v, I MEDDELANDEN AF SOCIETAS PRO FAUNA ET FLORA FENNICA. FYRATIONDEFÖRSTA HÄFTET 1914—1915. MED EN KARTA OCH NITTON FIGURER I TEXTEN. MIT EINER DEUTSCHEN OBERSICHT. -*««- HELSINGFORS 1915. HELSINGFORS J. SIMELn ARFVINGARS BOKTRYCKERIAKTIEBOLAG 1915. Societas pro Fauna et Flora Fennica 1914—1915. Ordförande: professor J. A. Palmen. Vice-ordförande : professor K. M. Levander. Sekreterare: docent H. Federley. Skattmästare: doktor V. F. Brotherus. Bibliotekarie : professor E. Reuter. Intendenter: för de zoologiska samlingarna: doktor R. B. Poppius, t. f. amanuens K. E. Ehrström; för de botaniska samlingarna: doktor Harald Lindberg. Bestyrelse: professor J. A. Palmen, professor K. M. Le- vander, professor E. Reuter, docent H. Federley, doktor H, Lindberg, professor Fr. Elfving, doktor V. F. Brotherus. — Suppleanter: professor A. K. Cajander, adjunkt W. M. Lin- naniemi. Mötet den 3 oktober 1914. Enligt af skattmästaren afgif ven kassa rapport utvi- sade Sällskapets rörliga kapital icke någon behållning, utan hade tvärtom förskotterats Fmk 1,633:34. Till publikation anmäldes: Hjalmar Hjelt, Conspectus Florae Fennicae Vol. V. Doktor Harald Lindberg förevisade exemplar af den i hela Europa sällsynta mossan Dichelyma capillaceum (Dicks.) Hartm., som af honom senaste sommar anträffats vid Saaretjoki i Mohla på Karelska näset. Arten hade i Fin- land tidigare insamlats i Virmo af professor A. K. Cajander (jämför Medd. Soc. Fauna et Flora Fenn. 24, sid. 19). Student Irmer Forsius meddelade, att han den 8 juni 1914 fann en ungfågel af koltrasten, Turdus merula L., på Torhola gårds ägor i Lojo. Enär den ännu inte var flyg- färdig, hade den antagligen nyligen lämnat boet. Försök att uppföda den misslyckades; den dog redan följande dag och sändes till Universitetets samlingar. Fullvuxna exemplar af arten iakttogos flerstädes under sommaren i trakten. Un- der juli och augusti förekom fågeln dagligen i en liten dal- gång i Karislojo socken, belägen en kilometer från det ställe, där omnämnda ungfågel anträffades. Den 17 augusti såg doktor R. Forsius tvenne exemplar i samma socken invid gränsen till Sammatti. Meddelandet kan hafva sitt intresse, då arten endast några gånger iakttagits häckande i landet, nämligen på Åland, 3. X. 1914. /. Forsius. — Wuorentaus. — Grönblom. 3 i Åbotrakten och i Nurmijärvi i Nyland. Nordligast är den funnen häckande i Tammela socken. Äfven i Helsingfors- trakten har den häckat, enligt meddelande af konsul Sund- man i R. Palmgrens „Helsingforstraktens fågelfauna". Ylioppilas Yrjö Wuorentaus esitti seuraavaa: „Mecinus collaris Germ. Tvärminnessä. — Tämän maal- lemme uuden kovakuoriaisen aiheuttamia äkämiä huomattiin 21 p:nä heinäkuuta 1913 runsaasti Tvärminnen eläintieteel- lisen laitoksen rannassa kasvavien Plantago maritiman ku- kintoperissä. Samoilla paikoin esiintyi se viime kesänäkin runsaasti ja täysinkehittyneitä imagoja löytyi äkämissä hei- näkuun 27 pmä ja vielä elokuun alkupuolella. Toistaiseksi on Mecinus collaris ainoa tähän sukuun kuuluva laji, joka tunnetaan luonnontieteelliseltä alueeltamme. Tämän suvun lajit aiheuttavat äkämiä eri Plantago -laieiUa, ja H. R o s s ^) mainitsee M. collaris'en elävän useammalla isäntäkasvilla. Se on levinnyt laajalti Europassa; tavattu harvinaisena Itä- merenmaakunnissa sekä parissa paikassa Ruotsin länsiran- nikolla." Student Th. Grönblom lämnade följande meddelande: Brephos nothum Hubn. och Argynnis paphia L. ab. valesina Esp. funna i Finland. Under en senaste sommar i entomologiskt syfte företa- gen resa till östra Finland blef jag i Viborg i tillfälle att genomse flere insektsamlingar, bl. a. tvenne tillhörande her- rar V. Teittinen och V. Löfgréri. I hvardera samlin- gen förekommo flere exemplar af den hos oss icke tidigare anträffade fjärilarten Brephos nothum Hiibn. Enligt de upp- gifter jag erhöll hade nyssnämnda personer under åren 1912 — 1914 infångat inalles ca 20 exx. af densamma i Viborg ') H. Ro SS. Die Pflanzengallen (Cecidien) Mittel- und Nordeuro- pas. Jena 191i S. 200. 4 Grönblom. — Järnefelt. 3. X. 1914. och omnejd, bl. a. vid Tammisuo. Arten förekom tidigt om våren tillsammans med Br. parthenias L., hvilken sistnämnda var den allmännare. Särskildt anmärkningsvärdt är fyndet af Br. nothum icke, ity att fjärilen i Skandinavien förekom- mer ställvis från Danmark ända upp till Luleå Lappmark samt dessutom i Estland. — Säkerligen kan arten, som är lätt att förväxla med Br. parthenias, hos oss vid nogare iakttagande påvisas äfven på andra orter. Intressant är äfven fyndet af Ärgynnis paphia L. ab. valesina Esp., som ej heller tidigare anträffats i Finland. En 9 infångades nämligen den 15 augusti detta år i Lojo (Ab) af lyceist Håkan Lindberg. — Denna aberration, som utmärkes genom grönaktigt gråbruna eller svartgröna vingar, förekommer talrikast i mellersta och norra Tyskland, ställ- vis som dominerande form, och är förut funnen nordligast i Skåne och Petrogradska guvernementet. Fil. maist. H. Järnefelt ilmoitti painettavaksi: Beitrag zur Kenntnis des Planktons in einigen Binnenseen Finnlands. \. Mäyhäjärvi. Der See liegt im Kirchspiele Lempäälä (Siid-Tavastland) etwa 25 km S von der Stadt Tammerfors und 5 km ESE vom Balinhofe Lempäälä. Er ist ca. 3 km läng und höchstcns 1 km breit. Die Ufer entlang wachsen Phragmites, Pota- mogeton natans und P. perfoliatiis, Nympliaea u. a. Wasser- pflanzen. Während meiner Exkursion am 31. Vill. 14 fand ich das Wasser lehmig und triib von aufgewirbelten Bodcn- partikelchen. — Mit dem Oberflächennetz wurden folgende mikroskopische Organismen erbeutet. Im Verzeichnis be- deutet ccc massenhaft, cc zahlreich, c häufig, r spärlich, rr selten, rrr sehr selten. .3 X. 1914. Järnefelt, Plankton aus Finnland. 5 Cyanophyceae : Anabaena flos aqiiae Bréb. ccc, Clathrocystis aeruginosa Henfr. ccc. Palmellaccae: Pediastnim sp. Masligophora : Ceratium hiriindinella O. F. M. ccc. Rhizopoda: Ärcella vulgaris Ehrbg 1 Ex. Rotatoria: Triarthra longiseta Ehrbg v. limnetica Zach. r, Notommata? sp. rrr, Rattiilus elongatus (Gosse) cc, Anuraea cochlearis Gosse ccc, Ä. cochlearis Gosse v. hispida f. piistu- lata Lauterb. rrr. Cladocera: Daphnia longispina O. F. M. v. cucullata G. O. S. f. incerta Richard rrr, v. cristafa G. O. S. 6 rr, Ceriodaphnia quadrangula (O. F. M.) rr, C. affinis Lillj. c, Bosmina sp. 1 Ex., B. coregoni gibbera Schödler rrr, Alona quadrangularis (O. F. M.) rr, Älonella nana (Baird) r, Chydonis sphaericus O. F. M. rrr, Monospilus dispar G. O. S. o rrr. Copepoda: Cyclops oithonoides G. O. S. c, Diaptomus gra- cilis G. O. S. rr. Oligochaeta: Stylaria lacustris L. rrr. 2. K3^rösjärvi. Dieser grosse See ist im Kirchspiele Hämeenkyrö gelegen. Er ergiesst sich in den zum Abflussgebiet des Kokemäki- (Kumo-)Flusses gehörenden See Kulovesi. Das Wasser ist braungefärbt. Das Material wurde ca. 5 km siidhch von der MiJndung des Kyrösjoki-Flusses am 2. IX. 14 gefischt. Es enthielt folgende Organismen. Cyanophyceae: Äphanizomenon flos aquae (L.) c, Anabaena flos aquae Bréb. c, Clathrocystis aeruginosa Henfr. c. Mastigophora : Ceratium hirundinella O. F. M. c. Rotatoria: Äsplanchna sp. 1 Ex., Synchaeta sp. rrr, Po- lyarthra platyptera Ehrbg cc, Anuraea cochlearis Gosse ccc, A. aculeata v. valga Ehrbg rrr, Notholca longispina KelHc ccc, Ploesoma triacanthum Bergend c, P. lenticulare Herrich? cc. Cladocera: Sida crystallina O. F. M. r, Ceriodaphnia sp. rrr, Bosmina coregoni longispina Leydig c, B. coregoni Lillje- borgi G. O. S. c, Eurycercus lamellatus (O. F. M.) rrr, Acro- 6 Mötet den 7 november 1914. perus harpae Baird c, Älona giittata G. O. S. rrr, Rhyncho- talona rostrata (Koch) rrr, Älonella nana (Baird) r, Pera- cantha tnincata (O. F. M.) rrr, Chydorus sphaericus O. F. M. c rrr. Copepoda: C y dops sp. c. 3. S a i m a a, Im Jahre 1913 fischte ich am 30. VII in der Nähe der Stadt Willmanstrand Plankton im See Saimaa. Die Unter- suchung der Probe ergab die folgenden Arten: Diatomaceae : Tabellaria fenestrata Ktzg c, T. flocculosa Ktzg c. Mastigophora : Ceratium himndinella O. F. M. ccc. Rotatoria: Asplanchna priodonfa Gosse rr, Polyarthra pla- typtera Ehrbg cc, Ärthroglena Liitkeni Bergdl? rrr, Änuraea cochlearis Gosse rr, Notholca longispina Kellie ccc. Cladocera: Diaphanosoma brachyiinim (Liévin) ccc, Molo- pediiim gibbenim Zaddach ccc, Daphnia longispina v. hyalina i. galeata G. O. S. rr, v. cristata G. O. S. cc, Ceriodaphnia piilchdla G. O. S. rr, Bosmina coregoni longicornis Schödler. c, B. humilis Lillj. c, B. reflexa Geligo 1 Ex., Älona quadrangu- laris (O. F. M.) rr, Älonella nana (Baird) rr, Chydorus sphae- ricus O. F. M. rr, Polyphemus pediculus (L.) c, Leptodora Kindtii (Focke) c. Copepoda: Cydops oithonoides G. O. S. ccc, Diaptomus graciloides cc, Eurytemora sp. rrr. Mötet den 7 november 1914. Till inhemska medlemmar i Sällskapet invaldes studen- ter Kaarlo H. I. Metsävainio (föreslagen af professor 7. XI. 1914. Lindberg. — Wegelius. 7 K. M. Levander) och F. Einar Nyberg (föreslagen af magister R. Palmgren). Enligt af skattmästaren afgif ven kassa rapport ut- visade Sällskapets rörliga kapital en behållning af Fmk 1,551:10. Till publikation anmäldes: Carl F i n n i 1 ä, Studier öfver fågelfaunan i Sälla Lapp- mark sommaren 1914, H. Järnefel t, Zur Kenntnis der Biologie der Lyncho- daphniden und Chydoriden in einigen Gewässern Nylands. Framlades 40:de häftet af Sällskapets Meddelanden, redi- geradt af amanuens Ernst Häyrén och omfattande verk- samhetsåret 1913 — 1914. Priset fastställdes till 3 mark. Doktor Harald Lindberg förevisade exemplar af följande tvenne för museets samling af adventivväxter nya arter : 1. Portulaca oleracea L. från Laitakari barlastplats in- vid Kemi stad, där den insamlats den 19 juli 1914 af mag. V. R ä s ä n e n. Denna lilla, ettåriga växt har tidigare ej uppgifvits från vårt land. Exemplaren ha omogna frukter. 2. Ämarantus blitam L. från en villa-trädgård i Gester- by i Kyrkslätt. Det inlämnade exemplaret är taget af träd- gårdsmästare Harald Wasastjerna. Arten är tidigare uppgifven från vårt land (se Hjelts Conspectus Florae Fen- nicae), men något exemplar har ej i samlingen tidigare fun- nits. Det exemplar, som å museet legat under namn af A. blitum, tillhör ej denna art, utan Ä. hybridiis L. Detsamma är taget år 1863 i Tavastland af Kerkkonen. Detta är anfördt af Hjelt 1. c. under A. blitum. Huru det förhåller sig med det exemplar, som därsammanstädes uppgifves vara taget i Vasa år 1894,- kan jag i brist på exemplar ej afgöra. Magister Axel Wegelius förevisade en färgvarietet af gråsparfven, Passer domesticus L., som utmärkte sig där- 8 Wegelius. — Finnilä. — Hellevaara. — Valle. 7. XI. 1914. igenom, att de mörkbruna och svarta teckningarna voro mycket litet framträdande, så att fågeln gjorde ett nästan enfärgadt Ijusbrunt intr3^ck. Exemplaret hade jämte ett an- nat dylikt iakttagits och sedermera skjutits å Pelkola egen- dom i Hattula socken den 26 juni 1912. Student Carl Finnilä redogjorde för sin under se- naste sommar med understöd af Sällskapet i ornitologiskt syfte företagna resa till Kuolajärvi (Sälla) Lappmark och demonstrerade i anslutning härtill en subfossil bäfver- käke, af föredragaren funnen i en kökkenmödding vid Pete- rinselkä i Kuolajärvi. Därjämte anmälde herr Finnilä, att doktor N ikol ai Sundman i januari 1883 skjutit ett exemplar af tofslärkan, Galerida cristata (L.) Boie, i Sodankylä. Maisteri E. Hellevaara ilmoitti seuraavat kolme kala- löytöä: 1. Teistikalan (Centronotus gimellus L.). Saatu kesä- kuun 20 päivänä 1913 silakkarysällä Luonnonmaan pohjois- päästä lähellä Turkua. Pituus 23 cm. 2. Makrillin (Scomber scombnis L.). Saatu marraskuun keskivaiheilla 1913 silakkaverkolla Kökarissa. Pituus 20 cm. 3. Sammen (Äcipenser sturio L.). Saatu kesäkuun 22 päivänä aamulla 1914 lohinuotalla Kokemäenjoesta Ulvilan Sunniemen nuotta-apajalta. Naaras; pituus 2.65 m, ympärys- mitta 1.30 m, paino 152 kg. Maisteri K. J. Valle ilmoitti, etta Äeschna maxima Heikel, josta v. 1860 oli löydetty Nummen pitäjässä useita kappaleita kumpaakin sukupuolta, mitkä sittemmin kuitenkin olivat hävinneet teille tiettymättömille, oli nyt uudelleen ta- vattu Suomessa. Esittäjä oli nimittäin löytänyt yhden koi- raan viime kesänä pyytämiensä Aeschna jiincea yksilöiden joukosta. Sittemmin oli hän saanut yhden kappaleen, jonka ylioppilas Sill man oli v. 1910 tavannut Kivennavalla, ja kaksi yksilöä, jotka ylioppilas Francis Oblom oli pyy- tänyt v. 1913 Hangossa. Kaikki koiraita. 7. XI. 1914. Räsänen. — E. Reuter. 9 Maisteri Veli Räsänen ilmoitti kaksi nokikana-löytöä Pohjois-Suomesta: „Nokikanan (Fulica atra L.) ampui Simossa ylioppilas Uljas Wuorio 9. VIII. 1913. Lintu on poikalintu — ehkä syntynyt Simossa, ja tavattiin se vedessä uimassa. Nahka jätetään Seuralle. Toisesta Pohjois-Suomessa tavatusta nokikanasta on- nistuin saamaan tiedon „Liitto"-lehdestä 15. XII. 1910. Uuti- nen kokonaisuudessaan on seuraava: Oudon linnun tappoi kepillä Kolarin Sieppijärven ta- kalistolla t. k. (XII) 7 päivänä talok. Adolf Pääkkölä. Ne, jotka paikkakunnan lintulajeja tuntevat, eivät sano sel- laista ennen nähneensä. Lintu on riekon eli metsäkanan kokoinen, höyhen mustan harmaja, pää suuri, musta, nokka valkea, josta vielä nousee valkea aukko silmien tasalle. Jalat övat höyhenen väriset, pitkät, varpaat pitkät ja syrjissä Lappuräpiläät, siivet kuin vesilinnuilla ja myös höyhen sa- moin. Lintu oh nähtävästi vilun ja nälän ahdistamana uupu- nut. Taisi olla naparetki kuljettavana tai mikä lie, vaan luultavasti on lintu eteläseutujen asukkaita. Lintu on saa- jalla tallella." Professor E. Reuter föredrog: Stagonomus pusillus H. S., ny för Fennoskandia. Vid senaste sommar på Lofsdal i Pargas gjorda insam- lingar af Hemiptera-Meteroptera, i och för anskaffande af material för spermatogenesundersökningar, anträffade jag den 13 augusti vid håfning på lingonris ett exemplar af en liten, vacker pentatomid, hvilken befanns tillhöra of- vannämnda art. Fyndet är rätt anmärkningsvärdt, då Sta- gonomus pusillus H. S. — och öfver hufvud någon repre- sentant för släktet Stagonomus — tidigare alls icke på- träffats inom Fennoskandia. Enligt O s h a n i n (Verz. d. palaearkt. Hemipt. T. I, 1, 1906, samt Supplement, 1910) har arten följande utbredning inom det palearktiska gebitet: 10 E. Reuter. — Scelan. 7. XI. 1914. Tyskland, Frankrike, Italien, Serbien, Moldau, Ungarn, mel- lersta och södra Ryssland. I Ryssland är den känd blott från Kozlow, Kharkow, Sarepta och Moskva, hvilken sist- nämnda ort synes vara dess nordligaste hittills kända fynd- ort. Anmärkningsvärdt är vidare, att den finska fyndplat- sen, Lofsdal i Pargas, under flera decennier i afseende å hemipterfaunan blifvit noggrant utforskad af min broder, prof. O. M. Reuter, hvarför fyndet förefaller så mycket mer öfverraskande. Professor Th. Saelan lämnade följande meddelande om En stubbsvansig kaltras. Vid Sällskapets möte den 3 oktober 1896 förevisade numera aflidne lektor A. J. Mela för Sällskapet ett lef- vande exemplar af en katt från Pieksämäki socken, som af- vek från den vanliga huskatten genom att vara försedd med en ytterst kort, rudimentär svans, och uppgaf han därjämte, att dylika, svanslösa kattor vore tämligen vanliga i trakten af S:t Michel. I anslutning härtill får jag anmäla, att jag sistlidne som- mar hos artisten W. O. Parviainen å hans villa Båtstad vid Hvitträsk i Kyrkslätt var i tillfälle att se en stubbsvan- sig katt af grårandig färg, med en svansstump af omkring 10 centimeters längd. Herr Parviainen hade år 1908 tillhandlat sig af en bonde i Kyrkslätt en stubbsvansig katt- hona, och hade frän denna i fem generationer framfödts stubbsvansiga kattor. Enligt hörsägen skulle den ursprung- liga, stubbsvansiga katten härstammat från Skottland. Märk- ligt är, att stubbsvansen hos dessa kattor gått i så många generationer i arf, hvilket äfven varit fallet med den af Mela förevisade katten. Äfven den af herr Parviainen köpta katten förmodades, liksom M e 1 a s från Pieksämäki, vara en bastard af katt och hare. Denna vantro, att genom parning af katt och hare kunde uppstå bastard-afkomlingar, tyckes vara ganska utbredd. 7. XI. 1914. Scelan m. fl. — A. Hildén. 11 Så uppger professor Ed v. Westermarck i en uppsats, Om människorasernas blandning, i Geografiska Föreningens tidskrift 1889, s. 68, att aflidne apotekar Axel Ahnger meddelat honom, att på en egendom i mellersta Finland år 1888 framfödts „några bastarder af katt och hare". I anledning af meddelandet anförde docent H. F e d e r- 1 e y, att en stubbsvansig kattras var känd på ön Man i Ir- ländska sjön och att ärftlighetsexperiment, som anställts med denna kattras, gåfvo vid handen, att stubbsvanskaraktären var dominant öfver den normala svansen. Magister Axel Wegelius omnämnde, att han i Ylö- järvi varit i tillfälle att se en svanslös katt, som härstam- made från Österbotten och påstods föda hanliga ungar med svans och honliga utan svans. Maisteri V. Räsänen ilmoitti Kemissänähneensä naa- raskissan ilman häntää, joka oli synnyttänyt hännättömiä poikia. Professor K. M. Levander omnämnde, att intenden- ten för Högholmens djurgård, magister R. Palmgren, in- köpt svanslösa kattor och för närvarande satt i gång experi- ment för utrönande af ärftlighetsförhållandena hos denna ras. Lääket. kand. Armas Hildén esitti: Erithacus philomela (Bechst.) pesivänä St-alueella. Satakielinen kuuluu — kuten tunnettua — maamme itäis- ten osien lintufaunan tyypillisimpiin edustajiin, mutta on vuosi vuodelta levittänyt asuma-alojaan länteenpäin. Näin ollen on nykyään läntisimmät tunnetut pesälöydöt tehty (Mela- Kivirikon „Suomen Luurankoisten" ja Kolthoff-Jä- gerskiöldin „Nordens Fåglar'in" mukaan) Helsingissä (N), Tammisaaressa (N), Hämeenlinnassa (Ta), Hauholla (Ta), Hat- tulassa (Ta), Tampereella (Ta), Mustialassa (Ta) ja Jyväsky- lässä (Tb). Vertailun vuoksi mainittakoon sitäpaitsi, etta 12 A. Hildén, Erithacus philomela. 7. XI. 1914. laji Ruotsissa on tavattu pesivänä erinäisissä maan etelä- osissa; Tanskassa laji on yleinen pesimälintu miltei koko maassa, mutta Norjassa se vielä ei ole varmuudella tavattu. Kesäkuun alussa tänä vuonna (1914) sain kuulla, etta satakielinen kaiken todennäköisyyden mukaan pesii Karkun pappilan puistossa. Läksin 8 p:nä s, k. ottamaan lähemmin selkoa asiasta, jolloin olin tilaisuudessa toteamaan, etta lintu, joka jo parisen viikkoa laulullaan oli kiinnittänyt pappilan asujanten huomiota, ei voinut olla mikään muu kuin sata- kielinen. Rovasti E. Bergroth oli muutamia päiviä sitä ennen tavannut linnun pesän, jonka näkeminen varmensi laji- määräyksen oikeaksi. Pesä sijaitsi Ribes n/^rum-pensaassa n. 30 — 40 cm maasta, mutta ei siinä vielä silloin ollut munia. Pari viikkoa myöhemmin ilmoitti rovasti Bergroth, etta 6 äkkiä oli lopettanut laulunsa 19 p:nä ja samalla oli hän huomannut, etta edellisenä päivänä $ oli muninut 5:nnen munansa. Tästä päivästä alkaen oli $ ryhtyn3^t säännölli- sesti hautomaan muniansa. Ennen laulunsa lopettamista siltä kesältä oli 6 laulanut yhtämittaa koko edellisen yön ja koko seuraavan päivän aina kl. 8 asti illalla. — Pariskunta oli saapunut pappilan puistoon noin toukokuun 20 p:n tie- noilla. — Tämän pesälöydön kautta lajin läntinen pesimis- raja on siirtynyt jonkun verran, ja on Karkkua toistaiseksi pidettävä lajin läntisimpänä esiintymispaikkana maassamme. Tämän yhteydessä pyydän tehdä pari pientä lisäystä — jommoiseksi yllä olevakin tieto on käsitettävä — viime vuonna yhdessä veljeni kanssa julkaisemaani, Karkun seu- dun kesälinnustoa koskevaan kirjoitukseen (A. ja K. Hil- dén: Ornitologisia havaintoja Karkun seudulta, Medd. Fauna et Flora Fenn. H. 40, s. 138—149). Certhia familiaris L. Laji huomattiin kaksi kertaa ke- säflä 1914. Edellisinä kesinä se ei ole seudulla nähty. Passer montanus (L.). On tavattu pesivänä Karkussa (ks. Suomen Luurankoiset siv. 145). Itse en kuitenkaan ole onnistunut lajia huomaamaan. 7. XI. 1914. Frey, Coleopterologiska notiser. 13 Amanuens Richard Frey lämnade följande Coleopterologiska notiser. 1 . Acupalpus meridianus L. (bestämd av dr H. L i n d b e r g och prof. J. Sahlberg). — Denna carabicid finnes uppta- gen från Finland (provinsen Oa) redan i J. Sahlbergs Catalogus Coleopterorum Faunae Fennicae, p, 11, men denna uppgift stöder sig endast på i Wasas tj ernås kol- lektion befintliga exemplar, vilka, liksom de flesta såsom finska ansedda arter i nämnda samling, med avseende å hemort torde vara synnerligen osäkra och knappast härröra från vårt land. Arten har emellertid särskilda gånger under senaste maj månad anträffats invid Helsingfors i närheten av sta- dens växthus i Djurgården av eleverna P. H. Lindberg och R. Elfving. Den förekom här i flera exemplar lö- pande omkring på marken. A. meridianus står närmast den hos oss över hela lan- det utbredda A. dorsalis Fabr. och skiljer sig från denna huvudsakligen genom thorax' form och färgteckning (S e i d- litz, Fauna baltica, II uppl., p. 59; Reitter, Fauna ger- manica. I, p. 181). Arten är utbredd över hela mellersta och östra Europa ända upp till Östersjöprovinserna, där den är allmän på fuktig, humusrik mark. I Sverige är den enligt Thomson (Skandinaviens insekter, p. 14) „ej all- män" och utbredd från Skåne till Uppland. 2. Bagous binodulus Herbst (nec. binodulus Thoms.) (be- stämd av prof. J. Sahlberg). — Denna hos oss icke tidi- gare iakttagna '), karaktäristiska curculionid är i ett exem- plar funnen den 21 juni 1914 i Mohla socken vid stranden av Yskjärvi sjö av elev Håkan Lindberg. Å platsen M I J- Sahlbergs coleopterkatalog (1. c. p. 98) finnes visser- ligen upptagen en art B. binodulus, men denna är, enligt uppgift av prof. J. Sahlberg, icke synonym med den art, som numera går un- der detta namn. 14 Frey. — Levander. 7. XI. 1914. växte rikligt Stratiotes aloides, och arten förekom sannolikt på denna växt. B. binoduhis är lätt igenkänd genom tvenne starka, tand- formiga, bakåtriktade utskott, som finnas baktill på elytra (Seidlitz, p. 615). Arten är för övrigt utbredd över södra och mellersta Europa ända till södra Sverige, men synes hittills vara ostligast känd från Ost-Preussen. Fyndet av denna art å Karelska näset tyder dock på, att den skulle förekomma även i Östersjöprovinserna, ehuru den tills vi- dare här icke är observerad. Arten uppträder, såsom fler- talet Bagous-^rter, troligen överallt synnerligen sparsamt. 3. Ceutorrhynchus chrysanthemi Gyll. (bestämd av prof. J. S a h 1 b e r g). — Tre exemplar av denna sällsynta curculionid anträffades senaste sommar (4 — 7 juli 1914) under håvning på Chrysanthemum leiicanthemiim å en ängsbacke i Kiviniemi i Sakkola socken av student Th. Grön bl om. Tidigare är denna art känd inom vårt naturhistoriska område från ryska Karelen (1 ex. funnet i Swjätosero av G ii n t h e r) och en- ligt J. Sahlberg (Catalogus Coleopterorum Faunae Fen- nicae p. 100) även från provinsen Ab, ehuru intet exemplar därifrån förefinnes i finska samlingen. Arten är utbredd över hela Europa ända till Östersjö- provinserna (Seidlitz, 1. c, p. 629), men synes saknas i Sverige. Professor K. M. Levander lämnade följande meddelande: Om en myxosporidie-sjukdom hos mujka och sik. I ett bref af den 24 oktober till Fiskeriföreningen med- delar hr J. E. L u m m e r a n t a i Kajana, att innevarande höst sjukdom yppats hos mujkor (siklöjor) i de i Kajana landsförsamling och Sotkamo socken belägna Rehja- och Nuosjärvi-vattendragen; samtidigt insändes 6 st. därstädes fångade mujkor till granskning. De i formol konserverade fiskarna, hvilka tillhörde en liten ras och i längd höllo 7.5 — 9 cm, öfverlämnades åt mig af föreningens sekreterare, 7. XI. 1914. Levander, Myxosporidie-sjukdom hos mujka och sik. 15 mag. E. Hellevaara, och fann jag vid verkställd under- sökning-, att de samtliga voro behäftade med om varhärdar påminnande bulnader i den under huden belägna muskula- turen, samt att bulnaderna utgjordes af större och mindre cystor af en myxosporidie, Henneguya Zschokkei Gurley. Denna art plägar vanligen parasitera hos siken, hos hvilken den ofta nog anträffas i olika trakter af vårt land. Att mujkan, Coregonus albiila, stundom angripes af nämnda myxosporidie, har tidigare blifvit bekantgjordt af dr A. Luther, som i ett meddelande på Sällskapets möte den 7 november 1908, alltså på dagen för sex år tillbaka, lämnade den första uppgiften härom (Ueber Triaenophorus robustus Olsson und Henneguya Zschokkei Gurley als Para- siten von Coregonus albula aus dem See Sapsojärvi, Medd. F. Fl. Fenn., h. 35, 1909, s. 58—59). Intressant är, att äf- ven de mujkor, hos hvilka dr Luther till först konstate- rade förekomsten af Heneguya Zschokkei Gurley, härstam- made just från samma vattendrag som de nu insända, i det de voro fångade i Sapsojärvi sjö (i juni 1908) vid Sotkamo kyrkoby. Måhända kan antagas, det parasiten nu börjat upp- träda vida allmännare än förut, då hr L u m m e r a n t a, som är fiskeriinstruktör vid Kajana landtbrukssällskap, skrifver, att sjukdomen under denna höst yppat sig hos mujkan i ifråga- o varande trakter. Åtminstone torde den äfven i praktiskt afseende viktiga slutsatsen vara berättigad, att sedan de parasitiska sporozoerna engång fått rotfäste hos mujkstam- men i en naturlig sjö, så fortgår infektionen i åratal eller i decennier, då förhållandena lämnas åt sig själfva, såsom fallet varit i Sotkamo-sjöarna, kulminerande då och då så- som en formlig epidemi. I mellersta Europa synes man icke ha sig bekant, att Coregonus albula i likhet med siken är utsatt för angrepp af Henneguya Zschokkei Gurley. Sålunda omnämner A u e r- bach i sin 1910 utkomna stora monografi^) öfver cnidospo- M Auerbach, M. Die Cnidosporidien (Myxosporidien, Actino- myxidien, Microsporidien). Eine monographische Studie. Leipzig 1910. 16 Levander, Myxosporidie-sjukdom hos mujka och sik. 7. XI. 1914. ridierna Coregonus lavaretus såsom det enda värddjur, hos hvilket denna parasit förekommer. Ej heller från södra och mellersta Finland har något hithörande fall ännu påvisats. Jag kan ock i samband härmed anföra, att dr T. H. Järvi, som under en längre tid, såsom bekant, mycket ingående studerat mujkans biologi, enligt muntligt meddelande aldrig påträffat myxosporidiecystor i köttet hos de tusental indivi- der, som han vid sina. undersökningar angående denna eko- nomiskt viktiga fiskarts tillväxt i olika sjöar granskat. Så- ledes är enligt vår nuvarande kännedom förekomsten af Henneguya Zschokkei Gurley hos Coregonus' albula begrän- sad till mera nordliga eller norr om 64' n. lat. belägna vat- ten, nämligen Sotkamostråten och Pudasjärvi (Luther, 1. c). Kanske det då icke är blott en tillfällighet, utan beror på gemensamma betingelser, att i en del nordliga vatten äfven siken synes i särskild grad vara utsatt för ifrågava- rande parasit. Åtminstone finnes i ett gammalt arbete, näm- ligen i A. J. Sjögrens „ Anteckningar om församlingarne i Kemi-Lappmark", Helsingfors 1828, en skildring, som synes tala för att i vissa vatten där uppe sikstammen är utsatt för en kronisk Henneguya-epidemi, och som därför förtjänar att här citeras. Det åsyftade stället (sid. 105) lyder: „Det skall nemligen finnas inom Kuusamo, och egenteligen uti ett litet träsk Purnulampi, en art sik, som efter beskrifningen tyckes vara behäftad med ett analogon af spetelska. Den skall på de köttrikare ställen, och isynnerhet närmast intill hela ryggraden, under fjällen, hafva ansenliga gropar i hullet, utur hvilka en seg, hvit materia, lik tjock surmjölk, utfly- ter. Det är njutningen af denna sik, som många vilja egente- ligen tillskrifva uppkomsten af den beklagliga sjukdomen hos så många Kuusamo invånare." Skildringen gifver för öfrigt tydligen vid handen, att allmogen redan tidigt iakt- tagit Henneguya Zschokkei-cystov hos sik samt jämväl reflek- terat öfver deras möjliga patogena betydelse för människan. Beträffande de ofvan förmodade särskilda betingelserna för myxosporidie-sjukdomens starka framträdande i landets nordliga sjöar famla vi tills vidare i fullkomligt mörker. Det Mötet den 5 december 1914. 17 är svårt att tro, att det stränga klimatet härvid skulle direkt eller indirekt inverka, enär de inficierade fiskarna tillhöra arter, hvilka till sin härkomst otvifvelaktigt äro nordliga. Hellre vore jag då böjd att här spåra en biologisk orsak, kanske en alltför långvarig inafvel, som småningom nedsatt rasernas motståndskraft emot parasiters angrepp. Måhända kunde man ock antaga, det afsaknaden af roffiskar eller aftagandet af sådana (gös, röding, forell, harr o, a.) spelade en roll sålunda, att normal utgallring af svaga och sjukliga individer (smittbärare) icke äger rum, såsom i sjöar med normal roffiskbesättning. Detta är blott lösa förmodanden, men i fall undersökningar på ort och ställe skulle komma i fråga, torde de två synpunkterna, inafvel och mindre rik- lig förekomst af roffiskar, vara förtjänta af beaktande. Enligt Auerbach (1. c, s. 62) står människan vid bekämpandet af en myxosporidie -sjukdom, då denna en gång utbrutit, i de flesta fall maktlös. Det enda hon kan göra, säger denne forskare, är att såvidt det sig göra låter för- hindra sjukdomens utbredning eller genom lämpliga försik- tighetsåtgärder tillbakahålla dess uppträdande. I förevarande fall torde man kunna rekommendera: 1) att fiskarena vid hvarje fångst icke må kasta med tumörer behäftade sikar och mujkor tillbaka i vattnet eller lämna sådana liggande på stränderna, därifrån smittan kan spridas i vattnet; 2) att man borde systematiskt bortfiska och oskadliggöra en så stor mängd sjuka fiskar som möjligt; 3) upplysningsverk- samhet beträffande epidemiska fisksjukdomar. Mötet den 5 december 1914. Till inhemska medlemmar af Sällskapet invaldes dokto- rinnan Thyra Nyberg (föreslagen af doktor C. Nyberg) 2 18 Palmen. — Hellen. 5. XII. 1914. samt studenter Thomas H. Clayhills (föreslagen af stu- dent Th. Grönblom), Mauno J. Kotilainen (föreslagen af magister I. Välikangas) och Viljo V. Kujala (föreslagen af docent H. Federley). Anhållan om skriftutbyte hade ingått från The Uni- versity of Missouri, Columbia, Mo., som tillställt Säll- skapet sin Bulletin Science Series, och beslöt Sällskapet bifalla denna anhållan samt i utbyte gifva sina Meddelan- den. Likaså hade Texas Academy of Science, Austin, Texas, till Sällskapet insändt sina Transactions samt före- slagit skriftutbyte. Härtill samtyckte Sällskapet och beslöt i utbyte gifva sina Meddelanden. Enligt af skattmästaren afgifven kassarapport ut- visade Sällskapets rörliga kapital icke någon behållning, utan hade tvärtom förskotterats Fmk 248: 07. Painettavaksi ilmoitettiin: J. S. W. Koponen, Plecopterologische Studien. I. Ei- nige neue öder ungeniigend bekannte Plecopterenarten. Professor J. A. Palmen redogjorde för sina med till- hjälp af ett antal ornitologer under senaste sommar utförda ringmärkningsförsök med fåglar. Ett betydande antal ringar hade såväl från eget som från främmande land jämte upp- gifter om tid och ort för fågelns nedläggande insändts till föredragaren. Professor Palmen lofvade framdeles, då antalet notiser ökats, till Sällskapets Meddelanden inlämna en utförlig redogörelse. Student Wolter Hellen anmälde en för landet ny skalbagge, curculioniden Phyllobius betulae Fabr. Arten uppgifves visserligen af Seidlitz i Fauna Baltica såsom af O bert funnen i Finland, men har denna uppgift ej blif- vit bestyrkt, hvarför äfven professor Sahlberg i sin 5. XII. 1914. Hellen. — Lönnfots. 19 katalog- omnämner den bland osäkra finska species. — Phyllobius betiilae står nära den hos oss synnerligen all- männa Ph. argentatus, från hvilken den skiljer sig förnäm- ligast genom sitt framför ögonen hopsnörda rostrum, Abdo- minalsegmenten jämte en stor del af thorax' undersida sakna de för argentatus karaktäristiska gröna fjällen. Det förevisade exemplaret har välvilligt g^ranskats af professor J, S a h 1- berg. Det blef af föredrag-aren taget med släphåf den 28 juni 1911 i Pellonkylä by af Karislojo socken å gräsvege- tation helt nära Lojo sjö. Phyllobius betulae har tidigare anträffats flerstädes i Mellaneuropa, men saknas i Skandi- navien, Student Frans Lönnfors g-jorde följande ornitolo- giska meddelanden: „Kattugglan (Syrnium aluco) har, om ock ytterst spar- samt, blifvit anträffad i olika delar af vårt land. I Karelen har den dock ej förr, enligt M el a-Ki vi r i kk o, „Suomen Luurankoiset", blifvit funnen. Nämnda ugg-la har under de två senaste åren blifvit skjuten flere gånger i provinsen Ka, Min bror Arthur har sålunda under denna tid konserverat ej mindre än 7 exemplar af densamma. Ledsamt nog- kan han lämna närmare upp- lysningar blott om de 4 senast erhållna. Det har visat sig, att sagda fågel gärna håller sig till parker. Sålunda har trädgårdsmästare Granö skjutit några exemplar å Monrepos, Af dessa äro blott de två sista, skjutna den 10 och 12 maj detta år, tillvaratagna. Vidare har å Keihäsniemi invid Viborg ett exemplar blifvit skjutet den 22 augusti detta år. Ett fjärde exemplar — eller det som å mötet förevisas - - sköts i början af september å Juustila invid Viborg, Önskvärdt vore, att nämnda uggle-art, som af ofvan- stående att döma begynt att utbreda sig i Karelen, blefve fridlyst, ty denna liksom de flesta af våra ugglor gör vida större nytta än skada. 20 Lönnfors. — Fri. 5. XII. 1914. I detta sammanhang ber jag äfven få meddela, att en stork, Ciconia ciconia, blef skjuten den 14. V. 14 å Lietsaari i Antrea (Antti P artan en)." Preparaattoori A u g. E d v. Fri oli Seuralle lähettänyt Muutamia eläintieteellisiä tiedonantoja. 1. Havainnoita Nyctea scandiaca'n vaelluksesta maas- samme syksyllä 1913 ja talvella 1914. — Sen johdosta, etta Nyctea scandiaca'd. suurissa määrissä levisi maahamme syk- syllä 1913 ja sitä seuraavana talvena, ölen lyhyesti muistiin merkinnyt ne eksemplaarit, jotka minulle on joko täytettä- väksi tai ostettavaksi tuotu ja lähetetty aikana lokakuun 12 päivästä huhtikuun 30 päivään. Lokakuun 12 p. c, nuori, Kuhmoniemeltä w 18 „ ?, vanha, Nurmeksesta. » 22 „ c, nuori, )j » 30 „ ?, » Joensuusta. Marraskuun 5 „ ?, » » » 22 „ c, » Lieksasta. w 24 „ 6, vanha. Juuasta. » 25 „ ?, )) Tohmajärveltä. » 29 „ ?. nuori, Elisenvaarasta. » 30 „ ?, » Kerimäeltä. Joulukuun 2 „ 6, vanha, » » 3 „ c, nuori. Säämingistä. » 8 „ 9, vanha, Rantasalmelta. » 10 „ ^ > nuori. Joroisista. » 18 „ $, » Hiitolasta. 1) 18 „ '^' ) » Turengista. n 21 „ $, )» Säkkijärveltä. » 28 „ ?, vanha, Turengista. Tammikuur 123 „ T O» nuori, Riihimäeltä. )) 30 „ 9, »> Hyvinkäältä. Helmikuun 8 „ ?, nuori. Alavuudelta. I 5. XII. 1914. Fri, Muutamia eläintieteellisiä tiedonantoja. 21 Maaliskuun 12 p. 1 6, vanha, Sievistä. „ 18 „ 2 66, nuoria, Pyhäjoelta. Huhtikuun 4 „ 16, „ Oulusta. „ 30 „ 1 6, „ Torniosta. Näyttää siis siltä kuin vaellus olisi tapahtunut etelään- päin pitkin itärajaseutuja ja tåas takaisin pohjoiseen, mitkä övat hengissä päässeet, pitkin Pohjanlahden rantaseutuja. Täta ennen aina vuodesta 1910 ei minulle ole tullut kuin 4 kppl., niniittäin: 1910 6, nuori, Vesannolta; 1911 6, nuori, Turengista; 1912 9, vanha, Kuhmoniemeltä; ja 1910 6, vanha, Lautiosaaresta. 2. Syksyllä 1912 oli myöskin Archibiiteo lagopus'ta. ta- vallista enemmän hikkeellä näillä seuduilla. Minulle tuotiin silloin seuraavat yksilöt: Syyskuun 18 p. 16, nuori, tapettu kivellä Savon- linnan satamasta. 1 6, vanha, Säämingistä. 1 6, 1 9, nuoria, Säämingistä. 1 6, nuori, Joroisista. 1 9, „ Kerimäeltä. Sen jälkeen ei ole kuulunut yhtään ainoata kappaletta. 3. Samana syksynä hiukan myöhemmin näyttää Syr- nium lapponicLim lähteneen matkoille, koskapa sitä sain seuraavista seuduista: Kaavilta. Nurmeksesta. 2 66, Säämingistä, Kerimäeltä. Sulkavalta. Vesannolta. Rantasalmelta. Mikkelistä. Rantasalmelta. 4. Surnia ulula's. näyttää olevan tänä syksynä erittäin paljon. Ölen saanut jo 34 kppl. ympäri maata. Edellisinä vuosina on tullut vaan muutama. 20 28 Lokakuun 8 Marraskuun 28 Lokakuun 4 p. 1 6, » 15 „ 1 6, Marraskuur i 5 „ 2 66 n 11 „ 1 9, « 14 „ 1 6, n 18 „ 1 9, Joulukuun 13 „ 1 6, Tänä syksynä on tullut Marraskuun 12 p. 1 6, 99 13 „ 1 6, 22 Fri, Muutamia eläintieteellisiä tiedonantoja. 5. XII. 1914. 5. Luettelo harvinaisista linnuista vuodesta 1910 lähtien, mitä minulla on ollut täytettävänä: Kesäkuun 4 p. 1911 Turtur turtur S ammuin Simuna- saaresta, lähellä Savonlinnaa. Täytettjmä „Lindfors'in ko- koelmassa" täällä. Syyskuun 18 p. 1911 Turtur ^ur/ur 6 Nurmeksesta. Täy- tettynä metsänhoitaja V. Linnoilalla Nurmeksessa. Lokakuun 20 p. 1911 Loxia bif asciata ^ Päåskylahdesta, lähellä Savonlinnaa. Yksinäinen, söi lepän urpuja. Maaliskuun 14 p. 1912 Lnxia bifasciata 6 Talvisalolta. Suuressa parvessa L. curvirostra^n kanssa. Molemmat Lind- forsen kokoelmassa. (Kuusikossa.) Tammikuun 25 p. 1913 pakkasella Circus cyaneus'^Tu- rengista. Sama lintu $ 3. X. 1914 Joensuusta. Täytettynä t:ri Kososella Joensuussa. Maaliskuun 6 p. 1913 Vanellus vanellus 6 Valtimon kir- kolta Nurmeksen seuduilta. Sama lintu 6 huhtikuun 12 p. 1913 Värtsilästä. Värtsilän yhteiskoululla. Maaliskuun 23 p. 1913 Larus ridibundus c Savonlinnasta erään talon pihalta. Syyskuun 4 p. 1913 Larus marinus 2 66, nuoria, Savon- linnan satamasta. Marraskuun 2 p. 1913 Parus äter 1 6 Pääskvlahdesta. Sama lintu 5. III. 14 ja 18. XI. 12 läheltä Savonlinnaa. Kesällä 1912 Lanius minor 6 Sulkavalta. Zoologisessa museossa. Lokakuulla 1914 Upopa epops c (ko vin laiha) Kangas- niemeltä. Mikkelin yhteiskoululla. Maaliskuun 3 p. 1913 Larus glaucus lisalmelta, nuori 6- Sama lintu, vanha 6, 12. IV. 14 Hyvinkäältä. 6. Eräissä saarissa Savonlinnan ympäristöillä on tavat- tomat määrät Hypudaeus rufoconus'sta. Talvella 1912 söi ne useissa paikoissa kuorettomaksi puita ja pensaita lumen älta jopa havupuitakin. Ölen joka talvi lähettänyt niitä suu- ret määrät ulkomaille. Olisi hauska tietää, tavataanko täta lajia muualla ja missa määrin. 5. XII. 1914. Grönblom, Entomologiska meddelanden. 23 Student Thorwald Grönblom lämnade följande Entomologiska meddelanden. 1. Larentia iinifasciata Haw. funnen i Finland. — Af denna fjäril fann jag den 24 juli 1913 en 6 i Birkkala, St, å Rahola egendom i trädgård. Enligt uppgifter i litteratu- ren lefver larven i fröhusen af Euphrasia-arter. Denna om- ständighet ger möjligen en förklaring till fjärilens uppträ- dande å nyssnämnda fyndställe, där ifrågavarande växter förekomma i mängd. — Lar. iinifasciata påminner i ej ringa grad om Lar. taeniata Steph., hvilken den äfven i systema- tiskt hänseende står nära. Den skiljes dock lätt därigenom, att den är mera gråfärgad och har mellanfältets yttre hvita tvärlinje mindre tandad än taeniata, hvars framvingar dess- utom städse ha rostbrun inblandning. — Arten är tidigare i norra Europa funnen i Livland och Danmark samt ställvis i sydöstra Sverige ända till Uppland. 2. Lophocateres pusillus Klug., en för Finland ny kos- mopolitisk skalbagge. — - Bland insekter, hvilka denna höst insändts till Entomologiska bytesföreningen i Helsingfors, förekommo 2 exx. af en skalbagge, som väckte alla närva- rande coleopterologers uppmärksamhet. Den visade sig va,ra den till fam. Peltidae hörande Lophocateres pusillus Klug., hvilken rätt mycket liknar Grynocharis oblonga L.; den först- nämnda arten är dock hälften mindre (endast 2.7 — 3 mm lång), och dessutom är färgen betydligt ljusare, rödbrun. Arten anträffades i Viborg den 1 augusti senaste höst (1914) af herr Väinö Löfgrén. Enligt senare erhållet skriftligt meddelande hade den förekommit tillsammans med en mängd Tribolium ferrugineum Fabr. uti en brädstapel i det s. k. gamla Viborg. — Genom detta intressanta fynd riktas åter vår fauna af importerade insekter och tillika Universitetets samlingar, ty, i förbigående sagdt, fanns ej i samlingarna ett enda exemplar af den ifrågavarande arten. L. pusillus är en utprägladt kosmopolitisk insekt, som genom skeppsfart och handel utbredt sig öfver en stor del 24 Grönblom. — Koponen. 5. XII. 1914. af jordklotets varmare delar. Sålunda har denna skalbagge vanligtvis anträffats i hamnstäder, t. ex. i Hamburg och Köpenhamn, dessutom ställvis inne i landet (Berlin; bland ris). I Frankrike har arten i synnerhet påträffats bland Ärachis-frön, —Att skalbaggen hos oss förekom tillsam- mans med den äfven kosmopolitiska Tr. ferrugineum är ej förvånande, men att arten anträffades i en brädstapel är rätt egendomligt. Fil. kand. J. S. W. Koponen kertoi Suomen kosklkorennoisista. Koska maamme kosklkorennoisista (perlideistä eli ple- coptereista) ei ole aikaisemmin julkaistu tarkempaa luetteloa, ölen tarkastanut Yliopiston museon sekä kuivat etta sprii- kokoelmat. Lisäksi on minulla ollut määrättävinä prof. J. Sahlberg'in, maist. R. Freyn, K. W al len, W. Jääs- k e 1 ä i s e n ynnä yliopp. T h. G r ö n b 1 o m i n, V. H e 1 1 é n i n, Y. Helmannin, Y. Vuorentauksen y. m. keräämät pienemmät kokoelmat ja näytteet. Tämän aineiston perus- teella on luonnontieteellisellä alueellamme ainakin 34 koski- korennoislajia. Todennäköisesti kohoaa vielä tämä lukumäärä kunhan hyönteistutkijat ja kerääjät kiinnittävät tähän ryh- mään enemmän huomiota kuin näihin saakka. Varsinkin Pohjois-Suomesta ja Lapista voisi odottaa löytyvän ainakin useita sellaisia lajeja, jotka tavataan esimerkiksi aivan lähellä rajaa Norjan puolella. Museon kuivat kokoelmat övat aikaisemmin olleet mää- rättävinä Morton'illa ja Kl ap al e k'illa. Näistä noin 23 lajista on huomattavin eras, keväällä aikaisin esiintyvää yleistä Nephelopteryx (Taeniopteri^x) nebulösa^ L. muistuttava, prof. M ä k 1 i n'in Vantaanjoen varrelta löytämä, yksi ainoa 5, jolle prof. K 1 a p å 1 e k on antanut nimeksi Rhabdiopteryx acuminata Klp. ') Sen tuntee helposti 2—3 costan ja sub- *) K 1 a p å 1 e k, Fr. Pnspevek k. rodu Rhabdiopteryx Klp. Zvlåstni otisky z Casopisu Ceské Spolecnosti Entomolof^ické. Rocnik II, cis 1, 1905- 5. XII. 1914. Koponen, Suomen koskikorennoisista. 25 costan välisestä poikkisuonesta, jotka puuttuvat N. nebu- losa'\ta.. Tutkimukseni kuluessa ölen määrännyt luonnontieteel- liselle alueellemme seuraavat uudet lajit: Dictyopterygella parva n, sp. 2 66. Jokostrov Imandran järven rannalta 30. VI. 1913 (R. Frey ja W. Hellen). Chloroperla venosa St. de? 55. Reitkallio (Bredskall) 9. VI. 08 (löytäjä?); $ Kirkkonummi 17. V. 1913 (W. Hellen); Siuntio, Passila, 31. V. 1914 (Koponen). Isopteryx serricornis Pict. Muonio, läheltä jokea, 3. VII. 1911 (R. Frey). Capnia nigra Pict. 1 $ Kusomen 16. VI. 13 (W. Hellen). Tämä kappale on paljon pienempi kuin 9$ Transkaspiasta, Kuschra, 26. II. 1909 (Ahnger). Capnia Sparre-Schneideri Esb. Petersen. 6 Utsjoki 16. VI. 1894 (J. Sahlberg); 9$ Kusomen 16. VI ja 22. VI. 1913 (W. Hellen); 2$ Ponoj 14. VII. 1913 (R. Frey ja W. Hellen). Leiictra hippopus Kpny. 1 2 Sortavala, Kissapuron var- relta, 23. VI. 1913 (Koponen); 66 Ponoj 15. VII. 1913 (W. Hellen). Ämphinemura Standfussi Ris. Lappvesi 6. IX. 1899 (A. J. Silfvenius); (?(5$$ Sortavala, Kissapuron ja Karhuojan var- silta, 27. VI.— 29. VII. 1913 (Koponen). Ämphinemura triangularis Ris. 1 6 Lapp. Ross. (J. Sahl- berg); lac. Nuorti (Envald). Nämä molemmat Ämphinemiira-laiit oli Klapålek mer- kinnyt N. cinerea Oliv. nimellä. Nemura diibitans Mört. 1 (5 ja 1 5 Helsingin pitäjä 16. V. 1911 (W. Hellen); 66 ja $9 Karkku 10—29. VI. 1914 (W. Hellen). Lisäksi tavataan meillä mahdollisesti Chloroperla Strandi Kpny, josta kokoelmissa on vaan 1 $, löydetty Reitkalliosta 9. VI. 08. Lajin löytymistä täytyy kuitenkin pitää epävar- mana kunnes tavataan 6. Kuivana säilytetty, Nemura meyeri Pict. nimellä merkitty kirjavasiipinen $ on todennäköisesti Protonemura nimborum Ris. Sen on ottanut prof. J. A. Palmen Rihpjaurista 8 p. 26 Koponen, Suomen koskikorennoisista. 5. XII. 1914. heinäk. 