1 1 MEDDELANDEN AF SOCIETAS PRO FAQNA ET FLORA FENNICA. TJUGONDEFEMTE HÄFTET, 1898—1899. MED EN TAFLA. MIT EINER DEUTSCHEN UEBERSICHT. -we»- HELSINGFORS 1900. MEDDELANDEN AF SOCIETAS PRO FAUNA ET FLORA FENNICA. TJUGONDEFEMTE HÄFTET. MED EN TAFLA. -*«♦- HELSINGFORS 1900. KUOPIO 1900. O. W. Backmans Boktryckeri. Societas pro fauna et flora fennica 1898-99. Hedersordförande : Professor W. Nyländer. Ordförande : Professor J. A. Palmen. Vice-ordförande : Professor F. Elfving. Sekreterare: Rektor A. Arrhenius. Skattmästare : Bankodirektör L. v. Pfaler. Bibliotekarie : Docent E. Reuter. Intendent för de zoologiska samlingarna: Docent K, M. Levander. Intendent för de botaniska samlingarna: Professor A. O. Kihlman. Bestyrelse : Herrar J. A. Palmen, F. Elfving, A. O. Kihlman, O. M. Reuter, Th. Sällan, J. P. Norrlin, J. Sahlberg. — Suppleanter: Herrar V. F. Brotherus, K. M. Levander. Mötet den 1 oktober 1898, Ordföranden, prof. J. A. Palmen, öppnade mötet med några minnesord öfver Sällskapets nyligen aflidne hedersleda- mot, professor emeritus, statsrådet Evert Julius Bonsdorff, som i hög grad gjort sig förtjänt om den inhemska naturforsk- ningen. På förslag af prof. -J. P. Norrlin beslöt Sällskapet i sina skrifter intaga en särskild minnesteckning öfver statsrådet Bons- dorff och uppdrog därjämte åt Bestyreisen att ombesörja dess affattande. På därom gjord anhållan beslöt Sällskapet träda i skrift- byte med: Deutscher Verein zum Schutze der Vogelwelt, Gera-Reuss; Naturhistorische Gesellschaft, Hannover; Kansas University, Lawrence (Kansas); Missouri Botanical Garden, S:t Louis (Missouri) och Directorium der Kais. Universitäts-Bibliothek, Moskwa. Till publikation inlemnades »Förteckning öfver Ryska Kare- lens Coleoptera jämte uppgifter om deras utbredning inom nämnda område» af B. Poppius. Docent K. M. Levander förevisade följande med para- siter behäftade djur: l:o Lef vande exemplar af Gasterosteus pungitius, af hvilka särskildt ett företedde en under rygghuden befintlig myxospori- die-kapsel af en ärts storlek. Ifrågavarande myxosporidier hade Mötet den 1 oktober 1898. 5 vid mikroskopisk undersökning visat sig i allo öfverensstänima med Thelohans beskrifning af Olugea microspora (Thel.). Spig- garne voro infångade vid Fredriksberg nära Helsingfors. 2:0. En lefvande snäcka, Succinea putris, hysande para- siten Leucochloridium paradoxum {Distomum macrostomum), en form, som icke tidigare blifvit anträffad i Finland. Snäckdjuret var af stud. Alex. Luther funnet i Lojo. Ytterligare framlade docent Le vand er ett ovanligt stort exemplar af Gäster ostens aculeatiis. Rektor M. Brenner förevisade kvistar af hägg med ab- normt utvecklade frukter och såväl normala, som chloranthiska blommor. Ifrågavarande missbildningar tillskref föredrag, in- greppet af Exoascns Priini. Docent E. Reuter framhöll i anledning häraf att likartade missbildningar äfven kunde framkallas af mikroskopiska phy- toptider (gallacarider) och betonade att utslaget i ett sådant fall måste blifva beroende af mikroskopisk undersökning. I anledning härtill omnämnde prof. Th. Sselan att han iakt- tagit normalt utvecklade blommor på plommonträd, hvilkas fruk- ter sedermera visat sig deformerade af Exoascns. Herr Brenner omnämnde ytterligare att han förtiden som- mar i Ingå anträffat följande anmärkningsvärda växter: 1. ÅUes excelsa f. oligoclada Brenn. på Westerkulla mark; 2. Carex hirta på torr betesmark vid Bastubacka å Svartbäck; 3. Malaxis monoplujUa i ett skogskärr på Skämmö. Professor F. Elfving referade innehållet af en år 1808 af d, v. studenten, sedermera bergsintendenten N. G. Norden- skiöld uppgjord handskrifven förteckning öfver Frugård-traktens vilda och odlade fanerogamer; denna Flora Frugårdensis, som förvarats i den Nordenskiöldska släktens familjearkiv å Fru- gård i Mäntsälä, hade delgifvits föredragaren af d:r Erik Norden- skiöld. Då den del af sagda »Flora», som upptog de odlade 6 Mötet den 1 oktober 1899. växterna, ansågs ega ett icke ringa kulturhistoriskt intresse, be- slöts, efter erhållet tillstånd af egarne, befordra densamma till tryck (se s. 10). Förteckningen öfver de vilda växterna åter skulle förvaras i Sällskapets arkiv. Professor Elfving lemnade vidare följande Utdrag" ur M. Brenners förteckning- öfver mossor från de botaniska provinserna Ok, Ob och Kb. Såsom utgifvare af 23 häftet af Sällskapets Meddelanden anhåller jag att till protokollet få lemna en notis, som förfull- ständigar detta häfte. På tal om den förteckning öfver mossor som rektor M. Brenner insamlat i Kajana-Österbotten, hvilken förteckning till protokollet inlemnades den 3 oktober 1896, hade enligt de principer, som eljest vid redaktionen af Meddelandena följts, bort omnämnas de specielt anmärkningsvärda fynden. Detta har dock genom förbiseende af mig underlåtits. Jag ber därför att här nedan få uppräkna de arter, hvilka Herbarium Musei Fennici ed. II icke upptager från provinserna Ok, Ob och Kb, men hvilka enligt denna förteckning blifvit därstädes tagna. Härvid har naturligtvis samma begränsning af de systematiska enheterna blifvit använd som i nämnda arbete, i följd hvaraf flere af de i förteckningen såsom nya för resp. provinser be- tecknade arter, varieteter och former här icke upptagas. Nya för provinsen Ok voro: Plagiochila asplenioides. Paltamo: Paavola i Melalaks norr om Uleåträsk; Sotkamo, Vuokatti, norra delen. Cephalozia catenulata. Puolanka, mellan Housuvaara och Kivari. LopJwcolea heterophylla. Sotkamo, Vuokatti, Pöllyvaara, Enligt H. M. F. nordligast i Tb och Kon. Mnium pundatum. Paltamo, Paavola i Melalaks vid norra stranden af Uleå träsk samt vid Kiehimänjoki mellan Joensuu och Uura. Mn, affine. Sotkamo, Naapurinvaara. Mn. silvatiaim. Sotkamo, Naapurinvaara. Mötet den 1 oktober 1898. 7 Bryum ventricosum. Paltamo, Paavola i Melalaks samt vid Kiehimänjoki emellan Joensuu och Uura; Sotkamo, Naapn- rinvaara. Polilia 7mtans var. longiseta. Kajana, norr om elfven. Splachnum ampullaceum. Puolanka, mellan Housuvaara och Kivari. Dicraniim flagellare. Puolanka, vid Leililampi samt mel- lan Housuvaara och Kivari. Enligt H. M. F. nordligast i Tb och Kon. Dichodontium pelliiddum. Sotkamo, Naapurinvaara. Oncophorus polycarpon. Kajana, södra elfstranden ofvanom Koivukoski. OrthotricJmm speeiosum. Sotkamo, sydvestra branten af Naapurinvaara. Enligt H. M. F. nordligast i Oa, Tb och Kon. O. rupestre. Med föregående. Ulota curvifolia. Sotkamo, Halola och Naapurinvaara, syd- vestbranten. Orimmia alpicola. Paltamo, vid Kiehimänjoki mellan Joen- suu och Uura; Hyrynsalmi, vid Emäjoki emellan Seitenoikia och Siittikoski. — var. rivularis. Puolanka, Vihajoki, emellan Puolanka- och Vihajärvi. LesJcea tedorum. Kuhmoniemi, Pehraäsaari i Ontojärvi; enligt H. M. F. sydligast i Kuusamo. Anomodon attenuatus, omnämnd i Meddel. af Soc. pro Fauna et Flora fenn. h. 5 p. 69, saknas i förteckningen öfver insamlade mossor och hör möjligen till A. viticulosus, hvilken tagits i Paltamo Melalaks. Amhlystegium filicinum. Paltamo, Paavola i Melalaks. A. riparium. Sotkamo, sydvestbranten af Naapurinvaara; Säresniemi, Jaalanka, vid norra stranden af Uleå träsk. A. chrysopliyllum. Paltamo, Paavola i Melalaks. Hypniim strigosimi var. prcecox. Sotkamo, sydvestbranten af Naapurinvaara. H. viride. Paltamo, Paavola i Melalaks; Puolanka, Viha- joki mellan Puolanka- och Vihajärvi. H. rutahulum. Paltamo, Paavola i Melalaks. 8 Mötet den 1 oktober 1898. Hylocomium parietinum. Kajana, norr om elfven; Sotkamo, kyrk-trakten och Vuokatti. Stereodon cupressiformis. Paltanio, Paavola i Melalaks och vid Kiehimänjoki mellan Joensuu och Uura; Sotkamo, sydslutt- ningen af Naapurinvaara. St. Spnicei. Paltamo, Paavola i Melalaks. Isopterygium nitidum var. jndchell^m. Sotkamo, sydvest- branten af Naapurinvaara. Enligt H. M. F. sydligast i Kk. Fontinalis gracilis. Hyrynsalmi, Väisälä, Kytöjärvi. Nya för provinsen Ob voro: Cephalozia catenulata. Utajärvi, Otermajoki. Anisothecium rubrum. Muhos, Kestilä. Dicranella heteromalla. Muhos, Kestilä. Amphidium lapponicum. Utajärvi, Kurimo vid Kiiminkijoki, Helicodontium pulvinatum. Med föregående. Från provinsen Kb slutligen innehöll samlingen följande, för denna provins icke antecknade arter, samtliga tagna i Nur- mes, vid Vinkeri invid kyrkbyn: Scapania ciirta. Jung. porphyroleuca' Diplophyllum taxifolium. J. ventricosa. Jungermania qiiinquedentata. Bartramia crispa. Student H. Federley förevisade exemplar af den icke med säkerhet förut i Finland funna mätarefjärilen A?2silis pla- giata, hvilken han sommaren 1897 infångat i Föglö på Åland. Student B. Poppius förevisade den för Finlands fauna nya mätaren Lygris reticulata, funnen 1895 i Nurmijärvi af d:r K. E. Stenroos. Denna fjäril, som i mellersta Europa har en rätt vidsträckt utbredning, är funnen nordligast i Livland, vid Pe- tersburg samt, om äfven synnerligen sällsynt, i de skandinavi- ska länderna. Mötet den 1 oktober 1898. 9 Amanuens Harald Lindberg meddelade att Sphagnum. annulahim Lindb. fil., enligt skriftligt meddelande af C. Warn- storf, sistlidne sommar af d:r Zickendraht anträffats uti Kurowo vid Moskwa. Student J. I. Lindroth framlade en Plantago major f. monstrosa med örtbladliknande stödjeblad. Samma form odla- des sedan ett par år i härvarande Botaniska trådgård, där den, enligt hvad professor Elfving upplyste, visat sig fröbeständig. Vidare demonstrerade herr Lindroth exemplar af Sedum nipestre, insamlade af lyceist J. O. Saxelin i Ta, Pelkäne soc- ken, på en bergafsats vid stranden af Mallasvesi, hvarest den anträffats tillsammans med Sedum annuum. Rektor Arrhenius uttalade tvifvelsmål om, huruvida arten verkligen vore vildt växande på nämnda lokal. Student A. K. Cajander framlemnade ett af herr Niko- lai Alexandrovitsch Ivanitskij i Petrosavodsk till Sällskapet för- äradt omfångsrikt manuskript, kartografiskt utvisande växternas utbredning i norra Ryssland. Sedan årsmötet hade till de zoologiska samlingarna för- ärats följande gåfvor: Talpa europcea från Tavastehus (^7ix) ^^^ MotaciUa alba, ungfågel, begge från Tavastehus, af mag. O. Collin. Circus py- gargus från .Jääskis (Vix), och Tringa temmincki från Jääskis (Vix)) äf med. kand. W. Fabritius. Surnia ulula från Brandö (^Vix); af baron J. Cronstedt. Falco tinnimculus från Sibbo (^Vvii) och Asio accipitrinus (2ex.) från Sibbo C^Vv) af präpa- rator G. W. Forssell. Ardea stellaris från .Jääskis (^/ix) af stud. Herman Fabritius. Anser bernicla, från Suojärvi af forstm. G. E. R. Wasastjerna (slutet af maj 1898). Oasterosteus aculeatus, af 82 cm längd, från Djurgården, tagen d. 16 juni 1898 af vakt- mästare K. Rindell. Leucochloridium paradoxum i Succinea pufris från Reval, Katarinenthal (^^vi98) och Lojo (^7viii) af stud. Alex. Luther. Olugea microspora-eysior hos Oasterosteus pun- gitius från Fredriksberg, Sept. 1898 af d:r K. M. Levander. .^^-»ttt^ LiGR AR En växtförteckning från 1808 meddelad af Fredr. Elfving. Sysselsatt med arbete rörande kulturväxterna i Finland, erhöll jag af doktor Erik Nordenskiöld till begagnande ett litet handskrifvet häfte Flora Frugårdieyisis, hvilket förvarats i den Nordenskiöldska slägtens familjearkiv å Frugård i Mäntsälä soc- ken af Nylands län. Detta häfte sönderfaller i två delar, af hvilka den förra innehåller »alla på Frugård planterade utländ- ska växter», den senare »alla vilda växter på Frugård». De begge förteckningarna äro uppgjorda efter Linnés system och upptaga växter hörande, på ett undantag när, till dettas 23 första klasser. Katalogen är, enligt däri gjord anteckning, börjad hösten 1808 och att döma af bläcket till största delen skrifven med ens. Några »svårare» växter såsom syngenesister äro senare införda synbarligen af samma hand, som äfven gjort några andra tillägg. Enligt doktor Nordenskiöld är denna Flora Frugårdiensis upp- gjord af hans farfar, sedermera bergsintendenten, d. v. stude- randen N. G. Nordenskiöld (född 1792, död 1868). Förteckningen öfver de vilda växterna upptager 187 arter samt slägtnamnen Geraniiini, Lemna, Carex och Chara: den är icke fullständig och är äfven besvärad af några misstag. Dess offentliggörande synes mig icke påkalladt. Däremot erbjuder förteckningen öfver de odlade växterna ganska mycket intresse, då man däraf får se hvad som i seklets början odlades på en herregård i Finland, hvilken säkert var en af de föi^nämligare Mötet den i oktober 1898. 11 i landet och hvars egare påtagligen hade botaniska intressen och sinne för trädgårdsodling, Dess publicerande synes mig till följd däraf önskvärdt, då vår odlings häfder sannerligen icke äro talrika. Med egarens tillstånd går jag därför att meddela innehållet af denna förteckning, och har jag för att lätta öfver- sigten ställt om den på sätt här nedan synes. Ett och annat i originalet utsatt frågetecken synes i en del fall motiveradt, i an- dra icke. Förteckningen må tala för sig själf. Några anmärkningar må dock tillåtas. Det är märkeligt att bland sädesslagen hafren alldeles sak- nas; detta kan ej hafva varit regel i Finland, men antyder, om den ej blifvit från förteckningen bortglömd, huru obetydande dess användning var, om ej möjligen det pågående kriget varit orsaken till att ställets egare, öfverste Nordenskiöld detta år icke sått hafre för att icke underlätta fiendens fouragering. Äfven bohvete saknas, hvilket är af intresse, då det äfven i våra da- gar knapt öfverstiger Kymmene elf. Hirs och spelt odlades helt visst i smått på försök; mais sannolikt som prydnadsväxt. Bland örterna är särskildt i ögonen fallande den stora mängden labiater, som då odlades till husmedicin och hemkryd- der, men hvilka numera nästan alls icke kultiveras. Bland så- dana, som i våra dagar tämligen allmänt odlas, saknar man rabarbern, spenaten och humlen. Bland trädslagen fäster man sig vid boken, sannolikt samma exemplar som ännu finnes på Frugård (se Meddel. af Soc. pro fauna ett flora fenn. h. 19 (189 ) s. 28) och valnötträdet, som senare gått ut. Ett annat trädslag, som enligt förteckningen öfver vilda växter blifvit flyttadt till Frugård, är lönnen. Anmärkningsvärdt är att någon odling af prydnadsväxter i boningsrummen så godt som alls icke tyckes hafva ifråga- kommit. Sädesslag. Secale cereale, Triticum kibernum, Hordeum vulgäre, Tr. spelta, 12 Mötet den 1 oktolier 1898. Spanad sväxter. Linum usitatissimum. CannaUs. Zeländsk hampa. Köksväxter. Allium cepa, A. fistulosum, A. porrum, A. sativum, A. schoenoprasum, Riimex patientia. Beta vulgaris, Brassica rapa, Br. oleracea, Raphamis sativus, Fragaria vesca var., Phaseolus coccineiis, Fh. nanus, Ph. vnlgaris. Pisum sativum, Vida faha, V. sativa, Ervum lens, Dauciis carota. Stum sisarum, Pastinaca sativa, Anethum graveolens, Apium petroselinum, A. graveolens, Satureja hortensis, Hyssopus officinalis, Lavandula spica, Mentha crispa, Origanum majorana, Thymus vulgaris, Salvia offkinalis, Ocgmum hasilicum, Solamim tuber osum, Cucurbita pepo, C. citridlus, Cucumis melo, C. sativus, Lactuca sativa, Scorzonera, Helianthus tiiberosus, Inula helenium, Artemisia ahrotanum. Träd och buskar. Pinus, amerikansk ^), Juglans regia, Populus balsamifera, Salix pentandra, Fagiis silvatica, Quercus robur, Ulmiis campestris, Berberis vulgaris, Ribes rubrum, R. reclinatum, R. grossularia, R. uva crispa, Cratcegus aria, 1) Månne P. strobus eller Abies balsamea'^ Mötet den 1 oktober 1898. 13 Pyras communis, Pyrus malus, Eiihiis ccesius, Rosa eglanteria, R. centifolia, R. gallica, Prumis domestica, Pr. cerasus, Rohinia caragana, Tilia eiiropcea, Fraxinus excelsior, Syringa vulgaris, Ligustrum vulgäre^ Sambucus nigra, Vihurnum opulus, Lonicera caprifoUum. Andra örter. Phalaris canariensis, Panicum miliaceum, Zea mais, Iris pseudacorus, I. persica, Narcissus poeticus, N. pseudonarcissus, Liliiwi candidum, L. bulhiferum, L. martagon, Tidipa Gesneriana, Ornithogalum umhellatum, Hemerocallis flava, H. fidva, Ruscus acideatus ^), R. hypoglossus, Salicornia herhacea (?), Blitum capitatum^ Bl. virgatum., Dianthus barbatus, D. caryopliyllus, D. cJänensis (?), Silene 4-vulnera (?), Agrostemma coronaria (?), Lychnis chalcedonica, Saxifraga crassifoUa, Res2)eris tristis, Reseda odorata (?), Papaver somniferum, Aqvilegia vulgaris, Pceonia officinalis, Tropceolum ynajus, Alcea rosea, Malva, Fumaria nobilis, Astragalus glyciphyllus, Medicago sativa ^), M. falcata, Mimosa sensitiva f, Oenothera biennis, Pimpinella saxifraga, Physalis angidata, Solanum dulcamara, Nicotiana tabacum, Vinca minor, Primula veris, Pr. auricula, Convolvulvus, 1) Denna och följande art stodo naturligtvis inne, åtminstone om vintern. 2) Misstag; upptages äfven som vildt växande. Måhända M. lupulina. 14 Mötet den 1 oktober 1898. Anthirrinum deflexum, Cucurbita lagenaria f, Bryonia alha (?), Echinops sphwrocephalus, Antliemis nohilis, Tagetes patula, T. erecta, Calendula officinalis, Rudbeckia laciniata, Helianthus ammus, Aster diincnsis, Mötet den 5 november 1898. Till inhemsk medlem invaldes med acklamation student Hans Sahlberg. På förslag af Bestyreisen beslöt Sällskapet att till herr Nikolai Alexandrovitsch Ivanitskij i Petrosavodsk aflåta en tack- sägelseskrift i anledning af den värdefulla gåfva, det på före- gående möte haft förmånen emottaga af honom. Rektor M. Brenner meddelade, att d:r J. Klinge i S:t Petersburg vid granskningen af en honom tillsänd samling fin- ska Orchis-iovmer, påträffat ett exemplar af den verkliga O. o latifoUa, funnet i Jomala på Åland. Artens förekomst inom det finska flora-området vore sålunda, i öfverensstämmelse med flere äldre författares uppgift, stäld utom alt tvifvel. I samma samling hade d:r Klinge vidare funnit flere, äf- venledes från Jomala stammande exemplar af en sannolik hy- brid emellan O. cruenta och O. latifoUa, hvilken hybrid i sin tur med O. macidata frambragt en ytterligare hybrid. Emedan dessa former icke varit för d:r Khnge förut kända, hade han uttalat önskvärdheten af att lefvande exemplar af nämnda växter måtte tillsändas honom under instundande sommar. Rektor M. Brenner gjorde vidare följande meddelande om Finlands Odontites-former. I Österreichische Botanische Zeitschrift 1897 har Cand. phil. Josef Hoffman behandlat de europeiska formerna af slägtet Odontites, bland hvilka tre, nämligen O. litoralis (Fr.), O. verna 16 Mötet den 5 november 1898. (Bell.) och o. serotina (Lam.) uppgifvas äfven för Finland. Af dessa hafva de två förstnämnda, hvilka habituelt eller med af- seende å de bredare bladen, de större skärmbladen och de enkla eller tätt under skärmbladen förgrenade stjälkarna likna hvarandra, tidigare sinsemellan sammanblandats, samt den sist- nämnda under namn af O. rubra Gil. delvis äfven omfattat O. verna. Genom herr Hoffmanns undersökningar har emellertid artskilnaden emellan O. litoralis och O. verna bekräftats, hvar- jämte denna sednare visat sig stå närmast O. serotina såsom en af yttre omständigheter framkallad, tidigare blommande, enk- lare och mer storbladig art, analog med likartade former af Euphrasia, Gentiana och Alecforolophiis, exempelvis E. tenuis af E. hreviinla. Sålunda karaktäriseras den endast på hafssträn- der eller andra salthaltiga lokaler förekommande O. litoralis genom lägre och upprätare, enklare stam, tjocka, breda och trubbiga blad, trubbiga foderflikar och längre, omvändt äggrund, urnupen kapsel. I motsats härtill äro O. verna och O. serotina högre och grenigare till växten, hafva tunnare och spetsigare blad, spetsiga foderflikar samt en äggrund, icke urnupen kap- sel, kortare än eller lika lång med fodret. I likhet med nämnda tidigare former af Euphrasia etc. utmärker sig särskildt O. verna genom en enklare, endast vid eller ofvan midten, närmast blomsamlingen nästan upprätt grenad stam samt bredare och trubbigare blad, jämte det skärmen ej äro kortare, utan ofta längre än blommorna; O. serotina däremot förgrenas lägre ned med bågformigt uppböjda grenar, vanligen icke omedelbart un- der blommorna, utan skilda från dessa genom 2 — 5 bladpar; har mindre, smalare och spetsigare blad samt skärmen lika långa med eller kortare än blommorna. Den förra blommar tidigare på sommaren ända till början af augusti, den sednare under sensommaren efter verkställd skörd. Af dessa tre for- mer omnämner herr Hoffman O. litoralis från Nyland, O. verna från Finland och O. serotina från Helsingfors. Pröfvad på Odontites-tormerna i Finland, visar sig ofvan relaterade gruppering i de flesta fall öfverensstämma med för- hållandena här, särskildt hvad skiljandet af O. litoralis från de Mötet den 5 november 1898. 17 två öfriga, hvilka kunde betecknas med det gemensamma nam- net O. rubra Gil., beträffar. Äfven ett särskiljande af O. verna och O. serotina låter sig i flere fall genomföras, dock stöter man härvid i många fall på svårigheter, förorsakade däraf, att de angifna karaktärerna icke alltid följas åt, utan t. ex. O. verna utmärkande kännetecken, såsom enkel eller högt upp gre- nig stam, sammanträffa med O. serotina's korta skärmblad eller bågböjda grenar, eller omvändt den sednares lågt ned starkt greniga stam med den förras nästan uppräta grenar eller stora skärmblad. Det synes därföre som om de anförda karaktärerna icke vore lämpliga att motivera uppställandet af särskilda arter, i synnerhet som äfven den anförda olikheten beträffande blom- ningstiden icke alltid förefinnes. Sålunda har O. verna med nyss utslagna blommor anträffats på fält sedan de i augusti af- mejats eller såsom nyss utslagen insamlats i augusti på äng i sällskap med O. serotina med de nedersta blommorna redan utblommade. En s. k. Saison-dimorfism är alltså här ej fullt utpräglad, utan torde de anförda morfologiska differenserna obe- roende häraf framkallas af en på andra omständigheter beroende föränderlighet eller variationsförmåga hos denna art. På grund häraf torde det naturligaste vara, att betrakta de två anförda, såsom ofvan påvisats, i hvarandra öfvergående formerna såsom varieteter af samma art O. rubra Gil., och borde dervid f. sero- tina, såsom starkare utpräglad, betraktas som hufvudform. Denna har i Finland insamlats i Kemi, Nystad, Åland, Pargas, Lojo, Ingå, Kyrkslätt, Esbo, Helsingfors, Borgå, Virolahti, Valkjärvi, S:t Johannis, Nykyrka, Konevits, Orimattila och Joensuu emel- lan den 3 augusti i Finström på Åland och den 11 september i S:t Johannis, på åker, äng, stränder, äfven vid hafvet, och vägkanter, var. vejma åter från dubbelt flere lokaler vid Uleå- borg, Salo vid Brahestad, Kyrö, Ruovesi, Karkku, Raumo, Ny- stad, Åland, Reso, Kimito, Ingå, Helsingfors, Borgå, Högland, Valkjärvi, Mohla, Sakkola, S:t Andreae, Jääskis, Willmanstrand, Korpilahti, Sysmä, Hattula, Jämsä samt S9hungu i Onega Kare- len emellan den 17 juni i Valkjärvi och den 28 augusti i Uleåborg med endast ett par blommor utblommade och den 5 september i 2 18 Mötet den 5 november 1898. Helsingfors, på åker, ängsmark och stränder, äfven hafssträn- der. Af O. litoralis slutligen förefinnas exemplar från Karlö, Uleåsalo, Brahestad, Jakobstad, Nykarleby, Vasa, Solf, Raumo, Åland, Korpo, Kimito, Esbo, Helsingfors, Strömfors och Fre- drikshamn, alla från hafsstrand och insamlade emellan den 6 juli på Föglö (Åland) och den 12 augusti på Karlö samt den 19 augusti utanför Helsingfors (f. decumbens). I sällskap med O. litoralis hafva i Esbo på hafsstrand insamlats några mycket resliga, ända till 36 cm höga, upptill starkt nästan upprätt gre- niga, den 15 augusti utblommade exemplar, hvilka genom sina korta urnupna kapslar och sina trubbiga foderflikar visa sig stå emellan denna och O. verna, sannolikt utgörande en hybrid emellan dessa. Äfven exemplaren från Helsingfors Rönnskär äro ej fullt typiska, utan afvika genom en nedtill nedliggande stam, f. decumbens. Rektor Brenner föredrog ytterligare om nedan uppräk- nade växtformer, hvilka samthga af honom förevisades: l:o Carex amxmllacea var. aciäangula Brenn., skild från hufvudarten genom upptill skarpt trekantigt strå, i trådar upp- rispbara bladslidor samt mindre starkt utstående och uppsvällda fruktgömmen. Formen, som förliden sommar af föredragaren ant- räffats i Ingå, hade fullt utvecklade frukter och kund eredan af detta skäl icke uppfattas såsom en hybrid af C. ampidlacea och C. vesicaria, ehuru densamma till sina karaktärer intog en "midt- ställning emellan nämnda arter. 2:o Chenopodium album, en rödbladig form, möjligen var. bicolor (Böjer), anträffad på Skatudden i sällskap med var. pa- ganum Rchnb.; formen var förut insamlad i Pargas och i Vii- tasaari. 3:0 Veronica serpylUfolia f. ccenilea, utmärkt genom blå- violetta blommor, ifrån Ingå. 4:0 Veronica officinalis, en monströs form med fylda, »ört- artade» blommor, if^ån Rödbergen invid Helsingfors. — D:r E. Reuter trodde chloranthien möjligen vara förorsakad genom in- grepp af phytoptider. Mötet den 5 november 1898. 