Arfhandling. PEPS om Da a ” gra sd WA XCTER Ef som i Bibelen omtalas. 1228 Första "Delen. Med Medicinska Facultetens gunstiga tilstånd ; andet Medicine och Botanices Professorens samt KK. Wasa Ordens Commendörens m, m. " Doctor C P. THUNBERGS inseende utgifven af BENGT THEODOR MODIN, af Vestgötha Landskap och til granskning framstäld uti Botan. LectionsSalen d. 26 April 1828. po vt. f. m. dc & ia y SSE Upsala hos Palmblad & C. 1828, KONUNGENS TROTJENARE ASSESSOREN HÖGÅDLE Herr CARL SMEDMARK i | ocH ' HÖGÅDLA Fru TULLIA SMEDMARK föld ALM QUIST min älskade Morbror och Moster med vördnad, erkänsla och tillgifvenliet - helgadt af BB; Tr M. DEN ÖMASTE FADER tillegnadt af Sonlig vördnad, kärlek och tacksamhet, Om de VÅXTER, som omtalas i Bibelen; Växterna åro organifke kroppar, fammanfatte af - trådar och rör; fom tarfva föda, vårme, ljus och luft til fit underhåll; fom utveckla fig i grenar, biader och blomor; fom frambringa et frå och fortplanta fine likar; fom kunna fjukna och då, ” De åro af mångfaldig art och befkaffenhet til for- lek och varaktighet: ålfka olika klimater, och åro almånt nyttige för månnifkors behof och be- qvåmlighet. Deras från och åtbare rötter, deras vållfmaklige frugter föda millioner månnifkor och djur. Skogen gifver lugn emot flormar och en fvalkande fkugga emot Solens brånnande ftrålar; blomftren med fine praktfulle fårgor och fin un= derbara fågring förnöja allas Ögon, lika fom luk- ten med fin angenåmt doftande ånga. De utgö- ra en af de ådlafte gåfvor af en mild och algod Skapares hand, famt omtalas ofta i de helige Böcker, hvilke för månnifkoflågtet åro af det högfla vårde, Våxterna åro för månnifkan de oumgångeli- gafte, de nyttigalfte under hela defs lefnad: Det nyfådde barnet har knapt hunnit komma til verl- den, innan det ivepes i det mjuka linnet, och defs fifta fång, i hvilken en månnifka flutligen nedbåddas, blir Likkiftan, fammanfat af;någre - bråder. Utaf våxterna håmta alle folkflag de må- fle, de fundafte och de låckralte födoåmnen , famt 2 de flefe och fikrafle Låkemedel, til förbåtring af en förlorad hålfa. Några plankor, hopfatta til et på vatnets yta flytande fartyg gifva tilfålle, at kringfegla hela jordklorets rymd, at uptåcka nya delar af verlden, at beföka och låra kånnpa fråm- mande folkflag, at utvidga en: Iåaande handel och - förvårfva fig tufende förut okånda beqvåmligt heter, nöjen och rikedomar, Påfågeln lyfer vål med fin pragtfulla fljert, och Fjärilen med fine fkiftande fårgor; men de lyfa och förfvinna fnart, då den med tufende blomfler beprydde ången ut- breder en fkönare taper, och fkånker våra ögon en varaktigare prydnad, en fkönare tafla. Jagt och bofkapsfkörfel kunna vål åfladkomma fmå famhållen; men Våxtrikets odling bar endaft kun- nat frambringa de flörfte Samhållen, de fårfe ; framfteg i Vetenfkaper och Konfter, til en gråns- lås mäånnifkors förådling, Utan de ”ovårderlige Sådesarternes odling och' deras beqvåmliga förvae rande för tilkommande behof, utan jordfrukter och frukttrån fkulle månnifkor ånnu vara Nomas der, utan flårre famhålsinråttningar, utan Skolor och Akademier, utan en högre odling och alle de nyttige upfinningar, fom utmårka, hedra och gna vårt tidehvarf, Växterna förtjäna fåledes varje månnifkas flörfta upmårkfamhet: "och de- ras kånnedom tfkal altid kunna medföra någon verkelig nytta; glådje och vinft, uti alle fånd och under alle lifvets omifkiften. E ; i: Fo Växterna i aimånher kunna indelas uti tren: ne flora fåckar, nemligen Tråd, Bu/kar och 3 Plantor. :Tråden våxa långfamt och kunta-up: hinna en anfenlig florlek , högd och fyrka, famt flere : hundrade års ålder. Plantorna åga fållan en -mångårig varaktighet. — Många upnå blott et-enda år, och några fulborda fine frön innom andra året. " Tufende finom tufende olikheter vi> fa fig vid-arterna i anfeende til ftjelkar >; grenar, blader och blomningsfåt, fom : alle tolka Skapa: rens grånslöfa vishet och almakt; <> De tvånne &dnen, fom hos Våxterna åro li: ka få almånne, och lika få nådvåndige, fom hos Djuren, :gifva de låttafte och fåkrafte "kånnemår- ken til de Tjugu fårfkilda klasser, uti sr Våxterne beqvåmligaft indelas, til låtnad och hjelp för minnet. vid ss kånnedom;- Förutan' Våxt- rikets angenåma grönfka, utan blomfirens -fköna fågring, utan Våxternas ovårderliga nytta,” fkul- le jordklotet vara en Ödemark och et magert boftålle får: månnifkan, hvilken Gud gaf förmå- ga, at beundra defs fkapade verk, och höja fin tackfamhet til defs himmelfka Thron: . SA Under Mosis fyndaflod gingo fannolikt inge Våxter förlorade. At trån bibehållit fig, vifar Noacus Dufva, fom förde en grön qvift til arken, De Biblifke Våxter, fom: finnas uti :Upfala Herbario, åro: Olea: europxa; Ficus cariea, fys comorus; Elxzagnus anguftifolia; Phoenix dactys lifera;: Amyris gileadenfis; Zizyphus Chrilfliz Ges 4 nifta-Retheir; Gosfypinm arboreum; Cyperts Papyruss; Aruido donax; Triticum &eflivun, by- beräom; Atropa mandragora; Vitis viniferay — Onrionis fpinofag Pinus fylvefris; Piflacia Tere- binthus; Hedyfarum Alhagi; Ceratonia filiqua; Solanum fanctum;- Suxda baccataj Artemilia ju- daica; Crocius fativus; Tamarix gallica; Platanus orientalis; Lawfonia inermis; Sinapis nigra; Aca- cia vera; Pterocarpus fantalinus; Aloe perfoliata; Mufa paradifiaca; Cupressus virens; Hordeum. vulgare; Rofe fpecies flera; Mentha erifpas Ane- thum; föeniculum; Comioum Cyminum; Phafeolus vulgarisz Punica gragatum; Morcus nigra; Myrtus eommunis, Quercus ilex; Laurus cinnamomum; Salix babylonica; Neritm Oleander ; Corylus. avel= lanay Acer platanoides; Populus alba; Pyrus Cy=" donia, Anaflatica hierochuntica; Cucumis melo, colocynthis och sativus; Buxus virens; . Ervum | lens; Brasfica oleracea; Lilium candidum. Felan- - de åro: Myrrhatrådet, Opobalsamum, Cedern. — Likafom vid Djuren, hafve vi åfven vid Våx- terna begagnat, hvad den mångkunnige och högft förtjänte Låraren vid Upfala Högfkola, D:r Öp- MANN, uplyfl och meddelat Almånheten uti fine flåckar. Och hafve vi åfven mycken förbindelfe hos H:r Profesfor SjöBrinG, fom med fine vid- flråkte och berömlige infigter uti Hebraifkan och Arabifkan, haft den godheten, at meddela wmån- ge nyttige underråttelfer, få vål om Djurs och Växters Hebreilke namn, fom fl:re andre åmnen , hvilkas fulkomligare kånnedom, vi haft af nös - 3 den, Af varmalte tackförnhets kånfla förklare Vi Desfe Akademifke, hedervårde, nitifke och outtröt- teligen arbetfamme Lårare, vår förbindelte för al ols bevifad vånfkap, vålvilja och benågit bitråde. Oagtadt al vår anvånda omtanka och möda, kan det vål hafva håndt, at vi flundom mifstagit ofs om det råtta och fanna uti et få föga förr ut- arbetadt åmne, fom detta. Hvarje gunflig Låfare och granfkare tåckes med fine högre infigter råt- ta och förbåttra, hvad vi aldrig fmickrat ols; at kunna låmna til alla delar fulkomligt. PARADISTRÅDET. MusA Paradifiaca. På tredje Skapelfedagen frambragtes Grdås och Örter. fom frå hafva, och Tråd > fom frugt båra, -- HE MÖÉ-1: AINA s Gup planterade en Trådgårda uti Eden, och infatte der Månni/kan. En flröm, fom delade fig uti fyra Aoder, utgick deraf I Mof 2: 8 —15. Hvazåft detta Paradis varit belåget, derom åro flera olika meningar. Sannolikaft år, at det va- rit belåget emellan Hoderne Euphrat och Tigris. Uti detta Paradis voro tvånne Tråd i fyn= nerhet mäårkvårdige, nemligen Lifvets Tråd, och Kun/kapeiis Tråd på godt och ondt. se = Hvilket varit Lifvets Tråd, år aldeles okåndt. 6 Til defs frugt fick Avam icke utffråcka fin hand, icke åta deraf, för at icke evigt lefva. 1 Mof, 3:22. - Kunfkaps Trådet - på godt och ondt, hvars frugt var ADAM: förbuden, at åta, anles af de flåfte, för at vara Musa Paradikaca eller Ba- nanas trådet a Mofl. 2:2: 17. Kunfkapens och Lifvets Tråd åro'/ icke fpecifikt i Bibeln u:mårkte, utan endaft genom en omtkrifning nåninde, det förra Ets haddaal tov vara och det fed- nare ,. Ets hachajjim, Den befkrifning, fom den heliga Skrift gifver ofs på deste Trån, år gan- fka ringa, och otilråckelig. Vi vete icke, huru långe förbudet, at åta af Kunfkapens tråd fkulle råcka: om någon vifls tid af Skaparen dertil var beflåmd: eller om detta tråd fans endaft inom Paradifets område, eller om det efter fyndafallet fåt fprida fig vidare ut i andra lånder, Def; frugt befkrifves fåfom angenåm för Ögat, och - behagelig för fmaken, Om hiftorien derom fkal ' tagas efter orden, få år vål intet tråd bekant, fom båtere kan låmpas til Mosis Hiflioria, ån Musa Paradifiara. Om lifvets tråd åro underråttelferne ånnu kortare och fårre , åfven, fom om det til- flånd, uti hvilket våre förfle Föråldrar fkulle för» blifvit, i det fall, de icke fyndat, — Mufa Paradifaca år en art af Palmtråd, fom aldrig får någre grenar: fom åger alle fine bla- der uti öfverfta toppen, hvarifråu åfven blomor- framkomma. Stammen upvåxer til flere alnars högd. Det våxer endaft i. de lånder, fom : ligga i intil ZEquatorn, och trifves icke vål; utom Tro- piken planteradt. - Defs blader blifva flere alnar vånge, och. mer ån, et qvarter brede, odelade och mjuke; fåledes voro desfe blader tjenligaft til fkörten, at dermed fkyla fig, då våre förfte Stam- fåder Apam och Ewa, efter fyndafallet, - blefvo fia nakenbet varfe, 1 Mol. 3: 7. Defs frugt år ymnig, aflång, i början grön, fedan mera mogen af en angenåm gulfårg. Yttre fkalet år mjukt, och aftages mycket lått ifrån. den inre masfan, hvilken år fåfom en blandning af det finäfte mjöl, låcker och mjölk, ganfka ange- påm fil fmaken, utan at på något fårt. belvåra mar gen med fin fötma, Frugten åtes almånt i de flå- fla heta lånder, och trådet planteras derföre al- Jeflådes med rotfkotet , emedan ånnu aldrig deraf pågre mogne från kunnat erhållas; WVti Europa kan trådet odlas uti mycket varma Orangerier; och har i Upfala Academies drifhus fordom bå- de blomat, och gifvit frugt. Befynnerligt år, at detta enkla, ogrenade Tråd, af mer ån en npians högd, få faart det blomat och frambragt fine frugter, dår bört helt och hållit ofvan jord, och fortplantas" endaft "med nya fkott ifrån roten. — Sjöfarande famla frugterne gröna, och. för- vara dem under refan flera veckor, då de fmå- 8 "DADELTRÄD, PHOENIX dactylifera. THAMAR. Dadeltrådet åt en Palm, och alle Palmtrån fkilja fig til fit urfeende och til fin fanmanfåt- ning ifrån alle andre både Trån, bufkar och våx- ter. "Deras Stam år altid enkel, utan någre gre- nar, tilkommen utaf de äåffalne bladers fålten, inneflutande en ganfka tjock mårg, fom år lös, och et godt och förtråffeligt födo-åmne. Alle bladerne befinnas altid i toppen, der de utgöra en ilor bladkrona. Det förfta blad, fom frem- kommer, år enfamt enkelt och odeladt. De, fom fedan efterkomma, åro wer och mer delade uti fmalare eller bredare ribbor, Stundom likna” desfe blader Solfjåärar, flundom åga de en anfen- / lig långd, af flere alnar eller famnar. Blomor och Frugt, ftundom til otrolig myc- kenhet, framfkjuta ifrån toppen, mellan bladerne. Et Palmtråd gifver flundom Indianerne alle deras nådvändigafte behof. Rajus omtalar et Palm- tråd 300 alnar högt. Cocos trådet åger vanligen 80 alnars högd, och fugten år flor, fom en mans hufvud. RTV PHoEnix dactylifera eller DadelPalmen år den, fom egenteligen omtalas i Bibelen, Defs ftamin våxer långfsmt och blir fillan mycket hög, - men har defto långre blader, emellan hvilke blom- klafarne och frugterne framkomma uti flor myc- kenhet. — Perfianerne, fom mycket odla desfe Palm. ; 9 trån, och nytja Dadlar til tåda, hafva långe haft fig bekant, at Han-blommor och Hon-blommor alftras på färtkilde trån, och tåledes at fårfkilde kön funnits. Af Hannarne hafva de famlat Frö- mjölet, dermed pudrat Honorna och erhållit der- igenom flörre och fmakeligare Dadlar. Vid Nilen planteras tti- början af April, el- ler 'flutet af Mars, Palmtråden med telningar, fom ef:rer 5 eller 6 år båra frugt. "Emellan hvart 10 eller 20 Palmtråd fåttes et Hantråd, Uti'Sep- tember åro Dadlarne mögne. Skola frugterne ut- föras til förfåljning, åpnas de midt på, torkas i Solen, och inpaekas fedan hårdt nti korgar, få at de klibba ihop vid hvarandra, enligt BERGGRENS beråttelfe i defs Refa 2 Del, p. 248, Någre Dadlar, fom IsrAHim GIBRALTAR un? der fit viftande i Upfala, behagade meddela H:r Prafes, grodde ganfka vål uti Upfala Orangeri. — Dadeltråd lika fom alle andre Palmtråd,; höra endafl til de varmare Jånder innom Vånd- kretfarne, men i fynnerhet i Peifien, Ethiopien, Palellina, Egypten, Barbariet, Syrien och någre andre trakter. of : Hraéliterne funno flraxt efter utgången" utur Egyptea uti öknen Elim 12 brunnar och 40 Pal-: nur til förfrifkning. Vid Cap Verde fann AN= | DERSSON en hel fkog, två mil lång, måft af Da- deltrån, Uti Perfien och lyckeliga - Arabien blif-' 18 va Dadlarne båft. I Spanien och Portugal fine päs någre Dadeltrån,. ÖOssecKk fann dem vid Ca- dix. Uti Upfala Orangeri odlas de. Frugten år af et litet Pårons florlek, köt aktig, för, vålfmaklig och födande. Til Europa föres den flundom. inpackad. Fordom borde den finnas. på Apotheken ock nytjades emot biöfifjuk- domar; men fom den fkadas låtteligen af mahl; har den blifvit utmönflrad. i a Palmtrån omtalas uti: 2 Mofl. 15: 27. Vid Elim funnos de til et antal af 70. På 9330, Den råtfårdige fkal gråvlka få | fom et Palmtråd. EET Jerem. 10: r5. fåges om Hedningarnes Af- udar af Trå, at de flå qvar, fålom et orörligt mtråd; men tala kunna de icke, Helek. 41: 18. Vid Templet voro gjorde Cherubim och Palmtrå; et Palmtråd emellan tvånne Cherubim; och > > Hefek. ät: 25, 26. På dörarne i Templet voro arbetade Cherubim och Palmtrå, likafom J på våggarna: På inra fidorna af Förhufet, på bås" da fidor om fönfiren voro Palmtrå, åfven fom i nubygnaden af Templet, och på bjelkatna. Syrach. 24: 13. Jag har upvåxt fålom et Palmtråd vid Engeddi. - jam - 1 Kons 6: 32. 23. Döårarne til ingången i Choret gjordes af Olivetråd. och firades "med bild- huggare arbete af Cherubimer, Palmirå och blom- verk. Höga Vif. 4: 13. Bruden fåges vara et Paradis, bvaruti våxa Granater, blomflrande Pal- mer 'och Nardus.tråny Nacdus med fafran , kanna och kanel; SE - PArmEs nåmnas fårfkilde uti: 1 "Kon, 1: 36. på fidofkifvorne både långs efter och tvårsföre hade mean utftucket allehanda Bilder af Cherubim, Lejon och Palmtrån. Höga Wifl. 4: 13. blomftrande Palmer ock Nardus, ooo 5: 11. Hans hufvud glimmar af guld, hans hår lika blomfterqviftar af Palmen. Höga Vil. 4: ; 1. 8 liknas Brudens våxt vid Palmen, STAS Se a PALMQvistAR omtalas på flere fållen, 1åfom: 3 Mofl, 23: 40. på förfla dagen i fjunde iniå-' naden fkolen ] taga frugten. af vackre trån, qvis far af Palmtrån, och grenar af andre trån, och: 12 LJ af Pihl; fom våxer vid båckar, och glädjer eder inför Hera eder Gud i lju dagar. 3 or Maccsb, 13: 51. Simon bhöld fit intåg i borgen med loffånger, palmqviflar; allehanda flrån- gafpel och tackfåjeller. + File 2 Maccab, 10: 7; desbaro löfkranfär och vackre palmqviftar. = Nehem. 8: 15. Går ut på ; bergen ok håm- ter qviftar af oljetrån, balfamtrån , myrten, palm och andre löfrike trån, at göra löfhyddor, efter fom fkrifvit flår. å Efaj. 19: äg i Egypten fkal hvarken huf- vud vara, eller fjert , 'hvarken Polmqvift eller Såf. Joh. Ev. £2: 13. Vid Chrifti ankomft til? Jerufalem, tog folket Palmqviftar och gick emot honom, + Dadrar omtalas i Höga Vifan 7: 4. der det heter, at Brudens bröft likna Dadlar. DADELSAFT nåmnes blott en gång i Höga Vifan 5: 1. jag hafver åtit min honingskaka famt - med min Dadelfaft. —— Dadeltrådets Stamm år fållan mycket hög; men kan ernå fundom :30, til 50, fållan 80 fots. höjd. KemererR fann en flamm, :4 tills fämnar tjock... Vanligen blir den endaft 3 for tjock, Trås det blir fulvåxt på 50 år, och kaf uplefra.300 år," : Afhandling om : som i Bibelen omtalas. Andra Delen. Med Medicinska Facultetens gunstiga tilstånd under Medicine och Botanices Professorens samt K. Wasa Ordens Commendörens m. m. Doctor Fe p. THUN BERGS inseende utgifven af AUGUST AURELL af Vestgötha Landskap — och til granskning framstäld uti Botan. LectionsSalen d. 26 April 1828. ps Vv. t. ee. m. Upsala hos Palmblad & C€. 1828. KONUNGENS "TROTJENARE > RYTTMÅSTAREN OCH RIDDAREN AF KONGL. SVÅRDS ORDEN VÅLBORNE Here ELOTF IHRE OCH - VÅLBORNA = mav fo C; IHRE Föpp CELSING tacksamt och vördnadsfullt tillegnadt af AUGUST ÅURELL; 24 "> Han-blomorne inneflatas i ef flor fkida, med månge-långe och fine ax; på hvilka fitta öråkné- lige" blomor med trenne hånnar och et litet ärn- ne til hona. Honan år på et fårfkildt tråd frugt- bar, rundad, med en kort och hvit Stylus, ADAN: son har råknat 200 honblomors ax, på hvilka de kortare ågde 40, och de långle 80 frugtåm- nen ,' fåledes. 12.000, Perfianerne bafva långe kånt de: bågge $e fkilde könen: af. Dadeltrådet , och med konft od- Jat detfammi, ka ar Hassetrovist bar gifvit osf defs befkrifning och Hiftoria i fin Refa p; 29. Då Hon-blomor- ne utflagit, Öpnas en Hanfkida och fångelen fåt- tes bredevid- och emellan Fonblomorna, ät be- frugta dem, -Hanfkidorna kunna til detta ånda- mål gåmas et; helt år. Honfkidorna Öpnas uti Februario eller Martio, Hvar fårfkildt gren (pe. dunculus) får 30 Dadlar. De ofrugtfame -Dad- Jar blifva storre och utan nöt. De befrugtade Dadlar innefluta en nöt och blifva af et Plomons florlek , hvitagtige eller gulsgtige och omklådde med et för ämne. Då de gode Dadlar; pråsfos, erhålles en faft, fom liknar fmöår och. nytjas- til fåler. | De båfte Dadlar fåljas åt de förnämare; de torrare åt fåmre folk, och de omogne gifvas åt Kameler, 14 har Dadeltråden utgöra flere folkflags rikedom. Al. hvart tråd håmtas sen . Ducats ivinflz och en ågare kan hafva 3, til :400 ,- ånda til+ 10006 tråd. Et, tråd, intager vanligen, 2 alnars rymd och emel; lan hvart tråd lemnas.4 alnar. 130-; hol - SORUA. , = oocFårfke Dadlar inlåggas med fåcker; at nyt- jas emot Bröllljukor. Omogie åro de fkadelige. Med vatn gålte nytjas de af Turkarne, fom ej få nytja fpirituofä; til glådjedryck: -Stammén ny'- jag til bjälkar och -gnages af. omafkars> Af desfe Palmtråden har Palmföndag erhållit fit namn. + oci Pålm finnes odlad på: ganfka månge fållens fåfomi ehligt -SHAw3 på oljoberget ;' emellan -Jerufalem och Jaffa, en- ligt Raww; vid Galileifka hafvet, enligt Cotvyx3; vid "Genin$ i fleniga! Arabien, (2 Mos, 25: 27.)5 — vid Elim; hvareft Munkarne fågas haf. va utaf Dadlar och andre frugter en inkomfi af 2500 pund Sterling, "enligt MontaGu; i öknen Dåchefira; vid Gorondal fann Färer Palmer; på berget. Horeb; i Jemen; vid Gaza och vid fjön Genezareth, tillika: med Balfåmtrådet., Granat- Oljo-trådet, fikon, nötter och vindrufvor, dt 15 NE Allo ”Aroö perfoliata. ÅHALIM. Aroc flågte' år egenteligen hema i NR j och i fynnerhet i Goda Hoöops Uddens ådemar= > ker, dår de Hålte arter vildt våxa, ofta af det befynnerligalte och mångfaldigafte utfeende. ALoé perfoliata , föm Fåxer både uti”det förlofvade lan- det "och annorftådes; år den flörfa utaf alla, vå- xer up fåfom et Palmtråd, af enmavs höjd, med enkel, .naketi flam>och alle bladerne emot toppen, Desfe blader åro flundom öfver en aln långe och nåfllan et qvarter. brede, tandade i kanten, myc: ket tjocke och faltfulle, ' Saften år grånagtig, men ftelnad blir den brun, år ganfka befk; laxerar och införd i Apotheken under pamn "Fr AloE. Eika med alla befka faker, emotflår den röta, hytjas derföre til balfameringar, tillika - med SEEK famt til rökelfer. Våxer ymnigt på Goda Hops- hädend & fes Herr Presinis Refa, 2:dra Delop. 