MEDDELANDEN SOCIETAS PRO FAUNA ET FLORA FENNICA. SJETTE HÄFTET. HELSINGFORS. J. SlMELII ARFVIXGARS TRYCKERI, ISSl. (Meddel. af Societas pro Fauna et Flora fcnnica, C: 1881.) SYMBOLAE AD MYCOLOGIAM FENNICAM. AUCTORE P. A. KARSTEN. VII. CSocietati exhibitum die 6 Martii 1880.) Amanitoims vaginata (Bull.) Roz. * Am. friahilis Karst. Hattsv., p. 547. Pileus e couvexo explanatus, tenuis, verrucis vei sqva- mis latis, inaeqvalibus, confertis obtectus, subviscidus, cinera- scens, margine membranaceo, pectinato-sulcato, 4 — 8 cm. latus; stipes meduUa spongiosa farctus, conico-atteuiiatus, undique floccoso-sqvamosus, cinereus vei albidus, G — 9 cm. longus, apice 0,5 — 1,5 basi 1 — 3 cm. crassus; voiva tota friabilis, in sqva- mulas vei verrucas obliterata; lamellae liberae, rotundatae, confertae, albae, acie primitus saltem obscuriores (cinerascentes) et flocculoso-crenuatae, sporae sphaeroideae, diam. 11 — 21 mmm. Locis humidiusculis alnetorum prope vicum Heinämaa paroeciae Tammela fine m. Oct. copiose lecta. Catervatim nascitur. Ab Am. vaginata fliffert: magnitudine minori, voiva, more Am. rubescentis, mox in sqvamas pilei obliterata nec non pileo sqvamis undiqve tecto. Lepiota lignicola Karst. Hattsv., p. 547. Pileus carnosus, e convexo expansus, albido- vei lute- scente ferrugineus, sqvamis concentricis, densis, erectis, inna- tis, ferrugineis sqvarrosus, ad marginem fimbriatum versus fi- brosus, circiter 7 cm. latus; stipes aeqvalis, basi subbulbosus, curvatus, infra annulum obsoletum, floccosum, inferum to- mento denso, facile detersili, ferrugineo, sqvamoso subsqvarro- sus, superne adpresse toraentellus, concolor, circiter 6 cm. lon- gus et 1,5 cm. crassus, basi crassior; lamellae leviter adnexae vei liberae, confertissimae, albae, acie crenulatae; sporae spbae- roideo-ellipsoideae, longit. 4 — 5 mmm., crassit. 3 — 4 mmm. In ramis arborum frondosarum putridissimis semel m. Sept. prope Mustiala observata. Primo obtuitu pro Pboliota sqvarrosa facile sumitur. Tricholoma alhohrunneum (Pers.) Fr. * Tr. irregulare Karst. (Subspec. nov.). Pileus carnosus, e conico-convexo expansus, valde irre- gularis, repandus, flexuosus, undulatus, viscidulus, fibrilloso- virgatus vei innato-sqvamulosus, pallescens, in fulvo-rufum le- viter vergens, usque ad 10 cm. latus; stipes subcavus, aeqva- lis, adscendens, curvatus, undulatus, albus, apice flocculosus, siccus, intus concolor, 6 — 9 cm. longus, 1,5 — 3 cm. crassus; lamellae emarginatae, confertae, albae, demura rufesceuti- vei fusco-maculatae ; sporae sphaeroideo-ellipsoideae, longit. 3 — 4 mmm., crassit. 2 — 3 mmm. In pineto ad viarum latera, ad Mustiala, autumno se- riori, parce lectura. Dense caespitosum. Admodum nobilis, forte tamen tantura varietatem Tr. albobrunuei sistens, a qvo praecipue odore gravi farinae coloreqve pallidiori recedit. Tr. patulum Fr. * Tr. Conradii Karst. Hattsv., p. 584. Pileus carnosus, margine tenuis, e convexo expansus, repandus, suburabonatus, udus, ISevis, glaber, lividopallens, carne primitus compacta, dein spongiosa, 5 — 7 cm. latus; sti- pes solidus, carnoso-fibrosus, aeqvalis, rectus vei flexuosus, lae- vis, glaber, apice subtiliter puberulus, albus, 4 — 5 cm. longus, 1 — 1,5 cm. crassus; lamellae descendentes, adnato-emarginatae, subinde decurrentes, confertae, distiuctae, ex albido pallidae. Locis apricis, aridis in pinetis circa Mustiala autumno seriori nunc solitarium, nunc subcaespitosum. Odor nullus. Tricli. patulo maxime affine, at minor, lamellis descendentibus, distinctis, neutiqvam venosis. Cortinarius phaeopliyllus Karst. Hattsv., p. 390. Pileus subcarnosus, e convexo expansus, umbonatus, om- uino laevis, e velo circa margineni primitus sericeus, glaber, aqvose cinnamomeus, siccus ochraceus et iiitidus, 3 — 5 cm. la- tus; stipes e farcto cavus, rigidus, tenax, firmus, aeqvalis, vulgo Hexuosus, leviter fibrilloso-sericeus, albidopallens, siccus inlu- tescentem vergens et uitidus, usqve ad 10 cm. longus, 5 — 7 ram. crassus; cortina fibrillosa, lutescens, fugax; laraellae adna- tae, subdistautes, crassiusculae, ventricosae, distinctae, brunueo- cinnamomeae, margine melleo primitus subtiliter crenulatae; sporae ellipsoideae, longit. 7 — 9 mmm., crassit. 4 — 5 mmm. Locis graminosis, umbrosis, silvaticis prope Mustiala ini- tio m. Aug. legit Onni Karsten. luodorus. Dense gregarius. Stipes basi demum putre- dine umbrino-nigrescens. Lamellae primitus melleae"? Caro albida, stipitis demum fuscescens. Co rt. isabellino pro- xiraus. Cortinarius urhicus Fr. * C. arvalis Karst. Hattsv., p. 364. Pileus carnosus, convexo-planus, repandus, flexuosus, mar- giuem versus primitus fibrillosus, demum glabratus, saepe sqva- mulosus, vix hygrophauus, fusco- vei rufopallens, adultior alu- taceo- vei testaceopallens, circiter 6 cm. latus; stipes solidus, aeqvalis vei inferne leviter incrassatus, albidus, e cortina fu- gaci, alba fibrillosus, apice primitus albovillosulus, junior 2 cm. altus et crassus, demum elongatus, 4— 5 cm. longus, circ. 1,5 cm. crassus ; lamellae subdistantes, descendentes, adnato-emarginatae, latae (circ. 5 mm.), crassiusculae, aqvose cinnamomeae vei ferrugineae; sporae longit. 9 — 10 mmm., crassit. 5 — 6 mmm. In uemoribus, locis cultis, umbrosis ad Helsingforsiam fine m. Sept. parce legimus. Caro, praecipue stipitis, e lilacino albida. Odor et sa- por nulli. Cortinarius leiicophanes Karst. (Spec. nov.). Pileus carnosus, tenuis, convexus, aeqvalis, regularis, vi- scosus, albus, laevis, glaber, 3 — 3,5 cm. latus; stipes deorsum vulgo incrassatus, basi attenuatus, e cortina fugaci primitus subfibrillosus, deraum glaber, albus, circiter 3,5 cm. longus, 6 — 7 mm. crassus; lamellae adnexae, rotundatae, confertae, pallide ochraceae; sporae sphaeroideo-ellipsoideae, uniguttula- tae, flavesceutes et diaphanae (sub micr.), longit. 5 — G mmm., crassit. circiter 4 mmm. Locis aridis pinetorum prope Mustiala, m. Sept., par- cissime obvius. Simocijhe? flacca Karst. (Spec. nov.). Pileus subcarnosus, conico-campanulatus, umbonatus, gla- bratus, alutaceo- vei helvolo-cinnamomeus, 1,5 cm. latus; sti- pes fistulosus, cartilagineus, aeqvalis, pileo pallidior, deorsum subumbriuus, albidofibrillosus, 6 — 7 cm. longus, 1 — 1,5 cm. crassus; lamellae adnatae, mox liberae, subconfertae, concolo- res, latae (3 mm.); sporae subellipsoideae, iuaeqvilaterales. utrinqve leviter attenuatae, uniguttulatae, flavae, diaphanae (sub micr.), longit. 9 — 11 mmm., crassit. 5 — 6 mmm. Inter muscos in pinetis in agro Mustialensi exeunte m. Sept. 1879 semel nobis obvia. Odor nullus. Cutis stipitis vulgo fibris tortis contexta. Tuharia anthracophila Karst. Hattsv., p. 444. Pileus carnosulus, e convexo expansus. irregularis, re- pandus, flexuosus, siccus, udus margine pellucide striatus, liel- volo- vei ferrugineo-cinnamomeus, sqvamis albis, concentricis, secedentibus circa marginem ornatus, siccus expallens, 2 — 4 cm. latus; stipes e farcto cavus, aeqvalis vei superne incras- satus, flexuosus, curvatus, interdum tortus, demum saepe com- pressus, ferrugineo-pallidus, albido-fibrillosus, apice subnudus striatulusqve, basi albovillosus, 2 — 4 cm. longus, 3 — 5 mm. crassus; lamellae adnatae, subconfertae, nunc medio, nunc po- stice latissimae, acie inaeqvales, saepe dentatae et flocculoso- crenatae, primitus pallidae, tandem pileo concolores; sporae pallide ferrugineae, late ellipsoideae, longit, circiter G m., cras- sit. 3 — 4 mmm. Ad carbones in regione Mustialensi m. Sept. 1878 et 1879 copiosissime lecta. Psiloctjhe simulans Karst. Hattsv., p. 508. Pileus submembranaceus, e conico-convexo expansus, vulgo obtuse umbonatus, glaber, aqvose ferrugineus, margine pallicliore, in melleura vergente, pellucide striatulo, priraitus incurvo, siccus luteofulviis, 1 cm. circiter latus; stipes fistu- losus, tenax, flexilis, aeqvalis, flexuosus, curvatus, adscendens, laevis, glaberrimus, nudus, sublubricus, nitens, spadiceus, apice pallidior, 2 — 3 cm. longus, circiter 1 mm. crassns; lamellae ad- fixae, secedentes, confertae, semicirculares, ex albido pallide melleae, in cinerascentem vei obsolete olivascentem vergentes, demum subcinereae; sporae ovoideae, pelliicidae (sub micr.) longit. 4 — 6 mmm., crassit. circiter 3 mmm. Haec, cum O m ph ai ia campanella qvodammodo ana- ioga, species lecta in agro Mustialensi ad ligna vetusta, loco uliginoso jacentia muscisqve obtecta, m. Sept. Coprinus Spegazzinli Karst. Hattsv., p. 549. Pileus tenerrimus, e cylindraceo vei ovali expansus (haud revolutus?), primitus arachnoideus et laevis, mox nudus et, disco excepto, fi.ssus, sulcatus et liians, cinerascens, 2 cm. al- tus, demum 3 cm. circiter latus; stipes listulosus, deorsum le- viter incrassatus, basi radice fusiformi circiter 1 cm. longa cau- datus, adpresse sericeus, albus, 7 cm. circiter longus, 2, in- ferne 3 mm. crassus; lamellae liberae, confertae, lineares, e fusco nigricantes; sporae ellipsoideae, semipellucidae (sub micr.), longit. 9 — 12 mmm., crassit. 5 — 6 mmm. In olla, in qva Cannae colebantur; mensi Januarii se- mel paucis speciminibus lectus. Physisporus vitellinus Karst. (Spec. nov.). Receptaculum elongato-effusum, adhaerens vei subadna- tum, tenuissimum, margine puberulo, glabrato, subflavo, usque ad 2 dm. longum atqve 5 cm. latum. Pori stipati, integri, aeqvales, rotundati, stratosi, vitellini, opaci, minimi. Ad ligna vetusta Aini incana'e prope pagum Heinä- maa paroeciae Tammela semel m. Sept. 1879 lecta est haec elegans species. Physisporo proximus, at clare distinctus. Gautiera graveolens Vitt. a beat. H. A. Kullhem ad vicum Hykkilä par. Tammela normullis specimiuibus m. Sept. lecta. Byssonectria Karst. (Gen. nov.). Perithecia stromate byssino, effuso, connexa, ceteroqvin, sicut etiam asci et sporae, Nectriellae; paraphyses nume- rosae. B. ohdncens Karst. (Spec. nov.). Perithecia aggregata, saepe confertissima, bysso albido insidentia, subconoidea, demum A'ertice collapsa, glabra, ochra- ceo-pallentia, ^j^ — Va ™™- diam.; asci cylindracei, 150 — 165 mmm. longi, circiter 15 mmm. crassi; sporae obliqve monosti- chae, ovales, apicibiis acutatae, simplices, hyalinae, eguttulatae, longit. 14 — 15 mmm., crassit. circiter 7 mmm. ; paraphyses 3 mmm. crassae. Supra muscos aliaqve corpora fiue m. Sept. 187G prope Mustiala detecta. Sphaeria imitans Karst. in Meddel. af Soc. pro Faun. et Flor. fenn. Andra Häft. (1878) a Sphaeria hydrophila fere tantum sporis majoribus differt itaqve ut species propria non consideranda est. Peridermiiim corruscans Fr. In paroecia Tammela ae- state anni 1879 Abietem excelsam iufestabit haec rarissime lecta species. Forte a Peridermio abietino (Alb. & Schw.), cum qvo Beat. Fries in Summ. Veg. Scaud. p. 510 eum qvoqve conjunxit, haud diversum. Ab Aecidio abietino Reess, Die Rostpitzform, p. 98 et speciminibus, a Cel. Rabenhorst in Fung. eur. II, sub 895 et 895^ distributis, admodura difFe- runt nec cum descriptione Aecidii corruscantis, a Cel. Reess 1. c. data, haud omnino conveniunt specimina nostra. His sunt sporangia elongata, haud >cylindracea«, laxa, mem- branacea, congesta, albida, et sporae aureae, subsphaeroideae, diam. 21 — 28 mmm.^ aut late ellipsoideae, longit. 29 — 33 mmm., crassit. 18 — 27 mmm. Mustiala, m. Decembri 1879. (Meddel. af Societas pro Fauna et Flora fennica, 6: 1881.) SYMBOLAE AD MYCOLOGIAM FENNICAM. AUCTORE P. A. KARSTEN. VIII. (Societati exhibitum die 6 Novemhris 1880.) Tricholoma strictipes Karst. (N. sp.)- Pileus carnosus, moUis, subspongiosus, e convexo gibbo- qve planus, subinde depressus, orbicularis, laevis, jove pluvio iidus, albus vei fiavescente albus, sed mox albus, demum saepe. praecipue medio, subisabellinus, margine haud excedente, pri- mitus involuto, 3—10 cm. latus. Stipes solidus, aeqvalis, cylindricus, ut plurimum basi bulbilloso-incrassatus, elasticus, lirmus, striatulus, glaber, apice obsolete flocculosus, strictus, subinde tortuosus, albus, 7 — 9 cm. altus, 0,5 — 1 cm. crassus. Lamellae subemarginatae, demum saepe spurie decurrentes, planae, admodum confertae s. confertissimae, in marginem usqve aeqve latae, candidae, integerrimae, breviores nume- rosae, distinctae, 5 — 7 mmm. latae. Sporae ellipsoideae vei sphaeroideo-ellipsoideae, longit. 6 — 9 mmm., crassit. 4 — 5 mmm. In lucis graminosis circa Mustiala fere qvotannis haud nimis raro solitarie, raro gregatim obvenit. Aestate per to- tam aetatem albus, autumno ut plurimum sordide lutescens legitur. Sapor mitis, odor nullus. A larvis, mox corrumpitur Affinitate cum Fr. oreino et grammopodio junctum. Pleurotus limpidoides Karst. (N. sp.). Pileus carnosus, obovatus vei reniformis, demum saepe iobatus, horizontalis, molns, laevis, velutinus, siccus villosus seu tomentosus, tandem glabrescens, fuligiueus vei atrorauri- nus, subinde pallescens, demum livido- vei jäavidopallens, mar- gine primitus involuto, 2 — 5 cm. latus. Stratura carnis du- plex, superius gelatinosum, lividofullgineum, 2 mra. crassum, inferius paullo crassius, pallidum. Lamellae ad basin pilei, subinde stipitiformem, decurrentes, latiusculae, subeonfertae, hinc inde venoso-connexae, albidae. Sporae ellipsoideae, saepe inaeqvilaterales, guttulis duabus, minutis praeditae, longit. 6 — 9 mmm., crassit. 3 — 4 mmm. In trunco Betulae prostrato, m. Oct. 1880, prope Mus- tiala semel legimus. Ut plurimum caespitoso-imbricatus. For- ma et magnitudo omnino Pl. limpidi. Tiibaria phaeophylla Karst. (N. sp.). Pileus carnosulus, convexus, demum planus vei depres- sus, saepe subgibbus, glaber, siccus, jove pluvio pellucide striatus, ex aqvose fulvocinnamomeus, siccus laevis, expallens, saepissime albicans, 1 — 2 cm. latus. Stipes fistulosus, apicem versus incrassatus, flexuosus, saepe compressus et undulatus, iibrilloso-striatulus, ferruginascente pallens, demum inferne spadiceo-umbrinus, circiter 4 cm. altus, 1 — 2 mm. crassus. Lamellae decurrentes, confertae, angustae, arcuatae, e palle- scente ferrugineo-fuscae. Sporae subellipsoideae, dilutissime flavescentes pellucidaeqve (sub micr.), longit. 6 — 7 mmm., cras- sit. 3 — 5 mmm. Ad terram fimetosam, inter gramina putrescentia, in horto Mustialensi, m. Julio et Augusto 1880, parce observa- vimus. Caro albida, sat amara. Velum fugacissimum. Dense gregaria aut subcaespitosa. Coprinns mycenopsis Karst. (N. sp.). Pileus tenerrimus, e campanulato expansus, furfuraceus, mox nudus, biascens, sulcatus tissusqve, fuligineo-cinereus, disco elevato, spadiceo, 3—7 cm. latus. Stipes fistulosus, sur- sum leviter attenuatus, glaber, apice levissime flocculosus, su- perne striatus, candidus, ad 14 cm. usqve longus, basi usqve 0,5 cm. crassus. Lamellae adnatae, lineares, purpurascente fuscae. Sporae ellipsoideae vei oroideae, fuscae (sub micr.); semipellucidae, longit. 7 — 8 mmm., crassit. 4 mmm. In prato, loco gramiuoso, prope Mustiala, fine m. Sept. 1880, diiobus tantum specimiuibus lectus. Coprinus phaeosponcs Karst. (N. sp.). Pileus tenerrimus, conoideo-cylindraceus, repandus, saepe obliqvus, demum explanatus et revolutiis, fissus, fere totus striatuliis, velo flocculoso, rufescente, primitus contiguo, dein in sqvamulas superficiales areolatim rupto tectus, mox nudus, caudidus, demum pallescens, disco minuto, laevi, piano, cir- citer 2 cm. altus, demum 1,5 — 3 cm. latus. Stipes fistulosus, primitus basi subincrassatus, aeqvalis, candidus, nudus, gla- ber, 3 — 12 cm. longus, 2 mm. crassus. Lamellae attingentes lineares, albae, demum brunneo-nigrae. Sporae brunneae, sub micr. brunneae impellucidaeqve, ellipsoideae, longit. 9 — 15 mmm., crassit. 5-9 mmm. In terra hortorum nec non graminibus putrescentibus in Mustiala, m. ineunte Augusto 1880, raro obvius. Densissime caespitosus. Margo pilei subinde hinc inde cinereo-violascens. Coprinellus? sororius Karst. (N. sp.). Coprino mycenopsidi similis, sed minor. Pileus nudus (an primitus ?), circiter 2 cm. latus. Stipes laevis, ob- solete flocculosus, hyalinoalbus, pellucidus, 5 — G cm. altus. Lamellae ex albido vei cinerascente atrae. Sporae ellipsoi- deae, fuscae atqve impellucidae (sub micr.), longit. 9 — 12 mmm., crassit. 6 — 7 mmm. In prato, inter gramina et muscos, prope Mustiala, m. exeunte Sept. 1880, parcissime lectus. Piptoporus Karst. (N. gen.). Pileus e subcarnoso suberosus, crusta tenui, coutigua vestitus. Pori tenues, demum subsecedentes. Sporae albae. Ex. P. betulinus (Bull), P. paradoxus (Fr.), P. qver- cinus (Schrad.). Fomitopsis Karst. (N. gen.). A Fomite contextu porisqve albis, pallidis vei roseis di- versa. Ex. F. pinicola (Fr.), F. marginata (Fr.), F. rosea (Alb. & Scliw.), F. connata (Weinm.). 10 Inoderma fibrillosum Karst. ab I. vulpino Fr. Kalchbr. Icon. Hyra. Huug., t. XXXVII, f. 1 sine dubio diversum est. Poria (Fr.) Karst. Pileus resupinatus. Pori ferrugiuei, fusci vei uigrican- tes. Ex. P. obliqua, P. ferruginosa (Schrad.), P. conti- gua (Pers.), P. rixosa Karst., P. laevigata (Fr.). Physis2)orus variecolor Karst. in Thuem. Mycoth. uuiv., Effusiis, arcte adnatus, aridus, firmulus, ambitu teiiuis et similaris, albidus, dein flavescens vei pallescens, ut pluri- mum, praecipue niarginem, priraitus album, versus in fulvuni vei vitellinum vei alutaceum vei sulfureum vergens. Pori myeelio tenui, floccoso, subfulvo vei albido, matrici irrepeuti impositi, stipati, minimi, tenues, angulati vei subrotundi, sub- inde elougati, zonati vei stratosi, intus flavescentes vei alu- taceo-pallidi. Sporae sphaeroideae vei subsphaeroideae, diam. 3— G mmm. Ad lignum et corticem trunci prostrati Aini incanae in regione Mustialeusi m. ineunte Oct. 1880 semel depre- hensus. Usqve ad 30 cm. longus et 12 cm. latus. Pori 1 — 7 mmm. alti. Antrodia serena Karst. (N. sp.). Late efFusa, imraarginata, adnata, arida, e myeelio, ma- trici irrepente, byssino, demum evanescente enata, alba, sicca subflava. Pori sat ampli, rotundi vei angulati, dein flexuosi, sublabyrinthiformes. In ligno et cortice Populi ad Mustiala m. Oct. 1880 unica vice observata. Pori 1 — 4 mm. alti. An tr. sinuosae (Polyp. sinuoso Fr.) proxima. Craterella (Pers.) Karst. Receptaculum pileatum, coriaceum. Pileus integer. Hy- menium inferum, setulosum (an semper?). Sporae hyalinae (sub micr.), minutissimae. Ex. Cr. pallida (Pers.), Cr. uu- d ulat a (Fr.). Phlcbia centrifnga Karst. (N. sp.). Orbicularis, subadnata, subgelatinoso-ceracea, glabra, am- bitu radiato-fimbriata, albida. Rugae rectae vei subflexuosae, 11 simplices, intricatae. Sporae oblougatae vei ovoideo-oblongatae, rectae vei leviter curvulae, longit. 5—7 mmm., crassit. 1,5 — 3 mmm. In truuco Abietis excelsae prostrato prope Mustiala m. Oct. 1880 parcissime lecta. Hymenium mox carneo-macula- tum, demum lotum carneo-rubrum, medio tuberculosum. A Phl. albida Fi'. affini substantia subgelatinosa margineque radiato diversa. Xyloholus Karst. (N. geu.). Receptaculum lignosum, perenue, resupiuatuiu, margina- tum. Sporae hyalinae (sub micr.). Hymenium coriaceum, confluenti-stratosum, primitus pruinosum. Ex. X. repan- dus (Fr). X. areolatus (Fr.), X. frustulosus (Fr.). A", tumulosus Karst. (N. sp.). Lignosum, resupinatum, tuberculosum, stipatum et qvasi confluens, inde frustuloso-diffractum apparens, obsolete margi- natum, glabrura, spadiceo-uigrum. Hymenium plauiusculum, cinereo-pruinosum. Sporae hyalinae, minutissimae. Ad cortices, praecipue supra spermogonia, Salicis vimi- ualis m. Apr. 1870 unica vice lectum. Minus, aliqvot lineam modo latum, nisi confluens. Ad X. frustulosum proxime accedit. Corticium iiitidulum Karst. (N. sp.). Elongato-efFusum, adglutiuatum, ceraceum, glaberrimum, luridum vei argillaceo-lutescens, ambitu similari. Hymenium laeve, glabrum, contiguum, siccum nitens. Sporae 2 — 3 mmm. longae, circiter 1 mmm. crassae. In ramis Salicis capreae exsiccatis prope Mustiala se- mel m. Xov. ineunte 1878 obvium. A Cort. calceo liy- menio sicco liaud rimoso nitente diversum. Corticium calceum Pers. * C. configmim Karst. Hymenium contiguum, calceum. Sporae numerosae, el- ipsoideo-sphaeroideae, hyalinae, longit. 4 — 6 mmm., crassit. 3—4 mmm. In ligno Juniperi ad Mustiala, m. Aug. 1866, rarissime obvium. 32 Corticiiim Jimiperi Karst. atqve C. laevigatum Fr. spe- cies sunt Peniphorae Cook. Corticium suhsulpliureum Karst. (N. sp.). Elongato-efFusum, adglutinatum, subgrumoso-induratum, imraarginatura, subsulphureum, glabrum, Hymeniuin laeve, siccitate rimosum, nudum. Sporae ellipsoideae vei oblongatae, hyalinae, longit. 4—6 mmm., crassit. 1 — 3 mmm. lu liguo vetusto pineo prope lacum Salois in paroecia Tammela, ra. Sept. 1880, obviam veniens. Corticium polygonioides Karst. (N. sp.). Orbiculare, deiu confluens, ambiens, induratum, subgru- mosum, adnatum, demum secedens, albidum vei testaceo-albi- Jum, ambitu similari. Hymenium laeve, pruina deusa, vio- lascente- vei rosello-albida, demum albida conspersum, siccum rimosum. Sporae ovoideae, minutissimae. Supra corticem lignumqve Salicis capreae in silva Mu- stialensi, Haaraakorpi nominata, m. Sept. et Oct. 1869 et 1880 observatum. A Co rt. polygonio colore nec non spo- ris minoribus differens. Coniophora liirida Karst. (N. sp.). EfFusa, subceracea, membrauaeea, arcte adnata, tenuis, glabra, laevigata, pallide subfusco-argillacea, passim albolute- scens, sub leute pulveraoea, ambitu vix byssiuo. Sporae sphae- roideo-ellipsoideae, fuscidulae sen flavidae diapbauaeqve (sub micr.), longit. 9 — 12 mmm., crassit. 6 — 9 mmm. Ad ligna pinea in Mustiala, m. Sept. 1878, reperimus. Interdum siccitate rimoso-partita. Coniophora atrocinerea Karst. in Thuem. Mycoth. univ. EfFusa, floccoso-membranacea, adnata, contigua, laevigata, atrofumosa, hinc inde in olivaceum vergens, ambitu arach- noideo, canescente seu albicante, sicca cinerea, demum fusco- olivaceo-pulverulenta. Sporae ovoideae vei elli])soideae, fla- vidae diaphanaeqve (sub micr.), longit. 9 — 12 mmm., crassit. 5 — 6 mmm. Ad ligna pinea prope Mustiala, m. Oct. 1880, unico loco inventa. Filamenta fuscescentia (sub micr.) articulata, apice obtusa, 6 — 10 mmm. crassa. Siccitate subinde secedens. 13 Coniophora fumosa Karst. (Gorticium fnmosum Fr. pr. p.). EfFusa, arachnoideo-membranacea, admodum tenera, ad- haerens, contigua, laevigata, fibris atrofuscis in raatricem in- trans, sicca fusco-cana. Sporae ovoideae, flavae diaphanaeqve (sub micr.), longit. 9 — 10 mmm., crassit. G — 7 mmm. In ligno pineo ad Mustiala raro obvia. Filamenta hya- lina, 3 — 4 mmm. crassa. Passim siccitate soluta. Hypochnus fuscus Karst. Effusus, ambiens, tomentoso-membranaceus, adnatus, lae- vigatus, contiguus, subfuscus, ambitu similari, sub lente pulve- rulentus. Sporae sphaeroideae, aculeatae, flavidae (sub micr.), diam. circiter 9 mmm. Ad terram, ramulos graminaqve iucrustans, prope Mu- stiala, m. Sept. 1866, obvenit. Filamenta flavescentia (sub micr.), vermiculari-flexuosa, binc inde inflata, articulata, diva- ricato-ramosa, apice obtusa, 4 — 6 mmm. crassa. Hijpochmis aryiUaceiis Karst. (N. sp.). Late effusus, tomentoso-membranaceus, mollis, adbaerens, contiguus, laevigatus, subtus glaber, ambitu subnudus, sub lente pulverulentus, argillaceus, siccus expallens, isabellino- argillaceus. Sporae sphaeroideae, aculeatae, dilutissime fusco- flavae (sub micr.), diam. 7 — 10 mmm. Supra ligna corticesqve Populi tremulae in agro Mustia- lensi raro provenit. Filamenta vermiculari-flexuosa, hinc inde inflata, apice obtusa, flavescentia vei hyalina (sub micr.), 10 — 13 mmm. crassa. Mustiala, m. Octobri 1880. (Meddel. af Societas pro Fauna et Flora fennica, 6: 1881.) CONSPECTUS HYDNEARUM FR. FENNICARUM SYSTEMATE NOVO DISPOSITARUM. AUCTORE P. A. KARSTEN. fSocietati exhibitum die 4 Decembris 1880 J Faiu. I. Merulicae K.arst. Receptaculum latere hymeniali plicis instructura. /. Sistotrema Pers. 1. S. confluens Pers. *S. membranaceum Oud. Aaiiw. voor de Flora myc. van Neerl. VIII. rar *). //. MeruUus Fr. 1. M. tremellosus Schrad. freqv. 2. M. niveiis Fr. freqv. 3. M. fugax Fr. pass. 4. M. aureus Fr. pass. .0. M. himantioides Fr. rar. (). M. molluscus Fr. pass. 7. M. porinoides Fr. rar. 8. M. serpens Tod. pass. 9. M. lacrymaus (Wulf.) pass. 10. M. sqvalidus Fr. rar. ///. Phlebia Fr. 1. Phl. merismoides Fr. var. 2. Phl. radiata Fr. pass. 8. Phl. coutorta Fr. rar. 4. Phl. centrifuga Karst. *) S. membranaceum Oud. Ibrmam tantum, e loco natali (supra muscos qvisqviliasqve varias) ortam, forte sistit. 15 Fani. II. Hydneae (Fr.). Receptaculum latere hymeDiali aculeis subulatis, integris instructura. aAculei albi, albidi, lutescentes vei virides. Sporae albidae. t Receptaculum carnosum. a Receptaculum pileatum, stipitatum. Pileus integer. Stipes centralis. I. Tyrodon n.gen. 1. T. repandus (Linn.) freqv. *T. rufescens (Pers.) sat freqv. /9 Receptaculum ramosissiraum. //. Dnjodon Quel. 1. Dr- corallioides (Scop.) rar. *Dr. caput-ursi (Fr.) rar. Y Receptaculum pileatum. Pileus dimidiatus, sessilis. III. Creolophus Karst. 1. Cr. corrugatus (Fr.) rar. 2. Cr. cirratus (Pers.) rar. tt Receptaculum lentum. «Receptaculum pileatum, stipitatum. IV. Phellodon n.gen. 1. Ph. nigrus (Fr.) rar. 2. Ph. melaleucus (Fr.) pass. 3. Ph. cyathiformis (SchaefF.) sat freqv. /S Receptaculum pileatum. Pilei numerosi, sessiles, sca- lares, postice connati. V. CUmacodon n.gen. 1. Cl. septentrioualis (Fr.) rar. Y Receptaculum tenuissimum, effusum, resupinatura. VI. Hydnum (Linn.) Quel. 1. H. niveum Pers. rar. 2. H. farinaceum Pers. pass. 3. H. subtile Fr. rar. 4. H. viride (Alb. & Schw.) rar. 5. H. pinastri Fr. rar. ttt Receptaculum gelatinosum. 16 VII. Tremellodon Pers, 1. Tr. gelatinosus Pers. pass. ftft Receptaculum nullum. VIII. Mucronella Fr. 1. M. oalva (Alb. & Schw.) pass. 2. M. aggregata Fr. rar. h Aculei fuscescentes, ferruginascentes vei grisei. t Receptaculum carnosum. a B,eceptaculum pileatum, stipitatum. Pileus integer. Stipes centralis. IX. Sarcodon Quel. 1. S. imbricatus (Linn.) freqv. 2. S. subsqvamosus (Batsch.) rar. 3. S. scabrosus (Fr.) rar. 4. S. laevigatus (Swartz.) rar. 5. S. fragilis (Fr.) pass. 1 1 Receptaculum lentum. « Receptaculum pileatum, stipitatum. Pileus integer. Stipes vulgo centralis. X. Calodon Quel. C. svaveolens (Scop.) freqv. C caeruleus (Fl. Dan.) rar. C. aurantiacus (Alb. & Scliw.) pass. C. geogenius (Fr.) Karst. rar. C ferrugineus (Fr.) pass. C. scrobiculatus (Fr.) pass. C. gracilipes Karst. Pileus (limidiatus. Stipes lateralis. AT. Pleiirodon Quel. Pl. auriscalpium (Linn.) freqv. Pileus sessilis, dimidiatus. XII. Gloiodon Karst. Gl. strigosus (Swartz.) rar. Receptaculum tenuissimum, effusum, resupinatum. XIII. Acia Karst. Ac. fuscoatra (Fr.) pass. Ac. ferruginea (Pers.) rar. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. ^ 1. r \. d 1. 9 17 Fam. III. (xrandinieae Karst. Receptaculura latere liymeniali tuberculis vei setis in- structum *). /. Radulum Fr. 1 . R. peudulum Fr. rar. 2. E,, orbiculare Fr. freqv. 3. R. molare Fr. rar. //. Grandinia Fr. 1. Gr. granulosa (Pers.) pass. 2. Gr. mucida Fr. rar. ? 3. Gr. sera (Pers.) Karst. pass. 4. Gr. papillosa Fr. pass. 5. Gr. erustosa (Pers.) freqv. ///. Odontia Fr. 1. Od. iimbriata (Pers.) pass. 2. Od. arguta (Fr.) rar. 3. Od. stipata (Fr.) freqv. IV. Kneiffia Fr. 1. Kn. setiffera Fr. rar. Mustiala, m. Novembri 1880. ^?up sit. *) Irpex Polyporeis adscribendus poneqve Daedaleam coUocan- (Meddel. af Societas pro Fauna et Flora fennica, 6: 1881.) ANTECKNINGAR frän en botanisk resa i Karelen sommaren 1876 af HJALMAR HJELT. (Anmälda den 5 Februari 1881.) För att i nägon män lära kanna Karelens flora företog undertecknad tillsamraans med Mag. V. F. Brotherus en bota- nisk resa tili dessa trakter sommaren 1876. Arbetet skulle sä fördelas emellan oss, att Brotherus, som af Societas pro Fauna et Flora Fennica erhällit ett reseunderstöd af 100 mk för bryologiska undersökningar, uteslutande skulle sysselsätta sig med mossorna, undertecknad deremot hufvudsakligen med fanerogamerna. Omständigheterna gjorde att vi ej kunde börja vär resa före den 26 Juni, da vi öfver Villmanstrand, Pulsa, Nyslott och Puhois säg reste tili Everilä gärd i Tohmajärvi socken. Här dröjde vi nägra dagar, ätnjutande den mest utmärkta gästfrihet af ställets egare, Häradshöfding Järnefelt, hvarföre denna tid alltid skall blifva ett af de angenämaste minnena frän vär resa. Härifrän besökte vi bland annat Hiidenvaara, der flere intressanta växter anträffades, säsom Cerastumi al- pinum, Saxifraga nivalis och Äsplenium viride. Pä Niirala egendom, dit vi nu foro, erhöllo vi af ställets egare, bruks- patron E. Arppe, mänga värderika upplysningar, som blefvo af vigt för vär vidare resa. Anraärkas bör att vi vid det närbelägna Rääkävuori päträffade ymnig Polemonium coeru- leiim. — Vär första egentliga station blef Anonniemi i Pälk- järvi socken, der vi dröjde frän den 3 tili den 18 Juli, un- 20 der hvilken tid vi hufvudsakligen exkurrerade i den uordost oin Jänisjärvi belilgna delen af Pälkjärvi, ocli bland annat tvenne gänger besökte Korkianiemi, en mindre i Jänisjärvi utskjutaude udde, utmärkt af den rikaste växtligliet (se längre fram ständortsanteckningarna om lundar och berg). Afven gjorde vi nägra utflykter tili den norr om Jänisjärvi belägna delen af Ruskeala, särskildt för att undersöka Korpikallio, ett berg omkring 6 verst norr om Soanlaks gästgifveri. Frän Anonniemi foro vi tili Loimala by i Suistarao soc- ken, der vi midt i ödemarken funno ett gästvänligt emotta- gande af forstmästar N. T. Modeen och dröjde der tili den 24 Juli. Aterkomna härifrän togo vi qvarter pä gästgifveriet i Suistamo kyrkby, sora i flere afseenden stod vida öfver de bondgärdar vi häriutills sett pä var resa. Da emellertid Suis- tamo socken ej erbjöd synuerligen mycket af intresse och sär- skildt i bryologiskt afseende var ytterst fattig, beslöto vi, efter nägra dagars uppehäll härstädes, att auvända deu äterstäende tiden af resan tili exkursioner i det uti detta afseende bättre lottade Impilaks. Under vär vistelse i sistnämnde socken (2U Juli — 5 Augusti) voro vi i tillfälle att gura en exkursion till- sammans med D:r H. Backman, hvars anteckningar öfver La- doga Karelens växter jag redan före min resa fätt begagna. Aterresan togs slutligen genom Sordavala, Kronoborg, Ilasila och Yillmanstrand. Det omräde, som utgjorde föremäl för vär undersökning är, om raan fränser exkursiouerna före vär ankomst tili Anon- niemi, beläget 61° 35'— 62° 9' n. lat. och 5° 50'— 6° 50' Öster om Helsingfors, och säledes dess utsträckniug i norr och Sö- der omkr. () mii, i iister och vester närmare 5. Ehuru sä- ledes ej synnerligen vidsträckt, är det dock tili sin lieskaffen- het ingalunda likartadt, utan siinderfaller i flere olika delar. Knligt den förteckning öfver finska Horans provinser, som up])- rättades 1870 och ligger tili grund för Societas pro Fauna et Flora Fennica 1871 upprättade karta, höra nemligen Impi- laks, Pälkjärvi och vestra delen af Suistamo tili Ladoga Karelen, östra delen af Suistamo tili Onega Karelen och deu 21 del af Ruskeala vi uudersökt jemte Tohmajärvi tili Norra Karelen. Väl torde, säsom äfven blifvit observeradt pä kar- tan, den nu omnäranda delen af Ruskeala i botaniskt afseende ej kunua skiljas frän Pälkjärvi och vestra delen af Suistamo, luen icke desto mindre mäste de trakter bvilka vär resa gälde föras tili flere olika botaniska provinser. Da härtill äunu kommer att vid vär aukorast tili orten värväxterna voro mer eller miudre utblommade, var det för oss ej möjligt att vinna en helst nägorluuda noggraun känuedom om de olika delar- nes växtligliet. Särskildt mä päpekas, att detta är fallet i af- seende ä Impilaks, der bl. a. äker- och ruderat-växterna, sä- som erbjudande mindre intresse än traktens rika växtlighet for ()frigt, blefvo nastan helt ocli liället lemnade utan upp- märksamhet. Da emellertid inga egentliga ständorts-observatiouer ännu iinnas publicerade frän dessa trakter, lemnas i det fijljande ett sammandrag af minä anteckningar i detta afseende, hvar- jemte jag bifogar uppgifter om utbredningen af nägra fanero- gamer säsom tillägg tili de likartade arbeten *), som bebandla floran i denna trakt. Slutligen är det för mig en kär pligt att uttala min tack- samhet tili Prof. J. P. Norrlin, som godhetsfullt gifvit mig rad och anvisningar af mängahanda slag i afseende ä detta arbete. Säsom redan framhällits, hafva af de trakter vi besökte Pälkjärvi, Ruskeala och vestra Suistamo förts tili samma bo- taniska provins och vara nndersiikningar bekräfta äfven detta förhällaude. Olikheterna i markens kupering m. m. gura väl att de olika ständorterna äro nog olika fördelade pä de olika delarne, hvaraf äter ftiljer att växternas utbredning i dem vid *) CoUectanea in floram karelicam och Additamentum in floram karelicam, begge af W. Nylander (i Notiser ur Sällskapets pro Fauna et Flora Fennica förhandlingar, andra hiiftet), Berättelse öfver en naturhisto- risk resa i Karelen, af J. J. Chydenius och .1. E. Furuhjelm (i Notiserna, fjerde hUft-^t) och Syiubolae ad floram Ladogensi-Karelicam, auct. J. P. Norrlin (I Meddelandena, andra häftet). 22 eu flygtig betraktelse visar ganska stor skiljaktighet, men der- emot är vegetationen pä de ständorter, som äro gemensamma för dessa socknar, i hufvudsak deusainma ej blott i afseende ä de olika arternas förekomst utan äfven i afseende a deras ymnighet*). Det torde derföre vara skäl att, sedän de all- männa naturförhällandena i de skilda socknarne blifvit au- tydda. i ett sammanhang behandla vegetationsförliällandena i hela detta omräde. Den del af Pälkjärvi, sora var föreraäl för vara exkur- sioner, kan betecknas säsom ganska kuperad, ehuru kullarne (vaakat) öfverhufvudtaget äro läga; endast jeraförelsevis säilän samt blott pä nägon mindre fläck träder det underliggande berget i dagen; högre eller uägorlunda liöga berg saknas full- komligt. Jordmäneu bestär nastan uteslutaude af fin sand eller oftare sandmylla; rullstensförande sand och grus pämin- ner jag luig ej hafva sett, Ett lager af lera sträcker sig sä- som ett bälte frän Tyydinsaari längs stranden af Jänisjärvi tili Pirttiniemi och närmar sig Tohmajärvi gränsen, och mä det tilläggas, att, enligt de uppgifter jag erhöll pä orten, lera helt och hället torde saknas i den vester om Jänisjärvi be- lägna delen af socknen. Kalksten har brutits eller brytes för Värtsilä bruks behof pä tvenne ställeu i socknen, hvardera belägna pä andra sidan sjön, dock synes kalk äfv^en förekomma ä Korkianiemi; för näranda bruks räkning brytes dessutom qvarts vid Valkiavuori snedt emot Tyydinsaari. Redan af det föregäende framgär att Pälkjärvi delas af Jänisjärvi sjö i tvenne delar, i det en mindre del af den- sarama, hvilken blott genom ett temmeligen sraalt sund sam- manhänger med den öfriga sjön, skjuter in i sockeu. Läng- den af denna ej obetydliga sjö är, om raan medräknar den ifrägavarande mindre delen, öfver 2 mii, dess största bredd omkring 1^/2 mii. Den bildar pä flere ställen större eller mindre vikar, hvilka ätskiljas af i botaniskt afseende ganska intressanta, ofta temmeligen länga uddar, blaud hvilka mär- *) De ständorts-anteckningar, hvilka här ej blifvit använda, är det min afsigt att i manuskript öfverlemna tili Societas pro Fauna et Flora Fennica. 23 kes den redan nänmda Korkianiemi; stränderna äro i allmän- het inom nu ifrägavarande socken, särdeles närmast vattnet, steuiga och mer eller rnindre branta. Anmärkas bör för öf- rigt att frän Jänisjärvi liksom frän de flesta sjöar i granska- pet hemtas myrmalm, hvarföre mähända jernhalten utöfvar ett visst inflytande pä sjövegetationen. Öfriga vatten äro af mindre betydenhet, nägra träsk finnas väl, men de äro mera smä, likasä bäckarna. Försumpningar förekomraa hufvud- sakligen kring träsken, men äro af ett jeinförelsevis högst in- skränkt omfäng, särdeles gäller detta mossar och myrar, men äfven de kärrartade dälder som finnas här och der äro alla raera smä. Ett nägot större kärr skulle dock finnas i sko- gen, men, da det uppgafs vara temmeligen aflägset och vägen dit, säväl enligt uppgiften som enligt hvad man af början kunde diima, var mycket steril, besöktes det ej; gungfly sak- uas, sä vidt jag vet, helt och hället. Svedjebruk idkas allmänt och torde de flesta ställen som i nagon män egna sig härtill nägon eller rättare flere gänger blifvit svedjade, hvarföre äfven närmare byarne finnas sterila backar, hvilka numera ej vidare kunna brukas pä nägot sätt. En följd af svedjandet och kanske äfven af lättheten att tili Värtsilä bruk afyttra ved, är att skogarne äro mycket illa medfarna. Egentlig barrskog sägo vi ej och uppgafs att dy- lik ej förefans utom kronoskogarna, som dock ej ligga inom socknen. Akerbruket stär pä en ganska lag ständpunkt; sä fun- nos i allmänhet inga diken, endast pä Tyydinsaari säg jag spär härtill. Odlingen omfattar de vanliga sädesslagen: räg, korn, hafre, dessutom potäter, nägot men mera litet Iin, hampa och bondböner (Vicia faba), men sävidt jag har mig bekant ej hvete, ärter eller bokhvete. Trädgärdsodling hade ej ännu i nägon form hunnit sprida sig tili allraogen, dä äfven i täp- porna närmast bygnaderna odlades potäter eller pä sin höjd kolrötter (och tobak). Boskapsskötsel idkas nägot, men de naturliga ängarna voro, ätminstoue denna sommar, ganska dä- liga och nägra odlade ängar funnos ej. Mähända torde för- hällandet vara annorlunda pä de större lägeuheterna, men dy- 24 lika finnas ej alls pa den sidan af sjön vi besökte ocli pä au- dra sidan blott 3, hvarföre det nu näninda torde ega siu till- lämpning äfven pä den öfriga delen af socknen. ()fverhuf- vudtaget är trakten mera tätt bebygd; innevänarne äro lu- theraner och, sasoni karelarne i allmänliet, mycket pä resor, här hufvudsakligen för att frän ocli tili brukeu (Värtsilä och Möhkö i Korpiselkä) transporterä jern m. m. Hvad de träd och buskar angär som förefinnas i trak- ten, framgär af det redan nämnda att hvarkeu tallen eller granen ensamma uppträda skogbildande. Likväl förekoiuma de, särdeles tallen, närä nog alltid inströdda i de skogar som finnas, raen i mycket mindre mängd äu löfträden. När marken en längre tid f att stä osvedjad och den ej helt och hället förlorat sin kraft, tyckes här, liksora i öfriga delar af landet, uppstä ung skog, bestäeude tili största delen af björk; pä mycket torra och branta ställen öfverväger graalen, hvil- ken alltid tili en icke ringa del ingär i skogens sammansätt- ning. Bristen pä en större mängd lämpliga svedjemarker gör likväl att skogen vanligen nedhugges, innan den hunnit sin fuUa utveckling, ätminstone kunde man ej nägonstädes se syn- nerligen äldrig skog. Utom de nu nämnda trädslagen finnas i skogarua temmeligen mycket asp, hvilket särskildt fäster uppmärksamheten, da man kommer frän Kiides och Tohma- järvi, der aspen sävidt man kunde se frän landsvägeu och pä smärre exkursioner jemförelsevis säilän tyckes hinna nägon betydligare storlek; vidare förekommer här nagon rönn och sälg och ännu sällsyntare hägg. Alnus glutinosa tyckes vara ganska sällsynt, vid Jänisjärvi säg jag den ej, dereraot fick jag emottaga qvistar af den, tagna vid Hotikkalampi närä Ku- hilasvaara; sjelfva träden uppgäfvos vara ganska stora och mindre träd sades iifven förekomma i ett uärbeläget kärr. Linden förekommer ä Korkianiemi ganska ymnigt och i gan- ska stora träd, likasä tycktes förhällandet vara ä den närbe- lägna Niinisaari; äfven ä Pirttiniemi tog jag densamma, men voro träden här vida mindre; för öfrigt uppgafs den vara rar. Af de sällsyntare trädslagen alm, lönn och hassel säg jag ej spär och hörde dem ej heller omtalas; särskildt var äfven 25 namnet pu Lassein obekaut. Hvad Salices augär, är S. i)hy- licaefolia mycket allraän och förekommer stundom i stora massor, S. nigricans är vida sällsyntare, dessutom anteckua- des S. penfandra, cinerea, aurita^ Lapponiim och vagans. Af öfriga buskar förtjeuar blott Bosa kareiiea att särskildt nämuas, den förekommer gauska allmäiit pa olika lokaler, dock, säsom Norrlin aiimärkt, företrädesvis ej alltför läiigt frän boningar; vidare finnas, men ej särdeles allmänt eller ymnigt, i skoo-ar och lundar: Viburnum, Lonicera xylosteum, Ribes nigrum, Rhamnus frangula, Rosa ciiinamotnea^ Rubas idaeus^ Dapline och Junipenis (Betula nana r.). Äfven af Ruskeahi var det eu ganska ringa del vi be- sökte, proportionsvis äunu mindre äu af Pälkjärvi. En stor del af den n. o. ora JäuisjärAi belägna delen utgöres nemligen af skogsmark, genom hvilken blott nägra gängstigar leda tili de derstädes befintiiga torpeu ; da det, pä grund af de upplys- ningar som erhöllos, ej är nägot skäl att antaga det denna del vore olikartad med de inre delarne af Suistamo, liade vi föga skäl att uppehälla oss der och var det säledes blott den vid sjön och landsvägen belägna trakten at hvilken vi eguade var upp- märksamhet. I alit väsentligt gäller om denna detsamma som om det närbelägna Pälkjärvi, dock med smä modifikaliouer; sä voro bergen i mellersta delen nägot högre och vida mera blottade, mot norr blifva äter backarne lägre och at Söder (sö- der om Soanjoki) blir trakten alit jemnare och jemnare, bil- dande en öfvergäng tili Suistamo. Lera torde knapt finnas, ntan blott sand af likartad beskaffenhet som i Pälkjärvi, der- emot iinues, att döma af vegetationen, kalk ä det redan omta- lade _Korpikallio. Mera olikhet erbjuda vattnen, i det att i Jänisjärvi sjö, som här inskjuter med en läng vik, infaller ett nägot större vattendrag, nemligen Soanjoki ä, af hvilken eu par verst kunna betaras med en mindre angbät och hvilken äfven högre upp är flötbar. Pä begge sidor om denna ä ut- breder sig ett nägot myrartadt kärr och är särdeles utloppet mycket sumpigt, och säledes stränderna af Jänisjärvi här del- vis olika dem i Pälkjärvi. Äfven i de öfriga delarne af trak- ten äro försumpningarne nägot allmännare än i sistnämuda 20 socken. Du trakten vidare är nägot glesare befolkad, iiro sko- garna raindre sköflade iin i grannsocknen ocli harrträden, sär- deles granen, yranigare, hvaremot fältbackarue här äro af min- dre betydenhet. Innevruiarne dels lutberaner, dels öfvervä- gande greker. — Om träd ocli buskar torde, med iakttagande af hvad ofvan blifvit nämudt om barrträdeu, gälla ungefär detsarama som i afseende ä Pälkjärvi, nägra buskar äfvensom Alnus glutinosa hafva dock ej blifvit särskildt antecknade för Ruskeala. Af linden förekoramo träd, som uppnädde en böjd af omkring 7 alnar, pä Korpikallio, der jag deremot förgäfves sökte efter lunn ocb alm, hvilka af befolkningen i grannska- pet uppgäfvos förekomma deromkring, ehuru de pä sjelfva stället ej kände tili dem. Mäbända f()rekomma de dock der, ätmiustone gäller detta, euligt D:r Backmans uppgifter, lönnen. Det första intrycket af Suistamo *) är helt olika det raan erbäller af de nyss skildrade trakterna, bvartill i icke ringa män bidrager att de etuografiska förbrdlandena pä hvar- dera stället äro ganska skiljaktiga. Detta gäller dock äfven i viss män naturförliällandena, i det att de höga branta kul- lar som utmärkt särdeles Pälkjärvi helt och hället saknas i Suistamo, der marken antingen är jemu eller backarne ätmin- stone äro ganska längsluttaude. Af berg, väre sig höga eller läga, ses knappast nägot spär, sä att bergväxter ej stä att finna. Här är skogeu fuUkomligt öfvervägande, bestäende för det mesta, ätminstoue i de trakter som besöktes, af temmeligen ren löfskog, der björken nastan ensam bildar beständet, dock linnes här och der pä sterila ställen äfven ren tallskog. Löf- skogeu är ofta ganska vacker, men nägra större furuträd fin- nas ej. Jordmänen är alldeles öfvervägande dylik sayd **) som i Pälkjärvi; blott vid Valkiajärvi, en mindre sjö helt närä Suistamojärvi, antecknades lera. Här kan naturligtvis ej blifva fräga om att, säsom i Piilkjärvi, bryta nägra stenar- ter, hvaremot äfven här hemtas myrmalm ur sjöarne. Af *) llänned lorstas tifverallt i det följantle dolen vester om Uuk- sunjoki. **) Hiir finnes dock utruinstone en större as af svagt rullstensfö- rande sand. 27 dessa finnes i socknen utoni Jänisjärvi, sora utgur gräns raot vester, en aunan större sjö, nemligen Suistaraojärvi samt dess- utom nägra miudre, hvarjemte truskeu liär delvis äro vida större. Liksoin trukten öfverhufVud äro äfven stränderna jemna och raer eller mindre länggruuda, ätrainstone gäller detta begge de näranda sjöarue. Af rinnande vatten mär- kes an som förenar dessa sjöar, Sarkajoki, som infaller i Suis- taraojärvi äfvensom Uuksunjoki, hvilken antagits säsora gräns raot Onega Karelen samt nägra raindre. Försurapuingarne äro här ganska talrika och förekomma öfverallt i skogarue af större eller mindre orafäug, dock saknas gungfly. Svedjebruk idkas äfven här, dock troligen nägot raindre än i Pälkjärvi och Ruskeala, ätrainstone äro äkerfälten större och kanske nägot bättre skötta. Ungefär samma kulturväx- ter odlas, dessutom äfven nägot bokhvete och ärtei". I Suis- tamo kyrkby fiunas trädgärdar, likväl endast för odliug af köks- växter, särdeles kai ooh gurkor. Äfven äugarue äro mähända nägot bättre än i de bäda audra socknarna, dock funnos ännu (är 1876) inga odlade ängar. Befolkuingen, som nastan ute- slutaude bekänner sig tili grekisk-ryska trosbekännelsen, lefver mest saralad i nägra större byar, hvilka i allraänhet ligga pä längt afständ frän hvarandra, deremellan ser nian stundom pä länga sträckor ej nägra odlingar. Säsom en följd häraf kan man betrakta att fältbackar jemförelsevis säilän förekomma. Hvad träden angär, sä förekommer, säsom nämndes, ej blott björken utan äfven tallen skogbildande, hvaremot gran och gräal här äro nägot raindre ymniga. Af klibbalen säg jag ett orakring 9 alnar högt träd vid Ulraalaks, derinvid ett annat raindre. Afven linden förekoraraer vid Ulmalaks, ehuru raest planterad, dessutom sägs den pä en backe vid Suistarao- järvi, pä det senare stället endast buskartad. I afseende ä almen märkes att doktor Backraan säger sig pä vägen frän Leppäsyrjä tili Uuksujärvi sett en alm, antagligen U. niontona. Mera olikhet erbjuda buskarne, i det jag hvarken säg Loni- cera, Daphne eller Rihes nigrmn, hvilka knapt torde före- komma, om ej raöjligeu den sistnämnda, deremot är dverg- 28 björkeu ganska allraän, under det jag i Pälkjärvi sag den blott pä ett enda ställe. I afseende ä stäudorts-anteckuingarne liar jag öfverallt följt de anvisningar Norrlin gifvit i siua arbeten och börjar säledes med tallskogen. Säsom redan blifvit päpekadt, anträffades dylik endast i Suistarao, der den, särdeles nägot längre bort frän byarue, iii- tager öfre delen af de asar ocb öfriga böjder, som finnas i sockneu. Tallen uppträder här dock temmeligen gles, ej bel- ler iakttagas gnifre tili atVerkning mogua stammar. Inblau- dade bland tallen furekomma mj-cket enstaka och förtvinande nägon gräal och björk, hvarjerate högst sällsynt ses unga tel- ningar af gran och asp. Marken betäckes tili största delen af ett tätt laftäcke, bestäende nastan uteslutande af renlaf. Mossor finnas här ej, med undantag af spridd Polytrichum piliferum. Af risväxterna förekommer Ijungen ymnigt, min- dre rikligt och sterilt finnes lingonriset, hvarjemte ehuru högst spridda päträifas mjölon- och krakbiivsris. Af gräs och örter visade sig äfven pä ganska stora sträckor ej ens ett spär. Endast de styfva vintern uthärdande Lycopodlum compla- natum och Eqvisetum hiemale afbryta enforniigheten och sä- som en raritet der marken blifvit blottad, säsom A^id lands- vägskanter etc, ser raan Carcx eyicetoruni. Fräuser man sä- ledes de sällsynta eller spridda lafvarne, hvilka i allmänhet äro smä, finnes här samraanlagdt endast 14 arter växter, ett i sanning ringa antal. Hvad äter löfskogarnes förekomst i de olika socknarne angär, sä fraragär redan af det ofvan namu da att de öfverallt. särdeles dock i Suistamo, upptaga temmeligen stor areal. I sistnämnda socken är man dessutom i tillfiiUe att äfven när- raare byarne se jemna beständ af ganska stora och vackra träd, hvarjemte denna sländort här är mest typisk, i det att träden nastan uteslutande utgöras af björk. I dylik ganska frodig ehuru hvarken synnerligen tät eller äldrig skog, belä- gen pä nastan alldeles jemn mark ej längt frän Suistamojoki, antecknades följaude. Beständet bildadcs, säsom redan nämn- 29 des, af björk ; iiiblaiidade blaud dessa, ehuru ej naende sainma höjd, förekommo asp och gräal äfv^ensom nagou enstaka tali och rönn. Af buskar fimnos Rosa karelica, Jiiniperus och Salix phylicaefoUa, ehuru särdeles den förstnäranda raycket sparsarat. Af risen förekom Ijungen ej säilän rikligt, pä min- dre fläckar tili och med täckande, vidare rikligt Vaccinium vitis-idaea, för öfrigt Mi/rtillus niyra (äfvensom pä ett fuk- tigt ställe Mijrtillus uliginosa). Af örter var Rubus saxati- lis ymnigast, dernäst Majanthemuni, Potentilla tornientilla och Melampyrum silvaticum. Gräsvegetationen bildades af Calamagrostis silvatlca, Ägrostis vulgaris och Änthoxan- fhum raed inblandning af Aira flexuosa och caespiiosa. Af raossor förtjena blott Hi/pnum Schreberi och Dicranum sco- parium att framhallas. För öfrigt antecknades följande växter: Chri/santhemum leucanthemum. C. perslcifolla. Achillea millefolium (steril). Pninella vulgaris. Antennaria dioica. SoUdago virgaurea. Hieracium pilosella. H. vulgatum. H. iimbellatiim . Hypochaeris tnaculata. Trichera arvensis. Galium Mollugo. G. uUginosum. Oxalis acetosella. Geraniuni silvaticum. Viola silvatica. V. Carlina. Stellaria graminea. Chamaenerion. Rubiis arcticus (t. riklig. eliuru steril). Fragaria vesca. Vie ia Cracca. Cami^anula glomeraia. Euphrasia ofjicinalis (vid en väg). Melampyrum prafense (t. rik- ligt). Trientalis europaea (t. rikligt). Pimpinella saxifraga. Aegopodiimi podagraria (ste- ril). Ranunculus acris. R. polyanthemos. Pyrola secmida (t. riklig). P. minor (t. riklig). Convallaria majalis. Par is qvadrifolia. Eqvisetuin (steril). Polystichum spinulosum. Polypodium Dryopteris (t. rik- lig). Lycopodium- Selago. L. clavaUmi (t. riklig?). 30 De torra och inera typiska liifskogarne i trakteu likiia ätminstone tili sinä hufvuddrag denna. I en frodig gammal hjörkskog ufven närä Suistamojoki bildades risvegetationen na- stan uteslutande af Myrtillus nigra; af örter var Mela>nj)y- rurn nemorosum ymnigast, för öfrigt mä af dessa framhällas ymnig Gera)iium silvaiicum och Cotivallaria majalis sarat af spridda Leontodon hispidus och Galium boreale. Af gräsen var Calamagrostis silvatica mycket ymnig, vidare märkes Melica. För öfrigt varierar denna ständort, särdeles i Pälkjärvi och Ruskeala, ganska mycket, a lägländtare ställen uppta- gande viixter, som egentligen tillhöra ängsvegetationen, da ständorten utom af de ofvan uppräknade karakteriseras af ym- nig Melamptjrum pratense och Spiraea tdmaria samt dess- utom AlchemUla vulgarls, Pyrola rotundlfolla, m. fl.; af grä- sen är pä sädana ställen Aira caespitosa det förnämsta. Pä mycket torra och branta ställen äter tillkomma ar- ter frän fältbackarne och utmärkas dylika lokaler af ymnig Leontodon Iiispidns, Pteris aqvilina och Hieracium iimbel- latum, växande tillsammans raed Biihu smxatilis och Melam- pyra, dessutom mä härifrän framhällas ofta steril Angelica silvestris. För öfrigt mä anmärkas att, sasom redan ofvan an- tyddes, gräalen i de tvä sistnämuda socknarue nastan alltid förekommer jemförelsevis ymnig. Tillkommer deremot granen i sadan mängd, att skogen mer eller mindre närmar sig blandskog, undergär vegetatio- nen än flere förändriugar, i det att mosstäcket, som nu utgö- res af Hypmim Schreberi och proliferum jemte Polytrichum commime med inblandning af nägra andra arter, blir mycket rikligt, hvaremot gräsen och örterna rainskas säväl tili art- antal som myckenhet. Bland de förra märkes särskildt Aira Jiexuosa; bland de senare Majantkemum, Linnaea, Cornus suecia (r.), och nägra Pyrola arter, hvaremot flera af de of- van uppräknade försvinna eller blifva sällsynta. Dylik blandskog anträffas dock jemförelsevis säilän (af raig antecknad blott för Ruskeala'), hvaremot öfvergängsfor- mer tili densamraa ej äro sällsynta. oi Lika allmänna som löfskogarne lika sälls3^nta ävo luu- darne. Den enda nägot större lokal med tydlig lundvegeta- tion säg jag pä Korkianiemi *), dock var ej heller denna fullt typisk, da nyligen, att döma af de pä raarken utbredda stam- marne, större delen af de äldre asparne blifvit nedhuggen, hvarföre träden i allraänhet voro jemförelsevis glesa och laga. Da emellertid flere af de för trakten mest anmärkningsvärda växterna förekoramo härstädes, sä torde eu närmare beskrif- ning af denua ej sakna alit intresse. Stället är beläget ne- danför ett brant berg, sluttande at öster och smäningora öf- vergäende i eu lägre belägeu ärig. Förrän träden nedhuggits, torde aspen bildat Imfvudmassan, nu uppträdde ungefär lika mycket asp, röun, sälg och gräal. Buskarne, som voro gan- ska ymniga, utgjordes af Lonicera, Rosa cinnaniomea^ Ruhus idanis, Daphne och Salix 'phylicaefolia . Mossorua voro huf- vudsakligen representerade af Muia och Hypnum triquetriim, lafvar och ris saknades, gräsvegetationen hade blott att upp- visa nägra strän af MUium, Melica, Poa nemoralis, Calama- grosfis silvatica, hvartill af halfgräs kommer Carex digitata. Den rikliga örtvegetationen bestod af följande mer eller min- dre ymniga arter: Äegopodium {my okei ymni^), Angelica sil- ve?tris, Geranium silvaticum, Viola mirabilis, Chamaene- rion, Orobiis verniis, Vicia sepiiim och lägre ued vid ängeu Crepis paludosa. För öfrigt antecknades: Solidago Virgaurea. Melampyrum silvaticum. Picris hieracioides. Trientalis europaea. Taraxacum officinale. Ranunculus acris. Trichera arvensis (mähända Aconitum septentrionale (vid senare tillkommen). öfvergängen tili ängen). Galium boreale. Actaea spicata. Campanida glomerata. Oxalis acetosella. Pruuella vidgaris. Viola iimhrosa. Veronica Chamaedrys. Cerastium vulgatum. *) Äfven pfi Pirttiniemi voro hithörande växter allmiinna, raen deii lundartade delen var mindre; här lörekom bland flere af de nu uppräknade Anemone hepatica. 32 Alchemilla vulfjaris. Majanthemum hifoUum. Rubus saxatilis. Par/s quadrifolia. Geiim rivale. Equlsetum pratense? Spiraea ulmQria. Pohipodium Dryopteris. Lathyrus prateiisis. Äsplenium fiUx-femina. Vicia silvatica (g. allmän). äfveDsom lägve ned: Pyrola minor. Rhinanthiis majoy. Epipactis latifolla. Parnassia pcdustris. Listera ovata (g. yraiiig lägre Gymnadeiila coiiopsea. ned). Botrychlum Lunaria. Convallaria majalis. Öfvergä vi nu tili de öppiiil iiiarkerna, su muta oss torst Ijunghedariie, Iivilka, om de än ej äro af synnerligt stov utstrilckuiug, dock uägou gäug förekomina i Pälkjilvvi, der iiiarken aiitagligen genom ifrigt, ehuru för läiigre tid sedän tillbaka bedrifvet, svedjande blifvit beröfvad livarje spär af skog, är raycket steril och mer eller niiudrejemu. Att sved- jaTidet värit orsaken tili dessa lokalers uppkomst, torde framgä deraf, att de upptruda spridda och äro af riuga orafang, hvar- emot de naturliga hedarne vanligeu ilro mer eller raiudre sam- raanliängande och vidsträckta. Marken är här helt och hill- let beklädd nied ett tätt tilcke af Ijung, eudast enstaka visa sig nägra helt unga eller kanske snarare fiirkrympta träd och buskar, sasom graal, tali och äiinii sällsyutare Snlix pliiiHcae- foliu. Hvad veii^etatiouen i öfri^t angär, sa förekomma här inga andra växter äu pä de torra fältbackarne, om än arterna bade tili fiirekomst och autal äro vida sparsammare och sjelfva växterna i allmänhet mer eller mindre sterila. Ofverraskande är derföre att hiir iiagou gaug träfta Rubus arcticus med väl och ymnigt utbildad frakt. Kn annan växt, som visserligen var ganska rar härstädes, men iin mera ovilntad, ^'ar Orchis macnlata. Sasom det redau framgär af deu allmänna öfversigten, upptnga deremot de torra fältbackarne i Pälk järvi, ehuru ej i Suistamo, en ganska betydlig areal. De intaga isynnerhet sluttningarne och ofta äfven topparne af kullarne (vaarat), sär- delas närmare byarne, der marken oftare blifvit svedjad, äro 33 i allmänhet ganska brant sluttande och bära ofta spär af den fordua svedvegetationen. Under det de sälunda ä ena sidan smäningorn uppstä af svedjebackar och man pä ett fält, som blifvit svedjadt under olika tider, tydligt ser huru svedens väx- ter alit mer och mer uudanträngas, sa öfvergä ä andra sidan ofta de äldsta fältbackarne, om de äro helst nägorlunda bör- diga, tili löfskog, i det att unga skott eller buskar mest af Alnus incaiia mer eller mindre ymnigt uppspira. Vanda vi först vär uppraärksamhet pä de mera typiska torra fältbackarne, sä antecknades af buskar blott Rosa cinna- momea, ej ens euen, som i vestra Finland nastan alltid växer pä hithörande lokaler, förekommer här. Risväxter saknas na- stan alldeles och representeras blott af nägra fa ständ Ijung och lingon. Mossor och lafvar förekomma temmeligen ym- nigt, ehuru ej täckande; af dem saknas Polytrichum junipe- rinutn troligen aldrig och är stundom ymnig, vidare förekom- ma Polytrichum ])iUferum, Ceratodon och af lafvar Cladina silvatica samt Peltigera arter. Af örter visa sig mer eller mindre ymnigt: Eri (/eron acris, Achillea Millefolium (ofta steril), Hieracium Pilosella, H. iimbellatum, Epilohium mon- tanum f. collinmn, vidare Anthemis tinctoria, Trichera ar- vensis, Pimpinella 'saxifraga m. fl., oberäknadt en stor mängd spridda eller tillfälliga. Äfven gräsen förekomma ganska myc- ket, ehuru alltid glesa; de talrikast förekomraande äro Fe- stiica ruhrn och Calamar/rosiis silvatica, för öfrigt Agrostis vidgaris, m. fl. Blir jordlagret öfver det underliggande berget mycket tunt eller berget nastan träder i dagen, karakteriseras örtvege- tationen af Crepis tectorum, Veronica verna, Arahis Tha- liana och Woodsia ilvensis; af gräs förekomma Agrostis vul- garis och Festuca ovina; mossorna äter representeras pä dy- lika ställen förnämligast af Hypnum abietinum. SkuUe, säsom ofvan framhöUs, telningar i större mängd infinna sig, förändras vegetationen jemförelsevis föga tili en börjau. Det trädslag, som pä dessa ställen ymnigast uppträ- der, är, säsom flere gänger framhällits, gräalen, skott af andra träd, säsom björk, tali och sälg m. fl., förekomma aldrig i sä 34 Stor mängd. Da dessa telningar blifvit nägorlunda höga och tätä, börja risen (Vaccinium vitis-idaea) och nagra arter frän löfskogen, säsom Potentilla tormentilla äfvensom f. ö. Rubiis arcticus (nägongäng) och Anthoxanthum, tilltaga i ymnighet, men derjemte qvarstä dock flera af fältbacks växterna, säsom Hieracium pilosella, Epilohimn uiontanum, Ächillea Mille- foliiim m. fl. A fältbackar som jernförelsevis nyligen blifvit svedjade märkas framför alit Chamaenerion, vidare Fragaria vesca, Chrysanthemiint, Poa pratensis m. fl., äfvensom en gäng en steril Eqvisetum, troligeu arvoise. De bilda öfvergäng tili de egentliga svedjebackarue , der vegetationeu bestär af fält- växter och dylika som följt raed kulturväxterna, blandade i vexlande förhällanden. Nägra växter tycktes dock hufvudsak- ligen trifvas pä dylika lokaler, sä var här fallet raed Carduns crlspus, Campanula cervicaria (r.), Scrophularla nodosa, Me- landrium pratense, Potentilla intermedia var. canescens och Trifolium ayrariiim, äfvensom i viss män med Picris, hvar- jemte Silene inflata och Centaurea phrygia voro särdeles ymniga. Da slutningarue vanligen säsom nämndes äro terameligen branta, uppstä mera säilän friska fältbackar och intaga de som förekomraa antiugen de fä mindre skarpa sluttnin- garne af »vaarat» eller kauterna kring äkrarue. Sä riklig vegetationen än är pä dessa ställen, är den dock ej synnerli- gen yppig (ätminstone var förhällaudet sädaut denna soramar), da ffrimden likvill alltid är temmeliQ:en ofruktbar sand^^^X Ytterst Sallan och ilfven da blott vid kanten ser raan hiir nägot enstaka busklikt skott af gräalen eller nägon Salix. Buskar förekomma nägot mera, nemligen Bosa karelica och Ruhus idaetis. Mossor, lafvar och ris saknas, endast vid eller pä nägon sten (hvilka för resten äfven förekomma säilän") finnes tillfälligtvis nägon hithörande växt. Afven gräsen (ocli halfgräsen) äro af mindre betydenhet, af dessa förtjena Antho- xanthum, Dactylis, Agrostis vulgaris och Poa j^ratensis att *) A Tyydinsaari vav det mest blott en helt sinal kant, som skilde iikern friin strandpn, livarföre här nagon filltbacke knapt förelans. 