MEDDELANDEN
AF
SOCfETAS-
PRO ¥\m\ KT FLORA FENNICA.
FÖRSTA HÄFTET.
*Sfr>^-
Melsingfors,
Theodor Sederholms boktryckeri, 1876.
uf
Innehåll.
J. F. Norrlin, Flora Kareli £e Onegensis, II (Lichenes) . . . Sid. 1.
A. Blomqvist, Några iakttagelser rörande fröbildningens pe- riodicitet hos tallen och granen samt rörande ekor- rens förekommande i Finland „ 47.
P. A. Karsten, Symbolse ad Mycologiam fennicam, III . . . „ 55.
E. Sievers, Bidrag till kännedom om Höglands tiskfauna . . „ 60.
J. Sahlberg, Om Lacerta agilis L., Nilss. och dess förekomst
inom vårt fanna-område „ 65.
O. M. Reuter, Catalogus Psyllodearum in Fennia hactenus
lectarum „ 69.
0. M. Reuter, Catalogus praecursorius Poduridarum Fennise „ 78.
J. Salilberg, Om några för finska faunan nya Hemiptera He-
teroptera funna sommaren 1875 „ 87.
Meddelanden från Sällskapets förhandlingar den 4 Okt. 1873 — 13 maj 1875.
I. Botanik (och årsberättelser) „ 91.
II. Zoologi „ 119.
Bihang „ 127.
51270
FLORA ZAMUM OIEGBISIS.
AF
j. F. isrorii^3L.iisr.
II.
tLichenes.)
D.
'e första undersökningarna öfver laffloran uti Onega-Ka- relen datera sig från år 1850, då d:r .W. Nyländer besökte dessa nejder *) och uti Flora Karelica meddelade resultaten af sina der gjorda iakttagelser. Är 1861 gjorde numera aflidne kand. G. Selin på en genomresa några smärre in- samlingar. Ganska rikhaltiga lafskördar inbergades der- emot två år senare af n. afl. stud. Th. Simming och lektor H. A. Kullhem. Den förres samlingar, hvilka samtligen för- varas på Universitetet, innehålla inalles 356 lafvar, hvilkas artantal uppgår till 220 ^). bland hvilka 7 vid tiden för insam- lingen befunnos vara obeskrifna. Kullhems till botan. museum inlemnade lafvar uppgå till inalles 314, representerade af 232 arter, bland dem 2 för vetenskapen nya. Uti ett bi- hang till Lichenes Lapponice orientalis har prof. Nyländer lemnat en redogörelse öfver de af nämnde samlare hem- bragta anmärkningsvärda laffynd. — Sedermera har från ifrågavarande område till finska museum äfven insändts smärre lafsamlingar af apotekaren A, Giinther i Petrosawodsk.
Då jag år 1870 anträdde min resa till Onega-Karelen voro derifrån allaredan kända inalles 310 arter lafvar, hvil- ket antal genom de af mig då insamlade bidragen ökades med något öfver 150, hvarigenom totalbeloppet af de här- ifrån hemförda lafvar f. n. uppgår till omkr. 460 arter 2); bland dem ha inom detta område blifvit uppdagade 22
') Jmfv Flora Karelia; Onegensis, I, sid. 9 och f. ■^^ Underarter häri liksom i följ. tal inberäknade.
^ . L I O R A
för vetenskapen nya arter, livilka till största delen allaredan Idifvit beskrifna i tidskriften ^''Flora''"'. Fortsatta undersökningar komma otvifvelaktigt att i betydlig grad höja artantalet. Det- är hufvudsakligen de på berg och klippor, i synnerhet kalkhaltiga, förekommande former, som i större mån blifvit uppmärksammade. Som exempel på huru lätt man här kan o-öra nya fynd må omnämnas, att jag vid Walkeamäki uuder loppet af några timmar lyckades öfverkomma ej blott åtskil- liga för orten och provinsen utan äfven liere för hela Fin- lands flora nya lafvar, oaktadt just samma ställe i-edan fönil särskilda gånger varit af lafsamlare besökt.
Nyss anförda tal antyda att ifrågavarande provins är rikare på lafvar än någon annan del af vår Hora. På sätt fallet är med kärlväxterna, framstår äfven laftloran här med många egendomligheter gentemot det egentliga Finlands. En mäno-d i Finland ei förekommande former ha här blifvit uppdagade och bland dem Here utmärkta, ss. Ricasoha Wrightii, Alecforia bicolor^ Lecanora ciipreoatra (t. alhn. ). Af de mer nordiska arterna, ss. Solorina erocea, Pannaria delicaUda, Lecanora fuHcescem. Lecidea Tornoensis, L. steno- tera, L. limom, L. coniop^, \\\. II., Jir antalet större än livad motsvarande nejder i Finland äga att uppvisa. 1 afseende å lafvegetationen må derjemte anföras, att tlere i Finland van- liotvis sällsynta arter, ss. hkienda mesomorjj/ia, Parmeiia 2)erttisa, P. oUvetormn, P/n/><cia ^yeciosa, i 0)iega-Karelen teml. allmänt förekomma.
Emedan hufvudsyftet med min resa gälde växtgeografiska och topografiska undersökningar kunde någon större uppmärk- samhet härunder ej egnas åt lafvarna:^ endast under vistelsen uti vestra delen af området, då fanerogam-vegetationen ännu var f('>ga framskriden, medhanns verkställande af något noggran- nare iakttagelser och anteckningar i afseende å dessa växter. Med anledning häraf kan efterföljande förteckning ej göra
anspråk på att lemua någon fnllsländigare bild af lafvege- tafionen, ulan fram träder blott som en redogörelse öfver de frän förliandenvarande område gjorda insamlingar. Under sådana förhållanden har indelningen af provinsen uti särskilda regioner ej heller blifvit iakttagen uti .förteckningen. Der- cmot har uti densamma upptagits några hittills blott kring Petrosawodsk anträffade arter, emedan de sannolikt äfven förekomma uti Onega-Karelen.
Slutligen bör omnämnas att, på några få undantag när, exemplar af alla i följande förteckning upptagna lafvar för- varas uti tinska museum äfvensom att alla hithörande sam- lingar blifvit bestämda eller granskade af prof. W. Nylän- der.
cf<e,»=
Liclieries.
Fam. I. Byssacei. *).
Trib. SIROSIPHEI.
Sirosiphon pulvinatus Bréb. Prope pag. Schungii supra latus rupis diorit., loco subumbroso.
S. saxkola Naeg. E Kendjärvi, Koikari, cet,, adnohivi, at. spe- cimina hand sunt reportata.
Gonionema velutinum (Ach.) Nyl. — H. L. F. 51.**) — Walkeamäki siipra saxa qvavtzoso-calcarea dura; in promontorio Asheb supra saxiini dioriticum. — Ste- rile.
Spilonema revertens Nyl. Flora 1865, p. 601. Suojärvi (po- gost) supra lapides argillaceo-schistosos; Asheb ad saxa litoralia, diabasiea. — Fertile.
Sp. 'paradoxiim Born. In |)roinontorio Asheb supra saxuni litor., socia Pi/renopsidu pleiobolce.
Trib. PYRENOPSEl.
Euopsis granatina (Snirf.) Nyl. in Wii. \ Pyreaopsis yranatina
Nyl, olini. Supra latus saxi dioritici prupe paguni
Purajärvi. Fyrenopsis grumulifera Nyl. — H. L. F. 102. — Juxta cata-
ractam prope Koikari, supra saxa irrorata. F. pleiobola Nyl. in Flora 1873, p. 18. In promont. Asheb
supra saxum depressum, littorale, (diabas.).
*) Disposito nova Byetematica, in enunieratione sequentc adhibita, ab illustrissimo Ny lan ti ro est proposita atquc in litt. mihi benigne coni- municata.
**) Norrlin & Nyländer: Herbarium Lichenum Feiinice, fnsc. I — IV, numeris 1 — 200; Helsingforsiae 1875.
Tiib. HOMOPSIDEI.
Ephebe imbescens (Ach.) Fr. Supra saxa dioritica ad cata-
ractam Hirvaskoski prope Koikari tantuin lecta,
secund. adnutat. frequens est. E. persiiinulosa Njl. ^''Priori minor, (hallo crebre s])inuloso;
sterilis, incerta^' Nyl. in litt. Siipra saxuin litorale
jjrope pagum Suiiiui. PhijUisann endocarpoides Nyl. Ad Asheb et Koikari supra
saxa granitica et diabasica vidi; ad Tiiidie (dior.)
legit beat. Tb. Siiuming.
Fam. II. Collemacei.
Trib. LICHINEI.
Pteryyium pannarieUum Nyl. — H. L. F. 52. — Supra saxa littoralia (dioritica et quarzoso-calcarea, dura) per totuui territorium baud inlVequeus: iocis nonnullis (]uo(pie fertile visum.
P. aaperellum (Ach.) Nyl. Licheu. Scand., p. 25. Supra saxa ((uartzoso-calcarea, dura, ad \^'alkeauläki (c. apoth.) et Lishmajärvi (ster.): etiam ad lapidem diorit. ])articulis calcis iuspersum prope Perttiniemi (Perfc- uaNolok) hane s))eciem uberrime IVuctifieantem legi.
Trib. COLLEMEl.
CoUenia /laccidum Ach. Perttiniemi (Simmingj, Koselma (Kullhem): quoque Mundjärvi et Dvoretz adnotavi: ad Perttiniemi formam floccoso-isidiosam legi.
C. [lobjcavpon Scbijer. Ad Walkeamäki, calcicola.
C. pvlpomm Ach. In insula Pöpönsaari (Suojärvi) supra ter- ram in tissuris petrarum calcar. fertile legi; Walkea- mäki (Simming & Kullhem).
— f. mbms Nyl. \^'alkeamäki (Smg); Suojärvi ad calcifodi- nas supra terram baud infrequens. — Fert.
C. ulyrescens Ach. In monte Rogosa (W. Nyländer); Solo- meno (KuUb.)
C. ylaucescens (Hoffm.) Nyl. Ad calcifodinas prope Mund järvi supra terram arenosam parce. — Fertile.
8
C. iimbella Tack., Njl. Syn., p. 105. Walkeamäki, supra latus rupis dolomit. parcissime; sterile et incertum.
C. ? miiltipartittmi Sm., Nyl. Syn., p. 116. Lischmajärvi, in rupibus calcareis. — Sterile.
C. f aggregatlim (Ach.) Nyl. Specimina perpaiica, sterilia, forte huc pertinentia, ad Dvoretz supra cortieem sali- cis vetustum legi.
Leptogium quadratum Lahm. — H. L. F. 153. — Dvoretz, ad cortieem salicis, sterile atque incertum.
Z>. amphinodes Nyl. Tiudie, supra terram argillosam, nudara, c. apotheciis.
L. humoswn Nyl. Ad cataractam Kivvatscho supra terram arenosam (Simming). Pöpönsaari ad caleifodinas. — Fertile.
L. tenxiissimum (Sm.) Nyl. in litt. ^ L. spongiosum Nyl. olim. Supra terram argillosam et arenosam, nudam vel inter muscos ad Tiudie, Perttiniemi, Walkeamäki et Jänkäjärvi legi. — Fertile.
*L. lophceodes Nyl. In rupibus calcareis inter muscos ad Wal- keamäki (Kullh.) *) et Lishmajärvi. — Sterile.
L. subtile (Sclirad.) Nyl. Supra terram argillaceam, nudam, juxta Tiudie; sterile.
L. lacervm (Sw.) Ach. Walkeamäki, in rupibus calcar. inter muscos sterile; ''"'Tiudie''^ (Smg & Kullh.).
— var. pulvinatum (Ach.) Nyl. Stiojärvi (pog.) supra ter- ram inter muscos ad caleifodinas. — Ster.
L. Umhavense (Auw.); Corniciilaria Umhaiiensis Auw. in Hed- wigia: speciem hane in insula quadam ad Suunu super latus rupis prseruplee inter muscos legi: teste Nyl. ad Dianova-gora et Walkeamäki invenit beat. Simming. — Ster.
L. scotinum Ach. Locis calcareis ad Suojärvi (pogost), Lishmajärvi et Asheb legi. Quoque ad Walkeamäki ('^Tiudie^^) lectum (Kullhem).
*) På denna och åtskilliga andra al' Kullhem sanijade lafvav upp- gifves lokalen vara Tiudie, men insamlingarna äro otvifvelaktigt gjorda vid det närbelägna Walkeamäki.
L. tremelloides Ach. Suojärvi, supra saxa, juxta litus lacus
Suojärvi. — Sterile. S. satvrninum (Dicks.) Nyl. Lich. Scand.. p. .35. Frequens
per omne territorium ad cort. populi, salicis et sorbi.
Ad Solomeno (Smg) et Perttinierai fertile. L. inicroscopicnm Nyl. Ad Walkeamäki, supra saxa calea-
rea, dura, loco aprico, arido. L. nwscicola (Sw.) Fr. Satis frequens in toto territorio. Collemopsis Scluereri (Mass.) Nyl. Ad Mundjärvi supra saxum
calcareum, duruin, fertilis. — C. Flotowiana (Hepp.)
Nyl. et Synalissa symphorea (DC), in Karelia Lado-
gensi lectse, certe in territorio nostro quoque dete-
gendse sint.
Fam. III. Lichenacei.
Trib. CALICIEI.
Calicium disseminatum Fr. Supra corticetn abietis ad pag.
Mökkö (in par. Suojärvi) et Mundjärvi, locis subtur-
fosis vel huniidis. C. chrysocephalum Ach. — H. L. F. 3. — Lectum ad Solo-
wieno (Kullh.), Petrosawodsk (Simnning) et Mökkö,
corticem pini et abietis incolens.
— var. filare Ach. Ad corticem abietis prope Maimalampi
et Mundjärvi. C. phceocephalum Borr. — H. L. F. 4. — Lectum super cort. abietis ad Maimalampi et Mökkö.
— var. flavum (Ach.). Ad cort. salicis vetust. prope Dvoretz. *C. chlorellmn Whlnb., Nyl. in litt. Supra cort. abietis pluribi
legi; ad Mökkö thallo albido, minute granuloso. C. trichiale Ach. — H. L. F. 6. — Ad cortices et ligna (pini, betulse, juniperi) prope Solomeno (Simming). Petrosavodsk (Kullh.), Maimalampi et Mundjärvi lec- tum, — "Forsan optime proprium subgenus {Allo- gonium Nyl.) sistit ob thallum gonidimiis oblongo cylindraceis munitum, quibus accedit versus Conio- cybem furfuraceam. Notetur, haec gonidimia multo magis differre a gonidiis solitis, quam ab his diffe- runt gonidia chroolepoidea'*'' Nyl. in litt.
10
*6'. cinereum (Pers.) Njl. in litt. Siipra ourtices (juniperi, pini, abietis) et ligna ad Koselma et Solomeno (Siin- miug) atque ad Mökkö et Mundjärvi (ipse).
*C. stemoneiim Ach., Nyl. in litt. Pluribus locis in onini ter- ritorio visum.
C. nielanophamm Aeh. — H. L. F. 7. — Supra eortices et lignaad Solomeno et Klimskij (Simming),Dianova-gora (Kullhem). Secunduni adnotat. in regione occid.pluribi supra truncos pini decorticatos, resinosos oecurrit.
*C. hnmneolum Ach., Nyl. in litt. — H. L. F. 8. — E plu- ribus locis regionis medise est adnotata.
C. jjiiroicum *exserttim Nj-l. Ad Diauova-gora, saxicola (Siin- ming). Circ. 0..5 — 8 ni. m. altum; sporee 0.00.5 — 7 • m. m. longse et 0.003 m. m. latee.
C. hjperelkim Ach. Frequens per totum territorium.
C. roscidum Fik. Mundjärvi. ad corticem abietis.
— var. trabinelliim Ach. Vulgaris in toto territorio.
C. trachelinum Ach. Ad ligna et eortices per omne terji- torium frequenter.
— var. xylonelluni Ach. Klimskij, ad lign. vetuslum (Smg). C. (jiiercinum Pers. Dianova-gora, ad corticem betulse vetus-
tum (Kullhem).
— var. lenticulare (Ach.) Nyl. — H. L. F. 10. — NonnuUis
locis ad ligna et eortices coniferarum lectum. C. curtum Borr. — H. L. F. 9. — Per totum territorium veri-
simile frequens est. C. jJ?/6«7/MWt Fik. Ad Kivatscho et Petrosavodsk (Simming):
Pertnavolok (Kullhem). C. jjanetimim Ach. Frequens esse videtur, preesertim t", mi- nus. *C. pallesceiia Nyl. Maimalampi, ad corticem abietis. Stenocyöe bysaacea (Fr.) Njl. Ad ramos alnorum vulgäre.
Etiam supra ramulos sorbi (Jänkäjärvi) et Salicin
cajyrece (Mökkö, Maimalampi). Coniocybe furfuracea Ach. Locis occiiltis pluribi lecta. (J. snlphureUa Fr., Nyl. in litt. In sylva abiegna humida ad
cort. radicis inter pagos Suunu — Suoju, »ocia
Lecidece lucldw.
11
c. gracilenta Ach. Perttiniemi; ad saxa umbrosa legit b. Sim- ining: proi)e pag. Miindjärvi in sylva humida radices abiet. vetustas copiose iucolit.
Trachylia tigillaris (Pers.) Fr. ~ H. L. F. 10. — In re- gione occidentali ad seepes et pariet. pliiribi copiose vidi; Walkeamäki et Petrosavodsk (Simming (fe Kull- hem); Kendjärvi, W. Njl. (Flora Kareliea, p. 179).
— var. prominula Nyl. Ad ssepes prope Porajärvi et supra
ligniim abietis ad Jänkäjärvi legi; ad eortieem (Solo-
meno: Kullh.) et lignum pini (Petrosavodsk: Sim-
ming). Tr. viridida Schser., Nvl. Sjn., p. 164 et Lichen. Lappon. or.
p. 179. In insula Klimskij supra eortieem pini legit
cl. A. Kullhem. 7>. tympanella (Aeh.) Fr., 1". tninor. In regione occidentali
ad Maimalampi cet. ramulos abietis emortuos inha-
bitantem vidi; Käpselkä (Kullhem).
— var. saxicola Njl. Ad latus rupis subumbrosum prope pagum
Soutajärvi.
Trib. B^OMYCETEI.
Baomyces rufus DC. Frequ. saltem in reg. occidentali.
— var. carneus (Fik.). — H. L. F. 98. — Supra terram et
saxa ad Käpselkä, Perttiniemi et Walkeamäki legit
Simming et ad Kosa-gora Kullhem; in reg. occ.
pluribi vidi. B. roseus Pers. In reg. occid. supra campos arenosos, steriles,
pluribi tVequenter vidi; etiam in reg. media locis
similibus baud rarus esso videtur. B. icmadophilm (Ehrh.) Njl. — H. L. F. 97. — In reg.
occid. frequens; in regione media et Saoneshje quoque
))luribi lectus. F. le.canoroklea Njl. ad Kivatscho supra
lignum putresc. (Simming).
Trib. STEREOCAULEI.
Pilophofon jibula (Tuck.). Supra saxa prsesertim dioritica (et affin.) satis frequenter per totum territorium. Ad Dianova-gora fertilem legit Simming.
12
Stereocaulon jiaschaU (L.). Verisimiliter vulgäre est in toto
territorio. St. coralloides Fr. — H. L. F. !^5. — Pluribi lectvmi. St. evolutum (irrsewe. Supra saxa ad Selki et Schungu legi. St. tomentosiim Laur. — H. L. F. 86. — Locis nonnullis lec-
tum; verisimil. IVequ. est. *St. tdpinum Laur. Suojärvi (pogost) super terrain arenosai»).
denudatam, juxta litus lacus Suojärvi. St. condensatum var. condyloideton Ach. — H. L. F. 87. —
In cainpis arenosis, apertis, passim occurrere videtur
per totum territorium.
Trib. CLADONIEI.
Pycnothelia ^^ttpillaria Hffm. — H. L. F. 54, a. — Ad pag.
Selki supra terram arenosam, sterilem, subnudam. Cladonia ijyxidata (L.) Pr. — H. L. F. .56. — Nonnullis
locis lecta. — F. staphylea Ach. ad Suojärvi.
— var. chloropkcea Fik., Coem. Clad. Belg. N:o 34. ex.
Nyl.: ad Kendjärvi supra terram legi.
— var. symphycarpa (Ach.) Nyl. Nikolskij et Kosa-gora
(Kullhem); Suojärvi in ins. Pöpönsaari. Cl. fimhriata Hffm. Locis nonnulis lecta; f. tubceformis ad
Pertnavolok (Simming); f. radiata (Ach.) ad Petro-
savodsk (Smg.) '*CL fihula f. subcornuta Nyl. Mundjärvi. supra terram nu-
dam; f. nemoxyna (Ach.) N}'!. prope Kendjärvi, su- pra terram. Cl. cariosa (Ach.) Fik. — H. L. F. 58. -~ In par. Suojärvi
pluribi vidi; Perttiniemi; Jalguba (Kullhem). CL acuminata (Ach.) Norrl. — H. L. F. 57. — Ad pag. Jän-
käjärvi supra terram atque ad AValkeamäki in latere
rupis. Cl. decorticata Fik. Speciminula pauca, sterilia. forte ad hane
speciem pertinentia in Suojärvi supra terram tur-
faceam legi. Cl. (jracilis Ach. (hybrida Ach.). — H. L. F. 61, 62. — Locis
perpaucis lecta, at verisimiliter est vulgaris.
13
— var. elonyatu Acli. Jalguba (KulUi.), Pertnavolok (Siui-
iningj.
*('l. cor/ivfa (L.j. — H. L. F. 6(i. — Frequeiis esse vide- lur; f. ochrocarpa 1S\\. ad Pertnavolok (Sirnuiingj.
(Jl. 'eerticillata Hofftn. — H. i.. F. 67. — Ad Suopohja legil A. Kullhem.
*(Jl. cervicornis (Ach.) Schter. Öuojärvi, supra terram ad calcifodinas.
Cl. eeniocyna Ach. Jäakäjärvi sterilis; magis gracilenta (= r. c/racilescens Nyl.) in insula Niinisaari (Simvning), — CL nuiCfopliAjlla (Sehffir.) Stenh. haud est inventa.
<'l. degenerans Fik. f. ewplwrea Ach. Ad Perttiniemi cet. lecta. Var. coioni.cea ibid. (Kullhem).
*(J/. frachyna (Ach.) Nyl. in his Notiser XIII, p. 319. Ad Kendjärvi supra terram (ipse); Perttiniemi (Sim- ming).
CL. carneola Fr. Lumbuscha et Nikolskij (Kulih.); ad Petro- savodsk (Simmiug).
— var. hacäliformis Nyl. Lecta ad Priäsha (KuUh.), Pöpön-
saari et Jänkäjärvi (ipse) supra lignum vetust. atque terram inter innscos. Ad Kendjärvi Ireq. secund. adnotationeni.
Cl. botrytes Hoffni. Per totum territorium distributa.
Cl. tMrgida IToffm. Salis frequenter in toto territorio.
67. furcata Hoffm. Ad Jänkäjärvi lecta.
*CL racemosa t', corymbosa Njl. Nomuillis locis lecta.
— f. recurva (Hffm.) Njl. Ad Solomeno inter niuscos legit
Simming. Cl. crlspata (Ach.) Nyl. — H. L. F. TT. — Per totum ter- ritorium distributa.
— var. divvlsa (Del.). — H. L. F. 79. — Ad Jänkäjärvi
inter muscos; certe pluribus locis occurrit.
*Cl. furcatifonnis Nyl. in Flora 1H74, p. 81S. Ad Pertna- volok (Simming).
Cl. ecnotea Ach. Frequéns,
Cl. corHUCopioides (it.). — H. L. F. 7(1. — Frequéns, ut vi- detur.
• — var pleurota Fik. Suosaari (Kulth.),
14
Cl. deformis (L.). Satis freq. esse videtuv: f. crenvlata Fik.
ad Siiopohja (Kullhem). <Jl. digitata (L.). Tantum ad Solomeno (Simming) lecta: sine
d\ibio hand est rara. Cl. Flcerkeana Fr. Kosa-gora (KuUheni). Cl. macilenta f. carcafa Ach. Pertnavolok (Kiillhem). Clad.ina rangiferina (T^.). — H. L. F. RO. — Vulgaris. Cl. sylvatica (Hffin.). Vulgaris.
— var. alpestris. Frequens.
— var. lacerata (Del., Ooein. Clad. Belg, N:o 166, sec. Nyl.).
Ad .Tänkäjärvi supra saxa, sterilis.
67. uncialis (L.). — H. L. F. 81. — lu arenosis freq.: f. ramosissimam Coem. ad Mädnij-rndnik legit Sim- ming.
Cl. amaurocraa (Fik.). — H. L. F. 82. — Per totum terri- torium.
— var. destricta '^y\. Saltem ad Petrosavodsk (Kullh.).
Trib. SIPHULEI.
Thamnolia vermicularis (L.) Ach. In monte Rogosa prope Keiidjärvi detexit 111. Nyländer: dein ad Pertnavo- lok legit heat. Th. Simming.
Trih. USNEI.
Usnea harbata var. hirta (L.). Vulgaris.
— var. florida (L.). Suosaari (Kullhem). — Slerilis. U. dasypoga (Ach.) Nyl. in litt. Vulgaris.
Trib. EVERNIEI.
Alecforia chalyheiformis (\j.) Nyl, Verisimiliter freq.
A. jvhata Ach. Njd. {prolixa). Tantum ad Suosaari lecta;
sine dubio est freq. A. implexa cum f. cana Ach. Per omne territorium.
— var. suhprolixa ^y\. Lecta ad Petrosavodsk (W. Nyl.)
et Jänkäjärvi. A. mdulifera Norrl. Flora 1875, p. 8. — H. L. F. 1.5. — Ad pag. Jänkäjilrvi unicum specimen fertile legi; forte haud rara.
15
A. hicolor Ehrli. fii insula quadani pvope Suiinii ad latiis prseruptum nipis inter ninseos — Stevilis.
A. mrmentosa Aoh. Specimina hujus speciei adhuc haud sunt leeta at,pvoba.hiliter sint invenienda in nostro ter- vitovio.
Evernia furfuracea (L.). — H. L. F. 17. — Saltem per i-e- giones mevidionales et orient. Iiaud est rara.
E. prunastri (L.). — H. L. F. Ifi. — Frequens pev totum territorium at nullibi abundans sec. aduotationes meas in itinere faetas. Var. yracili-s in Lich. Lapp. orient. comrneniorata ad sequenteni j)erfeinet.
E. mesomovpha Nyl. Per toluni territorium satis frequenter ad arbores (abietes minores locis snbturfocis et be- tulas, juniperos vetastiores, preecipue ad Keiidjärvi) et latera rupium aprica: lertiiis satis rara.
E. divaricata (L.). — H. L. F. is. - Ad abietes inter Suunu — Suoju legi; Kisbi (KuUbem), Rasnavolok et Käp- selkä (Simming). Etiam ad Petrosavodsk in ramis betul» (W. Nyl.) — Sterilis.
Trib. RAMALINEf.
Ramalina calicaris (Acb.) Fr. Jalguba (KuUbem), Kend-
järvi (W. Ny].). R. fasfigiata Pers., Nyl. Jalguba (Kullh.) et Petrosavodsk
(Simming).
— f. nervösa Nyl. Mainialampi ad populum.
R. intennedia (Del.). Ad latera rupium editior. aprica (dio- ritica et quartzoso-calearea) pluribi copiose vidi. — Sterilis.
R. minuscxda Nyl. — H. L. F. :il. — Ad ramulos abietis leeta prope Jänkäjärvi et Mökkö (ipse), Petrosa- vodsk (Kullb.); in reg. oceid. circa Maimalampi cet. freq. (etiam ad alnos) vidi.
— var. obtmata Arn. Exs. 577 b. — H. L. F. 23. — Super
tvuncum et ramulos abietis prope Walikaja-guba; quoque ad Mundjärvi visa.
16
R thrausta (Aeh.) Njl. — H. L. F. 23. — Verisimiliter est tVequens at confusa eiim Alectoria sarmentosa. Lec- ta ad Dianova-goi-a (Kullli.), Petrosavodsk (A. Ganthei^ et Mökkö (ipse); in abiegnis tliallo elr.ii- gato, pedali et ultra.
R. i^ollinaria Aeh. Sat. tVeq. per totiim territorium in rupi- bus, prsesertim f. hvmilis Aeh. Fertilis i-ara.
Trib. CETRARIET.
Cetraria islandica (L.). Salteni in regione oocid. usque ad
Selki est vulgaris. — t", dilatata m.; idatyna Auctt. (haud Acharii). Suopoiija
(Kullhem).
C. crispa Aeh. In regione occid. et media treq. F. svhtv- biilosa Fr. — H. L. F. 105. — Olonez (Kullhem).
C. Delisei Bor. — H. L. F. 108. — Suopohja (Kullhem):
Jänkäjärvi in sphagneto (ipse). — Fertilis. C. acnleata (Ehrh.) Fr. Tiudie (Simmiug). — Sler.
C. odontella Aeh. Pluribus locis in reg. media et orient, leeta. Specimina fertilia ad Sehungu legi.
Platysma nivale (L.). — H. Ii. F, 109. — Ad Kendjärvi, Jalguba et Petrosavodsk legit Simming.
Pl. scppincola Hotlm. Frequens.
Pl. ulo2)hyUt('m (Aeh.). — H. L. F. 112. — Vulgäre. /
PL Fahhmense (L.). Pluribus locis lectum. PL commixtum Nyl. Perguba (KuUh.); Pyhäniemi ad saxa litoralia (ipseV
PL jwiiperinum (L,). Ad 8elki c. apoth. legi: Pertnavolok et Kä])selkä (Simming, Kullhem).
J*L jjinastri (Scop.). Vulgäre. Fertile ad Dianova-gora supra corticem betulse legit Kullhem.
PL c/laucum (L.). Frequens.
PL di/fustirn Nyl. — H. L. F. 114. — Supra lignum el cor- ticem pini ad Jalguba (Kullhem) et Jänkäjärvi (fer- tile) modo lectum, at certe pluribi obveuiens.
17 Trib. PARMELIEI.
Parmelia olivetoriim (Acli.) Nyl. in Flora 1869. Ad latera rupium preerupta siipra muscos pluribi; etiam ferti- lis ad Jalguba (Simming) et Suunu (ipse).
P. cetrarioides Del., Nyl. 1. c. Locis similibus ac prseced. ad Perttiniemi.
P. saxatilis (L.). Vulgaris.
— f. 'panniformis Ach. Tiudie (Simming, Kullh.). *P. sulcata Tayl. Frequens.
**P, omphalodes (L.). In coll. Simming adest speeimen e
Karelia rossica, sine loco speciali. P. fraudans Nyl. — H. L. F. 25. — Lecta ad pagos Selki,
Jänkäjärvi et Schungu; forsitan est vulgaris. P. conspersa Ach. — H. L. F. 2G. — Vulgatissima.
P. centrifuga (L.). Frequentissime. — P. incurva (Pers.)
nee lecta, nec adnotata est. P. olivacea (L.). — H. L. F. 28. — Vulgaris'?; var. svhcce-
sia Nyl. in Suojärvi, Mökkö, ad eorticem salicis. *P. exasperata (Ach.). Kishi (Kullhem).
P. prolixa (Ach.). Mundjärvi (ipse), Tiudie (Simming), Dianova-gora (Kullh.).
— v. panniformis Nyl. Pyhäniemi ad saxa dioritica.
P. subaurifera Nyl. in Flora 1873. — H. L. F. 31. — Plu- ribi in toto territorio legi ad cortices (salicis, sorbi •et abietis); sine dubio planta est vulgaris.
P. styyia (L). Satis freq. esse videtur.
P. physodes (L.) vulgatissime; e Petrosa^J^odsk f. lahrosam b. Simming reportavit.
P. vittata (Ach.). Forma thallo fuscescente (= f. hypotry- panea Nyl.) ad Tiudie et Jalguba (Kullhem) atque Schungu (ipse) supra saxa; f. normalis, minus ob- scurata (= f. hypotrypodes Nyl.) ad Perttinimi (Sim- ming) et Suojärvi (ipse) supra muscos saxorum, es lecta.
P. pertusa (Schrank.j Schser. Ad latera rupium diorit. in insula prope Suunu et ad Perttiniemi vidi.
2
18
— vav. soredlohola Nvl. "'"'tballo laciniis magis eoiitractis,
subimbvicatis, et sorediis albidis, verrucoso-promiiin- lis manito''^ Ad Perttiniemi eum priovi.
Parmeliopsis amhigva (Wulf.) Nyl. ef
P. alenrites Nyl. saltem in reg. oecident. sunt frequentes.
Trib. STICTEI.
Stictma scrobiculatn (Scop.)- — H. L. F. 3fi, — Eara. Tiu- die et Niinisaari (Simming).
Sticta pvlmonacea (L.). — H. L. F. 37. — Satis frequenter in toto territovio.
Ricaftolia Wrigldii (Tnek.). Nyl., ^yn. p. .366 etLicb. Lap- pon. orient., p. 1X0. — H. L. F. Bo. — Ad latus rupis humiliovis diorit. loeo subumbvoso at non biimido prope Perttiniemi, ubi jam anno 186.3 Sim- ming et Kullbem detexerunt et deinde a. 1870 ijise vidi et legi. Fertilis.
Trib. PELTTGERET.
NepJiroma arcticnm (L.). — H. L. F. 35, — Petrosavodsk
(Kullbem). Nephrommm Icevigatum (Acb.) Nyl. .Jalguba (Simming).
— v. p)arile (Acb.) Nyl. Frequens. — Sterile.
N. Hvbtomentelhcm Nyl. Ad Perttiniemi super latus rupis.
N. tomentosvm (Hffm.) Nyl. — H. L. F. 39. — In regione media pluribus locis lectum. — Fertile.
*N. isidiosum Nyl. In insula quadam prope Suun» super . latus rupis prserupt. (ipse) et ad Perttiniemi (Sim- ming). Sterile.
**N. rnmeum (Scbser.) Nj^l. Perttiniemi (Simming, Kull- hem); Suojärvi, Mökk(), supra eorticem salieis mu- scosum. — Fertile.
***iV- helvef/icvm Schser., Nyl. Supra saxa muscosa ad Perttiniemi et Walkeamäki leetum. — Fertile.
PeliuJoa aphtJiosa (L.) Acb. Per totum territorium. F. dactylodes Nyl. Ad Perttiniemi (Simming).
P. vcnosa (L.) Acb. — H. L. F. ll.ö. — Passim in toto ter- ritorio.
Peltiyera malacea (Acb.) Fr. Pluribus b>cis visa.
19
P. canina (L.) et
P. rufescenft Hffm. Per totum territorium observatse.
*P. spuria (Ach.). — H. L. F. 117. — Povenetz (Simniing).
P. polydactylu Hoffm. Pluribus loeis in toto territorio visa.
— var. microcavpa (Ach.) ad Petrosavodsk (Simming).
P. horizontalis (L.) Hffm. Lecta ad Perttiniemi (ipse), Tiu-
die et Jalguba (Knllhem). Solorina crocea (L.). Kosa-gora (Simming, Kullhem); in jugo
arenoso prope lae. Tumasjärvi. S. saccata (L.) Ach. — H. L. F. 120. — Walkeamäki ad
basin rupis calear.
Trib. PHYSCIET.
Physcia parietina (L.). Rara esse videtur; lecta ad Schung- (ipse) et Petrosavodsk (Simming), Kishi (f. rutin lans: Kullb.); etiam ad Welikaja-guba supra corti- cem ahii parce vidi.
— var. poli/rarpa (Elirh.). Nyl. et
*Ph. lychnea (Aeb.) Nyl. Verisimiliter sunt frequentes.
Ph. ciliaris var. melanonticta Ach. In rupibus calcareis ad
Walkeamäki (Kullhem) et Lishmajärvi; quoque ad
Selki; ubique parcissime. Ph. speriofia (Ach.) Fr. Pbiribi est visa; optime fruetifera
ad Perttiniemi (ubi copiose) atque ad Tiudie (Kulb
bem); saxa dioritiea locis subumbrosis prsecipu)
amat at incolit corticem quoque sorbi. F. sorediosa
Nyl. ad Mundjärvi, PIt. pvhervlenia ( Schreb.) Fr. Ad Pelrosawodsk (Kullhe.
et ad Mundjärvi supra corticem sorbi lecta. *Ph. detersa Nyl. Ad cortices prsesert. salicis et supra mu-
scos rupium pluribi lecta. Pil. muscigena (Whlnb.) Nyl. Locis calcareis supra mu-
scos: Walkeamäki (Simming, Kullh.), Pöp«")nsaari
(ipse). Plt. stellaris Ach., Nyl. Per totum territorium. — F. ra-
diata Ach. ad Solomeno, supra corticem (Simming). *Ph. tenella (Scop.) Nyl. Petrosavodsk, ad corticem Salicis
caprece (Kullhem); Schungu ad covt. tilise.
20
PJi. ai/polia Ach., Nyl. Pliiribi in toto territorio; f. cerci-
dia Ach. ad Petrosavodsk (Kullh.). Ph. melojjs (Duf.), Nyl. iu Flora 1874, p. 1(3. In pronionto-
rio Asheb supra saxum calcar., duruni, sterilis. PJi. ccesia (Hoffm. ) Fr. Supra saxa et ligna frequens. Ph. ohscura (Ehrh.) Fr. Petrosavodsk, ad cort. populi (Sim-
ming).
— var. sorediifera Nyl. Ad KiVatscho saxicola (Simming).
— var. lithotea Ach. Frequens.
— var. virella (Ach.). Suojärvi, ad saxa litoralia: Shungu
ad latus rupis irrigat.
— var. sciastra Ach. Suopohja { Simming), Walkeamäki ad
saxum calcar., duruin.
Ph. ulothrLv (Ach.) Nyl. in litt. Ad cort. populi; etiam ad latus rupis calcar. supra muscos (Walkeamäki).
'*Ph. suhciliaris Nyl. "'"'Varietas forsan Ph. ulothricts, sed laciniee longiores, facies quodammodo Phi/scice cilia- ris minoris'''; Walkeamäki in rupe calcar. inter mu- scos instrata crescens.
**P]i. ijityrojjhylla Nyl. ''''Forsan varietas Physciue ulothricis, sed laciniee thallinffi margine tenuiter granuloso-dis- soluto vel laciniee passim etiam supra sic pro parte granuloso-isidioscE { granulis cinereo-virescentibus). Effuse imbricataque crescens.'''' Njl. in litt. Wal- keamäki, ad latus rupis muscos obducens.
Trib GYROPHOREI. Umhilicaria 'pustulata (L.). — H. L. F. 88. — Rara. Ad
Walkeamäki, Kosehna et Niinisaari legit Simming.
Sterilis. Gyrophora hirsuta (Ach.). In insula Niinisaari (Simming,
Kullhem). G. erosa Hoffm. Modo ad pagum Selki visa. G. hyperborea Hoffm. Frequens. (/'. floccnlosa Hoffm. — H. L. F. 91. — Frequens. G. polyphylla (L.) Hoffm, Niinisaari (Kullhem). Sterilis.
Trib. LECANOREI. Pannana bvunnea (Sw.) Mass. — H. L. F. 121. — Tiudie (Simming); ad Perttiniemi pluribi visa.
21
P. leifidiota (Sinmrft.) Nyl. Per totum teiTitoriiim distri-
buta. P. '))iicro2jhyUa (Sw.) Mass. — H. L. F. 132. — Frequens. P. tripto^hylla (Acli.) Nyl. — H. L. F. 123. — Ad Käp-
selkä (c, apoth.) et Petrosavodsk legit Simming;
supra cort. populi et sorbi prope Perttiiiiemi, steri-
lis. ~ var. incrassata Nyl. ''^Thallo dense corallqideo-stipato,
crustam crassiliei 4—6 m. m. fingente"'''. Nyl. in
litt. Ad Dianova-gora (Simming). P. iiKjra (Huds.) Nyl. Supra saxa calcarea haud rara: in
promont. Asheb quoque super saxum diabasicum.