553 SE, SS och uti lyckeliga Arabien, = Aloistråd ALignum Aloäsy år en: ; belsannan ; Fv "fom åfven- år vålluktande och nytjas tilrö- kelfer'; men år åonu icke til fit ps vål. känd utaf Botanifterne. = 5 klas: 9. Mytcha, Alot och Cafia åro NS klåder.. Sedefpr... 72.17. Med Myriha, Aloö | Canel hafver jag gjort min Sångkammare sällek- tande. Hög. Vil. å: 14. upråknas Myrrha och Abo ibland fere andre, vålluktande” kryddor. 26 Joh, Ev, 19: e Mriba och Ale? (eg ped 8 blandning af Myrrha oc til et vår- a hundrade -mark. a MYRBHA — Kåda. Mor. PL. 45: 9: Sedefpr. 7: 47. Höga Vis..4:7 14. upråknas Myrrhka iblånd >kadre välloktende krydder; fe Åloi. i RY Höpa Vit gr 6 Rökelfe af Myrrha dpfiek från fältet. : R Höga a RR AR Oe 13. fåges: jag hafver fkördat min: Myrrha; mine hånder dröpo al Myrrha; hans låppar voro drypande af finafte Myrrka. Syrach 24: 20, Jag gaf. en linfig. lukt RB fom den båfta Myrrha, 0 00 Prof. AD. Arzenivs har härom. 2 SA ip Disputationer, SAK 2 Mos. 30: 23—25. & olja: Matth. 2: 11. de tre vile Mån af Öferlan- den bäro Frålforen fkånker af Guld, Rökelfe och Myrrha. Joh. Ev. 19: 39. fe Aloö.” ; - Någon anledning år, at förmoda, det Myr- rha erhålles af någon "Amyris, nåra beflågrad med LAGE orre Den kommer ifrån EA Arabien, | NR FiKoON- TRÅD. Ficus carica, TheEsar. Fikon-trådet år icke något fynnerligen vag: 27 kert tråd. Dels. flamm år ful, ofta krokig och knölig; defs grenar krokige, förft nedåt och fe- dan, upåt böjdes bladerne ftore, flråfve, oftaft delade uti trenne eller flere flikar; faften år hvit, tjock fom grådda af mjölk, och vifar, at frådet år ef giftig art. Alle blader affalla emot vintren, då trådets nakenhet med fine ormlike grenar gif- ver et ånnu mera Obehagligt utfeende. Frugten, fom år påronlik, år ganfka befynnerlig, och trå-. det olikt alle andre våxter, til fit blomningsfårt: det år egenteligen blomornas fåfte (receptaculum), fom innom fig aldeles fördöljer blomorne, hvar- af Hannar och Honor finnas på fårfkilde trån. På den inra fidan af Fikonen fitta fåledes blomorne undangjömde, och detta fåfte eller Fikon år i fit omogna tilflånd grönt, hårdt och med fia mjölk- faft få giftigt, at det förorfakar både upkaftning och diarrhoe. Når det mognar, blir det pur- purfårgadt, får en föt, angenåm fmak, och år då mycket födande, åfven tjenligt wi bråfifjukor, och lagdt på bölder, at bringa deny til bulning, Fikontrådet gifver aldrig fulkomligt mogne frön, utan "fortpl: med -drifqviftar ganfka lårt. — I de varmare lånder, der fikontrådet endaft trifs ves och odlas, njutes frugten fårfk flere månader, inpackad förvaras den "lått och nedpacksd: föres den til andre orter, fom en handelsvahta. Uti kallare lånder hålles trådet uti Orangerier åfver vintren, och fi kan erhållas mogen, då var. mare fomrar vinfalla. Fikonen våxa på grenarne, affkilde från bladerne. De kunna å:as med bråd och Svinkreatur dermed gådas, emedan - dé gilva mycken fetma. HE RA FEAR RANN FRA rr Br er ål rä zareth och Saphet, | stc Frugtensår flundom ganfka ymnig: et enda tråd. kanrgilva två til trehundrade. fkålpund; dels fkugga år ock mycket fvalkande för dels före löf, af.mer,; ån et qvarters diameter, dr 5 : - KG TRE Ta Lr SA brreR SEA 5 403b sma Trådarten år 18s och föga dugel 18; alne fb " TOFikontråd våxa låte och planteras i de he varme lånder; åfven uti Paleflina, på Ooljoberget och i defs Dal, vid Elife bruna, Bethlehem , Jaffa, Galilzilka hafvet; i dalen Crum. vid Jeru- falem, vid Genin; vid Saphets flad; på Horebs berg; 4 lyckliga. Arabien; och flere andre Aållen, ' I födra Europa odlas Fikontrådet almånt och in: lagde Fikon utföras fom en handelsvahrar --Somlige Fikontråd> frambringa endaft' han- blomor.: 'Sådane trån få aina af Copriftcus. och båra iögen frugt: defs kart år odupelig til föda; och aftaller tidigt. Vid desfe "affallande” kärtar liknar JoHANNEs fljernornas fall från himlahvalf- vet vid den florå och :förfkråckeliga jordbåfning , fom Jförefålles på det fjette uprullade bladet i Uppenbar. .B. 6: 13. Efaias i-34: 4. tyckes ådga famma bild: ”Karten, fom år. torr, karf och oåt- bar, teknas i Ferem. 24: 3. der Propheten, om- talar tvänne korgår den ena full med goda fikon, den anära med elaka, dem ingen dta kunde, Uti Jerem. 29: 17. omtalas åfven eloka Fikon, dem in- gen njuta. kan. RN dare >. Caprificus får fåledes aldrig mogne Fikon, emedan detta tråd åger endaft Han-blomor; : men desfe blomor kunna. tjåna och bidraga til -hon- trådens frugters båttre mognad genom en liten Flugas (Cynips) -tilhjelp, fom ingår uti han:bloc morne,. blir pudrad af deras frömjöl (pollen). och går fedan in uti hon-blomornes fikon, för at be. 20 frugta dem. At med konft befrugta Fikon, for- dras och nytjas Caprificatio ftandom. TI Levanten fig Tournerort bönderne fåtta grenar af Capri- ficus - Hon-fikon tråden, hvarigenom de fingo mångfaldigt mera Fikön, ån fom fås i Europa. Grekerne hafva, enligt Prinu intyg, åfven känt denna omflåodighet. Och i Grekeland fanit Italien fågas frugtbare frå på detta fått kunna erhållas, Uti Grekeland åtas Fikon med bråd almånt af bönderne, och uti Athen voro Fikonen få låckre, at de blefvo til utförfel förbudne. Grekernes an- genåma Fikon låckade Xerxes ifrån Perfien, at bekriga dem, och Fikonens låckerhet torde åfven til en del varit orfaken til: Carthagos förflåring, enligt någras mening. | - planterades til håck , dens ESR Hon-trådet gifver endaft åtbare Fikon. Ge- nom befrådning förådlas de til fmak, bördighet, faferikher och tidigare mognad, få st de blifva af et mycket högre vårde, fom fes af Jerem, 24: 4. och Ofex 9: 10. Uti Paleftina, likalfom i Europa, mogna Fi konen vanligen icke förr, ån i Augufli månad; men de tidige Fikonen komma om våren, und April och Maj månader. De tidige Fikonen börja urfpricka om höllen, få fedan i dväla hela vint. ren, och mogna om Våren. Sådane kunna tråf. fas i Paleflina vid Påfk.tiden, och et fådant tråd målle det varit, fom" Frålfären tråffade vid vågeh | 21 til Jerufaleim, hvilket var oftugrlamt, och fom omtalas + Matth. 21: 10. I Marc. tt: 13. få ges, at de vanlige Fikons tid ånnu icke var inne. Den katt, fom om höften framfkjuter, fladnar af kylan i fin våxt; men af Vår- folens: varma flrå- lar qvicknar den och mognar fin frugt; då andre tråd förft börja fkjuta knoppar, Vid Jericho bår det fruge 40: månader om året, — Öm våren utfpricka Fikontrådets blader: och vanligen framkomma då åmnen til Frugten. Det heter derföre uti Matth, 24: 32. Marc. 15: 28: Luc. 217? 20; af Fikontrddet lårer en liknelfe. r i fen Fikontrådets grenar fvålla och fkjuta löf, få dömen i, at fommaren är för hand. — Plalm. 105: 32. årfkiljer bågge Fikon-arterne, — Fikontrådets frugt var en af de (sker » hyar- med Moses fökte se det förlofvade Iandet an genåmt för Judarne. Hd "4 Mol 13:24. Spejarne hemförde Granat- åplen, en Vinranka med en klafe drufvor, på en FixonTrRåDET förekommer ofta omtaladt i den heliga Skrift: >" SYMotog: 8. fe homing. — Plalm. 105: 33, då de plågor upråknas, hvar- med Egyptierne hemföktes, få fåges: han kulflog deras vinftåckar och Fikontrån, och fönderbröt allé trån innom deras grånförs = cs 22 Efai- 34: 4. hela Himmelens hår , fkal för- fana Tlom Löf förfalnar på vinfiåck och Fikontråd, seevr ER NS 17. Kvar och en fkal åta frog: | ten Sf fin Vioflåck och fit Fikonträd, tl dels jag förer eder til det land, der Korn Och” Vin, år 4 desfälr" och vinberg fitbas!” Saga SS dr Ar . företé. 523 17: et Bhgvåga fölk” fkal föriära | din fkård och dit bråd, dine föner och döttrar, din både mindre och förre bofkap3 di dine” "vioflåc- | kar och Fi kontrå ib, iron ps . LJ sa gr DR DA a a NET Få sd suferem: 8: 13.> jägäsdräkvör a Fe sö Vihnkim, i inge fikon: på Fikontrådet. sakdoakve ortaftit : Dom. 9: för If. råden fade til SR ärt : "Kom du och "blifi Konung öfver ob Fikon- trådet fvarade: fkal ja rue min förma och min Önniga frugt och" gå SIR mig. befvår” ined trån? = | Hg HA 20. Vinqviften, Fi LE gr natåp och Olivetrådet” hafva ånnu icke” burit på” RE SER blek 2: 12. hånnes Vinflåck och Hal "om hvilke hon fade: den fkånk, fotd mine ålfka- re gifvit mig, vil jag förföra, rer vän platfen til en fkog, se fkola : finna of HÄNINg siat SR E de re 12: et 6 Ståknalinna -folk;- I mit vinflåck, afbryter mit, Fikontråd, gnager. det fönder, få at det omkulfaller, och dels :grenaf 23 ligga hyitnade. Vinflåcken år öltjarked Fikon- ivådet förvilsnadt. 2 Fikonträd få vål foth- andre nyttigeé tråd föröddes, fkadades och härjades af fién- der, | under krig; 1ör at tilföga” äl möjlig SKR nor Aa Malk förtårde. Je målla i edra trågårdar ,. edra VIDBEDR 3 fåra ES kontrån och öl jotrån. - Micha 4: 4. hvar och en fkal få rid un: der fin Vintanka och fit fikonirdd, Otän äl fruk- tan Hårmed målas et öra lycka och frid. iklälnes A: 17, 18.' om ån Fikontrådet. icke flår = ut, och ingen frugt! finues på Vinrankorha; om olivefkörden floge felt, och fåren ryktes utör fårabufen;' vil jag dock :glådja mig/öfvår Herren, och Högdas "öfver "Gud ; fom - min hjelp åry svar Nahuim 3:'72,.' Allecdine fåflnivgar- åro Fi kontrån med tidigt mognad trugt, oms når den affkåkas, faller” den + munnen ; fom deraf åta” vil. NÄ ROD: 2 26 he och Ifrael fato trygge, hvar. och en Rae fit Byrd få långe Saromo IUCN ser 2 Kon. NE Yr en ma fake få åta” fer, ugs” ten = fn. vinflåck och fit Fikontråd. TID 18: den fir Fikontråd rdr; får 6 deså förgt.a | Håga Vis. a: 13. på. Fikontrådet ; 1 RE ar ve och Vinrankans- ra drufklafar. Aprida fin lukt, 24 Uti" Mauh, 21:17. och följande förekommer hiftorien.om Fikontrådet vid vågen, på hvilket — Frålfaren; icke fann någon frugt, och fom på defs tilfägelle, at ej båra mer någon frugt, flraxt för- torkades. 0 id Joh. Ev, 1: 48. NATHANAEL fått "under et Fikontråd, oc Fikontrådets faft år jölkhvics derpå fyftar | Joel 1: 2. Gråshopporna afbryta mine fi kontrå, och gnaga dem fönder; sat de omkulfalla, och deras grenar ligga hvitnade. : Vd Uti Jacobs Epifk 3: 12. frågas: kap et FF kontråd -båra oliver, eller en vinranka fikon? - Marc. 11: 13, 20, 21. -omnåmner famma biftoria om Fikontrådet, fom löf hade, men in- gen frugt, emedan då icke var Fikonens tid, Frål- faren fade; Åte aldrig någon frugt af dig hådan- efter; och andra morgonen fågo Lårjungarne Fi- kontrådet förtorkadt nedifråa rötterna. Petrus fade då: Si! Fikontrådet, det du förbannade, år. förtorkadt, ERE ag Luc. 13: 6, 7. fade Frålfaren denna liknel- se: Ena man hade et Fikontrdåd planteradt vt fis. vingård. Han kom och fökte frugt derpås: > men fann ingen. Då fade han til vingårdsmåftaren: Si, nu i tre år har jag körmmit, och fökt frugt på detta Fikontråd, mer fönmfit "ingen. 2 rr ; [å Afhandling Ort de WAX TER, som i =S omtalas. se — —- Ti äfe Delen. : : Med Medicinska Faciletens: gunsliga ; tilståvd. Pb under : "Medicine och Botanvices Prolssgrens samt K. Dr Ordens Commendörens m, m. Bea Doctor C. P. THUNBERGS inpseende utgifven. af E s CARL MAGN. SUNDBERG See 0 af Östgörha Landskap och til granskning framstäld uti Botan. LectionsSalen d. 21 Maj 2828. = : rn p: v. t. f, m U pöa la Frö hos Palmblad & C. 1828. KÖNUNGENS TROTJENARE-. KONGL, HOFPREDIKANTEN OCH KYRKOHERDEN M.M» HÖGÅREVÖRDIGE OCH HÖGLÅRDE ; HERR Mac. ARV; AE: APZBLIUS Fame sager St or RÅDMANNEN OCH HANDELSMANNEN . | z | z i ; ADEL OCH HÖGAKTAD Kp pe sen Herr ISRAEL WINBLAD. 2 > "vördnådsfulloch tacksamt ;d af ker STAN filgna , köa E CARL HMAGN, SUNDBERG, DE HULDASTE FÖRÄLDRAR helgad ; af sonlig kärlek och tacksamhet. Bg FiIKONY fålom en förtråffelig frugt, omtalas på flere: fållen i Bibelen: ARS RR = 4 Mof, 20: 5. Judarne knorrade, och frå-' gade: hvarföre hafven J fört ofs utur Egypten, och låtit ofs komma til denna ufla orten, hvareft intet kan fås, hvarken Fikon eller Vin, eller Gra= natåple våxer, och der intet vatn finnes, at dricka. - > HV 2 Kouv. 20: 7. Fikon lades på HisKias böld, hvarefter han til hållan återftåldes, r Chron. 122: 40, Når Davio vid Hebron valdes til konung, och folket blef når honom i tre dagar, 'tilfördes til deras förplågning ibland mycket annats: åfveg Fiåöps rosar Ia ES Efa:i. 39: 21. Esara. båd, at man fkulle taga et flycke Fikon och lågga på bölden, at Hi- fkia måtte varda helbregda. AR Jerem. 8: 13. fe Fikontråd. voro” ganika gode Fikon, fådane, fom de förk mogne plåga vara; men i der andre få elake, at "de icke kunde åtas, - Vid de: gode Fikonen liknar jag: låger, Herren, de fångne af Juda + = = fåda=: " ne; fom de elake Fikonen äro, vil jag göra ZE- BR ÖAR 26 Nehem. 13: 15. på Sabbathen infårdes lafta- de åsnor, med fådeskårfvar, vin, drufvor, fikon och allehanda bördor til Jerufalem, FiIKON- KAKOR nytjades fåfom fådoåmnen och til låkemedel, fom fes af I Sam. 30: 13. de funno en Egyptifk man - SS Sorken liggande, hvilken de förde til Davipv, fedsn de gifvit honom bröd och dricka, lamt et flycke af en Fikonkaka, och två fycken at en Rufinkaka, 2 Sam, 46: 1, David hade hunnit et litet flycke ned om bergfpitfen, då ZisaA, MzErHiso= sETHS tjänare måtte honom med et par fadlade” åfnor, fom buro honom 200 flycken bråd, 100 rufinkakor; 100 Fikonkakor; och en lågel vin. Sycomor. Ficus fycomortus. SCHiICKMIM. Sycomoren år et fört och lummig: Fikon: tråd, lålfynt i Europa och fåjlan odladt i defs Orangerier. Det » Rene tvånne gånger i nya Teflomentet, men under olika namn. Uti et får dant tråd upklef Lacnevs, för at kunna fe Fråt Jfaren; Luc. 19: 4. och icke uti det fvaga ”Mul- bårstådet , fom profåfverfåtningen tolkar, ej elleré det taggiga tvädet” Elzagnus anguflifolia, Lue. 37: 6. år nåmnde famma tråd elleéf Ebreernas Schikmim, hvilket i proföfverfåttningea år tolkadt med Mulbårstråd. s 317 SYCOMOREN med flora runda blader förekom- mer almånt våxande i Paleflina, och gifver yme nig fkugga åt refande. HasserQvist fåger det vara et mycket flort tråd, femtio fot i diameter. Han betygar åfven, at Fikomen åro föte och faft- folle, få gode, ar man ej kan åra fig mått deraf. I Mars månad utfkjura Fikonknopparne och uti Junio mogna Fikonen. Trådet år faft och varsgtigt samt nyrjas til likkiftor , äfven för balfamerade lik. Hasser- Qvist fåg Mumizx-kilftor uttagas, ganfka vål be- hålna, fom voro 2000 år gamla, Finnas våxande vid Jaffa, på oljoberget. Vid et Sycomortråd befann fig Frålfaren, då Lårjungarne begårde, at Han fkulle gifva dem en flörre tro, och då Han fvarade: om eder tro' en- daft vore til fin Norlek at jämföra med Senaps- kornet, få fkulle, på edert bud, detta resliga tråd losfa rot, Omfa fin plats och plantera fig i hafvets bölja, Se Luc. 17: 6. der det tolkas med Mulbårstråd. Eflai. 9: 10. ”Sycomorer åro borthugne, Ce- drar fkole vi fåra i fäller, | å 1. Kön. 10: 47. och 2 Chron. 1: 185. 9: 27. Silfver Grmlade Saromo i Jerufalem få ym- nigt, fom flen, och Ceder i den mångd, fom Sycomorer på fidlåndte orter. 3 28 | CT. Chron. 27: 28: omtalas -Sycomorer på flåtmarkeo, SR : "=> OcivE-TRÅD: ÖLEA europga. Zajin. ETS Zejil år eultiveradt olivetråd och Ets Scha- mån vildt oliotråd. Det våxer, Iiksfom Fikon- -trådet, endaft i de mildare klimater, i födra Eu- ropa, Africa och Alien, både vildt och odladt; i de kallare håljes det i Orangerier, utan at gif.” va någon frugt. Utgår ej fällan hela fkögar. år et vackert Tråd; med fine tjocke, sltid grön kande blader, och et sf de nyttigafte för fin frugr, hvaraf den pråstade oljan gifver mycken vigftf "och fom. var för Istagliterne i Paleftina at mycket vårde. Efter Priny intyg fkal trådet kunna l|ef- va 200 år. Det kan ock foörtplantas med sflåg- ningar; Frugten år en (drupa) nöt, omklåd med et köragtigt åmne, fom år mycket floppande och bopdragande. Fel nytjas frugten inlagd i åttika; at åtas, fom defert, at flyrka magen vid mats fmåltningen; Pråsfad -gifver den en klar, grön= agtig, olmakelig mild olja, fom nytjas til mate. rätter och til marlagniog i flållet för imöår, rå gon gång til Lempor, och til fmörjelfer, Oljan - nytjas åiven mycket, fom et Medicament, at ups — mjuka, befordra fuppuration, på bölder, uti hola,” flenkölik, emot förgift och alls andra fkar heter, fla of emöt ormbet, förflopningar med Tnera, Bål jan i Paleflina göres atgröna omogna Oliver ges. = BOM flörning. — SSR REG 2 -— SER TRA EN SVAR X 29 | a Tråd-flaget år hårdt och tjänar til fvarfoing, till dofor och andre Möbler. E Frugten år olika til florlek och figur. De fpanfka oliverne åro flörfi; i Provence blifva de aflånga; i Tascana åro de (må, runda hvita, grö- na och rödagtiga. Köttet, fom omklåder nöten, år löfare eler faftare. Oliverne inlåggas "med falt och fpecerier; uti åttika inlagde föras de til Sverige, och nytjas vid fleken under högtidiige Måltider. Oljotrådet år i de födra Sik va Tinderna öfver alt odladt, famt af högfla nådvåndighet och nytta: Vid Jerufalem våxer det tillika med Mandel- och Perfikotrådet; emellan Jaffa och Rama 'åro fmå olivefkogar , dem HasserQvist omtalar 3 emellan Fiberias och, Kana; emellan Sebafte och Chilinz i dålder och på bergen emellan Jerufalem och Sichem omtala flere” Refebefkrifvaré dem; uti "dålderne omkring Balbeck fint HasseroQvist de bålte oliver, fom ban åtit uti Levanten; på Oljo- berget , fom deraf fåt fit namn; i dalen Crum vid Je- rufalem; vid "Bethlehem; vid Gaza; på vågen emel- lan Jaffa och Jerufalem; Rama förer til Jaffa, ar utfkeppas Såpa, tilredd af olja och afka; på -ber- get Garizim; på Karmels berg nedtil med Lager. trån ; emellan Rama och Tiberias; vid Galilzifka - 30 hafvets i dålderne vid Bethlehem; vid båcken So- rek och i Efkols dålder; på Horebs berg och Libanon; vid Hamats ftad. i Olivoqvift år en -finnebild af Frid och föå- rekommer i judith 15: 13. Juvita krönte fig med krankar af olive-qvifar, och gick i dans framför alt folket, fedan hon dådat HOLOFERNES, 500 borgare i Sidon, med Olive-qviftar i hånderne tigde fred utaf ARTAXERXES. Nehem, 8: 15. til Lälbyddor anvåndes, i bland annat, åfven Olive-qviftar. å Uti Baruchs 6: 42. omtalas Olive = kakor , oa ES Hahac, 3: 17, Olive-fkårfeln, | Olive-trådet i almånhet förekommer på mån: ge fållen i den Heliga Skrift omtaladt: Z Dom. 9: 8, 9. Tråden fade til Oljotrådet: blif du Konung öfver ols. Oljotrådet fvaride dem: fkulle jag åfvergifva min fetma, hvilken bå- de Gud och månnifkor. hos mig pfifa, och gå bort och göra mig belvår med trån? Pilalm, 52: 10, jag år fåfom et grönfk : ändå Olivetråd vid Guds Kr ! | x Kon. 6: 23: Två Cherubimer gjordes af 3r7 Olivetråd; och til ingången i Choret dörrar, vers. 31. och til ingången til fjelfva Templet, vers. 33. Dom. 15: 5: Simfon fatte eld på de Phili- fleers fådesland, 1å at både fkylar och ofkuren fåd, både vingårdar och Oljeiråd förbråndes., Haggai 2: 20. Amos 4: 9. fe Palmtråd. Pfalm. 