35 •särskildt orauämuas. Sä mycket mer vigtiga äro örterna; de ymuigast förekommande äro Leontodon hispidus och Trichera arvensis, dernäst Prunella vulgm-is, Trifolium ijratense och repens. För öfrigt inärkas Chri/sant/tenmm, Achlllea Mille- folium, Ranuncuius acris, Hypericiim qvadrangulum, Alche- iiiilla, Vicia Cracca, Rumex acetosa m. fl. IJtom de nu uppräknade, hvilka äro mer eller mindre gemensarania för de flesta dylika lokaler, anträffas pä olika ställen änuu nägra audra arter i större inängd, sä t. ex. Leonto- don niitiimnalls, Dionthus delloides, Rhinanthus niinor, Eu- phrasla ofjicinalis och pä kalk eller lergrund Centaurea ja cea, dessutom nägon gäng Erigeron acris, Picris (en gäng), Hieracmm ;>pubescens-'>, Taraxacum, Silene inflata (närmare iikrar, liksoni Tritlcnm repens) ete. I Suistamo, der friskare fältbackar ätminstone närma kyrkbyn äro äunu sällsyntare än i de andra socknarne, var Centaurea phrygia mycket ymnig pä en likartad ständort, vidare märktes Galium moUugo^ G. boreale, Latlitjrus pra- fensis, äfvensom Potentllla tormentilla, Spiraea uimaria och Aira caesjjitosa, de sistnämnde antydande öfvergaug tili föl- jande ständort. Angar linnas temmeligen mycket, men äro, säsom redan uämndes, utom i Suistamo öfverhufvudtaget däliga. Egent- liga härdvallsängar saknas dock närä pä helt och hället, en- dast vid Leppäsyrjä i Suistamo säg jag en äng, soni delvis pärainte om dessa. Flertalet äro deremot mer eller mindre väta och tufviga, hvaremot kärrängarne, sora äro ytterst däliga, tyckas i alla afseeuden vara af mindre betydelse. En större nastan jemu, nägot tufvig äng närä Kuhilasvaara i Pälkjärvi, belägen nedanför ett temmeligen brant berg och sträckande sig tili en mindre a, stundom dock afbruten af inskjutande löfskog, torde tili sinä hufvuddrag kunna tjena säsom typ för de bättre eller medelgoda äugarne i trakten ; pä denna anteck- nades fuljande. Om man helt och hället fränser frän vege- tationen i närheten af de trädgrupper, hvilka säsom redan nämdes skjöto in i ängen, dä denna mer eller mindre bestod af lufskogsväxter, fans pä den egentliga ängen blott nägra 36 smä skott af Salix phylicaefoUa. Mossovna voro ej synner- lio-en talrika och representerades hufvudsaklij^en af Sphacjnum subsecundum ocli strictum, ^^h^n^om -.xi Hyimum cordt f olmm ocli intermedium, CUmacmm deudroides ocli Bnjur.i pseudo- triquetrim, de sistnämnde dock af mindre betydenhet. At örter funnos i större mängd Galium idU/lnosum, Pedicula- ris palustrls, Ranuncidus auricomus, Viola palustns, Polij- gala amara, Potentilla tormentilla, Geum rivale, Trifolmm spadiceum., Folycjonum viviparum och Eqvisetum palustre äfvensora pä tufvor Crepis pahcdosa. Vida ufvervägaBde voro dock gräsen och halfgräsen, hvilka uugefär voro af hka be- tydenhet, ehuru pa olika fläckar af ängen. Af gräsen var Nardics det i största mängd förekomraande, dernäst Agrostis canina, Festuca rubra och Aira caespitosa, spridt förekora Anthoxanthum. Hvad halfgräsen angär, voro Carex vulga- ris, C. dioica och C. flava ungefär lika ymniga, deruast C pallesce»^, C. canescens, C. stellulata, C. irrujua, C. cae- spitosa, C. sparsiftora, C. elongata och Eriophorum angusU- folium, de sista mer eller mindre spridda. Af örter funnos vidare Cirsium heterophyllum. Mijosotis linguhita. a palustre. RhinaMhus minor. Hieracium glomeratum Auctt. Thalictrum Jiavnm. H. cymosum. Banuncuhis acris. H. fioribundim Auctt. Caltha palustns. Leontodon hispidus. Farnassia palustns. Taraxacum. Epihbimn palustre (a.). Galium palustre. Spiraea uimana. G trifidum. Comarum palustre. Campanula patula. Orobus vernus (r.). Trijolium pratense. Luzula muWjlora. Montia fontana. Juncus Jiliformis. Bumex acetosa. Dessutoin funnos pä tufvorna: Solidago Virgaurea. Geranium sylvaticum. Hieracium vulgatum. Ri'bus arcticus. H. umbellatum. R- saxatUis 37 TrientaHs eiiropaea. Majanthemum hifolium. Ranunculiis repens. äfvensoin nagra arter tydligen tillhörande fältbackarne, nem- ligen Chrysanthemum, Antennaria dioica, Hieracium Pih- sella, Alchemilla vulgaris, Lathyrus pratensis ocli Vicia Cracca. Det mä clock amnävkas att af de här uppräkcade växterna Polygala amara öfverhufvudtaget dels är sällsynt dels helt ocli hället saknas, säsora fallet är i Suistan)0, hvar- jemte Eqvisetum palustre, om den äfven förekonimer, säilän är sä riklig, hvilket äfven i mer eller mindre grad är fallet med Geum rivale och Ranunculiis auricomus; öfriga mindre betydande afvikelser att förtiga. Pä den redan orauämnda ängen vid Leppäsyrjä före- kom Trollius ganska mycket, vidare antecknades derstädes EfHophoriim latifoliiim, Trichophorum caespitosum, Tr. al- pinum, Agrostis vulgaris, Trifolium repens temmeligeu rik- ligt, äfvensom flera sällsyntare, hvarjemte Bhinanthus minor, Epilohium palustre och Anthoxanthum voro ymnigare. Med undantag af de tre förstnämnda voro nu senast nppräknade växter äfven allmänna pä ängarne kring Suis- tamo kyrkby, der, oberäknadt nägra sällsyntare växter, Cala- hiagrostis stricta och Enodium, särdeles den förra, pä sinä ställen voro nog ymniga. I öfriga afseenden öfverensstämde dock alla de nu omnärada ängarne; sä utgjorde pä alla iVar- dus stricta den mest förherrskande växten liksom af Carices C. fiava, C. dioica och i mindre grad C. vulgaris vore de talrikaste. Nägon gäng voro ängarne, dä de blifvit fullkomligt van- skötta, bevuxna med buskar, isynuerhet S. phylicaefolia (i Suistamo nägon gäng äfven S. nigricans). Sä hade den först- nämda pä en temmeligen stor äng i Pälkjärvi tagit fullkom- ligt öfverhand, hvarjemte marken alltmer betäckts af Poly- trichum commune och Aulacomiiium palustre, hvaraf följde att ängen nu var fullkomligt oduglig. Det torde för öfrigt böra ihägkommas att icke sä säilän ställen, sora enhgt den botaniska terminologin ej kunna kal- las ängar, dock säsom sädana af inbyggarne användas. Isyn- 38 nerhet är detta fallet med de friska fältbaokarue, hvilka, sa snart de ega nägou större utsträckning, nästau alltid afmejas. Mellanforraer tili dessa förekomma äfveu, der tili ängsvege- tationen komma flera eller larre af fältbacksväxterna, säsom Euphrasia, Rosa karelica, Llstera ovetta m. fl. Nagon gäng afsläs äfven glest trädbevuxna ställeii; bland här päträfFade växter märkes Melampynim nemorosum äfveusom nägra Salices. A kärräugarne, som förekomma omkring äarue, sär- deles vid deras utlopp, ])äträfFas isyimerliet Carices, sasom mest sterila ocli derigeuom obestämbara former af vulgaris- gruppen, af hvilken för öfrigt Carex vulgaris och C. acuta äro ymnigast, vidare C. canescens m. fl. äfveusom ymuig Eriophorum angustifolium. Af gräs iakttogos blott Agrostis canina och uägra Calamagrostis-arter. Blaud örter före- komrao: Galium 2^alustre, Mentha, Scuteilaria (pä tufvor), Caltha (t. ymn.), lianunculus auricomus, B. o-eptans, Stel- laria p)<^lustris, Comariim, Alisma, Jiincus filiformis (a.), Eqvisetum limosum (stundom ymuig); äfveusom uägra miu- dre anmärkniugsvärda arter frän de egeutliga ängarue. Pa de glesa kärräugarne ^'id Soaujoki tillkomma väl uägra väx- ter, säsom Iris, Ciciita och Cardamine pratensis äfveusom Salix Lapponum och Polytrichum commune^ meu öfverhuf- vudtaget äro dock dessa äugar gauska fattiga pa arter. Akrarne äro för det mesta sluttaude, sä att deu ofvau omuämuda bristeu pä dikeu ej är sä raeulig, som mau skulle kuuua förmoda. Mera hiuder lägga kauske de steuar och oodlade ställeu, som ej sä alldeles säilän förekomma midt i äkeru, i vägeu för en ratiouel kultur af deusamma. Det all- mäuuaste redskapet tycktes äfveu fortfaraude vara deu s. k. karelska harfveu d. v. s. i sin euklaste form ett qvistigt träd, som, sedau öfre delen af greuarue blifvit borttageu, omedel- bart är fardigt att auväudas. Kedau i deu allmäuua öfver- sigten uppräkuades de kulturväxter som här odlas; de voro i allmäuhet frodigare äu mau kuude väuta, om äu äkeru stuu- dora var uppfyld af ogräs. Da det är skäl att förmoda det en högre grad af kultur snart skall ästadkomma en geuom- 39 gripaude förändring i afseeude ä dessa, torde det vara af ett visst kiilturhistoriskt iutresse att uppräkna samtliga ogräs, som anteckuades i äkeru. Säsom uedanstäende förteckuing utvi- sar, utgjordes dessa tili nägon del af fältbacksväxter, hvaremot nägra af ruderatväxterna voro i päfallande grad sällsynta. Mer eller luindre ymuiga paträffades: Centaurea cyanus. Spergida arvensis. Cirsium arvense. Apera spica-venti (rägäkrar). Baphanus raphaiiistrum (stun- Eqvisetum arvense. dom mycket ymnig, särdeles i Pälkjärvi). Allmänua — temmeligen allmänna: Matricarla inodora. Achillea mille foliuni. Lapsana communis. Crepis iectorum. Fumaria officinalis. Gapsella hu rsa-pastoris. Thlaspi arvense (nagon gäng ymnig, stundom saknas den). Enjsinmm cheiranthoides. Viola tricolor arvensis. Silene injlata. Ste Ilaria media (mindre i Suistamo). Spridda — sällsynta : Artemisia vulgaris (r. och en- dast i Suistamo). . Gnaphalium uli(/inosicm {vata, st.). Tussilatjo Jarfara (Tyydinsaa- ri r.). Galium aparine. LitJiospermum arvense (rägäk- rar t. r.). Frunella vulgaris. Myosotis arvensis. Galeopsis tetrahit (ofta ym- nig i Suistamo). G. versicolor. lianunculus repens. Ervum hirsutum. Polyyonum lapatJufoUum med var. incanum. P. aviculare. P. convolvuliis. Rumex acetosella. Chenopodium albiim (nägon gäng ymnig). Junciis biifonius (väta st.). Stachys palustris o. arvensis. Lamium purpureum (blott pä Tyydinsaari). Veronica arvensis (r.). V. verna. Rhinanthus major. Arahis thaliana (r.). Camelina dentata (r.)- C. sylvestris (m. r.). 40 Melandrium pratense (i Rumex acetosa. Suistamo). H' domesticus (a?). Cerastium vidgatum (a.?). Festuca riihra. Epilobiiim montanum. Foa pratensis. E. angustifolium. P. trivialis. Ruhiis idaeus (skott). F- annua. Vicia sativa (r.). Bromus secalinus (rägäker V. Cracca. pä Tyydinsaari). Trifoliiim pratense. Agrostis vulgaris. Tr. repens. Eqvisetu)nsglvatlciwi(ria.gon Polygonum hydropiper. gäng ymnig). Fagopgriim esculentum. Härtill komraa ännu otvifvelaktigt nägra andra arter säsom Brassica campestris, Scleranthus aiinuus, Veronica serpylUfoUa och Sagina prociimhens, ehuru de ej inga i raina ständortsanteckuingar, livavjemte Mgosiirus minimus och Ga- gea minima, som uppgifvits för trakten, men ej iakttagits af mig, äfven äro att söka härstädes. I trädgärdarne vid Suis- tamo kyrkby anträffades dessutom Sonchus asper och Se)iecio. I samraauhang härmed mä nämnas att vid akerkanterna växte bl. a. AchUlea millefolium, Carum carvi (r.), Ra)iun- culus repens, TrUlcum repens, Dactylis glomerata, Festuca elatior, Foa pratensis och Phleuni pratense. Pä och vid gärdar och tomter funnos: Artemisia vulgaris. Polygonum aviculare. Lappa steril, troligen tomen- JJrtica dioica. tosa (pä Tyydinsaari). U. urens. Cere/olium sylvestre. Dactylis glomerata. Heracleum ^sihiriciim (r.). Foa annua m. H. Vid vägar och gängstigar äter anträffas, särdeles om de äro fuktiga: Bidens tripartita (vid diken). Fotentiila anserina (r.). Cirsium lanceolatum (torr. st.). Tri/olium Iiybridum tstr.). Myosotis lingulata. Polygonum liydropiper. Flantago major. Triglochin palustre. Stellaria media (ställvis). Juncus bufonius. 41 J. alpinus. Alopecurus fulvus. Alopecurus geniculatus. Poa annua. äfvensom nägra andra raindre karakteristiska. I afseende ä försumpiiiiigarne har redan blifvit fram- hället att de hufvudsakligeu förekomma i Suistamo, mindre deremot i Ruskeala och Pälkjärvi. Särdeles är detta fallet med m y r a r n e , hvilka dock äfven i Suistamo voro föga ut- vecklade i jemförelse med hvad fallet var i Loimala, men öfverensstämde för öfrigt med dem i denna trakt (se längre fram). Eu gauska iutressant lokal erbjuder deremot Sam- mallampi i Ruskeala, beläget emellan Havuvaara och Koirin- vaara, omkring 5 — 6 verst frän förstuämude gästgifveri. En- ligt de uppgifter som meddelades af skjutskarlen och hvilka säkert öfverensstämma med verkliga förhällaridet, hade detta träsk fordom värit af ej allför ringa omfang, men var uu re- duceradt tili 3 eller 4 sraäiTe vattensamlingar, hvilka man na- stan kunde kalla pölar. Kanten af dessa bildades af Sphagna, som här antagligen växt inät träsket och säluuda alit mer och mer förminskat detsamma. Dylika fall af träskens smä- ningom skeende förminskning äro ej sällsynta i Finland, ehuru jag ej förr iakttagit att träsket säsom här sönderfaller i flere skilda delar. Här hade omedelbart en flackmosse bildat sig närmast träsket, hvaremot gungflybildning säkert ej hade fö- regätt, da Sphagnum-iö,ck^i skjöt teraraeligen längt ut i vatt- net, hvilket genast var nägorlunda djupt. I midten af det forna träsket hade vidare en och annan tufva bildat sig kring de derstädes befintliga, ehuru ganska fä och nödvuxna, björ- karne, hvarjemte äfven ä de jemna ställena lafvar, nemligen Cladina sylvatica och Cetraria islandica var. crispa, börjat undantränga SpIia(j)ium-aYterna, hvaremot vegetationen i öf- rigt utgjordes af för flackmossen karakteristiska arter. An- märkningsvärd var i samma del förekomsten af nägra hara fläckar bevuxna med fanerogamer och Jungermania infiata. Flackmossen, som sfiledes i midten börjat öfvergä tili myr, begräusades rundtomkring af kärr, i det att här uppträdde gran och tali först teraraeligen läga och nödvuxna, men se- dän alit högre och större. Detta sistuämnda förhällande eller 42 att träsket närmast oraslutes af en iiackmosse, livilkeu sedau äter i sin tur omgifves af kärr, torde i allmänhet vara regelu i Östra Finland och äfveu sä vidt inig är bekant delvis i deu nu besökta deleu af Kareleu, hvaremot i vestra Finland flackmosseus öfvergang tili myr torde vara atminstone jera- förelsevis sällsynt. T samraanliaug härmed kan nämnas att i sistnämude del af landet i allmänhet blott de nägot större träskeu visa ett svagt spär af guugtlybildning vid kauten, hvilket torde uppkornuia derigenom att vagorna uppkasta dv mot strandeu, hvaremot vid de miudre och rainsta i djupare skog belägna, der aldrig eller nastan aldrig nägot starkare vägsvall stör Sjfhaf/iium-hildumgeu, guugfly ej uppstär, utan den nu päpekade öfvergängeu tili Hackmosse eger rum.''') Hvad nu den egentliga flackmossen härstädes angär, sä bestär det tätä och ymniga mosstäcket af S^jhagnum acu- tifolkim och recurvum med i synnerhet vid Sammallampi in- blandade öfriga Sjjhagnum-aTter säsom cymbifolium, papillo- siim, Lindberr/il m. fl. I detta mosstäcke forekomma sedän de jerafurelsevis fä örterna inströdda, de utgöras af Menyan- tlies, Drosera lonyifolia med var. obovata, Dr. rotundifolia, Rubus chamaemonis, Scheuchzeria äfvensom Eqvisetum limo- sum. I vattnet växer bland Sphugna steril Utricularia nii- nor. Nägot rikligare äro halfgräseu: RJiyncospora alba och Trichophonim caespitosum (begge blott vid Sammallampi), Eriopliorum vaf/lnatitm och nf Carl ces C. limosa, paucifiora, ampiiUacea äfvensom för det mesta steril Jili/orDtis (den sist- nämnda ej vid Sammallampi). Gräs saknas alldeles, hvar- emot här och der visa sig ris af Andromeda, Cassandra och nägot allmännare Oxycoccus palustris och niicrocarpits. Vid Sammallampi dessutom (hörande tili myrbildningen?) Myr- tlllus nllyiiiosa och Empetnim niyrum (r.). Om träden gäl- ler hvad of\'anför blifvit yttradt; buskar saknas alldeles. En rikligare vegetatiou erbjuda karren. Af träd fore- komma här björk, gran och tali äfvensom, ehuru mindre ofta, gräal (och ai; se sidan 24), hvarjemte vid Soanjoki sägos nä- •) Jemför for öfrigt Nofilin i Flora Kareliae onegensis (Notisernas trettonde häfte) pag. 03 och följ. 43 gra, om än läga oeh busklika, skott af aspen ocli i Putkosen- maa en enda alldeles fiirkrympt rönn. Hvad buskarue angai- finnes Salix aurita öfverallt, livarjemte pä olika ställen iakt- togos EJiamnus frangilla, Salix pliylicaefolla, S. Lajjponuiu och cinerea (stränder) äfvensom nägon gäng Rosa karelica. E-isvegetationeu utgöres af alltid ymnig Cassandra och för öfrigt Mijrtillus nigra (t. r.), M. ullginosa (stundom ymnig), Vaccinium, Andromeda, Ledum, Empetrum (t. r.) äfvensom Oxijcocciis p>alustris och microcarpus. Afven mossor linuas ymnigt, af hvilka Sphagnum strictum, recurvum eller ajm^ bifolium pä olika ställen bilda hufvudmassau, dessutom SpJi. acutijolium och Polytrichum comniune m. H. Lafvar söker man deremot förgäfves utom pä träden. Af örter förekom- mer Ruhus chamaemorus i nägot större mängd, för öfrigt Me- nyanthes, Peucedanuni (a.), Comarum, Corallorrhiza (r.), Listera cordata (r.), Calla palustris (r.) äfvensom uägra ar- ter gemensamma med skogarne. Anmärkningsvärd är den stundom ymniga förekomsten af Eqvisetiim palustre. Grä- sen äro svagt represeuterade af Calamagrostis lauceolata och nägra andra arter. Vida talrikare äro halfgräsen, af hvilka märkas Erloplionan raginatum (ymn.), E. angustifolium och en Stor mängd Carlces ss. C. chordorvhiza, C. canescens, C. tenella (t. r.), C. loUacea (r.), C. glohularis (allmän äfven der vegetationen för öfrigt närmade sig löfskogen), C. pauci- flora, C. vulgaris, C. ampullacea, C. laevirostris (löfskogs- kärr r.), C. irrigua m. fl. (Scityus sylvaticus r.). Nu följer i ordningeu den hufvudgrupp af ständorter som karakteriseras säsom vattnets. Hvad först laudstranden angar, autecknades de väx- ter som förekomma vid strandeu af Jänisjärvi pä en sträcka af ett par verst frän Laitiois ät Haapaselkä tili, hvardera i Suis- tamo. Denna strand är mycket längsluttande ; frän underla- get, som utgöres af sand, framsticka större och mindre stenar; pä ett ställe infaller en liten bäck, pa ett annat komma od- lingar stranden helt närä, hvarföre pä hvardera af dessa stäl- len tillkomma flere tillfälliga växter, sä mycket mer som vid bäckmyuningen utbredt sig ett lager af sandblandad gyt!ja. 44 För (ifrigt begränsas strauden uppät af uiig ocb tät löfskog. Pä sjelfva landstranden förekomraa deremot inga träd, da de unga aspteluingar som iakttogos knapt höja sig tili jemnhöjd. raed de lägre buskarne (Alniis glutinosa saknas bär belt ocb hället). Buskarne representeras förnämligast af Alnus incana ocb ätskilliga arter Salices, mest 5^. aurita, dernäst S. phy- iicaefolla, Lappo)iuni ocb nigricans, sällsyntare är S. j^entan- dra; dessutom finnes Rhamniis frangilla, Rosa karelica ocb cinnamoiNea, de tvu seuaste temligeu sällsynta. Af mossor mä närauas Hypnmii Lindbergil ocb Climacium, ingendera dock i större mängd. Grräsvegetationen utgöres förnämligast af Enodium coerulenm, som förekoramer ganska rikligt, äf- vensom af JJIgraphis ariiudinacea, de öfriga aro af mindre betydenbet; liit niirma sig balfgräsen, af bvilka Carex vulga- ris är öfvervägande, för öfrigt C. vesicaria, acuta, Oederi ocb nägot mindre ofta C. flava, dessutom finnes ställvis (kring bäckar) temmeligen mycket Trichophorum alpinum. Öfvervägande ävo dock örterna; af dem tilldraga sig Iniila Salteina var. suhhirta största uppmärksarabeten säväl för den stora mängd, bvari den förekommer, som för sin stor- lek; den älskar bärd grundmark, bvarföre den saknas pä nä- gra ställeu. Föröfrigt förekomma alliuänt Galluin boreale. LijsimacJiia viilgaris. G. ])alustre. Lythrum salicarla. G. uJiglnosum. Comannn palustre. Mentha arvansis. Vicia cracca. Prunella vulgaris. Jimcus jiliformis. Scutellaria galericulata. Eqvisetiim arvense. Veronica longifolia. Ocb ställvis ännu andra, säsom Plnguicula vulgaris. Drosera longifolia med Thalictrmn f avuni. var. ohovata. Dessutom antecknades: Myosotis lingulata. Plantago niajor. Veronica scutellata. Peucedanuni palustre. Pedicularis i^aliistris. Ranunculus reptans (t. a.). 45 B. repens. Aira caespUosa. Nasturtium palustre. Calamagrostls lanceolata. Barharea strlcta. C. stricta. Viola canina. Ägrostis canina. Parnassia palustris. Eqvisetum Uniosum. Cerastiuni vulgatum. E. arveiise var. riparium. Foteiitilla tormentilla. Bryum pseud otriqvetrum. Rumex domesticus. Bartnania fontana. JuncHS articnlatus. Fossombronia Dumortieri. Heleochar/s palustris. Äfvensom mer eller mindre tillfälliga: Centaurea phrygia. Hievacium umhellatum. Taraxacum ofjiclnale. Spiraea uimaria. Trichera arvensis. TrifoUum repens. Galeopsis tetrahit. Tr. Jtiediuni. Melampyrum nemorosum. Myrtlllus nigra (oftare än Scrophularia nodosa. de öfriga). Geranium silvaticnm. Calluna vulgaris. Hypericiim qvadranguluin. Pnlygomim convolvulus. Viola 2)alustris. Vrtica dioica. Stellaria media. Orcliis maculata ^ angu- Geuni rivale. stifoUa. Rubus arcticus. Ägrostis vulgaris (spridd). R. saxatilis. I Pälkjärvi är, säsom redan blifvit framliället, strändenia for det mesta sä branta, att de augräusande ständorterna sträcka sig nastan ända tili vattenbryuet; doek visa sig äfven här flertalet af de växter som ofvan uppräknats, ehuru blan- dadt med andra. Sä är Inula pä flere ställeu ymnig. Bland de fä växter som tillkomma märkas Ribes nigrum, Salix Lapponum, Carex stricta, Hierochloe boreolis var. firma och Calamagrostis Hartmanniana äfvensom Poa serotina, alla med undantag af den första och sista mer eller mindre sällsynta. Ganska mycken olikliet visa deremot stränderna pä Tyydinsaari, hvilka äfven äro temmeligen längsluttande, men 46 der underlaget säsora ofvan framhallits äv lera'''). A östra si- dan af öu antecknades nemligen följande växter: Ali m (in n a : Bidens trlpartita. Myosotis palustris. Ranunculus repens. Juncus compressKS (ställv.). Heleocharis palustris (ymnig). Carex vesicaria. Spridda : Matricaria inodora. Leontodon autumnalls. Galium palustre. Mentha arvensis. Scutellaria fjalericulata. Sfachi/s palustris (r.). Fntnella vnUjaris. Fedicularis palustris. Lijsimachia viilgaris. Naumhur(jia thyrsijiora. Plantayo major. "^ Ranunculus auricomns (r.). II. repens. Caltha palustris. Thalictrum Jiavum. Lythrum salicaria (steril ocli osäker). Alopecurus yen iculatus, äfvensora en steril Carex, stäende tnellan C. vulga- ris och C. acuta (hvilka ff3r (ifrigt hvardera förekomma, ehuvu ej allmänna). Comaruni palustre. '^Spiraea uimaria (r.). *Trifolium repens. ''Tr. hyhriduni (r.). ''^Polygoniini aviculare. P. amphibiuni terrestre (steril). Rumex domesticus (r.). Alisma pUuitago. Triglochiu palustre (r.). .Tuncus Jiliformis. J. hufonius. Carex ampullacea. C. vulgaris. C. acuta. Triticiini repens (st.). '•'Festuca elatior (r.). *) I samuianhung liäniied torde turtjeim nämnas att ptl denna ii utminstone följande pu fasta landet allmänna växter saknas: Ce7itaurea jihrygia, Picris hieracioides, Myosotis lifigtdafa, Rosa kardica, oak- tadt lämpliga standorter nog finnas. Deremot antecknades härstäde.s Lappa (steril), Lamium jnirpureion. Polygonum ampMbium terrestre, Sparganimn simplcx, Junciis comprcssus, Bromus secalinus, af hvilka Polygonum, Juncics och Bromus ej heller iakttogos annorstiidca inoni detta omrade och de öfriga blott i Suistanio. Dessutoni var Centaurea jacea raycket ymnig samt följande arter allraännare än pA. fasta landet: Artemisia vulgaris, Cirsium lanceolatum, Myosotis pnlusfris, Urtica dioica, Sagittaria sagittifolia och Festuca elatior. 47 "^Foa praiensis. '^'Agrostis vulgaris. P. serotina. Alopecurus fulvus. P. anmia. Baldingera arundinacea ^'Aira caespitosa. (steril ocli osäker). Calmnagrostis stricta. Eqvisetiim Umosum. Af dessa förekoinma dock de med * beteckuade raest nägot högre upp ocli torde tillfälligtvis liafva kömmit liit frän audra staudorter, säsom mähiluda äfven är fallet med Matri- caria inodora ocli Jimcus bufonius. Kring Soaujoki äter sträcker sig kärrvegetationeu ända tili strauden, der blott nägra fä arter tillkomma, bland hvilka Lijsiinachia vulgaris, Naumhurgia, Alisina, Iris (ymnig) och Eqvisetum fluviatile, de tvä sistnämnda växande hufvudsak- ligen i vattnet liksom Typha angustifolia, pä hvars förekorast jag dock ej ilv fullt säker. I öfrigt bilda stränderna i Rus- keala (ifvergäug emellau dem i Suistamo ocli Pälkjärvi. Mindre intresse erbjuder strandvegetationen vid de öf- riga sjöarne; pä eii starkt sandig strand vid Suistamojärvi sägos bland ofvan uppräknade växter Tussilago farfara och Tanacetum vulgare, ingendera dock i större mängd. Huru- vida Inula förekommer vid deuua sjö vagar jag ej med sä- kerhet afgöva. Vid de branta stränderna i Pälkjärvi kuuna tydligeu ej nägra växter tillhörande vattenrandens vegetation finna sin trefnad, och saknades ätminstone de mera utmärkande äfven vid Tyydinsaari. I Suistamo äter utgöres raarken vid vattenbrynet oftast af liärdt tillpackad, ofruktbar sand (stun- dom starkt stenbunden), sä att hvarje spär tili växtligliet sak- nas eller pä sin höjd nägot enstaka individ af Ranimculus reptans liär för ett tynande lif. Endast der underlaget, säsom pä nägra ställen vid Suistamojärvi, är lösare, uppkommer nä- goii egentlig växtlighet. De vigtigaste växterna här äro Ba- nuncitlus flammula*) var. reptans, Potamogeton gramineus (ställvis ymnig), Callitriche verna var. repens, Juncus arii- *) Sannolikt äfven /. radicans. 48 culatus /., Heleochnris acicularis och Subularia aqvatica; för öfrigt antecknades: El af lue hi/dropiper (tr.). Heloocharis palustris. Älisma pfanta(jo. Glyceria Jiuitaiis. Jmtcus fiUformis. Alopecurux fulviis. Sparganimn simplex. Eqvisetnin llmosum. Sp. minimum. Hypnum fluitans. Äfvensom pä uägra tufviga ställeu: Galium paliistre. Agrostis ca}i'uta. Carex vulgaris. Bartramia fontana. Poa annua. Bryuni pseudotriqvetnim. Enodhim coerideum. Vattenstrauden och djupare vattneu aro fattiga pä arter, hvarjemte bör anmärka.s att stränderna af JänL^järvi inom Pälkjärvi ej sä säilän äro sä branta och steuiga att inga växter förekomma i vattnet omkring desarama. Här antecknades yniniga Scirpus lacusfris och Fhraymltes, all- männa, men ej sa ymuiga, Niiphar, isymphaea (alba och) *biradiata samt för öfrigt Lobelia Dortmanna (Walkea- Sag 'Maria sagittifolia (Tyy- järvi). dinsaari o. Soanjoki). Myriophylliim alternijiorum Sparga)iiu}H simplex (Tyy- (Suistamo). dinsaari) Polygoniini amphibiuin. och var. longissimum. Fotamogeton iiatans. Sp. iiataiis? F. pjerfoliatus. Eqvisetum fliiviatile. F. gramlneus. I sammauhang härmed mä nämnas att i Juttulampi träsk i Ruskeala förekomrao utom ilere af ofvan uppräknade växter Nuphar pumilicm f. och Fotamogeton praelongus. Hvad de rinnande vattnen arigär, sä förekomma i Soan- joki uugefär samraa växter, som just anförts för sjöarue, dock sä att Fhragmites saknas och Scirpus är mera spridd, hvar- eraot de öfriga, särdeles Fo/aniogefon-nrternn, bland hvilka särskildt bör framhällas F. gramineus, blifva allmänna eller ymniga, hvarjemte tillkomma Fotamogeton luceus (r.), F. 49 rufescens, Sparganium mminium, äfvensom Nymphaea *'hi- radiata minor. De öfriga större äarne öfverensstämma tili sinä liufvuddrag med Soaujoki, utom att vegetationen är. vida fattigare. I Sarkajoki auteckuades dock bl. a. Isoetes echi- nospora. Uti Alustajoki, eu miudre ä eller bäck i Pälkjärvi, som fciljdes, ehuru ej oafbrutet, en ganska läng väg, hvarun- der dess lopp, som i börjau var stridt, smaningom blef alit lugnare, antecknades följande växter: Galiiim 2^cdustre (egentligeu Eqvlsefimi limosum (lägre vid kanterna). ned). Nau7nhnrgia thyrsijiora. Hypnum fiuitans. Nuphar liiteiim (lägre ned). Fontinalis dalecarlica Hippurls vulgaris. (mycket ymnig i böijan, Alisma plantago (lägre ned). men saknas lägre ned). Potamogeton rufescens (g. a.). F. antipyretica. P. pusillus (lägre ned). Peiliä (t. r.). Sparganium mi^iimum Batrachospermum monili- (ymn.). forme (r.). Hvad källorna angär, sä voro de öfverhufvudtaget •obetydliga och nastan alit vatten togs frän brunnar (eller sjön) Afven vid den största kalla som anträffades var ymnig Mniiini cinclidioides (jemte Hypnum giganteum och fluitans) det enda anmärkuingsvärda; mähända voro dock nägra ängsväx- ter. SS. Montia, Crepis paludosa. Caltha och Eqvisetum pa- lustre, nagot ymuigare deromkring. Säsom nägot säreget kan iiämuas att här pa en större tufva förekom Tussilago far- fara, som eljest var temmeligen rar i trakten. Tili sist aterstär ännu att med nägra ord beröra l)ergS- vegetatioueu. Oaktadt smärre bergsklintar ej äro synnerligeu sällsyuta i Pälkjärvi och Ruskeala, är dock deras vegetation i det närmaste öfvereusstämmande med den pä de torra fält- backarne. Egentlig bergs vegetation fiirekom derfure blott pa Korpikallio och kringliggande berg, äfvensom pä Korkianiemi. Da vegetationen pä det sistnämnda stället geuom de mänga sällsyuta växterna var ganska egendomlig, torde det ej vara ntau intresse att iipptaga samtliga kärlväxter, som förekorama pä det torra, solöppna, mera branta, af skroflig dolomit (enl. 4 50 Brotherus) bestäende berget vid dess sudra spets, hvarjemte bifogas en af Brotherus uppgjord förteckning öfver derstädes anträffade mossor. Chrysanthemum leucanthemum. Sorbus aucuparia (lag). Solidago virgaurea. Hieracium murorum. H. umbellatum. Hypochcerls mactilata. Galium horeale. Cainpanula rotiDidifolia. Thymus seriJyllum.. Dracocephalum Ruyschiamim (ymn.). Verbascum thapsiis. Androsace septentrionalis. Rosa cinnamomea. Fragarla vesca. Lathyrus pratensis. Populus tremula (ung). Betula alba (ung). Pinus sylvestris (ung). Juniperus communis. Convallaria majalis (ymn.). C. polygonatum (ymn.). Carex digitata. Poa nemoralis. Festuca ovina? (steril). Pimp in elia saxlfraga . Helianthemiim vulgare (ymn.). Calamagrostis sylvatica. Viola arenaria. Melica nutans. Viscaria vulgaris. Äsplenium ruta-nmraria. Arenaria sevpyllifolia. A. viride (r.). Sedum acre. Cystopteris fragilis, Afvensom i en liten däld eller insänkning i berget: Melainpynon silvaticmn. Orobus vernns. Chamaenerion angustifolium. Lathyrus sylvestris (r.). Vid en afsats närmare stranden växte dessutom Imcla formen ymnigt. Af mossor äter funnos: Furliynchiuni strigosum forma Psendoleskea catenulata ad var. praecox. flypnuni cupressiforme. Jf. rugosuni (ymn.). Myurella julacea. Thyidium abietinuni (ymn.). Leskeä sericea. Neckera complanata. N. ollgocarpa. (ymn.). Jjciicodon sciuroides (ymn.). Anomodon viticulosus. A. longi/oliiis. Bryum caespiticium ? Webera crnda. Encalypta streptocarpa. E. vulgaris. 51 Tortilla tortuosa. Hedivigia alhicans (pu iu- T. ruralis (ymn.). sprängd qvarts?). T. convoluta. Seligeria fp. T. inclinata? (ymn.). Tricliostomum rigidulum. T. fragilis (ymn.). Didijmodon rubelhis. Grimmia apocarpa (ymn.). Distichkim capillaceum. G. apoc. var. nigra (ymn.). Orthotricfnimcupulatiim{Y.). Leptotrichum flexicaide. O. anomalum (m. r.). Gijmnostommn riipestre. Äfven flere slag af lafvar förekomma, bland hvilka Cla- dina silvatica, Parmelia conspersa, Lecidea globifera m. fl.*) Pä ocli kring Korpikallio saknas en stor del af de nu nppräknade växterna, dock förefinnes af de egentliga berg- växterna Sedum acre, Convallaria polugonatum, Asplenium ruta-muraria och viride samt Cystop>teris, hvarjemte till- komraa Diantluis arenarius, Saxifraga nivalh samt af mos- sor Grimmia anodon (r.) m. fl. Företer redan Suistamo vester om Iluksunjoki en främ- mande anblick föi' en resande frän vestra Finland, sä gäller detta än mer om deu del af socknen soni ligger öster om denna ä, hvilken del för kortbetens skuU i det följande be- tecknas med Loimala, efter den förnämsta byu derstädes, i hvilken vi äfven uteslutande uppeböllo oss. Redan spräket bär är närä pä obegripligt, anslutaude sig enligt uppgift tili Suojärvi dialekten. Byggnaderna med siua ?) fönster i bredd pa gafveln ocli sin höga trappa i gafveln inom buset likna tväväningsbus ; fäbuset är bj^gdt tillsamraans med bouingshuset; skorsten saknas ocb röken fär söka sig sin väg genom ett bfd i taket. Äfven seder ocb bruk pä- minna om flydda tider, bvarigenom de bära vittne om att befolkningeu värit afstängd frän yttre inflytande. Hit le- *) Ltoin lie nu ocli vid fraga om lundar nppräknade växterna fu- vekomma pa Korkianiemi bland i trakten sällsyntare växter Centaurea scabiosn, Asplenimn frichomanes och Erigeron Mulleri CO äfvensom tlere sällsj-nlare mos.sor. 52 leder nemligen ingen landsväg utan blott eu ridväg, utraärkt genom de länga kafvelbroar (utan konst bredvid hvaraiidra lagda stockar), af hvilka jag emellau Uuksuiijurvi och Loi- mala räknade 26 styckeu, nägra ganska länga; da vi passo- rade dem voro de ganska lätta att komma öfver, nien varti- den torde detta ofta vara förenadt raed ganska stor fara, h^av- jemte vissa tider ali furbindelse raed deu öfriga verlden iir afskureu. Här kan det dock ej blifva fräga om att ingä pä skildring af liithörande fiirhällanden, sä intressanta de än äro, utan nöjer jag raig med dessa antydningar. Ehuru det mn- hända berodde pa eu tillfällighet, anser jag mig jemväl böra nämna det vi under hela vär vistelse härstädes ledo af regn, stundom ganska starkt, under det vädret i Suistamo kyrkby enligt uppgift värit temmeligen vackert, och uppgafs det i allmänhet regna raycket härstädes. Säsom nägot säkert kan deremot anf()ras, att flere växter, bland hvilka Cornus sue- cica ra. fi., sora redan voro utbloraraade i de trakter vi leni- nat, här äter visade sig i blom, antydande detta att klimatet pä grund af de rayekna skogarne och vattnen här är kallare och fuktigare äu i de angränsande trakterna, oaktadt afstän- det i rak linie blott är nägot öfver 3 mii. Marken är ganska jeran och intages hufvudsakligeu af skog och försurapningar, ty odlingarne och fältbackarne äro jemförelsevis af en försvinnande liteu utsträckuing; deremot finnes här ganska mycket vatten, nemligen Ijoimalaujärvi^j«). orakring 6 verst läng och 8 verst bred, Songerjärvi sarat sär- deles norr ora Loiraalanjärvi ett otal träsk, de flesta visserli- gen smä, raen genom sin stora mängd dock upptagaude ganska Stor areal, dessutora nägra större ooh mindre äar. Loiraa- lanjärvi visade sig A^ara ganska grund och uppfylld af länga, smala holmar, hvarifrän än läugre sandbankar utskjuta. Af- veu här innehälla sjiiarne rayrraalni. Skogarne tillhöra na- stan uteslutande kronan och erbjuda derföre en helt annan anblick äu i de trakter som «fvauför oratalades, i det att här äfven finnes grof stock och skogen öfverhufvudtaget är frodig och ej blifvit härjad i furtid. Blaudskogen raed öfverviigande grau är här allraännast, jemförelsevis sällau ser mau löfskog, oö dessiitora iakttogs pä en äs norr om Loimalanjärvi tallskog och närä Lytsy ren granskog. Af sällsyntare trädslag förekommer linden enligt upp- gift af forstmästar Modön, men blott i buskforra. Vid strän- derna af Loimalanjärvi finnes temraeligen mycket klibbal, eburu lag ocb stuudom nastan buskartad. Tyvärr antecknades bär ingen annan skog fullständigt äu den redan nämnda tallskogen. Den (ifverensstämmer med deu vid Suistamo kyrkby, utöni att bär tillkommer temmeli- gen mycket bläbärsris ocli laftäcket omvexlar med ett lika tätt mosstäcke af Hypnum Schreheri, mjölonriset spelar bär en ytterst obetydlig roll, Carex ericetorum, Eqvisetum hie- ntale och Polytrichum 'piliferum (?) försvinna, hvaremot Di- crammi undulatum tillkommer, eburu sparsamt. I afseende ä blandskogen mä blott märkas att bläbärsriset nastan ensamt är täckande ocb oftast rikligt fruktbärande, af örter förekom- mer Cormcs suecica temmeligen ofta, de öfriga, med undan- tag kanske af Carex glohularis, äro mindre aumärkningsvär- da; (ifverbufvud gäller att, eburu vegetationen är frodig, art- antalet är ganska ringa. Säsom redan nämndes, äro fältbackarne ganska ringa bäde tili omfang ocb antal, bvarjemte vegetationen pä dem är ganska torftig ocb bildar en tydlig öfvergäng tili bedarnes. Följande antecknades ä den största, belägen just vid Loimala by pä ett underlag af ofruktbar sand. Liksom i allmänhet i trakten pä dessa lokaler, finnas äfven bär nägra mer eller mindre förkrympta ocb glest stäende träd, ss. björk, asp, gräal, röun, tali, sälg äfvensom buskar af Salix vayans. Ristäcket är bär rikligt ocb bildas bufvudsakligen af Ijung med inbland- uing af lingon-, bläbärs- ocb mjölonris. <)rter ocb gräs äro jemförelsevis glesa, af de förra märkas Antennaria ocb Hie- racium 2)ilosella, af de senare Calamagrostis epigejos och Änthoxanthtim. Af mossor förekommer Polytrichum pilife- rum. mycket rikligt. För öfrigt antecknades Chrysanthemum lencantliemum. Gnaphalium silvaticuht. Achillea rnillefolium. Hieracium vulgatum. Erigeron acris. H. umbellatum (t. a.)- 54 Leontodon hispidus. L. autumnalia (raest vid en väg). HypocJiaeris (r.). Trichera arvensis. Campannla pattda. C. rotundifolia. Prunella vidgaris. Veronica officinalis. UJunanthus minor. Euph rasia o ff ie ina l is . Pimpinella saxifraga. Hanuncidus acris. Hypericum qvadrangulum . Viola canina. Silene i)iflata (t. r.). Chaniaenerion angustifolium (t. a.) Af friskii fältbackar sägs blott en enda; da den just skulle släs, blef den ej antecknad, anmärkningsvärd var den ymniga förekomsten af Centaiirea phrygia. Andra ängar än kärrängar sägos ej, äfven dessa tili största delen af de uslaste jag nägonsiu sett. Pä en af deni, belägen vid Loiraalanjoki närä dess utlopp ur sjön, anteck- nades*) Carex irrigua. C. liniosa. C. vidgaris. C. canescens. C. vesicaria (yranig). C. pauciflora. C. chordorrhiza. Eriophorum anyustifoliuin . E. vaginat uni. Epilohium montanum. Ruhiis arcticus (t. a.). PotetUilla tornientilla (t. a.). Trifolium medium. Tr. repens (vid en väg). Orchis maculata. Convallaria majalis. Majanthemnm (t. a.). Luzula midtijiora. Carex Jeparina. C. vitilis? Calamagrostis silvatica (t. a.). Aira Jlexuosa. A. caespitosa (vid en väg). Agrostis vidgaris. Folytriclium juniperinum. Cetraria islandica. Galiiim palustre. Menyanthes (t. ymu.). Naumhurgia? (steril). Lysimachia (r.). Peucedanum palustre. Viola 2)cdi(stris. Comarum palustre (t. yran.). Oxycoccus palustris. Juncus Jiliforniis (ymnig). *) Pil en annan iing utgjordes hufvudmassan af Carex ampullacea och Juncus Jiliformis. 55 Calamagrostis? (steril och Eqvisefum limosum. osäker). Hypnum fluitans? Enodium coeruleum. Polytrichum commune. Agrostis viilgaris. Sphagnum recurviim. A. canina. Akrarne, der flere af de allmänna ogräsen saknas, er- bjuda ingenting af intresse, men sä mycket mer är detta fallet med försumpningarne. Säsom redan nämndes hafva de ganska stor utsträckning och man kan gä flere verst utan att se annat än mossar och myrar, som i allmänhet omärkbart öfvergä i hvarandra, i det att pä mossarne oftast finnes nä- gon myrtufva och pä myrarne äter nastan alltid stora fläckar, som fuUkomligt hafva flackmossens vegetation. Pä en sä be- skaffad niyr med ganska gles tali och säledes pä öfvergän- gen mellan öppna myrar och tallmyrar antecknades följande: den rikliga risvegetationen bildas hufvudsakligen af Betida nana, Cassandra och Andromeda polifolia med inblandning af Ledum, Myrtilliis iiUginosa och Empetriim (ställvis), tili hvilka ansluter sig Oxycocciis palustris och, ehuru rar, O. mi- crocarpus (pä öfvergängen tili flackmossen). Det tätä moss- täcket bildas hufvudsakligen af Sphagnum recurvtcm med in- blandning af Sph. acutifoliimi och cymbifolium samt pä tuf- vor Polytrichum commune och strictum; härtill ansluta sig lafvarne med Cladina silvatica. Af halfgräsen är (oftast ste- ril) Eriophorum vaginatmn det förnämsta och uppsticker na- stan öfverallt sinä glesa magra strän, dernäst steril Carex fi- liformis, C. ampullacea, än sällsyntare är C. paiiciflora. Ör- terna aro svagt representerade genom Rubus chamaemorus (stundom rikligen äfven i frukt), Drosera rotundifolia (r.) och Scheuchzeria (pä öfvergängen tili flackmossen). Flackmossarne öfverensstämma med de ofvan sid. 42 anförda; i mosstäcket tycktes Sphagnum cymbifolium här vara den vigtigaste beständsdelen och Carex limosa samt Scheuchzeria ymnigare (Menyanthes och Eqvisetum limosum antecknades ej). Afven karren äro mer eller mindre myrartade; tili myrens växter komma dock nägra, säsom temmeligen riklig 56 Melampyrum 2)i'cäense, Carex globularis äfvensom lingon oeh bläbärsris.*) Mosstäcket bilclas pä dessa lokaler luest at Sphar/num acutifollum. Vid Loimala sju framträder landstrandeu i allmän- het ej fullt sä skarpt begränsad som i Suistamo, hvilket mä- hilnda ätmiustone delvis är orsaken tili att stursta delen af de för Suistamo upptagna växterna här ej antecknades; sä saknas lielt och hället Inula utom mindre karakteristiska väx- ter säsom Rosa karelica, Veronica longifolia, Lytlinim, Di- yraphis m. fi. Deremot tillkomraa nägra fä, af hvilka främst märkes Alnus glutinosa, vidare Naumburgia, Cornus, Carex stricta och Calamagrostis i^hragmitoides äfvensom af mossor Sphagmim rlgidum var. compactum och Fellia.**) Hieracium umhellatiim och isynnerhet Enodium äro mycket ymniga och af sällsyntare växter äterstär Ping ulc ala (äfvensom Drosera longifolia). Da Loimalanjärvi, säsom nämndes, är temmeligen gruud och ofta afbruten af sandbankar m. m., ger den upphof at eu egeu, om äu ej rik, vegetation. Pä olika ställen af sjöu antecknades följande växter: Lohelia Dortmanna. Scirpiis lacustris. Utricularia f. Pliragmites. Nymphaea alba. Eqvisetum limosian. Nuphar liUeuni. Isoetes lacustris (r.). Sparganium minimum f. I. echinospora (r.). Sj). natans. Sphagmim cymbifolium. Af dessa föreföll mig isynnerhet den sistnämnda, som f()rekommer vid Songerlahti, egendomlig. Oaktadt vattnet vid vär vistelse derstädes tydligen snarare stod lägt äu högt, läg dock den tätä svällande mossmattan närmare 1 aln under vattenytan och erbjöd det en egen anblick att se bäten glida deröfver. Inbäddad i mossan förekommer deu egendomliga *) Äfven Dicranum Schradcri ocli Cetraria Islandica, churu hvav- (lera vara, antecknades pfi dylik lokal, de liöra dock tydligen tili rena inyren. **) Dessutom Trientalis (fran skogen?), Trichojihorum caespito- suni, Carex stellulata, Festticae, Phragmites och Selaginella. 57 Uiricularia-iormen (se uedan) och äuda tili vattenytan höja sig da och da Potamogeton natans och Sparrjanium ml- nimum. Af det uu auforda torde fvamgä att deuna trakt utmär- ker sig geuom sin ovauliga fattigdom pä växter, i det att frän nästau hvavje staudort tlere af de arter, som karakteri- serat dessa i de ofvan beskrifua traktevna, försvunnit; hela växtantalet torde ej stiga högre äu tili 250, högst 275. Nä- gra växter hafva häi' ej heller tillkomrait i deras ställe; den enda är den nämnda Ulricularia-formen. (Hieracium siib- caesium och Isoiites lacustris antecknades biott här, raen torde dock kuuna upptäckas äfveu i de öfriga trakterna.) Oaktadt änuu vida fattigare pa växter än Suojärvi trakteu (se Oneg. Kar. ilora p. 126, 127) torde dock föreningen med denna vara lämplig. Väl saknas här helt och hället klippor och berghällar'=") liksom äfven gungUy, guugflyartade äugar (och öfriga äugar raed deras rika vegetation) samt af de op. c. pag. 127 uppräkuade växterua dessutom Rosa karelica, Lo- nicera coerulea, Salix myrtilloides**) och Centaurea jacea, hvarjemte svedjandet här är förbjudet, men den allmänna ka- rakteristikeu »en vidsträckt, mycket glest bebodd ödemark», som kuude kallas »mossarues och raoarues region > öfverens- stämmer. Vili man söuderdela detta territorium i mindre ■ delar, koramer deremot Loiraala att framstä särskildt säsom den jemna och af naturen mest ofruktsamraa delen. Annu äterstär en del af det oraräde, som uuder som- raaren besöktes, uemligen Irapilaks. Det är ej nödigt för den resande att komnia fran det ödsliga Loimala och det flacka, enformiga Suistanio, för att fiuna det Impilaks med sinä djupa vikar, siua brauta berg, sinä leende lundar och storartade *) Blott en enda hugst llten slät (granit) häll säg jag uniler min vistelse här, det uppgafs dessutom att ätminstone i närheten ingen annan skuUe förekomma, vegetationen pä denna innehäller inga bergväxter. **) Anmärkningsvärdt är att jag pa hela resan ej lyckades finna denna art, eliuni den särskildt efteisöktes. 58 V3'er öfver Ladoga ovilkorligeu är en af Finlands vackraste trakter. An raer tjusas botanisten, da han här pä en enda exkursion kau fiigna sinä bliekar öinsom med de stätliga Aco- nitiim och Glyceria spectabiUs, de vackra Campanula tra- ehelium och Geranium pa/ws^re, för att ej närana de säll- synta Carex cyperoides, Sium latifolium, Rumex maritimus m. fl. Da alit detta var samladt pa en liten fläck och vär tid var mycket kort, blefvo anteckningarne om trakten i sin helhet ytterst ofullstäudiga. Tili sinä hufvuddrag liknar denua trakt oragifningarne af Kirjavalaks (se J. P. Xorrliu Symbolae ad florum Lado- gensi-Karelicam, Medd. II, pag. 1 och följ.). Bergen äro dock öfverhufvudtaget lägre. Afven liiir karakteriseras luudarne af mycket ymnig Aconltiim septentrionale, dessutom raärkas Stellaria nemorum och Polystichum filix-mas. Pä fältbac- karne ser mau mycket ymnigt Ceutaiirea 2^^t^'yoialudosa ätminstone ställvis ymnig. Bergsvegetationen är riklig och innehäller flere aumärkningsvärda arter säsom lönu, Cotoneaster, Galiiim mollugo, Lonicera xylosteum, Echino- spermum dejiexum, Clinopodimn, Calamintha, Cerastium al- pinum, Saxifraga nicalls, Seda m. il. Annu mera intresse erbjuder vegetationen pä stranden af Ladoga, i det att, säsom af flere författare blifvit framhäl- let, här möta flere växter, som äro gemeusamma med hafs- vegetationen. Dä emellertid mig veterligen ingen uärmare belyst i hvad män detta sker, mä följaude tjena säsom ett bidrag härtill. Hvad land stranden angär, antecknades huf- vudsaklijjen de växter som fiirekomma under Ratinen vid Irapilaks viken. Underlaget utgöres här tili stiirsta delen af lera och högre upp tillstöta fältbackar och odlingar. Vege- tationen bestär af: 59 Tripleurospermum inodorum. Bidens tripartita (a. och ymn.). /. ad B. Jrondosam acc. Gnaphalium idiginosiim (a.). Acldllea millefolium (steril). Ärtemisia vulgaris (r.). Leontodon autumnniis. Taraxacum officinale (r.). Galium trifiduni (ställvis ymn.). G. i^alustre. G. uliglnosum. Myosotis palustris (t. a.). M. lingidata. Mentha arvensis. Prunella vulgaris. Veronica scutellata (r.). Pedicularis palustris. Naumburgia thgrsiJio?'a. Plantago major (t. a.). Cicufa virosa. Sium latifolium. Eanunculus reptans. E. repens (r.). R. sceleratus (t. a.)- Cardamine amara (steril r.). C. pratensis (r.). Nasturtiiim palustre. Subularia aqvatica (t. r.). Stellaria media. St. jJalustris (r.). Cerastium vulgatiim (r.). Sagina pirocnmhens (r.). Elatine hydropiper (närmare vattnet). Bulliarda aqvatica (m. r.). Epilobium palustre. Lythrum salicaria. Fotentilla norvegica. Trifolium repens. Tr. 2}ratense (r.). Polygonum lapatliifolium (mycket ymn.). P. amphibiiim terrestre. P. aviculare. P. hydropiper. Rumex domesticus. R. maritimus. Callitriche verna. Juneus bufonius (ymn.). J. articulatus. Sparganium simplex (r.). Potamogeton gratnineus (närmare vattnet). Heleocharis palustris (a. och ymnig). H. acicularis (mycket ymn.). Carex acuta. C. cyperoides (ställvis ymn., för ölrigt nastan längs hela stranden). Glyceria spectabilis (ymn. närmare vattnet). Gl. Jinitans. Calamagrostis stricta. Phleum pratense (r.). Älopecurus geniculatus. A. fulvus. Poa annua. Baldingera. Phragmites. Apera spica-venti (troligt- vis tillfällig). Eqvisetum limosum. 60 Sällsyutare och tillfälliga anteeknades; Senecio vulgaris. Rihes [/rossnlaria (helt UDga Crepis tectorum. plautor). Lappa tomentosa (steril). Foli/gonum couvolvulus. Carduus cr/sjms. Chenopodium album. Galeopsis tetrakit, Urtica dioica. ' Nasiurtlum armoracia (eiF.). Sagittaria sagittaefolia. Sisymhrium sopilla. Alisina plantago. TJdaspi arvense. Flmninia arundinacea ste- Elatine Jiydropiper. ril, (tili vattenstranden). af hvilka de tre sista tillhöra följande ständorter. Pä en stenig straud "\'id Kurenniemi viken finuas jemte nagra af nu uppräknade t. yran. (utoni de med r. betecknade): Stachys p)alustris. P. mite. Solanum Dulcamara. Chenopodium polyspermutn. Barbarea stricta. Agrosiis stolontfera. Arenaria trinervia (r.). Eqvlsetum arvense rlparlum Saglno nodosa. (t. r.). Polygoniini dumetoruni, Yid Viipula växa yttermera, eliuru rara, Eryslmum hie- raciifoliiun och Lathyriis inaritlnius. Vid vattenranden märkas innerst i Impilaks viken bl. a. Elatine trlandra, Peplls portula och Hydroc/iarls nior- sus-ranae, vid Hunnakkalahti Llniosella aqvatlca. Vattenstranden ater prydes af Glycerla spectabllls, Flii- inliila arundinacea och Phragmltes. Temmeligen ymniga aro äfven Heleocliarls acicularis och Sagittaria sagittaefo- lia var. tenulor, ufvensom ställvis Potamogeton perfoUatus ; fOr öfrigt: Utricularia vulgaris (steril r.). Sagittaria saglttaeJoUa Batrachium heterophyllum (hufvudf.). (flerstädes). Alisma plantago. Siibularia? (steril). Potamogeton obtusifoliiis Myriophylluni splcatuni. (stund. t. ymn.). Polygoniini amphlblum. P. gramlneus. Butonius umbellatus. P- zosteraefollus (r.). 61 Sparganmm simplex (t. a.)- Hy2miim Jiuitans. Scirpus lacustris. Fontinalis htjpnoides? Heleocharis palustris (vatten- (r. iunerst i viken). randen). Nitella hy alina? Eqvisetum fiuviatile. (N. flexilis). Isoetes eeliinospora (r.). Pä cljupare vatten \-d^a. Nuphar luteum, Nymp)haea alba och hiradiata^ Batrachium heterophyllum, Potamoye- ton perfoliatus. För ufrigt fVamgar af miua anteekningar, sa ofullstäii- diga de äu aro, att Impilaks är ganska olikt det omräde, soni utgöres af Pälkjärvi, Suistamo och Ruskeala. Fränser mau äfven Ladoga med dess, sasom ofvau päpekades, alldeles olika vegetation, sä faller det genast i ögoneu att här ofta före- komma lundar och berg med en vegetation, hvartill i den förra trakten blott finnes svaga antyduingar, och framför alit synes mig den omständigheten vara af vigt, att äfven ä de ständorter, som förekomma i ungefär lika mängd i hvardera trakten, neraligen faltbackar och äugar, uägra karaktersväxter sasom Clinopodiiim och Campanula rapimcidoides tillkomma och ganska mänga Galium mollugo, Pteris, Trollins, Cre2ris pahcdosa m. fl. tilltaga i betydelse. Ofverensstämmelsen med Kirjavalaks trakten är sälunda alldeles pätaglig. Sammanfattar man de resultat, hvartill denna undersök- ning ledt, visar sig att de trakter som utguras af Pälkjärvi, Ruskeala Öster om Jänisjärvi och Suistamo vester ora Uuk- sunjoki höra tili samma botaniska provins, hvilken lärapligeu kan kallas mellersta Karelen; dessa trakter skilja sig äter frän hvarandra sä att de tvä förstnämnda bilda en mera ku- perad del, der fältbackarne jemförelsevis fiirherrska, den sist- nämnda äter en alldeles jemn del, utmärkt geuom iifvervii- gande löfskog. Suistamo öster om Uuksunjoki bör lämpligen fortfarande föras tili Onega-Karelen, eller närmare bestämdt mossarnes och moarues territorium derstädes, bildande den jemnaste af naturen mest ofruktbara delen deraf. Impilaks slutligen hör, sävidt det undersöktes, tillsammans med Kirja- 62 valaks trakten etc. tili en skild botanisk provins, som bör bibehälla namnet Ladoga-Karelen. Huru gränserna för dessa omräden skola dragas torde ej äunu kuuna afgöras. Sävidt jag vid en hastig genomresa kuude iakttaga, synes det dock som ätrainstone söderut blott laudsträckan närmast Ladoga skulle höra tili Ladoga-Karelen i den nu gifua betydelsen, tv, der vägen mera afiägsuar sig fräu näiunda sjo, gär den for det mesta genom jemna sterila moar oeh hedar, hvaremot der den närraar sig Ladoga, ätmiustone äunu vid Kronoborg'''), ögat mcJtes af en natur, som tyckes likna den vid Impilaks viken, hvarjemte nägra af de för Impilaks karakteristiska växterna bär observerades. Matficarla discoidea DC. Krouoborg. Artemisia ahsintJiium L. Nec in Tobmajärvi nec in Suis- tamo**) vidi, sed in Hiitola ad Hiitolanjoki (Sikiönmäki). Senecio vulgaris L. Vix freqvens nisi in Impilaks. Inula salicina L. var. siibhirta C. A. Meyer. Florula prov. "VViatka p. 4(5. Copiose ad ripas lacus Jänisjärvi. Om- nino cum descriptione congruit. Cfr Medd. Soc. F. Fl. fenn. III, p. 191. Erigeron Muelleri Lund. Pälkjärvi, Korkianiemi; p. in par. Impilaks. Centaurea scahlosa L. Pälkjärvi, Korkianiemi et Kubilas- vaara. Sonchus arvensis var. laevipes Kocb. Impilaks; Kronoborg; copiose circa oppidum Sortavala; formam typicam autem non vidi. Sonchus asper Vili. Etiam in Suistamo prope templum. *) Jfr Chydenius & Furuhjelm 1. c. p, 83. **) Nomine Suistamo semper tantum parteui occidentalem citra (luvium Uuksunjoki paroeciae, partem orientalem Loimala appello. 63 Picris hieracioides L. Pälkjärvi sat fq. Crepis j^aludosa Moench. Fq. etiam in Pälkjärvi et Suistamo. Hieracium prenantholdes Vili. Impilaks, Neulaisjärvi. H. subcaesium (Fr.). Loimala. H. glomeratum Auctt. Pälkjärvi, Kuhilasvaara sat r. H. fennicum Norrl. /. Pälkjärvi, Tyydinsaari r. H. cmricula L. Pälkjärvi, Kuhilasvaara, sat r. Leontodon hispidus L. var. glahratus Fr. Inter formam ty- picam passim. Succisa pratensis Moench. Par. Sortavala, ad viam inter Läskelä et Impilaks, ubi jam Backman anuotavit; Jaa- kimvaara; cop. in Hiitola. Galiiim trifidum L. Fq. et in Karelia media et praecipue in Ladogeusi (etiam teste Backman). G. trijionmi Michx. Impilaks, Kurenniemi. G. verum L. B,. in Pälkjärvi et Ruskeala, ubi tantum inter Havuvaara et Koirinvaara vidi, jam in Suistamo paulo freqventior, et verisimile est, hanc plantam in Kare- lia Ladogensi sensu strictiore st. fq. inveniri, copiose enim eam inter oppidum Sortavala et deversorium Ot- sois vidi. Camp)aiiula cervicaria L. R. Pälkjärvi, Valkiajärvi, Rus- keala, Korpikallio. C. tracliellum L. Impilaks, haud infreqvens, jam a Backman annotata. C. persicifoUa L. Sat r. in Pälkjärvi, sat fq. autem in Suis- tamo. Lohella Dortmanna L. Tohmajärvi, Everilä; Suistamo, Val- kiajärvi. Myosotis llngulata Lehm. Freqventior qvam M. palustris. M. stricta Link. Pälkjärvi, Anonniemi, sat r. Echinospermion deflexum Lehm. Impilaks, Pullinvuori (Back- man et ipse). GlecJioma hederaceiua L. Hiitola; etiam in Tohmajärvi ad Everilä, uhi tamen a priucipio cultum. Dracocephalum Ruyschicmiim L. Pälkjärvi, Korkianiemi co- piose. 04 Stachi/s 2)(dustris Ij. Pälkjävvi ]). Si. silvatica L. Sat r. Pälkjärvi, Tj-ydiusaari et Anonniemi. Polemonium coeruleum Ij. Toliraajärvi, Eääkyvaara prope Niirala cop.; Pälkjärvi, Auonniemi, et Suistarao prope templura parcissime. Gentiana amarella L. *lin(/i(Iafa Ag. Sat v. Pälkjärvi, prope Könöuen, iu Pirttiniemi et ad Kantavuori. Scrophnlaria tiodosa L. P. e. gr. Pälkjärvi, Anouiiiemi et Pirttiniemi. Veronica scutellata L. var. villosa Sclium. Sat fq. V. arvensis L. R. Pälkjärvi, Anonniemi. V. verna L. Fq. etiam teste Backman. Melampyrum vemorosum L. Sat fq. etiam in Karelia me- dia, quod Backman consentit. Utricularia vulcjaris^Jj. Impilaks sat fq. Formam peculla- rem hujus generis copiosins, sed sterilera tantum in Loi- mala ad Hoviniemi et in sinu Songerlaks vidi. Habi- tus fere U. ochrolencae, sed rami a])liylli vesiculiferae desunt, laciniae foliorum etiam fere glabrae. tenuiores et nervo minns evoluto instructae qvam in specimiuibus LI. ocliroleucae in H. M. F. asservatis. Folia plerum- qve in tres lacinias di visa, qvarum una vesiculam ma- ximara fert. Foliis curtis tenuibus ramiticationeqve eorum ab V. vulgari differt. tamen U. minore multo robustior. U. minor L. R. et sterilis tantum; Pälkjärvi, Putkosenlampi; Ruskeala, Sammallarapi; Suistamo, Sorkajoki. Finguicida vulgaris L. Et in Suistamo seusu strietiore et in Jjoimala sat fj. in ripis. E Suistamo jam Backman notavit. Lyshnachia numuinlaria L. Krouoborg, spec. in H. M. F. asservatum ibidem legit alumn. Struhle. Androsacc septentrionaVu^ L. Pälkjärvi, Korkianiemi (Back- man et ipse). Plantago media L. Rr. Tohmajitrvi, Everilä, forsan efferata, PL hoiceolata L. Rr. Kronoborg. Co)'Hiis snecica L. [n par. Pälkjärvi r. et tantum ad lacum 65 Valkiajärvi visa, in Loimala autem fq., in Suistarao sensu strictiore saltem prope templum obviam. Aegopodium podagraria L. Fq. etiam in Pälkjärvi. Carum carvi L. Vix fqq., ut in Flora Kar. indicatur; mihi tantum r. ad Anonniemi in par. Pälkjärvi et Koirinvaara par. Ruskeala obviam; Backman non commemorat. Nymphaea hiradiata (Soram.) f. minor (D. C.) Ruskeala, Soanjoki. Nujjhar liiteum Sm. var, miniis Hartm. Impilaks, Neulais- lampi et Loimala, in lacu ejusdem nomiuis. Nuphar pumilum Sm. P. teste Backman, mihi saltem in par. Impilaks in Neulaislampi, Ruskeala in Juttulampi et sat fq. in plagis e Uuksuujoki orientem versus sitis ob- viam, ex his duobus locis aliqvanto major qvam ex Impilaks. Anemone hepatica L. Pälkjärvi, Pirttiniemi. Tulsatilla vernaUs Mill. Jaakimvaara, inter Lahdenpohja et Ihanoja. Aconitum septentrionale Köli. Pälkjärvi, Pirttiniemi et Kor- kianiemi. Teste H. Arppe fq. in partibus occidentalibus par. Pälkjärvi, saltem circa Linnuuvaara. Sinapis arvensis L. mihi haud obviam. Sisymbrium sophia L. Impilaks, prope templum. Lepidium ruderale L. Kronoborg. Camelina silvestris Fr. Rr. Pälkjärvi, Kuhilasvaara. C. foetida Fr. Rr. Pälkjärvi, Anonniemi. Tiliä ulmijolia Scop. Etiam in Tohmajärvi, Kypärävaara prope Everilä; Pälkjärvi, Korkianiemi cop., ut qvoqve in insula vicina Niinisaari dicitur esse, deniqve in Pirt- tiniemi; Ruskeala, Korpikallio; Loimala, frutices tantum (Modeen); cfr supra pagg. 24, 26 et 27. Malva horealis Wallm. Kronoborg. Erodium cicutarium L'Herit. Jaakimvaara in pag. Lahden- polija. Linum catharticum L. Etiam in Pälkjärvi ad Pirttiniemi. Helianthemum vulgare Gärtn. Pälkjärvi, Korkianiemi (Back- man et ipse). 