MEDDELANDEN s o i: n< T A s PRO FAUNA ET FLORA FENNICA. TRETTIONDEFÖRSTA HAFTET 1904—1905 MED EN PLANSCH, EN KARTA OCH TRE FIGURER 1 TEXTEN. MIT EINER DEUTSCHEN UEBERSICHT. HELSINGFOES 1906. HELSINGFORS 1906. AKTIKBOI.AUET HANDELSTRYCKERIET. Societas pro Fauna et Flora Fennica 1904-1905. Ordförande: Professor J. A. Palmen. Vicc-ordförande: Professor Fr. Elfving. Sekreterare: Docent Erik Nordenskiöld. Skattmästarc: Doktor V. F. llrotherus. Bibliotekarie: Doktor E. Reuter. Intendenter: för de \oologiska samlingarna: Docent Alex. Luther; för de botaniska samlingarnn: Amanuens H. Lindberg. Bestjirehe: Professorer J. A. Palmen, Fr. Elfving, O. M. Reuter, J. Sahlberg, J. P. Norrlin, Doktorer K. M. Levander, V. F. Brotherus. — Suppleanter: Amanuens H. Lindberg, Dok- tor E. Reuter. den 1 oktober 1904. Sällskapets .^^ekreterare docenteii K ii k iNordenskiöld hade i bref frän iitrikesort förklarat svj; förhindrad att under innevarande hösttermin bestrida sekretariatet, och utsag Säll- skapet tili hans ställföreträdare mag. Harry Federley. Sällskapets skattmästare bankdirektör Leon. von Pfaler anhöll om att blifva frän sin betattning befriad redan vid det iiu ingäende verksamhetsäret, och biföll Siillskapet tili denna anhallan. Tili skattmästare för aterstoden af kalenderäret 1904 valdes härpä doktor V. F. Brotherus och tili revisor för samma tid ir.ag. O. Alcenius. Tili bankdirektör Leon. von Pfaler beslöt Sällskapet afiäta en tacksägelseskiifvelse säsora ett uttryck för den tack- samhetsskuld. i hvilken Sällskapet stär tili sin nu afgaende skattmästare, hvilken undei' en läng följd af ar omhänderliaft förvaltningen af Sällskapets medel. Knligt af skattmästaren ingifven kassarapport utvisade Sällskapets rörliga kapital en behallning af Fmk 7,028: 21. Tili pub li ka ti on anmäldes : A. J. Silfvenius: IJber die Metamorphose einiger Phry- ganeiden und Liumophiliden. III. A. L. Forssell: Bidrag tili kännedom om Echinorhyn- ; . H. AI., Geta, Dänö, 22. 7. 1875, R. Hult & J. J. Tik- kanen. «Crataegus calycina Peterm.» 4. AI., Lumparland, 19. 6. 1901, Toivo Paavonen. »rVa- taegus calycina Peterm. genuina!» 5. AI., Lemland, Flaka, in luco, 4. 8. 1878. A. Arr- lienius & A. O. Kihlman. Detta exemplar, som i samlingen legat under namn af Crataegus monogyna f. laciniata (Stev.), har af lektor Lindman försetts med följande anteckning: »Probabil. Crat. calycina Peterm. (specim. juvenile, sterile et apriciim). 6. ^ AI., Lemland, Flakaholmen, in luco, 11. 8. 1878, A. Airhenius & A. O. Kihlman. »Probabil. Crat. calycina Peterm. (innovatio)». 7. Ab., Pikis, Kadelma, tvänne stora, gamla buskar närä garden pä backe i omgifvande aki-ar, 6. 1890, H. L. Troligen sedän gammalt odlad eller utkommen frän odling. Crat. ca- lycina Peterm. forma? Obs. folia minora, rigidiuscula, sepala saepissinie dilatata abbieviata!» I mitt heibarium ligga dessutom exemplar frän 8. AI., Saltvik, Hamnholmen närä Ryssön, 5. 7. 1890, H. L. Crataegus calycina Peterm. forma aprica? foliis rigidi- usculis parce serratis.» 9. AI., Finström, in devexis pratorum prope paguni Lm- näs, 6. 1884, Wald. Granberg. »Crataegus calycina Peterm., f. aprica? foliis aliq. diminutis, sepalis paulum abbreviatis> . Förutom dessa hai- jag i mitt lierbarium ett fruktbärande exemplar frän AI, Eckerö, Skeppvik, 5. 9. 1892, H. L.. hvilket ' Härtill koinnier ett under hösten inlämnadt exemplar (bestämdt af mig) frän AI, Lemland, Jer8<), 8. 7. 1904,(4. v. Frenckell, med starkt häriga fruktämncn ooh äfven i öfrigt aildeles^ likt exemplaren frän Föelö, Gripfi. I. X. 1904. Lindberg, Polygonum ralt-atum Ijindiiiaii. 9 af lektor Lindman försetts med anteckning af följande lydelse: »Haec planta mihi adliuc incerta [inter nionogynam et calyci- nam quodammodo intermedia; a monogyna proxima]. An Cr. kystostyla»?» Crataegus calycina och Cr. monogyna äro visserligen i sinä utpräglade former rätt olika, men da olikheterna besticka sig sä godt som endast i örtbladens och foderbladens form, ocli da de synas vara förbundna sinsemellan medels mellanformer, tyckes det mig som vore det riktigare att beteckna den nyiir- skilda formen säsom Crataegns monogyna'' calycina Peterm. Af Crataegus oxyacantha L. förvaras i finska samlingen endast en liten kvist frän en odlad buske i Brunnsparken, Helsingfors (24. 7. 1877, leg. Th. Saelan). Bestämningen god- känd af lektor Lindman. Amanuens Harald Lindberg föredrog vidare: Polygonum calcatum Lindman. 1 tredje häftet af Botaniska Notiser för detta är lämnar lektor Lindman en beskrifning pä en af honom under ofvan- staende namn iir Polygoniini aviculare utbruten ny art. Denna nya form, af hvilken en längre beskrifning jänite iipplysande teekningar lämnas, karaktäriserar han i korthet tili skillnad fnin P. aviculare genom anförande af följande kännetecken : 1. Kaiken tili halfva sin längd sambladig. 2. Ständare endast 5. 3. Nöten glänsande, slät eller nastan slät, tili färgen svart, tili formen triangiilärt afläng eller äggrundt lansettlik med konvexa sidor. 4. Bladen af blekare grägrön färg, i spetsen rund- trubbiga. Da jag undei- llere ar intresserat mig för Polygonum ari- cularefonnernB. och frän särskilda trakter hopsamlat ett rätt betydligt material, öfversände jag tili lektor Lindman de exemplar af dessa former jag har förvarade i mitt herbarium. 10 Lindberg, J.uzula yudetica ocli L. hyhrida Limlb. fil. 1. X. 1904. Lektor Lindman liar sedermera «iodhetHfiiUt granskat desanima ofh egendomligt nog päträffat den nya arten endast frän tvenne ställen, oaktadt densamma är vanlig i Sverige, och det material han haft tili päseende, omfattar mänga tiotal exemplar. P. calcatuvi syncs säledes här i Finland vara en sällsynthet. Kn- dast fran följande tvenne ställen föreligga exemplar af P. cal- catiim i min samling: Ab, Lojo, SOLhem, 30. 8. 1901, H. L. Kiilliggande säväl liomophylla som svagt heterophylla former. N, Helsinge, Viks ladugärd, 15. 9. 1901, H. L. En styft upprätt, smalbladig form. Amanuens Harald Lindberg föredrog slutligen änim om Luzula Sudetica (Willd.) Presl. och L. multiflora X Sudetica (L. hybrida Lindb. fil. n. hybr.). Lnder minä exkursioner i Jorois (Sb) denna sommar päträffade jag flerstädes dessa torut inom landet ej säkert ur- .skilda former. L. Sudetica förekom flerstädes tillsammans med L. multiflora och L. pallesceiis, vanligen pä fuktiga, mossrika ängar, men dock äfven pä torra timotejängar, pä ett par ställen i stor ymnighet, och bildade här den nya bastarden med L. multiflora. Da L. Sudetica pä alla ställen växte med de bägge andra i intim hlandning, ofta pä samma mosstufva, var den särdeles lätt att studera nte i naturen och nägon tvekan upp- kom aidrig, hvilken af de tre arterna man hade för sig. Alla tre äro utan det allra ringaste tvifvel att betrakta som särdeles väl skilda arter, hvilka redan vid första ögonkastet kimna igen- kännas. Dä jag vid ett senare tillfälle ämnar utförligare redo göra för vara Luxula campestris-iormer, inskränker jag mig tili att meddela, hvad som särskildt utmärker L. Sudetica samt dess utbredning endast i stora drag. L. Sudetica särskiljes habituellt frän L. multiflora redan pä den mörka, tätä blomställningen, som betydligt öfverskjiites af skärmbladen; dessutom är kapsein mindre, smalare med jäiima sidor, stiftct mvcket kort eller omärkligt samt ständarena 1. X. 1904. Brenner, Polyo-omnn calcatnm Liiidm. 11 hvitgula, hvilka karaktärer nogsamt gifva denna foi-ni full art- rätt. Kapsein hos L. rmtltiflora däremot är bredare, nied in- sjiinkna sidor, stiftet tämligen langt samt ständarena af renare gul targ. Vid granskning af museets finska L. nmltiflora fann jag L. Sf/detka fran följande provinser: Tb, Sb, Kb, Oin, Ok, Kp, Ob, Le, Lkem, Li och Lt. L. Sudetica är säledes en utpräglad nordlig art, som hos oss ej gär ned tili fullt 62° n. br. Af L. i)/uItiflom X Sudetica ligga exemplar i H. M. F. frän Ok, Paltamo och Kuusamo. Rektor M. Brenner gjorde följande meddelande: Polygonum calcatum Lindm. i Finland. Med anledning af lektor C. A. M. Lindman's i N:o 3 af Botaniska Notiser 1904 publicerade meddelande angäende en af honom frän Polyyoinon aviculare L. särskild art, P. calcatnm, har jag pä sensommaren och hösten sökt taga reda pä, huruvida denna nya art äfven hos oss kunde förekomma, och har härvid bland P. avicidare pä gängstig längs järnvägsspär i Sörnäs funnit exemplar, som öfverensstärama med den beskrifning och afbildning lektor Lindman för nämnda nya art meddelat. Dessa exemplar likna pä härdt trampad mark förekommande, nedliggande, smaväxta, kortgreniga och tätt smäbladiga exemplar af P. avicidare. men afvika hufvudsakligen genom sinä inom kaiken inneslutna smä, svarta, glänsande, äggrunda, pä alla sidor konvexa nötter, icke säsom hos P. avicnlare ur kaiken delvis utskjutande rödbruna, matta och strimmade samt skarpt H kantade med konkava sidor. Kaiken är endast i sin öfre hälft klnfven, medan densamma hos P. aviculare nägot varierar säsom mer eller mindre djupt, vanligen ända tili basen, delad. Uti de undersökta blommorna voro ständarne tili antalet 5. Utom dessa af mig insamlade exemi)lar har jag i Univer- sitetets växtsamling bland af prof. Th. Saelan med namnet f. conferta. af P. aviculare betecknade exemplar funnit ett af ]2 Brenncr, 1 llelsiutrfors förstönla växtlokaler, 1. X. 1904. A. H. II 10 1 heru S frän Lauritsala i södra Karelen inlämnadt, som tvdlitjen tillhör i fräsra varande art, men äfven äger full- koniligt liksidioa, alltsa ej plattade nötter, säsom lektor Lindman i sin diagnos för denna art framhaller. I »ektor \\ r e n n e r toiedrog vidare ; Inom Helsingfors stads omräde förstörda växtlokaler. Kännedomen af värt lands flora utvidgas alit fortfarande genom de meddelanden angäende nya växter eller växtlokaler, som da och du intor värt Sällskap offentliggöras. Da emellertid tili kännedomen om ett lands floia liörer kunskapen oni icke alle- nast de förändringar däri, som genom tillkomsten af nya växter eller fyndorter ega rum, utan äfven om den motsatta företeel- sen af försvinnande växter och lokaler, sä ber jag att for denna gäng fä fästa Sällskapets ui)pmärksamhet vid nägra tili denna sida af saken hörande förändringar inom var hufvudstads tlora. Utan att ingä pa en jämförelse emellan förr och nu, hvad denna flora • i sin helhet beträffar, viii jag här endast meddela nagra förändringar inom den s. k. Brunnsparken i stadens sydligaste del, förändringar, som alla ästadkommits urenom människans äverkan. Ursprungligen ett klibbal- och videkärr med därur fram- stäende kala eller glest tali- och björkbevuxna bärgpartier med en och annan asp och rönn och ett hufvudsakligen af Ijung, lingon-, bläbärs- och kräkris bestaende växttäcke samt |»a slutt- ningarna gran, hägg och sälg, uttorkades denna trakt i medlet af förra seklet genom anläggandet af diken och tvenne dammar, livarigenom betingelserna för den ursprungliga floran helt och hidlet förändrades, tidigare standorter förstördes och nya upp- kommo, och den gamla kärrvegetationen, sedän exotiska triid, hufvudsakhgen löfträd, och buskar utplanlerats, ersattes af en liMidvegetation, däri hvitsippor, Raiiunculus auricovins och R. arns, Stellaria holostea, Viola Riviniana, V. eanina var. moiitaua och V. palustris, Oxalifi acetosella, Corydalis solida, 1. X. 1904. Brenner, 1 Helsingfors fiirstonla växtlokaler. 13 Ccrefolinm st/lrestn\ Ae04. E. Reuter, Aii.iire]ip i>ä päroiifrukt af t^iiophyes piri. 15 gamla trädets äfven annars, af skador ä stammen förorsakade, jämförelsevis ringa växtkraft. En annan, egendomlig omständighet var emellertid ännii mer i ögonen fallande. I samtliga förut af mig iakttagna fall hade nämnda acariders angrepp ä päronträden hänfört sig uteslutande tili bladen, medan däremot själfva frukterna af desamma läm- nats fullkomligt oberörda; indirekt kan dock naturligtvis friikt- bildningen i mer eller mindre hög grad paverkas äfven af angreppen pä bladen, i det att den röner ett menligt inflytande af den häraf föranledda allmänna nedsättningen i trädets växt- kraft. I förevarande fall voro emellertid icke blott bladen, utan äfven själfva frukterna direkt angripna af ifrägavarande aearider. Päronkarterna ä detta träd visade i stället för en slät och glänsande yta — ett utseende, som den oskadade päron- frukten i regeln företer äfven a träd med af E. piri inficierade blad — en päfallande ojämn, knottrig och skrynklig samt matt yta; i en del fall syntes redan tecken tili ett begynnande för- vissnande hos den unga frukten. I genomsnitt voro därjämte karterna a detta träd mindre utvecklade än ä andra närstäende, ä hvilkas karter nägot angrepp icke kimde förmärkas. En senare företagen mikroskopisk undersökning gaf vid handen, att ofvannämnda päronkarters egendomliga utseende betingats däraf, att ätskilliga partier ä deras yta företedde upphöjningar snarlika de a bladen förekommande bläddrorna, medan andra, mellanliggande partier föreföllo skrumpnade och nagot insjunkna. Att dessa upphöjda partier verkligen förorsakats af nämnda acarid, framgick än ytterligare af den omständigheten, att de- samma hvar och en företedde ett dylikt ingangshäl som bläd- drorna ä bladen. Och slutligen blef hvarje tvifvel härom undan- röjdt, da jag under mikroskopet kunde iakttaga acariden själf krypande ut och in genom sagda häl. Pä en och samma päron- kart observerades ätskilliga exemplar af densamma. Vid ett den 2(i september förnyadt besök företedde ifräga- varande päronträd en sorglig anblick. Eriophyidcecidierna hade öfverallt antagit en mörkbrun färg, hvarigenom de flesta blad erhallit ett starkt fläckigt utseende; mänga blad hade i förtid Ki E. Reuter, Anaiepp pä päroiifiukt af Eriopliycs ])iri. 1. X. 1904. vissnat och affallil. Äfven det stoi-a flertalet frukter — päta<(- ligen de iiiest angtipiia — hade sasom omogna karter nedfallit frän trädet; bland de karter, som ännu kvarlägo pä markeii, visade de flesta tydliga spär af Eriophyidernas ofvan skildrade aiigrepp, och pä mänga ned talina päron syntes ätskilliga acarider krypa omkring. De ännu pä trädet kvarsittande päronen voro alla mer eller niindre nödvuxna och förkrympta; de flesta hade därjämte mvcket ojänin och skrynklig, svartfläckig yta. Pä alla sädana af niig nndersökta päron kunde med lup mänga tiotal, ja hundratal individer af E. jnri upptäckas. Icke säilän — pä längt när dock icke i regeln — voro päronen äfven angripna af Ventiiria pyrina, hvilken svamp helt säkert beredts jämförelsevis lätt tillträde tack väre de af acariderna öfverallt ä frnkterna anbragta fina ingängshälen. Ehuru fruktbildningen naturligtvis ännu ytterligare lidit genom denna svamps pätagligen först senare inträffande angrepp, voro dock redan de af Eriophyiderna förorsakade skadorna ensanit för sig af den art, att därigenom fruktens tillväxt och mognad i mvcket hög grad liämmats. Det förtjänar tili jämförelse frani- liallas. aft hos andra i sanima trädgärd växande päronträd, livilkas blad endast i mycket ringa grad voro ansatta af E. jjiri, och a hvilkas frukter nägra acarider alls icke kunde upptäckas, men hvilka däremot företedde märkbara angrepp af Venturia pi/rina, frukterna väl hade ätskilliga skorffläckar och delvis äfven uppvisade de fruktskorfsangrepp ofta ätföljande karaktä- ristiska sprickorna i fruktköttet, men däremot alls icke ägde det ofvan skildrade för Eriophyidangreppet sä utmärkande knottriga, bläddriga och skrynkliga utseendet. Sjukdomsbilden var sälunda i de bäda fallen, äfven om Venturia pyrina inf uu- nit sig pä af Eriophyes piri angripna frukter, väsentligen olika. Säsom redan tidigare nämnts, bar nägot angrepp af E. piri pa päronfrukt aldrig förut af mig observerats. Icke häller i litteraturen hai- jag funnit nägra som hälst antydningar om att denna acarid skulle hafva ertappats säsom fruktskadare, medan däremot dess angrepp pä bladen af Pyntif commimis öfverdUi äro väl kända; äfven pä Cotoneaster-, Amelanchier- och särskilda I. X. 1904. Grönblom, Ein gynaiidroinorpher Smerinthus populi. 17 Sor b us arievi^ blad kan samma Eriojjhy es -arl frainbringa liknande cecidiebläddror. Det nu iakttagna fallet är med hänsyn härtill af rätt stort intresse, sä mycket mer sorn öfverhufvud Eriophyid- angrepp pa nagot slag af vara odlade fruktträds f r ukter förul veterligeii icke är konstateradt. Student Thorwald Grönblom föredrog: Ein gynandromorphes Exemplar von Smerinthus populi L. Da dieser Lepidopteren-Zvvitter der erste in Finland wahr- genommene sein diirfte, verdient er zvveifelsohne eine genauere Beschreibung. Wie schon die beigefiigte Abbildung des Exemplares zeigt, ist die rechte, männliche Seite bedeutend kleiner als die linke, \veibliche. Der linke Vorderfliigel liat eine Lange von 40 mm, der reclite dagegen misst nur 35 mm. Die Grösse der Hiiiter- fliigel verhält sich diesen Massen proportionell. Die rechte Fliigelseite mit stark ausgeprägter Zeichnung. mit dunkel lier- vortretender Mittelbinde, die am Hinterrande sch\varzbraun ist. Die VVellenlinie scharf. Die Färbung der rechten Fliigelhälfte weicht iibrigens durch ihren lebhafteren, mehr violetten Ton von der linken bräunlichen Hälfte mit ihrer verschvv^ommenen Zeichnung ab. Die Mittelbinde hebt sich nicht viel von der 2 18 Grönblom, Ein gynandromorpher Sinerintluis po])nli. J. X. 1904 Grundfarbe ab, und der rötlich schiefergraue Wurzelfleck isl grösser als anf dein recliten Vorderfliigel. Der rotbranne Wur- zelfleck des linken Hinterfliigels ist ein wenig ausgedehnter und heller als derjenige des rechten. Die Färbung der Unterseite enispricht derjenigen der Oberseite der resp. Hälften. Ausserdem ist der ganze Körper mittelst einer, stellen- \veise sebr deutlichen Trennungslinie, sowohl auf der Ober- als auch auf der Unterseite, vollkommen geteilt. — Kopf und Thorax reclits dunkel schiefergrau mit abstehender, dichter Bebaarung, weshalb die recbte Seite voluminöser als die linke {$) aussieht, die anliegend behaart nnd ausserdem noch beller, rötlicbgrau ist. Recbte Kopfseite, nebst Auge bedeutend grösser als die linke. Rechter Fiihler 3, linker 5. Palpus der männ- liclien Seite dunkelgraubraun, viel länger und breiter als beim $, dessen Palpus beller gefärbt und kiirzer behaart ist. Das linke Vorderbein rotbraun, ohne flaarbiirste, wie ancb die bei- (len anderen Beine dieser Seite etwas länger als diejenigen der rechten. Recbtes Vorderbein gelblicb, am Unterschenkel mit dichter Haarbiirste, von ziemlicli dunkler Farbe. Die Grösse und Form des Hinterleibes ähnclt mebr einem Männcben als einem Weibchen. Die dorsale Tiennungslinie des Körpers läuft nicht in der Mitte, sondern schräg nacb links. nnd /war gehörl der grösste Teil des Abdomens demzufolge der männlichen Hälfte an. Dieselbe Linie trennl die beiden Geschlechter nach der Färbung derarl, dass die linke Seite graubraun und die recbte heller, etwas bräunlicb ist. Leider \var ich nicht in der Lage, die Genitalien in fri- schem Zustande zu untersuchen, docb liess sich an dem trocke- ncn Exemplar bei genauerer Untorsuchung, rechts der After- bnsch des Männchens nacbvveisen, der von einer (der unteren) gnl entwickelten Greifzange getragen wurde. Links kommt ein Afterbuscb nicht vor, dagegen eine kleinere, kurz behaarte Greif- zange. Die Basis der oberen Greifzange ist vorhanden, von den Fortsätzen derselben aber nnr Rndimente. Der Penis i.sl gut cntAvickelt und hat viele fiir ihn chaiakteristische kleine Stacheln ringsum sei ne Miindung. Er geht von der rechten 1. X. 1904. Aro, Kei-tomus ornitologisesta matkasta Kokemäellä. 19 Seite aus und biegt sich schräg gegen die Mitte hin. Weib- liche äussere Genitalorgane sind nicht erkennbar, auch wurden keine Eier im Körper gefunden. Der Zwitter wurde von mir aus einer Raupe gezogen, die gleichzeitig mit ca. 50 anderen Smer. jJopuli -Rnupen im Kirch- spiel Birkkala gesammelt worden war. Er schliipfte am 1. Juli 1904 aus. Das Exemplar ist jetzt im Besitz des Entomologi- schen Museums in Helsingfors. Maisteri J. E. Aro jätti seuraavan selonteon: Kertomus kesällä 1904 tekemästäni ornitologisesta mat- kasta Kokemäellä. Kesällä 1903 olin Porin Kotiseutuyhdistyksen stipendiaat- tina tilaisuudessa tekemään havaintoja ja keräyksiä Länsi-Sata- kunnan saaristo- ja merenrantaeläimistöstä. Kun sanotun maa- kunnan sisäosatkin ovat vielä tuiki vaillinaisesti tunnettuja eläin- tieteellisessä suhteessa ja kun äskettäin perustettuun Satakun- nan luonnontieteelliseen paikallismuseoon Porissa kaivattiin ki- peästi lisäyksiä ja täydennyksiä, piti yllämainittu Porin Koti- seutuyhdistys suotavana, että vielä kesällä 1904:kin tehtäisiin eläintieteellisiä tutkimuksia, tällä kertaa etupäässä Kokemäen seutuvilla. Tässä tarkoituksessa antoi yhdistys minulle pienem- män matka-apurahan ja kun arv. Fauna-seurakin kannatti avus- tuksella yritystä, olen nyt tilaisuudessa tekemään muutamin piirtein selkoa matkani kulusta ja sen tuloksista. Tarkoituksenani oli kesän kuluessa toiselta puolen saada mahdollisimman tarkka selko etupäässä lintumaailmasta Koke- mäellä ja sen naapuripitäjissä etelään ja pohjoiseen ja toiselta puolen kartuttaa Satakunnan luonnontieteellistä museota varsin- kin täytetyillä linnuilla. Voidakseni mahdollisimman suuressa määrässä toteuttaa viimemainitun puolen matkastani palkka- sin seuralaisekseni erään jireparaattorioppilaan, jonka toimeksi saatoin jättää lintujen täyttämisen ja nahkojen konserveeraa- misen. 20 Aro, KertomuB ornitologisesta matkasta Kokemäellä. I. X. 1904. Tulimme Poriin 21 päivänä toukokuuta, ja lähinnä seu- raavina päivinä teimme lukuisia retkiä Kokemäenjoen suisto- maalle, jonka edellisenä kevännä olin huomannut erittäin suo- situksi levähdyspaikaksi muuttolinnuille. Ilmat olivat olleet tähän saakka siksi koleita, ettei vielä ollut läheskään kaikkia Hntuja saapunut. Heinäsorsia, lapasorsia, sotkia ja telkkiä oli kuitenkin jo suuret parvet. Samoin kuoveja ja Machetes pvg- naxm. Calamoherpe schoenobaenus ja Emberixa schoeniclns oli- vat niinikään jo aivan yleisiä suistomaan matalissa rantapen- saikoissa ja komea Sterna casjnakin näyttäytyi tuontuostakin joen suumatalikoilla. Toukokuun 28 päivänä pistäysin Luvian saaristossa aina Koonooriin saakka. Viimemainitulla saarella pesi kottaraisia suuret parvet vanhoissa, ontoissa rantalepissä ja -pihlajissa. Kesäkuun alkupäivät käytin pääasiallisesti itse Porin kaupungin lälieisimmän ympäristön tutkimisessa. Huomattavimmista löy- döistäni näinä päivinä mainittakoon 15 p:nä kesäkuuta löytä- mäni Anas acutan ja Spatula ch/peatan pesät Kokemäenjoen suistomaalla. Varsinkin edellinen näistä lajeista on Länsi-Sata- kunnassa jokseenkin yleinen, sillä sitä tapasin myöhemminkin kesällä verrattain usein. Jälkimäisen lajin alue näyttää sitii- vastoin rajoittuvan yksinomaan vaan suistomaahan ja sen lähei- simpään ympäristöön. Kesäkuun 17 päivänä muutin sitten Kokemäen pitäjääseen Kuoppalan kylään »Kokemäen aukean» itäpäässä. Ollen tihe- ästi asuttua seutua ei lintumaailma luonnollisesti itse aukealla Die varsin runsas. Sikäläisestä linnustosta vetää erikoisen huo- mion puoleensa Stiirnus vulgaris, Cypselns opus ja Cornis monedula, jotka pesivät varsinkin kirkon tienoilla aivan yleisesti. Naakasta olin täällä tilaisuudessa saamaan vahvistuksen sille jo Ulvilan pitäjässä kuulemalleni omituisuudelle, että se siirtyy pesimäseudultaan joksikin aikaa pois, nähtävästi ympärillä ole- viin laajoihin metsiin. Heti kun poikaset ovat tulleet lentoky- kyisiksi, siis heinäkuun alkupäivinä, keräytyvät nimittäin naakat isoihin parviin ja lähtevät sitten niin tyyten pois paikkakun- nalta, ettei niistä näe ainoatakaan jäljellä. Kansa kertoo naak- I. X. 1904. Aro, Kertomus ornitologisesta matkasta Kokemäellä. 21 kojen rientävän silloin sydänmaille »käräjille», joilla vanhukset tuomitaan kuolemaan ja surmataan. Siitä siis johtuu kansan mielestä se, ettei naakkojen lukumäärä pääse seudulla kasva- maan. Vasta niihin aikoihin, kuin kesantopellot kynnetään ja muokataan rukiin kylvölle, tulevat ne takaisin. Minun Ko- kemäellä ollessani näin ensi kerran naakkoja taas vasta elo- kuun 12 päivänä, jolloin niitä laskeutui, tunnettua kovaa melua pitäen, summaton parvi juuri kynnetyille pelloille nähtävästi aiu^an nostamia toukkia syömään. Paraimpia lintuseutuja koko Kokemäellä on epäilemättä eräs Rouvanluoto niminen saari keskellä Kokemäenjokea Risten asemalta jonkun verran jokea myöten alas. Tämä matala, puuton, runsasheinäinen saari on varsinkin vesilintujen ja kah- laajien lempipaikkoja, ja niitä vaanimaan keräytyy läheisille, havumetsää kasvaville vuorille huahkaimia ja kanahaukkoja, jotapaitsi kalasääskiäkin näyttää siellä viihtyvän. Täällä teinkin paraimmat lyötöni. Niinpä amnmin 26 p:nä kesäkuuta siellä Machetes pugnaxm $:n ja löysin sen 4 munaa sisältävän pesän. Samaten amnmin siellä 6 p:nä heinäkuuta Telmatias majorin $, joka myöskin luultavasti siinä pesii, sekä 2 p:nä elokuuta Va- nelliis cristatusen juuri lentokykyisen poikasen. Heinäkuun 3 ja 4 p:nä kävin laajalla ja runsassaarisella Sääksjärvellä. Sen lehtimetsäisillä, kivikkoran täisillä saarilla oli runsaasti tiiroja, kalalokkeja, selkälokkeja, harmaalokkeja ja rantasipiä sekä pikkulinnuista m. m. Launis eoUurio sekä Fringilla moiitifrmijiUa ja Fr. canndlrina verrattain runsaasti. Vesilintuja ja kahlaajia oli sensijaan vähäsen, vaikka järven rantamat näyttivät kylläkin sopivilta niille asuinsijoiksi. Heinäkuun 13 ja 14 p:nä kävin n. k. Pitkällä järvellä, joka kuitenkin siihen aikaan muistutti hyvin vähäsen järveä. Ainoastaan kapea puron tapainen vesiuoma osoitti, että vettä niillä tienoilla jimri oli olemassa. Mahdollisesti siellä olisi vesi- hntuja ja varsinkin kahlaajia ollut, mutta kun siinä kasvaa lähemmä miehen korkuista saraheinää, ovat ne niin hyvässä suojassa, ettei niitä sieltä saa nähdäkseen. Sieltä palatessani kiersin itäpuolella olevien laajojen metsien kautta ja tapasin 22 Aro, Kertomus ornitologisesta matkasta Kokemäellä. I. X. 1904 niissä in. m. seuraavia lajeja: Loxia curvirostra, Anorthiira troglodytes, Parus horealis ja P. cristatus, Turdus musicus, Cer- thia famiUaris, Muscicapa atricapilla ja M. grisola, Fringilla spinus, Fr. coelehs. Fr. cannabina ja Fr. monti fringilla, Tetrao tetrix ja T. urogallvs y. m. Kokemäen joen pohjoispuolella on jokseenkin Peipohjan aseman tienoilla verraltain korkea, alaston kalliojono, n. k. Orjatpaasi. Sen rinteillä kasvavassa tiheässä katajikossa pesi m. m. Emberixa hortnlana saneen runsaasti. Tästä kalliojonosta pohjoiseen päin on penikulmia laaja, aukea Harjunsuo, joka kohoaa verrattain jyrkästi joitakuita metriä ympäristöä ylem- mälle. Tällä suolla asusti koko kesän Charadrius apricarius, ja luultavaa on, että se siellä pesiikin, sillä 24 p:nä heinä- kuuta ammuin sieltä tosin lentokykyisen, mutta vielä untuvai- sen i)ojan. Elokuun 15 p:nä pistäysin Köyliön järven rantamilla. Siellä olopäiviksi sattui kuitenkin siksi ankaria sateita, etten voinut toivomassani määrässä tutustua sikäläiseen, epäilemättii runsaaseen lintumaailmaan. Fringilla cannahina ja Fr. vionti- fringilla olivat täälläkin sangen yleisiä. Köyliön seuduille ominaisista linnuista on huomattava varsinkin Corviis frugilegus, joka siellä kuuluu pesivän ja joka siellä oli hyvin yleinen, mutta jola ci omituista kyllä tavata kuin joskus käymättä naa- puripitäjässä Kokemäellä. Sateisia aikoja kestikin sitten melkein lakkaamatta kesän loppuun saakka, niin ettei pitemmille retkille juuri tehnyt mieli lähteä. Elokuun 19 ja 20 p:nä kävin kuitenkin Kullaan pitä- jässä Joutsjärven rantamilla ja saarilla. Rannat olivat siellä järjestään kivikkoisia, niin ettei ainakaan vesilintuja ja kahlaa- jia siellä viihdy. Sateisten ilmojen tähden pysyttelivät nekin linnut, joita siellä olisi ollut, piilossa, niin että havaintoni siellä supistuivat verrattain vähiin. Elokuun 23 päivänä palasin Kokemäeltä Poriin ja .sieltä Helsinkiin. 62 täytettyä lintua ja noin 120 kon.servee)'attua nahkaa sekii tuhatkunta hyimteistä olivat näkyvinä tuloksina suoritetuilta kcsiinKilkoiltaiii. Mötet den 5 november 1904. 23 Mötet den 5 november 1904. Da t. f. sekreteraren mag. Harry Federley tili följd af sjukdom var förlundrad att vid mötet närvara, utsägs ainanii- ensen Harald Lindberg att föra mötets protokoll. Tili inhemsk iiiedlem invaldes med acklamation stiide- randen Gunnar von Frenckell (föreslagen af amanuens H. \Andhevg). Ordföranden uppläste prof. J. P. Norrlins frän senastc möte bordlagda förslag tili inval af prof. Th. Saelan tili Säll- skapets liedersledamot samt meddelade, att Bestyrelsen i allo instämt i nämnda förslag. Sällskapet beslöt härpä enliälligt atl tili sin hodersledamot kalla prof. Th. Saelan. Det af prof. J. P. Norrlin insända förslaget var af föl- jande lydelse: Tili Societas pro Fauna & Flora Fennica. Uti Sällskapets tjänst har Professor Th. Saelan längre än nägon annan af Sällskapets nu lefvande medlemmar direkt verkat och härunder i hög grad befrämjat Sällskapets sträfvan- don öfverhufvud samt särskildt beträffande vara botaniska sam- lingar och värt lands flora inlagt synnerliga förtjänster. Da Professor Saelan instundande november fyller 70 är, synes tiden vara inne för Sällskapet att betyga denne sin högtför- tjänte medlem sin tacksamhet, i anledning hvaraf jag auhäller, att Sällskapet nu ville kalla hononi, Professor Th. Saelan, tili sin Hedersledamol. Helsingfors den lo maj 1904. J. P. Norrlin. Vid prof. Saelan s inträde reste sig Sällskapets ined emmar och ordfr)randen vttrade: 24 Mötet, den 5 Noveinber 1904. 5>II(»rr Professor T h. S a e 1 a n. Uti detta värt samfund har Ni, Herr Professor, värit en verksam ledainot under en längre tid än nagon annan af dess nu lefvande niedlemmar. Alit sedän Ni som ung stodent in- trädde däri för snart femtio är sedän, liar Ni utan uppeliäll och utan att förtröttas befrämjat dess sträfvanden. Särskildt hafva de botaniska samlingarna och värt lands flora utgjort föremal för lulra omsorger och Edra studier. H er barium Musei Fcnnici, i dess bäda upplagor, bildar tvenne betydande märkesstenar p;i Eder väg, — i Lönnrots Flora Fennica har Ni haft en viktig andel, och den dag som är, arbetar Ni pä en öfversikt af Finlands botaniska litteratur. Vid vara möten har ett mycket stort antal meddelanden vittnat om Edert varma introsse för inhemsk naturforskning, och om Sällskapets väl (»fverhufvud har Ni säsom Intendent, Ordförande och mängarig Bestyrelsemedlem inlagt särskild förtjänst. Dotta alit har fullgjorts vid sidan af Eder verksamhet pa läkarens fackmanna omräde, frän hvars arbetsdryga äligganden Ni ini bäller pä att lösgöra Eder. Befrielsen frän dessa plikter, lioppas vi, skall öppna för Eder möjlighet att ännu mera egna Eder at Eder ungdomsvetenskap. Vi tillönska Eder krafter därtill särskildt i anledning af de 70 ären, som icke synas verka tyngande. Men ä andra sidan befara vi, dä Ni nu ärnar söka Eder tillflykt tili ännu närmare närhet af naturen — ute pä landet — , att vi hädanefter icke .sä regeibundet som hittills blifva i tillfälle att se Eder närvara vid Sällskapets möten. Herr Professor! — Edra förtjänster om Sällskapet ocli dess verksamhet mana oss att, medan vi ännu hafva Edei' här i vär krets, tacka Eder personligen för livad Ni gjort för Säll- skapet, och visa Eder den hedersbetygels(\ som rättvisligen till- kominer Eder. Sällskapet har därför beslutit kalla Eder lill sin IJedcrs- ledamof, ovh jag anhäller ä dess vägnar, att Ni mätte liäi-tili lämna EderI bifall. Mötet den 5 november 1904. 25 Professor Saelan tackade nied nägra varma ord för den upp- märksamhet, som frän Sällskapets sida kömmit honom tili del. Ordföranden meddelade, att Sällskapet sedän senaste möte förlorat en för vär natur varmt intresserad raedlem Friherre E dv. Hisinger, octi att professor Th. Saelan pä Sällskapets vägnar nedlagt en krans a den aflidnes graf. Doktor Enzio Reuter hade hos Bestyrelsen anmält, alt han pä grund af bristande tid icke mera kunde ätaga sig redigeringen af Sällskapets Meddelanden, och tillkännagaf ord- föranden, att Bestyrelsen vid ärendets behandling stannat vid förslaget, att uppdraget skuUe at en för ändamälet lämplig person mot en ersättning af Fmk. 150 anförtros, tili hvilket för- slag Sällskapet biföU. Ordföranden meddelade vidare, att frän Abo stadsbiblio- tek, F^ntomologiska försöksanstalten, Tvärminne zoologiska sta- tion och Universitetets agrikultur ekonomiska inrättning inkom- mit anhällan om, att Sällskapets skrifter skulle tili nämnda an- stalter utdelas, och beslöt Sällskapet, sa längt förräderna det medgäfvo, efterkomma denna anhällan. Enligt af skattmästaren ingifven kassarapport iitvisade Sällskapets rörliga kapital en behälliring af Fmk 7,057: 'M. Tili publikation anmäldes: tlnzio Reuter: F^ine schädliche, neue Cr o poda-Arl. Anhällan om skriftutbyte hade anländt frän: Kommissionen for Haveundersögelse i Kjoben- h a V n och l. a S o c i e t e des Sciences n a t u r e 1 1 e s d e 1 a H a u t e- Ma r n e ; och beslöts i utbyte mot förstiiämnda kommissions skrif- ter sända säväl Acta som Meddelandona, tili det sena)'e säll- skapet däremot endast Meddelandena. '2G Mötet den 5 november 1904. De zoologiska samlino-arna hade sedän senaste möte falt moltaga följande gäfvor: 4 embryoner af katt, tillvaratagna i Zootomiska institutet af mag. H. F e d e r 1 ey. — 1 ex. Petrornyxon hranchialis L. frän Pal- lasjärvi i Kittilä af mag. W. M. Axelson. — 1 ex. Pulex irritans frän Helsingfors af mag. K. H. Hällström. — 1 ex. Ahramidopsis biiggenhagii Bloch frän Haapavesi af d:r A. G. Helenius. — 1 ex. Vitrina pellueida, nägra exx. Polydesnms (■(nnplnnatus äfvensom 1 copeogiiat, alla frän H:fois, Humlevik, af d:r Knzio Uenter och mag. H. Federley. — 1 spindel och 1 ex. Agriolimax sp. frän Helsingfors, Giimtäckt, af d:r E. Heuter. — 2 llaskor Mysis sp. frän Tvärminne zoologiska station af stud. E. W. Suomalainen. — 1 ex. Filaria at- temiata Rud., frän bukbälan af Falco peregrimis frän Helsinge, af stud. A. L. Forssell. — 1 ex. Foetorius putorius L. frän Lappträsk, Latokartano, af herr Markku Mäenpää. — 1 ab- norm kräftsax frän Eura ä af stud. C. G. Björkenheim. — C. 50 profver mallophager, tillvaratagna vid uppstoppning af fäglar af prep. G. W. Forssell. — 1 flaska triclader frän Kuopio, Räimä, af stud. A. Ruotsalainen. — 3 ex. Mu^ musculiis och 1 ex. Mus minutus frän Sotkamo af agronom H. B. Ä Ström. — 5 profver Echinorhyncims acus ur olika fiskar, 4 profver cestoder, 1 prof Ammodytes lanceolatns, alla frän Finska viken, af d:r Guido Scbneider. — 4 spp. lepidoptera frän Birkkala och Hattula af stud. Th. Grönblom. — ö spj). lei)idoptera frän Hattula af stud. A. Wegelius. Tili de bolaniska samlingarna hade följande gäfvor förärats : Luxilla Sudetica, L. vndtiflora, L. pallescens och L. )iiul- H/lora X Sudetica [L. hybrida Lindb. fil. itov. Iiybi.) i llere exx. frän Sb, Jorois. — 100 nummer Hieracia, 33 exx. frän Eojo, 33 exx. fr. Jorois, 7 exx. fr. Hyvinge, 24 exx. fr. Oa, Lappo och Ihnola, 2 exx. fr. Helsinge samt 1 ex. fr. Ta, Janakkala. Alchi- milla-iovmer i 23 exx., odlade sedän slulet af maj 1904 i Bo- laniska trädgäi'den, ditli;imt;i(lc fran särskilda dchi?' af s()dra Mötet deu 5 november 1904. 27 Finland, de llesta frän Botaniska trädgärden ocli Lojo, samt Alch. micans och A. suhcrenata frän Ab, Lojo, af aman. H. Lindberg. — 14 arler fanerog., däribland Epipactis palustris och Scirpus mamillatus frän Ik, Nykyrka, af järnvägsbokhällare O. A. Gröndahl — Betula alba monstr., Allium schoenopra- suni fl. albis ooh Ammophila arenaria frän N, Tvärminne, af sludent E. W. Suomalainen. — Myrtillns 7iigraL leiicocarpa (bär) af lektor A. Alho. — Peridenniinn pini fr. Sotkamo af provisor M et h e r. — 32 former Hieraeia i 47 exx. fr. N, Sibbo, bestämda af rektor Brenner, af d:r W. Lauren. — • Alchimilla obtiisa, pastoralis och suhcrenata fr. Ab, Bromarf. samt A. acuta7igula fr. St., Ikalis, af med. kand. Odo Sund- vik. — Dentaria bulbifera fr. Ab, Lojo, af eleven Helmi Saltz- man. — Alchimilla obtiisa, ac/iticlens, pubescens och A. micans fr. N., Helsinge, Aggelby, samt Alchimilla-iovmev frän AI, Ab, N, och Ta, Carex disticha, Filipendula och Vineetoxiciim frän Ab, Reso, samt Scirpus mamillatus fr. Ai, Geta, af student F. W. Klingstedt. — Alopecuriis geniculatus X pratensis iv. Ab, Reso, och N, Helsinge, jämte A. geniculatus frän bägge ställena äfvensom Oncophorus torquescens och Grimmia pidvitiata fr. Ab, holme i Erstan, af student F. W. Klingstedt. — Pote?i- tilla minor Gil. fr. AI, Jomala, af student A. Ramsay. — Avena pjibescens f. glabrata, Scirpus mamillatus, Salix aurita X repens fr. Oa, Storkyro, Xanthiurn spinosum fr. Hrfors, Sörnäs, samt 41 exx. mossor frän Oa, Storkyro, däribland nägra för provinsen nya af student H. Rancken. — Monströs tallgren (vindbo) frän Ta, Hattula, af student A. VVegelius. — Alchi- milla micans, acutangula och pastoralis samt Carex acuta frän Ik, Uusikirkko, och Viola rupestris frän Sk, Kivinebb, af järn- vägsbokhällare O. A. Gröndahl. — Populus tremula, en villos gren frän ett för öfrigt glattbladigt träd frän St, Karkku, af d:r Hj. Hjelt. — Alchimilla glomerulans frän Li och Kuus af mag. B. P oppi us. — Alchimilla hirsaticaulis och. A. pubescens fr. Sb, Kuopio, (leg. Lönnbohm) samt A. acutangula fr Nyi. och St, af mag. Ernst Häyren. — 17 arter mossor frän Sa, Willmanstran(l, de llesta nya för provinsen, däribland Anng- 28 Mötet den 5 november 1904. f>troe)nia, 2 frän N, Helsingfors, samt 7 frän Ob. Aavasaksa, däribland 3 för prov. nya af student Hans Buch. — Calypso hulbosa fr. Ob, Kemi, af mag. A. P> antaniemi. — 11 fane- rog. i 20 exx. frän Ta, däribland för provinsen ny Corijdalis intermedia, 2 arter i 12 exx. frän Sa, Valkeala, Carex acuii- fonnis frän N, Thusby, Rubns arcticiis x saxatilis och Carex riparia frän Ka, 2 arter frän Ik, Valkjärvi, samt 7 arter i 9 exx. fi-än KI. af mag. Otto Collin. — Alchitnilla pastoralis, suhcrenata och A. acutatigula frän Om, Gamlakarleby, af mag. C. A. K n ab e. Ordföranden framlade häftet 29 af Sällskapets »Medde- landen», hvilket redigerats af herrar Enzio Reuter, Fredr. Elfving, A. Luther och G. Schneider, och framförde tili nämnda personer Sällskapets tack. Häftet omfattade 225 pag. liokliandelspriset bestämdes tili 2 mark. Vidare anmälde ordf()randen att Acta 2() ntkommit med följande innehäll : Reuter, Enzio, Bidrag tili kännedomen om Microlepi- (I o p ter-faunan i Älands och Äbo skärgärdar. II. Silfvenius, A. J., llber die Metamorphose einiger Hy- d r o ps y ch id en. II. Mit einer Tafel. Schneider, Guido, Beiträge zur Kenntnis der H e 1 - m i 11 thenfauna des Finnischen Meerbusens. Mit einer Tafel. Lindroth, J. Iva r , Neue und seltene finnische Er i o - ph yi (le n. — Nya och sällsynta linska E r i o p h y i d e r. Idem, Mykologi se h e Mittheilungen 11 — 15. Mit 7 Figuren. Silfvenius, A. J., Uber die Metamoiphose einiger M y (iiopl i liden. Mii 2 Tafeln. Norrlin, J. F., Nya nordiska Hieracia. I. Gadd, Pehr, Parasit-C o p e p o d e r i Finland. Med 2 planscher. Reuter, O. M., Neue Beiträge zur Keiinlniss der Co- P e o iiii ai II en Finiilands. Mii drei Tafehi. 