Cum apoth. rarior. P. fu I' furascens Nyl. in Flora 1873, p. 17. Walkeamäki in rupe
calcar. supra muscos minores lichenesque vetust.
crescens. P. delicatula (Th. Fr.) Nyl. Lich. Lappon. orient., p. 181.
Ad Kosa-gora supra terram arenosam, sterilem, so-
cia Solorinw crocece (Kullhem). Amphiloma lanuginosum f Ach.). Inventum est sec. Nyl. in
op. eit., p. 181. Lecanora (Sqiiamaria) saxicola (Poll.) Nyl. Frequens.
— var. alhomarginata Nyl. Ad Perttiniemi super latus ru-
pis diorit,, aridum. L. (Placodmm) murorum (HoUm.) Ach. Haud est lecla, modo e Päl'ärvi adnotata.
— var. obliterata Pers. Ad saxa locis umbrosis rarior:
Koselma (Simming), Selki et Schungu (ipse). L. obliterans Nyl. in Flora 1874, p. 7. — H. L. F. 42. —
Schungu, ad latus rupis subumbrosum c. apoth. legi. L. citrina (Ach.) Nyl. Lischmajärvi, ad saxum calcar. supra
muscos, loco umbroso, sterilis. L. elegans Ach. Ad Walkeamäki, Lischmajärvi et Pöpön-
saari supra saxa quartzoso-calcarea, dura. L. ferruyinea f. festiva Ach. Schungu, super saxa dioritica. L. cerina (Ehrh.) Ach. c. forma cyanolepra DC. Frequens.
23
*L. stiUicidioruni (Whlnb.) Nyl. — H. L. F. 154. — Locis calcareis supra muscos lecta ad Suojärvi (pogust), Walkeamäki et Lischmajärvi.
L. pyvacea (Ach.) Nyl. Frequeus.
— var. holocmya (Elirli.). Ad Walkeamäki in sepimento vetusto.
L. Jungermannia' (Vahl.) Nyl. — H. L. F. 155. — Wal- keamäki, supra muscos (solo calcareo) atque ad Kendjärvi super corticem juniperi vetustum; ad Pert- tiniemi supra muscos vetustos legit Simming.
L. sinapisperma DC, Nyl. Vegetabilia destructa prgesertim muscos vetustos obducens super saxa calcarea per totum territorium pluribi vidi (Walkeamäki, Pöpön- saari, Lischmajärvi, cet.). Ad Perttiniemi specimina pulcherrima legi.
L. irrubata Acb. — H. L. F. 41. — Super saxa calcarea ad Walkeamäki; Schungu.
L. sopkodes Ach. Supra corticem sorbi, salicis et alni ad Dvoretz et Mundjärvi lecta.
*L. la'Lii(jata Ach., Nyl. Supra cortices, saltem ad Mund- järvi.
**L. exigva Ach., Nyl. Frequens videtur ad ligna et cor- tices arborum frondosarum.
L. milvina (Whlnb.) Ach. Supra saxa littoralia ad Suunu (diorit.), Pyhäniemi (diorit.) et Suojärvi (argillaceo- schist.) lecta.
L. polyspora (Th. Fr.) Nyl. — H. L. F. 157. — Super cor- ticem salicis (Dvorets) et sorbi (Mundjärvi).
L. turfacea f. leucomelas Th. Fr. Jänkäjärvi, supra muscos.
— var. archaa Ach. Ascheb, super terram et vegetabilia destructa.
L. mniar(£a Ach. Locis calcareis (Walkeamäki, Pöpönsaari, .länkäjärvi, Lishmajärvi) muscos vetustos et vegeta- bilia destructa incrustans; ad Mökkö quoque super corticem salicis vetustum.
L. firma Nyl. Ad Schuiskoi legit b. Selin ; prope Schungu super latus siccum rupis dioriticse, loco subumbroso.
33
L. hadieila Nyl. Ad Perttiniemi, super latiis rupis ciim L.
saxicola var. albomaryinata parcissime. L. vitellina Ach. Per totum territoriuin.
— var. aurella Ach. Super saxa ad Perttiniemi (Simming). L. xantJiostigma (Ach.) Njl. Ad Mundjärvi super eorticein
sorbi cet. freijuens et quoque fertilis; sterilis lecta ad Perttiniemi (Simming) et Porajärvi (ipse). Veri- similiter est frequens.
L inelanaspis Ach. — H. L. F. 160. — In insula quadani lacus Onega prupe Suunu supra saxa diuritiea, litlo- ralia.
L, dispersa (Pers.). Supra latera rupium diurit. aliorumque duriorum, sicea, ad Schungu, Kendjärvi et Koikari legi; e Perttiniemi et Walkeamäki reportavit Sim- ming.
/v. glaucoma (Hulilm.) Ach. Supra saxa dioritica pluribi per totum teri'itorium lecta.
— var. !Sv:artzii Ach. Lishma, super saxa dioritica (Sim-
ming). *y>. bicincta Ram., JS\vl. Ad Walkeamäki legit Simming (te-
ste Nyl.). *7v. apiiana Ach., Nyl. Ad Petrosawodsk super corticem
populi (Simming) et Mundjärvi supra corticem sorbi
tantummodo lecta, at forte vnlgaris est. L. eijibrya Ach., Nyl. Ad Walkeamäki supra muscos et
(parce) saxa quartzoso-calcarea. L. atrynea (Ach.) Nyl. Pluribi in toto territorio. '■^L. coilocarpodes Nyl. ^"'Differt a L. atrynea epitliecio (fusco)
non insperso et forsan aliis notis, sed specimina
bona nondum examinata^\ Nyl. in litt. Ad Petro-
savodsk supra saxum legit Kullhem. /j. chlarona (Ach.) Nyl. — H. L. F. 1.33. — Supra cortices
saltem ad Mökkö et Jänkäjärvi. L. coilocarpa (Ach.) Nyl. — H. L. F. 134. — Sine dubio
provenit in territorio nostro, licet spicimina adhuc
haud sunt lecta.
24
L. cateilea (Ach.) Nyl. — H. L. F. 136. — Petrosavodsk, super corticem betulee (Simmiug); Pyhäniemi supra alnos atqiie ad Mökkö super cortic. sorbi et salicis.
L. distans Ach. Ad Petrosavodsk super corticem populi le- git A. Giinther.
L. alhella f. 2JeralbeUa Nyl. — H. L. F. 138, — Pluribi visa.
L. varia Ach. Vulgaris.
— f. 2^l^orytis Ach. Suosaari, lignicola (Kullhem).
L. jJolytropa (Ehrh.) Njl. Frequens.
*L. intricata (Ach.) Nyl. Per totum territorium.
L. symmictera Nyl. Forsitan est frequens.
L. conizwa Ach. Petrosavodsk, super corticem pini (Sim-
ming). L. orosthea Ach. Ad Medweschij-gora super saxa, dioritica,
parce sterilisque (Simming). L. suhintricata Nyl. — H. L. F. 14'i et 143, — Jalguba lig- nicola (Kullhem). Ad Mökkö et -Jäukäjärvi super
corticem liguumque abietis legi. L. honiopis Nyl. Super parietes ligneos ad Suojärvi et Pora-
järvi. L. argojjholis (Whlnb.) Ach. Super saxa littoralia dioritica
pluribi: Niinisaari et Koselma (Simming, Kullhem);
ad Ascheb, Suunu et Koikari (ipse). L. c/dorophwoides Nyl. in Flora 1873, p, 390. Super saxa
dura saltem ad Suojärvi (pogost) et Koikari. L. epanora Ach. Ad Mundjärvi in latere abscondito rupis
dioriticee, subschistosse, copiose atque fertilis. L. dimera Nyl. et var. duhitans Nyl. in litt. — H. L. F.
140, 141. — Super corticem populi ad Petrosavodsk
et Suosaari (KuUh.) atque Mökkö (ipse) Ij. Nylanderimia (Mäss,), Walkeamäki, ad saxa calcarea,
dura (Simming). L. hcemato?nma Ach. Ad Perttiniemi (Simming); var. 2^or-
jjhyria Ach. Ad Dvoretz. L. piniperda Körb. — H. L. F, 130. — Ad Mökkö in sepi-
mento; ad Dvoretz supra corticem pini. L. cyrtellina Nyl. Flora 1873, p. 18. Super corticem sorbi prope
Petrosavodsk.
25
L. ftiscescens (Smrft.) Nyl. In protnontorio Asheb ramulos
emortuos juniperinos inliabitans. /v. badia Ach. Pluribi lecta. L. atra Ach. Ad Pei-ttiniemi, Mundjärvi, Koikari et Schungu
vidi; Niinisaari (Simming). L. ventosa Ach. Hand rara; super saxa diorilica ad Lishma
et Niinisaari (Simming et alii); ad Tiudie, Schungu
et Jänkäjärvi (ipse). Ij. ijcirella (L.) Ach. Perttiniemi (Kullhem). L. tartarea (L.). Super saxa lignaque dura |)luribi lecta
quoque fertilis; sterilem pluribi frequenter vidi.
— var. ^ja/^esce/<s (L.) Nyl. Präscha, super corticem betulse
(Kullhem). L. cinerea (L.). Frequens.
— var. subhitescens Nyl. "»Hhallo sublutescente, sperniatiis 1.
0.014 — 21 millim." Ad Perttiniemi super saxa diori- tica.
— var. subcretacea Nyl. Ad Schungu et Asheb supra saxa
dioritica; in insula Pöpönsaari 8U])ra saxa calcarea,
dura. L. gibbosa (Ach.) Nyl. In scopulis dioriticis ad Suunu et
Pyhäniemi; supra lapillos argilloso-schistosos ad Suo-
järvi pogost. L. subdepressa Nyl. Ad Suojärvi eum priori; Perttiniemi et
Mädnij-rudnik (Simming); ad Klimetzkij (Kullhem).
— var. Icevata (Ach.). Ad Petrosavodsk vel Perttiniemi
(Simming, Kullhem). L. lacustris (With.) Th. Fr. Ad cataractam Hirvaskoski
prope pag. Koikari. L, cinereorufescens (Ach.) Nyl. Super saxa littoralia, diori-
tica, ad Niinisaari et Solomeno (Kullhem); Suojärvi,
super schistum argillosum ; Asheb.
— var. diamarta (Whlnb.) ad Perttiniemi (teste Nyl.) et
Niinisaari (Kullh.); Schungu. L. cupreo-atra Nyl. Ad Mädväschij-gora super saxa littora- lia <lioritica et granitica detexit b. Simming et ad éolomeno cl. Kullhem; dein locis similibus pluribi copiose vidi (ad Pyhäniemi, Suunu, Ascheb); quoue
26
super schiötum siliceum, loco aprico, arido, prope pag.
Schungu legi. — In Karelia Ladogensi prope Sorta-
vala (Liikolanmäki) etiam adest. L. cerrvcosa (Ach.) Laur. Ad Walkeamäki supra terram
caleeinspersamvegetabilia destructa inerustans, paree. L. glaucocarjia (Whliib.) Ach. Supra saxa ealcarea per to-
tuni territorium. L, cervina (Pers.) Njl. "'''Ad Tiudie ealcicola (Kullhem)''',
secund. Njl. in Lich. Lappon. orient., p. 183. L. fuscata (Sehrad.) Nyl. Ad Kischi super saxa dioritica
(Kullh.). — f. sinopica (Sm.). Ad Mundjärvi.
L, 2)eliscy2)ha (Whlnb.). Ad Petrosavödsk et Povenetz legit Kullhem; prope Mundjärvi super saxum friabile at- que ad Suojärvi supra lapillos argillaceo-schistosos.
L. nmaragdula (Whlnb.) Nyl. Tan tum ad Kischi (Kullh.) et Kendjärvi adhuc lecta. Frequens secunduni adno- tationes meas.
L, Heppii (Neeg.) Nyl. Super saxum dioriticum ad Dianova- gora legit Simming.
L. rubra (Ach.). — H. L. F. 162. — Ad Walkeamäki super latus rupis quartzoso-calcareum muscos, vegetabilia destructa, corticemque betulse vetustum obducens (Simming et ipse); loco simili in insula Lischma- järvi.
Trib. PERTUSARIEI Nyl. Lich. ins. And., p. 7.
Fertusaria opJdhalniiza Nyl. Ad Mökkö super corticem Sa-
licis caprece. P. (jlobvlifera var. discoidea (Ach.) Nyl. in litt. (variolosa).
Ad Koikari super corticem populi vetustum. P. Uioplaca (Ach,). Supra populos in regione occidenl. locis
nonnullis legi. — F. octospora Nyl. super corticem
alni pluribi vidi. P. inquinata (Ach.) Th. Fr. — H. L. F. 45. — Supra latera
aprica, dioritica, arida vel aqua pluviali interdum
irrigata ad Mundjärvi, Suunu et Schungu sat copiose
observavi.
27
P. carneopallida Nyl. Super truncos alnorum betularumque
ad Tiudie, Mökkö, Jänkäjärvi, cet. P. muUipuncta (Turn.) Njl. — H. L. F. 43. — Supra cor-
ticem betulffi saltem ad Mökkö.
Trib. THELOTREMEI Njl.
Urceolaria scnq)osa Ach. (Thallus I +. teste Nyl.) Vulgaris. *U. bryophila (Ach.) Nyl. (Thallus 1 + ). Ad Kivatsch &
Perttinienii (Kullhem). Verisimiliter quoque U. gypsacea Ach., Nyl. in litt. (th. I =) in Karelia onegensi
sit detegenda.
Trib. LECIDEI.
Lecidea ciqmlaris Ach. Ad Lischmajärvi supra saxadolomitica.
L. foveolaris (Whlub.) Nyl. Lich. Scand., p. 190. Supra mu- scos vetustos et vegetabilia destructa locis calcareis ad Walkeamäki et Lishmajärvi.
L. lutea (Dicks.) Nyl. Lichen. Lappon. orient., p. 182. In in- sula Klimskij super corticem (sorbi?) legit Simming.
L. congniella Nyl. Ad Jänkäjärvi, Mökkö, Dvoretz, Mund- järvi atque iuter Suunu — Suoju corticem sa- licis, sorbi et populi inhabitantem legi; quoque ad Petrosavodsk (Kullhem, Simming).
L, pineti Ach. Klimskij (Simming); quoque e Mundjärvi ad- notavi.
L. Tovnoensis Nyl. Super ramulos abietis emortuos in Suo- järvi.
L, lucida Ach. Locis occultis ad saxa et ligna satis fre- quenter per totum territorium.
L. coarctata Ach. Supra lapillos argillaceo-schistosos et calcareos putrescentes ad Welikaja-guba et Suojärvi pogost.
— f. cotaria (Ach.) Nyl. Ad Tiudie supra terram argilla- ceam.
L. decolorans Fik. — H. L. F. 164. — Frequens in toto territorio. — F. desertorum Ach. supra terram are- nosam ad Klimskij et Kosa-gora (Kullhem).
*L. flexuosa Fr. Ad Perttiniemi super lignum pini (Kull- hem).
28
L. nlii/inosa Ach. Sat frequens?
*L. fidiyinea Ach. Super lignum i)iilridum ad Dianuva-gora (Simmiug), cet., visa.
— var. Immosa Ehrh. Vulgaris?
L. sanguineo-atra (Ach,) Nyl. Supra miiscos lecta ad Kargo-
strov (Kullh.), Tiiidie (Simming) et Jänkäjärvi (ipse). L. ftisca (Schaär. p. p.) Nyl. Supra muscos et vegetabilia
destructa, locis calcareis, lecta ad Walkeamäki
(frequ.), Pöpönsaari et Jänkäjärvi. L. apochroeella Nyl. Supra lignum pineum prope Muud-
järvi legi. L. fuscorubens Nyl. Ad Perttiniemi legit Kullhem 5 in insula
Pöpönsaari super saxa calcarea, dura (ipse). L. delincta Nyl. in Flora 1872, p. 356. Ad Jalguba super
saxa dioritica (Simming). L. Berengeriana (Mass.) Nyl. Ad Walkeamäki supra ter-
ram subhumosam vegetabiliaque destructa. *L. cuprina Nyl. in litt. (L. cwprina Nyl. Flora 1805^. Ad
Kiwatscho supra vegetabilia subhumosa detexit A.
Kullhem; ad Walkeamäki inter muscos super terram
arenosam, particulis calcis immixtam, legi. L. miscellifonnis Nyl. — H. L. F. 168. — In parcecia Suo-
järvi supra lignum pini carbonatum nonnuUis locis
observavi. LJ anthracopliila Nyl. — H. L. F. 169. — Specimina modo
sterilia forsitan ad hane speciem pertinentia in pa-
rsecia Suojärvi vidi. L. vernalis (L.). Frequens.
— var. epixanthoidiza Nyl. Supra radicem abietis ad Mai-
malampi. *L. lielvola Körb., L. vernalis var. minor Nyl. Lich. Lapp.
orient., ]). 145. Mökkö, ad corticem salicis legi. L. ocelliformis Nyl. F. apotheciis obscurioribus, convexiori-
bus ad Perttiniemi supra corticem alni*) vers. ba-
sin arboris et Mundjärvi supra radicem abietis legi.
*) Denna form står nära och öfvergär sannolikt uti L. subglobulosa Nyl., med hvilken åter L. globulosa har föga gemensamt.
29
]j. tenehricosa (Ach.) Nyl. Supra cortices (populi, salicis, abietis) pluribi lecta^ super saxa quoqiie dioritica ad Dianova-gora legit Simming.
— var. erythroplivea (Fik.) Nyl. Inter Suunu — Suoju super lignum abiegnum.
Tj. Ityi^opta Ach., Nyl. in Flora 1872. Ad Pjhäniemi supra ligiium juxta rivulum.
L. alholiyalina (Nyl.) Th. Fr., Nyl. iu sched. Ad Maima- lampi super corticem vetustum.
/>. turgidula Fr. — H. L. F. 172. — Super lignum et cor- ticem piiii ad Mökkö et Walkeamäki legi. — Etiam ad Petrosavodsk (Simming).
L. Cadubrue (Mass.) Nyl. Ad Mökkö super corticem abie- tis.
/v. obscurella (Smfrt.) ''heterella Nyl. — H. L. F. 170. — Super corticem pini et abietis atque lignum pineum ad Jänkäjärvi et Maimalampi.
]j. ncfella Nyl. Lich. Lapp. or., p. 184. Ad Jalguba et Pe- trosavodsk legit Kullhem, teste Nyl.
L. synimictiza Nyl. in Flora 1873, p. 294. — H. L. F. I(i3. — '^■'Facie Lecidete obscvrelke^ sed gonidiis in hypothecio, sporis ssepius (saltem spurie) 1-septa- tis, long. 0.009 — 12, crassit. 0.004 m. m. etc. bene distincta'' N^^l. in litt. — Supra lignum ad Gorka (Simming).
L. enalliza Nyl. — H. L. F. 173. — Radicem abietis, loco umbroso ad Maimalampi inhabitantem legi. — L. plebeja Nyl. in Flora 1865, in paroecia Suojärvi su- pra lignum pineum lecta, ad hane speciem, sec. Nyl., pertinet.
L. cyrtella Ach. Ad cortices et ligna per totum territorium verisimiliter frequens. — ■'"'Si Lecanora^ ibi stirps propria''^ Nyl. in litt.
Jj. erysiboides Nyl. Klimskij ad lignum vetust. legit Sim- ming.
L. adpressa Hepp. -Ad Käpselkä lignicola (Kullh.); ad Suo- järvi super truneum betulse (basin vers.) Ptilidium vetust. obducens.
30
L, ylohidosa Fik. — H. L. F. 176. — Super ligna et cor- tices per totum territoriuni. — F. pallens Njl. ad Solomeno super corticem populi (Simming).
L. glomerella Nyl. Tesie Nyl. est forma macra hujus speciei ad Koselma lecta a beat. Simming.
L. denigrata Fr. Formam ecrust. ad Tiudie legit KuUheni.
Tj. Stereocatdorum (Th. Fr.) Nyl. Lich. Lapp, or., p. 182. — H. L. F. 175. — Ad Kosa-gora in granulis tlial- linis Stereocauli parasistans (Simming).
L. siibnigra Nyl. Flora 1873, p. 31 . Ad Tiudie super lapidem calcaream, ferrosam.
L. fiphcer oides Smrft. Super muscos vetustos truncorum arhorum frondosar. et saxorum (preesertim locis cal- careis) sat frequenter per totum territorium. — F. peralbata Nyl. ad Perttiniemi (Simming, testeNyl.).
L. epi.Tanthoides Nyl. Ad Dianova-gora super corticem ve- tustum detexit cl. Kullhem; dein ad Perttiniemi su- per latus rupis muscos incrustans nec non ad Jän- käjärvi supra corticem salicis semiputridum legi.
L. ftabvleiorum Fik. Locis calcareis inter vel supra muscos pluribi (Mundjiirvi, Walkeamäki, Perttiniemi, .Jiinkä- järvi, Suojärvi) vidi.
*L. iriplicam Nyl. — H. L. F. 174. — Supra muscos ve- tustos et vegetabilia destructa satis frequenter per totum territorium, preesertim locis calcareis.
— f. substipitata Nyl. in litt. ; *L. substipitata Nj-l. Lich.
Lappon. or., p. 183. Muscos vetustos obducens ad Jalguba (Kullh.) et Walkeamäki (ipse) lecta. For- mam apotheciis vetustis ssepe 1 — 4 aliisinsidentibus (f. proUfera Nyl.) ad Maimalampi supra muscos legi.
— f. tylocarpa Nyl. in litt. L. tylocarpa Nyl. Lich. Lapp.
orient., p. 150. In rupib. dolomit. supra muscos ad Lishmajärvi. — F. leticorhypara Nyl. in litt.; />. lencorhypara Nyl. Lichen. Lapp. or., p. 183. Ad Kargostrov supra muscos vetustos (Kullhem). **L. meiobola Nyl. in litt.; P>ilimbia microcarpa Th. Fr. Lichen. Scand., p. 37G. Ad Perttiniemi legit Kull- hem, teste Nyl. in litt.
31
L. Ncegelii (Hepp.) Stiz. Perttiniemi, super corticem (sali- cis?). ■'■'Epithecium fusconigricans, acido nitrico vio- lascens^'', Nyl. in litt.
L. onehena Nyl. — H. L. F. 180. — Siipra ligna conifera- runi per totum territorium pluribi lecta. Sec. adnot. est freq. in regione occidentali.
L. luteola Aeh. Ad Klimskij super corticem sorbi et ad Perttiniemi legit Simming.
Jj. arceutina (Aeh.) Njl. Ad Walkeamäki Peltigericola.
*fj. liemipolia Nyl. L. arceutina f. hemipolia_ Nyl. olim. Super corticem ulmi ad Dvoretz (vel Perttiniemi) legi.
L. invndata Fr., Nyl. in litt. Ad Petrosavodsk supra cor- ticem vetust. juxta rivulum; saxicola quoqne ad Tiu- die (Simming, teste Nyl.).
L. mhinundata Nyl. in litt.; differens a praecedente sperma- tiis duplo brevioribus (I. 0.005 m. m. teste Nyl.). Petrosavodsk, supra saxa in rivulo.
L. cMorotica (Aeh.) Nyl. Super lignum betulinum, loco hu- mido, ad MökkC).
*L. intermedia (Hepp.). Perttiniemi (Kullhem). ^"»Differt a L. chlorotica vel albescente (Hepp.) praesertim sporis multo longioribus, in apotheciis e Perttiniemi long. 0.0.5.5 — 6.5 millim., crassit. fere 0.002 millim." Nyl. in litt.
L. herbarum Hepp., Nyl. in litt. Suojärvi ad calcifodinas supra muscos, vegetabilia destructa et terram.
L. ahhrevians Nyl. — H, L. F. 186. — Liter Suunu — Suoju super corticem betulse; quoque ad Präscha legit Kullhem teste Th. Fries (Lich. Scand., p. 362).
Ij. hacillifera * subincompta Nyl. Supra cortices arbo- rum frondosarum pluribi lecta per totum territo- rium- etiam super juniperos (Perttiniemi) atque saxa calcarea (Mundjärvi et Walkeamäki pluribi; Schungu).
— f. epihypna Nyl. in sched. Supra saxum calcareum muscos obducens ad Mundjärvi.
L. avsterula Nyl. in Flora 18T3, p. 20. In insula Pöpön- saari saxicola.
32
L. mtiscorum (Sw.) Acli. Ad calcifodiuas prope Suojärvi et Walkeaniäki supra muscos vetustos. Quoque Peltigericola ad Dianova-gora (Simming).
Jj. stenospora (Hepp.) Nyl. Super eurticem salicis ad Mökkö,
Jänkäjärvi et Dvorets legi. L. hcematomela Nyl. in Flora 1866, p. 85. Ad Petrosavodsk
super ligiumi, loeo ut videtur inundato (Simming). L. pelidna Ach. Supra lapillos argillaceo-schistosos ad Suo-
järvi (pogost); Perttiniemi. L. pezizoidea Ach. Ad Perttiniemi et Schungu supra latera
rupium, muscos inedens.
L. geophana Nyl. Supra terram nudam ad calcifodinas prope Suojärvi et Mundjärvi.
L. leprodea Nyl. Super corticem juniperi ad Perttiniemi adhuc modo lecta (Kullhem). Forte haud est rara.
L. improvisa Nyl. — H. L. F. 189. — Ad Tiudie, Kend- järvi et Petrosavodsk (Kullhem) lignum et corticem pini incolens.
L. fossarum Duf., Nyl. Lich. Lappon. or., p. 185. Ad Wal- keaniäki legit Simming inter muscos supra terram loco, ut videtur, umbroso. — '''^ Lecidea'-'- resince Fr. 1". super lignum resinosum ad Petrosavodsk et Pertna- volok (Simming).
L. vesicularis Ach. Walkeaniäki in rupe calcarea supra ter- ram arenosam.
L. squalida Ach. — H. L. F. 190. — In monte Walkea- mäki (■'■'Tiudie'''') legit Kullhem; in promontorio Ascheb supra muscos (ipse).
L. acervulata Nyl. In monte Walkeaniäki supra terram are- nosam et calcaream, inter alios lichenes vel eos obducens.
L. parasema Ach., N^^l. Perttiniemi, super corticem sorbi.
*L. latypea Ach., Nyl. in litt. Ad Perttiniemi supra saxa
dioritica. L. leucoplacoides Nyl. in sched. In insula Pöpönsaari super
saxa granitica cum L. badioatra.
33
/.. (/lovwfidosa DC, Nyl. — H. L, F. 192. — Leda .super
cor(iceiii i)opiili et salicis ad Mökkö et iiiter Suuiiu —
Suoju. Secund. adiiotationes meas est frequens P''2Jara-
sema'^). /. i'iifi'rolevca Ach. Per totiim territoi-iiini loeis nunierosis
supra saxa lecta. 1j. inrnnf/nia Nyl. Lieh. 8eand. In insula Pöpönsaari supra
saxa calcareo-quartzo.sa. L. ritellmaria ^y\. Prope Suuuu, loco aprieo. ventoso. L. xu/jnitida Hellb. in Nerikes lafveg., teste Nyl. - A. /)/<^/^(yrff/--
piza Nyl. in Flora 18T3, p. 22, Super saxa quart-
y.oso- vel granitoso-ealcarea ad Suojärvi (pogost) et
Walkeamäki (cuni Lecan. irrtibata). L. (tcclimi< Flöt. Super eortieeni populi ad Selki et super
ramulum vetust. ad Walkeamäki. 7v. nynoomista Fik.. Nyl. In nionte Walkeamäki supra ter-
ram (calcem continentem) et muscos. /v. limofia Ach. In regione oeeidentali, in eampis arenosis.
slerilibus, depressis.secus vias inter Soutajärvi — Linta-
järvi (pluribi sat copiose) et inter Kostamus— Tumas-
järvi vidi. L. fif.enofern Nyl. Ad Kosa-gora supra terram arenosam, sle-
rileni, legit A. Kullhem. 7v. panffola Ach. Supra saxa dioritica et aftinia frequens
per totum territorium. L. c.oniigva (Fr.) Nyl. Per totum territorium supra saxa
dioritica permultis locis lecta.
— i\ [laricimda Nyl. Siujjärvi. supra lapides dolomit., ferro-
sos.
— f. plafycarpa (Ach.) Nyl. in litt. Ad Suojärvi pogost
plurihi supra lapides et lapillos. Quoque ad Petro- savodsk (Kullhem).
— f. sfei'iza Ach.. Nyl. Supra saxa granitica (Simming). *L. meiospora Nyl. Super lapides et saxa granitica. diori- tica et quartzosa pluribi lecta.
L. speirea Ach., Nyl. Supra saxa dioritica in Niihisaari legit Simming; quoque supra saxuni diabas. prope Schungu (ipse). Formani thallo plumbeo-einera
3
34
scente, hevigato (var. meiosporoiclef^ m.: = *L. Rvhcon- flvem Til. Fr., saltem p. p.) ad Siinsaari el Pertli- niemi lei>il Kiillheni. L. inconjhiens Nvl. '"'Thallus plunibeoalliidus, sat tennis, rimosus, sorediosus; apothecia mediocria, plana, epi- thecio ceesioprninnso. intus atra. sti-alo hvmeniali albicante; sporse longil. 0.013 — IS ni. m.. crassit. 0.007 — S ni. ni., hvi)otheeinni nio-runi. lamina livnie- nial. iod" intensive eoernleseens, dein vinose viola- .scens, — Aftinis Lecidew ftorediza }i\\. {Lecid. cdbo- cifrnlescens Mndd. Exs. N.-o ISI ) et parnni differens. Medulla ambabus iodo cserulesfens'''' Nyl. in litt. Ad Tiudie in eaciiniine montis snpra saxnni dioritiouni.
L. cjianiza Nyl. in Flora IS72, p. oö9. Super saxa dura. ealceni Odntinentia baud rara videlur; leeta ad Sno- järvi pliiribi, Lisebtnajärvi et Mnndjärvi.
L. poh/earpa Fik., Nyl. Super saxa- dioritiea leota ad Nii-
liisaari (Sininiinti) et Selnnigu. /^. te.fiselUda Fik. Fn promont. Asbeb super petrivni diaba-
sicam. ]j. •prcpnubilo Nyl. in Flora Isi;^, p. -21. Ad ealaraetani
prope Koikari supra oranituni cuni l.ecan. an/op/toli.
L. fiimosa (Wblnb.) Nyl. In rupibus. locis ajiricis, adbue modo ad Niinisaari (Kullb.) et Kendjärvi leda.
/>. htf/vbris Smrf., Nyl. — H. L. F. 101. — Super lalns |)elrj:e granitoideee prope Selki.
L. iiiffidaris Nyl. KliniskiJ fKullheni): supei- saxa dioritica loeis a])ricis ad Suunu, Schnngu et Asheb legi.
L. phylliscina Njl. in Flora 1S73, p. '21. Prope paguni
Selki super latus ])etr8e erratiese preeruplum. Jj. badio-atra Fik., Nyl. Suojärvi, in insula Pöpönsaari supra
saxa granitiea. L. niro-alba Flöt. Modo ad Suojärvi et Petrosavodsk adhuc
leda. 7^. afro-albinns Nyl. {=i L. conferroides vav. poli/earpa llep\)..
teste Nyl.). Ad Schungu supra latus saxi ariduni,
L. petrcpa Flöt. Per totum territorium plurild leda.
35
L. amphihia Fr., Nyl. in Sched. Ad Pyhäniemi super saxa , littoralia. .' .
/v. lavata Aeh., Nvl. Tu insula Pöp()usaari super saxuni quartzosum. .
Tj. (/eminata Flöt. Suojärvi, super saxum schistosum, litto- rale: Koikari.
L. rolh/denf< Nyl. In insula Pöpönsaari super saxum cal- careo-quartzosuni.
L. coniops Whinb., Njl. in litt. In promontorio Asheb su- per saxa littoralia, diabasiea, unaeum Lecanora cvpreo- atra et L. arciopholi.
Jj. myriocarpa DC, Nyl. Ligna, saxa et cortices incolens pluribi visa.
L. (li.fcifonnis Fr. — H. L. F. 196. — Frequens.
*L. msignis Nseg. Pluribi (Welikaja-guba, Walkeamäki, Suojärvi, Kendjärvi, cet.) praesertim locis calcareis supra muscos et vegetabilia destructa.
L. nigritula Nyl. — H. L. F. 195. — Ad Solomeno super corticem pini legit Kullheni.
L. ^rahrosa Aeh. Supra tballum Bcvomyceti^ rn/i ad Dia- nova-gora (Kullheni) et in insula quadam lacus Tu- niasjärvi; sterilis quoque ad Perttinienii in latere aprico rupis supra muscos.
L. f/pagrap/iica (L.) c. forma atrovirens Schser. Vulgaris.
— var. gerontica Aeh. Ad Perttinienii super saxa dioritiea
(Siniming). L. ontreata (Hoffm.). In regione oecidentali pluribi visa: quoque ad Grorka. Koselnia el Petrosavodsk lecta (Simniing, Kullhem).
— var. mi/rmecina (Aeh.). Supra lignuni pineuni carbona-
tuni ad Mökkö. L. Friefiii Aeh. Supra lignum pini prfesertim carbonatum
ad Gorka, Petrosavodsk et Dianova-gora (Simniing
& Kullh.) atque ad Mökkö et inter Mainialampi — Pora-
järvi. L. melanclieima Tuck. Ad Tiudie, super lignum pini (Kullh.).
L. negleeta Nyl. Frequens, prsesertim super saxa dioritiea per totum territorium.
36
fj. mediella Nyl. in litt. ; Artli.oniif sp. Nyl. olim. Leeta ad Forajärvi in sepimento atque in proniont. Aslu'b super ranuilos emordios juniperi.
L. sylvicola Flöt. — H. L. P. I tö. — Saxicola ad Kä|)8elkii ( Sim m ing).
/v. hofryocarpa Njl., Flora 18G5, p. (iOo. Ad Käj)selkii su- per .saxa detexit I». Siuiuiing-.
Anm. Denna art har nyligen (Tli. Fries. Licheno- graplda Scaudinavica p. 562) uppgitVits vara idoitisk »ned Lecidea apochr<vella var. hotryo- des Nyl. och Lecidea tuheixnUda Smrft. De två förstantorda skiljas dock lätt redan på får- gen hos apothecierna, hvilkas hjpotheciuni hos /v. botryocarpa invändigt är mörkt hlåaktigt, hos. ]j. hoiryodes åter brunt. Hos den sist- nämnde äro dessutom spermogonierna karakte- ristiska (Jmfr. Nyl. i Flora 1867, p. 373).
L. cnnferenda Nyl. Super latus aridum rupis diorit. ad Schungii legi; quoque ad Petrosavodsk super saxa dioritiea (Simming).
Ij. sanf/uinaria Ach. Frequens.
— var. affinis Scheer. Super saxa et lignain monte Rogosa
(W. Nyl.), ad Perttiniemi (Simming) et Suopohja (Kullhem). L. Pormeliarum Smrft. Ad Jänkäjärvi et Porajärvi, super thallum Parmelia' frmtdantis.
L. socidla Nyl. Ad Perttiniemi, supra Lecid. tnplicantem et ]j. epivanthoidem.
L. (dtendenda Nyl. Ad Perttiniemi, supra tiiallum Pilophori pbulce (Simming).
7v. citrinella Ach. Kosa-gora, supra terram inter Solorinam croceam (Simming).
— f. arenicola Nyl. Suojärvi, supra terram nudam.
Odontotrema mimis Nyl. — H. L. F. 147. — Ad Petrosa- vodsk super lignum pineum (Kullhem); quoque e Jäukäjär\i adnotavi.
37
Trib. (tRAPHIDEI.
Xijloyrayha jjarallela ( Ach.). Frequens.
— var. pallenis Nyl. Saltem ad Kendjärvi, liguicola.
X. spilotnatica (Anzi) Tli. Fr. Licli. Scaiid., p. (589. Modo ad I)iaii<t\a-gora (Siiimiint>) et Kendjärvi (ipse) su- per liginim jdiii vetustuin adliuc leela: \erisimiliter est hand rara. Speciein hane faeile distinctani in Tavastia |)liiribi (Evo, eet.) frequenter vidi.
Ayyriiim iiffinn Fr, fSnper lignum pineuni nonnullis loeis adiuic leeta.
iypeyraphu vuria Per.s. (not ha Aeii.). Ad Kendjärvi öuper curticeni salicis.
O. i^nlkarls (Hotfm.) Nyl. in lilt., inei. T. diiqj/ioram (Ach.i su/natamquii (Aeli.). Super cortice.s arburuin tVun- dusaruin et juniperi haud rara ])er lere tutnni terri- torium: in reg. occident. tauien nun est visa.
O. cidyata Aeli. Ad Petrosavodsk i-aninbjs ahietis eniui- tuos inliabitans.
Platyyvajjltu ijericlea (Aeli.) Nyl. Su])er cortieem abietis ad Mökko, Maimalampi et Mundjärvi; etian» eorticem juniperi ad Kuselina (8ininiing) el Kendjärvi incu- lens.
Artkonia lurida Aeh. Hupra lignuin vetustuni ad Petrosa- vodsk (KuUheni), Klitnskij (Siniming) et Jänkäjärvi ( ipse).
A. adroidea Aeh. Parce visa; ad Mundjärvi et Mökkö su- per corticetn sorbi et alni. — F. Sicartzii (Ach.) N}^!. suj)ra c(jrticem vetust, ad Dianova-gura (Kull- hem).
A. puiictiformis Ach. Supra ramos sorbi et ulmi ad Mökkö et Perttiniemi legi. — Forte est haud rara.
A. cariam (Aeh.) Njl. Ad Suunu supra Lecanorani ylau- coman parasilula.
A. patellulata Nyl. Supra Iruncos populorum per magnam territorii partem visa.
A. nepkromiaria Nyl. Lich. Lapp. orient., p. 187. Ad Pert- tiniemi super thallum NepJiromii tomentosi (Sim- miug).
38
A. Scundinavica (Th. Fr.) Nyi., A. Onei/e/ifiiti Njl. in Flora 1865 el Lich. Lappon. or., p. 187. — H. L. F. 48. — E Solomeno reporlavit Kullliem; deiii iii s} Ivis Hubturfosis supra truucos abietiun pluribi (Mökkö, .läukäjärvi, Mundjärvi, cet.) frequenter vidi.
A. chroolepida Njl. in Flora 1873, p. ^2. Ad calcarias prope Mundjärvi ramulos emortuos abietis ijicolens.
A. cinereo-pruinosa Scbser., Nyl- Lich. Lapp. or., p. 187. Klimskij, super eorticem betulee (Simniiug).
Grapkiii scripta Ach. Super eorticem . abii ad Solomeno (Kullhem) et Mundjärvi (ipse); Klimskij (Simming. Var. pulvernlenta (Pers.) ad Mundjärvi super cort. öorbi.
Trib. PYRENOCARPEl.
Endocavpon miniatum Ach. Ad Petroöa\odsk (Simming),
Walkeamäki et Mundjärvi. — var. complicatuni (Ach.). In regione media pluribi. *E. iluoiatile DC, Nyl. in litt. Ad Suopohja (Kullhem),
Kendjärvi, Petrosavodsk et Ascheb visum.
E. nifesceiis Ach. In fissuris rupium montis Walkeamäki.
Formam lachneum Ach. ibidem (^'Tiudie''') legit Kull- hem, Vemicaria tephroides (Ach.), Nyl. Lich. Scand,, p. ii67. Locis calcareis supra terram ad Walkeamäki, Mundjärvi, Jäukäjärvi et Suojärvi legi.
F. cartikujinea Nyl. Ad Walkeamäki supra muscos (Sim-
ming). V. paorodea Nyl. Lich. lja])pon. or., j). 188. Supra saxa
quarl/.osa prope Tiudie legit Kullhem et ad saxa
littoralia (in lissuris) prope Pyhäniemi (i|)se). V. Sendtneri (Krmphb.) Nyl. Pyrenoc, p. 33. Walkeamäki,
super terram calcem continentem inter muscos et
lichenes. F". unibrina Ach. Lecta ad Petrosavodsk super saxa grani-
tica (Simming). V. areolata Ach., Nyl. in Sched. Super saxa littoralia, dia-
basica, in promontorio Ascheb.