19 5:o Salix plujlidfolia, en på Kampbergen invid Helsingfors i september anträffad form med korta bladiga, täta, microcarpa hängen och öppnade kapslar. Föredragaren betecknade den- samma som en af den torra sommaren möjligen förorsakad, tillfällig och inkonstant modifikation. — I anslutning till detta meddelande påpekade herrar Arrhenius, E. Reuter och Ga- jander, att dylika sommar- och hösthängen alldeles icke voro sällsynta hos Salices. De hade ofta iakttagit sådana hos en mängd arter och i olika delar af flora-området. Rektor Brenner omnämnde ytterligare att han i en af eleven Alvar Palmgren hopbragt växtkollektion funnit exemplar af Euphrasia Rostkoiviana Hayne var. minorifiora Borbäs, in- samlade på Sundsberg i Kyrkslätt, Nyland. — I anledning häraf uttalade herr H, Lindberg- den förmodan att sagda En- phrasiatorm tillhörde den i Finland på många ställen anträffade Eu. fennka Kihlm. Sluthgen meddelade herr Brenner rörande Alcliemilla- floran i Ingå och Snappertuna kusttrakter, att, förutom A. fiU- caidis Bus., A. pastoralis och A. vestiia, äfven A. pnbescens Lam. förekomme på flere ställen därstädes. Då sistnämnda art af föredragaren betecknades såsom sällsynt i Finland, afgåfvos föl- jande upplysningar om dess förekomst i vårt flora-område: Herr Arrhenius hade funnit arten växande synnerligen allmänt på Åland samt äfven anträffat den i Abo-trakten (Pargas); Herr Lindberg hade iakttagit den på Isthmus carelicus; Herr Mela hade observerat arten vid Kuopio, och enligt Herrar Cajander och Lindroth vore den allmän i Olonets- Karelen. Lektor A. ,J. Mela framlade exemplar af Agrostis peren- nans från Tuovilanlaks i närheten af Kuopio samt förevisade därjämte en genom sin storlek anmärkningsvärd plommonfrukt, som burits af ett växande plommonträd i biskop G. Johanssons trädgård å Vaajasalo vid Kuopio. 20 Mötet den 5 november 1898. Lektor Mela meddelade vidare särskilda upplysningar om nedan uppräknade zoologiska föremål, hvilka demonstrerades in- för Sällskapet: 1:0 Hufvud och fötter af Falco gyrfalco; exemplaret var skju- tet nära Kajana stad. 2:0 Hufvud och fötter af Falco vespertinus från Pudas- järvi. Provincialläkaren, d:r J. Stenbäck, som till föredragaren insändt dessa föremål, hade i bref meddelat att mor och ungar af denna sällsynta fågel förliden sommar observerats i nämnda socken. Detta tydde på att arten häckat därstädes, ett förhål- lande, som icke tillförene iakttagits inom Finlands politiska område. 3:0 Anser hernicla. Exemplaret var skjutet i Kittilä vid- pass 3 72 mil norr om kyrkobyn i september 1896 af forstmä- stare Paavo Nyman och af honom föräradt till Sällskapet; fyn- det var anmärkningsvärdt, då det gjorts långt på sidan om ar- tens vanliga flyttningsvägar. Lektor A. J. Mela gjorde följande meddelande om gösens utbredning i Åländska skärgården: Kuban (Lucioperea lucioperca L.) levenemisestä Ahvenan saaristossa. Oleskellessani Ahvenassa muutamia viikkoja kesällä 1883 onnistuin saamaan tietoja myös kuhasta, joka siellä on sangen harvinainen kala. Kun professor! O. M. Reuter tekstissa Gösta Sundmannin suomalaiseen kalakuvastoon nimenomaan mainitsee, etfei hanen ole onnistunut saada minkäänlai.sia tietoja tämän kålan löytymisestä siellä, lienee syytä nyt, kun ölen tilaisuu- dessa Seuran kokoelmiin lahjoittaa Ahvenasta pyydetyn kuhan, myös panna muistoon silloin saamani tiedonannot. Finströmin pappilassa kertoi minulle rovasti Sonckin perhe etta kuhaa saatin Baston luona Getassa Lillfjärdenistä, joka on Orafjärdin eteläosa sekä Långsjön-nimisen järven pohjoispäästä, joka on noin puolen kilometrin päässä Finnströmin pappilasta. Maarianhaminassa tåas tiesi herra postimestari Uno Godenhjelm kuhaa saatavan Emnäsin luona Långsjön nimisen järven etelä- Mötet den 5 november 1898. 21 päästä. Käydessäni Svartmaran kylässä Finströmissä kuulin talonpojilta kuhaa siellä saatavan merestä ja muuan talonpoika tiesi sitä löytyvän Sumparnissakin. Kaikkialla täällä näyttää kuha kuitenkin olevan sangen harvinainen. Herra postimestari Godenhjelmin valistuneelle har- rastukselle tulee kiitos siitä, etta Societas pro fauna et flora fennica tänään saa Ahvenanrnaalaisen kuhan kokoelmiinsa. Se on pyy- detty Jomalan lahdesta 3 p. kesäkuuta tänä vuonna, jolloin myös isompi, 2 72 kiloa painava, saatiin. Tuomarin rouva Augusta Granström on sen lahjoittanut postimestari Godenhjelmille, joka hyväntahtoisesti lähetti sen minulle. Slutligen meddelade lektor Mel a följande: Tarhakotilo (Helix nemoralis) Suomelle uusi kuorietana. Jo vuonna 1895 sain eräältä oppilaaltani Helix nemora- lisen kuoren. Hän oli tavannut eläimen ryömimässä korkealla maasta puussa lähellä vanhaa hautausmaata puutarhuri Steniuk- sen alueen laidassa. Kun voi olla mahdollista, etta tämä oli yksinäinen harhaan joutunul kappale täta maastamme ennen tuntematonta kuorietanaa, jonka jäljet yhtä nopeaan katoaisi, kuin se oli odottamatta ilmautunut, en maininnut siitä silloin sen enempää. Panin sen vaan kokoelmaani säästöön. Mutta viime toukokuun lopulla sain niitä suuret kasat. Pienet oppi- laani olivat aivan innoissaan kauniista löydöstään. Selville kävi etta Helix nemoralis oli aivan yleinen Sundsténin puutarhassa Punanotkossa sekä muutamassa paikoin Kaivopuistossa. Huomattavaa on, etta kun Helix Iwrtensis maassamme vaih- telee sangen vähän (yleisiä övat ainoastaan nauhattomat ja 5- nauhaiset, muut muodot ylen harvinaisia) vaihtelee H. nemora- lis täällä suuresti, ainakin 10 eri värimuunnosta on jo viime keväällä saaneista. Hyvin mahdollista on, etta tämä maallemme uusi tulokas keskieurooppalaisten kasvien mukana on joutunut Suomeen. Mutta se seikka etta tämä kuorietana äkkiä on tul- lut aivan yleiseksi eräissä puutarhoissa, oikeuttaa meitä otaksu- 22 Mötet den 5 november 1898. maan, etfei se enää maastamme häviä ja etta on syytä hakea sitä muistakin puutarhoista ja puistoista. Magister G. Lång förevisade följande i Ladoga-Karelen funna anmärkningsvärda växter: 1:0 Potentilla dasyphylla. Af denna i Europa förut icke iakttagna art hade föredragaren och student R. Wegelius som- maren 1898 anträffat ett fåtal exemplar, växande i klippsprin- gor på berget Linnanvuori, beläget på den långt ut i Ladoga liggande holmen Mäkisalo. Arten var hittils känd endast från Sibirien och Novaja Semlja och torde hos oss böra uppfattas såsom en reliktväxt. 2:o Potentilla Ooldbachii från Kirjavalaks; 3:0 Etihus castoreus från Suistamo; 4:0 Cirsium heter ophyllum X palustre från ön Suosaari vid Kirjavalaks; ny för provinsen. 5:o Carex flava X Oederi från Suosaari vid Kirjavalaks, ny för provinsen; 6:0 PoJystichum cristatum X spimilosnm, funnen nära Paksuniemi by vid sjön Ruskaisenlampi; ny för provinsen. Student W. M. Axelson förevisade en af honom gjord preparatsamling af finska CoUembola, omfattande 240 exemplar, fördelade på 76 arter och 12 varieteter. De små i Canadabal- sam uppbevarade djuren voro bestämda af professor O. M. Reuter samt tillhörde Entomologiska Museet härstädes. Föredrogs följande reseberättelse: Matkakertomus kasvitieteellisestä retkestä Aunuksen Karjalaan (01.) kesänä 1898 tehneet A. K. Gajander & J. I. Lindroth. Kokouksessa maaliskuun 5 päivänä myönsi Societas pro Fauna et Flora Fennica allekirjoittaneille matkarahan kasvi- Mötet den 5 november 1898. 23 tieteellisiä tutkimnksia varten Aunuksen Karjalassa. Toukokuun 20 p:nä lähdimme matkalle Pietarin kautta ja saavuimme saman kuun 26 p:nä Vosnesenjeen, joka tuli meidän ensimmäiseksi pääpysäkkeeksi ja josta ekskursioonit kohta alkoivat. Viiden päivän perästä jatkoimme raatkamme pohjoista kohden seuraten Äänisjärven (tahi niinkuin paikkakunnalla asuvat suomalaiset sanovat »Änisen») rantoja vepsäläiseen Kaskiseen. Täältä tu- limme Soutojärvelle ja Schoksuun sekä viime mainitusta pai- kasta Djerevjannajan kylan kautta Petroskoille, johon saavuimme kesäkuun 12 p:nä. Alue, jota tähän asti olimme kulkeneet, viehättää mieltä yhtä paljon vaihtelevalla kasvullisuudellaan kuin näköalojensa suuremmoisuudella. Kohta Vosnesenjen pohjoispuolella kohoaa maa korkeaksi kukkulaksi, josta kylää lähinnä olevat vaaraiset hiekkarinteet Syvärin laakson eteläpuolella näkyvät. Seuraa- van kylan Stjelegln eli Kallionkylän luona näkyy maantien toisella puolella Änisen aava ulappa ja toisella kädellä haa- moittaa etelässä päin juhlallisena Syvärin laakso. Kallion ky- lästä pohjoiseen käy tie jotenkin korkeiden vaarojen rinteitä pitkin aina Schoksun seuduille asti. Maan tekee vielä mäkisem- mäksi ne lukuisat pikkupurot, jotka övat uomansa uurtaneet hiekkaiseen maaperään. Vankempi kiviperustus tulee harvem- min näky ville kuten Vosnesenjessä, Kallionkylän luona, Kala- joella, Soutojärvellä y. m. Vaarat övat Änisen puolelle jyrkästi laskeutuvia, jota vastoin ne länteenpäin övat hyvin loivia. Schok- susta alkaen ne vetäytyvät enemmän sisämaahan, eivätkä ole niin korkeita ja silmään pistäviä kuin ennen. Pari virstaa Djerevjannajasta pohjoiseen alkaa Änisen rantaseutu taasen kohota selkämaiksi, jotka jatkuvat jonkun matkan Petroskista pohjoiseen. Kasvullisuus tässä osassa aluetta on maaperän paikotellen esiintyvän kalkkipitoisuuden takia joksenkin vaihteleva. Valtaa- vina övat vaarojen laeilla ja rinteillä nuoret lehtimetsät (synty- neet kasken polton kautta) sekä sekametsät ja tummat kuusi- kot. Jaloimmista lehtipuista mainittakoon lehmus, joka kasvaa 24 Mötet den 5 november 1898. koko rantaseudulla, ja vaahtera, joka menestyy — joskin pie- nen puolisena — Schoksun pohjoispuolelle asti. Lukuisia puronlaaksoja vaarojen välissä kaunistaa rehevä kasvillisuus, jonka muodostavat Striithiojjteris, Aconitiim, CamjM- mda latifolia sekä Cinna^i, YioMi ja Stellaria'i y. m. Pellot kylien ympärillä eivät ole isoja. Maanviljelys on täällä niinkuin kaikkialla Venäjän Karjalassa hyvin alkuperäi- sellä kannalla. Sitäpaitsi on maa itsessään vähemmän pelloksi kelpaavaa ja yksinomattain vaimoväen raivattava, miehet kuin käyvät muualla rahanansiolla. Petroskoissa tutustuimme herttaiseen ukko Giintheriin, jonka toimesta saatiin vapaan asunnon ja ylöspidon erään venäläisen herra Ivanitskij'n luona. Kaupungin läheisyydessä tehtiin pari vaellusta, joista eras Solomenoon Giintherin seurassa, joka seitse- mänkymmenvuoliaana sitkeydellä kesti matkan kaikki vaivat. Kesäkuun 18 p:nä lähdimme Djerevjannajan kautta luon- nonihanille Maas- ja Lohijärven rannoille sekä sieltä Petroskoin kautta etelään Petäjäselälle, josta tehtiin päivän kestävä miltei turha retki Djevitsehi-ostroville, jossa erään virheellisen ilmoituk- sen mukaan kasvaisi sekä Larix sibirica etta Pinus cembra; kum- paakaan ei tietysti siellä kasva. Petäjäselältä kävi kulku kohti kukkaisrikasta livinajoen laaksoa. Ensimmäinen pysäkki täällä oli Latvan kyla {^^/e), jossa on kokonaista 500 taloa ja vähän vajaa 3,000 henkeä. Toinen pysäkki oli livinan kyla (300 taloa), josta käytiin kah- den pienen metsälammen rannalla olevassa Jascheseron eli Jasa- järven liiostarissa. Kun vielä mainitsemme Ostretschinan (nel- jättäkymmentä kylää kahden peninkulman matkälla) ja Muuro- min, niin övat olopaikkamme sisämaan jokien varsilla luetut. Vielä joku virsta Latvasta pohjoiseen ja itään on maa paikotellen mäkistä, joskus vaaraistakin, mutta etelään ja län- teenpäin jatkuvat miltei yhtämittaiset tasangot. Tasaiset övat myöskin maat livinan lisäjoen Muuromljan ja tämän lisähaaro- jen Niilan, Munduksan, Viljuksan ja Rschanoirutschein alueella. Näistä saa Niila alkunsa Himinjoen tienoilla olevista suolampi- loista ja jatkaa matkansa hyllyvillä rannoilla monen peninkul- Mötet den 5 november 1898. 25 man pituisten rahkasammalsoitten poikki. Muuromljan, Mun- duksan ja Viljuksan rannat övat enimmäkseen kapeita kukka- rikkaita nurminiittyjä, joita suuret suot, mäntyrämeet ja Ca- rex filiformis nevat ympäröivät. Missa maa on vähän kor- keampi, löytyy kuusikorpea tahi harvinaisemniin kuusimetsää. Mäntymetsää on tuskin nimeksi. Rschanoirutscheilla, joka saa alkunsa Jasajärvestä, on suureksi osaksi vetisten niittyjen, leppä ja kuusikorpien piirittämät rannat. Sen ja livinan vallset maat övat mäntyrämeiden, Betida nana-^oxå^w ja aukeiden ruop- pamaiden täyttämät. Heinäkuun 25 p:nä lähdimme veneellä Syväriä ylöspäin Vakrutsiin, josta samalla tavalla jatkettiin matkaa Nimpeldan (== Nimipellon) kautta Vosnesenjeen, jonne saavuimme heinä- kuun viimeisenä päivänä. Kahdenkymmenen päivän kuluessa matkustimme välillä olevissa kylissä ekskursiooneja tehden uu- delleen Petroskoihin. Käytiin myös Suojussa. Elokuun 23 p:än ja syyskuun ensimmäisen päivän välillä oleskelimme Kiischin ja Sennoguban seuduilla Onegan Karjalassa, jossa viimeinen vael- lus tehtiin syyskuun ensimmäisenä päivänä. Heti sen jälkeen palasimme Petroskoin ja Pietarin kautta takaisin ja saavuimme Helsinkiin syyskuun seitsemäntenä. Tutkimamme eli oikeastaan matkustamamme alue on noin 25 neliöpeninkulman suuruinen. Kuten kerrotusta selviää ja- kaantuu se kahteen osaan: mäkiseen rantaseutuun ja tasaiseen sisämaahan. Kasvistollisesti eroavat ne myös muutamissa suh- teissa; mainittakoon rantaseudussa usein esiintyvät Acer plata- noides, Clinopodium vulgäre, Palmonaria officinalis, Stachys sil- vatica, Campanula latifolia, Linum catharticum, Viola mnbrosa y. m., jotka sisämaassa joko puuttuvat tai övat hyvin harvi- naiset. Vaan rannikkoseutukaan ei ole aivan homogeeninen. Niin poikkeaa esim. Vosnesenjen ja Petroskoin tienoot monessa suhteessa esim. Kaskisen ja Kalajoen seutuvista, ensiksi mai- nittu Syvärin joen vaikutuksesta, Petroskoin paikkakunta maan suhteellisesti runsaan kalkkipitoisuuden kautta. Sekä toinen etta toinen seikka painaa tietysti leimansa kasvillisuuteen. Aivan poikkeava on vihdoin Kiischin ja Sennoguban saa- 26 Mötet den 5 november 1898. risto. Paitsi saaristoluonteensa takia eroavat ne ylen runsaan kalkkipitoisLiutensa kautta muista matkälla näkemistämme osista, niin on Oljeni-ostroff esim. melkein paljasta kalkkia (kalkkilou- hos), Letot ja letto-niityt, joista ennen tuskin oliinme nähneet merkkiäkään, övat täällä tavalliset. Muuten on maa melkein kauttaaltaan viljeltyä; mikä ei ole viljelyksessä on joko kalliota, auttamatonta kivikkoa tahi lepikkoniittyä. Kasveista mainitta- koon omituisirapina Ulmuset, Cotoneaster nigra, Dracocephahim^ii Veronica spicata, Cerasthim alpinum, Eupaiorium cannahirmm, Malachium, ChmrojyJiyllum aromatiaim sekä ylen runsas Linum catharticum. Kasvimme sekä miuit tuomamme kokoelmat eivät luon- nollisesti vielä ole kaikki tarkastetut, mutta mikäli tiedämme, olemme löytäneet Annuksen Karjalalle noin 80 uutta fanerogaami- lajia, 40 sekalajia sekä 20 Herbarium Musei Fennici'ssä mai- nittua mimnnosta. Tähän ei ole lukuunotettu Hieraciiim'eia eikä joukkoa pienempiä muunnoksia, kryptogaameja y. m. Tärkeimmistä kasvilöydöistä mainittakoon seuraavat: Pyretlirum corymbosum W. joka kasvoi kuusimetsässä He- vonselän harjulla noin 10 virstaa länteenpäin Himinjoen kylästä. Lähin löytöpaikka on Änisen itäpuolella Puiidoschissa, jossa Giinther on sen kerran ottanut myöskin kuusimetsästä. Selinum lineare Schum. tavattiin ensiksi hiekkaisilla ranta- niityillä livinankylän tienoilla harvinaisena. Enemmän sitä kas- voi Ostretschinan Nikolan luona kostean puoleisilla niityillä Sy- värin varrella. On Venäjällä levinnyt Nevasta etelään pitkin Volgan varsia. Monotropa glabra Bernh. jota tavattiin yksi ainoa kappale Gusesero järven rannalla nuoressa lehtimetsässä. On Suomessa löydetty kerta ennen Ahvenalta. Schoedonorus inermis (Seyss) PB. jota kasvoi runsaasti joki- törmäillä livinan kylan kohdalla Bracinjpodium pinnahmi'in ke- ralla. On alueellamme tunnettu Karelia keretinasta, Ponoista Kuolan Lapissa sekä rikkaruohona viljelyksissä alueemme kaak- koisessa osassa (N, Ka, Ik). Crepis sibirica h. tavattu kaksi kertaa nimittäin Nimpel- Mötet den 5 november 1898. 27 dassa ja Vosnesenjessä. Molemmissa paikoissa kasvaa se var- joisissa kostean puoleisissa ja multarikkaissa puronlaaksoissa. Tästä lajista on suomalaisessa kokoelmassa yksi ainoa kurja kappale, jonka Giinther on ottanut Syvärin varrelta. Laji on siperialainen ja esiintyy Keski-Europassa Schlesiassa ja Steyer- markissa asti. Androsace fiUfonnis L. tavattiin vanhalla kasvupaikallaan Vosnesenjen luona. Niiden kahdenkymmenen viiden vuoden kuluessa siitä ajasta, jolloin professori Fr. Elfving sen ensiksi meillä löysi, näyttää kasvi vahvasti lisääntyneen. Se kasvaa runsaasti maantiellä Vosnesenjestä aina lähelle Himinjokea, jossa viime mainitussa paikassa se jo esiintyy harvinaisempana. Se le- venisi luultavasti myös edemmäksi pohjoiseen jollei Himinjoelta alkava puhdas hiekkainen maantie panisi sille esteitä. Änisen itäpuolella on Giinther sen tavannut. Carex arisfata R. Br. tavattiin kolme kertaa: Kuschlegan ja Muuromin välillä, Syvärin varrella Nimpeldan luona sekä Vosnesenjessä jonkun virstan päässä majakasta pohjoiseen Äni- sen rannalla. Kaikissa paikoissa kasvi esiintyi kosteissa korpi- maisissa lehdoissa. Ainoastaan ensiksi mainitussa paikassa se löydettiin kukkivana. Tämä sarakasveistamme ehdottomasti kau- nein laji on ennen tavattu kolme kertaa alueellamme. Elodea canadensis Michx. Kasvaa runsaasti koko Syvä- rissä (Pietari-Vosnesenje) sekä livinassa ja sen lisähaaroissa Ostretschinkassa ja Muuromljassa aina ensimmäisiin koskiin asti. Muista tärkeämmistä löydöistä mainittakoon vaan seuraavat: Botrijchium simplex (Suoju), B. lanceolatum i^2i\di]ok\, Latva, livina), Carex microstachya (Suolusmäki), Carex pseudycyperus (Ostretschina, Nikola), Carea- n^am (Ostretschina, Nikola), Phleum älpimim (Solomeno), Avena strigosa (Muuromi, Himinjoki), Avena elatior (Petäjäselkä, Munduksa, Kuuschlega), Neoitia Nidus avis (Vosnesenje, Guschesero Schoksussa), Bumex maritimus (Vak- rutschej, Nimpelda Syvärin rannoilla), Draha verna (Soutojärvi), Geranium pratense (Nimpelda, Petroskoi), O. holiemicum (Nim- pelda, Vosnesenje, Petroskoi), Coioneaster nigra (Kallionkylä), Oeiim stridum (Ostretschina, Vosnesenje, Petroskoi), Veronica 28 Mötet den 5 november 1898. opaca (Vosnesenje), V. spicata (Solomeno, Sennoguba), Melam- pyrum cristcdum (Muuromi, Nimpelda, Pjangoi, Ivankoffski), Cam- panula latifolia (rannikko alueella monessa paikassa), Biclens platycephala (monessa paikassa), Achillea cartilaginea (Ostreschina, Nikola, livina), Eupatoriiim cannaUnum (Kiischin ja Sennogu- ban saaristossa yleinen), Malacliium aquaiiciim (edellisen ke- ralla), Monotropa liypopithys (Kiischi lehmuksen jätleillä), Origa- num vulgäre (Sennoguba) ja Dracocephalum thymifiorum (Kiischin ja Sennoguban tienoilla). Amanuens Harald Lindberg föredrog Om förekomsten af Galium ruthenicum Willd. i Finland. Den 29 juli 1888 insamlade jag på en odlad äng invid bryggeriet uti Lojo kyrkoby exemplar af den inom det finska flora-området förut ej observerade Oalium ruthenicum Willd. Ängen, på hvilken den anträffades, var besådd med ryskt gräs- frö, med hvilket denna ostliga art uppenbarligen inkommit. Qa- lium riitJienicum påminner mycket om G. verum, men afviker från denna genom smalare blad och håriga frukter. 1 Lojo uppträdde den under tvenne former: a) en med bladens öfre sida beklädd med korta borst (f. setidosa!), och b) en med långa hår (f. pilifera!). Vid genomgåendet af linska samlingen påträffades af mig ett exemplar af Galium ru- thenicum i. setidosa liggande bland G. verum; detta exemplar var taget den 15 juli 1872 uti Libelits socken på en äng vid Harjula af M. A. EuropsRUS och K. A. Hällström, möjligen äf- ven här inkommet med ryskt frö. Då det är mycket möjligt, att denna art hnr en vidsträcktare utbredning hos oss, vore det önskvärdt, att de af Sällskapets medlemmar, som företaga botaniska exkursioner uti östra delarna af landet, ville gifva akt på hithörande former. Galium ruthenicum Willd. är utbredd öfver hela norra Asien, ställvis allmännare än G. verum, äfvensom uti största Mötet den 5 november 1898. 29 delen af det europeiska Ryssland, Sin vestgräns eger arten uti Siebenbiirgen, där den är anträffad på ett par ställen och före- kommer upp till en höjd af 4—6000' (Cfr. Ph. J. F. Schur, Enumeratio plantarum Transsilvanise, p, 281). Amanuens Lindberg framlade vidare frukt- och han- exemplar af Philonotis ccespitosa Wils., tagna senaste sommar af mag. G. Lång på fuktig sandstrand vid Vuoksen, ej långt öster om Kexholm; på samma lokal hade herr Lindberg som- maren 1897 anträffat sterila exemplar af denna art, som då var en nykomling för finska floran. De botaniska samlingarna hade efter årsmötet 1898 fått emottaga följande gåfvor: o 20 kärlväxter från Åland, hvaribland de vid årsmötet an- mälda rariteterna af redaktör P. Hj. Olsson. 8 nummer frön och frukter från ryska Karelen af stud. C. W. Fontell. En kärlväxt från Nyland genom lektor K. J, W. Unonius. En d:o från mel- lersta Österbotten genom d:r W. Laurén. 54 nummer algprof från Karelska näset af stud. A. J. Silfvenius. En svamp från Korpo af fröken E. Elfving. F]n d:o från Willmanstrand af d:r M. Buch. 19 kärlväxter från Ladoga-Karelen, däribland den för floran nya Potentilla dasyphylla och flere anmärkningsvärda, af stud. R. Wegelius. Plaiitago major f. monstrosa från Åland och Sedum rupestre från Tavastland af stud. J. Lindroth. 54 kärl- växter från Hausjärvi och Janakkala af rektor M. M. W. Brenner. 4 kärlväxter från Nylands skärgård af stud. E. Häyren. Leinna polyrrhka och L. trisulca från Kangasala, nya för södra Tavast- land, af stud. O. Sundvik. En kärlväxt från Ishafskusten af d:r K. M. Levander. 18 fanerogamer i 35 exx. samt 2 mossor till största delen från södra Tavastland af mag. O. Collin. En full- ständig samling manuskriptkartor öfver de enskilda fröväxternas utbredning i norra Ryssland samt en samling kärlväxter från norra Ryssland (mest Wologodska och Olonetska guvernemen- ten) i 970 exemplar, inlemnade genom studd. J. 1, Lindroth och A. K. Cajander af sekreteraren vid kommunalstyrelsen i Petro- savodsk, Nikolai Alexandrowitsch Iwanitskij. 4 kärlväxter från 30 Mötet den 5 november 1898. mellersta Österbotten af apotekare A. Sten. 65 spritpreparat, för- nämligast kärlväxter, från Olonets-Karelen af studd. J. I. Lindroth och A. K. Cajander. Till de zoologiska samlingarna hade sedan oktober-mötet inlemnats följande gåfvor: Fåglar: Tetrao tetrix, steril Q, från Rengo kapell d. 6 ok- tober, och Archibuteo lagopus., från Vånå den 8 oktober, gifna af mag. O. Gollin; Astur imlumharius, från Hvittis d. 10 okto- ber, gifven af kronofogden Karl Lydén. Evertehrater : af stud. Jalmari Lydecken 124 flaskor plank- tonprof och annat hydrofaunistiskt material, insamladt under somrarna 1897 och 1898 dels i hafvet vid Replot, dels i sjöar, åar och andra vattensamlingar i trakterna af Björneborg och Nyslott. Af Sällskapets stipendiat, stud. A. J. Silfvenius, hade in- lemnats följande under sistlidna sommar hopbragta samlingar från vestra delen af Karelska näset: 112 flaskor och glasrör, plankton- och andra mikrofaunistiska prof, 164 flaskor och glasrör, innehållande vatteninsektlarfver, vatteninsekter, hydrach- nider, maskar m. m., 157 exx. skal af Unionider från 18 loka- ler, 118 glasrör och flaskor med vattenmollusker, 66 glasrör och flaskor med landmollusker, bland hvilka ett större antal sniglar. Af Sällskapets stipendiat, stud. T. H. Järvi, hade från samma landsdel inlemnats följande kollektioner: 81 flaskor med i for- mel konserverade spindlar, 13 d:o med myriopoder m. m., 34 d:o med i formol konserverade gallbildningar m. m., 103 glas- rör med acarider och podurider. Utom dessa rikhaltiga samlingar är att anmälas att stud. W. M. Axelson af material från finska samlingen af CoUem- bola förfärdigat en af 240 n:r bestående kollektion af vackert monterade mikroskopiska preparat. Kollektionen innefattar 76 arter och 12 varieteter, förut bestämda af prof. O. M. Reuter. Mötet den 3 december 1898, Till korresponderande ledamot invaldes d:r Johannes Klinge i S:t Petersburg samt stadssekreteraren A. N. Ivanit- skij i Petrosavodsk; till inhemska medlemmar studenterne K. E. Enwald, I. G. Leiviskä och W. Weseloff. Beslöts i enlighet med Bestyreisens förslag, att å den till- ärnade verldsexpositionen i Paris 1900 utställa ett urval af Säll- skapets publikationer äfvensom att för detta tillfälle samman- ställa en historik, hvilken professor F. Elfving åtagit sig att affatta. På därom gjord anhållan beslöt Sällskapet träda i skrift- byte med Conservatoire et Jardin botanique de Geneve. Ordföranden meddelade att Finska Vetenskapssocieteten nyligen hos Hans Kejserliga Majestät anhållit om understöd för hydrografiska undersökningar i Bottniska viken, Östersjön och Ladoga och att Societetens meteorologiska utskott uppgjort ett program för dessa undersökningar. Vetenskapssocieteten hade emellertid ansett att vid dessa undersökningar äfven biologiskt material borde insamlas och hade i detta afseende förklarat sig hugad att samarbeta med Societas pro Fauna et Flora fennica. Inom Bestyreisen hade denna fråga behandlats, och hade Be- styreisen föreslagit att för uppgörande af program för den bio- logiska delen af dessa undersökningar en komité skulle tillsät- tas, bestående af professor J. A. Palmen, doktor Levander och doktor Stenroos såsom zoologer, professor Elfving och magister 32 Mötet den 3 december 1898. Hirn som botanister, samt doktor Nordqvist och magister Sand- man som representanter för fiskeriet. Detta förslag beslöt Säll- skapet enstämmigt omfatta. Amanuens Harald Lindberg gjorde följande medde- lande: Den 22 juli 1898 anträffade student C. W. Fontell på Flackskär i Larsmo socken (Ostrobottnia media) en Aira-ioYm, växande bland A. hottnica och A. ccespitosa, som han ansåg vara en hybrid mellan nämnda arter. Det af herr Fontell hem- bragta rikliga materialet har han öfverlemnat åt mig till gransk- ning. De flesta af de undersökta exemplaren stå i karaktärer midt emellan A. hottnica och A. ccespitosa, vissa former närma sig mera A. ccesjntosa och ett individ åter mera A. hottnica. Pol- len har jag undersökt hos ett stort antal individer, men hos alla funnit det alldeles normalt utveckladt. Detta skulle kunna tyda på, att ingen hybrid här föreligger; men då de undersökta for- merna äro mycket olika sinsemellan och de flesta i habitus och karaktärer slå midt emellan A. hottnica och A. ccespitosa torde man dock böra anse dessa ha uppstått genom hybridisering af A. hottnica och A. ccespitosa. Om denna intermediära form är identisk med Aira Wiheliana Sond, har jag i brist på exemplar ej kunnat afgöra. Såväl habituelt som i en mängd karaktärer, äfven mikroskopiska i bladets byggnad, påminner den om Aira litoralis (lodet från Genfer sjön i Schweiz. De vigtigaste Aira hottnica, Aira hottnica X ccespitosa och Aira coespitosa särskiljande karaktärer framgå af nedanstående tabell. A. hottnica. A. bottn. X ccespit. A, ccespitosa. Blad. Rännformiga; Rännformiga; Platta, med nå- ribbor på öfre si- ribbor på öfre si- got tillbakaböjda dan af bladet i dan af bladet i kanter; ribbor på tvärsnitt breda tvärsnitt breda, öfre sidan af bla- och trubbiga, i trubbiga eller det i tvärsnitt spetsen ej med spetsiga, försedda smala, spetsiga, i tänder; epider- med tänder i spet- spetsen försedda Mötet den 3 december 1898. 