5. XI. 1904. Björkenheim. — Btieh. — Lindberg. 29 Bokhaiidelsprisel fastställdoH tili 12 mk. Student C. G. B j ö r k e n h o i ni förevisade en abnoriii, tvägrenad kräftklo frän Eura ä. Student Hans B u c h anmälde En för floran ny mossa Dicranodontium longirostre. Exemplar af arten hade af föredragaren under hösten 1904 insamlats pä en bergvägg närä Fredriksberg. Herr B u c h de- monstrerade artens karaktäristiska bladbyggnad. Amanuens Harald Lindberg förevisade exemplar af Populus tremula med starkl häriga blad. Ifrägavarande kvistar härstammade frän träd med nor- mala, glatta blad och hade tagits dels af föredragaren i Karis- Lojo dels af d:r Hj. Hjelt i Karkku. Formen med hariga blad betecknas vanligen säsom var. villosa Lang, men ansäg föredragaren, i anledning af att de häriga bladen utvecklat sig pä vanliga träd tillhörande den typiska hufvudformen, först- nämnda form säsom tillfällig och icke förtjänande rang af varietet. Herr H. Lindberg demonstrerade vidare exemplar af Rumex aquaticus X domesticus (R. armoraciifolius Neum.). Denna för floran nya hybrid hade af student W. W e - sterlund anträffats pä ett par lokaler närä Simo kyrkoby i norra Österbotten. Professor Th. Saelan anförde: ;{0 Scelan, PHainma arenaria funnen i Finland. r>. XI. 1904. Psamma arenaria funnen i Finland. Vid eli besök pä professor Pai me n s zoologiska station vid Tvärminne sistlidne sommar blef jag uppmärksamgjord, att pä Högsand närä Lappviks järnvägsstation skulle förekomma Psamma (Calainagrostis) arenaria, och vid ett besök pä stället fann jag detta gräs växande pä den sandiga hafsstranden tal- rikt tillsammans med Eiymus arenarius. Som bekant har detta gräs hittills päträffats hos oss en- dast pä barlastplatser, men här förekom det längt borta frän Lappviks lastageplats, där det för öfrigt icke ätminstone numera förefinnes, om det ock möjligen i tiden vuxit därstädes och sedermera spridt sig tili Högsand. Vid närmare undersökning af exx. befunnos de samtliga vara sterila. Ständarknapparna voro nog väl iitvecklade, men fruktämnena voro förkrympta. Gräset hade säledes fortlefvat och utbredt sig genum sinä rotskott. Det är likväi möjligt, att den kalla sommaren värit ogynnsam för fruktbildningen. Det är sälimda skäl att genom vidare observationer utröna, hurii härmed förhäller sig. 1 närlieten växte iifven nägra ständ af Salsola kali och i stoi' ynmighet Carrx arenaria, som äfven förekom talrikt vid Tvärminne by. I anledning af meddelandet anmälde amanuens Harald Lindberg, att tili museet inkommit tvenne exemplar af Ain- mophila (Psamma) arenaria, det ena frän nämnda lokal vid Högsands sanatorinm taget af eleverna Synnöve Gripen- berg och Astrid Rancken, det andra vid Syndalen vid Tvärminne af student E. V. Suomalainen, och tydde dessa tvenne exemplar, härstammande frän olika lokaler, pä en vid- sträcktare utbredning af denna vackra gräsart i dessa traktor. Docent Alex. Luther föredrog: 5. XI. 1904. Luther, Larver af Echinoi-hynchus polyru. i Gammarns. 31 Larver af Echinorhynchus polymorphus i Gammarus locusta. Den 15 juni senaste sommar anträffade jag vid gransk- ning af exemplar af Gammarus locusta, som fängats vid strän- deriia af den lilla holmen Skarfkyrkan närä Tvärnninne zoolo- giska station, hos ett stort antal individer, inkapslade larver af en Echinorhynchus -diYi, som vid närmare granskning visade sig vara E. 'polijmorphus. Denna art lefver säsom fullvuxen uti flere olika sjöfäglar, hvarför dess förekomst vid nämnda holme, som utgör en af fäglar ovanligt talrikt besökt häckplats ej är öfverraskande. — Emellertid visade det sig att af Oammarus locusta ej endast vid Skarfkyrkan, iitan äfven öfverallt vid stränderna kring zoologiska stationen, en mycket hög procent var inficerad med samma parasiter. Af 10 pä mä fä fängade exx. innehöllo en gäng 6 Echinorhynchus-c^Qiov. Dessa senare märktes redan vid det första ögonkastet säsom ovala, Ijusröda kroppar belägna pä dorsalsidan af djuren, ofvanför eller bred- vid tarmen. Ej säilän anträffades 2 cystor i samma individ. — Mot slutet af juni aftog antalet inficerade exemplar i hög grad ooh redan i juli anträffades ej mera nägra sadana. Mä- hända stär härmed i samba nd, att jag vid draggningar i juli mycket ofta erhöll döda, i upplösning stadda exx. af Oamma- rus. — Det är ganska anmärkningsvärdt, att dessa sä i ögonen fallande parasiter härintills hos oss ej blifvit observerade, oakladt särskilda personer sökt efter parasiter just hos Gam- marus locusta. Mähända förtjänar det att antecknas, att för- sommaren i är var ovanligt kali. Herr A. Luther förevisade ett exemplar af Abramidopsis buggenhagii Bloch frän Haapavesi För nagon tid sedän öfversände d.r A. G. Helenius i Haapavesi tili Zool. Museet en Gyprinid, hvilken, enligt hvad a etiketten fanns angifvet, utmärkt sig genom sinä röda ögon, och som vid närmare undersökning visade sig vara Abramidopsis buggenhagii Bloch {= Ah^amidopsis leuckartii (Heck.) Sieb.), 32 Luther, Abramidopsis buggenhapjii Bloch. 5. Xl. 1904. d. V. s. en bastard mellan mört och braxen. Da jag i början var nägot osäker, huruvida Abramis brama eller A. blicca borde anses säsom den ena af föräldrarna, anhöll jag hos d:r Hele- nius om uppgift, Iniruvida den senare arten förekommer nti det vattendrag där fisken fängats. Härpä svarade d:r H. godhets- fullt följande: »Säsom öfver tolfärig fiskare pä orten kan jag med säkerhet säga, att här nti Haapavesi sjö ej ilnnas andra än mört och id af L.-slägtet samt endast A. brama, ty bland de flere lusenlal braxnar jag sett, skulle jag nog fäst mig vid A. blicca och ej heller har jag hört af andra fiskare här, att de skulle fätt nägon slags ovanlig braxen. Däremot fick jag redan för 8 ar sedän en mörtbasta:d, som, enligt hvad jag minnes, säg ut ungefär som den här, (ehuru den ej blef till- varatagen) och har jag under ärens lopp hört af andra, att äfven de da och da iakttagit en ovanlig niörtart. Alltsä vore med största trovärdighet detta ex. ej nägot unicum.» — Det förevisade exemplaret fängades d. 22/VIII 1904 i Haapavesi socken nti Haapajärvi sjö, som egentligen utgör en utvidgad del af Pyhäjoki. Säsom kändt har nämnda bastard nägra gän- ger förut anträffats i värt land, nämligen i Saimen vid Taipalsaari af Mäkiin ^ i Esbo af Malmgren -, i Nurmijärvi af Stenroos ^ ocli i llantasalmi af Wes(erlund. ^ Vidaro gjordo lierr I. u l h e r följande meddelandc: ' Mäkiin, 1' r. \V. Förmodade bastarder bland liskarna. — Öl'- vois. Finska Vet. Soc. lorh. VI, 1864, p. 18—23 (Sep. ].. 46-51). - Malm ,inne funnen i Fiiilantl. — Modil. Soc. F. & Fl. Femi. I, 187G, p. 127 (auch p. IIS u. 125 so\vie Ibid. III, 187.S p. 1(37). - Mela, A. .T. - Ibid. IX, 1883. p. 129—130. «Palmen, J. A. — Ibid. IX, 1883, p. 174. "* Renvall, Thorsten. En iller (Foetorius putorius). — Tid.skr. 1'. Jä,i,'are o. Fiskare IV, 1896, p. 159. ■' Paulaharju, Samuli. Hilleri. — Luonnon Ystävä VI, 1902, p. 1 22 '' Franck e, Kaarin. Foetorius putorius. — Ibid. VIII, 1904, p. 19. " I>[u d d e n], E. J. Hilleri Savonlinnan seuduilla. — Ibid. VII, 1903, p. (JO. '^ Wäbrend obij^es sich bereits im Druck befand, kam mir eine No- tiz in der Zeitung »Hufvudstadsbladet» (]"ebruar 1902) zu gesicht, laut der ein Iltis am 4. F^ebruar 1902 im Kirchspiel Säkjärvi gleich \Yestiich von. Wiborg erbeutet worden ist. — Eine Angabe in : Borenius, Alex. »Hämeenlinnan Metsästysseuran Johtokunnalle» in der Sportzeitschrift »Uljas» Jahrg. II. Helsingfors 1887, p. 50, \vonach der Iltis in der TJm- gebung der Ackerbauschnle Mustiala gefunden sein soUte, bezieht sich ohne Zweifel auf den Nörz fF. lutreola). 34 O. M Rn(tn\ Kn IVir flcii fiiisku faunan ny ('a{)sin själfständig art. Ehurn intermediär emellan T. ' Med.k-lan.len af Snc. i)ro Fauna et l^ora b>nn. IG, pa^rg. 111 li:!. 5. Xl. 19(14. Brenner, Taiaxacuin officinaleformer i Finland. 39 ntiyare oeli en af lionoin iippslälhl T. Geleitii, nied löst u|)pät riktade, breda, äggrunda och tillspetsade yllerliolkljäll (lig. h), kan den doek ej, .säsom med dem anställda korsnings och kas- [rationsföisök utvisa, betrakta.s soin hybrid dem emellan. F()r öfrigt finnas hos oss i Finland yltermera interniediära foriner emellan denna T. intermedimu llaunk. och a ena sidan T. offtcinalc gemdnitni, nämligen den af mig tidigare ^ uppställda var. imdnatum, med smala, syllika och klolikt nedböjda, spet.siga ytterholkfjäll (figg. b, c, d), och ä andra sidan T. Gelertii Raunk., näml. den ofvan omnämnda var. yaiulnm, med koria och breda, jämnbredt äggrunda, Irubbiga, vanligen rätt ulstaende, svagt S-formigt böjda ytterholkfjäll (ligg. f, g). lUom dessa i utpräglade exemplar lätt igenkännliga tre former anträifas i naturen exemplar, som ej med bestämdhet kunna tili nägon af dem hänföras. De lios var. uncinahint klolikt nedböjda smala ytterholkfjällen visa sig nämligen öfvergä ä ena sidan tili de förlängda S-formiga, .starkt tillbakaböjda fjällen hos f. genumu?n, ä andra sidan tili de S-formiga, hori- sontalt utstäende hos T. intermedium eller i de bredare, svagt S-formiga, likaledes utstäende — nedböjda hos var. patulum, intermedii länga, smala, utstäende fjäll äter öfvergä i de klolikt nedböjda hos iincinaium eller i de korta och breda hos paln- Inm, och äfven de länga, tätt tili korgskaftet nedböjda S-formiga fjällen hos genuinum blifva hos endel exemplar kortare och mindre starkt nedböjda, sälunda närmande sig antingen unci- naium eller miermedium '^. I en del fall lämna väl de inre holkfjällen ledning vid bestämmandet, i det de hos genuinmii äro betydligt smalare än hos de öfriga och tili antalet flere än hos inicinatiiin, nämligen hos den förra 21-33, vanligast 2J, säilän 16 — 18, hos den senare däremot endast 11 — 17, oftast ' L. c. pa^g. 112, 113. ■ Hos frodiga exemplar af säväl genuinum som iMtulum äro icke yällan de närmast koigskaftet befintliga l'jälkni bladlikt utvecklade och ])ardela(U', livarjämte dylika jiardelado blad kunna förekomma jnl själfva korgskaftet. T.iks(jm hos öfriga former anträflas ufven hos intermeiHuvi exemplar med knölbärande holkfjäll. 40 Brenner, Taraxacum officinale-former i Fiulaud. 5. XI. 1904. JH, samt hos potnlmv 18 eller 20 — 22, mindre ofta 11 — 17 ellei" 19, men af interniedmui hafva tillsvidare här anträffats exemplar nied fjäll varierande emellan 13 och '25, hos flertalet dock 18, alltsä lal gemensanima med dem hos de öfritia for- merna. Fjällens antal är ock stundom svart alt faststiilla af orsak att dubbelfjäll ofta förekomma. Af det som här framhällits synes sälunda framgä, att de i fräga varande formerna bilda en sammanhängande serie af T. officinale-formeY, nämligen i ordningsföljd yenninuDi, unci- vaiunu intermediimi, patidum och möjligen äfven Gelertii, de tre första tiied tydligare spiralställda smala, nastan jämnbreda eller syllika, nier eller mindre nedät riktade — vägrätt utstäende ytterholkfjäll (figg. a — e), de tvä senare äter med tätare anhopade korta och breda, jämnbredt eller lancettlikt äggrunda, svagt nedböjda eller vägrätt utstäende — löst uppät riktade ytterholk- fjäll (figg. f, g, h). Atminstone hos de fyra först nämnda äro ytter- holkfjällen af en likartadt örtartad konsistens och mot spetsen jiämnt afsmalnande, hvaremot desamma hos T. IcBvigatum (ery- iJirospenmim Andrz.) ooh dess former äro hvitt eller rödlätt hinnkantade och vanligen äggrunda med tvärt hopdragen spets. De förra äro sälunda, säsom äfven frukterna utvisa, med hvar- andra mycket närä besläktade och utgöra sannolikt, T. Oeleriii möjligen undantagen, endast varieteter af samma art, T. offi- cinalc, hvilket äfven deii ofvan nämnda förekomsten af dem förbindaiide tvifvelaktiga exemplar synes utvisa. Den allmännaste af dessa former är genninum, ymnigt förekommande pä odlad mark samt invid människoboningar och odlingar. Icke mindre allmän är var. paUilum pa samma slags lokaler som föregäende. Därnäst var. imcinatinH, ganska allmän pä fastare mark, i park(r, skogar och betesmarker samt pa sjösti-änder. Iräermediimi däremot är hos oss tillsvidare känd endast fi'än Helsingfors pä berg ooh griislindor. ^ Soiiimaren 190.') äfven obsorverad i Inga. a. Taraxaamt vulgare (Lam.). — b, c, d. T. officinale var. uncinatum Brenn.; b. äldre holk, c, d. yngre holk. — e. T. intermedium Raunk. — f, g. T. officinale var. patulum Brenn.; f. holken frän sidan, g. ytterholkens undre sida. — h. T. Gelertii Raunk. G. Arvldnton H:for». Mötet den 3 december 1904. 41 Mötet den 3 december 1904. Tili inhemska medleininar i Sällskapet invaldes med acklamation studerandena Tl. Piaiicken (föreslagen af aman. H. Fjndberg) och E. V. Su <» m a la in e n (föreslagen af prof. .1. A. Palmen). Tili ledamot och suppleant i Delegationen för de veten- skapliga föreningarnas hus ätervaldes Sällskapets förre delege- rade prof. J. A. Palmen och prof. J. P. Norrlin, hvilkas mandat med detta är komme att utga. Tili publikation anmäldes: P. A. Karsten: Fungi novi, nonuUis exceptis in Fen- nia lecti. Den af skattmästaren ingifna kassarapporten utvisade en behällning af Fmk 6,829: 31. Tili de zoologiska samlingarna hade .sedän senasle mr)te följande gäfvor inlämnats: 5 exx. fäglar tillhr)rande 4 spp. samt 12 ägg tillhörande 2 spp., alla frän Hogland, Tytlerskär och Goftskär af lierr E. Nordling. — C. 30 profver copeognater frän Tvärminne af mag. V. M. Axelson. — 1 ex. Linaria alnorum fr. Haapa- vesi af d:r A. G. Helenius. - - () profrör med trematoder, 2() piofrör med cestoder, 13 profrör med nematoder, 43 prof- rör med echinorhyncher, 1 profrör med hirudineer, 3 profrör med crustaceer, alla frän N, Sibbo, Helsingfors och Tvärminne, af stud. A. L. Forssell. — 3 profver Ascaris lumhncoides, 10 profver Bothriocephaliis laius, 4 profver Tcenio saghiata, frän barnsjukhuset i Helsingfors genom prof. W. Pipping. — 236 exx. Diptera frän olika delar af landet af mag. B. R. Pop- p i u s. — 428 exx. Coleopiera, 222 exx. Hymenoptera, 540 exx. TricJioptera, tillhörande 74 spp. samt 91 flaskor, innehällande diverse hydrofaunistiskt material, mest trichopter-larver och 42 Mötet deii 3 december 1904. l)iipp()i\ alit samladl pä Äland sommaren 1904 af sliid. M. VV e u r 1 a n d o r. — Vidare särskilda sällsynta och inesl för resp. provinser nya skalbaggar, nämligen : 1 aii fran Jyväs- kylä-traklen af lektor L. Kiljander. — 20 spp. hufvudsak- ligen frän Birkkala och Helsingfors af slud. Th. Grönblom. — C. 20 arfer frän Hattula, Birkkala och Helsingfors af stud. A. G. W(^gelius. — 2 spp. frän Tavastland af stud. K. Ilj. R. Frey. — 1 ny färgvarietet af en Leptura af stud. V . Sahlberg. — Apion atoinarius frän Nagu af prof. O. M. Reuter. — ()0 oxx. Lepidoptera och 7 exx. andra insekter frän olika delar af landet, mesi frän Joutsa, Jääskis och Ve- santo af apotekai' J. Su(;ksdorff. Tili de b o l a n i s k a s a m 1 i n g a r n a liade sedän senasle möle inlämnats följande gafvor: Älnns gliitiiiosa f. pinnatifida Hegel frän Om, Nykarleby, af provisor M. Nyman. — 5 kärlväxter fr. Ta, Hattula, af gu- vernör L. Munck. — Alchimilla obtitsa, A. plirata, Rnbit^ Idaeus f. inermis, Qaleopsis speciosa f. albiflora frän Ab, Vichtis, af student J. A. Wecksell. — 47 exx. kärlväxter frän Le samt 47 exx. kärlväxter frän l.kem, däribland nägra för resp. provinser nya, af forstmästar Justus M on te 11. — iS Hi e ra ci n frän Ab, Reso och 3 frän AI, Hammarland af student Laura Högman. — 11 Hieracia frän N, Sibbo, däribland en del af lektor Brenner nybeskrifna arter, af d:r W. Lauren. — Alchimilla acutangiila fr. Sb, Kuopio, A. ptibescens, acutavgula, plicata och alpestris frän AI, Jomala, och A. piicata frän AI, Finnström, af student Ilmari Budden. — Vincetoxicum , Scii- tellarin hastifblia, Saxifrogn grmnilata samt en tallgren med masurbildning, frän N, Kyrkslätt, Porkkala, samt Coralliorrhi .\a frän Sb, Idensalmi, af student Greta Andersin. — Dianihus deltoides forma frän Ab, Lojo, af d:r G. Borenius. — Potc(- mogcton gramineus X perfoliatus, Aspidi/rn/ aristat /tm X spi}iii- losnvi, Athgriiini filix femina forma fi-än Sa, XVilhnanslrand, och Aira /lexuoaa forma fi-än AI, Jomala, af student Hans Rue h. — Betnla nava X verrucosa (jämte fotografi), />. pti- i H XII. 1904. Palmgren. — Wikström. 43 hescens samt AInus ghitinosa f. pmnatifida fran Om, Nykarleby, af seniinariidirekt. Z. Schalin. — - Hieracium valdetubidosum n. sp. fr. ()a, Seinäjoki, Ä. ixbulascens v. laxifolium fr. Sb, Jorois, iZ". diinorphoides '•• lateritiuhi n. subsp. fr. Oa, Lappo ocli Seinäjoki, samt J^. glomeratum frän N, Hyvinge, af aman. II. Lindberg. — 30 exx. kärlväxter frän N, Inga, I ex. frän Ta, Hausjärvi, samt 30 exx. frän N, Helsingfors, äfvensom 2 exx. Characccr fran Helsingfors af rektor M. Rrenner. — Rhyn- fhospora f usea fr. Ta, Janakkala, af prof. Fredr. Elfving. — Tt/pka latifolia-koUvsir frän Sb, Jorois, af agronom N. K. Gi-otenfelt. — 41 arter mossor frän Oa, Närpes, Öfvermark ocli Rötom, däribland nägra för provinsen nya, 1 art frän Ab, Karis Lojo, samt L5 exx. kärlväxter frän Oa ocli 2 frän Ab, däribland Rumex ohtiisifolius var. agrestis frän Pojo af forst- miistar E d v. af H ä 1 1 s t r ö m . Studeranden Alvar Palmgren afgaf reseberättelse öfver sin med Sällskapets understöd under senaste sommar företagna resa tili Aland, med syftemäl att studera Hippophae- och has- selformationerna, strändernas vegetation äfvensom floran i Lem- lands skärgärd. För de under exknrsionerna gjorda rönen och vunna resultaten lofvade herr Palmgren i en framtid närmare redogöra in för Sällskapet. Lektor D. A. Wikström förevisade ett albinistiskt exem- plar af Corvus cormx (hvitkräka), skjutet vid Barösund midsom- marliden 1904. Föredragaren förmodade, att individen i fräga tillhört en kuli, hvilken hei och hallen värit albinistisk, ty i trakten hade lleia hvita kräkor värit synliga. Amanuens Harald Lindbeig redogjorde i ett längre andragande under förevisande af talrika herbarieexemplar af pe olika formerna för 44 Lindberg. — Brenner. 3. XII. 1905. Hieracium-floran i Jorois. Sammanlagdt hafva i det närmaste 100 arter därstädes ob- serverats. Särskildt anmäikningsvärdt är det stora antal ostliga former, som i dessa trakter iakttagits, foriner, som tidigare en- dast voro kända frän Karelen. Äfven arter karaktäristiska för södra Tavastland och Syd-Finland ingä i Hieracium-florans saiii- mansättning. För velenskapen nya voro arterna H. Jaei^viky- leiise Norrl. et Lindb. fil., en art stäende närä H. caesitinm, men afvikande genom smärre korgar och likformiga blad, som vid basen äro bredast, H. cornigermn Norrl. et Lindb. fil., U. subkypochnoodes N. et Lindb. fil., H. sessile N. et Lindb. fil. och H. siibaureum Norrl. et Lindb. fil., lik H. anrcion l)t., men med mörka stift och högre holkar samt mer tandade blad. I sammanhang härmed förevisades exemplar af de för vetenskapen nya H. valdetubitlosiim Norrl. et Lindb. fil. frän Oa, Seinäjoki. H. diiNorpIioide.s '■■ lateritium N. et Lindb. fil. fran Oa, Lappo och Seinäjoki. H. pseudolitoreiiui Norrl. frän Ab, Lojo, samt H. SOLhemense Norrl. frän Ab, Lojo. Föi-edragaren iitlofvade längre fram ett utförligare bidrag tili värt land.s Hieraciiim-nora, omfattande äfven uppgifter om arternas utbredning i delar af södra Österbotten, Tavastland 0(;h Nyland. Keklor M. lirenner meddelade: För Finland nya adventiv-växter. Pa Eslnäs-skatans eller dum numera sä kallade Skatuddens yltersla sydöslra strandremsa, under det senaste decenniet bildad af sprängsten fiäii halföns berg, leigyttja frän boltnen af sla deus hanmar, liäribbor frän närliggande ängsägar samt sopor och alit slags atVall frän staden, en lokal, som sannolikt icke mänga äi- koinmcr att hibehalla sitt niivarande skick, anträf- 3. XII. 11*05. Brenner, Sekuudär staiiibildniim hos tali, gran ooh björk. 45 fades denna höst, bland ständ af vara vanliga sädesarter och en inängd ogräsväxter, icke mindre än fem Brom/fs-aiier, näm- ligen, förutom Br. secalinus L., de för vär flora nya, säkerligen endast tillfälliga imioloides (Willd.), frän Syd-Amerika, macro- stachys Desf., racemosus L. oeh commntatxs Schrad., fran Syd- Europa, äfvensom ett litet exemplar af den sydeuropeiska foder- växten Ornithopus sativus Brot., hvilka jag ber att här fä före- visu. ^ Däremot saknades i samlingen de pä likartade lokaler i väri land eljes ej ovanliga och äret förut liär observerade Br. arvcnsis L. och Bi-. teciurum L. samt af egentliga hafsstrands- växter, säsom Glau.r maritima, Caki/e maritima, Attiplex kastata och dylika, hvilka ännu för tio ar .sedän pä den närliggande stranden af det dätida Lökholms-sundet, tätt invid den nuva- rande Kronl)ergsgatans västra trottoir, anti'äffade.s, fmnes natur- ligtvis nuinera ej ens ett spar. Af de nämnda Brom/is-Sirierna anmäldes den förstnämnda redan pä Sällskapets oktober möte säsom tili Universitetets samlingar inlämnad. I samnianhang härmed mäste jag nägot modifiera en pä Sällskapets april-möte 1884 af mig meddelad uppgift angäende förekomsten af Bromus commutatus pä ballast i Toppila vid Uleäborg. De dä förevisade exemplaren, hvilka genom fä- och kortgrenig vipi^a, fä och stora smäax samt olika länga blom- fjäll öfverensstämma med nyss nämnda art, afvika däremot genom längre, 3 mm länga, ständarknappar, hvarjämte endel smäax äro violett anlnpna, och antyda sälunda möjligen en ge- nom hybridisering med Br. arvensis uppkommen tillfällig mel lanform emellan dessa tvä arter. H err B r e n n e r i'ed ogj ord e v i d a rc f*"") r Sekundär stambildning hos tali, gran och björk i Inga. Säsom bidragtill de pä Sällskapets sammanträden dä och dä läinnade iippgifterna angäende egendomliga eller fran den vanliga ' I 8eptem))er 1905 kunde dessa växter ej mera pa detta stiille äter- tinnas. •K; Brennrr. Sirlan. i'>- XII. llMlj. iialiii-li}iii l\)iMiien afvikan(i(M3ildningai\ är jag i lillfälle ali nii oni- iiämna en tali frän Svarlbäck samt en gran och tie björkar frän Westerkiilla i Inga, hvilka, i likhet med af mig förut beskrifna gran- och lall-exen:iplar frän Kyrkslätt, frän liggaride (tali och gran) eller genom snömassor i ungdomen bägformigt nedböjda (björk) stam- iiiar gifvit up|)hof at 2 ä o sekiindära, lodräta och normalt utveck- lade träd, i det senare fallet bildande liksom hvalfportar med därupjte i höjden sväfvande björkar. En af dessa, pä en dylik häges midt stäende björk fortsättes nedät med ett imgefär tvä decimeler längt rotlikt bihang, sannolikt en gammal afbrutcii gren, sälunda skenbart liksom sträfvande mot jorden för att där rotfästa sig. Herr Brenner anmälde slutligeii om fyiid af Torskyngel vid Helsingfors. Säsom ett Jitet bidrag tili kännedoraen om torskeiis före- komst i Finska vikeii ber jag att fä nämna, att, enligt medde- lande af min kusin, stadsbokhällaren \\'ilhelm Brenner, torsk- yngel af en mindre strömmings storlek ofta nog, nnder den tid han och hans anförvandter bodde pä Melko invid Helsing- fors, erhöUos pä strömmingsskötor invid nordvästra och västra branlorna af nämnda ö. Professor T h. S a e 1 a n anfth-de : Betula verrucosa f. bircalensis Mela. I början af sisllidiie november erhöll jag ett brcf fran professor Emil II o ug ber g frän Pitkäniemi, däri han uiider- rältade mig, att han i Birkkala socken äterfunnit den s. k. Birkkala björken, BeUila verrucosa f. bircalensis Mela. Man ytlrar i brefvet bl. a.: — »Säsom kändt fanns här i Birkkala i den s. k. Pinsi()-trakten en björk, som bar delta namn. Det gamla moderträdet bar redan för liinge sedän störlat, om för yxa eller stoi-m vet jag ej. Af en händelse erfor jag pä höstsommaren, att man ä ett torj) i Pinsiö skulle hafva äler- H. XII. 1!)04. S(rlav. - U. Sahlberg. 47 ftmiiit afkoiuliiigar af nämnda bjöi'k. .laji' bej^af niig dii ocli fann äfven ganska riktigt tre särskilda manshöga buskar med dessa typiska, spetsigt triangelformiga, glestandade och djupt llikade blad, mycket paminnande om Betnla rerr?(cosa f. laci- niata, sorii jag bar här utplanterad i flere exx. frän Sverige, Föi-utom dessa H buskar, af hvilka jag tog en med mig hit ocb planterade den här, fanns en mängd unga telningar kringspridda omkring de större bnskarna. Folket pä torpet visade mig stäl- let, där moderexemplaret skall hafva vuxit.» — — — Professor Hong b e r g hade vänligheten att därjämte sända tili mig iiägra pressade exx. häraf, hvilka jag far härmed förevisa för JSällskapet. De äro öfverensstäiiimande med de pa museum befintliga exx., som äro inlämnade af G. Asp 1862 med anteckning pa etiketten, att trädet växt pä Marttila hem- man i Penttilä by af Birkkala socken. Prof. H ougb e rgs exx. skilja sig frän dessa endast genom att de nedre bladen äro större och försedda med en mer eller mindre hjärtlik bas. Men sädana äro ju bladen nastan alltid hos björktelningar, som skjutit ut frän moder-stammens bas. För öfrigt äro bladen fli- kade frän hvardera sidan tili hälften af skifvan med tämligen livassa eller nastan trubbiga inskärningar och helbräddade eller mycket glest sagade, hvasst spetsiga flikar. 1 andra npplagan af H. M. F. p. 129 uppges alt trädet (är 1889) var utganget. Prof. Ilougbergs nieddelande är sä- ledes af stort intresse, och är det att hoppas, att de nu u|)])- växande telningarna skola bevaras vid lif. Ylioppilas Unio Siihlberg ilmoilli kovakuoriaisen: Leptura (Strangalia) quadrifasciata L. var. lugubris, 5. Karkalin niemellä Karjalohjalla löysin 15 p. heinäk. v. 1908 Lepin ra-^ukuun kuuluvan kovakuoriaisen, joka heti tum- man värinsä kautta herätti huomiotani. Myöhemmin tutkiessani sitä huomasin sen olevan tuon meillä ihan yleisen Leptura 4-fasciakin muunnoksen, joka väriltänsä poikkeaa tuntuvasti itse 48 U. Sahlberg. — J. SaJdbcrg. B, XII. H)04 päiimuorlosta. Musia väri on levinnyt yli koko i-numiin jättäen |)eitinsii))ien keltaisista poikkijuovista jälelle ainoastaan suurim- man osan neljättä juovaa sekä kaksi ihan pientä täplää ensim- mäisen ja yhden toisen poikkijuovan kohdalla; kolmannesta juovasta ei ole merkkiäkään. — Koska ei kirjallisuudessa ole ennen tietäjikseni mainittu mitään tällaisesta L. 4-fasciatan muimiioksesta, ja koska se kuitenkin suuresti eroaa |)äämuo- (losta, jätettäköön siitä tässä lyhyt selitys nimellä var. higvbris. Nijvra, sericco pubescens; elytris fere totis nii>ris, maculis tautuiii (juatuor parvis flavis reliquentibus notatis : prima suh liuinoio rotundata, secunda juxta basin subtransversa, tertia laterali in parte quarta fere punctiformi, quarta prope a])icem majore transversa; tarsis posticis articulo primo calcaribusque tibiarum ferrugineis. — M. IJ. F. Professor John Sahlberg nppläste ioljande meddclau(l(> som nyligen frän Sverige kömmit honom tillhanda : En för Sverige ny Coleopter, Smicrus filicornis Fairm. Vid min vistelse hos herr Adolf von Post pä As i Södermanland är 1898 hände sig under en af vara exkursioner cfter skalbaggar, att vi kommo tili ett ställe, där det fanns älgständ. (ienom sedvanligt sällande af älgens spillning upp- täckte jag vid min hemkomst en för mig obekant Trichoptery- gid, och vid närmare granskning befanns det vara Smicrus (ilicornis Fairm. Den framstäende Trichopterygid-kännaren doktor A. M a 1 1 - he\vH i England, hvilken utgifvit en storslagen beskrifning öfver släktet och arten (se hans arbete »Trichopterygia», pg. 110) anger här, att denna art är mycket rar i Europa, men däremot allmänt förekommer i Amerika och lefver i gödsel och vid sand- stränder. Doktor C. Flach i Aschaffenburg antager, att denna coleopter är importerad tili Europa frän Amerika, hvilket dock ej torde kunna bevisas. Lika viii kan den ju hafva utvandrat frän Europa tili Amerika, enär den, enligt hvad jag funnit, kan 3. XII. 1904. ./. Sahlherg, En för Sverige ny Smicrus-art. 49 päträftab allmänt äfven i Europa, ty vid undersökning af säll- gods innehällande rester af älgspillning, som tillsändts mig frän samma lokaler, lyckades det mig att finna nämnda art i talrika exemplar ^ Dä denna art icke finnes upptagen i vara faunistiska hand- böcker följer härmedels en kort beskrifning, hvilken torde kunna bidraga tili dess igenkännande. Smicrua filicornis Fairm. Die Art ist leicht kenntlich durch ihren paralielseitigen Körper. Die Farbe ist dunkelbraun mit grauer Behaarung. Der Kopf ist breit; der Halsschild auch verhältnismässig breit, vor der Mitte nach hinten ein wenig verschmälert; die Seiten fein gekantet, die Hinterecken rechtvvinkelig; die Fliigeldecken fast parallelseitig, nach vorn und hinten nur sehr leicht ver- schmälert; die Fiihler lang und fein, sov^äe die Beine schmutzig gelb. — Lange 0,75 mm. Matth. Trichopt. illustr. 112. Pl. 23, f. 5. — Ganglb. Käf. von Mitteleur. 111, 322. — Trichopteryx filicornis Fairm. et Lab. Faun. Franc. 338. — Micrus id. Flach. Bestimmungs-Tabellen der eur. Goleopt. XVII 37, Verh. Zool. bot. Ges. Wien. XXXIX. 515. Tab. 13, f. 4. Mölndal d. 14 Nov. 1904. Isaac B. Ericson. ^ I Norge är arten funnen i fiera exemplar under vegetabilier invid hafsstranden pä Bygdö vid Kristiania af Th. M (i n s t e r samt vid Dröbak af W a r 1 o e (enl. Ths. Munster Index Col. Norveg. I., Christ. Vid. Selsk. Forh. 1901. I. 15. 21.) — Bland coleoptera, sända tili gransknig af cand. E. M j ö b e r g, fanns äfven ett exemplar, taget af honom sistlidne som- raar i ett bo af Bombus lapidarius invid Entomologiska stationen utanför Stockholm. — J. Sahlberg. 4 50 Forsius, Tvä för Finland nya blacisteklar. 3. XII. 1904. Studeranden Runar Forsius fön^drog: Tvä nykomlingar för Finlands bladstekelfauna. 1. Synairema rnbi Panz. — Släktet Synairema beskrefs är 1837 af Hartig, som blott kände en art. Det karaktärise- ras af tydliga kinder, ögonen ej näende mandiblernas bas, länga, trädlika antenner, korta bakkoxer, lancetlfältet längt, hopsnördt och framvingarna med 2 marginalfält och 4 submarginalfält, af hvilka det andra och tredje upptager hvar sin nervus reourrens. Synairema stär närmast släktena Tenthredopsis Costa och Poe- cilosoma Dahlb. Frän det senare skiljes det pä grund af flere oHkheter i vingarnas ribbförgrening, frän det förra genom lan- cettfältets form. Andre upptager frän Europa tvenne arter, S. rubi Panz. och Ä alpina $ Bremi. Konow har en annan uppfattning af detta släkte och för tili det endast S. rubi. S. alpina anser han höra tili släktet Tenthredopsis Costa. För öfrigt inför han i stället för Synairema namnet Perineura Hartig, som blifvit disponibelt sedän Tenthredopsis intagit dess förra plats. Jag har dock här ofvan bibehällit namnet Synairema, da det är det mera kända. Synairema rubi, beskrifven ar 1793 af Panzer. är tili större delen gulbrun med teckningar i svart och hvitt. Abdo- men undertill och pä dorsalsidan i midten gulröd. Antennerna hos 5 i spetsen hvita. Den päminner starkt om Tenthredopsis lateralis Fabr., men har, förutom hopsnördt lancettfält, triangu- lärt utskuren clypeus och finare antenner och ben. Enligt K o n o w är den utbredd öfver större delen af Europa och är äfven funnen i Sverige. Frän P'inland känd i ett $-exemplar frän Lojo socken. Exemplai-et togs af mig den 1 juni 1904 vid stranden af Lojo sjö i närheten af Lojo kyrkoby under häfning pä videbuskar. Larv- och puppstadier okända. 2. Stro7igylogaster geniculatus Thoms. — Denna art har hittills i Universitetets tenthredinidsamling stätt tillsammans med Str. cingulatus Fabr., frän hvilken den för öfrigt först efter ;5. XII. ]904. Forsius, Tva för Finland nya bhulsteklav. 51 samlingens nppställande blifvit skild. Honan som är 1871 be- skrefs af Thomson (Skand. Hymenoptera I, sid. 243.) har föl- jande utseende: Antenner vanligen helt röda, säilän med mör- kare eller helsvart spets. Labrum är Ijusgul, stigmat gult, andra rekurrenta nerven nastan interstitial och pleurerna mindre slarkt punkterade. Annars som 5 tili Str. cingulatus. 5 tili denna art beskrifves af Konow i Entomologische Zeitschrift i korthet »3 mit sch\varzem, in der Mitte mehr we- niger rothem Hinterleib» tili skillnad frän 3 tili Str. ringu- Intus, som enligt hans uppfattning har abdomen svart endast vid basen. För min del har iag en afvikande asikt i denna fräga, i det jag förmodar, att 33 tili dessa arter blifvit förväxlade, och att följaktligen namnet Str. geniculatus Fabr. bör utbytas mot namnet Str. linearis, som gafs af Klug är 1818 at den 3, som har abdomen gulröd med blott de tva första segmentens dor- salsida svart. Min asikt grundar sig därpä, att bäde stud. R. Krogerus och jag flerfaldiga gänger funnit $ af Str. dngulatus och den mörkare 3 sittande pä samma Pteris- blad, och att stud. Krogerus ytterligare erinrar sig hafva sett dem kopulera. Dessutom visar arternas frekvens at sarama hali. 1 universitetets och privata samlingar fmnas (minä exem- plar fränräknade) af Str. dngulatus lenl. min uppf.) 21 $$ och 7 36, men af Str. geniculattcs blott 5 $5 och en 3. Själf har jag funnit af Str. dngulatus talrika (atm. 30) $$ och talrika (atm. 20) (3-5, men af Str. geniculatus blott 10 $9 och endast en c3. Om nu dessa individer sammanparas enligt K o n o w sä fas af Str. dngulatus (atm.) 50 $$ och blott 2 33 samt af Str. geniculatus 15 $$ och (atm.) 27 33, ett resultat, som är ganska onaturligt. För öfrigt är jag ingalunda öfvertygad om, att Thomson med orden »abdomine medio ventreque fere toto pallidis» afsett den Ijusare 5, oaktadt han citerar Klugs beskrifning pä Str. linearis. Str. geniculatus Thoms. är förut anträffad i Sverige och Tysk- land. Frän värt land har jag sett exemplar frän: Kontiolaks (Woldstedt), Rantasalmi (Westerlund), Bothn. or^ (Coll. 52 Mötet (ien 4 fehiuari 1905. Wabastj.), Pargas (Reuter), Pärnä, Tvärminne (Nordström), Lojo och Karislojo (ipse!) Larven är, sa vidt jag kunnat finna, okänd. Förmodligen lefver den liksom de andra arterna af detta släkte pä orm- bunkar (Pteris). Imago ($) har liksom Str. cingulaius godt skydd mot sinä fiender genom sin färgteckning. Den imiterar nämligen pä ett synnerligen träffande sätt en gaddstekel och höjer abdomen i hotande stäilning, da den oroas. Mötet den 4 februari 1905. Tili inhemska medlemmar invaldes med acklamation stu- derandena Alma Keso (föreslagen af prof. Vv. Elfving), J. G. Granö (föreslagen af prof. J. Sahlberg) och A. B. Nyman (föreslagen af doc. K. M. Levander). Sällskapets sekreterare docenten Erik Nordenskiöld anhöll att pä grund af bristande tid varda för äterstoden af värterminen befriad frän sitt sekreterareuppdrag och föreslog tili sin ställföreträdare magister Harry Federley, hvartill Sällskapet biföll. Den af skattmästaren ingifna mänadsrapporten utvisade en behällning af Fmk 6,637: 91. Tili p u b 1 i k a t i o n anmäldes : K. M. Levander: Uber das Winterplankton in zwei Bin- nenseen Siid-Finnlands. Skriftutbytc hade erbjudits af följande sällskap och institutioner: Societas En I o m o 1 ogica Dohemiae, Prag. Mötet den 4 februari 1905. 53 S p r i n g f i e l d M u s e u ra o f N a t ii r a 1 H i s t o r y, S p r i n g- field, Mass., U. S. A. Regia Accademia dei Lincei, Pv o m, och beslöt Sällskapet bifalla tili samtliga dessa aiibud. Doktor R o b e r t B o 1 d t raeddelade, att Sällskapets hit- tills hos honom förvarade porträttsamling numera inföi- lifvats med arkivet och uppmanade nuvararide medlemmar af Sällskapet att föröka densamma. Tili de zoologiska samlingarna hade sedän senaste möte infliitit följande gäfvor: 1 ex. Foetorius putoriits L. tr an Lappträsk, Latokartano, af agronom Markku Mäenpää. — 10 planktonprof frän put- tar i Kyrkslätt, Porkkala, tagna sommaren 1900 af mag. D. A. Wikström. — 46 flaskor planktonprof frän hafvet vid Tvär- minne Zool. station, tagna VII — VIII. 1904 af mag. T. H. Järvi och stud. A. B. Nyman. — 25 profrör innehällande diverse hydrofaunistiskt material frän Tvärminne, samladt sommaren 1904, af mag. A. J. Silfvenius. - 1 profrör cysticerker frän bukhälan af hare frän Kokemäki, X. 1904, af mag. ,1. E. Aro. — Triaenophoriis nodulosus, Distomnm terettrolle, Ascaris mu- cronata och CueulJantis elegans, tagna ur gädda frän Sääksmäki 30. VII. 1904 af stud. fröken E. Munsterhjelm och bestämda af d:r Guido Schneider. — 20 mikroskopiska preparat af parasitiska copepoder af mag. Pehr Gadd. — 1 ex. Picus ennus frän Kärkölä af eleven i fmska normallyceum Seppälä. — 1 iller (Foetorius jndoriiis L.) frän Sordavala, af lektor K. E. Stenroos. — 27 profver synnerligen väl konserverade mol- lusker i formalin, insamlade i Kuhmoniemi af herr U. Lind- blad. — 1 kranium af Mus rattuf< och ett af Arvicola sp., bäda frän Hattula, af stud. Axel Wegelius. — 1 Cysticer- cus sp. (mycket stor) frän bukhälan af hare, af stud. M. E.Sa- volin. — 1 hvit Corvus cornix frän Snappertuna (Barösund), fängad omkr. d. 25. VI. 1904, af fröken Edith Lindblad, ge- nom mag. D. A. Wikström. — 1 likaledes hvit kräka frän 54 K. O. Elfving. — U. Boldi. — Brenner. 4. II. 1905. Lojo, Paloniemi, skjuten i slutet af jimi 1904 af agronom U. Hernberg. — c. ett tiotaJ profver af land- och sötvattens- molliisker frän Kuopio museum. Forstkonduktör K. O. Elfving demonstrerade: Luperus pinicola säsom skadedjur. Föiedragaren hade under sinä resor pä Karelska näset observerat, att nämnda coleopter flerstädes och särskildt i Päl- lilä kronopark uppträdt säsom skadedjur pä unga tallskott. Doktor Robert Boldt meddelade om Fynd af hvita kräkor. 1 anledning af ett pä föregäende möte af lektor D. A. Wikström gjordt meddelande om fynd af albinistiska kräkor i Barösund-trakten, omnämnde doktor Robert Boldt, att äf- ven i Lojo tvenne hvita kräkor sistlidna sommar värit synliga. Docenten Alex. Luther bekräftade de af doktor Boldt lämnade nppgiftei-na och meddelade yttermera, att ett i Lojo skjutet albinos-exemplar af Corvns cornix förärats tili sam- lingarna. Rektoi- M. E>renner lämnade följande Floristiska notiser. L Cardamine amara var. trisecta. med djupt tredelade blad, liknande Menyanthfis infoliata-b\ad, ny för tloran, af frö- ken Greta Andersin, funnen i bäck pä Kitö i Sibbo skär- gärd. 2. Cynanchum vmcetoxicuni , af fröken Andersin, tagen pä Kyrkogärdsön i Porkkala. Kyrkslätt; tidigare ej känd frän ostligare lokal än Ekenäs yttre skärgärd. 