39
F. virens var. subniyricans Nvl. Siij)er saxa calcarea, diiia,
in nioiite Walkeamäki. V. niyrescens Pers. Siipva saxa ad Pelrusavodsk legit Kull- hem. V. epiycva Acli. Hand rara in lul.(j territorio. V. margacea f. Udebrosa Krb., Njl. in Sched. in insula Pti-
])unsaari suj)ra saxum. -- var. aiJiiobola Whlnb.. Njl. Suojärvi, supra lajjillos schi-
stosos. v. inumbrata Njl. in Flora 18(34, p. oö^. Pöpöiisaari, super
saxa calearea. F. (leoergens Nyl. Flora lsT'i, p. 362. Pöpönsaari, ad saxa
calcarea. F. catalcptoides Nyl. Lich. Seand., p. 272. In nioute Wal- keamäki super latus ru])is dolomit. F. 2>yj-enop/(ora Ach., Nyl. I. c, p. 273. Lishmajärvi, ad
saxa dolomitica. F. rupestris Schrad. Ad Walkeamäki el Mundjärvi super
saxa calcarea, dura. F. muralis Ach. Super saxa calcarea haud rara. F. Integra Nyl. Super saxa et lapides calcareos ad Walkea-
mäki (Simming), Tiudie et Suojärvi lecta. F. umbriimla Njl. Flora 1870, p. 37. Super saxa littora-
lia prope Suuiiu; (juoque ad Lischmajärvi. F. nphinctrinoidella Njl. In insula quadam lacus Tumas-
järvi supra arenam quarlzosam, loco umbroso. F. »iUöcicola Ach. Ad Suunu, super [.eptohymenmm filifonne. V. Vidvtina Beruh. Supra lerram argillaceam ad Ki\'alscho
(Simming). F. lUinit.a Nyl. Lich. Lap)j. or., j>. 189. Ad Dianova-gora
unacum Pantiaria trljjtopltylla super corticem sorbi
(ut videturj vetustum (Simming). F. farrea Ach. Super corticem alni vetust. ad Mundjärvi. F. epidermidis Ach. (analepta). — H. L. F. 149. — Speci-
mina hujus s])eciei desiderautui'. at veiisimile est
frequens. F. yrisca Schaii'. Suojärvi, ad corticem sorbi: Mökkö. supra
ramulos sorbi.
40
V. punctiformis Ach. Super corticem aliii et sorbi ad Schiiiigu et Muiidjärvi adhuc lecta.
V\ oxysyoru Nyl. Mudu ad Petrosavodsk super curticem betulae leeta (CTiinther): siiie dubiu est vulgaiis.
V. tfeina/Lr Nyl. Super truncos jjopuluruin ad Mökkö.
'^''Thtlojjsi» melat/teliu Njl. in Flora 1864, p. oöB, Walkea- mäki (Siinming) ad saxa crescens supra llypnum capteasifonne vetustum mixta inler Lecanorani rubram muscicolam'''' Nyl. Liehen. Lappon. or., p. 189.
Iril). FEKIDIEI Nyl.
ThelocarpOH suijereUani Nyl. Ad Pyhänieiui super lignum
passim inundatum. Th. epibolum Nyl. Supra tliallum iSoiorinn crocete ad Kosa-
gora (Simming) et Tumasjärvi (ipse). Th. epiUthelluni Nyl. Ad Suojärvi pogost supra la|)ideTn
argillaceo-schistosuni, nigrum legi. Endococcua calcaricola Mudd. Ad Suumu et Pyhänierni supra
Lecanoram ylbhonam. E. tviphractellus Nyl. Teste auctoris ad Tiudie supra tlial- lum teuuem, sterilem, est lectus a heat. Simming. Mycopofum yteltt-jodes (Ach.) Nyl. Supra corticem betulse
et alni ad Suojärvi et Tiudie. AL eiachktoterum Nyl. Lectum ad Porajärvi supra ramos
sorbi.
Conspectus lichenum, in enumeratioue prsecedente allatorum :
BYSSACEI. SIROSIPHEI.
SIROSIPHON. S. pulvinatus Bréb. S. saxicola Na-g.
GONIUNKMA. G. velutinum (Ach.J.
SPILONEMA.
Sp. rcvcrtcns Nyl.
PYKENOPöEI.
EUOPSIS.
E. peispinulosa JSyl.
PlIVl.LISCUM.
É. g.aiiatina (Smrft.). ^^^ enducarpoi.leh Nyl. 1'YKBNOPSIS. j
P. grumulilcia Nyl. P. pleiobola Nyl.
HOMOPSIDEI. BPHEBK. E. pubescens (Ach.).
COLLEMACEI.
LICHINEI. PTKRYGIUM.
P. pannariellum Nyl. P. aspeiellum (Ach.).
41
|
COLLEMEI. |
C. *c |
|
|
COLLEMA. |
c. |
|
|
C. |
fliicciduiii Ac/i. |
|
|
c. |
polycarpoii Sr/nfr. |
c. |
|
c. |
imlposum Ac/i. |
c. |
|
— |
(. Il) i 11 US .V///. |
— |
|
c. |
nigvcsc-ens Ac/i. |
c. |
|
c. |
glaucesicuiis ( Hof]'iii.). |
— |
|
c. |
uuibella Tucli'. |
c. |
|
c. |
i multipiUtitmi) ^in. |
— |
|
c. |
? aggrcyaturu (Ac/i.J. |
c. c. |
|
LEPTOGIIjM. |
c. |
|
|
L. |
(juadratum Luhin. |
*c |
|
L. |
aniphinodcs Nijl. |
|
|
L. |
huoiusum Nyl. |
s. |
|
L. |
teimissiiuutn (Sm.). |
|
|
*L |
. lophajudes Nyl. |
c. c. c. |
|
L. |
subtile {Schiud.). |
|
|
L. |
laceium (Sic). |
|
|
— |
var. pulviuatum (Acli.) |
|
|
L. |
Umhaueuse (Awd.J. |
T. |
|
L. |
Sfutinuiu Acfi. |
|
|
L. |
trfmcUoidcs Ac/i. |
T. T. |
|
L. |
salurninunj ( Dicks.) ^ |
|
|
L. |
iiiicroscopicum xV///. |
|
|
L. |
uuiscicola (Sw.J. |
COLLEMOPSIS. C. Schfeicri (Mass.).
LICHENACEI.
CALICIEI.
CAHCIUM.
C. disseminatuiii Fr. C. fhrysocephaluni Ack.
— var. filare Acli.
C. phiBocephalum Tani.
— var. flavum (Ach.J. *C. chlurcllum Whliih. C. trichiale Ack.
*C. cineieunj {Fers.J. **C. stemoneum Ach.
melanophfeum Arb. . bruniieoluui {Ach.). paroii-um *cxscr-
tuui Syl. hyperelluii) Ach. losciduni Fil;. var. tratiimdluui Ach. tracheliuum Ach. var. xyloncllum Ach. qucrcinuiii l'crs. var. lenticulaic(.l(7(.>. curtuiu Borr. pusilluni Fik. parietinum Ach.
pallesceiib .T///.
STENOCVBE. byssacca (Fr.).
CONIOOYBE. luiluract-a Ach. sulphurella {Fr.). gracilcnta (^Ach.).
TKACHYLIA. tiyillaris (Fers.j. vav. proiuiiiula yi/l. viridula (Schcer.). tympanella, f. njiiior. var. saxicola Nyl.
H..EOMYCEI.
B^;OMYCES. B. rul'us DC.
— var. carneus Fik. B. rusfus Ver.s.
B. iciuaduphilus (Ehrh.).
— f. leeaiKiroidea -V///.
STEREOCAULEI.
PlLOPHUllUN. P. fibula AucU.
STEREOCAULON. St. paschale (L.). St. coralloidcs Fr. St. cvolutuni Qrcfv. St. tomentosuui Laur. *St. alpinuiji Laur.
St. condyloideum Ach.
! CLAUUNIEI.
I
PVCNOTHELIA.
V. papillaria (Ach.).
CLADONIA. Ci. pyxidata (L.j.
— var. clorophiea Fik. I — var. syuiphycar-
pa (.Ich.). I Cl. timbikita Ho/f/fi. I — var. fibula Ach. ;■ — f. iiemoxyna (Ach.). ' — i", radiata (Ach.).
Cl. cariosa (Ach.). 'Cl. acuminata (Ach.).
Cl. ? dccurticata Fik. .Cl. gracilis (hybri- j da Ach.).
— var. elongata Ach. |*C1. c-ornuta (L.).
I Cl. verticillata Hu/fm.
Cl. ccrvicornis (Ach.). i Cl. cctuocyna .ich. JCI. degeneraDi! (cuphu- j rea Ach.).
! — var. auuiua^a Ach. {*C1. trachyna (Ach.). \ Cl. carneola Fr. I — var. bacilliformis Nyl. !CI. botrytes Hoffnu : Cl. turgida Hoffin.
Cl. furcata Hoffin.
*C1. lacemosa f curym- bosa Nyl.
— var. recurva (Hoffin.) . Cl. crispata (Ach.).
— var. divulsa (Del.). *C1. furcatiformis Nyl. Cl. cenotca Ach.
Cl. cornucopioidcs (//.).
— var. pleurota Fik. Cl. deforniis (L.). Cl. diyitaui (L.).
Cl. Flcerkeana Fr.
42
Cl. iiKicilcnta Ack.. 1'. '
CLADINA.
Cl. riuigifcrimi (L-)- Cl. sylvatica ('Ilo/jm.J,
— var. ulpestiis (L.J.
— var. lacerata (Del.). Cl. uucialis (L.).
— f. raniosissima Cuevi, Cl. aniaurocriiea (Fik.).
— var. destricta Ni/l.
SIPHULEI. THAMNOLIA. Th. vennicularis (L.J.
USNEI.
USNEA.
U. barbata v. liirta (i>.) -^ var. florida (L.'). U. dasypoga (Ach.).
EVERNIEI. ALECTORIA.
A. chalybeifonnis (L.).
A. jubata Ach.
A. iniplexa Ach.
-- f. cana Acli.
A. nidulifera Nurrl.
A. bicolor J^Jhrh.
A. saniientusa Ac/i.
EVEKNIA.
E. furluraoca (L.J. E. prunastri (L.). E. mesomurpha ^^1//. E. divaricata (L.).
UAMALINEl.
KAMALINA.
K. calicaris (Ach.).
11. iastigiata Pers.
— f. nervösa Nyl.
R. intermcdia (Del.J.
R. luinusoula Nyl.
— var. ubtusata .1///. R, thrausta (Ach). E. pollinaria Ach.
CETRARIEl.
CETRAlilA.
C. islandica (i.).
— f. d ila täta. C. crispa Ach.
— f. subtubulosa Fr. C. Delisei Bor.
C. aculeata (Ehrh.). C. odontella Ach.
PLATYSMA.
P. nivale (L.). P. ssepincola Ho/fiu. P. ulophylluni (Ach.). P. fabluncnse (i.). P. comniixtuin Ni//. P. junipcrinuni (L.). P. pinastri (t^coji.). P. glaucum (i/.). P. diffiisum Ni/l.
PARMELIEl.
PARMELIA.
P. olivetorum (Ach.). P. cetrarioides Del. P. saxatilis (L.).
— f. panniformiii Ach. *P. sulcata Tai/l. **P. omphalodes (L.), P. fraudans Nyl.
P. conspersa Ach. P. ccntrifuga (L.). P. olivacea (L.). *P. exasperata (^Ach.). P. prolixa (Ach.).
— v. panniforniis Nyl. P. subaurifei'a Nyl.
P. stygia (L.). j P. physodes (L.).
— f. labrosa Ach.
I', vittata (Ach.).
P. pertusa (Schranl;.),
— var. sorcdiobola Nyl.
PAUMELIOPSIS.
P. ambigua { Wulf.). P. aleurites Nyl.
STICTEI.
STICTINA. öt. scrobiculata (Scvji.).
STICTA.
St, pulmonacea (L.).
lUCASOLlA. R. Wrigbtii (Tiiclc).
PELTIGEREI.
NEPHKOMA.
N. arcticuiB (L.).
NEPHROMlUiM.
N. iivvigatum (Ach.). N. bubtomcntelluui Ni/l. N. tomcntosum (Hffm.). *N. isidiosuni Nyl. **N. ranieiun (Sch(cr.). ***N. hclvcticuiu f<chicr.
P. P. P.
P.
PELTIDEA.
aphthosa (L.). venosa (^O-
.• PELTIGERA.
malacca (Ach.). caiiina (L.). rufesccns Hvjfin. spnria (Ach.). polydactyla IJa/fiit. var. niicrocarpa Ach. borizontalis (L.).
43
SOLUIUNA.
S, (.Tocoa (L.). S. SiKJcata (Z/.).
PHYSCIEI.
PUYSCIA.
}'l). ])Mric'tinn {L.).
v. polycarpa {Elirli.). *rii. lychnea (^Ach.). rii. ciliaris v. melano-
sticta Ack. Pil. speciosa (Ac/i.). l'h. pulveriilenta (Tai/l.). *Ph. detersa Ni/L Ph. niuscigcna ( Whlub.). Ph. stcllavis Ac/i. *Ph. tenella (.bVö/y.). Ph. a i pol i a Ach. .Ph. iiiplops (Z^///:) Nyl. Ph. ca-sia (Ho/fm.). Ph. obscura (Ehr/i.).
— v. sortidiilcra Xi/L
— v. lithotca Acfi.
— v. virella (Ach.).
— v. öi^-iastra Ac/i.
Ph. iilolhrix (Ach.) Ni/L *Ph. s-ubciliaris JVi/l. **Ph. i)it.yrophj'lla .Vy//.
GYKOPilOKEI.
UMBILKAltl.^. U. imstulata (/>.).
GYHOPHOKA.
G. hirsuta (Ar/i.).
G. ciusa Hii/fin.
G. hypcrborca llofjin.
G. flocciilosa Hoffm.
G. polyphylla (Z.).
LECÅNOKEi.
PANNAUIA.
P. biiiiniea f/Sw.). P. lepitliota (6'?«r/'.). P. microphylla (^'i;'.). P. triptophylla {Ach.). *P. incrassata i\^//. P. nigra (iZ«,/i.) .Vy//. P. furfura scens Ni/I. V. delicatula {Th. Fr.).
AMPHlLOiMA. A. laiiugiiiosum (Ach.).
LECANOKA.
L. saxicola {Po/l.) Nyl
— v. albomai-ginata Nyl.
L murorum (Ho/fm..).
— v. obliterata Pers. L. obliterans NyL
L. citrina (Ach.). L. elegans Ach.
L. fenuginca Ach. L. ccrina (Ehrh.). *L. stillicidioium ( Wy.). L. pyracea (Ach.).
— v. holocarpa (Ehrh.). L. Jungemiaiiiic ( Vahl.). L. sinapispcima jyc.
L. inubata Aeh.., Nyl.
L. sophudes Ach. *L. licvigata .-It'//. **L. cxigiui Ach. L. mil vina ( Whlnh.). L. polyspora (T//. Fr.).
L. tui-facea f, leuoonic- las Th. Fr.
- v. ai-chiua Ach. L. mniarjea .4t7<. L. ti 1111 a i\7y/. L badiella Nyl.
L. vitcllina .Jt//.
— var. aiirella .Ach.
L. xanthostiguia (Ach,).
1 L. niolanaspis WrA.
L. dispersa (Fer.s.). L. glaucoma (Ho/f/ii.).
— v. Swartzii Ach. , *L. bicincta Bain.
L. allophana Ach. L. epibrya /IcA. L. atrynea (Ach.).
— v. coiloeavpodes Ny/. L. chlarona (Ach.).
— v. coilocarpa (Ach.). L. cateilea (Ach.).
L. distans Jr//. I L. albella f. peralbcl- ! la Nyl.
I L. varia Ach. I — f. pleorytis Ach.
L. p.olytropa (Ehrh.). I *L. intricata (.Jc/y.). I L. symmictera ^Vy/. ' L. conizaja Ach.
L. urosthea Jc//.
L. subiiitricata Nyl.
L. honiopis NyL
L. argopholis ( Whlnh.),
L. chlorupliasoidcs jV'//.
L. epanura Ach.
L. dimcra -V///.
— f. dul)itans Nyl.
L. Nylandcriann Ma.ss.
L. ha;matuuinia .^r/?.
— var. porphyria Ach.
L. piniperda Körh.
L. cyrtellina iV///.
L. fusfcsccns (^nirfl.).
44
L. biiilia Ach. L. atra Ach.
L. ventosa Ach.
L. parelhi (L.).
L. tarUrea (/>.). I
— v. pallesceus (Z/.). '
L. ciimiea (i>.). >
— v. sublutesceiiK Nyl.
— v. siibcrctacea A'///. L. «;ibbosa {Ar/i.). ' L. snbdcpressa Ni/L
— v. Ii» va ta {Ar /t.). L. lacustns {With.).
L. einereo-iufcscens Ach.
— v. iliaiuavta (Whluh.). L. cupveo-atia Ni/l.
L. venucosa (Ach.).
L. ylaucucai'pa( IVh/nb.). L. cervina {Fer.s.) Nyt. L. luscata (Schrad.).
— v. sinupica (>'«/.)• L. peliscypha ( IVh/nö.). L. srnarayilula (Wh/iib.). L. Heppii {N(tg.).
h. rubra {Ach.).
rEUTUSAUIEl.
PBKTUSAHIA.
P. ophthalmiza iY<//. P. globulifera (Tur/i.), f. P. leioplaca (Ach.). — v. octotipora Nyl. P. inquinata (Ach.) Th.
Fr. P. carneopallida Nyl. P. multipnncta {Tum.).
THELOTREMEI.
UKCEOLAUIA.
U. bcriiposa Ach. *U. biyuphila {Ach.). (U. gypsacea Ach., Nyl.).
LECIDEI. LECIDKA.
L. cupularis Ach.
L. foveolaris {Whlnh.).
L. liitea {Dicks.).
L. piiieti Ach.
L. c-ongiuella .Vy/.
L. 'rornueiisis Nyl. L. Uicida .^rA. L. cuarctata Ach.
— f. cotaria {Ach.). L. decolorans Fik, *h. flexuosa Fr.
L. uliginosa Ach. *L. fuliginea Ach.
— v. hiiiuitsa {Ehrh.). L. sanguineo-atra (Ach.). L. tusca (fe'c/(fl'r.)-
L. apuehrujella iV///.
L. fuscoiubens A'v//.
L. dclincta Nyl.
L. Berengeriana {Masa.).
*L. (juprina A^///.
L. niiscelliformis Nijl.
L. ? anthracuphila i\^//.
L. vcrnalis (i.)-
— v. epixanthoidiza Nyl. *L. helvola {Körh.).
L. ocellifovmis A'///. L. tenebrirosa {Ach.).
— var erythro- phsea (Fik.).
L. hypopta Ach.
L. albohyalina {Nyl.).
L. turgidula F/\
L. Cadiibria; {Mass.).
L. obhcinella v. hete- lella .V///. L. lulella Nyl. L. symmictiza 3"y/. L. enalliza Nyl. L. cyrtella Ach. L. etysTboides A^//. L. adpressa Hep^i. L. globulosa i'V/.'. L. gloiuciclla Nyl. L. denigrata Fr. L. Stereocaulo-
lum (T//. Fr.). L. isubnigia A'^///. L. sphseroides Siiirf.
— f. pcralbata Nyl. L. epixanthuides A'///. L. sabulctorum Fik. *L. triplicans A'///-
— f. substipituta Nyl.
— f. tylocarpa Nyl.
-- f. leucorhypara Nyl. **L. meiobola Nyl.
L. Nsegelii {He/i/i.). L. melajna Nyl. L. luteola JcÄ. L. arcentina {Ach.). *L. hemipolia A*///. L. inunduta Fr. L. subinunduta Nyl. L. chlorotica {.-ich.). *L. intenuedia {IJepp.). L. hfrbaruiii Hepji. L. abbieviaizs A.y/. L. bacillifer* *subiii-
compta A'///. I — f. epihypna AV- ! L. austerula Nyl. 1 L. iiiiiscoruui {Sw.). j L. stenospora {Hejip.). I L. hiBiuatoQicla i\'///. I L. pelidna Ach.
L. pczizoidea JrA.
45
L. geopliniiii Nyl. L. lepvoilea Nyl. L. iniproyisa Nyl.
L. iossaruni Diif.
L. vosioiil.-iris Ar.h.
L. squalida Ach.
L. acervulata .¥(//.
L. parasema {Ach.) Ni/l.
*L. latypea A(-h.
L. leucoplacoicles Ni/I.
L. glomerulosa DC.
Ti. enteroleuoa Ach.
L. incongnia Nyl.
L. vitellinavia j.V(//.
L. sHl>niti(ia Hellh.
L. acclinis /''/o/.
L. syncomista Fik.
L. liniosa .Afli. L. sronotera i\^?/7.
L. paiiffiola Ar.h. L. oontigua (Fr.).
— f. flavicunda iN^yA
— f. platycarpa {Ach.).
— r. stcriza Ach. *L. meiospora iVy/. L. speirea Ach.
L. inoonfluens Nyt. T>. oyaniza A'///. L. polyoarpa Vlh. L. tessellata f/Ä'. L. pr:enul)ila Nyl. L. fiimosa ( Whliib.). L. Ingnbris (^'?»r/'.) A'^^?//. L. insiilaris Nyl. L. phylliscina Nyl.
L. badio-atra F/Zi.
L. atrnalba Fiol.
L. atroalhioans A^y//.
L. petrsea F/r»^
L. amphibia Fr.
L. lavata .4("//. L. geniinata Flof. L. colludens A'?//.
L. coniops Whlnh. L. myriocarpa DC.
\ L. discifoimis F/-.
, *L. insignis Nay.
\ L. nigiitula Nyl.
i
I L. scabrosa /\ch. i Fj. geographica {L.).
- f. atrovirens Schwr. I — v. gerontica Ach.
I L. ostreata (Ho/fm.).
I — v. niyrmecina (ylc//.).
\ L. Fiiesii ^c/<.
L. melancheinia Ti/cl;.
L. neglecta A7//.
L. niediella Nyl.
L. sylvicola Flof. L. botryocarpa Ay/. L. ronferenda A^/^-
L. sanguinaria Ach.
— v. affinis Schcrr.
L. Paimcliarum Smrf.
L. soeiclla Nyl.
L. attendenda Ay/.
L. citrinella Ach.
— f. areiiicola .\yl.
ODONTOTUEMA. O. minus Nyl.
aRAPHIDEJ.
XVLOaRAPIIA.
X. parallela (.Ach.)
— v. pallens Nyl.
X. spiloinatica (A)izi.).
AGYRrUM. A. lufuni Fr.
OPEGKAPHA.
O. vavia fcr.i.
O. pulicaris {Hofjni.)
O. viilgata Ach.
PLATVGKAPHA. P. periclea {Ach.).
AUTHONIA.
A. Inrida .{ch. A. astroidea Ach. A. piinctifnrmis Ach. A. varians {Ach.). A. patelliilata Nyl. A. nephromiaria Nyl. A. Scandinavica ( Th. Fr.)^ A. fhrnolepida Ni/l. A. finereo-pruino- sa Sch(cr.
aUAPHIS. G. seripra Ach.
PYRENOCARPRI. KNDOOARPON.
E. miniatiim Ach.
— v. O()niplioatum(^r//.). E. fluviatiic DC.
E. rufeseens Ach.
— f. laohneum Ach.
VKRUUCARIA.
V. tei>hroidcs {Ach.).
V. cartilaginea Nyl,
V. psorodea Nyl.
V. Scndtneri {Krmph.).
V. umbrina Ach.
V. arcolata Ach.
V. vjroris v. subnigri-
oans Nyl. V. nigrescens Pers.
46
"V. epigfea AcJi.
V. margaoea f. late-
brosa Krh. — v. gethiohola Whliib. V. inumbrata Nyl. V. tlevcrgens Nyl. V. cataleptnides Nyl. V. pyrenopbora Arh. V. nipestris Srhrad. V. muralis Adi. V. integra Nyl. V. umbrinula Nyl. V. spbinetrinnidella Nyl. V. musoicola /IrÄ. V. vpliitina Bernh.
V. illinita iN>/. V. farrea Ack. V. cpidermulis Åch. V. grisen Sc/ufr. V. punctiforinis ylc//. V. nxyspora i\"y/. V. tremnlre Nyl.
THRLOPSIS. Th. iiielathelia Nyl.
PERIDIET. THELOCAUPON. Th. suporelluni Nyl.
Th. epibolum Nyl. Th. epilithellum Nyl.
ENPOCOCCUS.
E. calcaricohx Miidd. E. triphractellus Nyl.
MYCOPORUM.
M. ptelaH»(le.« (Acli.) M. elaehistntcruni Nyl.
Helsiiioforsiffi. Febr. 18T5.
Några iakttagelser rörande fröbildningens perio-
dicitet hos tallen och granen samt rörande
ekorrens förekommande i Finland.
Af
Att (le nlika tvildslaoen icke hvarie år, ulan endast ef- ter vissa mellantider fruktiticera rikligt, är elt allmänt kaiidt tVirhållaude. Dessa så kallade frftår, hvilka af forstmännen iakttagas såväl f(")r insamlingen af trädfrö, som tVir skogens naturliga förynorinii. inträffa ieke samtidigt, ei heller lika ofta hos olika trädslag. Vissa trädslag, såsom hjörk, asp, al. i)il-artérna. alm, lönn. m. ti., bilda ofta oeh rikligt frö: andra dereniöt, såsom eken och barrtrilden, mera sällan. P)j()i'ken och aspen hära fre") de flesta år, men icke alltid li- ka mycket. Äfven ho.s dessa trädslag är den rikare frö- hildningen endast periodisk, hvilket till och med hlifvit iakt- taget af viu- allmoge, som i vissa trakter anser en rik hlom- niiig hos aspen utgöra ett förehud till missvext.
Den som fäst sig vid blomning och fröbildning endast hos enstaka, isynnerhet vid vägar eller öj)pna platser ståen- de eller hos äldre träd, men icke hos .skogarne i stort, kun- de lätt vara höjd att tro, det skogstrilden, t. ex. tallen, hvar- je år fruktiticera. Emellertid ilr fröbildningens periodicilet genom forstmännens iakttagelser i medlersta Europas kultur- länder under mer än ett sekel fullkomligt konstaterad. Frö- åren utmärka sig nemligen icke derigenom, att enstaka eller fristående träd bära frukt, hvilket hos dylika träd i mer eller mindre grad inträffar de Hesta år, utan ett fröår ka- rakteriseras deraf, att ung och medelålders skog i slutna
48
bfstånd bär rikligt frö. De olika tVöåren äro icke likajm- uisa ined hänseende till deras fhJniängd. Redan i mycket gamla tider skilde man i Tyskland för de s. k. bärande träden, eken oeh boken, emellan fulla, halfva och fjerdedels fröar (Vollmast, Halhmast, Viertelmast*j. De bästa iaktta- gelser om fröåv anställas der, hyarest insamling eller nppköj» af trädfrö eger mm. och der man af den olika fröc|vantitet. som erhållits, äfvensom af priset kan bedöma hnnidani ett visst fröår varit.
Till följd af ett under en följd af år bedrifvet regel- bundet uppköp af tallkottar å Forstrevieren i Preussen har ma)i der iakttagit följande rcirande fröåren i tallskog: 1) i provinsen Preussen hafva K) fulla friiår inträtfat under de sednaste 37 åren: af de sistförtlutna 16 åren hafva 10 kunnat användas till uppköp af kottar: •1) i provinsen Posen hafva 10 fulla fröår inträffat under de sednaste 38 åren: af de sislförtlutna 16 åren hafva 10 blifvit använda till ui)pköp af kottar;
3) i provinsen Pommern hafva 10 fulla fröår inträffat under de sednaste 33 åren; af de 14 sistförtlutna åren hafva 10 blifvit använda till uppköj) af kottar;
4) i provinsen Scblesien hafva 10 fulla fröår inträffat un- der de sednaste 37 åren; af de sistförtlutna 16 åren hafva 10 blifvit använda till uppköp af kottar:
ö) i provinsen Brandenburg hafva 10 fulla fröår inträffat under de sednaste 34 åven; af de sistförtlutna 16 åren hafva 10 blifvit använda till uppköp af kottar;
6) i provinsen Saehsen hafva 10 fulla fröår inträffat under de sednaste 3'i åren; af de sistförtlutna 13 åren hafva 10 blifvit använda till uppköp af kottar;
7) i provinsen Hessen-Nassau hafva 10 fulla fröår inträffat under de sednaste 30 åren; af de sistförtlutna 15 åren hafva 10 blifvit använda till uppköp af kottar.
I de vestra provinserna, der klimatet är mildare, inträf- fa de fulla fröåren — hvad man a priori kunnat antaga — oftare än i de östra.
I
*) Uti en vid Muhlliausen tielägen större lölskog luir urxler sednaste 32 år, frän åv 1842 till år 1874. inträffat rilia fröår hos eken hvarje 10:'ie och hos boken hvarje 13:de åv.
49
Att döma af de uppköpta qvantiteterna af tallkottar liafva följande år i de flesta trakter varit särdeles rika fröår: under perioden från 1840—50 åren 1843, 1846 och 1848. ^ ^, ,, 1850 — 60 ^ 1850, 1853, 1858 och
1859. ^, ^^ ^^ .1860—70 ^t 1860, 1864 och 1867.
Dereniot voro följande år särdeles fattiga på tallfrö: under perioden från 1840 — 50 åren 1844 och 1849.
,, ,, a 1850-60 ,, 1855 ,, l^. /(Ti?.
,, 1860-71 ,, 1866 a 1869.
Denna ur ^"'Zeitsehrift fiir Först- und Jagdwesen, heraus- oeoeben von B. Danckelmann'''' hemtade notis är af särdeles intresse, emedan fröårens periodicitet i tallskog ingenstädes blifvit så nooorant observerad som i Preussen.
Af samma notis framgår äfven att en märkbar olik- het egt rum hos fröåren uti trakter, hvilka icke äro belägna särdeles aflägset från hvarandra.
Då vid Evois forstinstitut allt sedan år 1860 alla frö- år blifvit begagnade till uppköp af tallkottai', har jag varit i tillfälle iakttaga att rika fröår i tallskog här inträffat endast under åren 1860, 1871 och 1875, af hvilka fröåret 1860 var rikast och lemnade de största kottar, samt dernäst året 1871 och sist år 1875, som snarare bör benämnas ''""ett till upj»- köp användbar^'' än ett fullt fröår. Emellan åren 1860 och 1871 inträffade icke här några fröår i tallskog. Är 1866 om våren träffades visserligen något kottar på träden, men ett till insamling eller tippköj) af kottar användl)art fröår var detta ej.
Såvidt jag genom egna resor och meddelanden af andra personer kunnat erfara, hafva nyssnämnde rika fröår i tall- skoo' inträffat samtidigt i södra och medlersta Finland.
I nordliga delarne af landet synas deremot fröåren åtminstone icke alltid liafva inträffat samtidigt med dem j Tavastland. Sålunda uppköptes tallkottar genom forstför- valtningarne i Pudasjärvi och Haukipudas år 1869. I Ala- järvi forstrevier af Vasa län uppköptes under nödåret 1868
o
något tallkottar. Ar 1871 var fröår uti tallskogarna jemväl i nordliga Finland, hvilket framgår deraf att tallkottar då uppköptes inom Ijo, Kuusamo och Haukipudas forstrevierer.
50
Antagligen förefinnes äfven någon viss olii^het uti ifrå- gavarande afseende emellan den vestra och den östra delen af landet, ehuru iakttagelser härom saknas.
I Tyskland inträffa fröår hos skogsträden icke samti- digt med dem i Finland. Sålunda var i Preussen i fjol ett rikt, men i år ett fattigt fröår i tallskog — eller ett rent omvändt förhållande till det hos oss.
I saknad af alla direkta iakttagelser om fröårens pe- riodicitet i tallskogarna hos oss före år 1860, har jag sökt på indirekt väg utröna detta för skogshushållaren intressanta och vigtiga förhållande. Redan i Here år hade jag iakttagit att man i sydöstra Tavastland träffar yngre tallbestånd endast af vissa åldrar, medan deremot bestånd af en mellanliggande ålder fullkomligt saknas. Under resor för forstligt ändamål i medlersta och södra Finland åren 1867 och 1869 blef jag i tillfälle att närmare undersöka detta af periodiciteten hos fröåren härrörande förhållande, hvilket skedde sålunda att ett stort antal profträd, tagna från en mängd olika bestånd afskuros vid rothalsen och på det noggrannaste undersöktes till deras ålder. Det visade sig äfven här att dessa nngsko- gar voro fullkomligt jämnåriga och att dylika bestånd endast funnos af vissa åldrar, men deremot saknades af mellan- liggande ålder.
Af dessa undersökningar framgick det resultat, att före år 1860 rika fröår måste hafva infallit under åren 1854, 1846 och 1839. Rika fröår i tallskog skulle således hafva inträf- fat 6 gånger under senast förflutna 36 år, nemligen under åren 1839, 1846, 1854, 1860, 1871 och 1875. — Man kan derföre antaga en periodicitet af 6 till 7 år emellan dylika år.
Fröårens återkommande i granskog har jag deremot varit mindre i tillfälle att utröna. Ett rikt fröår egde rum hos detta trädslag år 1865, då äfven kottar uppköptes vid
o
Evois forstinstitut. Ar 1870 voro granskogarne temmeligen rika på frö och äfven år 1874 förefunnos något grankottar. Under nästnämnde år egde dock icke insamling eller uppköp af grankottar rum, och det sednaste året kan knappast an- ses som ett friiår. Friiår i eranskoff torde sannolikt ofta
51
inträffa året före ett dylikt i tallekog. En förestående rik blomning uti granskog förebådas ej sällan deraf att under före- gående höst och vinter på marken träffas småqvistar, lös- ryckta af ekorrar och korsnäbbar, hvilka lifnära sig med de redan under föregående sommar utvecklade blomknopparne. Sjelfva orsaken till fröårens periodicitet torde vetenskapen ännu lemnat till det mesta outredd. Förutom de okända, af trädets inre fysiologiska natur härrörande, omständigheter, hvilka torde utöfva ett hufvudsakligt inflytande på denna intermittens, inverka äfven en mängd yttre förhållanden otvifvelaktigt deruppå. Så inträffa fröåren vida oftare i ett varmt än i ett kallt klimat; hos granen på slättlandet och i de lägre bergen i Tyskland hvarje 3:dje till 4:de år, men i de höare berastrakterna endast efter mellantider af 6 till 8 år. I Finland inträffa fröåren långt mindre ofta än i niedlersta Europa, och ju längre man kommer mot norden inom vårt eget land, desto sparsammare blir fröproduktio- nen. Hermann Schacht, som i det af honom utgifna arbetet "Der Baum" (2 upplagan, 1860) skildrat blomknopparnas utveckling, uttalar den åsigt, att trädslagens blomning främst måste bero af väderleken under föregående sommar, emedan blomknoppen redan då anlägges. Denna åsigt torde äfven ega sin riktighet hos oss, ty i främsta rummet S3nies en varm sommar gifva upphof till en rik blomning och frö- bildning hos våra barrträd. Enligt all sannolikhet voro de kalla somrarna under föregående årtionde orsak dertill att efter år 1860 icke något fröår i tallskog inträffat förr än år 1871, hvilket sistnämnda fröår åter var en följd af den varma sommaren 1868. Under nyssnämnde för Finland så olycksdigra decennium var således missväxt till och med hos skogsträden. Det förefaller som om somrarna då varit alltför korta, kalla och fuktiga, för att blomknoppar skulle kunnat anläggas. Då hvarje stadium af vegetationens ut- veckling beror af en viss qvantitet eller af ett visst mini- mum af värme, så måste detta isynnerhet äfven vara fallet med blomknoppens anläggning under senare delen af som- maren. I det mest kalla klimat, såsom i de höasta beras-
52
trakter, upphöra träden slutligen att fruktiticera, eller göra detta endast ytterst sällan. Clranen fortplantar sig der ofta genom atläggare från dess långs marken krypande grenar. De flesta rika fröår i våra tallskogar synas hafva inträffat kort efter de tid efter annan återkommande ovanliot heta och torra somrar, då skogarna hemsökas af fareldar, hvar- före de äfven länge ihågkommas såsom "stora brandår"'\ Dessa samverkande omständigheter hafva sålunda i stort ta- get utgjort de mest verksamma orsakerna till våra skogars förstöring och till deras föryngring.
Periodiciteten vid barrträdens fröbildning hos oss står i nära sammanhang med ekorrens (^Sciurus vulgaris Linn.) förekommande. iVtt detta djur endast efter vissa mellanti- der uppträder i stor mängd är enligt Nilssons Fauna ett re- dan länge kändt faktum. Der omnämnes följande: "Det har länge varit en sägen bland allmogen i somliga lands- orter, att ekorrarna under vissa år, sedan de mycket för- ökat sig, anställa vidsträckta vandringar från en trakt till en annan. Under sin resa på Gottland 1741, lick Linné af folket derstädes den underrättelsen, att ekorrarna flyttade bort hvart 7:de år, att derefter nästan inga funnos, men att de efter hand förökade sig till 7:de året, då de åter före- togo sina vandringar". Der omnämnes vidare, att äfven i andra orter ekorrens vandringar blifvit observerade. I Fin- land är ekorrens uppträdande likaså periodiskt; den finnes vissa år å en trakt i stor mängd, men saknas åter nästan fullkomligt under mellanåren, hvilket förhållande allmänt upp- gifves af jägare bland allmogen från olika delar af landet.
Såsom bosatt i en större skogstrakt och vid resor till andra orter, har jemväl jag varit i tillfälle att iakttaga denna periodicitet. Härvid har jag funnit, att ekorrens uppträdande under de senast förflutna 15 åren egt rum samtidigt med fröåren i barrskogarne. Då flere fattiga fröår inträffa efter hvarandra, kan man under flere dagar vandra omkring i vid- sträckta skogar utan att se ett enda ekorrspår, men då ett fröår inträdt kan man.knai)pt gå femhundra alnar utan att stöta på ett spår af detta djur. För min del anser jag det
53
derföre otvifvelaktigt, att ekorrens })eriodiska förekominande i större niänod och dess vandriijoar bero af fröåren i barr- skugarne. Redan under vintern före en rik blomning infinna sig dess rekognoscerande förtrupper, lifn ärande sig bland annat äfven af trädens blomknoppar. Om rik blomning sam- tidigt inträffar hos tallen och granen, så eri)iuda gransko- garna under den första och tallskogarna under den andra påföljande vintern ymniga förråder af näring åt den allt- mera tillväxande generationen af ekorrar. Under den när- maste vintern efter ett rikt fröår i tallskog visar sig blott ett ringa antal ekorrar, men ännu en vinter senare hafva dessa djur nästan försvunnit.
Då jag år 1868 om hösten under en resa för forstligt ändamål uppehöll mig i Öfver-Torneå (Alkula socken), med- delade mig den der stationerade forstuppsjningsmannen N. Lang, att ekorren i dessa trakter uppträder i tvänne olika färgdrägter, af hvilka den ena har en mörkare färg längs ryggen, svansen och öronen, och kallas Kuusen-orava (gran- ekorre) till skilnad från den andra, som är ljusare och kal- las Männyn-orava (tallekorre). De skulle dessutom åtskilja sig derigenom, att den förre helst uppehåller sig i gran- och den sednare i tallskog. Äfven af andra personer erfor jag- här, att ekorr-skyttarna allmänt åtskilja dessa tvänne olika former, äfvensom att ifrågavarande djurart uppträder endast periodiskt och sålunda t. ex. saknats under de år som när- mast föregingo 1868.
Dessa meddelanden väckte emellertid hos mig den misstanke, att möjligen äfven i dessa nordliga trakter fröår hos granen ofta plägade inträffa ett år före d^dika år hos tallen, och att ithy fall särskiljande af en Kuusen-orava och en Männyn-orava endast kunde bero deraf att djuren under det ena året uppehöllo sig i granskog och under det föl- jande i tallskog.
Det syntes mig äfven sannolikt, att man från de trak- ter af landet, der noggranna iakttagelser saknades, borde kunna erhålla helst någon up])lysning om fröårens periodi- ska inträtfande, om man af ortens skyttar skulle efterfråga under hvilka år ekorrar förekommit i större myckenhet.