128: 3. Dine barn fkola vara fåfom Oliveplartor omkring dit bord, Efai, 24: 13. Når inne i landet få går til, fkola dock ibland folken någre blifva frige, fåfom efter et affkakadt Oljetråd, och fålom det, man efterhåmtar, fedan vinbergningen är flutad, Elai. 41: 19. jag vil i åkoen fåtta Cedrar; Acacier, Myrten och Oljeträd, i ödemarken vil jag låta Gran och Bok och Buxbom tillika våxa. = — Jerem. 11: 16. Herren kallade dig et fro- digt Oljetråd, fom fkön frugt båra fkulle, Syrach 24: 13. jag hafver våxt up fälom et Palmtråd vid Engeddi, fåfom en Ros i Jericho, fåfom et fkönt Olivetråd på fria fåltet, och fåfom Lönntråd vid vatn. Syrach 50: 10. fålom et frugtbårande Olje- tråd, och fåfom en fkyhög Cyprels, (lades SIMON Ont fon, öfverfte Pråften vara.) ; 32 Haggai 4: tl jag framkallade torka öfver jorden, Öfver bergen, Öfver. -fådesvåxten , Öfver Wintråd och Oljetråd, och öfver AG hvad jorden frambringar. | i .Haggai 2: 20. fe Fikontråd. Zachat. 4: 3, 11. Bredevid Dusllskan fiodo det andra til vånfter, tvånne' Oljotråd, det ena til höger "Om Sr "Amos 4: 9. Mafk fögiärderd det hålla i edra Trågaårdar , edra Vinberg, edra Fikontråd. och Oljetråd. zz Rom. 11: 17, 24. Om någre af ro blifvit afbri ne: om du, fom varit et vildt Olje tråd, år inympad famt delagtig vorden af. det. ågta Oljetrådets rot och fetma; få förbåf dig icke Öfver grenarne; ty om du, fom år affkuren ifrån et af naturen vild Ofljetråd, blifvit utom naturen inympad i et ågta Oijatråd; huru mycket mer, fkola då icke desfe; fom åro naturlige grenar : inympas uti fit eget Oljetråd. BR Det båfta af Olja, af vin? och hvaraf förfiling bör gifvas åt Herren, fkulle Asos och defs Söner tilhöra, och kunde åtas af hvar och en i deras hus, fom var ren, Lika få alt, hvad til fpillo var gifvitz den förfta frugt, och alt, hvad fom förft öpnade moderlifvet sf Mån- > Bilkor och Bofksap, fkulle höra dem tilv 4 Mob Lä 3 AS 12—19, < CE) z 2 2 2 Mof. :.27 > 204 Olje nytjades til Jatnpor uti Vithesbördets Tabernakels / ga Til Pråflvigning: fkulle tagas en ung Stur, och två Vådrar, ofyrad: bröd och olyrade kskor, blandade med Olja, och ofyrade tunn-kakor af ;hvetemjöl; -fmorde med Olja; och fedan ARON och desf Söner voro tvagne och klådde, fkulle - Smårjelfe-oljan gjutas öfver dercs bufvud. 2 Mof. 2051-70 Sådan fkulle offret: förrättas. 3 Mof. 24: fara. klar, pråslad Olja. af Oliver fkulle befiåndigt nytjas til uplysniog uti . Lamporna på den gyliene Ljusflaken , ifrån afto- nen til morgonen. i Olja tillades, blandades eller knådades "med "fint hvetemjöl vid månge offer, och förekommer i detta affeende ganfka ofta omnåmd, uti 4 Mof, 128: 3, 9, 12, 205 280 20: 3, 9, 14: a Kon. 5: 41. Satomo gaf Hiram Olja ch Hvete, til utbyte emot Cedrar och Cypresfer. 4 Mot 28 och 29 Kapitel, omtalas huru til mjölet vid : Spisoffrer lades voftaft Olja, fom dets Tabernskel och Ark, bordet, Ljusflakan med fina tilhörigheter >; Rökaltaret Brånoffers altaret 34 med fina tilhörigheter, at vigas, famt ARON och hans Söner til invigning. Välluktande Olja omtalas Matth, 26: 12. Joh. Ev. s1: 12. Matth, 25: 8 Marc. 14: 3. gifver oss af . eder Olja, ty våta lampor flockna. | Dyrbar Smörjelfe anföres i Matth. 26: så 9. EFuce 7: 37, 46. Joh Ev. 12: 3. Marica Oljegårdar omtalas uti: > 2 Kon. 5: 26, Propheten Exisa frågade Genasti: Var detta råtter tid, at taga filfver och klåder, at förvårfva Oljegårdar och Vinberg, får och bofkap? Nehem. 5: 3, 4, 11. Vi hafve pantfat våre åkrar, våre Vingårdar, våre. hus; hvarifrån fkole vi taga fåd, denna hårda tiden? Vi hafve låat pånnvingar på våra åkrar och våra vingårdar, at betala fkatt til Konungen. Låt dem i define dag få igen fina åkrar, fina vingårdar, Oljegårdar och hus, famt råntan på pånningar, fåd, vin och Olja, fom i hafven tagit af dem. Nehm. 9: 25. de inatogo fafta flåder, och et frugtbart land, och fingo hus fulla med alle: handa förråd, uthugoa brunnar, vingårdar, Olje gårdar och frugtbårande trån i flor myckenhet.” 35 Job. 15: 33. omnåmner en bloma af clje- trådet; Lik en mogen drufva af vinflåcken, en bloma af Oljetrådet, fkal han (den cgudagtige) nedfållas. Jacobs Epift, 3: 12. Oliver nåmnas, fe Fi- kontråd. ; Ånonu oftare förekommer Olja, omnåmnd uti Bibeln, Job. 29: 6. Job 'önfkar: O! at jag vore fåfom uti de dagar, då mine fötter vadade i mjölk, och hålleberget för mig gjöt oljefioder. = 2 Kon. 18: 32. talas om det land, fom bår korn, vin, bröd trådgåcdsfrugter , Olja och honing. 2 Chron. 12: 40, fe Kamel. 2 Chron,. 2: 10, 15. dem sf ditt folk, (få- ger Sazomo til Hiram, Konungen af Tyrus) fom virket hugga och förarbeta, vil jag til underhåll gifva, 20,090 Corer Hvete, 20,000 Corer bjugg, 20,000 Bath vin, och 20,000 Bath Olja. Hve- tet, kornet, Oljan och Vinet, fom min Herte lofvar, må du fånda dine tjänare. 2 Chron. 11: uu. de fordne fåftningsverken fatte Han (REHABEAM) i ånnu båttre förfvars- flånd, infatte Befålhafvare deröfver, och förfåg dem med förråd af lifsmedel, olja och vin. 36 | Jerem. 31: 12. de fågna fig öfver Herrans gåfvor, Stver korn, vin, olja och pls pe ANN af alle flag. Jerem. 40: 10, 12, I famlen in vin, frugt och olja, förvaren til edert behof, och bebon dé flåder, hvaråft i kunnen vin finna; de återvånde i landet infamlade en for AS af via 'och frugt. Jerem. 41: 8. dåda ofs icke, vi hafve hår i marken nedgåmt hvete, bjugg, olja och honing, i ö j Hefek, 27: 17. Juda och Israels land fålde dig (Tyrus) Hvete ifrån Minnith, Fånnag, Hol ning. Olja och Balfam. 3 Hefek. 46: 5.fe Får: a | Osea 2: 5, 8. jag fkal hålla mig sö mine ålfkare, fom gifva inig bröd, vatn, ull, lin, olfé och koftelige Eryckes —< - Osea 12: 5. Med Assur fluta de (Israels foiky förbund, och föra Olja til Egypten. Joel 1: 10. Kornet år förderfvadt, Viadruk/ vorne borttorkade, alt hopp om Olja förfvunnit, "= Joel 2: i9. "Nu fånder jag til Eder, (äger Herren) korn och mult och olja, få at i deraf fkolen nog hafva. Re Amos 626. F, fom dricken vin utur flora fkålar; och fmörjen eder med" aldramåft -vålluk: 26 ba tände" o!ja , men bekymren eder intet om JosErrs fkada. . Så Micha. 6: 7, 15. kan Herren finna békag i tulende Vådrar, i otalige flrömar olja? Du prås- far olja, men får icke fmörja dig dermed. Haggai 2: 13: Om någon bore heligt kött: uti fin klådesflik och rörde med fin klådesflik vid: bråd, mos, vin, olja, eller hvad för fpis, det ock vores blefve då detta helgadt? Esra 6: O. fe Lam, Esr. 7: 22. alt intil 100 kickar filfver, 100 Cor hvete, 100' Bath vin och olja och falt efier behof. Nehem. 10: 239.: uti förrådsrummen borde Braels och Levi barn famla gåfvorna of fåd, druf- muft och olja. SST. ar Nebemss13: 3 123-00 förrådshofen infom- lades fpisoffer, rökelle, kåril och tionden af fåd; vin och olja. Syrach. 39: 27. det förnåmfla, fom amån- ifkan behöfver til lifvets uppehålle, år vVvatn; etd, järn, falt, femlomjöl, honing , mjölk, drut- fft, olja och klåder. = Sedefpr. 5: 3. HRalate" ån olja år. em trolös huftrus låppar, : Pre nrg Fa Sega sd 38 | 3 Mof. 24: 1—3. klar, - pråslad olja af Oliver fkulle beftåndigt nytjas tl uplysning uti lamporna på den gyllene Ljusftakan, ifrån afto- nen til iorgonen. ; Olja tillades; blandades eller knodades med fint hvetersjöl vid många offer, och förekommer i detta affeende ganfka ofta nåmnd, uti 5 Mos. Sör AR, 124 205-280: 0, EA t Kon, 5: 11. Såromo gåf Hiram olja. och hvate, til utbyte emot Cedrar och Cypreliet. 4 Mos. 28:och 29 Kap. omtalas huru til mjölet vid fpisoffret lades ofta olja, fom inknao- dades, Olja nytjades åfven med andre Specerier; myrrha, kanel, Calamus, Cashia, fom fes i 2 Mos. 30: 23—30 til fmörjelle, får Vitnesbördets Tabernakel och Ark, bordet, Ljusflakan med fi- na tilhörigheter , Råkaltaret; Brånoflers altaret med fine tilhörigheter, at vigas, famt Aron och hans föner til invigning. An Judieh. 11: 13 de hafva ock beflutit at för. fåra förfllingen af hvete, och tionden af vin och olja, fom varit helgad och förvarad år Bråfterne, Jvdich. 126: 8. Judith fimorde . fir anfigté | med vålluktande olja, ta 5 | 39 Amos. 6: 6, J, fom imöårjen eder med vålluktande olja, : Efih. 2: 12. talas om Mirrkams. olja til fmårjning. RA | | Jacob. Epift. 5: 14. den i förfamlingen lju- ke fkulle fmörjas med olja i Herrens namn. Luc, 10: 34. Samariten förbandt fåren på den röfvade mannen, och gjöt olja och vin deruti. Luc. 16: 6 omtalas de hundrade tunnor olja, fom den otrogne gårdsfogden låt nedfåtta til femtios Uti Matth, 26: fa och Job. Evang. 11: 2 omtalas vålluktande olja. Matth. 25: 8, Marc, 14: 3. Gifver ofs af eder olja, ty våra Lampor flockna. | "+ Sak hatth.. 0657-9 2-9. Lv: 1-5 rAG Joh. Evang, 12: 3 anföres beråttelle om en dyr- bar fmörjelfe. Uti a Mof. 8: 11. omtalas den Dufvan; fom Noach utflåpte utur Arken, hvilken emot af- tonen återkom, och förde i munnen et afbrutit Olive-18f, hvaraf han föårnam , at vatnet var af- fallit på jorden til den grad, at Tråden voro blottade och kunde grönfka. ES 40 CepertrRåD: PiNustCedrifs, ACKEs OckrEs, Detta pragtfulla tråd får ofta tamn öf Libas nons Ceder, De gamle Ebreer kallade det Eros och Invånarne i nejden ARs. > SCederé- år ibland --barr-tjådeni den prog. fullafle för fin ftorlek och högd.. Den tfkiljer fig” ifrån andre med fine peolellike, af flere Arålar, beflående blader, och kallas i Bibelen AGRES, til. fkilnad ifrån Tatlen, fom åger endaft tvenne blader utur hvarje knopp, och fom kallag SéHERDIN. Cederfkogen på Libanon var föråöm mye | ket anfenligare, ån den nu befinnes. De fe frörfle” och ”avfenligafte Cedrar. hafva af Saracenerna blifvit börshuggne Dess fkog finances RN en flått, 2 mil från. et Carmeliter-Klo= fler, omgifven af Libanons högfa” fpitifar.- Uti: defs nordviftra kant finnes" åfven en lien fkog af dem, tillika med några Tallar, Ekar, Cypresser , | Haslar och Lönnar; Evar och Björkar. De våxå på en högd af berget, fom: oder år tåckt med ; 6 månaders fnå. De åldfla Cedrar, fom nu fia. , näs af någon fkönket ech rake, åro icke fynner= ligen talrike; Månge refande hafva råknat demy ; och antalet har merendels altid varit olika; efrer | mer eller mindre noggrann åkning, fame befun=/ nits emellan 28 och 19: År. 1550.I räknar .-RGNus. 28; 1688 fana LA RocHe endafl 203 30 n de. LE. Bry: der för rfla antal, i gen 35 oc det minfla antal 2 flora. Er PETIT. Quzeux, 17213 18 al Korte 1738 och af GRÖ BEN 1680, 16 af MaAUNDREL 1696, Em. enda SN utom eR kulifailen, af-Pocock 1739. Afhandling om de WAX TER, som i Bibelen omtalas. F ide Delen. Med Medicinska Facultetens. gunstiga tilstånd : under Medicine och Botanices Professorens samt KE. Wasa Ordens Commendörens m. m. Doctor ce P. THUNBERGS inseende utgifven = af JACOB EMIL WINBLAD | af Uplands Landskap >» och til granskning framstäld uti Botan. LectionsSalen d. 24 Maj 1828. Pp. 7. t. ee. mm - RESET TENa een Upsåäla kos Palmblad & C; 1828. JR SR - 4t De gamle Cedrar hafva en kort, tjock flam; nedan til delt i 35, 4 eller $' flore grenar. En Ceder af 100 års ålder år tjock fom en mans lår: Högden til grenarne år 6, 7, 15, 18 eller 24 fot. Hela trådets högd fliger til 80 fot; yan- gre gå til 40- fots Tjockleken råknas vanligen til $ a & famnar; TrRoio fåger, at 4 karlar ej kunde omfamna den flörfle Cedern. Pococx måt- te et Cedertråd om 24 fot, och et trekantigt om 13 for på hvar fida. Roger såknar tjockleken til 8i fule Arvieux fåger, att fex man icke Kunde omfamna en Ceder, hvars tjocklek han be- råknade til 36 fot. MAunpret fann en af de flårfle vara 36 fot i omkrets. Qvevx fana den flörfle 8 famnnor i omkrets, KonTtE 7 famnar och 4 fpann, Pocock 24 for. Någre finnas 2 a 3 famnar tjocke, Uti Befchris dalen tyckte BeroGren fig kun- na råkna Cedertrådens antal til 8 eller g hun- drade. Res, 3. p. 205- — Den Cedern, fom år planterad i Paris, fåges vara 120 år gemmal, och åga 53 fot i omkrets. Cedertrådet år hvitt och användes i for myc- kenhert til Salomos Tempel, famt fördes til en for del från Sidon. Det fkadas icke af möafkar. Af det famma gjordes Förbundets ark och Templets Tabernakel. Då Sacomo fattat det beflur at bygga et Tem i Jerufalem, hbelgadt åt Herrens namn, famt' Za 42 fit. Konungafåte et palats, beflåmde han til den ändan 70,000 mån til handtlangare, och 80,000, fom trå och flen hugga fkulle på berget til pe lare, bjälkar, bråder och plankor, jämte 3,600 upfyningsmån, hvilke åfver dem hade at befalla. Så flora anflalter vidtagas ej ofta, och fådane bygnader upföras fållan, Hårom kan låfas 2 Chron. a Kap. På Templet bygdes 46 år, — > i SES Trådets utvitrade kåda, fom år vatne | agtig, lade Egyptierne fine Lik, at balfameras. Ceder tillågges. 3000. års ålder, och a anfe dem hafva varit til ifrån Skapelfen, famt ute) | hårdat fyndsfloden. TAR — Kottarne halva en koytnåfves forlek, ga flark lukt, nå upråtte, åro brune och glatte, i Sd Grenarne wfkjura 6, til 8 a 12 alnar från jorden , ånda til 111 fot. = 5 la våxa fålom et Cedertråd på Libanon, liknelfe: | vis, emedan grenarne på Cedern få vinkelrått emot flammen , och barren vinkelrått emot gre- narne, fom beråttas i BEkoGREns refa 2 del. 206 p: Job 40:12. fe” Elefant, po ; 2 Sam. 5: 11. 7: ÖS omtalss Ceder och Cedertråd från Tyrus, då det fåges, at ifrån Ht RAM, Konungen i Tyrus ankommo til Davio > Uti Palm: 93: 13, figesden råtfårdige fko- 43 fåndebud, fom förde med fig Cedertrån, timmer- mån och flenhuggare, at Pygga hus. åt DAvip.: 2 Sam, 7: 3, 7. Si! jag dn fade DaAvip til NATHAN, uti hus af Ceder bygdt, och Guds ark Når under tält. : 1 Kon. A: 33. SALOMO, fålom vis, ordade m trån, ifrån Cedern på Libanon, intil Moslan, om på muren våxer; om fyrfotade djur, om fo- glar, om mafkar och om fifkar. | SR 1 Kon. si fe ER öva ond FS var SALOMOS berkran til HirAM, a fvårddét jag vil i alt fulgöra din åftundan, angående vir- ket af Cedrer och Cypresfer... Och. Hiram: gaf Saromo virke af Cedrar och Cypresler, få mycket. Kön. åftundade. Se 1 Ghron. 14: 2, 2. Chröp..2:.8> + kok SEB; JTREN 16; 117; 18, I 86. Sedan templet var fårdigt byegdt, panelades 5 tak och bvalfbogsr å Peta ygnaden förbands med Cederbjelkar, AG våggar klådde hån inuti med Cederbråder. Det. aldrsheligsfle, et rum långt: in uti Templet, panelade han med Cederbråder ifrån golf til Tak. Hela hufet var inuti klådt med Ceder, Alt var of Ceder; ingen- flådes 1åg man flen. Altaret var åfven af Ceder 44 och öfverdraget af guld. Den inre gården byg: des med tre tader pelare, af huggén flen och en rad uf Ceder, fe vidare 2 Chron. 3: 5. KODA 35 an dör Pa NIT IG SALOMO; lip: förde et flott kalladt Libanons lund,. uppå pelare rader af Ceder, och et bjelklag af Ceder ofvan på pelarna, fålda i fyrkant Med Ceder pane- lade han både” tåk' och byggda Gallerier > fom hvilade på fem och fyratio pelare, femton i raden. Förhufet, der Thronen flod, i hvilken Konungen plågade fkipa lag, och fom derföre kallades dom- falen, var med Ceder paneladt, ofvan och nedan. Öfverbygnaden upfördes jämvål af kofllbar buggen flen och af Ceder. Stora gården, fom omgaf he-. . Ja bygnaden, inneh | tre rader pelare af huggen 1 Kon. 9: 11. 17: 1. fåges, at 20 år för. flutit" under den tid, SaAromo upförde de tvånne bygnaderna, Herrens Tempel och Kongliga Slot tet, hvartil HirAm förfleåcke honom Cedrar , Cy- presler och Guld, få mycket han åflundat. 1 Kon. 10327. 2 Chron. hi ISA 9: an fe Sycomorer. Sa - -— Utom de anförde fållen » nåmnes Cedren ofta. 4 Mol, 19: 6. omtalas et flycke Cederiyåd, fom Pråften fkulle taga och kafta i elden. = 7 Dom. 9: 15. Då Tråden fkulle vålja Törn- bafken til fin Konung, fvarade Kan: år det icke 24 45 eder vprigtiga vilja, at fmdrja mig til Konung, få gånge eld ifrån "Törnbufken och- förtåre Ce- dertråen på Libanon. 2 Kon. 19:23. SanHeriB hade hotat, at neds hugga Libanons höge Cedrar, defs utvaldafte Cy- presfer, och at flå låger på defs högfta fpits, få vål, fom i defs fruktbårande parker. ; : Efai. 9: 10. fe Sycomor; NS 2 Chron. 22: 4. Davin låt en myckeohet jern til Guds hus bygnad anfkaftas, förutan kop- par i ordknelig (mångd) myckenhet, och Cedrär 2 Chron. 8. Saromo begårde af HiraAn, at han fkulle fånda honom Cedrar, Cypresfer och Sandeltråd af Libanon. ; 1 2 Chron. 25: 18. Joas Israels Konuhg lår fvara Amazia, Konungen i Juda: Törnbufken på Libanon fkickade en gång til Ceders och an- höl för fin fon om dels dotter. "> Höga Vil 17. fåges: i våre hus åro bjel. karne Ctdrar, våra fparrar Cypresler. = "Höga Vil 3: 9. bygdes af Ceder en brud- um: Thron och den klåddes med guld, at hvis a på fifver frolpar. — RT >” Höga Vif. $: 15. hans utfeende liknar Liba- nons pragt, fålom Cederns. 24 46 Höga Villg8: 9. år hon en Port > vilje vi med Cederplankor henne befålta.” Mr Pf. 29: 5. Guds röft krosfar Libanons Zz drar i fpiltor. Pf. B5Ra i, kallas de Guds ' Cedräes Pfalm. 104: 16, 17. Herrens Teå nå fros dige, Libanons Cedrar, fom han Hafver planterat. | Efai. 2: 13. Herrens Zebaoths dag fkal kom- ma öfver alle "höge och reslige Cedrar på Libar non , öfver alle Ekar i Bafan. Efai. 417 16 fe Oljotrå. Efai, 5 ; SE 1 fäller för ON våxa Cider , och i flållet för Tiftel, myrten. Eli, 60: 13. Libanons pragt fkal vara dig til hands, defs Ceder, Bok och Buxbom Kilar mans at pryda min Helgedom. = | Jerem, 22:14, 15, 23., Jag vil bF mig i et: vidflråkt palats och luftiga falar, fönt& 'der- på fönfleråpningar panelade med Ceder Och! kos fteligen målade. År du Konung för at tåfla med andre i bygnader af Ceder. sjön — Hefek. 17: 3, 23. En fd Öja "tbed föckl| och långa vingar, flåg vu bjbaen och; vå en = af Cedertrå, LG ed 41 Jag, figer Herren; 'vil taga en qvift af et högt Cidertråd, afbryta Öfverfia, ; mjuka toppen deraf, och fjelf plantera honom på et: högt och pökenligt berg — han fkal varda en prägtig Ce- der, få at fogl ar. af allehanda flag under honom fkola hafva 6 tilflygt. Helek. 