33 misceller starkt mammillösa. Vippa. Långsträckt, hop- dragen, gles, blek, med glatta gre- nar. Skärm- Släta eller så fjäll. godt som släta, långspetsade, 6 — 7.5 mm långa. Blom- I öfre blomman fjäll. ej nående utan- för skärmfjällen. Borst. Mycket längre än blomfjällen, i nedre blomman ända till 9 mm långt. sen, epidermiscel- ler mammillösa (mammillerna be- tydligt färre och mindre än hos A. botlnica). Mer el. mind. lång- sträckt, gles eller tät, brokig, med mer eller mindre utstående och sträfva grenar. Något sträfva, kortare spetsade, ca. 4.5 mm långa. I öfre blomman nående något utanför skärm- fjällen. Något — betyd- ligt längre än blomfjällen, i ne- dre blomman ca. 4 mm långt. med tänder; epi- dermisceller ej mammillösa. Kort och bred, med sträfva ut- stående grenar. Sträfva, kort- spetsade, 2.5 — 4 mm långa. I öfre blomman nående betydligt utanför skärm- fjällen. Af längd med eller vanl. något kortare än blom- fjällen, i nedre blomman 2.5 — 3 mm långt. Förutom på ofvananförda lokal är denna intermediära form tagen på följande tvenne lokaler: Reg. Aboénsis, Nystad, 29. 6. 95, Heikki Söderman och Ostrob. borealis, Kemi, Selkäsaari, 16. 7. 95, K. J. Ehnberg. Amanuens Lindberg framlade vidare följande anmärk- ningsvärda växter: l:o) Ruhus plicatus Whe et N., funnen af student T. Järvi i en skog vid Hatjalahdenjärvi i Kuolemajärvi socken på Ka- relska näset. Arten, som förut icke hade anträffats inom vårt 3 34 Mötet den 3 december 1898. flora-område, var bestämd af apotekare K. Friederichsen i Schlesvig. 2:o) EupJirasia hrevipila var. eglandulosa Lindb. fil., en af föredragaren nyurskild form, som förliden sommar insamlats af studenterna T. Järvi och A. J. Silfvenius i S:t Johannes, Kar. austr. 3:o) EupJirasia fennica var. hrevidens Lindb. fil., äfvenle- des en af föredragaren nyurskild form, som han sommaren 1897 funnit växande i sällskap med hufvudarten på en äng i Kivi- nebb på Isthm. car. 4:o) Galium mollugo X ruthenicum. Denna förut obe- skrifna hybrid, som han igenkänt vid nyligen företagen gransk- ning af sitt herbariematerial, hade föredragaren insamlat redan 1888 i Lojo, på en sådd äng invid »Bryggeriet». 5:o) Ruppia spiralis, förliden sommar anträffad af student Ragnar Dahlberg vid Storskatsund i Närpes, Ostr. austr., samt härintills känd endast från Ekenäs skärgård. 6:o) Belphinium grandiflorum, som af magister Otto Collin anträffats på en åker vid Rapamäki i närheten af Tavastehus och af honom öfverlemnats till samlingarna under namn af D. Consolida. Arten, som antagligen inkommit med höfrö, här- stammar från Sibirien. Professor O. M. Reuter föredrog Om strandskatans (Hsematopus ostralegrus) omstridda skadlighet. Senaste häfte af den af herr A. Hintze utgifna »Tidskrift för jägare och fiskare» innehåller bland annat en artikel, som utgör en kritik af det här under hösten hållna skärgårdsmanna- mötets uttalande om behöfligheten af skottpenningars utfästande för vissa i skärgården lefvande skadliga fåglar. Till dessa hade räknats äfven strandskatan {Hwmatopus ostralegus), hvilken upp- gafs i Åbo och Ålands skärgård af allmogen kallas beckasin och nu stämplades såsom förgripande sig på ådäggen. Herr Mötet den 3 december 1898. 35 Hintze framhåller i sin artikel att denna fågel, som af honom för resten fullkomligt oriktigt uppgafs såsom hufvudsakligen förekommande i den inre skärgården, på intet sätt kunde anses skadlig, utan tvärtom genom sin stora vaksamhet vore en af skärgårdens nyttigaste fåglar, äfvensom att uppgifterna om dess benämning »beckasin» vore falska. Då jag bevistat of van åsyftade möte, vill jag i anledning häraf anföra såsom grund för att jag icke reserverat mig mot mötets fattade beslut, så vidt det rörde strandskatan, den om- ständighet att fågeln på min uppmaning omständligt beskrefs af den talare, som först omnämnde densamma, af hvilken beskrif- ning framgick att talaren med sin benämning »beckasin» tyd- ligen åsyftade Hcematopus-^ att andra närvarande allmogemän och äfven kyrkoherden Nordqvist, hemma från Åland, intygade att en sådan fågel i deras hemtrakt kallades »beckasin»; att flere närvarande försäkrade att denna fågel vore skadlig för ådäggen och förtjänt af att förföljas; äfven kyrkoherden Nord- qvist sade sig hafva hört af allmogen att den angrep äggen. Ehuru Hcematopus^ såsom väl bekant, i faunistiska arbe- ten uppgifves hufvudsakligen lefva af maskar, snäckor och muss- lor m. m. dylikt, ansåg jag mig gent emot de lemnade öfver- ensstämmande uppgifterna af allmogemän, hvilka hela sitt lif varit i tillfälle att observera fågeln, icke berättigad att förklara desamma såsom fullständigt grundlösa och mot dem inlägga min gensaga, helst det mer än en gång visat sig att »fackmän» haft skäl att rätta sina förut fattade åsikter genom att taga hänsyn till folkets mången gång större erfarenhet beträffande djurens lif. Alldeles omöjligt anser jag det icke heller vara att en fågel med en så pass kraftig näbb, som Hcemafopiis, kunde förgripa sig på ådäggen, ehuru visserligen den omständigheten att dessa vanligen läggas ett stycke från själfva stranden, där ju strandskatan plägar uppehålla sig, gör det troligt att sådant blott undantagsvis eger rum. I anslutning till detta meddelande sade sig redaktör P. Hj. Olsson under sin vistelse såväl på Åland som i Abo skär- gård hafva erfarit, att Hcematojjus jämte andra vadare af all- 36 Mötet den 3 december 1898. mogen på flere orter kallades »beckasin» samt att den — han erinrade sig särskildt på Sottunga — uppgifvits härja bland åd- äggen. Däremot hade herr J. Montell, hemma från Åland, aldrig hört fågeln kallas med annat namn än »alvreck» och visste in- tet om dess skadlighet. Ordföranden framhöll det önskvärda i att exkurrenter ville närmare aktgifva på strandskatans lefnadssätt och hos befolk- ningen inhemta dess åsigter därom. Magister O. Hynén förevisade en missbildad kvist af gran från Haapavesi äfvensom en monströst utvecklad al-kvist, insänd från Esbo af magister A. Boman. Doktor E. Re ute r förevisade ett hanexemplar af den för finska fjärilfaunan nya geometriden Himera yennaria L., hvilket exemplar af eleven Harald Nordqvist hösten 1897 blifvit an- träffadt på Staffansby i Helsinge. Arten hade en rätt vidsträckt utbredning inom det europeiska fauna-området. Den förekom äfven i de tre skandinaviska länderna; i Norge var den dock endast funnen vid Kristiania och i Noes, i Sverige går arten från Skåne till Bohuslän och är nordligast funnen i Valders och i Upland; anträffad äfven i Liffland. — Exemplaret öfverlemna- des af eleven Nordqvist till samlingarna. Professor Th. S sel an förevisade och inlemnade till sam- lingarna i sprit uppbevarade exemplar af en Argulus-^vi, som sommaren 1898 i riklig mängd anträffats parasiterande på flun- dra, infångad vid Högland. Professor E. Sund vik erinrade om att döda, föga lem- lästade myror ofta anträffas liggande fläckvis utmed vägkanter och trodde den antagliga förklaringen till denna företeelse böra sökas däri att paddor förtärt och med sina exkrementer åter afgifvit dessa djur. Såsom bevis för denna sin förmodan fram- lade föredragaren talrika, intill 7 X 20 mm stora, afrundadt Mötet den 3 december 1898. 37 cylindriska kroppar, hvilka vid undersökning visat sig bestå af torkade, tätt hopgyttrade kitinrester af myror och synbarligen utgjorde padd-exkrementer. Student J. I. Lindroth förevisade exemplar af den för Finland förut icke angifna brandsvampen Tilletia Seslerice Juel, o hvilken han sommaren 1897 anträffat på trenne ställen på Åland: vid Storby på Eckerö (den 19 juli), vid Emkarby i Finström (den 26 juli) och vid Södersunda i Jomala (den 1 augusti). Ar- ten var beskrifven från Gotland af Juel, som äfven granskat de förevisade exemplaren, och parasiterar på Sesleria ccerulea. På bladen af detta gräs bildar Tilletia Seslerice bruna eller svarta, sträckliknande fläckar; sporerernas storlek är 27 — 35 fi. På utvecklingen af värdplantans blommor synes parasiten värka synnerligen hinderligt. Student C. W. Fontell förevisade följande anmärknings- värda växter, insamlade i mellersta Österbotten: 1:0 Rubus ardicus t lencitica Fr. från Pedersöre; ny för floran ; 2:o Trifolium fragiferum, såsom ballastväxt på Alholmen invid Jakobstad; 3:o HeleocJiaris uniglumis f. pumila Boennigh. från Peders- öre; ny för floran; 4:o Carex aquatilis X vulgaris anträffad i en uttorkad vat- tengraf invid järnvägsbanken och Bockholmen ; 5:0 Carex maritima X salina från Adö i Pedersöre; 6:0 Carex salina var. cuspidata ^ ostrobottnica Almqv., fun- nen på en sandig hafsstrand i Pedersöre. Bektor Axel Arrhenius föredrog Ett beriktig-ande angående Alehemilla obtusa. Pä mötet den 4 februari 1897 framhöll rektor Brenner att Alehemilla obtusa i Finland vore en öfvervägande nordlig form. I anslutning härtill meddelade jag i förbigående att nämnda art 38 Mötet den 3 december 1898. syntes förekomma allmänt på Dovre, Det är denna uppgift jag härmed ber att få beriktiga. En närmare granskning af mina Alcliemillce från Dovre har gifvit vid handen att i själ f va vär- ket intet enda exemplar tillhör Alch. ohtusa: hvad jag vid flyk- tigt påseende höll för denna art, har till öfvervägande del visat sig vara Alch. alpestris. Då Alchemilla-koWeklionen i Herbarium fennicum på amanuensen Harald Lindbergs initiativ blifvit öfver- sänd till släktets kände monograf, d:r Buser i Geneve, har jag ej nu varit i tillfälle att åny genomgå densamma. Jag känner mig emellertid lifligt öfvertygad om, att resultatet af en revi- sion skall utfalla såsom i of van anförda fall — de nordfinska och lappska AlchemiUa-f ormer, hvilka härintills uppfattats som A. ohtusa, skola säkerligen till öfvervägande del af specialisten be- tecknas såsom tillhörande A. alpestris. Däremot har jag från Åland och Nyland (Kyrkslätt) sett Älchemilla-^ ormer, som fullständigt öfverensstämma med sydsvenska och sydnorska exemplar af A. ohtusa. Denna art synes sålunda i Finland icke vara någon utprägladt nordisk form. I anslutning till detta beriktigande tillåter jag mig äfven denna gång framhäfva såsom min mening att det i Herbarium fennicum uppbevarade AlchemiUa-xndiievmXei vid tiden för rektor Brenner och mina egna — såsom interimistiska uttryckligen betecknade — bestämningar var alltför bristfälligt och otillräck- ligt, alltför okritiskt och planlöst hopsamladt, att därjämte vår kännedom om Alchemilla-iovmevn^i vid samma tidpunkt var alltför sväfvande för att några allmänna slutledningar angående dessa intressanta växters utbredning i vårt flora-område då kunde anses vetenskapligt berättigade. Student A. K. Cajand er framlade nedannämnda i Olo- nets-Karelen förliden sommar af honom och student J. I, Lind- roth insamlade Salix-ioxmev: l:o Salix viminalis. Af denna för landet nya art, som är en karaktärsväxt i norra Rysslands elfdalar, hade ett tiotal låg- växta, unga buskar anträffats på stranden af Onega vid Vos- nesenje och Schoksu. Föredragaren ansåg troligt att dessa Mötet den 3 december 1898. 39 uppvuxit ur kvistar, hvilka, drifvande österifrån, af vågorna uppkastats på stranden och sedan där rotfäst sig i den lösa sanden. 2:0 Salix acutifolia, af hvilken art föredragaren funnit tvenne stora, vackra buskar på en hög sandås vid Schoksu- jokis mynning. Arten var tidigare känd från Karelska näset, 3:0 Salix triandra var. discolor Koch. Några nya exem- plar af denna form observerades på samma lokaler som S. viminalis. 4:0 Salix triandra var. concolor, anträffad nära livina och Latva byar invid livinajoki. — Salix triandra, som äfvenledes är en för flodstränderna i norra Ryssland karaktäristisk växt, var förut inom finska floraområdet funnen på Karelska näset och i norra Finland. 5:0 Salix hastafa, växande tillsammans med S. triandra på livinajokis steniga stränder. Detta fynd var anmärknings- värdt, emedan artens inom vårt floraområde hittills kända syd- ligaste växtplatser äro belägna i Ijo och Kuusamo socknar. 6:0 Salix aurita X nigricans, insamlad vid Vosnesenje. 7:0 Salix aurita X Lapponum, funnen på tvenne lokaler i det beresta området. 8:0 Salix caprea X Lappomir)i, anträffad i närheten af Vakrutschi. 9:0 Salix caprea X rosmarinifolia, observerad på stranden af Lososinka å nära Petrosavodsk. 10:o Salix mierea {caprea?) X viminalis. Af denna ny- komling till den finska floran anträffades en högväxt buske vid Vosnesenje, där den växte på samma lokal och under samma omständigheter som S. viminalis. 11:0 Salix myrtilloides X rosmarinifolia, iakttagen på Niila- jokis strand nära Muuromia by. 12:0 Salix nigricans f. colorata, funnen på stranden af Onega nära Derevjannoje och Schuja. Slutligen förevisades af herr Cajander exemplar af Pyrus malus, hvilken anträffats på stranden af Onega i närheten af Sontujokis mynning. — Trädet, som var lågväxt, men synbar- 40 Mötet den H december 1898. ligen af betydande ålder, blommade rikligt. Huruvida dess frukter äfven komme till mognad var omöjligt att afgöra, eme- dan byns barn regelbundet hvarje år bortplockade de nya kar- terna. Till de botaniska samlingarna hade inlemnats: 78 kärlväxter från Nyslottstrakten af stud. K. H. Enwald. 8 kärlväxter från Karelen, deribland PotentUla dasyplnjUa från Sortavala och Eiiphrasia strida från Soanlaks, af kand. G. Lång. 12 Älchemillce frän Abo-trakten af stud. A. K. Cajander, 5 mossor och 4 Characeer från Ekenäs-trakten af stud. E. Häyrén. 25 Eu;plirasi(B från Karelska näset och 7 kärlväxter från norra Sa- volaks af mag. H. Lindberg. 19 kärl växter från Savolaks och Karelen, deribland Euphrasia stricta från Kolivaara af rektor E. J. Buddén. 247 kärlväxter från Nyland af rektor M. Brenner. 16 kärlväxter från Nylands skärgård af senatskammarförvandt G. Sucksdorff. 45 kärlväxter från mellersta Österbotten, där- ibland flere för provinsen nya former (Spargamim affine, Salix Injhrida), af stud. C. W. Fontell. 13 kärlväxter i 20 exx. från södra Österbotten, deribland Ruppia spiralis, ny för provinsen, af stud. R. Dahlberg. Mötet den 4 februari 1899, Till korresponderande ledamot invaldes med acklamation apotekare K. Friederichsen samt till inhemsk medlem stu- dent R. Dahlberg. På därom gjord anhållan beslöt Sällskapet inleda skrift- byte med University of Nebraska, Lincoln. — En enahanda an- hållan från Cincinnati Society of Natural history, Cincinnati, öf- verlemnades till bibliotekariens afgörande. Rektor M. Rrenner meddelade att de lafformer, hvilka magister G, Lång å aprilmötet 1897 förevisade, icke, såsom d:r Wainio ansett, tillhörde Cladonia Delessertii Wain. och Rama- lina obtusata. Enligt af professor W. Nyländer verkstäld gransk- ning vore den förra att hänföra till Cladonia crispata var. ce- trariceformis Del, den senare åter till Ramalina minuscula Nyl. Amanuens Harald Lindberg framlade exemplar och jäm- förande analytiska teckningar af en förut obeskrifven FohUa-art, som i anseende till sina stora hanblommor af honom benämnts P. fjrandiflora. Arten hade sommaren 1897 af föredragaren an- träffats på fuktig sandstrand vid Vuoksen i Valkjärvi å Karel- ska näset. Herr Lindberg föredrog vidare om de i Finland före- kommande arterna af slägtet Najas (se s. 48). 42 Mötet den 4 februari 1899, Docent K. M. Levander föredrog Om någ-ra intressanta faunistiska fynd i planktonprof från Ålands haf och Finska viken. Vid granskning af planktonprof, tagna under de hydrogra- fiska expeditioner, hvilka sistlidne december månad företogos till Ålands haf och Finska viken, gjorde jag följande intressanta faunistiska fynd. I profvet n:o 4 från Ålands haf vid Kobbaklintar, taget medels vertikalhåfning från 211 m djup, den 5 december, före- fans ett exemplar af det egendomliga släktet Echinoderes, en endast mikroskopiska former omfattande liten maskgrupp, hvars ställning i systemet är oviss, men som anses närmast ansluta sig till nematodklassen. I väntan på den utförliga, med afbild- ningar försedda monografi öfver Echinoderiderna, hvilken pro- fessor Zelinka i Graz snarligen torde utgifva, har jag ännu icke gjort en säker artbestämning, men sannolikt tillhör det funna exemplaret arten Echinoderes Diijardinii Clap., hvars förekomst i södra delen af Östersjön redan tidigare bhfvit konstaterad af professor Hensen i Kiel. Anmärkningsvärdt är, att äfven sist- nämnda forskare erhållit detta djur, hvars kroppsbyggnad helt och hållet tyder på ett lefnadssätt på bottnen eller på vatten- växter, med planktonhåf, i anledning hvaraf han är böjd att tro det masken stundom simmar fritt. Det intressantaste fyndet utgjordes likväl af en appendi- hdarie-art, alltså en representant för en marin djurklass, af hvilken ännu aldrig någon form anträffats vid våra kuster. Dju- ret förekom talrikt i särskilda planktonprof tagna vid Åländska kusten (Kobbaklintar, Nyhamn) såväl i djup- som i ytprof. An- tagligen är det här fråga om den i vestra delen af Östersjön (Kieler bukten) allmänna Oikoplenra flabellum ^). Äfven i de plank- tonprof, som samtidigt eller den 6 december togos af student .1. Lydecken under expeditionen till Finska viken, hafva appen- dikularier anträffats. ^) Enligt senare bestämning Fritillaria borealis Lohmann. Mötet den 4 februari 1899. 43 Slutligen ber jag få nämna, att jag i de i december tagna planktonprofven funnit s. k. »Stjärnhårstafoblaster» och kisel- skelett af Silicoflagellater, hvilka skelett ha tillhört arten Didij- ocha tripartita (fornix). Dylika skelett hafva redan tidigare af mig blifvit sedda i planktonprof från Finska viken. Student B. Poppius förevisade följande för Finlands fauna nya coleoptera: l:o Nebria Gyllenlmalii Schönh. var, Balbii Bon. Af denna form, hvilken afviker från hufvudarten genom rödfärgade ben, lyckades föredragaren i juni 1897 finna ett tiotal individer vid Nejden-fjord, hvarest de jämte individer, tillhörande hufvudar- ten, uppehöllo sig under stenar invid hafsstranden. N. Balbii hade tidigare blifvit anträffad i nordligaste Norge äfvensom i mellersta Europas högre belägna bergstrakter. 2:o Cartodere filum Aubé. Förliden höst iakttog amanuen- sen H. Lindberg talrika exemplar af denna insekt å härvarande Botaniska Laboratorium, dit den anländt med frukter från S:t Croix. Arten, som eger ett stort utbredningsområde, har hem- ortsrätt i varmare luftstreck och sprides vida omkring genom handelsvaror. Sålunda var den känd från Algier och Mexico samt i Europa från Frankrike, Ungern och Danmark. I samband härmed meddelade herr Poppius att en annan Cartodere-art, C. fiUformis Gyll., för lång tid sedan inkommit till Helsingfors, där den företrädesvis uppehölle sig i boningsrum. Student A. K. Cajander förevisade följande af honom och student J. L Lindroth förliden sommar funna Anmärkning-svärda växter från Onega- och Olonets- Karelen. Aspidium filix mas var. incisum Moore, ett ungefär en me- ter hög individ, som jämte hufvudformen växte i en skuggig, mullrik lund på en liten holme i Kiischi-skärgården. Aspidium cristatum X spinulosiim, anträffad i ett löfskogs- kärr vid Vakrutschi; andra exemplar hade blifvit funna i när- heten af Muuromi by. M Mötet den 4 februari 1899. Botrychium virginianum, en monströs form, observerad bland typiska exemplar i en lund vid Selkä by. Juncus lamprocarpus f. aquatica L., en med J. supinus fluitans Lam. analog form, funnen i floden livina ej långt från Latva by och bildande på stridare grunda ställen ett oafbrutet grönt växttäcke på flodbottnen. Sdrpus radicans Schk., insamlad invid byn Vosnesenje både på Onegas och på Svirs stränder. Carex alpina Sw., som anträffats i en fuktig lund 6 verst norrom Petrosavodsk. Artens hittils kända sydligaste växtplat- ser äro belägna i prov. Ob, Ks, Kk samt senast Kp. Cinna pendula Bong. Detta ståtliga, angenämt doftande gräs hade iakttagits på fyra olika lokaler i närheten af Onega- sjön, hvarest det talrikt frodades i bördiga lundar. Trisetum fiavescens L. Denna art som inom Finland an- träffats blott som förvildad, och i Olonets-Karelen tagits vid Porog (F. Elfving) hade blifvit funnen fullkomligt vild först på en hårdvallsäng på en i Onega utskjutande udde ungefär 4 km från Petäjäselkä by och senare på hårdvallsängar samt smärre ängsbackar vid åarna Kuschlega och Munduksa. Calamagrostis arundinacea X epigeios, tagen i spridda exem- plar vid Kuschlega och Munduksa. Calamagrostis arundinacea X lanceolata, funnen vid Kusch- lega och Jaschesero. Student Väinö Borg redogjorde, med ledning af en af honom uppgjord synnerligen instruktiv karta, för den resa han och student A, Rantaniemi såsom Sällskapets stipendiater för- liden sommar i botaniskt syfte företagit till de östra delarna af Kemi Lappmark. I anslutning härtill aflade herr Rantaniemi berättelse för sina delvis i andra delar af nämnda område företagna ex- kursioner, under hvilka äfven någon uppmärksamhet egnats traktens fauna. Och meddelade föredragaren härvid särskildt intressanta, ur folkets mun hemtade uppgifter om bäfverns forn- Mötet den 4 februari 1899. 45 tida förekomst i dessa trakter, om olika sätt för dess infån- gande m. m. Docent K. M. Le van der förevisade en kollektion bin (Api- der), insamlade i Tyskland och Österrike af aflidne magister Aulis Westerlund samt till Sällskapet förärade af hans enka, fru M. Westerlund. Till de zoologiska samlingarna hade influtit följande gåfvor: Surnia ulula, från Helsinge ett exemplar (14, X. 98), af herr Georg Nyman samt två exx. ("10. XI. 98), af preparator G. W. Forssell. Anser bernida från Sibbo (5. X. 98), af sistnämnde gifvare. Tetrao lagopodi-tetrkides, d, från Kuusamo, af forst- mästare M. af Tengström. Gasterostens pungitius från Finska viken vid Ino i Nykyrka (20. VI. 98) samt två exx. G. aculea- tus från samma lokal af stud. A. J. Silfvenius. Gobius fluviati- lis från Ino-å, juni 1898, af densamme. 4 exx. Gyprinider, förmodli- gen Abramidopsis lenckartii, från Rantasalmi, 1898, af fil. kand. A. Westerlunds sterbhus. Insektsamlingarna hade fått emottaga en särdeles bety- delsefull tillökning genom att fru Maiju Westerlund i Kuopio till desamma förärat, enligt önskan af hennes aflidne man, fil. kand. Aulis Westerlund, alla de af denne hopbragta kollektio- ner, hvilkas egande för Universitetets museum kunde hafva in- tresse. Af dessa värdefulla kollektioner var i synnerhet att fram- hållas en rikhaltig samling af ordningen Hymenoptera äfvensom en af insektbiologiska föremål. Ifrågavarande samlingar voro för- varade dels i papplådor med glaslock, dels i större dubbellå- dor. Antalet arter och exemplar hade icke ännu kunnat för- tecknas, men gafs därför provisoriskt följande redogörelse: Hymenoptera i 44 enkla lådor, 3 dubbellådor samt en mindre trälåda. Ortlwptera i 2 enkla lådor. Diptera i 1 enkel låda. Diverse i 8 enkla lådor, 1 dubbellåda samt en trälåda. De insektbiologiska föremålen utgjordes hufvudsakhgen af bon tillhörande särskilda biarter och getingar. 