54
På derom gjord anhållan liai- HoiT N. Lang i senaste vinter tillsändt mig skinnen af tvänne i sistlidne December månad skjutna exemplar.^ det ena af en kuusen-orava, del andra af en männyn-orava. I saknad af hela exemplar, hvilka dock framdeles blifvit åt mig utlofvade, tager jag mig friiieten till Sällskapet ])ro Fauna et Flora Fennica nu redan insända dessa tvänne skinn, hvilket äfven föranledt mig till ofvanstående meddelande.
Evois den 24 A]>ril 1875.
— ^-g-S"
Symbolse ad Mycologiam fennicam.
Auctore III.
X.
Pexixa HiyrJeiisiiS ii. sp. -- Ajtothecia sessilia, urceolata, margine integerrirno, Iffivia, siibfurfuraeea, tlava, fundo in olivaeeuin vevgente, altit. et latit. I em. — Siipra terram avenosam specimina Iria insinuil in Sjrjöås mense ineunte Septemhri Inijus anni (1874) legimus, sed perdidimus. qvare definitionem pleniorem dåre non possumns.
Pexixa Tliimieiiii Karst. in Thiim. Mjcotli. uni- vers. — Apotliecia snltienlo tomentoso, deuso, albido insi- dentia, dense gregavia, ssepe contluentia, primitus obconoi- dea, demum explanata, in stipitem brevissimum crassuin atte- nuata, epithecio plano-concavo, margine tenni, membranaceo, crennlato, extns subgi'annlosa, primo tota pallida, mox tlava vel citrina, deorsum pallescentia, latit. 1 — ?> mm. Asci cjlin- dracei, jodo liaud tineti, longit. 140 mmm. (pars sporif.). crassit. 13 — 14 mmm. Sporse Snise, njonostichse, eliipsoideee vel oblongatse, uniguttulatse, hyalinse, longit. 22 — 24 mmm., crassit. 8 — 10 mmm, Paraphyses filiformes, apice leviter ciirvulse et incrassatse. — Siipra muscos, acus aliaque cor- pora in silva Syrjöäs, unico loco umbroso, mensi Septem- hri abundanter obvia. — Species admodum insignis, snbieolo etfuso, tomentoso, denso varia corpora Tapesiarnm more obtegente. Fezizam omjpkalodem in memoriam revocat.
56
■itittiitcoeiiiia i;-racilipes ii. sp, — Apothecia spavsa, stipitata, glabra. Cupula concava, sicca convexa, aliitacea vel nifesceus, låtit, cireiter 8 mm. Stipes deorsum atte- miatus, subtlexuosus, pallidior, gracillirnus, maxima parte ter- rae immersiis, altit. cireiter 1 em. Asei cylindracei, apice jodu dilute cseruleseentes, lungit. eirciter 120 mmm. (pars sporif.), crassit, 11 — l:immm. Sporse 8:n8e, mouostiehee, ellip- soidete vel spliseroideo-ellipsoideffi, guttiilis duabiis, apicalibus, exiguis prseditse, byalinse, longit. U — 20 mmm., crassit. 9— il mmm. Paraphjses fililormes, graciles. — In terra liumosa prope Miistiala specimiiia perpauca d. 31 mensis Septembris legi- mus. — Cum R. homocarpa et R. macilenta comparanda, sed ab utraque sporis majoribus, colore alutaceo etc. mox distincta.
Helofiiini Peri^ooiiii (Moug.) Karst. Stamnaria Peraoonii Fuck. Sjmb. mjc. p. 309, ad Mustiala in Eqviseto arvensi mense Juiiii 1871 et 1872 et in sepulcreto paroecite Tammela in Eqv. hiemali mensibus Augusto — Octo- bri 1873 et 1874 cupiose a nobis lectum. — Sporee oblon- gatee, longit. 14 — 19 mmm., crassit. G — 7 mmm.
liOiiltiostoiiia prseuiorstiiit (Lasch.) Fuck. Symb. myc. p. 157, in caulibus Riibi idsei ai'idis nascens, prope Mustiala mense Aprili semel nobis obviam venit.
Iie|ito$i^lihtei*ia Crepiiii (West.) De N. mensibus Augusto — Octobri hujus anni pluribus locis eirca Mustiala occurrit. — Sporte usque ad 26 mmm. longte et 10 mmm. crassse.
dta;ioiikiiiiii Fieberi Cord. in charta putrescente boc anno copiose leginuis.
Mustiala, m. Novembri 1874.
XI.
A|^aricii»« (Cittoloiiia) <|%i&$|i%iliari«« Karst. in Not. Siillsk. pro Faun. et Flor. Fenn. Förh. 9:de H., 18t)S, p. 329, ineunte mense .lulio bujus anni (1875) prope lacum Sa- lois in paroecia Tammela unico loco udo, umbroso et ster-
57
corato liaud paree nobis obviam venit. — Species facillime et optime dictincta, A(j. placeyitw proxima. — Pilens leniter carnosus, convexo-expausus, vix umbonatus, Isevis vel leniter pruinatus, udus atrofulviis, margineni versus dilutior (fiilve- sceiis), sieciis badiofulvescens vel badionigvescens, usque 4,5 cm. latus. Stipes siirsum incrassatus dennimque vulgo complanatus, basi curvatus, primo medulla alba faretus, dein cavus, badiofulvus, siirsum pallidior, pruinosus seu furfurel- lus, cireiter 4 cm. altus, 2 — 4 mm. crassus. Lamellee emar- ginato-adnexee, confertee, ventrieosfe vel postice Jatiores, in- carnato-pallidee. Sporee ellipsoidese, leeves, hyalinee, longit. 9 — 10 mmm., erassit. 4 — 5 mmm. — Subcsespitosus. Odör debilis, baud gratus. Sapor fere niillus.
Aj^ariciis (Cialera) flexipes Karst. — Pilens eam- panulatus, obtusus, carnosulo-membranaeeus, udus ferrugi- neus et pellucide striatulus, jove sicco ochreopallens, 1 cm. vel paullo ultra latus. Stipes sequalis, flexuosus, e pallido ferruginascens, albo-iibrillosus, apice albo-pruinosus, 2 — 3 cm. altus, 1,5 mm. cireiter crassus. Lamellse adnexge, con- fertsB, oblongatse, acie leniter crenulatse, pallido-ferrugina- scentes, Sporse ellipsoideae, leeves, eguttulatse, flavescentes seu fuscidulse, longit. 10 — 12 mmm., erassit. o — 6 mmm. — Inter ramenta lignea prope Mustiala die 20 mensis Maji hu- jus anni parcius lectus. — Gregarius. Ab affini Ag. tenero stipite tlexuoso, breviore, pileo obtusiori aliisque notis dif- ferens.
Cliailletia Karst. Myc. fenn. I, pp. 21 et 241 in fj^Karstenia Fr. in litt.''*' mutanda est.
In Hedwigia 1875, N:o 2, p. 26, D:r «i. ItVliitei* genus Pyrenomycetum novum ''''Ilypocreopsis'''' dicavit, quum autem hocce nomen alio generi antea (vid. Karst. M3'c. fenn. II, p. penultim.) a nobis est impositum, genus a Cl. Wintero con- ditum '''' Selin ia'''' nominare nobis liceat.
Spliserella lycopodina Karst. Fung. Fenn. exsicc. 569 (1866) eadem est ac Sphcerella NiensUi Auersw. in litt. Niessl, Beitr. zur Kenntn. der Pilz. p. 19 (1872) = Gnonio- nia Niesslii Auersw. in Rab. Fung. eur, 1154,
58
Pleoetpora coiiiata Niessl. Beiir. zur Keniitn. der Pilz. p. 30 (1872) =z Sp/ueria abscondita Karst. Enum. Fung. Lapp. orient. p. 216 (1866) a Pleospora herbannn polymorplia specie hand est distinguenda. E descriptione huc quoque forte pertinet Pleospora echinoijs Hazsl. in Verli. der k. k. zool.-bot. Gesellsch. in Wien. Band XXIII (1873) et in Hedw. 1874, N:o 9, p. Ul.
Pleospora papillata Karst. Myc. fenn. II, p. 71, vix dubie identiea est ciim Pleospora petiolorvmYxxck.^ymh. Myc. p. 132.
Ex Nob. Rostafinskio in litt. Ånixia spadicea Fuck. Symb, Myc. p. 91. Karst, Myc. fenn. II, p. 190, Tnhulina hicolor Pers., Didymium parietinum Schråå. ^ Liceasuljjhurea Wallr. et L. pannorum Wallr. unam eandemque speciem sistunt.
Ceratiuni liydnoides Alb. et Schw. in Eennia au- strali et media sat freqnenter provenit.
Ceratiiini porioides Alb. et Sciiw. semel in regione Miistialensi reperimus.
litcea llexiiosa Pers. Syn. Fung. ]). 197 supra 1ig- num pineuni in Mustiala fine mensis Septembris 1866 est lecta.
Tubiilina cylindfica (Bull.) De C. in ligno pineo prope Mustiala autunmo sat raro obvenit.
Sitenionitis splendeiis Rostaf. baud procul ab op- pido Vasa die 2 mensis Augusti 1867, in ligno pineo putridd vigens, visa est.
liaiiiproderiita coliintbiiiuiii (Pers.) in Fennia au- strali rarius nobis obviam venit, autumno.
Eiiterldliiiti giinilllniiiiii Rostaf. in Aino incana vetusta prope lacum Päbkijärvi in paroecia Tammela die 20 mensis Septembris 1867 invenimus. — Species rarissima, adhuc tantum in Fennia observata.
Eiiertheneiiia paplllatiiiii (Pers.) Rostaf. in Mu- stiala supra ligna abietina inense Septembri 1874 parcius legimus.
{
59
Badltaiitla utrieularli!! (Bullj Berk., *rnclaleuca Njl. ill Fennia nieridionali ad truncos Salicis eapreee proslratos hiuine et vere passim, v. c. Mustiala, Helsingfors, Abo, Meri- masiiu.
Ph^saruni vli*e«»ceii8 Ditin. Supva Hjpiia viva in regione Mustialensi mense Augusto exeunte 1866 rarissime depreliensum.
Pliysariini leiicoplioeiini Fr. in sacellania Meri- masku mense Augusto 1860 supra muscos vivos viguit.
Fuligo varians Somm. cortiee stipato "supra Betu- lam et Populum mensibus Augusto et Septembri in Fennia australi haud raro provenit.
Fiillgo varians ;;. ecorticatum Rostaf. in prato Mylly- perä prope Mustiala die 3 mensis Septembris 1874 supra folia et eaules Vaccinii Vit. Idseee viva vel semiemortua sat copiose obvenit.
Cliondriocleriua diffornie (Pers.) Rostaf. supra eaules Trifolii et gramina emortua nec non ad ramulos in Fennia australi mensibus Augusto — Octiobri viget.
Heniiarcyria Karstenii Rostaf. in ligno acerino in insula Runsala mense exeunte Septembri paucis specimi- nibus a nobis lecta est.
Aeeidiuni Raniinculacearuin De C. in sepulcreto paroeeise Tammela ineunte eestate hujus anni in Aqvilegia vulgari copiose crevit.
Mustiala, mensi Augusti 1875.
— »t^-IXSo
Bidrag till kännedom
om
Höglands fisk-fauna.
Af
Några gånger har u))pmärksamheten hlifvit riktad på Högland genom de fynd af sällsynta fiskar, som derstädes bliiVit gjorda. Men dylika enstaka främlingar kunna icke karakterisera fiskfaunan vid nämnda ö. Mer betecknande för Högland i iktyologiskt hänseende är dels den totala från- varon af arter, som längs finska vikens norra kust ega den allmännaste spridning, dels det ytterst ri)iga antal i hvilket många af dessa förekomma. Under den tid af två månader jag sommaren 1873 med understöd af sällskapet ''pro Fauna et Flora Fennica" vistades på Högland, var jag i tillfälle att göra hithörande iakttagelser. — En sammanställning af alla de arter som veterligen blifvit anträffade vid denna ö och uppgifter om huru talrikt de derstädes förefinnas, skall må- hända ej vara utan allt intresse, så mycket mer som kan- ske för en och annan art gränsen för dess förekomst i fin- ska viken härigenom blifvit lyckt ett stycke ostligare.
Nedanstående uppgifter grunda sig på egen erfarenhet, om jag undantager några meddelanden, som för ett par år sedan blifvit sällskapet delgifna genom rektor M. Brenner. Efter det arterna blifvit uppräknade, skall jag i korthet om- nämna de naturförhållanden, som förmodligen gjort att Hög- lands fiskfauna i så betydlig grad afviker från densamma
61
vid landefs södra kust. Allmogens finska benämningar har jag äfven upptagit i de fall der de varit af mera intresse. Perca fluviatilis L. Högst sällan fås ett och annat exem- plar. Cottus scorpms L. Allmän.
(,i hubalis Euphr. Sällsynt; 2:ne exx. äro tillvaratagna,
det ena af M. Brenner, det andra af miff. tt quadricornis L. Högst sällsynt; ifrågavarande som- mar togs endast 1 ex.
De finska namnen: merihärkkä och simjij^u tilldelas utan åtskilnad än den ena, än den andra arten. Gasterosteus aculeatus L. Sågs ej så ofta som
(^(, punc/itius L.
Spinachia vulgaris Flem. Sällsvnt; tagen af Brenner och mio-;
kallas : vaski-kala. (iobius mimitus Grmel. Allmän; kallas: tokan-poika 1. tiir-
skan-poika, troligen åsyftande torsk-unoar. Liparis barhatus Ekstr. Sällsynt. Den 31 Juli togs med nät, hvilka voro utlagda på 30—40 famnars vatten, ett ex., som sugit sig fast vid de s. k. ^"'pullot^^ En och annan gång erhålles den, alltid sålunda fast- sugen vid näfverhölstren på näten, i följd hvaraf den kdÅ\ixB: pullo-kcda. Senare på sommaren anträf- fades åter 2:ne exx. under liknande förhållanden. Tjumpemis nebulosiis Fries. 3:ne exx. fångades i not som- maren 1871 och tillsändes M. Brenner. Zoarces viviparus L. Allmän; kallas: kivi-nilka.
RJi07nbus maximus L. Sällsynt; jag såg endast ett ex.
Platessa flesus L. Allmän; fås ofta med noten; kallas jemte föregående: kammelias.
Ammodytes lanceolatus Le Sauv. Ej sällsynt; ses ofta i not- varpen; heter: tuiden-kala.
Leuciscns rutilus L. Sällsynt; då och då fås något ex.
Plioa-inns hevis Agass. Allmän; kallas: paaramaimonen\ finnes äfven i öns små insjöar, der åtminstone hit- tills ej någon annan fisk blifvit tagen.
62
Osmerus aperlamm L. Sällsynt; endast 1 ex. togs under min
dervaio. Eso.v lucius L. Jag såg ej liågot ex., men berättades det
■ att ■'■'hauki''' åtminstone nåaon oång- blifvit funnen, Chcpea liarengus v. memhras L. Förekommer i största ym- nighet. fj^ spratttts L. Heter: kilo-haili, fås i not om hösten, Nerophis ojyhidion L, Ett ex, har blifvit mig tillskiekadt hösten 1873.
Utom ofvannämnda arter tinnes äfven i hafvet omkrins Högland en szÄ;-art, som isynnerhet under sensommaren fån- gas med nät; någon gång men mycket sällan skall man äfven påträffa lax; dessa arter har jag dock ej varit i tillfälle att ujidersöka, men hoppas jag framdeles komma öfver åtmin- stone den förstnämnda. Vidare hörde jag befolkningen tala om en s. k. rasva-kala; enligt den gifna beskrifningen vore att förmoda det man åsyftade Cydopterus hmipus L. ; under min vistelse derstädes lyckades man dock ej finna doi.
Som af ofvanstående, några och tjugu species uppta- gande, förteckning synes, äro de arter, som allmänt före- komma kring Höglands stränder icke många. Föremål för fiske äro endast strömmingen och siken, den senare dock på långt när ej i så betydande grad som den förstnämnda. Förunderligt är att ej någon minskning i dennas förekomst har förmärkts, oaktadt årligen hela sommaren igenom, för- nämligast dock i Juni månad, flere hundrade personer dag- ligen äro sysselsatta med dess infångande kring stränderna af den endast elfva verst långa ön, Cottus scorpius^ Pla- tessa flesus, Phoxinus Icevis och delvis äfven Ammodytes lan- ceolatus erhållas visserligen vid hvarje notdragning, men ej i sådan mängd att man ansett det nödio-t beuasna dem som födoämnen.
Ur notens maskor, de s. k. ''^silmät^'', ser man alltid vid sjelfva uppdragningen Zoarces viviparus, Gasterosteus aculea- tus, Gasterosteus pimgitius och Gobms minutus kila sig ut. Alla öfriga ofvan anförda arter äro sällsynta gäster, som endast tillfälligtvis råka i hogländingarnes enda fångstred-
63
skåp, noten eller nätet. Samtliga vid Högland anträffade fiskar förekomma äfven vid landets södra kust, med undan- tag af Liparis harhatus och Lumpemis nehvlosus^ som der- städes ej ännu mig veterligen blifvit funna. De vid våra kuster så talrika Cyprinoideerna representeras här endast af den allmänt förekommande Phoxinns Icevis och enstaka individer af Leuciscus nitUxis. De inom denna tiskgrupp härjande Perca jiuoiatiUs och Esox lucius stå måhända fördenskull så sällan lurande på bjte vid Höglands klippor.
Den sannolika orsaken till detta förhållande ligger tro- ligen i följande omständigheter.
Högland saknar helt och hållet skärgård; sund med säf- och vass-bekransade stränder och gräsrik botten, dessa så behagliga uppehållsorter för många karpfiskar, finnas derföre ej här; ej ens djupt inträngande vikar erbjuda, på något undantag när, lugn åt fiskarne, utan sköljas de öppna, oftast steniga kusterna, dem en sparsam algflora bekläder, af de ej sällan stormigt upprörda hafsvågorna. Kändt är vidare det ifrågavarande fiskar, som egentligen tillhöra insjön, säl- lan begifva sig ut i öppna hafvet, — ett skäl till hvarföre det atlägsna Högland ej besökes af dem. Att vattnets salt- halt skulle lägga något hinder i vägen för deras trefnad härstädes, är ej fallet, ty sältan är här ytterst ringa. Ett bevis härpå lemnar molluskfaunan. Af de få egentliga hafs- niollusker, som förekomma vid Finlands öfriga kustei', sak- nas nämligen vid Högland en helt och hållet, under det de öfriga anträffas ytterst sparsamt; deremot trifvas vid Hög- lands för hafvet utsatta kust flere sötvattens mollusker lika förträffligt som i mången vik af den inre skärgården.
Att de här lemnade uppgifterna återgifva verkliga för- hållandet vågar jag förmoda, enär jag var i tillfälle att hela två månader vistas på Högland; under den egentliga fisktiden i Juni månad, den s. k. kutu aika^ då alla hoglän- dingar hvarje natt äro ute med noten, medföljde jag dess- utom tidt och ofta på fångstfärderna och hvarje morgon un- derkastades de hemförda båtlasterna en sorgfällig gransk- ning. Nästan säkert är dock att den uppgjorda förtecknin-
64
gen framdeles kommer att ökas med en och annan intres- sant art, ty att döma af de berättelser befolkningen, som väl igenkänner sina fiskar, meddelat, skall man nåoon p-åne påträffa särdeles ^hinderliga fiskar^'', som det heter, och hvilka man säger sig „aldrig fornt och ej sen dess heller*''' ha obser- verat.
-ff^Khga?-
Om Lacerta agilis L, Nilss. och dess före- komst inom vårt fauna-område.
Af
Bland de fynd, som sistlidne sommar gjordes af den naturalhistoriska expeditionen till Svir var det af ifrågava- rande ödla ett bland de intressantare, hvarför jag anhåller om plats i Sällskapets "'''meddelauden*''' för en kort berättelse derom.
För att få en så fullständig bild som möjligt af faunan ooh florau i det för undersökning afsedda området, togo vi vår första station inom den enformiga slätten vid Svirflodens nedra lopp i Gorki by belägen på norra stranden af floden några mil från dess mynning och gjorde derifrån exkursio- ner åt skilda håll. Då jag på en af dessa, den 14 Juli åtföljd af W. Heimburger, vandrade genom en torr mo, föl- jande den landsväg, som härifrån leder till Ladoga strand, fick jag se en ödla, som genom sin storlek, snabbhet och robusta kroppsform ådrog sig min uppmärksamhet. Den försvann dock hastigt bland ljungen, utan att jag lyckades fånga den. Ett litet stycke från detta ställe observerades ett annat exemplar, hvilket jag efter en stunds förföljande lyckades fasttaga. Genast vid första påseende märktes, att exemplaret ej tillhörde vår vanliga skogsödla Lacerta vivi- para Jacqu. och jag antog, att vi här ej gerna kunde hafva att göra med någon annan art, än den i södra Sverige ej sällsynta Sandödlan Lacerta agilis L. Våra ifriga bemö-
5
66
danden, att finna denna ödla äfven annorstädes i Svii-dalen kröntes ej med framgång, ehuru alla expeditionens medlemmar eftersökte den på lämpliga lokaler. Då Magister R. Sie A-ers deremot på återresan i medlet af Juli en solvarm dag be- sökte samma ställe, der jag först funnit den, i afsigt att ännu erhålla några exemplar, såg han flera dylika, men lyckades thy värr ej fånga ett enda, oaktadt ihärdiga försök, hvilket tillräckligt bevisar, huru ofantligt qvick och skygg denna (idla vid varm väderlek måste vara.
Likasom de finska exemplaren af Ra?ia arvalis Nilss. ej fullkomligt öfverensstämma med den beskrifning på Sven- ska exemplar af denna art, som Nilsson i sin fauna lemnar, så har jag äfven funnit några ej aldeles obetydliga skiljak- tigheter emellan vårt exemplar af ifrågavarande ödla, hvil- ket är en hona, och den af berörde naturforskare lemnade ytterst noggranna descriptionen på Lacerta agilis.
I sjelfva diagnosen för arten säger Nilsson*) nämligen: ■'■'Bakom näsplåten och framom ögontygelsplåten stå öfver hvarandra 3 plåtar, af hvilka en öfverstående hvilar på de bägge undre.''' På vårt exemplar äro den öfre af dessa, den s. k. öfre nästygelplåten (scutum naso-frenale svperius)^ och den mera bakåt belägna af de tvänne undre eller den s. k. ficut. post-naso-frenale ersatta af en enda långsträckt sköld, hvilken nedtill hvilar på en marginalplåt och med r)fra än- dan berör främre pannpläten, hvarigenom ansigtets sidoplå- tar hafva utseende af dem hos L. vivipara. Äfven andra författare hafva lagt stor vigt vid dessa nasofrenalplåtar så- som artkaraktärer och äfven Dumeril och Bibron hafva i sin tabellariska uppställning af arterna af slägtet Lacerta **) åtskiljt L. stirpium (:=L. agilis) från L. vivipara endast på antalet af dessa plåtar. I den utförligare beskrifningen på den första arten, pag. 200, anmäi*ka de dock, att någon- gång, ehuru mycket sällan, 2 af dessa sköldar äro samman- växta till en såsom hos Lacerta vivipara, och tillägga att i
*) Skand. Faim. III. Ampliib. pag. 14. (1842). i
**) Hhtnirp naturelie compléte des Beptilea, Tom- V. 189. (1839).
67
sådana fall närvaron af gomtänder är det säkraste skilje- märke. Antalet af fjällringar på stjerten uppgifver Nilsson vara 80 och Dumeril och Bibron 112, då vårt exemplar har endast 71 regelbundna sådana, men om man kommer ihåg, att denna ödla ofta är utsatt för missödet att afbryta stjerten, hvilken småningom ånyo ersattes, inser man lätt att denna karaktär är af mindre väsendtlig beskaffenhet.
Äfven i färgen afviker vårt exemplar från Nilssons be- skrifning deri, alt hnfvudet ofvan är tecknadt med tydliga svarta fläckar, ehuru denne forskare uppgifver' det ^''ofvan ofläckadf'', såsom fallet äfven var med de utländska exem- plar af detta species, jag haft till jemförelse.
Då emellertid vårt exemplar har tydliga gomtänder och föröfrigt i anordningen af beklädnadsplåtarna och fjäl- len, antal af skenkelporer, kroppsform och byggnaden af extremiteter öfverensstämmer med />. agilis, kan jag ej tveka att anse den såsom en (nordisk?) varietet af detta species, hvilken till följd af den olika teckningen på hufvudet kunde kallas var. macidifrons.
Hvad Sandödlans geografiska utbredning angår, är den den allmännaste ödla i större delen af mellersta och södra Eu- ropa samt anträffas äfven i de delar af södra Asien, som gränsa till Caspiska hafvet. Enligt Nilssons uppgift före- kommer den i såväl södra, som mellersta Sverige, men nå- gra speciallokaler angifvas endast från Skåne, Blekinge och Holland. I mellersta och södra Ryssland uppgifves den vara allmän, enl. Eversman*) ochKrynichi**), men hvarken Strauch upptager den från Petersburgs guvernement eller Sabanejeff från mellersta Ural. I en på ryska utgifven afhandling om Faunan i trakten af Onega sjö anför deremot Kessler såväl denna art, som />. vivipara^ från trakten, utan att dock no- gare uppgifva hvar och af hvem den blifvit funnen. Inom Finland var den förut ej anträffad, men derför bör man ej taga för afgjordt, att den här är inskränkt endast till Svir-
*) Noiiv. mémoir. de la soe. des natural. de Moscou. Tom. TIT. 345. (1834).
**) Bull. soc. nat. de Moscou 1837, III, 48.
68
dalen. Tvärtom synes det mig ej allenast möjligt utan t. o. m. troligt att den någongång hos oss skall kunna anträf- fas annorstädes, och skulle jag till undersökning specielt rekommendera sandmoar i södra delen af Karelska näset samt isynnerhet inom Salmis socken. Dess skygghet och försigtighet gör för resten att den ej så lätt kommer i na- turforskarens händer, som skogsödlan.
K-§^-
Catalogus Psyllodearum
in l^^eiiiiia hacteniis lectamm.
Auctore O, Is/L. I^BTJTEIi.
Under det flere entomologer såväl i Sverige som hos oss egnat sin uppmärksamhet åt de högre Hemiptererna, Heteroptera och Cicadariee, hafva deremot de ej mindre intres- santa Sternorhyncha varit nästan alldeles försummade. Den första förteckning öfver hithörande skandinaviska arter ega vi i H. Siebkes Enumeratio insectorum norvegicorum, I (1874).
Jag har under de sista åren särskildt vinnlagt mig om att insamla hithörande djur af familjen Psyllodea och har äfven lyckats göra rätt intressanta fynd, ehuru området för mina skördar ej sträckt sig utom Åbo skärgård och Åland. Det är likväl dessa samlingar, som utgjort hufvudmaterialet för denna lilla uppsats jemte några enskilda fynd af hrr A. Palmen, J. Sahlberg, Bränder och A. Giinther. An- talet finska arter stiger till 36, under det Flor från Livland upptager 42. Af dessa äro 5 icke antecknade för Livland, en {Psylla sylvicola Leth.) funnen förut endast i Frankrike, två rent lappska och två enligt all sannolikhet nya arter. I sin förteckning öfver Norges insekter upptager Siebke 24 arter eller 12 färre, än hvad hos oss blifvit funna.
Arterna äro bestämda efter Prof. Flors utmärkta bear- betning af denna grupp i ^Mie Rhynchoten Livlands, IL" De arter, som der ej upptagits, har jag nedan beskrifvit.
70
För öfrigt har jag endast hänvisat till Flors noggranna be- skrifningar.
Hr L. Lethierry i Lille har godhetsfullt granskat be- stämningarna af några svårare eller af Flor obeskrifna arter.
Psyllodea Burm.
Psylla Geoffr. 1. Ps. perspicilliUa Flor Rh. Livl. II, 457, 1.
Hab. in Aino iiicana par. Uskela frequens; Karelia borea- lis; Jjväskjlä.
3. Ps. Försferi Flor 1. c. 458, 2.
Hab. in Aino ylutinosa ubique frequens. Ad Vasam usque lecta (D. Bränder). 3 Ps. Aini L., Zett., Flor 1. c. 4fi0, .3.
Hab. in Alnetis, prsesertim in A. ylutinosa passim: Par- gas, Uskela, Abose, Alandia, Helsinge; Jakobstad, J. Sahlberg.
4. Ps. Betulae L., Flor 1. c. 461, 4.
Hab. in Bettdaalba; Pargas, Vasa, Parikkala, Karelia bor.
5. Ps. Pyri L., Flor 1. c. 463, 5.
Hab. in foliis Fyri communis ad Lofsdal paroecite Par- gas.
6. Ps. Flori Put. = Ps. insiynis Flor 1. c. 465, 6 (nec Först.).
Hab. in par. Pargas, ubi unieum specimen ad Lofsdal inveni.
7. Ps. salicicola Först., Flor 1. c. 467, 7. Hab. in Salicetis frequens.
8. Ps. Hartigii Flor 1. c. 469, 8.
A D. J. Sahlberg ad Jyväskjlä lecta.
9. Ps. syhicola Leth. sec. det. Leth.
Hab. in Älyrtillo niyra paroecisB Pargas rarius.
10. Ps. saliceti Först., Flor 1. c. 470, 9.
Hab. in Salicetis frequens; Pargas, Uskela, Aboie; Pe- trosavodsk; Lapponia Tornensis.
Obs. Primo vere specimina occurrunt multo obseuriora vide descr. Flori!) venis alarum hvalinarum fuscis.
71
11. l»s. Piiieti Flor 1. c. 471, 10.
Hab. in Pinu Abietivsbvias', Pargas; Ruskeala, D. J. Sahl- berg; Lapponia, D. A. Palmen.
12. Ps. iiigrihi Zett. — Chermes id. Zett. Ins. Lapp. 309, 9.
Hab. in Lapponia Tornensi, DD. Zetterstedt, J. Sahl- berg et A. Palmen.
Chermes pulchra Zett. Ins. Lapp. 309, 10 verisimili- ter tantum est varietas hujus speeiei censenda.
13. Ps. Ledi Flor 1. c. 473, 11. — An Chermes eleyantula Zett. Ins. Lapp. 310, 11?
Hab. in Ledo palnstri par. Nagu; etiam in sacell. Eckerö Alandise; Karelia et Lapponia, J. Sahlberg.
14. Ps. crat«gicola Först., Flor 1. c. 474, 12.
Hab. in Cratcec/o oxyacantha; in penins. Skarpnotö ins. Alandise a. 1870 nonnulla specimina inveni.
15. Ps. Mali Först, Flor 1. c. 476, 13.
Hab. in Ulmo, Pyvo, Sorbo et Corylo ubiqiie frequen- tissima.
16. Ps. fraxiiiicula B'örst. — Ps. unicolor Flor 1. c. 479, 15.
Hab. in Fraxino excelsiore; Pargas, Abose ad Ispois, Alandia.
17. Ps. Fraxini De G., Flor 1. c. 481, 16. Hab. in Fraxino; Alandia, circa Aboam.
Ti*ioxa Först.
18. Tr. abie<icoIa Först., Flor 1. c. 496, 2. Hab. in Pinu Abieti-^ par. Pargas.
19. Tr. viridiila Zett., Flor 1. c. 499, 3.
Hab. inter gramina pratorum; circa Aboam, par. Par- gas; Lapponia Tornensis, J. Sahlberg.
20. Tr. Urticie L., Flor 1. c. 505, 7. Hab. inter Urticas ubique frequens.
Var. protensa Först., Flor 1. c. 507, var. 1. Hab. inter Urticas et inter gramina passim; Aboee, Pargas, Uskela, Alandia, Helsinge, Parikkala.
72
21. Tr. salicirora n. sp.
Hab. inter Salices minores circa Abuatn et in paroecia Pargas; prffisertim tempore vernali sat copiose lecta; Kavelia rossica prope flumen Svir, J, Sahlberg. 33. Tr. fialii Zett., Fl o v 1. c. 511, 9.
Hab. in pratis paludosis inter Galium tiUc/inosum etc; Alandia, circa Aboam, parr. Pargas et Uskela; in Lapponia usque occurrit. 33. Tr. niiiiida Först., Flor 1. c. 515, 11.
Hab. in Urtica dioica passim; circa Aboam et in parr. Uskela et Pargas.
24. Tr. aciitipenuis Zett., Flor 1. c. 516, 12.
Hab. in pratis paludosis sat frequens; Alandia, Fennia meridionalis, in Lapponia usque.
25. Tr. femoralis Först., Flor 1. c. 518, 1.3.
Hab. in pratis paludosis; par. Pargas; Ruskeala.
26. Tr. Cheiiopoilii n. sp.
Hab. in Chenopodiaceis; specimina nonnulla in insula Runsala prope Aboam inveni.
Rliliiocola Först.
27. Rh. Erica; Curt., Flor L c. 527, 3.
Hab. in Calluna vulgärt sat frequens; Alandia, Pargas, Yläne etc; Lapponia Tornensis, D. J. Sahlberg.
28. Rh. Aceris L., Först., Flor 1. c 528, 3.
Hab. in foliis Quercus roboris et ULml montanw; par. Pargas, ad Ispois prope Aboam.
Apiialara Först.
29. A. exilis Web. et Mohr, Flor 1. c. 532, 1.
Hab. in pratis aridis et inter plantas ruderatas fre- quens; etiam in Pinu Abieti lecta.
30. A. Caltha; L. — A. Polygoni Först., Flor 1. c. 534, 2. — Chermes Calthw L. F. Sv. 363, 1005.
Hab. in pratis et in plantis viaticis Fennise meridiona- lis, prsesertim autem in Poiygonis sat frequens; s^pe etiam in Pimi Abieti.
73
31. A. affiiiis Zett., Flor 1. c. 536, 3.
Hab, in pratis paludosis sat freqiiens; Alandia, Pargas, Uskela, circa Aboam; Lapponia.
32. A. Artemisi* Först., Flor 1. c. 537, 4.
o
Hab. in Artemisia Absinthio in insula Åland (Bergö) et in par. Pargas; Helsingforsiee, D. .J. Sahlberg, etiam ad Petrosavodsk, D. A. CTiinther.
33. A. nervösa Först., Flor 1. c. 538, 5.
Hab. in plantis viaticis, preesertim in Trifoliis; insula Alandia, parr. Pargas et Uskela passim.
34. A. picta Zett., Flor 1. c. 539, 6.
Hab. in plantis syngenesieis, prsesertim in Chrysan- themo leucanthemo sat frequens; Alandia, Pargas, Uskela, circa Aboam; Vasa, D. Bränder; Lapponia Tornensis, DD. Zetterstedt et J. Sahlberg; Ruskeala.
35. A. uebiilosa Zett. — Chermes id. Zett. Ins. Lapp. 307, 1.
Hab. in Lapponia Tornensi, DD. Zetterstedt, J. Sahlberg et A. Palmen.
liivia Latr.
36. L. jiiiicoruni Latr,, Flor 1. c. 542, L
Hab. in pratis paludosis inter Jttncos; Alandia, Sagu, circa Aboam, Yläne; Karelia rossica. Lapponia Tornensis, Zetterstedt.
Species in Rhynch. Livl. a D. Prof. Flor non descriptae.
1. Psylla sylvicola Leth. Cat. des Hém. du Dép. du Nord, editio II, 90.
Descr.: Capite, pronoto scutelloque aurantiaco-tlavis; vertice margine postico late et sat leviter sinuato, linea media latitudine marginis verticis vix duplo breviore, conis frontalibus brevibus, verticis linea media nonnihil breviori- bus, a basi fortiter divergentibus, margine exteriore sub-recto, apice obtuse rotundato; antennis basin alarum inferiorum ^^- , _ ^^
L I : R A R Y J
74
vix fiftingentibus, flavis, articulis intermediis apice, ultimo toto nigris; alis superioribus fuscescenti-flavis vel dilute lia- vescentibus, pellucentibus, iiitidis, venis tenuibus, sub-elevatis, flavis, petiolo furcee cubiti externse sat fortiter curvato, vena siibcostali a basi radii ad basin cubiti usque petiolo cubiti duplo longioi-e, stigmate distincto; abdomine fere toto nigro, tantum segmentorum marginibus testaceis; laminis feminse genitalibus longis, apicem versus acuminato-productis, abdo- mine reliqvo fere longioribus, supera infera parum longiore. Long. ^ ^3 — 3| m. m.
2. Psylla iiigrita Zett. — Chermes id. Zett. Ins. Lapp. 309, 9.
Descr.: Capite, ])ronoto et scutello fusco- vel nigro- rufis vel nigro-fuscis, lineis longitudinalibus et transversalibus testaceis ornatis vel totis rufo-ferrugineis; vertice margine pos- tico late et profunde sinuato, linea media latitudine marginis verticis duplo vel fere magis quam duplo breviore, conis fronta- libus divergentibus, margine externo late sinuatis, ad medium nempe fortius, dein autem parum angustatis, apice rotundatis, linese medite vevticis longitudine seqvalibus; antennis basin ala- rum inferiorum superantibus, totis nigris, tantum basi testaceis, vel testaceis, articulo primo fusco, articulis mediis apice ultimis- que totis nigro-fuscis; alis superioribus latitudine maxima paullo magis quam duplo longioribus, (ssepe sordide) aqvseis, venis validis obscure testaceis vel apicem versus vel totis nigro- fuscis, apicem versus sat late fuscescenti-marginatis, pe- tiolo furcse cubiti externse minus fortiter, sed distincte curvato, vena subcostali inter bases venarum cubitalis et brachialis petiolo cubiti fere duplo longiore, stigmate distincto, ramo exteriore furcse cubiti interioris ramo ejusdem furcse interiore fere triplo longiore, fortiter curvato; abdomine nigro, marginibus segmentorum ventreque plerum- que sangvineis; q^ lamina genitali simplice, hamis incurvis, apicem versus a basi lata fortiter uncinato-angustatis, recuv- vis, margine antico magis minusve fortiter convexo, apice uncinato coeuntibus, aperturam ovalem inter se formantibus; Q lamina genitali inferiore segmentis duobus ultimis abdo- minis conjunctim longitudine sub-seqvali, apicem versus sen-
75
sim angiistata et acuminata, superiure apicem versus acu minato-producta, inferiorem circiter V5 longitudinis superante femoribus fiiscis vel nigris, geniculis tibiisque omnibus ob- scure testaceis. Long, 2^4 — 2V5 m. m. Variat corpore luteo flavo, alis superioribus venis testaceis, tantum apicem ver- sus fuscescentibus et sat late fiiscescenti-cintis. Specimina juniora.
