof ou = Cof 222, NRA Sin 2u = VA - Cof 224) = Sin 0z ya + Cof 2z?), I + Sin 2u 1—+ Sin 2z VG + Cof 227) SR orre (5 RSA 1 — Sin ou — I — Sin oz ya + Cof 22?) x? + 2x vä(2x? -— 107 Po -- y (2x? —- 1) x? — 2x Vox? — 1 a + y (ox? — 1) nes > följakteligen > L RC 2 ge ne ID N i I + Sin ou (0 y(0x?-1) 1— Sin 2u x + y(ox? — 1) LL fo IVA ER Håraf får altfå den fundne integralen följande utfeende: Bog. Tang Y(2x? -1) - I Bog. Tang EN a - I Vs via? st Dt = VXOR? -1) ÅA yi) > Nr Yi) hvilken fåledes beqvåmare kan beteknas, om man fätter yHox? - 1) = = och YEv Bog. Pong Heed, Tangv+1I IS L(— > v Sedan integralen nu fåledes år funnen, kan låt- teligen infes huru fubititutionerne py — V(ox?—1) y-Bra) x och v = beqvåmligen leda til den famma; 1784. ojul. Aug. Sept. 201 famma; ehuru det vid förfta åfeende af. diffe- rential-formlen ej få lått torde falla någon in, at nyttja et fådant hjelpemedel. Om uti diffe- rential-formlen nåmnare och tåljare multiplice- dx (1 — ras med 1-x, bekommer man se : 1-x?)y Aox21) hvilken nu. kan ER Sr tvänne delar Ådx ; = HÅR | FE 0 äre) fer an Om för den fenare delen fåttes y”(2x?—-r)=7, DIIVÖT 240 == prdy, 1—x7 =3 3) följakteligen — xdx uf TRSV AG LE Få. GD gt ARR rd altfå år Pe an, Sr Ip (I-x Vy TExTE TD. — fr og. Tang y + 2 L e tg I el y hvaraf - — = vdv och (—-wde års x EN | i — = I-y, ju ! RÖR Ådx RE 2 | UTG ENE. a Sösrers Jos a (1-x>) ya RR YE Jo? SS ERE Tang v— iL (S 2) Häraf fås nu åfyen ölednibar a at integrera rv dix ROR förinled os (I se ) VÄQox? +1 1) Y ma 3 ty em den fame 202 1784. Jul. Aug. Sept. xåx Front a VA 3? fåkan förden förra fåt- ma fördelas i tvånne delar dx a re yiloxt+ tas Ee Vox? + sy ja araf blifver I (yt-r) RE ”xdx = y'dy och I + AD 2 a—+9)3 XANX +Xx? 2) y4H2x? +7T1) Men för bä fenare” antages v = deraf upkömmer AR arr 2y? dy it? 4 xx? 2 ve, hvaraf i ök — ) =1+ > EEE AN ker dx = vdv,altfå och- da = vidv,a ye 2 = Vv? dv V åd sö För at. nu integrera. 2 genom IT. > TI +v ILogarithmer och cirkelbogar, mä I -F y? up- löfas i deffe tvånne fadtorer 1—- 7 V2 + 33 2ydy JÅåY 2 + »?, få at = SA så I ty Vv "AE Ibyt yv2G--sv2ty?) RAD RR EB dä at Va V2F) 2V20—7Y2+") p NON ÖRA äng a Då 0 KRMRNA Nr —o(u—yy24y) > 220 FyV2+) NS dy fore 8 Men. nu vår — 201 Fy V2 +) va Pay V2)dy (2v + Vejay I I-y va äved IF syV2k FIEF 1784. oful. Aug. Sept. 203 äl (EE) fö sndgå arena NT Dh : = NAR 3 > ERT TE fee ; 2y2 I++ V2-7 = IVB I dy RN (ERE STIAN = = Bog. Tang (1-+yv2), hvilka bågge til-. 2 T = — JBog. Tang (i- yy/ 2) och vå 5. Tang ä-yVv2) LJ 1 y tasne göra — XJBog. Tang = fammans tag g vå g 3 25 | hn , k v?dv I d ma fått blifver = / PRLIAG På famma få — = vv åå I I —-vy2--0N Bog. Tang VE = —- L (FE) öck 2 VD I Är aj p? De oy 2 = yo AS ar ON en 2 5 SN a (ES ? A4V2 ib vy 2-4 v7/ Öm uti differential-formlen ps=——= 22 4 (or) Vax) fåttes x = Cof ou, hvarelt nu u ej betyder det famma fom ofvanföre, få är 2x7—1 = 2 Cof 2u? —-1=Cf 4u5j dx = — 2du Sin gu och 1-+-x = ; | ER dx TC AG Co Alt , i . ; / | (++ x)VHax?-1) Kira. Du 2du . Tang u EEC E RE VE Col Adi Är ; V > Cof Fa hvilken filtnåmnde formel altfå äfven genom Logarithrmer och cirkelbogar kan integreras. : O2 + Häraf dx 2207 1784. Jul. Aug. Sept. Håraf kunde anledning gifvas til den gifsning, du Tang .u at i almånhet denna formel — —=— 3 når 2 Vv Cof mu är helt och jakadt tal, genom ILogarithmer och cirkelbogar torde kunna integreras. Men man finner likvål at denna gifsning ej intråffar; ty du . Sin u of u? fom är integrabel genom algebraifka ftorheter och logarithmer. = Ater igen om 2 — 2, få at om mr fåttes = 1, blifver formlen : du Si den upgifne formlen är =E , få kan Cof u VY Cof 2u man fåtta Cof u — z, altfå du Sin u — — dz, Vv Cof au = V(2 Cof utr») = yl(22? 2-1) och du Sin u z Cof u VY Cof 2u 2 TNC antages y (22? — 1) — Tang vi, blifver 22? = TT + Tang v? = dz v och —— — TARA Sin v Sin z y(2z2—1) PET I vä 2 [. i +GCo/ z (c EYPRAET SS SE blott innehåller Logarithmer. PE Rön, om venerifk Starr och defs operation. af JOH. L. ODHELIUS. —— Om nu vidare altfå a I I a v2? = V2 of v — 2 hv ars integral år Den venerifka fmittan har mycken benågen- het at angripa Ögonen, ån med inflamma- torifke FE TESTEN ES + JR 1784. Jul. Aug. Sept. 205 -torifke ån med chronifke åkommor, hvilka, . med vederbörlig urfkilnad, oumgångeligen for- dra mercurial cur. Når Lens Cryftallina af denna orfak -blif- vit fördunklad, låter man altid patienten förft tenfa fig från den venerifka orenligheten, och fedan kan Starr-operationen med fördel anftållas. Följande nyligen på Kongl. Lazarettet i Stockholm af mig gjorde operationer hafva utmårkt fig med befynnerliga omftåndigheter, fom gifva ytterligare ljus uti fådane håndelfer. Gefållen N. N. 27 är, hade 1782 efter en gonorrhe, fom ofullkomligen blifvit fkött, fådt tphilitifke flåckar i pannan och på kroppen jämte flyfhet i lemmarne, et bevis at hela blod-maffan var blefven oren >; hvilka olågen- heter han 1783 förgåfves fökte bota med mi- neral - vatn, utan nådgades han, fedan en långfam ophthalmie mot höften fkåmt fynen, Töka hjelp af mig. Jag intog honom på K. Lazarettet den 18 November då, utom före- nåmnde fymptomer , pupillerne voro half fammandragne och ftillaftående (Myofis Plenkii) och en ftark fkumhet hindrade honom arbeta i guldfmeds göromål, ehuru han fåg vågleda fig. Han nyttjade nu methodus mixta, och ljumma bad 2 gångor i veckan m. m. med den förmån, at lederne blefvo fmidige, fläckarne förfvunno och fynen klarnade, befynnerligen på vånlftra Ögat, och den 30 December låmna- des Lazarettet. Til yttermera fåkerhet rådde jag, at han Öfver vintren fkulle taga pilulg e merc. corr. albo 2 dagar i veckan, dricka blodrenande Tifan, och laxera. Men fom fy- nen icke vidare ville förbåttras, intogs han, O 3 på 206 1784. Ful. Aug. Sept. på .begåran, åter den 11 Maji 1784, nyttjade förft.i-14 dagar bad med mercurial-lmörgning och purgering, och derefter, fedan all gäs- ning i blod-maffan fått frilla fig, och fom Len- tes ”cryftalline tydeligen fyntes dunkle, befiöt jag, på hans begåran;, förföka hvad operation kunde , utråtta. :. Til den ändan gjorde jag, i Herr. Gen, Dir. och R, af Acres och Af. v. SCHULZENHEIMS -m, fl. nirvaro,. den I Junii på högra Ögat, fafom det målt blinda, med . envimal knit och en enda inciton, öpning på cornea.och circulus iridis inåt nåfan, få et den upfkurne pupillen blef dubbelt ftörre, hvarefter med en liten fked den dunkla ceryr fallen. uttogs, fom liknade et; ljusgult gelee: Ingen betydelig inflammation fölgde , men iridis incilion drog fig fmåningom tilfammans, få a jag den.17 följande å nyo måfte genomfkåra cornea, och gjorde nu en få ftor. incihon å iris, icke långt från yttre til inemot inre anten af orbiculus ciliaris ;. at pupillen blef ganfka ftor och mycket gulaktigt gelee ytter- ligare togs ut med fkeden, då patienten med glådje beråttade fig kunna fe. InSammationen var denna gången litet flarkare, men ej fvår, utan var patienten redan den 24 Junii hugad at.fAytta hem, då all god förhoppning fyntes om fynens flåndiga tiltagande, Jag hörde fe- dan icke.af honom för ån den. 12 Auyufti då han kom igen, beråttandes at han ftrax etter hemkomiten fjuknat i.en hettig feber med yr- fel, efter hvilken fynen åter förgådt på-högra Ögat; , den långa jincilionen på iris hade läkt fig ihop, och pupillen. var fammandragen, fömr hindrade ljufets- infallande på:retina: — | Pigan 1784. Jul. Aug. Sept. "207 Pigan Stina Larsdotter, 32 år, intogs på Kongl. Lazarettet den 14 Junii 1784. Hon ha- de för 10:år fedan dårfammaftådes blifvit bo- tad för venerifk fimitta och var för öfrigt frifk, men fynen, fom då redan börjat minfkas ; var nu förfvunnen, och hade hon varit blind långft på det vånftra och kortare tid på. det högra Ögat, uti hvilka nu var tydelig catä- ract. Hon opererades den 17 Junii med extra- dtion. — Incilionen på cornea af det vånftra Ögat gjordes tilråckelig och iris råkade med det famma blifva upfkuren; vid förföket at med fkeden uthjelpa den dunkla cryftallen rann mycken humor vitreus ut, och lens flöt up under Öfre kanten af iris ; jag opererade der- före förft det högra ögat, dår iris ej blef up-' fkuren och ingen humor vitreus utranny utan lens togs lått fram, hvarefter det åfven lyc- kades at uthåmta lens från det vånftra Ögat, fom imedlertid hade fylt fig, ehuru äfven nu något humor vitreus fpildes. Begge lentes voro ovanligen platte, tunne och lätte.. In- flammationen blef vål ej fvår, dock långfam och flusfig, famt fordrade, utom åderlåtning, flera kylande afföringar och 2 gängor blod- iglar; men alt fkickade.fig fmåningom vål; den 2r Julii refte hon hem. - Vånlttra: Ögat, fom hade lidit få mycket, hade dock god fyn, pupillen var itor och upfkuren genom bågge kanterna af iris; det högra Ögat åter, dår ope- ration fort och lått lyckades, utan bleffur på iris, hade ingen fyn, emedan pupillen var un- der inflammationen fammandragen ochihopvåxt (Synizelis) och det nu ej få fnart var rådeligt Os för- 208 1784. ful. Aug. SepEs förföka genomfkåra iris, hvarom hon dock fick förhoppning til näfta är. Af deffa håndelfer drager jag följande flut- fatfer til nytta vid Starr-operationer: Den vanliga inflammationen efter Starr-ope- rationer kan vål i almånhet orfaka en Synize- fis pupille hvarigenom fynen förfvinner, men då vätfkorna af venerifk fmitta blifvit orena år detta fymptom ännu fnarare at befara, få- fom af bågge deffa cafus år Ögonfkenligt. Den förfte hade få godt fom ingen inflamma- tion, och likafullt fnörpte fig pupillen 2 får- fkilde gångor ihop och iridis incilion famman- låkees få, at fynen förgick; och faft det hö- gra Ögat, hos den andra patienten, mycket lätt och lyckeligen utan mintta fkada på iris be- friades från catara&ten, var dock en få ringa retelfe nog kraftig, at uti pupillen åftadkomma denna ledfamma påfölgd; det vånftra åter , där en få flor incifion blef gjord på iris at defs circulus ej kunde draga tig tilhopa, blef feen- de. Alf? blir det vädligt, at icke fkona Iris hos fådane flarr-blinde , fom förr eller fenare haft Lues venerea, utan bör pupillen åt bägge fidor upfrårars. Dernäft vifar ock cafus med pigan, at in- gen oumgängelig fara för fynen följer med nå- gon förfpillning af humor vitreus; defs vån- ftra öga; fom mifte ganfka mycket deraf fick likafullt god fyn. Icke bör man ovårdigt bi- draga til defs förfpillande, emedan ju lindri- gare Ögat tryckes ju mindre fara är för inflam- mation; men händer det emot operatorns vil- ja och förmodan, kan han likafullt hoppas iycklig utgång. | Rön, 1784. oful. Jug. Sept. 209 Rön, om vårkan af Håggbarks Decott (Prunus Padus L.) uti venerifk fjuka. af BENGT BJÖRNLUND. Affeffor och Provincial-Medicus i Björneborgs Lån. Tu Materi&e Medic2e riktande med et inhemfkt medel från Växt-riket, uti venerifk fjuka, i ftället för utlåndfke medicinal-våxter, fom ofta kunna umbåras, vill jag hårmedelft hafva åran upgifva Håggbarks Decoét, fom vid lin- driga venerifka tiltållen vifat fin helande kraft, och uti de fvårare bidragit til godt flut på cu- ren. - Jag vill fåledes förlt anföra, hvad detta medel, innan någon mercurius blifvit vidta- gen, på en tid utråttat, och fedan hvad det enfamt och för fig fjelft, til fullkomlig cur uti lindriga tilfållen törmådt göra. De fom för publike medel, fåfom fattige, fkolat botas, hafva ej långe nog fadt uppehållas hårmed, utan jag har varit nådfakad påfkynda curen med Mercurius, fåfom det fäkrafte medlet. Håndelferne äro följande : 1) Drången Carl Ericsfon, 18 år, med vid- löftiga venerilka får i munnen och bak i fvalget, famt vid velum palatinum å ena li- dan, heshet, ftora fråtande får å frodlemmen (penis,) tillika med vårk i hufvud och lem- mar, fom var fväraft om natten, emottogs i 'cur, fåfom fattig, ä medicinalsfondens råkning uti December månad 1782. At denne gaf jag på en tid af 4 veckor Håggbarks Decodét, et quarter om dagen, jåmte afförande medel en och annan gång af Jalappa, utan tilfättning af O 5 något 210 1784. ful. Aug. Sept: något annat; efter 14 dagars bruk, voro fåren å trodlemmen läkte, fåren åt halfen renare och förminfkade, hufvudvärken och vårken i lemmarne minfkad, hesheten förfvunnen och den fjuke hade fådt båttre huil och utfeende emot förr. Innom I4 dagar derefter, eller en månad ifrån början, var vårken i lemmar och hufvud borta, färnaden i halfen tillåkt, men ej den i munnen och å velo palatino, ”hvar- före, fåfom denne för publique medel fkulle botas , jag gaf Mixtura Mercurialis Ph. Paup. och (mörgningar med Mercurial-falva, jämte Decodtens ytterligare bruk under ciren ; ål- ven utvärtes för fåren, tils 8 veckor voro förlidne , då patienten hemgick frifk. Med Decoétten fortfor han uti 4 veckor efteråt. 2) Tjenftepigan Stina Matsdotter , — ifrårr Björneborgs Stad, 24 år, med får bak i fval- get, och å bågge mandlarne, fom tillika voro inflammerade och updrifne, fvår hufvudvårk med vårk i lemmarne, om natten vårre, men om dagen lindrigare, värk i ena ljumfken, med trenne condylomata dårftådes, talrika veneri- ika får och värtor 3 labia vulv&, mycket fvullne genitalia, med flytning af en grön och oulaktig fårg, jämte fveda vid urinlåtningen , nyttjade efter min ordination, uti 5 veckor, Håcpbarks Decoctt, et quarter om dagen, jäm- te laxer-medel af Jalappa några 'gångor, och fårens tvåttande med Decoéen, hvarefter får naden i halfen blifvit förbåttrad, vårtorna å genitalia tillika med fvullnaden och befinteli- ga condylomata förgådt, fåren läkte, åfven flytningen tillika med fveda vid urinla utningen uphört, värken i lemmarne tillika med IR VvUua- VA FE. STI ST RO INLINE ON PES VE dt - "SPAN RA SN 1784 jul. Ääg. Sept. 21 vudvårken har inom kortare tid eller trenne veckor förlorat fig. Men fåfom fåren å mand- larne och åt halfen ejännu förgädt, förefkrefs uti Martit månad 1783, Mercurial cur, då deffa ötfverlefvor efter hand. hotades; med fårens til- låxning å mandlarne gick dock någon tid trögt, men då DecoAen bitogades, jämte tjen- ligt gurgel- vatten för halfen, fkickade fig få- ren inarare til läkning. Med Decoden fort- förs utb trenne veckor. efteråt; Jämte laxativer. 3) Smeden N. ifrån Tamerförs Stad, 38 är, hade talrikt venerifkt utflag; en del Ääckiet.. en del knöligt öfver hela anfigtet; fåfom up- på pannan, kinde rna, läpparna, hakan, och bakom Öronen3 vidlyftig fårnad a båda fidor omkring tungfpenen å velo Palatinös hvilket - var tillika: igenomfrått på et itålle, å ferotum fera våtfkande får, jämte farkt TR fvi- dande, condylomata och "färnad i fåtet. Den- ne har emot flutet af December 1782, haftigt fådt utflaget efter träget badande, fedan han långe och hela höften förut kånt NR mMycC- ket flyf i lefymarnes "Ifrån början af år 1783, har: han varit et par månader fömnlös, för fårens kliande och fveda Jag ordinerade utt 14ödagars tid "Häggbarks Decott til et quarter Om dagen, jämte laxer-medel af. Jalap- pa et par gängor. och at tvåtta utflaget med Decodten, hvaraf utflaget i anhgtet mycket nedlagt fig, fåren å feroto blifvit aldeles låkte, ätven at halfen och i fåtet mycket förbåttra. de, fömnen , fom på en tid felats, fick" han fnart igen fedan han mäftadels fluppit fårens gräfeliga fveda och kliande; fedan nyttjades Mercurial-cur å Medicinal-fondens råkniig, då han 212 1784. - Jul. Aug. Sept. han föll i falivation , hvilken, oaktadt laxa- tiv och baders bruk, fortfor et par veckor, el- ler något mera, då åtfkilliga envifa får ånteli- gen blefvo läkte och curen kom fullkomli- gen til flånd. Decodéten har, utom 14 dagari förftone, ej brukats förr ån efter flutad cur, och då uti flera veckor, hålft han den med låtthet kunnat nyttja. 4) Defs huftru 40 år, haft tecken och kån- ning af fjukan fedan början af höften 1782, med vårk i lemmarne, fårnad i halfen och 3 bröftvårtorna, någon hals-fjuka m. m. Hon har allhelgona-tiden derpå blifvit hes, ifrån Jul-tiden varit måft fömnlös et par månader och långre. Skall förft hafva ådragit fig fmittan derigenom, at hon gifvit et med venerifk fju- ka fmittadt barn di, hvilket af fårnad i mun- nen var mycket angripet och hvarpå hon fått färiga bröftvårtor , fom fedan blifvit låkte. Vid befiktningen i Martii månad 1783, befans hos henne fårnad i halfen, å genitalia, famt mycken fårnad med condylomata i fåtet, utom det hon klagade öfver vårk i lederna. Hen- ne gafs, för curen med Mixtura Merocuriali, Håggbarks Decoé& i 14 dagar, hvaraf få- ren förbåttrades, och vårken i lemmarne aftog. Sömnen har under bruket åfven inftält fig. Hon har fedan nyttjat methodus mixta til flut, hvaraf hon blifvit frifk, famt Håggbarks Decott nägra veckor efteråt, för itörre fåker- het men ej under Mercurial-curen. Uppå condylomata har hon nyttjat et flags aqua phagadenica , fedan de igenom fmörgning med mixturen ej velat förgå. 5) Sonen J Å 3 d - yr 1784. oful. Aug. Sept. 213 5) Sonen en goffe af 8 år, hade, ehuru i mindre grad ån föråldrarne ,. venerifka åkom- mor; nyttjade i 14 dagar Håggbarks :Decott; och deraf funnit förbättring, famt derpå Mer- curial cur. | 6) N. N. 24 år, hade et halft år haft flera får vid ena ljumfken, å feroto och i fåtet, med condylomata och vårk i lemmarne; om höften 1783 började han taga Håggbarks Decodt til et qvarter om dagen, famt laxer-medel af Jalappa en gång i veckan uti 5 veckor, hvaraf, efter tvåttning tillika med Decodten, far- naden å feroto och vid ljumfken inom 14 da- gar förlorade fig. Såren i fåtet, ehuru tor- kade igenom decodtens åfven utvårtes bruk, hafva ej få velat låkas , åfven fom något condyloma quarblifvit, dock har under nåmn- de tid vårken i lemmarne eftergifvit, famt de öfriga condylomata förgådt.: Methodus mixta jämte Decoéten har dårpå blifvit an-: vånd, och det ånnu varande condyloma, blef med aqua phagadenica tvåttadt, hvarefter han blifvit frifk. Med Decoden har forfarits nå- gra veckor ånnu efter curen, 7) Tjenftepigan N. N. 28 är, hade mycket fåriga och updrifna mandlar i halfen, fårigt tungfpene, condylomata vid vånftra ljumfken, tåta och talrika venerifka vårtor, får och knö- lar å labia vulve, jämte flera condylomata och fårnader i fåtet. Hon har ifrån November månad 1783, och innan hon fick lågenhet at börja Mercurial curen, fom fordrade nogare diet och regime, nyttjat 5 veckor Håggbarks Decodtt, med:laxer-pulver af Jalappa några gån- , gor jämte utflagets tvättning med Ren y var- 214 1784: ojul Gug. Sept: hvaraf fårnaden 3 mandiarne blef förbåttrad etter gådt. Häruppå och mot flutet af-åretshar bon börjat Mercurialscur fom, tils -hön dyutes vål botad, biifvit fortfatt: 2fom fåren å mandlarne och i fåtet fyntes envilåsj har De- coéten omfider under :curen ti!lika blifvit nyt- tjad, famt: tjenligt gurgel- vatten för halten y hvarpävdeffa åkommor /gäfvo fig. I Med Des cotten fortfors några veckor efteråts is : Hos följande har Decoéten enfamtyckis fullborda curen. 8) N..N. hade stidtals fråtande fär. å inrå förhuden, ibland nåra frenulum, efter upkom- na qvisflor, fom nedfallit och vidgat fig. : Han har haft venerifk chancre för. några.år fedan, fom fkall. blifvit botad, hvarefter, på et halft år, tidtals, och måft hvar månad, cylika qvis- lor -yppat fig, hvilken färnad igenom 2nvånde medel hvarje gång förgådt. I flåtle för annan. blodrening, ordinerades af-mig Higgbarks de- cotten, fom på en tid af 10 veckor, jämte affö- rande medel hvarannan vecka, blifvit fortfatt; hvarefter, han på et år cj märkt tecken til ut- flaget, eller haft någon annan kånning, hvaraf kunde befaras, at venerifk fmitta intagit kroppen. g) NN. med måftadels tort utflag på frod- lemmen; fom på et år tidtals kommit och ef- ter en vecka eller mera af fig fjelft bortgådt,; och. hvilken förr brukat Mercurial-cur, men behållit” lemningar at fjukan, har, jämte laxe=: ring hvarannan vecka.af Jalappa eller: Rhabar-' ber, nyttjat Decocten uti 12: veckor, ANN vå an, WS4: oful. Aug. Sept, 215 an på halft annat år varit fri för utflaget och annan känning af fjukan, För fåkerhet ikull nyttjades et halft år derefter, ehuru ej utflag eller anledning til några lemningar ER Nn- mit, Mercu rial-cur uti några veckor, hvarefter han åiven varit frifk. 10), En. Bondhultru, fom rdtorar et med venerilk fuka fmittadt "barn, det. moa fkött i flera I eckor, badat med det i badftuga och gif- vit mat, klagade fig för mig fommaren är ISA då, Jag-var.l ”Tamerfotrs , öfver värk i le derna, cd yttrande, at hon befärade fc omlider få kånning af fjukan efter långvarig fkötfel af det fmittade barnet, hvilket, hon anfat fålom fit eget. Som inga tydeliga tecken. dertil Dig in- fålt, och hon ej ville, andra AG påkolta, rädde jag henne i alt fall nyttja Håggbarks-de- coct, fom .ock tSkedde trenne: veckor derefter vid. Bartholomet tiden, då hon började få kän- ning'af halsfjuka, tillixa med, färnad: i munnen, BON UdyA fvårare om natten, med mera fö continuerade til November ad Med Hågg- barks-decoét fortfors ifrån Bartholomei til Mi chaelis, då halsfjukan, hufvudvärken m. m. til. det ”mäfta gålvo fig; fedan. höll hon up et. par veckor, efter vunnen förbåttring, här- med, och fortfatte fedan Decodétens bruk 1.3 veckor, tillammans 7 Veckor, hvarefter -hon blef frifk, och har fedan ej: känt til defs förra halsfjuka, värk i lemmarne,, med meras: efter hvad jag förnummit,: fåfom. hon af: en annan Medicus uti Januarii månad 17833 blifvit be- funnen; frifk, åfven fom jag uti Martii månad famma år, under mit viftande i Tamerfors, fann henne vid: hålfan. Om den åkomne halsfju- kan, 216 1784. oful. Aug. Sept. kan, med mera, varit af venerifk art eller ej, lemnas dårhån , äåtminftone fynes det troligt deraf, at hon få långe och utan förfiktighet fkått det fmittande barnet, hvars fjuka hon den tiden ej kånde. 1) Vid Gonorrh&e har Decodéten hos tvån- ne blifvit brukad. Hårunder hafva derjåmte, utom äderlåtning i förftone, laxermedel, famt ymnig drick af hafre-tifan, men ej några mercurial-medel blifvit nyttjade. Efter en Of- vervunnen och botad frifk chancre å glans pe- nis hos en man, utan mercurialiers tilhjelp, fom ej blifvit nödige, har Decoéten derpå, för blodrening, efter mit råd, blifvit nyttiad, jämte Jagerande då och då, uppå 6 veckors tid efter- åt. Inga fölgder af chancren hafva fedan förfports. Utaf anförde håndelfer kan intagas, at Hågg- barks -decodt år kraftig uti venerifk fjukdom, och fynes hjelpa uti lindriga tilfållen. I an- ledning häraf, kan den 1) jämte förenadt bruk åf mercurius, med förmån anvåndas til fjukas botande, hälft den, fåfom et låttfånget och min- dre dyrt medel, kan för fattigare användas til koftnaders låttande under curen, i ftållet för andra dyrare fimplicia af växt-riket, Guajacum, Saffafrafs, Saffaparillen m. f., fom ofta kunna umbåras. '2) Tjenar den fåfom magftårkande; hvilket få ofta tillika indiceras under curen, och fåfom den åger en mycket tempererad art, framför äåtfkilliga andra blodrenande, kan det få mycket fåkrare bifogas. I fall någon Skör- bjuggs - fkårpa fkulHe jämte den venerifka in- taga kroppen, hvarvid mercurial- medel, innan denna blir förbättrad, kunna fkada, tjenar det- ! ta 1784. sul. Alig. Sept. 217 a fåfom et godt fkörbjuggs-medel. 