5 66 Viola arenaria Auct. P. etiam in Pälkjärvi. V. epipsila Led. (V. suecica Fr.) Sat fq. etiam in Pälkjärvi et Suistamo. V. Selkirkii Pursh. (V. umbrosa Fr.). Tohmajärvi, Jouhkela et Niirala; Pälkjärvi p., e. gr. Anonniemi, Kuliilasvaara et Korkianiemi; Impilaks p., e. gr. sat. cop. ad Neulais- lampi. Drosera longifolia L. var. obovata M. K. Suistamo, ad Jä- nisjärvi et Uuksunjärvi ; formam huc pertinentem etiam ad Sammallampi in par. Ruskeala legi. Dianthus arenarlus L. Ruskeala, Huoppaniemi ad fines par. Pälkjärvi, Korpikallio sat. cop. Cerastium alpinum L. Tohmajärvi, Hiidenvaara; Impilaks, Pullinvuori. Arenaria serpylUfolia L. Pälkjärvi et Ruskeala p., e. gr. Anonniemi, Korkianiemi etc. Elatine triandra Schk. Impilaks, ad intimum sinum. Rihes ruhriim L. Non visum. Saxifrafja nivalis L. Etiam in Tohmajärvi, Hiidenvaara: Ruskeala, Korpikallio et in rupibus adjacentibus. BuUiarda aquatica DC. Impilaks, Ratinen parce. Peplis portilla L. Impilaks, ad intimum sinum. Mijriophylhim alternijioriim DC. Suistamo, prope templum. Potentilla anserina L. In par. Pälkjärvi et Suistamo rarior. P. intermedia L. var. canescens Lej. P. in par. Tohma- jäiTi, Pälkjärvi et Ruskeala; sat fq. in Suistamo; etiam in Hiitola annotata. Geum urbanuni L. Impilaks, Neulaislampi (passim e Backm.). Lathyrus silvestris L. Pälkjärvi, Korkianiemi parce. L. palustris L. Pälkjärvi, inter Könönen et Anonniemi, Pirttiniemi (H. Arppe); Suistamo, haud procul a templo. Vicia silvatica L. Tohmajärvi, Hiidenvaara copiose. V. sativa L. cura ^anyastifolia (Roth). Pälkjärvi, Anonniemi et Tyydinsaari; Suistamo, prope templum. Specimina ex hoe loco formam intermediam prfcbent. Trifolium agrarium L. In Karelia media rarius, e. gr. Pälk- järvi, Anonniemi et Könönen. 67 Andromeda calyculata L. In Pälkjärvi (et Tohmajärvi) sat fq., in Loimala antem fqq. et copiosissime. Pyrola chlorantha Sw. St. r. Pälkjärvi, Korkianiemi ; Rus- keala, prope Sammallampi; in Loimala sat fq. P. media Sw. Ruskeala, Korpikallio et plur. loc. ad viam publicam inter Kolovaara et Sammallampi; Loimala. Polygonum mite Schrank. Impilaks, in litore lacus Ladoga. Bumex maritimus L. Etiam in Kronoborg ad deversorium. R. hippolaimthum Fr. Impilaks p., e. gr. Kurenniemi et in vicinitate templi (?). R. crlspus L. Kronoborg. Ulmus montana Sm. Impilaks, Neulaislampi (Brotherus et Backman); Backman etiam ulmum ad viam versus Uuk- sujärvi vidit; cfr. ceterum supra pag. 26. Blitum glaucum Koch. Kronoborg. Chenopodium polyspermum L. Impilaks, ad litus lacus La- doga. Salix phyliccefolia L. In par. Pälkjärvi et cetera Karelia media fqq. S. nigricans Sm. Sat fq. in Karelia media. In par. Tohma- järvi autem freqventior qvam S. phylicaefolia esse vi- detur. Abius gliUinosa Willd. Pälkjärvi, tantum ad Hotikkalampi prope Kuhilasvaara. In Suistamo ad Ulmalaks vidi, in Loimala autem plur. loc, qvamvis frutescens. Ep)ipactis latifolia Sw. R. Pälkjärvi, Korkianiemi et Pirtti- niemi. Listera ovata R. Br. Sat fq. et in Karelia media et Lado- gensi etiam teste Backman, L. cordata R.Br. R. Pälkjärvi, Putkosenlampi ; Loimala. Juncus effusus L. Ad viam publicam inter Sortavala et Otsois J. supinus Mcench. R. Suistamonjoki prope viam publicam. Forraam huc pertinentem teneram ac J. nigritellus Koch. in Loimala legi. 68 Potamogeton lucens L. Ruskeala, ad ostium amnis Soanjoki. P. zostercefolius Schum. Impilaks in sinu r. P. ohtusifoUus M. K. Cop. in sinu Impilaks. Sparganmm Jiuitans Fr. Ruskeala, Koirin vaara ; Suistamo sat fq. ; etiam in Loimala et Impilaks visum. Rhynco^pora alba Valil. Ruskeala, Sammallampi; Loimala cop. in paludoso. Eriophorum latifoUum Hoppe. Pälkjärvi, Valkeavuori; Suis- tamo, Leppäsyrjä. E. (jracile Koch. Non visum. Carex laevirostris Fr. Pälkjärvi, Valkiavuori : etiam ad Lin- nunvaara (H. Arppe). C. Biixhaumii AVahleub. Ad Suistamonjoki. C. stricta Grood. Tohmajärvi Everilä ad Matolampi; Pälk- järvi, Pitkäniemi; Ruskeala, Soanjoki; etiam in Loimala et Impilaks. C juncella Fr. Tohmajärvi, Everilä; Pälkjärvi, Alustajoki. C. aqvatilis Wahlenb., non mihi obviam. C. cyperoides L. Impilaks, cop. ad litus lacus Ladoga; Kro- noborg (Brotherus). C. teretiuscula Good. non visa. Triticum caninum Schreb. Pälkjärvi, Valkiavuori; in Im- pilaks sat fq. Calamagrostis phragmitoides Hartm. Pälkjärvi, in Rauta- vuori prope Kuhilasvaara; Loimala; cfr Norrl. Flora Kar. Oneg. p. 179. C. Hartmaniana Fr.? Formam teste Prof. Hackel, forsan hybridam, huic autem proximam in Pälkjärvi, Pitkä- niemi ad ripam lacus Jänisjärvi legi. Hierochloe horealis Schrad. var. firma F. Nyi. Pälkjärvi, Valkiavuori et Anonniemi. Eqvisetum arvense L. Forma cum var. ripario Fr. Herb. Norm. fasc. 7, n. 99 congruens in Suistamo prope Lai- tiois ad ripam lacus Jänisjärvi legi: eaudem formam in Impilaks ad sinum Haukolaks vidi. 69 Aspleniiim ruta-muraria L. Pälkjärvi, Pirttiniemi et Lin- nunvaara; Ruskeala, Korpikallio. A. viride Huds. Tohmajiirvi, Hiidenvara; Pälkjärvi, Korkia- niemi; Ruskeala, Korpikallio. A. septentrionale Hoffm. Impilaks, Viipula (Backman) et Hunnukkaniemi . Striithio2)teris gennanica Willd. In Karelia media sat fq. Isoefes lacustris L. Tohmajärvi, Everilä; Loimala. /. echinospora Dur. Loimala, Riihilaks; Suistamo, Sarkojoki; Impilaks in Ladoga contra Ratinen. Selaginella spinulosa A. Br. Loimala, ut etiam in Suistamo ad Leppäsyrjä etc. sat fq. (Meddel. af Societas pro Fauna et Flora fennica, 6: 1881.) DE CRYPH^IS EUROPiCIS. AUCTORE S. o. LINDBERG. (Societati exJiibitum die 2 Aprilis 1881.) 1. Cryphsea arborea (Huds.) Lindb. Autoica, sat parva; folia viridia, concava, ovato-ovalia, superne acuminato-acuta, summo apice acutissimo, marginibus ad medium usque vei altius revolutis, integerrimis, nervo vi- ridi, latiusculo, applanato et supra optime canaliculato, dorso valde prominente, ^j^ folii percurrente; cellulae sat magnae, irregulariter ovales, dorso fere perfecte planae, basilares me- lius divergenti-seriatae ; hractece perichcetii interiores obovato- oblongse, abruptissime a nervo excurrente et crasso subulataB, subula pungenti-acuta et laevissima, laxe textse et laevissimae, integerrimse, cellulis superioribus rhombeis, marginalibus, ut in singula et un a serie transverse rectangularibus, limbum angustum formantibus; tJieca minus immersa, oblongo-ovata, basi fere impressa, ore sat angusto, exothecio pallido a cellu- lis parvis, irregulariter rectangularibus et ^dx incrassatis, sto- mata nonuulla superficialia ad insertionem setse gerente; an- nulus latus, triplex, revolubilis; peristomium altum, hyalino- pallidum, e basi semiglobosa abrupte rostratum; dentes lon- gissime et acutissime dolabriformes, convexi, crassiores; pro- cessus quartam partem breviores, stricti, in linea mediana op- time exarati, non appendiculati, membrana basilari regulariter €voluta; spori viriduli; operculum hyalinum, elatum et erec- tum, abrupte rostellatum, acutum; calyptra operculum solum 72 tegens, erecta, perfecte mitraeformis, plurifida, minus papillosa, — Androeciiim minutum, bracteis paucioribus. brevissime et acutiuscule acuminatis ; antheridia 5—10, parva, elliptica; pa- raphyses nulla?. MttscHS apocarpos arhorihus adnascens pjolyspermos Sherard^ in Ray. Hist. pl., 3, p. 39, e. 7 (1704). Sphaynum cauliferum et ramosum minus hirsutum, capitu- Us crehris pllosls per ramulorum longitudinem adna- scentibus Dill. in Ray. Syn. stirp. brit., 3 ed., p. 105, n. 5 (1724). Muscus apocarpos arboreus, repens, viridis, plurimis capn- tulis per caulium lonyitudinem nascentihus Vai 11. Bot^ par., p. 129, n. 5 (1727). Sphagnum heteromallum polycephalum Dill. Hist. musc. p. 248, n. 6 (1741). Sphaynum arhoreum Huds. FL angl, 1 ed., p. 396, n. 3 (1762). Linn. Sp. pl., 2 ed., 2, p. 1570, n. 3 (1763). Hypnum polycephalum Neck. Meth. musc, p. 190, n. 47 (1771). Fontinalis secunda Sw. Meth. musc, p. 30, n. 6 (1781). Grimmia arhorea Schrank. Bayersch. Fl., 2, p. 445, n. 1367 (1789). Neckera Jieteromalla Hed\v. Stirp. crypt., 3, fasc. 2, p. 38 (1791). Hypnum heteromallum. Gmel. (Linn.) Syst. nai, 13 ed., 2^ P. 2, p. 1340, n. 107 (1791). Phascum repens (non Linn.) With. Arr. brit. pl., 3 ed., 3, p. 785 (1796). Pilotrichum arhoreum Palis. Prodr., p. 37 (1805). Daltonia heteromalla H. T. Museoi, brit., 1 ed., p. 81, n. 2 (1818). Cryphcea heteromalla Brid. Mant. musc, p. 139, n. 595 (1819); Bryol. univ., 2, p. 250, n. 1 (1827). Bryol. eur., fasc 44 et 45, Monogr. p. 5, n, 1, p. p. (1850)~ 73 Pilotrkhum heteromallum Fiirnr. iu Flora, 10, P. 2, Beil. 1, p. 82 (1827). C.-Miill. Synops, 2, p. 1G7, n. 35, excl. var. ^ (1851). Cri/pli(ea arhorea Liudb. in (jfv. V.-Ak. Förh., 20, p. 392, u. 15 (18G3). Deliu. Berk. Haudb. brit. Moss., tab. 3, fig. 3. Bryol. eur., Monogr. tab. 1. Dill. Hist. musc, tab. 32, fig. G. Engl. Bot., 17, tab. 1180. Fl.dan., 15, fasc. 44, tab. 2618. H. T. Museoi, brit., tab. 22. Hedw. Stirp. crypt., 3, tab. 15. Jens. Bryol. dau., tab. 8, fig. 43. Schimp. Synops., tab. 6. Stark. Haudb. brit. Moss., tab. 7. Vaill. Bot. par., tab. 27, fig. 17. Wils. Bryol. brit., tab. 22, fig. g. Hah. ad truncos arborura campestriura, numquam, quau. tum scimus, rupestris vei saxicola, per totam Europam, e mari mediterraneo usque ad insulam Fyen Dania), ubi tameu valde rara provenit. In Gunneri FL norv., 2, p. 146, n. 1107 (1772) di- citur: .iSpharjHKm arhoreum anno 1762 repertuni iu silva Romsdaliaj groettensi«; quid sit planta ejus? Vix tameu esse potest Cryphcea arhoreu, ut in Norvegia nullibi postea ob- servata . 2. Cryphaea Lamyi (Mont.) C. -M tili. Äutoica, robusta; folia luride fusco-viridia, parum con- cava, elliptica, superne sensim breviter acuta, sumrao apice obtuso, marginibus optime planis, superne crenulatis, nervo luteolo-viridi, multo angustiore et breviore, subtereti et supra haud canaliculato, dorso parum promineute; cellulae duplo mi- nores, regulariter subrotundse, dorso apice suo distincte promi- nentes, ut folium scaberulum fiat, basilares multo minus diver- genti-seriata3 ; bracteca perichcetii interiores elliptico-lanceolatae, fere sensim acuta?, a nervo excurrente et crasso subulata), subula ineari, obtusa et ubique serrulata a cellulis prominentibus. 74 crasse textae et superne dorso scabrse, ad apicem serni- latae, cellulis superioribus ellipticis et optinie incrassatis, marginalibus nullum limbum formantibus; theca magis im- mersa, ovalis, basi rotundata solum. ore lato, exothecio brunneolo a cellulis magnis, irregulariter hexagouis et bene incrassatis, stomata nulla gerente ; annulus latus, triplex, sub- persistens; peristomium humile, album, liyaliuum, couicum; dentes breviter dolabriformes, recti et plani, tenuiores; pro- cessus ejusdem altitudinis vei fere longiores, alteruatim (zJig- z:ag) flexuosuli, in linea mediana non exarati, lateribus brevi- ter appendiculati, raro a trabeculis paucissimis coadunati, mem- brana basilari male evoluta; spori brunneoli, ejusdem magni- tudinis ut in antecedente; opterculmn bnmneolura, humile et nutans, perfecte conicum, acutiusculum ; calyptra operculum et partem quartam supremam thecas tegens, nutans, uno la- tere fissa, ut fere cucullata, elatius et densius papillosa. — Androeciiim majusculum, bracteis numerosioribus, brevissime et obtuse acumiuatis; antheridia 7 — 12, majuscula, elliptica; parapbyses nuUse. Daltonia Lamyi Mont. in Ann. se. nat., 2 ser., 6, p. 327, n. 1 (1836); Syllog., p. 22, n. 61 (1856). De N. Syl- lab. musc, p. 73, in obs. (1838). Cryphcaa Lamyi C-MllU. in Linnaea, 18, p. 680, n. 8 (1844). CrypJuea heteromalla forma Bryol. eur., fasc. 44 et 45, Monogr., p. 6, in obs. (1850). Berk. Handb. brit. Moss., p. 65 (1863). var. fi. aqiiatilis AVils. Bryol. brit., p. 420 (1855). Schimp. Synops., 1 ed., p. 463 (1860), et 2 ed., p. 561 (1876).'M.-T.-Lange in Bot. Tidsskr., 2, p. 245 (1868). — — var. aquatica D e N. Epil., p. 218, in obs. (1869). var. b. Lamyi Boul. Fl. erypt. de TEst, p. 356 (1872). 75 Pilotrichum heteromallum var. /?. aquatile C.-Mull. Synops., 2, p. 168 (1851). Delin. Ann. se. nat., 2 ser., G, tab. 18, fig. 2 (non bona). Hah. ad saxa vei rupes ab aqua fluitante superfusas et ad truncos infimos arborum interdum inundatos. — Anglia, Devonshire, in fluvio Dart prope Totness (Rev. Tozer) et ad ripas fluvii Taw (C. A. Johns). Gallia^ sociis Grinimia apocarpa var, 7'ivulari et Sekra minore, ad rupes fluminis Vienne, juxta opp. Limoges provinciEe Haute-Vienne (Lamy de Luret). Lusitania^ prope opp. Porto (auctummo 1880, Is. Newton). Italia, in salice ad flumen Arno, prope opp. Pisa (1862, M. T. Lange). Ut Cryphcea cuspidata, nervosa et aliae, ob calyptram suam cucuUatam pertinet haec optime distincta species ad ge- nus Braunice- Hamp. in Flora, 50 (25), p. 71 (1867), quod tamen ut nimis artificiale rejiciendum est, calyptra etenira cucuUata sine limitibus ullis in eandem mitraeformem sensim abiit. Adjumenta ad Lichenographiam Lapponiae fennicae atque Fenniae borealis, I. (Societati exhibita die 2 aprilis 1881.) Havainnoita Suomen Lapin ja Pohjals-Suomen jäkäläkasvistosta. Koonnut EDW. WAINIO. Ijuettelossa, joka tässä seuraa, julkaistaan tietoja jäkäläin levenemisestä Pohjais-Karjalau, Pohjanmaan ja Suomen La- pin itäisimmissä pitäjissä eli alalla joka Lieksan pitäjästä ulot- tuu Inarin järveen saakka. Myöskin Paatsjoen seuduilta ja, sen suun luona, Jäämeren rannoilta sekä muutamista Venä- jän Karjalan pitäjistä, varsinkin Repolasta, mainitaan siinä joku määrä havainnoita. Tämän alueen eteläisemmän osan nestimekasvistoa ja yleistä luontoa olen jo selittänyt kirjassa Kasviston-suhteista Pohja is- Suomen ja Wenujän-Kar jalan rajaseuduilla; sen pohjaisemmasta osasta taas tulen jälkipu- heessa antamaan lähempiä tietoja. Helsingissä 1 p. huhti- kuuta 188L Edw. Wainio. Sirosiphon saxicola Naeg. S. panniformis (Ag.) Kiitz. Sat freqvens per totum territorium, praesertim in rupibus et lichenibus immixtus crescens. S. sylvestris Itz. Rabenh., Alg. 11:0 427. In Karelia boreali: ad rupem apricam graniticam Lecideae hadioatrae immixtus prope pag. Nurmes et ad Stereocaidon juvenile atque Lecanoram argopho- lem in rupibus littoralibus in insula lacus Pielisjärvi pro- pe Kopras paroeciae Nurmes; in regioue infralapponica Ostrobotniae : ad Ster. condensatum abundanter prope pag. Kuhmonniemi et prope Lapinsalmi atque Kylmälä in par. Kuhmo et ad Yuokki in par Kianta. S. alpinus Kiitz. In Karelia boreali: in latere rupis ad Riihivaara et Pyssyvaara paroeciae Nurmes; in regione infralap- ponica: in lateribus umbrosis rupium ad Lehtovaara atque Hevoisvaara et in latere lapidis in littore cata- ractae prope Ilossa in par. Kianta; in regione abieti- na: in latere rupis ad Näränkävaara paroeciae Kuusa- mo; in regione subalpina: in muscis et lichenibus mon- tium Ii vaara et Mäntytunturi in par. Kuusamo; in regione coniferarum mixtarum: ad Paanajärvi in par. Kuusamo; in regione pinifera Lapponiae Inarensis: supra muscos vetustos in latere rupis in monte Ruop- tuin vaara. — var. ramosa m. Trichomata apice paululum attenuata, obtusa, ra- mis brevibus saepe fasciculatis, vagina crassiuscula, saepe tenuiore, quam in S. alplno, bene pellucida; cellulae in serie simplici, rarius duplici, subglobosae, nonnullae passim compressae (transversim oblongae), distinctae fere 80 usque in apice Ihaili. Tricliomata et rarai crassitudine circ. 0,020 — 0,026 millim. Supra inuscos et lichenes vetustos ad pag. Nur- mes in Karelia boreali. — A^^ariatio est Sir. alpini ad Sir. compachim vergens. S. compactus (Ag.) Kiit/. In Karelia boreali: inter muscos nioutis Mato- vaara in par. Lieksa et raontis Riihivaara in par. Nur- mes; in regione infralapponica Ostrobotniae : in rupe littorali ad Lammasjärvi in par. Kuhmo, supra muscos in latere saxi ad Kylmiijärvi atque Hevoisvaara et in littore lapidoso ad Kiannanniemi in par. Kiauta; in regione abietiua : in latere ru])is raontis Näränkävaara in par. Kuusamo; in regione coniferarum mixtarum: ad Paanajärvi in par. Kuusamo et ad Kultala in par. Inari; in regione subalpina: supra muscos montis Ii vaara in par. Kuusamo, in monte Pyhätunturi paroeciae So- dankylä, in montibus Hammastunturit paroeciae Inari; in regione ])inifera Lappouiae Inarensis: in latere saxi ad A eskoniemi et supra muscos in latere rupis ad lac. Inarijärvi; in regione betulina: ad pag. Köngäs prope Mare glaciale. — f. elonyatus m. Ramulis solito longioribus valde ad Sir. alpinum vergens. In latere saxi montis Louhivaara in par. Nurmes (prov. Kareliae), stratum nigricans compactum formans. Ramuli bene attenuati, obtusi, elongati, ci'assitudine 0,028 — 0,022 millim., cellulis t\'pice compressis, haud bene distinctis in apicibus. S. pidvinatns Bri^-b. In Karelia boreali; in latere rupis ad Vieki et supra muscos in rupe ad Matovaara in par. Lieksa, in latere rupis ad Louhivaara et supra muscos in latere saxi ad Hiidenportti in par. Nurmes; supra muscos rupium in regione subalpina montis livaara in par. 81 Kuusamo et montis Kivakka iu Lapponia Rossica; in regione couiferarum mixtarum Lapponiae Inarensis: ad Kultala ; in regione pinifera Lapponiae Inarensis : ad lacuni Inarijärvi, in monte Ruoptuinvaara et passim ad fluraen Paatsjoki. S. coralloides Kutz. In rupe granitica irrigata cum Pijr. grumulifera crescens ad Piironen iu par. Nurmes Kareliae. S. corniciilatiis Kiitz. Ligna vetusta inundataque in rivulis late tegens ad Saukko et Saarijärvi in par. Kiauta in regione infra- lapponica Ostrobotniae. S. vestitus Naeg. Supra muscos destructos in latere rupis ad Kou- konvaara in par. Lieksa Kareliae borealis. Gonionema velutinum (Ach.) Nyi. Thermutis Fr., Koerb., Th. Fr. In rupe calearea et talce sectili ad Paanajärvi in regione couiferarum mixtarum paroeciae Kuusamo; ster. Spilonema tenellum n. sp. Thallus fruticuloso-filiformis, ramis saepe brevibus, e parte fasciculatis obsitus, nigricans, madidus sub mi- croscopio obscure olivaceo-aureus et basin versus nigri- cans, apice saepe attenuatus obtususque, crassitudine 0,02 4 — 0,016 millim. Apothecia ignota. In rupe gneissacea cum Pyrenopsi extendente in regione subalpina jugi Suoloselkä in Lapponia Inarensi. — Habitu fere sicut Sirosiplton, sed microscopio visura spilonematicum. Thallus est efFusus, plagas circ. \ — \ millim. crassas, usque ad o millim. latas formans, cel- lulis irregularibus, bene distinctis, majusculis, diam. circ. 0,012 — 0,014 millim., in apicibus .thalli saepe transver- sim compressis. Gonimia thallo haud facile soluta, saepe solitaria — duo connata, diam. circ. 0,006 — 0,005 millim. In thallo, hydrate kalico calido macerato, hypliae distincte videntur. 6 82 Sp. paradoxmn Born. In saxis littoralibus lacus Pielisjärvi ad Niska paroeciae Enontaipale in Karelia boreali sat abundanter fructificans ; sine apotheciis in rupibus littoralibus mon- tis Pyssyvaara et insulae Porosaari (lacus Pielisjärvi) et in saxis fluminis ad pag. Saramo in par. Nurmes Kareliae borealis; in regione infralapponica prope Ter- vasalrai in par. Kuhmo fertilis ad lapidem littoralem et sterilis ad ligna littoralia; fertilis in saxis littoralibus lacus Kemijärvi ad pag. ejusdem nominis in Lapponia Kemensi. Sp. revertens Nyi. In Karelia boreali: ad lapidem loco aprico prope Vieki in par. Lieksa; in regione infralapponica: ad Saunavaara et Saarenkoski in par. Kianta; ad saxa in regione subalpina montis Sallatunturi in Lapponia Ke- mensi; in rupe ad Ruoptuin vaara in regione pinifera Lapponiae Inarensis. Sp. siihsimile n. sp. Paraphyses crassae, crassitudiue circ. 0,003 millim., articulatae; hypothecium fusconigricans — fuscescens; sporae decolores, 1-septatae, fusiformi-oblongae, longitu- dine circ. 0,011 millim., crassitudine 0,0 o 3 — 0,0 04 mil- lim. Gelatina hymenialis jodo caerulescens, dein ob- scure' vinose rubens (praesertim thecae rubescunt). — Thallo a Spil. revertente vix differens, pulvinulos nigros convexos, circ. 3 — 1 millim. latos, verrucoso-coralloideos, compactos, in lamina tenui (sub microscopio) base nigri- cantes, superne luteoaureos, irregulariter cellulosos for- mans (cellulis globosis, haud angulosis). Apothecia le- cideina, convexa, immarginata, latitudine sicut in Spil. revertente. Hymenium sordidum — obscurum. Epi- thecium nigricans. A Spil. scotico Nyi., Fl. 18G9 p. 82, differt colore hypothecii. Ad rupem in insula lacus Inarijärvi in regione 83 piuifera Lapponiae^). — Habitu vix sit a Spil. rever- tente distinguendura. In spec. orginali Spil. revertentis paraphyses quidem sunt articulatae, tamen minus di- stincte, quara in hae specie. Hypothecium ejus est fu- scescenti-obscuratum, quamquam in descriptione Cel. Ny- landeri »non obscuratum« dicitur (Fl. 1865 p. 601). Sporae ejus sunt simplices, qua nota praesertira a Sp. suhsimili differt. Ephehe puhescens (L.) Fr. Frequeutius in par. Lieksa et Nurmes Kareliaa borealis; in Ostrobotnia eara raro observavi, tamen ad Tervasalmi atque Lentuankoski in par. Kuhmo ob- via; etiam pluribus locis in rupibus littoralibus lacus Inarijärvi in regione pinifera Lapponiae. — f. comp)licata m. Thallo magis ramoso, adscendente, dense compli- cato, plagas pulvinatas, compactas formaute. — In latere rupis montis Ruoptuinvaara in regione pinifera Lappo- niae Inarensis. Etiam alibi in Fennia hanc formam legi. Conf. cum E. intricata Lamy, Lich. Mont-dor. p. 2. Ephebeia hispidula (Ach.) Nyi., Fl. 1877 p. 231. Ephebe spinulosa Th. Fr., Bot. Notiser 1866 p. 59. In Karelia boreali pluribus locis, velut ad Lieksa, Vieki, Porosaari, Kyusisaari, Kylmälahti, Nurmes; in regione infralapponica Ostrobotniae : ad Lammasjärvi in ])ar. Kuhmo et ad Suomula in par. Kianta; in regione abietina ad Tavajärvi in par. Kuusamo, et pluribus locis alibi in Lapponia, velut ad Ivalojoki in regione conife- rarum mixtarum, ad Paatsjoki in regione pinifera, ad Köngäs in regione betulina. *Zs. trachytera (Nyi.) Wainio. Eph. spinulosa var. trachy- tera Nyi., Fl. 1875 p. 6. Thallus fruticulosus, humilis, longitudine circ. 1 — 4 millim. (vulgo circ. 2—1^ millim.), basin versus ramo- *) Etiam alibi in Fennia hanc speciem vei subspeciem legi. 84 sus, apicem versus saepissime vix vei parce raraosus, latere superiore crebre spinuloso, apice sat breviter atte- nuato vei subtruucato. In Karelia boreali: in ru})e ad Matovaara in par. Lieksa; in regione infralapponica Ostrobotniae : locis api'icis vei subapricis in saxis et rupibus ad Kylmälä paroeciae Kubmo, ad Kiannanniemi, Saukko, Tauriai- nen, Lehtovaara in par. Kianta; in par. Kuusamo: in regione subalpina montium livaara et Nuoruueu, ad Poussu (in reg. abietina) et Paauajärvi (reg. conifera- rum mixtarum); in Karelia Rossica: ad Kontokki; in regione betulina: ad Köngäs prope Mare glaciale. — Haec subspecies facile ab E. Jiispidula distinguitur, quae thallum multo altiorera, etiam versus apicem ramosum, indeque tenuiorem habet. Specimina tamen fere inter- media ad Kylmälä in par, Kubmo legi. PhyUiscum silesiacum (Koerb.) Stein. Ph. endocarpoides Njd. Endocarpon phylliscum AVhlnbg. In Karelia boreali passim, velut ad pag. Lieksa, Matovaara, Kuikkavaara, Kalliovaara in par. Lieksa, in insula Kynsisaari et ad Hiiden})ortti in par. Nurmes; in regione infralapponica: ad Suomula in par. Kianta; in regione coniferarura mixtarum ad Paauajärvi et in regione subalpina montium livaara et Mäntytuuturi in par. Kuusamo; in regione subalpina montis Pyhätun- turi in Lapponia Sodankyleusi; ad lacum Inarijärvi in regione pinifera Lapponiae Inarensis; ad Köngäs in re- gione betulina prope ]\Iare glaciale. Ph. graniiliforme Nyi. CoUema Nyi. in Notis. ur Sällsk. ])r. 'f. et FL Fenn. förh. IV häft. p. 230. Pyrenopsis Th. Fr. In latere rupis littoralis ad Pyssy vaara in par. Nurmes Kareliae borealis; in regione infralapponica: in saxis ad paludem prope Lehtovaara in par. Kianta; in regione pinifera: in rupibus littoralibus lacus Inari- järvi in Lapponia; in regione betulina: ad Köngäs prope Mare glaciale. 85 Euojisis granatlna (Smmrflt.) Nyi., Fl. 1875 p. 363. In lapidibus et saxis locorum apricorum passini in Karelia boreali atque par. Repola Kareliae Rossicae sicut etiam in regione infralapponica Ostrobotniae; in regione coniferarum mixtarum ad Paanajärvi et in re- gione subalpina niontis livaara in par. Kuusamo et mon- tis Päänuoruneu in Lapponia Rossica; in Lapponia alibi soluni in regione pinifera in insula lacus Inarijärvi mihi obvia; in Lapp. Kemensi ab Edw. Nylandro lecta. E. pulvlnata (Schaer.). Pyrenopsis Th. Fr., Fl. 1866 p. 454. P. haemalea (Smmrflt.) Nyi.; Norrl. & Nyi, H. L. F. 101. In regione infralapponica Ostrobotniae: ad terram arenosam in ericeto prope Hossa in par. Kianta; ad ru- pem in regione subalpina montis livaara in par. Kuu- samo; in regione pinifera Lapponiae: in latere saxi in insula lacus Inarijärvi. Pyrenopsis umbilicata n. sp. Tliallus fusco-fuligineus, areolatus, crassitudine me- diocris, areolis superne tenuissime granulosis, circ. 1 mil- lim. latis, \ millim. crassis. Apothecia atra, marginata, margine thallode sat firmo, fere elevato, disco convexo, in centro puncto impresso. Pars summa hymenii oliva- ceo-fuscescens — olivaceo-fuliginea. Paraphyses tenues, gelatinara sat copiosam percurrentes. Asci saepe ventri- cosi. Sporae simplices, incolores, ellipsoideae vei bre- viter ellipsoideae, longitudine O, on — 0,017 millim., cras- situdine 0,0 0 8 — 0,010 millim. Gelatina hymenialis jodo subpersistenter glaucescit ascique apice persistenter cae- rulescunt. . In latere rupis dioriticae crescit in regione subal- pina montis livaara in par. Kuusamo, sed tantum par- cissime a me excisa. — Tliallus in lamina tenui su- perne rubricosus, intus albidus. Hydrate kalico partes rubricosae obscure violascunt. Gonimia pariete crasso, saepe bina, vei 3—4 connata vei simplicia, cum pariete 86 circ. 0,0 2 2 — 0,014 millim. Apothecia latitudiue circ. 0,4 millim. Pyrenopsi ocellatae Th. Pr. (Bot. Not. 186G p. 17) secundum descriptiouem sat similis, variis notis ab ea tamen differens. P. extendens Nyi., Lapp. or. p. 104, FL 1867 p. 369. In Karelia boreali: in latere rupis ad Matovaara in par. Lieksa sterilis; in rupe ad Koroppi in Karelia Rossica fertilis; ad rupem bronziticam in regione abie- tina montis Näränkävaara cum apoth. et spermog.; ad rupem dioriticam in reg. subalpina montis livaara in par. Kuusamo; in reg. subalpina Lappouiae Sodankylen- sis: in rupe gneissacea jugi Suoloselkä fertilis. — Qvum haec species hucusque non sit fertilis descripta, secundum speciraiua originalia Cel. Xylanderi et nostra in hae re- gione lecta descriptioneni hic dare volumus. Thallus fuscescenti-fuligineus, areolato-diifractus, ru- goso- vei subverruculoso-inaequalis, crassitudine mediocris, superne in lamina tenui visus rubescens, hydrate kalico sordide violascens. Gonimia conglomerata — biua vei simplicia (in spec. orig. bina vei simplicia), pariete ge- latinoso crasso. Apothecia solitaria vei couferta (usque ad 12 in eadem areola), thallo concoloria, disco primum punctiformi-impresso, demum piano, margine tenui, levi. Sporae 8:nae, simplices, saepissime ellipsoideae, lougitu- dine 0,009 — 0,oi3 millim., crassitudine 0,004 — 0,007 millim. Paraphyses tenues, arcte cohaerentes. Gelatina hymenialis, praecedente caerulescentia, pulchre vinose rubens. — Gonimia cum pariete gelatinoso diametro circ. 0,014 — 0,020 millim. Asci ventricoso-clavati. H)^- menii pars superiör lutescens. P. livaarensis n. sp. Thallus fuscescens, crassit. usque ad 1 millim., areolatus, areolis circ. 1 — 2 millim. latis, verrucoso- vei rugoso-iuaequalis, saepissime verrucis miuutis, apothe- eiiferis vei spermagoniiferis densissime obsitus. Apothe- cia margine thallino, thallo fere concolore, levi, disco im- 87 presso, coucavo, thallo pallidiore, pallide rufescente. Pa- raphyses discretae, mediocres, apicem versus crassiores. Asci ventricoso-clavati. Hymenium fere decolor. Sporae 8:nae, ellipsoideae — ellipsoideo-oblongae, longitudine 0,011 — 0,016 millim., crassitudine 0,008 — 0,00 9 millim. Gelatina bymenialis jodo, praecedente glaucescentia levi, vinose rubens. In rupe dioritica et ad terram in regione subal- pina montis livaara in par. Kuusamo. — Thallus su- perne in lamina tenui rubescens, hydrate kalico sordide violascens. Gonimia simplicia vei rarius bina, pariete gelatinoso crassiusculo, diametro sine pariete circ. 0,0 o 8 — 0,014 millim., globosa vei subglobosa vei subelli- psoidea. Spermatia ellipsoidea vei ellipsoideo-oblonga, longitudine circ. 0,0 0 2 — 0,0 o 3 millim. P. suhfuUginea Nyi, Fl. 1867 p. 369. In latere rupis ad pag. Lieksa in Karelia boreali ; in reg. infralapponica: in rupibus montis Ohtosenvaara in par. Kuhmo et ad Suomula in par. Kianta; fertilis. P. gmmidifera Nyi, Scand. p. 26, Fl. 1867 p. 369. In Karelia boreali: in rupibus ad Piironen et in insula Kynsisaari lacus Pielisjärvi et in monte Pyssy- vaara in par. Nurmes; in reg. infralapponica: ad Hii- denvaara in par. Kuhmo et prope Suomula in par. Ki- anta; fertilis. P. concordatida Nyi., Fl. 1875 p. 440. In rupibus et saxis dioriticis littoralibus insulae Kynsisaari in lac. Pielisjärvi in Karelia boreali; fertilis. CoUemopsis deplanata n. sp. Thallus nigrescens, areolatus, areolis granuloso- rugosis, circ. \ millim. crassis et circ. 1 — \\ millim. latis. Apothecia thallo concoloria, margine crasso, disco piano, primo impresso, circ. 0,57 millim. Iata. Paraphy- ses tenues, arcte conglutinatae, haud bene distinctae. Hypothecium incoloratum vei lutescens. Epithecium in- coloratum vei lutescens. Asci clavati. Sporae 8:nae, 88 ellipsoideae, simplices, longitudine 0,014— 0,017 millim., crassitudine 0,009—0,010 millim. Gelatina hymenialis jodo persistenter caerulescit, thecae demum tamen vi- uose rubescunt. In latere praerupto rupis Ruskeakallio in regione conferarum raixtavum ad Paanajärvi in par. Kuusamo. — Sat affinis est Collemopsi assimulanti Nyi. (FL 1876, p. 571). Thallus in lamina tenui lutescens — lute- scenti-olivaceus vei luteo-fuscesceus, hydrate kalico immu- tatus. Gonimia pariete tenui, diametro circ. 0,007 — 0,0 08 millim. C. suhsimilis n. sp. Thallus fuligineo-nigricans, sat tenuis, crassitudine circ. ^ millim., areolato-rimosus, areolis superne tenuis- sime furfuraceis (e granulis minutissimis strati superio- ris). Apothecia thallo concoloria, disco impresso, mar- gine thallino sat tenui, levi. Parapliyses teuues, distinc- tae. Epithecium sordide lutescens — sordide fusce- scenti-lutescens. Hypothecium lutescens — fere incolo- ratum. Asci clavati. Sporae 8:uae, ellipsoideae, sim- plices, longitudine 0,011 — 0,017 millim., crassitudine 0,00 6 — 0,010 millim. Gelantina hymenialis jodo per- sistenter caerulescit (demum conteutum thecarum lute- scit et caerulescentia gelatinae magis dilutescit). In saxo dioritico ad litus iusulae Kynsisaari in lacu Pielisjärvi (in Karelia boreali). — Thallus in la- mina tenui olivaceo- vei fuscescenti-lutescens, hydrate kalico immutatus. Gonimia sat minuta, pariete tenui. Collemopsi assimidantl et C deplanatae affinis est, sed ab ambabus bene differt praesertim thallo superne fur- furaceo. C. areolata (Flot.). Porocyphus Koerb., Th. Fr. Collemopsis furfurella Nyi. In Karelia boreali: in rupe irrigata montis Pys- sy vaara in par. Nurmes ; in regione abietina montis Nä- ränkänvaara in par. Kuusamo. 89 Llchinodium sirosiphoideum Nyi., FL 1875 p. 297. In latere praerupto rupis ad Parm. saxatUem et ad ipsam rupeni prope Kylmälä paroeciae Kuhmo in regione iufralapponica Ostrobotuiae ; sterile. Lichina transfuya Nyi, Fl. 1875 p. 440. In rupe chloritico-schistosa ad Hiidenportti in par. Nurmes Kareliaa borealis. — Thallus hujus crassitu- dine 0,048—0,068 millim. Gonimia diametro trans ver- sali circ. 0,01 o— 0,0 12 millim.; sterilis. Pterygium pannariellimi Nyi. Lecothecium Th. Fr. Parm. collemoides Acli. in hb. suo. Sat freqvens e Karelia boreali usque ad Mare gla- ciale, rupes, saxa, lapides littorales rivulorum et lacuum omnium regionum incolens; saepissime sterile, sed in- terdum etiam fertile, velut ad Lammasjärvi in par. Kuh- mo, ad Suomula in par. Kianta, ad Ukonvaara in par. Kuusamo, ad Köngäs prope Mare glaciale. Pt. asperellum (Ach.) Nyi. Lecothecium Th. Fr. In rupibus eruptis (graniticis, dioriticis, gabbroen- sibus) in regione abietina ad Ukonvaara, et in reg. co- niferarum mixtarum ad Paanajärvi et in reg. subalpina montis livaara in par. Kuusamo; sterile. Sij nälissä meladermia Nyi., Syn. p. 96. Ad Ukko in Lapponia Inarensi (verisimiliter in reg. pinifera) olim legit Edw. Nylander. Collema myriococcum Ach. Lempholemma Th. Fr. Physma Koerb. Ad Paatsjoki in Lapponia (verisimiliter in reg. pi- nifera) legit Edw'. Nylander; ad terram supra rupem calcaream prope Kuoppaoja in par. Kuusamo sterilis. C. Jiaccidum Ach. Synechoblastus Koerb., Th. Fr. In latere rupis praeruptae ad Hiidenportti in par. Nurmes Kareliae bor. et in regione couiferarum mix- tarum ad Mäntyjoki prope Paanajärvi in paroecia Eiiii- samo; sterile. /c^ 90 C. furvum Ach. In regione coniferarum mixtarum: locis calcareis ad Kalkkivaara in Lapponia Sodankylensi et pluribus locis ad Paanajärvi in par. Kuusamo, velut ad Ruskea- kallio, Kuoppaoja, Paloniemi, Mäntyjoki; fertile. C. melaenum Ach. C. multifidum Koerb. Locis calcareis in regione coniferarum mixtarum legi ad Kuoppaoja prope Paanajärvi in par. Kuusamo et ad Kalkkivaara^) in Lapponia Sodankylensi; fertile. In par. Sodankylä lectum etiam ab Edw. Nylander et ad Jyrävänniemi in par. Kuusamo a F. Silen (specimen posterius, in Mus. Fenn. asservatum, n:o 140, »Coll. crispum« a Cel. W. Nylandro determinatum e^sX, sed ad C. melaenum pertinere mihi videtur). C. polycarpon (Schaer.) Koerb. Locis calcareis legi in regione coniferarum mixta- rum ad Ruskeakallio in par. Kuusamo et in reg. betu- lina ad Köngäs prope Mare glaciale. In Mus. Fenn. asservantur specimina, n:is 141 & 105, a F. Siion ad Kitkajoki in par. Kuusamo lecta et sec. Cel. Nylan- drum ad »(7. imJposumi. pertinentia, quae etiam ad C. polycarpon duco. C. nigrescens Ach. C. cristatus Krempelh. Synechoblastus nigrescens Th. Fr. S. vespertilio Koerb. In regione coniferarum mixtarum ad corticem po- puli prope Koppelo in Lapponia Inarensi; sterile. Leptogium qiiadratum (Lahm.) Nyi. Collema Lahm, Koerb. Ad corticem sorbi in limite superiore regionis abie- tinae in moute livaara in par. Kuusamo; fertile. L. amphineiim (Ach.) Nyi. In latere aronoso fossae ad pag. Nurmes in Ka- relia boreali; ad terram arenosam supra rupem prope Kuoppaoja in par. Kuusamo; fertile. *) In speciminibus hoe loco lectis sporae sunt longitudine 0,022 — 0,032 millira., crassitudine 0,009—0,013 millim. Conf. G. hypergenum Nyi., Fl. 1876 p. 232. 91 L. subtlle (Schrad.) Nyi. Ad ligna putrescentia loco urabroso prope Uhtua in Karelia Rossica; fertile. L. lacerum (Sw,) Koerb. f. majiis Koerb. *(f. fimbriatum Hoffm.). Inter muscos in rupibus locis subumbrosis ad Poussu in regione infralappouica, in littore lacus Tava- järvi in reg. abietiua, in littore lacus Paanajärvi (ad Rus- keakaliio) et fluminis Mäutyjoki in reg. conifer. mixta- rum in par. Kuusamo; in reg. betulina locis similibus ad pag. Köngäs prope Mare glaciale; sterile. — f. tenuissimum Nyi. (in L. spongiosum vergens). Locis subapricis ad Kopronlahti in par. Nurmes in Karelia boreali, ad radicem rupis prope Saarikoski in par Kianta in regione infralappouica, in clivo arenoso montis Kalkkivaara in reg. coniferarum mixtarum Lap- poniae Sodankylensis, supra muscos rupis ad Köngäs in reg. betulina prope Mare glaciale, hic fertile. L. scotimmi (Ach.) Fr. L. sinuatum Koerb. Ad terram arenosam proclivis rupis ad Kuoppaoja in regione abietina paroeciae Kuusamo et in muscis de- structis rupis ad Köngäs in regione betulina prope Mare glaciale; hoe loco sterile, praecedente fertile. Ad Paa- najärvi lectum etiam a P. A. Karsten et (ad Ruskea- kallio) a F. Silen. L. tremelloides (Ach.) Fr. L. cyanescens Koerb. In saxis littoralibus ad Kiannanniemi et Yläjoki paroeciae Kianta et ad Poussu paroeciae Kuusamo in regione infralappouica, ad Tavajärvi in reg. abietina pa- roeciae Kuusamo; sterile. L. saturninum (Dicks.) Nyi. Mallotium tomentosum Koerb. In Karelia boreali passim ad corticem populi; in regione infralappouica: ad Kiannanniemi, Lehtovaara, Hossa; in regione abietina paroeciae Kuusamo: ad Kur- vinen, Näränkävaara, livaara; in regione coniferarum mixtarum: ad Mäutyjoki in par. Kuusamo (ad cort. be- 92 tulae) et aJ Törmänen (in ramulis inundatis abietis) in par. Inari; in regione piuifera Lap})oniae Inarensis'. ad Koppelo; in regione betulina: ad Köngäs prope Mare glaciale;.in Kar. Rossica: ad Luvajärvi; sterile. L. muscicola (Sw.) Fr. Polyehidium Koerb., Th. Fr. Passini in Karelia boreali; in regione infralappo- nica: ad Lammasjärvi paroeciae Kuhmo, ad Suomula atque Hossa paroeciae Kianta, ad Poussu paroeciae Kuusamo; in regione abietina paroeciae Kuusamo: ad Näränkävaara et Tavajiirvi ; in regione coniferarum mix- tarum paroeciae Kuusamo: ad Paanajärvi; in regione subalpina montium livaara, Xuorunen, Ukonvaara in par. Kuusamo et montis Kivakka in Lapponia Rossica; ad Paatsjoki in regione pinifera Lapponiae; ad Köngäs in regione betulina prope Mare glaciale. Sphinctrina microeephala Sm. Spb. anglica Xyl., Syn. p. 143. In saepimeutis ad pag. Lieksa in Karelia boreali. Calicium disseminatum Fr. In Karelia boreali non est lectum, sed certe de- tegitur; in regione infralapponica passini est observa- tuni et praesertini in abietibus, velut ad Ohtosenvaara, Hiidenvaara, Lentiira, Kylmälä in par. Kuhmo et ad Lakso, Pietari, Saukko, Tauriainen, Lehtovaara, Hossa in par. Kianta; in regione abietina: ad livaara in par. Kuusamo; in regione coniferarum mixtarum: ad Män- tyjoki in par. Kuusamo, ad Pyhätunturi et in jugo Suo- loselkä in Lapponia Sodankylensi (ad corticem abietis). *6'. viridulum (Ach.) Nyi. In regione infralapponica : ad Ohtosenvaara in par. Kuhmo et ad Lehtovaara in par. Kianta; in regione abietina : in montibus livaara et Kivakka (in par. Kuu- samo et in Lapp. Rossica); in regione coniferarum mix- tarum: ad Mäntjg'oki in par. Kuusamo. C. chrijsocephalum Ach. Cyphelium Koerb. Chaenotheca Th. Fr. In Karelia boreali pluribus locis, velut ad Lieksa, 93 Vieki, Nurmes, Nuottivaara; in regione infralappouica : ad Ohtoseuvaara, Lentiira, Kylmälä in par. Kuhmo et ad Vuokki, Pietari, Saukko, Tauriainen, Lehtovaara, Hossa in par. Kiauta; in regione abietina moutium Nä- ränkävaara et Kivakka (in par. Kuusamo et Lap])onia Rossica); in regione coniferarum mixtarum: ad Mänty- joki in par. Kuusamo. C. 2)haeocepIialui)i Borr. Cvphelium Koerb. Chaeuotheca Th. Fr. Thallus hujus est sat crassus, squamosus vei sub- squamoso-verrucosus, vulgo sordide flavicaus vei palli do- cinerascens. — In Karelia boreali: saltem ad Panka- järvi in par. Lieksa; in Karelia Rossica: ad Tscholkka in par. Repola; in regione infralappouica: ad Lakso in par. Kianta. C. chorellum Whlnbg. Cyphelium Koerb. ^Chaeuotheca Th. Fr. Thallus tennis, grauulosus vei granuloso-leprosus, albidus. Stipes saepe gracilior, quam in praecedente. — Ad corticem abietis in abiegnis paludosis haud ra- rum in Karelia boreali; in regione infralappouica locis similibus passini, velut ad Ohtoseuvaara, Hiidenvaara, Lentiira, Kylmälä in par. Kuhmo et ad Lakso, Vuokki, Pietari, Hossa in par. Kiauta; in regione abietina: ad Näränkänvaara et Kivakka (in par. Kuusamo et La])- ponia Rossica). — var. ecrusfaceiim Nj-l., Scand. p. 31). In Karelia boreali: prope Vieki et ad radicem ]ui- tridam prope Nevala in par. Lieksa et ad truncum ])u- tridum in turfoso ad Saramo in par. Nurmes. C. fricJiiale Ach. Cyphelium Koerb. Cbaenotheca Th. Fr. In Karelia boreali nonnullis locis, velut ad Vieki et pag. Nurmes; in regione infralappouica: in abiegno ad corticem abietis prope Ohtoseuvaara et ad Lentiira et in saepimentis ad Lammasjärvi et prope Kylmälä in par. Kuhmo, ad Lehtovaara et Hossa in par. Kianta; 94 in regione abietina montium livaara et Kivakka (in par. Kuusamo et Lapponia Rossica). — var. cinereuM (Pers.) Nyi. f. muscicola Nyi. Iraraixta Coniocyhl (/racilentae ad muscos in latere rupis montis Kalliovaara in par. Lieksa (Karel. bor.). C. stemoneum Ach. Cypheliura Koerb. Tantum ad Nevala in par. Lieksa Kareliae borea- lis annotatum. C. hrimneolum Ach. Cyplielium Koerb. Passim in Karelia boreali (velut ad Nevala, Nur- mes, Mujejärvi) et in regione infralappouica Ostrobot- niae (ad Lentiira in par. Kuhmo et ad Vuokki, Kian- nanniemi, Tauriainen, Hossa in par. Kianta). C. citrinum (Leight.) Nyi. C. arenariura Hmpe, Koerb. Ad radices arenosas abietis prope Vieki in par. Lieksa Kareliae borealis; in regione infralappouica: ad Lecideam Incidam in caverna montis Lehtovaara in par. Kianta. C. melanophaeum Ach. Cyphelium mel. a vulgare Koerb. Tantum in Karelia boreali observatum: ad trun- cum putridum iu turfoso prope pagum Lieksa in pa- roecia ejusdem norainis et ad Mujejärvi in par. Nurmes. C. hyperellum Ach. In Karelia boreali et in regione infralappouica Ostrobotniae sat est frequens; in paroecia Kemijärvi Lapponiae parce sed sat frequenter in regione conifera- ]'um mixtarum invenitur, in qua regione pluralibus lo- cis etiam alibi in Lapponia parce obvium; etiam in re- gione abietina Kuusamoensi annotatum. Praesertim ad corticem abietis crescit, ad Suomula iu par. Kianta in latere umbroso scopuli lectura. — f. suhatlialiiia m. Thallo tenui, albido, passim granulis minutis, fla- vesceutibus obsito vei etiam flavescente. Pluribus lo- cis ad corticem abietis praesertim in abiegnis paludosis. Iu formam typicam saepe transit. 95 C. trabinellum Ach. De distributione hujus in Lapponia Inarensi in- deque septentrionem versus annotationes nullas habeo; in regione coniferarum mixtarum Lapponiae Sodanky- lensis parce sed frequenter invenitur; in regionibus in- ferioribus est frequens. C. trachelinum Ach. In Karelia boreali et in regione infralapponica Ostrobotniae frequens, et nonnullis locis in regione abie- tiua Kuusamoensi observatum; locis magis septentrio- nalibus de hoe non annotavi, sed e regione coniferarum mixtarum vix deest. C. lentlculare Ach.; Nyi., Syn. p. 156. C. nigrum Koerb. * Ad corticem abietis in abiegnis ad Hiidenvaara et Lentiira in par. Kuhmo et regione infralapponica, similibus locis in regione abietina montium Näränkä- vaara et livaara in par. Kuusamo. C. ciirtum Borr. In Karelia boreali pluribus locis; in regione infra- lapponica: ad corticem abietis in abiegno turfoso prope Lentiira in par. Kuhmo et ad corticem abietis in silva mixta ad Tauriainen et Pietari in par. Kianta. — var. denigratum m. Capitulo globoso-turbinato, nudo, massa sporali ni- gra, stipite vulgo tenui differt. Ad truncum vetustum pini in ericeto prope pag. Lentiira in par. Kuhmo (in reg. infralapponica). Specimen, hoe cum C- curto con- nectens, ad Pyhätunturi in Lapponia Sodankylensi legi. C. parietinimi Ach. Nyi., Syn. p. 158. C. minutellum in AVainio, Fl. Tav. p. 92, huc pertinet. C. minutellum Ach. (sec. hb. Ach.) multo est minus. Frequens in regionibus inferioribus, pluribus locis etiam in Lapponia obvium usque in regionem pini in Lapponia Inarensi. — var. majus Nyi. In Karelia boreali et in regione infralapponica 96 Ostrobotuiae uonnullis locis obvium, velut ad Pank?- järvi iu par. Lieksa, ad Nuottivaara in par. Nurmes, ad Lakso in par. Kuhmo, ad Pietari in par. Kianta. *C. pallescens Nj'!., Scaud. p. 289. Ad corticem abietis in abiegno turfoso prope Leh- tovaara in par. Kianta (in regione infralapponica), prope Mäntyjoki in par. Kuusamo et prope montem Pyhä- tunturi in par. Kemijärvi (in regione coniferarum mix- tarum Lapponiae). — Ad Pyhätunturi etiam legi for- mam intermediara C. j^ollescenfis et ^Jrt>7>^m/, a Cel. N}-landro »var. interruptum Nyh« (Norrl., Lapp. p. 31G) dictam. **C. cinerascens (Nyi.) AVainio. C. parietinum v. ciner;i- scens Nyi. in Norrl., Tav. p. 173. Ad corticem abietis in abiegnis praesertimque tur- fosis. In Karelia boreali: ad Kalliovaara in par. Liek- sa et ad Louhivaara atque Nuottivaara in par. Nurmes; in regione infralapponica Ostrobotniae : ad Hiideuvaara, Kylmälä, Lakso in par. Kuhmo; in regione coniferarum mixtarum: ad Mäntyjoki in par. Kuusamo. C. pusillum Flk. In Karelia Rossica: ad corticem abietis in abiegno prope Vuosiniemi in par. Repola; in Karelia boreali: ad truncum putridum in turfoso prope Saramo in par. Nur- mes; in regione infralapponica Ostrobotniae: ad corti- cem abietis in abiegno turfoso prope Lehtovaara in par. Kianta. Ad Saramo specimina legi, in C. pusioluui transeuntia. *6'. piisiolum Ach. Ad truncum putridum prope Koriseva in par. Lieksa Kareliae borealis. C. hyssaceum Fr. In Karelia boreali et in regione infralapponica Ostrobotniae frequens; etiam in regione abietina Kuu- samocnsi pluribus locis anuotatum; in regione conifera- rum mixtarum ad Paanajärvi in par. Kuusamo; in re- 97 gione pinifera Lapponiae Inarensis observavi ad corti- cem alni prope Vaskouiemi et in regione betuliua ad Köngäs prope Mare glaciale. Conlocijhe furfuracea (L.) Acli. In Karelia boreali: ad Vieki et Nevala in par. Lieksa; in regione infralapponica Ostrobotniae : prope Lentiira et Kylmälä in par. Kuhmo, ad Ahola, Vuokki, Hevosvaara, Vasonnierai, Lehtovaara in par- Kianta; in regione pinifera: ad Vaskoniemi et Paatsjoki in La})- ponia Inarensi. Ad terram et ramulos desiccatos in ra- dicibus abietum caesarum praesertim in abiegnis turfosis vei etiam lucis crescit; ad muscos vetustos in caverna montis Lehtovaara. C. gracilenta Ach. In Karelia boreali: ad muscos destructos in latere rupis in raonte Kalliovaara (in par. Lieksa Kareliae bo- realis); in regione infralapponica: ad terram humosam in radicibus abietis prolapsae in luco ad Yasonniemi et ad muscos destructos in caverna rupis ad Lehtovaara in par. Kianta. C. graciUima n. sp. Thallus vix ullus distinctus. Stipes gracillimus, crassitudine 0,0 3 8 — 0,0 62 millim., longitudine 1^ — 2{ millim., interdum ramosus, nigricans, in lamina tenui olivaceo-fuscescens, pruina olivaceo-umbrina (sporis im- mixta) suffusus. Capitulum, sicut etiam massa sporalis, olivaceo-umbrinum. Sporae olivaceae vei flavescentes, diametro O,00 2 5 — 0,00 3 millim. Ad lignum putridum loco umbroso sicco in monte Kalliovaara in par. Lieksa Kareliae borealis. — Vera est Coniocyhe, sed facile cum Calicio stemoneo vei hnmneolo confunditur, qvorum massaa sporales umbri- nae (obscuriores), stipites haud olivaceo-umbrini. Co- niocyhe obscuripes differt massa sporali pallida, stipite crassiore, cet., et C. gracilenta stipite crassiore, massa sporali cinerea vei olivaceo-cinerea, cet. 7 98 Trachylia tigillarls (Ach.) Fr. Acolium Koerb. Cyphelium Th. Fr. Ad parietes, saepimenta et ligna coniferarum pas- siin usque ad regionem piniferam Lapponiae Inarensis, in qua observata est ad Kultala et in insula lacus Ina- rijärvi et apud flumen Paatsjoki. — f. prominula Nyi. Ad flumen Paatsjoki annotata. Tr. tijmpanella (Ach.) Fr. Acolium Koerb. — f. minor Norrl. Ad corticem et lignum abietis in abiegnis praeser- timque turfosis passim parce in Karelia boreali et in re- gione infralapponica Ostrobotniae et abietina Kuusamo- ensi. In latere umbroso saxi ad Suomula in par. Kianta. Tholurna dissimilis Norm. Ad abietes versus apices earum in monte Nuo- runen paroeciae Kuusamo a. 1867 legit F. Silön (in re- gione subalpina inferiore verisimiliter.) Sphaerophoron coralloides Pers. Pluribus locis in regione pinifera atque subalpina Lapponiae Inarensis et in regione betulina et subalpina ad Mare glaciale; annotatum etiam in regione subal- pina montis Sallatunturi in Lapponia Komensi; fertile. Medulla hujus speciei jodo caerulescit. Sph. fragile (L.) Pers. Frequens in regione subalpina Lapponiae, neque rarum in rupibus regionum inferiorum Lapponiae Ina- rensis nec prope Mare glaciale; in regione subalpina paroeciae Kuusamo annotatum in montibus Ukonvaara, Nuorunen, Mäntytunturi, saepe etiam fertile. Medul- la I -. Baeomyces hyssoides (L.) Scbaer. Sphyridium Th. Fr., Koerb. B. rufus DC, Nyi. Frequens — sat frequens, praesertim in ericetis; fertilis. B. carneus Flk. Nyi., Fl. 1877 p. 462. Thallus ambitu saepe sqvamosus, hydrate kalico 99 primo fulvesceus, dein sangvineo-rubesceDS. Apothecia carneopallida vei carnea, in B. hyssoide carneorufescen- tia — fuscescentia. Verisimiliter late distributa, etsi praetervisa. Ad terram arenosara prope pag. Lieksa in Karelia boreali lecta. B. placophijlliis Whlnbg. Sphyridium Koerb., Th. Fr. In Karelia Rossica: ad terram arenosam in pineto prope Tscholkka in par. Repola atque regione Aini glu- tinosae et ad Luvajärvi in regione infralapponica; in re- gione infralapponica Ostrobotniae : ad terram arenosam in ericeto prope Manninen in par. Kuusamo; in regione subalpina montium Ii vaara, Nuorunen (F. Silen), Mänty- tunturi in par. Kuusamo et montis Kivakka in Lappo- nia Rossica; in regione coniferarum mixtarum: ad Paa- najärvi in par. Kuusamo; in regione pinifera: prope finem regionis subalpinae in monte Ruoptuinvaara Lap- poniae Inarensis; fertilis. B. roseus Pers. In Karelia boreali et regione infralapponica Ostro- botniae passim; in regione abietina: ad Vanttaja in par. Kuusamo; in regione coniferarum mixtarum: prope pag. Salla in par. Kuolajärvi Lapponiae. Fertilis ad Luva- järvi in regione infralapponica Kareliae Rossicae (supra terram arenosam crescens.) B. icmadopJiilus (L.) Nyi. Icmadophila aeruginosa Trev., Koerb., Tb. Fr. Frequens in omnibus regionibus Lapponiae; in re- gionibus inferioribus frequens — sat frequens; fertilis. Fennice .^laJioJäkälä^ dicitur. Pilophoron cereolum (Ach.) Th. Fr. P. fibula Tuck., Nyi. Stereocaulon cereolinum Koerb. In Karelia boreali passim, velut ad Vieki et Ma- tovaara in par. Lieksa, ad Mujejärvi et Nuottivaara in par. Nurmes, ad Koroppi in par. Repola; in regione in- fralapponica Ostrobotniae: nonnullis locis prope Kylmälä in par. Kuhmo; in regione abietina: ad Vaskikallio (Paanajärvi) in par. Kuusamo; in regione subalpina: in 100 montibus livaara et Mäntytunturi paroeciae Kuusamo; ad Paanajärvi cum apoth. legit F. Siion, alibi sterile. Stereocaulon pascale (L.) Ach., Laur. Frequens, in Lapponia frequentissimum; fertile. St. coralloides Fr., Nyi. St. corall. « dactylopliyllum Th. Fr., Licb. Scand. p. 44. In rupe ad Hiidenportti in par. Nurmes Kareliaa borealis; fertile. St. suhcoralloides Nyi., Scand. p. G4. Ster. coralloides ^ congloraeratum Th. Fr., Comm. Ster. p. 17. Ster. sub- coralloides Nyi., FL 1874 p. 6. Wainio, Ljich. Vib. p. 43. In rupibus et saxis locis apricis frequentius iu Karelia boreali atque regione infralapponica Ostrobot- niae; in regione abietina montis Näränkänvaara et iu regione subalpina montium livaara, Nuorunen, Mänty- tunturi in par. Kuusamo; frequentius etiam in regione pinifera ad flumen Paatsjoki et lacum Inarijärvi; anno- tatum etiam ad Köngäs in regione betulina prope Mare glaciale; fertile. aS7. tomentosum Laur. Ad terram et lapides atqve saxa frequens — sat frequens in Karelia boreali atque regione infralapponica Ostrobotniae; pluribus locis annotatum etiam in regione coniferarum mixtarum atque pinifera Lapponiae (velut ad Paatsjoki, Ivalojoki, cet.); in regione subalpina mon- tis Kivakka in Lapp. Rossica; fertile. — f. cuprin^orme Nyi., Fl. 1865 p. 211. Ad lignum pontis vetusti prope Lieksa in Karelia boreali et ad lapidem iu campo aprico prope Lakso in par. Kiauta; fertile. */S7. alpestre (Flot.). In regione subalpina montis Sallatunturi in par, Kuolajärvi legit E. Nylander. St. alpinum Laur. Iu regione pinifera frequens ad ripas arenosas flu- 101 miuis Paatsjoki; ad Inari legit E. Nylander; tantum sterile vidi. St. demidatimi Flk. In par. Kianta in regione infralapponica legit F. Silen. — var. pulvhiatum Scliaer. In Karelia boreali: ad saxa littoralia insulae Kyn- sisaari in lacu Pielisjärvi; in regione subalpina: ad ru- pem montis Ii vaara in par. Kuusamo: sterile. St. condensatum Hoffm. In campis apertis arenosis passim in Karelia bo- reali et regione infralapponica; in regione coniferarum mixtarum ad Paanajärvi in par. Kuusamo et in re- gione subalpina montis Kivakka in Lapponia Rossica; fertile. Cladonia 'papillaria (Ehrh.) HofFm. Pycnothelia Duf., Nyi. Ad terram jugi areuosi prope Luvajärvi in Kare- lia Rossica atque regione infralapponica; fertilis. Cl. rangiferina (L.) Hoffm. Cladiua Nyi. Frequentissime; fertilis. Cl. sijlvatica (L.) Hoffm. Cladina Nyi. Frequentissime; fertilis. — var. alpestris (L.) Schaer. Frequentissime — frequens. Cl. cornucojnoides (L.) Fr. Cl. coccifera Schaer., Th. Fr. Frequens; fertilis. — f. asotea Ach. In Karelia boreali: ad Nuottivaara in par. Nur- mes; in Ostrobotnia australi: ad Tervasalmi in par. Kuhmo et ad Saunavaara atque Hossa in par. Kianta. — f extensa Ach. AVainio, Lich. Viburg. p. 45. Ad pagum Nurmes in Karelia boreali et prope templum paroeciae Kuhmo iu Ostrobotnia australi. — var. decorata "^Vainio, Lich. Viburg. p. 45. In Ostrobotnia australi: ad Kylmälä in par. Kuh- mo et ad Saunavaara in par. Kianta. 102 — var. pleiirota (Flk.) Schaer. In Karelia boreali et regione infralapponica Ostro- botniae passim; in regione abietina montis Näränkä- vaara in par. Kuusamo; in regione coniferarum mixta- runi ad Paanajärvi in par. Kuusamo; in regionibus ma- gis septentrionalibus a me liaud annotata. CL deformis (L.) Hoffm. Cl. crenulata Koerb. Frequens praecipue in campis apricis deustis, eri- cetis, locis turfosis praesertimque deustis, saepe etiam abundanter; fertilis. Fennice in Lapponia nominatur y^putkijäkäläd-. Cl. dUjitata (L.) Hoffm. In Karelia boreali et regione infralapponica Ostro- botniae frequentius — passim; in regione coniferarum mixtarum: ad Paanajärvi et Perno iu par. Kuusamo, ad pag. Sodankylä; in regione pinifera: ad Ruoptuin- vaara et alibi prope lacum Inarijärvi, ad Paatsjoki; in regione betulina: ad Köngäs prope Mare glaciale; in re- gione subalpina nioutium livaara et Pyhätunturi in par. Kuusamo et Lapponia Kemensi; fertilis. Cl. macilenta (Ehrh.) Hoffm., Nyi. In Karelia boreali: ad pagum Lieksa et ad Nur- mes atque Mujejärvi et in iusula Kynsisaari in par. Nurmes; in regione infralapponica Ostrobotniae : ad Ter- vasalmi in par. Kuhmo; ad Koroppi in Karelia Ros- sica; fertilis. Cl. bacillaris (Ach.) Nyi. Ad Lieksa, Nurmes, Mujejärvi in Kareha boreah ; ad Koroppi in Karelia Rossica; in regione infralapponica Ostrobotniae: ad Lentuanjoki et Ohtosenvaara in par. Kuhmo, ad Suomula et Lehtovaara iu par. Kianta. Cl. Floerkeana Fr. In Karelia boreali: ad Pankajärvi iu par. Lieksa sat parce; fertilis. — var. squamosissima Th. Fr. Ad Mujejärvi in par. Nurmes Kareliae boreahs. 103 Cl. bellidiflora (Ach.) Schaer. Ad Hiidenportti et Mujejärvi in par. Nurmes Ka- reliae borealis ; in regione infralapponica : ad Suomula in par. Kianta; in regione supalpina montium Nuorunen et Mäntytunturi in par. Kuusamo, et montis Kivakka in Lapponia Rossica et montis Sallatunturi in par. Kuo- lajärvi (legit E. Nylander). De distributione liujus in Lapponia Fennica nihil certi proferre possum, quum in aunotationibus meis lapsu omissa sit. Cl. hotrytes (Hag.) HofFm. Frequentius — sat frequens tamen in Karelia bo- reali atque regione infralapponica Ostrobotniae; in re- gionibus superioribus alibi tantum in regione subal- pina montis livaara in par. Kuusamo et in regione co- niferarum mixtarum prope Vuostimovaara in par. Ke- mijärvi annotata; in Lapponia a me praetervisa vide- tur; fertilis. Cl. carneola Fr. In Karelia boreali: inter muscos scopuli in pineto prope Pankajärvi in par. Lieksa; in regione infralappo- nica Ostrobotniae: in pinetis prope Tervasalmi (ad ter- ram) in par. Kuhmo et prope Lehtovaara (ad terram) atque Saukko (ad lignum putridum) in par. Kianta; in regione abietina paroeciae Kuusamo: in moute Närän- kävaara (ad terram); fertilis. — var. hacilliformis Nyi. Sat frequens in Karelia boreali atque regione in- fralapponica Ostrobotniae; in regione abietina: in monte Näränkävaara paroeciae Kuusamo; in regione conifera- rum mixtarum: ad Kitkajoki (F. Silen) atque Paana- järvi in par. Kuusamo et prope Pyhätunturi in Lappo- nia Kemensi; in regione pinifera: prope lacum Inari- järvi; raro apotheciifera (ad Niska in par. Enontaipale c. apoth. legi). Ad ligna vetusta, truncos putridos, sae- pimenta crescit. var. ct/anipes (Smrft.) Fr. Nyi., Scand. p. 54. In regione infralapponica: ad Saukko in par. Ki- 104 anta; iu regione abietina: in monte Näränkävaara pa- roeeiae Kuusamo; in regione subalpina: in montibus li" vaara, Ukonvaara, Mäntytunturi paroeciae Kuusamo; in regione pinifera: iu monte Ruoptuinvaara Lapponiae Inarensis. Supra muscos atque plantas alias destructas ad terrani atque rupes crescit; sterilis. Cl. uncialis (L.) Fr. Cladina Nyi. Cladonia stellata Koerb. Frequens — sat frequens; fertilis. Cl. amaurocraea (Flk.) Schaer. Cladina Nyi. Frequens; fertilis. Cl. pijxidata (L.) Fr. Cl. pyxidata a neglecta Th. Fr., Scand. p. 88. Haud rara; etiam in regione subalpina moutium livaara et Ukonvaara in par. Kuusamo anuotata; fertilis. — f. pocillum Acb. Nonnullis locis ad lapides littorales rivulorum la- cuumque, velut ad Lentiira in par. Kuhmo, ad Suomula, Saunavaara, Lehtovaara in par. Kianta, ad Paanajärvi iu par. Kuusamo; sterilis. — var. chlorophaea Flk., Th. Fr., Lich. Scand. p. 88. Cl. pyx. /? costata Flk. & ^ chlorophaea Flk. Nonnullis locis in toto territorio, velut ad Panka- järvi in par. Lieksa, ad Lentiira in par. Kuhmo, ad Poussu in par. Kuusamo, ad Ruoptuinvaara in par. Inari, ad Köngäs prope Mare glaciale; fertilis. Cl. fimhriata (L.) Fr. — var. davulus Fr. Wainio, Clad. phylog. p. 45. Podetiis brevibus (circ. 10 — 25 millim. altis), nor- maliter simplicibus, ascyphis, subuliformibus vei cornu- tis. Ad truncos et ligna putrida, saxa humosa, cet. plu- ribus locis saltem usque in regione coniferarum mixta- rum paroeciae Kuusamo (velut ad Paanajärvi, cet.); fertilis. — var. suhcornuta Nyi. Podetiis elongatis, ascyphis, cornutis, saepissime apicem versus ramosis, altitudine circ. 50 — 35 milliin. 