fErele Are Ae re er | ån vs TR ja Wine SAR be äl or Mer ln lög sr 0 RS or Ler NR nr > (Je iP er Br Kom 6 de OR AD see äv 0 or er (4 en ; ST S sets FMRETETSLETE EST ext fr id wf. RV IA vev teärtvirkgr Lå CSR Rö Nos er rr fr ar år tuta br he TEECET ILE i er YR äre Re RR å 40 fn Öre dar me sn dr är på Bär ER 8 Fe TEE rit oc dd Ma HS AROR RS oe ft Bör PETESEEEPEIT söt NN a 0 ot 100 Aj särvfv mv FRA RvR ÅN tern po är Va Ål er fr Å Aa dd på a a A- REA ped pet rett £5 LA ret 59 br NS Ir: > ua. TIER Necet 2 Hele KeLeee febrar ri ert HR å H Re vr re . msn SERIE TID + ee : ct ” 1 [] in LI Dt SIS ehe Ve poeter ed - - -. 1 - ARTS LET se örasesmr BS SS=VS ÄrBYNSÅ MIELE ENEtH - 233 bödedd - tar ALENA rig tar 9 Lid vat suget we» äts tu 5 Idde ä REYTTEPESTITITETrETN vener CH BER 35 40 ” . rg PR RAA rad få IR > 2 sea i É NR Fe / SO id d MIP EN Ng | ” PR FN S SE ryckte hes JoHAn KONGL, VETENSKAPS För ÅR 1783. far z SS DATE vr per är rad Medea bla om RY (förmer Ösldke peprORRER Ön 3 STOCKHOLM, ; GsorG Lanes, 1785: No SIA JES : a ör ' ; é SEAN S ee KONUNGEN, DESS VETENSKAPS Cab PROTECTOR. NTA AR SE SR RS OK NE SER KONGL. ACADEMIENS LEDAMÖTER. Her Grefve ÅNDERS Joan Vol HöPken, Konol 1 fr och Rikrens Rad; Ridd. och Cormmends af Kongl. Maj:ts Orden, f. d. Prefident i Kongl. Canelie:- Colleg. IR Upfala Aeadeinies Canzler; Ledamot af Kongl. I Vitterhets och Mufical. Acad. af Kongl; Ve= tenlk. Söcie 1 Upf: ala, Marfeille och Bern; famt af Hiftor, Inftitutum i Göttingen: Herr GILBERT SHELDON; Öfvärs Skepps- Bygginåftare vid Kongl. Örlogs «= Flottan. Herr Jonas MeEroererzurtz, Capitain, £ ds Mathem, Profeffor i Upfala. Herr Grefve Eric von StocKEnNSTRÖM, Kongl; Maj:ts och Rikfens Rad; Ridé. och Commend, af K; Maj: ts Orden, fs d. Prefident vid Ks Lag-Comrtnilfionet och åbo Acad, Canzler; Ledams af K, Patriot. Sållfkäpets Herr PERR ÅDLERHELIM, Bergs-Raåd: Herr ÅBRAHAM Båck; Ms D. Arehiater; Collegii Medici Proe sefes, Riddare af Nongl Nordft. Orden, Ledam; af Kejl: Acad: Nat: Curiof; af K. Vet. Societ, i Upfala och Trondheim, famt af Societé R; de Medektine i Paris. Herr Baron ALEXANDER Funck, Bergss Rade Herr Cart FREDR: Min INÄNDER, ”Theol; Do& Erkes Bilkop och Upfaa Acad. Pro-Canzler, Ledamot af "Kongl; Noråft. Orden, K. V etenfk; Soeiet i Upfala, in, im. Hö Ran CLASON , Grofsbandlare i Stoekholtns Herr CArRt LEvELt, Bergs-Råd, Ledain. at K;Patr, Sållfz Herr ZACHAR. TION BERG, MM. D. fi d. Affeffor i - Colleg. Med. Ledam, af K. Patr. Sållfk. Herr Oror af Acrer , Ms D. General-Dire&eur öfver 'Lazatetterne i Riket, Profeftor , Regements s Faltfkår vid Adeis-Fanan, Ridd. af K. Wai Örden, Led: af Ks. Chirurg. Acad. i Paris och K. Vet. Societ, i Göttingen." 3: oj Beri 11 ES Konst. Achdemiens Herr OroFCELrsirs; i Theol Do&. Bifkop och Lunds Acad. Pro-Canzler, Led. af K. Vet: Söc. i Upfala, Föne 'och Lund, famt af Patr. Sållfkapet. TI. 1. Frv GrefVinnan Ev A DE LA GARDIE, Riks-Råd, EKEBLAD- Herr HERMAN SCHUTZERCRANTS, M. D,. Archiater, Led: af Kejf. Acad. Natur& Curioforum. f-1.= / Herr JoHAN. GoTTscH. WÄLLERrmuius, M. D. Chemize Profeffor, Ridäd. af Kongl Wåfa Orden, Led. af Kejf. Vet. Acad. i Petersburg, Acad. Nat. Curiof. och K. Vet. Societ. i Upfala och Eund. T. 1. Herr Anb: HELLANT, Oeconomizx Diret&eur i Lappmar- ken, Led. af K. Patr. Sållfk. och af Le Mufee i Paris. Herr Grefve JoHANn G. von SETH, Cammarherre, Ridd. af Kongl. Nordft. Orden, Ledam. af K. Patr. Sällfk. Herr JacoB GADoLtin, Theol. Do& och Profeffor famt Dom-Probft i Åbo. Herr PEHR LEANBERG, Profeffor Ridd. af K. Svårds Ord. Herr NILS SCHENMARK , Mathem. Profeffor och Led. af Phyfiogr. Sallfk. i Lund. € 1. Herr Grefve CARL FRED. SCHEFFER, Kongl. Maj:ts och Rikfens Rad, Ridd. Commend. och Canzler af K. Maj:ts Orden, f. d. Hans Kongl. Majeftets och Deras Kongl. Högheters Arf-Prinfarnes Gouverneur, Ledam. af K. Vitterhets Acad. af K. Patr. Sållfk. och af K. Vet. Samh. i Götheborg. Herr SvEN RInMANn, Bergs-Råd, Diretteur öfver Jårn- förådlingen ,' Ridd. af K. Wa:a Orden, Ledam. af K. Patti. Sänk. + 3, ; Herr CARL ALB. RoOSENADLER, Prefident, R. af K. N. O. Herr Baron CARL FRED. ÅDELCRANTS, Öfver-Inten- dent, Commend. sf K. Nordft. Orden, K. Målare och Bildhugg. Academiens ftåndige Prefes. Herr ERic GuUsT. LiosEcK, Hiftor. Nat. Profeftor i Lund, Ridd. af K. Waia Orden, Led. af Lundifka och Götheborgfka K. Sållfk. Herr CAsTEN RöånnNow, M. D. f. d. Stats-Råd och för- fte Lif-Medicus hos framledne Kon. STANISLAUS i Polen, Ridd. af K. Nordit. Orden, Ledam. af Societé R. de Medecine i Paris. " 1. Herr Benet FERRNER, Canzlie-Rad, Ridd. af K. Nordft. Orden, Led. af K. Vet. Societ. i Upfala, London, och Montpellier, famt af K. Patr. Sållik. Correfp. af K. Vet; Acad: 4 Paris. Ts 1.” Hetr PeEnr ZETZELL, M. D. Affeffor, Fålt-Medicus vid K. Arméen, Led. af Chur-Mayntzifka Vet. Acad. + I. Lä Herr Ledamöter. | 11I Her TMseR TiBUrRTIUS,Probft och K.i Wreta Klofter. Herr JoH. G. WAuHLBoM, M. D. Affeffor , ' Provincial- Medicus i Calmare Lån. Herr EowARD FRED. RUNEBERG, Secreterate hos Borgerfkapet i Stockholm, famt vid K. Commiffionen öfver Tabell-verket. Tr. Herr PETER Jonas BErGiuvs, M. D. Hift: Nat. Profes- for, Affeffor i K. Colleg. Med. Ledam. af. Kejf: Acad. Nat. Curiof. K. Vet. Acad. i Petersburg, K. Societ. i London, -Upfala , Göttingen, Philadelphia, Haarlem , il fondhiem, Bafel, Zelle, "Vliffingen, Rotterdam, Lund, Götheborg, Berlinfka . Nat. Curiof. och Patr. Sailfk. : Correfp. af Vet., Acad.: i Montpellier. X-2. Herr PEHR OssecK, Theol. Dot. Probft, edan af K.: Acad. "Nat. Curiof: famt af K. Vet Societ. i Up- fala och Lund. Herr FrepDrRic MALLET, Mathem. Profeffor i Hp | Led. af KK. Vet. Societ. dårfrådes. + 2. Herr DAN. AF THUNBERG, Öfver- Dire&teur, Ridd. af Kongl. Wafa Ordenp. =. Hetr RoLaAnp Martin, M,D, Anat, och Chirarg, Pro. feffor i Stockholm. Herr PEHR ADRIAN GADD, Chemize Priofelfar, Blintage Diref&: i Finland, Ridd.: af K. Wafa Orden; Ledam, | af Kejf. Oeconom. Societ. i Petersburg, Lårdoms Soc. i Upfala, Lund och Götheborg; famt K, 'Svenfka och Heffen-Homb.. Patr. "Sållfk. +-2, Herr JOHAN CARL WILCKE; Thamifk Profeflor- i Expe- riment. Phyliken, Kongl. Svenfka Vetenik.: Acad. Se- creterare, led: af K. Vet, Soc. 1 Upfala, :och> Göttin- gen, famt Phyhögr. Hatlike a undar. | Herr DAYviD VON SCRULTZENHEIM, M. D. f.d Artis Ob- ftetricie Profelfori UR Ridd. af Kongl. Wafa Orden, Led. af K, Patr. Sållfk, Herr DANIEL MasrbatNoebbnet Aftronomize Profeff. i Upfala, Ridd. af K. Nordft: Orden, Tedam. af K. Vitterhets Aeademien, K. Vet. Acad. i Berlin, Peters- burg, Bologna, Upfala, $ Siena, Göttingen och af K. Patr. Sallfk. Correfp. at K. Parififka Vet. Acadi + 3. T. 2. Herr JOHAN HAARTMAN, MD. Medecinze i Åbo, Ridd. af K. W. Orden, Led: af K. Patr. Sällfk. Herr ALEXANDER MICH. VON STRUSSENF ETT; Gen: Maj. Commend. af K. Sv. Orden, Led. af K. Sällfk, i Lund. Herr FREDRIC AF CHAPMAN, Vårfs- och Contre- Amiral, Ridd. af Kongl. Svårds Orden, Ledam. af K. Mälare Acad. och Patr. Sålllk. 2 Herr rv Kongl. Academiens tieff ÅNDERS SCHÖNBERG, Canzlie-Råd, Riks-Heraldi: evus, Ridd. af K, Nardit, Orden, Ledam, af K. 'Vitter- hets Acad. och Patr, Sållfk, Herr ÅNDERS PLANMAN, övlioek Profelior i Åbo, Ledam, af K, Societ. i Upfala. Herr Baron JoHAN LILJENCRANTS, Stats-Secreterare, Conftituetad Prefidént uti» Korgl, Stats Contoiret, Coömmendeur af K.; Nerdft, Orden , Led. af K. Patr, och Götheborgika Sällk, Herr Baron CLaAs ALSTRÖmER, Canzlie-Rad, Commend, af K, Wafa Orden, Ledam. af K. Societ. i Göttingen, Florence, Rotterdam, > Lund, - Götheborg, Upmuntr, Sållfk, i London, och Patr. Sallfk. a Herr Grefve JoH. GEORG. LILJENBERG, fi d. Prefident sv KK. Maj:ts och Rikets Bergs-Colleg. Commend, af K, Nordft. Orden, Ledam. af K. Patr. Sällfk, Herr Bengt Qvist ANDERSSON, Afleffor i K. Bergs-= Colleg, Diretteur vid de finare Jarn-F abrikerna, Led, af KV Patr; och Lundfka Sällfk, Ti an Herr Nirs MArELiUs, Öfver-Dire&.vid KJandtm. 1. T.1, Herr NiLs LinoBLom, f. d. Profeffor vid K. Artilleriet, Herr ÄNDERS af BotTINn, Cammar-Råd, Ridd. af K, Nordft- Orden, Ledam. af K. "Vitterhets Acadethiops Herr GUSTAF VON ENGESTRÖM, Bergs-Råd, och Mynt. Gvardien, Ledam. af Societ. Nat, Curiof. i" Berlin och art sallfk: i kuhd fo TR Herr Baron SAmuEL GusT. HERMELIN, , Bergs- Råd, Led, af Societ. Nat. Curiof.i Berlin och af K. Patr. Sallfkapet, Herr ERIK PrRospERINy Profeftor, Aftron. Obfervator Reg. och Ledam. af K, Vet. Societ. iU pfala, +: Herr AXEL MAGNUS VON ÅRBID GR neral-Lieuten ant, fi d;General-Qvarter-Måttare och D re »;&. för K. Fortificat, Ridd, af K- Svårds Orden, Ledam. af K, Patr, Sällfk. T. 1, Herr Grefve Sven BunGE, Kongl. Maj:ts och Rikfens Rad, Commend.af K. Nordft.Orden, Led, af K.Parr. Sållikap, Herr JonAs HoLLtsTEN, Problt, Kyrkoherde i Luleå, ter» PEHR .WåssTtTRöM, Camererare, +-3, Hett JEAN ABBR. GRILL, ÅBRAHAMSSON. Bruks-Patron, Herr Nins DALBERG, Bergs-Råd, Ledam. af K. Vetenfk. Societ. i Götheborg, Kejf. Oeconom, Soc. i Petersburg och Kongl, Med. Soc, i Paris, Fark Horm GustAF ADOLPH LEfJONMARK, Bergs- Råd, Ledy af. K. Patr. Sållfk, | Ti r Herr Baron CARL SPARRE. Kong! Mai:tsoch Ritfens Råd, Öfver-Stäthällare i Stockholm, Abo Acad. Canz- ler, Ledamöter. NV NM der, Ridd. och Commend, af K, Maj:ts Orden, Ledam, He K. Malare Acad; och Patr. Sållik, Herr Grefve MELKER FALKENBERG, Kongl, Maj: ts och Rikfens Råd, f. d. Prefident i Kongl. Lag - Coms millionpen, Lunds Acad. Canzler, Ridd. och Comm, af K. Maj:ts Orden, Ledam, af K, batr. Sållfkapet, Herr Joacim W ILHELM LiILJESTRåLE, f. d. Jultitize- rCanaler, Ridd. af Kongl. Nordft, Orden, Ledam, af K. Vitterl iets Acad. och Patr, Sållfki T- 1. Herr Grefve NiLs BjeELcE, Kongl, Maj:ts och Rikfens -oRad, Öfverfte Marfchalk hos "Hennes Kongl, Maj:t Drottningen, Prefigeut i Kongl. Bergs-Colleg. Ridd, TS Commend. af Kongl, Maj:ts Orden, Ledam. af K. Malare: och Muhe. al. Acad. famt Patr, Sållik, Herr BERNIL I DERNDTSON, Bergshauptman vid Sala. Silf. ver-verk, ; Herr Baron PATRIK ÅLSTRÖMER, Commerce - Rad, Diretteur af Oftind. Compagniet; Ridd. af K. Wala Orden, Ledam, af K. Mufical, Acad, Patr. Lund, och sGåthebjlSällfk. sg: | Herr JOHAN Hog. ÖpHELIVS, MV. DD, Affefför IR Colleg. Med; Medicus vid K. Seraph. Ord. Lazar.” "4 TN Herr CARL WILHELM SCHEELE, "Apothekare i i Köping, ubedam. af Ko Vet. Acad. i Turin; och Societ, Nat, Curlof, + Berlin, + 11, Herr Grefve ULRic SCHEFFER, Korfu. Maj:ts SEN Rik- fens Rad, f dyPrefident i Kongl... Canzlie-Colleg. Åbo Academ, CS anzler, Ridd, och Comm, af K. Maj:ts Orden, Herr CARL PetER THUNBERG, M, D, Medicine och Botan, Profeffor i Upfala, Ledam, at Kejf, Acad. Nat, Curiol, K. Vet. Societ, i Upfala,, Patr. Sållfkapet, Soc, Nat. Scrut. i Berlin, Lund, Haarlem, Amiterdam och suTrondhiem, Correfp, af Vet. Acad, i Montpellier, och Hiatavia. fon Dede Herr HENRIC NICANDER, K. Svenfka Vetenfk. Acade- miens Secreterare och Aftronom, Ledam. af K, Mus ficalifka Acad..och Patr. Sällfk. + 6. Herr ANDERS SPARRMAN, M. D, Profeffor, Inisndent vid KK. Vet. Acad. Natural Cabinet, Ledam. af K. Sållfk. i Lund, Götheberg, och Heffen- -Homburg. 5 Herr CLAS BJERKANDE: R, Comminifter i Göthene i Skara Stift. "IQ. Herr Carr M. Brom, M. D. Affoffor, Provinc. Medicus .å Kopparb, Lån, Ledam, af Societ.i Batel, + 3: NE Herr vi Kongl. Academiens Herr Baron CHRISTOPH. FALKENGREN, Kongl. Maj:ts och Rikfens Råd, Prefident i Kongl. Amiralitets-Coll, "Ridd. och Comm. af K. Maj:ts Ord. Led. af K. Patr. Sållfk. Herr JOHAN KRAFTMAN, Profeffor, Ridd. af K. Wafa Ord. HerfrJacoB von UTFALL, Direct. af Oftind. Compagniet, Com. af K.W., Ord. Led. af K. Patr, och Phyfiogr. Sållfk, Herr JOHAN GUSTAF ÅCREL, M.D, och Profeff. i Upfala. Herr PET, JoH, BLADH, Super-Cargo vid Oftind. Compagn. . Ledam. af K. Phyfiogr. Sållfk. i Lund, + 2, Herr Baron FREDRIC SPARRE, Kongl. Maj:ts och Rik- fens Råd, Gouverneur för Hans Kongl. Höghet Cron- " Prinfen, Ridd. och Commend. af Kongl. Maj:ts Orden, Eedam. af K, Målare Acad. och Patr. Sållfk. Herr ApDorpH Murray, M.D, Anat. och Chirurg. Pro- feffor i Upfala, Ledam. af K. Vet. Societ. i Upfala, Vliffingen, Bafel, Florents, Siena, Berlinfka Nat. Curiof, ock Patr, Sallfk, tr: Herr AnpErRs M, WaäHzin, M.D. Affeffor och Prov. "”Medicus i Jönköpings Lån, €1. Herr AND, JAH. ReETtzius, Profeffor och Botan. De. monftrator i Lund, K. Phyfiogr. Sällfk. Secreterare, "Led. af K. Patr. Sållfk. i Stockholm, Kejf. Oecon, i Petersburg, K. Med. i osa Nat. Curiof. i Berlin, Vet. och Vitt. Sållfk. i Götheborg, Heffen-Homb, Patr. soch Sv. Upfoftrings Sållfkapet, Correfp. af Qecon, Societ, 1 Leipzig. | Herr Grefve GustAF PHrL, CREUTZ, Kongl, Maj:ts och Ritfens Råd, Prefidenti Kongl. Canzlie-Colleg. Upfala Academie 'Canzler, Ridd. och Commend. af K. Maj:ts "Orden, Led, af K. Målare Academ, och Patr. Sålifkapet. Herr JOHAN GoTTL. GAHN, Affeffori K;Bergs-Collegium, Hetfr JOHAN ALSTRÖMER, Direéteur. Hefr JOHAN ULFSTRÖM, Diretteur vid Strömsholms Slufs-byggnad. Herr SAMUEL ÖDMAN, Comminifter, Led, af Heffen- Homb. Patr, Sållfkapet. "11. T. 1. Herr PET. JaAacoB HJELM, Proberare, + 2. Herr ZaAcH. Z. PLANTIN, Infpettor öfver Mått Mal och a lärde ER VR | Herr Jon. Hinr. LINDQUiST, Mathem., Profeffor i Abo. pr — eo UTLÅND- Ledamöter. VIT UTLÅNDSKE LEDAMÖTER. Herr SAGRAMOzO, Riddare af Malta. Herr HEVIN, Secreterare vid Kongl. Chirurg. Acad. i Paris, Herr ANTON DE ULLOA,Spanfk Amiral och Aftronom. Berr GLEDITSCH, Botan. Profeffor i Berlin, Herr A.G.KaESTNER, Hof-Råd, Math.och Phyf.Prof.i Göttin, Herr CHARLES BONNET, Ledam. af Stora Rådet i Geneve, Herr GUETTARD, Botanicus, Led. af K. Vet. Acad, i Paris; Herr FrED. CHARL. DE BåERrR, Profeffor, K. Svenfk Hof: Predikant, f. d. Legations-Predikant i Paris, Herr G.F. MärtrEr, Kejferl. Ryfk. Hiftoriographus. Herr FrRAns ULRr. AEPinus, Keiferl. Ryik Stats- Råd, Ledam, af K. Vet, Acad. i Petersburg, RR Herr DE LA LANDE, Aftronom, Led. af K. Vet. Acad, i Paris. Abbé ExpPiILLYy, Canonicus i Avignon. = | Herr W.CHAMBERS, K. Archite&i England, R.af K;N. Ord. Herr A.L. ScHLÖTZER, Hof-Raäd, Hift. Prof. i Göttingen.» 7 Herr E. SANDIFORT, Anatom. Profeffor 1 Leyden. Herr Jou. Anp. Murray, Hof-Råd, Med. och Botan. Prof. famt Pref. Hort. Botan.i Göttingen, Ridd.afK. Wafa Ord, Herr MEssiER, Aftronomus, Led. af K. Vet, Acad. i Paris. Herr LAMB. H.RöHL, Aftronomiz Profeffor i Greifswald; Herr E.LAXMAN Kejf, Ryfk Bergs-Råd,Ledam. af K. Vet. Acad och Oeconom. Societ. i Petersburg. Eerr DE La RocHEFOUCAULT, Duct et Pair de France, Herr ALEX. B. KOÖLPINnN, Medicinzée Profeffor i Stettin. Herr M. HELL, Kejf. Aftronomus i Wien. Herr Monner, Franfk Chemicuss. Herr JoH,A.EULER,; Secret. vid K. Vet. Acad.iPetersburgs Herr VON BORN, Ridd. Kejf, Stats och Bergs-Råd i Wien. Herr PERRONET, Ledam. afK; Vet: Acad. i Paris. Herr JosEPH BANKS, Bart. Prefident af K.V.Soc.1London. Herr RuUMOvSKI, Hof-Råd, Aftronomiz Prof. i Petersburg, Herr JEAn BERNOULLI, Kongl. Aftronom i Berlins Herr JosEPH PrRiEstTLY, Engelfk Phyf.L.afV.S:iLöndon, ' Herr a. G. RIcHTER, K. Lif-Medicus, Profeffor i Göttingen. Herr KERALIO, Ridd. Aide-Major vid Ecole Milit.i Paris. Herr Jac. J. FERBER, Mineralogus, Prof; och Ledam., af Kejf. Vet« Acad. i Petersburg. - Herr SPALANZANI. Hift, Nat. Profeffor i Pavia. Herr SAGE, Mineralogus, Led. af K. Vet. Acad. i Paris. Herr Romé DE IlIsicE, Franfk Chemicus. Herr P.S. PALLas, Hift. Nat. Profeffor i Petersburg. Herr CARSTEN NIEBUHR, Kongl, Danfk Juftitz-Rad. Hert vin Kongl. Academiens Utlåndfre Ledamöter. Herr Du SEJoURr, Aftrönomus, Led.afK, Vet, Acad.i Paris, Prins DE KURAKIN, Keif, Ryik Cammarberre. Herr DomascunerFF, Kejl. Ryfk Cammarherre och f.d. Dire&eur af Kejf, Petersburgifka Vet, Academien; R. af K,. Wafa Orden, Abbé Rozier, Canonicus i Lyon, Utgifväre af Jouin, de Phyfigue, Herr Joun R. Forster; Hift. Nat. Profeffor i Halle. Herr Baicry, Aftronome, L&ädamot af K, Vet. Acad, i Paris. Herr Pet, FR, Svam, Kongl. Danfk Cammarherre, Herr Jon, DE ena. Conference-Råd och Förfte Lif-Medicus hos Hans Maj:t Konungen i Danmark. & 4. Herr Esaias FLeiseHer , Etats-Råd i Daninark Herr Hans Ström, Kyrkoherde i Egen i Norige. Herr JoH. AvoreH ScHINMEYER, Theol. Do& Superintendént i Lubeck; | Herr FontaANtiEv, Led, äf K. Vet. Acead, i Paris. Herr Jon, G. P. MörrLeRrR , Hiftor. Profeffor i Greifsivald. Herr PrirL, Picot BAR, DE LA PEtRovseE,;j Avoc, Gen, vid Parlatn, i Languedoc, Led, af Vet. Acad. i Touloufe. Herr AcnarpD, Dire&. för Phyf. Claffen af K, Vet. Acad. iBerlin, Herr DALRYMPEL, Amir, Capitain i England. Herr MevreER, Apothekare i Stettin; Herr JaqUis, K. Bergs- Råd, Chym. och Botan. Profeffor i Wien, Herr PeEnnwant, Efq. Natur-Hiftoricus i Engiand. Herr Marvsaib. Gen, Avec, Hon, vid Parlam, i Bourgogne, Canzler vid Academ, i Dijon Ki. Furftinnah DASscHkow, Dire&or af Kejf. Vet; Acad, i Petersburg, Herr Lorenz CRELL, Bergs- Råd, Profeffor i Helmftådt. Friherre Freb. Ant, von Hetnitz, Kondt, Preufifk verkl. Ges heime Etats- och Krigs-Råd, Dirigetande Minifter, Öfver= Bergshauptman och Chef för Bergv. Depart, i Berlin. Herr Bartues, Lif-Medicus hos Duc d'Orleans; Canzler vid Med. Univ. i Montpellier, Led. af Ki Vet. Acad, i Paris. Herr RicHarpD Kirwan, Efg, Led. af K. Societ. i London. Herr Horar. B. DE Saussure, Phil. Nat. Profeflor i Geneve, Herr Joseru C, Mutis, Kongl, Spanfk Botanicus, Aftronom och Prefe&, af Botan. Exped. i Södra America, Herr Jonas DryYanDverR, Hift, Nat, i London, + 1. Stjernan + med bifogade 2ifror vid Namnen, utmärker, huru många Rön eller Afhandlingar hvar och en Ledamot ingifvit til Kon gl, Academiens Nya Handlingar , fedan Lörjan af År 1380. T. vifar huru många Tal famma Ledamot hällit, fom blifvit af Trycket utgifna, under famma tid, 2 ON JR Konei. dh > FRAN Äl astra NT EXT AN 111 I 7 pA läg ÅN NES ir ot NES FN sur ES Ra LR > = N = ' I || Xx ON 4 bol (YES ME | FAN Be aa il fa (65) ANNE d Ry AD a N Få 7” z il å na Å é ff NG NA jod fin Fi / 3 I ert GE ended ACADEMIENS NYA HANDLINGAR, FÖR MåNADERNE JANVARIUS, FEBRUARIUS, Martius, Fd deodrn sed dddl dre | PRESES HerRR GrReFvE NILS BIELKE, Kongl. Maj:ts och Rikfens Rad, m. in: Om Cabifka Sl "Biquadrati/ka Aro jakade och nekade;-famt imaginaire eller få Milalg orimlige Äbter. ) et år väl förut. mycket. fkrifvet i. telia a åme +” ne, målt på Analytifka och något, på Ge- ometrilka a vågen. Men med alt detta Taknas ånnu , både SHYGHA lig och fullftåndiga. a 4 O 4 se 1785. Jan. Febr. Mart. lor, hvarefter man utan omfvep och ovifshet må kunna döma, huru många antingen verke- liga eiler orimeliga rötter, och ibland de förra, huru många jakade elier nekade rötter en Bi- quadratifk Aquetion finnes ega. Af fådan anledning hoppas jag det €j torde = anfes Öfverfiödigt, at nu upgifva et färfkildt - fått, hvarefter alla fådana frågor känna ome-= delbart uplöfas och befvaras för de Biquadrati- = —fka ZEquatiöoner; hvaruti derrandra termentattas. = At defto båttre uplyfa fjelfva Methoden hårvid, börjar jag med: défs tillämpning til Cu- bifka Zquationer, hålft: famma Method til en hufvudfakelig" del beror af en til detta ånda- mållåmpeligare Geonietrifk conftruttion åf fjelf- vå ZEQquationerne, än de eljeft vanlige, och hvarigenom låttare tilfälle gifves at af blotta Figuren determinera. de: omftåndigheter ; fom verka til den i fråga varande olika befkaffen- het af ZEquationernas Rötter, hvilken af några - Autorer beteknas med namn af Rötternas af- fettioner. åå Således: år det fjelfva /Equationernas con- fArukion, fom fkal vågleda mig i åmnet. Men både för Korthet och tydlighets fkul uti ut- förande häraf; mafte föregå uplösningar af några Problemer, fåfom härtil tjenliga Lemma- ta, hvilkarblifva följande: r Problem I. -CMO (Tab. 1: Fig: 1) år en Parabel, hvars Parameter, fom må kallas P, defs vertex C, och på defs axel abfciflan AG, äro ålla gifne: Om nu APO- år en emot axe- fen vinkelråt linie, få begåres at imellan Afymptöterne AC,AO befkrifva en likfidig Hy- perbel, fom må tangera den gifna Parsblerr CMO. 1785. Jan. Febr. Mart. 3 Uplö/ning. Lät MB vara den fökta Hyper- blen, och M fjelfva tangentpundten. Om råta linien AB drages få, at den delar räta vinke- len CAO mitt i tu, famt råkar Hyperblen i B, få föreftåller denne pund Hyperblens ver- tex: Drag BD, RM lodrått emot AC, famt den til Parablen och Hyperblen gemenfama Tangenten MT, fom råkar Parablens axel för- långd på andra fidan om C uti pundten T. Då år, i förmåga af Parablens egenfkap, CR = 3 TR; och åter i förmåga af Hyperb- lens egenfkap TR = AR; fåledes CR = 3 AR; följakteligen CR =3 AC. Härigenom år altfå fjelfva Tangent-pundéten M redan determinerad. Vidare år, i kraft af Hyperblens egenfkap, AD? = AR x RM = 3 AC. RM; och uti Para- blen år RM? = CR x P—3ACAP, eller RM = RCD: fälades ar AD: — SAC VV sz AC.P. Når altfå Potentia Hyperbole nu blifvit fun- nen, få kan den famma imellan de gifne Afymp- toterne på vanligt fått conftrueras. H. S. F. : Corollarium 1. Emedan AD? =3 AC VFAC.P; få maåfte 27 AD? = 4 AC?.P; hvaraf tydligen följer, at om 27 AD? <4 4 AC?.P, eller 27 < AGE I T pr få fkola Parablen och Hyperblen icke tangera, utan nöådvåndigt fkåra hvaran- nan. Däremot Corollar. 2. Om 27 AD? > 4 AC2.P, eller 3 TADS aldrig råkas. . . ; få kunna deffe bågge kroklinier ÅA 2 Corolz 4 1785. afan. Febr. Mart: : Corollar 3, Men då deras tangerande eger 2) | rum, eller då 7 — CK få år, fåfom vi redan funnit, altid CR a AC, och altfå CR.P tller "AT? — 5 ACP, | Problem II... AMN (Fig. 2.) år en Parabel, hvars vertex A, Parameter P och axel AS åro gifne; och emot AS år råta linien AP vinkel: rått dragen, hvarpå år gifven en punå& B. Det begåres, at genom denna pungen B, fåfom vef- tex, befkrifva en annan Parabel BML, få at båg- ge Parablerne mäge tangera hvarannan utantil? Uplöfning, "Ponera M vara Tangent-pundten, och MT Parablernes gemenfame Tangent, fom fkår AB uti G, och råkar axeln AS förlångd uti T; famt drag perpendiklarne MP och MR. Parablens AMN egenfkap gifver AT =+TR, och fäledes PG = AG = AP. Afven år, en- ligt Parablens BML egenfkap, BP = 3 PG; få at BP måfte vara = 3 AP; hvaraf följer, at BP = 3 AB, och AP = 4 AB. Härigenom år altfå Tangent-punéten M de- terminerad. Vidare til at finna den fökte Parablens BML parameter, fom må kallas p; få mårkes, ati Paräblen AMN år RM? = AR. P3 eller AP? 16 AP? AP? = PM. Pi; filede, PM= ey I — — P UPys 256 AB? och i följe 'håraf PM> = NEC, Men uti TT - Parablen BML år ock PM? = BP. 2; det är P t785. Fan. File, Mart 5 SGABE stör I PM? = - I AB. p: derföre blir — i pa =1AB:ps 0 AB få ET TA Hvadan äl ip= As kl Således Harr Parablen BML nu KE conftrueras. : H. S. E. Corollat. a. Håraf å år klart; at om i Båfab. 256 AB? p.P? 256. a a - len BMLx vore p > SPE 3 eller LANE få fkulle' -Parablerne ej. tangera, utan Se hvarannan:” l Corollar. 2. Dåremot om 256. -> FP. : > få 27 VARI 20S kunde de aldrig råkas. | Corollar. 3. Men då ret ARN ring annan, få målte, enligt detta Problems Solu- tion, nödvändigt vara. AP = 2 AB. | a roblep TIL i BMD 2 Fig. 3.) åren KÖN Half - Cirkel, på hvars Diameter AB förlångd år en gifven. punidt A, hvarifrån emot AB år lodrått upreft råta linien AE: Det ”begares: at' befkrifva en Parabel AM med Axlen- AL -oeh vertex Å, få at den ford må rg den gilne. Half-Ginklen BMD? es Uplåfning! .Poneracalt vara; draget, fore Fix guren utvilar; få måfte; efter "TM.år en tan-, gent til Parablen , AL = 2 -LT; och i följe dera GP — I AR Men CM är ock en tan- gent til Half- Cirklen; derföre år CP: PM : PM: GP; hvadan PM? CP. GP =CP. £AP = : CP. (AC — CP).r | A 3 I föl- 6 1785. Jan. Febr. Mart I följe af Cirklens natur, år åfven PM> = BC? — CP:; fåledes måfte BC? — CP: = z CP. CAC =<0P); det är CP: — 2 BE ; och fäledes AP =AC-CP.=2 AC HH TAGE al Utaf de bågge teknen ”F, gåller här endaft det öfra eller —; ty om det nedra eller + fkulle antagas, få blef AP ftörre ån 2 AC; hvilket detta Problems natur icke tillåter ; hvar- före vårdet på AP hår råtteligen år AP — i AC- Vv i ACA 4 200”. "Och Gledes"CP = — > AC + Vv 3 AC? + 2 BC”. Hårigenom år nu Tangent-pundten M de- terminerad. Om Parablens Parameter kallas p; få år AL.p = ML'; det år PM. p = AP>; följak- 4 teligen PM? = Ge! och emedan vi förut fun- . AP? nit, at ock PM? = CP. i AP; få måfte — = CP . 1 AP; hvaraf vidare följer at p> = 3 EA eller då man hår infåtter de ofvanföre utrönte vården på AP och CP, få blir p> = (3 AC — vy AC: + 8 BC?) -2AC + 2y AC: +8BC? i Således kan nu den åftundade Parablen AM conltrueras. H. S. FE. Corol- 1785. Jan. Febr. Mart. ;d Corollar. 1. Håraf år en klar fölgd, at om i Para. (3AC- y AC:+8BC:) -OAC-+2yAC2+BBC2 det år om RT VOR TIER, 13 (3AC —- VAC? + 8BC2Y? då måfte Parablen och Cirklen icke tangera utan nödvändigt fkära hvarannan. Hvaremot op? (=-AC+ VAC: + 8BC") (3AC -V AC? + 8 BC)? få kunna de aldrig råkas. Corallar. 3. Men i den händelfen de tangera hvarannan » blifver, fåfom vi redan funnit, AP = 2:AC — I y AC? + 8EC?, Problem IV. BMV (Tig. 4) år en Parabel, hvars Parameter, fom må kallas P, år gifven;3 defs vertex B år ock gifven3; och på defs axel, emot hvilken Parablen år concav, en gifven abfcifla AB, hvaremot uti A år lodrått dragen räta linien AQ. Det begäres, at utur den gif- ne pundåen C, fåfom vertex, och med AC, få- fom axel, befkrifva en annan, emot AC con- cav, Parabel CMO, fom tangerar Parablen BMV? | Uplöfning. Låt M vara den punden, dår Parablerne tangera hvarannan, och drag per- pendiklarne MP, MR, famt Tangenten TMQ. I förmåga af Parablens egenfkap, måfte BT = BP, och CQ = CR; hvadan AQ = 2CR + AR; AT = AB —+ BP; famt QR = oCR. ÅAfven är MR = AP = AB — BP. RN Men blen AM vore p? > Coroll.2.. Om 3 8 1785. oJan. Febr. Mart. Men efter Trian larne QAT, QMR åro lik- vinklige, få år AQ : AT : : QR: MR, eller 2CR + AR : AB + BP :< och; AB - BP3 AB. AR och håraf följer rg = da AR +ACk -AB:AR . BP = AG nack? faledes- åfven at P. pr 3 eller AC. 30R EB. AR. AR AC —+3CR- Nu år ock, enligt Parablens Sy P.BP . AB. AR =>PM" = AR Ög målfte KET R C CR B PR : ACT3SOR AR; eller efter sd ER AE P.. AB5 R = AC — CR, få bli RA A Sgt CR, få blifver AC + 3 CR = AC —CR. Härigenom upline Qua- dratifka Aquationen: 3 CR7 — oAC . CR — AC? +P. AB =0; och förmedelft defs uplöfan; de befinnes, at CR = ZAC sd iy 4 AC2?-3P.AB AB; Således har man hårigenom determinerad ER RE M. Detta dubbla vårde på CR, fom beror af teknet: + ; fvarar mot en dubbel - håndelfe i fjelfva Problemet, nemligen: om den fökte. Pa: rablen .CMO (kal tangera den gifne BMV, antingen utantil, fålom i Fig. 4. och Fig. 7, då det förre vårdet af CR paffar, nemligen CR = z AC + 3 V4AC:—3P. AB; eller ock om CMOQ (kal tangera BMV innantil, fåföm å Fig. 5, då det mindre vårdet för CR för CR eger r rum, nemligen GR =; HAC=—+ fy 4 AG 4AG sgPa PAR =S AR": fåledes 1785. Jan. Febr. Mart. 9 Vidare at determinera parametern til den fökte Parabeln CMO, hvilken parameter inå kallas p> få emedan, fåfom förut år funnet, BP - eller BP = AO för a CB — AC+3CRW FEN I OAC + SOK 22 famt enligt hvad Figuren utvifar, MR = AP jå AC + 3CR — AC+3CR Och, i följe af Parablens CMO egenfkap, man & M AL har MR? = p. CR; få befinnes at p = = CR 16 AB2. CR2 16. AB?.CR ss Re 0 CR .(AC—+3CR): > (AC +3CR) Uti Fig. 4: och Fig. 7, hvaråft år CR = 2 AC + 2 VA4AAC? -3P.AB blifver altfå p = 16 AB: (AC + VA AC? —3P. AB) 3. (2 AC + VA AC? Ze 3.7 AB)? Men i Fig. 5, hvaråft är CR = 3 AC — 3 ER AR rr SR AE a AE 3 EAT > 3P SAB, befinnes, "at p = 16 AB: (AC — VA AC? — 3P. AB) fe 3 (AC —-V4AC>:— 3P. AB) Når fålunda parametern p år determinerad, kan ran låtteligen conftruera defs Parabel CMO med gifven vertex i pundåten C. H. Si. F. Corollar. 1. Om AG AB > AAC det år: om 3 AV? > 4 AC; få blir Parametern p orimlig; och fåledes kunna då Parablerne in- galunda tangera hyvarannan. | B Corol- t 10 — 1785) fan FEebr. Märt. Corollar.”2, TFig. 4; hvaräft är AC? > AV? eller: AC?:>= P"AB, och tillika AO > AB; rr sng > AB”, äraf föregående folution klart, E A / at omp < "F AB. (AC—+ va AC? 253P. P- AP) a gra” (2AC+v4AC-3P. AB) JA - 16 AB? (AC-+ v4 ÄC:-3P.AB det år om såj TSE Ån 4ACE-3P.AB) p-CGÅC VA AC2-3P. AB) 4 få Lån PRbIe CMO fkåra Påtabilenv BMV, och det pa 2:ne ftällen til vånfter om CA. Coroll. 3. Åfvenfå tydligt år ock, at om Fig. 4. (AC+ VAAC?-3P AB) >T, p>fAB.— det år: CAC +vV4AC?—3P. AB)? 46 AB: (AC — VA AC: —3P>4B) | om — — RE p. (CAC + org SÅR 3P.AB) kan ”CMO aldrig råka ViMBv, utan går henne förbi. Coroll. 4. Deremot i Fig. 5. [hv aräft man har AC << AV, det år AC? 3 AB". CAC — V4ÄC?2 - —8P. AB) (2AC — VA4ACIT= 3P. AB):= «SABRE >; det år Bri: få SS oh om 16 AB: 1785: Jan. Febr. Mart. Tr 16 AB? Kd VAACII3P. AB) : NR da 3poAC- VAAC? —3P. AB)? fkår Parablen CMO Pirtlen BMV nödvån- digt uti one puntter nedanför AB; til vånfter RÖR Corollar. 6. Skulle åter det intråffa, at bå- de AOrETAB>, det är' at Pp. AC > AB?, och tillika at AV? > AG detär: at P;: AB > AC: ; hvilken håndelfe Fig. 2 föreltaller 3 hvaräft CMO förft fn och fedan tangerar Parablerni BMV utantil, alt på vånfter om axeln CA: fikllda fras ABI.É (AC fn TACA 3P. ”- AB). : a (2AC+VAAL> =3P. AB) i6AB"(AC-+y VANCE BP ABy' 3 p(2AC+V AAC? -3P. AB)? få fkår Rd CMO Parablen BMV uti 3 färfkildte pundter nedanför B til vänfter -om axelen CA: Corollarium 7. År äter utt erahanda om: ftändigheter. vardet ab p hörre; detär: öm 16 AB? AC + y/ sÅC CSA. ”AB) SPBGAC + VAAC? mgP a AB)? CMO .Parablen' BMV:-allenalt 4 en pund til VAnefLosr CA: Corokanisg Tralla desfal Fig. " Fig: FÅ då 16 AN (AC + VY JACI=IP, AB) 8 (AC ry 4AC?=3P. AB) fre, enligt hvad genom Problemets uplöfaiag är funnet, Parablerne-tangera hvarannan, och B 2 är det år: om AT få fkår 23 på få mås 12 1783. Jan. Febr. Mart. Ö 4 AB. CR ar di AP = — —, RET äte preffionen: -införes värdet på CR; AP: = SAB(AC--V4AC?—3P. AB) 2AC + V AAC? —3P. AB Åfvenfå fkola Parablerne Fig. 5. tangera hvar- . 16 AB2(AC-V 4AC2-3P.AB) anlhRaN; DN SS SE 3 (2AC - Y AAC: - 3P. AB)” 4 AB (AC - V4AC?-3P. AB) 2AC-VAAC2?—3P.AB Anmärkning. Om i detta Problem man ponerade Parablen CMO vara gifven, och Parablen BMV fkulle fökas ; få befinnes, efter famma Uplöfningsfått, fom hår ofvan- före år nyttjadt : at i Fig. 4. och Fig. 7. är P= 16 AC? (AB- VY 4AB?-3p.AC) 3. (2AB - V4AB? - 3p. AC)? 0 a — 16 AC: (AB + V 4AB? -3p: AC) 3 (2AB + V 4AB? — 3p. AC)? Håraf fes åfven at om 3 p. AC > A4AB?; få kunna Parablerne ej tangera hvarannan. Jämvål hörer hit alt hvad i de öfrige fö- regäende Corollarier af detta Problem fn- nes anfördt; dock likväl i omvånd ordning; få at om i Fig. 4: och Fig. 7. fkulle vara 16 AC? (AB — VA AB? — 3 p . AC) - 3 P (2AB — yVAAB?: — 3 p. AC) eller, om i denna ex- och år då AP = > men uti Fig. 5, 3 bör 1785. Jan. Febr. Mart. = 13 bör man döma det famma, fom blifvit uti berörde Corollarier utredt för håndelfen 16 ABHAC—+—VAAC?-3P.AB) 3p (2AC + y4AC?-3P. AB)” 16 AC? (AB - vV4AB?-3p. I ; SE 7 STR Sf Orea rr fre anse nd AL 3P (2AB-yVA4AB? —3 p. AC). få gåller det fom blifvit fagt, angående håndelfen 16 AB? (AC +V'4AC? —3P AB) 3p CAC + V4AC? — 3P. AB)? Likafå , om i Fig. 5. vore 16 AC? (AB + Vv 4AB?-3p. AC) - är. (AB VAAB" ES, RO det rum, fom blifvit anfördt för de håndelfer at B: (AC. — V 4AC? —3P. AB SE ( A FÖRRE 3p CAG -— VY AACI—3P. AB) Ånteligen finner man ockfå, Fig, 4. 7. at 16 AC? (AB — V4AB? — 3p. AC) TER BNRS Ö A r DRRe rrNÅ ) 3 (AB — VAAB” — 3p. AC) då år AP = 3 AB + 3 VAAB2? — 3p. AC). 16 ACXAB-+v4AB?-3p. AC) SE ITA ERA vi SATS SE TRI 9 3 LAB + V4AB2— 3p. AC): få blifver vårdet a AP =3 AB-3v4AB2-3p.AC. Hvad i denna anmärkning fålunda blifvit utfördt, kunde tyckas vara öfverflödigt, men kommer framdeles til måtta uti de händelfer, dår 4 AC? kunde vara mindre ån 3 P.AB, då B 3 altfå < 13; men om åter det vore, at < 13 få eger när P = Och når fig.5,P = IA 1785. ofan. Febr. Mart. altfå formlen för p icke tjenars hvaremot forrh- den föriP ej kan nyttias, vid ide ölåken, då 4 AB? kunde vara mindre in 3 p. AC.n, 'Corollar. Q. Imediert id är det uti Fig.” ganfka tydligt, i anlediting 2 fet hat! fbndge vårdet/ på P, eller Paramfefern för Perablen BMV, at om 3-p-. AC ell ers AO 2 ABS der'år, at omJAO' år för for, få ken Perab! fn C MO "ingalunda tangera Pårablen BMW; ej)eller fkåra denfamma nedan om AB, mena sån uti-én en- da punå& N,; hvilken fkårning” altid"år nöd- våndig, då, fafom här foppoterat, AV/ ger AC, och tillika AQ > AB. -i7 i Uti detta Problem TV-sår” altfå utr dt, bag det förhåller fig, då den nå. Pata ns fida tangerar den andras Convexa. = : ) Sg Nu. äåterflår at mdestökad sl -2BAR når de bägges convexa flidor flkola tangera hvar- annan, och icke, fåfom i Problem HH. den ena På. rablens vertex finnes belägenpåsden andras axel. Säledes föreftålles här följande: Problem pv. BM (Fig, 6,) är en. Parabel med gifven Parameter P, och gifv en" vértex By famt på defs axel förlångd år diftancen BA gifven, äfven -på den deremot lodritt dragne. räta lini- en AT: år diftancen AC gifven: det "begäres at; genom C, fåfom.vertex, med axeln AC be- fkrifva en Parabel CNE TR ar bågge Påräblernie måge tangera hyvaraninan utåntil? Uplöfning, Pönera at M före "Pa hockt- punéeny och låt altfammanssaarå drå get, fom Figura 6 utvifar. I förmåga af Parablens egenflaps ri CR& = CT, och sbBP a BQsbrhviådåk AA FRötc oCR, BSK Fan. Febr. Mart, 15 AC Roch PQ-= 2BP; åfvep år RMS AP = = AB sEÖBPs De likvinklige enad TRM, PMQ gilva TR: RM: : PM : PQ; fåledes år 2CR: AB + BP : : PM : 2BP; hvaraf; följer sat BP.= HAD. PM IOK — PM eller, ' emedan CR = ÅG EE PM | i altfå 4CR.— FM = = FVT 3 3PM, blir BP = SÄG + PM PM- följaktligen har man PM ME AAC +3 PM Men enligt Parablens natur målte P. BP = = P Och emedan frågan hår en- daft blifver om pun&en M, hvilken år belågen på Parablens gren BM, fom ftråcker fig ofvan- så B 4 om 16 1785. fan. Febr. Mart. om AB; ty blir, i detta hånfeende, vårdet på PM = = 2 AC + 3 V4AC: + 3P. AB. 2 I följe håraf finner man på MR, eller AP, det år AB + BP. eller då man nyt- tjar på BP defs hår ofvanföre utrönta vårde AB GEST ,' en fådan expreflion, nemligen MR — $ AB (AC + VAAC: +3P. AB) 2 AC + VAAC? + 3P. AB Nu emedan Parametern til den fökte Parab- len CM, fom må kallas fp, år, i följe af Pa- MR? a TR -— AC+PM” få blifver — 16 AB: (AC + V AAC: + 3P. AB) 3 (2 AC? + y AAC: + 3P. AB): Således kan nu den åftundade Parablen CM conftrueras. H. S F. | rablens natur, p = Corollar. 1. Det år af fjelfva Fig. 6. tydligt, at om Parametern til Parablen CM år ftörre än det nu determinerade vårdet, det är om ij 16 AB? (AC + V4AC? —3P. AB) — eller om 3(2AC + V4AC: — 3P.ABY: 16 AB? (AC + V4AC? + 3P. AB) RR ret a 3p (CAC + VAAC: + 3P. AB) målte Parablerne BM och CM fkåra hvaran- nan i 2:ne pundter til höger om pundåen B. Corol- 1785. fan. Febr, Mart. 17 Corollarium 2. Men om | 16 AB? (AC + v4AC? + 3P.AB) AN 3p (CAC —+— VAAC + 3P.AB)? Ce i kunna deffe Parabler aldrig "råkas. 4 Corollarium 3. Då åter de tangera hvaran- nan, hvilket nådvåndigt fkal fke, når 16 AB? CAC + VAAC: + 3P AB) 5 FR fe I 1 Å 3 p (AC + V AAC? + 3P. AB): få år för den håndelfen ale 3 AB (AC + vAAC? + 3P. AB) FEL fr at orarot SSA OTEL EE FT 2 AC + vA4AC: + 3P. AB GUST. ADOLPH LEIJONMARK. (Fortfåättning hårnåft.) rrtkgkgrg Om Frukt- och Bår- fyran ; ARFA INO CARL WILHELM SCHEELE. TE ti endra Quartalet af Kongl. Vetenfk. 5 U ArsdetieTe Handlingar för förlidet är, har jag befkrifvit några rön om rena Citron- fyrans natur och egenfkaper: fedan den tiden har jag underfökt flera och i fynnerhet våra inhemfka frukt- och bår-fafter, för at utforfka om och huru vida deras fyror med Citron- fyrans natur flråmma öÖfverens. Til deffa för- ök nyttjade jag merendels fafter af omogna Bs bår, 18 1785: ofan. Febr. Mart bår, för at få fyran i flörre mångd, kroffade jag dem uti en trå-mortel och fedan faften var .utpråffad , filtrerade jag den genom grått papper. CHAN Tro ÅA tr $. 2. Saften af Krusbår (Ribes sroffularia) ock alla sandra? bår - och frukt-fafter dem jag underfökt, innehålla ingen Acetofel-fyra, fom dåraf kan flutas, at de ei fålla Kalk-vatten (5). a) Jag faturerade Krusbårs-faft med krita och filtrerade uplöfningen uti en kolf, famt fatt den på eld: efter en minuts kokning hade fallit en anfenlig .mångd hvitt fediment, 'b) Det klara fom ftod öfver detta fediment-filtrerade jag uti en annan kolf och kokade det nägra mi- nuter, til, men det fatte fig ej något mera; få- tedes kom denne ' faft' i denna omftåndighet aldeles 'öfverens med: Citron-faft. — c) För at nu likaledes få fyran uti cryftallinifk form, flog jag på detta utlutade fediment eller calx citrata diluerad vitriol-fyra och procederade efter fam- ma method, fom BÖR a Kgl. Veten- fkaps Academien8 Håndälingar år ånförd; jag bekom då denna Krusbårs-fyran cryftalliferad fom uti alla egenfkapersötverenskom: med cry- ftalliferad Citron -faft: = | rn. $.:3. sa) Det. klara, men nu eftersdenna operation. brunt fårgåde liquidum 6. 2,$lit. b.) fom genom kokning hade fNåptlcealx citrata, af med lacmus -Papper tecken til öfterlödig fyra, fom jag med mera krita ej var i fånd at ; ARR SO FA bOrt- SE KE SR I AS SST SA Ae (5) Ehuru fomliga fura fafter Filla Kalk-vatten, fom YC härrörer af Citron: htan Aple-fyrati ($. 5). få UFORAnR fidantfediment af mera fyra eller ock ättika så åter uplöfas, fom ejefker med Acetofell-fyran. 1785. Jan. Febr. Mart: 19 boörttaga, men: innehöll dårjämte en. mårklig mengd krita uplöftt; fom ej kunde härröra af Citron fyran emedan calx.citrata uti kokande vatten nåftan år aldeles olöflig; fåledes måfte utom Citrön-fyran uti Krusbårs-faften vara en annan fyre, hvarföre jag var mån om-at få denna, förborgade fyran frånfkild i fin renhet, för at utröna huru vida den kom Öfverens. med andra redan: bekanta fyrör. Jag fann efter: nå- Tra förk ÖR, at då f/piriius dini reificarif. blan- Tades uti detta "liquidum, en-yftning 'upkom Töm innehöll” denna med ”kälk förenaderfyrar, men fom uti detta edagälum något gummofum var inblandade, emedan detta uti” fpiritus wvini ej heller 'år löfligt, Tåg jag RÖdigt vara, at fört Teparera påry'gummofa”tran faften, innarbden fa- tureras med kritan. b) Jag lät derföre 'afdun- fa Krusbårsfaften til honungs tjocklek soch fedan söplöfte jag denfamma åter uti ftark fpi: ritus vini: och flög altfammans på et filtrums fpiritus Töm "höll fyran' uplöft, rarins genom papperet” och 'gummofutn' quarblef uti Altrum. Denna fpiritu$" vini låt jag” ater bortdunfta doch til fyran fom nu refterade blandade jag oogån- gor fämycker vätten, c) Nu måttade jag den= famma med'krita och kokatlé uplöfningensetrpar niinuter, par det cal citrata "kunde frånfkiljas och fedan filtrerade” jag VatnetsoHärs hådes = "Nu famma. 'Kalk-folatior? (it. åf uamenufömimu Var'renad Väfran” SRS en um, OPildéåna ups böshika blandade jag tlräckelst diark. fpiritus vini, då altfammans sjöd Hde:hvarpå jag shålt ide det på Hiltrom. -PDennk, fpiritus.: dom, nu ge- hömdröfsinneköll sej. annat uplöft ån. något fapomaceum iochofocker-ämne, och,på yftpibes en "TOM 20 1785. Jan. Febr. Mart. fom qvarblef uti filtrum , flog jag litet fpiritus vini, för at utluta denfamma. Detta år nu len materien fom jag kommer at underföka. e a) Om litet dåraf medan den ånnu år fucktig ftrykes på nageln, liquefcerar den fnart , . men itrax dårpå torkar igen med en glans fom liknar båfta ferniffan. -b) År uti vatn ganfka lått at löfa och fårgar Lacmus- papper rödt ($. 3. a). Kommer denna uplös- ning at få några dagar i fria luften, flåpper den en mångd fmå cryftaller fom fordra ko- kande vatn til uplåsning, denne uplösning befinnes vara fullkomligen mcutraliferad och flåpper fin kalk med alcali. c) Uti digeln i elden deftrueras detta medelfalt fnart och qvar- låmnar Calx aérata. d) För at nu få fyran från- Kild ifrån kalken, flogs til uplåsningen, lit. b. få långe diluerad vitriol-fyra tils ingen gips me- ra ville falla, då fyran filtrerades. e) Men fom jag fann denna method vara nog kinkug, emedan fyran ej ville flåppa kalken aldeles och jag defsutom obferverade at den egde en förre affinitet til bly-jorden ån fil kalk, be- tjente jag mig hår af famma handgrep, fom jag nyttjade at feparera fyran ifrån acetofell-faltet, och fom år befkrifvet uti förlidet års 3:dje qvartal af Kongl. Vetenfk. Acad. Handl. På detta fått århöll jag denna art af fyra ganfka ren. Men innan jag befkrifver denna fyrans natur, vil jag anföra de förfök jag anftålt med flera frukt-fafter och deras fyror. 6. 5. Safter af alla flags fura Åplen få vål mogna fom omogna innehålla ej någon Ci- tron-fyra, ty de gifva ej något iediment ja de 1785. fan. Febr. Mart, 21 de kokas fedan de förut med krita åro fature- rade, men om deffe med krita faturerade och fedan filtrerade fafter blandas med fpiritus vi- ni, upkomma ftarka Coagulationer. Som Åple- faft ej med fig förer något mårkeligt gummöft, få kan den blandas med fpiritus vini utan för- åndring, och fåledes år detta Coagulum med kalk förenad Åple-fyra, detta medel-falt för- håller fig ock uti alla omftåndigheter aldeles likt med faltet &. 4. a-c. Som jag nu af Åple-faften kunde få denna Krusbiårs-fyra i ftörre ymnighet, brukade jag en ginare våg at komma därtil. Jag måttade nåmligen faften med Vinftens 'alkali, flog hårtil få mycket bly-åttika tils intet mera ville falla och på edulcorerade precipitatet flog jag få mycken diluerad Vitriol-fyra fom behötdes at bland- ningen bekom en ren fur fmak utan fötma (ty få långe ej tilråckeligt vitriol-fyra tilkom- mit, håller den til en del nu från bly-kalken feparerade Åple-fyran något bly-kalk med öf- verflödig fyra uplöft, hvaraf den föta fmaken hårrörer) och diårpå fkilde jag fyran från bly- vitriolen genom et filtrum. Ehuru denna ra år nårvarande målt uti alla våra fura frukt- fafter, men blandad med Citron-fyra, hvilken fenare fyra ej finnes uti Åple-faften, vil jag hådanefter kalla den Äple-fyra. —- $. 6. Följande bår-fafter har jag funnit innehålla ftörre mångd. Citron - fyra och litet eller intet Åple-fyra: Tranbår (Vaccinium oxy- coccos), Lingon (Vaccinium vitis idea), Hågg- bär (Prunus padus), Bår af Solanum dulcamara. och Nypon (Cynosbatos). Följande åter gif- : va 22 1785. . Jan. Febr. Mart. va litet eller intet fpår på Citron-fyra utan be- flå af Åple-fyra. Berberisbår (Berberis vulga- ris), Flederbär (Sambucus nigra), Slånbär (Pru- nus fpinofa), Rönn (Sorbus aucuparia), Plom- mon (Prunus domeftica). Däremot innehålla: följande Bår vid pafs hålften af. bågge fyrorna. Krusbår C(Ribes groffularia), Vinbår hvita, röda: och fvarta (Ribes rubrum), Biabär (Vaccinium myrtillus), Oxel (Crategus aria), Körsbår (Pru- nus Cerafus) Smultron (Fragaria vefca), Hjor- tron (Rubus chamemorus), Hallon (Rubus ide: us): Men fyran uti omogna Vindrutvor (Vitis vinifera), och Tamarinder år hel och hålien Vinftens-fyra. Citron-faft vifar ock fpar på Åple-fyra. ; 6. 7. Åple-fyrans förhållande emot andra kroppar år fom följer: a) Den låter ej bringa fig i cryftaller och är altid deliqvefcent. b) Med alla tre Alkalier utgör den deliquefcente. neutral-falter. cec) Med kalk fullkomligen måit- tad, upkomma fmå oformlige ceryftaller , fom fordra mycket kokande vatten til uplösning; men om fyran är något rådande, löfas de lått uti kalkvatn. d) Tungfpats-jord förhåller fig fom kalk. e) Alun-jörd utgör dårmed et me dél-falt fom i vatten år ganfka fvårlöft. f) Magnelia, et liquefcent medel-falt:” gy) Järn gör en brun folution fom ej ceryftalliferas. h) Zinck formerar med vår fyra vackra cryftal- ler; men på de öfriga Metaller har fyran in- gen märkelig verkan. i Ehuru nu Citron-fyran uti många egen- fkaper med Aple-fyran Öfverenskommer, få finner man likvål uti följande omftländigheter ÄV en 1798. svan. Pebr. Mark 33 en mårkelig fkilnad. 1) Anfkjuter ren Citron: fyra uti vackra eryftaller, fom ej Tfker med Äple-fyra, 2) Aple-fyran kan med falpetér-fy- rans tilljelp ganfka lätt förvandlas uti föcker- eller acetofell-fyra; fom oaktadt all min mö- da, ej har velat lyckas med-Citron-fyra, ehu- ruväl jag til denna fyrans dephlogiftication nyttjat rökande falpeter-fyra. 3) Calx citrata ät uti kokande vatten nåltan olöflig, men den med Åple-fyran förenade kalken år långt löfli- gare. 4) Fåller vår-fyra Mere: ealcin. nitrat. Plumb. nitrat. Argent. nitr. och med deftill; vatten di- Iuerad guld:folution fom håraf reduceras; dår- emot åndrar Citron-fyran defla metallifka up- lösningar ej på något fätt. 5) Aplelyran har mindre fråndfkap til kalk ån Citron-fyran, ty om kalk upiöft uti Åple-fyra kökas en minut med alkali volat. citrat: faller. Calx- citrata: = - $. 8. Huru ofta hafva icke Chemifterne tilredt Tocker- fyra och ej gifvit akt på den fyran, fom förft upkommer innan focker-fytan vifar fig. Abftraherar man en del" diluerad talpeter- fyra från lika få mycket focker tils blandnin- gen: kommer at ftöta litet ;på brunt, fom år et tecken at all falpeter-fyra bortdunftat, få be- finner man denne fyrup vara af en nog fur fmak, och om man med kalk-vatten fkiljer all focker-fyra därifrån, få refterar åndå en an- nan fyra, fom hvarken vifar fpår på falpeter- fyra eller precipiterar kalk-vatten. Saturerar man denna fyra, med krita, filtrerar uplås- ningen och blandar deruti ftark fpiritus vini, eoaguleras altfammans; fkiljer man åter den- na fpiritus ifrån detta oftiliknande åmne genom Le Hö SRS IboaR beskt ol < filtrum, 24 1785. fan. Febr. Mart. filtrum , och fedan man eduicorerat detta coa- gulum med fpiritus vini, äter uplöfer detfam- ma uti deftill. vatten , och flår dertil bly-åtti- ka, få faller bly-kalken; utdrifver man då fy- ran utur denna bly-kalken med diluerad vitriol- fyra (6. 5.), få får man en fyra fom ej i det minfta fkiljer fig från Åple-fyrans egenfkaper och år fåledes denfamma. Vi tilverke alttå når vi arbete på focker-fyrans tilredning, 2:ne uti Våxt-riket redan framalftrade fyror, näml. Aple- fyran och Acetofell-fyran. Spiritus fom genom filtrum runnit från det förr omnåmnde coagulum, låt jag afdunfta; det qvarblef då et båfkt åmne fom hade miftat fötman och var mycket deliquefcent, det liknade aldeles faponaceum uti Citron-faften; då jag ån en gång abftraherade litet falpeter-fyra dårifrån, arhöll jag åter Åple-fyra och Socker-fyra. 6. 9. Som jag nu var fyflefatt med deffa förlök, företog jag mig at utröna flera åm- nens förhållande få vål utur Djur- fom Vixt- riket, når de tradteras med falpeter-fyra. 1) Gummi arab. gaf få vål åple-fyra fom Soc- ker-fyra. 2) Manna förhöll fig lika få. 3) Mjölk- focker ger 3 flags fyror uti en och famma operation: nåml. Äple- Socker- och Mjölkfoc- ker-fyra. 4) Gummi tragacantha låt, medan det digererades med falpeter-fyran, falla et hvitt pulfver, fom var Mjölk-fockerfyra ("), det gaf för öfrigt Aple- och Socker-fyra famt litet Calx faccharata. 5Y Stårkelfe lemnar uti falpe- ter-fyra något ouplöft, fom fedan det år > | reradt (") Kongl. Vetenik, Acad. Handl. 1780. fifta Qvartal. 1785. Yan. Febr. Mart. 25 reradt dårifrån genom filtrum och med vatten vål edulcoreradt, befinnes vara en tjock talg liknande olja, men fom folveras ganfka lått i fpiritus 'vini Deftilleras denna oljan perfe, ger den en fyra i recipienten fom liknar åtti- ka och en olja fom luktar talg och tjocknar i kölden. Men för öfrigt fås af ftårkelfe få vål Socker- fom Åple-fyra. 6) Mjöl af Potatoes förhåller fig fom Socker, med litet Calx/faccha- rata. 7) Salep-roten gaf mera calx facch. famt Åple- och Socker-fyra. 8) Extrat. aloes aquos. ger likaledes Socker- och Åple-fyra, den mifter ock ftlörfta delen af fin bälka fmak: en ftor del relinofum af högröd fårg, feparerar fig och ger under kokning med falpeter-fyra en angenåm luckt nålftan fom flor. benzoe, hvar- före jag genom deftillation tånkte af denna refina erhålla något dylikt fublimat: men knäpt hade retorten blifvit het; tog denna refina eld och retorten blef upfyld af en kolaktig materia. 9) Extrat. colocynth. förvandlades med falpeter-fyra til refina och gaf ganfka litet tecken til Socker-fyra. 10) China Extraét med flere extradter gifva alla Äple- och Socker-fyra, man får: ock litet fal acetofelle af dem, fom hårrörer af neutral-falter fom deffe extra&er altid med fig föra. 31) Infufion af brånd Caf- fétil fyrups confiltence evaporerad, ger ock bågge fyrorna. > 12) Rhabarb. Infufion på famma fått tradterad, ger mycket refinöft med en behagelig luckt nåftan fom gummi ftorax, famt Socker- och Åple-fyra. 13) Ifrån Extr. Opii fkiljer fig likaledes mycket refina och ger fammaledes bägge fyror. 14) Galläple In- fulion ger ockfå bågge fyror. 15) Af ar SE Hö C kilie” 26 1785-10 fan. febr. Mark flillerade oljor jag +tradterat med: falpeter- fyra hår, jagobekommit litet eller intet Socker-fyra ej -h&ller; Åple-fyra,' men olian: af Perlilje - frö förvandlas hel och hållen i bägge fyror. 16. 10: At med animalifka ämnen tilreda deffa bågge våxt-fyror;' ville i!början ej lyckas få långe jeg nyttjade :dårtil. dilutrad falpeter- fyra; ;gmen | då jag därtill använde concentreraa falpeter-fyra, var-jag likaledes i ftand at de- componera deffa åmnen. Påsen del lim flogg 2 delar rökande falpeter- fyra vock: fattes "ut het: fand; limmet. uplöftes itrax: med håftig= het och mörkröda dunfter; dagen = dårpa aa uplösningen var fvalnad, hade dåruti antkutid en månegd cryftaller fom befunnos vara Socker- fyras den Öfriga fyran fom ej vitteccryftallifera måttade jag met krita, hvaraf jag fedan efter förut befkrifne methoden (6. 5.) bekom> Apie= fyra: På famma fätt förhåller fig Husblås, Ag ehvita, Åggegula och Blod. > Ifrån alla;dess z ämnen feparerade fig något tjockt fett:och målft ifrån äggegalan, "härvid år och mårkbår: digt, at om luften fom under operation rgehe- rera$s ,. apart famlas, befinnes den-beftå: af di" tet luft-fyra, mycken fkåmd lutt, och ganfka litet falpeter-lutt... Sådan fxåmd duftihar jag ej. funnit upkomma vid Socker-lyrörs förfårdigan= de af Växt-riket: .Likaledes vet jag ejaf någon: förut vara anmärkt, åt vid deffa fyrors tilreds ning uti recipienten, jämte pblogift. falpeters fyran, altid en liten portion ättika erhålles: Jag förlökte ock om exira&tum faponac. urting CI. & ville (") Om Urin evaporeras til Honungs. confiftence och fedan digereras med fpiritus vini, fa feparerat fig flörita delen af de falter fom Urinen håller uploft; 1785. Jan. Hebr. Mart. 2» ville gifva någon Socker-fyra; men jag fick ej tecken däraf, utan i defs ftålle et falt, fom uti alla omftändigheter, fedan det var depureradt öfverens kom med fal benzoes; men at detta falt ej under operation eller kokning med fal- peter-fyra var produceradt, flöt jag dåraf, at då jag blandade til detta uti litet vatten uplöfte extract, få väl af vitriol- fom falt-fyra, det genalt tjocknade af famrna falt. Detta falt el- ler fyra år uti urin-extradtet uplöft med alkali volatile och fåledes under form af en falmiak, fom uti fpiritus vini år löflig. Jag har: tilfö- rene (”) anmärkt, at Mjölk-focker-fyran uti deftillation ger et dylikt fal benzoes; fäledes tycks denna vegetabilifka fyran -under blodets kringlopp ej undergå någon förändring. Anm. Ingen fyra tycks komma Åple-fyrans natur nårmare än Mjölk-fyra (Kongl Vetenfk, Acad. Handl. 1780 andra Qvartal); fkilnaden tycks allenaft vara den, at kalk med Mjölk- fyra förenad år uti fpiritus vini folubel, hvil- ket ej händer med Åple-fyran fom timed, kalk” år faturerad. Det år troligt, at denna förån- dring uti Mjölk-fyran har fin grund uti Mjölke vafslans ferméentation. 3 nä Denna tpirituora folution afdunftas då til tjocklek af et extract. Som detta extra& få vålsi vatten form fpiritus vini år löfligt, Kan det kallas med Hert RovEnrE (Extrait du Journal de Medecine &c; Novereb, 1773.) Pxtract. Sapon. Urin, Han fa ger at det innehåller mycket alkali volarile, men ger ej tilkånna med hvilken fyra detta alkall år förensdt. (7) Kongl Vetenik. Acad. Handl, 1780 fiftd- Qvartall SR KR kx = AX K FEN ASK beTONdT Bi 28, 1785. Jan. Febr. Mart. Befkrifning på nio flags Nåfslor(URTICA) hvilka nyligen på famaica blifvit uptåkte och befkrifne af Med. Candidaten Herr ÖL. SvARTZ; Meddelt af Baron CLAS ALSTRÖMER, + Canzlie-Råd och Comm. af K. W. Order. De kan icke vara obekant, huri Herr SVARTZ, värdig Lärjunge af våra LiN- NÉER, efter flutade Academifka öÖfningar, icke allenaft med upmårkfamhet befökt hela fit Få- dernesland, utan äfven fortfatt fin berömliga granfkning. af Naturens ånnu okånde produdtter uti: America, alt på egen bekoftnad. (") Uti defs bref til mig, dateradt Savanna le Mar d. 10 Junii 1784, hvilket ankom d. 15 Odtob. derpå följande; var denna befkrifning .innefluten, jämte förfåkran om efterlångtad del af-alla de nyheter i Naturen, fom Herr SvArRTz under fina refor förmår uptåcka. Denna Befkrifning har jag trodt mig bö- ra til Kongl. Acad. öfverlåmna, få mycket håldre, fom hon fynes mig förtjena fit rum uti Defs Handlingar. Herr Svartz har fökt fågna mig med fina befkrifningars författande på Latin, hvar- igenom "all Tvetydighet undvikes. Han har ock vunnit fit åndamål. Ty i famma drågt kunna de uti Svenfka Handlingar införas, och ; ville (") Se Upfoftrings Silllkapets Tidningar för 784. 1785. 1785. Jan. Febr. Mart. 29 ville jag Önfka ;: det aldrig andra Naturens Produder måtte på lefvande fpråk befkrifvas ån de, fom i anfeende til nytta eller fkada, böra kånnas af oftuderadt folk! Nyttan af deffa Nåfslor år ånnu okänd; men man vet, at Gud ingen ting förgåfves frambrakt i naturen, utan ju båttre vi den kån- ne, defs mera kunne vi ofs dåraf betjena. URTICA (radicans) foliis eppofitis ovato-cunea. tis crenatis, floribus diftinis, caule ramis- que radicantibus. PLANTA herbacea, tenera, fragilis, fcandens. CAULIS teres, levis, eredtiufculus, fubfuccu- lentus, radicans. Rami oppofiti, diffuli, radicantes. FOLIA oppofita, petiolata, horizontalia, ovata, obtufa, bali attenuata, crenata, 3-lineata, leviflima, nitentia, inermia. Stipe nulle, fed radicule ad infertionem foliorum. - FLORES axillares, breviffime pedicellati, mi- nimi, virides. Mafculi & feminei mixti. MASCUL. Cal. A-partitus, fucculentus: la- Ciniis Ovatis acutis. Siam. 4. a cCalycis foliolis recondita, Antber2 magne, albe. FEM. mafc. adlidens, minimus ; Cal. 2-val- vis. Germen Oblongum, comprefftum; Siy- lus 0. Stigma villofum. Sem. ovatum, mi- nutum, nitidum. Tu. Habitat in umbrofifimis Sylvis Jamaice, in arboribus fcandens, fxpe ad cacumen, fub umbra aliorum Tcandentium', heic - wulgatiflimorum; nec non fuper truncos j C 3 dejectos 33 1785. Jan. Febr. Marti dejedtos & femiputridos. : Vulgatiförna in Sylvis, fed rariflime ”florenv emirtit. Affigitur preter radiculos ad infertiones foliorum, toto caule longitudinaliter adbe- rente. | URTICA (diffufa) foliis oppofitis ovaris acute ferratis hifpidis, Siipulis revolutis 2-/fi- dis, caule procumbente diffufo. CAULIS inferne plane frutefcens, procumbens, diffufiffimus , dichotomus, teres, 2'aber. Rami herbacei, diffufi, radicantes, eretti- ufculi, glabri. FOLIA petiolata, ovata, acuminata, argute ferrata, oppofita, 3-nervia, fupra nitida, hispida pilis raris, inermia. Siipule fupra- axillares, infra pedunculos, caulem dimid, amplexantes, margine revoluto, bifido. Racemi laterales & terminales, axillares, oppofiti, foliis duplo longiores, paniculati. FLORES Mafculi & Feminei fparfi, minutis- fimi, pedicellati, 4 - 6 aggregati. Calytes Flor, mafe, rubicundi. Habitar in Saxofis Montium Jamaice, Rami. procumbentes fepe bipedales & ultra, Oss. Non varietas U., grandifolie, a qva diftingvitur: Caulibus procumbentibus, Pa- niculis foliis longioribus, Foliis hifpidis, pi- lofis, Stipulis non cordatis integris. URTICA (reticulata) foliis oppofitis oblongis acutis fervatis crafis inferne reticulatis, Sti- pulis. ovatis integris, vacemis paniculatis. PLANTA Star 17851. fä. Felr. Mart 31 PLANTA o-pedalis. / IM RADICES fibrofi, filiformes, longi; tenaces. "CAULIS fuffrutefcens, ereétus, fimplex, ex infertione foliorum qvali nodofus, glaber, itri2tus: FOLIA petiolata, decuffata, oblonga, acumi- nata, ferrata, (a-medio.ad- apicem) craffa , glabra; g-nervia, fibtus » reticulata. . Peri- oli comprefli, frriati, glabri. Stipule fupra- axillares, oblonge, integre, membranacer. FLORES, racemoli. - Racemi. compreffi, pani- culati, oppolhti, axillares. Mares & Feminei mixti |. difindti in eadem planta. MASC. Cal. 4-phyllus : foliolis Brevibus , erectis. Stam. 4. äntbere didymae, albe. FEMIN. Cal. 2-valvis , albus, margine rubicundo, mi- nutillimus.. Germen Compreflum." Stigma villofum. | Habitat in petrofis . montium Jamaica in- terioris, ; URTICA (lucida) foliis oppofitis femipinnatis obiufis , 2 iburs pedunculatis TUSEN "caule fuffrutefcente. ERUTICUKUS: 4, pa wi CAULIS fuffruticofus. ramofiffimus,.ere&us, leviter angulatus, glaber, pedalis. Rami divaricati, divili, obtufe. s-goni, fragiles, glabra: co FOLIA oppofita, femipinnata, obtufa, feffilia, -. glabra, nitida; Ramuli ex axillis foliorum, — alterni, foliis alternis, incifis, obtufis, fo- Jiolo obovato oppofitis. Stipula nulle. CA FLORES 32 1785. Jan. Febr. Mart. FLORES pedunculati, congefti. Pedunculi axil- lares, foliis longiores, filiformes penduli. Flores ma/fculi & fem. mixti. MASC. Cal.4-fidus coloratus: laciniis craflis, fucculentis, conniventibus, acutis, viridibus. Stam. Filamenta longa 4, juxta florefcentiam ela- flice erumpentes, calycem in 4 partes expandentes, ad latera iplius deflexe. Anrhe- 7e didyme, albe. FEM. Mafc. adfidens, par- vus. Cal. 4-fidus, minimus coloratus, Germen oblongum. Stylus. o. Stigma villofum. Habitat in rupeftribus montium Jamaica ejusqve ruderatis. Tota planta lucida. Parietariis affinis ob abfentian Nectarii cyathi- formi foris maris, & Calye. 