46 Mötet den 4- februari 1899. Utom dessa torrt bevarade samlingar ingingo i gåfvan föl- jande kollektioner af i sprit eller formol konserverade insekter och arthropoder i allmänhet: Insektlarver circa 40 glasrör; Myror och myrgäster 17 » ; Collembola 22 » ; Physopoder 2 » ; Myriopoder 10 » ; Spindlar 7 » och 1 flaska; Akarider 2 » ; Phytophager, Phytophthider, gallbildningar etc. 28 glasrör och 1 samlingsflaska. Diverse arthropoder ca. 40 glasrör. Af stud. T. Järvi hade till insektsamlingarna inlemnats 481 exx. hymenoptera från Karelska näset samt af provincial- läkaren i Haapavesi, herr A. G. Helenius en rikhaltig kollektion af samma ordning. De hydrofaunistiska materialsamlingarna hade förökats med 23 samlingsflaskor från Lojo af stud. A. Luther^ hvilken tillika skänkt ett profrör med väl konserverade Volvox-kolonier och ett profrör innehållande Chloramceba, samt af stud. A. Ranta- niemi 48 samlingsflaskor från Kuolajärvi socken. Till samlingarna af lägre djur hade vidare tillkommit: Oligochäter i 4 glasrör; Hirudineer 5 » ; Bryozoer 3 » , samt Spongiller, torkade, 1 låda, samlade af A. Westerlund. De botaniska samlingarna hade sedan december-mötet för- ökats genom följande gåfvor: 66 kärlväxter i vackra och omsorgsfullt konserverade exemplar, däribland för provinsen nya Orchis Traimstemeri X cruenta, Cwloglossum viride, Sagina nodosa, Cirsium heterophyl- Inm X paliistre, Drosera intermedia, Alnus pubescens, Betula nana X verrucosa, Carex lieleonastes, C. tenuifiora, C. läxa, C. livida, Poa alpina, Asplenium tricliomanes alla från norra Käre- Mötet den 4 februari 1899. 47 len af stud. Walter M. Axelsson. 21 kärl växter från Olonets- Karelen, hvaribland nya för floran: Pyrethrum corymhosum, Se- linum lineare, Salix viminalis (adventitia?), Salix cinerea X vimi- nalis, samt nya för provinsen Salix acutifolia, S. hastata, S. triandra, Bromus inermis samt flere Salix-hyhrider af studd. A. K. Cajander och J. I. Lindroth. 22 kärlväxter från Nyland och Tavastland af prof. A. Osw, Kihlman. 7 Hieracia från Österbotten och 42 d.o från Nyland af d:r W. Laurén. 242 kärlväxter i 343 exemplar från ryska Karelen, Kuusamo och norra Karelen, alla vackra, rikliga och väl konserverade, hvaribland nya för Kare- lia pomorica: Centaurea scabiosa, Raminculus lapponicus, Potamo- getoii Zizii, Carex alpina, C. paradoxa, C. capillaris, Salix myr- sinites X nigricans, nya för Karelia keretina: Oxytropis sordida, Rubus castoreus, Epilobium alsinifolium, Viola Riviniana, Carex chordorrhiza, G. heleonastes, C. panicea, C. livida, Onoclea stru- thiopieris af mag. I. O. Bergroth, studd. J. I, Lindroth och C. W. Fontell. De i Finland förekommande arterna af slägtet Najas af Harald Lindberg. Sommaren 1897 företog jag på uppdrag af Finska Moss- kulturföreningen botanisk undersökning af den stora Isosuo- mossen i Sakkola socken på Karelska näset. I bottnen af of- vannämnda mosse anträffade jag en gyttja, rik på frön af en Najas-ari, hvilka frön vid närmare undersökning hemma visade sig tillhöra den endast från Finland bekanta Najas tenuissima Al. Br. Denna art står närmast Najas minor All., under hvil- ket namn den fuines upptagen uti Herbarium Musei Fennici, ed. 11, p. 32, men den är från denna skarpt skild genom de smala, med få, små tänder försedda bladen samt genom fröna, som sakna den för N. minor karaktäristiska, af tvärgående, tunnväggiga celler bildade epidermis. Najas tenuissima ansågs af professor Braun till en början såsom en varietet af Najas minor All. Den beskrifning han lemnar af Najas minor ^ tenuis- sima Al. Br. uti Journal of Botany II, p. 274 (1864) är af föl- jande lydelse: »leaves horizontally patent very narrow, seta- ceous, on each side of the margin with 6—8 minute teeth, composed of a few cells projecting above the margin of the blade. — Finland (Hisinger!)» Några år senare upptages den såsom en från Najas minor väl skild art. De exemplar, som legat till grund för ofvanstående beskrifning voro tagna af prof. Th. Saelan vid Borgå och enligt meddelande af friherre Edw. Hisinger af honom sända till prof. Braun. Häraf förklaras Mötet den 4- februari 1899. 4-9 hvarför Hisinger upptages af Ljraun såsom den, hvilken fun- nit arten i fråga. Uti sin uppsats »Öfversigt af de i Östra Ny- land vexande Kotyledoner och Ormbunkar» (Notiser ur Sällsk. pro Fauna et Flora fennica förh. ny ser., 1 h. p. 65, 1858, 1859) lemnar Saelan en beskrifning af den form han den 27 augusti 1857 tagit invid Borgå och benämner den Najas fragilis Rostk, et Schum. {Najas minor All.). Den beskrifning han här ger är dock ej i allt alldeles korrekt, beroende på, att han hän- fört sin art till den närstående Najas minor. Uti Herb. Musei fenn. ed. 1, p. 18, not. (1859) upptages den likasom uti Hjelts Conspectus Florse Fennicse (p. 521), Alcenius' och Brenners flo- ror under namn af Najas fragilis (Najas minor). Norrlin hän- för äfven N. tenuissima till Najas fragilis uti »Bidrag till Syd- östra Tavastlands flora» (Notiser, h. 11, p. 126, 1871) och an- för den såsom ymnigt förekommande på mjuk lerbotten på 1 —2 fots djup i en vid Lehmoniemi befintlig vik af Vesijärvi. Vid Sällskapets möte den 3 oktober 1874 (Meddelanden, 1 h., p. 108, 1876) meddelade prof. Seelan, att han invid Viborg uti ett sund med gyttjebotten, mellan parken Monrepos och holmen med Nikolai'ska familjegrafven, på en alns djup påträffat bland Isoetes echinospora och Sagittaria en form af Najas, närmast öfverensstämmande med den uti Borgå å och i Vesijärvi funna N. fragilis f. tenuissima, från hvilken den dock särskiljes genom lägre växt (3 — 10 cm) samt fastare byggnad. I tredje uppla- gan af A. J. Melas Suomen Koulukasvio (p. 349, 1895) upp- tagas af slägtet Najas förutom Najas marina och N. fiexilis ännu Najas minor All. med varieteterna tenuissima Al. Br. och pulchella Sael. Såsom förut framhållits saknas den äkta Najas minor hos oss, liksom öfver hufvud taget i hela Skandinavien; allt hvad här har benämnts Najas minor All. eller N. fragilis (Willd.) är N tenuissima Al. Br.; Najas minor v, pulchella Sael. är åter N. fiexilis (de exemplar, som Norrlin tagit i Onega, Welikaja guba). Najas tenuissima Al. Br. är endast funnen uti Finland. Härifrån är den växande känd från fyra lokaler och nu senast 50 Mötet den 4 februari 1899. påträffad fossil af mig på Karelska näset. Artens fyndorter äro följande: Savonia australis, Ruuanvesi, 1852, E. Nyländer och A. Chydenius. Nylandia, Borgå å, Maren, 27. 8. 1857 och 17. 8. 1861, Th. Sselan. i) Tavastia austrahs, HoUola, Vesijärvi, vik vid Lehmoniemi, 17. 8. 1864, J. P. Norrlin. Kareha australis, Viborg, Monrepos, 29. 7. 1874, Th. Sselan. Isthmus Karelicus, Sakkola, Isosuo-mosse, rikligt frön uti gyttja, 1897, Harald Lindberg. 2) Ännu sällsyntare i Finland än Najas tenuissima är N. flexilis (Willd.) Rostk., som inom det finska flora-området endast är funnen växande på tvenne ställen samt fossil likaledes på tvenne, nämligen i Tavastia australis, sparsamt bland Najas tenuissima i en vid Lehmoniemi befintlig vik af Vesijärvi, 17. 8. 1864, J. P. Norrlin (cfr. Notiser, h. 11, p. 126, 1871). Karelia onegensis, Saoneshje, stenig lerstrand vid Weli- 1) Den 12 september 1899 besökte jag den af Sselan uppgifna fyndorten vid Borgå och fann Najas tenuissima efter något sökande rikligt växande på ca. 40 cm djupt vatten på lös, slamrik dybotten tillsammans med Scir- pus lacustris, Sparganium ramosum, Sagittarin, Pofamogeton perfoliatus och picsillus, Butomus^ Nympluea alba, Nuphar liiteiwi, Cicuta, Callitriche ver- nalis och autumnalis, Elatine hydropiper och triandra f. callitrichoides, Hip- puris vulgaris, Myriophyllum spicatum, Bulliarda, Limosella samt Utricu- laria vulgaris; dessutom förekom i det smutsiga vattnet en ytterst riklig ve- getation af tradalger {Vaucheria och Zygnema). Mynophyllum spicatum och Callitriche autumnalis äro här i Borgå å att betrakta såsom brackvat- tensrelikter och såsom sådan är äfven Najas teyiuissima uppenbarligen att anse ; därpå tyder äfven dess nutida förekomst i en grund hafsvik vid Monrepos invid Viborg. Såsom S selan tidigare framhållit (Notiser, 1 h.) är N. tenuis- sima ytterligt spröd, hvarför man vid insamlandet knappast kan få ett helt exemplar, redan vattnets motstånd vid växtens upptagande är tillräckligt för stammen skall gå af vid lederna; häri har arten tydligen ett utmärkt sprid- ningsmedel. 2) Harald Lindberg, Botanisk undersökning af Isosuo-mosse i Sakkola socken, Finska Mosskulturföreningens Årsbok, 1898, separat, p. 36—40. Mötet den 4 februcari 1899. 51 kaja-guba, 7. 8. 1870, J. P. Norrlin, (cfr. Notiser, h. 13, p. 170, 1871—74). Isthmus karelicus, Pyhäjärvi socken, fossil i Rautakorpi mosse, 1894, Gunnar Andersson och Pi. Herlin. ^) Sakkola socken, fossil i svämsandsbildning invid Hoflägret, 1897, Harald Lindberg. Långt allmännare än Najas tenuissima Al. Br. och N. fie- xilis (Willd.) är N. marina L. [N. major All.) uti Finland. Här förekommer den nämhgen spridd långs kusterna af provinserna Alandia, Regio Aboénsis och Nylandia; sällsynt är den anträf- fad så långt norrut som till Qvarken (63° 15' n. br.); österut går Najas marina till Strömfors i östra Nyland (jämför Hj. Hjelt, Conspectus Florse Fennicse, Acta V, pars III, p. 520). Af N. marina ha flere varieteter blifvit urskilda. Alla de exemplar, jag på härvarande botaniska museum haft tillgång till från fin- ska fyndorter, ha vid anstäld granskning visat sig tillhöra en och samma form, var. intermedia Al. Br. Denna varietet be- skrifves af prof. A. Braun i »Revision of the Genus Najas of Linnseus» (Journal of Botany II, p. 274 (1864) med följande ord: »Leaves narrow-linear, on each side of the margin with 5 — 7 large teeth, which are generally longer than the blade is broad; sheat on each side with 1 — 4 teeth; fruit 3 — 4 millim. long. — Principally in the north and east of Europé.» Den form, som A. Braun fattat som hufvudform, utmärker sig bland annat därigenom, att bladslidan saknar tänder och fröna äro 5 — 8 mm långa. Äfven fossil är N. marina funnen i Finland. Gunnar An- dersson anför den i sitt ofvannämnda arbete såsom anträffad fossil vid Fredriksberg nära Helsingfors och sub fossil nära Fa- gervik i Ingå. Själf har jag påträffat den fossil vid Olsböle i Tenala socken (ungefär 2 mil NW om Ekenäs) och vid Hoplax nära Helsingfors. Fröna från Olsböle äro 3 mm långa och till- 1) Gunnar Andersson, Studier öfver Finlands Torfmossar och fossila kvartärflora, p. 107. 52 Mötet den 4 februari 1899. höra således den vanliga finska formen, Alla fyndorter för fos- sil Najas marina ligga nära intill artens nutida växtplatser. På vidstående bild har jag aftecknat delar af de finska iYayas-arterna äfvensom af den icke finska N. minor, dels af recent, dels af fossilt material. Af dessa teckningar framgår huru olika bladslidorna och bladkanten äro beskaffade hos N. minor, N. tenuissima och N. fiexilis. Afven fröna visa stor olikhet, dels hvad form och storlek beträffar, dels i fröskalets byggnad. Vid mikroskopisk undersökning af fröskalet från ytan visar sig detta bestå af mycket olika formade celler hos de särskilda arterna. Äfven på fossilt material är detta mycket lätt att iakttaga, och, då skilnaderna äro så stora, är det ej heller någon svårighet att äfven på dylikt material särskilja de olika arterna; härvid tänker jag dock endast på X. marina, A". tenuissima och N. fiexilis och ej på A\ minor, af hvilken sist- nämnda jag ej haft tillfälle att se fossila frön. Frön af våra finska arter kunna igenkännas på följande karaktärer (endast de ytliga upptagas): Najas marina: frön matta, 3 — 4 mm långa och 1..5 mm breda; ytceller stora, ej ordnade i rader, oregelbundna, iso- diametriska blandade med rektangulära (2 — 3 gånger längre än breda), cellumen 3 — 4 gånger bredare än cellväggen. Najas fiexilis: frön glänsande, 2.3—2.8 mm långa och 0.75 — 1 mm breda; ytceller ordnade i tämligen regelbundna rader, små, isodiametriska blandade med mindre rikliga rektangulära (2 — 3 gånger längre än breda), cellumen vanligen af cellväggens bredd eller smalare. Najas tenuissima: frön glänsande, 2.5 — 3 mm långa och 0.5 — 0.6 mm breda; ytceller regelbundet ordnade i rader, lång- sträckta, 4 — 9 gånger längre än breda, cellumen något — 2 gån- ger bredare än cellväggen. (Isodiametriska och korta, rektangu- lära celler förekomma endast i yttersta spetsarna af fröna). r a ^s MS n U 1—4 ATajas tenuusima: 1 frän Vesijärvi. 2 U. Sakkola, fossil 3 tr. Ruanvesi. 4 fr. Borgå, 12.9.99, H. L. 5-7 N. flexilis: 5 fr. Pyhäjärvi, Rautakorpi, /(7x«Z 6 fr. Skåne, Ringsjön, 8. 1885, J. Pehrson. 7 fr. Vesijärvi. 8 N. mirutr fr. Karlsruhe, Altwasser, 7. 1884, E. Gilg. 9—10 N. marina.- 9 fi. Reg. Abo- ensis, Pikis, Radelma, 8. 1893, H. v. Rettig. 10 fr. Reg. Aboens., Tenala, Olsböle, /(7mz7, 1898, H. L. a bladslidor och blad (»/i) ; b bladtänder ("»/i); c frön (»/i); d epidermis irån midten af fröskalet C/i); e epidermis från spetsarna af fröna (*>/i). Mötet den 4 mars 1899. Till inhemsk medlem invaldes med acklamation student Alvar Palmgren. Beslöts på därom gjord anhållan att träda i skriftbyte med The Hopkins Seaside Laboratory of the Seland Stanford, San Francisco. Till publikation anmäldes: »Beiträge zur Kentniss der iso- lierten Formen der geringelten Robbe {Phoca foetida Fabr.)» af Osk. Nordqvist. Professor J. A. Palmen förevisade en fotografi af en 2 meter lång tonfisk {Thy^mus thynnus A. Giinth.), som infångats af lappar i Kolaviken och sedan inlösts af kapten Sjöstrand. — Tonfisken var den största inom Finlands naturhistoriska om- råde anträffade fiskart. Han förekom allmänt i Medelhafvet, men var äfven tidigare iakttagen i norra Europa, såsom utanför Skånes kust vid Helsingborg. Professor O. M. Reuter föredrog följande Notiser om tre finska Sminthurus-arter. 1. Sminthuriis viridis L. var. irroratus m. SmintJiurus viridis är en af de till färg och teckning mest varierande podurider. Tullberg beskrifver i »Sveriges Poduri- der» varieteterna cinereo-viridis och nigro-maculatus ; i min upp- sats öfver Podurider från nordöstra Sibirien har jag offentlig- 54 Mötet den 4 mars 1899. gjort en ny varietet tripiindatus, Schött beskrifver i sitt arbete »Zur Systematik und Verbreitung palaearctischer Collembola» varieteterna dorso-vittatus (Reut.) och speciosus, i »Apterogyge- nea fennica» har jag uppstält var. infuscatus, Schäffer anför i »Die Collembola der Umgebung von Hamburg» en var. muUi- pundatus, Scherbakoff beskrifver från Kief var. Uneatus och slutligen Folsom från Japan var. annulatus. Den 16 augusti 1895 anträffade jag på en torr, med kort gräs bevuxen, af får afbetad backe på Sandö i Nagu i stor mängd en Sminthurus, hvilken genom sin egendomliga färg ge- nast väckte min uppmärksamhet. Då den synes mig utgöra en mycket distinkt varietet af SmmtJmrus viridis, har jag ansett den böra tilldelas ett eget namn. Mest liknar den måhända var. multipunctatus Schäff., men teckningarna utgöras ej af skilda runda punkter, utan af sammanflytande figurer. Den synes bilda öfvergång till var. infuscatus m. Var. irrorata nov. var. sordide flavescens, capite corpore- que, ventre excepto, dense fusco-vel fusco-violaceo-irroratis, dorso abdominis antice vel disco magis minusve pallido, signaturis destituto. 2. Sminthurus midtifasdatus Reut., funnen på blomkrukor i de varmaste rummen af botaniska trädgårdens orangerier här- städes, har enligt Parona blifvit funnen i La Platå, så att ar- tens egentliga hemland torde vara Syd-Amerika. 3. Sminthurus pruinosus Tullb. 1871 = frontalis Fitch. 1863. För denna arts synonymi redogör Folsom utförligt i sin detta år utkomna uppsats »Japanese Collembola Part II» (Proc. Amer. Acad. Arts and Sciences XXXIV). Däraf framgår att den i norra Amerika blifvit beskrifven under tre skilda namn {hortensis Fitch. 1863, quadrisignatus Packard 1873 och alhamacida Harvey 1897). Tidigare var den från Europa be- kant under likaledes tre olika namn {pruinosus Tullb. 1871, U^ieatus Reut. 1876 och frontalis Uzel 1891). Af Folsoms jäm- förelse mellan amerikanska och europeiska exemplar framgår Mötet den å mars 1899. 55 emellertid att alla dessa arter äro identiska, och bör arten där- för härefter bära namnet frontalis Fitch. Denna art erbjuder för öfrigt ett intressant exempel på dessa lågt stående insekters vidsträckta utbredning öfver jord- klotet. Då B^olsoms uppgifter beträffande Europa icke äro full- ständiga, må här anföras hvad man hittills känner om artens geografiska distribution. Den är funnen icke blott i Ryssland (Kief: Scherbakoff), Finland, Sverige och E5öhmen. Jag har äf- ven tagit den på Shetlandsöarna, på fjället Dava i Skotland, vid Berlin och Leipzig. Schäffer anför den från Helgoland; Fol- som har erhållit den från Japan. I norra Amerika förekommer den i staterna Newyork, Maine, Massachusetts och Ohio, och slutligen har Schäffer sett exemplar från sydkusten af Elds- landet. Professor A. O. Kihl man omnämnde att ÄMmea;-formerna i Herbarium fennicum nyligen blifvit granskade och bestämda af docenten L. Murbeck i Lund, hvilken i sin monografiska uppsats »Die nordeuropäischen Formen der Gattung JRumex» (i Botaniska Notiser 1899), egnat uppmärksamhet äfven åt de inom finskt flora-område förekommande arterna af detta slägte. I anslutning härtill förevisade herr Kihlman följande hos oss hit- tills outredda former: l:o B. aqiiaticus L. var. Kolaensis Murb. n. var., tagen 1887 af Kihlman vid Kuuspoanla i Lapp murm. 2:o R. pseudonatronatus Borb. subsp. fennicus Murb. n. subsp.; denna B. domesticus närstående form var i samlingen representerad genom exemplar från Ostrob. med. och Ostrob. austr., från Tav. bor,, från Lapp. kem.. Lapp. Imandr. och Lapp. tulom. 3:0 R. arifolms All., insamlad i Lapp. tulom. (»ad flu- men Kola» Fellman; »Srednij ad sin. Kolaens») och i Lapp. ponoj (»ad pag. Ponoj»). 4:o R. auricidatus (Wallr.) (== R. thijrsoides), en R. acetosa liknande art, tagen vid Bolstaholm i Geta på Åland (Molander 1858). 56 Mötet den -i mars 1899. 5:o R. hcematinus Kihlm. n. sp. Denna af föredragaren uppstälda art var af honom insamlad sommaren 1889 i »Lapp. vars., ad rivulum Tschernofka inter Pjalitsa et Tschapomo». 6:o R. graminifolius Lamb. var. sublanceolatus Scheutz., stående R. acetosella mycket nära och företrädd genom exem- plar från Lapp. vars. (Tschavanga, Kihlman 1889). Student B. Poppius förevisade tvenne för Finlands fauna nya insekter: l:o Bythinus nodicornis Aube, en koleopter, af hvilken d:r A. G. Helenius hösten 1898 anträffat tvenne exemplar i Haa- pavesi. 2:0 Äcanthia ardica J. Sahlbg. K. Vet, Ak. Handl. XVI (1878), N:o 4, 33, 149. Föredragaren hade iakttagit denna för Europa nya art sommaren 1897 på sandiga hafsstränder nära mynningen af Nejden elf vid Nejden i Syd-Varanger. I sin monografi öfver släktet Äcanthia hänför O. M. Reuter denna in- sekt till undersläktet Chiloxantlms Reut., af hvars 4 arter en- dast 2 voro kända från Europa, bland dessa äfven A. ^nlosa Fall. från Finland. A. arctica, som afviker från den närbesläk- tade A. pilosa framför allt genom de svarta håren på hemiely- tra, var hittills funnen endast i Sibiriens arktiska trakter. Stud. A. Luther demonstrerade Tvenne för den finska faunan nya landsnäckor. Clausilia orthostoma Menke, tagen på Karkkali udde i Ka- rislojo socken. Arten fanns i åtskilliga exemplar på några äldre hasselstammar, i synnerhet under ett par stora exemplar af Stida pulmonacea. Några enstaka exemplar af snäckan funnos äfven på marken under multnande affall från hassel buskarna. Öfver hufvud taget fick jag det intrycket, att snäckan till sin före- komst var bunden vid hasseln. Arten är för öfrigt anträffad i skilda delar af Tyskland, i Schweiz. Österrike-Ungern, de nedre Donauländerna, Polen samt i Kurland, Livland och Wologda. Mötet den 4 mars 1899. 57 Dess förekomst i Karislojo är sålunda den nordligaste hittills kända. Vid ett af Sällskapets sammanträden under senaste höst förevisade lektor A. ,J. Mela en snäcka, Helix nemoralis, funnen i trädgårdsmästare Sundstens trädgårdsanläggningar här i sta- den, dit den högst sannolikt hade blifvit importerad med växter från utlandet. Jag ber att i dag få framlägga en annan mollusk, af stud. C. W. Fontell tagen på samma ställe och säkerligen äfven den importerad med trädgårdsalster, nämligen Limax ma- ximus L. var. cinereus Lister, hvilken i två, ännu unga exem- plar anträffades under barken af en murken lindstubbe. Varie- teten är egentligen hemma i Central-Europa, men har genom menniskans förmedling spridts till många andra trakter af jorden. Student A. K. Gajander föredrog följande: Aetsea spieata ja Actasa erythrocarpa. Viime kesänä olin Aunuksen Karjalassa tilaisuudessa tu- tustumaan siellä jotenkin yleiseen punamarjaiseen Ådceadin ja saatoin silloin konstateerata, raitä parilta toveriltani olin kuul- lut, etta se on meidän tavallisesta Actcea spicatasia melkoisesti poikkeava muoto. Jo habitus on toisellainen: koko kasvi on pienempi ja kaikki osat övat hienommat ja hennoramat kuin jälkimmäisillä. Marjat ja siemenet övat pienemmät, toisen- muotoisia ja värisiä, joutoheteet tylpemmät; kasvipaikkakin on sillä toinen. Koska näiden molempien Actseain eroavaisuudet kasvioissa ja myöskin spesiaaliteoksissa, kuten toht. E. Huth'in »Revision der kleineren Ranunculaceen-Gattungen Myosurus etc.» (Engler, Bot. Jahrb. XVI) övat varsin vaillinaisesti selitetyt, pyytäisin tässä lyhyesti esittää niiden silmiinpistävirnmät tuntomerkit etu- päässä kotimaisten eksemplaarien mukaan. 58 Mötet den 4 mars 1899. Adma spicata L. A. 7iigra VVilld. Syn. A. racemosa Gilib, A. spicata & melanocarpa Ledeb. Kasvi jokseenkin iso ja tuu- hea. Vari syksympänä vihreä tal tumman vihreä. Lehdet 3 — 4 kertaa sormi- lehtisiä (päätöiehdykkä siihen luettuna). Lehdykät jokseenkin isot, tylpähköt. Täydellinen 3- liuskainen päätöiehdykkä hert- ta- tai lanttokantainen ; sen keski- liuska enimmäkseen ei sanotta- vasti pitempi kuin sivuliuskat. Päätölehdykän laidassa suuri luku pieniä, useiii =F tylppiä hampaita: keskiluiskan laidoissa keskimäärin 9 — 10 (4 — 13), si- vuliuskojen sisälaidassa 4 — 5 (2—7), ulkolaidassa 12—13 (9 — 17); kärkihammas ei paljon pitempi kuin muut hampaat. Joutoheteet (staminodiumit) useimmiten pyöreäpäisiä. Marja musta, keskeltä. har- voin päästään paksuin, 12 — 13 (11.5—13.5) mm pitkä, 9—10 (8.5 — 10.5) mm leveä. Siemeniä tavallisesti 13 (10 — 14), useimmat litteitä, mel- A. erythrocarpa Fisch. Syn. A. spicata /S erythro- carpa Turcz. A. rubra Ledeb. Fl. altaic. Edellistä kaikin puolin pie- nempi ja hennompi. Vari syksympänä vaalean tai kellahtavan vihreä, myöhem- pään usein keltaisen ruuni. Lehdet 4 — 5, joskus 6 ker- taan sormilehtiset. Lehdykät pienenpuoliset, suipohkot. Täy- dellinen 3-liuskainen päätöieh- dykkä suippo- tai pyöriäkan- tainen; sen keskimmäinen lius- ka sivuliuskoja tuntuvasti pi- tempi. Päätölehdykän laidassa pienempi määrä =F suippoja hampaita: keskimmäisen lius- kan laidoissa keskimäärin 5 — 6 (2 — 10), sivuliuskojen sisälai- dassa 2 — 3 (1 — 4), ulkolaidassa 6 — 7 (3 — 11); kärkihammas pitkä ja suippo. Joutoheteet (staminodiumit), useimmiten typäkkäpäisiä. Marja punainen, enemmän tasapaksu tai tyvestä paksuin; tavallisesti 9.5 (9 — 10) mm pitkä ja 7 (6.5—7.5 joskus 8—8.5) mm leveä. Siemeniä tavallisesti 8 (7 — 10), useimmat selkäpuolelta Mötet den 4 mars 1899. 