1887. Aivan samanlaisen %. on maist. R. Frey löy- tän3't Kittilästä 20. VI. 1911. Protonemura-R\a.sukuun kuuluu myös Sortavalan pitäjän Lohiojan varrelta 27. VII. 1913 löytämäni 1 <5 ja ^. Lajin määräämistä vaikeuttaa se, etta 6 genitaalilisäkkeet övat jossain määrin vahingoittuneet (seuraus kopulationista?). Edellisistä on Dictyopterygella parva tieteelle uusi laji. Lyhytsiipinen å muistuttaa suuresti läheistä D. recta^a. Kpny sekä Siperiasta löydettyä D. gracilis'ta. Klp., mutta eroaa kummastakin m. m. päätä kapeamman pronotuminsa kautta. Sitäpaitsi on sillä takaruumiin IX selkäkilven takareunassa pieni, mutta selvä kolo, joka muilta lajeilta puuttuu. Vielä mainitsen eräästä synonymikysymyksestä. E s b e n Peter sen on Pohj. Norjasta v. 1909 selittänyt tieteelle uuden koskikorennoislajin, jolle hän antoi nimeksi Nemiira arctica Esb. Petersen. ^) Vertaillessani museon kuivia ja spriissä säilytettyjä iVemura-exemplaareja, kävi kuitenkin var- mast! selville, etta lajin on jo Morton v. 1896 selittänyt nimellä Nemiira Sahlbergi Mört. '") Lajin on prof. J. S a h 1- berg löytänyt Utsjoelta kesäkuun lopulla 1894. Ero kuvissa ja selityksissä johtuu vain siitä, etta MortonMlla oli käy- tettävänään kuivia, Esben Peters e n'illä spriissä säily- tettyjä kappaleita. Prof. J. Sahlberg'in ulkopuolelta luonnontieteellistä aluettamme keräämästä materiaalista ölen tavannut erään tieteelle uuden ÄmphinPmiira-laiin. Sen eroittaa helposti muista saman alasuvun lajeista takaruumiin IX selkäkilven takareunassa olevista kahdesta piikkireunaisesta hammasmai- sesta lisäkkeestä. Muuten övat genitaalilisäkkeet hyvin saman- tapaisia kuin alasuvussa Protonemura. Kidusjätteet proster- numissa övat kuitenkin samanlaiset kuin muilla amphine- muroilla. Löytöpaikaksi on merkitty „Verni, i bergstrakten nedanför Tschassikul, d. 31 juli 1896". ') Esben Petersen. Bidrag til en Fortegnelse över arctisk Norges Neuropterfauna. II. Tromsö Mus. Aarsh. 31—32. 1908 1909. 2) M o r t o n, Kenneth J. New and little-known Palaearctic Perlidae. Träns. Ent. Soc. London. 1896. 5. XII. 1914. Järnefelt, Gynandromorphismus bei Alona. 27 Maisteri H. Järnefelt ilmoitti painettavaksi: Gynandromorphismus bei der Cladocere Alona quadrangularis (O. F. M.). Das Postabdomen von 6 und $ bei Alona quadrangu- laris zeigt sehr charakteristische Unterschiede. Das Weibchen (Fig. 1) hat eine starke Bewehrung . am Dorsalrande des Postabdomens, \ wozu noch eine sekundäre kommt, ^ ~ ^^^^ jede Gruppe der Letztgenannten X'^^ \ besteht aus einem grösseren, dista- "~"^-^^-^-;:i^v:;4V^^ len Stachel und mehreren kleine- Pi„ ^ ren. Die obere, hintere Ecke des Postabdomens ist öfters schwach S-förmig gebogen. Der männ- liche Hinterkörper (Fig. 2) unterscheidet sich von demjeni- gen des Weibchens hauptsächlich dadurch, dass die Zahn- bewehrung fehlt und nur die sekundäre Bewehrung vorhan- den ist. Der Samenkanal ist deutlich und miindet am ventra- len Rande des Postabdomens proximal vom Endkrallenansatze. An dieser Stelle biidet der ventrale Rand eine Ecke, die Fig. 2. dem Weibchen fehlt. Im Tuusula-See habe ich nun einige Exemplare gefun- den, deren Postabdomen bemerkenswert waren. Friiher habe ich schon einen Hinterkörper zweier Alona quadrangularis-^ beschrieben, von denen das eine Exemplar Subitaneierbesass. Es fehlte ihm aber eine Bewehrung am dorsalen Rande, nur die sekun- däre war vorhanden. Das Post- abdomen ähnelte dadurch demje- nigen des Männchens sehr (Fig. 3). Fig.^ Später habe ich mich vergebens bemiiht, weitere Exemplare zu erhalten. Dagegen beobachtete ich am 16. IX. 14 ein Exemplar, an dem der ventrale Rand 28 Järnefelt. — Merikallio. 5. XII. 1914. Fig. 4. des Postabdomens wie derjenige eines Männchens aussah. Der Samenkanal war jedoch nicht deutlich ausgeprägt. Der dorsale Rand dagegen war wie derjenige des Weibchens be- wehrt (Fig. 4). Auch konnte ich keinen Haken am ersten Fuss nachweisen. Die Vorderfiihler waren wie bei dem Weibchen gebaut. Am 23. IX. 14 fand ich ein anderes Exemplar, dessen Postabdomen ganz gleich dem des vorigen war. Hier war jedoch der Samenkanal gut ausgebildet (Fig. 5), wogegen der Haken am ersten Fuss schwach war. Im ersten Falle lag also ein Weibchen mit männlichen Kennzeichen am Postabdomen vor, im zweiten Falle wahrscheinlich ein Weibchen. Im dritten Falle war das Geschlecht vermutlich männlich, konnte Fig. 5. aber nicht sicher festgestellt werden. Maisteri E. Merikallio jätti painettavaksi: Muutamia lisätietoja Helsingin seudun linnustoon. Äskettäin Helsingin seudun linnustoa käsittävän, mais- teri Rolf Palmgrenin julkaiseman teoksen „Helsingfors- traktens fågelfauna" johdosta tulin tarkastaneeksi niitä ha- vaintoja, joita opiskeluaikanani Helsingissä vuodesta 1907 saakka olin muistiin merkinnyt. Pyydän tässä saada julki tuoda niistä tärkeimmät. Ne övat etupäässä muuttoaikoja edellä mainitusta teoksesta puuttuvilta vuosilta tai siinä mai- nittuja aikoja varhaisempia, vähemmässä määrin muita seik- koja selvitteleviä. Lyhennyksiä: 1-a i laulava koiras; 1-ia 66 laulavia koi- raita; ä-ä ääntäjä, tieto perustuu muuntapaisesta äänestä teh- tyyn havaintoon. 5. XII. 1914. Merikallio, Lisätietoja Helsingin seudun linnustoon. 29 Tiirdiis musiciis L. — Tulo 1908: 26. IV, useita 1-ia (5c?, Helsinki. Turdus iliacus L. — Tulo 1908: 23. IV, ensimmäinen 1-a d, Bot. puutarha. — 1911: 21. IV, ääniä pimeässä, Hel- sinki. Turdus pilaris L. — 1907: 17. IV, ens. lenteli Kaisanie- messä; 20. IV, useampia. — 1908: 24. IV, useita, Vanhakau- punki. — 1912: 24. III, näin 2 kertaa rastaan Kaisaniemessä. — 1909: 22. I, 1 söi pihlajanmarjoja, Helsinki. Turdus merula L. — Katso Luonn. Yst. 1909, s. 84, musta- rastaan löytymisestä kev. 1909 Helsingin luona. Saxicola oenanthe L. — Tulo 1908: 3. V, ensimmäinen, Vanhakaupunki. — 1911: 21. IV, 1-a å lensi pimeässä, Hel- sinki. — 1913: 27. IV, useita, Vanhakaupunki. — Lento- poikia: 1914, 20. VI, Helsinki. Pratincola rubetra (L.). — Tulo 1913: 6. V, 2 tai 3 I-aa 66, Oulunkylä. Phylloscopus trochilus L. — Tulo 1913: 4. V, useita, Helsinki. — Myöhästynyt syysmuutto: 31. X. 09 näin Seura- saarella yhden. Aegithalus caudatus (L.). — 1909: 31. X, näin yhden Seurasaarella. Parus coeruleus L. — Linnun esiintymisestä ölen tehnyt seuraavat muistiinpanot, 1911: syys- ja lokakuun vaihteen seutuvilla näin yhden, Korkeasaari; 29. X, kuulin äänen Eläintarhassa. — 1912: noin 12. 1, hyvin likaisia lintuja Sääty- talon puistossa; 19. I, 3 kppl. Bot. puutarhassa; 23. I, useita Suomen Pankin puistossa; 24. III, useita, Helsinki; 5. IV, useita Kaisaniemessä. Alauda arvensis L. — Tulo 1907: 2. IV, yhteensä yli 10 1-aa 66 lensi N Kaisaniemen yli. — 1908: 5. IV, 1-ia c5c?, Huopalahti (L. T o 1 v a n e n); 6. IV, 1-ia 66, Helsinki. — 1909: 18. IV, 1-a 6 2 kertaa lensi Alppilassa. — 1910: 20. III, 1+3 lensi pohjoiseen. — 1912: 14. IV, yritti 5 kppl. lumi- sateessa laskeutua kaduUe Säätytalon luona.— 1914: 13. IV, 2 1-aa 66. 30 Merikallio, Lisätietoja Helsingin seudun linnustoon. 5. XII. 1914. Motacilla alba L. — Tulo 1907: 21. IV, ens., Helsinki; 28. IV, useita, Helsinki. — 1908: 24. IV, 2 ens., Vanhakau- punki. — 1911: 21. IV, 1 3. — 1913: 13. IV, 1 å lumisa- teessa Töölönlahden rannalla; 20. IV, runs. parvissa (kaikki 66?), Vanhakaupunki. — 1914: 13. IV, Vanhakaupunki. Budytes flavus (L.). - Tulo 1913: 20. IV, 2 kppl.; 4. V, 2 — 3 ä-ää lintua. Anthus pratensis L. — Tulo 1913: 20. IV, 2 kppl., Vanha- kaupunki. Änthus trivialis (L.). — Tulo 1913: 27. IV, yhteensä 4— 5 1-aa åå; Vanhakaupunki. — Lentopoikia 1914: 20. VI, Hel- sinki. Plectrophanes nivalis (L.). — Tulo 1908: 2. II, 1 lintu, P. -Satarna, Helsinki; 16. II, parvi, noin 30 lintua. Helsinki. — 1909: 21. II, 6 kppl., P.-Satama, Helsinki; 8. III, paljon (maist. I. Väl i kan gas). — 1910: 8. II, kuulin äänen; 13. II, näkvi useita (yliopp. Väinö ja Veikko Heikinheimoja Y. H e 11 m an). Cynchramus schoeniclus (L.). — Tulo 1913: 20. IV, 1 1-a 3, Viik; 27. IV, 1 1-a d, Viik; 6. V, 2 1-aa 36, Viik. Pinicola enucleator L. — 1909: 4. II, n. 10 kppl.; 9. II, runsaasti; 17. II, runsaasti, Helsinki. Passer domesticus (L.). — 1908: 28. XI, näin Yliopiston pihalla linnun, jolla oli niska, etuselkä ja juovia siivillä val- keat. 30. X. näin myös osittain vaalean muunnoksen, ken- ties saman linnun. Fringilla coelebs L. — Tulo 1907: 9. IV, joitakin 1-ia c5d, Bot. puut., Helsinki; 10. IV, hyvin paljon 1-ia 66, Bot. puut., Helsinki; 17. IV, myös ^^, Bot. puut., Helsinki; 23. IV, sadot- tain peippoja, Bot. puut., Helsinki. — 1908: 6. IV, pari l-aadd, Huopalahti (Knut Reinilä); 8. IV, us. 1-ia <5c?, Kaisaniemi. — 1909: 28. III, parikymmentä 66, Eläintarha; 18. IV, varsin, muutto, Helsinki. — 1913: 30. III, näin yhden, joka nähtä- västi oli $, sitäpaitsi kuulin ääntä; 14. IV, jolloin tuli pieni takatalvi, kerääntyi Töölönlahden jään reunoille satamäärä peippoja. Lukumäärälleen vastasi jotakuinkin neljää koirasta yksi naaras. — Pesiminen 1914: 30. V, lähti kahdesta pe- 5. XII. 1914. Merikallio, Lisätietoja Helsingin seudun linnustoon. 31 sästä pojat lentoon, Alberga (K. Hellman); 20. VI, isoja lentopoikia, Helsinki. Fringilla montifringilla L. — Tulo 1907: 17. IV, joitakin 1-ia 66, Kaisaniemi; 23. IV, päämuutto, Helsinki. Ligiiriniis chloris (L.). — Tulo 1912: 24. III, näin useita + US. 1-ia 66. — 1913: 30. III, 2—3 krt. ä-iä + us. 1-ia 66. — 1914: 13. IV, oli yleinen, Vanhakaupunki. Carduelis cardudis (L.). — 1912: 21. I, tapasin parven n. 10 lintua Degerössä, jotka söivät Lappa minor'u\ hedelmiä. Äcanthis cannabina (L.). — Tulo 1914: 13. IV, näin 6:n ja $:n, Vanhakaupunki. Sturnus vulgaris L. — Tulo 1909: 4. IV, 1 kpl.; 8. IV, n. 10 kppl.; 11. IV, pääjoukko, Helsinki. — 1908: 24. IV, runs., Kaisaniemi. — 1912: 24. III, 1 kpl., Kaisaniemi; 31. III. runs., Hermanninkaupunki. — Merkitseminen: 1. VI. 1914 mer- kittiin Albergassa 14 kottaraista (K. A. Hellman). Corviis cornix L. — Päämuutto 1907: 29. III, paljon. — 1909: 11. IV, satamäärin. — 1910: 8. II, toista sataa par- vessa lensi N. Corvus frugilegus L. — 1909: 4. IV, 3 kppl, Mustikkamaa. Niicifraga caryocatactes (L.). — 1913: 7. IX, kulki monen tunnin ajan yhtenään yksinäisiä lintuja tai pieniä joukkoja suuntaan NE Eläintarhan urheilukentän yli; 21, IX, lensi 2 kert. 2 lintua N-suuntaan samassa paikassa. (Ktso Mdd. Bd. 40, s. 4.) Lanius collurio L. — Syysmuutto 1910: 20. IX, 1 juv. kpl. Bot. puutarhassa. Hirimdo nistica (L.). — Tulo 1907: 5. V, 1 kpl.. junassa Helsingistä pohjoiseen. — 1913: 4. V, 3—4 kppl. (1 1-a 6), Helsinki. — Poismuutto 1908: 6. X, juv., Kaivopuisto, Hel- sinki. Ämpelis garrulus (L.). — Harvinaisina oleskeluaikoina mainittakoon: 1909, 27. I, us., H:ki; 4. II, n. 40 lintua, Vanha- kaupunki; 12. II, US. Kaisaniemessä. Cypselus apas (L.). — Tulo 1914: 26. V, us., Helsinki. — 32 Merikallio, Lisätietoja Helsingin seudun linnustoon. 5. XII. 1914. Myöhästynyt syysmuutto 1911: noin puolivälissä syyskuuta lenteli 1 kaupungilla. Archibuteo lagopus (Brunn.). — Tulo 1913: 20. IV lensi haukka, joka kaikesta päättäen oli piekanahaukka, pohjoista kohden; Viik. Phasianus colchicus L. — Viikin lahden ympärillä näyt- tää fasaaneja löytyvän jo runsaasti. Tapasin näet 20. IV. 1913 yht. noin 5 1-aa 6$ ja näin lisäksi yhden; 6. V tapasin jälleen saman verran SS Viikin luona sekä yhden l-an 5:n Vantaanjoen rannalla Oulunkyiässä. Fulica atra L. — „Helsingforstraktens fågelfauna"- teoksessa mainitaan tuloajaksi toukokuun alku. 1913, 20. IV oli lintu kuitenkin jo yleisesti saapunut Viikin lahteen (yht. noin 50 hntua). 27. IV löytyi lintua edelleen yllä mainitussa paikassa. Vanellus vanellus (L.). — Tulo 1914: 13. IV, 1 (tai 2) len- teli Viikin lahdella. Charadriiis apricarius L. — Syysmuutto 1911: 18. IX, ääniä pimeässä kaupungin yläpuolella; 22. IX, ääniä pimeässä kaupungin yläpuolella. Totanus fuscus L. — Juhannusyönä 1914 kuulin useita kertoja Viikin lahdella tuon mustalle viklalle ominaisen, helposti tunnettavan „tivi"-äänen. Kun ei tietääkseni millään muulla kotimaisella linnullamme ole samantapaistakaan ääntä, en voi muuta uskoa kuin etta kysymyksessä todellakin oli musta vikla. Ei ole näin ollen mahdotonta, etta lintu olisi pesinytkin täällä. Totanus glareola (L.). — Tulo 1913: 3. V, lensi ääntäen 2 parvea kaupungin yli. — Kesän vietto (pesiminen?): 23. VI. 1914, runs. ääniä kuului Viikin lahdella. Totanus littoreus (L.). — Tulo 1913: 27. IV, 1 ä-ä, Viik; 6. V, yht. n. 8 ä-ää; Viik. Tringoides hypoleucus (L.). — Tulo 1908: 3. V, pari, Vantaanjoki. Machetes pugnax (L.). — Vielä 23. VI. 1914 näkyi Viikin lahdella pieniä suokulaisjoukkoja, jotka nähtävästi kaikki, tai ainakin huomattava osa, olivat koiraita. 5. XII. 1914. Merikallio, Lisätietoja Helsingin seudun linnustoon. 33 Numeniiis arcuatus (L.), — Tulo 1908: 26. IV, us., Hel- sinki. — 1914: 13. IV, 1 ä-ä, Vanhakaupunki. Spatula clypeata (L.). — Tulo 1913: 27. IV, yht. noin 4 paria, Viik. — 1914: 13. IV, c5 ja $ Viikin lahdella. Dafila aciita (L.). — Tulo 1913: 20. IV, pareja ja yksin. 6$ yht. n. 8 lintua, Viik; 27. IV, 2—3 yksin. dJ, Viik. — Pesiminen? 1914: 23. VI, luulin näkeväni linnun Viikin lah- della. Mareca penelope (L.). — Tulo 1911: 21. IV, 1 ä-ä (5 lensi pimeässä, Helsinki. — 1913: 20. IV, luulin äänen kuulevani, Viik; 27. IV, c? ja $ + us. ääni, Viik. Anas boschas L. — Tulo 1908: 11. IV, sinisorsia Vanhan- kaupungin lahdella (Hels. San,). — 1914: 13. IV, noin 6 paria Viikin lahdella. Anas querquedula L. — Keväällä 1913 tapasin muutamia kertoja linnun. 27. IV näin, mikäli pitkän välimatkan takia voin päättää, kaksi paria Viikin lahdessa. Sittemmin näin 4. V aivan läheltä kaksi paria Hermanninkaupungin ran- nassa, ja 6. V tapasin kaksi kertaa yksinäisen koiraksen ja mahdollisesti myös yhden parin Viikin lahdella. Anas crecca L. — Tulo 1911: 21. IV, kuului pimeässä US. 6:n ääniä, Helsinki. — 1913: 20. IV, parvi, jossa noin 30—40 lintua, Viik. Fuligula fuUgiila (L.). — Rolf Palmgren mainitsee linnun saapuvan saaristosta västa pesimistä varten Viikin lahteen eli noin puolivälissä toukokuuta. Ainakaan keväällä 1913 ei näin ollut laita, sillä jo 20. IV oli Viikin lahden suulla parvi, jossa oli n. 150 lintua. 27. IV oli niitä myös runsaasti; silloin näkyi jo yksityisiä pareja. 6. V laskin lin- tuja olevan noin 100 paria, jotka pysyttelivät yhtä paria lu- kuunottamatta yhdessä. Fuligula ferina (L.). — Teoksessa „Helsingforstraktens fågelfauna" mainitaan linnun tuloajasta Viikin lahteen: »Om- kring medlet af maj eller några dagar tidigare är arten an- länd". 1913 oli lintua jo 20. IV yleensä yllä mainitussa paikassa (pienissä parvissa yht, noin 15 paria ja noin 50 34 Merikallio, Selostus Siikakankaan linnustosta. 5. XII. 1914. lintua käsittävä parvi). 27. IV näkyi pareja jo riinsaammin ja 6. V näkyi, paitsi noin 30 paria, useita yksinäisiä koiraita. Mergus senator L. — Tulo 1913: 20. IV, yht. ehkä 5 lin- tua (kaikki S61), Viik; 27. IV, parvi, noin 20 lintua (myös yksityisiä?), Viik. Lams canus L. — Mainittakoon seuraavat talviset ha- vainnot. 1910: 20. II, 1 poikapukuinen lensi Et.-Satamassa. — 1912: 11. I, runs. poikalintuja Et.-Satamassa. Lams ridibiindiis L. — 1914: 10. IV, osa, noin parisataa lintua, jo saapunut Viikin lahdelle. Podiceps cristatus (L.). — Tulo 1913: 20. IV, 2—3 paria, Viikin lahti; 27. IV, 4—5 paria, Viikin lahti; 6. V, n. 20 pa- ria sekä joku yksin., Viikin lahti. Podiceps auritus (L.). — Tulo 1913: 27. IV, pari, Viikin lahti. Maisteri E. Merikallio jätti vielä painettavaksi: Selostus Siikakankaan hoitoalueella kesällä 1914 tavatuista linnuista. Siikakankaan hoitoalue sijaitsee Juupajoen, Oriveden ja Ruoveden kulmauksessa, käsittäen osan kutakin pitäjää. Alueen pintasuhteet övat erittäin vaihtelevia. Itäinen puoli on epätasaista murtokivimaata, etup. kuusimetsää kasvavine kumpuineen ja niitä eroittavine soistuneine notkoineen. Län- teen päin muuttuvat seudut etupäässämäntymetsää kasvaviksi hiekkakankaiksi ja niitä rajoittaviksi soiksi. Siellä on myös Siikakangas, monta neliökilometriä laaja, useita vuosia sitten palanut hiekkaperäinen kängas. Huolimatta verrattain niukoista havainnoista, ölen kat- sonut olevan paikallaan määritellä tuloksena havainnoista linnun yleisyyden. Siinä ölen käyttänyt seuraavaa asteikkoa: ylen yleinen, yleinen, jotensakin yleinen (^ ei aivan ylei- nen), harvinainen (= harvalukuinen), hyvin harvinainen ja satunnainen. 5. XII. 1914. Merikallio, Selostus Siikakankaan linnustosta. 35 Turdus viscivorus L. Harvinainen. Kesäkuun alkupuo- lella tapasin linnun muutamia kertoja, etupäässä laulavia koiraita, Siikakankaalla (iso paloalue) ja sen lähistöllä. T. musicus L. Yleinen. T. iliacus L. Yleinen. T. pilaris L. Jotensakin yleinen. Asutummilla seuduin, Korkeakosken asemalla y. m. oli lintua runsaammin. Erithacus rubecula (L.). Yleinen. Etup. korpimailla. Ruticilla phoenicurus (L.). Yleinen. Etup. mäntykan- kailla ja asutuilla seuduilla. Erään laulavan koiraan huoma- sin liittävän vakinaisen laulun jatkoksi tervapääskysen ääniä. Saxicola oenanthe L. Kivitasku oli vain jotensakin ylei- nen, riippuen vähäisestä asutuksesta. Pratincola rubetra (L.). Yleinen. Nevanlaidoilla, rämeillä ja niityillä. 10. VI pesä, 6 munaa, mättään sisällä haassa. Sylvia salicaria L. Yleinen. Lehtomailla, joita verrat- tain vähän alueella. Sylvia curruca (L.). Yleinen. Phylloscopus trochilus (L.). Ylen yleinen. Ph. rufus (Bechst.). Yleinen, Havumetsissä sekä korpi- mailla etta kankailla. Änorthura troglodytes L. Jotensakin yleinen. Regulus cristatus Koch. Yleinen. Havumetsissä kor- vissa, kankailla ja rämeentapaisillakin mailla. Parus major L. Jotensakin yleinen. P. borealis Selys. Yleinen. Havumetsää kasvavissa kor- vissa, kankailla, rämeentapaisilla mailla ja sekametsissäkin. 11. VI ensimmäinen lentopoikue. 13. VI tuskin lentoon kykeneviä poikia. P. cristatus L. Jotensakin yleinen. 4. VI lentopoikue. Älauda arvensis L. Harvinainen, riippuen viljelysmaiden niukkuudesta. Motacilla alba L. Yleinen. Ihmisasunnoilla, palokan- kaalla ja hyvin harvinaisena nevalla. Budytes flavus (L.). Jotensakin yleinen. Nevoilla. Änthus pratensis L. Jotensakin yleinen. Nevoilla, myös rämeillä vähin. 8. VI pesä, jossa 5 hyvin haudottua munaa, saramättäässä, keskellä nevaa. 36 Merikallio, Selostus Siikakankaan linnustosta. 5. XII. 1914. Ä. trivialis (L.). Yleinen, Rämeentapaisilla mailla ja lehtomailla, myös rämeillä ja korpimailla. 16. VI pesä, 5 munaa, kanervakankaalla nevaa västen. Pesä kyhätty hie- noista saranlehdistä, joiikossa joku sammal. 17. VI pesä, jossa 2 poikaa (höyhenet selässä ja siipien peilinhöyhenet puolittain auenneet), kaarnankappaleen alla kanervakankaan ja rämekaistaleen rajalla nevaa västen. Pesä ulkoa samma- lista, sisää kapeista saranlehdistä kyhätty. Merkitty renkailla. Emberiza citrinella L. Yleinen. Etup. viljelysmailla, myös nuorta havumetsää kasvavalla palokankaalla. E. hortulana L. Jotensakin yleinen. Viljelysmailla, Loxia sp. Muutamia kertoja tapasin. Kerran, jolloin olin tilaisuudessa lähempää paria lintua tarkastamaan, näyt- tivät ne isommalta käpylinnulta. Pyrrhula rubicilla Pall. Jotensakin yleinen. Passer domesticiis (L.). Yleinen. Fringilla coelebs L. Ylen yleinen. Lehtomailla, havu- metsää kasvavissa korvissa, kankailla ja rämeen tapaisilla mailla. Fr. montifringilla L. Harvinainen, 4. VI tapasin 2 lin- tua, joista toista, laulavaa koirasta olin tilaisuudessa likem- pää tarkastamaan, Siikakankaan reunalla rämeen tapaisella mäntymaalla. 6. VI tapasin jälleen laulavan koiraan toisella puolella Siikakankaan paloa sekametsää kasvavalla kankaalla. Chrysomitris spinns (L.). Yleinen. Corvus cornix L. Yleinen. C. corax L. Vaikkakin korppi alueella oli harvinainen (= harvalukuinen), niin kuului Siikakankaan palon seutuvilla sen tuttu ääni harva se päivä. Pica pica (L.). Jotensakin yleinen. Garnilus glandarius (L.). Jotensakin yleinen. Perisoreiis infaiistus (L.). Harvinainen. Tapasin 30. VII poikueen, josta ammuin yhden. Myös muulloin tapasin lintua havumetsissä. Lanius colhirio L. Harvinainen. Kuivajärven SO-pään seutuvilla (nevaa, rämettä, pensaikkoa) tapasin muutamia kertoja linnun. 5. XII. 1914. Merikallio, Selostus Siikakankaan linnustosta. 37 Muscicapa grisola L. Yleinen. M. atricapilla L. Jotensakin yleinen, Hinindo rustica (L.). Yleinen asutuilla seuduin. Aina Siikakankaan palolla näkyi lintuja kuitenkin pesimisaikana- kin lentelevän. Pesä, 2 melkein lentopoikaa, tallin ylisellä; pojat merkitty renkailla. Pesä, 5 melkein lentopoikaa, tallin ylisellä; 4 merkitty renkailla. Chelidonaria urbica (L.). Yleinen. Riippuen mahdolli- sesti pesänrakennukseen sopivan savimaan puutteesta putoa- vat useimmat Yliopiston Metsänhoitoaseman rakennusten räys- tään alla ilman tukea olevista pesistä maahan. Tämä tapah- tuu tavallisesti, kun poikaset övat melkein täysikasvuisia, siis painavia ja liikkuvia. Elokuun puolivälissä olleiden kylmien öiden vaikutuksesta kuoli runsaasti Juupajoella melkein lento- kykyisiä poikasia, jolloin niitä tapasi pesistään pudonneina pitkin seinustoja. Caprimulgiis europaeus L. Jotensakin yleinen. Cypselus apus (L.). „Korpipääskynen." Jotensakin ylei- nen. Näkyi etupäässä Siikakankaan luona olevissa vanhoissa mänt3^metsissä. Dryocopus martius L. Jotensakin yleinen. Dendrocopus major (L.). Jotensakin yleinen, Picus canus (Gmel.). 16. IX ammuin harmaan tikan van- hasta kuusikorvesta. Lintu on täytettävänä Riihimäen Yh- teiskoulun kokoelmiin. Picoides tridactyliis (L.). Harvinainen, lynx torquilla L. Harvinainen. Cuculus canoriis L. Jotensakin yleinen. Noin 18. VII kuului viimeisen kerran kukuntaa. Falco subbuteo L. Lienee harvinainen (= harvalukuinen). Tinnunculus tinnunculus (L.). Harvinainen. Accipiter nisiis (L.). Harvinainen. Astiir palumbarius (L.). Harvinainen. 18. VII tapasin emän ja 4 tai 3 lentopoikaa, joista 2 ammuin. Pernis apivorus (L.). Tein joitakin, tosin epävarmoja havaintoja linnun esiintymisestä alueella. Biiteo biiteo (L.). Jokseenkin yleinen. Ehdottomasti 38 Merikallio, Selostus Siikakankaan linnustosta. 5. XIT. 1914. yleisin seudun petolinnuista, joita oli runsaammin kuin mitä muualla ölen tavannut. Paavolassa pesästä ottamani hiiri- haukan poika oli elättinä Metsänhoitoasemalla koko loppu- kesän, käyden säännöllisesti senkin jälkeen, kun oli lento- kykyiseksi tullut, täältä ruokaa pyytämässä. Jäi edelleen sinne poislähdettyäni 19. IX. Merkitty untuvapukuisena poikasena renkaalla 10 p:nä heinäkuuta. Mitään haittaa ei rengas näyt- tänyt tuottaneen linnulle. Työnjohtaja Janne Mäkisen ilmoi- tuksen mukaan ei lintu yllä mainitun ajan jälkeen enään käy- nyt Metsänhoitoasemalla, näyttäytyen kuitenkin jonkun ker- ran. Viime päivinä huhtik. 1915 oli, näht. sama lintu, tåas hyvin tutusti esiintynyt Metsänhoitoasemalla. Äqiiila chrysaetiis (L.). Hyvin harvinainen. 10. VI lei- jaili Siikanevalla maakotka yhdessä kanahaukan kanssa. Vanha, luultavasti vieläkin käytännössä oleva pesä pitäisi taiteilija L. Segerstråhle'n y. m. mukaan olla eräässä suuressa hon- gassa Siikakankaan takana. Siirnia uliila (L.), Harvalukuinen. Nyctala Tengmalmi (Gm.). Harvalukuinen. Coliimba pahimbiis L. Harvalukuinen. Bonasa bonasia (L.). Yleinen. Tetrao urogallus L. Yleinen. Huolimatta verrattain lu- paavasta alusta, olivat koppelon poikueet lopulla kesää hyvin pieniä. Kansan miehet selittivät poikasten kuivan kesän takia kuolleen veden puutteeseen (tai sitten vedelie päästyään ylönjuomiseen!?) ja kertoivat nähdyn kuolleita poikasia metsissä. Vaikkakin Metsänhoitoaseman henkilöidcn ja paikkakuntalaisten mukaan oli metsälintuja kuluneena ke- sänä ja syksynä hyvin vähän, löytyi niitä sentään verrattain runsaasti, mikä todistaa seudun suurta linturunsautta edel- lisinä vuosina. 10. VI pesä, jossa poikaset olivat juuri mu- nasta kuoriutuneet, rämeellä Viheriäisen nevan luona. Tetrao tetrix L. Yleinen. Ehdottomasti yleisin metsä- linnuista, ainakin 2 kertaa runsaslukuisempi kuin edellinen laji. 10. VI pesä, 5 munaa, rämeen laidassa. Lagopus lagopus (L.). Yleinen. Nevojen laiteilla, rä- meillä, rämeen tapaisilla mailla, pensaikoissa ja kankaillakin. 5. XII. 1914. Merikalllo, Selostus Siikakankaan linnustosta. 39 9. VI pesä, 10 munaa, rämeellä. 2. IX tapasin pienen palon keskeltä, jossa hiiltyneitä puita ja pensaita, pesän, josta po- jat olivat kuoriutuneet. 8. IX löysin kanervien peitossa ole- van pesän pieneltä rämeeltä, jossa oli 10 pilaantunutta munaa. Perdix perdix (L.). Jokseenkin yleinen. 10. VI pesä, 19 tuoretta munaa, katajapensaan alla harvaa etup. koivu- pensaikkoa kasvavalla pientareella. Pesään jäi, poikasten kuoriuduttua, 2 kivimunaa. Grus grus (L.). Harvalukuinen. Siikanevalla asusti säännöllisesti alkukesästä 2 kurkea. Myöhemmin kesällä näkyi vain 1. Crex crex (L.). Siikakankaan hoitoalueella en tavannut lintua kertaakaan. Muualla ympäristössä sitä kyllä löytyi. Totanus ochropus (L.). Jotensakin yleinen. Oleskeli poikinensa nevojen laiteilla, rämeillä ja harvoissa korvissa. Totanus glareola (L.). Yleinen. Nevoilla ja rämeillä. 10. VI sain kiinni 3 aivan pientä untuvapukuista poikaa (1 Riihimäen Yhteiskoulun kokoelmissa). Totanus littoreus (L.). Jotensakin yleinen. Nevoilla ja rämeillä. 6. VI löytyi pesä, 4 munaa, kaatuneen hongan sivulla aukealla Siikakankaan palolla noin 500 metriä lähim- mältä suolta, Siikanevalta. Tringoides hypoleucus (L.). Jotensakin yleinen. Ojien ja järvien rannoilla. Numenius arcuatus (L.). Harvalukuinen. Nevoilla. Gallinago gallinago (L.). Harvalukuinen. Nevoilla ja rä- meillä. Anas boschas L. Yleinen. Heinäisten järvien, lampien ja jokien rannoilla. Anas crecca L. Yleinen. Oleskelupaikka = ed., mutta pitää enemmän pienemmistä vesistä. Sterna (hirundo) L. Satunnaisena vieraana oleskeli 5. VI yksi tiira, luultavasti kalatiira, Kuivajärvellä. Podiceps auritus (L.). Hyvin harvalukuinen. 30. VII am- muin lentoon kykenemättömän poikasen Vuorijärvestä. Gavia arctica (L.). Hyvin harvalukuinen. Gavia tumme Gunn. Hyvin harvalukuinen. Kuului ja näkyi, lentäen pitkin Kuivajärveä, ehkä useammin kuin edellinen. 40 Mötet den 6 februari 1915. Mötet den 6 februari 1915. Till inhemska medlemmar af Sällskapet invaldes fil. mag. Sigurd V. Sahlberg (föreslagen af amanuens R. Frey) och student Rolf L. Grönblad (föreslagen af professor F. Elfving). Finska Forstsamfundet, Helsingfors, hade in- sändt vol. 1 — 3 af sina Acta Föreställa Fennica samt an- hållit om skriftutbyte, och beslöt Sällskapet bifalla denna anhållan samt i utbyte gifva sina Acta och Meddelanden. Likaså beslöt Sällskapet med sina Acta och Meddelan- den träda i skriftutbyte med The R o y a 1 Z o o 1 o g i c a 1 Society of New South Wales, Sydney, som tillställt Sällskapet vol. 1, part 1, af sin publikation The Australian Zoologist. Enligt af skattmästaren afgifven kassarapport ut- visade Sällskapets rörliga kapital en behållning af Fmk 1,834:14. Till publikation anmäldes: J. I. Liro, Karjalaisia kasvinnimiä. J. I. Liro, Åländska växtnamn. A. Luther, Zuchtversuche an Ackerschnecken. V. R ä s ä n e n, Muurahaisten stridulatioelimet erittäinkin ryhmällä Formicidae. Ordföranden meddelade, att Sällskapets nyligen aflidne ledamot, professor Carl Lundström, uti sitt testamente förordnat, att hans cntomologiska och oologiska samlingar skola tillfalla Universitetets i Helsingfors zoologiska museum, och att alla arbeten af entomologiskt innehåll i hans biblio- tek skola öfverlämnas till Societas pro Fauna et Hora Fen- nica. Till denna gåfva hade den aflidnes syster lagt alla 6. II. 1915. Lindberg, Anthyllis-former m. m. 41 öfriga zoologiska skrifter. Bibliotekarien redogjorde härpå för den värdefulla tillökning-, som sålunda kommit Sällska- pets bibliotek till del. Antalet till Sällskapet donerade arbeten uppgick till 731. Sällskapet beslöt till donators syster, presidentskan Constance Montgomery, aflåta en tacksägelseskrifvelse, som skulle undertecknas af ordfö- randen, sekreteraren och bibliotekarien. Genom skrifvelse från KejserHga Senatens Ecklesiastik- expedition hade Sällskapet underrättats om att dess stats- understöd, som under föregående år varit 8,000 finska mark, under innevarande år komme att utgå med endast 6,000 mark. Doktor Harald Lindberg demonstrerade de fin- ländska formerna af släktet Anthyllis. Vi äga hos oss dels den typiska A. vulneraria L., dels Ä. *affinis Britt. Den förstnämnda förekommer på Åland samt är såsom tillfällig- tagen på tre lokaler på fastlandet; den trifves bäst på g-räs- bevuxna backar. Ä. *affinis föredrager åter sandiga marker och är anträffad uteslutande på fastlandet. — I anslutning till sin redogörelse för de båda formernas nuvarande ut- bredning uttalade föredragaren några förmodanden angående deras utbredningsförhållanden under Ancylus-perioden och anknöt härtill \^tterligare några reflexioner om våra växters invandring öfver hufvud under äldre geologiska perioder. Doktor H. Lindberg förevisade vidare ett antal af bäfver gnagade stycken af trädstammar, hvilka genom förmedling: af Historiska museet kommit föredraga- ren tillhanda och nu öfverlämnades till de zoologiska sam- lingarna. — Till de zoologiska samlingarna förärade herr Lindberg ett stycke hud och hår af mammut, som af geologen K. W o 1 o s s o w i t s c h i Petrograd tillvaratagits i norra Asien. 42 Nyberg. — Valle. 6. II. 1915. Student Einar Nyberg anmälde om ett fynd af svarta rödstjärten, Ruticilla tithys Naum., samt yttrade följande: „Den 5 november 1914 öfverkom jag på Högholmen in- vid Helsingfors en ^ af svarta rödstjärten, Ruticilla tithys Naum. Såvida icke magister Rolf Palmgren bedt mig närmare undersöka den fällda fågeln, hade denna såsom „vanlig rödstjärt" gått förlorad. Af de två inom vårt natur- historiska område tidigare anträffade exemplaren fälldes det ena, en 6, den 1 maj 1902 i Sydvaranger vid Rajakoski i Patsjokidalen. Det andra, en §, tillvaratogs redan år 1882 på Maskuvaara i Sodankylä af N. Sundman, men förväxlades länge på zoologiska museet med vanliga rödstjärten. För någon tid sedan rättades misstaget af kustos vid inrättnin- gen, dr B. Poppius (Medd. Soc. Fauna et Flora Fenn, 39, sid. 149 — 150). Sin egentliga hemvist äger svarta rödstjär- ten i Mellan- och Syd-Europa samt i Nord-Afrika. I Skan- dinavien har arten endast tillfälligtvis anträffats i de sydli- gaste delarna." Maisteri K. J. Valle ilmoitti, etta Somatochlora Sahl- bergi Trybom on tavattu Suomen luonnontieteellisellä alueella. Tarkastaessansa Yliopiston sudenkorennoiskokoelmia, löysi hän Somatochlora alpestris-yksilöiden joukosta erään, jonka heti huomasi toisista poikkeavaksi ja myöhemmin sitten mää- räsi Somatochlora Sahlbergi'ks\. Tämän sudenkorennoisla- jin selitti ruotsalainen tutkija F. Trybom v. 1889 niistä kokoelmista, jotka ruotsalainen Jenisei-retkikunta v. 1876 oli tuonut mukanaan. Se ei ole ennen tunnettu Europasta. Somatochlora Sahlbergi eroaa 5. alpestris'esta siinä, etta koi- raan perälisäkkeet övat erilaiset ja etta naaraan takaruumiin toisen nivelen sivuilla ei ole keltaista täplää. Sitäpaitsi on S. Sahlbergi'\\ä etusiipien siipikolmion tyvipuolella olevassa sarassa vain 1 poikkisuoni, kun niitä S. alpestris^seUa on 2. Tämä meidän alueeltamme kotoisin oleva (?-yksilö on R. E n v a 1 d'in ottama Kuolan niemimaalta Imandra-järven luota Jekostroff-niemeltä Tschyin tunturin puolelta 19. VI. 1883. 6. II. 1915. Frey, Entomologiska meddelanden. 43 Amanuens Richard Frey gjorde följande Entomologiska meddelanden. 1. Till Universitetets entomologiska museum har af lektor Ä. Nordström skänkts tvenne intressanta nykom- lingar till den finska guldstekelfaunan, båda af honom själf anträffade i Pärnå. De båda arterna, som för öfrigt äfven blifvit bestämda af lektor Nordström, äro : Chrysis Zetterstedti Dahlb. — Ett exemplar (1 d) anträf- fades af lektor Nordström på en telefonstolpe i Pärnå (prov. N). Arten synes tidigare vara känd endast från Sve- rige och Norge. Chrysis rutilans 01. — Ett exemplar (1 ^) likaledes an- träffadt på en telefonstolpe i Pärnå af Nordström. Denna art är utbredd öfver hela Europa och förekommer äfven i Algeriet. 2. Ägrion vernale Hagen (= limulatiim Charp.). — Tvenne exemplar af denna inom vårt naturhistoriska område icke tidigare anmärkta trollslända ha på senaste tid anträffats hos oss. Det ena (1 c5) är funnet af magister E. Lindquist vid Tvärminne i närheten af de s. k. Syndalslagunerna (prov. N) den 10 juni 1913. Det andra exemplaret (1 6) anträffa- des af mig den 3 juli 1913 på Kola-halfön i en liten lapp- by, Bjäloguba, belägen invid Imandra sjö strax söderom mynningen af den å Chibinä uppspringande fjällbäcken Lu- tarmajok (prov. Lim). Sländan flög här inom regio sylva- tica tillsammans med en annan agrionid, Ä. concinmim Johanss. (= Johanssoni Wallengr.). I Universitetets finska odonatsamling stå visserligen tvenne oetiketterade exemplar under detta namn, men äro dessa, efter hvad mag. K. Valle vänligen meddelat mig, honor af vår vanligaste Ägrion-art, Ä. hastiilatum Charp. — Ägrion vernale är en nordostlig art, utbredd ända till Kam- tschatka och Amurområdet i öster. I Europa är den känd från Sverige och Mellan-Europa och synes i allmänhet uppträda rätt sällsynt. 44 Frey, Fasciationer. 6. II. 1915. Vidare lämnade amanuens Richard Frey följande meddelande: Fasciation hos Chrysanthemum leucanthemum L. och Taraxacum officinale Vill. Universitetets botaniska museum har n54igen af mag. H. K r a n c k emottagit ett exemplar af den vanliga präst- kragen, Chrysanthemum leucanthemum L., som visar en tyd- ligt utpräglad fasciation af stjälken. Såsom framgår af den sammanställning, som af mig i en uppsats, „0m i Finland iakttagna fasciationer hos fanerogamer" (Medd. Soc. F. Fl. Fenn., 38, sid. 100—107, 1912), lämnats om hos oss hittills funna likartade växtmissbildningar, har något dylikt fall hos prästkragen tidigare icke iakttagits i vårt land. Det ifrågavarande exemplaret har blifvit funnet i Eke- näs på de s. k. Seminariiängarna den 4 juli 1913 af seminarii- eleven Gunnar Svensson. Det växte här tillsammans med normala exemplar af prästkragen. Stjälken är utplattadt bandformig, ungefär 11 — 12 mm bred, men knappast 1 mm tjock, och bär enstaka, glest strödda, små blad. I toppen finnes en enda, stor, i samma riktning som stjälken starkt ensidigt utdragen blomkorg, sannolikt uppkommen genom sammansmältning af flera, bredvid hvarandra belägna anlag. Enligt Penzig (Pflanzenteratologie, bd. Il, sid. 76—77, 1894) och Masters (Vegetable Teratology, sid. 70, 1869) hör denna fasciation till en af de vanligaste växtmonstrosi- teterna. Vidare har en synnerligen vacker fasciation af blom- skaftet hos maskrosen (Taraxacum officinale Vill.) anträffats senaste sommar i Helsingfors Botaniska trädgård af magister E. L i n d q u i s t. Det cirka en half meter höga blomskaftet är ihåligt, uppsvälldt utplattadt, upptill cirka 2 cm, nedtill 4 — 5 cm bredt och bär i toppen omkring 7—8, med hvar- andra icke sammansmälta blomkorgar. Denna iögonenfallande, mycket ofta i litteraturen omnämnda monstrositet (P e n z i g, bd. II, sid. 97 — 98) är äfven tidigare känd från Finland (E. Reuter, Medd. Soc. F. Fl. Fenn., 33, sid. 43, 1907). 6. II. 1915. Frey. — A. Hildén. 45 Enligt uppgift af dr H. Lindberg har denne flerfal- diga gånger under olika år iakttagit liknande missbildningar, ofta med 5 — 10 blomkorgar på samma skaft, uti Taraxacum- rabatten i Botaniska trädgården. Med. kand. Armas Hildén föredrog om Temperaturförhållanden hos fåglar. Föredragaren hade jämte med. kand. K. S. Sten- bäck anställt temperaturmätningar på fåglar å Universite- tets fysiologiska institut i och för utrönande af dygnsvaria- tionerna vid vanlig och omvänd dagordning. Efter att en- ligt den förhandenvarande litteraturen i korta drag ha redo- gjort för temperaturförhållandena i allmänhet hos homoio- terma djur, erkannerligen för de knappa uppgifter, som finnas rörande fåglar, öfvergick föredragaren till sina egna undersökningar. Resultaten åskådliggjordes medels ett större antal kurvor. Som försöksobjekt hade under kortare eller längre ti- der användts inalles 11 individer, representerande 9 species och 6 ordningar: tupp, höna, dufva 6, dufva 5 (könet be- stämdes postmortalt), anka, fasan $, rapphöna, sillmås, grön- siska, dufhök och kattuggla. I allmänhet inföll vid normal dagordning temperaturmaximum hos de undersökta arterna kl. 12 middag, eller också vid mätningen närmast före eller efter detta klockslag, d. v. s. kl. 9 f. m. eller kl. 3 e. m. Mätningarna företogos nämligen hvar tredje timme dygnet om. Tiden för minimitemperaturen varierade i högre grad. De flesta försöksdjuren visade dock ett minimum kl. 12 mid- natt eller oftare något senare. Tuppen utgjorde ett undan- tag, i det dess minimum konstant inträffade kl. 6 e. m., medan dess max., liksom hos de andra, inföll kl. 12 mid- dag. — Dessa resultat äro öfverensstämmande (med undan- tag för tuppen) med tidigare undersökningar. Medeltempe- raturen hos de flesta undersökta dagfåglarna var i rundt 46 A. Hildén. — M. Brenner. 6. II. 1915. tal 40\5— 42' C, utom hos dufhanen, där den under en för- söksperiod i medeltal steg konstant öfver 43' C (högsta tem- peraturen var 43 .9 C). Kattugglans medeltemperatur var 40'.i, alltså i öfverensstämmelse med tidigare undersökningar lägre än dagfåglarnas. I allmänhet var differensen mellan max. och min. omvändt proportionell till storleken af fågeln, hvarvid dock dufhöken utgjorde ett egendomligt undantag, i det denna fågel, ehuru en af de största som undersöktes, visade den största differensen, d. v. s. 2\i5 C. I motsats till hvad på en del håll påståtts, visade sig temperaturen hos 6 icke vara lägre än hos 5 i de tvenne fall som undersöktes; tvärtom var den konstant högre hos 6 än hos $. Försöken med omvänd dagordning anställdes med fem individer: tupp, höna, dufva å, dufva ^ och anka. Dessa äro de första försök, som i denna riktning utförts med fåg- lar. Den mörka perioden af dygnet varade från kl. 6 f. m. till kl. 6 e. m., den ljusa de öfrigatolf timmarna. Vid dessa för- sök konstaterades, att tuppen och hönan redan på 8:de dygnet inställde sig i omvänd dagordning, d. v. s. med diametralt motsatta temperaturmaxima och -minima, dufvorna först ef- ter 14 dygn. Ankan, som var den enda fågel, hos hvilken icke kunde under vanlig dagordning konstateras någon re- gelbunden periodicitet i temperaturen, reagerade icke heller på något sätt mot den artificiella dagordningen. — Då lef- nadssättet åter omkastades till det normala, inställde sig de normala temperaturförhållandena inom ett par dagar. Undersökningen med tyåtföljande mätningsprotokoll, ta- bellariska sammanställningar, litteraturförteckning, kurvor m. m. torde i sin helhet komma att offentliggöras i Skan- dinavisches Archiv fiir Physiologie. Rektor M. Brenner föredrog: En hvitblommig Taraxacum-art från Ryska Lappmarken. Under en geologisk forskningsfärd till Kola-halfön i Arkangelska guvernementet gjorde min son Thord förliden 6. II. 1915. M. Brenner, En Taraxacum-art från Ryska Lappmarken. 47 sommar ett anmärkningsvärdt växtfynd, hvilket jag tager mig friheten här förevisa. Som synes utgöres det af en hvitblommig Taraxaciim, till utseendet närmast lik den hos oss på Åland förekom- mande T. palustre (Ehrh.), men skild, utom genom sin rent hvita blomfärg, utan den ringaste skiftning af maskrosornas gula, genom sin dunkla bladfärg och afvikande holkfjäll. Bland de hittills kända hvitblommiga Taraxacum- formerna synes den enligt beskrifning stå närmast T. leucanthum Led. i Flora Altaica och Fl. Rossica {T. bicolor DC Prodr.) från Si- biria Altaica och Baicalen- sis samt Dahuria, men skil- jer sig från denna genom kortare, okantade, trubbiga ytterholkfjäll och genom att de inre fjällen sakna ut- vidgad spets. Då den sålunda ej med någon förut känd form kan identifieras, torde den böra uppställas som en skild art, för hvilken namnet T. leu- coglossiim föreslås. Taraxacum leucoglossum n. sp. Planta glaberrima, uniceps; folia 6 — 7.5 cm longa, 4 — 5 mm lata (exte- riora breviora latioraque), lineari- vel lanceolato-lingulata, subacuta vel obtusa, integerrima, longe et anguste petiolata, Fig. 1. Taraxacum leucoglossum Brenn. n. sp. Habitusbild, något för- minskad, och blomkorg i naturlig stor- lek. — Foto Harald Lindberg. 48 M. Brenner. — /. Forslas. 6. II. 1915. carnosula, sordide virescentia, sicca olivacea, subtus pallidi- ora nervö distincto, petiolis basi purpureis — atropurpureis, erecta; pedunculus 11 cm altus, erectus, tenuissimus, medio vix crassior, vinose coloratus, basi rufescens; i n v o- lucrum angustum, 1 cm altum, pallide vire- scens, partim rufescens, squamis exterioribus 7, adpressis, 3.5 — 4 mm longis, immarginatis, sub- cordatis — ovatis — ovato-lanceolatis, acumine angusto, obtuso, rufo-castaneo, interioribus 10, Fig. 2. Ytter- ecorniculatis, sat latis, lineari-subulatis, obtusis, ^^ f' '^ apice non dilatatis; c o r o 11 ae albissimae, latae, roxacum leuco- '■ ' ' glossumBrenn. ^"^0 longo lutescente, exteriores 8, vitta lata n. sp. 4 ggr. fusca notatae, involucro 4 mm longiores; styli förstorade, fusci; pappus albidus; pollen etachenia non visa. Ifrågavarande f3''nd gjordes den 16 juli 1914 på en fuk- tig, starkt sluttande, med lågväxt starr tätt bevuxen ler- strand af floden Umbas östra mynningsarm, en knapp km nedanför byn Umba på fastlandssidan, 2 å 3 m från flod- vattenståndet och ungefär 1 m ofvanom vattenytan. Tyvärr kunde ej flere än ett enda exemplar upptäckas, hvarför artens frukt tills vidare är okänd. Antagligt är, att dess hemort befinner sig någonstädes vid floden högre inåt landet, därifrån frukter med vindens, flodens och tidvattnets tillhjälp spridts nedåt hafvet. Student I rm e r F o r s i u s lämnade följande meddelande: Om den lapska^ ekorren. Det torde vara föga känt inom vetenskapliga kretsar, att ekorren i våra lapska skogar förekommer i tvenne for- mer, vilka av befolkningen benämnas Kuusiorava och Mänty- orava (Korpiorava och Kangasorava). Formerna skiljas från varandra på följande sätt. Kuusiorava. Sommarskinnet: ryggen svartbrun, öron- tofsar och svans helsvarta, en smal strimma närmast den 6. II. 1915. /. Forsius, Den lapska ekorren. 49 vita buken roströd. Vinterskinnet: mörkgrått och yvigt, örontofsar och svans helsvarta. Mäntyorava. Sommarskinnet: rygg, örontofsar och svans enfärgat roströda, buken vit. Vinterskinnet: betyd- Hgt ljusare grått än hos den förra, örontofsar och svans enfärgat roströda. Sommaren 1913 vistades jag jämte forstmästare S o h 1- man i nordostliga Sodankylä vid Nuorti älv och gjorde då, på doktor B. Poppius' inrådan, observationer om ekorren. Denna sommar förekom ekorren icke allmänt inom områ- det, men jag var dock i tillfälle att erhålla några skinn av de båda slagen. Kuusiorava, den mörkare, synes vara mindre allmän, och jag lyckades erhålla endast tvenne typiska exemplar av densamma. Det ena skinnet fann jag i ett skogspörte hos en av Kemi stockbolags män. Han använde skinnet i fråga såsom fodral för sin rakkniv, men avstod det gärna åt mig. Enligt hans uppgifter var exemplaret skjutet i augusti 1912. Det andra exemplaret sköt jag den 18 augusti 1913 vid Nuorti. Det var en hona, som nyligen haft ungar. Vidare har till Universitetets zoologiska samlingar inköpts tvenne vinterskinn, som hänföra sig till denna form; det ena exem- plaret är skjutet i Enare den 29 september 1912, det andra i Kuolajärvi den 13 januari 1913. Därtill kommer ett af A. B 1 o m q v i s t inlämnat exemplar från Övertorneå, decem- ber 1874. Mäntyorava synes förekomma allmännare. Jag sköt sommaren 1913 flere mer eller mindre typiska exemplar av densamma. Till Universitetets samlingar har inköpts ett exemplar, som är synnerligen typiskt, skjutet i Rovaniemi den 19 mars 1913. Ett lika typiskt vinterskinn har erhållits från Korpilaks år 1878 av stud. K. Dahlström. Slutligen finnes ett exemplar från Övertorneå, skänkt av A. B 1 o m- qvist. Till storleken varierar den lapska ekorren mellan 41 och 47 cm, enligt vad man kan sluta av det knapphändiga material, som finnes att tillgå. 4 50 /. Forsius. — Linkola ja Pesola. 