3) Såfom detta uti lindriga tilfållen hjelper, kunna de fattige hårmed mota fjukans framfteg, tils de igenom publike medel, antingen på Lazarettet, eller under någon. Medici infeende och vård; kunna. få tilfålle at erhålla ytterligare cur 4) Säfom en god efter-cur efter venerifk fju= ka, då den: ofta kan komma til pafs fåfom flårkande, famt för fmaå lemningar. NN " Satfen af Decodten. fom dageligen nyttjas: år et quarter, hvilket mått ej bör Öfverfkri- das, emedan . den, eljeft, förr eller fednarey, föker.. Ehuru en och annan kunde tåla en litet tilökt dofis, blir den dock ej bequåm och ofkyldig för de måtta. ”Dofis vid bruket år en jungfru i fender, 4 gångor om dagen, foni ej heller: bör ökas. ; : FE red (okibira VIE KMR : ftånd af nöden mycket flörre mängd. bunden. värme än fytande kröppar, deffé åter mer ån. de fafte: hvilken ikilnad tydligaft märkes hos: h farmtna kropp, då han gär öfver ifrån” en och famtna kropp, van gär Öfver ifrån” et til et annat lynne, En dylik öfverensftåmmelfe uti phenomes: nerna finner man. hos phlogiftica kroppar. Då: en kropp förenas med brånnbart åmne, plågar. rnerendels värme, i mon af kroppens förre: kroppars fpecifica varme finner inan,. at den- ne näftan altid år minft hos de kroppar fom hyfa brännbart i fin förening. : til den allmänna fatfen, at All den varme fom röjer fig hos kropparna , gencm det den, vid des ras föreningar och afföndringar ,. eller då deras. lynne på annar fart förändras, änti ed betydlig grad infupes och bindes., ån åter affriljes och lose AR Plenge eller mindre dragkraft til det brännbara,. blif- va mårkelig; och ar de. utkomna tabeller på. » Sådane jämförelfer. hafva gifvit anledning. RR pr RR SE —— — rs 230 1784: oful. Aug. Sept. fas, endaft beror af hvar och en kropps fpecifica varme och defs upkomne ändring. $. 2... Om denne fats äger grund, få må- fte nödvåndigt, vid alla de föråndringar af varme fom en eller flere kroppar, endaft der- igenom at deras lynne åndras, lida, abfoluta mångden af den löfa varmen 7"), för och efter deffa föråndringar, vara beftåndig och oföråndrad. - Men , denne varmens abfoluta mångd år i et fammanfatt förhållande af kropps-åmnets myckenhet, defs fpecifica var- me, och gradtalet af defs varmes temperatur. Således om en kropp A har en fp. varme a och en temperatur på thermometern «, få är abfoluta mångden af defs löfa varme Aa. zZ+2, då z beteknar antalet af thermometerns grader ifrån fullkomlig brift på varme til Oo gr. på thermometern. "Om nu uti famma kropp fpecifica varmen åndras' och blir ="-, och kroppen tillika får en annan temperatur y, Ia är defs"varme, efter denna förändring, Ac. z—++y, hvilken bör 'vara lika ftor med Aa z+>x, då ej någon utvårtes varme eller kyla tillika bidragit til åndring i temperaturen. Åfvenfå om 2å:ne kroppar A,B, hvilkas fpecifica var- me årg, b och temperaturen «, 3, genom fin til- hopa' blandning få en ny fp. varme c och tem- peratur y, få blir altid Aa. z+2a + Bb. z+82 — (A+B). c. z+y, om åfvannåmnde fats fkall hafva beftånd, o. f. v. om flere kroppar tilli- ka undergå förändring. Då +) Med lös varme förftår jag hår all den varme fom i en kropp ökes eller minfkas i mon af kropps varmens temperatur, omar ön ay VPA fp rä Br AN 1784. ful Aerg. Sept. 221 Då faken på detta fått underkaftas en be- hörig råkning, blir ej fvårt at upfinna den hittils förgåfves efterletade Lapis Philofophicus, jag menar varmens abfoluta ftorlek, fom här kallas z, fåfom af det följande lår finnas. Jag fkall nu, i en vifs håndelfe, förft utfpana värdet på z och federmera deraf göra jåmfö- reife med varmens mångd i flera håndelfer, hvarigenom faken förfättes i fullkomligare dag. $. 3. Vårdet på z blir fåledes i allmånhet Aa + BbB+Ddl + &c —(A +B+D—+&c) cy (A uBSD-- &0)e + Aa Bb Did 80. Tr dår A,B,D &c. föreftålla kropparna fom fins imellan förenas; a,b, d &c. deras fpecifica var- me; 2, B, 3, deras temperaturer; c fpecifica varmen hos blandningen ; y blandningens temperatur. Men emedan nämnaren uti deffa vården , fom finnes blifva ganfka liten emot tåljaren, hel och hållen beror af fkilnaderna på kropparnas obferverade fpecifica varme, få kan et ganfka litet fel uti andra och tredje decimal numrerna, fom vid utrånandet af fpecifica varmen fvärligen undvikes, göra en få ftor föråndring utr det fökta vårdet, at man nåppeligen, då flera kroppars fpecifica varme på en gång kommer at jämföras, kan förena många obfervationers utilag til et någorlunda fkickligt medeltal. - Jag valde derföre hårtil den enklafte håndelfen då fnå eller is fmälter eller uplöfes i vatten, hålft dervid endaft fnöns obferverade fpecifica varme kommer i råk- ningen. LEA 3 Redan |år: 1772 upgaf Herr Prof: WiLrcKe uti Kongl. Vetenfk. Acad. Handlingar en höp NS förfök 242 1784. jul. Aug. Sept. förfök fom vifa at kram fnå , under fin fmålt- ning, .fuper i lig en mångd varme fom fvarar emot 723 grader hos vatten; hvaraf, åå fnöns fpecifica varme antages vara til vattnets — O, 0: 1, borde följa at Zz. 722? efter Svenfk thermo- meter, Men Herr BracK i Ecinburg fkall, i anledning af fina förfök, hafva fått ct a Lagt af 147 efter. Fahrenh. therm. fom gör 8 ter. Svenfk; i anledning hvaraf z borde: vara = 817”. Emedan vid denna fkiljaktigheét, det gradtal Herr Prof. WircKkeE hade funnit abfor- Deras af kram fnö, var mindre ån det andra, få föreföll mig, at kram fnö torde hålla uti fig en. vifs mångd vatten, fom fordrar /ftarkare köld. innan det «kan bringas til fullkomlig frysning. co Medan jag genom egna förfök ville utre- da. denna omflåndighet, var årstiden redan få blid, at jag ej efter behag kunde vålja fnö af hör- te eller : mindre köld. » Jag måfte derföre nö- ja mig med en fnö omkring 2? under frys» pungen, fom erhölls ' då jag izackt tog til- fållen af froftnåtter.. - 'Hårat fmåltes 'afvigda Quantiteter i vatten, fom var upvårmåt til fiörre grad än til fmåltningen fordrades. De förfök jag fåledes anftälde, har jag up- fait i följande tabell, dår columnen V: beteck- nar fjelfvar ;kårlets ,;: hvaruti. fnön var och blandningen fkedde, förmåga at åftadkomma ändring i varmen, det år, V beteknar månegden af vatten fom med :kårlets: varme kän verka famma åndring i blandningens temperatur, tom kårlet verkar; B mångden af fnön i lod- tal; 8 gradtalet af fnöns och kårlets-köld un- der fryspunttens AA vattnetssmångty a bat taiet SAW ye Pars; FANA VN NET EO RDN EE a RE Mä oe IIS. — of Ulk HUS. Sept. 225 talet af vatnets varme Öfver fryspunden; y gradtalet af gemenfamma temperaturen. efter fnöns fmåltning; Zz graderna af abfoluta var- men under fryspunéten utråknade. enligt for- SE A2—+0,9BB-(A-—+ B).y—V. (y-B Oj I. B ; | X Nb Bu f&ssbåiv >heellive Z Gt pg 2 50 CIr0,83 Og ÖT 9 2520 12 715 9,24 806 ERS Sr 2419 TG 43568 12,02 BOF GALNA 20 1 A005 I ILISG LO0E CA UT BO 205 1,64 13,31 793. Åt 800,6 Af deffa förfök kan Zz anfes i det nårma- fle vara = 800? efter Svenfk thermometer, få vida fnöns fp. varme år 0,9; men om denne år förre eller: mindre, ehuru litet det ock må vara, få får man en ftor olikhet i värdet på z t. ex. om fnöns fp. varme vore o,vgr, få blir Zz = 889 0. f. v. 'Defsutom kan jag ej heller vara aldeles förviffad om den fnöÖ, jag nytt- jat, varit aldeles vattenfri, få vida jag ej kun- de få honom af flera graders köld. Imedler- id vil jag nu anfe 800 fåfom det råtta vårdet P4 | af (+) Da jag hår, få väl fom framdeles, utfatt 733 dels grader, bör det ej få förftås, at jag med noggran- het kunnat obfervera en fa liten åndring på ther- mometern, "utan då jag til förfören nyttjat a:ne thermometrar fom ej aldeles correfponderat, har . jag tagit et medeltal af de på båda thermometrars na, vid famma temperatur, utvilta grad - talen, hvil- ka jag til den åndan igenom hela, fealan förut här (JÄMFöLt >. Aa 224 1784. oJul. Aug. Sept. af varmens grader under fryspunåten , och i anledning hiraf, ” anftålla jåmförelfe imellan den grad af varme fom andra åmnen hafva för och efter ombytet af deras lynne. 6. 4. Hårtil valde jag förft kokfalt och defs uplösningar i vatten, emedan vatnets förmå- ga at uplöfa detta falt år i det närmafte lika ftor vid alla förefallande grader af varme, och fpecifica varmen följacktligen - mindre fkil- jaktighet underkaftad, ån den torde vara hos andra falt uplåösningar, dår olika grader varme åftadk omma olika kraft at hålla ftörre eller mindre mängd falt uplöft. 100 delar mättad kokfalts up- lösning fann jag hålla 27 delar falt. Således för- hå 100 delar vatten uplöfa 37,2 delar kokfalt. Specifica' varmen at kokfaltets uplösningar utröntes medelft et flycke koppar, fom deis upvärmdes , dels" afkyldes i uplösningarna. Kopparens fp. varme var til vatnets > 0,0G7:1. Derpå utröntes kokfaltets fp: varme, genom defs omblandning med rmåttad falt folution. Utflagen af deffa rön har jag upfatt i föl- jande: tabell, dår öfverfta raden i hvar column utmårker förhållandet af kokfalt mot vatten i folutionen , och de andra, den för famma fo- lution genom uprepade förfök fundne fp. vaär- men. Förfta columnen vifar kokfaltets fp. varme. Tr bög EO de TO - 2 KR ER NIER” Po 0230 020. OMR TR. a CRRRA.r ORMEN 0,2:30 038020 0,538 C,803 O,938 Ost 0,232 0O,797 03820 O,872 O,904 0.934 0228" 0,795 0,86 0,807 0,892 C,925 0,22$ 9,782 0,09 0,860 0380 0923 OTQ7-. 0.764. 0.785 —-OMN40 ,.0,8:74., 0912 0.220 0793 O,520 G.J0OF 0,905--0,930 Nu 1784. FUL Aug. Sept. 225 Nu återftår, at hårmed jämföra den kyla fom kokfaltet under fin uplösning förorfakar. Til den åndan har jag i följande tabell före- frålt några förfök med blandningar af fint pulveriferadt kokfalt och vatten. Columnen V utmårker mångden af vatten, fom med kårlets varme kan verka famma ändring i tempera- turen fom kärlet; & kårlets varmes tempera- tur; B kokfaltets mångd, £ faltets tempera- tär, Å vatnets mängd, « vatnets tempera- tur, y temperaturen hos blandningen efter fkedd uplösning. Dår utfpädda falt folutio- nen nyttjas i ftället för vatten (i Förf. 9,10,11.) har jag med M beteknat folution af 1 del falt i 10 delar vatten, N 2 delar falt med 10 d. vatten, O 3 d. falt mot .1o delar vatten. SG ull Div vl0 acmåv aredgloläyan FINGO IBOJG kg s Es FON20.8 18:58 2 0,7 19:5 55 19.5: 14.5 195 16,95 ÖV NEBHRRIO 45 gi årlado nagg BETA ENS SrraI20l8 fIeÉO 0 20:88:72 REK EOSE2GN Nasi BUKT KO23 20,54 Dk 20:51 25 OS ETON 20, og PANG a ÄT NE FR TE SEI IR fo eger TG 1 BELAANN,SS bo 2TG KOLIT OCK IeL2ng2r0 ) 205 LINk Ar, F2020:09 KO EKOT on TRI RAN UAE 21545 KILA sal AA 2 0 Ne 2152 KS Emedan båraf fyntes, at ftörfta kölden up- kom då vatnet förut ej innehöll något falt uplöft, famt at mer varme i allmänhet förlo- rades, i proportion emot det uplöfta faltets mängd, då flörre mångd vatten nyttjades; få anftälde jag följande förfök, at fe om icke nå P gon 226 1784. Jul. Jug. Sept. gon ytterligare köld fkulle mårkas, då en mättad falt - folution utfpåddes med vatten. Med P har jag här utmärkt en måttad falt-folu- tion, med &« vatnets och folutionens gemen- famma varme för biandningen. De öfrige bokltåfverne behålla famma bemärkelfe fom de i föregående förföken hade. Sifta columnen föreftåller förhållandet af faltets och vatnets mångder i den utfpådda folutionen. P A ec Yy falt : vatten FARAO TOR NOG IRS KO Bio 0 ÖR SEGRA OG Tag. KO, EO 1) 24 ONS TN RRNIO 15: 10 LG 20 195 FÖO [0 .sE0:s IL: 120,45 20525 arshEfg Säledes finner man håraf, at förluften af den kånnbara varmen blir vid folutionens ut- fpådning ftlörre i famma mon fom vatnets mångd ökas, och at et falt, fom en gång år uplöft i vatten, behöfver ny tilökning af var- me, innan det kan bringas til den grad af flytaktighet fom tilkommer en mera utfpädd folution. : Om nu ingen åndring i den löfa varmens abfoluta. mångd föregått under deffa uplésnin- gar, och varmens gradtal begynnes vid: 800? under fryspundéten, få får man följande alls månna » equationer: "Aa. (800 +&) + Bb. (800 + 12) + V. (8—y) = (AA +B — vv). C. (800 + Y) + yb. (800 —+ y); (ÅA + Pp) (8090 | 0) SS (A -f- OR (800 +" v); da yY beteknar.. mängden af kokfalt fom både för och efter blandningen G lörf. 1,2, 1) blifvit olöft, och p fp. varnien af P eller faturerad falt-folution, | Och 1784. Ful Aug. Sept. 227 Och då, i anledning ;håraf, vården på den upkomne folutionens fpecifica varme c = Aa.goo + a = Bb. 800-86 + V.g-y-yb. goo +y (A+ B-y). (800 + y) (A-+Pp). (800-1-2) dh (A+ P). (800 + y) (enl. förf. 12-16) utråknas, få får man följan- de jämförelfe imellan deffa och de obfervera- de fp. varmens: vården. Förföken Salt svatten Utr.fp. v. -Obl.fp.v. Skilnad 22$ : 1O O:K02 mös OR ÖT må kor ss Or824 C4820: rka004 Ob ät Id Or MORA: COOK CON 14 ” ISKÖTEOG 1B389OCOSITIROCY Tf ären IOK OKT 0030 -TR094 (enligt förfökeni-- 1) ellerc = Deffa fkilnader åro få ringa, at de aldeles kunna tilfkrifvas, ofullkomligheten vid fpeci- fica varmens. utrönande,: hvaruti man knapt, utan mångfaldt: flera gångor uprepade rön, kan komma fanningen nårmare. Saledes intråffa deffa rön, få noga möjeligen kunde våntas, med den fatfen; at phenomenet af kyla under folution helt och hållet upkommer af åndrin- gen i fp. varmen. Men fom likvål denna ky- ia, hår år ganfka liten, och knapt fliger til 3 grader, få år defs förhållande emot hela quan- titeten af. varme nåftaån, omårkligt. » Håraf hinder, at man får få godt fom famma utråk- nade: vårde. på c, om i flället för Boo? tages hvilken fom ballt annan flor nummer. Och om denne ån vore oåndeligen ftor;. d. å. om ingen ändring i fpecifica varmen. fkedde, då CS TTR ar 228 1784. Jul. Aug. Sept. A Bb | fire = Fö få blir ock detta viårde endaft til 2a3 1000:de delar fkildt ifrån detförra. $. 5. - Til vinnande af ytterligare vifshet anfåg jag därföre nödigt, at ånnu jämföra 2n- dra phenomener, där varmens föråndring vi- far fig i flörre grad. Och emedan vitriol-fy- ran år känd för fin egenfkap at hetta ftarkt med vatten, få företog jag mig at underföka olika blandningar deraf med vatten, få til de- ras fpecifica varme, fom til den hetta hvilken under blandningen upkommer. | Vitriol-fyran befriades genom kokning ifrån det vidhångande brånnbara och fit öfverflödi- ga vatten; hvarpå defs fp. tyngd vid 15? var- me var 2,008. En del håraf fordrade til mått- ning 1,44 delar magnefia aérata. At utröna fp. varmen af denna fyra, valde jag följande utväg: fyran flogs i en ganfka tunn glaskula, fom drog omkring 3 lod vatten och var fåftad vid et långt och fmalt glasrör. Kulan med fin fyra upvårmdes i varmt vatten, och afkyldes i et kallare. Sedan jag nu för- ut hade utrönt effedten af fjelfva glaskulan, då hon, antingen tom eiler fylld med vatten, på famma fått handterades, var lått at dömma om fyrans effe&t. Men fom varmens meddel- ning fker ganfka långfamt, då hon förft går ifrån fyran til glafet, och vidare ifrån glafet öfver til vatnet, hvarigenom 5 a 6 minuter gingo förbi innan vatnet hade fått fin ftörfta varme, under hvilken tid nödvåndigt en ftor del förlorats i den kringflående luften, få var jag föranlåten, at vid deffa förfök afbida e pafs IRA. Su Ae: SöpG > 220 pafs 3 timma och vid hvar minut noga mir- ka hvad varme vatnet hade. Då nu ej fkil- naden imellan vatnets och atmofpherens var- me Öfvergår 6, 8 a 10 grader, kan man på denna tiden anfe afgängen af varme at vara uni- form, och derigenom i det nårmafte finna hu- ru mycket varme under hela obfervations-ti- den hade förlorats, - För de förlla minuterna, innan vatnet hunnit få mycken varme, målte jag dock göra någon råttelte; til hvilken ånda jag förut hade utrönt, huru flor minfkning af yatnets varme, i en kallare luft, på hvar imi- nut, ivarar emot alla differencer i temperatu- rerna. — Hårigenom var jag fåledes i flånd at determinera, hvad varme vatnet fkulle haft, om den utur fyran och glafet på en gång: hade sueddelts; Den fom lagt handen vid” dylika förfök, finner lått, huru många fmå omftåndig- heter -hårvid dock kunna bidraga til något milstag. RAN EG la De fåledes obferverade vården på fp. var- men, för åtfkilliga blandningar af concentrerad fyra och vatten, har jag utfatt i följande ta- bell, dår öfverfta raden i hvar column utvifar förhållandet af den concentrerade fyran mot vatten, och de öfriga den för fåmma bland- ning obferverade fp. varmen. AE SR Un (NR a Ne 07304. 0,465 0,516 0.635 0761 05899 0,959 Ö,347 C3455 0.509 0.618 0759 0,582 0,930. 0346 C,448 0,500 C,609 0,755 03570 0,929 0;336 0440 0,506 0,60I 0,747 0871 0.925 0332 0:427 0,490 0.585 0,745 0;870 0,906 0,3 10.0,418 0:471 0,580 0;726.05858 0902 0,339 0442 0:500 0,605 0:749 0,876 nd R ettan | | | 230 1784. ful. Aug. Sept. Hettan, fom vitriol-fyran under blandning pe vatten åftadkommer, utröntes derigenom, t båda ämnen, fom tilfanmans utgjorde 6 Högt 10 lod, flogos tilhopa i en porcellins- kopp och omrördes haft tigt med et glasrör, hvarvid thermometerns högfta fligande obfer- verades. Utflagen af ”deffa förfök har jag upfatt i följande tabell, där column. B utmärker fyfans mängd; C contentr. fyra, D-4 d. ”conc: fyra möot:r'd. vatten, E 2 td: cone. Tyra möt i di vatten, F conc. fyra och vatten lika delar, Gr dT Tyra mor 2 € vatten, IFA tone. fyrå mot 5 T. Vatten, 1 at. CC. lyra mOC 1O O. VÄle ten; "A vattnets mångd, 2 vatnets och fyrans gemenfamma tempers tur för blandningen, Y temperaturen efter blandningen. Den fifta columnen utvilar fyrans förhållande mot vat- ten uti blandningen, Förf. B ÅA 27 y 3 gokal PY. SIE KNREG SNI a ARA per PTTITA 124 E SEE OK JE EN 102 F RE ONE I säNdeg Lörd 40 G > SP SETS SFL BK RR I 0,5 24,75 I Me TA SR Vä Ly a 1 stjälk ser OSTAR DS SNR: 18527 I BUSD, SEE TN OSS 1555 så 1 I 2 1603 IFÖ Vv RA JA Ive? 50 ÖA + 10222 [SES ng INTE SES IA G : 14 H | ; År nu den löfa varmens' nyckaniker? för ” och efter blandningen denfamma, få kan og bi L . 1984. Jul Aug. Sept: = Ab Aa + Bb af deffa förfök, enligt formlerna « — AB 800 jr & 6 j CA + B). € 8CO = Y ART goo. CT B Boo-+He = B af de gjorde blandningar borde vara, då den- famina hos någondera år gitven. Deffa utråknade vården på fp. varmen har jag utfart i följande upfiållningar, där förta columnen utmårker förlöken, af hvilka utråk- ningen fkedt; den andra, proportionen af iyra och vatten; den tredje, den utråknade ip. varmen,.. Om fps .varmen af C antages => 0,339 = 15. SAG ; ; | sted OR OG USA ra RIS TG OOREO ARR ONd0 ENG ; ITNE TT Ke Om.ip. varmen. afiDeantages, == 0442: 0160) 0372 3 400 010 3 Om (pi varmen al BE antages! Ö ä00 1778 "Co 354 Qin fpscvarmen af F antages; =110 605 "mat Ch ds 3 Ya 7 DO TQ ken ORO | LEE RS09 Äl Mang é "RONNE IMkelg2A Om fp. varmen af G antages = >-0,749 "147: C' 0413 kad Cen | OR SORT RGOEA böna AGT arr il Th Om fp. värmen af H antages = 0,876. 5 CC 0438 BRE 9 : AN IRTTECE TO OÄGS Om fp. varmen af I antages =.0,925 1:16 5 C-+:0,367. ES ng ärr m8harD:! 0416 EN SIA - SR 05 JO VORE DEI ale) 232 1784. Jul. Aug. Sept. Då man tager medeltal af deffa vården, får man följande jåmförelfe imellan den obferve- rade och utråknade fp. varmen. Conc, fyra: vatten — Utr. fp. varm. Obf.fp.v. Skilnad 1:0 0,38L 0339 —9,042 4: 1 O,4T$ 0,442. ;-T0,027 SVT 0,49 03500 F3L000 LG O,522 0,005 ..—0,0I7 rg AT 0,749 > +0,012 1: 5 0,305 0,57 +90,011I 1710 0,225 0,925 0,0c00 O;000 Emedan deffa fkilnader ej åro flörre ån at de helt och hållet kunna hårröra af något fel i den Obferverade fp. varmen, få kan man al- deles anfe dem at vara Öfverensfltåmmande. Man fer fäledes tydeligen, at den föråndring i fp. varmen fom törmådt åftadkomma de obfer- verade åndringarne i varmens temperatur, verke: ligen tråffar in med fyrans och vatnets fpeci- fica varme: för och efter blandningen. Det kan altfå intet tvifvelsmål egartum, at den -het- ta fom under blandningen upkommer, bör hånledas däraf, at fp. varmen hos de blandade år mindre ån om fyrans och vatnets fpecifica varme jämt hade blifvit utdelt Öfver alt. — Håraf beftyrkes tillika, at den punéten på Svenfka' thermometern fom fkulle vifa abfolut brift på varrhe, år belågen ungefår 800? under fryspun&en; ehuru de anförde förföken med- gifva någon afvikning, hvilken vid en 13 af- lågfen pund fvårligen kan med ytterfta nog granhet determineras. ; N hun Alt fedan thermometrar upfunnos, hafva de Naturkunnige forgfålligt bemödat hg - at unna 1794. jul. Aug. Sept. 233 kunna igenfinna varmens verkeliga grader. Där. vid hafva altid mött få ftora fvärigheter, at man åndfligen gifvit faken få godt fom förlo- rad. Men man var verkeligen fanningen når« mare ån man trodde, fedan man begynt arbeta med kropparnas fpecifica varme. Då Hr MAaA- GELLAN, i lin Efay fur la nouvelle theorie du feu elementaire, jämför den varme fnön abforberar under fin fmåltring, med tilökningen af defs ip. varme, gör han den flutfats, at hela mångden af vattnets varme vid fryspundten fvarar emot 7209, då fnöns abforberande varme antages = 729." Men af detta fåledes upfundna grad-tal gör han fedan ingen vidare tillåmpning, utan tvärtom, då frågan var om abfoluta. mångden varme ,. fom loifas, då atmofpherifk luft för- vandlas til luit-fyra, tager han, med -Hr D. CRAWFORD, en hel annan grund at determinera varmens .mångd, nemligen det höglta grad-tal köld man genom konft. kunnat frambringa; hvilket fvarar emot 111? efter Svenfk thermo- meter. Säledes, emedan fp. varmen af atmo- fpherifk loft år til fp. varmen af luft -fyra = 609:1, få anfer han den upkommande var= MENT at värda CO. IN grader, I fället atv den; om förvandlingen fkedt vid fryspundten, bordt anfes — 609. 720 gr. Herr MAGELLAN tyckes fåledes anfe deffa vattnets 7207, fåfom aldeles intet hörande til thermometer-fcalan. 2 $.. 6. Det fom är anfördt om fnåns, kok- faltets och vitriol-fyrans föreningar med vat- ten, gåller likaledes ofelbart om alla andra che- milfka uplöfningar och föreningar, hvaraf den allmänna flutfatfen kan dragas, at alla de phe- nomener af upkommen varme eller kyla, fom vila 234 1784. ful. Aug. Sept. vifa fig vid kroppars föreningar, förorfakas, af kropparnas olika förmåga at, vid hvar och en temperatur, hålla hos fig fåftad en determine- rad mångd varme, och de förändringar de til denna förmågan eller fin /pecifica varme lida, under det deras fammanfåttning får et an- nat fkick. Likafom nåftan alla kroppar, under fin in- bördes förening, lida någon åndring til fin fpecifica tyngd, få ändrar hig ock merendeis deras fpecifica varme, och blir ån flörre, än mindre, ån den efter uträkning, enligt formeln Aa + Bb i = —— —y borde vara. — Blir fp. varmen A+'B fltörre, uppkommer köld, men blir den mindre, få vifar fig varme. Derföre finner man fållan eller aldrig någon Chemifk förening gå för fig, utan at antingen köld eller varme yppas. Det famma hånder då en kropp affkiljes ifrån fin förening med någon annan, eller då han på annat fått undergår föråndring til fit fammanhang. Detta låmnar en ny utväg at finna fp. varmen af lufter och ångor, då man kånner fp. varmen af de åmnen fom affkilja luften, för och efter defs fkilsmåffa, mångden af famma luft, och mångden af varme fom un- der defs affkiljande faknas. Likafå kan håraf utråknas fp. varmen hos en flytande kropp, då fp. varmen i defs folida tilltånd, och den varme, fom under ombytet af defs lynne för- lorades, åro gifna. Anmärkning. — Hittils har jag, med tilhjelp af kroppars utrönta fpecifica varme, fökt igen: "finna, få vål varmens abfoluta grad-tal, CR oc 1784. Ful; Aug. Sept, 235 ock fp. varmen af kroppar fom fått et nytt lynne. Nu får jag åfven upgifva huru man, i anledning af den omtalta theorien, kan finna det famma, da endaft den åndring i tempera- turen, fom vid kroppens lynnes ombyte up- kommer, år gilven. 