4-fid. Flris fem.; fed Flores hermaphrod. & Srylus flo- ris fem. abfunt. URTICA (ciliata.) foliis oppefitis ovatis cilia- tis, floribus terminalibus aggregatis fubpe- dunculatis. PLANTA herbacea, femipedalis. RADIX filiformis. CAULIS divaricatus, ramofus, affurgens, gla- ber. Ramuli oppofiti, fubdivif, foliofi, glabri. FOLIA petiolata, oppofita, ovata, ferrata, lu- cida, 3-nervia, venofa, ciliata. Sripule mi- nute, connate, amplexantes, fupra axillares. Pili numerofi ad infertionem foliorum ramulorumqve. FLORES 1783. Yan. Febr. Mart. 33 FLORES terminales, aggregati, breviter pe- dunculati. Ma/cul. femineigve mixti. MASC. Cal. 4-phylius: foliolis longioribus, ciliatis, coloratis. Stam. Fil. 4 longa. Anthere magne, didyme, albe. Pif. rudimentum germinis minimum. FEM, Cal. 4-partitus, viridis. Pif. Germen oblongum, compreffum, pelluci- dum, minutum. Seyl. o. Stigma obliqvum villofum. Habitat in Sylvis Jamaice rarius, inter Ila= pides- ; Oss. Urtica ciliaris L. non eft, cui racemi divaricati. . URTICA (feffiliflora) foliis aliernis lanceolato- ovatis crenatis, racemis brevifimis aggrega- tis axillaribus. : RADIX ramofa, fibrofa, ftridta. CAULIS pedalis, bafi frutefcens, fubdivifus, ere&tus, ftridtus, fcabriufculus. Rami eretti, alterni, foliofi. FOLIA petiolata, inferne alternantia, fuperne ramulis, 1. rarius aliis foliis oppofita, lance- olato- ovata, acuminata, crenata, 3-nervia, fcabriufcula, craffa, fubnitida. Stipule nulle. Petioli longiores , alterni, ftriati, glabri. Racemi minuti, breviffimi, feffiles, axillares, cauli inglomerati. Pzdunculi breviffimi. FLORES Mafc. & Fem. .in eadem planta, MASC. plerumqve in axillis ramorum in- feriorum, vel in ipfo caule; FEMIN. in ra- mis fuperioribus. Cal. 4 -partitus: Laci- Riis patentibus. Necarium cyatiforme in me- C 5 dio 3 1783. afan. Febr. Mart. dio. Cor. 0. Stam. Fil. 4. longiora calyce; Anthere magne, didyme, albe. FEM. Cal, ofidus. Germen oblongum. Stylus 0. Siigma villofum. | | : Habitat in montofis lapidofis JYamaice in- terioris. URTICA (humilis) foliis alternis minoribus ovatis, baft latioribus, caule divaricato-repente, Seminibus triangulariburs, z RADIX fibrofa. CAULIS, repens, divaricatus, ramofiffimus, teres, glaber. Rami ramuliqve alterni, dif- fuli, repentes, pubefcentes. FOLIA minora, ovata, bafi latiora, eqvaliter lata ac longa, pårum acuminata, alterna, petiolata, integerrima, ciliata, inprimis margine, fuperne fcabriuscula, inermia. Petioli & Foliola minima incana, villofa. FLORES terminales, minuti, inter folia fu- prema 4 communiter connexa. Mafculi & Feminei mixti, bradteis minimis membra- naceis interjedtis. MASC. 2-3 hreviflime pedunculati. Cal A-fidus coloratus. Fil longa. Anthere parve, didyme. FEM, fes- files , pauciores. Cal. 2-valvis , valvulis fupinis convexis, Bra&eg dux minime membranacex fubjecdtx. Cor. O. Germina duo, unum ad utrumqve latus valvule ca- lycis, 3-anguläria, Stigmata villofa. Sem. 1. '8- angulare in utroqvel germine, qve ambo matura difcedunt coherentia. Habitat in Jamaica petrofis vulgatiffima. b 7 OM 1285. > Jan” Febr. Marti = 85 <-Osgs. Non eft U. parierarid, ve oppofitifo- iia, fol. lanceolatis & floribus racemoflis. URI IA (erenulata) foliis alternis cuneifor- Mibus oblongis crenatis, flovibus pedunculatis congeftis, pedunculis axillaribus -terminali- busgve. | é FRUTICULUS fepe Pedalis. RADIX filiformis, repens. ör CAULIS fuffrutefcens, ramofus, eredtus, te- res, glaber.. Rami foliofi, fubdivill, tere- tes, glabri. | FOLIA alterna, foliolis:oppofita, fere feffilia, cuneiformia, oblonga, ad medium crenata, pellucida, leviter nervofa, glaberrima, ni- tentia; Foliola Teffilia, obovata. FLORES pedunculati, 'congefti. Pedunculi fo- liis longiores, penduli, ut in U: lucida axillares & terminales , rubicundi. Mafculi & Femines mixti, perumqgve pedicellis fin- gularibus infidentes, MASC: Cal> 7 fidus, "laciniis eredtis rubris craffis, apieibus vi- oridibus: "Fil. 4 lönga, florentes calycem in 4 partes findentes. dnarhere didyme albe. FEM 3-plo minores, fere feffiles, nee nifi oculo armato bene confpicui. Cal. 2fidus. Germen.: Oblongum. : Stylus o. Stigma. vil- lofum, | Habitat in petrofis mufcofis calcareisqve montium Jamaicenfium, Varietas pufilla, pollicaris, perfedte fimilis fepe obfervatur in rupis minoribus. Folia, | obovata. 36 1785. Jan. Febr. Mart. :obovata. Caulis herbaceus, Floribus minu- tiflimis. URT ICA (nudicaulis) foliis terminalibus ob- longis integerrimis 3-nerviis , caule angulofo articulato nudo racemifero. RADIX fibrofa. CAULIS 1 - 2 pedalis , ere&tiufculus, angulofo- ftriatus , articulatus, ad articulos qvafi contractus. | FOLIA plerumqve terminalia, petiolata, alter- natim oppolita, ovata, oblonga, acumina- ta, 3-nervia, venofa, integerrima, glabra, nitida, minutiflime pundata. FLORES racemofi. Racemi fuperiores axilla- res, Ceteri ad unumqvemqve articulum arvi. Mafc. majores, breves, patentes. FLORES MASC. minuti, numerofi, albi, ag- gregatim pedicellis breviffimis. Cal. 4-phyl- lus. Nedtarium cyathiförme, miminum. Stam. Fil. 4 longitudine fol. calycis. 4n- there cordate, didyme FLORES FEM. plerumqve in diftinéa planta, rariffime in uno caule cum mafculis , minores, divifi, aggregati. Cal. 4 fidus. Cor. 0. Germen ova- tum, parvum, compreflum. Stylus- O. Stig= ma villofum. Habitat in calcareis rupibus Jamaice in- terioris. FYRA- 1785. Jan. Hebr. Mart. ; 37 FyrRATiO, til flårre. delen obekante -CUR- CULIONER, från Goda Hopps- Udden, befkrifne, jämte några anmårkningar vid famma Iniect-flågte; ANDERS SPARRMAN. /. ÅA: deffa Två Tjog Curculioner,(Tab.IL)fom jag famlat under min :refa i Africa',' kan jag ej annat finna, ån at 31 dåribland åro' aldeles nya, få framt icke en och annan blifvit:teknad uti någondera af de fednafte VoETtENS Tabell: ler, dem jag ännu ej kunnat få hit från Hol- land; Ibland de 9 återftående åro vål 5, nem- ligen: OC. nodulofus, capenfis, hiflrionicus, cornutus och obefus, för befkrifne, men fakna figurer; dåremot, ehuru följande 4, C: nebulofus, aptes rus, globofus och fulciroftris. åro tilförene både befkrifne och ritade, har jag dock trodt, at de tekningar fom på de fiftbemålte i anfeende til deras variationer hår gifvas, blifva få vålkom- ne fom behöflige, fårdeles fom Curculionhis flågte, ibland Coleoptera 'vifferligen år aldra talrikaft på Species, fom til en del åro fvåre at altid vål i tekning träffa. je Syfterna Nature upråknar redan ej mindre äm 95 flag, och Herr FaABRicius i dels Species Infe&torum, har vidare förökat detta antal til 222. Då man nu härtil lågger deffe 31 nyvårf- vade Curculioner från Cap, at förtiga en mångd andra nya, både inhemfka och utlåndfka Spe- cies, fom defsutom i min Infed&t-famling obe- fkrifne finnas, år fannolikt, at nal un- 38 1785- ' Jah Febr. Maårt.: kunna Mart få långt öfver trehundrade Cui- culioners. rangering at fyfsla med. Ehuru nu detta. vidlöftiga ”flägte, år et af Naturen nältan mera utmärkt och diftinct genus ibland Coleoptera, ån nägot af de andra, grån- far det dock i många mål tämmeligen nåra til några flägten,; fåfom; IPS; ANTHRIBUS och ÅT- TELABUS, fårdeles- til det fiftnåmnda, med hvil- ket .det; har gemenfamt at ega 4 leder i-Tafli, famt,at få vål fom några fera Hlågter, vara för- fedde. med 'Antennis clavatis och , Clava per- foliata, m. m. . Imedlertid, för at närmare ut- mårka, hvilka kråk i mit tycke borde höra til Arielabi , och hvilka, egenteligen > böra .tilegnas Cunculionis. Genus , får jag i följande anföra en Character Genericus på hvardera, tagen, få i af- feende på deffa flågter inbördes, fom i affeen- de..på andra i. Coleoptrorum Clafs. än ATTEEABUS., ; Antenne Clavate, inlidentes capitis roftro: cla= va (ex articulis tribus) perföliata, oblongo- .ovata. | Thorax Conicus, gibbus, poftice transverfus, Elytris anguftior. | Elytra brevia, fubqvadrata, poftice deflexa , ab- dominis pofteriora tegentia. Ytterligare kan tillåggas at Cotpus år. breve, fupra; deprefliusculufmy/ lubtus: convexum. - Ca: pur 'sbreviroftre, - fxpius pone attenvatum. Collare: quibusdam diftindte prominens. Larva mollis: annulata. hå Til följe häraf, få vål fom i anfeende til en mårkelig Attelabis lik habitus, tyckes nå- gra tilförene under flågtet Curculio: förde ar- uu ter, 17805: Jan Hebr. Mart. 39 ter, fålom Curculio Populi, Betula, Backhus och: cu- praus Linnet, "böra föras under Attelabus, hvar» igenom Curculio både infkrånkes inom tilbÖr- liga grånfor, och blifver något låttare at un- derföka, rangera och kånna. Attelabi flågte kunde fedan underdelas i a Brcvi=roftres, roftro breviore, a capite la- tiore: quali” fnnngS och dit höra de. för «oo odetta egenteligen kallade: Attelabi. ST Longi -rofires, roltro longiore tenuiore, 'cum TE gare int Unum Ccoalito; och hit Höra fö- ”renåmnde 5 under Curculio tilförene up- förde arter, tillika med en eller annan ån- NU, obekant recrut, fom, jag funnit på Cap. Känneteknen på det andra flågtet tyckes mig dåremot fålunda bält ftadgas. | CURCULIO. Antenne clavate, utringué infidentes capitis roftro,'Clava Tubfolida. Caput Thorace säs in roftrum corneum -oprodudtum. ; , Yttermera må Shining at Corpus är idblen- gum, teres vel ovale, RR & utrinque con- vexum. Ani enna frate vel non; pauci NE carent, vel obföleta ' gaudent..> Capur plerisque' 'glo- -obofunt produttum in roftrum, apice: ES palpisque. inftrudtum. Thorax conicus, undique- convexus. Elytra plerisque poftice deflexa; Femora elavata. Larva annulata, mollis , albida, capite Pedibus- iogue callofis: | 0 Obf. "med" antennis rattar menas "här de, hvilkas förfta led år nåftan få lång fom alla UR de 40 1785. Jan. Febr. Mart: de öfriga, men med antennis rectis fådane, hvil- kas förfta led föga år långre ån någon af de Ofrige, ehuru kråket verkeligen kan ftälla dem bäde uti vinkel och uträtt. Som underdelningar åro oundgångelige til et redigt upftållande af många Species, vil jag ock, i någon anledning af Herr, DEGEERS fått, nyttja följande fub-divilioner til de Capfke Curculionerne , fom hår komma at befkrifvas, 1. GONATOCERI; antennis fradtis, articulo pri- mo longitudine fere dimidia antennarum. : 1. Rofiro longiore. a Roftr. long. Femoribus inermibus. b Roftr. long. Femoribus dentatis. c Roftr. long. Femoribus pofticis cras- fis; Pedibus faltatoriis. o. Roflro breviore. a Roftr. brev. Femoribus inermibus. 6 Roftr. brev. Femoribus dentatis. 2. ÖRTOCGERI antennis redtis, articulis fubx- qualibus. a RBoftro longiore b Roftro breviore. Obf.. Med Longirofires förftås hår, och lår i allmänhet förflås, de, hvars fnyte år lån- gre än Thorax, och i fynnerhet, at det år kafvel-rundt och mycket fmalare ån hufvudet. Däremot inbegripas under Breviroftres, de, hvars fnyte vål ibland upnår Thoracis långd, men fom dock hufvudfakligen år mycket tjockt eller bredt, och åtminftone på nedra ändan el- ler emot fpetfen år bredt. . EAT sn Curcu- 1785. Fan. Febr. Matt. AT Curculionerne fkulle defsutom ytterligare kunna med fördel underdelas, i Tenuiroftres och Latirofres, Apteri, Scutellati m. im. I anledning af alt det ofvan anförde, komma de. Capfke Curculioner, fom jag hår velat be- I. fkrifva, fålunda at. determineras. C. cylindroides : Antennis fra&tis, Roftro lon- giore, Femoribus inermibus; Corpore elon- gato, tomento pulverulento flavo undique adfperfo. Elytris pundato-ftriatis apice ob- tuliufculis. Det är rått fvårt at med nog utmirkt cha- racter fkilja denne ifrån C. parapleéticus Lin- nei och C. anguftatus Fabricii. Den år dock i fynnerhet olik den förra med det at den är något ftörre, och at Elytra poftice icke äro mucronata; ifrån den fednare fkiljes den endaft med defs kyllerfårgade ftoft, hvarmed den är öfver alt bekiädd. Detta ftoft år et gan- fka vidlådande och Infe&et vifferligen egent- ligt våfende, och ingalunda något fråmman- de tilkommet, fåfom t. ex. af pollen planta- rum, ehuru det, fåfom fera Infedters färgor, kan afnötas, Jag har funnit, at Roftrum va- rierar litet til fin långd på individua af det- ta nya fpecies, . C. Porifer :: Antennis fra&is, Roftro longiore, . Femoribus inermibus; Thorace fubglobofo, fpinulis brevioribus, 3:feriatis, apice pertufis quali poro fetifero, Elytrisque nigricantibus, > albo lineatis. | Roftrum tenue, nigrum, fulco in ejusdem + dorfo exaratum, capite thoraceque longius. - Elytra obfolete ftriata et pundtaia poris ni- vid b a gris 42 1785: oJäån. Febr. Mart. gris et fris elevatis, poftice attenuata, in .uUnum fere coalita, utrinque haud procul ab - apice macula parva ovali notata, TeXnir f. linee 2:22 albide parallele utringbe per Thoracem et Elytra extenduntur; Linearum harum fuperior in ”Elytris eft obfoletior, infertor magis la- ta. Linea Thoracis eft longitutiinalis , late- teralibus concolor. Corpus fubtus, pedesque cinereo-pubefcunt. Sd 3. C.: Cafer: Roftro longiore, Femoöribus iner- mibus, Thoracé fcabro, antice utringue ci- catrice magna variolofz inftar, notato. Ely- tris pundtato - ftrietis , haud proöcul ab apice callo notatis. " Color ater, Corpore fubtus an- nulogue femorum grifeo-pubefcentibus. Cla- va antennarum fericeo-argentea. ' Tibie omnes poftice ad apicem caltarate, f. talo in fpinulam rubicundam produco, notate. Obf. "Denna Curculio har någon, ehuru "Obetydelig, likhet med en mer än dubbelt flörre, fom DruxrY ritat Tom. 2: tåb. 34. fig. 2. 4. C. Byrrhinus: Antennis fradtis, Roftro lon- giore, Femoribus dentatis; Thorace & Ely- tris nigris, margine ferrugineis; Pedttore utrin- que niveo. : Corpus ovatum, atrum; Thorax niger, fobtilifime ”pundtatus , marginé inferiore utrinque, ex villofitate crebra rubicunda, fer- rugineus ; Elytra diftiné&e ftriata, nigra, antice 'nec non margine inferiore (hon äutem apice) faturate ferruginea. | vv 5 C.frigirofris: Antennis fra&tis. Roftrolongiöre, Femoribus fubdentatis; Roftro tenuiore,. Iön- M JA ; gitu- "a Å 1705: Jan. Bebr. Mart. 43 gibudinaliter utrinque: profande fulcatö; Tho- race ex punduis elevatis :confertis fcabro; Elytris friis impreffo-punctatis. Roftruin fuleo utringue, pro antennis ex- cipiendis, ab apice ad oculorum canthum anteriorem; profunde exaratum; : Thorax fubs -globofus, pundtato-fcaber; Elytra ovata, friis "elevatis confertis notata & hos inter pundtis - erebris impreffis notata. "Detta Species har jag funnit något variera ifrån mer och mindre aflångt til åggformigt: Til fårgen åro någre öfver alt fvartaktige, ””mer på ahdra är alt, undantagne hufvud och Thorax, brunrödt. Alla åro dock tillika -rbeftrödde med et oråaktigt fnugg eller hårigs ov ge aldratnålt URTSrbrÖöllet: 2 AÖR ös ekserd; Åntennis; fradtis, Roftro longiore, .cFemoribus omnibus Tibiisque anticis denta= tis; Elytris reticulatis ex cicatrieibus 'quafi a variolols.confluentibuss; pöftice maculis ÖA -idg albidis , lanatis. Thorax pundis confertis; minutis, svida tis, fmaculisqué tribus minoribus grifeis, las istiugindfis, transverfim polhtis, notatus;: Cor -pus fupra nigrum, fubtus, imprimis in pe&o- >MNÖ lanugine gquali adglutinata rubicunda ve fitums oPedes: punttato-fcabri; , Tibiean= feriores. in medio & apice calcaratx, a kö tibialis: Åsitennis fradtis, Roöftro longiore "ånflexo, canalique pectoris immerfo, Femori- RA dentatis, Tibiis anticis intus barbatis.. Corpus -oblongums poflice obtufiuftutum; "Thorax fubglobofus, utringuesgibbusg; fcaber. sbinV D2 Elytra 44 1785. Jan. Febr. Mart. Elytra flriis elevatis, pundtato-crenatis. Color niger, cinereo nebulofus. 8. C. meticulofus: Antennis fra&is, Roftro lon- giore, inflexo, nigro, Pedibus faltatoriis. Su- pra grifeo-fufcus, fubtus Elytrisque pofice albidus villofus. 9. C. pudicus: Antennis fradtis, Roftro longiore inflexo, fangvineo, Pedibus faltatoriis. Pallide grifeus, capite pedibusque rubicun- dis; Elytris concoloribus, lateribus futura- que imprimis pallide grifeis. Oculi atri. Elytra ftriis elevatis ievibus fed in interftitiis pundltatis. 10. C. Armillatus : Antennis fra&is, Roftro lon- giore, Femoribus inermibus; Thorace utrin- que proceffu fpiniformi mutico, Femoribus apice cingulo grifeo notatis, Tibiis fere om- nibus interius longitudinaliter erebre dentatis. "Roftrum, longitudine thoracis apice dila- tatum, fupraque excavatum. Thorax fubcor- datus, granulatus, utrinque fubfpinofus, fpi- nis quoque granulatis; Elytra acute acumi- nata, apicibus divaricatis, löngitudinaliter ex fpinularum f. tuberculorum utrinque fextuplici circiterferie ftriata; Tuberculorum feries fupre- ma antice in dorfti planitie obfoletior, poftice autem in ejusdem declivitate omnium elevatior evadit, o:da & 3:a abbreviate, relique ad Ely- trorum apices fere extenf&e vel in unum cum fupremis coalite. Femora atra pundtis im- preflis notata, prope genu cingulo cinereo circumdata; Tibiz fere omnes interius lon- gitudinaliter erebre dentate, denticulis pu- befcentia intermixtis. Vari- 1795. Fan. Febr. Mart. 45 Varietates. &) C. armillatus: ”Totus fufco cinereus, armillis pallidioribus. - = = B) C. armillatus : Elytris cinereo nebulofis , maculis utrinque oblique trans- verfalibus oblongis cinereis. FElytrorum pars inferior' declivis f. abdominalis, ex punctis fqvamiformibus obfcure orichalceis, fparfim maculata. Macula quoque obfcure orichal- cea fub utraque fpina Thoracis & utringque in fingulo fegmento abdominis. Femorurm armille parum ex orichalceo canoque lucent. Tibie omnes undique pubefcunt. Utraque varietas vel Thorace in medio laevi & hinc inter tubercula quafi fubcana- lculato, vel ftria elevata laevi quafi fubca- rinato, variat. | | 11. C. nivofus: Antennis fra&is, Roftro breviore, Femoribus inermibus, Thorace Elytrisque fe- riatim tuberculatis, niveo lineatis. Corpus fTubtus, uti & pedes, albido & fla- vefcente fruinofi; Thorax fubovatus, iner- mis, fupra planiusculus, ferie longitudinali tuberculorum fubgeminatorum quadruplici, li- neis 3:bus candidis alternantibus, utrinque ix- "Vis, albus, linea nigra notatus. Elytrorum tubercula interdum uniletata, feriata, feriei fupreme2 lata, fubcoherentia, reliquarum di- fereta; apices Elytrorum in fpinas termina- "des nigras, divaricatas, furfum parumper fpe- " €tlantes, exzeunt. Albedo hujus infeRi e pundtis £. fquamulis minutis oblongis, vel crebre congeftis vel fnarfis, confiftit. C. nivofus variat Elytrorum futura nigra vel alba, & non -raro lineis nigrorum pundto- rum cum ferie tuberculorum alternantibus. D 3 12. C. 49. 1985 Fan Eebr. Mart, 12,0, Nycthemerus: Antennis fracis, Roftro bre= vioré, Femöribus inermibus3; Ihorace:Ely- trisque in, parte fuprema atris, utringue ta- fciis Iongitudinalibus/albis & nigris. alternan- tibus, Abdomen longitudinaliter. in medie ”"atrum, lateribus niveo meculatum.. : ; JT, Roftrum latiufculum,. planiufculum, apice dilatatöm , nigrum, lateribus. albo irroratum, Thorax longitudinaliter in medio ater, utrin- que 3;bus lineis albis nigrisque 2:bus:alter- DHantibus, notatus.. Elytra futura f. parte fu- prema atra, nigrediné initio latiore, poftice in declivitate fenfim attenuata, inde utringue alba, levia, txölis nigris elevato pundiatis abbreviatis notata, angulis acutis divaricatis PREL TEEN Dä pe. 2. SE s Pedtus utrinqueniveum, FPedes nigri, fub : Femoribus albo maculati; Tibiis intus den- "ticulato-ferratis, pubefcentibus. 3 fex nodulofis, Albedo :hujus Infedi, natutx eft-ante- cedentis, a « C, modulofus; Antennis fradtis , Roftro,bre- viore, UEISNERG inermibus > Thorace lineis | lytris fpinis feriatis .conicis, apice fetiferis, bali' Elytrorum utrinque -tu- 'berculo magno (fubdidymo bifeto), Nigricant oculi, Tubercula selytrorum, ARIGES fpinularum, Peåus & Abdomen; rFeli - qua rifea funt, Roftrum lineis aliquot.ele- vatis, glabris, fulcis interjedlis longitudinali- "-Julum elevata, feries rum utring ma longitudinalis, fpinis fenfim majoribus ter notatum, apice dilatato, excavato, fubtus barbato, Elytra rapice audta fpinulis. divari- catis furfum parum fpettantibus, futura pau- blömlar, m utringue fen Circi- 1785. Yan. Föbr. Mären Erciter N:o XII, ferigs o:da abbreviafa € tu- ”berculo bafeos: & fpinulis ”2:bus ,; feries' 3:tia fere longitudinalis, fpinulis minoribus circi- "ter IX, huic parallele feries una alterave tu- berculorum minorum f, pundtorum, ftris in- terjectis. Jag förmodar detta tilförene oritade ih fe& vara hodulofus' Fabricii, vide ejusd.'Syft. Entomol. p. 154. N:o 142, ehuru det hår be- "fkrifne Specimen varit complettare. 4. .C. Frontalis: Antennis fra&is, Roftro bre- " viore, Femoribus inermibus; colore .undique satrogr iFronte retufa, Ihorace; Elyttisque ; tuberculato feriatis. Thorax Tubglobofus, fuperne planiufeulus pundorum f. tuberculorum friis. quatuor, ex "tuberculis f. punttis elevatis, interjectisdue foveolis 3:bus, ferie tuberculorum utrinque "extima abbreviata, geminata tuberculo poftico CONico, truncato, omniumque majori; Elytra, utrinque ferie triplici tuberculorum cönico= ' "rum notata, inferius:rugofo pundtatas Femora 'fuperius pundtata feabra, tibice anticesdenticu- late; Frontis fovea oblonga & fatis profunda:. 15. C. Argur? Antennis fraCis, Röftto brevi- "öre; Femoribus inermibus; Corpore” toto "pedibusque undique tomentols3” Capite "Thoracisque margine antico skäleg! albögue 'pundtatis, Elytris ”ftriig” elevatis albo .cinere- oque maculatis pundtatisgque. Roftrum” in medio carinatum, nigrum, Utringue: fubcanaliculatum , albidum; Oculi nigri, Supercilia nivea, Frons nigra, retufo- declivis; cum": Roftro' angulum haud obtu- ; Sd 2 fum 48 1785. fan. Febr. Mart. fum formans; Sinciput in medio nigrum, utringue notatum rmacula grifea que in occi- pite coalefcit et inferius in Superciliorum oe Roftri albedinem abit. Thorax fuligino- fus albo maculatus, margine antico maculis 4 minutis, ad bafes Femorum utrinque 2:bus, poftico auterm margine maculis etiam 4, no- tatus; Harum fuperiores omnium majores et fubtriangulares funt. lytra ex nigro alboque variegata, albo tomento fepius lon- giore crifpato longitudinaliter ftriata, friis elevatis, fupremis infimisque apice conflu- entibus, medias abbreviatas includentes , om- niumque fulcis interje&is pundis impreflis notatis. Abdomen atrum, utringue albidum, ' Pedes extus nigri, intus albidi. 16. C. Capenfs: är tilförene under famma namn noga befkrifven i Syftema Nat. L. hvarföre hår allenaft tekning, fom hittils faknats, nu gifves på denfamma. | 17. C. Hiftrionicus: är under detta namn befkrif- ven i Hr. FABricii Mantifla, bifogad til defs Genera Infedtorum, men år här tförft ritad. 18. C. Nebulofus : är nog lik den Svenfka af famma namn, famt eger ingen mårklig cha- radter, för at den fåfom fårfkildt Species up- taga; den år dock dubbelt ftörre än den Svenfka, icke heller har Roftrum någon tydelig carina ofvanpå Roftrum, utan alle- naft några likfom utplånade afnötta ftrimor. Hvad Nebule betråffar, få åro de tåmmeli- gen fkiljaktige på Svenfka individua af det- ta famma Species; hvad under då, om et Capfkt individuum i den delen åfven är Rog 1785. san. Febr. Mart 49 - fkiljaktigt, fåfom figuren härjåmte utvifar. Alt hvad fom på den famma fåfom hvitt få- reftälles, år mjölkfårgadt och lent fom et fammet, Et annat Capfkt Specimen jag med- bragt, är en god del mera fvartfiåckigt. Nåp- peligen annat felas på denne, ån det kyller- "fårgade, för at blifva en varietet af Hifri- OMICUS, 19. C. Sulcirofris: Denne finnes åfven i Sveri- ge, nåftan lika ftor, och år i Syftema Nat. under famma namn befkrifven. I anledning af Sulci, fom åro ofullftåndige och utplåna- de på deffe Capfke, famt i anfeende til de hvitare pundéter på Elytra af et Individuum fom jag låtit hår aftekna m. m. fkulle jag få fkål, at anfe det fåfom et fårfkildt Species, om icke et annat individuum, på hvilket - bemålte punåer faknas, och hvilket på det medlerfta af Thorax år hvitare, (kanfke mindre utfatt för afnötning) ftyrkte dårifrån. 20. C. Porculus: Antennis fra&is, Roftro bre- viore, Femoribus inermibus; Corpore un- dique cinereo fufco, pilofo; Thorace lineis quinque maculisque ad poftica elytrorum duabus albis. | Roftrum breve, lineis elevatis tenuiffimis friatum, bafi a capite diftindtum, fere ut in C. capenfi. Thorax fubglobofus, granulatus, 5-lineatus; Elytra pundétata ftriata, fubto- mentofo mollia; Femora ad apicem macula alba notata. Obf. De hvita rånderne på Thorax, famt fläckarne fom äro: på Elytra och Femora, - sfaknas nåfan ibland eller åtminflone kunna flun- D 5 dona FO 4855: san Febr, Marti "dor med fvårighet Mönjas” Defs fårg, famt Ötydeliga ;och rika hårighet, gör den dock al- tidståmmeligen fkiljaktig från C. eapenfis; 2. CSN ottus : Antennis fradtis, Roftro brevi- ”ore, triftriato, Femoribus inermibus. Cor- "poré ex cinereö 'rufefcentique fufco, pedibus "fepe rufefcentibus. | 'Roftrum breve, fupra planum, lineis 3:bus = elevatis 'notatum;: "Thorax teretiufculus-fca- ber) linea in rhedio longitudinali eleväta pa- "rum diftingvenda. >”Elytra elliptica friis ele- ”vatis: confertis, interftitiis crebre-impreffo- på pundtatis. ; Lr nd ka 3 J Sö rö sVariationer , fårdeles fmärre ufidétta Spe- i cies; finnas med mörkare krop fimt fvaftare ofötter, åfven char jag fett set pår fmärre med "Elytra poftice magis deflexa, quibus ftria töt- "rinque: media abbreviata apice- efat inCrås- fata; hvilketvjagidock tils vidare ej funnit sfkål at anfe för annat ån fkilnad i fexus, eller, Variationg, a slacs ANICEET SOME 00. C, ätratus: Amtennis fradtis; Roftro breviore, 2 Feémoribus inermibus; Roftroy Capite, ”Tho- nraceque glabriufculis; nigro nitentibus. ”Tlrv- rax fuborbiculatus; Elytra ftriata, pundis sitviinterfitiis impreffis: fuberenata. : 03. Cordiger : Antennis fradtis, Roflro brevi- "ore, Femoribus inermibus ; ' Thorace fub- didymo cordato, utrinque aculéato; Roftro ”bafi "a capite fejun&o ; Elytris ftriatis undtatis, | 20 "Roftrum cimereum; diftin&um a capite, RRNeram , apice dilatatum; Thorax fub -g-angulariss "bafisin medio retufe emarginata YR et 1985 än. Feb. Mie. = gr : et-utrinQue rotundata, Hinc angulo utrinque "siquafi «in fpinam > produdto; Supra -fufcus , planiufculus, longitudinaliter fulco cinereo » -Jexardtus; pundtis undique nigris complana- i tis.fupra fubtusque notatus. Elytra cinerea -pundtis- fepius. complanatis -crebre. feriata, soteutelli loco retufa et utringue ibidem: tu- berculo notata, Pedtus-abdominisque. feg- mentum,sprimum et fecundum cana, nigro ”pundata, legmenta reliqua tria nigra; Pedes , €ineréo -albicantes pundtis minutiflimis ni- RE up krie > ah sl vsorder 24:10; corauturs år under detta namn befkrifven rå SÖN p, s613 N:o gts men tilförene,-icke - Fitad; de HIOLSSUAn KE RI CErG > då flere 25, C. Fauriculus: Aftennis fubfradtis; Roftro breviore-(bafi. bicornuta),, Femoribus inermi- «sbus. .Fronte rotundata pundata; 'Thorace bi- " Carinato,undique pundtato, fuberifpato fcabro; ; Elytris. linets 4 tuberculofis , fupremis fete ..ad apicem elongatis, infimis abbreviatis, er Roftrumg breviffimumy,' fupra excavatum, -,impreffo: pundtatums,apice incraffatum, fube- marginatumy: ball « notatem. cornubus 2:bus COnicis-;brevibus i .diftantibus et divaricatis. Thorax valde fcaber, medio notatus. lineis « 2-bus longitudinalibus interdum. antice cons > fluentibus.. Elytra. ferie utrinque. infima 7- -»tuberculafaj . Color: undique niger.. Pedes shine inde, grifei. än FNS eg «> 00/s Flujus varietas. o:plo. minor, ocurrit. 26, C. Juventus : Antennis fubfradtis;:Roftro ; breviore(inermi),Femoribus-inermibus; Fron- ste exCavato-retufa, fcabras, Thorace undique fcabro, $ a vå Ser ÅN SE 2 52 1785. Jan. Febr. Mart. fcabro, utrinque denticulo 1. Spinula notato ; » Elytris utrinque tuberculorum ferie abbrevi- ata 3:plici notatis. Denne år en fjårdedel få ftor fom Tauri- culus, har dock, oaktadt betydelig fkilnad i differentia fpecifica, mycket anfeende af nyfs- nämda Infedt, och torde dåraf vara varietet eller fårfkild fexus. 09. C. ephippiatus: Antennis fubfra&is, Roftro brevi, (bafi bituberculata) Femoribus iner- mibus; ”Thorace ex tuberculis rugisque fcabro; Elytris ferie utrinque fesquitertia fpinularum notatis, poftice declivibus, fupra autem ad 3 planiufculis, planitie poftice in angulum anguftata, futuraque ibidem fpinu- -lis conniventibus notata. Obf. Af detta Infe& äro de flåfta grå, med "en nåftan likfidig triangulair fvart flåck mitt på planities af hvardera elytrum, med en af de råta linierna någorlunda nåra och parallel til futuren. På famma varietet åro Hypochon- dria eller nedbögde fidorna af Elytra fvarta, "merändels med en grå flåck. En annan varietet år aldeles fvart. Bågge variera i "anfeende til feries fpinularum. Dock, då jag velat föreftålla mig planities Dorfi fåfom "en framtil affkuren Rhomboid, har jag funnit "fåfom oförändeligt kånnetekn, at efterfta an- geln af de Öfrige 3:ne år teknad vid futuren "med förenåmnde fpinule conniventes , och i SR de andre 2:ne liktom hörn, med hvar fin flarkäre Spina. Thorax varierar på en del, med en canal långs efter. Roftrum fupra longitudinaliter STRESS exCa- 1785. ofan. Febr. Mart. 53 excavatum, inequale, bafi bituberculata, år förmodel. et någorlunda conftant criterium. 28... C. Cucculatus : Antennis fradtis, Roftro bre- viore, antice canaliculato, et bifulcato , bafi bicornuto, Femoribus inermibus; Fronte depreffa fcabra; Thorace antice porredto, ca- naliculato; Elytris pone bitubérculatis. Roftri canalis poftice dilatatus in frontem 'extenfus, utrinque fulco profundo angufto ab- breviato notatus, cornu in utroque latere, bre- viffimo acuto. Thorax fubglobofus, fupra et antice produdtus, tuberculis minutis fcaber, canale antice dilatatiore et laevi. - Elytra pundttato et tuberculato fcabra , ftriis utrinque tribus elevatis abruptis, harum fupremis et infimis antice tuberculo majori notatis, mediis obfoletioribus, poftice paulo ante de- clivitatem et in ftriis fupremis, bituberculata. Color undique grifeus, exceptis antennis, :Oculis et maculis Pedum nigris. ao. C. Uva: Antennis fubfradtis, Raoftro bre- viore, Femoribus inermibus; Capite emargi- nato; Thorace antice foveolato; Elytris no- dulis fubglobofis, contertis, glabris, macula bafeos thoracis utrinque fupra & fubtus fe- morumque ferruginea. Roftrum breve, cuneiforme, ab emargina- tura capitis receptum. - Thorax cicatrifatus, utrinque fubfpinofus; Elytra pone deflexa; 'Sternum macula ferruginea. Reliqua totius Corporis atra. 30. C. biglobarus : Antennis fubfradtis , Roftro brevi, canaliculato, quibusdam fubquadricor- ni, Femoribus inermibus; Thorace globofo, puntka- 54 1785: Jan. Febr. Mari, > pundtato. fceaberrimo >; Elytris pundato fca- «bris, lineis utringque duabus; tuberculatis:- - > Roftrum brevillimum. Thorax quafi a Corpore difceretus3; Elytra pone deflexa, una cum abdomine fobglobota, hinc totum cor- opus biglobatum, Color totius corporis niger. 31. C. Apterus: År få kallad af Herrar von IaN- Ne och FaBrRICIUsS, och af Friherre DEGEER Forms Vi p. 275 tab. 16 fi 1. befkrifven och ritad, Herr DEGEERrR L,c. har förbytt nam- net til cruciatus , :förmodeligen-.på det goda fkål; at flere Curculioner åro rått få mycket apteri. Det likafom inbrånda korfet på Tho- .rax, hvarom Herr von Linné talar ,öhar-jag a fett, variera til en enda uphögd platt och lik- "fom inbrånd pun& eller tuberculum; Räft- Måckarne :variera anfenligen. Ifrån at både på Thorax och Elytra likfom fammanflyta ien . maffa, faknas de.ibland aldeles på hela kroppen. > Til detta Species hörer förmodligen den, fom PRyRY ,l Om, 2,. fab. 34: Hö. 5... itat med röda Elytra och fvarta fläckar, och kal: lat ornatus. Den hår ritade, och många an- dra fom jag funnit, voro tvårtom fvarte med röda flåckar. 22. 28 Obefus: få kallad af FABRICIUS i Supplem. « afodefs; Syftem. p.:822, men år hår förfta gångencritad.. . Den Herr Fasricius befknif- ver har varit fvart med röda Elytra.. Enr-af o.dem jag funnit år åfven juft fådan, men be= nen bibehålla nägot rödaktigt. En varietet har-jag defsutom. funnit med röd Thorax. SÄNG globofus: under detta namn likaledes be= Akrifven isFABRICIISSYft entom.p..153. och DE TERE åfven 1785: jan. Hebr, Mart. 55 såfvensritad hos Drury Tom. 1: tab. 32: fig. 4. men hårvid förtjenar anmårkas, det den efter all gifven anledning år blott en annan varie- tetaf den föregående, eller til åfventyrs hannen. 34. C. calvur: Antennis fradtis, Roftro brevi, Femoribus : inermibus; -Thorace utringue pundtis elevatis prominentibus: feabro, diico leviufculo; Elytris ftriis: etevatis .glabriufcu- lis, fulcis interjedtis: impreffo. pundttatis. Color 'undique .ater; Thorax depreffiufcu- Jus, fuborbicularis; Elytra oblongo ovata 35. Cl femilis: Antennis fradtis, Roftro bre- viore, Femoribus inermibus; Thorace tereti- ufculo; Elytris ftriis elevatis laevibus” diftanti- bus 3, fl. 5, interftitiis planis impreffo pundtatis. Roftrum "linea in medio. elevata longitu- - dinali carinatum. Thorax" punétis imprellis i:Obfoletis. notatus: — Color: undique- fufcus grifeo irroratus. 5 ONSHID di 36. C. Platina: Antennis fradtis, Roftro brevi- "Ore, Femoribus inermibus; Corpore fubtus lateribusque ex albo argenteo- viridique åu- »reo fplendidis, fuperne -autem ' pedibusque” sogrifeis; Fafciis: Elytrorum longitudinalibus sretris,; 2:bus utrinque poftice fere in angulum fubconniventibus. | Rv 0 sv Roftrum excavato emarginatum, apice quafi fiffam. Antenne grifex, "articulo- extimo 2anigro:s Öculi atri, mentum:et collum fub- notus argenteo-album. Thorax fubtus et Peétus araureo-viridias> "Abdominis fegmenta priöra 2 tolore vario :metallico, ultimum ferrugineo aanigricansiv. Fhorax de caeterocteretiufculus, -rugofus, fupra utrinque fafcia obfoletasnigri- KR FASER cante 56 1783. Jan. Febr. Mart. cante notatus; Elytra elevato-ftriata, ftriis confertis et fulcis interjeétis impreffo punåa- tis, fafciarum nigrarum inferior antice ab- breviata. 37. C: Gallina: Antennis frattis, Roftro brevi- ore, Femoribus inermibus ; ”Thorace utrinque friis profundis fubarcuatis 5 oblique exara- to; Elytris leviter ftriatis. Roftrum &quale, a capite fubdiftin&um. Frons rima notata. Thorax fubconicus; Elytrorum ftria intima apice in tuberculum incraffata. Color corporis fubtus cano al- bidus, fupra lateribusque grifeus. 28. C. Pullur: Antennis fra&is, Thorace du- plo longioribus, Rofiro brevi, Femoribus inermibus ; Thorace pundétato fulco, u- trinque grifeo; Pedibus Elytrisque ferrugineo- rubicundis , ftriis elevatis l&vibus, fulcis interjeétis impreffo pundatis. Roftrum breviflimum, fubcanaliculatum. Oculi atri; Elytra inferius canefcentia. Csa- put et Corpus fubtus nigra. 39. C. Argyrellus: Antennis fradtis, Roftro bre- vi, fupra plano, linea longitudinali nigra imprefflo; Femoribus inermibus ; corpore toto viridi-argenteo; Ooculis atris. Roftrum apice anguftius, fubfiflum. Elytra undtato-ftriata. | Til den andra hufvud afdelningen eller Ortoceri, fom ännu beftår af ganfka få och fållfynta arter, och defs fednare afdelning eller Roftro breviore, har jag allenaft uptäkt en enda och däraf blott et individuum,.och kallar der ; MN 40.C. 1795: od, Febr. Mart. är 40. Ci Nigellus : Antennis redtis; Roftrö bre- viore, fubtus grifeo-rufefcens , fupra nigri- cans, Thorace elytrisque fpinulofis. Til flatum liknar denne något C. Albinus, men år något mindre, och knölarne likna verkelige taggar, hvaraf 2 ftora finnes på Thorax , famt flera ftörte och snindre på Elytra. Befkrifning öfver et nytt Nattfly, Phalaena j oo Tinea Betulinella; Af GUSTAF PAIJKULL. ÅA: näftan inga våxter gifvas på hvilka ej Naturens Herre inquarterat några får- fkilda flag af Infedter, år en långefedan erkånd fanning; men man torde ej heller mycket fela, om denna regla än mera infkrånkes, och man i ftållet antager, at de fåfte våxter tjena til fö. da för fådane larver, fom förvandla fig til Le- pidoptera och i fynnerhet Phal&ener. Deffas kånnedom år ånnu ganfka otilräc- kelig. Flere uptåekter göras vål underftun- dom, men det vore dock at önfka det Herrar Entomoleger, hvars antal få anfenligen tilta- git, litet mera fysflefatto fig med liran om för- vandlingarne: Vetenfkapen fkulle fnart derige- nor vinna et öOnfkadt ljus. Så långe detta för- fummas och éendaft amlingar göras, kunna vål ibland nya Species uptåckas, men jämte det de ofta illa determineras, förloras aldeles ur Ögneligte få vål naturens underliga hushåll- ning f 58 1785: fann Febr. Marti ning med Infedterna, fom: den nytta vi kun- de draga af dem i vår egen .economie. Men jag kommer tilbaka til mitt åmne. At fjeliva de torra måffarne föda Phalxn- larfversår redan bekant: " Tortrix Mundana, Tinea Lichenella, Noétva Lichenis "och Alge, med-flera;” gifva däraf exempel, men dåremot har man i allmänhet trodt iv pe tv Våra otjenliga boningar för defla flags Inied&er. Pro- feffor FazritTius i Kiel lår vara den förfte, fom i) Boletus Ver ficelors uptåkt darven til "et Nattfly, fom han fjelf kallat, No&ua Boleti men utan at hvarken giiva. .ofs larfvens befkrifning eller underrättelfe om .mera -ån defs hemvilft. Jag har ej-helter ånnu varit nog "lycklig at få fe Hva Infes&ten, fom kan hånda ej finnesi Sverige. -: Däremot har jag fjelf förlidne forn- mar funnit en Phalen-larf fom uppehåller fig i en af :Svamparna', "och -hvilken "Hittils i alla fina förvandlingar varit aldeles obekant. Det var midt i Maji månad fom j jag: råkade denna, Under det jag var Tyffelfatt at iBoletus Betulihus' efterleta. en Ips. Glad Öfver. mitt fynd, gjorde jag genaft sen Ööfner min larf fålunda. : pr Hufvudet- platt , Hjusbotdi Ib mn : Fötterne 16. Framfötterne 6, ERE. , ganfka” fmå, Bakfötterne 2. Kroppen "hvit, med några få korta hvita hår, men föra ringen framföre Hona a af famma fårg med hufv udet. rv Längden 3 linier. > ARE ÅL Bredden 1 linia. 1785: TAN. Febr, Maärt. &ö Eller: Larva 16-poda alba fubpilofa, capite 4 primoque fegmento antice dilute brunneo: " USom en figur intet kunde göra denna:;be- fkrifning ty Re bemödade jag mig EJ, eller därom Si "Jag hade tagit hem med mig et helt. fnrår KS en fom ehuru fnårt torra, likväl åtog sned all: begärlighet af mina larfver. Den för- fla Junii började nägra at 'våfva fig en tunn fil- Sorgen inne EI ip inom oe Pr na, farnt för flis intet: Fävätdne : Den 23 Junii framkorn min förfa Phalen, (Tab. I Fig. a bh) fom de följande dagarne 'fölgdes af Hera; Se Här deras belkrifning; - Hufvudet hvitt, mycket ludet, EA Ögonen fvarta.. Ps -$Spröten, mörkgrå, hälften. få länga fon vingar, i Thorax, hvit. Kröppen, ljusgrå. Eötterne, ljusgrå, med mörkare flåckar. - Vingarnes på fidorna nedbögde. it De öfre, Ofvanpå hvitaktige, hår och dår pl drade med:rolftfårg ; och 6 fmå fvarta” fläc- kar i yttra kanten, af hvilka den tredje år fhörk, och den ön minft, framifrån råk- nadt.. Öfre kanten baktil frantfad, och oms- oifven med en fin fvart linie, väderköndorn afbruten. Inunder gråa. Då undre, hel och hållet gråa, glåntfande, kän: terna frantiadé idé E 2 Jag 60 1785. Jan. Febr. Mart. Jag har kallat denna Phalen, efter fin föda fom larf, Phalena Tinea Betulinella och at fkil- ja henne från andra, torde följande Latinfka Defceription vara nog. Alis fuperioribus albidis, ferrugineo-irro- ratis, maculisque 6 nigris margine exteriore. Inferioribus cinereis. Margo undique ciliaris. De ågg detta Nattfly lägger åro helt fmå, och utklåckas inom kort tid til larfver, hvil- ka i fina fvampar, fom utgöra hela deras verld, Öfverlefva vintern, för at följande fommar våxa til fin råtta ftorlek, förvandlas, och åter i fin ordning föröka flågtet. En annan Phalen, fom jag i början af Ju- lii månad fångade i en Lund, var aldeles lik den hår ofvanför befkrifne, men hålften flörre och Öfre vingarne mer gulaktige ån hvite. Månne detta var en variation, och mine blifvit mindre, efter fvamparne voro tor- re fom lemnades dem til föda? Eljeft år ofta imellan Phalxener, i fynnerhet No&ux och Tinee, få mycken likhet, at det lår altid bli omöjeligt, at utan kånnedom af larfverne, rått åtfkilja Species. Jag yrkar diårföre ånnu en gång på nödvåndigheten dåraf, och fkola de Rön jag i den vågen fjelf haft tilfålle at göra, efter hand meddelas det allmånna. Förfök 1785. Jan. Febr. Mart. Ör Förfök til Salpeters proberande på Hait af Kokfalt ; Af CARL AXEL ARRHENIUS, Lieutenant vid Kongl. Artillerie -Regementet. D: flörre quantiteter Salpeter til flera behof årligen anvåndas, och defs verkan, til hvad bruk fom hålft men i fynnerhet vid Krut- tilverkningen, altid blir fvarande emot defs ren- het från fråmmande ämnen: torde vara nådigt at ega fåkra fått til defs proberande. | Ibland de åmnen fom måft tråffas i Salpe- ter, och ofta til ftörre quantitet ån defs egen, famt med flörfta fvårighet fkiljas derifrån, är Kokfalt. Flera fått hafva varit kånda och brukade til Salpeters proberande på halt af Kokfalt. Säå- fom, at döma af Salpetrens fmak, af chryftal- lernes fkapnad, af defs mer eller mindre fpra- kande då den kaftas på glöd, jämte flera, fom väl alla uptåcka Kokfaltets nårvarelfe i Salpe- tren, när det finnes til någon myckenhet, men på långt når icke defs verkliga proportion, och det få mycket mindre, fom af falpetrens mer eller mindre fuktighet äfven förorfakas defs mer eller mindre fprakande på Kol. Franfke Artillerie - Capitainen COoUuDRrRAY, har upgifvit et fått at, af Salpeters förhållande och lemning då den fmåltes på Kol, kunna döma til proportion af deri varande Kokfalt ("), E men (") Meémoire fur la meiileure Méthode d'extraire et de raffiner le Salpetre, par Mr. Tronson Dre Couprax. Upfal 1774. 63 1785. Jan, Feb. Mart: men utom : det. at man dervid ej kommer når- mare, ån at ifrån 2 delar Kokfalt emot 1 del Salpeter, til och med 6 delar Salpeter emot 1 del Kokfalt, kunna fkilja Sa!petrens och Kok- faltets proportioner, fordras åfven dårtil et me- . ra vantröga ån de fiefte kunna förvårfva. Då Salpeter uplöfes i deftilleradt vatten, och Silfver -Solution drypes dåruti, uptåckes Kok- faltets :nårvarelfe därigenom, at Siifver-Kalken, fom har -ftarkafte attra&tion til Kokfalts-fyran, genom dubbel decompolition fig därmed tför- enar; och utgör et fvårlöft Salt, et Argentum Salitum, gemenligen Luna Cornea kalladt, fom mjölkar Solution och precipiteras, " ”Tyngden af precipitatet blir proportionel emot quantiteten af Kokfalt, i anfeende dirtit,. at. beftånds-delarne få vål af Kokfalt fom Luna Cornea altid fins: imellan åro uti famma för- hållande ("), och bör fäledes dåraf med fåker- het kunna dömas til Kokfaltets proportion, . Den förut kånde theörien häraf, har gifvit' mig anledning til förföks anflållande, för at dårigenom finna de quantiteter Luna Cornea, fom af hvarje procent Kokfalt precipiteras, Öfver hvilka förfök jag upråttat den bifogade Tabellen, fom federmera kan tjena til råttelfe vid Salpeters proberande, fålunda, at I Centner eller 100 Skålp. ("") dåraf uplöfes i deftileradt | Vvatten,, ("I Bergmannhi "Opufcula Chemica et Phyfica 1779. VOR 1; pag Te; 138 (""y Vid deffa förfök har jag betjent mig af den Cent- snersvigt fom til Krut-p.obering vänligen brukas, och år fådan, åt 1 Centner år. jiteniik ömed I lod Vigtualie - vigt, 2785. än. Febr. Mänt. 63 vatten, Kokfaltet med Silfver-Solution precipi- teras, det gifna precipitatet utlakas, torkas, och defs tyngd jämföres med någon dåremot fvarande quantitet uti Columnen, fom utvifar precipitaternes vigt, då den uti Columnen af Kokfalts procenter dåremot fvarande Num- mern utvifar den förfökte Salpetrens halt af Kokfalt: få Med farnma quantiteter af Kokfalt har jag, för at kunna vara få mycket fåkrare om utfla- gens riktighet, ofta gjordt flera förfök. "Af Fabellen fes, at quantiteterne af Luna Cornea, tiltaga i ftörre proportion ån Kokfal- tets guantiteter, fom härrörer dåraf, at en gan" fka liten "quantitet Luna Cornea, i anfeende til rådande fyra och precipitatets fina delning under fjelfva" precipitations-momentet , håller fig uplölt i Solutions-vattnet, fom för alla Kok- falts procenter blir lika. I anledning hvaraf blir nådigt at, vid noggranne förföks anftällan- de, altid nyttja lika mycket uplösnings-vatten, öch "har jag därföre, vid deffa förfök, uplöft Kokfaltet uti 7 Centner vatten, hvaruti I Cent- fer ren salpeter I medelvarme lötes ("'). At någon del Luna Cornea af Solutions- vattnet löfes, har ätven” genom förfök blifvit behtyrkty 1 det lika Quantiterer "KokKtalt 1 olika quantiteter vatten löfte, vid precipitaternes vå- gande gitvit fkiljaktiga ätflag. > CCTEUNTCT hat jag ENDL soceo.dlevers Luna Cornea emot Solutions-vattnet hålla fig ino aprsbinr | däruti (CC) Prof; BERGMANS Opufcula Chemica et Phyfica 1779: MOL I; pruiga. 64 1785. jan. Febr. Mart. dåruti uplöft, hvilket lika fullt blir fvårt, at med ytterfta noggranhet utröna, i anfeende dårtil, at vid precipitation öfverflödig Silfver- Solution tilflås, och ej få noga kan afpaffas, at icke den ena gången Solutions-vattnet biir mer rådande på fyra ån den andra, då mer eller mindre at precipitatet löfes, men blir af få ringa betydenhet, at föga eller nåftan ingen fkilnad dåraf upkommer. Då jag til förfök uplöft någon quantitet Kokfalt, har jag altid dårtil lagt defs fyllnad uti 100 Skålp. af ren Salpeter, och fedan efter precipitatets famlande på filtrum, det med varmt vatten utlakat, til frånfkiljande af få väl Sal- petren och den öfverflödiga Silfver-Solutionen; fom Kokfaltets alkalifka del, hvarvid jag fun- nit, det vara fullkomligen rent, då det genom- gående utlaknings - vattnet ej mera mjölkat Salt-Solutionen. Långre bör ej heller utlakningen continu- eras, emedan altid en liten del Luna Cornea af det varma utlaknings-vattnet löfes, hvilken, ehuru den blir ganfka ringa, likafullt minfkar precipitatets vigt. Utlaknings - vattnets myckenhet tiltager med precipitaternes ftorlek, hvaraf mer eller mindre Luna Cornea löfes, hvilket jämte hvad af Solutions-vattnet medtages, ändrar den jem- na proportion precipitaterne borde hafva emot Kokfaltets quantiteter. Deffe jämte flere noggranne omftåndighe- ter, hafva gjort, at jag ftundom, vid mr ; anftål- 1785. Fan. Febr. Mart. > 65 anftällande med famma quantiteter af Kokfalt, funnit en fkilnad af 2 å 4 högft 6 lod uti precipitaternes vigt, fom likvål år få obetyd- ligt, at den ej gör fkilnad i utflaget för 35: dels procent Kokfalt, ti! hvilken noggranhet man aldrig vid utåfningen behöfver komrima. Når uti Salpeter åfven ingår Magnefia Sali- ta, torde precipitaternes tyngd något förån- dras, men en luttrad Salpeter bör altid vara dårifrån befriad, och blir i annat fall dens fel fom förråttat luttringen, - Defs närvaro fkönjes lätt, om något prer- cipiteras då til Salpetrens-Solution flås Oleum Tartari per deliqvium. At vid luttringen, me- delft tilfats af Spis-afka eller något annat Al- kali, ifrån denna oart rena Salpeter, blir få mycket angelågnare, fom det Krut, hvilket af en med Magnelia Salita blandad Salpeter tilver- kas, drager til fig fuktighet ur luften, hvaraf det förfvagas och med tiden blir aldeles odugligt. Stundom hånder , faft mindre ofta, at Salpeter jämte Kokfalt häller Tartarus Vitrio- latus, då precipitatet, jämte Luna Cornea, åf- ven håller Silfver-Vitriol, och ankommer på vidare förfök, at i den håndelfen kunna med ytterfta: noggranhet finna proportionerna imel- lan deffa båda falter. Detta fätt til Salpeters proberande på halt af Kokfalt, fkulle med all fåkerhet kunna nytt- jas til controll emot Krutbruks-ågare, fom af Kongl. Maj:t och Kronan emottaga rå Salpeter til luttring, famt åfven vid fjelfva Krutets pro- Ks berande, 66 1785: ofan. Febr. Mart. berande, i det Salpetern dårutur utlakas, wvatt- net bortdunftas, och af den lemmade Salpe- tern. upväges til förfök. Et Krut blir godt och ftarkt i proportion af. Salpetrens jåmte de Öfriga "ämnens renhet och godhet, famt defs- mer eller mindre arbe- tande, och kan fåledes et vål arbetådt Krut af dålig och med mycket Kokfalt blandad Salpe- ter, blifva jämngodt med et mindre vil arbe- tadt Krut af fullgod Salpeter. Se Salpetrens quantitet uti Krut kan Hydro- flatice proberas (a) men ej defs godhet, eme- dån' Salpeter och Kokfalt därvid gifva föga fkilnad i utflagen. "Det år vål fant, at om Salpetrens godhet någorlunda bör kunna dömas af Krutets ftyr- ka, fom med Kaft-Mörfare pröfvas, men då efter föregående fats , arbets methoden åfven bidrager til ftyrkan, kan det ej annat blitva än ofullkomligt. | Om någonfin fkulle pröfvas förmonligt at, af o:ne-gånger omluttrad eller få kallad Rafi- nerad. Salpeter, til viffa behof tilverka båt- tre Krut, torde detta fätt til Salpetrens probe- rande kunna blifva en controll emot dem fom Juttringen ombetros. Äfven torde, håraf någon hjelp kunna vin= nas, då vidare förfök anftållas, til förbåttran- de af luttrings methoden, (2) Kongl. Vetehtk, . Academ, Handlingar . 2:dra Quartal. 1755. -— Se TABELL 17 85. I Fobr. Mart. 67 TABELL fom wtyifar, de til förfök afvågde pro- center af Salpeter och Koktalt, famt Pre- cipitaternes vigt. SNES SEE PE EEE rv SNES ARN ANRSKteTe ErTEeS ITS CREST ESA Sö | jon Def Ch 7 a Hr = Fa selsol <> Hele Se vå ol 42 122 Re rt HE ES eler SE tå CR ESTLEE 7 = da SÖ Krien fbr vntl än toid alt i kt | väns FRA DOSEN CSS FIRST TTR EA . €& Bio I BR örn I BI Wo 1 I lod 7:99 I 12272 AA2STEB7 rå 45) 65| 132): IO 98) 21-44 25 7 291,69 44] 501184] 24 NA RS Pygg er 701, 301-22 fal äre Lee | 96 | So) i H SN 74 4241 -581ts9) 181 (05 FER LIE RR AE feat be MAP NAD Al SOA! 2 EESK PE EIS HG SE 201. 601144] 12 «10381 7165 661 334) Br 301 65-145] 25 4921-08 Il, 0M- 051] 351) 34 3381) 62 149| 6 El EL TOR OT) 00 3/1 03 1511 1G ROSA AA 1810 UME S6R EE B7089 35j 64 154 89 IE. 201 3 121-280 251.-.65 159) 198: | 881. 12 281-26 6i)..391.03 241 66 158] 26 071 19 BEE GOT ADGO 231 IG IGEFR27 86 I T4l83 LOMI 594-141 1,98 Sh > 694163) 20 85 15120 > LE £8| 42|101 Stl 691160) I 341 161897 148 571) 431 1031 301 701168] 15 utn8sdi een sö 4 201. 7ZEIT700 28 24 181243 4. NH SSM. 5408 2 Z2il73r 9 grå 191435 28 HH 4H | 110 27). 731175] 221 BON ROTADE SER) Hår AD LED 201 741178) 3 29, 260108) 52]. A3TTI5 25) 254180 10 79 22152 205) AI) 491117 241 701182] 29! 771 - 231550 501l 501120 231 271185] 10 Zo) 24557) 208) 4 Stl f22 221. 27011971) 231 2011 25:60]; 4 481. 521.125 211 791190] 4 AA PRO NG21 7 MN So 201 Bolrg2] IGT. 731 27164) goll. 461: 5+l429 boibed kyr Se — 68 1785. Jan. Febr. Mart. Om Sjukdomarnes förhållande, under Tio års tid, uti Kongl. Örlogs- Flottans Sjukhus t Carlscrona ; ARVID FAXE. M. D. Kongl. Amiralitets Medicus, AA! upteckna fjukdomar fom på en ort före- komma, fkaffar ofelbart mycken nytta för framtiden, om det med granlagenhet fort- fåttes. Men diåråft fådant fkall med förmån verkftållas, bör Climat, årstider, luftens och våderlekens ftundeliga ombyten på det noga- fte anteknas och dårjämte jämföras de fjukdo- mars förhållande, fom det ena eller andra året, eller fårfkilda årstider, åro gängbare, hvarige- nom man med tiden fkulle någorlunda kunna förutfpå, hvilke fjukdomar åro på vågen at utbry- ta och dem få mycket förr förekomma och bota. På ingen ort i hela Riket fkulle likvål dy- likt antecknande vara mera uplyfande, mera gagnande, ån vid Kongl. Örlogs-Flottan, hvar- åft Manfkap famlas ifrån alla Rikets Provincer och til Sjö-Folkets intagande och vårdande det flörftra Sjukhus i Riket år inråttadt. Men omftåndigheterne hafva til nårvarande tid icke varit af den befkaftenhet, at flike obfervatio- ner kunnat rätteligen fortfåttas och vore ftor fkada, om tilfålle ej eller hådanefter medgifver, at uti detta åmne gagna Vetenfkapen. Någon ringa början får jag dock nu för Kongl. Aca- demien hafva åran upgifva, och endaft anföra, hvilke Sjukdomar under 10 års tid i Sjukhufet förekommit, huru de fjukas antal fig förhållit, jämte några generela anmärkningar dåröfver. 1785. Yan. Febr. Mart. 69 År > [T274) 1775|1776 1777)1778|1779 1780 1781 178211783 2 15 itt. Febr Fråfior. | 1821 3131 1931 2781 541 2411 92: 89' 55 er 35 | 50) 423 al-Peb, | 2231 293) 253) 2861 207) 340) 2401 354| 519 bät.keb.] :631 el 83l 121) t78l-i 771 521-100: 37 SET ar OLA for a rs ma I I 3 ol othyfis 6 I 2 I i ul I Uugia I EEE OR iondriaf.) 3 2018 ua ER ir o ofta - 24] 63) 201 631 391 50 50] 50) 85 fubma is 33 I 1 ITS 4 2 isl säokisB8l 2200 :8 7 91-01-14 flanwolT, r3f 2 os) 9 9] 12 fs i ea Möl 131] 1251 12218 -:301. 551 [401 2171 34 ria 12 2 5 13 är BOSE eng SANT SA Bl 8 rhoider 5 7 I 7 5 r 2 8 ika Jil HBT 00 BT ELR -IOd- JA 188 101 I78| 621 2101 194] 107] 601 255) 442 t M 6 6 Lå RR fö er 71-19) 218 ria 2 9 ; s I IE SSA VR DEL 3 5 its i 271 241 SI Ac Bi OIL 351 Örl 27 S1 25 ar föl St I4 7 tia 1 äl FR 2 is 3 S 2 I a 3 lena 3 ins | 2 ofis a 2 2 k fjuka EI vå HS (a) Re fd BR 51 10] 34 mia IOF -ARST LER) äI0k 02) 25koa20]:. 8 | 1 12 VN: AE 3 &L alle Bla 60] 41] 171) 24l 1I81 211 al 10] 29 gå AX783. Fan. Febr. Mart. IST a ee 1775 1776 1777] 17781) 1779) 1280 1781 1782j1 Rofen 131 1151 (AR) TIGEA-0 TR tis) oj | Herpes | 2 I 2 Hå 2 Tinea is FK EG AR 85 Ad If q Ag Phlegmone C 4 3 | , | Bald. vck' Fifdd '&7l AM DM öv FÅ 39 KJ OLE | MR Ö å Pre mirR I | HAL Schirrhus 3 E äl I Fra&ur 5 110) 11 6] 4 4lA 6 5 9 if - Contulion TA 107 IIO iv é 91 I 15 63 å 60 64 146 : Öpna fkador 133| iå3| 2671 204; 146 163) 1351 oiol- 2081 uxationer : 5 2 ol i 51 6l :a2t agf in 235 I Fernidnes-, 18 al ao 2203 | ino tt 5 bråk Gal a0al föl 1231-49! ta aa iest io il Pr ocident, Åni | | 3 ; I Samma äf fuka 10501 1584 124111664 1139 1383 1920:1667 2708 2 sl Fo —j— = | TS I Döde l 17 "ÖL gr 26 581 138: tal 77) roge NNENEREeRtEN —— w— | - I oa—ere — VVS | — NS TS —— LL | —— — = I I kr de fjuka har -. | . (| i per medium vå d ÅA | > blifvit döde, : hold 4 | RR IE shvar | jär 241 132" 1451 18036! garjarl da I > Antalet af de fjuka, under deffa få Ren, häf till "varit 16097 Man, hvaraf 58r blifvit döde, blir .dårföre 3 Ifmmedium af alla åren, ungefår hvår soide fjuk , fom i h Sjukhus med döden afgått. | (Co Hårvid målte dock göras. det tillågg, at under ; örha åren ,- har tilhopa blifvit döde 322 Man, men ul de o:ne fenare 259 fjuka, och då under företåmde tid | '24:de fjuk aflidit, har dåremot af de tvenne fenare äl kå "hvars 24: de varit rof för döden. > Orfaken til få mårkelig fkilnad i dödlighets fumm bör vål tilfkrifvas mera malighe fjukdomar: men kan hå fnarare, at mån uti et alt för trångt: Sjukhus nödfak inpacka alt”för mycket folk i hvarje rum. I - Za IR FEEENEDK.. dal FP ww &, 190 I 3 17850 sjam Feber, Mart. gå + Det år alla år vanligt, at fjuk-fumman ifrån arets början tiltager uti upfligandé me månad, blir hört uti Maji, Junius eter Julius, dock häfen iftnåmnde:? men ifrån den- na tid til årets flut, på lika fått aftager. Sf anTeende til SR eller mindre arbets- AR vid Flottan, plågar vid årets början va- rå 60 a 100 fjuka dageligen , och i den mä- näd då ftörfta fjuk-fumman år , ifrån, 280 til 430 Om dägen. . Störfa fjuk-fumman var fal edes åren 177 77 och FYRAR RAN Maj: och 1774 uti Junii, men alla de. ÖOfriga 7.:åren har Julii månad. dageligen haft de. målta fjuka och fligit.. till iftnåmnde fumma. . Ehuru .denna anmärkning ärligen in- trållar ,; lår "dock icke :den:- nåmnde . månas dens våderlek. därtil vara vållande, eller. at defs verkan fkulle åftadkomma de flåfte I; fjuka; nållt deras antal, i Staden och Landsorten här- omkring , icke år ovanligt ftörre, utan altid mindre, dåråft: någon Epidemie €j'år gänple, hvarföre orfaken måtte fökas. ifrån annan kål- lByroch, ofelbart. dåruti -beftår, at, Roterings- Båtsmånnen, fom. utgöra ftörfta fryrkansaf det arbetande- Manfkapet och förrätta et års tjenfter tour, -afgå; vid. ilutet af ; Maj oeller > Junii;, må- nad, då nytt Manfkap. vid ingången; af nåfta månad. åter. anländer, hvilket innan det blif- vit vant vid. arbete och lefnadsfått, fom. då ganfka; vida år, (kiljaktigt, ifrån. hemortens tils gångar och. förrättningar, målte.deras kroppar vidkännas mer -och mindre lidelfe, hvaraf de jukdomar -upftå, fom Ytggra: mådgde af de juka i Julii månad. tll ft sc Det ”2 1785. Jan. Febr. Marti Det finnes åtven, at fjuk-fumman några år varit ftörft uti Maj och Junii månader. Men fadant torde hafva hårrört, dels af något ovanligt väderlekens omfkifte, fom förorfakat fjukligheten, fådan fom hånde uti Maj månad 1782, dels af arbetsflyrkan vid nya Dockan, fom af indelte Landt- Regementer utgöres, hvarvid förfarenheten gifver vid handen, at det ena Regementets Manfkap finnes mera di- fponeradt til fjuklighet ån det andra, dels och af någon flags hemfjuka, at Roterings - Båts- männen antingen emot upfodrings-tidens flut, begynna längta hem, eller at de förråtta någon långre arbets-tour än. vanligen, hvilket förra åfven hånde med ena Gothlands Compagnie 1777, da uti Maj månad nåftan inga andra an- kommo fjuke til Sjukhufet, ån af nåmnde Compagnie, men ockfå at de mangrant åter- fingo hålfan, fa fnart ordres til hemlåf dem förkunnades. Den anförde fjuk-fummans förhållande, det ena eller andra året, hårrörer vål ganfka myc- ket af flörre eller mindre arbetsftyrka vid Flot- tan, Men få har man dock erfarit, huru olika äfven detta utfaller, både i anfeende til antal af fjuka, fom ock til de gängfe Epidemiers art och lynne. Och år mårkeligt, at vid jämn- förande af de vid Ammiralitets-Contoiren be- finteliga Upfodrings- och Arbets-Liftor på Örlogs-Flottans Manfkap årligen , har Arbets- folkets antal år 1777 varit ungefår lika med de o:ne föregående och efterföljande åren, men detta år det fjukligafte; dock ehuru de flåfte fjuka fig famma år företedde, har det, i jämn- förelfe 1785. Jan. Febr. Mart. 73 förelfe med de öfriga åren, ifrån och med 1775 til och med 1783, varit minft dödeligt. Men håremot har åter året 1775, i anfeen- de til arbetsftyrkan, haft de måtta döda af alla 10 åren, ehuru de fjukas antal icke varit få flort fom 1777 och 1781. At året 1777 måtte hafva haft mycket oftadig våderlek och at defs verkan åftadkommit hvarjehanda omvexlingar uti våra kroppar, fynes ganfka fannolikt: men ockfå, at denne verkan icke lår hafva med- fört få ftort antal maligne fjukdomar fom i fynnerhet 1775, kan af dödlighets-fumman ty- deligen bevifas. Af Sjuk-Förteckningen intages, huru viffa fjukdomar varit mera rådande det ena året än det andra, och deras förhållande i tin fram- fart har åfven gjort dem likafom med hvar- andra beflågtade famt på en och famma tid gångfe, ftundom åter helt och hållet förän- drat fin art och antagit likfom annan fkyld- fkap. De fläfte fjuka hafva uti nedannåmnde fjukdomar varit, år 1774, af Fråffor, Catarrhal-Febrar och Utflag. - 1775, - Fråffor, Catarrhal- Inflamatorifke- Fe: brar och Skjörbjugg. 