105 Ad terrani et rupes atque lapides humosos haud rara saltem usque in regione coniferarum mixtarum (velut in jugo Suoloselkä, ad Sodankylä, cet.); etiam in regione subalpina raontis livaara in par. Kuusamo; interdum fertilis. — var. tuhaeformis HofFm., Ach. Pluribus locis saltem usque in regione coniferarum mixtarum (ibi ad Sattanen, Sodankylä, cet.); etiam in regione abietina et subalpina paroeciae Kuusamo anno- tata (velut in montibus Näränkävaara et livaara); fertilis. — f. proUfera Hoffm., Ach. Saltem in Karelia boreali obvia; fertilis. — var. radiata (Scbreb.) Acli. Podetiis saepe elongatis, scyphiferis, e margine scy- phorum ramosis, ramis subuliformibus. — Verisimiliter non deest e territorio nostro. — f. nemoxyma Ach. Podetiis gracilibus, saepe magis ramosis, scyphis saepe minoribus. — Verisimiliter in territorio nostro crescit. — var. pycnotheUza (Nyi.), FL 1875 p. 441. Wainio, Fl. Tav. p. 94. Ad truncum putridum in prato prope Jännevaara in par. Nurmes Kareliae borealis. ^Cl. carneopallida (Flk.) Nyi. AVainio, Clad. phylog. p. 46. Podetia normaliter cornuta, ascypha vei scyphifera, vulgo aliquantulum curvata, pulverulenta, sed etiam in parte superiore passim glabra, (etiam cavitate scyphi saltem pro parte glabra), saepe hinc inde squamosa, ty- pice longitudine fere sicut in var. clavulo Cl. jimbrlatae. Apothecia carneopallida — fusca, vulgo aliquantulum pal- lidiora, quam in Cl. fimhriata. Cl. cornuta var. ochro- chlora (Flk.) Xyl., Scand. p. 53, est hujus forma extrema podetiis magis albidis. In hb. Ach. sub nomine Ceii. carneopallidae adsunt Cl. carneopallida & Cl. carneola; specimen Floerkeanum e Grermania ad Cl. carneopalli- 106 dam pertinet, sed haud est rite normale (ad var. clavulum Cl. fimhriatae vergens). — In Karelia boreali: ad Ne- vala in par. Lieksa et ad Jännevaara atque Louhivaara in par. Nurmes; in regione infralapponica : ad Lentiira in par. Kuhmo et ad Saukko in par. Kianta; fertilis. Ad ligna et truucos putridos lecta est. Cl. gracilis (L.) HofFm. « hyhrida (Hoffm.) Ach., Th. Fr., Lich. Scand. p. 82. In regionibus inferioribus frequens; sat frequens saltem usque in Lapponia Sodankylensi atque Kemensi; etiam in regione subalpina paroeciae Kuusamo; fertilis. — var. chordalis Flk. In Karelia boreali pluribus locis; in regione in- fralapponica: ad Lehtovaara in par. Kianta; in regione pinifera: ad lacum Inarijärvi; etiam fertilis. — f. aspera Flk. In Karelia boreali annotata. — var. macroceras Flk. Th. Fr., Lich. Scand. p. 81; Ach., Syn. p. 263; f. elongata Nyi., Scand. p. 52; Cl. ecmo- cyna Nyi. in Norrl., Törn. p. 319 (f. nigripes Nyi., 1. c, forsau ad var. chordalem pertinet); f. leucochlora Nyi. in Norrl. 1. c; f. elongata Ach., Syn. p. 263, secun- dum hb. Ach. est f. normalis liujus variationis, e qua f. exoncera Ach., 1. c, podetiis paullo brevioribus diffe- rens, haud potest separari. In regione infralapponica: in saxeto humido ad Lehtovaara paroeciae Kianta; in regione abietina mon- tis Näräukiivaara in par. Kuusamo; in regione subal- pina montium livaara et Kivakka in par. Kuusamo atque Lapponia Rossica; in regione pinifera: in littori- bus fluminis Paatsjoki frequens (ibidera fertilis.) Cl. cornilta (L.) Fr. Frequens in toto territorio; etiam in regione sub- alpina paroeciae Kuusamo annotata (velut in monte livaara); fertilis. 107 Cl. verticillata (HofFm.) Flk., Cl. sobolifera Del, Nyi. Cl. cervicornis ^ verticillata Koerb. In Karelia boreali atque regione infralapponica Ostrobotniae frequens — sat frequens; etiam in regione coniferarum mixtarum et abietina atque subalpina pa- roeciae Kuusamo aunotata (velut ad Paanajärvi, Närän- kävaara, livaara); in regione pinifera annotata ad Paats- joki in Lapponia Inarensi; fertilis. — var. cervicornis (Ach.) Flk. Phyllocladiis basalibus magis et podetiis saepe mi- nus evolutis a Cl. verticillata differt. Etiam in hb. Ach. scyphos regulares e centro plus minusve proliferos habet, qua nota a Cl. symphycarpa Ach. differt. In regione subalpina montis Nuorunen in par. Kuusamo; sterilis. Cl. gracilescens (Flk.) "VVainio. Cenomyce gonorega m. gra- cilescens Ach., Syn. p. 260. Cl. lepidota Nyi.; Norrl., Lapp. p. 320; Wainio, Fl. Tav. p. 95; Norrl. & Nyi. H. L. F. n:o 73. In Hb. Ach. nomine var. yracilescentis etiam ad- est specimen Cl. sqiiamosae, sed specimen germanicum e Hb. Floerkeano ad Cl. lepidotam Nyi. uormalem per- tinet. Cen. gonorega f. lepidota Ach. ad Cl. degene- rantem pertinet (in hb. Ach. immixta etiam specimina Cl. furcatae var. racemosae, specimen Floerkeanum ad Cl. degenerantem pertinet), scyphis irregularibus, e mar- gine proliferis a Cl. lepidota Nyi. differens, quae e cen- tro est prolifera. Cl. lepidota '^stricta Nyi. in Norrl. Lapp. p. 320, e Enontekis, Hetta 1867, est Cl. degene- rans f. aplotea Ach. In regione infralapponica: in saxeto liumido ad Lehtovaara paroeciae Kianta; e jugo Suoloselkä Lappo- niaa septentrionem versus frequens in regione conife- rarum mixtarum, pinifera, betulina, subalpina; etiam fertilis. CL degenerans Flk. In Karelia boreali et regione infralapponica Ostro- 108 botniae frequeus variis Ibrmis vei potius lusibus; etiam in regioue abietiua (iu monte Näränkävaara), subalpina (moutis livaara) atque coiiiferarum raixtarum aunotata (velut ad Paauajärvi in par. Kuusamo et Lapiuselänne atque Kultala in Lapponia Inarensi); fertilis. Cl. sijmphycaiya (Ach.) Wainio. Phyllocladia basalia majuscula, saepe conferta, mar- gine efibrillosa, glaucovirescentia, subtus albida. Podetia breviuscula, crassa, apicem versus crassiora, ibi brevi- ter raraosa vei subsimplicia, ascypha, nuda continue cor- ticata laevigataque vei interrupte corrugato-corticata. Apothecia conflueutia (centro saepe perforata) fusca vei fuscoatra. Nomine Cen. stnnphycarpae iu hl). Ach. adsuut 2 specimina verae Cl. sijmplnjcarpae (unum e Helvetia) et unum specimen Cl. cariosae et Cl. Floerkeanae. In Mus. Fenn. exemplaria asservantur e Suojärvi (Norrlin) et Kyrkslätt (Kullhem), quae Cel. Nylander »C/. cervi- cornisi< determinavit. Ab ea specie tamen facile distin- guuntur (conf. p. 107). Cel. Th. Fries exemplaria Acha- riana et specimen e Kyrkslätt ad Cl. alcicornem ducit (conf. Lich. Scand. p. 89 & 94). Colore thalli et pliyl- locladiis efibrillosis ab ea differunt. Spec. Achariana secundum Coemans ad Cl. alcicornem \a.r. Jirmatn 'Nyi. (Syn. p. 191) pertinent, sed Nylander ea 1. c. separat. — var. Karelica m. Phyllocladia basalia minus et podetia magis evo- luta, quam in praecedente. Podetia subsimplicia, eirc. semipoUicaria (tantum fertilia visa), Planta est pecu- liaris, quasi inter Cl. cariosam, macrophyllam et pyxi- datam media. Apothecia majuscula, confluentia. Thallus K fere — (flavescens). Cum Cl. cariosa f. integriore Nyi. ad terrani are- nosam loco aprico prope pag. Lieksa in Karelia boreali crescens. — Conf. cum Cl. suhcariosa Nyi., Fl. 1876 p. 560. 109 Cl. cariosa (Ach.) Spreng. In Karelia boreali atque regione infralapponica Ostrobotniae frequentius — passim; in regione conifera- rum mixtarum: ad pag. Oulanka in Lapponia Rossica; in regione subalpina: in monte livaara paroeciae Kuu- samo atque monte Päänuorunen Lapponiae Rossicae (hoe loco fertilis, sed podetiis haud rite evolutis, lusum »epiphyllum^ in f. fere typicam transeuntem formans); fertilis. — f. integrlor Nyi, FL 1876 p. 560. Wainio, FL Tav. p. 94. Ad terram arenosam loco aprico prope pagura Lieksa in Karelia boreali; fertilis. Cl. acuminata (Ach.) NorrL; Norrl. & Nyi., H. L. F. n:o 57. Inter muscos, supra terram et in rupibus ad Kou- nanlampi, pagum Nurmes, Hiidenportti in par. Nurmes Kareliae borealis, ad Kylmälä in par. Kuhmo et ad Suomula atque Saarikoski in par. Kianta in regione infralapponica Ostrobotniae, ad Oulanka in regione coni- ferarum mixtarum Lapponiae Rossicae; sterilis. — Po- detiis pulverulentis et reactione thalli K -\- (luteo) facile ab affinibus differt. — f. 2^^'isca m. Variatio est insignis, podetiis epulverulentis a prae- cedente differens. Inter muscos in saxis ad litus cataractae Poussu in par. Kuusamo (ad confinium regionis infralappouicae atque abietinae); sterilis. — Forma haec affinitatem pro- ximam CL acuminatae cum Cl. cariosa optime osten- dit, a qua habitu Cl. acuminatae, podetiis apice atte- nuatis, ramosis (sterilibus) differt. Reactio hujus est K -f-- Species autonoma vei subspecies haberetur, nisi Cl. acuminata nonnumquam podetia epulverulenta pro- ferret (talia ad Markkula in par. Luhanka legi). Cl. decorticata Flk.; Nyi.. FL 1873 p. 299; Koerb., Syst. Germ. p. 25. Cl. decort. /? primaria Th. Fr., Lich. Scand. p. 91. In Karelia boreali fertilis ad pag. Lieksa et Pan- 110 kajärvi in par. Lieksa et ad pag. Nurmes in par. ejus- dem nominis; sterilis et parce lecta ad Saarijärvi in par. Kianta atque regione infralapponica. Ad terrana areno- sam locis apricis crescit. Cl macrophylla (Schaer.) Stenh.; Nyi, FL 1873 p. 299. Cl. decort. « macrophylla Th. Fr., Lich. Scand. p. 91. Cl. decorticata Nyi., Scand. p. 53. Cl. pyxidata /S sym- phicarpea Koerb. Sat frequenter in omnibus regionibus, in regioni- bus inferioribus tamen parcius, quam in Lapponia, di- stributa; fertilis. Cl. tiirgida (Ehrh.) Hoffm. lu Karelia boreali: ad Nevala in par. Lieksa et ad Konnanlampi atque Lipiulahti in par. Nurmes; in Karelia Rossica: ad Tscholkka in par. Repola; in re- gione infralapponica Ostrobotniaa: ad Kylmälä in par. Kuhmo; in regione coniferarum mixtarum: ad Paana- järvi in par. Kuusamo, ad Kostamusperä in par. Kemi- järvi, ad Törmänen in par. Inari; in regione pinifera: ad Paatsjoki in Lapponia Inarensi (hic f. stricta Nyi., Lapp. or. p. 110, quae f. tamen vix distingui potest); in regione subalpina: in monte Päänuorunen Lapponiae flossicae atque raonte Nattasentunturi Lapponiae Sodan- kylensis; sterilis. Cl. crispata Ach. — var. divulsa Del. Scyphis vix vei parum evolutis, podetiis irregu- lariter ramosis, saepe turgidis, squamosis vei esquamu- losis. — A Cl. racemosa differt podetiis magis irre- gularibus, saepe crassioribus, ramulis brevioribus, minus attenuatis, apotheciis vulgo minoribus in ramulis multo brevioribus. Sat frequens per totum territorium; fertilis. — var. crispata (Ach,), Syn. p. 472. (In hb. Ach. var. di- vulsa immixta est cura var. crispata.) Podetia seyphifera, sat crassa; rami sperraogo- 111 niiferi et steriles saepissime scyphis sat dilatatis ter- minati. Frequens — sat frequens saltem in Karelia bo- reali et regione infralapponica Ostrobotniae atque paroe- cia| Kuusamo (in reg. coniferarum mixtarum, abietina, subalpina); annotata etiara in regione pinifera prope la- cum Inarijärvi Lapponiae; fertilis. *var. virgata Ach., Univ. p. 553. Secundum hb. Ach. etiam Cl. cenoteam e Gallia merid. Acliarius huc traxit. Podetia gracilia, scypbis saepe obsita, prolificatione scyphorum ramosissima ; ramuli terminales tenuissimi, fere escyphiferi. In regione pinifera: ad Paatsjoki in Lapponia Ina- rensi; sterilis. f. i^arvula m. A priore differens podetiis minoribus, minus pro- lificatis, pbyllocladiis basalibus magis evolutis, saepe in caespites congestis. Podetia altitudine circ. 15 — 10 mil- lim. — Cl. trackyna f. trachynella Nyi. in Norrl. Lapp. p. 320 huc non pertinet, sed autonoma est variatio, affinis var. siihtrachynellae et vergens ad Cl. siihfur- catam. In Karelia boreali: ad terram locis apricis aridis- que ad Pankajärvi in par. Lieksa et ad Pyssy vaara in par. Nurmes; in regione infralapponica Ostrobotniae: supra muscos (Rhacomitrium microcarpon) in saxeto aprico ad Loubivaara in par. Kianta; fertilis. var. suhtrachynella m. Podetia passim minute furfuracea, in parte supe- riore cortice granuloso-inaequali (granulis minutis), tan- tum basi parce squamulosa, scyphis subaxillaribus, irre- gularibus, minutis, in radia minuta subulata divisis. — Altitudine est circ. 2—1 pollic. Podetia apice attenuata, escyphigera. Color podetiorum est plus minusve fusce- scens. Podetiorum forma fere sicut in Cl. cenotea. Ha- bitu est quasi inter Cl. squamosam var. suhsquamosam et CL subfurcatam. 112 Ad muscos in turfosis apertis legi prope Vieki iu par. Lieksa Kareliae borealis (et in Hollola Tavastiaa); fertilis. *CV. siihfurcata (Nyi.) "SVaiuio. Cl. degenerans *C1. trachyna f. subfurcata Nyi. iu Norrl. Lapp. p. 320. Podetia normaliter fuscescentia (praesertim apiceni versus), subulata, demuni elongata, stipata, saepe breviter et sat rare fastigiata, ascyplia, axillis perviis, leviter dila- tatis, fere esquamulosa, basi demum punctata sicut in Cl. degeneranti. Sat facile dignosceuda subspecies, iu regiouibus borealibus vigeus, iuterdura plagas niagnas formans fere sicut CL f/racilescens. In Karelia boreali: in scopulis et saxis montis Louhivaara abuudauter et in insula Kynsisaari paroius iu par. Nurmes ; in regione infralapponica Ostrobotniae : supra muscos in rupe ad Suomula iu par. Kiauta; iu regione subalpina: iu moute Nuoruuen paroeciae Kuu- samo et in moute Päänuorunen Lapponiae Rossicae, atque moute Pyhätunturi Lapponiae Kemeusis. In re- gione pinifera Lapponiae luarensis haud est rara locis saxosis (velut ad Veskouiemi, Ruoptuiuvaara, Paatsjoki, eet.); annotata etiam in regione betulina ad Köngäs prope Mare glaciale; tantum sterilem vidi. (In Mus. Fenu. asservatur etiam spec. iu Korpilahti Tavastiae a Norr- lino lectum.) CL furcata (Huds.). — f. racemosa (HofFm.) Flk. O. corymbosa Ach. sec, hb. Ach. Lichen furcatus Ehrh. sec. hb. Ach. Podetia semper ascypha, ramis sterilibus subulatis, apice saepissime valde atteuuatis, ramulis apotheciiferis sat brevibus, in corymbo haud amplo, plus minusve albo- virescentia. Sat frequenter — passini iu Karelia boreali atque regione infralapponica Ostrobotniae; etiam iu regione abietina paroeciae Kuusamo nonnuUis locis (Näränkä- vaara et livaara); in Lapponia Rossica : adKivakka; in 113 regione coniferarum raixtarum: ad Paanajärvi in par. Kuusamo; in regione piuifera: ad lacum Inarijärvi in Lapponia Inarensi; etiam fertilis. — f. corymbosa Nyi., Syn. p. 207 (liaud Ach.). A priore diiFerens podetiis saepe magis turgidis, fissuris longitudinaliter hiascentibus; ramuli apotheciiferi in corymbo ampliore longioresque, ramuli steriles saepe breviores et minus attenuati; podetia fere esquamulosa vei rare squamulosa, plus minusve albovirescentia. Pluribus locis in Karelia boreali atque regione in- fralapponica Ostrobotniae ; fertilis. — *f. foliolifera Nyi. A praecedente difFerens podetiis dense folioliferis. Nonnullis locis in Karelia boreali annotata; fertilis. — f. furcata Ach. (haud Ehrli.). Cl. furcata var. subulata Th. Fr. Podetiis fuscescentibus a f. raceniosa difFerens. — Nonnullis locis in Karelia boreali (ad Konnanlampi, Mujejärvi); in regione subalpina: in montibus Hammas- tunturit Lapponiae Inarensis; in regione betulina: ad Köngäs prope Mare glaciale; fertilis. CL squamosa HofFm. In Karelia boreali frequentius — sat frequens, ibi etiam fertilis; alibi eam tantum parcissime atque sterilem observavi in regione abietina montis Näränkävaara in par. Kuusamo, in regione sul)alpina montis Kivakka in Lapponia Rossica (f atfenuata Hoffm.) atque montium Hammastunturit in Lapponia Inarensi. — var. subsquamosa Nyi. sec. spec. orig. in Mus. Fenn. A CL squamosa differens squamis parce evolutis, podetiis minuti.ssime furfuraceis. Cl. divulsae variationi subtrachynellae sat est similis, podetiorum granulis corti- calibus multo magis rare dispositis bene difFerens. Apothe- cia juniora plana, distincte marginata. Reactio thalli K — . In sphagneto turfoso ad templum paroeciae Kuh- mo in regione infralapponica et inter muscos (Junyerni. 114 minntam, Dicranuni) in rupe montis Näränkävaara in regioue abietina paroeciae Kuusamo; sterilis. In sphagne- to turfoso ad Hersala in par. Hollola Tavastiae abun- dantius et fertilis crescit. Species varias lichenologi ad hanc variationem trahunt (velut Cl. acuminatam, reactione K -|-, Cl. gracilescentem). In Mus. Fenn. spe- cimen hujus variationis, ad Savonlinna in Savonia anno 1868 a Carlenio lectura, »67. subsqiiamosa« a Cel. Ny- lander© determinatum, asservatur. Reactio speciminis ejus est K — . Cl. delicata (Ehrh.) Flk. In Karelia boreali: ad pag. Lieksa et Matovaara in par. Lieksa et ad Louhijoki atque pag. Nurmes et in insula Kynsisaari in par. Nurmes; in regione infra- lapponica: ad Ohtosen vaara et Kylmälä in par. Kuhmo Ostrobotniae et in insula lacus Yli-Kuitti järvi Kareliae Rossicae; in regione coniferarura mixtarum paroeciae Kuusamo: ad Kitkajoki (F. Silen); in regione pinifera: prope lacum Inarijärvi in Lapponia Inarensi; fertilis. Cl. cenotea (Ach.) Schaer. Cl. uucinata Koerb. Sat frequens; utrum in regione subalpiua sit ob- via, haud annotavi; fertilis. — f. vimiiiaUs Flk. Koerb., Syst. Germ. p. 32. Ad muscos in sphagneto turfoso prope templum in par. Kuhmo. Lusus statione productus videtur. Usnea barbata (L.) Fr. var. hirtä (L.) Fr. Frequens in Karelia boreali; in regione infralap- ponica: in par. Kuhmo frequens et in par. Kianta fre- quentius; in regione abietina: ad Päätalo et prope templum in par. Kuusamo; in regione coniferarum mixtarum: in saepimento ad pag. Sattauen in par. So- dankylä; sterilis. ~ var. dasypoga (Ach.) Fr. Frequens in Karelia boreali, ad Kalliovaara in par. Nurmes c. apoth.; in regione infralapponica sat frequens — frequentius; in regione abietina montium Ii vaara et 115 Nuorunen et ad Paanajärvi in par. Kuusamo et in eadem regione montium Kivakka atque Päänuorunen in Lapponia Rossica. Karelice a luppoon uorainatur. — var, glabrescem Nyi. Wainio, Fl. Tav. p. 46. In Karelia boreali passini; in regione infralappo- nica: ad Hiidenvaara, Lentiira, Lehtovaara in par. Kuh- mo et ad Tauriainen atque Hossa in par. Kianta; in regione abietina : in monte Näränkävaara et ad Paanajärvi atque Perno in par. Kuusamo; sterilis. — var. articnlata (L.) Ach. In ramulis abietis ad Mujejärvi in par. Nurmes Kareliae borealis et prope Perno atque Paanajärvi in regione abietina paroeciae Kuusamo; sterilis. Alectoria chalyheiformis (L.) Nyi, Fl. 1869 p. 444. A. ju- bata & A. chalyheiformis in Norrl. Lapp. p. 322. A. jub. Ci prolixa Th. Fr. & *chalybeiformis Th. Fr., Lich. Scand. p. 24 & 25. A. jubata a prolixa Ach. & ö cha- lyheiformis xlch. haud sejungi possunt, nam posterior secundum hb. Ach. pro parte ad A. nididlferam Norrl., pro parte ad lusum statione elatum (breviorem, mao-is prostratum) pertinet. Nomine antiquiore Linnaeano igi- tur haec species est nominauda. In regione pinifera frequentissime et abundanter in pinis atque betulis, etiam in regione coniferarum mix- tarum frequenter et saepe etiam abundanter et in abie- tibus et pinis ; in regionibus inferioribus quidem frequens — sat frequens, sed haud abundanter et praesertim in saxis, saepiraentis, abietibus crescens; etiam in regione subalpina montis Sallatunturi annotata; cum apoth. lecta ad Louhivaara, Hiidenportti, Kalliovaara in par. Nur- mes et ad Nuorunen in par. Kuusamo. A. iiiduUfera Norrl., Fl. 1875 p. 8. In Karelia boreali et regione infralapponica Ostro- botniae sat frequens, praesertim ad corticem pini locis apricis. In Lapponia, praecipue in regione pinifera Ina- rensi, frequenter crescit f. simplicior m., ramis simpli- 116 cioribus, sorediis haud vei vix propaguliferis, quae forma primaria hujus speciei sit; sterilis. A. nitidula (Th. Fr., Lich. Arct. p. 25). In saxis in regione subalpina ad Köngäs prope Mare glaciale et ad Kultala (Hammastunturit); sterilis. *^. hicolor (Ehrh.) Nyi. In saxis lichenosis et muscosis montis Mäntytun- turi iu par. Kuusamo (reg. subalpina); sterilis. A. jubata (L.) Nyi. A. jub. /9 implexa Th. Fr., Lich. Seand. p. 25. In Karelia boreali et regione infralapponica Ostro- botniae frequens; etiam in regione abietina paroeciae Kuusamo annotata (velut ad Nuorunen); in regione coni- ferarum mixtarum ad pag. Sodankylä Lappouiae; tau- tum sterilis visa. — f. setacea Ach. In saepimentis ad pag. Nurmes in Karelia boreali, ad templum paroeciae Kuhmo in Ostrobotnia australi, ad Luusua paroeciae Kemijärvi et ad Sattanen paroe- ciae Sodankylä in regione coniferarum mixtarum. A. nigricans (Ach.) Nyi. In regione subalpina montium Nuorunen, Ruka- vaara (F. Silön) et Mäntytunturi in par. Kuusamo, mon- tium Sallatunturi et Hammastunturit et jugi Suoloselkä in Lapponia; sterilis. A. dlvergens (Ach.) Nyi. Coruicularia Ach., Koerb. In regione subalpina montis Mäntytunturi in ])ar. Kuusamo et montis Pääuuorunen in Lapponia Hossica australi et montium Hammastunturit in Lapponia Ina- rensi; sterilis. A. ochroleiica (Ehrh.) Nyi. A. ochr. cc rigida Th. Fr., Lich. Scand. p. 19. In regione subalpina montium Sallatunturi et Ham- mastunturit, jugi Suoloselkä et ad Köngäs; sterilis. 117 A. sarnientosa Ach. In Karelia boreali et in regione infralapponica Ostrobotniae atque Kareliae Rossicae frequens — sat frequens, praesertim in regionibus silvosis crescens; in regione abietina paroeciae Kuusamo atque Lapponiaa Rossicae australis frequenter et sat abundanter; in re- gione coniferarum mixtarum paroeciae Kemijärvi: in silvis prope Juujärvi sat frequenter, sed non abundan- ter et prope Pyhätunturi passim ; in jugo Suoloselkä prope Kultala parce in ramulis abietis; in regione pinifera baud observata; in par. Kuusamo nonnullis locis cum apothe- ciis lecta. Ever)iia furfuracea (L.) Mann. In Karelia boreali nonnullis locis usque ad pag. Nurmes annotata; sterilis. E. prunastri (L.) Ach. In Karelia boreali frequens; in regione infralap- ponica Ostrobotniae: pluribus locis in par. Kuhmo et ad Pietari in par. Kianta; in regione abietina: prope templum in par. Kuusamo; sterilis. E. mesomorpha Nyi. E. prunastri ;' gracilis Ach., Univ. p. 442, secundum descriptionem, 1. c. datam, sine dubio ad formam juvenilem speciei prioris pertinet; etiam in hb. Ach. specimen unum e Helvetia ad formam juvenilem Everniae prunastri »laciniis laevissimis« pertinet, quam- (juam aliud verae E. mesomorphae e Kamtschatka false ab Achario cum ea est immixta. Passim in Karelia boreali, velut ad Lieksa, Kal- liovaara. Koriseva, Nevala, Pankajärvi, Vieki, Jänne- vaara, Nurmes; in Karelia Rossica: ad Tuulijärvi et Luvajärvi; in regione infralapponica Ostrobotniae: ad Tervasalmi, Lapinsalmi, Kylmälä in par. Kuhmo et ad Vuokki in par. Kianta; sterilis. E. divaricata (L.) Ach. In Karelia boreali: ad Louhijoki et Mujejärvi in par. Nurmes: in regione infralapponica Ostrobotniae: ad 118 Pietari et Yläjoki iu par. Kianta et ad Iijoki iu par. Kuusamo; in Karelia Rossica: ad Koroppi; iu regione coniferarum mixtarum Lapponiae Rossicae australis: ad Vartiolampi et Siprinki. Ad Louhivaara cum apotheciis. liamalina calkaris (L.) Fr., Nvl. E. calic. y canaliculata Fr., Th. Fr. Toto territorio tantura ad Ohtosenvaara in par. Kuhmo in regione infralapponica Ostrohotniae (ad corti- cem populi) pareissime inventa; fertilis. B. minnscula Nyi. In Karelia boreali passim, ad lacum Pielisjärvi ta- men frequentius ; in regione infralapponica Ostrohotniae : ad Hiideuvaara iu par. Kuhmo, ad Vuokki, Kerälä (iu pariete ligneo). Lehtovaara, Hossa (ad corticem alni iu abiegnis turfosis) in par. Kianta; in regione abietina paroeciae Kuusamo : in monte livaara et ad Paauajärvi ; in regione coniferarum mixtarum: iu ramulis desiccatis abietis iu turfoso ad pagum Sodankylä; in Karelia Ros- sica: ad Koroppi et Kostamus; fertilis. R. farinacea (L.) Ach. Ad corticem ])opuli et alui pareissime iu convalli ad Hiideuvaara iu par. Kuhmo et regione infralappo- nica Ostrohotniae .; iu monte inter Rieki et Välijärvi iu par. Kuusamo (F. Sileu); sterilis. Ii pollinaria (Westr.) Ach. In Karelia boreali : ad Koukonvaara iu par. Lieksa ; sterilis. — f. humilis Ach. Passim — frequentius in Karelia boreali ; in re- gione infralapponica Ostrohotniae : ad Hevosvaara et Suo- mula iu par. Kianta; ad Näräukävaara in regione abie- tina; in regione coniferarum mixtarum ad Paauajärvi et Sodankylä (E. Nj-lander); in regione subalpina mon- tium Nuorunen et Mäntytuuturi; iu regione pinifera ad Ruoptuinvaara et alil)i prope lacum Inarijärvi et nonnul- lis locis ad Paatsjoki; sterilis. Iu lateribus rupium crescit. 119 B. thrausta (Ach.) Nyi. In Karelia boreali sat frequens, praesertim iu vl- ciniis lacus Pielisjärvi (Ekypti); in regioue infralappo- nica Ostrobotniae passim; in regione abietina montium Näränkävaara et livaara; sterilis. — Haec species ha- bitu saepe Älectoriae sarmentosae simillima, ab ea tamen facile difFert defectu verrucarum albicantium, quibus par- tes vetustiores A. sarmentosae semper oruatae sunt. — f. sorediella Nyi. Thallus apice passim sorediosus. — In monte inter Rieki et Välijärvi in par. Kuusamo legit F. Silen. Cetraria islandica (L.) Acb. Frequens — sat frequens; fertilis. C. crispa (Acb.) Nyi. in litt. Norrl. & Nyi., H. L. F. nro 105 — 7. C. islandica var. crispa Ach. & var. subtubulosa Fr. Haec species marginibus apotheciorum et thallo a priore differt, sicut jam Acharius ostendit. Frequens — sat frequens; etiam fertilis. C. hiascens (Fr.) Th. Fr. C. Delisei (Bor.) Nyi. In Karelia boreali: in turfoso aperto ad Vieki (par. Lieksa) atque Mujejärvi (par. Nurmes); in regione pinifera: in littoribus fluminis Paatsjoki frequenter, in monte Ruoptuinvaara et alibi prope lacum Inarijärvi; in regione betulina ad Köngäs frequens, ibidem etiam in regione subalpina frequens; alibi in regione subalpina montium Pyhätunturit in par. Sodankylä et montis Ki- vakka in Lapponia Rossica australi; in regione conife- rarum mixtarum: in palude ad Kyrö in Lapponia Ina- rensi; fertilis. — var. fastigiata Del., Nyi. in Norrl. Lapp. p. 323. In regione subalpina montis Kivakka in Lapponia Hossica australi; fertilis. C. nigricans Nyi. In regione subalpina jugi Suoloselkä atque mon- tium Hammastunturit frequenter; in eadem regione mon- tium Ruka vaara (F. Silen) et Nuorunen in par. Kuu- 120 samo et raoutium Kivakka atque Päänuorimen in Lap- ponia Rossica. In jugo Suoloselkä lianc cuni apotheciis legi. Apothecia hujus speciei primo lobis anticis thalli adnata, dein subtermiualia, disco rufo, nitido, raargine denticulato-aculeato, sporis ellipsoideis, cire. 0,0 o 8 millim. lougis, 0,0 04 millim. latis. C. odontella Ach. In Karelia boreali passira praesertimque ad lacum Pielisjärvi; ad Lammasjärvi in par. Kuhmo in regione infralapponica Ostrobotniaa; in regione subalpina mon- tium Nuorunen, Ukonvaara, Mäntytunturi in par. Kuu- samo, et moutium Kivakka et Päänuorimen in Lappo- nia Rossica australi ; in regione piuifera : ad Koppelo et in insula lacus Inarijärvi; sterilis. C. aculeata (Schreb.) Fr. Cornicularia Koerb. In regione subalpina montiura livaara, Rukavaara (F. Silen), Nuorunen in par. Kuusamo et montium Ki- vakka atque Päänuoruuen in Lapponia Rossica australi ; in eadem regione moutium Hammastunturit et alibi in Lapponia Inarensi; sterilis. Platysma nivale (L.) Nyi. Cetraria Ach., Koerb., Th. Fr. In regione subalpina montium livaara atque Män- tytunturi in par. Kuusamo, montis Sallatunturi in par. Kuolajärvi, montis Pyhätunturi in par. Kemijärvi, mon- tis Kivakka in Lapponia Rossica australi; in eadem re- gione jugi Suoloselkä et montium Hammastunturit fre- quenter; in ])iueto in regione piuifera prope lacum Ina- rijärvi; in regione coniferarum mixtarum : in jugo Suo- loselkä ad Rovanen (in ericetis), in campo graminoso ad Sattanen, in ericeto ad Sodankylä; in montibus Ham- mastunturit abundanter fructificans. cum a})otheciis etiam in par. Kuusamo a F. Silen lecta. Pl. cncullata (Bell.) Hoffm. Cetraria Auct. In regione subalpina montium livaara, Nuorunen (F. Silen), Mäntytunturi, Sallatunturi, Pyhätunturi, Ham- mastunturit; sterile. 121 PL, juniperinum (L.) Nyi. Cetraria Auct. In regione subalpina montis Sallatunturi in par. Kuolajärvi et raontium Hammastunturit in par. Inari; frequenter in eadem regione jugi Suoloselkä Lapponiae; fertile. *P^. pinastri (Scop.) Nyi. Cetraria Auct. Frequens; etiam in regione subalpina crescit; sterile. PL glauciim (L.) Nyi. Cetraria Auct. In Karelia boreali frequens; in regione infralap- ponica Ostrobotniae frequens — sat frequens ; in regione abietina paroeciae Kuusamo frequentius — sat frequens ; in regione coniferarum mixtarum ad Paanajärvi; sterile. — f. coralloidea "Wallr. Ad Kuikkavaara et Mujejärvi in Karelia boreali. PL dijfusum (Web.) Nyi. Parm. aleurites Acb. & b. diffusa Ach. sec. hb. Ach. Parmeliopsis placorodia Nyi. Im- bricaria aleurites Koerb. Cetraria Th. Fr. Frequens — ■ sat frequens, quamquam saepe tan- tum parce, usque ad Mare glaciale, ibique in regione betulina ad Köngäs frequens; fertile. PL saepincola (Ehrli.) Hoffm. Cetraria saep. a nuda Th. Fr. Frequens, ne in regione subalpina Lapponiae qui- dem rara; fertile. PL chlorophylluni (Humb.). Pl. ulophyllum (Ach.) Nyi. Cetraria saepincola /S chlorophylla Schaer., Th. Fr. In Karelia boreali atque regione infralapponica Ostrobotniae frequens; etiam in regione abietina Kuu- samoensi et ad Vartiolampi in Lapponia Rossica australi annotata; in Lapponia Fennica saltem in regione pini- fera ad lacum Inarijärvi frequenter; sterile. PL commixtum Nyi. Cetraria Th. Fr. Frequentius — sat frequens, in regione subalpina frequens; fertile. 122 — f. ienuisecta Tli. Fr., Licli. Scand. p. 109. In regioue subalpina montis livaara in par. Kuu- samo et jugi Suoloselkä in Lapponia. Pl. Faldunense (L.) Nyi. Cetraria Schaer., Th. Fr. Parme- lia Ach., Koerb. In Karelia boreali passini, velut in insula Kynsi- saari et ad Louhivaara atque Hiidenportti; in regione infralapponiea Ostrobotniae sat frequeus in saxi set rupi- bus prope littora laeuum et fluviorum; etiam in regione abietina^ Kuusamoeusi auuotata; in regione subalpina montium plurimarura paroeciae Kuusamo et Lopponiae Rossicae australis; alibi tautum iu regione pinifera ad Paatsjoki in Lapponia Inarensi lecta; saepe fertile. Parmelia omphalodes (L.) Ach. Imbricaria saxatilis var. omphalodes Koerb. Frequens in omnibus regionibus Lapponiae, prae- sertimque in regione subalpina, in qua etiam in par. Kuusamo frequenter crescit; in regione abietina montis Näränkävaara in par. Kuusamo; ad Lehtovaara in par. Kianta et ad Leutiiranjoki in par. Kuhmo in regione infralapponiea Ostrobotniae; saepe fertilis in Lapponia et Kuusamo. In saxis et rupibus crescit. — var. panniformis Ach. In Lapponia sat est frequens ; alibi nonnullis locis in par. Kuusamo et in Karelia boreali; sterilis. In la- teribus saxorum et rupium crescit. P. sulcata Tayl. Imbricaria saxatilis a leucochroa Koerb. Pi'- P- Frequens in Karelia boreali, iu regione infralap- poniea Ostrobotniae, in par. Kuusamo, in Lapponia Ke- mensi et Sodankylensi ; sat frequens in salicibus et betu- lis in regione pinifera Lapponiae Inarensis. Raro fertilis. P. saxatilis (L.) Ach. P. sax. «. retiruga Th. Fr. Imbri- caria sax. a leucochroa Koerb. pr. p. Frequens; fertilis. 123 P. fraudans Nyi. Sat frequeuter — frequentius saltem iu Karelia boreali et regioue infralapponica Ostvobotniae; saltem pluribus locis iu par. Kuusamo, etiam in regione sub- alpina; etiam in Lapponia Inarensi pluribus locis anno- tata iu regioue coniferarum mixtarum, pinifera, betulina ad Mare glaciale, subalpina (Hammastunturit, juguni Suoloselkä); sterilis. In saxis et rupibus crescit. F. cetrarioides (Del.) Nyi. In regione abietiua montis Näränkävaara in par. Kuusamo; sterilis. Thallus Calc. hypochl. — , Kai. hydr. +, primo lutescens, dein fulvescens. P. conspersa (Ehrh.) Ach. Imbricaria Koerb. In viciniis lacus Pielisjärvi sat est frequens, alibi in Karelia boreali sicut etiam Karelia Rossica (Vuosi- niemi, Koroppi) parce distributa; in regione infralappo- nica Ostrobotniae : ad Koivaja in par. Kuhmo et iu rupe littorali ad Suomula in par. Kianta (f. isidiata Auz.); in latere soli exposito moutis livaara (in regioue sub- alpina) et moutis Ruskeakallio (in reg. coniferarum mix- tarum) in par. Kuusamo ; fertilis. Forma isidiata Auzi nounuilis locis etiam iu Karelia boreali et Rossica an- nota est. P. centrifuga (L.) Ach. Imbricaria Koerb. Frequens in omuibus regiouibus; fertilis. P. incurva (Pers.) Fr. Imbricaria Koerb. In Karelia boreali passim; iu regioue infralappo- nica Ostrobotniae: ad Suomula et Lehtovaara iu par. Kianta; in regione abietiua montis Näränkävaara in par. Kuusamo; in regioue subalpina montium fere omnium a me exploratarum iu Kuusamo et Lapponia Feuuica, velut livaara, Nuorunen, Ukonvaara, Mäntytuuturi, Sal- latunturi, Pyhätunturi, Suoloselkä, Hammastunturit; in regioue pinifera montis Ruoptuinvaara et ad lacum Ina- rijärvi atque flumeu Paatsjoki; sterilis. P. olivacea (L.) Ach. Imbricaria Koerb. Frequens; fertilis. 124 *P. aspidota (Ach.). P. exasperata (Acli.) Nyi. P. aspera Mass. Imbricaria aspera Koerb. In regione infralapponica Ostrobotniae : ad corti- cem populi et alni in monte Ohtosenvaara et prope Kylmälä in par. Kuhmo ; fertilis. Alibi in territorio haud visa. (F. exasperatula Nyi. uullibi in territorio nostro inventa est.) F. sorediata (Ach.) Th. Fr. Frequens — sat frequens per totum territorium e Karelia boreali usque in regionem piniferam Lapponiae Inarensis; etiam in regione betulina ad Köngäs prope Mare glaciale et in regione subalpina montium livaara et Nuorunen in par. Kuusamo annotata ; cum apotheciis in monte livaara. F. paiui/formls (Nyi.) Wainio. P. prolixa var. panniformis Nyi. In Karelia boreali atque regione infralapponica Ostrobotniae passim; in regione abietina montis Närän- kävaara et in regione coniferarum mixtarum ad Paana- järvi in par. Kuusamo; iu regione piuifera ad lacum Inarijärvi et flumen Paatsjoki; in regione betulina ad Köngäs prope Mare glaciale; in regione subalpina mon- tium Pyhätunturit in par. Sodankylä et montis Kivakka in parte australi Lapponiae Rossicae; ad Köngäs cum apotheciis. J'. rjlabm (Schaer.) Nyi., Fl. 1872 p. 548. Ad corticem salicis prope Koroppi in Karelia Ros- sica parce lecta; sterilis et juvenilis. *P. fuliginosa (Fr.) Nyi. — f. laetevirens (Flot.). Thallo olivaceo vei olivaceo-virescente, isidiis oli- vaceis vei cinerasceutibus vei obscure cinerascentibus. In saxis et rupibus ad Lipinlahti atque Kopras et in insula Porosaari in Karelia boreali, ad Suomula in regione infralapponica (par. Kianta), ad Mäntyjoki in regione coniferarum mixtarum paroeciae Kuusamo, ad Ruoptuinvaara et alibi ad lacum Inarijärvi et ad flu- 125 raen Paatsjoki iu regione piuifera, in regione betuliua ad Köngäs prope Mare glaciale; sterilis. Forma /«/?'- f/inosa (Fr.) est liujus lusus, tliallo obscuriore vei nigri- cante et isidiis fuligineis difFereus, qui rite normale in territorio nostro haud est inventa. **P. siihaurifera Nyi, Fi. 1873 p. 22. In Karelia boreali frequens; in regione infralap- ponica Ostrobotniae : in par. Kuhmo frequentius, in par. Kianta passini — frequentius; in parte septentrionali Kareliae Rossicae: ad Kostamus; in regione conifera- rum mixtarum paroeciae Kemijärvi : ad Suorsa; sterilis; ad cortices, praesertimque alni, interdum etiam ad ligna crescit. P. siibargentifera Nyi., Fl. 1875 p. 359. In latere rupis ad Hiidenportti in par. Nurmes et Karelia boreali; sterilis. — In P. fidiginosam transire videtur. Laciniae speciminis nostri margine subcae^io- sorediiferae, centro sorediis fere confluentibus. Extus haec thallo fere concoloria, intus caesio- vei einereo-al- bicantia. In spec. orig. P. subargentiferae reactio hy- pochloritis calcici levissima est et difficillime observatur, in spec. nostro evidens (Ca Cl +). P. stygia (L.) Ach. Imbricaria stygia « genuiua Koerb. Frequens; fertilis. P. lanata (L.) Wallr. Imbricaria Koerb. Alectoria Nyi. In regione subalpina montium Lapponiae atque paroeciae Kuusamo frequens; etiam in regione betulina ad Köngäs et in regione pinifera ad lacum Inarijärvi et ad flumen Paatsjoki annotata; in regione infralappo- nica Ostrobotniae : ad Tauriainen in par. Kianta et prope templum paroeciae Kuhmo; in monte Nuoruneu cura apotheciis. — f. snbclliata Nyi., Fl. 1868 p. 346. Margine apotheciorum spinuloso differens. Ad Po- rontimajärvi in par. Kuusamo legit F. Silen. — Veri- 126 similiter etiam v. minuscula Nyi., Lapp. p. 120, in ter- ritorio nostro crescit. P. pliijsodes (L.) Ach. (f. lahrosa Ach.). Imbricaria Koerb. Frequens; in regione subalpina etiam supra mu- scos crescit. Interdum etiara fertilis. Formam fusce- scentem in moutibus Kivakka et Mäntytunturi legi et f. nigricantem in nionte livaara. Fennice haec species -»tuo- hennuoha<.<. nominatur. — var. tuhulosa Schaer. Rabenh., Lich. Eur. n:o 793. In Karelia boreali passim; ad templum et Lapin- salmi atque Kylmälä in par. Kuhmo; ad Paanajärvi in par. Kuusamo: in monte Ruoptuinvaara prope lacum Inarijärvi; sterilis. In ramis arborum et ad ligna crescit. P. duplicata (Sm.) Ach. sec. hb. Ach. Nyi, FL 1875 p. 106. P. physodes var. vittata Auct. In Karelia boreali: ad Kalliovaara et Vanhala in par. Lieksa, ad Lipiulahti et Louhivaara in par. Nurmes; ad Tscholkka in Karelia Rossica; in regione infralapponica Ostrobotniae : ad Kylmälä in par. Kuh- mo; in regione abietina montis Näränkävaara et in re- gione subalpina montiura Iivaai'a, Nuorunen, Ukonvaara in par. Kuusamo; ad Kalliovaara cum apotheciis. Ad corticem betulae in abiegno paludoso prope Vanhala, alibi in rupibus muscosis crescit. — f. Itypotrypanen Nyi., Fl. 1874 p. 306. Thallo minore, pro parte fuscescente a priore dif- ferens. — In Karelia boreali: ad Konnanlampi et Ylikylä in par. Nurmes; ad Kylmälä in par. Kuhmo et in par. Kianta (F. Silen) in regione infralapponica; in regione abietina montis Näränkävaara et in regione subalpina montium livaara et Mäntytunturi; sterilis. In rupibus praesertimque muscosis crescit. Etiam ad Koroppi in Karelia Rossica lecta. P. Olemista (Sm.) Ach., Nyi. Imbricaria Koerb. In regione subalpina montis Nuorunen in par. Kuusamo et montis Pyhätunturi in par. Kemijärvi ; fer- 127 tilis. Specim. ad liisum intestiniformem (Vili.) per- tinent. P. cdpicola Th. Fr. In regione subalpina moutium Rukavaara (F. Sil^n) et Niiorunen in par. Kuusamo, montis Pyhätun- turi in par. Kemijärvi, montium Hammastunturit in Lapponia Inarensi; in regione betulina et subalpina ad Köngäs prope Mare glaciale; fertilis. Parmeliopsis amhigua (Ach.) Nyi. Imbricaria diiFusa Koerb. Parraelia Th. Fr. Frequens; fertilis. P. hjperopta (Ach.) sec. hb. Ach. Imbricaria Koerb. Par- melia Th. Fr. Parmeliopsis aleurites Nyi. Frequens — sat frequens; fertilis. Lobarina scrobiculata (Scop.) Nyi., Fl. 1877 p. 233. Sticta Koerb. Stictina Nyi. In insula Porosaari in Karelia boreali; in regione coniferarum mixtarum ad Mäntyjoki in par. Kuusamo; in regione pinifera montis Ruoptuinvaara in Lapponia Inarensi; in regione betulina ad Köngäs prope Mare glaciale; sterilis. Loharla pulmonaria (L.) Hoffm. Sticta pulmonacea Ach. St. pulmonaria Koerb. Ad Suomula in par. Kianta et regione infralappo- nica; in regione abietina montis Näränkävaara et in regione coniferarum mixtarum ad Oulankajoki et Män- tyjoki in par. Kuusamo; sterilis. Tantum in rupibus obvia. Nephroma arcticum (L.) Fr. In Karelia boreali passim; in regione infralappo- "nica Ostrobotuiae et in par. Kuusamo sat frequens; in Lapponia frequens in omnibus regionibus; fertile. Fen- nice »sianjäkälät nominatur, quum Meles taxus id edere dicatur. {N. expallldiim in territorio a me frusta est quaesitum, etsi frequens in Lapponia indicatur.) 128 Nephromium laevigatum (Ach.) N}-!. Nephroraa laev. « ge- nuinum Koerb. In Karelia boreali: ad Vieki, Kalliovaara, Nevala, Nuottivaara; in regione iufralapponica Ostrobotniae: ad Kylmälä in par. Kuhmo, ad Y nokki, Lehtovaara in par. Kianta; in regione abietiua montium Näränkiivaara, li- vaara, Nuorunen, Ukonvaara in par. Kuusamo; in reg. coniferarum mixtarum : ad Paanajärvi et Kultala et prope lacum Inarijärvi et ad flumen Paatsjoki ; in regione be- tulina ad Köngäs prope Mare glaciale; ad Kivakka et Päänuorunen in australi parte Lapponiae Rossicae; ad Koroppi in Karelia Rossica; fertile. Ad corticem Sa- licis capreae et juniperi, interdura etiam ad truncum be- tulae et in rupe umbrosa crescit. — f. suhlivida m. Thallo sublivido vei lividofuscescente a praecedeute differeus, cujus thallus est obscurior et fuscus. — In latere umbroso rupium ad Ahola et Suoraula in par. Kianta; fertilis. N. parile (Ach.). Nephroraa parilis Ach. Sat frequens: sterile. Ad lapides et rupes crescit in toto territorio. — f. papyracea Ach. Nephroraa resupinata /9 papyracea Ach., Lich. Univ. p. 522. In latere rupis ad Yuosiuiemi in Karelia Rossica. N. tomentosum (Hoffm.) Nyi. Nephroma Koerb. In Karelia boreali passim — frequentius ; in regione iufralapponica Ostrobotniae et in par. Kuusamo passini ; in regione abietina montis Päänuorunen in Lapponia Rossica, et in regione coniferarum mixtarum montis Pyhätunturi in par. Kemijärvi; fertile. Ad truncos arborum crescit. — f. helvetica (Ach.). Thallus supra, praesertiraque margine isidioso-lace- ratus. — Nonnullis locis, velut ad rupes in insula Poro- saari et • in monte Näränkävaara, ad corticem sorbi in monte Ii vaara; fertilis. 129 Peltidea aphthosa (L.) Ach. Peltigera Koerb. Frequens; fertilis. Fennice ^korvajäkälät et ^ukon- leipä« nominatur. P. venosa (HofFm.) Ach. Peltigera Koerb. Sat raro in Karelia boreali, regione infralapponica Ostrobotuiae, regione abietina, regione coniferarum mixta- rum: in regione pinifera: ad Paatsjoki et Inarijärvi; in regione subalpiua montium livaara et Ukonvaara; fertilis. Peltigera malacea (Ach.) Fr. In Karelia boreali et in regione infralapponica Ostrobotniae frequentius ; in regione abietina montis Nä- ränkävaara; in regione coniferarum mixtarum ad Paa- najärvi, in regione subalpina montis livaara in par. Kuusamo; in regione subalpina montium Ki vakka et Päänuorunen in parte australi Lapponiae Rossicae; in regione betulina: ad Köngäs prope Mare glaciale; etiam fertilis. — f. 2)anniformis "VVainio, Fl. Tav. p. 99. Supra muscos rupium in insula Poronsaari (in Ka- relia boreali) et in monte Näräukävaara (in par. Kuu- samo); sterilis. P. canina (L.) HofFm. In regionibus inferioribus frequens — sat frequens, etiam in Lapponia late distributa (Sodankylä, ad Ina- rijärvi); fertilis. — var. rtifescens (Hoffm.). Sicut praecedens, forsan in Lapponia frequentius, quam ea; fertilis. — var. spiiria (Ach.). Ad Lieksa in Karelia boreali. ad Kolvasjärvi in Karelia Rossica, ad Saunaniemi in par. Kianta, ad Luu- sua in par. Kemijärvi; fertilis. *P. extemiata (Nyi.) Wainio, Lich. Vib. p. 49. In Karelia boreali et in regione infralapponica 130 Ostrobotniae passim ; in montibus Näränkävaara, livaara. Nuorunen in par. Kuusamo; stcrilis. **P. lepidophora Nyi. Waiuio, Lich. Vib. p. 49. Ad Konnanlampi in Karelia boreali, ad Lehto- vaara, Kiannanniemi, Saarikoski in regione infralappo- nica Ostrobotniae, in regione subalpina montium Nuo- runen et livaara, ad Mäntyjoki in regione coniferarum raixtarum paroeciae Kuusamo; sterilis. Supra muscos ad terram et in rupibus. P. scabrosa Th. Fr. Frequens in oranibus regionibus Lapponiae; in par. Kuusamo praesertim in regione subalpina montium; in regione infralapponica passim, praesertim in par. Kianta; in Karelia boreali passim — sat raro; fertilis. P. polydactyla Hoffm. In Karelia boreali frequentius; in regione infra- lapponica et in par. Kuusamo passim ; in Lapponia non- nullis locis in regione pinifera ad lacum Inarijärvi anno- tata; fefrtilis. t P. scutata (Dicks., Adi.) Koerb. Peltidea Ach.; etiam /?. collina Ach. huc pertinet sec. hb. Ach. Peltigera lim- bata Del. Norrl. & Nyi., H. L. F. n:o 119. Thallo margine passim sorediato haec species bene differt. Ad muscos in latere rupis in insula Porosaari Kareliae borealis; fertilis. Solorina crocea (L.) Ach. Sat frequens in omnibus regionibus Lapponiae et in regione subalpina montium paroeciae Kuusamo; in regione infralapponica: ad Hossa in par, Kianta, ad Kylmälä et Lentuanjoki in par. Kuhmo; in Karelia Rossi ca: ad Uhtua, Kostamus, Luvajärvi; fertilis. S. saccata (L.) Ach. Ad Paanajärvi in par. Kuusamo nonnullis locis et in regione abietina et in regione coniferarum mixtarum (velut ad Vaskikallio, Ruskeakallio (F. Silen), Kuoppa- 131 oja, Mäntyjoki); in regione betulina ad Köngäs prope Mare glaciale; fertilis. Physcia parietina (L.) De N. Xanthoria Th. Fr. Tantum in regione infralapponica lecta ad corti- cem populi loco aprico ad Kylmälä in par. Kuhmo; fertilis. *Pk. polijcarpa (Ehrh.). Xanthoria lychnea /J polycarpa Th. Fr. Parce ad pag. Nurmes in Karelia boreali, ad Pie- tari, Kiannanniemi, Saukko in par. Kianta et regione infralapponica, ad Akso in regione abietina paroeciae Kuusamo, ad Lusmanlahti in Karelia Rossica; fertilis. — var. lychnea (Ach.). Xanthoria lychnea a pygmaea Th. Fr. Sat frequens ad domicilia per totum territorium, etiam in regione betulina ad Köngäs annotata; sterilis. Ph. speciosa (VVulf.) Nyi. Parmelia Koerb. In insula Porosaari lacus Pielisjärvi in Karelia boreali et ad Mäntyjoki in regione coniferarum mixta- rum paroeciae Kuusamo parce lecta; sterilis. Ph. pulverulenta (Schreb.) Nyi. Parmelia pulverulenta Ach., Syn. p. 214. [Thallo esoredioso, rufescente, olivaceo-cinereo vei lusco, laciniis adpressis dignota. Huc pertinet f. detersa Nyi., Syn. p. 420, pr. p. {Parm. ventistä Ach., Syn. p. 214), thallo pallidiore differens. Hae formae in ter- ritorio nostro ignotae.] *Ph. muscigena Ach., Univ. p. 472. Laciniis adscendentibus, imbricatis; colore similis formae normali Ph. pulverulentae. — In latere rupis ad Hiidenportti in par. Nurmes et Karelia boreali, ad muscos in latere rupis Ruskeakallio et in rupe ad Kit- kajoki (F. Silen) in regione coniferarum mixtarum pa- roeciae Kuusamo; in latere rupis ad Ruoptuinvaara et supra muscos in rupe ad Paatsjoki in regione pinifera; in rupe ad Köngäs in regione betulina. Ad Ruskea- kallio, Kitkajoki et Köngäs cum apotheciis. 132 — f. lenta Ach., Univ. p. 473. Thallo pallidiore differens. — Supra muscos et terrain in mpe ad Paanajärvi (in regione abietina); sterilis. — f. miniita m. Thallus minor, laciniis brevioribus et angustioribus, circ. f — I millim. latis, planis vei convexiusculis, rhizi- nis minus evolutis. — Supra muscos in latere rupis in monte Pyhätunturi (in regione coniferarum mixtarum); sterilis. **PJi. farrea Ach., Univ. p. 475. Thallus margine sorediatus, colore sicut forma normalis Ph. jmlverulenfae. Ab hae differt f. ^j/^yrea Ach., Prodr. p. 124 {alj)kiphora Ach., Univ. p. 476), thallo pallidiore, pruinoso. Hae in territorio uostro non sunt lectae. — f. suhnitens m. »Parm. tribacia« in Rabenh., Lich. eur. n:o 909. A f. j)it)jrea Ach. differens thallo laevigato, sub- nitido, tantura apice pruinoso. In latere rupis in insula Porosaari (Kareliaa borealis); sterilis. — f. semifarrea m. Laciniis brevioribus, angustioribus (fere sicut in f. minuta Ph. muscigenae), irabricatis vei adscendenti- bus, apice passini parce sorediosis. Ad Mäntyjoki et Paloniemi (prope Paanajärvi) in regione coniferarum mixtarum paroeciae Kuusamo, crescens supra muscos in rupe; sterilis. Thallus horum .speciminura est pruino- sus pallidus vei fusco-cinereus. Huc pertinet etiam spe- cimen in Mus. Fenn. nomine Ph. nmscigenae in par. Kuusamo a N. I. Fellman 1861 lectum. Ph. ohscura (Ehrh.) Nyi. Parmelia Koerb. In forma primaria hujus speciei thallus est ad- pressus, obscurus vei (locis umbrosis) albidofuscescens, laciniis angustis, esorediatis, margine efibrillosis. Nonnullis locis lecta, velut ad livantiira et tem- 133 plum in par. Kuhmo, supra muscos ad basin sorbi prope Kianuanniemi in par. Kiauta, ad Mäntyjoki in par. Kuusamo, in monte Ki vakka Lapponiae Rossicae; fer- tilis. Saepe in rupibus et saxis crescit. f. sciastra Ach. A praecedente difFert laciniis margine passim parce soredioso-granulosis. In Ph. obscuram typicam eviden- ter transit, sicut etiam in f. Uthoteam, quarum forma intermedia est. Colore thalli hae formae vix differunt. Specimiua Achariana ad sciasfrani nostram pertinent. — In rupibus et saxis littoralibus ad Suomula in par. Ki- anta et ad pag. Kemijärvi Lapponiaa lecta; fertilis. *f. erigens m. Similis f. sciastrae, at thallo subadsceudente, im- bricato, laciniis passim margine soredioso-granulosis (saepe parce). — In latere rupis ad Matovaara in par. Lieksa; sterilis. f. litliotea Ach. (pr. p.). Thallo et centro et margine furfuraceo- vei gra- nuloso-soredioso (primo tantum margo, dein etiam cen- trum et demura saepe fere totus thallus furfure obscuro obtectus est. Specimina Achariana tantum pro parte ad f. Uthoteam nostram pertinent, pro alia parte ad f. ty- picam Ph. obscurae pertinent). — In Karelia boreali sat est frequens; in regione infralapponica Ostrobotniaa passim, in par. Kuusamo nonnullis locis, in regione co- niferarum mixtarum ad Sodankylä (E. Nylander), in regione pinifera ad Inarijärvi, in regione betulina ad Köngäs annotata; fertilis. var. lithotodes Nyi., Fl. 1875 p. 360. Thallus efurfuraceus et egranulosus, laciniis angu- stioribus, apotheciis minoribus, margine apotheciorum magis tenui, quam in typo Ph. obscurae. — Frequen- tius in Lapponia usque in regionem betulinam ad Kön- gäs; etiam alibi in territorio frequentius — passim; fer- tilis. In lapidibus, saxis et rupibus crescit. 134 *Ph. constipata (Nyi.) Wainio. Ph. muscigena var. consti- pata Nyi. in Norrl. Lapp. p. 326 (1874). Ph. subcili- aris Nyi. in Norrl. Kar. Oneg. p. 20 (1876). Thallus virescenti-albidocinereus vei obscurus, sub- tus albidus (raro locis apricis subtus obscurus), rhizinis albidis vei etiam cinereo-obscuris, laciuiis adscendenti- bus, irabricatis vei fere arrectis, coustipatis, esorediosis. Apothecia efibrillosa. — PJi. ohscnrae praesertimque f. erigenii, cui formis intermediis counexa est, raagis quam Ph. ulothrici affinis est. Apothecia haud bene evoluta ad Ruskeakallio legi, quae fuscescentia, concava margiue tumido, sporis (parce visis) long. 0,018 — 0,016 millim., lätit. 0,004 millim. Speciraen orig. Ph. miisci- genae v. constipatae Nyi. cum Ph. muscigena immix- tum lectum est, at in eam non transit. In rupe Ruskeakallio et supra muscos in rupe ad Mäntyjoki in regione coniferarum mixtarum paroeciae Kuusamo lecta. Ph. parvilla Wainio, Licli. Vib. p. 52. In latere rupis Ruskeakallio in par. Kuusamo parce lecta; sterilis. Ph. nlothrix (Ach.) Nyi. In Karelia boreali sat raro — passim, praesertim- que in viciniis lacus Pielisjärvi obvia; ad Ohtosenvaara et Kylmälä in par. Kuhmo et regione infralappenica Ostrobotniae ; in regione abietina montis livaara in par. Kuusamo; ad Vartiolampi in parte australi Lapponiae Rossicae; fertilis. Ad corticem populi vulgo crescit; ad corticem sorbi tamen prope Tuulijärvi lecta. Ph. stellaris (L.) Nyi. In Karelia boreali sat frequens — frequeutius; in regione infralappouica Ostrobotniae passim; ad cortices arborum frondosarum variarum crescit praesertimque ad doraicilia; in Lapponia veram Ph. stellarem non legi; fertilis. — f. leptalea Ach. NonnuUis locis lecta, velut ad Lieksa et Nevala 135 in Karelia boreali, ad Tuulijärvi in Karelia Rossica, sterilis et parce ad Ohtosenvaara in par. Kuhmo (in re- gione infralapponica), alibi fertilis. — var. tenella (Scop.) Nyi.; var. tubulosa Koerb.; Wainio, Lich. Vib. p. 50. Borrera tenella Ach. a. Ad Nurmes in Karelia boreali, ad Kylmälä in par. Kuhmo et ad Kiannanniemi in par. Kianta (hae in regione infralapponica), etiam cum apotheciis. *PA, trihacia (Ach.). Ph. tenella AVainio, Lich. Vib. p, 50. Ph. caesitia Nyi., (in Norrl., Lapp. p. 326) est hujus for- ma, thallo intricato differens, quae nomine proprio vix est distinguenda. Borrera tenella y exempta Ach., Uniy. p. 499, sec. hb. Ach. est f. squamaeformis corticola hu- jus speciei. Lecanoi-a tribacia Ach., Univ. p. 415, sec. hb. Ach. identica est cum y exempta Ach. Ph. caesia ^ teretiuscula Ach., Univ. p. 479, composita est e Ph. tribacia (K +) ©t e forma insigni forsan Ph. caesiae, reactione K :{:, at habitu Ph. tenellae et laciniis apice pulverulentis. ^) Frequens — sat frequens toto territorio praeser- timque in viciniis domiciliorum et ad ligna et in saxis crescens; saepissime sterilis, interdum etiam fertilis. — f. tenuissima m. Priore multo minor, laciniis angustissimis, lätit, circ. 0,12 — 0,3 5 millim., pro parte apice sorediatis. Thal- lus K +. — In rupibus apricis prope Koroppi in par. Repola et ad Ruoptuinvaara in Lapponia Inarensi; ste- rilis. Ph. aipolia (Ach.) Nyi. f. anthelina Ach., Syn. p. 478. Laciniae subdiscretae, a centro ad arabitum conti- nuatae; apothecia margine subintegro, saepius planiuscula vei leviter convexiuscula, saepissime dense pruiuosa. ') Specimina talia nuUa alibi vidi; forsan haec forma est autonoma species, at specimen Acharianum haud est ita bonum, ut nunc certe de- terminari posset. 136 In Karelia boreali frequentius ad populos; in re- gione infralapponica Ostrobotniae passini; in regione co- niferaram mixtarum: ad Kitkajoki in par. Kuusamo; in regione pinifera: ad corticem sorbi prope Koppelo et ad corticem populi prope Ruoptuinvaara atque Paatsjoki; lertilis. - *£ angiistata Nyi., Syn. p. 426. Laciniae sat angustae; apothecia minora, pruinosa (saepius tenuiter pruinosa) vei epruinosa. In regione infralapponica Ostrobotniae passini; in regione abietina montis livaara in par. Kuusamo; in re- gione coniferarum mixtarum ad Ivalojoki in Lapponia Inaren.si; fertilis; ad populos crescit. - f. cercidia Ach. Parum notabilis, apotheciis margine saepius flexu- osis vei crenulatis laciniisque minus discretis. Nonnullis locis, velut ad Tuuli järvi in par. Repola^ ad Kylmälä in par. Kuhmo, ad Köngäs in regione betu- lina prope Mare glaeiale; fertilis; ad populus crescit. - f. alnophila m. Laciniae breviores, quam f. anthelinae ; apothecia planiuscula vei convexiuscula, nuda vei tenuiter pruinosa, margine tenui, subintegro. — Habitu ad Ph. stellarem vergens, ob reactionem et structuram thalli tamen ad Ph. aipoliam pertinet (hydrate kalico stratum corticale fulvescens et medulla leviter lutescens). In Karelia boreali et regione infralapponica pluri- bus locis annotata et lecta; in regione coniferarum mixta- rum ad Ivalojoki et in regione pinifera ad Veskonie- mi in par. Inari; fertilis. Praesertim ad alnos crescit, sed etiara ad corticem salicis lecta. - *f. cremdata m. A praecedente differens margine apothetiorum de- mum crenulato. Ad lignum in par. Kuusamo legit 1861 N. I. Fellman. - f. decolorata m. Apotheciis nigris vei fusconigris, nudis vei inter- 137 (lum teuuiter pruinosis, margine demum flexuoso, thallo glauco vei cinereoglauco. A(i corticem sorbi prope Tuulijärvi in par. Repola, ad corticem popvili iu moute Ohtoseuvaara in par. Kuh- mo; fertilis. Ph. caesia (Hoftm.) Nyi. Parmelia Koerb. Parra. caesia y dubia Ach., Univ. p. 479, ad Parm. hyperoptam Ach. pertiuet (thallus K. -;^, haud K ijl sicut Th. Fr., op. cit. p. 141, refert). In Karelia boreali passim et in littoribus lacus Pie- lisjärvi sat frequenter; in regione infralapponica : ad Koi- vajanjoki in par. Kuhmo et ad cataractam fluminis Iijoki prope Poussu in par. Kuusamo; in regione subalpina: locis soli expositis in rupibus montium livaara et Män- , tytunturi in par. Kuusamo; ad Ruskeakallio in regione coniferarum mixtarum paroeciae Kuusamo; in regione pinifera : ad lacum Inarijärvi et fluraen Paatsjoki ; in re- gione betulina: ad Köngäs et in littore Maris glacialis; saepe sterilis. Umhilicaria spodocJiroa (Ehrh.) Hoflfm. Gyrophora Th. Fr. Ad B/iihivaara et Louhivaara in Karelia boreali (par. Nurmes); in regione subalpina montium livaara, Nuorunen, Ukonvaara, Mäntytunturi in par. Kuusamo, montium Kivakka, Päänuorunen in Karelia Rossica, montis Pyhätunturi in par. Kemijärvi; in regione pini- fera: ad Koppelo, Tscharminniemi, Inarijärvi, Paatsjoki; in regione betulina: ad Köngäs; tantum sterilis lecta, quare non certe a sequente distingui potest. TJ. velka (L.) Nyi. Gyrophora Th. Fr. Sterilis et incerta in montibus Päänuorunen et Suoloselkä. U. hirsuta (Ach.) Fr. Ad Louhivaara iu par. Nurmes et Karelia boreali ; ad Koroppi in Karelia Rossica; ad Tscharminniemi in regione pinifera paroeciae Inari; in regione subalpina montis Päänuorunen in australi parte Lapponiae Ros- sicae; sterilis. 138 U. cylindrica (L.) Dub. Gyrophora Th. Fr. lu regione subalpina montium livaara et Nuoru- nen in par. Kuusamo, montis Kivakka in Lapponia Ros- sica, montis Sallatunturi in par. Kuolajärvi; in lapide jugi arenosi prope templum paroeciae Kuhmo in regione infralapponica ; fertilis. U. poUirrhiza (L.) Stenh. In monte Nuorunen in par. Kuusamo legit F. Silen. U. erosa (Web.) Hoffm. Gyrophora Th. Fr. Passira in territorio, in omnibus regiouibus cre- scens. Reactio specimiuum omnium, quae examinavi, K (Ca Cl) ^ lutescens, Ca Cl ^ rubescens; ad var. tor- ridam Nyi. igitur pertinent. Fertilis. U. hyperhorea HofFm. Gyrophora hyperborea a prim*aria Th. Fr. In omnibus regionibus frequeus; fertilis. U. proboscidea (L.) DC. Gyrophora Th. Fr. In regione subalpina montium et in Lajiponia et Kuusamo late distributa; in regione pinifera: ad Inari; in regione infralapponica: ad Kylmillä et templum in par. Kuhmo; in Karelia boreali: parce prope Vieki in par. Lieksa; fertilis. U. poUjphylla (L.) Hoflm. Gyrophora ])olyphylla a glabra Th. Fr. In Lapponia frequentius, etsi parce distributa; in regionibus magis meridionalibus frequentius — sat fre- quenter; etiam in regione subalpina annotata saltem. in par. Kuusamo et meridionali parte Lapponiae Rossicae, velut in montibus Nuorunen, Ukonvaara. Ki vakka; sterilis. — f eotnjdicafa Norrl., H. L. F. n:o 93. ■ In regione subalpina montium Nuorunen et Ukon- vaara in par. Kuusamo et in regione pinifera ad Tschar- minniemi in Lapponia Inareusi; sterilis. 139 U. deusta (L.). Gyrophora polyphylla /?. deusta Th. Er. Umbilicaria flocculosa Koerb., Nyi. Frequens et in omuibus regionibus obvia, etsi parce distributa in Lapponia; prope templum in par. Kuhn\o, in par. Kuolajärvi cum apotbeciis sec. E. Ny- lander. U. anthracina (Wulf.). Gyropbora Koerb., Tb. Fr. Umbi- licaria atropruinosa Scbaer., Nyi. In regione subalpina montis livaara in par. Kuu- samo et montis Kivakka in meridionali parte Lapponiae Rossicae; fertilis. Pannaria hrunnea (Sw.) Mass. P. pezizoides ('Web.) Leight. Ad Kalliovaara (par. Lieksa) et Hiidenportti in Karelia boreali; in regione iufralapponica : ad Lammas- järvi et Kylmälä pavoeciae Kubmo et ad Hevosvaara, Vasonniemi, Saarijärvi in par. Kianta; in regione abie- tina ad Tavajärvi et Vaskikallio in par. Kuusamo; in regione subalpina montiura livaara (F. Silen) et Män- tytunturi in paroecia Kuusamo et montis Kivakka in Lapponia Rossica australi; in regione coniferarum mixta- rum ad Ivalojoki; sat frequens in regione pinifera ad lacum Inarijärvi; in regione betulina ad Köngäs; ad Kontokki et Tscbolkka in Karelia Rossica; fertilis. Supra muscos putridos, terram humosam atque lignum putri- dum in rupibus umbrosis praesertimque ad basin rupis et in littore crescit. Spec. e Tscbolkka, Kylmälä et livaara ad lusum coronatnm Acb. pertinent. P. 2)orriginosa n. sp. Thallus squamoso-areolatus, squamis adpressis, vulgo rugosis, margine saepe verrucoso-crenatis (vei fere inte- gris), crassitudine mediocribus, fusco-griseis vei obscure lurido-griseis, opacis, subtus nigricantibus, bypothallo pa- runi evoluto. Apothecia lecanorina, disco fusco, piano vei planiusculo (interdum convexo), margine tballode rugoso-crenulato, cinerascente vei lurido-cinerascente, ciro. 1 millim, Iata. Hypothecium incoloratum vei pallidum. 