1) Ai finna varmens abfoluta grad-tal. Om en kropp A förändrar fin fp. varme a til en annan ec, och under det denna föråndring fker, vid temperaturen z + &, upkommer en ny temperatur z + y; famt, af famma föråndring vid temperaturen .z — x', upkommer tempera- turen z + y, få har man y — a; y — &X = 2z + :2z + 2, hvaraf värdet på z deter- mineras. Det fom är fagt om en kropps för- ändring gåller likaledes, då flera kroppar genom fin förening utgåra en ny kropp, med förån- drad fp. varme. 2) di finna kroppars fp. var me, Lat Då PR vara 2:ne quantiteter at et och famma ämne fom blandade med A åftadkomma någon ån- dring i den gemenlamma temperaturen ; lät fp. varmen af B (eller BJ) och A vara 6, 235 Ip. varmen för blandningarne B +— A, B' + A vara ce, ec. = Låt vidare C föreftälla en quanti- tet af famma åmne med B + A (hvars fp. var- me år c) fom med A blandad utgör et åmne af famma befkaftenhet med B" + A (hvars ip. varme år cc). Om nu alla åmnens gemenfamma tempera- tur, för blandningen år &, och temperaturerna efter blandningen, af B och A år +; af B" och / ” > ad) Åsa i Bb A 3 ar C och A, få får m Fam e AD ÅK A Y 2 a far Innan c A HT PB Oc z + Y> 236 1784. Jul. Aug. Sept. 2 fär Aa + Bb 2 Fat ARC 7) fr ser Re EE Zz + Y A+JB 2—+Y A+—+—C 74 - Se & 3 ä 39 hvaraf vårdet på de 3 obekanta b, c, c Zz kan utråknas då 4 tages = I. I deffa utråkningar fupponeras, at fp. var- men för kropparna år, vid alla deffa förekom- mande temperaturer, conitant. Jag Önfkar, at den fom har bättre tilfålle och ftörre erfarenhet, at med få ftor fuillkom- lighet fom här fordras kunna determinera den upkomna varmens eller köidens grader, ville företaga fig deffa flags förfök, fom tyckas låf- va mycket ljus uti låran om varmen. Rd RER SSR Mus Pumilio, en ny Råtta från det födra af Africa, uptåkt och beikrifven af ANDR. SPARRMAN. Sitzicamma fkogen, nåra det dårftädes belig- ne Slangen-Rivieret, och inemot 200 timars landt-refa öfter om Goda Hopps-Udden, har jag endaft funnit detta för Zoologer hittils al- deles okånda djur. Tab. VI. Det år från alla andra råttor tydligaft fkildt med fyra fvarta rånder långs efter ryggen. Den bifogade ritningen föreftäller det i naturlig ftor- lek, efter det fpecimen fom jag til Kgl. Aca- demiens famling lemnat, och fom detta fpeci- men bår anfeende af at vara fullväxt, kommer det 1784. Ful. Aug. Sept. 237 det at tåfla med Mus minutus och Murs betuli- aus () Om at vara det minfta Mammale i verlden. Til fin tyngd, en god del förökad af den liqueur hvaruti det bevaras, våger djuret knapt fyra ferupel Svenfk Medicinal-vigt, famt kom- mer i jämförelfe med de ftora djuren ifrån famma verlds-del, dem jag uti Kongl. Acad. Handlingar befkrifvit, at utgöra en utmärkt contraft. , Denna råtta jämförd til ex. med den 17 a 18 Franlyfke fots långa Hippopotamus af minit fex fots diameter, kommer at deraf utgöra blott en tjugufemtufende del, når Mus Pumilio i cu- bifk maffa tages en decimal tum lång och en half 1 diameter. i Defcriptio. Corpus tenue, compreffiufculum. Color Vel- leris in genere fulco-cinereus > Frontis & Nuche niger. Line& quatuor Dorfales, longitudinales nigre, harum duo intermedie & in nucha & ad bafin caud&e in unum coalefcunt; duo Ex- teriores, a nucha pauloque pone aures orte, Gibi invicem paralelie, ad bafin usque caude fere extenduntur. Regiones utriusque oculi & narium pallide. Pedes antici & poftici quinque dadtyli, anticorum pollicibus minutis, confpi- cue tamen ungviculatis. — Cauda longitudine 3 corporis, nudiufcula, pallida. K & RR RR Q'3 An SANNE ARORTARAS BIOIRGRRIED ATTAN (") Af Herr PALLAS updagade, 230 1784. oful. Aug. Sept. Anmärkning Om Socker på Gran, af CLAS BJERKANDER. A!: et flags Socker finnes på Gran, har län- ge varit anmärkt, och är i de fenare åren om denna fak beråttelfe införd i Fhytographi- fka Sålfkapets Handlingar i Lund fidan 144; men på hvad fitt det upkommer, har, mig vetterligen hittils, icke varit bekant. Jag har aldrig fedt detta Socker, ehuru jag det många år efterfökt, förr ån den 9 Julii fiftledne, då jag blef det varfe och fann det tt- tande på ytterfta qviftarna af et högt Gran-tråd. Somlige af granbarren hade det i topparna, fomlige midt på, och fomlige flåcktels, ofta til ftorlek fom fmå årter. En Spindelvåt, 1om hångde imellan grenarne, hade åtven fädt Soc- ker på fig. Enligt mina anmårkningar, fom blifvit gjor- de öfver detta Gran-focker, har det fin uprin- nelfe af et flags Blad-löis, fom finnes ej alle- naft på Gran, utan åtven på Furu, och har jag förleden fommar likaledes tagit Socker på filtlnåmnde tråd, hvilket törut ej varit anmårkt, fåfom ågande något fådant åmne. Til at fullkomligen få ljus i denna fak, tog jag in i min kammare -den 1r7 Augulti en Gran- qvift, fom midtpå hade omkring fig många Blad- 1784. otul Aug: Sept. TM Blad-låfs. Alla Myror, fom voro på Granen, bortfkakades, och at den under obfervationer- ne fkulle hålla fig frifk, fattes den uti en glas- burk med vatten. Granbarren, fom om afto- nen egde intet focker, hvilket var af Myrorna borttaget, hade redan följande morgon föta droppar, fom blefvo följande dagarne alt ftör- re och flörre, och begynte omkring den 20 i famma månad at hvitna famt derefter hårdna til Socker. Blad-löffen åro något öfver en linia långa, til fårgen fvart- och hvit-gröna, hvilken fkil- nad kommer af olika ålder eller kortare och långre tid efter hud-ömfningen ; de hafva långs efter ryggen, fom år något uphögd, en hvit rand och en dylik på båda fidor. Antenne voro långre ån rygg-fkölden, fötterna fvarta och något höga. Några på bälgen fittande horn har jag ej, af brift på Microfcop, kunnat fe; men troligen hatva de fådana, emedan faf- ten, fom utkommer från detta flågte, kaltas hårs och tvårs uti krok-linier, hvaraf har håndt, at barren på få olika ftållen blifvit beftrödde, och at Socker faftnat på Spindelvåfven. Omkring de dagar, då Gran-fockret blef funnit, var varmt, lungt och klart väder, men intet rågn; "Thermometern var 23, 25, 27 a 30 grader öfver O. — At detta Sran-focker år ftundom ftort fom ärter, och blir för fökande derigenom fnarare fynligt, kommer förmodeligen at Blad- löffens myckenhet på et ftälle. Qa Detta 240 1784. Jul. Aug. Sept. Detta Socker-åmne borttages, medan det år i droppar, af myror, flugor och flere flag 9s in- feåer. Blad-löffen förtäras af Coccinellx om ej af flere yrfån, det framtiden nogare lårer uptäcka. ; Pete Aden RR För fök, at utur Naturens Hiftoria förklara de nordifka gamla Kåmpars Berferkaä-gang; | af SAMUEL ÖDMAN. ti vårt Fåderneslands åldfta häfder före- komma icke fållan fådane håndelfer, de dår, utan kännedom af naturens hiftoria, an- tingen erhålla en ganfka oriktig förklaring, eller ock löpa fara at, af granfkarens oriåttvi- Za, blifva landtförvifte tilde mörka tidehvarfs dikter. Jag torde icke mifstaga mig, då jag ibland denna flock uptager de berättelfer, dem de nordifka Sagorna förvara, rörande urål- drens Berferkar, och det ryktbara raferi, fom under namn af Ber/erka-gånrg målas inled få befynnerliga drag. Det år icke mitt åmne, hörer ej heHer til detta rum, at vidlöftigt föreftålla deffa Hifto- floriens vidunder, helft en kort teckning år tilråcklig at bana vågen för närvarande un- derfökning. Deffe EE > FE VE ES 1734. ojul. Aug. Sept: 241 Deffe kåmpar, enligt fit tidehvarfs krigifka tånkefätt, nödvåndige redfkap för fin inkräkta- res affigter, men tillika ofta fruktade af den Furlten, i hvilkens tjenft de ftodo, befkritvas ofs fnarare fåfom vwvildjur ån mennifkor. Så Rog SR S i a 3 fnart Berferka-gängen föll på dem, fåg man dem i et raferi, lika glupande ultvar, utan at fky eld eller järn, kafta fig uti de biftrafte faror, framrufa bland de målt öfverlågfne fien- der, bita fina egna fköldar, m. m. eller ock, då inga fiender voro för hand, utöfva fin urlinnighet på liflöfa ting, uprycka tråd, up- vålta ftenar och, i fin hånryckning, knapt urfkilja fiende och vån. Konung HALEDANS Berferkar afmålas uti Rores Saga på följande mårkeliga fått: på defa Kämpar , heter det, föll underflundom fådant raferi, at de intet kun- de regera fig fjelfva, utan. dräpte folkoch få, öch alt hvad dem förekom och icke 108 fig til va- ra. Medan detta raferi påfod, väjde de inter, hvarken et eller anrätt ; men då det bfvergaf dem, voro de få magtlöfe, at de icke hade fina bhalfva krafter, famt få fvage, fom frulle de nyligen hafva upkommit af någon fjukdom; och varade det- ta raferi ungefär en dag. ,, Häårpå gifves äfven et uplyfande exempel uti Hervara Sagan, vid den på Samfö fkedda kamp. Den aktning man hyfte för deffa hjeltar, var altid blandad med et flags hemligt hat, åf- ven i fljelfva hedendomen, hvertil deras öf- vermod fannolikt gifvit fkålig anledning. Vid de fridfame grundtatfer, dem chriftna lårans -förfte Predikanter fökte ingjuta uti. nordens 'Barbarer , förlorade fnart Berferkarne alt fitt Q 5 an» 242 1784. ful. Aug. Sept. vanfeende, helft en föregifven gemenfkap med djefvulen bidrog at, med fördubblad rysning, anfe deras konft och yrke. Man uphörde vål icke at kriga, men et föråndradt tänke- fått tillåt icke nu mera at dervid betjena fig af en få mörk handråckning, Således dödde vetenfkapen med des egare, Man fortfor at icke föka någon annan nyckel til denna hem- lighet, ån de orena andars bitråde och med- verkan, få at ej allenaft Prof. VErRELius kal- lade den en fanens konft ; (a) utan ock, i detta Seculo, tvånne Difputationer uti Upfala ut- gifne yrkat famma fats; (b) förmodeligen af den grund, at man alt för bokftafligt antagit de, om deffa Kämpar, förekommande kanfke öfverdrefna beråttelfer, fom hunnit framträn- ga fig til vår tid. Jag år vål icke af den tanke, at deffe hån- ryckningar enfamt böra anfes för en verkan af någon temperamentets fårfkildta befkaffen- het at, genom en inbilnings-kraftens håftiga- re gåsning, antaga få utomordenteliga rörel- fer; ty ehuru man icke år aldeles utan exem- pel, hvilka kunde underftödja en fådan för- modan, få äro dock de perfoner, fom lida dylika (a) Epift. Dedicatoria Hift. prefixa. (b) Den ena af Herr HAMNELL 1709. De Magia Hyperboreorum, fora .anfer pag. 42 fannolikt, at Ber- ferkagången tilkyndas af djefvulen; den andra af Herr RAMELiUS 1725 de Fiurore Berfekio, fom pag. 24 beklagar, det han, ehuru gerna han önfkav frikal- la Berf;rkarna från djefvulfka konfler, få vågar han dock icke i den delen åraga fig deras jörjvar. 1784. oj ul. Aug. Sept. 243 dylika åkommor, imellan paroxyfmerna icke fkickelige at bibehålla den trotfande ftålthet, fom utgjorde Berferkernas förhateliga caraåer, åtven uti fridstider. Dåremot, då Växt-riket gifver ofs flera medel at bringa föreftålnings- kraften uti en fadan breda och ingjuta det urlinnigaft2 Öfverdåd , år jag benågen at tro, det Berferkerne haft fig något dylikt rusgif- vande åmne bekant, hvaraf de betjent lig vid förefallande tilfällen, och hvilket de fåfom en hemlighet, förvarat fins imellan, på det icke deras aktning hos allmänheten mätte förfva- gas genom medlets enfaldighet. At Opium kunnat åftadkomma aldeles fam- ma verkningar, år hvar och en bekant. Hvad man i denna del låfer om invånarne af ön Celebes , och deras medelft opium upvåkta urfinnighet då de gå til ftrids, inftåmmer i det aldranogalfte med nordens fordna Berferkar. Hvad KEmPrfER beråttar om det raferi, i hans tid icke fålian, på Java, under namn af Ha- muk (a) föröfvades , ftyrker få öÖfverflödigt möjeligheten at med opium tilfkapa Berferkar, at ALPINI intyg vål kan utelemnas. (b) Men då ännu ingen fegelfart på Levanten kunde meddela våra förfåder detta medel; då ännu ingen ALLEN eller DiLLENIUVS utrönt fåttet at al (a) Am. Exot. Fafc. 3. p. 649. f. -Opii deglutiunt bo- lim, quo intentionis idea exafpervatrur, turbatur. ratio, et infranus reddituv animus, adeo ut flritto pugione, inflar tigridum rabidavum in publicum excurrant, ob- viss qusvis, five amicos, five inimicos trucidatruri. (b) de Med. Aeg. pag. 121. 244 1784. oj ul. Aug. Sept. af Europas Vallmo-knoppar bereda Opium, och ån mindre anledning år at fluta, det fa- dane förfök kunnat då vara ätänkte i Sverige, faft de fedan lyckats för en LIiNDESTOLPE, altfå kan man icke med fannolikhet härleda Berferka-gången från denna rusgifvande kåda. Om dZiropa Bella Dozna vote vår nords hemfödinge, få fkulle det af Herr GMEtiNn den yngre anförda exemplet (a) gifva mycken up- lysning i frågan om Berferkerna. Det famma gäller om flera Indiens rusgifvande åmnen. (b) Af Hampans blad kunde äfven en tjenlig beredning fke, tilråckelig at åftadkomma det- ta periodifka raferi. (c) Men fåfom det ånnu icke år nog utrönt, huruvida vårt climats hampa fvarar emot den födra, fom gifver Per- ferna, Inderna, Ezgyptierna, deras Banrgve, hvars rusgifvande egenfkap redan blifvit af GALENO anmärkt, och af hvilken Turkarne ån bruka en tilblandning at förftårka fin to- bak, enligt Dodtt. RussErs anmårkning (d) åfven fom Schyterne fordomdags, enligt He- RODOTI intyg, af defs fröns rök kaftade på heta flenar, bragte tina finnen i yrfel, och det defsutom år fåkert, at denna oftindifka våxt icke få tidigt varit kånd i norden, få år ÖR Or fe NS — ERA "ent ka äde ÖR on Perfik SOME SR SVD RE (b) Dift. Linn, Inebriantia. $. 3. (c) Alpin. I. c. p. ter. Kemph. L. c, p 645. (d) Nat, Hit. of Aleppo. pag: 83. 84. Fal deg. Sept. 0 248 år icke någon fannolikhet, at den kunnat an- våndas til detia bruk. Af våra inhemfka våxter, hvilka hår egen- eligen böra påtånkas, åro vål fiere Okånde Ör någon rusgitvande egenikap, döck icke i det nått, at de fåfta min upmårkfamhet, fa- fom Crambe maritima, Lolium temulcnitum, med hera, af hvilka dels ftörre fats fordrats til en dä. väldiam. verkan , dels "äter ,et frus fnartare torde giordt Berferkerna oförmögna at begå de dem tillagda utfvåiningar, i det de, med en mera döåtvande verkan, äftadkomma fömn och oluit. : Datura Stramoxsium torde likväl. förtje- na någon fårikild åtanke, hållt dets egenfkap, icke okänd för våra Läkare, bekommit et nytt vitnesbörd af famma Herr GMELIN. (a) alla (venftka, växter, fynes mig dock Flug-fvampen, Agaricus mufcarius vara den, fom i fynnerhet uplöfer gåtan orm Berferkarna, Dels bruk är få allmånt uti norra Alien, at föga något af de Nomadifke folkflag gifves, fom icke dermed beröfvar fig fina kånflor och finnen, för at åtnjuta den djurifka vålluften at icke plågas af förnuftets vålgörande ftyr- iel. - Oftiaker, Samojeder , Jukagirer m. Hf. nyttja den dageligen, och Tfchutfkerne, hvil- kas ftela is- climat icke frambringar denna fvamp, tilbyta fig den för deras renar, fom utgör 0 TECKNA (a) GMELIN. L. c. Tom, I. p. 43. En man, fom håmtade frön af Datura vid Woronefch tilfrågades hvartil de nyttjades, och gaf til fyar, at man lade dem på öl at fördubbla rufet, 246 1784. jul. Aug. Sept. utgör deras dyrbarafte egendom. ; helft ftats-klokheten den tiden 'for- drade, at en Berferk, fåfom den fråmfte landt- vårns- man, anfågs för ob6fvervinnelig. EG x< > Xx - 33 FÖR- FÖRTEKNING = 7 ” C t ' På de Rön, fom åro införde uti detta Quartais. | K Handlingar. fra Pag. få ST Hg bimaculata, en ny Ödla från Ame- | rica; af ANDERS SPARRMAN. - - 169 B, Nera Anmärkningar bfver Differentio Diffe- perl FE nn ddx + NI xdz?2 4 Pdxdzz -4+- Mdz2? =; fD. MELANDER” I CHJELMS - - 172 3. Om Rhabarber jördent beftånds-délar , famt 2 > fått at tilreda Atetofell- FR af CARL WILHELM SCHEELE. He - IS92 4. Förfök med bandformige fääptorkar fom d ej Föka; af Baron CLAS AESTRÖMER. - 'Bå 5. Sätt at nyttja Flasluft til Blåsvörs förfök; af BENGT RErNHOLD GEJER. - 193 6. Integration af en od samer af SJAND. JoH/ Dexturae - = 107 9. Rön, om venerifk Starr och defs Pr ation; — > "af Jon. L. OÖDHELIUS. - - 204 8. Rön, om verkan af Håggbarks Deco uti venerifk Sjuka; af BENGT BJÖRNLUND. 209 0. Rön och Anmärkningar om Kroppars abfo- luta Varme; af JOHAN GaADOLIN. - 218 10, Mus Pumilio, en ny Råtta från födra Africa; af ANDR. SPARRMAN. HA UU. Anmärkning om Socker på Gran; af CLAS RENAR - - - 238 . Förfök, at utur. Naturens Hifloria förkla- ra de nor difra g Gde Käm pars Ber ferkagång ; af SAMuEL ÖDMAN. - = - 240 ESPEN € 3 ; j : é 1 q [ = (I vå | : | 4 sas | I N i | M Te ; - | I R | £ ad i LEO H I a É É [| ohc | É E Pig. L. OM SG IE ; =E s ÖNS i 2 B T- Na LR = ( See ] NOTA ; sd : HON Fa => Gl NS : = | T| / —e— S z -” AN ERE ä r los TU N ) ; C ; Skara, EE ( 3 & | Nn NW NW Ny SN | ENA Zs kl 6 £ / NA SSPONNKY VAN SÅNNA SS Sd | / Ålö EG : ARLA Lr rA AA rr | ; us Pumili EN ; —— Ze . FSE SR NR |J|N SA SS Sr = = SA fn I ES NM dT SS TIN I|TES NN Å ÅN NS KITECT ORT E Eh Ur 7 4 fp (É (| z AIR = AT j å > , VIS f ' z RR VE d 7 Fog 4 SA n +, FN AA ((Å 0 =E ÅS = WE d PS JR I]IITT |D NS IT | KONGL. VETENSKAPS | ACADEMIENS NYA HANDLINGAR, FÖR MåNADERNA K OcTtozer, NOVEMBER, DECEMBERS) PRESES HERR JOHAN LÖR. ODHELIUS, M. D. Affeffor i Kongl, Colleg. Medico, famt Me=- (PES vid RS rön SN = 3 '; SK om 4 Spiral- Pnpel > Fort- fåttningen DR Ai finna Hydvoftari få Högden a, för Slangen AA, ruda Hvarfvens antal och Rör elfen åro gifna. 6. 106. fösta målte verkftållas i anledning n af Eqvationen AE ae (ce + ds, a FÖRONEE igkaaen Lae —(&) Se Handl. 1783. IV. p. 209. s 250 1784. Oct. Nov. LecEs S 2 ($: 70), uti hvilken. vårdet SR = Er JR U— 0) 2 DR o(r+Ik) I 2:3.4.(r-+IK)3 on 5 : 983 målte uinfättas för komma ä RR Man får de SN SSR ena Eos el 3 Of—I S(r+Ik) 3-4. ; ler om man i frållet för: Fatter. ER ö och 2-5 A (Vv or—x i flållet för > ($$ 19, 0 famt vidare re -och 7— CE blifv er = > rok v a yt | & FAFEIERE + e (LL 2 pb 3 &o (0) $. 107. Vidare är. ud $. 96 bekant, at !— A—+L:c e SR A-+Kor—x A-Fi0Q 2 GAR) SN (ep +); - = (å HJ | Om darföre & = (GAN For x). € blifver . Rn (ep tg) | V += er och a ö ÅA; i Om nu detta vårde af: avinfåttes utr a Eqvationen £Z, blifver — + 2or= "| - | RICE PEO a CR år jr FE 2x — åk + — — + &c. 3 och om 20 > 23.402 å man ytterligare multiplicerar med Q-+, fam 2Å 20 fåtger = + rn ol kg och du — - RA É - a ENN å de , å sel” Para - PAr 1784. Oct. Nov. Dec. 20080 RAS Ur py? —- 40; blifver « = gy FP — + — oe Å sve RE - ; + &c. (Y). 2:3.48 $. 108. Men af denna Eqvation låter icke y genom Reverlion immediate determinera fig, emedan et Refultat upkommer, hvaruti fomlige Termer aftaga och fomlige tiltaga. Til at der- före bekomma vårdét af », fåttes 4 pA a re ESR STEN IESNIT ET E €å 2.3.40" 234300 RJ v id Z= (f- + —— - &c.) e 2.3.40" > 234.5.06? / - da y ÄRe = MR sh ORrana ÖS = ACC. CER Tr 0,.3.4.5.6 07 å TENN fö sg esk on RA En C 6 : A= 3;B ; : &C. le rd =5) Doe J;jU= =3 a er ar 2.3.4” 2.3.4.5.6” Man får då S — —3 och enligt Hr. EULERS Iz . fire AND LEGS upgifty T = A'S + Er + | o PA (C-2B+A). 245 - (D-3C+3B-A). 234:S J. 2dz2. 1.2.3da? II z j I ST 2 (I++ 2) 2304: (1 + 2) 30137 152072" EE En 23.450. (1+2) > 2.3:4.5.0.7.8. (Hat > g R 2 00 252 1784. Ott. Mbv; Dec. så e” ” 11027? 4 ER 0 234 Mie FEST 2.3,4.5.6.(0€” +9”)” 2-3.4.5.0,/7-3(” ip”)? Pe” C I be” 2: (0 FI) 7 se FN) &c.; hvaraf Z: = Hb stenar das PLO ; 2.3.4.5.6.(e” +p7) ; — 2.3.4.5.0.7.8.(e2 + y” É ey ey? ; 2.:(6Fy) > 23400) NET FPP SANS SPN 301ey” — + &.; men « = gy + 2.3.4.5.60. (e? Fy)? j KR Z + Z (Y), fåledes « = = 47 Te (0 2 ES -- ey? pe? u9 2.009") BANER > BRN TJ 2.3:4.5.0 (et) 23.450. (et) &Cc, »” $. 109, Om nu — Sw blilver > = ey ; LE NNE SONERA ÖR os RE oc (=) Gar): ka CA € äre pen? 1107u 3010eu? 2.3.4 — 2.3.4. (t-u)i Ag 5. 6 = BOIeruz ; EC, I Ner 2 2:3:4-5-6(1- 1-4)$ 20 SR 0 0 gu eu? 301872? RR 707u? +&c) 5 Bo RRA 2.3.4.5.6 2.3.4.5.0.7.8 1784. ÖR. Nov. Dec: 1Ag3 fa 1190u? | SO I Geu? 2 Br oe LA — &c., uti hvilken Eqvation om SEG Hue 2.3.4:5.0,7.8. bågge lggibra qvadreras, blitver kl gi 2 oi de (CR COR Je "a 2 2504. 5.0 OG så 1928740T a 2 3010 Od Ae : dd 22.24. 5.6 4 G rr OL 0 SE ES 2 | (EE Ge - fo et 2 301008 2. 2.100? Per er Ce 4: 4 Or 222. 3 TS RR rd 15087000 — 2:301020? 1210? pg” 5 2:3.4.5.0.7.8 2? EOS 27.37.47 ut—&Cc.; och om man Une med 1-2, upkommer qeu + quo ( +£) 0 (EA Ar IT6R | ut + 2 = 2 nd 3:4.5.0 > 23.4 (0? Ef «er CN Ce n? fa Ne see 3 1569009 + dd Oo p åre kd de 2 gena ds + ock + FR Be gg LG —-) + CI fa EEE Ra. Fö 254 1784. O. Nov. Dec. 4 2,2 23 4 SN SPE 85 4 3456 2.3.4 3.4.5.6 — 2.3.4 150920e 489070 SE, Er presen | faser 345.678 2.3:47.5.6 Se 1363492Pe 04948070 23. 2:3.47.5.60 — 3.4.5.6.7.8.9.10 f 2.3? 43,5.6.78 ut + &c. $. 110. Om man för korthetens fkull fät- IG ter «a? + abe + 470? = As ge? Fe är RESA lr OR Sno 5070” — Z Se — — — — am — oo 2.3:4 EAA SPE 2.3.4 = 6; RPS SÖN 1569x0e 480070 7 F456 > 234 345678 23.4".56 = 1528740" 4805 1303492Qe + å 3,4.5.6.7.8 SE s8 3.4.5.0.7.8.9.10 2.3 a Byoas0 2 Bro:jr bi ten 2.37.47.5 + Bu? + Cu + Due? + &c. och genom 2 4 = 2 Reverfion blifver v« = = ör — &c. 6. 111. Sedan man fäledes kånner w, kån- Gus (1-2) e=—-A ($. 107), hvilket var det fom föktes. O+ ner man ockfå » = och i följe deraf $. 2. ig. OM MWodb. JQec > 255 6.12. > Anmårka. 1. Når antalet af Hvarf- ven år litet eller »' en liten qvantitet, til ex. icke flörre än 4,5,6,7,8, aftager Serien, fom utmårker vårdet af us, ganfka långfamt, i fyn- nerhet då tillika & och 9 åro fmå qvantiteter, och i följe deraf måfte man, för en gifven Mafkin af et fådant Hvarftal, upråkna flera | Termer, hvilket ofta blifver tröttfamt, innan man kommer til fanningen. At derföre und- vika fådant kan mar 1) för den gifna Radien och Rörelfen antaga et frörre Hvarftal, til ex. 12, 16, 20, och för, detfamma föka Hydroftati- fka vattenhögden 4 famt Bogen » = !— &, 2) utråkna Tryckande vattenhögden d för den- na Boge efter $. 99. 3) Söka fkillnaden imel- | Jan c och Z. 4) dividera c—d med det antagna Hvarftalet på ett når, eller med »—1, för at få -d fkillnaden I = =E imellan hvar tryckande vat- AN —I : tenhögd ifrån d til «. 5) Afdraga fumman af få många Tryckande vattenhögder, d, d+J, od+20, d+33, &c. ifrån a, fom fkillnaden år imellan det antagna och gifna Hvarftalet, Det återftående blifver då Hydroftatifka vattenhög- den för den gifna Mafkinen. ; $. 1135 Anmärkn. 2. Men fedan man fåle- des genom kortare eller långre omvåg funnit den Hydroftatifka vattenhåögden, målte tillika. en liten correétion fke. Då Hvarfven åro många, blifver Tryckande vattenhögden HT, (Fig. 29), i fifta Hvarfvet mindre ån diftancen imellan punkten H och Hvarfvets Centrum C3 men Hydroftatifka vattenhögden i Pumpftoc- ken kan icke få räknas ifrån någon annan punkt 256 1784. O. Nov. Dec. punkt ån T, eller: ock ifrån U, fom ligger i vattenpafs. med T; fåledes gifves då en vat- tenboge ZY, fom utom räkning har fin egen jämnvigt == US i Pump-(ftocken;. Om åter Hvarfven åro få, blifver HT ftörre än HC och i den håndelfen målte man råkna Hydrofteti- fka högden ifrån en punkt T eller U, fom ligger under Hvarfvets Centrum. För at fåle- des få råkna denna högd ifrån Mafkinens Axel, måfte i förra håndelfen TC = US ='r-d-x läggas dertil, och i den fenare dragas derifrån; få at verkliga Hydroftatifka högden blifver = a+r-d-x. 6.14. Exemp. 1. Om man antager en Hy- droftatifkshögd: =4A = 423426 158:-4föt = 1384 tum, famt'i följe deraf, enligt $$. 96, 97, 98, 99 och 102, med en Hvarf-Radie r = 55 tum; med en Caliber & i flangen = 5 tum, öch med en rörelfe' få fagta, at x kan anfes = o, föÖker, huru många Hvarf uti en Mafkin af deffa egenfkaper fordras för en fådan högd, bekommer man 23,979 Hvarf. - Om man fe- dermera går tilbaka och med detta Hvarftal, famt de angifna måtten, föker Hydroltatifka högden a, enligt den hår framföre anförde cal- culen ;. få får man förft ee = "+ Ik = 5755 ep = 57,5. 3,14 = 180.566; € = (A-+2r) ep - | VIS 2 323723 » = 23.970; FER 6871,35.4, 5 —— ”n + or — 5k = 130,36; P = 17,0173 40 = 2320,43 oe ic Nag g0 = 4550,9. Om man federmera uti vårdet af u ($. 