x A .RTI ll^io o- JID ^ ARSBER \TTELSE OM BOTANISRA ARBETEN OCH IJPPTACIiTER FOR AR I83(). TILL KONCL. V E TE NS K A P S-A CADEMIEN A-raiFVEN DRx Jl >rAr'.s 1837. i F JOH. EM. WTKSTROM. STOCKHOLM, 1838. Tryckt hos P. A. Norstedt &, Soner, Kongl. Boktryckare. ...r" ^^ A"? •.\ t-. "» i ■■< ■ '-.-r ■•■r, •■'V s^® h\- r*- é ■:■■■_ Os \.1?\.«N I N N E H Å L L. I. Phy tograpliie. VON LiNNÉ's Sexiial-System. Sid. Caroli Linnæi Opera. Ed. prima critica. Edidit H. E. Richter. Fase. IIl:s & IV:s .... i. JussiEu's Naturliga P'^axt-Sjstem. Endlicher Genera Plantariim. N:o 1 2. De Gan do Ile Piodiomus Systemntis Naturalis Reg- ni Vegelabilis. P. V:s (j. Spach Histoire Naturelle des Vegctaux. — Suites a CutFon. T. V:nie 12. G. Don General-Svstem of Gardening and Botany. Vol. I, II & III 17. FuiMGi : Acotjlcdoneæ. Asclierson's Afhandl.g om Svam- parnas Frukl-bildning We i mn ann: Hynicno- cl Gaste- romycetes hucusque in Inipe- rio Rossico observatos recensuit J. We i nm ann Opatowski Commentatio histo- rico-natnralis de Fairiilia Fun- gorum Boletoidcornm Ehienberg's Anmarkningar om Tveinclla meteor ica alba . Lagge r'.s Forteckn.g ofver Svamp- Arter i nejden af Tlnin . . Payen's & Turpin's Afbandling om Uredo tiivalis . . i . 20. 2f 22. 11 Sid. FuNOi: BnIsaino's Afliandling om ^o^rj^- iis Bassiana 23. Oestreicher Disseilalio &c. de Fiingis venenatis, &c. . . . 26. Vi via II i I Fiinglii d'Italia . . — . V i 1 1 a d i n i Descrizione dei Fnnglii iiKingerccci dcirilaliu &c. . . 27. K r o m b ho i z Watiirgelreue Abbil- d ungen imd Besclireibnngen der essbaren, schadlichen und ver- tlacbligen Schwanime, 4-s "• 5;s Htft — . Cordier Histoire et descriplion des Cbanipignons alimenlaires et vene'neiix. Noiiv. Edit. . . . — . Dassier 6c Noulet Tralle des Chanipignons conieslibles &c. i:re Livrais — Algæ aQUAticæ: Siihr's Afbandbng om Al^er . . 28. Thomson on Irish Al^æ . . . 29. Valent i n's Afiiandling om Hy- grocrocis intestiiialis . . . . - Corda Essai sur les Oscillatoi- res des Thermes de Gai Isbad . - Welwitsch Synopsis A^ostochi- neariim Austriæ inferioris . . - Algæ Lichenosæ: Schærer Lichenuni Helveticomm Spieilegium. Sect. VI & VII. - — — Liehenes helvelici ex- siccati. Fase. XI & XII. . • - E s e n b e c k d. a. och F I o t o w ' s Anmarkningar om Lafvar . 3o. Fe'e Afiiandling om slagtet Prt///m - Musci FRONDOSi: Hanipe's Afhandling om nya Moss-Slågten 3i. De Nota ris Man tissa Museorum ad Flor. pedemonlanam G. Sc h i ni per 's Afhandling om nya j)]oss-arter Musci hepatici: Esenbeck sen. JVaturgeschichte der europaiseiicn Lebermoose &c. Zvveites Ijandchen . . . 32. III Sid. MuHici iiEPATinr: Esenbeck d. å. & Montagnc's Afliandling om nya arter af Junger inannia 32. FiLicEs: Pres I Tentamen Pteridographiæ &c 33. Schott Genera FilicLim. Fase. III:s & iVs ^-V ITa>^» • • • • • , » « ' Kunze's Alhandllng om capska Filiccs 34. P r e s Ts Afhandling om nya Asple- nii-Arlcr 37, S ell I e c h t e n d a Ts Afhandling om Equisetimi pratense Elirh. . — . H a m p e ' s A f lia n d 1 i n g om Eaui- setum pratense Elirh. . . . 38. Montagne's Afhandlingar om Franska Crypto- ga/ncr 3g. Duby's Afliandling om nya Ciyptogamer . . . . — . Desmazieres's Afhandling om Cryptogamer . . 40. I 3Ionocolyledoneæ. CvPEnACEÆ: Hoppe et Sturm Caricologia germanica , Gramimei'.: Trin i i Afhandhng om Paniceæ . Ax. Tausch Afhandling om arter af Saccharimi AA. — — Afhandling om arter af Ar is tida . Trin i i Species Graminum. Fase. XXIX & XXX 45. Kunth Distribiition me'thodique de la Familie des Graminées — . Trinii Supplement till Afhand- lingarna om Grcisen .... 46. — — Afh:g om nya arter af Bambusaceæ ^S. Anmarkningar om Tripsacum dac- tjloides Linn A^q. IV Gbamiwe*;: Restiaceæ: CoLCmCACEÆ: Liliaceæ: Bromeliackæ; Orchideæ: Laueinæ: Chenopodieæ; Orobanciieæ; Solaneæ: Labiatæ: Gentianeæ: I\l yrsine*:: Ericineæ: Lobeliaceæ: Comfositæ;: Kranse Ahhilclung und Besclirei- bung aller &c. Getreide-Ar- ten. Heft. I, III & IV. . . E () n g a r d ' s Monogiaphie ofver Jjiasilianska arter af Eriocau- loii Hauser de Colchico aiitwunali . K r e y s i g ' s Athaiulling om Lilje- T^lixters odling Otto & Alb. Dietrich's Afh:g otn slagtet Cryptanthus L i n d I e y Genera et Species of Or- chideous Plants. P. IVca . . Sid. 5o. Dicotyledoneæ. Systema Lmiri- 5i. 52. 53. 6i 62 70 Esenbeck sen narurn Betzhold's, Bernhardi's & Otto's Aniandliiignr am Che- nopodiiim Qiiinoa Willd. . Z e i h e r"s IMonograpliie dfver Oro- banche procera Bertol on i Commentariiisde7T/a«- dragons Bent ham Labiatarimi Genera et Species. Pail. I— VIII. . . Grisebach Observatiimes qvæ- dam de Gciitiancarum Fumi- liæ Characleribiis A. de Saint Hilaiie Memoire sur les Myrsinées .... Tansch's Beskrifning af Rhodo- dciidroii Inlernicdiii/n C. B. Piesl Piodronms Monogra- pliiæ Lobeliacearum .... The Aiinual Z)fl7i//rt-Register of 1 836 _ Dierbach's Anniarkningar om Lactiica vir osa och Z. Scariola — Esenbe( k d. y. Afli:g om Spi~ lanllits olcracca — 7' 88, 89 90 Uaibelliferæ; Saxifhage.e: Helwingiace.e: Leglminos.e: Celastrike.e: Rhamne.e: Oxalide.e: Balsamine.e: Hypericinee: Caryophyllce Cruciferæ',: IVlAGNOr.IACE.E: Begomaceæ: Urticeæ: Amentace.e: Mi sch ko v icsc w Diss. de Con/o rndculdto Kocli's lk*skrifiiin^ar af nva Um- Skl. 9'- Z»c7/rt/-Slaglen Ra ben hors t'.s iakttagelser om Pimpinclla ni gra Willd, . D ue h a r t r e's A('li:g om Saxifra- ga Clusii & stidlaris Decaisne's Afhrg om Helwingia Eisengrein Die Familie der Schmetterlingsbliithigen dkc. Ge- wachse S c h I o s s e r Diss. &c. de Papi- lionaccis in Geimauia sponte creseentibus Re tigge r's Anmarkningar om Pa- ragiiaj--Thcct [Ilcx paragua- (j2. 9^. riensis Klotsch jVfhrg om Olinia O 1 1 u's & A I b. "^D i e I r i c h's Af li:g om Oxalis csculcnta Otto's & Fintelmann's Afh:r om Oxalis crassicaulis . Roeper's Anmaikningar om Bal- samineæ Spach's Moiiogiaphie ofver Hy- pcricineæ Diipont's Afh:g om Gjpsophila Saxifraga Linn Tausch's Afhrg om Rhizobotrya Anonym. Anmaikningar om Dra- ha lapponica VVilld. De Vriesc's y\fh:g om Illicimii anisalutn O 1 1 o ' s & A I b. D i e t r i c h ' s mn- nographie ofver Begoniaceæ . De li le Me'moire sur le JMaclura aurantiaca Nutt — — Leltie sur le Mwier inulticnulc 97- 98. 100. io3. 104. ro5. loG. 107. 108. I \i. I 3. Tra 11 1 ve t ler's Afhrg om arter af Salix VIII Sid. Moricand Plantes nonvelles de TAmeVJque. i:re Livraison 2or Hooker's m. fl. Afhrr om Ainrricariska Vaxttr . — Vcllozo Flora Fliimincnsis. Vol. I — XI. . . . 202 Kunze's Anmarkningar om Flora Fliiminensis . . 200 Pocppig" & End I i ch ei' Nova Genera et Species Plantarum, &c 207 Co Ila riantæ rariores &c. Fase. lV:s & V;s . . 208. Hooker's Bidrag till en Flora ofver van Diemens Land • Guillemin's Flora ofver Societets-Oarna . . . . - Beskrifnmgar ofver botaniska Tradgdrdar och Trddgards-Cataloger. Fe'e Catalogiie rn^lhodique des Plantes du Jardin bot. de Strasbourg 209. A. P. & A. De Candolle septieme Notice sur les Plantes rares cidtivees dans le Jardin bot. de Geneve 210. Loudon's First additional Supplement to Lou{lon's Horlus britannicus 211. Skrifter i TrJidgards-Skotseln 212. Nyare Vaxter, inforda i Tradgardar 220. Botaniska Larobbcker. Loudon Encyclopædia of Plants. Sec. Edition . . 229. — — Encyclopadie der Pflanzen &c. Lieferung 1 — 6 — . Spenne r 's Handbuch der angewandten Botanik. Dritte Abtlieilung 23 1. Lindley's Natural-System of Bolany. Sec. Edition. -xli. Muller's Tabollarische Uebeisielit des Pflanzen- reicbs nacli dem natiirlichen Pflanzensystem von J u s s i e u — • — — Tabellariscbe Uebersicht des Pflanzcn- reiehs nach d. Li n n e'isc h e n Sexual-System . 233. A. B. K.eichenbach's Natuigescliiehte des Pflan- zenreichs &c — « IX Sid. D i e r b a c h's Gnindriss der allgemcinen oekonomisch- teclmischen Bottiiiik <&c. I.T Theil a34. Larobocker af A. Richter, Winkler, Motty, Kras so w, F r i ese &c. . Beschreibung aller in der Pharmacopæa boms- t jrA\ \,* - sica aiirj^cruhrten Gewachse. III.T 13. d. Heft. *i,^""C . -- VIII— Xlt 24" Moh I Untersiichiing der Frage: Welche Autorite' soll dem Gattungsnamen der Pflanzen beige- gtben werden? 244- E xsiccat-Sam I i ng ar till salii 245. Botanisha Journaler och periodiska Arbetcn. Regensb. botnnische Zeitung c&c. ig:r Jahrg. fiir d. Jahr i8,i6 249. Sch lech te n d al 's Linnæa. Ein Journal. io:r B.d. l835 & 1 836 - Andouin, Edwards (Sec. Anna les des Sciences Na- turel les. Sec. Se'rie. T. I Vime 25o Oken's Isis W d. J. i836 — LTnstitut. L'Annee i856 — L'Éclio du Monde savant pour L'Annce i836. . . — Wiegmann's Arcliiv fiir Naturgeschichte. Drit- ter Jahrgang 253 V. d. Hoeven & de Vri ese Tijdschrift &c. Deer- de Deel. i:ste — 4-'^'^ Stuk — Paxton's Magazine of Bolany. Tom. III. . . . iSri Hooker's Botanical Magazine. New Series. Vol. X. 253 Edwards's & Lindley's Bolanical-Regisler. '^qw Series. Vol. IX 26 r Kroyer Naturhistorisk Tidsskrift. Ileft. r, 2, 3 . 272 W ei t en w ebe i's Beitrage zur gesammten Natiu- und Heilkunde. i:stes und 2:tes Heft. . . . 