3. Tri«za salicivora n. sp.
Descr.: Capite, pronoto sciitelloque rubro-testaceis vel chermesinis interdum maculis majoribiis fiiscis notatis; ver- tice margine postico leviter sinuato, linea media latitudine hujus paullo minus quani duplo breviore; conis frontalibus lineee medise verticis longitudine sub-a3qvalibus, magis mi- nusve divergentibus, a basi latiore apicem versus seqvaliter et sat fortiter acuminatis, apice acutis, plerumque fusco-ni- gris; antennis basin alarum inferiorum attingentibus, dimi- dio basali testaceis, dimidio apicali nigris vel articulo primo basi l\isc(), apice hujus, articulo secundo toto basique arti- culi tertii testaceis, ceteris nigris; alis superioribus aqvaeis, latitudine maxima pone medium sita circiter duplo lon- gioribus; vena ciavi acute elevata, basi excepta, nigro- fusca, venis ceteris testaceis; apice alee obtusius acu- minato, apice hoc angulato in medio marginis apicalis sito, margine externo triente apicali quam triente medio for- tius curvato ; vena radiali basi fere recta, sed apicem versus distincte curvata, longius infra apicem alse excurrente; parte radiale marginis exterioris parte ejus apicali circiter trij)lo longiore, areola radiali spatio minimo inter venam radialem et venam cubitalem tantum paullo latiore; vena post-costali a basi cubiti ad basin radii parte apicali paullo vel fere di- midio longiore, petiolo furcae cubiti primi ramo ejusdem furcse interiore recto 2V2 — 3:plo longiore, ramo interiore fur- cse secundse ramo eodem furcse primee V'^ — V2 longiore; ab- donine nigro, marginibus segmentorum sangvineis; (^ hamis genitalibus latitudine basali circiter SVa longioribus, sub la- mina genitali reconditis; 2 ^^'^''i^' genitali inferiore segmento ultimo longitudine Eeqvali, superiore hac paullo longiore, apice aculeo brevi instructo ; pedibus rufo-testaceis totis vel
76
femoribus infiiscatis, tarsis apice nigro-fuscis. Long. 8^3 — 3V2 i^- Kl- — J''- striokv Flor affinis videtur,
4. Trioza Cheiiopodii n. sp.
Descr.: Capite, pronoto et seutello sordide testaceis, lineoJis fuseescentibus ornatis, vel nigris; vertice postice sat emarginato, linea media apice profundiore, margine postieo parum breviore, utrinque prope dimidium basalem hiijus linese foveola lineolas duas in angulum positas emittente; conis frontalibus vertice circiter V^ brevioribus, tantum ipso apice divergentibus, apicem versus aequaliter acuminatis, margini- bus rectis; antennis basin alarum superiorum paullo superan- tibus, albo-testaceis, articulo primo et secundo sordide fu- scis, ultimo toto penultimoque apice nigris vel dimidio api- cali fuseescentibus, articulo apicali nigro ; alis sordide aquseis, nonnihil giåsescentibus, brevioribus, latitudine maxima in me- dio sita duplo longioribus, margine externo fortiter et aequa- liter rotundato-curvato, interno levissime rotundato, apice angulato margini interno valde appropinquato, venis testa ceis elevatioribus, vena radiali tota recta; parte radiali mar- ginis exterioris parte apicali baud duplo vel duplo longiore, areola radiali spatio minimo inter venas radialem et cubita- lem Vg — fere duplo latiore; vena postcostali inter bases vensB cubitalis et venee radialis parte apicali longitudine aequali, petiola furcee cubiti primi brevi, parte basali recta venee postcostalis fere breviore et ramo interiore furcee primse vix duplo longiore, hoc ramo in marginem oblique excur- rente, ramo ejusdem furcse exteriore sat leviter curvato et ramo primo paullo magis quam duplo longiore; ramo inte- riore furcse secundee eodem ramo furcse primse paullulum longiore, ramo exteriore ejusdem furcse mox pone apicem alae excurrente, reeto; alis iuferioribus superioribus circiter Vg brevioribus; abdomine testaceo, disco fuscescente vel fere toto nigro-fusco; hamis genitalibus maris apicem versus in- curvatis et coeuntibus, testaceis, apice nigrie; pedibus totis testaceis vel femoribus saltim postice tarsorumque apice nigris. Long. 2 m. m. — Species parva et insignis.
77
5. Aphalara nebulösa Zett. Chermes id. Zett. Ins. Lapp. 307, 1.
Descr.: Capite, pronoto et scutello flavo- et nigro-varie- gatis; capite subtus flavo, vertice macula utrinque fusea, cono gulari brevissimo, e foveola ejus haud prominente; an tennis basin alarum inferiorum sub-attingentibus, flavis, articulo primo fusco, ultimo elavato nigro-fusco vel nigvo; pronoto punetis quinque in arcum transversalem positis nigro-fuscis vel nigris 5 mesonoto magis ininusve maculato; alis superio- ribus albido-hyalinis, venis pallide flavis. apice earum in margine alarum ssepe anguste fusco ; maculis fuscis fascias duas formantibus, altera a maculis tribus liberis mox ante medium in angulis venarum positis formata, altera in parte triente apieali posita, undulata, a maculis cohserentibus for- mata, apice venarum in margine alse apicali late fusco-cin- ctis, areola radiali spatio mininio inter venas radialem et cubi- talem latitudini sub-seqvali, parte radiali marginis exterio- ris parte apicali SVj — f^i"© J^^plo longiore; petiolo furcse cubiti primse parte basali simplici cubiti longitudine «ub- seqvali, ramo interiore brevi, petiolo circiter ^/^ breviore, in marginem interiorem recte excurrente et cum eo angulum subrectum formante, ramo exteriore valde curvato et inte- riore magis quam triplo longiore; ramis fureee secundse lon- gitudine subsequalibus vel ramo exteriore paullo longiore; abdomine nigro, marginibus omnibus flavis; laminis feminse fla- vis, inferiore segmentis duobus ultimis abdominis simul sumtis longitudine sequali, apicem versus obtuse aeuminata, margine inferiore nempe dimidio apicali sinuato, lamina superiore lon- gius aeuminata, inferiorem superante; pedibus pallide flavo- testaceis, tantum tarsorum apice infuscato. Long. Q 3 m. m.
Obs. Ab H. Siebke in Enum. Ins. Norv. ut Psylla! nehidosa Zett. false enumerata. Specimen norvegicum a Bo lieman lectum vidi et examinavi.
Catalogus praecursorius
PiHiiiridaiiiin Feiinia^.
Auctore
Nedanstående förteckning, såsom den första i sitt slag hos oss, kan naturligtvis icke göra anspråk på fullständig- het. Detta faller af sig sjelft, då man betänker att de för- sta insamlingar i Finland af dessa djur begynte göras fiH- tre år sedan af Auf., som icke varit i tillfälle att närmare
o
undersöka andra trakter, än Yiejden kring Abo. Det hade derföre kanhända varit lämpligare att rubricera förtecknin- gen såsom en katalog öfver Åbo traktens Podurider, men, då Doc. Sahlberg senaste sommar ifrån östra Finland hem- förde några intressanta och delvis nya former, har jag äfven velat upptaga dessa.
I Sverige förekomma, enligt Doc. Tullberg (Sveriges Podurider) 70 beskrifna arter. De hittills hos oss tagna stiga till ett antal af 43, af hvilka 8 ännu icke observerade i Sverige och bland dem 7 enligt all sannolikhet förut obe- sk rif na.
Här nedan upptagna arter, hvilka blifvit öfverlemnade till Sällskapets pro F. et Fl. F. Museum, äro bestämda efter Doc, Tullbergs vackra arbete : Sveriges Podurider, och hafva be- stämningarna ytterligare godhetsfuUt blifvit granskade af Doc. Tullberg sjelf, för hvilket vänliga tillmötesgående det är mig en kär pligt att frambära min tacksamhet.
Poduriderna äro ännu snart sagdt öfverallt mycket litet studerade och flere arter skola helt visst upptäckas äf-
79
ven hos oss. För exempels skull må anföi'as att af de hos oss funna Sminthurus-Skrterna, Sm. viridis är funnen inom Sverige blott i trakten af Upsala, Sm. jiaviceps engång- i Skåne, Sm. novemlineaUis blott på Grotland, likaså Sm. Iv- tevs, samt Sm,. Luhbocki blott i ett exemplar i Upsala; af detta slägte hafva hos oss icke mindre än 4 nya arter och en ny varietet upptäckts.
I. subf. Sminthurinae.
Sliiiiintlftiiriis Lat r.
1. Sm. flisens L,, T ull b. Sveriges Podurider, 29, 1. In plantis variis et inter museos ubique frequens. Etiain
ssepe in Junipero communi.
2. Sm. viridis L., T ull b. 1. c. 30, 2.
Inter gramina ad Aboam passim ; etiam in par. Par- "■as.
Var. cinereo-viridis T ull b. 1. c. Cum prsecedente rarius.
3. Sm. iiigroniaculatus Tu 11 b., Reut. j=:5m. viridii< rar. nigromac^datus T ull b. 1. c. 30, 2.
Species mihi propria videtur. Inter gramina nemorum passim sat frequens: Aboee, Pargas, Uskela, Fennia orienta- lis.
4. Sm. flaviceps T ull b. var. fennicus mihi.
Habitat in Myrtillo nigra paroecise Pargas rarius; ad Ispois prope Aboam nonnulla specimiqa inter gramina nemo- ris Kathrinedal inveni.
5. Sm. uovemliiieatus TuUb. 1. c. 30, 4.
Habitat inter Carices locis paludosis rarius: Pargas, ipse; Helsingforsise et in Fennia orientali, D. J. Sahlberg.
6. Sm. iiisigiiis n. sp.
In Fennia orientali a D. J. Sahlberg inventus.
7. Sill. pilosicaiida n. sp.
Hab. inter Ileleochares in litoribus parcecise Pargas fre- quens.
80
8. Sim. liiiealiis n. sp.
In Fennia orientali, in litore arenoso livuli prope flu- men Svir nonnulla specimina legit D. J. Sahlberg.
9. Sm. liiteus Lubb., Tull b. 1. c. 32, 8.
Hab. inter gramina nemonim passim: civca Aboam, pavr. Pargas et Uskela, ipse; Fennia orientalis, D. J. Sahl- berg. *)
10. Sm. Tullbergi n. sp.
Unicuni tantuni individuum in par. Pargas a me detec- tum.
11. Sm. uiger Lubb., Tullb. 1. c, 33, 13. Hab. Helsingforsise, ipse.
12. Sm. coecus Tullb. 1. c. 33, 14. Helsingforsiee autumno 1875; olim Abose observatus.
13. Sm. Liibbocki Tullb. 1. c. 33, 15.
Unicuni specimen in par. Pargas a. 1873 inveni.
Papiriuis Lubb.
14. P. äter L., Tullb. 1. c. 34, 16.
Sub lapidibus, corticibus deciduis etc. speeimina non- nulla locis humidis paroec. Pargas et Sagu inveni.
15. P. cursor Lubb., Tullb. 1. c. 34, 17. Cum prsecedente in par. Sagu.
16. P. navo-signatiis Tullb. 1. c. 35, 19. Inter gramina nemorum sat frequens.
17. P, dorsalis n. sp.
In Fennia orientali a D. J. Sahlberg inventus.
18. P. minutiis L., Tullb. 1. c. 35, 20. Inter gramina nemorum frequens.
2. subf. Templetoninae.
Iflacrotoitia B o u r 1.
19. 1. vulgaris Tullb. 1. c. 36, 21. Sub muscis, lapidibus etc. sat frequens.
*) Speeimina fennica antennis longioribus pilisque tihiarum sensibi- libus subtilioribus gaudent.
81
20. M. llayesceiis Tu 11 b. I. e. 36, 22.
Inter gramina locis paludosis saepe lecta: Abofe, Par- gas, Uskela.
21. IB. pliiiiibea L., Tiillb. I. c. 37, 23.
Siib foliis deciduis, muscis, lapidibus etc. haud infre- quens.
liepidocyrtus Bourl.
22. 1. laimgiiiosiis Gr mel., Tullb. 1. c. 38, 26.
Inter gramina pratorum excipulo Sfepe copiose leetus.
23. L. cyannis Tullb. 1. c. 39, 27.
In paroceia Pargas a me aliquoties inventus.
Wejeeepla Ni c.
24. ». iiivalis L., Tullb., 1. c. 39, 28.
Sub cortice arborum tempore hyemali ad Helsingfor- siam a me lecta.
25. D. iiiusconim Ni c, Tullb. 1. c. 40, 29. Inter gramina et sub muscis ubique frequens.
26. ». iiuiltifasciata ? Tullb. 1. c. 40, 31. Helsingforsise inveni.
27. D? superba n. sp.
Specimina nonnulla ab J. Sahlberg in litore argillaceo par. Nurmis Fennise orien talis lecta.
28. D. corficalis Ni c, Tullb. 1. c. 40, 32. Unicum individuum in paroecia Pargas inveni.
Sira Lubb.
29. S. Biiskii Lubb., Tullb. 1. c. 41, 34.
In par(]eeia Pargas ad Lofsdal plura specimina legi.
30. S. eloiigata Ni c, Tullb. 1. c. 41, 35. In par. Pargas et circa Aboam sat frequens.
Orcltesella Templ.
31. 0. ciiicta L., Tullb. 1. c. 42, 36.
Sub lapidibus etc. in par. Pargas et circa Aboam sat. frequens; Helsingforsiae et in Fennia orientali, D. J. Sahl berg
6
82
32. 0. melaiiocephala Nic, sec. determ. T ull b.
Hab. in par. Färgas passim: etiaiii Helsingforsise etin Fen- nia orientali, D. J, Sahlberg; specimina signaturis obsoletis in Salicefis et inter Callvnas a me sat eopiose lecta.
33. 0. spectabilis T ull b. 1. c. 43, 38.
In par. Uskela sub muscis a me inventa.
34. 0. Mfasciata Nic, Tu 11 b. I. c. 44, 39. Sub. muscis in par. Pargas aliquoties lecta.
Tenipletonia Lubb.
35. T. iiitida Templ., Tull b. 1. c. 44, 40.
Helsingforsite tempore autumnali lecta.
■sotoiiia B o u r 1.
36. I. paliistris G mel., forma principalis Tu 11b. 1. c. 45, 41.
Hab. locis paludosis sub lapidibus etc. sat frequens.
Id. var. viridis Bourl.
In par. Pargas sub lapidibus litorum etc.
Id. var. fusca Nic.
Ab Ispois prope Aboam inventa.
37. I. tigrina Nic, Tu 11b. 1. c. 47, 44.
Hab. in par. Uskela, nbi sub lapidibus litoris rivuli Salo-å a me inventa.
38. I. balteata n. sp.
A D. J. Sablberg in Pennia orientali detecta.
39. I. crassicauda Tull b. 1. c. 48, 50.
In litore ad Ispois prope Aboam semel autumno 1875 eopiose lecta.
subf. Lipurinae.
Aelioriites Templ.
40. A. maiiiibrialis ? Tu I Ib. 1. c. 51, 53.
In par. Pargas unicum individuum a me leetum.
83
41. A. piirpurasceiis ? Tull b. ]. c. vel ri. sp,?
Hab. ill par. Pargas ad Lofsdal; sub lapidibus invenla. A. piwpn rascent i valde similis, forsitau tamen speeies pro- pria.
liipiira Hur in.
42. \i. .iniiata Tu 11b. 1. c. .56, 65.
Hab. ill terra sub lapidibus etc. frequens.
Anura öerv.
43. A. iiiiisooruni Templ., TuUb. 1. c. 58, 70. Hab. sub iiiuscis sat frequens.
Descriptio specierum in "Sveriges Podurider" a D. Tullberg haud descriptarum.
1. Siiiiiithiirus tiaviceps var. fennicuH miJii.
Descr. Niger vel rufeseenti-niger, nitidus, pallido- setosus, capite flavo-testaceo, genis postice fuscis, fi-onte puncto inediu liiieaque utrinque sub-rectangulariter arcuata 1'usee- seeiitibiis, abdomine lateribus postice maculis 2 — 3 saepe eobae- rentibus inlerioribus testaceis; partibus basalibus antenna- rum, pedil>us fureaque anali pallidis. Long. 1 m. in. A speciebus suecicis capite haud flavo unicolore differt: vix tamen speciem propriam constituit.
2. Siiiinthiiriis iiisigiiis n. sp.
Descr. Luteus, abdomine apicein versus et interdum linea dorsali obscurioribus, antennarum articulo ultimo vio- laceo, distincte annulato, tibiis pilis 2 — 3 clavatis instructis, unguiculo superiore nudo, inferiore in acumen longissimum et curvatum, apicem unguiculi majoris fere attingentem pro- ducto, furca anali dentibus serie utrinque setorum pallido- rum, eorum seginento apicali elongato-laminato-explanato. Long. I y^ m. m. Obs. Setae vel pilae in specimine de
84
scripto detritse. Sm. novendineato T viWh. tw^igintnåine struc- tui-aque furcae aiialis et migviculoriim nec non forma i)ila- nim tibiai-um affinis, sed colore distinctus. A Sm. Ivteo, cui colore proximus, structura uiiguiculorum hene distinctus,
3. Siniiithiinis pilosicaiida n. sp.
Deser. Violaceo-niger, supra cyanescenti-pruinosus, lon- gius pilosus, an tennis et pedibus longe pilosis, illis articulo secuudo ssepe testaceo, apice violaceo, tertio et quarto obscure violaceis, hoc penultinio circiter dimidio longiore, distinctis- sime annulato; pedibus obscure violaceis, tibiis pilis duabus clavatis, unguiculo superiore nudo, inferiore pedum antico- ruin simplici, apice longissime et anguste curvato-producto apicem unguiculi majoris attingente, pedum autem posti- corum a basi ad medium usque late laminato-explanato, dein subito angustissime acuminato et ipso apice uncinato, ungui- culo superiore longitudine sequali; furca anali longa, pallide violacea, serie utrinque setarum longarum instructa, segmento apicali elongato-laminato-explanato, u( in Sm., novemlineato constructo; ventre pallido. Long. IVs" IV2 "^- "i- Species colore, pilositate structuraque unguiculorum et furcse distinc- tissima.
4. Sniiiifhiiriis liiieatiis n. sjt.
Descr. Nigro-violaceus, undique nonnihil virescenti- pruinosus, prsesertim posterius pilis brevibus et asperulis albis densius pubescens; vertice inter, supra et pone niaculas ocula- res nigras livido-tlavo, abdomine lateribus supra coxas maculis parvis nonnullis bene determinatis elongatis lineisque tribus bene determinatis in dorso prolongatis, omnibus in dimidic» anteriore abdominis positis tlavo-luteis signaturaque laterali prope anum W-formi (biangulata) signatis, dorso linea me- dia longitudinali pallida fasciisque linearibus duabus trans- versalibus, utrinque illam attingentibus, bene determinatis tlavo-luteis, bis in dimidio antico plerumque pallidiore posi- tis; antennis violaceis, articulo ultimo distincte annulato; tibiis pilis 2 — 3 clavatis instructis, unguiculo superiore nudo; mucronibus furculse non acuminatis; ventre livido. Long. V5— 1 u). m. Sm., pruinoso Tu 11 b. affinis, colore autem et
85
praeserliin fasciis trar)sversalibii8 abduminis angustissime liuearibiis, valde deteniiinatis distiiictus.
5. Snuiithiinis Tullbergi n. sp.
Descr. Cjanescens, pilosus, macula quadrata alba inter maculas nigras oculares, abdomine lateribus lineis ivregula- ribus albicantibus variegato, antennis cjaiieis, articulis ulti- mis distincte annulatis, pedibus furcaque anali pallide cyane- scentibus, tibiis pilis 3 clavatis, unguiculo siiperiore niidu, inucronibiis fuvculse acuminatis. Long. ^/^ m. m. Sm. albi- fro/tti T ull b. frontis macula media similis, differt, autem co- lore cyanescente, pedibus obscurioribus, articulis antenua- rum ultimis distincte annulatis unguiculisque majoribus.
6. Papirius dorsalis n. sp.
Descr. Flavo-luteus, capite geuis macula magna fusco- rufa, fronte liuea longitudinali fusca a macula verticis inter- uculari fusco-rubra excurrente et utrinque vitta leviter cur- vata fusco-rubra: abdomine lateribus maeulis magnis nigris vel rufo- nigris contluentibus, fere tota latera occupantibus, tantum maeulis parvis luteis hinc inde abruptis, dorso medio ])allide luteo, lateribus irregulariter nigro, basi lineis dua- bus longitudinalibus sat brevibus et pone illas utrinque linea transversali nigris, macula supra anum deficiente; antennis, pedibus et furca anali luteo vel rufescenti-testaceis; maeu- lis ocularibus nigris; furcse mucronibus longius acuminatis, margine superiore sub denticulatis. Long. 1 m. m. A P. flavo-signato Tu 11 b. lateribus dense et late nigro-maculatis ditfert, a /■*. ornato Lubb. macula nulla supra anum distin- ctus.
7. Degeeria? superba n. sp.
Descr. Flava, capite, ore excepto, mesonoto disco di- midio basali lateribusque fere totis, metanoto segmentisque que abdominis secundo et tertio fascia basali lata et in la- teribus dilatata, nec non segmento abdominis quarto nigris, hoc quarta parte basali margineque apicali flavis, segmento quinto fascia transversali, furcula anali basi lineis duabus longitudinalibus, femoribus posticis annulis duabus, altera media, altera subapicali, antennisque corpori fere longitu-
86
dine sequalibus aniiulo snliapicali articuli secundi annulisqite basali et a])icali articulonuri tevtii et quavti nigris, articulo quarto duobus penultimis longitudine sub-seqvali, obscurius rufescenti-testaceo. Long. 2y^ — 2V2 m. m. — Species pul- cherrima et distinetissima verisimiliter ad gen. Degeeria re- ferenda. Forsitan generis Sirve species, sed in hoc casn squamis saltim in speciminibus descriptis detritis.
8. Orrhesella nielaiiocephala Ni c, see. determ. Tu Il- berg i.
Descr. Flava, signaturis nigris, quee seejie in segmentu tertio thoracis et in segmento quarto abdorninis fascias trans- versas formant: capite ssepe nigro; antennarum artieulis primo dimidioque basali secundi seepissime nigro-fuscis, ter- tio et quarto rufo-ferrugineis, tertio apice summo nigro-fusco : corpore^lateribus utrinque lineis duabus nigris percurrentibus notato. Long. 3 — 4 m. m. — Obs. Variat tota flava, tan- tum lineis longitudinalibus percurrentibus quattuor signata, antennis pallidioribus. — O. spectahili Tu 11 b. affinis, sed segmento secundo abdominali semper fascia destituto mox distinguenda; ab O. rufescenti Lubb. segmento thoracis (er- tio nigro-fasciato articulisque antennarum mullo dilutioribus divergit.
9. Isotoina baiteata n. sp.
Descr. Luteo-tlava, capite maculis ocularibus oblon- gis extus postice prolongatis, guttis tribus nigris pone illas positis, vertice macula media transversali et marginö j)ostico utrinque anguste nigris, fronle linea longitudinali media ni- gricante; segmentis corporis omnibns fascia latissima et ni- gerrima maximam partem segmenti occupante notatis. duo- bus ultimis fere totis nigris, segmenlis abdorninis secundo et tertio longitudine fere sequalibus; furcula anali ad seg- mentum abdorninis secundum pertinente, pallida, dentibus acuminatis, mucrone; dentium bi-dentato; antennis artieulis duobus primis capite paullo brevioribus, secundo tertio lon- gitudine sub-eequali, sed hoc paullo crassiore; unguiculo in- fero supero muUo breviore, basi intus explanato. Long. iy^ m. m.
Om några tör finska faunan nya Hemiptera Hete- roptera funna sommaren 1875
af
Under min resa genom Karelen sistlidne sommar voro skördarna af Hemiptera mindre rika, hvilket hade sin natur- liga orsak deruti, att jag den tid, då de flesta former äro utvecklade, uppehöll mig i de nordligaste delarna af provin- sen, som hafva en jemnförelsevis mycket fattig fauna, och de rikare lottade trakterna vid Svirfloden och kring Ladoga undersöktes endast vårtiden. Dock lyckades jag upptäcka några arter, som förut ej voro kända såsom funna inom vårt område och deribland några nyskandinaviska, hvarför de torde förtjena i det följande u])präknas. De voro:
Pioiiosoinus variiis Wolff. — Fieb. Eur. Hem. 185. — Lijgmis Wolff., Icon. Cim. 146, /ig. 142 (1804.) — T ho ms. Opuscula ent. 187,16. — Pachymerus Flor., Rhynch. Livl. /, 256, 15. — Lygceus b imactdatvs Z ett., Fall., Ilem. Sv. 58, 15.
Af denna art fann jag ett exemplar på den sandiga stranden af Konevits holme i Ladoga den 6 Juni. — Fun- nen i s. Sverige och Livland samt utbredd öfver m. och s. Europa.
Diploiiotus luridiis H. Sff. — Stål. Genera Lygaeid. Eur. Öfv. Vet.-Ak. FÖrh. 1872, 51, 5 aa. — Pachymerus E. Sff. Wanz. Ins. IV, f. IL 356 (18.37.) — Flor, Rhynch. Livl. I, 227, 1. — Plociomerus Fieb. Eur. Ilem. 172, 4. — Ly gveiis Thoms. Opusc. ent. 194, 32.
Funnen ])å den sandiga stranden af Pyhäjärvi sjö på Karelska näset d. 5 Juni samt på Konevits holme i Ladoga (2) d. 6 Juni. — Funnen i norra Skåne, Livland samt i Tyskland och Schvi^eitz.
88
Aradiis ciiiiiaiiioiiieiis Paiiz. — Reut. Scaml. och Finl. Ärad., Öfv. Vet.-Ak. Förh. 1872, 49. i et syn.
Af denna intressanta art, som afviker från sina sani- slägtingar genom kortare antenner, äfvensom genom det för- hållande att den är Heterodimorph, fann jag några kortvin- gade honexemplar på sandvallar vid en liten biflod till Svir vid Gorki by d. 11 och 12 Juni samt några individer af alla formerna i kådan på tjärträd vid Haapajårvi i Nurmis i norra Karelen i Juli. Den år för öfrigt funnen på Got- land, i Uppland, Livland, Tyskland och Frankrike.
Sålda C-albiiin Fieb. Wien. ent. Mon. 1859, 236, 10.
— Eur. Hem. 146, 10. — S. arenicola Floi\ Rhynch. LivL /, 718, 7. -
Flera exemplar funna på fuktiga ställen vid en billod till Svir vid Gorki by d. 11 — 14 Juli. Funnen i Estland, England, Tyskland, Schweitz och Frankrike.
Sålda inelaiioscela Fieb. Wien. ent. Mon. 1859, 236, II. ~- Eur. Hem. 146, 11.
Af denna lilla vackra art fann jag ett enda exemplar vid en kalkpöl vid Ruskiala marmorbrott d. 28 Juli. — Den är förut tagen i Österrike, Schweitz och Frankrike.
Microvelia Schueideri Scholtz. — Funnen vid stranden af stillastående vatten vid Gorki och Sermak vid Svir d. 11 och 21 Juni. — Funnen vid Lund i Skåne, i Livland och på några ställen i m. Europa.
Då denna art hör till Hydrocorisse, torde en kort be- skrifning, såsom tillägg till min Öfversigt af Finlands hithö- rande former, införd i Notisernas 11 häfte, här vara på sin i)lats.
Genus Microvelia Westw.
(Hydroessa Burm.)
Corpus parvum, ovatum, durum. Caput subrotundatum, gib- boso-convexum; clypeo leviter prominulo, tuberculis antenniferis par- vulis ab oculis parum remotis. Oculi globosi, granulati, apicem pro-
89
noti attiugentes. Ocelli obsoletissimi, in vertice positi, iiiter se latis- sime distantes. Rostrum tenue, coxas interniedias attingens, ex arti- culis tribus conspicuis compositum, articulo prinio bievissimo, annu- liformi, secundo siibcylindrico tertio conico cjrciter dimidio longiore. Antennae gi"aciles, quadriarticulatfe, articulo primo leviter curvato, secundo tertio paullo crassiore et distincte breviore, articulo obsole- tissinio intermedio séparatis, quarto longissimo, duobus praecedenti- bus simul sumtis paullo breviore. Pronotum latitudine brevius, hume- ris prominulis, postice in processum scutellum totum tegentem pro- ductum, antice declive. Abdomen supra planura, lateribus late refle- xis, segmento 6:0 apice late emarginato; angulis lateralibus haudi)ro- minulis, subtus valde convexum, segmento 6:0 ventrali ceteris distincte longiore. Pro-, meso- et metasterna inter ^e longitudine subsequalia, prosternum medio leviter longitudiualiter canaliculatum. Coxse anticae late, posteriores latissime distantes, intermediär posticis magis quam anticis approxiniatse, conico-ovatae. Pedes longiusculi et crassius- culi; antici ceteris breviores, tibiis apicem versus levissime dilatatis femoribns distincte brevioribus, tarsis articulo basali brevissimo vix conspicuo alteroque satis elongato apice oblique sinuato compositis, unguiculis aute apicem insertis; pedes intermedii et postici inter se longitudine fere pequales, tibiis linearibus femoribus a^quilongis, tarsis triarticulatis, articulo primo brevissimo, fere incospicuo, tertio secundo paullo longiore, apice sinuato, unguiculis ante apicem insertis. Spe- cies pan-dimorphae. Forma macroptera tegminibus abdominis longitu- dine, nembranacea, venis crassis areolas tres oblongas discoidales for- mantibus. Forma aptera tegminibus alisque destituta.
Hithörande arter lefva på ytan af stillastående eller långsamt flytande vatten, der de löpa temligen snabbt med skiftevisa steg.
]fIici*ovelia ^cliiieidcri S c h o 1 z.
Nigra, dense sericeo-pubescens, opaca, protboracis annulo api- cali orbitaque oculorum argenteo-tomentosa, bucculis articulo primo antenuarum apice excepto, rostri dimidio basi, coxis, trochanteribus femoribusque a basi ultra medium pallide flavis; pedibus antennisque extrorsum fuscis ; hemielytrorum lineolis duabus basalibus, guttulis duabus pone medium, altera versus marginem costalem anterius, al- tera versus suturam posterius areaque magna discoidali lineola nigra media lougitudinali notata albidis; pronoto fortius punctato. Forma macroptera. Long. 3 m. m.
Hydroessa ScJmeideri Scholz Arb. und Ver. Schles. Ges. f. v. Kult. 1846, p. 5, 2, sec. Fieb. Eur. Hem. 105, 2.
Hydroessa pygmcea Flor Rynch. Livl. 749, 1, nec syn. — Thoms. Opusc. ent. IV, 394, nec sy ti.
90
Att Vdia pj/gma-u L.-Duf är en skild art synes tydligt framgå nr hans beskrifning och figur i Ann. Ent. Fr. 1833.
För att visa detta slägtes ställning till öfriga Amphibicorim lemnas följande uppställning af närstående genera.
Pam. Yeliidae.
1. 6. Rostrum triarticulatum, tegmina membranacea crasse costato-
venosa vel nulla. 3. 3. Pedes graciles, ungviculis in apice tarsorum positis: caput elon-
gato-triangulari. — Gen. Mesovelia Muls. et Rey.
3. 2. Pedes crassiores, unguiculis ante apicem tarsorum positis, caput
breve. *■
4. 5. Antennarum articulus primus ceteris longior, tarsi omnes 3-arti-
culati, articulo primo brevissimo; corpus mediocre. — Gen. Velia Latr.
5. 4. Antennarum articulus ultimus ceteris longior: tarsi antici l)i-.
posteriores tri-articulati, articulo basali brevissimo; corpus parvum. — Gen. Microvelia Westw.
Fam. Hebridae.
1. Rostrum quadriarticulatum; hemielytra extus area angusta coria- cea, intus et apice membranacea et innervosa. Scutellum con- spicuum. — Gen. Hebrus Curt.
Meddelanden från Sällskapets förhandlingar.
I.
Den 4 October 1873. Ordföranden i)rf»fess<>r Lindberg föredrog om gruppen Fossomh)'onie(e. hvilka han på grund af kalkens byggnad och anlheridierna ställer främst bland IJepaticcc fj-ondom', bildande en öfvergång till FoUosie, och af hvilka han, för- utom den enda förut i norden kända F. pusilla, i Helsing- fors närmaste omgifning invid jernvägen upptäckt ännu Ire, nem ligen den med ett starkt förgrenadt korallikt rhizom i stället för rot försedda Scalia (Ifaplomitrium) Hookeri (Ljell.^ B. Gr., af ordf. på grund af antheridiernas läge och dess habituela likhet med Fossomhronia skild från Juny. foUosie och f()rd till denna gi*upp: F. Wondraczekii (Corda) Dum., skild från F. j)^'siUa genom blekare grön färg, luktlöshet, rödare bruna med starkt npjihöjda. mer eller mindre parallela samt något korkskruflika åsar för- sedda sporer, äfvensom genom förekomsten på \&n lerjord (ej på torfblandad som pusilla)-^ samt den hittills obeskrifna F. incurva Lindberg, utmärkt genom luktlöshet, mera blå- grå färg, enstaka växt, ytterst stark rotbildning, upprätt, tjock stam, i spetsiga inböjda flikar sörjderklufna blad, dioik intlorescens, sluten ovalt päronformig kalk med inböjda Hi- kar (ej öppen och klocklik som hos öfriga Fossomhronia^ samt mycket mindre (0,01 millim. hos de två andra arterna 0.04 millim.), med ytterst små oregelbundna facetter för- sedda, violettsvarta sporer, funnen på ren sandjord sparsamt blandad med Scalia.
Magister J. P. Norr lin förevisade ett af magister E. Pfaler från Leppävirta hemtadt stycke af en tallstam, på hvilken en af grenarne, ett litet stycke från dess utgångs- punkt, med spetsen vuxit in i stammen, sålunda bildande ett fullkomligt handtag på densamma.
92
Studeranden E. .liislin förevisade ett stycke af en med korallika utväxter försedd ai rot.
Studeranden Z. Se hal in förevisade qvistar af Alnuti gLidlnosa var. laciniata. tagna från ett träd på Bots-ören i Larsmo skärgård.
Den I November 1873. Ordföranden ]>rofessor Lindberg anhöll att få fästa sällskapets uppmärksamhet vid ett par intressanta reformer inom Bryologien, rörande slägtena Tlntyidkim och Splach- 7ium, särskildt 77*. tamarisciimtn och Spl. icnihracvllfera. Vid närmare undersökning af i Europa och Nord Amerika funna exemplar af Th. tamanscinum och delicatulicni samt jemförelse med Dill en ii typexemplar af den senare, hade ordföranden nemligen funnit att all Ii. tamariscimmi från Nord Amerika utgöres af den äkta //. tfe/ica^w/j^wt L., Hedw., utmärkt bland annat genom större, med stjernformiga papil- ler försedda bladceller samt funnen endast i Amerika, då deremot den art som allmänt så väl i Europa som Amerika benämnes H. delicatulum befunnits vara recognitum Hedw. Hvad för öfrigt namnet på den endast i Europa förekom- mande H. tamariscinmn Hedw. beträffar, vill ordföranden hafva anmärkt att dess äldste, redan 1771 af Necker gifna namn, vore H. tamarucifolium och således det hvarmed arten rätteligen borde betecknas. — Inom slägtet Splac/i- num åter hade ordföranden varit i tillfälle att undersöka, af docenten Norr lin år 1867 vid Kätkesuanto i Lappmarken, inom granregionen funna, exemplar af den förut endast från Kamtschatka och Klippbergen i Amerika kända S'pl' niela- nocanloii Wahl en berg. Sch w seg r. och dervid funnit den utgöra en från Spl. luteum väl skild art, stående liksom emel- lan denna samt Spl. rubruni och ampullacewm, äfvensom ut- märkt genom mycket mindre växt, platta mer sågade blad, ovan- ligt korta, mörkt purpurröda, upptill tjockare och pipiga frukt- skaft, blekare gula och mycket små, men plattadtskifformigabi- hang, hvilka bildas af raka rektangulära celler och hafva få och obetydliga hudöppningar, mörkt purpurfärgad, vid torkning i form af timglas på midtenhopsnörd sporkapsel med lågt koniskt
93
lock och på ena sidan klufven ensidig mössa, hvarjemte den ej liksom öfriga Splachna förekommit blandad med andra arter, utan bildat en fullkomligt ren tufva, som äfven förevisades.
Magister J. Sahlberg förevisade af honom i Kuusamo tagna exemplar af Salix myrtilloides med han- och honblom- mor i samma hänge.
Studeranden M. Europseus förevisade hängen af Äa^^> phylicifoUa, företeende (»fvergångar mellan han- och hon- blommor, greniga honhängen af asp samt ett egendomligt exemplar af Eqvisetum arvense^ hvars öfre del, i stället för de vanliga slidorna och de från dessas bas utgående krans- visa grenarne, spiralformigt omslingrats af en enda samman- hängande tandad hinna, fi-ån hvars bas de i spiral stälda grenarne utgå.
Studeranden K. Ju si in förevisade en forma vivipara af Jnncus artictdatns.
Bland gåfvor till de botaniska samlingarna må näm- nas: 84 fröväxter och ormbunkar, hvaribland Aster sibiricus (funnen vid Oulangonjoki) från Kuusamo och Norra Öster- botten af magister J. Sahlberg; Lysimachia nummularia från Yläne af fröken H. Sahlberg; 2 ormbunkar, hvari- bland Botrychivm horeale, från Nystad af eleven Hollmén.
Den 6 December 1873.
Ordf(')randen professor Lindberg fäste sällskapets upp- märksamhet vid några af honom nyligen granskade mossor, angående hvilka en närmare utrednino- af honom vunnits.
Sålunda hade han vid undersökning af från Högland hemtade exemplar af Thtiyidinm recognitum funnit en del utgöras af hanexem|)lar af den hittills endast i Amerika med säkerhet funna TJt. delicaUdum^ utmärkt genom en gröfre mer bågböjd växt, renare grön färg samt runda och mer för- tjoekade bladceller med två- eller treklufna och kortare papil- ler än hos Th. recognitum^ hvarjemte dessa båda enligt af ordföranden gjord iakttagelse mycket lätt skiljas från den tredje arten Th. tamariscifolium genom grenbladens spets som hos dem är på baksidan taggig och mera trubbig, till- följe deraf att den i jemfr)relse med de öfriga cellerna min-
94
dre och med 2 — 5 taggar på äiidytan försedda toppcellen är tvärhuggen, då den hos den sistnämnde är större och kä- gelformigt tillspetsad samt hela bladspetsen dessutom slät. Der- emot öfverensstämma Th. tamariscifolum och delicatvlvm med hvarandra gen(»m mycket sönderflikade pericheetialblad, hvilka hos Tli. recoc/nitum åter äro endast sågade. — Öf- vergående till slägtet Ilypnnm, tillkännagaf ordföranden att magister E. F. Lackström i Ristijärvi socken i Norra Österbotten påträffat fruktbärande exemplar af den hittills i Skandinavien såsom endast steril anträtTade H. ochracevm, hvilka han hitsändt, samt framhöll såsom sin åsigt att den på sednaste tider till den jtolymorfa arten H. cwpressifonne såsom varietet förda, och ofta bland densamma vexande H. mamillatum Brid. vore en väl skild ai-t eller åtminstone un- derart, utmärkt genom en enkel, ej regelbundet pargrenig, svart stam med från hjertlik bas långt utdragna smalspet- siga och starkt ensidiga blad, hvilka hos fina exemplar af H. cwpressifonne äro nästan raka, samt u])prät frukt med ett peristom utan cilier och ett endast med en liten vårta för- sedt lock: hvad utbredningen beträffar, vore den ej sällsynt, ehuru nästan alltid steril. — Vidare hade ordföranden vid granskning af utländska arter af slägtet Ej^hemerum, för- nämligast Doktor Welwitsch's från Angola samt den nord- amerikanska E. crassinerve och den nyhoUändska E. crista- tum öfvertygats om att detta slägte på grund af dess mot spetsen af mindre celler bestående, på ryggsidan ofta ytterst taggiga och med ovanligt tjock nerv försedda blad såsoin den lägsta formen af de cleistocarpa Trichostomacecr bör föras till Pottiacece, ej till Etmariaceo'. såsom han jemte alla andra förut gjort. — Hvad åter Hepatmp vidkomme, ville oz-dfö- randen hafva anmärkt att den i Skandinavien såsom Fos- sombronia pusilla ansedda arten ej vore identisk med Jun- germania pusilla Dill. från vestliga Europa, en genom finare växt och med regelbundna .5— 6-kantioa facetter försedda sporer, hvilka hos E. pusilla hafva hvassa åsar, utmärkt art, af ordföranden kallad E. foveolata, äfvensom att den af ho- nom på (dvtobermötet såsom vid Helsingfoi-s funneji omnämnda
95
och beskrifna F. Wondraczekii ej vore fullkomligt öfverens- slämmande ined originalexemplar deraf från Böhmen, utan en af ordföranden med namnet F. crisiata betecknad egen art, till hvilken F\ Wondraczekii måste hänföras såsom varie- tet. — Slägtena Sarcoscyphvs och Alicvlaria ansåg ordfö- randen ej vara väl skilda till följe af deras lika beskaffade fruktifikationsorganer, utan på sin höjd siibgenera under siäg- i et Nar dia Benn. & Gr., analoga med motsvarande grupper af slägtet Jungermania. Af det förra vore redan sex skan- dinaviska arter kända, nemligen S. revohiUis^ ^phacelatvf^^ emaryinatus, alpinvs (utmärkt genom knäböjd stjelk-och fun- nen på Tryssildfjeld i Norge), /''7^/icA-// (nyligen funnen i Kuu- samo, förut i Norge och Småland) samt åen af ordföranden i 9:de häftet af Sällskapets Not. beskrifna sparsifoliiis, känd från Kongsberg i Norge, Torneå lappmark och senast från Norra Österbotten samt skild från de öfriga genom kort stjelk med de fåtaliga bladen tilltagande i storlek med top- pen, 3- — 4 gånger större bladeeller än hos ^'. Funckii samt paroik blomställning (hos de öfriga dioikj. En varietet af densamma vore Gi/mnotnitritnn advstvtn. Af Alicularia åter anförde ordföranden tre arter, hvilka förut sammanförts under det gemensamma namnet scalaria^ nemligen den egent- liga A. scalaris, utmärkt genom dioik intlorescens samt i Finland fumien endast på Åland och Högland, den förut så- som en var. af scalaris- ansedda A. repanda med paroik blomställning samt mindre konkava, mer eller mindre två- tlikade blad allmän ända up]» i Lappmarken och den ej säll- synta A. geoscypJms De Not., utmärkt genom paroik blom- ställning och ett mycket egendomligt, påslikt nedskjutande, nedtill vidgadt fruktsvepe, hvarigenoni den bildar en öfver- gångslänk till de nästan uteslutande antarktiska eller subtro- piska äkta Jungermanicn acrogyn<£ saccifercje^ såsom Gymnanthe med tiera slägten. Denna art hade ordföranden funnit sär- deles väl utbildad vid Fredriksberg i närheten af Helsing- fors. — Slutligen omnämnde ordföranden att han under sin vistelse i Irland senaste sommar funnit den derstädes all- mänt förekommande och med artnamnet nemoro-^a beteek-
96
nade Scapania vara den af honom i Skåne 1860 upptäckta, men i Finland ännu ej funna Se. gracilis Lindberg, ut- märkt genom små, ungefär likstora blad samt sina tätt sam- manpackade af omvexlande gult, grtint och brunt färgade tufvor, hvaremot Se. nemorosa vore mycket rar, äfvensom att den på kalk förekommande genom mycket papillösa blad utmärkta Se. (pquif.oha vere identisk med originalexemplar af den i Tyrolen funna Se. tyrolensis.