4. Jl. 1905. Brenner. — Luther. — J. Sahlberg. 55 8. Saxifraga granulata., tagen af densamma pa samma ställe. 4. Malaxis paludosa, af min son Widar senaste som- mar funnen vid laggen af Stormossen mellan Svartbäck och Söderkulla torp i Inga; den 5:te nu kända lokalen i denna socken. Docent A. Luther anförde : Amoebidium parasiticum funnen i Finland. Föredragaren hade den - Vvii 1900 uti en liten, uttorkande putt ä den s. k. Kalkholmen vid Ojamo i Lojo i stor mängd funnit den frän värt omräde hitlills icke anmärkta organis- men Amoebidium parasiticum Cienk. ^ Nämnda, än tili svam- parna, än tili protozoerna räknade form fanns fäst pä anten- nerna och andra kroppsdelar af en massvis uppträdande Cerio- daphnia-Sirt, och voro alla undersökta exemplar inficerade med densamma. Prof essor J. S a h 1 h e r g förevisade • Tvenne intressanta Curculionider, hvilka blifvit funna af student K. H. R. Frey och tili samlin- garna nyligen af honom inlämnade: 1. Otiorrhynchus tristis Scop. (= O. nigrita Fabr.), fun- nen i tvenne exemplar i en trädgärd inom Helsingfors stad i september 1908. Denna art hör tili antalet af dem, som förut värit osäkra medlemmar i var fauna, da den saknats i alla finska samlingar, men af herr Obert i St. Petersburg uppgif- ' Cienkowski, L.: Ueber parasitische Schläuche auf Crustaceen und einigen Insektenlarven (Amoebidium parasiticum m.) Botanische Zeit. Jahrg. 19, 1861, p. 169—173, Taf. VII und Zacharias, O. in: For. schungsber. a. d. Biol. Stat. Plön, T. X, 1903, 249—251. 56 -J- Sahlberg. — Sandman. 4. II. 1905. vits som tagen i »Finland», utan gifveii lokal. Sasom jag uti Cat. Coleopt. fenn. geograf. p. V. sökt visa, är det dock möjligt, att heiT Obert lagit denna art endast utanför Finlands gräns mellan SysterJjäck ocIj St. Petersburg, där han bufvud- sakligast företagit sinä entomologiska exkursioner. Det är där- för af .Stor vikt, att artens medborgarrätt i vär fauna nu blifvit bekräftad. För öfrigt är den inom Skandinavien utbredd frän Skäne ända tili Dalarna samt äfven tagen i m. Europa. 2. Cento7'rkynchus nevtralis Gyll., funnen i trenne exemp- iar pä en äker i Lempälä socken i Tavastland. Inom värt fau- naomräde är denna art förr funnen endast i ryskä Karelen, därifrän vi hafva ett exemplar, taget af aflidne statsrädet Gtin- ther. I insektgeografiskt afseende är detta fynd af ganska stort intresse, da arten förut är känd hvarken ifrän Skandina- viska halfön ellei' frän Östersjöprovinserna. utan endast frän spridda lokaler i mellersta och södra Europa. Fiskeriinspektör J. A Ib. Sandman anmälde Tvenne nykomlingar tili vär krustacefauna. Crayigon riilgaris Fal)r. Dä jag första gängen med fiskeriängfartyget »Nautilus» den 29 augusti 1903 besökte trakten af Hangö, för att vid de sandiga stränderna därstädes söka efter spädt yngel af tlundra, hade jag turen att pa 1 — 2 fots vatten vid den s. k. Tulludden erhälla ett exemplar af denna för värt land nya räkart. Fäng- sten skedde med tyllhäf, konstruerad efter samma prineip som de i Danmark allmänt använda räkhäfvarne. Botten ä fynd- orten bestod af ren sand. — Sedermera bar jag a flere platser i vär skärgärd, bäde Öster ocb väster om Hangö, med samma redskap sökt efter denna räkart, men förgäfves. Under som- maren 1904 fiskade jag under »Nautilus» resor änyo efter arten vid Tulludden ocb lyckades äfven erhälla ytterligare nägra exemplar af arten. Sälunda fängade jag den 80 maj 1904 tvä 4. II. 1905. Sandman, Tvä nykorulingar tili vär krustacöfauua. 57 exemplar oeh den 28 juli 1904 likasä tvä exemplar at' arten pä ofvannämnda lokalitet. De erhällna exemplaren uppvisa föl- jande längd: exemplaret af den 29 ang. 1903 — 80 mm, exemplaren af den 30 maj 1904 — 32,3 och 32,5 mm och de frän den 28 juli 1904 = 35,4 och 41,5 mm. — Da Crangon vulgaris sälunda blifvit anträffad iinder sä pass vidt skilda tider af äret som maj, juli och slutet af augusti, torde man kunna antaga, att arten är stationär hos oss. Talrik är den dock synbarligen icke, hvilket däremot — ätminstone pä en del trak- ter — synes vara failet med en annan hos oss förekommande räkart, Palaemon fahricii, af hvilken jag med tyllhäf t. ex. i Hiittis (Högsära: Enklingviken) kunnat pä en liten stund upp- häfva flere hundra exemplar. Som bekant, är Crangon vulgaris mycket allmän i södra delen af Östersjön. Säsom allmänna förekomstplatser för arten i sydligare delar af Östersjön anför KoscheM^nikof f ^ bl. a. Trelleborg, Rugen, Oderbank, Danzig, Bornholm och Memel samt Gottland. Braun äter -^ anför — förutom de af Ko- schewnikoff angifna sydliga fyndorterna — som artens nord- ligaste förekomstplatser Libau (Grimm 1876), Hapsal, »von Fi- schern erhalten VII. 1883» samt Reval (Sainger) 1869. Att den likväl ej mätte vara allmän vid Reval framgär däraf, att jag ej erhällit arten vid Nargö, belägen strax utanför Reval, ehuru jag under hösten 1903 och nastan alla sommarmänader 1904 sökt efter arten vid sagda ös sandiga stränder, hvilka borde utgöra synnerligen lämpliga uppehällsställen för arten. — Tulludden vid Hangö är sälunda tillsvidare den nordligaste fyndorten för arten i Östersjön, liksom äfven enda fyndorten i Finland. C u ma rathkei Kr ö y . Denna krustace anträffades af mia- under en färd med ' >La Faune de la mer Baltique orientale et les proVjleiues des exploiations prochaines de cette faune.» ' »Physikalische und biologische Untevsuchnngen im we8tiichen Theile des finnischen Meerbusens.» 58 Sandman, Tvä för vär fauna nya Hskarter. 4. IL 1905 »Nautilus», pä 110 meters djup ä muddbotten, i norra Östersjön emellan Utö ocli Dagjerort, närmare angifvet: Lat. N. 59*^ 17', Long. O. 21^ 37'. Datum för fyndet var den 8 juli 1904 och upp- hämtades arten med en s. k. Petersen s yngeltrawl pä klubbor. Ett frän botten pä tyndplatsen taget vattenprof visade en tem- peratur af + 4,25^ C. Exemplaren, som tili antalet voro 30 stycken, ooh alla erhöllos i en enda dragning, äro af 8,8 — 18, o mm:s längd. — Nämnas mä, att trawlen samtidigt med Cuma rath- kei upphämtade: tvenne Lumpaenus latnpretiformis, pelagiskt yngel af Liparis lineatus, flere exem[)Iai' Oobitts rninutus, rikligt med Idothea entomon och Mysis, samt nägra Polynoe, nemertiner och medusor. Enligt Koschewnikoffs ofvananförda arbete är arten allmän i södra delarne af Östersjön (bland fyndorter anföras bl. a. Ystad, Hiigen, Oderbank, Bornholm, Danzig, Memel, Gott- land\ Braun angifver som de nordligasle fyndorterna för ar- ten Libau (Grimm 1876) samt en punkt 12 — 15 sjömil norr om Kertel pä Dagö, där han den 8 juli 1888 pä schlickbotten pä 60 fots djup erhöll ett enda exemplar af arten. Den af mig kon- staterade fyndorten är nordligare belägen, men jäfvar dock ej Braun s antagande, att inloppet tili Finska viken synes utgöra gränsen f()r artens uthredning ät norr och Öster. llerr S a n d mau f()revisade vidare Tvä för vär fauna nya fiskarter. M otella cimbria L. Denna för Finska viken nya fiskart erhöll jag under en af »Nautilus» resor den 19 november 1904 pä ryskä sidan af Finska^viken väster om Nargö pä Lat. N. 59" 25 V2', Long. O 24" 20', i ett enda exemplar, med engelsk trawl pä ett djup af 95 meter pä lös muddbotten. Exemplaret är 17 centimeler längt. 4. II. 190"). Sandman, TvA för vär fauna nva fiskarter. 59 Enligt äldre iippgifter, säsom t. ex. af Möbius och He inc ke ^ skulle Motella cimhria höra tili Östersjöns .sällsyntare fiskarter och förekomma nägot allmännare endast i de sydligaste delarne af Östersjön. Senare och de allra senaste ärens undersöknin- gar med för djuphafsforskning särskildt konstruerade redskap hafva dock ädagalagt, att arten är längt allmännare, än man tidigare trott. Redan. Lindström ^ anförde arten frän Gott- land, där den erhälles da och da pa ett djup af 90 — 130 meter. Senast har Schiemenz-^ äfven tunnit arten pä höj- den af Gottland, men endast pä betydande djup, och den tal- rika förekomsten af pelagiska ägg af arten, som af Strodt- mann'* konstaterats under »Poseidons» terminfarter pä södra Östersjön är 1903, bevisar äfven, att arten i en stor del af södra Östersjön maste anses för en allmänt förekommande fiskart. Tili är 1904 var arten emellertid ej funnen norr om Gottland, livarför fyndet af densamma sä längt norrut och inne i Finska viken är anmärkningsvärdt. Gobius ruthenspa7'ri Euphrasen. Ett enda exemplar af denna för Finland nya Gobius-a.rt anträffade jag pä en resa med »Nautilus» den 4 juli 1904 vid Korso utanför Mariehamn. Exemplaret fängades med en s. k. tobisvaad, en not, förfärdigad af stramin (en gles väfnad af linne). Med noten erhölls samtidigt en stor mängd Oobius minutus, samt nägra exemplar Perca fluviatilis, Pleuronectes flesus och annan fisk. Lokaliteten var en vik med delvis sand-, delvis stenbotten med riklig i^wc?/s- vegetation. Exemplaret, som är fullt typiskt, är endast 27 mm längl. * »Die Fische der Ostsee, Kiel 1883. > - »Om Gottlauds fiskar, Visby 1867. >' ■^ »Bericht iiber die Fischereiexpedition des Deutschen Seefische- reivereins in der Ostsee 1901. — Abhandl. des Deutschen Seefischerei- vereins VII, 1902.» * Eier und Jugendformen der Ostseefische, I Bericht, von E. Ehrenbaum und S. Strodtmann. Kiel und Leipzig 1904. KO Sandman. — Levander. 4. [I. 1905. Säsom kändt, är Oobins ruthensparri mycket allmän i södra (lelen af Östersjön, bäde vid danska och tyska kustema. Vid svenska kusten af Östersjön iir arten, enligt Stiixberg\ an- träflad endast vid Mörbylänga i Kalmar Iän, i skärgärden utan- för Bräviken, vid Hufvudskär i Stockholms skärgärd samt vid Slite pä Gottland. Pa r-yska sidan af Östersjön, i Östersjöpro- vinserna, är arten ännu icke funnen. För öfrigt är arten myk- ket allmän i Danmark och vid Sveriges västkust, gär i Norge upp tili 65" iiordlig hredd (Collett), förekommei- rundt Stor- britannien och Irland samt vid franska atlanlerkusten ned tili Gascogne. I anslutning tili föregäende nieddelande l)eträffande före- komsten af Motella cimhria L. i Östersjöns nordliga delar upp- lyste d:r K. M. Levander om, att ett ungdomsstadium af denna fisk af honom anträffats under den i november 1904 med Nau- tilus företagna hydrografisk-biologiska expeditionen. Exemplaret hade erhällits den 7 i nämnda raänad vid ythäfning med ägg- häf pä (iottlandsdjupet. Det höll 18 mm i längd och hade i lefvande lillständ silfverglänsande sidor. p]tt liknande ungdoms- skede — Cot^chia- stsidiet — linnes afbildadt af Motdla mnMela L. i Smitts' Skandinaviens (iskar, Atlas, Tafl. XXVII, Fig. 2. E h r e II 1» a \\ m och S t r o d I m a n n anföra, att yngel af 1 6— 1 8 mm:s längd af dem anträtfals längst österut i Danziger bukten och anse, att denna omständighet tyder pä, att arten ännii här fortplantar sig. Kanske kan man af fyndet vid Gottland sluta tili alt foi-tplantningsomrädet sträcker sig ännu längre in i det Stora Östersjöbäckenet, än hvad man liittills har haft skäl att antaga? De af herr fiskeriinspektör Sandman anförda oni- ständigheterna synas jii äfven lala för ett sädant förhällande. ' Sveri-res och Norges fiskar. (uiteborg 1895. A. Stuxberg. 61 den 4 mars 1905. Tili inhemsk m e d 1 e m invaldes med acklamation stude- randen K. Hj. R. Frey (föreslagen af prof. J. Sahlberg). Doktor Robert B o 1 d t utställde en kollektion porträtt af Sällskapets medlemmar och uppmanade alla, säväl äldre som yngre medlemmar, att i och för komplettering af denna porträtt- samling inlämna sinä fotografier. För uppnäendet af detta än- damäl beslöts pa förslag af herr B o 1 d t, att en förteckning öfver de i samlingen ingäende fotografierna skulle af Sällskapet tryc- kas och tili dess medlemmar ntdelas.. Den af skattmästaren ingifna kassarapporten iitvisade en behällning af Fmk. 6497: 91. Tili publikation anmäldes: F. Silen: Blombiologiska iakttagelser i Kittilä Lappmark. Sällskapet hade jämte anhällan om skriftutbyte af resp. samfund och institutioner fätt mottaga följande publi- kationer: Meddelanden fr an statens skogsförsöksanstalt, Stockholm. Die n at LI r\vissenschaf tliche Gesellschaf t, Win- ter t h u r. Beslöts att i utbyte mot nämnda publikationer gifva »Med- delandena.» Sedän senaste möte hade dezoologiska samlingarna ökats genom följande gäfvor och inköp: Inemot 600 flaskor och profrör, innehäJlande plankton, relikta krustaceer, m. m. af d:r O se. Nordqvist. — 1 ex. Coccothranstes vulgaris, skjutet d. ^'2 1905 i Impilahti af häradsh. (32 Aro. — Meriläinen. 4. III. 1905. VVerner Fagerström. — 150 mikvoskopiska preparat af parasitmaskar, förnäraligast acanthocephaler (138 prep.), i mindre antal (12 prep.) cestoder och trematoder, af stud. A. L. Fors- gell. — 1 Arvicola sp. frän Tvärminne af prof. J. A. Palmen. — 34 planktonprof frän Lojo (Lojo sjö och Horma sjö) af mag. A. K. Streng, — 16 exx. Mus rattiis (4 ex. i sprit, de öfriga konserveiade s.s. skinn), 1 ex. Mus silvaticus och 3 exx. Arvicola (de sistnämnda afsedda för skelettering, alla frän Hattula, af stud. Axel Wegelius. — En större samling Collembola och Nematocera i sprit frän Tvärminne af mag. V. M. Axelson. — 7 exx. konserverade fäglar frän Kuhmoniemi och ryskä Karelen, inköpta frän prep. O. Lindblad. Tili de botaniska samlingarna hade sedän senaste möte förärats följande gäfvor: Viola stagnina fr. Ka, Jääski, af lektor H. Zilliacus. — Hypochaeris maculaia fr. St. Tyrvis, af mag. 1. G. Nordling. — Monströs tallgren (vindbo) fr. Sb, Kuopio, af stud. E. V. Suo- malainen. — 9 arter hafsalger i 10 exx. frän N, Tvärminne, af stud. A. A. Sola. — Alchimilla alpestris fr. Ta, Tampere, 4 exx. Alchimilla frän St, Mouhijärvi, samt Lathyrus sativus fr. St, Hämeenkyrö, af stud. A. A. Sola. — Cardamine amara f. trisecta DC. af stud. Greta Andersin. — Stemonites fiisca fr. Nyland af stud. A. Forssell. — Polytrichum atte- nuatum fr. Ob, Aavasaksa, af stud. H. Buch. — Stereodon arcuatus fr. Oa, Storkyro, och Leskeä paludosa fr. Ta. Hattula, af stud. H. Rancken. — 3 nybeskrifna Hieraam fr. AI, Ham- marland, af stud. Laura Högman. — Spritmaterial af Scir- pris eupaluster, Se. mamillatus och Se. eupaluster X mamillatus frän Sb. Jorois, samt frukter af Rumex Fenniciis frän Ob, Simo, af aman. H. Lindberg. Maisteri J. E. Aro luki metsänhoitajan Fribergin kir- joittaman kirjeen, jonka mukaan Vanellus cristatus oli nähty Sysmässä jo 21 p:nä helmikuuta 1905. Preparaattori P. Meriläinen sanoi huomanneensa Vn- 4. 111. 1905. A. G. Weyelius. — Fr. Elfving. — Brenner. 63 uelliis cristatusen tavallisesti jo maaliskuun alussa saapuvan Helsingin seuduille. Studeranden A. G. Wegelius förevisade och förärade tili samlingarna En för vär fauna ny fjäril Lasiocampa trifolii Esp. Exemplaret, en hona, hade af lyceisten E. Hagert fängats i Eöglö pa Aland. Professor Fr. Elfving demonstrerade Rotstockar af Pyrola chlorantha, hvilka jämte alla sinä grenar mätte i längd c. 6 meter och af föredragaren uppskattades innehafva en älder af ätminstone fem ar. Edellä olevan ilmoituksen johdosta sanoi ylioppilas A. A. Sola tavanneensa samankaltaisia muodostuksia Pyrola minoriXVä. ja P. rotimdifolia\\2i. Rektor M. Brenner förevisade Calamagrostis phragmitoides Hrtm. var. pulchella Saut. Exemplaret hade af student Ragnar Blom anträffats i Brunnsparken den 22 juli 1896. Herr Brenner uttalade vidare säsom ett önskningsmäl, att uppgifter om florans förändring i Helsingfors och dess om- nejder skulle tili honom inlämnas i och för förfullständigande af ett sammanfattande arbete i denna fräga, med hvilket herr Brenner var svsselsatt. 64 Ä. Forssell. — Meriläinen. — Suomalainen. 4. III. 1905. Studeranden A. Forssell gjorde ett meddelande om Förekomsten af Echinorhynchus semermis Forssell hos vara sälar. Vid en undersökning af matsmältningskanalen hos en Saima-säl hade föredragaren endast anträffat talrika exemplar af Echinorhynchus strumosus, men däremot icke K. semermis, hvilken sistnämnda art däremot förekummer säväl hos Ladoga- säl SOHI ock hos Finska vikens säl. Preparator P. Meriläinen förärade tili samlingarna ett exemplar af Phalaropus fulicarius, som den 11 november 1904 skjutits pä Tirhälle i Helsingfors Östra skärgärd. Enligt föredragarens uppgift var arten tidigare känd i endast ett enda exemplar, skjutet i Esbo är 1851. Ylioppilas E. V. Suomalainen esitti: Cottus qvadricornis löydetty Saimaan vesistöstä. »Marraskuulla v. I90B ilmoitti kalastaja B. Inkinen Kuo- pion museonhoitajalle saaneensa Haminanlahdesta, lähellä Kuo- piota, 2 kpl. omituista kalalajia, jota hän ei tuntenut, mutta joka oli, »melkein kuin kiiski.? Onnettomuudeksi olivat ne jou- tuneet hukkaan siten, että rotat tahi kissa ne oli syönyt. 3 p:nä marrask. 1904 sai hän taas noita samoja kaloja 8 kpl. Hami- nanlahdesta Hukanluodolta, muikkuverkolla syvästä vedestä. Mutta nyt sai kärppä viedyksi kaksi suurinta, kolmannen 11 cm pituisen Cottus qvadricornisen toi hän Kuopion museoon. Saatu eks. on Yoldiaajan sisävesiemme relikti-muoto, »sarvet» otsalla puutuvat. Etukansissa 4 -f 4 ja kiduskansissa 1 + 1 piikkiä, kuten C. q vadricornisen merimuodolla. 4. III. 1905. Levander. — Nordliny. — Aro. 65 Kolmannen kerran on nyt siis Saimaan vesistöstä saatu merihärkiä. Ensimmäinen saatiin Haukivedestä kevättalvella V. 1866 (Kts. Medd. 28, S. 32 A). Toinen Puruvedestä ^o 7 1869 (Mela, Suomen luurankoiset siv. 274). Viimeksi mainittu €ks. on joutunut hukkaan, joten Kallaveden eks. on nykyään toinen tallella oleva. Mainita sopii että C. qvadricornis on tavattu myös Päi- jänteenvesistöön kuuluvassa Virmasvedessä Karttulan pitäjässä (Kts. Medd. 28, s. 74 A.) Docenten K. M. Levander meddelade följande uppgifter Om förekomsten af Phocaena cotnmunis i Bottniska viken, Bland meteorologiska iakttagelser, som insändts tili Me- teorologiska Gentralanstalten, hafva af fyrmästaren ä fyrskeppet »Plevna», som är stationeradt i Bottenviken midtemellan Torneä och Karlö, antecknats följande observationer om spnitgare, som blifvit sedda vid fyrskeppet i Juli 1902: 8 juli kl. 4,15 e. m., syntes en stor fisk (springare). 18 » » 7,30 » » springare synlig i närheten. 23 » » 9,20 » » 2 st. springare synliga. 30 » » 4,30 f. m. — 11,30 f. m., en springare synlig. Häraf synes alltsä framgä, alt en eller tvä springare eller tumlare, Phocaena comnrmiis, uppehällit sig i tre veckors tid i juli 1902 i Bottenviken i trakten af fyrskeppet »Plevna». 1 anledning af det af hr Levander gjorda meddelandet anförde posttjänstemannen E. Nordling, att han i älfven i Haukipudas sommaren 1902 sett tvä fuUväxta exemplar af Phocaena cotnmunis och den dä]'|»a följande sommaren observe- rat en c. ^/'2 m läng unge. Maisteri J. E. Aro ilmoitti vielä kesänä 1904 Porin lähei- syydessä huomanneensa kaksi kappaletta Phocaena communis. 66 Levander, N&gra zoologiska notiner. 4. III. 1906. Docenten K. M. I.evander föredrog Nägra zoologiska notiser. 1. Af de senare ärens delvis ännu icke offentliggjorda undersökningar, företagna af d:r G. Schneider, stud. A. Fors- sell och mig, öfver parasitfaunan hos Finska vikens fiskar, har bl. a. framgätt, att hakmaskarna (Acanthocephala) höra tili de allra allmännaste intestinalmaskar hos fiskarna i vär skärgärd. Om de särskilda arternas lefnadshistoria äterstär dock ännu mycket att utreda. Beträifande vissa mycket allmänna arter är det t. ex. ännu alldeles obekant, i hvilka smärre djur de tillbringa sitt larvstadium, innan de inkomma i det defmitiva värddjurets tarmkanal. Af sädana arter kunna framhällas Echinorky7ichus acus, som plägar förekomma i stor mängd hos torsken (Oadus morrhua), och E. glohulosus, som är en mycket vanlig tarmparasit isynnerhet hos iden (Leuciscus idus). Som ett bidrag tili fisk-hakmaskarnas lefnadshistoria ber jag nu fä omnämna, att jag funnit tvenne arters larver i smärre vattendjur. Den ena arten är E. elameceps Zeder. Af denna art fann jag tvenne larver i en ostrakod, som jag erhöll med botten- skrapa den 22 februari 1891 vid Helsingfors, i sundet mellan Sveaborgs ön Harakka och Brunnsparken. Det ena exemplaret aftecknades da af mig, och det är just pä grund af denna teck- ning jag numera kunnat med visshet identifiera det afbildade djuret med larven af E. clavaeceps. Denna arts normala mel- lanvärd är enligt Vi 11 o t^) larven af Sialis niger Latr. Det är oeksa troligt, att Äm/is-larverna, som i de inre skärgärds- vikarna, t. ex. i Bockfjärden vid Porkkala, äro mycket all- männa bottendjur, lefvande i det öfre lagret af bottenslammet, äfven här spela samma roll med hänsyn tili E. cLavaeceps som i de af Villot undersökta bäckarna vid Grenoble, men da emellertid den fullvuxna hakmasken företrädesvis finnes hot> sarfven (Leuciscus erythrophthahnus) och denna fisk enligt d:r V i 1 1 o t, Zoologischer Anzeiger. VIII. 188."). 8. li>. 4. III. 1905. ./. Sahlberg, Dipterologiska notiser. 67 Schneider S och minä undersökningar hufvudsakligen lifnär sig af växtföda, liäller jag för sannolikast, att ätminstone denna fiskart inficieras med E. clai^aeceps i regeln genom förtärande af ostrakoder o. a. tillsammans med växter slukade smädjur, hvilka kunna innehälla ifrägavarande parasitiska larver. Ofvan anförda fynd tala kanske äfven för, att det är under den kalla ärstiden larver af E. clavaeceps företrädesvis stä att upptäckas. Den andra Eckinorhynchus-arien, hvars larv funnits af mig, är E. angustatus Rud. Den bekanta mellanvärden för denna art är vattengräsuggan, Asellus aquaiicus L. Äfven i skärgärdens svagt salthaltiga vatten synes förhällandet vara det- samma som i sött vatten, att döma af att jag d. 14 jimi 1904 fann en larv af E. angustatus i kroppshälan af en Asellus aquaticus, tagen i Bockfjärden vid Porkkala. 2. Med anledning af att jag hört uttalas förmodan, att sötvattensräkan, Palaemonetes varians Leach möjligen skulle lefva vid vara hafkuster, har jag nyligen företagit en gransk- ning af de i vara vatten anträffade Palaemoniderna, hvilka finnas konserverade i Hydrografiskt-biologiska laboratoriets och Uni- versitetets zoologiska museums samlingar. Säsom resultat af denna granskning ber jag att fä meddela, att samtliga exemplar, hvilka äro tagna i skärgärden meJlan Hangö och Helsingfors och vid Aland, enligt hvad jag kunnat finna, äro att betraktas säsom tillhörande Palaemon fabricii H. Rtk. Hvarken Palaemo- netes varians Leach eller Palaemon squilla L. voro företrädda bland de finska exemplaren. Vid undersökningen hade jag att tillgä ett frän Göteborgs rauseum tillsändt jämförelsematerial af alla tre arterna, och fär jag härför uppriktigt tacka förestän- (laren för nämnda museum, d:r L. A. Jägerskiöld. Professor J. Sahlberg anförde följande Dipterologiska notiser. A Forstmästar F. Silens vägnar ber jag att fä förevisa tvenne intressanta nykomlingar tili vär dipterfauna. Herr Silen har under senaste är med stor ifver studerat pä blommor före- 68 Forsius, Ku för faunan ny microlepidoiiter. i. III. 1905. kommande fliijjor och därvid särskildt i traklen af Kexholm gjort flera intressanta fynd. Af släktet Hydrotaea, som hör tili de vid flyktigt päseende sa oansenliga Anthomyziderna eller de s. k. gräjackorna, hvilkas hannar i likhet med dem af släktet Honialomyia ses svärmande bland blommor, där utförande en rastlös dans, och hvilket släkte är 1908 blifvit monografiskt bearbetadt af P. Stein, fanns pä Angelica sylvestris en hanne af H. albipuncta Zett., soni förut var funnen endast i södra Sverige, England och Tyskland. Den liknar mycket H. armipes, men skiljes lätt fran denna och andra närstäende bl. a. därigenom, att hannen har baklären i midten pa undre sidan beväpnade med tvenne närstäende, grofva borst samt baktibierna med betydligt kortare utät riktade cilier. Af detta släkte har hen- Stein fran vara samlingar, som han för sitt arbete begagnat, beskrifvit en ny art, som han be- nämnt H. pilipes, och hvilken hör tili den grupp, som saknar borst pa baklärens insida likasom har pä motsvarande tibiers insida, men har mellantibierna mot spetsen pä yttre sidan försedda med länga har. Ett exemplar af denna art, taget af WoldPtedt i Akkas socken, stod i Bonsdorffska samlingen förväxladt med H. bispinosa Zett., frän hvilken den lätt skiljes genom den svarta bakkroppen, som hos sistnäranda art är blä. Vidare har heri' S i 1 e n i Kittilä funnit pä Stellaria crassi- folia den utmärkta Hydrophana c&nvexa Mahlb., hvilken hör tili det Zetterstedtska släktet Phasia och blifvit beskrifven efter ett enda exemplar, taget i Svenska Lappmarkerna af Wahlberg, men sedermera icke veterligen blifvit äterfiinnen och värit obe- kant för alla nyare Dipterologer. Student Runar Forsius anmälde En för finska faunan ny microlepidopter. ^ I medlet af oktober senaste höst fick jag mig af apotekar Allan Asehan i Sörnäs tillsänd en burk, innehällande ett prof af drogen Flores Verbasci», som svärt angripits af nägon 4. III. 1905. Forsius, En för fannau in' niicrolepidopter. 69 i burken i olika utvecklingsstadier förekommande smäfjäril. Da jag emellertid var i beräd att frän staden afresa, ätog sig stud. R. Krogerus välvilligt att försöka fä artens identitet konsta- terad, och har den af doktor E. Reuter och stud. Krogerus befunnits vara den för vär fauna synnerligen sällsynta Pyraliden Ephestia interinnictella Hb. Ephestia (Plodia) interpunctella Hb. är en kosmopolitisk art, som vunnit spridning öfver kulturländerna förnämligast ge- nom apoteken. Frän värt faunistiska omräde uppgifver Teng- ström den frän Petrosavodsk, där den af Giinther tagits pä stadens apotek. — E. interpunctella skiljer sig frän de talrika arterna inom släktet förnämligast pä grund af framvingarnas karaktäristiska färgteckning. Dessa äro nämligen frän basen inenjot midten Ijusgula, i midten af vingen är detta Ijusgula fält plötsligt afbrutet af ett blygratt tvärband, hvilket inät be- gränsar ett matt purpurrödt, tili spetsen af vingen räckande, af blygrä striramor genomdraget fält. Hufvud och thorax äro dess- utoni vackert brunröda. Färgteckningen kan dock i nägon män variera; sä äro tili exempel hos det enda äterstäende finska exemplaret gränserna mellan det purpurröda och det blygrä fältet otydliga. Apotekar Asehan införskref senaste vär frän Halle ett parti »Flores Verbasci> (blommorna af Verbascurn thapsus), hvilken drog, som bekant, utgör en viktig ingrediens af det af allmogen mycket anlitade »species pectoralis». Det införskrifna parliet Ijefanns vid granskningen i varas vara af normal be- skaffenhet, men dä det i medlet pä oktober nedtogs frän vinden för att användas, hade vid korken i den burk, där det öfver sommaren förvarats, samlat sig ett tjugutal larver, puppor och imagines tili ofvannämnda E. interpunctella. Dessa hade antag- ligen som ägg blifvit importerade och under sommaren funnit utvecklingsmöjligheter i de obetydligt fuktiga Verbascum-YAom- morna, som i öfver tre mänader stätt orörda. — Sorgligt nog skadades alla exemplar sa svärt, att för universitetets samling endast ett kunde användas. 70 Fursius, Tre uykonilingar tili Finlands stekelfauna. 4. III. 1905. Herr F' o r s i u s demonstrerade vidare Tre nykomlingar tili Finlands stekelfauna, 1. Tremex fuscicm^nis Fabr. tillhör ett släkte, som hittills icke observerats inom gränserna för Finlands fauna. Det stär närä släktet Sirex (L.) och föres liksom detta siäkte tili familjen Siricidae (Andre). Släktet Tremex (Jurin) skiljes lätt frän Sirex pä grund af antennledernas mindre antal, förekomsten af 3 cubitalfält pä framvingarna, och formen pä honans abdominal- horn. Det beskrefs är 1805 och omfattar i Europa tvenne arter. Larvstadier okända. Arten Tr. fuscicornis daterar sig frän 1792, da den af Fabricius beskrefs under släktnamnet Sirex. Det är en stor och vacker art, som lätt skiljes frän den andra europeiska arten pä grund af antennledernas antal och den granna färgtecknin- gen. — Tr. fuscicornis är utbredd öfver Europa och Sibirien och förekommer, ehuru sällsynt, i Sverige upp tili Östergötland. Frän Finland känd i ett exemplar ($), taget af kontorist E. Lind hoi m för flere är tillbaka i Nyland (Esbo?). Exemplaret tillhör numera stud. R. Krogerus. 2. Einphytns perla Kl. tillhör ett äfven hos oss rätt artrikl siäkte. Den beskrefs af Klug är 1818 och skiljes lätt pä grund af fäigen. Abdomens dorsalsida bär en brun fläck, ventralsidan är helt Ijus och kroppen mycket spädare än hos E. tener Foll., som den annars stär närmast. — E. perla är utbredd öfvei' nastan hela Sverige, men hai' tidigare ej obser- verats hos oss. Larven lefver enligt Bouche pä Ä?/6?/s-arter och paminner starkt om larven tili E. cinciys L. — En $ tagen af mig den 21 juni 1903 pä en exkursion tili Pellonkylä i Karislojo. 3. Taxomts albipes Ths. karaktäriseras af helbrunt ving- märke, hvita vingtäckare, helmörk abdomen och gulhvita ben. Den beskrefs är 1871 af Thomson och tillhör ett siäkte, som hos oss hittills omfattat 3 arter. I Sverige är den enligt upp- gift »sällsynt i norra delen» och torde för öfrigt icke blifvit observerad utom Skandinavien. Larven icke känd. 4. III. 1905. B. PojJpiii^, Om nägia tinska Crepidodera-arter. 71 Senaste sommar, den 4 juli, fann jag tvenne honor af denna art pä en sank äng pä Torhola gärds mark i Lojo. Amanuens B. Poppius föredrog: Om nägra finska Crepidodera-arter. Senaste är anhöll d:r J. Diani el i Ingolstadt, Baiern, att fä sig tillsändt alit det material af Crepidodera ferruginea Scop., som förefanns i Universitets museum, äfvensom i privata finska samlingar. Orsaken härtill var, att hr Dan iel frän Vetenskaps- Akademiens Museum i S:t Petersburg erhällit exemplar af en annan Crepidodera-art, närstäende tili vär, äfven den härstam- mande frän Finland, och att han därför ville närmare klargöra dessa bäda arters utbredningsförhällanden. Tili stor öfverrask- ning visade det sig, att vi här i Finland tili hufvudsaklig del hafva denna senare art, som synes hafva en mycket stor ut- bredning, och hvaraf i värt museum äfven förvaras exemplar frän Sverige, medan den rätta Cr. ferruginea Seop. hos oss förekommer mycket sällsynt. Af sistnämnda art fanns i det rikliga materialet exemplar frän endast en fyndort, nämligen Ka, Valkeala (Leinberg.). Alla uppgifter öfver denna arts utbredning i Finland hänföra sig tili allra största del tili en annan art Cr. interpundata Motsch. Denna art är först beskrif- ven frän Amur-omrädet i Ost-Sibirien, men har visat sig äga en mycket vidsträckt utbredning i Sibirien, Central-Asien och Östra och norra Europa. 1 sitt nyligen utkomna arbete »Revision der paläarkti- schen Crepidodera-Arten»,^ beskrifver Daniel dessa bäda arter utförligt. Dä skillnaderna dem emellan äfven äro af intresse för finska entomologer, mä här de viktigaste fram- hällas. Längre, smalare, med tydligt framträdande bulformig upp- höjning vid skuldrorna. Thorax mer eller mindre starkt punkte- rad, sidorna bäde framät och bakät lika starkt, ganska kraftigt ' Mtinch Col. Zeit. 1904. 72 B. Poppius, Om iiäma li tinka Crepidodera-arter. 4. III. 1905. rundadl afsmalnande, framför bakhörnen iirbuktade. Längs- upphöjniiigarna äro belägna närmare sidokanten och äro framät starkare divergerande. Det basala tvärintrycket är djupare och beläget närmare bakkanteii. Elytra äro vanligen groft punkte- rade, oftast ined öfvertaliga punkter i striorna, säilän alldeles oregelbundet punkterade. Mellanrummen äro smala och hvälfda. Cr. interpunctata Motsch. Kortare och bredare, iitan tydligt afsatt bula vid skuld- rorna. Thorax är framat starkare, bakät mycket litet eller alls icke afsmalnande, franiom bakhörnen ej eller säilän mycket svagt urbuktad. Basala tvärintrycket ej djupt. Längsupphöj- ningarna äro längre atlägsnade frän sidokanten, sig emellan nastan parallela. Elytras strior regelbundet punkterade, mellan- rummen svagt hvälfda. Cr. ferruginea Scop. Hos oss uppträder Cr. interpunctata under tvenne former. Hufvudformen, som här torekommer sällsynt, bar elytra mycket oregelbundet punkterade, sä att punktstriorna blifva alldeles otydliga. Den hos oss alimännast förekommande formen är var. s?iblaevis Motsch., hos hvilken ater elytra äro mer eller mindre regelbundet punktstrimmade. Utom de bäda nyss nämnda äga vi i Finland ännu en tredje rödgul art af detta släkte. Bland det insända materialet befunno sig nämligen tvenne $$, som enligt Daniel tillhöra en obeskrifven art. Denna är dock ej beskrifven i anförda ar- bete, emedan da endast 5$ voro kända, och 55 äro af nöden för säkrare ätskillnad af arterna inom detta släkte. Arten stär närmast den hos oss ej funna Cr. transversa Marsh. Af de bäda andra fmska arterna liknai- denna nya mest interpunctata, men har tjockare rundade sidor pä thorax, är mindre längsträckt, nägot större, med svagare framträdande upphöjningar pä skul- drorna. Thorax sidor äro framom bakhörnen tydligare urbuk- tade, o. s. v. De tre arternas utbredning i Finland är följande: Cr. ferruginea Scop. Ka: Valkeala, flera exemplar (A. Leinberg). Cr. interpunctata Motsch. 4, III. 1905. B. Poppius. — Norrlin. 73 .V; Helsingfors, (enl. exx. i Vet. Ak. Museum i S:t Peters- burg.); Sb: Leppävirta (En w a Id). var. sublcEvis Motsch. AI: litan närmare lokaler (E. J. Bonsdorff, Sievers, af Tengström), Eckerö (Leinberg), Geta (B. Poppius); Ab: Äbo; Av Tvärminne (B. Poppius), Sjundeä (Mäkiin), Esbo (B. Poppius), Hogland (Sievers); Ik: Rautus (J. Sahlberg)^ St: Hvittis, Sastmola (Wikström); Ta: Janakkala (^Granfelt), Kuhmois, (Ehnberg); Sia: St. Michel (Ehnberg), Suonenjoki (Laitinen); Kl: Kirjavalaks (B. Poppius), Impilaks (Wold- stedt), Pälkjärvi (H ammarström); O/; Salmis (Woldstedt); Tb: Keuru (B. Poppius), Wiitasaari (Wold sted t); -Sö.- Iisalmi (J. Sahlberg); Kb: Ilomants (Grön vi k), Polvijärvi, Pielis (W o 1 d s t e d t) ; On: Kosmosero, Tolva ja (B. Poppius). I sam- lingarna finnes dessutom ett exemplar, etiketteradt »Lappland, Fellman», hvilken uppgift naturligtvis hänför sig tili nägon trakt i de sydligaste Lappmarkerna eller i nordliga Österbotten. Den tredje, af d:r Daniel säsom ny betecknade arten är af mig funnen i endast tvenne $-liga exemplar vid Esbogärd i Esbo socken, sommaren 1900. Utom Finland är den funnen pä nägra ställen i mellersta Europa. Herr Poppius anmälde dessutom En för vart naturhistoriska omräde ny coleopter, Myllaena gracilicornis Fairm. Denna nya art hade af föredragaren och docent K. M. Le- vander anträffats i Konosero och Sydvaranger. Amanuens Harald Lindberg demonstrerade a professor J. P. Norrlin s vägnar: Nagra Hieracium-former frän Aland. Af Hieracia subriyidn och rigida har pä Aland anträffats ett jämförelsevis mycket betydande antal former, flere dock in- 74 Norrlin, Nägra Hieracium forrner fiän Äland. 4. III. 1905. bärgade bloti i ett ringa antal individer. Da Äland hvarje som- mar besökes af botanister, vore det önskvärdt, att hithörande material i vidsträcktare skala skulle insamlas, pä det formerna ifräga med större framgäng kunde bearbetas och utredas. Under senare somrar ha därjämte ätskilliga mer anmärkningsvärda fynd blifvit gjorda, bland hvilka följande trenne former synts raig förtjänta att särskildt förevisas. 1. Hieracium archceum n. Denna är en af vär floras märkligaste Hieracium -divi^v och har af fröken Laura Högman öfverkommits pä Äppelö i Hammarland. Utan vidare kännspak pä sinä talrika korta, breda, lefverfläckade, häriga stjälkblad af rhomboidal form, af hvilka de nedre och mellersta äro kortskaftade, de öfre nägot snedsidiga. Tili blomställning och holkar päminner den ansenligt om Hierac. Av(i' Dahlst. fi'än Gottland, med hvilken den äfven tili bladens konsistens i nägon män samstämmer, men hör ej tili H. rigida och m- eljes alldeles fristäende samt synes represen- tera en älderdomlig typ. Sommaren 1905 besöktes orten änyo af frk Högman, som hembragte talrika exemplar af närvarande art, dock ej fullt identiski) med ofvanbeskrifna typ, utan representerande tvenne skilda former, den ena alldeles närstäende tili den sistnämnda, men isynnerhet tili holkar och korgar tenderande tili den andra formen, som tili habitus och kännetecken starkt liknar H. ri- gida. Hos denna senare form äro de nedersta, vanligen bort- vissnade bladen spadlika, de mellersta aflänga eller bredt aflänga ofta med ojämna tänder; bladfärgen drager i grägrönt. Holkarna äro lägre och Ijusare än hos den primära och isynnerhet upp- till rikligen beklädda med helt smu gulknappiga glandler, sädana som hos H. rigida ofta uppträda, korgarna äro mindre och synas ej vara radierande. De tvä extrema typerna öfvergä dock i hvarandra. Akenierna äro hos den mellersta och rigidum-iYpen smä; af den primära äro exx. med mogna frukter icke insamlade 4. III. 190Ö. Xorrlm, Nägra Hieracium foriiier fräu Alaud. 75 2. H. Lau)(K n. Är af frk Laura Högman anträffad i samma trakt som föregäende. Frodiga exemplar päminna tili habitus ej obetydligt om H. sparsifolia Dahlst., och är närvarande form igenkänlig genom täml. helbreddade, nägot trubbiga stjälkblad, kort akladium, breda, triangulära, tunnl stjärnludna holkfjäll och gula stift. Eljes växlande tili härighet, färg m. m. Pä magra individer är akladiet ej säilän utdraget, holkarna bleka med fjällspetsen och rygg- kölen svartaktiga och med svag beklädnad: svagt härbärande eller n. glatta utan glandler och med fin svag ludd; hos fro- diga exemplar äro holkarne svartaktiga med nägot tätare här och ludd samt nägon glandel pä basen. Hären stiga stundom öfver stjälkens midt, inen äro i andra fall inskränktä tili nedre delen, och sidoskott äro stundom härbärande blott vid basen. 3. H. canicollion n. I aug. 1902 först anträffad pä Äppelön samt i juli 1905 insamlad därstädes och pä Grönskär (i Hammarland) af fröken Laura Högman. Genom riklig härighet isynnerhet pä stjäl- kens nedre del och utdragna, groftandade, pä undre sidan rikligt stjärnhäriga stjälkblad med utpräglad vigglik bas samt tili be- tydande del kortskaftade igenkänlig frän andra finska H. rigido. Eljes af mycket växlande utseende, beroende tili stor del, som det tyckes, pä skiljaktiga växtplatser, i vissa fall kanske äfven pä formdifferenser. Sälunda är härigheten begränsad tili stjäl- kens nedersta del, bladen än synnerligen rikligt än helt spar- samt stjärnhäriga, deras färg nägongäng intensivt grägrön, tän- derna stundom mättligt stora, basen tvär delvis svagt omfattande och formen ehuru säilän äggr. rhomboidal. Nägongäng äro primärholkarna nastan oskaftade och holkfjällen växla frän täml. smala, jämnbreda tili nägot breda, triangulära. Vanligen äro sidoholkarna af svartare färg och beklädda med sparsammare här, medan i stället de smä gulknappiga glandlerna ofta i stort antal här uppträda. D:r H. Dahlstedt har i bref päpekat den likhet, som räder mellan närvarande form och H. obotrescens Dahlst., anseende dem dock skilda frän hvarandra. I detta af- 7B Norrlin, Näfrra Hiei-aciumformer fran Aland. 