273 Hooker Icones Plantaium, &c. Part. 1 275 Reichenbach Iconographia botanica. Centuria XI:a. Decas XI:a (Supplementimi) — Hooker's Companion &c 276 XII Sid. Mohl Uebcr die Symmetrie der Pflanzen .... Sdq. de ljiizareingues's Afli.g om Safl-rorelsen hos Vaxterna — . Gaudichaud Iakttagelser om Spiral-Karlens saft- foring 36 r. Eudes-Des Iongchamp's forsok med afbaikning 362. D-utrochet's Afh. om Vaxternas respiratioii . . — . Knighfs Afh.g oin Rot-ljlusnrnas fiinction . . . 363. Mohl's Beobachtungen iiber die Umwandelung von Anlheren in Carpelie 364- Morren's Afh.g om Vaxlers somn vid Sol-formor- kelser 365. — — Afh.g om blommors Catalepsie . . . 366. Phosphoriskt sken hos Vaxter — . Unger's Afh.g om orsaken till blad-ytans hvita farg hos arter af Saxifra^a 367. Morren's Anmarkningar om arter af Clostcriitm . 368. Bre'bisson's Anm:r om Diatonieæ 370. V. Liiian om Vax t-Pe trificaterna, eller Forn verl dens Flora. Brongniart Histoi re des Vc'ge'taux fossiles. Livrais. VIIl-XII 371. Goppert Systema Filicnm fossiliiim 372. Bronn Lethæa geognostica. Lieferung III, IV & V 390. Me'rian Flore fossile de Båle — . Leonhard's & Bronn's Nenes Jahrbuch fur Mi- neralogie &c. &c und Petrefaktcnkunde flir 1 836 391. VI. Botanikens Li t tera tur-Historia. Meyen's Botaniska Års-Berattelse for lir iSj6 . . ^92. Tyska Natur fo rskar nes och Lakarnes samman- komst år i836 393. British Association, sanilad i Bristol år i836 . ^06. Gottingska Wettnskaps-Socieletens pr i sf rå ga for år 1 8 '.6 „ • • • ^"9- Bdtaniskt Sa Ils kap, stifladt i Edinburgh år i836 — . Botanisk Fdiening, stiflad i Coblcnz år i836 . . — . StcudeTs och Hochs t e t ter 's Bcrattelse om Schimper's oslcrliindska Resa 4'o. XIII Sid. Cotanislers Resor 4'i' Persoon's Herbarium, fuisilldt lill Holland. . . 4i2. Opiz's Naliiralie-Bytes-Instiliit — . E. Meyer's Afli.g om A 1 b. Magnus och dess Skrifter 4»3. Neeroloijie: B. Meyer, P. L. Geiger, Penca- li, Si ekler, A. L. de Jussieu, H. A. Sch ra- der, C. H. Persoon. — R. Ciinningham, Frank, D. Hossack, Th. Golebrooke, Alex. Collie 4'4- Martii Denkrede auf F. v. Paula Schrank . . 4'^' Rotanisters befordringar — • (ifversi^t aj Svenska Botafiiska Arheteii och Upptdckter. for dr 1 836. 1. Phytographie. JussiEu's Naturliva Fdxt-System. Acotyledoneæ. FuNGi: Fries Gen. Hymenomycelum &c. 4'7' — Spicilegiiun Plantaruni ne- gleclarum. Decas I — . Alga: aquaticæ: G. A. Agardh Icones Algarum europæarum, &c. ^:me Li- vraison <&e 4''^- Areschoug Algæ Scandinaviæ exsiccatæ. Fase. I:s .... — . Dicotyledoneæ. Balsamineæ. C. a. Agardh's Aflirg om Bal- 5a/«//i-Blonimornas delar . . 4'9* Under sidsLlorflatna år iiro flera vigtiga arbelen ntgifna såsom De Candoile's fortsåttning af dess Vaxt-System, Mey en 's Våxl-Geographie och åtskilliga monogra- phier samt en mångd af afhandliugar, 6f- ver hvilka mer eller mindre utforliga re- censioner hår skola meddelas. I. Phy logra phie. VON LiNMÉ's Seæual-Svsfeni. Under år i836 utgaf D:r Ricli terl^'""'"' Illrdje och lV:de Fascikhirne af sin nya {'rniVn."' upplaga af Linné's Systema, Genera et^'||^riv.'['' Species Plantarum '). Utgifvaren har hår ifrån Linne's flerfaldiga hotaniska arbe- len sammanf\ittat ett systematiskt verk, som upptager alla af Linne beskrifna Våxter med synonymer och habitationer; lian har hårvid critiskt jemnfort beskrif- ningarna och upptagit de olikheter i be- ståmning och beskrifning, som ffirekomma ^) Caroli Linnæi Opera. Editio prima critica, &c. — Systema, Genera et Species Planta- rum iino volumine. Editio critica, adstricta , conferta sive Codex liotanicus Linnæanus (&c. Siiigten, afhvil- ka ett ar fossilt, Calamites). Ordo XXV. Ecpiisetaceæ. Classis VII. Filices (88 sliigten, af ln il- ka I 3 aro fossila). Ordo XX VI. Po- lypodiaceæ. XX VII. Hjincnophylleæ. XXVIII. Gleicheniaceæ. XXIX^ Schi^ zæaccæ. XXX. Osninndaceæ. XXXI. Mdrattiaceæ. X X \ 1 1 . OpJi ioglosseæ. Classis VIII. Hydropterides (5slaglen, af hvilka i fossilt). Ordo XXXlll. Salviniaceæ. XXXIV. MarsUiaceæ. Classis IX. Selagines (i i sliigtcn, af 8 fossila). Ordo XXXV. Isoeteæ. XXXVI. Ljcopodiaccæ. XXXVII. Lcpidodendreæ (foss i les). Classis IX. Zaniieæ (\o sliigten, af hvilka 7 fossila). Ordo XXXVIII. CYcadeaceæ. Coliors III. Acrohrya lijslerophyta. Classis X. RliizantJiræ lUunie (i4 sljig- ten). Ordo XXXIX. Bidnnophoreæ^ XL. Cftineæ. XLI. Rnjflcsiiiceæ, Sectio IV. Ampliibrya [Monocotyledones Juss., Endorhizeæ Kicli., Endogeneæ DeC, Crjptocotyl edoneæ Agh.). Classis XI. Glumaceæ. Ordo XLII. Gramhieæ. Vid Frostia Berter, eller PilostjJes Guillem. anniiirker Fbrf., atl den ofelbart ulgor ett eget slagte, och ej en missbildad blomkrona af en leguminens vaxt, såsom KuntU foimodat. Forf. liar sett 2:ne ar- ter af detta slagte, hvars Ilon-Vaxter iln- nu a ro okanda; — Apodanthe Poir. ar likviil troliiiien en monstreus blomma af Casearia macroplijl/a. De Can- Prof. De Candolle d. a. bar nyligen i°*'*'*ute[ifvit V:te Tomen af sin Prodronius Sv- mus Sy- stematis Naturalis Regni Vegetabilis ). Kat. Reg-Denna Tom innebåller endast 2:ne Viixt- T vT Familjer naninligen CaJycereæ och en del a f Compositce. {Sjnanthereæ Ricb.). Caljcereæ utgoras blott af 4 mindre slagten: \.Gamocarp]ia\)C II. ^oo/j/i- Juss. III. Calycera Ricb. IV. Acicavpha Juss.. Coinpositæ uppstiillas af Forf. uti 8 af- delningar. "J* TiihuUfloræ: floribus bermapbroditis lubulosis regulariter 5- (rarius 4* ) dentatis. ^) Prodronnis Sy^tematls Naturalis Rej^ni Ve- getabilis sive Enumeratio contracta Ordinum, Generiun Specierurnqne Plantarum hucusque cognitarum j juxta inethodi naturalis normas digesta; Auctoie Aug. Pyr. de Candol- le. — Pars qninta: sistens Calycereas et Compositaruni tribus priores. — Parisiis. Sumplibiis SocioriuTi Tre ul te I et Wurtz. MDCCCXXXVl. 8:o. pp. 706. 1 . f^ernoniaccæ. 11. Eupaloriaceæ. 111. Asteroideæ. IV. Senecionideæ. V. Cjnareæ. ■J» "J» Labiatijloræ: floril)us lierniaphroditis sæpissime bilabiatis. VI. Mutisiaceæ. VII. Nassawviaceæ. \W Li'^ulijloræ: floiibus omnibus lier- iiiapbioditis lignlatis. VIII. Cichoraceæ. Denna Tom opptager de 4 fbi'sta af- delningarna, och de foljande skola fore- komma i den Virte Tomen af detta verk. Compositæ bafva i sednare lider varit bearbelade at" R. Brown, Ca ss in i ocb Lessing, som niirmare uj^plyst deras blom- delars organisation och gifvit fcirbattrade uppstallningar ocb beskrilningar at" de hit hoiande afdelningar och sliigten. Denna Vaxt-Familj ar hogst talrik på arter, ly den utgor omkring ^g af jordens vegelation. Ibland Compositæ finnas Ta Tiiid och storre Buska r och dessa forekom- ma forniimnligast på Oarne vid Ostra Africa och i sydveslra delen af S. A merica , såsom t ex. Microglossa altissima D.C., ett på Ma- dagascar våxande tråd af 3o fots hojd. — På S:te Helena vaxa åtven 2:nne storte Syngenesist-Tiåd:(7om//i/V/(V/c//7fM robuatum D.C, som uppnår 20 fots \\\S\\,oc\\ Mela- nodendron intc^rifolium D.C, ett tråd, som bhfvit pianteradt i)å Napoleons graf. — Euryhia ari^opJijUa Cass., våxande på Nya Holland, ernår ock ?o fots hojd. De fiesta Compositæ bafva gula små- blonjster, ett mindre antal eger hvita, blå, roda eller mer och mindre rodbruna; 8 disk-bloinsterna iiio alliiiannast gula, oak- laclt stiål-blonisterna hatVa annan farg. FoifatLaren har antagil manga af de af Gass in i och af Lessing bestainda slag- ten, men vid sin granskning ofta fiinnit sig foranledd alt gifva andi'a åsigter och be- stiininingar. Slagtet V^emonia Schreb. , som afhandlas i denna Tom, har 290 ar- ter. — Forf. kan ej upplysa, hvilken art, som a r V. fruticosa Sw.z. (Coiiyza fruti- cosa L.) , och af Swartz's lierbarium kan det ej utredas; formodligen linnes icke eller denna art i Linne 's Herbarium. — Ibland de arter, hvilka for Forf. varit min- dre kiinda, ar V. emargijiata W. i Act. Holm.; den ar p^. Vahliana Lessing, ett namn, som iir yngre iin det af mig gifna. — Stevia har har 67 arter; Liatris 25; Eupatoj-ium 294 ? Mikmiia iii. — Gas- sini's bestiimning af Tussilagmeæ iir an- tagen; till Nardosmia hiinfores N. fritida Hooker Fl. bor. Amer. i. p. 807 (Tussi- his^o frigidu L.); dess form snbinascala: lignlis ovali-oblongis, stylo longioribus ar afbildad i Fl. Dan. tab. 61. Uti slagtet Petasites Desf upptagas de svenska arterna I. P. vnltraris DqsL'-- submascuhts: thyrsi ovati pedicellis simplicibus (Tuss. Petasi- tes L.); '■' sithfeinijieiis : thyrsi elongati pe- dicellis plerisque ramosis (Tuss. hybrida L.). — 2. P. albus Gærtn. (Tuss. alba L.) '*•* submascuhis : thj-rsi fastigiati pedicellis simplicibus; Fl. Dan. tab. 524. — 3. jP. tomentosus D.G. (Tuss. tomejitosa Ehrh., T. spuria Y(\\\i\.l)\ '^ subniasculus: thyrso coarclalo, pedicellis brevioribus. — "'•■ '^^ subj einineiLS : Uiyrso clongalo. — {Tuss. spuria Retz. 0})S. J. t. 2?). — Slagtet Tus- sihigo utgores ensa mt at' Z'. Far fa/a L. — Aster har i5o arter. — Uti slagtet 7//- poliiiin forekommer endast en europeisk