140 Pars summa hymenii fuscescens. Paraphyses mediocres (circ. 0,00 2 millira. crassae), conglutinatae. Asci cla- vati. Sporae 8:nae, siraplices, incolores, ovoideae, ellipsoi- deae vei fusiformi-ellipsoideae, longitudine U, 014—0,022 millim., crassitudine 0,00 9 — 0,oio millira. Gelatina hy- menialis jodo, praecedente caerulescentia, viuose rubens. Ad terram areuariam in rupe Vaskikallio in re- gione abietina paroeciae Kuusamo. P. lepidioia (Smmrflt.) Th. Fr. f. pt'imaria m. A var. sequente difiert squamulis lurido-fuscescen- tibus, magis adpressis, minus arcte imbricatis, minusque crenatis, margine vix (vei passim) caesio-cinereo et vix soredioso. Supra muscos putridos in littore ad Kian- nannienii paroeciae Kianta in regione infralapponica ; fertilis. — var. imbricata m. Squamulis arcte imbricatis, margine tenuiter cre- nato, caesio, deraum saepe soredioso. Supra muscos de- structos in rupibus ad Kiannanniemi (par. Kianta) in regione infralapponica, ad Oulankajoki et Mäntyjoki in regione couiferarum mixtarum paroeciae Kuusamo, in regione subalpina montium livaara (par. Kuusamo) et Kivakka (Lapp. Ross.), in regione betulina ad Köngäs prope Mare glaciale; sterilis, tantum ad Kiannanniemi parce fertilis (etiam in par. Kuusamo a F. Silen ferti- lis est lecta). — f. sorediosa m. Thallus dense sorediosus. Supra muscos in saxis littoralibus ad Ukonvaara in par. Kuusamo et regione abietina; sterilis. 1\ microphylla (Sw.) Mass. Ad Koriseva (par. Lieksa) et in insula Porosaari (par. Nurmes) in Karelia boreali; in regione abietina: ad Tavajärvi et in monte Näränkävaara in par. Kuusamo; in regione coniferarum mixtarum: ad Paanajärvi et in regione subalpina montis livaara in par. Kuusamo; in 141 regione betulina: ad Köngäs prope Mare glaciale; ad Kontokki in Karelia Rossica; fertilis. — f. picina Ach. Ad Koriseva in Karelia boreali, ad Pöyhölä in par. Kuhmo et ad Saarikoski atque Saarijärvi paroeciae Kianta in regione inf ralapponica ; in regione subalpina raontis livaara in par. Kuusamo; fertilis. P. dejiciens Nyi., Lapp. or. p. 124. Panuularia Nyi., Fl. 1879 p. 360. Supra muscos in valle lapidosa ad Lehtovaara pa- roeciae Kianta iu regione infralapponica; supra muscos in latere rupis ad Köngäs in regione betulina prope Mare glaciale; fertilis. P. triptophylla (Ach.) Mass. Pannularia Nyi., Fl. 1879 p. 360. In Karelia boreali: ad Lieksa et Nevala in par. Lieksa et ad Hiidenportti in par. Nurmes; in regione infralapponica: ad Kuhmonniemi, Lammasjärvi, Niska in par. Kuhmo et ad Hevosvaara, Suomula, Kiannan- niemi, Ruotula, Hossa, Yläjoki in par. Kianta; in re- gione abietina: in raonte Näränkävaara et ad Tavajärvi in par. Kuusamo ; in regione coniferarum mixtarum : ad Paanajärvi et iu regione subalpina montis livaara in par. Kuusamo; iu regione betulina: ad Köngäs prope Mare glaciale; tantum ad Lammasjärvi fertilis. Prae- sertim in lateribus rupium crescit. — f. incrassafa Nyi., Lapp. or. p. 124.; Wainio. Fl. Tav. p. 101. In lateribus rupium ad Saarijärvi in par. Kianta (in regione infralapponica) et in regione abietina montis Näränkävaara in par. Kuusamo; sterilis. P. nigra (Huds.) Nyi. Lecothecium corallinoides (Hoffm.) Mass., Koerb., Th. Fr. Pannularia Nyi., Fl. 1879 p. 360. — f. criistacea Hepp. Ad saxum dioriticum littorale in insula Kynsi- saari paroeciae Nurmes iu Karelia boreali; ad rupem 142 talcicam in littore lacus Paanajärvi in par. Kuusamo et ad rupera graniticam locis calcareis prope litus in monte Kalkkivaara paroeciae Sodankylä in regione coni- ferarum mixtarura; in rupe littorali ad Köngäs in re- gione betulina propo Mare glaciale; fertilis. — f. corallinoides (Hoffm.). Squamulis subfruticuloso-ramosis. — In regione subalpina moutis livaara et in regione coniferarum mix- tarum ad Kitkajoki in par. Kuusamo: fertilis. P. carnosa (Dicks.) Leiglit. Massalongia carnosa Koerb., Th. Fr. Pannaria muscorum (Ach.) Del., Nyi. Ad Pys.sy vaara in par. Nurmes Kareliae borealis; in regione abietina montis Näränkävaara in par. Kuu- samo; in regione subalpina montium livaara, Ukonvaara, Nuorunen in par. Kuusamo; ad E-uoptuinvaara in re- gione pinifera Lapponiae Inarensis; sterilis. Arctomia delicatula Th. Fr., Lich. arct. p. 287. Panna- ria Nyi. Ad terrani arenosam in regione subalpina montis livaara in par. Kuusamo; fertilis. Psoroma hypnorum (Hoffm.) Fr. Pannaria Koerb., Th. Fr. Lecanora Nyi., Lapp. or. p. 125. In valle lapidosa ad Lehtovaara paroeciae Kianta in regione infralappouica; ad Sodankylä (E. Nylander) et ad Ivalojoki in regione coniferarum mixtarum et ad Veskoniemi atque Paatsjoki in regione pinifera Lappo- niae Inarensis; in regione betulina: ad Köngäs prope Mare glaciale; fertilis. Amphiloma lanuginosum (Ach.) Del. Pannaria Koerb. In Karelia boreali passim; ad Vaskikallio in re- gione abietina paroeciae Kuusamo et in regione subalpina montis Mänty tunturi in eadem paroecia; ad Veskoniemi in regione pinifera Lapponiae Inarensis; sterilis. Squamaria saxicola (Pollich.) Nyi. Lecanora Nyi. (Lapp. or. p. 125), Th. Fr. Placodium Koerb. In Karelia boreali : in insulis lacus Pielisjärvi haud 143 rara et nonnullis aliis locis in viciniis ejusdem lacus obvia; in regione infralapponica: ad Kiannanniemi et Saukko in par. Kianta et ad cataractam fluminis Iijoki in par. Kuusamo; ad Paanajärvi in regione coniferarum mixtarum in par. Kuusamo; in regione pinifera haud rara ad lacura Inarijärvi Lappouiae; ad Vuosiniemi in par. Repola Kareliae Rossicae; fertilis. Ad littora et prope domicilia crescit. Lecanora elegans (Link.) Ach. xA.rpphiloma Koerb. Calo- placa Th. Fr. Ad Hiidenportti in par. Nurmes et Karelia bo- reali; in regione subalpiua montis livaara et abundan- ter ad Ruskeakallio in regione coniferarum mixtarum paroeciae Kuusamo et ad Petkula in regione conifera- rum mixtarum Lapponiae Sodankylensis; in regione pi- nifera: ad Ruoptuinvaara et pluribus locis ad Paatsjoki in Lapponia Inarensi; in regione betulina: ad Köngäs prope Mare glaciale; fertilis. — var. sorediata m. Thallus sorediis granulosis obsitus. In regione subalpina montis Ki vakka in Lapponia Rossi ca australi ; sterilis. L. murorum (Hoffm.) Acb. Amphiloma Koerb. Caloplaca Th. Fr. — var. ohliterata (Pers.) Nyi. Ad Paatsjoki in regione pinifera Lapponiae Ina- rensis et in regione betulina ad Köngäs in littore Maris glacialis; fertilis. — f. subecrustacea m. In regione coniferarum mixtarum ad Paanajärvi in par. Kuusamo et ad Ruoptuinvaara in regione pini- fera Lapponiae Inarensis; fertilis. In rupibus crescit. L. cirrochroa Acb. Caloplaca Th. Fr. Amphiloma Koerb. In latere rupis ad Mäntyjoki in regione conifera- rum mixtarum et ad Kuoppaoja in regione abietiua, 144 paroeciae Kuusamo; sterilis (f. ad var. ohliterantetn Nyi., Fl. 1874 p. 7, vergens). L. citrina (HofFra.) Acli. Callopisraa Koerb. Caloplaca Th. Fr. Supra muscos destructos in fissura rupis ad Paa- najärvi in regione conlferarum mixtaruni paroeciae Kuu- samo; sterilis. L. aurantiaca (Lightf.) Nyi. Callopisma Koerb. Caloplaca Th. Fr. Ad corticem populi in montibus Hiideuvaara atque Ohtosenvaara in par. Kulimo et regione infralapponica sterilis; fertilis ad Köngäs in regione betulina prope Mare glaciale. L. ferruginea (Huds.) Nyi. Blastenia Koerb. C/aloplaca Th. Fr. — var. f/emäna Koerb., Syst. p. 184. Thallus cinereo-albicans, apothecia rufo-ferruginea. Ad cortices et rupes crescit. In territorio nostro haud obvia. — f. hryacea m. Muscicola. — Supra muscos in rupe in regione subalpina montis Pililnuorunen in Lapponia Rossica australi. Sporae hujus specirainis oblongo-ellipsoideae, nonnullae oblongae, longit. 0,oi4 — 0,018 millim., crassit. 0,007—0,008 millim. — f. suhfcstiva m. . Thallo obsoleto, disperso et apotheciis vulgo minori- ))us. — In latere saxi in insula prope Tscliarminniemi in regione pinifera Lapponiae Inarensis. Sporae in hor specimine ellipsoideae, nonnullae oblongae, longit. 0,0 n — 0,013 millim., crassit. 0,004 — 0,007 millim. — f. ammiospila (Whlnbg., Ach.). Thallo tenui, apotheciis demum saepe obscuris, praesertimque margine demum obscuro. Ad cortices et ligna crescit. Ad cortices junipcrorum in regione subalpina montium Hammastunturit in Lapponia Ina- rensi. Sporae hujus ellipsoideae. 145 — *f. nigricans Tuckerm. Distiucte e f. ammiospila evoluta, quacum in mon- tibus Hammastunturit lecta. Sporae longit. 0,oi4 — 0,016, crassit. 0,0 o 7 — 0,0 o 8 millim. — var. discoidalis ra. (Ach. in hb.). Thallus cinereo-albicans, apothecia praesertim mar- giue luteo-ferruginea, disco saepe demum obscure ocbra- ceo. In territorio nostro haud obvia. — *var. festiva Ach. Thallus obsoletuSj apothecia saepe rainuta, raar- gine paullo pallidiore. — Ad Vieki in par. Lieksa et Karelia boreali, ad Paanajärvi in regione coniferarum raixtarum paroeciae Kuusamo, ad Kiimovaara in par. Repola Kareliae Rossicae. In rupibus et saxis locis apricis crescit. — **var. suhviteUinula m. Thallus obsoletus, apothecia minuta, tenuiter mar- ginata, ferruginea, margine concolore vei passim nigri- cante. — Supra Lecideam subcoitfluente^n in regione subalpiua raontis Hammastunturi in Lapponia Inarensi. — Sporae hujus speciminis ellipsoideae, minutae, longi- tudine circ. 0,012 millim.. crassitudine 0,006 — 0,007 mm. — var. Tumeriana Ach. Thallus obscure viridis, apothecia luteo-ferruginea, saepe margine pallidiore. — Supra saxa ad Paanajär^^i in regione coniferarum mixtarum paroeciae Kuusamo. L. cerina (Ehrh.) Ach. Oallopisma Koerb. Caloplaca Th. Fr. — ■ var. Ehrharti Schaer. Huc pertinet etiam lusus cyano- lepra DC. In Karelia boreali sat frequens; etiam in regione infralapponica Ostrobotniae frequentius; ad Koppelo in regione pinifera Lapponiae Inarensis; in regione betu- lina: ad Köngäs prope Mare glaciale. — var. stillicidiorum (Horn.) Ach. Supra museos ad rupem in regione subalpiua moutis livaara in par. Kuusamo. 10 146 - var. chloroleuca (Sm.) Th. Fr., Lich. Scand. p. 174. Apotheciis praesertimque marginibus pruinosis Supra muscos destructos loco aprico in rupe ad Mänty- joki in regione coniferarura raixtarum paroeciae Kuusamo. - var. chlorina Fw., Th. Fr., Lich. Scand. p. 174. Var. cyanopolia in Norrl., Tav. p. 181 & Wainio, Lich. Vib. p. 55, Fl. Tav. p. 102; f. cyanopolia Nyi., Lapp. or. p. 128, ad L. ferrugineam pertinet (conf. Th. Fr., Lich. Scand. p. 186). L. caesiorufa v. marginalis Ach. in hb. Ach. In saxis littoralibus ad pagum Nurmes in Kare- lia boreali. - var. anthracina (Ach.). Lecidea anthracina Ach. sec. hb. Ach.; f. obscurata Nyi., Scand. p. 144; Wainio, Lich. Vib. p. 55. Lepraria nigrescens Pers. sec. hb. Ach. In saxis prope domicilia ad Pietari in par. Kianta atque regione infralapponica Ostrobotniae. . pyracea (Ach.) Nyi. Caloplaca Th. Fr. Callopisma luteo- album Koerb. In Karelia boreali et regione infralapponica Ostro botniae sat frequens; passim in regione abietina paroe- ciae Kuusamo; ad Koppelo in regione pinifera Lappo- niae Inarensis. Praesertim ad corticem populi crescit. - f. obscuremarginata m. Apotheciorum margines extus saepe obscurae. In Lapponia parce usque ad Ivalojoki et Inarijärvi obvia ad corticem populi. Huc pertinet etiam L. cerina f. hiatorina Nyi. (Lapp. or. p. 128), quae transitum in variationem sequentem praebet. - var. horeaUs m. Thallus cinereoalbicans, tenuis, hypothallo passim distincto, caeruleonigricante marginatus ; apothecia primo plaua marginataque, demura saepe convexiuscula vei couvexa, raarginata vei immarginata, margine et saepe etiam disco demum obscure luteo-olivaceo. — Ad Muje- järvi in par. Nurmes Kareliae borealis ; in regione infra- 147 lapponica Ostrobotniae : ad Ohtosenvaara et Kylmälä in par. Kuhmo et ad Vasonniemi in par. Kianta; in regione abietina moutis Päänuorunen in Lapponia Rossica; in regione betulina: ad Köngäs prope Mare glaciale; ad Ko- roppi in Karelia Rossica. Ad corticem alni et interdum sorbi in silvis crescit. Apotbecia usque ad 0,4 millim. Iata; sporae polari-dyblastae, septis crassis, subfusiformi- ellipsoideae — ellipsoideo-oblongae, longitudine 0,0 1 o — 0,017 millim., crassitudiue 0,0 0 5 — 0,007 millim. — var. holocarpa (Ehrh.). In pariete ligneo ad Kerälä in par. Kianta et re- gione infralapponica, *L. vitellinula Nyi., Fl. 1863 p. 305; Lapp. or. p. 127. In Karelia boreali: ad Matovaara in par. Lieksa et ad Pyssy vaara atque Hiidenportti in par. Nurmes; ad Kuoppaoja in regione abietina et in regione subal- pina montis livaara et ad Rukatunturi (F. Silen) in par. Kuusamo; ad Tscharminniemi et Ruoptuin vaara in regione pinifera Lapponiae Inarensis. In lateribus rupium saxorumque crescit; supra muscos rupis ad Ko- roppi in Karelia Rossica lecta et ad corticem salicis ad Ivalojoki in regione coniferarum mixtarum (f. in L. py- raceam transiens, sporis circ. 0,011 millim. longis et 0,007 crassis, apotheciis minutissimis). L. jungermanniae (Vahl.) Nyi. Caloplaca Th. Fr. L. fulvo- lutea Nyi., Scand. p. 146. — var. genuina Th. Fr. Supra muscos putridos ad latera rupium in regione subalpina montis livaara in par. Kuusamo et montis Kivakka in Lapponia Rossica. — var. suhoUvacea Th. Fr., Lich. Scand. p. 180. Supra muscos putridos rupis ad Köngäs in regione betulina prope Mare glaciale. L. rupestris (Scop.) Leigbt. Biatora Koerb. Lecidea Th. Fr. Lecanora calva Nyi., Scand. p. 147. L. irrubata Ach. Norrl. & Nyi., H. L. F. 41. 148 — var. calva (Dicks.) Th. Fr., Lich. Scaud. p. 424. In rupe talcacea ad Kuoppaoja in regione abietina et ad Ruskeakallio in regione coniferarura raixtarum paroeciae Kuusamo; in rupe ealcarea ad Sodankylä (E. Nylander). L. tetrasporella Nyi. u. sp., Fl. 1881 p. 2. Muscos destructos in latere rupis incolens in coufinio regionis subalpinae et abietinae in raoute Kivakka Lap- poniae Rossicae. Sat similis L. tetras2^orae, sed ab ea distinguenda. Parapbysibus arete coliaerentibus, distincte et saepe constricte articulatis valde differt a L. tetras- pora, cujus parapbyses sunt laxae et vix vei indistincte articulatae et hymenium circiter duplo crassius. Tballus L. tetrasporellae est tenuissimus, mem- branaceus, albidus, bydrate kalico iminutatus. Apotbeci:i primo eouvexiuscula vei planiuscula, fere indistincte mar- ginata, dein mox immarginata convexaque, ferrugineo- fusca — ferruginea vei oinnamomeo-ferruginea, \iilgo paululum minora, quam in L. tetraspora. Epitheciura fulvescens et hypothecium atque hymenium totum saepe passini leviter fulvescens. Parapbyses circ. 0,0015 — 0,002 millim. crassae. Sporae ellipsoideae — ellipsoideo-oblon- gae, longitudine 0.019 — 0,028 millim., crassitudine 0,oo8 — 0,012 millim., 4:nae, incolores, polari-dyblastae, septa orassa, vei septa tenui, integra. Jodo hymenium circa ascos intense et persistenter caerulescit. L. helygeoides n. sp. Thallus cinereus, sat teuuis (circ. \ millim. crass.X verrucosus vei rimoso-areolatus, areolis verrucoso-rugosit<. hypothallo fere concolore vei obscure cinereo, tenui, ad l-^u.- Jistincto vei iudistincto. Apothecia (lätit. \ — | millim.) innata, demum elevata, primo coucaviuscula, dein plana, raargine duplo et thallode cinereo et proprio tenui nigroque, nudo, interdum indistincto, disco (et margiue ])roprio) margiuem thallodem superante, nudo, fusconi- gro. Hypothecium incoloratum. Pars summa hymenii fu 149 scescens, hydrate kalico violascens. Paraphyses tenues vei raediocres (usque ad 0,002 — 0,002 5 millim.), cohae rentes vei sat laxae. Sporae ellipsoideae, polari-dyblastae, septis crassis, 8:nae, incolores, longitudine 0,0 12 — 0,0 18 millim., crassitudiue 0,007 — 0,009 millim. Gelatina hy- raenialis jodo caerulescens, dein decoloratur, asci demum vinose rubent, apice persistenter caerulescunt. Sperma- tia brevia, acicularia, recta, longitudine 0,0 0 4 — 0,0 0 6 mil- lim., crassitudine 0,ooi millim. Stratum corticale thalli hydrate kalico violascens. In rupe granitica littorali jam Mari glaciali jam Humine Paatsjoki inundata in regione betulina Lapponiae. Etiam ad Peerakoski Lapponiae a Cel. Norrlino lecta et a Cel. Nylandro L. helygea determinata (Norrl., Lapp. p. 329). A Lee. hehjgea Ach. (in hb. Ach.) jam thallo valde difFert. Confer cum L. diphyode Nyi., FL 1872 p. 353. L. atrocyanescens (Th. Fr.). Blastenia Th. Fr., Lich. Scand. p. 395. Cum Lecidea inundata loco umbroso in saxo quart- /.oso littorali prope Suomula in par. Kiauta et regione infralapponica parce et fortuito lecta. — Lecanora haec species est, nam gonidia in hypotbecio inferiore et parce etiam in excipulo continet. Sporae longitudine 0,0 0 9 — 0,015 millim., crassitudine 0,00 6 — O, o 07 millim. Gela- tina hymenialis jodo persistenter intenseque caerulescens, contentum tbecarum demum vinose rubens. Summa pars hymenii (epithecium) intense est violacea. Sper- matia non vidi. L vitellina (Ehrli.) Ach. Candelaria Koerb. Caloplaca Th. Fr. Frequens saltem in regionibus australioribus (Ka- relia bor., reg. iufral.); in regione subalpina montis livaara in par. Kuusamo; ad Inarijärvi in regione pini- tera Lapponiae Inarensis. — var. coralUza Nyi., Fl. 1875 p. 15. In rupe litorali prope Kopras in insula lacus Pie- 150 lisjärvi in Karelia boreali; ad rupeni in regione subal- pina montis Ukonvaara in par. Kuusamo; sterilis. *L. xantliostifima (Ach.) Nyi. Caloplaca vitellina /S xantho- stigraa Tli. Fr. Ad Mutkala et Kiannanniemi in par. Kianta et regione infralapponica Ostrobotniae ; in regione conife- rarum mixtarum prope Pyhätunturi Lappouiae Sodan- kyleusis; sterilis. — var. lutella "VVainio, FL Tav. p. 102. Ad cortices alnorum prope pag. Nurmes in Ka- relia boreali, prope Kylmälä in par. Kuhmo et regione infralapponica, prope lacum Inarijärvi in regione pinifera Lappouiae; fertilis. L. exigua (Ach.) Nyi., Fl. 1873 p. 197. Saepissime liguicola vei corticola, thallo et margiue apotheciorum albido vei albido-cinerascente. Sporae lon- git. 0,012—0,016 (18) millim., crassit. 0,006—0,007 (8) millim. Grelatina hymenialis jodo persistenter caerule- scens. — In parietibus ligneis ad pag. Lieksa in par. ejusdem nominis et ad Vanhala atque Petäinen in par. Nurmes et Karelia boreali. L. confragosa (Ach.) Nyi. Saxicola, sporis circ. 0,016 — 0;020 millim. longis, 0,00 8 — 0,010 millim. latis. (In spec. orig. e Suecia in hb. Ach. sporae 0,0 16 — 0,018 millim. longae, 0,008 — 0,0 0 9 millim. latae et gelatina hymenialis jodo persisten- ter caerulescens). — In Karelia boreali pluribus locis, velut ad pag. Lieksa, Koukonvaara, Matovaara in par, Lieksa et ad Lipinlahti in par. Nurmes; in regione coniferarum mixtarum montis Pyhätunturi iu Lapponia Sodankylensi. — var. extnisa m. Apothecia margine duplo, demum sublecideina, disco et margine proprio thallodem superante. Gelatina h}Tnenialis jodo persistenter caerulescens. Comparauda cum L. exteriore Nyi., Fl. 1875 p. 15, sed asci hujus 151 (e Taramijoki in par. Luhanka) jodo demum vinose ru- bent et gelatina hymenialis persistenter caerulescit. — Tn latere rupis ad Pyssyvaara in par. Nurmes Kareliae borealis. Sporae longit. 0,016 — 0,02 4 millim., crassit. 0,008—0,010 millim. *L. suhruhescens n. subsp. A L. confragosa differens gelatina liymeniali, quae jodo, praecedente caerulescentia, sordide vinose rubet. — In rupe talcacea ad Paloniemi in regioue coniferarum mixtarum paroeciae Kuusamo. Thallus tenuis vei me- diocris, verrucoso-rugosus, albidus. Parapbyses laxe cobaerentes. Sporae longit. 0,018 — 0,020 millim., cras- sit. 0,009 — 0,011 millim. Conferenda cum L. immersata Nyi., FL 1878 p. 242, quae tameu differt apotheciis subinnatis, thallo continuo, sporis minoribus. L. laevigata (Ach.) Nyi., FL 1878 p. 248 & 345. Lignicola vei corticola. Tballus parum evolutus, obscure cinereus — cinereo-fuscescens, margini apothe- ciorum concolor. Sporae longit, circ. 0,017 — 0,02 2 mil- lim., crassit. 0,007—0,008 millim. Gelatina b5^menialis jodo persistenter caerulescit, ascique demum pr. part. leviter vinose rubescunt. — Ad ligna et cortices sat frequens in toto territorio; in regione betulina: ad Kön- gäs prope Mare glaciale. — f. dispersella m. Gelatina hymenialis jodo, praecedente caerulescen- tia, vinose rubens. Sporae longitudine 0,011—0,016 millim., crassitudine 0,00 6^0,007 millim. Apothecia sparsa, margine fuscescente, saepe minora, quam in L. laevigata. Thallus dispersus, parum evolutus. Alnicola. Habitu haud certe a formis alnicolis minoribus praece- dentis distinguitur. Ad corticem alni sat frequenter per totum territorium. L. sophodes Ach. Rinodina sophodes a genuina Th. Fr., Lich. Scand. p. 199. Thallus obscure fuscescens, hypothallo atro, bene 152 • evoluto. ISporae longit. 0,0 12 — 0,02 o millim., crassit. 0,006 — 0,008 milliin. Gelatina hymenialis jodo persi- stenter caerulescens. Corticola. — Ad corticem sorbi prope Koppelo in regione pinifera Lappouiae Inarensis. — var. cinereovirens Wainio, Licli. Vib. p. 5G. Corticola. Thallus cinereovirens, saepe beue evo- lutus, hypotballo fere indistincto (saepissime). Sporae longit. 0,014 — 0,026 millim., crassit. 0,007 — 0,oii millim. Gelatina hymenialis jodo persistenter caerulescens. — Ad corticem sorbi prope Koroppi in Karelia Rossica; ad corticem alni prope Mäntyjoki in regione conife- rarum raixtarum paroeciae Kuusamo; ad corticem et lignum abietis in littore prope pag. Sodankylä in regione coniferarura mixtarura Lapponiae. L. mllvina (Whlnbg.) Ach. In spec. orig. iu hb. Ach. gelatina hymenialis jodo persistenter caerulescit, ascique demum leviter vio- lacee rubescunt. Ab hoe L. hadiella Nyi., H. M. F. p. 110, haud difFert. — Iu rupibus ad Lammasjärvi et Niska in par. Kuhmo et regione infralapponica ; ad Kitkajoki in par. Kuusamo (F. Silen). — f. scopnlina Nyi., Scand. p. 149. Sec. spec. orig. iu Mus. Fenn. gelatina hymenialis jodo persistenter caerulescens. — In Karelia boreali pas- sim et in regione infralapponica Ostrobotniae pluribus locis; ad Ukonvaara et Paanajärvi iu par. Kuusamo. — var. subdejiectens m. Habitu quasi L. dejiectens Nyi. (FL 187ö p. 8), sed sporis minoribus et hymenio duplo tenuiore. Thallus obscure cinereus. Apothecia demum saepe habitu leci- deina, disco margiuem thallodem, thallo concolorera, supe- rante. Sporae longitudine 0,012 — 0,0 16 millim., crassi- tudine 0,00 5 — 0.,0 0 9 millim. Gelatina hymenialis jodo persistenter caerulescens. Ad rupem dioriticam iu regione subalpina montis Ukonvaara in par. Kuusamo. In L. dejiectente sporae longitudine 0,0 2 0 — 0,oi6 153 millim., crassitudiue 0,oi2— 0,008 millim. Hymenium i'iro. 0,120 inillira. crassuni. Gelatina hymenialis jodo persisteuter caerulesceus. L. tur-facea (AVhlnbg.) Ach. Riuodiua Th. Fr. — var. arcJiea Ach. sec. hb. suo. Apotheciorum margo et saepe etiam thallus cine- reofuscescens. Apothecia miuuta ■ — majuscula, margine integro vei leviter crenato vei flexuoso, disco nigro, epru- inoso. Sporae longit- circ. 0,018—0,032 millim., cras- cit. 0,010—0,012 (0,016) millim. Gelatina hymenialis jodo, praecedente caerulescentia, obscure vinose rubeus. Habitu saepe sat similis L. laevigatae. — Supra mu- scos in rupe ad Saarikoski in par. Kiauta atque regione infralapponica et ad Kuoppaoja in regione abietina pa- roeciae Kuusamo (in Kuusamo etiam legit F. Silön); ad truucum putridum et corticem betulae prope pag. So- dankylä in regione coniferarum mixtarum, in cortice vetusto ad Paatsjoki in regione pinifera Lapponiae Ina- rensis et ad Köngäs in regione betuliua prope Mare glaciale. — f. ecrustacea m. Ecrustacea; margine apotheciorum cinereofusce- scente sat similis L. laevigatae, a qua differt sporis ma- joribus, long. 0,024 — 0,029 millim., crassit. 0,010 — 0,012 millim. Gelatina hymenialis jodo caerulescit, dein thecae obscure rubescunt et demum caerulescentia hymenii de- coloratur. — Ad corticem salicis in regione abietina montis Päänuorunen in Lapponia Rossica australi. — *var. orhata Ach. sec. hb. suo. Apotheciorum margo et saepe etiam thallus albido- cinereovirescens. Apothecia mediocria, margine saepe integro, disco atro, nudo. Sporae fere sieut in var. ar- chaea. Gelatina hymenialis jodo, praecedente caerule- scentia, obscure vinose rubens. Saepe in var. archeam transit. Huc etiam L. turfacea v. archaea in AVainio, Fl. Tav. p. 102, pertiuet. — Supra rauscos ad truncos 154 et in rupibus pvope Kultala in regione coniferarum mix- tarum et ad Ruoptuinvaara in regione pinifera Lappo- niae Inarensis et ad Köngäs in regione betulina prope Mare glaciale. L. mniaraea Ach. Rinodina Th. Fr., Lich. Scand. p. 194. — var. normalis Th. Fr., 1 c. Supra rauscos in rupe littorali prope Ukonvaara in regione abietiua paroeciae Kuusamo et ad Oulankajoki in regione coniferarum mixtarum (in Kuusamo); in re- gione subalpina montis Nuorunen in par. Kuusamo et montis Kivakka in Lapponia Rossica; in regione pini- fera ad Paatsjoki. — var. hiatorina Nyi., Scand. p. 151; var. cinnamomea Th. Fr., 1. c. Ad Kitkajoki in par. Kuusamo (reg. coniferarum mixtarum) legit F. Siion. — Thallo albido et apotheciis convexis sat similis L. mniaraeizae Nyi, Fl. 1870 p. 33, sed reactione thalli K — differens. L. Conradi (Koerb.) Nyi. Rinodina Koerb., Th. Fr. In pariete ligneo molarum aquariarum ad Lipinlahti in par. Nurmes Kareliae; ad lignum in par. Kuusamo (N. I. Fellman). L. melanapsis Ach. Placodium intlatum Koerb. In saxis et rupibus littoralibus ad pag. Lieksa et in insulis Porosaari atque Kynsisaari lacus Pielisjärvi in Karelia boreali, ad Suomula in par. Kianta et regione iufralappouica, ad Sutenkoski in par. Kuusamo (F. Si- ion), ad Tablusaari in regione pinifera Lapponiae Ina- rensis. L. aipospila (Whlnbg.) Ach. Lecania Th. Fr. Specimiua in Mus. Fenu. asservata ad Inari a Edw. Nylandro lecta forsitan erronee indicantur. L. umhrina (Ehrh.) Mass. Grelatina hymenialis liujus jodo, praecedente caeru- lescentia, vinose rubens. — In pariete ligneo ad Liek- sanvaara in par. Nurmes et Karelia boreali. 155 — f. suhnigricans m. Apotheciis iiigricantibus — fusconigris, epruiuosis, flexuosis. — In rupe chloritica ad Mäntyjoki in regione coniferarum mixtarum paroeciae Kuusamo. Apothecia tenuia, conferta, margine tenui, albido, persistente. Epi- theciura et pars superior hyraenii in lamina tenui oli- vaceo-smaragdulura. Sporae saepissime oblougae, sim- plices, longit. 0,008 — 0,012 millim., crassit. 0,004—0,005 millira. Glelatina hymenialis jodo caerulescens, dein sor- dide vinose rubens. L. dispersa (Pers.) Flk. In latere rupis ad Matovaara in par. Lieksa et Karelia boreali. — f. atrynella Nyi., Fl. 1873 p. 291. In latere rupis ad Pyssyvaara et Hiidenportti in par. Nurmes et Karelia boreali, in regione subalpiua montis Ii vaara et ad Kuoppaoja in regione abietina pa- roeciae Kuusamo, ad Ruoptuinvaara in regione pinifera Lapponiae Inarensis, ad Koroppi in Karelia Rossica. L. alhescens (Hoffm.) Th. Fr. L. galactina Ach., Nyi. — var. caesioalha (Koerb.) Th. Fr., Lich. Scand. p. 252. In rupe ealcarea prope Kuoppaoja in regione coni- ferarum mixtarum paroeciae Kuusamo. — Grelatina hy- menialis hujus jodo persisteuter caerulescit. — f. subdispersa ra. Thallus obsoletus. Apothecia tenuia, minuta, mar- gine tenui, rimoso-crenulato (praesertim in apotheciis junioribus), dense albido-pruinosa, sub pruina nigricantia. Epithecium granulosum. Pars superior hymenii olivaceo- fuscescens ■ — fuscescens. Sporae 8:nae, simplices, vulgo ellipsoideo-oblongae, longit. 0,008 — 0,oii millim., crassit. 0,0 0 5 millim. Gelatina hymenialis jodo, praecedente caerulescentia, obscure vinose rubens. — In rupe talca- cea ad Paloniemi in regione coniferarum mixtarum pa- roeciae Kuusamo. 156 L. allophana (^Ach.) Nyi. In Karelia boreali pluribus locis; prope Lehtovaara in par. Kiauta in regione infralapponica, ibidem etiam ad Polyporum vetustum populi prope Hossa; in regione abietina montis livaara in par. Kuusamo. Ad corticem populi crescit. — f. mesophana Nyi. Stiz., Lecan. subf. p. 4. In Karelia boreali et regione infralapponica Ostro- botuiae passim; in regione abietina montis Näränkävaara in par. Kuusamo, in regione coniferarum mixtarum ad Vartiolampi in Lapponia ilossiea, in regione pinifera ad Koppelo in Lapponia Inarensi. Ad corticem populi crescit. *7v. epibrya Ach. L. subfusca \ar. bypuorum Th. Fr. Supra muscos in rupe calcarea ad Kuoppaoja in regione abietina paroeciae Kuusamo. — Gelatiua hyme- nialis hujus jodo persistenter caerulescens, contentum thecae saepe demum obscure vinose rubeus. — f. lithophila AVainio. L. subfusca v. campestris in Wainio FL Tav. p. 103. In rupe calcarea ad Kuoppaoja in regione abietina paroeciae Kuusamo. — Parum nisi statione a praece dente differt. Epithecium hujus coutinuum, haud gra- nolosum. Sporae longit. 0,012 — 0,oi8 millim., crassit. 0,008 — 0,011 millim. Gelatina hymenialis jodo caeru- lescit, dein decoloratur, asci demum pro parte vinose rubescunt, apice persistenter caerulescuut. Thallus gra- nulosus vei verruculosus. A L. subfusca v campestri Schaer. (Rabenh., exs. u:o GOl) differt apotheciis magis nitidis et reactioue gelatinae hymenialis, quae in v. cam- pestri jodo persistenter caerulescit. **7v. fjlabrata (Ach.), sec. hb. suo. L. subfusca var. argentata Th. Fr., Lich. Scand. p. 239. L. subfusca v. argentata Ach. in hb. Ach. composita est e 6 specim. L. t^lbellae f. cinerellae, 3 — 4 L. subfuscae v. pinastri (haec glabrata 157 Th. Fr.), 3 L. glabratae, 2 L. intumescentis. Nomeii argentata Ach. igitur oblivioni tradendum. — f. nmhrinaeformis m. Apothecia demura leviter flexuosa, raargine teimi. — Ad corticem sorbi iu luco montis livaara in regioue abietina paroeciae Kuusamo. Thallus tenuis, laevigatus, hydrate kalico lutescens, hypothallo nigro, distincto. Apo- thecia sat teuuia, lätit. circ. 1 millim. vei minora, fusce- scentia. Epithecium continuum, tenue, haud granulosum. Gelatina hymenialis jodo, praecedente eaerulescentia, vi- nose rubens. L. subfusca (L.) Ach. var. pinastri Ach. sec. hb. Ach. L. subfusca f. glabrata Th. Fr., Lich. Scand. p. 239, sal- tera pr. p. Variatio est inter L. coilocarpam et L. chlaronam intermedia, in ambas saepe trausiens, a L. chlarona difFe- rens margine integro, apotheciis pro parte obscurioribus (alia pallide fuscescentia — alia fusconigra). — Ad ra- mulos atque corticem pini et interdum abietis pluribns locis. — *var. chlarona (Ach.) Nyi. Norrl. & Nyi., H. L. F. 133 b. Frequens in toto territorio ad cortices et arborum frondosarum et coniferarum. — f. chlarotera Nyi., FL 1872 p. 550. Haud rara ad cortices. — **var. coilocarpa Ach. Norrl. & Nyi, H. L. F. 134. Sat frequens in toto territorio ad saepimenta, pa- rietes ligneos, raraulos arborum. L. atrynea (Ach.) Nyi. In saxis et rupibus toto territorio frequens. — f. transscendens Nyi. Stiz., Lecan. subf. p. 8. In saepimentis ad pag. Nurmes in Karelia boreali, ad Lapinsalmi in par. Kuhmo et ad Pietari in par. Ki- anta in regione infralapponica. — var. melacarpa Nyi. Norrl., Lapp. p. 330. Apotheciis nigris. — i^d rupem prope Kylmälahti 158 in par. Nurmes Kareliae borealis. In hoe spec. hyme- nium superne fusconigricans, epitliecium vix ullum visi- bile, gelatina hymenialis jodo caerulescens, dein obscure vinose rubens et demum fulvescens (asci vinose rubentes). — f. rubricosa m. Apothecia ferrugineo-fulva, paraphysibus apice ful- vescentibus vei fulvo-lutescentibus. Cum praecedente lecta. Ab ea et L. atrynea valde differt, sed in eodem tballo etiara apothecia var. melacarj^ae videntur. Thal- his hujus est crassiusculus, albidus. Apothecia margine integro, epithccio granuloso. Gehitiua hymenialis jodo, praecedente caerulescentia, vinose rubet et demum ful- vescit, asci vinose rubent. L. alhella Ach. sec. hb. Ach. Lamy, Catalogue des lich. Mont-dor. p. 73. L. subalbella Nyi., Fl. 1872 p. 365. L. albella v. sordidescens Ach. sec. hb. Ach. [*Z/. itmhilicata (Ach.) m. Licheu umbilicatus Ach., Prodr. p. 70, sec. hb. Ach. A praecedente difFerens apotheciis paullo miuori- bus, margine tenuiore, demum etiam saepe excluso, pla- nis vei saepius demum convexis. Gelatina hymenialis etiam hujus persistenter caerulescens. Ad corticera Be- tulae in Fennia australi pluribus locis. In territorio nostro Imcusque haud obvia.j **Z. angulosa Ach. Norrl. k Nyi., H. L. F. 137. Apothecia minuta, conferta, plana vei demum con- vexa, margine integro, sat tenui, persistente vei demum excluso. Gelatina hymenialis jodo caerulescit, dein ob- scure coloratur vei subvinose rubet et demum saepe de- coloratur, thecae demum vinose rubent. — Frequens in Karelia boreali et sat frequens — passim in regione in- fralapponica Ostrobotiiiae. Praesertira ad corticem alni crescit. — f. lignicola Wainio, FI. Tav. p. 104. L. angulosa f. in- durata Ach., L. II. p. 364 pr. p. (sec.hb. Ach.). Ad Vieki in par. Lieksa Kareliae borealis; ad 15P pag. Kuhmonniemi et Lapinsalmi in par. Kuhmo et ad Vuokki in par. Kianta in regione infralapponica. Tn parietibus ligneis crescit. — f. cinerella Flk. Nyi., Scand. p. 162. Var. leptyrodes Nyi. in Mus. Fenn., FL 1874 p. 16. Apotheciis obscurioribus, quam L. angulosae, te- nuiter pruinosis. — In Karelia boreali verisirailiter non deest. ***L. peralbella (Pers.) Nyi, Fl. 1872 p. 365. (Norrl. & Nyi., H. L. F. 138 haud est L. peralbella). Apothecia fuscescentia, pruinosa (saepe tenuiter), mediocria, margine integro, mediocri, epitheeio granu- loso. Sporae 8:nae. Gelatina hyraenialis jodo, praece- dente caerulescentia, vinose rubens. Ad corticem abietis prope Koriseva in par. Lieksa Kareliae borealis; ad corticem populi prope Lehtovaara in par. Kianta et regione infralapponica. — f. xylophila m. Apotheciis dense pruinosis, demum convexiusculis, marginatis. Ad lignum pini prope Paatsjoki in regione pinifera. — Sporae 8:nae. Gelatina hymenialis jodo, praecedente caerulescentia sat levi, mox vinose rubens et demum lutesceus, thecae demum vinose rubentes. L. distans Ach. Nyi., Fl. 1872 p. 250. Patellaria populicola DC. in hb. Ach. L. angulosa v. leptyrea Ach. est L. distans juveuilis sec. hb. Ach. Ad pag. Lieksa et in insula Kynsisaari in Kare- lia boreali; ad Ohtosen vaara in par. Kuhmo et regione infralapponica Ostrobotniae. Ad corticem populi crescit. L. cafeilea (Ach.) Nyi. L. peralbella Nyi. sec. determina- tiones pr. p. huc pertinet, sicut etiam in Wainio, Fl. Tav. p. 104. Variis miuus constantibus formis passim in Kare- lia boreali et regione infralapponica Ostrobotniae lecta ad corticem sorbi, alni, populi. Formae magis constan- tes sunt sequentes: 160 — f. pallido-testacea m. L. cateilea in Norrl. & Nyi., H. L. F fase. III n:o 136. Apothecia testaceo-pallida, tenuissime pruinosa vei fere epruinosa, margine saepe flexuoso. Saepissirae ad H corticem salicis crescit. Ad corticem salicis et populi prope Kylmälä in pai'. Kuhmo atque regione infralap- ponica; ad corticem alni prope Veskoniemi in regione pinifera Lapponiae Inarensis. — f, cartieo-albiccnis ra. Habitii sat similis L. albellae Ach. Apotbecia carneopallida vei fuscescenti-carneopallida, saepe sat dense pruinosa. deraum saepe convexiuseula. margine de- raum tenui, saepe integro. Gelatina hymeuialis etiam hujus, sicut praecedentis, jodo caerulescens et dein vinose rubens. — Ad Koriseva in par. Lieksa et ad Nuotti- vaara in par. Nurmes in Karelia boreali; ad Lentiira et Obtosenvaara in par, Kuhmo et ad Pietari atque Vasonniemi in par. Kianta (in regione infralapponiea\ In silvis subhumidis praesertim ad corticem sorbi, iuter- dum etiam alni et betulae crescit. L. sordida (Pers.) Th. Fr. Ij. glaucoma Ach. Zeora sor- dida var. glaucoma Koerb. Ad Koroppi in Karelia Rossica; in regione sub- alpina montis Ukonvaara in par. Kuusamo et montium Kivakka atque Päänuorunen in Lapponia Rossica et montis Sallatunturi (sat abundanter) in par. KuolajärA'i et jugi Suoloselkä in Lapponia Sodankylensi. *yv. Sivartzii Ach. In regione pinifera montis Iluoptuinvaara in Lap- ponia Inarensi. L. symmicta Ach. f. symmictera Nyi., Fl. 1872 p. 249. In Karelia boreali et regione infralapponica Ostro- botniae frequens. in Lapponia sat frequens. — var. frahalis Ach. Nyi., Fl. 1877, p. 458. Ad pontem ligneum prope Kuhmonniemi in pai'. Kuhmo et regione infralapponica; ad juniperum desic- 161 catam in regione subalpina jugi Suoloselkä in Lappo- nia Sodankylensi et montium Hammastunturit in Lap- ponia Inarensi. L. varia (Ehrh.) Ach., Nyi, FL 1877 p. 463. Gelatina hymenialis hujus jodo persistenter caeru- lescit. Forsan in territorio nostro non deest. *iy. siihvaria Nyi., Fl. 1. c. Frequens in Karelia boreali et regione infralappo- nica, in Lapponia sat frequens. Ad ligna et cortices crescit. Gelatina hymenialis jodo caerulescit, dein deco- loratur ascique vinose rubent. Huc etiam pertinet f. hypothetica Nyi, Fl. 1874 p. 16. L. polytropella Nyi, Fl. 1875 p. 443. Supra saxa prope Lipinlahti in par. Nurmes Ka- reliae borealis. Gelatina hymenialis hujus jodo caeru- lescit, dein mox decoloratur ascique demum levitur vio- lascunt. — var. trahigena (Nyi.). L. polytropa *L. trabigena Nyi., FL 1875 p. 15. Ad lignum prope pagos Lieksa et Nevala in par. Lieksa Kareliae borealis. Gelatina hymenialis hujus jodo caerulescit, dein decoloratur ascique vinose rubent. L. polytropa (Ehrh.) Th. Fr. NyL, Fl. 1875 p. 443. Sat frequens per totum territorium, etiam in re- gione betulina et subalpina. — Gelatina hymenialis jodo caerulescens, dein decoloratur, asci persistenter caeru- lescunt. — var. illusoria Ach. sec. hb. Ach. Thallus dispersus, saepe parum evolutus, haud ni- tidus, colore flavo-virescente fere sicut in var. intricata. Apothecia vulgo diu plana, marginata, demum saepe levi- ter convexa margine excluso vei persistente, saepissime minora, quam in L. polytropa, testaceo-carneopallida vei demum pr. p. sordide obscurata. Gelatina hymenialis jodo caerulescens, dein decoloratur, asci demum vinose ru- bent, apice persistenter caerulescunt. Variatio est inter 11 162 L. polytropani et var. intricatam media, ab ambabus notis pluribus differens, at in ambas saepe transiens. — Pluribus locis in regionibus inferioribus, etiam in regi- one subalpina montis Ukonvaara in par. Kuusamo. — var. intricata (Schrad.) Fr. In regionibus inferioribus sat frequeus, in Lappo- nia passim usque in regione betulina ad Köngäs prope Mare glaciale. L. subintricata Nyi, Fl. 1868 p. 478, 1872 p. 250. Sat frequens per totum territorium. — var. glaucella (Flot.). Ad lignum in par. Kuusamo legit N. I. Fellman (.spec. in Mus. Fenn.). L. leptacinella Nyi. in Norrl. Lapp. p. 330. — var. dlstinctior m. Thallus albidus vei albidocinerascens, tenuissimus, membranaceus, laevigatus, folia Polytricbi tegens. Apo- tbecia parva, nigricantia vei interdura fuscoatra, nuda, opaca, primo plana, marginata, margine virescenti-albido vei stramineo, dein mox convexa immarginataque. Pa- raphyses arcte cohaerentes. Hymenii summa pars oli- vaceo-fuscescens. Hypothecium incoloratum velpallidum. Sporae incolores, simplices, oblongae vei oblongo-ellipsoi- deae vei ellipsoideae, 8:nae, longitudine 0,0 0 7 — 0,0 1 o millira., crassitudine 0,004 — 0,0 03 5 millira. Gelatina liy- menialis jodo caeruleseens, dein pr. parte decoloratur et praesertim asei sordide vinose rubent. Siraili loco, ac L. leptacinella, baec variatio cre- scit supra Polytricha vetusta in latere rupis graniticae in regione pinifera montis E-uoptuinvaara (in Lapponia Ina- rensi). Praesertim tballo paullo niinus et margine apo- theciorum magis evoluto differt a L. leptacinella, cujus specimen originale vidi. Affines L. subintricatae liae videntur. L. hypopta (Th. Fr.). L. effusa ;' hypopta Th. Fr., Lioh. Scand. p. 264. 163 — var. paropfoides (Nyi). Fl. 1873 p. 291. Thallus saepe obsoletus, interdum bene evolutus, sordide albicans vei flavescenti-albicans. Apotbecia mox lecideina, saepe fuscescentia. Pars summa hymenii fu- scescens. Sporae oblongae. Gelatina hymenialis jodo caerulescens, dein vinose rubens. — In pariete ligneo molarum aquariarum ad Nevala in par. Lieksa Kareliae borealis. — f. obscurior m. Apotbecia demum nigricantia. — Ad lignum truuci vetusti loco aprico prope Kylmälä in par. Kuhmo et regione infralapponica. Thallus liujus fere obsoletus, apothecia mox lecideina, plana, sporae oblongae, sum- ma pars hymenii fuscescens, gelatina hymenialis jodo, praecedente caerulescentia, vinose rubens. — var. hypoptoides (Nyi). Fl. 1867 p. 371, & 1872 p. 249. Norrl. & Nyi., H. L. F. 125. Apothecia diutius lecanorina, mox nigricantia. Pars summa hymenii semper fuscescens. Sporae oblongae. Gelatina hymenialis jodo caerulescens, dein obscure vinose rubens. — Ad lignum trunci vetusti prope Mujejärvi in par. Nurmes et Karelia boreali. — var. anoptoides (Nyi.). FL 1875 p. 15. Norrl. & Nyi-, H. L. F. 129. Thallus saepe distinctus, albidus vei albidoflave- scens. Apothecia diu lecanorina, fuscescentia vei nigri- cantia. Summa pars hymenii fuscescens. Paraphyses distinctiores, clavatae. Sporae oblongae vei oblongo- ellipsoideae, paullo minores quam in aliis formis hujus speciei (longitudine circ. 0,007—0,009 millim., crassitu- dine 0,0035 — 0,004 millim.). Gelatina hymenialis jodo caerulescens, dein obscure vinose rubens. In territorio nostro haud rite typica hucusque lecta. — var. anopta (Nyi.). Fl. 1873 p. 291. Norrl. & Nyi., H. L. F. 127 & 128 (nom. L. paroptoidis). Thallus virescenti-cinereoalbicans, tenuis vei fere 164 obsoletus. Apothecia fere mox lecideina, nigricantia, saepe plana. Pars summa hymenii apotheciorum ni- gricantium caerulescenti-smaragdulum. Sporae pro ma- jore parte ellipsoideo-oblongae. Gelatina hymenialis jodo, praecedente caerulescentia, vinose rubens. — In Karelia boreali: ad Nevala in par. Lieksa et ad pag. Nurmes in par. ejusdem uominis; in regione infralapponica: ad Saukko in par. Kianta; in regione coniferarum mixta- rum: ad Kostamus in par. Kemijärvi et ad Pyhätunturi atque Sattanen in par. Sodankylä. Ad ligna in parie- tibus, saepimentis, truncis vetustis crescit. — f. subattingens m. Thallo bene evoluto, grauuloso-rugoso, sordide flavo- albicante. — In saepimentis ad Sattanen in par. Sodan- kylä et regione coniferarum mixtarum. b; — var. attingens (Nyi). FL 18G8 p. 477. Thallus sordide albicans, granuloso-rugosus, saepe bene evolutus, interdum fere obsoletus. Apothecia fere mox lecideina, demum saepe convexa vei convexiuscula, diu fusconigricantia. Sporae pro majore parte ellipsoi- deo-oblongae. Pars summa hymenii fuscescens. Gela- tina hymenialis jodo, praecedente caerulescentia, vinose rubens. — Ad pag. Lieksa in Karelia boreali; ad Kuh- monnierai in par. Kuhmo et ad Saukko in par. Kianta in regione infralapponica; in regione coniferarum mixta- rum: ad pag. Kemijärvi in paroecia ejusdem nominis et ad Sattanen in par. Sodankylä. Praesertim in saepi- mentis et parietibus ligneis crescit. — f. connectens m. E var. attingente evoluta, praesertim epithecio ab ea differens. Thallus cinereo-albicans, tenuis. Apothe- cia convexa, jam fuscescentia, jam nigricantia, in nigri- cantibus pars summa hymenii demum smaragdulo-cae- rulescens. — In regione coniferarum mixtarum ad saepi- menta prope Kairala in par. Sodankylä. 165 L. efusa (Pers.) Ach. L. sarcopis Nyi., FL 1881 p. 184. In Karelia boreali et in par. Kuhmo Ostrobotniaa passini; ad Lehtovaara in par. Kianta (et regione infra" lapponica); ad Riekki in par. Kuusamo (N. I. Fellman); ad Kaaretkoski in regione coniferarum mixtarum pa- roeciae Sodankylä ; ad Koppelo in regione pinifera Lap- poniae Inarensis. In parietibus ligneis crescit. — var. ravida (HofFm.) Ach. Nyi., Scand. p. 165. In parietibus ligneis ad Lipinlahti in par. Nur mes Kareliae borealis et ad Vuosiniemi in Karelia Ros- sica (par. B-epola). L. metaboUza Nyi., Fl. 1875 p. 360. Thallus granuloso-leprosus, fere obsoletus, flavo albicans. Apothecia minuta, primo tenuiter marginata? dein mox immarginata, convexiuscula vei convexa, rufa vei rufofusca. Paraphyses connatae. Epithecium fusce- scens — fulvescens. Gelatina hymenialis jodo, praece- dente caerulescentia, vinose rubens. Sporae oblongae, simplices, longitudine 0,0 08 — 0,010 millim., crassitudine 0,003—0,004 millim. Spermogonia nigra, prominula conceptaculo (in lamina tenui) fuscescente. Spermatia, leviter curvula, nonnulla fere recta, oblonga, longitudine circ. 0,0 0 6 (0,00 5 5 — O, o o 7) millim., crassitudine 0,0 02 millim. Habitu hic lichen est fere sicut L. effusa minor, margine apotheciorum excluso. — In saepimentis et parietibus ligneis ad Sattanen in regione coniferarum mixtarum paroeciae Sodankylä. L. chlorophaeodes Nyi., Fl. 1873 p. 290. Lecan. Wallrotliii Sprengel sec. hb. Ach. Per totum territorium sat frequens et in omnibus regionibus annotata. In saxis et rupibus crescit. *L. chloroleprosa Wainio, Fl. Tav. p. 105. Ad pag. Lieksa in Karelia boreali; in insula Sei- käsaari et ad Ohtosenvaara in par. Kuhmo, ad Lehto- vaara in par. Kianta (reg. infralapponica); in regione 166 subalpina moutiura livaara et Mäutytunturi in par. Kuu- samo. Ad saxa et rupes locis apricis crescit. L. argopholis (VVhlnbg.) Ach. L. frustulosa var. argopholis Koerb., Th. Fr. In insula lacus Pielisjärvi prope Kopras et ad Hii- denportti in par. Nurmes et Karelia boreali; ad Suo- mula in par. Kianta et regione infralapponica ; in regione coniferarum mixtarum ad: Kitkajoki (F. Silen, test. Th. Fries), Paloniemi et Ruskeakallio in par. Kuusamo et ad Vartiolampi in Lapponia E,ossica; in insula Tablu- saari lacus Inarijärvi (reg. pinifera). L. cdra (Huds.) Ach. In Karelia boreali: ad Matovaara in par. Lieksa et ad Hiidenportti in par. Nurmes; in regione infralap- ponica: prope templum in par. Kuhmo; in regione abie- tina montis Näränkävaara in par. Kuusamo; in regione subalpina montium Nuorunen atque Mäutytunturi in par. Kuusamo et montium Kivakka atque Päänuorunen in Lapponia Rossica; in regione betulina: ad Köngäs prope Mare glaciale. *L. (jrumosa (Pers.). L. atra var. grumosa Ach., Koerb., Th. Fr., Nyi. In regione subalpina montis Ukon vaara in par. Kuusamo et sterilis in regione coniferarum mixtarum jugi Suoloselkä in Lapponia. L. hadia (Pers.) Ach. In regionibus montuosis Lapponiae frequeus; in regione infralapponica et Karelia boreali sat frequens. — f. cinerascens Nyi., Scand. p. 170. Nonnullis locis. *L. subcinerascens n. subsp. Thallus subsquamuloso-areolatus, cinerascenti-piceus' nitidus, crassitudine mediocris (circ. 1 millim.). Apo- thecia latitudine circ. 0,8—1 millim., primo imraersa, concava, margine thallo concolore vei castaneofusco, deiu adpressa, plana, margine tenui, thallo concolore, iutegro, 167 discum aequante, disco opaco vei paululum polito, thallo concolore. Epithecium amorphum continuum, incolor. Pars summa hymenii fusca. Paraphyses mediocres (vix 0,0 02 millim, crassae), arcte cohaerentes, apice capi- tatae, crassae, fuscae. Sporae fusiformi-ellipsoideae, sim- plices, incolores, 8:nae, longitudine 0,008 — 0,014 millim., crassitudine 0,003 — 0,005 millim. Gelatina hymenialis jodo persistenter caerulescens, asci demum obscure vio- lascentes. Spermatia haud visa. Supra rupem gabbroensem loco aprico ventoso iu regione subalpina montis Kivakka in Lapponia Rossica. — Conf. cum L. incea (Dicks.) Nyi., Fl. 1868 p. 478. h. verrucosa (Ach.) Laur. Aspicilia Koerb. Supra Grimmias ad Kitkajoki in par. Kuusamo legit F. Silen. L. calcarea (L.) Smmrflt. Aspicilia Koerb. In rupe calcarea prope Kuoppaoja in regione co- niferarum mixtarum paroeciae Kuusamo. — var. contorta (Hoffm.) Stenb. In rupe micaceo-scbistosa ad Paloniemi in regione coniferarum mixtarum paroeciae Kuusamo. L. suaveolens (Ach.) Nyi. Aspicilia Koerb. lonaspis Tb. Fr. In rupe ad Kitkajoki in par. Kuusamo legit F. Silen et determinavit cel. W. Nylander. L. amphibola (Ach.). Urceolaria gibbosa /S amphibola Ach. (1809) sec. hb. Ach. pr. majore parte huc pertinet. U. mazarinus (Whlnbg.) Ach. sec. hb. Ach. (1812). Aspicilia aquatica (Fr.) Koerb.; Stein, Flechtenin Cohn: Kryptogamen-Flora von Schlesien p. 147. Species est autonoma, in L. gibhosam haud trans- iens. In Karelia boreali passim; in regione infralappo- nica: ad Suomula et Saunaniemi in par. Kianta et ad Poussu in par. Kuusamo; in regione coniferarum mixta- rum: ad Vartiolampi in Lapponia Rossica, ad pag. Ke- mijärvi in par. ejusdem nominis, ad Pyhätunturi in par. 168 Sodankylä, in jugo Suoloselkä et ad Kultala in Lappo- nia Inarensi. Ad saxa et rupes inundatas in littoribus lacuum, fluminum, rivulorura crescit. gibhosa (Ach.) Nyi. var. subdejiressa Nyi, Fl. 1873 p. 69. Thallus areolatus, saepe opacus et pro parte albi- cans vei cinereo-albicans. Apothecia urceolata, margine albicante vei ciuereo, tballo fere concolore. In Karelia boreali sat frequens et in regione in- fralapponica Ostrobotuiae passim; in montibus Näränkä- vaara (reg. abietina) et livaara in par. Kuusamo. • var. lusca (Nyi), Fl. 1873 p. 09. Thallus cinereo-albicans vei cinereus, opacus, ri- moso-areolatus, rugosus. Apothecia urceolata, demum saepe flexuosa, margine thallo concolore, elevato. Sper- matia longiora. Ad lapidem in prato prope Sattanen in regione coniferarum mixtarum paroeciae Sodankylä. ■ var. zonata Ach. sec. hb. Ach. Thallus saepe tenuior, areolatus, areolis marginem thalli versus supra hypothallum olivaceo-nigricantem dispersis et hypothallo etiam alibi passim inter areolas olivaceo-cinereas vei olivaceo-luridas, subnitidas vei opa- cas visibili. Apothecia urceolata, margine thallo con- colore. In Karelia boreali et regione infralapponica Ostro- botuiae pluribus locis. var. laevata Ach. sec. hb. Ach. Thallus laevigatus, saepe tenuior, marginem versus saepe nitidus, continuus vei centro rimosus, olivaceus, olivaceo-cinereus vei obscure olivaceus. Apothecia mar- gine demum saepissime nigricante, elevato. Ad saxa et rupes praecipue in silvis sat frequens in Karelia boreali et regione infralapponica Ostrobotuiae ; annotata etiam in regione abietina montis Näränkävaara in par. Kuusamo. 169 L. cinerea (L.) Smmrflt. Per totum territoriuiu frequens. — f. j!>?7olysperchon och ami/ntas, Anthocharis belia och ausonia, hvarjemte han söker uppvisa orsakerna tili detta säregna förhällande, som af den engelske zoologen 'W'allace erhällit namu af Saisons-dimorphism. 18G Nägot liknaude denna dimorphism har uu helt uyss Dr Adler upptäckt lios Cyuipiderna, dessa s mä galläpplen bildande steklar, i det han ädagalagt en egendomlig genera- tious vexel hos fyra arter och dervid kömmit tili det resul- tat att icke blott olika arter utan tili och med helt olika genera äro att uppfattas eudast säsom särskilda tids-former af en och samma art. Förf. har publicerat sinä iakttagelser i Deutsche ent. Zeitschr. 1877, I och äro dessa följaude: Ar 1874 observerade han ute i det fria st}'gnen af Xeuro- terus fumipennis och gjorde da vissa igenkäunelsemärken pä de anstuckna knopparne. Da han senare undersökte dem, fann han tili sin förväning att pa alla de anstuckna ställena utvecklades galläpplen, tillhörande Spathegaster albipes. Föl- jande är Iät han derföre samma Neuroterus-oxi sticka tvä i krukor plauterade och väl skyddade ekar och erhöU samma resultat: idel galluppien, tillhuriga Spathegaster albipes, ur hvilka slutligen äfven sjelfva insekten framkom. Härmed var sfdedes bevisadt att ur de af Neuroterus fumipennis lagda äggen framkommer icke samma art, utan en helt och hället olika, Spathegaster albipes. De bäda djuren äro sä olika att de mycket väl kunna tjeua säsom typ för tvä sär- skilda genera. Förf. redogör utförligt för denna olikhet, som särskildt hänför sig tili thorax', abdomens och ägglägguings- rörets konstruktion. Slutligen förekommer Neuroterus i bäda könen, medan af Spathegaster finnas endast honor, hvilka ge- nom partheuogenes alstra iigg. Nu gällde det att undersöka huruvida ur dessa framkomma Neuroterus fumipennis och för detta ändamäl Iät Adler i krukor förvarade och i rummet skyddade ekar austickas af Spathegaster albipes i början af juni. Och ganska riktigt kunde han redan i slutet pä juli igänkänna galläppel, tillhörande Neuroterus fumipennis och sälunda var generationsvexeln fuUt bevisad. Pä samma sätt erhöUs frän äggen af Neuroterus lenticularis Spathegaster baccarum, af N. numismatis Sp. vesicatrix, af N. Iceviuscu- lus Sp. tricolor. Af dessa äro Spathegaster soramarformer och Neuroterus vinterformer. Men äfven inom audra slägten 187 fiunes ett liknande förhällande. Säluuda alstras Trigonaspis crustalis af DryopJianta scutellaris och omväudt, Spatherja- ster Taschenbergi af Dryophanta longiventris, o. s. v. 2:o. Fä Hemiptera Heteroptera äro käuda för att för landtmannen vara af nägon större skada. Mig hafva emellertid nu blifvit tillsända exemplar af Eiirydema oleracea frän frök- narne Falck, ä Storgärd i Piikis socken med uppgift att denna insekt plötsligt i tusendetal uppträdt i augusti mänad pä källänderna, sä att man inoni uägra minuter kiinde plocka näftals af insekten. Vid denna ärstid blef den dock icke mera af nägon synuerlig skada, men att den kan bli mycket förderflig, om den pä vären fär tillfälle att angripa de unga kälplantorna, torde vara säkert. Jag var i medlet af juni i Uskela socken i tillfälle att iakttaga de härjningar Eurydema oleracea gjorde pä unga nyssplanterade löfkojor, livilka den genom sniä stygn totalt förstörde. Härtill kan ytterligare tilläggas att nämnda insekt i Frankrike vissa är ödelagt kal- plantagerna i stort. 3:o. I XI:e häftet af Sällskapets Notiser bar Doc. Sahl- berg beskrifvit en liten Cimickl, den minsta af alla kända hemiptera heteroptera, Dipsocoris pusillimus, funnen af honom i B,yska Karelen i ett enda exemplar. Det kan mä- hända ega intresse att omnämna att af samma lilla insekt denna sommar blifvit funnet ett exemplar i södra Frankrike af Mr Rey. Det franska exemplaret, som blifvit mig tillsändt för närmare granskning, öfverensstämmer fullkomligt med det finska, utom deri att det senare utgör artens längvingade, det förra representerar dess kortvingade form ; men intet tvifvel kan i alla fall existera om deras art-identitet. Mag. O. Collin förevisade ett individ af Calamoherpe schoenoboinus skjutet af eleven Schulman i Hattula socken i en vasse vid sjöstrand. Mag. A. Brauders företedde i sprit förvarade exemplar af myrlejonslarver samt nägra genom sin storlek utmärkta obestämda spindelarter, alit ifrän Nagu; som andra fyndorter för myrlejonet uppgäfvo de närvarande: Pargas, Lojo, Hyvinge, Perna, Gamla Karleby, Kontschosero (n. om Petrosawodsk). 188 Enligt ett meddelande af herr E. O. Hohenthal hade ett exemplar af fjellrackan i vinterdrägt blifvit den 9 maj fängadt i Nuvmo kapell af Lappo socken och tillkännagaf herr Palmeu i samraanhang liärmed att den utefter nastan hela södra kusten och pä Aland blifvit äfven i sommardrägt anträffad. Prof. Lindberg anmälde som en novitet för den skan- dinaviska floran den starkt harbräddade Eiccia ciliata Hoffm., hvilken af mag. G. Grotenfelt anträffats pä leräkrar vid Jär- vikylä i Jorois (s. Savolaks); vidare den äkta Merkia (Peiliä) endivice/olia, som af possess. J. O. Bomansson blifvit tagen i Saltviks sn pä Aland. Af detta slägte äro säledes f. n. kända tre arter, alla tagna jemväl i Skandinavien, nämligen M. epijyJiijlla, M. Neesii (= P. calycina = P. endivicdfolia Lindb. p. p. olira) samt M. endivice/olia. Af dessa är den första paroik samt för öfrigt utmärkt genom sin breda, tunna och platta bäl, samt genom att de ringformiga förtjocknin- garna ä fruktvalvlernas insida äro mycket tätä och fullstän- diga. De begge andra äro dioika och karakteriseras M. en- divice/olia genom sin jemnbreda med uppvikta. tjocka och vägiga kanter försedda bäl samt de ofvannämnda ringarnes fätal och ofullständighet, under det att M. Neesii med af- seeude ä dessa karaktärer liknar M. epiphiilla. Vidare meddelade talaren, att han senaste sommar förgäf- ves eftersökt Taxus haccata pä Jalasaari i Lojo, der den enligt uppgift skulle fiirekomma. Dä icke heller vidare ef- terforskningar af annan person pä angifvet ställe ledt tili nä- got resultat och befolkningen i trakten icke hade sig nägot bekaut om idegranens förekomst, sä ansäg sig prof. L. böra beteckna uppgiften som högst tvifvelaktig. -- Afven tillkän- nagaf prof. L. att hau hos den i Lojo växande Cusciita icke kunnat finna de enligt beskrifuingarne för arten C. eu- ropcea utmärkande skärmen mellan blommorna, hvilka för ufrigt sitta samlade i hopdragua vippor. Den hos oss före- kommande Cuscuta-iorvcxQXi uppträder, som bekant, pä Urti- caceer, säsom nässlor och hampa, men anträffas icke säilän pä andra växter, ss. Umbellater, Bihes- och RubHS-h\iskQ.r, 189 ja t. o. m. pä Gramineer, men i alla dylika af tai. observe- rade fall hade Cuscuta ständigt värit med sin nedre del fä- stad vid nägon Urticace, ur hvilken den tycktes hemta sin näring, i ty att den fortlefde äfven sedän de förstnämnda växterna fullständigt afvissnat, oni blott Urticacen frodades. — Ytterligare omnämnde prof. L., att den af honom i Lojo observerade Polygonum dumetorum värit monoik samt att de frän kalkbladen hemtade karaktärerna icke visat sig kon- stanta. Än vidare uppmanade tai. tili vidare studium af vara Montia-former ocli af Veronica sciUellata jemte dess var. villosa, om h vilkas inbördes ställning olika äsigter göra sig gällande. — Afveu omnämnde prof. L., att den som en ra- ritet hos oss ansedda Myosotis hispida ganska allmänt före- kommer pä kalkklippor i Lojo blaudad med M. arvensis. Slutligen meddelade tai. nägra iakttagelser rörande frukten hos Hypericum, hvilka bekräftade hans förut framstälda äsig- ter i frägan om de flergömmiga frukternas bygnad, samt uppläste nägra observationer angäende dimorfismen hos Me- vycDtthes. I sammanhang med sistnämnda fräga omnämnde mag. Juslin, att han funnit dimorfism hos en växt, om hvilken han icke sett detta angifvet, nemligen Glaux maritima samt meddelade sinä iakttagelser om befruktningen hos Cornus suecica. Prof. Lindberg förevisade tvä i korsform sammanvuxna alrötter samt ett stycke af en granstam, hvilken vikt sig till- baka i toppen och bildat en verklig yggla. Den 3 November 1877. Doc. Reuter förevisade tva för den skandinaviskt-finska faunan nya hemiptera, Actitocoris signatiis n. gen. et sp. Reut., stäende emellan Teratocoris Fieb. och Leptopterna Fieb., samt Orthotyliis flavinervis Kirschb., känd frän Frankrike och Tyskland, begge funna i Pargas af talaren, som i sam- manhang härmed meddelade nya lokaler i Aho trakten för sällsynta hemiptera. 