1776, > Fråffor, Catarrh. Febrar och Flufs- KR höfta. - 1777, > Fråflor, Catarrh. och Inflammat. Fe- ; brar, Skjörbjugg och Rheumatifimer. - 1778, > Catarrhal-Febrar och Skjörbjugg. - 1779, > Fråffor, Catarrbal-Febrar, Skjörbjugg och Vattufot. ' - 1780, - Catarrhal-Febrar. = 1781, - Catarrhal- och Infammatorifke Febrar, Diarrhée och Skjörbjugg. ; F är 4 1785: fan: Febr.. Mart: år yng Catarrhal= -Inflammeatorifke- Röt-Fe- > brar, Skjörbjugg, och Venerifk fjuka.. 217833 > Catarrhal- Röt - Febrar, - Diarrhee , Skjörbjugg, Rheumatitmer och Vat- tufot. "Af Fer kan fåledes iithönntast hvilka fjuk. döhaas det enar året varit mera gångbare ån det "andra, at ”Gatarrhal-Febrar förorlakat de målta fjuka, at Fråffor 5 år, Skjörbjugg 7 år, mem VBR Febrar 4 år, RöÖt-Febrar 2 år. Diärrheé 2 år , Vattufot 2 år, Venerifk fjuka 1 år; utgjort de milta fjuka under deffa tio år. Det fordrades den aldranogafte obfervation på våderlekens omfkiften, oa man fkulie kun- HÅ Utforfka hurudan denfamma varit, fom få. verkat på våra kroppar, at den eller den fjuk- domen derefter utbrutit, famt de fubjeéters tilftånd en eller annah årstid, då fådane fjuk- domar genom luftens verkan hos dem fått inrymme, at förbigå dem fom af Ymitta leda fin fortgång. De förre omfåndigheter. fe vi ganfka ofta hånda och vedermålen dåraf åro ej rare i Sjuk- hufet. Vid början af år 1772, föll mycken fnö i Januarii och Februarii månaders; flrax dårefter anlånde ovanligt mänga til Sjukhufet belvå- rade med utflag. Inhevarande är tar vid fam- ma tid-intråffat lika våderlek, och man har fett hårefter: på lika fått flere fjukd: ankorma med. denna fjukd iom, än etjeit plågar hända. Uti Julii månad 1775, yppade dig efter en kall blåft en Peripneumonia putrida, fom: fe- dan! varierade til verkelig Röt-feber. - Något tidigare af året 1782, vifade lig efter lika dock jä: rare 1485: ofäln Febr. Mart. ER långre och: håftigare sblåfts»Inyfsnämnde: fjuk- domar efter: hvarandra, ehuru de i början vo-' ro nog. nåra förente, ”likafom nyfsnämnde år, och "om manemed granlagenhet antecknat de: på Sjuk-förteckningen anförde fjukdomars för- hållande årligen, fkulle.detta än mera befannas. De ibland Sjö-folket i land under: arbetet vid Örlögs-Flottan vanlige och allmånne fjuk- domar, äro uti de 3:ne förfa månader af året, Bröft-febrar och Flufs-hofta3 uti April, Rheus matifmer >; Maj, Skjörbjugg och Vaår-fråffor; Junius; Catatrhal-Febrar, hvilka dock uti hvarje månad åro gångbare; Julius, Inflamatorifke - Fe- brars: Auguftus, Diarrheers September; Hölt- Fråffor och Intermittenta Febrar til: årets flut. Deffe Tjukdomar variera dock ganfka myc ket i anfeende til årstiden "och inträffa ftun- döm tidigare ftundom fenare, alt fom våderle- ken fig fork iller: Det lår väl knappaft gifvas mera ån 2me orfakersihvarigenorm . Epidemier blifva gångfe och underhållas; nemligenluf- tens omfkiften och fmitta, de förra, förs fröra "och hintra. våra kropps delar uti, fina nödvändiga. , fundtioner;, ...oeh...den fenare , meddelar + och ) uti våra våtfkor åftadkom- - mer famma gemenfkap, fom Epidemiens natur innehäller, eiler uplitvar « det til Imitta fulcep- tibla inet. Ehuru de förra canfka ofta | lågga srunden (til. den tenare , då 29 dock många Epidemier, hvareit defie icke med hvarandra halv a nagon BROR ip, utan blitva hvar för lg verkande, hvilketsoch med nedannämnde korta sger In a öfver den anförde Sjuk- Förteckningen, fkall beftyrkas. . Fo Pen 76 1785. Jan. Febr. Mart. Den förfte fjukdom fom hår anföres år Må/:s-' ling, hvilken var få mycket ovanligare i detta Sjukhus, fom hår inga andra intagas ån de, fom äro i Kronans tjenft och manbart Folk; icke defs mindre ankom en ung Bätsman til Sjukhufet, fmittad af denne i Staden vid fam- ma tid gångbare fjukdom , hvilken fedan fmitta- de andra, få at 15 Man af de hår varande fju- ka fingo Mäfsling, och dåribland de fom voro emellan 40 och 50 år. Fråffor och Intermittente Febrar förhålla fig nfka olika. — Det ena året åro de allmånne, andra år angripas ganfka få däraf; men på deffa 10 år, hafva åren 1775 och 1777 haft de måfta fjuka af denna fjukdom. Ehuru antalet uti det förftnåmnda år var ftörft, bör dock anmårkas, at Fråffan hela året var gångfe; men håremot förhöll den fig det fiftnåmnda, fom en Epide- mie och det öfver hela Riket. Uti Sjukhufet tog den fin början uti April månad , och innan påföljande månadens flut hade öfver 200 fjuka håraf varit befvårade med nåftan alla kånda Species af Fråflor. Det år vidare om Vår-Fråflor anmårknings- vårdt, at om deffa blifva gångfe, har man ej at frukta andra Epidemier, och under 10 ärs tid hafva Fråffor i allmånhet varit mycket fparfam- me, i fynnerhet de år då fvårare fjukdomar fortfatt litt lopp. At en Epidemie. under dels fortgång gan- fka mycket varierar, år ftundom fvårare i bör- jan ftundom åter vid flutet, ofta blandar fig med en annan gångte fjukdom, och åter för denne gifver aldeles vika, år en gammal fan- ning, 1785. Jan. Febr. Mart. TI ning, och på lika fått förhöll fig den Peripneumo- nia putrida, fom år 1775 i Julii månad fig inom 233 dagar inftålte och hvaraf 20 Man dödde, dock var härvid märkeligt, at vid likens Öp- - nande fanns fjukdomen i lungan altid på vån- ftra fidan hafva tagit fitt. ftamhåll, och kändes bloden hafva en ftark unken lukt. . At .våderleken måtte hafva verkat fjukdo- men fynes utom all tvifvel: men nog befyn- nerligt, at enär orfaken uphörde til det) fom åftadkommit den inflammatorifka delen af fjuk- domen, få blef derföre icke det råtaktiga i vät- fkorna inadtivt, utan fortfor Rötfebren någon tid dårefter. Vv Sö (Fortfåttning nåfta gång.) - (FrRPeN ge eteme) Råttelfer. "Den i 4:de Tomen af K. Academiens Nya Hand- lingar pag. 264 införde Förteckning på de vid Loka Hål- fSobrunn botade Sjukdomar, varder hårigenom, fåfom oful- ”fåndig och felacktig anmärkt. | "År 1784. påg. 7. lin. 5. får Veftan, lås Öftan p. 24.1. penult. - veckningar, 1. verkningar. PI fö. OL DA Efter 1. åfven. p. 155. 1. 7. » : Commiflarier 1; Emiffarier. Pp. 272. |. 24. += Dyon. 1. Dijon. ; p. 275. 1, 8. » olåshet 1. olöflighet. År 1785. Pag. 39. lin. 20. flår amplexum, lås, amplexu exceptum, FÖR- AA SKÖRD E KNING- på de. Rön, fom;å åro införde uti detta Qvartals modi gu B BIEN rå cen 6 Apa Raving a z ; din | "rv +? i borapag. NA 0 Cubi sbifka och plan få Hal jakade och nekade famt or imlige Röt- aus Ag 'GusrT. ADOLPH Der JÖNMARK. rå 0 rg Haplisbådh Bår-Syra3 ef Carr Win. SCHEPLE: | ) Jie - & AN Bejkrifning Mia Hags de 2å Jaso ”maica uptåckte och befkrifne, af OL. SVARTZI « meddelt , af CLas. ÄLSTRÖMER. 2 4. Fyratio Curculioner frå an Goda Hopps Udden befkrifne , jämte anmärkningar vid famma Infe&t-Slägte ; af ÄNDERS SPARMAN. - 5: Befkrifning på et nytt Ng 4 yi; Phalena Tinea ”Betulinella; af GUSTAF PaArJjkure. >. AST 6 Fö fök til 'Salpeters prober ande på Halt Afa Kokfalt ; af CARL ÅXEL ÅRRHENIUVS. > . Om Sjukdomarnes för hållande uti K. Örlog f- Flottans Sjukhus d Carlserönags af ÄR: ID 61 JÄRNA SM : -. - - 08 3 BE 22 | Basin ar vv ER BR RE SR RE sen a Pg AR RS ; ; SG IDKA N TT GT £ FIK KASK AA sA 5 iv ja TIG Un LT Sk 7 FER & rk äv Xr G eg HA , ki) 3 NPR 4 « £ ANA FÅ fr NS Ö HVB X ön SR KA ÖN Z i VÄ FS NG Ag z AED I h N Ä Kr y < = INS + 1 | 2 Flo din g Soulpsit FYRA Re KONGL. VETENSKAPS ACADEMIENS: NYA HANDLINGAR, FÖR MåNADERNE APRIL, MaAjus, JUNIUS;» SD 1785. | PRASES HERR ANDERS SPARRMAN, Medicine Door och Frafelor: Fortfåttning om LR orka förhållande, under Tio års tid, uti Kongl Örlogs- Flottans Sjukhus z Carlscrona, D len Öfver hela Europa år 1782 gångbare Snuf- 2 Febren, eller få kallade Iofluenza, tog hår din början förft i Maij Månad, under en fkarp N. O. och N. V. vind, då någon tid förut i April varit mycket vackert våder, ST G Det 80.1: :1783. Apr. Maj. fun. Det fkulle vara-et onödigt föremål, at anföra de vid denne fjukdom törefallande omftån- digheter, i fynnerhet fom den få allmånt blif-: vit kånd, dock får jag endaft nåmna, at om famma fjukdom 3 andra orter var en plågfam Catarrhe, fans den;i det minfta hår å orten, myc- ket lika med ofvanföre nåmnde och här 7 år förut gångfe Peripneumonia Putrida, faft långt fvårare och allmännare, ad Vånftra lungans Inflammation och blodets unkna lukt, fom år 1775 utmårkte Epidemien, utgjorde åfven nu likheten med famma fjuk- dom: men holtan var längt ,våldfammare, hvil- ket ofelbart hårrörde af ftarkare röta i våt- fkörna denna gången. | +" Hvad fijelfva Snuf-febren angår, få var den i början mycket allmän och fkonade nåftan ingen. Hos dem fom endaft hade Catarrhe, gick den lindrigt öfver: men af dem hvilka nöd- gades intaga fången, finnas få, fom icke hade ryfning förfta dagen, med dårpå följande hetta och feber, fvår oppreffio pectoris, haltig och tung andedrågt, vänftra kindbenets radna, famt "'plågfam holta, hvilket ofelbart teknade den inflammatorifke delen af fjukdomen. Däårjåmte fyntes ockfå våtfkornas röta röja fig af-kraf- ternas förlorande genalft i början af fjukdo- men; då den fjuke äfven hade oren tunga, låg och ftundom krypande puls, fick på 7a 9:de dygnet fmå brunröda flåckar på armar och ben, ftundom vidftråktare på kroppen, hvilka dock hvarken bådade fjukdomens förbättring eller förfåmring, mycket få undfluppo yrfel, många hade Torfken och Diarrhee 4 fjukdo- mens förfta fladier, fom var elakt tecken FOR ram- 1785. Apr. Maj. Fun. 8I framför altkunde man, af curens lyckliga utgång, få öfvertygelfe om en ricktig prognofis och åt rötan var fjukdomens rätta ledare, hvilket åfven af egen erfarenhet ån närmare blef beftyrkt. Vid början af Snuf-febren eller den 22 Maj, Tamina år, blef jag under tilltyn af många fjuka uti Amiralitets Sjuk hufet, hårdeligen af ofvan- nåmnde Catarrhe anfallen, järnte alla anförda kån- netecken af én Peripneurmonia Putrida, utom yrfel och törfiken , hålft fjukdomen icke hann til den högd: men hade defto mera plåga af en convultivifk hofta, fom til alla delar liknas de kikhoffan och hvilkens håftighet icke ens tillåt mig minfta nattro eller at få lågga ned hufvudet i fången. Efter vederbörliga premis- fer, grep jag til Acidum Vitrioli tenue, och tog dåraf 30 droppar i Hafrefoppa 4 gånger söm degen” nar Efter förfta' dygnets förlopp, fick jag an- fenlig lifa för hoftan och fom doftis hårefter Öktes, hämmade detta antiputridum inom få dågar de omftländigheter, forn voro egenteliga orfaken til fjukdomen, famt mig til hälfan äterfälte.!& Ehuru denne cur hvarken fom ny eller övanlig ”anföres, den ock Tedermera til flera hundrade fjuka med lika förmån blifvit nyt- tjad, ftyrker den dock min talan, at infamma- tion och röta vöro med hvarandra blandade, den förra uti de folide delar och vid de dö- das Gpnände fanns vara i vånftra lungan, famt derföre får namn af Peripneumonie, och den fenare uti de Avide delar, hvilket röjdes åf de utflagne flåckar, fom gofvo mig anledning til Vitriol-fyrans nyttjande, hvariöre ock når den / Ga ienare 32 1785. Apr. Maj. fun. fenare förbättrades , måfte den förra gifva vi- ka, famt genom lindrig expedtoration affkildes ifrån det lidande ftållet. Vid denna Epidemie år vidare anmårknings- vårdt, at då anledningen uphörde til det fom åftadkommit fjukdomens inflammatorifka del, af- ftadnade denne fjukdom; men det rötaktiga fortfor lika vål och blef enfamt rådande. Det kan vål förmodas, at rötan i våtfkor- na var Epidemiens förfta egenfkap och verka- des af luften, lika fom den inflammatorifka delen: men få tildrog fig likvål, at en Febris Putrida redan höften förut eller 1781 blef gångfe i Sjuk> hufet och ditfördes af hemkomne fjuka i den- ne Feber från en Örlogs -Fregatt, på hvilken få Officerare fom ftor del af befättningen va- rit fjuka, och emedan fjukdomen fortfor i defs lopp både förut, under och efter Snuf-febren, få kan man häraf få anledning tro, at Rötfebren fmittade dem fom hade nyfsnåmnde fjukdom. Man torde likvål kunna påftå, at båda de- larne må räknas til Rötfeber-fmittans utbre- dande, ty fom någre Låkare på andra orter anmärkt at Snuf-febren åtfölgdes af röta, få fant år tillika at Rötfebren, då nyfsnåmnde = fjukdom uphörde, var ganfka fparfamt gångfe på landet håromkring, och jag har icke af det årets tidfkrifter funnit, at den blifvit få all- månt gångbar på någon ort i Riket, fom hår. Det år likvål beklagligt, at nåftan af alla Fpidemier, fom ofta uti våra Nordifka Lånder fig yppa, finnes knappaft någon fvårare at ut- rota, än oftanåmnde Rötfeber, i fynnerhet då brift på födan och fvåra år tillika inträffa, hvarigenom hånder, at Manfkapet fom PNG a J ; 1785. Apr. Maj. fun. 83 af den fold Kronan dem beftår, får mindre för penningar til lifvets uppehålle och deras kroppar otilråcklig föda, fom blifva hårige- nom mindre förmögne at emotftå verkan af frår och ombytelig våderlek, eller at blifva af andra fjukdomar fmittade. Men Rötfebren har dock icke altid denna orfak til fin början, ty den år åfven gångfe då rundeligare tilgång finnes på lifs-uppehålle, och vi hafve i Sjukhufet, ty vårr, vedermåle af båda deffe omftåndigheter, famt det til når- varande ftund, hålft fämma fjukdom tog fin början om höften 1781, blef fvårare om fom- maren 1782, och nåftan lika det följande året, famt har nu på 3:dje året ouphörligen fortfatt fit lopp, under Sommar och Vinter, Höft och Vår, förhållit fig lika uti ftarkafte hetta och fAlrångafte köld, utan at vind eller våderlek därvid fynes hafva gjordt någon förändring. Det enda man likvål om denna fjukdom kan nämna, är det, at den på et halft är ej engripit få många til antalet, fom tilförene; at den nu fållan vifar fig hos private i Staden; at fymtomerne åro ftundom något lindrigare och Aphte åro fålfynte: men håremot åro de fjukdomar, fom denna årstid plåga vifa fig i Sjukhufet, emot vanan med röta förbundne, hvarpå man måfte gifva noga akt, om curen fkall lyokas. | Under det namnet Catarrhal-Febrar, finnes et ftort antal fjuka uti Sjuk-förtekningen vara utförde, och årligen utgör ftörfta fumman af alla fjukdomar. Det fkulle blifva vidlyftigt, at hår anföra de variationer af flike febrar, hvar- af fjuka årligen ankomma til Sjukhufet och G 3 huru 84 1785: Apr. Maj. Jun; huru defle vifa fig året om, men måft uti hi. nii månad, dock vil jag endaft anmårka at deffe. febrar i fynnerhet om våren uti April. månad: anfåtta bröftet och at mänga få Öfverflödiga expedtorationer innan någon reftitution århål= les, det hånder ock ftlundom at: någre blifva Hedtici, Sållan yppar fig denne fjukdom fåfom nå- gon Epidemie, och om få hånder, år icke hel- ler fållynt at finna många combinerade med inflammations-febrar. ; Några år åro Fråffar och deffe. febrar när- flåktade och då åricke rart at Catarrhal-febren efter 3 a 4 paroxyfmer förvånder fig til en ordentelig tertian i fynnerhet värtiden, hvi!ket ofelbart ftadfåfter den tanken, at en del flike febrar hafva en och famma orfak til fin up- rinnelfe, fom Fråffan: | hå Man kan ockfå nåftan taga detta fom, e hufvudregla, ty af Sjuk -förtekningen inhåm- tas, at under 5 fårfkildta år hafva Fråffor varit mycket fparfamme: och juft deffa år hatva Ca tarrhal-febrar varit defto allmännare. =. sa js Lika få förhåller fig med Inflammatori/ke Febrar , at deffe under-5 af,de nåmnde 10-780; varit på famma fått med Catarrhal febrar ovans ligt, allmånne; men åter under deandra 5 åren hafva deffe, i antal af fjukas icke tölgt ifs nåmnde fjukdom, Det år åtven en mårkelig anmärkning, at nåftan under alla de år; då inflammatorifke fe- brar varit lindrigaft, har man fett målta Hectlici, och tvärtom, hvilket lemnar ock det vittnes- börd, at ju flere fom blitvit af infammation angripne, defto fnarare har den Karna, 1785: Apr. Måj. Fun. 95 i Af alla fjukdomar har Flfsbofa under alla 10 åren nåftan. årligen haft lika antal fjuka,;” hvilket bort få. mycket mindre förmodas, fom den plägar komma af förkylning vid luftens, omfkiften, och fom deffe få ganfka olika fig förhålla, ty fynes-mårkeligt, at-Flufshofta dock. varit mycket lika. «bland ovanliga fjukdomar, fom itrllev 1782 Ära Epidemier vore gängbare, förtjenar. åfvens nåmnas , huru på-8 dagar i Febr. månad, 33: Man ankommo til Sjukhufet, hvilke dels. re=' dam hade, dels fingo en fvulinad eller påfe un-> der hakan, fom ftundom fråckte fig ifrån ena örat til det andfa, utan-at fvalget håraf: ber IVÄNadesi ; Denne fvullnad var icke hård, hade fit fåte i. fjelfva fettet, medförde ingen färdeles olå-' genhet och ' blefvo inga andra däraf befvårade;: ån de fom voro fetlagde, och ju fetate Fstkan mera tiltog denne påfe. ; "Når fjukdomen ' börjades, kåndes någon fila hvarpa fölgde lindrig FR fom dock” merendels hos alla efter förkald ygnet uphörde, då päfen begynte formeras omkring balfén til: s'te eller 7:de” dygnet, fmåningen högdes pr dårefter på lika fått förfvann, At denne Tumor fubmaxillaris blifvit Verka genom luftens åtgård, år ingen tvifvel: men det blir altid märkligt, at våderleken nägra få dagar antingen varit af den befynnerliga be- fkaffenhet at han kunnat åftadkomma dylik fjuk- dom, eller kroppen i den ftållning under fam- ma tid at luften endaft då kunde upvåcka det- ta onda, men hvarken förr eller fedan. «= G 4 | Dia = 86 1785. Apr. Maj. fun. Diarrhée och Dyfenterie hafva under de för- flutna 10 åren förhållit fig tåmmeligen lika alla är, utom förftnåmnde fjukdom 1781 och 1783, då flere än vanligen diåraf varit befvårade: men håremot har Dyfenterie under hela tiden, icke fåfom någon farfot fig företedt, hvilket un- der få lång tid hår å orten år ovanligt. Hvad åter Skörbjuggen angår, få lär knapt gifvas någon fjukdom om hvilken flera fkrif- ter åro afhandlade än om denna, dårom hvar och en fagt fina tankar, hvarvid jag äfven tillägger mig hafva funnit, huru Skör- bjuggen olika förhåller fig til lands och olika til fjös, då den förra om Våren och den fe- nare om Höften anfaller Sjöfolket. Man fkulle fnart falla på den tankan, at luften få olika årstider måtte vara af lika be- fkaffenhet, efter den verkar enahanda fjukdom: men defs orfaker torde dock vara vida fkilj- aktige. Det år vål fant at kalla höftnåtter, kulen blåft och fuktig luft hopdrager kroppens exha- lationsrör, fom tilförene af Sommarhettan va- rit utvidgade och dårigenom håmmar utdunft- ningen, då denne ftadnar qvar och på et eller flera ftållen uti kroppen lågger grunden til Sjör fkörbjuggen, dock bör man icke tro, at hvarken detta eller den myckna falta maten, fom Sjöfolket til fjös förtåra, år den enda eller målt verkfamma orfaken til fjukdomen, åfven derföre, at den famma årstid fållan yppar fig til lands, faftån där förefaller aldeles lika vå- derlek, utan faft mera Öfvertygar mig 5 års för- farenhet til Sjös, at Sjö - fkörbjuggen då i fyn- nerhet inftåller fig, når Skeppet under flere a dagars fe trana RA AE URI SSA IT 1785. Apr. Maj. Jun. 87 dagars ftorm och kalt regn måfte öfver alt tilflutas, hvarigenom den inftångde luften fnart ruttnar och dels genom defs inandande, dels genom defs tryckning , hindrar våtfkornas: utgäng, fom fedan blifva modren til denna afföda (”). | SA Utrikes Flottor hafva under fenafte Sjö- kriget nog befannat famma orfak til Skör- bjugg, och at denne i fynnerhet måtte vara uprinnelfen til den måfta Sjö-fkörbjuggen kan därmed beftyrkas, at når Örlogs-Skepp långe åro utfatte för ftillt väder och ingen luftvex- ling fker på längre tid, får Manfkapet meren» dels altid Skörbjugg. — 4 Utom hvad erfarenheten fåledes beftyrker, angående grunderna til Sjö-fkörbjugg, fanns en: dylik omftåndighet år 1778 åftadkomma famma, fjukdom :i land, då.. den i Febr. månad be-, gynte vifa fig nog ofta ibland Roterings-Båts- månnen. . Manfkapet nyttjade föregående Hå-. flen och Vintern det få kallade Skaff-hufet til fit Boningsfålle och förplågades på Kronans kåft, famt lågo Compagnie-vis 38 å 45 Man i hvarje rum, hvaraf de flörfta voro 14 alnar i långden , n3 i bredden famt 43 i högden. Om nu et fådant rum varit aldeles tomt, få hade det innehållit en luft-column af 5474 ce: f. lufteller ungefår 410 & luft, fom delad emellan 42 man endaft blifver 130 c. f. på hvarje man: men fom Manfkapets kroppar, fångar, hängmattor, klåder, kakelugn m. m. icke från fumman år afdragen, få kan denne luft-column Md | 08 om (5) Afhardling om Hushållning til Sjös &e. 1782, pag. 37. (ESS RR SAT 8$ 1785: Apr. Maj. JUNar om rummet. vore aldeles tiltåpt, på långt när icke förflå til lifsbårgning -dygnet om. I så til denne: Land-fkörbjugg, fom i allmånhet hån-' der fil” Sjös, at den inftångde löften verkat: fjukdömen, och fom fvårt våder gerna intråf- far Höftetiden',. hvaremot: Skeppet måfte uti. Sjön tilflutas, få fynes detta vara råtta anled- ningen til Sjö-fkörbjuggens utbrott Höftetiden.- nAt sren luft botar hvad oren fördårfvat, fer män ofta hånda med Sjö -fkörbjuggen, då de fomriinog hög grad dåraf omsiSkeppsbord varit; -befvårade kommit i) land, hafva de en= daft af Landt-luftemsutan något annat medel blifvit; botade , hvilket ockfaå -blifver-et- fkål. til fyrkoyför min mening; men det lyckas icke at föra den om Skeppsbord, fom i land fått Skörbjugg, ty då-tiltager fjukdomen ån ss m—- a n PA vn co BENUIU nd 1985: Apr. Moj. Jan: > 89 Ehuru nu denne anmärkning vid Skörbjug= gens Öörfak til Sjös och då den om: Höften blir allmånt gångfe, har din" riktighet; kan man vål anfe Land-fkörbjugg tilkomma på fams ma fått, i anfeende til det tilltånd hvaruti krop= pen förfåttes: men då den-sena. leder fn-up= rinnelfe ifrån infrångd luft, få tilkommer. dens verafsvädenekens: omfkiftens»"wl svwn I 26 «. Under -ärbetstiden vid Ötlogs-Flottan vis | ftas måtta Manfkapet i fria luften, arbetet fom af dem förråttas underhjelper kroppsdelarnes | sar. hända. I — fundtioner, deras låge år Sommarn och Höften - Åfver merendels: på Vindar; dår man icke:be- höfver- fruckta Millaftäende "luft och födan år Värtiden,: utom någon :rundeligare -tilgång på fårlk fifk, nåftan enahanda året om, få at man icke; borde: förmoda i Landt-fkörbjuggens ut brott den tid af året då fådant vanligen plås Men fom det: år bekant, at Skörbjugg icke alla år intråffar, ej: helercaltid år lika fvår, få blir gåtan fnart uplöft, ty den blir ej oftare gångte, ån då, når våderleken om Våren förft yårit mycket blid och vacker, hvaraf kroppen mer och mer expanderas:i:och de öfver Vins tern! famlade fega våtfkorna få utrymme av kun- na utdunita, men afren infallande: haftig "köld och kall blåft: blifva, genom kroppsytans: fils rörs -hopdragande, hindrade i fit lopp, då ftad: na var och formera Skörbjuggen. - Om nu Jtådant våderfkifte intråffar förr eller fenare af Våren, fer man fjukdomens derefter taga fin början, "Uti Marti månad 1778 och 1782 var våderleken ganfka: vacker, men 'den qdårefter infallande kalla" luften: tillkapade en allmånr Skör- AM 98 1785. Apr. Maj. Fun. bjugg ibland Kronans Manfkap, åfven hos Under - Officerare och Timmermån, i fynner- het det fiftnåmnda året, hvilket var få mycket ovanligare denne årstid, fom deffe i klädnad, lefnadsfått och beqvåmligheter hafva mycken förmån framför gemenfkapen. April månad 1783 hade någon tid blid vär derlek: men luftens föråndring ftrax efter til- delte Flottans Manfkap oftanäåmnde fjukdom, få at öfver 500 Man til medio Junii däraf va- rit anfatte; då på min tilftyrkan vidtogs den författning, at de hos hvilka Skörbjuggen ej G tagit Öfverhanden at de ju kunde arbeta, blefvo qvar inom Skepps-Varfvet, dår nyttjade Skörbjuggs-medel, famt tildeltes fådane törrått- ningar, fom fkulle bidraga til deras reftitution, hvilken utvåg dem ej allena ofelbart fnarare til hålfan återftålte, ån om de til et Sjukhus blifvit transporterade, hvaråft utrymmet för fjuka år otilråckligt och luften mycket o- fund, utan åfven anfenligen låttade Sjukhus- koftnaden. Genom den ofta hår förekommande Skör- bjugg ibland Kronans Manfkap, hvaraf icke alla på en gång, utan efter hand infjukna, kan upftå den frågan , om Skörbjugg är fmit- tande eller icke? och om den förhåller fig li- ka med andra Epidemier? Om man fkulle dös ma af de håndelfer, fom tildrogo fig på ÖOrlogs- Flottan under fifta Finfka Kriget emot Ryfs- land, få fkulle man fnart tro, det Skörbjug- gens fmittande egenfkap vore utom ail fråga; änfkönt fjukdomen på et Skepp endaft vifte fe hos några få i början, var på flutet knapt någon enda Man fom icke häårdeligen 1785. Åpr. Maj: Jun. 0) blef anfallen: men vid öÖfverfeende af några Journaler, fom faft nog ofulkomligt vid detta tilfålle blifvit hållne, famt af trovårdiga beråt- telfer har man inhämtat, at Rötfeber, Dyfen- teri och Skörbjugg voro få blandade med hvarandra, at ingen fkilnad håruti gjordes, och å fynnerhet har liftnåmnde fjukdom fått be- sfkyllning för det, fom den förftnåmnde likväl åftadkom, Manfkapet lefde defsutom af gan- fka dålig och bortfkåmd Proviant, låg myc- ket trängt, hade fvårt våder, at ftyckportar och luckor långe voro tilftångde, hvilket både åftad- kom fjukdom och åfven underhöll defs lopp, utan at den behöfde hafva någon fmittande egenfkap. Om Skeppsbord tror jag likvål icke at Skör- bjugg kan fågas vara oförmögen at communicera fig med andra fubje&er, ty få vida de fom — Mfrårt af fjukdomen åro anfatte hafva flinkare de andedrågt och exhalationer, kunna de åf- ven meddela defla ångor åt andra kroppar, hvil- oka dem genom hudens fugrör emottaga och dåraf upvåcka denne eller någon annan fjukdom. Utom vid belägringar och andra dylika til. fållen fer man fållan Land-fkörbjugg i få hög ' grad fig hos någon inrota, fom til Sjös, och ehuru den blifver gångfe och vifar fig några månader bort åt, fom hånde 1783, få hafva dock fynbara vedermålen meddelat den öfver- tygelfe, at alla de, fom då efter hand fingo Skörbjugg, hade redan vid fjukdomens förfta början dårtil fått anledning, och at denne ef- ter hand alt mer och mer hos de fjuka til- tog, men aldelas icke genom fmitta-fortplan- tades, och kan få mycket mindre hår är ; a8s 92 1785. . "Apr. Maj. Fun. das, fom Manfkapet icke hade fina lågen til- sfammans och defsutom dageligen gingo på ar- bete i fria luften. Det vore för öfrigt at förfvara en orim- lighet; om jag fkulle påftå, det fkörbjuggen til fjös endaft vifar fig om höften, eller i land -endaft om våren, ty man fer dem äfven i vå- ira Nordifka farvatten vid flutet af Julii och början af Augufti månader, ftundom vara nog alfvarfame, hvilket jag erhindrar mig hände un- der Sjö - expeditionen 1758, och ”likafå fkedde 1781: men då har ockfå altid ombytlig väder- . dek och flere dagars regn föregått, at Skeppen varit tilflutne; man fer ock likaledes at Land- fkörbjuggen hos en och annan vifar fig i Sjuk- -hufet året om: derföre, hvad åfvan anfört är -om fkiljacktiga orfaker til Sjö- och Fand-fkör- bjuggen, förftås dermed det fom mätt och i alls amnmånhet vid denna fjukdom plågar hånda. Skylldfkap imellan Skörbjugg och Rötfeber, -har nog tydeligen vifat tig i Sjukhufet, få vål fom hos de fjuka i qvarteren, under de 2:ne förflutna åren, och bör en fädan- Skörbjuge nog råknas fom Epidemie, dock har den förre famfållt med den fenare fin vanliga tid om vå- ren varit gångbar, men Rötfebren fedan enfam året om. Af den anförde Sjuk-förteckningen inhårntas, det 9 man år 17753 af Sirangurie varit befvårade, Då få många inom få dagar af denna fjukdom ankommo til Sjukhufet, föreföll det mig nog befynnerligt: ;men vid efterfrågan fick jag för- nNimma, at fådan fjukdom dem påkommit af et Mags dricka, fom Manfkapet plågade köpa på en krog i Staden och då förfälgningen dåraf « ÅN blef 04 te VARENDA BN Ry 1785. Apr. Maj. Jun. JG3 blef förekommen, har man fedan ej fett flera dylika fjuka: i Vid Sjuk- ätteckinkarna Sälsende för ofta- nåmde 10 år fkulle man fnart falla på den tan- kan, at utvårtes fkador förhöllo. fig ftundom fom andra Epidemier, och at flere dåraf fom- "liga år befvärades: men vid Flottans utredning til fjös, eller under 'vidlyftigt arbete; år upfor- dringen af Manlfkap. nödvändigt ftörre,-hvaraf äfven hånda flera utvårtes fkador; dock år icke eller altid detta orfaken til ftörre antal fjuka af fådana åkommor, utan fnarare den, at åt- fkilliga "Compagnier af Roterings - Båtsmånnen hafva likfom et vidlådande hemfel at ganfka litet värda fin kropps fkötfel, hvarigenom..de ofta endalft af ovårdighet få elaka benfkador, och når de åren inträffa: at deffe Compagnier äro upfordrade, få blifver altid antälet flörre af dem fom hafva sutvårtes fkador; i”fynnerhet om något: Tadant år tillika infaller då Sjö bjuggen är allmännare ån vanligt. Anmirkningar öfver ro. års sjukk? uti et Sjukhus. fordrade vål långt vidlyftigare Af- handling, ån hvad nu ”altför koft blifvit an- fört, och kunde fäkerligen vara et -högft gag- nande åmne: men fom omftåndighetefne för- bjuda at anföra alt hvad vilja och åhåga gerna -Önfkade, få tåcktes Kongl. Academien NA be- sög ar hvad nu blifvit upgifvie: - ARVID FAXE. Eb mö (ay rrny gar. ta 94 1785. Apr. Maj. fun. Alla Enhetens imaginaira rötter til och med den Tionde graden; jämte anvisning, hu- vu å de Former af de högre aquationer- na, fom tillåta uplösning, rotens delar böra multipliceras korsvis med Enhetens imaginaira rötter af lika högd, för at få ut alla rötterna, åfven fom det frer med Cubifka AMquationer; Af ZACH. NORDMARK. Math, och Phyf. Profeffor i Greifswald. FLN Lat TROTT RA Tr Fö någon tid fedan föll det mig in, at vil- ja fe fkapnaden af de Enhetens imaginaira rötter, fom Öfverftiga fjerde graden , åfven fom man i tredje och fjerde graderna långe haft deras vården bekanta. I början hade jag icke ftort hopp at hinna långt med mina rötter utan tilflykt til Cirkel-Bogar; emedan jag fåg at fvaret på frågan berodde på uplösningen af en &equation, fom vore blott en, högfttvånne, grader lågre ån rotens Exponent; åfven forn Enhetens imaginaira Cubic-rötter fås genom uplöfandet af en quadratifk equation. - Men når jag noga fkärfkådade Formen af de upkom- mande ZEquationerna, fann jag, at de genom viffa utvågar kunde uplöfas ånda til och med tionde graden. Så fnart jag nu dårigenom fun- nit Enhetens imaginaira rötter, fökte jag ge- naft at draga fördel dåraf. Jag kom därvid i hog, at af de högre &quationerna åro viffa Former, ehuru nog infkränkta, hvaraf man ve ne 1785. Apr. Maj. sfun. 95 finna en ror, uttryckt genom tvänne Rotmärken af lika hög Exponent fom sxequation; och för- modade deraf, at om bemälte Rotmårken vexel- vis multiplicerades med Enhetens imaginaira rötter af famma högd, fkulle Expreffionen af den enda roten kunna tvingas at gifva fram alla rötterna utan undantag. Strax förfökte jag med en och annan &quation af högre Form ån de vanliga, och fann icke allenaft at det tråftade in, utan åfven at det kunde bevifas, at det nådvåndigt i de Formerna borde tråffa in. En likftåmmighet Algebraifka &equationer imellan, fom förtjenar Analyfternas upmårk- famhet, och bör gifva anledning at tånka fig litet mera omkring i de högre graderna, ån man hittils gjort. Den våg jag gått för at finna rötterna, år följande. ; Seel För at gå fleg för fleg, mårkes at hvar vöch en vet, at yr. oh NR Lika bekant år, at bågge V? 1 åro +F 1 och — I | sh Äfven få vet man, at alla tre y?1 åro + 1, fr Vg RY | CAR ( 2 2 Me Och :änteligen år ne bekant, at alla fyra VI åro + 1, - IL + V-1,—- V-DR Men. huru fe alla Vi ut? Låtix = VI och fåledes x' = Ir eller «7 — I = oc Efter ; H man 96 1783. Apr. Maj. Sun. man nu åtminftone vet en rot x = 1, måfte x I = 0 Vara en divilor af förra &quation, och quotienten x? + xI FH Xx Ht x FI =09, fom divifion ger, måfte innehålla de andra fy- ra rötterna. — Siftnäåmnde &quvation har ingen rationel divifor hvarken af förfta eller andra graden, men bör derföre icke ftrax handteras fom en Biquadratifk equation. Et fått at ned- tvinga henne til andra graden år methoden med furda Diviforer; men aidrabåft år at handtera henne fom en £quatio reciproca. Om den for- ten af &quationer finnes erforderlig underrät- telfe i de fiefta vanliga Algebror (THOMAS SIMPSONS, EuULERS och fleras). En fådan Xxquation vore til ex. x9 + max" + naxt + raäa?x>? + natx? I marx + a? = o, hvareft digniteterna af x och a åro lika höga i mot- fvarande termer lika långt från början och flutet, och hvareft bemälte termer hafva fam- ma Coéfficienter 1 och 1, m och mm, a och 2. En fådan 2&quation kan, når defs Exponent år et jämt Tal, altid nedtvingas til en dub- belt lågre, hvartil låttafte methoden år, at fåtta Xx a i . -. . [4 - - + - = 2 Enligt denna definition år vår a x equation xt + xx? Fx + x + I =o0af fam- ma flag; x och (1) åro hufvudquantiteter, och alla Coéfficienter åro lika ftora fins emellan och med (1). Den uplöfes derföre på famma fått. Förft dividerar jag hela &equation med AT x? för at få den under följande Form: - + = N I 4 ve + - + -+1=20 Sedan fittes — +- =2, I d 4 0 On Xx : hvaraf 7 a . 1 VR gerna a CIS ; + V 9805. Apr. Maj. JO GT NAN I xx? I hvaraf — + — + 2 = 2? eller — + — I FR z föra = 22 — 2. Deffa vården, infatte i flållet för termerna i equation, gifva z7 —-2-+z-+1=09 —-— I TV eller z? + z — I =o0, och z = ma re 2 S & 1 2 Men nu var - + - = z eller x? — zx ++ I I 5 2 3 =0; ochaderföre;x = de altfå har x tvänne vården i z, och z fjelf har tv? vården, hvilka om de i hållet för z infåttas i fifta equation , fås alla 5 vården af x, det är, alla fyra imaginaira Vy” 1. Håraf blifva nu alla fem SF VS (= 5) 2 I-FyS LE SG MÅ (TES -y 22); I — 2 - Fr ) -1-V (=5+V GSI VS) 5 ET Ta 5 RA 5+ ER fbr man råknat rått, bevifes genom rötter- nas uphöjande til femte digniteten, då man får (1) igen. Innan jag nu går längre, vill jag vifa til- lämpningen häraf på en up löfelig Form af femte gradens &quationer. Det år bekant, at en ibland de få uplöfeliga Former af de högre &quationerna år följande: x” x — npxt =? x n.n—3 =H.N-4.N-5 RENEE rt 2,n=4 AL ÄRA EAS 3 .N=5 + sc ps 5 2. 3 RE K 2 ot 08 1785. Apr. Maj. sFun. .H-5:n- 6. pr — &0c — bh = 0 hvareft, utom andra infkrånkningar, hvaran- nan Term felar. (NB Jag vill hådanefter nämna &quation under namn af (A). En rot håraf kan finnas ant nzen EO Cirkel-Bozgar, eller abfolute oo I röljande Algebra fka Binomial- Formel Vilagtl b2- pr + vå Eb VÄb: på (Se Treatife of Algebra a THOMAS SIMPSON, London 1775, pag. 147): Jag har, utan at ån dra vårdet af denne Auctorens Formel, gjort en liten: åndring i defs utteende, fom hvar och en Låfare lått begriper utan förklaring. När nu » tages = 5, blir equation x" > —5px3 Ke Ape bye 6 (B)» och en rot x = al Vib+vi AR Vs vili pt = mn, hvareft m för kortheten fkul betyder förra rot- mårket, och » det fednare. Defa värden af m och a gifva ma =p och »m'--» =b6, genom hvilkas infåttande i ftållet för p och bi xqua- tion (B), den förvandlas til x" >x = 5Max? + Sminx — m'—n' =0. At man år eh rot til denna &quation, beviles äfven derige- nom, at divifion med x fv 30 ger utan reft RS xt + (m—+2) Xx + -3HMm+AR). 3 + (Mm? —OMmn—Omp> + P3). Xx + MW -—-Mmun + mnt—ma? +— nt. > 0. (Ci. ; Denna e&quation bör fåleds innehålla de fyra öfriga rötterna, i men tyczes förebåda myc- ken vidlyftighet, emedan den icke kan tvingas ned Pre någon rätionel Divifor af nägon- dera .graden. Men jag börjar dockicke dftrax at uplöfa den fåfom Biquadratifk. Den enda utvågen, fom eljeft vanligt vis vore Öfrig, vo- re 17985. Apr. Maj. fun. 99 re methoden at föka Surda Diviforer: den vos fe dock hår mera ån befvårlig för de famman- fatte Lirterella Coéfficienternas fkull. Til und- vikande deraf har jag gripit til följande helt befvnnerliga råd. Jag fer at (C) år vål icke felf en Equatio reciproca, men Fundtionerna af mm och a i hvarje Coéfficient hafva dock en fådan Form. «Jag förenar derföre methoden at finna rationella quadratifka Diviforer med fåran om Equationibus reciprocis, och finner derigenom ganfka lått de tvånne irrationella gquadratifka diviforer, hvaraf &equation är fame manfatt. Förft fåttes o i flållet för x, då blott fiflta termen mt—mn + mn? —mn? + nt=0- blir quar.. Denna år en! Zquatio reciproca, och uplöfes lått, enligt hvad i början af denna &$. år vifadt, då den -befinnes vara en .produd af n . ma + a? och m? Ba MmMn+R?, 2 2 -e a SE 2 Å Alven få når a» fåttes == o, fås xt+mx-+trm2x2 +m'x-+m' 0 älven en Zquatio reciproca, och NG en product ar x? emx + m2 famt r- VS 5 ö Å É ; Xx? de — ex + m?, > Sättes ånteligen m—o, 2 fås stt nxI +nx2 + x + pt 9 likaledes en | > 1 VS 2 2 en product afx? pb oe nx+2? och x? | | 2 SUK +n?. > Af deffa färfkilda Fa&torer 2 fes nu lått, af hvilka delar de tvånne hela Quar dratifka Fattorerna til hela equation fkola be- hå, hvilken finnes vara en produdt af > + 0 H 3 I-V5 100 1785. Apr. Maj. Jun. 1-V SE | RN (måls) os RR RR 2 ITV -1+V och x? «+ (mn). xx + me SERA a? = o, hvilka uplöfte måfte gifva de fyra 2terftående vården af x i e&quation (B). Och då får man | Ur förfta x=i I. (mn) + (2-2) Y (5-/5) 2 Fa&toren x= EES mrd) —(m+2) v CT ) 2) —- Ur fenare x=2 ” (m32) + (m-n) yr rv ” 2 Fadtoren x=i (mt (2n-+2) yr SY Om vi nu kafta ögonen tilbaka på de i denna $. anförda imaginaira värden af Vy” 1, finna vi, at man får det förfta af de nu nyfs fundna vården af x, Om 2 multipliceras med förfta imaginaira Y' 1 och a» med den andra. Det andra vårdet af x fås hår, om man gör tvårtom. De tvånne återftående vården af x fås genom et lika förfarande med de tvånne sterftående Enhetens rötter. — Et fådant fam- manhang imellan femte rötterna af Enheten, och ybtterna i en aquation af femte graden af For- men (B) vifar en Ögonfkenlig likhet med Cu- bifka xquationerna. Af fjelfva methoden fes, at de tvånne förfta imaginaira Uttrycken af -1+ SY yr nemligen 3 ( — + y ==) och gå $ 3 s 1785, Apr. Maj. Fun. Ior och z FRA Vv so , fom blott a fkilja fig på ftora quadratrotens tekn, höra til- hopa och vexlas om med hvarannan; åfven få . de tvånne fiftaa Men et af de tvånne förfta kan icke nyttjas tilhopa med et af de tvänne fifta. En annan likftåmmighet med Cubifka 2qua- tionerna år följande. Om i Hufvud- roten $ a $ ROR SSE x = Vib+vål-p + Vibe våb-p = mtr, Quadrat-roten y($b-p5) år omöjelig, åro alla fem vården af x i equation (B) mö- jeliga i fig fjelfva, oaktadt Formen af förenåmn- de expreflion på x vore irredudtible; men år bemålte quadrat-rot möjelig, 13 har x blott et enda möjeligt vårde, neml. det fom finnes genom Hufvud-Formlen. Bevifet håraf år klart. SAT UTA Låt i förra håndelfen yib + VIb-p före ETC IR EEE ftållas genom M+Nvy-1, få målte yib-ViIb?-p” föreftållas genom M-Ny-1 (rötterna må kun- na verkeligen utdragas eller ej; deras vården hafva åtminftone en fådan Form); och då blir m+2n (förfta roten) = 2M, och m-2 = 2Ny-2. Då deffa vården infåttas i de andra fyra Expres-= fionerna, realifera de inbillade quantiteterna hvarannan, och alla rötterna blifva verkeliga. $ PRE EEN Men vore V (36?-p") möjelig, och Vil-+-v ib? -p" fre | = M+N, famt y2b- yåä6”-p' = M-N, och fåleds x = m-—2a = 2M, och m-» = o2N; få vore väl förfta vårdet 2M möjeligt, men då de möjeliga vården af z-—+7» och 2-2 infättas i de andra uttrycken, biefve den omböjeliga delen icke uphäfven. - - 2 Den 162 1785. Apr. Maj. sun. Den nu anförda likformighet med Irredudi- bla Håndelfen af tredje graden, år hår lika få fvår at håfva fom famma fvårighet dår, få lån- ge man icke kan uttrycka rötterna annars ån genom tvänne delar, det år genom en Binomial- VE oo En ER DOE Exprefion YT + Yr: -q> + VT-VYVr?-q?. Skall det då aldrig vara möjeligt at hitta på någon Trinomial-Formel för fådana rötter? 6. — Sjette rötterna af (1) åro ftrax til hands. Man kan antingen ftrax fåtta ett quadrat-rot- mårke framföre defs Cubic-rötter, eller ock för likformigheten fkull fåtta x = y”1, x91=oa. Denna &quation kan decomponeras på två fått. 1) Efter man förut känner de tvänne naturliga vården x =1 och x =—r1, kan man dividera &equation med x?-1=o, då quotienten x+ + >? + 1 —o uplöft ger de öfriga fyra rötterna it V- vary LERA hvaraf alla yi blefve 2 -I+V-3 (-1-y-3 Fi, - I, + A — yes) a ER), Je Tr är o) Kan x9-1=09 föreftållas genom produ&ten (x?-1).(x?+1) =>, hvilka Fattorer gitva x=y>?1 och x=(y"?-1) = —- yi. Hvaraf fjette rötterna ur Enheten blifva de famma fom Cubic-rötterna deraf, då förft alla tre tagas med fina råtta tekn, och fedan alla med ombytta tekn. Altfå åro yi ”I-HV AVR EI=V-3 KIÄKTE Pr ME EES DE Så 0 Så 2 SC 41; +P 785 Åpr. Maj. Fula 103 $3å vida nu en och famma equation gifvit bäg- 'ge flags Expteflioner, målte de i N:ö-r ans förda kunna förvandlas til de i N:o 23; hvar- af man ledes på den fatfen, at Enhetens ima- ginaira Cubic-rötter åro vexelvis hvarandras både Quadrater och Quadrat-rötter på en gång. Uphögningen bevifer det ock ögonfkenligen. = & e . | - 3 3 e o Låt ena roten til exempel X == uphöjas ; + | 2 | til quadrat, få fåt man igen den andra neml. "> s3 Å | e 2 | - 2, Således år den fednare den förras SR re ; . ; guadrat. - Vill jag ockfå ur den förra draga Quadrat- roten, får jag åfven igen den andra, ty den fednares quadrat år lika ined den förra - aller hå IRAN I ff sIrt3 roten. Dertföre har man (=>) 2 ( | ) ; | 2300 2 TY (==), det år, utom fjelfva Enheten gilvas andra Expreflioner af quantiteter af den befkaffenhet, at gquadraten af en quantitet år lika fror med quadrat-röten af famma quantitet. ; Om i 2quation (A) (6. £.) a = 6, blir An PR Es Bl eko 2 2 (DN ; OREEE Rn och roten deraf «x = y Ib +r yäb > por EA TO Snr arg ar aloe Vib-V3br-pl. Denna eqvation år långt låt- tare ån (B) af femte graden, och kan handte- tas fom blott Cubiflk, men för likformigheten fkull. vill-jag fullfölja råkningen -på fått fom förut. Låt förra rotmärket vara — my det fed- Bare ER da fas ap, mt RER Och equation förvandlas til x9-ÖOmuxt + om n”x? | | ; I å = Ce LJ 13541 17056- Op. Maj. Sin. -m5-2m22?-79 = 0, hvars termer af blott jämna Exponenter : gifva vid händen, at dår äro två och två lika flora rötter af motfatta tekn. Den måtte fåledes icke allenaft kunna divideras med x-m-2—=0 utan ock med x+m—+2=0, och följaktel med x?-2m?-2mn-a? 0 på en gäng. Efter förråttad divifion har jag x+—+(>-4mna—+n?).x> + misom?a + ma? -omn? + at = 0, hvilkens Fadtorer åro x? + (m +n). x + m”- jättk + 27 0 och x20(m +) x + om? sma Fa =0. Håraf får man AT Törfta Xx =—-5, (m+n) I Fagtöreny/ ix mn) Af fednare x = +E.(m+0) + 3. (m>-2n) v-3 Fadtoren . | x5+:0n-+ 2) <(mn>=n) : V-3. Om vi nu gå tilbaka. til alla Uttryck af vr (nårvarande:$. N:o 2), fe vi tydligen, at det hår anförda förfta v/.let af x fas, om multipliceras méd förfta imaginaira Expreflion af VI 1 och a med den andra. Gör man tvårt- om, fås det andra x. = Åfven få kan det tre- dje och fjerde vårdet af > fås genom den tre- dje och fjerde imaginaira Expreffion af yi. Denna- Analogien gåller hela vågen, hvad den uplösliga Formen (A) eller xn sapx? + .(m-n) .V-3 (m-n). V-3 jer å Jet Hö 12] het t 2 Mja HR bl ;n- a.n— 6 nn pr TYG HR NE rant + 2 2 3 n.n-5 ;n-Ö NR=7 — — . —- ptxt8 &e. —b = 0 angär. 2 3 4 Man formerar Binomium Vg b+Våb-p + Re Vibe vIb2pa, och multiplicerar det fört med (+) (åtom förfta Vr, få har man förfta värdet 1185. Apr. Maj. Jun. 105 Vvårdet af x3 derpå multiplicerar man med (—1), öm någon fådan yi gifves (hvilket hånder i denna 6.) få har man den andra roten. Der- på multiplicerar man Binomii delar med ima- ginaira rötterna y "i vexelvis, våljandes altid et fådant par til Radices Conjugatz, Tom icke fkilja fig på annat ån den mälft fammanfatte quadratrotens tekn; få får man alla rötterna af equation, utan någon fårfkild folution för hvarje rot, eller equations nedtvingande ge- nom diviforer. Alt kommer derföre dårpå an, at hafva Enhetens rötter uträknade. De up- löfningar jag hittils anfört, hafva blott varit låmpade at | lika fått bevifa henne til ock med Tionde gra- evifa fjelfva reglan. Jag kan på den med fårfkilda Solutioner, få långe frågan år om Formen (AD). Lät til exempel» vara = 9, få kan &quation divideras med x-m-p=o0, oDen dåraf upkomne Quotienten af ottonde graden har lyckligt vis m och a lika afficierade i fina Coeéfficienter. Den kan derföre, äfven fom i $. 5. genom förening af divifors-metho- oden med sequationibus reciprocis, nedtvingas til hålften, och följakteligen uplöfas fåfom Bi- ”gquadratifk. Vore »—10, får Formen (A) tvån. ne lika flora rötter par>tals, och blir låttare än då »—9. Så vida detta år klart af fig fjelf, vill jag nu, för at undvika vidlyftighet, läm- na fjelfva equation, och blott fysfelfåtta mig med Enhetens rötter. Vi komma nu til dem, hvilka af alla Tio åro de måft inveklade, neml. Sjunde rötterna. oDånuix = Vs, x7-1=0, och divifion fker med x»-iI—0, fås Xx oe XT me xt me I oj 2 I 2 of X 106 1785. Apr. Maj. fun. = x = I — 0 åfven en equatio reciproca. Di viderad dig x? -- den 3 ARE Form xd or x? Te age titta + - + + I = 0 Xx Når nu fåttes > + - = 2, fås åfven fom i &. 5. x a x I - —— + 3 =S I x ES GG I multipl. med - + - =2z ÅRE 6 I x AEG x3 I x I Å få fås + ot - tb IE 22 YA Non I » I Xx Rigg I eller — + — = 22-20-25 22-22, : I ar Z | ä x3 I Om nu de fundna vården af — + —, I XT xo x sier rt S — SE ZE - + -, fåttas in i xquation, up- I x fofttiter - + 2? — 22 — I — 0, hvilken icke låter dividera fig. "Jag fätter derför z=y-3, fåsskörväddlas deristil 3»? ya SUG ti. Roten håraf utdragen -och bragt til fit I fit timpla- fe utfeende, ger y = 1 (yz. [+ 3y:3 + ÅN | | 'a Ur TR 3 EE AE Vä: RV - ER hvaraf = =y-3=3(- IFO VI.1493vV-3 Vi. [—-3v-3); Men af | ERE - + IE? har man åfven fom i &. s5. 1983. Apr. Maj. Jun = f0v 2 ANT 3 = a, altfå blir; 2 = Ki SS 2 | FT EE NR SEE (= 20y2r43V-3 + VI.1-3V-30 3.7) > Deffa åro de tvånne förfta imaginaira vär- den af V71, hvilka åro hvarandras Makar och korsvis böra multiplicera delarne af roten Al ATT == gore ox = Vib+Vab-pl + VIb-vIb?-p7 i den :oftanåmnda &quation. För at finna de öfriga, påminner man fig at de Cubifka rotmårken : upkommit af en Cubifk equation, och böra, i för at gifva de andra Cubic-rötterna, vexelvis multipliceras med Enhetens Cubic-rötter. Om jag. derföre förft i anförda Expreffion af V 71 på en gång multiplicerar V Z.1+3 vV-3 med Va > ch åfven den -förras quadrat med | 3 SO -1-V-23 den fednares, famt V Z.1-3V-3 med — | > och quadraten med guadraten; upkomma, för- medelft flora quadrat-rotens dubla tekn, åter tvänne nya radices conjugate. - Och med” en cmvånd multiplication fås de tvånne fifta. För at fpara rum och möda vid Tryckningen har jag blott anfört de tvånne förfta. Men ottonde rötterna åro få mycket låt- tare; Emedan « — V Ii, vxl — I = 0 — ; 13 (x+-1) 108 1785. Äpr. Maj. Fun. (x?-1) (xt 1) = (x-1). (Xx? 1). (xt +, får man genaft ur fiftnåmnde Fattorer alla sn värden af x — V?1, nemligen + 1, — 1, 1 1 V-L + VEEV- 1)» AS VCE ved BN VVD 9. Nionde rötterna af (1) hafva icka eller nå- gon fvårighet. "De åro Cubic-rötter af Cubic- rötterna i 6. 3 Hårvid bör märkas, at V?a SM Pl sar KögAA VT deta at Cubic- roten af en quantitet bör multipliceras med Cubic-råtterna af Enheten, för at få alla defs tre vården. — Når altfå i nårvarande håndelfe Cubic- roten fkall dragas ur Enhetens Cubic- rötter, bör hvarje Expreflion fom fås, multi- pliceras med en i fånder af Enhetens Cubic- rötter, hvaraf upkomma följande nio SS YT + V- 3 SE gån äg Vv = af V?1 nemligen: 1, —— 2, 2 2 3 e 3 Mi nreedeetete VI KFVeS V-1+V-3, -i+V:3 Mi -+y-3 NR RR 2 3 Mö Je I sty >=32 Vra-V-3 VI Vs3 SI-FWES Xx H ANDET ARRESENER Sas — da PR 2 or 3 PES V-I-V-3 A 1-3 2 2) De famma finnas åfven genom x —- V”I1, x?- 1 jonas I on (xD : fx” — x) I I ). Om jag i LIF Ad - femte och fjette vårdet uphöjer RR Så eller S — til Cub, för at flytta Fa&toren under TY RS I SEE TEE UTA NN EP FAR | | gen, lika utfeende, nåml. Y 1785. Apr. Maj. jun. 109 | 3 | | under Cubifka rotmårket, få alla tre Expreflio- nerna den fjerde, femte och fjette i ordnin- I 1 +V-3 2 a Lika 2 få år det med de tre fifta, Men enligt fåttet af fin uprinnelfe hafva de fkiljaktigt utfeende. SUG. Om man ur femte rötterna af Enheten drar ut quadrat-roten, fom altid har dubbelt tekn, mälte man få alla tio rötterna af Exponenten FÖL. ROBIN JIE (Xx — VA Ia kx 010) Ser det ock vid handen. = Efter de verkeliga röåt- terna åro (+1) och (—1), dividerar man med FÖL 0, då guotienten blir <> Faro + art sär 1 0. > Denna equation är aldeles lika med den i &$. 5. för femte rötterna, blott ar har flår x> da ofta i $. 5. flår x. ...BDerlöre makes nar vara lika, (or med xdär, och fåleds blifva x hår lika med quadrat-rötterna ur femte rötterna af Enheten. "Tionde rötter- na blifva: derföre uttryckta, om man fåtter quadrat - rotmårket framföre femte rötterna, Detta år en method. Den tyckes. vara den naturligafte vid förfta påfeendet, och år dock den aldrafåmfta. = För at få en bättre, miårke Ul at xo I 9 åtven, kan decompaneras 1 ST SE 0LOCH, xo koT 00 MNArat KOST fänt x = (yV'-r =) Vi. Efter denna anvisning fkola tionde rötterna åfven fås, då man rått och flått, utan at draga ut någon quadrat-rot, tager femte rötterna förft fom de tå med fina tekn, och fedan med ombytta tekn. Men efter en och famma &quation gif- vit bägge methoderna, ledes man på den flut- dog | fatfen, TIO 1785. Apr. Maj. sun. fatfen, at quadrat-rötterna af femte rötterna måfte finnas igen ibiand femte rötterna fjelfva, och at man faledes kan umbira det efter förfta methoden föreflagna guadrat-rotmårket. At 1å år, ;bevifer åfven fjelfva Elevation: Ups höjer man til exempel förfta imaginaira Ex- preflion af yV”1 i 6. 5 til quadrat, få fås den tredje igen, och 13 vidare. Följakteiigen om jag ur den tredje vil draga ut quadrat- roten, iå har jag henne redan fårdig i den förfta, Och på detta fättet måfte alla femte rötterna 16; 5. tagna, både jakade och nekade, utgörd alla Tio tionde rötterna af Enheten. De åro följakteligen redan dår gifna. : ; SOLER Den egenfkapen hos quantiteter, at vara hvarändras: quadrater och quadrat-rötter antin- gen fårfkildt eller på en gång, tilhörer icke blott Enhetens Cubic-rötter och femte rötter, utan alla fådana defs rötter utan åndå, fom hafva en ojämn Exponent. "I följe håraf år dylika quantiteters antal oåndeligt, hvilket jag nu vil bevifa. JF åt » vara ett helt men ojämnt Tal, och on följakteligen jånt. Om nu fättes x=v"1, få åro alla vården af V”I rötterna i &equation änsr=o0, > Ville man återigen fåtta Fy = — var + Vy, fa voro alla värden at + y? Vi, rötterna i equation pr —T—=>. Men denna uplöfes i Factererna y"-1=0 och y» Tio, hvaraf 7 = VI och py TyrI = Cefter » år udda) — Vr, eller på gn gång y=— Fv Nå vary = + V> Vi, derföre år + y? pir & F Vai Hvaraf es; på g rat- 1905: pr JA SM ooo IB drat-rötterna ut yi fås igen utan utdragning, når yi fagas fom de flå orubbade både jaka- | de och nekade; och fåleds når man vill draga quadrat-roten ur en y”1, år det altid en annan yi, fom utgör en fådan quadrat-rot. Så långe nu » år et ojämt "Tal, föreftåller | &quation xt -1 320 med lina vården af x alla fådana quantiteter in infinitum, hvareft qua- drat-roten ur ex» år gifven genom en annan, Men för at få » at utmårka alla möåjeliga ojäm- na Tal, fättes » = om + 1, då &equation blir mbt g 0, i hvilken i fållet för mm kunna infåttas alla numror I fin naturliga ordning O, 1, 2, 3, 4 &c. hvarigenom ' &equation för- vandlas til x!r=0o, xI-1==0, xt-1—=0,'x7-1=0, x?-1=0, &c. hvilka alla böra uplöfas, för at få alla quantiteter af oftanåmnde art, woFörföker man med alla Vi, VI 1, VI, vy”, och Vi, få beftyrkes fjelfva fatfen af utgången, ty de befinnas alla ega den i fråga varande egenfkapen. Det år ock klart, at in- ga andra quantiteter, ån Enhetens ojämna röt- ter, kunna hafva: bemålte egenfkap, Sant är vål at, om P år Peripherien til ra- dien 1, och a och a åro hvilka hela Tal fom behagas; är yt = fe + Y-1. Sin = n : | "TARAS n 2 flv, det år, om rötterna (1) uphös jas til hvad dignitet (2) fom behagas, fås altid bemålte dignitet igen bland rötterna (v"r1) fjelfva utan uphögning; men deraf följer alde- les icke tilbaka, at rötterna (V") ur yng åf ven Pp Pr Pp P pop + VI, Sin är (0 + V-I. Sin JG ARE 2 ” 112 1785- Apr. Maj. Jun. ven fkola altid finnas bland rötterna (yer) fjeifva, utan at man fkulle behöfva et nytt, rot-mårke. Jag fåger, at det icke altid följer; ty om a» icke år udda, fkola vi ftrax fe veder- fpelet. Låt ofs til exemp. fkårfkåda vi neml. flank FNB VG Fi KG DS Kär Kärn) so V (Der VV (=VEDARN- Jag må nu uphöja hvilkendera af deffa jag vill til quadrat, få finner jag altid quadraten fårdig förut i någondera af rötterna; men vill jag draga ut quadrat-roten af dem, få finnes den vål förut ibland rötterna fjelfva, få långe jag håller mig vid de fyra förfta. - Men för de fyra fika nödgas man fåtta et nytt rotmårke, emedan deras quadrat-rot icke förut finnes ibland alla otta. oc Man lår få nöja fig med de i föregåen- de 66. upgifna rötterna. De elfte i ordningen tyckas vara aldeles otilgångeliga, få långe man icke år nögd med annat ån abfoluta Algebrais fka Expreffioner. Genom methaoden i & s. kunna de vål tvingas få lågt neder, at de be- ro på uplöfningen af &xquation 2 +zt-422-22? +3z+1=0; men få mycket jag hittils haft tid at fkårfkåda faken, kan denna icke bringas til någon uplöslig Form; få at man hår lår nödgas ftadna med fådana rötter, hvilkas Ex- ponenter åro Prim-Tal. Atequation x''.1=9 låter föreltålla fig genom produéten af FaÅo- : 2 rerna x-1=0, xx-2Xx Co/ — + 12, xx-2x Cof — SR II P + 1=9, ox ox Of 2 + 12, XXx-2X oft +1=2, + + g v2 ELIN Vien VV AT AA 7 1785. Apr. Maj. Jun, 13. P + 1=0, xx—-2x Gof = + 1 =0 fullgör icke hela vår åftundan; ty, emedan alla dylika ST KpileR $ Xx + I 2 Cfi>, ke ie 7 Jeon | II då x år Xx roten i &equation x''-; =., få borde man Al- gebraice kunna uplöfa fifltnåmnde 2&quation, för at Algebraice uttrycka alla dylika Cofinus, eljeft begår man Circulum in demonflrando, Ville man återigen taga värdet af deffa Cofinus ur 'Taflorna, få är det blott en approximation öch ingen folution. | Men vore den fökta rotens Exponent en produ&t af tvånne eller Aera af de redan fund- na rötternas Exponesrter; kan den förftnåmnda roten finnas genom de fiftnåmnde. Hårvid Pumps man. hg at KALLE V RE m2 . Vi, det år, at:en rot ur hvad ftorlek fom hälit, kan multipliceras med alla Enhetens rötter af famma Exponent. Vill man nu haf- Va alla Kilo rar klart; at man ur femte rötterna bör draga fjunde roten, få har man fem Exprefhoner, hvilka alla böra multi- pliceras med alla y7 i för at få alla 35 rötter- na V'”7i oLyckligt vis kunna alla fjunde röt- terna ur V' I utdragas utan at fätta före nå- got nytt rotmårke, ty de finnas ibland rötter- na fjeliva, emedan alla fem uphögda til fjunde digniteten gitva alla fem tilbaka. Uphöjer man til exemp. förfta imaginaira yi (6. 