Magister Hj. Hjelt förevisade ett af eleven Bons- dorff i ett kärr vid Wiks ladugård i Helsinge socken fun- net exemplar af Mimuhts gnttatus.
Bland gåfvor till de botaniska samlingarna må näm- nas: Utricularia ochroleuca tagen af eleven Lönnbohm i Paltamo; Lycopodium, inundatum samt 125 mossor från Helsingforstrakten af professor Lindberg.
Den 7 Februari 1874:
Ordföranden belyste i ett längre föredrag några till den skandinaviska Horan räknade lefvermossor, angående hvilkas såväl utbredning som plats i systemet, enligt hvad han ansåg, origtiga åsigter gjort sig gällande. Sålunda vore slägtel Geocaiyx enligt ordförandens undersökningar fullkomligt obe- rättigadt, enär dess enda art G. graveolens befunnits på grund af dess fruktifikationsorganers, bladcellers och stiplers beskaf- fenhet böra föras till slägtet Saccogyna, förhållande sig till detta slägtes vesteuropeiska art S. vitiadosa, som till exem- pel Jimgerm. Millleri till någon af de rundbladiga arterna inom sistnämnde slägte. — De i Skandinavien funna exemplar af Plagiochila interrupta åter hade ordföranden vid jemförelse med från kontinenten och Britannien hemtade exemplar fun- nit vara ej den äkta i«i^en'«/2->i!a, hvilken utmärkt genom platta, föga inskurna blad, stipler och autoik blomställning, endast vore en varietet af den gröfre, mer utvecklade och genom de 2— 3-tandade öfre bladen bland annat utmärkta P/. p2/r<^- naica Spruce, som 1865 äfven träffats på Gotland, utan dels unga, nyss utvecklade former af PL asphnioides, dels hanplantor af Jung. mbapicalis., hvilken sistnämnde åter ordf. länge ansett såsom en af jordmånen beroende mager form
97
af .7. autumnalis DC. 1815 (.7. Scliraderi Mait. 1817). — Vidare vore den i de norra delarne af det skan- dinaviska tiorområdet såsom Spliagnoecetift comtmmis (Odon- ioschiama Spliagni') ansedda lefvermossa ej denna utan O. denudatvm (Nees.), utmärkt genom mindre växt, krypande rhizom med korta, hopknippade, i toppen böjda och gonidie- härande grenar; med bred bas fastade och nedlöpande, okan- lade blad, livaraf såväl de nedre som de i toppen äro min- dre: genom .1 — 3 gånger större, papillösa bladceller med tyd- liga jVirtjockningar i* hörnen, genom väl utvecklade stipler samt från skilda rotstockar eller de nästan nakna gren ba- serna utöående han- och honinflorescenserna med trubbioa och på samma sätt som bladen bildade skärm; allmänt på murkna stubbar utbredd från Skåne och södra Finland ända upp i Lappmarken, jemte en mörkare, mindre och mera enkel på torfjord förekommande form, af ordföranden kallad elomjata, hvaremot den verkliga O. Sphac/ni vore mera sällsynt och vexande bland Sp/iagna, endast anträffad i de sydligare de- larne såsom Danmark, Skåne och A^estergötland. Utom dessa hade ännu en tredje art O. (Adelant/ivs) decipiens (z= ,/. comjrrefiKa Sommerf.), ehuru egentligen tropisk, upptäckts uti Saltdalen i Norge. — Den af Doktor Berggren såsom egen art särskilda Radida al'pestri!< från Dovre förklarade ordföranden vara en var. af R. complanuta^ liksom denna pa- roik. Slutligen tillade ordföranden att den såsom en egen art ansedda ./?/><(/. Helleri rätteligen vore att anses såsom en varietet af en på murkna stubbar och albark i Tavastland och Uskela anträffad lefvermossa: Jvny. vermcnloHa Lindberg, hvilken särskiljes från denna sin varietet genom mera spridd, knappt tufbildande, föga grenig stam utan gonidiebärande grenar; genom blek, i topparne stundom purpur-färg; spridda, dubbelt större och mer tillbak aböj da, bugtbräddade, vågiga och mer tandade blad; större och i sjmnerhet i de (ifversta bladen och skärmen tätt vårtiga celler; längre, något cylin- driskt frnktsvepe.
Till de botaniska samlingarne hade inlemnals bland annat: 160 lafvar, deribland 3 för vetenskapen nja former,
7
98
från s. v. Finland af stnderanden Fr. Elfviny-; 110 kärl- växter, hvaribland hwpati&ns noll tangere och Ranvnculvs hyperboreus från Kianto och trakterna kring Kajana af magi- ster E. F. Lack ström, samt 17 fröväxter och Cinclidium suhrotnndnm från samma trakter af eleven O. Lönnbohm.
Ben 7 Mars 1874.
Ordföranden professor Lindberg anmälde såsom ny för den skandinaviska floran i vidsträcktare menine en af honom i atlidne stnderanden Th. S i m.m i ngs samlingar från ryska Karelen påträffad lefvermossa, HarpantJius scvtatvs^ tagen år 1863 vid Petrosavodsk, såsom det sj^nes på murken ved och, att döma af den densamma åtföljande etiketten, redan af Simming uppmärksammad såsom någonting nytt i följd af dess ovanligt stora vid hvartannat stjelkblad fa- stade och med dessa, speeielt den venstra sidans, samman- hängande stipler. Redan anmärkningsvärda såsom de enda med säkerhet inom Skandinavien funna exemplar, äro de det ännu mer derigenom att de äro försedda med hanblommor, hvilka ordföranden, oaktadt arten för öfrigt i Europa, i syn- nerhet i dess vestliga del, ej är sällsynt, icke visste vara förut observerade. — Vidare hade ordföranden vid närmare undersökning af den först vid Tiudie år 1843 af Doktor Fr. Nyländer upptäckta och sedermera på llere ställen såsom Walkiamäki och Jalguba i ryska Karelen, Kuusamo, Tromsö, Altenfjord, Umeå lappmark och Dovre funna Sonthbya fen- nica, funnit kalkar på af aflidne Simming i Walkiamäki tagna exemplar, hvilka kalkar, ehuru unga och ofullständiga, dock visade att denna art bör hänföras \'\\\ nVÅgiei Southhya, icke til Jungermania.
Den Ii April 1874.
Ordföranden professor Lindberg framstälde det sy- stem af de skandinaviska lefvermossorna, hvilket han under sina på senare tider gjorda undersökningar af icke allenast dessa, utan äfven utomeuropeiska funnit vara det naturliga- ste och med dessa mossors inbördes frändskap mest öfver- ensstämmande.
99
Magistev J. P. Norr lin förevisade exemplar af den i fjol af professor W. Nyländer från Parmelia physodes sår- skilda P. hjpotvijjyodes ; vidare en långsträckt, på barrträd helst granar, växande form af Ramalina thrausta, hvilken, vanligen förvexlad med Alectoria sarmentosa, skiljes från denna bland annal genom att i uppblött tillstånd bibehålla sin färg, då den sednare deremot gulnar; äfvensom frukt- bärande exemplar af Cetraria odonfella från Onega Karelen.
Bland gåfvor till de botaniska samlingarna anmäldes bland annat 158 kärlväxter, h varibland flere för orten an- märkningevärda, såsom Phleum aljnmon, Carex livida, Orchis- former, Rumex crispus^ och Ophioglossum vulgatum^ alla från norra delen af Wasa län förärade af doktor Fr. Hellström- 372 former lafvar, hvaribland 12 för vetenskapen wya, arter från Onega Karelen af docenten Norrlin.
Den IS Maj 1874.
o
Årsberättelse afgifven af ordföranden :
Att verksamheten inom Sällskapet är i ett ständigt sti- gande bevisas så väl af det nyligen färdigtryckta 13 häftet, innehållande mer eller mindre vidlyftiga afhandlingar af Hrr Brotherus, Karsten, Lindberg och Norrlin.^ således alla af uteslutande botaniskt innehåll, nästa häfte skall der- emot upptaga blott zoologiska uppsatser; som ock af det talrika antal längre eller kortare meddelanden hvilka ännu vänta på offentliggörande. Ty under årets lopp hafva föl- jande afhandlingar influtit: Revisio Tinyitidarnm Scandina- vicr et Fennia?, Heteroptera nova fennica och Hemipt er olo- giska meddelanden, alla af Kandidaten O. M. Reuter; Envmeratio Coleopteronim amphibiorum Fetitiiw och Eimm. Coleopt. palpicornivm fhinia^^ begge af Docenten J. Sahl- berg: Discomycetes novi fennici och Qucedam ad Ascomy- cetes fennicas addenda eif DoktovK&rsten; JS/åyra antecknin- gar till medlersta Finlands Flora af Docenten Norrlin samt Manipulus mvscorum secundus och Phpaticce scandi- navicce secnndnm novam dispositionem naturalem. enumeratw af Professor Lindberg. Vi se sålunda att på samma gåno- afhandlingar inflyta lill större antal, ehuru hufvudsakliaast
100
eller nästan uteslutande från samma författare som under senare år fyllt häftena af våra Notiser med resultaten af sina forskningar, de äfven vuxit i omfattning och vetenskap- ligt djup, så att många af dem skulle utgjort en prydnad fiir hvilket samfunds skrifter som helst. Mången skulle vis- serligen kunna göra den anmärkning att innehållet ej ute- slutande rör sig inom den trånga ramen af den exklusivt finska naturen, utan omfattar derjemte naturalhistoriska för- hållanden inom hela det stora område som med ett gemensamt namn kallas det skandinaviska eller, om man så heldre vill, det nordosleuropeiska, hvilket för den inskränktare synkretsen kan tvekas såsom en hetänklii»- afvikelse från den ursprungliga planen för våra publikationer. Men må man ihågkomma att vår egen natur i sina hufvuddrag knappt eger någonting egendomligt att uppvisa, utan så i allo öfver- ensstämmer med den på skandinaviska halfön och något österut ända till alla de stora inom det ])olitiska Ryssland belägna sjöarne, att den alls icke kan utan brott mot den naturliga frändskapen från dem särskiljas, i det den förhåller sig till de senare alldeles såsom en art till andraspecies inom samma slägte, eller såsom en sida i en qvadrat till de tre öfriga. Följden häraf är att, om vi vilja uppspåra grunden till ett faktum inom eget land, dettas orsak mångengång ej kan lösas med mindre vi sträcka våra undersökninoar ut öfver den politiska gränsen in i omgifvande brödraländer. Ja nningengång är ej ens detta nog, utan får forskaren ända in i n3'a verlden söka nyckeln till en gåta inom egen fauna eller flora, ett förhållande som dagligdags återkommer, till och med då det gäller någonting jemförelsevis så underord- nadt som begräsandet af en art eller ett slägte, huru mycket mera måste då icke denna arbetsmetod bli af nöden, då vi stiga till högre vetenskapliga spörjsmål såsom till exempel frågan (»m våra inhemska ])lantors utbredning, de allmänna systematiska förhållanden, i hvilka dessa stå till hvarandra och till andra trakters Hora, tlyttfåglarnes sträekningsvägar eller någonting dylikt. Alltnog, vi kunna ej begripa vår egen natur och dess olika utvecklingsstadier med mindre vi
101
så. vidsträckt som möjligt söka betrakta en viss fråga från alla sidor. Vi måste derför med bestämdhet afvisa förebrå- elsen att våra Notiser skulle bli allt mindre rent nationela. Orsaken till det allt mera omfattande innehållet i våra pu- blikationer ligger implicite i vetenska})en sjelf och dess nu- varande utveckling, ty riktningen derrinom blir till dess egen båtnad och mensklighetens sanna väl allt mera kosmopoli- tisk, så att på samma gång vi ville motarbeta denna rikt- ning, skulle vi blott skada oss sjelfva och dessutom otvif- velaktigt simma mot strömmen, d. v. s. arbeta förgäfves. Vetenskapens devis är virihus iinitis och tillhör sålunda icke nåo-ot visst folk utan menskligheteu i dess totalitet. Endast hon kan så småningom förbrödra folken och återställa enig- heten mellan de söndrade och sammansatta individer som kallas nationer. Dessa börja äfven allt mera inse sanningen häraf. tack vare vetenskapens ofantliga framsteg och den internationela samfärdselns jättelika tillväxt under senaste decennier, i det hvarje den minsta olycka som träffar ett folk ej till sina \'erkningar inskränker sig inom en viss liten be- gränsad Häck, utan måste obehagligt beröra något ellei nå- gra, ja stundom alla öfriga; alldeles såsom de vågor, hvilka ujtpkomma under en storm vid de vestindiska öarne, utan afbrott fortsätta sitt långsamma tåg öfver atlanten, ända tills de stöta mot Afrikas eller Vesteuropas kuster ja ända upp mot det bergiga Norges och S])itsbergens stränder och först der mista sin kraft och dö bort.
Ingen må dock af det nu sagda draga den slutsats att en dylik kosmopolitisk riktning skulle undantränga eller böra förminska det nationela i vårt arbete, detta är i san- ning alls icke fallet, utan tvärtom. Ty den innersta och ur- sj)i-ungliga kärnan för alla våra sträfvanden måste nödvän- digt allt framyent förblifva utredande af de naturalhistoriska data vi påträtfa i eget land. Oss tillkommer det att i första hand bearbeta den finska faunan och floran, men kunna och böra vi under detta arbete ej af ensidighet, vare sig i ve- tenskapligt eller så kalladt nationelt hänseende, tillsluta våra ögon föl- analoga och upplysande företeelser, blott emedan
102
de ej än» rent inhemska. För vetenskapen existerar ingen skilnad mellan chinesen, negren, européen eller rödskinnet, i dag hittar kanske den snedögda och hårpiskbärande brödren sanningen till en fråga, välgörande för hela menskoslägtet, i morgon tilläfventjrs den ullhårade och svarthudade infö- dingen af Afrikas brännande zoner.
Offentliggörandet af våra |)nblikationer torde, åtmin- stone nnder den närmaste tiden, kunna utan något afbrott fortsättas, i det Sällskapet för åren 1873—75 fått sig till- försäkradt ett förhöjdt statsanslag af 1500 Smf^ en summa som dock i följd af penningens nedsjunkna värde räcker jemnt och nätt till för ändamålet.
För undersökande af vissa delar af Finland, hvad dess flora angår, hafva för nästa sommar beviljats: 200 &m^. åt magister E. F. Lack ström i och för botani- ska exkursioner inom S:t Michels, Kangasniemi och Joutsa socknar af Savolaks; 150 ^^mf åt cand. ¥j. Juslin för anställande hufvndsakli- gen af muskologiska forskningar i Kronoborgs socken och kringliggande trakter af Karelen ; samt
50 SmjP åt stud. A. H. Brotherus, som förklarat sig hu- gad att i botaniskt syfte undersöka Saimas skär- gård. Deremot är att beklaga det ingen zoolog anmält sig till erhållande af något understöd;
Af de under föregående somrar utskickade exkurren- terne hafva Hrr R. Alcenius, E. F. Lack ström, samt M. A. Euroj)8eus och K. A. Hällström insändt äskade reseberättelser.
En för sällskapets verksamhet och lifvet derinom syn- nerligen välgörande förändring var att månatliga samman- komster infördes. Ty derigenom vet hvar och en medlem, när vi åter skola sammanträffa och kan sålunda på förhand inrätta sin tid och sitt arbete så att han till en viss dag har färdigt hvad han vill framlägga inför Sällskapet. De
103
under aret hällna mötena hafva varit allt talrikare besökta och många intressanta föredrag och meddelanden derunder hållits, företrädesvis af Hrr Engström, Europseiis, Jiislin, Lindberg, Norrlin, Palmen, Reuter, Sselan. Sahl- berg och Sievers, samt Spoof.
Ovanligt talrika gäfvor och fortsättningar hafva till biblioteket influtit. Antalet samfund, med hvilka Sällskapet står i uibjte af skrifter, har dock ökats blott med ett enda, uenil. (Göteborgs Vetenskaps och Vitterhets samhälle. Dess- utom hafva Hrr statsrådet E. J. Bonsdorff, adjunkten T. Thorell i Uppsala, doktor Nordstedt i Lund, konservator A. B lytt i Christiania, borgmästar B. Ro os, pastor Ka- vall och Magister Palmen haft godheten ihågkomma Säll- skapet genom insändande af värderika verk och afhandlin- gar.
De utländske medlemmarnes antal har förökats genom inväljande af prof. emer. d:r Al. Bunge i Dorpat, adj. d:r Tamerlan Thorell i Uppsala och lektor J. E. Zetter- stedt i Jönkö))ing. Såsom inhemska ledamöter hafva studd. A. A. Branders, A. H. Brotherus, E. L Warén, L, G. Kiljander, C. Leopold, O. W. Löfman, K. U. Paqua- lin, K. E. L. Pfaler, O. L Rothström, A. B. af Schul- tén, O. W. Wennerström, V. M, v. W^illebrand, samt teknol. J. Stenbäck tillkommit.
S. O. Lindberg.
Årsberättelse afgifven af zoolog, intendenten:
De finska zoologiska samlingarna hafva under året fått enKjttaga jemförelsevis färre gåfvor än under nästföregå- ende år; det är likväl att hoppas, att orsaken härtill varit tillfällig, men icke ligger uti något afsvalnadt intresse för samlingarna.
Utaf högre djurarter har endast en fiskart tillkommit, nemligen /Aparis barbatus från Högland genom hr Sievers, samt en art fogelägg, Strix liturata^ från Uskela genom hr statsrådet E. J. Bonsdorff; bland anmärkningsvärda gåf- vor befinnas skinn af Canis lagopus från Tenala genom be- fallningsman Ignatius, Fespertilio mystacimis från Thusbj
IM
genom studeranden E. Hjelt, samt en trana i dundrägt ge- nom hr Warén. Insektsamlingarna halva förökats, ColeojJ- tera med (.'arnivora, paipicornia och aiaphibia från Kuu- samo och östra Finland genom Magister J. Sahlberg. som bearbetat dessa grupper och dermed förökat samlingen med 8 arter, fjärilar från ryska lappmarken af densamme, be- stämda af D;r Tengströni, hvaribland funnits 18 som fin- ska samlingen saknat. Mag. Keuter har förökat /iemi^^/^é;/- samlingen bland ainiat med sex för samlingen nya arler från sydvestra Finland. Af öfriga djurarter hafva si)ridda oåfvor erhållits, hvarför samlingarna tillvuxit blott i rinoa yrad. Förutom de nu uppräknade naturalierna hafva gåfvor till samlingarna blifvit inlemnade af frdjande derför intres- serade personer: D:r Th. S selan., Magg. M. Brenner, R eu- ter, kand. O. Engström, studd. E. Hjelt, Sievers, Col- liander, A. Brotherus, E. J. Warén och R.Fabritius, hrr R. Alcenius, A. Hintze, och eleverna Forsten, Lang och Tig er st ed t.
J. A. Palmen.
Årsberättelse afgifven af botan. intendenten:
Ehuru de bidrag, med hvilka den inhemska växtsam- lingen under det nu tilländalupna året förkofrats, icke kunna anses för obetydliga, stå de likväl något efter de föregående å)'ens såväl till antal som beskaffenhet. 1 likhet med året 1872—1873, hvilket lemnade ett ännu ogynnsammare resul- tat, understiger totalbeloppet, u])pgående till 2100 växter, till någon del medeltalet för de föreaående åren och bland de särskilda klasserna innehålla endast lafvarne i större mängd för Horan nya ai-ter. Fördeladt på de olika grui)- perna har tillväxten utgjorts af 460 kärl växter, 751 mossor, 780 lafvar och 15 svampar. De talrikaste bidragen ha in- lemnats af professor S. O. Li ndberg (mossor från Nyland), provincialläkaren, d:r Fr. Hällström (kärlväxter frän mel lersta Österbotten), docenten J. Sahlberg (kärlväxter från Kuusamo), mag. E. Fr. Lackström (fanerog. och mossor från Kajana, Österbotten), studeranden Fr. Elfving (lafvar och mossor från sydvestra delen af landet) och undert. (laf-
105
vav från Onega-Karelen), och uppgår beloppet af nämnda samlingar till inemot 1600 växter. För de återstående bi- dragen har Sällskapet att tacka följande gifvare: fröken H. Sahlberg, hrr d:r P. A. Karsten, a])otekaren A. (Tunther, possessionaten G. A. af Hällström, magg. M. Brenner, O. Co 1 lin, Hj. Hjelt, G. Hedström, studd. H. A. Ero- tlieriis, M. Europieus, K. Hällström, J. E. Juslin, C!. Leo])old, R. Si ev ers, A, af Schultén och N. af Ur sin samt skoleleverna H. B. Hollmén, O. Lönnbohm, P. Su- houen och J. Tikkanen hvarjemte genom hrr B ren ner s och Unonii försorg IH sällsynta kärlväxter, insamlade af elever vid härvarande normalskola och privatljceum, erhål- lits. Artantalet af fanerogamerna, hvilket lika litet som un- der sistlidet år ökats, uj)pgär till 1075,* representerade af omkring 19000 exemplar,
J. P. Norrlin.
Ordföranden professor Lindberg anförde såsom ny- finska tvänne egentligen nordamerikanska mossoj-, nemligen Myuretla Careyi, skild från M. a^nculata bland annat genom starkt, ojemnt sågade bladkanter och papillös ryggsida, ta- gen år 1872 af studeranden Fr. Elf v ing i Pargas och sam- tidigt äfven funnen i Krain, samt den från Orthotriclmm syecioimm genom föga utskjutande, slät sporkapsel samt mindre spetsiga blad afvikande under arten *0. elegans Sch w seg r,, hvilken af ordföranden påträffats på några rönnar i Kajsaniemi, blandad med hufvudarten och O. affine. Till denna underart ansåg ordföranden äfven den i Torneå lappmark funna O. npeciosum ^fiiacttm med rätta böra föras.
Till de botaniska samlingarna inlemnades bland annat: Carex ai/peroides från Libelits af studd. M. A. Europseus och K. A. Hällström; 351 m.ossor från Abotrakten af stud. Fr. Elfving.
Den 3 October 1874.
Ordföranden professor Lindberg meddelade åtskilliga iakttagelser rörande slägtena Riccia, Preissia., åletzgeria, Radula m. fl. Af slägtet Riccia hade ordföranden under en senaste sommar företagen botanisk resa i Ladoga
106
Karelen funnit utom den förut från dessa trakter kända R. natans, arterna [luitans, minima L, (= sorocarpa Bisch.). samt en förut obeskrifven art R. marginata Lindberg en af de största bland de skandinaviska arterna samt utmärkt genom sin utomordentligt lösa, af stora celler bestående väf- nad och sina ovalt elliptiska, trubbiga med ansvällda kanter föi'sedda och i midten platta flikar, närmast beslägtad med den nordamerikanska R. Lesquereiixii. Den förra af de två sistnämnda hade förekommit på flere ställen i Kirjavalaks och Puutsalo trakterna i mullrika och fuktiga bergsprickor, den senare ymnigt på två lokaler i Sordavala trakten. Af slägtet Preissia hade ordföranden funnit den skandinaviska floran ega, utom Pr. commutata, den dermed sammanblan- dade Pr. quadratd (Scop,), utmärkt genom alltid grön färg samt större och mer utplattadt receptaculum med tunn. nag- gad kant och ofvan försedt med två upphöjda åsar i form af ett kors; hanplantorna deremot alldeles lika som Pr. commutatce. Denna Pr. quadrata hade ordföranden senaste sommar funnit i Ruskeala och ansåg han det vara sannolikt att den förekommer äfven annorstädes inom det skandina- viska tiorområdet, ehuru med Pr. commutata förvexlad, hvar- för han för närmare undersökning uppmanade till insamling af exemplar af detta slägte. — Slägtet Metzyeria åter, hvaraf ordföranden till sällskapets Notiser anmälde en utförligare monografi, hade befunnits, i stället för förut kända 3 arter innehålla 9 dylika, hvaraf 4 europeiska. Under namnet M. furcaia hade nemligen sammanförts den äkta fiircata., liten, platt, under glatt eller jemnt hårig med undantag af kan- terna samt dioik, och conjugata Lindberg, n. sp..^ större, upprätt, med tillbakavikna jemte undre sidan af stammen håriga kanter, för öfrigt glatt, samt med både han- och hön- ornan på bakre sidan. Den senare hade enligt erhållna exemplar befunnits spridd öfver olika delar af jorden, inom Skandinavien i Norge, Bohuslän och Skåne, ännu icke fun- nen i Finland, den förra endast i tempererade och kallare trakter. De öfriga europeiska arterna vore den subalpina på kalk förekommande AI. pubescens^ samt M, iinearis^ fun-
107
nen på Irland, och i veslra Euro])a troligen ej sällsjnl. De återstående fem, nemligen M. maryinata Austin n. sp., frontipilis Lindb. n. sp., filicina Mitt., myriopoda Lind b. n. sp. och dichotoma (Sw.) vore från olika delar af Amerika. — Den i det senaste (13:de) häftet af Sällskapets Notiser såsom subgenus till Playiochila hänförda P. (Pedinophyl- litm) pyrenaica hade ordföranden på grund af dess autoika blomställning funnit utgöra ett eget slägte PedinopJiyllKin'*), beslägtadt med Lepidozia och Chiloscyphus inom Opisto- gameernas grupp samt analogt med Playiochila bland Acro- gameerna.
Af de senaste sommar i Ladoga trakten funna rarite- terna omnämndes vidare den förut såsom en varietet af t/«/j- yermania Millleri ansedda J. heterocolpos, hvilken enliot ordföranden på grund af dess veckiga och spetsiga kalk borde föras till J. Hornschuchii, h varemot såväl J. Millleri som acuta vore att betraktas såsom varieteter af J. bantri- ensis.
Vidare hade i Kirjavalaks anträffats i jmnighet den förut endast en gång vid Petrosawodsk tagna Mnivm iJncm- mondii. — I sammanhang härmed omnämnde ordf. att han bland i Östergötland, Lemunda, af prof. Holmgren tagen Sphaynum laricinum funnit exemplar af hufvudformen af Pallamcinia hibernica; vidare att den äkta Encalypta Uptodon Bruch. med peristom af honom tagits på Gotland, Hoburgen ; att ToHula anyustata Wi Is., af lektor Z etterstedt insamlats i)å Omberg, samt att T. sinuosa (Wils.), hvilken han ansage som en missbildad form af den äfven på Åland af hr J. O. B om ans son funna 7'. cylindrica, af kand. Lange anträf- fats i Danmark, Ollerup: äfvensom -aU Stereodon pallescens fi protuberann Brid.=r//. pallescens Br. eur. af kand. Rljtt blifvii funnen vid Molde i Norge.
Stud. Leopold förevisade exemplar af Achillea carti- layinea, tagna i närmaste omgifningen af Tavastehus.
*) Pedinophjllum är den enda europeiska representanten af det äkta genus Leptoscyphus Mitt. p. p. — Lindb. Mss. Oct. 1875.
108
D:r Th. Seelan förevisade exemjilar af Erigeron ca?ia- de/iiiis^ tagna på Ön Sumpani vid Helsingfors på ballast från Bordeaux, samt tillkännagaf sig senaste sommar vid Viborg uti ett sund med gjttjebotten, emellan parken Mon Repos och holmen m.ed Nikolai'ö^|j familjegrafven, i)å en alns djup hafva jniträffat bland hoeth echinospora och Sagittaria en form af Najats^ närmast öfverensstämmande med den uti Borgå å och Vesijårvi funna iV. fragilM f. tenuisnima^ från hvilken den särskiljes genom lägre växt (3 — 10 centitneter) samt fastare bygnad. Likaledes omförmälde D:r S sel an att enligt honom meddelad up))gift forstmästaren .1. Hedberg den 28:de och 29:de sistlidne Juni observerat sideiiacanaar på Mariefors i Thusby socken.
Den 7 November 1874.
Magister .1. F. Norrlin förevisade tvänne nytinska laf- var, nemligen den förut från Nord Amerika kända Platysma ciliare, funnen högt upi)e i björkar iEvois. samt den på tall likaledes i Evois funna Alectoria nidulifera^ utmärkt genom upprat busklik växt med grenar, hvilka i toppen äro små- taggiga samt lägre ner försedda med, fogelbon liknande, sam- niangyttringar af små taggar.
Kand. E. Lang förevisade tvänne till lafslägtet Pai- melia hörande former af gruppen olivacea.
Bland gåfvor till de botaniska samlingarne förtjena framhållas: Epipogiuni aphylluni från Ruskeala af mag. H. Zilliacus; Allium scorodo'jji'atmm från Sagu af stud. A. B. af Schultén; 183 xnoii^o\'.,\\v-Avih\-Anå Junyermania Mick<tuxii ny för floran samt flere andra anmärkningsvärda såsom (777/n- mia contorta, Siikagnum teres, Harpanthus tscutatus med Here från Kangasniemi af mag. E. F. Lackström; 567
o '"1
kärl växter och 100 mossor från Abotrakten och Åland af den numera upplösta gymnasisternas i Abo zool.-bot. förening.
Den 11 December 1874. Ordföranden professor Lindberg meddelade resultaten af sina sednaste undersökningar af lefvermoss-slägtena Lt^/ew- /jea, Lojjhocolea och Jungermania. Det förstnämnda vore
109
inom Europa representeradt af 10 arter, hvilka af tal. föras till tre underslägten. De två arter som med säkerhet an- träffats i Norden (uj)pgiften att en tredje L. mmutusima förekomme i Norge vore nemligen mycket tvifvelaktig) till- hörde hvar sitt subgenus, nemligen />. echinata subg. Gom- pholobm och L. serjjyllifolia subg. Eulejeunea. De till det förra, med Frtdlatmc något beslägtade, underslägtet hörande arterna utmärka sig genom brist på stipler, i stället hvarför de på undre sidan af hvarje bladbas ega en lång, smal en- radig eelltråd, parallel med stammen, samt genom han- organer i bladvecken och honblomställningar i form af små grenar nedanför bladen. Evlejeunia' åter hafva apieala hon- blommor, hvaremot hanblommorna förekomma på små gre- nar från sidorna. Den äkta ].. serpyllifolia hade inom Skan- dinavien anträffats endast i Norge och Bohuslän, hvaremot dess varietet cavifolia :=^Jvny. cavifolia Ehrh. vore teml. allmän. — Af slägtet Lophocolea eger Skandinavien nästan alla de europeiska arterna, nemligen den autoika L. hiden- tata, allmänt fruktbäi-ande; den dioika, alltid sterila L. mi- nor, hos hvilken dock kalkar en gång i Tavastland anträf- fats; samt den paroika Jj. heteropliylla. — Hvad Junqermo- niiv åter beträffar, så ville ordföranden hafva anmärkt att ./. intermedia och bicrenata ingalunda, såsom tlere föi-fattare ansett, äro samma art, alldenstund blomställningen hos den förra är paroik, hvilket ej hos någon ainian Jimgermania med tvåklufna blad är fallet. — Slutligen anförde ordfö)-an- den, såsom bevis på huru man genom att endast undersöka torra, insamlade exemplar lätt kan taga miste, ett af honom på detta sätt gjordt misstag, i det han nemligen vid ett före- gående tillfälle tillkännagifvit att den nordamerikanska Myv- rella Careyi blifvit funnen i Pargas, en uppgift, som han nu måste rätta derhän, att den i fråga varande mossan enligt af stud, Elfving på stället gjorda iakttagelser, befunnits vara en troligen af dess förekomst i mörka bergspringor betingad varietet af M. jidoceo., utmärkt genom längre, sma- lare och starkare sågade, med hårudd försedd^ blad, af ord- föranden kallad var. aspera.
110
De7i 6 Februari 1875. Ordföranden professor Lindberg meddelade resultaten af sina undersökningar r(»rande diverse mossor, hufvudsak- ligen lefvermossor. — Sålunda hade ordföranden vid ytter- ligare undersökning af den på oktobermötet omnämnda Riccia marginata Lindberg och andra Riccia arter funnit skäl att misstänka att denna icke vore en egen art, utan möjligen en- dast en undertill ofärgad varietet af R. bifurca Hoffm. Inom slägtet CeijJialczia hade ordföranden funnit två såsom han förmodade obeskrifna arter, hvilka af honom benämnts C tnyriantha, hvilken dock möjligen kunde vara detsamma som Jung. rv-bella Nees och C. integerrima tilläfventyrs =zjung. Hamjyei Nees. Den förstnämnda, hvilken anträf- fats på flere ställen såsom Puutsalo i Ladoga, vid Imatra, Helsingfors, Ekenäs, Uskela, Stockholm och Östergötland (Kafvelbäck), utmärkes, utom derigenom att den är den min- sta i slägtet, genom enkel växt, större och bredare blad, i synnerhet mot stjelkens spets, hvarest de äro starkt sågtan- dade och bestående af rundade, starkt förtjockade celler, samt paroik blomställning. Den senare åter, blandad med C myrian- tha på Puutsalo och stående emellan C. äivaricata och laxifolia genom vackert grön färg, stora helbräddade honskärm, trubbiga bladtlikar af knapt förtjockade celler samt autoik blomställning. — Likaledes hade ordföranden funnit hittills ej anträffade han- exemplar af Lophocolea minor, förekommande på murken ved vid Kirjavalaks. — Under namnet Blepharozia (= Ptilidiwn) ciliaris hade ordföranden funnit två väl skilda arter vara sam- manblandade, nemligen den äkta Bl. ciliaris och den af Web er beskrifna Bl. (^=^Jungermania) pulcherrima, utmärkt genom finare, mindre och nedliggande växt och af dikotomiskt grenade hår starkare cilierade blad samt allmänt i mjuka, sväl- lande tufvor förekommande i blandskog, helst på trädrötter och stubbar, ofta tillsammans med Bl. ciliaris, men ej fun- nen så långt norrut som denna. — De förut såsom variete- ter af resp. Martinellia (=i Scapania) vndidata och curta ansedda sqvoMrosula och rosacea hade ordföranden ansett sig böra betrakta såsom egna arter, den förra äfven sist-
111
lidne sommar funnen vid Kiijavalaks. — Likaledes hade ord- toranden funnit Diplophyllum. (^= Jungermania) obtusifolium, hvilken af Wahlenberg med flere förts såsom varietet till den dioika I), albicans^ vara en, såväl genom habitus och förekomst, som bladform och struktur samt paroik blom- ställning väl skild art. — Af underslägtet Liochlcena inom Jiingermania hade arterna lanceolata och pumila befunnits vara paroika, riparia deremot liksom cordifolia dioik.
Såsom tillägg till sin på Decembermötet lemnad notis om Jicngerm. intermedia och hicrenata anförde ordföranden att äfven den senare befunnits vara paroik, hvilket dock ej rubbade hans på äfven andra karaktärer grundade åsigt, att de vore väl skilda arter. De skandinaviska arterna af detta slägte hade för öfrigt. förökats med två nya, nemligen J. socia Nees, grof, mörkbrun, med temligen starkt förtjoc- kade bladceller och paroik blomställning samt förekommande på torra klippor bland andra mossor i Ruskeala, vid Sordavala, på Puutsalo, vid Evois, Helsingfors, i Skåne (Broby socken) samt på Bornholm, och J. nardioides Lindberg n. sp., beslägtad med J. Reichardtii Gottsche från Kärnthen samt af D:r Kiser funnen i Vestfjorddalen i Norge. — Af un- derslägtet Eucalyx inom Nardia hade utom den allmänna crenidata, i Äbotrakten och ])å Åland anträffats den genom sin i veckens kanter starkt knottriga kalk utmärkta N. (Ev- calyx) gracillima (Sm.), hvilken enligt ordförandens under- sökning är densamma som Jung. iienthii Hub. — De i Skandinavien allmänt förekommande lefvermossor, hvilka benämnas Pellia epiphglla^ hade befunnits utgöras af två arter, nämligen den äkta P. epiphylla paroik, och den all- männare P. eyidivicefolia (Dicks.) dioik. — Slutligen tillkän- nagaf ordföranden sig hafva på diorit i Kirjavalaks upptäckt en ny bladmossa, af honom benämnd Oncophorvs (=z Cyno- dontium) brevipes, utmärkt genom mycket kortskaftad, nästan klotrund, åt ena sidan böjd sporkapsel med lågt ej spröt- spetsadt lock och tänder af en Weissia^ genom hvilken upp- täckt riktigheten af den af ordföranden förut framstälda åsig- ten att Weisf^ia Scliisfi vore en art ai' slägtet Oncophorus
113
blifvit bragt utom allt tvifvel. Den nvupptäckta mossan bil- dar nemligen en förut saknad ]änk emellan O. stnimifer, grucilescens var. alpestris och Schisti.
Stud. M. A. Europeeus meddelade att den förut en- dast i vestra Finland anträffade Poa compressa af D:r Z et- ter man funnits i Parikkala.
Till de botaniska samlingarna hade bland annat inlemnats 24 sällsynta mossor, bA aribland llypnum pvrum c. fr., Lenco- don morensis^ Bryum elongatum, Nardia gracilUma, Tricho-
o
colea tomentella från Åland af hr J. O. B o ni a n s s o n ; 4.55 spe- cies och varr. kärlväxter från Östra Tavastland af kand. Lang.
l)e?i 6 Mars 1875.
Ordföranden professor Lindberg anmälte följande för den finska 'åoxA.n nya mossor: Cephalozia dachista, hvilken talaren dock hellre ville betrakta såsom en form af 6'. di- varicata^ funnen vid Fredriksberg nära Helsingfors: Jynger- inania polita från Enare och Kyska Lappmarken ; samt /V//- loNotis fteriata Mitt., skild från Ph. fmifana bland annat genom sina i fem korkskruflikt vridna rader stälda blad med gröfre, mera framstående nerv etc, funnen i Kajana trakten och Enare.
Till de botaniska samlingarna hade inlemnats af pro- fessor Lindberg 4 kärlväxter, 77 bladmossor och 122 lef- vermossor, hvaribland 3 af gifvaren nyligen beskrifna arter, Cephalozia integérrima, C. myriantJia och Riccia marginata^ jemte tlera andra sällsynta arter från Ladoga Karelen och Nyland, äfvensom 3 lafvar och 3 alger^ samt af kandidaten E. Lang 527 lafvar, utgörande 346 arter och underarter, bland dem 10 för vetenskapen nya species, från Östra Ta- vastland samt 48 lafvar, deribland 12 likaledes nyupptäckta arter, från Södra Tavastland och Helsingfors trakten.