31: 3. O! Du (PuArao) år. lik et Cedertrå på Libanon, fom hade fköna löf; fkug- rik krona ch hög flam och hvilkets topp kör fig up bland tjockafle grenar. Andre Cedrar i Guds luflgård. fkymde icke bort det, : LERA ES and är Uti Tala K73 2 35 3. Eb Ät: ik3: 5 Amos 2: 9.4 .Cedern högre, ån al Tråd, EI. 3 är De Sifo penningar åt Stentug- gare och itintrinåa, famt lifsmedel, dricka och olja åt Sidonierne och Tyrierne; at de fkälle lå- ta komma virke af Ceder från Libanon, fjövågen til Jatto, efter det tilftånd fom Cyrus, Konungen i | Perfiea hade gifvit dem. Syrach. 24: 2, gr har våxt up fåfom en Ceder på Libanön och on en jane på Her- rens berg. i Zephan, 2: 14. då Ninive Sköler med förö- delfe, heter det: defs Cederbråder åro afrefne. Zach. 117: 1, 2. Öpna dina portar, Liba- non. Eld fkal fänåra AR Cedrar. Jåmrer eder i Furutrån, ty fälae åro. ggn de flarke trå. 'den nedflägne: = Ae Tau. Pinus AKlveflriss; ScHERDIN. Både Pinus filveftris och Abies våxa uti Pas Ixflina. De åro almånne i hela Europa, och i Alien, ä fynnerhet emot 'Norden, der de ut flora Tkögar, flundonm af flere mils vidd. De våxa uti Siberien, China och på J-panfka Öarna, famt uti Norta Amerika. De kunna blifva 300 år gam- la, och få på Pyreneifka bergen trenne famnar i omkrets. Harrier fåger, at i Argau fkogen uti/ Svitferland Trån fonnits til mafter af 125 fots up, Trådflaget tjänar i fynnerhet til Skepsbydf nad, :fkepsmalter, fmårre fartyg och båtar, fpar- jar -bråder , vedbrand, kiflor', : ib - nenter » lik- kiftor, lackerade ar» br » facklor, med mera. Tallar rs på Libanon. åfven i Cederfko- gen, och på Karmels bergshögder. 2 Sam. 6: 5. På allehanda flirån gafpel af furutrån fpelades, då Arken flyttades ifråa Giboa Hefek. 27: 5. från Libanon hafva de håm- tat furitrån, at deraf göra mafter, =. Efai. 14: 8. fe Cedertiåd. | "Ebki. 41: 19. fe Oljotråd, Cyprefs- Curressus virens. BERosck, Cypresfen hörer til den flågt ibland Våxter- ne, fom får namn, utaf Barr-trån, hvars bladet 49 'åro altid: gråne, och hvars fiugter kallas” pad innom 6 fjäll frön ligga gjömde, Cypresfen våxer altid fpitfig, panknidai, til en anfenlig höjd, gjer mycken fkugga, emot- flår röta med fin kådagtige faft, gifver. vackert tråd nl virke, och planteras ofta vid graffållen, -— Cypresfen ålfkar Europas och ”Afiens blidare klimarer; och fördrager icke nordens köld. Strådde” Cypfesfef fann HasserQvist "vid Smyrna, höge fom Pyramider emot kyn. Rel. P 28. Tu Baruks. åbråddar voro bekranfade af Cypresfar: Cypresfen våxer på Creta, hvarifrån den ut- fprider fig til Europas födra del, Den våxer vid Ascalons flad och på Libanon. Den våxer up, til et ganfka högt tråd -mea en pyramidalifk kro- na, met, likfom fpånlagde altid grönfkande blader gifver en mörk fkugga och utmårker - PE tiltållen.. Hos de Romare fattes dels grenar i få hufen, FE brer V=pfsad Cypresfer på deras begrafningsplatler i Ali Trådet nyttjas til möbler , år lått Oc = nyt: jades til bygnaden af NoaAcnHs ark, t Kon. $: 8- fe Olja. tr Kon. 9: va akan ng: Fe llbron: 2: 8. 33: 50 Höga Vila” 1737: 'Syrach 24: 12. fe ov dertråd. "Syrach so: 10: fe Oljetråd, 0 0 ; SANDEL - "TRÅD, SANTALUM album och . "PreErocarrus Jantalinus , åro tvånhe färfkilde trådfoörter , hörande til tvån: ne olika klasfer uti Sexval- Syflemet , af hvilke antingen et eller: bågge förekomma. uti nya: prof- åfverfåtningen. — Intet af deste trådarter våxer i det förlofvade landet. . Sandeltrådet, fom nytjades til prydnad uti Jerufalems Tempel och Kongeliga flotter "hämtades ifrån Ophir, fom fannolikt år 8en | Ceilon der bå förutnåmnde SR finnas våxahde, ar på Malabarifka och Coro: E mandelfka iden " Berggren (åger; vål i fin Refas 2: d Del, peja 202: Vid Libanon flodo flora grupper af VALNÖT - TRÅN, kanfke Skriftens ÅLGUMIM, 2 nian 2: Svdsd fom Saromo begårde af Hiram til elbyggnaden i Jerufalem. Desfe Valndtirdu | förde vå icke vara or ALGUMIM, fom ÖM-A talas uti 2 Chron. 9: och åfven år det ofå. kert, om VALNÖT- SKÅNE finnes i Paleflina; Prof-åfverfåttningens Sandel. tråd förekömtöl | på någre tårfkilda fållen. Uti 1 Kon:sro: 1, 12. heter det Åre ALmiGGim. Hirams fkepp, fom. håimtade guld: ifrån Ophir, förde åfven” deri- från Sandeltråd uti for EaRyErenkeg famt ådla fe 51 nar. Uti 2 Chron. 9: 10; heter" det ARE” Ar: GUMIM. É Vidare förekommer : Sandeltrådet inlade. uti 2 Chron. 2: 8. erg ; GRANAT tråd, Re pra RIMON.2-5) + Grutijo trådet år :ets medelmåttige; vackert tråd, fom växer och odlas uti alla varma lånder i Öfra Indien, i re Eareing och i Afrika på goda, Hops. udden: - cosåNer vid bör ör Nåd, och vid | einot Jericho : vid Sabth;' i ökaen Die ; på Morpiit Horeb och i Jemen. Refladerr RE Ar ä vinrankan, "Oliverrådet ; Granat-trådet och” Fikon. trådet åro der vilde, Defs frugt år flor, SE det ”fåefaÅ klotrund och fyld .med:en ri ig; fyrlig-- kn Fe vållmaklig och mycket låfkande. é + Höga Vil. 4: 7. 6: 6. ika, klufaa. Granat, splen goo ER ä i -siamonsäle ÖR Vis. äs 13. fe Palm. [rr RR ; 'H3 EVil 6: 18.77: 12. Be die and sea Bergen, och fe om Granat. trån bloma. ER Höga” vik. 8 Rå pg kulle dig Ma muft | af Granat plen: se Seder : "ar: Kon. qv 20:52 ”Chroäs- 33 dor Tohun- $? drade Granatåplen mög kronan på floderngaj i SALOMOS flott. 1 Sam, 14: 2. Saur var i lågret wid: ET af bergshågden, under et Granat -tråd.i Migron, då JonaATHAN hans fon JR öfver til. de Phili- fleers ovakt, 4 Mol. 13: 24; sofa. sbägins8 20, fe fikon och fikontråd. MYRTEN + TRÅD. Myrtus a communis. Håpas: | Våxer uti flera varma Jånder , dels vild, dels. | odladt til häckar, I de kallare hålles; der i örån- geri Öfver "vintren tillika med ner och om | nattrådet , Mandeltrådet, ; Mulbårstrådet och andre. Det år mycket för - til oftorleken af fine blader. Af Myrten om brudkronor och kranfar ; åfven fom vid andre högtidlige tilfållen. Bladen” åco altid gröne och sflalla icke. Det foctplsnins mycket låte genom aflåg- ningar, och åges derföre i Europa, åfven i Sverige Sä en prydnad uti oc de rum , fom man bebor. Som defs grenar åro sjnkös båjelige och fi- ne, få nytjas. trådet. til håekar på Goda Hops vdden i » emedan de gifva efter för den flarka Sydoft. dens: fom om fommaren - hårjar och våldfamt fånderbryter andre hårdare trådflag. Sådane håckar kunna hållas flere alnar höge och åro alla åcstider gröne. Om grenarne undetqviftas, 5 dlifver flammen fladigare, medelmåttigt hög; med förre krona. År allmånt i Syrien och Palzflina.. + Nehem, 8: Ibland andre eynjders sd ten til Löfbyddor. Ia Pål. El 41: 19. fe Oljotråd. > Eli. 55: 13. fe Ceder: 2 gr (12 8, 10, 13. omtalas Myrten-trå; & Beföen heter SE Fl fig om natten en man ; , och; hålla flilla ANN Myrtentråvn, er darra FENA Te a rie ÅREN ; Kaftanje- trådet uthårdar icke någon firångare köld. Det trifves båll "uti födra delen af: Europa och på någre fållen i' den värma” delen ät” Alien. Uti” Sverige förekominer det endaft' i defs födra landfkap, i: fynnerhet i” Halland och Bl [et en del af: Sinåland;; der det odlas och ndär: firångare vinter börtfryfer, Uti Uplaud kan det mör uthårda. Trådet fom är. föndkates seg r6 til! bler, "Nötterna fom åro Frusg förläljes ifrån öka åke uti myckenhet, til Holland, Tyfkland och: andra orter. Kårnan år: angenåm til fmaken och: födande, faimt liknar mycker mandlar til fmaken, Kaftanje tolkas på tvånne flållen hos Efaias. 54 oc Efalsi4a? 291-fe-Oljotrådi > Efai. 60: 13. fe Ceder. Ex. ”QvErcos fuber. ELON. > Eken år et almånt tråd i födra Europa; vå- xer åfven uti Afien på flere flållén. I Norra Ame- rika våxer de: tillika: med mångfaldiga. andra ar- ter; År mycket förånderlig til fine blader, hvar med arterna åtfkiljas. Deh' blir:et af de Rörfe tråd. I England omtalas af Doctor Prortt en Ek, hvars grenar "voro urflråckte 54 fot; under hvars fkuggs 3050 ryttare och 4000 iman fotfolk kunde hvilka Uti Whifields parken vid grånfen af Cumberländ voro trenne Ekar, hvaraf den minfta hade Er fiam vid pafs 40 fot i omkrets. Den Ek, fom Konung Gvsrtår 1. plånterat, år af en” anfenlig tjocklek... KAäMPFER : omtalar en EK ioti Japan, fom var ihålig, och uti hvilken flere perfouer kunde under Refan til Kejlarens Hof, — flamma ek ånnu qvarflående, -Trådarten; år hård och får långe e mot röta, hvarföre den nytjas mycket til Skeps- bygnad,: til Möbler, tfaneringar och påverka ler vatn.. Man bar funnit pålar af Ek, 500:år gam: Ja, nåflan förflenade, Alt af eken år garfvande, (adflringerande) och tjänar til det båfta Sål-låders beredning, och all' fvare” fårg, til mineralvattens pråF ning på jernhalt.. Gallåplen' åro ånnu mera gark: vande och nyrjas til (krifblåck, --Invertes j- fom the= dicament floppar den farkt. - Ekålloncåtås af Svin : a andre djur, och kunna i nödfall användas til 55 På ångar gleft planterad: år Eken Ksbig i Sverige blir trådarten faftare och båttre, ån i fö- dra Europa; i i Engeland' fåges den vara båfls 30 forter Infekter 'åro derpå' inqvarterade;- för På Thaborgs berg- fåg BERGGREN em) mycker ; vacker Ek/kop.. Rel a. po3l44 5: ssbotm. 23to Ekar finnas i Orienten mångenflådes : på. Nr mels berg, å å defs topp; vid byn Raimbe bela.fko- : gar; på TBIborgs berg; vid Damasch ; ;på Libanon; Från Sidon utfképpas gall: -åplen. - - "> Ekor omtalas i Bibelén i allmänhet Yr nerhet Ekar ifrån Bafan, och torde SM ra fas ber, eller; fåfom SEKENGEL menar, ilex , jern-Eken. 1 Möfl. 35: 8. ResEctas Anima DESvRA blef begrafven , nedan för: Retiull, Rea en Ke Du0 kallades deräf Gråt ek." än | Elis. 17: 13..e Ceder. . il, pt 12. fålom en Therebinth '« och Ng f:Nån a Dp, hafver Stammen DA fkall den- da delens fläm vara en helig fd. At Hefek. 27: 6. dina Åror gjorde Så Et, | ifrån Bafan, > ökar (EN jåmrar eder, i i Ekar uti Bila, Ofea. 4: 18. de tånda up råkverk på hög. derne. under Ekar, Popeltrån och Therebin:her, 56 (AcCASA. AÄCASIA Vera. ScHittA. Mimofa år et flågte, fom år mycket flort och vidlyftigt, famt mycket föränderligt til fine blom. nifgsdelar. Detta flågre har derföre, i fednare ti- der; blifvit indeladt uti Here genera. Aila åro mer eller mindre giltiga, och de flefla gifva en (gumi) kåda, som år mer eller mindre klar, gulagiig och geromfkinlig. Alla arter våxa i de varmare lån- der i Afien, Afrika och Amerika, He Acafia utgör fora fkogar i Egyp:en, men år fälfynt vid Cairo; i ileniga Arabien och vid Sinai; i fleniga Arabien, almånt; vid åen Wardau; i fle- niga Arabien år det et af de almånnafte trådss — oe Mer blsns MÖN MN Obersds..och åf den f.mlas et gödt gummi arabicom, fom år lånlöft i | vatn ock klifrar, — famt nytjss invertesy at mile dra fkarpheter och floppa uti Diarrhxer. ä Acofia Aegyptiaca kallas den af HAsserQvist j| i defs refa p. 96. Den omtalas på flere flåHen if Bibelen , i fynnerhet fålom et nyttigt och vackert | trådflag vid Jerufalems tempels bygnad och andre dels öthörigheter, ERE — Håraf förfårdigades förbundets ark, fkådebrådse bordet och fångerna, 2 Mofl, 25: 10, 13, 23054 Bönorna frank Kameler och Gumfar. : SA Kådan år födande, 10900 perfoner uppehål. 57 hårmed lifvet i a:ie månader; PE brift på an- dre födoåmnen. SER 5 2 Mol. 25: 40. 5 Molc.a 0 SES SRR ark var bygd af edrder töäd. 2 ”Mofl. 26: 15, 26, 31. bråder OR til Tabernaklet af Acsfie tråd, åfvenlfom fkotftånger- ne och flolparne til KJB för "Tabernaklets dörr. 7:02 Mol: 27: 1; 6. > MAMtaret i helgedomens Tabernakel fkulle görås af Acofie tråd, åfven fom SER til altaret, 2 Mol. For re kg EE 2 Mof. 30: 23—215, Åe Olja. > a Mof”s7rrbaprågtvoder ocrökelke. altaret, brånoffers-altaret gjordes af Acafie tråd. ; Pfalm. 45: 9. fe Åloi. 4 9 fe Oljetråd. > Hefek. 27: 19. Wedan 'och Iavan bar dig arbetadt jern Casfa och Calmus i ör der ; fom de af dig togo. = Mile ; ä Pil. SALix babyloniea. ÅxrKAV. | Pil finnes i myckenhet våxande vid Euphrat, och på ganfka KR fAållen +: LA varmare luft- = 58 Arek;> På någte fållen i Sverige har den kuorat odlås; men omkring Upfala kan den. icke u' hägg kölden och klimaters omfkifren, . Deous Pil. art, liks(om ålla andra, hafver fine kön fkilde på fårfkilde Trån; och -bonorpas fröhålfor, fom &i0 (nå, innehålla en myckenhet ; hvit re lik bom ul, fom emgifver fråep.; j Den år fki!/d med fine fmale bladery och i fyniierhet ned: fiat ganfka låvsge gredear, fom årö få veke, ar de åro aldeles nediångaridei" De tjäda föledes tit flåtor vid lefvande lufthus, til korgar , med nera likfom korg filen: (Salix -viminalis), S . AG NE likföm alla Par våxer håldft vid vata och på vatnfjuke grn - Pilar våxs vid Jordans och Baruks- FR , rå ådflaget af Pilar år altid dåligt och mycket | bråckligt. " Det duger fållaft til något figvickej — inen grenarne af någre tjäna til fiårning 'af korgar, til båckplantering; foiuit brukas til fine fkins Belbring Plalm. 137: 2 på Pittrda, vid de Ifve Babels land, hånäde vi: våta År oe : 3 Mof 23: 40. Palm. LE dd Afhandling de WAÄAKETER, som i Bibelen omtalas. VE se : "Femte Deleäs N Med Medicinska Facultetens gunstiga tilstånd ; under z Medicine och Botanices Professorens samt K. Wasa Ordens Cömmendördns m.m, CS Doctor P. THUNBERGS inseende utgifven af A > ET HÖOrkb R af Uplands Landskap "och til granskning framstäld uti Botan. LectionsSalen d. 4 Junii 2028. pov t. f m s Up sal ä - hos Palmblad & C. 1828., ' 59 ROAT EN LAWSONIA Inermis - COPHERI oc Våxer på varma” Indiens Sar, Java, Ceilon och andra; uti Syrien och Palestina. Den var. planterad af sAzomo i Engeddis varme vingårdar: I Arabien kallas den Alhenna. Trådet rdr mycker vatn, om sommaren skygd, och om vintern solvårme. Magritt beskrifver den vål: at bladerne om vintern ej affalla: at blommorne utspricka i åndan af grenarne. Knopparna åro smårre ån knap nåls- hufvuden, och öpna sig alla på en gång; deraf til-- I kommer "en ganska tåck blomquast, til skapnad lik en up och nedvånd Drufklase, De åro til” I fårgen hvita, litet stötande åt gult. Blomningsti- den börjar i Augusti, och fortfor, gren för gren, hela hösten; blomklasen blir en tredjedels aln hög och af en halfalns omkrets, - Blomklasen åger en ganska angenåm lukt, z MAR skrifver vidare: Cyprioterne sköta en våxt den de kalla Kenna, som blir hög och tjöck som et Granat tråd. Bladen likna Myrten och blomman en stor Vindtufva. AF denna fås en + olja, som har balsamisk kraft. Dess Iuåt behagar + Österlånningar men år för Europeer för stark, | Från likna Coriander korn. Å . ö SR a Bar, flörre och mindre, fom blifvit updagade i 4 60 5 - Alhenna brukas så almånt ibland Turkar, Araber, Morer, Armenianer, Perser, at i BELLONI tid tulförpaktningen' för löfvens juförgel n utur Feyp: ten steg til. 18,000 Ducater, Bladerne polera gifva et slags födgull smink af en sammandragande egenskap, at håmma svetten. Hånder och fötter, stundom håret och skågget anstrykas dermed; äfven håsemahnar och svansar, i synnerhet kamelens, som til Mecca bår det heliga exemplaret af Alkoran och - dy ba tapererna. > Bladerne Rad i vatn a en skön. oc range fårg, hvarmed Grekinnor och Judinnor fe ER ARR och ben göra at FÖRRE lig >. > Höst år at fran fn i Hade aga vr ta saften Öfver hjessan, och låta den rinna utföre Kiaderaa, fom för et Kärdpay öga fer illa” utg Z : Höga VE Tr 14. nåmnes en ru fortl år denna RT frugt 3; en blomstrande (Palm- d —drafva från Engeddi ådgisdar är min. ålfka: re mig. SSR Inaxenvs "Chr, re ER flågte, fom beflår dels - fåfom fveriges Brakved (frangula), dels af bus s 61 : d 3 Pr flefta Verldsdelar, med fmå oanienlige blomör, Några af dem åro utan taggar (fpinx) och några åro bevåpnade med taggar. 5 <= Ifrån detta flågte bafva fedan de Indifka'ar: terna blifvit fkilda, under namn af Zizyphus: Zizyphus (fpina) Chriffi våxer öfver alt uti Syrien, uti Ethiopien och i Palxfina, famt år be- våpnad med taggar på alle fine grenar. Berc- "GREN. fann! en Rahmnus -våxande vid Jordans flråuder.. Profesfor Amneirr har i Upfala under namn af Ruaamnus pina Chrifti utgifvit med fis - en Disputation hårom, och anset, lika fom Anné, denna: för den fanna och råtta, af hvars grenar Cazristi törnekrona fammanflåtades, Uti Math. 27: 29. Marc, 15: 47. famt Jos han, Evang. 19, 25. omtalas den törnekrona, fom på fattes och tårade Frålfarens hufvud, och tilfka- pades af detta trådets törnige grenar, der det så-- ges: de vredo tilfaomman en krona af Törne, den de fatte på hans hufvud. SE Vid Ferufstars ”wåxer Lycium vuthenicum ; Hvilken i (ednare tider" blifvit anfed för den; af' hvars grenar Caristi Törnekrona blifvit Aåtad:- | ” OrreNes BarsAm. Åmuyris Gileaodenfis Eqz- NÖGHÄMÄN, —. 5 TS a i Balfamtrådet, fom gilver den ågta dyrbara Gileads balfam våxer egenteligen under: Acabiens ar j 62 | | heta iuftfirek, och blef fördt, ibland andre fkåv: ker, af Drottningen utaf rika Arabien til SAromo samt planteradt uti dels trådgårdar i Jemen, hva. rifrån af Forskår fkickades en gren med bloma, hvaraf blef uplyft, at detta trådet hörde til Br myris flågte, lika fom Opobalfamum. | oc Når trådet fåras utrinner faften, fom år ad dyrbarcfte Balfam, fom fållan fåljes och endafi gifves fålom fkånk åt Turkifke Kejfaren och an- dre Regenter. Den får åfven namn af Mecca bot fam, men våxer ej derfiådes, eller i Paleftina. Oftare kallas den Gileads balfam, emedan Gilead år en fortfåtning af Jerichos fålt, genomfkurit al Jordans flod. — Uti Gamla Tefllamentets. fkrikieg. -omnåtnaes denne Balfam uti 2 Mof 30: 25. EE Gileads balfam erhålles ifrån Årabien, - de karavaner, fom årligen gå till- Mecca; dena — derföre fåt namn af Mecca Balfam. OP ömfr fig trådet vid Gidda utan blömord "Vid Medina våxer flörfta mångden, der den mål Balfam fkördas. En afbruten gren gifver flar lukt af Balfam ifrån fig. ”Frådet år litet, föga annat ån en sobofie med trenpe tåtlittande Ce fe = Balfamen , år i början hvit; blir fedan grös: / eg eller gul, "Sn a först tuno3s blir . 605 'therpentin, > HasserQuist fåger balfamen vara gul, ge genomfkinlig, angenåm, klibbande vid fingret, fållan flytelig, magftyrkande och, drupen i får, låkande, Invårtes brukad gifvas endaft tre droppar i fender. Då den drypes i vatn, utbreder den fig åfver hela ytan och kan fåfom en blåla upta- gas. Rel p. 31. | fedan grumlig, fift klar; och gammal tjock, fom -Opobalfamum år en balfam utaf famma amy- ris flågte, hvars tråd har folia pinnata, och hvar- af. balfam långe brukats i Medicin famt funnits på Apotheken. SR ro ; 3 ErEAGNus orientalis. Tzazri, balsamtråd. Får namn af Zaccumtrådet. År et anfenligt och vackert tråd med sine: långe, fmale och lika fom med ten amälgamerade filfverhvite blader. Det fördrager ej Nordens kalla klimat; men kan odlas i det Södra Europas lånder. Växer i myckenhet vid Jericho och på def: flåtter: vid berget Quarantania Foliis ovatis, en- ligt HASSELQVISTS inlygs = sc eh År troligen de gamles Myrobalanus & FEELS Af noten pråsfas Zari olja eller opobalfa- mum. Denna olja kallas dfven Zacci olja och FJerichos balfam. Manndrel fåger nåtens kärna kötas fönder, flås fedan i het vatn., då en olja ut- 6 4, drages , fom år et Ra Klkssned ei «Oljan år angenåm til lukten: Devmed fmordes klåder., hår. och frågg. Den gör huden fin och 2 Jani låker får och hämmar ditdsigfbbingens Se ng RR 8: j23; frågat år 0 Ingen Zari i ”Gilsad? Zz ä Jerem. 