4. IIJ. 1905. seende mä här Iramhällas särskildt exempl. af H. obatrescens i Dahlst. Hierae. exsicc. 1, n. 89, hvilka i hög grad likna en del exemplar, samlade dels pä Äppelö dels pä Grönskär. I allmänhet äro stiften hos //. obatrescetis svartare och korgarna tyckas vara niiddre än hos H. canicollum. Hieracium orch.ceum Norrl. Poly- et latifolium, maculatum 50 — 70 cm altum. Caulis sat crassus strictus, e livido-rufescente sordide virens basi livido- violaceus, 10-folius, parce stellatus, inferne et medio pilis 3 — 4 mm crebris — confertis hirsutus, siiperne fere glaber, apice ramosus. Folia viridia, sublutescentia, supra sparse hepatico- macLiIata, subtus pallidiora, basalia l — 2 persistentia obovata — ovali-elliptica breviter petiolata, tenuiter denticulata, caulina sensim decrescentia (55 — 70/30 — 40 mm) et adjac. media (40— 60/20 — 28 mm) rliomboidalia serrato-dentieulata, apice acuto integerrima, breviter petiolata, parce stelligera, supra parce subtus dense pilosa, in marginibus et costa conferte ciliata, cetera media et superiora sessilia vei subsessilia ovato-rhom- boidea tenuiter denticulata; summa sessilia basi subcuneata, acuta, deorsum dentibus nonnullis instructa, supra glabra subtus dense pilosa et sat dense stellata. Atähela corymbosa et ramis ex axillis foliorum summorum aueta, ramis anthela' 4 — 5 eaulem superantibus fuscescentibus, tomentellis, depilatis et eglandulosis, bracteis obscuris; acladium 3 — 5 mm longum pedicelli(|ue breves tomentelli — tomentosi pilis c. 1 mm apice canis sat nu- merosis et glandulis nonnullis (ad basin capitul. ssepe numerosis) immixiis vestiti; bracteola- nigricantes squama;!que superiores l)ilifera' et parce glandulifera^. Involiicra 11^12 mm alta haud Iata. basi ovoidea, virenti-nigra, pilis nigris apice canis glandu- lisque immixtis sat dense vestita et in basi sat dense glanduli- fera. superne floccifera (vers. marg, scjuamar.). Sqitamce me- diocres obtusula:", basales sublineares decurrentes, inferiores subuJato-oblongee — oblongo-lineares, latiores, cetera- oblongo- lineares, exleriores dorso nigro marginibus fere concolorihus, 4. 1[J. HiOö. Pörriin, Naura Hieraciuiiiforiner frän Aland. 77 interiores virenti-fusca; dorso nigricante, intima' pallida^ apice obscuriore, nudo. Calathidia radiantia; stylus siccus fuscescens. Speciem hanc notabilem in Äppelö par. Hammarland Alan- dia- Vs 1902 detexit Laura Högman. M. Jnlii 1905 pra3st. virgo Högman numerosa specimina ibidem variis locis legit ad formam seqventem magis accedentem et a pfra^ced. differentem foliis sordide virentibns anthela magis contracta ramis caulem fere ipqvantibus, involucris humilioribus (10 mm altis), calathidiis minoribus subradiantibus. — Coidis 40 — 75 cm altus 8 — 16( — 24)- folius. FoLia caiilina basalia plerumque emarcida, infima elliptico- rhomboidalia sat longe petiolata, media (30/15 mm) rhomboi- dalia vei eiliptico-rhomboidea, summa ovato-elliptica acuta basi Iata sessilia. A^iihela corymbosa sat contracta polycephala acladio pedicellisque brevibus parce pilosis vei infra capitula sparse piliferis et solitarie glanduliferis. Inrolucra virenti-nigra — fusco-virentia, parce stellata pilis apice canis et glandulis minoribus vei superne pusillis sat numerosis longioribusque nonnullis immixtis obtecta. Squamce a basi latiore sensim attenuatse sat acuUie. Achenia parva (2.6—2.8 mml Pappus sordidus. Var. heteroideum n. Caulis pra?ced. pilis {2- — 8 mm) brevioribus. Folia sordide virentia ±_ prasinantia, supra glabra subtus saepe ±_ csesia, sparse vei parce pilosa, rosularia semper emarcida, caulina inferiora spathulata integerrima (ima) — obovata — lanceolalo-obovata, sessilia vei in petiolum latiorem decurrentia, media oblonga vei late oblonga dentibus mediocribus vulgo paucis, interdum sat numerosis supra medium usque instructa, superiora lanceolato- ovata inferne dentibns paucis vulgo ina^qualibus munita. Corym- bus compositus polycephalus ramis 3 — 5 caulem parum vei vix superantibus, ramisque humilioribus ex axillis folior. summor. auctus; acladium (O — ) 3 — 10 mm pedicellique breves eglandu- losi et depilati. Involucra 9 — 10 mm alta fuscovirentia, nuda vei apicem versus sqvamarum inferiar. stellata, pilis brevibus apice canis sparsis glandulisque valde pusillis apice lutescentibus numerosis prsps. superne obtecta, raro glandulis nonnullis lon- 78 NorrUn, ISägra Hieracium-former frän Aland 4. 11]. 1905. «rioribus vei longis munita. Squanue quam praäced. latiores anguste oblongo-triangulares apice brevi obtiiso. Caiathidia 29^32 mm in diam., vix radiantia. Stylus siccus fuscus. Pappus sordidus. — A pra^ced. distat caule pilis brevioribus, foliis infimis spatbulatis, mediis oblongis pareius pilosis, involucris humilioribus absque glandulfs majoribus s(|uamisque magis obtusis et latis nec non calathidiis minoribus. In insula Äppelö Alandise loco saxoso, ad marginem agri et in prato littorali m. Julii 1905: Laura Högman. Hieracium Laurce Norrl. Aphyllopodum, prasinum, 35 — 75 cm altum. Caulis sat gra- cilis — crassus, supra medium usque 6 — 10-folius, virens basi lividoviolascente, +_ floccosus, pilis deorsum 2 — 3 mm longis densis (supra basin confertis — creberrimis), medio vuI^tq sparsis hir- sutus. Folia sessilia prasina parce pilosa, basalia saepe persis- tentia, subelliptica — oblonga, tenuiter — mediocriter denticulata, (■aulina sensim decrescentia oblonga basi angusta, integerrima vei inferiores dentibus parvis raris vei in fertilioribus iisdem 1 — 3 majoribus infra medium instructa, subtus densius supra laevius floccosa. Anthela paniculato-corymbosa composita, ramis rectis patulis — patentibus — diffusis, cano-floccosis, bracteis valde angustis dorso subobscuro, loeis macris 3, 1 — 3-cephalis, a^quantibus, in fertilioribus numerosis 3— 5-cephalis caulem superantibus et ex axillis foliorum superiorum Ji aueta. Acladium 3 — 12 mm longum pedicellique tomentosi eglandulosi et fere depilati. Involncra 9 — 10 mm (I ord. usque 11) alta, Iata, virenti- fusca, ±_ floccosa, pilis brevibus apice canis parce vestita et inferne glandulis raris — fere nullis instructa. Squamce latae, triangulares sat acuta> vei lineari-triangulares, apice carinaque dorsali vulgo plumbeo- vei livido-nigra-, inferiores marginibus fere concoloribus. Caiathidia sat radiantia ligulis integris; stylus siccus concolor vei sordide lutescens ( — fuscescens). Pappus leviter sordidus — albidus. Variat pilis longioribus vei brevio- ribus; in speciminibus macris involucra sunt diluta et siepe fere glabra squamis apice conspicue obscuratis. 4. 111. 1905. Norrlin, Nägra Hieracium-fornier frän Aland. 79 In insula Äppelö Alandise in saxis et collibus (Laura Hög- man). Ad Skarpnätö par. Hammarland Alandiae {^^/i 1905: Laura Högman) occurrit forma confmis differen.s: tota planta, folia inferiora vulgo integerrima ciliata et parce pilosa excepta, omnino glabra et magis stelligera, folia caulina media deorsum latiora, magis acuta et ssepe Iseviter arcuata, anthela magis corymbosa ramis superioribus approximatis minus patentibus caulem longe superantibus acladioque mediocri (15 — 25 mm), involucri grisei squama' apice longiore et calathidio ut videtur minore. Hieracium (obatrescens Dahlst. *) canicolluni NorrL Aphyllopodum viridi-prasinum polyphyllum 35 — 80 cm altum. Caulis mediocris vei sat crassus, 10—15 — 17 folius, floc- cosus, basi violascente, pilis 2 — 3 mm creberrime, medio crebre hirsutulus superne depilatus. Folia viridi-prasina sublutescentia vei prasina sat tenuia, basalia interdum persistentia sessilia vei breviter petiolata obovata vei late oboblonga -— lanceolata + dentata, in marginibus sat dense, in eosta dense pilosa, caulina inferiora et media fere seqvalia oblongo-lanceolata sessilia vei subpetiolata basi cuneata apice longo integerrimo, infra medium dentibus longis sat angustis porrectis 1 — 4 minoribusque paucis instructa, supra parce, subtus dense stellata, in marginibus et costa sparse pilosa, superiora sat magna basi angusta sessilia vei subsessilia, dentibus 1 — 2 magnis argutis, supra dense stellata subtus floccosa. Anthela paniculato-corymbosa composita, ramis caulem superantibus distantibus, 4 — 6, 1 — 4-cephalis, inferioribus lectis patulis, superioribus gracilibus patentibus leviter incurva- tis, tomentellis bracteis viridibus ramisque florigeris ex axillis foliorum summorum ±^ aueta, acladio 3 — 16 mm pedicellisque sat longis gracilibus canis eglandulosis, infra capitula pilis bre- vibus apice canis sparsis vestitis. Invohtcra 10 mm alta, Iata, basi rotundata, e virenti obscura vei nigricantia, fere nuda, pilis apice canis praesertim in capitulo centrali sat crebris et inferne glandulis rarioribus immixtis vestita vei in capitulis lateralibus pilis rarioribus glandulisque pusillis apice cerinis numerosis 80 Silet), Hlombiologiska iakttagelser. 4. III. 1905. obtecta. S(jua)vcs pluriseriales mediocres aut sublineares, obtu- sulae vei interiores subacuta; sat obscurae vei anguste triangu- lares et magis acutas, exteriores fere unicolores. Calathidia sat magna, sat radiantia ; stylus siccus niger vei lutescenti- fuscescens. Pappus sat albidus. Variat (in rupe crescens) caule modo ad basin pilifero; variat foliis basi Iata sessilia vei dentibus minoribus, indumento rariore etc. In collibus et rupibus in insulis Äppelö et Grönskär par. Hammarland Alandise 1902 et 1905: Laura Högman. Blombiologiska iakttagelser i Kittilä Lappmark af F. Silen. I den blombiologiska litteraturen rörande Europas nord- liga länder äro uppgifterna om de blombesökande insekterna i allmänhet sparsamma eller ofullständiga, särskildt beträffande de högnordiska växtarterna. Under min vistelse i höga norden riktade jag därför min uppmärksamhet pä dessa förhällanden och framlägger här en sammanställning af de iakttagelser jag ären 1895 — 1900 gjorde i Kittilä Lappmark, de flesta i närheten af Kittilä kyrkoby (67** 30'n. lat). Minä exkursioner sträckte sig därifrän vidpass en mii at norr och lika langt at söder. De infängade insekterna har jag slutligt granskat i Ento- mologiska museet i Helsingfors, tili hvars föreständare professor J. Sahlberg jag ber att fä frambära min tacksägelse för ali lämnad hjälp. Likaledes ber jag att fä tacka de herrar, som värit mig behjälpliga vid bestämningen af vissa insekter, näm- ligen herr P. S, t e i n i Genthin [Anthomyxince), d:rEnzio Reuter (fjärilar) och magister B. R. Poppius (apider). Vid uppställningen har jag i hufvudsak följt Knuths »Handbuch der Bliitenbiologie». Af de i detta arbete använda förkortningarna har jag här användt sgd (= sugande) och ps (= pollen samlande). 4. III. 1905. Silen, Blombiologiska iakttagelser 81 Säsom af dessa anteckningar synes, förekomma blombe- fruktande insekter i ganska riklig mängd äfven i dessa högnor- diska trakter, och de entomofila blommorna torde i de flesta fall pollineras genom insekter. Ranuncidus aeris L. Besöktes i Kittilä den ^'/eÖS af: 1. Syrphus unifasciatus Zett. ^, talrik, sgd., den ^^«97, 2. Syrphus ribesii L. m. talrik, 3. S. lunulatus Meig., flere st., 4. Sericomyia lappona L., 1 st., 5, Anthomyzinae sp., alla uthälligt sugande. Vid Ahvenoja ä antecknades följande besökare den IQ^^^AOO: 6. Bombus hypnorum L. cf 1 st, sgd., 7. Xylota florum Fabr. c/ 1 st., 8. Syrphus unifasciatus Zett. 5 flere st., sgd., 9. S. lasiophthalmus Zett. 9 1 st., sgd., 10. Pyrophaena ocymi Fabr. $ 2 st., sgd., 11. Pipiza (juadrimaculata Panz. $ 1 st. Caltha pahisiris L. Besökare: 1. Helophilus transfugus L. cf, 1 st., Ahvenoja, IQ^VeOO sgd., 2. Brachyopa dorsata Zett. $ 2 st., 19^'''/600 Ahvenoja, sgd., 3. Eristalis cryptarum Fabr. cf talrik, ^8/597 Kittilä, sgd., 2 st. 9 IQ^^/eOO Ahvenoja, 4. Syr- phus arcuatus Fall. q, sgd. ^^,597 Kittilä, 5. S. nitidulus Zett. 9, 1 st. 26/597 Ahvenoja, 6. S. ribesii L. cf, 1 st. ^V698 Korteoja, 7. S. luniger Meig. cf, 1 st. '"/698 Korteoja, 8. S. lineola Zett., 1 st. (f 1922/600 Ahvenoja, 9. S. lunulatus Meig., 1 st. cf I922/6OO Ahvenoja, 10. S. obscurus Zett., 1 st. 9 I922/6OO Ahvenoja, 11. S. tarsatus Zett. qcT, m. talrik, sgd. I922/6OO Ahvenoja, 12. Melanostoma dubia Zett. g, 1 st. I922 eOO Ahvenoja, 13. M. mel- lina L. cf$, sgd. I922/6OO Ahvenoja, 14. Cheilosia vernalis Fall. cf $, 22/6 och 27/61900 flere st., sgd. Ahvenoja, 15. Pipiza quadri- maculata Panz. 9, sgd. 22/ggy Biitalampi och 2'/6l900 Ahvenoja, 16. Xylota abiens Meig., 2 st. o", sgd. 22/61900 Ahvenoja, 17. Ascia dispar Meig. 9, 1 st. 22/6I90O Ahvenoja, 18. Aricia con- sobrina Zett. cT^, m. talrik, uthälligt sugande 2^/597 Kittilä, 192''/600 Ahvenoja. Trollms europaeus L. Bombus-blomma. Blommornas kalk- blad äro mycket fast tillslutna säsom väl knutna kälhufvuden och ej sä löst förenade, som i sydligare trakter. Blommorna 6 82 Silen, Blombiologiska iakttagelser. 4. III. 1905. äro därför endast lämpade för besök af humlor. Följande be- sökare antecknades: 1. Bombus terrestris L. g,, m. talrik '"/« och ^VeOö Kittilä, utliälligt sugande och samlande pollen, trängde väldsamt in uti blommans midt, kretsade under nägra sekunder ett hvarf omkring i blomman och utkom frän dess midt, 2. B. scrimshiranus K. $, uthälligt sgd. o. psd. ^''/eOS Kittilä, 3. nägra andra Bombus-arter förekommo samma dag sgd. o. psd., men fängades ej. Nymphaea candida Presl. Bombus-blomma. Besökare: 1. Bombus terrestris L. $, m. talrik, uthälligt psd. ^^AOT Kittilä. Samma observation gjordes under flere somrar. Viola epipsila Led. Besöktes i Kittilä den ^^/696 af flere st. humlor. Dianthus superbiis L. Nattfjärilblomma, (Plusia-blomma). Besökare i Kittilä: 1. Hadena kuusamoensis Schilde, sgd. "^^h^l, 2. Plusia interrogationis L. cf^, talrik, uthälligt sugande större delen af nätterna, endast midnattstid upphörande för ett par timmar ^^— '^^/796, 3. Pl. festucae L., cf"§, flere st. ^'/796 ooh '^VtQV som föregäende, 4. Pl. macrogamma Ev., cf § talrik ^7:97 som föreg. Jag har under somrarne 1896 — 1899 ofta bevakat denna växt och alltid funnit samma besökare. Miiller förmodar, (Alpenbl. sid. 202 — 204) att Macroglossa stellatarum är den egentliga befruktaren. Nämnda fjärilart har jag aldrig sett i Kittilä lappmark. Silene inflata Sm. Nattfjärilblomma. Besökare: 1. Agrotis occulta L. cf, 1 st. sgd. ''/796 Kittilä, 2. Hadena kuusamoensis Schilde, cf , sgd. ^ 796 Kittilä, 3. Plusia diasema Boisd. talrik, uthälligt sugande Kurkkiovaara, 4. Agrotis arctica, sofvande ä en blomma ^V797 Kittilä. — Plusia interrogationis L. och Pl. macrogamma Ev. besökte ofta denna blomma i Kittilä. Viscaria alpina Don. Besökare i Kittilä ^ 796: 1. Volucella bombylans L., talrik, uthälligt sgd., 2. Pieris napi L. talrik, sgd., 3. Argynnis selene Schiff sgd., 4. Colias palaeno L., sgd. 5. Bom- bus-arter uth. sgd. Bombus terrestris q böjer ofta genom sin tyngd blom- stänglarne tili marken vid sinä besök. 4. III. 1905. Silen, Blombiologiska iakttagelser. 83 Melandrium rubrum (Weig.) Bombus-blomma. Besökare: Bonibus hortorum L. $, talrik, uthälligt sgd., i trädgärd ^VeOH, samt sedermera hela sommaren, Kittilä. Jag säg aldrig nägon annan insekt besöka blommorna. Poppius (Blombiologiska iakttagelser sid. 13) bar antecknat samma humla som besökare vid Jakobstad. Jag säg densamma vid Kemi kyrkoby i mängd besöka blommorna. Stellaria graminea L. Besökare i Kittilä: 1. Sericomyia lappona L. cf, 1 st., sgd. ^VtQT, 2. Pyrophaena ocymi Fabr. §, 1 st., sgd. ^^'798, 3. Platycheirus albimanus Fabr. cs^, sgd. ^V? och 26/,99 4 pi peltatus Meig. s, sgd. V/gSQ. 5. Melithreptus scriptus L. cf, .sgd. ^^/vGS, 6. M. pictus Meig. $, sgd. ^VtOT, "/? och V898, 7. M. melissae Meig. $, flere st., sgd. ^VtGV, 8. M. taeniatus Meig. cf$, talrik, uthälligt sgd. VsOö, ^VvOV, 'V799, 9. Pipiza anthracina Meig. $, sgd. ^/897, 10. Trichopticus hir- sutulus Zett. cf, ^*', -97, 11. Coluoria decipiens Fall. q, talrik, iith. sgd. ^"/796, 12. Prosopis annulata (L.) Thoms. $, talrik, ut- hälligt sgd. ^^797. Stellaria crassifolia Ehrh. Besökare vid landsvägen mel- lan Kaukos och Kittilä byar, Ahvenoja ^* 797: 1. Syrphus annu- latus Zett. 5, talrik, uthälligt sgd., 2. Androphana (Phasia) con- vexa Zett. c/", 1 st., som föreg., 3. Hydrophoria ambigua Fall., 1 st. cf, som föreg. Cerastium alpimim L. Besökare i Kittilä: 1. Platycheirus manicatus Meig. cf, m. talrik, uthälligt sgd. ^^698, :^, sgd. "^^I^Sil, 2. Melithreptus sp. 21/697. Spergida arvensis L. Syrphus-blomma. I Kittilä anteck- nades ^ 898 följande besökare: 1. Syrphus corollae Fabr. cf $, talrik, uthälligt sgd., 2. S. arcuatus Fall. cf^» talrik, uth. sgd., 3. Platycheirus albimanus Fabr. 5, talrik, uth. sgd., 4. Melano- stoma mellina L. c^. fätalig, uth. sgd., 5. Melithreptus scriptus L. 5, enstaka, sgd., 6. Chrysotoxum arcuatum L., 1 st. $, sgd. Oeraniuvi silvaticum L. I Kittilä antecknades följande besökare: 1. Volucella bombylans L. cT^, talrik, uth. sgd. V795, *»'696, ^'796, ^^96, ^796, 2. Chrysotoxum fasciolatum Deg. cTp., 84 Silen, Bloinbiologiska iakttagelser. 4. III. 1905. flere st., sgd. ^^ 696, VtQG, 8. Eristalis rupiiim Fabr. cT^, flere st., sgd. ^— */796, 4. Helophilus pendulus L. 9, 2 st., sgd. ^VeOö och V796, 5. Leucozona lucorum L. cf (5, enst, sgd. */796, 6. Platycheirus manicatus Meig. cf, 1 st., sgd. 2/796, 7. Pl. albi- manus Fabr. $, 1 st., sgd. V796, 8. Syrphus tricinctus Fall. $, 1 st. */796, 9. Bombus hortorum L. $, sgd. ^"696, 10. B. scrim- shiranus K. $, sgd. V796, 11. B. lapponieus F. q, som före- gäende, 12. Andrena ruficrus Nyi. 9, sgd. tibierna och tarserna fulla med pollen V796, 13. Podalirius furcatus Pz. cf, 1 st., sgd. * 798. Vicia cracca L. Besökare : Bombus agrorum Fabr. var. arcticus Dahlb. 99, m. talrika, uthäiligt sgd. o. psd. ^*/795 Kittilä. Lathyrus palustris L. Besökare i Kittilä vid Aakenusjoki ^^/796: 1. Bombus agrorum Fabr. var. arcticus, 2 st. 9, uth. sgd. o. psd., 2. B. hypnorum L., 1 st. q, som föreg. Astragalns alpinus L. 1 Kittilä antecknades följande be- sökare: 1. Bombus lapponieus F. 99, talrika, uth. sgd. o. psd. '/795, 1^795, 28/698, 2. B. scrimshiranus K. $, talrik, sgd. o. psd. 3"/696, 3. Megachile analis Nyi., 1 st. 9, sgd. "^^ISl, 4. Plusia hochenwarthi Hoch., flere st., sgd. ^^698. Blommorna besökas äfven af Pieris napi L., Colias palaeno L., och Argynnis selene Schiff. Pr?(mts padus L. Besökare i Kittilä: 1. Eristalis horticola Deg 9, talrik, uth. sgd. ^697 och ^^ 61900, 2. E. arbustorum L. $, flere st. sgd. ^ 697, 8. Syrphus lineola Zett. cf^, flere st., sgd. 2'/6l900, 4. S. unifasciatus Zett., 1 st. 9, som föreg., 5. S. melanostoma Zett., 1 st. $, som föreg., 6. S. triangulifer Zeti., 1 st. 9, som föreg, 7. Chrysogaster macquarti Loew. cf 9, talrika, uth. sgd. ^697, 8. Anthomyinae sp. Horn cinnmrioniea L. Besökare: Kittilä i trädgärd, talrika individer af slägtet Bombus, psd. Ruhus chamaemorus L. A myrarne i närheten af Kittilä kyrkoby antecknades följande besökare: 1. Syrphus ribesii L. 9, enstaka, sgd. 3,697, 2. S. tarsatus Zett. 0^9, talrik, uthäiligt sgd. 3/697 och 8/698, 3. S. lunulatus Meig. q, 2 st., sgd. Ve och 4. III. UtO.ö. Silen, Blombiologiska iakttagelser. 85 ^/697, 4. S. obscurus Zett. cT^, enst., sgd. VeQT, 5. Melanostoma mellina L. c^^, Ve och VeQ? sgd., 6. Syrphus nitidicollis Meig. ^, 1 st. V'697, 7. Melithreptus scriptus L. cr', 1 st. sgd. '/697, 8. M. melissae Meig. §, som föreg., 9. Pipiza quadrimaculata Panz , 2 st. <;;, som föreg., 10. P. anthracina Meig. $, enst., som föreg., 11. Eristalis rupium Fabr. cf, 1 st. V697, 12. Helophilus lunulatus Meig. $, 1 st., sgd. ^/697, 13. Ascia dispar Meig. $, enst., sgd. */697, 14. Chrysogaster macquarti Loe\v. (f g., mycket talrik ä de skoglösa myrarne, uthälligt sgd. och förtärande pol- len V/e och ''^/697, 15. Aricia consobrina Zett. rf$, m. talrik i synnerhet ä de öppna myrarne, uth. sgd. o. förtärande pollen V 697 och V698, 16. A. alpicola Zett. (f g, m. talrik, som föreg. ^ 6 och ^/697, 17. Chortophila pictiventris Zett., 1 st. (f '','698, 18. Syrphus cinctus Fall. cf och Pipiza anthracina Meig. $, enst. *'^ 698 Mälkäjärvi, 19. Halictus laevis Kirby $, sgd. */697 Kittilä. Rnhus ardicus L. Blommorna afsöndra i Kittilä rikligen honung. Jag har iinder flere somrar gifvit akt pä dessa blom- mor och funnit deras besökarekrets mycket konstant. I Kittilä antecknades följande besökare: 1. Volucella bombylans L. cf^, mycket talrik, uthälligt sgd. ^o/g i , Vi V796, ^8/698, 2. Helophilus lapponicus Wahlb. $, fatalig, sgd. ^h och */796, 3. Eristalis cryptarum Fabr. cf^:, talrik ^,7 och V796, sgd., 4. E. rupium Fabr. c^. enst. ^^698, 5. Bombus hypnorum L. $, enst., sgd. ^/796, 6. B. pratorum L. ^$, enst., sgd. ^'7 o. V796, 7. B. scrimshiranus Kirb. 9, talrik, uthälligt sgd. o. psd. */796 och 2^698, 8. B. lapponicus Fabr. $, enst., sgd. V796, 9. Halictus albipes Fabr. 5, enst., sgd. V796, 10. Argynnis selene Schiff., enst., sgd. ^'796, Bombus lapponicus Fabr. $, sgd. ^V796. Kurkkio. Comarum palustre L. I Kittilä antecknades följande be- sökare: 1. Volucella bombylans L. cf, enst. V795, 2. Eristalis cryptarum Fabr. $, flere st., sgd. ^^/796, 3. Bombus scrimshira- nus Kirb. $2, talrik, uthälligt sgd. */896 och ^V798, 4. Tricho- pticus longipes Zett. 9, enst., uth. sgd. V896, 5. Hydrophoria ambigua Fall. 9, enst., sgd. V896. Uimaria pentapetala Gil. Besökare: 1. Syritta pipiens L. 86 Silen, Blombiologiska iakttagelser. 4. III. 1905. $, ^V796 Kittilä, 2. Eristalis rupium Fabr. $, m. talrik ^V796 Kittilä, 3. Platycheirus peitatus Meig. ^, 1 st. ^^,799 Ahvenoja. Epilobium anynstifolium L. Besökare: 1. Bombushortorum L. cf, enst., sgd. V895 Kittilä, 2. B. scrimshiranus Kirb. cT, som föregäende, 3. B. scrimshiranus Kirb. ^, som toreg. V895, 4. B. terrestris L. ^, som föregäende. Ribes rubrum L. Besökare: 1. Vespa norvegica F. 9, flere st., uthälligt sgd. V698, 2. V. rufa L. cf , flere st., som före- gäende. Saxifraga hirculns L. Besökare: 1. Syrpiius annuiatus Zett. $, talrik, uthälligt sgd. ^*/797, Ahvenoja vid land.svägen mellan Kaukos och Kittilä byar, 2. Trichopticus hirsutulus Zett. cT^, .som föregäende. Parnassia palusiris L. Syrphus-blomma. Besökare: 1. Syrphus ribesii L. cf^, mycket talrik, uthälligt sgd. ^V'796 Kittilä, 2. Eristalis cryptarum Fabr. cf^, talrik, uth. sgd., ^V/7 och */896 Kittilä, 3. Sericomyia lappona L. $, fätalig, som föregäende, 4. Chrysotoxum fasciolatum Deg. $, enst. */896 Kittilä. Carum carvi L. (odlad) I Kittilä besökare: 1. Syrphus cinctellus Zett. $, enst., sgd. ^V798 och ^"/799, 2. S. nitidulus Zett. $, enst., sgd. ^6/798 och ^o ,99^ 3. s. guttatus Fall. $, enst., sgd. ^V799, 4. Platycheirus peitatus Meig. cf, enst. 'V799, 5. Pipiza anthracina Meig. $, enst. "/799, 6. Brachyopa testacea Fall. 5, enst. 'V7 och ^^799. Chaerophyllum Prescottii D.C. Besökare i Kittilä: 1. Syr- phus nitidulus Zett. $, enst., sgd. '**/799, 2. S. ribesii L. cT^, talrik, sgd. 29/^97^ 3 §_ guttatus Fall. cf, enst. ^^7 och V899, 4. Helophilus floreus L. cf$, talrik, sgd. ^Ve och 2/797, 5. Eristalis rupium Fabr. cT^, talrik, sgd. 2/,97^ 6. E. arbustorum L. cT^, talrik, uthälligt sgd. "^I-.T/, 7. Platycheirus peitatus Meig. cf , enst. V797, 8. Melanostoma mellina L. $, enst. ^^'799, 9. Pipiza an- thracina Meig. cf, enst. ^^.799, 10. Cheilosia olivacea Zett. cf, enst. V797, 11. Syritta pipiens L. o', som föreg., 12. Malthodes mysticus 1 st. '/«99, 13. Trichopticus innocuus Zett. cf$, talrik '^ 897 och 2 ,1900, 14. T. decolor Fall. $, flere st., sgd. ^ «1900, 15. T. hirsutulus Zeit. cf, nägra st., sgd. 2 ^900 och 2 «97, IH. 4. UI, J905. Silen, Blombiologiska iakttagelser. 87 T. separ Zett. $, enst. ^/slOOO, 17. Spilogaster duplicata Meig. $, talrik, sgd. VsO? och VsiyOO, 18. Spilogaster (Aricia) van der Wulpii Stahl. $, 1 st V81900, 19. S. fratercula Zett. $, 2/897, 20. Hydrotaea armipes Fall. cf, ^ 81900, 21. Hydrophoria conica Wied. cf^^, sparsamt ^«1900, 22. Hylemyia lineariventris Zett. ^ 2 81900, 23. Anthomyia pluvialis L. $, enst. ^^/e och ^^'897, 24. Homalomyia manicata Meig. cf, ^/897, 25. H. serena Fall. o *''/897, ^.^6. Chortophila dissecta Meig. ^, 2/81900, 27. Spilogaster (Aricia) obscurata Meig. cf, 1 st. ^/gigoo. Archangelica officinalis Hoffm. Trichopticus-blomma. Vid Nälkäjärvenoja bäck i Kittilä antecknades den '^/^gg följande besökare: 1. Trichopticus (Aricia) longipes Zett. _^, mycket tal- rik, uthälligt sugande, 2. Tr. mutatus Fall. cf :^, talrik, uthälligt sgd., 3. Tr. innocuus Zett. $, enstaka, sgd., 4. Tr. hirsutulus Zett. c , mycket talrik, uthälligt sgd., 5. Homalomyia incisurata Zett. ^, enst., sgd. 2"?/, 96 Kittilä, 6. Anthomyia pluvialis L. d", enst., sgd. ^^/g och 29/697, Kittilä 7. Helophilus floreus L. cf , enst., sgd. ''/795 Kittilä, 8. Syrphus ribesii L. 2, enst., sgd. ^'/^ge Kittilä, 9. Metopius micratorius Gr., flere st. 23-96 Aakenusjoki. I min trädgärd i Kittilä antecknades följande besökare: 1. Syrphus ribesii Meig. cf, 1 st. ^/797, 2. Eristalis rupium Fabr. cf ^, mänga st, ^^797, 3. E. arbustorum L. cf $, talrik ^/797, 4. Helophilus floreus L. cfr talrik ■\797, 5. Lucilia caesar L. cT, flere st. ^/797, 6. Cynomyia mortuorum L. ^, 1 st. ^/797, 7. Aricia albolineata Fall. cT, 2/gi900, 8. Trichopticus decolor Fall. cf$, flere st. 2-15/797 och 2/81900, 9. Tr. hirsutulus Zett. cf, flere st. ^-^797 och 781900, 10. Tr. innocuus Zett. cT, flere st. 2 ,1900, 11. Tr. hians Zett. (= impar Zett.) 2, 1 st. ^'797, 12. Prosalpia silvestris Fall. cT, 1 st. ^'797, 13. Spilogaster fratercula Zett. cf, 1 st. 2/797, 14. Anthomyia pluvialis L. cf, 1 st. V797, 15. A. radicum L. cf, enstaka ^/797, 16. Chorto- phila dissecta Mg. cfr. enstaka 2/8I9OO, 17. Ch. brassicae (= floccosa) 1 st. 2/797. Cornus siiecica L. Följande besökare antecknades: 1. Syr- phus ribesii L. cT, flere stycken, uthälligt flygande frän blomma tili blomma ^h och V796, Kittilä. 88 Silen, Blombiologiska iakttagelser. 4. 111. 1905. Linnaea borealis L. Besöktes i Kittilä af följande insekter: 1. Chrysotoxum fasciolatum Deg. cf, sög ganska länge i 3 blom- mor, hvarpä den infängades ^'796, 2. Platycheirus albimanus Fabr. $, sgd., 1 st. V796. 3. Trichopticus innocuus Zett. 9, 1 st., sgd. *^/798. Nägra andra syrphider, hvilka ^ögo i blommorna, undkommo. Valeriana offlcinalis L. Besökare: 1. Eristalis rupium Fabr. 9, talrik sgd. ^895 Kittilä. Petasites frigida (L.) Bombus-blomma. Växte yranigt i en bäck vid foten af Isovaara närä Kittilä kyrkoby. Jag an- träffade endast den form, som Lindman i »Bidrag tili kännedo- men om skandinaviska fjellväxternas blomning och befruktning» beskrifver ä sid. 89 och 90 samt afbildar ä Tafl. IV. fig. 51, A — D men ej den andra af honom sid. 90 beskrifna och ä Tafl. IV fig. 51 E — G afbildade formen. Följande besökare antecknades: 1. Empis borealis L. 9, enst , sgd. ^V597, 2. Bombus scrimshiranus Kirb. 9, talrik, ut- hälligt sugande ^*/597, 8. B. pratorum L. 9, fätalig, som föreg. 4. B. terrestris L. :^, som föregäende, 5. Helophilus floreus L. 2 st. som föregäende, 6. Scatophaga stercoraria L. 1^, en individ, som föregäende. I min trädgärd i Kittilä besökte Nomada borealis Zett. cf, ifrigt blommorna af Pet. frigida. Erigeron acris L. Besökare i Kittilä: 1. Platycheirus albi- manus Fabr. cf , talrik, iithälligt sgd. ^"/799, 2. P. peltatus Meig. cf9, som föregäende, 3. P. scutatus Meig. d", som föregäende. Solidago virga aurea L. Besökare: 1. Bhamphomyia albo- segmentata Zett. cfn, talrik, uthälligt sgd. 22/7 och ^^/i91 Kittilä, 2. Syrphus ribesii L. 9, enst, sgd. Kurkkio 'V796, (f enst., sgd. ^'/796 Kittilä, 3. Platycheirus albimanus Fabr. !^, enst., sgd. 'V796 Kittilä, 4. Melanostoma mellina L. 9, 1 st. 22/797 Kittilä, 5. Pyrophaena ocymi Fabr. ^, 1 st., sgd. '^'/799 Ahvenoja, 6. Chrysotoxum arcuatum L. 9, enst., sgd. *V896 Kittilä, 7. Helo- philus pendulus L. 9, enst. ^"896 Kittilä, 8. H. lapponicus Wahlb. 9, 1 st. 1V796 Kurkkio, 9. Melithreptus taeniatus Meig. cT, »5/796 Kurkkio, 29/799 Ahvenoja, 10. M. scriptus L. cf, 29/799 Ahvenoja, 11. Syritta pipiens L. cf, ^V796 Kittilä, 12. Cynomyia 4. III. 1905. Silen, Blombiologiska iakttagelser. 89 mortuorum L. ^, talrik, uthälligt sgd. ^^/796 Kittilä, 13. Bombus hypnorum L. ^, sgd. ^7-96 Kittilä; B. terrestris och agrorum besöka äfven Solidago. Äntennarin dioica Gaertner. Jag säg i Kittilä blommorna talrikt och uthälligt besökas af nägra Eristalis-arter samt Syr- phus ribesii. Achillea millefolium L. Besökare i Kittilä: 1. Volucella bombylans L. ^, enst. ^/795, 2. Eristalis intricarius L. $, enst. ''/795, 3. E. rupium Fabr. cf$, talrik, sgd. ^/t och ^"/795, 4. E. arbustorum L. cT^ talrik, sgd. ^"/7 och ^°/795, 5. Chrysotoxum arcuatum L. 9, ^'/795, 6. Spilomyia apiformis Fabr. cf 5, enst. ^V795, 7. Syrphus ribesii L. 9, flere st. ^"795, 8. Syritta pipiens L. d", 2 st. V795 och ^'/795, 9. Syrphus arcuatus Fall. 9, enst. ^V795, 10. Cheilosia olivacea Zett. cf, '/795, 11. Lucilia corni- cina Fabr. o", ^7795. Cirsium heteropkyllum (L.) Besökare: 1. Bombus terrestris L. 9, flere st., uthälligt sgd. ^V^96, Kittilä. Carduus crispufi L. Besökare: 1. Eristalis rupium Fabr. cf, V795 Kittilä, 2. Syrphus ribesii L. 9, som föreg., 3. Bombus lapponicus Fabr., 9, enst., sgd. ^^/796 Kittilä, 4. B. agrorum Fabr. var. arcticus m. talrik, uthälligt sgd. ^V896 Kittilä. Sanssurea alpina (L.) Besökare: 1. Trichopticus hirsutulus Zett. 9, 2 st., sgd. V896 Kittilä, 2. Bombus agrorum Fabr., 1 st., sgd. */896 Kittilä, 3. Psithyrus lissonurus Thoms. cf, 1 st., sgd. ^V796 Kittilä Aakenusjoki. Mulgedium aihiricum (^L.) Besökare: I Bovaniemi säg jag flere Bombus-individer suga i blommorna. Taraxacum officinale Web. Besökare i Kittilä: 1. Eristalis arbustorum L. 9, sgd. ^^/696, 2. Helophilus lunulatus Meig. 9, 1 st. 21/697, 3. H. lapponicus Wahlb. 9, enst. 21/697, 4. Chry- sotoxum arcuatum L. 9, 1 st. V696, 5. Cheilosia gigantea Zett. 9, enst. 1^^696, 6. Ch. morio Zett. 9, 1 st. iV696, 7. Ch. ver- nalis Fall. 9, 1 st. sgd. ^*/697, 8. Platycheirus manicatus Meig. cT, enst., sgd. ^^/696, 9. Syrphus obscurus Zett. 9, 1 st., sgd. 'V697, 10, S. annulatus Zett. 9, som föreg., 11. Lucilia corni- cina Fabr. 9, som föreg., 12. Bombus lapponicus Fabr. 9, sgd. 90 Silen, Bioinbiologiska iakttagelser. 4. III. 1905. 2'/697, 13. Andrena albicrus Kirb. $, sgd. ^'/eO/, 14. Halictus albipes Fabr. $, ^* 696, 15. Prosopis annulata (L.) $, sgd. ^VtQ?. Campanula rotundifolia L. Besökare: Bombus terrestris L. $, flere st., uthälligt sgd. ^796 Kittilä. Vaccinium niyrtillun L. Besökare: 1. Bombus scrimshi- ranus Kirb. $, mycket talrik, uthälligt sgd. '''/698 Nälkävaara, 2 B. hypnorum L. ^, talrik, uth. sgd. ^^/698 Riikonojan kuusikot, 8. B. lapponicus Fabr. c^, som föregäende. Pa Pallastunturi fjäll ofvanom skogsgränsen följande be- sökare: 4. Bombus pratorum L. $, enst., sgd. '^/796, B. lappo- nicus Fabr. $$', som föregäende. Vaccinium tdiginosum L. Besökare Kittilä: 1. Chryso- toxum fasciolatum Deg. cf $, flere st., uthälligt .sgd. * 7 ooh ^/vQö, 2. Chr. arcuatum L. cfv^, som föregäende, 3. Eristalis cryptarum Fabr. cT, ^^/697, 4. E. rupium Fabr. 2, som föreg., 5. Syrphus lunulatus Meig. $, enst., sgd. ^^,697, 6. Platycheirus peltatus Meig. cT, enst., sgd. ^"^ 698, 7. Empis lucida Zett., en individ sgd. ^V697, 8. Vespa vulgaris L. $, talrik, sgd. V796, 9. Andrena lapponica Zett. $, en individ, psd., sgd. ^^'697, 10. Bombus hypnorum L. $, enst., sgd., psd. '^/697, 11. B. scrimshiranus Kirb. $, talrik, sgd., psd. ^V697, 12. B. terrestris L. 9, nägra st., sgd., psd. '^,697, 13. B. agrorum Fabr. 5 som föregäende, 14. Apathus vestalis Kirb. ^'■^'697. Vaccinium vitis idaea L. Besökare i Kittilä: 1. Cheilosia gigantea Zett. cf, enst. ®/796, 2. Bombus scrimshiranus Kirb. ^, talrik, sgd. och psd. ^^/e och ^/797, B. terrestris L. ^, ganska talrik, sgd. och psd. ^/i97. Vaccinium oxycoccos L. Besökare: 1 Bombus scrimshira- nus Kirb. "$, flere st., uthälligt sgd. och psd. ^^/697 Parvajoki, 2. B. agrorum Fabr. ^", enst., som föregäende, 3. Bombus scrimshiranus Kirb. ^, talrik, uth. sgd. ^* 797 Ahvenoja, 4. Lep- tis scolopacea L. cT, en individ, sgd. ^*^jSl Parvajoki. Arctostaphylos nva ursi (L.) Besökare i Kittilä: 1. Bombus pratorum L. ^, enst., sgd., psd. ^^/597, 2. B. lapponicus $, enst., sgd. 28/597^ 3 g terrestris L. 9, talrik, uthälligt sgd. 2^/597^ 4. B. agrorum Fabr. 9, enstaka, sgd., psd. ^';.597, 5. B. scrim- 4. III. 1905. Silen, Blombiologiska iakttagelser. 91 shiranus Kirb. 5, enst., sgd. ^Vsdl, 6. Andrena lapponica Zett. §, 1 st., sgd. ^^/597. Phyllodoce tnxifolia Salisb. I fjällregionen ä Pallastunturi besökare: 1. Bombus scrimshiranus Kirb. 2, A^re st., sgd. '^796, 2. B. pratorum L. 2, som föregäende. Andromeda polifolia L. Besökare i Kittilä: 1. Bombus terrestris L. '^, talrik, uthälligt sgd. ^790. Calluna vulgaris (L.) Besökare i Kittilä: 1. Bombus scrim- shiranus Kirb. ^, myeket talrik, uthälligt sgd. och psd. ^V'796, 2. B. terrestris L. ^, som föregäende. Lediim palustre L. Vid Kittilä by antecknades följande besökare: 1. Chrysogaster macquarti Loew. cfs, myeket talrik, uthälligt sgd. och förtärande pollen ^- ^'697, 2. Aricia-arter, lik- nande dem, hvilka jag tog ä Rubus chamaemorus, förekommo talrikt sgd. och förtärande pollen '• ^/697. Pyrola minor L. Besökare: 1. Syrphus ribesii L. 2, en individ besökte de flesta blommor i ett ständ, uppehällande sig ett par sekunder i hvarje med proboscis i blomman, troligen förtärande pollen ^^/798, Kittilä, 2. Prosalpia silvestris Fall. cf, 1 st. ^797 Kittilä, 3. Trichopticus innocuus Zett. ^, som före- gäende, 4. Tr. hirsutulus Zett. cT, som föregäende. Pyrola rotundifolia L. Bombus-blomma. Besökare vid Ahvenoja: 1. Bombus scrimshiranus Kirb. ^, talrik, uthälligt samlande pollen ® 797, ^798, 2. B. hypnorum L. ^, enst., uth. psd. ^'797, * 798, 3. B. terrestris L. $, 1 st., uth. psd. 2.798, 4. B. agrorum Fabr. ^^, fätalig, uth. psd. ^— V798, 5. Platy- cheirus clypeatus Meig. $, 1 st. förtärde pollen ^798, 6. Tricho- pticus hirsutulus Zett. cf^, enst. ^'-,^1. Pyrola uniflora L. Besökare vid Ahvenoja: i. Platycheirus peltatus Meig. §, '^799 1 st., 2. Ichneumonid med 3 pol- linier af Coeloglossum viride ä hufvudet af en individ ^^799, 3. Melanostoma mellina L. 1 st. ^^''799. Ofvannämnda insekter uppehöllo sig nägra sekunder i blommor af P. uniflora. Pyrola secunda L. Besökare i Kittilä: Tabanus sp. 1 st. '3 797. 92 Silen, Blombiologiska iakttagelser. 4. III. 1905. Meiiyanthes trifoliata L. Dimorft heterostyl. Besökare: 1. Colias palaeno L. talrik, uthälligt sgd. ^VeöT, Parvaoja, 2. Pieris napi L. var. bryoniae O. 5, enst., som föregäende, 3. Argynnis frigga Thunb. cf, talrik. som föregäende, 4. Donacia discolor Hoppe. flere st. inkrupna i blommor ^VeöS Kittilä, 5. Trichopticus innocuus Zett. cf^, förmädde ej tränga tili botten af blommorna, ^^ 697 Parvaoja. Polemonium coeruleimi L. var. campannlatum Th. Fr. Bom- bus-blomtna. Besökare i Kittilä: 1. Bombus pratorum L. 9, sgd. V796. 2. Syrphus luniger Meig. $, enst., förtärde pollen ^'798, 3. Platycheirus peltatus Meig. ^, som föregäende. Veronica longifolia L. Bombus-blomma. Besökare: 1 Bombus scrimshiranus Kirb. §:$cf, iö uthälligt sgd. och psd. cf sgd., talrik ^7 och ^V 796 Kittilä, 2. B. terrestris och hypnorum sgd. ^V 796 Kittilä, 3. Psithyrus lissonurus Thoms. cf, 1 st., sgd. '* 797 Ahvenoja, 4. Eristalis arbustorum L. 9, ^'*/896 Kittilä. Besökes äfven af Pieris- och Argynnis-arter. Melampyrum pratense L. Besökare: Bombus pratorum L. £, talrik, uthälligt sgd. *^/796 Pallasjärvi. Melampyrum silvaiicum. L. Besökare: 1. Syrphus sexma- culatus Zett. §, talrik, uthälligt sugande (ätminstone säg det sä ut) ^','796 Kurkkio. 2. Chrysotoxum arcuatum L. $, talrik, ut- hälligt besökande, krypande in i blommorna liksom sugande ^''/697 Kittilä, 3. Melithreptus taeniatus Meig. ^, en individ, ut- hälligt besökande ^\/i99 Kittilä. Pedicidaris polustris L. Besökare i Kittilä: 1. Bombus terrestris L. ^, flere individer beto hai pä gamla utblommade blomkronor, frän hvilka de samlade pollen; friska blommor lämnades orörda, ^^798 2. B. scrimshiranus Kirb. ^, talrik, uthälligt sgd. och psd ^2^798. Pedicularis lapponica L. Besökare i Kittilä: 1. Bombus terrestris L. ^, talrik. uthälligt sgd. och psd. V'796, 2. B. scrim- shiranus Kirb. ^. talrik, uthälligt sgd. och psd. ^'796, ^ en indi- vid sgd. och psd. '* 697, 3. B. hypnorum L. $, 1 st. sgd. ''796, 4. Volucella bombylans L. cf, 1 st. ^^796, Pedicularis sceptrum carolinum L. Bombus-blomma. Be- 4. III. 1905. Silen, Blombiologiska iakttagelser. 93 sökare i Kittilä: 1. Bombus scrimshiranus Kirb. ^^, talrik, ut- hälligt sgd. och psd. ^^796 och ^fi97, 2. B. pratorum L. ^, talrik, uthälligt sgd. och psd. ^/vQ?, 3. B. agrorum Fabr. ^, enstaka, sgd. ®/797, 4. B. terrestris L. ^ som föregäende. 5. B. hortorum L. (j, enstaka, uthälligt sgd. och psd. ^^ 'tQB och ^/797. Besöktes rikligen af humlor, som väldsamt trängde in i de slutna blommorna, hvilka därvid uppfläktes pä ena (framifran sedt den högra) sidan, hvarvid nedre läppens flikar böjdes utät. Efter ett himimelbesök kan blomman ei mera sluta sig. De mindre humlorna trängde helt och hället in i blommorna, men af de större var abdomen synlig utanför blomman. Bartsia alpina L. Besökare: Bombus agrorum Fabr. $, sgd. ^*/796 Kurkkio. Oaleopsis versicolor L. Besökare: Bombus hortorum L. cf, 1 st. sgd. 1 895 Kittilä. Pingnicula vulgaris L. Dagfjärilblomma. Besökare i Kit- tilä: 1. Pieris napi L. cT, en individ sög i flere blommor ^'796, 2. Argynnis aphirape Hiibn. var. ossianus, infängades frän tredje blomman ^796, 3. tre eller fyra Argynnis-individer sögo i nägra blommor, men infängades ej. Trientalis europaea L. Syrphus-blomma. Besöktes i Kit- tilä af följande syrphider: 1. Syrphus nitidicollis Mg. $, 1 st. uthällig */796, 2. Helophilus sp. som föregäende, 3. Brachyopa testacea Fall., som föregäende. Flere Syrphus-individer und- kommo ibland ris och buskar. 