10), genom Logarithmer föker . qvantiteterna &>?, aPe, ge?, at, 407, pe” 1794. Of. Wov. Dec. AST ASA =, &c, och uti de ftora Talen, föm då up- komma, endaft uptager de förfta Siffrorna, fom - Logarithmerne gifva vid hånden, .hvilketi den- na räkning år tilräckligt, «då får man &? = 207110005 fe —= 4453000; 40”: = O4770003 U = ofrafet gen =80041000; 496" = SS | ecM0e | ; = AQ? | 2S0APOQRETT = 371080; Veog FRITT ; Se j G oh MG 24 nd SIR SÄLAR BN BH =402,- -- IDE = 253520 7000, CC: BER. DR ARE CEC EE sas ERS oe Ge SE ER EE ER tsaren mL :oogasre BO VTLARPve HAS2A000. O 5324 (455059) ER (36641000)? 0 SR RR GOTO KR &c. =: ÖRA I = 4 = 0,05: out ! 3 KE TS 3003 = + PEEANRT fx SR (C=0) 5 | 3 NOR - sr is 0 er i - RR A+ 7= 17058, Jäledes 2 = ÄRR AE | 137,98 fot. Men deta, fom man fkulte få, var =138,4 fot; fåledes har man kommit fan- ningen ganfka når och det endaft genom 2:ne Termer uti värdet af u.; Om man enligt 6. 99 | atndet tunga. gt löker dö--blifver 4 pop use öch Fr -d — sto42; fåledes den funna Hy- droftatifka Högden ,. corrigerad efter” $: 13, — = $i TED Eäemps 2 Om” Hvarfvens antal, enligt $. 102, — 10, eller fättare — 15,036, Och de öfriga måtten likfom förut, famt Rörelfen fådan;: atcett flag fker på ofecynder; blitver : 59 Ö- fERLR09 258 1784. OR. Nov. Dec. x= NOEN 405 tum ($. 17); 8 = 0,076139 ($. 83); A +2r - x=455.979; e = (A+2r-x). (ep + 8) = 455>98- SO 82369; 2 — 10,0263 = = 164313 J = - + 2r—- 2x — åk — 69,020 + 110 — 0,0408 — 2,5 — 170.483 P9 = 17,087 ($ 9903 49 = 176348. 17,087 = 30155; & = — — qQ9 = 134163 «> — 1799900003; afe = tilOL; ge” — 1029700003; ge? = 23551000G = = 1098400;3 2 = 241330; = + 202 30755000; É = 2732800; oe & ”BOI00s 4 2.3.4 20908 163900; &c.3; = a? + Pe — 2e 2 2961400003 5 =4e? — or -= =322120003 een Ip AR se 2020 3.4 4 2 2.4.5.6 30198) te? 1569axQ02 3.4.5.6 2.3.4 3.4.5.6.7.8 32225000; D = — 489070 = 3Ig72000; &Cs «" 1799909000 2.3.47.5.6 ”"A 2906140000 örn; Bat I 32212000. (13416)+ | ye (296140000)” Xx Ar ; A+ 5313 0,024431 | | | | | | | | i | | | | | 1784. OR. Nov. Dec. 259 3,8 8 0,024431 = — 0,019118; > - rd + Od SR = RN 0,000878 — 0,008075 + 0,014687 — 7. Bet 28? 0,00749; &cC.s u = TER 2 så of <€ (GT 5BE - T |A? vr 2 AT = 0,60778 "- 0:04018 -- 0,01912 -- 0,00749 == &c, = 0,54099; I — zz = 0,459003 » = H/B 62,4243 P+y = Y0,s4, hvadan (a—u)3 e 42= — — A = 1036 — 346 = 690,0 tum p+y = 69,00 fot. Men det a, fom man fkulle få, och hvarigenom man uti $. ro2 århållit de- $20,026 Hvarfven, var = 2A =2.346 — 692 tum 69,2 fot; fåledes befinnes, at man kommit - Fanningen ganfka når, och hade kommit ån nårmare, om man uti vårdet af u upråknat ån fere Termer. Om man af det funna y enligt 6. 99 föker d, blifver det famma — 28,167 tum, fåledes Hydroftatifka högden corrigerad ($. 113) o=e+r-d-x=7168 fot. $. 116. Exemp, 3. Om man, fedan Hydro- flatifka högden år funnen för en Mafkin af 10 - Hvarf, nu enligt &$. 112 fkulle föka denfamma cd 817793 3 3:0) ul da för en Mafkin, af famma mått, om 8 Hvarf, få får man 1:0) efter $$. 98 och 99, d = 28,186 tum; Dö ci d = 109,979 - 28,186 = (kel = 9,088, fåle- de des 260 1784.300f Nov.sDer. des «tryckande - vattenhö ögden i nionde Hvarf-- NE d+0=37,274 turn, och Soömmån åf bast ge tryckande vattenhögderna i nionde; och tionde Hyarfven.=3 05,40 tum; hvilken Summa, om den drages ifrån Hydroftatifka högden för 10 Hvarf, fom åf-692 Fa rer Hydrofta- tilka högden för:8 Hvärf;” 266 tum eller = 62,65 Jota Denne hågd/ lir efter g. 113: gilver a + 7 = RR =6565 + RIGG. 25818 — Lör77 — 0,920 = 63,39 fot. > 107. Exemp.” 4. Om man efter Form: Ten"uti” $$. 110 och Tr, uträknar Hydfofta- tiika högden för famma, Mafkinsom; 8 Hvårf, AA vQe I blver 4 = 193,90 kan. PE. 3314: 7” 2 Pn AR på Vv -—- ig om - RR te 205993: fin 2 == 4 On IT279 mob VarAfr = 2 Vv HwödT Sc 4 it ärm a NOnsRie ör SÅ öj602715 RE F0;307283 ort Ove Ft Eng ol 2 kd A = = 403828. + 17.087 FT ån rdg 1 qv FO IE ATA A000— Mö dör NN och” aärdan due SER80b2 [0 00. Mlifver CR —d = Gdgs03' tum = 61 Fötlorby ti coba $. 118. Anmärka, > Når dena ”högd” MAN res med "den; fom blef fumfen i ren få befiänes Kon Vara 2'föt middre beNårö SR pe liktål bort vara lika ftoras Dear fåled å nödigt atgifva tilkånna, hvarifrån téöna Milnsd hårrörer: Om Lihjåhe BO, B2 Oaju: JA BÅå On (Fig. 30.) föreftålla Verticala Diårhettarne i Hvarfven > BEI BETo +» - > Reg Sinus V fus för Bogärne BZ (Fio. 500, fom utgöra ' & del af Luft: bogarne KZ: NS härtil RR HEla r784. Of. Wov. Dec: 261 sHHa7 är.dragén igenom: punkterna -H, .H2, | Hg) &el fom digga vid den högden, dår i vat- net.vånder i igen at Öfverlöpas 1å. åro Linjerne HT Hoho Hig T3j &c Fryckande. vattent bögderne;. hyilkas: Summa. jutgÖr. den: Hydro- Atatilka högden. Men nu år få befkaffadt, at A+ BT. reeiprote proportional emot 1 uft- I bogen. förfta: Hvarfvet;+A + BE + B2L2 I reciproce froportional emot Luft-bogen i o:dra divarfvet 3 Ik BI +: Bo Ta + B3I3. reoiprok emot: ae i det ixe och:få vidare yn» och mer dan lika mycket Luft.år inftängd: i/hvart Hvarf, I få följer derat; at Linjen [IFo:L3- = In , dora I kan dragas igenom punkterna EF; T2,. T3, m.m. I hyilka dutta Sinus Verfus, för: Luft-bogarne Bl är af er; Hyperbolifk art; fåledes icke få aldeles: en: råt.binje, fom; man:;förut. antagit. 1 Håttas -Hytlgoftatilka. högden- enligt fanningen | år Summan af Ordinaterna-HT, H2To, H3T3, mente bas amen; enligt råkningen blifver;den | famma: likar med, Summan, af Linjerna H13 I Hero, H3t3 vr MMA eller lika med Summan | ahrkhinjerna., IA NEP El3b3ir Aden malt | etter: tom Hvarfvenm årg: mångas Emedan fåle- | des. den förra-högden. befinhestmindre: inden | denare ,, får följersåfven 3sr:o tat kutar Hvarfvets | Inuftsbore igert förre förra. håndelfen.- ånd | len. fenares» lika tryckande: vattenbögden i tilla Hvarfyvet.chkörre iAförra båndelfen sänrd I den fenaréy til ex. för en. Makin af 10 Hwarf | blitver Hro'bro, förre ån äre fe05 210 at, ära Bbrosfkär Kroktinjen: IT T2- -;I10, dock icke | dånigt såfrån ps ankten Tro, emedan fkillnaden Bio'Fro imellan Flro6ro och-HioTroicke år får; ffs ftor ;:3:0) atiki Iinaden imeHan Hydroftas RISE SJ 3 tifka 262 1784. Ot&. IVov. fa tifka högderna i bågge håndelferna blifver T202 + T303 — &c. - - - 61oT10 eller T2t2 oc T3t3 + &c. — - - 28T8B, alt efter antalet af Hvarfven. Af alt detta hårrörer nu, at ock någon fkillnad yppar fig imellan utflagena af de råkningsfått, fom -åro anförde i Så 116 och 17: Efter det förra blifver Hydroftatifka högden för en Mafkin af 8 Hvarf lika med Summan af Linjerna HT, H262, H3063 --- Hg868; men efter det fenare blifver hon lika med Summan af Linjerna HT, Ha2r2, H3:3 --- Hg:g8 och fkillnaden år 1202 + 1363 + - —- — 2858, juft den fkillnad, fom utgör de förut omnåmde 2 fot. 6. 119. Men denna fkillnad, åfven 1å vål fom den andra omtalte imellan de fanna och råknade' Hydroftatifka högderna, år icke få betydande, at Praktiken derpå behöfver göra färdeles upmårkfamhet. Når Hvarfven åro få, blifver få vål den ena fom den andra af ingen betydelfe; äro åter Hvarfven många, kan en- dera vål ftliga til några fot, men då år ock upfordringshögden få ftor, at några fots mifs- råkning icke gör til faken. Praktiken råknar aldrig gårna få på hårsmon, och tager icke heller få knapt til, at ju icke något år at vinka på. Man fkulle vål i följe af den an- förde Reciprociteten imellan Luft-bogarne i Hvarfven och de förut varande tryckande vatten-högderna kunna upgöra en Calcul, fom gaf Hydroftatifka högden noga efter fannin- gen vid handen; men då hade man en alt för lång omvåg at gå; man fkulle upråkna efter en vifs lång Formel hvar tryckande vwvatten- högd ifrån den förfta til den fifta, pf a varf- 1784. Oöt. Nov. Dec. 263 Hvarfven då voro många, blefve råkningen altför tröttfam innan man hann til flut. At åter anfe Kroklinjen TT2T3 -- T» för en Hyrperbel går ån mer från fanningen och gör ” Hydroftatifka högden til en god mon för li- ten. Man mäålte fåledes låta fig nöja med den Hypothes, fom år antagen, och fom tämligen. når intråffar med fanningen, nåmligen at Lin- jen TT2T3 -- Tra år en råt Linje. 6. 120. Exempl. 5. Uti Florentinfka Mafki- nen var & (utråknad efter $$. 90 och 93, i följe af den upfordrade vatten-qvantiteten, fom var i flaget 413,76 Cub. Tum) = 1,2275 tum, och de öfriga partierne likfom i fö- regående exempel. Således e= r-+Zk= 55,6143 | Xx =0,0204 ($.17)> £ = 0,13658 ($. 82)5 9 = i 2e 1 BV4783 nn = 8; 4 = 195,84; € = 79728; vå NR I qp=0 = 18272, hvaraf u — 0,045203 I — u— i I RN u= Å (985473 I = Aa = 180083 1 = + 9 = 83,486; hvadan 2 = 7 - A = 608,95; och EE SEEN FRRSNESNE | emedan af det funna y man får d — 44,3, blif- I ver a+r=d > x = 619,05 tum = 62 fot. $. 121. Anmärkn. När denna högd jåmfå- I fes med den uti $. 117. befinnes, at fkillnad i | Caliber hos flangarne, då alt annat år lika, | verkar en liten fkillnad i Hydroftatifka hög- I den. Den fmalare flangen åftadkommer en li- | tet ftörre högd ån den tjockare och fådant af | följande orfak: Om XDZO (Fig. 31.) är Cen» trilka cirklen i fifta Hvarfvet af den ena flan- gen, xdzo famma cirkel i famma äter af LR n 364 1384. OM. Nov. Dec: den andra; XDZ, xd2 Luft bögarne i fammå Evarf lika med I och I i: ordning; k den ena flangens NE Le Ch andras, får befinnes af 5 And $. 96-at i Zen Ts Fv TI: sn p +g I— 4 + IR), på FAR och om 24=2 bliver I: TN pg (BER: pig , eller om rör relfen är fagta, få at H faller-in på. B, blifver XDZ.uxdz; PG ir lIk, fåledés” (kulle ER deffa bogar vara likförmiga; men om man. drager radierne, CXY, CzP igenom punkterna Xx föch 25 fäsa år, 'åfven YDP Dydz och fåledes; EYDZ: CC Nu år DX förre, ån DY, fåledes DP flörre än DZ; faledes HT mindre ån Hr öth följaktligen "Hydroltatifka högden,. fom tilhör den tjockare flangen,; mindre, ån den fom+tilhör den fmaiare, oaktadt at man anta= git dem lika. Håraf följer, emedan deftfa högder ”åro olika, at Luften uti Rb KR li kan vara få fammanpackad, fom uti.xdz3, fåledes blifver XDZ Hörre ån- YDP och TZ kommer nårmare intil zz, men faller dock ic- ke-in på zz. Imellan deffa Linjers låge blif-- ver. altid en liten fkilnad; men den (killnad, fom deraf förorfakas i Hydroftätifka högderna, år, .fåfom man fett af förevarande Exempel, är få liten betydelfe, at den vid Mafkiners jåm-. förande aldeles kan föraktas. 122.. Exempl. 6." Uti Alftrömerfka Model=; len, fom år' omtalt vid flutet af $.. 51, vary k= O,4 tum, 7 = 10 tum. . Om nu rörel-; fen år fagta, få at x=0, och man Sp rag modellen vara af 10 Hvarf eller a = 10 för undeilja vält för många Fermers. 'upråknande; uti Ån; 1784. OMM. Nov, Det. 265 | bti vårdet af uj få blifver & = 2,0227; ö + B0; | ; 2 2 ; RR DE OM STOR (eg =N78; = 40 =0 = 21050; hvaraf u = eu? (1=4)3 0,81053, i— 4 = 0,18946, j= | Sd é | dy +P = 23100, hvadan 2 = >= A = amg 1007 161,28 tum = 16,12$ fot; och emedan af det funna y efter $. 99, män får d = 1i5,t2 tuin, få blifver a+r=d = 155616 föt: Sd bä 0 6.123. Öm iman nu efter 6. ii, föker verkli- gå Hydroftatilka högden för Mödellen, fom ha- de 6 Hvarf, få blifver c==d = år = d = 4,88; je Så = 0,54; fåledes d + I = 15,66; | dT 660; d+3)= 164; gd- HE 63,72; hvadan Hydröftatifka högden för Mö- dellen, forn må kallas 24 och år Så = 442 60, blifver 397,56 tum; och emedan: Tryc- kande Vvattenhögden i fifta Hvarfvet år = d + 40 = 17528, få blifver 4 Fr ==d = id 2 a—+f bd 1002 00728 tum = g,028 fot. $. 124, Animärkn. IL Vid förfök ined denna Modell ; då man låt all Luften i Pumpftocks- röret borrtlåpa, blef Hydroftaätifka högden 3 mn fot, fåledes vida Öfver hvad råkningen gife ver vid handen; men hårvid år at mårkä, det man under detta förfök; foin repeterades fle= rå gånger, altid målte röra Mafkinen fåsfagta; I aticke all Luften af de fiftäå fatferna uppiek i I "Pumpftöcks=röret, utan ftannade gvar i flå Hvarfvet ; blef dår öfverflödig och intrångde figi site Hvarfvet; ja nen fig i 4:de, 3:dje OM 266 1784... Oc. Nov. Dec. &c., få at til flut alla Hvarfven blefvo få up- fylde af Luft, at tryckande vattenhögderna blefvo lika med. Diametrarne i Hvarfven,. Man hade då a = 6.27 = 12 fot, hvilken högd corrigerad efter &$. 113-gifvera + 7 —-d = a +r =20r Za—>7= 111, aldeles fådan högd fom i fådana omftåndigheter bör fås; men på den- na högd får "man icke råkna, då Mafkinen år i full rörelfe. $.125. Anmärkn. 2. Når högden, fom år funnen i $. 122, jåmföres med den i andra Exerplet, få finner man, at Hydroftatifka "högderna, uti Mafkiner af lika många Hvarf, aldeles icke förhålla fig fåfom Hvart-Radierna, hvilket man vid förfta påfeende gårna finner fis hugad at tro. Då man argumenterar ifrån den mindre til den ftörre, blifver Hydroftati- fka högden för ftor och i andra hindelfen för liten. Detta kommer af det olika förhål- lande, fom år imellan Hydroftatifka högder- na, och Luftbogarne uti bågge Mafkinerna. Om Luft-fkrymningen i Pumpflocken och florleken af hela upfordringshögden. $. 126. Når man af en gifven Hydrofta- tifk högd 2 vill veta, huru mycket Luft-fat- ferna fkrymma i Pumpftocken, och huru ftor i följe deraf hela upfordringshögden blitver, få år nådigt at ihogkomma, hvad fom, år fagdt i $. 58, nåmligen at hvar vattenfats up- går i Pumpftocken 13 lång, fom han inkom i flangen, få vida Calibren på bågge ftållena är lika, hvilket man alleltådes i affeende på den flangfort, hvarom frågan nu år, hittils antagit. Lång- 1784... Of. dov. Lee, 207 Långden åter af en vattenfats, då hangviftas i förlta Hvarfvet af flangen, har man fett i 6. 81 vara = (r + $4).p—g. När man då hårfil befinnar, at hvar vattenfats i Pumpftoc- ken år underbåddad med en Luftfats, få fin- ner man lått, at antalet af Luft-fatferna på fift- le atkr—d—-x | nåmnde flålle år 2 s— — —« Dock är (Fb Re likvål vid denna qvantitet at mårka, det man deruti icke får råkna mer ån det hela, af den grund, at en vattenfats icke har en Luft-fats med fig i följe delad, eller tilökt med något bråk, utan hel och hållen, fåfom den utkom utur flangen. Skulle vid anftåld divifion be- finnas, at (r-+Zk). p-g icke går jämt up uti a utan at något blifver Öfver, år det et tecken, det få mycket af en vattenfats, fom reften ut- vifer, ligger vid botten -af Pumpftocken » utan underlag af Luft och kan följagtligen vid luft fkrymningens beråknande icke komma i be- traktande. Om den nåmnde Reften kallas R, blifver råtta antalet af Luft-fatferna lika med adr-d—X | Fe RG FR dn oa NG | (r AE ng & ; sö $. 127. Qvantiteten af naturlig: luft i en fats blifver åfven denfamma hela vägen ige- nom, ehuru Volumen föråndras. "Om en Bubbla kommer fårfkild "i en vattenfats, år hon derföre icke börrta, utan fkrymmer i fin mon på fit fålle; år fåledes, at anfe likfon: hon vore förenad med den Luftfats, ifrån hvilken hon kommit; ja hela Luft-fatfen fpridd eller ofpridd gör altid famma .verkan och vid underfökningen om defs fkrymning blifver | Ae endai 269 1784. OM. iVov. Dec. endåft frågan 9 huru ftor qvantitet inkommit j| förfta Hvarfvet? "men denna fråga år redan - Le SA $. 23 och: följande), uti. hvilken A betyder den vat- tenhögd, fom upvåger atmofpheren, y Tryckan- de .vattenhögden i förfta Hvarfvet, fom man federmera uti $. 80 och alt framgent kallat c; 'iv Rymden, forh Luften intager i förfta Hvarf- vet, L: Rymden, fom famma Luft-qvantitet in- tager i naturligt tilftand, Men nu år w = oe ((nebib).n2) (4:00): Såleldoll, st (fr +IDp+Eg) Om åter X år högden at uppå bafen SR få blifver X = er 2 ((r + I4). pg), aldeles en bekant Qvantitet. uplöft:genom Eqvationen » = A ME i $. 128. Hvad nu vidare fjelfva Luft-fkrym- ningen i Pumpftocken angår, fä blifver Sum- man af: högden A och öfverfta vattenfatfen, til högden A, fom den nåft underliggande Luft-fatfens högd X i naturligt tilftånd til defs högd under famma vattenfats i Pumpftocker; Bafen en hår 'oberåknad, emedan den för al- la fyra högderna år den famma; fåledes om den fifta. högden, kallas Hy blifver A + A—c (r-FliUp-g: Ai: Ä ((F-+350.p+2):H 4 = (A+ (rH+:p+2) åå | och. R — TVÄR RJ Andra vat: 'tenfatfen år lika lång me 2 "4 | SÅR d den förfta eller => x (r+i&). | af 3:e Lultlätlen == = | (rr): TE | derfta Luft-fatfen = a | och Tompa, af alla I uft-fatfernas. hö der « eller hela" Luft- fktymningen” fom må "kall (A+) (HDD Pre (AT DOE 1784. OM. Nov. Dec. 209 VO gå andra Luftfatfen. ockfå. lika hög med den förfta i naturligt tilftånd RE sa a JEN pt, fäledes öm. tyiigden af den förfta Luft-fatfen ioke: bordet fåfom alt för liten emot de öfriga tyngderna, få ,blif- ver på famma fått högden at andra Luft -fat; LA-ho). ((n-båkd, I). pk) Asfo, ((r-eaR. k). p>=2)9 (A+ (0 + när LO A+3 (C+zI k), ed ;)3 och om' antalet af ala” do SR fatferna eller ä +r—-d—- Xx fen i Pumphtodken - RE, blifvår' högden af un: (A+, (CrkER.p FR) Arn (40 pg) lagg CAF O+ SR E 2008 pg nLÄRea ( p-8) (A-+c). sbdn prbgdu —— — ————L nn em + | I An (P4) p i ga 129. Anmärkan, Uti 61.5. år; en, annan Series, efter Herr BERNOULLI,. OL til Luft- | fkrymningens -beråknande; men uti denfamma åro Vatten - bogen och Luft -bogen,:1, förfta Hvarfvet anledde för lika länga; ja Tukt-bogen derftådes likfom varande i naturligt tilltånd, och angående rörelfen . år icke något nåmnt. Til at faledes bringa alt, detta til någon ftörre enlighet med fanningeh, få har jag målt up- | RR. faken å nyo, ÖA nu fkedt. > Uti, den ””anför- ar3 184. OR. Nov. Det. anförde ; Formlen vifer qvantiteten £, hvad verkan rörelfen gör, i fall den år häftig; qvan- titeten (r+ik).p tg, fvarar emot Herr BeEr- NOULLIS &« uti Tåljaren och (r+2£).p- gZ emot hans & i Nämnaren. 6.130. Exempel. Uti första Exemplet, fom utråknades efter Formlen öfver Hydroftatifka högden, var (r-+ikj. pg = ep-g = ep- O = 180,64 tum; a hepd = ART —-d = 1431 tum;ifåledes 22 =-7, och R — 169,11, fåledes 7 Termer uti Serien S lika med Summan af Luft- TRrymi ngr Vidare var (Ac). (r+24). p= 823715 At (7-+3k)p = 526,64; fåle des CA-Fo). (24). pg) (A+) ((r.+ Sk) pg) BA LET ER Or? PEGI pSE) SE oa SR 20P+5) i ordning = j A—+7. (Ork) p k)p—£) 150,49 + 116,53 + 92,82 + 77,132 + 65, 983 + 57.647 + 51,18 .=— 617,78 tum — 6147 fot, hvartil. om man lågger den corrigera ide Hy- droftatifkå högdeh, fom var r43.1 fot, få blif- ver hela upfordringens högderv för en Mafkin af 24 Hvarf och si fots Radie, = 204 fot. 6. 131. Uti 2:dra Exemplet var (r-+6t). p-g = 180,57; atr-d-x — 71,68 fot eller 716,8 tum. Saledes'»m = 3 och 3 Termer i Serien S lika med Luft-fkrymningen. Och fom Radien och flängens Caliber, voro defamma fom i nåftfö- regående $. och. rörelfen äfven nåftan denfam- ma, få blifva de 3 förfta Termerne derftådes nåniligen 156,49 + 116,53 + 92,82 = 365,84 tum = 36,58 fot — Summan af Luft-fkrym- ningén; och om dertil lågges a +7-d-x= 71,68 1784. Of. Nov. Dec. 3 71,68 fot få blifver hela upfordringshögden för en Mafkin af 10 Hvarf och” KE föts Radie' — =! 108,26 fot. $.. 132.518 UC de ERGm plc vart äfven (r+ök).pg = 180,575 men aker de xX = 609,9 tum; dock blifver åndå m = 3, öch fom hårigenom hånder, emedan "alt annat är lika fom i nåftföregående 4, at Luft- -fkrymningeh blifver åfven 'denfamma; få hafver man ”up- fördringshögden för en Mafkin åf & Hvarf och 52 fot Radie — 97;5 fot; endaft ir föt mindre, än upföfdringshögden af en io' Hvarfs Mafkin af famma Radie.' 106; 133. "Uti Florentinfka Mallinef/ Nat (r +) pg = 174,5 tumsa Fr - 2 =x=019)65; fåledes m— 3. Vidare var (A—X). ((r4-100. pF) = 70728; A+p. (r+ 23 k)—Z.= 520,53 -hvadan 2 ; Termer af. Serien Si 'ördning == 153,12 + 114,65 ++ 91,63 == 359,4 och,denna Summa lagd til 619,65 gifver upfordringshögden för Florentinfka Mafkinen = 079 tum = 98 fot. Up- fordringshögden åter, fom man fick genom ärfarenheten af denna Mafkin, var 99,7 fot, ' Således något förre ån den råknade högden; men fkilnaden kan hårröra af några neglige- rade fmå Termer uti de Serier, form ingå 1 Calculen. 6. 