6 4 ; Gå up: til Gilead, och hä ta Zari. + Jerem. si: 8. Skaffer Zart. år Babels får. Mo 354. Israeliterne, Ad köpte Je: sepPH, förde Zari til Egypten på fiue Kameler... 1. Moll. 42: 11: Jacep Tånde ibland annat, Zari til Egypten ifrån P.laftina. Ae Hezek. 37: 17. Judilsndée ET e ig Zari, fom fördes till Tyri marknader. fe Olja. 2 = Nebem 8: 45: til löfhyddor. fe. Palm. » Hasser. CoryLus avellana. . AGGOs: "av äforreR kan icke med fkäl fåras till Pra. dens famille, emedan den icke ethåller nå; da ordenrelig flam méd kronz , wan. upvåxer ifrån roten: med snånge grenar och ”Sfvrepår lållan en = månnifkas höjd. Pen rilhårer måft Europas och i fymnerbet de nordligare lånders Juf:Mreék, der den på ångar och betesmarker utgår-fmåtre; glefate - fkogsp on Sen ale vål i de fålte Sveriges i De linge u Mtngås grenarne, fom åro Imidige, Jinge. til Nåla på på. hvarjehanda laggkåril; och nötterne "tjäna i flere affeenden. "Kjåtnan åtes fom mandel; af dena kan tilredas mandeltmjölk; men mera anvåndes den til oljepråsning , hvaraf oljan” hålft brukas til afdrag af graverade tar er, ej Massel fåges växa på Horebs ber pl på bibanpra Rö Vil, 6: 10. i | Hasfupogene Tonder var jag AR S DR höga AA peåkniss flere våxter ån i v hela det Skåga gämla Teftamentets böcker, hvilket vilar, at SaAcomos' visdom ”fAråkte fig til eh nfenlig sidö, åfven så vål - SYS fom til; | Djurens OR KA ACER Hignindpnier s; "LÖNNEN fr et re tråd uti hela Earopa, 3 E$foen: i i Norden och Sveriges fefte landfkap, RR fony uti: de norra delar af Amerika, Den våxer på Libanon, och blir et vackert tråd, fom. låter klippa fig, och hvars krona blir sugg; nor och gifver "med fine flore; i fere flikar fördelte bla= der, mn ymnig fkugga.” Det Saat al å É i Ä br 66 planterade alleer och trådet til lögdvirke; -Blom- orne, uti flora klafar, -åro gulgråne och tvånne från tilfammansvåxte med hvar fin vinglika hinna. Det låter åfven klippa fig til håckar, ” = Syrach. 24: 13. Jag hafver våxt up fåfom et Lönntråd vid vatn, Es Hvit PorpeLTtRÅD, Porurus alba, Livsån. PorELTRÅN, åfven Afp kallade, våxa uti Europa utaf flere flag) och derutaf trenne arter i Sverige, hvaraf den almånnafte år! Porurus tre- mula, med fine lått rörlige och darrande blader. Den fortplantas både genom frön och med tot- fkott, fom uptkjuta rundt omkring, och 'göra, at af några få tråd hela lundar fnart tillkapasy Men denna omflåndighet går, at afpar icke böra plan- | teras uti trådgårdar, bredevid fådesåkrar eller på ångar, . De våxa ganfka fort med en pyramidas lifk krona och fpitfig topp, och tåla icke någon | topning,: utan börs underquiftas, då Iöf grenar deraf håmtas til foder, för får ifynnerhet. Bladerne -fåttas i rörelfe af minfla våderflågt, gif- va angenåm fkugga och et behagligt fulandes — Trådet år hvit och nyljas HEDjkikar och an. ns meubler. Våxer lått på fleniga ofrugtbara Den våver åfven i Alen. Hasserviss Bg Popeltråd almånna vid Smyrna, tom fes af def rela p. 28. C kör FS > + > Hanblomor, och honblomor finnas på får- kilde tråd och bloma tidigt om våren innan bla= ; derne framkomma. Olea 4: 13. fe Ek; - ÅrtertrRÅD. Pyrus malus, TAPPuCHIM. Åpletrådet år et af Europas nyttigafte tråd och tillika med Pårontrådet det enda, fom i Nor- den frambringar fore och kötfulle, vålfmakelige frugter. -Det våxer på ganfka månge flållen vild ålfven i Sverige ånda til Upland och Gefllrikland, hvarest det dock under flrånga vintrar boörtfryfer, Af de vilde tråd, fom finnas mäft i Sveriges fö- dra landfkaper, blifva äplen (må, fure och flråfve, få at de föga anvåndas til annat ån at gifvas åt fFvinkreaturen; men fom desfe .vilde flammar ut- hårda kölder, åro de tjänligare til ympning. Ge- nom ympning förådlas frugten til forlek, ange- nåm fmak och mångfaldiga -föråndringar, fom af trådgårdsmåflare få lårfkildte namn. Et åpletråd i fin blomning år ganfka vackert, och i dels månge blommor -furra gerna Bien, för at håmta något til fin boning. I de hetare lånder odlas det icke få ofta; men förekommer i Paleflina och på Go- da hops udden i Africa: Af frugtens utpråsflade faft tilredes genom gåsning, i Eogeland ochi fyn- neshet ymnigt i Frankrike, Cider, fom år en an- genåm, låfkande och åfven rusgifvande dryck. s Frugten, fom innom fit myckna köttiga om- | — klåde inpefluter en. femrymlig fljernkapfel med 68 fine frön; såtes om håffeb och kan förvaras flera månader. - Åfven kan den fönderfkuren torkas och inlåggas med locker eller honing. "Den torkade tjänar til foppor, fom hålla öppet HE Oklå kan - den tjäna til bakelfer och flera andre måträtter. | Håg. Vif. 2: 3. Sålom et dpletritd bland I ; Kogstele år min Åifkare ibland fönerne, : ; > Hög. vik. Sör jag flyrket mig "med åplen. — Hög. vil. 7: 9: fafom lukten a åple år din andedrågt. og. vik 8 5: Under åpletrådet V ckte FER a ; AE ”Stnenoer tolkar år Tap | | Matsoacn= die Siach Sveva baccata, nde dutta? namn. IR flere våxter kånde” hj Araberne, fannolikt-Aera fpecies. utaf- Salfola | flägte, fom alla våxa uti ådemarker,: alla Åro falt-- agtige och ofmoakliga. De finnas ymnigt i Sibe-- riens Ödemarker, uti Afrikas ökaar, och annorflå- des, våxande uti torr: fandblanded jord. 7 rör ÖkLARE ör an/et Malluach för en molla sjär Åtriplex, fom kan 2 til JAR men i. år » RS E 69 i sine PR anfer den vara FORsKÅHLS Sve. da baccata, fom år mycket lik med falfola,. och vå= ”xer i Afiens Sknar; den innehåller falt, år afmake- lig och tilgripes; endaft i hungersnöd. HAssEx- Quist kallar den Chenopodium- tg iptiacntm, fom växer på torra fålt > Å Jfälfkap "med Rothem. - j | Ferix Fast har genomreft de Åköorss RR de gamle Troglodyter viftats. Han fåger: den 8 Septem- - ber kommo vi til en dal, -åvareft läga-tåta bufrar våxte > ”desfe voro fugiade med tm falt. dogg. nå -fiålle föger han, at je dagg i pp Sådan RAA fatis FAL, Mi PRE och i Kalmuckifka öknen, efter Sini. forsmoneegenns både på örter och andre åmnen. : SN 30: Då fon sök Troplodl rer is: fåger han: | de afbröto det, Eg Jfalt, ne de JL albdr Ära id.” Den. våxer åfven omkring Suez på 70 Bufken hörer til-åriflågtet- och Genifle GÖR, hvaraf. många fpecies, finnas de i Europa och annorflådes. ; 3 Fenix Fast fåger, at hans Kamen er gråfde i gropar, och uprykte bufkarne med rötterne i/ September månad, = Desfe bufkar tjåna derföre, e lika fom Salfola, uti Oksar til brånfle; ; PE:001-Å. Dånis liknar en lömfk Hänget verkån vid glådjaf Rothems bufkar, emedan de antån: da haftigt, blosfa och fmattra, fom en antånd enbufke, Job 30: 4, fåiger om Troglodyternes a het, at Rothems rötter utgjorde deras bråd (fi hungersnöd). Dels söner pysjades til vägne un- > der kalla: nåtters="="==35 j Jos fkrifver at Troglodyterne öre I Robkå | hems rötter, emedan de, i brift pe yxa, icke kunde ess rötterne - bufken, - a 7; 1 Kon, 19: 4, 5. Etias fökte fkygd made en Rothems bufke under fin flygt undan IszBErS förföljelfe, uti Berfeba Sken. Under denna glefa bufke lade han fig ned och; fölotaiade MANNA. HERR ag MAn. a Flere "våxter än Manna, och fAere forter | ögon hafva blifvit ring ae Apojleken onåeg j likalom vore 2 fkårning och fårande i barken fås Manna i in grann- dis, fönv nytjas i Laxerande Sennets infuf 71 atfkilge namn, fålom Manna calabrina, Manna in granulis, med flere. Hos åldre författare före: komma Manna laricea, tamarifcina, tiliacea, quer- cina, alt efter de olike tråd, hvarsf den tages; och hvars fafter innehålla något fåcker-åmne, Manna år fåledes icke annat, ån en gumi fa aft, fom år mer eller mindre föt, fom utfiprar utur åt- fkillige trån, och fedan ftelnar likafom körsbårs- kådan. Äfven Gumi arabicum , fom uflyter utsf Mimofa nilotica, kallas fundom manna ifrån finai och andre öknar, ehuru ganfka oråt, emedan den ej innehåller något betydande fåckeråmne. gg calabrina håmtas utaf Jemiivar onrns, et tråd, fom våxer i Amerika. i födra Europa, I- talien Sicilien, och fom åfven i Sverige planteradt uthårdat Nordens ftrånga vintrar uti den gamle Akademiske trådgården. Under varmt och tort våder utfvettar af defs grenar och fliimm Manna, ifrån midfomrmaren wil föli Månads flut ifrån mid-. ' dagen til aftonen , och nedfaller på marken. Den år rödagtig och blandad med Orenlighet, Manna sda utfvettar middagstiden i Juli och AG- rvåvader utaf bladerne, få at trådet fer ut etåckt med frö. Genom in- ull” uti början af Febrar och för fpåde barn. Isracliierste Manna utfvettade af Hidyfarum e, Alhogi, fom år en 8 och Ag taggi bulk : v och hvars faft: sbikenlldes famt efter fårande vitfly- ter och flelnar af nattkylan i luften, i likhet med-andee trådskådor (gumata), få fom gumi Ara bicum ,--körsbårskåda och andra. Israeliternes Manna af alhägi år mera fåckerlik, föt och mindre kli firande. Den löfes ganfka lått uti vatn, och up: låfes fomt bortdunftar af Solens vårma. Den fkul-- le derföre lamlas om morgonen tidigt, innan folen upgick. Denna Manna: inflåmmer pösmalta med MR hefkrifning. Ravvore fkrifver i kiknar- gryn eller k like | ) GMELIN ber ER TE 33 be för fmå korn — Bånderne ifrån Ispahan famla den före fulens upgång; på det 2 de under hb hålla. er fåll, och med flå på g fötter ET ” Afhandling: é om som i Bibelen omtalas. Sjette Delen. Med Medicinska Facultetens gunstiga tilstånd under Medicine och Botanices Professorens samt w Wasa Ordens Commendörens m, m. C.' PYTHUNBERGS = utgifven-: at PEHR AXENBORG Sud, Ner. och til granskning framstäld By uti Botan. LectionsSalen RS d. 5 Juni 1828. P: Vv, £, i; Tr, fe a .- Upsala hos Palmblad & C, 1828: =” PROSTEN OCH KYRKOHERDEN HÖGÅREVÖRDIGE OCH HÖGLÄRDE - HERR HENBIC AXENBORG LE EE ed > > a D En Huldaste Fader . helgadt Sonlig vördnad, kärlek och tacksamhet. KONUN GENS TROTJENARE, | ters LÄKAREN MED. DOCTORN, PHILOS. OCH CHIR, MAGISTERN JO möGADLe ocH VIDTBERÖMDE KA HERR CARL AXENBORG - a + ec RK Rv 0 AO ER a. S tacksamt tillegnadt [å Inonisd É å a é RNE «, Broderlig. tillgifvenhet: ” 73 i «uu Åtirenas Manna, då det vat' Dårett5/ käflades z och äfrån”£ fånd; reriades: ader bål. kok: nea it ; 40 anlet sla tovt JV 0 möt od 4 Jög Ng s (innid doc mill ocå äl ami fs fanl ifgen til då för älg i ke gi UR ; Der I bear i CR gi vg då kdomar.. Alla” desla för Moösis beråttelfe. a Brnengn, fe: den år 110 Shan d TERS för gr Å 35 EK 2 | orl Kr JöORNORS bEELS vå dra KA å oråt tid; men annars år di ki RE cl srnn lör .nsösa mo Athagi våxer omkring Aleppo, i Armenien och: räd vi Sutil hela iPeohiemjnlåndd enoiidkring oc Våxtemslåtét våb odlarfig! nBorsnifta | Möriblär. öchoblemaf! oftantkti Upfilas Otangeri Manna fomlåsipåsLibinonmsenligt CotwiKks> its tyg, och åtes af pärgpns den finnes åfven i åde MPR sd hqol ara oc ö. Böj alla TE i År 3ö ir vDet Oferlån > Masi, pr ympig öfterna , fom vanligen kallar Det tyckes då Jlunda hånda, at det, fom urfilas om dagen, bort- et, fom, jlyter « om Datten;; fam- SN + ee -M - Fr re | fig ri Åjblad, och | Stenar. , hb yavlö Un of nad sbiggt TSVI0G 6. bang” NN 74 2; Mol, .16:-14:' Om morgonen, rundt om: kring Jågret, låg dagg; fedan den vpfiigit, blef man varfe öfver hela fåltet af öknen, (Sin emel- Jan Elim och Sinai) något rundt och fmåt, fom rimfroft, på marken. Detta kallade söliterne Man vert. 31. det liknade Coriander frö, ser Jag och fmakade” föm kaka bakad med honin 5 i åto Iraéls barn uti. 40 års ER til pe Äng til grånfen af Canaans land. 2 Mol | 35. Om det förvarades til morgondagen, Må det flinkande och Mafkar kommo deri ver 20. och. når folens vårma tilkom, förfmålte det. 0 ee a föll åfver. lägret om natten, föll Manna tillika, node AI 0743 AA gr »IUtans Bloödjngläytjade Iftaéliterne- osad rå, a den laxerade: och förfvagade: De klaga de derföte-8fver Manna; fåfomv en lås föda och st! 05-bUR: sjäert ARA ami 5; 4 Mofl. 11: 8. Folket lopp hit och ät. famlade och malde den på qvarn, eller fötte i mortel; och kokade i Bryr , famt gic ; kakör, Spå 8 få avis! Til' de "hög fcåckte 4, fär Da befalning; himmelens portar Öpnade han, at Manna Öfver dem net: regnade. få 4) Nebem, 9: 20. "Dino Manna drog Du icke undan. deras mun, och gaf dem vata, når de törflade. | 5 I Joh, Ev.63t. Våre der bö Manwärd öknen. | i Deo Manna, fom Herren Gud genom et un- derverk och fia almakt gaf Ifratliterne, mer ån en halt million månnifkor, hvar enda dag och under månge års tid, var af en oberåknelig mängd, för at kunna måtta 1å månge hungrige magar. Sonpoms ÄrLE. SoOLANUM fanstum. CHEDEX, 5 År ct litet tråd eller bulke med månge tags på grenar och blad. Den hörer til en gif- fig famille, fom verkar på nerver och hjerna. 7 Frugten år en Bacca (bår), vacker, rund, lik et åple, gulagtig och får namn af kårleks åple (pome d'amour). Torkad- bli den inuti pulveragtig och likfom fyld med afka, > Til den: na egenfkap torde åfven något annat bidraga, der den våxer vid Sodom eller Dåda Hafvet, vid Je- ticho. R Uti Bibelen förekommer den någre gånger anmårkd fålom varande af oangenåm egenfkapy; m:; Mich, od Klagar, at den båfe år: fåföm (Törne) Chedek, och den redeligafte vårre, ån Tiftel ”6 liges våg förefals AA Mu KR ”Törvih ckar beväxt, nt Deras Rd åplen) klafar åro bittre. si tige,. fålom frugtknipper af (Rolcb) 'Coloquint. i s Mol. RS 34. - Min rr re TES hals år j n Lal Göeiöl och våxten år Re lol er "tråd, utan år herbaceum, Den odlas och våxer uti Öfra Ia diens socli) defsatrug: ; fom sår aflång och purp fårgad Åte: ofta uti i foppa Por. tår: för Eitan ön Huron alder säng på On Ceilon och mA ten ,.sältid emellan YR det -hetaflie lufificek. ka Si al h bi Ag Trfdacen & år brunagti randig, gola tung, tåt och hård. . DE förfldigas i åefkilligt fmåcre gäne FRAN äeiger. en 4 | Hezek. 27: 15. De a DAR Sad TN Boskkjorde:mobihock 7 WI6NNG AV Eben åråd , hvad : Sn dig köpres ) (a SN | 2 77 201 30 orpORRRNdsa ”Onölnd fphrofa: "4 VA esi Törne kallas vål i daga 6 fådane våxter,; fom åro förfedde> med flom 7 al ir Jana ANT och väl a säd Osomis frinofö dar år vål den beteknas "ofta i/Bibelen. 4 a detta nama biu nbas sh BETT 2 Ä IV få bHav Jen år en bufke a KT Er dn ammanfatte blade, bogemågrpar ut- Törne sårar belt enkelt er. sor Job. 3: 237 frågas? hvarföre: årtihonom, hvars våg år af! ven Area det TöSrnen på alla fidor af Gud jäst r sjal F0 Jöbrgdrtygillaron, ät Pröglodyteide a ga under törniga bufkar (i yet N boningshus). nöden yt Hio pr 2 3 H ls 134088. —Tdrne oi Tilelåro ficke- de fifom de förfte olycksvåxter, fom en förban- snad jord fkulle frambringa efter fyndafallet. Sva I uni golf och SN mviski 2 Mol. 3: 2, Uti en Törnöuvfrs (Senån) vid Horebs berg uppenbarade fig Herrens ångel NS får Mose, då han fåg bufken brinna utan at för. tåras. za Mot. 23: 6. de Ogudagti liknas sid kåanen. får; hvilke alle flys > « ge Dom. 9: 14, 15. — Térnbufken. Oma) bt vald ar vara Konung äfver de 2ndre tråden, 2 Chron, 25: AR Elai. 55: 13 fe baera! > Ela. 7: 3 JÄRN af. de bilder. fom fårut. med Fr de upgråkvas ; fkal rd ingå af frugtan Törna och. Tiflel, Eflai, 10: 17. Iraöls ljus (kal de eld, | och hans helige en låga, hvilken på en dag fkal iråada roch - Assurg Törne och Tiftel. Ela 134: 13. i dels fordna palats” fkola (KoacH) Tön Mäns nållor och tiftlar i dek fafta Aotty = or oHefek, 2-6; de varda dig bef tande och Niogande flom Törne, Sd | Helek, 28: 24. Ht GL - Skagloirdå Törne (Stun) och" fargande tifle a Nabölt : 10: Ede åro fåfom Törnen i nd (am arg 13 AT 79 Zephan, 3: 9. "Moas fkal varda fåfom So- dom och de Ammoniter fåfom Gomorra, et med Törne öfvervuxit land. : Sedefpr. 24: $5 nu; dvå lates åker var . med Tiftel Öfvervåxt, och med Törne betåckt. Sedefpr. 26: 9. lika frilke Törnen i den Arucknes hand åro Sedefpråk i dårens mun. Predik. 7: 7. likt fprakande Törne under grytan år dårars löje. Höga Vil. pv FRE fe Liljor. Math. 7: 16. fe Vindrufva. Marc, 4: 7, 18. Luc, 8: 7, 14. talas. om fyrahanda fådesåker och den fåd, fom förqvafdes ibland Törne, Ebreern. 6: 8, bår jorden Tdrne och Tiftel, år bon -odugelig, och nårmaft til förbannelfen, TörnrAcre förekommer i : Efi 27: 4. O!atjag dock med en Törn- håck omgifven vore. AG Er Sedefpr. 15: 19. den mågtiges våg förekotn- mer honom fåfom med tårnhåckar bevåxt. Syrach. 28: 24. du umgårdar dina ågor med Törnhåck. | 80 fö STÖRNBUSKAR- flånmnas /uti.o € nr font 23 eTNORNGD gle tätterani sö sion Hol Efai, 17: 19. på den tiden fkal Herren fröuv kalla flugorna vid utloppet af Egyptens floder, och bieå » som årö i Aslurs tand; - De;fkolå fåtta fig ned ijvidfiråckta, dålder på/alla > Törabijkår.s AN ; - RR Arn Sd A > Dp 29 Scörpiom Törae, fom å? et 'okåndt flag, om- talas uti”4 Chiöo.' vo: FT? 4 Med Scorpion. ra ve SEAN Nuder en Håraf fes, at Törne kallas fl okända Väs ter; men då ann: så Kv ig JV stollar Onowis /fpinoja vary enligt, Hasstnquists intyg i defs rela p. 101. almån i Palåflina, tor= de” den svarar det råtta voch2 almånnafte Bibelens Före öl met Lä och död santobt songs! ; SUS bald oc Ros. Rosa Gallica. JT 0 vt SR Bs and vålleoTörnrofor åros bufkar, fom ro före tråffeligen låt kånda til fit utfeende ifrån andra våxter med fine talrike taggar (aculei); ”fide tre- faldige eller flerfaldige blader (folia. pinnata) fine flöre och SR >» famt fia É yponfrugt Så utmårckt fjelfva faget år, fvårligen kunna dels arter fom åro.: många , fkiljas” ifrån hvarandra! v-Blomorne åto'ganfka florey pragtfulle och ofta duble, i fynnerhet Gallica och Alba. Plahteräs irrådgårdar ochi blöma + Jul "inånad i Sveriges norra trakter, z Ava 3 $ gt : VD Bufken Kan fjäna til häckar, KMD blinda Med ”ändra våxter. "Med fine taggar sfbållet” då djuren, at trånga fig igenom, ”Förtplantas tried — föndertagne rötter. Af blomorne göres Purpuri öch defilleras fofenvarten, fom användes ftundom od matråtter at gifva en angénåm fmak, och i fynoerheét til ögonvatn uti Ögoninflamationer, VS 13 -öRofenbufkar fågas våxa vid Damafk. Bkans St O0ÄUG--0 oo ATT nn UTI iu HY Ar — Rofor:/'anförak på ett: par Nålen sia Men -3 siSyrtach, 139: 713: blomfrens fåfom rofor., : H HÖ hvilka våxa .vid/tignände vat 2000 öd NM . Syrach. 50tygivSiMon One fon fågés lyfa + fom en vacker ros om våren. ke CE För LÄ sö 1 Tister. Carnuvus. DARDAR dT sie Tifilar åro månge. flag och; arter, Hema i alla verldsdelar, men ymnigaft tyckas de vara i Europa. Uti fådesåkrarne' åro: de sfkadeligaft e- medan de förqvåfva fåden, och fåra alla hånder, fom handtera dem. "För fine mångfaldige, Nyf- ve, flickande taggar kunna de icke åtas af Bo- fkapen. — Endaft någre Infekter hålla fig på dem och njuta af dem fin föda. DÅ OMR Ti ef måmnes i den, heliga fkriltg förellilles den altid Blom an olycksrånts. oMiMR Tiflar äro ockfå- af fådan befkaffenhet, at:de årg 82 taggige, fliekande, fårande, och i naturens enfkil- da hushålning, fåfom ogrås på ångar, i åkrar och i trådgårdar mera fkadelige ån gagnelige. Sållan gifves något land, fom icke åger flere eller fårre af dem; och då marken blifver lås och myllig infinna de fig deruti. Når marken blir af lågerval eller tramp hård och tilpackad, förfvinna de; de åro derföre fkadeligaft för al odling, gå djupt med fina råtter, och infinna fig almån- malt nåra månnifkors boningar, hus och byar. De bloma före fkårdetiden ; och Bi famla e- mot höften något utur deras blomor. teet Micha, 7: 4. fe Sodoms åple. Job. 31: 40. 