59 kein puolikuun muotoisia; pi- paksammat, suhteellisesti le- tuus 4.5 — 4.75 mra, poikkileik- veämmät kuin edellisellä lajilla; kaus 3 — 3.5 mm (spriissä säily- pituus 3 — 3.25 mm, poikkileik- tettyin eksemplaarien mukaan kaus 2.25 — 2.5 mm (spriissä säi- Aunuksen Himijoelta). lytettyjen eksemplaarien mu- kaan Aunuksen Vosnesenjestä). Actcea nigra kasvaa laaksoissa tai vuorten juurilla ole- vissa lehdoissa ja rehevissä metsissä, varjoisissa kalliorotkoissa y. m. ja löytyy kasvialueemme etelä- ja länsiosissa. Yliopiston kokoelmissa löytyy eksemplaareja seuraavista paikoista: Al. Jo- mala (A. Arrhenius å A. O. Kihlman), Kumlinge (O. Bergroth); Äb. Halikko (K. E. Bonsdorff), Kemiö (A. Arrhenius); N. Art- järvi (J. E. Strömborg & Th. Sselan), Porvoo (A. Neovius), Myrs- kylä (E. J. Strömborg); Ka. Räisälä (J. Linden); Ik. Muoia (A. J. Mela), Valkjärvi (Appelberg), Pyhäjärvi (H. Lindberg); St. Karkku (Hj. Hjelt), Pirkkala (Simming), Mouhijärvi (A. J. Malm- gren); Ta. Asikkala ja Jämsä (E. Niklander); Sa. Puumala (E. Nyländer); Mikkeli (I. Hasselblatt); Kl. Valamo (V. Nyländer), Vuorlahti (J. J. Chydenius); 01 Mjatusova (Fr. Elfving), Himi- joki ja Kalajoki (J. I. Lindroth & A. K. Cajander); Tb. Jyväskylä (W. F. Brotherus); Sb. Kuopio (B. & H. Lindegren); Kb. Enon- taipale (Fr. Voldstedt); 0}n. Vöyri (W. Laurén); Ob. Liminka (Fr. Hellström), Muhos (M. Brenner), Kemi (A. Rantaniemi); Ok. Sotkamo (M. Brenner). Ulkopuolella kasvialuettamme se löytyy Huth'in mukaan »in fast ganz Europa und in Asien vom Ural bis .lapan und siidlich bis zum Himalaya», joka määritys kuitenkin kaivannee melkoista rajoitusta, koska esm. Ledebour ei mainitse sitä muuta kuin läntisimmästä Siperiasta. Yliopiston kokoelmissa on ek- semplaareja Småland'ista, Karjalan kannakselta (Venäjän puo- lella), Volhyniasta ja Italiasta. Actcea erythrocarpa kasvaa ylimalkaan kuivemmilla ja va- loisammilla paikoilla kuin edellinen esiintyen vuorten penkereillä ja raoissa, kiviröykkiöissä, vaarojen rinteillä olevissa lehdoissa y. m. Se löytyy kasvialueemme pohjois- ja itäosissa. Eksem- 60 Mötet den 4 mars 1899. plaareja löytyy yliopiston kokoehnissa seuraavista paikoista: Kl. Sortavala (R. Wegelius); 01. Vosnesenje ja Soutujärvi (J. I. Lindroth & A. K. Cajander);. On. Tiudie (G. Selin), Valkiamäki (A. O. Kihlman), Koselma (A. Kullhem), Tolvoja (A. O. Kihlman); Ok. Kianta (E. Wainio), Paltamo (E. F. Lackström); Ks. Ruskea- kallio (R. A. Nyberg), Jäniskängäs (W. Rorg & A. Rantaniemi); Kp. Sirkonvaara (I. O. Rergroth & C. W. Fontell); Kk. Kiimasjärvi (1. O. Rergroth & C. W. Fontell); Lkem. Kittilä (Hj. Hjelt & R. Hult), d:o (K. E. Elfving), Rahkojärvi (W. Rorg & A. Ranta- niemi); Im. Rasnavolok (Karsten), Umba (G. Selin), d:o (A. O. Kihlman); Lv. Tschapoma (A. O. Kihlman); Lp. Rusiniha (A. O. Kihlman); Lt. Nuotjok (J. Linden). Alueemme ulkopuolelta löytyy eksemplaareja Ruotsin La- pista, Kaukasiasta, Raikal-järven tienoilta Ja Dahuriasta. Ivanit- skyn y. m. mukaan se kasvaa koko pohjois-Venäjällä, joten sen läntinen raja tulee kulkemaan jokseenkin Ruotsin Lapista Laa- tokan tienoitse Kaukasukseen. Huthin mukaan se löytyy aino- astaan »in Sibirien vom LTral bis zur Amurmundung». Etsittävä alueellamme olisi A. erythrocarpa muunnos (?) leucocarpa, jolla on valkoiset raarjat Ja joka on tavattu Sipe- riassa, Uraalin tienoilla Ja Vologdan kuvernementissä. Aunuksen Kalajoella tapasimme lehdossa, Jossa kasvoivat sekä A. nif/ra etta A. erythrocarpa, poikkeavan Actoia-nmoåon, Joka nähtävästi on A. erythrocarpa X nigra. Habitukseltaan se muistutti enemmän erythrocarpa. Lehdykät övat kuitenkin suurempia Ja vähän tylpempiä, kärkihammas lyhyempi. Hedel- mät övat pieniä, surkastuneita, tuoreina runnit, kuivattuina mus- tahkot. Herr Gajander framlade vidare följande Anmärkningsvärda växter från Onega- och Olonets- Karelen. Rumex pseiidonatronatns '^fenniciis Murb., tagen på åker- renar i Kuschlega by, artens tillsvidare sydligaste fyndort. Rumex auriculaius Wallr., hvilken anträffats öfverallt i de besökta trakterna, I allmänhet hade den tyckts föredraga tor- Mötet den 4 mars 1899. 61 rare ståndorter än Eiimex acetosa och hade blifvit funnen mest på äbranter, åkerbackar och torrare åkerrenar, stundom t. o. m. på torra sandiga moar. Öfver hufvud taget hade den förekom- mit ytterst aUmänt och tah-ikt i alla odlade nejder, mången gång bildande hufvud massan af vegetationen, i synnerhet på vissa fältbackar nära odlingar. I anseende till den freqvens och ym- nighet, hvarmed arten således uppträder vid Onega och då den tillika är tagen på Åland, är det att antaga, det den ännu kom- mer att uppdagas i andra sydfinska provinser, ehuru den hittills förvexlats med den närstående R. acetosa. Viola Biviniana var. villosa Murb., som förut hos oss varit känd blott från Åland, men som senaste sommar dessutom an- träffats flerstädes i lundar och på lundartade friska ängar i sö- dra delen af Onega-kustområdet, ymnigast i omgifningarna af Soutujärvi by. I dennas sällskap hade anträffats tämligen all- mänt dess hybrid med Viola canina, V. canina X Biviniana var. villosa, som afviker från den vanliga V. canina X Biviniatia blott genom sin hårighet. Caltha palustris var. radicans Fr., tagen i floden Ivina vid Latva by (01), där den bildade täta trassliga bestånd på grunda, strida ställen. Denna form, som utmärkes genom sin långa rotslående stam, sina enstaka eller få blommor och oftast mera trekantiga blad, är för öfrigt anträffad på så pass vidt skilda or- ter som på Shetlands öarna, i Norska Finmarken, på Dovre och i Ryssland (enligt Ledebour utan närmare angifven lokal). Stachys palustris X silvatica, funnen i älskog på en liten holme utanför Sennoguba (Saoneschei, On) växande tillsammans med föräldrarna. Monotropa glabra Rth., anträffad i ett enstaka exemplar i löfskog vid Gusesero sjön. Förut är den endast en gång tagen inom finska flora-området, nämligen på Åland. Cirsiiim oleraceum X palustre, funnen å nio olika lokaler tillsammans med C. oleraceum. C. heter ophyllum X oleraceum, anträfi^ad fyra gånger, förut känd blott från Ik. Thymus chamoedrys, tagen på en svedjebacke några verst 62 Mötet den 4 mars 1899. från Petäjäselkä by, såsom det såg ut, fullkomligt vild; möjlig- heten att den blifvit importerad är dock icke alldeles ute- sluten. Student Arth. Wahlberg påpekade, på anmodan af d:r Wainio, att de på februari-mötet omnämnda och af professor W. Nyländer bestämda lafarterna icke vore Ramalina minuscula och Cladonia crispata var. cetrariceformis, utan R. ohtusata och Cl. Delessertii', den förra var nämligen försedd med soredier, den senare med scypher. Student J. E. Aro föredrog följande berättelse öfver den entomologiska resa, hvilken han såsom Sällskapets stipendiat förliden sommar företagit till Kajana-Österbotten: Saatuani keväällä 1898 seuralta »Societas pro Fauna et Flora fennica» sopivan matka-apurahan hyönteisten keräämistä varten Oulujärven itäseuduissa, ölen nyt tuon retken tehtyäni tilaisuudessa, samalla kun saan lausua sulimmat kiitokseni tästä matka-apurahasta, antamaan lyhyemmän kertomuksen matkani vaiheista ja sen tärkeimmistä tieteellisistä tuloksista. Lähdin Helsingistä kesäkuun 6:na päivänä ja suuntasin matkani Kuopion ja lisalmen kautta Kajaaniin. Satunnaisten asioitteni tähden täydyin viipyä Kuopiossa parisen päivää ja sain siten myös samalla tilaisuuden tehdä lyhyempiä retkiä kaupun- gin ympäristöön. Mutta vaikka kevät olikin täällä jo hyvällä alulla kasvillisuuden puolesta ja ilmat sangen suoluisia ja läm- pöisiä, oli perhosmaailma kumma kyllä silloin vielä sangen köy- hää, joten saaliini noilla retkillä supistuivat vaan noin kymmen- kunta lajiin, joista huomattavin oli Syrichtiis malvce var. Taras Meig., jota ennen on tavattu ainoastaan Ahvenanmaalla ja Kar- jalassa. Tapasin sen Puijonsarvelle kulkevalla maantiellä pää- muodon joukossa. Kesäkuun 8 päivänä jatkoin tåas matkaani laivalla lisal- melle ja .sieltä yhtämittaa hevosella Kajaaniin. Joka matkustaa täta tietä Kajaaniin, saa nähdä mitä surkeimpia maita matkansa varrella. lisalmen puolella övat tosin maantien varsilla olevat Mötet den 4 mars 1899. 63 maat vielä viljeltyjä, vaikka ulkonäöltään näyttävätkin hyvin köyhäkasvuisilta, mutta kuta pohjoisemmalle pääsemme sitä kol- kommiksi seudut käyvät. Milloin kohoaa maantie karua, kor- keata vuorta ylös laskeutuakseen tåas yhtä karua rinnettä ålas, kunnes se harjauteen juurella kohtaa pientä, kuivaa männikköä kasvavan kaukaan tai aivan aukean, vetelän tai sekametsäisen suon. Milloin kulkee se tåas kilometrimääriä kulonpolttamien, kivikkoisien korpien halki tai tervaksiksi hakattujen ja siten au- keiksi, kuiviksi ahoiksi hävitettyjen seutujen läpi. Asuntoja ja peltoja kohtaa matkustaja tuskin nimeksikään tuolla 10 penikul- man taipaleella. Mutta kuta lähemmäksi saapuu Kajaanin portteja, sitä run- saammin aukenee niittyjä ja peltoja metsien lomista ja sitä useampia mökkejä näkyy peltojen laidoilla. Itse kaupunki on rakennettu näennäisesti kuivalle tasangolle, jota etelässä rajoit- tavat paikoittain melkein kaljut, paikoittain tåas vahvaa havu- metsää kasvavat^ jokseenkin korkeat vuoren harjanteet, jotka lounalta kohden alenevat alenemistaan, kunnes maaperä lähellä Kajaaninjokea on muodostunut väkevän näköiseksi multa- tai saviperäiseksi niittytasangoksi, jonka takana Lohtajan laajat, kuusikkoa tai sekametsää kasvavat suot aukenevat. Pohjois- rannalla kaupunkia virtaa Kajaaninjoki juhlallisena Koivu- ja Ämmäkoskien yli Oulunjärveen eroittaen siten kaupungin kor- keasta, komeata kuusikkoa kasvavasta Pöllyvaarasta ja siitä itäänpäin olevista vuorottaisesti niittyisistä ja kuusikkoisista Kyy- nespäämaista. Västa kesäkuun 12 päivänä saatoin ryhtyä toinperään per- hosia keräämään, sillä siitä lähtien kävivät ilmat siksi lämpöi- siksi, etta hyönteiset uskalsivat liikkeelle. Varsinkin hyviä pyy- dyspaikkoja olivat nuo edellämainitut Koivukosken pohjoisran- nalla olevat rantaniityt ja niitten takaiset lehtimetsät. Toisinaan kun oli oikein lämmin ilta, niin metsikköjen rannat oikein vili- sivät valkopukuisia mittariperhosia, kuten Cabera 2)usaria'a, C. excmthemata'a., Jodis i^utatcCB., punaselle hohtavaa Numeria pid- veraria'a y. m. En koskaan ole nähnyt niin runsasti perhosia liikkeellä. Ne näkyivät ikäänkuin kaikki päässeen yhfaikaa irti 64 Mötet den 4 mars 1899. talven kahleista ja ikäänkuin aavistavan, ettei tällaisia suotuisia päiviä kauvan kestä. Omituista kyllä olivat kaikki muut perhos- ryhmät tähän aikaan hyvin niukalti edustettuina. Kiitäjistä en tavannut kesäkuussa ainoatakaan ; Jiehrääjistä en niinikään muuta kuin PsycJie JiirsuteUa'a yhclen kappaleen sekä Epidinopteryx nitidella'siB. niinikään yhden ainoan kappaleen, joka sekin pääsi karkuun oltuaan jo kahdesti haavissani. Päiväperhosia kyllä lenteli verrattain lukuisasti, mutta ne olivat enimmäkseen samoja lajeja, joko Piens'tä tai Leucophasia^a.. A^ocf^ta-ryhmästä en tåas saanut kuin joitaknita Caradriiia-lajeja. Näin kesti kauniita lämpöisiä päiviä kesäkuun 21 päivään asti, jolloin alkoi sadekausi, jota kesti puolitoista kuukautta melkein yhteen mittaan. Meni toisinaan kokonaisia vuorokausia, jolloin ei tarvinnut haavia ensinkään. Tällaisina päivinä keräsin enimmäkseen kasveja ja aitojen ja huoneitten suojissa sadetta- pitäviä hyönteisiä. Ja varsinkin aitojen suojissa tapasikin toisi- naan runsaasti noctuoita ja niettareita lepäämässä. Harvinaisim- pina sellaisina löytöinä mainittakoon nuo erinomaisen sievät noctuat Mamestra glauca ja M. hicolorata var. obscura jota jälki- mäistä on tähän asti tavattu alueeltamme vain kahdesti, nim. Raudun pitäjässä ja Mikkelissä. 26 päivänä kesäkuuta lähdin Paltamon kirkonkylään pari vuorokautta kestävälle retkelle, jolloin kuitenkin sadekuurot tuon tuostakin häiritsivät työtäni. Palasin sentähden melkein tyhjin toimin jälleen kaupunkiin, jossa viivyin hemäkuun 2 päivään, jolloin lähdin katsomaan luonnonihanuudestaan ja korkeudestaan kuuluisata Naapurivaaraa ja sen viereistä Vuokatti-kukkulaa, mutta sade katkasi tämänkin retken, ennenkuin ennätin saada paljon mitään aikaan. Saman kuun 9 — 12 päivinä oleskelin Outonjoella Sotkamon pitäjässä. Tällöin tapasin Dianthiis are- iiariiista. kasvavan hyvin runsaasti IOV2 kilometriä Sotkamon kirkolta Kuhmoniemelle vievän maantien varrella hiekkaharjujen rinteillä. Tämä lienee pohjoisin löytöpaikka mainitulle kasville. Heinäkuun 22 päivänä pistäysin Melalahden kylään, mutta kun säät yhä olivat sateiset en täällä hyötynyt juuri sanottavasti- kaan, vaikka luonnosta päättäen hyönteismaailman luulisi olevan Mötet den •! mars 1899. 65 täällä hyvinkin lajirikasta. Poutahetkinä olivat varsinkin Lyccena'i ja Poli/ommatiis^et valtaperhosina päivisin ja Ciclcma'i iltasin. Edellisistä mainittakoon etusijassa tuo yleensä harvinainen Ly- ccena Donzelii, jota lenti sangen lukuisasti Knautia arvensis'en kukilla. Paluumatkalla poikkesin Kajaaninjoen suuta ympäröi- villä seuduilla. Täällä lenteli talojen edustoilla kasvavien Del- phinium elatum'ien ympärillä hyvin lukuisasti Plusia\a]eia, joista mainittakoon nuo kauniit P. festiicce ja P. macrogamma lajit. Heinäkuun loppupuolen sekä elokuun alkupäivät oleskelin pääasiallisesti Kajaanin ympäristöillä, jolloin Cidaria silaceata, C. corylata, C. camhrica, C. incursata ja C. ccesiata olivat aivan yleisiä varsinkin Pöllyvaaran kuusiraetsissä ja niissä olevien pienten metsäniittyjen rannoilla. Täten oltiin päästy tuon pitkän, tuskallisen sadeajan lop- puun, Itsestään on selvää, etta saaliini tällaisten olosuhteitten vallitessa supistuivat hyvin vähiin, vaikka olikin käsissä sydän- kesän muuten niin saalisrikkaat ajat. Ainoastaan phryganeidit olivat tähän aikaan runsaasti edustettuina. Sadekuurojen lo- missa niitä liiteli tavattomissa parvissa pitkin vesien pintaa. Ei tarvinnut kuin liikuttaa haaviaan edestakaisin tai kostuttaa haavinvartta ja pitää sitä hetkisen ilmassa, niin sai näitä siivek- käitä pitkäsarvisia sadottain. Elokuun 16 päivänä lähdin uudestaan Melalahteen, mutta, vaikka ilmat olivatkin muuttuneet jo suotuisemraiksi, en tavan- nut siellä mitään erinomaisempaa. Palasin saman kuun 19 päi- vänä tåas Kajaaniin ja oltuani siellä joitakuita päiviä tein lyhyem- piaikaisen matkan Sotkamon kautta Kuhmoniemelle, koska toivoin täällä ehken tapaavani itäisempiä muotoja. Siinä toivossa kui- tenkin petyin, sillä koko retkellä en tavannut ainoatakaan kesäl- leni uutta perhosta. Sen sijaan löysin aivan Sotkamon ja Kuhmo- niemen pitäjien rajalla olevalta laajalta suolta hyvin runsaasti komeita Rkyncliospora a/ftrt-kappaleita. Tämäkin lienee pohjoi- simpia yllämainitun kasvin kasvupaikkoja. Tällävälin olivat varsinkin yöt käyneet jo sangen kylmiksi, joten yöperhosia lenteli sangen niukalta, varsinkin soilla, mutta poudat olivat sensijaan jo yhtäjaksoisempia, pitempiä, joten elo- 66 Mötet den 4 mars 1899. kuun loppupuolella satoi hyvin vähän. Syyskuim alkupäivinä alkoi tåas satamaan ja, nyt kun kylmäkin yltyi, supistuivat saa- liini hyvin vähiin. Tällaista, melkein hyönteiskeräilyjä varten hyödytöntä aikaa kesti sillen syyskuun 9 päivään, jolloin lähdin paluumatkalle, olluani malkallani alun neljätlä kuukauUa. Kuten jo raainilsin oli viime kesä monessa suhteessa san- gen epäedullinen entomoloogille ainakin Kajaanin seuduilla, jonka tähden tulokseni malkallani supistuivatkin verratlain paljon pienemmiksi kuin olin toivonul. Koska luollaisella relkeltä kerät- tyjen hyönteislen määrääminen vie sangen pitkän ajan, en tie- tysti nyt tällä keiiaa ole lilaisuudessa suunnilleenkaan ilmoillaa luloksisla, sen saalan kuitenkin mainila etlä Maerolepidopleroita tapasin retkelläni Polijois-Pohjanmaalle uusia 69 lajia. Herr A ro förevisade härefter följande sällsynta fjärilar. 1. Vanessa L-alhiim. Af denna art hade ett exemplar infångals af eleven A. Lipponen i Heinjoki, ett annat af eleven V. Streng i Räisälä. 2. Argynnis Sélene ab. MarijJäsa, en för Finlands natur- historiska område förut okänd form, som af eleven Lappalainen anträffats i Leppävirta. 3. Miltochrista miniata Först., funnen i Viborg af eleven Lipponen samt 4. Agrotis prcecox, infångad af student Seth Nordberg i Ijo socken. Professor A, O. Kihlman erinrade om alt det under bygg- nad varande huset för vetenskapliga sällskap snart nalkades sin fulländning och framförde därvid till Sällskapet en inbjudning från Finska Vetenskapssocieleten alt utse en delegerad, som i en förberedande komité skulle deltaga i preliminära öfverlägg- ningar rörande anordnandet af de respektive samfundens bibho- lek i nämnda hus. Sällskapet beslöt med tacksamhet antaga denna inbjudning och utsåg till delegerad sin bibliotekarie, docenten Enz. Pieuter. Mötet den 8 april 1899. 67 Student A. K. Cajander öfverlemnade till arkivet en om- fattande samling af kartblad, belysande sällsyntare kärlväxters utbredning i den af föredragaren undersökta delen af Olonets- Karelen. Mötet den 8 april 1899. Ordföranden, professor J. A. Palmen, yttrade följande ord, som af Sällskapet stående afhördes: M. H. Ett sorgebud har nått oss denna vecka, sorge- budet att sällskapets Hedersordförande, professor William Ny- länder, afsomnat i Paris den 29 mars. Det var han som i midten af vårt sekel ingöt vetenskapligt lif uti Sällskapet pro Fauna et Flora fennica, gaf dess sträfvanden innehåll och rikt- ning. Hans verksamhet hos oss blef dock kortvarig, och de allra fleste af sällskapets nuvarande medlemmar hafva aldrig lärt känna honom personligen. På långt afstånd följde han emellertid med stort intresse vårt arbete. Mera än gerna hade vi sett honom åter i fäderneslandet, men han förklarade att han ej behöfdes mera, ty numera fanns ju en glädjande mängd arbetare. Vid underrättelsen om frånfället skyndade sig några äldre medlemmar af sällskapet att draga försorg om en hedersbevis- ning. En krans med inskrift »Prsesidi suo honorario meritis- simo Societas pro Fauna et Flora fennica» skulle omedelbart nedläggas på grafven genom tvenne i Paris varande landsmän. Vi hemmavarande kunna endast djupt beklaga den gamle forskarens hårda lott, att i fjärran land och ensam, ja, kanske utan nödig omvårdnad tillbringa sina sista stunder. Vi bringa honom vår varma tack för livad han i hfvet verkat.» — Härefter beslöts i enlighet med Bestyreisens förslag att en min- nesteckning öfver WiUiam Nyländer skulle i Sällskapets skrifter intagas, och uppdrogs affattandet af densamma åt den aflidnes 68 Mötet den 8 april 1899. forne medarbetare och mångårige vän, prof. Th, Sselan, som äfven förklarade sig villig att emottaga detta uppdrag, I samband härmed meddelade ordföranden att bland Be- styreisens medlemmar fråga väckts därom, att Sällskapet skulle taga initiativ till resandet af en vård på sin hedersordförandes graf. Denna tanke understöddes på det varmaste af särskilda talare, och beslöts, efter en kort detaljdiskussion, enhälligt upp- draga åt en komité, bestående af ordföranden, professorerne Norrlin och Sselan, att i sådant afseende träda i korrespondens med professor Elfving, som afrest till Paris för att afhämta den aflidnes efterlemnade samhngar, äfvensom att i öfrigt vidtaga sådana åtgärder, som syntes densamma af omständigheterna på- kallade. Till inhemska medlemmar invaldes med acklamation stu- denterna K. Nyberg och A. W. Kroger. Till publikation anmäldes följande uppsatser: O. M. Re ut er, »Anteckningar om finska Psocider»; samt Th. Sselan, »Några anteckningar om floran på Högland» (se s. 73). På därom gjord anhållan beslöt Sällskapet träda i skrift- byte med Wisconsin Geological and Natural History Survey, Madison; Torrey Botanical Club, New- York och R. Istituto botanico, Palermo. Föredrogos de ansökningar om reseunderstöd instundande sommar, som inom utsatt tid inlemnats, och beslöts, i enlighet med Bestyreisens förslag, att tilldela Studenterna B. Poppius och G. W, Fontell 1400 mk för en entomologisk-botanisk resa till Lapp. tulom.; student J. E. Ar o 350 mk för en entomologisk resa till Kuusamo socken; Mötet den 8 april 1899. 69 artist J. iMontell 300 mk för en ornitologisk-entomologisk resa till Ponoj; student Hugo Kränk 200 mk för en ornitologisk resa till Åland; magister E. O den vall 100 mk för spindelundersökningar i Kar. Lad.; student livari Leiviskä 125 mk för floristiska och växt- topografiska undersökningar i Uleåborgstrakten; student Kurt Envald 125 mk för floristiska och växt- topografiska undersökningar i Nyslottstrakten; student Alv. Palmgren 100 mk för floristiska undersök- o ningar på Åland, företrädesvis i Jomala och Hammarland. Magister G. Lång förevisade exemplar af den förut inom floran icke anträffade stenlafven ArtJionia granitophila Th. Fr., funnen af honom i september 1896 i närheten af Fredriks- berg invid Helsingfors. Arten var förut känd från några ställen i Sverige. Docent E. Re ut er förvisade Coleopter-larver från Tjuster- by i Pärnå, insända af öfverste Kasten Antell. Sådana larver hade enhgt meddelande af öfverste Antell den 31 mars under regn och blåst nedfallit i mängd på en af djup snö betäckt äng. Att larverna verkligen »regnat» ned bevisades däraf, att en kvinna vid passerandet af nämnda äng upptäckte flere af dem på sina kläder. Antagligen hade dessa insekter, hvilka pläga anträffas tidigt om våren, af någon hvirfvelvind förts upp i luften och sedan nedfallit på en plats, möjligen rätt aflägsen den ort, från hvilken djuren härstammade. Larvernas identitet hade före- dragaren ej ännu lyckats säkert konstatera; sannolikt tillhörde de någon Carabicid eller Gantharid. Doktor K. M. Le vand er meddelade, att den vid ett tidi- gare möte anmälda Campanularia fiexuosa från Porkkala visat sig tillhöra icke denna art, utan Gonothyrea Loveni, hvilken är känd från svenska vestkusten och trakten krig Kiel. Föredraga- 70 Mötet den 8 april 1899. ren förmodade att också den från estländska kusten uppgifna Campamdaria flexuosa vore ofvannämnda Gonothyrea avi, hvilken äfven anträffats vid Hangö af doktor E. Nordenskiöld Student A. J. Silfvenius förevisade flere exemplar af hemipteren Aphcelocheirus nigrita Horwath, tagna af honom sist- lidne sommar i Kivinebb och Nykyrka socknar på Karelska näset. Af arten var härintills endast ett exemplar kändt från Ungern. För öfrigt hade ingen representant för den grupp, dit denna art hör, förut blifvit funnen i Skandinavien eller Finland. Artist Justus Montell uppläste en berättelse öfver den resa han i egenskap af Sällskapets stipendiat sommaren 1893 företagit till Ladoga-Karelen i och för studiet af lepidopter- faunan i näranda provins. I rundt tal hade 1500 individer in- samlats, men bestämningen af dem hade ännu ej hunnit slutföras. Föredrogs följande af magister E. O den va 11 inlemnade berättelse öfver hans sommaren 1898 med stipendium från Säll- skapet företagna undersökningar af spindelfaunan: Vid stipendiet var icke fäst något vilkor angående rese- plan eller ort för insamlingen. — Denna skedde den 8 — 24 juni i Lappajärvi socken, hvarifrånden 16—19 juni en exkursion företogs till grannsocknen Evijärvi, samt resten af sommaren — till den 28 augusti — i Tuulois i Tavastland. Äfven gjordes senare på hösten i september och oktober exkursioner från Helsingfors till Malm och Dickursby. Att döma af de iakttagelser jag gjort under de två föregående somrar, jag aktgifvit på spindlarnas före- komst, torde förlidet år ha varit för dessa djur tämligen gynn- samt, ty utbytet blef jämförelsevis tillfredställande. Endast lyco- siderna, liksom andra på våta ängar och stränder förekommande arter, tycktes betydligt ha decimerats i följd af det höga vatten- ståndet senaste vår. Förbehållande mig att i en framlid inkomma med en full- ständigare redogörelse, sedan jag närmare hunnit granska det insamlade materialet, får jag nu därom anföra följande. Mötet den 8 april 1899. 71 Enligt en ungefärlig uppskattning innehålla mina samlingar omkring 250 arter (Sverges kända spindelfauna uppgick år 1862 till 808 arter). Tills dato har jag med säkerhet bestämt 120 arter. Af dem äro följande 18 för Finland nya (icke af A. v. Nordmann upptagna): Singa Herii Hahn Phalops conicus Westr. ZiUa calophylla C. L. Koch *Dicyplius cilunculus M. Linyphia Iwrtensis Sund. Didyna pusilla Th. Leptyphantes crypticola Koch *Clubiona coerulescens L. K. Nesticus cellidanus Cl. » corticalis Walk. Episinus truncatus Walk. * » frutetorum L. K. Lophocareniim acuminatumWid. * » _^mea Th. = (stagna- * » dicholo2)htmi M, tilis Kulczynski) *Tmeticns hamipalpus M, » terrestris Westr. » graminicola Sund. Dolomedes plcmtariiis Cl. De med * utmärkta arterna saknas äfven i Sverge (enhgt Westrings »Araneae Svecicae» 1862). Nesticus cellidanus Cl., af hvilken jag fann talrika exemplar i en källare i Kimito, är blott en gång tagen i Sverge, nämligen af Clerck år 1757, men icke sedan dess återfunnen därstädes. Vid genomgåendet af Nordmanns spindelsamling fann jag därjämte en af Nordmann icke urskild art, Xysticiis perogaster Th. {Spirachme striata M.), bland exemplar af X piyii Hahn. Af mindre arter äfvensom af en del andra spindlar har jag aftecknat de för artbestämmingen karaktäristiska kropps- delarna, och innehar jag öfver 100 dylika teckningar. Icke mindre än inemot 40 af dessa arter äro mig ännu obekanta, då jag tillsvidare icke lyckats indentifiera dem med några förut beskrifna eller afbildade arter. Upptogs till diskussion frågan om naturalhistoriens ställning i våra skolors läroplan, och beslöt Sällskapet, efter ett kort meningsutbyte, förena sig om rektor Arrhenius' förslag, att frå- gan skulle hänskjutas till Bestyreisen, hvilken egde att med full beslutanderätt behandla densamma i hela dess vidd äfvensom att, om så ansågs nödigt, med sig adjungera intresserade sak- kunniga. 72 Mötet den 8 april 1899. Till de zoologiska samlingarna hade inlemnats följande gåfvor: Lams glaucus från Vihanti af stud. Tuomikoski. 6 säll- synta dagfjärilar af lyc. Otto Wallenius. Följande kollektioner af stud. J. E. Aro: a) Från Kuopio-trakten år 1897 (1285 ex.): Macrolepidoptera 236 arter i 391 ex.; bland dessa äro 1 art och 1 aberration ny för landet samt 147 arter för provinsen nya; Micro- lepidoptera 598 exx.; Coleoptera 194 exx.; Hemiptera 102 exx.; b) Från Kuopio-trakten år 1898 (1181 exx.): Macrolepidoptera 691 exx.; Microlepidoptera 490 exx. Till de botaniska samlingarna hade inlemnats: 7 kärlväxter i 8 exx. från vestra Nyland och Sortavala, där- ibland Cirsiiim heteroplmjllum X palustre och Polysticlmm crista- tum X spinulosum, nya för Kl, af mag. G. Lång. 2 kärlväxter i 4 exx. från Åland af eleven A. L. Backman genom rektor M. Bren- ner. En kärlväxt från Norra Österbotten af stud. I. Leiviskä. 495 kärlväxter i 1053 rikliga, väl valda och omsorgsfullt pressade exemplar, bland dessa åtskilliga för floran och i synnerhet för pro- vinsen (Kar. olon.) nya arter och former, hvilka tidigare förevisats vid Sällskapets möten af stud. J. I. Lindroth och A. K. Cajander. En fascierad gren af klibbal från Esbo af mag. A. Boman. En d:o d:o af gran från Haapajärvi af mag. 0. Hynén. 