Den 3 April 1875.
Ordföranden professor Lindberg tillkännagaf att han,
efter att af Doktor Juratzka i Wien hafva erhållit i Kärn-
then funna exemplar af den äkta Savieria alpina, öfverty-
gats om att de i Norden under detta namn kända lefvermossor
113
tillhöra två skilda arter, nemligen den äkta S. alpina, an- träffad endast på Dovre och i Saltdalen i Norge samt på Spitsbei'gen, samt den af ordföranden uppstälda, i våra fjäll- trakter allmänna *S'. grandis^ utgörande typen för slägtet samt utmärkande sig genom gröfre växt, paroik blomställ- ning, väl utveckladt reeeptaculum och det gemensamma frukt- skaftet försedt med två rännor, uti hvilka rothåren med de egendomligt förtjoekade cellerna befinna sig. Ifrån denna art bildar S. alpina med mindre utveckladt reeeptaculum samt endast en ränna på det gemensamma fruktskaftet lik- som en öfvergång till det både ränna och reeeptaculum sak- nande slägtet Clevea^ hvilket åter genom de tropiska släg- tena Aitonia och Athalamia närmar sig slägtet Lxinularia, som bildar den sista länken i denna serie och sålunda äfven hörer till den gemensamma familjen Marchantiece, hvarför den uppstälda familjen Lvnulariece måste indragas.
Kandidaten E. Lang förevisade ett stycke slagg från Gammelstaden med derpå förekommande Lecanora ferrugi- nea var. Turneriana.
Bidragen till de botaniska samlingarne utgjordes bland annat af 215 species mossor från Luhanka och Korpilaks af kand. E. Lang.
Den 1 Maj 1875.
Ordföranden fastade sällskapets uppmärksamhet vid en af Alex. v. Bunge i tom. XXII, haft. 1 af Mémoires de TAcad. Imp. des Sciences de St. Petersbourg, ser. VII publi- cerad monografi af slägtet Oxytropis, hvari bland annat be- visas, att den hos oss förekommande, såsom en varietet af O. campestris antagna, O. sordida Gaud. (Astragalus ura- lensis L. Fl. suec, 2 ed., p. 257, sp. 660, ex. från Heinola och Tavastehus, men ej hans Sp. pl.!) är en egen väl skiljd art.
Den 13 Maj 1875.
Årsberättelse afgifven af ordföranden : Stilla och lugnt har det nu tillryggalagda året förflu- tit, intet har verkat störande på Sällskapet och dess an-
8
114
språkslösa arbete, lika litet, som derunder något inträffat, det der skulle i någon synnerlig mon stegrat lifsverksamhe- ten inom Societas pro Fauna et Flora fennica. Dock är det sista året ingalunda betydelselöst för oss, ty, om ock ej synnerligen rika produkter sett dagen, har dock med oför- tröttadt nit arbetats, arbeten som säkerligen inom kort skola bli tillgängliga för alla dem hvilka intressera sig för den inhemska forskningen.
Den vigtigaste tilldragelsen inom sällskapet är utom tvifvel beslutet att dela våra Notiser, d. v. s. våra afhand- lingar, allt efter deras vetenskapliga halt och omfång i tvänne jemnlöpande serier, den ena: Acta soc. pro F. et Fl. fenn.^ afsedd för vidlyftigare uppsatser af större värde, och den andra: Meddelanden af Societas pro F. et Fl. fenn., i hvil- ken skola intagas smärre afhandlingar, protokollsutdrag m. m. och h vilken senare serie är ämnad att åtminstone årli- gen utgifvas i smärre häften. Rikligt material till begge dessa våra publikationer har ock anmälts, nemligen: Synop- sis Amphihicorisarum et Hydrocorisarum Fenniue af doc. Sahlberg; Heniiptera gymnocerata Scandinavice et Fenni<je., P. /., Cimicidce och Antechmigar om Råna arvalis Nilss., begge af mag. Re u ter; Monographia Metzgeriw af prof. Lind berg; Flora Karelice onegensis, II: Licheties af docenten Norr lin; Alusci Lapponiije orientalis af d:r S se I an och B rotherus; samt Några iakttagelser rörande fröbildningens periodicitet hos tallen och granen^ samt rörande ekorrens förekomst i Finland af Lektor Blom q vis t; sålunda ett större antal afhandlingar än som någonsin förut under ett år blifvit anmälda. Härtill måste läggas åtskilliga manu- skript af botaniskt innehåll, som äro afsedda för sällska- pets arkiv, nemligen: Förteckning öfver fanerogamer funna
o
i Thusby socken af Hrr H. B. A ström och E. J. Hjelt; Smärre bidrag till kännedom af Höglands fanerogamer af kand. R. S levers; Vihtis sockens fröväxter och ormbunkar o,^ hr H. A. Printz; Förteckning öfver växter funna i Val- kiala socken af s. ö. Tavastland af hr R. Hult, och F^ör teckning öfver Sääksmäki sockens växtverld af hr J. J. Tik- kanen.
115
Det 14 och sista häftet af Notiserna, uteslutande af zoologiskt innehåll, äv snart fulländadt, sä att i början af näst instundande höst detsamma kan utdelas. Desslikes må- ste ändtligen den 8 delen bli färdigtryckt, sedan ofvan nämnda afhandling öfver Ryska Lappmarkens mossor af Hrr S selan och Brotherus hunnit lemna officinen och fylla luckan i serien af sagda områdes vegetationsskildringar. Akterna hafva ock påbörjats, så att grundadt skäl tinnes till det antagande att efter några få år deras första del kan bli afslutad.
Sällskapet har äfven i sammanhang härmed beslutat att hädanefter ett ex. af alla dess skrifter skall skänkas åt studentbibliotheket.
Månadssammanträdena under året hafva varit ovanligt talrikt besökta, i medeltal af 20 medlemmar, hvilka genom föredrag och diskussioner, som ofta varit synnerligen intres- santa och upplysande, verkat för sällskapets höga mål. Der- vid hafva uppträdt företrädesvis hrr Brenner, Ehnberg, Elmgren, Europaeus, Fagerlund, Hjelt, Lang, Leo- pold, Lindberg, Norr lin, Palmen, Reuter, S se lan, Sahlberg, Schalin och Unonius. Den ifver och kärlek för fosterlandets fauna och flora som vid dessa möten ådaga- lagts, nu snarare i högre grad än någonsin förut, är ett det säkraste beviset på den anda som lifvar sällskapets medlem- mar och utgör en osviklig borgen för att detsamma skall allt vidare utveckla sig till båtnad både för den inhemska bildningen och vetenskapen. Det stegrade lif och produkti- vitet, som sällskapet under senare år alltmera visat, kunna vi ock med allt skäl härleda från den stund, då samman- komsterna, från att vara sporadiska och godtyckliga, bestäm- des till en viss dag i hvarje månad under den tid af året universitetet är öppet. Knappt något beslut har någonsin varit så vigtigt och ödesdigert för Soc. pro F. et Fl. fenn.j som just detta.
För anställande af naturhistoriska forskningar under instundande sommar hafva följande understöd utdelats:
1J6
100 Skf.. åt mag. Brotherus för botaniska och särskildt muskologiska studiei- inom Tohmajärvi och Pelg- järvi socknar af Karelen ;
100 ^kf. åt stud. M. A. Europseus för botaniska under- sökningar af de genom Höytiäinens fällning er- hållna landvinningar;
250 ^nf. åt kand. Lang för en botanisk resa i nordöstra hörnet af Karelen, förnämligast inom Nurmis soc- ken;
100 3mf åt stud. E. J. Warén för en resa i zoologiskt hänseende till Viitasaari socken af norra Tavast- land,
550 %if in summa.
Af dessa 4 personer har en, nemligen kand. E. Lang, insändt öflig berättelse öfver den resa han sistledne sommar på sällskapets bekostnad anställde i östra Tavastland.
Under amanuensen Palmens frånvaro i utlandet, har kand. R. Si e vers fått i uppdrag att sköta de åligganden, som äro med ifrågavarande befattning förenade.
Såsom under föregående år har sällskapets boksamling mottagit en mängd gåfvor från de olika vetenskapliga sam- fund, med hvilka detsamma står i utbyte. Och har under sista åi*ets lopp blott ett enda tillkommit, nemligen Société de Botanique du Grand-Duché de Liixemhonrg. Dessutom hafva en mängd värdefulla uppsatser och vetenskapliga ar- beten välvilligt förärats af Hrr E. Fries, Th. M. Fries, A. E. Holmgren, J. H. Kawall, A. v. Krempelhuber, O. Nordstedt, W. Nyländer, O. M. Reuter och A. Stuxberg.
De utländske medlemmarnes antal har förökats med D:r Jacob Juratzka i Wien, D.r A. von Krempelhu- ber i Munchen och Mr R. Mc Lachlan i London, samt de inhemskes genom upptagande i vårt brödraförbund af magister Elis Roos, ing. Joh. Faust, studd. E. E. Berg- rooth, E. M. Buddén, K. W. Forsblom, A. Th. B. Ge- netz, G. Grotenfelt, W. Fr. Heimburger, A. W. Jus-
m,
117
lin, H. A. Printz, H. W. Renqvist och H. B. Åstiö samt preparatoin P. Meriläiiien.
S. O. Lindberg.
Årsberättelse afgifven af botan. intendenten: De botaniska samlingarna ha på öfligt sätt äfven un- der det tilländalupna året fått emottaga bidrag såväl af Säll- skapets utsända exkurrenter som andra för saken nitälskande medlemmar. Totalbeloppet af de inlemnade samlingarna uppgå till inalles 2400 växter, representerade af 857 kärl- växter, 713 mossor, .3 alger, 794 lafvar och 33 svampar, oberäknadt en större växtsamling från gymnasisternas i A bo botan. förening. Kärlväxterna äga ej att framvisa några synnerligen framstående alster: deremot ingå bland mos- sorna och isynnerhet lafvarne en mängd för vetenskapen nya arter, andra anmärkningsvärda saker att förtiga. Största delen, eller öfver 2,000 växter, ha inlemnats af professor Lindberg (mossor från Karelen och Nyland), kandidaten E. Lang (kärl växter, mossor och lafvar från östra Tavast- land), mag. E. F. Lackström (mossor från Savolaks), kand. J. E. J US lin (kärlväxter från Ladoga Karelen) och undert. (lafvar från Tavastland). Större eller mindre bidrag ha vi- dare emottagits från Hrr possessionaten J. O. Bomansson, lektorerna K. Unonius och P. A. Karsten, magg. H. Zil- liaeus, O. C o 11 in och F. Elfving, eleven F. W. Ehr- ström, studd. K. A. Hällström, C. Leopold, W. Ren- qvist, A. af Schultén, Sehalin och B. Aström, hvar- jemte åtskilliga växter, insamlade af elever vid härvarande skolor, genom hrr Brenners och Unonii försorg, kommit samlingarna till godo.
Af de i H. M. F. nu förvarade växter uppgå fanero- gamerna i artantal till 1075 och finnas representerade från 20,500 lokaler.
J. P. Norrlin.
Årsberättelse afgifven af zoolog, intendenten: Vid tanken på de talrika gåfvor, hvarmed en intresse- rad allmänhet äfven under det gångna året ihogkommit fin- ska museum, fästes uppmärksamheten främst vid den märk-
118
liga skänk, som förärats af skräddaren D. Nikolainen i Kexholm. Samlingen af inhemska däggdjur har nämligen härigenom ökats med en ny art, Mustela putorius^ L., hvil- ken förut ej anträffats på finskt område. — Äfven den fin- ska fogelsamlingen har i år fått emottaga tvenne nykomlin- gar för faunan, nämligen Ardea stellaris L. och Anser albi- frons Gm., Bechst. Dessutom har densamma ökats med flere andra arter, visserligen icke noviteter, men dock syn- nerligen värda att i samlingen uppställas. Dessa hafva dock i sällskap med de fogeldrägter och dunungar, som under närmast föregående år tillkommit, blifvit undangömda i en packlår, ty några penningemedel till bekostande af desammas preparerande hafva ej under senare tider tillfallit finska sam- lingen. Oaktadt detta starka hinder kommit i dess väg, har densamma dock år för år kunnat draga sig helst något li- tet steg framåt, tack vare enskilda personers välvilja. Så har under årets lopp normalskole-eleverna Hj. Palmen och N. Sundman uppstoppat 17 exx. foglar, deribland många för samlingen välbehöfliga drägter.
Hvad insektsamlingarnes förökande angår, förtjenar framför allt omnämnas den ovanligt stora tillväxt Coleoptera erhållit. Ej mindre än 179 för samlingen nya arter ha' tillkommit. Förnämligast hafva Staphylinidije i betydligare mon riktats, i det docenten J. Sahlberg ensam förökat desamma med circa 450 arter, hvaraf 149 species, deribland 17 befunnits för vetenskapen nya, förut saknats i samlingen. I dessa tal äro äfven inberäknade de 340 arter Stajjhylini- dei\ som blifvit hemtade från Ryska Karelen. Ät bestäm- mandet och uppställandet af denna grupp har docenten J. Sahlberg egnat en ospard möda. Finska, Hemiptera^ hlnud hvilka Amphibicorisce och Hydrocorisce blifvit granskade och ordnade af J. Sahlberg, hafva jemte andra väsendtliga för- ökningar emottagit 8 nya species. Lepidopter-samhngen^ med hvilken införlifvats 160 af Sahlberg i Ruovesi och Kuusamo funna arter, har ökats med 18 nya species.
Öfriga insektordningar hafva äfven i mer eller mindre mon tillvuxit, ehuru de insända gåfvorna ej ännu blifvit be-
119
arbetade. Crustaceerna hafva ökats med tvenue för faunan nya arter.
Utom de värdefulla, betydande gåfvor docenten J. Sahlberg lemnat, hafva de zoologiska samlingarne erhål- lit kärkomna bidrag af följande personer: prostinnan W e- nell, prokurator J. Ph. Palmen, senator W. Zilliaeus, d:rr J. J. af Teugström och J. A. Palmen, lektorerna A. B lo mq vis t, N. K. Nordenskiöld, J. Kervander, So hl man och K. J. W. Unonius, baron E. H i sin g er, kanslisten E. B er ner, pastor Aspelund, forstm. C. Brän- der, A. L. Ho lim er US och S. P. Wigelius, apoth. A. Gunther, civiling. I. Faust, mek. Burkart, polyt. Sese- mann, skrädd. D. Nikolai nen, hrr E. B ren ner och Rimpiläinen, magg. O. M. Reuter och H. Zilliaeus, kandd. O. Engström, E. Hjelt, J. E. Ju si in och W. Snellman, studd. G. Berg ro th, O. Brusiin, M. A. Eu- ro pseus, A. Th. M. Genetz, W. Heimburger, C. Leo-
o
pold, Z. Schalin, E. J. Warén, H. B. Aström, nor- malskole-eleverna A. Helenius, J. Lagus, AI fr. Norr- mén och N. Sundman samt undertecknad.
Richard Sievers.
De vigtigaste bland de botaniska bidragen till samlin- garne utgjordes af 130 kärlväxter från Ladoga Karelen af kand. J. E. Juslin, samt 314 lafvar, hvaribland 10 för ve- tenskapen nya, de flesta från Södra Tavastland af docenten J. P. Norr lin.
II.
Ben 4 Oktober 1873.
Mag. J. Sahlberg förevisade och redogjorde för före- komsten af några af honom i norra Österbottens östra bergs- trakter funna vattenskalbaggar, anförande dem såsom ett bevis för våra fjälltrakters rikedom på egendomliga vatten- insekter. (Dessa arter finnas redan anförda i mag. J. Sahl- bergs: Enumeratio Coleopterorum Carnivororum Fennise. Se Sällsk. Not. XI).
120
Mag. O. M, Reuter förevisade några af honom i den Pippingsköldska samlingen funna.^ för Finlands fauna ännu ej antecknade skalbaggar. (Se Bihang N:o 6).
Stud. R. Sievers förevisade ett spritlagdt exemplar af slemfisken Liparis barbatus Ekstr., hvilken, en af de få ishafsformer, som ännu i Östersjön förekomma, årligen an- träffas på Högland, på ett djup af 30 — 40 famnar, sugande sig fast vid de med näfver beklädda sänkena af näten, hvaraf den äfven af öboerna erhållit sitt finska namn Pullokala.
Mag. Brenner meddelade en notis om förekomsten af Butéo layopus på Melkö. (Se Bihang N:o 2).
Den 1 November 1873.
Mag. O. M. Reuter meddelade några notiser om de hos oss inhemska grodartcrna Råna temporaria L. och R. arvalis Nilss., särskildt med afseende å deras osteologiska karakterer. (Se härom Anteckningar om Råna arvalis uti Notiser, Ny serie, XI, p. 321 flT.).
Vidare redogjorde hr Reuter för stridulations-metho- den hos Reduviiden Coranvs subapterns Deg. (hvaröfver närmare publicerats i Mittheil. Schweiz, ent. Gesellsch. 1874).
Mag. .1. A. Palmen anförde några af hr Alcenius i bref till honom gjorda meddelanden angående i Wasatrak- ten observerade foglar, hvilka meddelanden redan tillgodo- gjorts af honom i det arbete öfver Finlands foglar, han helt nyligen utgifvit. Bland dessa fästes särskild uppmärksamhet vid en notis om Thalassidroma pelac/ica Linn. eller stormsva- lan, hvilken, enligt af sälskyttar gifna beskrifningar på en af dem med namnet '"'Våghyppla*''' betecknad fogel, skulle visa sig i Qvarken, förebådande storm, och uppmanade hr Pal- men sakkunniga personer att närmare undersöka uppgiften.
Stud. R. Sievers förevisade ett af honom på Högland funnet exemplar af den för Finlands fauna hittills ej upp- tagna Limax tenellus Miill.
Stud. O. I. Engström förevisade ett vackert bo jemte ägg af Oriolus galbula från Loj o.
Till de zoologiska samlingarne hade inlemnats följande anmärkningsvärdare gåfvor: af befallningsman E. Ignatius
121
skinn af Canis lagopus från Tenala, hvarest i sednaste maj månad ett par af nämnda djur observerats.
Den 6 December 1873.
Sällskapets sekreterare, mag, Brenner meddelade från d:r A. R. Spoof ytterligare notiser om förekomsten af Li- litaa; tenellus Mit 11. hos oss (Se Bihang N:o 4).
Stud. O. I. Engström förevisade en för Finland förut ej antecknad skalbagge, Lema Erichsöni Suffr., från Lojo.
Den 7 Februari 1874.
Mag. J. Sahlberg förevisade en af honom senaste som- mar under mossa vid en bäckstrand i Kuusamo funnen ny art af det förut endast i södra Europa genom ett enda spe- cies representerade Heteropter-slägtet Pachycoleus., af honom kallad P. rufescens (sedermera beskrifven i Skpts Notiser, XI, p. 305).
Bland gåfvor till de zoologiska samlingarna må näm- nas: af normal-lyceieleven Försten tvenne vaktel-Ä^^ från Maaninka.
Den 7 Mars 1874.
Till de zoologiska samlingarna hade inlemnats: af stats- rådet E. J. Bonsdorff 3:ne ägg af Strix liturata från Uskela.
Den IL April 1874.
Mag. O. M. Reu ter förevisade ett exemplar af den förut endast en gång i Helsingfors observerade egentligen medel- europeiska skalbaggen Cerandria cornuta, af honom härstä- des funnen i bröd.
Mag. J. A. Palmen förevisade ett af mag. C. Uno- nius i Sysmä funnet exemplar af mullvaden.
Till de zoologiska samlingarna hade inlemnats af mag. O. M. Reuter 43 sällsynta arter Hemiptera från Pargas, Nagu och Åland, hvaraf 4 för samlingen nya och två hittills obe- skrifna långvingade former.
Den 2 Maj 1874. Mag. J. Sahlberg förevisade 4 för den finska faunan nya Cicadarier (Se Bihang N:o 14).
Vidare förevisade hr Sahlberg den för flere år sedan på ^^^-tTTTT^
sV
122
Gotland och i Småland, men på senare tid ej annorstädes än i Algier påträffade skalbaggen Hydroporvs hamulatus Gyll., tagen i Sainia vid Willmanstrand samt i Parikkala, äfven- som en större, af honom uppstäld samling af finska skal- baggar af fam. Aleocharidce, nppgående till 230 arter, hvaraf 80 för den finska faunan nya och några, för det mesta ifrån ryska Lappmarken, hittills obeskrifna.
Till de zoologiska samlingarna hade mag. J. Sahlberg inlemnat en samling af 120 sp. Coleoptera carnivora, palpi- eornia och amphibia, hvaribland 8 för samlingen nya, från Kuusamo och östra Finland.
Den 13 Maj 1874.
De zoologiska samlingarna hade emottagit: af mag. M. Brenner 1 ex, af Cottvs bubalis från Melkö.
Den 3 Oktober 1874.
Mag. J. Sahlberg förevisade tvenne finska Phyllopo- der och inlemnade om dessa för publikation i Notiserna: ''■'Om Finlands hittills kända Phyllupoda och återfinnandet af Linnés AJonoculus lenticiilaris'''' (Se Skpts Notiser, XI, p. 317).
Stud. C. Leopold förevisade exemplar 9ki Aplexa hyp- norum från Lampis.
Mag. J. A. Palmen redogjorde för ett fynd af Oerf/^oJa migratoria., sträckgräshoppan, som förevisades, i likhet med några foglar, öfver hvilkas fyndorter notiser meddelades. (Se Bihang N:ris 7 & 2).
Ordföranden uppvisade främre delen af en i Kirjava- laks vid Sordavala funnen mullvad, i sammanhang hvarmed omnämndes, att detta djur enligt stud. A. H. Brotheri upp- gift allmänt förekommer vid Lauritsala vid Saimas södra strand.
Till de zoologiska samlingarna hade inlemnats: af stud. O. Brusiin en Charadrius helveticus från Wånå; af uor- malskole-eleven J. Lagus C har. helveticns, Tringa snbar- qvata och Tr. camitus från Kalvik i Helsinge- af magg. A. Palmen och J. Sahlberg hvardera en ung Char. helveti- cus från Helsingfors 5 af stud. R. Slev ers Gobio fluviatilis
123
från Helsinge; af nnag. J. Sahlberg Limnadia lenticularis L. från Helsingfors.
Den 7 November 1874.
Mag. J. Sahlberg redogjorde för de tre finska arterna af coleopterslägtet Pytho, af hvilka han sistlidne sommar i Ruovesi upptäckt en ny^ P. abieticola. (Ofver dessa avter och deras larver har han publicerat närmare i Deutsche Ento- mologische Zeitschrift, I).
Härjemte förevisade densamme tvenne för den finska faunan nya Slaphylinider, Lathrimceum atrocephalum Gyll. och Syntomium ceneum Mull., hvilka innevarande höst tagits i närheten af Helsingfors, äfvensom en endast från norra Finland förut känd, Boreaphilus Henningiamis C. Sa hl b. likaledes från trakten af Helsingfors.
Mag. J. A. Palmen anhöll om att till Sällskapet få ställa två frågor, hvarpå hans uppmärksamhet af professor Vircho w vid dennes senaste vistelse härstädes blifvit väckt, nemligen, l:mo hvad orsaken kunde vara dertill, att snack- och musselskal ej till den mängd funnes uppkastade på våra insjöstränder, som i Tyskland, och 2:do huruvida man, hvad de hos oss förekommande däggdjuren beträffar, gjort några iakttagelser, angående förändringar i iris' färg, hos sydligare och nordligare individer, hvilka på något sätt skulle erbjuda ana- logi med antagandet att de i Finland bosatte finnarne, hvilka härstamma från en folkstam med mörka anletsdrag och mörk iris, till följd af inträffade klimatologiska förändringar i vi- stelseort och boningsplatser skulle hafva erhållit den ljusare ansigtsfärg med åtföljande blå iris, hvilka såsom bekant utmärka desamma. Hvad det föregående förhållandet be- träffar hade professor Virchow uttalat den förmodan, att möjligen våra sjöars starka jernhalt. men brist på kalk, vore orsaken dertill, hvaremot Skpts medlemmar i allmänhet tyck- tes vara af den åsigten att våra sjöars fattigdom på blöt- djur vore beroende af det nordliga klimatet. Hvad den se- nare frågan beträffar, så måste den lemnas obesvarad, all- denstund, så vidt Skpt hade sig bekant, några iakttagelser åt detta håll ej blifvit gjorda.
124
Stud. E. Hjelt förevisade ett exemplar af Anser ber- nicla, skjutet i Padasjoki i Oktober af possess. Tallgren.
Stud. M. A. Europeeus förevisade en af honom i Juli detta år i Esbo skjuten ungfogel af Ardea cinerea^ af hvilken art 5 stycken foglar af honom derstädes påträffats.
Mag. J. A. Palmen förevisade ett af stud. H. B. Åström i Thusby ihjälkastadt exemplar af Anser albifrons, meddelande derjemte uppgifter om. A. bernicla (Se om An- ser albifrons^ Skpts Notiser, ny ser. XI, p. 353).
Tillika meddelade hr Palmen, att han af lotsen Åhman från det fem mil vesterut belägna Mickelskär erhållit åtskil- liga uppgifter om förbiflyttande foglar, fullkomligt öfver- ensstäm.mande m.ed de af honom förut uttalade åsigter om foglarnes flyttningsvägar.
Bland gåfvor till zoologiska museum, må, förutom den ofvannämnda Ardea cinerea^ omnämnas: af stud. O. Bru- siin Tringa minuta från Wånå; af stud. E. Hjelt Anser bernicla från Padasjoki; af mag. M. Brenner Larus ridi- btmdus från Melkö ; af mag. A. Palmen 120 exx. Phryga- neider från södra Finland; af stud. R. Sievers 33 exx. d:o från Högland, Åland och Helsingfors; af doc. J. Sa hl berg 90 exx. d:o från Kuusamo m. fl. ställen, samt kräftdjuret Branchipus paludosus från ryska lappmarken.
Den 11 December 1874.
Mag. J. Sa hl b er g tillkännagaf sig senaste sommar hafva anträffat i Ruovesi Råna arvalis, samt förevisade exx. af tvenne L^^i^wrö-arter, nemligen Toxotus meridiamcs L. och Grammoptera femorata F., tagna af stud. C. Leopold i Lampis.
Till de zoologiska samlingarna hade bland annat inlem- nats: af stud. W. Heimbiirger 12 sp. Coleopteraj hvaraf 7 för samlingen nya, från Åbo och Helsingfors.
Den 6 Februari 1875.
Mag. O. M. Reuter redogjorde för sina iakttagelser
angående stridulationsförmågan hos Lepidoptera (Se Bihang
N:o 10), äfvenså referade han om den nyligen iakttagna
vivipariteten hos några Chrysomeliner, uppmanande till när-
125
mare observation af de äfven hos oss allmänt förekommande Gastrophysa Polygoni (man observere slägtnamuet!) och Adimonia Tanaceti^ hvilkas ofta enormt utvidgade abdomen gåfve anledning till förmodan om en likartad propagation, hvarjemte han slutligen anmälde några af honom i Abo-trak- ten gjorda fynd af Ortiwptera (Se Bihang N:o 8).
Mag J, Sahlberg förevisade två för den finska fau- nan nya fjärilar (Se Bihang N:o 9), äfvensom en i Ruovesi funnen, för Finland ny skalbagge, Phlceodroma concolor^ anträffad under barken af en rönn.
Stud. M. A. Eu rop Be US tillkännagaf att, enligt med- delande af d:r Z etterman, Locvsta cantans blifvit funnen äfven i Parikkala och Kronoborg.
De zoologiska samlingarna hade förökats med följande gåfvor: af stud. J. E. Waréu 2:ue skinn a,f Mvs minvtus från Suonenjoki; af senator W. Zilliacus Mustela lutreola från Ruokolaks: af forstm. A. L. Ho lime rus en rackelhane från Sotkamo; af stud. A. Th. B. Oenetz 2:ne exx. af Lepus europceiis från Kronoborg; af kand. O. Engström 20 sp. insekter från Nyland och Padasjoki, deraf 3 art. Coleoptera nya för samlingen.
Den 6 Mars 1875.
Mag. O. M. Reuter förevisade i Finland fångade exx. af två fiskarter, hvilkas förekomst hos oss man velat betvifla (Se Bihang N:o 3), äfvensom några för vår fauna nyupp- täckta Bemiptera (Se Bihang N:o 13).
Kand. R. Si e vers förevisade ett af skräddaren D. Nikolainen från Kexholm insändt exemplar af den förut på finskt område ej anträffade Illern, Mustela putorivs (Se Bihang N:o 1).
Till de zoologiska samlingarna hade förärats: af d:r J. M. J. afTengström 15 exx. ]Soctu<je, hvaraf 3 för saml. nya, från Kexholm; af stud. E. J. Warén Tringa canutus från Suonenjoki, samt af kand. E. J. Juslin omkr. 20 arter mollusker från olika delar af landet.
126
Den 3 April 1875. Mag. O. M. Re ute r förevisade en Annulat iVerezs rfiygr- sicolor från Pargas (Se Bihang N:o 15), äfvensom en af ho- nom dersammastädes funnen uy mf- form a,f Alydiis calcaratus, redogörande i sammanhang härmed för några Hemipterers maskering (Se Bihang N:o 12).
Till de zoologiska samlingarna anmäldes följande gåf- vor: af kand. V. Snellman Turdt(s menda från H:fors och Plecotus miritus från Kyrkslätt; af doc. J. Sa hl berg 240 sp. Staphylinider, hvaraf 61 art. för saml. nya, från ryska Karelen, samt 380 sp. d:o, deraf 88 förut saknats i saml., från olika delar af landet.
Den I Maj 1875.
Mag. J. P. Norrli n förevisade enligt uppdrag af direktor A. Blomqvist i Evois två från Öfver-Torneå erhållna ekorr- skinn, tillhörande de under namn af Männyn-orava och Kuu- sen-orava der åtskiljda varieteterna, öfver hvilka, äfvensom öfver ekorrarnas synbara beroende af barrträdens mer eller mindre ymniga frösättning hr Blomqvist insändt till publi- kation en uppsats : '^''Några iakttagelser rörande fröbildnin- gens periodieitet hos tallen och granen samt rörande ekor- rens förekommande i Finland.''*'
Mag. J. Sahlberg föredrog om Formica gayates^ hvilken han funnit såsom slaf hos en röd stackmyrart (se Bihang N:o 11), hvarjemte han redogjorde för några intressanta fynd i Nordenskiölds coleopter-samling på Frugård (se Bihang N:o 5); slutligen ville hr Sahlberg fästa Skpts uppmärksamhet vid ett sätt att insamla Coleoptera, som ej är att förakta, nem- ligen att söka dem på snön, då denna om våren länge qvar- ligger. Man finner nemligen ofta åtskilliga arter, isynnerhet sådana, som äro mera egendomliga för nordliga trakter, sär- skildt Staphylinider, på lågländta sumpiga ängar, i stor mängd krypande på snödrifvan, middagstiden framkallad af det starka solskenet. Af sällsynta arter, som i år sålunda in- samlats af hr Sahlberg framhöll han Boreaphilus Hennin- gianus Sahlb., Arpedium hrachypterum Grav. och Atheta eremita R j e.
127
Bland till zoologiska museum inlemnade gåfvor om- nämnas: af lektor N. K. Nordenskiöld 37 sp. Coleoptera, deraf 2 för vetenskapen och 5 för samlingen nja, de Hesta från Frugård; af doc. J. Sahlberg 34 sp. Hemiptera, bland hvilka 6 för samlingen nya arter, från skilda landsdelar; af stud. A. W. Juslin ägg af Scolopax gallinayo från Pernå.
Den 13 Maj 1815.
De zoologiska samlingarna hade emottagit följande skän- ker: af doe. J. Sahlberg 160 sp. Lepidoptera.^ hvaraf 14 arter förut saknats i samlingen, från Kuusamo samt nym- phan af den nyl. beskrifna Pytho abieticola, J. Sahlb. ; af kand. V. Snellman 50 sp. Hymenoptei-a., deraf 2 sp. tor samlingen nya, från Lojo och Kyrkslätt, samt Sylvia hy- polais från Esbo; af lektor J. Nervänder Gobio fluviatilis från Likaniemi invid Trångsund; af kand. R. Sievers, Nero- phis ophidion och en krustaeé från Högland.
-*<>■>■
B I 11 a n g;.
M 1. Instela putorius Liiiiié; fuiineu i Finlaud, medd. af Richard Sievers d. 6 mars 1875.
I afseende å förekomsten af Mustela putorius och M. lutreola L. i Sverige och Finland har länge ett motsatt för- hållande egt rum. I Sverige, der den förra förekommer, har den senare ej ännu bli f vi t anträffad; deremot har Finland, hvarest M. lutreola ofta erhålles, ej förrän under senaste år kunnat upptaga M. putorius i sin fauna. Lilljeborg *) uppgifver visserligen att M. putorius enligt J. F. B rand t ^Isannolikt förekommer i södra Finland, emedan den är talrik i trakten af S:t Petersburg^'', men något ex. af detta djur har veterli-
*) Sveriges och Norges ryggradsdjur. I. Däggdjuren. Förra afd. Upsala 1874, sid. 575,
128
gen ej blifvit taget på finskt område, förrän skräddaren D. Nikolainen den 7 november 1874 fångade ett dylikt i en lada i närheten af Kexholm och välvilligt öfverlemnade det- samma till universitetets finska museum. Redan tidigare" hade denna art dock blifvit påträffad, ehuru fyndet något senare än det nyssnämnda blifvit bekant. Under en resa genom Wiborg sommaren 1875 fann jag nämligen å Liimata egendom, 7 verst från staden, ett konserveradt ex. af A/, jl)?/- torius^ hvilket redan par år dessförinnan — som det förmo- das sommaren 1873 — blifvit tillvarataget. Det något ska- dade ex., som af en jagthund blifvit ihjälbitet, förärades till saml. af kand. Th. Thesleff. Det är att förmoda att snarli- gen i samma trakt flere exx. af illern komma att anträffas, ty nejden kring nämnda egendom synes genom sin på sten- rös rika granskog vara en lämplig lokal för densamma. Vår fauna eger således nu genom de anförda fynden vid Liimata och Kexholm ej blott M. lutreola utan äfven M. putorms.
M 3. Fyndorter föp iDtressautare fogelarter.
Btdeo lac/opus (medd. af M. B ren ner d. 4 okt. 1873). Denna såsom en raritet hos oss ansedda vråkart, hvaraf ej något exemplar i den finska fogelsamlingen förefunnits innan tvänne af magg. Palmen och Sahlberg samt ett för ett par år sedan på Melkö skjutet exemplar blifvit inlemnade, har åter tvänne särskilda gånger denna höst blifvit skjuten på nämnda holme i Helsinge, hvarest den årligen på samma tid i större eller mindre mängd skall förekomma och uppträda med stor djerfhet.
Ardea stellaris hade i början af september 1874 blifvit skjuten i Wiborgs trakten af poly teknikern Se sem an, hvar- est den äfven föregående år anträffats, och inlemnades, ehuru tyvärr i mycket skadadt tillstånd, till finska museum, der den förut saknats.
Ardea cinerea hade i juli 1874 skjutits i Esbo af stud. M. A. Europaeus, som derstädes observerade 5 stycken af denna fogel.
Af foglar, hvilka mag. Palmen i sin afhandling om
129
foglarnas flyttningsvägar uppgifvit Hytta längs finska viken, har han vid sällskapets möte den 3 okt. 1874 särskildt ån3'0 framhållit Charadriits helveticus^ Tringa canuUts och st/bar- qnata, h vilka af eleven Lagas i augusti månad skjutits på Kalvik, två verst öster om Helsingfors. Utom dessa hade Anser bernicla den 13 augusti skjutits vid Hrfors af hr K. Ekebom samt af de ofvannämnda Charadrius helveticus af hrr Palmen och Sahlberg vid Rödbergen. Deremot hade äfven i Vånå vid Tavastehus både åren 1874 och 1873, lik- som förut vid Vasa, exemplar af Ch. helveticus och Tringa suharquata anträffats, hvilken omständighet ej väl öfverens- stämde med de af hr Palmen i ofvannämnda afhandling an- gående dessa arter uttalade åsigter.
Jl? 3. Notiser om två finska fisk-arter, medd. af O. M. Reuter d. 6 mars 1875.
I sin år 1819 utgifna Fauna Fennica, II, har Sadelin, som bekant, infört en mängd arter, hvilkas förekomst i Fin- land varit högsta tvifvel underkastad och hvilka äfven der- för af Malmgren utelemnats i ^''Kritisk öfversigt af Finlands fiskfauna''\ Att Sade lins uppgifter dock icke alltid berott på lösa förmodanden, bevisar ett för en tid sedan i Sagu socken i närheten af Åbo gjordt fynd af en makrill, Scomher scom- hrus h. Sadelin yttrar om denna fisk 1. c. p. 45: '^Ad lj|- tora, quae mare Balthicum adjacent, interdum advena rarus'', men arten upptages icke af Malmgren.
Enligt Nilssons uppgift i Skand. Fauna, Fiskarne, p. 132, skall makrillen stundom gå in i Östersjön, der hon år 1851 infann sig i stor mängd i dess södra trakt. De flesta exemplar voro små, ej större än sillar. Sådant är äfven för- hållandet med det i Åbo skärgård fångade exemplaret, som förvaras bland Åbo lycei samlingar.
Angående en annan fisk-art, Ammodytes lancea Cuv.,
uppger Malmgren 1. c. p. 33, att den icke förekommer vid
våra Östersjökuster. Enligt Nilsson 1. c. p. 658 skall han
i Sverige gå upp ofvanom Stockholm. På Åbo lycei Mu-
_ seum finnes dock ett exemplar af blåa tobisen, fångadt i
9
130
Pavaas socken och föräradt af hr assessor Sal Imén. Enliat meddelade uppgifter lärer denna art äfven vara observerad
o
på Åland af aflidne mag. Cajander och i Korpo och Nagu socknar af statsrådet Bonsdorff. Förundersökning af of- vannämnda i Abo förvarade fiskar står iag i förbindelse hos rektor för Abo Ijceum, hr lektor C. J. Arrhenius.
J^ 4. Limax teuellus lull. fiiuiieii i Finland. Uti '-^Fin- lands Mollusker" anföra Norden sk i öld och Nyländer p. 7 •AXi Limax tenellns ulan allt tvifvel förekommer i Finland, ehuru de ännu ej med säkerhet anträffat densamma. Vid sällska- pets möte den 1 nov. 1873 förevisade kand. Sievers ett ex. af denna art, funnet af honom på Högland. Med anledning häraf meddelade d:r Spoof den 6 dec. s. å., att ett exem- plar af detta djur redan för omkring 8 år sedan af numera e. o. professorn i Charkow H. Lagermarck påträffats i
o
Abo-trakten, hvarjemte han sjelf ganska allmänt funnit den i nämnda trakt.
M 5. Om den INordenskiöldska Coleoptersanilingen^ medd. af J. Sahlberg d. 1 maj 1875, Genom hr lektor Karl Nordenskiölds välvilja och intresse för vår fauna har jag va- rit i tillfälle att undersöka den rika samling af Coleoptera, som af honom och professor A. E. Nordenskiöld blifvit samman- M'agt vid Frugård och att för sällskapets samling uttaga de arter, som för den äro af särskildt intresse. Härigenom har vår fauna blifvit riktad med ett icke obetydligt antal nya arter, bland hvilkatvenne ännu obeskrifna; särskildt förtjenar omnämnas den intressanta Psammodius sulcicollis 111., ut- märkt genom sina djupa tvärfåror på prothorax, och hvilken art, tillhörande ett hos oss ännu ej anmärkt slägte, inom Skandinavien blifvit funnen endast i sydvestra Sverige.
M 0. Vur finska faunan nya Coleoptera ur den Pipping- skuldska samlingen, medd. af O. M. Reuter, d. 4 okt. 1873.