5.) til fjunde digniteten, fås den tredje igen, och få vidare. Altfå år fjunde roten ur den fillnämn- da lika med den förftnåmnda orubbad. Och på detta fåttet åro femte rötterna ur Enheten tillika 114 1785. Apr. Maj. cf un. tillika fjunde rötterna ur fig fjelfva. Om alla derföre multipliceras med alla fju yV7”1, fås allå!trettidifemry 35 | Men hade man velat taga alla V'>'81 eller alla y'9r, få hade man nödgats gripa til nya rot-mårken framföre de fyra fifta V?1: — För öfrigt borde man förfara på lika fått, mutatis mutandis. Af det förft anförda Exemplet fes, at man kan upgifva alla vården af x i equation x?7-1—o0. Deviderar man med x-1=292, fås quotienten xt kx GR 03 Fo Il Kr &C + X+I1 1, fom icke innehåller något rationelt ja icke nå- ot möjeligt värde af x; och man kan dock upgifva alla defs rötter, Utan at gå den hår utftakade vågen, fkulle det vara aldeles ogöår- ligt; ty genom fjelfva merkodus equationum re- ciprocarum kan den vål fånkas ned til r7:de gra- den, men omöjeligen lågre: Af hvad redan år anfördt år lått at fe, at man kan finna alla rötterna af equation x"" + XV FR XI RR KR &C + xd I = 0, få långe » betyder något Tal, fom kan up- köa” ar” Humrörha” 1,2; 8:74; 800; 9, 10, då antingen en af dem tages enfam, eller två af dem multipliceras tilhopa, eller tre, el- ler fyra &c. i alla möjeliga combinationer. Låt til ex. »=3:5.7, få innehölle equation ARR ST NR RT Men "efter alld Vi, alla yi famt alla V71i åro bekanta, kan man finna alla Expreffioner af v>:"7: på fam- ma fått fom förut fkedt med v5'7:; det år, alla vården af x i equation x>'"7-r=0. "Om nu &Ä&quation divideras med x—1=-0, blifva alla 'de"andra rötterna vården af x i quotien- ten 2 4 MN PIE ERE 1785. Apr. Maj. Fun: 15 ten x794 4 x193 oj x192 sp &C + x1 0, fom i nårvarande håndelfe Ivar emot xn- + Ao &C + xo + I =0. Sådana Phe- nomener i Calculen förtjena ll upmårkfam- het, ehuru man icke ftrax fkulle infe PED, deraf. Hvad angår de i $$, 1-10 anförda Formerna af alla Enhetens rötter til och med den tion- de, få förtjenar-at anmårkas, at intet -rotmår- ke öfverftiger tredje graden, men vål kan et rotmårke innefluta et eller flera under fig. De numror återigen, fom förekomma framföre och under: rotmårken, åro inga andra ån 1, 2, 3, 5, 7 (alla Prim-Tal under 10) eller : någon FN hd eller quotient af dem; men aldrig nå- göt Prim-Tal öfver 10... I vi fynes 3 förfta gången i 20; 5 förekommer på lika fått förfta. gången i vården af yr, och 2 i vår- den af V71. | OTETRODON MOLA, beftrifven AT | AVEJORE TZIUS. bland de f SE Hafsdjur vid Svenfka Stran- der år ofelbart Terrodon Mola (Tab. IV). Mig äro åtminftone icke bekanta mer än tre ex- » emplar dåraf, fåfom tagna på Svenfk bottn: et nemligen ej långt ifrån Wddevalla, et vid Halmftad och et vid Landscrona. Det förfta vet jag intet mera om, ån at det ORNOGPRRAE å fkall nnas 116 1785. Apr. Maj. s7un finnas hos Apothekaren Herr BerGivs i Uddes vallaa Det andra kom vål uti Herr Afleffor MonTtiNs händer, fom ock låt afteckna det; men det var redan få af röta medtaget, at det icke tjente hvarken at förvara eller anatomife- ra. Det tredje blef d. 8 November fiftlidne år, om morgonen funnet en half mil från Lands- crona helt. ftilla liggande på vattnet, och dår af en båtskarl uptaget, famt af Herr Handels- man MARTINSSON benåget hitfåndt. Detta ex- emplar år det, hvaröfver jag haft tilfålle göra några anmärkningar. Jag beklagar blott, at de åro långt ofullftåndigare, ån jag hade önfkat kunna aflämna dem; ty dels felas mig alla Au- d&orer fom befkrifvit detta djur, utom de jag får tilfålle nedanföre nåmna; dels unnade jag des hamn åt Kongl, Carolinfka Academiens Natu- ral - famling', hvarföre det ock på helt annat fått måfte handteras , ån om en fulkomlig be- fkrifning Öfver des ut och inviårtes delar fko- lat göras. At denna flägs Laggbuk blir- mycket ftor, bevittnar Herr MONTI uti 3:de Tomen af Ad&is Bonon. "hvareft han beråttar fig haft en, fom vågde Öfver 400 8, hvilken når man betrak- tar djurets hoptryckte fkapnad; måfte göåra en anfenlig omkrets, då denne fom ficks ifrån Landscrona ej vågde öfver 12 €&. Des florlek kan af följande måtning inhämtas, Längden från öfre kåkens fpets til fot tum lin, det ytterfta af fljerten = = 1 sn - Oo Bredden ftrax vid fråmre bafis af Rygg och Gumpfenorna +" I = 3 - Ö Längden från öfre kåkfpetfen til näsbåtrarna v 8 oe 2 2 Oe Ng Längs 1785. Apr. Maj. sun. Tr Längden til kanten af Ögat = 0 > 3 - 3 - - - sval /andbalet 0 So TID fLångden från nedre kekens fpets tl Aperturasant Cool Te vo OMVALD Ryggfenans långd re Og - - bredd vid bafen = "Oo - 4-0 Gumpfenans långd - > OO -8-4 - - redd vid: baten = LO Arno Stjertfenans fRörfta bredd : 2 Oo I + 9 - - bandets = - än RQ TE IR NA Bröftfenornas ftörfta långd + Oo -3 = 3 or RON Bö IDFSUM KSO ae GO | KOBaS diameter” 0 om SSR NÄR O SENdNEYTI Munnens bredd - - SNÖ ET ST 08 Diftancen imelian bågge låpparna . når de åro ftarkt utfpårrade Oo. = I - I Munnen utfpårrad år oval, förfedd med tvån- ne benaktige något utftående kekar, af hvil- | ka den öfre är litet klufven, den: undre het, något fpetfig och innan för fpetfen litet fkräf- Jig af fmå uphögningar. : I fvalget har den tre par brufk; form fitta i | fina mufklar dölgde, men åro förfedde med fi- | nå fpethga, inåtbögda tånder. Det ytterfta pa- ret har på hvardera 7, de andra bågge 'paren på hvardera 6 flycken fådana fkarpa tånder, dem djuret :tycks efter behag kunna aldeles indraga och utfkjuta ("). ra ] 4 Ogo- (f) Sedan djuret blifvit vål tort, blef jag varfe några omitandigheter, fom desförinnan icke kunde mår- , kas: Det har 1 bågge kekar tånder; hvilka fitta innanför kekfpetfarne; men åro på det otorkade dju- ret aldeles omårkelige, vidare ån hvad om nedra keken iåges. Jag har mycket fvårt, at befkrifva dem, få at det blir rått begripeligt. Jag vet icke heller med vifshet, om de utgöra 5 ftycken tvi- 118 1785. Apr. Maj. fun, Ögonen åro aldeles cirkelrunda, nåftan plats ta, förfedda med en tjock membrana nidtitans; fom bakifrån kan betåcka hela ögat. Nåsbo= rarne åro fmäå, dock det fråmre paret ftörre: Utom deffe har jag ej kunnat finna de forami- na quatuor majora, fom Artedi omfalar, ehuru noga jag fökt. SR - Andhålet, fom fitter frammanföre tått intil Bröftfenan, år ovalt och tilflutet af en hudak- tig lucka, hvilken år lös åt Bröftfenan til, och fafthångande vid den lidan fom vettar åt Ögat. Bröftfenan ; fom fitter nåftan lika långt ifrån buken fom från ryggen, år liten, bakvånd, oval och rundad för ändan, har 14 firålar: - Rygg och Gumpfenan, fom fitta mitt emot hvärannan, och få långt tilbaka, at deras förs ening med Stjertferran formerar €n linea med kroppens flut, har hvardera 17 ftrålar, af hvil- ka de bakerfte knapt åro märkelige, och 6, 7; 8, 9, långt. Från fråmre bafis af deffa gär en årt af et fkrynkligt Ligament, fom omgitver hela rund- gå ; ningen ; klufne elleri5 par fårade tånder; men de fitta bak- om hvarånnan, och utgöra 5 inåt bögde rader, af hvilka den ,förfta år. minft, den andra ftörre, den tredje ooh fjerde åh ftörre, målt lika och fåtare ”Hopfittande; den femte mindre ån delffe. | brrtårs keken har' jag tydligen fiknat 18 får- kilde, oordenteligen fittande, olika ftora tinder; trubbige och hoptryckte likafom i öfra keken. I det få kallade rynkbandet förfvinna genom torkningen alla fkrynklorna; Dåremot vifar fig, at få vål rynkbandet fom ftjertfenan har ir enkla ftrå- lar," hvaraf de 8 medlerita i yttra kanten af ftjer- ten flötas i hvart fit irregulert fkapade ben; fom år tunt i yttra kanten och aånfenligen tjockare i den inra, från + til r1tum bredt och 3 til + tum lingt; "ER ARA 1983. Apr. Maj. Jun 119 ningen åfvan för Stjertfenan. Detta år någor- lunda uttryckt i MoNTi3 figur, men den felar dels dåri at fkrynklorna åro för ftarka, dels - formera de på mitt exemplar et fammanhångan- de Ligament och ej trådar fårfkildt fom figuren utvifar. Sjelfva Stjertfenan fom vidtager nedan om det nåmnda rynkbandet, år åfvenledes rundad för åndan, men mot rygg- och gumpfenan, med hvilka den fammanhånger, aftagande, i kanten vågig. Dock långt ifrån få ftarkt fom MOoNTIS figur utvifar, på hvilken den åfven år för lång. Den har icke minfta fpår til någon ftråle, utan år aldeles en flottfena, eller pinna adipofa. Anus fitter ftrax frammanför Pinna Ani. Rygg och buk åro bågge kölade; men bu- ken långt tunnare och har en aldeles fkarp kant. i« Rygg och fenor äro fvarta mot fidorna alt mera filfvergrå och buken hvit. Hela dju- fet år tåckt med en tjock, feg och fkarp hud. pe TEES vr Met OS EE Det nåmnda rynkbandet vifar imellan den fvar- ta fårgen en blekt köttfårgad bottn; Det lilla fom man af den invårtes byggna- den kunde obfervera, går jag förbi, fåfom ofull- ftåndigt, och vill blott nåmna, at i den ftörre tarmen fanns en hel kylfa af hopvicklade Tx nig Öfver 20 til antalet; fom voro fåkert af en ån obefkrifven art; åtminftone finnes den icke | bland Herr Gozrzes Tenie. Imedlertid tnålte jag bekänna, at det förtröt mig högeligen, at jag ej fick råtteligen anato- mifera detta djuret, af den orfak, fom förut år nåmnd: mufklarnes fkåpnad och låge nedan om Buk-caviteten, de: benen fom tjena til fltyr- ka för rygg- och gumpfenan m. m. förtjena K all 120 1785. Adjpr. Maj. sun. all upmårkfamhet. At djuret aldeles inga lun- gor har, utan fyra Bronchige på hvar fida, fom få blod ifrån den ftrax Öfver hjert- örat två- delte ådren, var lått at mårka. - Drågliga figurer på detta djur, fom jag kånner, åro: MonrTis i Ill Tomen af Ads Bononienfibus. Jag känner den dock allenaft af copien i Hamburger Magazin 18 Bandets r:fta flycke, fom medföljer Herr Tirni Öfverfitt- ning... Denna år dock utom de förenämnde omfiändigheter, äfven däruti felaktig, at andhå- let steknas cirkelrundt, famt rygg- och gump- fenan dels åro för breda, dels vifa intet fpår til ftrålar. . Short Diodon PENNANT Brit. Zool. Tom. 3. tab. 1g år för kort mot fin bredd, och vifar utom des traliga fenor, . Orthragorifeus five Luna Pifcis: - Gefneri Hift. Anim. lib. IV. pag. 640. ed. Francof. 1620 ar någorlunda; men Jonstons och ALDRO- VANDI aldeles odugelige. At Riddaren von Linne. fjelf nåppeligen fett djuret, har jag anledning at tro, ty i an- nat fall hade han icke fagt levis, då det år Skarpt fkråfligt; icke heller hade han citerat A&. Bonon.. Tom. IL t. 17 fom :tydeligen år et helt annat djur, och det famma med Herr PENNANTS oblong Diodon. Den kan kallas ; TETRODON Mola inermis , afper, compreflus, rotundatus, cauda breviffima rotundata pinnis dorfali analique annexa, fpiraculis ovalibus; Monti A& Bonons T. UL 1. fig. Hamb. Mag: Vol. 18. P. I. fig. 1. Short Diodon PENNANT Brit. Zool. T. IIL t. 19. 4 : Orthra- 1785. Apr. Maj. Jun. 121 ; Orthragorifeus five Luna Pifeis. Gen. I. cit. Den andra deremot rn "TETRODON truncatur inermis, levis, compres- > fus, oblongus, cauda breviffima pinnis dor- oo fali analique annexa; fpiraculis lunatis. "Monti A& Bonon. T. IL fig. i. Hamb. Mazg, Vol 18. P. 1. fig. 2. oblong Diodon PENNANT | Brit, Zool, T: IL t. 19. | ÖR GGREGGT - Förfök til utfakande af Tegars Läge, | Skapnad och Storlek; 4 : Af JON. THEOD. FAGRAUS, M. D. | Inledning. | | i J ordbrukaren hade icke förr tråffat et flätt fålt eller igenom undanröådjande af fkog och ften beredt fig et fådant; innan det föll ho- nom in, at tånka på verktyg, hvarmedelft de flarkare djuren kunde komrma honom til hjelp och deltaga uti hans årliga möÖda. ; | a. I flålle för Hacka och Spade,; upfanns då Plog, til mycken låttning i arbete, til vin- 5 FPlögning och fåning fördrade åkrens indelning i förre och inindre ftycken: uti » Tunneland; Tegar och Fjårjar: 4 Alt hvad en Plogman om dagen hann plöja, kallades Tunneland, det fom imellan hvar- je hviloftand upkördes, en Teg och. den del af Tegen, fom på en gång kunde handfås, en Fjärje. K 2 8. Det 122 1785. Apr. Maj. JUN. 5. Det år icke fvårt at begripa, huru des- fe afdelningar, likafom Mått, Vigt och Mynt, uti olika Lånder, fått olika vidd, fkapnad och namn ("). 6. Igenom "Regeringens vifa förforg vardt Svenfka ”Tunnelandet är 1739 faftftåldt,; til en oföränderlig vidd af 56000 13] fot; men Teg och Fjårje kunde icke få lått utftakas: 7. Så långe vår Akerjord icke hunnit brin- gas til den redighet, fom et Sånings-redfkap fordrar; få måfte Fjärjens bredd endaft bero af Såningsmannens välbehag. : 8 Men Tegars låge, fkapnad och ftorlek, förtjena mer ån vanlig upmiårkfamhet , hvilket af följande, ehuru korta af handling, torde kun- na inhämtas. I. Om Tegar i Allmänbhet. Fåre (Sulcus) år den grop, fom Plogen, utan at återvånda, efter fig lämnar (""'). 10. 4nm. År denne kort; få förloras tid igenom många våndningar; år han lång; få mattas dragarne igenom okets långfamma tryck- ning och de åro då benägne at fladna på vägen. II. 2 dan. Jag antager få mycket håldre fårens långd af 125 fot, fom jämna tal uti Tun- ne- och Kappeland, uti Tegar och Fjårjar, der- igenom vinnas. 12. Fjär- ”(&) Det Romerfka Tunnelandet (Fugerum) var 240 Romerfka fot långt och 120 dito bredt = 20398 Svenfka [] fot = 167; Svenfka Kappeland + 13 CE) fot. Då gamla Romerfka foten, enligt Hr, Ni- CANDERS Granfkning, vårderas til 99”, 3 Svenfka Geom. linier, (>) De gamla Romare körde icke i fånder mer ån 120 fina — 119 vära fot; Flimingarne omtrent 131 våra fot, hvaraf man må taga et medium: Fårens längd til 125 Svenfka fot, 1785. Apr. Maj. Jun. 123 10. Fjärjeo åt en Re&angel, fom kan befås med 2:ne kaft ifrån hvarje fteg på medel-fåren: 13. I mm. Som våra vanliga Sädes-arter | kunna begvåmligen fpridas til 7 fots bredd i kahtet; få må en Fjårje vara 14 fot bred (4,12 $$). | 14. 2 4am. Om då Fjårjen har 125 fots | dlångd (11: $.) och 14 fots bredd; få håller han 1750 (0 fot eller 1 Kappeland. | 45. Teg kallas en Redtangel, fom med Dike år affkild ifrån Akrens likformiga delar. | 046. I Am. Öm Tegens långd är = 125 | och defs bredd = 56 fot; få år Areal-inne- | hållet ="7000 [7] fot — 4 Kappeland och ”Te- Igen — 3 af I Tunneland (6, 14 $$.) KP 2 Anm. i En fådan Teg (16. $.), vill jag I framdeles kalla Strorteg; emedan ingen ftörre må brukas. | 0018. Men Tegars Låge, Skapnad och Stor- | lek måfte råttas efter Landtmon och Jordmon. | IF. Om Tegars Läge. | 19. Alla Tegar på ftupande mark böra tvärs I öfver flupningen anlåggas ("). 00. Ty, når alla ifrån högden kommande | vattu-ådrar igenom Diken och Fårar affkåras, | få får hvarje Teg icke mer regn eller fnö, ån | det, fom omedelbarligen uppå Tegen faller. | ar: Öfverflödigt vatten får tilfålle, at ige- I nom deffe Diken afrinna utan at med haftig | fart bortföra både jord och fåd. K:3 22. Dra- ; u (") In arando maxime eft obfervandum, femper ut transverfus mons fulcetur! Columella II. 4. 10. Si Collis eft, transverfas per latera folcetur, qv2e forma tunc fervanda eft, cum femen accipit! Pal- ladius Lib, II. Januar. Tit. II. | 3 ; | | 124 1785: Apr. Maj. Jun. 22. -Dragarne kunna då förråtta fit arbete, uti en horizontel ftällning, utan at betungas med Plog och Harf upföre backe. 23. Den ftlupande marken förlorar icke hel- ler det nådiga vatten, fom annars igenom ftu- pande färar, "alt för fnart fkulle afrinna. 24. Anm, Imedlertid kan man icke utan medömkan fe, huru ofta en fådan hufvudres gla (19. $.) förfummas. JT Om Tegars Bredd. 25, På horizontel mark kunna vål ofta Stor-Tegar (17. $.) nyttjas; men Tegarne målte åfven där göras fmalare, i mon af tuktigheten. 26. Breda Tegar må aldrig på ftupande mark anlåggas (21= 23 6). 27. De hafva, åfven på flåtten, den olågen- Het, at de fordra mycken matjord, til ryggens formerande; At Plögningen år långfam, i anfeende til långa Plog-vändningar och Åt matjorden uti dem icke nog kan vådras. 28, Däremot kunna breda Tegar jämnare befås och fordra et mindre antal at Diken. 009. Smalare Tegar hafva de förmoner, at öfverflödigt vatten haftigt afrinner; At jorden uti dem ligger mer Öpen för Atmofphérens nödiga åtgård; At möda och tid fparas igenom korta Plög. våndningar. 320. De äro icke defs mindre nog befvår- lige” at jämt befär De kunna, under torra Som- rar mycket lida och fordra, inom famma rymd, flera Diken ån de breda. 31. Således. måfie Tegars bredd råttas ef- ter 1785. Apr. Maj. syun. 125 ter den horizontella markens fuktighet, efter backens ftupning. | 32. Utan behof af dyrbara Gradmårt kan flupningen måtas med 2:ne medelft ledgång förenta Stänger, med et vanligt Vatteupafs och med en Lod-lina, nedifrån afdelt i 7 fot. 323. Lågges den långre flången (= 13 fot) utföre backen, den kortare (= 10 fot) uplyftes | uti horizontelt låge och antalet af fot imellan den långre ftången och den kortares ånda ef- terfes; få utvifa deffe fot markens ftupning få noga, fom förevarande åndamål fordrar. | 34. Då marken uppå io fots långd flu- par ifrån o til I fot, göres Tegen 49 fot bred. USS, MRS VOR ARO AMRr RK ae ka re KE TR ETT AS RR TR STL BOY ARR BEE IA ET Ae fr BIE EE SINSPIOrS gon RN RE RN rr RR Rd 35. I dnm, ”Trigonometrifk råkning vifar, at 1 fots ftupninrg fvarar emot 554250 cv 2 - - - - II 9 3 - rn = - 18? Ak 4 ret Ren NERD 5 - - > 7 207122 6 - fn sung 208: 1505 TN BR 36. 2 dam, Den mark, fom mer ftupar är otjenlig til åker, emedar defs jord, under Plög- ning och Harfning, faller utför backen. 27. 3 dam. Förmonen af nysnåmnda bredd ' på fegar(34.$.) beftår deri, at Tegeris bredd af 5 MG Ra sö fot 126 v785. Apr. Maj. fun. 56 fot utgår jämt 4 - Fjårjar, 49 Ze dög wir i Brate SARS bt 28 - - 2 21 - - 13 - 14 " r I z - Iz - j -— 2 7 a hvilket kommer vål til pafs vid fäningen (13 $): IV. Om Tegars Ryggning. 38. Rygg är den kullrighet, hvarmed en Teg öfverfliger jämna marken. 39. På flupande mark behöfvas inga ryg- gar; emedan vattnet dår fkyndfamt afrinner. 40. Men. på den horizontella äro de få mycket angelågnare, fom vattnet dår icke af- löper, utan ftadnar qvar och fkadar. 41. Ryggningen medförer ock den förmon, at mera jord upkommer i dagen ti: inhåmtan- de af åmnigare föda för fåden, och detta i mon af ryggarnes fmalhet och högd. 42. Men fom en Teg icke bör vara fma- lare, ån en half Fjårje (13. $.)3; få fär icke hel. ler någon rygg vara högre eller mer ftupan- de, ån at jorden blifver liggande dår hon af Plogen lägges. 43. Ingen flags rundning år dtygare, in- gen lämpligare för Fegen, än Niondedelen af en Cylinders kullriga yta. 44. 4m». Fjerdedelen af Cylindrens yta fkulle gifva Stortegen inemot 12 fots: högd, fom år alt för ftor. En Tolftedel af Cylins = : drens yta gifver Tegen icke mer ån 3 fots högd, fom år alt för liten. Niondedelen gif+ ver Oe Rn ÅL 1785. Apr. Maj. sun. 127 ver alla ryggar en måttelig högd. Jag vill förklara Stortegens, hvarefter de fmalare kuns na regleras. 45. Låt ABC (Tab. IV. Fig. 2.) föreftålla en Storteg, AC en Chorda = 'Tegens horis zontella: bredd = 56", BD Sinus verfus = Tegens högd = 5'9" 3 få år ABC Bogens längd = kullriga bredden af Tes gCnSs vyfds=Blög ov - Ty uti råtvinkliga Trianglen CDE är HISS 20 1 : Å DCE = i af Polygon-vinklen ACF = 63? 50' och tlidan.: CD = 28'; derföre Radien EERrsblon nysta iv Cylindrens Peripherie = 449" 7" och Bågen AbCucr 053 Således är Bågen til Peripherien, fom 13 til 90, omtrent fom I til 9. : > Så at Stortegens Bas eller horizontella bredd AC år = Sidan af en uti Cirklen infkrifven Enneagon (g:hörning) och Bogen ABC = I af Cylindrens omkrets (43. $.). 46. Om famma förhållande (45. $.) imel- lan fmalare Tegars horizontella bredd och lods råta högd antages; få får en Teg af 49 fots bredd 50 Geom. tums hågd. 42 or PIAS TR i” 7 Börlin BO ne PLAC Rör 223028 ” r + 21 I» = 213 oe - ” I4 - SEA - n ” - 7 - - TTR astn Along - AEA 47. Man påftår vål, at Tegarnes högd i mon af markens fuktighet bör Ökas; men: er- K 5 faren- 128 1785: Apr. Maj. fun. farenheten vifar, at ändamålet fullkomligen vin nes igenom minfkande af deras bredd, I 48. Det år fåledes båft, at gifva åt alla Tegar lika rundning och at icke befvåra Landt- mannen med flera onödiga proportioner. 49. Om ock den vatten-färe, fom Tegar- na åtfkiljer, göres :6 Geom, tum djupare ån Fandet och lika många tum bred; få förloras dårigenom ingen jord på ryggade åkrar. 50. . Låt Stortegens bredd vara — 56', defs längd — 125", defs Bas i följe deraf = 7000 EC fot = 700000 "£] tum (16. $.). Låt hvarje Sådesrot få 5 (I tum, fom år alt hvad hon fordrar; Såinrymmer Bafen icke mer, ån 140000 rötter. st. Men då Stortegens långd = 125" multipli- ceras med defs kullriga bredd = 65" (45. $.)3 få blirdefs yta — 8r25" — 812500 (I tum, fom kan inrymma 163500 rötter; fäledes 22500 flera på ryggen ån på Bafen och 1800000 flera på "Tunnelandet. 52. Låt 8 vatten-fårar, fom fordra 60000 DD tum (49. $.) taga bort rum för 12000 röt- ter; få drager likvål det ryggade Tunnelandet 168000 flera, ån det oryggade (51. $.). 53. 4em, Det gamla inkaftet, at icke mer Såd kan växa på ryggen, ån på defs Bas, kun- de vara hit lämpeligt, om Sådes-arternes röt- ter icke fordrade ftörre rum, ån deras halm; men då ryggen gifver åt rötterna mera utrym- me, ån Bafen; få kunna flera Sädes-flånd dår-. uppå våxa. s4. Låt Fig. 3 afbilda tvårfnittet af en ryg- vad Storteg, hvareft AL utmärker den horizon- tella och AFL dem kullriga bredden; få fin- [92 nes 1785: Apr. Maj. Fun, 129 nes nog, utan råkning, at kroklinien. AB år långre, än råta linien a4 och få, vidare (45. $.). 55. Ånnu mera jord vinnes, om Dikes- kanterna få afrundas, at LTegarnes rundning icke afbrytes förr, ån de hunnit til den-dju- pafte fåre, fom ”Tegarna åtfkiljer. Mår 56. Hela Akerftältet kan då befås, til myc- ken vinning af jord och Tegfkiften utmår- kas med fienar eller pålar. = V. Om hovizontella Tegar, 57. "På den mark, fom ifrån beftåndiga kål- lor, fioder och fjöar, hela Sommaren öfver, kan förfes med rinnande vatten, böra Tegarne horiZzontelt, anläggas, , = 58. När fådan mark (57. $.) måtteligen ftu- par, få böra ”Tegarne planeras; men icke få, når flupningen Ötvergar 7 fot — 34? (35,36, $$.); emedan planeringen då fkulle blifva altför koft- fam för Akerbruket, «=> so 29, Imedlertid böra deffe Tegar förfes med vattentåta vallar af 7 til 8 tums högd, fom gvarhålla det igenom Canaler inflåppta vattnet, ända til defs, at det hunnit infupas, 60. 4nm, Sådane ”Fegar behöfva, under frarkafte-törka; icke oftare ån hvart 4:de dygh vattnas > men då med + fots högt vatten, enligt framl. Herr Profeffor LEecHEs förfök. Se Kgl. Sv. Vet. Ac: Handl. Vol; XIX, fid. 60. Or. Forizontelle Tegar med Vall (59: 6.) åro vål dyrbares men omkoftnaden lönar lig derigenom, at ingen torka förmar förorfaka mifsvåxt; iq | 62, Uppå fådane Tegar torde Ris (Oryza) i Sverige. bade: växa och mogna, når ee be- 2 ål 130 1785. Apr. Maj. Jun. fändist får få under vatten och andra ömtås liga Örter vål trifvas. MUTE Slut. 63. Af det redan anförda inhåmtas, huru fvårt det år, at på fkål grunda Aker-Tegars be- höriga låge, fkapnad och ftorlek. 64. Hvarken åldre eller nyare Auéttorer hafva vågat fig på detta djup, fom fordrar myc- ken granfkning. ; 65. Men åmnets vigt och angelågenhet har föranlåtit mig, at gifva något förflag, nå gon anledning til defs utredande. 66. Skulle Kongl. Academien finna mitt ehuru enfaldiga förfök dertil tjenande; få har jag vunnit alt hvad jag dårmed påfyftat. KEN (SRA Befkrifning på en Ödla, funnen och infånd från fava; Af CLAS FR. HORNSTEDT, Led. af Vet. Societ. i Batavia. Me djupafte vördnad har jag den åran at för- klara min ödmjuka tackfamhet, för den ynneftfulla omforg Kongl. Vetenfk. Academien tåckts anvånda til min Indifka Refas befordran. Det är Kgl. Academien icke obekant, at jag utvalt, få låra kånna Södrafte delen af det vid- löftisa Ahien, fom til defs Natural-Hiftoria, fäkerligen ånnu får et rum ibland de okåndafte på vårt Jordklot.” Jag har börjat mina Refor på Java. ' En Oj, fom den gifmilda> Naturen fkånkt, Oe 1785. Apr. Maj. Jun. 131 fkånkt , "både: de lyckligafte förmåner och 4 famma mon, de befvåtligafte olågenheter.." Den altid grönfkande Sommarn. med: frodiga Ris- och Blomfterfålt , de bördige Skogar af Caffe- tråd och Socker-rör, nyttige Palmer med” ijufs liga frukter; Pifang, Ananas, Coccos med fl. göra alla årstider lika behageliga, under det man plågas af den brånnande Solen, vilda Ti- grar och Babianer, glupfka Haijar och Cro- codiler, giftiga Ormar och Ödlor, fom öfver- fvåmma alla. flållen och gifva Djurens dödlige Herrar ingen fäker friltad.. = Be Jag här redan haft, och har dageligen, ovår- derliga tilfållen at lära ”kånna 'deffa farliga fien- der. Ifynnerhet har en Odla, befynnerlig i fit fågte, hvars befkrifning jag har den åran til Kongl. Academien inlemna, förekomrnit mig mårkvårdig, för den. anfenliga Fena, hon bår ofvanpå fjerten, få fålltynt bland detta vidlöf- tiga flågte, at utom Balilifken, ännu ingen få- dan blitvit bekant gjord (”). YTV 2 IS RERGER (5) En dylik Ödla år af Herr ScHLOSSER befkrifven uti des Epiflola de Lacerra -Amiboinenfiy jämte illumi- nerad figur i naturlig ftorlek, hvilken ock blifvit i mindre copierad af Mr. BuycHoz i Sec. Cent. Dec. 2, PI. VIII famt nåmnd af Or. BopparTt i Utrecht uti Schriften der Berlin. Gefellfebaft. III. T. p. 459. Hr. HornsteDTs Ödla varierar likvål'i ånfeende til flåckarne ifrån den ' Schlofferfka och fom de ej : kånt:- Honan til famma -Laeerta, år den, hår. förft teknad. och befkrifven, .. Utomdefs göres denna af Hr. HornNstEDT på Java fundna varietet af Lacer- ta Amboinenfis fi mycket håldre bekant, fom fjelf- va Djuret, hvarefter Hr. ScHLOSSER gjordt fin -be- ikrifning och: ritning, . blifvit. af: framl, Hof-Marfk. DEGEER inköpt i Holland, och nu genom [DeGeer- fka Donationen finnes bevaradt i Kgl, Academiens Natural-Samling. N 132 1785. Apr. Maj: Fun. LACER TA; cauda Compreffa, longa, bafi pinna I radiata, dorfo dentato. HB iotlrka MAS: Tab. V: Fig. 't. CAPUT tetragonum,. acuminafum; doffo planig . .turberculis minimis, elevatis , angulatis; . acutis; Sqvama orbicularis, Convexa, in - medio juxta bafin. Roftrum 'compreflum. — Maxilla &qvales, | — Dentes in&qvales, acuti, in unam Seriém mäts "= ”ginalem difpofiti, circiter LXIV, (in Sin= gula maxilla XXXID. Molares validiufculi Lingva carnofa, craffa. Lt Kön Nares ad latera capitis, operculo fubelaufe. - Ocali Vvertici qvam gule multo propiores. Orbita oblonga, margine fuperiori valde pros tuberans. Aurium foramina ad bafin capitis, tnagnitudi- ne oculi, membrana tedla. = Collum compreffum, dentatum, longitudine capitis, cute laxa, Sqvamis rotundis. Gula faccata, Sacco compreflo. TRUNCUS oblongus, compreffus Sqvamis Qvår drangularibus , innumeris ordinibusy in Abdomine diftindioribus. Dorfum carinatum, dentatum dentibus lans ceolatis, circiter LXX. Anus tima transverfali, magna, gibba. CAUDA corpore fere triplo longior, fenifim at- tenuata, apice tetragona, Sqvamis carina- tis, truncatis. Dor/um caud& bicarinatum, fulcatum , fer- ratum, pinna bafi longitudine trunci, lati- tudine colli, margine ferrata, radiis XIV. SEE Subitus ME SEE YT ST SE LL 1785. Apr. Maj. Jun. 133 Subtus angulata, angulis verfus truncum plus ribus qvam verfus apicem. | | PEDES. Palmis fifflis, pentadaåylis. Digitus primus & qvintus/fere eqvales; fe- cundus longiors tertius & TR 2qva les, longiores fecundo. Plante pentadadtyle. Digitus primus minimus 3 fecundus ida. glor; tertius & qvintus fere eqvales, fecundo longiores; qvintus autem pro: fundius feparatus; qvartus longiffimus. Ungves in omnibus pedibus acuti, comprefli. "Color totius animalis virefcens cum Hetris | " nigris, abdomine albido. "Longitudo totius, ab apice roftri ad apicem caude, pedum. Sv. 3. poll. 8. | Ab apice roftri ad Anu, vix pedum, Sv. r, Pinne poll 3. LTaritudo Corp. Max. poll. An Caude ad bafin poll. 13. juxta apicem Cån lami feriptorii. Pinn=e poll. 2. Locus in India Orientali. . Maleis. Bin jawawk jangur eckor. FEMINA Fig. 2. Dor (um Vix Serratum. | Pinna caude latitud. 3 maris: Cauda apice autta, Totundata. Sd TN . Reliqva ut in mare. 134 1785. Apr. Måj. sun. ATR Öd - Om Ferrum phofphoratum och Sal perlatuim ; Af rk SN "CARL WILH, SCHEELE. Ci [bland nyafte uptåkter i metallurgien i | | fenare åren, bör i fynnerhet räknas den, fom yppat för ofs orfaken til kallbråckan hos järnet. Framledne Herr Prof. och Ridda- ren BERGMAN och Herr MevER äro de fom på en och famma tid med tydliga rön bevift denna faken; de hafva funnit, at en uti vitriol- fyra måttad uplöfning af kallbråckt järn efter hand fåtter et hvitt fediment, i fynnerhet när uplöfningen utfpådes med vatten; aftvättas detta fediment några gånger och torkas, kan det med kolftybbe reduceras til en hvit ganfka fkör och låttfmålt Regulus. At denne metall är råtta grunden til kåällbräckan hos jårnet, bevi- fa deffe Herrar ibland annat dårmed, at då godt järn fammanfmältes med denna Regulus; up- kommer en metallifk blandning fom år kall- bräckt och fom för öfrigt förhåller fig i alla omftåndigheter forn kallbråckt järn. Men knapt blef denne nya metall bekant, få förfvann den åter, ty då Herr MEYER var fyflelfatt at noga- re underföka denfamma, fom han kallade Hy- drofiderum, fåg han at et med Phosphor-fyra måttadt jårn ganfka mycket liknade denne: hans nya half-metall, hvarföre han ock fåg fig nöd- fakad at återkalla denfamma famt utftryka den utur metallernes antal ("). — Strax dårefter ut- gaf (+) Crells chemifehe Annalen, Drittes Stick, 1784. 1985. Åpr. Maj. Jun 435 gaf ock Herr Affefflor Krarrota i Berlin nå- ora rön, fom likaledes tycks bevifa at Herr MeYyrrs nya Metall ej annat är ån Ferrum pho- fphorarum: "honom hafve vi ock at tacka för uptåekten at få kallädt naturligt Berliners biått ej annat år ån Ferrum phofphöratum ("). Ehuruvål nu deffe Herrar, i ftöd af dé anförda rön, tro at råtta orfaken til kallbråckan hös järn ej annat vara kan, ån inblandad Phofphor- fyra, men fom de ej ånnu hafva bevift at den- na fyra verkeligen år en beftånds-del uti Hy- drofiderum , "år deras mening efter mit tycke, litet ofäker: Herr MEYER Önfkar at kunna fkil- ja fyran från fin" nya metall, och Herr Affes= for KrarroTaA tror det vara aldeles omöjeligt Det gifves ock flera fyror, fom uti förening med järn och andra kroppar åro eidfafta. Om man til ex. fåller en folution af Jårnkalk med neutraliferad Boraz, fås et hvitgult precipitat fom för bläsrör år likafå låttfmålt fom Fertunm phofphorutum. Efter några håröfver anftålda för- fök, fom i början mifslyckades och dem jag, för at undvika vidlöftighet; ej vill anföra, hittade jag på utvåg at verkftålla detta, öch blef därigenom: åfvertygad at de af Herrar MererR och KrAPrRoTH gjorda fynthetifka för= föken och den därpå grundade Theorien öm orfaken stil kalibråekan hos järn, aldeles hafvä fin riektigheriv Ke 16. 2. Jag tilredde mig förft en god del Ferrum phofphoraturm, i det jag a) uplöfte Jårns vitriol uti vatten och fålde Järn >kalken dår- utur med Alkali veg. phofphor. Syran til detta | SNR I neutral: Fd ES Ra FEL oc. Fönftes Stuck, 1784. 136 1785. Apr. Maj. Fun. neutral-falt hade jag famlat af Phofphorus ge- nom förbrånning. Precipitatet fom jag bekom, hade blå färg, fom i fria luften ej törändrades. b) Dylikt Ferrum phof/phor. förfkaffade jag mig af en vål dephlogifticerad Jårnkalks-folution uti falt-fyra fåld med famma neutralfalt,; detta precipitat var hvitt. - «) En del af det blåa precipitat lit. a ref jag uti glasmortel med 2 delar 'Alcali veg. och 4 delar vatten, denna blandning . kokade jag et par minuter; hvarpå jag filtrerade luten, fom var gul; Jårn-kalken fom efter utlutningen med vatten qvarblef i filtrum var nåftan fvart, men calcinerades af fria luften ftrax dårpå, hvaraf den blef brun. d) Hvita, precipitatet lit b kokade jag på fam- ma fatt. med Alcali och filtrerade luten; denne lut hade likaledes gulbrun fårg af det uplöfta järnet och kalken blef ftrax brun då duten på: kom, emedan den förut var calcinerad. Såle- des år den lilla andel: Phlogilton, fom Jårn- kalken uti vitriol qvarhåller, orfaken til Ferré phofphorati beftåndiga blåa fårg och förmodeli- gen, råtta grund til famma fårg uti det natur- liga Berliner- blått, hvarföre jag e) i anledning af. Herr Affeflor. KLaProtTHs rån med denna naturliga fårgen , kokade denfamma likaledes med lut; leran blef ock hår fvart, men fedan den efter utlutningen legat i luften en liten ftund, föråndrades fårgen i brunt, fom lit. c och luten ficx en gulbrun fårg. f£) Nu fatu- rerade jag det öÖfverflödiga Alcali uti mina extractioner med ren falpeter-fyra och det hvar extradtion för fig; det upkom då något gul- brunt precipitat, fom jag genom filtrum fkilde dårifrån och de klara folutjonerna fatte jag i var- men 1785: Apr. Maj. Juns Br men på det den inblandade luft -fyran kun de dunfta bort; hårpå dröp jag af. hvarje fölus: tion uti Kalk-vatten, fom ftrax dåraf fälldes: til et hvitt fediment liknande animalifka Jorden. Således fåg jag at Ferrum phofphoratum med Alcali låter decomponera fig. Nu kom det al. lenaft dårpå an at förbinda denna fyran med en fådan kropp från hvilken den fedan med Phlogiftons tilhjelp kan producera Phofphorus, och hårtil tyckte jag Qvickflilfver-kalken vara båft. gg) Jag faturerade fåledes falpeter- fyra med Qvickfilfver och flog håraf uti hvarje Fers vi phofphorati extraction få länge tils intet mes ra ville falla, men fom fyran uti Qvickfilfver uplöfningen altid år rådande: och fom i denna omftåndighet höll något mercurius phofphoratus uplöft, få tildröp jag få mycket af Vinftens= lut tils blandningen var jämt faturerad. — Alla 2 precipitater edulcorerade jag -hvar för fig och torkade dem. Ah) Mercurius phofphoratus fom jag erhöll efter Ferri phofphorati extradtio- ner lit a, 4, blandade jag tilfamman; et mått håraf, fom vågde 13 lod, blandade jag med 3 mått Kolftybbe, lade blandningen uti cen vål beflagen glasretort med luterad recipient, fom til hålften var fyld med vatten. Då retorten var genomglödgad, reducerades förlt -Qvick= filfret, fom lade fig uti recipienten under vatt net, och en timma dårefter blef recipienten upfyld med hvit rök, under hvilken tid:pho- fphorus vilte fig, fom lade fig fom re par på Qvickhiltret. $. 3. Det år fäledes helt naturligt at den hvita Kalken fom Herrar Ber GMAN Och MEYER af kallbråckt järn bekommit och uti hvilken L 2 oo råtta 138 1785. Apr. Maj. Jun. rätta orfaken til: kallbråckan fkall ligga, at dens ne Kalk, få framt den innehåller Phofphor-fyra; ock på famma fått tra&terad, bör gifva Pho- fphorus. : Dårföre tilredde jag mig fådant hvitt fediment af kallbråckt järn uplöft uti diluerad Vitriol-fyra på fått fom deffe Herrar förefkrif- va, hvartil åtgick en anfenlig mångd järn för at allenaft få i qvintin dåraf. - Denne Kalken flötte litet på gult af inblandad ren Jårn-kalk: Nu kokade jag denna Kalken med Alcalifk lut; fom 6; -2. lit. cy luten uplöfte dåraf någon del emedan den 'vardt gulbrun, men ftörfta delen refterade fom brun Ochra. Den filtrerade luten måttade jag med Salpeter-fyra, hvaraf et brunt fediment fatte fig; då en droppe håraf kom i Kalk-vatten', fatte fig ftrax terra animalis, fom gaf mig. ct fåkert kånnemårke at mit arbete med denna extrattion på phofphorus ej var förgåfves; hårpå procederade jag med denna faturerade luten och Qvickiinfver uplöfning på lika fått, fom med det artificiella Ferrum phofphor. $: 2: lit: g.. Den erhållne mercurius phofphor: blandade jag med Kolftybbe och diftillerade utur «en liten: beflagen glas-retort på vanligt fått: Hår förhöll det fig på famma fått, fom med förra deftillation, förft reducerades Qvick- filfret soch ehuru jag ej bekom phofphorus i droppar, fåg jag åndå recipienten upfyld med fladdrande :lyfande dunfter, liknande Norrfken och ,utixretort-halfen fmå lyfande phofphorifka gryn; jag ckunde ej helier begära mera af få litet Ferrum phofphoratum. i Nu. villejag ock fe om mere, pho/phoratus, fom jag bekom af det naturliga Berliner-blått &. 2. tit. e. kunde gifva-phofphorus; förföket an< | flålde | 1785. Apr. Maj. FUN; | 139 flålde jag efter famma method, refultatet var det famma, jag fick nåmligen en veritabel - Phofphorus. r $. 4. Vid detta tilfålle kom jag at förföka huru Sal perlatum fkulle förhålla fig med järn. - På hvad fått detta falt af urin fås, år bekant, lika få allmånt kånde åro ock detta faltets -be- — ftånds-delar, mineralifkt lut-falt och phofphor- fyra. — Men få långe man ej hunnit at ögon- fkenligen bevifa deffa beftänds - delar, : efter detta falt med phlogifton i elden tradtteradt ej gifver phofphorus, år det ånnu :tvifvelsmål underkaftadt, och det få mycket mera fom för en liten tid fedan Herr Proust Franfk Cher milt bevift, at detta falt aldeles icke håller phofphor-fyra. Han decomponerar Sal perlatum med åttika, cryftalliferar få länge det anfkju- ter, moderluten blandas imed 8 å 10 gånger få mycket varm fpiritus vini, och då faller et hvitt flem fom förut varit combineradt- med Alcali min. det kan löfas i vatten, gör Viol- fyrupen grön, kan cryftalliferas och fmåltas i eld til klart glas: om detta ämne åter förenas med Alcali min. upkommer å nyo Sal perlatum. Jag: har efterarbetat denna Herr Prousts fö- relkrift och befunnit den vara ricktig, .. Inta- gen af hans mening, precipiterade jag en järn vitriols uplöfning med Sal perlatum, precipi- tatet hade blå färg, fom i luften var beftåndig. Jag fållde ock med famma falt en uplöfning af calcineradt järn, fållningen blef nu hvit; bvarpå jag kokade bågge deffa precipitater med en Alcalinifk uplöfning, då luten få vål fom recipitaterne b cfvo brungule; fåledes förhöllo ig deffe nedfålde Järn-kalker fom Ferrum pho- 140 1785. Apr. Maj. Jun. fphoratum $&. 2. lit, 2. b, ec. och fom deffa phe- nomener redan tycktes bevifa Acidi phofphori nårvaro uti Sal perlatum, få, för at få ftörre fåkerhet dåruti, precipiterade jag mercur, nitratus med Sal perlatum, precipitatet torkade jag, blan- dade pulveriferade Kol dårtil, deftillerade på van- ligt fått med ftark eld, och bekom en verita- bel phofphorus: altfå går Herr ProusTts påftå- ende öfver ånda, och fyran uti Sal perlatum är fåkert den phofphorifka. Det refterade få- ledes ånnu at afgöra, hvad orfaken kan vara at denna Herr Prousrs Acid. perlat. ej har fur fmak och ej löfes i Spiritus vini. Som den fåller Kalk-vatten til Animalifk jord, få blan- dade jag en del brånd Kalk med 8 delar vatten, och då Kalken var vål flåckt, flog jag dårtil något af Herr ProusTts fyra. Då nu denna blandning hade kokat et par minuter flog jag altfammans på filtrum. Det fom rann igenom hade fkarp fmak fom lut; jag mättade den fam- ma med Salpeter-fyra och evaporerade få lån- ge tils allenaft litet liquidum refterade; i köl- den anfköto då vackra cubifka cryftaller fom detonerade på Kol. Håraf fer man fåledes or- ”faken hvarföre fyran i Sal perlat. efter Herr ProusTts method tilredt, ej reagerar fom fyra och ej löfer fig i Spiritus vini, emedan den med fig förer en del Alkali minerale fom nu blifvit blottadt fedan defs verkeliga fyra med Kalk fig förenat. Herr ProusTts uptåkt vifar ofs altfå ej mera, ån at åttikan kan beröfva något öfverflådigt mineralifkt Alkali ifrån Sal perlatum,. = 4nm, Jag har federmera funnit uti CrREris Chemifke Annaler, 3:dje ftycket af innevarande år, 1785. Apr. Maj. Jun. Z4I år, at Herr Affeffor KrarrotH fammaledes ny- ligen underfökt Sal perlatum, och ehuru han ej har fökt at förena fyran med phlogifton til phofphorus, fom år likvift denna fyrans fåkra- fte kånnemärke, har han åndå medellft precipi- tation författ fyran i Sal perlatum på Kalk, fom då aldeles förhållit fig fom terra animalis. Förfök, at af Brunflen erhålla Magnefium och -fammanfmålta den med några andra Metaller ; ARG Eg PETER JACOB HJELM. Te år åro redan förflutna, fedan Affefforen ih i Kgl. Bergs-Collegium Herr Jon. GoTT- L1EB GAHN aldraförft igenom fmåltning fram- bragte en egen Metall utur Brunften (Magne- fia Nigra), hvilken gaf anledning at kalla den famma Magnefium. Herr GAHN meddelade ge- naft fjelfva fåittet at erhålla denna Regulus åt fina vånner, hvilka funno upgiften vara riktig, och utfpridde den famma både inom och utom Riket, hvareft den alleftådes, mer och mer bes kråiftades. Men fom dårom icke ånnu enkom utkommit någon befkrifning , få -har dåraf håndt at ganfka månge ånnu åro okunnige om de handgrep, fom hårvid böra brukas, och få- ledes ofäkre at altid lyckas i fit bemödande. Fölgden. håraf har varit at man börjat draga upgiften i -tvifvelsmål; men förnåmfta felet har legat dåruti at man icke förftått at; nyttja de flrödda och tilfålliga befkrifningar, fom utkom- Å L 4 mit 142 1985. Apr. Maj. Fan: mit om redudctionsfåttet.-- "Man har trott at - dårvid efter vanligheten fkulle nyttjas glafiga Fluffer; men det kan dock aldeles icke gå an med denna Metall fom 1å lått förglafas. I fådan ovifshet hafva andra Vetenfkapens Ålfkare och Cabinets-famlare fett fig föranlåts ne at långvåga ifrån begåra och förfkrifva den? na Metall. Af denna anledning kom jag för någon tid fedan, at företaga redudtion af Magne- fia Nigra, och emedan jag hade dårutinnan ail den framgång, fom i vanlig Proberåfja kan våntas, få bör jag för ofvannåmnda fkål icke underlåta, at lämna följande underråttelfe därom. Det beror ofta af fmå handlag och omftån- digheter at et företagande lyckas. — Jag fkall dårföre på det nogalte befkrifva alt hvad til denna förråttning hörer. ' Det blir fåledes förft nådigt at förfkaffa fig ren Brunften, eller den, fom' är aldramålft fri från Järn. Sådan år den eryftalliferade, ftråliga eller bladiga Brunften, af glänfande, ljus-grå, blåaktig fårg, fom blif- vit nyttjad til deffa förfök, och år tagen ifran et Brunftensbrott i Undenås Socken och Wiäs= ftergöthland, Sedan den blifvit fint fött och rifven, kan den antingen ftrax nyttjas fadan, eller ock roftas förut, utan at dåruti ligger nå= gon hufvudfakelig fkillnad för utflaget. ' I båg- ge fallen upvåges + lod, hvilket upblandas medå litet vatten, olja, fmålt talg, eller någon annan ofkyldig, hålft brännbar våtfka, och det få fpars famt at blandningen hvarken blifver för tunn, ej heller för torr, utan vid inlåggningen i di- gen väl och af fig fjelf faller jämt tilhopa, amt lått flåpper få vål rena glasfkifvan, hvar- uppå, fom lilla tråfpaden , hvarmed -blandnin- gen 1785. Apr, Maj. Tun; 143 gen -fkedtfedan en lös ftruken Thefked fint Kolftybbe: eller kolad blod blifvit tillika inrörd dåruti. Detta är nu fårdigt at inlåggas uti Dis gelen, fom bör vara lagom ftor och på följan- färt tilredd. jla ) | ; Til 2 lod god järnfri lera, kroffad. och rifs. ven .vål fin, tages et qvarter liktadt Kolftybs be, hvilka: uti en rymlig glasmortel arbetas väl tilfamman, tils alt ileret gått in: och få mycket vatten -blifvit tilgutet, at blandningen är alt igenom vål fuktig. Håraf lågges få myc- ket, fom behöfves, uti Digelen, fom fkall nyt= tjäs, och fmetas ut på bottnen och bråddarne : helt jämt och få tjockt, fom en dubbel flant eller litet drygare. Småltningen behöfver in- tet fliga högre up på bråddarne, ån fom for> . dras-at hindra godfet, hvilket inlägges dårpå, at råra vid fjeltva Diglen; efter hvilken grund atven Hårdens tjocklek i bottnen bör inrättas, Den göres ej mycket vid, få at den ilagde Mal, men kommer at ligga i tunnt hvarf, ej heller för fpitlig och träng, at de reducerade par- tiklarne hindras at råka hvarandra, Under det Hården torkas öfver eldeny kaftas litet torrt flybbe därpå. fom fkakas omkring och uthålles; hvarefter det fom faftnat, intryckes och fjelf- va Hården med det famma jämnas och ftadgas. På detta fått år Hården fårdig at emottaga Brunftens-malmen, fom ifrån glasfkifvan fakta hålles dåruppå. Efter alla deffa förbehåll år ånnu nÖdigt at i akt taga et, fom beftår dåruti at åter låta Diglen blifva få varm, at det åf- verflödiga: oljaktiga kan ryka bort utan at fat: ta eld...» Digelen betåckes dårunder meden ar; nan omfi e'pt, eller med et lock, och fedan 144 1785. Åpr. Maj. Yan. infylles fltybbe ofvanpå godfet, anti til hälften Fe eller til defs öytlakes tå för-- ra håndelfen kan en annan Digel fylld med flybbe haftigt ftjelpas in uti den förra, och i fednare allenaft et lock läggas öfver: bågge delarne med eller utan lutering, alt fom man behagar; orfaken til berörde förfarande år ty- delig. Man har altid befvårat fig däröfver, at denne Regulus fållan eller aldrig velat famla fig til et Korn, utan fallit i många fmå, fäfom de minfta hagel. Men detta har til ftörfta de- len icke härrört af annat, ån at antingen Här- den varit för litet lerblandad, få at den icke burit fig, eiler at förbrånningen af det oljak- tiga, hvarmed Malmen år blandad, med våld- famhet blifvit verkftåld, fedan Digelen blifvit ifyld och tilfmetad. I bägge fallen finnes lått at det omkringliggande ftybbet faller in i den pöfande maffan och fkingrar fåledes Malm-par- tiklarne, hvilkas famlande och förenande lik- väl var förnåmfta åndamålet vid den omtalte utblandningen. Sedan Digelen blifvit på fin fot inftåld i Åfjan til et qvarters afftånd ifrån formen, och där vål upglödgad, börjas blåsningen med Pu- ften, fom hålles i gång omkring en timme, un- der hvilken tid Digelen vål efterfes och fkötes. De erfordeliga Vigterna kunna genaft låggas på alla tilhopa på en gång, då man ej behöfver blåfa få långe, eller ock efter hand, dock få at de alla åro uplagde innan halfva tiden luvpit til ånda. Gifves tilgång til Stenkol, ökar det hettan anfenligen at kafta en eller annan fkyf- fel däraf ibland Trå-kolen. Stenkolen böra då vara fint kroffade och upblötte i vatten nå- . gra 1785: Åpr. Maj. Jun 145 gra timmar eller långre förr ån de fkola nyttjas. Det öfverflådiga vattnet hålles af, men det öf- riga följer med kolen på elden litet i fånder, til et halft ftop ungefår för hvar fmåltningy alt fom det fordras i hvar omftåndighet. Med mera Stenkol blir hettan få ftark at inga Di- glar hålla, eller hettan inneftånges nårmaft for- man af det fina Stenkols-grufet. | På mindre än en timme har jag med den- na tilftållning erhållit Regulus, fom varit vål och jämt fmålt, til et rundt eller något aflångt Korn, fom vågt 3 lod och dåröfver, famt gif- vit något mer ån 50 proCent efter rå Malmen råknadt. Denne Regulus drogs icke af Magne- ten, då den var i helt ftycke, men finafte gryn dåraf fölgde lösligen med. | Sedan et eller annat förfök blifvit gjordt, får man fnart låra känna fyrkan af fin eld och dårefter kan det ena med det andra råttas. För någon jämförelfe fkull vil jag nåmna at vig- terna til denna Puft inalles utgöra två Lispund, at Puftens långd är 2 alnar 142 tum, bredden vid hufvudet 9 tum och vid andra åndan 26 tum, Formans diameter I tum. Han år gjord utaf låder med trå-bottnar, och ledes blåftren in uti forman medelft et bleckrör, fom har tvånne fneda vinklar, och år omtrent 5 qvar- ter längt. Rummet har icke tillåtit at annor- ledes fålla honom. . Som det år et befvårligt arbete at ofta för- råtta deffa fmåltningar, hvilket man likvål må. fle göra, då man börjar anftålla förfök med denna befynnerliga Metall, har det blifvit för- fökt at kunna erhålla flera Reguli på en gång. Det finnes ftrax vara otjenligt at inlågga en flörre 146 1785. Apr. Maj. Jun, förre maffaruti Digelen; ty det brånnbara af Kolen, fom nödvåndigt bör röra vid Malm- partiklarna, eller ätminftone icke kan verka på dem, utom et visft afftånd, hinner i det fallet icke at igenomtrånga en ftörre klimp och re- ducera den famma. - Och at blanda erforderligt ftybbe ibland fjelfva Malmen har åter den olå- genhet med fig, at kornen blifva fkingrade, Fördenfkull. tilreddes tre ftycken Diglar på det fått, fom förenämdt år, och togos af den ftor- lek emot hvarandra at de kunde ftållas in i hvarandra, utan at någondera ofvanpå fynner- ligen -ftod upöfver den yttra Diglens: kant. De kunde fåledes alla med et gemenfamt lock betåckas. Uti hvar Digel var Hård och Malm famt erforderligt ftybbe dåröfver til + tums tjocklek. inlagt. > Sedan Diglarne fåledes voro ihopfatte, fylldes med ftybbe öfver alt omkring de innerfta. Det har: händt at jag fått Regu- lus i dem alla tre, då Malmens myckenhet va- rit få proportionerad at den ytterita innehållit lod,: den andra 3 lod och den: tredje eller innerfta + lod. Skulle det hånda at någondera Regulus behöfver omfmåltas, få måfte den åter ulveriferas och inlåggas fåfom fagt år. -Imed- ertid vinnes på detta fått både i tid, möda och koftnad, emedan famma Diglar kunna nyt- tjas flera gånger, om”de eljelt hålla; ty lute- ring behöfves icke mer än på den innerfa, hvars-lock kan tillika: fkyla öfver de andra, hvilka man fåledes icke år föranlåten at Nå fön- der: och hvad fom den «ena gången blir min- dre fullkomligen reduceradt, kan vid omfmålt- ning låttare och fåkrare bringas dårtil. 4 ÅA, Å ån » 6 I SE Dent. Y 1485. Apr. Maj. Fal AT 2 Dende” Half-tnetallens gravitas fpecifica in- flåmmer fullkomligen med hvad redan dårom år upgifvit, i fröd hvaraf den förhåller fig til rent vatten fom 7060 til 1000. ”Defs fårg; brott och fkörhet åro ock af andra anmärkte, i fynnerKet af frainl. Herr Profefforen och Rid- daren "BERGMAN uti andra Voölumen af defs Opufcula Chemica & Phyfica f. 201 f.; få at jag ej behö fver nämna dårom. En ahnan defs egen ikap är jämväl lika bekant, jag menar defs be- hågenhet 'at i fria luften förlora fit metallifka utfeende och aldeles förfalla til et mörkbrunt pulfver, ofta inom '&t eller annat dygn, ibland åter efter någon långre tid, men :'fållan, dock någon gång har man funnit, at. den i långden bibehåller lig, utan -at på något fått vara innes fluten. — Hårvid förefalla åtfkilliga omftåndig- heter, fom ånnu icke åro allmånt bekanté 'eller Takt tagne, men fom låra ådraga fig ytterfta upmårkfamhet. Jag "hade tånkt at derom låm- na på en gång en någorlunda fullftåndig af- - handlig. ” Men jag fann fnart efter några få förfök at därmed fkulle komma at draga gan- fka långt ut på tiden, Kvarigenom åter fkulle hånda, åt de fom ega luft och tilfålle fättas ut- ur flånd at bitråda med bekräftelfer och up- lysningar:' bågge nödvåndiga i en få vidlyftig, fom mödöfam vetenfkaps-gren. Jag kunde låg- ga hårtil ätventyrlig, emedan en få ftark eld- grad, få mycket dån och buller på et ftålledår mänga Hushåll hafva fina kök och boönings- tum, icke kan annat ån förorfåka oro och fruk- tan å alla didor. Det vore dårföre en god fak; om det går an at uti Gjutftåls- ugnar kunna — tilverka" flera fkålpund af denna Metall," fåförn Herr 148 = 1785. Apr. Maj. Fun Herr Affeffor Quist beråttat mig, och jag fkali icke underlåta at i Sommar på landet förföka huru :; vida: det låter fig göra uti en god Drag- ugn, inråttad för andra behof. Detta vore få mycket hufvudfakligare, fom de fmå Reguli man i Åfjan erhåller, fkulle i alla affeenden kofta mycket, för at gifva fåkra och uplyfan- de utflag. | | | «- Imedlertid torde för denna gång anfes nog då man låmnar någon fåker anledning at i fmått kunna frambringa Magnefium och tillika kor- teligen nåmna, hvad för Öfrigt angående defs förvittring och blandning med andra metaller, fåfom flutfatfer af hittils gjorda förfök, kan vara at andraga.. Man har nåmligen funnit at då Magnefium , få fnart den blifvit tilverkad lågges på något: varmt ftålle fom ej föråndrar fin temperatur, få faller den icke fönder, få långe man därmed kunnat fortfara. Det fam- ma hånder ock uti tiltåpt flafka, fom hålles i lika omftåndigheter. Men om flafkan ftålles i fönftret, få vittrar Metallen ibland fönder in- nom några dagar, och ånnu förr, om den blott ligger inveklad i papper på nyfsnåmnda ftålle. Når papperet eller flafkan Öpnas, kännes en lukt ifrån pulfret upfliga, fom år ganfkalik den, på hvilken inflammabel eller brännbar luft igen- kännes. -: Med et brinnande ljus, kunde dock denna luften i flafkan icke tåndas, utan fläkte tvårtom ut det famma, då det infördes dåruti. Jag intryckte därefter en liten portion Regulus, infvept i rent papper, vid botten af en uns- flafka, (fom var vål varm och torr), och ftål- de den famma up och ned vånd i en kopp, med vatten upfyld. Vattnet fteg vål up i fla- fkan, 1785. Apr. Maj. sfun. 149 fkan,; men icke mer ån, fom kunde fvara emot luftens krympning igenom affvalningen. Efter 8 dagar uptogs- flafkan få, at den lilla del vat- | ten, hvilket var inom defs Öpning, blef qvar uti henne, och fkakades omkring några gånger. Den inneflutna luften kunde då flera gånger antåndas och brann med ljusblå låga, famt puf- fade med en liten fmäll, då vanlig luft dåruti inblåftes och antåindning fedan fkedde. = Uti bouteille fom var fyld med dephlogifticerad luft, infördes en liten kortlåda, fom var fäftad på åndan af et pipfkaft, och hvaruti lades nå- | gra bitar Magnefium, med frifkt och blankt brott. Bouteillen ftåldes up och nedvånd i vatten, fom fmåningom fteg up dåruti, til några, cu- bic tums högd allenaft och utan at kunna rö- ra lådan. Sedermera drefs vattnet åter ut igen på några linier når, men jag mårkte aldrig at några luftblåfor drefvos ut af bouteillen. Ef- ter 14 dagar uptogs bouteillen: Magnefium var anlupen och mör, luften kunde icke antåndas eller brinna, men en införd glödgande fticka, tånde fig flera :gånger å rad .dåruti, och brann med gulaktig låga. Härvid förmårktes icke den minfta fmåll eller puffning, hvilket jag hade våntat och infpepte dårtöre bouteillen i en ftor handduk. Vid et annat dylikt förfök var förhållandet aldeles lika. Det år långefedan af andra. befunnit, och af det föregående år jämväl klart at fuktighet bidrager til Magnefii Metallens förvittring. Jag lade därföre. litet Regulus uti en uns - flafka, fylde denfamma med vatten, och infatte i öp- ningen et krokigt rör, fom åfven var fylt med vatten, för at uteftänga all fråmmande pl etta 150 195850 Apr. Maj. Str Detta rör ledes med” andra ändan öonder vatten in uti en omftjelpt Hafka; fyld med fårhma värre ika, fåforn vanligt år. Metallefi började flrax sifvå luft-blåddror,; fom gingo öfver i den om? ftjelpta flafkan. Men detta gick sanfka lång: famt, få at; på tre veckor; icke mer än någrå ubic tums luft erhållits, hvilken låter antän= da 1ig och brinner med blå låga, famt luktar faföm brännbar luft. "I början tyCktes ock de inlägde Metallckornen likfom vegetera i flafkan: then föllo fedan vid omfkakning til pulfver. Vid den Hydroftatifka vågningen, hvilken Hetr Profefforen och Seereteraren WiicCKE benå- vit verkflält; började åter deffa korn genaft at gifva blåddrör tilden myckenhet, at ftörfta fkyndfamhet var nödvåndig til dets fultbor- dande. Den luft fom federmera däraf famlas des, förhöll fig föm förut nåmndt är. > Herg WairckE> har eljeft anmärkt, at den ins flarhmable Tuftens”afföndring> påskyndas af: för fens varmä, och at/den famma i blandning med Atmofopherilk luft icke puffar: eller fmåller: utan få vida denna år tiflåptsis mycket for na och flörfe ån vanlig brånnbar Joft | shöfver. LATE an å ide | I THeD + Sedan -dett& var fom fnarafbi uckt tägerd drögde jag icke at gifva Herr GAnn, fom nu viftas i Fahlun, det däraf. Uti fit: fvar beftyrs ket- Hetr GARN det föregående med följande Beråttelfe. Då en Regulus Magnefii handteras: imellan våta fingrar, eller hålles i munnen, utan at faliven nedfvålges, 1å åro de upkomna. ångor få fina och genomtrångande at man ge- natt får upfligningar, hvilka likna brånnbar luft, faftån det allenaft varit en liten fund, fom sade Regu- 1785. Apr. Maj. sfun. 151 Regulus på förenåmnde fått blifvit vidrörd. Detta flår väl intet in med alla Reguli eller kan hånda med alla Perfoner, men denna ver- kan år likafullt mårkvårdig. Om man fick fåga at blott viffa Magnefii- malmer kunna gifva Reguli af fådan art, få fkulle det vara fådane, fom hålla Tungfpat eller Tungjord inblandade uti fig. Defle äro kån- de för fin egenfkap at gifva genomträngande dunfter ifrån lig, faftån af hepatifk natur. Hu- ru vida Tungjorden fjelf kan reduceras, år ännu oafgjordt. De förfök jag därmed hunnit göra åro ännu otilråckeliga. Så mycket år likvål fåkert, at de Magnefii Reguli, fom jag erhållit utur Undenäs Brunften, hafva icke egt någon fådan verkan, fom den förenämnde, "Emedan denna afhandling endaft år åmnad til en förberedelfe och anledning för nogare underfökningar, få kan jag icke nu gå in uti någon utredning af orfakerna til alla deffa händelfer, ej heller vill jag Öka vidlyftigheten på detta ftålle med någon öfvertygande för- klaring Öfver nyttan, fom detta åmnets full- komliga kånnedom ofelbart förer med fig. Den fom förftår huru förföken böra anftållas och ärnar roa fig dårmed, han infer åfven vidden af deras tillåmpning, i fall det lyckas at up- löfa knuten. För denna gången fålter jag al- lenalt upmårkfamhet vid några omftåndigheter, Tom icke blifvit tilråckeligen uplyfte i det fö- regaende. Den ena angår den oiika benägen- het fom Magnefii Regulus eger at förvittra el- ler falla fönder til pulfver och förlora fit me- tallifka utfeende. — Då man af famma Malm, 1om på alt fått lika handteras, den ena gången M ar tår 152 1785. Åpr. Maj. Fun. får en Regulus, fom genaft vittrar, och efter en annan fmåltning bibehåller fig oföråndrad, åtminftone i luften, änfkönt den varit omvex- lande, få år vål ingen ting annat at fkylla på, ån den olika mångd af det plogiftika, fom den- na metallifka jord år fkickelig och fåttes i til- flånd at antaga. Detta är icke något ovanligt, ty det hånder med jårnet, hvilket blott ige- nom denna omftåndighet undfår få olika egen- fkaper, fom man finner hos Tackjärn, Stål och Stångjärn. — Jag ftyrkes i denna tanke af föl- jande händelfe. Då den yttra Diglen en gång däraf mårktes vara föndergången at en hop ganfka ljufa, brinnande gniftor kaftades up med lågan (fåfom eljeft vanligen plägar hån- da då järnet fvitfar) uttogs genaft hela profvet. På yttra Diglen var då få ftor Öpning at man kunde fe huru Regulus, då Diglen rördes, viål- trade under det tunna hvarfvet ftybbe, fom ännu betåckte denfamma. Vid et annat re- dudtions-förfök hade Regulus verkeligen run- nit ut och blifvit liggande på piedeftallen; åf- ven under en annan dylik blåsning, fom nå- gon tid därefter anftåldes, då detta kornet til- fälligt vis fanns igen. Jag gör vål icke fyn- nerlig råkning på detta fednare, men det år visit at de bågge uti luften voro oföråndrade, under det många andra Reguli förvittrade, fom blifvit tilverkade uti flutna kärl och det långt efteråt. Om alt detta kan man ännu icke gö- ra fig annat begrep, ån at Magnefium blir oför- ändrad, få långe den i fmåltningen icke und- får mera brånnbart ån fom behöfves at blifva Metall. Men om öÖfverflöd af Phlogifton til- bjudes, få låter Magnefium fig det behaga, men | är NN MÅ Ae ooo vn EN 1785. Apr. Maj. sun. 153 är federmera icke i flånd at förfvara och bi- behålla alt fammans, utan låter jämvål det phlo- gifton fara, fom var hufvudfakeligen nödvån- digt för defs metallifka natur. Riktigheten af deffa flutfatfer med flera, beror på framtida för- fök. Imedlertid år mårkvårdigt, at Metallen få lätt förlorar, och defs kalk likvål få ftarkt attraherar phlogifton, fom man vet at Brun- ftenen gör. Då Magnelium förvittrar i luften är för detta af andra anmärkt, at den förökar fin tyngd ånda til 30 proCent, lika fom andra metallifka kalker, då de utfåttas för glödgning i fria luften eller calcineras. Då vittringen fkeri vatten år troligt at det famma åfven hånder. "Denna förvittrings egenfkap förminfkas och uphåfves ofta genom förening med andra me- taller, ehuru fådane fammanfättningar gerna löpa an dår Magnefium utgör någon bety- dande mångd. Men alt detta ger dock icke något bevis dårtil at Brunftenen icke innehål- ler en egen metall. Det åro ganfka få metal- ler, fom icke förr eller fenare löpa an, ergas och roftas, det år vittra. För denna egenfkap kunna icke trångre grånfor fåttas , ån för alla andra. — Man fkulle på famma grunder ftryka Quickfilfret utur Metallernas antal, emedan det fmålter få lått at det aldrig ftelnar, utan med konftens tilhielp. 