art: T. imlgare Esenb. [Aster Tripoliiun L.), som ar allman i vår verldsdel; de of- riga arterna iiro americanska. — Erigeron har 84 arter. A f E/'. aJpiTiiiui iipptagas foljande såsom sårskilda iormcr, namnl.: E. gJahratiun Hoppe, itnifloritinYj., hirsu- tiLin Hoppe & grandiJlorjLin Hoppe. — Af SoUdago anforas 98 arter. S. ^virga aurea L. har många former, ibland hvilka iiro iS". alpestris Kit. & Waldst., S. cambrica Ait., S. minuta L., S. littoraUs Savi, S. arenaria Hornem., m. fl.. — Linosyris Cas- sin. antages: L. vnlgaris Cassin. (C/iryso- coma LiTiosrris L.). — Conjza har \o'6 arter; Baccharis 2 25; Bhtmeaj biklad af fordna arter af Conyzaj iiar C)5 arter. — Inula eger 43 arter. — PuUcaria Gærtn. erkånnes; ibland dess arter -Åx P. vulgavis Gærtn. {liiula PuUcaria L.). — Slagtet Piudbeckia ar enligt sednare Forfattares åsigter fordeladt i flera: i. Echinacea Moench.: E. purpurea M. {Rudb. purpurea L.), m. fl.. — 2. Rudbeckla L.: laciniata L., digitata Mill., triloba L., in. fl.. — 3. Dracopis Gass.: D. amplexicaulis Gassin. [Rudb. amplexicaulis Vahl.). — 4* Obeli- scaria Gassin.: O.pimiata Gass. {Rudb.pin- nata Ven ten.) m. fl.. Hvad Syngenesis ternas medicinska och economiska egenskaper angår må hår fol- jande aninårkas. Många ibland dessa Vå\- ro ler ega injolkakliga safter ; andra hysa gula odl biltra safter, som aro samniandraga ri- de; nagra Co7w^o^/Yæ iiro valluktande; som- liga innehålla illaluktande airinen. Åtskil- liga alstra liartzaktiga safter. Slagtet Eupatonum har flera arter, som i mediclnskt hiinseende begagnas, så- som E. Aja-panay odoratiun , suaveolens j Salvia & Cliilca. — Enligt de af de la Sa gra meddelade underrettelser, så år det Eup. aromat is ems D.C , som begagnas i Ha- vanna att gifva vållukt åt de bekanta Ha- vanna-Cigarrerna. Man tror likvid åfven, att Eup. Dalea och Piqucria tritiervia Ca- van. begagnas for samma åndamål. — Flera arter af Mikania åro ock kånda for me- dicinska krafter, t. ex. M. Guaco_, ojficina- lis Mart., opifera Mart. och suaveolens. — Åtskilllga Compositæ ega vålhiklande blom- mor såsom Tussilago suaveolens ^ Eu/y- bia argopJijIkij ErigeroTi fragraTiSj Soli- dago fragrans Willd. & odora Ait., hvil- ken sednare i Norra America benamnes Gohlejirod och nyttjas till The; de vålluk- tande bladen lemna vid destillation en aromatisk flyktig olja. — Spkæranthus sua- 'veolens D.C, som af Araberna kallas Ha- bagbay, gifver ett vålluktande åmne, som af dem begagnas till parfumer. — Ibland ofriga vålluktande Compositæ må nåmnas Blumea aromatica DC. och balsamifera DC, f^emonia odoratissima, Rudbeckia citrio- dorttj Eriocoma fragranSj Phichea QuitoCj Noccæa suaveolens samt flera arter af Liatris. Andra Compositæ åro campher- haltiga, såsom arier af Pteronia^ Unxia^ 1 1 Tarclionanthus, — Son)li<;a hysa i Ila luk- tande amnen såsom arter af Tagetes, Cacosmcij Nidorella ni. 11. — Piqueria tri- newia uppgilVes att ega feberstillande egenskaper. — Fhiveria Contrayerha iir elt svettcirifvande medel; den ("argar ock bomull gul. — SpUantlics oleracea & a/ ba aro spottdrilVande och Liatris resinosa Nutt. anses såsom etlkrafli"t urindiirvan- de medel. Många Compositæ ega liarlzaktiga saf- ter såsom t. ex. den i Chili viixande Fhm- rensia tJiurifera DC, hvars valluktande resina begagnas såsom rokelse. — Espele- tia grandijlora Humb. & Bonpl., som {"d- rekommer viid S:ta Fe de Bogota, gilver ock ett harlz, ålVensom Heliopsis balsamor- liiza Hook., på nordvestra kusten af N. Ame- rica, bar en rot, som år rik på hartz. — Silphium gnmn/ifenini Elliot inneha Her i sina stjelkar ett hartz, och ett sådant finnes hos Si/ph. therebi/ithiiiaceum [van N. Ame- rica samt hos CoinmideTnlnun gummiferuni D.C. & roLiuidifoIiiini D.C. på S:Lc Helena. — Andra medicinska vaKlev åvo yJca7ithosper- miun hiimile D.C, Xanthiiun catharticum ^ Actinomeris tetragonaj som i Mexico anses såsom ett remedium antiputridum, BaccJia- ris prostrata, hvilken i Peru begagnas så- som ett medel emot Dysurie, Baccharis racemosa D.C med flera arter, som i Chili få namn a f C hil ca. — Pterocaulon pjcno- stachjuiiij hvars svarta knoliga rot i Flo- rida anvåndes såsom sårlåkande. — Af de torkade bladen till Ccphalophora ghiiica erhålles i Chili en gul farg, och bladen af 13 JdciiosLemnia tificloria gifva en blå fåii;; Lloimuorna at' Culliopsis tinctovia leinna iifven gul farg. Fron af tlera Compositæ gifva feta ol- jor t. ex. af Madia satiDii och af Guizotia o/6v/p/Y< DC, hvilken sidstnainnde med nanin af 'Ram-Tilla eller Ram-Till odlas i Ost- Indien och i Abyssinien for olje-prassning af fron och denna olja iir derstiides allmiint l)egagnad i lampor samt anvandes afven i konsler och handtverkerier. — Af fron lill SoIrosc?i[He?ianiluLS amnius) kan ock en olja utprassas. Rotterna af HeUantlius tubero- sus eller Jordårtskockoi% som viixa vilda i Brasilien, iiro allmiint kiinda sAsom fodo- iimne. Roten af Geori^ina variabi/is iir ock iitbar, och roten af Cichoriuni Intybiis be- gagnas såsom surrogat for Gafle. — For ofrigt har man sallader af de mångfaldiga varieteterna af Lactuca sativa. Flera an- dra Compositæ begagnas iifven såsom sal- lader, t. ex. Pacourina ediUis Aubl. i Guia- na, y^erbesina spicata Lour. i Gochinchina, Glossocardia Bosvallea D.G. i Ost-Indien, m. fl. — Tragopogoj? porrifoliuSj, Scorzo- nera hispanica och Cichoriuni Endi'via iiro dessutom bekanta economiska Viixter. Suites å Spach har med V.te Tomen fortsatt c"^'^°i"-'csitt verk ofver miirkvårdigare Våxter eller, opOCJlS 'J 111 Histoire gom dct bcniimncs , Histoire Naturelle des Nat. des , , , . r i --II ■„ végétaux.Vegetaux, och som utgor en tortsattning •r. v:rae.^^f Buffon's Natural-Historia ''). Detta verks '*) vSiiiles a Biiiroi). — Hisloire Nattuclle des Vegetaiix. — Phanei ogauies. — Par M. Edoii- ard Spach. — Tome cinqnieme, — Oiivrage 1 3 hcslvaircnhet iir kiindl af Års-BtMiill. forår i835 s. 7. Den 5:te Tomen inncliAller beskiifnin- £;ar af foljande Viixt-Familjer: CunoJiiaceæj Sajcifragcæj Crassu/aceæj Ficuideæj Sile- neoij, Ahineæj, Portiilaceæj Paronjchieæ, Phytolacceæj Amaranthaceæ j, Chenopodeæ j, Garciiiieæ j, Ilfpericaceæ, Frankeniaceæ , Sau vage.sieæ, TainarisciTieæ^ Droseraceæj J^ioJarieæ. Till Cinioniaceæ hanfc3res iifven slag- tet Hydran^ea, af hvilket slagte i synner- liet en art //. Hortensia Seringe (//. lior- tensis Smith, Hortensia speciosa Pers.) all- miint odlas. Denna Vaxt, som Comme r- con forst gjurdt kand i Frankrike och be- niimnt Hortensia till minne af ett franskt friintimmcr Hortense Le peau, bléf in- ford i Europa år i7(S8. Den har sedan uråldriga tider varit odlad i China och på Japan, men Siebold sager, att den ej år villd i dessa lander. Den uthårdar clima- tet i sodra England och vid Frankrikes hafs-kuster. Våxten erhåller, såsom man påstår, blå blommor, då man i dess blomkru- kor lillblandar Alun, eller aska efter brånn- torf och granved och åfven genom jernhal- tig jord. — > Bladen af Hfdraiigea Tliun- bergii begagnas i Japan såsom The. Saxifrageæ — BergeJiia Moench. an- tages: B. crassifolia M. [Saocifragacrassi- folia Linn.) & B. ligulata Sp. {Saxifraga Ugulata Wallich.). — Slagtet Francoa Ca- accompagne de Planches. — Paris. Libraire encyclopedique de Roret. i8j6.8:o. pp. 524. '4 van. har vackra arier, som alla viiva i Chili: Fr. appendicuUita Cavan. med ro- senlargade blommor tål climalet i Norra Frankrike. — De olViga arterna aro Fr. soncliifolia Cavan. och F. ramosa Don. Crassulaceæ: BrjophjUuin caljcinum Salisb. trån Isle de Fiance och Moliicki- ska Oarne. Denna viixt år markvårdig derfore, att den åfven tortplantas med bla- den, hvilka utslå rotter i kanternas in- skårningar, då bladen till någon del betåckas med jord eller blott laggas på fuktig jord. Sileneæ. — Lychnis grcmdiflora Jacq., falsens Fisch. och Biumeana åro vackra J ^ r II arter, som otta odlas. Ahineæ — SabuUna Reichenb. anta- ges (^J/renariæ'Urlev.). Phjtolacceæ. — Phjtolacca decandra L. från Nord-America. De unga skotten och bladen åtas i stallet for Spinat; rotens saft år drastisk; bårens saft begagnas till viners fårgning, men den eger åfven pur- gerande egenskaper. Cheriopodeæ. — Vid Beta Ciclci L. anmårkes , att for socker-productionen åro i synnerhet 2:ne varieteter mest soc- kejhaltiga nåmnligen la Bettrave blanche de Prusse och la Betterave jaune å chair blanche, samt tillagger, att våxten fordrar for att tVodas en djup och ganska los jord- mån. Denna art at Beta våxer villel på hafs-strånder i Sodra Europa. — Beta Cicla L. anses af många såsom en varieté af B. uulgarisj med hvilken den sages ega ge- mensamma våxt-stållen. Forf. tror, att bada arterna måhånda hårstamma från B. mari- tima Linn.. Vanligen odUis B. Clcla for Soc- ker-producLion. — Clienopodiuin Quuioa Willd., som viixer villd i Peru och i Chili , odlas iifven dersLudes och dess fron bcgagnas lill sopper på sainma siitt som Kisgrynen i Europa. Garcinieæ, — Chisia rosea L. a r elt af de vackraste