8 kärlväxter från Tavastehustrakten af mag. O. Collin. 6 för provinsen nya mossor från Ladoga-Karelen af mag. G. Lång. 17 exx. RiiU, däribland Rubus cwsius X idosus från 2 nya lokaler, samt Botrychium simplex från Åland af stud. A. Palmgren. Rektor A. Arrhenius delgaf Sällskapet ett bref, i hvilket dess mångåriga medlem, professor Ch. Flahault i Montpellier, jämte tacksägelse för erhållna skrifter, uttalar sina varma sym- patier och sitt djupa deltagande i anledning af de svåra poli- tiska pröfningar, som under senare tid drabbat Finland och dess folk. Några anteckningar om floran på Högland af Til. Scelan. Sistlidne sommar uppehöll jag mig på Högland i slutet af juli och början af augusti och gjorde under denna min vistelse talrika exkursioner å den i flere afseenden intressanta ön, och får jag härmed för Sällskapet framställa, hvad jag i floristiskt afseende härvid iakttog. Sedan M. Brenner i sina »Bidrag till kännedom af Finska vikens övegetation», publicerad i Notiser ur Sällskapets förhand- lingar, XI, 1—38 och 445—448 (1871) samt i Meddelandena, XI, 33—40 (1884), sammanfört allt, som på grund af andra botanisters och hans egna undersökningar dittills var bekant om förekomsten af fanerogamer och ormbunkar på Högland, har icke något offentliggjorts i detta afseende. Då nu floran på Högland i följd af öns läge nästan midt emellan kusterna af Finland och Estland påverkas af floran inom dessa länder, del- vis äfven genom öboarnes lifliga samfärdsel med desamma, torde det vara af intresse att tid efter annan anställa en revi- sion med dess flora, hvarigenom möjligen kunde utredas hvilka af de därstädes förekommande växtformerna som blifvit bofasta och hvilka som endast visat sig vara tillfälliga emigranter. Växter, som ej förut blifvit anmärkta på Högland, men som af mig anträffades, äro följande: Jiincus conglomeratus, Be?'teroa incana, Calamagrostis phragmitoides, Malva borealis, Olyceria fiiiitans, Euphorhia esula, Poa compressa, Carum carvi, CoralliorrMza innata, Epilobium montanum var. col- Alnus incana, linum, Polygonum persicaria, Melilotus arvensis Wallr., 74 Th. Scelan. Några anteckningar om floran på Högland. Convolvidus arvensis, Lamium purpureum *incisum Cynoglosswn officinale, Willd. Veronica arvensis, Gnaphalium silvaticiim och Bhinanthus major, Matricaria discoidea. Gleclioyna Jiederaceum, Dessutom påträffade jag hybriden Rumex crispus X dome- stims. Af Älchemilla vulgaris-tovmerna. iakttogos af mig: var. pastoredis (Bus.) och var. ohtusa (Bus.); af Euphrasia officinalis- formerna: En. ciirta Wettst. och Eu. brevipila Burn. et Greml. Däremot anträffade jag icke af förut anmärkta växter på Högland : Bromus secalinus, Euphorhia lielioscopia, Br. arvensis, Trifolium arvense, Delpliinium consoUda, Lithospermun arvense, Camelina silvestris, Anclmsa officinalis, Sinapis alha, Lycopsis arvensis, Neslea paniculata, Lamium amplexicaide. Malva vulgaris Fr.^) Campamda patula, Filago montaiia och Acliillea ptarmica, som af Edv. Nyländer (1851) uppgifvas ha förekommit flerstä- des, kunde jag icke heller upptäcka. Här nedanför följer en förteckning öfver de af mig obser- verade växter, som i Brenners ofvannämnda uppsats anföras som sällsynta på Högland, jämte angifvande af nya fyndorter för desamma. De nytillkomna formerna äro märkta med ett f. Lycopodium complanatum (»r.») flerst. i öns norra del. Picea excelsa f. brevifolia flerst. Polygonatum officinale (»r.») Purjekallio och Haukkavuori. Convallaria majalis (»r.») h. o. d. i norra delen, merendels steril. 1) Denna art, som af M. Brenner, 1. c. s 39, uppgifves såsom allmän på vägar i Suurkylä och af hvilken han till Herh. M. F. under benämningen M. rotundifolia L. inlemnat exx. tagna 1868, fanns alls icke därstädes, men i dess ställe förekom M. borealis Wallm. ymnigt vid vägarna i nämnda by. — För öfrigt bör M- vulgaris med rätta utmönstras från vår flora, ty den tyckes endast tillfälligtvis ha uppenbarat sig på de få lokaler, där den anträffats. Th. Sfdan. Näiira anteckningar om floran pa Högland. 75 ■fJimciis conglomeratus Purjekallio, i en däld vester om Mäkiinpäällys och vid foten af Haukkavuori; förut uppgifven för Högland af Schrenck (1841), men icke sedermera anträffad. Carex leporina (»r.») h. o. d. vid gångstigar, såsom vid Pohjakorkia, Kummelkallio, Mäkiinpäällys. C. pilulifera Pohjakorkia. C. Oederi (»r.») flerst. C. filiformis å en vattensjuk äng vid Kappehniahti; i Vetel- järvi tahikt. C. ampuUacea i ett ängsdike vid Kappelinlahti; i Veteljärvi. Hierochloé australis på en äng vid Kappelinlahti talrikt. fCalamagrostis phragmitoides på en äng vid Kappelinlahti talrikt. Triodia decumbens (»nära Suurkylä r.») flerst. öfver hela ön. fPoa compressa talrikt på en bergsknalle i Kiiskikylä och på en torr ängskant nära Veteljärvi. P. pratensis (»r.*) flerstädes. ■\Olyceria fiuitans i bäcken vid Suurkylä några exx. Festuca rubra f. sahulosa Sael. Pihizomate repente stoloni- bus discretis, arcuato adscendentibus; culmo gracili vaginis et spiculis sgepissime violaceis; foliis viridibus omnibus setaceo com- plicatis; panicula contracta stricta; spiculis dense pilosis, arista- tis. — På sandig strand vid Kappelinlahti ymnigt. Elymiis arenarius (»r.») Kappelin satarna. Malaxis paludosa (L.) vid I^iivalahden järvi. fCorcdliorrJiim innata vid foten af Lounatkorkia. Listera cordata i dälden söder om Pohjakorkia och vid foten af Mäkiinpäällys. OrcJiis maculata f. angustifolia Hartm. på toppen af Lou- natkorkia. Scheuchzeria palustris (»r.») vid Liivalahden järvi. -fAlmis incana t borealis Norrl. några manshöga, busklika, sterila exx. nära stranden på Isosomerikko. ■\Polygo7imn persicaria på en gångstig vid Isosomerikko, några exx. — Förut uppgifven för Högland af Schrenck (1841), men sedermera icke observerad. 76 Th. S(dan- Några anteckningar om floran på Högland. P. convolvulus (»r.») Suurkylä. Rumex crispus Suurkylä talrikt. t-B. crispus X domesticus några exx. pä en gård i Suur- kylä tillsammans med föräldrarna. Silene infläta (»r.») Suurkylä. (S. maritima Br. Bidrag, s. 30, är väl S. infläta f. Utoralis Rupr.) Melandrium album (Mill.) — M. vespertinum (Sibth.) — Suurkylä talrikt; Kiiskikylä. — F. ruhella Hartm. på en gård i Suurkylä med hufvudformen. Viscaria alpina (»r.») Pohjakorkia talrikt; Huovinlimpi. Sagina nodosa (»r.») vid Kappelinlahti ymnigt. Moehringia (Arenaria) trinervis (»r.) vid Suurkylä; Kappelin kallio; Vähä Somerikko. Arenaria serpyllifolia (»r.») vid Suurkylä; Pohjakorkia. Scleranthiis annuus några exx. vid Suurkylä; vid Kiiski- kylä t. a. Hepatica triloha (»r.») i en skogsdäld vid Lounatkorkia. ■fBerteroa incana vid vägar i Suurkylä talrikt. Brassica campestris i Suurkylä. Sinapis arvensis Kiiskikylä ymnigt. Bimias orientalis Suurkylä ymnigt. Drosera longifolia (»r.») i kärr vid Liivalahdenjärvi och Veteljärvi talrikt. ^Malva horealis Wallm. vid vägar i Suurkylä ymmigt. ^) '\Enphorhia esula L. vid kanten af ett potatisland i Suur- kylä flere exx. Angelica silvestris (»r.») å sluttningen af Lounatkorkia. ^Carum carvi på en gård i Suurkylä talrikt. Coniiim ?naculatum på gårdar i Suurkylä talrikt, Seduni annuiim på ett berg nära Kiiskikylä ett exemplar. Epilohium montanum (»r.») vid foten af Pohjakorkia. 'f*collinum (Gmel.) vid foten af Pohjakorkia. Cotoneaster integerrima (C. vulgaris Lindl.) (»r.») på toppen af Pohjakorkia. ^) Ett exemplar taget af M. Brenner 1873 är inlemnadt af honom till Herb. M. F. under benämningen M. rotundifolia L. ^ Th. Sa'lan. Naiira anteckningar om Horan på Högland. 77 Potent /Ila anserina (»r.») vid Suurkylä ymnigt. Alchemilla vulgaris var. pastoralis (Bus.) vid Kiiskikylä; var. ohiusa (Bus.) på en fuktig äng vid Kappelinlahti. Melilotus alhus några exx. på den nya begrafningsplatsen å Kappelniemi. filf. arvensis Wallr. ett exemplar på en gård i Suurkylä. Oxycoccus microcarpus vid Veteljärvi ymnigt jämte O. palustris. Ajidromeda polifolia på Purjekallio; vid Liivalahdenjärvi. Ledum palustre (»r.») förekom allmänt på kärraktiga stäl- len både i norra, mellersta och södra delen. Pyrola rotundifolia (»r.») vid Kiiskikylä. P. imiflora (»r.») vid Haukkavuori och Lounatkorkia. P. umbellata vid foten af Somerikon vuori, steril. Monotropa hypopitys vid foten af Haukkavuori och på östra sluttningen af Lounatkorkia. -fConvolvulus arvensis L. på en gräsbeväxt gårdsplan i Suurkylä talrikt. Myosotis intermedia Link. (M. arvensis Both) i Suurkylä. -fCynoglossuni officinale Suurkylä och Kiiskikylä talrikt. Echinospermum lappida på en sandbacke vid Suurkylä några exx. EcJiium vulgäre på sandiga ställen och gårdar i Suurkylä talrikt. Verbascum thapsus L. f. virescens Ssel. caule et foliis sub- viridibus pubescentibus, haud tomentosis — vid en väg i Suur- kylä 2 exx., som voro delvis afbitna af boskapen. ^) Scrophularia nodosa vid Suurkylä. Linaria vulgaris i potatisland vid Suurkylä och Kiiski- kylä. Veronica scutellata (»r.») i ett sankt ställe vid vägen från Suurkylä till vähä Somerikko. -fV. arvensis några exx. på tallmo nära Suurkylä. 1) Denna form har jag äfven observerat i Snappertuna vid Raseborgs ruiner; den är vidare tagen af Simming i KOn- vid Käpseikä. 78 Th. Sedan. Några anteckningar om floran på Högland. fRhmcmthus major på äng i en däld mellan Purjekallio och Somerikon vuori några exx. Euphrasia officinalis *ciirta Fr. Pohjakorkia. ^hrevipila Burn. et Greml. i Suurkylä. Utricularia intermedia i Liivalahdenjärvi och Veteljärvi, ymnigt. Mentha arvensis (»r.») Suurkylä. fGlechoma hederaceum L. vid Kiiskikylä några exx. Lamium album Kiiskikylä talrikt. fL. purpureum *incisum Willd. Suurkylä vid vägar sällsynt. Oaleopsis ladanum vid Suurkylä några exx. O. versicolor Kiiskikylä. G. tetrahit (»r.») Suurkylä a. Stachys pahistris i potatisland i Suurkylä flerst. Scutellaria gälericulata (»h. o. d.») t. a. Prunella vulga?is (»r.») vid gångstigar flerst. öfver hela ön. Menyanthes trifoliata (»r.») i kärr vid Somerikon vuori och å Mäkiinpäällys talrikt. Campanula rapunculoides å en äng vid Suurkylä talrikt. C. rotundifolia f. latifolia Br. i en fuktig däld vid Kummel- kallio; f. albifiora å toppen af Pohjakorkia med hufvudformen; f. pusilla Saäl. caule 5 — 10 cm alt.it., unifloro; foliis caulinis confertis, 1 — 2 mm latis; corolla minima, 1 cm long. — På högsta toppen af Lounatkorkia, bland renlaf. Knautia arvensis (»r.») vid Suurkylä och Kiiskikylä flerst. Erigeron acer vid Suurkylä och Kiiskikylä. '\Gnaphalmm silvaticum vid Isosomerikko och vid Kiiski- kylä flerstädes. Artemisia vulgaris (»r.») Suurkylä t. a. A. ahsinthium (»r.») Suurkylä flerstädes. Achillea millefolium (»r.») vid Suurkylä flerstädes. Anthemis tinctoria i Suurkylä och å en äng vid Kiiskikylä. '\Matricaria discoidea i Suurkylä och Kiiskikylä ymnigt. Tanacetum vulgäre vid Suurkylä och Kiiskikylä talrikt. Senecio silvaticus (»r.») Purjekallio. Lappa miltor vid Suurkylä och Kiiskikylä flerstädes. Th. Scelan. Näa;ra anteckningar om Horan på Högland. 79 Centaurea scaUosa i en trädgård i utkanten af Suurkylä och en äng nära Veteljärvi flere exx. C. cyanus några exx. bland rågstånd på en odlad äng nedanför Somerikon vuori. Leontodo7i hastilis vid Kiiskikylä några exx. Sonchus oleraceus i Suurkylä tämligen talrikt. På den på 2V2 mils afstånd i nordost från Högland belägna Haapasaari, som till sitt omfång är betydligt mindre än Högland och som består af endast berghällar med små ängs- och pota- tistäppor i sänkningarna, antecknade jag under en exkursion den 11 augusti följande växtformer: Allium schoenoprasiim cum f. albiflora t. a. Phalaris arundmacea talrikt. Alopecurus geniculafus t. a. Bromus secalinus flere exx. Elymus arenariiis talrikt. Potamogeton perfoliatus a. Polygonum dumetorum flere exx. Silene infiata var. litoralis Rupr. g. a. Agrostemma githago cum f. nana Hartm. några exx. Sagina nodosa a. Artiplex hastatum cum f. salina t. a. A. patulum a. A. litorale talrikt. Barbarea strida flere exx. Berteroa incana talrikt. Sisymbrium sophia a. 8. officinale a. Erysimum cheiranthoides a. Sinapis arvensis talrikt på en gräsbeväxt gårdsplan. Isatis tinctoria ett exemplar vid Tullhuset. Bunias orientalis a. Cakile maritima flere exx. Baphaniis raplianistrum flere exx. 80 Th. Scelan. Några anteckningar om floran på Högland. Viola tricolor a. F. odora caule robusto, 20 — 30 cm longo, foliis caulinis longius petiolatis, late ovatis obtusis, grosse crenato-dentatis; flo- ribus odoriferis; corollis VI2 — 2 cm latis. — På stenig, gräs- beväxt plats vid Tullhuset flere exx. Erodium cicutarium t. a. Archcmgelica litoralis ^) flere exx. Sedum telephmm a. Ribes grossularia (efferata) några exx. Vicia sativa var. angustifolia t. a. V. hirsuta flere exx. Lotus corniculatus t. a. Melilotus albus flere exx. Myosotis intermedia h, o. d. Linaria vidgaris talrikt. Bhinanthus majm' talrikt. Euphrasia hrevipila Burn. et Greml. f. jjarce pilosa fl. exx. Odontites riihra var. litoralis talrikt. Plantago maritima t. a. Lamium album talrikt. L. purpureum a talrikt. Galeopsis ladanum flere exx. G. versicolor flere exx. O. tetrahit t. a. Stadigs palustris a. Scutellaria galericulata t. a. Valeriana officinalis a. Bidens tripartitus t. a. AntJiemis tindoria några exx. Matricaria inodora cum f. maritima m. a. M. discoidea a. Tanacetum vulgäre a. Senedo silvaticus a. Lappa toynentosa t. a. ^) Icke anmärkt på Högland. Th. Scelan. Några anteckningar om floran pä Högland. 81 Centaurea cijanus några exx. Lampsana communis t, a. Sonclms oleraceus flere exx. Däremot sökte jag förgäfves efter Änfhemis cotula L., som år 1856, då ön besöktes af Professor J. E. Strömborg och mig, förekom talrikt därstädes, och tyckes den således numera vara utgången. Denna art har för öfrigt icke anträffats annorstädes inom vårt flora-område. Till de anteckningar, som af Brenner gjorts om de på Hög- land odlade kulturväxterna torde det förtjena att göra följande tillägg. I Suurkylä odlades i trädgårdstäppor Pepparrot och i Kiiskikylä Cichoria. Af prydnadsträd och buskar odlades 8y- ringa vulgaris flerstädes. På kyrkogården fanns planteradt ett exemplar af Aesculus hippocastanum, som dock tycktes vantrifvas. Af örter såg jag odlas i det fria: Lilium bulbiferum, Äconitum na- pellus, Papaver som7iiferum, Hesperis matronaUs, Lavatera tlm- ringiaca, Lathyrus odoratus, Phaseolus multiflorus, Mentha gen- tilis, Caletidula officinalis och Helianthus annuus. Slutligen må här antecknas, att i en trädgård, tillhörande Handlanden Penttilä, under år 1897 hade på kalljord odlats pumpa med den framgång, att den frambragt mogna frön, hvilka .själfsått sig i trädgården och hvarur flere stånd utveck- lat sig, som vid mitt besök stodo i full blomning med frukt- ämnen. Einige Bemerkungen iiber die finnländischen Formen der Gattung Rum ex. Von A. Osw. K i hl man. Das in unserem Universitäts-Herbar aufbewahrte Material fmnländischer Rumex-Formen wurde neuerdings von S. Murbeck revidiert und dabei mehrere fiir unseres Gebiet vorher unbe- kannte Arten und Formen aufgedeckt. In Anschluss an die soeben veröffentlichte Zusammenstellung Murbeck's »Die nord- europäischen Formen der Gattung Rumex» (Bot. Notiser 1899) mag hier eine Qebersicht der wichtigsten Befunde Platz fmden, in so weit dieselben die Angaben in Herharium Musei fennici (1889) berichtigen öder vervollständigen. Natiirlieh habe ich einer so griindlichen und jiingst er- schienenen Arbeit, wie die Murbeck'sche, nur wenig Neues hin- zuzufiigen. Diese Arbeit hat indessen gezeigt wie liickenhaft unsere Kenntnisse von dieser Gattung in mancher Beziehung noch sind; besonders wäre die geografische Verbreitung ver- schiedener Formen einer näheren Feststellung dringend bediirf- tig. Die Hoffnung die bevorstehende Arbeit in dieser Richtung etwas nachhelfen zu können hat vor Allem die Verölfentlichung der nachfolgenden Zeilen veranlasst. R. aqvaticus L. {B. hippolapatlmm Fr.). — Kjj' Kellovaara (1. O. Bergroth), Kem am Meeresufer (Bergroth & Lindroth). Lv: Keinjaur (J. A. Palmen). var. kolaénsis Murb. Diese kleinwitchsige, nur 50 — 60 cm hohe Form wurde von mir auf frischem Geröllboden an einem A. O. Kihlman, Formen der Gattung Rumex- 83 Bache iinweit der Waldgrenze zwischen den Dörfern Woroninsk lind Ljawosersk in ziemlicher Menge aufgefiinden. Sie hat durch die kleinen, 1.5 — 3 cm breiten, an der Basis nur abgerundeten Blätter und die sehr locker gebaute, ausgezogene Inflorescenz eine sehr auffallende Tracht. Auch sind die inneren Perigon- blätter deutlich sclimäler als bei der Hauptform, etwa 4 mm breit und 6.5 mm läng mit zungenförmig ausgezogener Spitze (bei typischem R. aqvaticus 5 — 5.5 mm breit und 5.5 — 6 mm läng-, breit abgerundet). Dagegen habe ich ebensowenig wie Murbeck an den Achenen etwas besonders auszusetzen. Ob hier wirklich eine konstante Abweichung vorliegt mus- sen weitere Beobachtungen lernen. In den Sammlungen liegt aus Kuusamo ein Exemplar, das dem vorgenannten sehr ähn- lich sieht, nur ist der Bliithenspindel nicht verzweigt, ausserdem die Bliithen noch zu jung um sicher erkannt zu werden [E. ohlongifolius? Seelan in Herb. Mus. fenn.). R. aqvaticus X obtusifolius. — Al: Eckerö (C. J. Arrhe- nius); Nyl: Helsingfors (H. Lindberg). R. domesticus Hartm, — Die nördlichsten in der Samm- lung aufbevvahrten Exemplare sind aus Ok: Kajaani (A. O. K.); Kj): Markkosenvaara (Bergroth & Lindroth); Oh: Bovaniemi (Hj. Hjelt & R. Hult); Im: Kantalaks (F. Nyländer). R. domesticus X obtusifolius. — Al: Hammarland bei Mar- sund; Nyl.: Helsingfors; Ik: Walkjärvi, Weikkola u. Pähkinä- mäki; Rautu, Leinikkälä und Sumbula (alle von H. Lindberg). R. pseudonatronatus Borbäs -fennicus Murb. — Bisher aus folgenden Lokalitäten bekannt: 01: Kuschlega (Cajander & Lind- roth); O a: Nagelskär u. Bödgrunden unweit Wasa (W. Laurén); Th: Wiitasaari (V. F. Brotherus); Om: Pedersö, Ådö (C. W. Fontell); Gamla Karleby (F. Hellström); Oh: Alkkula, Kosken- niemi (Hj. Hjelt & B. Hult); Im: Umba (A. O. K.); Lt: Bu- mansfjord (V. F. Brotherus). — Die Befunde in Olonetz und Russisch Lappland scheinen auf einen östlichen Ursprung zu deuten, aber das Auftreten der Art ist noch sehr im Dunkel gehullt. R. crispus L. — Z'a.- Antrea, Hatula (J. Linden); Ik: Kuo- 84; A. o. Kihlman, Formen der Gattung Eumex. lemajärvi, Tammikko; Pyhäjärvi Riiska (H. Lindberg); KL: Sorta- vala (O. A. F. Lönnbohm); O a: Laxö bei Wasa (W. Laurén); Om: Ykspila (F. Hellström); Sb: Kuopio (O. A. F. Lönnbohm); an den beiden letzgenannte Fundstätten wohl zufällig. R. crispus X domesticus. — Durfte innerhalb des Verbrei tungsgebietes der beiden Stammarten nicht gerade selten sein Exemplare sind mir aus folgenden Fundorten bekannt: Ab Mynämäki (A. K. Gajander); Nyl: Helsingfors, mehrere Formen nicht selten; in den Scheeren von Esbo, westlich von Helsing fors, hin imd wieder (A. O. K.); Ik: Pyhäjärvi, Riiska (H. Lind berg): St: Karkku, Heinois (Hj. Hjelt); Ta: Hattula, Pekola (A O. K.); On: Kishi, Ufer des Onega-Sees (Gajander & Lindroth) Ob: Uleåborg (H. Zidbäck, wohl zufällig). R. obtusifolius L, — Ik: an mehreren Orten beobachtet, ist die Art hier als völlig heimisch zu betrachten (var. silve- stris). Dasselbe känn sicher nicht von den alandischen Fund- orten gesagt werden: Hammarland, Marsund (H. Lindberg, die Hauptform); am Dorfe Jomala (W. Laurén, var. silvestris); Marie- hamn (Th. Saelan). Auch sonst wurde die Art unter Umständen gefunden, die entweder auf eine sehr späte Einfiihrung (Helsing- fors) öder gar auf ein bis auf weiteres ganz zufälliges Vorkom- men (Borgå, zwei Stellen; Sortavala; Jakobstad) hinweisen. R. maritimus L. — Ik: Muola, Yskjärvi (H. Lindberg, zwei Fundstätten); 01: Gak-rutschej am Swir-Ufer (Gajander u. Lind- roth). — Dlirfte bei Helsingfors und weiter westlich nur als fremder Eindringling beobachtet worden sein und ist somit in Finnland eine Art mit entschieden östlicher Verbreitung. R. arifolius All. — Lt: am Kola-FIusse (N. L Fellman, ty- pica); Srednij am Kola-Fjord (V. F. Brotherus, nähert sich wie das folgende Exemplar durch die Blattform B. acetosa). Lp: Ponoj (Enwald & Knabe). — Bei uns noch kaum beachtet. R. acetosa L. — Typische Exemplare liegen in der Samm- lung aus Lt: Siulujoki bei Nuotjaur (J. Linden), Lmur: Wo- roninsk (A. O. K.) und Lkem: Muonio (Hjelt & Hult). R. auriculatus (Wallr.). — Al: Geta, Bolstaholm (Hoffström A. O. Kihlman, Formen der Gattung Rumex. 85 & Molander); 01: Ostretschina, Ii vina, Himijoki, Gak-rutschej (Cajander u. Lindroth); On: Senneguba (Cajander u. Lindroth). R. hsematinus n. sp. — Mit diesem Namen habe ich eine Riimex-Form bezeichnet, die ich einst am sandigen Meeresufer an der Miindung des Baches Tschernofka zwischen PjaHtsa imd Tschapoma in Russisch Lappland sammelte. Wurzel als tiefgehende, kraftige Pfahlwurzel entwickelt. Slengel 15 — 35 cm hoch, starr und kraftig. Basalblätter etwa 8 cm läng, davon die Spreite 3.5 — 5.5 cm, 15 — 22 mm breit, kurz zugespitzt; Stengelblätter 1 — 2, etwa 3 — 4 mal länger als breit. Sämmtliche Blätter fest gebaut, etwas lederig, unten längs den Nerven schwach und kurz behaart mit deutlieh eingeschnit- tenen, kurzspitzigen Basallappen. Bliithenstand 8 — 11 cm läng, doppelt verzweigt, sehr dichtbliithig, lebhaft purpurn. Äussere Perigonblätter an der Basis etwas aufgedunsen. Klappen fast nierenförmig, etwa 3 mm läng. Akene hell nussfarbig, meistens 2.4 mm läng und 1.2 mm breit, einzelne jedoch bedeutend kiirzer, bis 1.4 mm läng bei unveränderter Breite. Aus den Ufern des Ponoj-Flusses nach Osten vom Dorfe Kamensk hat J. A. Palmen (IS^oS?) eine Biimex-FoTm mitge- bracht, die mit der oben beschriebenen identisch sein diirfte. Sie ist etwa 60 cm hoch und hat eine mehr lockere Inflores- cenz, ist aber sonst von der Tschernofka-Form nicht verschieden. Offenbar steht unsere Pflanze B. auriculatus sehr nahe und ist vielleicht als eine nördliche Varietät öder Unterart die- ses letzteren aufzufassen Sie ist hauptsächlich durch die rela- tiv viel kiirzeren Blättern, und die heller gefärbte und weit grös- sere Achene (bei B. auricidatus aus Olonets-Karelien waren die Achenen 1.8 — 2 mm läng und 0,8 mm breit) verschieden. Ob die dicke Pfahlwurzel und die gesättigt gefärbte Inflorescenz ihr im- mer eigen sind bleibt noch naher festzustellen. ^) 1) Herr Justus Montell hat mir gefcälligst einen Bumex mitgetheilt, den er im letzten Sommer (1899) beim Dorfe Ponoj am steinigen Flussufer gefunden hat und die ebenso offenbar zu R. hcematimis gehört. Es ist eine buschig gewachsene, fast 70 cm hohe Staude mit stärker Pfahlwurzel und dunkelpurpurner, stark verzweigter Inflorescenz,- Basalblätter 13 cm läng, 86 A. O. Kihhnan, Formen der Gattung Buniex. R. acetosella L. — Ändert in Finnland ziemlich häiifig ab mit ganz blassen, fast ockerfarbigen Achen^n. — Lnuir: Sem- ostrow (V. F. Brotherus). f. 7nultifidus (LJ. — Å^yl: Esbo, Kaitans (A. O. K., steril, sehr schmalblätterig); 01: Suoju (Cajander & Lindroth, breit- blätterig); On: am Sandal-See. f. integrifoUa Wallr. — Lt: Kaaresuanto (A. J. Mela). R. graminifolius Lamb. — Klappen runzelig, am Rande wellig-kraus. Achene piirpurbraun — braungelblich. — Lv: am sandigen Meeresufer beim Dorf Tschawanga (A. O. K., var. suhlanceolatus Scheutz). Zu B. graminifolius gehört aller Wahrscheinlichkeit nach ein Exemplar, das von Cajander und Lindroth auf Sandhiigeln unweit Schoksu am Onega-See gefunden wurde. Die etwa lO cm langen Blätter sind an ihrer Basis von langen, glänzenden Stipularscheiden umgeben. Blattspreite etwa 4.5 cm läng, Le — 2. V mm (selten bis 4 mm) breit und somit nur wenig breiter als der Stiel. Die Basallappen fast iiberall vorhanden, sehr schmal, fast fadenförmig, bogig nach vorn gerichtet, 12 — 16 mm läng. Die männlichen Bliithen sind merkbar grösser als bei B. acetosella. davon die Spreite 5—6.5 cm läng, 27—52 mm breit, unten kahl, Stengel- blätter zwei, etwa 8 cm lang und 2.3 cm breit. Leider sind die Bliithen, ob- wohl Anfang September eingelegt, zu jung um die Beschafienheit der Ache- nen erkennen zu lassen. Årsmötet den 13 maj 1899, Ordföranden, professor J. A. Palmen, afgaf följande års- berättelse: Man hör icke så alldeles sällan uttalas satsen, att den ve- tenskapliga forskningen icke har något fädernesland, utan är kosmopolit. Teoretiskt taget låter satsen nog så riktig, ty forsk- ningen är ju fullständigt fri för hvarje människa. Och för en del vetenskapsgrenar eller en del frågor kunna i själfva verket forskare hysa ^amma lefvande intresse i hvilken vrå af verlden de än må hafva sitt hemvist. Sannt är det också att särskildt naturalhistorikern har naturen öppen för sig öfverallt, och att enskilda djärfva resande gjort fundamentala upptäckter i länder fjärran från fäderneslandet. Ingen skall motsäga den veten- skapliga nyttan af dylik extensiv forskning, ty den är i själfva verket banbrytande. Men för en intensiv forskning gifves det också plats; också den kan bli banbrytande, och det är åt denna som framtiden i kanske högre grad är förbehållen. Ju mera forskningsproblemen specialiseras, desto noggrannare bör den sakliga utredningen göras. Och denna noggrannhet kräf- ver att forskare i många ämnen, särskildt faunister och flori- ster, måste koncentrera sin uppmärksamhet på allenast ett min- dre område, främst hemlandet. Också naturforskaren är ju barn af sin tid, fostras af sin omgifning och uti sitt fädernes- land. 1 denna mening har forskningen ett fädernesland i hvarje land, där den bedrifves intensivt; och just härigenom blir det möjligt för den inhemska vetenskapliga forskningen att i bästa mening nå kosmopolitisk betydelse. Det gifves vissa tider då vi tydhgare än eljes komma att 88 Årsmötet den 13 maj 1899. lägga märke till att den vetenskapliga forskaren såsom sådan har ett fädernesland. Hotas nämligen fosterlandet af fara, så verkar detta menligt också på forskoingen. Går hemlandets kultur under, så slår forskningen därstädes ej mer ut i blom eller ger frukt, utan den blir nödvuxen, kan t. o. m. förintas. Men å andra sidan kan en hotad yttre ställning också verka stimulerande i fosterländsk riktning; ty under äfven ofria för- hållanden måste den vetenskapliga forskningen ständigt förbli- fri, blott förmåga och kraft finnes. Sådana tillfällen mana ett naturforskande samhälle af den art som vårt till dubbelt ar- bete för fri forskning och för fosterland. Det gångna året har gifvit oss mångfaldiga anledningar till betraktelser af ofvanstående slag, och det har gett oss skäl till också andra nedslående tankar, som dock tillika äro eg- nade att ytterligare egga oss till verksamhet. Vi hafva nämli- gen förlorat män, som i tiden burit högt den inhemska natu- ralhistoriska forskningens fana och som angifvit den väg, på hvilken vi nu vandra. Evert Julius Bonsdorff, den ende återstående från Åbo-perioden, den rastlöse arbetaren på olika vetenskapers områden och skaparen af stora museisamlingar, af- led den 30 juli 1898. Och William Nyländer, den energiske och mångsidige forskaren, som bragt lif i vårt samfund, gett oss program för framtiden och städse lemnat oss bistånd, slu- tade sitt verksamma lif den 29 april 1899. Båda hafva lemnat djupa spår af sin verksamhet, båda stodo tidigare uti ledet bland de arbetande och stridande samt hyllade, hvar på sitt sätt, sat- sen att strid är lif. Båda stodo sedermera, också hvar på sitt sätt, långt utom Sällskapet, men förblefvo det oaktadt typiska representanter för dess verksamhet samt innehade under senare år uti detsamma hvar sin hedersplats. Begge hafva sålunda gett oss föredömen, och de stodo i sin höga ålder af 88 och 78 år kvar såsom höga furor öfver ungskogen, den förre med af ålder härjad krona, den senare ännu intill slutet lifskraftig. Med vördnad för begges minne har Sällskapet beslutit egna hvardera en lefnadsteckning, men särskilda omständigheter be- tinga att dessa ännu ej äro färdiga att i dag uppläsas. Årsmötet den 13 maj 1899. 