190 Doc. Sahlbörg furevisade nSgra för väv fauna nya in- sekter: hemipteren Laniproplax picea Flor, antriiffad vid Ho- plax iuvid Helsingfors, förut tagen i England, Ryssland och Sibirien, samt tre phryganeider: Lininophilus ignavus frän Yläne (käud frän England, Tyskland och Osterrike), L. fe- moratus, tagen vid Gammelstaden iuvid Helsingfors (funnen förut i Lycksele Lappmark) samt deu osteuropeiska Ana- bolia sororeula frän Helsingfors. Vidare förevisade hr Sahl- berg hanar och längvingade houor frän Yläne af en annan ])hrygaueid Ärctmcia dual/s, hvilken tili först beskrifvits frän Lappmarken af M'Lachlan, som för denna form uppställt det nya slägtet Arctcecia pä deu grund att de honindivid han värit i tillfälle att undersöka, värit tydligen kortviugade, ett derförinnan hos phryganider icke iakttaget förhällande. Gre- nom det af talaren gjorda intressauta fj^ndet ädagalägges emel- lertid att jemväl iuom denna grupp förekommer dimorfisra, hvilken ända tili seuaste tider ausetts tillkomraa endast in- sekter med ofullstäudlg ftirvandliug; under sädana förhällan- den kunde slägtet Arctcecia euligt talarens mening icke bi- behällas. Hr Sahlberg oninämude ytterligare att liau för uägra är sedän i Ruovesi i gamla trädstammar anträffat larver af en Fijtho-art, dem hau ansett tillhöra den endast i Yläne tagna F. kolvensis Sahlb.; full visshet härom hade dock icke kunnat ernäs, enär larven af denna art icke värit beskrifven och försök att ur de fuuna exemplareu uppdraga imagines miss- lyckats. Sistlidne soramar hade tai. emellertid anträffat dy- lika larver i Ylilno och denna gäng lyckats bättre i sinä kul- turförsök, hvilka fuUkomligt bekräftade hans förmodan att hirverna tillhörde P. kolvensis. Orsaken tili att denna art icke blifvit äterfunnen under senaste halfsekel ansäg tai. böra sö- kas i den omständighet att den som imago uppträder endast Under det nu förflutna arbetsäret har sällskapets verk- samhet värit ovanligt liflig. Ty härunder hafva frän trycket utgifvits första delen af Acta Societatis pro Fauna et Flora fennica, innehallande afhandlingar af hrr Eeuter, Lindberg och Sahlberg, delvis ätföljda af planscher, sarat andra häftet af Meddelandena, hvarjerate tredje häftet af dessa senare re- dan inora utgängen af innev. mänad bör vara fullfärdigt för distribution. Dessutom har genom sällskapets försorg mag. HJ. Hjelt frän Universitetet erhällit medel att offeutliggöra en Desiderat- katalog tili univ. finska samling affanerogamer och ormhinkar, hvilken förteckning var af behofvet högeli- gen pakallad och säkerligen mäkta bidragit tili fyllandet af en mängd af de luckor, som förefinnas i den inhemska sam- lingen af kärlväxter. Sä raaste äfven frarahällas att prof. Sadan inora Soc. 2)ro F. & F. fenn. väckt furslag om en mera tidsenlig cch i öfverensstämraelse med de skandinavi- ska forskningarna utarbetad ny upplaga af blanketter tili fe- nologiska iakttagelser, pä grmid hvaraf nedsattes en komite, bestäende af hrr Soelan, Lindberg, Hjelt, Palmen, Reuter, och Sahlberg. Da sällskapets fonder voro alldeles otillräck- liga för tryckande af sagda fenologiska observationssystem. ansäg komiten sig böra härora rädgöra raed Finska Vetenskaps- societeten, som likaledes utvalde koramitterade för förslagets detaljerade utarbetande och som nyligen utgifvit detsamma frän trycket. Talrika uppsatser hafva iufliitit, nämligen frän kand. E. Lang: Tutkimuksia kasviston suhteista Pohjois-Suomeu ja Venäjä-Karjalan rajaseuduilla; af raag. C. Leopold: An- tecknina-ar öfver ve^etationen i Sahalahti, Kuhmalahti och 197 Luopiois kapeller; af dr P. A. Karsten: Symbolae ad myco- logiam fennicam Y et VI; Quaedam ad mycologiam ad- denda; Pyrenomycetes aliquot novae; Species duae uredinea- rum novae; af dr O. M. Reuter: Actitocoris, novum He- mipterorum genus; af prof. Th. Scelan: Beskrifning öfver Hieracium linifolium n. sp.; Om de i Finland förekommande former af slägtet Tiliä; af mag. R. Sievers: Ornitologiska an- teckningar under resor i guveruementet Olonets somrarne 1875 och 1876; samt slutligen af mag. E. J. Waren: lakt- tagelser om däggdjur och foglar i Suonenjoki och Viitasaari socknar. Hvarjemte dr H. Backman tili arkivet inlemnat en förteckning öfver de af honom kända fanerogamer inom Ladoga-Karelen. De sedvanliga mänadsmötena hafva värit besökta i me- deltal af ett dussin medlemmar, och hafva föredrag dervid hällits af herrar Branders, O. Collin, Elfving, Hj. Hjelt, Juslin, Lindberg, Palmen, Reuter, Smlan och Sahlberg. Under fjoläret behagade baron Edv. Hisinger utfästa sig att i är lemna sällskapet en donation af 400 9mf sasom reseunderstöd at lämpliga personer. Det förslag tili fördel- ning häraf, som upprättades af Societas pro F. et FL fenn., vann donators bifall, pä grund hvaraf 200 ^i/: lemnats at stud. V. Blom för botaniska undersökningar inom södra Ka- relen; 170 ^mf at studd. A. Arrhenius och O. Kihlman för en resa tili Aland i enahanda syfte, samt 30 ^tf at stud. A. H. Petander för malakozool. exkursioner i norra Savolaks, hvarförutom frän sällskapets egna medel sagde Petander mot- tagit 50 ^/T, samt studer. H. Hollmen likaledes 50 ^mf för botaniska forskningar och insamlingar i Nystads-trakten. Sa- lunda har sällskapet genom sagde sin medlems baron Hisin- gers upplysta nit och varma intresse för den finska natur- forskningen, hvartill han sjelf lemuat mänget värdefullt bi- drag, satts i tillfälle att äfven i är använda en summa af 500 ^hf tili resebidrag. — Berättelse har influtit frän hr IVaren öfver den ornitologiska resa han genom understöd frän Soc. F. & FL fenn. anställde vären 1875 i norra Ta- vastlaud. 198 Pä det ej den stora upplagan (450 exx.) af sällskapets seuare publikationer skall ligga gagulös, har sällskapet tili en mängd utländska vetenskapliga samfund skickat tryckt cirku- lär raed begäran om utbyte af tryckalster. Denna framstäl- lan har i allmänhet med välvilja upptagits och har härige- nom antalet af sällskaper, med hvilka Societas pro F. et Fl. fennica stär i förbindelse, under ärets lopp ökats med ej mindre än 41 dylika, nämligen Det kongi. Danske Videu- skabernes Selskab i Kjöbenhavn, Royal Society of Edinburgh, The Linnean Society of London, The Academy of Science Chicago U- S., Naturkundig Grenootschap te Groeningen, Pro- vincial Utrechtsch Genootschap van Kunsten en "Weteuschap- peu, la Societe roy. de Botanique de Belgique och la Socicte entomologique de Belgique ä Bruxelles, la Soc. de geogra- phie ä Paris, la Soc. entomologique de France ä Paris, la Soc. d'ötude des se. nat. ä Niraes, la Soc. Florimonta- ne d'Annecy, la Soc. d'hist. nat. de Toulouse, la Soc. d'acclimatation a Paris, la Soc. d'hist. nat. de Colmar, TAcademie des sciences et des lettres ä Montpellier, la Soc. d'etudes scientifiques a Lyon, die Naturforscher-Gresellschaft Graubiindens zu Chur, die Schweizerische entomologische Ge- sellschaft zu Schaffhausen, la Soc. vaudoise des se. nat. a Lausanne, la Soc. des sciences nat. i\ Neuchätel, die S:t Gral- lische naturwissenschaftliche Gesellschaft in S:t Gallen, Ac- cademia Gioenia di scienze naturali di Catania, Regia Acca- demia di scienze e lettere di Modena, Societä entomologica italiana in Firenze, Societä veneto-trentina di scienze naturali residente in Padova, die Kais. geographische Gesellschaft in Wien, die Gewerbeschule in Bistritz, der Verein fiir vaterländi- sche Naturkunde in Stuttgart, der Naturhistorische Verein zu Passau, die Physikalisch-oekonomische Gesellschaft in Königs- berg, der Naturwissenschaftl. Verein fiir Steiermark in Graz, der Botan. Verein in Landshut, die Naturwiss. Gesellschaft Isis in Dresden, die Senckenbergische uaturforschende Gesellschaft in Frankfurt am M., die \Vetterauische Gesellschaft fiir die ge- sammte Naturkunde in Hanau, der Naturwissenschaftliche Ver- ein in Maffdeburff, der Naturwiss. Verein fiir Schleswig-Hol- 199 stein in Kiel, die Naturforschende Gresellschaft in Danzig, die königl. Gesellschaft der ^jfcsenschaften zu Göttingen och la So- ciete des naturalistes de la nouvelle Russie ä Odesse. Och hafva vi redan frän de aldra fiesta af dessa samfund mottagit talrika och högst värderika publikationer, ja t. o. m. delvis fullstän- diga serier, hvarigenom naturligtvis boksamliugen i hög grad tillvuxit. Hittills har sekreteraren haft i uppdrag att äfven taga värd om sällskapets bokförräd, men da hans äliggande härutinnan befunnits ganska betungande, har föreslagits att särskild bibliotekarie mätte valjas, en proposition den der i i dag skall framläggas tili afgörande. Enskilda gäfvor tili biblioteket hafva influtit frän hrr Ä. Brandt, Collett, Norstedt, O. J. Richard, Theel, Thorell och Woldstedt i utlandet, sanat frän proff. Hjelt och Lind- berg, äfvensom dr A. Palmen och dr O. M. Reuter. Tili nya medlemmar hafva invalts under ärets lopp: löjtnant H. Sandeherg, kapten frih. R. Gripenberg, forstmä- star J. Hedberg, mag. K. W. Forsblom, mag. Vertier Li^id- man samt studenterne Ä. Arrhenius, Fr. El. Cleve, H. Holl- men, E. Hougberg, V. Johnsson, A. O. Kihlman och A. H. Petander, äfvensom ing. Is. Inberg. I brödralandet pä andra sidan Bottenhafvet har i är firats den hundraäriga äminnelsen af naturforskningens konung, den odödlige Linne. Att Sverige pä värdigt sätt hagkom denne kanske sin störste son var att uppfylla en dess kära- ste pligt. Äfven hos oss var sagde dag närä att helighällas, i det sällskapets ordförande var betänkt pä att vidtala Societas pro F. <& FL fenn. att i sin män bidraga tili firan- det af blomsterfursten, men han afstod derifrän pä grund af sällskapets anspräkslösa ställning inom den vetenskapliga verl- den. Detta är, det hundrade efter Linnes död, är blifvet rykt- bart i vetandets häfder äfven genom fränfället af den nordi- ska botanikens ädle veteran, Elias Magnus Fries, som trött af forskning och ära den 8 Febr. 1878 nedlade sin vandrings- staf vid 83 ärs älder. Sällskapet, som räkuade honom för sin mestförtjente ledamot, ville äfven framträda med sin ringa hyllning tili hans bar, i det det sände en lagerkrans och ord, 200 nedskrifna af dr Reuter, men olyckligtvis hann ej vär säud- ning fram i rättau tid, utan mästÄenare nedläggas pä haus graf. Hans lefuad och vetenskapliga verksamhet äro i allas minne och hafva nyligeu framhällits af vältaliga och frejdade män, hvarför min svaga stämma och osäkra hand äro öf- verfludiga, da det gäller E. M. Fries lof. Jag iuskrän- ker mig säluuda tili att deu i den inhemska växtkunska- pens namn välsigna haus minne och att framhälla honom säsom en förebild, dess! värre troligen oupphiunelig för alla oss yngre«. Inteudenteu för de zoolo2:iska samlingarna, doc. Palmen, lemnade härefter följande redogörelse för dessa samlingars tillväxt under äret: »Zoologiska samliugarnas tillväxt under äret har icke värit sä knappt tillmätt som under näst föregäende redogö- relseär, men likvisst stauuat pä en ständpunkt, som hade bort kunnat öfverskridas. Utaf däggdjur har iugen ny art till- kommit, ej heller af lägre vertebrater, men väl exx. af smär- re arter, som förut funnits, samt tvenne yugre björnar skänk- ta af ing. B. Höök. Den värdefullaste tillökning har fo- gelsamlingen erhällit genom resultaten af mag. E,. Sievers' resa är 1875 tili trakterna af Ladoga och Svir, hvilka under äret blifvit aumälda. Härigenom ökades antalet i fogelsam- lingen med tvä arter (Muscicapa i^arva och Salicaria mag- nirostris) samt i äggsamlingen med eu art (Falco vesperfi- nus), hvarförutom ganska mänga exx. af andra arter tillkom- mo, hvilka redan blifvit i tryck omtalta. Af fogelbon har en ny art (Corijthiis enucleator) erhällits genom frih. E. Hi- singer. Derjemte har stud. E. Wareu bidragit att öka fo- gelsamlingen med exx. insamlade uti mellersta Finland. Mol- lusksamlingen har jemväl af mag. Sievers emottagit ett be- tydaude tillskott för det mesta frän hans ofvannämnda resa. — Af insektsamlingarne hafva Coleoptera förökats med om- kring 7 arter genom docenterne J. Sahlberg och O. M. Reu- ter samt studerandene Heimbiirger och Wardn, Hemipter- samlingen äfvenledes med nägra arter genom de begge först- näranda. Äfven detta är har den genom doc. Reuter grun- 201 dade Poduridsamlingen genom densamme ökats med icke mindre än 6 för samlingen nya arter. — Genom bearbetuiag har särskildt samlingen af finska Trichoptera erhällit värde, i det en medlem af sällskapet, M:r Rob. Mac Lachlan i Lon- don egnat densamma en omsorgsfull granskiling; utaf de af lionom hittills bearbetade ooh ätersända grupperna eger sam- lingen för uärvarande, sedän doc. J. Sahlberg inlemnat ännu tre arter, i det närmaste etthundrade arter i öfver 600 exx., bland dem ett icke obetydligt antal beskrifna säsom nya del- vis eller uteslutande efter saralingens exemplar. I förbindelse för mera omfattande eller värdefullare gäf- vor stär samlingen hos följande personer: mag. B,. Sievers, docenterne Sahlberg och Reuter, ingeniör B. Höök, frih. E. Hisinger, stud. E. AVaren, proff. Lindberg och Mäkiin. Tili samlingens ökande hafva för öfrigt bidragit dr J. M. J. af Tengströra, baron R. Gripenberg, possess. Ph. Lindfors, ma- gistrarne A. J. Mela och A. Branders, rektor L. L. Lauren, dr O. Toppelius, studerandene Budden, A. Helenius, J. Ca- stren, B. Aström och Heimbiirger, fänrik O. Nordqvist, po- lyteknikern Sauren, hr K. G. Ekebom, preparator P. Meri- läinen, vaktmästaren Forssell och hr Lagerlund«. T. f. intendenten för de botaniska samlingarna mag. Hj. Hjelt afgaf följande berättelse öfver nämnda samlingars tillväxt : »Den botaniska samlingen har under äret, oberäknadt par arter, hvilkas spontana förekomst tillsvidare är nägot tvifvelaktig, fatt emottaga följande för densamma nya fane- rogamer: Cardamine silvatica, Draha muralis, Coronilla varia (säker), Hieraciur.i auriculaeforme, Verbascum Thopso- nifjrum, Carex festiva och Schedonorus tectorum eller till- sammans ej mindre än 6 arter och en hybrid, ett antal som knapt nägot ar blifvet öfverskridet och blott en gäng, är 1870, uppuätts. Yidare har mag. Fr. Elfving förärat 41 ele- gauta algpreparat, hvarigenora första grunden blifvit lagd tili en tidsenlig samling af sötvattens alger. Dr P. A. Karsten har nu liksom de föregäende ären riktat samlingen med säll- synta svamparter, hvaribland äfven flere för vetenskapen nya; 202 tili mossorna har possessionaten J. O. Bomansson fortfaran- de förärat flere anmärkningsvärda arter, och slutligen hafva i är tvä koUektioner frön af finska växter, de första i sitt slag, tili samlingen inlemnats. — Äfven samlingens ord- nande har under äret skridit betydligt framät. Väl har den nya upplagan af Herbarium Musei Fennici ej kunnat under äret publiceras, men största delen af förarbetena tili densam- ma äro nuraera undangjorda, hvarföre det ej torde vara för djerft att hoppas det början af nämnda arbete nasta är skall kunna lemna trycket. Studeut A. O. Kihlman har under äret fortsatt att genomgä duplettsamlingen af kärlväxter, hvil- ket arbete senaste är päbörjades af student R. Hult; härige- nom har det bl. a. värit raöjligt att lägga gruuden tili en studiesamling af finska växter. Student A. Arrhenius har fortsatt det af mag. Fr. Elfving päbörjade ordnandet af mos- sorna, hvarjemte pä museets bekostnad en stor del af fane- rogamsamliugen blifvit försedd med ordentliga etiketter. Totalbeloppet inlemnade växter uppgär, cm man fränser redan nämnda algpreparater, tili 1407 och kan detta jemfö- relsevis ringa antal tili nägou del furklaras deraf, att nägra af sällskapets och universitetets exkurreuter ännu ej inlem- nat"^ siua samlingar. Af dessa växter tillhöra största delen eller 1125 fanerogamerna och ormbunkarne, för öfrigt 194 mossor, 20 lafvar och 68 svampar. De största samlingarna hafva inlemnats af professor Th. Sselan (fanerogamer mest frän Aland, hvaribland 3 för samlingen nya arter), mag. Fr. Elfving (förnämligast fanerogamer och mossor frän Aho trak- ten och Olonetz-Karelen) samt student R. Hult och mag. Hj. Hjelt (kärlväxter frän Kemi Lappmark och Norra 0- sterbotten). Större eller mindre bidrag hafva emottagits frän herrar prof. S. O. Lindberg, lektor K. J. W. Unonius, doktor P. A. Karsten, possessionaten J. O. Bomansson, ma- gistrarne L. A. af Hällström, C. Leopold, H. Zilliacus, G. Gro- tenfelt, A. A. Branders och E. Juslin, kandidaterne H. In- gelius och K. A. Hällström, stud. A. O. Kihlman, A. Ar- rhenius, G. W. Blom, E. Hougberg, H. Hollmen, J. J. Tik- kanen och B. Aström, eleverne Hj. Neiglick, A. J. Hjelt 203 och W. AVestermarck, hvarjerate genora lektor Unonii för- sorg erhällits 13 sällsynta växter, insamlade af elever vid härvarande normallyceum. — Artantalet af de i finska musei herbarium förvarade fanerogamer borde nu uppgä tili minst 1083, representerade af omkring 24,000 exemplar«. Doc. Reuter inlemnade tili samlingarna 12 arter Podu- rider och fogade tili denna gäfva följande meddelande: Da jag härmedelst hav aran tili Societas pro Fauna et Flora fenuica öfverlemna en liten fortsättning af den Po- durid-samling, hvartill för par är sedän lades grundeu, ber jag att bland de 12 arterna särskildt fa päpeka nagra säsom nya för deu finska faunan. De i dag inlemnade liöra alla tili deu intressauta familjen SniiiitJmridce. Mitt senaste ma- terial af de öfriga familjerna är neml. ännu oundersökt. Af dessa Sminthurer fann jag för par tre veckor sedän tvenne hittills obeskrifna arter krypande i flere exemplar pä blom- krukor i botaniska trädgärdens orangerier härstädes. Den ena af dem, som tillliör afdelningan Setosi och hvilken möj- ligen kan vara den af Say fran Georgien beskrifna Sm. gutta- tus, har jag kallat Sm. multifasciatus. Arten är blekgul, opak, hufvudet tecknadt med mörkbruna streck och fläckar, kroppens sidor tätt brunspräckliga och ryggen försedd med flere bruna af fläckar bildade tvärband, antennerna rödbruna, benen anuulerade af brunt och gult. Den andra arten, som jag benämnt Sm. igniceps, är ytterst liten, finhärig, svart med Ijusgula ben och hufvud; autenner, ett bredt streck pä pannan emellan ögonen, och hufvudets spets rost- eller brand- gula, hufvudets sidor baktill svarta; yttersta antennleden icke annulerad. I Pargas socken upptäckte jag sistlidne sommar, huf- vudsakligen i juli mänad, tre för Finland nya arter, af hvil- ka en obeskrifven. Af denna, Sm. violaceus, violett med hjessa och panna samt en fin läcgslinie pä ryggen Ijusa, huf- vudet tecknadt mellan ögonen med en fin mörk längslinie, antennernes sista led icke annulerad, har jag funnit blott ett exemplar bland gräs vid Lofsdal. De tvä andra för Finland nya arterna äro Sm. cinctus Tullb., hvilken uppträdde i e- 204 norma massor bland det yppiga gräset i bjorklundar pä Len- holraeu, sanit Sm. bilineatus Bourl., som förekom allmän pä fuktiga ställen, med en mörkare varietet pä lokaler, be vuxna med kortare gräs, med eu Ijusare pä sädaua, som voro bevuxna med längre, särdeles mest starr-arter. I gär lyckades jag äter under en exkursiou tili Kyrk- slätt socken upptäcka ytterligare en för faunan ny, obeskrif- ven art, som jemte den hittills blott fran Karelen anteckna- de Sm. Ii7ieatus Reut., hvilken jag äfven sista somras fann bland mossa i Pargas, i stor mängd hoppade omkring pä vat- tenytan af smä puttar vid skogsvägarna. Denna lilla ut- märkt vackra art, som jag kallar Sm. elegantidus, är Ijust rosenröd eller blekgul med hufvudet, hjessan uudantagen, of- tast mer eller mindre rödt violett, antennerua mörkt, benen oeh gaflfeln Ijusare violröda, kroppen med tvä breda bar- der, en pä hvardera sidan, hvilka baktill sammanlöpa, och en stor oval fläck pä ryggen, hufvudet baktill med en otyd- lig fläck pä hvarje sida, oftast eu ytterst fin längsliuie emel- lan ögonen, vidare en punkt mellan anteuuernas bas och spetseu af hufvudet purpurröda eller violettbruua ; antenner- nas yttersta led icke annulerad. Slutligen viii -jag ännu omnämna eu art, hvilken tili fiirgteckningen nägot päminner om nyssnämuda, men afviker genom annorlunda tecknadt hufvud, genom den vauligen af fyra breda svarta linier utmärkta kroppen, annan grund- färg och mer klotrund skapnad m. m., ueml. Sm. 4-li- neatus Tullh. Denna art som jag funnit under bräden och kortare gräs i Uskela och Pargas, äfvensom pä blom- krukor i orangerierna härstädes, bör dock med fullt skäl in- dragas säsom endast en varietet af den svarta Sm. niger Lnhb., i hvilkens sällskap jag ständigt funnit den. Da jag derjemte eger en serie med tydliga öfvergäugar hvad teck- niugen och färgen angär, är jag öfvertygad att sammanföran- det af dessa arter icke sker pä lös grund, sä olika äu de mest extrema färgförändringarne förefalla. Af slä^tet Smhithunis e»er vär Fauna sälunda 19 fin- 205 ska arter, medan man frän Sverige har sig endast 14 species bekanta. De tvä arterna frän botaniska trädgärdens orange- rier aro mähäuda importerade. Da af ofvanstäende synes huru litet kända Poduriderna ännu äro, tager jag mig friheten att rekomraendera dem tili närmare uppmärksammande och insamling hos Skpts med- lemmar. Härjemte begagnar jag mig af tillfället att uppmana tili insamling äfvenledes af de under namn af Psyllodeer be- kanta Homoptera, hvilka för närvarande utgöra föremäl för bearbetning af en grundlig forskare, Dr F. Löw i Wien. Vigtigt är att för dessa djur anteckna näringsplantorna. Sär- skildt bör äfven omnämnas att man bäst insamlar dem i smä glascylindrar eller profrör, samt att de böra dödas vid hemkomsten frän exkursionen uteslutande förmedelst chloro- form; ty endast i sä fall du de med uppät riktade vingar, sä att de för examinationen sä vigtiga generationsdelarne blif- va synliga. Med. kand. Fagerlund inlemnade tili samlingarna tven- ne strömmingar frän ett träsk vid Björkö by i Korpo socken och raeddelade om fiskens förekomst följande: Detta träsk, som är af ganska ringa omfäng, eger ett betydligt djup och omgifves af höga lodräta klippväggar utom pä en kort sträcka i nordvest, der berget sänker sig och bil- dar en omkr. IV2 famn öfver hafsytan sig höjande, ät bäda sidor sluttande remsa, som skiljer träsket frän hafvet. Men äfven pä detta ställe har berget flera famnars bredd, sä att vid mycket högt vattenständ och starka nordvestliga vindar endast skummet frän vägornas toppar möjligen kan stänka in i träsket. Strömmingen fängas med skötor och skiljes af allmogen säsom en skild art olik den i saltvattensjön före- kommande bäde tili smak och skapnad. Utom strömraing innehäller träsket äfven hvarjehanda andra fiskarter. Cen 5 Oktobep 1878. Ordföranden prof. Lindberg anmälde tvenne nyfinska 206 mossor, neral. Grimmia arenaria Hampe, funneu vid Kar- kalinniemi i Karis-Lojo af mag. V. Brotherus, förut veter- ligeu icke anträfFad nordligare än pä Harz, samt Eurrhyn- chium Vaucheri Br. eur., tagen af ordförandeu vid Kivinie- mi i Lojo pä kalkklippor vid Lojo sjö. Äfven tillkäunagaf ordför., att den rätta Dicraniim Miihlenheckii Br. eur. ej är funnen i Skaudiuavien utan eudast pä södra Europas och mellersta Asiens fjell samt att den art, som under detta namn anförts fräu norden, eudast är D. cirratum (Schimp.j Lindh., en form som nastan alltid är steril, men likyäl sist- lidne sommar fanns fruktbärande i största ymnighet pä alla kalkklintar invid Lojo sjö och hvilken befunnits utgöra eu egen art väl skild frän D. fuscescens, hvaraf den äfven blif- vit ansedd som en varietet. Doc. Sahlberg förevisade tvenne för floran nya eller ej med säkerhet kända fröväxter, som af honom sistlidue sommar blifvit funua, nemligen Festuca gigantea (L.), an- träffad i Pyhäjärvi socken pä Karelska näset, der den före- kom pä nägra ställen i lundar bland hallonbuskar vid Tou- bila invid Pyhäjärvi sjö, samt Juncus capitatiis Weig., hvil- ken förekom ymnigt pä flacka sandstränder vid samma Py- häjärvi närä Keliä by. I sammanhang härmed förevisades en art af samma slägte, J. sqvarrosus L., tagen närä iutill Finlands gräns vid Schltisselburg, men ännu ej med säker- het funnen inom värt floraomräde, ehuru den ^ppgifves sä- som finsk redan af Kalm. Palmen förevisade lefvande exemplar af en liten ste- kel Folynema natans Luhb., hvilken säsom fuUbildad till- bringar sitt lif under vatten simmande omkriug med sinä skira vingar och hvilken sistlidne vär upptäcktes här- städes i smä vattensamlingar pä Rödbergen af stud. Heim- biirger. Äfven förevisade hr Palmen en mängd lefvan- de exemplar af det intressanta kräftdjuret Limnadia Ien- ticularis L., hvilket innevarande höst förekom talrikt i vattensamlingar pä Rödbergeu, der det föregäende är förgäf- ves blifvit eftersökt, samt förklarade orsaken tili detta ojem- na uppträdande vara, att dess ägg ej kuuna komma tili ut- 207 veckling, om ej de vattensamliugar, pä livilkas botteu de ligga, först uttorka. I sammanhang härraed redogjordes för ett enkelt sätt att odla Phyllopoder. Man behöfver neml. blott uppsamla jordstycken med ägg af dessa djur fräu bott- nen af vatten, der de lefva, Iata dem först torka, i hvilket tillständ de kunna transporteras läuga vägar samt försändas med posten, hvarefter man sraäningom uppblöter dem i kalit vatten, da äggen ganska hastigt utveckla sig. Sälimda bar man kunnat pä sin kammare i lefvande tillständ studera ar- ter, som förekomma i andra verldsdelar. Vidare förevisades det redan förut för sällskapet an- mälda ofantliga insektboet frän Joliannislund i Kiikala soc- ken, som ansägs vara uppfördt af nägon art Murare-myra (Lasius), och hvilket nu blifvit tili samlingarne insändt af brukspatron Torcken, äfvensom yngel af Angvis fragilis fräu Karkku iulemnade af insp. J. Pettersson och utmärkta ge- uom hvita längsgäende band pä sidorna af kroppen. Doc. Sahlberg förevisade galläpplebildningar liknande helt smä ekollon förorsakade af en gallstekel Cynips fecim- datrix Hart. hvilken lägger sinä '^gg uti knoppar af ek, och hvilka anträfFats pä unga träd i Djurgärden i sadan mängd, att de nastan helt och hället förhindra tillväxten. Pä samma qvistar observerades äfven ett slag af klubblika uppsvällnin- gar, troligen förorsakade af en annan gallstekel Andricus in- flator Hart. Den 9 November 1878. Ordföranden professor Lindberg tillkännagaf, att han numera mikroskopiskt undersökt det pä föregäende mötet fö- revisade insektboet frän Kiikkala och dervid funnit det tili största delen vara sammansatt af smä vedpartier af tallen, och dessutom innehälla nägra förmultnade blad af en mossa, troligen Hypnum triqvetrum^ nägra diatomaceer samt smärre sandkorn. Han omnämnde vidare, att han sistlidne som- mat i Lojo funnit en märkvärdig form af smultronörten med qvarsittande nägot rödaktiga kronblad vid fullkomligt 208 mogen frukt samt förevisade nägra ovanligt bildade frukter af enen (Juniperus commimis), hvilka utom de norraala treune tandlika utsprängen vid spetsen hade nedanför dessa ytterligare trenne tänder samt förklarade detta jemte andra oniständigheter bevisa, att enbäret vore en gamo-schizocarp frukt analog med den s. k. calyptra thalamogena bos lef- vermossorna. I sammaubang bärmed uttalades den äsigt, att slägtet Sabina, som blifvit afskildt frän Juniperus just pä grund af närvarou af flera rader tänder pä frukten, äter bor- de indragas. Likaledes förevisade professor Lindberg en säll- synt svamp CyatJms striatus Hoffm., som af hans son Ha- rald blifvit funnen i 3'mnighet vid Sörnäs ocb (xuratäckt i närheten af staden ocb hvilken fräu Finland förut värit känd endast ifrän trakten af Abo. Derpä meddelade professor Lindberg ätskilliga vigtiga resultat af sinä senast gjorda underscikningar rörande nordi- ska mossor. Dervid anfördes först icke mindre än P för värt land nya arter, bvaraf 6 tillhörde lefvermossornas ocb de öfriga 3 bladmossornas familj. Af de förra bade tvenne, Rehoulia hemisphaerica (L.) P. B. ocb Riccia Hiieheneri Lindenb., hvilka förut äro kända frän den Skandinaviska half- ön, sistlidne sommar blifvit upptäckta i Saltviks socken pä Aland af possessionaten Bomansson. Af de 4 öfriga lefver- mossorna, hvilka alla framställdes sasom för vetenskapen nya arter, hade Ceplialozia spinicjera n. sp., hvilken utgjorde en särdeles egendomlig ocb fräu den närmast stäende C. catenu- lata genom sinä vid basen med tvä länga vinkelrätt ut- stäende taggar försedda blad väl skild art, af föredragaren anträfFats i nägra fä sterila strän uti tufvor af Sphagmim iniermedium medförda frän Kolari' i Kemi Lappmark af stud. R. Hult. Riccardia incurvata n. sp., som är en af de rainsta arterna inom slägtet ocb bl. a. skiljes frän deu närmast stäende R. fuscovirens genom mer regelbuudet pargrenad och framtill rännlad stjelk med alldeles jemnbreda grenar, bade deremot anträffats pä ätskilliga orter inom Fin- land och Sverige pä slamjord isynnerhet vid stränder af sjöar och bäckar, eburu steril. Jaardia insecta n. sp. äter, 209 hvilken är närä beslägtad med X (AUcularia) geoscyphus, riien utmärker sig genom uppät stäende, platta och nastan tili midten hvasst klufna blad samt öfverallt lika stora stip- ler, hade blifvit funuen inom Finland vid Kajana af mag. Lackström, i Lojo af föredragaren och närä Grorki vid floden Svir af mag. Elfving samt i Sverige och Norge; hvaremot den andra uya arten af sarama slägte Nardia filiformis c. sp., utmärkt frän N. Funckii genom sin fiuhet, smä glesa tilltryckta blad m. m., tillhörde nordliga delen af omrädet och hittills blifvit funnen endast vid Kilpisjärvi i Tornea Lappmark af doc. Norrlin, i Ryskä Lappmarkeu af prof. Fr. Nylander samt i Kuusamo af densarame och forstmästar Silen. Af de för Finland nya bladmossorna omnämndes först Mnium ciUcire Grev., en form som kanske rättast borde an- ses för en underart af Mn. affine, men hvars rätta natur i brist pä tillräckligt material af närstäende former ej kunnat utredas, ehuru den är lätt igenkänlig genom sinä mycket breda nedlöpande blad, kantade med länga och fina flercel- liga tänder. Denna form, sora förut af föredragaren anträf- fats i Dalarua, hade nu af honom blifvit funnen i Lojo soc- ken växande tillsammans med Mn. insigne, affine m. fl. Vidare hade possessionaten Boraansson, som förut riktat vär flora genom upptäckten af äera Fha se um-f ormer, sistlidne sommar pä Aland funnit äfven den förut iuom Skandinavien ej anträffade Ei)}iemerum stenophyllum (Voit.) Schimp. — Slutligen hade den i södra och mellersta Sverige pä särskil- da ställen funna Amhlystegium irriguuni (Wils.) Schimp. nu äfven i Finland anträffats af föredr. pä Storöu i Lojo sjö. — Af mossor, som förut hos osavärit kända endast frän de Aländska öarne, hade 3 arter, Riccardia multifida (L), Ephemerion serratum (Schreb.) och Brachythecium glareosum Br. Eur. nu första gängen blifvit funna pä Finlands fasta land, neml. i Lojo af föredragaren, hvarjemte dersammastädes af fröken Hildur Lindberg upptäckts fruktbärande exemplar af Amhlystegium Sprucei Bruch. Vidare anfördes ett antal för den Skandinaviska halfön nya arter, hvilka dock änuu 14 210 ej blifvit funna i Finland. Af dessa hade Mnlum lycopodi- oides Br. Eur., hvilken möjligen utgjorde ett frän den under detta namn ursprungligen frän Nepal beskrifna arten skildt species, blifvit iakttagen pä Dovre, i Herjedalen samt vid Salten i Finnmarken; Barhida ohtusida n. sp., stäende raidt emellan B. revoluta och B. Hornschuchii, hade blifvit insam- lad pä Öland och Gotland; Hypnum illecehrum Neck. hade blifvit funnen pä ön Fyen af professor J. Lange och sänd tili föredr. under namn af H. murale, hvarjemte Plagiothe- cium latehricola (Wils)., hvilken förut var funnen flera gän- ger i Finland, nu för första gängen blifvit tagen i Sverige neml. vid Skäralid i Skäne af talaren. Genom noggrannare granskning af särskilda samlingar hade professor Lindberg vidare funnit, att nägra raossarter, soni blifvit upptagna i floran, tili följd af origtiga bestämnin- gar derifrän borde uteslutas. Sälunda var den under namn af Bryum mlcrostegium frän Ladoga Karelen anförda och af docenten Norrlin funna mossau endast en form af Br. hi- mum; Philonotis j;«rr?i/a Lindb. och Ph. capillaris Lindb. hade hvardera befunuits utgöra former af den vanliga Ph. fontana L. (och ej af Ph. marchica), hvilket säväl lokal som hanskärmarnes form och deras nervs byggnad bevisade. Den frän Chibinä fjäll i Ryskä Lappraarken samt frän Norge anförda Dicranella curvata hade äter befunnits utgöra en- dast den i norden temligen allmänna varieteten hrachycarpa Lindb. af D.secunda (Sw.) = D. suhnlata, och den under namn af Hypnum fennkum Hampe beskrifna raossan, sora uppgif- ves vara funnen af dr. Lallemand vid Imatra, endast en form af H. palleacens. Tili slut lemnades upplysningar om tven- ne lefverraossor Junyermafiia ovata Dicks. och J. minutis- sima Sm., af hvilka den förra är liktydig med J. Dicksoni Hook. och den senare med ./. inconspicua Radd., hvilket före- dragaren utredt genom granskning af de respektiva original- exemplaren. Prof. Sa?lan framlade tili päseende en raiingd sällsynta barlast-växter, som han anträffat under en exkursion tili Sör- näs lastageplats i närheten af Helsingfors i början af Oktober 211 (letta är. (Se Sällskapets Meddelanden 5:te häftet p. 251 — 252). Lektor Hj. Hjelt framlade tvenne för finska samlingen nya kävlväxter funna pä Aland af stud. A. W. Juslin, neml. Lepidium campestre och Carex Hornschuchiana, den förra frän Gripön, den senare utan närmare uppgifven lokal, men troligen frän Eckerö. Stud. Kihlman förevisade nägra af houom jerate stud. Arrhenius sistlidne sommar pä de Aländska öarue funna kärlväxter, hvilka voro af stort intresse säsom bekräftelse pä garala uppgifter om deras förekorast derstädes och ännu sak- nades i den finska samlingen. Bland dessa raärktes främst Veronica opaca Fr. funnen pä par ställen i Finström soc- ken, vidare Euphrasia gracilis Fr. funnen ej sällsynt pä Ijunghedar i Sunds och Finströms socknar, Carex f uiva Good. ny för vär flora, tagen pä Eckerö tillsammans med C. Horn- schuchiana och C. flava, hvaraf den af nägra författare anses för en hybrid, Phieum phalaroides frän Finström, sarat Orchis mascula L. tagen i Jomala socken. Tili sistnämnda art ha- de äfveii de exemplar, sora förut frän sararaa lokal anförts under namn af O. militaris L. befunnits hänföra sig, hvar- för denna senare, säsora införd i vär flora pä grund af orik- tig bestäraning, derifräu borde utgä ätrainstone tillsvidare. Doc. Palmen förevisade tvenne raollusker af Opisto- hranchiaternas grupp: Pontolimax capitatus Mijll. och Em- hletonia pallida A. et H., hvilka under raediet af Oktober raänad hade anträffats i sait vatten i oragifningarne af Hel- singfors, sarat inlemnade en utförligare redogörelse för dessa fynd, hvilka egde ett sä raycket större intresse för vär fauna, som man ej förut känner nägon representant af denna djur- grupp hvarken frän vara kuster eller frän nordligare delen af Ostersjön. Doc. Sahlberg framvisade treune för Finlands fauna nya skalbaggar, hvilka ansägos förtjena särskild uppraärksara- het. Bland dessa hade en, tillhörande Dytiscidernas farailj, hvaraf redan flera nya arter hos oss blifvit upptäckta, an- 212 träfFats af föredragaren i ett euda exemplar i eu liten vatteu- samling pä toppen af Tschyufjellet i Ryskä Lappmarken och da blifvit ansedd för en varietet af Gciurodytes Thoniso)ii J. Sahlb. men nu, sedän ett rikare material deraf blifvit hera- fördt frän den nordligaste delen af Sibirien vid Jeuisej, be- funnits utgöra eu ny särdeles utmärkt art, Gaurodytes nigvi- palpis n. f!p. skild fran de uärstäende blaud annat genom honans matta sammetssvarta kroppsyta och sista palpledeus svarta färg. Den andra, Carpalimus arcuatus Steph., som tillhörde ett hos oss förut ej anmärkt slägte blaud Staphyli- niderua, hade blifvit fuunen vid strauden af Pyhäjärvi sjö pä Karelska näset, och deu tredje, Theca h)/n-/ioides Muls., hvilken tillhörde ett egeudomligt slägte, som förut värit käudt eudast fran södra Europa, hade af föredragareu fuuuits pä gran vid Kolva i Yläue kapell. Den 7 Decembep 1878. Prof. Saelan förevisade exemplar af Larlx sibiriea tag- na närä Raivola- i Kivinebb socken, sarat framställde olik- heterna emellan denna art och den allmäunare odlade L. europaea, hvarvid särskildt betonades kottarues skiljaktiga bygguad samt den aromatiska doft, som utmärkte L. sibiriea i torkadt tillständ. — Vidare framlemnade prof. Sailan tili uär- mare päseeude en ofantligt stor missformad potatis, som blif- vit insändt af pastor Asplund frän Mäntsälä socken och hvil- ken utgjorde en sammangyttring af flere potatisknölar. Dy- lika missbildningar ansägos lätt uppkomma, om mau bortta- ger rotknölarue, da -de änuu äro smä, hvarefter uedra deleu af stammen frän bladvecken utvecklar kuölar af samraa be- skaffenhet som de vanliga rotknölarue, och genom hopgytt- ring af flere sädana slutligen antager oerhörda dimensiouer. Säsom bidrag tili käuuedomen om foglarues utbreduiug inom laudet meddelade professor Sailan vidare, att doktor Backman i Impilaks genom bref underrättat honom, att hau under en resa i Suojärvi socken sistlidua sommar den 20 Juli derstädes observerat Sideusvansar samt noga iakttagit 3 stycken ungar, som han förgäfves försökt fänga, hvilket 213 tydligen bevisade, att denna fogelart häckar i trakten. Lika- ledes hade d:r Backman konstaterat, att äfven Svanen (Cyg- nus musicus) och Vildgäsen (A/iser segetum f. arveiisis?) häcka i nämuda socken. Doc. Reuter föredrog om en sägstekel-larv som han ob- serverat pa päronträd i Pargas socken och hvilken tili den grad liknar arter af snigelslägtet Limax bäde genom kropps- formen och färgen samt i synnerhet tili följd af det slem, hvarmed kroppen äv öfverdragen, att äfven en van entomo- los: vid första öo'onkastet derraed kan förvexla den. Denna larv, sora enligt Kalteubach tillhör Blennocampa aethiops Fabr., häller sig om dagen stilla pä bladen och börjar fOrst vid skymniugens inträdande anställa sinä härjningar pa dem. Dylika larver uppgaf sig äfven docenten Sahlberg hafva ob- serverat pä päron-träd i Yläne, och prof. Lindberg i harva- rande Botaniska. trädgärd, hvarest de stuudom visat sig i Stor mäugd pä hagtornsbuskar. Äfven ä körsbärsblad hade professor Sailan iakttagit sädana. — Derpä anmälde och före- visade docenten Reuter trenne för finska faunan nya He- miptera. En af dessa, Delphax (Liburnia) paryphasma V\or tillhörande Cicadariernas grupp, som förut var anträffad i Livland och Frankrike, hade blifvit fuunen temligen talrik pä Phragmites och Heleocharis pa nägra ställen i Pargas*). Af de tvenne öfriga, hvilka höra tili Capsiderna, hade en, Phytocoris dimidiatus Kirschb. af doktorinnan Lina Reuter blifvit fängad i ett enda exemplar i en björklund pä en hol- me i Vänö skärgärd af Kimito socken. Denna art, som ej fiuces upptagen i föredragarens arbete öfver Skandinaviens och Finlands Capsider, hade dock enligt hvad en senare un- dersökning af Svenska riksmusei Phytocoris-arter utvisat, re- dan förut blifvit funnen i Sverige neml. i Sraäland, Oster- götland och vid Stockholm. Den andra, AUaeotomus gothi- cus Fall., hvilken förekommer i mellersta Sverige och för resten är spridd öfver en stor del af Europa, hade af fiire- dragaren i raedlet af Augusti mänad blifvit funnen pä en *) Enligt senare undersökningar är arten ett frän D. paryphasma vUl skildt species, D. littoralis Reut. 214 tallmo närä Nagu kyrka i ett fuUbildadt exemplar samt uä- gra nympher. Sistnämnda art hade äfveu doceuteu Sahlberg senare fuunit pä Mjölön närä Helsingfors i slutet af sistlidue Septeraber. Prof. Lindberg meddelade nägra uya bidrag tili käuue- domen om de nordiska mossorna. Först framhöUs dervid, att Fissidens gymnandrus Buhse, som nyligeu upptäckts äfven pä Aland af possessiouaten Bomanssou, mäste auses sasom en förkrympt forna af F. hrijoides, saknande skärmblad vid hanblommorna. Vidare hade under namu ^{ Uypnum Starkei pä senare tider tvenne väl skilda arter blifvit sammanförda. Den i Bryologia Europaea säsom hufvudform anförda mos- sau var neraligen ej den art Bridel ursprungligen beskrifvit under detta namu och hvilken af uamngifvaren uppgifvits stä närä H. velutinum, utan ett särskildt species stäende nä- rä tili H. rutahuliim, för hvilket föreslogs namuet H. curtuni Lindb., utmärkt blaud auuat genoni breda och korta blad med platt bladkant. Deremot var den säsom H. Starkei /S alpestre i sistnämnda arbete omnämnda raossan den rätta H. Starkei Brid., hvilken star emellan H. vehitimim och H. campestre samt har länga och smala grenblad med tillba- kaböjda starkt tandade kanter. Hypmim acutnm Mitt. hade befunnits utgöra hufvudformeu af H. Mildeanum Schimp. och H. Tliedenii en varietet af H. erythrorrhizoii. Ifrän var flora borde utgä Hypnum plicatian, emedan exemplaren, som anförts under detta namu frän Ryskä La])pmarken, höra tiu H. alhicans samt de frän Kolari tili H. erythrorrltizon. Likaledes gruudade sig uppgiften om förekomsten af Gym- nostomunt caJcareum pä felaktig bestämniug, säsom varande blott en utdrageu nastan städse steril form af G. teinie. Äf- venledes päpekade talaren, att Orthotrichum Bocjeri aldrig äunu auträffats i norden, utan voro härför uppgifua exemplar den ingaluuda sällsynta O. j^allens. I sammauhang med det föregäende meddelade professor Lindberg en iutressaut iakttagelse, som han nyligeu gjort au- gäende befruktuingsdelarnes byggnad hos Hypnum erythorrJii- 215 zon. Han hade nemligen pä sterila houexemplar af denna dioika mossa päträflat tydliga öfvergängsforraer emellan an- theridier och archegonier. Nägra af dessa hade i sin nedra del fullkomligt bygnaden af archegonier, men innehöUo i spetsen tydliga förtorkade antherozoid-blasor. För att för- tydliga detta fynd, sora egde sä mycket stOrre intresse, som nägot liknande fall förut veterligen ej blifvit anmärkt hos nägra sporväxter, hade professor Lindberg lätit förfärdiga en teckning, hvilken hau pä nästkommande möte hoppades kunna förevisa. Den 1 Februari 1879. Doc. Reuter föredrog om och förevisade en insekt af Cicadariernas grupp, som förut värit ansedd säsom ganska sällsynt inom Finland, Oliarus leporinus L, hvilken han sistlidne sommar funnit pa en hvete-äker vid Lofsdal i Par- gas socken, samt uttalade fruktan för, att denna insekt möj- ligen kunde blifva skadlig för livete-odlingen, om den hunne utkläckas i sadan tid att brädden ännu vore späd. Säsom skäl för denna farhäga anfördes, att en annan insekt af sam- ma grupp Cicadula 6-notata ären 1862 och 1863 i Donau- trakten och i Schlesien i grund förstört korn- och hafrefälten genom att utsuga de späda plantorna samt äfven angripit hvetet. Doc. Sahlberg förevisade en för vär fauna ny art skinn- bagge, Monanthia Humuli Fabr., som af honom sistlidne sommar blifvit anträffad vid Toubila i Pyhäjärvi socken pä Karelska näset samt äfven blifvit tagen af stud. Bergroth i Hauho socken i södra Tavastland. Tillika päpekades att deu art af Hemipter-slägtet Nabis (Coriscus), som först blifvit införd i vär fauna under benämningen N. lativentris Boh. och senare bestämts tili och i Sällskapets »Meddelandeu» upptagits säsom Coriscus major Costa (= Nabis pilosulus Fieb.) var en äfven frän denna sistnämnda väl skild art. Se- dän föredragaren senaste sommar vid stranden af Ladoga sjö i Pyhäjärvi socken upptäckt den längvingade formen, hade nemligen ätskilliga väsendtliga olikheter mellan denna art 216 och den i mellersta Europa förekommande X. major, t. ex. i fränvaro af cellhake pä vingarnas diskfält, visat sig. Prof. Lindberg redogjorde för sinä undersökningar an- gäende de mossor, som stä närmast Hypnum (Eurrhynchium) prcelongiim och ofta blifvit med denna sammanblandade eller förvexlade. Tili denna grupp hänfördes 6 särskilda species neml. H. prcelongum L. med var. /S Stokesii (Turn.) Wils., H. Schleicheri Hedw., H. Sivartzii Turn., H. speciosum Brid., H. hians Hedw. och H. distans n. sp. Af dessa före- komma dock endast 3 i Finland, neml. H. prcelongum, som är mindre sällsynt ehuru städse steril, H. Sivartzii fun- nen steril pä Aland samt H. distans, hvilken är samma art, som hos oss kallats H. ^jra?/o«Meddelanden», p. 173. Der uppgifves nemligen den hög- nordiska Pyrethnim hiphinatum sasom tagen vid östra stran- den af Onega sjö i stället för Pyrethriim corymbosum, hvil- ken derstädes var funnen af apothekar Giinther. Stud. A. Arrhenius förevisade en mycket fin varietet, som han kallat forma tenuissima, af Potamogeton marimim frän Stortervo i Pargas. Lie. AVainio förevisade Cofoneasfer vtdgaris * 7iigra Wahlb., hvilken var ny för vär flora och blifvit funnen sist- hdne sommar pä Suursaari (Hogland) i Finska viken. Den 5 April 1879. Doc. Reuter förevisade trenne för den Skandinaviskt- finska faunan nya Hemiptera Heteroptera. En af dessa An- 218 thocoris pratensis Fabp., hvilken förut var käud endast frän nägra trakter i mellersta Europa, hade blifvit anträffad under barken af träden i alleerna i Brunnsparkeu af lyceisten Schul- man sarat i Pargas af föredragaren och hade utan tvifvel eu större utbredning äfven i vart land, ehuru deu förvexlats med A. nemoralis Fabr. Den andra, Halt/cus intricatus Fieb., som förut värit iakttagen i Osterrike, Tyskland och södra Sibirien, hade af föredragaren blifvit funneu i ett enda exem- plar pä en torr backe vid Lofsdal i Pargas. Den tredje ar- ten, höraude tili slägtet Dict/phus, hade förut af föredragaren ansetts för den kortvingade formen af Z>. errans Wolff, meu vid närmare uudersökning befunnits skild frän denna genom kortare antenner ra. ra. sarat mer nilrstäende tili D. palU- cornis Fieb., frän hvilken den afviker genom de uägot längre antennernas färg och längre taggar pa skenbeuen m. m. Denna art beskrifves af Flor i Rhynchoteu Livlands säsom D. collaris Fall., men da af Fallens be^krifning ej kau af- göras hvilken Dicyphus-oxi dermed afses och eraellertid de flesta nyare författare värit ense att identifiera Fallens art med den äfven i Sverige förekoramaude D. errans Wolff, hade föredragaren för nu i fräga varaude art föreslagit nam- net D. Stachydis. Inora Sverige var arten funnen pä Kin- nekulle af prof. Boheman; för öfrigt hade hr Reuter funnit den pä StacJujs sylvatica vid Köpenharan och i norra Skot- land sarat äfven sett exeraplar frän Frankrike och n. Sibi- rien. — Vidare äterkom föredragaren tili den vid Februari- sammanträdet af doc. Sahlberg förevisade iVa6«s-arten, som -af honom bevisades vara skild frän N. major Costa, med hvilken den förr blifvit sammanförd. Grenom utdrag ur Schiödtes originalbeskrifning öfver Nahis boops frän Danmark och sin egen af Stälia boops visade hr Reuter att den i frä- ga varande insekten dock icke var ny, utan identisk med sistnämnda art, Nabis boops. Hr Reuter hade frän Stock- holm erhällit tili undersökning typexemplaret för sin Stälia boops, hvilket jemte ett exemplar frän Finland förevisades. Det seuare var blott en mörkare tecknad varietet af arten. — Slutligen redogjorde hr Reuter i korthet för de af honom 219 i Pargas socken funna blasfötter ThysaiiojJtera, utgöraude 21 särskilda arter, hvaraf 10 ansägos säsom förut obeskrifna. Päpekande dessa smakryps inflytande pä sädes- och höskör- den uppmauade föredragareu tili iusamlaude af hithörande insekter i skilda delar af landet och närmare aktgifvande pa dem, emedan fiuska museum förr icke egde nägon samling deraf och det var att förmoda, att mäuga uya former här kuude upptäckas, da dessa iusekter förekomma pä de mest olika växter och det oaktadt nogare blifvit studerade och be- arbetade endast i Euglaud och Osterrike. Doc. Sahlberg meddelade att hau efter ett af docenten Spängberg helt nyligen (är 1878) utgifvet arbete »Ofversigt af Sveriges och Finlands Psoci7ier» bestärat de i uuivei'si- tetets finska museum förvarade jemte de af houom sjelf i särskilda delar af Finland insamlade hithörande insekterna och dervid funnit, att vi i Finland af de i arbetet upptagna 18 arterna ega alla med uudantag af en enda Psocus hipmcc- tatiis L., da författaren fran värt land upptager endast 14 species. Stud. Bergroth förevisade 4 för Finland och tillika för hela norra Europa nya Coleoptera, hvilka blifvit granskade och bestämda af den Österrikiske entomolos-en Edm. Reitter, hvilken med förkärlek studerat de familjer dit de höra. Af dessa var Meligethes coeruleo-virens Först. tagen i östra Finland af herr Helenius, Cnjptophagus sub/umatus Kraatz, förut känd frän Tyskland och Italien, var tagen af föredra- gareu vid Helsingfors och Atomaria cognata Er., förut känd frän Tyskland och Osterrike, var funnen i Pargas, i Nyland och i Östra Finland. Den fjerde arten var ett nytt species af slägtet Lathridiiis, L. Bergrothi Reitt., och var funnen i endast tvenne exemplar af föredragareu vid Helsingfors. I sammanhang härmed meddelade hr Bergroth, att den rätta Cis Jacqiiemarti Mell. euligt Beitters bestämning var funnen vid Jyväskylä af stud. Heimbilrger, hvilket ansägs förtjena omnämnas, da denna art förut, t. ex. af Thomson, blif- vit förvexlad med en närstäende art och det derför var osä- kert, om den rätta Cis Jacquemarti förut var tagen i Finland. 220 Den 3 Maj 1879. Lektor Hjelt förevisade a lektor Brenners vägnar en för Finlands florn ny kärlväxt, hvilken denne upptäckt i Limin- go socken och hvilkeu befuunits vara den nyligen beskrifna Artemisia hothnica Lundstr. Lie. Waiuio ftirevisade nägra anmärkningsvärda väx- ter, som af honom nyligen blifvit funna i uärheten af Hel- singfors. Bland dessa märktes frärast en för Finland ny ballastväxt höraude tili slägtet Plantago, som funnits växan- de ganska yranigt vid Rieks fabrik, men hvilken icke kun- nat tili arten bestämmas af brist pä litterära hjelpmedel. Dessutora ma nämnas en för Helsingfors trakten ny kärl- växt Hieracium auriculceforme, en missbildning af Carex juncella samt en liten laf Lecidea j^^^idna, växande pä en jernspik. Yidare framleranade hr AVainio tili päseende ett stycke af en jordart, fran Luhango kapell, som hade nastan krithvit färg och uteslutande bestod af s. k. kiselalger, Dia- tomaceer. Doc. Palmen uppmanade alla, som intressera sig för vär fogel-fauna, att meddela antingen honom eller sällskapet skriftliga upplysningar frän sinä nejder icke blott rörande sällsyntare fynd utan ock om de allmännare fogelarterna. Den vanliga äsigten, att upplysningar om de sistnämnda egde ringa värde, vore fullkomligt oriktig och hade väseudtligen bidragit dertill, att materialet för ämnets kritiska bearbetniug ännu är alltför otillräckligt. I Tyskland hade allmänna or- nithologiska föreniugen i Berlin om vären 1875 ställt ett upprop tili alla fogelkännare i landet att samverka efter ge- mensam pian. Ett antal tryckta frägor spriddes för att be- svaras berörande hvilka arter pä hvarje ort voro häck-, ständ-, stryk- och vinterfoglar, boets beskaffenhet och läge, äggens antal och tiden för äggläggningeu, artens ständort och tal- rikhet,_ hvilka arter äro flyttfoglar, deras flyttningstid och riktniug, hvilka folknamn äro brukliga m. m. Afsedda att besvaras hvarje är änyo, hade frägorna haft den päföljd, att hvartdera af ären 1876 och 1877 svar anländt frän omkring 221 40 persouer, och hade dessa i öfversigtlig form blifvit sam- manställda af en derför tillsatt komitö samt redau offentlig- gjorts. Hr Palmen framhöll svärigheten att bos oss erna lika omfattande resultat, men uppmauade alla att dock till- varataga det, som kan iakttagas samt insända anteckningarna derom för att, i den mon de förtjeua det, tillgodogöras. Det förstäs att endast fullt tillförlitliga uppgifter äro af värde, hvarför anmärkniugsvärda men miudre säkra dylika nödvän- digt borde ätföljas af nödig reservation. Doc. Sahlberg framlemnade tili paseende tvenne för Finlauds fauna nya Coleoptera, som innevarande vär blifvit funna i närheten af staden och inlemnade tili sällskapets samlingar. Den ena Tachinus rufijjennis Gyll., som var en af Europas sällsyntaste och tillika vackraste Staphylinider, togs i närheten af Södernäs af stud. Johnson, den andra Baryodma inconspicua Aube, som var ny för norra Europa, fanus i Botaniska trädgärden af stud. Envald. Vidare före- visade hr Sahlberg tvenne af honom senaste sommar upp- täckta för vär fauna nya Coleoptera, hvilka ansägos förtjena särskild uppmärksamhet säsom förut för Skandinavien o- kända, neml. Blechrus gJahratus Duft., funnen i Parikkala socken, och Anotylus Fairmairei Pand., tagen vid stranden af Pyhäjärvi sjö, samt päpekade i sammanhang härmed Ka- relska näset säsom den del af landet, der utan tvifvel de fle- sta för vär fauna nya insekter ännu kuuna upptäckas. Arsmötet den 13 Maj 1879. Arsberättelse afgifven af ordföranden. Sedän sista arsmötet har Societas pro F. et FL fen- nica endast utgifvit tvenne publikationer, näml. 3:de och 4:de häftena af sinä meddelanden, af hvilka det förra innehäller bland annat afhandlingar af hrr Wai)iio, Hult och Scelan, det senare deremot upptages helt och hället af en enda uppsats af hr Wainio. Orsaken tili deuna lyckligtvis skenbara stagnation i Sällskapets litterära verksamhet är icke minskad tillförsel af vetenskapliga alster, säsom ock bäst inses af förteckningen öfver inlemnade manuskripter, hvilken snart skall af mig lem- 222 nas, utan endast och allenast brist pä pekuniära tillgängar. Sällskapets penningeresurser ha uäraligen under de sista ären sä strängt anlitats i och för tryckningen af Akterna och Med- delandena, att hvarken räntorna pä det fixa kapitalet ellev det statsbidrag som detsarama beviljats räckt tili, utan t. o. ra. skuld uppkommit, visserligen ej synnerligt stor, men dock tillräcklig för att binda vara händer en tid framät- Det är der för Sällskapets oafvisliga pligt att ej under den närmaste fram- tiden ytterligare betunga sig med tryckning af inlemnade af- handlingar, utan erinra sig det franska »reculer pour mieux sauter», ej produoera utan samia alla sinä krafter för att komma ur det ofrivilliga trängmäl, dess lifliga intresse för sin uppgift orsakat. Da härtill koramer att med detta inne- varande är stateus bidrag uppluV, i det quiuquenniet för det- samma tili ända lupit, är sällskapets ställning nägot bekym- mersam för det närvarande. ]\Ien »post nubila Phoebus!» I följd af angifna tryckande omständigheter har Societas ino F. et. FL fennica beslutat att ingä tili landets styrelse med ödmjuk anhällan att ej allenast varda bibehället vid sagda understöd utan, derest möjligt är i dessa för hela fosterbyg- den bekymmersamma tider, fä det höjdt med ytterligare ett tusental, sälunda anhällande ora 2,500 rak ärligen. Det hade värit ordf. pligt att redan för ett par manader sedän träda i underhandling med vederböraude myndighet, men hvilket ej Iät sig göra genom ordf. längvariga illaraäende. Da nu detta hinder bortfallit, skall saken sannolikt Ifisas tili säll- skapets belätenhet, ätrainstone har hittills städse Senaten vi- sat sä stor frikostighet och beredvillighet att tili mötes gä sällskapets anspräkslösa iinskningar att ej skäl finnas raiss- trösta ora utgängen. Men detta oaktadt, mä vi aldrig glöm- raa det stolta anglosachsiska ordspräket: »Help yourself, and the Lord will help you!» Ty, da sällskapet är en fri associa- tion af enskilde, stiftad af fosterländsk och vetenskaplig anda och intresse, skola vi Iita i första hand blott pä oss sjelfva och ej pä staten.^ hvars raedel böra tagas i anspräk för huf- vudsakligast rent statliga fordringar; vi böra sälunda hvar och en i sin stad efter förmäga lemna bidrag ej allenast tili 223 sällskapets uppgift, utau äfveu tillse att detta kommer pä re- dig ekonomisk fot, desto mera oberoende och sjelfständigt kunua vi arbeta, desto mindre behöfva vi, under antagande af vissa förhällanden, frukta obehörigt inflytande eller t. o. m. inträng, sora menligt kunde inverka pä vara ätgöranden. Jag föreslär derför att tillställa en ny och möjligast vidsträckt subskription bland sällskapets alla medlemmar; ej mä nägon tanka att hans ringa skärf är för liten, det är ej storleken, utan offervilligheten som adlar gäfvan, i mängens penni in- nebor större uppoffriug och kanske äfveu välsignelse än i an- dras flertal af marker. Pä detta sätt skola vi smäningom af- korta den skuldbörda som trycker sällskapets skuldror, men härför fordras ej minst ihärdighet och ständig hägkomst af ledamots förpligtelser mot Societas pro F. et FL f e nnica ooh dess höga mäl. — Flera afhandlingar hafva inlemuats för att befordras tili tryck, nämligen af herr Saelan: Om det Sibiriska lärkträdet och Beskrifning öfver Imimtiens j^arvifiora, af herr Hell- ström: Förteckning öfver kärlväxter ohserverade i Gamla Karleby 2^^'OvmsiaUäkare-distrikt, af herr Karsten: Skiflin- gar iakttagne i Miistialatrakten 3 nov. 1878 och Sijmhoke ad Mycologiam fenukam P. VI, af hr Hj. Hjelt: Antecknin- gar frän en hotanisk resa i Karelen 1876, samt Distrihu- tio plantarum vascularium in Fennia, hvilket sistnämnda arbete skulle bli af synnerlig vigt för kännedomen om frö- växternas och ormbunkarues utbredningsförhällanden inom värt land, ehuru tyvärr dess vidlyftighet orsakar en sä stor utgift frän sällskapets sida, att dess befordrande tili tryckning mäste anstä ända tili dess ätminstone det förökade statsan- slaget blifvit sällskapet definitivt beviljadt. Äfven värt arkiv bar i häg kommits med ätskilliga med- delanden, säsom af Mimmi och John Sahlberg: Förteckning öfver kärlväxter ohserverade i närheten af Idensalmi kyr- kohy i Juli och hörjan af Aug. 1878, samt af fru Mimmi Sahlberg: Näyra observationer angäende hlommornas sönin gjorda vid Idensalmi kyrkoby i Juli och hörjan af Aug, 1878. 