6. II. 1915. Tidigare ha mig veterligen endast tvenne forskare ut- talat sig rörande de lapska ekorrformerna. Jacob Fell- man, som yttrar sig härom i sina »Bidrag till Lappmar- kens fauna", anser de båda formerna representera tvenne olika åldersklasser; de ljusare exemplaren vore äldre, de mörkare yngre. Denna åsikt synes dock icke hålla streck, att döma av de, visserligen tillfälliga, iakttagelser jag gjorde sommaren 1913. Det ljusaste skinnet jag erhöll tillhörde nämligen en ännu icke vuxen ekorre, då däremot ett av de mörka som nämnt tillhörde en hona som varit dräktig. Ett annat förmodande uttalar A. B 1 o m q v i s t i sin upp- sats „Några iakttagelser rörande fröbildningens periodicitet hos tallen och granen samt rörande ekorrens förekomman- de i Finland", Meddel. af Soc. pro Fauna et Flora Fenn. 1876. Han framhåller, att de olika formerna av ekorren kunde bero av periodiskt växlande granfröår och tallfröår, i det ekorren skulle vistas företrädesvis i det slags skogar, som för tiden erbjöde riklig tillgång på näring, varigenom även färgen skulle påverkas. Även denna teori förefaller dock osannolik, ity att de båda formerna förekomma sam- tidigt. För närmare utredning av sakförhållandet ber jag att få uppmana naturvetenskapsmän, som äro i tillfälle att be- söka Lappmarken, att anskaffa rikligare material av ekorr- skinn för Universitetets samlingar. Ylioppilas Vilho Pesola näytti Älsine verna'n (L.) Bartl. sekä jätti painettavaksi maisteri K. Lin ko lan ja esittäjän kirjoittaman kirjoituksen: Alsine verna (L.) Bartl. Impilahdella. Arvoisan Seuramme pöytäkirjassa jouluk. 2. pv:ltä v. 1882 on prof. Th. Saelan'in tekemä ilmoitus ') siitä, etta ') Meddel. af Soc. pro Fauna et Flora Fennica förhandlingar, h. 9, p. 156—157; vrt. myös Meddel., h. 9, p. 172. 6. II. 1915. Linkola ja Pesola, Alsine verna Impilahdella. 51 hän tarkastaessaan Seuran kokoelmien suomalaisia Sagina- lajeja oli siellä 5, nodosa^in (L.) Fenzl. joukossa huomannut Alsine verna'n (L.) Bartl., jonka ottaja oli lyseolainen (sittem- min fil. toht. ja dosentti) Hj. Neiglick ja ottopaikka Kl, Impilahti, „på ett kalt berg", v. 1877. Lajista, joka oli uusi koko Fennoskandian alueelle, teki Saelan samalla jättä- mässään pienessä kirjoituksessa ^) lähemmin selkoa. Kun lajia, jonka lähimmät löytöpaikat olivat niin kaukana kuin Skotlannissa, Harzilla, Sudeteilla ja Altailla, sittemmin tur- haan etsittiin Impilahdelta, alkoi ilmoituksen tekijä epäillä, etta laji erehdyksestä, nimilippujen vaihtumisen kautta, oli tullut ilmoitetuksi impilahtelaisena kasvina^). Olettamusta tuki varsinkin se seikka, etta sama keräilijä oli matkustanut myös Sveitsissä. Hjeltin Conspectus-teoksesta on laji näillä perusteilla jätetty pois kasvistostamme: „ Arten bör därföre tills vidare utgå ur vår flora" ^). Hjelt huomaut- taa kuitenkin, etta toht. H. Lindberg on varsinkin Impi- lahtea lähellä olevalla paikalla tehdyn Potentilla sericea L.- löydön perusteella sitä mieltä, ettei Alsine verna^n kasvami- nen Impilahdella tarvitse olla epätodenmukaista^). Viime kesänä retkeillessämme Sortavalan ja Impilahden pitäjissä pidimme, Alsine veina-\öydön vaiheet tuntien, sil- mällä Sagina nodosa'?i, joka on st fq — p Laatokan poh- joisessa saaristossa, varsinkin ulommilla saarilla ja kasvaa myös mannerrannikolla, vaikka jo harvinaisempana, ja jonka kasvupaikkoja övat rantakallioiden raot ja kivikkorannat mutta myös hiekkarannat ja satunnaisesti savirannatkin (Tu- lolansaaressa). Yliopiston kokoelmiin asken jättämistämme ') T h. Saelan: Om en för vår flora ny fröväxt Alsine verna (L.) Bartl. Meddel., h. 11, p. 41—44. 2) Hj. Hjelt: Conspectus florae fennicae. Vol. III. Acta Soc. pro Fauna et Flora Fennica 30, 1906, p. 62. ä) Hj. Hjelt: 1. c. *) Vrt. myös K. H. Hällström: Laatokan Karjalan „harvinai- sista" kasveista. Karjala, Karjalaisen Osakunnan julkaisu. Helsinki, 1910, s. 92. 52 Linkola ja Pesola, Alsine verna Impilahdella. 6. II. 1915. kasveista on nyt toht. H. Lindberg määrännyt Alsine verna'ks\ (L.) Bartl, erään Impilahden Raukkiivuorten ranta- kalliolta "^^j-j 1914 outona Sagina nodosa'na. ottamamme ja sen nimisenä kokoelmiin jättämämme, unohduksesta vaille erikoisempaa huomiota jääneen kasvin, Löydön kautta on siis vanha NeiglickMn näytteeseen perustuva tieto mainitun Älsine-\ni'm kasvamisesta Impilah- della saanut vahvistuksen. Laatokan Karjalan harvinaisuuk- siin voi näin ollen varmana liittää yhden lisää. Kun lajin kasvaminen Fennoskandiassa epäilemättä an- saitsee melkoista mielenkiintoa, olisi tietysti tarkka selostus löytöpaikan laadusta ja kasvillisuudesta tärkeä ja toivottava. Ikävä kyllä on muistiinpanoissamme paikalta, josta kasvin otimme, sattumalta vain pikamuistiinpanona tehty kasviluet- telo paikan lyhyen kuvauksen ohella. Toivomme, etta luet- telo sellaisenaan valaisee jossain määrin kasvin biologista luonnetta meillä. Muistiinpano on seuraava: „19 ^^/y 14. Impilahti, Sumeriankylä, Sumerianjoen suu- lahden E-rannalla aivan S:joen suun lähellä korkeiden Rauk- kiivuorten W-rinteen juurella. Rantakallioita, jotka övat n. 2 ^'2 — 6 m vedenpinnasta, osaksi terassimaisia, paikotellen kuoppaisia, pääasiassa paljaita, pienirakoisia, muutamin pai- koin liuskekivikon tai ohuen multaisen liuskesoran peitossa. Kallio on puutonta ja aivan avointa, W-suuntaan loivanlaisesti, etupäässä terasseina tai luisuina alenevaa. Vuorilaji tum- maa, geologisen kartan ') mukaan kalsiuminpitoista sarviväl- keliusketta. Seuraava luettelo sisältää kasvit, joita kasvoi n. 15 X 30 m^:n suuruisella, ei aivan homogenisella alalla etupäässä kallionraoissa, vähemmässä määrin kivikolla tai soralla: Heiniä: Calamagr. arundinacea Festuca ovina Melica niitans Carex pallescens pc Poa nemoralis C. digitala pcc Kopioitu keväällä 1914 Geologisen komissionin kartoista. 6. II. 1915. Linkola ja Pesola, Alsine verna Impilahdella. 53 Ruohoja: Polypodiiim vulgäre Thymiis serpyllum Woodsia ilvensis Calamintha acinos Äsplenium septentrionale Dracocephalus Ruyschiana Alsine verna cp Euphrasia sp. Sedlim telephium Linaria vulgaris cp ■S. acre Galiiim mollugo Saxifraga nivalis Campanula rotimdifolia Fragaria vesca Solidago virgaurea Potentilla argentea Erigeron *Droebachiensis Hypericum perforatum Gnaphalium dioicum Viola riipestris pcc Achillea millefolium st cp Epilobium angustifolium Crepis tectorum E. collinum Hieracium umbellatum Pensaita: Riibus idaeiis (pieniä) pc Sammalista ja jäkälistä övat kallioilla cp — cpp: Hypnum nigosum Parmelia conspersa Gyrophora hirsuta Lecanora saxicola, useita miiitakin lajeja, vaikka vähemmälti. Jonkun verran ylempänä kallionrinteillä kasvoi m. m. . . . Polygonatum officinale, Cerastium *alpestre, C. alpinum v. lanatum. . . . Sagina ei näytä nousevan kovin ylös vuo- ren rinteille, Saxifraga nivalis kyllä." Kasvoiko Sagina paikalla, emme nyt voi sanoa. — Epä- tietoiseksi jää luonnollisesti edelleen, miltä paikalta Neig- 1 i c k aikoinaan lajin Impilahdella löysi. Mahdollista on, etta löytöpaikkamme övat samat. Alsine verna (L.) Bartl. on epäilemättä niitä relikti- kasveja, joista Laatokan Karjala jo ennestään on tun- nettu. Kasvupaikan laatu on pääasiassa samanlaista kuin useimmilla niistä, joilla reliktikasvit viihtyvät. Erikoisesti huomattava näitten reliktikasvien kasvupaikkojen maa- ja vuoriperässä on kalkinpitoisuus. Esim. sarvivälkeliuske, jota vuoriperä Alsine verna'n (L.) Bartl. kasvupaikalla oli, sisal- 54 Linkola ja Pesola. — Finnilä. 6. II. 1915. tää eri lähteiden mukaan kalkkia aina 13 "/o ^sti. Tämä seikka kuten myös lukuisat pitkin kesää kalkinpitoisilta kas- vupaikoilta tekemämme floristiset havaiiinot tuntuvat viittaa- van siihen, etta kalkki tavalla tai toisella olisi täällä tärkeä tekijä Alsine verna'n (L.) Bartl., kuten varmasti useimpien muidenkin tähän ryhmään kuuluvien kasvien esiintymisessä. Lähempää tutkimista kaipaisi m. m. se seikka, onko kasvi Impilahdella aina tuollainen rannalla tahi rantaa lä- hellä olevilla kallioilla kasvava, jollaisia monet Laatokan seudun reliktit pyrkivät olemaan, ja riippuuko tuo seikka muistakin kuin ravintosuhteista. Luultavaa on, etta kasvia kasvaa muuallakin Laato- kan pohjoisosissa. Suljeinme sen kasvintutkijain huomioon. Lajin eroina Sagina nodosa'an nähden mainittakoon: lehti- hangoissa ei ole silmuja, varsilehdet övat tylpät, verholeh- det övat suipot ja korkosuoniset, luotteja on kolme. Mätas on pehmeämpi- ja tiheämpitekoinen. Student Carl Finnilä lämnade Några ornitologiska meddelanden från Vasa-trakten. Till de områden, från vilka endast några få ornitolo- giska uppgifter föreligga, hör bl. a. Vasa-trakten. Då under de senaste åren en hel del rätt anmärkningsvärda och säll- synta fågelarter blivit iakttagna därstädes, och icke mindre än 6 av dessa hittills varit okända inom den naturhistoriska provinsen Oa, torde nedanstående sammanställning äga sitt intresse. Turdus merula L. Under början av 1900-talet har ar- ten ett par tre gånger anträffats i Vasa stads omnejd, bl. a. på Brandö, enl. meddel. av dr K. B o u c h t. Fågeln är ny för provinsen Oa. Luscinia philomela (Bechst.). Tvenne somrar (omkr. 1910) har arten hörts uti Iso-Kyrö socken c. 40 km E om Vasa enl. meddel. av agronom A. Björkenheim. Iso- 6. II. 1915. Finnilä, Ornitologiska meddelanden från Vasa-trakten. 55 Kyrö är sålunda den nordligaste inom Fennoskandia och den västligaste inom Finland belägna ort, varest fågeln bli- vit anträffad ^). Ny för prov. Oa. Se „Nordens Fåglar", uppl. II, sid. 9, Phylloscopus sibilatrix (Bechst.). Uti Mustasaari socken nära Korsholm station har jag ett par gånger vårarna 1909 och 1910 hört arten. Enl. meddel. av G. Hermansson har denne ävenledes iakttagit fågeln därstädes. Förmodli- gen häckar arten sällsynt i trakten. Äcrocephalus schoenobaenus (L.). Denna nätta sångare förekom ännu i början av 1900-talet jämförelsevis allmänt vid de vassbevuxna, långgrunda vikarna norr och nordost om Vasa stad, t. ex. vid den s. k. Roparnäs-vassen. Nu- mera synes fågeln icke förefinnas därstädes. Orsaken här- till står att söka däri, att den nyssnämnda sumpmarken del- vis blivit utdikad och torrlagd. Paras coeriileus L. Ett ex. av denna art sågs 15. XII. 1913 på ett fågelbräde i Vasa stad. Enl. prof. J. A. Pal- men (Nordens Fåglar, andra uppl., sid. 39) har arten möj- ligen en gång anträffats häckande i Vasa-trakten. Loxia bifasciata (Brehm). Under det stora korsnäbbs- året 1913—1914 anträffades arten jultiden 1913 rätt talrikt i Vasa stads omnejd (t. ex. Vasklot och Gerby). — Jämf. Luonnon Ystävä 1914, sid. 32. Oriolus oriolus (L.). Enl. meddel. av dr K. Boucht har arten av honom iakttagits på Strömsö villa nära Vasa stad somrarna 1911 (?) och 1913. Vasa är således den väst- ligaste ort, varest arten blivit funnen i vårt land. Uti Oa har sommargyllingen enl. Tegengren (Meddel. Soc. F. et Fl. fenn. 32, sid. 71) anträffats mellan Seinäjoki och Sy- dänmaa stationer c. 80 km E om Vasa. 1) På Sällskapets möte 7. XI. 1914 anmälde med. kand. A. H i 1- d é n ett bofynd av näktergalen i Karkku (prov. St), vilken ort då var den västligaste, varest arten iakttagits i landet (se Meddel. 41, sid. 11). Genom fyndet från Iso-Kyrö, om vilket jag först senare fått kän- nedom, kommer västgränsen att i någon mån förskjutas. 56 Finnilä, Ornitologiska meddelanden från Vasa-trakten. 6. II. 1915. Sturnus vulgaris L. Som känt hör staren till de fåglar, vilka under det sista, århundradet i större antal invandrat till mellersta och norra Plnland. Först uppträdde fågeln i kusttrakterna och spred sig sedan inåt landet. Uti tidnin- gen „I1 marinen" för den 20 maj 1848 ingår om denna fågelart en notis, vilken har sitt intresse. Den lyder: »All- männa staren har för något mera än två decennier tillbaka icke funnits i Österbotten. År 1825 upptäcktes tvenne par, vilka hade sina nästen uti ihåliga trän i närheten av ett i Närpes sockens skärgård beläget hemman, som är omgivet av sumpiga tillandningar, varifrån staren förnämligast häm- tar sin föda. Dessa flyttfåglar återkommo därefter varje vår, och hava de sedermera fortplantat och spritt sig så, att de numera finnas nästan på alla bebodda ställen långs kustlandet norrut intill Gamla Karleby." — Uti A. Mobergs »Naturhistoriska daganteckningar gjorda i Finland åren 1750 — 1845" (Notis. Sällsk. pro F. et Fl. fenn., 3, 1857) uppta- ges starens ankomstdatum till Vasa-trakten för första gån- gen år 1843. Coloeus monedula (L.). Om denna arts uppträdande i Vasa-trakten har jag tidigare (Meddel. Soc. F, et Fl. fenn., 40, sid. 243 — 245) lämnat mera ingående uppgifter. Vare här blott sagt, att de första kajorna visade sig i Vasa vå- ren 1907. Nucifraga caryocatactes (L.). Under artens stora mass- invasion till Finland år 1913 anträffades nötkråkan i synner- het om hösten, men även på sensommaren, flerstädes i Vasa stads omnejd. — I sammanhang härmed vill jag omnämna, att jag redan 19. III. 1913 i Gamla Vasa (Mustasaari soc- ken) såg tvenne exx. av arten; den iakttogs sålunda i des- sa nejder flere månader tidigare än invasionen hade börjat. Ampelis garruliis L. Torde någon gång häcka i Vasa- trakten. Så t. ex. iakttog jag 30. V. 1910 2 exx. av arten i en tät granskog vid Gerby i Mustasaari socken. Präglarna voro mycket oroliga, varför jag antager, att de hade bo i närheten. Jag lyckades dock icke finna detsamma. Jämf. 6. II. 1915. Finnilä, Ornitologiska meddelanden från Vasa-trakten. 57 Finsk Jakttidning 1913, sid. 278. I medlet av maj år 1905 elier 1906 såg jag en flock sidensvansar (7 — 8 individer) uti ett granskogsbestånd helt nära Vasa stads östra tullport. Platsen erbjöd dock icke någon lämplig häckningslokal; möj- ligt är, att arten dock detta år häckade någonstädes i sta- dens närhet. — Uti sin uppsats „Iakttagelser angående si- densvansen" (Finsk Jakttidning 1913, sid. 201—203) omnäm- ner E. G. R. Wasastjerna (sid. 201), att han 30. IX. 1880 iakttagit en flock sidensvansar i Vasa stad, och han framkastar den förmodan, att dessa fåglar voro hemfödda på orten. Otocorys alpestris (Gmel.). Under vårflyttningen har jag ett par gånger iakttagit berglärkan (t. ex. i medlet av maj 1908 på Vasklot holme utanför Vasa). Dendrocopas leuconotus (L.). Av den vitryggiga hack- spetten sköt jag 23. V. 1911 tvenne exx. (6 och ?). Honan hade ett fullgånget ägg i ovidukten, varav man kan sluta, att fågeln häckat i trakten. Enl. „Suomen Luurankoiset" (uppl. 1909) har arten icke tidigare anträffats i prov. Oa. Asio accipitrinus (Pall.). Anträffas rätt sällsynt häckan- de på videbevuxna kärrmarker, t. ex. i Gamla Vasa. Sedd bl. a. 20. V. 1908, 16. V. 1909 och 29. V. 1911. Circus cyaneus (L.). Av denna uti vårt land rätt säll- synta art anträffade järnvägsbokhållare O. Hellström i slutet av maj 1912 ett bo med 3 st. friska ägg på en mosse i Gamla Vasa (Mustasaari socken). — Uti framlidne medi- cinalrådet Florins äggsamling finnas ett par kullar, tagna uti Närpes och Ylistaro socknar (Oa). Falco peregrinus Tunst. Uti Florins äggsamling fin- nas ägg av arten, tagna uti Iso-Kyrö, Pörtom, Ylistaro och Härma socknar (Oa). Själv har jag icke funnit fågeln i Vasa- trakten, men hört omtalas, att den någon gång iakttagits i Gamla Vasa. Haliaetus albicilla (L.). På Långskär holme i skärgår- den utanför Vasa finnas tvenne havsörnsnästen, vilka enl. allmogens uppgift turvis användas. Ur dessa bon hava un- gar flere gånger blivit tagna. Nästena, vilka jag varit i 58 Finnilä, Ornitologiska meddelanden från Vasa-trakten. 6. II. 1915. tillfälle att undersöka, äro belägna i toppen av grova tallar, vilka äro c. 15 m höga. — Enl. uppgift skall fågeln häcka flerstädes i skärgården, t. ex. på Bergö och Vallgrund. Vanellus vanellus (L.). Av mig observerades tvenne tofsvipor vid den s. k. kanalen i Gamla Vasa 19. V. 1910, och den 5 maj 1915 sköt jag ett ex. i Gamla Vasa (Musta- saari socken). Arten har icke tidigare anträffats uti prov. Oa. Enl. Kränk (Acta Soc. F. et Fl. fenn., XV, N:o 4, sid. 46) är fågeln ett flertal gånger iakttagen i Gamla Karleby- trakten. Fuligula marila (L.). Under vårflyttningarna anträffas berganden rätt talrikt i skärgården utanför Vasa. Upptages icke uti „Suomen Luurankoiset" (uppl. 1909, tab. X) i kolumnen för Oa. Podiceps cristatiis (L.). Häckar rätt allmänt vid den s. k. kanalmynningen i Gamla Vasa, varest jag funnit flere bon av arten. Podiceps auritus (L.). Förekommer rätt talrikt uti det s. k. Molnträsket i Gamla Vasa, varest man i slutet av maj eller början av juni finner fulltaliga äggkullar. Enl. Tegen- gren (Meddel. Soc. F. et Fl. fenn., 32, sid. 73) har ett ex. på 1890-talet skjutits i skärgården utanför Vasa. Som ett tillägg till dessa meddelanden vill jag näm- na, att under blida vintrar stundom en del flyttfågelar- ter ännu i december eller januari anträffats i Vasa-trak- ten. Så t. ex. har Motacilla alba L. iakttagits 2. XII. 1895 och 7. XII. 1913. Dessa fynd äro rätt märkliga. Någon enda gång övervintrar nämligen sädesärlan i södra Sverige och Norge (jämf. Nordens fåglar, andra uppl., sid. 55), men i vårt land torde arten icke någonsin förut hava blivit an- träffad så sent som i december. Man kan dock med säker- het påstå, att en fågel, som uteslutande lever av insekter, vilka vistas på marken eller alldeles invid vattenytan, under snörika vintrar icke kan existera, och svårt torde arten hava att i sin tunna fjäderdräkt motstå en strängare köld. Där- för är det även mycket sannolikt, att de ifrågavarande exem- Mötet den 6 mars 1915. 59 plaren dukat under. — Tvenne andra fåglar, som stundom anträffas i Vasa ännu i december och januari samt möjligen även längre fram på vintern, äro Turdus pilaris L. och Frin- gilla coelebs L. Den förstnämnda har av mig bl. a. iaktta- gits i slutet av januari 1915, den senare jultiden 1913. Mötet den 6 mars 1915. Till inhemska medlemmar af Sällskapet invaldes student E. A. K är k i (föreslagen af professor K. M. Levander) och mag. V. A. Seppälä (föreslagen af doktor J. I. Liro). Utgifvaren af The Journal of Parasitology, professor H. B. Ward vid universitetet i Urbana, Illinois, hade till Säll- skapet sändt nämnda publikation och anhållit att få träda i skriftutbyte, och beslöt Sällskapet bifalla denna anhållan samt i utbyte gifva sina Acta och Meddelanden. Enligt af skattmästaren afgifven kassarapport ut- visade Sällskapets rörliga kapital en behållning af Fmk 2,074: 82. Seuran edustajaksi yleiseen kotiseutututkimus- kokoukseen, joka pidettiin Helsingissä maaliskuun 6 — 7 p:nä 1915, valittiin professori K. M. Levander, Amanuens R. Frey anmälde, att Helsingfors en- tomologiska bytesförening utgifvit sin katalog för år 1915, af hvilken jämväl ett exemplar förärades till Sällskapet. Maisteri U. Saalas jätti Seuralle kertomuksen retkei- lyistä eri osissa maatamme havupuissa, etenkin kuusissa elävien kovakuoriaisten ja niiden biologian tutki- mista varten sekä esitti kokoelman spriissä säilytettyjä touk- kia, koteloita ja imagoja ynnä lisäksi puun- ja kaarnankappa- 60 Kivirikko. — Wuorentaus. — Järvi. — Rancken. 6. III. 1915. leita, joissa oli näitten hyönteisten syömäkuvioita. Kokoel- mat oli esittäjä lahjoittanut Yliopiston eläintieteelliselle mu- seolle. Tohtori K. E. Kivirikko näytti kaksi yksilöä Suomen luonnonhistorialliselle alueelle uutta lintulajia, Piciis minor pipra Pallas eli P. minor kamtschatkensis. Tämä laji oli vii- me syksynä esiintynyt verrattain yleisesti Helsingin ympä- ristössä, jossa se etupäässä oli hakenut Scolytes Ratzebiirgi'n hävittämiä koivuja. Tämä kovakuoriainen on viime aikoina ollut Helsingin seuduilla aika tavallinen ja tehnyt paljon va- hinkoa. Ylioppilas Yrjö Wuorentaus teki selkoa Pohjan- maan kovakuoriaiseläimistöä koskevista tutkimuksistaan va- laisten esitystään kartoilla. Esittäjä oli erikoisesti tutkinut hiekkarannikkojen kovakuoriaiselämää ja huomannut, etta hyönteiseläimistö Pohjois-Pohjanmaan rannikkoseuduilla on jokseenkin yhtäläinen kuin Etelä-Lapissa, luultavasti riippuen siitä, etta ilmastolliset olosuhteetkin övat jotenkin saman- laisia Pohjois-Pohjanmaan rannikolla ja sisämaassa Lapissa. Tohtori T. H. Järvi teki selkoa muikkukannan kokou- musta koskevista tutkimuksistaan eräissä järvissämme, etu- päässä Keiteleessä, joista tutkimuksista kävi ilmi, etta kan- nan uusiutumisessa tapahtuu silloin tällöin, kuten vuosien 1910 ja 1912 kudusta polveutuviin ikäluokkiin nähden, täy- dellisiä katoja (vrt. „Suomen Kalatalous", nide 3, s. 33; »Fin- lands Fiskerier", band 3, sid. 33). Magister H. Rancken förevisade exemplar af en för landet ny lefvermossa, Odontoschisma Macounii (Aust.) Un- derw., funnen af honom år 1906 på fjället Kistuskaidde vid Tana älf i Utsjoki, Lapponia inarensis, samt redogjorde i korthet för artens kännetecken och utbredning. Vid revi- sion af Botaniska museets Odonioscliisma-m^terinl hade före- dragaren äfven anträffat några exemplar af ifrågavarande arktiskt-alpina art, tagna i Regio kuusamoénsis. Lapponia 6. III. 1915. Rancken. — Lindberg. — Pesola. — Linkola. 61 imandrensis och Lapponia ponojensis och tidigare hänförda till Od. denudatum (N. v. Es.) Dum. Doktor Harald Lindberg anmälde, att professor J. J. Seder holm till samlingarna inlämnat ett exemplar i blom af Hedysanim Sibiricum Poir., af gifvaren funnet å Turja- halfön vid Kantalaks-viken i Lapponia Imandrae den 20 juli 1914. Tidigare är denna art i Botaniska museets samlingar representerad från vårt floraområde af blott ett fruktbä- rande exemplar, insamladt i Tshapoma i Lapponia Varsugae (jämför Meddelanden 35, sid. 216), Ylioppilas Vilho Pesola näytti seuraavat harvinaiset ruostesienet: 1. Puccinia thulensis Lagerheim I, Kol, Salmi, Leppälä, Trollius europaeus L.-lajin lehdillä lehdossa Kalaojan N-puo- lella. — Lajia ei ole ennen Suomessa tavattu. Lähin löytö- paikka on Onega-joen länsipuolella Kenoseron luona (J. I. Liro, Uredineae Fennicae, p. 140). 2. Puccinia mimissensis Thiimen I, Kl, Impilahti, Viipula, Mulgedium sibiricum (L.) Less.-lajilla ojanvarsilepikössä. — Aecidio-asteisena ei sientä ole ennen Euroopassa tavattu. Siperiasta sen on löytänyt A. K. Caj an der (J. I. Liro, Ur. F., p. 344). 3. Puccinia Äctaeae-Agropyri E. Fischer I, Kol, Salmi, Leppälä, Äctaea spicata L.-lajin lehdillä lehdossa. — Tavattu ennen maakunnissa Kl, Kol, Ob (J. I. Liro, Ur. F., p. 138). Lajit on toht. J. L Liro hyväntahtoisesti määrännyt. Maisteri K. Lin ko la esitti Kaksi maassamme harvinaista Alectoria-lajia. Älectoria Fremontii Tuckerm. Laji on meillä ennen tun- nettu seuraavista paikoista: Kb, Lieksa, ad ramulos pini in pineto, 1900, G. Lång (H. M. F.; Meddel. af Soc. F. et Fl. 62 Linkola, Kaksi maassamme harvinaista Alectoria-lajia. 6. III. 1915. F. 33, p. 52); Lkem, Kittilä, supra truncos pini, 1877, F. S i- lén (Norrlin-Nylander, Herb. Lich. Fenniae n:o 251 a); Li, supra truncos pini ad flumen Kaamasjoki, 1877, F. S i- lén (ibid. n:o 251b). Esittäjä oli tavannut lajin viime ke- sänä Salmin pitäjän (Kol) pohjoisosassa Leppälän metsän- vartijatorpan luona Pallivaaralla suurehkon männyn kyljessä melko aukeassa metsässä pcc u. c. Parmelia furfuracea, Älectoria prolixa etc. — Laji muistuttaa erehdyttävästi Ä. prolixaa (Ach.), mutta erotetaan siitä helposti keltaisista soredioistaan. Ä. bicolor (Ehrh.) Nyl. Varemmin on laji luonnontie- teellisellä alueellaamme tavattu seuraavilla löytöpaikoilla: Ab, Turku, Hirvensalo, kallioseinällä, 1909, K. L. (Meddel. 37, p. 112) ja Parainen, Bodnäs, jyrkällä kallioseinällä, 1910, K. L. (ibid.); Kon, in insula quadam prope Suunu ad latus praeruptum rupis inter muscos, 1870, J. P. N o r r 1 i n (H. M. F.; Flora Karel. Oneg. II, p. 15); Ks, Kuusamo, in saxis liche- nosis et muscosis montis Mäntytunturi (reg. subalp.), 1877, E. Wainio (H. M. F.; Adjum. Lich. Lapp. I, p. 116). Lisäksi näihin tulevat esittäjän löydöt kesällä v. 1911 Tvärminnessä (N), jossa lajia kasvoi Storängsberget-vuorella, Gloefiin päin olevalla jyrkällä jäkäläisellä kallioseinällä lähellä rantaa st pc ja Elgö-saaren SW-osassa hyvin suuren, kalliosta lohen- neen kivipaaden kyljessä pcc. Molemmissa paikoissa herätti jäkälän seuralaisista huomiota varsinkin Peltigera scabrosa Th. Fr. — Ä. bicolor muistuttaa melkoisesti A. nidiilifera'a. Norrl. Se eroaa siitä kuitenkin selvästi m. m. soredioiden puutteen kautta ja värinsä puolesta, joka sekovarren paksum- missa osissa on aivan musta ja ohuemmissa latvahaaroissa harmahtavan ruskea. Ä. nidiilifera kasvaa sitäpaitsi melkein aina puulla, A. bicolor''m ei meillä ole tavattu muulta kuin kivialustalta. Kumpaakin lajia kehoittaisin arv. kasvitieteilijöitä pitä- mään silmällä. Päättäen näiden jäkälien esiintymisestä muis- sakin maissa on edellinen tavattavissa etupäässä Lapissa ja Pohjois-Suomessa ja etelämpänä suurissa metsäseuduissa, jälkimäistä voinee kenties löytää kautta alueemme. 6. III. 1915. M. Brenner, Chenopodium album-former. 63 Föredrogs följande af rektor M. Brenner insända uppsats: Två för Finland nya Chenopodium album-former. Vår vanliga svinmålla, hos oss oftast kallad Lergräs (Chenopodium album L.), uppträder som kändt i en stor mängd former, ännu föga kända och genom sin stora föränderlighet svåra att skilja från hvarandra. Inom de redan af Linné som arter uppställda formgrupperna Ch. album L. (a spicatum Koch) och Ch. viride L. ([i cymigerum Koch) hafva seder- mera mindre grupper särskilts, men dels öfvergå dessa i flere hänseenden i hvarandra, dels förekomma former, som i ett hänseende öfverensstämma med den ena, i ett annat hänseende åter med den andra af dessa Linnés arter, t. ex. den mycket allmänna Ch. paganum Rchnb., så att nå- gon bestämd gräns emellan dessa i sina ytterligheter nog så olika former ej synes kunna uppdragas. För att likväl vinna någon klarhet i saken har man ur- skilt särskilda specialformer och med dem anställt odlings- försök, med det resultat att en utredning och öfversikt af en del former kunnat åstadkommas. En härpå grundad, om ock tills vidare endast schematisk uppställning af de skilda formerna finna vi i de år 1913 utkomna 79 och 80 häftena af Ascherson & Graebners Synopsis der Mitteleuro- päischen Flora, hvarigenom det äfven blifvit mig möjligt att bland i vårt land, huvudsakligast Nyland, insamlade exem- plar igenkänna ett par för Finland nya former, hvilka jag tager mig friheten här anmäla. Chenopodium album var. praeacutum (Murr.) f. oblongum (Neilr.), skild från var. paganum (Rchnb.), till hvilken den på grund af sina på båda sidor gröna blad och mindre täta blomsamlingar tidigare af mig hänförts, hufvudsakligast ge- nom öfver hufvud taget smalare, fåtandade blad, de öfre lancettlika, spetsiga och helbräddade. Redan Reichen- b a c h torde, enligt E. I s s 1 e r och P. Graebner i Ascher- son und Graebners Synopsis, Lief. 79 und 80, pag. 53, 64 M. Brenner. — Kujala. 6. III. 1915 hafva fört denna form åtminstone delvis till sin Ch. pagamim. Känd från mellersta Europa, uppgifves den mot Norden vara sällsyntare. Af mig har den anträffats i Ulrikasborgs brunns- park och på Skatudden härstädes, på Strömsby i Kyrkslätt, Svartbäck i Ingå och redan 1862 i Pargas. En annan, hos oss sällsynt C heno podium- form är den i Tyskland upprepade gånger och äfven hos oss med Ätriplex littoralis förväxlade Ch. album var. lanceolatum (Miihlenb.), utmärkt genom sina likformigt små, smala och helbräddade blad, år 1904 af mig tagen på afstjälpningsplats på Skat- udden härstädes. Äfven i Central-Europa har denna form som ruderat- eller adventiv-växt anträffats. Båda dessa former föras i ofvannämnda Synopsis till formgruppen spicatum. I sammanhang härmed tillåter jag mig påpeka ett icke på mig beroende tryckfel i det tyska referatet i Botanisches Centralblatt, Bd 61, pag. 25, af ett af mig vid Societas' pro Fauna et Flora Fennica sammanträde den 12 april 1890 an- gående i Finland förekommande Chenopodium album-former gjordt meddelande. Det heter nämligen på anfördt ställe, rad 8 och 9, angående var. glomerulosum Rchnb.: „Blätter graugriinlich-gesägt, buchtig-gezähnt" i stället för „Blätter graugrunlich, gesägt — buchtig-gezähnt". I Sällskapets Medd. haft 18, sid. 211, är anförandet, om ock ej fullkomligt rik- tigt, dock bättre återgifvet. Ylioppilas V. V. Kujala jätti Kaksi tiedonantoa siasta. 1. Eras hermafroditismitapaus sialla (Sus domestica). — Toukokuussa v. 1913 satuin Sippolan pitäjässä Ruotilan ky- lässä Eerik Ku j ålan talossa näkemään pari päivää van- han porsaan, joka ulkopuolisesti nähden oli hermafrodiitti. Normaalisten naaraspuolisten sukuelinten ohessa esiintyi sillä kaksi selvää scrotumia. Ikävä kyllä tuo sika kulten- 6. III. 1915. Kujala, Kaksi tiedonantoa siasta. 65 kin myytiin jonnekin, joten en saanut tilaisuutta sitä lähem- min tutkia. Kesäkuussa porsi kuitenkin toinen sika, jonka kahdesta- toista porsaasta taasen yksi oli ulkopuolisesti hermafro- diitti — tosin vain toinen scrotum esiintyi. Kummankin emäsian siitokseen oli käytetty samaa karjua, sitävastoin eivät ne itse olleet tiettävästi sukulaisia. Pidin varani ja sain seu- rata hermafrodiitin kehi- tystä. Se tapahtui normaali- sesti. Fysiologisina havain- toina ansainnee mainita, etta sian sukuaukosta virtasi san- gen usein ja runsaasti lima- maista valkeata nestettä, ja etta eläin osoitti selviä kii- man oireita joutuessaan yh- teen toisten sikain kanssa. Joulukuussa 1913 teuras- tettiin sika, jolloin otin sen sukuelimet talteen, ja tutkit- tuani niitä sain selville seu- raavaa (kuva 1). Testikset, kuten histolo- ginen tutkimus osoitti, oli- vat normaalisesti kehittyneet kaikkine tiehyeineen. Siemen- tiehyet (vas deferens) olivat alussa sangen paksuseinäiset, eivätkä muodostaneet mitään ampulleja. Loppuosassaan ne muuttuivat kuitenkin ohutsei- näisiksi, ja muodostivat sar- jan osaksi erillisiä, osaksi yh- Kuva 1. Eras hermafroditismita- paus sialla. A ventraalipuolelta kat- sottu; B vasemmalta sivulta, jon- kunverran suuremmassa mittakaa- vassa. — ut. uterus, vg. vagina, v. d. vas deferens, t. testis, v. sem. vesicula seminalis, ep. epididymis, v. ur. vesica urinaria, vst. vg. vesti- bulum vaginae, vg. p. vestibulaari- poimu, cl. clitoris, f. pr. fossa prae- putialis, ur. cl. urethran clitoris-osa. tenäiseksi joukkioksi yhtyneitä rauhasmaisia rakkuloita, jotka vastannevat normaalisella uroksella erinomaisen voimakkaasti kehittyneitä siemenrakkuloita (vesicula seminalis). Prostata- 66 Kujala, Kaksi tiedonantoa siasta. 6. III. 1915. 'Va^. rauhasista en sitävastoin tavannut jälkiäkään, Siementie- hyet aukenivat erillisinä hieman oraalisesti urethran aukosta vaginan suuhun. Ovarioista en monen epäonnistuneen yrltyksen perästä ole lopultakaan tavannut jälkiäkään. Uterus oli muodoltaan tyypillinen, ehkä koolleen hieman surkastunut — sa- moin vagina. Vaginan kes- kikohdalla esiintyi kurou- ma, joka aiiieutui siitä, etta paitsi vasemmanpuoleista testistä, myös vasemman- puoleinen uteruksen sarvi ja osa vaginaa oli vetäy- tynyt scrotumiin (kuvassa övat mainitut osat piste- viivalla ympäröidyt). Sitä- vastoin oli oikeanpuoleinen testis ja oikeanpuoleinen uteruksen sarvi primääri- sellä paikallaan ruumiin ontelossa, eikä siksi ulko- puoleisestikaan oik. puol. scrotum ollut näkyvissä. Vestibulum vaginae oli sangen pitkä, paljoa pitempi kuin normaalisialla; sen sisäseinä muodosti vahvoja poimuja, ja itse seinämät olivat hyvin paksut, rauhasmaiset. Ulkopuoliset sukuelimet olivat samanlaiset kuin tavalli- silla naarailla, clitoris ehkä jonkunverran voiniakkaammin kehittynyt. Sekundäärisistä sukupuolituntemerkeistä - omituista kyllä — eivät koiraspuoliset olleet kehittyneet lainkaan. Kulmaham- paat olivat hyvin heikosti kehittyneet, nahka ohutta ja liha täysin käyttökelpoista, 2. Eras polydactyliatapaus sialla (kuva 2). — Kesällä 1914 tapasin Sippolan pitäjässä Ruotilan kylässä Antton Punt- t i 1 a n talossa sian, jolla molenipien eturaajojen sisäsyrjässä Kuva 2. Eras polydactyliatapaus sialla. 6. III. 1915. Kujala. — Hellen. 67 esiintyi voimakkaasti kehittynyt lisävarvas. Oikeanpuolei- sessa oleva kynsi oli lisäksi kaksoismuodostuma kahdesta kynnestä. Ranko-osissa esiintyi vasemmanpuolinen lisävar- vas yhtenäisenä, sitävastoin oikeanpuoleisessa oli havaitta- vissa rinnan kahden varpaan luut, joista ulompi varvas ni- veltyi tyvessään kokonaan, sisempi osaksi pyöreään lisäluu- hun (x), jollaista ei vasemmanpuoleisessa raajassa esiintynyt ollenkaan. Student Wolter Hellen anmälde till publikation: Zur Kenntnis der Evaniiden Finlands. Wie alle Schlupfwespen sind auch die Evaniiden in Fin- land sehr wenig studiert worden, und meines Wissens hat nur Semenov^) iiber unsere Arten geschrieben. Wir ha- ben jedoch in der Kollektion der hiesigen Universität eine nicht unbedeutende Sammlung, und ich habe darum eine Bearbeitung dieses Materials vorgenommen. Auch habe ich die Lokalangaben einiger Privatkollektionen nebst den von Herrn S e m e n o v zitierten in dieser Ubersicht beriicksichtigt. Die Artenzahl der Evaniiden reduziert sich stark nach dem Norden zu. Bis jetzt sind von Finland 9 Arten be- kannt, von denen eine etwas fraglich ist. Evania Fabr. E. (Brachygaster) minuta Oliv. (5$. Semenov 1. c. — Äb: Uskela (Mäklin); Eriksberg (Palmen); Pargas (Reuter); Karislojo (Hellen), A^; (Palmen, Hellen). Ik: Terijoki (Mo- ravitz). St: Birkkala (Frey); Karkku (Hellen). Ta: Hattula (L. v. Essen). Kon: Jalguba (Giinther). • — Sammeldaten: 21/ 7/ /6 /9- O Semenov: Revisio Hymenopterorum Mus. Zool. Acad. Scient. Petropol. Fam. III. Evaniidae. Bull. de TAcad. Imp. des Sciences de S:t Pétersbourg. 1893. Serie III. 68 Hellen, Zur Kenntnis der Evaniiden Finlands. 6. III. 1915. Gastcruption Latr. 1. G. affectator L. 6^. Semenov 1. c. — Äb: Uskela (E. J. Bonsdorff); Pargas (Reuter); Nagu (Frey); Bjärnå (Hel- len); Karislojo (Forsius, Frey, Hellen); Sammatti (Forsius). N: Tvärminne (L. v. Essen); Ekenäs (Moravitz); Esbo (Wes- terlund, Hellen); Högland (Sievers). Ka: Jääski (Walle). Ik: Terijoki (Moravitz); Isthm. kar. (Appelberg). S^' Birkkala (Woldstedt, Grönblom); Karkku (Hellen). Ta: Tavastia (Ke- koni); Hattula (L. v. Essen); Kangasala (Frey); Kuhmalahti (Kari). Tb: Laukkas (Woldstedt); Jyväskylä (Kari). Sa: Ranta- salmi (Westerlund); Taipalsaari (Mäklin). Sb: Kuopio (Wes- terlund). Kl: Ilomants (Woldstedt, Grönvik); Kexholm (J. Sahlberg, Tengström); Impilaks (L. v. Essen); Salmis (Wes- terlund). Om: Haapavesi (Helenius). Ob: Oulu (Wuorentaus). Ks: Kuusamo (Aro). — Sammeldaten: ^° g — ^^7. 2. G. tibiale Schlett. $. — In einem Exemplare von J. Sahlberg in Rautus (Ik) '^/g gefunden. 3. G. erythrostomum Dahlb. 6^. — Ab: Uskela (E. J. Bonsdorff). 7a; Tammerfors (Lundahl); Kangasala (Frey). Sa: Nyslott (Carlenius). Tb: Keuru (Elmgren). Kl: Salmis (Wes- terlund); Walamo (Woldstedt). /Co/; Petrosawodsk (Giinther). Om: Haapavesi (Helenius). — Sammeldaten: '^/e — ^^ g. 4. G. pedemontamim Tourn. Semenov 1. c. — Ist nach Semenov von Moravitz 19. VII. 1859 in Ekenäs (N) ge- funden worden. In der Sammlung der Universität ist die Art nicht vertreten. 5. G. terrestre Tourn. ^. — Ein Exemplar, bezeichnet Bothn. or. (coll. Wasastjerna), war in der Sammlung vorhan- den. Die Art muss als finländische als etwas fraglich be- trachtet werden. 6. G. Thomsoni Schlett (? jaculator L.). 6^. Semenov 1. c. — Äb: Uskela (E. J. Bonsdorff); Pargas (Reuter). A^; Degerö (Reuter). Ik: Rautus (J. Sahlberg). Ta: Kangasala, Lempäälä (Frey). Sa: Taipalsaari (Mäklin). Kol: Petrosa- wodsk (Giinther). Oa: Bothn. or. (coll. Wasastj.). — Sam- meldaten: 7? — ^Vs- 6. III. 1915. Hellen, Zur Kenntnis der Evaniiden Finlands. 69 7. G. subtile Thoms. d$. — Da das Männchen friiher nicht bekannt war, gebe ich hier eine Beschreibung, 6. Kopf hinten kaum verschmälert, sehr fein runzlig. Zweites Geisselglied der Fiihler etwas länger als das erste, drittes etwas länger als die beiden vorhergehenden zusam- men. Clypeus durch eine deutliche Bogenlinie von der Stirn getrennt. Die Entfernung der äusseren Ocellen von den Augen ist so läng wie das zweite Geisselglied; ihr Abstand von einander ist etwa so gross wie das dritte Geisselglied. Der Rand des Hinterkopfes schwach, nicht kragenartig auf- gestiilpt. — Thoraxriicken matt, etwas stärker als beim § gerunzelt, mit zerstreuten, grossen, rundlichen, eingedriickten Punkten. Schildchen schwach runzlig, mit vertieften Sei- tenlinien, an der Spitze wie beim 5 schwach gerandet. Me- diansegment sehr stark, beinahe netzförmig gerunzelt. — Hinterleib glatt und ziemlich glänzend. Genitalvalveln länger als bei den verwandten Arten. — Hinterschienen nicht be- sonders stark keulenförmig verdickt. Hiiften stark runzlig. Metatarsus etwas kiirzer als die folgenden Glieder zusam- men. — Radialader der Vorderflugel wie beim $ schwach, kaum winkelig gebogen. Schwarz. Die vorderen Beine mit Ausnahme der Hiif- ten braunrot. Hinterschienen mit weissem Basalring. Hinter- leibsegmente 1 — 3 rot. Das erste bis zu ^3 geschwärzt, zweites und drittes mit schwarzem Mittelband. — Körper- länge 12 mm. Ik: Isthm. kar. (Appelberg). Ka: Pyhäjärvi (J. Sahlberg). Kb: Ilomants (Grönvik). Sb: Tuovilanlaks (Lundström). Oa: Lappo (Woldstedt). — Sammeldaten: ^^/g — ^^1^. Åulacus Jur. Ä. striatus Jur. c?$. — Äb: Karislojo (Hellen). Ik: Rau- tus (Ehnberg). Ta: Messuby (Frey); Kuhmalahti (Kari). Tb: Laukkas (Woldstedt). Sb: Kuopio (Mäklin). Kon: Car. ross. (Giinther). Oa: Lappo (Woldstedt). Kk: Saarijärvi (Wold- stedt). — Sammeldaten: ^^/g — %. 70 Lindberg, Myosotis läxa Lehm. 6. III. 1915. Doktor Harald Lindberg lämnade följande medde- lande: Myosotis laxa Lehm. En misskänd artaf Myosotis palustri s-g r u p p e n. Vid genomgåendet af det material af Myosotides, som inkommit i och för utdelning i Plantse Finlandiae exsiccatae, fäste jag mig vid de stora olikheter tvenne Myosotis caes- pitosa -former uppvisade. Den ena formen var tagen på en Fig. 1. Myosotis laxa Lehm. Från Tvärminne Brändskär, Nyland. 6. III. 1915. Lindberg, Myosotis läxa Lehm. 71 sumpig hafsstrand på Brändskär utanför Tvärminne zoolo- giska station i västra Nyland den 24 juli 1908 af fröken Inga Ström (numera fru Ö f v e r 1 u n d), den andra af mig på en strandäng invid Humaljärvi sjö i närheten af Nygård Fig 2. Myosotis läxa Lehm. Från Tvärminne Brändskär. Naturlig storlek. hemman i Österby af Kyrkslätt socken, Nyland, den 8 juli 1908. Den förstnämnda formen är afbildad i fig, 1 och 2 (fig. 1 är en habitusbild, något förminskad, fig. 2 toppen af en planta i naturlig storlek), den senare åter i fig. 3 och 4 72 Lindberg, Myosotis läxa Lehm. 6. III. 1915. (fig. 3 något förminskad, mer än fig. 1, fig. 4 i naturlig storlek). Hvad som genast slog mig var den stora habituella olikhet bägge formerna hade att uppvisa. Alla individ af formen från Tvärminne voro ettåriga, med späd hufvudrot, medan åter alla från Kyrkslätt voro 2-åri- ga, med vissnad blad- rosett och talrika fina birötter. Tvärminne- formen utmärkte sig vidare genom ända från basen grenigt växtsätt, långa inter- nodier, bredare och mer utstående blad samt långt utdragna, glesa blomklasar, hvarjämte efter blom- ningen fruktfodren tilltagit betydligt i storlek och blomskaf- ten högst afsevärdt förlängts. Formen från Kyrkslätt åter hade ett upprätt växtsätt, med grenar vanligen endast i öfre delen af växten, tättsittande, längre, smalare och mer uppräta blad, ej så glesa blomklasar samt fruktfodren och i storlek efter blom- Fig. 3. Myosotis coespitosa C. F. Schultz. Från Kyrkslätt Humaljärvi. blomskaften ej afsevärdt tilltagande ningen. Då det var tydligt, att här förelågo tvenne systematiskt skilda former af M. ccespitosa, granskade jag museets sam- lingar af denna växt och fann därvid, att de två formerna 6. III. 1915. Lindberg, Myosotis läxa Lehm. 73 voro företrädda i talrika exemplar från olika delar af vårt land, Tvärminne-formen dock uteslutande från hafsstränder i sydvästra och västra Finland. Vidare sökte jag genom Fig. 4. Myosotis caespitosa C. F. Schultz. Från Kyrkslätt Humaljärvi. Naturlig storlek. litteraturstudium få reda på, om någon författare tidigare fäst sig vid dessa, i mitt tycke väl skilda arter. I N e u m a n s och Ahlfvengrens Sveriges Flora, p. 183, finnes under M. ccespitosa upptagen en f. subrepens, som beskrifves med följande ord: „nedliggande fåblommig 74 Lindberg, Myosotis läxa Lehm. 6. III. 1915, strandform med aflångt lansettlika blad och 5 — 6 mm långa fruktfoder på ända till 15 mm långa, till sist nedböjda skaft (påminner om M. repens G. Don.)". Denna form uppgifves från Skåne Broby, Blekinge Karlskrona och Karlshamn, Små- land Vesterum och Medelpad Tynderö. Alla dessa orter äro, utom den första, belägna vid östra kusten af Sverige. Bro- by ligger inne i Skåne. Då jag ej sett exemplar från denna ort, vågar jag ej heller påstå, att de äro identiska med de vid hafvet tagna, hvilka att döma af beskrifningen synbar- ligen äro identiska med den hos oss uteslutande på hafs- stränder växande, ettåriga arten. N e u m a n betraktar syn- barligen denna som en af ståndorten beroende form af M. ccespitosa, likvärd med den af honom omnämnda f. sim- plex, som växer i fuktig mossa. I tredje bandet af Kochs Synopsis der Deutschen und Schweizer Flora, III Aufl., pag. 2,002 (1907), omnämnes en varietet Jaxa Lehm. PI. Asperif. (1818) 83 als Art — Wickeln sehr locker, Blutenstiele zur Fruchtzeit verlängert. — So auf Waldwiesen". I Aschersons och Graebners Flora des Norddeutschen Flachlandes upptages likaledes en var. läxa Aschers., som beskrifves sålunda: „Stengel schlaff, aufsteigend, Blätter grösser, Wickeln sehr locker, weniger verlängert, Blumenkrone klein. — Waldwiesen. — Tracht von M. sparsiflora" *). Myosotis caespitosa angifves i alla dessa floror som ett- eller tvåårig. Om varieteterna säges ingen- ting särskildt rörande varaktigheten af växten. Då den af såväl Koch som Ascherson och Graeb- n e r omnämnda var. läxa synbarligen var identisk med Tvär- minne-formen, ehuru ståndorten icke öfverensstämmer — de tyska författarena angifva nämligen, att den ifrågavarande formen växer på skogsängar, medan den hos oss alltid före- kommer på hafsstränder — , tog jag reda på originalbeskrif- M Vår ettåriga hafsstrandsfonn påminner också i själfva verket mycket om M. sparsiflora. M. läxa upptages hos L e h m a n n strax före M. sparsiflora. Ett af de finska exemplaren har tidigare varit bestämdt till M. sparsiflora. 6. III. 1915. Lindberg, Myosotis läxa Lehm. 75 ningen af M. läxa Lehm. I Plantse e Familia Asperifoliarum, Berlin 1818, pag. 83, lämnar Lehm ann följande beskrif- ning af M. läxa, som här må anföras in extenso. „66. Myosotis läxa. M, caule filiformi lax o, foliis obovato-lan- ceolatis obtusis subglabris, racemis ebracte- atis longissimis, pedicellis in fructu diver- gentibus longissimis calyce patente obtuso multo longioribus, corollis parvis. Habitat in America septentrionali O (v. s. ^). Descriptio. Planta gracilis, pedalis sesquipedalisque. Caulis teres, filiformis, laxus, glaberrimus, superne in racemos nonnullos racemiferos divisus. Folia obovato-lanceolata, obtusa, versus basin attenuata, integerrima; supra profunde-viridia; pilis brevissimis, adpressis atque punctis callosis adspersa; subtus pallidiora, subglabra. Flores pedicellati, secundi, in racemis simplicibus, terminalibus, longissimis (spithamaeis et longio- ribus), glabris, ebracteatis, laxis. Pedicelli distantes, filiformes, in flore erecto-patentes, crescente fructu divergentes, lon- gissimi, subglabri, ope lentis pilis nonnullis brevissimis ad- spersi. Calyces in flore breves, fructiferi majores, basi ventricosi: pilis brevibus sub lente visibilibus adspersi, quin- quedentati: dentibus ovato-lanceolatis, acutatis, in fructu erecto-patentibus. Nuces quatuor ovatse, glabrae, nigricantes, nitidissimae." Af denna synnerligen goda och träffande beskrifning framgår till fullo, att vår ettåriga hafsstrandsart är identisk med Lehmanns från Nordamerika beskrifna, ettåriga M. läxa. Af beskrifningen framgår vidare, att man fäst sig vid, att blomskaften efter blomningen liksom fruktfodren betydligt tilltaga i storlek. Lehm ann anför äfven i slutet af sin behandling af Myosotis -sVåktet (pag. 110) M. lingulata ^) v. s. = vidi siccam. 76 Lindberg, Myosotis läxa Lehm. 6. III. 1915, Schultz, som han dock anser höra till M. paliistris. Häraf framgår, att L e h m a n n ansåg sin M. läxa specifikt skild från M. ccespitosa Schultz. Senare tyska författare ha, så- som vi sett, fört M. läxa som en varietet under M. ccespitosa. Tills vidare är det väl riktigast att anse M. läxa som en skild art, hvarpå äfven den olika växplatsen synes tyda. I amerikanska floror upptages endast M. läxa Lehm.; om likväl i Amerika båda arterna växa, kan jag i brist på exem- plar ej afgöra. Likaledes är utbredningen i Europa ännu alldeles oklar. Sannolikt är arten dock i Europa inskränkt till de norra delarna, likasom så många andra växter, hvilka äro gemensamma för Europa och Nordamerika. Af Myosotis läxa Lehm. har jag sett exemplar från föl- jande lokaler: Finland: o Åland: Eckerö, Storby, stenig hafsstrand, 17. 