'Zinken fkulle ock få affked, för det han brinner up: Platina för det den år få ftrångfmålt. Så långe dårföre Brun- ftens-jorden, finnes ega de egenfkaper, fom utgöra Metallernas allmånna kånnemärken, få- fom at med tilfats af phlogifton i fmåltning antaga metallifk glans och fårg, at i det til- flåndet ega förre tyngd ån någon annan kropp NM 2 under 154 1785. Apr. Maj. Jun under famma volume, at kunna löfas i fyror och dårutur fållas med Alkali phlogifticatum, at i deras dephlogifticerade tilftrånd fåtta fårg på glas: når alt detta fäger jag intråfiar på Brunften och Magnefium, få kan defs metalli- ika vårdighet aldrig beftridas, dårföre at den vittrar förr och fullkomligare ån någon annan. Det är fant at Brunften tilfittes uti glasfatfer at förtaga all fårg, och at et glas, hvari myc- ket Brunften är, kan ömfom förlora och vin- na fårgen, alt fom arbetaren behagar. Men man vet ju at dylikt hånder med andra metal- ler lika fom med Brunften, faftån den fenare äfven eger denna förmåga i högre grad. Sjelf- va guldet fkulle rubbas ur fit högfåte, om den- na grundfats antages. Ty färgen af Rubin- glafet göres med guld, fom vid minfta fel i drifningen aldeles förlorar fin. fårg, fom det fkulle meddela glafet, men hvilken fårg feder- mera icke kan återftållas. Et annat kånnemårke på Metallerna år det, at de kunna fmåltas ihop med hvarandra, och utgöra de blandningar, fom äro fkiljaktige i an- feende til antalet på de fammanfmålte metaller- ne, och deras inbördes proportion. Haårutin- nan, fåfom i alt annat, åro likväl undantag åf- ven för Magnefium. Den blandar big icke med Quickfilfver, och icke gerna med Zink, men eljeft med alla de andra metallerna fom man förfökt. Jag vill nu intet tala om hvad fom redan 'år bekant om defs förening med Koppar, fom blir hvit, faftån blandningen blir fvårfmålt och löper an: med Jårn, hvilket dåraf difponeras til Stål-art, och med Arfenik. Ehuru detta kunde vara nog at beltyrka pd ens- 1785: Apr. Maj. Jun. 155 ftens-metallens fjelfftåndighet, då det -år en af- gjord fanning, at en fullkomlig metall icke kan fammanfmåltas med något annat ån det, fom är riktig metall, utan at förlora fina metallifka egenfkaper., faftän de dårigenom til fårg, fmi- dighet och dylikt förändras; få vill jag dock til flut anföra några fammanfmältningar , fom jag nyligen gjordt, och fom vidare beftyrka denna fanning. : | " A) med 3 fint Guld fmålte Magnefium lått tilfammans på Hård, utan fluffer, på mindre ån 25 minuter. Blandningen blef knapt half- fmidig, var hård och af ljusgrått kornigt brott. Denne Regulus inveklades uti en utfmidd tunn guldfkifva, ar den vigt at Magnelium uti alt guldet utgjorde 10 proCent, och fmåltes orm på nyfsnåmnda fått på 3 timme, med vigter af tre Lispunds tyngd. Denna blandning var nu ganika fmidig, något blek til fårgen, finkornig i brottet, och gick vid brytning på den ut- hamrade delen lått af. För Blåsrörs-varmen anlöpte detta guld med en röd 'Kopparlik fårg, men i glödgningen fvartnade det ftrax och jåmt, til tecken at Magnefium fördelt fig lika Öfver hela maffan. En” liten portion af denna Regulus låmnades til en Juvelerare at förföka. om den -vore tjenlig til plufieurs: Ors eller Guld af flera fårgor. ! B) Då Magnefium fammanfmiåltes med go hundrade delar af Silfver, blef ockfå compofi- tionen fmidig, mörkare til fårgen ån Silfret allena, med kornigt och tågigt brott. Då en liten del dåraf fmåltes med falterna för blås- röret förflaggades Magnefium och filfret blef rent och fmidigt igen. Det famma fkedde ock | NES med 156 1785. Åpr. Maj. Jun. med Guldblandningen. Detta blandade Silfver märktes åfven löpa an med någon rödaktig fårg, innan det i glådgning aldeles fvartnade. Silfret blir eljeft hårdt, fkört och finftråligt i brottet, då det får någon ftörre hallt Magnefium. C) Zz lod Brunften blandades med 5 lod Molybdenjord, fom på torra vågen var befriad ifrån fit Svafvel. Jag erhöll dåraf flera metal- lifka korn, omgifna med en klar flagg. Denna blandning af Brunften och Molybdena var lju- fare til fårgen ån Brunften enfam år, och bibe- håller fig ånnu utan anlöpning eller förvittring, efter 14 dagar. Når Molybdena utgör 3 emot Brunftenen, blir blandningen ganfka fvårfmålt, och kan icke bringas til rent korn, utan endaft til fmå famlingar, fom likna rufor och fårfkor. Om denna blandning hoppas jag kunna anföra något mera eh annan gång. (= (EL) Befkrifning på tvenne Mafkar, fom fkada Blomfiren på Frukt- Tråd; ; Af. CLAS BJERKANDER. 1. DPhalena prumiella. Mafken år hvitgrén och 2 linier lång. Hufvudet och för- fta leden äro USES och fkinande. Larven uppehåller fig i Körsbårs blomftren, af hvilka han med filkestråd binder flera til- famman och fedan förftörer blombladen och frörednings-delarne. Når han ätit nog och år fullvuxen, fpin- ner han fig ned från tråden, med en ne trad, 1785. Apr. Maj, Jun. 157 tråd , kryper i jorden och dår förvandlas til Puppa, hvilket fkedde 1783 omkring d. 27 Maji, och fedan utklåcktes Phalgenerne den 27 Junii. Når regn icke kommer, fom fkadar blom: flrens biläger, få finner man nu, huru deffe Mafkar under klar och varm våderlek mer och mindre bidraga til denna fruktens mifsväxt. Når Mafkarne flåppte fig ned från tråden och under det de hångde. på fin filkes-tråd i luften, fångade jag många af dem, fom ftrax dödades , hvarigenom deras. tilvåxt til någon del den Sommarn förminfkades. Således blir det et det båfta, åtminftone hittils bekanta medel, at innan de til fin förvandling nedgå i jorden, fånga och döda de hångande Mafkarna och derigenom förekomma deras tilvåxt och fkada för följande år. Phalgnen är i Fauna Svéecica uptagen un- der namn af pruniella , ehuru den ej fedan blif- vit införd uti Syftema Nature, eller i Species Infedtorum uptagen af FaAsBrRicius. Den är 2 linier lång. Hufvudet hvitt. Ögonen fvarta. Långs efter Ryggen går en hvit rand, hvilken midt på affkåres med et brunaktigt tvårband, hvarigenom denne Natt-fjäril från Phalena Rajella och flera lått åtfkiljes. Sidorna på -vin- garna, fom läggas intil kroppen fom hos fog- lar, åro brunfläckige, men under mörka. An- tenn&e åro hvita med många bruna ringar oms» kring, och få långa at de gå litet bort om det bruna tvårbandet , fom år midt på ryggen. Fötterne äro mäft hvite, men hafva några brus na ringar omkring fig. Denne Natt-fjåril är fynlig uti Trägårdar 3 VäftergöÖthland något om dagen, men uti ftåra re myckenhet om. aftnarna, 2. Phas 158 1785: Apr. Maj. sfun. o. Phaléna ”rettangulata. Mafken år hvit- gul och lång 6 linier, hela ryggen år rödbrun: Defle Mafkar förtåra Blomftren på Apel och Påron-tråd. Latverne fpunno fig förväktdlligs -hus den 10 Junii 1784 och Phalgnerna utklåktes omkring den 24 i famma mänad. Samrna år den 8 Junii, fåg jag uti min fö- delfe Ort Stora ”Timmerbacka under Såteriet Dagsnås, huru et ftort Påron-tråd hade ganfka många Mafkar af detta flag, hvilke gjorde full” komligen få ftor fkada, om icke ftörre'ån Pha” lena brumata. Årligen fer jag dem hår på Apel "Phalenerna åro något mindre ån CLER- KENS Ph. re&tangulata, men likna henne nog och torde fåledes våra den famma. F Ö RTEK N ING På de Rön, fom åro införde uti detta Qvartals Handlingar. Pag. rf grkichiber om Sjukdomarnes förhållande, uti K. Ör- ; logs-Flottans Sjukhus i i Carlserona; af ÄRv. FAXE, 79 .. Alla Enhetens imaginaira Rötter til dad med den Ti- onde graden; af: LACH. NORDMARK. = :- = = 04 . Tetrodon Mola, befkrifven af AND. J. RETZIUS. 115 . Förfök til utftakande åf Tegars Låge, Skapnad och Storlek; af JON. THEOD. FAR MUSEU LL! «< 12I Befkvifning på en Ödla, fannen och isla ifrägg Java; af Cras ER. HORNSTEDT. 130 . Rön, om Fervunm phofphor atuni och Sa! perlatum; af CARL WiLH. SCHEELE. - 134 . Förfök, ar af Brunflen erhålla Maciej 97 öch fbe manfmålta den med några andra Metaller; så Pa ; TER JACOB; HJELM. > 141 8. Befkrifning på tvånne Makar, fors Kalle Blomfiven på Frukt - Tråd; af- ÖLAS BJERKANDER, =. - I56 ENL "Pb + OO AK HOW NH e RR META FL ER x Re vakant ASAP BRA 3 "av ÖNS DeN fi FR ? Är i + : » + < TSL « Å ä ' - + - . ax s Så , d AX 2 Ka KUNST N Hiag EF HFF FR FR LO -— —— MTN 4 ' 1 = NBA a [0 IH HINT AN fll" 7 SN f£ I VR TT KONat. TT RSL are | | ACADEMIENS NYA HANDLINGAR, FÖR MåNADERNE JULIUS, ÅÄUGUSTUS, SEPTEMBER, ÅT 185: RE RE EE | PRESES HerRR Baron SAM. G. HERMELIN, Bergs - Råd. gg RE ann mA (fa ES ONE ERS SER 1 Å Dre Om Cubifka och Biquadratifka Äquatio- ners jakade ech nekade famt imaginaire "eller få kallade orimiige Rötter. Eörfa Fort fäitning, | fter hvad fålunda förbemält år, (fe detta års Handlingar, fid. 1 til 17) företager jag nu at conftruera fådana Cubifka och Biquadra- tilka /Equationer, dår andra termen fattas, famt N är 6 me Jil Ag SE at federmera vifa, huru man dåraf kan dömå "om Rötternas berkarlenhet i famma ped uationer; FÖch nu förit i RA De Cub: ifker | s 3 K - + EE ; e höra. nödv "nde til nde ra af följ. Formler: k 2 SÅNA 07 SR då x = ab = rr a FER Uuik Gb — Ö | : ix + ab — 0 Xx ax åbl = 0. Vid alla hår nedanföre följande Conftru&io- nery få .vål för Cubika fom Siquadratilka Äqua- tioner Packt tages; hv ilket jag nu för korthets fkull nåmner en gång. för alla , at fjelfva Röt- terne, .dem. jag uti hvar och en Figur et ker med diftancerne AP, FR och ÄP: Åp , ål "tid råknas ifrån en vifs taft pundt A på en til låge gifvea råt linia PAp, iamt at med AP AP', fom flådfe åro til höger om punétten Å, förflås Äl quationens politiva eiler få kallade jakade Rötter + Xx; hvaremot äter med Ap, Ap> fom altid åro til vänner om pungen A, förfås AFquationens negativa eher nekade Röt- ters: 2 | Jag går ock; til vidiyftighets undvikande, nu förbi de o:ne förta formler af Cobifka Aqua- tioner, emedan man vet deras Rötter RE: nemligen för formeln sån RE AE 4 och x = 22 för v—3, lamt för formeln x3 — al, år x =4 och x =—-Ia tf ia4vV-3 Hva arigenom altfå förha "landet af dette Aqua- tioners Rötter, til deras jakade eller nekade famt verkeliga eller imaginaire SMAD Att ika a 1785, ful. Aug. Sept. > 261 I lika år uppenbart, få at det ej behöfves genom I någon Conftruttion fökas. Men de 4 följande formler fkole vi nu | conftruera; AR Conflrution I. N För Formlen: x? + a?x + a?b — 0, | > Igenom pundåen A (Tab. VI Fig. 8.) drag mot PA» lodräta linien FE: tag AD = Ad = Wyab: | Gör DB och Dö lika ftora med AD och pa- rallela med PAp; och fammanbind pundåerna I Boch 6. Igenom deffe bågge pundåer, fåfom vertices, och imellan AF, AP famt AE, Aj, fåfom afiymptoter, befkrif de bågge motfvaran- de Hyperblerne MBM' och mbm', hvilka altfå blifva likfidige. Tag vidare på AE, nedan om I pungen A, AC = 2; och med pundteen GC, I fåfom vertex, famt CE, fåfom axel, befkrif en | Parabel HCM, hvars Parameter = a; få år ige. I nom Hyperblens och Parablens gemenfama | fkårning den förefatte Aquation conftruerad. Bevis. Drag Gm och pm parallelt med Åp och AE; få är, i följe af Parablens egenfkap OG = App fäledes CG = - famt AC + CG eller pa = AC + SS Efter Hyperblens natur, år Ap Im = Ad”, hvadan ockfå pm = ra > fåledes måfte AC Sr Gamer åa | 4 Ap en NI Om 162 1783. jul Aug. Sept. Om nu i denna Zquation införes' de vår den, fom AC, Ad och Ap ega, nemligen AC =a, Ad = Vab och Ap = — x; få up- kommer: Aquationen x? + ax + ah — 03 aldeles den famma, fom den föreftålde, hvilken altfå härigenom år conftruerad. H. S. B. Corollar. Det år tydligt, at Parabeln HC: aldrig kan tråffa Hyperbeln MBM'J; och at famma Parabel nådvåndigt råkar Hyperbeln zabm blott uti en enda pund 2, och det til vånfter om punéten A. Håraf blifver altfå en ovilkorlig fölgd, at den conftruerade Aquationen x? + ax + a?b — o, famt alla andra /Equationer af famma form, nödvåndigt måtte hafva tvenne imagi- naire eller orimliga Rötter, jämte en verklig, fom altid fkal vara nekad. Exempel 1. x? + x + 30 —o0, år en Aqua- tion af föreftålde form. Den fkal altfå ega 2 orimliga Rötter, och allenaft en verkelig, fom målte vara nekad. Rötterne til denna Aqua- tion åro ock följande, neml. x = 23 +1 V-3I, xd TD y-gK OCh vv - Exempel 2. Åfvenfå kan man, utan at be- höfva föka fjelfva Rötterna til Aquationen Xx + 5 x + 9 = 9, genaft fäga, at den har 2 orimliga rötter, och blott en verklig, fom nOdvåndigt fkal vara nekad. Confivuction II. För Formlen x? + a?x — ab = 0. Såfom Fig. 9 utvifar, göres här famma Con- fixudtion, fom den föregående, allenaft sn en z 1785. oj ul. Aug. Sept. 163 den åtfkilnad, at i frållet pun&en C där blef tagen nedanför fafta pundten A>; få fkal hår puneéten C tagas ofvanför A: och i ftållet ät i förra Conftrudtionen Parablens direttion el- ler ftråckning går utföre, fkal den hår gå up- åt; då genom Parablens och Hyperblens fkår- ing den nu föreftålde Aquation finnes con- flrverad. | | Bevis. Af enahanda fkål, fom i föregående bevis blifvit utförde, beftyrkes åfven i Fig. 9, | (Pp? AD?” at PM = AC + SE = TN n hvaraf, då hår LA - a införas de antagne vården nemligen: AC — 4, AD — Vab, och AP — x, upkommer Zqua- tionen x3 + a?x — a?h — o, eller famma, fom den föreftålde, hvilken altfå hårigenom år coA- firuerad.s, H. 5. B. | Corollar. > Af Figuren fkånjes klart, at Pa- f D 2 rablen. HCM aldrig kan tråfta Hyperblen abn, men dåremot måtte den nödvändigt fkå- e - ra Hyperblen MBM5, dock ej mera ån :i' en enda pundét: M til höger om AE. >: Det: följer häraf, at alla Aqgquationer af denna form, x3 dn a?x — a?d — o, fkola hafva one orim- liga Rötter och en verklig, fom ftådie år jakad. Exempel. ax? 4 '2x —112 —= 0, måfte fåle- des hafva 2 orimliga Rötter och en verklig jäkad Rot. I denna Ziguation är x =-1 t V-5, och x — 2. Confirustion III, För Formlen x3 — ax + ab = o0. Sedan man (Fig. 10.) dragit lodråta linien CAFE, och tagit åfvanom pundten A, AC = a; | N 3 och 164 1785. Jul. Aug. Sept. och. på pAP tagit AD =BD = Ad =0d = Va; 1å befkrifvas fåfom förut Hyperblerne MBM, mbm >; famt Parablen MMC», fom har en Pa rameter = 2, och fin dire&ion elter ftråck- ning utföre. Igenom denna Parablens fkärning med Hyper- blerne år den föreftålde Aquation conftruerad. Bevis, På lika fått, fom i de bågge föregå- ende conftru&tioner, finner man ock hår, at PM = AC — dd = SU. TM AG a AP ör FYRA ERE bälg Ap> SE Apr NOV OCK SNE A | Ad? FD — AC = AN och då uti alla deffa 3 Aqua- tioner faförss väen på AC EE; AD = Ad RE VALAR = AR slot Are «te; få upkomma vil 3 fårfkilde refultater, men alla enahanda nemligen x? — a?x 4 ab — o, alde- les det famma, fom den föréefatte Formlen, hvilken altfå härigenom finnes vara confirue- rad;t FHuSVB, Corollar. 1. Af Relationen imellan diftancen AC, Parablens parameter och Potentia Hyper. | bole; eller AD”, (Fig, 10.) fkönjes, huruvida Parablen CMM" fkår Hyperblen MBM' eller icke. - Om AD år i affeende på de bågge förra mycket ftor, fäfom til exempel AD3 få går Hy- perblen SBV aldeles förbi Parablen CMM, få at de ej någorftådes kunna råka hvarannan, / Och år tydligt, at i det fallet målie Aquatio- nen hafva 2 imaginaira eller orimliga Rötter. Om åter Hyperblen MBM' tangerar Parablen CMM, = 1785. Jul. Aug. Sept. 165 CMM, få utmårker det, at Aquationen Har one verkliga och lika: flora: jakade : Rötter. Men år AD mindre, ån at detta kan fke, få år nödvåndigt, at MEM: och CMM fkära hvarannan i one fårfkilda pun&er M, M', båg- ge til höger om AC: i hvilket fall Zquatio- nen altlå oftridigt fkal ega 2:ne verkliga, jaka- de Rötter, en ftörre och en mindre. Man | finner Ögonfkenligen af Fisuren 10, at Para- | biens andra gren Cm icke kan undgå, at fkå-: | ra den andra Hyperblen mbm, dock det alle- | Haft ien enda pun& »m', til vänfter om AC, | och det få, at Ap' altid blir ftörre ån AP eller AP". Hvaraf altfå oförnekeligen följer, at hvar och en /Fquation af den form, fom hbörer til denna Conftrudtion, altid eger en enda nekad Fot, fom år flörre, ån de jakade Rötter fam- ma ZEquation kunde ega. Huru åter befkaffenheten af de jakade Röt- terna efter olika omftåndigheter må vara, hvils ket, fåfom redan anmärkt år, beror af Para- bilens och Hyperblens gemeniama fkårning el- Problem L, OCh enligt defs Fe är där atgjordt; atom 2 . v blad! TR VAR — < ——, lå fkola Pareblen och Hyper- år blen fkåra hvarannan i one pundter, fom 'åro belågne til höger om AC > hvatemot: pm 2 | El PRAG: —> 4 ”anBe | aldrig på den fidan råkas, enligt famma Pro- blems GCorellar, 2... Når man altfå hår införer de i Conftrustionen antagne vården på P.=4, NA ACE e 1å kunna bemålte kroklinier 166 1783. ful. Aug. Sept: AC = 2 och AD = Val, blifver af alt hvad fälunda fagt år en tydelig fölgd, at når uti Aqgua- tionen SA — ä?x + ab = 0, det befinnes at SR 2 ; få måfte Equationen hafva alla defs Rötter verkliga, nemligen en nekad Rot, fom är flörft af alla Rötterne, famt 2:ne jakade och fig imellaän olika Rötter. Om åter det befin- 2 a nes, at så > > eger ÄAquationen allenaft en enda verklig Rot, fom år nekad, famt 2:ne orimliga Rötter. Corollarium 2. Men i den håndelfen at 2 ANGES e 2 a” He e€ RR ENE det år om SÅ astana ära 4 AD? 4 b> Problem 1 och defs Corollar. 3 ganfka tydligt, at ej allenaft Parablen och Hyperblen då fkola tangera hvarannan, utan ock at då år AP = Vv iP. AC: hvaraf man altfå, uti tillimpning til /Equationen XT sexor ab bör gÖ- 2 a” ra den flutfats, at når I- , få målte Äquas b? tionen, jämte en verklig Rot, fom år ftörft, Hav a o:ne verkliga jakade och lika fto- ra Rötter, af hvilka hvardera fkal vara + Xx = Vaetneeläa se ys. Detta, fom nu fålunda blifvit funnet, kan ock befannas af fjelfva A.quationen x? — ax 2 ESR BER + eb — 035 ty Om man däruti gör ; — fÖrv Se den famma til följande: x3 — a?x + 35 > =0 Denna låter jämt dividera 18 1795. oful. Aug. Sept: 167 fig med Zquationen x—2 Vy 3; och blir qvo- tus x? + ax V 3 — 2 a? = o5 hvilken vidare uplöft gifver x — (ay 5). G + 23) =o03 det är oxod 22 VI, hn OChix — VV. + — 03 få at /Equationens alla 3 Rötter blifva följande, neml. lä = - 20 Hora OCh KA Ve Exempel 1... x3 — 21x -- 20 — 0. Når den- na Zquation jämföres med defs formel x?-4?x + a?b — o, finner man 2? — 21, bh —- 32. Och a 24 2 ju? ty 5 FR få målte alla Aquationens Rötter vara verk- lige, nemligen en nekad, fom år ftörft, och 2:ne jakade olika Rötter. Detta inftåmmer til alla delar med befkaffenheten af Rötterne, fom hår åro + 1, + 4 och — 5, Exempel 2, xx? — 3x + 18 = 0. - Hår år 2 emedan hår fäledes år så < Eg 0 —0. Säledes efter j > 3 ; j ; ÄRR ÖR ; få hörer hit den håndelfen at — > 5 I föl- je hvaraf /Equationen måfte hafva 2 orimliga Rötter, famt en verklig nekad Rot. = ZEqua- tionens Rötter åro ock följande, nemligen: : x— 3 TT VV —-1I5, Och x = — 3. Exempel 3, x3? — 3x + 2 — 05 Hvarålt al Så e 2 a och FET Man finner hår, at I TILA 4 27 3 RE | ; er Derföre målte /ZFquationens 3 Röt- 4 3 ter vara av3, av3 och — 24/5; det år, x= I, rv OCh SS N 5 Con= 168 1785. "jul. Aug. Sept. Conftruction IV. För Forien > — at = Pb = För denna Formel år Conftru&tionen (Fig. 11.) den famma, fom nåft föregående, allenaft med den åtfkilnad, at hår tages AC nedan om pundten A, och at Parablen, fom befkrifves igenom C, får lin direction upåt, då, medelft Parablens gemenfama fkårning, den föreftålde Formlien blir conftruerad. Bevis. På enahanda grunder af Parablens och Hyperblens egenfkaper, fom i de förra be- vifen anförde åro, får man uti denna Figuren 2 SEA Pp ÅN AD”, NS - nr — AC = ap? pe AC — 2 dd? å 2 d? P 3 ; och Fm ACE RA FE " a A a Ap Då uti deffa 3 ZEquationer införas behörige värden "på: ”AC"i5ie; AD--=F AdYSt yaby AP = Xx Ap=—x, och Ap-== =; få up. kommer uti hvardera af dem aldeles famma ZEquation; fom den föreftälde Formlen x — ax — ab = oo: hvilken altfå härigenom blif- vit conftruerad. H, S. B. Corollar. 1. Som Parablen CM' icke kan undgå, at fkära Hyperblen MBM' til höger om axeln AC, hvilket dock ej fker mera ån uti en enda pun& M'3; få måfte alla ZEquaticner af föreftålde form altid hafva en enda jakad verk- lig Rot AP. Corollar. 2. Men på vånftra hidan om AC, kan Parablen Cmm antingen fkåra, eller tan- gera, eller ock aldeles gå förbi Hyperblen mö SS t 1785. Jul. Aug. Sept. 169 alt efter fom relationen år :imellan -Parablens parameter famt AC och Ad. Och ärcklart; at i förfta fallet har: den conftruerade Zqua- tionen 2:ne verkliga, nekade olika Rötter, fom, enligt hvad Figuren utvifar, måfte "hvardera altid vara mindre ån den jakade Roten AP';-at vidare /ZEquationen uti andra fallet, då tange- ring har rum, fkal /Equationen ockfå ega 2.ne nekade verkliga Rötter, men fins imellan lika fora, och, hvardera mindre ån den jakade AP'; och ånteligen at Z.quationen i 3:dje fallet. då Parablen Cm och Hyperblen mbm. gå hvar- annan aldeles förbi, icke kan hafva någon verk- lig nekad Ret, utan i det ftälle one orim- liga Rötter. i I följe af det, fom hårom finnes utredt i Problem 1, fkal enligt defs Corollar, 1. den tör- ita håndelfen intråffa, och fåledes vår Aquar tion hafva 2:ne nekade, verkliga men olika ; Ig00 PI ACATS i Rötter, om z RR "AD+' , eller (efter hår år Nu och a? P2, AC =4, och AD = Vab) om AV Fn Enligt famma Problems Corollar. 3, Skal den andra håndelfen intråffa, och fåledes Aquatio- nen hafva :2:ne nekade, verkliga och lika flora La 2 PE: AG) så 2 FN Rötter om X = -— — ; det år, om BART ALE PCR ra Och likmåtigt berörde Problems Corollar, 2, fkal den 3:dje håndelfen intråffa, och fåledes A quationen. hafva 2:ne omrimliga Rötter, om RER er dana a a? — —— 7 det år om — —?+ 4 AD? ? = Corol-= 170 1785. oful. Aug. Sept. Corollar. 3. På famma fått, fom i näft fö- regående Conftrucions Coroll. 2, finner man ock, i affeende på Formien x? -a?x- ab — 0, - e 27 a? e . j e at i håndelfe — = > 20 fjelfva Rötterne följande, nemligen x — 24 y 3, x = —- 4V 5; och Xx = —-— 4V3. Exempel 1. x? — "100 x — 420 = 0. År en fquation, hvars Rötter alla måfte vara verk- lige famt 2:ne nekade och en jakad, emedan 2 109 27 VA j 3 SS ZARA å det år = 2 FR Rötterne åro 4 (55 4 b? ock = 12, — 7 och — 5. Exempel JR bir A.quationen x?—-3x-16 =—=o0, a” 27 3 - . sty — > ——;3 hvilket gif. RE > ver tfilkånna, at den eger 2:ne orimliga och en verklig jakad Rot. har man AL > j ty Exempel 3, ..x3. — 475:x — 250 = o: hår år Ved a? = 45 och b — 250; och befinnes ES a = AS Således åro Aquationens Rötter, FEN. =S MVE SS I0RA = — 4 73 SK OCK xE-sV3=-—-5 GUST. ADOLPH LEIJONMARK. (Fort fättning bärnåft.) = JN— Om 1 PARAR Fö RO BS 0 RES sa KE ARR nt + 1785. oful Aug. Sept. 171 Om Rhabarberjordehs nårvaro uti flera vegetabilier; | Af ; CARL WILHELM SCHEELE. Ä: Rhabarberroten altid med fig förer et uti vatten olöfligt falt under namn af Rhabar- berjord, fom beftår af Acetofell-fyra och kalk, har jag bevift uti fifta Quartalet af förlidet års Kongl. Vetenfk. Acad. Handlingar. Jag företog mig federmera at underföka flera offi- cinella rötter och barkflag, och fann at en del af dem innehålla famma jordart, men fom de fefte dåraf ej med fig föra den famma i få- dan mängd fom Rhabarber, nyttjade jag en an. nan method för at fkilja denna jorden dåri- från: jag fkar och kråffade dem nemligen fön- der, hvarje fort för fig, flog diluerad falt-fyra dårpå och fatt dem nägra timmar i digeftion, dårpå filtrerade jag fyran och faturerade den med cauflikt alkali volatile,. Om et åmne då in- nehåller denna jordart, få löfes den af falt-fy- ran och fålles åter af detta alkali. Efterföljan- de rötter och bark har jag tradterat efter den- na methoda, de med + frammanföre teknade, föra Rhabarberjord med fig, men de öfrige ej. Rad. Althex. + Alkanne&. Angelice. An- thore, +Å pii. Ari. Ariftol.rotund. Afari. Bardan. + Biltortg maj. Britann. Calamiarom. -+ Car- dopat. Caryoph. Chelid. maj. Chine. Cichor. Confol. maj. Contrajerve. + Curcum&e. Cy- nogloffi. Cyperi long. & rot. 4 Dictamni alb. Doronici. Enul&. Efule. Filicis. + Foenic. Ga- k | lang. TA 1785. Ful. Aug. Sept. lahg. Gentian. alb. -+ Gentian. rubr. Gramin. Helleb. alb. Helleb; nig. + Hirundin. Jalappe. Imperat. Ipecac. + Lapathi acuti. Leviftici. + Liquir. + Mandrag. Mechoac. = Ononid. fpin. Petalit. Petrof. Pimpin. Pceonix. Polypodii. + Ireos for. + Ireos noftr. Pyrethri. -+ Rha- barb. fvec. Rhodie. + Saponar. Sarfapar. + Scille. Scorzon. Scrophul. m. Séneg2&. Ser- pentar. + Sigill. Salom. ”Tarax. + Torment. "FTuffilag. + Valerian. Vidtorial. Ulmar. + Ze- doar. + Zingib. + Cort. Berber. -+ Caffiefiftul. + Canellz alb. -+ Cafcarill. + Caffl. caryoph. + Ching. -+- Cinnam,. + Culilav. -+ Frangul. + Fraxini. Granat. Mezerei. -+- Quaflie. -+ Quercus. Salic. = Sambuc. + Simarub&e. + L. Sandti. Saffafr. + Ulmi. 4nm, > Barken af Ziga, San&. och Fraxin. hålla på ytan kalk mättad med luft-fyra, få at gälning upkommer om någon fyra påflrykes. sm td mn EN (ER —— tr — Anmärkning vid tilredning af Magnefia alba. Vid denna operation fker, fom bekant år, en dubbel decompofition, ty Vitriol-fyran uti Engelfka faltet förenar fig, i kraft af nårmare affinitet, med det vegetabilifka alkali, och luft- fyran uti detta alkali, fom nu bekommit fin frihet, förbinder fig med magnelia. = Neutral faltet eller alkali veg. virriolat. fom hårvid up- kommer, blir gemenligen bortflaget, ct f / 1 1785. Jul. Aug. Sept. 173 det ej ftort requireras och defsutom år fmit- tadt med alk. veg. falitum, fom hårrörer af nå- gon magneflia falita hvarmed Engelfka. faltet altid år befmittadt. En dylik decompofition "bör ock fke om magnelia år uplöft i fålt-fyra i flållet för vitriol-fyra, fkilnaden beftår alle- naft dåruti, at vid denna operation upkomimer alkali veg. falitum, och detta neutral-falt nyttjas ej heller; om faledes Engelfkt falt och köks- falt, bågge förut uplåfte i vatten, blandas tilfam- mans, få transporteras vitriol-lyran uti det Engelfka faltet på det mineralifka alkali uti kökrsfaltet och kokfalt-fyran på magnelia; vi hafve hår då en falt-lake, fom beltår få vål af alk. min. vitriol, eller Glaubers falt, forn af magne- | a falita. Innan man då fkrider til precipita- tion af magnefia, kan man bruka en fördel, fom dåruti beftår, at man nemligen förft föker at fkilja fal Glauberi från denna blandning ge- nom cryltallifation, detta går ganfka vigt, al- lenaft man tager denna operation för lig om | vintertiden; ty om fommaren lyckas den ej, ehvad för handgrep man ock vil bruka, fom | år nog mårkvirdigt. Sjeliva modus proced. år på följande fått: Man uplöfer uti förtennt kit- tel til ex. 12 & Engelfkt falt och 6 €& köks- falt uti 27 €& kokhett vatten, hvarvid ej mera ån högft i quarter eller I & vatten bör bort- dunfta medan uplöfningen påftår: dårpå flås denna faltlaken, få het fom den år, på en ren duk, fom år utfpånd på en tenakel och files uti et kårl, fom fedan fåttes ut i kölden, då "Thermormnetern åtminftone bör vara 3 grad. un- der o. Efter 2 dagars förlopp, finner man en anfenlig mångd fal mirabile crylftalliferadt; . falt- 174 1785. Jul. Aug. Sept. falt-laken afhålles då åter och cryftallerne af- fköljas med litet kalt vatten och detta vatnet flås til moderiuten eller fait-laken. Vigten af detta fal Glaub. fedan det år lagom torkadt, år gemenligen lika med köksfaltets: af 6 & falt har jag bekommit 53 €&, då kölden var 3 grader under fryspunéten, och en annan gång, då kölden var långt fkarpare, århöll jag af lika guantitet köksfalt 73 €& fal Glauberi. Man kan, om man vil göra fis mödan, (ehuru det ej tyckes vara någon nöÖdvåndig- het, efter detta falt allenaft brukas i medicin) genom en å nyo uprepad folution i vatten och cryftallifation depurera detta fal Glaub. från en liten fmitta af Engelfkt falt och köksfalt, fom altid följa med cryftallifations-vatnet. Mo- derluten fom hår då refterar, bör ockfå flås til den förfta falt-laken, fom nu til ftörre de- len beftår af magnefia falita, den utfpådes då med mera vatten och precipiteras under kok- ning med ana eller 12 2 hvit pottafka, fom förut i vatten år uplöft och filtrerad, för öf- rigt procederas fom Pharmacopoea Svecica förefkrifver. CARL WILHELM SCHEELE. 1795. Jul. Aug. Sept. 175 Befkrifning på et Mifsfofter; AT ERIC ODHELIUS, Medicine Door och Adjun& vid artis obftetriciz Profeffionen i Stockholm. | ben 14 Febr, 1785 om aftonen blef jag kallad ” til hjelp vid em förlofsning af Barnmor- fkan Flasftröm. Ditkommen, fann jag Qvinnan, fom redan naturligen blifvit förlöft från et lefvande vål- fkapadt Gåflebarn, vara rådd med et fofter til; detta kändes bjuda et aflångt och fpänftigt klot, hvilket, under de nu nåftan ftåndige vårkarne, nog liknade hufvudet, hvarjämte en lem kån- des fom liknade en vanfkapad fot. Sedan Qvinnan blifvit lagd tvårs Öfver fången, blef jag genom underfökning med hela handen, förviffad at den högra foten böd fig och at förr omtalte klot var placeradt dår na- tes vanligen ligga. Med nog möda kunde ändtligen vånftra benet nedtagas och efter en fund, med tilhjelp af goda vårkar, hela förlofs- ningen flutas. CR Följande dagen, fedan mifsfoftret blifvit af- ritadt , anatomiferades det i närvaro af Herr Afleffor HEDIN, Profefforerne ALM och HaAG- STRÖM famt Demonftrator AFfZzELIUS. 2 Mifsfoftret beftod af en oformlig, aflång oc uptil afrundad klump, vid hvilkens nedra ån- da lår och ben voro fäftade; men ingen lik- nelfe fanns til hufvud, hals eller armar. Det var redan af röta angripet, få at Öfverhuden här och dår lofsnade. Hela långden var 14 O tum, 176 1785. Jul. Aug. Sept. tum, hvaraf bålen utgjorde 9, men iär och ben 5, ormkretfen Öfverft var 155 tum och långre ned 73 dito. Vid öfra åndan kåndes likafom et Calvarium under huden, och dår hvareft munnen fkulie vara, fanns en Plica cutanea, genom hvilken man med en Sonde kunde komma djupt ned i en Cellulofa laxa. Högre up, dår vånitra ögat borde finnas, fanns åtven et dylikt veck, fom dock ej gick vidare, utan flutades i hu- den. Nafvelftrången var ganika fmal, fvartblå til fårgen och nog angripen ef röta. Lär och ben voro ovanligt tjocka, fladdriga och ofot- meliga. — Lårbenets ledgång var naturlig, men benen bögdes inät emot hvarandra och ej, fom - de plåga, bakåt. Fötterne voro i proportion ganfka kärta, mycket inåt vridne och endaft förfedde med 2 tår hvardera. (Se explication på Tab. VIL. Fig: kn). : På Ryggen kåndes ingen Spina dorfi icke heller funnos någre Nates; utan i deras ftålle låg en aflång, nedåthångande, blöt och jämn fvulft' under hvilken apertura ani fanns. (KI: Ra. "Man upfkar huden vid den öfra Plica cu- tanea, då ena hvit, feg membran utpöste; den- na öpnades och då utflöt vid pafs 13 qvarter vatten, fom hade ingen lukt, utan liknade Se- rum Sangvinis. Öpningen fyntes tydeligen va- ra en dehifcentia mellan 2:ne ej hoppaffande ben, utan at man fann någon orbita dår, fom man förmodat. = Benen åtfkildes och man fann hela hufvu- det aldeles tomt utom några Hydatides, fmå blodrör och hjernans vanliga membraner, och var 1785. ful. Aug. Sept. 177 var det Dura Mater fom mötte då huden up- fkars. Intet det minfta fpår fanns til ftora el- ler lilla bjernan och Medulla oblongata, icke eller origines nervoörurn, Då man nu nogare underfökte benen i det- ta oOformliga cranium, funnos de beftå af 2o:ne ordenteliga Offa Parietalia, hopfogade fram och baktil af 2:ne näftan lika ben , fom fullkomli- gen liknade Offa Occipitalia. Det fråmre gjor- de med fin apoph. baflilaris det råtta Foramen magnum, fom Öpnade Specu vertebrale; men det bakres Foramen magnum gjorde et Foramen [ömtun. mot huden... AF deffe 4 .ben, + en. få onaturlig förening, formerades hela hufvudet, fom i följe häraf ej hyfte någon likhet med et-naturligt, eller hade fpår til Ögon, Öron, nå- fa eller mun. : äl Den andra Plica cutanea flutades i cellulofa under huden. | | ; Då dårpå Bröftet öpnades, fanns det fult med vatten; Pleura, Cofte och Sternum voro naturlige, men hvarken Thymus, Hjerta, Lun- gor, imat= och våderftrupe eller några ftora blodrör och nerver funnos, Scapule och Cla- vicule faknades åftven aldeles. -— I Buken, fom öpnades och innehöll åfven nog vatten, var Öfveralt omklådd af Peritoneo, men innehöll aldeles inga Vifcera.. Diaphragma hade fit naturliga låge, men var Öfveralt mem- braneuft; Bäckenet var vål formeradt, beklåd- des af Peritongum, men i Öfrigt helt och håi- let tomt. ; Funiculus umbilicalis trångde ej in i Buk- .caviteten, utan; oaktadt noggran diffedtion, kun- de defs grenar ej förföljas långre ån i cellulofa. | O 2 Geni- 178 1785. Jul. Aug. Sept. Genitalia beftodo af en liten Penis, fom var omgifven' med et i många fällor viket prepu- tium. Urethra öpnades i glande, fom den plågar , men förfvann med corpora cavernofa vid Os pubis. Man började underföka ryggen, och hu- ru förundrad blef man icke, då hår fanns en aldeles lika befkaffad, men något mindre, Bröft- cavitet. Den vid nates belågne och förr omtalte uphögningen Öpnades därpå, fom befanns vara denna fidans Buk-cavitet; håruti voro, jämte något vatten, en hop Inteftinula, fom tycktes vara flutet' af IHeum och en del craffa, ätminftone fågs Cecum och Proceffus vermiformis, fom var inemot en tum lång, ty- deligen > deras långd var vid pafs + aln och deras tjocklek ungefår fom en penna, men här och dår updrifne i knölar och där fyllde med en materia, fom liknade meconium. Ofre ån- dan” var tilfluten i mefenterio, den nedre öp- nades på vanligt vis in ano. - På denna fidan fanns intet båcken. Ryggraden upfkars, fom beftod af orediga kotor, hvilka, få fram- iom" baktil, hade cor- pora; inuti Specu fanns en Burfa af pia och du- ra mater, men ingen Medulla Spinalis. Det bör åfven anmårkas at på hela mifs- foftret fanns intet mufculeuft, utom et tunt fltratum, fom låg öfver främre och öfre delen af calvarium ; för Ofrigt låg en laxa cellulofa öf- veralt under huden, hvilken var upfyld med et fett och fereuft våfende; eller fom Franfo- ferne kalla det, glaire cellulaire, Detta mifsfofter kan med fkål anfes för et af de befynnerligare, fom blifvit befkrifne och afritade. Det 1785. ojul. Aug. Sept. 170 Det tyckes troligen hafva upkommit af | tvånne befrådade ågg, fom fammanblandats I och dårunder få förftört hvarannan, at denna | | | | | | oformeliga maffa dårutaf upkommit. Så framt man ej vil antaga at det varit en | Mola, lärer det blifva fvårt at förklara, huru d | I d ' det kunnat til en få ftor volume tilvåxa, utan at någonfin hafva haft hjerne, nerver, hjerta eller några få kallade vifcera nobiliora; och om man bör anfe det för en Mola, blir det en af de mål organifka, få vida det hade Cutis, vål for- merade bröft- och buk-caviteter, några intefti- na och nedra extremiteter m. m. Et nytt exempel lemnas ock hårigenom, at Meconium, utan at Liqvor amnii kommit i Tarm- canalen, kunnat dår famlas, få mycket befynnerligare, fom circulation hår måtte va- rit oåndeligen fvag. Uttydning på Figurerne, "Tab. VIL Fig. 1. Föreftåller Mifsfoftret på fråmre fidan, fedt efter långden. . Calvarium fom kändes under huden Nedra Plica cutanea. Den Öfre. Nafvelftrången. Genitalia. EF CKaren. . G. Benen. FT Fötterne. SST erna Fig. II. Vifar Monftrum fedt på fidan baktil. A. Calvarium. B. Svulften, fom låg dår Nates bordt finnas. O 3 CC > oklulsföka Ener 130 1785. Jul. Aug. Sept. rn Hl årens D. D. Benen. sb Bal, FÖttefne, EF. Fo kaerada Fig. III, Föreftåller Foftret, befkådadt från Vertex. A. Calvarium, BacRa Aror Neta extremiteterna och . Genitalia, Anmärkningar bfver Laklefver-Muafken ; Af CARL N. HELLENIUS. M. D, och Profeffor i Åbo. + Den flit och outtrötteliga måda, hvarmed naturens granfkare i fednare tider under- fökt mafkarne, har gjordt, at man uti kånne- domen af dem innan kårt, til vårt tidehvarfs heder, väntar lika ljus och ordning, fom vi til- åtventyrs uti någon annan del af Natural-Hilto- rien åge eller framdeles kunne vinna. Man torde allaredan icke allenaft med någorlunda fåkerhet kunna beftåmma mafkarne til flag famt arter, utan ock, enligt mångfaldiga nya uptåck- ter, vara dårom fullkomligen öfvertygad, at def- fe, "ehuru af de åldre kallade otullkomliga djur, likvål uti naturens allmänna hushållning one- keligen ega det vidftråcktalte fålt til utöfning af de dem ålagde: förrättningar. — Intet natu- rens rike år befriadt för inqvartering af deffe gålter, gagnande eller fkadlige för fjelfva qvar- teret i den mån naturens aftligter fådant NG d OS 1785. Jul. Aug. Sept. | 181 Hos djuren tyckes man dock funnit dem all- månnaft, få at ifrån det ftörfta til det minfta nåppligen et enda fpecies torde kunna undan- tagas. Ja man har all anledning at tro, det framtida obfervationer ånnu kunna updaga, hu- ru åfven bland fjelfva mafkarne, den ena år tvungen at inom fig låmna herbårge och fö- da för den andra. Men detta år ännu ej nog, naturens utan all tvifvel vifa flyrfel med deffa djuren fordrar dårjämte, åtminftone få långt vår fvaga fyn hinner följa denfamma, at hvar ock en inålfva, i fynnerhet inom de ftörre djurens kroppar kan, efter tilfålle och omftån- digheter, blitva utftåld för fårfkilde mafkar, til lefnadsart och egenfkaper danade efter den in- ålfvans natur och befkaffenhet, fom tilfallit dem til hemvilt och boning. Denna naturens författning likmåtigt har man hos djuren ob- erverat andra mafkar i hjernan, andra i lefs ren, andra i njuren och få vidare. Af fådane, hvilka endaft hälla fig til et vift vifcus har jag nyligen egt tilfålle at underföka en, förmodligen til fin art fårfkild, fom egent- ligen fynes vara placerad på lefren af Lakar, och til följe håraf med alt fkål torde kunna kallas Laklefver-mafken. Denne år hos Lakar på viffa orter få allmån, at man knappaft kan framvifa en enda Lakiefver på hvilken han ic- ke finnes ingvarterad. Bland fadane får jag i fynnerhet upgifva Påjäne Inf5ö uti Tavaftland och åtminftone den delen af denfamma, fom ftöter til Padasjaki Socken, hvareft jag flera're- for, oacktad all underfökning, ej kunnat tråffa någon Lake, hvars lefver icke i ftörre eller mindre män af denna mafken varit befvårad. O 4 Men 182 1785. cful. Aug. Sept. Men om detta åde drabbat Lakarne i gemen Öfver hela denna ftora Infjö, famt om det för- - nämligaft åtföljer Infjö-lakar, vågar jag, i brift på erfarenhet, ej upgifva. Det år dock oftri- digt, at hos Lakar, fångade i Abo fkårgard den- ne mafk, om han någonfin finnes, til det min- fta blifver ganfka fållfynt. De lefrar, hvilka hyfa deffa mafkar, äro altid fkadade och i pro- portion af mafkarnes myckenhet bulnade, un- der tiden til den högd, at endaft hinnorna åter- flå, fedan man i vatten frånfkölgt det inom dem befintliga varet. En fådan til bulning öf- vergången lefver år ganfka fkör, tål nåppligen at vidröras utan at fönderfpricka, då utur den- Zamma en gul med oljaktiga delar upblandad illa luktande våtfka ymnigt utfyter. Kokas en få befkaffad lefver, mifter han mångdubbelt af fin volume genom den utlakning, fom under kokningen fker af denna våtfka. Mafken in- tager alla delar af lefren undantagande gallblå- fan, och fåfter fig icke allenaft på lefrens yt- tra delar, fom fes Fig. 1. dår lefrens öfre och Fig, 2. där des nedre fuperficies år afteknad, utan trånger fig ock til inra delarne af denfam- ma i fynnerhet då han undergått mycken bul- ning; hvarom man låttaft kan blifva öfverty- gad om man fönderbryter en bulnad lefver, vid hvilket tilfälle man ofta tråffar mafkarne i de innerfta rören. Måft tyckes han dock hålla fig på de yttra delarne, och ligger då ftrax under den del af Peritonzxum, fom omklå- der lefren. — Til fkapnad liknar mafken hylfor eller kåppblemmor af olika floriek. En del äro ftore fom ärter, andre ej ftörre ån Senaps- korn Lit. G. G. G. | Deffa | 1785. Jul. Aug. Sept. 183 Deffa kunna hela fkiljas ifrån lefren utan at något af denfamma eller peritoneum medföl- "jer, i fynnerhet då han år -kokad. En fädan uttagen hylfa Fig. 3. G. år klotrund och til fårgen hvit, utan den minfta fynliga Öpning. Man må klämma eller rulla denfamma huru man behagar fkal man dock ej blifva varte, at den minfta våtfka genom något hål eller ut- gång utlilas , men ökar man tryckningen och gör våld på hylfan, brifter hon fönder, då en: hvit trädlik mafk ock en grå grumlig vätfka blir fynlig. Til följe håraf kunde man ega all anledning at fluta, det denna hylfa ej år med någon Öpning förfedd och at fäledes ma- fken, enligt naturens inråttning, frändigt fkulle hvila innom henne; oftridig erfarenhet beftyr- ker dock ganfka ofta motfatfen. Man finner | nåmligen ej fållan mafken utur denna hylfa utkrupen, underftundom litet, få at han endaft » fåfom en fin fpets år fynlig Fig. 5. H. en an- nan gång åter til flera tum Fig, 4. H.> fattar man fådana hylfor varfarit med en pincette, och omfqvalpar dem uti rent vatten kan man forcera mafken fmåningom at nåftan til hela fin långd utkomma. Uti inra delarne af en til bulning öfvergången lefver finner iman för- nåmligaft fådana hylfor utur hvilka den inne- boende mafken mer eller mindre utkrupit, men iållan annorftådes ; om detta phenomen diåraf kan förklaräs, at mafken i lefver-varet finner un delice och då af detfamma förtår få myc- ket, at han ej får rum i fin hylfa, eller om hår- til någon annan för ofs förborgad orfak må gifvas, vågar jag ej beftåmma. Det år ofs nog tils vidare uplyfningar, at hårigenom vara för- ÖO vifla- 184 1785. Jul. Aug. Sept. viffade det på denna hylfa finnes öpning, ge- nom hvilken mafken kan utgå och förfkaffa fig det födande åmne, fom Laklefren torde för honom tilreda. En omftlåndighet få mycket angelågnare til vinnande af ljus i detta djurets kännedom, fom man utom denna erfarenhet varit tvungen at anfe den i hylfen befintliga och vid defs fönderpråfsning fynliga våtfka, fafom den enda föda naturen för detfamma ut- fedt. Hvilket åter varit få mycket orimligare, fom denna våtfka ej finnes til ftörre mycken- het inom hylfan, ån at hon knappaft kan ut- göra den Parenchyma fom i detta djurets vafa för defs lif och rörelfer tyckes blifva ound- gånglig. Det år fåledes oftridigt, at denna hylfa eger en til utgång för den inneboende mafken tjenlig öpning, hvilken tillika få tått kan tilflutas, at man ej utan den våldfammafte åtgård år i flånd, at forcera någon den minita våtfka utur denfamma. Til förklarande af den- na egenfkap hos hylfan tyckes man blifva tvun- gen at vid Öpningen fingera fig antingen fnörp- mufklar (Sphindteres), eller luckor (valvul&e), fåfom de vanliga verktyg naturen i dylika hån- delfer och til dylika åndamål uti djurens vi- fcera nyttjar. Men underföker man. famman- fåttningen af denna hylfa, finner man ej alle- naft inga fpår til några fådane, utan tår ock et nytt fkål famt ny Öfvertygelfe dårom, at man aldrig tager låttare mifte i naturens kånnedom, ån då man vil döma om henne och utreda hennes verkningar eiter vårt infkrånkta begrep med åfidofåttande af den underfökning hon få billigt af ofs fordrar. Hvar ock en af defia hylfor år fammanfatt af tvånne EE åfor 1785: Jul. Ang. Septv 185 blåfor, peritonzum oberåknadt, hvilket på yttra fdan allenaft omklåder dem alla, Den yttra af dem år mjölkfårgad, tjock, faltvuxen på ena fidan vid peritongum och på den andra vid: lefren. « Den inra dåremot år mycket tunn; isfårgad och genomfkinlig famt, ehuru inne- fluten innom den yttra dock icke nårmare fam manhåftad vid denfamma, ån at hon kan vri- das och våndas alt efter fom den i hylfan inne- boende mafkens behof kräfva. Bågge deftfa blå- for, få vål den inra fom den yttra, ega hvar ock en lin öÖpning; Då nu mafken vil ut, vän- der han den inra blatans Öpning emot den yt- (tres, hvarigenom pafiagen för honom blifver: fri och öpen, når han ater är inkrupen, fkil- jer han Öpningarne från hvarandra och njuter all den fäkerhet, fom för honom är möjelig. - At fkilja deffa blafor ifrån hvarandra fker fvårligen då mafken år inom dem fluten, men (år han til någon del utkrupen behöfver man til vinnande af detta ändamål ej annat, ån fat- ta hylfan med en pincette på den fidan hon af peritongum omgifves, trycka henne feder- | mera med varfamhet, hvarvid mafken fmånin- gom utkryper och drager den vid åndan på fig fåftade inra blåfan til en anfenlig del utom den yttra. Hel och hållen har jag aldrig fedt den utfölja med malken, dårföre, at underfö- ka om detta blefve någon tid möjeligt, fåfom I ock om. deffa blåfor med något band (ligament) voro förenade, fom fkulle förhindra fådant, öp- I nade jag yttra blåfan på den fidan, från hvil- I ken jag fupporerade den inra genom mafkens | utkrypning målt var fkild, men fann ej an- I nat, ån fina gelatineufa trådar utfpånda imel- | | lan 186 1785. Jul. Aug. Sept. lan deffa blåfor. Jag fullfölgde dårpå incifion genom hela den yttra, men kunde åndock ej uptäcka något annat, hvarigenom deffa kunde anfes vara til en kropp förenade. Men om deffa trådar i fjelfva verket åro tilräcklige at bibehåila denna förening, och om i håndelfe fådant medgåfves, denfamma då vore få vå- fendtlig, at hon ej utan detta kråkets deftrudtion kunde föndras , blifver i fanning denne gång för mig omöjeligt at med någon fåkerhet kun- na fåga. Man erindrar fig endaft den rörelfe, fom ofvanföre blifvit befkrifven fåfom nöd- våndig för den inra blåfan och tillika erkån- ner naturens Oma förforg, fom til befordrande af denfamma imellan deffa blåfor nedlagt et lu- bricerande åmne, få torde man, utan at behöf- va antaga någon af de föregående meningar, kunna hårleda deffa trådar blott af den egen- fkap fom åtföljer fegartade kroppar, då de på kortare eller långre afftånd fkiljas från hvaran- dra. Det år dock onekligt at deffa mafkar all- månnaft finnas inneflutne inom bågge hinnor- na, hvaraf man til det minfta kan påltå, at det- fe tilfammans åro af en betydlig angelågenhet för deras trefnad. En och annan finnes vål uti varet af bulnade lefrar, fom är fkild ifrån fin hylfa, liknande dem man med våldfam åt- gård vid underfökningarne fönderflitit. Men då fådane äro nog fillfynte och ega föga lifak- tighet, famt dårjämte åiro med en gulbrun fårg fynbarligen fkilde ifrån de andra med hylfor förfedde, torde man med ftörre fkål mistänka hos dem en fnar föreftående deftruttion, hvil- ken likvål ej hunnit öfver blåforna, fåfom af den löfafte fammanfåttning, hos deffe, ån hår- a I | | 105. Ju. Aug. Sept. 187 af draga någon flutfats, ftridande emot den tan- ke man kunde göra fig om deffa blåfors oup- löfliga förening med mafkens beftånd och va- relfe. Sädant oaktadt måtte man åndock med- gifva at naturens hushållning med deffa dju- ren år hemligare, ån at vi få fmickra ofs med något hopp, at ftrax kunna utreda den i hela fin vidd och fit undransvårda fammanhang; man tör hafva nog vunnit med förita under- fökningen , om man lårt lig igenkånna och befkrifva dem efter de kånnetecken och i den fkapnad deffe allmånnaft förekomma, då feder- mera en gynnande framtid, enligt på åtfkilliga tider och orter med dem anftålda rön, kan låmna ofs den vifshet och fullkomlighet i vår kunfkap om deffe, fom icke af fördomar eller RA vidare kan förfvagas. Jag ftadnar äledes billigt med all ytterligare underfökning om deffa blåfor, nog af, de finnas fåftade - ena åndan af mafken och tjena allmånnalft til fkjul och boning för denfamma. Sjelive ma- fken, fom uti oråkneliga bugter hopkrupen hvilar inom hylfan, år fmal fom den finafte” tråd, hvit och något genomfkinlig; af åtfkillig ftorlek efter hylfans vidd, ifrån 3 a 4 til io, höglt 12 tums längd, något bredare i den med bläforna fammanfogade åndan, plattad och al- deles utan leder. Oaktadt all underfökning kunde jag på honom ej igenfinna någon Po- rus fom fkulle tjena til mun för honom, ån mindre nägra tentacula. Han år följaktligen, om man undantager blåforna, et af de fimplafte djur til fin byggnad. Men huru han icke de- fto mindre kan fåfta fig på lefren och på fått fom ofvanföre fagt år, fkada denfamma, blifver eg 1988 1785: eful. Aug. Sept, et åmne til åfventyrs för ofs ej begripeligare, ån alt det öfriga i defs förunderliga hushåll- ning. Förmodligen lår dock mafken uti fin fmalare ånda ega det verktyg, med hvilket han kan upvåcka inflammation i lefrens hinnor, hvarigenom federmera de af lefrens fuperficies utdunftande ångor, likmåtigt det fom hånder alla vifeera infammata, tjockna och fegna, famt lemna dymedelltt för mafken det tjenligafte åm- ne at fixera fig uti; då ån vidare den yttra hinnan af defs blåfa kan gro tilfammans med peritongum och lefren, på lika fått fom man vet preternaturelle accretioner upkomma i lungorna, pleura, med flera efter en förutgån- gen brand i deffa partier. Lakens tidigare död -år fåledes en oundviklig fölgd af denna ma- fkens inneboende, och utan all tvifvel igenfin- nes ock hårutinnan orfaken dertils at ftore Lakar, på de orter Lakarna af deffe plågas, äro ganfka fållfynte. Men at fådane Lakar voro mindre tjenlige eller aldeles fkadlige til föda för månnifkor, tyckes erfarenheten ej beftyrka. Ty oaktadt i ofvannåmnde Padasjoki Socken höft och vinter deffe Lakar til myckenhet för- tires af inbyggarne, har man dock ej hört någon klagan, icke en gång öfver den minfta olägenhet efter en fådan föda. Utflager, fom vanligen föregifvas åtfölja nyttjandet af fjuka och fkadade fifkar, åro ingalunda dår allmån- nare ån på andra orter. Dock torde man ej kunna neka, det ju mera urval och förligtig- het borde i akttagas vid deffa fifkars bruk til föda, ån man blir varfe hos allmogen, hvilken åfven upåter lefren få fnart den ej genom bul- ning år aldeles til var förvandlad. Ty ” e - 1785. sjul. Aug. Sept. 189 . Jefrens fjukdomar hos djuren digeftion förfva= gas, och af en förfkåmd digeftion våtfkorna med hela kroppen fördärfvas, få blifver onek> ligt, ej allenaft, at deffe Lakar af förfkåmda våt- fkor öfver alt åro förderfvade, utan ock, at de ingalunda kunna til följe håraf lemna en fund och födande nåring för mennifkokroppen. Fölg- derne blifva vål ej altid ftrax fynlige, men ju längre tid de behöfva til lin beredning, ju åf- ventyrligare kunna de ock blitva. Lefren fom den målt fkadade delen bör ätminftone, utom all motfågelfe, anfes för den farligafte och fölg- aktligen altid från de med denna fjukdom behäf- tade Lakar bortrenfas. | Ville man efter ofvananförde befkrifning igenföka Laklefver - mafken bland de i våra Helminthologifka fyftemer uptagne och befkrif- ne mafkar, få år utom all tvifvel den af Herr PariAs förft nåmnde, och af Herrarne MurzLeEer, GoEzE och LeEsKE federmera på det nogafte underfökte Taenia hydatigena den mafk, fom nårmaft liknar honom. Jag har vål ej kunnat uptäcka hos. honom de charase- rer efter hvilka han egentligen kunde föras til Tenie genus, men huru lått kunna de ej undandraga fig vår fyn, i fynnerhet hos en mafk af den finhet fom denna, helft då man tillika ej år förfedd med få fkarpa Microfco- per fom hårtil hade fordrats. Den utmårkte likhet både til Habitus och lefnads art, fom fin- nes imellan denna och T&enia hydatigena, gif- ver mig likvål tils vidare fullkomlig anledning at föra dem til famma genus, men til fpecies blifva de otvifvelaktigt fkilde. Laklefver-mafken är altid klotrund och Öfverträffar i ftorlek al- drig 190 185. Jul Aug. Sept. drig ftörre flagen årter, Hydatigena år af åt- fkillig figur och ej fållan af Gåsåggs ftorlek. Vår mafk upfyller hela fin hylfa då han hvi- lar inom denfamma; Hydatigena intager ej hålften af fin, fom til det öfriga år upfyld med en tunn lympha. I den mån Hydatigena finnes i något cavum corporis i famma Ökas ock vattufamlingar dårftådes , hvarföre man åfven i fednare tider begynt anfe henne, fnart fagt, för den endafte orfak til Hydrops faccaturs. Vår Lakmafk åter lemnar ej den minfta an-- ledning til en fådan mifstanke om fig, lefren och de partier på hvilka han finnes gå altid til bulnad och fuppuration. Man måfte fåledes ockfå nödvåndigt betek- na dem med fårfkildta namn, då denne läm- peligaft kunde kallas Tenia Lote, och då den uptages bland de andra Species Tenige, vinna rum under vifcerales, nåft efter den henne måft liknande Hydatigena, Förklaring Öfver Figurerne. Tab. VIL Fig. 1. Föreftåller Laklefren på defs öfra och kullrigare fida. A. högra lefver-loben. B. den vänftra. G. G. G. &c:: hylfor- ne fäftade på denna fida af lefren. Fig. 2. Vifar Laklefren på defs undra och jämna fida. C. högra lefver-loben. D. den vånftra. E. gallblåfan, F. en ftor blodåder (vena) G. G, G. hylforne på denna fidan af lefren. Fig. 3. G. år en från lefren uttagen mafk-hylfa. Fig. 4. G. Sjelfva hylfan H. malken fom til någon del år ytkrupen. ra . Fig. 5. Mu Å : k T N 1785. Jul Aug. Sept. 91 Fig. 5. G. En dylik hylfa dår mafken vid H. år ganfka litet fynlig. Fig. 6. H. H. H. Sjelfva mafken utfiråckt til i Hela din längd. Anmärkning. Deffe delar åro tagne af en Lake, fom var 13 verktum lång, och åro alla i naturlig ftorlek afritade. | > Ört tg SvVÅRTAN, Anas Fufca Linn, befkrifven til des Seder och Hushållning ;: a Ko sAR SAMUEL ÖDMANN. Je kan få mycket tryggare lemna fjelfva Å Foglen obefkrifven, fom Vetenfkapens äl- fkare, hos Linne, Syft. Nat. I. p. 196. Fn, Sv. N:o 109. Brisson, I; VL ps 423... PENNANT;, Britt. Zool p. s83. t. 96. STRÖM. Sönd. Mörs Befkrifn. I. p. 230. im. fl. finna tilråckelige up- lyfningar om des kånnetecken, få til art, fom kön. — Dåremot äro famme författare få fpar- fame i de delar, hvilke höra til Svårtans hus- hållning och egenfkaper, at följande, på egen erfarenhet grundade anmärkningar, icke böra fynas Ofverflödige vid Fogel-flågtets Hiftoria. I Herr Brissons method, fom på nög go- da fkål fkiljer Gés-flågtet från And-flågtet, (eller "Anferes från Anares), hörer Svårtan til detta fed- nare. Hetr Arch. och Ridd. von Linné, föm fammanflagit deffa 2 flågter under namnet AZnar, och dåruti blifvit fölgd af de flåfte nyare ch ; £: gel- 192 1785: > Jul AU. Sept. gelkännare, har, i anfeende til de många arter, fom - då. utgöra detta lågte, utitakat fyra un- derdelningar, af vilka Svärtaän Körer til den förfta, fom utmårkes af en knöl vid nåbbens 'balis. Denne knöl år dock mycket mindre mårkelig på Honan, fom i vår Skårgård egen- teligen kallas Svärra,y ån på Hannen fom af våra Skärkarlar får namn af Svärtskarl, = Då man bélinnar, at detta flågte (Anas) redan uti Linneanfka fyftemet hade 45 utftakade arter; at Herrar ParrLas och GMELIN; under deras Phyfiealifka refor uti Ryfka Riket, uptåckt och befkrifvit en ftor myckenhet nya; at Herrar ForstTER, Fadren och Sonen, under Söderhafs- refan, upgifvit 19 okånda; at förtiga de arter, hvilke hår och dår finnas ftrödda hos andra Au&orer, men icke blifvit införlitvåde uti Ve- tenfkapens Syftematifka arbeten; år klart, det ibland Sjöfoglarna intet flågte mera behöfver låttas genom konften, än detta. " Dårvid vore dock: Önfkeligt, at fådana kånnetecken antogos, "fom åro gemenfama -hos båda könen, hvilket fakna$ uti den tredje Linneanfka Underdelnin- "gen; 'och jag fkulle tro; det Brissons fkilje- gränts imellan Anfer och Anas föÖrtjenar up- märk fåmhet,- emedan deffa flågtens hushållning och födoåmnen underftödja denna utftakning. Svårtas håller lig flåndigt vid Saltfjö, och beföker aldrig Infjöar eller Trafk Hon år vål Nordens infödinge, men/äårer dock ej kunna höra til.de Polarifka foglar. Den går icke til Spitsbergen och Grönland. Den följer dock Nola kuften til Trondhem. I Ökferfjön ut- fprider den fig öfver Bothnifka viken. ; Gud- 1785. sYul. Aug. Sept, 103 Gudungen och Svårtan åro de ffa flytt- föglar, fom vifa fig i vår Skårgård. — Gudun= gen år dock nåfltan tidigare. Svårtan tyckes ännu röja någon Ömtålighet för Skårgårds-vås ren, i det hon långre dröjer med värpning; ån någon af fit flågte ("): Hon afbidar Junii | Varme, innan hon lägger ågg. Jag finner åf= Ven af Herr Arch. von LiNNes Ölands refa (), at Svårtans ågg dårftådes funnös oklåckte den ' $ Juli. Jag håller derföre troligt, at icke Svär= | tor, fåfom de öfrige Sjöfoglar, flera refor förs | TT fin åggkull, då de halt den ölyckan at IP undras. ja ; É je > Denne fogel lågger 8 a 10 ågg, til fårg och ftorlek lika Hönsågg. Vid detta tilfålle föker hon fkygd af Enebufkar, fom beklåda våra lå- ga fkår (1). Äggen tåckas med et grått och fint dun, fom tåfiar med Eiderföoglens, faft det éj år få Ömnigt. Så fnart Svårtan börjar ligga för alfvare, flyttar Svårtskarlen til håfs och vi= far fig icke mera, inom Skåren, det året. Efter fullbordad klåckning anför modren fin ungkull til gryndorna, (fålom man kallar de upgrun= dade fållen), merendels inom de fjärdar, fom ligga i granfkap ined öpna fjön. Ungarne åro då redan målt fvarte, dyka förträffeligen och tåfla i denna egenfkap med Grisflan och Kaipan: Mötas då tvånne mödrar, upkommer ofta ftrid, fom flutas dårmed, at den fvagare måfte lem= KN ; P2 nå "(F) Skårgårds-reglan år, at då Enen röker, vårper ock Svartåns ER) P, 236: > 0 ; NV | pp (C-) Herr Prof. och Riddaren Ga bp berittär, i en Dis: fertation, at Svårtan vårper i uthåvgda trådburar: Detta iker aldrig hår, ; 194 17835. ojul. Aug. Sept. na valplatfen och fegervinnaren behåller famt tilegnar fig den öfvervundnas kull. Jag har icke fjelf fedt denna ftrid; men många fjelf- fynte vittnen intyga defs verklighet, och man förfåkrar enhålligt, at famma lyftnad efter en talrik flock ungar föranlåter Adorna til dylika tråffningar. Mitt uti Septemb. bereder fig Svår- tan til flyttning; drager fig fmåningom ut åt hafsbandet och förfvinner omfider med fina ungar. Vid den tiden börjar man kunna, på mäbbens uphögning och gulnande fårg, åtfkilja Han- och Hon-ungarna trån hvarandra. Framledne Pro-Cancelleren PONTOPPIDAN beråttar, det Svårtan åter fjögrås. Det förnåm- sta födoåmne beftår dock af åtfkilliga Conchy- ler, hvilka hon uphåmtar af bottnen. Denna fpis håmtar Svårtan om dagarne inom fjårdar- na på grunden och begifver fig til den åndan, hvarje morgon innan folens upgång, ifrån hafs- bandet inåt de inre fjårdar, men återrefer dår- emot hvar afton, ju långre fram på året, defto fednare, för at utomfkårs tilbringa natten. Deffa Aråcktåg uphöra få fnart fvårtan börjar ligga. Svårtor fås vål ftundom på fogelnåtet, men de flåfte fkjutas för våttar. Det år befynner- ligt, at då andre hafsfoglar åro upmårkfame på våttarnes ftållning, egenfkap, renhet och likhet med naturen, år deremot fvårtan få fö- ga noggran, at hon fåller för brånda trådvåt- tar, fom borde förekomma henne mifstånkte. Hon mårker vål fnart fit mifstag, men före- kommes gemenligen af Skytten at åndra det- famma. Då den ena makan fkjutes, återkom- mer gerna den andra, för at dela des öde. Svårtor fålla åfven för läck. Alla | | 1785. ful. Aug. Sept. 195 Alla deffa omftåndigheter bidraga at Svår- tan, mera ån någon annan hafsfogel, utödes i denna Skårgard. Den är redan få minfkad, at den egare, fom på våren vanligen bekomrmmit 50 a 60 par Svårtor, nu fom knappalt erhåller sa6. Den fkadeliga feden at plundra åggbon, drabbar Svårtan få mycket fvårare, fom des ägg åro milt efterfökte och behagelige, och dertil denna faknad icke erfåttes genom ny värpning. - I anfeende til des fena liggning, klåder >svårtan fkott under den tiden andra honor fom tryggaft klåcka fina ågg. Likväl vore det Patriotilkt at icke få obetånkfamt ut- öda denna fogelart, hvilken jag, nåft Eiderfog- len, anfer för vår Skårgårds nyttigafte fogel. Des dun eger en förtråffelig fpånftighet. Des fjåder-betåckning år rik och mjuk. Des kött, fedan fkinnet blifvit afflådt och alt fett från- fkildt, lågges i mjölk et dygn, famt utgör då en god tiftek. Då Prof. Ström (") förklarar Svårtans kött för ofmakeligt, bör fådant för- "flås om en fogel, fom ftekes med fit fkinn, då altid någon tranaktighet genomtrånger köt- tet. Men det år föga hopp at vånta någon hushållnings -grund följas vid de gåfvor, med hvilka Förfynen vällignat Skårgården. Författ- ningar kunna mintit handhafvas på deffa obe- ”bodda klippor, dår foglen fäller eller klåcker. Likvål fes någon verkan af Patriotifke Frålfe- måns värd, hvilke gjordt fina fkår til friftåder för Adan och Svårtan. Utom denna åtgård fkulle deffe gagnelige foglar kan hända redan varit utödde. | (+) Sönd. Mörs Befkr. I: 2390. P 3 Be- 196 1785. Jul Aug. Sept. Befkrifning öfver förvandlingen of Pha= | — rod. ena Nobtua Partkediös; — 0 I seten > GUSTAF -PATIKUBE- få ä a i Detta Nattys Hifioria har hittils varit ganh-= 7 =" fka ofullkomligen kånd, ehuru både larf- 7 ven och fiårilen förut varit af Auctorerne cm= — talte." Den ftore Naturforfkaren Herr Baron I -DEGEER har enfam befkrifvit den förra i för= fia Tomen af lina Memoeirer pag. 377. Vid = en fa fkarpfynt kånnares befkrilning kan ej — vara något at tillågga. Jag hånvifar därföre - dem, fom åftunda nårmare kännedom af denne —- larf, til ofvannämnde Audtor, hvars Figur dårpå . ockfå är rått god, och nöjer mig med at här endalft uptaga Hufvud- Carattererne fålunda: Larva 16 poda, pilis varioribus, viridis, albo tem:e lineara, pedibus intermediis inaqualibus. Denne Jarfs befynnerliga mellanfötter, hvars» äf de tre fråmre paren åro få fmå, at de på en jämn plan aldrig tjena til någon nytta, hvar= & före «ock larfven då. går fom en Landtmåtare, har föranlåtit Baron DEGkrER at fkilja honom - från de vanliga 16-fotade fjåril-lariver, och för I denäe upråtta en. firfkild Clafs, hvars Car 7 racdter då fkulle blifva, at bafva 6 förter , men — mellanförterna olika fora och gången fom en Landt- 4 mare, ; | + ReavMUuR har gillat detta förflag. Efter två få flora Måftares yttrande, borde jag wvål ej kunna vara af olika tanka, men jag målfte dock tilltå at jag aldeles icke funnit giltig orfak, ha ar- | | | | | || | | | | | | 17850 Jul Aug: Sept. 197 hvarföre denne larf bör til fin CI lafs . fkiljas från de öfrige 16-fotade, få fnart man godkänt at fötternas "antal låmpeligaft åtfkiljer. Clafferna bland fjåril-larfyer. Jag vågar få mycket mint dre en ny Clafs får denne, fom det år ovan- ligt bland imfedterna, at i anfeende til kropps- delarnas olika -ftorlek; då ftållningen eljeft år lika, åtfkilja naturliga Genera. Man har til exempel aldrig åtfkilt Ceramby ces endalt för den orfaken, at nägre ar dem hafva längre ben och Antenner: ån de öfriges - Men nog här: om; det. enda bör tillåggas, at Baron DEGEERS andra projet, at placera denna larf i famma clafs med en 14-fotad Landtmåtare, lår ån min- i | dre kunna antagas. Meranåmnde Audctor har aldtitat denne larÉ funnit flera än en enda, fom åt björklöf och dog innan förvandlingen, förmodligen af orfök fom vi nedanföre få fe. Jag var fjelf i förlid- ne Junii månad lyckligare, och Mr äfven på björk , åtfkilliga; hvilket ocklå var nÖdigt. för at Öfvertygas at de fmå fötterne ej voro någon vanfkaplighet, Då tiden til. förvandling, mot flutet af Junii månad inluundade ; :fom mårktes af fårgens mörknande, dogo mine larf. ver, den éne efter den andra, utaniat; gå ned i jorden, fom jag lagt på botten af gla afet. hvari de förvarades... Jag mifstånkte genaft at något felades dem til: förvandlingen, och..fom. jag vifte, at några Phalener, fom til exempel Bom- byx Vinula; Furcula och Noctua Leporina dår- til behöfva tråd, eller bark, gaf jag mina larf- ver af bågge, och hade genalt det nöjet at fe dem börja at borra fig in i barken; men de flåfte låra fått denna råddning för fent, ty de öron | F 4 för- 198 1785. aJful. Aug. Sept. förmådde ej gnaga fig in, utan dogo under ar- betet. En enda, hvars förvandlingstid ej var få nära, gnagade et riktigt, ganfka jämt, cy- lindrifkt hål in i barken, få ftort fom fedan puppan behöfde, och begrafde fig dåri, fedan han förut med några få trådar Öfverfpunnit Öpningen och befåftat Nåtet med en hvit ma- teria. För öfrigt våfde lig larfven aldeles in- gen lindning inom barken. Låtom ofs hårvid beundra Förfynen, fom då hon gifvit detta kråk få litet förråd af filke, i flållet lärt det at til fin förvandling bereda en boning dår det lika väl gömmes för fienders anfall, fom filkesma- fken i fin tjocka lindning. Förvandlingen til puppa fkedde några dagar efter. Den var nog imal i anfeende til långden, för öfrigt mörk: brun och föga mårkvårdig. I början af Februarii månad gaf denna pup: pa mig en Nattfjäril, fom jag genaft igenkånde vara Noctua Parthenias , fom förut år af VON LINNE befkrifven, och få vål af Entomolo- gerne kånd, at all befkrifning deröfver år hår onödig. Det enda kan dock tillåggas, at VON ÅINNÉEÉ fäger denna Phalens tilhåll:. vara i Eklundar, men larfvens enda tjenliga föda år björklöf, åtminftone hafva mina aldrig fmakat annat. Min fjårils framkomft hade blifvit fortfkyndad, efter puppan förvarades i varmt rum, men, fom Au&oreiie anmärkt, är eijeft detta Nattfy et af dem, fom förft fes om våren, EN on] Theorin 1785. Jul. Aug. Sept. 199 Theorin om Spiral: Pumpen, ste Fortfåttningen ("). Af HENR. NICANDER. VI Trör at göra Praktiken en liten tjenft, har jag 5 185 F i öd af det föregående upråknat följande Tabell, fom utvifer, hvad Spiral-Pumpar af åtfkillig ftor. lek kunna uträtta. Jag har dervid, til mödans låttande, icke gjort affeende på rörelfen, emedan defs verkan, tik upfordrings-högdens minfkande, år vid utöfningen af få liten betydelfe, at den aldeles kan förgåtas, fåfom man fer af de exempel, hvilka åro anförde i $$: 18 och 99, Tryckande Vatten -högden c i förfta Hvarfvet har der- före fått fåttas = 27 och x = 0. Slangens Caliber & har jag alleftådes antagit vara af et qvarters, eller 5 Geometrifka tums ftorlek ; men fkulle Praktiken tiltaga någon annan, blifver upfodrings - högden, då alt annat år lika, deraf föga åndrad, fåfom kan finnas af S. r2r1, Columnerne i Tabellen hafva fått namn af den Bokftaf, fom i Calculen blifvit nyttjad för vederbörande Qvan- titet. Således innehåller Columnen » Hvarfvens: antal ; & Tryckande Vatten-högden i fita Hvarfvet; a Hydro- ftatifka Högden; 4 famma Högd corrigerad efter $. 