224 Mänadsmötena hafva värit freqventerade i medeltal af 15 personer och derunder, säsom förut värit vanligt, föredrag hallits som stundoin gifvit anledniiig tili litliga och följdrika taukeutbyten; särskildt mä näinnas herrar Arrhenius, E. Bergroth, Hj. Hjelt, Kihlman, Lindberg, Norrlin, Palmen, Reuter, Sadan, Sahlberg och Wainio, hvilka bidragit tili det andliga lifvet vid sagda vetenskapliga sammankomster. Näst instundande sommar ser sig Societas pro F. et FL fenn. sorgligt uog ur ständ satt lemna nägra bidrag tili botauiska eller zoologiska exkursioDer, oaktadt härför ätskil- lige fullt lämplige och erfarne personer skuUe funnits att tillgä. Men fastän ej nägra dylika understöd kunnat gifvas, i följd af sällskapets bekymmersamma ekonomiska ställning, väntar jag dock med full tillförsigt att dess medleramar det oaktadt skola hvad hvar och en vidkommer arbeta inom den Finska faunan och floran samt under nasta arbetsär illustrera mötena med meddelanden om deras vunna erfarenhet och gjorda iakttagelser. och det i samma vidsträckta man säsom hittills, eller ock insända afhandlingar, de der med görligaste första skola skickas tili tryckning. Deremot hafva uu under det afslutade äret ej mindre än trenue reseberättelser, alla af botaniskt innehäll, aflemnats, nämligen af hr M. Brenner: Berättelse tili Sällskapet pro F. et FL fenn. ö/ver en sommaren 1869 i Osterbotten verk- ställd botanisk resa, af herr Holmen: Beskri/ning ö/ver nd- gra exkursioner i Nystads skärgurd sommaren 1878, samt herr Kihlman: Berättelse öfver en tili Aland sommaren 1878 af honom och hr Arrhenius företagen botanisk resa, samt om de derunder vunna vetenskapliga resultat. Dä sällskapet numera utsett särskild person att taga värd om dess boksamling, samt anteckna alla de bidrag här- till som influtit väre sig frän andra samfuud eller enskilde, anser sig ordföranden hädanefter icke förpligtad tili att redogöra för bibliotekets tillväxt, utan öfverlemnar detta säsom sig bör ät sagde förtroenderaan. Antalet af utländske ledamöter af Societas pro Fauna et Flora fennica har under ärets lopp ökats med professor 225 W. Lilljeborg vid Upsala högskola, samt professor A. Kerner i Innsbruck, men i dess ställe rainskats genom det dödliga fränfället af tvenne andra, nämligen doctor J. Juratzka i Wien och provincialläkaren dr J. Angström i (jrnsköldsvik i An germanland. Den förre var utan tvifvel en af de förnäm- ste mosskännare den tyska folkstammen pä senare tiden frarabragt och skulle äfven befordrat sin specialbranche i ännu vida högre grad, derest ej synnerligen svära ekonomiska bekymmer och enskilda olyckor i förtid krossat honom; den senare äter har i hög grad bidragit tili nordens muscologi dels genom sinä forskningar specielt inom fjällens flora, dels niedelst sinä begge hufvudarbeten : Dispositio nmscorum in Scandinavia hucusqiie cognitorum, Ups. 1842 och Förteck- ning öfver Skandinaviens mossor, intagen i förra delen af Fries' Sumina veg. Scandinavice. Dr Angströms minne är ej heller alldeles främmande för Finlands flora och dess id- kare, genom hans i sällskap raed dr Fr. Nylander är 1843 tili Kola-halfön företagna resa, hvarunder nagra nya former upptäcktes. Af inhemska forskare har värt sarafund med sig inför- lifvat fru Mimmi Sahlberg och forstm. Hedberg samt stude- randene Onni Hallsten, Otto Karl Hjalmar Schulman, Nikolai Sundman och Axel Tigerstedt. Deremot har Societas ^;ro Fauna et Flora fennica drabbats af en ytterst smärtsam oni ock enligt naturens ound- vikliga lagar länge anad förlust, i det dödens för alla hvass- slipade lie den 23 April detta är skördade en raan, den der redan frän första dagen af sällskapets tillvaro städse värit frän dess öden oskiljaktig, och som i alla de skiftande upp- drag honom palagts alltid visat trofastheten och pligttrogen- heten i fuUaste raätt för sällskapets fosterländska och ve- tenskapliga uppgift. I veten alla hvem jag med dessa ord menar, dock mä hans namn: Frans Johan Rabbe uttalas, och uttalas ej allenast med saknadens bittra tär, utan ock med hjertats varraaste tacksamhet för alit det han för Societas pro F. et FL fennica sjelf verkat eller eggat andra. Den 1 Nov. 1821 stiftades i Abo värt samfund af ett tiotal för 220) den inhemska naturforskningen nitälskande miin ; blaud dera var äfven han. Alltid entusiastisk och ihiirdig, när det gäll- de att gagna sitt land eller sinä vänner, ätog han sig det ena värfvet efter det andra iuom sällskapets verkuingskrets. Sä finna vi honom under ären 1829 — 31, 1838—42 och 1851 — 59 fungera i egenskap af sekreterare, 1864—66 säsom vice- ordf., samt 1866 — 71 var han vär skatimästare. Detta sista är, det 50:de fräu sällskapets grundläggaude, afgick han vis- serligen frän denna sin sista befattning, raen, för att än yt- terligare gagna sarafundet och underlätta arbetet derinora, gaf han med frikostig hand en summa af 1,000 raark, sarat satte sig derjemte i spetsen för en uppraaning tili medlem- marne att bidraga alla efter rad och lägenhet tili ökande af den stäende fonden. Att nu denna sedän dess stigit med ej obetydliga belopp ixv i första rummet Frans Johan Rabbe's odödliga förtjenst, ty med denna sin ädla handling visade han, den gamle manuen med det varma yuglinga hjertat, oss deu väg vi böra ga för att bringa sällskapet i säker och fri hamn. Alla minnas vi, huru hau äfven efter vär se- raisekularfest, sä läuge lians krafter blott stodo bi, hedrade raänadsmötena med sin närvaro, kryddande saravaron bäde med allvarligt rad och gladt skämt, alltid viljande vara med bland oss unge väre sig det gälde arbete iuom vetaudets verld eller ett glas i muutert lag, lifvande oss hög och silfverhärig med sitt ädla föredönie, ty iuom hans äldriga bröst branu lifvets lampa mer lysande och klart än iuom de lleste af oss. — Ett innerligt tack pä Din graf, Du gamle renhjer- täde ungdomlige vän, för din oförgätliga lifsgerning, ett tack för din oegeuuytta och ditt lifgifvaude exempel. Sä läuge Finsk naturforskning tinnes tili skall ditt namu med outpläu- lig skrift vara ristadt i dess häfder! S. O. Lindberg. Ärsberättelse af zoologiske intendenten: Dä sällskapets tillgäugar, säsom bekant, under seuare är icke medgifvit utsändaudet af exkurrenter, för att särskildt uudersöka vär fauna, sä hafva samlingarue naturligtvis ej kunnat förökas i samma grad, som eljes skuUe värit fallet. 227 Det är derföre nastan uteslutande tili enskilda personer som samlingarna stä i tacksamhetsskuld för erhällna gäfvor. Af de högre djuren, sora äro mera fullständigt kända, har nägon ny art icke tillkommit, raen väl nägon ovanligare färgvarietet och drägt. Deremot hafva insektsamlingarne för- ökats med ätskilliga nya arter, nemligen Coleoptera, företrä- desvis genom doc. J. Sahlberg, med 20 arter, Hemiptera med 8 och Lepidoptera med 6 arter, hvarjemte en samling Thysanoptera (12 arter) tillkommit genom doc. Reuter och 17 arter Psocider blifvit bestämda genom doc. Sahlberg; bland Hymenoptera har en anmärkningsvärd art tillkommit. Dess- utom hafva företrädesvis de hittills af doc. Sahlberg i detalj bearbetade grupperna af Coleoptera blifvit väsendtligen com- pletterade med exemplar frän olika delar af landet, särskildt frän norra Savolaks. För öfrigt hafva bland lägre djur tvenne mollusker af en ny grupp samt nägra maskar tillkommit. Samlingarna stä i^prbindelse för gäfvor inlemnade af doc. J. Sahlberg och O. Keuter, doktorinnan L. Reuter, frih. E. Hisinger, lagman Hilden, dr Backman, ing. kapt. A. La- gerborg, ing. G. Bergroth, brukspatron Torcken, possess. Elm- gren, inspektor Petterson, lektor Hj. Hjelt, magg. W. Snell- man, Kiljander, studd. Johnsson, N. Sundman, A. Chrysci- nicz, Hj. Schulman, Envald, A. Gruner, eleverue Schulman och N. Granfelt samt undertecknad. Da det synes vara af vigt att finska samlingarne mätte tillökas jemväl inom de djurgrupper, som ännu icke af nägon blifvit här bearbetade, och da äfven obearbetadt material sä- ledes för museum eger värde, mä det vara tillätet att här fästa uppmärksamheteu derpä, sä mycket heldre som enskil- da personers hopbragta samlingar oftast tili slut gä en snar förstöring tili möte och i sitt obearbetade skick ej göra egarene nägot gagn, men väl, förärade ät värt inhemska museum, kunde lända kommande forskare tili mycken nytta. J. A. Palmen. Arsberättelse af den botaniske intendenten: I afseende ä tillväxten af de botaniska samlingarne har 228 det nu tilländalupna äret värit synnerligen gynsarat. Hvail antalet angär öfverträffa de nu influtna bidragen de flesta föregäende ärens och uppgä tili inalles 3,763 exeraplar, nenil. 2,558 käi4vexter, bland hvilka 2 för floran och 3 för samlin- gen nya arter, 1,000 mossor, 131 lafvar och 4 svampar. Rikhaltiga och omfattande samlingar ha i jemförelsevis stort antal inleranats och bland gifvarne mä här särskildt fram- hällas fru Mimmi och docent. J. Sahlberg (kärlväxter ooh mossor frän Savolaks och Karelen), hrr prof. S. O. Lind- berg (mossor frän de sydliga delarne af landet), provinciallii- karen dr F. Hellström (kärlväxter frän mellei'sta Österbotten;. licent. E. Wainio (kärlväxter frän Kuusamo, Karelen och Österbotten), stud. W. Blom (kärlväxter frän södra Karelen) samt studd. A. O. Kihlman och A. Arrhenius gemensamt (en särdeles vacker samling kärlväxter frän Aland); en be- tydande och pä kritiska forraer ss. Hieracia, Carices, Salices ra. m. synnerligen rik samling fi^ olika delar af Österbot- ten har äfven inlemnats af rektor M. Brenner, raen denna samling har ännu icke blifvit fullständigt genomsedd, hvar- före antalet växter i densamma ej ingär i ofvanstäeude tai. Ansenliga och värdefulla samlingar ha vidare emottagits af hrr prof. Th. Stelan (kärlväxter frän Lappland och andra or- ter), possess. J. O. Bomansson (mossor frän Aland), dr P. A. Karsten (svampar frän Mustiala), forstmästar F. Silen (lafvar frän Enare), mag. V. F. Brotherus (mossor frän Ka- relen och Nyland) och stud. H. HoUmen (kärlväxter frän sydv. Finland). I öfrigt ha större eller mindre bidrag emottagits af hrr provincialläkaren dr H. Backman, lektor K. Unonius, lektor Hj. Hjelt, magg. O. Collin, C. Leopold, E. Juslin och H. Zilliacus, studd. J. A. Flinck, O. Hallsten, A. La- gus, L. Lupander, Hj. Neiglick och A. Tigerstedt, skoleleven A. Neovius och vaktmästar Forsell äfvensora frän botan. bytes- föreningen härstädes. Genom dessa bidrag äro mänga landskap numera temmeligen fullständigt representerade i värt national- herbarium och det är att hoppas att luckorna i de öfriga pro- vinsema i en ej aflägsen framtid äfven skola fyllas, i hvilket 229 afseende den af lektor Hj. Hjelt är 1877 utgifna desideratka- talogen kommer att bli af stort gagn. I jemhredd med de rikliga bidragen har äfven samlin- gens bearbetning raskt framskridit. Likasom tillförene har hv lektor Hj. Hjelt med outtröttligt nit och stor omsorg del- tagit vid dess förtecknande och bestämmande, och hrr Kihl- man, A. Arrhenius och H. Hollmön ha med sällspord bered- villighet uppoffrat läng tid och raöda vid herbariets ordnan- de; prof. Th. Saelan har fortsatt med sin sedän aratal fort- gäende granskning och bestämning af kritiska grupper. I följd af dessa arbeten kan utgifvaudet af den nya upplagau af »Herbarium Musei Fennici» mied säkerhet emotses instun- dande är. — Det af stud. O. Kihlman sistlidet är päbörjade arbetet med uppställning af en studiesamling har detta är fortsatts af stud. A. Tigerstedt. Lägges föregäende ärs redogörelse tili grund för beräknin- gen, sä uppgä de i finska museet förvarade fanerogamer tili 1,088 olika arter, representerade af omkring 26,500 exemplar. J. P. Norrlin. Arsberättelse afgifven af bibliotekarien : Societas' pro Fauna et Flora fennica bibliotek har se- dän senaste ärsmöte ökats i jemn proportion tili det ökade antal förbindelser som skpt numera underhäller med veten- skapliga samfund i utlandet. Biblioteket, som den 13 Maj 1878 utgjordes af 938 band oberäknadt diverse smäskrifter, har sälunda under detta är erhällit en tillväxt af 195 band, förutom ett antal lefnadsteckningar, kataloger och dylikt. Häraf fördela sig pä lärda handlingar af blandadt innehäll 23, pä allmän naturveteuskap 101, pä botanik 18, pä zoologi 43 och pä öfriga vetenskaper 10. Större och delvis särdeles värdefulla sändningar ha ingätt frän Societe entomologique de Belgique i Bruxelles, Societe entomologique de France i Paris, K. Akademie der Wissenschaften zu Munchen, Verein fiir vaterländische Naturkunde i Stuttgart, Sociöte Vaudoise des sciences naturelles i Lausanne och Naturforschende Ge- sellschaft Graubtindens i Chur. De splendidaste och dyr- 230 baraste gäfvor ha nu sasom förut influtit frau U. S. Geologi- cal Survey of the Territories i AVashington. Bland insända värdefuUare skrifter, sora icke ingä i nfigon vetenskaplig tid- skrift, mä särskildt närauas endast Radlkofers' omfängsrika monografi öfver Sapindace-slägtet Serjania och Sars' Mollusca regionis arcticae Norvegiae. Äfven stär sällskapet i tacksam- hetsskuld tili hrr Nordstedt, Nyman, Reuter, Sahlberg, Steeri- strup och Trautvetter, som ihagkommit sällskapet med at dem under äret utgifna arbeten. Följande veteuskapliga för- eningar ha nu för första gängen trädt i skriftutbyte med S' • cietas pro F. et Fl. fennica.: Academy of natural sciences oi Philadelphia, K. K. Akademie der Wissenschaften in Wieii. Redaktionen af »Termeszetrajzi Fiizetek» i Budapest, Na- turhistorische Gesellschaft in Niirnberg, Natur-\vissenschaft- licher Verein zu Karlsruhe, Verein fiir Naturkunde in Cas- sel, Naturforschende Gesellschaft in Basel, Society des ami^ des sciences naturelles de Rouen, Societu botanique de Lyon, Societe Linneenne du Nord de la France ä Amiens och So- ciete d'histoire naturelle ä Metz. E. Bergroth. Prof. Lindberg meddelade, att han värit i tillfälle att rikta nordeus mossflora med en särdeles anraärkuingsvärd art : Grlmaldia fragrans (Balb.) Cord. forma inodora, hvilken var anträffad af lektor Hj. Hjelt och mag. V. Brotherus vid Impilaks och Ruskiala i Ladoga-Karelen 1876. Prof. Sailan meddelade, att baron F. Linder nyligen underrättat honom, att pä Lindö egendom i Tenala socken finnas nägra pä kali jord växaude frodiga uuga träd af en amerikansk art Juglans, troligen J. cinerea, men att han för- gäfves försökt odla densamma pä sin egendom Svartä i Karis, dä deremot den vanliga europeiska J. regia derstädes trifves ganska väl och uppnätt äuda tili orakring 10 fots höjd. Den 18 Oktober 1879. Ordf. prof. Lindberg anmälde tvenne för landets flora nya lefvermossor. Den ena af dessa Biccia pnlmata Lindenb., hade han sjelf senaste sommar upptäckt i Karis-Lojo socken, 231 der den anträffades växande pä berg pä Karkalinniemi. Denna mossa, hvilken förut var känd endast frän Italien och södra Frankrike, ansäg foredragareu möjligen böra säsom ett sär- skildt subspecies häuföras tili Biccia MicheUi Radd. {R. mar- ginata Lindb.), eliuru han i brist pä tillräckligt material för Därvarande icke kunde med säkerhet afgöra frägau. Den an- dra arten var eu ny Jungennania, af furedragaren benämnd J. obtusa, hvilken finues närmare beskrifven i den under tryckuing varande forteckningen öfver Skandinaviens mossor sarat var insamlad i Kronoborg af med. kand. Juslin. Yidare förevisade herr Lindberg samt inlemnade tili samlingen exemplar af en egendomlig form af bläbär (Myr- tilliis nigra) utmärkt genom blek färg och h^'ita frukter samt pä grund deraf benämd var. pallida Lindb. och hvilken var upptäckt af fru Colliander vid Irjala i Vichtis socken, hvar- est den växte temligeu ymnigt tillsammans med hufvudfor- men, utan att föredragaren, som företagit en exkursion tili växtplatsen, derstädes kunnat finna nägra öfvergängsformer. Doc. Palmen förevisade en för faunan ny gäsart Anser ruficollis, hvilken blifvit tili finska samlingen insänd af mag. Lackström i Nyslott. Denna vackra fogel, som egentligen tillhör norra Asiens fauna och endast i enstaka exemplar blif- vit anträffad pä spridda ställen i Europa, fangades den 6 Ok- tober i Sääminge socken af en gosse Makkonen. Yidare fraralemnade doc. Palmen tili päseende ett större antal foglar, särskildt nägra sällsyntare eller intressauta dun- drägter, som blifvit tili samlingen inlemnade af studd. Sund- man och Grruner äfvensom ett exemplar af Calamoherpe flu- viatilis, en art säfsäugare, hvilken förut blifvit anträffad en- dast engäng inom Finland nemligen vid Borgä. Det nu fö- revisade exemplaret, en hane, var skjutet i närheten af Ny- Karleby af eleven A. Castron och tillhör mag. A. Bodöns och J. Stenbäcks fogelsamling. Stud. A. Arrhenius förevisade tvä af honom senaste som- mar pä Aland funna anmärkningsvärda fröväxter. Den ena af dessa Sorhus aucuparia subsp. Meinichii Lindeb., hvilken ansägs för en hybrid af S. hyhrida och S. aucuparia samt 232 utmärkte sig genora fastare, raera läderartade och mörkare blad. livilkas äudtiik vanligen är 3-klufven och större än de öfriga. hade blifvit anträffad pä Juddö i Föglö. Den andra, Suaeda maritima (L.) är visserligeu redan förut uppgifven säsom förekommaude pä Aland af Radloff i hans »Beskrifning ö/ver Aland» samt af Nylander i Ledebours Flora rossica, ehuru uppgiften o m denna förekomst blifvit starkt betviflad. Den ifrägavaraude plantan, hvilkeu i Sverige förekoramer i Skäne och Bohuslän äfveusoni pä Oland och Gotland, m en änuu ej derstädes blifvit observerad nordligare, anträöades nu växau- de teinligen ymnigt bland Salicornia och Lepigona pä läg- ländta, nakna, sandiga hafssträuder i Sottunga och Kökar. Den 8 November 1879. Ordföranden prof. Lindberg lemnade tili införande i Meddelandeua en uppsats under titel Muscl nonnulli Scan- dlnavici samt anmälde tvenne för Skandinavien nya lefver- mossor, af hvilka den ena Loplbocolea incisa n. sp., hvilken lätt skiljes fräu den närstäende L. heterophijlla genom lik- formiga djupt inskurna blad, var funnen pä ett par lokaler uära Helsingfors, men den andra Nardia densi/olia (Nees.) endast var funnen i Norge af Boeck. Doc. Reuter förevisade nägra i sprit förvarade exemplar af den s. k. Rudabborn, en redan af Nilsson omnämnd va- rietet af vanliga abborn Perca Jiuviatilis, som utniärker sig genom kortare kroppsform och en tydlig puokel pä ryggen. De företedda exemplaren voro tagna af stud. L. Durchman i Ruovesi socken uti Kuusilampi träsk, hvarest denna form förekommer tillsammans med den vanliga och utgör omkring 12 procent af de fängade exemplaren. Doc. Reuter förevisade derpä följande af honora under sistlidne sommar funna och för den finska faunan nya he- miptera: 1 Corisciis lineatus Dahlb., funnen pä Fhragmites i temmeligeu stort antal vid Ispois närä Abo, hittills känd frän Gotland, Danmark och England, hvarifrän arten beskrif- vits under namn af Nabis Poiveri Saund.; enligt herr Reuters uppgift är den äfven funnen i Preussen (Tegel) och norra 233 Frankrike (Lille), raeu är öfverallt ytterst sällsyut; 2 Calo- coris hipunctatus Fabr., tagen pä Hamnö i Kökars, blott ett exemplar: arteii har förut geuom en oviktig bestämning af dr F. Sahlberg blifvit införd i Finlands fauna, men det af honom afsedda exeraplaret, sora furvaras i Nylanders samling är ett alldeles annat species, nemligen Liff/iis lucorum Mey.; Calocoris hipiuivtatus synes vara utbredd öfver större delen af Europa, finnes äfven i Asien och Nord-Amerika; 3 Psal- lus Salicis Kirschb., fuunen temligen talrik pä Aland i Föglö och Sottunga pä ask; är enligt föredragareus äsigt mä- hända blott en varietet af Ps. lepidus Fieb.; 4 Myrmedobia coleoptrata Fall., tagen vid sällning pä Juddö i Föglö soc- ken, för öfrigt känd frän större delen af Europa. Hänvi- sande tili sin uppsats »om mimiska hemiptera» (Öfv. Finska Vet. Soc. Föi'h. XXI p. 45) anförde herr Reuter att honan af denna art var maskerad efter en med myrarten Lasius fuli- ginosus lefvande liten skalbagge, Alexia p)iUfera, och med- delade derjemte att just nämnda myrart förekom i stor mängd och hade sinä bouingar i de ekrötter, frän hvilka mossa m. m. skrapades för den sällning, hvarvid IVIyrmedobia^n blef fun- nen; härigenom säg han sin pä anfördt ställe uttalade för- modan, att denna hemipters maskering efter Alexia stode i nägot samband med lifvet bland myrorna, bekräftad. Till- samman med nu nämnda art hade föredragaren äfven tagit den i Finland hittills icke funna egendomliga honan af Mi- crophysa elegantula Bär., af hvilket sällsynta species herr J. Sahlberg för flere är sedän pä Eckerö funnit en hane. 5 Megophthalmus scanicus Fall., funnen i nägra exemplar pä en äng ä Sottunga ö; utbredd öfver större delen af Europa, i Sverige tagen nordligast i Östergötland. För öfrigt om- nämnde herr Reuter att han under sinä exkursioner i den Aländska skärgärden, särdeles pä Kökars, funnit flere för Aland nya och delvis förut blott i östra Finland tagna hemi- pter-arter. Vidare förevisade föredragaren exemplar frän Pargas af den af herr Sahlberg i Öfvers. af Skand. och Finlands Cicadarier beskrifne Strongulocephaltis-art och anmärkte att denna art, 234 hvilken af nämude förf. upptagits uuder beuäraningen agrfi- stis Fall. icke var den under samma iminii af Siguoret i se- naste häfte af Aunales de la Soc. ent. de France 1879, I, p. 90 beskrifna, utau dennes S. Megerlei Fieb. Härjerate aumärkte herr Reuter att i noraenklaturen i herr Salilbergs ofvan citerade afhandling genom herr Signorets nyaste under- sökningar mäste göras nägra föriindriugar, hvilka föredraga- ren anförde för att införas inora det hemipterologiska beuäm- uingssättet äfs-en hos oss: Eupelix spathulata (p. 369) = depressa Fabr., Äcocpphaliis striatiis (p. 356) = nervosus Schr., A. trifasciatus (p. 358) är icke beskrifven af Germar (1821), utan bör säsora auctor bära Fourcroys namn (1795); A. nigro- 2)unctatus Zett. (p. 360) auser Signoret säsora en egendomlig va- rietet af A. albifrons; A. Serratidce (p. 362) = brunneo-hifas- ciatus Fourcr.; A. rivularis (p. 363) = flavo-strigatus Donov. Slutligen förevisade herr Reuter i sprit förvarade exem- plar af den euligt Lilljeborgs uppgift i Sverige ganska säll- synta Phyllopoden TAmnadia lenticularis Linn., hvilken för nagra är sedän af hr J. Sahlberg upptäcktes pä Rödbergen härstädes. De nu företedda exeraplaren voro tagna af före- dragaren i Sottunga och Kökars kapell, hvarest arten öfver- allt förekora särdeles talrik i smä bergs-pussar, hvilkas bot- ten var bevuxeu med liypmim fliiitans samt i hvilka oftast Ramincidus Jiammula frodades. I de pussar, der uämuda mossa saknades, d. v. s. der bottnen var rent berg, fanns icke heller uämnda krustace. Doc. Sahlberg förevisade en för Finlauds fauna ny Capsid, Oncofylus viridinervis Kirschb., hvilken blifvit fun- nen i Uskela socken den 27 sistlidne Juli af studeran- den Björn Wasastjerna samt inlemnad tili finska samiin gen, äfvensom tvenne likaledes för vär fauna nya Coleo- ptera, hvilka han sjelf anträffat. Den förra af dessa, som hörde tili ett hos oss förut ej anmärkt genus, Eonius bima- culatus lllig., fans i nägra exemplar pä flygsandskuUar i när- heten af Gorki by vid Svir i Juni mänad, och var tili följd af sin blekgula färg mycket svär att urskilja frän den lika färgade sanden. Föröfrigt var arten inom Sverige för flera 235 är sedau fuuueu vid Hallauds kust af Gyllenhal och hade sitt egentliga hem pä dynerna vid Ostersjöns och Nordsjöns södra kuster. Den andra arten Eiiglenes pentatomus Thoms. hvilken var en af de allra sällsyntaste skalbaggar, enär deraf förut veterligen var kändt endast ett exemplar, hvilket var taget af professor Boheman i Smäland och förvarades i Stock- holms riksmuseum, hade föredragaren funnit vid Kaidanoja gärd i YUlne kapell den 30 augusti 1873 uti ett euda indi- vid, men sedän icke lyckats äterfinna, ehuru han sedermera flera gänger eftersökt den pä samma lokal. Doc. Palmen förevisade en för Finlands fauna ny fisk- art Gobitis (Misgurnus) fossilis, hvilken redan är 1872 för- sta gängen inlemnades tili samlingarne af magister Mortimer Anteli, ehuru den dä blef förvexlad med andra arter af sam- ma slägte. Nu hade äter ett exemplar af denna fisk, sora pä svenska benämnes Dyätaren eller stora Grönlingen, blif- vit insändt af pastorskau Kristine Anteli. Bäda exempla- ren fängades i Rautus socken pä Karelska näset i Kirkko- järvi, ett litet träsk med mycket dyig botten, der denna fisk mest uppehäller sig under gungfly vid stränderna och dä och dä erhälles i rismjärdor. Han skiljer sig frän sinä tvenne äfven hos oss funna samslägtingar bland annat derigenom, att han utom öfverkäkens 6 munträdar bär 4 dylika pä un- derkäken samt att den framtill trinda kroppen baktill är frän sidorna hoptryckt, och igenkännes lätt pä sin mörkrandiga kroppsfärg samt uppnär en betydligare storlek, ända tili 12 tum. Hans egentliga hem är mellersta Europa, dock är han äfven funnen i Rysslands Östersjöprovinser, men har icke blifvit anträffad inom Skandinaviska halfön eller i norra Ryssland. Lemnande nägra upplysningar om denna märk- värdiga fiskarts lefnadssätt, dess skygghet och egendomli- ga vana att gräfva sig djupt ned i bottendyn och derstädes halla sig dold om dagen, dess förmäga att genom munnen införa luft i tarmkanalen samt dess egenskap, att i fängen- skapen vid annalkande oväder blifva orolig och derigenom kunna anVändas säsom väderleksprofet m. m., uttalade före- dragaren den förmodan, att fisken troligen finnes äfven i an- 236 dra delar af sydöstra Finland, ehuru lian geuom siu undau- görada vistelseort lätt undgär uppmärksamheten. — Vidare förevisade doc. Palmen ett mycket stort och vackert bo af vanliga getingen Vespa vulgaris, livilket tili samlingarna uy- ligen blifvit inlemnadt af fröknarna I. Rosqvist och F. Ros- berg samt redogjorde i korthet för de olika sätt att förfärdiga bon, som man iakttagit hos skilda getiugarter. — Tili sist lemnade doc. Palmen tili päseende profark af ett plansch- verk öfver finska foglars 'd^^ af herr Gösta Sundman, hvil- ket för närvarande var uuder arbete. De 4 första häftena af detta arbete innehällande afbildniugar af roflbglars och au- dra i ekouomiskt afseende vigtiga foglars -Ag^ skulle snart ut- komraa. Med plancherna följde en kort text af herr Palmen, upptagande en beskrifning pä boens beskaffenhet, äggeus an- tal och dimensioner, häckorter inom Finland m. m. Den 6 December 1879. Prof. Sselan förevisade en särdeles intressant nykomliug tili vär flora nemligen den vackra orchideen Cephalanthera rubra (L.), hvilken sistlidne sommar upptäcktes i ett enda exemplar pä en holme benämnd Jalansaari i Lojo socken af lyceisteu E. Wall(5n. Deuna art är äfveu inom Sverige mycket sällsynt, men har dock derstädes blifvit funnen sä väl pä Gotland, som pä särskilda lokaler i Göthaland och i Södermanland samt Upland. Vidare omuämnde prof. Sa>lau, att han i smä vattensamlingar i Nurmis kyrkoby i Norra Karelen anträöat den rätta Nymphcea candida Caspary, en art, hvilken be visat sig vara alldeles konstant och skiljer sig frän N. alba L. hl. a. derigenom att blomfästet är vid ba- sen skarpt 4-kantigt, att de inre ständarnes strängar äro bredare än knapparna samt genom vissa olikheter i fruktens och bladens form m. m., samt uttalade den förmodau, att denna art hade en vidsträcktare utbredniug inom värt land, emedan den enligt namugifvarens uppgift inom Sverige och Norge var allmännare i de nordligare delarne än den rätta N. alba. Dock hade föredragaren senaste sommar pä flera ställen i Saimens vattendrag observerat endast N. alba. Li- 237 kaledes raeddelade prof. Sselan, att hau under sin resa sist- lidne somniar i närheten af Villraanstrand funnit Trisetuni jiavescens, ett grässlag, som lios oss förut var observeradt en- dast i södra och sydvestra Finland. Vidare ädagalade hr Sffilan genom talrika förevisade exemplar, att den allmänt säsom en parasit växt anförda Monotropa hypopitys ätraiu- stone säsom fullt utvecklad har en läng krypande rotstock och för ett sjelfständigt lif. Härigenom bekräftades säle- des den äsigt, som är 1865 uttalats angäende denna växt af Sällskapets ordförande i en i Ofvers. af Svenska Vet. Akad. förhandl. införd uppsats. Med anledning af frägan ora de skilda /Vy^^^^/iaea-arternas förekomst hos oss omnämnde prof. Lindberg att hau genom undersökning af Nymphaea- ceernas frukter och dessas jemförelse med frukterna hos när- stäende utländska växtgrupper kömmit tili den äsigt, att dessa frukter äro bildade af en mängd särskilda pistiller, hvilka sammanvuxit med blomaxeln, pä grund hvaraf de böra föras tili de af honom kallade gamo-schizocarpa frukterna. Doc. Reuter föredrog följande: Säsom kändt hafva flere djur-arter och bland dem äfven ätskilliga insekter genom handels- och sjöfarts-samfärdsel fol- ken emellau erhällit en betydande utbredning. Af sädana s. k. kosmopolitiska species äro redan ätskilliga anmärkta äfven i Finland. För par veckor sedän lemnades mig af vice häradshöf- ding, j. u. kand. L. Homen härstädes flere smala hvita insekt- larver, hvilka, ehuru betydligt mindre, päminde om larverna tili Tetiebrio molitor, och derjemte nägra frän dem utveck- lade skalbaggar, dem jag har aran nu förevisa för Sällskapet. Dessa tillhöra en insekt-art, Gnathocerus (= Cerandria) cornutus Fabr., hvilken i ett exemplar för flere är tillbaka upptäcktes i Helsingfors af mag. Mela (Malmberg) samt likasä för nägra är sedän i blott ett enda exemplar togs af mig in- bakad i en brödskifva. Arten har förmodligen importerats med ryskä mjölmattor. Vice häradsh. Homen uppger ora dess förekomst i hans rum vid Kyrkogatan 6, att hvarje morgon i flere veckors tid de smala, hvita larverna kommo 238 frarakrypande längs golfvet i stor mängd oeb att af deni in- alles flere huudra exemplar blifvit funna. Artens metamor- fos är nu första gängen i värt laud konstaterad och lika väl som andra kosmopoliter bör den räknas tili vär fauna. Deu är för (ifrigt funnen i Spanien, Frankrike, England, vid Ma- gador i norra Afrika (Reicbe), vid Petersburg (Obert) ocb ändtligen pä Sitka (F. Sahlberg). Första gängeu beskrefs den af Fabricius i Ent. Syst., Suppl. p. 51 under namn af IVogosfia cornuta efter exemplar frän Tanger. Larven är beskrifven af Geruet i Horae Soc. Entom. Rossicae, VI, p- 11, tab. 2, fig. 10. Doc. Palmen förevisade en förut hos oss icke urskild form af gräsiskan FringlUa linaria, bvilken af honom med- fördes frän Muonioniska redan är 1867 och hvilken enligt uppgift af Conservator Meves i Stockholm var Fr. exilipes och skiljde sig frän de tvenne öfriga äfven hos oss funna formerua af gräsiskan genom mycket liten näbb och hvitare öfvergump. Tillika uppmanade föredragaren sällskapets med- leramar och andra för saken intresserade personer att under vintern i skilda delar af landet insamla och insända exem- plar af gräsiskor antingen konserverade eller i friskt eller fruset tillständ, för att närmare konstatera och utreda före- komsten af deuna form, hvilken efter ali sanuolikhet företa- ger sinä flyttningar söderut genom värt land, ehuru den mä- hända blifvit sammanblandad med den «vauliga kortnäbbade formen. Herr Meves hade nemligen par gänger förut er- hällit den frän Lappmarkerna, nemligen första gängen frän Enare genom herr Malm samt senare frän Piteä Lappmark. Baron Edv. Hisinger förevisade skinnet af en af de svarta vargar, hvilka senaste sommar fängats pä Aland, der de enligt flera tidningsuppgifter anställt stora förödelser bland boskapen. Detta skinn, som ännu var användbart för en samling och hvilket föredragaren hoppades kunna förvärfva f()r universitetets finska museum, hade helt och hället kol- svart hufvud, men den svarta färgen pä kroppeus öfre sida nägot stötande i brunt och fötterna af brungrä färg samt var säledes ej fuUt sä svart, som den form, hvilken blifvit be- 239 skrifven och afbildad fräu Tyskland imder benämningen Ca- nis lycaon Schreber. 1 sammanhaug härmed meddelade doc. Reuter att bönderna i Kökars kapell pä Aland försäkrat ho- nom att vargariia om vären helt säkert pläga gä ut pä isen pä jagt efter säl, en uppgift hvilken raan velat betvifla. Slutligen meddelade barou Hisinger, att han seuaste sommar värit lycklig att rikta vär insektfauna raed ett sär- deles intressant fynd. Han hade nämligen pä en sandig hafs- strand vid Hangö faunit eu mängd puppor och äfveu fuU- bildade exemplar af deu vackra bläviugade gräshoppan Oedi- poda cyanoptera Charp. Förekomsten af denna gräshoppa hos oss var raycket oväntad och anmärkningsvärd, da den- samma inom Sverige veterligeu var funnen endast i Bohus- län och pä Gotland. De förevisade exemplaren, hvilka före- dragaren iulemnade tili de finska samlingarne, visade betyd- liga afvikelser säväl i afseende ä täckvingarnes färg, som be- träffande när- eller fränvaron af det svartaktiga bandet pä de bläaktiga flygvingarue. Den 7 Februari 1880. Doc. Reuter omnämnde, att han senaste sommar i syd- vestra Finland samt pä Aland insamlat Thysanoptera samt derigenom äfvensom geuom nägra bidrag af andra samlare förökat antalet af hos oss funna arter af dessa mycket smä och hittills föga studerade insekter tili inemot 40. I anled- ning häraf hade hau fuunit skäl, att utgifva en ny bearbet- ning af Finlands hithöraude former med fullständiga artbe- skrifningar, hvilken kommer att iugä i Finska Vet. Soc:s Bi- drag. Första häftet af detta arbete, behandlande familjeu Tuhulifera, framlades nu färdig tryckt. Tillika uppmanade herr Reuter tili vidare insamling och studium af dessa djur, hvilkas utbrednings förhällandeu inom landet ännu voro sä godt som okända. Doc. Sahlberg förevisade tvenne intressanta nykomlin- gar tili vär insektfauna, som blifvit upptäckta vid Gumtäckt i närheten af Helsingfors af normalskole-eleven Bonsdorff och af houom inleranats tili finska samlingen. Den ena af dessa 240 var en skalbagge af Ceramhycidernas familj, Stenostola fer- rea Schrank, tillhörande ett hos oss förut ej anmärkt genus och funnen i tre exemplar under hafniug i gräset. Den an- dra var en fjäril af Noctuernes grupp, euligt bestämniug af dr Tengström efter ali sannolikhet en varietet af Xanthi" aurayo, en art livilken egentligeu förekommer inom boksko- gar i södra Sverige, men ännu aldrig blifvit auträffad sä uord- ligt som i Finland. Doc. Palmen framhöll. att den i skandinaviska band- böcker anförda större törnskatan, Lanius excubitor, förtje- nade hos oss noggraut uppmärksamraas. Man hade nämligen flerstädes i Europa anträffat ex. af den ytterst förvandta L. major Pall., som först värit känd blott frän Sibirien. Vid nyligen anställd granskning af vara samlingars exemplar hade herr Palmen uti finska museura anträffat tvenne, hvardera skjutna vid Helsingfors under flyttningstiderna. hvilka att döma af gifna kännetecken borde tillhöra deuna form. L. major uppgifves nemligen skilja sig frän L. excubitor huf- vudsakligast derigenom, att major bar arrapennorna vid ro- teu under täckareua svarta, excubitor äter hvita, hvarigenom den förra bar blott en, den andra tvä hvita fläckar pä vin- gen. Vidare förevisade herr Palmen ett ex. af en fogelart, sora, eburu anträffad hos oss ett par gänger oeh tili och med häckande i sydligaste Finland, hittills saknats uti finska sam- lingen, nemligen Smädoppingen, Podiceps minor, hvilket exemplar museibiträdet A. Hedgren öfverkommit och skänkt tili finska samlingen. Exemplaret hade tagits lefvande den (5 December pä isen icke längt frän Sandviken vid Helsingfors. Studeranden B. Aström meddelade genom herr Palmen en iakttagelse augäende spillkräkans (Ficus martius) födo- ämneu. (Se Sällskapets Meddelanden, 7:de häftet, 1881.) Prof, Lindberg anmälde trenne för var flora nya moss- arter, hvilka alla blifvit insamlade i Kuusamo socken af dr "VVainio, nemligen Mnium lycopodioides, Seligeria trifaria och Orthothecium chryseum, sarat uttalade i sammanhang här- med den äsigt att Kuusamo utan tvifvel bar den rikaste moss- flora af alla trakter inora värt flora-omräde. 241 Den 6 Mars 1880. Doc. Reuter förevisade nägra särdeles sirliga kokonger raed inneslutna larver, hvilka han erhällit genom doc. Max af Schulten. Dessa kokonger, som voro närä 1 tum länga, hade blifvit funna tili ett större antal vid Forssa under fodret af en rock uti ett boningsrum, tili hvilket fönstret länge värit öppet, af lierr Borgström. Att dömma af larvernas sömntill- ständ före förpuppningen och deras kroppsform, sä vidt den kunde ses genom den genomskinliga kokongen, ansäg före- dragaren den tillliöra nägon Cimbicid och hoppades att fram- deles fä uägot exemplar utkläckt samt sälunda blifva i till- fälle att gifva närmare besked om arten, tili hvilken den hör. Stud. A. Arrhenius förevisade en hittills hos oss ej anmärkt art af slägtet Lamium, neml. L. intermedium Fr., som han förliden sommar fanu växande jemte L. incisum och L. 'piirpureum pä en potatisäker vid Skräbböle i Pargas, samt redogjorde för denna arts jemte vara öfriga rödblommiga Lamium-arters vigtigaste skiljetecken. Vid granskning af de i finska saralingen befintliga exemplaren af ifrägavarande slägte hade föredragaren funnit ett ex. af L. intermedium, taget i Nykyrka i södra Karelen pä en äker af A. Collan. Hvad L. incisum angär, sä hade den befiinnits ega en vida större utbredning, än man förmodat, ehuru den ofta blifvit förblandad med Lamium purimreum. I samlingen funnos nemligen exemplar deraf frän Aland tili Kajana samt frän Uleä- borg tili ryskä Karelen, Den 10 April 1880. Friherre E. Hisinger hade för att för sällskapet före- visas insändt en frukt af Trichosanthes cucumetnna, som vuxit ute i fria luften pä varmt underlag i trädgärden pa Fagervik. Denna frukt hade sedän den vid inträffad frost aftagits frän plantan raognat fullkomligt. Exeraplaret, ut- raärkt genom sinä jättelika dimensioner, förärades tili uni- versitetets botaniska museum af frih. Fridolf Hisinger. Prof. Lindberg meddelade, att han af lefvermoss-slägtet Cephalosia afskilt en ny art, som förut blifvit sammanblan- 16 242 dad eller forvexlad med de treune öfriga skandinaviska ar- terna af 6jcMS/)to?a i Prag, Natur- historischer Verein i Budapest, Societä italiana di scienze naturali i Milano, Societä dei Naturalisti i Modena, Natural 249 History Society i Glasgow, Museum of comparative Zoology och Harvard College i Cambridge, Mass. — Äfven hade Säll- skapet uuder äret erhällit ett antal volyraer säsom ekänk fran Universitetets dublettförräd, hvarförutom herrar Chas- sagnieux, Hagen, Kerner, Nyman, Reuter och Sundman ihäg- kommit Sällskapet med af dem utgifna arbeten. — Dr. Elfving förevisade tvenne vackra och väl utveck- lade mögelsvampar, som han odlat pä fuktiga hvetebuUar täckta af en glaskupa, nemligen Rkizopus nigricans, hvilken var en bland de allmännare arterna af gruppen, samt Fhy- camyces nitens (Ag.). Denna sistnämnda, som var en ganska sällsynt art, hade för oss ett visst historiskt intrei^se, emedan den första gängeu beskrefs frän Finland nemligen frän Fru- gärd under slägtnamnet Uiva. I sammanhang härmed redo- gjorde föredragaren för de lättaste sätt att odla och bringa tili fruktsättniug särskilda arter af mögelsvamparnes grupp. Vidare förevisade herr Elfving exemplar af Verhasciim plioeniceum, hvilken nu tvenne är a rad blifvit funnen växande pä en sädd äng närä S:t Michel af lyceisten K. J. Ehnberg. Doc. Sahlberg förevisade nägra exemplar af en intres- sant vinglös insektart af de s. k. borstsvansarnes grupp (Thy- samira) nemligen Machilis j^olypoda L., som förut veterli- gen icke var tagen i Finland och hvilken han funnit under nedfallna löf vid roten af en gammal björk invid Stansviks grufvor pä Degerö den 2 Maj samt redogjorde i sammanhang härmed för hvad han hade sig bekant om öfriga tili samma grupp hörande insekters förekomst och utbredning i Finland. Den allmännast kända arten Lepisma sacharina L., hvilken säsom den förra är betäckt med silfverglänsande fjäll, uppe- häller sig företrädesvis i magasiuer bland diverse handelsva- ror och syntes ej vara synnerligen sällsynt i södra Finland t. ex. i städerna Aho, Helsingfors och Viborg samt var af föredragaren funnen nordligast i Kantalaks by i Ryskä Lapp- marken. Den tredje finska arten Campodea staphylinus Westw., hvilken pä senare tider spelat en vigtig rol i de- scendensteorin och har en liniesmal, hvitgul, bar kropp, var teraligen allmän i södra Finland under stenar pä humusrik 250 lerjord samt förekom ofta äfven i sällskap med myror, atmin- stoue med Lasius fuliginosus och Formica fusca, men hade af föredragaren ej blifvit anträfFad nordligare än i Yläne. Den 9 Oktober 1880. Doc. Elfving anmälde och förevisade tvenne för vär flora nya arter af slägtet Salix, neraligen Salix rotiindifolia och S. arctica, hvardera nyskandinaviska och insamlade för Hera är sedän i ryskä Lappmarken af doktor Fredrik Nylander. Dessa arter hade blifvit urskiljda frän närstäende, med hvilka de förr sammanblandats, och bestämda af docenten Axel Lundström, hvilken godhetsfullt granskat alla kritiska former af detta slägce, som förvaras i universitetets finska samling. Prof. Lindberg tillkännagaf att hau senaste vär värit i tillfälle att nogare undersöka en »hermafrodit> buske af Salix 'phylicifolia, hvilken växte i närheten af stadeu midt iblaud flera andra uormalt bildade buskar af samma art, och dervid funnit hvarje hänge säluuda ombildadt, att uti pistillerna eu del fröknoppkäruor voro förvaudlade tili poUenkorn. De lägre sittande blommorna buro säluuda befruktningsdelar, hvilka redan tili det yttre visade sig säsom en mellanform emellau ständare och pistill, och endast toppblomman i hvarje hänge hade utseende af eu uormalt bildad pistill. Dock hade före- dragaren vid en noggrannare mikroskopisk undersökning alltid funnit äfven uti dessa pistiller nägou fröknoppskärna förvandlad tili pollenkorn. I anledning deraf meddelade herr K. Nor- denskiöld att hau för en längre tid sedän i närheten af Fru- gärd sett en dylik buske samt flera är ä rad iakttagit deu- samma och dervid funnit att den smäningom öfvergätt tili en uormal honbuske. Prof. Lindberg anmälde vidare en för vär flora ny moss- art, den rätta Dicranum Miihlejibeckii, hvilken första gängen inom den skandinaviska uordeu blifvit auträffad vid Jokonga by pä Rysk-Lappska halföns norra kust af herr V. Brothe- rus. Exemplaren voro dock sterila. Derjemte omuämnde herr Lindberg bland resultaten af sinä bryologiska exkursioner i södra Sverige under sistlidne sommar, att hau upptäckt trenne 251 nyskandinaviska mossor, Jungennania badensis Gottsche, fuu- nen bäde i Öster- och Vestergötland samt Gotland, Leskeä? patens n. sp., upptäckt pä Olleberg i Vestergötland samt Barbilla vaginans n. sp., först funnen af Harald Lindberg pä Omberg. Afven tillkännagaf föredragaren, att han uu för för- sta gängen i norden funnit fruktbärande eiemplar af Afiomo- don ttpiculatus, nemligen pä Mösseberg och Billingen Doc. Palman förevisade en fot af en art örn, insänd tili samlingarne af rädraan Kr. Svanljung i Vasa och hvilken var af särdeles stort intresse. Foten tillhörde nemligen utan tvifvel, sasom äfven insändaren uppgifvit, den sällsynta skrik- örnen, Aqvila ncevia, hvilken helt och hället saknades i fin- ska samlingen. Denna art hade dock redan för läng tid se- dän blifvit skjuten just i Vasa-trakten af doktor Fr. Sanmark, ehuru exemplaret, som förvarats i herr Wasastjernas samling, gätt förloradt vid Vasa brand. Angäende det nu iakttagna exemplaret, hade hr Svanljung meddelat, att det blifvit dö- dadt med käpp den 14 Maj i Solf sockens skog af inhyses- karlen J. E. Ahlskog vid ett anfall pä dennes hund, men att ledsamt nog kroppen ej blifvit tillvaratagen. — Vidare fö- revisade hr Palmen en unge af den hos oss sä sällsynta och endast en gäng förut tillvaratagna kattugglan Strix aluco, hvilken blifvit insänd af doktor J. M. J. af Tengström frän Lojo, der den blifvit tagen den 14 Juni. Doc. AVainio anmälde en för Finlands flora ny växt- form Sedum album * balticum C. Hn., hvilken blifvit anträf- fad pä Aland af lyceisten Erikson. Den 16 November 1880. Frän baron E. Hisinger föredrogs en skrifvelse, hvari meddelades, att uuder de senaste ären invid Fagerviks bruk icke mindre än 3 hvita skator uppehällit sig. Under vin- tern 1875 — 1876 sägos samtidigt tvenne individer, af hvilka den ena blef skjuten och uppstoppad af bruksbokhällaren Oskar Lindeqvist, hvilken nu förärat det tili finska fogel- samlingen. Annu de sista dagarne hade ett exemplar dagii- gen visat sig samt pä herr Hisingers tillsägelse blifvit skyd- 252 dadt i afsigt att möjliggöra vidare observationer i afseende ä dess fortplantniug. Prof. Lindberg förevisade ett nyligeu utkommet utmärkt planschverk öfver de europeiska och uordamerikauska Sphagna af med. dr R. Braithwaite i London och fäste särskildt upp- niärksambet vid, att författaren egnat synnerlig omsorg vid augifvandet af dessa mossors förekomst och utbredning^inom Finhmd. Härpä meddelade herr Lindberg resultaten af siua se- naste undersökningar beträÖande ätskilliga nordiska mossor. Säsom nya för den skandinaviska floran anmäldes Nardia Breidleri (Limpr.), hvilken förut var känd endast frän Steier- mark, men redan för flera ar sedän blifvit funnen säväl af doktor Angström pä Olfjället i Umeä Lappmark, som af do- centen Arnell i Dunderlandsdalen i arktiska Norge; Dicra- num angustum Lindb. en ny art, hvilken förut blifvit förd tili D. ijalustre, men befunnits vara väl skild genom inycket smala nastan alldeles helbräddade, hopruUade och utstäende blad samt med mycket läng borst försedda perichaetialskärm. Denna mossa hade blifvit funnen i Norrbotten samt pä ät- skilliga ställen i finska Lappmarken af hrr Norrlin och Hult, samt ansägs derför ej vara sällsynt i den högre norden. Vi- dare meddelade hr Lindberg, att han genom jemförelse med typexemplar funnit att den frän Sverige anförda Mollia ro- stellata (Brid.) var rätt bestämd. Deremot var den i botani- ska trädgärden härstädes anträffade Orthotrichum microcar- po)i De N. endast en form af O. 2)umUum Sw. Hypnum na- paeum Limpr. hade äfvenledes pä flera ställen i Norge och Sverige upptäckts, men var ingeuting annat än en underart af Amblysteglum glaucum (Lam.) Vidare hade Oncophorus brevipes (Lindb.) befunnits vara endast en form af O. schisti Wahlenb. Hyp-ium rotundi/olium frän Öland äter kunde näppeligen vara annat än en form af H. murale Neck., afvi- kande frän typen genom ovanligt lös cellväf. Bland mossorna hade sammansatta sporer förut blifvit observerade endast hos slägtet Peiliä och af hr Lindberg äfven hos det uärstäende slägtet Noteroclada frän södra 253 halfklotet. I följd häraf ansäg sig föredragaren böra om- närana, att han lyckats finna sadana dessutom hos Lejeii- nea calcarea samt Povella platyphylla och j)latyphijlloides hos hvilka sistnäranda de visade sig bestä af omkriug 20 celler. Prof. Sailan meddelade, att den förut inom Finlands omräde i ett enda litet exemplar tagna SclerantJms perennis, hvilken blifvit funnen af prof. W. Nylander närä Viborg vid vägen som leder tili Monrepos redan är 1851, nien se- dermera af mänga botanister i saranaa trakt förgäfves blifvit eftersökt, hvarför man kunde antaga att dess förekomst var endast tillfällig, nu ändtligen blifvit äterfunnen af lektor Nervander, hvilken tagit den först pä bergsstigar i Monrepos skogen samt sedän observerat den pä ätskilliga ställen vid Viborg ställvis i stor ymnighet; och förmodade föredragaren att denna art kunde förekomma äfven annorstädes i värt land, ehuru den genom sin oansenlighet är svär att finna. Yidare fästade herr Saslan uppmärksamheten vid det förhällande, att enbuskarne härstädes under senaste vinter ofantligt lidit samt delvis diitt ut, hvilket enligt ingängna underrättelser jemväl värit fallet nastan öfver hela landet ätminstone ända tili Torneä trakten, sälunda att endast bu- skarne närmast invid hafsstranden blifvit skonade. Enligt herr Hults uppgift hade likväl i fräga varande buskar inom Lappland icke lidit nagon skada. Som orsak tili förödelsen ansäg herr Saelan den ytterst kalla ihällande nordliga bläst, som herrskade under värvintern. I sammanhang härraed om- nämnde herr Saslan, att enligt uppgift af Willkom i hans >Forstliche Flora > under vären 1871 enen uti Kurland, der den förekom i stor ymnighet, i följd af en ihällande iskall ostlig vind, lidit sä raycket, att flera buskar fuUkomligt gingo förlorade och knappast nagon enda blef fuUkomligt oberörd af frosten. Doc. Sahlberg erinrade om den mängd egendomliga ar- ter af skalbaggar, som förekomma i vara gamla och djupa granskogar, hvarest utan tvifvel ett större antal species, sora ännu icke äro kända frän Sverige eller andra delar af Europa, 254 blifvit funna, än pä nägra andra lokaler i södra och mellersta Finland, sarat förevisade tvenne för vetenskapen nya arter, hvilka hau nyligen upptäckt uti dylika skogar i det inre af landet. Den ena af dessa tillhörde slägtet Zilora af Melan- dryidernas familj och skiljde sig frän deu enda förut käuda europeiska arten af samma genus Z. fcrruginea Payk. genom en mera längsträckt kropp med starkare utstaende och spet- sigare bakhörn pä prothorax, hvars öfra sida dessutom var niycket finare och tätare punkterad. Arten, för hvilken fö- reslogs namnet Z. elongata, fanus i nägra exemplar den 14 sistlidne Augusti i Teisko kapell under barken af en torr granstam tillsammans med Pytho ahieticola J. Sahlb., hvilken för nägra är sedän upptäcktes i Ruovesi och nu här ater- fanns. Den andra arten tillhörde slägtet Agathidium och stod mycket närä A. senilmdum, frän hvilken den skiljde sig bland annat genom mörk antennklubba samt mycket kort och otydlig suturalstrimma pä täckvingarne, och hade af fö- redragaren blifvit benärand A. hicolor. Deu var hittills fun- nen under barken af barrträd i Ruovesi, Idensalmi och Yläne. Vidare förevisade herr Sahlberg en för vär fauna ny högst intressant art af heraipterslägtet Saida, hvilken sistlidne somraar blifvit funnen vid Svjätoinos pä norra kusten af Rysk-lappska halfön af herr Enwald. Denna insekt, sora i mänga afseenden var den utraärktaste och prydligaste i den skandinaviska norden förekommande art af slägtet, hade som- maren förut af föredragaren blifvit upptäckt pä högsta top- pen af Bätfjellet vid Saltdalen i Norge och nyligen beskrif- vits under namn af S. alpicola J. Sahlb. Mag. Mela lemnade nägra nya bidrag tili Finlands fisk- fauna. Salunda hade alen, om hvars förekommande i Sai- mas vattensystem mau ej förut bar haft nägon säker up])- gift, blifvit fängad i Kuhajärvi sjö i Sulkava af possessiona- ten Lindfors, i hvars samling förvarades eit exemplar, som vägt 2 sklp. Fi'än Hogland hade föredragaren uti en fisk- remiss erhällit nägra arter som förut icke värit kända deri- frän, nemligen Cyclopterns lumpiis, Acerina cermia, Gadus iHorrhua, Ahramis brama och A. vimha, Angvilla vulgaris 255 (enligt uppgift förekommande mindre sällsynt), Petromyzon Jiuviatilis (fängad pä 25 famnars djup) äfvensom Lucioperca sandra, den sistnämnda inlemnad tili samlingarne af herr Sievers. Tillika förevisades ett exemplar af den intressanta Liparis lineatus, livilken änyo anträffats i närheten af ön. Vidare förevisade hr Mela ett märkvärdigt exemplar af abboren fängadt i Kallavesi, hvilket utmärkte sig derige- nom, att öfra sidan var vackert blä och den nedra röd, hvilka färger voro osymmetriskt fördelade och skarpt begränsade pä hvardera sidan. Exemplaret, som förvarats i sprit, hade dock sä tili vida förändrat sig, att den bläa färgen öfvergätt tili svart och den röda tili hvit. Doc. Palmen framlade tili päseende en vacker samling af fogelägg frän norra Finland, särskildt frän Torneä, Kittilä och Muonioniska, hvilken blifvit förärad tili sällskapet af possessionaten Emil Hougberg. Samliugen innehöll 67 arter i 316 exemplar tili en stor del hela kullar samt flera säll- synta arter t. ex. af Strix lapponica, Strix nyctea, Chara- (Irius morinelliis, Phalaropiis hyperhorem, Lestris Bufforiii, Anthus cervinus, Emheriza lappo7iica m. fl. I sammanhang härmed omuämndes, att herr Hougberg ätagit sig att för en- skilda samlares räkning förskaffa fogelägg frän samma trakter samt tillhandahöll hugade reqvirenter prisförteckningar öfver de arter, hvaraf han för närvaraude hade i förlag. Herr G. Sundman förevisade figurerna tili andra häftet af hans arbete öfver finska foglarnes ägg, hvilket i det när- raaste var färdigt att lemna pressen. Stud. En\vald, som senaste sommar med understöd af sällskapet värit rest tili B-yska Lappmarken förevisade en af de intressantaste nykomlingar tili vär insektfauna, som han derunder lyckats förvärfva, nemligen den stora och vackra högnordiska humlan, Bomhiis hyperhoreus Schönh., hvaraf han fängat flera exemplar säväl hanar, som honor och arbe tare pä Castilleja pallida och Geranium sylvaticiim vid Svjätoinos pä Murmanska kusten. Stud. Petander anraälde tvenne intressantare för norra Savolaks nya fanerogamer, som han funnit i närheten af 256 Kuopio, neraligen Primula veris, hvilken förekom miudre sparsarat omkring landtbruksskolan, och Linum catharticiiin , samt förevisade dessa jemte ett missbildadt exeraplai* af Cypri- pedium calceolus, hvari af tveiine bloramor pa samina stjelk den ena hade kronan förkrympt och tili färgeu hvit. Herr G. Sundman meddelade, att han de sista dagarne af November pä Sumparen i uärheten af staden sett Rödhake- sängaren tillsammans med mesar uti en buskig skog, hvar- jemte i är samtidigt visat sig Sidensvansar i grannskapet. Den 4 December 1880. Mag. Mela höU ett föredrag om i Finland förekommande forraer af grasiskor, dervid förevisande ett antal i finska sam- lingen förvarade exemplar af dessa foglar. Redan länge hade man nemligen ansett Linnes Fringilla linaria för en kollek- tiv art, som af flera nyare författare betraktas säsom ett slägte för sig: Linaria Vieillot. I Cabanis' Journal fiir Ornitho- logie, April häftena 1879 och 1880 hade nu senast E. F. von Homeyer afskiljt icke mindre än sju olika former af detta slägte, och af dessa torde 5 tillhöra Finlauds Fauna. Efter näbbens form kunde dessa indelas i 3 grupper. Tili den första gruppen, hvilken hade näbben mycket kort, nemligen 6 ^/2 m. ra. läng, och lika hög vid roten, sä att den sedd frän sidan likuade en liksidig triangel, hörde endast (1.) Linaria sibirica Severzov, hvilken hittills orätt blifvit kallad L. exiUpes Coues, ett namn, som egentligen bör tilldelas en nordamerikansk fogel. Denna form, som utom genom näbbens byggnad utmärkte sig genom sin hvita na- stan alldeles ofläckade öfvergump, förvarades i finska samlin- gen i ett exemplar, som blifvit medfördt frän Muonioniska af 1867 ärs expedition. Tili den andra gruppen, som hade näbben nägot mera utdragen, 7 V2"~8 i^i- ^- läng och 6 V2 i^- ^- ^^ög, hörde tvenne former: (2). L. rufescens Vieillot, hvilken utmärkte sig derigenom, att öfvergumpen alltid var röd äfven hos ho- nan och ungarne om hösten och hos hannen om vären kar- raosinröd. Af denna form egde vara samlingar för närvä- 257 rande intet exemplav, meu det var ganska troligt att deu borde förekomma inom vart orarade. Den andra hithöraude forraeii (3) L. alnorum Brehm, sora utmärkte sig genom att öfvergumpen hos houau ocli uugarne sarat äfven hos hänen ora hösteu var nastan hvit med mörka fläckar och endast om vären hos hänen Ijust rosenvöd, var deremot deu all- raännast förekommande grasiska äfven i vart land. Tili deu tvedje gruppen, som utmärkte sig genom längt utdragen näbb, 9JV2 — H ™- "i-» hörde äfveuledes tvenne i vart land förekommande former. Af deu ena (4) L. Hol- boelli Brehm, som hade den svarta lläcken under hakan liteu, 4 — 6 ^/2 m. m. läng, funnos i finska samlingen exemplar fräu Ivauttua och Helsingfors, deu andra (5) L. bruiuiescens Homeyer, med den svarta hakfläckeu stor, omkr. 11 m. m. läng, var uti uämnda saraling representerad af ett exemplar frän Helsingfors-trakten. Augäende huruvida dessa forraer borde betraktas säsom skilda species, lokala racer eller blott säsom varieteter vore författarne ännu af olika mening och ansäg föredragaren det vara af stor vigt för frägans lösning, att dessa foglar äfven hos oss skulle iakttagas och insamlas i skilda delar af landet, da de ofta pä flyttniug frän och tili norden uppehälla sig i stora flockar i södra och mellersta Finland, äfvensom pä de- ras häckplatser. Doc. Palmen förevisade nägra sällsynta fogelägg, hvilka blifvit öfversända tili päseende af kronofogden K. Levison och hvilka voro för var fauna af ganska stort iutresse, eme- dan de lemnade tillförlitliga bevis för nägra fogelarters häck- platser i vart land och hvarom förut saknats speciella upp- gifter, nemligen Strix liturata frän Halikko, fuuuet den 4 Maj 1865, Strix aluco frän Ruusala, funnet den 15 Maj 1878 samt Fulica a f ra och Gallinula chlorojnis frän Sagu. Prof. Sffilan förevisade hybrider emellau Salix phylici- folia och S. nigricans, hvilka hau funnit säväl i trakten af Helsingfors, sora vid Villmanstrand och hvilka i afseende ä »iua karaktärer stodo midt emellau dessa arter, i det de öf- verensstämde tili bladeu med den ena raeu tili frukten med 17 258 den andra, efter ali sannolikhet beroende af hvilkendera arten var moderplantan. Mag. V. Brothei'us meddelade, att han nnder en exkuv- sion i Vasa skärgärd föriiden somraar observerat ä Fridskär holme en mossa, som syntes förtjena särskildt omnämnande, neml. Hypnum miciuatum /S orthothecioides Lindb., hvilken företer ett fran hufvudformen i hög grad afvikande utseende. Den upptäcktes först pä Spetsbergen och bildar enligt Berg- gren mossvegetationen pä klippiga stränder, företrädesvis i närheten af fogelfjell, emedan den bäst synes trifvas pä ett af animaliska äranen bildadt underlag. Den hade senare äf- ven blifvit funnen pä Grönland, i Vest-finmarken och pä Lappska halfön, säledes inom den arktiska zonen. Förekom- sten pä Fridskär var sä raycket niera anmärkningsvärd, som denna form ansetts framkallad af de kalla och för bläst ut- satta samt med riklig tillgäng pä animaliska näringsämnen försedda lokalerna i höga norden och icke ansetts kunna upp- träda under andra förhällanden. Doc. Sahlberg förevisade trenne för vär och tillika Eu- ropas fauna nya skalbaggar af Carnivoras grupp, hvilka af stud. Enwald senaste sommar blifvit funna i östra och norra delen af ryskä Lappraarken. En af dessa, Feronia infima Mäki., hvaraf en mängd exemplar medfördes frän skilda loka- ler, var förut funnen talrik vid nedra Jenisej och ansägs särskildt intressant, emedan den jemte tvenne af föredragaren beskrifua arter frän vara Lappmarker utgjorde de enda eu- ropeiska representanterna af subgenus Pseudocryobhis Motsch., hvilket pä senare tider befunnits förekomma i stor mängd i arktiska Sibirien och särskildt längs hela Ishafvets sibiriska kust gcnom art- och individrikedom spelar en synnerligen vigtig rol i insektfaunan. Den andra, HaUplus sibiricus Motsch., hvilken förut äfvenledes var känd frän norra Sibi- rien, fanns i ett mindre antal exemplar i närheten af Jo- konga pä Murmanska kusten. Den tredje var deremot en ny art af slägtet Bradycellus, stäende närä Br. Deutschil Sahlb., men väl skild genom mindre storlek, mörkare färg samt derigenom att mellanrummen mellan täckvingarnes strim- 259 inor voro hvälfda. Denna art, för hvilken föreslogs namnet Br. Emcaldi efter dess upptäckare, hade i trenne exemplar blifvit funnen vid Ponoj. Stud. A. von Bonsdorff förevisade ett exemplar af deu Stora och vaekra skalbaggen Mordella perlata Sulz., hvilken han senaste sommar funnit i Parikkala socken och inlemnat tili finska samlingen. Denna art, som var främmande för den skandinaviska halfön, hade dock redan förut blifvit fun- nen i Karelen, der den först upptäcktes vid Kavantholra närä Viborg af grefve Mannerheim, men saknades ännu i finska samlingen. Stud. Hj. Schulman redogjorde för sinä ornitologiska exkursioner i Östra Karelen under senaste sommar och skil- drade de af honom besökta trakternas natur särskildt hvad fogelfaunan angär samt förevisade en mängd foglar, som han derifrän medfört. Säsom särskildt anmärkningsvärdt om- nämnde föredragaren bland annat, att han pä flere ställen i Korpiselkä och Suojärvi socknar isynnerhet i den sterila och vattensjuka trakt som bildar vattenskilnaden mellan Suo- järvis och Ilomants vattendrag funnit sidensvansen häckande och dervid observerat, att den icke nedslagit sig i djupa sko- gar utan alltid vid stränder af nägon sjö helst ute pä uddar. Äfven Änser segetum fanns flerstädes häckande i Ilomants, Korpiselkä och Suojärvi sydligast vid Vuotjärvi i Korpi- selkä. Likaledes häckade Ctjgnus musicus, ehuru sparsam- mare, i Korpiselkä och Suojärvi äfvensom i Lindjärvi inom ryskä Karelen, fran hvilka tvenne sistnämnda orter -dg^ med- fördes. Falco vespertinus hade under resan observerats vid Ylisenjärvi, vid Kaitajärvi samt en liten sjö i närheten af Kuikkaniemi i Suojärvi äfvensom i Veskelys och Tuloma- järvi socknar i ryskä Karelen. Den pä senaste möte uti bref frän baron E. Hisin- ger omnämnda hvita skatan, som blifvit förärad tili finska samlingen, förevisades nu och befanns hafva den hvita fär- gen sä öfvervägande att endast nägra af vingpennorna voro bredt svartkantade och de tvenne midtersta stjertpennorua 260 tili större delen af samma färg med violett anshykniug, samt frararyggens fjäderkanter rökbruna. Den 5 Februari 1881. Prof. Sselan omnämnde, att hau af stationsinspektorn Niklander pä begäran erhallit intressanta uppgifter pä viu- terns 1879 — 1880 inverkan pä atskilliga arter Coniferer, hvilka han odlat pä fritt laud pä Myllysaari iuvid Viborg. Da denua barrträdsplantering torde vara den största i sitt slag uti landet, skuUe en utförligare redogörelse häröfver införa> i sällskapets i\[eddelauden säsom ett vigtigt bidrag tili käi; nedomen om de skilda barrträdens härdighet uti värt kiimat. Bland de meddelade uppgifterua franiliullos nägra säsom sär- skildt aumärkningsvärda och oväntade, t. ex. att ThuJojJsis dolahrata under denna vinter stod sig väl, att ett fätal exem- plar äfven af Ciipressus Laivsoni blifvit fullkomligt oskadade samt framför alit, att af SaHshurya adiantifolla äfven de största exemplaren, som voro 10 — 11 fot höga och stätt utan betäckning flera vintrar, voro alldeles oskadade, da deremot enbusken äfven här led mycket svärt och de flesta exemplav af Taxus haccata gingo ut samt Ähies excelsa och Larij europaea ledo större eller mindre skada. Herr E. Hougberg förevisade -ä^g af nägra aumärk- ningsvärdare fogelarter frän Kittilä, Muonioniska och Rova- niemi, tili hvilka han ock hade antecknat nogare fyndorter och data. Bland andra framvisades ett ovanligt litet ö.g^ af Strix hrachyotus frän Muonioniska samt ett säkert ä^^ af Lagopus aljnna funnet inom fjellregionen i samma sockeu o. s. v. Doc. Palmen uppläste ett af honom uppgjordt förslag tili en planmässig anordning af landets ornitologiska under- sökning, deri han fiirordade en nogare indeluing af lokalerna och särskilda iakttagelser deröfver, hvilka fogelarter pä hvar och en af dessa uppehälla sig under häcktiden och hvilka vistas der under flyttfärderna o. s. v. samt utlofvade en ut- förligare uppsats i frägan tili det under tryckning varande häftet af sällskapets »Meddelanden». 