7. 1902, H. Buch. — Kökar, Espskär, 27. 7. 1862, M. Brenner. — Sund, Mångstekta, 7. 1902, A. Renvall. Reg. aboensis: Iniö, Varpholm, 2. 7. 1891, I, O. Berg- roth. — Korpo, Österkalax, stenig hafsstrand, 25. 6. 1900, G. Renvall. — I Svenska Riksmuseets samlingar i Stock- holm förekommer M. läxa från Gustafs socken, ö i Skiftet, 10. 7. 1880, leg. H. H o 1 1 m é n. Nylandia: Ekenäs skärgård, Danskog, 27. 7. 1893, E. Häyrén. — Tvärminne, Brändskär, 16. 7. 1905, J. A. Pal- men, 24. 7. 1908, Inga Ström. — Tvärminne, Kvarnskär, hafsstrand, 17. 8. 1907, Inga Ström. Satakiinta: Björneborg, Täiluoto, 5. 7. 1901, E. Häy- rén. — Björneborg, Kahaluoto, mellan strandstenar, 13. 7. 1901, E. Häyrén. — Sastmola socken, 9. 8. 1859, A. J. Malmgren. Ostrob. australis: Kvarken, Valsören, Fläsket, fukt. stäl- len mellan strandblock, 7. 1882, V. F. B rotherus. — Vasa, Sundom, Messviken, stenig hafsstrand, 19. 8. 1882, W. Laurén. — På en holme nära Vasa, hafsstrand, 20. 7. 1884, W. Laurén. 6. III. 1915. Lindberg. — Buch. — Häyrén. 77 Sverige. Vid ett besök i Stockholm i april 1915 var jag i tillfälle att se nedannämnda exemplar i Riksmuseets samling- af M. ccespitosa. Blekinge: Karlskrona, Karlsholm, 1819, Aspegren (un- der namn af M. scorpioides v. maritima). — Karlskrona, in insula, 1840, herb. Hartman (M. lingulata). Småland: Loftahammar, Tongered, 1865, C. F. Willd (äfven i Uppsala Universitets herbarium). Södermanland: Nynäs, Hamnvik, O. Hafström. — Torö, Hafsudden, 6. 1907, och Ösmo, Nynäs, Bedarö, 7. 1906, Fr. R. Aulin. — Västerljung, Dalbyö, hafsstrand, 25. 6. 1904, C. Lindman. Uppland: Ljusterö socken, Fjärdholm, 10. 7. 1910, A. Hiilphers. — Danderyd, Skogsvik, sank strand vid Eds- viken, 15. 7. 1908, O. Lindman („M. ccespitosa forma"). Norge. Exemplaren i Svenska Riksmuseum. Kristiania: B lytt n. 2,113, herb. E. Fries („M. lingu- lata v. flaccida Blytt, Enum. Fl. Christ."). Med anledning af föregående meddelande omnämnde dok- tor H. Buch, att han i sina samlingar ägde exemplar af Myosotis läxa Lehm. från Åland, Eckerö Storby. Doktor Ernst Häyrén lämnade följande Floristiska meddelanden. 1, Physcia aquila (Ach.) Nyl. Funnen fertil af magister C. W. Fontell i augusti 1904 i Ostrobothnia media, Pe- dersöre Ådö, på sten emot öppna hafvet. Den tidigare nord- ligast kända fyndorten i Finland är Nådendal (Elfving i Herb. Mus. Fenn., 1872). I Sverige förekommer arten en- ligt Th. M. Fries (Lich. Scand.) längs östra kusten åtmin- stone upp till Stockholmstrakten; längs Skandinaviska half- öns västkust är den funnen upp till Finmarken. Förekomsten i Pedersöre är sålunda rätt anmärkningsvärd. 78 liäyrén, Floristiska meddelanden. 6. III. 1915. 2. Ramalina capitata (Ach.) Ny). Pyr.-Or. p. 5. (R. po- lymorpha Ach. *strepsilis Ach., Malme Lich. suec. exs. N:o 403; Sv. Bot. Tidskr., Band 9, p. 120). Af denna form, som hittills varit känd från Finland blott från ett ställe, nämli- gen Säbbskär ute i hafsbandet utanför Björneborg (Medde- landen 40, p. 159), fann jag nyligen bland tidigare icke ge- nomgångna samlingar från Björneborgstrakten exemplar från tvenne nya fyndplatser, båda belägna i Kumo älfs delta. Den 27 juni 1901 tog jag arten på Hjulböle bys mark nära Keisarinkari på ett flyttblock ute på de här förekommande sumpiga ängarna, den 10 juli samma år på sten i Ägrostis- äng nedanför Torbonäs. Exemplaren äro delvis klena och sjukliga. Med all sannolikhet är arten i deltat att anse så- som en kvarlefva från den icke så synnerligen aflägsna tid hafvet nådde hit upp, på samma sätt som fallet är med några hafsstrandsfanerogamer (Björneborgstraktens vegeta- tion och kärlväxtflora, Acta Soc. F. et Fl. Fenn. 32, N:o 1, p. 26—28). 3. Älliiim scorodoprasum L. Upptäcktes af studerande vid Tvärminne zoologiska station sommaren 1912 på statio- nens område på västsluttningen af Storängsberget, där ar- ten förekom på en liten, af bergsbranten undanskymd fläck i några tiotal individer. Var år 1913 (äfven 1915) mindre fro- dig än år 1912. — Tidigare har numera aflidne redaktör Ossian Reuter meddelat mig, att han funnit denna art på Rams- holmen invid Ekenäs stad. Trots efterforskningar har jag dock tills vidare här icke återfunnit arten; måhända är den inskränkt till en dylik liten fläck som på Tvärminne. 4. Ruppia spiralis L. Till de tidigare kända sex fynd- orterna för denna art i Tvärminnetrakten, omnämnda i mina anteckningar om algvegetationen i Ekenäs skärgård (Stu- dier och anteckningar utgifna af Ekenäs-samfundet I, p. 84), kunna numera ytterligare fogas tvenne, nämligen Rofholms- sundet, söder om Zoologiska stationen, samt Lappvik lasta- geplats, ett sund emellan ett skär och Ekö. På sistnämnda ställe upptäcktes arten af telegrafist K. Holmberg, som därstädes iakttagit densamma på 3 å 4 fots vatten de två senaste åren. 6. III. 1915. Häyrén, Floristiska meddelanden. 79 Det förtjänar påpekas, att arten icke blommar hvarje år på enhvar af sina växplatser. Den är därför ofta svår, ja nästan omöjlig att upptäcka. Bl. a. annat har den under flere år förgäfves eftersökts i Stensundet invid Kallvassa, Tvärminne, så att förmodan uttalats om att den skulle ha blifvit här utrotad. Den återfanns dock på detta ställe se- naste sommar af telegrafist Holmberg, som såg den på en fläck af omkr. 5 m^ i riklig mängd. 5. Salices från Björneborgstrakten, rättelser och till- lägg. Rektor Axel Arrhenius i Lundsberg, Sverige, har för någon tid sedan granskat de Salix-former, som jag insamlade i Björneborgstrakten sommaren 1901, och därvid funnit en del bestämningar oriktiga. Sålunda bör 5. caprea X cinerea utgå ur den i Acta Soc. F. et Fl. Fenn. 32, N:o 1, sid. 208, meddelade förteckningen. Af de öfriga där upp- tagna bastarderna föreligga exemplar i de hemförda sam- lingarna; dock äro lokaluppgifterna icke alltid riktiga eller fullständiga. Slutligen ökas förteckningen med S. aurita X lapponum f. per-lapponum från Inderö, S. bicolor X cinerea från Björneborgs stad Hästholmen (»infekterad antagl. af 5. cinerea"), Krootila och Pyyntöjärvi (de två senare exx. betecknade såsom f. per-bicolor) samt S. bicolor X cinerea X nigricans från Ulfsby Koivisto (flere exx., tidigare upptagna såsom S. bicolor X nigricans) och Gammelby („sannolikt"). 6. Crambe maritima L. En årsplanta af denna växt anträffades sommaren 1913 af professor J. A. Palmen på Långskär, Tvärminne zoologiska station. Plantan förekom på stenstrand vid den lilla vik, som i skärets västra del skjuter in från söder. Sommaren 1914 fanns plantan fort- farande på platsen i fråga. 7. Caucalis daucoides L. Af denna för Finlands flora nya adventivväxt insamlades ett enda exemplar den 22 juli 1910 i Viborg, invid båthamnen i Pantsarlaks, af herr Leo Holmberg. Exemplaret befinner sig i fruktstadium. Ar- ten förekommer vild i Europa upp till Möens klint och Skåne samt är därjämte i Sverige och Norge funnen såsom tillfällig. 80 Mötet den 10 april 1915. 8. Myosotis läxa Lehm. Såsom ett tillägg till doktor H. Lindbergs meddelande på detta möte kan nämnas, att M. läxa i Ekenäs skärgård med all sannolikhet är all- männare än M. caespitosa. Vidare har för Björneborgstrak- ten M. caespitosa uppgifvits vara en karaktärsväxt på sten- stränderna vid Kumo älfs mynningsvik (Acta Soc. F. et Fl. Fenn. 32, N:o 1, sid. 115), men hafva vi äfven här, att döma af hemförda exemplar, i öfvervägande grad att göra med den nu urskilda formen. M. läxa är sålunda åtminstone i några af våra skärgårdstrakter den allmännare af de båda arterna. 9. Vacciniuin myrtillus L. f. leucocarpa Dum. För vid- pass ett år sedan hade forstmästare E. Re u ter vänlighe- ten tillsända mig tidningsurklipp rörande två nya fyndorter för „hvita" blåbär. Det ena fyndstället är Kopsankylä i när- heten af Brahestad. Här observerades för cirka 30 år se- dan i skogsmark några stånd dylika bär af en person, som, då han nu åter vistades i trakten, uppsökte fyndstället och därvid kunde konstatera, att bären numera finnas på ett område „lika stort som ett vanligt salsgolf". Rundt om- kring växa vanliga blåbär; de ljusa bären äro sötare och större. Notisen ingår i „Kaleva" för den 22 augusti 1912. Dylika blåbär hafva vidare anträffats i Simo på Simo- niemi Wakkala. Äfven här omnämnas bären såsom rätt stora. Om fyndet berättas i „Perä-Pohjalainen" för den 5 september 1912. Tidigare äro för ifrågavarande växtform i Finland kän- da 8 fyndorter. De omnämnas i Sällskapets Meddelanden 37, sid. 8—9. Mötet den 10 april 1915. The Departement ofZoologyoftheUniver- sity of Illinois, Urbana, 111., hade tillställt Sällskapet Mötet den 10 april 1915. 81 sina Illinois Biological Monographs och anhållit om skrift- utbyte. Sällskapet beslöt bifalla den gjorda anhållan samt i utbyte gifva såväl Acta som Meddelanden. Likaså hade The Geological Departement of Florida, Thallahassee, Fla, föreslagit skriftutbyte med Säll- skapet. Då emellertid ett annat samfund i vårt land, Säll- skapet för Finlands geografi, redan erhåller nämnda institu- tions skrifter, och då dessa icke i främsta rummet äro äg- nade de vetenskaper, som Societas pro Fauna et Flora Fen- nica företräder, beslöt Sällskapet att först senare fatta ett definitivt beslut rörande det föreslagna skriftutbytet och att uppdraga åt bibliotekarien att med framhållande af ofvan framställda synpunkter underhandla med The Geological De- partement of Florida. Enligt af skattmästaren afgifven kassarapport ut- visade Sällskapets rörliga kapital en behållning af Fmk 3,332: 02. Till publikation anmäldes: Richard Frey, Zur Kenntnis der Dipterenfauna Fin- lands. III, Dolichopodidae. Wolter Hellen, Beiträge zur Kenntnis der Ichneu- moniden Finlands. I, Pimplinae. Alvar Palmgren, Studier öfver löfängsområdena på Åland. Ett bidrag till kännedomen om vegetationen och floran på torr och på frisk kalkhaltig grund. Till Sällskapet hade inlämnats ansökningar om rese- understöd för sommaren 1915 af 13 personer, men då Sällskapets statsanslag under innevarande år komme att ut- gå med en betydligt mindre summa än under de närmast föregående åren, och de disponibla tillgångarna redan voro starkt tagna i anspråk för tryckning af Sällskapets skrifter, kunde icke alla ansökningar bifallas, om ock undersöknings- programmen voro värda erkännande och understöd. Säll- skapet beslöt, på förslag af Bestyreisen, tilldela nedannämn- da personer följande understöd: 6 82 Mötet den 10 april 1915. magister M. E. H u u m o n e n 250 mark för fortsättande af hans studier af lundvegetationen i södra Tavastland; folkskolelärare O. K y y h k y n e n 200 mark för floristiska undersökningar och insamlingar i Maaninka i norra Savolaks; student E. Lindqvist 100 mark för studier rörande tenthredinidlarvernas utveckling; intendenten, magister R. Palmgren 200 mark för fort- sättande af hans floristiska och faunistiska studier å de i Finska vikens östra del belägna öarna. Framlades 39:de tornen af Sällskapets Acta. Priset fast- ställdes till 15 mark. Forstmästaren, fil. mag. O. J. Lakar i, som af ordfö- randen inbjudits att öfvervara mötet, meddelade, att han i anledning af Sällskapets på initiativ af forstmästare J. M o n- tell väckta förslag om fullständigt fredande af Malla fjäll vid Kilpisjaur (jämför Medd. Soc. F. et. Fl. Fenn. 40, sid. 175, 195 och 242) af Forststyrelsen erhållit i upp- drag att på ort och ställe göra sig förtrogen med förhål- landena och sedermera inkomma med förslag till vidtagan- de af de åtgärder, som för ändamålet kunde anses nödiga. Ma- gister Lakar i redogjorde härpå för sina iakttagelser och uppläste det förslag han till Forststyrelsen ingifvit. Detta för- slag gick i den af forstmästare M o n t e 1 1 och Sällskapet förordade riktningen och hade äfven vunnit Forststyrelsens bifall. Det kunde således emotses, att det ifrågavarande området inom en snar framtid skulle komma i åtnjutande af naturskydd. Sedan Jordbruksexpeditionen i Kejserliga Senaten an- hållit om Sällskapets utlåtande angående en af Finlands Svenska F^iskericentralförbund ingifven hemställan om ä n d- ring af förordningen om jakt af den 20 oktober 1898, beslöt Sällskapet, på förslag af Bestyreisen, till Jord- bruksexpeditionen afgifva följande yttrande: 10. IV. 1915. Elfving. — Koponen. 83 »Sällskapet har städse ansett det vara synnerligen önsk- ligt, ja nödvändigt, att den bevingade vildnaden, likasom äfven annat jaktvildt, blefve genom ändamålsenlig lagstift- ning skyddad mot den utrotning, som allt mera hotar den genom öfverdrifven beskattning och oförståndig förföljelse. De nu föreslagna åtgärderna äro ett steg framåt mot detta mål. Sällskapet vill så mycket hellre förorda dem, som det tidigare uttalat sig för längre gående åtgärder beträffande vissa anmärkningsvärda djurslag. Härtill kommer, att inom Sällskapet väckts förslag att under vissa förhållanden skydd borde beredas äfven örnar, pilgrimsfalk och andra roffåg- lar, som hos oss redan blifvit så sällsynta, att de göra en- dast måttlig skada och såsom naturminnesmärken borde skyddas mot utrotande." Beslöts afhålla följande möte den 30 april, enär första lördagen i maj komme att infalla på den första i samma månad, hvilken dag icke ansågs lämplig såsom mötesdag. Professor Fr. Elfving förevisade pappliknande skif- vor af trämassa från Nokia träsliperi. Trämassan var ge- nomdragen af ett svampmycel, som bildade öfver stora ytor utbredda, förgrenade och anastomoserande, tillplattade hyf- strängar, ett slags rhizomorpha-bildningar, habituellt påmin- nande om brunalger. Några fruktkroppar hade ej observe- rats, och hade svampen därför ej kunnat till arten bestäm- mas, men antagligen tillhörde myceliet någon Ärmillaria- eller Polyporus-art Trämasseskifvorna hade insändts af in- geniör Gunnar Bonsdorff. Maisteri J. S. W. Koponen esitti Kolme huomattavaa plecopterilajia. 1. Ärcynopteryx dovrensis Mört. Tämän lajin on en- siksi löytänyt sekä selittänyt Morton Dovrelta. Myöhem- min on se tavattu myös Karpaateilla. 5-yksilön on toh- 84 Koponen. — R. Palmgren. 10. IV. 1915. tori Siltala (A. J. Silfvenius) iöytänyt Enontekiöstä luultavasti kesä- tai heinäkuussa 1908. Sen erottaa helposti A. compacta Mac Lachl. lajista siinä, etta myös ^:n siivet övat enemmän tai vähemmän typistyneitä. Lajia ei ole ennen Suomesta ilmoitettu. 2. Ämphinemiira cinerea Oliv. Myös tämän lajin on Iöytä- nyt tohtori Siltala luultavimmin kesällä 1908, 1 å-.n Muo- niosta ja 1 ^:n Kittilästä. Kokoelmissa aikaisemmin tällä ni- mellä merkityt Amphinemura-yl^sWöi eivät kuuluneet tähän lajiin. Uusi Suomelle. 3. Tohtori B. Poppius on Pohjois-Ruotsista Soppe- rosta 20. V. 1911 tavannut 4 dd ja 1 5., jotka kuuluvat Nephe- lopteryx Klp. sukuun. Ne eroavat kuitenkin tuntuvasti ta- vallisesta Nephelopteryx nebulösa L. lajista melkein mustan värinsä ja pienemmän kokonsa puolesta, c?:n siipiväli on näillä 20 — 22 mm, ^:n noin 25 mm. Siipisuonituksessa on myös eroa. A^. nebiilosa^Wa. on aina yksi poikkisuoni subcostalisarassa, näiltä tämä puuttuu usein. Toinen analisuoni on etumai- sissa siivissä N. nebulosa^Wa melkein suora kärkiosastaan tahi kääntynyt hieman ulospäin; Soppero-yksilöillä on vastaava suoni tavallisesti jyrkästi kaareva sisäänpäin. Genitalilisäk- keet övat molemmilla hyvin samantapaisia. Supra-analilobus on kuitenkin tohtori Poppiuksen löytämillä c?(5:illa leveästi kolmiomainen ja tyvestä erilailla kitinisoitunut kuin N. ne- bulosa'\\a. Laji on mahdollisesti sama, jolle Zetterstedt on antanut nimeksi Nemiira nigripes (Zett. Insecta Lapponica). Koska Soppero ei ole kovin kaukana Tornionjoen laak- sosta, on mahdollista etta tämä laji esiintyy ehkä Suomenkin puolella aikaisin keväällä. Magister Rolf Palmgren lämnade följande med- delande: Tvenne sällsynta ornitologiska nyförvärf till Högholmens zoologiska trädgård. Acanthis flauirostris (L.). En hona af den gulnäbhade hämplingen inköptes den 5 mars 1915 till samlingarna af 10. IV. 1915. R. Palmgren, Tvenne ornitologiska nyförvärf. 85 arbetaren Sulo Pöntynen, som enligt uppgift infångat den med slagnät under en af de kalla dagarna närmast före julen (1914) å afstjälpningsplatsen invid Sandudd tapetfabrik. Fåglarna hade, enligt fångstmannens utsago, vid tillfället varit två, synbarligen ett par, samt sällskapat med några hämplingar. I den rymliga inomhus-voliären å Högholmen trifves den, af allt att döma, väl tillsammans med öfriga finkar och synes särskildt hålla sig till en hämplingshane, som för närvarande flitigt gör den sin kur. Arten är veterligen på ett undantag när icke anträffad i Helsingforstrakten sedan medlet af förra seklet, då den icke sällan under höst, vinter och vår observerades och tillvaratogs (M, v, Wright), hvarvid den åtminstone i ett fall sällskapade med gråsiskor. I april omkring år 1905 iakttog E. W a s e n i u s tvenne exemplar, frossande på ett kardborgstånd å Wik (se närmare Rolf Palmgren: Hel- singforstraktens fågelfauna, Acta Societ. pro F. & Fl. fen- nica 38, N:o 2, 1913). Äfven i öfriga delar af vårt land är arten synnerligen sällsynt; frånser man ett enstaka fynd vid Kuopio den 31 dec. 1900, har den blott i Enontekiö och Karesuvanto mellan Palojoki och Kilpisjärvi under vårvin- tern 1899 anträffats tämligen allmänt af O. L i n d b 1 a d (M e 1 a- Kivirikko). Den gulnäbbade hämplingen har en utpräg- ladt nordvästlig utbredning; den är häckfågel på de skandi- naviska fjällen, i Storbritannien samt på Shetlands- och Orkney-öarna. Rallus aquaticus L. Helt nyligen fingo samlingarna på Högholmen mottaga som present en vattenrall, som den 1 april 1915 efter en storm infångats på en gård vid Skvär- gatan i Hangö af skoleleven Ulf Erik Nordström. Få- geln, som befann sig i synnerligen utmattadt och medtaget tillstånd, sökte sin tillflykt i en på gårdsplanen uppförd snö- koja, där den sedermera fasttogs med händerna. Rallen placerades af mig i den tropiska småfågelvoliären, i hvil- ken jag lät insätta ett rymligare vattenfat, omgifvet af och nästan inbäddadt i renlaf. Födan, bestående af s. k. myr- ägg och finhackadt, rått kött, kringströddes dels i vattnet. 86 R. Palmgren. — Levandet. 10. IV. 1915. dels bland lafven. Inom kort syntes fågeln blifva fullt hem- mastadd och lät sig det dukade bordet väl smaka. Till hviloplats utvalde den åt sig granen i voliären, på hvars grenar den ogeneradt rör sig med tillhjälp af de långa, bä- rande tårna. Rätt komiskt verkade rallens fåfänga försök att placera sig för natten i ett kanariefågelnäste, tills den synbarligen insåg det omöjliga häri och slog sig till ro oå en gren tätt vid stammen. Af allt att döma synes rallen trif- vas utmärkt i fångenskapen och blifva fullkomligt tam. Tidigare har vattenrallen blifvit erhållen i Helsingfors, hvarest en fågel, ^, den 13 april 1844 lef vande fasttogs med händerna (M. v. Wright); synbarligen samma exemplar, som finnes i Universitetets Finska fågelsamling med följan- de anteckning: Helsingfors, 20 maj 1844, Ekebom. Ett annat exemplar, en gammal ^, tillvaratogs den 15 december 1910 i Mietois genom E. W. S u o m a 1 a i n e n. Arten är ut- bredd öfver en stor del af Europa, ända till Färöarna och Island, samt i Centralasien. Professor K. M. Le van der inlämnade till publikation: Ober eine neue marine Cothurnia-Art. Während meines Aufenthaltes in der Zoologischen Sta- tion zu Tvärminne im Sommer 1914 entdeckte ich eine der Gattung Cothiirnia, Fam. Vorticellidce, angehörige, charakte- ristische Art, die auf Harmothoe Sarsi (Kinb.) lebt. Da diese Cothiirnia nicht friiher beschrieben sein diirfte, so sehe ich mich veranlasst, hier eine kurze Mitteilung iiber dieselbe sowie eine Abbildung zu veröffentlichen. Cothiirnia aciita n. sp. Die Hiilse des Tieres ist sehr diinn, farblos, glatt, ohne Deckel und schmal trichterförmig, von der Miindung nach dem Stielansatze zu allmählich ver- JLingt. Während die Hiilse bei den anderen Arten der Gat- tung eine zylindrische, vasenförmige öder eiförmige Gestalt hat und sich zuweilen auch durch Einschniirungen auszeich- 10. IV. 1915. Levander, Uber eine neue marine Cothurnia-Art. 87 net, stellt die konstant trichter- öder spitzglasförmige, gerade Seitenkontouren aufweisende Form der Hiilse ein charakte- ristisches Merkmal fiir die in Rede stehende Art dar. Der Stiel der Hiilse ist kurz, gerade, am Ubergange von der Hiilse zum Stiel scheibenförmig erweitert. Das Tier selbst ist Epistylis -ähnVich, auf kurzem Stiel sitzend, mit einem langen, bandförmigen Macronucleus versehen. In der Grösse sind die verschiedenen Indi- viduen einander sehr ähnlich; ich fand folgende Dimensionen: Länge der Hiilse 50—56 fl, Breite der Miindung 31 /<, Länge des Stieles 12 /t. Die Art kam im Juli regelmässig an allén Exemplaren von Harmothoe Sarsi (Kinb.) (= Polynoe cirrata Pallas) vor, die von mir und meinen Schiilern untersucht wurden. Diese Polychaetenart dregten wir in der Nähe der Station bei dem s. g. Långholmsbranten aus einer Wassertiefe von 15 — 20 m. Der Salzgehalt des Wassers beträgt hier etwa 6 ° oo ^^^ Boden. Die Cothurnien waren stets an den Borsten des Wurms angeheftet, und zwar vorzugsweise an denjenigen der vorderen Parapodien. Sehr oft fanden sich mehrere Individuen an derselben Borste festsitzend vor. Stets war die Miindung der Hiilse nach aussen öder gegen das distale Ende der Borste gerichtet, so dass die Längs- achse der Hiilse und des Stieles einen mehr öder weniger spitzen Winkel mit der betreffenden Borste bildete. In dieser Weise an den Borsten befestigt, sind die Cothurnien sehr gut gegen die Gefahren geschiitzt, die ih- nen durch die Bewegungen der Borsten entstehen können. Bei der zweiten bei uns im Finnischen Meerbusen vor- kommenden Polychaetenart, Nereis diversicolor, die ich zum Cothurnia acuta n. sp. Zwei Indi- viduen auf einer. Borste von Harmo- thoe Sarsi (Kinb.) sitzend. Vergr. 400 X- 88 Levander. — Suomalainen. 10. IV. 1915. Vergleich an der Zoologischen Station untersuchte, konnte ich keine Cothurnien finden. Es ist deshalb und auf Grund von Analogien, die sich anfuhren lassen, zu vermuten, dass es sich hier um eine Cotfiurnia-Form handelt, die sich spe- ziell als Kommensale an Harmothoe Sarsi (Kinb.) angepasst hat. Wenigstens im Finnischen Meerbusen spielt nach un- serer jetzigen Kenntnis diese Polychaete allein die Rolle des Wirttieres der Cothurnia aciita. Lehtori, fil. maisteri E. W. Suomalainen oli lähet- tänyt seuraavan kirjelmän: Tietoja erään ison-huuhkajan (Strix bubo L.) pesän vaiheista ja sen asukkaiden ruokalistoista Pohjois-Savossa. Teoksessaan „Kuopiotraktens fågelfauna" (Bidr. till Fin- lands naturkännedoni, andra häftet, siv. 3) mainitsee J. v. Wright ison-huuhkajan pesimisestä m. m. seuraavaa: „På en större holme i närheten af mitt födelsehem, Haminanlaks- egendom, finnes ett högt berg, som från vattenranden lod- rätt reser sig upp, der redan från urminnes tider årligen ett par ufvar byggt bo, hvaraf berget ock erhållit finska namnet: Huuhkaenvuori". — Kun viime kesän (1914) asuin v. Wrightien vanhassa kartanossa, luonnonihanassa Ha- minalahdessa (9 — 10 km Kuopiosta lounaaseen), olin tilai- suudessa tuota vanhaa pesäpaikkaa tutkimaan. Taiteiiija M. Karppaselta sain kuulla, etta vielä noin 20 vuotta takaperin (siis n. v. 1894) huuhkaja oli Huuhkainvuoressa pesinyt, mutta silloin siitä otettiin poikaset, ja muutamia vuosia myöhemmin, jolloin linnut tåas aikoivat uskaltaa van- haan pesäsijaansa asettua, ammuttiin molemmat. Toinen, naaras oli tavattoman suuri, painoi 4.8 kg. Sen koommin ei huuhkaja ole siinä pesinyt, vaikka usein on paikalla käynyt. Mainittu pesäpaikka on Haminalahden kartanosta noin 1 V2 km:n päässä pohjoiseen olevan, noin 4 km:n pituisen, korkean Huutosalon (yleinen nimi myös Salonsaari) itäran- 10. IV. 1915. Suomalainen, Erään ison-huuhkajan pesän vaiheista. 89 nalla, jossa maa kohoaa jyrkästi noin 70 — 80 metriä kor- keaksi Huuhkainvuoreksi. Rinteillä kasvaa havumetsää, jota västa äskettäin (v. 1911 — 1913) on hakattu. Vuoren ylä- osassa, arviolta 50 metriä vedenpinnasta on mahtava, 6 — 7 metrin korkuinen kallionkieleke, joka alaosastaan on kovero, vino järvelle päin, joten se muodostaa holvin. Tässä suoja- tussa paikassa on vanha pesäkuoppa vieläkin huomattavissa. Kettil sitä nykyään näkyy pitäneen makuupaikkanaan, mah- dollisesti sillä on pesäkin ollut viereisissä suurissa kallion halkeamissa. Käydessäni elokuun lopulla 1914 taiteilija Karp- påsen kanssa paikalla, ryhdyimme pesän pohjaa kaivamaan ja saimme esiin suuren joukon luita, koossa pysyviä vielä n. 35 cm:n syvyydestäkin. Syvemmällä luut olivat niin la- honneita, etta murenivat heti koskettaessa. Mutta näitä näytti riittävän sangen syvälle. — Talteen otetut luut ölen nyttem- min tutkinut ja saanut seuraavat eläinlajit ja -yksilöt mää- rätyiksi alaleukojen puoliskoiden suurimman luvun mukaan: Jänis, Lepus timidus L., sangen runsaasti pienempiä luita ja isompien luiden kappaleita, alaleukojen puoliskoja 9 kppl. Orava, Sciurns viilgaris L., alaleukoja 25 kppl, luita, kallon osia. Siipiorava, Pteromys uolans (L.), alaleukoja 45 kppl., luita, kallon osia. Musta rotta. Mus rattus L., alaleukoja 8 kppl. Iso rotta, Mus decumanus Pall., alaleukoja 41 kppl. Suurempi ojamyyrä, Paludicola amphibius (L.), alaleu- koja 150 kppl., luita, kallon kappaleita. Peltomyyrä, Ägricola agrestis (L.), alaleukoja 14 kppl. Kärppä, Mustela erminea L., alaleukoja 3 kppl. Våris, Corvus cornix L., furcula 2 kppl. Telkkä, Glaucion clangula Keys. & Bias., furcula 1 kpl. Metsäpyy, Bonasa bonasia (L.), 2 yläleukaa. Erityisesti kiinnittää löydössä huomiota musta rotta, Mus rattus L., jonka esiintymisestä Pohjois-Savossa ei kir- jallisuudessa mitään mainita. Varmaankin luiden vähyys ja se seikka, etta ne löydettiin syvemmältä, osoittavat, etta on kulunut jo runsaasti aikaa sen häviämisestä paikkakunnalta. 90 Suomalainen, Lintutopografisia tutkimuksia. 10. IV. 1915. Ison rötan runsaus on siitä osaltaan hyvänä todistuksena. Edelleen huomattava niäärä isompia ojamyyriä, siipioravia ja oravia sekä vähäisemmät jänisten ja muiden hyödyllisten metsän riistaeläinten sekä lintujen jätteet todistavat, etta isohuuhkaja ei läheskään ole niin vahing-oUinen kuin mitä yleensä oUaan taipuvaisia luulemaan. Esitettiin seuraava, lehtori, fil. maisteri E. W, S u o- malaisen Seuralle lähettämä Kertomus lintutopografisista tutkimuksista Porin seuduilla v. 1913. Samalla kun parhaiten kiitän siitä 250 Suomen markan suuruisesta apurahasta, jonka v. 1913 Seuralta sain lintu- topografisten töiden suorittamiseksi Kokemäenjoen laakson alaosan ja merenrannikon seuduilla, saan täten ilmoittaa töitteni tuloksista seuraavaa: Kesäkuun ensi päivinä 1913 paikkakunnalle saavuttuani retkeilin aluksi Kokemäenjoen deltamaalla, jonka luonteen- omainen linnusto on mitä mieltäkiinnittävin. Erityisesti huo- mattavia lintuja näiltä mataloilta niittymailta vähäisine paju-, leppä- ja koivupensaikkoineen övat m. m. Acrocephalus schoe- nobaenus, Pratincola nibetra, Alaiida aruensis, Budijtes fla- vus, Circus cyaneiis, C. aeruginosus, Asio accipitriniis, Va- nellus cristatiis, Numenius arqiiatiis, Fiilica atra, Ortygometra porzana, Spatiila clgpeata, Anas aciita, Fiiligula ferina, F. cristata ja Podiceps cristatiis. Viime kesänä huomasin uutis- tulokkaan: muutamia pareja Lams ridibiindiis'tn. Deltasaaria reunustavat jo vanhemmat niitty- ja pelto- maat, jotka usein övat muuttuneet kuiviksi kedoiksi kataja- kasvullisuuksineen. Täällä pesivät luonteenomaisina m. m. Acanthis cannabina, Fringilla chloris, Emberiza citrinella, E. hortiilana, Alaiida arvensis, Starna perdix, Ortygometra crex. Vieläkin kauempana joelta on metsiköitä, usein hyvää koivu-, mänty- ja kuusimetsää kasvavia aloja, Mäntymet- 10. IV. 1915. Suomalainen, Lintutopografisia tutkimuksia. 91 sässä pesivät m. m. Phylloscopus trochihis, Muscicapa grisola, M. atricapilla, Corviis cornix, C. friigilegiis (paikallisena, yksi suuri siirtola), Cleptes pica (harvinaisena), Fringilla coelebs, Emberiza citrinella, Falco tinnimcidus, Äsio otus, Ciiciilas ca- nonis. Kuusikoissa: Turdus musicus, Regulus cristatus, Phyllo- scopus collybita, Parus äter, P. borealis, P. cristatus, Corvus cornix, C. corax ja Garrulus glandarius sekä Perisoreus in- faustus kauempana ihmisasunnoilta, Loxia curvirostra (period.), Pyrrhula rubicilla, Fringilla coelebs, Acanthis spinus, Astur nisus, A. palumbarius, Buteo vulgaris, Tetrastes bonasia. Sekametsiköissä övat lisäksi luonteenomaisia: Phyllo- scopus trochihis, Chloropeta hippolais, Acredula caudata, Certhia familiaris. Picus martius, P. major, P. canus, P. mi- nor, lynx torquilla, Falco subbuteo, F. tinmmculus, Aquila clanga (huomattava pesimäpaikka Luvian ja Eurajoen raja- metsissä), Pandion haliaetus, Buteo vulgaris, Pernis apivorus, Asio otus, Columba palumbus, C. oenas. Tetrastes bonasia, Tetrao tetrix, T. urogallus, Scolopax rusticola. Meren saaristoon tein niinikään jo kesäkuussa pitempiä retkeilyjä. Ulkokarit niukkoine kasvullisuuksineen övat useim- miten karuja diabasikallioita, hietakiviröykkiöitä täynnä, hietikkoa hy vin vähän. Täällä pesivät: Motacilla alba, Anthus pratensis, A. obscurus, Clivicola riparia (suurten, litteiden kivilohkareiden alla), Charadrius hiaticula, Strepsilas inter- pres, Totanus calidris, Oidemia fusca, Mergus serrator, M. mer- ganser, Somateria mollissima, Sterna hirundo, S. macrura, Larus canus, L. fuscus, L. argentatus, Stercorarius parasiticus, Uria grylle. Jonkun verran suuremmissa, matalaa katajapensaikkoa ja Mippophae rhamnoides't3. kasvavissa louhisissa saarissa li- säksi: Tetrao tetrix, Anas boschas, Fuligula marila. Monet ulkosaariston suuremmat saaret (Enskär, Outoo- rit), joissa maan karuus on huomattava, aaltojen ajamia hietakiviröykkiöitä rannat täynnä, kasvavat huononpuoleista kuusi- ja mäntymetsikköä ja katajapensaikkoa. Linnusto heikkoa: Phylloscopus trochihis, Anthus cervinus, Corvus cor- 92 Suomalainen. Lintutopografisia tutkimuksia. 10. IV. 1915. nix, Fringilla coelebs, Somateria mollissima sekä Outooreissa erityisesti: Tetrao tetrix. Anas boschas, Sterna hinmdo, S. macrura, Läras camis, Turdus pilaris, Motacilla alba. Erikoisasemassa on Reposaari kuusimetsineen ja asunto- tontteineen. Kuusikoissa pesivät täällä: Luscinia rubecula, L. phoenicurus, Turdus musicus, Phylloscopus trochilus, Ph. collybita, Muscicapa grisola, Coruus cornix, Fringilla coelebs. Sisäsaariston karunpuoleiset, enimmäkseen huonompaa havumetsää, rannoilla tervaleppää, huomattavan vähän koi- vua kasvavat maat kataja- ja rannoilla tyrnipensaineen övat verrattain vähälintuisia: Sylvia cinerea, Phylloscopus trochi- lus, Coruus cornix, Fringilla coelebs, Fr. chloris, Äctitis hypo- leucus, Glaucion clangula, Anas boschas, Mergus serrator, M. merganser. Muutamin paikoin täällä jo on pensasniittyjä, jotka sit- ten joelle päin käyvät yhä yleisimmiksi. Näillä huomataan: Saxicola rubetra, Lanius collurio, Budytes flavus, Emberiza schoeniclus, Älauda arvensis, Numenius arquatus, Telmatias gallinago. Merenrannikolla, Yyterin niemimaalla on laajoja hieta- särkkiä, joilla luonteenomaisena lintuna huomataan Charadrius curonicus. Alueeseen ei kuulu paljoakaan suomaita, ja jos niitä on, övat ne mitättömän pieniä. Linnuista täällä huomattakoon m. m. Lagopus albus (harvin.), Telmatias gallinago, Nume- nius arquatus, Anser cinereus (?), Anas boschas, Ä. crecca. Satakunnan merenrannikkoa tutkin Merikarvian rajoilta Luvialle. Tässä työssä kului suurin osa kesästä. Syysmiiutto alkoi jo heinäkuun alkupäivinä ja tarjosi varsinkin kahlaajiin ja vesilintuihin nähden paljon hiivitta- vaa: Charadrius squatarola, Ch. apricarius, Eudromias mori- nellus, Haematopus ostralegus, Tringa alpina, T. Temminckii, T. canutus, Totanus ochropus, T. glareola, T. glottis, Machetes pugnax, Limosa lapponica, Numenius phoeopus, Gallinago major, G. gallinago, G. gallimila, Cygnus musicus (satoja lin- tuja usean viikon ajan loka— marraskuussa Kuiiminaisten lahdella), Anser segetum arvensis, A. cinereus, A. erythropus, 10. IV. 1915. Suomalainen, Lintutopografisia tutkimuksia. 93 Anas aciita, A. penelope, A. boschas, A. crecca, Phalacrocorax carbo, Sterna caspia, Lams marimis, Colymbus arcticiis, C. liimme, Alca torda. Kevätmuuton aikaan on kahlaajia ja erittäinkin vesilin- tuja runsaasti. Myöskin monet petolinnut, joista osa jää alueelle pesimäänkin, tulevat tällöin huomatuiksi. Sellaisia övat: Falco peregriniis, F. aesalon, Circiis cyaneus, Astur ni- siis, A. palumbarius, Archibiiteo lagopus, Asio accipitrinus. Myöskin varpuslintuja: Liiscinia suecica, Calcarius lapponicus, Otocorys alpestris flava, Fringilla montifringilla, Lanius ex- ciibitor on osaksi runsaastikin. Talvilinnusto on myöskin monessa suhteessa mieltäkiin- nittävä. Mäntyluodon satarna ei täydellisesti jäädy pahim- maksikaan talveksi ja sinne avovesi houkuttelee lokkeja, jotka aina jotakin syötävää löytävät. Huomattavin lokeista on Larus glaucus, jota on joka talvi verrattain runsaasti yh- dessä toisten lajien, Lams canus, argentatiis ja fuscus kanssa. Kaupungissa, kylissä ja asuttujen seutujen luona huomataan talvella m. m. Corvus comix, C. monedula, Cleptes pica (har- vin.), Pams coemleus, Acanthis linaria, Carduelis elegans, Plectrophanes nivalis, Emberiza citrinella, Ampelis garmlus, Pinicola emicleator, Starna perdix y. m. Metsissä övat huo- mattavimmat Regulus cristatus, Pams borealis, P. äter, Acre- diila caudata, Certhia familiaris, Loxia curvirostra, Garmlus glandarius, Perisoreus infaustus, Picus major, P. tridactylus, P. minor, P. canus, P. martius. Surnia ulula, S. passerina, Syrnium Tengmalmi, Tetrastes bonasia, Tetrao tetrix, T. uro- gallus (harvinaisen puoleinen), Lagopus albus (harv.). Kesällä ihmisasunnoilla ja kaupungissa pesivistä lin- nuista övat tärkeimmät: Corvus monedula (pesii rakennuk- sissa, varsinkin savupiipuissa), Pams coemleus ja P. major (ontoissa puissa ja pöntöissä), Sturnus vulgaris, Luscinia phoenicurus, Sylvia hortensis, Muscicapa atricapilla, M. gri- sola, Motacilla alba, Passer domesticus, Fringilla coelebs, Mi- rundo rustica, M. urbica, Cypselus apus (vanhojen tiilikatto- jen raoissa), Columba domestica. Satunnaisesti alueella tapaamistani linnuista ansaitsee 94 Mötet den 30 april 1915. mainitsemista: Loxia leucoptera bifasciata, Carpodacus ery- ihrinus, Passer montanus, Oriolus galbula, Nucifraga cargoca- tactes macrorhgnchos (syks. 1913 runs.), Vpupa epops, Picus leuconotus, Maliaétus albicilla, StrLx bubo, Nyctea scandiaca, Phasiamis colchicus X torqiiatus, Coturnix commiinis, Ardea cinerea, Vulpanser tadorna (mahd. pesii). Tutkimusteni tuloksena on noin kolmisen tuhatta ha- vaintoa, joku määrä lintujen nahkoja ja munapesueita, jotka tulen kokoelmiin jättämään. Tutkimaltani alueelta tunnettii- jen lintujen lukumäärä on nykyään noin 200 lajia, joista pesiviä 127, muuttavia 48 ja satunnaisia 25 lajia. Mötet den 30 april 1915. Till inhemska medlemmar af Sällskapet invaldes ma- gister Viljo Hornborg (föreslagen af professor K. M. Levander) samt forstmästarena, magistrar K. O. Heikin- heimo, O. J, Lakari och A. H. N. Tan t tu (föreslagna af professor A. K. Cajander). Anhållan om skriftutbyte hade ingått från Ryska Ko- lonisationsstyrelsens afdelning för botaniska undersökningar, Petrograd, och beslöt Sällskapet bi- falla denna anhållan samt i utbyte gifva sina Meddelanden och de botaniska afhandlingarna i Acta. Fil. maist. E. M e r i k a 1 1 i o näytti täytetyn Mergidus alle -yksilön, jonka talokas Heikki Maunula joulukuussa oli tavannut lissä Olhavan kylässä metsässä melkein lento- kyvyttömänä nääntymyksestä. Professor K. M. Levander föredrog ett förslag, gå- ende ut på att fridlysa en stor del af våra roffåglar, hvilka 30. IV. 1915. Levandet. — Nordenskiöld. 95 voro hotade med fullständig utrotning i fall den hänsyns- lösa förföljelse, för hvilken de nu voro utsatta, ostördt finge äfven framdeles fortgå. Föredragaren framhöll, att en del roffåglar (örnar m. fl.) på grund af sin sällsynthet kunna stifta endast ringa skada, medan andra voro oskadliga, ja t. o. m. nyttiga (vråkar, tornfalk, ugglor o. a.). Föredraget var afsedt att läggas till grund för det betänkande, som den för en tid sedan tillsatta kommittén för vidtagande af åt- gärder till roffåglarnas fredning komme att till vederbörlig ort insända. — I anledning af föredraget uppstod en kort diskussion, under hvilken de af föredragaren framhållna syn- punkterna omfattades. Docent E. Nordenskiöld förevisade ett exemplar af Dytiscus latissimiis, funnet af student A. K o p p e r i i Sim- pele sjö i Karelen och betäckt af ett stort antal puppor af en Hydrachna-art Larverna af detta hydrachnidsläkte ut- märka sig för en högst påfallande kroppsform och lefva, liksom hydrachnidlarver öfver hufvud, parasitiskt på sär- skilda vatteninsekter. Vid den s. k. förpuppningen äger en stark ansvällning af larvkroppen rum, åtföljd af en omfat- tande histolys af larvorganen. Härunder utvecklar puppan innanför den ursprungliga larvhuden en tunn, hinnartad hud- betäckning, kallad apoderma, hvarefter larvhuden afstötes, så när som på mundelarna och partiet däromkring, med hvilka puppan är fäst vid värddjuret. Innanför apoder- mat utvecklar sig nu det s. k. andra larvstadiet eller nymf- stadiet, som färdigutbildadt spränger apodermat och sim- mar sin väg för att därefter lefva fritt i vattnet. Olika ut- vecklingsgrader af detta apodermala puppstadium föreligga i härvarande fall, somliga närapå fullfärdiga, andra mindre utvecklade. Skalbaggen var död, då fyndet gjordes, hvil- ket emellertid knappast kan få skrifvas på parasiternas räk- ning. Till arten kunna dessa ej bestämmas, om än mun- delarnas karaktäristiska form utesluta hvarje tvifvel om släktet. 96 Palmen, Beringte Vögel in Finland im J. 1914. 30. IV. 1915. Från professor J. A. Palmen hade följande medde- lande inlämnats: Beringle Vögel in Finland im J. 1914. Die Beringung von Vögeln, speziell junger Exemplare, wurde im J. 1914 in derselben Weise fortgesetzt wie im vorhergehenden Jahre (Meddelanden af Soc. p. Fauna et Fl, Fenn., H. 40, S. 200—212). Ringe mit meinem Namen und meiner Adresse wurden jetzt von folgenden Landsleuten in angegebener Anzahl angebracht: 15 von Förster K. Airaksinen, in Lappland, Kuolajärvi. 2 „ Stud. P. E. A sch an, bei Ekenäs, Gullö. 8 „ Förster, Mag. A. L. B a c k m a n, in Satakunta, Kuru. 2 „ Fabrikant K. F a z e r, unweit Helsingfors, 161 „ Stud. C. Finnilä, in S, Österbotten, Ätsäri, und in Lappland, Kuolajärvi, 287 „ den Gebriidern Dr. med. RunarForsius, Förster Irmer Forsius und Stud. Eiler Forsius in Karislojo (SW-Finl,) und Kuolajärvi (Lappl,). 4 „ Stud, Hugo F o r s s in Purmo (Österb.). 93 „ Stud, Paul A, Haglund, bei Helsingfors und auf Åland, 13 „ Rendant K, A, HeUman, bei Helsingfors, Ahl- berga, 66 „ dem Eisenbahnbeamten O. Hellström, bei Vilp- pula (Österb.), 12 „ Med. Kand, A, und K. Hildén, in Karkku. 30 „ Ingeniör A. H äggblom, bei Helsingfors (Sörnäs). 55 „ Stud, Kurt Häggblom, bei Vasa, Malaks. 10 „ Artist M, Karppanen, Hof Haminalahti bei Kuopio. 137 „ Stud. M. Koroleff, Helsingfors, Hof Vik. 12 „ Lektor Rolf Krogerus, Pärnå in Ost-Nyland. 46 „ Stud. L u c a n d e r, Åland, und in dem Skärgård Siid-Finlands. 11 „ Stud. Fr. und A. Lönnfors, bei Wiborg. 30. IV. 1915. Palmen, Beringte Vögel in Finland im J. 1914. 97 75 von Mag-. E. Merikallio, bei Riihimäki, Juupajoki (nördl. Tavastl.), Haukipudas (Österb.). Stud. Einar Nyberg, Helsingfors und Lavan- saari. Artist J. S n e 1 1 m a n, auf Åland (SW-Finl.). Lektor E, W. S u o m a 1 a i n e n, bei Björneborg und Haminalahti. Stud. Å. und P. Wegelius, Hattula, unweit Ta- vastehus. der Zool. Station Tvärminne (S. Finl.). 21 213 78 11 34 Diese 1,396 Ringe sind in folgender Weise auf 68 Arten verteilt: 2 Erithacus rubecula. 36 E. phoenicuriis. 17 Saxicola oenanthe. 5 5. rubetra. 2 Turdus musicus. 23 T. iliacus. 113 T. pilans. 4 Sylvia hortensis. 5 S. cinerea. 1 Phylloscopus sibilatrix. 44 Ph. trochilus. 47 Muscicapa grisola. 17 M. atric apilla. 6 Lanius collurio. 177 Parus major. 1 P. äter. 1 P. borealis. 83 Motacilla alba. 5 M. flava. 6 M. fl. borealis. 5 Änthus pratcnsis, 4 Ä. rupestris? 3 Ä. trivialis. 66 Corvus cornix. 11 Corvus frugilegus. 6 C. monedula. 1 Cleptes pica. 136 Sturnus vulgaris. 5 Passer domesticus. 49 Fringilla coelebs. 5 Fr. montifringilla. 4 Fr. linaria. 11 Emberiza citrinella. 99 Hirundo rustica. 63 H. urbica. 9 Ampelis garrulus. 4 /ynx torquilla. 1 Cuculus canorus. 1 Fa/co peregrinus. 1 F. subbuteo. 4 Buteo vulgaris. 2 Columba palumbus. 1 Tetrastes bonasia. 2 Tetrao urogallas. 1 r. /ö/nA:. 1 Charadrius (hiat.? minor?). 5 Hcematopus ostreolegus. 1 Strepsilas interpres. 7 6 Somateria mollissima. 2 Sterna caspia. 12 St. hinindo. 31 St. hirundo vel paradisea 129 Lams ridibimdus. 18 L canus. 4 Lams sp. 17 L. fuscus. 5 L. argentatus. 1 L. marinas. 2 Uria grylle. 98 Palmen, Beringte Vögel in Finland im J. 1914. 30. IV. 1915. 8 Numenius arcuata. 6 Totanus calidris. 3 T. glareola. 6 Äctitis hypoleucus. 1 Scolopax msticola. 4 Telmatias gallinago. 1 Anser segetum (arvensis). 25 Anas boschas. 9 A. penelope. 4 A. crecca. 6 Glaucion clangula. (iJber eine Anzahl Ringe, die sicher angebracht slnd, habe ich leider noch keine Nachricht bekommen.) Es folgen hier die Angaben iiber die bis Mai 1915 zu- ruckgemeldeten Exemplare. o Turdus pilaris. Ring 1093, angebracht (A. Wegelius) am 27/g 1914 jn Tavastland, Kirchspiel Hattula, Hof Pel- kola. — Geschossen am % 1914 ebenfalls in Hattula, Dorf Leiniälä, Piispala; Nachricht von P. WegeHus. — Zeit: 2 Monate, 6 Tage, Entfernung: 15 km. Erithacus phoenicurus. Beringt am ^j^ 1914 auf der Zool, Station Tvärminne. Daselbst wiedergefangen am ^7? 19^4 und abermals losgelassen. Erithacus phoenicurus. Ring angebracht (Finnilä) am ^/g 1914 in Ät sär i, Salmela. Daselbst am ^/g 1914 eingef an- gen und wieder freigelassen. Muscicapa grisola. Am ^/g 1914 beringt in Ätsäri, Salmela, wo der Vogel am nächstfolgenden Tage wieder ge- fangen und von neuem losgelassen (Finnilä) wurde. Parus major. Ring 89 vom ^^/g 1913 in Ätsäri. — Ebendaselbst im Januar 1914 tot gefunden worden (Finnilä). Parus major. Ring 1131, angebracht am ^/k, 1914 bei Helsingfors, Hoplaks (P. A, Haglund). — Tot am '^1^, 1915 in der nächsten Nähe (Fri. Tötterman). Zeit: 4 V'3 Monat. Im Jahr 1914 wurden von Okt. bis 31. Dez. 177 Stiick Parus major beringt, von denen ^'4 in kurzer Zeit am Platze 30. IV. 1915. Palmen, Beringte Vögel in Finland im J. 1914. 99 wieder eingefangen und abermals losgelassen wurden: 23 Stuck von Stud, P. A. Haglund bei Helsingfors, Hoplaks, Furuhäll; 13 St. von Dr R. Forsius bei Helsingfors, Fredriks- berg; 5 St. von Dr R. Forsius in Karislojo, Suurniemi, und 1 St. von Mag, E. Merikallio bei Riihimäki. Von diesen 42 Exemplaren gingen 12 noch einmal in die Falle, ein Paar sogar 3 und4 mal, und zwar in einer Zeit von einer hal- ben Stunde bis zu 1, 2, 3 Monaten und etwas dariiber. (Die innerhalb des J. 1915 beringten werden noch nicht hier be- sprochen. Besonders wurden bei Fredriksberg fast alle Exemplare der nächsten Umgebung beringt; und sie blieben länge Zeit tägliche Gaste am Futterbrette.) Motacilla alba. Ring 1486, angebracht am ^i/^ 1914 in Loj o, Torhola, wurde bald nacher am ^/g in der Nähe tot gefunden (Irmer Forsius). (Corvus corax. Am 17 Nov. 1914 wurde ein Rabe auf der Insel Drumsö bei Helsingfors vom Fischer John Sundholm geschossen, der einen Ring aus rundem, gedrehtem Metalldraht, ohne Bezeichnung, am Beine trug. Nachricht vom Ing, A. Sjöblom. — Ort und Zeit der Beringung un- bekannt.) Corvus cornix. Ring 87, angebracht (P. A. Haglund) auf Åland, Kökar, Husö am ^^/g 1914. — Geschossen am % 1915 auf der Insel H ven, an der Westkiiste Siidschwe- dens, von Herrn Anton Schönbeck, Beamter im Kirchspiel Sankt Ibb daselbst. — Zeit: etwa 7 Monate. Entfernung: 660 km. Corvus cornix. Ring 319, angebracht auf Åland, Kirch- spiel Jo mal a, Ulfsby (J. Snellman) am ^"/e 1913. — Ge- schossen in demselben Kirchspiel J o m a 1 a, Karrböle, am 1V4 1915. Meldung in der Zeitung „Aland" 1915 ^^4, N:o 30. Dieses Exemplar stammte aus demselben Neste wie die beiden N:o 322 und 324, von denen das eine bis nach Bel- gien kam (gesch. ^3/^^ 1913), das andere aber in der Heimat blieb und Anfang Januar 1914 erlegt wurde. Es lässt sich mithin nicht entscheiden, wessen Beispiel Nummer 319 ge- folgt ist. 100 Palmen, Beringte Vögel in Finland im J. 1914. 