4 Nof. 3: 18. Efai. 4: as. 10: 17. 34: 13. Helek, 28: 24. Sedefpr, 24: 31. Ebreern, 6: 8. Se Törne, Efi, 552: 13. fe Ceder. Jetem. 12: 23. le Hvete. Math, 7: 16. fe Vindrufvas..- 4 Buxzom. Buxus virens. TRASCHSCHUR. ks ; kund Hi (ER Buxzom år en med fmå, flåndigt grönfkan- de, tjocke blader förfed bufke, fom hörer til de mildare Europas luftfireck, men låter odla fig åf- ven i Sverige, der den fållan våxer hög, och li 33 der af vårens källa nattfroft. "Til et jvarters högd upvåxt planteras den til åtfkilliga ritningar 'om- kring blomferqvarter, och låter vål klippa fig. I Upsala T'rågård måfte den hvar vår tåckas med granris, för at ej blekna och då ut. 1 födra Europa upvåxer den til flere alnars bögd och klip- pes då til höga fköna håckar, Bladerne nytjas flundom med lagerblad til kranfar,-och trådarten, fom år mycket fin och vacker, nytjas til fpelin= firumenter, tumflåckar och andre fmårre prydlis ge möbler. - STR Efai. 41: 19. fe oljetråd. Elai. 60: 13. fe Ceder. — "CTAMARIsSK. TAMARIX gallica. ' EscHÅL. TAMARISKEN år en mindre betydlig och an- fenlig bufke, fom våxer i Södra Europa och A- fien, med fine, långe grenar, betåkte med korte, trådlike blader. Den odlas uti Upfala Orangeri och omtalas på ett enda flålle uti Gamla Tefta. flamentet, nemligea uti I än. 34: $. hvareft beråttas, at under en Tamarifk i Jabes begrafdes Savis och hans Sö- Sycomorer och Tamari/ker fg Hassäiguler på relan til Pyramiderne, ifrån Cairo Rel. p. 14. De våxa vid ån Wardanj vid Cotondal fann Fun- 84 Bröd dre kv Paren iga Axabiens dalar; Tamäri/kedy CR Ra och Jordans flånder,.: Berg Ge fam och Mhäga losing Kallar. rg P- 233- ET EV 1 gå 14 siböl I At ig sön Deg. CVusasen. Vinn olsen, Sömn? | Soxexanl | esjryvu sabel puodt sgöd 10-203] rag växer örekbiitnbe! f&söka tkenndarå pröfåfver åfningen åf? det Heliga Sktifey fom svädet, Vinftåckär, > Vinberg,” Vänrankor f> inl gårdar och defs afkaftning, Drufvor,- Deiffaftr ield Vin, Drufkakor oc bu SE RR Det år befynnerligt at Vinrankan icke om- talas fåfom odlad före” Sv dlfdden Hi HE No AcH, fom efter floden odlade den, fynes icke varit bekant medivinets.,egenfkap NA TDet figes uti 1 Mol. 9: ko, 21, Stroxt Synda. flodeiv planterade Noack a» 3 RISE :q JA 4 GÖOj ES Då G 2110 Vän nkan. våxer a ik an 2 dina famn, dt sf forslag iska a Åren; Obj nd på God la Hop udd papi tammen kan då blifva Nadig, sen högd och et halft qvarter i oa Han gif. bol då .fårre, m P9 frörre, drufk! tsk förre fyors Iofia, fria pe caden, vida, oms kring, eller fore omkring de Hd; fé gifvas honom. ”Maderue åro delte uti flere och .blommorne åro mycket (må, och, hviteg het hyilke drpfröm blifva, antingen. Brång,, mep,eller mindre, bleka eller mer och mindre röda. iv 20 j j Fall inDrufvornå utgåra flora klafar;, årö! fatifulla och gifvaiicke mognea från, utan ”endaft.oniogne Ämnen dertil. — Storleken och godheten af Druf- - votna beror af Klimatet Och Solens vårmåj fom — förådlar .dem.' i De åtas. begårlige 1 låfka och flåckå törflen. Af Råfvar, åtog. de-mycket, gerna: ; For: re få de namn af Rusfin och föras. til andre orter, fålom en handelsvara, at nye uti foppor. til defert och andre mat-såtter. Trampade eller bd bit gifva de faft, fom” nöjer ooine ve oe "hvilket år "en Sen Sin. "dfyek) Har flyr kemedel, ES illigr får tillägad år, | getäint fo z fa År Hränga Jar er Da en och fö VR 3 äxer V ch AN Ed, NE " : ids! diod R nn AV iBor är icke bellänida för de” Kalla ps Viln ågra és "köld Hörkryfer den vol Hergé rakter” Aa! A årorna trifves den> icke >ellet väl. "7 ålla "fempere 2d& Hrdér, fom ”omifommiar ren ega flack vårma, i fynnerKét planterad på utningar, iom ligga emot folen, blir drufs vant ere a esoch förtråflipares — Uti kallare lånder ;' fomsis Tyfkland. wid, Rhen Irömea blir: vineti fyrligt: li re hetare. luftlicek Såfom, Spanied ,,. Portugal, Madera;; Italien; blir. et dt tare Oochohettande..:; De: öpperha Miner fMattas Lacryma chriffi uti Italien och Conflantia vinet från födra Africa. Knappaft gifver någon våxt få oli- ka”faft ifrån den flärkafie Syrar tilden ljöligafte Såtma; fom Drufvan) ”Våloberede wvinskan uti 86 ganfka lång tid, både på fat och uti börteilier förvaras, och vinner då i godhet: och flycka. Uti Paleftina åro Judalottens Viner, ån i dög, beprilade, af Hasszruvist vid Hebron och af Arvieux, fom vid 'Sorek funnit Drufvor af 12 markers vigt. ; Et obaål På Libanon våxa drufvor, fom gifva hvit, gult och rödt vin; i fleniga Arabien; i rika Ara» bien våxa Vindrufvor utan kårnar ; vid erufalem drufvor en half aln långa och bår af två finger leders långd, enligt NErscHtitz.. REINFELD OM: talar en aln långa drufvor. Uti Saphet planteras Vingårdar af Judar, hvaraf beredes rödt Vin; 3 Karmels berg; vid Bethlehem; ifrån Hebron följas Vindrufvor til Jerufalem; vid. Gazaz Alca:' Jon; berget Garizim; Saphets flad; vid Damafeh; Horebs berg; vid Johannis Klofter fåger ScHuLTtz vinet vara det båfla i hela Paleftina. : Sidon ut- fkeppar hvit vin. | Då Vinrankan icke gifver mogne från; fort: plantas den genom aflågningar. Dels grenar, forh - utan Nåd icke båra fig, utan ligga ned på mar ken, taga rot, och på fådant får tilvåxa i antal, famt med affkårning fkiljas ifrån hvarandra; = Enligt Niesurs upgift beteknar SORRK i Levanten en affruren och omplanterad Vinfljelk: Afhandling | om de WAX TER, som i Bibelen omtalas. » Sjunde Delen I: Med Medicinska Facultetens gunstiga tilstånd under ; Medicine och Botanices Professorens samt EK. Wasa Ordens Commendörens m. m; Doctor C. PP. THUNBERGS inseende uotgifven af LARS ERIC SAHLIN; kw af Södermanlands och Nerikes Nation; : och til granskning framstäld | uti Botan, LectionsSalen d. 10 Junii 2828. 3 . PP. 7. t. f, mi > idesttnttnen nen | Upsala hos Palmblad & C. 1828. TILL DEN BASTE FADER OCH. j ; DEN ÖMMASTE MODER! är RE ; Ej blott blandSkriftens a rikedomar ; Jag minnesvärda blomster söka lärt Uti mitt bröst en ranka äfven blommar; Det är den kärlek; äm Er huldhet närt, Ett ringa .offer,är fadern blomman. blyga, : Dock vet jag väl iz att den är kär för Er!' - Jag vill den, rörd, till. Edra hjertan smyggik . Jag kan ej Mög: J. fordren icke ter! 2 sd c& TJ Eder tacksame Son SOL "ia 3 JRARS ERIC, 87 oo Canaans land, der Vinflåcken vål trifdes , tnfågs derföre för et lyckligt land, deruti vin och Aoning flöto; och då någon lycka fkulle beteknas, togs ofta liknelfe af en Vingård med — defs afkaflniag; åfven fom olyckor utmårktes, der Vingården förflördes eller faknades. ; 4 Mol. 13: 312, 24. Då Spejarne gingo in | i Canaans land, funno de på den årstiden de: fle Vindrufvor, hvaraf en ranka bars på en fång. Vid båcken Sorek och i dålden Efkol blef den flora drufvan tagen, fom Mosis befpejare bragte til lågret, — Arvigux och Nau: låga, at | fnfnor. funnitg 10 til 12 marker tunga. — 1 Mol. 49: "rf; propheterade Jacos om Ju- DA, at han fkulle binda fin unga Åsna . vid en ådel vinsquift. e 3 Mofl. 19: 9, 10. Vindrufvorna i vingar- darne fkulle icke noga afplockas. Skånk drömde om Vinrankor , fom fogo ut je 1 Mofl. 40: g—1t. Praraos Öfverfte i fbörbmfrande, och buro imnogna Drufvor. | Pom, 13: 4, 7» 14. — SIMSONS Oder då ”hånne af en Ern gel förkunnades, at hon fkulle föda en Nazir, bick föder, at dricka Vin och | flarke drycker. Brad | | | 7 88 | En Vingård, et Oliveberg och Åkren (kulle odlas i fex år; i det fjunde fkulle de hvila få den fattiges råkning. 2 Mof. 23: 10, 11. 3 Mofl 25: 3-7 Det famma fkulle gålla åfven för Jubel- året, hvart femtionde år. 3 Mofl, 25: 11. är Kon. ar hela kapitel handlar om Nå soTtTHS vingård, fom AcHags hade orå:måtigt til fkanfat fig, ifynnecher 1, 2,6, 1, 16 och 18 verferna. 3 Mof. 10: 8, Vin och andre ftarke äryt | ker voro förbudne för Aron och hans Söner, at dricka ,, når de fkulle ingå til förfamlingsftållet | På | någre fiållen finnas Vindrufvor, fom ickt hafva någre kårnar, och desfa fågas låckrare, ål) andra, fålom förådlade. : Thevenot uphöjer färdeles desfe drufvors Ule kerhet, fom förekomma i Perfien under namn ej Kifchmifch , och dr BERNIER berdttar, at Usbeckfke Pörtar ill åbland andre föråringar til fora Mogol, = genom fine Gefandter, dSfverlemnade fådane vor. DE LA Maze berömmer de. hvita a Drufvor uti Sirvan, 2 deras Mufkadeller HH i F 89 > GALENus omtalar fådana drufvor från Ci- licien. : BARTHEMA brtygar, det han, under alla fina refor aldrig åtit fötare drufvor , ån de kårnldfa Arabifka. HösT fkrifver, at i Marocco finnes en art drufvor , fom kallas Serki, och fom kommit från Levanten. De hafva inga kårnar, åro föta, fvarta och nåftan runda, men icke almänna. Oreariws, vid en högtidlighet uti Afirakan; råknade bland Deferten, et flags fmå hvita och ganfka föta drufvor, fom icke hade käårnar. "Niezurr fåger, at de hafva kårnar, men få mjuka, at de icke kännas. Esaias afbildar Guds omvårdnad om Israäls folks förbåtring med en Vingårdsmans forgfållig- het, hvilken anlagt en Vinplantering af SoRrEx. FJerem. 22 22. beflraffas famma folk: jag hade planterat dig Söfom en SOREK,. hel och hål- len af båfta art. är du då urartad vor- den? m. m. I Sam, 25: 18: Bland de många faker, fom AziGArL förde till David, voro hundrade kakor RBusfin. 1 Sam. 30: 12. Med Rusfnkaka vederqvick- te Davin den Egyptifke mannen, | 90 nn 2Sam. 06: 1. Zig: måtte David säl hundrade Rusfinkakor, och en lågel vin. Sf 1 Chron; 12: 40. ibland fpisning, fomi tils fördes, var-åfven Rusfin, ÅAR Vä 1 Chron. 16:3. Då Arken var införd i fiv tålt. utfkiftade DAvip åt fölker, ibland an= nat Rusfinkaka. | i | ; r RR Job. 24: 6. nåmnes efterhåmtning i den 0 råtfårdiges Vingård, E | Joöl 1:-5. omtalas Vindrinkare. Uti den Heliga fkrifts nyare fvenika öfver | fåtningar omtalas äå mångfaldige fNållen Vinflåck, Vinrankor, och åfven Vintråd, > Vinranka år vål altid defs rigtigafle och egentligafle . namn 3 emedan; den aldrig up: våxer til något tråd, och icke. ens til en bufke. Defs natur år, at utfkjuta långe, fvage grenar, fom fig fjelf lemnade antingen ligga ned på marken, | eller krypa uptöre bergen, eller flådja och finge sa fig omkring bufkar och trån. I-detta tilftånd | blifva blomklafarne månge, men drufvorna fmårtre | och mindre faftfulla. . På Göda Hopsudden i fö dra Africa, dit vinrankan - blifvit förd och nu | odlas af de Reförmerté flyktingar, fom under | LupviG den 14:des förföljelje nödgades lemna | fiv fådernesland, fkötes denna nyttiga våxt på det fått, at alle utfkjutande grenar före blomningen | affkåras, Derigenom hånder > at icke allenaft | i RR blomklafarna blifva fårre, men drufvorna af ym- nigare föda Nörre och faftfullare;. utan åfven; ar en flam tilvåxer af en alns högd vid pafs, och en 'manis' arms tjocklek, utan at åndock derföre kunna få namn af et tråd, "eller bekomma' ti krona, fåfom et tråd. ÅRA Vinfåck och Vinranka år föledes "defs råt- tafle namn, hvarmed den: öfver alt bör tolkas; Dom. 9: 12. Når Vinrankan valdes til konung af de andre tråden, fvarade den: fkulle jag öfvergifva min muft, fom. glåder både Gud och månnifkor, och göra mig Kofphat gard trån? 4 Mof. 13: 34. 20: 5. 2 Sam. 16: 1. Jerem, ci. 0: 13, Cl 30: 4. 30: -10,-17, 4 Kön. 18: 31. Pfalm, 105: 33. Ofea 2:.12. 9: 10... Joöl 1: 7, 12. Mich.. 4: 4. Habac: 3: 17. Haggai 2: 20. Nehem. 13: 15. Hög, vil, 2: 13. - Jacobs. Epift. 3: 12. Luc. 13: 17. Se Fikontråd, Fikon och Fikonkaka. : — Pfalm. 78: 47. "deras Vinranka nedflog han med hagel, och deras Vi inflock genom froft, - | —Pfalm: 80: 9; 12, 15. Du håmtade en Vinftåck ifrån Egypten, dref folken undan och plänterade den. Den utftråckte fina rankor til hafvet , och til Euphrat fine telningar. Gud! fkåda ned af himmelen, och fe hårtil, och befök denne Vinllåcke tags somsidt ment Sia 4 92 é Pfalm: 228: 3: Din huftru fkall vara fålom en fruktfam Vinflåck vid fidan af dit hus. Efai 5: 2, i denna Vingård hade han plans terat bålla flag af vinrankor. Efai 24: 7. det nytfs pråslade Vinet förjer > Vinfocken förlmågtar. | | Efai. 65: 21. de fkola bygga hus och fjelf: ve deri blifva boende, plantera Vinflåtkar och fjelfve åta des frugt. Hefek. 15: 2. frågas, hvad fårmon hafver det De på en Vinfåck, framför hvarjehanda ån- nat 2 STÖTA Hefek, 19: 10. Din moder var, likfom du; en Vinffåck planterad vid vatn, fom bar frugt och ymnigt löf för det myckna vatnets fkull. Hefek,. 27: 6—8. Telningen våxte til och blef en frodig Vinftåck, med vidt utbredde 13E och rankor, men låg flam, och rankorna inåt böjda, få at de åfverfkyggade des rötter. Vin- fåcken utflråckte fina rankor ifrån fpjälorna, på hvilka den hade upvåxt. Syrach 24: 16. Mina fkott voro idel bes haglighet, fåfom fkotten af en Vinflåck, och mi- | ne blommor gåfvo en hårlig och rik Jukt. ja Ofea- 102 2, Isradl år en frödig Vinfiåck; och defs frugt deremot fvarande: 93 Hög Vil 7: 2; 83: 12: fe vinrankan. Nahum. 2: 2. Fienderna hafva fkåflar och ; förderfvat deras vinrankor, Higpst i, 2 Kon. 5: 26. Dom: 15: 5. Amos 4: 9. Nehem, 5: 3, $r 10: 39. fe Olivetråd. "= Zachar: 8: 12. Det, fom utfås, fkall vara i fåkerhet; vinrankan fkall båra fin frugt, jorden gif= va fin våxt, och himmelen fin dagg. = Malaeh. 3: 11. Edra binfSåsfan.s kola icke vara ofruktfamine på tfålten: i | — WVinqvift nåmnes i x Mofl. 49: ät fe Övsjjerl Joh. Ev, 15: 1, 5. Jag är det fanna vin. trädet, ; Math. 26; 29. Marc. 14: 25. Hårefter fkall jag icke dricka hvad af vintrå år, intil den das gen, då jag ånyo dricker det med Eder, i min Faders rike, VingårD och VinsERo förekomma åfven ofta nåmnde: 4 Mol. 22: 24. Herrans Ångel fe fig uti en (mal våg emellan vingårdar, gjär? dade på bågge fidor. 5 Mol. 38: 39. Du fkall plantera vingårs dar och arbeta i dem, men icke få dricka af vis net, eller ens något Mg sno 2 oe fkall förderfva vinrankan, ; 94 5 -Mofl. 32: 32. ' Deräs vinfåck år af Soc doms art och ifrån Gomorras förbrånde fålt; des ras drufvor åro giftiga och klafarne dådande. Dr. ÖpDMAN tolkar detta: Deras vinflåck är af So- ap egenfkap, lik den: från Gomorras förbrån: de fålt. Dom. 14? 5. Når Simson kommit til Ti- math och til vingårdarne vid fladen, mötte hos nom et ungt Lejon rytande. ” Efai. 5: 1, 3, 4, 5. Jag vil nu fjunga om min vån, en min våns fång om hans vingård. Min vån hade på en mycket frugtbar höjd en vingård, Han hade der planterat båfta flag af vinrankor, i hopp, at han fkulle båra vindrufvor 3 men han bar icke annat ån giftige bår. Hvad fkulle jag vål mer kunnat göra med min vingård, ån det jag med honom gjort? Hvarföre bår han giftige bår, då jag våntadej at han fkulle båra vindrufvor? jag vil derföre fåga Eder, hvad: jag med min vingård varder göårande, Efai, 27: 2. Då fkall ock vara en fköd vingård, | Å Jerem. 12: 10. Månge Herdar hafva för: derfvat min visgård. = | pg , Jerem. 31: 15. Åaonu skal du plantera vis. gårdar på Samariens berg. - Bon FÅ Jerem. 32: 15. Ånvnu skola hus och åkrar och vingårdar köpas i detta landet. Ä 2 95 Jerem. 35: 7, 9: Hvarken J, eller edra barn skolen någon tid dricka vin, eller bygga hus; ” beså åker, plantera aingårdar eller något sådant åga, utan beståndigt bo i tåle; så framt I långe viljen lefva i detland, i hvilket] åren fråmlingar. Jerem, 39: 10. NeBusar Apan lemnade de fattigare qvar af Juda Folket, och tildelade dem vingårdar och åkrar. Jerem. 48:.32, Då jag gråter öfver dig JAzr- Så måste jag ock gråta öfver dig, du Vingård, mas. 2 Amos 5: IT, 17. Emedan J plundren den arme, skolen J icke dricka vin utaf de sköna vin- årdar, som ) planterat. I alle vingårdar måste ömkelig låt förspårjas, når jag igenomfar dit land, '$åger Herren, Amos. 9: 14. Ifrael fkall plantera vinberg och dricka af vinet derutur, anlågga trågårdar och få nytja deras frugt. Mich, 7: 1. Jag år fåfom en, hvilken frugt afhåmtar, eller andra gången plåckar i en vin- gård; ingen drufva finnes der at smaka på. Zephan. 12: 23. De skola icke få bebo de hus, som de upbygt och icke dricka något vin af de vingårdar, fom de planterat. 'Obad. 1: 5. Komma vådiörg Bror: dig; som 96 inhåmta drufvorna på Möre vinberg, månde de var: da lemnande tågot at efteråt afhåmta. Sedefpr, 24: 30. En gång gick jag den la: tes åker, famt den hoglöåfes vingård förbi. . Pred. 2: 5. Jag bygde palatfer, planterade vingårdar, anlade trågårdar och Iuftgårdar och fatte der allehanda frugttrån. Math. 20: 1, 4, 7. Himmelriket liknas vid en husbonde, fom legde arbetare i fin vingård. Matth. 22:33, 39, 41. Marc, 12: 1, 2,8, 9. Lucas 20: g—15. = Marci 11: 13. En hus- bonde planterade en vingård, | Apostl. 23: 13. Apostlarne sades på Pinges- dagen vara druckne af fört vin, Eph. 5: 18. Dricken eder icke druckne af vin. ocJoh. Ev. 2: 4,9, 10. Vatn förvåndes i; vin i Gallileen på bröllopet i Cana, Corinth. 9: '7. Hvilken planterar en vim gård, och åter icke ef defs frugt? Vin, fom år förbudit för Mabomedanerne; men var tilåtit Judarne at dricka, och anbefaldt, at vid fpis-ofret nytjas, fom på oråknelige flållen 9” i verlden beredes och år en hålfofam, låfkande, glådjande och rusgifvande dryck, omtalas både uti ” gamla och nya Teftamentets heliga böcker, of- tare ån någon annan af våxtrikets alfler, "<> oJol 303 19. Jag år få upfyld af det jag vil låga, at min ande trånges i mit bröft, likt et tåpt vin, hvilket fprånger nye kåril. ' 1 Mofl. 19: 32. och följande: Låt of: gifva vår Fader vin at dricka, var LoTts dötrars beflut. 2 Mofl 27: 25. Jacos fatte fram för fin Fader fin tillagade rått, bar ock in til honom vin, hvaraf han drack. pe ER s Mofl. 32: 14. Drufvors Blod, vin fick du dricka. 1 Sam. 1: 15, 24. Jag år en bedröfvad qvinna ( Hanna); hvarken vin eller annan flack dryck hafver jag fmakat. Så fnart HAnnaA hade afvånt pilten (Samuel), förde hon honom med fig, jemte et ofer af tre flutar, et Epha mjöl och en flafka vin, 1 Sam, 10: 3. fe Kid, 1 Sam, 16: 20, fe åflna, I Sam, 25: 18. fe Får. Pfalm, 160: 5. Vis hade du gifvit ofs at dricka, fom gjorde ofs förvirrade. 