4. Syrphus lunisrer Meig. 9, talrik, uthälligt flygande frän blomma tili blomma med sin pro- boscis berörande den svullna ring, hvilken omgifver fruktämnet, likasom sugande '^^698 Kittilä, 5. Platycheirus manicatus Meig. 9' talrik, som föregäende, 6. Melithreptus pictus Meig. 9, en- staka, som föregäende, 7. M. melissae Meig. 9, som föregäende. B. B. Poppius, Blomb. iakt. sid. 50, bar vid Jakobstad iakttagit en besökarekrets, bestäende af syrphider. H. Miiller antager, att mänga besökare tillgodogöra sig saften i den svullna ringen, som omgifver fruktämnet. Primula stricta Horn., odlad i min trädgärd i Kittilä kyr- koby. Dagfjärilblomma. Besökare: 1. Pieris napi L, en indi- C)4 Silen, ?31ombiologiska iakttagelser. 4. III. 1905. vid sög i flere blommor flygande frän ständ tili ständ ^^ g 1900, 2. Argynnis-individer besökte och sögo i blommorna samma dag i trädgärden. Primula sibirica Jacq. Odlad i min trädgärd i Kittilä. Besöktes talrikt af Platycheirus manicatus Meig., hvars probo- scis nädde ända tili bottnen af blonikronan. Daphne mexereiim L. Besökare i Kittilä närä Kätkäjärvi: 1. Bombus terrestris L. ^, en individ uthalligt sgd. ^^/eOQ, 2. B. agrorum Fabr. 5. som föregaende, 8. B. pratorum L. $, 8 st. som föregaende. Nägra humlor undkommo. Salix caprea L. Besökare i Kittilä: 1. Eristalis intricarius L. c^$. ä c^ och ^ träd enst. sgd. '^597, 2. Melanostoma bar- bifrons Fall. cf, flere st. ^* s97 och ^*,699, 3. Syrphus luniger Meig. $, enst. sgd. ä c^ och § träd ^*'597. 4. S. lasiophthalmus Zett. (f, 2 s\. k e träd maj 98, och ^V699, 5. S. nitidulus Zett. $, 1 st. ä cf träd 21-598. 3 st. £ 1 st. cf '* 699. 6. Cheilosia morio Zett. $, som föregaende, 7. Syritta pipiens L. ^, enst. ä c' träd '* 597, 8. Empis borealis L. cf$, i tallösa skaror sväf- vande iipp och ned mellan trädtopparne ofta fullpudrade med pollenmjöl, uthalligt sgd. ända tili 8 st. ä samma hänge bäde ä (f och $ träd (en af de förnämsta befruktarena) ^*/597, 9. Itea- phila macquarti Zett. cf^, i tallösa skaror, uthalligt sgd. ä cf och g_ träd, flere st. ä samma hänge trängande djupt in i han- get ^^'597, säsom föregaende. en af de förnämsta befruktarena, 10. Lucilia caesar L., sgd. ä d" träd ^'/597. 11. Syrphus arcua- tus Fall. ^, sgd. 1V699. 12. Helophilus floreus L., enst. '^-'^ 597, 13. Myopa testacea L., 1 st. ä cf träd maj 98, 14. Bombus scrimshiranus Kirb. q, talrik, uthalligt sgd. ä cf och ^ träd ^*/597, 15. B. terrestris L. §, mycket talrik, uthalligt sgd. ä cf och $ träd '^— ^"^ 597, 16. Nomada borealis Zett. cf$, talrik, '*/597, 1*6 och ^'699, 17. N. obscura Zett. talrik, sgd. »*'699, 18. Andrena clarkella Kirb. iP$, flere st. a cf och 5 träd, ut- halligt sgd. och psd. ^^— ^*/597, 19. A. albicrus Kirb. cf, talrik. sgd. ä ^ och ^ träd '^ 597. ^i 598. 20. A. ruficrus Nyi. $, flere st. sgd. som föreg., 21. A. albicans Miill. cf. talrik, sgd. ä $ 4 III. 1905. Silen, BloinVnologiska iaktta>relser. 95 träd ^^'597, 22. Vanessa urticae L. flere st., sgd. ^^— '* 597, 23. Brephos parthenias L. o^, talrik, sgd. '*'597. Salix vagans Ands. a livida Whlnb. Andrena-vide. Be- sökare i Kittilä: 1. Andrena clarkella Kirb. 9, mycket talrik, uthälligt sgd. och psd. ^"' ^^/696. 2. A. albicnis Kirb, cf $, myc- ket talrik, uthälligt sgd. och psd. ^"/eöö, ^''/597, 3. Syrphus lu- niger Meig. 5, enst. ä cf buske ''^'/597, 4. S. tarsatus Zett. cf, som föregäende, 5. Cheilosia morio Zett. cf, enst. sgd. ^^97, 6. Lucilia cornicina Fabr. cf, talrik ^^597, 7. Syrphus excisus Zett. §, 1 st. ^■''61900, 8. Brachyopa testacea Fall. $, som föregäende, 9. Cheilosia chrysocoma Meig., en cf ''\/6l900, 10. Andrena pratensis Miill., en individ ^^/797. Salix vagans Ands. /:? cinerascens Whlnb. Andrena-vide. Besökare: samma Andrena-arter som ä S. livida, därjämte Syr- phus-arter och Lucilia ^^/597 Kittilä. Salix phyllicaefolia L. Bombus-vide. Besökare i Kittilä: 1. Bombus agrorum Fabr. $, mycket talrik, uthälligt sgd. *''/696, 2. B. lapponicus Fabr. $, talrik, uthälhgt sgd. ^' ^^^ ^^ 696, */698, 3. Psithyrus globosus Eversm. $ , 1 st. ^696, 4. Syrphus arcua- tus Fall. §, 1 st. ätande pollen, */698. Besöktes talrikt äfven af andra Bombus-arter. Salix kastata L. Bombus-vide. Besökare: 1. Bombus scrimshiranus Kirb. §, mycket talrik, uthälligt sgd. ä cf och g, buskar ^^' '^/597, Kittilä. Ahvenoja, 2. B. hypnorum L. §, tal- rik, som föregäende, 3. B. pratorum L. ^, flere individer som föregäende ^®/597, 4. B. terrestris L. 5, enstaka som föregäende, 5. B. agrorum Fabr. $, som föregäende, 6. Andrena clarkella Kirb. §, 2 st. sgd. och psd. ä cf och $ buskar ^^597 Kittilä, 7. Cheilosia morio Zett. $, enst. '^597 Kittilä, 8. Empis borealis L. §, enst., sgd. ^^/597 Ahvenoja. Salix myrsinites L. Flug- (Empis-, Syrphus-) vide. Be- sökare: 1. Empis borealis L. 0^$, mycket talrika, uthälligt sgd. ä cf och 5 buskar ^®' ^^597 Ahvenoja, 2. Syrphus luniger Meig. $, 1 st. ^^597 Ahvenoja, 3. S. tarsatus Zett., mycket talrik ^z/giggo Ahvenoja, 4. Aricia consobrina Zett. cf, 1 st. sgd. 2^^597 Ahvenoja, 5. pollenälande Syrphus-arter '^699 Sokos- 96 Silcn, BlombiologiskH iakttaj^elser. 4. III. 1905. tonvuoma, 6. Bombus hypnorum I.. $, enst., sgd. ä § buskar ^•' *'*/597 Ahvenoja, 7. B. pratoriim L. ^, enst., sgd. ä $ buskar '"/sO? Ahvenoja, 8. B. scrimshiraDus Kirb. §, enst., sgd. ä $ buskar ^'^' ^^'597, 9. Nematus sp., '^/699 Sokostovuoina. Salix Lapponum L. Iteaphila-vide. Besökare i Kittilä: 1. Iteaphila macquarti Zett. cf§. uthälligt sgd., mycket talrik ^•/sQ?, 2. Empis borealis L. $, sgd., tlere st. ^V597. 3. Cheilosia morio Zett. cf $, enst., sgd. ^^597, ^V699 och ^0/51900, 4. Pipiza anthracina Meig. $, sgd. 1 st. ^*/699, 5. Syrphus lasiophthalmus Zett. o", ^751900, 6. S. nitidulus Zett. 9, enst., sgd. »V5I9OO, 7. Syrphus sp. cf, 1 st., som föregäende, 8. Myopa testacea L. 2, 2 st., som föregäende, 9. Cynomyia mortuorum L., enst., sgd. ^^/597, 10. Lucilia caesar L., som föregäende, 11. L. cornicina Fabr., som föregäende, 12. Chortophila cinerella Fall. $, 1 st. sgd. ä 9 buske ^V597, 13. Scatophaga suilla Fabr., 1 st. sgd. ä (f buske ^^597, 14. Se. inquinata Meig. (f 2, enst., sgd. ä cs^ och 2 buskar ^*/597, 15. Andrena clarkella Kirb. 9, a cT buske enstaka, sgd. och psd. ''■^/597, 16. A. albicans Miill. $, ^^/s^Q, 17. Nomada borealis Zett. -^, 2 st., sgd. ^*/699^ 18. N. obscura Zett. 9, sgd. ^^/5l900, 19. Bombus agrorum Fabr. 9, enst., sgd. (samlade ej pollen) ^^597, 20. B. scrimshiranus Kirb. 9, som föregäende, 21. B. terre.stris L. n, som föreg. 22. B. lapponicus Fabr. 9, 1 st., sgd. ^^/edQ, 23. Psithyrus globosus Eversm. 9, talrik, uthälligt sgd. ^^/696, 24. Andrena albicrus Kirb. (f, ^^/sQl. Salix glauca L. Syrphus-vide. Besökare i Kittilä: 1 Em- pis borealis L., talrik, uthälligt sgd. **/698, 2. Iteaphila mac(iuarti Zett., som föregäende, 3. Bhami)homyia dispar Zett. $, talrik, sgd. «• '»■ 1^698, 4. Bh. sp. enst., sgd. 21/597 och ^\/698, 5. Eri- stalis cryptarum Fabr. 9, enst., sgd. ^^/696, 6. Helophilus floreus L. 9, enst. sgd. 2^/61900, 7. Melanostoma mellina L. cf $, enst. sgd. 11 698 och 23 /g] 900, 8. Syrphus tricinctus Fall. $, 1 st. *^/696, 9. S. obscurus Zett. $, talrik, sgd. ^"/698 Biikonoja, "/61900 Kittilä, 10. S. luniger Meig. -^, 1 st, ^^/gigoo, 11. S. tar- satus Zett. $, mycket talrik, uthälligt sgd. *\/698, Biikonoja, ''VeigOO Kittilä, 12. S. annulatus Zett. $, talrik, sgd. 'V698 Biikonoja, 13. Platycheirus peltatus Meig. cf, flere st., som före- 4. III. 1905. Silen, Blombiologiska iakttagelser. 97 gäende, 14. Cyrtoneura hortorum Fall. ^, enst, ^'/eOS Riikonoja, 15. Chortophila muscaria Mg. = brevicornis Zett. cf, 1 st. sgd. "/698 Kittilä, 16. Scatophaga stercoraria L., flere st. sgd. '^^1%^^ Kittilä. 17. Psithyrus globosus Eversm. ^, enst. sgd. '^/e Kittilä, 18. Halictus sp., sgd., flere st. ^s/eigoo Kittilä, 19. Culex sp. cf talrik, uthälligt sgd. «/eQB Kittilä. Salix 7nyrtilloides L. Iteaphila-vide. Besökare Ahvenoja: 1. Empis borealis L. cf^, talrik, uthälligt sgd. ä cT och (^ buskar ^^^5 och ^^/sOT, 2. Iteaphila macquarti Zett. ^, mycket talrik, uthälligt sgd. ä cT och $ buskar ^^/sQ?, 3. Anthomyinae, smä arter, talrika, sgd. ä cT och ^ buskar ^^/sO/ Ahvenoja. Majanthemum bifoliimi (L.) Besökare i Kittilä: 1 Syrphus ribesii L. r_, talrik, uthälligt sgd. ^/vOö, 2. Helophilus affinis Wahlb. $, en individ, som föregäende, 3. Didea alneti Fall. $, sora föregäende, 4. Eristalis rupium Fabr. cf, som föregäende. Tofieldia borealis Whlnb. Besökes rikligen af smä syr- phider i synnerhet Melithreptus-arter. Jag antecknade föl- jande arter: 1. Melanostoma mellina L. cf sgd., en mosse närä Ahvenoja ^^/799, ^ sgd. ^^^99 Aakenusjoki, 2. Melithreptus taeniatus Meig. cfi, talrik, uthälligt sgd. 'V799, mosse närä Ahvenoja, 3. M. scriptus L. cf, sparsamt som föregäende. Orckis maciilata L. Besökare '^/799 vid landsvägen mel- lan Kaukos och Kittilä byar: 1. Voineella bombylans L. c^, 1 st. sgd., en annan individ, som besökte blommorna, undkom. 2. Eristalis horticola Deg. $, sgd. med flere pollinier ä ansiktet, 3. Syrphus ribesii L, ij, en individ besökte flyktigt ett par blommor; synes ej kunna bidraga tili befruktningen, 4. Trichius fasciatus L. som föregäende, 5. Golias palaeno L. cf, som före- gäende, 6. Argynnis sp., en individ, undkom. Qymnadenia conopsea (L.) Besökare i Kittilä: 1. Golias palaeno L. cf $? talrik, uthälligt sgd., med pollinier pä sugröret ^^797, 2V799, 2. Argynnis aphirape Hiibn. var. ossianus cf, en individ, sgd. ^^/797, 3. A. selene Schiff., en individ med flere pollinier ä sugröret 2*/'99, 4. Osmia nigriventris Zett. cf, en individ, sgd. med flere pollinier gyttrade ä midten af hufvudets 98 Silen, Blomhiologiska iakttagelser. 4. III. 1905. undre sida samt 1 pollinium ä högra framläret ^* 799, 5. Tri- chius fasciatus L., 1 st. '^/797. Coeloglossum viride (L.) Cantharis-blomma. Ch. Darwin, Orchideen, öfversättning af H. i\. Bronn, beskrifver sid. 48—50 blommans byggnad. H. Möller, Alpenbl. S. 72, förmodar, att smä nattfjärilar skulle vara befruktare. Jag har ej sett dylika be- söka blommorna, ehuru jag bevakat dem äfven nattetid. Talrika exemplar växte i en lundartad björkskog i när- heten af Ahvenoja bäck invid landsvägen mellan Kaukos och Kittilä byar. Insekternas besök a blommorna vidtogo ungefär- ligen klockan 2 pä morgonen och fortsattes tili inemot klockan 10 pä förmiddagen, hvarefter de nastan helt och hället afstan- nade. Ar 1898 säg jag endast talrika skalbaggar ifrigt förtä- rande honung i blommorna; krypande längs nedre läppen, trängde de genom den aflänga öppningen, som synes vara gan- ska noga afpassad för de nedannämnda Cantharis arternas storlek och kroppsform, in i honungspungen, därvid ofla erhäl- lande en hufvudprydnad af ett eller tvä poUinier ä pannan eller ansiktet. Dessa pollinier antaga vanligen en riktning antingen nedät eller f rämät. En enda gäng säg jag skalbaggen sätta sig ofvanpä hjälmen och därifrän nedät intränga i honungspungen. Den erhaller i sädant fall pollinier under hufvudet. Är 1899 besöktes blommorna utom af Cantharis-arter af nägra ichneu- monider och andra insekter. Jag säg aldrig nägon insekt suga ä sidonektarierna. Besökare: 1. Cantharis pilosa Payk., myc- ket talrik, uthälligt flygande frän blomma tili blomma, förtä- rande honung, ofta med ett tili fyra pollinier fästa ä hufvudet nägot ofvanom eller nedanom antennerna eller ock emellan dessa 7^98, ^7799, 2. C. testacea L. som föregäende 2, 7,98, ^7799, 3. Acalyptus fuscipennis 1 exemplar utan pollinier 7^98, 4. Ichneumon, 1 st. besökte tre blommor; frän den tredje fast- nade tvenne pollinier ä clypeus och böjde sig nedät, ^7v99, 5. Ichneumon sp., en individ med ett pollinium ä clypeus ^7799, 6. Cryptus sp. 1 exemplar med 1 nedhängande pollinium fäst vid nedra kanten af vänstra ögat samt kvarlefvor af ett annat ä clypeus ^^j-m, 7. Microgaster sp., en individ med 2 nedät- Mötet den 8 april 1905. 99 böjda pollinier fästa strax nedanom vänstra ögat ^" '799, 8. se Pyrola uniflora N:o 2, 9. Tipula sp.? besökte en blomma och undkom. Listera cordata L. Darwin uppgifver smä dipterer och hymenoplerer som besökare; B. R. Poppins pteromalider och Thrips-arter. Pä en myr i närheten af Ahvenoja bäck tog jag den ^"/799 följande besökare: 1. Tipula subnodicornis Zett. cT, en individ omfattade med sinä länga ben hela blomständet, rörde sig komligt, besökte trenne blommor samt bekom frän den tredje ett pollinium ä nedre delen af proboscis, hvarefter den infängades, 2. Microgaster sp. besökte flere blommor. Anm. Blomningstiden i det närmaste tilländalupen, de flesta blommor voro beröfvade sinä pollinier, observationstid tidigt pä morgonen. Pä samma myr säg jag den ^^61900 flere smä Sciara-individer, hvilka ej förmädde utdraga pollinierna, utan fastnade, besöka blommorna. En Tipula undkom. ötet den 8 april 1905. Tili i n h e m s k m e d 1 e m invaldes med acklamation pre- parator Onni Lindblad i Kuhmoniemi (föreslagen af docent K. M. Levander). Frän Finska Forstföreningen hade tili Sällskapet anländt en skrifvelse, i hvilken meddelades, att nämnda före- ning vändt sig tili särskilda sällskap med uppmaning att utse representanter uti en gemensam kömmitte, som finge i uppdrag att vidtaga de ätgärder, som erfordrades för bildande af en nationalpark, där säväl växt- som djurvärld blefve i tillfälle att ostördt utveckla sig. Tili representanter i den nämnda kommitten utsäg Sällska- pet professor J. P. Norrlin och amanuens Harald Lindberg. 100 Mötet den 8 april 1905. Sällskapet hade frän »Der Naturwissenschaftliche Verein fiir Schleswig-Holstein» fätt emottaga inbjudan att deltaga i firandet af nämnda förenings 50-ärsfest den 17 — 18 juni detta är. Tili publikation aninäldes: M. Brenner: Förändringar i Helsingfors stads flora. A. J. Silfvenius: Uber Agrypnetes crassicornis Mc Lach. Resesti pend i ei' tilldelades följande medlemmar tili nedanstäende belopp: Fil. kand. J. A. Wecksell, 300 Fmk., i och för en undersökning af makrofytfloran i Ladoga under instimdande sommar. Stiid. A. A. Sola, 100 Fmk., för floristiska studier i Hä- meenkyrö socken under en mänad af sommaren 1905 med speciellt afseende fäst vid de ädla trädslagens förekomst. Stud. Laura Högman, 100 Fmk., för insamling af Hieracia i nordvästra delen af Aland och pä Luonnonmaa. Fil. kandd. Ake Nordström och Rolf Krogerus samt studd. A. B. Nyman och Unio Sahlberg, sammanlagdt 1000 Fmk., för en forskningsresa, främst i entomologiskt syfte, tili trakterna af Ounasjoki och Tana älf. Enligt af skattmästaren afgifven kassai'apport utvisade Sällskapets rörliga kapital en behällning af Fmk 6,818: 21. Sedän senaste möte hade tili de zoologiska samlin- garna i gäfvor influtit: 1 ex. Turdus merula frän Tuonela skog vid Hrfors af herr A. W. Nyberg. — 1 ex. Tetrao urogallo-tetriddes cT frän Idensalmi. — 1 ex. Syrnium funereum fr. Alavo af forstm. Aminoff. — 1 ex. Grus cominunis fr. Högholmens djursam- lingar. — 1 skalle af Cervus alces fr. Sordavala af stud. K. S ii to in. — En samling Coleoptera, innehällande omkring 1000 H. IV. 1905. K. O. Elfving. 101 arter, samlade i Nyland, Tavastiana. Savolax och österbotten af framl. d:r Erik Stenius och af arkitekten Stenius, skänkta af den sistnämnda. — Särskilda, mest för respektive provinser nva insekter. hufvudsakligast Coleoptera, frän Äland, Tavast- land, Satakunta och Nyland af studd. G. Gottberg, R. Frey, A. Wegelius och Th. Grönblom. — Siriciden Tremex fu- scicornis, ny för faunan, af fil.kand. Ake Nordström. — Omo- phlus amerincB och Orgyia gonostigma frän Mohla af forstm. K. O. Elfving. — 3 exx. sällsynta Lepidoptera frän Kimito och Sakkola af d:r A. Poppius. — Dessutom har museet genom byte med Universitetets geografiska anstalt förvärfvat en bäfver- svans, inköpt i Sodankylä af prof. J. E. Rosberg. Sedän senaste mänadsmöte hade de botaniska sam- lingarna ökats genom följande gäfvor: Verbascum nigrum X Thapsus (2 exx.) frän Ab, Karis- Lojo, af forstmästar Edv. af Hällström. — Rubus ccesius X Idceus fr. AI, Föglö, leg. E. Erikson 1886, conserv. W. Lauren, af d:r W. Lauren. — 96 exx. .0^■e;•ac^a frän västra Nyland af rektor M. Brenner. — Dicranodontium longirostre (2 exx.), ny för floran, frän N, Helsingfors samt Poa irrigata Lindm. fr. AI, Mariehamn, af student Hans Buch. — Eippu- ris vulgaris och H. tetraphylla frän N, Inga, af eleven Vidar Brenner. — 2 arter mossor och 3 fanerog. i 6 exx. frän Ab, Reso, samt 2 mossor frän N, Tvärminne, af student Laura Högman. - — Monströs form af Platanthera hifolia (utan sporre) samt monströs Salix cinerea frän Sb, Kuopio, samt Jnncus lamprocarpus frän Ta, Tammerfors, af student K. Stählberg. Forstmästar K. O. Elfving förärade tili samlingarna exemplar af En för var fauna ny coleopter Omophlus amerinae. Arten hade af föredragaren under senaste sommar an- träffats i Mohla. 10'2 Luther. — Silfvenius. 8. IV. 1905 Docent Alex. Luther förevisade En bäfversvans. Deniia svans, som enligt uppgift tillhört den sista i Sodan- kylä-trakten dödade bäfvern, hade genom byte med Geografiska föreningen öfvergätt i Zoologiska museets ego. Professor J. E. Rosberg hade är 1890 uppköpt densamina i Sodankylä och af säljaren uppgafs da, att exemplaret omkr. 1840 afdagatagits i Viuvalajoki mellan Riesto och Lokka. Filos. maisL. A. J. Silfvenius esitti: Suomen faunalle uusia Trichoptereja. 1. Äpatmiia majuscula Mc Lach. Kesällä 1902 keräsin Sortavalan pitäjässä Laatokan rannoilla sekä uiko- että sisä- saaristossa (Tamhanka, Vakkolahti y. m.) elokuun keski- ja loppu puolella lukuisasti erästä Apatarda-lajia., mutta olivat kaikki tapaamani yksilöt naaraita, kuten tässä suvussa muutenkin naaraat paljon yleisemmin esiytyvät. Tunnettu trichopterologi K. J. Morton, joka on erityisesti tutkinut suvun Apatmiia naaraita, arvelee niiden sangen suurella todennäköisyydellä kuu- luvan lajiin A. majuscula Mc Lach. 2. Micrasema setiferum Piet. Kesällä 1898 tapasin kesä- kuun ensi päivinä Karjalan kannaksella, Kivennavalla, Lintulan joesta ja Rajajoesta, Jäppisen kylän luota, koteloasteita eräästä Mcrase?wa- lajista, joista yhdessä imagon analilisäkkeet olivat siksi valmiit, että prof. Fr. Klapälek on määrännyt, vaikkei täydellä varmuudella, sen kuuluvaksi yllämainittuun lajiin. 3. Lype reducta Hag. Tämän lajin imagoja, jotka prof. Fr. Klapälek on määrännyt, tapasin ^Ve 1902 Sortavalan pitäjässä Lohiojan luota. 4. Oxyethira mirabilis Mort. Niissä Hydroptilideissä, ^ Detaljerade uppgifter om deuna bäfversvans ingä i: J. E. R o s- berg. Nordöstra Sodankylä. — Geogr. Fören. Tidskr, Ärg. 3, 1891, p. 39. 8. IV. 1905. ./. Sahlberg, De fiiiska Chrysops-arterna. 103 joita yliop. M. Weurlander kesällä 1904 keräsi Ahvenan- maalla, oli yksi cf Getasta, Fagernäsin järven luota, joka K. J. Morton' in mukaan kuuluu yllämainittuun lajiin, mitä tätä ennen on tunnettu vaan yksi o^-yksilö Skotlannista. Kaikki neljä lueteltua lajia on myös Skandinavialle uusia. — Kirjallisuudessa mainittujen suomalaisten Trichopterien luku on, nämä mukaan laskettuina, 185. Professor J. Sahlberg föredrog om De finska arterna af diptersläktet Chrysops. Under senaste är hafva särskilda grupper af den finska sam- lingen af Diptera värit sända tili specialister i utlandet för att bestämmas och bearbetas i sammanhang med mera omfattande arbeten öfver samma grupper, och härvid har det visat sig, att Finlands fauna är säväl mycket intressant som rik i afseende ä denna insektordning. Redan af landets rikedom pä vatten- samlingar och sumpmarker af sä mänga slag har man ju ock anledning att sluta tili, att flugornas skara mäste vara rikt representerad hos oss. Det vore därför i högsta grad önskligt, att nägon äfven här hemma pä allvar skulle egna sig at studiet af vär Dipterfauna. Da jag nyligen tili museum äterfätt vara arter af släktet Chrysops, som i och för bearbetning värit sända tili herr T h. P 1 e s k e i St. Petersburg, ber jag att fä förevisa denna samling, emedan hithörande flugor höra tili de största och vackraste samt allmännast kända, och vär fauna äfven i afseende ä dem visat sig erbjuda oväntadt stort intresse. I Bonsdorffs »Finlands Diptera I» upptages af detta släkte 6 arter, hvaraf dock en, Ckr. inelanopleiims Wahlb., säsom enligt nyare äsikter utgörande en varietet af Chr. relictiis Meig., mäste borträknas. I finska samlingen voro flera exemplar, sär- skildt hannar, hvilka vid flyktigt päseende mycket likna hvar- andra, orätt bestämda, och närstäende arter sammanblandade. Gennm senare arbeten af Schiner, Loew och Mi k har art- 104 '/. Sahlbery, De finska Chrysopsarterua. 8. IV. 1905. begränsningen inom detta släkte gjort betydliga framsteg, sä att herr P 1 e s k e nu kunnat uppvisa 9 skilda arter hörande tili vär fauna. De nytillkomna arterna äro följande. 1. Chr. maurus Siebke, beskrifven frän Norge, närstäende tili Chr. sepulchralis ; utbredd öfver norra och raellersta Finland. 2. Chr. rufipes Meig., funnen endast i Uskela af Palmen och i Karislojo af rnig. 3. Chr. lapponicus Loew, mycket lik Chr nigripes Zett., frän hvilken den dock skiljer sig bl. a. pä sin Ijusa behäring; tagen pä nägra lokaler i norra och mellersta Finland. 4. Chr. divaricatus Loew, en stor vacker art, utmärkt genom färgteckningen ä de 2 första abdominalsegmenten, hvil- ken gifvit anledning tili artnamnet; tagen i Ryskä Karelen af Tengström och vid Sordavala och i Ilomants af W o 1 d s t e d t. En tabell öfver arternas hittills kända utbredning i Fin- land följer. Gen. Chrysops Meig Species fennicae determinavit dom. Th. Pleske. 1. Chr. sepulchralis Fabr. A St N T S Ka K . Kr Oa . . . Ent. syst. IV, 374, 48 (1794). 2. Chr. maurus Siebke . . St . T S Oa O L Nyt. Mag. f. Naturv. XII, 108 (1863). 3. Chr. rufipes Meig. . . A Syst. Beschr. II, 71, 6 (1820). 4. Chr. nigripes Zett Oa O L Ins. Lappon. 519, 3 (1840). 5. Chr. lapponicus Loew S . . Kb Kr . . L Verh. zool. bot. Ges. in Wien, VIII, 624, 11 (1858). 6. Chr. divaricatus LoeM- K Kb Kr . . . Verh. zool. bot. Ges. in Wien VIII, 624, 12 (1858). 7. Chr. coecutiens L. . AI A St . T . Ka K . Kr Oa . . Faun. Svec. 1888 (1761). 8. IV. 1905. J. Sahlberg. — Schneider. 106 8. Chr. quadratus Meig. . A St N T S Ka K . Kr Oa . . . Syst. Beschr. II, 70, 4 (1820). 9. Chr. relictus Meig. . AI A St N T . Ka K Kb Kr Oa O . . Syst. Beschr. II, ö9, 3 (1820). V. melanopleurus Wahlb. AI . . N T S . K Kb . Oa O . . Öev. Kongi. Vet. Ak. förh. 1848, 200. Professor J. Sahlberg anmälde En nykomling tili den finska coleopterfaunan. Jag ber att fä anmäla och förevisa en för finska faunan ny, liten curculionid, som redan denna vär blifvit fiinnen här i närheten af Helsingfors af studeranden Th. Grönblom och af honom inlämnats tili finska samlingen: Ceutorrhynchus scapularis Gyll. Arten har blä täckvingar och liknar ganska mycket den hos oss myeket allmänna C. erysimi Fabr. samt har likasom denna enkla klor och endast nedliggande fina här pä täckvingarna, men skiljer sig frän den- samma genom nedtryckta fina grähvita fjäll, som äro ställda i tre band längs midten och pä hvardera sidan af prothorax, bredare och mera platta samt oftast isynnerhet pä sidorna med tvä rader här försedda mellanrum mellan elytras punktstrim- mor samt genom att prothorax' framkant är mindre starkt upp- böjd. Herr Grönblom fann 2 exemplar under en sten pä ett fuktigt ställe närä Sörnäs i slutet af mars mänad. Arten är förut anträffad hvarken pä Skandinaviska halfön eller i Östersjöprovinserna, men väl i Danmark och pä särskilda ställen i mellersta och södra Europa. Doktor Guido Schneider anförde följande : Darmparasiten des Luchses (Felis lynx L.). Im März dieses Jahres erhielt das Museum zoologicum ein frisches Exemplar von Felis lynx L. ^ von ungefähr 1 V2 Meter Lange, das in der Gegend von Kexholm am Ladogasee erlefft war. Im Diinndarm dieses Luchses fand Herr Mag. T. H. 106 Schneider, Darmparasiten des Luchses. 8. IV. 1905. Järvi Cestoden und Nematoden, die mir zum Bestimmen iiber- geben \vLirden. lm Magen fanden sich Fleisch, Knochen und weisse Haare, die von T. H. Järvi als Ueberreste eines Hasen bestimmt wurden. Die Nematoden, etwa 20 Exemplare, gehörten alle zur Spe- cies Ascaris mystax Rud. Die 12 Exemplare von Cestoden bestimmte ich als Bothrio- cephalus felis Creplin (= Bothriocephahis decipieiis Diesing). Sie sind ungefähr 50 bis 60 cm lang und bis 4 mm breit. Der 2 mm lange schmale Kopf geht ohne sichtbare Grenze in den c. 22 mm langen diinnen Hals iiber, der sich hinten in die jiingsten Segmente aufteilt, welche etwa zweimal breiter als lang sind. Die Lange der Segmente nimmt nach hinten rasch zu und iJbertrifft in der Mitte ungefähr zweimal die Breite. Die letzten Segmente sind nicht ganz zweimal so lang als breit, also kiirzer als die mittleren. Die Genitalöffnungen liegen alle auf einer Seite, der Ventralseite des ganzen Wurmes. Nahe am Vorderrande jedes Segments liegt der kräftige Cirrus, und dicht hinter ihm miindet mit halbmondförmiger Oeffnung die Vagina. Weiter nach hinten findet sich die runde Uterusmtindung. Der Uterus verläuft in der Mittellinie von hinten nach vorn wellen- förmig, aber ohne eine »Rosette» zu bilden. Die Hoden und Dotterstöcke liegen nur in den Seitenfeldern und lassen die Mitte frei, die von den Genitalkanälen eingenommen v^ird. Die reifen Eier sind bräunlich, 52 bis 57 ^ lang und 37 // dick. Die Farbe des ganzen Wurmes ist im vorderen Teil Weiss oder gelblich, hinten aber hellbraun. Dieser in Katzenarten beider Hemisphären gefundene Bandwurm (in Felis domestica^ F. catiis, F. onca, F. concolor^ F. mellivora, F. tigrina, F. macroura in Brasilien und F. mitis in Firasilien) ist, soviel ich weiss, bisher noch nicht aus Felis lynx bekannt geworden (vgl. V. Ariola, Revisione della famiglia Bothriocephalidae s. str. Arch. de Parasitologie III, n:o 3. pag. 103). Die von Rudolphi aus Felis lynx beschriebene Taenia cmssicollis Rud. wird von Linstow als einziger Bandv^^urm des 8. IV. 1905. Lindberg, Finlands Hippuris-former. 107 Luchses aufgefiihrt (vgl. Linstow, Compendium der Helmin- thologie, 1878 pag. 32). Amanuens Harald Lindberg redogjorde för Finlands Hippuris-former. Säsom kändt upptagas i de flesta floror, äfven de nyaste, tvenne former af Hippuris vulgaris L., nämligen H. fluviatilis Weber och H. maritima Hellenius. De betecknas dels säsom varieteter, dels som tillfälliga ständortsformer. Att den förra endast är att betraktas säsom en af rinnande vatten frambragt form, torde alla vara ense om; att den senare äter anses sä- som endast en saltvattens form af H. vulgaris, synes mig där- emot ej vara riktigt. Det har länge värit min tanke, att H. maritima har ett högre systematiskt värde än H. fluviatilis. Ett bevis för denna min äsikt torde följande vara. Jag räkade nämligen tillfälligtvis för nägon tid sedän pä exemplar af säväl H. vulgaris som H. maritima^ tagna pä alldeles samma ställe, en grund hafsvik vid Svartbäck i Inga, Nyi. Häraf framgär säledes, att, dä bägge formerna växa pä samma .'^lälle, den se- nare ej kan anses säsom blott en ständortsform af den förra. Mot det senare antagandet talar äfven formens geografiska ut- bredning. SkuUe H. maritima endast vara en ständortsform af H. vulgaris, borde den finnas längs kusterna tili alla de omräden, där H. vulgaris finnes; sä är dock ej fallet, utan är densamma inskränkt tili de nordligaste delarna af Europa, Asien och Amerika. Säkert är den känd endast frän Norge, Sverige, Finland, Norra-Ryssland, Sibiriens kiister samt frän Nord-Ame- rika, där den enligt Britton's flora är utbredd frän Labrador tili Hudson Bay samt äfven anförd frän Alaska. I Blytts Norges flora finnes den uppgifven frän endast trenne ställen i nordligaste Norge, nämligen frän Saltdalen, Porsanger och Vadsö. I Lange 's danska flora liksom i Marsson's Flora von Neu- Vorpommern söker man H. maritima förgäfves; i bägge dessa upptages endast var. fluviatilis. Ascherson och Grpebner 108 Lindberf). Finlaiids Hippuris-former. 8. IV. 1905. omnämna den visserligen i sin Flora desNordostdeut- schen Flachlandes, men, da om densamma säges »Pflanze niedrig (ca. 1 dm\ Quirle 4 — 6 blättrig. — Trockene Strand- \viesen», sä kan inan med skäl fräga sig, om här verkligen menas den typiska H. maritima; mig förefaller antagligare, att nägon mager form af H. vulgaris här föreligger. Hos oss ät- minstone växer den ej pä torra strandängar, ej heller är den blott ca. 10 cm utan i regeln mer än dubbelt sä hög, intet säges om bladen, som dock gifver formen i fräga dess säregna utseende. I Sverige är //. maritima känd endast frän Östra kusten, frän Östergötland norrut, saknas säledes vid västkusten. Buchenau omnämner den ej i sin Flora der Ostfriesi- schen In se In. Pä Grönland äter är den den enda förekom- mande Hippuris-iormen och stiger här upp tili en höjd af 1.900 fot (Jfr. Meddelelser om Grönland, h. 3, p. 237.). Afven pä Kanin-halfön skall, enligt benäget meddelande af B. Poppius, endast denna form finnas ; här häller den sig dock endast tili läga stränder, pä hvilka den hör tili de vanligaste och ym- nigaste växterna. Orsaken tili, hvarför H. maritima eller som den rätteligen bör kallas H. teiraphylla L. fil., Supplementum plantarum sy- stematis vegetabilium, p. 81 (1781), (Hellenius namn är näm- ligen frän är 1786), blifvit sä godt som af alla orätt uppfattad, torde vara att söka däri, att man trott sig fmna mellanformer mellan denna och H. vulgaris. Se t. ex. Hartman s Skan- dinaviens Flora, 11 uppl., p. 268. Hvad man ansett vara öfvergängsformer, är enligt min tanke ej att betraktas säsom sädana, utan som hafsstrandsformer af H. vulgaris, f. litoralis, som de kunna betecknas. Följande har jag funnit utmärka ofvannämnda former. Hippuris tetraphylla L. fil. Stam vanl. 20—40 cm hög, internodier 20—30, de mid- tersta af bladens längd, de pä stammens nedre hälft i regel m. el. m. starkt förlängda. Bladen 4, mindre ofta 5, mycket Sallan 6 i krans. de mellersta 2 ä 3 gänger längre än breda. 8. IV. 1905. Lindberg, Finlands Hippuris-former. 109 vanl. 10 — 12 mm länga och 3 — vanl. 5 mm breda, trubbiga. Hela växten ej sä starkt afsmalnande uppät, med en mera jämnbred omkrets. Hip puri s vulgaris L. Stam vanl. 20 — 50 cm hög, internodier 50 — 60, de mid- tersta hälften kortare än bladen, i regeln endast de nedersta m. el. m. förlängda. Bladen vanl. 9 — 11 i krans, flere gänger längre än breda, de midtersta 15 — 20 mm länga, 1 — 2 mm breda. m. el. m. starkt tillspetsade. Hela växten starkt afsmal- nande i en läng spets, därigenom med smalt pyramidiik omkrets. f. Iit ora ii s m. afviker frän hufvudformen endast genom nägot bredare och kortare blad, 12 — 17 mm länga och 2 — 3 mm breda, vanl. 6 — 8 i krans. För att full klarhet om dessa formers systematiska värde skall vinnas, vore odlingsförsök af nöden. Nägra dylika har jag dock ej värit i tillfälle att anställa. Om H. tetraphylla skall betraktas som art, underart eller geografisk ras är jag ej pa det klara med, sä mycket är dock säkert, att den ej kan upptagas säsom en med f. fluviatilis likvärd form, nägot som torde framgä af föregäende framställning. Af H. tetraphylla har jag sett exemplar frän följande inom finska floraomrädet belägna lokaler: AL, Eckerö, Storby, leg. J. M. Tengström. Ab., Töfsala, I. O. Bergroth; Par- gas, Simonby, Ad. Nordenskiöld; Nystad, Vähä Birkholma, H. Hollmen. N., Inga, Svartbäck, grund hafsvik tillsammans med H. vulgaris f. litoralis, Vidar Brenner; Inga, Stor Bamsjö, E. Hisinger; Kyrkslätt, Porkkala, A. Osw. Kihlman; Esbo, Lill-Bodö, H. L.; Helsingfors, W. Schohin (Herb. Florse Bossicae, n. (il6); Helsinge, Nordsjö, I. Jansson och N. Reincke; Pärnä, Th. S selän. Om., Brahestad, Bredskär, in stagno, E. W. Blom. Kp., holraen Stora Keliak, i en piitt, I. O. Bergroth; Solovetsk, hafsstrand, I. O. Bergroth. Ob., Uleä- borg. W. Nylander; Limingo, in litore marino, M. Brenner. Li, Patsjoki, in litore marino ad mare Glaciale, E. Nylander d M. Gadd. Lv., Tshavanga, in stagno litoreo, A. Osw. Kihl- 110 Lindbercj, Finlands Hippuris foruier. 8. IV. 1905 m a II. Liimr., Krugloje, V. F. Brotherus. Lp., Svjatoinos, R. Enwald & C. A. Knabe. H. vuUjaris L. är utbredd öfver hela omrädet. Forma litoralis har jag sett frän nedannämnda ställen: AL, Finström, Bergö, in aqua subsalsa, Th. S sei an; Eckerö, K^rksundet, H. L.; a\\, Ekenäs, H. L.; Inga, Svartbäck, V. Brenner; Helsingfors, Degerö, Jollas, Bastuvik, I. Fazer; Kyrkslätt, Strömsby, Hei- kovik, hafsstrand vid bäckmynning. St., Raumo, Th. Simming. Om. Brahestad, in fossa aquosa, E. W. Blom. Lh)/., Umba, G. Selin. Herr Lindberg förevisade exemplar af Poa irrigata Lindman. Denna af lektor Lindman ur Poa pratens is utbruina. ny a. art, som skiljes frän sistnämnda genom endast tvenne axgrenar i hvarje led, större smäax och föga kortare skärmfjäll än blomfjäll, hade af studeranden Hans Buch anträffats pä Aland. Föredragaren, som ännu icke hunnit genomga det finska materialet af Poa pratensis, utlofvade framdeles äterkomma tili den nya arten och dess förekomst i värt land och uppmanade herrar exkurrenter att under nasta sommar hafva uppmärksam- heten riktad pä den nya arten. Herr Lindberg gjorde vidare a professor J. P. Norr- 1 i n .'j vägnar följande meddelande om Hieracium Fenno-orbicans Norrl. Den uti M e 1 a s Flora omnämnda Hieracium orbicans Almqu. bör rätteligen bära ofvanstäende namn, emedan det genom undersökningar af Dahlstedt och Norrlin visat sig, att de finska exemplaren icke äro identiska med den svenska formen. 8. IV. 1905. Silfvenius, Agrypnetes crassicornis Mc Lach. 111 ijber Agrypnetes crassicornis Mc Lach. von A. J. Silfvenius. Am ^'7 1868 wurde von J. A. Palmen auf Degerö nahe bpi Helsingfors ein cf einer Trichopteren-Art gefunden, das später von Mc Lachlan als Repräsentant einer neuen Gattung unter dem Namen Agrypnetes crassicornis beschrieben wurde (A monographic Revision and Synopsis of the Trichoptera of the European Fauna, Supplement, Part I, p. II— III, Pl. XXIV, 1876). Auf der Insel Ramsö in Esbo wurde am ^Vt 1891 ein ö^ dieser Art von Fräulein Elin Elmgren angetroffen, und am ^/7 1901 von Prof. J. Sahlberg ein drittes nahe beim Dorfe Tvärminne auf einem mit Heleocharis und verschiedenen Grä- sern bev^rachsenen Meeresufer (J. Sahlberg, Catalogus Tricho- pterorum Fenniae praecursorius, Acta Soc. Faun. Fenn. IX, N:o 3, p. 8, 1893. Meddel. Soc. Faun. Fenn. 28, p. 22—23, 1902). Das Weibchen war lange unbekannt, bis am '^"^/e 1901 ein Exemplar von Stud. M. Weurlander in den Esbo-Skären gefunden wurde (Meddel. Soc. Faun. Fenn. 28, p. 21—22, 1902). In den Samm- lungen des entomologischen Museums der Universität Helsingfors \vurden noch zv^ei v V ^^^^ ^- crassicornis entdeckt, die Mc Lachlan selbst, ungespannt wie sie v^^aren, als Agrypnia pagetana Curt. bestimmt hatte, und die von Wasastjerna in Österbotten gefunden waren. Das Weibchen wurde von Weurlander (1. c.) beschrieben. Diese neuen Fiinde schienen darauf hin zu deuten, dass dieses Insekt, das als eine grosse Rarität angesehen wav, an der finnischen Meereskiiste nicht selten ist. In der Tat vvurde auf der zoologischen Station Tvärminne diese Art am Meere im Sommer 1903 von Stud. M. Weurlander und mir massenhaft gefunden. und sie gehört im Juli zu den häufigsten Arten an den Ufern der Skäreninseln bei Tvärminne. — Reim Unter- suchen der Sammlungen von Trichopterenlarven und -puppen der Universität Helsingfors habe ich A. crassicornis von mehre- 112 Stlfvenius, Agrypnetes crassicornis Mc Lach. 8. IV, 1905. ren Stellen erkannt, die alle an den Ufern des Finnischen Meerbusens in Nyland liegen, und Weurlander hat sie im Som- mer 1904 mehrmals auf Äland gefunden, wo sie von ^h bis zum August herumflog. Es ist somit diese Art an der finnischen Meereskiiste weit verbreitei. Sie ist bisher nur am Meeresufer gefunden worden. Beiuahe alle bisher bekannten Exemplare sind in Finland angetroffen, doch wurde eine Larve von Ä. crassicornis von mir am ^/s 1905 am Ufer des Finnischen JVleer- Rrklärung der Ahhildimgen. a. Das 10. Segment und die Appendices praeanales des cT, Dorsalansicht ^^/i. h. Genitalfiisse und Penis, Ventralansicht ^^/i. c. Penis, von der Seite gesehen ^^l\. d. Das 9. — 10. Abd.-segment des $, Dorsalansicht *Vi. e. Körperende des $, Ventralansicht ^Vi- f. Subgenitalplatte des $, mit Kalilauge behandelt, Ventralansicht '^/i. 8. IV. 1905. Silfvenhis. Agrypnetes crassieornis Mc Lach. 113 busens in Katharinental bei Keval gefunden. Die leicht zu erkennenden Larven und Puppen, ihre Gehäuse und Fundorte habe ich friiher (Acta Sbc. Faun. Fenn. 27, N:o 2, p. 19—25, Fig. 5 a — n, 1904) eingehend beschrieben. Die Nahrung der Larven ist nicht, wie bei den meisten anderen Phryganeiden, animalisch, sonderti besteht hauptsächlich aiis Meeresalgen (Fucusstiicken und anderen Phaeophyceen, Chlorophyceae-Fäden, Characeen, Diatomaceen), und nur sehr selten findet man im Darrae Reste von Insektenlarven, Cladoceren u. s. \v. Es verdient vielleicht in diesem Zusammenhang Beachtung, dass die linke Mandibel der Larve (1. c. p. 20, Fig. 5 c — d) anders gebildet ist, als bei den anderen Phryganeiden, da sie in einer doppelten Spitze endigt. Auch kann es erwähnt werden, dass Gregariniden, die häufig im Darme von Phryganeiden parasitieren, auch in Larven dieser Art angetroffen worden sind. Die friiheren Beschreibungen der Imago (Mc Lachlan, Weurlander) mögen hier in einigen Punkten ergänzt \verden. Die cfcf sind 11 — 14 mm lang, gespannt 23 — 28 mm breit, ihre Antennen sind 11 — 14 mm und die Vorderflugel 11 — 12 mm lang. Da Mc Lachlan die Antennen des cf als »much shorter than the \vings, extremely stout» (p. II) charakterisiert, waren sie in dem von ihm beschriebenen Exemplare abnorm kurz. Die ^^ sind 13 — 15 mm lang, gespannt 25—40 mm breit, die Antennen sind 10 — 13 mm und die Vorderflugel 12- — 18 mm lang. Das (f ist meist dunkler als das ^. Die Farbe der Dor- salseite des Körpers variiert beim ^ von graubraun bis schvi-arzbraun und die der Ventralseite von blassgelb bis schwarz- braun. Beim 9 trägt auch der Kopf und das Mesonotum grau- gelbe Haare. Die Antennen sind bräunlich bis schwärzlich, die Palpen gelblich bis schvt'ärzlich, die Beine graugelb bis grau- braun; auch beim i^ kann das distale Ende der Tibien und der Tarsalglieder etwas dunkler sein. Von den Gliedern der Antennen ist das 1. stärker als die folgenden, quadratisch oder et\vas länger als breit, das 2. ist immer breiter als lang, das 3. zylindrisch oder seltener quad- ratisch, das 4. quadratisch oder breiter als lang. Die folgenden 114 Silfvenius, Agrypnetes crassicornis Mc Lach. 8. IV. 1905. Glieder sind relativ länger, jedoeh besonders beim cT kurz, so dass beim cf noch das 8. Glied transversell und das 20. qua- dratisch sein kann. Die basalen Glieder sind in der Mitte meist mit einern dunklen Querring versehen. Die Maxillarpalpen des q_ scheinen auf dem ersten Blick viergliedrig zu sein, und bisweilen sieht man auch bei näherer Untersuchung keine Furche zwischen dem 4. und 5. Gliede. Meist kommt jedoeh eine undeulliche Furclie zwischen diesen Gliedern vor, obgleieh sie auch dann ein Ganzes bilden. Bis- weilen ist das 4. Glied am distalen Ende in einen kleinen Fort- satz verlängert, wie bei der $ -Puppe (Silfvenius, 1. c. p. 22, Fig. 5 i). Immer ist das 5. Glied kiirzer als die anderen. Die Nervatur der Fliigel beim 9 wie beim cf (Mc Lachlan, Pl. XXIV, A. crassicornis, Fig. 1), die Form ist beim $ meist relativ breiter. Die Dorne fehlen beinahe ganz auf den Vordertibien und Vordertarsen des cf ; die anderen Beine wie auch die Beine des $ sind auf den Tibien und den Tarsalgliedern mit einigen gelben Dornen versehen. Die Sporne der Vordertibien variieren bei verschiedenen Exemplaren; beim $ sind sie grösser als beim cT. Bald sind die heiden Sporne gleich lang, bald ist der eine grösser, dunkler, der andere gelblich, dornartig. Die Glieder der Mitteltarsen sind beim cf und $ etwa gleich breit, breiter als die der anderen Tarsen. Beim § sind noch die Glieder der Hintertarsen verbreitert, beim cf aber nicht. Das 1. Glied der Vordertarsen ist 0,8 — 0,95 mm lang, das 2. 