30. IV. 1915 Corvus cornix. Ring 429, angebracht in Karislojo, Suurniemi am ^^/g 1914 (R. Forsius). — Geschossen daselbst am % 1914 in einer Entfernung von Va ^^^ von Irmer Forsius. Corvus cornix. Ring 454, angebracht am Hof Siikalahti unweit K u o p i o am Ve 19^4 (Karppanen, Nysten). — Tot ge- funden am V'5 ^915 in der Nähe der Stadt Hjo am West- ufer des Sees Wettern im siidlichen Schweden, laut gefälliger Mitteilung des Herrn ¥. Colling, Red. von Hjo Tidning. — Zeit: 11 Mon., 3 Tage. Entfernung (auf Riick- reise): 580 km. Corvus cornix. Eine Krähe, beringt (K. Häggblom) bei Vasa, im Kirchspiel Malaks am ^^/4 1914, wurde am ^9 1914 (K. A. Sevon) auf dem Inselchen Riksgrund in Malaks gefangen und dann wieder freigelassen. — Höchst wahrschein- lich war es dasselbe Stiick, das später Anfang Oktober 1914 im Skärgård von Malaks auf dem Inselchen Gästgifvare- grundet sich wie zu Hause aufhielt und am ^°/io gefangen, aber nach Meldung der Nummer wieder losgelassen wurde (Edv. Lund). Corvus cornix. Ring 685 (J. Snellman) angebracht am 30/ '5 1914 auf Äland, Jomala, Ramsholm, an einem jungen Vogel. — Erlegt am *^ 4 1915 in Holland bei dem Chateau de Maarsbergen, S. vom Zuider See, nach gefälligem Be- richt des Barons J. W. Godin de Beaufort. — Zeit: 10 Monate, 9 Tage. Entfernung: etwa 1250 km. — (Dieser Fall erin- nert sehr an N:o 322 im Berichte von 1913, ein Stiick, das in Belgien erlegt wurde.) Buteo vulgaris. Ring 46, angebracht am ^^/g 1914 (Meri- kallio) in Nord-Österbotten, Kirchspiel Paavo la. — Ge- schossen Anfang September 1914 im Dorfe Ylipehkola des- selben Kirchspiels von J. K. Kauppi. — Zeit: etwa 2 ^^ Mo- nat. Entfernung unbedeutend. Buteo vulgaris. In Nord-Österbotten, Haukipudas, Korkeakoski wurde ein zahm gehaltenes Exemplar am '"/^ 1914 beringt (Merikallio); wenigc Tage nach der Abreise des Beringers(^^/9l914) verschwand der Vogel, wohl auf dem Zuge. 30. IV. 1915. Palmen, Beringte Vögel in Finland im J. 1914. 101 Im Friihjahr 1915 erschien an demselben Hof fiir kurze Zeit wieder ein Stiick, — wahrscheinlich dasselbe Indivi- duum. Tetrao urogallus. Ringe 766 und 768, angebracht in Ost- Nyland, Kirchspiel Pär nå, Kobböle Husvilla, 21/^1914 (R. Forsius). — Geschossen ebendaselbst am '^^/g und ^^!g 1914 in einer Entfernung von 1 und \l^ km (Mag. A. Ilmonen). Numenius arciiata. Ring 545; als junges Exemplar wurde der Vogel am ^"/s 1914 bei B j ö rn e b o r g, am Lotsöreviken (Suomalainen) beringt. — „Was obtained in the northern part of the Island of Lewis, Outer Hebrides, Scottland, at the beginning of October 1914", laut gefälliger Mitteilung von W:m Eagle Clarke. — Zeit: 4 Mon. und einige Tage. Entfernung: etwa 1,570 km. Anas boschas. Ring 645, angebracht in Österbotten, Kirchspiel Malaks, V? 1914 (K. Häggblom). — Geschossen an der Kiiste in demselben Kirchspiel am ^/g 1914 (A. Nord- man). — Zeit: 2 Monate und 8 Tage. Entfernung unbe- deutend. Anas boschas. Ring 782, im finnischen Lappland, Kirchspiel Kuolajärvi am ^7? 1914 angebracht (R. For- sius). — Geschossen daselbst bei Särkioja, 3 km W von der Kirche, am ^Vg 1914 vom Arbeiter J. E. Kananen, laut Nach- richt der Herren V. Vanhala und C. Finnilä. — Zeit: 1 V4 Monat. Entfernung unbedeutend. Anas penelope. Ring 785. Beringt und ebenfalls erlegt in Lappland, Kuolajärvi, zusammen mit den soeben erwähnten A. boschas, 782. Lams ridibundus. Uber die im J. 1913 beringten Lach- möven sind z. Z. keine anderen Nachrichten eingelaufen als die bereits im vorigen Berichte angegebenen. Hingegen sind von den im J. 1914 an demselben Platz, bei H e 1 s i n g- fors. Vik, am 10., 13. und 15. Juni, von Herrn M. Ko- roleff beringten 129 jungen Lachmöven bisher folgende sieben zuriickgemeldet (vorläufig sind doch gar keine Rapporte aus Zentraleuropa eingelaufen). 102 Palmen, Beringte Vögel in Finland im J. 1914. 30. IV. 1915. Ring 577. Der Vogel sterbend gefunden im Kirchspiel När am mittleren Teile der Ostkiiste der Insel Gotland in der Ostsee, laut brieflicher Mitteilung vom ^^/j 1915 des Herrn Henrik Pettersson in Pilgårds, När. — Zeit: 7 Mo- nate, 11 Tage. Entfernung: 486 km. Ring 585. Vogel tot gefunden am Meeresufer bei Kjöge, an der mittleren Ostkuste der Insel Sjeelland, Däne- mark, laut brieflicher Mitteilung ('Vi 1915) eines Tier- freundes, Erik Stokkebye, daselbst. — Zeit: etwa 7 Monate. Entfernung: 926 km. Ring 696. Geschossen aus einem Schwarm d. ^g 1914 bei Sandel, Arensburg, auf der siidöstlichen Kiiste der Insel Ösel in der Ostsee, laut gefälliger Mitteilung von W. Baron Nolcken daselbst. — Zeit: 1 Monat, 23 Tage. Entfernung: 262 km. Ring 700. Vogel erlegt in V e n e d i g am ^^/i 1915, nach Meldung des Herrn Annibale Piazza. — Zeit: 7 Monate, 17 Tage. Entfernung: etwa 1,800 km. Ring 710. Geschossen bei Maglegaard, auf der Insel Möen, Dänemark, laut Brief vom ^^/ji 1914 von Herrn Kr. A. Nöhr. — Zeit: 5 Monate, 13 Tage. Entfernung: etwa 950 km. Ring 732. Angekommen am V12 ^914 bei Herrn Joh. Imming in Lutjebroek (Grootebroek) in Holland, nach seiner gefälligen Mitteilung. — Zeit: 5 Monate, 24 Tage. Entfernung: ungefähr 1450 km. Eins der am 15. Juni 1914 beringten Exemplare wurde am 27. Januar 1915 auf der Rhede von Toulon lebend ge- fangen und wieder losgelassen. Die Nachricht, mit Angabe der Nummer, wurde gefälligst durch die Marine Frangaise mir zugeschickt. — Zeit: 7 Monate, 12 Tage. Entfernung: etwa 2,280 km. Lams caniis. Ring 324, angebracht (J. Snellman) am n ^/y 1914 auf Åland, Kirchspiel J o m a 1 a, Ytternäs, Låg- skär. — Erlegt am ^/n 1914 in Dänemark, im siidlichsten Teile der Insel Fy en, in Svendborgsund; der Fuss wurde mir gefälligst vom Schlosser Corfitz Corfitzen, daselbst Årsmötet den 13 maj 1915. 103 iibersandt. — Zeit: 4 Monate, 5 Tage. Entfernung: beinahe 800 km. Wie ersichtlich, sind die aus F^inland, speziell aus der Beringungsgegend selbst, zuriickgemeldeten Vögel relativ zahlreich, und zwar die Stånd- öder Streichvögel. Beziig- lich der Zugvögel muss erwähnt werden, dass die Mangel der gegenwärtigen Kommunikationsmittel unvermeidliche Hin- dernisse fur sämtliche Nachrichten aus Zentraleuropa mit sich gebracht haben. Fiir die mit der Zeit hoffentlich ein- laufenden Berichte iiber die dortigen Funde soll später eine Zusammenstellung geliefert werden. Die Beringung wird im J. 1915 fortgesetzt. Årsmötet den 13 maj 1915. Ordföranden, professor J. A. P a 1 m é n föredrog följande Årsberättelse öfver Sällskapets verksamhet 1914 — 1915. Vi hafva under alla tider vant oss att anse vårt lands afsides läge utgöra en betydande hämsko för kulturens och i synnerhet den vetenskapliga forskningens förkofran här- städes, och det har pröfvat krafterna att hålla oss i jämn- bredd med Centraleuropas forskare redan när det gällt spe- cialiteter. Senaste tiders erfarenhet visar emellertid, att aflägsenheten undantagsvis kan betinga en relativ fördel. Världskriget hämmar öfverallt det fridsamma arbetet för ideella mål. Men medan en del af kulturhärdarna för när- varande fullständigt härjas, råder hos oss blott en pröfnin- gens tid. När denna är öfverstånden, skall väl framtiden afhjälpa de olägenheter, som nutiden för med sig åtminstone i ekonomiskt afseende. 104 Ordförandens årsberättelse. 13. V. 1915. För Ögonblicket kunna vi icke veta, hvilka öden de ut- ländska vetenskapsmän möjligen gått till mötes, som Säll- skapet hedrat genom inval till ledamöter. Två dödsfall äro dock att nämna. Vid nyss uppnådd ålder af 75 år afsomnade den 1 sep- tember 1914 i Stockholm professor V e i t B r e c h e r Wi tt- rock. I sitt fädernesland var han högt uppburen såsom lärare i botanik vid högskolorna i Uppsala och Stockholm. Stor verksamhet utvecklade han såsom prefekt för Riks- museets botaniska afdelning äfvensom för Bergianska Träd- gården, och djupt har han i sitt hemland ingripit i det bo- taniska forskningslifvet. I talrika skrifter förvaras resulta- ten af professor Wittrocks undersökningar, dels om söt- vattenalger, dels om kärlväxternas morfologi, biologi och S3'^stematik. Till ledamot i vårt samfund invaldes han redan år 1870. Särskildt böra vi i Finland erinra oss, att hans skrifter om svårurskilda mikroarter af släktena Erythrcea, Viola och Linncea ländt till fromma också för forskningen på denna sida om Bottenhafvet. Hans brinnande håg för forskning varade ända till sena ålderdomen. Ännu vid 70 år fann han sina undersökningar så intressanta, „att jag aldrig skulle vilja dö". För efterlefvande skall han stå ej blott som en märkesman på fackområdet, utan öfver hufvud som ett föredöme. Äfvenledes 75-årig afled i Stockholm den 2 december 1914 den intresserade entomologen, professor Sven Lampa. År 1887 anställdes han som praktisk entomolog vid Kongl. Landtbruksakademien och år 1897 blef han föreståndare för den då inrättade entomologiska försöksanstalten nära Stock- holm. Ar 1909 afgick han från denna befattning. Profes- sor Lampa har publicerat ett stort antal uppsatser, för- nämligast inom den praktiska entomologins område. Bland hans arbeten förtjänar, såsom berörande äfven Finlands fauna, särskildt nämnas hans »Förteckning öfver Skandina- viens och Finlands macrolepidoptera", utgifven i Stock- holm år 1885. 13. V. 1915. Ordförandens årsberättelse. 105 Här hemma hafva förlusterna för forskning och under- visning varit högeligen kännbara, äfven om de inom den krets, som på senare tid plägat besöka våra möten, icke varit lika påfallande. Äldst bland årets aflidna landsmän var förre lektorn vid finska kadettkåren i Fredrikshamn, kollegie- rådet Viktor Sohl- man, som afled den 20 januari 1915 vid 79 års ålder. I nämnda läro- verk undervisade han i naturvetenskaperna från år 1861 ända till dess upplösning år 1903. En- ligt en nekrolog i den dagliga pressen gjorde hans »fryntliga och öpp- na väsen samt ett klart och intelligent framställ- ningssätt honom högt skattad af eleverna. Gärna och med stor för- trolighet i umgänget med ungdomen förde han densamma ut i det fria på botaniska exkursio- ner, och äldre elever plägade han taga med på uppiggande jaktfärder i stadens skogrika omgifningar. För skötseln af kårens naturhisto- riska åskådningsmaterial intresserade han sig varmt och torde hafva inlagt stor förtjänst om dess tillväxt." I Fredriks- hamn värderades han därjämte högt såsom en erfaren kom- munalman. Ar 1903 flyttade han till Helsingfors och till- bragte här sin lefnads afton i stilla tillbakadragenhet. En del anteckningar om landets fågelfauna har han beredvilligt ställt till andras förfogande. Kadettkårens af honom skötta sam- Viktor Sohlman. 106 Ordförandens årsberättelse. 13. V. 1915. lingar hafva tyvärr gått ett oblidt och tidigare oanadt öde till möte: de hafva afhändts Finland och åtminstone delvis blifvit öfverlämnade åt ett militärläroverk i Kaukasien — för oss ett allvarligt memento. En mycket kännbar förlust har den inhemska forsknin- gen gjort genom frånfället af professor Carl August Lundström. Född den 24 juli 1844iGamla- karleby, afled han så- som 70-årig i Helsing- fors den 21 november 1914. Han hade under flere resor i utlandet lagt en säker grund för sin lifsgärning och var un- der sin mannaålder högt skattad af alla i egen- skap af läkare, forskare och universitetslärare samt bekant såsom bak- teriologins pionier i vårt land, I sin ungdom lade han grunden för sina studier bred, i det han ifrigt intresserade sig för naturvetenskaperna, närmast zoologin och botaniken. Hans vakna natursinne och varma intresse gjorde, att han redan under sin ungdomstid företog talrika exkursioner i hemtrakten, Kuustö, äfvensom år 1865 en resa till norra Savolaks, hvarvid i synnerhet Diptera in- samlades. Sistnämnda är inträdde han i vårt samfund. Lä- karens ansvarsfulla verksamhet upptog sedermera större delen af hans lif. Men när professor Lundström år 1904 lämnade sin ställning som universitetslärare, valde han sig Carl August Lundström. 13. V. 1915. Ordförandens årsberättelse. 107 ett arbetsområde på entomologins fält och odlade detta med öfverraskande ifver och framgång. Årligen, allt från år 1906, lämnade han åt Sällskapet att införas i dess Acta re- dogörelser för resultaten af sina studier rörande någon viss grupp af vårt lands myggor, sammanlagdt nio afhandlingar om familjerna Mycetophilidce, Tipulidce, Cylindrotomidce, Lim- nobiidce, Bibionidce, ChironomidoB och Melusinidce , och sina sista veckor ägnade han åt samlingar, som nyligen hem- förts från Kolahalfön. Under hela detta studium undersökte han, enligt nyare tiders metod, synnerligen ingående geni- talsegmenten för att på detta sätt ernå en säkrare artbe- stämning än den tidigare öfliga, och blef han i detta af- seende ett föredöme. Afhandlingarna äro försedda med talrika afbildningar, och mera än en gång har han i all still- het bidragit till dessas bekostande eller till möjliggörande af exkursioner. Dessa arbeten ådrog honom uppmärksam- het äfven i utlandet, och åt Lundström lämnades bear- betningen af motsvarande material i ungerska Nationalmu- seum och ryska Vetenskapsakademiens samlingar från norra Ryssland, öfver hvilka han i tryck offentliggjort resultaten, likasom ock från Norge. Också några andra dipterologiska uppsatser har han publicerat. Ytterst sällan besökte han emellertid vårt Sällskaps möten, där hans anspråkslösa, vänsälla, finkänsliga och harmoniska personlighet säkert skulle skaffat honom många vänner, likasom fallet var bland landets naturintresserade jägare. Finska läkarekåren, åt hvars pensionskassa han testamenterade hufvuddelen af sin förmögenhet, har däri fått ett för alla tider bestående minne af professor Carl Lundström. Universitetets finska mu- seum erhöll hans entomologiska samling äfvensom vårt samfund hans efterlämnade zoologiska bibliotek, hvari sär- skildt den dipterologiska delen är af högt värde. Den 20 oktober 1914 afled Sällskapets ledamot Erik Arthur Wahlberg i Åbo. Född den 19 maj 1876, äg- nade han sig med stort intresse åt naturvetenskapliga stu- dier. Sedan år 1900 handhade han undervisningen i natu- 108 Ordförandens årsberättelse. 13. V. 1915. ralhistoria vid klassiska lyceet i Äbo och sedan 1903 vid svenska samskolan därstädes. Han vistades flere somrar vid Littois träsk nära Åbo och hade därunder tillfälle att utföra en ingående undersökning af dess plankton, hvarom en detaljrik afhandling i Sällskapets Acta vittnar. Vid nor- diska naturforskare- och läkaremötet i Helsingfors år 1902 framlade han resultaten af ingående studier rö- rande apotheciets ut- veckling hos Änaptychia och Physcia. Wahl- berg var en utom- ordentligt intresserad, kunnig och nitisk lärare, en sympatisk personlig- het med ideell läggning, och hans förtidiga, plöts- liga bortgång beklagas djupt af många vänner. Lika plötsligt öfver- raskades gymnastiklä- raren, lektor Bruno Leonard PM o r- ströms vänner af hans frånfälle i Tammerfors den 22 december 1914. För jämnt ett år tillbaka delgaf han Sällskapet resultaten af en sam- vetsgrann undersökning om Taraxaca i Satakunta, i syfte att införas i Acta. Granskningen tog uppskof och tryckningen kunde begynna först sent om hösten, hvarför det tragiska ödet träffade författaren, att han icke själf fick se sitt arbete fullfärdigt i tryckt skick. Det är frukten af en med sak- kunnighet och allvar utförd undersökning af detta mång- gestaltade släkte, hvarvid uppmärksamheten fästs ej blott vid arternas utbredning och ståndorter inom området, utan Erik Arthur Wahlberg. 13. V. 1915. Ordförandens årsberättelse. 109 särskildt vid deras beroende af naturliga marker och af sådana som omgestaltats genom kultur. Det är en bekla- gansvärd förlust för den inhemska botaniska forskningen att Bruno Florström, som visat förståelse för det bio- logiska problemet i kritiska formers uppträdande, redan vid 35 års ålder måste sluta sin bana. Närmare uppgifter om hans personlighet skall af kompetent person of- fentliggöras. Ännu en finsk skollä- rare, lektor Arthur Boman, har skattat åt förgängelsen. Som spe- cialist hade han tidigare ägnat sig åt fågelacari- der, och hans samlingar af dessa ha öfvergått i Zoologiska museets ägo. Känd under sin vistelse i Helsingfors såsom för- medlare vid inköp af skolmaterial, öfverflyt- tade han för någon tid sedan till Viborg, där han senaste vår afsom- nade. Slutligen ha afli- dit tvenne redan år 1872 i Sällskapet invalda med- lemmar, som ägnat sig åt andra banor, nämligen professor Gustaf Heinricius, den 1 maj 1915, och häradsskrifvaren Hugo Eberhard Arppe, som dog i februari detta år. (Af förbiseende blefvo i årsberättelsen den 13 maj 1914 tre därförinnan aflidna medlemmar icke uppräknade: stats- rådet, professor Fredrik Saltzman, död den 4 mars 1914, magister Emil Fredrik Nervänder, som afled i januari 1914, och kamreraren Karl Wilhelm Reg- nell, död den 26 oktober 1913.) Bruno Leonard Florström. 110 Ordförandens årsberättelse. 13. V. 1915. Sällskapets sammanträden under året hafva hållits re- gelbundet, varit lika talrikt besökta som förut — omkr. 40, en gång 52 personer närvarande — och haft samma karak- tär som tillförene. Meddelanden hafva hållits till ett antal af öfver 60, inemot tredjedelen botaniska. Af dem komma de kortare notiserna att finna plats i det häfte af Sällska- pets Meddelanden, som skall innehålla årets förhandlingar, nämligen följande: H. Lindberg, Dichelyma capillaceiim i Mohla. I. F o r s i u s, Turdus merula i Lojo. Y. Wuorentaus, Mo^c/nus co//ans Germ, Tvärminnessä. Th. Grönblom, Brephos nothum Hiibn. och Ärgynnis paphia L. ab. valesina Esp. funna i Finland. H. Järnefel t, Beiträge zur Kenntnis des Planktons in einigen Binnenseen Finlands. H. Lindberg, Två nya adventivväxter. A. W e g e 1 i u s, Färgvarietet af gråsparfven. C. F i n n i 1 ä, Subfossil bäfverkäke från Kuolajärvi. E. Hellevaara, Fynd af tre sällsynta fiskarter. K. J. Valle, Nya fynd af Aeschna maxima. V. Räsänen, Fulica atra i Simo. E. Reuter, Stagonomus pusillus H.S., ny för Fenno- skandia. Th. Saelan, En stubbsvansad kattras. A. H i 1 d é n, Erithacus philomela pesivänä St-alueella. R. Frey, Coleopterologiska notiser. K. M. Levander, Om en myxosporidie-sjukdom hos mujka och sik. W. Hellen, Phyllobius betulae Fabr., ny för landet. F. Lönnfors, Syrnium aluco från Viborg. A. E. Fri, Muutamia eläintieteellisiä havaintoja. Th. Grönblom, Entomologiska meddelanden. J. S. W. Koponen, Suomen koskikorennoisista. H. Järnefel t, Gynandromorphismus bei der Cladocere Älona quadrangularis (O. F. M.). E. Me rik al Ii o, Muutamia lisätietoja Helsingin seudun linnustoon. 13. V. 1915. Ordförandens årsberättelse. 111 E. M e r i k al 1 i O, Selostus Siikakankaan hoitoalueella kesällä 1914 tavatuista linnuista. H. Lindberg, De finländska formerna af släktet Änthyllis. E. Nyberg, Fynd af svarta rödstjärten, Ruticilla tithys Naum. K. J. Valle. Somatochlora Sahlbergi Trybom Suomesta. R. Frey, Entomologiska meddelanden. R. Frey, Fasciation hos Chrysanthemum leucanthemum L. och Taraxacum officinale Vill. A. H i 1 d é n, Temperaturförhållanden hos fåglar. M. B r e n n e r. En hvitblommig Taraxacum-art från Ryska Lappmarken. I. F o r s i u s. Om den lapska ekorren. V. P e s o 1 a ja K. L i n k o 1 a, Älsine verna (L.) Bartl. Impilahdella. C. Finnilä, Några ornitologiska meddelanden från Vasa-trakten. K. E. K i v i r i k k o, Picus pipra Suomesta. Y. Wuorentaus, Pohjanmaan kovakuoriaiseläimistöstä. T. H. Järvi, Muikkukannan kokoumuksesta. H. R a n c k e n, Odontoschisma Macounii (Aust.) Underw. ny för Finland. H. Lindberg, Hedysarum Sibiricum Poir. från Kantalaks. V. P e s o 1 a, Harvinaisia ruostesieniä. K. L i n k o 1 a, Kaksi maassamme harvinaista Älectoria-\aim. M. B r e n n e r, Två för Finland nya Chenopodium album- former. V. V. Kujala, Kaksi tiedonantoa siasta. W. Hellen, Zur Kenntnis der Evaniiden Finlands. H. Lindberg, Myosotis läxa Lehm. E. Häyrén, Floristiska meddelanden. Fr. E 1 f v i n g. Af svampmycel angripna trämasseskif vor. J. S. W. K o p o n e n, Kolme huomattavaa plecopteri-lajia. R. Palmgren, Tvenne sällsynta ornitologiska nyför- värf till Högholmens zoologiska trädgård. K. M. L e v a n d e r, Uber eine neue Cothurnia-Art 112 Ordförandens årsberättelse 13. V. 1915 E. W. S u O m al ai n e n, Tietoja erään isonhuuhkajan (Strix bilbo L.) pesän vaiheista ja sen asukkaiden ruokalis- toista Pohjois-Savossa. E. W. S u o m al ai n e n, Kertomos lintutopografisista tutkimuksista Porin seuduilla v. 1913. E. M e r i k a 1 1 i o, Mergiiliis alle tavattu lin läheisyydessä. K. M. L e v a n d e r, Om fridlysning af våra roffåglar, E. Nordenskiöld, Dytiscus latissimus med puppor af en Hydrachna-art. J. A. Palmen, Beringte Vögel in Finland im J. 1914. Att införas i Acta hafva inlämnats: Finnilä, C, Studier öfver fågelfaunan i Sälla Lapp- mark sommaren 1914 (Acta 39). Koponen, J. S. W., Plecopterologische Studien I, II. Järnefelt, H., Zur Kenntnis der Biologie der Lyncho- daphniden und Chydoriden in einigen Gewässern Nylands. Luther, A., Zuchtversuche an Ackerschnecken (Acta 40, N:o 2). Räsänen, V., Stridulationsapparate bei Ameisen, For- micidce (Acta 40). Liro, J. I., Karjalaisia kasvinnimiä (Acta 40, N:o 3). Liro, J. I, Åländska växtnamn (Acta 40, N:o 4). Saalas, U., Kovakuoriaisten ja niiden toukkien puihin kaivamista käytävistä. Hjelt, Hj., Conspectus florae fennicae (Acta 41, N:o 1). Palmgren, A., Studier öfver löfängsområdena på Åland, Ett bidrag till kännedomen om vegetationen och floran på torr och på frisk kalkhaltig grund. (Acta 42, N:o 1.) Frey, R., Zur Kenntnis der Dipteren Finlands. 111. Do- lichopodidos. (Acta 40, N:o 5.) Hellen, W., Beiträge zur Kenntnis der Ichneumoniden Finlands. I, Subfamilie Pimplince (Acta 40, N:o 6). Under året har bandet 39 af Acta blifvit färdigt, inne- hållande afhandlingar af hrr E. Häyrén, H. Rancken, C. Lund- ström, Br. Florström, K. Linkola och C. Finnilä. Likaså är af Meddelanden bandet 40 färdigt, redigeradt af dr E. 13. V. 1915. Ordförandens årsberättelse. 113 Häyrén. Af A et a 41 äro fem ark tryckta och af Acta 42 några ark satta. Reseberättelser hafva föredragits af mag. E. W. S u o- m a 1 a i n e n beträffande ornitologiska forskningar i trakten af Kumo älfs mynning; af mag. U. Saalas öfver studier i olika delar af landet rörande på barrträd lefvande coleopter- larver; samt af hr C. F i n n i 1 ä om en ornitologisk resa 1913 i Kuolajärvi (Sälla). Resestipendier hafva tilldelats herrar R. Palmgren, 200 mk för studier i östra delen af Finska viken. E. E. Lindqvist, 100 mk för studier om tenthredinider- nas utveckling. M. E. Huumonen, 250 mk för studier om lundvegetatio- nen i Tavastland. O. Kyyhkynen, 200 mk för studium af floran i Maaninka. Sammanlagda beloppet, 750 mk, är betydligt mindre än under tidigare år, ty Sällskapet har varit tvunget att beakta, att dess statsanslag i år reducerats till 6,000 mk. Man har å andra sidan icke velat låta de momentant rådande eko- nomiska vanskligheterna hämma arbetsifvern, om ock maski- nen gått blott med half kraft. Och såvidt möjligt vill man ej heller låta tryckningen lida, blott afhandlingarna befinnas vara värda att offentliggöras. Under året hafva icke färre än fjorton nya inhemska medlemmar blifvit invalda, nämligen hrr E. Nyberg, K. H. I. Metsävainio, V. V. Kujala, Mauno Kotilainen, Th. H. Clayhills, doktorinnan Thyra Nyberg, hrr Sigurd Sahlberg, R. L. Grön- blad, V. A. Seppälä, E. A. Kärki, Viljo Hornborg, O. J. Lakari, A. Tanttu och O. Heikinheimo. När man ögnar genom förteckningen öfver de ämnen, som berörts i de för publikation inlämnade uppsatserna och afhandlingarna, finner man, att de ingalunda enbart gällt intressanta och för en viss trakt eller ens för hela landet nya arter. Sådana uppgifter finnas nog och skola, hoppas jag, alltid finnas. Men de äro icke de enda. Mången publi- kation gäller redan nu äfven verkliga problem, exempelvis 8 114 Ordförandens årsberättelse. 13. V. 1915- om ärftlighet under afsiktliga experiment, eller någon fysio- logisk fråga, som kan ha betydelse ur rent biologisk syn- punkt, någon forst-entomologisk undersökning, eller någon speciell vegetationsform samt villkoren för dess förefintlig- het och gestaltning i en trakt, alltså något mer eller mindre planmässigt och ingående studeradt forskningsproblem. Må- hända är orsaken att sökas däri, att en uppmaning ej länge- sedan utgått att eftersträfva äfven djupare frågors lösning. Eller måhända håller det på att, oberoende häraf, klarna för våra naturalhistoriker, att vårt slutmål kan ligga i ett högre plan än själfva utgångspunktens, det omedelbara och oundvikliga materialsamlandet och observerandet. Vare här- med huru som helst, så är företeelsen glädjande och låter oss hoppas på fortsatta framsteg. Särskildt vill jag ännu nämna, att i tvenne punkter Sällskapet tagit ett steg framåt: fridlysandet af Malla fjäll vid Kilpisjärvi synes kunna bli en verklighet, och en bör- jan är gjord till att rädda en del af våra rof- och sjöfåglar från utrotning — ett öde som, trots Sällskapets uttalade önskan, allt fortfarande hotar björnen och faktiskt äfven den i all laglig form fridlysta vildrenen; samma öde har längesedan träffat bäfvern, uppå hvars graf jaktförordningen omsider rest en vård, erinrande om den frid, som plägar lysas öfver de döde. Väl vore, om Sällskapet enigt kunde hos oss bryta en lans för naturskydd öfver hufvud, tills nå- gon särskild institution kan öfvertaga denna funktion. Vi se således, att åtminstone i någon mån naturalhisto- riens horisont vidgas för oss, i det nya uppgifter dyka upp, utan att kränka de gamla. Likaså se vi, huru från en del naturalhistoriska forskningsgrenar bryggor slås öfver till helt andra forskningsområden — till geologin, arkeologin, näringsfysiologin och den biologiska konkurrens, som stude- ras inom sociologin. — Under sådana auspicier kan den, som lefvat en längre tid och tänker tillbaka på forna dagars skarpt dragna åtskillnad emellan de då såsom själfständiga och oberoende vetenskaper ansedda disciplinerna vid uni- versitetet, icke undgå att draga och uttala vissa slutsatser. 13. V. 1915. Ordförandens årsberättelse. 115 som borde äga betydelse särskildt för den nu uppväxande generationen. När vi utveckla oss som själfständiga forskare, så göra vi klokt uti att borra så djupa borrhål som möjligt, d. v. s. upptaga specialområden, där vi kunna tränga möjligast långt ned. Men under den tid vi som unga först lägga grunden för våra studier, då må vi akta oss att i förtid alltför mycket specialisera oss; ty ingen vet på förhand, till hvilka grann- områden vårt borrhål kommer att tränga, ej heller hvilka förstudier inom denna del af vår egen forskning då äro nöd- vändiga. Väl kan och måste man mången gång efteråt studera sig in i nya ämnen. Men om man i unga år med vett och vilja sluter sin blick för allt utanför de valda de- taljerna, så är det sedermera alldeles för sent att börja öfva sin blick att se beträffande de nya frågorna. Mången anser geografin vara en kungsväg till alla slags frågor, men det är den nog icke. Man måste i tid studera åtminstone grunderna af kemi och fysik, i någon mån äfven lägre ma- tematik, för att alls kunna förstå klimatologin, fysiologin och biologiska problem, samt för att fatta geografin själf i dess förhållande till de nämnda kunskapsgrenarna; men man kan icke gå vägen i omvänd riktning. Zoologin och bota- niken vinna icke heller på att för tidigt studeras alltför speciellt. Vår fauna och flora utredas nog bättre, i fall spe- cialisterna på dessa områden hafva att bygga också på om- fattande naturvetenskaplig allmänbildning, på ett i många riktningar skoladt och mognadt omdöme samt på insikt rö- rande analoga frågor på andra håll. De egna detaljerna bli då bättre förstådda, naturligtvis förutsatt att man alltid och öfverallt måste ytterst grunda sin öfvertygelse på rik- tiga observationer och på säker kunskap i sak. Dessa reflexioner uttalar jag här ingalunda för att nöd- vändigtvis få en viss afslutning på en årsberättelse, utan därför, att jag vid min ålder icke har någon större säker- het att en annan gång få yttra, hvad lifserfarenheten lagt mig på hjärtat, och därför att jag i det längsta vill gagna framtiden också för Societas pro Fauna et Flora Fennica. 116 Skattmästarens årsräkning. 13. V. 1915. Skattmästaren, doktor V. F. B r o t h e r u s, framlade Säll- skapets Årsräkning för år 1914, hvarur meddelas följande utdrag: Debet: Behållning från år 1913. Stående fonden 28,000 Senator J. Ph. Palmens fond .... 13,244 Sanmarkska fonden 5,368 Siltalafonden 463 47,075: Årskassan. Å sparkasseräkning i Privatbanken . . 343: 15 A löpande räkning i Föreningsbanken 1,803:23 Kontant i kassan 95:93 2 242:31 Inkomster under året. Statsanslag 8,000 Räntor 2,367 Ledamotsafgifter 105 Försåld litteratur 122 89 22 10,595:11 Summa 59,912:42 Kredit: Utgifter under året. Arvoden 925: — Reseunderstöd 1,800: — Tryckningskostnader 9,432:68 För inköp af en obligation .... 14: 17 Frakt, annonser m. m 129:32 12 301:17 Transport 12,301: 17 13. V. 1915. Botanices-intendentens årsredogörelse. 117 Transport 12,301:17 Behåll ningtillårlQl 5. Stående fonden 28,000 Senator J. Ph. Palmens fond .... 13,244 Sanmarkska fonden 5,368 Siltalafonden 488 47,100: — Årskassan. o A sparkasseräkning i Privatbanken. . 116:11 Å löpande räkning i Föreningsbanken 339:77 Kontant i kassan 55:37 511:25 Summa 59,912:42 På tillstyrkan af revisorerna, herrar F. Elfving och A. P o p p i u s, beviljade Sällskapet härpå skattmästaren full ansvarsfrihet för hans förvaltning af Sällskapets medel un- der det gångna året. Botanices-intendenten, kustos Harald Lindberg, af- gaf följande Årsredogörelse öfver de botaniska samlingarnas tillväxt. Under det sistförflutna läseåret ha till de botaniska sam- lingarna inkommit ett betydande antal gåfvor, genom hvilka de särskilda samlingarna af finska växter i afsevärd grad tillvuxit. De mest omfattande kollektionerna ha inlämnats af Hel- singfors botaniska bytesförening, dr Harald Lindberg, mag. K. Linkola, stud. L. O e s c h, stud. V. Pesola och mag. V. Räsänen. Ett synnerligen värdefullt bidrag har utgjorts af IX — XXIV fasciklarna af Plantae Finlandiae exsic- catae, omfattande numrorna 401 — 1,200. 118 Botanices-intendentens årsredogörelse. 13. V. 1915. På de särskilda växtgrupperna fördela sig de inlämnade gåfvorna på följande sätt: Kärlväxter 2,401 exx. Mossor 314 „ Alger 91 „ Svampar 36 „ Lafvar 289 „ Summa 3,131 exx. Nedan anförda 39 personer och sammanslutningar ha bidragit till samlingarnas förkofring: Mag. K. A i r a k s i n e n, fil. mag. Maja A r v o n e n, rektor M. B r e n n e r, dr H. B u c h, stud. C. Cedercreutz, stud. R. C olian der, stud. I. Forsius, Helsingfors bota- niska bytesförening, lyceist R. Hällf o r s, mag. K. H. H äl 1- ström, dr E. Häyrén, stud. K. K. Kari, mag. C. A. Knabe, stud. V. Krohn, pastor O. Kyyhkynen, dr W. Laurén, dr I. Lei viska, stud. A. Le skin en, dr Ha- rald Lindberg, fröken Edit Lindström, mag. K. Linkola, stud. K. H. L Metsävainio, stud. O. M e u r- man, stud. R. Neunstedt, mag. T. Nybergh, prost A. Nyström, stud. L. Oesch, folkskolelärare J. Pekkari- nen, stud. V. Pesola, elev K. Re ut er, stud. Anna Ringblom, mag. V. Räsänen, mag. S. Salmen linna, dr U. Saxen, prof. J. J. Sederholm, stud. A. Teräs- vuori, mag. V. To Ivan en, mag. K. J. Valle och träd- gärdsm. H. W a s a s t j e r n a. Kärlväxtsamlingens tillväxt har varit följande: Draba flirta och Potentilla nivea från LKem, Kuolajärvi, K. .4 i r a k s i n e n. — 16 exx. Taraxaca frän Om, Pedersöre, Maja A r v o n e n. — 48 exx. frän N, Inga och Helsingfors, M. B r e n n e r. — Myosotis läxa frän Al och M. caespitosa från Sa, H. B u c h. — 34 exx. frän N, Esbo, C. Ceder- creutz. — 22 exx. från LKem, I. P" o r s i u s. — 151 exx. från olika delar af landet, Helsingfors botaniska bytesförening. — 8 exx. från KOI, Inipilahti, R. H ä 1 1 f o r s. — Carex stricta. Alchcmilla minor *fili- caulis, Riidbeckia hirta och Plantago lanceolata från Tb, Jyväskylä, K. H. Hällström. — Myosotis läxa från Al, Mangstekta deg. A. Renvall), St, Björneborg, och N, Ekenäs, samt M. caespitosa från St, 13. V. 1915. Botanices-intendentens årsredogörelse. 119 E. H ä y r é n. — Delphinium consolida och Sorbus aucuparia X Fennica från Al, Föglö, samt Gentiana uliginosa från Al, Jomala, CA. K n a- b e. — - Paeonia anomala från Turja i Lim, V. K r o h n. — 78 exx. från Sb, Kuopio och Maaninka, O. Kyyhkynen. — 6 exx. från Oa (leg. J. T a n n e r), W. L a u r é n. — En större samling Carices (C. salina och C. aquatilis-f ormer) från Ob, I. Leiviskä. — 1 ex. Betula-hasiavd från Tb, Äänekoski, A. Leskinen. — Hypericum montanum från Ab, Lojo, 16 exx. Taraxaca från N, Helsingfors, 26 exx. Taraxaca från LKem, Kuolajärvi, 136 ark blad och korgar af odlade Taraxacum-iormer samt 5 exx. Alchemilla strigosula från IK, Valkjärvi, Potentilla verna från Ka, Viborg, och 6 exx. Taraxaca från Ab, Lojo, Harald Lind- berg. — 138 exx. från KL, KOI, KOn, Kb, däribland Botrychiam simplex från KOn, Korpiselkä och Suojärvi, 2 exx. Galium mollugo och 3 exx. G. mollugo X verum från Tb, Jy väskylä, K. L i n k o 1 a. — 254 exx. från KL och KOI, däribland Alsine verna från KL, Impilaks, K. L i n k o 1 a och V. Pesola. — 4 exx. från N, Ingå, EditLindström. — Monströsa former af Rubus arcticus från OK, Kajana, K. H. I. M e t- s ä v a i n i o. — Epilobium angustifolium f. rosea från St, Karkku, O. Meurman. — Centunculus från Ab, Nagu, T. Nyberg h. — 7 exx. från Om, Lappajärvi, A. Nyström. — 91 exx. från Kb, Tohmajärvi, L. O e s c h. — 17 exx. Taraxaca från Sb, Kuopio, J. Pekkarinen. — 263 exx. från KL och KOI, V. Pesola. — Åntirrhinum orontium från Ab, Pargas, K. R e u t e r. — 66 exx. från N, Orimattila, Anna Ring- blom. — 32 exx. från Ob, Simo, V. R ä s ä n e n. — 28 exx. från Ta, Jokioinen, S. Salmenlinna. — 6 exx. Stachys palusterX silvaticas samt Gypsophila fastigiata från Sa, Taipalsaari, U. Saxen. — Medysa- rum Sibiricum från Lim, Turja-halfön, ny för provinsen, och Plantago media från Lim, Umba, J. J. S e d e r h o 1 m. — En samling Carex salina- former från Ob, Uleåborgstrakten, V. Tolvanen. — 11 exx. från Sa, Puumala, och Nymphaea alba från Ka, Antrea, K. J. Valle. — Amarantus blitum (tillfällig) och Vicia silvatica från N, Kyrkslätt, H. Wasastjerna. Mossamlingen har tillvuxit genom följande gåfvor: Dichelyma capillaceum från IK, Mohla (andra lokalen i landet), HaraldLind- b e r g. — 25 exx. från olika delar af landet, Helsingfors botaniska bytesförening. — Cesia obtusa och Blepharostoma setiforme från Ta, Kuhmoinen och Kangasala, K. K. Kari. — 148 exx. Hepaticae från Ab, Sb, K. L i n k o 1 a. — 82 exx. mossor, monterade i form af exsiccat i 2 inbundna böcker, sammanställda af herr Grafflé, samt tvenne andra smärre samlingar mossor i bokform; samlingarna ha tillhört dr F. Hellström. Skänkta af stud. R. Neunstedt. — 57 exx. från Kb, Tohmajärvi, L. O e s c h. — 70 arter i 81 exx. från Ob, Simo, V. R ä s än e n. 120 Zoologie-intendentens årsredogörelse. 13. V. 1915. Algsamlingen har tillvuxit på följande sätt: 46 mikroskopiska preparat samt 8 pä papper upplagda, däribland flere anmärkningsvärda, R. Collander. — 9 exx. från olika delar af landet, Helsingfors bo- taniska bytesförening. — 27 exx. från Ob, Simo, V. Räsänen. — Scytonema cincinnatam från Ta, Kuhmoinen, A. T e r ä s v u o r i. Svampsamlingen har ökats genom 29 exx. från olika delar af landet, Helsingfors botaniska bytesförening. — 7 exx. frän N, Ab, Sb, K. Linkola. Lafsamlingen har förökats genom följande gåfvor: 17 exx. från olika delar af landet, Helsingfors botaniska bytesförening. — 32 exx. från Kb, Tohmajärvi, L. O e s c h. — 140 arter i 240 exemplar från Ob, Simo, V. Räsänen. T. f. zoologie-intendenten, amanuens K. E. E hr ström, afgaf följande Årsredogörelse för de zoologiska samlingarnas tillväxt. Under året 1914—1915 ha de rådande förhållandena kännbart inverkat på museets verksamhet. Så ha spritsam- lingarna under en del af hösten varit magasinerade i Uni- versitetets gymnastiksal. Sedermera ha de öfverförts till Zoo- tomiska inrättningens lokaler. Endast en del af materialet har temporärt återflyttats till museum. Inköpen, i synner- het af värdefullare material, ha måst inställas. Dock har museet förvärfvat bl. a. ett exemplar af lo och tre exemplar Saima-säl. Genom gåfvor ha erhållits bl. a. 3 unga järfvar, tvenne mårdar, subfossila benrester af Halichoerus, Delphina- ptenis och bäfver. Antalet nytillkomna nummer af Mammalia har af sam- manlagdt 29 arter varit följande: Skinn 97 exx. Skelett 8 „ Skallar 49 „ Djur i sprit 120 „ Summa 274 exx. Då hela djur stått museet till buds, ha icke endast skinnen, utan äfven skelettet eller delar däraf tagits till 13. V. 1915. Zoologie-intendentens ärsredogörelse. 121 vara. Af värdefullare former ha kropparna konserverats för anatomiska undersökningar. I förteckningen upptagas dock äfven i dessa fall endast skinnen. Fågel samlingarna ha ökats med cirka 120 arter och varieteter, nämligen: Skinn 337 exx. Fåglar i sprit 49 „ Skelett 4 „ Bon 8 „ Ägg 4 kullar. Summa 402 nummer. Zoologiska museets spritsamlingar i Universitetets gymnastiksal, september 1914. Foto K. E. Ehrström. Af reptilier ha inlämnats 4 arter i 35 exx., af a m- fibier 2 arter i 3 exx., af fiskar 4 arter i 6 exx. Af arachnoideer ha inlämnats cirka 100 prof, af myriopoder cirka 110 prof, af plankton 26 prof, af mollusker 3 prof. 122 Zoologie-intendentens årsredogörelse. 13. V. 1915. I n s e k t samlingarna ha ökats med 8,299 exemplar eller prof, fördelade på följande sätt på de olika insektordnin- garna: Orthoptera 57 exx. Thysanoptera 30 prof. Copeognatha 112 „ Hymenoptera , . . . . 1,247 exx. eller prof. Coleoptera 3,782 „ „ „ Odonata 51 exx. Plecoptera 25 prof. Neuroptera ...... 4 „ Lepidoptera 1,170 exx. eller prof. Diptera 1,607 „ hemiptera . . . . . . 214 „ Summa 8,299 exx. eller prof. I främsta rummet står museet i tacksamhetsskuld till följande personer: intendenten för Högholmens djurgård, mag. R. Palmgren för talrika, värdefulla däggdjur och fåglar, stud. C. F i n n i 1 ä för en större kollektion fåglar, hufvudsakligen från Sodankylä och Sälla Lappmarker samt Ätsäri, mag. O. C o 1 1 i n för talrika fåglar, främst från Ta- vastehustrakten, mag. K. K. Kari för en värdefull samling myriopoder, hufvudsakligen från Tvärminne, mag. U. Saa- 1 a s, som lämnat en 1872 nummer omfattande samling af coleopterlarver och larvfras å trä och bark, samt till Hel- singfors entomologiska bytesförening, som inlämnat 2675 bestämda exemplar af olika insektgrupper. Till alla de personer, som bidragit till ökandet af sam- lingarna, och hvilkas namn framgår af nedanstående förteck- ning, frambäres härmed Sällskapets tack. I detalj har samlingarnas tillväxt varit följande: Mammalia. Plecotus ouritus, 1 ex. fr. Hausjärvi, Oitti, af dr E. Nordenskiöld; 1 ex. fr. Kitee af herr F. E. Forsman; 1 ex. fr. Esbo af stud. K. H i 1 d é n. Vesperugo borealis, 1 ex. fr. Borgå, Nybacka, af statsrådet L. M u n c k. — Sorex araneus, 2 exx. fr. Kan- 13. V. 1915. Zoologie-intendentens årsredogörelse. 123 gasala af mag. Helmi Bastman; 6 exx. fr. Esbo, Granö, af hr Nils Lybäck; 6 exx. fr. Esbo, Granö, af hr K. G. B j ö r n b e r g; 4 exx. fr. Jomala af hr J. S n e 11 m a n; 1 ex. fr. Pargas af mag. K. L i n- k o 1 a. — Erinaceus europaeus, 7 exx. af Högholmens djurgård gen. mag. R. Palmgren;5 exx. juv. fr. Jomala af artist J. S n e 1 1 m a n. — Felis lynx, 1 ex. S fr. Sordavala ink. — Mustela erminea, 1 ex. 5 fr. Karkku o. 1 ex. ^ utan ang. lokal af Högholmens djurgård gen. mag. R. Palmgren. — Foetorius putorius, 1 ex. %i fr. Tusby, Linnamäki, af mag. P. Brofel dt; 1 ex. ^ fr. Borgnäs ink.; 3 skinn fr. Sibbo ink. gen. forstm. K. E 1 f v i n g. — Foetorius lutreola, 1 ex. $ fr. Lovisa af intend. J. I v e r u s. — Martes martes, 2 exx. fr. Högholmen gen. mag. R. Palmgren. — Gula borealis, 1 ex. juv. fr. Kuusamo af Högh. djurg. gen. mag. R. Palmgren; 2 exx. juv. fr. Sälla af stud. C. F i n- n i 1 ä. — Canis familiaris, finsk spets 1 ex. 18 timm. gamm. fr. Hel- singfors af mag. E. M e r i k a 1 1 i o. — Phoca foetida saimensis, 2 exx. 5- o. 1 ex. (5 fr. Enonkoski ink. ; 2 skallar fr. Punkasalmi ink. — Phoca foetida ladogensis, 8 skallar fr. Sordavala ink. — Halichoerus grypus, subfossila benrester fr. Haapajärvi af hr P. P e k o 1 a. — Delphinapte- rus sp., subfossil atlaskota fr. Lovisa af intend. J. I v e r u s. — • Ptero- mys volans, 1 ex. af Högholmens djurgård gen. mag. R. Palmgren; 1 ex. fr. Hauho ink.; 1 ex. fr. Hattula, Pelkola, af mag. A. W e g e 1 i u s; 1 ex. ? ad. o. 3 exx. juv. fr. Ätsäri af stud. C. F i n n i 1 ä. — Sciuras vulgaris, 22 exx. fr. Jomala ink.; 1 ex. fr. Pielisjärvi af forstm. G. E. R. Wa s as t j e r n a; 1 ex. fr. Borgå ink.; 1 ex. färgaberr. fr. Korpilahti af forstm. Ph. Cannelin; 2 exx. fr. Kärkkylä ink.; 7 exx. skinn. fr. Torneå af stud. I. Forsius; 18 exx. fr. Suomussalmi ink.; 7exx.fr. Kuusamo ink. — Mus decumanus, 1 ex. S fr. Ingå af prep. G. W. Forsell. — Mus musculus, 3 exx. fr. Kangasala af mag. Helmi Bastman; 4 exx. fr. Kärsämäki, Haapala, af forstm. A. L. Back- man; 3 exx. fr. Löfö af ark. K. G. Björnberg. — Mus sylvaticus, 5 exx. juv. fr. Vanaja af hr O. C o 1 1 i n; 1 ex. fr. H:fors, Humlevik, af dr H. Federley; 4 exx. fr. Jomala af art. J. S n e 1 1 m a n. — Mus minutus, I ex. fr. Esbo, Granö, af arkit. K. G. Björnberg. — Hy- pudaeus glareolus. 5 exx. juv. fr. Vanaja af hr O. C o 1 1 i n; 1 ex. fr. Löfö af ark. K. G. Björnberg; 1 ex. fr. Hattula, Pelkola, af mag. Axel Wegelius. — Arvicola terrestris, 19 exx. skinn fr. Haapavesi, Vatjusjärvi, ink. — Arvicola agrestis, 1 ex. fr. Kangasala af mag. Helmi Bastman; 6 exx. fr. Borgå socken af statsr. L. Mun ek; 6 exx. fr. Esbo, Granö, af hr Nils Lybäck; 8 exx. fr. Esbo, Granö, af hr K. G. Björnberg; I ex. färgvar. fr. Hirvensalmi af godsägare R. Breitenstein; 3 exx. ad., 5 exx. juv., neonati talr. exx., fr. Jomala af art. J. Snellman; 1 ex. fr. Valkeala af stud. C. F i n- nilä; 1 ex. fr. Åggelby af dr E. H ä y r é n. — Castor fiber, bäfver- gnagade trästycken fr. Paavola af stat. hist. museum gen. dr H. L i n d- 124 Zoologie-intendentens årsredogörelse. 13. V. 1915. berg; d:o fr. Kyrkslätt af dr E. Nordenskiöld; väl bibehållen underkäk fr. Kuolajärvi af stud. C. F i n n i 1 ä. — Lepus timidas, 1 ex. fr. Jomala af art. J. Snellman; 1 skalle fr. Jokela af statsr. L. M u n c k ; 3 skallar fr. Sibbo, Löparö, af stud. A. Wasenius;2 skal- lar fr. Sibbo, Skyttenskär; 2 skallar fr. Helsinge, Nordsjöskatan, af stud. A. Wasenius; 8 skallar fr. Jokela af dens.; 1 skalle fr. Janakkala af dens. — Sus scrofa, forma domestica, polydaktyla extremiteter fr. Sippola af stud. V. K u j a 1 a. — Rangifer tarandus, 1 ex. %. af Höghol- mens djurg. gen. mag. R. Palmgren. — Alces alces, 1 ex. juv. af Högh. djurg. gen. mag. R. Palmgren. Aves. Turdus viscivorus, 1 ex. S fi"- Vanaja af mag. O. C o 1 1 i n. — Turdus pilaris, juv. S fi'- Tavastehus, Karlberg, af mag. O. Collin; 1 ex. fr. Boxbacka af hr R. M ä n t y n e n. — Turdus (merula 7), juv. fr. Lojo, Torhola, af stud. I. F o r s i u s. — Luscinia phoenicurus. 