Vid undersökningen af det obestämda materialet i af- lidne kir. mag. A. Pi ppingskölds numera i min ego be- fintliga samling har jag funnit några såsom finska ännu icke.
131
publicerade s-kalbaggar, af hvilka isynnerhet, en af större in- tresse. Denna är uenil. den för sin skadlighet för hasselträ- den ryktbar blefne Balaninus nucum L. Ännu har denna art icke varit anmärkt för vårt land och S3'nes icke heller hota att komma att göra någon skada hos oss; blott ett enda exemplar fanns i hr Pippingskölds samling med upplysning på vidfästad etikett, att det vore taget på Ispois invid Abo, der äfven stora nötskogar finnas. Ehuru jag ofta och länge samlat på samma ställe, har jag dock aldrig derstädes sett denna vifvel. Bland andra af Pippingsköld i Abo- trakten tagna skalbaggar må omnämnas Allectda morio och Agrilus mendax^ den senare äfven sommaren 1873 funnen af kand. Elfving i Pargas och 1862 i Yläne af Fr. Sah 1 berg.
M 7. Oedipoda migratoria L. fiiiiiieii i Finland, medd. af J. A. Palmen d. 3 okt. 1874. Under senaste augusti månad fångade prokuratorn J. Ph. Palmen på Jollas i Helsinge socken ett ex. af sträckgräshoppan, Oedipoda migratoria, hvilken uppgifvits vara funnen i Finland några gånger förut, men utan att exemplar deraf blifvit i universitetets samlin- gar bevarade. Exemplaret inlemnades till finska museum.
M 8. Sällsynta Orthoptera från Abo-trakfen, medd. af O. M. Reuter d. 6 febr. 1875. Hr baron Hi sin ger upptager i "Finlands Orthoptera" endast få lokaler från Åbo omnejder. Jag ber att här få anteckna några fynd af intresse. — Det intressantaste är utan tvifvel den hittills inom Finland endast i Karelen funna Locusta cantans Fuessly, hvilken icke tills dato är anmärkt i Sverige. Denna art fån- gades hösten 1874 i trädgården vid Ispois nära Abo i en vin- bärshäck. Den synes vara ganska talrik i denna trädgård, att döma af dess sång, som är väl skild från sången hos den van- liga L. viridissima, men insekten är ytterst svår att upptäcka. — En annan härintills hos oss äfven blott i Karelen tagen art, Blafta livida F., har jag funnit i Sagu och Nagu, äfvensom en larv häraf vid Ispois. Också denna art tUmes icke af v. B or ek i ''"'Sveriges Rätvingar" anförd för Sverige, men jag
132
fann år 1870 exemplar häraf på Kosterö i Bohuslän, äfven- som jag senare i Svenska Riksmuseum sett exemplar ifrån Stockholm, KinnekuUe och Småland, tillhöriiia denna art, men uppstälda såsom Bl. lappo?iica^ med hvilken den sålunda synes blifvit sammanblandad. — På Phragmites förekommer i Abo-trakten Xipkidium dorsale Latr. och Chrysochraon dispar Hejer, den senare, som icke heller annoterats såsom svensk, två gånger funnen af mig i Pargas. För öfrigt fö- rekomma mindre sällsynt: Thamnotrizon cinerens Zett., Decticus brevipennis Charp. oah Stenobothms ele(^ans Cha,rp.
M 9. Lepidoptera från Ruovesi^ niedd. af J. Sahlberg d. 6 febr. 1875 *).
Under min vistelse i Ruovesi socken i mellersta Fin- land (62°) under juni och juli månader 1874 var jag i tillfälle att egna någon uppmärksamhet äfven åt traktens fjärilar. Särskildt företogos några exkursioner nästan uteslutande i lepidopterologiskt syfte till ett aflägset vidsträckt kärr Siika- neva, hvilket utbreder sig längs den höjd, som skiljer Ruovesi från Orihvesi socken. Flertalet af de insamlade fjärilarna sändes sedermera att bestämmas till d:r J, M. J. af Ten a- ström, hvilken under en lång följd af år med ospard möda gått sällskapet pro fauna et Hora fennica till hända med de- termination af inlemnade Lepidoptera och derigenom gjort sällskapet en ovärderlig tjenst. Då några bland de insam- lade arterna förtjena särskild uppmärksamhet antingen såsom nykomlingar till den finska faunan eller såsom högnordiska former, hvilka i allmänhet högst sällan eller aldrig förut an- träffats så sydligt, lemnas här en kort notis om de anmärk- ningsvärdaste fynden.
Aryynnis Freija Thunb. Några redan utflugna exem- plar fångades på Siikaneva flaekmosse d. 25 juni.
Årgynnis Friyga Thunb. På samma kärr flög denna vackra fjäril ej alltför sällsynt emellan 23 och 30 juni.
Chionobas Jutta Hh. Mycket allmän på Siikaneva d. 23 juni — 4 juli på med enstaka tallar bevuxna ställen, der
*) De för finska faunan nya arterna utmärkas med en
133
ofta honan sågs flaxa upp längs med lafvar bevuxna torkade trädstammar.
Erebia EmbLa Thunb. Sällsynt invid kanten af samma kärr d. 27 och 30 juni.
Si/richtus Centatirece Rbr. Temligen sällsynt på Siika- neva, der den oftast sågs flygande ute på den flacka mossen kring blommande Andromeda polifolia.
* Psyche villosella O. Tvenne hanar togos i Pekkala trädgård, der de anträffades svärmande längs en trävägg- om aftonen d. 4 och 13 juli. Förut funnen vid Petersburg men ej inom vårt område. (D:r Tengström har i Hiitola socken funnit en "-säck", hvilken han anser höra till denna art).
Anarta cordigera Thunb. Tvenne exemplar fångades invid kanten af Siikaneva flygande omkring Myrtillus tdiyi- nosa och Andromeda poUfoUa d. 25 och 27 juni.
* Aspilates gilvaria Fabr. Flög långt ute på Siika- neva flackmosse den 18 juli, då flera exemplar sågos, men endast 2 kunde fångas till följd af den då herrskande starka blåsten. Enligt d:r Tengströms meddelande är denna art känd från Sibirien såväl från Amur som Altai, men har i Europa förut blifvit funnen endast i dess södra och mellersta delar, der arten har en renare gul grundfärg än våra nordiska exemplar, som hafva den blekt gulhvit.
Gnophos sordaria Thunb. Funnen på Siikaneva kärr d. 30 juni.
Botys septentnonalis Tengst. Ett ex. funnet på sam- ma kärr d. 23 juni.
Conchylis Deidschiana Zett. Några exx. fångades på grankärr vid källorna till en bäck i en djup granskog emellan Siikaneva och Pekkala vattenqvarn, der de flögo om aftonen på en lokal, bevuxen med Menyanthes, Cardaniine amara^ Carex limosa och Sphagmim den 25 och 27 juni.
Gelechia viduella Fabr. På Siikaneva kärr flygande kring Ledum palustre d. 25 juni.
M 10. Om stridiilationsförmågaii hos Lepidoptera^ medd. af O. M. Reuter den 6 febr. 1875.
134
Att några fjärilar ega förmågan att frambringa ljud har varit en länge känd sak. Den i detta hänseende mest bekanta är Acherontia atropos och en mängd författare halva uppställt sina hypotheser angående uppkomsten af det ifråga- varande ljudet. Men äfveu hos några andra arter har man funnit ljudförmåga, nemligen hos Vanessa lo (Hevi^itson), V. Urticte ( G r e e n e ) , Euprepia matro aula ( C z e r n y ) , Che- lonia pudica ( S o 1 i e r ) och Orthonia (Haldeman). Lan do is, som undersökt Here sphingider, har tydligen bevisat att lju- det frambringas genom stridulation och att det stridulerande organet är beläget vid basen af palpernas insida, till utseen- det ]ikt en bar, glatt Häck, som under mikroskopet visar en mängd fina tvärlister, hvilka, då palperna röras u[)p och ned, rifvas emot en upphöjd långsribba vid tungans bas. — Jag har med anledning häraf undersökt palper och tunga af en stor mängd arter af de mest skilda familjer och funnit att detta stridulationsoryan typiskt tillkommer ordnim/en Le- pidoptera samt endast undantagsvis saknas. Ljudet är dock i de flesta fall för svagt att kunna uppfattas af menskligt öra. Rif-fläcken visar hos olika genera en ganska olika struk- tur och skulptur, och det är min afsigt att, så snart jag får tid till vidare undersökningar, lemna närmare beskrifningar häröfver.
,M' 11. Om förekoiiisteii af Vorniica gagates hos cii röd stackiiiyrarl, medd. af J. Sahlberg d. 1 maj 1^75.
Såsom bekant hafva vissa myrarter vanan att från stac- kar tillhörande en annan art röfva puppor till arbetare, hvilka sedan de utkläckts tjena såsom ett slags slafvar och arbeta för sina rölVares och värdars bästa. Den i södra och mel- lersta Europa temligen allmänna s. k. Amazonmyran Polyer- tjus rufescens Latr., hvilken enl. Mayr*) norrut är utbredd till isothereu för IH gr. är t. o. m. sä beroende af sina slaf- var, hörande till arterna Formica fus.ca L. och F. ctmicu- laria Latr., att enl. Hubers observation arbetare, honor.
*) Die Europäischeii Formiciden. Wien 1861 p. 14.
135
hanar och larver måste matas af dem och bokstafligen svälta ihjäl, om de åtskiljas från dessa sina tjenare. De äro neml. i följd af käkarnas byggnad ur stånd att sjelfva förrätta något arbete och föra ett fullkomligt overksamt lif, utom under plundringstågen.
Den i större delen af södra och mellersta Finland före- kommande Formica sangvinea Latr. (F. dominula Nyl-)i hvilken bygger sin stack i jorden på torra sandiga backar helst i skogsmark vanligen under stenar eller trästycken, har nästan alltid hos sig såsom slaf arbetare af den svart- gråa Formica fusca L. (F. glebaria Nyl.), ehuru den äfven sjelf dellager i arbetet i stacken. Det uppgifves äfven från andra länder, att någongång Formica cunicvlaria Latr. och Lasius alienus Först, för enahanda ändamål användas af of- vannämnda F. sangvinea^ men veterligen har ännu ej i Fin- land någon annan myrart än Formica fusca observerats så- som slaf, hvarför följande observation torde förtjena antecknas.
Under en exkursion den 25 juni sistlidne sommar på- träffade jag på en vidsträckt tiackmosse Siikaneva i Ruovesi en myrstack, som genom sitt egendomliga utseende ådrog sig min upj)märksamhet. Den var nem ligen uppförd nästan uteslutande af torkade Sphagmnn-hhåd och hade hvit färg samt var ofvan tlackkullrig och hade endast ungefär en alns diameter. Vid närmare undersökning befanns den vara be- bodd af en röd myrart, som till det yttre mycket liknade F. sangvinea^ med talrika arbetare af Formica gagates Latr. (F. picea Nyl.), såsom slaf. Denna sistnämnda mj-ra före- kommer här och der öfver större delen af Finland [)å S[)hag- num-kärr och bygger djupt under jorden. Olyckligtvis träf- fades ej för tillfället några bevingade exemplar (of eller 2)i hvarför jag, isynnerhet då min tid för tillfället togs i anspråk af många andra intressanta fynd, nöjde mig med att upp- spetsa ett exemplar af hvardera myran i- afsigt att senare återkomma till samma ställe för att möjligen få tag i bevin- gade exemplar. Tyvärr var det dock mig omöjligt att på de exkursioner, jag senare företog till trakten återfinna stac- ken på det vidsträckta kärret. Oaktadt en omsorgsfull jem-
136
förelse har jag ej kunnat finna någon konstant olikhet ennel- lan det förvarade exemplaret af den röda arbetaren och ar- betaren af F. sangvinea oaktadt det är något större och lju- sare till färgen, än de största exemplar jag haft till jemfö- relse af denna myrart. Jag har derför ej kunnat afgöra om den bör betraktas såsom en skild myrart, för hvilken åsigt tala såväl den alldeles olika lokalen, som det olika sättet att bygga stack och användandet af en annan myrart såsom slaf, eller om den är identisk med den bekanta F. sangvinea. Då denna fråga svårligen kan med säkerhet utredas utan kännedom om (^ och 2^ tager jag mig friheten att uppmana de af sällskapets medlemmar, hvilka besöka kärrmarker, att gifva akt på der förekommande myrstackar och försöka bi- draga till frågans lösning.
jYs 13. Maskerade Heniipterer^ medd. af O, M. Reuter den 3 april 1875.
Vid ett föregående tillfälle har jag fästat sällskapets uppmärksamhet vid några hos oss förekommande Capsiner, hvilka i hög grad imitera myror, och bland dessa särskildt framhållit Myvmecoris gracilis och Systellonotus triguttatiis. Senaste sommar fann jag åter i Pargas e(t hemipteron, som till en förvillande grad liknade en stor röd myra. Vid närmare undersökning befanns detta vara en nymph af co- reiden Algdus calcaratus. Då mig veterligen denna ännu icke är beskrifven, torde det ej vara utan skäl att lemna en la- tinsk beskrifning öfver densamma. Den togs vid dikeskan- ten af en åker ibland Trifolium. Några närmare notiser om dess lefnadssätt, hvilka kunde förklara dess egendomliga ma- skering, är jag tyvärr icke i tillfälle att lemna.
Alg dus calcaratus^ nympha:
Capite omnino ut in imagine constructo, nigro vel fus- co-nigro, opaco, antice et lateribus breviter et rigide fla- vo-setoso, postice longius piloso ; ocellis obsoletis, ut punctse duse rufee distingvendis; pronoto trapezoidali, basi qvam apice haud duplo latiore, sed capite cum oculis angu-
137
stiore, latitudine basali longitudini subseqvali, lateribus levi- ter rotundatis, angulis posticis acutiusculis prominentibus, margine basali subrecto, rubro, lateribus anguste nigrican- tibus, disco linea media longitudinali perciii-rente pallida, brevissime et paree flavo-rigido-setoso, longius nigvo-piloso; mesonoto rubro, macula basali atra, sculello apicem versus atro, apice ipso albo; rudimentis hemelytrorum eloiigatis, in- tus conniventibus, apice anguste rotundato distantibus, rubris, marginibus anguste nigricantibus, brevissime et parce flavo- rigido-setosis; abdomine ovato-subgloboso, basi constricto, ni- gro, basi rubro, macula qvadrata utrinque albida, segmento seeundo basali margine pallido maculaque disci utrinque ru- bra; pedibus rubris, apice tibiarum tarsorumqve, nigro tarsis posticis basi late albis; femoribus apicem versus dentibus 4 brevibus et seqvaliter distantibus, prima interiore brevissima. Long. 8 % m. m.
På tal om maskerade Hemiptera, torde jag ytterligare ta fästa uppmärksamheten på en inom fam. Lygceidae tore- kommande imitation efter en del Coleoptera Carnivora. I detta afseende synes mig isynnerhet tvenne arter förtjena att framhållas, nemligen Lethceus Lethierr y i P ut. fvkn Biskra och Lamprodema maiira F. från mellersta Frankrike båda imiterande Harpalider, den senare synnerligen lik vissa små ^ma/'«-arter, t. ex. A. tibialis. Denna imitation finner äfven i någon mon sin förklaring i det förhållande, att nämnda Lygseider förekomma på alldeles likartade lokaler, som de ifrågavarande skalbaggarne; i hvilket förhållande de stå till dessa, är dock tills vidare outredt. Helt säkert skall ett när- mare aktgifvande på den intressanta företeelse inom insekt- verlden, som den nyare naturforskningen benämnt maskering, och deraf föranledda undersökningar leda till många upplys- ningar öfver djurens egendomliga lefnadssätt, hvilket, sär- skildt hvad hemiptera beträffar, ännu är i hög grad outredt.
J\? 13. Nya finska Hemiptera Heteroptera, antecknade af O. M. Reuter, medd. den 6 mars 1875.
1. IScolopostethus pilosus Re ut, Ann, Soc. ent. de
138
Fr. Sér. 5, IV, p. 562, 10 (1874). Horw.Lyg. Hung. 88,5 (1875). Lygmis affinis Thonis. Opusc. 201, 52 (1870).
Funoen på fuktiga ställen i Karelen och vid Helsing- fors af doc. J. Sahlberg,
2. Araclns aterrimus Dougl. et Se. Br. Hem. 274, 3. Fieb. Wien. ent. Mon. 1864, 210, 7.
Ett exemplar af denna art fanns i F. Sah I bergs finska samling uppstäldt under A. lugubris, men utan angifven fyndort.
3. Coriscus major Costa,. Nabis pilosulus Fieh. Em- . Hem. 161, 7 (1861). Nabis boops Schiödte, Kröy. Nat Tidskr. 3 ser. VI, 200, 147. Stålia boops Re ut. Öfv. Vet. Ak. Förh. 95, I (1872).
Denna art har af doc. J. Sahlberg blifvit funnen i Karelen och i hans '"''Entomologiska anteckn. frän en resa i s. ö. Karelen^'' orätt upptagen under namn a.f Nabis lativentris Boh., hvilken ännu icke är träffad hos oss.
JVs 14. Nya finska Cicadaricr, medd. afJ. Sahlberg, d. 2 maj 1874.
1. Macropsis pvasina F.. tagen på Äa^ta;-buskar i Pa- rikkala 1872; ej sällsynt i mellersta Europa.
2. Eupteryx coliina Flor, funnen 1872 äfvenledes i Parikkala på Calamintha acinos; förut observerad i Livland.
3. Libuniia Bohemani Stål, tagen på fuktigt ställe bland gräs vid Jyväskylä sommaren 1872; inom Skandina- vien förut observerad blott i Ångermanland.
4. L. axillaris J. Sahlb. n. sp., tagen på likartad lo- kal i HoUola; står nära föregående, utmärkes bl. a. genom en hvit fläck på elytra.
M 15. Nereis (Uediste) dhersicftlor (Miill.) lalmgr. från Ab« »kärgård, medd. af O. M. Reuter, d. 3 april 1875.
Redan för Here år sedan fann jag i gyttjebotten på 1 — 1 Va t'"^s djup i Djupsundet vid Lofsdal i Pargas socken en Nereid. som dock senare förkom från mina samlingar. Men sista sommar återfann jag den i tlere exemplar och på sam-
139
ma ställe, så att jag blifvit i Hllfälle att bestämma densam- ma. Fyndet synes mig af något intresse, så till vida som prof. Malmgren i sina ^^Annulata polychseta Spetsbergiee, Grönlandise, Islandise et Scandinavise hactenus cognita*'"' (Öfv. Vet. Ak. Förli. 1867, n:o 4, p. 127) icke för någon po- lychaet Annulat anfört några lokaler från finska vikens kuster. Den ifrågavarande Nereiden är Nereis (Hediste) diversicolor Miiil., Malm gr. 1. c. p. 165, en art, som för resten blifvit funnen i Östersjön ända upp till Åland, enligt W i deg ren, Lindström och Smitt. För öfrigt förekommer den vid Bohuslän, i Norge vid Trondhjem samt vid Danmarks, Helgo- lands och de Britiska kusterna. — Enligt uppgifter af åt- skilliga personer torde arten måhända icke vara så alldeles sällsynt äfven i andra delar af Åbo skärgård och kanske förekommer den ännu längre in i viken. Så har man upp- gifvit, att den vore funnen äfven i Thölö-viken vid Helsing- fors, men något exemplar derifrån finnes icke i universite- tets samlingar.
De zoologiska samlingarnas tillväxt med för de- samma nya arter från den 13 maj 1873 till samma dag 1875.
Mammalia.
Mustela putorius L. Kexholm, Nikolainen.
Aves.
Ardea stellaris L. Vibory, Sesemann.
o
Anser albifrons Gm., Bechst. Thusby, Aström.
Pisces.
Liparis barbatus Ekstr. Högland, R. Sievers.
Hymenoptera.
Crabro planifrons Thomson. Kyrkslätt, Snellman. Ceelyoxis simplex Thonis. D:o. D:o.
Coieoptera-
Bryehius cristatus J. Sahlb. Kuusamo, J. Sahlberg. Hydroporus hamulatus Gyll Parikkala, D:o.
140
Hydroporus latus Steph. H. subalpinus Thoms. H. rufipes J. Sahlb. H. piciconiis J. Sahlb. H. neglectus Schaum. Gaurodjtes tarsatus Zett. G. Mimmi J. Sahlb. Platjdracus latebricola Grav. Pl. fulvipes Scop. Ocjpus brunnipes Fabr. Philonthus addendus Sharp. Ph. nigrita Nordm. Microsaurus nigripennis n. sp.
J, Sahlb. Raphirus suluralis Kiesw. Othius fulvipennis Fabr. Gauropterus fulgidus Fabr. Xantholinus reluceus Grav. X. distans Muls. Lathrobium böreale Hoch. L. rufipes Mäkl. L. dilutum Er. L. longipenne Fairm. Stilicus fragilis Grav. St. rufipes Germ. Scopseus sulcicollis Steph. Stenus hjperboreus J. Sahlb.
n. sp. St. scabriculus J. Sahlb. n. sp. St. opticus Grav. St. confusus J. Sahlb. n. sp. St. nigritulus Gjll. St. pusillus Er. St. nanus Steph. St. fornicatus Steph. St. paganus Er. Hygronoma dimidiata Grav.
Kuusamo, J. Sahlberg.
D:o. D:o.
D:o. D:o.
D:o. D:o.
Parikkala, D.o. Ruovesi, D:o.
Kuusamo, D:o.
Nyland, A. Helenius. Ryska Karelen, J. Sahlberg. Frugård, Heimbiirger. Ruovesi, J. Sahlberg. Ryska Karel., J. Sahlberg Pitkäranta, Nordenskiöld.
Helsingfors, J. Sahlberg,
Åbo,
D:o.
|
Helsingfors, Hei |
mburger. |
|
Ryska Karel., J |
. Sahlberg |
|
D:o. |
D:o. |
|
Parikkala, |
D:o. |
|
Kexholm, |
D.o. |
|
Kuusamo, |
D:o. |
|
Ryska Karelen, |
D:o. |
|
N3'slott, Faust. |
|
|
Åbo, Heimburger. |
|
|
Parikkala, J. Sahlberg. |
|
|
Ryska Lappm., |
D:o. |
|
Kuusamo, |
D:o. |
|
Kexholm, |
D:o. |
|
Ryska Karelen, |
D:o. |
|
Helsingfors, |
D:o. |
|
Ryska Karel., |
D:o. |
|
D:o. |
D:o. |
|
D:o. |
D:o. |
|
Helsingfors, |
D:o. |
|
Ryska Karel., |
D:o. |
141
Dinopsis erosa Steph. Myrmedonia limbata Grav. Barjodma villosa Mann. B. lygsea Kraatz. B. bilineata Gyll. B. nitida Grav. B. binotata Kraatz. B. fucicola J. Sahlb. n. sp. Nanoglossa pulla Gyll. Nototheeta confusa Märk . Gyrophsena I Eevipennis Kraatz. G. bihamata Thoms. G. fasciata Marsh. Bolitochara brevicollis Kraatz. Phloeodroma concolor Kraatz. Ischnopoda leueopus Marsh. Thinonoma concolor Er. Aloconota påvens Er.
A. insecta Thoms. Gnypeta velata Er. Myllaena dubia Grav. M. gracilis Heer. Oxypoda spectabilis Märk. O. luteipennis Er.
O. metatarsalis Thoms. O. picea Mäkl. ? O. vereeunda Sharp. O. lentula Er. O. islandica Kraatz. Thliboptera togata Er. Thl. abdominalis Mann. Beoglena prsecox Er. Bessopora ferruginea Er.
B. amsena Fairm. Disochara obscura Kraatz. Pycnarsea nigripes Thoms. Coprothassalividipennis Mann.
Parikkala, J. Sahlberg.
Åbo, D:o.
Yiäne, D:o.
Ryska Karel., D:o.
D:o. D:o.
Ladoga, D:o.
D:o. D:o.
Hvita hafvet, D:o.
Tammerfors, D:o.
Helsingfors, D:o.
Ryska Karelen, D:o.
D:o. D:o.
D.o. D:o.
Ruovesi, D:o.
D:o. D:o.
Ryska Karelen, D:o.
Ryska Lappm. D:o.
Hollola, D:o.
Pudasjärvi, D:o.
Swi]
D:o.
Ryska Karelen, D:o. Jyväskylä, D:o.
Nyslott, Faust. Helsingfors, A. Helenius. Frugård, Nordenskiöld.
D:o. D:o.
D:o. D:o.
Ryska Karel., J. Sahlberg. Hvita hafvet, D:o. Ryska Karelen, D:o. D:o. D:o.
Parikkala, D:o.
Ryska Lappm., D:o. Ryska Karelen, D:o. D:o. D:o.
Ryska Lappm., D:o.
Yläne,
D:o.
142
Coprothassa m elanaria Mann.
Acrotona pygmsea Grav.
A. parva Mann.
Ocalea rulilabris Sahlb.
O. prolixa Gyll.
Plaeusa complanata Er.
Pl. huinilis Er.
Fl. atrata Sahlb.
Homalota nigricans Thoms.
Dinaraea nigella Er.
Amischa cavifrons Shai-p.
Alianta incana Er.
Lioo-luta silvicola Fuss.
L. 6-notata Thoms.
L. drusilloides J. Sahlb. n. sp.
L. oblonga Kraatz.
L. nilidula Märk.
L. al pestris Heer.
Alevonota validiuseula Kraatz.
Alaobia scapularis Sahlb.
Dilacra luteipes Er.
Bessobia excellens Kraatz,
Atheta eremita Rye.
A. luridipennis Mann.
A. GjUenhalii Thoms.
A. halophila Thoms.
A. punctulata J. Sahlb. n. sp.
A. fallaciosa Sharp.
A. complana Mann,
A. rufieornis J. Sahlb. n. sp.
A. piligera J. Sahlb. n. sp.
A. clavipes Sharp.
A, granulieauda .7. Sahlb. n. sp.
A. gemina Er.
A. xanthopus Thoms.
A. sericans Grav.
A. boleticola J, Sahlb. n. sp.
|
Ryska Karelen, |
J, Sahlberg |
|
Yläne, |
D:o. |
|
Rjska Karelen, |
D:o. |
|
Helsingfors, |
D:o. |
|
Helsingfors, |
D:o, |
|
Ruovesi, |
D:o. |
|
Luumäki, |
D:o. |
|
Ruovesi, |
D:o, |
|
Ryska Karelen, |
D:o. |
|
D:o, |
D:o, |
|
Ryska Lappni,, |
D:o, |
|
Helsingfors, |
D:o. |
|
Ladoga, |
D:o. |
|
Sakkola, |
D:o. |
|
Swir, |
D:o. |
|
D:o. |
D:o. |
|
D:o. |
D:o. |
|
Ryska Lappm., |
D:o. |
|
Swir, |
D:o. |
|
Helsingfors, |
D.o. |
|
Ryska Karelen, |
D:o. |
|
D:o. |
D:o. |
|
Ryska Lappm, |
D:o, |
|
Yläne, |
D:o. |
|
D:o. |
D.o. |
|
Hvita hafvet, |
D:o. |
|
Ruovesi, |
D:o. |
|
Österbotten, |
D:o. |
|
Kexholm, |
D:o. |
|
Ryska Lappm. |
D:o. |
|
D:o. |
D:o. |
|
D:o. |
D:o. |
|
Österbotten, |
U:o. |
|
Ryska Karelen, |
D:o. |
|
Ryska Lappnt., |
D:o, |
|
Ryska Karelen, |
D:o. |
|
D:o, |
D:o. |
143
Atheta valida Kraatz.
A. lapponica J. Salilb. n. sp.
A. picipes Thunis.
A. compressicollis Thoms.
A. divisa Märk.
A. Aubei Bris.
A. puberula Sharp.
A. sericea Muls.
A. celata Er., Thoms.
A. zosterse Thoms.
A. arenicola Thoms.
A. mortuorum Thoms.
A. atricolor Sharp.
A. setigera Sharp.
Hypocjptus discoideus Ev. var.
Bledius iricornis Hbst,
Platystethus capito Heer.
Oxytelus fulvipes Er.
Anotylus affinis Czwal.
Trogophloeus bilineatus Steph.
Tr. Erichsonis Sharp.
Taenosoma elongatula Er.
T. teiiella Er.
T. foveolata Sahlb.
Thinobius longipennis Heer.
Th. longicoriiis J. Salilb. n. sp.
Syntomium seneum Milll.
Tachyporus pulehellus Mann.
T. pallidus Sharp.
T. corpulentus J. Sahlb. n. sp.
Tachinus proximiis Kraatz.
T. laticoUis Grav.
T. rufulus J. Sahlb. n. sp.
Mycetoporus Märkelii Kraatz.
M. puuctus Gyll.
M. pronus Er.
M. boreellus J. Sahlb. n. sp.
Ryska Lappm., J. Sahlberg.
D:o. D:o.
Ryska Karelen, D:o. Ryska Karelen, D:o. D:o. D:o.
Kuusamo, D:o.
Ryska Lappm., D:o. Ryska Karelen, D:o. Ryska Karel., D:o. Hvita hafvet, D:o.
D:o. D:o.
Ryska Lappm., D:o.
D:o. D:o.
Ryska Karelen, D:o. Kiijavalaks, D:o.
Helsingfors, Juslin. Parikkala, J. Sahlberg.
D:o. D:o.
Ryska Karelen, D:o.
Parikkala, D:o.
HoUola, D:o.
Swir, D:o.
Ryska Karelen, D:o.
Helsingfors, D:o.
Ryska Lappm., D:o.
D.o. D:o.
Helsingfors, Heimbiirger.
Swir, J. Sahlberg,
Ryska Karel., D:o
Swir, D:o.
Ryska Lappm., D:o.
D:o. D:o.
Frugård, Nordenskiöld.
Ryska Lappm. J. Sahlberg.
Helsingfors, D;o.
D:b. D:o.
Ryska Lappm., D:o.
U4
Mycetoporus tenuis Miils. M. debilis Mäkl. Ischnosoma elegans Mäkl. Bryoporus cernuus Grrav. Boreaphilus Henningianus
Sahlb. Coryphium angusticolle Steph. Acrolocha sulculum Steph. Lathrimseum atrocephalum
Gyll. Anthobium longipenne Er. Etheothassa crassieornis J.
Sahlb. n. sp. E. coneinna Marsh. Xylodromus monilicornis Gyll. Omalium csesunj Grav. O. exiguum Gyll. Phyllodrepa Salicis Gyll. Ph. iopteruni Steph. Ph. linearis Zett. Cardiophorus asellus Er. Psammodius sulcicollis Illig. Cryptieus qvisqvilius L. Rhynchites seqvatus L. Cleonus sulcirostris L. Hylurgus minor Hartig. Toxotus meridianus L. Leptura thoracica Payk. def. Pachyta femorata Fabr. Orsodachna Cerasi L. Longitarsus Anchusse Payk. Cassida thoracica Fabr.
Ryska Karelen, J. Sahlberg Helsingfors, D:o.
Yläne, D:o.
Helsingfors, D:o.
D:o. Heimbiirger.
Ryska Lappm., J. Sahlberg. Swir, D:o
Helsingfors, Helenius. Ryska Karelen, J. Sahlberg.
Ryska Lappm. D:o. Yläne, D:o.
Yläne, D:o.
Ryska Karelen, D:o. Ryska Karelen, D:o. Hollola, D:o.
Yläne, D:o.
Kuusamo, D:o.
Lojo, Heimbiirger. Nyland, Nordenskiöld. Imatra, Norrmén. Fagervik, Hisinger. Thusby, E. Hjelt. Bjerno, A. Bergroth. Lampis, Leopold. Frugård, Nordenskiöld. Lampis, Leopold. Runsata, Heimbiirger. Helsingfors, D:o. Frugård, Nordenskiöld.
Orthoptera.
Oedipoda migratoria L. Jollas, J. Ph. Palmen.
Lepldoptera (bestämda af J. M. J. af Teng ström). Psyche villosella O, Ruovesi, J. Sahlberg.
145
Acrouycta Meiiyauthidis View. Ammoconia coeeimafula S. V. Aplecta arctiea Zeti, Tapinostola tliixa Hl». Orthosia luta L. O. ciicellaris Hiifii. Xvlina soeia Hufii. X. laiiihda Z. Plusia (liaseina Boisd. Aiiaita Boliemamii Stgr. A. melanopa Thuiil). A. fuiiesta Payk. Aspilates gilvaria Fabr. Cidaria serravia Zell. C. lugubrata Stgr. C. tuibala Hb. C. frigidaria Clii. Eupiihecia venosata Fabr. Asopia Lienigialis Zell. Crambus truneatellus Zett. Cr. maculalis Zett. Myelois tetricella S. V. Coiichylis viilneratana Zett. C. Saiigvisorbana Metz. Penthiua umbrosana Zell. Grapholitba clanculaiia Tegstr. Tinea cloaeella Hw. T. spretella S. V. Lampronia praelatella S. V. Epigraphia Steiiikellneriana
S. V. Gelechia galbanella Zell. G. acuminatella Zell. G. electella Zell. Argyresthia illuminatella Zell. Ornix poljgrammella Wek.
Kuusamo, J. Sahlberg. Kexholm, J. af Tengström. Ryska Lappni., J. Sahlberg. Kexholni, J. af Tengström.
|
!):(.. |
D: |
0. |
|
D:(). |
D: |
o. |
|
D.o. |
D: |
o. |
|
D:o. |
I): |
o. |
|
Ryska Lappm., |
, J, |
. Sahlberg. |
|
D:o. |
D.o. |
|
|
D:o. |
D:... |
|
|
D:o. |
D:o. |
|
|
Ruovesi, |
D:o. |
|
|
Ryska Lappm., |
D:o. |
|
|
Kuusamo, |
D:o. |
|
|
Ryska Lappm.. |
1 |
D:o. |
|
D:o |
D:o. |
|
|
Kuusamo, |
D:o. |
|
|
D:o. Mimmi |
Sahlberg. |
|
|
D:o. |
J |
. Sahlberg. |
|
D:o. |
D:o. |
|
|
D:o. |
D:o. |
|
|
D:o. |
D:o. |
|
|
Ryska Lappm., |
D:o. |
|
|
Ruovesi, |
D:o. |
|
|
Ryska Lappm.. |
1 |
D:o. |
|
Kuusamo, Mimmi |
Sahlberg. |
|
|
D:o. |
J, |
, Sahlberg. |
|
Ryska Lappm., |
D.o. |
|
|
D:o. |
D:o. |
|
|
D:o. |
D:o. |
|
|
D:o. |
D:o. |
|
|
Kuusamo, |
D:o. |
|
|
Ryska Lappm.. |
1 |
D:o. |
|
D:o. |
D:o. |
t
146
Coleophora alcjonipennella
Koll. Ryska Lappm., .T. Sahlberg.
Pterophorus tephradactylus
Hb. D:o. D:o.
Hemiptera.
Spathocera Daliiianni Schill. Esbo, Heimbarger.
ApocremnussimillimiisKirschb. ÄlandT O. Reuter. Psallus varians H. Sch. D:o. D:o.
Ps. lepidvis Fieb. D:o. D:o.
o
Ploearia culiciformis De G. Abo, D:o.
Coi-isa Geoffroyi Leach. Helsingfors, J. Sahlberg.
(C. dentipes Thoms.^
C. sodalis D. et Se. Ryska Lappm., D:o.
C. intermedia J. Sahlb. D:o. D;o.
C. Wollastoni D. et Se. Mnonioniska, D:o.
C. vernicosa Wallengr. Ryska Lappm., D:o.
C. cavifrons Thoms. D:o. D:o.
Crustacea.
Limnadia lenticularis L. Helsingfors. .J. Sahlberg.
Branchipus palndosus Mull. Ryska Lappm., Middendorff
(gen. Brandt. )
Vermes.
Nereis diversicolor Miill. Pargas, O. Reuter.
/WOIV^I I <_>OUI II III IV^ >^v
3
(D
a a
2. fi)
3 Q. m
Shipment ID _MBLWHOI ÖI/h/ö?.
Item #s
1a -1e
This bound volume contains more than one item.
PRO FAUNA ET FLORA FENNICA.
ANDRA HÄFTET.
— K-jM
> t
I-
MEDDELANDEN
AF
SOCIETAS
m
I
HELSINGFORS,
Finska Litteratursällskapets tryckeri, 1878.
252
Stachys arvensis L. ganska talrikt; förekom äfven pä Sumparn ;
Chenopodium album L. var. virldescens Moq. Tand. och var. microphylliim Coss. et Germ. i några exemplar;
Schoheria maritima (L.) i några exemplar, men steril;
Rumex maritimiis L. i några fä exemplar; i frukt;
Rumex oUusifolius L. jämte var. divaricatus (Fr.) täm- ligen talrikt; de flesta exemplaren med mogna frukter;
Mercurialis annua L. i några exemplar ; ännu i blom- ning;
Älopecurus agrestis L. ganska talrikt;
Setaria viridis (L.) ganska talrikt;
Avena fatua L. ganska talrikt ;
Lolinm. perenne L. var. aristatiim ganska talrikt;
Hordeiim murinum L. i några exemplar.
ri
y
MEDDELANDEN
j
Ar
SOCIETAS
PRO FAUNA ET FLORA FENNICA.
FÖRSTA HÄFTET.
-<«®ao
Helsingfors,
Theodor Sederholms boktryckeri, 18t6.
• I
Innehåll.
J. P. Norrlia, Flora Karcliae Onegensis. II (Lichenes) . . . Sid. 1.
A. Blomqvist, Några iakttagelser rörande fröbilduiugens pe- riodicitet hos tallen och granen samt rörande ekor- rens förekommande i Finland „ 47.
P. A. Karsten, Symbolae ad Mycologiam fennicam, III . . . „ 55.
R. Sievers, Bidrag till kännedora om Höglands fiskfauna . . ,, 60.
J. SaMberg, Om Lacerta agilis L., Nilss. och dess förekomst
inom vårt fauna-område „ 65.
O. M. Reuter, Catalogus Psyllodearum in Fennia hactenus
lectarum ,, 69.
0. M. Reuter, Catalogus prsecursorius Poduridarum Fennise „ 78.
J. Sahlberg, Om några för finska faunan nya Hemiptera He-
teroptera funna sommaren 1875 „ 87-.
Meddelanden från Sällskapets förhandlingar den 4 okt, 1873 — 13 maj 1875.
I. Botanik (och årsberättelser) „ 91.
II. Zoologi „ 119.
Bihang „ 127.
Shipment ID _MBLWHOI On,/\^/0%_
Item #s
1a -1e
This bound volume contains more than one item.
MEDDELANDEN
AF
SOCIETAS
PRO FAUNA ET FLORA FENNICA.
<^
ANDRA HÄFTET.
HELSINGFORS,
Finska Litteratursällskapets tryckeri,
1878.
— — 1. Hl i I I 'II*
i'ii
Innehåll:
Lindberg, S. O. Mnsci nonnulli scandinavici Sid. 1.
Karsten, P. A. Symbote ad Mycologiara fennicam, VI . . . s -15.
» Pyrenomycetes aliquot novi » 47.
» Quasdam ad Mycologiam addenda » 52.
Skiflingar, iakttagna i Miistiala trakten den 3 No- vember 1878 » 57.
Brenner, M. Berättelse till Societas pro Fauna et Flora fen- nica öfver en 1869 i Kajana och Norra Öster- botten verkstäld botanisk resa s 0.3.
Leopold, C. Anteckningar ufver vegetationen i Sahalahti, Knh- malaliti och Luopioi.s kapeller af Sildra Tavast-
land !> 81.
Hellström, Fr. Förteckning öfver i Gamlakarleby provinsiallä- kare-distrikt funna Fröväxter och Ormbunkar . . »131. Reuter, O. M. Nya bidrag till Ålands och Åbo skärgårds
Hemipter-fauna » 160.
Sselan, Th. Om de i Finland förekommande formerna af släg-
tet Tilia » 237.
» Om det Sibiriska Lärkträdet > 246.
» Beskrifning öfver Impatiens parviflora DC. ...» 249. » Några sällsynta växter observerade under en ex- kursion till Sörnäs lastageplats vid Helsingfors i början af Oktober 1878 »251.
I
•v -V
MBL/WHOI LIBRARY
liiH niG 7