134. Uti Alftrömerfka Modellen, var (+ Ik) p = 32,043 & +r—d = 00 285 få- ledes m-= 2. Om man derföre upråknar 2 Termer af Serien 5; blifva de trordning = 31,02 4=280,35 = 50,37. Och derds Summa lagd til 90,28, gÖr upfordringshögden — —"140,.05-= 5 fot. Genom förfök åter kunde vatten updrit. vas ånda til 18 fot, fåledes til en högd, fom | 3 4 är 272 1784, Oi. Nov, Deo, år 3 fot flörre ånden råknade.; Men denna fkilnad, fom här icke kan :tilfkrifvas råknin- gen, emedan jag den gjort tåmligen noga, kommer deraf, at under den fagta rörelfen, fom vid förföket måfte nyttjas, inkommo ibland 3 ja 4 Luftfatfer på en gång uti Pumps ftocks-Röret, och någon Luft ftannade åfven qvar i Hvarfven: famt förorfakade dår ftörre tryckande vattenhögder ån de lagliga; fåledes hånde ibland, aty man fick få fror högd, fom anfördt år; men detta fkedde dock ganfka fållan, Vid en vanlig rörelfe, dår ingen turbationin- kommer, blifver fåkra upforaringshögdenrdaen råknade, Men om 'upfordringeni genom alttör fagta rörelfe drifves högre, fkal ibland hånda, at man wvefvar, flag. förgåfves , fom icke- göra verkan, A TA 08 | (Fort fåttning nåfla gång) S : FS — ec ” C Förfök at utreda frågan om Quartfens 3 naturliga uplåsnings-medel, | af Herr GUYTÖON op: MORVEAU, General- Advocat vid Parlamentet och Canzler af Aca- | demieén i Dyom "tva 4 | Her MAGELLAN upvillte för några år fedan uti Kongl. Parilifka Vetenfkaps-Academien, en mycket hård cryftall,;ganika klar och lik- nande berg-cryftall, af 9 a to liniers långd och 2 a 3 liniers tjocklek, hvilken han förklarade vara genom konft tilredd af Herr AcHARD3i Berlin. Dr RN " Herr sa, OM ev. De > 23 Herr AcHaRrp ljelf, upgaf åfven tilrednings- fåttet uti ett bref til Prins GaALITZziNn, infördt uti Herr Roziers Journal de Phylique för 1778 pag, 12, och ånnu utförligare uti fin Analyfe des Pierres precieufes, jämte et Kopparftick, fom föreftåller hela appareillen, hvilken beftär af en glas. Cylinder. med dubbla: bottnar af brändt Tom fkall nyttjas, hvarefter Cylindern fylles: med Vatten, hyilket dageligen blifver måttadt med ny luftfyra, . Detta vatten trånger fig igenom den Ofra bottnen, uplöfer något. af jord-arten, fom är innefluten. imellan bottnarne, famt fkall til dur Iempa, eryllaller på yiterlia convexa ytan af. dem, underita bottnen, : ut ote "Med. denna tilftållning , förfäktar-” Herr > AcCHARD,S at han århållit eryftaller af" olika hård: het och fårg, De fkoöla varit hvita och lagom hårda, då han imellan böttnarne endaft lagt - iF 3 kalk-jord; hvita, genomfkinliga och ganika hår- da, då endaft litet kalk-jord nyttjades "med > mycken "Alun-jord; och -då någon järnhaltig jord blandades med kalk och alun-jorden, fin- 80: FR ANGT ne On Ol öre ed sem, inie .. Denna uptåcktens vigtighet föranlåt Kongk Parilifka Vetenfkaps-Academien. at updraga när gra defs Eedamöter. at eftergöra denfamma', men af deras den 22 Januarii 1780 ingifne be- råttelfe finnes, at de ej. kunnat mårka något tecken til oryftaller på den yttra convexa Bott- nen af brändt ler, ehuru utfilningen gått för hg med årforderlig långfamheét, och appareillen blifvit underhållen med luft-furt vatten under ;13 månaders tid, då likvål efter Hr ACHARDS .utfago: dertil ej fordras mer ån 10 veckor. EA T 5 SYNDER 274 1784. OM. MN ov. Dec. Deffa förfök gjordes åfven under famma tid af flere Phylici i Paris, och i Dyon af Hr TARTELIN i dårvarande Academiens Labora- torio, men utan framgång. Uti få befkaffade omftåndigheter år det utan tvifvel fåkraft, at upfkjuta fit omdömme och utlåtande til defs Auttor, fom tyckes mer ån en gång hafva obferverat detta Phenomen, hunnit determinera de råtta omftåndigheterne, fom dertil åro nödvåndiga, få at hvar och en Chemift må kunna verkftålla det under fina egna Ögon. Imedlertid trör jag kunna upgifva några oblfervationer, til beftyrkande af den Etiologie, fom ledt Hr Acnarp på deffa förfök. Jag påftår ej med honom, at fom ädla fte- nar nu äro olösliga, få bör uplösnings-medlet hafva (kilt fig aldeles från det uplöfta i fam- ma moment fom cryftallifation fkedt; denna fuppofition ftrider emot de råtta och allmänna folutionslagarne, enligt hvilka en del af up- löfningsmedlet nödvåndigt ftadnar qvar med den uplöfta materien; derföre har ock den be- römde Profeflor BERGMAN, då han upgaf frå- gan: om kalken ingår ren eller mephitifk uti ådla ftenar, fjelf varit fallen för den tanken, at kalken däruti finnes faturerad med lufifyra, få mycket mer, fom han vid deras Chemifka fön- derdelning altid rönt en förluft i vigt, hvil- ken han ej kunde tilfkrifva annat ån luftfyrans förflygande. Emedan ådla ftenar åro olöslige, då de en gång vunnit deras fafta tilftånd, flu- ter Hr AcHaArD deraf, at uplösningsmedlet aldeles blifvit affkildt, men denna flutfats fy- nes mig ogrundad; ibland en mångd exempel = jag kunde anföra på kroppars olöslighet i ss fallifation varit i-et uplökft tilltånd, och haft 1784. OR. Nov. Dec. 275 af de i defs fammanfåttning ihgående menftrua, vill jag endaft nåmna ett, hvars analogie år ganfka. mårkelig; man vet, at kalk -fpat häller en, antenlig myckenhet , vatten; och likvål år denne. fpat olöslig i vatten, oacktad den del loftfyra, fom altid deri ingår; olösligheten här- rör ju då af brift i proportionerne, lika fom Guld och Silfver-blandnings olöshet i falpeter- fyra, ehuru hvar pundt af denna blandning vis- ferliven äger någon del af den i famma fyra Tösliga metallen; det bör derföre ej vara tvif- velsmål underkaftadt, at då man en gång hittar på råtta uplösnings-medlet eller. menftruum för ädla ftenar, fkall det ej allenaft tjena at tilreda dem medellt defs verkan å de kroppar, fom ut- göra deras beftånds-delar, utan ock at det åf- ven Ikall kunna verka på dem fjelfva i-det til- fränd de nu finnas, och återbringa deffa ädla fenar uti det uplösnings-tilltånd de varit uti innan, Cryftallifåtion. | ; Den andra delen af Hr AcHArds Theorie är "grundad på Tåkrare principer. Naturkunni- gé äro nu mera öfvertygade at Berg -crylftall och Quarts genereras på våta vågen: dår gif- ves intet Natural- Cabinet, hvareft man ej fer dylika cryftaller inneflutna uti Schiftus, och Tung-fpat eller anvuxna vid Flufs-fpat , ja åf- ven vid fpataktig järnmalm, åmnen fom” alla utefluta generationen genom eld: famma flut- fats kan åfven göras af Skörl, 'Tung-fpat, Ami- ant och antimonialifk Svafvelkies. &c. fom of ta oldråndrade finnas inneflutne i Berg-cryftal- ler. Deffe hafva f-ledes nådvåndigt innan cry- en Y 276 | 1784. Of. IVov. Dec. en vattenaktig våtfka. til menftruum eller up- lösnings-medel, Då jag haft tilfålle at på ftället betrakta fint-kjörtlar uti flora krit-maffor, och fluttan- de bankar af flera mils långd, perpendiculära Quarts-gångar, fom upfylde fprickor uti Granit- berg utan at vara anvuxne, och i fynnerhet cryltaller, fom voro fulla af fprickor, 'förvittra- de eller likfom roftade och tydeligen angripne af annan orfak än nötning, har jag ej kun- nat undgå at börja fupponera, at det verkeligen exiflerade något fluidum, fom ftåndigt arbetade på detta åmne, fom förde det mer eller min- dre rent eller blandadt genom poreufare krop- par uti fprickor, Öpningar och cryftall-hålor, föm ej åro annat ån flora caviteter inuti ber- gen, hvareft en oåndeligen långfam utdunftning af det åfverflödiga menftruum gifver til flut den cryftallifka fkapnaden, determinerad genom den uplöfte materiens grundämnen, aldeles på fam- ma fått, fom kalkartiga ftaladtiter formeras uti grottor och åfven under öpna hvalf. Når man fedan betraktar naturen af de åm- nen, fom omgifva Cryftallerne och Quartfen i fynnerhet krit- mafior, branta fluttningar vid hafsftranden och åfven hela berg af kalkften, fåfom de hvilka nyligen blifvit fundne vid Champigny af Hr MONNET (Journal de Ehyvgu "Tome. XXV, p. 93) år det fvårt at ej fatta den tankan, at luftfyran eller åtminftone vatten im- pregneradt med luftfyra, varit förnåmita orfaken til deffa uplösningar, emedan man omöjeligen kan upge något annat fluidum, fom finnes i aranfkapet at deffa ftillen ej eller på långre af- Tänd, och emedan fjelfva Quartfen, fom IOF | | grund- j | : j s j 8. "OM Nov. Dee > 25 grundämnet, förut varit inblandad och fpridd i deffa maffor. ; Jag Tåger förnåmfla orfaken, men icke för- nåmfla uplösnings-medler, emedan luftfurt vatten verkeligen ej åger kraft at uplöfa Quartfen, och emedan Chemien ej tillåter at fupponera en fkilnad imellan naturliga krafterne af et åm- ne, endaft genom ätfkilnad af det ftället hvar- eft de verka, fåfom til ex. at då alt annat vo- re lika, fupponera affinitets lagarne annorlun- då befkaffade uti underjördifka hälor ån de vi fa lig i våra laboratorier. Men få målte man ock å andra fidan medgifva, at Chemien ånnu ej på längt när hunnit utreda egenfkaperne af fammanfatte menftrua, och jag tviflar aldeles icke at den, fom hår år i fråga, ju år et fam- manfatt uplösnings -medel; detta tyckes vara bekråftadt genom ådla ftenars analyfe; under- fökte af Hr. BERGMAN och Hr. ACHARD me- delft helt olika proceffer, hafva vål refultater- ne naturligt vis blifvit något fkiljaktige, men både den förre och den fenare hafva utur dem århållit famma grundämnen, neml. mycken Alun-jord, mycken Quärts, litet kalk och litet järnhaltig jord. ARE | Det år nog kunnigt at luft-fyran angriper 3:ne af deffa ämnen, men fedan den blifvit förenad med endera eller flera, århåller den ej då, fåfom fammanfatt menftruum, nya egenfka- per, andra affiniteter och kanfke förmåga at angripa Quartfen? man har redan uti Chemien exempel af en uplöfande kraft upkommen ge- nom tvånne åmnens förening, hvilka hvar för fig voro förut kraftlöfa. Salpeter-fyrån angri- per ej Platina, alcalia göra det än mindre, - Vv b al- 278 1784. . Ott. dVov. Dec. Salpeter borttager likväl ur Platinan det ämne, fom gör den til en metall. Alkali och Svaf- vel angripa ej Guldet hvar för fig färfkilt, då likvåi Svafvel-lefver uplöfer det; det är nog för at Öfvertyga ofs, at vi ej altid böra döm- ma efter analogier, fom få ofta bedragit ofs. Obetydeliga rön gifva ofta fiora uplysnin- gar, då man betraktar dem under nya iyne- punder. Denna fanning leder mig at påminna om kalkens adhefion vid quartfen uti det van- liga murbruket; den ftarka adhefion, hvarmed de flåckar äro fåftade, fom kalkvatten låmnar på Glas och Cryftaller; och hvad är denna adhefion annat ån en attra&ion, fom kommer mycket nåra til affinitets attradtionen. Jag fkall ånnu anföra en bekant obfervation: Quartlens exiftence uti vatten; dår gifves vat- ten, fom fåtta en ften-fkorpa uti kärlen, och Herr BERGMAN har funnit, at famma fkorpa innehåller +&; quarts. "Denne berömde Chemi- cus förfåkrar fig hafva funnit ånda til I gran quarts eller Silex pulfver i en kanna bruns- vatten; det år vål fant, at flen-partiklar utan at vara uplöfte, Kunnat någon tid fvåfva eller fimma uti vatten, fedan de en gång genom rörelfe blifvit infkölgde, men at de ej fkulle fjunka under flillaftåendet, ej en gång affkiljas genom filtrum (ty Auctor låmnar ofs ej i tvif- velsmål Öfver denna omfltåndighet) år ej tro- ligt; och kan jag fåledes ej med Audåor anfe (EE SE EE EE LE a” detta för en fimpel fufpenfion , underhjelpt af PR finhet, i fynnerhet fom defs ana- yfe at deffa vatten vifar mig en myckenhet af luft-fyra, förbunden med kalk och hvarigenom jag ledes at tro det här år uplöfning eller affinitet. 1784. OM. Nov. Dec. 279 Vi hafve ånnu et fkål och det åfven få I bindande at man faller i förundran, hvarföre det ej hittils blifvit anvåndt. Kalken uplöfer gvartfen på torra vägen, eller råttare fagt deffa ämnen uplöfa hvarannan; dår är fåledes affinitet imellan dem; man kan få mycket mindre tvifla derpå, fom blotta varmen ej en- fam verkar å deffa ämnen: at fluta frän affini- teter på torra til affiniteter på våta vågen, medgifver en på förfarenhet grundad fåker ana- logie och en analogie, fom igenfinnes i åtfkil- liga operationer med qvartfen, hvilka ganfka nära tråffa den nu i fråga varande fatfen. Alcali fixum uplöfer qvartfen medelft hetta och håller den åtven Tedermera uplöft på vå- ta vågen uti Liquor filicum; jag vet ej hvar- före kalken icke fkulle verka utan endaft då när ÅAuiditeten vore åftadkommen genom eld; kanfke om kalk-vatten kunde göras ftarkare, at det då åfven få vål hölle quartfen uplöft och utgjorde en Liquor flicum, fom alcali fixum. > Sedan jag långe öfvervågat alla deffa om- "Mändigheter och deras combinationer, har jag oaktadt de mänga mifslyckade förfök, fom blifvit gjorde för at repetera Herr ACHARDS förfök , likvål vågat företaga det med någon åndring i methoden, enligt den åtfkilnad i Theorin, fom jag här framtöre anfört. Jag har måittat få mycket möjeligt varit rent och filtreradt rågn-vatten med luft-fyra, en dag då Thermometern ej var mer ån 3 grader Öfver fryspunkten; med filtreradt rågn- vatten har jag likaledes tilredt ftarkt kalk vat- ten, och bägge vattnen hafva blifvit se | an« 280 1784.- "Ott Nov. Det. blandade til defs jag århållit et klart Mephi- tifkt kalk-vatten, med få mycken kalk, fom der- uti af luft-fyran kunde hällas uplöft. Denna Liquéur flogs ftrax uti en Cryftall-Hafka med 7 bitar Berg -cryfiail rena, frilka i brottet och förut noga vågde: Denna flafka, mårkt A, til- täpt endaft med körk, men öfverbunden med en blåfa, ftlåltes up och nedvånd på korken i et ruin dår den ej mera rördes. | I en annan flafka, mårkt B, likaledes fyld med famma mephitifka kalk-vatten, lades 6 flycken berg-ceryitall och 4 drachmer alun- jord, precipiterad från vanlig alun medelft flycktig' falmiac fpiritus (det enda fåttet at år hålla denfamma aldeles ren, forn jag på et annat flålle bevift); denna fiafka tiltåptes och flåldes up och nedvänd bredvid den törfta. I den 3:die flafkan, mårkt C; äfven fyld med mephitifkt kalk-vatten lades 9 bitar berg -cry= fall, en jäårnten 5 tum dång famt 35 linie i fyrkant, ren filad på alla 4 fidor, men ej för åndarne, hvareft brotten voro aldeles frifka. Denna fafka fåldes på lika fätt bredvid de förra. | rag Åndteligen uti den 4:de fafkan, märkt D, fyld "med luft-furt kalk-vatten, lades 2 uns -otvåttad fand af eryftallifk quarts, fädan fom den finnes vid Brettigny 2 mil från Dyon, "och denna flafka-lefmnades bredvid de andra i famma fällning ock lika tiltåpt med dem. 7 "Efter en tid af 9 månader och några dä- gar blefvo deffe flafkor öpnade; de fom voro märkte B och D vifade ingen ting befynner- Nigt utöm det, at fön Thermometern då vår 13: gr. 1784. Of. Nov. Dec. 281 13 gr. öfver fryspunkten gjorde luft-fyran en haltig eruption vid Öpnandet, hvilket Öfver= tygade mig at denfamma hållits väl innefluten oaktadt fommar varmen; För Öfrigt och fe- dan vattnet blifvit evaäporeradt löftes refidvum helt och hållet af faltpetter-fyran och eryftals Jen uti fiafkan B tycktes ej undergått någon minfkning, = Jag våntade at åtminftone finna några at de eryftaller Herr PRiIESTLEY nåmner (uti Defs nouvelles obfervations m.m. Tom. 2) fom beftå af luft-fyra och alun-jord, men jag fant ingen ting dylikt. = = Cryftallerne i flafkan Å tycktes hafva fårlö- rat 3 gran i deras vigt, men detta år få litet och få ovift at det ej förtjenar upmärkfarnhet. Helt annorlunda förhöll det fig med flas fkan C. Jårntenen hade blifvit få ftarkt än- gripen at fedan vattnet i fria luften utdunftat lämnades et refiduum af 2 gran martialifk jörd, hvilket år mycket för en flafka fom krnäpt höll et halft frop vatten; denna jörden drögsg ej af magneten, men då den flåpades derötver faftnade något vid defs hörn: faltpetter-fyrån fråfte ej dermed, och inycket litet - uplöftes deraf. : De 4 flycken Bergs eryftaller fom för- ut hade vågt 275 grän, vägde nu ej mer ån 27 gran, ehuru de voro öfvertåckte ned en martialifk hinna hvilken under torkaride Hade blifvit adherent, för öfrigt häde de ej mårke- ligen milt något af deras politurs. Jårntenen var Öfverdragen fned röft, den tvåttades på det fåttet at han fagta drogs ges nom rent diftilleradt vatten, hvarefter jag låt honom torka uti fria luften. ' Då jag några = Vv dagar 282 = 1784. OM. Nov. Dec. dagar derefter examinerade honom med: et hands microfcop för at fe. om ej några rediga fpår af angripning och uplösning kunde träffas, blef jag vid kanten af en utaf fidorna med nöje varfe en lyfande glasaktig punkt fåftad och -omgifven af en flags utftående valk fom ftråckte fig et flycke på den: hvaffa kanten och -beftod af martialifk jord. Denne cryftall var dock få gantka liten at jag ej noga kunde - urskilja defs figur, men efter många obferva- tioner och, fiére perfoners utfago: fom jag bedt at underföka denfammay tror jag: mig likvål kunna förfäkra sat, dénobefår af regöliera pla- ner (fom -flutas uti-en pyramid; at han ligger långs efter et. Prisma fom åfven tyckes vara pyramidalifkt men något långre, at fedd un- der en vifs angel, tyckes han vara rödaktig) hvilket likväl kan hårröra af någon: martialifk hinna jjeler af de närmalte delarnes reflection : Jagsbör.ej förbigå at nåmnay, det famma fida af järntenen vifar åt/killiga andra ceryftaHinifka punkter, fmårre och mindre dyfande men hvis tare ;) hvilka likväl åro få fmå at man med de ftarkafte. Microfeoper ej «kan urikilja deras-råt-. ta figur. | sås iv exiftencen: mera verkelig, bidrager' den likväl mycket at fätta ofs i fåkerhet för den illufion våra finnen kunna vara unmderkaftade3 jag tils tror mig derföre ej heter at upgifva detta för- lök fåfom decilift, men proceduren år få fim- pel, den fordrar 43 liten mådasfaken år få-ins tereflanty och theorien fom jag upgifvit fynes: mig få fallen; för at.ingifva förtroende, at jag I - €) 18, OM Mov. beer 28 ej-tviflar det ju Herrar Cheinici fynda hg ät eltergöta förföket, och hoppas åfven at de få: mera fåkra och decifiva retultater. | Jag har dragit järntenen genom fkedvatten Lita at lilla cryftallen. blifvit uplöft och ingen gäsning fyntes upkomima. Detta år alt hvad: jag kunnat göra utan fara at förftöra detta lil- la Monument; fom. torde åga något vårde få långe det år det enda forn finnes. FR Om det lyckas at producera förre crydtals ler, blir det. ej fvårt at upgifva orfaken fom kommit Herr AcHaros förfök at lyckas; utan at han mifstänkt, defs infivénce,. och hvad- föm vållat det de öfriga förföken mifslycs: kats; et af dé. målt importanta problemer hvil- t rörer både Chemien och Natural Hiftorien': blir. då uplöft, och jag får, den fågnaden. at: hafva bidragit dertil. genom .den våg uppå hvilken jag blifvit ledd då jag. eftertänkt de analoge Phenomener fom vi dageligen fe: för: våra ögon få vål i. Chemilternas Laboratorier ; föm uti naturens ftörre verkfåder. sf j AA ort NE mera tl Öm Metallers förlållonde i fmåltning fred | | tilljelp af Eldszluft; | Af BENGT REINH, GEIJER. [ fiftledne Maij månad, företog fig nu mera afledne Vice-Notarien i Kongl. Bergs- Col- legium Herr ERIK SWARTZ, at underföka Me- tällernas förhållande i fmåltning med tilbjelp at Elds -luft. Hans haftiga och altför tidiga UR död, 284 ; 1784. Of. Nov. Dec. död, kort därefter, hindrade honom at bringa fina förfök i detta åmne til fullkomligt flut. - Som jag hade båfta tilfålle, at altid vara när- varande vid detta Hr SwaArTtzEs arbete, hålft det gjordes i mitt Laboratorium och vid fam«< må tid, fom jag var fyffelfatt med Småltnings- förfök på ådla Stenar och andra Jordarter (5): få har jag nu den äran at til Kgl. Academien inlåmna en kort befkrifning på de förfök, fom jag fett honom göra. Guld, 24 karatigt, fäldt med järn-vitriol ur defs uplösning i kungsvatten, fmålter på kol, kokar och anlågger gul hinna, fom år röd utomkring. På fkårfvel i ftarkafte hettan förflygtigas guldet. — Nårmaft kulan utbreder fig en hinna af finafte Guldkorn, hvilken åfven utomkring är röd eller nåftan purpur-fårgad. Den röda hinnan fynes guldfårgad i Microfcop och iö- fes af Kungsvatten; men ej af falpeter-fyra, til tecken, at hår icke föregått någon verkelig guldets calcination. Guld, fåldt med alkali minerale: ur fin up- lösning, reduceras ftrax för blåsröret och öf- vertåcker kolet med en röd hinna. Platina. Fjällen gyttra tilfammans och fmål- ta på kol til mörk kula, fom år fpröd och drages af magneten. Genom continuerad eld kallar kulan fvets-gniftor, blir blank och låter fedan fmida lig. | Då en faådan fmidig Platina- Regulus fmil- tes på Skårfvel, famlar fig omkring honom en fvart flagg af förbråndt järn. Flyttas kulan på en (") Vetenfkaps Acad, Handl. 1784. 2:dra Quartalet, 1784. Of. Nov. Dec. | 235 en ny fkårfvel och påblåfes, upkommer ej nå- gon flagg vidare och drages Platinan nu icke mera af magneten. | Med tilfats af Borax går järnets calcination ännu fortare. Silfver , 16-lödigt fmålter, röker och för- flygtigas på kolet. Då en blank kopparfkifva hålles mot lågan, anlägger fig en tunn filfver- hinna på flera tums afftånd. Ingen förflagg- ning kan mårkas. Silfver, fåldt med alkali ur falpeter-fyra, re- duceras i Ögneblicket. Bly förhåller fig nåftan fom för vanligt blåsrör. > Järn; en järntrå, ungefår 75 dec. tum i di- ameter, börjar ftrax efter hvitglödgning med håftighet kafta fvetsgniftror åt alla fidor, hvar- under den haftigt förvandlas til flagg. Blåsrörs-lågan förtårer med fådan håftighet järntråden, at en trä om en fots långd kan in- om några få fecunder, under beftåndigt nedrin- | nande flagg, införas i lågan. En gång då denne jårnflaggen för lågan åter nedfmåltes, tråffades däruti en rund kula af fmidigt järn, fom efter upglödgning afflåcktes i vatten, utan at dårigenom antaga ftörre hård- het ån förut. Zenmn, fmålter med kokning och gifver ym- nog hvit, lyfande, nåltan antåndelig rök, fom fåtter flores på kolet. Tenn- kalk, hvit och vål dephlogifticerad genom ftarkafte falpeter-fyra, reduceras med låtthet på kol. På fkårtvel tyckes Tenn-kal- ken vara benägen at förflyga. U's Herr 286 1784. = Ot. Nov. Dec. Herr SwArTz ämnade göra ånnu fera för- Tök på deffa metaller, och hade åfven börjat at på flamma fått underföka koppar och half metallerna; men vid deffa fednare 'var jag icke närvarande, och vet icke helier hurw det af- lupit, ; ör GERE Anmärkningar om någre foglar af LOXIA Slågte på Goda Hopps udden; ai Af RE vev HR CARL PETER THUNBERG, É : id [oxis flågte, fom år mycket talrikt, finnes ” i alla bekanta delar af verlden, lefver i fyn; nerhet af frön och frukter, och vifar fig varå mycket dumt famt mindre fkrämdt, ån andre Sparfvar. En del af defs arter göra anfenlig och ofta otrolig fkada på fådesåkrarne i anfe- ende til deras oftaft oräkneliga fkarar..- De fom i detta hånfeende förtjena målta upmårkfamhet, äro Loxia orix och oryzivora. -. Den fednare hårjar Chinefens, Japonefens och Javanens Ris- åkrar, at de nödgats upfinna fårfkildta verktyg, för at fkråma deras ftora mångd' ifrån Risftilr ten, Den förra fkattar Africanfka Colonilien mera, ån någon annan af defs flågtingar och ofta mer, än Strutfen, den flörfta ibland fog- larne, fom afbiter fjelfva fådesaxen och-låmnar halmen flåndande qvar på hin rot. De forter af Loxie fligte, fom finnas uti Hollåndfka Colonien på Goda Hopps udden; åro mårkvårdige, antingen för den fkada, de göra Landtmannen, eller för deras fynnerliga | tructurs 1784. OG. MWov. Der: 589 Nrukur, eller för deras ombyte af fårg fommar och vinter hos olika fexus. Den minfta af Loxierne, år L. Aftrild, fom fnart fagt, år den minfta ibland foglarne i all- månhet. Denna finnes på flera ftållen uti Co- lonien och håller fig i fynnerhet vid gårdarne och aldramåft uti trågårdarne, dår den äter frön 'oeh gör fkada. Allmånt kallas den Roodbec- kjes och håller fig altid i ftora troppar, famt döljer fig få nått under gräs och grönfaker, at man ej låtteligen blir den varfe. Loxia fulphurata, kallas af Colonifterne Gul- fink (Geel vink). Håller fig gerna långre in i Colonien ifrån Cap, vid byarne hålft vid vat- ten-båckar. — Bygger fina bon i träd och bu- fkar, hålft i lundar vid gårdarne, och det fam- ma hängande, med Öpningen ned åt famt en lång hals af hö ihopnlätadt. Denna år gul och faller på ryggen något i grönt, ftor fom en Domherre och åndrar föga eller intet färgen. Den håller fig väl altid i myckenhet, men år ej kånd för, at göra få ftor fkada, fom L. orix. ÖT Loxia capenlis kallas ”Svart Fink' (Svarte Vink) för fina helt fvarta och fammetslika fjä- drar; fom Hannarne få- emot parningstiden. Håller fig mera på fålt, ån vid gårdar, aldra- målt i bufkar vid åar och båckar, famt fkylles ej på längt när för at gÖåra få mycken fkada, fom L. orix. Loxia orix kallas Guld-fink eller Röd-fink (Goud vink) Roode vink'yY öfver alt I Colo- nien, där denna år almånnaft och fkadeligaft. Häller fig vid åar och båckar, fom åro bevåxte med: HÖ fras eller Vvafs, hvati den bygger «fina bon. ” Om qvållarne, då de från åkerfäl- ua Us ten 288 r784. Of. Nov. Dec; ten hemkomma och famlas, får man fe mång tulende af dem, alle qvittrande och få ftoijan- de, at det höres läng våg. Emot parningsti- den, ifrån Julio til Januarius töråndra Hanar- ne lin fårg ifrån brungra til röd, få at i Janu- arius år hela foglen, utom vingar och ftjert, blodröd och få glänfande, fom voro det fam- met. Honorna törblifva grå hela året, och eis ter Januarii månad förlora Hannarne fina röda fjädrar, at de blifva til flut Honorna lika. Guld- finken år en ibland de vackrafte foglar om fom- maren , men tillika då det ftörfta fkadedjur på fåden, fom mot den tiden mognar. Den åter anther& på hvetet, då det blommar och fedan fjelt- va kornen, då det mognar, Den infinner fig uti otroligen ftora troppar och gör fäledes på äkren en anfenlig fkada, at hela ftycken (tå med toma ax, famt låter föga fkräma lig af fkjutande, Denna år mindre, ån L. capenfis, har mindre och helt gröna ågg, då L. capen- his har grå ågg med fvarta flåckar och något ftörre, Loxia caffra år den fynnerligafte af alla, för fin långa fljert. — Kallas at Colonifterne Lång- fljert (Langftart vogel). Fins långt ifrån Star den Cap, hela två hundrade milen in åt landet i nordveft, vid Zeeko-rrivier och ända til Svart- Kops rivier,. — Gör fina nåften vid kårr, vid hvilka man ock måft finner honom, Vid No» vember månads början iklåder han fig fin fvar- ta drägt, fom liknar fvart fammet och får fin gråa klådning åter, få fnart parningstiden -år törbi, Honan finnes altid grå med litet rödt på humeri, Cauda årlångre, än kroppen, helt fvart, fubvertical och ftundom dubbelt få fång, om ; 1784. Of. Nov. Dec. | 289 fom hela foglen. - Denna utgör vål foglens prydnad, men är honor, för defs långd fkull, under flygten, til mycket hinder. Foglen fly- ger derföre aldrig haftigt: når det blåfer, kan han icke en gång hålla fin kofa, utan drages på fned deraf och når det rägnar, kan man tar ga foglen flundom med händerna. Denna, fom tilförene icke är befkrifven, kånnes med följande kånnetekn: L. caffra, atra remigibus fulcis, humeris fangvineis. Roftrum år conico- gibbum, cinereo-fufcum, acutum. tyckes hafva infkrånkt innom den födra de- len af Africa, år Albuca ett fom långe i våra Botanifka verk varit ganfka fattigt på flag. Sedan Cornuti”s Ornithogalon luteo-virens, fom nu år bekant under namn af Albuca mar jor, blommade i Hong är 1633, hade under eg ti 305 1784. Of. Nov.iDet. tid af 140 år endaft en ört (Albuca minor Linne) blifvit uptåckt, fom i alla frudtifica- tions delar kom Öfverens red den förenåmn- da. Men igenom : min vårda våns Herr Pro- feffor THUNBERGS Och Herr FRANCIS MAS- sSÖONS refor i denta verldsdelen , fom få an- fenligen ökat både vår kunfkap om detta lan- dets örter, och de” Europeifka trådgårdarnes förråd på dem, har åfven detta” Ört-flågte blif- "vit få utvidgadt, at, utom tvånne flag, fom af framledne Herr Profeffor von LiNNé blifvit uptägne i defs Supplementum plantarum, jag kan hafva den åran at framlågga för Kongl. Academien trenne, få vida mig vitterligt år, hittils obefkrifne, "Under . mitt viftande i Ångland hade jag vål fedt fem flag af Albuca lefvande, men var åndå ej i ftånd at få nöjaktig reda på detta Genus, emedan jag ej fedt Albuca minor Lin- nei; ty en ört, fom i Ångelfka trådgårdarne har detta namn , var ögonfkenligen ej en gång af dettå flågte. Åndteligen hade jag den lyc- kan i förleden Maji månad at i Kongl. Bota- nifka trådgården i Kev examinera och befkrif- va en Ört, fom aldeles kom öÖfverens med HERMANNI figur och befkrifning. Jag hop- pas derföre at nukunna upgifva tilråckeliga kånnemårken , få väl at fkilja alla mig bekan- ta flag af detta genus från andra nårflågtade, fom ock at åtfkilja dem trån hvarannan. När framledne Heir: Archiater voh Linné 1 Sjette etlitionen af defs Genera plantarum förft befkref Albuca fom et flågte åtfkildt från Ornithögalum', Var? denna befkrifning gjord från endaft två flag, "eller kan hånda allenaft från 4794. OA; Nov. Det. 291 från ”det”Aörre. Det”är "derföre ej ovåntadt, at denna character ej paffar til alla de fpecies vi du kånné, -hvarföre jag: anfedt det för nö- digt ät gifva en föråndrad generifk” befkrif- ning; vid hvilken jag likvål får anmärka, at fom jag ej fedt någon mogen frukt, har jag utan föråndring affkrifvit befkritningen af frukten från Herr' Archiaterns Genera planta- rum. . At undvika tröttfamt uprepande i ber fkrifningerne på de nya flagen, har jag bito- gat under namn af habitus generis en befkrif- ning på hvad fom är. gemenfamt i. alla flagen ' ar detta genus. . Befkrifningen, fom jag gitvit, på Albuca. minor, lårer ej anfes för öfverfiö- dig, hält. HErRMANNI år ganfka otilråckelig, och detta fpecies blifvit confunderadt ej alles naft i Ångland utan ock af Herr Profeffor ÖLEDITSCH. ALBUCA, Linn. Sen Nn ed. 6. n. 416, Ca möllos. Cor.