1 ex. $ fr. Tavastehus af mag. O. Collin; bo fr. Ätsäri af stud. C. F i n- n i 1 ä. — Saxicola oenanthe, 1 ex. ^ fr. Sälla af stud. C. F i n n i 1 ä. — Sylvia curruca, 1 ex. fr. Ätsäri af stud. C. Finnilä; 1 ex. 5 fr. Tvär- minne af prof. J. A. Palmen. — Phyllopseustes trochilus, 1 ex. $ från Vanaja, O. Collin; 2 exx. ^ $ fr. Suomussalmi ink. — Cinclus cinclus, 1 ex. $ fr. Suomussalmi ink. — Parus major, bo fr. Sodankylä af stud. C. Finnilä. — Parus cinctus, 1 ex. fr. Sälla, stud. C. Finnilä; IS- 2 $$, fr. Suomussalmi ink. — Parus borealis, 2 exx. S $ fr. Suomus- salmi ink. — Certhia familiaris, 1 ex. af Högh. djurg. gen. mag. R. Palmgren. — Motacilla alba, 1 ex. ^ fr. Tavastehus af mag. O. C o 1- 1 i n. — Motacilla flava borealis, 1 ex. %. fr. Sälla af stud. C. F i n n i 1 ä; 1 ex. (5 fr. Suomussalmi ink. — Ånthus pratensis, 1 ex. 5- fi'- Kuusamo, Paanajärvi, af stud. A. Wasenius. — Anthus cervinus, 1 ex. S fr. Suomussalmi ink. — Plectrophanes nivalis, 4 exx. S ? ff- Suomussalmi ink. — Emberiza citrinella, 1 ex. ^ fr. Vanaja af mag. O. Collin; 2 exx. (5 fr. Sälla af stud. C. Finnilä; 1 ex. fr. Borgå, Greis, af statsr. L. M u n c k. — Emberiza hortulana, 2 exx. ^ fr. Suomussalmi ink. — Emberiza schoeniclus, ^ fr. Sälla af stud. C. Finnilä; 2 bon fr. Sodankylä af dens.; 2 exx. $ 9 fr. Suomussalmi ink. — Emberiza rustica, 1 ^ fr. Sälla af stud. C. Finnilä; 1 ex. fr. Suomussalmi ink.; bo jämte 1 ägg fr. Kuusamo af stud. A. Wasenius. — Loxia curvirostra, 2 exx. fr. Sälla af stud. C. F i n n i 1 ä; 4 exx. S $ fr. Suomus- salmi ink. — Loxia bifasciata, 3 exx. fr. Sälla af stud. C. Finnilä. — Pyrrhula rubicilla, 1 ex. fr. Boxbacka af hr R. M ä n t y n e n. — Passer domesticus, 1 ex. färgvar. fr. Hattula, Pelkola, af mag. A. W e ge 1 i u s; 1 ex. fr. Boxbacka af hr R. Män ty nen. — Fringilla coelebs, 1 ex. fr. Tavastehus af mag. O. Collin; Fringilla montifringillo, 1 ex. fr. So- dankylä af stud. C. Finnilä; 7 exx. fr. Sälla af dens.; 1 ex. fr. Ta- vastehus af mag. O. Collin; 2 bon fr. Sodankylä af stud. C. Fin- nilä. — Linota chloris, 2 exx. juv. fr. Ätsäri af stud. C. F i n n i 1 ä. -- 13. V. 1915. Zoologie-intendentens årsredogörelse. 125 Acanthis linaria, 7 exx. fr. Sälla af stud. C. F i n n i 1 ä. — Acanthis li- naria tiolboelli, 1 ex. S fi*- Suomussalmi ink. — Oriolus galbula, 1 ex. fr. Ta, Vesijärvi, af mag. E. W. S u o m a 1 a i n e n. — Corvus cornix, 1 ex. fr. Ätsäri af stud. C. F i n n i 1 ä; 1 ex. fr. Kärkkylä ink. - Corvus monedula, 1 ex. (5 fr. Jomala ink.; 1 ex. %. t'r. Leppäkoski af landtbr. E. Sipilä. — Corvus frugilegus, 1 ex. S fi"- Kpoc, Vuokkiniemi, ink.; 1 ex. S fr. Leppäkoski af landtbr. E. Sipilä; 1 ex. fr. Ostola af hr W. Ekman. — Pica pica, 2 exx. fr. Jomala ink.; 1 ex. fr. Riihi- mäki ink.; 2 exx. fr. Kärkkylä ink. — Nucifraga caryocatactes, 2 exx. fr. Jomala ink.; 1 ex. från Högholmen gen. mag. R. Palmgren. — Garrulus glandarius, 2 exx. fr. Kyrkslätt ink. — Perisoreus infaustus, 1 ex. fr. Karkku af stud. K. Hildén; 15 exx. fr. Sälla af stud. C. F i n n i 1 ä; 1 ex. fr. Kuusamo af stud. A. Wasenius. — Lanius excu- bitor, 1 ex. % fr. Borgå, Kråkö, af hr M. S a v o 1 i n. — Muscicapa gri- sola, 1 ex. ^ fr. Tavastehus af mag. O. C o 11 in; 1 ex fr. Suomus- salmi ink. — Ampelis garrulus, 1 ex. $ fr. Sodankylä af stud. C. F i n- nilä; 11 exx. fr. Sälla af dens. ; 2 bon fr. Sodankylä, Luirojoki, af dens.; 1 ex. från Riihimäki ink. — Clivicola riparia, 6 exx. juv. fr. Sälla af stud. C. F i n n i 1 ä. — Caprimulgus europaeus, 1 ex. fr. Tavastehus landsförsaml. af mag. O. C o 1 1 i n. — Cypselus apas, 1 ex. fr. Sälla af stud. C. Fin ni lä; 1 ex. fr. Tavastehus af mag. O. C o 1 1 i n; 1 ex. fr. Suomussalmi ink. — Picus martius, 1 ex. ^ fr. Jomala ink. -- Picus canus, 1 ex. 5- fr. Sääksmäki af landtbr. I. K. U i 1 1 a m o; 1 ex. fr. Riihi- mäki af mag. E. M e r i k a 1 1 i o; 1 ex. fr. Kyrkslätt af landtbr. H. L i n- dén. — Picus major 1 %. fr. Ätsäri af stud. C. Finn i lä; 1 ex. juv. fr. Tyrväntö af mag. O. Collin; 1 ex. ^ fr. Tavastehus af dens.; 1 tx. S fl". Kemi af artist O. W a 1 1 e n i u s. — Picus minor, 1 ex. fr. Vanaja af mag. O. Collin. — Picus tridactylus, 1 ex. $ fr. Sälla af stud. C. Finnilä; 2 exx. fr. Vanaja af mag. O. Collin; 1 ex. fr. Uleäborg, Hailuoto, af mag. E. M e r i k a 1 1 i o. — lynx torquilla, 1 ex. (5 fr. Ätsäri af stud. C. Finnilä; 1 ex. (5 fr. Suomussalmi ink. — Cuculus canorus, 2 exx. $. fr. Esbo ink. ; 1 ex. fr. Kyrkslätt ink. — Falco subbuteo, 1 ex. %. fr. Suomussalmi ink.; 1 ex. fr. Högholmens djurg. gen. mag. R. Palmgren. — Falco gyrfalco, 1 ex. ^ fr. Lieksa af forstm. G. E. R. W a s a s t j e r n a. — Falco aesolon, 2 exx. 5 5 fr. Suomussalmi ink. — Tinnunculus tinnunculus, 1 ex. %: från Vanaja af mag. O. Collin; 1 ex. 5 fi". Suomussalmi ink. — Accipiter nisus, 1 ex. 5- fr. Gamla Karleby af Högholm. djurg. gen. mag. R. Palmgren; 2 exx. (5 fr. icke närmare ang. lokal af dens.; 2 exx. fr. Ätsäri af stud. C. Finnilä; 2 exx. fr. Vanaja af mag. O. Collin; 3 exx., S3, $ fr. Suomussalmi ink.; 1 ex. fr. Boxbacka ink.; 1 ex. fr. Kärkkylä ink. — Astur palumbarius, 1 ex. fr. Vanaja af mag. O. Collin. — Pernis api- vorus, 1 ex. S fr. Hattula, 1 ex. ^ fr. Vanaja, af mag. O. Collin; 1 ex. fr. Hoplax ink.; 1 ex. fr. Gumtäckt ink. -- Buteo buteo, 1 ex. ^ fr. 126 Zoologie-intendentens årsredogörelse. 13. V. 1915. Renko af mag. O. C o 11 i n ; 2 kullar ägg (6 st.) fr. Kuusamo, Kurttijärvi, af stud. A. Wasenius; 1 ex. 5; fr- samma ort af dens. — Aquila chrysaetus. 1 ex. fr. Lappland ink. ; 1 ex. S fr. Tvärminne ink.; 2 exx. S ^ fr. Suomus- salmi ink. ; 1 ex. fr. Kyrkslätt ink. — Pandion haliaetus, 1 ex. ^ fr. Lieksa af forstm. G. E. R. \V a s a s t j e r n a. — Asio otus, 1 ex. fr. Nurmo af Högh. djurg. gen. mag. R. Palmgren; 2 exx. c5 $ fr. Loppis ink.; 1 ex. S fr. Renko af mag. O. C o 11 in; 1 ex. 5 fr. Hauho af dens.; 1 ex. 5 fr- Ois af dens.; 1 ex. S fr. Tam- mela af dens.; 1 ex. S fr- Vanaja af dens.; 2 exx. S, 3 exx. $, fr. Riihimäki ink.; 1 ex. fr. Hoplax af art. J. S n e 1 1 m a n; 1 ex. fr. Högh. djurg. gen. mag. R. Palmgren; 1 ex. (5 fr. Hauho ink. — Asio accipitrinus, 1 ex. $ fr. Haltula ink.; 1 ex. $ fr. Hoplaks ink.; 2 exx. fr. Suomussalmi ink.; 1 ex. (5 fr. Riihimäki ink. — Bubo bubo, 1 ex. af Högh. djurg. gen. mag. R. Palmgren; 1 ex. ^ fr. Tvärminne af hr O. F a g e r s t r ö m. — Surnia ulula, 1 ex. fr. Karkku af stud. K. H il den; 2 exx. S fr. Renko af mag. O. Collin; 2 exx. (5 fr. Ätsäri af stud. C. F i n n i 1 ä; 1 ex. (5 fr. Tvärminne af prof. J. A. Palmen; 1 ex. (5 fr. Hauho af mag. O. Collin; 1 ex. (5 fr. Vanaja af dens.; 1 ex. fr. Tuulois kapell av dens.; 3 exx. $ o. 1 ex. (5 fr. Loppis ink.; 1 ex. fr. Kyrkslätt ink.; 1 ex. fr. Kärkkylä ink. — Glau- cidium passerinum, 1 ex. (5 fr. Högh. djurg. gen. mag. R. P a 1 m g r e n. — Nyctala tengmalmi, 3 exx. fr. icke ang. lokal af Högh. djurg. gen. mag. R. Palmgren; 1 ex. fr. Tavastehus af mag. O. Collin; 4 exx. $ fr. Vanaja af dens.; 1 ex. $ fr. Tammela ink.; 1 ex. %. fr. Uleåborg af hr Hj. Forsell; 2 exx. $ (? fr. Riihimäki ink.; 1 ex. J fr. Esbo ink.; 1 ex. ^ fr. Loppis ink.; 1 ex. ^ fr. Kärkkylä ink. — Syrnium lapponicum, 1 ex. ^ fr. Vanaja af mag. O. Collin. — Syrnium uralense, 1 ex. $ fr. Tavastehus af mag. O. Collin. — Syrnium aluco, 1 ex. fr. Viborg, Juustila, af stud. A. Lönnfors; 1 ex. fr. Kexholm af hr A. B e r g h. — Columba palumbus, 1 ex. 9 fr. Tavastehus landsförs. af mag. O. Col- lin; 1 ex. fr. Malm af Högh. djurg. gen. mag. R. Palmgren. — Columba oenas, 1 ex. (5 fr. Tyrväntö af mag. O. Collin. — Columba turtur, 1 ex. fr. Sälla af stud. C. F i n n i 1 ä. — Bonasa bonasia, 1 ex. fr. Ätsäri af stud. C. Fin ni lä; 1 ex. S fr. Lieksa af forstm. G. E. R. Wasastjerna. — Tetrao urogallus, 1 ex. ^ juv. fr. Nurmes af Högh. djurg. gen. mag. R. Palmgren; 1 ex. (5 juv. fr. Kalvola, 1 ex. S juv. fr. Tuulois af mag. O. Collin; 1 ex. steril $ fr. Loppis af dens.; 5 embryoner fr. Sälla af stud. C. F i n n i 1 ä. — Tetrao tetrix, 1 ex. juv. (J fr. Lampis af mag. O. Collin; 1 ex. ^ fr. Loppis ink.; 1 ex. S juv. fr. Vederlaks af iir H. Forsell. — Lagopus lagopus, 3 exx. ? fr. Suomussalmi ink. — Perdix perdix, 1 ex. S fr- Helsinge af Högh. djurg. gen. mag. R. Palmgren. — Coturnix coturnix, 1 ex. ^ fr. Nurmes af Högh. djurg. gen. mag. R. Palmgren. — Phasianus colchicus, 4 exx. (5 $ fr. Loppis ink. — Pavo cristatus, 1 ex. juv., 2 exx. ad., fr. 13. V. 1915. Zoologie-intendentens årsredogörelse. 127 Högh. djurg. gen. mag. R. Palmgren. — Grus grus, 1 ex. af Högh. djurg. gen. mag. R. Palmgren. — Fulica atra, 1 ex. fr. Simo af stud. U. Vuorio. Gallinula chloropus, 1 ex. 9 fr. Fredrikshamn af bankdirektör W. Segercrantz; 1 ex. fr. Åland, Jomala, ink. gen. artist J. S n e 1 1 m a n. — Vanellus cristatus, 1 ex. (5 fr. Kuusamo, Paa- najärvi, af stud. A. Wasenius; 1 ex. fr. Ätsäri af forstm. G. E. R. Wasastjerna. — Charadrius apricarius, 1 ex. fr. Vanaja af mag. O. C o 1 1 i n. — Charadrius morinellus, 3 exx. fr. Sälla af stud. C. F i n- n i 1 ä. — Aegialites hiaticula, 1 ex. fr. Sälla af stud. C. F i n ii i 1 ä. — Årenaria interpres, 1 ex. fr. Björneborg af mag. E. W. S u o m a 1 a i- n e n. Limicola platyrhynclia, 14 exx. juv. o. 5 embryoner fr. Sälla af stud. C. F i n n i 1 ä. — Totanus fuscus, 1 ex. fr. Kuusamo, Ala-Kitkajärvi, af stud. A. Wasenius. — Totanus glareola, 14 exx. fr. Sälla af stud. C. Finnilä; 1 ex. fr. Kuusamo, Oulankajoki, af stud. A. Wase- nius. — Totanus glottis, 1 ex. fr. Kuusamo, Kurttijärvi, af stud. A. Wasenius. — Actitis hypoleucus, 1 ex. 5 fr. Ätsäri af stud. C. F i n- nilä; 2 exx. 9 6 fr- Sälla af stud. C. Finnilä. — Machetes pugnax, 2 exx. 9 fr- Sälla af stud. C. Finnilä; 1 ex. fr. Esbo. Luuk, af hr J. E. Ekström. — Numenius phaeopus, 3 exx. juv. fr. Sälla af stud. C. Finnilä. — Scolopax rusticola, 1 ex. fr. Vanaja, Harviala, af mag. O. C o 1 1 i n. — Gallinago major, 1 ex. S fi'- Tavastehus af mag. O. C o 1 1 i n. — Anser bernicla, 1 ex. $ fr. Porkala ink. — Spatula clypeata, i ex. (5 fr. Kökar ink. — Dafila acuta, 1 ex. J fr. Hauho af mag. O Collin. — Mareca penelope, 3 exx. $ fr- Renko af mag. O. C o 11 in;* 3 exx. fr. Hauho af dens. — Mareca chilensis, 1 ex. fr. Jomala ink. gen. art. J. S n e 1 1 m a n. — Anas boschas, 1 ex. fr. Högholmen gen. mag. R. Palmgren; 1 ex. c5 fr. Hauho af mag. O. Collin; 1 ex. fr. Loppis af dens.; 1 ex. (5 fr. Sibbo, Estlotan, ink. — Anas boschas do- mest., fr. Nagu, Pensar, af stud. W. Andersson. — Anas crecca, 1 ex. 9 fr. Hattula af mag. O. Collin. — Fuligula ferina, 1 ex. fr. Hauho af mag. O. Collin; 1 ex. fr. Högholmep gen. mag. R. P a 1 m- g r e n. — Fuligula marila, 1 ex. 9 juv. fr. Hauho af mag. O. C o 1 1 i n. — Oidemia nigra, 2 exx. fr. Vanaja af mag. O. Collin. — Clangula glaucion, 3 exx. 9 $ fr. Renko af mag. O. Collin; 3 exx. juv. fr. Sälla af stud. C. Finnilä; 1 ex. $ fr. Sibbo, Estlotan, ink. — Hareida hiemalis, 1 ex. § ungf. fr. Lampis af mag. O. Collin; 1 ex. <5 fr. Hvittis af stud. R. L y d é n; 1 ex. $ fr. Sibbo af stud. A. Wa- senius; 1 ex. c5 fr- Kalvola af mag. O. C o 1 1 i n. Mergus merganser, 1 ex. 9 juv. fr. Hattula af mag. O. Collin; 1 ex. fr. Vanaja af dens.; 1 ex. (5 juv. fr. Hauho af dens.; 1 ex. c5 juv. fr. Högh. djurg. gen. mag. R. Palmgren. — Mergus serrator, 1 ex. juv. fr. Högholmen gen. mag. R. Palmgren; 1 ex. fr. Sääksmäki af mag. O. Collin. — Phala- crocorax carbo, 1 ex. fr. Sälla af stud. C. Finnilä; 1 ex. $ fr. Hög- holmen gen. mag. R. Palmgren. — Sterna caspia, 1 ex. $ fr. Hög- 128 Zoologie-intendentens årsredogörelse. 13. V. 1915. holmen gen. mag. R. Palmgren. — Larus argentatus, 1 ex. ^ fr. Va- naja af mag. O. C o 1 1 i n. — Larus glaucus, 1 ex. juv. fr. Juva af hr A. Väätänen; 1 ex. fr. Vanaja af mag. O. C o 1 1 i n. — Larus ma- rinas, 1 ex. (5 fr. Helsingfors skärgård, Warlax, ink. ; 1 ex. 5- fr. Borgå, Brunskär, ink. — Larus fuscus, 1 ex. S ^^- Sibbo ink. — Stercorarius pomarinus, 1 ex. ^ fr. Pork.-.la ink. — Podiceps cristatus, 1 ex. fr. Va- naja af mag. O. C o 1 1 i n ; 1 ex. juv. fr. Ätsäri af stud. C. F i n n i 1 ä. — Podiceps auritus, 1 ex. ^ juv. fr. Hauho af mag. O. Collin; 1 ex. fr. Vanaja af dens. — Colymbus arcticus, 1 ex. fr. Tavastehus, Ahvenisto, af mag. O. Collin. — Colymbus lumme, 1 ex. fr. Luopiois af mag. O. Collin. — Cepphus grylle, 1 ex. ^ fr. Sibbo, Skyttenskär, af stud. A. W a s e n i u s. Reptilia. Pelias berus, 1 ex. fr. Borgå, Greis, af statsr. L. M u n ek; 3 exx. fr. Tvärminne zool. st. af prof. J. A. Palmen; 2 exx. fr. Kärsämäki, Haapala, af forstm. A. L. Backman; 3 exx. fr. Jomala af artist J. Snellman; 18 exx. fr. Hrfors, Hertonäs, ink.; 1 ex. fr. Fredriksberg ink. — Tropidonotus natrix, 1 ex. ad. jämte 1 unge fr. Jomala af art. J. Snellman. — Anguis fragilis, 1 ex. fr. Kangasala af mag. Helmi Bastman; 1 ex. fr. Jomala af artist J. Snell- man. — Lacerta vivipara, 1 ex. fr. Åggelby af dr E. H ä y r c n. Amphibia. Råna arvalis, 1 ex. fr. Jomala af artist J. Snell- man. — Bufo vulgaris, 2 exx. fr. Jomala af artist J. Snellman. Pisces. Perca fluviatilis, forma aurea, fr. Ladoga, Sordavala, af mag. V. Jääskeläinen. — Abramis vimba, 3 exx. fr. Vanajavesi af mag. O. Collin. — Abramis ballerus, 1 ex. fr. Vanaja, Miemala, af mag. O. Collin. — Cyclopterus lumpus, 1 ex. fr. Helsinge af mag. Helmi Bastman. Acarida. 1 prof från Ribes alpinum-skott fr. Tammerfors, Pyy- nikki, af mag. A. W e g e 1 i u s. Aranea. 4 prof fr. Sotkamo m. fl. orter af mag. K. L i n k o 1 a; ca 80 prof i 35 arter jämte ett antal obestämda fr. Borgå af mag. H. S i r o 1 a. Myriopoda. Diplopoda, 21 prof i ca 100 exx. och ca 6 spp. — Sympliyla, 3 prof i 17 exx., 1 spec. — Cfiilopoda Lithobiidae, 31 prof i 77 exx., 4 spec. — Chilopoda Geophilidae, 57 prof i 76 exx., 2 spec. — Alla af mag. K. K. Kari fr. Tvärminne, Helsingfors m. fl. orter. Mollusca, Limax maximus, 1 ex. fr. Pargas af mag. K. Lin- kola. - Helix arbustorum, 8 skal fr. Geta, Labbnäs, af dens. — Clausilia bidentata, 1 prof fr. Pargas af dens. Vermcs. Ichtyobdellidae, ur Lota fr. Helsingfors af fröken H. Lucander. — Disiomum tereticolle, 1 prof ur Esox, intestinum, af aman. K. E. E h r s t r ö m. — Ascaris lumbricoides, ur Ilomo, fr. Karis- lojo af mag. U. S a a 1 a s. — Gordius aquaticus, fr. Kuusamo af dens. Plankton. 26 prof från Tusby träsk, tagna sommaren 1913, af mag. H. J ä r n e f e 1 1. 13. V. 1915. Zoologie-intendentens årsredogörelse. 129 Angående de entomologiska samlingarnas tillväxt och bearbetning har amanuens R. Frey lämnat följande upp- gifter: Insecta. Orthoptera. 20 spp. i 57 exx. från olika delar af landet af H:fors entom. bytesförening. Tliysanoptera. Phlaeothripidae, 6 spp., Aelothripidae, 2 spp., och Thripidae, 17 spp. och 4 var., fr. Orimattila af stud. S. U o t i 1 a. Copeognatha. 21 spp. och 1 var. i 92 prof fr. Tvärminne samt cirka 20 prof fr. Kangasala af mag. fr. H. B a s t m a n. H y m e n o p t e r a. 1 ex. Andrena hattorfiana och 1 ex. Nomada solidaginis fr. Jääski af mag. K. Valle. — 1 ex. Ammophila hirsuta var. fr. Metsäpirtti af stud. T h. G r ö n b 1 o m. — 3 exx. Crabro dimidi- atus fr. H:fors af docent E. Nordenskiöld. — 7 exx. Chrysis ruti- lans och 1 ex. Chr. zetterstedti, båda för faunan nya, samt 1 ex. Chr. sybarita fr. Pärnå af lekt. A. Nordström. — Formicidae: 2 prof fr. Kuopio af mag. K. L i n k o 1 a; 1 prof fr. Kuusamo af mag. U. S a a- 1 a s. — Dinotomus lapidator: 1 ex. fr. Pärnå af lekt. Å. Nordström; 1 ex. fr. Birkkala af stud. T h. G r ö n b 1 o m. — Evaniidae: 5 spp. i 5 exx. af amanuens R. Frey; 1 ex. af hr R. C e d e r h v a r f ; 1 sp. i 2 exx. af dr R. F o r s i u s; 1 sp. i 2 exx. af stud. K. K. K a r i; 1 sp. i 3 exx. af stud. T h. Grönblom; 1 ex. af stud. \Y. Hellen, — Ichneumonidae, subfam. Pimplinae: 68 spp. i 275 exx. af dr R. F o r- sius; 43 spp. i 117 exx. af amanuens R. Frey; 34 spp. i 94 exx. af stud. Y. Wuorentaus; 35 spp. i 71 exx. af stud. Th. Grön blom; 30 spp. i 51 exx. af stud. W. Hellen; 8 spp. i 9 exx. af prof. J. Sahlberg; 4 spp. i 4 exx. af mag. E. E. Lindqvist; 6 spp. i 6 exx. af stud. L. Johansson; 4 spp. i 5 exx. af hr R. C e d e r- hvarf; 8 spp i 9 exx. af dr W. L i n n a n i e m i. — 6 exx. Cimbex femorata, 5 exx. Trichiosoma vitellinae och 1 ex. Åbia fasciata fr. Birk- kala af stud. Th. Grönblom. — Larver och gallbildningar af 12 spp. tenthredinider fr. H:fors Botaniska trädgård af mag. E. E. L i n d- q v i s t. — S/rex-larver fr. Kuusamo af mag. U. S a a 1 a s. — 203 spp. i 433 exx. af H:fors entom. bytesförening. Coleoptera. Cirka 800 exx. fr. Helsinge och Viborg af docent H. Federley; 423 spp. i 815 exx. fr. olika delar af landet af H:fors entom. bytesförening; 95 spp. i 250 exx. Coleoptera carnivora, de flesta fr. Lappland, af mag. U. Sa al as; 2 spp. af elev O. En eke 11; lar- ver af på gran lefvande arter, cirka 170 spp., 130 till arten bestämda, puppor, 70 spp., 63 till arten bestämda, i sammanlagdt 1,539 prof samt larvfras på trä och bark af 82 spp. i 193 prof och sammanlagdt 333 stycken fr. olika delar af landet af mag. U. S a a 1 a s. — 1 ex. Tachypus pallipes fr. Kempele af mag. M. E. H u u m o n e n. — 1 ex. Amara cur- vicrus fr. H:fors och 1 ex. A. quenselii fr. Hangö af stud. Fr. Ö b 1 o m. — 130 Zoologie-intendentens årsredogörelse. 13. V. 1915. 6 exx. Acupalpus meridianus fr. H:fors af elever R. E 1 f v i n g och P. H. Lindberg. — 1 ex. Haliplus lopponum fr. Lojo af elev Häk. Lindberg. — 1 ex. Philonthus corvinus fr. Mohla af elev H å k. Lindberg. -2 exx. Oxypoda opoca fr. Wichtis af arkitekt G. S t e- nius. - 2 exx. Aphodius granarius fr. H:fors af elev P. H. Lind- berg; 1 ex. A. fimetarius fr. H:fors af verkl. statsrådet L. M u n c k. — 1 ex. Ancylochira 8-guttata fr. H:fors af mag. E. E. Lindqvist. — 1 ex. Cantharis livida var. dispar fr. Lojo af elev Hå k. Lindberg. — 1 ex. Tipnus crenatus fr. Ponoj och 1 ex. Tetratoma ancora fr. Kusomen af stud. W. Hellen. — 2 exx. Lophocateres pusillus, ny för faunan, fr. Viborg af elev V. Löfgrén. — Anthrenus scrophulariae fr. Åbo af mag. E. E. Lindqvist. — 5 exx. Bruchus pisorum fr. Vasa af stud. C. F i n n i 1 ä. - 1 ex. Phyllobius betulae, ny för faunan, fr. Ka- rislojo af stud. W. H e 1 1 é n. — 1 ex. Bagous binodulus, ny för fau- nan, fr. Mohla af elev H å k. L i n d b e r g. — 1 ex. Mecinus collaris, ny för faunan, fr. Tvärminne af stud. W. Hellen. — 1 ex. Ceutor- rhynchus chrysanthemi, ny för politiska Finland, fr. Sakkola af stud. Th. Grönbio m. — 1 ex. Rhinonchus bruchoides fr. Birkkala af stud. Th. Grönblom. — Cionus scrophulariae, larver fr. H:fors af mag. E. E. Lindqvist. — 4 exx. Xyloterus domesticus fr. H:fors af dr R. F o r s i u s. — 1 ex. Donacia fennica fr. Karkku af stud. W. Hel- len. — 2 exx. Prionus coriaceus fr. Korpo af mag. A. W e g e 1 i u s. — 1 ex. Oxymiris cursor ab. nigrinus ($ i cJ-dräkt) fr. Kristina af frök. A. E 1 f v i n g. — Gaurotes virginea var. thalassina fr. Snappertuna af elev R. E 1 f v i n g. — 1 ex. Adalia bipunctata var. sublunata fr. H:fors af stud. Th. Grönblom. Odonata. 11 spp. i 11 exx. fr. Simo o. Kemi af stud. V. R ä- sänen; 16 spp. i 16 exx. fr. Kl af mag. S. W. Koponen; 24 spp. i 62 exx. fr. olika delar af landet af H:fors entom. bytesförening. — Agrion vernale, ny för faunan: 1 ex. fr. Tvärminne af mag. E. E. Lindqvist; 1 ex. fr. Bjäloguba af aman. R. F r e y. — 1 ex. Agrion pulchellum fr. Nagu af aman. R. F r e y. — 1 ex. Gomphus vulgatissimus fr. Simo af stud. V. R ä s ä n e n. — 1 ex. Aeschna clepsydra fr. Jaak- kima af frök. L. Miettinen; 1 ex. A. serrata, ny för faunan, fr. Helsinge af mag. .1. K i v e n h e i m o. Plecoptera. 9 prof fr. Uleåborg af stud. Y. Hellman; 8 prof fr. Sordavala af mag. S. W. Koponen; 5 prof fr. Uleåborg af stud. Y. Wuorentaus; 3 prof fr. Nuortijärvi af mag. T. 1 1 k o n e n. Neuroptera. 4 prof larver fr. Sammatti m. m. af mag. U. 5 aa 1 a s. Lepidoptera. 332 spp. i 817 exx. fr. olika delar af landet af H:fors entom. bytesförening; 3 spp. fr. Pargas af prof. E. Reuter; 6 exx. af docent H. Federley; 6 exx. fr. Karislojo af stud. I. F o r- sius; 6 exx. fr. Simo af stud. V. Räsänen; 72 exx. af dr C. Ny- 13. V. 1915. Zoologieintendentens årsredogörelse. 131 berg och fru T hyra Nyberg; 46 spp. i 60 exx. fr. Karelska näset och 18 spp. i 22 exx. fr. Birkkala af stud. Th. Grönblom; 6 prof larver fr. Jyväskylä af mag. U. S a a 1 a s; 30 prof larver fr. Tvärminne af mag. E. E. Lindqvist. — 1 ex. Argynnis paphia, hufvudformen, fr. Lojo af elev A. v. Schoultz; 1 ex. A. paphia ab. valesina, ny för faunan, fr. Lojo af elev H å k. Lindberg. — 1 ex. Melitaea athalia fr. Esbo af elev E. Löfqvist. — 1 ex. Lycaena eumedon ab. caeca, ny för faunan, fr. Kuhmoniemi af mag. K. Valle. — 1 ex. Smerinthus tiliae fr. Karislojo af lärarinnan Maju H i r n. — 1 ex. Cerura bifida fr. Birkkala af stud. T h. G r ö n b 1 o m. — 1 ex. Pygaera anastomosis ab. tristis, ny för faunan, fr. Esbo af doktorinnan ThyraNyberg. — 1 ex. Setina irrorella ab. signata fr. Salahmi af stud. H. C 1 a y h i 1 1 s. - - 1 ex. Selenephera lunigera ab. lobulina fr. Birkkala af stud. H. C 1 a y- h i 1 1 s. — 1 prof. Orgyia antiqua, larver, fr. Tvärminne af mag. E. E. Lindqvist. — 1 ex. Orgyia ericae, ny för samlingen, fr. Uleåborg af stud. Y. W u o r e n t a u s. — 1 ex. Acionycta leporina ab. fr. Salahmi af stud. H. Clayhills; 1 ex. A. leporina v. bradyporina fr. Uleåborg af stud. Y. W u o r e n t a u s. — 1 ex. Xylina lamda fr. Simo af stud. V. Räsänen. — 5 spp. i 7 exx. Agrotis fr. Ekenäs af hr W. Wahlbeck; 1 ex. Agrotis tritici fr. Hangö af stud. F. Ö b 1 o m; 1 ex. A. punicea fr. Vånå af stud. L. Heinänen; 1 ex. ^4. /(?/7n /ca fr. Uleå- borg af stud. Y. Wuorentaus. — 1 ex. Crasia iris ab. crasis fr. Uleå- borg af stud. Y. Wuorentaus. — 1 ex. Leucania pallens ab. ectypa fr. Birkkala af stud. H. Clayhills. — 1 ex. Miana latruncula ab. intermedia, ny för faunan, fr. H:fors af stud. E. Oker-Blom. — 14 exx. Orrhodia vaccinii fr. Hattula af mag. A. Wegelius. — 1 ex. Zanclognatha grisealis fr. Pärnå af lekt. A. Nordström. — 2 spp. Noctuidae med orchidé-pollinier på hufvudet fr. Åland af dr R. F a b r i- t i u s. — 1 ex. Eucosmia certata fr. Esbo af elev E. Löfqvist. — 1 ex. Hibernia aurantiaria ab. fr. Tammerfors af stud. H. C 1 a y h i 1 1 s. — Larentia comitata ab. moldavinata, ny för faunan, fr. Kangasala af dr A. Poppius; L. unifasciata, ny för faunan, fr. Birkkala af stud. T h. Grönblom; 1 ex. L. luctuata fr. Vånå af stud. L. Heinänen. — Eupithecia: 14 spp. i 76 exx. fr. olika delar af landet af stud. T h. Grön- blom; 40 exx. af docent H. Federley;^. scabiosata, 1 ex. fr. H:fors af mag. E. E. Lindqvist; 1 ex. fr. Kangasala af mag. Helmi B a s t m a n; 1 ex. E. subnotata fr. Bjärnå af stud. W. H e 1 1 é n; 2 exx. £. tenuiata fr. Tuusula af dr A. Poppius. — 1 ex. Botys ruralis fr. Helsinge af docent H. Federley; 1 ex. B. extimalis fr. Karislojo af stud. I. F o r s i u s. — 1 ex. Myelois cornulatella fr. Karislojo af stud. I. F o r s i u s. Dip t er a. 115 spp. i 290 exx. fr. olika delar af landet af H:fors entom. bytesförening; 4 spp. af elev Hå k. Lindberg. — 2 prof larver fr. Karislojo af mag. U. S a a 1 a s. — 1 prof Sciaridae fr. H:fors 132 Zoologie-intendentens årsredogörelse. 13. V. 1915. af dr A. Luther. — Cecidomyiidae, utkläckta ur So//x-gallb. fr. H:fors Bot. trädgård, af mag. E. E. Lindqvist. — 1 ex. Argyramoeba anthrax fr. H:fors af mag. E. E. Lindqvist. — 1 ex. Heleodromia nivalis fr. Nuortijärvi af mag. T. Itkonen. — Dolichopodidae: 128 spp. i 870 exx. fr. olika delar af landet af amanuens R. Fr ey; 60 spp. i 122 exx. af stud. W. Hellen; 37 spp. i 86 exx. af prof. J. S a h 1- berg; 27 spp. i 64 exx. af dr R. Forsius; 19 spp. i 40 exx. af dr B. Poppius; 17 spp. i 45 exx. af stud. Y. Wuorentaus; 15 spp. i 22 exx. af dr W. Linnaniemi; 15 spp. i 30 exx. af stud. L. Jo- hansson; 5 spp. i 5 exx. af mag. E. E. L i n d q v is t; 2 spp. i 2 exx. af dr A. Luther; 2 spp. i 2 exx. af mag. A. Wegelius; 1 ex. af stud. T h. Grön blom; 1 ex. af mag. K. Valle. — Chilosia: 3 spp. i 4 exx. fr. Ylöjärvi och Hoplaks af stud. L. Johansson; 3 spp.fr. Pärnå af lekt. Å. Nordström. — 4 exx. Leria maculipennis fr. Uleå- borg af stud. Y. Wuorentaus. — 4 larver af Oedemagena tarandi fr. Kemi af stud. V. Räsänen. — 2 exx. Ornithomyia sp. fr. Tvär- minne af prof. K. M. L e v a n d e r. Hemiptera. 115 spp. i 201 exx. fr. olika delar af landet af H:fors entomol. bytesförening; 6 exx. fr. Kemi af stud. V. Räsä- nen. — 1 ex. Stagonomus pusillus, ny för faunan, fr. Pargas af prof. E. R e u t e r. — 1 ex. Phylus melanocephalus, Pantiliiis tunicatus, Ly- gaeus equestris och Sehirus luctuosus fr. Pargas af prof. E. R e u t e r. — 1 ex. Ronatra linearis fr. Kyrkslätt af mag. E. E. Lindqvist. — 1 prof Åphidae fr. H:fors af dr A. Luther. Under årets lopp har prof. J. S a h I b e r g varit syssel- satt med en revision och nyuppställning af den finska co- leoptersamlingen, hvarvid grupperna Amphibia, Brachelytra p. p., Lamellicornia, Platysoma och Fiingicola genomgåtts. Stud. W. Hellen har bearbetat och ordnat det inhemska materialet af parasitstekelgrupperna Pimplinae och Evaniidae. Mag. K. Valle har reviderat och nyuppställt den finska samlingen af Odonata. Stud. T h. G r ö n b 1 o m har bearbe- tat och uppställt vårt £'t/p///7(?c/a'-material samt genomgått och reviderat en del kritiska macrolepidoptersläkten. Mag. E. E. Lindqvist har påbörjat en revision af museets material af Tenthredinidae. Amanuensen, mag. Richard Frey har bearbetat och uppställt den finska samlingen af Dolichopodidae. 13. V. 1915. Bibliotekariens årsberättelse. 133 Bibliotekarien, professor Enzio Reuter, föredrog- följande Årsberättelse öfver bibliotekets tillväxt 1914—1915. Under verksamhetsåret 1914 — 1915 har tillväxten af Säll- skapets bibliotek rönt kännbart inflytande af de genom kriget föranledda abnorma förhållandena. Genom skriftutbyte och vanliga smärre gåfvor har ökningen uppgått till blott 601 nummer (mot 1,136 närmast föregående år), med hänsyn till innehållet fördelade på följande sätt: Naturvetenskaper i allmänhet 275 Zoologi 120 Botanik 62 Landt- och skogshushållning, fiskeriväsende 80 Geografi, hydrografi 11 Geologi, mineralogi, paleontologi .... 7 Fysik, kemi, farmaci, medicin 12 Matematik, astronomi, meteorologi .... 12 Diverse 22 Summa 601 Härtill kommer emellertid den af Sällskapets under året aflidne värderade medlem, prof. Carl Lundström testa- mentariskt öfverlåtna boksamlingen, uppgående till inalles 731 nummer, omfattande hufvudsakligast entomologisk lit- teratur äfvensom arbeten om jakt och fiske, hvarigenom bibliotekets totala tillväxt under detta verksamhetsår stiger till 1,332 nummer. Det antal lärda samfund, vetenskapliga institutioner och tidskriftsredaktioner, med hvilka Sällskapet underhåller re- gelbundet skriftutbyte, uppgår till 343, af hvilka följande åtta under året tillkommit: The Library of the University of Missouri, Columbia, Mo, U. S. A.; Texas Academy of Science, Austin, Texas, U. S. A.; Finska Forstsamfundet, Helsingfors; 134 Val m. m. 13. V. 1915. The Royal Zoological Society of New South Wales, Sydney; The University of Minnesota, Minneapolis, Minn., U. S. A.; The University of Illinois, Department of Zoology, Ur- bana, 111., U. S. A.; The Editor of the Journal of Parasitology, Urbana, 111., U. S. A.; Ryska Kolonisationsstyrelsen, Afdelningen för botaniska undersökningar, Petrograd. För välvilliga bokgåfvor står Sällskapet dessutom i tack- samhetsskuld till Bestyreisen för Köpenhamns Zoologiska Museum; Koninklijk Nederlandsch Meteorologisch Instituut, Utrecht; The John Crerar Library, Chicago; Louisiana Agri- cultural Experiment Station, Baton Rouge, La; Maine Agri- cultural Experiment Station, Orono, Maine; The University of Minnesota Agricultural Experiment station, St. Paul, Minn.; Sociétés scientifiques des étudiants de la faculté des scien- ces naturelles et mathématiques ä TUniversité de St. Pé- tersbourg; Finska Landtbruksstyrelsen; Statistiska Central- byrån; äfvensom till herrar Th. O. B. N. K r o k, Carl L u n d- ström, presidentskan C. M o n t g o m e r y, herrar S. M o k r- zecki. Sv. Murbeck och I. Trägårdh. Vid härpå statutenligt förrättadt val af funktionä- rer återvaldes till ordförande professor J. A. Palmen, viceordförande professor K. M. Le v an der, sekreterare docent Harry Federley, skattmästare doktor V. F. B r o t h e r u s, intendenter under treårsperioden 1915— 1918: för de bo- taniska samlingarna doktor Harald Lindberg, för de zoologiska samlingarna doktor B. R. P o p p i u s, medlem i Bestyreisen den i tur afgående, doktor V. F. Brotherus, revisorer professor F. E 1 f v i n g och doktor A. Poppius, revisorssuppleant lektor E. M a 1 m b e r g. 13. V. 1915. Lindberg. — Ehrström. — Merikallio. 13 5 Till Sällskapets årshögtid hade anländt ett h ä 1 s n i n g s- telegram från dess forne sekreterare, rektor Axel Arrhenius i Lundsberg, Sverige, af följande lydelse: „Meine herzlichsten Friihlingsgriisse". Till publikation anmäldes: R. Forsius, Anteckningar rörande Lojotraktens blad- stekelfauna (Tenthredinoidea). J. Montell, Fågelfaunan i Muonio socken och angrän- sande delar af Kittilä och Enontekis kapell. K. J. Valle, Vergleichende Untersuchungen iiber die Segmentierung und äussere Skulptur des Thorax bei den Lepidopteren. K. J. Valle, Zur Kenntnis der Odonatenfauna Finlands. I. Väl i k an gas, Einige Beobachtungen iiber die Zu- sammensetzung des Winterplanktons bei der Stadt Savon- linna (Nyslott). Doktor Harald Lindberg utdelade en tryckt för- teckning öfver desiderata till det af Universitetets botaniska museum utgifna exsiccatverket Plantae Finlandiae Exsiccatae och uppmanade Sällskapets medlemmar att in- samla af de i förteckningen upptagna arterna. Amanuens K. E. Ehrström demonstrerade en aurea- form af Perca fluviatilis, tillvaratagen af doktor V. S t a r c k i Sordavala och insänd till Zoologiska museum af mag-. V. Jääskeläinen. Maisteri E. Merikallio teki seuraavan tiedonannon Pohjois-Suomessa ennen tapaamattoman sarvipöllön (Äsio otus L.) esiintymisestä: „1) 11. IX. 1906, ammuin Kellon-Kraa- selista Haukiputaalla linnun; 2) kevättalvella 1907 saatiin 1 eks. sangoista Limingasssa (Y. ja L. Pentzin); 3) lopulla elo- kuuta 1912 sai talokas K. Häyrynen sangoilla linnun, joka nyt on minun hallussani; 4) kirjeessä (10. V. 1915) ilmoitti talokas K. Häyrynen jälleen saaneensa sangoilla sarvipöl* lön, nykyisin on lintu Yliopiston eläintieteellisen museon kokoelmissa". 136 Brotherus. — Räsänen. — R. Forsius. 13. V. 1915. Doktor V. F. Brotherus inlämnade å forstmästare Ed v. af Hällströms vägnar exemplar af den sällsynta mossan Maplodon Wormskjoldii (Hornem.) R. Br., funnen af den sistnämnde i riklig mängd vid Suolampi i Kuusamo på koexkrementer i en mosse. Arten, som har sin största ut- bredning i den arktiska zonen, såväl i Nya som Gamla värl- den, har hos oss tidigare anträffats på några ställen i Lapp- markerna och anmärkningsvärdt nog äfven en gång i Lappo. Maisteri Veli Räsänen jätti seuraavat tiedonannot maisteri Kaarlo Vallen kautta: „Suomesta tavatut Formica gagates (Latr.)-nimellä va^ rustetut muurahaiset eivät olekaan mainittua muurahaislajia, vaan Formica picea (Nyl.), jonka W. Nyländer jo aikoi- naan tunsi ja selitti tyypilliseksi suomuurahaiseksi, mutta Mayr yhdisti sen keski-eurooppalaisen lehtomuurahaisen F. gagates'en kanssa identtiseksi. Nyttemmin on W. B ö n- ner ja E. Wasmann (Formica fiisca picea eine Moor- ameise, Leipzig 1914) selittäneet eroavaisuudet näiden välillä. Myöskin minun ilmoittamani „gagates'' Pohjois-Pohjanmaalta (Medd. Fauna et Flora Fenn. 38, siv. 52 — 54) on tuo mai- nittu laji. Toisena korjauksena tahtoisin mainita, etta For- mica Suecica^a. (Adlerz) ei ole vielä toistaiseksi tavattu Poh- jois-Pohjanmaalta eikä koko Suomesta (vrt. Medd. Fauna et Flora Fenn. 40, siv. 156—157)." Med. lic. Runar Forsius lämnade till publikation: Om några kläckta parasitsteklar. Genom förmedling af dr E. Bergroth har det lyckats mig att få ett antal små parasitsteklar, förnämligast chalci- dider, bestämda af den kände nordamerikanske hymenoptero- logen J. C. Crawford. Vårt lands chalcidider äro hittills alldeles okända. Det har därför synts mig icke sakna intresse att publicera en förteckning öfver det bestämda materialet, trots att samlingen omfattar blott ett fåtal former och icke 13. V. 1915. R. Forsius, Om några kläckta parasitsteklar. 137 ens alla dessa kunnat till arten bestämmas. Till artförteck- ningen har jag bifogat några korta biologiska notiser. Flere af arterna äro utkläckta vintertid i rum, hvarför kläcknings- data bortlämnats. Enligt meddelande af Crawford torde det här för- tecknade materialet möjliggjort identifieringen af ett antal af Ratzeburgs arter, hvilkas ställning i det nuvarande S3'stemet varit okänd eller osäker. Med undantag af Pleu- rotropis-artenia., hvilka determinator behållit, har samlingen inlämnats till Museum Entomologicum Helsingforsiae. C halc ididae. Chrysocharis? spp. Karislojo, Suurniemi. Ur gallbild- ningar, förorsakade af Pontania leucosticta Hart. Eurytoma aciculata Ratz. Karislojo, Suurniemi. Flyg- tid början af juli. Ur gallbildningar, förorsakade af Pontania femoralis Cam., P. leucosticta Hart. samt Pontania sp. Hel- singe, Hoplax och Helsingfors, ur gallbildningar tillhörande Einira (Cryptocampus) medullaria Hart. (Pteromalus) excrescentium Ratz. Helsinge, Hoplax, ur Eimra medullaria's gallbildningar på Salix pentandra. Karis- lojo, Suurniemi, och Lojo, Torhola, i början af juli 1908 och 1910. (Pteromalus) variabilis Ratz. Karislojo, Suurniemi, i slu- tet af juli till början af augusti 1910 och 1911, ur Mypono- meuta padi eller måhända Ängitia armillata Grav. eller Pimpla examinator Fabr., som i 24. i resp. 20.7 ^/q år 1911 angripit Myponomeuta. Procenten beräknad af 10,000 exemplar. Af denna chalcidid kläcktes 1,400 exemplar. Dicyclus (Pteromalus) pini (Hart.) Ratz. Karislojo, Suur- niemi, ur Lasiocampa pini eller en hos denna parasiterande ichneumonid. Juli 1909. Dicyclus (Pter.) halidayanus Ratz. Karislojo, Suurniemi. Ur Catocala (?) sp. Puppstadiet varade 4 veckor. Flygtid 8—15 juli 1910. Tetrastichus atrocoeruleus Nees. Karislojo och Lojo fler- 138 R. Forsius, Om några kläckta parasitsteklar. 13. V. 1915. städes, ur larver till Hylotoma (Arge) rosae L. Flygtid slutet af juni — juli. Tetrastichiis sp. Karislojo, Suurniemi. Ur ägg till Mo- noctenus juniperi L. Juni 1911. Habrocytus sp. Karislojo, Suurniemi. Ur gallbildningar, tillhörande Pontania bella Zadd. habrocytus sp. Karislojo, Suurniemi. Ur gallbildningar, förorsakade af Pontania leiicosticta Hart. Mirini Nees. (gen. et sp?). Karislojo, Suurniemi. Ur Hyponomeuta padi. 4—6 augusti 1911. Se ock Pteromalus variabilis! Isosoma verticillata (Fabr.) Thoms. Pärnå, Kabböle, Hus- villa. Ur strån af Phalaris anmdinacea, i hvilka Cephus in- fuscatus E. André lefde. Eulophus sp. Karislojo, Suurniemi. Ur puppa af Orgyia antiqua. Eulophus sp. Karislojo, Suurniemi. Ur puppa af Euplexia lucipara. Alloxysta sp. Karislojo, Suurniemi. Ur en på vild Rosa- art lefvande aphid. Asaphes vulgaris Walk. Karislojo, Suurniemi, 20 augusti 1911, ur en på Pinus silvestris lefvande aphid. Ecrizotes sp. Ur en tenthredinidlarv. Karislojo, Suur- niemi. Pleurotropis nitidifrons Thoms. Ur strån till Phalaris arundinacea, i hvilka larver af Cephus infuscatus E. André lefde. Pärnå, Kabböle, Husvilla. Pleurotropis nigritarsis Thoms. Karislojo, Suurniemi. Ur puppa till Euplexia lucipara. Pro et o t r u p i da e. Telenomus sp. Karislojo, Suurniemi. Ur ägg till någon bombycid på Pyrus rnalus; 3 augusti 1909. Telenomus dahlmani Katz. Karislojo, Suurniemi, 16—17 juli 1911. Ur ägg till Orgyia antiqua. 13. V. 1915. Levander, Lisätietoja Kallaveden planktonista. 139 Professori K. M. Levander jätti painettavaksi: Lisätietoja Kallaveden planktonista. Kallaveden pinta-ala lasketaan 564 neliö-km:ksi (6). Saa- rien lukuisuus ja rantojen liuskaisuus tekee kuitenkin, etta avonaiset selat övat pieniä ja etta tässä suuressa reittijär- vessä tuskin lienee mitään kohtaa, josta etäisyys lähimpään rantaan on enemmän kuin 3 tai 4 km. Suurin mitattu syvyys lienee 51 m (Kuopion ja Vaajasalon välillä), mutta yleensä on syvyys vähempi kuin 40 m. Vesi on kaikkialla hyvin tummanruskeata osottaen suurta humusaine-pitoisuutta. Tämän järven vedessä leijailevasta hienosta kasvillisesta ja eläimellisestä asujamistosta, n. s. planktonista, on ensimäiset tiedot antanut O. Nordqvist, joka 1880-luvulla toimitta- miensa tutkimuksiensa nojalla on julkaissut suurten sisäjär- viemme, m. m. myös Kallaveden, äyriäiseläimistöstä erinäisiä selontekoja (2, 3, 4), tehden samalla joitakuita ilmoituksia muutamien muittenkin plankton-elimistöjen esiintymisestä. Myöhemmältä ajalta ansaitsee, mitä Kallavesi-planktonin tutkimukseen tulee, pääasiallisesti mainitsemista vain, etta on kerätty joku määrä plankton-näytteitä, jotka övat jätetyt Yliopiston eläintieteelliselle museolle. Nämä keräykset övat allamainittuina aikoina toimittaneet: v. 1893 heinäkuun alussa K. M. Levander, „ „ lopulla A. Westerlund, v. 1901 kesä- ja heinäkuussa K. W. Natunen, „ elokuussa J. E. Aro ja A. Ru o t s a 1 ai n e n. Jo v. 1901 tein tästä plankton-aineistosta luetteloja; ne övat kuitenkin epätäydellisen tilansa vuoksi jääneet julkai- sematta. V. 1914 elokuussa oleskellessani satunnaisesti Kuo- pion seudulla keräsin lisäksi muutamia planktonnäytteitä ^). Ne otettiin Apstein'in pintahaavilla (kängas n, s. Miiller- gaze n:o 20) kahdesta eri paikasta Kuopion niemimaan ja ') Tarkastelin silloin myös rantavyöhykkeen eläimistöä ja senjoh- dosta julkaissut: »Muistiinpanoja Kallaveden rantaeläimistöstä", Luon- non Ystävä, N:o 3, 1915, s. 98—108. 140 Levander, Lisätietoja Kallaveden planktonista. 13. V. 1915. Toivalan välisestä vedestä, nim. Taiv^alharjun kohdalla 10 p. elokuuta ja salmesta Sorsasalon ja Jokiharjun välillä 17 ja 27 p. elokuuta sekä eräästä sammalpohjaisesta pikkulahdesta Sorsasalon rannalla 26 p. elokuuta. Näihin keräyksiin pe- rustuvat tässä esitetyt lisät Kallaveden planktonin tunte- miseen. A. Kasviplankton. Kallaveden leijailukasvistosta on kirjallisuudessa vain muutamia harvoja tietoja. Nordqvist mainitsee (4) Ce- ratium furca nimisen lajin löytyväksi, tarkoittaen kuitenkin epäilemättä Ceratium hirundinella'a, joka on tavallisimpia lajeja Suomen järvissä. Kahden hienon piilevän, Rhizosole- nia longiseta ja Attheya zachariasi, esiintymisestä ölen mina tehnyt eräitä tiedonantoja (1). Tämä lienee kaikki mitä tä- hän asti on Kallaveden kasviplanktonin lajikokoomuksesta oUut tunnettua. Luettelo Kalla v eden kasviplanktonista elo- kuussa 1914, Tässä luettelossa on eri lajien yksilörunsaus arvioittu käyttämällä seuraavaa asteikkoa: ccc joukottain, cc runsaasti, c yleinen, + yksitellen, r harvinainen, rr hyvin harvinainen. Schizophijceae: Gomphosph. naegeliana (Ung.), cc A. spiroides Kleb., + Anab. flos aquae (Lyngb.) Bréb., c A. macrospora Kleb., + A. lemmermanni Richt, + Aphanizomenon flos aquae (L.), + Clilorophyceae: Sphaerocystis schroeteri Chod., + Sphaerozosma vertebratum Ralfs, r Dictifosphaer. pulchelliim Wood, rr Staurastrum artiscon Lund., rr Botryococcus braiinii Kutz., r S. lunatum Ralfs var. planctonicum Pediastrum duplex Meyen, rr West, r Hyalotlieca ruucosa Ehrbg, rr S. paradoxum Meyen, r Euflagellata: Diplosiga frequentissima (Zach.), c Synura uvella Ehrbg, r Mallomonas caudata Iwanoff, + Uroglena volvox Ehrbg, c 13. V. 1915, Levander, Lisätietoja Kallaveden planktonista. 141 Dinobryon cylindricum Imh. var. Euglena viridis Ehrbg, rr divergens (Imh.), cc Gonium pectorale (O. F. Mull.), rr D. bavaricum Imh., c Eudorina elegans Ehrbg, r Dinoflagellata: Ceratium hirundinella (O. F. Miill.), cc Diatomaceae: Melosira crenulata (Ehrbg), + Tabellaria flocculosa (Roth), + Attheya zachariasi Brun, r T. fenestrata (Lyngb. ), cc Rhizosolenia longiseta Zach., r Fragilaria sp., rr Asterionella gracillima (Hantzsch) Heib., cc Suojatuissa lahdissa ynnä muualla rannoilla voi kehittyä erikoinen plankton-laatu, joka kokoonpanoltaan melkoisesti poikkeaa järven avonaisten osien planktonista. Niinpä mai- nitussa Sorsasalon lahdessa vallitsi melkein puhdasta Dino- ^ryon-planktonia (Dinobryon cylindricum v. divergens), ja. lisäksi siinä esiintyivät seuraavat lajit, joita en huomannut muissa samanaikuisissa näytteissä: Euflagellata: Volvox aureus Ehrbg. Dinoflagellata: Gymnodinium fuscum (Ehrbg). Ceratom cornu^um (Ehrbg) Clap. et Lachm. Näin ollen esiintyi siis yhteensä elokuun planktonissa, rantamuodot mukaan luettuina, 35 eri mikroskopista kasvil- lista organismia. Muistiinpanot yllämainituista vanhemmista planktonko- koelmista (v:lta 1893 ja 1901) sisältävät lisäksi seuraavat 14 lajia ja muunnosta: S chiz o phy c e a e: Microcystis aeruginosa Kiitz. Chlorophy c e a e: Kirchneriella lunaris (Kirchn.) var. Micrasterias furcata Ag. dianae Bohlin. Xanthidium antilopaeum Bréb. Pediastrum duplex Meyen var. Årthrodesmus incus Hass. clathratum (A. Braun). Staurastrum gracile Ralfs. Euastrum crassum Kiitz. 142 Levander, Lisätietoja Kallaveden planktonista. 13. V. 1915. Ea fla g ellata: Chrysosphaerella longispina Lau- Dinobryon sociale Ehrbg var. sti- terb. pitatum (Stein). Pandorina monim (O. F. Mull.). Dinof lag ellata: Peridinium willei Huitf. Kaas. Diatomaceae: Tabellaria fenestrata (Lyngb.) var. Synedra acus Kiitz. var. delicatis- asterionelloides Grun. sima (W. Sm.). Ylipäiten on täten Kallaveden kasvi- eli fytoplanktonista tunnettu yhteensä 47 lajia, lukuunottamatta muunnoksia, mutta ^ kuten huomantettu kaikki näistä eivät ole varsinaisia ulappa- eli leijailuelimistöjä. Tavatut 47 lajit jakaantuvat eri systematisille ryhmille seuraavalla tavalla: Schizophyceae 7, Cniorophyceae 15, Eii- flagellata 13, Dinoflagellata 4, Diatomaceae 8 lajia. Tämän mukaan vihreäleveät, erittäin lukuisten desmi- dioitten takia, joista useimmat kuitenkin övat satunnaisia ulappavedessä, övat suurimmalla, dinoflagellatit pienimmällä lajiluvulla Kallaveden planktonissa edustetut. Kaikki lajit eivät ole yhtä yleisesti ja runsaasti esiinty- viä ja sen mukaan tärkeitä veden elämässä, vaan tässä suhteessa vallitsee mitä suurinta vaihtelevaisuutta. Silmällä pitäen, miten eri lajit esiintyivät näytteissä yleisesti ja yksilö- runsaasti, ölen Kallavedessä kesäkuukausina tavatut muodot jakanut toistaiseksi seuraavaan kolmeen biologiseen ryh- mään: 1) tavallisimmat ja ylipäänsä myös kvantitatiivisesti run- saimmin esiintyvät muodot; ne, jotka Kallaveden plankton- luetteloissa övat usein tai edes joku kerta merkityt ccc ja cc merkeillä; 2) muut yleiset lajit, jotka luetteloissa övat merkityt c ja + merkeillä; 3) harvinaiset ja satunnaiset lajit, jotka övat merkityt r ja rr merkeillä. 13. V. 1915. Levander, Lisätietoja Kallaveden planktonista. 143 Ensimäiseen näistä biologisista ryhmistä kuuluvat: *Gomplwsphaeria naegdiana, Anabaena flos aqiiae, Ä. lem- mermanni, A. spiroides, Äphanizomenon flos aquae, Botryo- cocciis braunii, Diplosiga freqiientissima, Mallomonas cau- data, Chrysosphaerella longispina (Räimäjärvessä), Dinobryon cylindricnm v. " divergens, D. sociale v. *stipitahim, Ceratium hirundinella, *Melosira crenulata, Rhizosolenia longiseta, Aste- rionella formosa v. '■gracillima ja *Tabellaria fenestrata ynnä sen v. -asterionelloides. Näistä ne muodot, joiden nimen edessä on ''■', övat sellaisia, jotka joskus tai usein huomatun erin- omaisen lukuisuuden vuoksi övat toistaiseksi katsottavat Kallaveden leijailukasvien seassa valtamuodoiksi. Toinen ryhmä käsittää seuraavat muodot: Anabaena macrospora. Sphaerocystis schroeteri, Dictyosphaerium pul- chellum, Pediastrum duplex, Uroglena voluox, Dinobryon soci- ale, D. bavaricLim, Eudorina elegans, Peridinium willei, Attheya zachariasi, Tabellaria floccidosa, Synedra acus v. delicatis- sima. Kolmanteen ryhmään, joista useat övat varsinaisesti rantavedessä tavattavia, voidaan lukea seuraavat: Microcystis aeruginosa, Kirchneriella limaris, Hyalotheca mucosa, Sphae- rozosma vertebratiim, Euastnim crassum, Micrasterias fiircata, Arthrodesmiis inciis, Xanthidium antilopaeum, Staurastrnm artiscon, St. lunatum v. planctonicum, St. paradoxum, St. gracile, Synura iivella, Euglena viridis, Pandorina moriim, Goniiim pectorale, Volvox aureus, Gymnodiniiim fiisciim, Ce- ratium cornutum, Fragilaria sp. Epäilemättä monet tässä jaoituksessa toiseen ja kolman- teen ryhmään luetut lajit ja muunnokset, esim. Uroglena voluox, Dinobryon sociale, D. bavaricum ja useat muutkin voivat määrätyissä paikoissa, varsinkin rantavesissä ja lah- dissa, esiintyä aiottain yhtä runsaasti tai runsaammin kuin monet ensimäiseen ryhmään luetut. Hyvin luultavaa on myös, etta eräät, kuten asken mainitut Dinobryon-mnoåoi, Attheya zachariasi, Synedra acus y. m., voivat varsinaisina lisääntymisaikoinaan osoittaa suuria maksimum-kehityksiä selkien vedessä kuten useissa muissa järvissämme. Esillä 144 Levandet, Lisätietoja Kallaveden planktonista. 