trad på AnLillerna. Det viixer ofta parasitiskt i sprickorna a f nå- got gammalt Iriid, och nedskjuter ibland från femlio fots hojd nya rotter, hvil- ka, då de uppnå jorden, fordjupa sig deruti och bilda lika många hvalf-pelare, som synas iimnade att stodja det. Denna likhet i vaxt-sått med åtskilliga West- Indiska arier af Fikon-Trdd [Ficus) hai- gifvit Negrerne anledning att benåmna det Fisuier mamUt inaron. — Understundom omvecklar delta Tråd hela stamuien af det Tråd, på hvilket det år parasit. Det har Storå hvita blommor med någon skiftning i rodt. Genom inskårningar i barken ut- svetlar en gulaktig hartzig saft, som ge- nom luftens intlytande blifver rotlaklig och begagnas i Håst-Medicin. Åfven frohusen innehålla etl hartzigt åmne, som anvandes att dermed calfatra båtar, och man bereder ock af detta hartz en art af mastix samt kan deraf forfårdiga facklor. — Saften hos barken orsakar på huden smårre blåsor, hvilka med svårighet helas. — Åfven Chi- sia alba L. från Martinique eger nåstan hos alla sina delar en limmig saft, som begagnas i stallet for tjåra. — Denna våxt eger frohus af skarlakans farg. — Plato- nia insignis Mari. Pl. brasil. år ett i Ame- rica våxande Tråd, hyars kotliga, syrliga IVukler bcgagnas till cunrecLurer. — CJiry- sopia fasciciihita Petit Tliouars tir elt pa Madagascar viixande stort Trad, som gif- ver en ymnig giiniini-resina , hvilken iik- nar gunimi-giilta; at' iVona utpressas en olja, som ailmiint bcgagnas till insmorj- ning i håret. — Mammea americajia L. ar ett Trad, som forekommer på Antiller- na och i Sodra America och som benåm- nes Mainei eller Abiicotier de S:t Domin- gue. Dess klotrunda slen-lVukt åtes all- månt, sedan skalet blifvit borttaget; den liknar till smaken Aprikosen; emedlertid år den svårsmålt; ett mos al' frukten med tillagg af socker år det tjenligaste satt att begagna den. — Garcinia maw^ostana L. år ett Tråd, som våxer villdt på Sounda Oarne, men odlas i nåstan hela tiopiska Asien. Dess frukt, som egentligen år ett bår, men af en pomerans's storlek, anses såsom den fornårnsta åtbåra frukt i dessa lander och har en fortråfflig lukt och smak, sedan skinnet borttagits. ■ — Stahigniites cambogioides Mui-r. våxer i Siam och på Ceylon. Dess saft gifver Gunmii-gutta och frukten, ett bår af Kirsbårs storlek, år åtlig. — CaneUa aJha Murr. våxer på An- tillerna; alla dess delar åro starkt aroma- tiska och dess blommor gifva luften vål- lukt åfven på langt afstånd. Dess bark år ett toniskt och stimulerande medel. Hypericaceæ åro uppstållde enligt Forfat- tarens nionographie of ver desamma. Violarieæ: slagtet Viola år af Spacli fordeladt i flera. i. Viola. 2. CJirysion Spach Spacli. CJir. bifloriuu Sp. (J^iola hiflora L.) & Chr. Jf^allicliiimiun Sp. {Viola TValliclu- ana Ging.). 3. Mnemion Sp.: M. coniic- tuni Sp. {Viola coniuta L.); calcaratani Sp. {J^. calcarala\j.)\ eiegans Sp. (V. graii- di flora Vill.); grajidi/lorinn Sp. {^V. gran- dijlora L.); liirsiLtuni Sp. {^V. rothoinageji- sis Tliuill.); tricolor Sj). (/^, tricolor Li.). 4. Lophio/i Sp.: Z. canadense Sp. {Viola canadensis L.). — Jonidiuni Poaja II il. ifrån Brasilien har en rot, som anviindes till sainma iinclamal som den vanlica /. o Tpecacuanha. Af det atfoljande Planche-Verket aio Vll:de och VIll:de Liviaisons iitgifna; de iipptaga dels hela figurer dels frcirednings- delar al Vaxter, horande till de hiir afhand- lade Viixt-Faniiljer. Uti dessa Års-Beriittclser har jag tlU-G. Oon"-' r ■ L t^ T\ » /-^ "^ 1 General tome omnamnt Lreorg JJon s (jeneralsystem of Syslem af Gardening and Botany, men „ii,l'"'J,';,'j som ia^ då ei sett detta arbete, har iasr ej, ^,'J'!|"y; k 111 o r ^• •'vol. 1,11 unnat meddel a nagra me ra uttorliga un- m. derrattelser om detsamma. Det ar ett på engelska språket forfattadt verk, uti hvil- ket Don lemnat kånnemårken for alla hit- intills beskrifna Våxt-Slaglen och arter, uppstållda efter naturliga Våxt-Systeraet. Forf. har hufvudsakligen foljt De Gan- dolle's Sj^stem samt for ofrigt for arter- nas kånnedom begagnat SprengeTs Sy- stema Vegetabilium och Monographier; åf- ven forekomma hår många nya arter, for- nåmnli"ast beståmda ifrån Lambert's Herbarium. — Uti foretalet tillkånnagif- Prof. ff^tkslroms /irsber, 783 7. 2 i8 ver Fort., att detta verk tir att anse så- som en ulvidgad ocb tilliikad upplaga af Mi Ile r 's Gardeneis Dictionary, iipptagan- de alla de Yiixter, hvilka Llifvit beskiifna i sednare tider. Detta arl)elc iir altså ett nytt Systema Vegetabilium. — — Et- ter foretalet foljer en ofvei sigt aFLinneiska Systemet. Dercfter en korrt atliandling om skotseln af Orangeri-Viixter ocli Alp- Vaxter samt om deras foroknings-sått, for- teckning otVer forkur tningar, en forklaring ofver konst-orden eller en Terminologie i alphabetisk ordning. Sedan lemnas ett alpbabetiskt Register ofver Forstå Tomen. Vidal e foljer en ofversigt af det Natur- liga Viixt-Systemet ocb af dess Classers ocb under-Classers kiinnetecken. Omsider bor- jas afbandlandet af sUigten ocb arter. Vid Viixternas afbandlande upplagas forst kiin- netecken for Classerna {picotjlcdoneæ ocb MoJiocotjIcdoJieæ) , derefter for iinder-clas- serna bos Dicotyledoneæ [picoijledoneæ Thalamijloræ, Caljcijloræ, CorolUjloræ & Moiiochlainjdeæ), for Sectioner ocb Ord- ningar eller Familjer ocli for dessa sidst- nåmnda lemnas deijemnte allmiinna an- niårkningar om Våxternas yttre utseende, medicinska egenskaper samt om de iiro mer eller mindre foremål fur odling till oagn eller till prydnad. Sedan t()lja essen- tiella kiinnetecken for afdelningar ucb Slag- ten; for de sidstnåmnda omniimnes latin- ska ocb engelska namnens biirledning, ocb synonymer antbras itVån de furniimsta ar- beten ofver slågtena samt uppgifter om classen ocb ordningen i det Linneiska Sy- sLemet. For Arterna lemnas forst innom parenlhes hanvisning till den forfattare, som forst bestamt dem, derefter ett artmiirke, uppgifLer om varaktighet, ])iats i Trådgar- den eller Orangeriet, uppgifler om artens fadernesland, nagra få vigtigare synony- mer, anmiirkningar om ViixLens utseende i allmiinhet och om blommornas fiirg samt olla om artens sliigtskap med andra, dess engelska namn, nndeiriittelser om Viixten ar triid, buske eller ort, ocb ibland ifrån hvilken tid, som den i England varit odlad; tor miirkvardigare Viixter upplysning om deras egenskaper, gagn och historia samt slutligen for hvarje slagte allmiinna an- miirkningar om arternas odlings-siitt. — Vid texten forekomma dessutom figurer i triid-schnitt af fr()rednings-delar hos classer och afdelningar samt iifven små figurer af sårskilda arier. Uti Forstå Tomen afhandlas ThaJanii- JlorcBj borjande med Våxt-Familjen Ranuii- cidacecu och sl utånde med den LXIII:de Coriarieæ. Uti Andra Tomen beskrifvas Ca- lycijloræj som borjas med LXlVide Våxt- Familjen Celastrineæ och slutas med Cllide Lecjtliideæ. Uti den Tredje Tomen bor- jas beskrifningen med Clllrdje Våxt-Fa- miljen Cucnrbitaceæ och sluta r med den CXXXIXide Ericaceæ. Forf. har åmnat att fallborda verket med den lV:de Tomen, hvilken då skulle upptaga Dicoijledoneæ CaroUifloræ och jSIonocklainjdeæ samt Monocotjledoneæ och Filices. ao; Acotjlecloneæ. Ascher- FUNGI. — W. Ascherson, som son's nylis;en microscopiskt undersokt de hOj^re Svampni-hvaiiiparnes lrucliiicat.ions-oit;aner, har er- 'LTitiiiing. natt det resultat, att de så kallade spo- rerna hos de hogre svamp-formerna ej, såsom man bitintills anlagit, sitta i ror, utan att de stå stjelkade på ett cylindriskt underlag, och det i ett bestamdt antal,t. ex. 4 l^os hela Familjen A^^aricineæ Link. Hos Boletns synes antalet 3 vara rådan- de. Forf. har åfven funnit den nu be- skrifna bildningen hos alla under-afdel- ningar a f AgariciiSj CaTitJiarellus j Bo- letiiSj, ThelepJioT^a och CJavaria, och tror, att den åtminstone finnes lios bela under- ordningen Mjcetes Link. Afven sporerna hafva en mera sammansatt byggnad an man vanl. antager. Forf. åmnar att ut- forligare afliandla denna upptackt. •— Fro- riep Notizen L. Bd. N:o 12. Octob. i836 (N:o I or)o). WeJ.i- Det år tillforne omnåmndt, att de ZJ"^"" ' Rvsska Botanici bearbeta en Flora ofver HymciKi- J _ ^ et Gaste Ryssland. Nyligen har Director Wein- inimpe.iomann borjat utgifvandet deraf genom elt Rossico. yQy^ ofver de storre Svamp-arterna ^). Det år ett arbete af utmårkt vetenskapligt varde, i hvilket Ilymenomycetes och Gas- *) Hymcno- el GasterorHvoetes hucusque in impeiio Rossico ohservatos recensuit C. A. Weininann. — Pars Prodromi Floræ Ros- sicæ. — Petropoli. i836. «U) pp. XXXVII, 676 & 5. 