1133 5 Luft-fkrymningen efter $. 128; U hela Upfordrings- högden, fom år fumman af d och S. Hydroftatifka Högden a, för det ftörfta antalet af. Hvarf under hvart r, ar utråknad efter $; rr, men den för de mindre "Hvarftalen efter $, 112. För at få veta d, fedan Hy- droftatifka Högden var, funnen, har jag i ftållet för Formlen i $. 99, nyttjat Eqvationen a = 2 ole + AN uti $, 102, hvaraf d = ER RE DISSE rena SSR BEDRE RR ARREERENT FIER FN SAS TER CY Se Handlingarne för år 1784, Pag. 272. Fot 4 47.216 48,005 ; 4 fr i ; ; ; i K 2. 1785: Jul Aug. Sept r =BIob Fot” 4;082 4, 0903: ; 4324 4043” 3,760- 3208. 2,929. > 37 å 1,813 - 1.334 0,976- 6,84 6.405 6.082 5699 SA 4933 45550 4,167 3784 3401 3018 2035 2252 1,869 1,486 1.103 O,720, 4. - Fot” 22:338- 2 20220; 31823: 501475 40,192 43 958- 47:445- ARN 53:582: I0,232, 60,695 62:508; or > r Sa 4 > rä amn 20.720 36,185 47.906 533282 58.215 62,705 66,932 79,716 (4117: 171335 79.770 82 022 23891 03377 30,480 372200 203 1785: sul. Aug. Sept. Fr vå ä Fot Fot 37,092 33557 455140 42.092 52.701 50.142 59.775 577901 ,362 64.773 72.462 71,362 28,075 27.462 83.201 83075 $7:840 88,200 91.992 92,839 95,057 »991 98,835 <100,656 101,536 = 103,844 103,749 = 109.535 105,457 = 108,73 106,087 = 110.456 107,430 = 111,686 r = 6 Fot. re 40,250 54104 2,473 63.145 OL05 21.595 69,147 79.454 77.599 86.722 85.455 93399 92.723 hå 99:400 104.980 = 105,485 109.883 = 110,979 I14,195 115.882 117.916 122,194 121,04 123,195 123.586 = 127,046 125.535 129.586 126.893 = 131.535 127,660 132,893 1785. Jul. Ang. Sept. riv Fot Fot Fot Fot a 4: 11,910 51.841 A6,931 3 11,215 63,056 59,941 33,1 10,520 73583 20.003 433 9325 33408 30,583 4 9,130 02,538 90,403 43,3 $435 . 109,073 «99538 > 526 GM TOS > 107073 52,0 115.757 > IIS > OO 0540 — 11323,106 - --122,750 60,1 ; 37,709, . 120.106 60,1 4,959 = 132,719 = 134,759 = 601 4,204 136.083 = 139718 = 66,5 . 569 = 140,562 =143,992 ++ 66,5 2.574 143.436 147.561 06,5 2,179 = 145615 = 150,435 66,5 1,484 — 147100 — 152,015 = 66,5 0789 147899 154100. = 66,5 r 5 8 Fot. 13597 > 59236 53680 368. 12,798 72085 > OSAR > ÖS 11.999 84,034 80,035 49,5 11200 = 95234 92.034 — 48,5 I0,40L = 105035 = 103234 495 Öm > 115237 113.035 580 8,8303 124:040 125:257 53.0 $004 ; 132044 — 132,040 65.9 7205 — 139,249 — 140,043 6.406 = 145,655 <147.248 65,0 5007 — 151,202 = 153.654 05,9 4.807 — 156,070 = 159.262 72,9 4008 — 160,078 164.069 72,9 00 108287 108.077 72,9 2.410 165607 > .171,286 72.9 1:01] J0HSON > 179.006 > 700 312 108,20 — 175,307 129 GA FOT Fot Fot CAN SE um 15 283 66.623 60,345 äg: 1738 187515, 194:770 20 &833 188.330 = 196.514 2 RIS 67.042 I4.012 99.975 NN pr = iu FÖL 4 JT Fot . Fot 015335 3670 98,391 Q2;33 . 115:33 109,891 130,603 136;333 144.882 141.603 157.989. > 155.882 169.985. 108.989 180,809 — 180:934 190,642 — 1915808 > 199.303 201-047 > 206.853... 210.802 215:301 217.852 219018 22200 222833 — 229.017 225.903 233832 227.929 230.030 228,810 > 239.928 fa dd föl 99:776 | 107.005 125 819 142,518 ' 1583,002 172,271 185,325 197.154 207:788 > 217,197 225,391 3358 370 238;134 . 242.683 246,017 248136: 246,040 80,432 100,776 119.923 1357:319 154,518. ra i 184527 197: 324 209,103 > 219787< 229,190: 23 72392 ; 3443 250,133 254,682 258016 1 259.135 Jul Ang | Sept. 550 > 1315 SLÖ 1559 66,1 V 186,0 66; < 20350 "780:02325. 78.0 243.090 789 > 202,3 ant 2888 87.9 — 2071 590 3081 8759- 3171 96,4. 3338 90-4 — 3498 96.4 - 346,6 964" 3511 40 3548 OM 355,0 SX 1785. oful. Aug. Scpt. r = 1 Föt a DA Fot Fot 96-157 87.126 116,869 109,157 136,262 = 129.869 154339 = 149.262 171.001 167,336 186,527 = 184,09I 200,644 199,527 213,443 213.644 224,922 = 226,442 235,082 = 237-921 243,923 = 248.081 651,445 «250.922 257,648 =—264:444 262,532 270,647 266,097 = 275,531 268.343 279.096 269,270 = 281-342 r = 14 Fot. 103,525 93,807 125.821 117,520 146.694 139,822 166,144 = 160,695 184,171 180,145 215,956 = 214,776 229,714 = 229,956 242,049 243.714 252.961 250,049 262,450 = 266.961 270.516 — 270.450 277.159 <284,516 282.3 291,159 286,1 290,279 288.550 ' 300,176 RI9,509 392,49 10 1785. Jul. Aug. Sept. OSA FOG å ä Fot Fot 110800 TO08SYT 134.695 = 125,802 157,000 149.695 177:897 172.000 107,200 192.897 BI TOR, 212000 231240 220087 .245,905 — 240,239 259,162 200 004 270,831 274,01 280,672 "> 288,030 280585 = -205:97I 296,.670 304.584 3005007 311.669 800,250 1 317:220 3908,757 — 321.255 309730 — 323:750 FSI Föt, 118.184 107.076 143-669 134,184 - 107.524 159.660 189.710 183.594 210:200 205 716 TRA fa 220.296 240,560 — 245244 2023-244 2602;559 276,296 278.243 2383:710 202.295 299:504 > -324:715 208,060 515:503 3TO:T84 5 304:059 > 322070 33231 520;:330: > 338.075 ' 329004 342,335 ” 329.900: 344:909 Q $. 208: 1785: ojful. Aug. Sept. 6. 136. Uti föregående Tabell finner man Arithmetiflka Progreffioner imellan följande qvan- titeter: 1) imellan Tryckande Vatten-högderna d uti de fifta Hvarfven, och imellan Hydro- flatifka Högderna 2, 1å vål når Radien år den famma och Hvarfven tiltaga, fom när Hvarf- vens antal år lika och Radierna ökas uti en Arithmeftifk Progrefhon; 2) Imellan de corri- gerade Högderna 4 i den fenare håndelfen, men imellan famma Högders fkilnader i den förra; 3) Aro ockfå Abfoluta eller Upfordrings- högderna U, då Hvarfven åro lika, men Radi- erne Arithmetice våxa, tåmmeligen når uti en Arithmetifk progreffion, få når, at fkilnaden i Praktiken kan föraktas. $. 137. Håraf år fåledes lått at finna Up- fordrings-högden til hvad Mafkin fom hållt af nårvarande flag, hvars Radie ligger imeilan tvånne af de angifna. Man proportionerar en- daft den ena fkilnaden efter den andra. Til exempel om RKRadien vore 55 Fot och Hvarf- ven 8, blifver Uplordrings- högden 197,7 Fot; midt imellan 98,8 och 16,6, fom fvara emot Mailiner af lika många Hvarf, men 5 och 6 Fots Radier. $. 138. Dock fer man, når detta exempel jämföres med utråkningen för Florentinfka Ma- fkinen uti $. 133, fom år af enahanda befkaffen- het, at 9 Fots fkilnad år imellan Refultaterna, ehuru bågge bort vara lika. Denna fkilnad kommer 1) Af de fkäl, fom äro anförde uti 6. 118. Det 17895. sful, Aug. Sept. 209 Det år altid få, i följe af de omftåndigheter, fom dår nåmnas, at ju flera Hvarf och ju flörre Radie den Mafkin äger, för hvilken man cal- culerar en Högd, ju mer går råkningen ifrån fanningen, åfven hvad de Högder angår, fom efter 6. 12 af denna calculerade Högd derive- ras. Saken år icke annorlunda görlig, fåfom man fer af $. 193 men i fig fjelfva åro deffa fkilnader icke betydliga; de utgöra icke öfver 10 proCent- af Upfordrings -högden, och i Praktiken kan man utan fårdeles koftnad alt- för lått ftålla få til, at man har få mycket Öfs ver behofvet at råkna på. 8) Hårrörer den nåmnde fkilnaden: ockfå något af olika Caliber i Slangarne. - Man har vål fett uti $. i2r, at en fådan olikhet verkar en mindre Hydroftatiik högd i den Mafkin fom har en tjockare Slang, ån i den fom har en fmalare, men faken förhåller hg tvårt om, då frågan blifver om Luft-fkrymningen i Pump- fiocken. — Luft -fatferna .dår åro lika många, faltån Slangens Caliber ombytes, då alt annat är lika; men deras högd år i bågge håndelfer- ha icke denfamma. Den beror af Centrifka Cirklens Radie i Hvarfven, och denna Raädie år altid en liten mon ftörre uti den Mafkin, fom har en Slang af ftörre Caliber; följaktli- gen blifver ock Luft-fatfernas högd ftörre i Pump-ftocken. Lågges hårtil; at den mindre Hydroftatifka Högden gör en rnindre tryck- ning på Luft-fatferna, fa upkommer ån et fkål, hvarföre de fkrymma rimer på det ena ftållet än på det andra, och i få måtto åtminftone Q2 årfätta 210 1795: Gil. Aug: Sept. årfåtta briften i Hydroftatifka Hågden, om de icke öka Upfordrings-högden. Hvad fom nu år fagdt, i följe af det i $. 137 anförde exemplet jämiördt med den calculera- de Högden för Florentinika Mafkinen, gåller ockfå i affeende på den i &$. 134 utråknade Up- fordrings-högden för ALSTRÖMERSKA Model- len, jämförd med den Högd, fom finnes i Ta- bellen för en Mafkin af famma antal Hvarf och Radie. Men då nu en fådan fkilnad yppar fig imel- lan råkningen. och fanningen, famt imellan Refultaterna af olika råkningsfått, fkulle det tyckas vara en Öfverflödig noghet at utfåtta Decimaler i Tabellen; men jag har bibehål- lit dem juft icke i affeende på nogheten, utan för at litet tydligare gifva vid handen det förhållande, fom år Talen imellan. 6. 139. För at hafva i haft för Ögonen, huru mycket vatten Mafkiner af åtfkillig ftor- lek och Caliber upfordra i hvart flag eller un- der hvart omlopp, har jag trott mig böra til- ligga följande "Tabell, fom år utråknad efter Formlen uti $. 27, hvilken år ä4?p?. (or +) för hela Hvarf-rymden och fäledes 2k>p>.(2r-+4) för halfva eller den qvantitet våtten, fom Ma- fkinen hvar gång intager och gifver ifrån fig. Den öfverlfta Horizontala Columnen vifar Ca- libren af Slangen i Decimal- Tum, och den förfta Verticala innehåller Radiernas ftorlek i Fot; de Ofrige Verticalé Columnerne innehålla vatten - qvantiteten i Kannor. SO OR ONOTES UD ID mm 10 1785. Jul, Aug. Sept. I 0,26 0,50 0.75 0,99 1,24 1.49 1:74 1,98 220 2.485 pep 2,97 3,22 3,46 371 3:96 33 2:53 6,57 959 12.6T 15,64. 18.66 21,08 24,70 27173 39,75 33/7 30,80 3992 42 84 45:89 45,89 (Ten ID od S tv COR OO ON Obh NOJ de BB Or VO SI NO IUV LOW PU IC) 2 1,08 2,07 94:00 100,16 PAR 3 2,55 4,77 6,99 9,21 11,43 13,05 15,87 » 13,09 20,3I 22,54 24,76 26,98 20,20 SIS 33.04 35,80 53 11,98 21,37 30,77 40517 49,56 58.96 68,36 7775 8715 90,55 105,95 115,34 124574 13414 14353 152593 Af denna "Tabell kan inhåmtas, huru mycket en Spiral- Pump af vifs ftorlek kan uträtta; ja, man har ock tilfålle dårigenom at jämföra honom med vanliga Pumpar. Men en fådan jämförelfe fker dock låttaft, om man ie -” före- 212 1785. Jul. Aug. Sept. - föreftåller fig Sug-Pumpar af lika Caliber med Spiral-Slangen och af en Fots Resning Man har då tvånne Vatten - Cylindrar af lika Balis, af hvilka den enas högd år lika med Resnin- gén, den andras lika med hålfva omkretfen af Slang -Hvarfvet. Råknas federmera ungefärli- gen få, at man tager en fådan hal: omkrets 3 gänger få ftor fom Hvarfvets Radie, få finner man, at under hvart omlopp en Spiral-Pump af en Fots Radie utråttar få mycket form 3 Sug- Pumpar; en af 2-få mycket fom 6; en af 3 få mycket fom 9, och få vidare, Lågges hårtil at en Spiral-Pump kan göra åfven få många Slag fom en Sug-Pump på lika tid; at den, 1a- fom redan är anfördt, kan bringa vatten til mycket anfenligare högd; at ock alt detta kan fke med mindre kraft ån fom behöfves til Sug- Pumparne, fåfom framdeles fkal bevifas; få tor- de fnart finnas, huruvida det lönar mödan at bygga en fådan Pump. (Fort fättning en annan gdug.) Befkrifniug öfver Snömufen, Muftela Nivalis LINNEL; Af CARL NEHECLENIVUSI M. D. och Profeffor i åbo, Pedan år 1759 ÖOnfkade framledne Herr Pro-= ÅN tefforn Doctor LEcHE, vid det han til Kongl. Academien ingaf befkrifningen på Mu- fela Lutreola LINN. Luitra minor PALLASII &C., et Fr LSE TS 1785: - ful. 4ug. Sept. 213 et af våra förr hans tid okånda djur, åt någon vid tilfålle likaledes ville befkrifva et annat äf- venfå obekant, hvars hud han endaft bekom- mit, och hvilket af ortens inbyggare kallas Nirpa. Men få mycket mig vitterligt år, har denna hans Önfkan til nårvarande tid ånnu ej vunnit fin fullbordan, hvartil förmodligen ej ringa bidragit, at detta djur år bland de fåll- fyntare, och nåftan fagt det gqvickafte af fyrfo- tade djuren under vårt luftftrek, Det finnes vål uptaget och fom man fkulle, utom detta djurets nogare kännedom, tycka fullkomligen til fina fkiljemårken beftåmdt, få vål af vår allmänt faknade Läromåltare uti na- turens granfkning afledne Herr Archiatern och Riddaren von Linne, fom af defs efterföljare Herrarne MäörzLer och GATTERER under namn af Muftela nivalis, pedibus fiffis, corpore albo, cau- de apice vix pilis ullis nigris. Men fkärfkådar man deffa nårmare, blifver man lätt öfvertygad, at alla andra kännteken pa detta djur äro ofå- kre och mindre pålitliga, utom det hvarmed detfamma beflåmmes til fit genus, fom oftri- digt år Muftele. > Den hvita fårgen, fom af deife Audtorer uptages för det våfendtligafte fkiljemårke, år ej hos detta djur mer beftån- dig ån hos defs nårmalfte flågting Hermelin Mufela erminea LiNN., hvilken lika med den- na, ätminftone i våra nordligare orter, år hvit endaft om vintrarne. De få fvarta håren vid åndan af fvanfen åro, fatom fjeltva uttrycket af denna character tilkänna gifver, omårkliga, och ter'de til det minfia hos lika många indi- vidua fiknas fom igenfinnas. - Deffa kunna fåledes, efter de i naturens kånnedom utftakade Q4 och 214, 1785. Jul. Aug. Sept. och allmänt antagne grundreglor, ingalunda an- fes för tilråckliga, at urfkilja detta djur til et eget och fåkert fpecies. Mon at åter upte få- dana fåkrare och pålitligare blifver i fanning få mycket fvårare fom man dagligen erfar, det råmårken imellan fårfkilda fpecies altid bliiva 1 famma män mindre fynbarliga, fom de in or- dine naturali nårmare komma til hvarandra, Sådant beftyrkoer bland otaliga flera nogfamt fjelfva genus Mufelx, til hvilket detta djur hörer. — Under detfamma finner man hos en del Zoologer Foina och Martes aniedde för färfkilda fpecies, hos en annan endaft för va- rieteter, åfven få vulgaris och erminea hvilka undergått famma öde. Tör ock hånda, at denna Muftela, fom nu underfökes, blifvit af de flefte förbigången, för det hon varit an- fedd fäfom en blott ,varietet, under de förut kånde och befkrifne fpecies. Efter et dödt, men annars til fina yttra delar fullkomligt Individuum, och tvenne fkinn jag egt, har jag upteknat följande anmårk- ningar Öfver detta djur, til hvilka jag får bi- foga några underråttelfer rörande des lefnads- art och hushållning, efter den erfarenhet ali- mogen i orten enhålligt upgifver fig hårom ega. — Til fkapnad och kroppsftållning liknar det aldeles Hermelin, men år anfenligen min- dre, hvilket alt tydligaft kan inhåmtas af med- följande Tabell, hvara det i naturlig ftorlek år aftaret Tab. VIL ”Tånderna äro lika många och i den ordning fåftade, fom de hos djur af Mu- fielx genus efter Zoologernes befkrifningar fko- la vara. Betarne, dentes canini, äro ganfka lån- ga och, i jämförelfe mot de andra ND torde | | | 1785. Jul. Aug. Sept. 215 torde de hos detta fpecies finnas långre ån hos något annat af detta genus. Klorna åro hvita, - hvaffa, litet bögda och merendels fkylda af kro. kuga och flyfva hår, utom vid de tilfållen, då djuret fpänner eller fafthåller fit rof,; kunna dock ej kallas retradtiles fom Kattflågtets. Svan- fen år öfver alt jämntjock, kärt och afftym- pad famt råcker knappalt til knån. Hvad får- gen betråffar år detta djur om vintern helt hvitt, fom en fnö, men til fommaren blifver det grått med en fmuttig och brunaktig råd- nad, undantagandes under buken, fom alla ti- der på året behåller fin hvita fårg oföråndrad. Et af de tvånne fkinn jag underfökt hade nå- gra få fvarta hår i åndan al fvanfen och äfven de fråmlta eller vid nofen närmalt liggande murrhären fvarta, men hos de tvänne andra, oaktadt lika förhållande med murrhåren, kun- de ej et enda fvart här på fvanfen uptåckas, utan var den aldeles: lika färgad med öfriga kroppen. Om man nu efter denna befkrifning jåm- förer detta djur med de andra hårtils bekanta fpecies af Muftele genus, få finner man det fullkomligen och tydligaft ifrån dem vara åt- fkilde med fin afftympade käårta och med öf- riga kroppen likfärgade fvans, fadan fom ingen af de andra ega. I anledning hvaraf jag ock anfer denna charatter fom den fåkrafte til diffe- rentia fpecifica för detta djur, fom då uti våra Zoologifka fyftemer kunde kallas Muftela niva= lis cauda truncato-abbreviata, cor port concolore. Vid underfökningen af kroppens inre de- lar funnos lungorna och hjertat fådane, fom de vanligen hos dåggande djuren förekomma. Q 5 Djert- 216 1785. cful. Aug. Sept. Hjertfåcken (pericardium) var tunn, fom den finafte hinna och genomfkinlig; man fkulle vid förfta påfeende trodt at han aldeles fak- nades; men vid nårmare underfökning fann man honom fafthåftad vid mellangårdets (dia- phragmatis) tendineufa del. Lefren år i jämfö- relfe til fjelfva djuret nog ftor, beftående af fem delar, af hvilka den vänftra år ftörft, dårnåft den högra; de trenne öfrige delarne åro myc- ket mindre och den minfta af dem år den med- lerftas — Deffe fem delar omgifva på alla fidor magen, fom hos detta fubje&t var helt tom och hopkrumpen, likafom gallblåfan, hvilken knappaft kunde igen finnas. Matftrupen (&fo- phagus) var af en Duf-pennas tjocklek och utgjorde mer ån två tredjedelar af djurets långd. De öfriga af magens innanmäåten kunde ej för denna gång underfökas få vida detta djur blif- vit bitet af en Katta öfver veka lifvet, hvaraf deffa funnos fkadade och fönderflitne. Uti nedra delen af Finland år denna Mu- fela fållfynt, men högre norr ut fkal hon fin- nas ymnigare och kallas af ortens invånare Nirpa, Lumikko, ELumitirka. Eiter GATTE- RERS upgift i defs Breviarium Zoologie Pag. 120, skal det faåfom et kåndt djur hos Lapparne heta Scibb/b, hos Ryffarne Lafka, Buriterne Unagin och hos Danfkarne (förmodligen de til Norige närmaft grånfande) Smee-muns; fomma namn fom våra Velterbottningar gifva det på Svenfka. Til föda för henne har naturen anflagit möfs, fmärre amphibier och foglar jämte de- ras ågg och ungar, hvilka fednare i fynnerhet hon på et utmårkt fitt fkal föröda. Hvaraf man | N ve KALA FILE Tils åter deffe vinnas förmodar jag dock, at den af mig ofvanföre projedterade differen- tia fpecifica för Muftela Nivalis, til åndamålet eller 220 1785: ful. Aug. Sept. eller detta djurets igenkånnande, fkal finnas få- ker och tilräcklig. LucANI Genus jämte Två nya venfka Species; Befkrifne af GABRIEL BONSDORFF, Philof. och Med. Doé&tor. Vär odödlige Archiater von Linné, en af Kongl. Vetenfkaps Academiens fliftare och meft förtjente Ledamöter, anfåg långe Lucant Slågte bland Infeåta Coleoptera, vara ofkiljaktigt ifrån Scarabei genus, hälft den kedja, hvarmed bågge deffa genera nog nära förenades, var få fynbar uppå Scarab. Valgus och Luc. biterruptus. Van, at moget Öfvervåga fkilnaderna och lik- heterna imellan alla naturens alfter, fann han dock imellan hvarderas kåftar och antenner ftörre olikhet, ån at de i famma genus kunde uptagas. .GEOFFRoY, MULLER Och FABRICIUS inftånma hårutinnan, ehuru den förftnåmnde förut gifvit fit nya genus namnet Platycerus, innan von LINNÉ adopterat et namn, fom re- dan Piinius infört, men alt fedan kommit i glömfka, nemligen Lucanus, hvilket fedan andre Aud&orer godkåndt. Kånnemärcken för detta Genus åro flera, men böra alla fammantagas, innan Lucani igenkånnas; de åro följande: Or palpis inequalibus ; mandibulis validis, dentatis, exfertis & porredtis; penicillis duo- bus e labii bafi prodeuntibus. Antenne XI ar- ticu- 17954 oJul. Aug. Sept. 221 ticulate, juxta radicem mandibularum fite, ge- niculate, articulo primo longiffimo, ciavato, arcuato, reliquis breviffimis, articulis tribus vel quatuor ultimis anterius armatis dentibus totidem lamellatis obtufis fecundis, quafi apice » pecdtinate effent antenne. Thorax transverfus, fubmarginatus. Elytra marginata. | Tibie dentate, terminate fpinis interarticu- laribus mobilibus duobus. . Tar/z IV articulati; metatarfo longo, cla- vato; ungviculis duobus: VON ÅINNÉ anmärker i des Fauna Svecica blott 3 Svenfka Species, nemligen: 1) Cervus, om hvilkens Sexus Audorer haft få olika mening. GEOFFRoY och MUuLLER på få at variet. 3 LINNE, upförd fom femina til Cervus, år et fårfkildt fpecies, hvilket den fednare namngifvit och kallat Luc. Dorcar. ROE- SEL, LINNÉ, FABRICIUS anfe dem blott för får fkildta fexus; och DEGEER har ej vifst deter- minerat fig. Uti Skånes och Smålands Ek-och Bok-fkogar tråffade jag dem ofta i parning, och då dertil kommer, at deras larver åro li- ka, famt at ej ånnu Cervus blifvit funnen på något ftålle, dår ej variet. 8 varit lika tilgån- gelig, vågar jag klanderlöft pålta, at de blott utgÖra differentie fexus til famma fpecies. 2) Tridentatus , fom lika mycket bryde nyare Auédorer. FABricius i des Syftema Infeétol; pag. 206 tyckes obilligt anfe den vara et mutileradt fpecimen af fin Prionus Coriarius , Cerambyx Linn. hvilken eger tibixe inermes, antenn&e fetacerx, och mandibul& bre- | Ves, N 222 1785. Jul. Ang. Sept. ves, kånnemårken, fom af en ftor LINNÉ omöj- ligen kunnat blandas med tibie fpinofrx, anten- n2& clava lamellata vel peétinata, och mandibu- 12 exferte valide, hvilka Lucani tilhöra. Man har imedlertid varit villrådig, hvad omdöme man fkulle fålla om detta infe&; och, ehuru jag befett nåltan alla famlingar i Sveriges rike; har dock ej en fådan blifvit ertappad, på hvil- ken Linnés caratter exadt kunde paffa. Jag har ifrån Öland fått en Lucanus, hvars kåftar åro mindre ån Cerovi, hvars tånder på kåftarne åro fårre, och hvars thorax på fidorna år lika- fom trilobatus, men ej tridentatus; har fåle- des anledning at tro, det Tridentatus Linn. vo- re denna, om eljeft den nu mera finnes, men at den, i det faliet, bör anfes för en varietet af Luc. Cervus. 2) Caraboides varierar til fårg ifrån blä-vio- lett til nåftan grön. Jag får til deffa lågga 2:ne fpecies, af hvilka det fenare hos Entomologer år aldeles okåndt. 4) Parallelopipedus år förut af VON LINNÉ i defs Syft. Nat. XII. p. 561 n. 6. befkrifven, fåfom en Tyfk Infeét, och af GEOFFROY, PONT- OPPIDAN, FABRICIUS Och MULLER uptagen, faftån den fiftnåmnde i fin Prodr. Zool. Dan. Ändrat des namn til Luc. Dame. Figur på den famma ega vi i SCHAEFFERS Elem. 'T. 101. f. 1. Den år funnen af Prof. Arzetuivs på Öland, Dodd. Osseck i Halland, och af mig med fle- re vid Skanör. s) Piceus, ater, glaber, ftriatus, antennis, abdomine & pedibus piceis. — Defer. Caput coOnvexum, latum, antice re- tufum, pundtatiflimum, nitidum, atrum Os 1785. Jul; Aug: Sept: 223 > Os mandibulis vix capitis longitudinie, cras- fis; balfi fere approximätis,; acutis, incurvis; fub GQuiete invicem ineumbentibus; palpis qua- tuor sarticulatis , ferrugineis; articulo primo & ultimo longioribus ; intermedio globofo; anter. longitudine mandibule, pofterioribus duplo bre: vioribus ; labio inferiori fubtus coneavo: Antenne capite paulo longiores; picex; ela- va trilamellata.. Ers ga — Oculi globofi, parum pröminentes; nigri,in ipfo margine prope antennas liti. = - Gula punétata, glabra; nigra; futura inter gulam & pedus vellere fulvo ornata; Thorax transverfus rettangula figurå; totus nitidus, ater; pundatiffimus ; angulis; prefer- tim anterioribus; acutis; marginibus omnibus acutis, relexis, unde canaliculo cingitur; dor- fo convexo, linea in medio elévata, transverfa: — Pedlus & Abdomen fubtus eonvexa, pundtata, glabra, picea, ano obtufo. 3 Scutellum triangulare, depreffum, puridtatum; atrums. Rå Så dd Elytra Oblonga , convexa, poftice påruim gib- bofa; poris minutiflimis pertufa, friata friis novem, margine exteriori reflexo , canaliculato; Ale albicantes, venis fAavis. pr Pedes grefforii piceis; femoribus fnutieis; eraflis > tibiis fpinofo-ferratis; plantis longitu- dine fere tibie, exilibus, fubtus parum pilotis: Statura & mägnitudo exprimitur adjuntta figura; Tab. VIIL Fig, a. > Locus in Weftrogothixe Lapidofis, menfe Junii; BIERKANDER; Öltrogoth. LEON. GYLLENHAL: Metamorphofis incognita. mr as = 1785. aJul. Aug. Sept. Befkrifning öfver et nytt Natifly, Phalzena Tinea Grandzevella; Af 5 GUSTAF PAIJKULEL Me har långefedan bland Djuren anmärkt at de fiörre Species altid behöfva långre tid at våxa än de fmårre, ty naturen, fom gif- vit de fenare kortare lifstid, har velat förr fit- ta dem i ftånd at fortplanta fMlägtet. Bland In- fe&erna åter, dår denna vifa inråttning varit öfverflådig, efter de ej förr, ån då fifta för- vandlingen gått för fig, blifva fkicklige til fläg- tets fortplantning, fer man de ftörre larfverna våxa lika fnart fom de fmå, för at lika med dem fkynda til förvandlingen och upfylla fit åndamål. Jag vet vål at några exempel hår- emot kunna anföras, fom at den ftora Lucanus Cervus lefver, efter RoEsELs tanka, hela 6 år fom larf, då de fmå Coccinelle endaft behöfva nå- . gra veckor, men deffa håndeifer åro för fållfyn- te at ftadga en allmån regel, och ånnu mera " framter en Phalexn, fom jag hår årnar befkrif- va, et mårkvårdigt exempel af en nog liten larf, hvilken likvål åtminftone behöfver tvånne år at våxa innan förvandlingen, en egenfkap, fom mig veterligen hittils förgåfves blifvit fökt bland alla flörre Species af de talrika Lepi- doptera. Ånnu en annan befynnerlighet hos vår larf år, at den ej fom de flåfta föder fig af löf, utan i des ftålle af ruttet tråd; lik hårutinnan larfven til Bombyx Coffus, och några få andra hvil- - ka 1785. Jul. Aug. Sept. 225 ka Audtorerne ej underlåtit at för denna or fak fom vårkvårdiga antekna. = Det var d. 8 Maji 1784, då fnön ännu låg på marken, fom jag fann denna larf i rutten ek, på en af Infedter fårdeles rik ångsbacke vid ÖOlunda Comminifter- boftålle i Lagga Socken. Efter han ej hos Audtorerna var änteknad, gjorde jag genaft des belkrifning, håltt jag åf- ven förmåddes dårtil af hans likhet, få tl ut- feende, fom viftande, med de få bekante larf- ver af FaAsritit Hepiali, eller LiINNÉS No&ua, aAantennis thovace brevioribus. Hufvudet var roftfårgadt. | Fötterna 19, framfötterna 6, melanfötterna 8, bakfötterna 2, sd Kroppen gråaktig, med några få hår, förfta och lifta ringarna hornaktiga, gråbruna Längden 5 linier — Bredden 3 linia eller | AR Larva 16 poda, grifea, fubpilofa, capite ferrugineo, primo ultimoque Segmento cor- neo fubfurco. OR, SKICR Som våren knapt var börjad, och larfven re« dan få ftor, kunde jag utan möda fe at han Öfverlefvat ej allenaft vintern, utan ock en god del af föregående fommar; en gisning hvilken fedan förvandlades til full fåkerhet, fom rått- nu fkall omtalas. Jag födde min larf med ruttna ekfpånar, fom jag då och då fuktade med litet vatten, at hin= dra dem torka förmycket. Deffa förtårdes med all begårlighet, genombårades på alla fidor, och fammanhåftades med en myckenhet ganfka fina filkes trådar. Hela tiden våntade jag dagligen R RR 2 226 1785. Jul. Aug. Sept. på hans förvandling och trodde, i anledning af det filke han vifat, få fe en tjock lindning, famt ånteligen dårutur framkomma en Hepialus ; alla tre deffe gisningar voro fannolike, och flo- o likvål alla felt; få farligt år at i Natural- liftorien göra flutfatfer, förr ån man ledes dår- til af erfarenheten. > I flållet at i början af fommaren förvand- fas, 'vifade min larf ånnu i December månad intet minfta böjelfe dårtil. Öfver hela vintern annevarande år, fortfor han at äta, efter glas- burken hvari han förvarades gömdes i et varmt rum. I början af Mars månad var han 6 linier lång; hade fåledes på 10 månader våxt endaft en linia, fom år aldeles ovanligt med hvad iarf. fom helft, och bevifar at han, då jag fick honom, vift var årsgammal och kan hån- da mera. At hunger ej varit orfaken til hans fena våxt, fyntes deraf at Phalen, fom omfider framkom, ej var mindre ån de, fom fångades ute på marken, hvilket likvål altid hånder då Larf- ver lida brift på föda. Den 9 Moaji förlidne fann jag åndtligen at han förvandlat fig til Puppa i et hål, fom han utgråft i en fpån, och vid båda åndarna befå- fladt med litet grått bike, utan at eljeft göra fig någon lindning. Puppan var conifk, brun, och för intet annat mårkvårdig, ån at den var hålften mindre ån det hål Larfven gråft fig i trådet. ...Som jag vifste at Hepialus Humuli åf- ven! gör fin lindning dubbelt förre ån Pup- - pan, flyrktes jag dåraf ånnu mera i den tan- ken at jag af min Larf borde vånta en Hepia- lus, men d. 29 Maji, då Phalen framkom, fann jag förft huru mycket jag varit bedragen. Se hår dos befkrifning. Tab. VII Fig. b. Huj- 1785. ful Aug. Sept 2227 Hufovuder var fvafvelgult. Ögonen bruna, ; Spröten nåfltan få långa fom Kroppen, ofvan- på fvarta, under gulaktiga. Palpi, långa uphögda, tjocka nertilj men öf- verfta leden fmal, fpetfad mot åndan. Fårgen på yttra fidan brun, på den inra gul. Tungan, Kärt, gul, Thorax. Ofvanpå brun, på fidorna fvafvel- gul, och under grå. Vingarna på fidorna nedbögde. De öfre, ofvanpå fkiftande mellan brunt och gult, få at den förra fårgen mera räder framtil, och den fenare baktil. På hvardera fidan lings efter, från det gula på thorax, löper en fvaf- velgul, krokug, bred rand til inra hörnet af vingen, och dår denna rand flutar, år fnedt emot på yttra. fidan en oval flåck af famma fårg. Inunder gråa, glåntfande med kan- ten gul, franfad. : De undre Öfver alt grå, glånfande, med kan- ten något ljufare, franfad. Förterna de två förfta paren grå med gula fläckar, det fifta paret under gulaks tigt, med tvenne fpärrar af famma färg, vid hvardera af de två ytterfta lederna. ; Detta Nattflys Cara&er blir fåledes.-«- Ph. T. Alis fuperioribus fufco-favefcentibus, linea curva, maculaque ovata fulphu- rea verfus apicem; Inferioribus.. cine- reis. ; 2 ME-r RNrr R , | Phas 5 228 1785. ful. Zug. Sept. Pbalenen år utan tvifvel ny, och bör i an- feende til Larfvens långa lifstid he- ta Phalena Tinza Grandevella. Ria, om verkan af Sedum Acre, £. utvärtes brukadt ; Af JOH, E. ODHELIUS. Sedum ecre år långe kändt fom et pålitligt Antifcorbuticum, invårtes utiinfufum bru=- kadt, och hvarpå fort bevis blifvit ådagalagdt å gantka många af Svenfka Arméen efter r743 rs Sjö-Expeditioner; men des ftora kraft invår- tes , år hittils , mig veterligen icke allmånt kånd och använd. Kongl Academien torde gunfligt tillåta mig at dårpå anföra några Rön gjorde i Kongl. Lazarettet. Scorbutifka får, på benen och annorftådes på kroppen, åro gemenligen mycket envifa at låkas: deras art at vid minfta vidrörande blöda, hindrar låkningen. Sådant hårrör af fibrernas flapphet. Emot deffa Sår har både jag och Her- far AF ÅCREL och SeHULZENHELIM med utmårkt förmån låtit kroffa färfkt Sedum imellan fte- nar och lågga Orten öfver fåren, fom ombyt= tes efter behof; de blifva fladgade, mifta benä- genheten at blåda och fkicka fig genom. fup- puration fnart til låkning, når tjenlig hjelp in- vårtes tillika 'anvåndes. Men hvad fom egentligaft bevifat Sedi kraft utvårtes pålagdt, har varit vid dex börda kalla n fvul- 1785. Jul. Aug. Sept. 229 — fvullnad under knän, upåt låren och nedåt vaderna, hvilken utgör en hufvud-caradter af Skörbjugg och hitintils varit ganfka fvår at håfva. oo Utaf flera håndelfer, fom dels vore en oné- dig vidlöftighet at uprepa, dels innehålla lika befkaffade, eller föga fkiljaktiga omftåndighe- ter, tager jag mig frihet nåmna Dal-Soldaten : Olof Dammare 237 år gammal, hvilken från Kro- » no-arbetet vid Drottningholm intogs på Kongl. » Lazarettet d. 2 Aug. 1785, få kraftlös af Skör- bjugg, med blödande tandkött, får på flera mu- fculeufa ftållen, famt en kall fvullnad vid och under bågge knån, at han hvarken kunde gå eller göra minfta arbete. Sedan han blifvit ren- - fad med pulvis dig. ph. Sv, och fått dricka den vanliga Skörbjuggs - Decodten af Cochlearia, Trif. aqv. och Rad. Armoracige, ville dock ftyf- heten under knåvecken ej gifva vika, förr ån förenåmnde epithema Sedi Aeris blef pålagdt. Men detta hade en få fynlig och &nfkelig ver- kan at han på 8 dagar fullkomligen til hålfan äterftåltes och kunde d. 31 Augufti lemna Sjuk- hufet ; han förmantes at någon tid fortfara med famma medel. | Denna ört har, fom låkmedel, ftora egen- fkaper: at vara lätt tilgånghg, tv den våxer på alla bergaktiga backar; at kunna famlas få lån- se marken år ofrufen hvar dag fårfk, ty den trifves , blommar och frodas från våren til fe- na höften; och ändteligen at vara litet eller in- tet koftfam och fåledes i Sjukhus, vid Armeer och för de fattige af mångdubbelt vårde. Af deffa orfaker har jag trodt min fkyldig- het fordra at gifva K. Academien del at deffa Rön , hålft jag OP at genom K. Acade- 4 miens 239: 1785. JT ul. Aug. Sept. miens gållande bifall Medlets förtroende Hos allmånheten fkal vinna all nödig ftyrka, SÖ rGGGTGGGe Befkrifning på en helt ljus-grå, eller nå-' — fran hvit, Orr-höna, Tetrao ; Tetrix fam. L,; Af CARL M. BLOM: ÅA! vilde Foglar afvika ifrån den fårg, de af £ 2 Naturen tätt, i fynnerhet fedan de blifvit åldre och fullvåxte, är en få ovanlig och fall- fynt håndelfe, at, då den någon gång tråffas, den icke allenaft ådrager fig hvarje Natur-for- fkares, utan ock fjelfva Allmånhetens, up- mäårkfamhet. Mig har en Orr-höna, af denna befkaffen- het, kommit i hånder: och fom jag anfer den för at vara tåmligen rar; få har jag, (ehuru den är något illa faren, få väl i anfeende til krofsning Öfver hufvudet och halfen, fom fkjut- ning med grofva hagel i underlifvet) trodt mig icke allenaft, få godt fom fke kunnat, bö- ra aflemna den upftoppad, til upvifande för Kongl. Academicen, utan ock meddela dåröfver följande korta, men, i det närmafte, nog-granna Befkrifning. Storleken, fom på en vanlig, milt fullvåxt, Orr- höna. Hufvud-fårgen, Öfver hela kroppen, helt ljus- grå, nog lik vild-Dufvo-fårg; men mer hvit, ån på allmånna Skogs-dufvor. i Ögon= 9 VPRONN s 8 1785. Jul. Aig. Sept, 231 Ögonbrynen , C(Macula fuperciliaris papillofa) - Coccinelle - fårgade; af famma utfeen- de fom på andra Orrar, eller Orr-hönor, Hvarje fjäder Öfver halten, ryggen, bröftet oooeh buken teknad -med fina 3:ne, i gul-brunt ftötande, våglika tvårränder; dock ej få tydelige, bjärte, eller högdt | roft-fårgade, fom på vanliga Orr-hönor, Hulldunen filfver-grå, eller nåftan helt hvita; då dåremot de altid, på en allmän Orr- höna, träffas fot-like, eller mörkt afke- färgade. Fing-pennorna, fom, på hvar och en af de fift- — nämnde, åro, både ofvan och inunder, fvarta (nigricantes), finnas på denna, å Öfra fidan helt hvita, men å den Ul» dra endaft något ftötande i fvart: dock med en hvitaktig rand, eller ljus för- fkuggning, långs efter den bredare fjå- derskantert.. =" De hårlika fjådrarne, Öfver låren och benen, hvita, I öfrigt inträffa denna Orr-hånans kän- nemärken med den allmännas, få noga, at de icke fkilja fig dårifrån uti annat, än blott ge- nom någon mindre lifaktighet, eller få kallad Colorit, uti de, på hvarje ftålle befintliga, mör- kare fårgorna. Den år fkuten i en Orre-kull, bland andra Ung-orrar af vanligt utfeende, på Norns Bruks-fkog uti Hedemora Förfamling: och beråttas åtven, at en dylik blifvit dår fångad, uti giller, förlidet är. R5 Ben- 232 1785. Jul. Aug. Sept. Ben-röta (Caries), uti nedra Kåft- benet. En håndelfe; Anmårkt af : A. JOH. HAGSTRÖM. Berens anfråtning uti åfra och nedra Kåftar- na år ingen ting mindre ån ovanlig. Tån- derna, fom uti Kåftbenen åro innaglade, och få lått anfråtas, famt då meddela fin råta; de- ras ovårdfamma utbrytning; bruket af fkarpa, fråtande medel emot tandvärk; de i Kåft-be- nen befintlige flemhålor (finus); de kringliggan- de körtelaktige delar; alt bidrager at til tig le- da de fkarpa våtfkor fom kunna i kroppen fin- nas, hvilka låtteligen här ftocka fig, och flut- ligen angripa fjelfva benen. Följande ben-råta, ovanlig både til upkomft frålle och befkaffenhet, torde likväl förtjena at befkrifvas. Pigan Margaretha Friman 36 år gammal, har för 3 år fedan känt någon ömhet, vårk och ftickningar i hakan och nedra kåften, hvartil rodnad, hetta och fvullnad tilflog, fom efter £ är bulnade och genom flera fmå hål under hakan gaf nog materia. Efter någon tid framfköt fmåningom et ben rundt om under hela hakan. Såfom oförmögen at tjena och utan all hjelp intogs hon på Danviks Hospitals Curhus den 17 Junii innevarande år. Hon var blek, puffig och fvullen i anfig- tet, har för denna håndelfe haft god hålfa, och vifte BAMSE 2 0Q= Jrrn NaAR nrpogÄeg fer dysderrsn 1785. oJul. Aug. Sept. 223 vifte til detta ingen orfak, annat ån at hon in» nan vårken i hakan börjades varit plågad af Obftru&tio Menfum, och någon tid förut haft en ganfka långfam Internuittent Feber. — ”Tand- vårk har hon aldrig haft, och tånderna vora aldeles frifka. Benet vifade fig i fåret från den ena angulus magxille, til den andra, och til et par liniers djuplek. En blodrenande dryck för refkrefs, och kring benet toucherades dagli- sen med Caufticum lunare och en torr linne- kn lades dåröfver; hvarje dag runkades på benet med en pincette. . Suppuration var mat- telig, Den 8 Julii losnade hela undra eller ne- dra margo maxill& inferioris, med defs både labium internum och externum från enaangu- lus maxille til den andra, af 5 och 3 tums oms krets, + tums bredd och en linies tjocklek. Såret läktes fedan lått och hon utgick frifk, med ej fynnerligen ftort årr, d. 22 famma månads. Denna benröta, fom af en til ftållet kaftad Skarp materia, alftrad under den långfamma fe- bern och förvårrad af de i kroppen qvarhållne vätfkor ex obftrudtione menfium, fåkerligen upkommit, år åfven til ftållet befynnerlig, eme- dan de, fom hos Audtorer förut funnits an. ' teknade, altid intagit, antingen Öfra margo al- veolaris maxill&e, eller de upftigande delarne af kåtten, eller hela kåftbenet; utan at Jag funnit någon enda fom endaft inom detta ftålle in» fkrånkt fig. de Som det afföndrade benftycket vid Sym- por maxille var bredaft, få at fpina interior, fom ger fålte åt mufculi genio-hyoidei och ges nio-gloffi, ja, åfven det flållet, fom mufculi digaftrici fåfta fig på, alt var afföndradt, få er et 234 1785. sul. Aug. Sept. det rått befynnerligt at patienten, åfven efter benlofsningen, ej hade fvärighet at Öpna mun- nen, lyfta os hyoides och fvålja. Det afföndrade benftycket åtföljer denna be- fkrifning och föreftålles afritadt Tab, VIL Fig. a. rt Islofsnings- och Braxenleks-Tider i Stor- fjön och Ofvanfjö Socken i Geftrikland; obferverade af A. BJÖRKMAN. Organift. U: Inrikes Tidningen förlidet år N:o 44. 7 den 7 Junii, förnimmes, at någon upgif- vit de tider då Ifens afgång i Mälaren för fle- ra år tilbaka, fkedt. I anledning håraf och om detta kan tjena 'Allmånheten, vågar jag - temna en lika beråttelfe om Iens afgång, eller fom det hår kallas, Sjöarne fköljes, i Storfjön och Ofvanfjö Sokn, obferverade för den tid jag börjat filka dårftädes; hvaraf vederbörande tunna göra de anmårkningar fom behagas i anfeende til fkilnaden i Climatet Mälaren och Storfjön imellan. Islofsning inträffade hårfåder. är 1767 Maij den 12. + >. 08 ; DIOETES 66, - 69 April => 2r, 22. FO NINE” 175 10. NE döp 4 3 Eg LR «272 "DitO Y > eta VAD 21; 90, | en 74 Mapisr I Ar 14, 15. 1795. Jul. Aug. Sept. 235 RR a den 36: ="76 Maj > - 5 klanen Dito. sö. a 2 78 ADIA = 208, 20, 304 «= = 479 Marti = 28, 20. 80 Maj os TO: do VERA röj RR ke I 8 Res AA OL Ä24 6 08 DIUO = Q; RP DO >= OM 25 At Ifen ligger långre det ena året ån det andra, behöfver föga nämnas, emedan det an- kommer på våderlekens verkningar, litet Snö och kall Vinter, famt en varmare eiler kallare Vår med mera, | | ; I anfeende til Islofsningen råtta fig ock Fifklekarne, dock ined några undantag för en del fifk fom hår finnes, Gäddan leker når Lom- ménh förft höres och fes, Abboren följer flrax dårpå, och Mörten då Björken börjar målta och fmå blad vifa fig. Iå-lek år ovils; men Löjan börjar då Rågen blommar och leker 6 veckor. inom hvilken tid 3 kullar flåppa fin fråm. Braxen, år man fåker, leker når viffa Blomfter utflå och Enen dambar, hvilka råtta fig efter en vifs grad af varme, åfven få fifken i vattnet. Jag vill för denna gång endaft up- gifva lek-tiderna för Braxen, ehuru jag kunde lemna underråttelfe om alla fifk-forters lekar hårftådes, åfven fom jag ock obferverat våder- teken et helt år hvar dag til alla fina omftån- digheter; men forn jag icke fjelf fann fårdeles nytta deraf, uphördes dårmed. När ob = 1785. Sul. Aug. Sopt. Når nu upgifves lek-tiderna för Braxen, bör förft nåmnas, at den altid fås två gånger; den förfta kallas Is-kullen, den fenare Starr-kul- len, af det gula fom då finns på Sjö-ytan och för- modligen år et damb af våxternas Blommor, det Allmånheten kallar Starr eller at vattnet blommar. | Jag har anmärkt at Braxen lekt hår i Stor- fjön följande tider: : År 1752 Maij den 23, 24, 25. a. = 63 Junit > 15, 16, 17, 18. = 64 Dito =”, 8, 0, 10: = 65 Dito 10, IT, 12, 13. | - 66 Dito 780 | - 67 Dito 7 8 9 | 6, 7 8 9 28, 29, 30, 3! 7> 8 9, IO. 10, 11, 12, 13, 14, 15, 10. 20-052 FA SN oa Kön AI TN fr na a AGES NR MER SE LÄ OO G SO = dan og FR I 5, 6, 7. 27, 28, 205 17, 15. 30; 52 6, 7 8 20, 27, 28; 20; 3 4 12, 13, 14. Ö, IO, II, 12, 13. 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28. I, 2, 3, 21, 22, 03 4 3 Maij - 24, 25,26, 27. - 83 Maij - 84 Junii FT NJUT 0 TRE LÅ SJ Ne a = — Då 1785 Uh Aug. Sept. 237 Då man ej fått mera ån en kull, år för- nåmfta orfaken, at åfkedunder fkråmt Braxen från landet, då/han ftimar på djupet, eller ock, at han gått få haftigt, at icke någon mårkt el- ler fått tilfålle lågga nåt förr ån leken varit flutad. Råttelfer. År 1784, fid. 293, lin. r tilfåttes; Petala uncia longiora, exteriora cet, = =» & 200, = 21, får här, lås bar. - == = 24, = Kev = Kew. 1785, fid. 96, lin, fifta flår 2, lås z. oo IE VS - ös = 993 = 189 LJ HN RR | Så dn | lås mm, FN AR 2 i » > fid. 99, lin. 75 9, flår = (m+2) lås = (mn), == 16, - 22," + Laggbuk + Taggbuk. - = = 118, lid. 13, ftår bakvånd, oval, lås bakvåndt oval. = = -II0, > 5, » trådar färfkildt = 3:ne fårfkilde. =» » "2177 > 5 tilfluett = tildutet, 3 RN > & > Rå > 3 FÖR- : oo FÖRTEKNING På de Rön, fom äro införde uti detta Qvartals Han dlin gar: Pag; Å, Ör” Cubifka och Diduang atifka Equatio- S ners jakade och nekade, famt orimlige Rötters Förfta Fortfåttning ; af og ÅDOLPH LEIJONMARK - - 159 ö; Om Rhabarberjordens närvaro uti flera ve- gerabilier ; af CARL WILHELM SCHEELE TI171 3. Anmärkning vid tilredning af MES a aäl- bas; af C. W. SCHEELE - 172 4; Befkrifning MH et RRSBys Fen a Fare ÖDHELIVS 175 5. Om Laklefver yMlaffina a C. N. Hesa 180 6. Om Svårtans Seder ach Fushållning ; af SAMUEL ÖDMANN - RA 10 2. Om förvandlingen af Phalena Noctua Pars theniass-af GUSTAF PAIJKULL - 196 8. Iheorin om Spiral-Pumpen, sne Fortfatr= ning; af HENRIC NICANDER - 199 0. Befkrifning 6fver Snömufen, Muftela Niva- fr ESP CARE N. HELLENIUS - 212 io, Lucani Genus, jämte tva nya Svenfka Spe- jer; befktifné af GABRIEL BONSDORFF 220 11. Befkr ifning Öfver ei nytt Naitflys Phalena Tineca Grandevella ; af GUSTAF PAIJKULE 22 12. Rön om verkan af Sedum Acré, L. utvår- ter brukadt; af Jon, L. ObHEuuvs = 228 13. Befhrifiing på en helt bjus-grå; eller nä- -— « fan hvit, Orr-=höna, Tetrao Tetrix fn L;; af Carr M. BLoM : 230 14, Ben-röta (Caries), uti nedra Käft - TOR En håndelfes anmärkt af A. J: HAGSTRÖM 232 15. Islofsnings= och Braxenleks-Tider i Stor- fjön och Ofvänfjö Socken i Geftrikland ; ob- ägde af ÅA. BJÖRKMAN - 234 ct VE Tab VI mest a RN ER MEid NSRAPS ACADEMIENS NYA HANDLINGAR, FÖR MåNADERNE FÖCTOBER, NOVEMBER, HI RAN OLE SUIS S fer sel ec of VN SR or HSGLRSNNE TE CSN ATEN På GL JG PRE ES Hex RR FÅR EDRIC MALLET, é Mach, brarefor i Upfala, Om Cha och Bis Ralrarika FN ners jakade och nekade famt imaginaiwe eller få kallade orimiige Rötter. Andra Fortlåttning.) PBigquadratifka. guationer. ; | Ala a Zquationer af denna Grad måtte; fe. dan andra Termen, i fall den vore tilftå- - des, rn 240 785. HOH. NOD: Dire des, blifvit borttagen, nödvåndigt höra til en- dera ibland efterföljande 9 Formler, nemligen: g 2 Ad x4 + ax? Fab = 0 x ERT a3b — "9 kr a GE ME RR + på x4 + ax? + atbx T abe oo xt ax al Fub = 0-r xt ax? oi abx Tabo=o0 xt ax? abe aber to Af deffa åro de -trenne förfta uti form”af Quadråtifka /Equationer: de kunna altfå efter vanliga methoden lått uplöfas, hvarigenom de- ras Rötters affedtion tillika blir uppenbar, utan at den med tilhjelp af någon Conftruttion be- höfver” förklaras. "Mén de 6 följande Zqua- tioner blifva nu vårt åmne. : Conflrudtion I. För Formlen: xt + ax — ab = 0. ”Igenom fafta pundaen A, (Fig, 12.) drag AE lodrått emot pAP, och til höger om punden Ar; tag AB :=;b... Med vertex A, och: en Par rameter = s, befkrif Parablen MA, fom har fin fråekning upåt, concav emot axelen AE. Med vertex B, och famma Parameter — a, be- fkrif ock Parablen VBMmn, fom har fin ftråck- ning på fidan til vånfter om punden B, och år concav emot fin axel BA: få blir igenom deffe. begge Parablers gemenfama fkårning den -föreftålde Formlen conftruerad. | Bevis. 1 FS a) SE ST SE 1785: OM. Nov. Dec. 241 Bevis. Drag ordinaterne PM, pm, GM och Em; få år uti Parablen MA»rn, AP? — a. AG =— a. PM, famt Ap? — a. AE — a.pm; få- | P4 Ap? | Tedes målte PM5 = LR ochi pm3 = Fre Men i Parablen BM» år PM? = a. BP = a (AB — AP), och pm? = a Bp = a (AB +A)p) p AP Til följe håraf, finnes —— = 24 (AB — AP), a” i Apt och = = 4 (AB + App) Om nu i deffa begge fifta Zquationer in- föras de vården, fom AB, AP och Ap ega, nemligen AB — b, AP = x och Ap = — x3 få upkommer uti hvardera enahanda /Equation, nemligen: x? + a?x — a?b = 0: aldeles denfam- ma, fom vår förefatte Formel, hvilken förden- fkul hårigenom finnes vara conftruerad. H.S. B. Corollar. Det år af Figuren uppenbart, at Parablen MA aldrig kan råka den nedra gre- nen BV af Parablen VBM:z , utan blott defs Öfra gren BMz, den han nödvindigt fkal fkå- ra uti 2:ne pundter M och mm, hvaraf den ena fkal vara til höger, och den andra til vånfter om fafta puntdten A. Och häraf följer altfå tydligen, at alla /Equationer af denna form: xt + ax- ab > 0, Oundgångeligen målte hafva 2:ne orimliga och 2:ne verkeliga Rötter, af hvilka fednare den ena fkal vara jakad, och den andra nekad. — Jåmvål år af Figuren. gan- fka klart, at altid den nekade Roten år ftörre ån den jakade. EXempeQ sa Nn KR Öd X 085 - 03 sir ralttå en Aquation, fom måfte hafva 2:ne orimliga 5 2 och 242 1785. OQO. Nov. Dec: och 2neyverkeliga Rötter, af hvilka fednareréen torre Skal vara nekatl; och den mindre jekad: )zkfiå.åro defssRötter följ. x = IV — 8, Xen — 5, och x =2f 5; | ” os n 0 s— LD ; -» -€Conflruction IT, För "Förmlen: xt. + ax + ab = 6. sl "Y Hår conftrueras (Fig. 13.) famma Parabler Måum.. Och VBamnm, med dammar Parametrår, hvardera — a, fåfom i föregående conftrudtion ; allenaft med den åtikilnad, at fördenna £quation tages AB, fom åtven hår — by til våniter om pynrden-A;>,då igenom.deffe Paktablers gemen- fama tfkårning den förefatte Formilen blir con= roerad. : Bevis: På famma fått, fom i föregående Conftructions-bevis år: utfördt, finnes ock hår, | ÅA - . få £ at pa? — = 4 (Ap — AB), och at pm? Av '4 ; ; f ER = a (Ap —- AB): Om nu uti hvars Zz dera af deffa Zquationer införas "behöriga vår- deR FÄR r Ds TA Dont 4 4 ORSA SE RER 1å upkommer på bäda fiållen den förefatte Form- lefi; xt ax + eb = 0: hvilken. altfå nu, blifvit Cconftruerad. H. SB. I Corollär. 1. Utaf Figuren fkönjes klart, at Parablehs MA am ena gren AM, fom går til höger: om puntten A, aldrig kan komma at råka 'Päräbeln VBmum, hvilken ;äater, eiter lin fällning, aldrig Kan fkåra den andra grenen Amn' i flerå ån 2:06 pundter m och. Hvar- af altfå tydligen följer, at alla, ZEquationer äf nu i fråga varande form, fkola hafva SR a one SETT SS NT IDA US PR NarSTe SR få fa ET FRK INRE FRE BSI HR DEN Få Ju) Vi ATA JAR LR I MSS RA MS veg Yo Ma Aa UR Se (7) DS Sa fa amd PA EA SR Uk US TER ES 10 WiATS V fare VU IST GA USE 2785. OM. ov. Dec 243 ftone 2:ne orimliga Rötter, och kunna aldrig éga några jakade verkeliga Rötter. Corollar. 2. Figuren vilar tillika at med Par rabelns gren Anm kunnas hårdelfer förefalla antingen at den (kår, tangerar Y eller gär Hldeles förbi Parabeln Bm: hvilket beror af relatio= nen imellan dillaneen AB och Parablernes Pa- rametrar, det år imellan -vårdena på b öck za. Men detta finnes här ofvantföre omft åndeligen utredt i Problem 2, och defs Corollarier; hvar- E 256 19 eft är utrönf, atom ——:= Tr —, eiler då man, 21 AB i fållet för p, P och AB, införer deras hår anteendvarden. p = 2, Po a och AB = bh; = 250 2 | 171 fall det befinnes, at — = a Re Pa- 27 ; blerne tangera hvarannan, i hvilken hindelfe altia Aquationen x? + ax —+ ab = o, fkal hafva 2:ne lika ftora verkeliga Rötter, fom begge nödvändigt åro nekade. "År mu AB eller b mindre, ån at detta kan ega rum må- fe Parablerne fkära hvarannan i 2:ne punger, och då har /Ziquationen 2ne verkeliga, men. olika Rötter, begge altid nekade. Skulle åter b vara flörre, få kunna Parablerne aldrig på något ftålle. råkas, och åro då iäledes Zquatio. nens alla 4 Rötter orimliga. Man har derföre härvid följande: 250 a Corollar. 3: Om FN < SN få har Zquar- 2 - I tionen 2 verkeliga nekade rötter, olika ftora. 5 8 | Corol- 244 1785. Off. Nov. Dec. 256 3 Corollar. 4. Öm, ES > 3 få äro Zqua- 2 tionens alla 4 Rötter orimliga. : KE Carollar. 5. Om = En då är, enligt Problem II. Corollarium 3, Ap = 3 AB, eller LR Ioma NE a OR VE Således fr RA 7 åro för denna håndelfe /Equationens ER verkeliga rötter följande, neml. — x = ay? och —-x-—a VI; famt de beg gge Öfriga orim- liga rötter x = a y?3 + ay Vi. Exempel I. xt? + 21x + 8 — 0. Då den- na /Equation jåmföres med Formlen xt + a x + ab o0o3 få blir 23 — or, b— >. a 3 Och emedan hår befinnes, at 2 - ty - > CT ; följ- akteligen (kola denna Zquations 4 Rötter vara allefammans orimliga. = Detta inträffar ock, emedan Rötterne äro följande: x =2 + V- S och x = — 2 lo = y- Exem- 1785. OM. Nov. Dec. 245 Exempel 39. x4 4 2048x + 12288 = 03 12288 hvarelt 47. =:2048, b = da = Man 256 ; 2500 SÖ finner hår at 3 = 3 ty = = = der- före målte denna Aquation, jämte o:ne orims- liga, hafva 2:ne verkeliga, lika ftora, nekade Rötter, Rändecn: —x =2 V I =V SP — 8, —x=8 Och de begge orimlige fkola vara av a Ta per JV 50 TI (2048) Fe NE =8r18V-2. Anmärkning. At conftruera Biquadratifka fEdKOHOne af följande. form: x€.