0,35—0,5, das 3. 0,3—0,4, das 4. 0,3 — 0,35 und das 5. 0,55—0,65 mm lang. Auf dem Vorderrande der Mittel- und Hintertarsen steht eine Reihe von langen Haaren, die auf den Mitteltarsen länger sind; auf den Vordertarsen fehlen die Haare. Die allgemeinen Charaktere der Genitalanhänge der Phry- ganeiden (Klapälek, Die Morphologie der Genitalsegmente und Anhänge bei Trichopteren, Bull. intern. de TAcad. d. Sciences de Boheme VIII, p. 26 — 27, 1903) passen auch auf A. crassicornis. Der praesegmentale Rand des 9. Abd.-segments ist beim cf ge- rade; der postsegmentale Rand ist dorsal in einen medianen, kleinen, abgerundeten Fortsatz verlängert und mit langen Bor- 8. IV. 1905. Silfvenius, Agrypnetet; crassicornis Mc Lach. 115 Sten versehen, lateral ist er in der Mitte spitz vorgezogen, ven- tral aber seicht eingebuchtet. Dorsal ist das 9. Segment stark verkiirzt. Die Dorsalplatte des 10. Segments (Fig. a) ist distal schmäler und am Hinterrande eingebuchtet; die Appendices praeanales sind deutlich, dunkelbraun und stehen in den proxi- malen, lateralen Ecken der Dorsalplatte des 10. Segments. Der Penis ist ventral am distalen Ende ausgehöhlt, dorsal aber nicht, er ist distal von einer Längsfurche zweigeteilt. In der Ven- tralansicht ist der Penis bei der Mitte ventral verdickt und wird gegen den geraden distalen Rand und oft auch gegen die Basis hin schmäler. Penis ohne Zähne. Öber die Seitenansicht vergl. Fig. c. Die GenitalfiJsse (Fig. b) sind zweigliedrig, das erste Glied endigt in einer ventralen Spitze und trägt auf der lateralen Seite einen kurzen, mittleren Ast. Das zweite Glied liegt dorsal, es trägt am inneren Rande längere Haare und ist keulenförmig, nicht, wie nach Mc Lachlan (p. III, Fig. 8) »seen full in front — — obliquely truncate and slightly excised». Die Genitalanhänge des g, (die vereinigte Dorsalplatte des 9.— 10. Abd. -Segments (Fig. d) und die Subgenitalplatte (Fig. e, f)) bieten nichts von dem allgemeinen Typus der Phryganeiden abweichendes dar (Klapälek, 1. c. p. 27). Zu den von Mc Lachlan und Weurlander schon friiher gegebenen Unterschieden zwischen A. crassicomis und Ägrypnia pagetana Curt., die in allgemeinem Habitus einander sehr ähn- lich sind, mag folgendes hinzugefiigt werden. An den Antennen von A. pagetana fehlt der dunkle Querring der Basalgiieder, die Glieder der Antennen sind bei dieser Art relativ länger (nur das 2. Glied ist breiter als lang, und das 4. ist schon zylindrisch). Die Maxillarpalpen des $ sind bei A. pagetana deutlich fiinfgliedrig, der Vorder- und Aussenrand der Vorderfliigel ver- einigen sich in einem spitzen Winkel, und der Aussenrand ist schräg abgestutzt. Besonders beim 9 von A. crassicomis ist dieser Winkel stumpfer, mehr abgerundet, und der Aussenrand ist mehr gerade abgestutzt. Die Fliigel sind beim cf und $ von A. crassicomis relativ schmäler als bei A. pagetana. Die 11 o Silfvenius. Afrrvpnetes crassicoruis Mc T>ach. 8. IV. 1905. Mittel- iind Hintertarsen sind bei dieser Art nicht verbreitert und nicht mit langen Haaren versehen. Auch bei den $ der beiden Arten jis, auricomus och acris med flere längs stränderna och i deras närhet. Tidigast af alla torde dessa sistnämnda växtsamhällen hafva utrotats, i det vattensamlingarne utdikades och den här- igenom i dagen komna mullrika bottnen besäddes eller plante- rades med knltiirväxter för människans behof. Härigenom och genom den begynnande bosättningen infördes den här af sä kallade ogräsväxter, dels tillfälliga och växlande, dels fast bo- satta och nastan outrotliga, som under de följande ärhundran- dena ända intill vara dagar icke allenast tagit den odlade jor- den i besittning, utan äfven spridt sig öfverallt, där de möj- ligtvis kunnat fä fotfäste. I den män omrädet bebyggdes och odlades, utrotades na- 8. IV. 1905. Brenner. Förändringar i Helsingfors stads flora. 123 turligtvis dessutom den ursprungliga skogs-, berg- och kärrve- getationen samt ersattes delvis af de odlade växterna jämt.e dem ätföljande ruderat- och ogräsväxter, äfvensom ängs- och lundväxter i de at sig själfva lämnade trädgärdarna och park- anläggningarna, ända därhän, att af den ursprungliga floran numera endast obetydliga rester äterstä pä de fä obebyggda och oplanerade bergen i halföns nordligaste och sydHgaste delar samt nägon obetydhg strandremsa. Kronohagens ^ och Sandvikstraktens resHga furor samt Estnässkatans höga präktiga skog hafva spärlöst försvunnit, och af Helsingnäs-halföns glesa smäväxta skog se vi numera endast i stadens utkanter och parker nägra fä tallar, granar, rönnar, häggar, aspar och sälgar, samt nägon enstaka hassel- och nypon- buske, förutom talrikare qvarstäende björk och ställvis klibbal. Gräalen, som nu i stadens närmaste grannskap ända tili Edes- och Tölövikarne samt pä de närmaste holmarne allmänt an- träffas, förekommer ej som vild inom stadens bebyggda omräde, och äfven dess hybrid med klibbalen, Alnus pubescens, hvaraf ännu för nägra är sedän ett träd fanns invid Svandammen i Knjsaniemi, är numera här utrotad. Hvad i öfrigt den den ursprungliga vegetationen efterträdande vegetationen beträffar, kunna vi om denna, jämte kvarlefvorna af den ursprungliga, bilda oss en föreställning genom W. N y- landers är 1852 publicerade Flora Helsingforsiensis, där likväl icke allenast Helsingfors stads flora, utan äfven omgifningarnas ända tili Wihtis och Borgä behandlas, samt endast ett mindre antal växter särskildt för vär stad angifves. Vid denna tid var, med undantag af Broberget i nordost samt enskilda mindre bergspartier och dyfyllda sänkningar, där Patologiska Institutet, Statsarkivet, Finlands Bank, Finska Lit- teratursällskapets hus, Riddarhuset och Universitetets labora- ^ Sedän Estnäs-halfönH gamla furuskog nordost oni staden nedhug- gits, användes platsen eu tid som beteshage för kronans hästar, hvaraf namnet Kronohagen uppstod, ett namn, som numera användes för hela trakten nordost om Senatstorget, det forna Karret samt Estnäsbacken äfven däri inbegripna. 124 Brenner, Förändringar i Helsinjjfors stads flora. 8. IV. 1905. toriibyggnad nu siä, äfvensom Botaniska trädgärden, Kajsaniemi och andra ännu obebyggda delar, hela Estnäs-halfön bebyggd ; Gloviken hade, tark väre dess användning som afstjälpnings- plats för allslags affall och förbrukadt gods. dragit sig tillbaka tili det niivarande Järnvägstorget, som da var en vass- och säfbevuxen sumpmark, med tillräckligt vatien likväl för att pä höstvintern kunna tjäna som skridskobana, medan kvarteren närmast i söder och sydväst t. o. m. Studenthustomten utgjordes af bottenlösa dypölar eller plantager, och det fria vattnet gick upp tili det nuvarande lokomotivstallet; pä Helsingnäs hade väl de tidigare här anlagda äkrarna och grönsaksodlingarna samt trädgärdarna fätt gifva vika för de nybyggda stadsdelarna Kam- pen och Nystaden, dock voro ännu större delarne af Kampen, Gräsviks- och Sandvikstrakten-, Johanne , Tärn-, Jungfru- och Ulrikasborgsbergen, äfvensom västra delen af Ulrikasborgs brunns- park oplanerade och obebyggda samt delvis med martallar, björk- och videbuskar bevuxna, medan den nuvarande Rödbergs- stadsdelen, liksom den västra, mot Södra hamnen liggande delen af Estnässkatan och den därifrän i sydväst genotn ett smalt sund skilda Lökholmen, numera förenade under namnet Skatud den ^ voro bebyggda med läga kojor, pä hvilkas med en riklig moss- och gräsvegetation klädda torftak bland annat AlUum sfkoenoprasnm, Sedurn oere och telephiinn, Silene vis-cosa och Echhiosperrmi m lappuln bidrogo tili prydnaden. Pä Ulrikas- borgsberget, sä benämndt efter ett härstädes i slutet af 1740- talet befintligt försvarsverk Ulrikasborg, anträffades ännu spär af detta fäste i form af branta, i berget huggna klippväggar och fördjupningar samt murbruksgrus, hysande nägra sällsynta kalkmossor och lafvar, alit detta nu af hitsläpad jord öfvertäckt, utjämnadt och utplänadt. Den under äien 1834—1838 i ett ai- och videkärr samt pa »ödsliga bergsträckor med Ijung, starr- gräs, enris och vattenpussar mellan klipporna» anlagda Ulrikas- borgs brunnspark befann sig ännu i sin barndom, med naturlig Sedän 1840talet genotn en i l^erget sprängd kanal skild frän den öfriga staden. 8. IV. 1905. Brenner, Förändringar i Helsingfors stads flora. 125 lund- och i nordvästra hörnet kärrvegetation, Röddäid och Gardesträdgärden, den sednare pä 1820- och 1830-talen en lum- mig privat trädgärd, där eniigt nu gällande stadsplan den s. k. Fabriksparken med angränsande gator projekterats, samt omrä- det emellan Eriks-, Kyrkogärds- och Lappviksgatorna upptogos af käl- och andra grönsaks-plantager, och Alkärr vid Lappviken gjorde da ännu skäl för namnet. Större vattensamlingar funnos pä flere ställen, dels konst- gjorda; säsom bada dammarne i Kajsaniemi, stora och lilla dam- men i Brunnsparken, dammarne i Röddäid och Sinebrychoffs trädgärd vid Sandviken. dels naturliga, säsom stora och lilla träsket emellan Tärn-, Jungfru- och Johanne-bergen, det förra sträckande sig frän hörnet af Bergmansgatan och Jungfrustigen, bada dä ännu oplanerade, i sydvästlig riktning nastan ända tili hafvet, det sednare beläget emellan de nuvarande Jägare- och Bergmansgatorna, samt Rödbergsträske^, det en da som ännu delvis, jämte Svandammen i Kajsaniemi och de tvä mindre Sinebrychoffska dammarne, finnes kvar. Dessutom funnos öfver- allt större eller mindre, delvis rätt djupa pölar och mosskärr, om sommaren hvita af ängsull, och midt i staden delade ett djupt öppet dike Glogatan emellan Regerings- och Alexanders- gatorna i tvä smala delar. Naturliga stränder funnos da ännu rundt omkring hela Helsingnäs, med undantag af i Södra hamnen frän Ulrikasborgs skeppsvarf tili Skatuddskanalen, vidare omkring hela Skatudden, med undantag af nägra magasins-träbroar vid Södra hamnen, samt längs Estnäs-halföns nordöstra och norra strand frän Elisabetstorget vid Norra hamnen ända in i Tölö viken. Särskildt för staden uppgifver Nylander dä i ofvan nämnda Flora Eelsingforsiensis: säsom här och der förekom- mande Nepeta cataria, Meliloius alba, Chenopodium rubrum och glaucum, säsom sällsyntare Solarium nigrum, Hyoscyamus niger, Chenopodium urbicum och Hieracium collinum (== H. pratense)^ säsom rara Lamium amplexicaule^ Ca?nelina sativa, Malva borealis, Geranium bohemicum, Erodium cicutarium, Agrostenmia githago, Oalium trifiduyn och Corylv^, säsom ali- 12H Brenner, Förändrin^ar i Helsingfors stads flora. 8. l\ . 1905. manna Lamiiim album, Stachys paliistris, Lepigonum ruhrum och Juncus hufonius samt utan vidare uppgift Erysinmm hie- radifolium, Sisymbrium alliaria, Hieracinnf rigidum och Carex sparsiflora, äfvensom enligt F. Nylander Poly ga la comosa, Blysrnus compressus och Carex montana, hvilka tre sistnämnda dock med säkerhet icke tillhört traktens flora. Dessutom upp- gifves för Kajsaniemi Stellaria nemorum, Cuscuta europaea, Festuca gigantea och Holcus laiiatus, vid Tölö-viken Nasturtium armoracia, i Botaniska trädgärden Carnpanula cervicaria, Ficaria, Anetnone ranunculoides, Fragaria elatior, Ru7nex hippolnpathum och Gagea lutea, i Gloet Carex norvegica, pä Kampen Salix repens, i ryskä kyrkogärden vid Gräsviken Artemisia campestris och Rosa canina (= R. glaiica), vid gamla kyrkan Tragopogon pratense, pä Rödbergen Galium trifldum och Cakile muritima samt vid Rödbergen Rappia rostellata, Chara crinita, aspera var. glabrata och yiidifica, vid badhuset Cirsium keterophyllum, Cakile, Coioneaster rulgaris och Bromus mollis, pä Kalliolinna vid Blekholmssundet Trifolium agrarium, pä Ulrikasborgsberget vid astronomiska observatorium Utrimlaria intermedia, Nitella gracilis och Trifolium arvense, pä Skatudden Echinospermum lappula och Silene viscosa, förutom nägra pa odlade ställen förekommande förvildade växter, säsom Mentha gentilis f. Agardh- iana, Lepidium satvvum, Hesperis matrotialis, Populus bal- samifera och nigra, Salix viminalis, Atriplex horte?isis och nitens (med f. sanguinea vid badhuset) etc. Härtill bör tilläggas Naja^ marina, hvilken, ehuru i arbetet ej omnämnd, dock af Nylander vid Helsingfors tillvaratagits. Äfven nägra mossor och lafvar uppräknas i samma arbete, säsom Hypnum dimorphmn och Sphaerophoron fragile pä klipporna vid Tölö-viken, Trichosiomum tortile ^ Pottia truncata och Scapania nemorosa vid Tölö-viken, Parmelia lanata pä de nordliga klipporna i staden, Lecidea sabuletorum var. euphorea i Kajsaniemi, Pycnothelia papillaria pä Kampen, Baeomyces i^7nadophilus i Sphagnum-käTT vid Sandviken, Jungermannia Enlifrt V. F. B r o t h e r u t^ sannolikt var. piisillum. 8. IV. 1905. Brenner, Förändringar i Helsingfors stads flora. 127 plicata och Verrucaria clopirna pä Rödbergen, Orthotrichum Hiitchinsiae, Physcia aqiiila och Endocarpon miniatum var. complicatum pä klipporna vid badhuset, Buxbaumia aphylla och StereocauLo7i condensatum vid Kalholinna, Bryum argenteum, Orthotrichum anomalum, Encalypta exstinctoria, Racomitrium lamiginosum, Tortula convoluta och unguiculata, Trichostomum tortile ^ Fossomhronia pusilla, Preissia comrmitata, Platysma nivale, Peltigera limbata, Pannaria nigra, Lecidea sabuletorum f. campestris, Verrucaria tephroides samt Collema furvum, crispiim och pulposum pä Ulrikasborgsberget vid astronomiska observa- torium, Squamaria cartilaginea pä Skatudden, samt Hypnum incurvatiim och pseiidophimosum, Leskeä subtilis, Orthotrichum fallax, Racomitrium fasciculare, Dicranum heteromallum, Pla- tysma pinastri och Endocarpon miniatum utan närmare angif- ven lokal. Dessutom hade af Nylander här insamlats ett antal mossor, som dels icke alls, dels, säsom i trakten öfverhufvud förekommande, icke särskildt för staden angifvits, säsom Raco- mitrium heterostichum frän Lappviken, Bryum capillare, Tortula fallax och Cephalozia Starkei frän Ulrikasborgsberget samt Orthotrichum pallens, Orimmia Miihlenbeckii, Racomitrium ea- nescens och lajiuginosum, Dicranum congestum, Aulacomnium palustre, Sphagnum rigidum och acutifolium, Scapania irrigua, Jungerinannia attenuata, longidens och minuta frän Helsingfors i allmänhet. Äfven nägra i Flora Heisin g for siensis icke om- nämnda lafvar hafva af Nylander tili universitetets samlingar härifrän inlämnats, men förbigäs här säsom öfverhufvudtaget mindre allmänt kända. Förutom dessa nu här för staden särskildt anmärkta, tili största delen med odlingen och människans bosättning följande och öfverhufvudtaget sällsyntare växter, ingingo naturligtvis i sammansättningen af stadens flora, där en sadan alls kunde i fräga komma, flertalet af de för omrädet i allmänhet uppräk- nade allmännare, för odlade byggder karaktäristiska, jämte Enligt S. O. Lindbergs bestämning äfven var. pusillum. 128 Brenner, Förändringar i Helsingfors stads flora. 8. IV. 1905. kvarlefvor frän äldre tider, tili ett antal af vidpass 330 kärl- växter, hvaraf en tredjedel nykomlingar, hvilkas äteruppräknande här ej torde erfordras. Däremot mäste ur förteckningen uteslutas sädana växter, som pä grund af de för dem erforderliga lokalernas förstörande frän ortens flora försvunnit. Sädana äro i främsta rummet skogarnas innebyggare, säsom Linnaea borealis, Pyrolae, Listera cordata, Carex globnlaris, Aspidiuin- och Lycopodium-arierna, Ledum palustre samt delvis Calluna, jämte alla skogsmossor och lafvar samt af bergmossor och lafvar ätminstone tili största delen sädana i större fläckar eller mattor löst anhopade, säsom RacomUria, Hedvigia, Sphaerophoron, Stereocaulon, Cetrariae, Cladoniae och Cladinae. hvilka redan i följd af den talrikare vordna befolkningens direkta äverkan gingo sin undergäng tili mötes. Vidare större delen af sötvattnens, de sanka markernas och strändernas bebyggare, i den män dylika lokaler genom uttorkning och päfyllning inskränktes, utan att de vanligaste bland dessa dock tillsvidare ännu fullständigt utrotats. Bland växter, som redan vid tiden för utgifvandet af Flora Helsingforsiensifi säkerligen här funnos, ehuru de dä ej obser- verats, kunna nämnas de sedermera iakttagna, men numera ätmin- stone delvis iitrotade Atidreaea rrassinerins, Trichosioinum flexi- caiile, Racomitrium sudeticiim och Hypuum arcuatum pä Broberget, Phascum acaulon, Pottia intermedia och trtincatula, To7'tula unguiculata, Fissidens viridulus, Mniu^n inedium och silvatie?i7n, Bryum pendidum och bimurn var. cuspidattim, Di- cranella riifescens, Orthotrichu7n fastigiatum och pallens, Hypnum varium var. oligorrhixiim^ radicale, curvipes, puruni, distans, piliferum, campestre, rutabulum och Mildei i Botaniska träd- gärden, Orthotrichum elegans, fastigiatum och Rogeri samt Ce- phahnia elachista i Kajsaniemi, Hypnum campestre och Lophocolea heterophylla vid Lappviken, Bryum Muhlenbeckii pä Tärnbergen, Irtchostomum rubellum, Fissidens viridulus, Hypninn Starkei, campestre, pallescens och silvaticum i Ulrikasborgs brunnspark, Tm^tula rigidula och reflexa, Trichostomiim tlexicaule, Hypnum turgidum och den ännu i dag pä nordöstra, för äverkan sko- y. IV. 1905- Brenner, Förändriiigar i Helsingfors stads flora. 129 nade branten förekommande H. filicinu/n pä Ulrikasborgsberget, Polytrichum iianiim, Leiicobryuni glaucum, den nybeskrifna Brachythechmi terresire, Juvgei^mannia inflata var. heterostipa, incisa och bicrenata, Lophocolea incisa, Mastigohryum trilohum, Saalia Hookeri, Pltyscia yteryyoides, porvida och ulophylla, Ra- malina mimiscula, Cladonia crispata var. cetrarioeformis, cariosa var. pniniformis och coralloidea, Lecanora tegidaris, Taraxacum laevigatum, Junciis alpinus isynnerhet pä hafsstränder, Linum catharticum pä Kampen, Poiamogeton pusillus pä Kampen och i Botaniska trädgärden, Sparganium glomeratum i Alkärr, Zos- tera marina i Gräsviken, Carex eaiiescens X 7iorvegica, Fesinca ruhra var. fallax och falamagrostis phragrniioides med var. jjulchella i Brunnsparken, Alopecnrns reritricosiis, Festiica arun- dinacea och Hierochloa a^isiralis vid Tölö-viken, Lolium perenne flerstädes, förutom ätskilliga dä ännu ej särskilda Ru- mex- och »Sa//.r-hybrider samt Chenopodium-, Alchewilla- , Ero pkila-, Viola-, Euphrasia-, Taraxacum- och Hieracium-tormei\ äfvensom den redan är 1849 inkomna Matricaria discoidea, hvilken sedän dess säsom en bland vara allmännaste och out- rotligaste ruderatväxter spridt sig öfver hela landet. Under det sednaste halfseklet har, säsom kändt, staden Helsingfors i hög grad tillvuxit, säväl genom de centrala delar- nas fullständigare bebyggande och ombyggnad med stora palats- lika byggnader, som genom planering och nybyggnad af dess omgifningar, hvarigenom en utvidgning af dess bebyggda om- räde och ett därmed sammanhängande utrotande af den tidigare här rädande vegetationen ägt rum. Sälunda är, om man frän- ser parkerna, af halfön Helsingnäs med dess halföar Estnäs och Estnässkatan, eller den egentliga staden med Kronohagen och Skatudden, numera endast en mindre del af Röd- och Tärnber- gen 1 söder, största delen af Broberget i nordost samt ett fätal tomtplatser pä Skatudden obebyggda. Under denna tid hafva därjämte en del obebyggda partier genom päfyllningar undergätt Stora förändringar. Sädana äro Gloviken, som förändrats tili torg och järnvägsoraräde, sträckande sig längsmed järnväg.s- banken tvärs öfver Tölö-viken, vidare Gräs- och Sandvikarne 9 130 Brenner, Förändringar i Helsingfors stads Hora. 8. IV. 1905. samt vattnen vid Skatudden och västerom Brunnsparken, som delvis lämnat rum för gator, torg och upplagsplatser, samt slutli- gen IJlrikasborgsberget, som i vara dagar ombildats tili en modärn park, jämte det äfven tidigare halfvilda parker och planteringar, säsom exempelvis Brunnsparken, Esplanaderna och Kajsaniemi \ fullständigt omgestaltats. Naturliga stränder förekomma nu- mera endast vid Rödbergen och Ulrikasborgs brunnspark. Naturligt är, att alla dessa ombildningar medfört stora förändringar i floran, Den ursprungliga eller efter skogens ned- hiiggning och vattnens torrläggning inflyttade sekundära vegeta- tionen har i följd af päfyllning med sopor och annat affall, mudder frän hafsbottnen samt mylla frän andra platser ersatts af en blandad ruderat- och adventiv-flora, som ater i sin tur fätt vika för de odlade gräs- och prydnadsväxterna. Da det sistnämnda stadiet, utom pä gator och byggnadsplatser, utgör slutmälet, blir adventiv-stadiet af kort varaktighet och existe- rar numera knappast annorstädes än pä Skatudden, Rödbergen och i Lappvikstrakten. ^ Den älsta delen af Esplanaderna, euiellan Salutorget och Teatern, tidigare stadens kohage, anlades i slutet af 1820-talet och utgjordes ända in pä 1870-talet af en af en dubbel lönn-allöe genomdragen ovärdad gräs- matta, längs hvar sin af de angränsande gatorna begränsad af en rad pilar, pä 1840-talet utbytta mot lindar, hvilka doek, jämte lönnarne i den mel- lersta eller nuvaraude Riinebergs-esplanaden, i följd af den läga, vattensjuka Ofh dä ännu odränerade terrängen, städse efter nägon tid utdogo och mäste ersättas af nya. Den först i midten af seklet anlagda Henriks-esplanaden har sedän dess endast förlorat sinä gräsmattor. — Af det nuvarande Kaj saniemi med Botaniska trädgärden utgjorde det högre belägna, med tali, björk, rönn, ai och hägg bevuxna dävaraude straudpartiet, där ännu pä 1860-talet hvit- och bläsippor ploekades, redau i början af ISOO-talet en af stadsboarne mycket omtyckt promenadplats, som pä 1830 talet, sedän Botaniska trädgärden fränskiljts, och det i söder angränsande sanka om rädet genom ntdikning, utgräfning af dammar och päfyllning torrlagts och sedermera planterats, under uamn af Alhnänna promenaden eller Säll- skapsträdgärden ntvidgades tili sin nuvarande areal. Under Augusti-stor- men 1890 knllbläste en stor del af parkens träd, jämte det stora ytor sedermera ffir sportändamäl förvandlats tili sandplaner, hvarigenom dess forna landtliga beliag delvis gätt förloradt. 8. IV. 1905. Bremier, Förändringar i Helsingfors stads flora. 131 Tili hufvudsaklig del bestäende af färre eller flere af vara vanliga ogräs- eller ruderatväxter, säsom Urticae^ Artemisia vulgaris, Lappa-, Carduus-, Cirsium- och Sonchus-dLrier, Crepis tectorinn, Taraxacum, Leontodon auiumnalis, Matricariae, Achillea mille folium, Anthemis arvensis^ Senecio vulgaris, Centaurea ci/anus, Galiiim aparine var. Vaillantii, Convolvulus arvensis, Myosotis arvensis, Galeopsis- och Lamimn-arier, Linaria vulgaris, Odon- tites- och Ei/ph7-asia-iormer, Plantago rnajor, Cerefolium, Carum, Aegopodium, Ranunculus acris och repens, Myosuras, Chelidoniuni, Raphanus, Sinapis^ Brassica campestris, Erysimum ckeiranthoides, Sisymbrium officinale och sophia, Lepidium ruderale, Capsella, Thlaspi, Silene inflata, Stellaria media, Cerastium triviale, Sper- gula arvensis, Lepigonum r?ibrum, Sagina procumbens, Viola fricolor-iormer, Viciae, Trifolia, Scleranthus annuus, Polygona, Buniiees, Airiplex patula, Chenopodium album, Carex leporino, Poae, Avena pubescens, Apera. JJactylis, Alopecurus, Phleum, Lolinm peremie, Triticum repens och sädesslagen jämte Bras- sica napus och Cichorium, liafva uti denna vegetation tidtals och pä olika platser ingält ätskilliga mindre allmänna, tili största delen tillfälliga växter ^, säsom vid länga bron Iberis umbellata, Papaver argemone, Bronrus arrensis och mollis, Trisetum fla- rescens och Arrhenaterum elatius, i Kajsaniemr Carduus acan- thoides, Oaleopsis teirahit, Lolium Diultiflorum och, i dävarande mindre dammen utplanterad, Elodea canadensis, i Gloet Melilotiis arvensis f. Petitpierrei, BUtum rirgation, Chenopodium bonus Henricus och rubrum, i Tölö-trakten Rudbeckia hirta^ Picris hieracioides, Galeopsis pubescens f. hispida, Rumex domesticus X obtusifolius, R. aquaticus och obtnsifolius samt deras hybrid, vid Lappviken Myosotis silvatica, Diplotaxis tenuifolia, Berteroa incana, Draba nemorosa, Impatietis parviflora, Erodium cicu- tarium, Jrifolium minus, Euphorbia esula, Gagea minima, Bro- mus arrensis och mollis var. glabratus, Lolium muUiflorum, vid Gräsviken Lepidium draba, i Rödbergstrakten Salix fragilis (en ' Tpptrifter ang. dylika växters förekomst hafva benäget nieddelatg af herrar studd. A. B a r k m a n, K. Blom och G. v. Frenckell. 132 Brenner, Förändrinufar i Helsingfors stads flora. 8. IV. 1905. liten buske) Scrophularia nodosa, \'eromca opaca, Nasturtium palitstre, Crocns venujs ocli Muscari hotrijoides, pä Uirikasborgs- berget Myosotis silvatica, Coriandrum sativiim, Siuapis nigra, Brassica lanceolata, Arahis arenosa och siiecica, Barbarea vulya- ris, Neslia panicuJata, Lathyriis aphaca, Melilotiis arreiisis f. Petitpierrei och parviflora, Medicago denticidaia, At?'iplex kastata, Ruuiex maritimus, Polyyormm dumetorum, Poa compressa, Atro- pis distans, Phalaris canariensis, Panicum miliaceum, Setaria riridis, Holciis lanaius och Arena strigosa, pä Universitets bib- liothekets gärd en monströs form af Rudbeckia hirtä, pä Skatud- den HeUanthiis tuberosus, Senecio Jacobaea, Carduus nutans och crispiis X Jiutans, Solanuni tuberosum, Gilia tricolor, Nepefa cataria, Anethum graveolefts, Lepidium perfoliatutn, Rapistrum rugosum var. clavatum, Cameliiia foetida, satira och microcarpa, Brassica lanceolata, Conringia orietitalis, Sisymbriuni Loeselii och pamiorricuni, Malra borealis, MelatidriafN, pratense, Saporta- ria raccaria, Silene mitatis och viscosa, Holosteum aqiiaticaifi, Cerastii(m triviale f. glavd^ilosam, Plantago media, Chenopodiiim glaucuni, opulifohum och album varr. bicolor och pagatnm/, Vicia villosa och satira, Meliloius officinalis, arvensis och alba, Medi- cago lupulina, Ornithopus sativus, Epilobiuui avgustifoliaa/, Rumex crispus X domesticus, Cannabis satira, Xanthiiim spiuo- sw)i, Panicutn miliaceum , Phalaris canariensis, Festuca elatior, Bronms nnioloides, macrostachys, tectornm, racemosiis, commuta- tus, arrensis och secalinus sarat i staden utan närmare angifven lokal Senecio Jacobaea, Myosotis silvatica, Plantago psyllinm, Diplotaxis muralis och tenaifolia, Impatietis parviflora, Sedam aixoon, Medicago falcata, Polygon/ii» minus, Riunex crispiis X domesticus, Poa bulbosa, Atropis distans, Festuca elatior var. pseudololiacea, Phalaris cavarieusis, Setaria riridis, Alopecurns rentricosus och Triticum canimnu, hvarjäinte inom Botaniska trädgärdens och Ulrikasborgs brunnsparks mer ellpr mindre frid- lysta omräden, dels pä afsljälpningsplatser, dels pä gräsHndor, vägkanter eller bergsparlier, anträffats, i Botaniska trädgärden CampKDiula rapunculoides, Conrolvulus sepiuat, Myosotis silvatica. Syuiphytum orieutale. 'I hymas cha/uaedrys, Glechoma hederaceam, 8. IV. 1905. Brenner, Förärnlringar i Helsingfors stad.s flora. 133 Scrophularia vernalis, Mimiihis guttntus, Veronica agrestis, Prtmula officinalis, Anethum graveolens, Cerefolium sativum, Chaerophyllnm bulbosum, Levisticum officiiiale, Erucastrum Pollichii, Bras^ica lanceolata, Alliaria officinalis, Nastnrtmm arnioracia, Impatiens parviflora, Geranium palustre, Oxalis stricia, Epilobium hypericifolmn/, Saxifraga hypnoides, Fotentilla nor- vegica, flere Alchemilla-iormer, Melllotiis coerulea, Corydalis no- bilis, Ficana, Ä?iemone ranunculoides, Chenopodmm rubrum, Atriplex kastata, Ruinex aquaticus, obtusifolius var. agrestis och domesticus X obtusifolius, Ornithogatum nmbellatum, Convallaria multifora, Oagea lutea och minima, Allium oleraceutn, Schedo- ?iorus erectus, Arrhenateruni elatius och Phalaris canaricnsis, i Brunnsparken äter Artemisia campestris, Trichera arvensis^ Thy- mus chamaedrys och serpylliim, Olechoma, Oaleopsis tetrahit, Sisynibrium Loeselii, Arabis arenosa och suecica, Barbarea rulgaris, Iberis amara, Berteroa incana, Nastnrtium armoracia, Fapaver rhoeas. Agrostenrma, Cerastium arvense, Bryonia dioica, Medicago sativa, media och silvestris, Rumex obtusifolius, Oagea minima, Lolium muUiflorum och Poa compressa, vid Bergmans- gatan Impatiens parriflora, samt pä nyanlagda grusplaner eller gator, pä Jungfru-stigen Nastnrtium palustre, pä sjukhustomten pä Jungfruberget Lathyrus maritimus och pä svenska Normal- lyceets tomt Chenopodium riibrum. Pä endel platser, säsom t. ex. Rödbergen och Tärnbergen, dit ruderatfloran först under de sednaste ären i följd af snö- och affallsafstjälpning samt en ifrigare byggnadsverksamhet fram- trängt, öfverraskas man ännu i vara dagar af att omedelbart invid Urtica dioica, Artemisia vulgaris, Senecio vulgaris, Ta- raxacum, Chenopodium album, Lepidium ruderale och and ra ogräs- växter finna kvarlefvor af den tidigare vegetationen, säsom Myrtillus, Vacci?iiu?n, Empetrnm, Calluna, Solidago, Sedum, Fragaria, Violae, Rumex crisjms eller en eller annan Hieracium- form, och i det här belägna Rödbergsträsket undantränges som bäst, i följd af dess igenfyllande med slagg och annat affall, den härvarande vegetationen af Potamogeton natans, Scirpus lacustris och pahistris, Alisma, Cicuta, Iris pseudacorus. Hippu- 134 Brenner, Förändringar i Helsingfors stads flora. S. IV. 1905. ris vulgaris, Callitricke, Calla, Bidens cernua, Comarum, Carex vesicaria och ampnUace.a, med JuricKS bufomiis, Alopcc7irns geniculatus, Epilobium palustre, Viola pabistris, RmnmcitUif; repens och flammula, Lycopus, Lysiniachia vulgaris, Polygoni/ }n hydropiper och persicoria längs stranden. Vid kanten af en lilen kärrpöl i närheten förekomma äfven ännu nägra exemplar af Corn-ns yuecica i sällskap med Comarum och Polygonuni hydropiper. Medan, säsom ofvan antyddes, det stora flertalet af de senare invandrade växterna endast en kortare tid, mänga endast i fä exemplar, här hafva observerats, spela andra nykomlingar rollen af verkliga karaktärsväxter, säsom i främsta rnmmet den öfverallt förekommande Mairicaria discoidea, hvilken, jämte Pua annua, Polygonmn aviculare, Sagiua procmnbens, Spergularia rubra, Scleranthus annuf^s, Lepidium ruderale, Plantago major och Taraxacum officiriale bildar det vanh'ga gatuogräset, vidare Berteroa incana, som pä torr sandig mark i Lappvikstrakten jämte Equisetum arvense tagit öfverhanden, och loipntieus parri- flora, flerstädes utbredande sig pä fiiktigare och fetare mark inom och utom staden, hvarjämte Bryum pend/dnm sedän slutet af 1880-talet, da den längs Hafshamnen under västra batteriber- get ledande körvägen utsprängdes, tämligen rikligt slagit sig ned pä den härvid ästadkomna branta klippväggen med dess spric- kor och afsatser. Ett invid samma bergvägg betintligt, vildt växande äppleträd torde äfven under sednare hälften af 1800- talet hafva tillkommit. 1 motsats härtill hafva ätskilliga af traktens växter i öfrigt under de sednaste decennierna här fullkomligt utrotats, bland hvilka mä nämnas .S«/?.r-arterna repens, ciuerea och vagans, Menyanthes, Callitriche polymorpha var. ambigua, Catabrosa aquatica, Calamagrostis lanceolata och phragrnitoides med var. pulchella, Carex norregica, Convallaria majalis och polygonatu)//, Silerie viscosa, Hypericurn perforatum, Oxalis acetosella, Viola canina i. eriretorum, Erysimtim hieraciifolium , Corydalis solida. A?ieinone hepatica och, sä när som pä nägra exemplar pä en- skild persons omräde i Brunnsparken, Anevione nemorosa och Mötet (Ien <3 maj 1905. 135 Stellaria holostea, samt de redan ofvan nämnda relikterna Calluna, Empctntm, MijrtiUus och Vacciniuni, äfvensom nägra här tidi- gare rikligt företrädda Bieracium -iormer, säsom H. fusculum, salehricola, densiciliatum, brericeps, sphaerellum, furvicolo)\ dia- pharioides, linifolium, saxifrcKjum, oribates och rufescens-ioYm^T, jämte ett antal H. piloseUa-iormer och hybrider. Nägra är ännu, och af hela den ursprunghga floran äter- stär intet annat än nägra vilda skogsträd i stadens af exotiska träd och prydnadsväxter samt kortklippta, rensade gräsmattor bestäende parker, päminnande om den tid, da äfven här exis- terade en af människans inflytande samt växlande tycke och smak oberoende fri natur. Mötet den 6 maj 1905. Pä förslag af bibliotekarien beslöt Sällskapet att inköpa de 12 första volymerna af »Nachrichtsblatt der Deutschen Ma- lakozoologischen Gesellschaft» . Tili puhlikation anmäldes: M. Brenner: Hieraciologiska meddelanden. 4. Nya Hie- racium-former och fyndorter. Harry Federley: Notodonta phoebe Sieb. v. pal- lida nov. var. und die Entwicklung derselben. K. M. Levander: Beiträge zur Kenntnis des Sees Valkea- Mustajärvi der Fischereiversuchsstation Evois. K. M. Levander: Untersuchungen iiber die Nahrung und Parasiten der Fische des Finnischen Meerbusens in den Jahren 1902, 1903 und 1904. Den af skattmästaren afgifna kassarapporten utvisade en behällning af Fmk 6356: 36. 136 E. Reuter. 6. Y. 1905. ; Tili de botaniska samlingarna hade sedän senaste möte inlämnats: 36 Hieracia och Alchimilla pubescens frän Sibbo af d:r W. Lauren. 6. exx. Hieracia frän Aland, däribland H. orbi- cans ny för floran, 10 exx. Alchimilla frän Aland samt 8 d:o frän Ladoga Karelen, äfvensom Cardamine hirsuta frän Luvia (St), ny för provinsen, af magf. K. H. Hällström. Ylioppilas E. W. Suomalainen näytti lyseolaisen Tor Ekman'in Rantasalmelta ottaman nelijalkaisen kananpoikasen. Näistä jaloista oli kolme oikealla puolella. Doktor E Reuter omnämnde Ett massuppträdande af Glycyphagus ornatus Kram. Denna synnerligen karaktäristiska art, hvilken utmärker sig därigenom, alt hos hänen de bäda främre benparens tibier äro försedda med ett egendomligf, bredt, ä ena sidan kamlikt tandadt borst, har af mig senaste vinter i synnerligen stor mängd anträffats bland höaffall i ett stall och fähus i Sjundeä socken. Ett sädant massuppträdande af denna acarid är sä mycket anmärkningsvärdare som den i de länder, Tyskland och Italien, där den hittills anträffals, synes vara rätt sällsynt. Herr E. Reuter föredrog vidare Zwei neue Tarsonemus-Arten. ^ 1. Tarsononus fracjariae Zimmerm. Im Sommer 1902 i beobachtete ich einen Angriff einer bis dahin unbeschriebenen Tarsonemufi- Ari auf Gartenerdbeerpflanzen auf dem Gute Lofsdal im Kirchspiel Pargas siidxvestlich von Äbo ^. Seitdem sind ' Vor dem Drucke ergäii/t. * Vgl. E. Reuter, Berättelse öfver skadeinsekters uppträdande i Finland är 1902. Landtbruksstyielsens Meddelanden. X:o XLV. Helsing fors 1903. S. 18. Referat in Zeitschr. f. Pflanzeukrankh. XIV 1904, S. 209. (i. V. I!t05. K. Reuter, Z\vei neiie TarsonemusArten. 137 ähnliche Angritfe daselbsl von niir alle Jahre bemerkt worden. Diese Torsonemus- Ari scheint vonviegend die zentralen, noch nicht entfalteten zarten Gartsnerdbeerblätter zu befallen, sie tritt jedoch. obgleich weniger zahlreich, ebenfalls auf den schon entwickelten älteren Blättern auf. Hier werden die Milben vorzugsweise auf der basalen Blatthälfte. vor allem in der Nähe der gröberen Blattrippen, mitunter sogar auf den Blattstielen, angetroffen. Wenigstens im letzteren Teil des Sommers — vom Ende Juli bis in September — wo ich Gelegenheit hatte, die angegriffenen Pflanzen zu untersuchen. kommen sowohl ge- sehlechtsreife Tiere als auch Larven ' und Eier gleichzeitig vor. Die männlichen Individuen sind in der Regel viel seltener als die weibliehen. Durch das Saugen der Milben an den Blättern werden diese, und zwar namentlich die jiingeren und zarteren, oft hoch- gradig deformiert, unregelmässig gekriimmt, abnorm gefaltet, nicht selten sogar in ihrer EntM^icklung mehr oder weniger stark gehemmt; öfters werden die befallenen Blattpartien missfarbig, lichtbräunlich, und halb durchscheinend. Auf einem und dem- selben Blatt können im Spätsommer und Herbst oft mehrere Dutzende von Individuen in verschiedenen Entwicklungsstadien angetroffen \verden. Bisher sind von mir nur Angriffe an den Blättern, dagegen keine an Bliiten oder sonstigen Teilen der Gartenerdbeerpflanzen vvahrgenommen \vorden. Auf \vildwach- senden Erdbeerstauden habe ich diese Milbe nie angetroffen. Mai 1904 sandte mir Herr Prof. Dr. O. Kirchner, der bekannte Vorsteher der Anstalt fiir Pflanzenschutz in Hohenheim, in Spiritus aufbewahrte Bliiten einer Pelargoniu m- ArU die aus einem deutschen Gewächshaus stammten und nach brieflicher Mitteilung des Herrn Prof. Kirchner von einer Milbe befallen waren, die mutmasslich der Gattung Tarsonemus angehörte. Die mikroskopische Untersuchung der eingesandten Probe ergab, dass diese Milbe mit der vorher von mir auf Freilandgartenerd- ' Ein ]^ymphen!?tadium kommt bei den T«rso»ew »s- Arten iiberhaupt nicht vor. 138 E. Beuter, Zwei iieue Taisouemus-Arten. 