21 leromycetes .'ifluindlas. Forf. har beskrif- vit de af honoiii sjclf i nejden af Peters- burg- fiindna arter iifvensoin de, hvilka blilVit anmurkta annorstades i Kyssland; ban nieddelar for hvarje art kannemarken, utf(3rlig synonymie, beskrifning och upp- gifter om viix t-s tallen. Af Jgnricus be- stammas 447 ^•'''^'■» '^^ Poljporiis 5y, af Pezlza 1 63, o. s. v. Uti W. Opatowski's Gradiial-iVf- op„. handling oni de lill Boleloidel horande!."''"'''''' Svamp-Slaglen och arter afliandlas forst'^'. z'''''^- de skillnader, hvilka utinaika Bo]etoideijlw\^\^. hvarvid anmarkes, att lamellerna hos ^^^rt- '"''^'^°- O luiii. rici bestå ar ett tiinnt lager at hud-sub- stancen, med hvilken hymenium, som be- kladcr denna sidjstans, ar samman vuxen, endast med undantag af A^^. involutus Batsch, hos hvilken lamellerna bestå af en didibel tatt hopvuxen membran och iiro åtskilda fran hatten. Till Boletoidei hiinforas slagtena Rntlica Op.: R. involuta {Ag. involutus J3atsch). 2 Gjrodon Op.: G. slstotremoides Op. [Bol. sistotremoides Fr.) och G. volvatus [Bol. volvatus Pers.). 3. Boletus L., af hvilket slagte 2-7 arter besljimmas samt flera andra ofidlslandiiJit beskrifna uppniimnas ifran åtskilliga forlat- tare. B. cavipes Op. från Steyermark & B. pulvcrulentus Op. från Berlin åro nya och har afbildade arter ^). ^) Commentatio historico-naturalis de Familia Fiingoium liolctoicleonini. Disseitatio inau- giiialis, qiiaai 6cc. die 3o ni. Jan. A. i836' &c. publice dtfcndet A.uclor Guil. Op a- eik Khien- Piol. Eluenheig torevi.siicle den 19 K\"Jål"Jan. i836 i Berlinska Gesellschaft Natur- •m Tre- forschender Freiinde excMiiplar af l^remel- jnella me- • 7/ r» teorica ict meteoricci alba rers., som iitviix.it ur "' kroppen a f en dod Groda och nu tyd- ligen framstiilide sig såsom y\lg ungefiir 3 fot under vatlnet på ett oppet stidle i en lorofrigt tillfruscn vatten-bassin , ocli ej, såsom den vanligen forekommer, vjixande på fuktigt gras ute på maiken under op- pen luft. — Den 1 6 Febr. visade Eh ren- berg åter for Sållskapet nya exeniplar vuxna på fuktig luossa och på Icif på mar- ken elter utstrodda delar af den under vattnet bildatle form. Laggei's Lagger's ForLeckning ofver de i nej- nS^^fJcr^lsn af Thun fundna Svampar innebåller Svamp- jemnte uppgifter om våxt-stållen iifven flerfaldiga iakttagelser borande till Svam- parnes Natural-Historia ocli beskrifningar af flera nya arter '). Payen-s Payen bar under sin resa i Italien * IVn undersokt beskaflenbeten af de roda flåe- p 1 II s Atli. • I • 1 om Uredokyi-^ bvilka finnas på den vackra italienska marmorn, som begagnas till bild-stoder *). Dessa flåckar nppkoinma så viil bos friska towski. — Cum Tab. lapidi incis. Bero- lini. 8:o pp. 34- (dedic. et cuiric. vitæ). ( — Wieginann's Aicliiv. i'.\- Jalirg. hs Heft. Ss. t — 34.). ^) Regensb. hot. Zeit. i836. i:r Bd. N:o l5. ss, 22*5 — 240, N:o 16. ss. 245 — 256. N:o 17. ss. aSg -2G8, *) Comples lendiis hebdoniadaires de Seances de TAcad. Hoy. des Sciences d. laDec. i836. F r or i ep' s Noliz. i836. 23 uiai luoihluck som hos tlfin, hvilku reclan liinge variL bcarbcLade. De iiro smiirre Svamp- Arier, livilka Turpin Funnit vara Ureclo nivdlis ]5aiier, eller den under Gapt. Parry's i:sLa lesa Lill Nordpolen fiindna svamp, som largar snon rod. — Denna svamp-art kan dock, ehuru med besvar, borlskadas ifrån stenen, men J/ysphæria an- ticjiiitatiSj, som fargar marmor-blocken Svar- ta, larer svårligen kunna borUagas. De roda fliickar, livilka orsakas af jern-oxid, gripa djiipaie in i marmor-sLenen ocli fiir- ga den samt skola ej eller kunna forsLoras. År i835 IVamsLallde D:r Bassi ett Daisa- arbele, i hvilket han omtalade, att hanJ,","^^o,,.J: funn it smiirre crvptonatuiska Viixter i in-*'^" ^'"•'"'' ."ni n c Cinet, sect-kroppar, hvilka ai de forrå hjrstor- des ^). Den genom dessa Viixler iippkom- na sjukdom gitVer Bassi namn ^{ Incric- steri7ig. AT Bassi's theori har Prol. Bal- samo lemnat en ofversigt, enligt hvilken denna Incrustering lir en utveckling af en cryptogamisk vaxt, hvilken genom utifrån komna fron begynner utbilda sig i insec- tets kropp, till foljc af denna tilltagande utbildning dodar insecLet oeh sedan genom sina e^na mo^rna friin pa samma siitt an- griper och dodai- andra inseeter. INlan hade redan lani;e anmiirkt denna sjukdom hos silkes-juaskarnu i deras larf- ^) Del mal del segiio, cal(;inaccio o moscardino, malattia che allligye i bachi da seta. Del D:r Ag ost. Bassi. Lodi. i835. — Balsa- nio i ijibl. Hal. T. 78. p. 246. och nfi Lin- næa X:r B:d (i835&36.). Sechslcs Heft. Ss. 609 — 618. a4 ocli pupp-tillsLcmd ocli setl, ytt den i Lom- bardiet tillfogur silkes-odlingen ansenliq skada. Så snart ett lodt pigment visar sig linder huden på Silkes-maskarne, hardna de och do. Bal sa mo undersokte forhållandct noGf- grant och heslyrkle Bass i 's iippgifter. Det iir en parasitisk Våxt horande till J//^- cedmeæ och en ny art af BolrytiSj som Balsamo beniimnt B. Bassitma. 1 bor- jan synes den bestå af langa enkla trådar, ifrån hvilka småningom utgå skiftvis stå- ende grenar, som å nyo forgrena sig och innehålla groddkorn (sporuhj) i mångd. Forf. sokte att utforska Våxtens upp- komst-sått och då han fuktade torrkade sil- kes-maskar, 6fverdro<20S dessa af ett Mo- ^elj som visade sig vara Hyphax homby- cina; sednare utvecklade sig på dessa puppor Mncor Mucedoj Ascojdiora Maceclo och Oidiuni inojiilioides ; en enda gang utbil- dade sig en Himaniia. — På doda Flugor, hvilka på samma siitt behandlades, upp- koni forst denna Hiinautiaj hvaiefter fdr- ruttnelsen intråiTade. ■ — Då Forf. Jåt grodd- korn af Botrjtis Bassiana falla på torr- kade Flugor, utvecklade sig nåmnde Våxt och innom 36 timmar bade den niogna grodd-korn. Några dagar deretter forrutt- nade Vå x ten. Huden hos de incrusterade pupporna l^efanns i normalt tillstånd, men innom densamma synes en rodaktig animalisk massa, hvilken Forf- kallar pi^niejitj och som i mångd år uppfylld af små korn med fragmenter af animaliska trådar. Ut- 35 ur cletla sjirskildt ntt;igna pigment ulveck- hide sig Botrjtis Bassiana. — Forf. tror, att detta pigment iir en under sjukdomens lopp ocli såsom narmaste foljd af densam- ma urartad djur-materia, iir ett innormalt alster af sjukdomen, ocli att detta amne genom sJLd\tloms-piocesscn, och kanhantla genom den hos piippoina egna syra, ut- bildar sig till en koinig substans, som i anseende till sin plastiska kraft iir tjenlig att blifva grodd-iimne till en egen 3f6gel- art. — Balsamo har se' 1 J språket och iakttagelser om desamma samt åtfoljes af mycket vackra figurer ^). De fiesta arter åro nya och fundna utom Eu- ropa. Forf. anmiirker vid slagtet Ptilotcij att åfven flera Ceramieer hafva Piilotæ kånnemårke: en sljelkad med klor omslu- ten ca])sel. II;in tillagger, att den inre byggnaden ocli andia formen af frukt-bild- ningen afvika hos olika arter ifrån hvar- andra, så att arterna framdeles bor forde- las i 2 afdelningar eller i 2 skilda sliiglen. Till forstå afdelningen horer Ptilota plu- mosa Agh med varieteter; den år Calli- thamnien-arladt ledad och har den andra frukt-formen i bara sphaceller antingen på topparne eller vid sidorna af de kamm- arlade sido-grenarne. — 2:dra afdelningen har lofvet fint punkteradt såsom SpJuvro- coccus Ag. och den andra frukt-formen på de uppdrifna små sido-bladen. Tilt hora Piilola Jlaccichi Ag., Pt. aspIcJiioiJes Ag., Pt.l pinnalijida Suhr och sannolikt Pt. ^) Traitc des Cliampignotis coiueslibles et ve'ne- neiix, f[iii croissent dans le bassin sous pyre- ncen, avec ligures colorices. Par M. M. A, Dassicr et J. B. JNoulct. — Piemicio Liv- laison. Toulotise et Paris. i836. 8:o. ^) Regensb. bol. Zcit. i8)6. i:r D.d. J\:o 22. Ss. 337—350. Tab. III. & IV. 39 (lensa Ag.. — Forf. har på Tab. IV. glf- vit figurer af forincrna for de lill dessa Lada afdelningar horande arter. Tliomson's afiiandling "on the irish Ti.om- Algæ" ar for mig endast kand till nam- '",",,;"' net; den finnes inford i Loudon's Maga- ^^^a*'-: zine of Nat. Hist. i836. p. i3'7 &c. Uti Vallentin's Repertorium fiirv.iiien- AnaLoniie und Physiologie I:r Bd forekom- \'„"/^j^^!'' mer beskrifnine; af en nv Ahj, kallad //r-f'""?''* c . . "J ^ ^ tntestina- grocrocis mtestinaliSj som lir lunnen ns. vaxande på larmcannlens slem-hinna. Då jag ej sett detta verk, så kan jag ej hår- om lemna någon vidare under rå ttelse. Den af Corda forfattade afhandling Cord;i om arterna af Oscillatoria i Carlsbads-hål- osdiia- so-vatten år inlbrd i Almanach de Carlsbad^"''Tl''r de 1 836 och sårskildt aftryckt, men jag har ej haft tilHålle att se densamma '). Welwitsch's monographie ofver O- wd- sterrikiska arter af Alg-ordningen Nosto- sVm.Vsls chlneæ år uttrifven sidsllcdnc år. Jasr har ^"**"*''''- ej sett densamma "). Austriæ ALGÆ LICHENOSÆ. — Af Schæ- ^^*J; rer's Lichenum helveticorum Spicilegiunirer-s l;- åro Sectio VI. & VII. utgifna ^). De in-,;'l'~. nehålla slutet af supplementet lill Sectio'"""V''i''- TOTTi • 1 ^ \' c ■ ••ili'f,'iiini. i & ii, hvari"enom arbetet nu blitvit enscctio vi ^ & vn. ') Essai sur les Osciilatoires des Tliermes de Cailsbad. Par M, Corda. — Pjaguo. i836. 