> Petala för oblonga, perfiftentia: tria exteriora patula; tria interiora conniventia. STAM. Filamenra1ex, corolla breviora: horumtria petaiis interioribus oppofita, lineari-fubulata, paulo; fupra. balin .complicata, dein plana, Anthere oblonge, apici filamenti inflexo in- fra medium affixe , ere&te, fupra pollinife- re Ifa BEsen exterioribus oppolita, Cras- fiora. 4nthere aliis Ch 80; Bulle; aliis (4-) effete, aliis (5, 6.) pollinifere, PisT, Germen fuperum , oblongum, trigonurn. Stylus -triqueter, terminatus-Stigmate. Fen Capfula oblonga , obtula, triangularis, tri- Yocularis, trivalvis, BÅT ; , SEM. 292 1784. Of. Nov. Dec. Sem. numerofa, plana, incumbentia, extrorfum latiora. Character effentialis: Cor: infera, 6-peftala: pe- talis exterioribus patulis, interioribus con- niventibus. Stylus triqueter. Habitus generis. Radix bulbofa. In omnibus fpeciebus, pre- ter vi/cofam, tota planta glabra. Folia omnia radicalia, viridia. Scapus € medio foliorum, te- res, viridis. Racemus terminalis. Flores fparli, pedunculati. Pedunculi teretes, virides, uniflori. Braétea ad bafin finguli pedunculi, ovata, acu- minata, pedunculum amplexa. = Perala aliis lu- tea, aliis alba, omnibus vero externe carina lata viridi diftinéta. — Filamenta alba. = Pollen luteum. SPECIES. +x Staminibus tribus flerilibus. I. ALBucA altifima , petalis interioribus apice glandulofis inflexis, foliis fubulatis canali- culato - convolutis. DescR. Folia fubulata, profunde canaliculata, ita ut in cylindrum fere convoluta, bipedalia, bafi uncias fere tres lata. Scapus foliis paulo brevior, craslitie digiti. Racemus bipedalis et ultra. Pedunculi fub anthefi deflexi, poft flores- centiam patenti-eredti, triunciales. (") Braf&&rce virides, marginibus hyalinis, unciales. Flores albi. Petala vronoun nn vomoeuymee €-l8mwm mor OO On ——— LL (") Med längden af pedunculius menar jag altid, fådan fom den år vid de ligre blommorna under fjelfva blomnings-tiden ; oft.. våxer den fedan ut och blir lingre. Som jag ej har tilfålle at dageligen beföka 1784. Of. Nov. Dec. | 203 Petala exteriora acuta, apice incraffata; interiora obtuf2a, apice autta glandula didyma (Ce globis duobis compol:ta), inflexa. Filamenta fertilia margine undulata: anthere fub glandulis petalorum incurvate; ferilia trian- gularia, extus fulcata, reliquis paulo longiora; anthera nulle. | Germen fubpedicellatum. Stylus obverfe pyrami- dalis, longitudineg germinis, tedtus ramentis glandulofis: anguli terminantur in cornua fubulata, ramentis testa; centrum elongatur in figma pyramidale. Oss. Detta fpecies blommade förfta gån- gen i Ångland, i November 1782, i Herr LEE's trådgård , men lårer förmodeligen hafva förr blommat i Kejferliga trågärdeni Wien, emedan et exemplar deraf, efter alt utfeende från en trågårds-Ört, år i Herr Bergsrådet von Jac- QUIN's Örtfamling, fom nu åges af Sir JosEPH BANKS. | 2. ÅLBUCA major, petalis interioribus apice glandulofis inflexis, foliis lineari-lanceolatis planiusculis. böra Albuca major Linn. /(pec. plant. ed. 2. p. 438. Berg. cap. 87. defer. did FR SY RE Ornithogalum canadenfe &. Linn, fpec. plant ed. 12. p. 308. Linn. Syf. nat. ed. iw. p. o81. defcr. Ornithogalum luteo -virens indicum. COrRNnuT. canad. 160. cum fig. in pag. ib. Ornitho- de Trågårdar , dår deffa rara våxter blomma, har jag måft nöja mig medsat vilja en vifs tid af blom- mingen för befkrifning , fom merendels varit, når ungefar "den nedra hålften af blomklafen varit åpx pen, få at jag ej fedt den fullt utvuxen i något af deffa flagen, 2094 1784. Oc. Nov. Dec.. Ornithogalum luteo-virens Jacob. Cornut. Mos Vis. hifl. 2. p. 423. f. 4.1. 24. f. 7. figura Cornuti. -Örnithogalum luteo-virens indicum Cornut. RupDB:i elys. 2:p, t40:f.7: fgura Cornuti. å "03. "Vid Herr Profeffor "BErRGir befkrif- ning får jag anmårka, at fårgen på blomman är befkrifven från et torkadt ”exempar, ty hå lefvande växten år den gul, med en bred srön=" aktig rand mitt på yttra fidan af hvart” blom. blad,” och den inbögda glanduleufa fpitfen af de inre blombladen år hvit. Framledne; Herr, Pt Miriba i dufeiar. dener's. dictionary. gör Norra America til den-, na våxtens födelfeort, förmodeligen milsledd” igenom Herr Ärchiater von, LINNES trivial- namn i förra editionen af Species plantarum, men fom både Herr Profeflor THUNBERG och. Herr MASson funnit den i Södra Africa; kan dår ej vara något tvifvelsmål med defs” hår=; komlft. COoRNUTIS yttrande, at han fådt den ifrån Indierne, kan ock gånfka vål förenas” hår: med, når man befihnar i huru vidflråckt be- märkelle detta Damn i förra tider togs. LÅNA minor , petalis intevförbur apice. slandulofis inflexis , foliis ”lineäri- fubulatis canaliculatis. ; Albuca minor LINN. Spec. plant. ed. 2. px438. i Ornithogalum canadenfe B. Linn. on plant. ÅRA arr kr | Ornithogalum africanom flore viridi altero. al- "teri innato. HerRM: parad. 209. €um. RA 20 går Ryxotis sikt ab 15 " DEscR. : q j i 2 EE BR | 1784. OM. Nov. Dec. 295 DescR. Folia lineari-fubulata, pedalia vel ul- tra, bali femunciam lata. .Scapus femipeda- lis, diametro vix lineari. -Racemus femipe- dalis et ultra. Pedunculi fesquiuneiales. Bradiee - virides, marginibus hyalinis, cito marcefeen-. tes; femunciales. Flores: lutei. Petala uncia breviora: exteriora apice incrafla- ;itas. iareriora: apice aucta- Serena reniformi. inflexa alba. Filamenta flerilia linearia, apice filiformi inflexo. «1 Adni here, myulle. | Stylus obverie: pyramida lis, longitudine germi- nis, tedtus ramentis glandulofis. Srigma py- y rarnidale , inter petala interiora: conniventia prominengé i ; Oss. Den ört, fom Het Profellom fsk vitsen befkrifviti Berlinfka Academiens Han, lingar för år 1769-fidx:61. följ. under namn iaf Albuca minor, hörer vifferligen ej tilsdetta: flägte, ty, den. bar i frudtifications delarne ej den ringalte likhet med de fex flag af Albuca, föm jag Tedt lefvande. - Til hvad. genus den. bör föras, kan jag ej döma med vifshet; fom jag ej kånner någon Ört från Södra Africay på hvilken denna befkrifningen paflar. Som Herti GLEDITSCH antagit encoriktig, Ört: för Albuca minor, förfalla: ock >hans. RR EA vid characteren af detta gORUSUIK snett RI | CA 4 "ALBUCK coaré ictata, ol SRA EN apice . fornicatis, foliis glabrisy PRC RArRN a a dine bradtearum. DEscRr: Folia finontiolöbulte; y profunde- cana=i. sliculata y; bipedalia set ultra , bafi femuncia fere sla Scapus foliis :paulo: brevior, x penna ”- 296 1784. Of. Nov. Dec. penna anferina anguftior. Racemus Coaratus, femipedalis. Pedunculi patentes, uncia paulo "longiores. Braéte2e fere longitudine pedun- culi. Flores lutei | Petala exteriora Oblonga, apice incraffata, uncia longiora; fateriora Ovalia, apice fornicata, exterioribus paulo breviora. Filamenta fterilia fertilibus paulo breviora, extus convexa, intus canaliculata: Anthere fagit- tate, effete. Stylus prismaticus, longitudine germinis, ter- -minatus fligmate ex angulis ftyli apice ro- tundatis. | Oss. Denna befkrifning har jag nu dragit up från et exemplar förvaradt i Spiritu Vini, emedan jag i år ej' kunde få den i blomma, och når jag förut fåg den lefvande, endaft hade fkrifvit mig til minnes färgen af blom- morna. + Staminibus omnibus fertilibus. 5. ALBUCA faftigiata, petalis interioribus apice fornicatis , foliis glabris, pedunculis longis- fimis. Descr. Folia linearia, primum canaliculata, dein planiufcula, fesquipedalia, unciam lata. Scapur foliis dimidio brevior, craffitie penn2& anferi- ne. Racemus faltigiatus, longitudine fcapi. Pedunculi fub antheli patentes, poft florefcen- stiam eredti tri- vel quadriunciales. Bractese membranacee, hyaline, dorfo rufefcentes, femunciales. Flores albi. Perala exteriora lineari-oblonga, apice incraffata, v uncia breviora; interiora Qvali-. blonga, apice -£ornicata, exterioribus paulo bieviora. | Filament& i 1784. ÖOä. Nov. Dec. 207 Filamenta omnia fertilia: tria alterna paulo bre- viora, extus conwvexa, intus canaliculata, Stylus , prismaticus, fulcatus , germine paulo longior, ftaminibus paulo altior, tedtus ra- mentis brevillimis precipue verfus apicem, viridis fulcis luteis, terminatus Siigmatre ex angulis fiyli apice rotundatis. 6. ALBUCA vifcofa, petalis interioribus apice fornicatis, foliis pilofo-glandulofis. Albuca vifeofa Linn. Supplem. 196. Oss. Blombladen åro gula, utom den gröå= na randen mitt på yttra fidan. Utom deffa Sex flag har framledne Herr Profeffor Linne, i defs Supplement, på an- förda flållet, under namn af Albuca Spiralis, up- tagit ånnu et fpecies, uptåckt af Herr Pro- feffor THUNBERG, hvilket jag ej känner nog för at kunna behörigen iniöra i föregående upfrällning af detta flägte. I Sir JoserH BaANnKs's Ortfamling år väl et exemplar af en Albuca under detta namn, men fom det 'är utan blad, kan jag ej vara förfåkrad at det år famma fom Herr Profeffor THUNBERGS Albuca Spiralis. Om det är riktigt, hörer Albuca Spiralis til min fenare afdelning, ty i detta exemplar ärp fex fullkomliga anthere i hvar blomma. London den 17 Julii 1784. ee Tillåggning vid föregående Rön. Nedan jag hade den åran förliden fommar at til Kongl. Academien infånda mina an- mårkningar vid Örtflågtet Albuca, har jag i Herr Bergs-Rådet von JAQuIiNs nyligen utgifne P4 Icones 508 0 NOR. Nov. Dec. Igones plantarum rariorum funnit en figur af en Ört-åf detta. Slägte, fom vid förfta utfeen- det, genom fina länga bradter;- fkiljes ifran alla de ag jag fed. Befkrifningen af-denna Ort haf- we viat förvänta il 3:dje bandet af Herr Bergs- Rådets Mifcellanea Auftriaca, fom mig vitter- ligt ännu ej utkommit. Fal tån jag ej har annan kunfkap om detta flag, än från den nåmnda f- uren och den korta Diffterentia Specitica., fom Herr Hof-Rådet och Riddaren Murrzar gifvit i fin nya Per af Syftema Vegetabilium, är dock figuren fa god, at jag från deafamma ej allenatt årOfvertygad at det verkeligen hörer til Albuce fågte, utan ock vågar : :pföra det i fenare atdel- ningen af min upftål! ning af detta flågte, på föl- jande fätt: Aibuca abyffnica, petalis interioribus apice forni- +. catis, foliis glabris, bradcteis fore longioribus. Albuca abyflinica. Ja avin Icon. rar. Murray Sylt. vegerab. Ed. får Pag Öbf. För at.ej gÖra oreda genom ombyte af narun har jag bibehållit trivial namnet abyfinica, ehuru ja ig få mycket mera tviflar at denna örten år af abyffinifk hårkomit, fom jag anfer det för gan/ka ofåkert, Öm 1 våra trågårdar finnes någon Ört, fom verkeligen kommit från Habbefch.; Jag har igenom: flera. rr blitvi it Öfv ertygad art Tri hv Nä jag Na | fr anföra ett bevis: Jag har fröna försäfves (Okt Swenkia Americana ibland månsfaldiga Ortfamlingar från fårflilde orter i "Weftindien, nen jig här funbit den flere gånger ibland örter famlade på kuften af Guinea, hvät- ifråå ock frön blifvit bragte för Engelfka trägår- därn&, « Höndon d. 8Jan.1784. JONAS DRYANDER. ite RtneenadA en. — J PERA iv84. OM Növ Deco, = 209 > PerRA arborea, et nytt Orte-flågte fe O 1 MR . => Ifrån: America, Belkrifvet af JÖSEPH CELESTINO MUTIS, | Botanicus öch Aftronomus Regius; Expeditionis Bötaz nice Ameriganae Proecfectus. i va Marigquita, på 5 graders och 20 tin. Nordlig Latitude, våxer detta vackra tråd, hvärs Chaz radter genericus jag hår nedanföre får den åran tpgifva, jämte en noggran ritning, fom jag låtit updraga efter fjelfva växten, i naturlig ftörlek: | (Tab. VIIL) jag tvekar ingalunda vid denna ups | fitt, däsjag utgifver denna växt för et nytt Genus, när jag anmärker, at detta tråd beftåne dist finnes vara en verkelig Dioecift; med manga ftaminas 4 diftindta Piftilier, allenaft med ett endå bukigt blomblad, fom är nedhångande; och at fruckten år en Capfula: Character Genericuss Mars: Cat. Periantb: diphyllum, minimum: fö liolis oppofitis, oblongis, cöncaviufculis ; pas tentibus; quorum fuperius duplo majus. Cor. Petalum unicum, femiglobofo-concavum , des pendens, latere fuperiore profunde ermarginas tum, Jbidem receptaculo affxum; oppolito vix emarginatum. Neétarium ex imembranulis tnuls tifdis; fubplicatis, eredtis, ditceo receptaculi ins fertis inter filamentorum feries: STAM. Filam, plura (24-30) ferie duplei tranfverfim digefta; crafliufcula, eredéta, ältitudine ne&tarii. Anrheré, craffiufeule, tetragonse, oblonge, öbtufr, eredte; | . 2 fuprå 300 1784. Oi. Nov. Dec. fupra ne&arium. Pist. Germina quatuor fteri- lia, breviffime pedicellata, ad angulos recepta- culi extra nedtarium pofitå; minima, fubglo- bofa. Stylus breviffimus, erectus. Stismata fingulis tria, lacinulis peltatis, apicibus ex- ftantibus. Flos omnino decidit absque frugtu. > Femina in diftindta planta. Car. ' Perianth. ut in mare, deciduum. Cor. fimillima maris. Neécfarium ut in maribus mem- branulis approximatis, fubinflatis, difecum Re- ceptaculi replentibus pro Piftillorum fuftenta- tione. PisTtT. Germina quatuor fertilia receptaculo inferta, ut in maribus, paulo majora, breviter pedicellata. — Srylus fingulis ere&us, brevis, fub- trigonus. ' Stigmata ut in mare. PERICARP. Capfula pedicello elongato dependens, obovata, fubtrigona, trilocularis, trivalvis: valvulis fin- gulis bifidis, tandem bipartitis. Sem. folitaria, obovato-truncata, levia, parva. Obf. Vereor calycem a me distum aliis fore bradteola; nunquam enim vel in flore incipiente corollam tegunt. Floris hujus fingularis ftrudtura eft: ante explicationem globulus minimus ejusd. fere ubique diametri, fuperius tamen confpici- tur futura a bali ad apicem oris futuri; hinc globulo inflato, futuraque aperta os petali trans- verfe confpicitur flore dependente ex fubnu- tante apice pedunculi fubincurvato, recepta- culo fere extra corollam fuperius pofito. Iconum explicatio. Fig, 1.:a Ramulus foriferus abfceiffus ex arbore mafculina. 6 Flores aperti ex dorfo confpe&i. c Flores 1784. Oå. IMWVov. Dec. 301 e Flores inexplicatt. d Flos antice vifus. e Corolla ftudio bipartita ut melius fta- mina fitu naturali videantur. / Lamella fingula nedarii ex pluribus interpofitis, et filamenta per feries di- flingventibus. . Ramulus frudtiferus abfceiffus ex ar- bore feminea. Flos apertus antice vifus. . Flores inexplicati. E. Flores e latere confpiciendi. Flos abfciflus optimo profpedttu. ; Petali vera figura et magnitudo. . Petalo feparato (G)ex calyce in ico- ne perfiltente piftilla confpiciuntur, . Pars dimidiata necttarii expanli, Capfula aperta. Valvula dorfo vifa tandem bipartibilis. . Diffepimentum. M. N. Semina duplici confpedtu. Fijkljufens (Falconis Haliseti) Hushåll- ning och Hiftoria, Af ; SAMUEL ÖDMAN. Pigs, 2: Ar TOMJAN > EV Tv|[ängfaldiga omftåndigheter bidraga at göra Falkflägters kännedom fvår och oredig. En talrik mångd af hithörande arter, fom ftun- dom oftridigt blifvit förökade emot Naturen; et ovanligt fått at, för olika ålder, ÖOmfa färg; obeftåndiga kännemårken af Näfhinnans och X3 fötter- 302 1784, OR, Nov, Det, fötternas föränderliga fårg, fom ofta" göra de Linneanfka underdelningar vacklande; med fe- ra, för en fogelkännate, brydfame tikållighe- ter, vittna at detta flåste ännu behöfver kon- ftens, på erfarenhet, srundade biträde, Den målt bekante och fil jagt allmåännaft inöfvade Islands Falken , hvilken, under få n ven för dublade namn, förekommer hös Aué rerna, kan aldrabäft låra en -Ornitholog at ad vars famhet rikta detta flägte med nva Arter, En hjelpreda, den man med trygghet hir kan vidtaga, är at, enligt Fr Brisbons ut- ftakning, fkilja Örn flåstet från ”Pålkarna. Man vinner dervid flera fördelar, Et fådant fieg gillas af Naturen felt, fom imellan deffa två Någter upråttat en 'mårkelig fkiliegråns. Man blir då i fånd et gifva vår Haft sÖra, (Vultur Albicilla) defs rätta plats , då 'bah fikvål nu, uti Linneanfka upflållningen, blifvit 'otjenligt räxnad. til G AamMNarna af Bruk. at hun , för fit nät, icke kunnat frållas. under famma: flågte med Falkarna, Örnarnas vid nåfroten raka och förft åt fpetfen krökte nåbbar utgöra en Ia beftän- dig fom vålentetig Caratter, tilräckelig at ikilla dem från Falkarnxa, hvilkas nåfy tått in til nåfs hinnan , undfå fin krökning. HNerr Archiater LINNE har vål icke behagat gilla denna afföns dring; men åtfkillige nya anledningar göra den ej allenaft gagnelig, utan ock ou mbårlig, hvil- ket jag trodt kunna bevilas af vår Fijkljufe en för öfrigt få allmän fogel, at jag icke borde framltålla den för Kongl, Acådemien; om icke på denna grund. Vi chafve ofs tvenne Rof- foglar bekanta, hvilke til alla delar med hvarandra få noga Öf- verens- föda oriktiga utflag vid Foglarnas Hiltoria. 5 har ej heller någon Fogela rt blifvit mera: för- k784. OM Nov. Dec ÖR GR verenskomma til fårg. och florlek, at, cereft man icke gör fkilnad på Örzn- och Ful: nåt, föga några Tåkra kånnemårken kunna upgifvas lem imellan. Den ene år Zquila. Leucor ypha, befkritven af. tr. Prof. Paucas uti defs Rylka fen, Tom, ILjanhang. Nip.5s,.famt abdarErot. GMELIN den yngre uti dets. Ryfka Refa, ILOM. 2, pag. 163. uti Aftracan. Den andre år vår Fifk- ljufe, ( Falco -Halietus LinNNa21). Utan denna upmårkfamhet, blifva fåledes deffe helt, åtfkilde arter ganfka lått förblandade. Sjelfva vår odö- delige Låromåftare, har icke undgådt detta mifs- tag, då han anfer Brissons Åquila Halieiur, fom år en Örn-art, för vär ljufe, fom lik- Välrar en Falkart. > Jag år, derföre benignare at antaga BRISSONS Haliaiurs rå den åfvan- nåmnde Leucorypba, emedan vår Filkljufes nåf icke tillåter RA oaktadr alt annat inflåm- mer, vara fiåld bland Fr. FL de Örnar, Oredighet uti methoden, målte nö ödvåndigt Ö3 2 klådd i denna del, ån vär Fifkljute. Det torde il fallit någon ovåntadt, at a ven uti nyalte uplagan af Rn Nature fin- na en tilläggning om denne fogel, af hvilken man kunde fluta, det hans ena fot vore ball- lyckt. « Hem Grefve I Burfon.har at ifrat emot denna upgitt, Uti de Torra, upa Ej heller kunde det möjeligen vara IA Neck. J.nné. obekant, at icke Naturen, utan blott de gamle Auttorer gifvit foglen denna diktade totikapnad. Långt ifrån at med fit anfeende flyrka en få ogrundad upgift, har Han, fåledes endaft, med denna tillåggning, velat anmårka, at denne fogel vore den art;”hvilken de gamle NA tillagt 3 304 1784. Of. Nov. Dec. tillagt denna egenfkap, utan at erkånna denna upgift för fin. Ja, man kan hos GESNER fin- na flera än 8 fogelarter, om hvilka famma dikt, hos de forntida Ornithologer , förekommer. Jag åberopar fåledes ej detta fåfom en oriktighet vid den af Hr. Arch. Linné gifna Fifkljufens Hiftoria; men det öfriga, fom på famma ftälle, famt hos flera Audtorer, låfes om denna fogel, år af den art, at det icke bekräf- tas af erfarenheten. ; Herr Linne fkrifver: Halietus habitat bumi, inter arundines. S.N.p. 120. Habirät humi juxta aquas. Ova quatuor alba, elliptica, magna. Faun. Dv. n. 63. Herr PENNANT. Br. Z. I) p1i74: nn 46: It build its neft on the ground, ameng reeds, and lays three or four White eggs of an elliptical form, rather lefs than tbofe of a hen. Herr SALERNE, Ornith. p. 5. (cit. BUF.) il habite parmi les rofeaux le ling des eaux , il pond a chaque fois quatre ocufs blanches, elliptiques. Herr Harrie. Nat. Gefch. d. Thiere. Tom. 2. n. 143. har aldeles det famma. Alla deffa vitnesbörd inftåmma få noga, at de fynbart förekomma fåfom hämtade utur en gemenfam kålla ("). Men de angäå aldeles icke den fogel, på hvilken de blitvit lämpade. Jag ville. dock finna fannolikt, at de böra förftäs om Leucorypha, emedan Hr. GMELIN Om denna fogel, och fåfom det fynes, af egen erfarenhet, intygar, det han bygger bland rör, tefver af fifk, mm. m. Om man underlåtit at föra Örnar och Falkar til ett flägte, få hade et fådant mifstag varit ogörligt. | SKE I fål- (") Förmodeligen hos WiLLUGBY, 1784. Ott. Nov, Dec. 305 I frållet för denna 'målning af Fifkljufens. hushållning, har jag haft tilfålle at, medelft fle- ra förnyade rön, förfåkra mig om följande upgifter, fom kunna tjena til uplysning om denna mifskånde fogel. Synonyma tiltror jag mig icke 'utftaka, eme- dan Audctorerne ej fåft fig vid nåbbens fkap- nad; men flera hitförde tekningar, fom gifva foglen et Örn-nåf vågar jag ftrax afräkna. Vid befkrifningen är ej mera at tillågga, ån blotta nåfvets Falkartade fkapnad; famt at fog- len mycket olika förekommer til des ftorlek. Fifkljufen viftas icke endaft vid hafvet. Man finner denne fogel åfven vid infjöar och må trålk, och uti landsorterna, dår han tråffar filkdammar, anfer han fådant för en god kund. Uti Wermdö Skärgård har jag oftare träffat hans bo vid tråfken ån vid falta vatnet; dock fifkar han i hafvet och infjöarna gemenfamt. > Fifkljufen målte fytta undan ifen, fåfom andre filkätande foglar. >» Men han gör icke lång vinterrefa, ty innan hats-ifarne fmålt, in- finner han lig å nyo och förförjer fig i de förfta öpningarna. Hans