13. V. 1915. olevalla ryhmittelyllä onkin pääasiallisesti arvoa vain ensi- mäisenä kokeena tämän moniosaisen reittijärven karakteri- soimiseksi kasviplanktoniinsa nähden. B. EläinplanktoD. Ensimäiset perustavat tiedot Kallaveden eläimellisestä planktonista on viitatuilla tutkimuksillaan antanut tri O. Nordqvist. Hanen mukaansa seuraavat lajit, pääasialli- sesti Copepoda ja Cladocera ryhmiin kuuluvia pikku-äyriäisiä, ottavat osaa Kallaveden limnetisen faunan kokoonpanoon: Ro t a t o r i a : Anuraea cochlearis Gosse. Conochilus volvox ? Ehrbg. Asplanchna sp. Copepoda: Cyclops abyssoram G. O. Särs. Diaptomus gracilis G. O. Särs. C. fennicus Nordqv. D. laticeps G. O. Särs. Limnocalanus macrurus G. O. Särs. Heterocope saliens Lillj. Temorella intermedia Nordqv. H. appendiculata G. O. Särs. Cladocera: Limnosida frontosa G. O. Särs. B. longispina Leyd. Holopedium gibberum Zadd. Bythotrephes longimanus Leyd. Daphnia cristata G. O. Särs. Lepfodora hyalina Lillj. Bosmina lilljeborgi G. O. Särs. A c a r i n a : Ilydrachnidarum sp. Lukuunottamatta määrääniättömiä hydraknideja esiin- tyisi niinmuodoin Kallavedessä eläimellisen planktonin jäse- ninä: Rotatoria 3 lajia, Copepoda 8 lajia, Cladocera 7 lajia, eli yhteensä 18 eläinmuotoa. Niistä tavataan hanen mukaansa runsaiinmin joukoin Limnocalanus macrurus ja Daphnia cri- stata, mutta myös Diaptomus gracilis, Heterocope appendicu- lata, Cyclops fennicus, C. abyssorum, Holopedium gibberum ja Bosmina longispina övat enemmän tai vähemmän run- saasti esiintyviä. 13. V. 1915. Levander, Lisätietoja Kallaveden planktonista. 145 Luetelluista muodoista kuitenkin muutamat övat epä- varmoina tai kunnes niistä enemmän selvitystä saadaan pois- tettavat tai ainakln asetettavat sellaisten kyseenalaisten la- jien joukkoon, joiden esiintyminen Kallavedessä on uuden toteamisen tarpeessa. Niinpä Diaptonms laticeps G. O. Särs ei ole luettava kuuluvaksi tämän järven eläimistöön (5, s. 7), ja C. fennicus on tekijänsä itsensä mukaan mahdollisesti vain kehitysaste siitä syvässä vedessä runsaasti elävästä Cyc/op5-muodosta, jota hän pitää identtisenä tai hyvin lä- heisenä lajille C. abyssoriim G. O. Särs, mutta joka minun päättääkseni ei ole muu kuin C. strenuus Fischer. Temorella intermedia Nordqv. on tåas sama laji kuin Eurytemora lacu- stris (Poppe). Mainituissa elokuussa 1914 ottamissani näytteissä pinta- vedestä ja lisäksi syvästä vedestä, jolloin käytin hyvin har- vasta kankaasta (Mullergaze n:o 00) valmistettua plankton- haavia, esiintyivät sekä useimmat jo Nordqvisfin tapaa- mat muodot etta sitäpaitsi toisia, varsinkin koko joukko rataseläimiä ja protozoeja. Syvästä vedestä pyysin eläimiä Taivalharjun luona 10 p. elok. n. 15 m:n syvyydestä ja Sorsa- salon ja Toivalanmaan välisestä salmesta Jokiharjun kohdalla 17 ja 27 p. elok. n. 20 m:n syvyydestä, Tässä seuraa luet- telo niistä eläimistä, jotka puheena olevissa pinta- ja syvyys- näytteissä tavattiin. Nimien jälkeen on subjektivisesti ar- vioittu yksilörunsaus merkitty kuten vastaavassa kasviluet- telossa. Luettelo Kallaveden eläin planktonista elo- kuussa 1914. Pr o t o z o a: Difflugia limnetica (Lev.), rr Epistylis rotans Svec, r Tintinnidium fluviatile (Stein), r Vorticella sp. Anabaena'sin kiinnit- Codonella lacustris (Entz), rr tyneenä, + Rotatoria: Floscularia sp., rr Åsplanchna herricki Guerne, + Conochilus unicornis Rouss., + Synchaeta sp., r 10 146 Levander, Lisätietoja Kallaveden planktonista. 13. V. 1915. Polyarthra platyptera Ehrbg var. Anuraea cochlearis Gosse, c earyptera Wierz., c Notholca longispina Kellie, cc Cathypna luna (O. F. Miill.), rr Ploeosoma hudsoni Imh., r Copepoda: Cyclops strenuus Fischer, c Diaptonuis gracilis G. O. Särs, c C. leuckarti Claus, r lieterocope weissmanni Imh., ccc C. oithonoides G. O. Särs, cc H. appendiculata G. O. Särs, c Limnocalanus macrarus G.O. Särs, cc Cladocera: Limnosida frontosa G. O. Särs, -f B. coregoni-typica Baird, c Diaphanos. brachyurum (Lievin), + B. coregoni-longispina Leydig, + Holopedium gibberum Zaddach, cc Polyphemus pediculus (L.), rr Daphnia cristata G. O. Särs, c Bythotrephes cederstroemi Schoed- Bosmina longirostrisiO. F. Miill.), r ler, r B. obtusirostris G. O. Särs, + Leptodora kindti (Focke), + Schizopoda: Mysis relicta Loven. Yhteensä tavattiin siis elokuun näytteissä 33 eläinlajia. Yksinomaan sy väs sä vedessä esiintyivät Cyclops stre- nuus, Limnocalanus macrurus, Heterocope weismanni, joka on sama kuin Heterocope saliens N o r d q v i s filla, ja Leptodora kindti (= L. hyalina). Holopedium gibberum oli nähtävästi runsaammin syvässä vedessä kuin pintakerroksessa. Myös Mysis relicta Loven ja Pallasea quadrispinosa G. O. Särs sain pyydetyiksi n. 20 m:n syvästä. Jälkimäinen voidaan parem- min lukea varsinaiseen pohjaeläimistöön. Seuraavassa annan k o k o n a i s 1 u e 1 1 e 1 o n Kallaveden leijailueläimistössä 1. zooplanktonissa tähän asti tavatuista la- jeista. Sen laatimisessa ölen käyttänyt hyväkseni mahdolli- suuden mukaan myös v. 1901 tekemiäni muistiinpanoja sa- mana vuonna ja sitä ennen kerätystä planktonaineistosta. Lajit ja muunnokset, jotka eivät täta ennen ole kirjallisuu- dessa mainitut Kallavedestä, övat tässä luettelossa merki- tyt *llä. 13. V. 1915. Levander, Lisätietoja Kallaveden planktonista. 147 Protozoa: *Difflugia limnetica (Lev.). * Tintinnidium fluviatile (Stein). *Codonella lacustris Entz. *Vorficella sp. Anabaena'an kiin- nittyneenä. *Epistijlis rotans Svec. Rotatoria: * Floscularia sp. Conochilus volvox Ehrbg. * „ ankor nis Rouss. * Asplanchna priodonta Gosse. * „ herricki Guerne. *Synchaeta sti,lata Wierz. * „ pectinata Ehrbg. *Polyarthra platyptera Ehrbg var. euryptera Wierz. *Rattul. capucinus {Wierz. et Zach.). *Rattulus cylindricus (Imh.). * Euchlanis dilatata Ehrbg. *Cathypna luna (O. F. Miill.). *Anuraea cochlearis Gosse. „ „ f. hispida Lauterb. *Notholca folLicea. * „ longispina Kellie. * Ploeosoma truncatum Lev. * „ hudsoni Imh. *Gastropus stylifer Imh. Cyclops strenuus Fischer. ' „ leuckarti Claus. * „ oithonoides G. O. Särs. Eurytemora lacustris Poppe (= Te morella intermedia Nordqv.). Co p e p o da: Diaptomus gracilis G. O. Särs. * „ graciloides Lillj. Heterocope iveismanni Imh. (= H. saliens Nordqv.). Heterocope appendiculata G. O. Särs. Limnocalanus macrurus G. O. Särs. Cladocera: Limnosia frontosa G. O. Särs. * Diaphanosoma brachyurum (Liew.). Holopedium gibberum Zaddach. *Daphnia longispina O. F. Miill. var. galeata G. O. Särs. Daphnia cristata G. O. Särs. * Bosmina longirostris (O. F. Miill.). * „ obtusirostris G. O. Särs. *Bosmina coregoni-typica Baird. „ „ -lilljeborgi Särs. „ -longisp. Leydig. *Polyphemus pediculas (L.). Bythotrephes longimanus Leyd. * „ cederstroemi Lillj. Leptodora kindti (Focke) {—L. hya- lina Lillj.) Schizopoda: Mysis relicta Loven. Yhteensä on siis tämän mukaan Kallaveden eläimelli- sestä kesäplanktonista tunnettu 45 lajia ja lisäksi muunnoksia. Lyhyen yleiskatsauksen niiden jakaantumisesta eri systema- 148 Levander, Lisätietoja Kallaveden planktonista. 13. V. 1915. tisten pääryhmien osalle saa seuraavasta tilastosta: Protozoa 5 lajia. Rotatoria 18, Copepoda 9, Cladocera 12, Schizopoda 1 laji. Samoin kuin planktonkasveja ryhmittelen Kallaveden planktoneläimet yleisyytensä ja runsaan esiintymisensä mu- kaan kolmeen biologiseen joukkoon eli ryhmään, nimittäin 1) tavallisimmat ja ylipäänsä kvantitatiivisesti runsaimmin esiintyvät muodot; 2) muut yleiset lajit; 3) harvinaiset ja satunnaiset lajit. Ensimäiseen ryhmään övat luettavat seuraavat lajit: Tintinnidium fluuiatile, Codonella laciistris, Vorticella sp., Co- nochilus unicornis, Äsplanchna priodonta, A. herricki, Syn- chaeta, Polyarthra platyptera, Änuraea cochlearis, Notholca longispina, Cyclops oithonoides, Limnocalanus macninis, Dia- ptomus gracilis, Heterocope weismanni, ti. appendiciilata, Ho- lopedium gibbenim, Daphnia cristata, Bosmina coregoni, Le- ptodora kindti. T o i s e e n ryhmään luen seuraavat: Diffhigia limnetica, Epistylis rotans, Floscularia sp., Conochilus volvox, Rattulus capucinus, R. hamatiis, Ploeosoma tnincatiim, Pl. hudsoni, Cyclops streninis, C. leuckarti, Limnosida frontosa, Daphnia longispina- g aleat a (Tuovilanlahdessa), Bosmina longirostris, B. coregoni-typica, B. coregoni-longispina, Bythotrephes ceder- stroemi ja Mysis relicta (syvässä vedessä). Kolmanteen ryhmään, ainakin toistaiseksi, kuuluvat: Eiichlanis dilatata, Cathypna luna, Notholca foliacea, Änuraea cochlearis-hispida, Gastropiis stylifer, Ceriodaphnia sp., B. obtusirostris, Polyphemus pediculus, Bythotrephes longimamis, Eurytemora laciistris, Diaptomus graciloides. Kirjallisuutta. /. Levander, K. M., Zur Kenntnis der Rhizosolenien Finlands. Medd. Soc. F. & Fl. Fenn. H. 30, 1904, s. 112—117. 2. N o r d q v i s t, O., Om förekomsten af Ishafscrustaceer uti mellersta Finlands sjöar. Medd. Soc. F. & Fl. Fenn. H. 11, 1884, s. 28—32. 13. V. 1915. Levander, Lisätietoja Kallaveden planktonista. l49 3. N o r d q v i s t, O., Bidrag till kännedomen om crustacéfaunan i några af mellersta Finlands sjöar. Acta Soc. F. & Fl. Fenn. III, N:o 2, 1886. 4. — „ — , Die pelagische und Tiefsee-Fauna der grösseren finnischen Seen. Zool. Anz. 1887. 5. — „ — , Die Calaniden Finlands. Bidrag till kännedomen om Finlands Natur och Folk. H. 47, 1888. 6. Tietosanakirja, art. Kallavesi. Bulletin Bibliographique. Ouvrages repus par la Société du 13 mai 1914 au 13 mai 1915. Tous les livrés indiqués sont des in 8:o, sauf indication contraire. I. Publications des Sociétés correspondantes. Algérie. Alger: Société des Sciences Physiques, Naturelies et Clima- tologiques. Bulletin: — Société d'Histoire naturelie de TAfrique du Nord. Bulletin: VI, 5-9. 1914; VII, 1—3. 1915. Böne: Académie d'Hippone. Bulletin: Comptes rendus: AUemagne. Augsburg: Naturhistorischer Verein fur Schwaben und Neu- burg (a. V.). Bericht: Bautzen: Naturwissenschaftliche Gesellschaft „Isis". Bericht und Abhandlungen: Berlin: K. Akademie der Wissenschaften. Sitzungsberichte: 1914, I XVIII. — Gesellschaft Naturforschender Freunde. Sitzungsberichte: — Botanischer Verein der Provinz Brandenburg. Verhandlungen: — Zoologisches Museum. Mitteilungen: VII, 2. 1914. Bericht: Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique. 151 Berlin: Verein zur Förderung des Deutschen Entoinologi- schen Museums. Entomologische Mitteilungen: III, 6—8. 1914. — Deutsche Entomologische Gesellschaft. Deutsche Entomologische Zeitschrift: 1914, 3. Bonn: Naturhistorischer Verein der Preussischen Rheinlande und Westfalens. Verhandlungen: Sitzungsberichte : — Niederrheinische Gesellschaft fiir Natur und Heilkunde. Sitzungsberichte : — Poppeldorf. Deutsche Dendrologische Gesellschaft. Mitteilungen: Braunschweig: Verein fiir Naturwissenschaft. Jahresbericht: Bremen: Naturwissenschaftlicher Verein. Abhandlungen: XXII, 2. 1914; XXIII, 1. 1914. Bresiau: Schlesische Gesellschaft fiir Vaterländische Cultur. Jahresbericht: — Verein fiir Schlesische Insektenkunde. Jahresheft, Neue Folge: Chemnitz: Naturwissenschaftliche Gesellschaft. Bericht: Colmar: Société d'Histoire Naturelle. Bulletin (Mittheilungen), Nouv. Sér. : Crefeld: Naturwisenschaftliches Museum. Mitteilungen: Danzig: Naturforschende Gesellschaft. Schriften, Neue Folge: Katalog der Bibliothek. Bericht d. Westpreuss. Botanisch-Zoolog. Vereins: Dresden: Naturwissenschaftliche Gesellschaft „Isis". Sitzungsberichte und Abhandlungen: 1913, 2. Erlangen: Physikalisch-Medicinische Societät. Sitzungsberichte : Frankfurt a. M.: Senckenbergische Naturforschende Gesell- schaft. Abhandlungen: Bericht: 152 Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique. Frankfurt a. M.: (Schwanheim): Deutsche Malakozoologische Gesellschaft. Nachrichtsblatt: XLVI, 1—3. 1914. Frankfurt a. d. 0.: Naturwissenschaftlicher Verein. Helios: Freiburg i B.: Naturforschende Gesellschaft. Bericht: XX, Sitzungsber. p. LIX— CVIII. 1913—1914; XX, 2. 1914. Gera (Reuss): Deutscher Verein zum Schutze der Vogelwelt. Ornithologische Monatsschrift: XXXIX, 6—7. 1914. Versuchs- und Musterstation fiir Vogelschutz. Giessen: Oberhessische Gesellschaft fur Natur- und Heil- kunde. Bericht, Neue Folge, Medizinische Abteilung: ., „ „ Naturw. Abteilung: Görlitz: Naturforschende Gesellschaft. Abhandlungen: Göttingen: K. Gesellschaft der Wissenschaften und der Georg August Universität. Nachrichten, Matematisch-physikalische Klasse: Nachrichten, Geschäftliche Mitteilungen: Greifswald: Geographische Gesellschaft. Jahresbericht: XIV. 1913—1914. — Naturwissenschaftlicher Verein fiir Neu-Vorpommern und Riigen. Mittheilungen: Guben: Internationaler Entomologen-Bund. Internat. Entomologische Zeitschrift. Gustrow: Verein der Freunde der Naturgeschichte in Meck- lenburg. Archiv: 67, 1—2. 1913. Halle: K. Leopoldinisch-Carolinisch Deutsche Academie der Naturforscher. Nova Acta: Repertorium: Katalog der Bibliothek: Hamburg: Naturwissenschaftlicher Verein. Abhandlungen: Verhandlungen, 3:e Folge: Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique. 153 Hamburg: Die Hamburgischen wissenschaftlichen Anstalten. Jahrbuch: XXX. 1912, nebst Beiheft 1—11 (1, 4, 7, 10 in 4:o). — Verein fur Naturwissenschaftliche Unterhaltung. Verhandlungen: Hanau: Wetteraiiische Gesellschaft fiir die gesammte Natur- kunde. Bericht: Hannover: Naturhistorische Gesellschaft. Jahresbericht: Helgoland: K. Biologische Anstalt. Wissenschaftliche Meeresuntersuchungen. Abteilung Hel- goland, Neue Folge: Hirschberg in Schles.: Riesengebirgsverein. Karlsruhe: Naturwissenschaftlicher Verein. Verhandlungen: Kasse! : Verein fiir Naturkunde. Abhandlungen und Bericht: Kiel: Kommission zu Wissenschaftlichen Untersuchungen der Deutschen Meere (voy. Helgoland). Wissenschaftliche Meeresuntersuchungen. Abteilung Kiel, Neue Folge: — Naturwissenschaftlicher Verein fiir Schleswig-Holstein. Schriften: Königsberg in Pr.: Physikalisch-ökonomische Gesellschaft. Schriften: Landshut: Naturwissenschaftlicher Verein (vorm. Botan. Verein). Bericht: Leipzig: Die Redaktion der „Internationalen Revue der ge- samten Hydrobiologie und Hydrographie". — Gesellschaft fiir Erdkunde. Mitteilungen: Wissenschaftliche Veröffentlichungen: VIII. 1914. Liibeck: Geographische Gesellschaft und Naturhistorisches Museum. Mittheilungen, Zweite Reihe: 154 Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique. Magdeburg: Museum fiir Natur- und Heimatkunde und Na- turwissenschaftlicher Verein. Abhandlungen und Berichte: Marburg: Gesellschaft zur Beförderung der gesammten Na- turwissenschaften.] Sitzungsberichte: 1913. Metz: Société d'Histoire Naturelle. Bulletin: 25—28. 1908-^1913. Miinchen : K. B, Akademie der Wissenschaften. Mathema- tisch-physikalische (II:e) Classe. Abhandlungen: XXVI, 7—10. 1913—1914. 4:o. II. Suppl. Bd. Abh. 10. 1918; III. Suppl. Bd. Abh. 2; IV. Suppl. Bd. Abh. 3. 4:o. Sitzungsberichte: 1913, 3. Register zu den Abhandlungen, Denkschriften und Reden der K. Bayer. Akad. d. Wiss. 1807—1913. Miinchen 1914. Almanach: — Bayerische Botanische Gesellschaft. Berichte: Mitteilungen: — Ornithologische Gesellschaft. Verhandlungen: XII, 1. 1914. Miinster: Westfälischer Provinzial-Verein fiir Wissenschaft und Kunst. Jahresbericht: NiJrnberg: Naturhistorische Gesellschaft. Abhandlungen: Jahresbericht: Mitteilungen: Osnabriick: Naturwissenschaftlicher Verein. Jahresbericht: Passau: Naturhistorischer Verein, Bericht: Regensburg: Naturwissenschaftlicher Verein. Bericht: Correspondenz-Blatt: Stettln: Entomologischer Verein. Entomologische Zeitung: Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique. 155 Strassburg in E.: K. Universitäts- und Ländes- Bibliotek. Deutsches Meteorologisches Jahrbuch f. 1912. Elsass- Lothringen, Strassburg i. E. 1914. 4:o. — Theses par: Stuttgart: Verein fur Vaterländische Naturkunde in Wiirt- temberg. Jahreshefte: — Gesellschaft der Naturfreunde. Kosmos : Wiesbaden: Nassauischer Verein fiir Naturkunde. Jahrbiicher: Zwickau: Verein fur Naturkunde. Jahresbericht: Australie. Brisbane: The Queensland Museum. Annals: Annual Report: Melbourne: Public Library, Museums and National Gallery of Victoria. Memoirs of the National Museum, Melbourne : Sydney: Linnean Society of New South Wales. Proceedings. 2:e Ser.: 1913, 4 (Nr. 152). — The Australian Museum. Records: Report: — Departement of Fisheries of New South Wales. Annual Report of the Board of Fisheries: Trivett, J. B., Fisheries. Extr. fr. Part XIV of the official yearbook of New South Wales. 1912. — The Royal Zoological Society of New South Wales. The Australian Zoologist: I, 1—2. 1914. Autriche-Hongrie. Bistritz: Gewerbeschule. Jahresbericht: Briinn: Naturforschender Verein. Verhandlungen: Bericht der Meteorologischen Commission: 156 Enzio Reuter, Bulletin Bibliographigue. Buda-Pest: Magyar Tudomånyos Akadémia (Ungarische Aka- demie der Naturwissenschaften). Mathematikai és természettudomänyi közlemények: Értekezések a természettudom. köreböl: Értekezések a mathemat. tudomån. köreböl: Nyelvtudomänyi közlemények: Malhemat. és természettudom. ertesitö: XXX, 3 — 5. 1912; XXXI, 1—2. 1913. Mathematische und naturwissenschaftliche Berichte aus Ungarn: XXVI, 4. 1908; XXVII, 1—4. 1909; XXVIII, 1-4. 1910; XXIX. 1913. Allattani Közlemények: Botanikai Közlemények: XI, 1—6. 1912. Almanach: 1913. Rapport: 1912. Gorka, S. Anatomiai és élettani adatok. Budapest 1913. Gelei, J. Tanulmänyok a Dendrocoelum lacteum Szövetta- näröl. Budapest 1909—1912. Steiner, S. A szines fotogråfozäs. Budapest 1913. Aujeszky A. A Baktériumok Természetrejza. Budapest 1912. — Magyar Nemzeti Miizeum (Ungarisches National-Mu- seum). Annales historico-naturales : XII, 1. 1914. Természetrajzi Fiizetet: Aquila. Journal pour TOrnithologie: — La Rédaction de „Rovartani Lapok". Rovartani Lapok: — La Rédaction de »Bulletin botanique hongrois". Ungarische Botanische Blätter: XIII, 1—5. 1914. Cracovie: Académie des Sciences (Akademija Umiejetnossci). Sprawozdanie komisyi fizyograficznej: Rozpravy wydzialu matem. przyrod, 3:e Ser.: XIII A, XIII B. 1913. Bulletin international: Catalogue of Polish Scientific literature: Graz: Naturwissenschaftlicher Verein fUr Steiermark. Mittheilungen: Hermannstadt: Siebenbiirgischer Verein fiir Naturwissen- schaften. Verhandlungen und Mitteilungen: Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique. 157 Iglö: Ungarischer Karpathen-Verein (Magyarorszägi Kärpä- tegyesulet). Jahrbuch: XLI. 1914. Innsbruck: Naturwissenschaftlich-Medicinischer Verein. Berichte: Kolozvår (Klausenburg): Rédaction de „Magyar Növenytani Lapok". Evlolyam: — Erdélyi Miiseum-Egylet. Orvos Természettudomänyi Szakosztälyäböl. (Siebenbiirgischer Museum- Verein. Medicinisch-Naturwissenschaftliche Sec- tion). II. Természettudomänyi szak (Naturwissensch. Abth.): Ertesitö (Sitzungsberichte): Medizinische Sektion. Ertesitö (Sitzungsberichte): Naturwissenschaf tliche Museumshef te : Prag: K. Böhmische Gesellschaft der Wissenschaften. Ma- thematisch-Naturwissenschaftliche Classe. Abhandlungen : Sitzungsberichte: Jahresbericht: Verzeichniss der Mitglieder: — Deutscher naturwissenschaftlich-medicinischer Verein fur Böhmen „Lotos". Lotos: — Societas Entomologica Bohemiae. Acta: — Bömischer Klub fiir die Naturwissenschaften. Sbornik: Trencsén Ung.: Trencsén Wärmegyei Természettudomänyi Egylet (Naturwissenschaftlicher Verein der Trencsener Comitates). Évkönyre ( Jahresheft): Triest: Museo Civico di Storia Naturale. Atti, Ser. Nuova: Wien: K. Akademie der Wissenschaften. Mathematisch-Na- turwissenschaftliche Classe. Sitzungsberichte, Abth. I: CXXII, 6—7. 1913. 158 Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique. Anzeiger: Mittheilungen der Erdbeben-Commission, Neue Folge: Wien: K. k. Naturhistorisches Hofmuseum. Annalen: XXVII, 4. 1913. — K. k. Zoologisch-Botanische Gesellschaft. Verhandlungen: — K. k. Geographische Gesellschaft. Mittheilungen: Abhandlungen: — Verein zur Verbreitung Naturwissenschaftlicher Kennt- nisse. Schriften : — Dr. R. v. Wettstein, Professeur. Oesterreichische Botanische Zeitschrift: LXIV, 3—7. 1914. — Wiener Botanische Tauschanstalt Zagreb: Societas Scientiarum naturalium Croatica. Glasnik: XXVI, 2-3. 1914. Belgique. Bruxelles: Académie Royale de Belgique. Classe des Sciences. Bulletin, 3:me Sér.: 1913, 12; 1914, 1-4. Annuaire: 1914. — Société Royale de Botanique. Bulletin: LII. 1914. — Société Entomologique de Belgique. Annales: LVII. 1913. Table générale des Annales: Memoires: — Société Royale Zoologique et Malacologique de Bel- gique. Annales : Procés- Verbaux : Bulletin: — Société Royal Linnéenne. Bulletin: Brésil. Rio de Janeiro: Muceu Nacional. Archivos: Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique. 159 Canada. Halifax, N. S.: Nova Scotian Institute of Sience. Proceedings and Transactions: Chili. Santiago: Société Scientifique du Chili. Actes: Costa Rica. San José: Museo National. Republica de Costa Rica. Annales: Danemarc. Aarhus: Redaktionen for Flora og Fauna. Disko: (Grönland): Den danske arktiske station Disko. Arbejder: Kjöbenhavn: K. Danske Videnskabernes Selskab. Skrifter (Mémoires), 7:de Rsekke, naturvidenskab. og mathem Afdeln. : Oversigt: 1914, 2—6; 1915, 1. — Naturhistorisk Förening. Videnskabelige Meddelelser : — Botanisk Förening. Botanisk Tidsskrift: XXXIII, 5—6. 1914; XXXIV, 1. 1914. Dansk Botanisk Arkiv: I, 5. 1914; II, 1—2. 1914. Meddelelser: Medlemsliste : — Entomologisk Förening, Entomologiske Meddelelser: — Bureau du Conseil permanent international pour Texploration de la mer. Bulletin trimestriel: Bulletin planktonique pour les années 1908—1911. 2:me partie. 1914. 4:o. Bulletin hydrographique pour Tannée juillet 1912 — juin 1913. Copenh. 1914. 4:o. 160 Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique. Publications des circonstance : 68. 1914; 69. 1914; 12. (2:e ed.). 1914. Rapports et Procés-verbaux des Réunions: XX. Rapports 1914. 4:0. Kjöbenhavn: Kommissionen for Havundersögelser. Meddelelser, Serie Plankton: Skrifter: Espagne. Madrid: R. Academica de Ciencias. Memorias: Revista: XII, 7. 1914. Zaragoza: Sociedad Aragonesa de Ciencias naturales. Boletin: XIII, 4—10. 1914. États-Unis. Ann Arbor Mich.: Michigan Academy of Science. Annual Report: XV. 1913. Austin, Texas: University of Texas: Bulletin, Scientific Series: Official Series: — Texas Academy of Sciences. Transactions: XII. 1913. Baltimore, IVId.: Johns Hopkins University. Circular: 1913, 7—9. Memoirs from the Biological Laboratory: Berkeley, Ca!.: University of CaHfornia. Publications, Zoology: XI, 9—11. 1913; XII, 1—3. 1913. Publications, Botany: Memoirs: Bulletin, Third Ser.: University Press Exchanges: Boston Mäss: American Academy of Arts and Sciences. Proceedings: XLIX, 11. 1914. — Boston Society of Natural History. Memoirs: Proceedings: Occasional Papers: Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique. 161 Brigdeport, Conn.: Brigdeport Scientific Society. List of Birds: Brooklyn, N. Y.: Museum of the Brooklyn Institute of Arts and Sciences. Memoirs of Natural Sciences: Science Bulletin : Cold Spring Harbor Monographs: Cambridge, Mass.: Museum of Comparafive Zoology. Memoirs: XL, 8. 1914; XLIV, 2. 1914. 4:o. Bulletin: LVIII, 7. 1914. Annual Report: Chapell Hill, N. C: Elisha Mitchell Scientific Society. Journal: Chicago ill.: Academy of Sciences. Bulletin : Bulletin of the Geological and Natural History Survey; Bulletin of the Natural History Survey; Special Publication: Annual Report: — Field Museum of Natural History. Publication: 172. 1913; 173. 1914. Cincinnati, Ohio: Society of Natural History. Journal: — Lloyd Library of Botany, Pharmacy and Materia medica. Bulletin: Mycological Notes: Bibliographical Contributions: II. 1. 1914. Claremont, Calif.: Pomona College. Journal of Entomology and Zoology: VI, 2—4. 1914. Columbia, Mo: The Library of the University of Missouri. Bulletin, Science Series: II, 1. 1911. Davenport, lowa: Academy of Natural Sciences. Proceedings: XIII, p. 1—46. 1914. Honolulu, Hawaii: College of Hawaii. Bulletin: Lawrence, Kans.: Kansas University. Science Bulletin: VII, 1—17 (= XV, 2). 1913; VIII, 1—10 (= XV, 9). 1914. Annual Report of the Experiment Station: 11 162 Enzio Reater, Bulletin Bibliographique. The University Geological Survey of Kansas: Bulletin N:o 1. 1913. Mineral Resources of Kansas : Lincoln, Nebr.: The University of Nebraska. University Studies: Zoological Laboratory, Studies: Calendar: Bulletin: . Madison, Wisc: Wisconsin Academy of Sciences, Arts and Lettres. Transactions: — Geological and Natural History Survey. Bulletin: Meriden, Conn.: Scientific Association. Transactions: Proceedings: Annual Address: Milwaukee, Wisc: Wisconsin Natural History Society. Bulletin: XI, 4, title page a. index. 1913; XII, 1-2. 1914. Bulletin of the Public Museum of the City of Mihvaukee: IVIinneapolis, IVIinn.: Geological and Natural History Survey of Minnesota. Reports, Zoological Series: Minnesota Plant Studies: V. 1913. Mewark, Delaw: Delaware College Agricultural Experiment Station, Entomlogical Departement. Annual Report: Bulletin: New-Brigton, N. Y.: Staten Island Association of Arts and Sciences. Proceedings: IV, 3—4. 1913. Special: Museum Bulletin: 69 72. 1914; N. Ser.: I, 1—5. 1914. New-Haven, Conn.: Connecticut Academy of Arts and Sciences. Transactions: XVIII, title page, contents etc. New-Yoric, N. Y.: New-York Academy of Sciences. Memoirs: Annals: Transactions: Index: Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique. 163 New-York, N. Y.: New-York Botanical Garden. Bulletin: IX, 32. 1915. — New-York Entomological Society. Journal: XXII, 2—4. 1914. — New-York Zoological Society. Zoclogica: I, 15—16. 1914. Osburn, R. C. The Care of Home Aquaria. New- York 1914. Philadelphia, Pa.: Academy of Natural Sciences. Proceedings: LXV, 3. 1914; LXVI, 1. 1914. — American Philosophical Society. Proceedings: Report: Subject Register: Supplement Register: — Wagner Free Institut of Science. Transactions: — University of Pennsylvania. Contributions from the Botanical laboratory: — Free Museum of Science and Art, Departement of Archaelogy, University Pennsylvania. Bulletin: Portland, Maine: Societyy of Natural History. Proceedings: Rochester, N. Y.: Academy of Science. Proceedings: San Francisco, Cal.: California Academy of Sciences. Memoirs : Proceedings, 4 Ser:: IV, p. 1—13. 1914; V, 1—2 (p. 1—31). 1915. 4:o. Botany : Zoology, 3 Ser.: IV, 4—5. 1906. Geology: Math. Phys.: Occasional Papers: — The Hopkins Seaside Laboratory of The Leland Stan- ford Jr. University. Leland Standford Junior University Publications. Univer- sity Series: Meyer, A. W. The Hemolymph nodes of the Sheep. 1914. de Oliveira Lima, M. The Evolution of Brazil compared with that of Spanish and Anglo-Saxon America. 1914. 164 Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique. Schäfer, E. An Introductlon to the Study of the endocrine Glands and internal secretions. 1914. Annual Registea: Springfield, III.: The State Entomologist of the State of Illinois: Report: S:t Louis, Mo: Academy of Science. Transactions: — JMissouri Botanical Garden. Annual Report: Annals: I, 2—4. 1914. Topeka, Kans.: Kansas Academ}^ of Science. Transactions : Trenton, N. J.: New Jersey Natural History Society (formerly The Trenton Natural History Society). Journal: Tufts College, Mäss: Tufts College. studies: III, 3—4. 1914. Urbana, III.: Illinois State Laboratory of Natural History. Bulletin: IX, Contents a. Index. 1910—1913; X, 4—5. 1914. Artide: Bienniel Report. Forbes, S. A. Fresh water Fishes and their ecology. Ur- bana, 111. 1914. — The Editor of The Journal of Parasitology. Journal of Parasitology' I, 1- 1914. — University of Illinois, Department of Zoology. Washington, D. C: Departement of Interiör (U. S. Geological Survey). Monographs: Bulletin: Annual Report: Mineral Resources: Water-Supply and Irrigation Papers: Professional Papers: — Departement of Agriculture. Report: Yearbook: 1913. — Division of Biological Survey. Bulletin ; Nort American Fauna: Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique. 165 Washington, D. C: Smithsonian Institution (U. S. National Museum). Annual Report: Report of the U. S. National Museum: From the Smithsonian Report: Bulletin of the U. S. National Museum: Report on the progress and condition of the U. S. Natio- nal Museum for the year ending June 30, 1913. Washing- ton 1914. — Entomological Society. Proceedings: — Carnegie Institution of Washington. Departement of Experimental Evolution. Publications: Annual Report of the Director: 1914. Finlande. Helsingfors: Finska Vetenskaps-Societeten (Société des Scien- ces de Finlande). Acta: XLIV, Minnesord (Nyländer). 1913; XLIV, 3,7. 1914; XLV, 2—3, Minnestal (Mechelin). 1914; XLVI, 3. 1915, Minnestal (Hjelt). 1914. 4:o. Bidrag: 74, 1. 1914; 75, 2. 1914. Öfversigt: LVI, A— C. 1913—1914. Observations météorologiques : Finländische Hydrographisch-Biologische Untersuchungen: 7—9. 1912; 13. 1914. 4:o. — Geografiska Föreningen. Meddelanden: Terra: — Sällskapet för Finlands Geografi (Société de Géo- graphie de Finlande. Pennia: 37. 1914. — Finska Forstföreningen. Meddelanden: Forstlig Tidskrift: XXXI, 4—12. 1914; XXXII, 1—4- 1915. Metsätaloudellinen Aikakauskirja : Erikoistutkimuksia: 2. 1914; 3. 1915. Ströskrifter: Metsän ystävä: 166 Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique. Helsingfors: Landtbruksvetenskapliga Samfundet i Finland. Abhandlungen : Meddelanden: — Finska Forstsamfundet. Acta Föreställa: 1—3. 1913—1914. — Fiskeriföreningen i Finland. Fiskeritidskrift för Finland: 1914, 4—12; 1915, 1—4. Snomen Kalastuslehti: 1914, 4-12; 1915, 1-3. Suomen Kalatalous: Fiskaren: Kalastaja: — La Rédaction de »Tidskrift för jägare och fiskare". Tidskrift: XX. 1912; XXI. 1913; XXII. 1914; XXIII, Slut- häfte. 1915. France. Amiens: Société Linnéenne du Nord de la France. Mémoirs: Bulletin: Ångers: Société d'Etudes des Sciences Naturelies. Bulletin, Nouv. Sér. : Béziers: Société d'Etudes des Sciences Naturelles. Bulletin: Bordeaux: Société Linnéenne. Actes: Caen: Société Linnéenne de Normandie. Bulletin, 6:e Sér.: Cherbourg: Société Nationale des Sciences Naturelles et Mathématiques. Mémoires: Långres: Société de Sciences Naturelles de la Haute-Marne. Bulletin: La Rochelle: Académie. Société des Sciences Naturelles. Annales: Roiiy, G. Flore de France: Lyon: Société Linnéenne. Annales, N. Sér.: — Museum d'Histoire Naturelle. Archives: Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique. 167 Lyon: Société Botanique de Lyon. Annales: Nouveau Bulletin: — Académie des sciences, belles-lettres et arts. Sciences et lettres. Mémoires, 3:e Sér. : — Société d'Agriculture, sciences et industrie. Annales, 7:e Sér.: Marseille: Musée d'Histoire Naturelle. Annales, Zoologie: Annales: Bulletin, 2:e Sér.: Montpellier: Académie des Sciences et Lettres. Mémoires de la section de medicine, 2:e Sér.: Mémoires de la section des Sciences, 2:e Sér.: Bulletin mensuel: 1914, 4—12; 1915, 1—3. Nancy: Société des Sciences. Bulletin, 3:e Sér.: Bulletin de séances, Sér. 3: Nantes: Société des Sciences Naturelles de TOuest de la France. Bulletin, 3:e Sér.: — Société Académique de Nantes et de la Loire Infé- rieure, Annales, 9:e Sér.: Nimes: Société d'Etude des Sciences Naturelles. Bulletin: Supplement: Paris: Société Entomologibue de France. Annales: LXXXIII, 1—3. 1914. Bulletin: — Société Zoologique de France. Mémoires: Bulletin: — Société de Géographie. La Géographie: — Rédaction de „La Feuille des jeunes naturalistes". Feuille, 5 Sér.: XLIV, 522-523. 1914. Reims: Société d'Etude des Sciences Naturelles. Bulletin, 3:e Sér.: Comptes rendus : 168 Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique. Travaux: Procés verbaux: Rennes: L'Université. Travaux scientifiques. — La Station entomologique. Insecta: IV, 40—41. 1914. Rouen: Société des Amis des Sciences Naturelles. Bulletin, 5:e Sér.: Toulouse: Société d'Historie Naturelle. Bulletin : — Société des Sciences Physiques et Naturelies. Bulletin: — Société Franpaise Botanique. Revue de Botanique. Grande-Bretagne et Irlande. Cambridge: Cambridge Philosophical Society. Proceedings: XVII, 6. 1914; XVIII, 1—2. 1914—1915. List: Edinburgh: Royal Society. Transactions: Proceedings: XXXIV, 2-3. 1913—1914; XXXV, 1. 1919. — Botanical Society. Transactions: Proceedings: Transactions and Proceedings: Annual Report: Notes from the Royal Botanical Garden, Edinburgh: — La Rédaction de „The Annals of Scottish Natural History". Annals: Glasgow: Natural History Society. Transactions and Proceedings, N. S.: The Glasgow Naturalist: VI, 1, 3—4. 1913. London: Royal Society. Proceedings: Ser. A. Vol. 89, N:o A. 609. 1913; Vol. 90, N:o A. 618—620. 1914. — Ser. B Vol. 86, N:o B 591. 1913; Vol. 87, N:o B. 597-599. 1914. Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique. 169 Reports to the Evolution Committee: Obituary Notices: London: Linnean Society. Journal, Botany: Journal, Zoology: Proceedings: List: — Royal Gardens, Kew. Bulletin: 1914. — Distant, W. L. The Zoologist, 4 Ser.: Newcastle-upon-Tyne: Natural History Society of Northum- berland, Durham and Newcastle-upon-Tyne. Transactions, New Ser.: IV, 1. 1914. Piymouth: Marine Biological Association. Journal, New Ser.: X, 2. 1914. Italie. Bologna: R. Accademia delle Scienze dell' Istituto di Bo- logna. Memorie, Classe di Scienze fisiche, Ser. 6: Indici generali: Rendiconti, N. Ser.: Catania: Accademia Gioenia di Scienze Naturali. Atti, Ser. 5: VI. 1913. 4:o. Bulletino mensile, Ser. 2: 29—31. 1914. — Direzione del Giornale „Malpighia". Malpighia: XXVI, 9—12. 1913; XXVII. 1—2. 1914-1915. Firenze: Societä Entomologica Italiana. Bulletino: XLV, 1—4. 1913. — Redazione della „Redia", Giornale di Entomologia. Redia: Genova: Museo Civico di Storia Naturale. Annali, Ser. 3:a: Viaggio del Dött. Elio Modigliani in Malesia. Riassunto generale dei risultati zoologici. Genova 1909. Milano: Societä Italiana di Scienze Naturali e del Museo Civico di Storia Naturale. Atti: LIII, 1. 1914. Memorie: 170 Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique. Modena: R. Accademia di Scienze, Lettere ed Arti. Memorie, Ser. 3: X, 2. 1913. 4:o. — Societä dei Naturalist! e Matematici, Atti, Ser. 4: XV. 1913. — Redactore della „La Nouva Notarisia". L. N. Notarisia: XXV, 2-4. 1914; XXVI, 1. 1915. Napoli: R. Accademia delle Scienze Fisiche e Matematiche. Atti, Ser. 2: XV. 1914. 4:o. Rendiconto, Ser. 3: XIX, 6—12. 1913. — Societä Africana d'Italia. Bolletino: XXXII, 12. 1913; XXXIII, 1. 1914; XXXIV, 1—3. 1915. — Societä di Naturalisti. Bolletino, Ser.: — Museo Zoologico della R. Universitä, Annuario, N. Ser.: Padova: Accademia scientifica Veneto-Trentina-Istriana (ci- devant Societä Veneto-Trentina di Scienze Na- turali). Atti, Ser. 3: VII. 1914. Bolletino: Palermo: Redazione della „Naturalista Siciliano". II Natur. Sicil., N. Ser.: XXII, 1—5. 1914. — R. Orto Botanico di Palermo. BuUetino : — R. Istituto Botanico di Palermo. Contribuzioni alla Biologia vegetale: Pisa: Societä Toscana di Scienze Naturali. Memorie: XXIX. 1913. Processi verbali : XXII, 5. 1913; XXIII, 1-2. 1914. Portici: Laboratorio di zoologia generale e agraria. R. Scuola superiore di Agricoltura. Bulletino: Roma: R. Istituto Botanico. Annuario: Annali di Botanica: XII, 2. 1914. — Biblioteca Nazionale Centrale Vittorio-Enianuele. Bolletino: Indice: Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique. 171 Roma: Societå Zoologica Italiana. (Ci-devant Societä Romana per gli Studi Zoologici). Bolletino, Ser. 3: — R. Accademia dei Lincei. Rendiconti, Ser. 5: XXIII, 8-12 (l:o Sem.). 1914; XXIII, 1. (2:0 Sem.). 1914. Venezia: Redazione della „Notarisia". Notarisia, Serie Notarisia-Neptunia: Sommario: Verona: Museo Civico. Madonna Verona: VIII, 29—32. 1914. Japon. Formosa: Bureau of the Productive Industries, Government of Formosa. Hayata, B. Icones Plantarum Formosanarun. Vol. IV. 1914. 4.0. Kyöto: College of Science and Engineering, Kyöto Imperial University, Memoirs: VI, 2—3. 1914. Sendai: Tohoku Imperial University. The Science Reports: Ser. 1: III, 5—6. 1914; Ser. 2: II, 1—2. 1914—1915. 4:o; III, 2-4. 1914. Tökyö: College of Science, Imperial University, Journal: XXIII. 2. 1913; XXXIV, 2. 1913; XXXV, 2, 5, 6. 1913—1914; XXXVI, 3—4. 1914. Les Indes occidentales. Kingston: The Institute of Jamaica. Journal : Annual Report: Les Indes orientales. Calcutta: Asiatic Society of Bengal. Journal, P. I: 172 Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique. Journal, P. II: Journal, P. III: Proceedings: Journal & Proceedings: Index: Annual Addres: Luxembourg. Luxembourg: Gesellschaft LuxembergerNaturfreunde(Fruhere grossh. botanische Gesellsch. u. friihere „Fauna" vereinigt). Bulletins mensuels (Monats-Berichte), N. Ser.: Mexico. Mexico: Instituto medico nacional. Anales: XII, 3-5. 1913-1914. Norvége. Bergen: Bergens Museum. Aarbok: 1913, 3; 1914—1915, 1. Aarsbcretning: 1913 — 1914. Skrifter, ny Raekke: I, 2. 1914. 4:o. Särs, G. O. An account of the Crustacea of Norway: Vol. VI, 5—6. 1914. Meeresfauna von Bergen: — Norges Fiskeristyrelse (Direction de peches de la Norvége). Aarberetning: 1913. 5; 1914, 1—3. Cliristiania: Universitetet. — Videnskabs Selskabet. Forhandlingar: Nyt Magazin for Naturvidenskaberne: Stavanger: Stavanger Museum. Aarshefte: 1913. Tromsö: Museum. Aarshefter: 35 36. 1912 1913. Aarsberetning: 1912; 1913. Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique. ITg Trondhjem: K. Norske Videnskabers Selskab. Skrifter: 1913. Pays-Pas. Amsterdam: K. Akademie van Wetenschappen. Verhandelingen, Afd. Natuurkunde, Tweede Sectie: Verslagen and Mededeelingen, Afd. Natuurkunde, 3:e Reeks: Register of de Verslagen and Mededeelingen: Verlag van de Gewone Vergaderingen der Wis- en Na- tuurkundige Afdeeling: Proceedings of the Section of Sciences: Jaarboek; — Genootschap ter Bevordering van Natuur-, Genees- en Heelkunde. Sectio voor Naturwetenschappen. Maandblad: Werken, Tweede Serie: VIII, 1. 1915. Groningen: Naturkundig Genootschap. Verslag: 1913. Bijdragen tot de kennis van de Provincie Groningen en omgelegen streken: Harlem: La société HoUandaise des Sciences. Archives néerlandaises, Ser. Ill A (Sciences exactes: — Ser. III B (Sci. naturelles): Leiden: Nederlandsche Dierkundige Vereeniging. Tijdschrift, 2:e Sér.; XIII, 3—4. 1914. Catalogus d. Bibliothek: Aanwinsten der Bibliothek: — Rijks-Herbarium (Herbier de TÉtat). Mededeelingen: 15—20. 1913. Nijmegen: Nederlandsche Botanische Vereeniging. N. Kruidkundig Archief, Verslagen en Mededeelingen: Recueil des Travaux Botaniques Néerlandais: Prodromus Florae Batavae: s'Gravenhage: Nederlandsche Entomologische Vereeniging. Tijdschrift: LVII, 2—4. 1914. Entomologische Berichten, IV, 73 — 78. Utrecht: Société Provincial des Arts et Sciences. Verslag: 1914. Aanteekeningen: 1914. Boldingh, I. The Flora of Curapao, Acuba and Bonaire. Leiden 1914. 174 Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique. Portugal. Lisboa: Academia Real das Sciencias. Classe de science, mathem., physic. e. natur. Memorias, Nova Ser.: Journal: — Société Portugaise de Sciences Naturelles. Bulletin: Memorias: République Argentine. Buenos Aires: Sociedad Cientifica Argentina. Anales: LXXVI, 6. 1913; LXXVll, 1—4. 1914. — La Rédaction de „Revista Argentina de Historia Na- tural". Revista: — Muse de Productos Argentinos. Boletin: — Museo Nacional de Historia natural de Buenos Aires. (Ci-devant Museo Publico). Anales: Communicaciones : Cordoba: Academia National de Ciéncias. Actas : Boletin: XIX, 2—4. 1913. La Platå: Museo de la Platå. Universidad nacional de la Platå: Anales, Ser. 2: „ Secciön botanica: Anales, Secciön paleontolögica: Revista: — Universidad de la Platå. Facultad de Ciéncias Fisico- Matematicas. Publicaciones: Roumanie. Bucarest: L'Herbier de Tlnstitut botanique. Bulletin: Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique. 175 Russie. Archangelsk: Archangeler Gesellschaft zur Erforschung des russischen Nordens. MsBtcTia: 1914, 8—15, 18—20. Oticttj : Astrachan: Ichthyologisches Laboratorium der Kaspi-Wolga- schen Fischerei-Verwaltung. Arbeiten: OmeTT^: Dorpat: Naturforscher-Gesellschaft. Schriften: Archiv, 2:te Ser.: Sitzungsberichte: XXII, 3-4. 1913. Katalog der Bibliothek. irkutsk: La Direction du Musée. MsB-fecTia: Tpyflbi : Jakutsk: La Direction du Musée. Jaroslaw: Société des Naturalistes: Mémoires: Kasan: Société des Naturalistes ä TUniversité Impériale de Kasan: Travaux (Trudi): XLIV, 5—6. 1912; XLV, 1-6. 1912—1913; XLVI, 16. 1914; XLVII, 1. 1915. Comptes rendues: 1911—1912; 1912—1913. Kharkow: Société des Naturalistes ä TUniversité Impériale de Kharkow. Travaux (Trudi): XLVI. 1913. Kiew: Société des Naturalistes de Kiew. Mémoires: XXIV, 1—4. 1914—1915. Procés Verbal: — Société ornithologique de Kief du nom de K. Th. Kessler. Travaux : Kischineff: Société des Naturalistes et des Amateurs des Sciences naturelles de Bessarabie. Travaux: III. 1911-1912; IV. 1912—1913. Minusinsk: Museum. OmeTTi: 1913. BamuHi, B. A., C^no MuHycHHCKoe McTOpHMecKitt owepK-b. 1914. 176 Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique. Moscou: Société Impériale des Amis des Sciences Naturelles, d'Anthropologie et d'Ethnographie. Nouveaux Mémoires: Bulletin: Journal de la Section Zoologique, N. Ser.: II, 1—3. 1914. Meteorologische Beobachtungen: MaiepHajibi kt> nosHaniK) 4)ayHw h cJ);iopbi pocciiiCKofl HMnepiii. OxAtji öoxaHHMecKiH : Observations faites å TObservatoire météorologique de rinstitut agronomique de Moscou 1912. Moscou 1914. ZlHeBHHKb 30o.aornHecKaro OTÄtjieHia. III, 11. MocKsa 1913. 4:o. TpyÄbi 300.fiorHHecKaro OTÄtjiCHin 06uj.ecTBa. T. XVIII, 2. 1914. 4:o. — Directorium der K. Universitäts-Bibliothek. Gelehrte Nachrichten (Naturhist. Abth.): — HMnep. PyccKoe 06m.ecTB0 aKK^THMaTHsauiH >KHBOTHbix'b H pacTeHiH. MaTepiia.nbi ktj nosHaaiK) pyccKaro pbi6o;iOBCTBa : III, 1- — 11. 1913—1014. TpyÄbi coBtmaHin no pbiöoBOACiBv, co3BaHHaro npn Aenapre- MCHTt seMJieÄt.iifl bt. 1913 roay. I. C-rieiepöypnj 1914. CnuHaKOBh, 0. PasBcacHie pwöbi btj neöcTbUiHxij npyÄKa.xb. MocKBa 1914. Nikolsk: Hydrobiologisches Laboratorium der Fischzucht- anstalt Nikolsk. Aus der Fischzuchtanstalt Nikolsk: Odessa: Société des Naturalistes de la Nouvelle Russie. Mémoires: Petrograd: Académie Impériale des Sciences. Mémoires, 7:e Sér.; Mémoires, 8:e Sér.: XXI, 4. 1914; XXXII. 3. 1914; XXXIII, 2. 1914. 4:o. Mélanges biologiques: Bulletin, Nouv. Sér.: Bulletin, V:e Sér.: Bulletin, VI:e Sér.; 1914, 7-18; 1915, 1 7. Annuaire du Musée zoologique: Supplement ä T. XV. 1910; XVIII, 4. 1913; XIX, 1—3. 1914. Flora Sibiriae et Orientis extremi : Revue Russe d'Entomologie: XIII, 3-4, Index. 1913; XIV, 1, 4. 1914; XV, 1. 1915. Travaux du Musée botanique: Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique. 177 Schedae ad Herbarium Florae Rossicae: Faune de la Russie. Poissons (Marsipobranchii et Pisces). Vol. III, 2. 1914. — Insectes Hémiptéres (Insecta Hemi- ptera). Vol. I, Livr. 1. 1914. — Hydraires (Hydroidae), Vol. II, Livr. 2. 1914. MammaKoe, P.\ A. CnncoK-b ptK-fe ÄH-fenpoBcnaro öacceftHa. C-fleTepöypnj 1913. Wyrogévitch, Th. Sur la Holcampella Ostroumowi, mihi n. sp., trouvée dans la mer noire. St. Péterbourg 1905. AeepuHifeeh, C. B. HtKOTopbia HaöJiioiieHia naji.-h Strongylo- centrotus droebachiensis O. F. Miill. C.-neTep6ypn. 1910. 4:o. 3epH08-d, c. A. OcHOBHbiH McpTbi PacnpeÄt.iieHifl >KnBOTHbix'b B-b MepHOMTj Mopt y CeBacTonoJifl. C.-neTep6ypn> 1908. 4:o. MuAauieeuHd, K, O. Mo.ijiiockii coöpaHHbie bo BpeMfl sKCKyp- ciH C. A. SepHOBa Ha MHnoHocut K» 264 na ptKt aynafl Cb 28 HiOHH no 3 nojin 1907 rojia. C-neiepöypr-b 1908. 