98 - « Plalm 475: 9. Herren hälöer en bågare uti handea med flarkt vin, full inskånkt at deraf utdela. Efai 4: 22. Dit Silfver duger icke mer, och dit vin år med vatten förfalfkadt. Efai 5: 11, 12. Ve dem, fom om morgo= nen bittida uppe åro at med flarka drycker ökver- lafta fig; och in til fent på aftonen at af vin hete varda. Harpor, Cithror, Pukor och pipor hafva de vid deras vin och gåftabod. | Efai 5: 22. Ve dem, fom hjeltar åro, at dricka vin och kåmpar at blanda ftarke drycker, fom frikalla den brotflige för fkånkens fkull och bortvånda de ofkyldigas råtmåtiga fak. Efai 24: 7. Det nyfs pråsfade vinet förjer; vinflåcken förfmågtar, alle fom tilförene af hjer- tat varit glade, fucka. ; Efai 25: 6. Då fkail Herren Zebaoth får alle Folkflag på detta berget anfålla et gåftabod med koftbara råtter, et gåftabod med båfla vin, med utvalda råtter, med klarafte vin. = > I Efai 28: 1, 7. Ve de flolte Ephraimiters” krona, och det prågtigafte blomfler, fom nu för- falnar, på höjden vid frugtbara deras dal, fom af vin ragla, Nu åro ock desfe-yre af vis och rag- la af fiarke drycker, gig a 3 od i 99 Efai. 51: 21. :Hörjnu detta du elånde och du icke af vin drukne. Elai. 55: 4. Kommer hit, köper utan pen: ningar och för intet, både vin och mjölk. ' Efai. 46: CR Koster: låter ofs håmta vin och dricka ofs drukne. — FEfai, 62: 8, 9. Jag vil icke mer gifva din årsvext til föda åt dine Fiender, icke heller fkola fråmmande dricka det vin, fom du med dit ar- bete tilredt. De, fom infamlat vinet, fkola deraf dricka i min Helgedomsgårdar. Jerem, 13: 12. Såg til dem detta ordfprå- ket: alla flafkor måfte fyllas med vin, De låra fvara: Ho vet icke det, at alla flags flafkor tjäna til at fyllas med vin, : Jerem. 23: 9. Öfver Propheterne år mit bjerta bedröfvadt i mig: alle mine ben fkakss: jag år fåfom en drucken och fåfom en af vin öf- verlaftad. Jerem, 25: 15. Herren Ifraels Gud fåger til "mig: tag denne bågarem med kelig vin uti, af min hand, och fkånk deraf ut åt alle de Folk, hvilke "jag fånder dig, at de dricka, varda oenfe och -vanvettige. Jerem. 35: 23 5, 14. Tala med de Racha- biters Måg:, at de följa dig in i en kammare i 100 Herrans hus: du tkall der gifva dem vin at drie? ka. Jag fatte för dem flörre och mindre: bågare med vis uti, och bad dem deraf dricka, Jona- pass, REcHaAns Sons förbud til fine barn, at icke dricka vin, iakttages få noga, at de aldrig intil den dagen deraf. druckit, | Jerem. 48: t1, 33. "Moas hafver alt ifrån fin ungdom varit uti ro, fåfom et vin, hvilket orördt ligger på fit fat, och icke tappas ur et kå- ril i et annat; Glådje och fröjd år nu förfvun- nen ifrån Carmel och Moass land: jag hafver lå tit vinbergningen atflanna, Ingen frögdefång hö- res af någon, fom trampar drufvor. | Hefek, 44: 21. Ingen pråft får dricka vin då han fkall i inra gården ingå. Jerem, 31: 12. 40: 10. Amos 6:6. Mich. 6: 15. Haggai 2: 13. 4 Mof. 18: 12—15. Elr. 7: 22: '2 Chron. 2: 10. 2$0-11::11.Jvdich 2 s3. Joel 1: 108 Syrach '39: 27. : Job. 25: 33. Luc, 10: 34 42 Olja. & Chron: 12: 40, fe Kamel, Daniel 1: 8. 16. Danrer fatte fig före; «at icke låta fig förorenas genom fpis och det vin, fom af Konungens bord tildeltes; hvarföre ock Morzar fatte bort den fpis och det vin, fom fåt dem anordnadt var och gaf dem gröna våxtef Dan, 5: 1. 4. 23. Konung BerzazARrR anflålk "de en flor måltid år fine förnåmfte åmbetsmån. 3 ; | Afbandling SN om de ga i Åttonde Delen. Med Medicinska Facultetens gunstiga tilstånd under Medicine och Botanices Professorens samt K. Wasa Ordens Commendörens m. m. Doctor C. PP. THUNBERGS inseende utgifven : af ISAAC VILHELM EKERMARK, Stip. Lindel. af Södermanlands och Nerikes Landskap, och til granskning framstäld uti Botan. LectionsSalen 'd. 12 Junii 1828. p. v. t. f, me Upsala: hos Palmblad & C; 28285; =” Å 3 | 2: IN SACRAM RE STATEN MAGNE - FIDEL | E CONSILHS REI MEDIC.E UNI PRO- JUDICI PROVINCIALI SUDERMANNLE - - FESSORI COMMENDATORI REGII CUBICULI REGIS APPARITORI ORDINIS DE VASA ; SER . E | NOBILISSIMO GENEROSISSIMO or - CELEBERRIMO EXPERIENTISSIMO Å || ES | DOCTOR! LAURENT. "TINGSTADIO AAR. ISAAC. SILFVERSPARRE: ; Så & ; flarne fig druckne af vin, 101 Ibland desfe, fom' voro til-antaler sålde] drack ban: vin; under det de-drucko vinet utur de kåril, 1om utur Guds hus i Jerufalem voro bortfördes fyn- tes dem fingrar, fåfom af en månnifkohand, fkrif- va i kalken på våggen: Du har uphåfvit dig emot Himmelens Herre, låtit hans huskåril båras fram- för dig, at derutur vin dricka, Ofea 4: 12. Boleri, vis och mull tåger före flåndet bort. EE É ä Olea” 2: Sa vår Some 8 dricka För. > GE Amos 2: 8, 12. "På pant tagna kläder låg- ga de fig ned vid alla altaren och dricka af för- —trycktas vin i deras Gudars hus, Men J beger "den Nazareerna att dricka vin; Amos 9:14: fe Vi Vinberg. . Mich. 2:.1t. Om jag propheterade för vin a flarke drycker, få vore jag en prophet för detta folket m. m. Hsibac. 2: 5. Vin år bedrägligt. c dächar. 0: 15. De (kola dricka och varda glådtige, fisa af vin. Zachar. 107 7. ErrrAin fkall vara en Hjelte, och deras hjertan glådjas fålom af Vit. RT Eftr, 6: 9. fe Vådrar, Lamm. ; 8 102 Nehem, 2:”2. Då vinet var framfat åt Ko- nung ÅRTHASASTA, tog jag det och fkånkte uti för Konungen, Nehem. 8: 1, 15, 18. fe vingårdar. De förre Höfdingar, fom före mig varit, hafva tagit af det bråd och win. Se vidare Får. Nehem. 13: 5, 12, 15, omtalas det flora. rummet, hvaruti infamlades tionde af fåd, vis och olja. Se olja och fikontråd. - Efb. 5: 6. Under det Konungen (Anrell rRvs) drack vin, fade han til EsTHER. Sedefp. 4: 17. Deras dryck år råöfvadt vin. Sedefp, 9: 5- Kommer, åter mit bröd, och dricker af vinet, fom jag tilreder. | Sedefp. 21: 17. Den vis och vålluktande falfvor ålfkar, varder icke rik, | rag 23: 321. Se icke på at ia Sedefp. 31: 6. Gif uflin mtöllrd och den bedråfvade vin at dekal Predik. a: 3. Jag fattade då det bella i mit bjerta, at hålla min kropp ifrån vin. säd sb Be Predik. 20: 19. Der måltider 4 äl vb Ioft, vis lifvets nöje, och penning kan je, pe för SR — Syrach, 9: 14. En ny vån år fålom nyt vin; når det hunnit blifva gammalt, dricker p söt BSK gjecma. «7 Syrach. 37: 2$, 27, 28. ” Var ; ingen 5 | til ar dricka, ty vin hafver fksdat år för månnifkan lifgifvande, når det AR drickes. Hvad år vål lifvet utan vin? det år ju "Matth. 9: 17. Mare, 2:' 22. Lue. 31 fkorna v ERYESE icke ev i må SN Gc då blifva digge-Jörvärade, Marc. 15: 23. tg Frålfaren, at dric- ka vin, blandade med M Luc. 1: 15. JonwAnses om fkulle ioko dricka vin eller flarke drycker, & VINDREFVA y DaurxLasr, PRUfERaE och | Davrsart omnåmnas ud Efai. 65: 8. Likafom, Pp a sdrefMleför wiki pliger fåga: fördielva. kopom ie ke, ty deri år en vålfignelfe, cc Hefek, 18: & Fide -åro omojns drif: vor, och barnens tånder åro deraf öme vordne. 104. å | 2: Macab, 6: 34. Se Elefant. Sedelp. 24: 13. Min Sö0; 1 ålom onkel fmakar dig säl Öh druffaft år angenåm för dia mun; få år PSN sishetens kånnedom för din äl, når du hånne ernår. i Amos-9: 13. Den tid varder kommande, fåger Herren, at plåjningen fkal råcka intil fkör den, och dreufpråsningen intil fåningstiden: ber. gen fkola drypa af drufvors faft, och båckar ko la flyta ifrån slia högder. Sy tic: so! 16. Han utråckte fin hand til offerfkålen ; gjöt derutur drufvefaft , och beflånkte dermed :altarets fot, til en för lukt od RE Hög: i fte, fom allas Konung år, - : å Syrachi »$1t : 17. Mit hjerta: frågdade 4 dfver hånne (klokheten), fålfom Öfver sena då de mogna. Uti Höga Vilan rand både vin, vin/åekar, vingårdar, drufkakor och äenfvot ofta, sägen ed liknelfevis, nemligen: Vin. uti 1::2, 4, IG öfvare. ån vin åt din muns fötana. Koflbarare ån vin agta vi din muns fåtma. Mia ålfkarinna! fkön år dy dina ögon likna drufvor. 5: oh Jag hafver dröskit a SÅ 105 0 7: 9. Sålom kryddadt vin år din mun, et vin, fonr nedrinner låte och ljufligt år för I5p- parna. 8: 2. Jag (kulle gifva dyker af koyddade vin, och muft af granatåplen at dricka, : Vingårn: 11: 6. Til vingårdsvakterfka haf- ver man mig fatt; men min ANGE hafver jag icke vårdat. z ; a: 159. Skaffer ols bort de fal fchakaler , fom förföra vingårdarna, våra fpåda vinramkor, gore Min ädel där of upfl vid dagens gryning, at gå til vinbergen, at fe, om vinrankats fr och de ungådrufverna utflagit, och gra- nattrån bloma. 8: t1, 12. En vingård tilhörer Saromo i dalen er san Den vingård mig tilhörer, uplåter jag. ock nu. föga vd 6, Icke håmtar man drufvor af tåroe, ej eller fikon af tiftel. Se Fikon, VINRANKOR: 6: 10. Jag var nedgången, at fe, om vinrankan fkutit fina knoppar, och granat: trån blomade, 22 Kä - tilförene- Vingård. ec) fn — Drufvor och drofslöräsnnn 9; & På Skön. 206 : d 1 'trådet mognar frugten, och vinrankans fpåda deijn klafar frida fin lukt. 4: t. Dine ågon, obetåkta af flöja ög: drufvor. 7: 2, 8, 12. Din är prydnad likost I d en rund bågare, der drufvans faft icke felar. Så fom vindrufvor för mig åro die bröft. Se vi dare. vinrankor. DrurfKAxorR: 2: 5. O! Vederqvicker mig med drufkakor. RUSSINKAKA?: I Sam. 30: 12. 2 Sans 126: 1. Se Fikonkaka. förta åÅDinee i 2 Mofl. 22: 28. Förfl lingen af din bårgning och vinpråfs fkal du icke upfkjuta, at aflåmna. Utaf druffsft beredes en fyrup, fom kallad Diese. SuaAw fåger, at endalt ifrån Hebron fån- des håraf årligen 2000 centner til Egyptens CORIANDER. COortAnvruM fativum. GAD. Prödé st Cr ömalmnes endsfl 0ti 8 Mof. 16: 31. liknelfevis, då Manna befkrifves och det fåges: Ifraäls hus kallade det MAnn; och det var fålom Corianderfrö, hvit och Jen en fmak fåfom femla med | honing; 107 Coriander-våxten höårer til den naturliga ord- ning bland våxterna, fom kallas umbellatze, hvars blomors fljelkar (pedunculi) likna en folfkårm, med fem blomblad och nakne från, fom åro klot- runde, och fmaka mycket lika med Kanel, Våx- ten odlas flundom i Europeifke trågårdar och frön . nytjas, fom en augenåm krydda uti matråtter. Hela våxten år prydelig med fine blomor, fom midt uti: (umbellze) åro fmårre, och i om- kretlen förre (radiati), altid med fem flåndare, och en dubbel hona. : Lis, Linum ufitatum. Bav. År en liten, fpåd, inom fommarmånaderna blomande och fine från mognande våxt, med en- kel ftjelk och enkle blader, fomt en blå, klåklik bloma, af en half, fällan en alns högd. Det år en af de nyttigalte våxter, fom Eu- ropeen odlar, och fom för honom upfyller alla de behof, fom bomull i de varma lånder. Det år af en aldeles ovårderlig nytta, hvarföre det ock Öfver alt årligen odlas och beredes. Sedan det blifvit före höften uptagit, fröhölforne afrifoa, ftjel- karne torkade och lagde til rötning antingen i vatn eller på marken, famt vidare bråkad: och håkladr, hvarigenom de gröfre och finare tågor fkiljas i= från hvarandra, beredes deraf finare och gröfre lårfter, til fkjortor, lakan, duktyg, fodervåt och 208 mångfaldiga andra faker, för månnifkans våltref- nad aldeles oumgångeliga. Frön åtro platte, glatte och brune, vidd til oljepiåsning ock til upmjukande omflag, famt | i dekokt invårtes emot alla fkarpheter i magen. Oljan deraf tjänar til lampor, til oljefårgning och ' til lakeringar, med nera. HasserQuisTt fåger i Rel P 117. at Lin våxte ymnigt vid Damiata, Bibel-tolkarne hafva ofta tolkat för och Lin. ne, ehuru .i de varmare lånder det ganfka fållan förekommer, emedan derflådes en ymnigate och beqvåmare tilgång! gifves til bomul, hvars til- redningar ofta åfven få namn af Linne. Elai 19: 9. Blygas ola de, fom. fkönt Lin förarbeta, och våfva fina tyger. = = HA Helek. 44: 17. 18. Pråflerne fkulle vara klådde i linneklåder, når de gingo in genom nå- gon af portarna til inta gården af Helgedomen. Sedefpr. äs hb En idog huftru fyslellär ter lig flitigt med »ull och flin, 2 Mol. 28: 43. Arons underklåder fkulle vara 3. af linne. JA SA Datn. satan SAMDEL Ånn ung, gjorde Så inför Herren, klådd i en linne lifråck, «oo 7 Sam, 22: Den Edomeen Dorc dödade på en dag 85 m'a, fom buro linne lifkjortel. Frog Omtalas' vidare uti Elh. 1: 6. Ofea är så 9: Dans10275, 12: 6,79, Marc. 16: 46, 2 23: 53. Joh. i ig 190: 40. ”JoserH köpte et fint linne, hvari Frålfarens lekamen fveptes, Bomurrir. Gossyrium herbaceum, Bomull år et fint vadd, fom inom fråhvu- fet omgifver runde från, och fom kan -kardas, fpinnas och våfvas til mångfaldige forter, gröfre och finare tyger, til månge millioner månnifkors beklådnad i: alle särlspdalens i fynnerbat i i de var= ma Indiernås oo i Bomull af tråd, (Gockiptam arbotin) år fåmre och nytjas til floppningar, madraser, famt den gulagtiga til Nankiner uti China. Göocfypium Docs [om varer blott et år och upvåxer til en inans böjd, famt .på månge flållen odlas, gifver den båfte och finafte Bomull til linne, kattun och er å Bomulstyg år varmare, ån linne och infu- pet: uti fig mycket båttre fvetten. Våxer endalt i de hetafte lånder, och tål fål- lan Europas klimat; hvarföre det åmnet mållefö- ras, fom. en riktande handelsvara, almånnaft fån Levanten och Indierne, för Europas Fabiiker, til kattuners och fammets tilverkning. 110 Bomulstyger til fkjortor, halsdukar, under- klåder, flrumpor, dukar, lakan, foder och andre faker nytjas almånt af månge millioner månnifkor uti hela Öftra Indien och på ande flållen, i defs fiålle Europeen begagnar fig af linets tilverkningar. Paneus låges vara rik på bomull. oo Uti 1 Chron. 4: 21. 15: 27. omnåmnes lianevåfnad af Bysfus. Helek. 27: 3. fåges det om Tyrus, at dels fegel voro at fickad bomull. | Bomulsvåxten finnes odlad på månge flällen i Levanten; på Libanon; vid fladen Hamah; myc- ken bomull utföres ifrån Palxeflina, både rå och fpunnen, i fynnerhet ifrån Jaffa; i Esdrelons flått vid Tabor; vid Damafch; i öknen Dfchafim; utfkeppas från Sidon. | | Uti ylle, linne och bomull klådde fig Ifraeli- terne. — Schefeh betyder flundom både linne och bomull. Rike mannens dyrbara linneklådnad var förfårdigad af et flags bomull, fom höls för det finafte, lensfte och koflbarafte, vid namn Bysfiss och omtalas på flere ftållen i den H. fkrift. Bysfus våxte i Judeen, och bland Juda flågt fans en hel famille, fom var fystelfat med dels våfnad, I Chr. 4: 31. til tapeter för det Heliga. Ibland andra koftbarheter, fom ifrån Syrien fördes til Tyri marknad, var denna bomull, rit Efai 27: 16. Den råknades ibland Regenternes — och de Rikes förnåmfte fkatter. Konung Davip bar en kappa deraf, når han införde med ftor prakt förbundets ark uti Jerufalem. 1 Chr. 15: 27. Li- kafå Marpocnar, då han gick ut ifrån den. Per: filke Konugen, uti kongelig drågt. Eflh. 8: 15. Leviterne, fom voro mufikanter, ågde fådan pryd- nad, 2 OhE 5:62: Förhånget emellan det heliga och aldraheli- gafte var af koftelig Bomull, 2 Chr. 3: 14. Uti AHAsVsRr palats voro tapeterne uphång- de på kofteligt bomulstyg. Efth. 1: 6. Det råk- nades lika med guld. : Uppenb, 19: 8, 14. Om Curisti Brud få- ges, at det varit hånne gifvit, at klåda fig i rent och fkinande kofteligt klåde, och at det ko= fleliga klådet var de heligas råttårdighet. Det gafs årfkilige fårgor i fynnerhet Purpur. Ofea 2: fa 6 Olja. Lue, 16; 10: Det var en rik man, fom klådde fig i Purpur och (kofleligt) dyrbart Bom- uls tyg. ""Marört. ÅrTtEmMistA judaita. LaAANAH. Malört, Artemifa Abfinthium, år en mycket almån våxt i hela Europa och på någre flållen åfven i Afien. Den våxer i de flåfte Sveriges land- fkap, fom en befk och pvyttig krydda för hålfan, 112 både för månnifkör och kreatut. Den år nåftan bufkagtig med fine fyfve grenar, och håller fig ofta på kyrkogårdar, i trågårdar, merendels vid byar och hus — Den kånnes med fine fönderde- lade, filfverhvite och>befke blader. Blomorne åro fmå, utan fkönhet och tjenlige emot mafkar. | Bladerne åro de, fom förnåmligaft nytjas. Uti pålar infydde, och lagde öfver magen, lindra de den kolik 'omkring nafveln hos barn, fom ma- fkar förorfaka. Kokade fom dekokt nytjas de, at fårka en fvag matluft; emot fyra och emot fros- for tjänar dekoctet i flållet för Kinkina, för fat- tige och för almogen, fedan mage och tarmar får- ut genom kråkmedel eller något afförande blif- vit renade. Malört hindrar röta, hvarföre det flundom inlågges uti likkiftor.. Fåren böra ofta om vintren få malört och falt, fåfom et prefer-" vatif, och emot deras vatnfjuka. — j | Gemepnligen fåttes (Laanah) malört och (Rofch) Coloquint tilfammans , fåfom bågge ganfka befka krydder. z: > Artemifa judaica, 1om omtalas i Bibelen, år mycket lika med Svenfka malörten: = - Å Sedefp. 5: 4. der det heter, at en trolös hu! flirus tunga varder bitter, fålom Malört. Jerem. Klagov. 3: 5, 15. Han hafver måts tat mig med bitterheter, och gifvit idel malört at dricka, Se Coloqvint. og År i j | | 113 & Jerem. 23: 15. Amos 6: 12. Se Coloqvint.” Jerem. 9: 15. Jag vil fpifa detta folket med malört. ; TS X SKAPAREN fynes utom. 'frugttråden, hafva förordnat i fynnerhet tvånne flora våxtfamilier til en angenåm och hållofam föda för månnifkor och djur. Sådane åfo alle Grås-flag och Årt-flågtet. Alle utaf det vidlyfrige Årtflågtet åro utmårkt fkilde med fine blomor af en egen befynnerlig fkapnad, och fin fkida, hvilkens från åro mjölag- tige, kliftrande, och flarkt födande. Af denne ordo naturalis åro inge giftige. Sjelfva årten med fine flånglar och blader, utgår et godt foder för bofkapen : de fom åga fmårre från, tjäna ifynner- het för foglar, och de, fom åga förre från eller: bönor, tilvållar fig månnifkan. Desfas från kun- na likafom fådesarternas, långe förvaras, för tilkom- mande behof. De flefte tilhöra vål de varmare lånders blidare luftfirek; men de, fom fulborda fit lopp innom året, kunna åfven med mycken förmon odlas, åfven i de kallare lånder af Europa: "Blomorne likna någorlunda en fjäril, och frugten år en årtfkida, hvilken ofta til fkapnaden: liknar en fabel, Öpnar fig framtil efter hela lång- den och åger frön fåftsde vid ryggen. Desfe frön komma, fåfom födoåmne, mycket öfverens HA: med fådesflagen, men förorfaka mera våder, och gåla icke med famma låtthet, få at de icke åro lika tjänlige til bröd, utan böra, antingen nytjas flufvade, eller kokte. - Sådana våxter odlades flera uti det förlofvade landet, och förekomma derföre omnåmnda i de heliga fkrifter.. De; almånnafie deraf voro, bönor, ärter, linfer, | Bönor. PHASEOLUS nanus, purpureus. Hefek. 4: 9. Omförmåles med årter och fle- ra fådesarrter, fåfom tjänliga til bråd. i 2 Sam. 17: 28. Se Lins, Bönor, Årter, Lins och Hirr odlades i Pa- Iehina. Bönor, få vål förre bönor, fom kryp- bönor odlas i Sverige af flåndsperfoner almånt, men åro Öömtålige för Nordens köld i de nordli- gare landfkap; de utgöra en god vinterföda, Hezek. 4: 9. De blefvo befalte, at taga bö-. nor , hvete, korn och fpelt til bröd och föda, — ÅRTER, PisuM fativwm. 