261 Doc. Sahlberg förevisade och anraälde uägra för vär fauna 115'a skalbaggar. Af största intresse bland dem var en ■Scydmaenid, som utgjorde ett nytt species af slägtet Neu- raphes och utmärkte sig genom en uppstäende spetsig knöl pä hjessan, en karakter som dock troligen tillkom endast hänen. Arten, för hvilken föreslogs benämningen N. coro- natus, var fuunen af föredragaren i barrskogar i Ruovesi och Idensalmi. Uti ryskä Lappmarken hade herr Enwald under senaste sommar upptäckt fyra för faunan ny a Staphylinider : Stenus incaniis Er., St. sibiricus J. Sahib., Atheta frigida J. Sahlb. och Mniusa incrassata Rey, af hvilka de tre före- gäende voro förut kända frän arktiska Sibirien och den sista frän par ställen i Sverige sanat frän mellersta Europas bergs- trakter. En insekt af stort intresse för uordens fauna var äfveu den stora och utmärkta dykareu Cyhister virens Mull., hvaraf det förevisade exeraplaret, som inlemnats tili finska samlingen af herr A. v. Bonsdorff, enligt uppgift var taget af stud. A. V. Collan antingen i Nykyrka socken pä Karel- ska näset eller ock i lugermanland. Arten, som var allmän i mellersta Europa, hade nemligen icke veterligen blifvit äter- funnen i norra Europa sedän dess De Geer funnit den i södra Sverige. Afven förevisades ett exemplar af den säll- synta Carabus Menetriesi Fisch., hvilken nyligen blifvit fun- nen vid Svir af forstmästar A. Giinther och öfverlemnad tili finska samlingen, der den förut saknades. Slutligen före- visade herr Sahlberg en för landets fauna ny dagfjäril Me- Utaea dictynna Esp., hvilken han för nägra är sedän funnit pä en skogsäng vid Kolva i Yläne och hvars bestäraniug blifvit konstaterad af d:r J. M. J. af Tengström. Säsom ett anmärkningsvärdt botaniskt fynd omnämdes att forstmästar A. Giinther, enligt underrättelse i ett enskildt bref, under sistlidne sommar i trakten af Svir funnit den sällsynta Calypso borealis. Den 5 Mars 1881. Prof. Saelan förevisade talrika exemplar säväl i blom som med frukter af Nymphcea candida Caspary, hvilka pä 262 hans uppmaning blifvit insamlade i uägra träsk i Nurmis at doktor J. Collan, enligt hvilkens uppgift arten t5'^cktes före- komma flerstädes i trakten, ställvis växande tillsammaus nied Ntfmphcea alba. Föredragaren framhöU härvid äter de ka- raktärer, hvilka lättast skilja denna art frän N. alba, samt uppmauade i sammanhang härmed vara botanister, att vid insamlingen af Nyraphaea-former äfveu taga häusyn tili fruk- terna och bevara dem, antingen torkade eller helst inlagda i sprit. Mag. Mela meddelade, att lian vid studiet af de finska fiskarnes geografiska utbredning utom värt omräde funnit, att hr E. Bergroth uti en uppsats införd i Ofversigt af Finska Vetenskaps-Societetens förhandlingar XXII under titel at y>Anmärkningar om fiskfaiman i nedra Irtisch och Ob söker gendrifva professor Peters' uppgift (Monatsb. d. Akad. d. Wissensch. zu Berlin 1877 p. 738), att blaud de fiskar, som dr Finsch och hans följeslagare hemfört frän Obdorsk i vestra Sibirien, äfven finnas exemplar af Sqvalius (jrislagine L, under förmodan, att en förvexling lued Sqv. cephalus egt rum, eniedan herr Bergroth sjelf under siu resa i denna trakt trott sig finna endast sistnämnda art. I sin asigt, att likväl icke prof. Peters utan hr Bergroth sjelf misstagit sig, hade hr Mela blifvit förstärkt saväl genom uppgifter i nyare arbeteu af Sabanejew och Kessler, som derigenom att ha n uti deu fisksamling, som herr Sundman medförde senaste sommar frän floden Ob, funnit tvenne exemplar af Sqv. (jrislagine men intet af Sqv. cephalus. Exemplaren, hvilka förevisades, öfverensstämde nemligen säväl i afseende ä anal- fenans form som fjällens antal fullkomligt med den förra af dessa arter, men voro väl skilda fräu den senare. Den 2 April 1881. Prof. Lindberg höll ett föredrag om Grramineeruas in- florescens, dervid uttalande den äsigt, att nämnda växters blomställning icke vore att betraktas sSsom centripetal utan säsom en skiftevis ensidig knipp)a, för hvilken dock mäste bibehällas den af alla folk antagna ursprungliga termen: aj: 263 (spica eller bostryx). Deremot ansäg talareu, att det s. k. (centripetala) axet, sädant det förekomnier hos t. ex. Plan- tayo, Muscari och Triglochin, mäste erhälla ny benämuing och föreslog hau härför hlomstäny (pertica). Hvad tolkuin- gen af axf jällen angär förklarade talaren sig betrakta skärm- fjällen säsom skärm tillhörande hela smäaxet (axskärm), blomfjällen äter säsom blommaus euskilda skärm (blomskärm) och kalkfjällen säsom blomhylleblad (kalkblad). Särskildt det yttre blomskärmet vore ett förvandladt blad pä sä sätt, att basilardeleu deraf nedauom borstet vore bladslidau, deu öfre ofta tväklufna äter detsamma som snärp och borstet den me- tamorfoserade bladskifvan. Ett bevis för riktigheten af deuna tolkning var ett monströst exemplar ^d Alopecurus 'p^'ct'tensis, som förevisades och hvilket föredragarens son Harald funnit inom botaniska trädgärden härstädes. Detta exemplar ut- märkte sig nemligeu genom att det yttre blomskärmet för- vandlats tili ett vanligt blad med slida, snärp och skifva, hvilken skifvas öfre del dock alit mer öfvergick tili ett nor- malt borst. Vidare meddelade herr Lindberg resultaten af sinä se- naste imdersökningar beträffande nordiska mossor. För att närmare studera den intressanta Micciocarpus nafans hade föredragaren auställt ätskilliga odlingsförsök med flytande och sterila exemplar deraf, hvilka han medfört lefvande fran Stockholm, hvarest den blifvit upptäckt af lektor Thedenius. Dervid hade han bland annat tili sin öfverraskniug funnit, att da denna mossa odlades pä fuktig jord, densamma helt och hället förändrade utseende. De länga, nedhängande, jemnbreda och sägade purpurfärgade fjällen, hvilka utmär- ka den flytande formen. hade nemligen ersatts af ytterst korta och smä halfmänformiga ofärgade dylika och hela väx- ten hade antagit habitus närmast af en gigantisk R. glauca. Sälunda hade en form uppstätt, hvilken helt och hället öf- verensstämde med deu säsom en vidt skild art uppfattade Riccia lutescens Schwein. fran Nordamerika, säsom de före- visade exemplareu utvisade. Följande för deu Skandinaviska floran nya arter an- 264 miildes: Riccia suhinennis n. sp., hvilken föredragaren 1877 fuunit i Lojo; den utmärkte sig bland sinä närmaste sara- slägtingar (U. ciliata m. fl.) genom rent grönt färg sarat ofvan convex bäl, hvilken endast mot spetsen var färad och försedd med i^ och mycket korta, stundom inga borst; Pohlia crassinervis n. sp., hvaraf herr Lindberg medfört endast ste- rila hon-exemplar frän fjäUregionen pä Tjidtjakk i Piteä Lapp- mark, men hvilken genom sin ovanligt grofva bladnerv och ytterst smä och korta celler utmärkte sig tili den grad bland sinä samslägtingar, att föredragaren ej tvekade att beskrifva den säsom ett nytt species oaktadt frukten ännu ej var känd ; Astrophyllum curvatidum Lindb., funnen af prof. Holragren i Luleä Lappmark och redan förut omtalad af föredragaren (i Musci Scand, sid. 14 obs. 42) säsom en särskild forra, ehuru med nagon tvekau; Hypnum terrestre Lindb., funnen i botaniska trädgärden i ringa mäugd, hade numera befunnits vara en särdeles utmärkt art, sora i flera afseenden bildade en öfvergäng emellan Brachytheciimi^ Rhynchosteyium och Eurrhynchmm; Hypnum (Ainhlysteyium) Goulardi Schimp. beskrifven i seuare upplagau af Synopsis muscorum europ. frän Pyreneerna hade blifvit funnen pä Dovre vid källorna af Sprenbäckeu 1879 af doc. Sahlberg, och slutligen hade de af AVulfsberg frän Norge anförda Campylopns micans Wulfsb. och Glypliomitriu7n Daviesii (Dicks.) Brid., hvaraf föredragaren värit i tillfälle att undersöka förträffliga exem- plar, befunnits rätt bestämda. Ä audra sidan hade herr Lindberg värit nödgad, att frän den skandinaviska mossflorau utmönstra nägra species, sora af andra författare dit blifvit iuförda. Säluuda hade den frän Norge af Wulfsberg uppgifna y>Lesquereuxia striata inflorescentia monoica» enligt af professsor Blytt raeddelade originalexemplar befunnits vara Hypnum viride Lam. jemte inblandade strän af en Leskeä, troligen L. patens Lindb., men af den senare för litet för säker bestämning. Bartramia suhdata Bryol. Eur., auförd af Wichura frän Luleä Lapp- mark, var endast en forra af B. ithyphylla Brid. Dicranella stricta Schimp., medförd af samme forskare äfvenledes frän 265 Luleä Lappmark, hade befunnits vara ingen Dicranella utan en nastan rakbladig form af Dicranum Starkei WIVI. Slut- ligen vore Leptotrichum arcticum Schimp., tagen af prof. Lo- rentz vid Sognefjorden i Norge, eudast en nordlig och derför mindre typisk form af Ditrichiim homomallum (Hedw.) Hamp. och Orthotrichum aetnense De N. frän Norge iutet annat än en form af den mycket varierande Dofcadlon rupestre Schleich. Tili slut meddelade föredragaren, att den uti senaste upplagor af Hartmans flora under beuäraningen Badula Lindenher- giana Gottsche upptagna arten enligt af uamngifvaren sjelf nyligeu i bref lemnad rättelse bör heta R. Lindbergii Gott- sche, oni hvilken rättelses offentliggörande dr Gottsche ut- tryckligen anhällit. Doc. Palmen förevisade tveune ovanligt teckuade 0,^^ af vakteln tagna pä Karlö utanför Uleäträsk i Augiisti mä- nad af eleven Sandman äfvensom en hona af Strlx aluco skjuten vid Myrans gärd i Sjundeä den 5 Mars 1881 och förärad tili finska fogelsamlingen af förvaltaren E. Nyberg. Kand. Bergroth förevisade de fiskar herr Mela pä fö- regäende möte framvisat under namnet Sqvalius grislayine och gjorde nägra kommentarier tili herr Melas tolkning af arten, dervid främst iippvisande, hurusom nosens byggnad, näsborrarnes läge och ryggfenans längd i förhällande tili anal- fenans hos de förevisade exemplaren stodo i strid med hvad förhällandet är hos Sqv. grislagine, men deremot öfverens- stämde med Sqv. cephalus. Vidare var pannaus bredd emel- lan ögonen jemförd med ögats diameter hos de i fräga va- rande exemplaren betydligt större än hos Sqd. grislagine men öfverensstämmande med förhällandet hos Sqv. cephalus, en öfverensstämmelse, som hr Bergroth funnit ännu tydligare utpräglad hos nägra af honom vid Ob uppmätta exemplar. Hvad slutligen kroppsformen beträffade, sä voro exemplaren äfven i afseende ä denna i betydlig män afvikande frän Sqv. grislagine; och ansäg föredragaren att desamma under sä- dana förhällanden icke kunde föras tili sistnämnda art. 266 Arsmötet den 13 Maj 1881. Arsberättelse afgifven af ordförandeu, prof. Lindberg: »Ehuru under detta sista är sällskapet blott utgifvit ett enda (det 5:te) häftet af sinä Meddelanden, innehällaude upp- satser af hrr Lindberg, Karsten, Brenner, Leopold, Fr. Hell- ström, B-euter och Sailan, har dock blott säilän förut rädt derinom sä stor lifaktighet ocli produktion, som under loppet af sagda är. Ty ej mindre än 3 n3-a häften äro dessutom mer eller mindre färdiga att lemna presseu; senast böra de vara afslutade uäst instundande September. Atskilliga af- handliugar liafva anmälts tili införaude i sagda serie af vara publikationer, nemligen af hr C. Brander: Änteckningar om fogelarter, ohserverade i Parkano socken; af hr O. Brusin: Änteckningar om Tavastehustraktens foglar ; af hr Hj. Hjelt: Änteckningar frän en hotanisk resa i Karelen sonimaren 1876; af hr B. Hult: Försök tili analijtisk behandling af Finlands vextformationer ; af hr P. A. Karsten: Sginbolce ad Mycologiam fennicam VIII och Conspectus Hydnearum fennicarum systemate novo dispos itariini; af hr S. O. Lind- berg; De Cryphccis europceis; af hr A. Palmen: Finska Trichoptera bestänida af B. Mc Lachlan, hvarjemte den- samme f()r införaude i Meddelandena utlofvat ett af houoni utarbetadt förslag tili planmessig undersökning af landets or- nitologiska förhällanden ; af hr J. Sahlberg: Enumeratio Hemipterorum Gyninoceratorum Fennice; samt slutligen af hr Edv. AVainio: Adjumenta ad Licheiiographiam Lapponioe fenniccu et Fennice horealis, af hvilka uppsatser större delen redan är tryckt. Dereraot har icke en enda afhaudling in- flutit för sällskapets Acta. De mäuatliga sammankomsterna hafva icke värit talri- kare besökta än förut, men väl föredragen derunder värit flere och af flere ledamöter, uämligen af hrr Bergroth, A von Bousdorff, V. Brotherus, Elfving, Enwald, Hougberg, Hult, Lindberg, Mela, Nordenskiöld, Palm(?n, Petander, Sailan, Sahlberg, Hj. Schulman och Wainio. Afven under innevarande är har baron E. Hisinger pä 267 Brödtorp behagat tili sällskapet öfverlemna en summa af 300 mark tili förstärkning af det under fjoläret af honom lem- nade resebidrag (stort 200 mark) för uudersökuing i zoolo- giskt och botaniskt liuuseende af Kimito, Korpo m. fl. au- gränsande skärgärdar, särskildt beträffande hafsalger och rygg- radslösa djur. Men da hittills ej nägou ausökan om erliäl- lande af detta frikostiga uuderstöd iuflutit, bar sällskapet i likhet med föregäende är sett sig ur stäud att utdela det- saiiima. Sagda trakter äro dock S3'nnerligeu lofvande och förut knappt och delvis alls icke geuomforskade, hvarför det vore af stor vigt att lära kauna deras säväl faunistiska som floristiska egenheter. Deremot bar sällskapet baft nöjet att för nu instundande sommar gifva resestipeudier at följande unge zoologer, nemligeu at herr R. Enwald 300 mai-k för en entomologisk forskningsresa tili omgifningarne af Höytiäi- nen och bergstrakten vester om Pielisjärvi särskildt för stu- dium af Coleoptera och Hemiptera; 250 mark at hr A. von Bonsdorff, hvilken förklarat sig hugad att företaga en längre utflygt tili nordöstra Ladoga, företrädesvis Impilaks och Sal- mis sockuar, samt derunder använda Maj mänad för ornito- logiska iakttagelser och insamlingar, framför alit pä den, en- ligt uppgift, af flyttfoglar sä talrikt besökta ön Mantsinsaari, samt under öfriga delen af sommaren syssla med entomolo- giska, isynnerhet coleopterologiska undersökningar ; 150 mark tili hr Bj. "NVasastjerna för anställande af entomologiska ob- servationer och insamlingar i södra Tavastland, hufvudsakli- gen inom Hausjärvi socken; samt slutligen 150 mark at hr F. E. Hellström, som anmält sin afsigt vara, att under den kommande sommaren företaga exkursionsresor i södra Oster- botten med särskild uppgift att granska fjärilfaunan säväl i landskapets inre delar i närheten af Suomenselkä, som inom mellersta Österbottens skärgärd. I följd häraf hade sällskapet utgifvit för sagda äudamäl en sammanlagd summa af 850 mark. Da nu sällskapet trädt i ett ärligen växande utbyte af skrifter med utländska vetenskapliga samfund, har boksamlin- gen tilltagit tili den grad, att nödvändigheten af ett särskildt 268 reglemente för utluning af bibliotekets innehall gjort sig alit mer kännbar. Det härför af bibliotekarien uppgjorda förslag öfverlemnades tili granskning af en koraite, saramansatt af sagde furtroendeman, ordföranden och viceordföranden, m en hafva koraiterade ännu ej hunnit fullgöra detta sitt uppdrag. De utländske raedlemmarues antal bar blifvit uuder ärets lopp ökadt genora inkallande af professor J. C. Scbiödte i Kjöbenbavn, doktor R. Braithwaite i London och docenteu A. Lundström i Upsala. Deremot har sällskapet att beklaga förlusteu af trenue af sinä mest framstäende ledamöter, hvilka alla gjort sig ett namn inom den botaniska vetenskapen. Främst af dem mä- ste nämnas professor Wilh. Philip Schimper i Strassburg, den utmärktaste bryolog, som samtiden haft att uppvisa. Jemte Bruch och Giimbel utgifvare af det epokgörande prakt- verket Bryologia europcea, ett verk, sora inom öfriga natur- vetenskapliga braucher eger blott fä sinä likar och af intet annat är öfverträffadt, hvarken angäende textens vetenskapliga fulläudning och fullständighet eller taflornas elegaus och nog- grannhet, var Schimper en af de raest begäfvade och häugifue forskare, som nägonsin egnat sitt lif at mossornas studium. Hau hade visserligen i Bridel sin förebild, men öfverträffade denue i blick och uppfattuing af sagde växters inbördes frändskap och morfologiska egenheter. Den svagaste punkteu i hans talrika arbeten, ty utom Bryologia europ(ea utgaf hau blaud annat kardinalverket i> Synopsis muscorum europ(eornm-s>, hvars förra upplaga isynnerhet var utmärkt och i hög grad drifvit den europeiska bryologien framät, är likväl den bri- stande litteraturkännedomeu, som deri alltför ofta faller i ögo- nen. Men sysselsatt som Schimper var äfven inom zoologin och den geologiska botauiken, inom hvilken vetenskap äfveu hau eröfrat sig ett odödligt minne, kunde hau ej finua tid för alit. — En annan mossforskare, som särskildt inom Skau- dinavien gagnat mycket genom hängifvenhet för sitt ämne, sinä talrika resor och mänga lokalfloror, var lektor J. E. Zetterstedt i Jönköping. Hau har efterlemuat ett namu, i hög grad aktadt af medbröder och lärjungar, af hvilka hau 269 förstod göra sig suart sagdt afgudad. — I Fredrik Nylander, tili sist professor ocli stadsläkare i Uleäborg, har den inhem- ska örtkunskapen förlorat en af sinä mest begafvade idkare. Tv i sinä yngre dagar hade Nylander med stor häuförelse och ifver kastat sig pä botanikens vida fält och genom sinä vidsträckta resor, särskildt tili den da ännu nastan okända Rysk-lappska halfön ocli genom skarpsinnig bearbetning af nägra s vara växtgrupper inlagt ovärderliga förtjenster om kännedomen af Finlands flora. Äfven senare, da han ute- slutande egnade sig at läkarekallet, sä rikt pä mödor och an- svar, bibehöll han ett lefvande intresse för naturalhistorien, hvarom vittnar hans redobogenhet att vid behof hjelpa unga naturforskare och Societas pro Fauna et Flora fennica». — Arsberättelse afgifven af intendenten för de zoologiska samlingarne doc. Palmen: »Sedän förlidet ärsmöte hafva de finska zoologiska sam- lingarne undergätt följande förändringar: Bland vertebraterna har väl intet exemplar tillkommit af nägon för samlingen ny art, men väl klorna af en sadan fogelart, nemligen Aqvila luevia funna i Solf socken närä Vasa samt insända af justitierädmannen Kr. Svanljung. Utaf en annan fogelart, Fringilla Linaria, har magister A. Mela bland musei förräd urskilt 4 särskilda former. Aggsamlingen har genom stud. E. Hougberg förökats med en ganska vär- defull gäfva, utom en mängd sällsynta arter, omfattande tvenne för samlingen nya. Icke mindre än 213 exx. foglar hafva under äret tillkommit säsom ett godt tillskott tili den afsedda samlingen af jemförelsematerial; och pä fogelsamlin- gens numrering samt förtecknande har stud. N. Sundman nedlagt mycken möda. Af öfriga djur är det efter vanligheten insektsamlin- garne som förökats, nemligen Coleoptera med 48, Hemiptera med 9 och Lepidoptera med 3 nya arter; förtjensten häraf tillkommer i främsta rummet docenten J. Sahlberg, hvilken derjemte under vären helt och hället omställt Hemiptersam- lingen, hvarigenom utrvmme beredts för ett stort antal exem- 270 plar, som hittills ioke kunnat i samlingen inställas. Hemi- ptersamlingen är säledes för närvarande den bäst ordnade af de inheraska insektsamlingarne och orafattar 643 arter, deraf 385 Heteroptera och 258 Horaoptera. Mähända är det här pä sin plats att uämna ännu nagra framstäende bidrag tili finska insektsamlingame, hvilkas an- millning hittills blifvit uppskjuten pä grund af svärigheten att om dera meddela närmare uppgifter. Genom aftal med prof. AV. Nylander i Paris har universitetet redau iör nägot är sedän emottagit hans insektsamlingar, omfattande rika och vigtiga materialier tili kännedom om nastan alla insektord- ningars utbredning i landet. Vidare hafva sedän nägra är tillbaka uti linska museet funnits deponerade insektsamlingar af olika ordningar tillhöriga museikonservatorn mag. F. W. AVold- stedt i Petersburg samt mag. H. Ingelius uti Abo, tili stör- sta delen frän sydligare delar af landet. Dessa samlingar hafva egarene nu välvilligt öfverlätit ät universitetets finska museum. Det behöfver alls icke päpekas, att finska insekt- samlingame, när dessa tre samlingar blifvit med dem inför- lifvade, i väsendtligt högre grad skola motsvara, hvad man af värt inhemska museum kan begära; ty det är just genora ständigt tillvaratagande af sädana enskilda samlingar, hvilka eljest skuUe gä förlorade, som man kan pä ett ställe erbjuda forskarene det rikaste material tili bearbetning. För de mest välkomna eller rikaste gäfvorna stä sam- lingarne i tacksamhetsskuld hos hrr docent J. Sahlberg, studd. E. Hougberg, Bj. VVasastjerna, R. Enwald, A. v. Bonsdorff", M. \Valleen, Hj. Schulman, N. Sundman, justitierädman Kr. Svanljung, kandidat F. E. Hellström, d:r J. M. J. af Teng- ström, veterinärläkaren L. Fabritius, forstmästaren A. Giin- ther, förvaltaren E. Nyberg samt bruksbokhällaren Linde- qvist; särskilda gäfvor af intresse hafva derjemte inlemnats af hrr frih. G. A. Gripenberg, mag. A. Boden, stud. Stenroth och A. TVasenius, forstmästaren C. Brander, häradshöfdingen Th. Kolström, ingeniörerne K. G. Ekebom och G. Bergroth, possessionaterne E. Larsson, Ph. Lindfors och Meller, herrar G. Sundman och Castren, lyceisterne Tallgren, Bj. Lindberg, 271 Sandman och Tiljander, preparatorn P. Meriläinen, vakt- mästareu Forsell och intendenten». Arsberättelse afgifven af botaniske intendenten doc. Fr. Elfving : »Med afseende ä de botaniska samlingarnes tillväxt bar det förflutna äret värit ogynsaramare än nägot under senaste decennium, närmast tili följd deraf, att sällskapets exkurren- ter frän senaste sommar ännu icke slutfört granskningen af sinä saralingar. De inlemnade bidragen utgöras af 715 kärl- växter, 126 mossor, 6 lafvar, 1 alg. 21 svampar samt 72 numror tili den karpologiska samlingen. Den enda växt- grupp, som blifvit förökad med nya arter, är svamparne. För de tairikaste bidragen bar sällskapet att tacka herr professorn Th. Sselan (kärlväxter frän Savolaks) sarat student R. Enwald (kärlväxter frän Savolaks och ryskä Lappmarken). jVIindre orafattande föräringar hafva gjorts af friberre E. Bi- singer, doktorerne P. A. Karsten och F. Elfving, lektorerne V. F. Brotherus, J. E. Furubjelm och K. J. W. Unonius, magistrarne O. Collin, J. V. Johnsson, O. Kiblman och O. "VVallenius, forstmästar A. Giinther, studenterne W. Blom, R. Boldt, H. Hollmen, E. Hougberg, A. H. Petander sarat lyceisterne Boije, Erikson, Granberg, Tallgren, Tammelander och (3brnberg». Af bibliotekarien hr Bergroths redogörelse för bibliote- kets tillväxt, hvilken derefter upplästes, framgick att detta under äret ökats med 234 volyraer, hvaraf 40 belöpa sig pä vetenskapliga tidskrifter af blandadt innehäll, 145 pä natur- vetenskaper i allraänhet, 20 pä botanik, 23 pä zoologi, 6 pä öfriga vetenskaper. För dessa gäfvor stannade sällskapet tili största delen i tacksarahetsskuld hos de vetenskapliga samfund med hvilka sällskapet underhäller skriftutbyte och hvilka under äret ökats med följande 14 : Entomologiska före- ningen i Stockholm, Museum i Tromsö, Naturwissenschaft- licher Verein in Hamburg, Verein fiir Naturwissenchaft zu Braunschweig, Akademischer naturwissenschaftlicher Verein in Graz, Naturforschende Gesellschaft in Bern, Nederlandsche dierkundige Vereeniging te Leiden, Socictc hollandaise des 272 Sciences ä Harlem, Societe Linneenne de Lyou, Societö d'etu- des des sciences naturelles ä Beziers, Societä Toscana di scienze naturali in Pisa, Natural History Society of New- castle-on-Tyne, American Academy of arts and sciences i Boston och Sociedad cientifica Argentiua i Buenos Ayres. Derjemte ha nägra enskilda gifvare, nemligen hrr Brotherus, Norman, Reuter, Sahlberg, Saint-Lager och Trautvetter ihag- komrait boksamlingeu raed furäringar. Intendenten för de botaniska samlingarue doc. Elfving uppmanade sällskapets medlemmar att under den instundande sommaren insamla frön och frukter af vara fanerogaraer i rikligare mängd för den karpologiska samlingen, som nyligen blifvit grundlagd. ^"=— De zoologiska samlingarnes vid Universitetets fiuska museiim tillviixt iiied för dem nya arter frän den 13 Maj 1877 tili samma dag 1881. Aves. A jvila naevia Briss. (endast fötterna). — Solf (Kr. Svanljung). Aiiser ruficollis Pall. — Nyslott (E. Lackström). Podiceps minor Lath. — Helsingfors (A. Hedgren). Pisces. Cobitis fossilis L. — Rautns (M. och Kr. Anteli). Insecta. Hymenoptera. Bombus hyperboreiis Scliönh. — Ryskä Lappmarken (R. Enwald). Polynema natans Lubb. — Helsingfors (W. Heimbiirger). Coleoptera. Carabus Menetriesi Fisch. — Svir (A. Giinther). Feronia arctica J. Sahlb. — Ryskä Lappmarken (R. Enwald). Bradycellus Enwaldi J. Sahlb. n. sp. — d:o (d:o). Haliplus sibiricus Motsch. — d:o (d:o). Cyruatopterus fuscus L. — Helsingfors (V. Johnson). Hydroporns intermedius J. Sahlb. — Imandra (J. Sahlberg). Cybister virens Miill. — Karel^^ska näset? (A. v. Collan). Hydraena pulchella Germ. — Abo (O. Reuter). Philydrus rectus J. Sahlb. — Helsinge (d:o). Heterocerns Motschulskyi Reiche. — Pargas (d:o). Philonthus lepidus Grav. — Helsingfors (Bj. Wasastjerna). Microsaurus polystigma Wank. — Yläne (J. Sahlberg). Stenus sibiricus J. Sahlb. — Ryskä Lappmarken (R. Enwald). St. incanus Er. — d:o (d:o). Myrmedonia lugens Grav. — Helsingfors (Bj. Wasastjerna). Gyropha^na gentilis Er. — YlUne (J. Sahlberg). Baryodma inconspicua Aube. — Helsingfors (R. Enwald). Mniusa incrassata Muls. et Rey. — Ryskä Lappmarken (d:o). Atheta magniceps J. Sahlb. — Idensalmi (J. Sahlberg). A. palustris Kies. — d:o (d:o). A. frigida J. Sahlb. — Ryskä Lappmarken (R. Enwald). Trichophyia pilicornis Gyll. — Idensalmi (J. Sahlberg). Bledius longulus Er. — Svir (d:o): Anotylus Fairmairei Pandalle. — Karelska näset (d:o). Carpalimus arcuatus Steph. — d:o (d:o). Tachinus rufipennis G3-II. — Helsingfors (V. Johnson). Bryoporus crassicornis Mäki. — d:o (Bj. Wasastjerna), Olophrum fuscum Grav. — Idensalmi (J. Sahlberg). Acidota cruentata Mann. — Helsingfors (W. Heimbiirger). Bibloporus bieolor Denny. — Ruovesi (J. Sahlberg). Euplectus piceus Motsch. — Helsingfors (d:o). 18 274 E. nanus Reich. — Södra och mellersta Finland (d:o). Batrisus veniistus Reich. — Frugilrd (K. NordenskiiJld). Bvthinus puncticollis Denn}'. — Svir, Helsingfors, Ruovesi, (J- Dieroljia iiupressa Panz. — Aland Tvchus nigev Payk. — Helsingfors, Yläne, Hollola Pselaphus Heisei Hbst. — Helsingfors (Bj. Wasastjerna), Svir, Nurmis, Kuusamo (J. Tyrus mucronatus Panz. — Yläne, Svir Hydnobius septentrionalis Thoms. — Ryskä Lappmarken H. strigosus Schmidt. — Parikkala Anisotoma silesiaca Kraatz. — Ryskä Lappmarken A. litura Steph. — Ruskiala A. puncticollis Thoms. — Kantalaks, Kuusamo A. iurva Er. — Ryskä Karelen Liodes orbicularis Hbst. — Yläne Agathidium atrum Payk. — Yläne, Helsingfors, Ruovesi A. liicolor J. Sahlb. n. sp. — Ruovesi A. mandibulare Sturm. — Ryskä Lappmarken A. rhinoceros Sharji. — Teisko A. piceum Er. — Yläne (F. Sahlberg). A. discoideum Er. — Yläne (J. Sahlljerg). Catops tristis Panz. — C. coracinus Kelin. — C. femoralis Thoms. - Sciodrepa scitula Er. - Colon viennensis Hbst. Myloechus appendiculatus Sahlb. — d:o M. dentipes Sahlb. — Parikkala, Ryskä Karelen (d:o). M. latus Kraatz. — Helsingfors (Bj. Wasastjerna), Idensalmi (J. M. angularis Er. — Nurmis, Parikkala Euthia Schaumi Kies. — Parikkala Neuraphes coronatus J. Sahlb. n. sp. — Idensalmi Napochus Miiklini I\Iann. — Yläne Euconnus fimetarius Chaud. ^ — Helsingfors, Ryskä Karelen Colerus Helhvigii Hbst. — Abo, Yläne Epura3a oblonga Hbst. — Helsingfors (Bj. Wasastjerna). Ernobius consimilis Muls. et R. — d:o (A. v. Bonsdorff). Pytho kolvensis Sahlb. — Yläne (J. Sahlberg). Hypophloeus linearis Fabr. — Jockas (V. Johnson). Mordella perlata Sulz. — Parikkala (A. v. Bonsdorff). Ceutorrhynchus Comari Hl)st. — Helsingfors (N. Sundman). O. assimilis Payk. — Helsingfors (Bj. Wasastjerna). C. viduatus Gyll. — d:o (Chryscinicz). Calandra granaria L. — Helsingfors (Bj. Wasastjerna). Toraicus fnscus Marsh. — d:o (A. v. Bonsdorff). Stenostola ferrea Schrank. — d:o ' (d:o). Pogonochajrus ovalis Geoffr. — Hangö (Tiljander). Htvmonia Eqviseti Fabr. — Suonenjoki (Waren). Lina ruficaudis De Geer. — Kimito (Bj. Wasastjerna). Cha?tocnema subcoerulea Kutsch. — Helsingfors (d:o). Cryptocephalus' pusillus Fabr. — Helsingfors (A. v. Bonsdorff) Kuusamo Sahlberg) . (d:o). (d:o). Parikkala, Sahlberg) . (d:0). (d:o). (d:o). (d:o). (d.o). (d:o). (d:o). (d:o). (d:o). (d:o). (d:o). (d:o). Ryskä Lap^imarken (d;o). d:o (d:o). d:o (d:o). Ruovesi (d:o). — Parikkala (d;o). td:o). Sahlberg). (d:o). (d:o). (d:o). (d:o). (d:o). (d:o). Orthoptera. Oedipoda cyanoptera Charp. — Hangö (E. Hisinger). 275 Thysanoptera. Phloeotlirips tibialis Rent. — Helsingfors (O. Reuter). Phl. monilicornis Reut. — d:o (d:o). Neuroptera. Limnophilus femoratus Zett. — Helsingfors (J. Sahlberg). L. ignavus Hagen. — Yläne (ci:o). Lepidoptera. Melitaja dictynna Esp. — Yläne (J. Sahlberg). Cymatophora fluctnosa Hbn. — Pargas (O. Reuter). Xanthia aurago S. Y. — Helsingfors (A. v. Bonsdorff). Agrolis reciissa Hbn. — Gamla Karleby (F. E. Hellström). Eupithecia luinutata Gm. — Karunki (d:o). Crambus pinetellus L. — Kimito (O. Reuter). Grapholitha coeciuiaculana Hbn. — Pargas (d:o). Butalis disparella Tengstr. — d:o (d:o). Bucculatrix ulmella L. — d:o (d:o). Lithocolletis emberiza^pennella B. — d:o (d:o). Hemiptera. Phimodera fennica J. Sahlb. — Suonenjoki (Waren). Sehirus dubius Scop. — Abo (C. Sahlberg). Clinocoris Fieberi Jakovl. — Ruovesi (J. Sahlberg), Helsingfors (Bj Wasastj erna) Yerlusia rhombea L. — Södra Finland (C. Sahlberg). Corizus maculatus Fieb. — Abo (d:o). Berytus cognatus Fieb. — Ladoga, Karelen (J. Sahlberg). Nemocoris Falleni F. Sahlb. — Yläne (C. Sahlberg). Pachymerus qvadratus Fabr. — Södra Finland (d:o). Peritrechus nubilus Fall. — Helsingfors (J. Sahlberg). Lamproplax picea Flor. — d:o (d:o) Scolopostethus pilosus Reut. — Pvhäiärvi, Parikkala, Helsingfors, Yläne (J. Sahlberg). Monanthia Wolffii Fieb. — Yläne (F. Sahlberg). M. Humuli Fabr. — Teisko, Tammerfors, Pyhäjärvi (J. Sahlberg). Aradus erosus Fall. — Yläne (F. Sahlberg). A. betulinus Fall. — Kuusamo, Teisko (J. Sahlberg) A. anisotomus Put. — Yläne (d:o). A. signaticornis F. Sahlb. — Parikkala (d:o). Teratocoris viridis Dougl. et Se. — Kuusamo, Jakobstad (d:o). Actitocoris signatus Reut. — Pargas (O. Reuter). Phytocoris Ulmi L. — Abo (J. Sahlberg). Ph. dimidiatus Kirschb. — Kimijo (Lina Reuter). Calocoris Ijipunctatus Fabr. — Aland (O. Reuter). Lygus innotatus Reut — Pargas (J. Sahlberg"). Bothynotus pilosus Boh. — Pargas (O. Reuter). Stiphrosoma staganoides J. Sahlb. — Ryskä Jjappmarken (J. Sahlberg). Platypsallus acanthioides .1. Sahlb. — d:o (d:o). " Euryopicoris nitidus Meyer. — Kuusamo, Imandra (d:o). Halticns pusillus H. Sch. — Helsinge (A. Palmen), Pargas (O. Reuter). Orthotylus flavinervis Kirschb. — Kimito (J. Sahlberg). O. viridinervis Kirschb. — Uskela (Bj. Wasastjerna). Ihvichyarthrum limitatum Fieb. — Pargas (O. Reuter). 276 Apocremnus Kolenatii Flov. — Yläne (J. Sahlberg). Psallus alnicola Dougl. et Se. — Abo (d:o). Agalliastes Wi]kinsoni Dougl. et Se. — Kuusamo, Ryskä Lappmarken (d:o) Anthocoi-is nemoralis Fabr. — Helsingfors (d:o). A. pratensis Fabr. — Pargas (O. Reuter), Helsingfors (J. Sahlberg oeh Schulman) Temnostethus nigricornis Zett. — Pargas (O. Reuter), Helsingfors (Bj Wasastjerna) Lyctocoris campestris Fabr. — Yläne (J. Sahlberg). Scoloposeelis pulchellus Zett. — Ruovesi, Yläne (d:o), Kangasala (Bj Q "VVasastjerna) Microphysa elegantula Bär. — Aland (J. Sahlberg, O. Reuter). Myrmedobia coleoptrata Fall. — Aland (O. Reuter). Pachyeoleus rufescens J. Sahlb. — Kuusamo (J. Sahlberg). Saida lapponiea J. Sahlb. — Ryskä Lappmarken (d:o). S. melanoseela Fieb. — Ruskiala (d:o). S. alpicola J. Sahlb. — Ryskä Lappmarken (R. Emvald). Nabis lineatus Dahlb. — Abo (O. Reuter). Pediopsis scutellatus Boh. — Pargas (d:o). Typhlocyba Tilise Fall. — d:o (d:o). Eupteryx collina Flor. — Parikkala (J. Sahlberg). E. aurata Fall. — Helsingfors (Rahm). Thamnotettix domino Reut. — Pargas (O. Reuter). Th. prominulus Reut. — d:o (d:o). Athysanus variegatus Kirschb. — d:o (d:o). Ath. fraterculus Reut. — d:o (d:o). Ath. confinis Reut. — d:o (d:o). Deltocephalus oculatus J. ^Sahlb. — dto (d:o). Eupelix cuspidata L. — Aland (C^ Sahlberg). Megophthalmus scanicus Fall. — Aland (O. Reuter). Liburnia truneatula Reut. — Pargas (d:o). L. pargasensis Reut. — ^ d:o (d:o). L. Fairmairei Perr. — Aland, Pargas (d:o). L. paludosa Flor. — Ruovesi (J. Sahlberg). L. littoralis Reut. — Pargas (O. Reuter). L. Bohemani Stäl. — Jyväskylä (J. Sahlberg). Atropis läivifrons J. Sahlb. — Pargas (O. Reuter). Thysanura. Machilis polypoda L. — Helsingfors (J. Sahlberg). Campodea staphylinus Westw. — d:o (A. Palmen). Collembola. Sminthurus multifasciatus Reut. — Helsingfors (O. Reuter). Sm. bilineatus Bourl. — Pargas (d:o) Sm. cinetus Tullb. — d:o (d:o). Sm. violaceus Reut. — dto (d:o). Sm. elegantulus Reut. — Kyrkslätt (d:o). Sm. igniceps Reut. — Helsingfors (d:o). Mollusca. Pontolimax eapitatus Miill. — Helsingfors (A. Palmen). Erabletonia pallida Aid. et Hanc. — d:o (d:o). Register tili Sällskapets förliandlingar Oktober 1877 tili Maj 1881. (För finska faunan eller floran nya arter Uro betecknade med asterisk.) Sid. I. Botauik. Phanerogamse. Abies excelsa 260 AUinm oleraceuni 243 *A. sti-ictiim 243 Alopecurus pratensis 263 *Artemisia botnica 220 Astragalus arenarius 191 Bellis perennis 191 *Bromus tectorum 191 Calypso borealis 261 *Cardamine silvatica 193 *Carex festiva 191 C. flava 211 *C. fulva 211 *C. Hornschuchiana 211 C. jimcella 220 *Cephalanthera rubra 236 Cornus suecica 189 *Coronilla varia 191 Cotoneaster vulgaris v. nigra 217 Cupressus Lawsoniana .... 260 Cuscuta europtea 188 Cypripedium calceolus .... 256 *Draba muraJis 193 Eiiphrasia gracilis 211 *Festuca duriuscula 193 *F. gigantea 206 Fragaria vesca 207 Galium aparine 217 G. aparine v. spurium .... 217 Glaux maritima 189 *Hieracium auriculaeforme 193, 220 Hypericum 189 *Impatiens parviflora 195 Juglans cinerea 217, 230 J. regia 2l7. 230 *Juncus capitatus 206 Juncus sqvarrosus 206 Juniperus communis . . 208, 253 Lamium incisum 241 *L. intermedium 241 L. purpureum 241 Larix decidua 195 L. em-opaja 212, 260 L. sibirica 195, 212 *Lepidium campestre 211 Linum catharticum 256 Menyanthes 189 Monotropa hypopitys .... 237 Montia 189 Muscari 263 Myosotis arvensis 189 M. hispida 189 Myrtilkis nigra v. pallida .'. 231 Nymphfea alba 236, 262 *N. candida 236, 261 *Orchis mascula 211 O. militaris 211 ®Phleum phalai-oides 211 Plantago 220, 263 Polygonum dumetorum ... 189 Potamogeton marinus f. te- nuissima 217 Primula veris 256 Pyrethrum bipinnatum . . . 217 P. corymbosum 217 Sabina 208 Salisburya adiantifolia .... 260 *Salix arctica 250 S- nigricans 257 S. phylicifolia 250, 257 *S. rotundifolia 2-50 Sclerantlius perennis 253 Seduin album v. balticum . . 251 Solanum tuberosum 212 Sorbus aucuparia f. Meinichii 231 278 *Sua3(la maritima 232 | Taraxaciim oftlcinale f. ery- 1 throspermum 193 Taxiis baccata 188, 260 Tbujopsls dolabrata 260 Trichosanthes cucimierina . . 241 Triglochin 203 Trisetum tlavescens 237 Verbasciuu phocniceuiu . . . 249 *V. Thapso-nignun 191 Veronica opaca 211 V. scutellata 189 V. scutellata v. villosa . ... 189 Musci. Cephalozia catenulata .... 208 C. connivens 242 *C. media 242 C. multiflora 242 C. serriÖora 2.^2 *C. spinigera 208 *Gi-imaldia fragrans f. inodora 230 Hyalacme 19? Jnngermania badensis .... 2-51 J. Dicksoni 210 J. inconsplcua 210 J. minutissima 210 *J. obtusa 231 J. ovata 210 Lejeunea calcarea 253 Lophocolea heterophylla. . . 232 *L. incisa 232 Merkia calycina 188 *M. endivi;efolia 188 M. epiphylla 188 *M. Neesii 188 Nardia Breidleri 252 *N. condensata 192 N. densifolia 232 *N. Hliformis 209 N. Funckii 193, 209 N. geoscyphus 209 *N. insecta 208 *N. inti-icata 193 Noteroclada 252 Peiliä 252 Porella platyphylla 253 P. platyphylloides 253 Radula Lindbergi 265 R. Lindenbergi 26.'i ■'Reboidia hemisphajvica . . . 208 *Riccardia fuscovirens. . 193, 208 *R. incurvata 208 R. niultifula 209 R. pinguis 193 Riccardia sessilis 193 ■'Riccia ciliata 188 R. glauca • . . . . 26.3 *R. Huebeneri 208 R. lutescens 263 R. marginata 231 R. Michelii 231 *R. palmata 230 *R. subinermis 264 Ricciocarpiis natans 263 Amblystegium glaucimi . . . 252 "A. irrigniim 209 A. Sprucei 209 *A. varium 191 Anomodon apiculatus .... 251 Astrophyllum ciirvatuluni . . 264 Barbula Hornschucliii .... 210 B. obtusula 210 B. vevoluta 210 B. yaginata 251 Bartramia ithyphylla 264 B. subulata 201 Brachythecium glareosum . . 209 Brvum bimuiii '210 *B.'lallax 191 B. microstegium 210 Campjdopus micans 264 Dichodontium pellucidum v. fallax 194 Dicranella curvata 210 D. secunda v. brachycarpa . 210 D. stricta 264 D. subulata 210 "'Dicranuni angustum 252 D. cirratum 20t> D. fuscescens 200 *D. Miihlenbecki .... 206, 250 D. palustre 252 D. Starkei 265 Ditiichum homomallum . . . 265 Dorcadion rupestre 265 Ephemerura serratum .... 209 *E. stenophyllum 20'. i *Eun-hynchium Vaucheri . . . 200 Fissidens bryoides 214 F. gymnandrus 214 Glyphomitrium Daviesi . • . 264 *Griinniia aienaria 206 Gyninostomum calcaveum . . 214 G. tenue 214 Hypnum acutum 214 H. albicans 214 H. campestre 214 *H. curtum 214 279 *Hypnum distans 216 H. erythrorrhizon 214 H. fennicum 210 H. Goulardi 264 *H. hians 216 H. illecebrum 210 H. Mildeanum 214 H. murale 210, 252 H. napseum 252 H. pallescens 210 H. plicatum 214 H. prselongum 216 H. prselongum v. Stokesi . . 216 *H. i-adicale 191 H. rotundifoHura 252 H. rutabulum 214 H. Schlelcheri 216 H. speciosuiu 216 H. Starkei 214 H. Starkei P alpestre .... 214 H. Swartzii 216 *H. terrestre 264 H. Thedenii 214 H. uncinatum v. orthotheci- oides 258 H. velutinum 214 H. vivide 264 Leptotrichum arcticum . . . 265 Leskeä patens 251, 264 Lesquereuxia striata 264 Mnium affine 209 *M. ciliare 209 *M. lycopodioides .... 210, 240 Mollia rostellata 252 Oncophovus alpestris 194 O. brevipes 194, 252 O. obtusatus 194 O. schisti 252 Oreas 194 Oreoweissia serrulata 194 *Ortliothecium chryseum . . . 240 Orthothecium aitnense .... 265 O. microcarpon 252 O. pallens 214 O. pumiliim 252 O. Rogeii 214 Philonotis capillaris 210 Ph. fontana 210 Ph. marchica 210 Ph. parvilla 210 Pohlia crassinervis 264 Plagiothecium latebricola . . 210 *Seligeria ti-ifaria 240 Weissia schisti 194 Lichenes. Lecidea pelidna 220 Fungi. Cyathus striatus 208 Phycomyces nitens 249 Rhizopus nigricans 249 II. Zoologi. Mammalia. Canis lagopus 188 C. lupus 2-38, 243 Sciurus vulgaris 195 Aves. Anser arvensis 21-3 *A. ruficoUis 231 A. segetum 259 Anthus cevvinus 255 Aquila naivia 251 Bombycilla garrula 212 Calamoherpe fluviatilis .... 231 C schoenobaänus 187 Charadrius morinellus .... 255 Co ry tus enucleator 195 Cygiius musicus 213, 259 Eraberiza lapponica 255 Falco vespertinus 259 Fringilla linaria 238, 256 Fulica atra 257 Fuligula ferina 194 Gallinula cbloropus 257 Lagopus alpina 260 Lanius excubitor 240 *L. major 240 Larus minutus 194 Lestris Buffoni 255 Linaria alnorum 257 L. brunnescens 257 .- L. exilipes 238, 256 L, Holboelli ■ 257 L. rufescens 256 L. sibirica 256 Perdix cothurnix 265 Phalaropus hyperboreus . • . 255 Pica caudata 251, 259 Picus martius 240 Podiceps minor 240 Strix aluco .... 251, 257, 265 S. brachyotus 260 S. lapponica 255 280 Strix hturata 257 S. nyctea 255 Reptilia. Anguis fragili-s 207 Pisces. Abramis brama 254 A. vimba 254 Acerina cernua ....... 255 Anguilla vulgaris 254 Clupea havengus v. membras 20ö ••Cobitis fossilis 235 ('yclopterus lunipus 254 Gadus movrhna 254 Liparis lineatus 255 Lucioperca sandra 255 Perca fluviatilis 2:i2, 255 Petromyzon fluviatilis .... 255 Squalius ceplialus .... 262, 265 S. grislagine 262, 265 IMollusca. *Embletonia pallida 211 "Pontolimax capitatus .... 211 Insecta. Hymenoptera. Andricus inflatov 207 Blennocampa a-thiops .... 213 ''Bombus layperboreus 255 Clavellaria Amerinfu 243 Cynipidifi 186 Cynips fecundatrix 207 Lasius 207 "Polynema natans 206 Rhödites centirolia\ 192 Vespa 190 Vespa vulgaris 236 Coleoptera. *Agatlndium bicolor 254 A. seminulura 254 *Anotylus Fairmairei 221 *Atheta frigida 261 *Atomaria cognata 219 *Baryodma inconspicua .... 221 *'Blechrus glabratus '-^21 Bradycellus Deutschii .... 258 '^B. Enwaldi 259 Carabns Menetriesi 261 *Carpalimus arcuatus 212 Cis Jacquemarti 219 "Cryptopiiagus subfuraatus . . 219 Cybister virens 261 *Eonius bimaculatus 234 *Euglenes j)entatomus .... 235 *Feronia intima 258 *Gaurodytes nigripalpis .... 212 G. Thomsoni 212 Gnathocerus cornutus .... 237 *Haliplus sibiricus 258 *Lathridius Bergrotlii 219 *Meligethes coeruleoräens . . 219 *Mniusa incrassata 261 Mordella ))er]ata 259 *Neuraplies coronatus 261 Pseudocryobius 258 Pytho abieticola 254 P. kolvensis 190 *Stenostola ferrea 240 *Stenus incanus 261 *S. sibiricus 261 *Tachinus rufipennis 221 *Theca byrrhoides 212 *Zilora elongata 254 Z. ferruginea 254 Lepidoptera. *Cidaria galiata 216 *C. hydrata 21fi *Melita\i Diclynna 261 *Xanthia aurago 241' Neuroptera. *Anabolia sororcula 190 Arctoecia dualis 190 *Limnopliilus femoratus . . . 190 *L. ignavus 190 Myrmeleon 187 Psocidai 219 Ort}ioj}tera. *Oedipoda cyanoptera 239 Thysanoptera. *Heliothrips Draciena; .... 242 Hemiptera. Acocephalus albifrons .... 234 A. brunneobifasciatus .... 234 A. flavostrigatus 234 A. nervosus 234 A. nigropunctatus 234 A. rivularis 234 A. Serratula; 234 A. striatus 234 A. trifasciatuB 234 281 *Actitöcons signatus 189 *Allaeotomus gothicus .... 213 Antbocoris nemoralis .... 218 *A. pratensis 217 *Aradus angusticollis 216 A. anisotomus 216 A. annnlicornis 216 A. lugubris 216 A. moestus 216 *Calocoris bipunctatus .... 233 Cicadula 6-notata 215 *Coriscus lineatus 232 C. major 215 *Delphax littoralis 213 Dicvphus coUaris 218 D. en-ans • . . . . 218 D. pallidicornis 218 *D. Stachydis 218 Dipsocoiis pusillimus .... 187 Eupelix depressa 23i E. spathulata 234 Euiydema oleracea 187 *Halticus intricatus 218 *Lamproplas picea 190 Lygus lucorum 233 *Megophthalmus scanicus ... 233 *Micropliysa elegantula .... 233 *Monanthia Humuli 215 *Myniiedobia coleoptrata . . . 233 *Nabis boops ■ 218 N. lativentris 215 N. major 216, 218 N. pilosulus 215 N. Powei-i 232 OHarus leporinus 215 *Oncotylus viridinervis .... 234 *Orthotylus flavinervis .... 189 *Phimodera fennica 194 Ph. lapponica 194 Phvtocoris dimidiatus .... 213 Psällus lepidus 233 *P. Salicis 233 *Psylla itheophila 242 *P. rbamnicola 242 *P. stenolabis 242 *P. Ulmi 242 Psyilodeie 205 Psyllopsis discrepans 242 *Salda alpicola 254 Su"dia boops 218 Strongylocephalus agrestis . 234 S. Megerlei 234 Trioza Aegopodii 194 *T. Cerastii 194 *T. Chi-ysanthemi 242 *T. striola 242 Gollemhola et TJiysanura. Carapodea staphylinus .... 249 Isotoma 242 Lepisma sacliarina 249 *Machilis polypoda 249 *Sminthurus bilineatus .... 204 *S. cinctus 203 *S. elegantulus 204 *S. igniceps 203 S. lineatus 204 *S. multifasciatus 203 S. nigev 204 S. quadrilineatus 204 *S. violaceus . 203 Crustacea. Limnadia lenticularis . . 206, 234 Vermes. Rhabditis temcola 192 -^> Förteckniog' öfver de vetenskapliga samfuud, med hvilka Societas pro Faiiua et Flora fennica slUr i skrift- utbyte, jemle iippglft pä senasl anläuda skrifter. (Afslutad den 15 Oktober 1881.) Alger: Societe des sciences phvs., naturelles et climatologiques. Bulletin XVII : 1—4' Amiens: Societe Linneenne du Nord de la France. Bulletin 79—98. Amsterdam: K. Akademie van Wetenschappen. Verhandelingen, Afd. Natuuvk., XX. Verslagen, Afd. Natuurk., XV. Jaavboek 1879. Augsburg: Naturhistorischer Verein. Bericht XXIV, XXV. Basel: Naturforscheude Gesellschaft. Verhandlungen I — VI. Berlin: K. Akademie der AVissenschaften. Monatsbericht 1881 : Jan.— Mai. » Botanischer Vereiu der Provinz Brandenburg. Verhandlungen XX. Bern: Naturforscheude Gesellschaft. Mittheilungen aus d. .1. 1880. Beziers: Societe d'etude des sciences naturelles. Bulletin II, III. Bonn: Naturhistorischer Verein der preuss. Rheinlande. Verhandlungen XXXVII: 2; XXXVIII: 1. Westhoft, Die Käfer Westfalens I. Bordeaux: Societe Linneenne. Äctes XXXIII: 1— G. Boston : American Academy of sciences and arts. j Society of Natural History. 5lenioirs Voi. III, part I: 3. Proceedings XX: 2, 3. Occasional papers III. Braunschweig : Verein filr Naturwis3enschaft. Jahresbericht 1879—80. Bremen: Naturwissenschaftliclier Verein. Abhandlungen VII: 1, 2. Bresiau: Schlesische Gesellschaft fiir vaterländische Cultur. Jahresbericht LVII. 283 Briinn : Naturforschender Verein. Verhandliingen XVIII, Bruxelles: Academy R. des sciences. .' Societe R. de botanique. Bulletin XIX: 1, 2. s Societe eutomologique de Balgique. Annales XXII. » Societe malacologique de Belgique. Annales XII. Budapest: K. Akademie der Wissenschaften. Matliem. es termesz. Közlemenyek XV. Ertekezesekaterm. kurebulX: 1—8, 10, 12—14, 16, 17. Koch, A Dunai tracliytcsoport. K a 1 c h b !• e n n e r, Icones selectae Hymenomycetum Hungariae I — IV. :» Naturwissenschaftliclier Verein. » Ungarisches Natioual-Museum. Termeszetrajzi Fiizetek V: 1. Buenos Aires: Sociedad cientifica Argentina. Anales XI; XII: 1, 2. Caen : Societe Linneenne de Normandie. ■ Bulletin, 2: e Serie, Voi. X. Cambridge, Mass.: Museum of comparative Zoology. Bulletin VI: 1—11; VIII: 1, 2, 4—14. » Harvard College. Special publications I. 3 pamphlets. Cassel: Verein flir Naturkunde. Bericht XXVI & XXVII. Catania: Accademia Gioenia di scieuze naturali. Attl XI, XII. Chemnitz: Naturwissenschaftliche Gesellschaft. Berichte VI. Cherbourg : Societe nationale des sciences naturelles. Mömoiies XXII. Chicago: Academy of science. Chur: Naturforschende Gesellschaft Graubiindens. Jahresbeiicht XXIII & XXIV. Colmar: Societe d'histoire naturelle. Bulletin XX & XXI. Danzig: Naturforschende Gesellschaft. Schriften V: 1, 2. Dorpat : Naturforscher-Gesellschaft. Archiv, 2: te Serie^ IX: 1, 2. Sitzungsberichte V: 3. 284 Dresden: Naturwissenscliaftliche Gesellschaft »Isis». Sitzungsberichte 1880. Edinburgh: Royal Society. ^ Transactions XXIX : 2. Proceedings 1879—80. Eriangen: Physikalisch-medicinische Societät. Sitzungsberichte XII. Firenze: Societä entomologica Italiana. Bullettino XIII: 1, 2. Frankfurt a. M.: Senckenbergische naturforschende Gresellschaft. Bericbt 1879—80. St. Gallen: Naturwissenschaftliche Gesellschaft. Bericht 1878—79. Genova: Museo Civico di storia naturale. Annali HI— XV. Glas90w: Natural History Society. Proceedings IV: 2. Graz: jSTatur-vvissenschaftlicher Verein fur Steiermark. Mittbeilungen 1880. » Akademischer naturwissenschaftlicher Verein. Jahresbericht I — V. Göteborg : K. Vetenskaps och Vitterhets Samliället. Handlingar XV, XVI. Göttingen: K. Gresellschaft der "VVissenschaften. Nachrichten aus d. J. 1880. Haag: Nederlandsche entoraologische Vereeniging. Tijdschrift voor Entomologie XXIV: 1, 2. Harlem: Societe hollandaise des sciences. Archives neerlandaises XV : 1 — 5. Hamburg: NaturAvissenscbaftliclier Verein. Al)lnindltingen VII: 1. Verhandlungcn V. » Verein fiir natur-vvissenschaftliehe Unterhaltung. Verhandlungen 1876. Hanau: Wetterauische Gesellschaft fur die ges. Naturkunde. Bericht 1873—79. Helsingfors: Finska Vetenskaps-Societeten. Acta XI. Öfversigt XXII. Bidrag XXXIV. 01}servations uioterologiques 1878. Hermannstadt: Siebenb. Verein fiir Naturwissenschaften. Verhandlungen XXX. 285 Innsbruck: Naturwissenschaftlich-medicinischer Verein. Berichte XI. Karlsruhe: NaturwisseDSchaftlicher Verein. Verhandlungen VII. Kesmark: IJEffarischer Karpathen Verein. Jahrbuch VIII. Kiel: Naturwissenscliaftlicher Verein fiir Schleswig-Holstein. Schriften IV: 1. Kijew: Obstschestvo jestestvoispitatelej. Sapiski etc. Kristiania: Univer.sitetet. N}'t Magazin for Naturvidenskaberne XXV: 1 — 3. Schiibeler, Vasxtlivet i Norge. Königsberg: Physikalisch-CBkonomische Gesellschaft. Köpenhamn : K. Danske Videnskabernes Selskab. Oversigt 1880: 8; 1881 :_1. Liitken, Spolia Atlantica. Boas, Decapodernes Stegtskabsforhold. » Naturbistorisk Forening. Videnskabelige Meddelelser 1879-80: 1-3. 3 Botanisk Forening Botanisk Tidsskrift XII: 1—3. Landshut: Botanischer Verein. Berichte VII. Lausanne: Societe Vaudoise des sciences naturelles. Bulletin 85. Leiden: Nederlandscbe dierkundige Vereeniging. Tijdschrift V: 1—3. London: Royal Society. Proceedings 201—205. * Linnean Society. Joxirnal: Botany 89—107. Ditto Zoology 65-88. Lund: Universitetet. Acta XVI. 2 Redaktionen af »Botaniska Notiser». Botaniska Notiser 1881 : 1 — 4. Luxembourg: Societe botanique. Memoires et travaux IV, V. Lyon: Societe Linneenne. Annales XXII-XXV. » Societe botanique. Annales VIII : 1 . > Societe d't'tudes scientifiques. Bulletin V. 286 Magdeburg: Xaturwissenscliaftlicher Vereiu. Jahresbericht VII. Marburg: Gesellschaft fuv die gesammten Naturwissenschaften. Sitzungsberichte 1878, 1879. Metz: Societe d'histoire naturelle. Milano: Societä Italiana di scienze naturali. Atti XXII: 1, 2. » Societä crittogamologica Italiana. Atti I, II, III: 1. Modena; R. Accademia delle scienze, lettere ed arti. Memorle XIX. » Societä dei Naturalisti. Annimrio XV: 1 — 3. Montpellier: Academie des sciences et lettres. Memoires, sect. d. sciences, IX: 3. Moskva: Sociute Imp. des amis des sciences naturelles. » Societe Imp. des naturalistes. Bulletin 1881: 1. Nouveaux memoires XX : 1 . Munchen: K. Akademie der AVissenschaften. Abhandlungen, math. pliys. CL, XIV: 1. Sitzungsberichte, math. phys. CL, 1881 : 1 — o. Nancy: Societe des sciences. Bulletin fasc. X, XI. Neuchätel: Societe des sciences naturelles. Bulletin XII: 1. Newcastle-on-Tyne: Natural History Societj'. Transactions I — VI, Vll: 1. New Haven: Connecticut Academy of arts and sciences. Transactions V: 1. Nijmegen: Nederlandsche botanische Vereeniging. Nederl. kruidkundig Archief I, II, III: 1—3. Nimes : Societe d'etiide des sciences naturelles. Bulletin 1881 ; 1—4. NiJrnberg: Naturhistorische Gesellschaft. A])handlungen I— VI. Odessa : Societe des naturalistes de la Nouvelle Russie. Bulletin (en russe). Padova: Societä Veneto-Trentina di scienze naturali. Atti VI: 2; VII: 1. BuUettino I: 3-5; II: 1. Paris: Societe botanique de France. Bulletin XXVIII: Compt. rend. 1--3. Revue bibl. A, D— E. 287 Paris: Societe entomologique de France. Annales 1878, 1879. » Societe de Geographie. Bulletin 1881 : jan. — mars. Passau: Naturhistorischer Vereiu. St. Petersburg; Academie Imp. des sciences. Memoires XXVII: 7, 8, 10, 13, 14; XXVIII: 4. Bulletin XXVII: 1-3. » Hortus botanicus. Acta VII: 1. » Societas entomologica E-ossica. Trudi X. Horae XIII. Philadelphia: Academy of natural sciences. Proceedings 1879: 1 — 3. Pisa: Societä Toscana di scienze naturali. Atti IV: 1, 2. Prag: K. Böhmische Gresellschaft der "Vt^issenschaften. Abhandlungen, matli. naturw. Cl., VI: 9. Sitzungsberichte 1878. Jahresbericbt 1878. » Naturhistorischer Verein >.'Lotos». Lotos XXIX. Regensburg: Zoologisch-mineralogischer Verein. Abbandlungen VIII— XI. Covrespondenzblatt XVII— XXXIII. Riga: Naturforschender Verein. Con-espondenzblatt XXIII. La Rochelle: Academie. Annales, sect. d. se. nat., XVI. Rouen : Societe des amis des sciences naturelles. Bulletin XV: 1; XVI: 2. Schaffhausen: Schweizerische entomologische Gesellschaft. Mittheilungen VI: 1 — 4. Stettin: Entomologischer Verein. Entom. Zeitung XLI. Stockholm : K. Svenska Vetenskaps- Akademien. Handlingai- XV— XVII. Bihang V: 1, 2. Öfvevsigt XXXV— XXXVII. Lefnadsteckningar II: 1. H i 1 d e b r a n d, Minnesteckning öfver J. Hallenberg. » Entomologiska Föreningen. Entom. Tidskrift 1881 : 1,2. Stuttgart: Verein fiir vaterläudische Naturkunde. Jahveshefte XXXVII. 288 Toulouse: Societe d'histoire naturelle. Bulletin XI: 1, 2, 4; XII: 1, 2. Tromsö: Museum. Aai-shefter II, III. Trondhjem : K. Norske Videuskabers Selskab. Skriftei- 1878. Upsala: R. Societas scientiarum. Nova Acta X : 2. Utrecht: Genootschap van Kuusten en Wetenschappen. Natuurknndiffe Verhandelingen I: 1, 3, 6; II: 2. Verslag 1867—1880. Aantekeningen 1867 — 1879. Daniels, Het leven van Petrus Camper. Washington: U. S. geological and geographical Survey. Annual Report XI. a Smithsoniau Institution. Annual Report 1878. » Department of Agriculture. Report 1877. Wien: K. Akademie der Wissenschaften. Sitzungsbevichte, matli. nat. CL, 1. Abth., LXXXI: 1—5 LXXXII: 1, 2. » K. k. zoologisch-botanische Gesellschaft. Verhandlungen XXX. :> K. k. geograpliische Gesellschaft. Mittheilungen XXIII. » Verein zur Verbreitung naturwiss. Kenutnisse. Scln-iften XXI. Wiesbaden: Nassauischer Verein fiir Naturkunde. Jahrbucher XXIX k XXX. 131 Zwickau: Verein fur Naturkunde. Jahresbericht 1880. Rjittelser. Sid. 22 r. 11 stär vaakat, liis vaarat. > 68 r. 1 nedifr. stiiv Haukolak.s läs Haukalaks. » 69 r. O > > Sarkojoki > Sarkajoki. iP ^^ MEDDELANDEN SOCIETAS PRO FAUNA ET FLORA FENNICA. SJETTE HÄFTET. HELSINGFORS, J. SlMELII ARFVINGARS TRYCKEIil, ISSl. Genom bokhandeln kunna följande häften af Sällskapets publikationer erhallas: Notiser ur Sällskapets pro Fauna et Flora fen- nica förhandlingar, 9:de häftet .... a %if. 4: — D:o, 10:de häftet » 5: — D:o, ll:te » » 6: - D:o, '12:te » » 6: — D:o, 13:de :> » 6: — D:o, 14:de » » 4: — Acta Societatis pro Fauna et Flora fennica, Voi. I. » 10: — Meddelanden af Societas pro Fauna et Flora fennica, l:sta häftet » 1: 50. D:o, 2:dra häftet » 2: — D:o, 3:dje » » 2: — D:o, 4:de » » 2: — D:o, 5:te >) -^ 2: 50. Inneliall: Karsten, P. A. Symbolae ad Mycologiam iennicani VII . . Sid. t. » Symbolae ad Mycologiam fennicam VIII . > 7. > Conspectiis Hydnearum Fr. fennicanim sy- steraate novo dispositarum » 14. Hjelt, Hj. Anteckningar fran en botanisk msa i Karelen som- maren 1876 » 19. Lindberg, S. O. De Crypbaeis europaeis i 71. "NVainio, Edv. Adjuraenta ad Licbenograpbiam Lapjioniae fen- nicae atque Fenniaa borealis » 77. Sselan, Th. Hieracium pilipes sp. n ;; 183. Meddelanden frtin Sälbskapets förhandlingar » 185. De zoologiska samlingarnes vid Universitetets finska museum tillväxt med för dem nya artev fran den 13 Maj 1877 tili samma dag 1881 >■ 273. Register tili Silllskapets förhandlingar Oktober 1877 tili Maj 1881 » 277. Förteckning öfver de vetenskapliga samfund, med hvilka Socie- ta.s pro Fauna et Flora fennica stJlr i skriftutbyte, jemte uppgift pa senast anlända skriftcr ...» 282.