4:o. ToHdsuKeeiiHh, B. Ktj öio.noriii Idothea tricuspidata. C-Oe- Tepöypfb. 1906. 4:o. Petrograd: Hortus Botanicus (Jardin Impérial botanique). Acta: Bulletin: OmeTTi: Scripta botanica: — Societas Entomologica Rossica. Horae: — La Société Impériale des Naturalistes de Petrograd. Section de Botanique: Travaux: XLIV— XLV. 1913—1914. Journal botanique: Section de Zoologie et de Physiologie: Travaux: XLII, 4. 1913; XLIII, 4. 1915. Section de Géologie et Minéralogie: Travaux: Comptes rendus: XLIV, 1, n:o 4—8. 1913; XLV, 1, n:o 1—8. 1914; XLVI, 1, n:o 1. 1915. — r. y. 3. H. 3., riepecejieHMecKoe ynpaBvicHie. (pedneuKO, B. A. 4>.iopa AsiaTCKOH pocciii: 1 — 7. 1912 — 1915. npeÄBapHTe.abHbltt OTHCTTj o ÖOTaHHHeCKHXT» H3C.TfejlOBaHiHXT> btj Chöhph h Q-h TypKecTaH-fe bj. 1913 r. OeTporpafl-b 1914. 12 178 Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique. Petrosawodsk: Die Gesellschaft zur Erforschung des Gou- vernement Olonez. Nachrichten: 1914, 1—8; 1915, 1. Riga: Naturforschender Verein. Korrespondenzblatt : Arbeiten, Neue Folge: Katalog der Bibliothek: Saratow: Station biologique du Wolga. Arbeiten: V, 1. 1914. Travaux: Compte-rendu: Bericht : Jahrbuch: Simféropol: Société des Naturalistes et des amis de la Na- ture en Crimée. Bulletin: TpyÄbi : Ho KpbiMy. CöopHHKTj 2. CHM^^eponojiTj. Tiflis: Kaukasisches Museum. Mitteilungen: VII, 3—4. 1913, Museum Caucasicum: MsBtCTJH: Suéde. Göteborg: K. Vetenskaps och Vitterhets Samhället. Handlingar, 4:e Följden: Lund: Universitetet: Acta, Ny följd. Afd. II. Medicin samt matematiska och Naturvetenskapliga ämnen: IX. 1913. 4:o. — La Rédaction de »Botaniska notiser". Botaniska notiser: 1914, 4—6; 1915, 1—2. Stockholm: K. Svenska Vetenskaps-Akademin. Handlingar, Ny följd: Arkiv för Botanik: Arkiv för Zoologi: Öfversigt: Årsbok: Lefnadsteckningar : Stockholm: (Experimentalfältet): Centralanstalten för försöks- väsendet på jordbrukets område. Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique. 179 Stockholm: Entomologiska Föreningen, Entomologisk Tidskrift: 35. 1914. — Svenska Botaniska Föreningen.' Svensk Botanisk Tidskrift: VIII, 3—4. 1914. — Bergianska Stiftelsen. Acta Horti Bergiani: — Statens skogsförsöksanstalt. Meddelanden: 10. 1913; 11. 1914. Flygblad: 1—4. 1914. — Föreningen för Skogsvård. — La Rédaction de „Fauna och Flora". Fauna och Flora: 1914, 3—6; 1915, 1—2. Uppsala: R. Societas Scientiarum. Nova Acta, Ser. 4: III, 8. 1914; IV, 1. 1914. 4:o. — Kongl. Universitetet. Uppsala Universitetets Årsskrift: Redogörelse: 1913—1914. Zoologiska Bidrag från Uppsala: Bulletin of the Geological Institution of the University of Uppsala: XII. 1914. Suisse. Basel: Naturforschende Gesellschaft. Verhandlungen: Bern: Naturforschende Gesellschaft). Mittheilungen: — La Société Botanique Suisse (Schweizerische Botanische Gesellschaft). Bulletin (Berichte): XXIIl. 1914. Chambésy prés Geneve: L'Herbier Boissier. Bulletin, 2:e Sér.: Mémoires : Chur: Naturforschende Gesellschaft Graubiindens. Jahresbericht, Neue Folge: LV. 1913—1914. Geneve: Société de Physique et d'Histoire Naturelie. Mémoires: XXXVIII, 1. 1914. 4:o. Compte rendu: — La Direction du Conservatoire et du Jardin botaniques. Annuaire: XVII. 1913. 180 Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique. Geneve: Société Zoologique. Bulletin: I, fasc. 20—22. 1913; II, fasc. 1—3. 1913—1914. Lausanne: Société Vaudoise des Sciences Naturelies. Bulletin, 5:me Sér.: L, 182—184. 1914. Neuchätel: Société Neuchateloise des Sciences Naturelles. Bulletin: Schaffhausen: Schweizerische Entomologische Gesellschaft (Société Entomologique Suisse). Mittheilungen (Bulletin): St. Gallen: Naturwissenschaftliche Gesellschaft. Bericht: Jahrbuch: WInterthur: Naturwissenschaftliche Gesellschaft. Mitteilungen: 10. 1913—1914. Ziirich: Naturforschende Gesellschaft. Uruguay. Montevideo: Museo Nacional. Anales: Anales, Seccion historico-filosofica: 2. Dons. Bestyreisen för Köpenhamns Zool. Museum. The Danish Ingolf-Expedition: IV, 3. 1914; V, 5. 1914. 4:o. Koninklijk Nederlandsch Meteorologisch Institmit, Utrecht. Mededeelingen en Verhandelingen: Annuaire: 1912, A. Météorologie, B. Magnetisme terrestre. 1913. 4:0. Ergebnisse aerologischer Beobachtungen: 1, 1909—1912, Utrecht 1913. Finska Landtbruksstyrelsen {Suom. Maanviljelyshallitus). Meddelanden (Tiedonantoja): LXXXIX. 1912 (id. en finnois); LXXXXIII. 1914 (id. en finnoisj; LXXXXIV. 1914 (en finnois). Bidrag till Finlands officiella statistik: III. Landthusshåll- ning. 7. Jordbruk och boskapsskötsel i Finland år 1912. Helsingfors 1914 (id. en finnois). — XX. Järnvägsstatistik. 43. Helsingfors 1914 (id. en finnois). Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique. 181 o Årsberättelse till Finska mejerisamfundet från dess om- bud i Storbritannien. 1913 (id. en finn.). — Helsingfors 1914. Travaux des Sociétés scientifiques des étudiants de la faculté des sciences naturelies et mathématiques å TUniversité de St. Petersbourg. Livr. IV— V. 1913. The John Crerar Library, Chicago. Annual Report: 19. 1913. Louisiana Agricultural Experiment Station, Baton Rouge, La. Annual Report: XXVI. 1913. Bulletin: 143. 1914. Maine Agricultural Experiment Station, Orono, Maine. Bulletin: 217. 1913; 220. 1913; 225. 1914. The University of Minnesota Agr. Exp. Station, St. Paul. Bulletin: 132, 134—137. 1913—1914. Krok, Th. O. B. N. é S. Almquist. Svensk flora för skolor. I. Fanero- gamer. 13:de uppl. Stockholm 1914 (par M. Krok). Lundström, C. Verzeichnis mehrerer von Dr. E. Strand in Norwegen gesammelten Diptera Nematocera. Sep. Christiania 1913. MoKpMcenKlu, C. A. BpeÄHbm HactKOMWH h öoJitsHii pacTeniH, Ha6.mo- ÄOBTiaca btj TaBpHHecKOii ryöepHJH bt> leneHie 1913 toäh. CnMcJjeponojib. 1914. mezoAee?,. M. M. D:o 1914 roÄa. 1915. (par M. Mokrzecki). Tpy;ibi ecTecTBCHHO-HCTopHMecKaro Mysen TaBpHqecKaro ryöepHCKaro seMCXBa. 11. 1913; III. 1914. (par M. Mokrzecki). Omer-b no ecTecTBeHHO-HCTopHqecKOMy Myaeio TaBpHqecKaro ryöepncKaro seMCTBa 33 1913 roa.^. — D:o sa 1914 foäTj. (par M. Mokrzecki). Murbeck, S. Uber die Baumechanik bei Änderungen im Zahlenverhält- nis der Bliite. Lund 1914. 4:o. Sep. Trägårdh, I Sveriges Skogsinsekter. Stockholm 1914. En dehors de ces dons, la Société a repu une partie de la bibliothéque de son membre décédé M. C. Lundström conténant 731 volumes de zoologie (notamment entomologie), de botanique, de chasse, de péche, etc. Helsingfors le 13 mai 1915. Enzio Reuter, Bibliothecaire. • ■ Ubersicht der wichtigeren Mitteilungen 1914-1915. L Zoologie. Allgemeines. Vogelschutz. Im Auftrage des Kais. Senats äussert sich die Gesellschaft iiber einen Vorschiag" zur Änderung der in Finland geltenden Jagdverordnung und hebt dabei als sehr wiinschenswert hervor, dass das gefliigelte Wild durch zweckmässige Gesetzgebung gegen das immer mehr drohende Ausrotten geschiitzt werden möchte. S. 82 — 83. Einen Vortrag uber Vogelschutz und speziell iiber die Schonung der Raubvögel halt Prof. Dr. K. M. L e- V an der. Einige Raubvögel, wie die Adler, können auf Grund ihrer Seltenheit nur geringen Schaden ver- ursachen, andere sind gar nicht schädlich, viele sogar niitzlich (Bussarde, Falco finniinculus, pAilen etc). Der Vortr. schlägt daher vor, eine Anzahl der Raubvogel- arten durch Gesetzgebung ganz zu schiitzen. S. 94 — 95. Mammalia. Castor fiber L. Einen subfossilen Kiefer aus Kuolajärvi in Lapponia kemensis demonstriert Herr Stud. C. Fin- Ubersicht der wichtigeren Mitteilungen. 183 \ n i 1 ä. S. 8. — Herr Dr. Harald Lindberg legt vom Bieber benagte, subfossile Stiicke von Baumstämmen vor. S. 41. Felis domesticus Keys. & Bias., Rasse mit abgestutztem Schwanze. Herr Prof. Dr. Th. Scelan hat im Som- mer 1914 im Kirchspiel Kyrkslätt, Nylandia, eine Katze gesehen, deren Schwanz nur etwa 10 cm läng war; der Charakter war schon in fiinf Generationen beibe- halten worden. — Herr Mag. A. W e g e 1 i u s hat in Ylöjärvi, Satakunta, und Herr V. Räsänen in Kemi, Ostrobothnia borealis, je eine schwanzlose Katze gese- hen. — Vgl. auch Medd. Soc. Fauna et Flora Fenn. 23, S. 188, wo A. J. Me la iiber ähnliche Katzen aus Pieksä- mäki und S:t Michel berichtet. — S. 10—11. Hypudaeus rufocanus Sundev. Auf einigen Inseln in der Nähe von Savonlinna (Nyslott), Savonia australis, lebt diese Art in grosser Menge. Im Winter 1912 frass sie an vielen Stellen die ganze Borke der in Schnee ein- gehiillten Bäume und Sträucher auf. A. E. Fri. S. 22. Sciurus vulgaris L. Das Eichhörnchen tritt in Finnisch- Lappland in zwei Formen auf: das dunklere „Fichten"- E. und das hellere „Kiefern"-E. Es ist behauptet worden, dass diese Formen zwei verschiedene Alters- klassen repräsentierten; auch ist hervorgehoben wor- den, dass dieselben von periodisch wechselnden Samen- jahren der Fichte und der Kiefer abhängig sein könn- ten. Verf. weist jedoch, auf Grund einiger von ihm gemachten Beobachtungen, diese Ansichten zuriick. I r- merForsius. S. 48 — 50. Sus scrofa domestica. Zwei teratologische Notizen: 1) ein hermaphrodites Ex., Fig. 1, A von der Ventralseite, B von der linken Seite, etwas mehr vergrössert; 2) Polydac- tylie, Fig. 2. V. V. Kujala. S. 64—67. Inbezug auf Fundorte von Vertebraten wird auch auf den von Herrn Aman. K. E. Ehrström erstatteten Bericht iiber den Zuwachs der zoologischen Sammlungen hin- gewiesen. S. 122 — 128. 184 Ubersicht der wichtigeren Mitteilungen. Aves. Vermischte Notizen. Nyctea scandiaca (L.). Im Herbste 1913 und im Winter 1914 hat eine Wanderung dieser Art nach Siid-F^inland statt- gefunden, und zwar, nach den 25 angefiihrten Fund- orten zu urteilen, wahrscheinlich in den östlichen Tei- len Finlands nach Siiden und dann längs dem Bottnischen Meerbusen nach Norden zuriick. Seit dem Jahre 1910 hat der Mitteiler bisher nur von 4 Exx. Kenntnis erhal- ten. A. E. Fri. S. 20—21. Syrnium lapponicum (Sparrm.). Scheint im Herbste 1912 Wan- derungen vorgenommen zu haben, denn vom Okt. bis Mitte Dez. waren je 1 Ex. in KareHa boreaHs, Savonia boreahs, Tavastia borealis und 4 Exx. in Savonia austra- lis angetroffen worden. Im Herbste 1914 wurden in Sav. austr. 2 Exx. erbeutet. A. E. Fri. S. 21. Ornithologische Notizen aus der Gegend von Helsingfors, Ny- landia. Betreffs 55 Arten werden Beobachtungen iiber Ankunft und Abzug, Aufenthaltsort, Anzahl etc. aus verschiedenen Jahren mitgeteilt. E. Me rikall i o. S. 28—34. Ornithologische Beobachtungen im Sommer 1914 im Revier Siikakangas, im NW-Teil von Tavastia australis. 77 Ar- ten. Mitteilungen iiber Häufigkeit, Lebensweise, Briite- zeit, Aufenthaltsort. E. M e r i k a 1 1 i o. S. 34—39. Temperaturverhältnisse bei Vögeln. Versuchsobjckte waren 11 Indiv.: Hahn, Henne, Taube o und 9, Ente, Fasan 9, Rebhuhn, Lams fuscus, Äcanthis spinns, Ästur palum- barius und Syrnium aluco. Im allgemeinen traf bei nor- maler Tagesordnung das Temperaturmaximum um 12 Uhr Mittags ein, öder auch zur Zeit der vorhergehenden öder nachfolgenden Beobachtung, d. h. um 9 Uhr vorm. öder um 3 Uhr nachm. (die Messungen der Temperatur wurden jede dritte Stunde ausgefuhrt). Die Mehrzahl der Versuchstiere zeigte ein Minimum um 12 Uhr nachts Ubersicht der wichtigeren Mitteilungen. 185 oder öfter etwas später; bei dem Hahn jedoch traf das Minimum konstant um 6 Uhr nachm. ein. — Die mittlere Temperatur war etwa 40°.5 — ^42' C, bei dem 6 der Taube jedoch in einer Versuchsperiode etwas uber 43 C; bei der Syrnium-Art war sie 40 .i. Die Differenz zwischen Max, und Min. war der Grösse des Vogels umgekehrt proportional, mit Ausnahme von Astur palumbariiis, der, obgleich einer der grössten unter den untersuchten Vö- geln, dennoch die grösste Differenz aufwies, und zwar 2°. 15 C. In den beiden untersuchten Fallen war die Tem- peratur des 6 konstant höher als diejenige des $. — Versuche mit umgekehrter Tagesordnung wurden mit 5 Ind. angestellt: Hahn, Henne, Taube 6 und $, Ente. Die dunkle Periode dauerte von 6 Uhr vorm. bis 6 Uhr nachm., die helle Periode die iibrigen zwölf Stunden. Der Hahn und die Henne stellten sich schon am 8:ten Tage in umgekehrte Tagesordnung ein, d. h. mit ganz entgegengesetzten Temperaturmaxima und -minima, die Tauben erst nach 14 Tagen. Die Ente, die auch bei gewöhnlicher Tagesordnung keine Periodizität aufwies, reagierte nicht. K. S. Stenbäck und A. H i Idén. S. 45—46. Ornithologische Notizen ans der Gegend von Vasa, Ostro- bothnia australis. Betreffs etwa 20 Arten werden No- tizen iiber Fundplätze etc. mitgeteilt. — In warmen Win- tern sind einige Zugvögel noch im Dezember oder Ja- nuar in der Gegend beobachtet worden, u. a. Motacilla alba am 2. 12. 1895 und am 7. 12. 1913, Turdus pilaris Ende Januar 1915, Fringilla coelebs Weihnachten 1913. C. Finnilä. S. 54—59. Strix bubo L. In einem alten, schon von J. v. Wright im Jahre 1857 erwähnten Neste dieses Vogels in der Nähe von Kuopio, Savonia borealis, wurden Knochen- reste von den S. 89 angefiihrten Tieren gefunden. Bemerkenswert ist der Fund von Mus rattus L., der in Sav, borealis nicht mehr vorkommt und auch nicht in der Literatur aus dieser Gegend angegeben wird. E. W. Suomalainen. S. 88 — 90. 186 Ubersicht der wichtigeren Mitteilungen. Vogeltopographische Untersuchiingen in der Gegend von Pori (Björneborg), Satakunta, im Jahre 1913. Verf. beschreibt die Fauna verschiedener Lokalitäten, z. B. der Delta- inseln, der Kiefern-, Fichten- und gemischten Wälder, der Schären am Meere; er gibt ferner Notizen iiber den Zug, iiber die Vogelfauna im Winter und iiber zu- fällig auftretende Arten. E. W. Suomalainen. S. 90—94. Beringte Vögel in Finland im J. 1914. Verf. berichtet iiber die Fortsetzung der Beringung und iiber die bis Mai 1915 zuriickgemeldeten Exx. Vgl. Medd. Soc. Fauna et Fl. Fenn. 40, S. 200—212. J. A. Palmen. S. 96— 103. Neu fiir das Gebiet. Picus minor pipra Pallas. War im Herbste 1914 relativ häufig in der Gegend von Helsingfors, Nylandia, wo er vor- zugsweise von Scolyttis Ratzeburgi Janson zerstörte Birken aufsuchte. K. E. K i v i r i k k o. S. 60. Seltenheiten. — Wichtigere neue Fundorte. Äcanthis flavirostris (L.). Nylandia, Helsingfors, 1 $ im Dez. 1914 vom Arbeiter S. Pöntynen eingefangen und an den Tiergarten Högholmen verkauft. R. Palmgren. S. 84—85. Archibuteo lagopus (Briinn.). Trät im Herbste 1912 in der Gegend von Nyslott in Savonia australis, sowie in Sav. borealis, mehrmals auf (5 Exx. werden angefiihrt); spä- ter nicht beobachtet. A. E. Fri. S. 21. Asio otus L. Ostrobothnia borealis, Haukipudas, 1 Ex. im Fruhling 1915 und 1 Ex. im August 1912 (K. Häyry- nen), 1 Ex. am 11. 9. 1906 geschossen; Liminka im Friihlingswinter 1907 (Pentzin). E. Merikallio. S. 135. Ciconia ciconia (L.). Ein Ex. wurde am 14. 5. 1914 im Kirch- spiel Antrea in Karelia australis von Herrn A. Parta- n e n geschossen. F. L ö n n f o r s. S. 20. Ubersicht der wichtigeren Mitteilungen. 187 Circiis cyanens (L.). Tavastia australis, Janakkala Turenki, 1 $ am 25. 1. 1913; Karelia borealis, Joensuu, 1 9 am 3. 10. 1914. A. E. Fri. S. 22. — Ostrobothnia austra- lis, Mustasaari, Ende Mai 1912 wurde ein Nest ange- troffen (O. H e 11 s t r ö m), Närpes und Ylistaro (F 1 o r i n). C. F i n n i 1 ä. S. 57. Erithaciis philomela (Bechst.). Nistete im Sommer 1914 im Kirchspiel Karkku, Satakunta. E. Bergroth, A. H i 1- dén. S. 11 — 12. — Zweimal im Kirchspiel Iso-Kyrö, Ostrobothnia australis, beobachtet. A, B j ö r k e n h e i m, C. Finn i lä. S. 54. Fulica atra L. Am 9. 8. 1913 wurde im Kirchspiel Simo, Ostrob. borealis, von Herrn Stud. U. Wuorio 1 ö und im Kirchspiel Kolari, Lapp. kemensis, am 7. 12. 1910 1 Ex. von A. Pääkkölä geschossen. V. Räsänen, S. 9. Galerida cristata (L.) Boie. Ein Ex. wurde im Januar 1883 von Herrn Dr. N. Sundman in Sodankylä, Lapponia kemensis, geschossen. C. Finnilä. S. 8. Lanius minor Gmel. Savonia australis, Sulkava, 1 6 im Som- mer 1912. A. E. Fri. S. 22. Lams glaucus Briinn. Savonia borealis, lisalmi, 1 junges 6 am 3. 3. 1913; Nylandia, Hyvinkää, 1 altes 6 am 12. 4. 1914. A. E. Fri. S. 22. Larus marinus L. Savonia australis, im Hafen von Savon- linna (Nyslott), 2 junge 66 am 4. 9. 1913. A. E. Fri. S. 22. Larus ridibundus L. Savonia australis, Savonlinna (Nyslott), 1 6 am 23. 3. 1913. A. E. Fri. S. 22. Loxia bifasciata (Brehm). Savonia australis, in der Nähe von Savonlinna (Nyslott), 1 $ am 20. 10. 1911 und 1 6 am 14. 3. 1912. A. E. Fri. S. 22. — Ostrobothnia australis, Gegend von Wasa, im Dez, 1913 ziemlich zahl- reich. C. Fi n n i lä. S. 55. Merguliis alle (L.). Ostrobothnia borealis, Kirchspiel Ii, Dorf Olhava, 1 Ex. im Dez. 1914 vom Bauer H. Maunula im Walde ganz erschöpft gefunden. E. M e r i k a 11 i o. S. 94. 188 Ubersicht der wichtigeren Mitteilungen. Oriolus oriolus (L.). Ostrobothnia australis, Gegend von Wasa, in den Sommern 1911 (?) und 1913. K. B o u c h t, C. F i n- n i 1 ä. S. 55, Passer domesticus L. Farbenvarietät von fast ganz einfar- big hellbraunem Aussehen, vom Gute Pelkola im Kirch- spiel Hattula, Tavastia australis. A. Wegelius. S. 7. Phylloscopus sibilatrix (Bechst.). Im Kirchspiel Mustasaari, Ostrobotiinia australis, einige Male beobachtet. G. Her- mansson, C. P'innilä. S. 55. Rallus aquaticus L. Am 1. April 1915 wurde 1 Ex. in der Stadt Hangö, Nylandia, vom Schiiler U. E. N o r d s t r ö m eingefangen und dem Tiergarten Högholmen iibersandt. R. Palmgren. S. 85—86. Ruticilla tithys Naum. Nylandia, Helsingfors Högholmen, 1 $ am 5. 11. 1914. Vgl. betreffs friiherer Funde in Finland Medd. Soc. Fauna et Fl. Fenn 39, S. 247. Einar Ny- berg. S. 42. Syrnium aluco L. Diese Art ist mehrmals in den zwei letz- ten Jahren in Karelia australis, u. a. in der Gegend von Wiborg, geschossen worden. F. Lönnfors. S. 19. Turdus merula L. Ein junges Ex. am 8. Juni 1914 im Kirch- spiel Lojo, Regio aboénsis, beobachtet. Erwachsene Exx. mehrmals während des Sommers in derselben Ge- gend gesehen. I. Forsius. S. 2-3. — In der Gegend von Wasa, Ostrobothnia australis, einige Male gefunden. C. Finnilä. S. 54. Turtur turtur (L.). Savonia australis, in der Nähe von Sa- vonlinna (Nyslott), 1 o am 4. 6. 1911; Karelia borealis, Nurmes, 1 6 am 18. 9. 1911. A. E. Fri. S. 22. Upupa epops L. Savonia australis, Kangasniemi, 1 : im Okt. 1914. A. E. Fri. S. 22. Vanellus vanellus (L.). Karelia borealis, Nurmes Valtimo, 1 6 am 6. 3. 1913; Kar. borealis, Värtsilä, 1 5 am 12. 4. 1913. A. E. Fri. S. 22. - Ostrobothnia australis, Gegend von Wasa, 2 Exx. am 19. 5. 1910, 1 Ex. am 5. 5. 1915. C. Finnilä. S. 58. Ubersicht der wichtigeren Mitteilungen. 189 Pisces. Vermischte Notizen. Uber eine Myxosporidien-Krankheit be i Coregomis albula L. und C. lavaretus L. berichtet Herr Prof. Dr. K, M. L e- V an der. In der Gegend von Kajana und im Kirch- spiel Sotkamo, Ostrob. kajanensis, trät im Herbste 1914 bei C. albula eine Krankheit auf, die sich als durch den Parasiten Henneguya Zschokkei Gurley verursacht er- wies. Auch frijher ist die Krankheit in denselben Ge- wässern konstatiert worden (Luther in Medd. Fauna et Flora Fenn. 35, S. 58 — 59). Dagegen scheint die er- wähnte Coregonus-Art nach Siiden zu, u. a. in Mittel- Europa, nicht von der Krankheit betroffen zu werden. Ferner diirfte auch C. lavaretus, laut einer Mitteilung in einer alten Arbeit von Sjögren, in einigen nörd- lichen Gewässern in besonderem Grade dem erwähnten Parasiten ausgesetzt sein. Verf. spricht die Vermu- tung aus, dass wohl kaum das Klima, möglicherweise aber Inzucht und geringe Anzahl von Raubfischen dazu beigetragen haben, die Krankheit in den Gewässern Nordfinlands zu verbreiten. S. 14 — 17. Coregonus albula L. Die Zusammensetzung des Bestandes studierte in einigen Binnenseen Finlands, u. a. im Keitele- See, Herr Dr. T. H. Järvi. Es erwies sich hierbei, dass bisweilen die neuen Altersklassen ganz verloren gehen, wie diejenigen aus dem Laiche in den Jahren 1910 und 1912. (Vgl. ferner in: »Finlands Fiskerier", Bd. 3, S. 33.) S. 60. Seltenheiten. — Wichtigere neue Fundorte. Äcipenser sturio L. Ein $ wurde am 22. 6. 1914 im Kirch- spiel Ulvila, Satakunta, im Flusse Kokemäenjoki (Kumo), unweit der Flussmiindung, gefangen. Länge 2.65 m, Rundmass I.30 m, Gewicht 152 kg. E. Hellevaara. S. 8. 190 iJbersicht der wichtigeren Mitteilungen. Centronotus gimeJliis L. Ein Ex. wurde am 20. 6. 1913 in Luonnonmaa unweit der Stadt Turku (Åbo), Regio abo- énsis, erbeutet. Länge 23 cm. E. Hellevaara. S. 8. Perca fluviatilis L. Eine aurea-Form war von Herrn Dr. V. St ar c k in Sordavala, Karelia ladogensis, gefunden und von Herrn Mag. Phil. V. Jääskeläinen eingesandt worden. K. E. Ehrström. S. 135. Scomber scombrus L. Im Nov. 1913 wurde im Kirchspiel Kö- kar, Alandia, 1 Ex. gefangen. Länge 20 cm. E. Hel- levaara. S. 8. Coleoptera. Vermlschte Notizen. Uber die Coleopterenfaiina von Ostrobothnia boreaUs berichtet Herr Stud. Yrjö Wuorentaus. Die Insektenfauna der Kiistengegenden von Ostrob. borealis ist ziemlich dieselbe wie in Siid-Lappland, und dies diirfte davon abhängen, dass auch die klimatischen Verhältnisse in den genannten Gegenden einander recht ähnlich sind. S. 60. Neu fur das Gebiet. — Seltenheiten. Äcupalpiis meridianus L. Nylandia, Helsingfors, mehrere Exx. von den Schiilern R. Elfving und P. H. Lind- berg angetroffen worden. R. Erey. S. 13. Amara Quenselii Schönh. Nylandia, Hangö. Fr. Ö b 1 o m. S. 129. Bagoiis binoduliis Herbst (nec. binoduhis Thoms.). Isthmus karelicus, Mohla, 1 Ex. vom Schuler Håkan Lind- berg gefunden. Neu fiir das Gebiet. R. I^rey. S. 13. Ceiitorrhynchus chrysanthemi Gyll. Isthmus karelicus. Sak- kola, 3 Exx. von Herrn Stud. Th. Grön blom ange- troffen worden. R. Frey. S. 14. Lophocateres pusillus Klug. Zwei Exx. in Wiborg, Karelia australis, am 1. 8. 1914, mit zahlreichem TriboUum fer- ijbersicht der wichtigeren Mitteilungen. 191 rugineum Fabr. zusammen, von Herrn V. Löfgren an- getroffen. Neu fiir das Gebiet. T h. G r ö n b 1 o m. S. 23. Mecinus collaris Germ. Nylandia, Ekenäs, Zoologische Sta- tion Tvärminne, Gallen an Plantago maritima hervor- rufend. Neu fur das Gebiet. Y. W u o r e n t au s. S. 3. Phyllobius betnlae Fabr. Regio aboénsis, Karislojo Pellon- kylä. Neu fur das Gebiet. W. H e 1 1 é n. S. 18—19. Hymenoptera. Vermischte Notizen. Ziir Kenntnis der Evaniiden Finlands. Aus dem Gebiete wer- den 1 Evania-Avt, 7 Gasteruption-Arten und 1 Äidacus- Art notiert. Das friiher nicht bekannte 6 von G. subtile Thoms. wird beschrieben. Wolter Hellen. S. 67— 69, Formica, Berichtigungen. Die friiher F. gagates benannte Art aus Finland, u. a. auch die Individuen aus Ostro- bothnia borealis (Medd. Soc. Fauna et Fl. Fenn. 38, S. 202, 203), erweisen sich als der F. picea (Nyl.) ange- hörig. — F. suecica (Adlerz) ist unrichtig aus Finland angegeben worden (Medd. S. F. et Fl. Fenn. 40, S. 306). — V. R äs ä n e n. S. 136. Äusgeschliipfte parasitische Hymenopteren aus Finland. Verf. gibt ein Verzeichnis von etwa 20 Chalcididen und 2 Proctotrupiden aus Lojo und Karislojo in Regio aboénsis sowie Pärnå und der Gegend von Helsingfors in Nylandia. Die Arten sind friiher nicht aus dem Gebiete bekannt; sie wurden von Herrn Dr. J. C. Crawford bestimmt. Auch einige biologische Notizen werden mitgeteilt. Ru- nar Forsius. S. 136 — 138. Neu fiir das Gebiet. Chrysis rutilans 01. und Chr. Zetterstedti Dahlb. Nylandia, Pärnå, leg. et det. Å. Nordström. R. Frey. S. 43. 192 Ubersicht der wichtigeren Mitteilungen. Dinotomus lapidator Fabr. Nylandia, Pärnå, Å. Nordström; Satakunta, Birkkala, T h. Grönblom. S. 129. Hemiptera. Stagonomus pusillus H.S. Regio aboénsis, Pargas Lofsdal, neu fiir ganz Fennoskandia. E. Reuter. S. 9 — 10. Lepidoptera. Neu fiir das Gebiet. Ärgynnis paphia L. ab. valesina Esp. Regio aboénsis, Lojo, 1 $ vom Scliiiler Håkan Lindberg gefangen. T h. G r ö n b 1 o m. S. 4. Brephos nothiim Hubn. Karelia australis, in der Gegend von Wiborg, etwa 20 Exx. in den J. 1912 — 1914 von den Her- ren V. Teittinen und V. Löfgren gefangen. T h. Grönblom. S. 3 — 4. Larentia comitata L. ab. moldavinata Stgr. Tavastia austra- lis, Kangasala. A. Poppius. S. 131. Larentia unifasciata Haw. Satakunta, Birkkala Rahola, 1 6 am 24. 7. 1913 im Garten. Th. Grön bl om. S. 23. Lycaena eiimedon Esp. ab. caeca Courv. Ostrobothnia ka- janensis, Kuhmoniemi. K. V a 1 1 e. S. 131. Miana latriincula Hb. ab. intermedia Horm. Nylandia, Hel- singfors. E. O k e r-B 1 o m. S. 131. Pygaera anastomosis L. ab. tristis Stgr. Nylandia, Esbo. Thyra Nyberg. S. 131. Setina irrorella Cl. ab. signata Brkh. Satakunta, Birkkala Salahmi. H. Clayhills. S. 131. Odonata. Äeschna clepsydra Say (= maxima Heikel). Isthmus kareli- cus, Ki vennapa, 1 o (S i 1 1 m a n) ; Nylandia, Hanko (Hangö), Ubersicht der wichtigeren Mitteilungen. 193 2 66 (F. Öblom). K. J. Valle. S. 8. — Karelia la- dogensis, Jaakkima. L. Miettinen. S. 130. Äeschna serrata Hagen. Nylandia, Helsinge. Neu fiir das Gebiet. J. K i v e n h e i m o. S. 130. Agrion vernale Hagen (=^ lunulatum Charp.). Nylandia, Eke- näs Tvärminne, 1 6 (E. Lindqvist); Lapponia iman- drensis, Bjäloguba, 1 ;,. Neu fiir das Gebiet. R. Frey. S. 43. Somatochlora Sahlbergi Trybom. Lapponia imandrensis, Jo- kostrow, leg. R. E n v a 1 d. Neu fiir Europa. K. J. Valle. S. 42. Plecoptera. Vermischte Notizen. Uber die Plecopteren Finlands berichtet Herr Kand. Phil. J. S. W. K o p o n e n. Die Anzahl der bis jetzt aus dem Gebiete bekannten Arten beträgt 34. — Nermira arctica Esb. Petersen 1909 ist mit N. Sahlbergi Morton 1896 identisch; die Verschiedenheiten der resp. Abbildungen etc. riihren davon ber, dass Petersen in Spiritus auf- bewahrte. Morton dagegen trockene Exx. gebraucht hat. — S. 24^26, 83—84. Neu fiir das Gebiet. Ämphinemiira cinerea Oliv. Lapponia kemensis, Muonio und Kittilä (A. J. Siltala). J. S. W. K o p o n e n. S. 84. Amphinemura Standfnssi Ris. Savonia australis, Lappvesi (A. J. Silfvenius); Karelia ladogensis, Sortavala. J. S. W. Kop o n e n. S. 25. Amphinemura triangularis. Russisch-Lappland (J. Sahlberg); Lapponia tulomensis, lac. Nuorti (En vald). J. S. W. Kop onen. S. 25. Arcynopteryx dovrensis Mört. Lapponia enontekiensis (A. J. Siltala). J. S. W. Koponen. S. 83. 13 194 Ubersicht der wichtigeren Mitteilungen. Capnia nigra Pict. Lapponia Varsugae, Kusomen (W. Hel- len). J. S. W. Koponen. S. 25. Capnia Sparre-Scfmeideri Esb. Pet. Lapponia inarensis, Uts- joki (J. Sahlberg); Lapp. Varsugae, Kusomen (W. Hellen); Lapp. ponojensis, Ponoj (R. Frey, W. Hel- len). J. S. W. Koponen. S. 25. Chloroperla venosa St. Nylandia, zwei Fundstellen, W. H e 1- lén, J. S. W. Koponen. S. 25. Dictyopterygella parva n. sp. Lapponia imandrensis, Jo- kostrow (R. Frey, W. Hellen). J. S. W. Koponen. S. 25. Isopteryx serricornis Pict. Lapponia kemensis, Muonio (R. Frey). J. S. W. K o p o n e n. S. 25. Leiictra hippopus Kpny. Karelia ladogensis, Sortavala; Lapp. ponojensis, Ponoj (W. Helle n). J. S. W. K o p o n e n. S. 25. Acarina. Hydrachna. Ein Ex. von Dytiscus latissimus wurde vorge- legt, das mit einer grossen Anzahl Puppen einer Hy- drachna-Art bedeckt war. Die Puppen wiesen verschie- dene Grade des apodermalen Puppenstadiums auf ; einige waren fast ganz fertig, andere weniger entwickelt. Der Käfer war von Herrn Stud. A. Kopperi im Simpele- See in Karelien tot gefunden wordcn. E. Norden- skiöld. S. 95. Crustacea. Gynandromorphisnuis bei der Cladocere Alona quadrangiilaris (O. F. MiilL). Mit 5 Fig. H. Järnefelt. S. 27—28. Protozoa. Henneguya Zschokkei Gurley als Parasit von Coregonus- Arien. Siehe oben bei Pisces, S. 189. K. M. Levande r. S. 14-17. Ubersicht der wichtigeren Mitteilungen. 195 Ober eine neiie marine Cothiirnia-Ärt, C. aciita, aus der Zoo- logischen Station zu Tvärminne, Nylandia. Mit 1 Fig. K. M. Le v an der. S. 86—88. Plankton. Beitrag zur Kenntnis des Planktons in einigen Binnenseen Finlands. H. J ä r n e f e 1 1. S. 4 — 6. Plankton des Sees Kallavesi in Savonia borealis. Nach einer Einleitung behandelt Verf. das Phytoplankton (S. 140 — 144) und gibt ein Verzeiciinis der im August 1914 ge- fischten Arten des offenen Sees (S. 140 — 141). In einer geschiitzten Bucht mit fast reinem Dmoöryon-Plankton wurden noch die S. 141, Zeile 19 — 22 v. o., erwähnten 3 Arten gefunden. Ferner folgen 14 Arten aus Proben friiherer Jalire (S. 141 — 142). Zusammen 47 Phyto- planktonten, und zwar Schizophyceae 7 Arten, Chloro- phyceae 15 Arten, Euflagellata 13, Dinoflagellata 4 und Diatomaceae 8 Arten. Diese Arten werden auf drei biologische Gruppen verteilt: 1) die gewöhnlichsten und iiberhaupt auch quantitativ am reichlichsten auftreten- den Arten (S. 143, oben), 2) die iibrigen häufigen Arten (S. 143, Anabaena macrospora etc), 3) die seltenen und zufäiligen Arten (S. 143, Microcystis aeruginosa etc). — Das Zooplankton wird S. 144 — 148 in ähnlicher Weise geschildert: friiher von Nordqvist gefundene Ar- ten S. 144, Verzeichnis der im August 1914 erhaltenen Arten S. 145 — 146, Gesamtverzeichnis der Zooplankton- ten S. 147. Zusammen 45 Arten: Protozoa 5 Arten, Rota- toria 19, Copepoda 9, Cladocera 11 Arten, Schizopoda 1 Art. Ferner dieselben biologischen Gruppen: 1) S. 148, Tintinnidium fluviatile etc, 2) S. 148, Difflugia limnetica etc, 3) S. 148, Euchlanis dilatata etc. Zuletzt ein Li- teraturverzeichnis. K. M. Le v an d e r. S. 139—149. 196 Ubersicht der wichtigeren Mitteilungen. IL Botanik. Plantae vasculares. Systematlsche Notizen. Myosotis läxa Lehm, eine verkannte Art der Gruppe der Myosotis palustris, ist in Finland, Schweden und Nor- wegen am Meere verbreitet. Mit 4 Fig. Harald Lind- berg. S. 70—77. Taraxacum leucoglossum Brenn. n. sp., eine weissbliitige Taraxaciim-Art aus Russisch-Lappland. Mit 2 Fig. M. Brenner. S. 46—48. Neu fiir das Gebiet. Chenopodium album var. praeacutum (Murr.) f. oblongum (Neilr.). Regio aboensis, Pargas; Nylandia, Ingå, Kyrk- slätt und Helsingfors. — Var. lanceolatum (Miihlenb.). Nylandia, Helsingfors. — M. Brenner. S. 63—64. Myosotis läxa Lehm. Kommt in mehreren Provinzen am Meere vor; 15 Fundorte werden aufgezählt. Ferner 8 Fundorte in Schweden und 1 in Norwegen. Harald Lindberg. S. 76 — 77. Taraxacum leucoglossum Brenn. n. sp. Lapponia imandrensis, am Umba-Flusse, leg. T h o r d Brenner. M. Bren- ner. S. 46—48. Seltenheiten. — Wichtigere neue Fundorte. Ällium scorodoprasum. Nylandia, Ekenäs Ramsholm (O s- sian Reuter) und Tvärminne. E. Häyrén. S. 78. Älsine verna. Karelia ladogensis, Impilahti Raukkiivuoret. K. Lin ko la und V. Pes o la. S. 50—54. Botrychium simplex. Karelia onegensis, Korpiselkä und Suo- järvi. K. L i n k o 1 a. S. 119. Carex stricta. Tavastia borealis, Jyväskylä. K. H. Häll- ström. S. 118. ijbersicht der wichtigeren Mitteilungen. 197 Crambe maritima. Nylandia, Ekenäs, auf der Insel Lång- skär der Zoologischen Station zu Tvärminne. J. A. Pal- me n, E. H äy ré n. S. 79. Draba hirta. Lapponia kemensis, Kuolajärvi. K. Airaksi- nen. S. 118. Epilobium angustifolium f. rosea. Satakunta, Karkku. O. Meurman. S. 119. Galiiim mollugo und G. mollugo X verum. Tavastia borealis, Jyväskylä. K. L i n k o 1 a. S. 119. Hedysarum sibiricum. Lapponia Imandrae, Halbinsel Turja an der Kantalaks-Bucht. J. J. S e de r h o 1 m. S. 61, Paeonia anomala. Lapponia Imandrae, Turja. V. K r o h n. S. 119. Plantago lanceolata. Tavastia borealis, Jyväskylä. K. H. Hällström. S. 118. Potentilla nivea. Lapponia kemensis, Kuolajärvi. K. A i- raksinen. S. 118. Potentilla verna. Karelia australis, Viborg. Harald Lind- berg. S. 119. Ruppia spiralis. Nylandia, Ekenäs-Schären in der Tvärminne- Gegend, 8 Fundstellen. Die Art bliiht nicht jedes Jahr auf einem jeden ihrer Wuchsplätze. K. H o 1 m- berg, E. Häyrén. S. 78—79. Stachys paluster X silvaticus. Savonia australis, Taipalsaari. U. Saxen. S. 119. Vacciniiim myrtillus f. leucocarpa. Ostrobothnia media. Bra- hestad Kopsankylä; Ostrobothnia borealis, Simo. Einar Reuter, E. Häyrén. S. 80. Verwildert öder eingeschleppt. Ämarantus blitum. Nylandia, Kyrkslätt, in einem Garten im J. 1914. H. Wasastjerna. — A. hybridus. Tavastia im J. 1863. Kerkkonen. — Harald Lindberg. S.7. Antirrhimim orontium. Regio aboénsis. Pargas. K. Reuter. S. 119. Plantago media. Lapponia Imandrae, Umba. J. J. Seder- holm. S. 119. 198 iJbersicht der wichtigeren Mitteilungen. Portulaca oleracea. Ostrobothnia borealis, Kemi Laitakari. V. Räsänen. S. 7. Rudbeckia hirta. Tavastia borealis, J3^väsk3iä. K. H. H ä 1 1- ström. S. 118. Monstrositäten. Fasciationen am Stamme von Chrysanthemum leucanthemum (aus Ekenäs, Nylandia, leg. G. Svensson) und Ta- raxacum officinale (aus dem Botanischen Garten in Hel- singfors, E. Lindqvist, H. Lindberg) werden be- schrieben. R. Frey. S. 44 — 45. Vermischte Notizen. Änthyllis. In Finland findet man sowohl A. vulneraria L. als auch Ä. *affinis Britt. Die erstgenannte Form kommt auf den Åland-Inseln vor und ist ausserdem als zufällig an drei Stellen auf dem Festlande eingesammelt wor- den; sie gedeiht am besten auf mit Gräs bewachsenen Hiigeln. Ä. *affinis zieht dagegen sandige Plätze vor und ist an mehreren Orten auf dem Festlande gefunden worden. Har al d L i n db e rg. S. 41. Alsine verna. Wurde schon im Jahre 1877 im Kirchspiel Impilahti, Karelia ladogensis, gefunden (Medd. Soc. Fauna et Fl. Fenn. 9, S. 172, und 11, S. 41); der Fundplatz ist aber nicht näher bekannt. 1st jetzt im J. 1914 in dem- selben Kirchspiel wieder angetroffen worden. Die Art wächst als Relikt auf einigen kalkhaltigen (Kalkgehalt bis 13 °/o) Uferfelsen an einer Bucht des Ladoga-Sees. Die Vegetation dieses Fundplatzcs wird näher geschil- dert. K. Lin ko la und V. P e s o 1 a. S. 50—54. Chenopodium album. Zwei fiir Finland neue Formen wer- den notiert. M. B ren ner. S. 63—64. Musci. Dichelymo capillaceum. Isthmus karelicus, Mohla. Vgl. Medd. Soc. Fauna et Flora Fenn. 24, S. 200. Harald Lind- berg. S. 2. I Ubersicht der wichtigeren Mitteilungen. 199 Maplodon Wormskjoldii. Kuusamo, Suolampi in reichlicher Menge. E d v. af H ä 1 1 s t r ö m. S. 136. Odontoschisma Macoiinii. Neu fiir das Gebiet. Regio kuu- samoénsis, Lapponia inarensis, Lapp. imandrensis und Lapp. ponojensis. H. Rancken. S. 60 — 6L Lichenes. Älectoria bicolor. Nylandia, Schären von Ekenäs (Tvärminne und Elgö). K. Lin k o la. S. 62. Älectoria Fremontii. Karelia olonetsensis, Salmi Pallivaara. K. Linkola. S. 61—62. Physcia aquila. Ostrobothnia media, Pedersöre Ådö, am Meere. C. W. Fontell. S. 77. Ramalina capitata. Satakunta, Björneborg, im Delta des Kumo-Flusses, zwei Fundstellen. E. Häyrén. S. 78. Fungi. Puccinia miniissensis. Aecidium-Form, auf Midgedium sibi- ricum. Karelia ladogensis, Impilahti. Das Aecidium friiher nicht in Europa gefunden. V. P e s o 1 a. S. 61. Puccinia thulensis. Aecidium. Karelia olonetsensis, Salmi, auf den Blättern von Trollius europaeus. V. P e s o 1 a. S. 61. Von Pilzmycel durchsetzte Scheiben aus Holzmasse wurden vorgelegt. Das Mycel bildete iiber grosse Flächen verbreitete, verzweigte und anastomosierende, zuge- plattete Hyphenbundel, eine Art Rhizomorpha-Strenge, habituell an Braunalgen erinnernd. Fruchtkörper wur- den nicht beobachtet. Wahrscheinlich gehörte das My- cel zu einer Ärmillaria- öder Polyporus- Art. Die Schei- ben waren von Herrn Ingenieur G. Bonsdorff aus Nokia Holzschleiferei eingesandt worden. Fr. Elf- ving. S. 83. 200 Ubersicht der wichtigeren Mitteilungen. Algae. Beitrag ziir Kenntnis des Planktons in einigen Binnenseen Finlands. H. Järn ef e It. S. 4—6. Plankton aus dem See Kallavesi, Savonia borealis. Die Auf- zählungen der Phytoplanktonten findet man S. 140—143. Siehe ferner oben bei Zoologie, S. 195. K. M. Le vän- der. S. 139—149. Register öfver de vetenskapliga meddelandena. Mötet den 3 oktober 1914, Sid. Lindberg, Harald. Dichelijma capillaceum från Mohla ... 2 F o r s i u s, I r m e r. Turdus merula i Lojo och Karislojo .... 2 W u o r e n t a u s, Yrjö. Mecinus collaris Germ. Tvärminnessä . 3 G r ö n b 1 o m, T h. Brephos nothum Hubn. och Argynnis paphia L. ab. valesina Esp. funna i Finland 3 Järnefel t, H. Beitrag zur Kenntnis des Planktons in einigen Binnenseen Finlands 4 Mötet den 7 november 1914. Lindberg, Harald. Portulaca oleracea och Amarantus blitum 7 W e g e 1 i u s, Axel. Färgvarietet af gråsparfven 7 F i n n n i 1 ä, Carl. Subfossil bäfverkäke frän Kuolajärvi ... 8 — Galerida cristata från Sodankylä 8 Hellevaara, E. Kolme huomattavaa kalalöytöä 8 Valle, K. J. Aeschna maxima Heikel 8 Räsänen, Veli. Kaksi nokikana-löytöä Pohjois-Suomesta . . 9 R e u t e r, E. Stagonomus pusillus H. S., ny för Fennoskandia . . 9 S ae 1 a n, T h. En stubbsvansig kattras i Kyrkslätt 10 Federley, H. Diskussion 11 W e g e 1 i u s, Axel. Svanslös katt i Ylöjärvi 11 Räsänen, V. Naaraskissa ilman häntää Kemissä 11 Le van der, K. M. Diskussion 11 Hildén, Armas. Erithacus philomela (Bechst.) pesivänä St- alueella • .... 11 202 Sid. Frey, Richard. Coleopterologiska notiser 13 L e v a n d e r, K. M. Om en myxosporidie-sjukdom hos mujka och sik 14 Mötet den 5 december 1914, Palmen, J. A. Ringmärkningsförsök med fåglar 18 Hellen, Wolt er. Phyllobius betulae Fabv., ny för Finland . . 18 Lönnfors, Frans. Ornitologiska meddelanden 19 Fri, Au g. Ed v. Muutamia eläintieteellisiä tiedonantoja ... 20 G r ö n b 1 o m, T h o r w a 1 d. Entomologiska meddelanden ... 23 K o p o n e n, J. S. W. Suomen koskikorennoisista 24 Järnefel t, H. Gynandromorphismus bei der Cladocere Alona quadrangularis (O. F. M.) 27 M e r i k a 11 i o, E. Muutamia lisätietoja Helsingin seudun lin- nustoon . . , 28 — Selostus Siikakankaan hoitoalueella kesällä 1914 tavatuista linnuista 34 Mötet den 6 februari 1915, L i n d b e r g, H a r a 1 d. De finländska yl/j//jj////s-formerna ... 41 — Af bäfver gnagade stycken af trädstammar 41 — Hud och hår af mammut 41 N y b e r g, E i n a r. Ett fynd af svarta rödstjärten, Ruticilla tithys Naum 42 Vall e, K. J. Somatochloro Sahlbergi Trybom tavattu Suomen luonnontieteellisellä alueella 42 Frey, Richard. Entomologiska meddelanden 43 — Fasciation hos Chrysanthemum leucanthemum L. och 7a- raxacum officinale Vill 44 Hildén, Armas. Temperaturförhålhinden hos fåglar .... 45 B r e n n 6 r, M. En hvitblommig Taraxacum-avt frän Ryska Lapp- marken 46 For si US, Irmer. Om den lapska ekorren 48 L i n k o 1 a, K. ja P e s o 1 a, V i 1 h o. Alsine verna (L.) Bartl. Im- pilahdella 50 Finnilä, Carl. Några ornitologiska meddelanden från Vasa- trakten 54 Mötet den 6 mars 1915, S a a 1 a s, U. Kertomus retkeilyistä havupuissa, etenkin kuusissa elävien kovakuoriaisten tutkimista varten 59 203 Sid. K i V i r i k k O, K. E. Picus minor pipro Pallas 60 W u o r e n t a u s, Yrjö. Pohjois-Pohjanmaan kovakuoriaiseläimis- töstä 60 J ä r v i, T. H. Muikkukannan kokoumuksesta 60 Rancken, H. Odontoschisma Macoiinii (Aust.) Underw., ny för Finland 60 Lindberg, Harald. Hcdysanim sibiricum från Lapponia Imandrae 61 P e s o 1 a, V i 1 h o. Harvinaisia ruostesieniä 61 L i n k o 1 a, K. Kaksi maassamme harvinaista Alectorio-\2i]\2L ... 61 B ren ner, M. Två för Finland nya Chenopodium album-iormev . 63 K u j a 1 a, V. V. Kaksi tiedonantoa siasta 64 Hellen, W o 1 t e r. Zur Kenntnis der Evaniiden Finlands ... 67 Lindberg, Harald. Myosotis läxa Lehm. En misskänd art af Myosotis palustris-gruppen 70 B u c h, H. Myosotis läxa Lehm från Eckerö 77 H ä y r é n, Ernst. Floristiska meddelanden 77 Mötet den 10 april 1915. L a k a r i, O. J. Frågan om fredande af Malla fjäll vid Kilpisjaur 82 Sällskapets yttrande om förslaget till ändring af förord- ningen om jakt af den 20 oktober 1898 82 E 1 f v i n g, F r. Af svampmycel genomdragna trämasseskifvor . 83 K o p o n e n, J. S. W. Kolme huomattavaa plecopterilajia .... 83 Palmgren, Rolf. Tvenne sällsynta ornitologiska nyförvärf till Högholmens zoologiska trädgård 84 L e v a n d e r, K. M. Uber eine neue marine Cotliurnia- Art ... 86 S u o m a 1 a i n e n. E. W. Tietoja erään ison-huuhkajan (Strix bubo L.) pesän vaiheista ja sen asukkaiden ruokalis- toista Pohjois-Savossa 88 — Kertomus lintutopografisista tutkimuksista Porin seuduilla v. 1913 90 Mötet den 30 april 1915. M e r i k a 1 1 i o, E. Mergulus alle tavattu lissä 94 L e v a n d e r, K. M. Fridlysning af roffåglar 94 Nordenskiöld, E. Dytiscus lalissimus med Hydrachna-puppor 95 Palmen, J. A. Beringte Vögel in Finland im J. 1914 .... 96 204 Årsmötet den 13 maj 1915. Lindberg, Harald. Plantae Finlandiae Exsiccatae . . E h r s t r ö m, K. E. Perca fliwiatilis f. aurea M e r i k a 1 1 i o, E. Asio otus L. Pohjois-Pohjanmaalta . . B r o t h e r u s, V. F. Haplodon Wormskjoldii från Kuusamo Räsänen, Veli. Tiedonantoja muurahaisista Forsius, Runar. Om några kläckta parasitsteklar . . L e v a n d e r, K. M. Lisätietoja Kallaveden planktonista . . Sid. 135 135 135 136 136 136 139 Tjänstemännens årsredogörelser. Ordförandens årsberättelse 103 Skattmästarens årsräkning 116 Botanices-intendentens årsredogörelse 117 Zoologie-intendentens årsredogörelse 120 Bibliotekariens årsberättelse 133 Bulletin bibliographique 150 Ubersicht der wichtigeren Mitteilungen 1914 1915 182 M JLJI/hn Ab = Regio aboensis Kton = Al = Alandia Ks Ik = Isthmus karelicus Ksv Ka = Karelia australis Le Kb = Karelia borealis Li Kk = Karelia keretina Lim Kl = Karelia ladogensis Lkem ■ Kol = Karelia olonetsensis Lmur ' Kon = Karelia onegensis Lp Kpoc= Karelia pomorica occidentalis Lt Kpor = Karelia pomorica orientalis Lv Karelia transonegensis N Kuusamo Oa Karelia svirensis Ob Lapponia enontekiensis Ok Lapponia inarensis Om Lapponia Imandrae Sa Lapponia kemensis Sb Lapponia murmanica St Lapponia ponojensis Ta Lapponia tulomensis Tb Lapponia Varsugae Nylandia Ostrobothnia australis Ostrobothnia borealis Ostrobothnia kajanensis Ostrobothnia media Savonia australis Savonia borealis Satakunta Tavastia australis Tavastia borealis MEDDELANDEN AF SOCIETAS PRO FAUNA ET FLORA FENNICA. FYRATIONDEFÖRSTA HÄFTET 1914—1915. MED EN KARTA OCH NITTON FIGURER I TEXTEN. MIT EINER DEUTSCHEN OBERSICHT. ■>X<- HELSINGFORS 1915. Publications de la Societas pro Fauna et Flora Fennica en vente chez tous les libraires ä Helsingfors. Notiser ur Sällsk:s pro Fauna et Flora Fennica förhandlingar: 8:de häftet (1864—69. 1882) å Fmk 2: 50 9:de „ (1868) . . . . „ „ 4 10:de „ (1869) ....„„ 5 ll:te „ (1871) ....„„ 6 12:te „ (1874) ....„„ 6 13:de „ (1871—74) . . „ „ 6 14:de „ (1875) . . . . „ „ 4: Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica: Vol. Vol. Vol. Vol. Vol. Vol. Vol. Vol. Vol. Vol. Vol. Vol. Vol. Vol. Vol. Vol. Vol. Vol. Vol. Vol. Vol. Vol. Vol. Vol. Vol. Vol. Vol. Vol. Vol. Vol. Vol. Vol. Vol. Vol. Vol. Vol. Vol. Vol. Vol. I (1875—77). II (1881—85). III (1886—88). IV (1887) . . V1,I— III (1888- VI (1889—90). VII (1890) . . VIII (1890—93). IX (1893—94). X (1894) . . XI (1895) . . XII (1894—95). XIII (1897) . . XIV'( 1897—98). XV (1898—99). XVI (1897—1900) XVII (1898—99). XVIII (1899—1900) XIX (1900) . . XX (1900- 21 (1901- 22 (1901- 23 (1901- 24 (1909) 25 (1903- 26 (1903- 27 (1905- 28 (1905- 29 (1906- 1901) 1902) 1902) 1902) 1904) 1904) 1906) 1906) 1908) 30 (1904—1906) 31 (1908—1909) 32 (1909) . . 33 (1910—1911) 34 (1910—1911) 35 (1909—1911) 36 (1911—1912) 37 (1912—1913) 38 (1913—1914) 39 (1914—1915) 95 ä Fmk 10 8 10 10 6 15 10 10 12 10 12 8 8 8 10 8 9 7 9 7: 8 7: 13 6 10 12 12 10 8 6 9 10 8 12 6 14; 12 10: 15 50 50 Meddelanden af Societas pro Fauna et Flora Fennica: l:sta häftet 2:dra 3:dje 4:de 5:te 6:te 7:de 8:de 9:de 10:de ll:te 12:te 13:de 14:de 15:de 16:de 17:de i 18:de 1 19:de i 20:de 21:sta I 22:dra j23:dje 1 24:de ' 25:te 26:te 27:de 28:de j 29:de I 30: de 31:sta 32:dra 33:dje 34:de 35:te 36:te 37:de 38:de 39:de 40: de 41:sta (1876) (1878) (1878) (1878) (1880) (1881) (1881) (1881) (1883) (1883) (1885) (1885) (1886) (1888) (1889) (1891) (1892) (1892) (1893) (1894) (1895) (1896) (1898) (1897 (1898- (1899- (1900- (1901- (1902- (1903- (1904- (1905- (1906- (1907- (1908- (1909- (1910- (1911- (1912- (1913- (191 98) 99) 1900) 1901) 1902) 1903) 1904) 1905) 1906) 1907) 1908) 1909) 1910) 1911) 1912) 19i3) 1914) 1915) Herbarium Musei Fennici I. Plantae vasculares (1889 i II. Musci (1894) ... åFmk 1 2 2 2 2 3 2 2 2 2 2 3 3 3 3 3 3 3 1: 1: 1: 1: 2 2 1 2 2 1 2 2 2 2 2 2 3 2 2 2 2 3 50 ) ä Fmk 3: — , „ 1:50 Festschrift fiir Palmen. I — II. (1905-1907) . . . .åFmk 40: Pris 2:— Fmk. .Mlll. UllOl IlltUAHY UH niö H