2 Kon. 6: 25. Då konungen af Syrien be. lågrade Samarien var få flor hunger i fladen, at en fjerdedels kab årter kollade 5 fikler filfvers= = Årter af flere flag odlas almånt vå Sve= vge, och nytjas både flufvade och i foppor. fd THESES. ba Adds I |; Cognitio Naturz, que, ut inter omnes cons venit, et utilitatis et delectationis cultoribus (uis largitur premia, neque exigua, moftra fententia, culture animi et fpeculationi Philofophicz promo- vende adminicula fuppeditat haud fpernenda, i sänka -Quod. tamen ut obtineatur, non minvs acri- tate judicii 'opus eft, qQuam diligenter atque. accu- rate obfervandi facultate, et precipue in id incum- bendum, ut ab individuali et quafi difperfa rerum conremplatione ad generaliora usque progrediaris, unde partes, et partes partium, affinitatis nexu, in ferie quadam comprehenfz confpectum dent to- tius principiumque fiftanit ipfom, quo, radiorum inflar e centro exeuntium fuo, omnia ultimo funt referendas Th. III Neque defunt exempla, que hocce Philofo: phixz commercium cum Scientia Nature indicent, e quorum copia fat erit Schellingianum attulisfe tyftema, cujus idea fere tota e Theoria Chemiz, ut recentiori xvo eft expofita, faltem quod ad doetrinam Polaritatis atque Potentiarum attinet, haud dubie eft defomta. TRI ; ; Syftemäta Botanices Artificiale et Naturale; quamvis fludio fcientiz certe fufficiant; non tamen ablonum judicetur tertium addidisfe, nempe Che- mieum, ut, cognita etiam interna plantarum na: tura, Botanice in veram fceientiz Philofophica for: mam ita fit redacta, sa Uti Cognitio nature nos in via Philofophica manudueit, ita etiam campum interpretationis Scri= »pture Sacre nobis aperit amplum, in quo lingua? rum orientalium fludio adjuti, cum fructus utilis tatis earpere uberrimos, tum ad glorix divine mas pr promovendam certisfime conferre pos- umus. Afhandling Fr WATER, som 1 Bibelen omtalas. " Nionde Delen Med MenNa Facultetens gunstiga tilstånd under. Medicine och Botanices Professorens samt E. Wasa Ordens Commendörens m, m. Doctor c P. THUNBERGS inseende utgifven ; vw FSUSTAF VARENIUS,; af Göthebörgs Nation; och til granskning framstäld uti Botan, LectionsSalen d. 123 Junii 1828. p. vt. f,. m. äs i —— Ups för. hos Palmblad & C. 1828; MINA HULDA FÖRÄLDRAR FRIAR on > af Sonlig Vårdnad, Kärlek och Tacksamhet, 115 0 De odlas dels påvtrådespårdet ,-dels uti trå< ardar, -och åro:flörre eller mindre, hvite, gröne eller" fpråcklige, 'Såcker-årter -och- Capufiner - år- ter åro-de bålte, låckrafte och mofa-fig-aldrabåft. LiNTs. Ervum Ft de | 2 Sam. 17:28... Til Davip uti Makanaim fördes. flere forter: födoåmnen,: nemligen: hvete, bjugg, mjöl, fåd, böner; torkade frugter och Linis. Uti Sverige våxer Listt vild, men -nytjas icke. Uti Frankrike nytjas från ofta, och åro flufvas de angenåme, | | SKIs finnas Gere flag RS AR af odlas mycket fkidfrugter. a é | GrÅsEn utgöra en ganfka for, naturlig och | låttokånd öriflågt, hvilken Skaparen: förordnat få. | fom almånt nyttig, utan någon fkadelig eg | til födoåmne för månnifkan och alle de djur, fom | fkola håmta fiu föda utaf - våxttiket," De utgårå de almånnafie våxter på jordklotet; de trifvas i al | jordmån, i alle pre alle himmelslhrek ; de pryda jordytan med fin angenåma grönfka, dälkramliksde mer; 2 ån andre 'våxter. alt anöjeligt förtryck. Det utfådde fröet deraf upfkjuter blot- | et enda blad; de följande bladen åro altid enkle j och: odelte, fmale, linearifke-eller fvårdslike.- De- 3 fjelkar enkle; fundom med sleder , iholige, 2 i L 116 ; tållan:greivige, eller tråagtige; blomorne. foå, utan prydnadirhed.trenne: hannar;” fållan. flere eller; får 0 en eller tvånne honor; med nakne, mjölagtige frön "antingen +: form atietsax eller blomvippa. Blad och fjelkar, under namn af fårfkt grås, el-' ler torkadt hå och balm år bofkapens båfta och | almånna föda. De fmårre från höra til de fmåre | re-dåggande- djurens : och foglarnes förråder; de! flörre tilkomma månnifkan, oftaft genom odling, fålom hvetesc korn, hafra, risgryn, mais, och flere? andre;> efter olika lånder och olika folkflag. == Sår. CyrErus papyrut. År en art grås, föm våxer vid: Nilens frän] - föm fordom hos de Egyptier” bereddes til papper; den våxer altid vid vatten och blir flere alnar hög. Def: fljelk, likafom alle Cyperi, har inge leder, år mjuk och böjelig, få at deraf mat tor och andra Aaker 'kunpå:; bidrar Våxer: äfven sid Eopte SEE EI os Jos frågar 8: at. Kan fåf fkjuta i bågden annorflädes än; på fumpige fållen. Bor - 2 Mol'iaz.g. Af Parrr AN SV den lilla Ba så hvilken Moss: fattes dn ne | Bjömenc Å e vid Nden ås tvänne a rör, Papyrs och ING enligt FAROR intyg i refat SR 106. = rn 117 Rör) ”Anusbo donax. "KANAR; M- Likafom Arundo. phrogmites åk ENE i Europa vid fjöar och åar, med fine flyfve iho- lige fljelkar och långe brede blader, få våxer Arun- do. donax uti de varmare lånder, altid vid och uti vatn. Den våxer vid döda hafvet och annorftå- des i Palxflina, vid Jordan, och i Egypten, vid Nilens flrånder 6 til 8 alnar hög. Den tåcker Ca- fpifka fjöns frånder; finnes vid röda hafvet och i Arabien, uti föt vatn. HASsELQUIST fåger, at Donax våxer vid hafsfiranden och på pages fom äro oöfverfliglige. Rel pr 29.0 358 1 Kon, 14: 15. Ifraél fkulle 6 Töm Såp i vatnet fvigtars = —- Efai 5: 5. och ;följagde? Rör och Jöf fkola förvifoa. Efai 33: 7. Vatnlöfe. trakter fkola öser med kållfprång, och der fordom ohyggelige ors mar legat, der fkola betesplatfer hyfa str ja rör och papyrus våxa. a Kon. 18: 241: Elai 36: 6. PHarao lik- nas vid en fvag rörflaf, fom faller i fplitror och | sikomilingseshanden. Hefek. 40:- Br Rör var HESEKIELS 6 alnar långa måtflång, - (Kaneb). TE | Efai 42:53, Den 4ör ör | Körebildar a 7; farens milda TA, & fåra. & Hg fen Marci 15 :i19, Var den sd, fom i flållet RNE för-fpira råktes Frålfaren; och med hvilken hans Hufvud flögs. i Job. TTT ROT AD, ST öser ör EE | vatn; och at uti rör på fumpiga ftållen döljer fig - Elefanten. Math, 11: 2. Viljen F fe rör, fom vaggas. åf och an af vådret? ig — Math. 27: 48. Joh, Ev. 19: 29. De fatte” en fvamp på et rör, fylde den med ätika, och gåfvo honom at dricka, Math, 27: 29, 30. Se Jfop. - Krigsknek- tarne gåfvo FRÅLSAREN. et rör i hans högra hand, knåböjde för Honom, begabbade Honom och fa= de: Lycka fke Judarnes Konung! De fpottade ock på Honom; togo röret och flogo dermed Hans hufvud. Desfe rör, fom åro rake och långe, nyt jades almånt til 'måtflånger, fom fes "Joh, Upenb. JKT RER FEnKOL. : ÅNETHUM Feniculum, ”AvyFov, — —— omtalas tillika med Mynta, hvaraf Judarne. gåfvo Tiondey på et enda flålle uti nya Tefta- mentet, hos Evangeliften Matthzus, i dels 23 kap 23 vers, hvareflt Frållaren går de Pharifeifke fkrym: tare den förebråelfen, ar de gåfvo tionde af Myn: f 110 ta; Fenkol och Kumin; men underlåto de vigti- — gare flycken af lagen: råtvifan, kårleken och tro- heten. | + > Fenkol, åfven fom Kummin och Coll hö. ra til den mycket naturliga klass uti våxtriket, fom får namn af Umbellater: KUMin, . CUMINUM eyminum. CAMMON. Kumis omförmåles fårfkildt hos Efaias i dess 28 kap. 25 och 27 verlar, der det fåges: icke låter men tröfkvagn gå öfver fvarta Kuminet, el- ler bjul Öfver det hvita: utan flår dem båda ut med kåpp. : NiGELLA fativa, Kåsaen. Efai. 28: 25. Når han gjort åkren jämn', utfirår han ju antingen] hvit eller fvart Kumin, "hvilken fednare Srrencer anfer för nigella fativa. GALBAN. BuBON galbanmuim. CHALBENAH. => Galbån år en umbellat-våxt, hvars faftfulla rot gifver galban.kådan, fom blifvit intagen i Ma- teria medica, och införd i Apotheken. Denna kå- da (refina) åger en flark lukt, och nytjas flun- dom til plåfter, åfvenfom den nytjades hos Irae- literne til. råkelfer och nåmnes uttryckeligem bå- [3 pro de 'af Moses" och: SyracH. Våxer vild i Abyss Linien ,> hvarifrån: denna kådan håmtas: 2 Mofl. 30: 34. Moses fick befalning', at taga fpecéri ,' nemligen Stachies, Schechelet; Gal- bantsin; och sent Röåkverky at defaf gåra Råkelfe, fördelande åro desfa de ypperfte medel, uti alla inflammatioder,. dåningar, flag och paralyfier, at "reta och upvåka. nerverne. Utom lavendel år krusmyntan en af de båfta, fom, långe bevarad, be» Syrach, 24: 21. jag gaf en ljuflig Aukt, fålom | Galban. OS. Galban-kådans lukt liknar hvidö- / rd arr kens och eger en odrågelig flank. Herr Prefes anfer fastare den angenåmt luktande och til RöÖ- kelfer ofta nytjade Bexzoö kådan vara den, fom nytjadss af Judarnes MYNTA. MENTHA erifpa. — Höåvoopaw Anföres endåft af Mattaeus i dels 33: 23, Se Fenkol, ; Srörfla” delen af” Didy damie "Clasieas Örter ; | åro framför andra utmårkt vålluktande, ochibland dem år Mynta eu af de förnåmfla. Denna ordo rolla ringente) fir får är bloma (floribus verticils latis), fine fyra flåndare, hvaraf tvånne åro kor- - tare; och med fin vålluktande olja, fom igenom deftillation erhålles, Sådana våxter böra aldrig kokas, då den fina-luktande oljan förloras, utan endaft infunderas, at nytjas i bröftfjukor. Såfom j naturalis år kånd med fine blomors fkapnad (ca | ; 3 k i j å + A21 håller fin angenåma lukt. « Då mjölken vil flåcka fig i bröftet hos ammor, år Mynta-Thé et för= tråfligt medel at dricka, för at hindra - mjölkens yflaing. Om kor åta Mynta, fom våxer på lvmr pige ångar, kan man icke tjärna fmör af mjölken, Vålluktande” krydder : omtalas "i Joh, Evang. 19: 40, ; FNS Isor. : Hyssorus officinalis; " Ezsovs = Näåmnes blott i 4 Mof. 19: 6, 18. vid off rens Pråften fkulle taga et flycke Cedertråd, Ifop och en rofenröd tråd, och kafta i elden, der kom upbråndes. "Sedan tog den, fom ren var, Ifop, doppade den uti vatn, famrt flånkte dermed på tåltet och alt der befiatligt bohag, och på de per- foner, fom deruti voro, och på den, foin kom. mit vid någon död månnifkas ben, eller vid nå- gon ihjålftagen, eller eljeft död, eller vid någon graf, ERE | — tJfop år både vålluktande och något flårkan- de (adflringerande), hvarföre den tjänar infunde- rad, fom thevätn uti hoftaoch bråfifjukor. I hus- hållet tjånar den, fom en krydda uti åtfkilliga mat- råtter, och i trågården planteras den til låga håc- kar, eller ritningar omkring blomflerfångar,' lika fom buxbom. Den finnes dels med hvita, dels med blå blemor. = Mann Som a ' SPRENGEL angilver THyMsraA /fpicata, i: Aåls let för J/op. RR sa SRS det << rk ; 122 ÄATROPA mandragora. Dupaim, FREE a a År en ganfka giftig ört, fom har en dåfvan- de verkan på nerflyftemet och förvirrar hjernan; men dels bloma åger et behagligt utfeende. Mandragorernas rusgifvande och döfvande' egenfkap behagar mera Öåflerlånningarne ån Euro-' peerne. Schulze fann Mandragorerne på Thabor af ljuflig lukt; men frugten icke lika angenåm för alle. Mänrrer fkrifver om Mandragorerna, at de i" St. Johans öken i April imånad redan luktade vål, De våxa på flere flållen uti Palzeflina och fin- nas fällyntare i Mefopotamien. - HASSELQUIST ref. pag. 167. fåiger, at de våxa öfver alt i Gali- > men ej i Judeen. Södra Europa och norra ; Afien åro deres råtta fådernesland. Bladerne fram komma ifrån roten och ligga nåra marken, Blom- | man år enfam på en kort fljelk. Våxer i nor ra delen af Palxftina eller fordna Galileen i mångd: I dålden vid J:ffa by våxer den i myckenhet. oc, I Mofl 30: 14. 16: Ruben: gick i hvete ; anden ut i marken och fann. Dudaim, dem ban håmtade åt fin moder LzA, hvilken afftod af dem ec fe äs en del åt fin fyfter emot vilkor; detta. om frugten, Det tros almånt i Orienten, at . äv dragorer befordra frugtbarheten. Frugten år klot- > Food, gul fom pomeranfen, af två tums diameter. 123 Höga vil. 7: 13. uphbjer-Dudaim, fom TinG- stADIus tolkar med Liljor, för dels behagliga lukt; hvilket bör förflås om blomman, då det he- ter: Der fkola Liljorna (mandrägora) omkring ofs - fprida fin lukt. > be ManriTti fkrifver, at han den 6 Maj, fom fva- rat mot vår Auguli, tråffade Mandragorer emel- lan bergen vid Modin, De flåfte voro redan mog- ne och liknade åplen til: fkapnaden.. En Arab, fom ville vifa en fårdeles höflighet, fleg af och håmtade någre af desfe frugter, gaf dem åt ofs, och åt fjelf 5 eller 6 deraf. >> |: FF - LÖKVÅXTERNA utgöra en egen famile, fom i flera affeenden fkiljer fig ifrån alla andra våxter. Deras rot år en lök, fom allåtter en eller flera lökar årligen på fidorna, hvarigenom våxten fort- plantas och förökar fig. En fådan Iök beflår af månge fjäll. De yttre af desla fjäll åro uttor- kade famt låmningar efter de blad; fom de för- flutne åren vilat fig. De inre åro faftfulle; åra nade at framkomma det varande och de kom- mande åren. Bladerne framkomma fåledes ifrån fjelfva roten, utan fljelk och grenar; åro altid långe, fom en lineal jämnbrede, eller fvård- like, flere eller färre. - Ifrån lökens medelpunkt uptkjuter fedan en flångel, fom oftaft år enkel, iholig, och i toppen får en eller "flere blomor. Bloman år ofta for, klåckfornig, prydeligt;får- d, med tre eller fex hannar och et tredelt frö us. LÖkarne åro någon gång åtbare, någon gang dåd gifiige, ”öch i almånhet våxter, fom 'tidigaft och förft om våren framkomna, at med fin pragtfulla fågring förnöja "månnifkors ågon, och pryda den nakna marken; i fynnerhet fandhedar och öknar med fina lyfande fårgor, i hvilket afleende desfe fynas alflrade af en alvis och god -Skapares hand. / i Likafom tråden i luften fkola prunka med tufen- / de fkåna blomfler i fin krona, få fkola liljorna på marken ined fine flore, vackre och mångfår- gade blomor pryda fålten och blomflerlångarna, fåfom Liljorna, Amaryllides, Narcisfer, Tulpaner, Kej/arkrönor "och hundrade andre dels likar. "Alt år icke fkapadt för magens behof, fålom grålet för de ofkålige djuren. Får den förnuftige och tånkande imåntilkans finnen åro många faker fram bragta, at töpmårkfamt befkådas, betragtas och be- undras, för at höja defs kunfkap; erfarenhet och vårdnad för "det gudomeliga Vålende, fom håri. genom velat öfver kreaturet förhöja den ådlare varelien af fine verk, månnifkan, den Han af fin grånslöfa godhet fkapat til fit eget belåte. Lil jornes pragt anfågs derföre af Verldens Frålfare för få flor, at Saromo i al fin hårli het icke var fålom en af dem, LicioR. Livtum candidum, "ScHUSCHAN. Hafva på flere flållen blifvit förblandade med tolkade: agorer; men tyckas förekomma råtteligen - 2 ä z Syrach 50: 8. fåfom Liljor vid rinnande vatn. ; IE er "fåges om Simon One Son. > 125 : ,..Eue, 12: 27... Skådet Liljorna huru de ' — Upvåxass : Höga Vil. 2:15 2, 16. -Ensbloma år jag | blott af-de almånna. En Lilja i dalen... Sålom en Lilja ibland Törne, år min: ålfkarinna bland dåtrarna. Min vån tilhörer mig four bétar bland Liljor. Höga Vil. är 5. Dine bröft likna tvillings- gazeller, hvilka bland Liljor i bet RE Uti Proföfverfåtningen sf Hög. Vil. 6: 1,2. lamt 7: 2. tolkas åfven Liljor. === : - ök AR =S SAFFRAN. CrRocus fativus, Våxer i hela Orienten. Saffransörten år en liten Lökvåxt, knapt en finger hög, med fmala blader och en bloma, fom ifrån fjelfva rotlåken med: en fin pipiik flångel, fom utgör blomans ne- derfta del och i toppen delar fig. uti fex delar, inneflutande trenne hannar. och en hona, hvars öf- verfta fpits, fördelad i flere flikar; utgår den drogue, fom vanligen kallas faffran. "Denne faffran, fom årshonans fligma, gifver en angenåm gul fårg på matråtter, i bröd, til fårgerier. Invertes nytjad mildrar den forg, drifver blodet mycket -flarkt til den nedre kroppen, i fynnerhet befordrände men flruation. I flörre dofis går den fåran och kan förorföka åfven döden, om den oförfigrigt brukass 126 Saffran odlas både i Afien och EGöbag i iynnerhet i fydligare delarna, i Spanien och Eng: land, hvarifrån den håmtas til handelsbodarne och Apotheken. HassErQuwst imygar i fin refa, ir 42, at den våxte i ymnoghet vild uti Natolien; ” En livit art Crocus fig Berggren. p.. 553. SSR Uti Hög Vil. 4: 14. omnåsmnes Nardus och | Spurs | | ÅA LÖK. ÅrriuMm porrum, cepa Jativum. ÖHATZIR: BETZALIM. SCHUM. Med Liljorna år FYRA RE uti tå | Jökrot (bulbus), Hae enkle blader, krona, fina (ex flåndare och fia trerymliga frös" hålla. "Men, de: fkiljesi med fine månge, fmårré blomor, fom fitta på fårfkildta- trådar, fåftade vid et hufvudlikt knippe, och i" fynnerhet med egen lukt; fom får namn . af lökluke, och. fom »fåjan= dre våxter åga; - Denna lukt år mer eller mindre F flark; och ”"ftändom odråglig. Deras) bladér:, åf" venfom roten, hvilka åro ”faktfulle- af den-luktan- de, flemiga våtfkan, nytjas fom. kryddor uti mat och utgöra vid flere fjukdomsälfållen fordra båt både förvarings-..och Låkemetdel. -De befordra.bås - de marfmåltningen och kroppens utdubflai ; at andedrågt och klåder lukta deraf:! de alålla Sitter Sege farfoter och: på ; FRAN: 0, AF fä” — deres mognad, om de icke” kunna (åcdalns De — åro fåledes utaf inycken nytta, mycket almånt i — fvenfke kökstrågårdar af flere flag adlade; i fyn- . nerhet gråslök rödlök, purjo, fpanfk. lök; hvitlék med flere. Ormar kunna icke ördraga denna” luk. ten, ehuru månge af dem fjelfve Skr fålom lök. All lök på mat förorfakar flack törft;: men nyt- jas dock af.månge begårligt,. Det år ”derfåre ic- ke underligt, at. Ifraeliterne, fom i öknen målte vidkånnas månge behot och: fakna mycket! af det. de: få beqvåmligt och ymnigt njutit uti det frugt- bara Egypten, -knorrade eniot: Mose, at han ut- fört dem derifrån ; och at ibland sndre faker up= råknas åfven lök, fom de måfle umbåra, kan lå- fas 4 Moll 11: 5., hvareft upråknas enfkildt tren- ge arter ,. nemligen purjo ISk, rödidk och hvitlök.. Hos refebefkrifvare har jag; funnit: låk om- nåmnd, fåfom våxande endaft i lyckliga Arabien , utan tilkånna gifvande, hvad fpecies.det varit. Tro- . ligt år, at ss detta skälykige flågte hos Judarne Få varit odlade. MELON. - UCUNIS miélo. Melonflågtet af én talrik famille, för, tilhörer de varmare Inftfirek, och år i silemdet vål utmårkt med fine blader, fjelkar och blomor ifrån andre. De låta dok odla fig i kallare lånder utom Tropikerna, åfven i men endaft uti drifbus och drifbånkar: Fa fom åro platte, upvåxa de lått. get |; 128 kar och grenar åro få fvage, at de icke krirnna upehålla fig, åtminflone icke uran Nåd; utan kry" Pa långs efter: marken, ofta ganfka Jångt. Bla derne "åro ofta ganfka flore och fördelade uti fle=' fe" flikar. Blomorne åro merendels gule, tåmeli- gen flore med fårfkildta hannar och hönor; Frug- tén, fom år en pumpa, år emot växtens fvaghet dvarligt flor, beflående af er yttre tjokt, hårdt fkal; inuti af et kötagrigt, midtuti mera vatnagtigt ISA åmne; hvaruti frön ligga flrådde: och ”Aytande: Detta inneflutna "vatn och låfa åmne år mycket kylande, hvarföre fådane frugter, fom Meloner och Arbufer nytjas til efterråte vid fommar- mål. tider, för at låfka och kyla. Ytre fkalet år: bårdt och flundom tråagtigt, tjänar fundom til Hafkör; flefvar och andre husgerådsfaker i de lånder, det man har brift på glas och porcelliner, Hela det- ta flågee år dock giftigt och fkadar, om frugten - omåtteligt nytjas; och Coloquinten kallas döden gfytan. Gurkor, fom höra hit, böra derföre nyt- jas med förfigtighet; och endaft fåfom en defert” -