89 Af naturliga orsaker har Sällskapet varit förberedt på att desse åldrige hedersmans dagar voro räknade. Men allde- les oförutsedt kom ett annat dödsbud, det att Aulis Wester- lund den 7 december 1898 rycktes bort från en löftesrik fram- tid, då frukterna af hans verksamhet skulle mogna. Född i Varkaus den 29 januari 1870 blef han student 1888 och filosofie kandidat 1892 samt egnade någon tid dels åt skollärareverk- o samhet i Tammerfors och Kuopio, dels åt fortsatta studier. Ar 1890 besökte han såsom vårt Sällskaps stipendiat Ladoga-Ka- relen, hufvudsakligen i syfte att undersöka bin och andra hy- menoptera, åt hvilka grupper han äfven senare egnade några somrar. Åren 1892 och 1895 vistades han sommartid på Esbo- Löfö, hvarest han särskildt studerade vattenfaunan och kräft- gruppen HmjKicticida. Sin skollärarebana afbröt Westerlund våren 1898, och tillbragte därpåföljande sommar och höst på utrikes ort, med resestipendium af Universitetet och Landtbruks- styrelsen för att i Halle, Budapest, Berhn, Köpenhamn och Wien studera insekternas morfologi och skaffa sig erfarenhet rörande landtbruks-försöksstationers organisation. Omedelbart efter hemkomsten insjuknade han och afled efter få dagars för- lopp. Smärtan öfver hans bortgång kännes för naturalhistoriens vänner så mycket djupare, som förlusten kom alldeles oväntadt. Fullbordat hade han emellertid redan 1890 en uppsats om bin funna i Savolaks, och 1896 anteckningar om HijmenoiÉera fos- soria, äfvensom 1893—94 om Hymenoptera funna i trakterna norr om Ladoga, hvarförutom han lemnat bidrag till Morawitz' arbete om Karelens Fossoria (1893). Men vigtiga iakttagelser blefvo efterlemnade i manuskript, som dock delvis torde kunna offentliggöras. Värdefulla samlingar hafva utaf hans efterlem- nade enka frikostigt öfverlemnats åt Universitetets Museum, där de framdeles kunna tillgodogöras för den inhemska forskningen. Sin lärareverksamhet inskränkte Westerlund icke blott till den vanliga inför skolklassen, utan han vände sig också till en större pubhk genom att såsom medredaktör i tidskriften »Luonnon ystävä» väcka intresse för naturalhistoriens studium öfver huf- vud, och hans uppsatser deruti vitna om både observations- och 90 Årsmötet den 13 maj 1899. framställningsförmåga. Ett verkligt initiativ tog den bortgångne dessutom genom att i Kuopio blifva den ledande anden vid stiftandet af föreningen Luonnon ystävä, genom hvilkens försorg ett lokalmuseum inrättats, som kan för denna landsdel blifva af fosterländsk och vetenskaplig betydelse. Med Aulis W ester- lund har den inhemska forskningen förlorat en skarpsynt och kritisk samt hängifven arbetare, och många vänner sakna i ho- nom den anspråkslöse, trofaste och redbare, likasom den kun- skapsrike och arbetssamme kamraten, sådan vi icke haft råd att förlora. Af Sällskapets utländske ledamöter är det tvenne vidt be- kante män, som under året blifvit liemannens skörd. Anton Kerner, professor i botanik i Wien, afled den 21 juni 1898. Han hade redan nått en hög ålder, men var dock ända till det sista rastlöst verksam. Allmänt bekant gjorde han sig re- dan 1863, då han utgaf sitt äfven hos oss värderade arbete »Das Pflanzenleben der Donauländer», med däruti ingående liffulla skildringar öfver vegetationen i de österrikisk-ungerska länderna, och hvari han inlade särskild förtjänst genom utred- ning af växtformationernas uppkomst och de förändringar vege- tationen under tidernas lopp undergår på stället. Detta arbete har utöfvat inflytande också på uppfattningen och utredningen af motsvarande frågor inom vårt område. Hos oss är likaledes allmänt bekant hans arbete öfver växternas skyddsmedel mot objudna gäster och skadliga inflytelser, hvilket arbete utkom för öfver tjugo år sedan. Prof. Kerner gjorde sig nyligen också för den större allmänheten bekant genom sitt stora arbete '>->Das Pftanzenlehen» som i 2 volymer utkom åren 1888 — 91 och för- lidet år i ny upplaga. Han afhandlar häri växternas gestalt, lif och historia. Dessutom har han utgifvit en talrik mängd uppsatser och afhandlingar berörande frågor af olika slag, exem- pelvis om arternas uppkomst. Såsom en framstående formkän- nare har han slutligen lemnat högst omfattande arbeten för ut- redande af polymorfa grupper, för hvilket ändamål han bland annat organiserat utgifvandet af ett stort exsiccat arbete Plantce Austro-hungaricce. Årsmötet den 13 maj 1899. 91 Den 18 juli 1898 afled plötsligt i Kristiania den kände norske botanisten professor Axel Bly 1 1. Född 184B och son till den berömde M. N. Blytt trädde han i sin faders fotspår och utgaf redan såsom ung förtjenstfulla lokalfloror öfver skilda delar af Norge. Han fullbordade äfven det af hans fader på- började arbetet öfver Norges flora. För utredande af detta ämne utförde han talrika resor i alla trakter af landet och vann därunder en noggrann inblick i den norska växtverlden, arternas förekomst och utbredningsförhållanden. Det var på grund häraf han kunde gripa sig an med utredningen af Norges floras historia sedan istiden. Såsom allmänt torde vara bekant sökte Blytt förklaringar af växternas utbredningsförhållanden ge- nom de klimatiska vexlingar, som egt rum i norden sedan is- tiden, i det att särskildt nederbörden vexlat i styrka; i följd häraf hafva olika betingelser tillåtit de kontinentala och de vestliga arterna att inrycka och utbreda sig i landet. Orsakerna till dessa vexlande våta och torra perioder har han jämväl sökt förklara. Slutligen må nämnas att han under senaste decen- nier varit verksam för undersökning af Norges svampflora. Blytt var sålunda en utmärkt kännare af sitt hemlands flora och betingelserna derför; och han var därjemte en human, vän- säll personlighet. Många också i vårt land hafva i honom för- lorat en värderad bekantskap. Ännu en skandinavisk ledamot har Sällskapet förlorat un- der sommaren genom frånfället af pastor Christian Kaurin, bosatt i närheten af Kristiania. Först som äldre intresserades han genom S. O. Lindberg för bryologin och blef en ytterst ifrig vän och kännare af Norges mossor. I synnerhet egnade han sina undersökningar åt Dovretrakten, och uti särskilda uppsatser har han nedlagt sina iakttagelser. Såsom ett uttryck af erkänsla för lemnad medverkan har Sällskapet under året till korresponderande ledamöter invalt tre utländingar, stadssekreteraren N. A. Ivanitzkij i Petrosavodsk, d:r Johannes Klinge i S:t Petersburg och apotekaren K. Frieder ichsen i Schlesvig. För att åter förstärka sina led 92 Årsmötet den 13 maj 1899. hafva ur de yngres krets inom landet invalts nio medlemmar, nämligen studerandene H. Sahlberg, K. H. Enwald, I. G. Lei- viskä, W. Weseloff, R. Dahlberg, A. Palmgren, K. Ny- berg, A. V. Kroger och magister K. E. H. Odenwall. Glädjande är det att Sällskapets alla månadsmöten äfven nu varit synnerligen talrikt besökta, vanligen af ett par och 30 personer, äfvensom att förevisningarna och anmälningarna af märkligare fynd varit särdeles rikhaltiga. Protokollen upptaga mellan 50 och 60 meddelanden, hvaraf dock några varit höge- ligen omfattande, och likasom förut hafva botanisterna någon öfvervigt. De flesta gånger hafva notiser meddelats af hrr Bren- ner, Lindberg, Lindroth och Gajander äfvensom af hrr Levander, Poppius, O. M. Re u ter; färre andraganden hafva dessutom hållits af öfver tjugo medlemmar. Meddelandena hafva berört ofta nog för vetenskapen eller landet nya arter eller ock kritiska former; och af lägre hafsdjur hafva ett par gånger för faunan helt och hållet oväntade grupper anmälts. Det sist- nämnda har förnämligast varit resultatet af de planktonsam- lingar, som blifvit gjorda under hydrografiska expeditioner, hvilka under loppet af året anordnats på initiativ af Finska Veten- skaps Societeten och i hvilka d:r Levander m. fl. haft tillfälle att deltaga. Sällskapet har beslutit genom en särskildt nedsatt komité af 7 personer söka få den naturalhistoriska delen af detta företag befordrad genom samråd af olika fackmän ; och det är att hoppas att de insamlade profven, underkastade en uttömmande granskning, skola visa sig vara innehållsrika. Sällskapet har under året beslutit att för Pariser-utställ- ningen år 1900 lemna en kort skildring af dess utveckling, sär- deles under det sista decenniet, hvilket arbete professor Elfving åtagit sig. Likaledes har Sällskapet deltagit i öfverläggnin- gar om det hus, som landets styrelse låtit uppföra för våra in- hemska vetenskapliga samfund och hvilket under sommaren in- redes för att i höst upplåtas för sitt ändamål. Har lifvet inom Sällskapet pulserat nog så verksamt, så måste dock med ledsnad framhållas, att de i yttre måtto syn- liga resultaten icke hållit jämna steg därmed. Vid senaste års- Årsmötet den 13 maj 1899. 93 möte anmäldes allaredan att utaf Ada befunno sig under pres- sen tre band, XV, XVI och XVII. Tryckningen af dessa hade då fortskridit så långt, att deras färdigblif vande emotsågs under innevarande vinter. Men omständigheterna hafva gestaltat sig så, att alla tre ännu ej äro slutförda. Hvarje band omfattar omkring 400 trycksidor, n:o XV dessutom 5 taflor och 1 karta, Hkasom n:o XVII 3 taflor, 1 karta och några träsnitt. Samtliga afhand- lingar hafva anmälts redan förut, endast en detta år nämhgen O. Nordqvist: »Beitrag zur Kenntnis der isolirten Formen der Ringelrobbe {Fhoca foetida Fabr.)», med en tabell och 3 taflor. För ett kommande häfte har dessutom inlemnats en afhandhng af B. Poppius »Om Ryska Karelens Coleoptera jemte uppgif- ter om deras utbredning». Äfven utaf Meddelandena har det ännu icke varit möjligt att få publiceradt det 24 häftet inne- hållande förhandlingarna åren 1897 — 98. Berättelser öfver exkursioner verkstälda under senaste sommar hafva inlemnats af herrar Lindroth och Cajander, samt Borg och Rantaniemi, äfvensom af hrr Aro och Oden- wall, hvarjemte hr Montell redogjort, för en tidigare verk- stäld resa. Herrar Borg och Häyrén hafva dessutom till arki- vet inlemnat botaniska anteckningar. För nästkommande sommar åter har Sällskapet som rese- understöd kunnat utdela 2 700 mk fördelade på följande sätt: I. Leiviskä, 125 mk för floristiska undersökningar i Uleåborgs- trakten ; K. Enwald, 125 mk för likartade i Nyslotts nejden; o A. Palmgren, 100 mk för liknande undersökningar på Åland; C. W. Fontell och B. Poppius 1400 mk för botaniska och entomologiska undersökningar i östra Enare och vestra Tuloma lappmark; J. Montell, 300 mk för ornitologiska och entomologiska sam- lingar i Ponoj-trakten; E. Aro, 350 mk för entomologiska samlingar i Kuusamo. E. Ode nw all, 100 mk för undersökningar af spindelfaunan i Ladoga-Karelen; o H. Kränk, 200 mk för ornitologiska studier på Åland. 94 Årsmötet den 13 maj 1899. Med stort intresse har Sällskapet därjemte erfarit att hrr Lindroth och Caj änder med reseunderstöd af Universitetet under instundande sommar skola göra botaniska undersöknin- gar i norra Rysslands intill vårt område stötande delar. Under året har Sällskapet slutligen behandlat ett vid se- naste årsmöte väckt förslag af lektor Mela att vidtaga åtgärd för förbättrande af naturalhistoriens ställning i landets läroverk, men funnit skäl att hänskjuta detta ärende till Bestyreisens be- handling. Likaså beror på erforderliga uppgifter verkställighe- heten af förslaget att på professor Nylanders grafplats uppresa en minnesvård. Hvad slutligen beträffar Bestyreisens verksamhet, hafva åt- skilliga löpande ärenden blifvit handlagda, men andra hafva fort- sättningsvis blifvit beroende af framtida behandling. Detta har delvis berott af tillfälliga, personhga förhållanden. Ett kom- mande år skall väl se dessa ärenden behandlade. Då Sällskapet inom kort kan emotse tre band af sina »Acta» och ett af »Meddelandena», samt vet sig hafva under- stödt icke mindre än nio exkurrenter för nästa sommar, så torde vi kunna anse denna vinters verksamhet hafva befordrat Säll- skapets mål i den mån, som rådande förhållanden tillåtit. Intendenten för de zoologiska samlingarna, d:r K. M. Le- V an der, lemnade följande redogörelse för dessas tillväxt: Till vertebratsamhngarna har inlemnats: Ett däggdjur, 23 exx. fåglar (17 arter, 1 bastard) och 10 exx. fiskar (4 arter, 1 bastard) skänkta af magister O. Collin, baron J. Cronstedt, student H. Fabritius, medicine kandidat W. Fabritius, preparator G. W. Forssell, häradshöfdingska A. Gran- ström, redaktör A. Hintze, kronofogde K. Lydén, herr G. Ny- man, forstmästare P. A. Nyman, vaktmästare K. Rindell, forst- mästare M. af Tengström, student. A. J. Silfvenius, fru M. We- sterlund. De entomologiska samlingarna hafva förökats med många betydliga kollektioner, bland hvilka särskildt förtjäna framhållas Årsmötet den 13 maj 1899. 95 de af aflidne filosofie kandidat A. Westerlund hopbragta rikhal- tiga samlingarna, specielt af hymenoptera, hvilka Sällskapet fått emottaga af fru M. Westerlund. De Westerlundska hymenopter- samlingarna äro förvarade i ett femtiotal lådor, men antalet exemplar och arter är ännu obestämdt. Utom dessa hafva be- tydliga kollektioner af hymenoptera inlemnats af student B. R. Poppius (251 exx.), student T, H. Järvi (481 exx.) samt pro- vincialläkaren A. G. Helenius (en dubbellåda). Af ordningen Goleoptera har en rikhaltig kollektion af om- kring 850 arter från ryska Karelen inlemnats af student B. R. Poppius, hvilken äfven lemnat andra smärre bidrag, liksom äfven student A, Leinberg och provincialläkare A. G. Helenius, hvilken sistnämnde till samlingarna förärat bland annat en för vår fauna ny art. Lepidopter-samlingarna hafva tillvuxit med en kollektion af 354 arter från ryska Karelen, inlemnad af student B. R. Pop- piussamt dessutom med 4 för landet nya arter, tagna af studen- terne H. Federley och P. Gadd, elev H. Nordqvist och d:r K. E. Stenroos. Några sällsyntare species hafva skänkts af studen- terne J. E. Aro, M. Y. Tuomikoski och O. Wallenius. Ordnan- det af den systematiska samlingen af finska mikrolepidoptera har af docenten d:r E. Reuter under året blifvit slutfördt. Af Hemiptera hafva inlemnats 140 arter från ryska Kare- len af student B. R, Poppius samt tvenne för faunan nya arter af densamme och af student A. J. Silfvenius. Hvad tillväxten af öfriga ordningar beträffar, är att an- tecknas att af ordningen Diptera inlemnats 103 exx. från ryska Karelen af student B. R. Poppius samt att i de af A. Westerlund hopbragta samhngarna ingå äfven talrika exemplar af denna jämte andra insektgrupper, dels förvarade torra, dels i konser- veringsvätska. Materialet af torra och i sprit bevarade finska Thysano- ptera har blifvit bearbetadt och ordnadt af professor O. M. Reu- ter, och har det sålunda framgått, att denna grupp hos oss är representerad af 58 arter, af hvilka 11 äro för vetenskapen nya. Af det i denna samhng förefintliga materialet har student W. 96 Årsmötet den 13 maj 1899. M. Axelson förfärdigat 240 mikroskopiska präparat af 76 arter och 12 varieteter. Samlingarna af insektlarver hafva riktats med 36 glasrör ur Westerlunds kollektioner samt 164 samlingsglas ur de in- samlingar, som student A. J. Silfvenius sistlidna sommar gjort på Karelska näset. Af öfriga arthropoder hafva samlingarna vunnit ett betyd- hgt material, hopbragdt till större delen af student T. H. Järvi på Karelska näset sistlidna sommar samt af A, Westerlund, nämligen : Myriopoder 23 samlingsglas. Spindlar 89 » , Akarider och CoUembola 128 » , Gallbildningar 35 » , Öfver den inhemska mollusksamlingen har en katalog blif- vit upprättad af student A. Luther. Till samlingen har inlemnats ett rikligt från Karelska näset erhållet material af student A. J. Silfvenius, bestående af 184 profrör och flaskor med land- och vattenmollusker samt 157 exx. Unionider från 18 lokaler. Tvenne för landet nya species hafva inlemnats af studenterne A. Luther och O. V. Fontell. Samlingarna af plankton och annat hydrofaunistiskt mate- rial hafva förökats med 307 samlingsflaskor, förärade af studen- terne A. Luther, J. Lydecken, A. Rantaniemi och A. J. Silfvenius. Dessutom har till evertebratsamlingarna inlemnats smärre prof af bryozoer, oligochaeter, spongiller, protozoer och parasi- ter af student A. Luther, professor Th. Sselan, magister A. Westerlund samt undertecknad. De af undertecknad under en sistlidna sommar till Ishafs- kusten företagen resa gjorda insamlingarna, hufvudsakligen be- stående af marina evertebrater, plankton och fiskar, äro ännu ej sorterade, och skall därför angående deras införlifvande med museets samhngar framdeles för Sällskapet redogöras. Intendenten för de botaniska samlingarna, professor A. O. Kihlman, uppläste följande redogörelse: Årsmötet den 13 maj 1899. 97 Sällan torde årsredogörelsen för Sällskapets botaniska sam- lingar till så öfvervägande grad som nu gestaltat sig till en redogörelse för fanerogamherbariet (incl. ormbunkarna). Ödet har äfven så fogat att just detta år de botaniska samlingarna kan- ske mera än någonsin utvisa det lifliga intresse, hvarmed man från finsk sida medverkat till utforskandet af äfven norra Ryss- lands flora. De viktigaste under året inlemnade samlingar här- stamma nämligen från det finska flora-områdets ryska provin- ser och närliggande områden i öster. Främst böra härvid näm- nas de ovanligt omfångsrika och intressanta samlingar, som hem- förts från Olonets-Karelen af studenterne J. I. Lindroth och A. K. Cajander, vidare herr N. A. Iwanitskijs herbarium och detalje- rade manuskriptkartor öfver Olonetska, Archangelska och Wolo- godska guvernementen samt en större kollektion från Ryska Ka- relen af magister I. O. Bergroth, studenterne J. I. Lindroth och C. W. Fontell. Då härtill läggas resterna af Kola-expeditionernas nu inlemnade samlingar erhålles omkring 3 200 exemplar ryska växter eller mer än 70 % af alla under året inlemnade kärl- växter, sammanlagdt 4 453 exemplar. Bland de öfriga rent finska växterna framstå särskildt ett antal värdefulla kollektioner Hieracia, till största delen bestämda af professor J. P. Nordin, tillsammans omkring 350 exemplar, och inlemnade af d:r W. Laurén (Nyland och södra Österbot- ten), student W. Borg (södra Tavastland), magister G. Lång (Karelska näset och Ladoga-Karelen), studenterne T. H. Järvi och A. J. Silfvenius (Karelska Näset och södra Tavastland), student B. R. Poppius (Ladoga-Karelen), forstmästare A. W. Granit och student B. R. Poppius (Inari Lappmark), student A. K. Cajander o (Abo-trakten) och student J. Leiviskä (norra Österbotten). Genom beskaffenhet eller omfång mera anmärkningsvärda fanerogamsamlingar hafva dessutom inlemnats af rektor M. Bren- ner (Nyland och Södra Tavastland), student K. H. Enwald (södra Savolaks), student W. Axelson (norra Karelen), student C. W. Fontell (mellersta Österbotten). För öfriga gåfvor, hvilka represen- tera en mängd nya, vigtiga fyndorter står Sällskapet i tacksam- hetsskuld till följande personer: rektor E. J. Buddén, d:r K. JVI. 7 98 Årsmötet den 13 maj 1899. Levander, senatskammarförvandt G. Sucksdorff, apotekare A. Sten, magistrarne A. Boman, O, Collin, O. Hynén, H. Lindberg, G. Lång, redaktör P. Hj. Olsson, studenterne A. K. Cajander, R. Dahlberg, E. Häyrén, I. Leiviskä, J. I. Lindroth, O. Sundvik, R. Wegelius, provisor J. Hedman samt undertecknad, intendent, hvarjämte genom rektor Brenners och lektor Unonii försorg några fynd af elever vid härvarande skolor kommit samlingarna till godo. Bland de inlemnade växterna märkas följande för floran nya arter: Potentilla dasyphylla och Potentilla minor från Ladoga- Karelen (magister G. Lång och student R. Wegelius). JRubus plicatns från Karelska näset (studenterne T. H. Järvi och A. J. Silfvenius), bestämd af apotekare Friederichsen. Selinum lineare, PyretJiriim corymbosum, samt den kanske tillfälliga Salix viminalis, alla från Olonets-Karelen (studenterne A. K. Cajander och J. I. Lindroth). Deschampsia hottnica X ccespitosa (student C. W. Fontell), bestämd af magister H. Lindberg. Galium ruthenicum och dess bastard med G. mollugo från Lojo-trakten (magister H. Lindberg), äfven dessa möjligen tillfälliga. Derjemte har bland museets äldre material af d:r Sw. Murbeck vid en för ett par år sedan företagen revision urskiljts följande för vår flora förut okända Rume3'-^vieY : B. auricidatus (Äland), B. arifolius (Lappland), B. graminifolms (Varsuga Lapp- mark), B. fennicus n. subsp. (flere orter), hvartill kommer B. hcematinus n. sp. Kihlm. (Ryska Lappmarken). — Det kan äf- ven nämnas att d:r J. Klinge vid sin revision af våra Orcliis- arter urskiljt flere nya former. Kryptogamsamlingarna hafva ökats endast med följande mindre kollektioner, nämligen 28 mossor, 89 lafvar, 21 svam- par och 60 alger; slutligen äro att nämna 4 nummer för de kar- pologiska samlingarna. Dessa gåfvor äro inlemnade af fröken E. Elfving, d:r M. Buch, rektor M. Brenner, magister G. Lång, studenterne E. Häyrén och A. J. Silfvenius. Det torde slutligen i detta sammanhang böra framhållas Årsmötet den 13 maj 18U9. 99 att det redan länge knapt tillmätta utrymmet på botaniska mu- seum under senaste tid blifvit till den grad taget i anspråk att betydande, delvis redan oöfvervinnerliga svårigheter visa sig vid samlingarnas ändamålsenliga uppställning. En utvidgning af mu- seilokalen är därför ett af de önskningsmål, hvilkas förverkli- gande icke får alltför länge uppskjutas, såvida samlingarnas tillgodogörande skall kunna fortgå utan allvarsamma hinder. Bibliotekarien, docent E. Reuter, lemnade följande års- berättelse : Sällskapets bibliotek har under nu tilländagångna verk- samhetsår, från den 13 maj 1898 till den 13 maj 1899, ökats med icke mindre än 768 nummer, fördelade med hänsyn till innehållet på följande sätt: Naturvetenskaper i allmänhet . . . 394. Botanik 99. Zoologi 158. Landt- och skogshushållning .... 18. Geografi 21. Geologi, paleontologi 20. Medicin, fysik, kemi, farmaci ... 24. Matematik, astronomi, meteorologi . . 3. Antropologi, etnografi 1. Diverse skrifter af blandadt innehåll . 