6. V. 1905. beerpflanzen in Finland angetroffenen Tarsovemiis- Ari völlii? identisch war. Bei einem Besucli Ende September 1904 auf der (iarten- anlage in Gumtäckt bei Helsingfors \vurden einige Exemplare einer im Warmhaus \vachsenden Bfgonia — die einen Bastard zvvisehen Begonia semperfJorens und irgend einer anderen Bc- (jorna-Avi darstellte — mir vorgelegt, an denen mehrere Sprosse in ihrer EnUvicklung völlig gehemmt \vorden \varen, indem sie schon in ihrer ersten Knospenanlage hinwelklen. Als Urheber dieser Beschädigung vvurde sofort eine Tarsonemus- Avi ertappt, und zwar wurde durch später vorgenommene mikroskopische Uniersuchung die Identität auch dieser Milbe mit der auf Gar- tenerdbeerblättern und in Pelargonmm -^^Xuian angetroffenen Tar- sonemus-Ari festgestellt. Weder in den i^e^onm-Bliiten noch an den schon entwickelten Blättern konnten irgend \velche Angriffe dieser Milbe bemerkt vverden. Auf den drei verschiedenen Wirtpflanzen wurden also verschiedene Pflanzenteile heimgesucht. — In Gumtäckt \vurde dieselbe Milbe auch auf einem Garten- erdbeerfeld beobachtet, wo die Gartenerdbeerblätter sich als auf der oben beschriebenen Weise beschädigt er\viesen. Mit Riicksicht darauf, dass diese damals noch unbeschrie- bene Tarsonemus- Avi auf verschiedenen Pflanzenarten und zwar auf verschiedener Weise schädlich aufgetreten \var, \vurde diese Art von mir T. destructor n. sp. benannt. Unter diesem Namen \vird sie auch in einer im Sommer 1905 erschienenen Publika- lion ^ von mir zienilicli ausfiihrlich besprochen. Dieselbe Art ist inzwischen, ebenfalls im Jahre 1905, von Zimmermann unter dem Namen Tarsonemus fragarine eingehend beschrieben und abgebildet W()rden '^. \Veil seine Arbeit et\vas fniher als die ^ E. K e u t e r, Berättelse öfver skadeinsekters uppträdandf i l^^in- laiul är 1904. Landtl)ruksstyrelseus JNIeddelaoden. N:o L. Helsingfors 1905. S. 21—28. ■ H u g o Z i ni II) e r m a n n. Eine ueue 'rarsonenuisart auf (iartenerd- beeren. Mitteil. d. Koinmis^ion zur naturAvisseuychaft. Durchforsihunp Mährens (Zool. Abt.). Separatalxlr. aus der Zeitschr. d. mähr. L.ndesmn- j-euiiis, V. I',and. l^ruuu 1905. (j. V. 1905. E. Beufer, Zwei neue Tarsonenms-Arteu. 139 meinige erschienen ge\vesen diirfte, sowie mit Riicksicht darauf, dass meine Arbeit, die librigens in schwedischer Sprache abge- fasst ist, keine eingehende Beschreibung und auch keine Abbil- dung enthält, muss diese neue Art fiiglicli Tarsorioiuis fraqariae Zinimerm. heissen. Weil die von Zimineimann angegebenen Grössenver- hältnisse der Milbe einigermassen von meinen Befunden abv^ei- chen, teile hier die Resultate meiner Messungen mit: S y. ) E I Lange orösste Breite 216—240 11 96-104 ^ 256 ,( 10b II 240—296 // 104—128 u 0,22-0,24 mm 0.1—0,100 mm Lange grösste Breite Aut Fragaria 160— lb8 // 72-84/i » Begonia 194—198 ii 84—86 /,/ 3> Pelargonium 192-204,/< 84— 90 // » Fragaria (nach Z i m m e r m.) 0,i9 — 0,2 mm 0,ip<» — 0,i mm Auf Fragaria » Begonia » Pelargonium » Fragaria i nach Z i m m e r m.) O, Aus einem Vergleich der obenstehenden Tabelle ergibt sich die nicht uninteressante Tatsache, dass einerseits von den auf Freilandgartenerdbeeren lebenden Individuen die deutschen Exemplare durchschnittlich grösser sind als die finländischen; namentlieh ist der Unterschied im männlichen Geschlecht recht erheblich. Andererseits sind die auf Warmhausptlanzen (Begonia, Pelargonhii})) lebenden Exemplare iiberhaupt grösser als die Freilandindividuen, wenn \vir unter sich je die finländischen und die deutschen Individuen vergleichen. Besonders charakteristisch fiir T. frogariae sind im männ- lichen Geschlecht die beinahe halbzirkelförmige lappenartige Erweiterung an der Innenseite des zvveiten und die ungewöhn- 140 E. Reuter, Zwei neue Tarsonemus-Arten. 6. Y. 1905. lich lange und biegsame Borste des dritten Gliedes des 4. Beinpaares (Fig. 1 a), im weiblichen Geschlecht die runde (lestalt des Pseudostigmalorganes (Fig. 1 b). 2. Tarsonemus contubernaUs n. sp. — c^. Lange 175 — 192 fi, grösste Breite 80 — 88 //. Körper eckig oval, hinten vorgezogen, an der Insertionssteile des 3. Beinpaares am brei- testen. Bostrum kegelförmig oval, mit einem seitliehen, ziem- lich langen frontalen Borstenpaar. Cephalothorakalschild gestutzt dreieckig, mit kaum merklich ausgeschweiften Seitenrändern; iiiit vier Borstenpaaren, von denen das dritte. welches vom Aussenrande mehr entfeint als die iibrigen steht, das bei weitem längste ist. Hinterkörper von der (Irenzfurche etwa bis zur Mitte schwach erxveitert, dann ziemlieh plötzlich nach hinten verjiingt und in den stumpfen Geschlechtskegel ansgezogen; mit einer ziemlieh langen lateralen Borstenpaar vor der Mitte und etwas hinter derselben mit zwei dorsalen, beinahe in einer Querreihe stehenden wenig kiirzeren, sowie an der Basis des Geschleehtskegels mit einem kleinen dorsalen Borstenpaar. Die drei ersten Beinpaare etvva gleich stark, ziemlieh lang beborstet; das 1. endet mit einem rautenförmigen Haftläppchen und einer einzigen hakenförmigen Kralle, das 2. und 3. mit verkehrt herz- törmigem Haftläppchen und z\vei gebogenen Krallen. Das 4. Heinpaar kräftiger als die iibrigen, dreigliedrig; das erste Glied breit und kurz, trapezoidförmig, das zweite ziemlieh lang, aussen gleichmässig gebogen. innen mit einer diinnen, durchsichtigen beutelförmigen Er\veiterung; das dritte Glied aussen gebogen, innen an der proximalen Hälfte einwenig ausgeschnitten, an der distalen mit einem schwach gezähnelten und mit zwq\ kleinen Börstchen versehenen Vorsprung, am Ende mit einer starken, gebogenen Klaue, welche etwa die halbe Lange des eigentlichen Gliedes beträgt; die Beborstung des 4. Beinpaares ist aus der Fig. 2 a zu ersehen; ausser den hier gezeiehneten Borsten stehl noch eine ziemlieh starke dorsale Borste am zweiten (iliede etwas distahvärts von dessen Mitte. Die hinteren Epimeren vorn nicht mit einander verbunden. B. V. 1905. E. Beufer. Zwei neue Tarsonemus Arten, 141 $ Lange 215 — 225 //, grösste Breite 84 — 88 //. Körper verhältnismässig schmächtig. Cephalothorakalschild nahe an dem Vorderrande mit einem kleinen und hinter den ovalen Pseudo- stigmalorganen (Fig. 2 b) mit einem langen Borstenpaar. Hin- terkörper etwas vor der Mitte nach hinten schwacii verjiingt, in fiinf Ringe geteilt; an dem ersten, breitesten, Ring, mit einem vorderen lateralen und einem hinteren dorsalen, an dem zweiten Ring mit einem mittelständigen dorsalen, an dem dritten mit einem lateralen und einem dorsalen Borstenpaar, welche in einer etwas gebogenen Querlinie stehen, an dem vierten Ring mit einem dorsolateralen und an dem funften, sehr kleinen Ring, mit einem endständigen Borstenpaar. Die beiden vorderen Beinpaare denen des Männchens ähnlich; das 3. Beinpaar länger und schlanker. Das 4. Paar dreigliedrig; das erste Glied breit und kurz, trapezoedrisch, die beiden iibrigen zylindrisch, schlank: das zvveite etwa doppelt so lang \vie das dritte, nahe dem distalen Ende mit einer kurzen Borste; das dritte Glied in eine äussere kiirzere und eine innere, lange und biegsame Borste endend. Unterscheidet sich von alien denjenigen Arten, deren Männ- chen am 4. Beinpaare eine lappenförmige Erweiterung besitzen, durch die Form dieser Erweiterung: am nächsten kommt in dieser Hinsicht \vohl T. kirchieri (Kram.), dessen Er\veiterung jedoch bedeutend gleichmässiger gebogen ist; ausserdem unter- scheidet sich 2\ corihtbernaUs von dieser Art in beiden (le- schlechtern durch die viel schmächtigere Körperform, ferner durch die Form der Epimeren des Männchens sowie durch bedeuten- dere Lange des dritten (cf), bezw. des zvveiten ($) Cephaio- thorakalborstenpaares. Von T. fraganae Zimmerm. (= T. , Pseu- dosligmalorgan. — Fig. 2. Tarsonemus contubernalis n. sp.: e/, viertes Bein des Männchens, Ventralansicht; b, Pseudostigmal- organ. Vergrösserung: Zeiss' Comp. Oc. 18, Apochr. Obj. 8. 6. V. 1905. M. Brenner. Hieraciolotriska me. V. 19()ö. personligen bevarar äfven jag den nu bortgän<^na ärevördige mannen i vördsamt minne. Säliskapets 7 mänadsmöten hafva under äret fortgatt i jätim följd och värit besökta af 30 — 40 personer, säledes lika lifaktigt som förut. En öfveiblick af förhandlingarna gifver vid handen, att äfven nu de zoologiska meddelandena tili antalet värit afgjordt öfvervägande. Föredragarena hafva värit icke mindre än 25, medan de botaniska värit endast 10. Bland de senare har rektor M. Brenner vid nastan hvarje möte gjort andraganden, och nastan lika ofta mag. H. Lindberg, i öfrigt hafva delgifvits meddelanden af hrr S se la n, Norrlin, Fr. Elfving, Karsten, Silen, E. Reuter, A. A. Sola och H. Buch. De flesta zoologiska andragandena hafva gjorts af hrr J. Sahlberg, Levander, Silfvenius och E. Reuter, hvarjämte iakttagelser föredragits jämväl af hrr Luther, Schnei- der, Federley och Forssell samt Aro, R. Boldt, Björ- kenheim, M. Brenner, K. O. Elfving, Forsius, Grön- blom, Meriläinen, Nordling, A. Nordström, Poppius, O. M. Reuter, U. Sahlberg, Sandman, Suomalainen, \V e g e 1 i u s och Wikström. Af Säliskapets puhlikationer hafva under äret utkommit Acta N:o 26 med afhandlingar af Enzio Reuter, A. J. Silf- venius, G. Schneider, J . Ivar Lindroth, J . P. Norrlin Pehr Gadd och O. M. Reuter, inalles X + 401 sidor och 9 taflor. Likasä har ulkommit 30:de häftet af Meddelanden innehällande förhandlingarna under 190H- — 1904. Uti Acta 27, som är under tryck, äro redan intagna nägra af de under äret inlämnade afhandlingarna. Tryckningen af Hj. Hjelts Gon- spectus Florse Fennicse uti Acta 30 är päbörjad, men anstär för närvarande tillsvidare. Lnder det gängna äret hafva anmälls följande afhandlingai-. Silfvenius, A. ,)., Ueber die Metamorphose einiger Phry- ganeiden und Limnophiliden, IIL Forssell, A. L., Bidrag tili kännedom om Echinorhyn- cheina hos Finlands fiskar. 1-j. V. 1905. Ordföraudens ärsherättelse. Ifj? Reuter, E n z i o, Uropoda oimoxia, eine neue schädliche Uroijoda-^ii. Karsten, P. A., Fungi novi, nonnullis exceptis in Fen- nia lecti. Levander, K. M., Uber das Winterplankton in zwei Binnenseen Siidfinnlands. Silen, F., Blombiologiska iakttagelser i Kittilä Lappmark. Silfvenius, Uber Agrypnetes crassicornis M. Lach. Brenner, M., Hieraciologiska meddelanden, 4. Nya Hie- racieformer och fyndorter. Federley, H., Notodonta phoehe var. pallida n. var. und die Entwicklung derselben. Levander, Beiträge zur Kenntnis des Sees Valkea-Musta- järvi der Fischereiversuchsstation Evois. Levander, Untersuehungen iiber die Nahrung und Pa- rasiten der Fische des Finnischen Meerbusens in den Jahren 1902, 1903 und 1904. Reseberättelser hafva delgifvits af hr Aro rörande en zoologisk resa i Björneborgs Iän och af hr A. Palmgren beträf- fande botaniska forskningar pä Aland, bägge under sommaren 1904. För stundande sommar äter har Sällskapet beslutit utdela 1,500 mark tili resestipendier, fördelade pä följande sätt: 1000 mk at fyra zoologiska exkurrenter tili Ounasjoki — Tana trakterna, A. Nordström, R. Krogerus, U. Sahl- berg, B. A. Nyman. 300 mk at fil. kd. J. A. \\'ecksell, för undersökning af vattenvegetationen vid finska kusten af Ladoga. 100 mk at fröken L. Högman för insamlande af Hieracia pä Aland och i Luonnonmaa, samt 100 mk at stud. A. A. Sola för studium af ädlare träds förekomst äfvensom insamlande af Hieracia i Hämeenkyrö. Tili hedersledamot i Sällskapet har kallats professor Th. Sa-lan för att bevisa honom Sällskapets varma erkänsla för en mera längvarig verksamhet än nägon annan kunnat upp- visa, äfvensom säsom uttryck af förhoppning, att den 70 ärige 168 Ordtorandens ärsberättelse. • Ki. V. 1905. ätVen säsom borlllyttad frän orten mätte fortfara att gagna den inhemska forskningen. Yngre krafter hafva äter inkallats för att börja sitt arbete, nämligen herrar Gunnar v. Frenckell, H. Rancken, E. V. Suomalainen, fröken A. Keso, hrr J. G. Granö, A. H. Nyman, K. Hj. R. Frey och Onni Lindblad. Af Sällskapets forna och nuvarande ledamöter äfvensom af kända utländska naturalhistoriska forskare har dr R. Roldt, sammanbragt för Skpts räkning en synnerligen intressant och värdefull samHng af fotografier, som under äret förevisats och pä alit sätt borde fortfarande befrämjas. Under äret hafva fungerat säsom ordförande och vice- ordförande samma personer som förut, och säsom sekreterare mag. H. Federley; d:r Rrotherus har värit skattmästare, hrr Brenner och Alcenius revisorer. Tili sist bör ännu nämnas att Sällskapet inbjudits af Fin- ska Forstföreningen att genom delegerade 'samverka med andra i och för att bringa i gäng den längt tidigare och flere gänger upptagna frägan om biidande af nationalparker i Finland. Sällskapet har visserligen nyligen valt härtill prof. Norrlin och mag. H. Lindberg, men det definitiva afgörandet kan före- komma först i dag. Mätte denna för studiet af landets flora och fauna i framtiden sä viktiga fräga nu sent omsider komma tili realisation. Ännu är det icke alit för sent, men dock sent nog i flere afseenden. Mähända skall ett flertal af Sällskapets medlemmar framdeles intressera sig jämväl för en annan lik- nande fräga, som väckts i ett närsläktadt samfund, nämligen frägan om skydd för enskilda naturminnesvärdar öfverhufvud, dessa mä nu vara lefvande väsenden, geologiska bildningar eller prof pä landskapens utseende i olika delar af landet. Min äterblick pä det gängna solhvarfvet viii jag afsluta med en välgängsönskan för Sällskapets exkurrenter under nasta Kommar och för alla de ledamöter, som äro i tillfälle att ägna sig at arbetet i naturens sköte tili fromma för kännedomen af värt lands fauna och flora. lo. V. 1905. Skattmästarens ärsräkning. Skattmästaren doktor V. F. Brotherus afgaf Arsräkning för är 1904, iir hvilken följande utdrag här lämnas: Debet. Behällniny fräri är 1903. 169 Stäende fonden Senator J. Ph. Pahnens fond Sanmarkska fonden Arskassan 28,000: — 10,000: — 4,000: — 6,737: 10 48,737: 10 Inkomster under äret. Statsbidrag för är 1904 Influtna räntor Ledamotsafgifter Gäfva af Presidenten Isak Fellman . öfverskott vid inköp af W. Gutzeit & C:o 5 % läneobligation . 6,000 2,144 135 150 02 10: — 8,439: 02 Summa 57,176: 12 Kredit. Utgifter under äret. Arvoden: at sekreteraren . . Fmk 100 » bibliotekarien . » 200 » vaktmästaren . » 125 Pieseunderstöd Räntä ä Sanmarkska fonden . . . Lektor Hj. Hjelt Tryckningskostnader Frakt, annonser, renskrifning m. m. 425 1,000 200 650 6,444 239 90 73 8,959: 63 170 Zoologie-intenä(/(/(/;"«rssamlingen bar under äret genom gäfvor, byte och inköp ökats med 41 exx. dels skinn, dels uppstoppade eller i sprit inlagda exx., hvilka dock delvis äro afsedda att användas säsom material för byte med utländska museer, 4 skallar, 1 bäfversvans, 4 normala och ett monströst embryo. För gäfvorna stannar museet i tacksamhetsskuld tili agronomerna M. Mäenpää och H. B. Äström, prof. J. A. Palmen, d:r K. E. Stenroos, magg. H. Federley, och J. E. Aro, studd. A. Wegelius, K. Siitoin, G. Ekman, prep. O. Lindblad, handlanden Paul Stude och finska Senaten. Lektor S. Lagus och forstmästar M. W. Waenerberg hafva godhets- fullt förmedlat diverse inköp. Finska /(3 V. !!)();'). Zoologie-iuteudenteus ärsredo^örelse. 171 försält tili museet ocli en kollektion af 54 skinn, inlämnade af mag. J. E. Aro; de öfriga exx. hafva dels skänkts af herrar H. Inberg, E. Husgafvel, A. V. Nyberg, E. Nordling, ing. P. V. N a n d e 1 s t a d t, forstm. J . M o n t e 1 1 och A m i n o f f, stud. L. Runeberg, d:r A. G. Helen iu s, lyceisten Seppälä, fröken E. Lindblad, agronom U. Hernberg, v. häradsh. W. Fagerström, prof. J. A. Palmen och Högholmens djur- samlingar genom kapten M. T a m m e 1 a n d e r, dels inköpts ge- nom förmedling af forstm. J. M o n t e 1 1 och M. W. W a e n e r- berg. Tili äggsamlingen hafva 4 kullar inlämnats af herr E. Nordling. Ett monströst hönsembryo har stud. E. W. Suo- malainen förärat. Af reptilier hafva endast nägra embryoner och ungar inlämnats af prep. G. W. Forssell och d:r A. Luther, af amfibier 3 kollekter af herr A. Reuter och d:r A. Luther. Tili /7's^samlingen hafva skänkts 8 exx. af d:rr A. G. He- lenius, G. S c h n e i d e r, A. L u t h e r, magg. W. M. A x e 1 s o n och J. A. W ecksell. ColeoptersamUngen har vunnit en värdefull tillökning, ge- nom att arkitekt Stenius tili museet donerat sin och sin aflidne broders, d:r Erik Stenius', c. 1000 species omfattande samling af denna insektgrupp. Dessutora hafva c. 500 exx. erhällits säsom gäfvor af mag. L. Lagus, lektor L. Kiljan- d c r, studd. M. Weurlander, Th. Grönblom, A. G. We- gelius, K. Hj. Frey, U. Sahlberg och F. G. Gottberg, prof. O. M. Reuter, forstm. K. O. Elfving, mag. B R. Pop- p i u s och skoleleven A. S a 1 1 m e n. — Af hymen optera hafva 222 exx. skänkts tili samlingen af stud. M. W e u r 1 an d e r och 1 af mag. Ä. Nordström. — Lepidoptera har museet fätt emottaga i c. 160 exx. af studd. Th. Grönblom, A. Wege- lius, E. W. Suomalainen, apot. J. Sucksdorff, d:rr A. Poppius o. R. F a br iti us. — Med bestämmandet af den finska 7?emö/ocersamlingen har prof. C. Lundström värit sysselsatt och tili densamma äfven afstätt en mängd exem- plar. Museets finska Anthomyzidae hafva genomgatts af Ober- lehrer Stein i Oberweisstritz, chrysopiderna af d:r Th. P 1 e s k e 172 Zoologieintendentens ärsredogörelse. 13. V. 1905. i St, Petersburg. Säsom gäfvor hafva inläinnats 236 uppstuckna exx. diptera af mag. B. R. P o p p i u s, 25 prof nematocera i sprit af mag. W. M. Axelson och 1 diptercecidium af frk. E. Lindroth. — Aphaniptera hafva erhälHts i 3 exx. af mag. K. H. Hällström och handl. P. Stude. — Trichoptersam- lingen har fätt emottaga 74 sp. i 540 exx. (uppstuckna imagines) af stud. M. Weurlander äfvensom talrika larver och pup- por i sprit af densamma och mag. A. J. S il f v en i u s, hvilken sistnämnde fortsatt uppställandet af samlingen. — Mag. J. E. Aro har bestämt och uppställt museets finska ephemerider (imagines och larver i sprit) och tili samlingen skänkt en mängd af honom samlade exemplar. — Af copeogriather hafva c. 30 prof inlämnats af mag. W. M. Axelson och 1 af d:r E. Reuter och mag. H. F e d e r 1 e y, af mallophaga c. 50 prof af prep. G. W. Forssell och af handl. P. Stude. Mag. W. M. Axelson har fortfarande ägnat sin tid at bearbetnin- gen af museets finska Coilemhola, tili hvilken samling han äfven skänkt 75 profrör, innehällande ett stort antal arter; tili denna samling hafva dessutom inlämnats 22 profrör af mag. A. J. Silfvenius och d:r A. Luther. — Utom ofvannämnda en- tomologiska samlingar har museet fätt emottaga insekter till- hörande diverse ordningar, nämligen c. 600 exx. torra insekter af forstm. J. Montell och 7 exx. af apot. Sucksdorff, äfvensom 7 profrör med larver i sprit af stud. A. L. Forssell. Af myriopoder hafva inlämnats 3 exx. af d:r E. Reuter mag. H. Federley, stud. A. L. Forssell och skoleleven A. S ai 1 m e n. Samlingen af finska spindlar har mag. T. H. Järvi be- gynt änyo uppställa. Tillökningen har utgjorts af ätskilliga kollekter, inlämnade af mag. Järvi och prof. J. A. Palmen, stud. A. L. F o r s s e 1 1, d:r E. Reuter och mag. H. Federley. Tili /i/7/s/a6'e-samlingen hafva inlämnats ett antal hufvud- sakligen relikta krustaceer frän olika sjöar af d:r O. Nord- qvist, vidare 27 flaskor med diverse krustaceer af studd. A. L. Forssell, E. W. Suomalainen, C. G. Björken- heim. Svenska Reallyceum härstädes och d:r A. Luther. IH. V. 190Ö. Zoologie-iiitendeutens ärsredogörelse. 173 Dessutom har mag. P. G a d d tili museet skänkt 20 mikrosko- piska preparat af parasitiska copepoder. Alollusks2im\ingen har ökats med 50 prof, utgörande gäfvor frän skoleleven A. S ai Imen, d:r E. Reuter, prep. O. Lindblad, studd. H. Nordqvist, A. L. Forssell, Kuopio inuseum och d:r A. Luther. Snigelsamlingen har ordnats och uppställts, och inordnandet af lektor M el as mollusker i den finska samlingen päbörjats. Af maskar hafva inlämnats: 21 prof oligockceter af stud. E. W. Suomalainen och d:r A. Luther; 3 prof hinidineer af stud. A. L. Forssell och skoleleven A. S a 1 1- m e n ; 61 prof turbellarier af stud. A. Ruotsalainen och d:r A. Luther; 12 trematoder af studd. A. L. Forssell och fröken E. M u n s te rh j e 1 m, äfvensom 12 mikroskopiska pre- parat af den förstnämnde; 54 cestoder af prof. W. Pipping, d:r G. Schneider, magg. H. F e d e r 1 e y och J. E. A r o, studd. A. L. Forssell, M. E. Savolin och frk. E. Munster- hjelm; 32 7iemaioder af prof. W. Pipping, studd. A. L. Forssell och frk. E. M u n s t e r h j e 1 m samt d:r A. Luther; 56 acantkocephaler af stud. A. L. Forssell, d:r G. Schnei- der och d:r A. Luther samt 138 mikroskopiska preparat af hithörande former af den förstnämnda; 3 gordiider af stud. Th. Grönblom. — AcanthocepJmlsB.m\mgen, hvilken bestämts af d:r G. Schneider och stud. A. L. Forssell, har under äret uppställts; äfven ett antal gordiider har af den förstnämnde bestämts. Kollektionerna af coelenterater och protoxoer hafva för- ökats med 3 prof inlämnade af stud. E. W. Suomalainen och d:r A. L uther. De finska spongillid-, coeUnierat- och bryoxo- samlingarna, tidigare bestämda af d:r Levander, hafva upp- ställts. Bland under äret tillkomna plankton-sdLmXmgdiV märkas främst d:r O. N o r d q v i s t s omkr. 600 flaskor omfattande kollektion. 96 flaskor hafva dessutom inlämnats af magg. A. E. S t r e n g, K. H. H ä 1 1 s t r ö m, D. A. W i k s t r ö m, T. H. J ä r v i och stud. A. B. Nyman samt d:r A. Luther. Diverse hydro- 1-74 Kotauices-intendentens ärsberättelse. 13. V. 1905. faunistiskt material innehällande flaskor, inalles 116, hafva inlämnats af stud. M. Wenrlander och mag. A. J. S i If- V e n i u s. 1 i-ecidiiun har .skänkts tili samlinLrarna af fröken E. Lindroth. Da intendenten för de botaniska .'^amlingarna amanuens Harald Lindberg tili följd af vistelse pä utrikesort var förhindrad att vid mötet närvara, inlämnade professor Fr. Elfving följande Ärsberättelse öfver de botaniska samlingarnas förkofran och bearbetning. Främst är att omförmäla att det redan i senaste ärsbe- rättelse nämnda arbetet med de under äratal hopade nytill- komna fanerogamexemplarens uppfästande och inordnande fort- skridit och i hufvudsak afslutats, sä att museets finska fanero- gamherbarium nu erbjnder den fullständighet som för tiden är möjlig. En ny upplaga af Herbarium Miisei Fennici I torde därför böra blifva en af museiarbetets närmaste uppgifter, och i sädant syfte har intendenten oaflätligt värit sysselsatt med granskning af samlingens kritiska former. Hurusom studiet af dessa nu träder i förgriinden, framgär tydligt af de under äret inlämnade bidragen, bland hvilka hufvudparten utgöras af AlchimillcB och Hieracia. Amanuensen LindbergsiSO häftet af Meddelandena tryckta, redan senaste vär utdelade uppsats om de finska formerna af Alch. vulgaris, har riklat flere sam- lares uppmärksamhet pä dessa växter, sä att frän ohka delar af landet ^/c/?im/Za-kollektioner, delvis rätt omfattande, in- lämnats, nämligen, utom af amanuensen Lindberg själf, af prolT. J. A. Palmen och F. Elfving, d:r Hj. Hjelt, mägi- strarne W. M. Axelson, E. F. Häyren, K. H. Hällström, (;. A. Knabe, O. Sundvik, J. A. Wecksell, studenterne H. Buch, 1. Budden, F. W. Klingstedt och A. A. Sola samt järnvägsbokhällaren O. A.Gröndahl. Hieracium-?>?^m\'m- garna (inalles 291 n:rr), för hvilka prof. Nnrrlins arbeten 18. V. 1905. Botanices intendentens ärsberättelse. 175 utgjort den hufvudsakliga utgängspiinkten, oeh hvilka han tili största delen benäget granskat, hafva gjorts i främsta ruininet af intendenten, vidars af rektor M. Brenner, d:r W. Lau- ren, stiidenterne Laura Högman och K. H. Hällström. — Öfriga bidrag utgöras af 375 exx. kärlväxter, 171 exx. mossor, 12 exx. alger, 1 svamp, 3 n:rr karpologica, 3 n:rr dendrologica samt 6 n:rr tili spritsamlingen. För dessa gäfvor bar museet att taeka statsrädet L. M u n c k, proff. J. A. Palmen och F. Elfving, amanuensen H. Lindberg, d:rr G. Borenius, Hj. Hjelt, E. Reuter och W. Lauren, direktor Z. Scha- lin, rektorerne M. Brenner och H. Zilliacus, lektor A. Alho, magg. 0 1 1 o G o 1 1 i n,. K. H. Hällström, G. A . K n a b e, O. A. F. Lönnbohm, L Nordling, A. Rantaniemi, O. Siindvik och J. A. Wecksell, provisorerne Mether och Nyman, forstmästarne K. O. Elfving, E. af H äl Is tr ö m och J. M o n t e 1 1, agronom K. G r o t e n f e 1 1, studenterne Greta Andersin, H. Buch, Oiva Eronen, G. v. Frenckell, F. W. Klingstedt, A. Ramsay, H. Rancken, A. A. Sola, K. W. Suomalainen, K. S t äh 1 b erg och A. V ege- lius, äfvensom eleverna S. Gripenberg, A. Rancken, H. Saltzraan och L. Star k. Den fmska moss-samlingen bar under äret blifvit slutligt ordnad. Som nykomlingar tili den linska floran äro att anteckna : Ainmophila arenaria frän Tenala (stud. E. W. Suomalainen, eleverna S. Gripenberg och A. Rancken), Luxula 7nulti- flora X sudetica, förut obeskrifven, frän Jorois (mag. H. Lind- berg), mossan Dicranodontium longirosire frän Helsingfors (stud. H. Buch) samt flere Hieracia, delvis nybeskrifna. Ytterligare äro ett par omständigheter att beträffande den finska växtsamlingen framhälla, ehuru de falla utom Sällskapets verksamhet. För det första att aflidne rektor O. Bergroth s herbarium blifvit tili Botaniska museum inköpt. Rektor Berg- roth hade frän sinä resor pä Aland och i Ryskä Karelen hemfört ganska omfattande, mycket väl konserverade samlingar, som i väsentliga delar tidigare blifvit tili Sällskapet öfverläm- 17(5 Bibliotekariens ärsberättelse. 13. V. 1905. nade. Det som nu tillkommit, kompletterar de tidigare exem- plaren och utgör ett värdefullt bytesmaterial. Vidare har Uni- versitetets Consistorium inlöst professor P. A. K a r s t e n s pä Mustiala stora svampsamling. Af utländska svampar innehäller denna samling 5265 arter, bland dem en mängd typer tili arter, beskrifna dels af prof. K ars t e n, dels af hans korrespondenter; flere exsiccatverk kunna i detta sammanhang päpekas, säsom ingäende i samlingen. För oss hafva de finska formerna det största intresset, och hvad dem beträffar, är samlingen enastä- ende. Under sin mer än 40 äriga verksamhet pä Mustiala, har prof. Karsten gjort denna ort tili en af de i mykologiskt afseende bäst kända orter pä jorden, och hvad han här an- träffat liksom ock de spridda fynd, som yngre mykologer i värt land gjort, finnas här samlade. Den är den fullständigaste fmska svampsamling som finnes. Den är vidare ett väsentligt komplement tili professor K a r s t e n s talrika skrifter i Finska Vetenskaps Societetens publikationer och värt Sällskaps skrift- serier. Betydelsen af att denna samling nu införlifvats med Finska museet är uppenbar. Frän att Museets svampsamhng värit ganska rudimentär har den nu nätt en hög rang. I sammanhang härmed mä ännu framhällas önskvärdheten af att unga botanister mätte ägna sig ät studiet af den inhem- ska svampfloran och i sädant afseende, medan tider är, per- sonligen tillgodogöra sig den rika erfarenhet prof. Karsten besitter, och hvilken han ^gärna ställer tili intresserades för- fogande. Om sä icke sker, komma vi här i landet att inom kort sakna en mykologisk specialist, hvilket vore högst beklagligt. Bibliotekarien doktor Fnzio Reuter föredrog nedan- stäende Ärsberättelse öfver bibliotekets tillväxt. Under nu tilländagängna verksamhetsär har Sällskapets bibliotek erfarit en nägot mindre ökning än under närmast föregäende är, nämligen med 694 nummei-, hvilka med hänsyn tili innehället äro fördelade pä följande sätt: 13. V. 1905. Bibliotfkarieus arsberättelse. 177 Naturvetenskaper i allmänhet 297 Botanik 76 Zoologi 150 Landt- och skogshushällning, fiskeriväsende . . 44 Geografi 17 Geologi, mineralogi, paleontologi 32 Antropologi, etnografi 3 Fysik, kerni, farmaci, medicin 32 Mateinatik, astronomi, meteorologi 12 Diverse 31 Summa 694 i De allra fle.sta publikationer hatva nu, som tillförne, er- hällits genom .skriftiitbyte med ätskilliga lärda samfiind, institu- tioner och tidskriftsredaktioner. Af dessa hafva imder äret nägra upphört med sagda skriftväxling, medan ä andra sidan tio nya tillkommit, sä att deras sammanlagda antal för närva- rande utgör 298. De nytillkomna äro följande: Deutsche Malakozoologische Gesellschaft, Frankfurt a. M.; Zoological Laboratory of the University of Texas, Austin, Texas, U. S. A.; Board of Fisheries for New South Wales, Sydney, Australia; Kommissionen for Havundersögelser, Köpenhamn; La Societe des sciences naturelles de la Haute-Marne, Longres ; Societas entomologica Bohemiae, Prag; Springfield Museum of Natural Plistory, Springfiefd, Iii., U. S. A.; B. Accademia dei Lincei, Bom ; Statens Skogsförsöksanstalt, Stockholm; Die naturwissenschaftliche Gesellschaft in Winterthur (Sch\veiz). För välvilliga bokgäfvor stär Sällskapet dessutom i tack- samhetsskuld tili Commission d'Organisation du Congres inter- 12 178 Ärsmötet den IH maj 1905. national de Botanique de Vienne 1905; Koninklijk Nederlandsch Meleorologisch Instituut, Utrecht; Societe Oaralienne d'Amateurs des Sciences naturelles, Jekaterinenburg; Llnstitut agronomique de Moscou; Föreningen »Vananio», Helsingfors; äfvensom tili herrar P. Borissow, P. T. Cleve, H. Con we n tz, J. Kr a- kauer, N. I. Ku s ne z o w, S. A. Mokrzecki, S. Murbeck, O. M. Reuter, P. Westberg och W. M. Wheeler. Sällskapet torrätlade härpä vai af funktionärer för verk- samhetsäret 1905 — 1906 och ätervaldes härvid tili ordförande — professor J. A. Palmen. vice ordförande — professor Fr. Elfving. Tili sekreterare i stället för docent Erik Norden- skiöld, som undanbedt sig äterval, utsägs magister Harry F eder 1 e y. Tili skattmästare för kalenderaret 190(5 ätervaldes doktor V. F. Brotherus. Professor O. M. Reuter, som var i tur alt frän Bestyrel- sen afgä, ätervaldes likasa. Tili revisorer för det löpande kalenderärets räkenskaper utsägos äfven de fiirra revisorerna, rektor M. Brenner och magister O. Alcenius. Sällskapets representant i kommitten för dryfiande af frä- gan om ästadkommande af naturparker i Finland, professor J. P. Norrlin, hade i bref tili Sällskapet anmält sig vara af hälsoskäl förhindrad att deltaga i kommittens arbete, men lof- vade privatim bispringa densamma i dess verksamhet. Tili Sällskapets delegerade i nämnda kömmitte utsägos härpä amanuens B. Poppius, säsom ordinarie ledamot, och docent A. K. Cajander säsom suppleant. Ordföranden meddelade, att tili Sällskapet aniändt inbju- dan att vid den andra internationella botaniska kongressen i Wien Iata representera sig af en medlem. Arsmötet den 13 iiiaj 1SI05. 179 Tili Sällskapets representant valdes härpä amaniiens H a r a Id L 1 n d b e r g. Amanuens B. P o p p i u s meddelade, att professor C. L ii n d- Ström var sysselsatt med en granskning af Finlands Nematocera och iippmanade Sällskapets exkurrentar att för prof. L u n d- ströms räkning insamla representanter för denna diptergrupp. Tili sitt ärsmöte hade Sällskapet falt emottaga telegram frän rektor Axel Arrhenius i Kristinehamn och Luonnon ystäväin yhdistys Kuopiossa. De z o o 1 o g i s k a s a m 1 i n g a r n a hade sedän senaste möte fätt emottaga följande gäfvor: 1 ex. Petroniyxon hranchiahs (Ämmocoetes) frän Vichtis, Hiidenvesi af mag. J. A. We cks e 1 1. — 1 hermafroditisk Asta- ci/s fluviatilis frän svenska reallyceum härstädes. - — 1 svart rätta frän Hattula af stud. Axel Wegelius. — 2 prof gordiider ur larver af Satiirnia pavonia och Noiodonta zicxac^ tagna 1901 af stud. Th. (irönblom. — 1 fuUvuxen ^ och en unge af Meles taxiis af handl. Paul Stud e. — 2 exx. piiUcider och en mängd Mcdlophaga frän Meles taxns af den- samme. — 1 ex. Silvamis surinamensis frän H:fors af lyc. A. Sallmen. — 60 spp. Lepidoptera frän prov. Sb. af stud. E. \V. Suomalainen. — c. 600 exx. insekter af olika ordnin- gar frän Muonio i Lappland af forstm. J. Montell. — 1 em- bryo af höns med ett pä högra sidan befintligt öfvertaligt ben- par. tillvarataget VI. 1904 i Rantasalmi af herr Tor Ekman och inlämnadt tili saml. af stud. E. W. Suomalainen. — 15 profrör Colleinbola frän Tvärminne, för det mesta samlade pä snö af herr A. Luther. — 1 ex. Corrus fnigilegus skjutet den 18 april d. ä. i Haapavesi af d:r A. (t. Helenius. — 1 ex. Fidica atra, skjutet ä stora Enskär, söderom Rönnskär af arbetaren Emil Finneman och skänkt tili samlingarna af prof. J. A. Palmen. — 1 varg (uppstoppad) frän senaten, 180 E. Reuter, En skadlig collenibol. LS. V. i;)05. skJLiten under vargaret 1881? — Genom köp har museet dess- utoni förvärfvat: 1 saimasäl frän Nyslott genom förmedling af lektor S. Lagus. — 1 lo frän Kexholm, frän bonden J. S. Virolainen. — 1 ex. Gulo borealis, fullv. $, 1 ex. Sirix nyctea och 2 exx. Lagopus mutus, vidare ett skinn af varg och tvä d:o af fjällräf (ungar) äfvensom en för skelettering afsedd fjäll- räfskropp, alla frän Enare, inköpta genom förmedling af forst- mästar M. W. W8enerberg. En samling trichopter-larver och puppor frän Tvärminne och Thiisby af mag. A. J. Silf- V e n i u s. — 54 exx. fäglar och 1 hermelin frän Björneborgs- trakten af mag. J. E. Aro. — 1 prof CoUembola frän Tvärminne af mag. A. J. S i 1 f v e n i u s. Doktor Enzio Reuter anförde följande oni En för bönodling skadlig collembol. Ifrägavarande collembol, som enligt bestämning af magister \V. M. A X e 1 s o n tillhörde arten Onychiurns armatus, hade under vären 1904 af fil. kand. J. A. Wecksell iakttagits i Vichtis pä nyss utsädda bönor, hvilka den tycktes tillfoga skada. Bulletin Bil)liograpliiqiie Ouvrages reQus par la Societe du 13 mai 1904 au lo mai 1905. Toiis les livres indiques sont des in 8 o, sauf indication coutraire. 1. Publications des Socictes correspondantes. Algerie. Alger: Societe des Sciences Physi((ues, Naturelles et Climato- logiques. Bulletin : Böne: Academie dHippone. Bulletin: 30 1899—1900. Comptes reudus: 1901; 1902. Allemagne. Augsburg: Naturhistorischer Verein fiir Sch\vaben und Neuburg (a. V.). Bericht: XXXVI. 1904. Bautzen: Naturwissenschaftliche Gesellschaft »Jsis». ■Sitzuugsberichte und Abhandlungeu; Berlin: K. Akademie der Wissenschaften. yitzungsberichte: 1904. 4:o. — Gesellschaft Naturforschender Freunde. .'Sitzuugsberichte : 1 903. — Botanischer Verein der Provin/ llrandenburg. Verhandlungen : — Museum fiir Naturkunde. Zoologische Sammlung. Mitteilungen : II, 4. 1904. Bericht iiber das Zoologische ^Museum zn Berlin 190-3. Halle a. S. 1904. 182 Bulletin Bil>liographi(jue. Bonn: NaUirhistorischer Verein der Preussischen Rheinlande. Westfalens und des Regierangsbezirks Osnabriick. Verhandluugen : (H, 1. 1904. — Niederrheinisclie (lesellschaft fur Natur- und Heilkunde. Sitzungsberichte: 1904, 1. — Poppelsdorf. Deutsche Dendrologische Gesellschaft. Mitteiluugen : 1904. Braunschweig: Verein fCir N'aturwissenschaft. Jahre.sbericht : Bremen: Naturwissenschaftliclier Verein. Abhandlungen : Bresiau: Schlesische Gesellschaft fiir vaterländische Gullur. Jahresbericht : 81. 1903. Die Schlesisclie Gesellschaft fur vaterländische Cultnr. I. Die Hnuflertjahrfeier. JI. Geschichte rler Gesellschaft. Bres- iau 1904. Sdmbe, Th. Die Verbreitung iler Gefjisspflauzeii iu »Schlesieu preussischen und österreiehischen Anteils. Festgabe. Bres- iau 1903. — Verein fiir Schlesisclie Insektenkunde. Zeitschrift fiir Eijtomologie, Neue Folge: XXIX. 1904 Chemnitz: Naturwissenschaftliche Gesellschaft. Bericht : Cohiiar: Societe d'Histoire Naturelle. Bulletin (Mittheilungen), Nouv. Ser.: VII. 1903—1904. Danzig: Naturforschende Gesellschaft. Schriften, Neue Folge: XI, 1— L^ 1904. Katalog der Bibliothek'. 1. 1904 Dresden: Naturwissenschaftliche Gesellschaft »Isis». Sitzungsbericlite und Abhandlungen: 1903, 2; 1904, 1. Eriangen: Physikalisch-Medicinische Societät. Sitzungsberichte; 35. 1908. Frankfurt a. M.: Senckenbergische Naturforschende Gesellschaft. * Abhandlungen: XXVII. 3. 1904. 4:o. Bericht: 1904. — (Schwanheim): Deutsche malakozoologische Gesellschaft. Naclmchtsblatt: Xlir— XXXVI 18.S1 — 1904; XXXVII, 1—2 1905. Enzio Reuter. 183 Frankfurt a. d. 0: Natur\vissenschaftlicher Verein. Helios: XXI. 1904. — M. Klittke. Societatum Littera?: Freiburg i B: Naturforschende Gesellschaft. Bericht: XIV. 1904. Gera (Heuss): Deutscher Verein zum Schutze der Vogelwelt. Ornithologische Monatsschrift : Giessen: Oberhessische Gesellscliaft för Natur- iind Heilkunde. pjericlit : Görlitz: Naturforschende Gesellschaft. Abhandlnngen XXIV. 1904. Göttingen: K. Gesellschaft der Wissenschaften und der Georg August Universität. Nachrichten, Mathematisch-physikalisclieKlasse: 1904, 1 — 6. 4:o. Nachrichten, Geschäftliche Mittheilungen : 1904, 1 — 2. 4:o. Greifsvvald: Geographische Gesellschaft. Jahres^bericht : — Naturwissenschaftlicher Verein fiir Neu-Vorpommern und Riigen. Mittheilungen: XXXV. 1903. Guben: Internationeller Entomologischer Verein. Entomologische Zeitung: GiistroNv: Verein der Freunde der Naturgeschichte in Mecklenburg. Archiv: 57, '2. 1903; 58, 1. 1904. Halle: K. Leopoldinisch-Carolinisch Deutsche Akademie der Naturforscher. Nova Acta : Repertoriuin : Katalog der Bibliotek: Hamburg: Naturwissenschaftlicher Verein. Abhandlungen : Verhandlungeu, 3:e Folge: XII. 1904. — Die Hamburgischen Wissenschaftlichen Anstalten. Jahrbuch: XXI. 1903 u. Beiheft 1 (4:o), 2 u. 3. — Verein fiir Naturwissenschaftliche Unterhaltung. Verhandlungen : XII. 1900— 1S03. Hanau: \Vetterauische Gesellschaft fiir die gesammte Naturkunde Bericht : 184 Bulletin IJibliofiraphicnie. Hannover: Naturhistorische Gesellschaft. Helgoland: K. Biologische Anstalt. AVisseiisehaftliche MeeresuntersuchuiiL^en, Abteilung Helgo- land, Neue Folge: V, 2. 1904; VI, 1—2. 1904. 4:o. Hirschberg in Schles.: Riesengebirgsverein. Karlsruhe: Naturwissenschaftlicher Verein. Verhandlungen: XVII. 1908—1904. Kassel: Verein fiir Naturkunde. Abhandlungen und Berieht: Kie!: Kommission zur Wissenschat'tliehen Untersnchungen der Deutschen Meere (voy. Helgoland). Wissenschaftliche Meeresuntersuchungen, Abteilung Kiel, Neue Folge: — Naturwissenschaftlieher Verein fiir Schleswig-Holstein. Schriften: Register zu Band I— XII. '904. Königsberg in Pr.: Physikalisch-ökonomische Gesellschaft. Schriften: XLIV. 1903. Landshut: Naturwissenschaftlicher Verein (cidevant: hJolanischei Verein). Berieht: XVII. 1900—1903. LUbeck: Geographische Gesellschaft und Naturhistorisches Museum. Mittlieilungeu : II, 18. 1904. Magdeburg: Natur\vissenschaftlicher Verein. Jaliresbericht und Abhandlungen: 1902 — 1904. Marburg: Gesellschaft zur Reförderung der gesammten Natur- vvissenschaften. Sitzungsberichte: 1903. Metz: Societe d'Histoire Naturelle. Bulletin : Munchen: K. B. Akademie der Wissenschaflen. Malhematisch- physikalische (Il:e) Classe. Abiiandiungen: XXII, 2. 1904. 4:o. Heigel, K. Th. von. Zuni Andenkon an Karl von Zittel. IJede. Munchen 1904. 4 o. Pringsheim, A. Ueber Wert und angeblichen Unwe7t der Mathematik. Festrede. Munchen 1904. 4:o. Sitzungsberichte: 1904, 1—3. Inhaltsverzeichniss: Alnianach : Emio Reuter. 185 Miinchen: Bayerisehe Botanische Gesellschaft. Eerichte: X. 1905. Mitteilungen; 32—35. 19(34—1905. — Ornithologische Gesellschaft in Bayern. Jahresbericht : Veiiiau.llungeii: IV (N. F. I) 1903. MiJnster: \Vestfälischer Provinzial-Verein fiir \Vissenschaft und Ku n st. Jahresbericht . Niirnberg: Naturhistorische Gesellschaft. Abhandlungen, XV, 2. 