— ax F alb 0, Det fker (Fig. 19 och 20) aldeles på famma fått, fom i föregående begge SRA alendd sucd den fkilnad, at AB, eller b, tages uti en contrair led emot hvad deffe Conftruétio- ner innehälla, och at åfven Parabeln BM får en contrair ftållning; fåfom af Fig. 19 och 20 är at finna: Och od til deffa Conftru&tio- ner åro åfven de famma, fom de begge näft föregående. Håraf blir en tydlig fölgd, at alt hvad förut är fagdt angående Formlerne x' FR xFeb=o, det famma gåller ock för x4-4?x ”F ab — o, likvål med den åtfkilnad, at hvad vid de förra talas om nekade Rötter, » bör hår förftås om jakade, och tvårt om, Til uplyfning hårutinnan behöfves altfå ej mer, ån följande Exempel: Exeme 246 4785. - Of. Nov. Det. Exempel 1.- x4 — 68x — 285 = 0. I anled- ning af Conflruétion I. och dets Corollarium, mås fe dennå Aquation hafva 2 orimliga Rötter, famt o:ne verkeliga, en jakad och en nekad, hvaribland den jakade fkal vara ftörft. Aquationen eger ock följande Rötter NyELT TT 3 V-2>x=5; och x=-2, Exempel 2, x?.— 21x + 8 =0 Hår är fran Väg famt pb = 3 Och emedan det be- finnes at pe ry I ; >; få dö- b? 27 > 2) mes, i anledning af Conftruction TI. och defs Corollar. 3, at denna ÄGquation har, jämte 2 orimliga, åfven 2:ne verkli iga olika Rötter, begge jakade, Rötterne åro ockx=- 3 Kiy-233 3 är 3 MS, pch on Sr > Brimpd Bör RÅR BAR + 63 = "03 hvareft = & och b'='& >; man finner alt hår; åt 3 Vu SS pndes efterfom SD ÅA a — = Derföre 27 bh? le (& :) och i anledning af Corollar. 4. uti Conftruction II, målte Aquationens alla Rötter vara orimliga. /Equationen har följ. Rötter x=—- 2 + Vy — är och x = 2 + V —3. ÅL Exempel 4. Uti Equationen x+ — 2048 x 4 12288 =o0 år 4? — 2048, och b = 6. Och 25 256 2048 a? emedan FN fä gör man den flutfats, i anledning af Coroll. 5, i Conftyustion II, at SRV jämte 2:ne orimliga, ockfå (kal hafva 2:ne verkeliga lika ftora Rötter, begge jakade, och at Aquationens alla rötter åro föl- jande, - sätt AR. At - 1785. OMM. Nov. Dec: 247 jande, nemligen: x =aV 13, » = a2v33, och xo aylt ay VID; det år x = 8, KAT Bo Beh as öd OY-A Confiruttion III. För Fotmlen: x+ + ax? «+ alx FT arbe 6, Igenom fafta pundten A, (Fig. i4 och 15.) drag emot pÅP lodråta linien AE; och med vertex ÅA famt en Parameter = 43 befkrif Pas fabeln MA, fom vånder fig upåt, och år con- cav embt axlen! AE; Tag vidäre, tik vånfter om puödten ÅA; AC = 3 db: öch med punden C, fåfom Centrum, uprita en half-cirkel BMmH; hvars Radius CB = VG b? + bl), nemligen CB = VG hb + bo), om ZEquationen år CB = Vä PP = bc), om Zquationen år xt de ax? de äbx + abe = bo; — Förmedelft Cirkelns och Perabelns gemens fama fkärning år den föreftälde Formilen . cons firuerad; Bevis. I följe af Parabelns egenfkap, år (Fig. 14.) 4. AG, eller 4. PM = MG? — AP2; äfvenfå a .pm = Ap?: fåledes PM EE FER, Å 4 och pm? = AR d är Men enligt Cirkelns natur år ock PM? RGB CP GPS (AP TAR ätvenvål pm? = CB? == Cj: I CB? som CAp EE AC): | I Der- 248 7795. "OO. Nov. Deci | å 4 E FSA en Derföre måfte = — CB" -CRPR + AC: . + 20 i och £e = CB? — (Ap — AC). Om nu hår införas på CB, AC, AP och Ap deras behöriga vården, fom åro: vG.b? + bo), 10, x och — x, få gifva hvardera af de beg- ge iifta Aquationerne denne Formel, nemligen xt FP ax? + ax TT arbe — 03 hvilken alt- - £å hårigenom finnes vara confiruerad. H.S. B. Den hår föreftålde Formel innehåller 2:ne ferfkilda Zquationer, hvilkas Conftrudtion hu på en gång blifvit upgifven. Men fom de dock 1 några mål hafva olika egenfkaper, i affeende på Rötternas affectioner; 1å måfte, för båttre redighets fkul, om ihvardera Zquationen fäår- Skildt afhandias, uti följande Corollarier, och nu förft för Aquationen xt op ax? KR atbx — abe — 0. ”Corollar; 1. Utaf fjelfva Figuren och Con- ftrudtionen år tydligt, at om man ock uprita- de der nedra hiliten af Cirkelen, få kunde den "aldrig råka Parabeln MA», hvilken altfå blott af öfre Half-Cirklen BMH kan fkåras, ocH ej-mera ån i 2:ne& pundter M- och m. Der- af följer oÅridigt, at alla Zquationer af denna form måfte nödvåndigt hafva 2 orimliga Rötter. Corollar. 2. Åfvenfå år det Ögonfkenligt, at, få framt CB > AC, miåfte Cirklen och Paråbeln oumgångeligen fkåra hvarannan, och det i 2:ne puntcter, den ena til höger, och den andra til vänfter om pundéten A, på det fåttet, at altid blir Ap > AP. Och fom, likmåtigt é fjelfva 1785. OM: Nov. Dec: 249. fjelfva. Conftru&ion (Fig. 14.) för Aiquationen af den: form, fom nu egenteligen är i frå- ga, det år oundvikeligt, at CB > AC; ty VG bb + bo) > 3 bs altfä blir håraf en oftri- dig” Fölgd. at alla Aquationer af formen PoxE Rax? a?bx — arbe = o, måfte nöd- | våndigt ega o:ne verkeliga Rötter, nemligeni | en jakad, och en nekad, hvaraf den fednare | altid kal vara flörre, ån deg förra. | Exempel. xt - 3x? + 48x — 28.= Mån kan vara fåker, at denna Zquation kal hafva 2 orimliga Rötter, famt en jokad och en nékad verkelig Rot, och den nekade ftörre ån den jakade. Detta befannas ock af fjelfva ROMS fom i detta exempel äro följande SK MA TROÖCD Se Sr SV TV RE förekommer! nu at utröna RÖtter- nas egenfkaper i (fquationen: 2 xt ax? oe abx + abe = 0. Corollar.13. Uti Gonftrudtionen af denna /Equation, har man gjordt CB = y (I b? — bo), och AC .= 3 hb, hvaraf nödvåndigt Följer: at CB: AR Således hörer til denna Z/Equa- tion Fig. 15. Och emedan Cirkelen BmH, in- galunda kan fkåra Parabeln AM», efter den fällning han genom Conftructionen eger, me- sa än i 2:ne pundter; få fkönjes häraf, at äf- ven alla Aquationer af formen x? + a?x? + a?bx + ade = o, nödvåndigt måfte hafva åt- minitone 2:ne orimliga Rötter. 5 bolla Corollar ...4,: - Då, fom fagdt år, man hår al- tid har CB. 2 ABs fäöckan Cirkelen. BH. al- drig komma at ikåra Parabeln AM» på högra fidan om puncten A; hvilket altfå gifver til- io kånna, 250 1983. OM. Nov. Det. kånna, åt om denna Zquation eger några ver- keliga Rötter, hvilka dock icke kunna vara flera ån 2ne, få mäfte de begge vara nekade. Corollar. 5. Om 3 6 .S ct, och. faledes >= b << bc; då blir YC 6. be) éller Radien C orimlig; i hvilken håndelfe altia ingen fkårning med Parabeln kan ega rum; följakte- ligen måfte då Zquäåtioners alla 4 Rör Vvå- ra orimliga. Åfvenfå om 5 b = c, emedan Radien: CB då aideles förfvinner, få at ingen fkårning kan bli Corollar. 6. Men at Cirkelen BmH och Pa- fabeln A»m fkola fkåra hvarannan, då, fåfom hår är, CB < AC, det beror ej blött af Vvår- det på Radien CB, "utan ock tillika på relatio= nen imellan CB och AC famt Parametern för Parabeln Ammw'. Ty relationen dem imellan kan vara fådan, at Cirkelen BH tangerar Pa rabeln Amm ; ; 1 hvilket fall Zquatienen måilte hafva 2:ne verkeliga, lika flora Rötter, altid nekade. År Parametern flörre ån denna rela- tion fordrar, måfte Cirkelen och Parabein fkå- fa hvarannan i 2:ne pundter, och ZEquationen fåledes hafva 2:ne verkeliga, men olika nekade Rötter. Om åter Paråmetern år mindre, då kan hvarken fkårning eller tangering ega rum; hvarföre AZ quationen då icke kan hafva någon verkelig Rot, utan måtte de alla vara orimlive. Nu år hår ofvanföre uti Prolk ITF. och defs Corollarier utredt, huru förhållandet imellan Parametern p, Radien BC och diftancen AC "finnes vara för hvardera af deffe 3:ne ferfkilde håndelfer: fåledes följer af alt detta famman- taget : ; | Corol« 1785. OM Nov, Dec; 251 —FooCorollar. 4: At, enligt Probl. III. Corollar. +, ep CAG ör v(AC? + 8 BC?)) GG AC — V(AC: & 8BCI)p få fkola Cirklen BmH och Parabeln AM»/' fkå. |» ra hvarannan: det år, då man hår införer behö- riga vården på p=a, AC = b, och BU?—3b?-be, | DNE + y G6-8Bbo)) HE OMstinnst I fa (36- våb- -gbe) Ba? (-b + V(0b- 3260) a det famma;, om - Glo Kl VR få fkal TITAN af nu i fråga varande form hafva acne nekade, verkeliga olika Keen jem- te 2:ne orimliga, Corollar. 8. "At, enligt Probl. III. Corollar. 2, b bb? — 22 b 84” ( + yLot 32 Ze < 13 få har Bk Vv (96? — 32 be) /Equationen inga verkeliga Rötter, utan äro de allefammans orimlige. Men Jere y(0b?- SR (3b — Y(9b2 —32be))? då har ZEquationen ene lika flora EA Rötter, begge nekade, iom, enligt Probl. III Coroll.3, åro hvardera = 32 2AC-3 VAC? + 8BC?); det år: —x Ib I v(9be — 32be): och .om 96? = 32.c, blir — C = f Exempel 1, xt + 3x?7 + 2x + 12 = 0: vid jämförande af denna Zquation med defs TE ed GR 6 be- finnes 4? — 3, b — 3, famt c — 6. Och eme- dan hår är z b 4 c. ”efterfom I ER ÖS få målte, i förmågo af Corollar. 5. denna Aqua- "tion icke ega någon verkelig Rot, utan alla N 3 dets nn > 1, eller, fom år | | Corollar, 9. Om 252 1785. -O&. Nov. Dec. defs Rötter vara orimlige. Det förhåller fin ock få; ty Zquationens Rötter åro: x=-1 TV- 2, och x—I tft V-—3. . Exempel 2. xt + 2x? + 24 Xx + 72 = 0. Hår år a? — o, bi r2, och ct =3. Således befinnes i detta exempel den cafus intråffa, at 304 — e, emedan ä. 12 — 3. : Derföre, och i förmägo af hvad hårom i Corollar. 5: år anfördt, fkoia denna Aquations Rötter alle- fammans vara orimlige. Så är det ock. Röt- terne åro x=2 I 2 y-2, och x=-2 ti V-2, . Exempel 3. x4 FR 20x + 65 — dä. Uti denna Z£quation år a? =2, b =16, oche=52. An FRE vål hår varå I b > c, eller .16 > $5. Men, efter fom vården på a, b och 82(-b+V(9b?-32bc)) (36 — y(9b? —32be))? 8.2? (-16 + V (9.16? -32:16.:55)) 3 (3.16 — Vv (9. 16? — 32.16. sty)? ne fördenikul måfte lika fullt, i förmågo af Coroll. 8, Aquationen i detta Exempel hafva alla fina Rötter orimlige. : Defs Rötter åro ockfå: x=E-2)t YV-—L Ci NNE Exempel 4. xt ox? FK 44x + 42 =? Emedan i detta Exempel 4? —, b — 44» och = 213 få befiänes €j allenaft vara Se ce, eller a ökar PEPE (ob Sr EaeNa anock — —— ; ln REL VOR 8.1.0 44 + V(0-447-32.44.22)) ET Är FT SU (3. 44 — V(9+4 44 44-32) derföre kal, i fömes EN CR allar. - vår Equa- tion i detta Exempel, hafva, jämte 2:ne orim- liga, C a äro JR at f 1785, «OO. Nov. Dec: "> 283 diga', äfven one verkeliga;: nekade Rötter, fig imellan olika. - Så förhåller det fig jemvåil med/ denna” ZEquations Rötter, fom- åro föl- jände. nemligen: x — 2. y —10,x = - 3, ochi IT Exempel 5. x4 = 2x? + 40Xx + 56 = 0, Här är ax(Sho0g b/— 00j:e => läledes ä b>c, emedan 3.20 > :: åfven befinnes Jr Ba (—b + Vv(gb? —:3200)) 3 NAlsal nn RR Renee - ES = (3b Kn y(9b? el 32 bc))? AT MNy art 20 VII 20— 32 20 es) IN (8 -200— VÅG r207--— 32.20 FÅ a Fördenfkul och til följe af hvad Corollar. 9. fö- refkrifver, bör man hår döma, at ZEquationen fkal hafva, jämte one orimliga, ockfå 2:ne verkeliga nekade och lika ftora Rötter, af hvilka begge fiftnåmnde hvardera fkal vara a 0-3 VIOb? — 3200) = 15 — 3 V2704 = 2. Detta inträffar ock på /Equationen i vårt Exem- pel: xt + ox + 120x + 56 = 0, hvars alla Rötter åro x =:2 + 2 V— SL famt —x = 2, och — x.= 2. Conflruétion IV. För Formlen: x4 + a?x? — äbx TI arbe = ös Aldeles famma Conftrudtion, fom den näft föregående, blott med den åtfkilnad, at hår (Fig: 0: OCh 17.) tages AC, om = 6, til höger om pundten A. Ochigenom Parabelns och Cirkelens fkärning, blir den förefatte Form- 1en conftruerad. Bevis. I följe af Parabelns .egenfkap, år — (Fig, 16.) a. AG, eller a ,. PM = MG? — AP:; AES ätvenfå 4. pm = Öna Således har man PM? — sh Pp a > och pm? — An SA ; Men os4 > 1785. OM. Nov. Dec: > Men enligt Cirkelens natur, år ock PM? = CB: — CP: — CB? — (AP — ACY ; åfven- vål pm? = CB? — Ci CB?" = (Ap + AC)3 - Derföre måfte 2 = CB? - (AP Så AC) A på j Rp ar och Ör = CB: — (Ap — AC) ä N a Om nu hår införas behöriga "vården på CB, AC, AP och Ap; form åror y Gb” + Bö); 16, x och — x> få gifva hvardera af de beg- ge fiflta /Equationerne et och famma refultat, nemligen: x4 + 4?x> — cabxv — arbe = 0; hvilket år vår förefatte Formel, fom altfå' hårt igenom finnes vara Conftruerad. -H. S. Bi Anmärkning, Uti Fig. 17, fom hörer til hån- delfen CB = VG b? — be), finnes CP icke, fåfom i föregående Bevis förmåles, CP=AP-AC, hvilket endaft gäller för Fig.163 utan har man iFig. 17, CP = AC = AP, och CP. = AC - AP; hvadan ZEquationerne blifva hår: 2 = CB = (AC — AP); och - = CB? = (AC = AP'):; men detta gör ingen åndring i fjelfva faken; ty når i begge deffa ZEquationer införas de wvår- den, fom AP och AP', Fig. 17. ega, nemligen = Xx, och «+ Xx, jämte de förr anförda vården på CB och AC; få kommer man likafullt til enahanda Refultat, fom förut, nemligen x+ + xx? a?bx Tr arbe = o. Hårigenom år alt- få vår Conftrudtion i Fig. 17. åfven bevift. Samma anmårkning vid Bevifet Öfver Con- frucion III. eger,ock rum, i anfeende til Fig. 15. : byilket 1785. O. Nov. Dec. 255 hvilket jag hår velat nåmna, efterfom det på ft råtta fålle blifvit förgåtet. För öfrigt och på enahanda fått, fom uti Afhandlingen om Conftruction III, finner man äfven hår följande Corollarier, nemligen förft för Zquationen: xt oe a?x? — Abx — abe = 0. Corollar. 1. At alla Zquationer af denna form målte altid hafva 2:ne orimliga Rötter. (Fig. 16). + OCorollar, 2. Åt famma ZZquationer ockfå flådfe fkola nödvåndigt ega 2:ne verkeliga Röt- ter, en jakad och en nekad, famt den jakade altid flörre ån den nekade. Vidare följer ock på lika fått för /ZEquationen: xt oe ax? —- Ab re arbe = 0, Corollar. 3. At alla fådana ZEquationer må- fte nåödvåndigt hafva, åtminftone 2:ne 'orimli- ga Rötter. (Fig. 17): ( kr — Corollar. 4. Om fEquationer af denna Form ega några verkeliga Rötter, få fkola de altid vara 2:ne til antalet, och begge jakade. Corollar. 53 Om "antingen 2 b = ce, eller 3 6 < cc få åro nödvåndigt Aquationens alla 4 Rötter orimlige. ON ä Corollar. 6... Faltån man hade 2 6:> c; men likvål vårdena på ja b och « vore fådana at a” (jo b - lb” obe Er rn a DEt "on pp (36 — y (006 — 32bc))? ; HFquatiohen ej heller då ega några verkeliga Rötter, utan åro de allefammans erimlige. Co ; rall. 256 1795. O&. Nov. Det. ; Ba” (-b+y (ob?-32be)) | (35-v(9b7 3200) ” då har ZFquationen nÖdvåndigt, jämte 2:ne orim- liga, ockfå 2:ne verkeliga Rötter, begge jakade, men "olika ftora. Corollar. '7. Men om 84” (-b-—+-y(95?-328c)) 2 : (3b-y(9b7-32be))? få måfte Zquationen, jämte 2:ne orimliga, åf- "Ven hafva 2:ne verkeliga Rötter, begge jakade och nådvåndigt fig imellan lika ftora; af hvil- ka hvardera måfte vara x —3b- Iy(ob? -32be)3 men "om ock i denna håndelfen vore tillika gb? =32 be, få blir x=ib. | | Anmärkning. At med Exempel flyrka fan- "ningen af deffe Corollarier, hvilket låter fig göra, likafom i den föregående III:dje Con- ftrudtions anförda Exempel, torde likvål anfes vara öfverflödigt : hvarföre jag, at undvika vid- löftighet, dirmed innehåller. Conftruction V. För Formlen: at — a?x? —a?bx + abe — 0. Igenom den fafta pungen A (Fig. 21, 22, 23, 24.) drag CAR lodrått mot pAP, och:tag derpå, nedanföre punéten A, AC =+12a. dge- nom C, fålom vertex på axlen AC, och med en Parameter, fom år = 2, befkrif Parablen MMCm»', fom har fin: flråckning upåt, och år concav mot axlen AC. Tag vidare, til vån- fler om pundten A, AB = = + ec, och be- fkrif igenom punden B, fåfom vertex; på axlen AB, och med en Parameter = 64, Parabeln M» BM, Corolar. 8. Arter 1785: Oå. Nov. Dec. 257 M'mwBRM, fom år concav emot axlen. AB, och har fin fträckning åt högra fidan om B:' få blir igenom deffe begge Parablers gemenfa- ma fkårning den föreftålde Formlen conftruerad. Bevis. Låt alt vara draget, fom Figuren utmårker; få befinnes, jämlikt egenfkapen af Parabeln M'C»a', at RM? = a.CR>; RM? = &. CR; sm? = a. Cr; och rm? = a. Cr. NI. emedan RM — AP, RM = AP'; ram — Ap, och r'm' — Ap: åfvenvål CR — AC — PM; CR = AC -+ PM; Cr = AC — pm; och Cr = AC -F pm: få följer af detta alt, at AP? — a (AC - PM); AP? — 2 (AC + PMI; Ap? = 4 (AC - pm); och Ap? = a (AC H pm) Återigen håraf, at: PM? = (AC — SR Ap2. Å )z ad och pm? = - ACY- Men efter Para- blens Mm BAM egenfkap, år ockfå oftridigt, at: PM2 — b.BP = b (AB + AP); PM? = b.BP = b (AB + AP); pm? = b. Bp = b (AB - Ap); och pm? = b.Bp = b (AB - App. Derföre måfte (AC - se = & (AB + AP); PM: ar - AC):; pm? = (AC - Pp? Ap? - - AC): — b (AB + AP'); (AC- Ey = b (AB-Ap); och (Ce - AC): =b (AB-Ap'. Om nu hår införas på AC, AB, AP, AP, Ap och Ap', deras behöriga vården, fom äro: / Ve kr > 4, 258 1785. OMM. Nov. Dec. a? AE 34, — Te, x, x, -x, och - x3 få gifver hvar. dera af förenämnde 4 ZÉquationer et och fam- mna refultat nemligen : xt -a?x?-a?bx + a?be =o, fom år den föreftälde Formlen , hvilken altfå hårigenom finnes eonftruerad. H. S. B.. Man har fåledes hår på en gång upgifvit Conftruétion för de 2:ne ferfkilda Aquationer, hvaraf förevarande Formel beftår, i affeende på de begge teknen + framför fifta termen däraf. Når det Öfra teknet, +, dår förekommer, då år AB = 5 =: e3 det år AB = -fåledes b. AB — AC? - 5 .c; eller, emedan b ÄB = AV2, blifver AV? = AC? - b.c; hvaraf följer at hår måfte AC > AV. För- denfkul höra Fig. 2r och 22. til Zquationen xo gx? cs arbx + arbe = 0. Dåremot om ZAquationens fifta term har I 22 teknet —; få blir AB = TT + cz; det år AB = en + c3 fäledes 6ö. AB, eler AV? = AC? + b.c; hvadan altfå AC < AV. Derföre höra Fig. 23 och 24 til ZEquationen: Ht nn ax? — arbe — arbe — oc För redighets fkul blifver båft, at betrakta hvardera Zquatio- nens egenfkaper fårfkildt uti följ. Corollarier: och nu förft (Fig. 21, 22.) för Aquationen: Aon ax? — abx Fo abe so. Corollar. 1. Vid denna Aquation, hvaruti - - ä AR = a i förekomma åfven uti fjelfva - 63 Con- 1985. OM. Nov. Dec. 250 Conftruttionen 3:ne olika håndelfer, neml. om 3 ; ör 2 5 om — > ce; och om — St ab äg AR 4b I förfta håndelfen måfte punden B nåd- våndigt komma at intråffa på pundten A, erne- dan i detta fall år AB =0. I andra håndel- fen fkal punden B komma til vånfter om pundten A. - I den tredje åter måfte B nöd- våndigt blifva til höger om ÅA. — Deffe 3 olika håndelfer fordra nu fårfkild utredning hvardera. = 2 — Förfla Håändelfen: når = =0 ; Corollar. 0. Då kommer Parabeln M'mBaM at få fin vertex i'pudten A, och kan altfå icke fkåra mera ån den ena grenen M'MC af Para- beln MMCmm' , hvilket nödvåndigt fker uti 2:ne pundter, den ena belågen nedan om APP”, närmare til pundåten A, och den andra ofvan- om APP”, längre ifrån pun&ern ÅA, men begge til höger om fiftnåmnde pundé.. Håraf följer altfå helt klart, at om uti en fEquation af nu i fråga varande form x? — a?x? — a”bx 4 arbe — o, det fkulle förekom- 2 | é a ma, at — — : . 4b at den fAquationen fkal hafva 2:ne orimliga och derjemte 2:ne verkeliga Rötter, begge ja- kade och fig imellan olika. LG Exempel Uti Aquationen x?-6x7-32x-+-9 =o, år 22 = 6, b= 7 och e — &. Och emedan 2 cs få kan med all fåkerhet flutas, 6 = ec; efterfom —— = 3=>3 e 3' U3 ty Ke il hår intråffar aft — Ad 260 1785. Of. Nov. Dec: ty: måfte, uti detta exempel, /ZEquationens 2:ne Rötter vara orimlige, men de öfriga begge ver-. kelige, jakade och olika. Detta befanna ock Zquationens Rötter, fom AS 2 Sf Es OCH 2 SA NR: 2 Andra Håndelfen: når 3 ra 4 Eorollar. 3. Såfom förut fagt år, måfte får denna håndelfen punéten B nödvåndigt vara til vånfter om punéten A. Men hår förefalla egenteligen 2:ne olika cafus. Ty AB kan an- tingen vara ftörre ån AO, fåfom i Fig. 21, eller ock AB mindre ån AO, fåfom i Fig. 22. Låt nu vara förfta cafus: Corollar. 4. At AB > AO. Hår ligger i Fig. 21 tydligt för Ögonen, at emedan både AB > AO, och åfven AC > AV, (hvilken fednare omflåndighet, fåfom förut år påmint, oumgångeligen hörer til ZEquationer af nu i fråga varande Form); få kunna Parablerne MEM och M'CM icke undgå at fkära hvarannan i 4 fårfkilda punéter M, m, m' och M', hvaraf 2:ne M, M' fkola vara til höger, och de andre 2:ne m,m til vånfter om axlen AC. Därvid finnes ock klart, at den ena punden M' bland de o:ne til höger måfte vara långre belågen från axlen CAR" ån någondera af de 3 öfriga, men åter den andra pundten på högra fidan, eller M, nårmare belågen til famma axel, ån någon. dera af de öfriga 3. pundterne. Nu fom AO? = Paramet: MC» x AC = e.1a = I 27, och fåledes AO = av i; altr få följer af hvad nyfs fagt år, at om AB > äre et 3785. OR. Nov. De. 261 det är at om 3 —-c> a VI, eller, fom kom- 2 "mer på et ut, om = — sas Vi > oc få måle då /Equationen xt— a?x? — a?bx + abe = 0, nödvändigt hafva alla fina Rötter verkeliga, och "däribland 2:ne jakade "och 2:ne- nekade, imellan hvilka befkaffenheten Jfkal vara fådan, at den ena jakade år ftörft, och den andra jakade minft af alla 4 RÖtterna. ; | Exempel, x4— 40x? — 32x = 140 =9; Vid jämförelfe håraf med Formlen, blir;a? =-40, b=R =$oche =37 = if. Hår befin- > så 'A0d 25135 a | YFTE ; Säledes måfte /ZEquationen i detta exempel haf- va alla fina Rötter verkeliga, fig imellan olika ftora, famt 2:ne jakade och 2:ne nekade; "och fkal:den ena jakade' Roten vara ftlörft; men den andra jakade Roten minft af alla -Råtterna. -Detta alt intråffar fullkomligen; ty. ZEquatio- nens Rötterårox = 4 + Vv 6, x=4>V 6, = >14 — V 2, och x = = 4 > VY 2 Låt nu åter "vara den andra cafus: ; Corollår;.5. At AB «4 AO, eller = 4 VE Jämvål år det: klart, at i famma ordning, fom deffe Parabler, på vånftra fidan om axlen AC, antingen fkåra, tangera eller gå hvaran- nan aldeles förbi, i famma ordning: fkal Zqua- tionen ockfå hafva antingen 2:ne verkeliga ne- kade och fig imellan olika, eller 2:ne verkeli- a nekade och lika ftora, eller ock 2:ne orim« liga Rötter. Men i alla. deffa håndelfer måfte Aquationen ock ftådfe hafva 2 verkeliga jaka- "de Rötter, emedan af fjelfva Figuren år uppen- bart, at Parablerne icke kunna undgå at på hö- gra fidan om AC fkåra hvarannan i 2:ne pundter M och M. Af detta alt följer fåledes Corollar. 6. At når AR Vä "Bal (AR ye + 3be))2 få måfte Kau uationen hafva Alla fina Rötter verkeliga, ne ntkade oh ome jakade, af hvilka tiftoå imnde den en fkal vara flörft och den andra min!t af Rötterne, forn alla ärö olika. hå Exempel XE ANP LL BOOM fa AR = Hi Uti deta” -ezempel är ME a bes. om 4, Man har altfå hår TE vå & TA ; Q 2 & | RON NN — a Ass åmvål finnes i detta så MADEN 9 300) egempel TESSAN me 5 3 ab” (a + Via 7 er be) (4-4. 20.6 a) (EV JAR lå 74 IR aa NR > FS Fang AEA > 13) 3: (VTA 1) « - ER +V(3: 74-F3.2 sed RES NE fr kan man trygt palta, at "Equatior. en ÅA 3 FAX? 220X AS = 0, ikal nödvåndigt Höra alla Rötterne verkelige, nemligen 2:ne jak akade och Z2ine nekade, hyarat d den ena jakade är ftörft och den andra mintt af: alla Rök At ock detta i fanning 1å törhäåller fig, utvifa jemvål fjeliva Äquationens Rötrer, fom åro LISE a I — Dj I pel SA ÅA ” Gorollar, 4. "Atom —+—4 Vi ec; och tillika Ra (a? dr abe) (Ga GE 30) Seb + a a? RN då äro ock ZEouatione NS äl 4» Rötter verkelige, ge jakade och 2:ne nekade, tnen de begge nekade fkola vara lika föra; och, fåfom i Pros e Ä blem 264 1785. Of. Nov. Dec. blem IV. Corollar. 2. år vift, fkal hvardera af deffe begge lika rötter vara: 2ZAB (AC + y(4 AC? — 3P. AB) ee; eller då 2AC + VUAC" — 3P. AB) man khir införer analytifka vården, få fkal hvardera af de begge nekade Roötterne, eller > — Abe) 35 a + vG a? 3be)) 30 (a + VG + 360) Exempel Aqua ationen x?-Oox?-Ax+12— 6, Mur — 0, K=ES Dh €-=5 Således finnes a? >= bär - 7 - avi - Abe) .(Za tv a2 +3bc)) € > ye + 360) FA Ch DA C+V G.9-+3:3-3)) IG + VY (G:9 + 3.3.3) Således fal hår Sex — 2 Så år det ock: ty rötterne til Zquationen xt -gx?-4x + 12 = 9, åro allefammans föl- jande,' nemligen <= 3, x Er, och x =—=8 famt x = — 2 fkal hvardera vara - ” - Corollar. 8. Atom - - - 4 Vi < e, och tillika (a - 480) | (a? —- abe)? . (Za + VG a? + 3bc)) 1795. "OM. ov. Dec 265 (a? — Ale .& a + Ve? + 300) — 1; då vC POR ET kan ZEquationen icke hafva några verkeliga nekade Rötter, utan fkal då nödvåndigt hafva 2:ne orimliga Rötter, famt 2:ne verkeliga jakade. Exempel, x4— 63x? — 170x + 270 = 03 5 RE oo 170 sa 27 5 hvaråft ER, i= ön 2 cs Hår 5 I ola 3 - 1/93 2 UR AME SR ky 3 TKA SO 263 Jämvål befinnes hår, at ; — << I, emedan 348 (a + y Ge + 30) (634-57 45) (2 v03 +VG.603 3.755 | NÖ” | BM 030 gam (V 03 (Ga 0313 18 ET är mindre än 1. Derföre bör flutas, at /Equa- tionen i detta Exempel eger gene orimliga, få- fom ock one verkeliga jakade Rötter. Detta befannas vidare af fjeifva Rötterne til ZEquationen x4 — 63x? — 170x + 270 = 0, fom åro följande, neml. x = — 5 + Vy — 27 BOR FS Sö mej/ FS. | Corollar. 9. Eljeft kan ock under vår fö- a? 5 0 (det Ab är: at pundåen B finnes vara til vånfter om pundten A) den ferfkilde omftåndighet intråffa, at a” vh Se NLA or famt fåledes — -c=2V>3, 46 bv revarande allmånna håndelfe at 7 hvilket i begge Figurerne 21 och 22, hörande til den Formel, fom nu år i fråga (nemligea 2 STR 260 — 485 «08. Nov. Dec S xt - AP alx + abe = 0), betyder," at sg = ÅB, få at pundéten O- kommer at fatta le är B. ét är då uti Begge Fisurerne ganfka (yd- jiped at uti denna båndelle kunna Pårablerne icke undgå at åra hvarannan i Hd punGer, nemligen He:neopuadter til vårker ock i one Ppunder til höger öm axlen AC: af hvilka begge fednate den ena fkal vara nårmalt och den andra lagt Koen från aäxelen AC vrf alla 4 pun&etne, v eka 2” NÅ - Håraf föler altfå SE om €>D -- a vi Fa ==) cv få målie uti denna håndelfe Forinlen Va ca = arb + obe = 0, nådvåndigt hafva allå defs fyra Rötter verkeliga, och det: få, at 2:ne årö- nekade och 2ne jakade, famt at den ena jakade är minft, men den andra jakade fört utaf alla 4 Råtterne, - I öfrigt och fom af Fisurernes påfeende å år klart, at Når AO AR, ANG ock Ap = === AB; altfå fkal i detta fall AB: nödvåndigt vara en af /Pquationens nekade Rötter: Det år, at or 2 ' å uti vår Formel bären c= ge VR få fkal b. den fimma kunna jämt divideras med ZPquätio- nen xt AB 05 ddetpån a one Vå Kor Når. matt derföre införer detta vårde på ec uti formlen, fom hårigenom får detta utfeende KR VER DEEP AVE = 7 få fkulle til den famma, /Cquationenx ta Vi vara en Fader. Detta sflår ock fullkomhigen in: ty efter verkftåld | divifion , ÄAinner man icke ER Cil- 1785. OR. Wöv. Dec — 267 Reftduumi ri od; Quotus blifver Sö : rr my YDRE a. Exempel, xt on ja — 24 XF. 160 = 0: hva vått än == 324 fe = 3) och. 0 — Kr Som nu a? i Gen quation intråffar at Ta FA fä = 6 ty Hi Re vä SLR Mal vår sate XÅ 3000 + Stand] än rel nödvåndigt ega alla defs Rötter verkel iga, famt-2:ne jakade och o:ne nekade, afihvilka förra en fSkak vara fört och en minft af.alla RÖttereh I mö Aldeles- far år ock förhållandet Aäde Aa fquations-Rötter, hvilka alla åro deffå, neml, AT RR SK fame sv Er > Vr och wo 4. ÅR dteligen förekommer. ock: IT cäje Håndelfen:. når, - SÅ Gar F | Cörollar ? 10. Efter vår Conftrudttions be- fkaffenhet (Fig. 22.) målte då nödvåndigt hän da, at puncten B kommer til höger om pundcten Äls| cfteriomi vårdet af AB: eller 2 [Cd blir är negativt, få ofta - STR ”Hvarvid aldraf si 45 faller ganfka påtageligt, at -Parabeln M”BV icke kan fkåra Farabeln MCO mera ån i one pundter, begge tif höger om axlen -AC+ hvilket. ock nödvåndigt fkal fke, om punden BP” eller vertex Parabol "kommer at ligga imellan A och N. Och i dettä fall blir oumgångeligt, at /Equa- RO tionen 268 1785. OM. Nov. Dec. tionen fkal hafva 2o:ne orimliga och 2:ne ver- keliga Rötter, de verkeliga begge jakade och olika ftora. : e e a? Men om e vore få mycket förre ån 2 ät pun&en B" kom at bli på högra fidan om pundten N, då ankommer på relationen imel- lan begge Parablernes Parametrar, famt diftan- cerne AC och AB', huruvida deffe Parabler antingen fkåra, eller utantil tangera hvarannan; eller ock aldrig råkas. hvaraf man altfå för de hit hörande Biquadratifka Zquationer bör döma, huruvida de hafva antingen 2:ne verke- . liga olika Rötter, fom då begge åro :jakade, eller 2:ne lika ftora jakade Rötter, eller ock alla Rötterna orimlige. Vi företage nu förft den cafus, då pundåen B' kommer at ligga imellan A och N, det år: når AB negativ år mindre än AN eller AO; a? eller, fom år detfamma, når c — é «av =E; 2 å eller ock når 2 + aViI >, Corollar. 11. Enligt hvad i föregående Corol- fario 10 redan fagdt år om denna håndelfe a? Tie VI > ec finnes mycket klart, at Zqua- 4 tionen xt — a?x? — a?blx + arbe = o, då må- fte hafva, jämte 2:ne orimliga Rötter, åfven o:ne verkeliga, begge jakade och fig imellan olika, nemligen AP” och AP”. Exempel, xt — Ax? - 3x + 6 = 03 hvar- 0 Sr a a 0 a + OCIÉ - Sö ARE a? ab 1785. OO. Nov. Dec. 269 a” . 4 De ;å a? ; så < 63 ty FE 323 åfvenvål pe > 63 ty = + y2 oo. Derföre måfte Aquatio- Are | Fen ; å ö nen i detta Exempel hafva 2:ne orimliga Röt- ter, famt o:me verkeliga, begge jakade och fig imellan olika. Sådant beftyrkes ock af fjelfva Rötternas förhållande, fom åro x=-23 t iy-3, FER, OC AL 1 Corollar. 12. Om åter pundten B" kommer på högra fidan om N, det år at AB' vore ftörre än AN eller AO, hvilket vil fäga at c—- 7 > äv a” | eller fom år det famma I + avi bartnacbe = hafva 2:ne verkelige, jakade men olika Rötter jemte 2:ne orimlige. Exempel, XE FIRAR BÖN RP SE TS Här ära 7,06 = FF och ie = 3 man finner : a” -? faledes at i detta exempel bäde ER VT RISI what IN Na DA m OD 3 Oo O 7 Aj en RE (Abe — a) (åa Kr VÄGAR 80) 3ab? (a ++ YC a + bo) CI NAR VG YIF VLT 30 3a 0) 3(vD- 5 (VI FVG2 3 år mindre ån 1. -Fördenfkul och enligt hvad hår förut fagdt år målte Aquationen xt-34x>2- g0x/4 72 — o, hafva one verkeliga, jakade och olika Rötter jämte 2:ne orimliga. Så år det ock: ty ZEquationens Rötter åro följande, nemligen x = 3; x = 2, och äl fuel KA ob a? p a Gorollar. a At når 2 +TaVE LR e, men til " lika 1785. Off. Nov. Dec. 271 : | FT Ge ; lika fkulle vara 3 ab" (ar y (a + sb) = då eger vår formel jämte 2:ne Oorimlige, ock- få o:ne verkeliga jakade Rötter, begge lika ftora: och, i förmågo af Problem V. Corollar. 3, skal hvardera af deffa begge verkeliga Rötter 3 AB (AC + V(4 AC: + 3P. AB)) 2. AC + V(4 AC? + 3P. AB)) ? eller då man nyttjar de analytifka vården = se—). Gar VG a + 3bo)) a = VG a + 300) Exempel xt x?— 28x + 44 =03 hvar- eft a ve bo = 28, 00h 0 > Håf år nu riven så of flat Och - emedan uti detta exempel befinnes at åfven (4be — 2?) 3 a + va? + 3b0)) FR Ua do dr ij SEI; ty 3 ab” (a + yl(24? + 36b0)) GD CI VG IT 328 NT Fe VG IR :28 NA altfå målfte Zquationen hafva o:ne lika ftora verkeliga jakade Rötter, jåmte 2:ne orimliga, och hvardera af de jakade lika med NO Ge D eV I | " V(å 4? + 3 be) Oe VE ee re a IR VFL N3 80 Y Ockfå vara = e I AA” > det är KR 272 1785. Oc. WNov. Dec. Ockfå åro uti den proponerade ZEquationen xt ox? — 28Xx + "44 =, alla defs Rötter följande EO, AR SS och x=-2 ++ vV-37. Corallar. 15. Åt når - + a VI 4c, famt tillika 4 (4be-a?Yy?. Ge+ylza? +3bo)) 3 ab” (a+ ve a” + 3bc))” få fkola /ZEquationens alla fyra Rötter vara orimlige. Exempel. Uti Farssidaen xtoox2- -8x-+48= — 0, befinnes, at SS VS sa lrernll, BRG TAS 0 Amon Ve SFåvå 463 4 ty EE + 1 < 6; åfven befinnes, at Cåbd —-2V CO 2 + RAS + a? + 3b0)) 3ab? (a + ya? + 3be))2 TR 44-40-27 GV VG 2+3-4-6)) sd 3 (V 2). 4.4 (V2 + yä.2 4:69) I anfeende hårtil måfte altfå PAREN La Röt- ter allefammans vara orimlige. Rötterne åro ock délle: = ty +27 o0ohx=ES2 TT 2V- Corollar. 16. Under nu förevarande allmån- a? na händelfe pr < ce, kan ock den fpeciele ca- | a” fus förekomma, at Ra VE = ce, hvadan e- — = 2 VV det år (Fig, 22) AB = AN: AD Då får Parabeln M' BV" fin vertex i pun&en N, och vifar Figuren helt klart at Parabeln CMM” fkal då fkåra den förra i 2:ne punter N och M”, men ej i flera. Häraf 1985: OR. Nov. Dec. 273 Häraf får man altfå draga den fölgd, at alla Aquationer af formen xt-a?x? -abx+a?bi— ob, dn ( 144 é ) ; G e i. & ve om dår år T -+ a 3 = o, ikola nödvåndigt | ST ega one verkeliga, jakade olika Rötter; äfven ock 2:ne orimliga: och den mindre verkeliga Roten AP” blitver då — AN, hvilket Figuren tydligen utvifar når B' faller på N; " Man finner ock hår på lika fått, fom i Corollar. Ö, at Mquationed x — 4 VI — oo, år en verkelig Factor til Formlen i denna håndelfe: Exenipel. xt = Ox? — 25X 4 60 fe Efterfom a? "= 8, b = FSOCh 0 Ca dd finner - man här, at Zz + a VE = 0; ty se K Vi I 55 Derföre målte Equatio- nen hafva one orimliga och 2:ne verkeliga jä- kade Rötter, hvaraf den mindre = 4 yt = & Detta inträffar fullkomligen, 'Ty JEquatiös nens Rötter åro x — =5 t >? V-1035 x i 3; —— och x = 2. | GUST. ADOLPH LEIJONMARK, (Fortföttning en ännan gång.) LINES KR RK é kö 4 274 1785. Of. Nov. Dec.. Förfia Fortfåttningen, Om Cometernes minfla afflånd ifrån o70i- dens orbita Xx"), jäsnte anmärkningar om 1779 års Comets Elementer. Af ERIK PROSPERIN. 7 $. I Tio är äro nu förflutne, fedan jag til Kongl. Vetenfkaps Academien inlämna: de mine utråkningar på de til den tiden bekante Cometers minfta afftånd ifrån jordens orbita. Sedermera hafva Aftronomerne obferverat åtta nya Cometer. För at fullborda den påbegyn- ta Theorien, hafver jag åfven underfökt huru nåra hvar och en af deffa möjeligen kan nal- kas vår boningsplats, och år finnad, at fålån- ge Gud låmnar mig lif och hålfa, hvart tion- de år dårmed fortfara, i hopp at Kongl. Veten- fkaps Academien benåget tåckes ante denna förfta fortfåttningen. $. 2. Af de nåmde åtta Cometer hafver ingen blifvit obferverad i vårt k. fådernesland. Alle hafva varit föga mårkelige, och de fle- ite endaft fedde af Aftronomer i den fådra de- len af Europa, dår de mera gynnas af ren luft och klar himmel. Deffe Cometers Elementer äro ej eller, mig veterligen, på något ftålle tilfammans tryckte, få framt icke i Herr Pin- grés nya Cometographie, hvilken bok ej ånnu lårer kommit til vårt land. Mig torde dårfö- re (") Se det föregående i Köngl. Academiens Handlin- gar år 1775 pag. 183 och följande. 1785. OM. Nov, Dec. 275 re tillåtas, at, innan jag går vidare, anföra dem, fådane fom jag dem famlat, dels af den Franfyfka Connoiffance des Tems , dels ock genom enfkild brefvåxling, på det at de, fom til åf- ventyrs gifva fig den mödan , at underföka mi- na upgifter, måtte veta hvilka Elementer jag vid utråkningarne nyttjat. Jag fortfåtter dår- vid den nummer på Cometerna, fom de hafva 1 min förra Tabell. LXIV 1779. För denna Comet har jag nyttjat tre fer fkilta Elementer, nemligen: Af Herr Prelhidenten pE SARON. Den upftigande Nodens fålle - ot259 3 I Orbitans lutning til Ecliptican- = 32226 14” Perihelii flålle = + o- oo - 2t279 14 Oo Perihelii afftåndifrån Solen — o. 713218. | Cometen gick igenom fit Perihelium år 1779 od. 4 Januarii kl. 2t30' o” eftermiddagen. ”Tem- pus medium til Parifer Meridianen. Des rörelfe var Diredt. Af Herr MECHAIN i Paris, Den upftigande Nodens ftålle - ot 259 & gr” Orbitans lutning til Ecliptican - = 322 24' 0” Perihelii flålle - - — - = 10 079.113, IL Perihelii afftånd ifrån Solen — o. 713127. Cometen gick igenom fit Perihelium, år 1779 d; 4 Januerii, kl. 212 minuter o fecund efter- middagen. Tempus medium til Parifer meridian. Des rörelfe var Dired. Åndteligen har jag ock fjelf, på fått, fom ne- danföre fkal nåmnas, utråknat Parabolifka Ele- -menter för denne Comet. YS LXV LL 276 1783: OM: Nov Desert I XV 1780. | För denne Comet har jag AH tvånne får- fkilta Elementer, nemligen | Af Herr Prof. Ry i Peltvidue Den upftigande Nodens ftåile - 4" 42 39 Oo Orbitans lutning til Ecliptican =" 753? 15 497 Perihelii ftålle =". = = "298-07 10 22 Perihelii afftånd ifrån Solen =0, fO121. Cometen gick igenom fit Perihelium år 1780 d. 1 Od. kl. 3t 32 minuter 49 fecunder för middagen. Tempus medium til Parifer meridian. Des rörelfe var Retrograd. : Af Herr MECHAIN, Den upftigande Nodens ftålle - a! 4? 8 197 Orbitans lutning til Ecliptican = 53? 48 197 Perihelii ftålle SA = 86? 218 Perihelii afftånd ifrån Solen = o. 099255. Cometen gick igenom fit Perihelium år 17890 d, I Od. kl. 6: 12 minuter 50 fecunder för mid- dagen. Tempus medium til Pariler meridianen, Des rörelfe var Retrograd. Des Elementer beråttas reprefentera obferva- tionerna båttre, ån de föregående, L. XVI 1781. Af Herr MECOHAIN, Den upfligande Nodens flålle = 2! 23” o 38” Orbitans lutning til Ecliotiean = — 8r? 43, 26” Perihelii ftålle = =- - = gt20IT 26 Perihelii afftånd ifrån Solen — 0, 775861, Cometen gick igenom fit Perihelium år 1781 d.:7 Julii kl. 4541 minuter 20 fecunder eftermid- dagen. Tempus medium til Parifer meridianen. Des rörelfe var Direct, LXVII 1785. OMM. Nov. Dec! 279 I.XVII 1781. Af Herr MECHAIN,. Den upfligande Nodens ftälle - 2 a 22;.521 Orbitans lutning til Ecliptican - 7 13 8 Perihelii ftålle. e - > Str? Zag > Perihelii afftånd ifrån Solen — o. 961013. > Cometen gick i igenom fit Perihelium år 1781 d. 30 I Nov. kl. ot 41 minuter 46 fecunder förmidda- gen. Tempus medium til Parifer meridianen. Des rörelfe var retrograd. LXVIII 1783. För denne Comet fkola följande Elemen- ter ftå anförde i Herr Pingrés Cometographie I. IL p. 511, men jag vet ej ännu om han fjelf eller någon annan utråknat dem, Den upftigande Nodens ftålle =-1' 24” 13 50” Orbitans lutning til Ecliptican - 30 9 9 Perihelii frålle - = - - - 115924: 46” Perihelii affiånd ifrån Solen —1. $O12I. ; Cometen gick igenom lit Perihelium år 1783 d: 15 Nov. kl. 5t 53 minuter 23 fecunder eftermid- dagen. Tempus medium til Parifer meridianen, Des rörelfe var Dirett. LXIX 1784. Af Herr MECHAIN. Den upfligande Nodens ftålle - 1t 269 49' ar” Orbitans lutning til Ecliptican - 5? NH 12 Perihelii ftälle - - = 0- 2009 44 24” Perihelii afftånd ifrån Solen = o. 707858: Cometen gick igenom fit Perihelium år 1784 d. or Jan. kl.4: 56 minuter 47 fecunder:-eftermid- dagen Tempus medium til Parifer meridianen. Des rörelfe var Direct. Y 4 LXX ” 278 1785. Of. Nov. Dec: ELXX 1784. Af Herr von AnGcos Malthefer-Riddare. Den upftigande Nodens fiälle - 2269 52 Oo” Orbitans lutning til SRSNGraR left I sön le Perihelii ftålle - - = 10! 09 28 55" Perihelii afftånd ifrån Sölär =0.0105. Cometen gick igenom fit Perihelium år 1784 d. 10 Apr. kl. gt 17 minuter o fecund, förmidda- gen. Tempus medium til Parifer meridianen. Des rörelfe var Retrograd. Denne Comet har endaft blifvit obferverad' på ' Maltha. LXXI 1785. Af Herr MECHAIN. Den upfligande Nodens flälle - 8 24? 12 15” Orbitans lutning til Nr - 702 1412 Perihelii ftälle - - At (RA LL Perihelii afftånd ifrån STONER == 1.143398- Cometen gick igenom fit Perihelium år 1785 d. 27 Jan. kl. 7t 58 min. 4 fecunder eftermidda- gen. Tempus medium til Parifer meridianen. Des rörelfe var Direå&. Utaf deffa åtta Cometer igenkånnes ingen, at hafva förut blifvit obferverad, få framt icke den fednare för år 1781, hvars Elementer tyC- kas utvifa någon likhet med den, fom obfer- verades år 1337. Denne fkulle fåledes hafva höght 444 år til omloppstid, och i fit långfta afftånd ej vara fullt 16 gånger långre ifrån So- lien ån jorden, men ofåkerheten i obfervatio- nerna vid den förfta apparitionen, tillåta icke at i den delen utfåtta något med vifshet. 6. 3. Genom de anförde Elementer haf- ver ; Pag. 297 TABELL, Som utvifar omftåndigheterne af Cometernes minfta afftånd ifrån Jordens orbita. ——"!==1m=mom=3==—-"2-5 p]pse==—"sseeeev>==—===>—===>vae——c It I. IT IV. NG NAR VIL. VILL Cometens Jordens af- Cometens —7 fame Altonomens namn. |, ffån Noden. — |[ånd i6ån "Jordens. | Anomatia | £oggiudo | iden för Cometen. | Tiden för Jorden, : maNod, Obi vera, | (SEO ORG RTR ARR Se dr TN LXIV. 1779, de Saron IQ 1333 + 1 2 510. oI3r! 63 24 5216 24 o 5611778 Nov. 30 14 47 17:1778 O& 16 19 0 II =ovno- > > Mechain IQ 11627 +) 1 4 3310. 01571 63 23 4716 24 138): + > - 3015 6 251- - - = 16 19 32 35 = = = = > Profperin IN I 12 36 ++ I I 2310: ors8l 63 22 5716 24 7 ol- + = - 3016 39 5l- - = - 16 21 50 9 LXV. "1780, Lexell |Q 18 39 38 +l|t 25 1310. 26221140 20 olg 23 447!1780 O& 26 17 43 161781 Jan. 12 711 36 = ror = + Mechain |Q 18 31 56 + 11 52/0. 2622!140 44 519 22 56 27l- + - + 2617 27 Or > > - 12 4 230 LXVI. 1781, Mechain fe 2.39 38 Hl 023; olo. 20171 26 28 59j2723 23 381 Jul. 20-15 29 ol- - Jun, 13 17 42 10 ILXVIIL 1781, Mechain |Q 16 59 31 —I15 12 12/0, 1944] 44 19 3.8 210 40l- 7 Of. 27 3 25 131- - Nov. 23 12 28 39 ILXVIII. 1783, Pingré RR 246 13 —I 139 44,0. 5792] 6 250,7 22 34 61- > Nov. 618 23 37l- - - - I4 12 18 26 LXIX. 1784, Mechain |Q 5 47 19 +1 338 I8jo. 24041 29 42 2217 23 11 311784 Febr. 3 11 52 23.1783 Nov. 15 3 28 3 LXX. 1784 von AngoslS 10-28 33 +1 7 3 5210, 2346, 44 5 2812 19 48 8I- - Maij 14 23 57 221/1784 Jun. 9 16 36 20 LXXI. 1785» Mechain |S 233427 —| 052 210, 21241 22 45 5418 25 4 171- + Jan. 6 19 45 141- - Dec. 15 18 59 44 beses APR cg 2 Nk after | SR fer 4 1785. OM. Nov. Dec. 279 ver jag, för deffe åtta fednare Cometer fått följande Refultater, ”) fom anföras i likftåmmig- het, med den Tabell, fom jag utråknat för de föregående Cometerne, och år införd i Kongl. Vetenfkaps Academiens Handlingar för år 1775 pag. 193, hvareft åfven nårmare förklaring fin- nes Öfver hvarje Column. $. 4. Utaf deffe Cometer hafva Tåledes de fefte ej kommit jordens orbita mycket närma- re ån Venus, då Hon år ofs fom nårmaft. En utaf dem eller 1783 års Comet, kan ej en gång komma ofs få nåra fom Mars. Dåremot var 1779 års Comet ej mera ån fex gånger längre borta ifrån Jordens orbita, ån Månen. Endaft fem flycken af de förut obferverade Cometer, kunna komma vär boningsplats få nåra fom denne, och emedan jag något fyflelfatt mig med at få'reda på Hans bane, torde jag til flut få nåmna dårom. Sedan Herr MESSsIiER i Paris obferverat denne Comet i fyra månaders tid, nemligen ifrån den 18 Januarii til den 17 Maji, var Han få god och låmnade mig del af alla fina obfervationer, med begåran, at jag villei anledning af dem utråkna Cometens Ele- menter. Jag fökte ock genaft på det vanliga fåttet des Parabolifka Elementer genom tren- ne obfervationer, fom voro gjorde den 22 Ja- nuarii, den 21 Mars och den 15 Maji, men då jag ville jämföra deffa Elementer med obferva- tionerna, fann jag, at de ej allenaft gåfvo Lå tituden för den medlerfta obfervationen fem minuter för liten, utan ock at de åfven un- derftundom afveko ifrån de öfriga obfervatio- nerna 4 til 5 minuter, både i Longitud och » Latitud , men at deffe afvikningar ej fkedde ge- Y55 nom () Se den bifogade Tabellen, 880 — 1785. OH. Nov. Der. nom häftiga fprång, fom hade kunnat komma af fel i fjelfva obfervationerna, utan, at dé fmåningom ökades och fedan minfkades igen. Detta gaf mig anledning at tro, det den rätta Elliptifka orbitans fkiljaktighet ifrån en Parabel, fom jag fupponerat den vara, under få lång apparitions tid, kunde vara orfaken hårtil; hvarföre jag förefatte mig, at om möjeligt vo- re, af deffa obfervationer utföka des Elliptifka bane och omloppstid, Rummet tillåter mig nu icke, at utreda den method jag nyttjat. Det kan vara nog, at nåmna, at jag genom fem obfervationer fökt en Conifk Seå&ion, hvars focus Solen år, utan at fupponera at areerna åro proportionella emot tiderna, fom framlu- pit imellan deffa obfervationer, fåfom man gör når man på det vanliga fåttet utråknar Come- ters Parabolifka Elementer. Genom en fådan method nyttjar man både den obferverade Lon- gituden och Latituden vid alla fem obfervatio- nerna, i flållet för det, at man vid det vanli- ga fåttet at igenom trenne obfervationer finna Cometers Parabolifka Elementer, endaft begag- nar fig af endera vid den medlerfta, hvadan Longituden vid den famma kan intråfta med obfervationerna, men Latituden .dårifrån vara mårkeligen fkiljaktig fåfom det ock i fjelfva verket håndt mig med denna. Areernas jåm- förande med. tiderna, blifver uti den af mig nyttjade method en Controll, hvarigenom fjelt- va Elementerna federmera granfkas. — Til åt vinna all den noghet, fom min förefats for- drade, tog jag mig förft före at underföka fjelf- va obfervationerna, på det fåttet, at når flera voro: gjorda på famma dag, tog jag et medi- um 1585. OM Nov. Dees > 2 um af alla, och jämförde famma medium med hvar och en ferfkild obfervation på den dagen, hafvandes tillika affeende på Cometens Geo- centrifka förelfe, under den tid, fom framlupit imellan obfervationerna. De dagars obfervatio- ner, fom endaflt någre få fecunder afvikit ifrån medium för famma dag, har jag antagit fafom de fåkrafte, och endalt hyttjat medium för def fe dagar, fedan det blifvit corrigeradti med Aber- tfation och Parallaxen:! - Myckenheten af ob: fervationerna häfver tillåtit mig et fådant urs- val, emedan jag ändå fatt obfervationer för hvär åttonde eller tionde dag, under Come- tens hela apparitions tid. Til mitt förfta för- fök utvalde jag öbfervationerna för d. 18 Jas nuarii, d. 23: Januarir, 4. 17 Februart, demo Apriloch d: 15 Majt, fämt fann en Eiliptifk orbita hvars omloppstid var 160 år. Jag bibe- höll fedan de fyra förfta obfervationerna, och fos obfervationen af den 17 Maji i ftållet för den fifta, famt fann ånnu en Elliptifk or? bita, hvars omloppstid var nos år. En få nä- ra öfverensftåmning i få lång omloppstid, Öf vergick i början min förmodan, men når jag fedan ' combinerade andra obfervationer, fick jag helt olika utflag, i anfeende til omlopps- tider, dock. gåtvo 'de flefte den famma ännu Jångre. Således fick jag af obfervationerna -d. 13 Januarli, d. 8. Februarii,;. d. 17 Februarii d. 7 Mars och d. 15 Maji om: Ellips "hvars om- löppstid vore 19,009 år. Andteligen gåfvo ob- fervationerna at d: 18 Januarii, d. 17 Februarii, d, 27 Februarii, d. 21 Mars och d. 15 Maji mig en Parabel, eller råttare fagt en fådan- Hyper- «-bel, fom oåndeligen litet fkiljer fig ifrån en Perabel. Och emedan det åro deffe Parabolifka Nr Ele- 282 1785. Of. Nov. Dec. Elementer , fom jag ofvanföre nyttjat för at fin- na Cometens minfta afftånd ifrån jordens or- bita, vill jag hår anföra dem. Den upftigande Nodens frålle - ot 259 g' 23” Orbitans lutning til Ecliptican = = 32216 56” Perihelii flålle = = or = 227918 44” Periheklii afftånd ifrån Solen = 0.'7136226. Excentriciteten =1. 00001, Når axis major fup- poneras = 1, Denna lilla fkilnaden imellan axis major och Excentriciteten, gör at man kan antaga dem för lika ftora och fåledes orbitan för en Parabel. Cometen gick igenom fit Perihelium år 1779 d. 4 Jan. kl. 4. 21 minuter 23 fecunder eftermidd. Tempus medium til Parifer meridianen. Des rörelfe var BDireå. $. 5. Huru nåra deffe omloppstider inftåm- rna med obfervationerna kan intagas af följan- de jämförelfe, hvareft teknet — betyder at det utråknade ftållet år mindre ån det obferverade och + tvårtom. I Omloppstid 1160 år. Obfervat. | Comet. .Longit. | Skilnad | Comet, Latitud] Skilnad Dag. gen. Element, | ifr, Obf. | gen. Element. | ifr. Obf. —— —— UR -0 ti i 41 t:öÖ i i" Jan. 18109 27. 3 9/0: -II51 13 49 NI o Oo 23/9 18 13 5t| —0 6 Febr. 218 15 33 55!—0 22ls Oo ; 1717 27 59 41]—90 715 2717 10 43 331 0 209/ = a— i - Mart, . 716 29 5 55lto Gi42.17 39 I-—0 17 2r16 14 19 57| 0 030 1454 I412 2816 9 22 10l-—1 6'24 37 23 I++ 0 29 April 616 454 I|-—0 34118 26 13 I-+0 22! 1716 I 40 5Sl—o 16112 335 50 |I+ 90 59 | Maji 15!6 0 12381 010 52 40 (0) | 1716 0 20 461-+ 0 421 3 28 55 I—0 16 I, ER de 1785. OM. Nov. Dec. 283 II: Omloppstid 19,009 år. OR OFIIREERNETEEREAESEPATE EE DEAD TO RER ET SEAN Obfervat. Longitud Skilnad Latitud Skilnad Day, gen, Element, | ifr. Obf. | gen, Element, | ifr, Obf. | : å [e) 4” uu Se 4 un Oo MR = 4 iv L TJan, 1819 27 2:10 Oo Od 51 13 49 o 0 | Feb: 2017 12 10720 | 40. 91-49. 413.170 2 RR 27:7 10 43 33 | +90 34 I 48 27 19 | —0 31 | fMart, 2116 14 20 0 I +0-3 130 14 4 | +029 | 271010 135 |—1 2:1-25-24.57 1-0 8 | 28106 922 20 | —0 56 | 24 36 58 I +0 3 Apr, 6/6 454 16 |—090 19 | 18 25 49 | —0 II | 22/6 048 39 I +9 35 | 10 27 22 | —0 17 : 2316 041 8 +90 30 I0O 452: —I 31 För obfervationerna d. 8 Februarii, d.17 Febr. , od. 7 Mars och d,. 15 Maji, har jag ej med deffe | Elementer utråknat Cometens Geocentrifka flållen, men man kan döma, at de ganfka nir- ra inftåmma med de obferverade Loca dåraf, at om man antager tiden imellan obfervatio- nen d, 18 Januarii och d. 7 Mars för enheten, fåfom jag gjordt här ofvanföre, blifver tiden imellan d.' 18 Janvarii och Lö d [ Genom ob-|Genom Ele-j = Skilnad | fervation. | menterna, d, 8 Febr. =) 0.4398754] 0.4397971 |- 0.0000883 17 Febr. =) 0.6262686] 0.6262626 |-—-0,0000060 15 Maji —I 2.4462458] 2.4462068 J=0.0000390 CSES Or IRESTRSOE WIFWIPLETG TTT STARTAT IL 284 — 1785. OR. Nov. Dec II; Omloppstid oåndelig. — Eller rtåttare, litet mera ån oåndelig. | Obfervat. Longitud | Skilnad Latitud | Skillnad Dag, gen, Element, I ifr: Obf. | gen. Element. 1 ifr. Obi. PETAR t Oo FÅ 41 i id 0 i il Jarls "str 2 TO ON KCR. 4951 00 ; 2319 19-15 YO 2=0 FEN ad | = 0 IG 3Lj0 210 41048 1:56 47 41i [ — 0.48 Kepr: 881533 52 | = 0 25 50 40 43 =O 7 OTTAR A918 130 30) BRO SO 01 77T2 107 416 0 TATA acvg and sn disk Tr 2717 10-43" GH GA AD:e0 Aiken 5 "OM Mars "716 29:55 28 |— 3 21 | 42 17 19 I — 0371 X 2116 141957 15.0 0-1 3013-24-01 571010 1i1331— 1 4 135 24 29 I — 0 361 2816 922318 |)—'0 59 | 24 36 9 | = 045 Apr. 616 4 54:13 | — 0 22 118.25 241 —= 0 27 1716 I 39-22 | + o /I:b 12,3520 fr o-29 2 2210-048 41 | + 0:37 I 10 27 14 -|—- 0 25 Måji ; 1516 "0 1236 1-0 21 352 ål [+0-:1 | i | RAR | f "> Hårvid anmårkes, at ehuru alle tre deffe Flementer mycket nåra följa obfervationerna, tyckas dock de medlerfta nåftan bålt med dem intråffa.. Genom combination af andra obfer- vationer, har jag fått andra Elementer; men når jag någon gång råkat på en Ellips, fom haft mindre omloppstid-ån den förfte af de ån- förde, hafver åtfkilnaden imellan de utråknade och obferveråde ftållen blifvit något ftörreg; hvadan det göres fannolikt; at denne Comets = 7 omloppstid ej år mindre ån 1200 år, och når-« : mare lårer man ej kunna komma, i anledning af det fom hittils om Horom-år bekant. BARER AL = ft He- = Sot nn VA ARA 1785... OM Novi Dee. 285 Heliocentrifka Longituden af Martis upfli- gande Nod, obferverad i December 1783, THOMAS BUGGE, 4. 1 I Mlaneten Mars år vid fin Culmination obferverad igenom et 6 Fots Achro- matifkt Tranfitiv Inftrument och jämförd med ftiårnorna I och 3 i Fifkarne. Des Middags- högd år tagen med en 6 'Fots Mural- Qvar drant, och af des fåledes fundne Afcenfiones Redct&e och Deciinationer åro federmera des Geo- centrilka Longituder och Latituder beräknade. Ytterligare åro ock famma LI ongituder 'och La- tituder för obfervations och Culminations Ti- derna utråknade efter Hatrteyrs och DE LA LaANnDes Tafior, och deffa Taflors afvikande ifrån obfervationerna på det fåttet uttryckt, at + betyder, hvad de bruftit, och —, hvad de öfverfkutit de obferverade Longituder och Latituder. SEE Tiden, fom hår nåmnes, år Medel-tid för Kidbenhavns "Obfervatorium. | | Dagar 7 Culimninat. AObferverade > Obferverade Is T083 Tid. Geocentr. Long. Geocent. Lat. RT i! i" SillG CA 41 öm FNS DEG: Tu dör 28 0 OLLE II 44 COTTA AVE DN AE RO SRS 30 HOTA FINA dine RO NEO: 1 OLÖSTA SRA 18NIAET2 0.13 128: 40 O 14 I9 6 Bör ÖR AG DÖ Ke ANS O SNR 1300 00 35 1406-10: 20-70 MBI 286 1785. Of. Nov. Dec. Taflornas afvikande för nyfsnåmnde Tider. HALLEYS. DE LA LANDES. iLone. > i Lat — I Long; i Lat. (LRNE RR 4 4 il Dec. I + 348 -— I 40 2035 —I 44 4 33 1309. 152: i=016 15 »+3 6 »+I134 — I 46 + O 14 27 +239 +TI145 + 220 + 1I30 -— I 41 »- 0 20 31 6. 2. För at reducera de nu anförde ob- ferverade Geocentrifka Longituder til Heliocen- trifka, behöfver man veta Vinkelen vid Plane- ten (= P); men denne Vinkel kan icke med tilbörlig noghet finnas af Taflorna allena, eme- dan de gifva den ån ftörre, ån mindre, alt efter deras olika Elementer och conftruttion. Efter HairireyYs Taflor blifver P, för obferva- tions tiden d. 4 December, = 36", 45, 203 efter DE La LANDES, = 36?, 43', 20. På fam- ma fått blifver ock P, för d. 15 Dec. efter HaL- LEYS Taflor, — 38”, 34 0”, och efter DE La LANDES, = 38”, 32, 21; håraf fkulle Heliocen- trifka Longituder upkomma, fom blefvo om- kring 2 Minuter oviffa. För at finna Redud&ionen eller Vinkelen P, år fåledes båttre at gå en annan våg. T. May- ErRs Sol-Taflor åro 13 pålitliga, at Solens Lon- gituder efter dem utråknade' icke kunna fela Öfver 5 a 10”. - Man kan derföre genom en af deffa Taflor funnen Solens Longitud, och Planetens obferverade Geocentrifka långd, hvil- ken förut iaffeende på Aberration och Nutation bör corrigeras, finna Vinkelen vid Jorden (T > imel- | TG — ER 1388. OM Möv. Dec. 287 imellan Solen (5) och Planeten P, hvilken Vinkel (T) icke gårna kan vara felaktig Öfver, 1o a 15”. Härtil: kommer åfven, at Formen af Plane- ternas Baner år tåmmeligen vål beftåmd, få at I.ogarithmerne af Diftancerna i de båfta Taflor icke fkilja fig fårdeles mårkeligen ifrån hvar- annan; följaktligen kan man, af Vinkelen vid T, Solens Diftance från Jorden, = ST, och Planetens Diftance från Solen. — SP, med tåm- melig noghet utråkna Vinkelen P. Man får på det fåttet, af Diftancen SP, efter HALLEYs | Taflor, Vinkelen P för d. 4 December, = 362 44, 10, och efter DE LA LANDES, — 36?, 44, 03 utflag, imellan hvilka fkilnaden år mycket mindre ån efter förra Methoden, ja få obetydlig, at den hår ej kan komma i något betraktande. | Den Heliocentrifka Latituden år utråknad af den obferverade Geocentrifka, få at Tang. Tang. Lat Geoc. « Sin $, Lat, Hell = oe hvarvid Sin. T. dock år at mårka, det Vinklarne S. och T. ej åro tagne af Taflorna, utan beftåmde af ob- fervationerna på det fått, fom nyfs år anfördt. Sålunda hafver man. 1783. Medeltid. = & obferverade = Heliocentr. i Köpenh, Heliocent. Long. = Latitud, t Er 2g SÖT CN R Fig Oo vor RE PL SN RE BR NOA 9 (EMPIRI ARG 2 oe AE TBS Et 20115 055 4 2096-102. ENDS OT TA 7 ART 15 TING NOGA TA O7T581 OL 27 744120 > 0A1287 314800 028,29 15 31 7.35 40-24-10. .39-50 OAL D 298 1783. O&. Nov. Dit. 6. 3. Af Martis tvänne Heliocentrifka Lång- der, den ena för och den andra efter vandrin- gen genom Noden, famt af en Heliocentrifk och en annan Nordlig Bredd, kan man finnå den förfta obfervationens afftånd från den upfligande Noden genom följande Formel Diff. Long. < Lat, Aufir. SS — — — > Men der Lat. 4ufir. + Lat. dra af fer man flrax, at fmå och i Obfervationerna på Lati- tuderna oundgångeliga fel, hafva en mårklig verkan på Nodens beftåmmande. Et fadantitel kan antingen vara politivt eller negativt i båg- ge Latituderna, eller ockfå pofitivt i den ena och negativt i den andra. Om det fåttes — d och fupponeras i den ena Latituden vara + 4 och i den andra — d, inträffar den ftörfta mifs- råkningen uti Nodens rum, mifsråkning, fom Diff. Long. x d ifvr Xx —-T e = -s - = Lat. Aufiv. + Lat. Bor. Når man jämför Obfervationerna för d. 1 och”31 December, år Diff. Long. Heliocentric&e = 58005 > sat. Aultr. dir Dec 7, 2 > Lab Bor. d. 31 Dec. = 24, 413; och enligt de bruk- te Inftrumenternas Natur och aggrandering, år 26" Håraf blifver x= + 58995” 5 = + 55 1993 och fåledes Nodens rum ovifst på + 2', 35”, utan! at obfervationerne kunna befkyllas för flörre fel ån 5". Men då följande utråkningar vifa, det de tundna Rummen för Noden myc- ket nårmare fåmma Öfverens, år det et bevis - på Obfervationernes godhet, och at felen an- tingen hatva varit mindre ån 5”, eller åtmin- Alone icke utfallit på den värfta fidan. Jåms« | och it Rn SN å 1785: "OM Nov. Dec. 289 Jimförde I Obf. Helioc. 2Afftånd från Long. Helioc. obfervat, Long, förft. Dag. Nod. förtt. Dag. at NING 4 mu" Ö & nu S Ö få 60 1 Dec. 15 Dec. 1 14 16.41 + 337306 I 17 54 17 VRT I 14 16 41 3 38 3 I 17.55 15 renat 104064 30 TP 17.54 43 2 — 15 I I4 50 II 30320 I 17.53 40 RUB I 14 59 II 3 MS I 17.54 19 BEN 1 14 50 II SOC > I 17753 49 6 RER 1:15157 II I 57 4 I 17 54 15 KU 9:57 Mi 157300 Of 17:54 50 fn RI DEN Al 15:67 EK i ATI BTG TI I7.5A30 Medium af alla 1.17.54.24,2 6. 4. Af Obfervationerna d. 4 och 15 De- cember kan man få veta tiden, då Mars var uti den upftigande Noden; ty 6”, 4, 367: sot, BAR OT a 10 AX; hvaraf Man fin- ner, at Mars, för at igenornl öpa en Båge af FASA IS Heholt ad, 124, 43, 23” och når den- na tid lågges til Obfervations- tiden d.. 4 Dec. näml. 7', 40, 16", finnes paffagen genom upfli- gande Noden hafva fildvagir 21785. dy DEG Ort, VåS4 30 efte Kibbenbavns Medel-tid. Nodens Longitud == 1", 17”, fär. Od | Til flut vil jag anföra de Longituder, fom komma af de måft bekante Taflor för QS å December 1783, nåml, efter CASSsINI - = 15, 182, 4', 59 Felen — 19,35" ATEN TE a JON LG sla — 023, 27 "DELA LANDE- 1, 17, 59; I > dad Af deffa åtven få vål fom af de i $. i. an- förda fel för Geocentrifka Rummen , är klart, at Hr. DE LA LaAnpes Tafior, hvilka til det mmålta grunda fig på Tycko BraHes obfervatio- ner, åro de bålta; dårnåtft komma Hr. HALLbyS lb dras tr mr agateen Fjer- 290 1785. Of. IVov. Dec. Fjerde Stycket af Förföken, til Uplyfning om Luft-Hvirf/ar och Sky-drag. ul. Om Orfakerna til Skydrags- Hvirflar | uti Atmofpheren. $. 46. Nedan jag uti Kgl. Acad. Handlingar för år 1780, pag. 1, 83. omftåndli- gen befkrifvit arten och förhållandet af dra- gande och återgående hvirfiar uti fytande åm- nen; och uti Handal. för 1782, pag. 1, förme- delit jämförelfe med Skydragens allmånna Phe- nomener, i det nårmafte bevift, at deffa fruk- tansvårda Meteorer altid åro beledfagade af, och egentligaft bero på dylika uti Luftkretfen upkomne omlopp och gyrationer: återitår för mig til flut, at korteligen vidröra och under- föka fjelfva orfakerna och fåttet, huru dylika dragande hvirflar uti Atmofpheren upkomma och genereras. — Hårvid kunde jag nu, fåfom hittils, beropa mig på förfök, hvarigenom deffe hvirflar lika få vål uti luften fom uti vattnet förmedelft omdrifne kroppar och machiner kun- na åftadkommas och göras fynbare; famt dår- vid vifa, huru otilråckligt viffe Autorer befkrif- vit, de af gyrerande kroppar uti omgifvande fpånfliga medel upkommande rörelfer, då de icke med, et ord vidrört den, i axlens di- redétion ftändigt ingående, öfver ytan fpiralt nedlöpande, omkring /Equatorns plan vidftråkt utdrifna, men af omgifvande medlets motftänd til polerna ombögde och fäledes jåmt erg ende 1795. Oå. Nov. Dec. 201 ende och omlåpande Strömmen ; hvilken dock altid finnes och finnas bör, då en folid kropp, til exemp. Solen, med håftighet hvrider fig omkring fin axel uti någon fpånflig få kallad ther m. m. Men fom alla dylika experimen- ter endaft tjena at leda imagination uti fjelfva begreppet om deffa rörelfer, och uti Atmofphe- ren icke tråffas, hvarken omlöpande trådar eller fådana botten-hål hvarigenom luften, få- fom vattnet vid förföken, kunde afrinna: få vinnes ej heller något genom deffa liknelfer, når frågan år om de fanna och /verkeliga Or- faker, fom uti Luftkretfen föranlåta och om- drifva Skydragens våldfama hvirfiar. Alt hvad forföken därvid utråtta, och detta är likvål något, beftår dåri, at genom enliga verknin- gar leda tankarna på enliga orfaker, det år få- dana krafter, hvilke til art, antal, diredtion och fammanfåttning förmå fåtta luften uti de til deffa hvirflar erforderliga och af förföken kån- da rörelfer. 