35. Summa 768. Det största antalet publikationer har nu likasom tillförene erhållits af de lärda samfund, institutioner och tidskriftsredak- tioner, hvilka med Sällskapet underhålla regelbundet skriftut- byte. Dessa uppgå för närvarande till 264, och af dem hafva under det förflutna året tillkommit följande elfva: Deutscher Verein zum Schutze der Vogelwelt, Gera-Reuss, Naturhistorische Gesellschaft, Hannover, Society of Natural History, Cincinnati, Ohio, Wisconsin Geological and Natural History Society, Madi- son, Wisc, 100 Årsmötet den 13 maj 1899. Kansas University, Lawrence, Kans., Missouri botanical Garden, S:t Louis, Mo., The Hopkins Seaside Laboratory of the Leland Stanford jr. University, San Fransisco, Cal,, Torrey botanical Club, New York, R. Istituto botanico di Palermo, Directorium der K. Universitäts-Bibliothek, Moskwa, La Direction du Gonservatoire & du Jardin botaniques de Geneve. För välvilliga, delvis rätt värdefulla bokgåfvor står Sällska- pet i tacksamhetsskuld till Bestyreisen for Universitetets Zoolo- giske Museum i Kjöbenhavn, Botanischer Verein i Königsberg in Pr., K. Nederlandsch Meteoroloogisch Instituut i Utrecht, Univer- sitet i Warschau, K. Finska Hushållningssällskapet och Finska Landtbruksstyrelsen samt herrar P. A. Dangeard, C. Grill, Hj. Hjelt, J. E. D. Iverus, F. R. Kjellman, Harald Lindberg, A. Lu- ther, Sv. Murbeck, C. F. O. Nordstedt, E. Reuter, G. Warnstorf, R. von Wettstein samt Sällskapets förtidigt bortgångne, verk- samme medlem A. Westerlunds sterbhus. Föredrogs följande af skattmästaren, bankdirektör Leon. v. P fal er inlemnade Årsräkning" för år 1898. Delet Behållning fr cm år 1897. Stående fonden. Hypoteksföreningens 4 ^/2 7o obl- af år 1884 5^ 13,500: — Helsingfors stads 4 ^/g 7o obl. af år 1882 5,500: — Helsingfors stads 4 V2 "/o obl. af år 1892 3,000: — A depositionsräkning i Nordi- ska Aktiebanken .... 6,000: — 28,000: Årsmötet den 13 maj 1899. lUl Senator J. Ph. Palmens fond. Hypoteksföreningens 4 Y2 Vo obl. af år 1884 5^/- 7,500: — A depositionsräkning i Nordiska Aktiebanken 2,500: — 10,000: Sanmarkska fonden. lllänadl till Hr John Sahlberg mot revers och proprieborgen ä 5 7o ^^ 2,000: — D:o d:o ä 5 7o 2,000: — 4^000: — o Arskassan. Finska Brandstodsbolagets för landet 3,6 7o obl. af 1896 . . . %if 1,400: — Å depositionsräkning i Nordiska Aktiebanken 2,000: — Å löpande räkning i d:o d:o . 2,006: 78 5^406: 78 47,406: 78 Inkomster under året. Statsbidrag för år 1898 3,000: — Influtna räntor: å Hypoteksföreningens obligationer ä 4 72% ^nf 933: 75 ä Helsingfors stads 4 V2 "/o obl. af 1882 247: 50 å Helsingfors stads 4 ^2 % obl. af 1892 . . . ". . 135: — å Hr John Sahlbergs skuld- sedlar ä 5 7o 200: — å Brandstodsbol. obl. ä 3,6 7o 100: 80 å bankdepositioner å 4 ''/o och 4 V2 7o 370: 03 102 Årsmötet den 13 maj 1899. å löpande räkning k 2 % och 2 VaVo 50: 47 Ledamotsafgifter: af O. Sundvik » A. Leinberg » Otto Alcenius . För försålda skrifter influtit 2,037 55 » 15: — 15: » 15: 45: 9:60 5.092: ^ . 15 Shf 52,498: 93 Kredit. Vtgifter under året. Arvode åt sekreteraren 200: D:o åt bibliotekarien 300: Reseunderstöd åt J. I. Lindroth och A. K. Gajander 850 D:o åt P. A. Rantaniemi 400 D:o åt T. H. Järvi och A. J. Silfvenius . 350 D:o åt W. M. Axelson 100 D:o åt J. E. Aro . . 250 D:o åt K. E. H. Odenvall 100 Ränta å Sanmarkska fonden till enkefru S. Sanmark 200 Vaktmästarearvode 100 Tryckningskostnader 3,193 Annonser . . . Porto, frakt m. m. 99 469 70 iO 6,611:80 Afskrifning. Afföres den upplupna räntan å obligatio- ner, som inköpts under året . . . . 70: 27 Årsmötet den 13 maj 1899. 103 Behållning till år 1899. Stående fonden: Hypoteksföreningens 4 72 Vo obl. af år 1884 S^ 20,000: — Helsingfors stads 4 72 7o obl. af 1882 5,000: — Helsingfors stads 4 72 V» o^l. af 1892 3,000: - 28,000: - Senator J. Ph. Palmens fond: Helsingfors stads 4 72 *'/o obl. af 1882 5%: 500: — Forssa Aktiebolags 5 7o obl. af 1894 4,000: — Trävaruaktiebolaget Kemis 5 72 7o obl. af 1893 .... 5,000: — c A depositionsräkning i För- eningsbanken 500: — 10,000: — Sanmarkska fonden: Utlånadt till Hr John Sahlberg mot revers och proprieborgen ä 5 7o ^^ 2,000: — D:o d:o d:o ä 5 7^ » 2,000: — 4,000: — o Arskassan: Å löpande räkning i Föreningsbanken . 3,816: 86 45,816:86 6%: 52,498:93 På förslag af revisorerna beviljades skattmästaren full an- svarsfrihet. Härpå skreds till val af tjänstemän i Sällskapet, och ut- sagos därvid till ordförande professor J. A. Palmen, till vice- 104 Årsmötet den 13 maj 1899. ordförande professor F. Elfving, till sekreterare rektor A. Arr- henius samt till skattmästare bankdirektör L. v. P fal er. Till medlem i Bestyreisen återvaldes den i tur afgående medlemmen, professor A. O. Kihlman. Till suppleanter i Be- styreisen återvaldes d:r V. F. Brotherus och d:r K. M. Le- va n d e r. Till revisorer af innevarande års räkenskaper utsagos rek- tor M. Brenner och professor Th. S se lan. På därom gjord anhållan beslöts att från den 1 januari 1899 höja vaktmästare Rindells årslön till 125 fmk. Till publikation anmäldes: Harald Lindberg, Om Poh- lia pidchella (Hedw,), P. carnea (L.) och några med dem sam- manblandade former. Godsegaren, magister Alex. G ad o lin förärade till Säll- skapet sin aflidne broders, ryttmästare Axel Gadolins mollusk- samling, innehållande talrika arter i rikhaltiga exemplar från Finland, Sverige, Norge och södra Ryssland äfvensom smärre kollektioner från mellersta och södra Europa. Ordföranden ut- talade Sällskapets uppriktiga tacksägelse för den värdefulla gåfvan. =3 Doktor K. M. Le van der föredrog om Förekomsten af Ctenophorer i Östersjön. Under den hydrografiska expedition, som i början af inne- varande maj månad företogs till Ålandshaf och Södra Kvarken, erhöll jag medels håfning några små Ctenoforer, representanter alltså af en djurklass, som icke förut blifvit iakttagen i de mel- lersta och nordliga delarna af Östersjön. Antagligen tillhöra de anträffade exemplaren arten Pleurohrachia pileus, som förekom- mer vid Helgoland och Kiel. Djuren saknades i ytprofven, men funnos i de prof som vid vertikalhåfning togos från betydligare djup vid Gisslan och Märket mellan Eckerö och svenska kusten. Årsmötet den J.3 maj 18iJ'J. lOö 1 under samma expedition tagna planktonprof konstaterades äf- ven förekomsten af appendikularier. Student A. J. Silfvenius förevisade puppor af hymeno- pteren Ägriofypus armatus (Curt.), funna af honom sommaren 1898 vid mynningen af Tammioja och vid Lintulajoki i Kivi- nebb socken nära Systerbäck. Djuren parasiterade på tricho- pterlarver, som sannolikt tillhörde arten Silo paUipes. I fråga va- rande hymenopter, som icke förut blifvit anträffad i Finland, var känd från Frankrike, Bayern, Böhmen, Österrike och södra Sverige. 'ö^ Rektor M, Brenner uttalade sig på följande sätt Om förekomsten af Poa compressa. På Sällskapets april-möte anförde professor Th. Sselan bland andra för Högland nya växtfynd förekomsten af Poa compressa L. i den myckenhet att den, ehuru af tidigare exkurrenter ej där observerad, måste betraktas såsom tillhörande öns inhem- ska flora. Då emellertid öns flora såväl 1856 af herrar Sselan och Strömborg som under flere somrar på 1860 och 1870-talen af undertecknad utgjort föremål för undersökningar utan att denna växt iakttagits samt densamma å andra sidan, utom på ballast- platser så långt nordligt som vid Uleåborg, på ett par andra lokaler observerats under förhållanden, som utvisa att den först på sednare ti^r där kunnat rotfasta sig, förefaller det vara ganska antagligt, att den äfven på Högland under de sista de- cennierna från andra orter inkommit. De antydda lokalerna äro: ett under krigsåren 1854 och 1855 i och för befästningar all jordmån beröfvadt berg i Ulrikasborgs Brunnspark vid Hel- singfors, där den numera, sedan ett tunnt jordlager åter hop- samlats, infunnit sig, samt Raseborgs slottsruin i Snappertuna, hvilken under åren 1890 — 1893 restaurerats och med nytt mur- bruk öfverdragits och där den under sednast förflutna somrar. 106 Årsmötet den 13 maj 1899. sedan förvittring af murbruket åter inträdt, anträffats högst uppe på dessa murar. I anledning af herr Brenners anförande meddelade herrar Saslan, Arrhenius och Harald Lindberg att Poa compressa förekom allmänt på flere ställen i Helsingfors omnejd. Herr Elfving åter framhöll att artens sena uppträdande på flere fast- landslokaler icke motiverade antagandet beträffande döt isole- rade Högland. Härtill invände herr Brenner att särskildt denna ö var känd för sina från andra orter importerade främmande och delvis tillfälliga växter, en följd af öns olämplighet för sä- desodling och dess innebyggares täta resor, särdeles till de ty- ska och ryska Östersjöprovinserna, från hvilka spanmål och an- dra förnödenheter medfördes. Herr Brenner framlade d:r ,1. Klinges i S:t Petersburg nyligen utkomna arbete »Dactylorchidis, Orchidis subgeneris, Monographige prodromus. I. Specierum subspecierumque syno- psis et diagnoses samt omnämnde härvid särskildt de former, som d:r Klinge anför såsom förekommande i Finland. A d:r Klinges vägnar framförde herr Brenner till Sällskapets medlem- mar en anhållan om öfversändande af lefvande material i och för utredning af kritiska former. Till de zoologiska samlingarna hade sedan april-mötet in- lemnats, utom den ofvan nämnda af herr Gadolin skänkt mol- lusk-samlingen: Larus glaucus från Österbotten, genom professor ,1. A. Pal- men. Astiir 'palumharius från Suonnejoki, af heia? .1. H. Roschier. Tetrao tetrix, $, från Lappmarken, af redaktör A. Hintze. Cor- vus corax från Kyrkslätt, den 21 oktober 1898, af preparator (i. W. Forssell. Alca tärda, ungfågel, från Mariehamn, af brygg- mästare R. Renvall. Tiirdus pilarius skjuten den 18 septem- ber 1898 i Tavastehus socken, och Star7ia lyerdix, tagen i en lada den 15 december 1898 i samma socken, af student W. Weseloff. Årsmötet den 13 maj 1899. 107 Till de botaniska samlingarna hade sedan april-mötet in- lemnats: 761 fanerogamer från Ryska lappmarken af Kola- expedi- tionerna 1887, 1889 och 1892. 89 lafvar, 2 alger, 9 svampar och 15 mossor från olika delar af landet af rektor M. Brenner. 16 Hieracier i 59 exx. från Ik af stiidenterne T. V. Järvi och och A. J. Silfvenius, 6 d:o i 26 exx. från Nastola af stud. T. H. Järvi. 14 d:o i 27 exx. från Virmo och Karjala af student A. K. Gajander, 67 d:o, däribland flere nya, från 01 af studen- terne J. I. Lindroth och A. K, Gajander, 11 d:o från Uleåborgs- trakten af student I. Leiviskä, 28 d:o i 42 exx. från mellersta Tavastland af student V. Borg, 57 d:o i 113 exx. från Ik och Kl af magister G. Lång, 60 d:o i 110 exx. från Kl af student B. Poppius, 10 d:o i 15 exx. från Li af forstmästare A. W. Gra- och student B. Poppius, alla dessa Hieracier bestämda af pro- fessor Norrlin. Bulletin Bi1}liograpliiqiie Ouvrages recus par la Société du 13 mai 1898 au 13 niai 1899 Tuus les livrés indiqués sont des in 8:o, sauf indication contraire. 1. Publications des Sociétés correspondantes. Algérie. Alger: Société des Sciences Physiques. Naturelles et Climato- logiques. Bulletin : Böne: Académie d'Hippone. Bulletin : Comptes rendus: 1897, 4; 1898, 1—2. Allemagne. Augsburg: Naturhistorischer Verein fiir Schwaben und Neuburg (a. V.). Bericlit: XXXIII. 1898. Bautzen: Naturwissenschaftliche Gesellschaft »Isis». Sitzunrjsberichte nnd Åbhandlungen : Berlin: K, Akademie der Wissenschaften. Sitzungsberichte: 1898. 4:o. — Gesellschaft Naturforschender Freunde. Sitzungsberichte; 1897; 1898. — Botanischer Verein der Provinz Brandenburg. Verhandlungen: XL. 1898. — Museum fiir Naturkunde. Zoologische Sammlung. Mitteilungen : Bulletin Bibliographique. 109 Bonn: Naturhistorischer Verein der Preussischen Rheinlande, Westfalens und des Regierungs-Bezirks Osnabriick. Verhandlungen : 55, 1—2. 1898. — Niederrheinische Gesellschaft fiir Natur- imd Heilkunde. Sitzungsberichte: 1898, 1—2. Braunschweig: Verein fiir Naturwissenschaft. Jahresbericht : Bremen: Naturwissenschaftliclier Verein. Abhandlungen : XIV, 3. 1898; XV, 2. 1897; XVI, 1. 1898. Breslau: Schlesische Gesellschaft fiir Vaterländische Cultur. Jahresbericht: 75. 1897. Partsch, Litteratur d. Ländes- u. Volkskunde d. Provinz Schle- sien. VI. 1898. — Verein fiir Schlesische Insektenkunde. Zeitschrift fiir Entomologie, Neue Folge: XXIII. 1898. Chemnitz: Naturwissenschaftliche Gesellschaft. Bericht : Colmar: Société d'Histoire Naturelie. Bulletin (Mittheilungen) Nouv. Sér.: IV. 1897—98. Danzig: Naturforschende Gesellschaft. Schriften, Neue Folge: IX, 3—4. 1898. Dresden: Naturwissenschaftliche Gesellschaft: »Isis». Sitzungsberichte und Abhandlungen: 1897, 2. Erlangen: Physikalisch-Medicinische Societät. Sitzungsberichte: 29. 1897. Frankfurt a. M.: Senckenbergische Naturforschende Gesellschaft. Abhandlungen: XXI, 2—3. 1898; XXIV, 2—4. 1898. 4:o. Bericht: 1898. Katalog der Reptilien-Sammlung. II. 1898. Frankfurt a. d. 0.: Naturwissenschaftlicher Verein. Hehos: XV. 1898. Ernst Huth. Societatum Litterje: XL 7—12. 1897; XII, 1—4. 1898. Freiburg i B.: Naturforschende Gesellschaft. Bericht: X, 1-3. 1897—98. Gera (Reuss): Deutscher Verein zum Schutze der Vogelwelt. Ornithologische Monatsschrift: III. 1878; IV. 1879; IX— XXIIL 1884-1898; XXIV, 1—5. 1899. Giessen: Oberhessische Gesellschaft fiir Natur- und Heilkunde. Bericht: 110 Enzio Reuter. Görlitz: Naturforschende Gesellschaft. Abhandkingen: XXII. 1898. Göttingen: K. Gesellschaft der Wissenschaften imd der Georg August Universität. Nachrichten: 1898, 1—4. Geschäftliche Mittheilungen : 1898, 1. Greifswald: Geographische Gesellschaft. Jahresbericht : VI, 2. 1896—98. — Naturwissenschaftlicher Verein fiir Neu-Vorpommern und Riigen. Mittheilungen: XXX. 1898. Guben: Internationeller Entomologischer Verein. Entomolo.sische Zeitung: Giistrow: Verein der Freunde der Naturgeschichte in Mecklen- burg. Archiv: 51. 1897; 52, 1. 1898. Halle: K. Leopoldinisch-Carolinisch Deutsche Akademie der Na- turforscher. Nova Ada: Katalog der Bibliothek: Hamburg: Naturwissenschaftlicher Verein. Abhandlungen : Verhandlungen, 3:e Folge: V. 1897; VI. 1899. — Die Hamburgischen Wissenschaftlichen Anstalten. Jahrbuch: — Verein fiir Naturwissenschaftliche Unterhaltung. Verhandlungen : Hanau: Wetterauische Gesellschaft fiir die Gesammte Naturkunde. Bericht : Hannover: Naturhistorische Gesellschaft. Helgoland: K. Biologische Anstalt. WissenschafUiche Meeresuntersuchungen, Neue Folge: III. Ab- theilung. Kiel. 1898. 4:o. Karlsruhe: Naturwissenschaftlicher Verein. Verhandlungen : Kasse!: Verein fiir Naturkunde. Abhandlungen und Bericht: XLIII. 1897—98. Kiel: Kommission zur Wissenschaftlichen Untersuchungen der Deutschen Meere (voy. Helgoland). Bulletin Bibliographique. 111 Kiel: Naturwissenschaftlicher Verein fiir Schleswig-Holstein. Schriften : Königsberg in Pr.: Physikalisch-ökonomische Gesellschaft. Schriften: XXXVIII. 1897. 4-:o. Landshut: Botanischer Verein. Bericht: XV. 1896-97. Llibeclc Geographische Gesellschaft und Naturhistorisches Mu- seum. Mittheilungen : IVIagdebiirg: Naturwissenschaftlicher Verein. Jahresbericht und Abhandlungen: 1896—1898. Marburg: Gesellschaft zur Beförderung der Gesammten Natur- wissenschaften. Sitzungsberichte: 1897. IVIetz: Société d'Histoire Naturelie. Bulletin: XIX (2:e Sér. VII) 1895; XX (2:e Sér. VIII) 1898. MiJnchen: K. B. Akademie der Wissenschaften. Mathematisch- physikalische (Il:e) Ciasse. Abhandlungen : Sitzungsberichte: 1898, 2—4. Inhaltsverzeichniss : Almanach: — Bayerische Botanische Gesellschaft. Berichte: VI. 1899. Miinster: Westfälischer Provinzial- Verein fiir Wissenschaft und Kunst. Jahresbericht: XXV. 1896—97; XXVI. 1897-98. Niirnberg: Naturhistorische Gesellschaft. Abhandlungen: XI. 1898. Jahresbericht: 1897. Osnabriick: Naturwissenschaftlicher Verein. Jahresbericht: Passau: Naturhistorischer Verein. Bericht: Regensburg: Naturwissenschaftlicher Verein. Bericht: VI. 1896-97. Correspondenz-Blatt : Stettin: Entomologischer Verein. Entomologische Zeitung : 112 Enzio Beuter. Strassburg in E.: K. Llniversitäts- und Ländes Bibliothek. Gerland G., Ueber Ziele und Erfolge der Polarforschung. Strassburg. 1897. Kirmsse E., Beiträge zur chemischen und pharmakognostis- chen Kenntniss der Pasta Guarana. Strassburg. 1897. Théses : Stuttgart: Verein fiir Vaterländische Naturkunde in Wiirtlemberg. Jahresliefte: 54 1898. Wiesbaden: Nassauischer Verein fiir Naturkunde. .lahrbucher: Zwickau: Verein fiir Naturkunde. Jahresbericht: 1897. Australie. Brisbane: The Queensland Museum. Annals : Annual Report: 1898. Melbourne: National Gallery of Victoria, Sydney: Linnean Society of New South Wales. Proceedings, 2:e Ser.: 1897, 4 (Nr. 88); 1898, 1—3 (Nrs. 89-91). — The Australian Museum. Records: III, 4. 1898. Report: 1897. 4:o. Autriche-Hongrie. Bistritz: Gewerbeschule. .Jahresbericht: XXII. 1896-97. Briinn: Naturforschender Verein. Verhandlungen : Bericht der Meteorologischen Commission : Buda-Pest: Magyar Tudomånyos Akadémia (Ungarische Akademie der Naturwissensehaften). Mathematikai és természettudomånyi közlemények : XXVII. 1-2. 1897—98. Ertekezések a természettudom. köreböl: Ertekezések a mathemat. tudomån köreböl: Matliemat. és természettudom. ertesitö: XV, 4-5. 1897; XVI, 1—2. 1898. Bulletin Bibliographique. IIB Mathematische und naturvvissenschaftliche Berichte aus Ungarn : XIII. 1897; XIV. 1895-96. Almanadi: 1898. Rapport: 1897. Chyzer, C. et Kulczynski, L. Aranefe Hiuigarife. II, 2. 1897. 4:o. Francé, R. Der Organismus der Craspedomonaden. Buda- pest. 1897. Kohaut, R. Libellulidas Hungarioe. Budapest. 1896. 4:o. Kurländer, I. Erdmagnetische Messungen in den Ländern der Ung. Krone in den Jahren 1892—1894. Budapest. 1896. 4:o. Primies, G. Geologie der Csetrås-Gebirge. Budapest. 1896. 4:o. Ro7ia, Z. Luftdruckverhältnisse Ungarns. Budapest. 1897. 4: o. Szddeczky, G. Geologie d. Zempléni-szigethegység. Budapest. 1897. 4:0. Buda-Pest: Magyar Nemzeti Muzeum (Ungarisches National-Mu- seum). Természetrajzi Fiizetek: XXI, 3—4. 1898; XXII, 1. 1899. Daday, E. von. Mikroskopische Siisswasserthiere aus Ceylon. Budapest. 1898. 4:o. Aquila. Journal pour 1'Ornithologie: III. 1896; IV. 1897. — La Rédaction de »Rovartani Lapok». Rovartani Lapok: V, 5—10. 1898; VI, 1—2, 4. 1899. Cracovie: Académie des Sciences. (Akademija Umiejetnossci). Sprawozdanie komisyi fizyograficznej : XXXII. 1897. Rozpravy wydzial matem. przyrod, 2:e Ser.: XIII. 1898. Bulletin international : 1898, 4—10; 1899, 1—3. Graz: Natiirwissenschaftlicher Verein fiir Steiermark. Mittheilungen : 1897. Hermannstadt: Siebenbilrgischer Verein fiir Naturwissenschaften. Verhandlungen und Mittheilungen: XL VII. 1897. Iglö: Ungarischer Karpathen-Verein. (Magyarorszågi Kärpätegye- siilet). .Jahrbuch : Innsbruck: Naturwissenschaftlich-Medicinischer Verein. Berichte : Koiozsvärt (Klausenburg): Rédaction de »Magyar Növenytani Lapok». Evlolyam : 8 114^ Enzio Rent er. Kolozsvärt: Erdélyi Muzeum-Egylet. Orvos Természettudomänyi Szakosztålyäböl. (Siebenbiirgischer Museum-Verein. Medicinisch-Natnrwissenschaftliche Section). II. Természettudomånyi szak (Naturwissensch. Åbth.), Ertesitö (Sitzungsberichte): III. Népszerii szak. Ertesitö (Sitzungsberichte): Prag: K. Böhmische Gesellschaft der Wissenschaften. Mathema- tisch-Naturwissenschaftliche Classe. Abhandlungen, VII Folge: Sitzungsberichte: 1897, 1—2; 1898. Jahresbericht: 1897; 1898. Verzeichniss cl. Mitglieder: — Naturhistorischer Verein »Lotos». Lotos, Neue Folge: XVI. 1896; XVII. 1897. Trencsén, Ung.: Trencsén Wärmegyei Természettudomänyi Egy- let. (Naturwissenschaftlicher Verein d. Trencséner Comitates). Évkönyre (Jahresheft) : Triest: Museo Civico di Storia Naturale. Atti: Wien: K. Akademie der Wissenschaften. Mathematisch-naturwis- senschaftliche Classe. Sitzungsberichte, Abth. T: CVI, 1—10. 1897; CVII, 1—5. 1898. Anzeiger: — K. k. Naturhistorisches Hofmuseum. Annalen: — K. k. Zoologisch-Botanische Gesellschaft. Verhandlungen : — K. k. Geographische Gesellschaft. Mittheilungen: XLI, 3—8. 1898. — Verein zur Verbreitung Naturwissenschaftlicher Kennt- nisse. Schriften: — D:r R. v. Wettstein, Professeur. Oesterreichische Botanische Zeitschrift; XLVIII, 1—12. 1898; XLIX, 1. 1899. Zagreb: Societas Historico-naturalis Croatica. Glasnik: Bulletin Bibliograpliique. 115 Belgique. Bruxelles: Académie Royale des Sciences, des Lettres et des IJeaux-Arts. Bulletin, 3:me Sér.: XXX (65:me Ann.) 1895; XXXI— XXXII (66:me Ann.) 1896; XXXIII (67:me Ann.) 1897. Annuaire: 1896; 1897. Réglements et documents concemant les trois classes. Bru- xelles. 1896. — Société Royale de Botanique. Bulletin: XXXVI. 1898. — Société Entomologique de Belgique. Annales: XLI. 1897. Table générale des Annales : Mémoires: VI. 1897. — Société Royale Malacologique de Belgique. Annales: XXVIII. 1893; XXIX. 1894; XXXI, 1. 1896. Procés-Verbal : XXV. 1896. — Société Royal Linnéenne. Bulletin: XXIII, 5—6, 8—9. 1898; XXIV, 1-6. 1898. Brésil. Rio di Janeiro: Museum Nacional. Archivos: Canada. Halifax, N. S.: Nova Scotian Institute of Science. Proceedings and Transactions: IX (Sec. Ser. II, 3) 1896—97. Chili. Santiago: Société Scientifique du Chili. Actes : Costa Rica. San José: Museo Nacional. Republica de Costa Rica. Anales : Ferraz, J. F. Infonne del primer semestre de 1898 ä 1899. San José. 1898. 4:o. 116 Enzio Reiiter- Danemarc. Kjöbenhavn: K. Danske Videnskabernes Selskab. Skrifter (Mémoires). 6:te R;«kke, naturvidenskab. og mathem. Afdeln. : Oversigt: 1898, 2—6; 1899, 1. — Naturhistorisk Förening. Videnskabelige Meddelelser: 1898. — Botanisk Förening. Botanisk Tidskrift: XXI, 'd. 1898; XXII, 1. 1898. Meddelelser: Medlemsliste: — Entomologisk Förening. Espagne. Madrid: R. Academia de Ciencias. Memorias : Revista : États-Unis. Baltimore, Nid.: Johns Hopkins University. Circulars: XVII, l;-34— 136. 1898. 4:o; XVIII, 137—139. 1899. 4:o. Memoirs from the Biological Laboratory. IV, 1—2. 1898. 4:o. Boston, Mass.: American Academy of Arts and Sciences. Proceedings: XXXIII, 5—27. 1897—98; XXXIV, 1. 1898. — Boston Society of Natural History. Memoirs: V, 3. 1898. 4:o. Proceedings: XXVIII, 6—12. 1897—98. Occasional Papers: Bridgeport, Conn.: Bridgeport Scientific Society. List of Birds : Cambridge, Mass.: Museum of Comparative Zoölogy. Memoirs: Bulletin: XXVIII, 4—5. 1898; XXXI, 7. 1898; XXXII, 1-9. 1898—99. Annual Report: 1897—98. Chapel Hill, N, C: EUsha Mitchell Scientific Society. Journal: XIV, 2. 1897; XV, 1. 1898. Bulletin Bibliographique. 117 Chicago, III.: Academy of Sciences. Bulletin: Annual Report: Cincinnati, Ohio: Society of Natural History. Journal: XIX, 1—4 189()— 98. Davenport, lowa: Academy of Natural Sciences. Proceedings : Lawrence, Kans.: Kansas University. Quarterly: Ser. A. Science and Mathematics: VII, 3. 1898. Lincoln, Nebr.; Botanicai Society of America. Bessey. Ch. E. The phylogeny and taxonomy of Angio- sperms. 1897. Coidter, J. M. Tlie Origin of Gymnosperms and the seed habit. 1898. Madlson, Wisc: Wisconsin Academy of Sciences, Arts and Lettres. Transactions: — Geological and Natural History Survey. Bulletin: I (Economic Series N:o 1) 1898; II (Scientific Series ! A. K. Cajander: Salix-iovmer och Pyrus malus från Kol 38 Mötet den 4 februari 1899. M. Brenner: Lafbestämningar 41 H. Lindberg: Pohlia grandiflora » » : iVa/as-arterna i Finland » K. M. Levander: Om några intressanta faunistiska fynd i planktonprof från Ålands haf och Finska viken 42 B. Poppius: Nya coleoptera 43 A. K. Cajander & J. I. Lindroth: Anmärkningsvärda växter från Onega- och Olonets-Karelen » V. Borg & A. Rantaniemi: Resa i Lappmarken 44 K. M. Levander: A. Westerlunds samling af bin 45 H. Lindberg: Om de i Finland förekommande arterna af slägtet Najas 48 Mötet den 4 mars 1899. J. A. Palmen: Thynnys thynnns 53 O. M. Reuter: Notiser om tre finska Sniinthurus-a,vteT » A. O. Kihlman: Rumex-tormev 55 B. Poppius: Nya insekter , 56 A. Luther : Tvenne för den finska faunan nya landsnäckor » A. K. Cajander: Acta^a spicata ja Adcea crytlirocarpn .57 » : Anmärkningsvärda växter från Onega- och Olonets-Ka- relen 60 A. Wahlberg: Lafbestämningar 62 J. E. Aro : Reseberättelse » » : Sällsynta fjärilar 66 Mötet den 8 april 1899. Sid. G. Lång: ArtJionia granitophila 69 E. Reuter: Coleopter-Iaiver från Pärnå » K. M. Levander: Gonothyrea Loveni från Porkkala » A. J. Silfvenius: Aphcelocheirus nigrita från Ik > J. Montell: Reseberättelse E. Odenvall: Reseberättelse öfver spindelforskningar 70 Th. Scelan: Några anteckningar om Horan på Högland 73 A. O. Kihlman : Einige Bemerkungen iiber die finnländischen Formen der Gattung Rumex 82 Årsmötet den 13 maj 1899. Ordförandens berättelse 87 Zoologiska intendentens berättelse 94 Botaniska intendentens berättelse 96 Bibliotekariens berättelse 99 Arsräkning • 100 K. M. Levander: Förekomsten af Ctenophorer i Östersjön 104 A. J. Silfvenius : Agriotypus armatus från Ik 105 M. Brenner: Om förekomsten af Poa compressa » » : Dr. J. Klinges OrcÄis-forskningar 106 Tryckfel. S. 8 rad 8 nedifrån står Ansilis, läs Anaiiis. S. 9 rad 5 nedifrån står 82 cm. läs 8.2 cm. S. 26 rad 6 nedifrån står Seyss, läs Leyss- S. 37 rad 16 nedifrån står lencitica^ läs leiicitica. S. 37 rad 12 nedifrån står Boennigh, läs Boenningh- S. 40 rad 3 nedifrån står hybrida, läs hybrider. S. 90 rad 3 nedifrån står ystävä, läs ystävät. -*=•/»- 1 MBj WHOI LIBRARY UH 1 IL C «