12:0. ^) Synopsis Nostochinearuin Aiislriæ iiiferioris. Aiictore F. Welwitsch. — Viennæ i836. ^) Liclienuni helveticoruin Spicilegium. Aucto- re Schærer. Sectio V[ iSc VII. Lichenes helvetici exsiccati. Fase. XI e-. Hampe bestiimda nya Moss-Slagten ocliny;,'j>o°l" arter iiro iifven under året Leskrifna, niimn- '^"'''s'*«- li gen Spor/cdera BejTicJiiana^)^ Notarisia capcJisiSj, wrginica och it ali ca ') samt fj'^e- bera Bejrichiana ^). Den af D:r de No ta ris år i83() ut-jeNota- gifna Mantissa Muscorum till Piemonts Flo-[i',^.,^^i"I ra unntaoer och bestammer no Moss-arter, '*'-■"'■• "i i I o^ "' , Fl.Pcileni. ibland livilka lo iiro nya och fiindna på Piemonts Alper ^). — Brjuin platyloina Schwægr., forut endast funnen på Madera och på Sardinien, år åfven upptåckt i Pie- mont. Forf. bearbetar nu en Italiensk Bryologie. C. Schimper har åfven beståuit åt- c. skilliga af Bert er o i Chili upptåckta Moss-p^/r\Yh:„ arter: i. Pottia macrocarpa c. fig. 2. Bar- o'"' ["y bula JUv^ellaris c. fig. 3. JVeckera chileji- ur. sis c. fig. 4" PohUa chnnita c. fig. ^). {Rocchclla <^racilis) van het Eiland Eonaine, en deszelfs nuttigheid voor het fahrykwesen. Door A. H. van der Bo on Mesch. 2) Linnæa. X.T Bd. 3:s liefl. Ss. 279 & 280. 3) Ss. 379 & 38o. ^) Ss. 272. ^) Meni. de TAcad. Roy. des Sc. de Turin. T. XXXIX pp. Mantissa Muscorum ad Floiam Pedeuion- montanani. Auctore J. de Nolaiis. M. D. — Tauiiiu. Typogr. i-egia. i8j6. 4*o. ^) Ann. des Sc. i\at. T. V(. Sept. iH\G. pp. 145 — i4q. Tab. VIII— XI. E,c„- MUSCI IIEPATICI. — Prof. Nees NMU.-' V. Esenbeck d. il. franisUillJe sidslledne Rfscii. d,T?^y Andra Delen aF sitt arhete oiVer de I-,iiroj).Le- • ^ -r r beinioose.CLiropeiska Letver-Mossorna ^). Detta med ■'"utmaikt critik bearlietade verk ar ett re- sultat dels af denne store Forfattares egna iakttagelser i naturen dels af undersoknin- gar af exemplar ifrån niångfaldiga trakter af Tysklands siirskildta lander. Uti den- na Del fortsatter Forf beskrifnlngarna af de egcntliga arterna i\^ Jungermanjiia och af nagra andra med desamma forvandla sliig- len samt lemnar tillagg till I:sta Delen af detta arbete, som iinnu skall erbålla en Illidje Del, hvilken innchåller de återsta- ende JuiigermaJinieæ j Marchantieæ och Riccieæ. — Det skulle foranleda till for stor utforlighet att hiir meddela utdrag ifrån detta arbets. Det eger dessutom ett så utmiirkt viirde och ar af så mycken vigt for vetenskapen, att dess idkare ofelbart sjelfva tåga en niirmare kånnedom om det- samma. Esen- Nees v. Esenbeck d. ji. och Mon- ci!a!'& tagne hafva bestiirnt niångfaldiga nya arter yioux^^-Jiijia-ermimmaj hvilka Mon ta q ne erhållit nes Afli. »^ • p ^ om nya luån ') Eiinnerungen aus dem Riesengebirge von D:r C. G. Nees von EstMibeck. — Ziveites Bandclien, — Ijerlin i8j6. — Naturgeschichte der euiopaischen Lebcniioose mit besonderer 13eziehung auf Schlesien iind dio Oertlichkci- ten des Riesengcbiiges. Von Chr. Gott fr. JVees von Esenbeck. — Zwcites Bandchen. — Berlin. i83G. 8:0. pp. XII & 499' 33 ifran olika lander ^). Det tknllc JjiitVa for .ntci- 1,1 vidlyfligt att hiir uppniinina tlcsainma. tnuinia. Fortattarne liafva antagit många ibland de slanten, hviika i sednarc tider hlitVit he- stamda af de arter, som man forut liiin- fort till Jn?iu;prmannia. FILICES. — C. B. PresTs arbete, Pre,! Tentamen Pteridogiapliiæ seii Genera Fi-^p||!;'i'','^" licaceanun &c. utirafs sidstlednc Ar i «"i'i'n; Prag ^) — Jag har ej baft lillfalle att niir- mare crfara dess innehåll. H. Schott har fortsatt sitt arbete of- Sr hot ts ver Orinbuuk-ShiQ:tena. Illrdje och IV:de ,9r.'"'''' Fasciklarna aro af detsamma iitijifna '"). ^^•''•- ■" & I V For hvarje Viixt-Slagte beskrifvas dess siir- skilda delar, hvarefter de hithorande arter iippriiknas och forklaring lemnas af Tabeller- na samt ibland iifven bifogas en eller annan anmiirkning. — I dessa Hiiften afhandlas Sliigtena Lonchitis L., Meniscium Schreb,, HemioniLis Schott {^Acrostichiun serralifo- rauUj 'virenSj diversifoliiimj Jlagelliferunij rn. fl.), hvarvitl anmarkes, att Acrostichiim simplex j confonne ^ apodiiuij, vlscosum , m. 11. bilda ett slagte ElajyhoglossiuUj och att ylcrnsticJium peltutiim,, jlahdlatiunj ^') Ann. des Sc. Nat. Sec. Ser. T. V. Janvier. 1 836. pp. 52 — 64. ^) Tentamen Ptcridograpliiæ sen Genera Filica- cearuni præseitim juxta vcnarum decinsum et distributionem exposita. Auctore C. B. Presl. — Pragæ. i8m 8:0. c. Tab. XH. (ex actis Reg. Bobeni. Soe. Scient.). '^) Genera Filicuni. Auclore H. Schott. — Fase. III :hiecii- setiiin pratense Ebrb. ar det fullkomligt Afh.om upplyst, att Equ. iunhrosum^Q-^Q\\^\\\A. ^^;'^'''^'^:^_ Enmn. Pl. Horti Berol. ar samnia art ^). ^/'«^ Forf. granskar uppgifterna i de arbeten , hvilka afhandlat denna art under dcssa olika namn, ocb då det af Ehrhart re- dan år 1788 (Beitr. III:r S. yy.) gifna namn år åldst, så Ijor detta foretrådesvis begagnas. — Forf. upplyser, att Eqa, pra- tense Scblecht. Fl. Berol. år endast en form af Equ. pahistre och fragår, om ej den Equ. umbrosumj, som Fries erhållil af ^) BeschiciJiiingen zweier neiien bohmischen Ar- ten tier Gattunq Aspleniiim von J. K. B. Presl. Prag i836. (Ex Actis reg. boh. Soc. Scient.). Jar(line's, iScII)y's & JolinstonVs iMagaz. of Zoologic and Botany. N;o II. p. 333 6{c.; Observations on the germination of Feins. 3) Kegensb. bot. Zeit. i836. i;r Bd. N;o i8. Ss. 273-?.86. -38 LæsladiLis ilifm Liippland kan vara siiiii- ma form, som sJiges naiin;i sit^ "iacie ad Equ. arvejise allinilale ad Er/u. palustre." — Sprenge I har i Fl. Halens, antagit såsom Eq. pratense en annan art, namn- ligen EqiC' eloii^atuni Desfont., Willd., hvil- ken atven finnes vid Berlin, och som tro- ligen forekommer på många andra stallen , men blifvit forblandad; den har lAnga fraktbiirande grenar såsom Equ. palustre polystachjum. — Enligt underiåttelser ifiån JNolte så hora alven foljande synonymer lill Equ. pratense: i:o ÆV/«. arvense Var. /3. Fl. Dan. Fase. 33. p. 5. tab. 1942 (id' år 1829), aFbildad efter griinlandska exem- plar. 2:0 Eq. Druinmondii Hooker Brit. Fl. p. 4^4-» hvarest genom skrif-fel står: "sterile stem wilhout branches" i stallet for fertile stem drc. Hvad den geographiska utbredningen af Equ. pratejise angår, så bor denna a it anses såsom en nordligare Våxt, funnen på Gronland, i Seotlland, Lappland , Sverige, Norra Tyskland, Preussen, på norra sidan af Alpernas bergskedja och på Pyrenæerna. Hampe-s Hampo har åfven meddelat upplys- £^^"';^°'.".ningar om Equ. pratense Ehrh. '*). Han tmse. anmårker, att den af Hoffmann gifna fi- gur af Equ. pratense år tågen efter Ehr- h a r t s k a exem plar, och att i E h r h a r t ' s Herbarium, som nu eges af Hof-Rådel Meyer i Gottingen, finnas aldeles lika exemplar med det af Hoffmann afbilda- 4) Regenb. bol. Zeit i836. i:r Bd. N:o 17. Ss. 268 — 270. 39 de. — Elirh a 1 L fann viixlcn forst i Fur- stendomet Blankenburg vid Stiege, ocli såg da aldre exemplar, hos livilka tre små-grenar voro atbildade på fruktbiirande exemplar, hvilka iinnu egde frukt -axen qvar. Han erinrar derom, att man finner frukten qvar blott på ånnu grenlosa stjel- kar, ocli att det beror af våderlekens ocli af vaxt-stållets beskaflTcnhet, om små-grenar- na utveckla sig, innan axen adalla. Han anmårker, att Ehrhart sager ganska characteristiskt "Affine Eqa. arveii^i , sed fructificationem in fronde ramosa liabet." Forf. påminner for ofrigt, att i artmårket bor tillåggas: "fronde fructifera monosta- chya initio nuda — deiiuim ramosa &c.. Mon tagne fortsåtler sina beskrifnin-Momag- gar ofver de i Frankrike upptåckta Cryp-om Fran- logamer, sårdeles Laf-Arter och Svampar.'*^'^^^^^^/'' Flera afuandlingar ofver desamina iiro in- forda i de sednaste Tomerna af Annales des Sc. Nat. och de nya arterna åro afven ders tildes afbildade ^). Dubv's afhandling om nva Crvpto- Dubys garner dran Bahia ar alven intagen i Ann. nya Cryp- des Sc. Nat. Dessa Cryptogamer iiro ar- '°s^"'^'"- 5) Ann. des Sc. Nat. T. V. Mai. pp. 280- 290. — Juin. pp. 337—348. Tab. XII & XIII. — T. VI. Juillet. pp. 28-36 c. Tab. — Dec. 1 8 36. pp. 321—339. Tab. XVIII. 4o lor af fFeissidj Gyinnostoinmn ^ Sphæria odl Erineiun ^ livilka blifvit fuiidna at' Salzmann ^). Desma- Afven D G s iTi a z i e r e s har heskrifvit ^n']'',';^, ålskillii^a af de cryptoganiiska Viixter, hvil- Cryptoga-i^^ blifviL upptagna i X] Vide— XXIIrdia mer, , i i o Fasciklaina at' ExslccaL-Sandincen Plantes Cryptogames de Franee ^ & ^), hlonocoljledoneæ. Hoppes CYPERACEÆ. — Hoppe ocli Sturm stutms'"''^^'^ lill ett siirskildt arbele forenat de i Caricoio- r, Haflen af StLirm's Deutschlands Flora manuTa, fiamslallda beskiifningar och figurer af de tyska arterna af Careæ j. hvaiigenom man erhallit ett interessant verk for bestam- mandet af dessa arter, hvilka liiir nppgå till ett antal af 112, ildand bvilka foljan- de iiro nya och fundna i fjell-trakler samt for forstå gangen afbildade: C. Gaudiuid- na , stoJonifcra , ateriinia j memhranaceay crjthrostachys och clavæjonnis^). ^) Mem. de la Sne. de Plivs. & d'Hi,st. Nat. de Geneve. T. VII p. — . — Ann. des. Se. Nat. N. Ser. T. V. Aviil. pp. 253 — 256. ^&8) Ann. des Se. Nat. N. Ser. T. VI. Oet. 1 836. pp. ■i\'i. — 247. ^) Caiieologia gerinanica, oder Cesclireibungen lind Abbildimgen aller in Deutschland wild- wachsenden Seggen. Znm bequcmen Ge- in aiicli auf bolanisclien Excursionen, znr erleiehterten Bestinimung der Arten uiul znr systematisehen Anordnnng derselben in Her- barien. Von D:r Da v. H e i n r. Hoppe iind Jae. St ur ni. — Ni-irnberg. 