6. 47. I anledning håraf måfte fåledes uti Tuften anträffas, antingen verkelige dårftådes | ömlåpande Hufvud-hvirflar, hvaraf, fåfom vi- fat år, alt det öfriga följer: eller ock, måälte dår finnas andra krafter, hvilke genom fam- manfåttning utråtta detfamma, fom Hufvud- hvirflarne, at fåtta luften uti de til dragande Columners formerande nådiga omlopp. För- fra frågan blir fördenfkul: Om uti Atmofpheren gifvas nägre verkelige Hufvud-hvirflar, fom för= anléra Skydrag? Och dårtil kan fvaras: at dår- eft och få långe man, i anledning och nårma- fte likhet: med förföken, med Hufvud-hvirflar endaft förftår fådana, hvilkas omlopp förorfa- | VA kas 292 1785. -Oå. Nov. Dec. kas och aldraförft upzommer af någon invår- tes nåra vid axlen omlåpande och förmedelit centrifugal-drift utåt verkande kraft och orfak,; hvaraf få vål den rundtomkring centrum utgä- ende, fom hvälfvande och fjeifva Dragen på- fkyndande Strömmen upväckes och hålles i gång: få käånne vi. hittils ingen fådan uti vår Atmofpher, Ej heller har någon fallit på den tanken, at Skydragens omlopp förorfakades af fjelfva molnens och andra dåruti somlöpande åmnens egen drift. Ty blotta äfyn medgifver, at det år den i trörelfe ftadde luften, fom med- förer Kropparna, men ingalunda Kropparne luften; . Och hårigenom förfaller, i affeende på förfta drifvande orfaken, fulla enligbeten med de befkrifna förföken aideles. Men för- anlåtes man håraf at vidare fråga: Om icke, tör hånda, på annat fått och af ntvärtes drifs vande orfaker, flera arter af omlöpande hvirf- lar, och ibiand deffa fådane kunna våckas och finnas i Naturen, fom med de hittils -befkrifne och af invårtes kraft omdrifne Hufvud-hvirf- larne,;' i anfeende til Skydragens formation, haf- va lika verkan? få fordrar fvaret därå, något mera betånkande och nårmare underfökning. . 48. Alla uti luften, faåfom et ganika lått , låttrördt, fpånftigt och litet fammanhån- gande åmne, föregående åndringar åro van- ligen beledfagade at hvarjehanda hvålfningar och omläpande rörelfer; ibland hvilka de egent- ligen kallas Hvirfvel-Vindar, fom gå i ring om. kring långre axlar; och dylika cylindrifka om- lopp, af mycken vidd och: ftyrka, åro oneke- ligen ofta til uti vår Atmofpher. Det år be- kant, at defie hvirfiar upkomma i-alla de hån- delfer 1783. .O& Mov. Dec 309 delfer dår en jåmt framftrykande Luft eller > Vind motas och på något fått hindras uti fin fria gång och framfart. At hår underföka fjelf- | va förfta orfaken til Vindar eller Luftens fram- firykande rörelfer , år aldeles utom vårt åmne; men at korteligen utmärka de förnåmfta Hän- delfer hvarvid det fåledes framtågande Vådret förfåttes i hvirflande omlopp, kan i det föl- jande medföra nytta och uplysning. - Vi mår- ke fåledes: 1) När en enkel Vindflröm tränger in uti en lugn och fiillaftdende Luft, packar den altid och fammantrycker luften framför fig. Denne prås- fade Luft gifver fig, fåfom fpånftig , ut åt fidor- na; men finner jämvål dår altid för fig Luft hvaraf den motas , och omfider tvingas at gå i firidig led emot förfta ftråmmen famt, då den vidare motas däraf, följer minfta motftåndet åt til famma firöm och dårmed förenar fig, -och genom detta omlopp fåtter den inom fig be- Antliga luften , utifrån i rundlöpning, hvaraf fäledes altid upkomma Sido-hvirflar, fom föl- ja Strömhufvudet åt, få långt detta förmår trån- ga hig in uti den lugna Luften. Om denne Luftftröm haftigt och på en gång upkommer och åter haftigt förgår, (fåfom Skottet utur en mÖörfare), formeras rundt omkring fkottet en hvålfvande, mittpå öpen ring, fom framdrifves et ftycke, fladnar och förgår. Har Luftmas- fan en parallellopipedifk form med anfenligt djup, och framftryker horizontelt,formeras dår- af två upråttflående cylindrifka Sido-hvirflar, af famma art, fom man fer då Vatten utur en Canal faller in uti en vidare Sjö, eller Vatten af olika fårgor faledes blandas. LA 2) När 294 1785. OM. Nov. Dec. 2) Når två fridige Vindar mötas , och imel- fan fig hoptrycka Luften, fom då i Sido-ftröm gifver fig ut åt båda fidor, kunna dåraf, på fått fom fagt år, Fyra dylika hvirflar på en gång upkomma. Men få vida Vindärnes jämn- vigt fällan långe varar, blir ock en af Vindar: na fnart rådande och förtrycker den andras Hvirflar; eller trånga Vind-ftrömmarne fig fram utmed hvarandra, då en Hvirfvel på hvar fidå blir förtryckt, och de två Öfrige följa hvar fin Ström i ftridig led. 3) Störa två Vindar fnedt ihop, eller ifrån Gdan infalla på hvarandra, upkommer dåraf en efter Diagonalen framdrifven ftarkare Vind, hvilken, fåfom en enkel, medför fina Två hvirfiar vid Strömhufvudet. | ) Når två Vindar i flridig men paralld ed , til något affånd föryka förbi bvarandra, och både, fom enkla, föra deras 2:ne Hvirflar med fis, kan det hånda at de mellanliggande Hvirf? Larne förena fig med hvarandra och utgöra en gemenfam ftarkare Hvirfvel, fom drifves om af bågge Sido-vindarne', ftadnar någon tid på famma ftålle och behåller fit omlopp dår, få långe Vindarne blåfa med erforderlig ftyrka emot hvarannan. $. 49. Utom deffa håndelfer hvarvid Luft fNöter på Luft, gifvas bevifligen ånnu flera til- fållen, .dår en rått framlöpande Luftitröm af mötande Kroppar vid Jordens yta fattes i hvirt- tande omlopp. 'Sådant hånder 1) Så ofta Vå- dret blåfer lodrätt eller fnedt emot föreliggans de länga Högder och Bergs-ryggar. Luften, fom ihopttyckes emot dem, framftryker långs efter högden med ftridare Sidoftröm, fom formerar åter- 1785. OR. Nov. Dec, 205 återgående Hvirflar med den påliggande Vin-' den. År landet ej långt, fåfom en Ö, kan Vin- den förtrycka Sido-ftrömmarne til bakfidan af landet, hvareft de mötas åt med tvånne Hvirf- far; fom förmera en ingående 'bak-vind imel- lan fig; hvilket i fmått fes bakom alla feglande fkepp, utgående dåmningar i firömmar, och andra breda uti vatten råttfram förda planer, ärar Des 2) Bakosn alla långt utgående Landtuddar och Promontorier "upkommer uti lugnet en omlö- pande Hvirfvel, få mycket viffare, fom den famme dår altid får blifva på famma fålle, och af den emot framfidan hoptryckte famt omkring udden förtryckte Svep-ftrömmen jämt underhålles. 7 3) Uti Sund imellan Berg och Öar, fåror- fakar en påliggande Vind ftarkare Luftftröm dårigenom at den emot landet hoptryckte luf- ten ifrån båda fidor framflyter til Öpningen, flöter ihop, men af det påliggande vådret drif- ves ut igenom Sundet , och på andra fidan bak- om landet formerar få mycket kraftigare om- iöpande hvirflar, fom flera af de förenåmnde omiftändigheter därvid ftöta tilhopa. SR 4) Emot Land af rund inbögd figur , ombå- jes en fnedt påfallande Luftftröm altid til'rund- löpning och hvirfvel. Hvarvid likafom vid de förra händelfer inhogkommas bör, at denne fnedt påfallande Luftftröm icke reflecteras efter lika vinklar, utan följer den motande Planen åt, tils han efterhand får vidga fig och genom rund- löpning återkomina til den anfallande Strömmen. 5) Når vådret blåfer tvårs öfver en hög bergs-rygg , formeras på bakfidan däraf en an- : Z 5 nan 296 785. OR. Nov. Dec. nan art af Hvirfvel hvars axel ligger horizons telt efter bergslångden, och genom hvilfning nedvid jorden förorfakar in eller upgäende bak- vindar; dem man likvål nu, jämte deras fam- manfättningar med de förra, kan gå förbi. - -$..50. Af alt detta år tydligt 1vog, at Tuften förmedelft ordinaira Vindar kan på fle- ra fått fåttas uti hvirflande omlopp, och få kallade Hvirfvelvindar eller råttare Vind-hvirf- lar dårigenom förorfakas. Defle Vind-hvirfar förtjena vid underfökningar om Skydrag få mycket ftörre upmårkfamhet, fom fjelfva erfa- renheten tyckes medgifva, at deffa Meteorer ifynnerhet infinna fig och blifvit fedda på de orter och ftållen dår Vindhvirflarne, efter det anförda, måft böra och kunna upkomma. Så- ledes åro efter Herr DE Nux obfervation, fom i 40 år på Ön Bourbon dårpå gifvit akt, Sky- dragen likafom bundne vid den tid då Paffade- vinden fkiftar och kaftar om, och ftridige lutt- ftlrömmar med fina omlopp fäledes antråffas uti Atmofpheren, BuFFon. Hift.. Nat. Supplem, T. VI p. 168. Omkring kufterna, fes Skydrag måft vid utgående Landt-uddar och uti Sund imellan och omkring Öar: FORSTER. Ob/ferv, made during a Voyage. Öfver Sjöar och Slät- ter, fom åro omgifne af höga berg, förekom- ma Skydrag oftare ån at man ej dårpå behöfde gifva akt: Med et ord, det fer ut, fom hade Skydragen et verkligt fammanhang med alla de orter och fituationer hvaraf Vind-hvirflar plå- ga föranlåtas. Hårtil kommer, at Skydrag of- ta vifat lig icke få vål under, fom efter ftor- mar, och det fom mera år, at de Naturkunni- ge hittils i allmånhet föga tånkt på andra or- faker 1905. OM Mov. Dit | 207 faker til deffa Meteorer ån de förenåmnda af fridige vindars måten upkomne och til få be- fynnerlige rörelfers upvåckande för tilråcklige anfedde Vind-hvirfiarne: - "Vi erhålle förden- fkul åfven häraf nogfam anledning, at noga efterfe, huruvida deffe Vind-hvirflar äro eller bö- ra tagas för verkeliga Hufvud-hvirflar , hvaraf Skydrag kunna föraniatas; eller hvad annan med- verkan dem vid deffa Meteorer tilfkrifvas bör. 6. 51. Til den åndan blir nådigt at något nårmare jåmföra deffa uti luften "omlåpande Vind-hvirfiar , med våra förut befkrifne egen- .teliga Hufvud-hvirfiar; och då blifver man fnart varfe, at dem imellan år en betydlig fkil- nad. Når: omloppstråden vid förföken fölgde en cylindrifk väg, formerades dåraf tvånne flags hvirflar tillika. Den ena utom, den andra inom famma våg. Utom fig framdrifver tråden den få kallade utgående ftrömmen, och denne tråf- fas Ögonfkenligen icke: vid -Vind-hvirflarne. Deffe likna mer och fullkomligen trådens inra hvirfvel, fom åter til alla delar kommer Öfver- ens med dem, hvilke, uti bekanta förfök, up- komma uti vatten, fom uti cylindrifka glas oms drifves på en centrifugal. Machin. Vattnet fåt- tes: dårvid urifrån i omlopp, famma våg inåt tiltager ock då des haftighet under påftående omdrifning. Ytan formerar en parabolifk grop; axel-kårnan tömes efterhand, lättare kroppar ån vattnet gå intil, inen tyngre ut ifrån den- na axel, tils alt kommit i jämnvigt omkring famma axel. Så fnart utvårtes driften uphör, ftladnar vål Vattu-hvirlens omlopp ej tillika dårmed, men förbytes med och i det famma til fin art. Den mattas nu och afftadnar ef- | ter- 208 1785. Oi. Nov. Dec. terhand utifrån inåt; löper fåledes haftigaft når- malt axlen, och dårigenom något liknar våra Hufvud-hvirflar. Men få vida aldeles ingen ny och beftåndig orfak til rörelfens fortfåttan- de år tilftådes, förmår denfamme icke heller åftadkomma någon utgående ftröm, mycket mindre någon efter axlens långd up eller ned- gående dragning, utan hvarje verkan dåraf bidrager til des afftadnande. Den ende fkymt til dragning, fom dårvid rönes, år i början, då drifvande kraften eller råttare Vattnets egen centrifugal- kraft tömer axeln, fom up och nedifrån af tillytande luft och andra åmnen då kan fyllas; hvilka ock, om de åro låttare, fe- dan omkring axlen formera en cylindrifk co- tumn , och kunna en tid bibehålla fig, men aldrig förmå våcka någon wverkelig dubbel dra- gande column och hvirfvel, hvars omlopp un- derhåller och påfkyndar fig fjelft. Af famma befkaffenhet och art äro nu jåmväl de före- nåmnde Vind-hvirflarne uti luften. De upkom- ma förmedelft Vindarnes drift utifrån, kunna fåledes , få långe deffe drifva och föranlåta axlens rarefadtion och tömning, både up och. nedifrån gifva anledning til en art af drag och fyllning, famt formera cylindrifka columnner omkring omlopps axlen af liåttare kroppar och åmnen , fom ditföras af damgifvande luf- tens tryckning och bibehållas dår af des rela- tiva centrifugal-kraft: Men ingalunda förmår denne kårn-column at bibehålla fig fjelf, når yttre omlöpande driften, det åro vindarne, ftad- nat, mycket mindre at förorfaka de våldiam- ma verkningar och den dragning, fom fkydrags columnerne inom få infkrånkt krets finnas med- föra. 1785. Of. Nov. Dec: 299 föra. Således år, förmedelft deffe Vind-hvirf- lars egna Mechanik och art, hvarken tro- ligt eller möjeligt at defamme åro och inne- båra fanna orfaken til deffa våldfamma Meteo- rers Hvirfvel-vindar. Det enda fom dåraf vån- tas kan och det de verkeligen ofta, fåfom lån- gre ned förekommer, torde bidraga, år, at likafom fpåka förut, och gifva anledning til de krafters verkfamhet hvarpå Skydragens drift federmera endaft och allena beror. Men det, iom egenteligaft och utan genfågelfe fylleft be- vifar Vind-hvirflarne icke vara råtta orfaken til Skydrag och deffas våldfamma omlopp, år den allmånna och få mångfaldige gånger befan- nade obfervation: at ftarkafte Skydrag vifat fig och blifvit fullbordade uti fullkomligafte lugn och ftillafte luft; ja detta få ofta, at månge tro en långvarig hvila uti atmofpheren böra gå förut, om Skydrag fkola vinna fin fullbordan och ftörfta kraft. Sjöfarande råddes juft fördenfkul få mycket för deffa Meteorer , efter de gemenli-' gen dåraf Öfverfalles uti ftilt våder, då inga Segel kunna hjelpa dem til farans undvikande. Detta år vål icke få allmånt, at ju Skydrag åf- ven med, under och efter ftormar vifat fig. Men få behöfves ej heller, efter min tanke, mera ån et enda exempel af Skydrag uti fullt lugn och död ftilla luft; för at bevila, at an- dra orfaker ån Vådren och Vind-hvirflarne må- fte vara vållande til deffa hvirflar, hvars väld- famhet öÖfvertråffar alla Stormar hvaraf de;kun- nat förorfakas , ja fom fjelfve åro de ftarkafte af alla Stormar. Således år nu ock föga hopp öf- tigt, at förmedelft: några uti Atmofpheren up- våkte och för fig fjelf omlöpande- Vind- fi uI= 300 1783. Off. Nov. Dec: Hufvud-hvirflar förklara Skydrags-hvirflarna, och deras verkningar. Man får, efter få mån- gas förolyckade tilbud, lof, at med förbigåen- de af alla Hufvud-hvirfiar vidtaga en annan, och fåkraft den enda ån öfriga Methoden, at genom betraktande af fjelfva de dragande Skydrags cot Jumnernas rörelfe lagar uti naturen upleta och efterfe andra krafter, hvilke, antingen för lig fjelfve eller i fammanfåttning med andra kun- na vara i frånd at föranlåta, våcka och uti luften underhålla rörelfer af dylik ftyrka och befkaffenhet. | $. 52. Uti en dragande Skydrags-Column anträffas, efter det fom vid förföken. dårom bevilft år, en tredubbel rörelfe: rätt up och ned; i ring omkring dragets axel; famt lodwvärt intil eller ifrån denna axel. > Således måfte ock uti atmofpheren, dår dragande Skydrags-pelare vi- fa fig, antråffas trenne: til deras i gång fåt- tande nöÖdige krafter. 1) En, fom på något vift och infkrånkt ftälle drifver Luften" rått up el- ler ned. 2) En, fom i ring omförer Luften omkring detta ftålle, och 3) En tredje, fom trycker och håller Luften intil famma omlopps axel; - Dår deffe tre krafter finnas i behörig proportion, målte ock likafå nödvåndigt uti Luftkretfen en dragande Hvirfvel, fom i fpi- ralt omlopp påfkyndar fig fjelf, upkomma, fom detta vid profvet med. utrinnande "Vatten var klart och tydeligt. Det måfta och egentligafte beror likvål hårvid på den förfta efter Axlens . långd rått up eller ned drifvande kraften och rörelfen. Denne utgör defle Hvirflars egente- liga caracter; hvarigenom de fkiljas itrån aila öfriga. Denne blir ock uti Luften den rå SUM e | I 1785. O. IVov. Dec. 201 fe at taga rått på, då de öfrige falla af fig fjelf i Ögonen, få fnart man vet, at Vind-bvirf- Jar dår finnas; och Luften förmedelft egen tyngd utöfvar famma Sidotryckningar, fom andra flytande åmnen. . Saken vore gjord, om nä- gre få kallade Hufvud-hvirflar gåfvos, fom bi- drogo til Luftens ftrömmande up eller ned. Men då fådang fela, och det jämvål år denne efter Axlens långd framdrifvande kraften, fom brifter vid Vind-hvirflarne för at dåraf forme- ra Skydrag: Så år ej annat öfrigt, ån at vån- da upmårkfamheten på alla andra krafter och orfaker uti naturen, hvilke på något fått kun- na förorfaka en rått up eller nedgående Luft- flröm, för at döraf, i fammanfåttning med den redan kånda rundlöpningen af Vind-hvirflarne och Luftens onekeliga Sidotryckning formera deffa dragande Hvirflar. Af dylika krafter åter åro ej flere, fom hårtil kunde föreflås, hittils kånde, ån följande tre: Varme och Köld: Fallan- de Regn: och tft den Elestrifka Kraften. Ingen dåraf fa obekant, at man ju kan döma om deras förmåga: Ingen få otjenlig, at ju en el- ler annan budit til at dårmed fåtta Skydrags- förklaringar i gång: Ingen heller få kraftlös, at ju fkydrags-lika Phenomener dåraf kunna förvåntas. - Men hvilkendera af dem år den råtta, ankommer på nårmare granfkning och jämförelfe med verkeliga obfervationer på Sky- drag i Naturen. — Hvarvid, tör hånda, något af den ena, något af den andra kan infes och förklaras. "Men viffaft den råtta blifver den, hvaraf alla Phenomener enfamt, låttaft och na- furligen hårflyta och med hvarandra låta för- I. Var. 302 1785. Of. Nov. Dec. | I. Varmen. $. 53. Eld och varme utvidga luften, göra den låttare och förorfaka at han inom en kal- lare flyter eller tryckes up, famt då detta på något flålle jämt fortfar, och den omgifvande kallare luften ifrån alla fidor flyter til, at in- taga den upftigandes rum och i fin ordning genom upvårmning följa efter, upkommer dår- af på detta ftålle en lodrätt upftigande luitftröm, hvilken i och för fig fjelf icke hafver någon rundlöpning med fig, men då nedre lutten .ojämt tilfiyter, eller en fnedt påfallande fido- vind fåtter den i omlopp, måfte ock den up- fligande ftrömmen fnart få en Spiral-rörelfe, fom efterhand uparbetar fig til en werkelig Skydrags-hvirfvel. Den fåledes upfordrade luften utbreder fig i högden til en fpiralt ut- löpande ftröm, fom nedhviålfver rundt om- kring draget och förenar fig med den nedom- kring tilflytande luften. Alt detta händer än fortare, om den varme upltigande luften råkar at fylla Kärn-columnen af en verkelig Vind- hvirfvel, eller denne omkring den förra af hvad anledning det vara må, fättes i gång. Varm upftigande luft i fammanfåttning med fidovin- dar kan fördenfkul åftadkomma dragande hvirf- lar; och på denna grund har åfven Herr FRANK- LIN uti Letters on Philof. Subj.pag. 226. gifvit den förfta rediga förklaring på Mechanifmen af up- fligande Skydrag, hvarvid ganfka mycket före- kommer, fom gör denfamma, hälft vid de vid- flräktafte Skydrags-ftormarne uti Indifka haf- ven, Öfvermåttan. fannolik..,. .Samma mening har ock Herr DE BuUFErFON Hifi. Nar. T, tv. p 492; fom i anledning af flere lårde Jefuiters i Chi- na 1785. OM Nov. Dei. 303 na därom fattade tankar AZ. Erud. Lipf. Supplem. T. n p. 405. förklarar deffa Meteorer af varme oeh underjordifk Eld: Ja, det år troligt at den af Herr ÅDANSON Hifl. Nat. du Senegal p. 123: Vid Senegal fedde Columnen, forn til50 alhars äfftånd omkring fig fpridde fådan hetta at våta klåder dåraf började ryka, varit fyld med het luft, af hvilkens fammanflytning och refning den tpkömmit. Ån snera flyrkes denne förs klaring dåraf, at lugn och värme merendels föregå Skydragen. Men få enkelt och lätt det Vore at låta bero vid en få allmån och vål kånd Orfak; fom varmen år; få otiltäckelig finnes den likvål vära, när tillåmpning dåraf fkall gås rås på andra mindre och i fynnerket de ver- keligeén nedåt gående Skydragen, hvilkas verka ningar på intet fätt af en blott upåt fhröme mande luft kunna hårledas eller förklaras. Män har väl med Herr FRANKLIN budit til ät alde- les neka dem; och anfe de utur molnen neds fkjutande mörka fåckarne för en oöptifk irring af upftigne ångors condenfation uti öfra källa luften til dylika tnolnftoder: men dettå förs fallér genom de Rån hvarvid män, åttninftoné en eller annän gäng, fedt Skydraägen förminfkå och med lig nedföra fjelfva molnen, hvarifrån de nedhångt; MussthENBROEK Philof. Nat. T.Il. prog. Man här fedt Skydrag på de årstider upkominå då ingen värme kunnat vara orfak därtil: ej heller har man vid de måtta förfpordt någon fådän hetta i luften, fom til deras våld- fana verkningar kunnat finnas fvarande. ”Tvårt- om hafva Skydrag ;afxylt luften. Handl. 1958. Pp. atit. FÖRSTER, Obfervations made during a Voyage, ps 109 1feq. Man. har fvårt at-begripa POE Aa hvar- Kär > 304 1785. O&. Nov. Deci hvartöre Skydragen af blott varme fkulle ups fliga uti få långa fmala ofta bögde och flingran- de 'columner, hållt öfver vatten, dår ingen eid brinner, med den håftighet at underhålla lutt= ftlrömmen få lång tid; ån fvårare år at dåraf förklara Skydragens mårkvårdiga vandring oOf= ver Haf och Land, hvarvid ofta en våldfam ftorm, men. ingen ovanlig hetta medfölgt, el- ler funnits på den trakten fom de åtfölgt. Man borde, om het luft gör Skydrag, ofta och al- tid vid Eldsvådor och: brinnande :Vulcaner fe dem upkomma, åtminftone fpär dårtils men in- gen har anmärkt dylikt. - Således felar mycket, at alla deffe Meteorers phenomener af blott varme kunde förklaras; faft mera befinnes var- mens fulla Antagonift, jag menar Kölden, ehu- ru. i ftridig led, vara i ftånd at åltadkomma och tår hånda verkeligen oftare förorfaka, äf- ven faådana verkningar och phenomener. 2. Köld och Regn. $. 54. . Når luften uti eller ;sunder et moln i höga Atmofpheren haftigt afkyles, ihopdrages den, blir tyngre, failer ned och formerar dåär- igenom en lodrått nedgående luftfiröm; hvil- ken, då den af vindhvirflar fåttes i rundiöp- ning, på lika fått, iom det utur bottenhål af- rinnande vattnet, formerar en fpiralt nedlåpan- de dragande hvirfvel, til hvars Öfra vida tratt luft och moln ifrån alla fidor flyta til, gifva fig ned dåruti, packas ihop och formera en nedhångande column. Åro molnen: vatturika och deras ångor löpa ihop til droppor och: regn, påfkynda deffe genom fit fall den nedgå- ende flrömmen, ja de åro enfame iftånd at : våcka 1785. OM. Nov. Det. 305 > våcka och underhålla denfamma. Ju mera nu hvirfveln dåraf påfkyndas, ju ymnigare til flyta och regnmolnen .upifrån dåruti, och ge- nom fit fåledes på et ftålle famlade och ned= ftörtande vatten utgöra fåkallade Skyfall. Den härvid emot jorden nedrufande luften åter, ut« breder fig til en utgående famt rundtomkring draget upåt hvåltvande flröm, hvilken genom förening och nedlåöpande dåruti, underhåller och påfkyndar dragets drift. Alt detta liknar få mycket de uti naturen efomoftaft fedde och obferverade phenomener, at man fnart dåraf kunde töranlåtas at hålla denna orfak och me- chanik af Skydrag för den enda och råtta, hvarigenom deffa Meteorer tillkapas. Mänge Autorer och de måfta Sjöfarande åro af. denna mening, och det fer ej olikt ut, fom fkulle verkeligen fiera Skydrags lika Phenomener på detta fått genereras, få fnart någon Vindhvirfs vel under molnen föranläåter deffas famling och nedfallande. Herr PryMme har verkligen fedt Skydrag på detta fätt formera lig. Philo/. Trans« Gös NA 20 pr egdei Ne 284 Pale FORE EELES Tranfatt. Vol. 49. 1755. po 147. hårleder dern alla af fallande regn: Detfamma flyrkes med många fkål uti FrRANKtiINs Bref, N:o 22, Herr LiNDSAY Gentlm, Magaz. 1781. ps: 5595 015. it. 783, p- 125, fom förkaftar FRAnNKLINS förklaring om fligande Skydrag, går få långt, at endaft villa anfe Skydragen för ftarka och infkränkta regn- fkurar, fom på långt håll likna pelare och co- lumner; men ovilft år om ibland hans håndel- ier, alle varit verkliga Skydrag.. Man bör til- lika jämföra flera verkningar af deffa Meteorer, för at Öfvertyga hg, huru otilråekelig denna Re Aa 2 förs Fo 306 1785. O&. Nov. Dec. förklaring år. Mean fer ju Skydragen icke all 1enaft falla ned; man finner "ock tillika at den nedfånkte columnen utöfvar de tydligafte up- ät gående verkningar. - Nägon gang har blott et våder dårutur funnits bläta nedåt: men langt allmånnare år, at den nedhängande Moln-co- lumnen vid des fpets, likafom en Pump ups fört vatten och jordifka åmnen inom lig til ftor högd och dårftådes fpridt och utkaftat dem: Öfver Hafvet kunde det dårunder vanligen mö: tande våtten-berget och upftigande columner, af mången på långt håll anfes och förklaras fom en blott ftånkning och fprittande af ned- Aörtande regn: men då det händer, fom ofta fkedt, at alt vattnet utur en A eller Sjö tömes och föres up åt högden, få at man fer bottnen dåraf; når famma vatten fedan antingen, fom en fpridd regnfkur eller med fulla åmbare, få- fom 'en flod, nedflörtes öfver landet: når fam: ma hvirfvel i fit framtågande nedbryter fko- gar, murar och hus fram för fig, lyfter, fpri- der och kaftar dem up til vacker högd, och alt detta efomoftaft fker uti lugn, varm, klar och torr luft, dår ingen regndroppe mindre något Sky- eller regn-fall vifat fig: få finnes nogfamt, at köld och vatten upifrån åro åfven få otilråcklige at förklara alla deffa upåtgående verkningar, fom Varmen förut befanns til åftad- kommande af de nedgående. - Såfom medver- kände och bidragande omftåndigheter, förtjena Vind-hvirflar, Varme, Köld och Regn alla fin tilbörliga upmårkfamhet; men Skydragens råtta och allmånna orfak bör vara af den art, at famtida up- och nedgående verkningar, ftridige och reciproque dragningar, håftigare är 9 ama- | | 17835. OM. Nov. Dec. 307 famare Luftftrömmar ån vid: alt det föregå- ende, dåraf förorfakas; och denne kraft för- modas i vår tid fäledes icke kunna vara nå- gon annan, ån Eleäriciteten. | ; VE ARR (Slutet härnåft.y LA SKRÄCKANS, (Mergi Merganferis) . hushållning och lefnadsfått, jämte nägre anmärkningar öfver detta flågte i all- men ce fd | Af | SAMUEL ÖDMANN., .. IA kråckflågtet, (Mergus Linn. y har de mått 2 utmårkta kånnetekn, fom fullkomligen fre- da det från förblandning med andra fjöfogel- flågten. Ville man därjämte förlita fig på de flera arter Mergi, fom hår och dår upgifvas af frefande, af Cabinetters befkrifvare, eller andra Ornithologifka Auttorer, få fkulle man kunna upftålla en någorlunda anfenlig lifta på arter af detta flågte. Men. erfarenheten gör, åfven i denna del, en anfenlig infkrånkning.. KöÖnens ganfka olika fårg, jämte föråndringar för olika ålder, har gjort, at man uti böcker finner vis da flera Arter, än i Skårgårdarna. : Mifstag, fom åro aldeles oundvikeliga för de författare; hvilke ej hafva tilfålle, eller ock icke vårda, föka underråttelfer om Foglars parning och hushållning. Sjelfve Hr. Arch. och Ridd. von LiNNe, fom få varfamt fökte undvika all för- dubling af Arter uti Naturens riken, har dock ba Ad3 ej jen . 308 1785. 08. Nov. Dec. ej kunnat undgå at åtfkilja trenne hjonelag in- om Skråckflågtet, fom, i frållet för 6 upförde Arter, dock endaft utgöra tre, och af hvilka de två likvål åro våre allmårnafte vattenfog- lar, jag menar Skråckan och Prackan. Den oför- rått, fom fåledes tilfogades denna fiftnåmnda, år dock redan råttad uti nyafte uplagan af Sy- flema Nature. Jag har trodt mig böra nåm- na detta fåfom en urfåkt för mitt företagande då jag til Kongl. Academien tager mig frihet at inlemna nagra Anmärkningar rörande et, til utieendet, få bekant och på alla nya upgifter blottadt åmne. Skräck flågtet lefver af fifk; kallas därföre af fomliga Nationer f/kånder, dykånder, m. m. fom har affeende på des nåringsfått. "De uppehålla fig få vid hafs-fom infjö-vatten; uti den Nors ra jordhalfvan. Arter af detta flågte åro fund- ne vid Ifland ; Or&FsEn; Grönland; CRANTZ; vid Norige; STRÖM; med et ord i alla Euro- pens, få falta, fom föta vatten. De utbreda lig icke mindre öfver Afiens Norra del, åt Aftra- can, 'Kamfchatka, och, om jag rått förftår KEMPHER; åfven til Japån.. Berronius fann Mergus Caftor Vintra, och, fåfom hän beråttar, åfven den”tiden klåckai Egypten. Det år ock troligt, at Södra Europas Mergi flytta undan vintern til de Våftra delar af Africa. At Ame- ricas Norra hålft har Mergors, få vida des öftra fom våltra hafskufter, vitna CA TEsBY och HEr- NANDEZ. Jagitviflar dock, at de gå Söder om Dagjämningsskretfen. Atminftone påminner jag mig intet enda exempel. dåraf; och det är åt- minftone vift, at af de 36 nya Sjöfogelarter, dem 1785) OM Nov. Dec. 309 dem Herrar ForsTER uptåckte under Söderhafs- refan, hörde ingen enda til detta flågte a). "Ehuru allmånne deffe åro i alla Sjöar och der i Europa, tror jag dock, at man orått fördublat detta flågtes arter. För min del kån- ner jag endaft: 4 med vifshet utftakade arter, af hvilka tre åro Svenfka, famt tvånne tvifvel- aktiga, fom fordra nårmare utredning. Neml.: 1 Mer gus: Merganfer, Skråckan. Mengus Caftor år dennes hona. : 2) Mergus Servator. Prackan. | 2) Mergus Cucullatus, fr. America och 4) Mergus' Albellus, hvars hona år Mergus mi- nutus. LiNN. Utom deffe 6 Linneanfke Mergi, fom i få måtto bringas til4, finner jag hos GMELin denyngre b). 1): Mergus 4faticus. Den år för liten at föras til en artföråndring af Merganfer, kan ej heller) för felande Crifa, föras Hl. Söran tor. "Den fynes mig ock inftämma med OKRAMERS Mer gus Lxhiops. N:0 90. Abboten CeTtTI ec) befkrifver och en ny Mergus, den han kallar 0) Anitra RN Den befkrifves til ftorlek och fårg aldeles lik en Villgås, (Colore Scolo- "pacino) med röda fötter, famt utan crifla. "Den fåges beföka Sardiniens kufter under vintertiden. Man kan för viffo antaga den- na för en' hona af en okänd art, fom NN kan utfrakas förr å än Hannen tillika blix uptäckt d). A a Jag KrRa- S eh Obferv. de hade during a | Voy age round the World by J. R. FORSTER p. 194. 5) Ruff: Reile. I; p. 188: tab. 20. c) Neturg. von Sardinien. Th. II. N:o 109. d) AT alla mig kånde Mergi åro Hannarne utmårkt vackre och pralande, men Honorna dunkla och mörka. se: 1785: OM Nov. Deco KrRAMERS Och BRUNNICHES Mergi kunna fannös likt föras under någon af föregående, Fa Af deffa vil jag, för denna gången, fåfta mig vid den allmånnafte, nemligen Merganfer eller Skråckan , hvars feder och hushållning jag haft tilfålle, i denna fkårgård , utröna. Synonyma. MAS, Mergus Merganfer, LiNN, S.N: p.208: n.2: Merganfer Audttorum, | BrunnwicHes. N:o 92. år en varietet ål= dre. til ären. Y | EOEM. Mergus Caflor LINN. SÅN. 209: N:0 4. Caftor Auttorum, - | Mergus Glacialis. BRUNNICHE. N:0 99. Da= nis Sjöftgerne, år viflerligen famma hona,; Mergus Gulo; KRAMER. N:o 88: likaledes, Mer gus Rubricapilla. BRUNN. N:0.93. åfven, At Mergus Caftor år blott til köret fkild från Merganfer bevifer, utom Hera fkål, åfven Ana- tomien, helft ånnu ingen Öpnat någon Audo- rernas Caflor, fom befunnits vara Hanne. Hr. Do& Brock har anatomiferat flera, och flån- digt funnit dem vara Honor e). Den Hona af Merganfer jag jämfört med v. Linnés Cafor, inflrämmer på det nogafte. Den hade ock blif- vit fkuten i famma fkott fom des Make, Mer= ganfer Mas. | | Denna oreda härrör dåraf, at man under- låtie, vid arternas utflakande gifva fårfkildta kånnemåirken åt fårfkildta kön, En omflåndig- het, fom år oumgångelig vid detta flågte, få iramt oredighet fkal undvikas. Af denna ot- fak blifver ockfå den Linneanfke Caracter Spe- cificus me ee — 1785. OÅ. Nov, Dec. ajå vifious på Merganfer otilråckelig, Efter et års fullvåxte Specimina, fom ernått artens råtta fårg, fkutne uti medio April, då ånnu inga yngre varieteter vågat för kölden vifa fig i vär fSkårgård , och jämförde med Brissons til alla delar inftåmmande befkrifning, blifver altfå Merganferis Caradter Specificus följande: | Mars , capite atroviridi nitente, vix criftato f). collo niveo, dorfo cinereo, tedtricibus ni- veis, remigibus anticis atris, pectore abdo= mineqve flavefcente, pedibus ruberrimis, > Foem. Cinerea, Capite criftato rufefcente, gus la alba, alis fpeculo albo; linea nigra divi= "fo, pettore et abdomine flavefcente, pedibus pallidis, un : år > Hannen" kallas Skrake, "Honan Skräckan. Smolandis: Vrakfogel. Islandis- Gulönd. Norveg. FifRand, Skjörand. Grönlandis Pararfuck. Fen= non. TZofkelo, ”4jolindu. Germ Seerache, Danis Skallefluger ;' Angl. Goofander, RME a Vid denna art förtjenar upmårkfamhet, at Hannen icke åger någon märkelig crifta; då dåremot, på Serrator och >Albellus , Hankönet fårdeles prålar med denna prydnad, Hannens ftrupe utvidgas på två frållen, men Honans år fom leda luften til lungorna. ” Skinnet år nog tjockt, men icke mycket fegt. ia ERT + Hiflöpie." cn gi 'Skråckan år en flyttfogel dock kan man fåga at den, mindre än de Öfrige af fanima egenfkap, fruktar kölden, I lindrigare vintrar FNS da a fy- dö ? Crifta longitudinalis erettiufcula. år en Caraéter, fom = blifvit tagen efter Brissons ritning. Tom. VIL t. 22, Men ftällningen är icke dår aftagen naturli g. 312 1785. Off. Nov. Dec: fynas de ftundom qvarblifva, och om de ån flytta få äterkomma de redan i April, medan ännu ifarne köras. Det år dem nog at finna flrömdrag öpna, famt rakar utvidgade til fina behof.; Ar 1770 bragtes mig en Skrake tilhanda öti Hellingland, mitt i Januarii, fom blifvit funnen halfdöd och utmattad,:på en fjö un- der den ftrångafte köld, fyra mil från hafvet. Detta: öde hade håndt honom emedan han ic- ke i tid: förfogat fig til hafs, utan uppehållit fig rortens firömar, fom då inom två nåtter, af-ovanlig köld tilfröfo. Foglen kom fig före i et måtteligen varmt rum, men kunde ej hål- las: vid lif i brift af tjenlig föda: > Jag flutar dåratf at Skråckan icke fruktar kölden, 'utan bortdrifves faft mera af ifen. De Skråckor, fom ,-enligt BELLONIUS, vintra i Egypten, årö dårföre icke Nordens infödingar, hvilka ej kunna gå få långt. Detta gåller dock blott om de gamla, eller få-kallade> Isfkrakar ; ungarne äro få i. detta, fom i de öfriga fogelflågten, mera kånfloöme och återkomma 3 veckor fed- nare. Det år en artig, fyn at fe dem garnerå isbråddarna af fjårdarnas råkar, på hvilka de hela dagarne fitta orörlige , partals, ifrån kl.7 a 8 f. m. då de återkomma från gryndorna; dem de i folens upgång beföka, för at med dykande förfkaffa; tig föda til-kl.: 5. .e m då de två och två fmåningom' börja flyga til fina vanliga nåringsflållen , dår de förblifva til fo- fens nedgång, hvarefter natten tilbringas på famma iskant, fom dagen. :Såkrare hviloplats kunna de ej heller utvålja. F anfeende til klåckningsftålle gör man fkil= nad på Träd/kräckor och Sren/Rräckor. De fed- nare 1795. OM. Nov. Dec. 313, nare Vårpa imellan ftenar, under bufkar; de för- re uti ihåliga tråd. ”Trådfkråckan år den tidi- safte af alla fjöföoglar at lägga ågg. Redan d. 21: April (1774) har jag funnit 5 ågg i des bo. Denna hade" utvalt en iholig ek, mer ån 300 — famnar från ftranden; famt hade öpningen för fit bo ungefär 14 alnar högt från roten. Jag obferverade henne flitigt, och, då hon fått 11 ågg i boet) började hon ligga, befökte ej hel- | Jer mera fin, i den utanför belågna fjärden, fig uppehållande Hanne. Natten för d. 24 Moaji, hade hon redan fullbordat fin klåckning och flyttat med fina ungar: til det för dem af Na- turen egenteligen beftåmda Element. Af den- na förrättning fkulle det löna et ”nattvak för at få vara åfkådare, '' Det år nog fvårt at för reftålla fig, huru Moären, hvars nåf år full= fatt af-få många taggar, hvilka likna nålsud- dar, kan, utan at fkada den fpåda ungen, ned- flytta den från en fådan 'högd. Jag har icke tråffat någon Skårkarl,) föm varit vitne til det=. ta göromål, eller kunnat, med erfarenhet; få- gå huru denna flyttning, fom fynes förknip- pad med få många fvårigheter, låter fig verk> flälla. Imedlertid år: det vilt at Modren, fam- ma nätt då kläckningen fker, låter det vara fin förfta omforg at bringa fin kull til hafs, och at alt detta fker inom några timmar. Skräckan lågger ftundom til r4'ågg, Hvil- ka åro til fårgen nåftan hvita, hafva lika af- rundning åt polerna, få at man icke utan mö- da kan fåga hvilkendera åndan är fpitfigare; til längden 3 tum och 4 linier, famt tjockafte om- kretfen 5 tum och 2 linier.. Hon låter fkatta fig, blott det fker varfamt, och värper då vi- 30 da 314 1785. OM. Nov, Dec: da öfver fit vanliga antal. Har åfven den olå, genheten at blifva plundrad af Mårdar, fom då gemenligen döda Modren, : Uti gamla grofva ekar, hånder fltundom, at tvånne Skråckor vårpa tilhopa; och en gammal Skålfkytt beråt- tade mig det han en gång, då han årnade fkat- ta et lågt fkråckbo, dår han några dagar til- förene , til: Modrens upmuntran, lemnat några ågg qvar, i ftållet för ågg, fick 5 ft.-blinda råfungar. Ehuru Skråckan år nåftan varfams maft af alla hafsfoglar, förgäter hon dock fin fara då hon ligger på fina ågg, och föker åf- ven freda dem med et gemenligen vanmigtigt förfvar. =. RR At låta hemfoglar framklåcka Skråckors ågg år et fruktlöft förfök; ty de framklåckte un- garne kunna på intet fått hållas vid lif. De hålla fig vål til fin ftjufmoder, och gifva med öpna nåbbar fin hunger tilkånna, men bjuda ej til at åta fjelfve. Den föda af fifk man floppar uti dem, dödar dem. Et bevis, at Skråckan mi- fe förh, i fin egen kråfva, macerera fifken, och fedan gifva den i Ungarnas munnar, un= der deras fpådare ålder, | Efter kläcknings-tiden , eller ock förr, be- gifva fig Hannarne til de yttra fjårdar, dår de tilbringa fommaren. Uti hän rugga de, och man får den tiden fe dem fofva på böljan med hufvudet under vingen. Den fom fkjuter en fådan, kan då ftundom låcka flera dårmed at han gifver den fkutne en fådan ftållning. Skräåckan lefver egenteligen af fifk. Atmin- ftone har jag aldrig funnit annat födoåmne i deras. magar, I fynnerhet plåga deras kråfvor vara. upfylde med /Rinx/fk, fåfom den, få | lade AE lade Lakgulan eller Blennius Viviparus Linn. Denne fifkart öfverflödar på hafsgrunden och låckar flera fifkåtande föglar til deffa platfer, Uti en Hanne fann jag åfven en gång en Al, om 14 tums långd, hvilken fynes hafva varit nog dryg at både fånga och fvälja. Men de taggar, med hvilka hela detta flågtets nåbbar våpnas, tyckas, på et befynnerligt fått, vara åm: nade at fafttaga och behålla dylika flippriga fifkar. Af denna föda kan fåledes icke Skråckan. undgå at vara tranig och ofmakelig. Den år i fanning, nåft Lomrmen, fåmft af all fjöfogel, fom åtes. Den nyttjas öckfå endaft af Allmo- gen, hvilken vant fig vid denna fmaken; och fåleds finner någon behagelig mägtighet uti foppör på Skrak-kött. Denna ofmak ftår icke hos Skråckan at afhjelpa genom fkinnets af- flående, eller det gula fettets borttagande, hvil- ket bidrager at göra andra nog tranfmakiga foglars kött åteligt. Af denna orfak fitta Stånds= perfoner endaft vårde på foglens goda och rika betåckning. - Likvål betalar man denna fogel med 20 a 24 Skilling paret, faft en Skrake af ftörfta flaget blott våger 4 och en Skråcka 3 marker. | Uti Kongl. Academiens Handlingar för år 1749, p. 190, år denne fogels fått at jaga filkar in uti vikar redan anfördt — Det finnes ock omrördt hos flera Autorer, fårdeles hos Herr Harrie, i des Naturgefchichte der Thiere Th, II. N:o 723, hvilken afmålat denna Skråekans tjentt, fåfom et befynnerligt bitråde til vårt flågtes underhåll. — Detta loford år förmodeligen öf- verdrifvet. Atminftone har jag aldrig tråffat någon enda i denna fkårgård, fom fått fkörda fps någon 316 1785. Ott. MWVov. Dec. någon frukt af deffe foglars få befkaffade bes Nållfamhet. Således mäåfte denna. håndelfe va= ra mycket fållfynt, eller ock, vid den famma fåfom vid mycket annat, mycket fågas efter fågen. . Och fkulle de Pelecan-arter, fom i Cafpifka Sjön fått namn och loford för famma fifkjagnings fätt, icke flitigare bevaka denna förråttning, få kunde väl de öfverdrifna be- rättelfer, få för deras, fom för Skråckans råk- ning, utan någon fkada för Naturens kånne- dom, tåla någon infkrånkning. Sluteligen bör jag nåmna, at denne fogel= art hos ofs endaft fålles med fkott, fårdeles för våttar. . UTDRAG af Kongl. Veten/kaps Acade- miens Dag-bok. FÖRTEKNING på Inflrumenter , Naturalier och Böcker , fom i detta Av blifvit frånkte til Kongl. VetenfRaps-Academiens Samlingar. Hans Exc, R. R. m. m. Grefve Nitrs BiELKE har förs årat, et original exemplar af Hr. De SAUSSURES Hygrometer, befkrifven uti Effais fur I Hygrometrie; Tab, I; Fig. 2 > - En Samling af 150 Mineral-Stuffer måft Svenfka bergarter , fom felat uti K. Academiens Mineral-Ca- binet; hvilket Cabinet och Hans Excellence fielf i år gjordt fig den mödan at öfverfe och om des båttre rangering förordna. Herr P. AptLErRHEiMm, En Liber Gnomonicus af Miffing, gjord i Holland. 1597. Herr GusST. Vv. ENGESTRÖM; Laboratorium Chymicum: I D:3 St. Om 'drifning och finering af SCA - uld: 1785, OM. Nov. Dec: 317 -oGuld : famt våta fkedningen med dårtil hörande Ope- rationer, .Stockh. 1784, 8:0. Herr PaATR. ALSTRÖMER. Trän-Grums-A&en, Stockh 1784. 4:90. ; Herr Cigg GJÖRWELL. Geographie öfver Sverige af E. Taneld. "I. B. I. D. Stockh. 1785. Herr J. NORDENANCKAR; Tre nya Svenfka Sjö-kort, eller Pafs-Chartor öfver Ar Belterna, Sundet och Vefttra delen af Öfterfjön, lamt fpecial Charta öf- ver Kuften från Söderhamn til Stockholm. Grav: af > Åkrell. Her: Vv. BURGSDORF; Aufmunt. zu drförföktinig der Vers håltniffe der Gevåchs-arten m, m. — Tabell, Von der Tegeifchen Baumzucht. Herr P. A. Gapp i Åbo; Underfökning om nya Navi- gations-leder och Köpingar i Finland. Åbo 1785. 4:02 oo - = Afh. Om medel til Allmog. Bärgning urider Säd- .voch-Foderbrif. Abo 1785. 8:0. . Herr M Lunb, II. Del. atvEn gammal Mans utvalda Bref til en Ung Prins. IL D. 1783. ; Herr BAILLY i Paris: Rapport des Commilffaires , char- gés par le Roi, de Pexamen du Magnétifme animal, "Paris. 1784: "440 Herr JR FORSTER 1 Halle; Gefchichte der Entdec- kungen und Schiffarten im Norden, = Francf. a. d. Oder. 1784. 8:0: | - = Samlung von Abhandlungen öconom, u. techno- log. Inhalts, von 7. &B. Forfer. Herr P. F. pE SvuM i Köpenhamn; Hiftorie af Dan- mark fra Aar 804 til o4r. IL T. Kiöbenh. 1784. 4:0. « - Hervarar Saga ok Heidrekskongs. Sumtib. pP, F. de Subm. Hafnize 1785. 4:0. - >= Hjelmfljernes Bokfamling. tienende til uplysning af de under den PDanfke Regjering liggende Staters Litteratur. I. II, Del, Kiöbenhavn. 1782. : Herr Sam. ÖDMANN; Strödde Samlingar utur Natur- -kuvnigheten til den helige Skrifts uply sning. I och 2; Flock. "Upfal. 1785. 80. CH, F; METEOROLOG. SOCIETETEN I MANHEIM; E- phemerides Soc. Meteorol, Palatinae. Obfervat. A. 1783. c. f. Manheimii 1783. 4:0 | Herr A. G. KKEISTNER i Göttingen. Neue Abhandl. d. K. Schw- 218 1785. OR. Nov. Dec: oK. Schw. Academie d; Wiffenfehaften; fär d. J: 1780: 1783. Vol. IV:; Leipzig, 8:0:r Lt. ; : Herr PENNANT i England; Aréie-Zoologys Vol. H: Lond. 1784: 4:0, = Herr APR. Båck; Bibliotheque raifonnée des ouvrages des Scavans d'Europe: i728 - 1747: Vol 42: 8:0: Herr Tu; BuGGE i Köpenhamn ; Obfervationes Aftro= - homice Ån. 1781 - 1783 inftit. in. Obferv. Reg. Hav- nienfi; et c; Tab: Aftron.; coinparatee. Hävns 1784: 4:0; s - Charta öfver Nordl; delen af Fyen; 1780: THE RoYAL SociETtY of Lonbon; Philof. Trahs- .- at&ions 1784: P: II: 1785: P; E 4:0: d = 3 Aftronom; Obferyvations made at the Royal Ob- fervatory at Greenvich f. the Year 1775 fö 1782 by Nevil Mäfklyne. Vol; 11: Lond. 1783. Folk: | KonGL. LonGitups COMMISSIONEN I ENGLAND: Original Aftton; Obfervations made in a Courfé of a Voyage By Cooks, Kings and Bailly. Lond; 1782. 4:0: Herr JonNaAS DRYANDER, i London; har fkånkt des framledne Mor-broders Aflefloren och Prov: Med.Dr. Lars Montins, efterlemnade och honoin i teftamente tilfallne vackra Naturalie-Satnling, beftaende af, En ftor och rar Ort-Samling eller Herbariwn , inlagd efter v. Linnés Syftem uti tvänne vackra Skåp med dårtil hörande Catalog. Et mindre Skap med Snåckor och Conchyliev : En Sätnling af Cramier efter diverfe Djäor: Åtfkilliga Mineralier mm. ms hvilket alt genom Herr Borgmåftaren Såf/Iröins föranftaltande ifrån Halmftad . ofkadt hitkommit, och fattes ifynnerhet et billigt vår= de på denna Ört-Samling , fori der år en af de ftörs- fta inom Riket; och Academien ej ågt hågon dylik förut. Hårmed fölgde ock tvinne Manuferipter: En Curfus Maärthematicus. Oropont. 1652. föl. och; Enchirid- Avitbm. et Geom. Prat. af He&or Loffman. i640. $:0, - = Jac. Dickfon, Fafciculus Plantarum Cryptogamica- rum Britanniz, c f. Lond. 1783. 4i0... 79 « = A Chemical Analyfis of Wolfram, by Don J.J. and F; De Luyart, travfl. By Ch. Culleh. Lobhd. 1783. 8:0. «+ 2 Richard Relbhan Flora Cantabrigienfis.- Cantabrs 21785: 8:08 ST err HERM. SCHUTZERCRANTZ; Mårkvårdiga Håndel. "fer i den praktifka Förlofsnings Vetenfkapen. Stockh.s 2785. 8:o. Dedicerad til K. Academien. err 1485. OM Nov. Dee: = 3t0 Herr J. A. Retzius 1 Lund; Prodröme d'un Ouvrage fur le Syftéme des Vailteaux Lymphatiques, Par Paul 0 Mafcagni. å Sienne. 1784. 4:0- ED sor Dominici Cyrili, De effentialibus nonnull, Plan- . tarum Caratteribus, Commentarius. Neapoli. 1784. 8:0. Herr DE Pastorer i Paris; Differt. fur Vinfluence des Loix Maritimes des Rhodiens fur la Marine des Grecs et des Romains, cet. Paris. 1784. — FElegies de Tibulle. Tradué&. Nouvelle. Paris. 1784. 8:0. | Herr J. G. P. MörreRr i Greifswald. Tyfk och Svenfk, famt Svenfk och Tyfk Ord-Bok. II. D. Greifswald. 1785: 4:0. ; SE Herr DE RomMé pE LISTE 1 Paris: Des Caraéteres ex. terieurs des Mineraux. Svivi de deux Tableaux Sy- Hoptidues. sa Paris: 1784. SO: soo sm oh Herr DE SaGE i Paris. Defcription Methodique du Ca- binet de PEcole royale des Mines. a Paris. 1784. 8:0. Herr DE ta METHERIE 1 Paris. Effay analytique for Pair pur, et les differentes éfpeces dair; a Paris, 1785: 80. : | ” RE Herr J. A, Murray 1 Göttingen. Opufcula, in quibus comment, varias tam Medicas quam ad Rem natura- lem fpectantes, retra&tavit, emend. auxit, Vol. I. Göt- -tinge. 1785. 8:o. Dedicerad til K. Academien. : = > HRofén v. Bofenfleins Avweifang zur Kenntnifs und Curder Kinder-Krankheiten. Vte Edit, Gött. 1785. $:0. - - De Materia Arthritica ad verenda aberrante ibid, | 22795: 40. | RS ; ; Herr A. L. ScHråtzERr i Göttingen. Stats« Anzeigen - 2t - 28 heft. nebft Reccards Regifter tib. 1-24 heft. K. VETENSK. ÅCADEMIEN I PETERSBURG. A&a Acad, Scient, Imp. Petropolitan&e. p. A. 1780. P. I II. « + Eloge de M:r Leonard Euler, par N. Fufs. Peters burg "1780 för ATEA "Herr DE MorveEav i Dijon. Opufcules Chymiques et « Phyfiques de M:r T, Bergman. TIL a Dijon, 1785. 4:0. Herr Prefident. ROSENADLER; XIX Vol, Svenfka Böcker, Herr Capit. GusTt. C. BerRGH. En Samling af diverie Stenar och Petrificater ifran America. é Herr JoH.G. VON CARLSON; Mufeutm Carlfonianurn, in quo novas et feleétas Aves exhibet Andr. Sparrman. Fafc, I. Holmizxe 1786: Fol: Herr PAUL FRISI OR pan T. II. Mechanicam BR nd Bb | unir 220 1785. OÅ. Nov. Det. univerfam et Mechanic> applicationem ad gg Muent. Theoriam continens. Mediolapi. 1783. Oratio in Memoriam Viri dum vixit Colbert än; PETRI " WARGENTIN. Nornine Natiöonis Jemtlando-Medelpadi- Gee, fcript. a Petro Djupenflröm. Paibls recitata. Upf. 1785. kt Gp FÖRTEKNING På de Rön, fom äro införde uti detta Qvartals Handlingar. Pag. z, OO” Cubifka och Biguadratifka Equatio- ners jakade och nekade famt orim- liga Rötrers CAndra Fortfåttningen) så GusTt. AporeH LEtJONMARK - - 239 2. Om Cometernes minfia afflånd ifrån äv | dens Orbita, jämte Anmärkningar om 1779 års Comets Elementer; (Förfta Fomtätta;) af ERIK PROSPERIN - > - " 274 3. Heliocentrifka Longituden af Martis ja gande Nod, obferverad i Dec. 1783; af TUGNAS BUGGE: 14:0a une ANA 285 AA. Fjerde Stycket af Eöbrföken, til Uplyfaing om Luft -hvirflar och Sky- drag; af JOH. CARL WiLCKE + - = 2 = 200 5. Skraäckans ( Mergi Merganferis ) hushåll- ning och lefnadsfått, jämte någre anmärk- ningar Öfver detta fågte i allmänhet ; af SAMUEL ÖDMANN - - NR a 6. Utdrag af Kongl. Vetenfkaps Wailer Dag-bek = = - 257 JR NY | REGI- ) | R EGESTER På de förnåmfta Åmnen, fom förekomma uti detta årets Handlingar, vå onomte, Orm Cometers minfta afftänd ifrån Jor- dens orbita 274. Om 1779 års Comet, 279. Ele. menter på ätta nya Cometer. ibid. Heliocentrifka Longituden af Martis upftigande Nod; obferv. i Dec. 1783. 285: Arrelabus > detta Infeé Slågtes fkilnad från Curl: 38 Se Infe& Ben-vöta uti nedra Kåftbenet, hvarvid hela nedra Mar« go Maxille inf. lofsnade. 232. Boranik. Nio flags Nåfslor från Jamaica, 28. Braxen-leks tider obferverade. 236. Brunflen, at dåraf få Magnefium. 141. a den finnes FEN. Bår-Syra, 17. Bår- Safter innehålla dels Citron, dels Aple, dels Vinftens-Syra. 21. Chemie, Om Frukt - och Bår-Syra. 17. Om Salpeters” proberande på halt af Kokfalt. 61. Om Ferrum Phos- phoratum och Sal perlatum, 134. Förfök at få Mag. nelium af Bruniten och fammanfmålta den med ändra Metaller. z41. Om Rhabarberjorden i FOP ER "Tilredning af Magnefia alba; 172. Comet. Se Aftronomie. Curculioner , Se In(et. Djur. Tetrodon- Mola Tagg-buk, funnen vid Svenfk Strand. "115. En rar Ödla från Java. 130. Snö-mufen. Muftela Nivalis. 212. Feber ; ; 1 Flottans Sjukhus i Carlserona, 73: Snuf-Feber, Iafluenza 79. Fifk. Om Braxen- Jeks tiden. 234, Lakar hyfa mafk i lefren. 180; ; Bb 2 . Fog- AEA & RAGISTERA & Foglar. Svårtans Seder och hushållning. xor. -Hvit:Orrz "höna, 230: Skråckans hushållning och lefnadsfatt. 3077 Frukt. Frukt-Syra 17: -Frukt-tråds blomfter fkadas af mak. +356. ra FRESPATT IS x Hvirfoel-vindar. 292. Se Vind-hvirfar, och Sky-drag. Infe&ter. Fyratio Curculioner från Goda-Hopps-Udden. 37. Phalena Tirea betulinelia, fom bor i fvamp.157. --Matikarne' af Phalena Pruniella och rectangulata fka- da blomftren på Fruktträd. 150. Tema Lote, eller” -Takdefver malken. 1907 Phalena Noctua Parthenias, hvars larf bor i barkio 296. Lucani: Genus och nya Species, 220. Phalena Tinea grandevella, hvars ,» Larf lefver flera år i -En-fpånor. 224. 7 - q I-lofsnings tider i Storfön och Ofvangö Socken i Ge. diri:land. 224, Aer DE t Firn, Orfaken til Kallbråekan- hos järn år Phofphor. Syra. 135. . Des förhållande med Sal perlatum, 139,1 Kokfalt , prof på des myckenhet i Salpeter. 64: Krut. - Prof på des godhet. 66. q Lak-lefuer Mafken ; anmårkningar dårom 180. - Des bo. ning inom dubla rörliga hylfor 184. råknas til Tes. ni. 199. 4 | Eucani genus och två nya Species, 220. Luft-bvirfiar. Se Skysdrag: : Magnefia » alba, des fötmänligare tilredning 172. - Magnefismsz huru denve Metall båft fås utur Brunften "tar, faller fönder i Vatten och gifver brånbar Luft. 150. kan fmåltas ihop med andra Meialler. 154. Mars, denne Planets upftigande Nod obferverad 1783. 285. Mathematik, Om Cubifka och Biquadratilka Equatio,, ners jakade och nekade famt orimliga Rötter, 1. 173 159-170; 2309-273. Alla Euhetens imaginaire Rötter til och med Tionde Graden, 94. Theorin om Spiral. pumpen, 5te Fortf. 199. | Medicine. Om Sjukdomars förhållande under Tio ärs tid uti Kongl. Örlogs: Flottans Sjukhus i Carlserona, 68. 79. Befkr, på et Mifsfofter 175. Rönsöm verkan . ar af Sedum Acté L. utvärtes brukådt, 228. Benröta uti nedra Kåftbenet, 232. Mergus 3; Se Skråcka. Mifsfofter , liknande en Mola , utan hjerne, nerver, hjera tar OCh alla ådlare inelfvor. 175 Natural-Hiftorie. "Se Infect. Djur. Foglar. Fifk. Botanik, - Nåfslor , fandne på Jamaica af O. Swartz, 28. 7 Orr-höna , en hvit befkrifves, 230, Pbalener. "Se Infe&. i Phyfik. Om orfakerna til Luft- färflar och Sky- drag. 290. Phofphorns. "Bes fyra gör Kallbråckan i Järn. 135. kan fas af järn och qvickfilfver, ibid. LÖ Pump. Theorin om Spiral -Pumpen, 199. huru ARE den kan utråtta. 217, Rhabarber-Forden » fins i flera Vegetabilier., 171. Rötter, Cubifka och Biquadr. ZEquationer. I. 159. 239. Enhetens, 94. Se Mathematik. Sal-perlatum; des förhållande med frn. 139. Salpeter ; .des proberande på halt af Kokfalt. Or: >= te Sedum acre L., utvårtes pålagdt gör nytta vid härd kall fvulnad under knån på lår och vador. 228. Sjukdomar. Se Medicine, Skråcka. (Mergus Merganfer) Des hushållning och lef- nadsfått; ojämte Anm, om detta Slågte. 307. Arter, 309. Skrake år Hannen, Skråcka Honan. 3II. ; Skydrag. Om orfakerna til Skydrags- hvirflar. 290: tre- dubbel rörelfe dårvid. 300. hårröra ej af Vind-hvirf- lar. 209. ej af varme, 292. ej af köld eller regn. 304., Sky-fall. 3054 | Skjörbjugg ; des orfaker och bot. 86. f. Snö-Mufen, Muftela nivalis L. befkrifven. 212 kiljet ifran Hermlin med fin korta afftympade och likfårga- de Svans. 215. Svamp; dåri lefva Phalen-larfver. 58. Bb3 Svår« REGISTER” Svårtan. Anas fufca. Des Seder och Hushållning. 191. Syra. Om Frukt-och Bir-Syra. 17. Äple-Syra 21. uti hvilka Bär fins Citron och Åple-Syra. 21. Ämnen fom innehålla Socker -och Aple-Syran. 24. Tagg- buk, Tetrodon Mola, et fålfynt hafs-djur. 115. Tegar , om deras lige > fkapnad ouh ftorlek. 121. Tetrodon-Mola, 115. Vind-bvirfiar ; huru de upkomma. 293. Stå i Samband med Skydrag. 296. åro ej enfame orfak dårtil. 299. Äkerbruk ; Om Tegars låge m. mi 121. Åple Syra, 21. fkiljer ifrån Citron-Syra, 23, Se Syras Chemie. Ödla; från Java med Stjertfena. 130. EET TSAR FÖRTEKNING På Au&torerne til de Rön, fom åro införde uti detta Års Handlingar. | Qvart. Sid, Ål rströser, Cras; Befkrifning på Nio flags Nåfslor RE på Napa > af O. Swartz, RR ARRHENIUS, CARL ÅXEL; Förfök til Sal- peters proberande på Halt af Kokfalt, - I. 6r BJERKANDER, CLAS; Om Mafkar fom fka- da Blomftren på Frukt-tråd - - Il. 156 BJÖRKMAN , ÅND. Om Islofsnings och Bra- xenleks-tider i Storfön och Ofvanfio Soc- = ken i Geftrikland . : or 1 RE FÖRTEKNING Brom, Carr M; Befkrifning på en helt Ljus. grå, eller nädlan hvit, Orr-håna, É 3 BONSDORFF, GABRIEL; Om Lucani Genus och två nya fvenfka Species dåraf, 00 EEE BuGGE, THOMAS ; Heliocentrifka Longitu- den af Martis upftigande Noda SSODIErVS Aa Dec. 1783 2 är SR IV. FAGR ZEUS, JON. THEoD. Om Tegars Lå- ge, Skapnad och Storlek! = — - - I. FAXE, ARVID; Om Sjukdomars förhållan- de, under Tio års Hö uti Kongl. Örlogs«+ Flottans Sjukhus it Carlscrona , e I « Fortfittning dårom, a I HAGSTRÖM, Å. JoH, Hårdelts, Om en Ben-röta uti Nedra Kåftbenet, RRENO NR I Il Ull HELLENIUS, CARL N; Befkr, öfv, Sné-Mufen ABOA NG SN Om Lak-lefver-Mafken HJELM, PETER JacoB; Förfök, at af Brun- iten erhålla Magnefium och famrmanfmålta den med några andra Metaller, Se I. HornstEDT, CLas FRr.; Befkr. på en Öd- Ja funnen VR infånd från Java , - II. LEYONMARK, GUST. ÅDOLPH; Om Cubi- ika och Biquadratifka Aquationers jakade . och nekade, famt Imaginaire eller få kal- lade Orimlige Rötter, = | SN - Förfta Fortfåttning, . dr | de OR - Andra Fortfittning, . oe se ITV: NicANDER, HENnRr. Theorin om Spiral- - Pumpen. 5te Fortfåttning . sönger > HL NORDMARK, ZACH. Alla Enhetens imagi- naira rötter til och med den Tionde Graden, II OpueLIVS, ERIC; Befkr, på et Mifsfofter, — TI. ÖprELIVS, Jon. LorR. Rön, Om Verkan af Sedum Acre L. utvårtes brukadt, - = HL Qvart. 285 FÖRTEKNING PaAvrKULL, GusTtArP; Befkrifning öfver et nytt Nattfly Phalena Tinea Betulinella , = - öfver förvandl. af Ph. Nottua Parthenias, « > Phalena Tinea Grandzevella,; « 6 PROSPERIN, ERIK; Om Cometernes minfta afftand ifrån Jordens Orbita, jämte Anm. om 1779,års Comets Elementer , - ReTz1iUS, AND. JAH. Tetrodon Mola, 'be- fkrifven, . S - a å SCHEELE, CARL WiLHELM; om Frukt och Bår-Syra, - Jus V å k = - Om Ferrum Pio och 2 per v. lam, « - Om Rhabarberjordens nårvaro uti fera " Vegetabilier , . - - å = - Om tilredning af Magnefia alba, = - SPARRMAN, ANDERS; Fyratio, til ftörre delen obekante Curculioher, från Goda Hopps- Udden, jämte Anm. vid detta Infe&-Sligte, WiLnLcKE, JoH. CArRr; Fjerde Stycket af Förföken, til Uplysning om Luft- hvirflar ' och Sky-Drag, c Å Qvart. I, HI. HI. IV. IV. ÖDMANN ,», SAMUEL; be Anas Fufcea:-> Linn. befkrifven til ys Seder och Hus- hållning - g = o- Skråckans (Mergi Meérganfetid) Hushåll. ning och lefnads-fått ;" jämte Anm. öfver detta Sligte, >» - sånråg ha I. IV... Ar RR ml! 4 hn FARA tr Fr OHINNE H + JET ert RR Ar RR RESER RR Br ee Sn fr Ann nn Art gj FA RER et RR ER DR 0 0 ne -— fa > F sr ranene sla > TTT S TF fd efter gr TRA mt oc Sr > utb — 9 - AR a LR Ar ne ——— 8 HÅ iu 141 IH rört rt — ———— er RR RR RR a — 2 3 0-0 rt RR Et RR t t + ps od AA RA ste Rå > - . tr sn - : - - + sä -- - rå - & - er er rr 4 | EE ”n -” = Re - —0 Ve Va gr VAA OR tr AL re nr vt i- tr PUR B rr SR FR OA > — . sann. rr rr > rer er RE BR RA sn RR re Os a ne sr KR - Pe St trå tärtrör ert = TE ena -— bal Svar EAA ran -— a — rr ret : - -- ade a . z : se | å ; Söosbiiå 4 : 25 - å Rd red emo Vg ET RRR RR > Sea R AROR SR FRAN An DRAR eBd-PrBDel pers rr - stege 0- stege HR j atejeser RAR RR GR Rn ss BTR TTT RR RI RAA VR RR RRD dets mg -—iv—RS LD 6 aa-D-dr g age 2 feed SRS HIHAL I ; 3 = . j ta 23! INTA stenas. / K - - 0 es - rer 45 a - -= i — 4 / ter RR AD stetes- riter RS RR RR deres Ret PER RE 9 are ee bvtese- re FR ra RAR VE RA rn bet na 2 annas FAN 0000 RY RAR TARA teser es sår rester sr rr 9 Od ett ARR ROR RRD tt Pg dr RA ——20. sr Brr SE Ls set RE Hr RR te RE et RR a re , . : ter stetetete fe RR - 2 ter errser ere RR te dere sets se BA a meter Stene te CER beter stem tr As Rs se resas TE Sr Merete - RR cn ters tenr a AE se RA MILNERRS RAIL Le il eden we? ser ed ere -teta see del FIG GLAD I Pi ers As teser erese Pr Mesters ses: Lä RA . -—t rest FR RA re tRtese fe i Rts — Tee tAt OReFEer Br pirr RR RR RA - Hittat tra Mörker tree än ör - se RA Se Ög ” Hau 4 f - ton unutH or CV cr BO AA JV 2 ve —-— er 4 Ae RR jo 0 -— rt - BR Rå Hög Hä tage RF RRDESRE RA oo rt AA AV AV r I SJ TR RA R Rn Bra RQ ms RR Se Ve Et SR RE SR KR Vs RR Rn VA paa? MEG MR Orr AAA ARR RO Fe RA es 2 DR ne er ANI AG > JRR en ge FRA nr Er 5 LES DR IVA ARTNR YA — NR VR UR RR RR