1903. Jahresbericht : Osnabriick: Naturvvissenschaftlicher Verein. Jaliresljericht: Passau: Naturhistorischer Verein. Bericht : Regensburg: Naturwissenschaftlicher Verein. Bericlit : Correspondenz-Blatt : Stettin: Entomologischer Verein. Eutomologische Zeitung: 65, 2. 1904. Strassburg in E.: K. Universitäts- und Landes-Bibliotek. Theses: Aeckerlein, G., Uber die Zerstäubung galvanisch glilhender Hetalle. In. Diss. Strassburg i. E. 1902. Berger, H., Ueber Rotationsflächen zweiteu Grades, die eineni gegebenen Tetraeder eingeschrieben sind. In. -Diss Strass- burg i E. 1903. Boch, K., tJber die Koudensation von Benzaldehyd mit Ita- consäure. In. -Diss. Strassburg i. E. 1902. Brecher, F., Ueber die durch Anlagerung von Animouiak an ungesättigte Säuren entstelienden /?-Amidosäuren. In. -Diss. Strassburg i. E. 1902. Dinter, A., Die Anlagerung von Ammoniak au die Mucon- säure und die Oxydation der J-/9 y-Hydromuconsäure. In - Diss. Strassburg i E. 1902. Friedmann, E., Beiträge zur Kenntuis der physiologischen Be- ziehungen der sch\vefellialtigen Eiweissabkömnilinge. In.- Diss. Braunschweig 1902. Hergesell, H., Ergebnisne der ]\Ieteorologischen Beobachtungen 188 Biillutin liibliograplii(iue. im Reichsland EIsass-Lothringen im Jalne li^OO. Strass- burg i. E. 1904. 4:o. Hildebrand, W., Ueber die Condeusation des Acetylacetons mit bernsteinsaurem Natrium unter Mitwirkung von Es- sigsäureanhydrid. In -Diss. Strassburg i. E. 1902. Himpel, H., Uebei^ die Gruppe der 120 CoUineationen, durch die ein räumliches Funfeck in sich selbst fibergeht. In.- Diss. . Btrassburg i. E. 1903. Jägerschmied, G. A., Beiträge zur Kenntnis der Monochlor- bromessigsäure In.-Diss. Strassburg. i E. 1903. Kalbfleisch, G., Symmetriscbe Cykliden In.-Diss. Strassburg i. E. 1902. Karpinski, L. C, "Uber die Verteilungeu der quadratischen Reste. In.-Diss. Strassburg i. E. 1903. Kraencher, J., Uber die leobutylitacousäure und deren ^'er- halten gegen Brom. In.-Diss. Strassburg i. E. 1902. Kraus, P., Ueber Die Dimethyldioxyglutarsäure und einige Derivaten dersell)en. In.-Diss. Strassburg i. E. 1902. Matter, O., Zur Kenntnis der x\zlactone und ibrer Umwand- lungsprodukte. In.-Diss. Strassburg i. E. 1903. Moritz, R. E., Ueber Continuanten und ge\visse ibrer Anweu- dungen zahlentheoretischen Gebiete. In.-Diss. Göttingen. Neukirch, H., L^ber Actinomyceten. lu.Diss. Strassburg i. E 1 902. Peters, W., Uber stereoisomere Körper aus dem Athylacetyl- aceton durch Blausäureanlagerung. In -Diss Strassburg i. E. 190}. Reichert, F., Uljer die Ein\virkung von Stickstofftetruxyd auf Phenylisocrotonsäure. In. Diss. Strassburg i. E. 1003. Scheen, O., Ueber die Methylitaconsäure und ihr Verhalten gegen Natronlauge und Brom. In.-Diss. Strassburg i. E. 1902. Sclncärtzlin, A , Uber die Oxydation der DimethyHtacousäure und der Dimethylaticoneäure mit Kalinmpermanganat. In.- Diss. Strassburg i. E. 1903. ^yernher, G-, Kondensation von Valerolakton und Bernstein- säureäthylester mit Natriumäthylat. In. Diss. Strassburg i. E. 1902. Stuttgart: Verein fiir vatoiiändische Naturkunde in \Vurtteniberg. Jahreshefte: BO 1904, nel)st Beilage II. Stuttgart 1904. VVesbaden: Nassauischer Verein fiir Naturkunde. Jahrbiicher: 57. 1904. ZvvJckau: Verein fiir Naturkunde. .lahresbericht: XXXIII. 1903. Enzio Reuter. 187 Australie. Brisbane: The (Queensland Museum. Annals: Annual Keport: Melbourne: National Gallery of Victoria. Sidney: Linnean Society of New South \\'ales. Proceedings, 2 e Ser.: 1903, 4 (Nr. 112). — Board of Fisheries for New Soulh Wales. Fisheries and Oyster Fisheries of N. S. \V. Annual Report: I. 1903. 4:o, Sydney: The Australian Museum. Records!: V, 5. 1904. Report: 1903 — 1904. 4:u. Autriehe-Hongrie. Bistritz: Gewerbeschule. Jahresbericht: XXIX. 1903—1904. BriJnn: Naturforschender Verein. Verhaudlnngen : XLI. 1902. Bericht der Meteorologischen Commission- XXI. 1901. Buda-Pest: Magyar Tudomänyos Akademia (Ungarische Akade- mie der Naturwissenschaften). Mathematikai es term^szettudomdnyi közlemenyek: XXVIII 2. 1904. Ertekezesek a termeszettudom. köreböl : Ertekezesek a mathemat. tudomäu. köreböl: Mathemat. es termeszettudom. ertesitö: XXI, 3 — 5 1903; XXII, 1—2. 1904. Mathematische und naturwis.senschaftliche Berichte aus Un- garn: XIX. 1901. Almanach: 1904. Rapport: 1903. — Mfigyar Nemzeti Miixtum (Ungarisches National-Mu- seum). Annales bistorico -naturales : II, 1—2. 1904 4:o. Termeszetrajzi Ftizetek : A(inila. Journal pour lOrnithologie : XI. VMi. 4:o., — La Redaction de »Rovartani Lapok». Rovartani Lapok: XI, 5-10 1904; XII. 1-3. 1905. 188 Bulletin Bibliograplii(]ue. Cracovie: Academie des Sciences. (Akademija Umiejetnossci). Sprawozdauie komisyi fi-yograficznej : Rozpravy wydzialu matem. przyrodn., 3:e Ser.: III. A et B U)03. Bulletin international: 1904, 4—10. Catalogue of Polish Scientific literatnre: III, 3—4. Iflo:^— 11)04; IV, 1-3. 1904. Graz: Nalui'wi.ssenschaftlicher Verein fiir Steiermark. Mittheilungen: 1903. Hermannstadt: Siebenbiirgischer Verein fiir Naturwissenschaften. Verhandlungen und Mittheilungen: Iglö: IJngari.scher Karpathen-Verein. (Magyarorszägi Kärpätegye- siilet). Jahrbuch : Innsbruck: Naturwissenschat'tlich-Medicinischer Verein. Berichte : Kolozvär (Klausenburg): Redaction de »Magyar Növenytani La- pok». Evlolyam : — Erdelyi Miizeum - Egylet. Orvos Termeszettudomänyi Szako.sztälyäböl. (Siebenbiirgischer Museum-Ver- ein. Medicinisch-Naturwissenschaftliche Section). II. Termeszettudomänyi szak (Naturwissensch. Abtli.): Ertesitö (Sitzungsberichte): XXVIII. 1903. III. Nepszerii szak. Ertesitö ( Sitzungsberichte) : Prag: K Böhmische Gesellschaft der Wissen.?chaften. Mathema- tisch-Naturwissenschaftliche Classe. Abhandlungen, VII P'olge: Sitzungsberichte: Jahresbericht: Verzeichniss der Mitglieder: — Natiirhistorischer Verein »Lotos». Lotos, Neue Folge: XXIII. 1903. — Societas Entomologica Bohemiae. Acta: I, 1-4. 1904; II, 1. 1005. Trencsen, Ung: Trencsen Wärmegyei Termeszettudomänyi Egy- let. (Naturwissonsc!)aftlicher Verein des Trencse- ner Comitates). l'A-könyre (Jahreshef n : 1902 1 9i )3. I Enzio Reuier. 189 Triest: Museo Civico di Storia Natura le. Atti, Öer. Nuova: Wien: K. Akademie der Wissenschaften. Mathematisch-Naturwis- senschaftliche Classe. Sitzungsberichte, Abth J: Anzeiger: 1904, 10—27; 1905, 1 — 10. Mittheilungen der Erdbeben-Com mission, Neue Folge: — K. k. Naturhistorisches Hofmuseum. Annalen : — K. k. Zoologisch-Botanische Geselischaft. Verhandlungeu: LIV. 1904, — K. k. Geographisfhe Geselischaft. Mittheilungen : Abhandlungen: — Verein zur Verbreitung Natur\vissenschaftlicher Kennt- nisse. Schriften: XLIV. 1903—1904. — Dr. R. V. Wettstein, Professeur. Oesterreichische Botanische Zeitschrift: LIV. 1904. Zagreb: Societas Historico-naturalis Croatica. Glasnik: XVI, 1. 1904. Belgique. Bruxelles: Academie Royale de Belgique. Classe des Sciences. Bulletin de la Classe des Sciences: 1903, 9—12; 1904, 1—4. Annuaire: 1904 — Societe Royale de Botanique. Bulletin: XL. 1903. — Societe Entomologi((ue de Belgique. Annales: XL VII. 1903. Table gönt^rale des Annales: Memoires: X. 1903; Xl. 1903. — Societe Royale Malacologique de Belgique. Annales : Proces-Verbaux: Memoires : Bulletin: - — Societe Royal Linneenne. Bulletin: XXIX, 7—8. 1904; XXX, 1, 3—5. 1905. 190 F.nlletiii ]5ibli<\Lrrai)hi(|ue. Bresll. Rio di Janeiro: Muceum Nacional. Archivos : Canada. Halifax, N. S. Nova Scotian Institute of Science. Proceedings and Transactions : Chili. Santiago: Societe Scientifi(|ue du Chili. Actes: Costa Rica. San Jose: Museo National. Republica de Costa Rica. Anales : Danemarc Kjöbenhavn: K. Danske Videnskabernes Selskab. Skrifter (Memoires). 7:de Rseltke, uaturvidenskab. og mathem. Afdeln. : I, 1—3. 1904; II, 1. 1904. 4:o. Oversigt: 1904, 2—6; 1905, 1. — Naturhistorisk Forening: Videnskabelige Meddelelser: 19U4. — Botanisk Forening. Botanisk Tidsskrift: XXVI. 1— 'i. 19' 4. Meddelelser : Medlemsliste: Porsild, M. F., Indhoklsfortegnelse til Bot. Tidsskrift 1.— 2ö. Bind (18G()— 1903), Meddelelser 1.-2. Bind (1882— 1S91) og Festskrift d. 12 April 1890. Kobenhavn 1904. — Entomologisk Forening. Entomologiske Meddelels^er. Anden Esekke: I, 5. 1904; II, 5—7. 1904—1905. — Bureau du Conscil pcrmanent international pour !'ex- ploration de la mer. Bulletin, Annee 1902—1903: Siipplf^^ment , 1903—1904, 2-4; 1904-1905, 1. 4:o. Piiblications de circonstani-e: 8 — 21. 1904—1905. Ra!:)ports et Proces-verbaux des R^unions I. 1902 — 1903. 4:o Eiizio ReuiiT. 191 Kjöbenhavn: Kommissionen for Havundersögelsei. Meddelelser. Serie Plankton: I, 1—2. 1904. 4:o. Espagne. Madrid: R. Academia de Ciencias exactas, fisicas y naturales. Memorias : Revista: I, 1—8. 1904; II, 1. 1905. Zaragoza: Sociedad Aragonesa de Cliencias naturales. Boletin : Etats-Unis. Austin, Tex.: Cniver.sity of Texas. Bulletin, Scientific Series : I— II. 19.12—1903. Baltimore, Md.: Johns Hopkins University. Circulars : Memoirs from the Biological Laboratory: Berkeley, Cal.: University of California. Pu])lications, Zoology : Puljlications, Botany: Boston, Mass.: American Academy of Arts and Sciences. Proceeclings: XXXIX, 5—21. 1903—1904. — Boston Society of Nalural History. Memoires : Proceediugs : Occasional Papers : Bridgeport. Conn.: Bridgeport Scientific Society. List of Birds: Brooklyn, N. Y. : Museum of the Brooklyn Institute of Arts and Sciences. Science Bulletin : Cambridge, Mass.: Museum of Comparative Zoölogy. :Memoirs: XXIX, Text a. plates. 1903. 4:o. Bulletin: XXXIX, 9. 1904; XLIII, 2—3. 1904; XLIV, Geol. Series Voi. VII. 1904; XLV, 2, 4. 1904; XLVI, 1—4. 1904—1905. Annual Report : 1903—1904. Chapel Hill, N. C: Elisha Mitchell Scientific Society. Journal: XX, 2—3. 1904. 192 Bulletin Bibliograpliiijue. Chicago III.: Academy of Sciences. Bulletin: Bulletin of the Geological anti Natural Histury Survey: Annu ai Eeport; Cincinnati, Ohio: Society of Natural Histoiy. Journal; XX, 4. 1904. — Lloyd Library of Botany, Pharmacy and Materia medica. Bulletin : Mycological Xotes: Davenport, lowa: Academy of Natural Sciences. Proceedings: Lawrence, Kans. : Kansas University. Science Bulletin: II, 1—9. 1903. Annual Report of the Experiment stat on: Lincoln, Nebr. : Botanical Society of America. — The University of Nebraska, Zoological Laboratory. Studies: 59— öO. 1904. Madison, Wisc. : Wisconsin Academy of Sciences, Arts and Lettres. Transaclions : XIII, 2. 1901; XIV, 1. 1902. — Geological and Natural History Survey. Bulletin: IX — XI (Economic Series N;o 5 — 7). 1903; XII (Scientific Series N;o 3) 1903. IVIeriden, Conn. : Scientific Association. Transactions: Proceedings : Annual Address: Minneapolis, Minn.: Geological and Natural fiistory Survey of Minnesota. Keports, Zoological Series: Newark, Delaw. : Dela\vare College Agricultural Experiment Sta- lion, Entomological Department. Annual Report: l'ulletin: New-Brighton, N. Y.: Natural Science Associaton of Staten Island. Proceedings: IX, .5—10. 1904. Special: New-Haven, Conn.: Gonneclicut Academy of Arts and Sciences. Transactions: Enzio Reuter. 193 New-York, N. Y. : NeAv-York Academy of Sciences. Memoirs : Annals: Transactions: ludes : — New-York Botanical Garden. Bulletin : Philadelphia, Pa.: Academy of Natural Sciences. Proceediiigs : LV, 2—3. 1903. — American Philosophicai Society. Proceediugs: Report: Subject Register. Supplement Register : — Wagner Free Institut of Science. Transactions: III, 6. 1903. — University of Pennsylvania. Contributious from the Botanical laboratory: — Free Museum of Science and Art, Department of Ar- chseology, University of Pennsylvania. Bulletin : Portland, Maine: Society of Natural History. Proceedings: Rochester, N. Y.: Academy of Science. Proceedings : San Francisco, Cal.: California Academy of Sciences. Memoirs : Proceedings, 3. Ser. ; Botany: Zoolcgy : Geology : Math. Phys. : Occasional Papers : — The Hopkins Seaside Laboratory of the Leland Stan- ford Jr. University. Coutributions to Biology : XXXI. 1903; XXXII. 1904. 4:o. Springfield, III.: The State Entomologist of the Illinois. Report : — Springfield Museum of Natural History. Bulletin: 1. 1904. 13 194 Bnlletin Bibliographique. S:t Louis, Mo.: Academy of Science. Transactions : — Missouri Botanical Garden. Annual Report: XIV. 1903 ; XV. 1904. Topeka, Kans. : Kansas Academy of Science. Transactions : Trenton, N. J.: New Jersey Natural History Society (formerly Tiie Trenton Natural History Society). Journal : Tufts College, Mass.: Tufts College. Studies: Urbana, III, : Illinois State Laboratory of Natural History. Bulletin: VI, Index. 1903—1904; VII, 1—3. 1904. Article : Annual Report: VVashJngton, D. C. : Department of Interior (U. S. Geological Survey). Monographs: XLIV— XLV a. Atlas. 1903. 4:o. Bulletin: 209-217. 1903. Annual Report: Mineral Resources : Water Supply and Irrigation Papers ; 80 — 87. 1903. Professional Papers: 9—10, 13—15. 1902—1903. 4:o. — Department of Agriculture. Report : Yearbook: 1903. — Division of Ornithology and Mammology. Bulletin : — Division of Economic Ornithology and Mammology. Bulletin : — Division of Chemistry. Bulletin : — Division of Biological Survey. Bulletin : North American Fauna: — Smithsonian Institution (U. S. National Museum). Annual Report: 1900—1901; 1901 — 1902. Report of the U. S. National Museum : From the Smithsonian Report: Bulletin of the U. S. National Museum: Enzio Reuter. 195 Washington, D. C: Anthropological Society. The American Anthropologist : Special Papers : — Entomological Society. Proceedings: VI, 2—4. 1904; VII, 1. 1905. Finlande. Helsingfors : Finska Vetenskaps-Societeten (Societe des Sciences de Finlande). Acta : Bidrag : Öfversigt: XLVI. 1903—1904. Observations m^teorologiques : — Geografiska Föreningen. Vetenskapliga Meddelanden : Tidskrift: XVI. 3—6. 1901; XVII, 1. 1905. — Sällskapet för Finlands Geografi (Societe de Geographie de Finlande). Feuiiia: 19—21. 1902—1904. — Universitets-Biblioteket. — Finska Forstföreningen. Meddelanden: 21. 1905; 22, 1. 1905; 22, Supplement. 1905. Ströski-ifter : — Fiskeriföreningen i Finland. Fiskeritidskrift: XIII, 4-8, 10-12. 1904. Suomen Kalastuslehti: XIII, 4—8, 10—12. 1904. — La Redaction de »Tidskrift för jägare och fiskare». Tidskrift: XII, 3—6. 1904; XIII, 1—2. 1905. France. Amiens: Societe Linneenne du Nord de la France. Memoires : Bulletin: Angers: Societe d'£lLides Scientitiques. Bulletin, Nouv. S6r.: XXXII. 1902. Beziers : Societe d'Etude des Sciences Naturelles. Bulletin: Bordeaux: Societe Linneenne. Actes: LVIII (6:e Ser. T. VIII). 1903. 196 Bulletin Bibliographique. Caen : Societe Linneenne de Normandie : Bulletin, 5:e Ser. : Cherbourg : Societe Nationale des Sciences Naturelles et Mathe- naatiques. M^moires: XXXIII (4:e Ser. T. III), 2. 1903. Langres: Societe des Sciences Naturelles de la Haute-Marne. Bulletin: I, 1—4. 1904—1905. La Rochelle: Academie. Societe des Sciences Naturelles. Annales : Lyon : Societe Linneenne. Annales, N. Ser. : — Museum d'Histoire Naturelle. Archives : — Societe Botanique de Lyon. Annales : Bulletin : — Academie des sciences, belles-lettres et arts. Sciences et lettres. Memoires, 3:e Ser. : — Societe d'Agriculture, sciences et industrie. Annales, 7:e Ser. : Marseille: Musee d'Histoire Naturelle. Annales, Zoologia: Annales : Bulletin, 2:e Ser. : Montpellier: Academie des Sciences et Lettres. Memoires de la section de medecine, 2:e Ser. : Mömoires de la section des sciences, 2:e Ser.: III, 3. 1903. Nancy: Societe des Sciences. (Ci-devant Societe des Sciences Naturelles de Strasbourg). Bulletin, 2:e S^r. : Bulletin des seances, Ser. 3: IV, 4. 1903; V, 1. 1904. Nantes : Societe des Sciences Naturelles de TOuesl de la France. Bulletin: XIII (2:e Ser. T. III), 2—4. 1903. — Societe Academique de Nantes. Annales, 8:e Ser. : Nimes: Societe d'Etude des Sciences Naturelles. Bulletin : Supplenient : Enzio Reuter. 197 Paris: Societe Entomologique de France. Annales: LXX, 1—4. 1901; LXXI, 1—4. 19UJ. Bulletin: 1901; 1902. — Societe Zoologiqae de France. Memoires : Bulletin: XXVIII. 1903. — Museum d'Histoire Naturelle. — Societe de Geographic. La Geographie: VIH, 4-6. 1903; IX, 1—5. 1904. — Redaction de »La Feuille des jeunes naturalistes». Feuille, 4:e Sör. : XXXIV, 405-409. 1904 ; XXXV, 410— 415. 1904-1905. Reims: Societe d'Etude des Sciences Naturelles. Bulletin, 3:e Sör.: XII, 1—4. 1903. Comptes rendus : Travaux : Proces verbaux : Rouen: Societe des Amis des Sciences Naturelles. Bulletin, 4:e Ser.: XXXVIII, 1—2. 1902. Toulouse: Societe d'E[istoire Naturelle. Bulletin: XXXVI, 8—9. 1903; XXXVII, 1—2. 1904. — Societe des Sciences Physiques et Naturelles. Bulletin : — Societe Franpaise Botanique. Revue de Botanique: Grande-Bretagne et Irlande. Edinburgh: Royal Society. Transactions : Proeeediugs ; — Botanical Society. Transactions : Proceedings : Transactions and Proceedings: XXII, 1 — 4. 1901 — 1905. Annual Report: — La Redaction de »The Annals of Scottish Natural History». Annals : 198 Bulletin Bibliographicjue Glasgow: Natural History Society. Proceedings and Transactiony, N. S.: London : Royal Society. Proceedings: LXXIII, 493-496. 1904; LXXIV, 497— 506. 1904. Ser. A. Voi. 76. X:o A. 507. 1904. Ser. B. Voi. 76. N:o B. .ö07. 1904. Reports to the Evolution Committee. II. London 1905. Obituarv Notices of Fellows of the Royal Society. Pt. I — III. 1904' — Linnean Society. Journal, Botany: XXXV, 248. 1904; XXXVI, '254. 1904; XXXVII, 257. 1904. Journal, Zoology : XXIX, 190-191. 1904—1905. Proceedings: 1903—1904. List of the Society: 1904—1905. — Royal Gardens, Kew. Bulletin : — Distant, W. L. The Zoologist : 4 Ser. : Nevvcastle-upon-Tyne: Natural History Society of Northumber- land, Durham and Nevvcastle-npon-Tyne. Transactions : Plymouth: Marine Biological Association. Journal, New Ser. VII, 2. 1904. Italie. Bologna: R. Accadeniia delle Scienzc. Memorie, Ser. 5: Indici generali : Catanja: Accademia Gioenia di Scienze Naturali. Atti, Ser. 4: BuUetino meusile, Nuovo Ser.: 79—82. 1903-1904. Firenze: Societä Entomologica Italiana. Bulletino: XXXVI, 1—2. 1904. — Redazione della »Rediä», Giornale di F-ntomologia Rediä: I, 2. 1903. Genova: Museo Civico di Storia Naturale. Annali, Ser. 2:a : — Direzione del Giornale »Malpighia». Malpighia: XVIII, 6 11. 19o4: XIX, 1 ". 1905. Enzio Reuter. 199 Milano : Societä Italiana di Scienze Naturali e del Museo Civico di Storia Naturale. Atti: XLIII, 2—4. 1904—1905. XLIV, 1. 1905. Memorie : Modena: R. Accademia di Scienze, Lettere ed Arti. Memorie, Ser. 3 : — Societä dei Naturalisti e Matematici. Atti, Ser. 3 : — Redattore della »La Nuova Notarisia». L. N. Xotarisia: XV, 3, 4. 1904: XVI, 1—2. 1905. Napoli : R. Accademia delle Scienze Fisiche e Matematiche. Atti, Ser. 2: Rendiconto, Ser. 3: X, 8—12. 1904; XI, 1. 1905. — Societä Africana d'Italia. Bulletino: XXIII, 4—11. 1904, XXIV, 1 — 3. 1905. — Societä di Naturalisti. Bulletino, Ser. I: — Museo Zoologico della R. Universitä. Annuario (N. Ser.): Padova: Accademia Scientifica Veneto-Trentino-Istriana (ci-devant Societä Veneto-Trentina di Scienze Naturali). Atti, Nuova Ser.: I, 1—2. 1904. Bulletino: Palermo: Redazione della »Natur-alista Siciliano». II. Natur. Sicil., N. Ser. : — R. Orto Rotanico di Palermo. Bulletino: — R. Istituto Rotanico di Palermo. Borzi, A. Contributionl alla Biologia vegetale: III, 2. 1904. Pisa: Societä Toscana di Scienze Naturali. Memorie: XX. 1904. Processi verbali : XIV, 3—5. 1904. Portici : Redazione delle »Rivistä di Patologia vegetale». Rivistä: IX, 6—12. 1900—1901; X, 1-12. 1901—1902. Roma : R. Istituto Rotanico. Annuario: VIII, 2. 1904. 4:o. — R. Orto Rotanico. Annali di Botanica: I, 5. 1904; II, 1—2. 1905. 200 Bulletin Bibliographique. Roma: Biblioteca Nazionale Centrale Vittorio-Emanuele. Bulletino : Indice : — Societä Zoologica Italiana (ci-devant Societä Romana per gli Studi Zoologiei). Bulletino: Ser. 2: IV, 1—6. 1903. — R. Accademia dei Lincei. Rendiconti, claese di scieuze fisiche, matematiche e uaturali : XIII, 1—12 (Sem. l"); 1—12 (Sem. 2») 1904; XIV, 1—8 (Sem. 1°) 1905. Varese: Societä Crittogamologica Italiana. Memorie : Atti: Venezia: Redazione della »Notarisia». Notarisia, Serie NotarisiaNeptunia: XVII, 13—24. 1902* XVIII, 1—8. 1903. Sommario : Japon. Tökyö: College of Science, Imperial University. Journal: XIV. 1904; XVIII, 7—8. 1904; XIX, 3-4, 9, 14— 20. 1904; XX, 1-4. 1904. 4:o. Les Indes occidentales. Kingston : The Institute of Jamaica. Journal : Annnal Report: Les Indes orientales. Calcutta: Asiatic Society of Bengal. Journal, P. I: LXVIII, Title page a Index, 1899; LXX. Title page a. Index, 1901; LXXI, Title page a Index, 1902 LXXII, 2. 1903; LXXIII, 1—2. 1904. Journal, P..II: LXXII, 3—4, Title page a Index, 1903, LXXIII, 1—2. 1904. Journal, P. III: LXXI, Title page a. Index 1902; LXXII, 2. 1903; LXXIII, 1—2. 1904. Proceedings: 1903, 6—11 (Extra n:o); 1904, 1—5. Index : Annnal AddresR : Eiizio Reuter. 201 Luxembourg. Luxembourg: Societe Botanique. Recueil des Memoires et des Travaux : — »Fauna», Verein Luxemburger Naturfreunde (Societe des Naturalistes Luxembourgeois), Mittheilungen (Comptes Rendus): XIV. 1904. Norvege. Bergen: Bergens Museum. Aarbog: 1904, 1—3. Aarsberetning : 1903 ; 1904. Sars, G. O , An account of the Crustaoea of Norway. V, 3—8. 1904—1905. 4:o. Meeresfauna von Bergen : Norägaard, O. Hydrographical and Biological Investigations in Norwegian Fiords. The Protist Plankton and the Dia- toms in Bottom samples by E. Jörgensen. Bergen 1905. 4:o. — Norges Fiskeristyrelse (Direction des peches de la Nor- vege). Aarsberetning: 1903, 5; 1904, 1—3. Christiania : Universitetet. — Videnskabs Selskabet. Forhandlinger : Nyt Magazin for Naturvidenskaberne : Stavanger: Stavanger Museum. Aarshefte: 1903. Trondhjem: K. Norske Videnskabers Selskab. Skrifter: 1903. Tromsö: Museum. Aarshefter: 26. 1903. Aarsberetning: 1901; 1902; 1903. Pays-Bas. Amsterdam: K. Akademie van Wetenschappen. Verhandelingen, Afd. Natuurkunde, Tweede Sectie: Verslagen and Mededeelingen, Afd. Natuurk., 3:e Reeks : Register of de Verslagen and Mededeelingen : 2i02 Bulletin Bibliugraphique. Verslag van de Ge\vone Vergaderingen der Wi8- en Natuur- kundige Afdeeling: Proceedings of the Section of Sciences : Jaarboek : Amsterdam: Genootschap ter Bevordering van Natuur-, Genees- en Heelkunde. Sectie voor Natiiur\vetenschappon. Maandblad : Werken, Tweede S-"erie: V, 2—3. 1905. Groningen: Natunrkundig Genootschap. Verslag: Bijdragen tot de Kennis van de Provincie Groningen en oni- gelegen Streken : Harlem; La Societe Hollandaise des Sciences. Archives nöerlandaises, Ser. 2: IX, 3—5. 1904; X, 1 — 2. 1905. Programme pour lannee 1904. Leiden : Nederlandsche Dierkundige Vereeiniging. Tijdschrift, 2:de S6r.: VIII, 2. 1903. Catalogus d. Bibliothek : Nijmegen : Nederlandsche Botanische Vereeniging (Societe Bota- nique Neerlandaise). N. Kruidkundig Archief, 3:de Ser.: Supplenient 1903; 1904. Recueil des travaux botaniques Neerlandais : 1 — 4. 1904. 8'Gravenhage: Nederlandsche Entomologische Vereeniging. Tijdschrift: XLVII, 1—4. 1904. Entomologische Berichten : 13—18. 1903—1904. Utrecht: Societe Provincial des Arts et Sciences. Verslag : Anteekeningen : Portugal. Lisboa: Academia Real das Sciencias. Classe de science, malhem., physic. e. natur. Memorias, Nova Ser. : ' Journal : Republique Argentine. Buenos Aires: Sociedad Cientifica Argentina. Anales: LVII, 2-6. 1904; LVIII, 1—6. 1904. — La Redaction de »Revista Argentina de Historia Natural». Revista : Erizio Reuter. "203 Buenos Aires: Museo de Productos Argenlinos Boletin : — Museo Nacional de Buenos Aires (ci-devant Museo Publico). Auales, Ser. o: II. 190:1 Comunicaciones : CÖrdoba: Academia Nacional de Ciencias. Actas: Boletin : La Plata: Museo de la Plata. Eevistä : — Universidad de La Plata. Facultad de Ciencias Fisico- Matematicas. Publicaciones : 2. 1904. Roumanie. Bucarest: L'Herbier de 1' Institut botanique. Bulletin : Russie. Dorpat : Naturforscher-Gesellschaf t. Schrifteu : Archiv, 2:te Ser. : Sitzungsberichte : Irkutsk: La Direction du Musee. Jakutsk: La Direction du Musee. Kasan: Societe des Naturalistes ä rUniversite Imperiale de Kasan. Travaux (Trudi) : Comptes rendues: Kharkow: Societe des Naturalistes ä TUniversite Imperiale de Kharko\v. Travaux (Trudi): XXX VIII, 1—2. 190:3. Kiew: Societe des Naturalistes de Kiew. Memoires: XIX. 1905. Proces- Verbal: 1904, p. 1— 3G. CobhhckIh, B. k. YKasaTe.ib pyccKofi ;iHTepaTy]iiJ no JiaxeMa- THK-fe, MUCTbnrh II npi1K-18;iHHM'b eCTCCTBeHHMMt HayKOMTj 3a 1901 loa-b. 204 Bulletin Bibliographique. Minusinsk: Museum. OrneTb no MmiycHHCKOMy b^cthomv mj-soio h oÖniocTBPHHOii ÖHÖJiioreK-b 3a 1903 rojit. 1904. Moscou : Societe Imperiale des Naturalistes. Nouveaux Memoires : Bulletin: 1903, 4; 1904, 1. Meteorologische Beobachtnngen : — Directorium der K. Universitäts-lJibliolhek. Gelehrte Nachrichten (Naturhist. Abth.). Odessa: Societe des Naturalistes de la Nouvelle Russie. Mömoires: XXV, 1-2. 1908—1904. Riga: Naturforschender Verein. Korrespondenzblatt : XLVIl. 1904. Arbeiten, Neue Folge : S:t Petersbourg : Academie Imperiale des Sciences. Memoires, 7:e Ser. : Mömoires, 8:e Ser. : Melanges biologiques : Bulletin, Nouv. Ser.: Bulletin, V:e Ser.: XIX. 1003. Annuaire du Mus^e zoologitjue: VIII, 8—4. 1908; IX, 1—3- 1904. Turkestanische Abteilung der Kais. Russischen Geographi- scheu Gesellschaft. Mitteilungen. Bd. IV. Wisseuschaft- liche Ergebnisse der Aralsee-Expedition. Lief. V. D. Litivinotv, Die Pflanzen der Kiisteu des Aralsees gesammelt von L. Berg. St. Petersburg 1905. — Hortus Botanicus. (Jardin Imperial botanique)- Acta: XXII, 2. 1904: XXIII, 1—8. 1904; XXIV, 1. 1!'04; XXV, 3. 1904. Bulletin : HsBJieneHie hstj OTMera Umu. C-UeTepöyprcKaro öoTariii-iecKaro ca;ia aa 1908 r. C.-neTep6ypni. 1904. — Societas Entomologica Rossica. Horpe : — f.a Societe Imperiale des Naturalistes de S:t Petersbourg. Trudi (Travaux): Section de Botani(4ue. Travaux : Section de Zoologie ot de Fhysiologie. Travaux: XXXIV, 2. 1904. Section de Geologie et MineralDgie. Enzio Reuter 205 Travaux : Comptes rendus: XXXIV, 8. 1903; XXXV, 3—8. 1904. S:t Petersbourg: Laboratoire ichthyologique de retablissement, de pisciculture de Nikolsk. Aus der Fiechzuchtanstalt Nikolsk: Suede. Göteborg : K. Vetenskaps och Vitterhets Samhället. Handlingar : 4:de Följden : Lund : öniversitetet. Acta (Arsskrift). Afd. II. K. Fysiogratiska Sällskapets Hand- lingar : — La Redaction de »Botaniska Notiser». Botaniska Notiser: 1904, 3—6; 190.5, 1 a, 1 b, 2. Stockholm : K. Svenska Vetenskaps-Akademien. Handlingar, Ny följd : XXXVII, 3, 7—8. 1903-1904; XXXVIII, 1— o. 1904. 4:o. Arkiv för Botanik : II, 1—4. 1904; III, 1-4. 1904. Arkiv för Zoologi: I, 3—4. 1904; II, 1—2. 1904. Öf versigt : Ärsbok: 1904. Lefnadsteckningar : — Entomologiska Föreningen. Entomologisk Tidskrift: 25. 1904. — Bergianska stiftelsen. Acta Horti Bergiani : — Statens Skogsförsöksanstalt. Meddelanden: 1. 1904. Upsala : R. Societas Scientarium. Nova Acta, Ser. 3: XX, 2. 1904; Ser. 4: I, 1. 1905. 4:o. — Kongi. Universitetet (par Mr le Bibliothecaire, Prof. An- nerstedt). Redogörelse : 1903—1904. Cleve, P. r., A treatise on the Phytoplanktou of the Atlantic and its Tributaries and on the periodical changes of the Plankton of Skagerak. Uppsala. 1897. 4:o. Bulletin of the Geological Institution : Results of the Swedish Zoological Expedition to Egypt and the White Nile 1901 under the Direction of L. A. Jäger- skiöld. 1. Uppsala 1904. '206 Bulletin Bibliographi(iue. Suisse. Basel: Naturforschende Gesellschaft. Verhandlungeu : XV, 3. 1904; XVII. 1904. Bern: Naturforschende Gesellschaft. Mlttheilnngen : 1551—1564. 1903. — La Societe Botani(jue Suisse (Schweizerische Botanische Gesellschaft). Bulletin (Berichte): XIV. 1904. Chambesy pres Geneve: LHerbier Boissier. Bulletin, L^;e Ser. : IV, 6—12. 1904; V, 1—3. 1905. Memoires : Chur: Naturforschende Gesellschaft Graubiindens. Jahi-esbericht, Neue Folge. XLVI. 1902/03—1903/04. Geneve: Societe de Physique et d'Histoire Naturelle. Memoires : — La Direction du Conservatoire et du Jardin botaniques Annuaire : Lausanne : Societe des Sciences Naturelles. Bulletin, 4:me S6r. : XL, 149—151. 1904. Neuchätel : Societe des Sciences Naturelles. Bulletin : Schaffiiausen : Schweizerische Entomologische Gesellschaft (So- ciete Entomologique Suisse). Mittheiluugen (Bulletin) : St. Gallen: Naturwissenschaftliche Gesellschaft. Bericht : Ziirich : Naturforschende Gesellschaft. Uruguay. Montevideo: Museo Nacional. Anales, Ser, 2: I. 1904. Azara, Geogi-afia fisica y esferica de las Provincias del Tara- guay, y Misiones Guaranies (Auales del Museo nac.-Seccion Historico-filosofico. I). Montevideo 1904. 4:o. 2. Dons. Bestyrelsen for Kjöbenhavns Universitefs Zoolngiske Museum. Den Danske Ingolf-Expedition : TI, 4. 1904; V, 1. 1904. 4:o. E7)zio Reuter. '^07 Commission ä' Organisation du Congres international de Botanique de Vienne, 1905: Briqiiet, John, Texte synoptique des documents destines a servir de base aux d^bats du Cougres international de nomenclature botanique de Vienne 1905. Berlin 1905. 4:o. Koninklijk Nederlandsch Meteorologisch Instituut, Utrecht. Maandelijksch Overzicht der Weersgesteldheed in Nederland. l:e Jaarg. 1904, Mei en Augustus, April en September. Utrecht 1904. 4:o. van der Stok, J. P., Eltudes des Phenomenes de Maröe sur les Cotes Neerlandaises. I. Analyse des Mouvements periodiques et aperiodiques du Niveau de la Mer. Utrecht 1904. — II. Resultats d'Observations faites ä bord des Bateaux-Phares Neerlandais. Utrecht 1905. List de Publications 1850-1 Mei 1904. Utrecht 1904. Societe Ouralienne d' Amateurs des Sciences Naturelles, Jekaterinenburg. Bulletin: XXIV. 1903. L'Institut Agronomique de Moscou. Observations faites ä TObservatoire Metöorologique de 1903. Moskva 1904. IImh. pyccK. OömecTBo aKK,;iHMaTH3aii,in :KUBOTHHX-b h pacTcuiö. MocKBa. J^H^BHHK'J5 OT,it;ia HXTipjForiii : II, 1 — 4. 1908 — 1904. OfiiHPCTBa HsyqeHla AjiypcKifo Kpaa. JliaAiiBOCTOKt. 3anHCKH-. IX, 1—2. 1903. — OxseTrb: 1903. Vanamon Kirjasia: I. A. J. Mela. Suomen kuorettomat ja kuoreliiset etanat. Helsinki 1904. — H. Otto Wdle7iius, Suomen myrkkypistiäisiä (Hyme- noptera aculeata'. Muurahaiset (Heterogyna). Helsinki 1904. Agricultiiral Experiment Stations of the Louisiana State University and A. & M. College. 16:th ann. Report. 1903. — Bulletin, Sec. Ser. N:o 76. 1903. Borissoiv, P. Ueber den Einfluss der Temperatur der Bodenoberfläche, der thermischen Trägheit und der Strahlung auf die Fehler bei der Bestimmung der wahren Luft-Temperatur Moskva 1904. Cleve, P. T., The Plankton of the South African Seas. III. Halocypridae. Cape To\vn 1905. — Idem. IV. Cypridinae. Cape Town 1905. Comventz, H., Om skydd ät det naturliga landskapet jämte dess växt- och djurvärld, särskildt i Sverige. Sep. aftr. ur Ymer. Stock- holm 1904. Krakaiier, J., Der Lebertran und seine medizinische Verwendung. Berlin 1904. 208 Bulletin Bibliographique. Kusnezoiv, N. I., OisbiB-b iiuMerHaro HJieiia H. P. I. O. A. B. rpnropbOBa o Tpy^axt npocjieccopa K. H. KysHeuoea. C-Tt nerepOypri» 1904. Murbeck, Sv., Parthenogenese bei den Gattuugen Taraxacum und Hiera- cium. Sep. Abdr. Bot. Not. 1904. MokrzecM, S. A., Au sujet de la nutrition extraracinaire des arbres malades. St. Petersburg. 1904. — 30Ha H lOJlOBHfl Ha XvTtÖaXt n M-LpU OOptöbl et :)'IIiIH öoJiisHHMn. CHM(j)eponojib 1904. — OiHeTTj 110 (crecTBeriHO-HCTopHHecKOMy Myseid TaBpHMecKaio ryÖppHCKaro seMCTBa sa 1904 roat. Fojii, Y-h. CiiM(})epono.ib 1904. — BnyTpeHHaH repanifl h BiiiKopneBoe niiiaHie pacTeHiii BpejiHbia HaciiKOMbia KOHCyjibTaTBBnaa abSTPJibHOCTb CiiMit'"ponojib 1905. CasiocyAt bt. iiayKt. Ilo noBOAy öpomiopbi r. IIb. ITleBidpeBa, CeKpexapji PyccKaro 9HTOMOJiorHHecKaro OömecxBa: »Dpasa nepBBHCTBa no Bonpocy o BuiKopHenoMi. niiTaHins. CnM(j)e- ponojib 1905. Reuter, O. M. Capsidae palaearcticae novae et minus cognitae. Öfv. F. Vet. Soc. Förh. XLVI. N:o 14. 1904. — Uebersicht der paläarktischeu Stenodema- Krien. Ibid. N:o 15. 1904. — Bemerkungen uber einige Phimoder a- Krien. Ibid. N:o 17. 1904. ^ Capsidae persicae a D:o N. A. Zarudny collectae enumeratae novaeque species descriptae. Ann. Mus. Zool. de TAcad. Imp. St. Petersburg. IX. 1904. — Annu nägra ord om Herr Embr. Strands »Norske Fund av Hemiptera>-. Ent. Tidskr. 25. 1904. IVestberg, P., Das Netz der Kreuzspinneu. Sonderabr. aus »Natur u. Schule». Bd. IV. Leipzig 1905. }Mieder, W. M., Ethological observations on an American Ant. (Lepto- thorax Emersoni Wheeler). Sonderabdr. aus .Tourn. fiir Psychologie u. Neurologie. II, 1 — 2. 1903. Helsingfors le 1.3 Mai 1905. Enzio Reuter. Bibliothecaire. Ubersicht der wichtigeren Mitteilungen. 1904-1905. I. Zoologie. Mammalia. Vie Verhreitung des Iltis [Foetorms putorius) in Finland: Alex. Luther. S. 33—34. Darmparasiten des Luckses (Felis hjnx L.): Guido Schneider. S. 105—107. Phoca foetida Miill. Das Vorkommen von Echinorhynchiis semermis Forssell bei den finländischen Seehunden. Siehe unter Vermes S. 217. BieberscMcanx, eines im Jahre 1840 in Sodankylä (Lappo- nia kem.) geschossenen Biebers wurde von Herrn Dozenten Alex. Luther vorgelegt. S. 102. Phocaena communis Less. Beobachtungen iiber das Vor- kommen dieser Art im Bottnischen Meerbusen: Torneä und Karlö: K. M. Levander; Haukipudas: E. Nordling; Björne- borg: J. E. Aro. S. 65. Aves. Vermischte Notizen. TVeisse Krähen wurden \vährend des Sommers 1904 in Nyland beobachtet: Barösund: D. A. \Vikström. S. 43; Lojo: R. Boldt, Alex. Luther. S. 54. 210 Ubersieht der wichtigereu Mitteilungen. Vanellus eristatns L. Herr Förster F^riberg teilte niit, dass die Art schon am 21. Februar 1905 in Sysmä (Tavastia australis) beobachtet wurde. Herr Preparator Meriläinen erklärte, dass der Vogel sich in der Regel bei Helsingfors an- fangs März einfmdet. S. 62. Ein Kiichlein mit einem iiberzähligen Beinpaar auf der rechten Seite wurde von Herrn E. W. Suomalainen vorgelegt. S. 136. Bericht iiber seine ornithologische Forschungsreise in der Gegend von Björneborg erstattete Herr Mag. J. E. Aro. S. 19 — 22. Neu fur das Gebiet. Alcedo ispida L. Satakunta, Tyrvää : H u g o S t ä h 1 b e r g. S. 6. Seltenheiten. — Wichtigere neue Fundorte. Carpodacus erythrinus (Pall.). Nylandia, Helsingfors, VI. 1904: E. Nordling. S. 5. Corvus frugilegus L. Satakunta, Köyliö: J. E. Aro. S. 22. Lanis minutus Pall. Nylandia, Helsingfors, IX. 1904: E. Nordling. S. 5. Lanis i'idibimdus L. Nylandia, Helsingfors: E. Nord- ling. S. 6. Phalaropus fulicarius (L.). Nylandia, Helsingfors. 11. XI. 1904: P. Meriläinen. S. 64. Pisces. Vermischte Notizen. Gadiis morrhua L. Zur Kenntnis der Verbreitung der Art teilte Herr Rektor M. Brenner mit, dass junge Tiere von der Grösse eines Strömlings so weit östlich wie bei Helsing- fors vorkommen. S. 46. Neu fiir das Gebiet. Motella cimbria L. Ein 17 cm langes Exemplar \vurde von Herrn Fischereiinspektor .1. A Ib. Sandman westlich von Ubersicht der wichtigeren Mitteilungen. 211 Nargö in einer Tiefe von 95 m gefangen. S. 58 — 59. — Herr Dozent K. M. Levander teilte mit, dass er in der Gottlandstiefe mit einem Oberflächennetze ein 18 mm langes, junges Exemplar im Nov. 1904 erbeutet hatte. Es scheint also, als ob die Art sich sogar so nördlich wie bei Gottland fortpflanzen könnte. S. 60. Gohius ruthensparri Euphrasen. Alandia, Mariehamn : J. A Ib. Sandman. S. 59 — 60. Seltenheiten. — Wichtigere neue Fundorte. Abramidopsis buygenhagii Bloch. Ostrobothnia media, Haapavesi: A. G. Helenius. S. 31 — 32. Cottiis qvadricornis. Savonia borealis, Kuopio: E. W. Suomalainen. S. 64 — 65. Insecta. Bliitenbiologische Beobachtungen in Lappland: F. Silen. S. 80—99. Siehe unter Botanik S. 222. Coleoptera. Vermischte Notizen. Crepidodera. tfber fmnische Crepidodera- Arten sprach Herr Amanuensis B. Poppius. Nach den Untersuchungen von Herrn Dr. J. Daniel gehören die in Finland gesammelten und als Cr. ferrugmea Scop. bestimmten Exemplare garnicht dieser Art an, sondern einer nahe verwandten Cr. inter pim data Motsch., welche nebst der var. suhlcevis Motsch. eine sehr grosse Ver- breitung hat, während Cr. ferruginea Scop. nur in einem Exem- plare aus Savonia austr., Valkeala, bekannt ist. Ausser diesen beiden Arten kommt in Finland noch eine rotgelbe vor, v^elche von Daniel als eine neue Art angesehen wurde; da aber nur 2 $5 (Nylandia, Esbo: B. Poppius) bekannt sind, konnte die Art nicht beschrieben werden. S. 71—73. 212 tjbersifht der wichtigeren INIitteilungen. Luperus pinicola Duft. Herr Förster K. O. Elfving be- richtete, dass die Art in verschiedenen Gegenden auf Isthmus karelicus als ein Schädling der jiingen Kiefer auftritt. S. 54. Leptura quadrifasciata, L. var. lug?ibris U. Sahlberg n. var. — Lateinische Diagnose der neuen Varietät. S. 48. Smicrus fHicornis Fairm. Herr Professor J. Sahlberg las einen Brief des schwedischen Coleopterologen Isaac B. Ericson vor, wo ein Fund dieses in Amerika häufigen in Europa aber seltenen Käfers mitgeteilt \vurde. Die Art \vurde in grossen Mengen in Södermanland, Schvveden, in Kotballen von Elentieren gefunden. S. 48. Neu fiir das Gebiet. Aegialia arenaria Fabr. Nylandia, Lappvik: A. Nord- ström. S. 5. Ceutorrhynchus scapularis Gyll. Nylandia, Helsingfors: Th. Grönblom. S. 105. Crcpidodera interpunctata Motsch. Nylandia, Helsingfors; Savonia borealis, Leppävirta: Enwald. S. 73. Crepidodera interpunctata var. sublcevis Motsch. In den siidlichen und mittleren Gegenden Finlands. S. 7H. Leptura [Strangalia) quadrifasciata L. luguhris n. var. Regio aboensis, Karislojo: U. Sahlberg. S. 47—48. Myllaena gracilicornis Fairm. Lapponia imandrse, Kono- sero: B. Poppius; Lapponia inarensis, Sydvaranger: K. M. Levander. S. 73. Omophlus amerincc Curtis. Isthmus karelicus, Mohla: K. O. Elfving. S. 101. Seltenheiten. — Wichtigere neue Fundorte. Ceutorrhynchus neiitralis Gyll. Tavastia australis, Lem- pälä: R. Frey. S. 56. Otiorrhynchus tristis Scop. Nylandia, Helsingfors: R. Frey. S. 55. Ubersicht der wichtigeien Mitteilungen. 213 Hymenoptera. Vermischte Notizen. Strorigylogaster genicidatiis Thoms. und cingulatus Fabr. Nach der Ansicht des Herra Stud. med. R. Forsius sind die d& dieser heiden Arten ver\vechselt. Dies \vird durch Be- obachtungen in der Natur, Copulation und Frequenz, hestätigt. Da das c^ von geniculatus schon 1818 von Klug als Str. linearis heschriehen wurde, miisste der Namen_^ew?c2//a/?