4» GRAMINEÆ. — Den af Trinins T.ini. Jcninade olVersi^t af de till Paniceæ ho- -^"^''^r! »'" rande sliigten ocli arter utgor en storre nionographie och iir inford i Petersburg- ska Wet:s Acad:s llandlingar (i834) '°). Forf. nieddelar forst en olVersigt af Grusens byggnad, hvilken iifven genom fi- gurer hiir uj)plyses. Derefter folja annuirk- ningar om Paniceæ och deras indelning samt en tabellarisk ofversigt af sliigtena med deras skiljemiirken. Dessa sliigten in- delas efter Spicularum beskaflcnhet: I. Spiculæ Dioecæ. II. Sp. Monoecæ. III. Sp. Hermaphroditæ s. Pseudunijloræ. IV. Sp. Hemiologaniæ vel liemh^amæ '). Sedermera afhandlas Sliigtena monogra- phiskt med essentiella och utforliga Sliigt- miirken. For arterna anforas kannetecken , synonymer, beskrifningar och flerfaldiga iakttagelser samt korrta uppgifter om deras viixt-platser. '") Mem. de L'Ac. Imp. des Sc. de S:t Peteisb.. VI:me ScVie. Sciences nialh. phys. & nat. T. III. Sec. Pailic: Sciences nat. T. !. 2:ine & 3:me Livrais. (18 J4). pp. 89—355. (C. Tab. I.): Paniceariim Genera retractavit Speciebusquc conipluribiis illustiavit C. B. Trinius. ') I. Spiculæ Dioecæ: Spini/ex. II. Sp. 3Ionoccæ: ParianUj PharuSj Olyra^ LiiziolUj Caryochloa. III. Sp. Hermaphroditæ s. Pseudunijloræ.' Miliuiiij Urachncj Paspalum., Reimariaj Lappa^o. IV. Sp. Hemiologamæ \el JIe?nigamæ : Cench- rus j Pennisetum j Xerochloa j, Thouarea j TrachjSj, Stenolapliruin> Panicum_, Arun- dinellcij Trisiachy a. 42 Då de fiesta af tlcssa arter tillliora for oss frammande verlils-delar, så kunna utdrag ur denna monographie ej hafva nå- got enskildt interesse for Svenska liotani- ster, ehuru arbetet for Viixt-Systemet eger ett stort viirde. Af Spinijeæ L. bestammas har 2 ar- ter; af Paricma Aubl. 4; «f Pharus 4> Oljra I 2 ; Caryochloa Trin. i ; af Milium 5. — Milium effusum L. forekommer i Europa, på ostra Caucasus, på Altaiska Fjellen, på Camtschatka och i Canada. — Uraclme Trin. 12 arter. — Paspa/iuji Si. — Reimaria Fliigg. 2. — Lappago Schreb. I. — Cenchrus Linn. 5. — Pe?misetum Rich. 14. — Xerochloa Br. i. — Thoua- rea Pers. i. — Traclijs Pers. i. — Ste- jiotaphriLin Trin. 2. Af Panicum bestammas 255 arter, hvilkas geographiskautbredning ar foljande: Westerns eller Americas: 1 44 arter. Osterns (inbe- råknade Oarne i Stilla Haf- vet): 73. (Ifrån Godaliopps- Udden endast 4)» Norra America 24. Sodra Europa och Sodra Asien 5. Norra Europa och S. Asien kerna våxande-Zp. (ibland hvilka 3 {Echino- arter 38. j cliloa i och Setaria 2) allt I intill 6o:de JNorra Latituds- -graden) ^). Tropiska ar-^ ter 2 1 7. UtanforTropi- 2) Panici-arternas blommor beskrifvas i all- inanhet sålunda: Spiculæ bifloræ (ubi gluma 43 SliiiileL Panuuin indchis i 12 afdcl- iiingar, livilka i andra skiilLer iiro såsom Sliiglen iipplagna: Cabrera^ Dii^itaria^ Uro- cJiIoa_, Ortlwpo^on, Echuiochlocij Setaria , Harpostachjs , Brachiaria, Vir^^aricij Mi- liaria, IcImantJius^ Isachne. V iidev Panicum sangiiinalCj Burnumjn Retz., sjlvaticiiin Lamarck, coloniniijCriLs gall i j glauciLnij italiciini 81 pnbescens MIch. forenas, såsom varieteter, inångfaldi^a vaxt-former, hvilka hitintills varit ansedda for arter. — Såsom Panicuui sangiunale Linn. antages Sjntherisma Dulgare Sch rad. ocli vid varieteten /3,spiculis ciliatis upptages S. ciliare Sch rad. — Vid Panicuni glabriun Gaud. anforas Sjntherisma glabrum Schrad. och Digitaria huniifusa Pers.. — Panicum chinenseTrm. såss i China såsom Siides-slag. Vid P. fuscuni Sw. anfores såsom var. p. PaTi. fascicuhifum Sw.z. — Vid P. brevi- folium L. npptages P. trichoides Sw.z & Esenb. samt P. caplUaceum Lamarck med fråge-tecken. — ArundineUa Radd. har 6 arter och Tristachja Esenb. 3. inferior obsoleta, nonnuniquam pseudo-uniflo- ræ). — Floscidus inferior sessilis i — 2-valvis inasculus vel neuter (rarissime siibliermaphro- ditus vel, in Isachnes speciebus nonnullis, seminiferus): valvula inferior 3 — 5-nervis, mu- tica vel, raiius, setigera; valvula superior, si adesl, tenerioi", binervis, plerumque infeiiore brevior. — Floscidus superior bi val vis &: flo- sculo incompleto haud raro brevior: valvula inferior convexa superiorem planiorem margi- nibus obvolvens, mutica, 1. (rarissime) brevi- caudala, aut apice, lum obtuso, brevissimc aciculala. 44 T.iustirs J. F. Taiisch har bcsliimL 4 ^i^^cr ^/'ciTf ^f SaccharuWj bvilka Sicbcr sanilat i sauha- /Egj^pten ocli af hvilka han i siirskiklta exemplar af sitt Heibaiiuin Floræ ægyp- tiacæ atminstone utdelat 3 arter med namn af S. æi^yptiucwn^). — Dessa iiro i. Sac- cJiariiui spontaneitm Linn. Rheed. MaL XII. t. 4^' — Hiirvid an marker Tausch, att S. spontaneum Beauv. Fl. d'Oware &c. II. t. io3. kan, i anseende till sin "paniciila cfTusa" och "folia plana," ej bitforas, utan iitgor en egen art, som Tausch beniim- ner S. PaUsotiij och fiir hvilken han med- delar artmiirke. Han har likviil cndast enligt anforda figur bestamt densamma. — 2. S. ægfptiacum Willd.. — 3. S. cada- cum Tausch. — /\. S. speciosissinium Tausch. Forf. erinrar derom, att artmarket for S. ol[Jicinaruin L. i Kunth's Agrostogra- phie antyder en art af Imperatcij hvilket likval emotsages vid granskning af det på Martinique odlade G. ojjicinariunj a f hvil- ket Sicber hemfort exemplar. Forf. lem- nar derfore ett forJnittradt artmiirke for iS". officinarum. I n 11 5 C U S Afi.:g om J. F. Tausch meddelade anmiirknin- At istida. ^iXT om åtskilliga arter af Jristida'^). Han omnamner, att Sieber ifrån Ægypten hemforde 4 ai't«3i' '^f Aristidaj 3) Regensb. bot. Zeit. i836. 2:r B.d. N:o 33. Ss. 526 — 528. ^) Regensb. bot. Zeit. i83G, 2:1- Cd, N:o 32, Ss. 5o5— 5o8. 45 hvilka han i sitt Ilerbarinm Floræ ccgyp- tiacæ ftjrvaxlade nicd namn xÅ ylr. pliuno- sa L., och af hvilka reclan i iiro iipptagna i Kuiith's AgrosLographic, inen de der- stiides ifran Trinii arLeLen anHjrda art- miirken sjmas iifvcn antyda nagon forviix- ling af dessa Sicherska arter, och iifven Forskåhl synes liafva åtminstone forhlan- dat 2 under sin Ar. tomentosa. — De har bestiimda arter iiro: i. A. phcniosa Linn. Sicb. Hcrb. Fl. Æg. (max. parte) (^A. to- mentosa Forsk. Descr. 25 (partiin) ). — 2. Ar. bracJijpoda Tausch. — 3. Ar. For- skålilii Tausch {^A. tomentosa Forsk. Descr. 2 5 (par tim) ). — 4- ■^' ciliata Desfont., Delile Ægypt. 3i. t. i3. f. 3. opt. {^AAa- Tiata Beauv. Agr. t. 8. f. ic). Forf. anmiirker derjerante, att Ar.ca- nariensis "Willd., som ofta odlas i Triid- gardar, iir samma art med Ar. cærulescejis Desf. Atl. I. t. 2 1. f. 2., men Ar. divari- cata Jacq. Ecl. I. t. G, hvilken af Kunth i dess Agrostraphic oriitt hanforcs till den forrå, iir en mycket skild art, hvilken Tausch beniimner Ar. Jacqiiinia7ia_, och for hvilken han meddelade artmiirke. Af Trinii verk ofver Griis-Arterna Xrinii iiro XXIX:de och XXXide Fasciklarna Si)tcus •r' =;\ Tl • 1 1 Orami- utgilna ^j. — Jag kanner ej detta arbete. nuni.Fasc. Af Kiinths verk Distribiition mc- 'wx. thotlique de la Familie des Graminees haf- Kuuth va Franska Journalerna anmiilt 3o:de Hiif- ^oV/w- ^) Species Gramlnum iconlbiis et descriptionibiis illustiavit C. Vu Trinius. — Fase. XXIX & XXX. C. Tab. lithogv. — Petropoli i835. 46 thod. des tet *). 5 Tabeller och 5 blad text befin- néér.Tu nas i hvarje Ilafte. ■ — Jag har ej sett det- ''xxxrta arbete. Trinii Trinius bar i en iitforligare afhand- Siippi. tiiiijj^nr framstidlt Supplementer till de forut A fli: r om ~ ' ^ Griisen. af bonom meddelade afbandlingar om Grii- sen ^). Forf. lemnar forst en systematisk of- versi^t af yivejiaceæ ocb kiinneteeknen for dess slagtcn {Eriachne^ Deschampsia_, Tri- setiinij Aira^ Gaudinia_, Avena och Dan- thojiia). Derefter afliandlar Forf. Slagtena och deras arter; forst lemnas ett cssentient och sedan ett utforligt slagt-miirke. Vid ar- terna forekomma for de mindre bekanta kannetecken, synonymer och beskrifningar samt korrta uppgifter om deras vaxt-st;illen; for mera kiinda arter upptagas blott elt synonym och några markviirdigare iaktta- gelser, vaxt-stiillen o. s. v.. Deschcnnpsia cæspitosa Beaiiv. [Air a cæspitosa L.) uppstalles på foljande satt: a) arista glumas æquante {^Aira cæspitosa L.). b) arista glumis longiori [Aira disco- lor Thuill., A. uliginosa Weihe (foliis te- ^) Distribution niethodique de la Familie des Graminees. Par Charles Sigism. Kunth. — &c. Livraisons I — XXX. — å Paris 1 834— 1 836. ^) Me'm. de TAc. Imp. des Sc. de S:t Pelersb. VI:me SeVie. Sciences math., pliys. & nat. T. IV. Se'c. Parlie: Sciences nat. T. II. (i83G). i:re Livrais. pp. i — 107: Graminum in hisce Aclis a se editorum generibus ac speciebus supplemenla addit C. B. Trinius. 