råtta återkomit år "fednare ån Gladans, men tidigare än Maäfens. Han bygger viflerligen icke ibland rören. Tvårt om, han våljer dertil. de högfta träd, eller åtminitone de fom ftå på höga bergskul- lar, med fri utfligt åt alla fidor, på det han ej ma Ötfverrafkas at förfåt. .Granfkap med något träfk år den andra egenfkapen vid hans val. De flålfta tråd, uti hvilka han bor, åro förtorkade; men detta är, efter min tanke, en verkan af fjelfva beet. Jag har fedt bon uti grönfkande tallar fmåningom fråta omkring fig och tråden upifrån 306 1784.."OC. Nov. Dec. upifrån förviftna, inomefå år. "Man kan icke utan nöje och förundran åfkåda hans byggnings- arbete. Jag har fjelf den 12 Majri varit åfyna vittne til denna fit och, om jag få må kalla det, eftertanka. Både Han och Hon, til fårgen aldeles like, deltogo uti denna mådan. Bygg- nings-åmnet beftod af torkade granqviftar, til en del af 5 quarters långd, dem de förde med foten, och hvilket utgjorde et befynnerligt fkå- defpel. Med mångfaldiga jämnkningar paffades qviftarne emot hvarandra, 1å at de kunde med- dela hvarandra ftyrka, då en och famima gren, mera än tio gångor, vändes, til :defs den bålta fållningen träffades, -Nåbben nyttjades ock då til bitråde, och tycktes de med en tyft för- nöjfamhet fågna fig öfver fit arbete. - Jag fick dock endaft fe grundlåggningen. = Boet af 3 fots diameter, jämte ftoppning af Rådmoffa och Björnmofla, fom gör det aldeles dragfritt å fidorna, famt meddelar bädd åt åggen, for- drar flera dagars möda. Men det år åfven få farkt fammanfatt, at de flarkafte väderilar icke kuhna, ehuru på fådan högd, hota det med minfta fara, och vid nårmare påfeende måfte man vidgå, det fammanflåtningen icke kunnit ke mera Öfverlagd , ån den verkeligen år. Sjelfva grenarne tfönderbrifta förr ån qviftarne fkulle åtfkiljas. Ockfå tjenar det för Hera års klåckning, blott med: någon obetyvdelig årlig uplagning med ny moffa'och ftoppning, I deffå bo har jag "aldrig funnit flera än 32 ägg; och jag tror icke, at Fifkljufen hos ofs lägger ”ftörre antal. De inflämma hvarken til fårg eller fkapnad med de förr anförde Au&o- ”rers upgitter. De åro något flörre än Höns- - | 285 - HY IG ic Ungar, men åro gantka oh 1784. Of Nov. Det. 307 80, och i få måtto nog fmå i mån af foglens ftorlek. De åro åfven af famma fkapnad, gan- fka litet fpitfade åt mindre polen, ötveralt fär- gade med en brun roftfärg, eller fnarare mar- =-morerta. Ibland de mänga jag fedt, har blott ett enda varit, at fbe ändan, til.en tredje- del, hvitt 'ellerpårlefårgadt, och på detta var Gen ftörre : polen-helt brunfvart, få at den tår- gen, fom tycktes vara ämnad at marmorera hela ågset, Jixfom blifvit concentrerad på cen del deraf." Angående klåckningstiden kan dö- mas deraf, at jag den 18 Junii tunnit ågg hats legade. > Bägge könen dela med hvarandra den» Ha möda, men fåll lan fer man dem. bågge på en gång at boet', utan den ena hitter merån- dels på qviften -el fer fjelfva kanten, WUngarne förhålla (ig fåfom vanlige >Falk= ohyggeliga til utieen- det.” Detsutom är boet, under deras Uppväxt, i 'anfeende til den mångd fifkar föräldrarna dit- föra, högft odrägeligt för nåfan uti fommar- 'varmen, Vid /fadana 'befök målte man icke mindre våpna fig med contenance på tinnenas vågnar, än varfamhet för husågarne, de där, pro aris et focis, med en ÖM erdådig tiltagfen- "het, föka göra it ytterfta. ”Jagshar ock funnit Er föra ormar och fnokar: til lina ungar un- tdér denna ålder. Foglens 'egeniteliga föda är if 3 men Härs fåttiat ”bemågrig a fig rofvet, är färfkildt.- Man fer honom uti lage dagar, på minft 100 alnars högd, hela 20 3:58 minuter med vingarnäs vibration, hålla fig på ett fålle uti luften. Uti "denna fållning genomföker han våra vikar, och få fnart han blir någon Gådda varfe, tied- ö (kjuter 308 1784. OG. Nov. Dec. fkjuter han fig fåfom en ften på henne, går under vatnet, och upkommer fällan tomhånd. I -Detta har ofta fynts mig fvårt at förklara. Ty hvar och en vet, med hvilken vighet de flåfte fifkar, fåfom en blixt, undfätta lig, få at en gådda vifferligen kunde åga råderum at undfly denna fiende: = Det torde fåledes fke, at gåd- dan, medelft den fkugge denne fogel åftad- kommer gerom vingarnas vibration, hvilken .den altid ftåller mitt öfver rofvet, förfåttes uti et flags rådlöshet, fom gör henne oförmögen at fly. Ockfaå fifkar foglen endaft mitt på da- gen, ätminftone med fådan framgång. Fifkljufens flyrka förtjenar ock upmiårkfam- het. Jag har vål icke fedt någon fårfkild klor- nas byggnad dertil bidraga, fåfom någre Au- étorer upgifva; deremot år det vift, at han ta- ger gäddor om 8 a 10 marker. — Lindaren, en efter fin ftorlek ganfka ftark fifk uti vatten, förmår dock icke berga fig för denne fiende, hvilket jag förviffo vet af en trovårdig Gran- ne, hvilken nyligen få nåra undergådt famma Öde, fom Prinius fkrifver om ZEscHYLES, i det en fkråmd Fifkljufe oförmodeligen, från en an- fenlig högd, öfver honom nedtålde en Lindare om 4 markers vigt. Han griper åfven de flör- fta Alar, hvilka uti våra träfk icke fällan fliga til 7 a 8 marker, och med fin långd, få vil fom en flipprig hud, fordrar en hållfaft fot och anfenlig flyrka. Då foglen fångar fit rof, och har ungar; begifver han fig i rått flrek til fit bo. Annars fpifar han, i nårmafte träd, hålft tall, men aldrig har jag fedt honom fitta på jorden, eller ftenar, dock någon gång på is- kanten. i Jag ER 84. OM, Wov, LDec! 309 Jag har aldrig fedt honom angripa Sjö- el- | ler Landtfoglar, utan tror fådant angå Leuco- rypha, fom hörer til Örnflågtet. Foglen år annars mager, ; få at fkinnet med möda SN köttet ftinkande och endaft fjå- dren gagnelig. Deremot år han en förhatad granne och verkelig förådare, få at han bör råknas bland Svenfka Skadedjur. Confiruttion och Utråkming af en Kol-Ry/s eller Kol-flig öfver en gifven Botten. (Kongl. Vetenfk. Acad. Handl. år 17 "718 > Qvart. 4. pag. 298. I); Af ZACHARIAS Zz. PLANTIN. Problem. Låt Cuben (Tab. VIL Fig. 1.) a3— By?, tillika med Kilformiga Figurens ah lodrätta högd np, Linieraa ab,gh, /famt Aeab=A fba vara gifne; Så begåres 'at finna Bottnens eb lodråtta högd am, (när ef fall blifva parallel med ab och gh,) Fant at en ofver botten eb, med Lod- råtta hörden np, fullkomnad Kil ah = Cuben ab = By?. onftruction Gör TY =368y; fkår af TY et fltycke TX = ab + isgh, drag ifrån pun- &en T en odeterminerad Linea TU, lodrått til TY, famt ifrån pundterne a,b (uti Kilens Botten-plan eb) odeterminerade Linierna am,bs, vinkel-råtte emot ab. Gör A UTV -—A eam =A fbs, och VY,ZX parallele med TU, famt full- (") Så ofta pagi pagina hår åberopas, förftås altid Kongl. Sv. Vetenik. Acad, Handl, år 1778, qvart. 4, 310 1784. .O&. Nov. Dec. fullkomna reé&anglarne WX, YU. Drag ut TU, få at ap: By:: By: TI C(Éucl VL.B:; 9: pr.) Antag IU för diameter och uprita en hält- « Cirkel; tförlång TY til Cirkel=peripherien uti a falsnan bid punåerne W,L, och fkår af WL et ftycke WO = EW: Gör am =(LO =) br, famt drag ef genom pundterne m,s; (hvadan ef år para el med ab) och fammanbind punétien e med gZ, famt f med 4; få fkall bevifas at den af denna. conftrudtion upkoömna Kilen 46 = Cuben «5 = By? (0. Bevis Emedan WE ole mätte, om WO2= TW? tagas bort på bå- da ftållen ; (e) (Euck IL B.4. pr.) LOx(LO+2WOJ- ET3 det år: (efter am = LO per Conitr.>, at ämx ASA FEN IEEE Så TU TI (Eucl. VI: B. 8. 17 p. p.) famt följakteligen (€) (E. VI: 14.) ami il:: TU :aem+2TW;> men (E. VE: 4. och enligt Conftruttion.) (4) em: am: :(UV="TY =)38y: TU; hvadan af likhet (9) (E.V:20) emiTE::3By: am +2TW;3 (Se 2 och n») famt 4) (p. Confir.) TI:By:: Bytnps hvarföre ge- nom Proportionernas fammanfättning (2) (E. VE 23.):em:2y::3 By? : npx (am +2TW); Til följe hvarat (0) (E.XI:34:) emx apx (am+2TW)= såy3 s eller By? = (3 np x (em Xx am 2TW x ein) —) 3 upx 2em Xx am + ATW x em); men (u) (p. Conflr.) um:em:: TW:(WZ=TX =)lab ++igh eller am:em::4TW:2ab+gh;Hvadan (v) (E. VI: 16.) 2ab x am + gh x am 24TWx em; och, om i ftållet för Rectanglen 4 TW x gå infät- ee 1794. QR, Nov. Des. 311 infåttes Rectangelen oab x am + Redtang. oh xapi, (fe ed Så blir (£) Cuben na jä = (Fp x (0cm x am + Qab x an Ch KAM Iz a x am. «(ef ab + gh) =) . conliruerade Kllen ah tpag: 200. Gor. 5.) fiktv.oSkkvG örat Tillämpning. fåt he ctanglen DB beteckna Botten hvär- öfver Koiftigen fkall byggas, af 12 fafta Tun- nors rymd = 6,300 Cub. fot x 12 =. 75,600 Cubifka fot C); Och åt DAM vara Stisens Profil; GDCH defs fram-Balk, med 10: gra=- ders lutning (—- ANDA = Profilens ARDÅ) öfver Botten DB, famt GH — 3,33604 » och AD ESOT2s parallele med hvarandra; Låt Ock AB = CD = DN = D2=— 2,22433> hvilka di- menfioner åro alla antagne efter behag; Men AQ Trigonometrice funnen = 8,36 (pag. 299- AGS da än Kilcas, GÖOCHARB rymd = TGTLSRED ST TAR) DNE SAO 853611 = RNE AA NE 24,130357916 2175 Cub. (pag: 300.) Och om fåledes iträn Kol - Stigens: Cub. inne- Vi plal 12 TIES) 755600000000000 atdrages öns GDCHAB. innehåll — 245 130379! 62175 Så målen Sisens andra del elliex -Kil | EABEGH 2="515 4006208,375 2:5 | 0 (CT Uti alla hår förekommande Taly + de Zif- fror, fom få til vånfter om comma For ; och de til höver orm faritma comma, Pecimaler af For, antingen i Lärngde Sa radrat- eller Cub- mått. 312 1784- Oä. Nov. Dec. Cubifke; "hvaraf fes at Kilens GDCHAPB di- menfioner, när de förft antagas, böra få pro- portioneras, at famma Kils Cub. innehåll blir, nåra, lika med 3 af hela Stigen, för at kunna gifva honom fin råtta form. Om nu Bak-Balkens EABF lutning emot botten DB blifver antagen til någon vifs vin- kel, eller låt vara lika med frambalkens redan anförde lutning =( ANDA =S A a»DA =) no grader — Profilens A mAD = A MAD; Och åftven, efter behag, A EAB =FBA =104 gra- der, 2 minuter, då (efter AA MAB är en råt A) AMAE-—= (A mage =" A UTV. =) 14 grad: 2 minut; Så kunna Hörn-ftolparne AE,BF, utan at til långden ånnu vara utråknade, få upre- fas, famt Kilens EFABFGH lodråtta högd aP = (ep =) 9,'77914 jämvål Trigonometrice finnas (p. 299.300 3 til följe hvaraf man altfå, uti Kilen EABFGH har alla nådiga dimenfio- ner bekanta, enligt föregående Geometr. Con- ftrudtion och Bevis, nåmligen r:mo Kilens EABFGH (= Kilens eabfgbt) Cubifka innehåll = 51,469620837825. o:do A EAM =CA eam — A UTV =) 14 grad. 2 minuter (Se Geom. Conlttr.). g:tio Kilens EABFGH = (Kilens eabfgh) lod- rätta högd — aP = (ap =) 9,7914 (pag.300.) 4:to Bakbalkens EABF nedra bredd(vid Botten) AB — (ab -) 2,2243 (d:o pag.) Och s:to Kilens ågg GH = (gh =) 3,3364 (d'opag.) Hvarigenom man år i ftand at kunna utråkna Bak-balkens lodrätta högd AM(= am) famt defs öfra bredd EF (= ef) och ändteligen Ki- lien EABFGH (.= Kilen eabf gh); famt i anledning deraf, at fullkomna Kol-Stigen EABFGDCH, enligt 1784. OR. Nov. Dec. 313 enligt förut anförda Geometrifka Conftru&tion och Bevis, nämligen: Co) (Geom. Conftr.) år By=(V 28 = Vy 3 (Kilen EABFGH)=7"(51,469620837825) = 3,7:98, nårmalft, = (w) (d:o Conftr.) TY = (3 By = 3.7108 x 3 =) 11,15943 A TYV = en råt A, famt A YTV — (AYTU- AA UTV = 90. gr. = 14 gr.-2 min. —) 75 gr. 458 min.; hvadan (e) (uti råtvinkl. AYTV) förhåller fig Rad: Tang. (AY TV =)75 gr. 58 min: : (TY =) 11,1594 (=38y) : (TU =VY —-) 44,6472 os) (E. VI 4.) år (TY =) 11594: (VY = . de ER 2 0TA AB-+"GH AR igh = 1,94625: (WT =) 7,78597 (Geom. Conftr.y (7) (Geom.Conftr.)Lodr. högd (eP = ap =)9,7914: er ee (ÖV ="3,108 : CEI= "TAI famt (mom. ey LT? (TU x TI — 44,6472 & | 141317 =) —63.0940836240qvadr.mått, och (mom. sz.) når dårtil adderas TW? = (7,78267)” = 60.6322296889 d:o mått 3 Så blir LW = V (122,7263133129) = 11,12323 3 (0) vidare år (Geom. Conftr. ) AM =am =LÖO= (LW-TW = 11,12323 -7,78667 =) 3,33656= Bakbalkens EABF, lodråtta högd. (2) (mom. 0) AM = am = 3,33656; A AME = -ame = en Råt, enligt conftr. famt (mom. 2:d)y AA EAM = A cam =14. gr.+ 2 minut; hvarfö- re Rad: Tang. A EAM eam—14.gr. 2min):: (AM = am =) 3,33656 : (EM = em) = 0,833953 hvadan (efter EM = em =sf I SF, och == MS - ms = ab) OM EF a (ef = bortif=EM+MS + ; be Sera äg fö DR Nov Die SF = 2EM + AB = 2em + ab = 2 x 0,83305 + 2,2243 = ) 3,8922. (mom. «). - Och ältfå år en efter denna utråkning bygd Kol-Stig EFABGHDC = (Kilenr GDCHAB + Kil EABFGH = (GH —CD+— AB)xDN 0,0 + 2,2243 Är 2,2243) + 2,2243 pb ER + (3,8922 + 2,2243 + 3,3264) x 3, 33656 x 2791 | 2 =24,130379162175 Cub.-+51547040019836$ Cub. =) 75, 60077936054. Cubifka-fot; hvil- ket fundna - Kol-Stigens -Cubik - innehåll (= 75560077936054)- allenaft" Öfverfkjuter 12 Fafta ”Tunnors rymd (= 75.600 Cub.) med 6, 0c077936054 eller nårmalt 3 ort, fom år obetydligt, i anfeende til en 4å ftor kropp! Hv. Sk. göras. ( Anmärkning (a) Emedan »D(=ND) och DÅ> famt A DA (= A NDA) åro gifne ”uti ANDA», få kan AxAD och fidan zA trigono- metrice fökas; Och efter mA (= MA) famt fi- dan 2Å åro fundne, och AnsÄm = A DAm — AR AD uti ANÄnmn, få kan fidan am åfven Trigonometrice "finnas ; men »F år parallel med H»x, hvarföre (om en Linea GK drages ifrån G vinkel-råt emot MF uti planet GHFE) GK = am. Och efter A GDOC (= A DCH) öch A EAB =/A-FBA, famt GH” parallel med DC, och EF parallel - med AB; få år ON 3S SER da famt EM = IMER Tra e Ride Sve «> 10) IR (7 Och efter GH, CD, EFXAB redan åro 2 1784. OM Nov. Dec, Bis få kunna ock, på förenåmnde fått, GN= EM finnas, famt EK (= EM — GN) blifva bekant. Saledes åro uti AGEK, råta A GKE; famt fi- dorna. GE;EK updad? hvadar GE SP kan finnas. Anmärkning (bj). - Om Köl Stigellhotken år af olika bredd; bak= och framtil; famt bak- och frambalkarne icke göra jika fora vinklar emot botten; få förorfakas dock däri- genom ingen åndring i fjeltva Uträkningse fåttet (anmåärkn. p. 301) (bred Beråttelfe o om en Bonde hvilken förlorad alla in Och utvärtes finnen, men efter I2 års tid dem haftigt återfått; 2 Af | UR ARVID ne Pye oråkneliga a hvaraf männifkös om kroppens könftiga. byggnad ofta. anfälles. och de utv agar naturen .våäljer til fit återfående, åro ftundom få ovanlige, få befynnerlige, at | | | man har fvårt fådant kunna utreda. Följande cafus bevittnar ofelbart denna anning, Bonden Otur ÖLUFSSON i Skarups By, Rönneby Soka och Blekinge. Lån, nu för tiden på AIsaret af ftark kröpps fällning, hari yngre åren farittu fjös och efter Skeppets fÖrolyckande varit i tara at omkommaä: några år derefter, eller i Junii månad 1771 fjuknade han af någon feber, hvilken yttrå: de ig med vårk i LER mycket ftark hetta i” bn och 316 1784. Oå&. Nov. Dec. och ganfka fvår hufvudvårk, hvarunder han i början genaft förlorade målet, famt ftrax dårpå lika få haftigt, alla in- och utvårtes finnen. Vid pafs en månad hårefter, tycktes hettan och febren vara Öfvergångne; men kroppen hade under fjukdomen aldeles aftynat, få at knappaft liknelfe var til kött-mufklar, utan fåg ut fom et med hud öÖfverdraget benragel. Han låg beftåndigt orörlig på ryggen, med händerna öfver bröftet och utftråckta ben, målft med tilflutna ögon. På fådant fått var i 11 års tid, eller til fom- maren 1782, hans beftåndiga låge, och utom li- tet mjölk, fom håldes uti honom, ftundom et fkedblad vin eller godt brånvin, famt ibland en bufs tobak, åtnjöt han ingen den minfta föda. Man vet aldrig at han någonfin påfordrade mat, ej heller tog han mjölken ftådfe emot, och det hånde icke fållan, at 4 til och med 8 dygn gingo förbi, fom han ej emottog minfta mjölk- droppa. : Et få långvarigt ftillaliggande på et ftålle, fkulle man förmodat, hafva gjordt honom får ä kroppen: men han egde hvarken kött eller ett, derföre hände icke detta. Brodren Hemmans-Aboen ANDERS ÖLUFS: soN, hade om denne fin broder, under hela fjukdomen, en outtröttelig forgtållighet, och hans dageliga omvårdnad, gifver det vackrafte vedermåle af en rättfkaffens broderlig kärlek. Denne fökte alla medel til brodrens refti- tution, hvarvid kloka Gubbar och Kåringar ej blefvo glömde. På någons inrådande bes gynte han dock om fommaren fiftnåmnde år 1782 at plocka åtfkilliga Örter, dem han dj 6 me | | 1784. OM. Nov. Dec. 317 med vatten och låt den fjuka deruti nyttja karbad. — Sedan detta ofta blifvit repeteradt, fyntes han få kånfel, begynte få mera flyrka i kroppen, famt långfamt komma fig före. Han vifade likvål icke minfta tecken til förftånd, fåg mycket förjande ut och hade en befynnerlig rådfla för alla månnifkor. Det varade långe innan han ville låta nå- gon fe fig kunna ftiga af fången, hvarföre han antingen om nåtterna eller då husfolket var ute på åckren, fmög fig af fången och fökte efter mjölk: men hånde ofta at han af fkråm- fel, öfver någons ankomft, föll omkull och var då ej förmögen at fjelf upftå. Efter hand förmådde dock brodren honom, at ftundtals lämna fin långvariga hviloftad, tog honom med fig ut i marken, gaf honom litet annan föda, ehuru mjölk altid var kåraft, famt på någons tilftyrkande begynte bada hans hufvud med kalt vatten, fom håmtades i en kålla, et ftycke ifrån gården. Ehuru den fjuke efter hand återfick fyn, hörfel och kånfel, var han dock ånnu ganfka matt och utmärglad, kunde icke tala eller ha- de något fårdeles förftånd, men vanan utråtta- de, at han fjelf begynte gå til kållan, at håmta vatten och dermed bada fit hufvud. Tolf år voro redan förlidne ifrån början af fjukdomen, och det bör ofelbart anfes för gantka befynnerligt, då man nu fåg honom i ett Ögneblick återfå alla fina kropps-förmågenheter. Sådant tildrog fig en Söndags morgon den 8 Aug. 1783, når han utur kållan håmtat vat- ten och inne uti vanliga flugan, i nårvaro af Brodren, tvånne Syftrar och Husfolket, hvilka | Y 3 klådde 313 2784. 0i. Nov. Dec. klådde fig:at gå til Kyrkan, höll påsat tvåtta hufvudet, hvaruhder honom påkom et farkt fkålivande i hela kroppen famt darrande i ar- mar och ben, hvarvid han tillika med fpådt mål ropade; HErre Gud, det är et undérligt ting, hvar hav jag varit få länge? i nita , I famma ftund öpnar fig en åder på hjeffen; hyvarutur flyter vid pafs 6 droppar blod, en annan "vid högra nåsborens yttra kant,' famt en mitt på hakan, hvarutur, få vål fom ifrån bäda öronen, utrinner på hvart ftålle lika myc- ken blod, fom nyfs nåmndes. "ov Det hånde åfven i famma ftund, at han återfick fit mål, talade: hvad han ville, hade flit fulla törftånd, nåmnde alla bade inom och utom huflet vid namn, fom han kånt innan han fjuk- nade, undrade målt öfver:at de fågo få gamle uts men kånde ingen fom ej tilförene varit ho- nom 'bekant, ånfkönt han under-fjukdomen dageligen haft dem för Ögonen, : . Han anfåg fin öfverftåndna fiukdom, fom en verkelig fömn: men vifie icke .om den va- rit lång eller kort, och märkeligalt af, alt, at han -uppå.12 års tid icke fårdeles af fit minne förlorat, men kände ej det mintta af hvad fom håndt under: fjukdomen. .. På han om afton, med det öfriga husfolket, fkulle.gå til bords; begärte han få låfa de vanliga måltids-bönerna, hvilket han ock förråttatle, utan .färdeles .fta- plande. EE Några dagar härefter, åftundade:han få nyt tja fina Salighets-medel, och efter Kyrkoher- dens i Förfamlingen, Hårads-Probften Hr. Doct. HENSCHENS intygande, har, han både i minne och förflånd ,. med. ganfka liten SFPEGUR 4 efs 1784. Ott. dVov. Dec, 319 defs Chriftendoms- (El Et le hafva god | kunfkap. 4 Efter den nämnde utådring öfver hjeffen, fes et litet årr, lika få vid nåfans- och på hakan en röd flåck: men det medlerfta fåret har gått långft Öppet, famt vid låkningen dra- it nåsboren något på fned, Vid början af det återvundna målföret, har han talat nog fpådt: men talar nu aldeles man- ligt. Ögonensfe något förftälde ut, fom. dock torde hårröra deraf at han [kefvar med dem, i fynnerhet det högra; för öfrigt år han nu för tiden frifk och mycket frodig famt förrättar vanliga arbets - fyflot. Redan dtrax efter detta. OLur ÖLLSSFORS hälfas äterfående, blef jag underråttad om defs fjukdom: men fann den'af få fållfarh befkaffen- het, at jag derom ej ville afgifvå. någon berät- telfe til Kongl. Academien, förr ån fådant-af mig tilråckeligen kunde blifva underfökt. Sådant har derföre nu nyligen fkedt; och flere trovårdige Perfoner hafva alla inflåmt uti anförde, lika få fanfårdiga fom mårkeliga AFgr sheer. i w vw Info&t-Calen Cala för år lg | Af. Ci KCTAS BJERKANDER. föfevandl. til öhnge Pp. APRILLIS, demntig: 178311 71789. hale S lena triplafha. a3s19l$ Sepe (SR din! ; 2. Phalena Parthenjas: sisvsi8 Septe Wrede 0 Se å Pia 320 1784. OM. Nov. Dec. 3, Ehakons fAavicornis. 28. 4. Phalena hirtaria. Magi den sz. 5. Phalena gothica. 19. 6. Papilio Rubi. 23. 7. Phalena bidentata. 27- 8. Phalena rajella. Ce 9. Phalena Piniaria. I. 10. Phalena bendularia. Junius den 1. rr. Phalena pavonia. > FT argentella: No ir palpina. 14. Anobium atrum. 3: ts. Phalena atomaria. Or atra. 17. « — fuliginofa. 0 or KOnNCiS 19. « — lacertinaria. 9. 20. Phalena fludtuata. IO. 2r. Phalena Betularia. Sc TRA 22. Phalena undulata. 23. - oleracea. 24. . — lubricipeda. - Hicifolia. 1783. 1784. 24 Sept. . 26 Jul. 27 Sept; 21 Sept. 27 Sept, 5 Jul. 16 Maji. 2 Aug. 21 Sept. 30. Sept. $3 AR 26. Sphinx 1784. Of. Nov. Dec. 321 | dh 1783. 1784 46. Sphinx "Kilix' FÖL AUT 27. Phalena om ST. 26 Maji 08. Phalena minilrana, = 25 Maji. 10- 29. Phalena fuliginella. = r8 Sept. 17: 30. Phalena occulta. I9. 31. Phalgna Pil. . 5 Sept. Je Turionella. = > 4 Majt. 3 eek. - 31 Maji. 324. Phalena Atriplicis. 35. Phalxna Coryli > 20 Sept 36. Phalena eoulprelllarie . 17 Maji oe Schreberiaria. - 3 Jun: 23. 39. Phalena curtula. - 19 Aug. 24. 39. Phalena camelina. - 30 Sept. AO. om clorana. - 15 Jul. änns Brasfice. - 8 Oh. Nå 42. Phalena dromedarius. 20 Sept. 43. > Pomonella. SN 5 Jun: 44. « > pellionella. förare Rel s 28 Maji 46. Fholena Praxinella - tu Jun. 47. Phalena hjerkandrell, KA 8 Jun. furs den 1. 49. Sphinx Pinaftri. - I Sept. Y 5 49. Phas 322 1784. Ott WVov. Dec. ; . I783. I784. 49. Phalena Urticata. - Mali. SÖT a ÄRR : 51. Phalena Crylitis. 7 Jun, 52. Phalena Moderiana 53. Phalena Röd 54. o- Lecheana. ER 55. Phalgna Föflingiana, ; 2. 56. Phalena Granella, 8. 57. Papilio Machaon, SNS lr ; 9: 58. Phalena FROSOg uar | 59. Phalena Crataodl 27 Jun. Be RR FN 61. Phalena utfbrdtca, 62, rs ofufcana. Bla Vahlbomiana. | 64. Sphinx fuciformis. - 18 Jul. I3. 65. Phalgna Qvercus. NE a 66. Phalena Salicella. NL 18. ” : 67. Phälena Oor = - - | 11 Jun. VN - Holmiana. Chroul:o Tagacht : ; 76. Phalena trenula 71. Sphinx tipuliformis,. iF IQs0 rn | ». 42: Papilio ang. OR Wöv. Per 323 4 IN ; MYE 20, MIA TIOST IG . 72. Papilio Paphia, TA 201 Jump 20: 73. Phalena Graminis. Fa 4 Jul. do papilionaria. Hl keel Jun GSE Plåntaginis. .farlkefd. okc7 JUGS ÖS Föpulelld cc ge vå Papilio Atalanta. . a 3 Jul. 78. Octtrus Bovis, Kr i are 0 4 ned RÅ JR 40: Phalena chi. eh atgoan u Jul, $0. Phalena redir, MER 9 Jul. ÖN fe Br. kralaa (ET RA VORE TER GR 3 Jul, 82 » Xyloftella. a IT. SN CER | ER beck Ölen i Jul 84. Phalena virefcens; é 15 Jul, ÄRAN 19; | RR TER oso nana feltata fORTIa mb SÄ 20, TG | 80:" Phalena' Fråxiny oc. 2 11 Jul 87. Papilio Antiopa. . 24 Jul. 83 Phal&ena pletta, RA NE Juk 80: Phal&na Forikåleana, ; ; 23 go: Phalena elongella. - 28 Jul. ÖL fr Fnakstillella; ; i) NER : Phalena, Nigricans. 120] 324 1784. OM. Nov. Dec. SEPTEMBER den 1. 1783. 1784. 93. Phalena Libatrix. 94. s lota. å 95. Phalena Litura. 96. « Ocellata. 17. 97. Phalena Juniperata. S 25 Åug. 21. 98. Phalena nebulata. 24. 99. Phalena fateillitia VI 30 Jul OcToBER den 8. 100. Phalena gelatella. > 1 Åug. Anmärkningar. e, Phalena Parthenia s. Är 1780 den 3r Mars fågs Natt-fjärilen i ångar faftån Jorden var betåkt med fnö. 3. Phalena favicornis. Mafken år hvitgul, ligger imellan 2 Afplöf, fom han med trådar fåfter tilfamman. 14. Anobium atrum; befkrifven i Kongl. Vet. Acad. Handl. år 1783 fidan 246. 37. Phalena Schreberiana. Mafken åter löf- ven på Hågg. 43. Phalena pomonella. Larven ligger öf- ver vintren imellan gammal bark på Apel, för- vandlas om våren til Puppa. Man fer häraf orfaken, hvarföre Åplen på gammal Apel, måft alla hafva mafkar i fig. 46. Phalxna fraxinella. Ny. Mafken lång 3 linier. Hufvudet fvart. Förfta leden vid huf- vudet och den fifta vid ftierten fvarta och fkinande. På ryggen brun och likfom mar- | morerad, 1784. OM Nov. Dec: > 395 morerad, under grönaktig. Spinner fig ned från tråden med tråd. Bor i fjelfva Afk-knop- parna på Kinnekulle, gör dår fmå gångar, ur hvilka framkommer en våtfka fom blir hård och liknar et brunaktigt focker, eller et flags Manna. Natt-fjärilen år lång 3 linier. Ögonen fvarta. Antenn&e långre ån bröåftet och fvarta med fmå hvita ringar omkring. I pannan be- gynner en hvit rand fom går långs efter ryg- gen, blir alt bredare och bredare, och gör fmå vikar nedåt fidorna på Öfvervingarne, hvilka i ändan åro bredare något uphögde och hårkan- tade, nedra fidan af Öfvervingarne år grönak- tig, kroppen hvit. | 51. Phalena Chryfitis. Mafken, naken grön, fmalare åt hufvudet, förtårde denne fommar bladen af Symphytum officinale. 59. Phalena Crategella. Larven brun, och fkådad genom Microfcop likfom marmorerad, fvart hufvud, lång 5 linier, alla Ilöf upåtas och bufken öfverklådes med våf, uti hvilken Lar- ven förvandlas til Puppa. Natt-fjårilen blef förft funnen på Kinnekulle 1763 den 3 Jul. af Profeffor von LINNÉ, | 69. Curculio Lapathi. Mafken förförde detta år Salix viminalis. 71. Sphinx tipuliformis. Larven uppehåller fig midt uti trådet på Salix cinerea gör rund gång upåt och lefver fom mafk Öfver vintren, 72. Papilio Paphia, Mafken förtärde Afplöf. 74.Phalena papilionaria. Larven åt björklöf. 8. Phalena Pini. Lefver mafk öfver vintren. 90. Phalena elongella, Mafken lägger fig innom en gul hinna på Ahkllöf och dår för- vandlas. | Man 326 1784. O&Å. Nov. Dec. socMan har genom. flera års anmårkningar fedt huru Infetter, fom blifvit i Glasburker ut- klåkte.-och uti dem ej bekommit någon föda, åndock lefvat en lång tid förrån. de dödt, fåfom soPhalena Heracleana :267 dagar. frönvor Rosella 255: värt. ve so gelatella > 46 - = 0 se brumata - 43 - so » Juniperata 13 - År 1783 den 1 Noveimb. intogos några Pup- por i varmt rum, at förföka om de vinter- tiden kunde utklåckas, fom fkedde och frams kommo: omkring den 20 Jan. Papilio Brasfic&e. oPhalena curtuia. sera vo. sOleracea. - - pavonia. m. fl. : "Anmärkningar öfver Våderlcken för deta år. é - Januar. .« Den 30 var Thermometern 30 grader under Hb, och den 11 om middagen 3 grader öfver o. klart den 1, 2, 4,5; 8, 27, 28, 29 och 31. Rågnas de den 14 och 15. Snögade den 3, 16, 17, 18; 205 22; 23, 24, 25, 26 och:30. . Den 23 blef förft få mycken fnö, at man kunde åka med flåde. All når för denne månad fammanråknad vår y8 tum djup. va . Jm a Februar. rå a Thermom. var den 16, 17 grader under o; och den 26, 4 grader öfver om middagen; Klart den .2:och 28-5Snögade den 1, 5, 6; 7s8> 9; 12, 13) 14915, 17, 19520, 21, 24 27 och 29. -Rågnade en:25 och 26. All fnön i denne månad var 23 tum djup. Den 22 til '7 om aftonen fågs en acM mycket 1784. ORM. Nov. Dec. 327 mycket fmal norrfkens-båge, uti hviken fladdrin- garne gingo fnåckvis öfver himmelenifrån Ö.tilV. Martius, | — Störfta kölden den 2. ”Thermometern var om morgonen 28 grader under o, oci den 6, 2 grader öfver. Klart den r7, 20,21, 22,23, 24520,30 och 31. Rägnade den 6 och 7. Snögade den i, 4, 5, 9, OA OS TI, 12, 14, 15) 105,18, 20, 27 OCH 28. Kom i denna månad 33 tum djup fnö. ; JR Aprilis.. RN Thermonietern var den 4,16 gr. under o; öch den 30, 15 grader öfver. Klart den 435, 7,93 14 och 26. Rågnade den 13,20, 21, 22,23, 27 och 30. Snögade,den rt, 2, 3,11,,12 och 21, föll 6 tum djup fnö. All fnön fom kommit deffe'4 månader var fåledes 80 tum djup, genom måtning efter hvar gång det fnögade. Gamle män kunde knapt påminna lig få mycken och djup fnöÖ, omkring den 18 gickinön bort på flätten och vattnet be- svöte flöda, men i fkogarna åkte man ån med fläde. Lärkan framkom den 8. Starar den 12: Bofinkar den 15. Sådesårlan 'och Papilio' Urtice den 17. Dufvor den 18. Galanthus, nivalis blom- made den 17. Tusfilago farfara den 22." Corylus avellana den 29. Betula alnus den 30." Den 10 var Thermom. om morgonen 3 gra- der under o, och den 27 om middagen 23 öfver. Klut CCR 10:10; 25: 00, 27-28, 20: 30 OCM St. Snögade den 9 och i. Snö låg fläcktals i bergen til denna månadens flut. Rägnade den t, 7, 8, 12, 14, 16, 18 och 24. Sådesvipan framkörn den i. Svalor den 4. Göken den 13. Anemone hepatica öch Tusfilago petafites blommade den 3. Salix Caprea den 10. Caltha paluftris den 15. ök TRE f- RIS NN OR | EGR MA Sr 328 1784. Ott. IVov. Dec... vefca den 19, Prunus padus den 27. Nareiffus poéticus den 29. Den 3 fyntes Torndyflar. Den 5 begyntes vår-utfådet. Junius. Den 4 ftod Thermom. 27 gr. öfver O. Klart den 1, 3 och 15. Rågnade den 2,5,'7, 8,9, 10, I1, 12, 13, 14, 16,17- 18, 20, 23, 25, 26, 27, 28 och 30. Om ej få mycket rågn kommit i denne månaden , hade åter blifvit mifsvåxt. Afkan hördes förfta gången den 11 och fedan 23 och 25. Tulipa gesneriana blommade den 1. Juniperus communis den 7. Aqvilegia vulgaris den 12. Secale cereale den 24. Philadelphus coron. den 28. Julius. Thermomet. var den 9, 30 grader öfver O. Således den varmaflte dag på hela fommaren. Klart den 4,5,6,'7,9 och 27. Rågnade den 8, 10,12,13, 14, 17» 20, 21, 22, 23,24,28, 30 och 31. Deni1 gick kornet i ax. Den 9 begyntes höbergningen. Afkedunder den 8,10, och 15. Parnaffia paluftris blommade den 5. Kofa eglanteria den 11. Sambu- cus ebulus den 30. Auguftus. Den 5 var Thermom. 22 grader öfver O. Klart den 3, 4, 5,10, 11, 19,20 och 21. Rågnade den 7,8, 9, 14, 16, 17, 23,24, 25,26 och 27. Afkedunder den 8 och 23. Den 21 Rågen mogen. Den 12 vid folens nedgång, fyntes en hår på orten ovanlig Rågnbå- ge, hvilken hade 4 ftörre och mindre bågar. Nå- got up ifrån Horizonten gingo glefa mulnor för- bi Rågnbågen fom några minuter fördölgde fär- gorna, men når de törfvunnit, fyntes han i fin förra fågring. Litet Öfver denna, fågs en annan röd båge i fullkomlig half-cirkel. Befynnerligaft här vid var, at det intet rågnade, utan för mid- dagen var hela himmelen klar, och den sl 1784. , OM: Wov. Der, 329 då Rägnbågen fågs, var åt folens nedgång på halt- va himmelen klart. Den 10 och 1 var klart, och intet rägn kom förr ån den14. Den 19 var Therm:. vid folens upgång 5 gr. Öfver o. Mycken dimma ftod hela natten vid jorden, hvilken kl. 8 för- vandlades til få tjock fol-rök, at man ej kunde fe en half mil bort; men kl. 2 efter middagen var den aldeles förfvunnen. ; September. | Therm. fteg den 16, 1grad under O, om mor- gonen, hvarigenom fkadades Turkifka Bönor, To- baksblader,Indianik Kraffe och Akerårter. Klart d. f, 5,6, 3,12, 15,19, 20, 24,25, 26, 29 och 30. Rågnade den 16, 17, 18, 21, 22, 23 och 28. Den 3 begyntes förlft Höft-fådet. Vinter-Hvetet moget den 4:Om- kring den 10 fkördades Kornet och Hafran. Odtober. | Kölden fom begyntes de fifte dagarne i Sept. continuerade i denne månad, och tog dageligen til, at Cherm. den 13 om morgonen var 7 grader under o. Genom kölden dogo Larver til Phalena Pili. Papilio Rape. => = i Braflice. Sphinx ocellata. = = Leporina. = + Pinaltri. söks iitnoricipeda. > ne Tidur Uti denne månad blef jag varfe at, Blad-löffen fom förortaka Socker på Gran, om hvilken fak beråttelfe år intörd uti Kongl. Vet. Acad. Hand- lingar detta år lidan 238, framlåmna faften få for fom en pund (.) ifrån fjelfva fljerten, hvilken vid denna tid var blifveri hvit. AS . Föregående anmärkningar utvifa, at våren va- rit fen, fommaren kulen, och höften fnart infun- nit lig med ftarka froftnåtter. I anledning håraf hafva" Infedterne i hela fin hushållning måft ftalla fig därefter. Z Uridrag - 230 AA MOCDAKERO en "Utdrag af Kongl. Vetinfkaps Acadeiitens Dagbok. ; TT) JHramledne, Hof- Quartermäftaren Eric SUNDBERE har, genom Teran författning, til: Kongl. Academién öfverlemnat &h Summa af ivemot Atta- hun drade Riksdaler Spetcie:iMwilken Summa iafom et Pre- mium : förblifver uti Academiens hand, åt tilldelas den af Herrar i Medici. eller, afdrag iem upter : de -tfäkra och tilförliteiga Rön hvårigenom Njur- elier Blåfe-iten, och den fednare utan Operation, fadicale ement kan botas. 2) Genom Fru Profefforfkan. Anna Maria Srte6ö- MERS född ELviA: dödeliga frånfälle har tilfållit Acade- mien rittighet, at årligen sil Premier: för Mecbematifba Frågor använda Interelle- medlen af , det, redan år 1777 dårtil af bemålte Fru donerade Capitalet; fe BERGMANS Tal om Chemiens nyafte' frathftes, pas: 43. "= 3) Förftekning på nya Böcker, fom I detta år blifvit fkånkre til Acädemiens Bibliothek. FOG Hans Excs Herr BR. m. mi. Grefve-GusT! PH. Ckmdad har förårat: Nouveaux, Elements de la Science de Vhom- me. Par Mr. BARTEEZ. Mont p.. 1778." "8:02 117 Hans ExXe Herv BR. BR. nin Crefoe CARL FR. SÖkErEen. si Méemoire fur la pefle, qui; en 1774, radasta TEmpire de Ruffies Par. Mi D: SNMESADN ET Parisarsa m.m RÖNGS DANSKA wWV, ETENSKAPS SOCIETETEN + Kör ÖS Njepb Nye Samling af det KongeligeiDaän/ke Vis denfkabers Sej/habs SÅYIf ter. LL Del, 178360, Het "Er, P. Fl SvnmM i Köpenharin. Samlinger til den Danfke Hiflorie. IIsBig2h. Hip 4:to. Alffol, En Förrelling. 1783. Hr, CATTEAU i Stockholm. Bi ibliothegque Svedeife.2.3 3. part. Hr.sDEFAY: 7 Örleans;, La nature confidérée, Hans plu- fivurs då fes, Operariens.” Paris 1783. &:v0. Hö AVG: KåsTNERA Görsingen. Abhandlingen der Königl. Sehwedifchen Arvadesnie der Iilfenfebaftén, auf das Fabr 1779: rr. Lwiefaches! Univerfalregifler. Leipzigs ys! &:vol Hr. EDW. SANDIFORT, I Leyden. . Exertitationes Acade- mice. Lugd. Bat. 2783, :—— -Anatome infontis cerebro deftiruri. Ib. 1784." 4:t0. RAS Hr. AND. BONN i Amfler dam. Deferiptio Thefauri ofjörns. morbuforum Hovianis :Amflerd. 1783. > g:t0.1' Hr, MONGEZz, le jeune, i Parvis. Manuel du Minéralog on Sciagraphie du végne mineral, Par T. Bergman; Aga: — dHsite es angmentée de Notes. Paris, 1784. 8:v0, a Uidrasg. a 331 Hr. WiLziaAM CoxE. Travels into Poland, Ruffa, Swe- den and Denmark. In Two Voluwmes. London 1784. 4:10. KONGL. VETENSKPS SOCIETETEN I GÖTTINGEN. Con- mentationes Societatis RBegie Scientiavum Görtingenfis. (URGGr An. tsos Vola MV, Götting. 2783: 4:to. Hr. J. A. MURRAY, 2 Görringen. Caroli a Linné Syfte- ma Vegetabilium. Edit: XIV. Cuvaute I. A.: Murray. 8:00. — Åpparatus Medicaminum. Ault. I. A. Murray. Ib.1754.8:v0. Hr. A. L. ScHLÖTZER 7 Göttingen. Stats Anzeigen. 13.-20 Heft. — Briefwechfel hiflorifchen und politifchen Inhalts, ia Betr. 1V--Edit. | TEE ROYAL. SOCIETY OF LONDON. Philofophical Trans- Acklunse. för. the Near i743.. 0784. Pod. London: 40. Hr. JON. ÖRYANDER. London. The EHiflory of the abfor- — bent Syftem P. 1. containing Chylography . ov defeription of the human laéteal veffels>by JouN ScHELDON,. Lond. 1784. ”ft0. --- Å Treatife on the monfoons in Eafi In- dia by Capt, TH. FORREST,. Calcutta 1782. 410. Hr. C. BONNET, i Geneve, Colleftion complete des Oeuvres Ad Hifloive naturelle et de Rbulosophie de CHARLES BON- NET: Iom. VI VII: VIIL.-a Neuchatel, t782. 1783: 4:10. KONGL. SVENSKA BIBEL-COMMISSION. Prof öfver- förining af then heliga "Skrift. Propbeten Feremia. ”4:t0, Hr. ÅNGELO GVALANDRIS. Lettere Odeporiche. Venez. 1780. Hr. DL. H.: RönKrL i Greifsvald.: Vita Andrea Mayeri. 4:t0. Hr. Ortav OÖLAVSEN, Konosberg i Norrige. Rit thefs I:- lenzka Lerdoms-Lifia Eclags, eller Bländfka Litteratur Sålfkapers Handlingar för åren 1780 til 1754.4 Volum. 8:v0. 4) Herr Prefidenten och Riddaren ROSENADLER, fom är 1780 til Kongl Metemk:zAdcademien i gåfva of- verlemnade en, betydelig--Samling af tryckte” Svenfka Böcker, har: ytterligare 1 är förmerat denfamma med 24 Volumer, af olika formater, | 5) Framiedne Herr Banco-Commiffarien BENGT BER- GIUS har: til Kongl. Vetevikaps. Academien teftamen- terat defs egenhandigt ikriltne Samling af. otryckta Bref och Handlingar 1 Svenfka Hifiorien m, m.. utgörande 20 Volumer in 4:to: Dock med denh författning, at. denna Breffämling år, uti en förfeglad -Kilta, :deponerad uti Rikfens Standers Banques förvar, och ej. far opnas förr ån Femtio Är förflutit. . | fr bv ; Zz 2 FÖR- 332 en ) Oo (5 RA FÖRTEKNIN Pa de Rön, fom åro införde i detta Qrartals Handlingar. PRAT. EN Pag, fer cg om Spiral- Pumpen, gide Fortfättringen; af HENRIC NICANDER, - - - 2 - 249 2. Förfök, at utreda frågan om 02 sartfens naturliga BPlöfeings- medel, af CGUYTON DE MozrveaU. 3. Om Metallers förbällanåe i fmältning med tilbjelp åf Elds- luft , af BENGT REINE. GEIJER. 4. Anmärkningar om nägre foglar af Loxie Slågte på Goda Hopps ndden af Ci EP THUNBERG, 2 5. Anmärkningar vid Oriflågtet ALBUCA, med beftrifningar på Tr? nya Slag , af JowAs DzY ANDER. 6. PERA arborea, et Orte-flåste ifrån America, belkrifvet f JosEPH CELESTINO MUTIS, - 4 Fifeljufens Hushålinixgz och Hiftoria ; of SAMUEE ÖDMAN: 3 8. Confirution och uträkning af en Kol - Ryfs Fr en. gifocn "Botten, af ZACHARIAS Z,. PLANTIN, - 309 9. Berättelfe om en Bonde hvilken förlorat alla in- 2 Htvårtes Sinnen, men od 12 ars tid dem baftigt äterfätt; af ARVID FAxE. - 3 10, Infeå- Ealsniker. för år 1784, af CLAS. BIERIANDER, - 3 31, Utdrag af Koxgl. Vem: Academiens Dagbok. - 3 REGALS LER På de förnåmfta Ämnen, fom förekomma uti detta Årets Handlingar. cetofell-fyra; defs tilredning, 180. År detfamma fom Socker- fyra, 186. Albuca; Tre nya flag af detta Örtflågte. 289. Afvig igning, imellan Stor- Sjön i Jemtland och Ölter- Sjön,9o, Hura den båft kan fortfittas til Fjällen, 104. Baromerter ; Om orfakerna til defs ändringar, ro. Stiger efter Battalier, - Berjerka-gång; befkrifves, 241. dårtil brukade de gamle Känipar Flugfvampen. 245. Bladlöfs ; förorfaka focker på Gran,' 238. Blåsrörs-förfök med Eldsiuft, 122. 193. 283. Botten-profvare; nyttiad i Bohuslånfke Skärgården, 155. Botanik : REGISTER. 333 Boranik; Om Örtlågtet Albuca, med flera nya flag der- at. 289. Pera arborea, et nytt Trådflag från Ame- rica, 200. Ceilon; Om denna Öns Mineralier och ådla Stenar, 70. Chemie; Förfök med Zeolith, 52. Sätt at cryftallfera Ritrondalt, 105. Smiltnings förfök med Eldsluft, 122 103. 283. Om Rhabarber-jordens beftändsdelar , och Are ofell-fyran, 180, Om Kroppars abfoluta varme,; Om Qvartfens uplösnings- medel, 272, Citroa. -faft; Sätt at. er yftallifera denfamma, 105. Göjlalers; artificiella, 273. 2852. Deras generation, 276. Djur; Mus pumilio, en ny Kåtta från födra Africa, 236. Elds-luft 3 Sm Ke förfök därmed, 122. 283. Inrätt- ning dertil, 103 Falkarter fkiljas ifran Örnar på nåfvet, 302. Falco Halia- zus, Se Filkljufe. Fifkljufens hushallning och Hiftoria, 301. År en Falk- art, 305. Fjöllens högd öfver hafvet, 103. Sten och Bergarter hvaraf de befta, 95. Flug fvamp, förorfakar raferi, 246. Brukades til Berferka- Sano, Or7. Foglav ; a fare dl flågtet på goda Hopps Udden, 286. Ny art deraf; 288. Glimmer, en PUB rd g förändring deraf, 113. Hafs- botten; Inftrument at underföka de befkaffen- het, IS3. Hal Öns Se Filkljufe. Iolar ; föråkas genom ågg, dem honan ligger på, 81. In eéfer; Altadkomma Socker på Gran, "38. infett- "Calender, 310- Fordbs ifning ; i Calabrien var .orfak til 1783 års varma och torra fommar, 8. verkar på Barometern, 10. Kol-Byfs, eller Kol- Alig >; Conftruttion och utråkning der- al; 30 Ar så 1783 års Epidemie, 134. Nödig varfamhet för at ej fprida fmittan, 143. Huru ”Metahafifka bulningar - förekommas och Boras. 146. Ympningens nytta, 154. Krok-Limier; > Sätt at finna Indices för Bögningens förändring, 138. Köld; fammandrager Is och gör Vakar, 25. Abfolut köld inträffar vid 800 grader under Fryspunkten, 223« Lampe-vekar; äbdkoranlde fom ej ryka, 187. med luft rör igenom, NOA Loan; 334 REGISTER. Loam; En jordart fom år nyttig uti Orangeriet, 117. Loxia; nya foglar af detta Slågte, 286: göra fkada på akrar, 288> é fidildörens Et fkal på grånfen imellan Jemtland och Hårjedalén, 100. Se fkal. | ; Luft-fyra; uplöfer jordarter, 277. ftjenar vid artificiell- ””eryftall görning, 273. Måtbemarik; Method at finna Indices V ariationis Curva- ture. 28. 158. Om Difterentio Differential /Equationen dd = NIxdz? 4 Pdxdz =p Mdz? —o, 172. Inte? dx Uk) VHox21)” 197. Theorin om Spiral-Pumpen, 4:de Fortfättn. 249: Conftruttion och utrakning af en Kol-Ryfs, 309. Medicine; Om Opii bruk i Venerifka fjukd omar, 34. Upkaft- ning af fvart löpnad materia och blod, med fvart frolgång; 49. Om 1783 års koppe-epidemie, 134. Venerilk Starr och defs operation, 20.4. Om verkan at Håggbarks De: eo& i venerifk fjuka, 209. Om eh "Bonde fom haftigt " mifte och efter 2 är aterfick alla fina finnen, 315. Merallers förhållande i Elds-lufts-lågan, 283: DEskatidk af Differential Formlen Mineralogie; En ny art af Zeolith, 54. Ceilons Mineralier Gjöroch ådla Stenar, 70. Minerographilke Obfervationer, 89. Mineralogifke Anmärkningar öfver aätfkilliga okända jord och fen arter, 100, Morunge; Se Skål. Natal Hifioriey Rön med enlefvande Sköldpadda, 47. Om Iglars förökande, 81. Om Stälflägtet i Ötter-Sjön, 8 32 Två nya Ödlor ifrån Amerita, 164. Mus pumilio, 230. Nya Foglaraf Loxie flågtet, 286. Fifkljufens Hiltoria, 301. Opium; dels bruk i venerilka Sjukdomar, 34. år ej nigot Specificum, 40. Pera Arborca; et nytt Örte-flägte från America, 209: latina >; imå ilter för ASrör med E Idsluft, 284. wp; Theorin om Spiral-pumpen, 219. Til hvad Högd vatten dårmed kan .upfordras, 270. Qvarts; Om defs ni tur! Uplåsnings medel, 272. - Arti- ficiella Qvarts- Cryftället , 282. Rhabarber jordens befrands delar , 280-' Råtta; ny tt Mag deraf, 236. Sillet Kau nyttai Lampör, 100, Skal; eller lo drätta öpvidgar genom bergen, befkribyäs öv: Skå äl; 3 REGISTER. 385 Skål; Om fkålflägtet i Öfter-Sjön, 82. SAOL 1.padda'; Rön med en lefvande, AT: Snö-frråltning ; föror jakar vindar, 12. Socker på Gr an> närror ar Bladlöfs, 238. Sol-rök > Tankärsom defs orfakeri, I5: Starr; veneriik, och defs 2047 Srangenf[par; peftar af Tungjord måttad med vi&riol-fy Yra,III. Stenar ; ädla på KÖ 70, Huru de gråfvas där, 81, "Deras förhållande. för. Eldslutts -lagan, 122, | Hyror; Citron-iyrans Cryftallifation,, 105. Acetofell- Sy- rans tiléedunde, 180. | Irad; Kit nytt dag, Pera a arborea, från America, 299. Trådllaf: En Americanik ödla, 165. Tunvjord ; bunden med Luftfyra och kalk, I1o. Tung flen; innehaller en. egen: Metall, 121. | | Wad; En jordart; [om, blandad med Linoljast ager eid, 118. Vakar; på Hen och deras orfak, 20 | Värme; "Om Kroppars abfoluta varme, 218, | Venerifk Sjuka; Opii, bruk dåruti,. 34. Ven, 'Stårr, 205. Nyttan ar Häggbarks Decoct, 200, 7. Vikare: Se, Skal | Vindår ; Deras allmånna och tilfalliga örfaker, 3. Upkom- ma af Snofmältning, 12 | | Vråkar på Ifen befkrifvas, 19. på Målaren och Pråft-tjarden, Dår upkomma då Isfaltet utvidgas af varme, 25. Kiderlet: Öm Sommaren år 1783, 3. Efter Battaljer blir vac- kert väder; TESA Omar) kningar om 1784 års våderlek, 3204 Zeolith, en ny art från Sör-grufvan och Hellekigs Sokn i Öftergö tiland', söITeg- | Ödlor; befkrifning på två nya ifrån America, 164. 169, Örn; huru den Ikiljes: ifran. Falkarter, 3020. & FÖRTEKNING På Au&torerne. til de Rön, fom åro. införde uti detta FÅrs Handlingar. Qvart. Sida LSTRÖMER, CLAS; Befkrifning på den Botten profva- ren fom blifvit nyttiad i Bohuslänike Skärgården år 1783. IL, 15$ - Förfök med bandformige Lampe-vekar, = - HL 187 BERGIUS, Wed ASKS i anledning af 1783 års Koppe - Epidemie,' = = IH. 134 BERGMAN; Minéralogifke KÄGS RINNER, - sa Sn 109 JER+ 336 FÖRTEKNING. + Qvatt, Pag, BJERKANDER, CLAS; Om Socker -Syra på Gran, - II. 2 - Infe4-Calender för år 1784. - - IV. ; BJÖRNLUND, BENGT; Om Verkan af Håggbarks De- co& uti venerilk Sjuka. - - - II a BERKENMEIJER, B. N ; Om Ielars förökande, JENA CRONSTEDT, Sven; Om Vråkar på Målaren, & Ke DRYANDER, Jonas; Om Örtllägtet Albuca, med be- fkrifning på Tre nya Slag dåraf, - = TV, EDELFELT, JOH. GUST; Minerographifke Obfervationer, 11. FAXE, Arv ; Om upkaftning af en fvart löpnad Materia och blod, med fvart ftolsång. E Eg 2 = Om en Bonde, fom förlorat och efter 12 års haftigt. återfått alla Sinnen. a 4 HAVS GADOLIN, JOHAN; Cm Kroppats abfoluta Varme, = IH. GEIJER, B. REINH, Småltnings Förfök med Elds-luft på ådla Stenar UR andra "Rett - CR 2 å - Om fåttet at nytt;a Eldsluft til Blåsrörs Förfölr, Ii - Om metallers förhållande i fmåltning med til Hjälp af Elds-luft. = = - Re TV HAGSTRÖM, AND. Jon, -Om Opium emot venerilka -Sjukdomar. - - mr Å RSKR ÖM, JoH. OÖfras Rön med en lefvande Sköld- padda, - - - - LAST LANDERBECK, NiLs; Om Indices variationis Curvature. H. LEXELL, AND. JOH, Intesration af en Differential-Formel, Il. MaARrRELIUS,N. Om Fjällens högd öfver Hafvet, FAL MELANDERHJELM,)D. Omvåderleken Sommaren år 1783. I. = Anmärkningar öfver en Diff. Different, Zquation, III. Mor vEAU, GUYON N DE; "Om Qvärtfens naturliga up- löfnings-medel. = = TV, MUTIS, "JOSEPH CELEST, Pera arborea, et nytt Örte iNlåste från America, - VG NICANDER, H, Theorin om Spiral-pumpen, 1V. Fortfättn. IV. NORDMARK, ZACH, Om bögningens förändring i Krok- linier, - - - Sö OR OpDuHELIUS,JOH,L. Om venerifk Starr och defs Operation. IH. PLANTIN; ZACH: Z. Conftru&tion och Uträkning af en Kol-Ryfs eller Kol- flig. SLY og RINMAN, CARL; ; Förfök med Zeolith eller Gås-Sten, SPARRMAN, AND. Befkrifning på Ödlan L. Sputator. = II - = Om Ödlan L, bimaculata, - = IH. = = Mus pumilioy; en ny Råtta från Africa, = IIL SCHEELE, C. W; Om Sättet at cryftallifera Citror-faft. = IH, = - > Om Rhabarber Jordens be Mtöndedelärs famt fått at tilreda Acetofell- Syra, - «+; Il THUNBERG, C. P; Om Ön Ceilons RE och ådla Stenar. I, - = ;Om Boplar af Loxi&e Nligtet på G. Hopps VG IV, ÖDMAN, SAM. ; Om Skål-flågtet i Öfter-Sjön. - - - = Om de gamla Nordifka Kåmpars erferkangådk. IL. - = Fifkljufens Hushållning och Hiftoria, Vi 235 - O MD må oda AP [ HD MJ ww må Lam) ' 70 286 S2 240 391 ' M AA a i ; Pr rad SAES fate J pj aj - v Ja å rå s vv a i 2 + RA SSR SKON Je SN | RR AE PERA arborea ÅÅ jess Nn 6 | FIT TEVSNSEUILT FRI ITE fort ved (TERS S a Ar Er städ Ik kätarkktratrr täptåtprerkng FUN >; —— te 0-0 Pre Re Tr RR €te-20-0ev-r RR ÖB er ere st rs -— tre rer "AEA P0 OR RR RR RA RR LR RER PTE RE RF - - 252 9 0-0 0-0 tt VD Oe eco or RER da KG NE NE ER AS ret er Brn ÖR vare Fr ns Ve ee nr ee Rs RR Fe > — ee vas SR REF Re FR Sv eve Re rs veesesv Dre sö VE re a terra 9 es Få 0 RR RADER eter ers fö 27202 9 Br RE RR — - LAR AIR BREF EB BR Te -- var mr ARR er ert -e0s HÅ EH 14 iv 3 t Arg AR TTR Ht + 9 re-0 Bleli I EL Tänd Häng ötestr dgr NIT dr foga Ip Mäter Mark erdöesära , 34 rss BRA sond ; 7 SHU rada RIS IR VORE NSacen tt 3 0 SERIE TEE HER EEE HE Sa $ "38 ' + ag RAR | fa | Kr | HKH rKE ve : HR bs + J H TIPS RASLALL i I Tllleser tet laa MMA TILL Hr gl SKER - be SU + Tift r NINE INA HAr er I II 1 KRM NOG r Yr IATA RASTSTFLSiRislAG så 1618 ITF FSS FEÄAKLE issergd sd FELGLN Nå rar ge rodd då PE Hhenrnd LLA Ive rår MN pre AT TIRAITT Flate sat td tre UTP? rrosteng a rr Sri rg (triss te der