47 nuissiniis); * caJcm longiflora, gluma in- ferioic flosculo sno longioii {Aira botnica Wahlenb. Fl. Lapp., Trin. Icon. Gram. XXXV. 1. 255.). "Piælcrca occunll spi- culis 3-4-lloris-brevitblia {A. hrevifolia Bieb.). — Arista e media valvula {JDesch. hrevifolia Brown Meiv., y:///Yf ftrc//crt Trin. Icon. Gram. XXII). — "Nee nisi varieta- "tem æslimamus Airani alpimun L., Trin. "Ic. Gr. XXII. Tab. 264. Desch. alp. et "lævigatani R. & S. Syst. Veg." — D. flexiLosa Trin. {Aira Jlexiiosa L.) fores af- ven till detta slagte. Uti TrisetiLin iipptagas i dess forstå afdelning a. gluma inferiori superiore an- gustiori: T, Jiavescens j al pest re _, cli- stic]ioj)JijlhLm j JieglectiuUj parinfloriun , Loeflim^ianiun &c. — Till andra af- delningen b) glum is æquilatis hora: Z". subspicatiLin Beauv. (Avena siibspicata LinL, Aira siibspicata L.), ovatiini Pers., nitidum Pers., pumilunij Trisetaria R. & Sch. &c. — Till Aira hiinloras A. Tenorii Guss., atropurpurea Wbg., carjophjUæa L., præcox L., canescens L. & /3. articulata {A. articulata Desf.) m. fl.. Uti slagtet Avena upptagas A. bre- vis Roth., sativa L. : cl. panicula æquali, påtente (vi. sativa L. med varieteter), p. panicula contracta, secunda {Av. orienta- lis Schreb.). — Av. nuda L., fatua L., sterilis L., hirsuta V\Q\\\.,pilosa^\Qh., stri- gosa Schreb., sempervirens Vill., pratensis L. Sp. Pl. ed. I. p. Var. alpina, minor, spiculis spadiceo-fuscescentibus {Av.versi- color Vill.). — r. Var. (vegeta) latifolia 48 pluriflora [yÉv. plcmiciUniis Schiiul.). -— — Av. pubescdjis L. Sp. Pl. Ed. 2. cld- tior L. {Arrhenatherum avenaccuin Beauv.); "^- raclice lubcrosa {yiv. bulbosa Willd., Arrh. hulbosuin Link.) — Glyceria bibeliålles. — Till Poa luinfoi as P. prociunbens L. , areiiaria med var. {Festuca tluihissica KiinLh, HydrocJiloa niaritinia Hart.). — Vid Zea Mays L. anfores Paraguay och Chili såsom dess hemland. — Mangfaldiga nya arter iiro liiir hcskrilna. — Forfattarens grunder for bestamningar aro ofta svara att inse, såsom då han t. ex. fdrenar ^fe- 7ia plajiiculmis med Av. pratensis^ m. fl.. Tri ni i Trinius bar beståmt flera \S)XBam~ tl^^\"i^j.biisaceæ horande nya arter: Chuscjuea ca- oi Barn- pititli flora och pinifoUa, båtla ifrån Bra- ' silien samt leninat en monographie af slag- tets ofriga arter. — AriLndinaria spatlii- Jlora och interrupta ifrån Nepal och dlstans ifrån Brasilien, hvarjemnte Forf. meddelar en monographie af de ofriga arterna af AriLndinaria. — Banibusa vii-gataj capi- tata och harbata^ alla tre ifrån Brasi- lien *). Un- ^) Mem. de TAc. Imp. des Sc. de S:t Petersb. Vf:eme Sév. Sc. niath., phys. & nat. T, III. Sec. partie: Sc. Nat. T, I. 6;me Livrais. (i 835). pp. 61 3 — 629: Bambiisaceas quasdam novas descripsil C. B. Trinius. Noiivelles considerations sur la conslruction de la jfleur des Graminees. Par C. B. Trinius. Bullet. Scicntif. public par TAcad. imj)criale des Sciences de S:t Pelcrsboujg. T. I. N:o 3. 49 Under de sidst forflutna åren hafva Anm-ar ifrån Nurra America till Europa fron in-"Zc»nf kom mit af Ga/na-Gniset „ Tr/psacnm dac- '*'2!f^'' tjioides Linn., hvilket i sitt hemland prisas såsom ett fortråfHigt, mycket gil- vande foder-gras, som i de Forenade Sta- terna borjat att odlas, ocli D:r Hardi- man i Missouri har lemnat uppgift om en nåstan otrolig ho-skord af detsamma; under Juli månad har det vuxit nåra il:s aln; det skordas hvar j\:å.e vecka oeh trif- ves så vål i sandig som i lehm-artad jord. Frona fordra en ovanligt lang tid, innan de gro, ofta 14 månader och derutofver, men om de såss i varm och fuktig jord, så gro de vanligen 2 månader tidigare. Detta Gras synes ej uthårda climatct i Norra Europa. Vid Berlin f(3rfryser det ofta , om det ej skyddas af sno eller af annan betåekning under vintern, enligt Director Otto's underråttelse harom ^). I En^- land skall det våxa Irodigt, men upj)skju- ter om våren sednare an andra Gras- arter, åfven som det blommar forst emot hosten, och frona hafva hitintills ej kun- nat mogna derstådes. I Sveriges medlersta och norra Provincer kan man således ej odla det på kall jord. For ofrigt kan anmarkas, att som det år ett mycket styft och stelt gras, så bor det visserligen afslåss i yngre ') Loiidon's Gardeiier's Magaziiie. Mai i8]6. p. 671. Allg. GarlenZeit. i836. Nio 4"- s. 3 16, hvarest Hr Ed w. Otto om detla Giéis lein- nat iildrag af afhandlingar i lian Engeiska Journaler. Pr^f. JFikstro.ns Jrshev. i83j. 4 5o Lillslånd; «mcdan del i ;iUlre lillslånd svår- lii;cii Kau vara begailigt lor lucaLuren. liet liar sitt nanin Gania-gras cfter en Spanior Gama, soin forst odiade det i IVlexico. Det hav redan i England varit Kiindt sedan iG/jo. Krn,..se's Af K V a 11 s e ' s fortralHlga veik ofver Ay>^''^J« labello indiviso. O. ruhra Jacq. [papilionacea Bot. Reg. t. II 55), papilionacea h., spectabilish. 55 I. !\I(iSLiLlæ: — yVf Orcltis la ti fol id L. Iiai l'^)rr. ColjaiKlc former: et. vern: llori- 'I* "i* l>ihdlo Iriloho. O. coriophora L., (iiiiieina Crniil/., sdii- cta L., acuminata DcsC, covsica Viv., Blovio L., lons^icornis Dcsf.. «J* ►p" ►J« lahcllo 4~fi'^^^ '*'''' 4~P'^"'^i^'^- O. .spliicrica Uicb., ^luhosa L., conica WilKI., iw/vcga^rt Jacq., frtz//vm Liiidl., ////- litaris L., fiisca Jacq. {niil/taris D.C , Fl. Fr., Eiigl. Bot. t. 16.), Coni/uru/nii Slev., low^ibractcata J3ivon., undulali/olia Bi v., loiis,icruris Link., tcphrosanlhos Vill , /// Ilab. «• per omnem Eiiropam mediam et %^' tempcralam; etiam in Grusia (Steven), montibus allaicis (Fischer); /?. in Ger- mania Australi, Gallia et FJelvetia (Rei- ehenbaeh, D.G., Haller); y. in Tluirin- gia & Bohemia (Reichenbach). Orchis fiisca Jacq. : foliis obiongis versus basin angustatis, spicå longa eylindraceå mulliflorå, siccalione fuliginoså, sepalis ova- tis obtiisis, labello merlio pnbescente cal- care brevi pendalo incurvo duplo longiore: laciniis lateralibiis linearibus intermedia ob- cordatå, bractcis obsoletis. Lindl. Orcli. P. IV. p. 272. O. fiisca Jacq. Austr. t. 176. (O. rno- ravica Jacq. Ic. rar I. t. 182.). Hab. in Europa australi. Nigritella angustifolia Rieh.: foliis linea- ribus, calcare brevissimo. Lindl. Orch. P. IV. p. 28 f. Orchis nigra Sw.z. Satyrium nigrwn Linn. Hab. in Alpibus Europæ. JYigritclU fragrans Reichenb.: foliis lineari- lanceolatis, calcare arcuato ovario fusifor- mi subæqiiali. Lindl. 1. c. p. 28 r. Æ fragrans Reichenb. Pl. crif. T. VIII. f. loio. O. svaveokns Villars Fl. Delph.. Platanthcra bifolia Reichenb,: foliis radi- calibus binis obovatis caulinis paucissimis depaupcratis, spicå laxå multiflorå, sepalis lateraiibus reflexis, labello lineari obtuso pc- lalis duplo longiore calcare fdifornii apice 58 iiiinoilbus, l;iljcllo aculioie calcaic Lrevi- ore, fniiis maciilalis. (O. Ilæinatodes Uci- clienb.). Den foickoimner i Nonige, i Jemtland, pa Pyienceina ocli iifven pfi llinialaya-rjellen funnen af Roy le. ^. cojiicci: calcare niagis conico, hracLcis bre- vioribiis, spicå laxå, pancitlora (O. hiti- joJia SoninierlelLli Siippl. Fl. Lapp., O. incrassato duplo bieviore, aulheræ lohis ap- proximatis paiallclis. Lindl. Oich. V. IV. p. 285. Pl. hifoUa Reichenb. Fl. Exe. Salyriuin hifolinm W.b.g. Orcliis hifolia Linn.. ^. anthera emarginata; labello admodiim broviove. IH. bracliyglossa Reichenb. Pl. Ciil. T. IX. f. 1 1 44. Hab. pei' oiiinem Eiiropain. — "Scrpiente multo gracillor, el minus vireseens in flori- bus." Lindl. i. c. Platanlhcra chloranlha Reiclienb. : foliis radicalibus binis oblongis acutiusculis cau- Jinis squamæCorniilnis, spicå denså inulliflo- lå, sepalis laleiaiibus rcflcxis, labello an- guslo ovato-laneeolato obluso pelalis duplo longiore calcare fdifoinii apiee incrassalo duplo bieviore, anlheiæ lobis divaricatis dislantibus. Lindl. 1. e. p. 1^5. Pl. cMorantha Reichenb. Pl. C\\\. T. IX. F. 1 145. P. hifolia Rich. Oirh. Eur. Loddig. bot. Cab. t. i653. P. hi- folia /?. Mayrhof. Orch. Auslr. Orchis hifolia Fl. Dan. tab. 235. Engl. bot. tab 22. Hab. in Eiu*opa a Seotia (Centhani)" ad Viennam (May r ho fei). 'Gonuiiunis in Anglia. Tn parlibus Eu- ropas australioribus deesl, teste Gel. St rang- ways, qui nullibi in Italia invenil, td)i Pl. hifolia ubique divulgatur." Liudlcy 1. k. p. 286. 59 cruenta Rcicbcnl). Fl. cxc); e. an^nstijo- lia: foliis lincari-lanceolatis. [O. {uvj;usti- folia Loiscl. Fl. Gall.); ^ atropurpurea {A. atropurpurea Tauscli i Rciclicnb. Fl. exe). For Orchis inajalis kan tillaggas, att den af Mjrin iir funnen på Gottland. — Foif. antager, alt den rodblominiga varieteten af O. sambucina iir O. incarnata Linn.. — Vid Orchis speciosa Host. Fl. Austr. an- markes, att den ar O. mascula }i\c(\.^\\?>c. 2. t. 180., Reichenb. Pl. Gr. 6. t. 5G3 ma- la ocb trol. Willdenows m. fl.. Forf. anser likviil, att den mojligen endast iir en varie- té af O. jnascula; jag skall biir nedanfore meddela deras skillnader. — O. laxijlora Lamarck (O. palustris Jacq.) iir allniiin i sodra Europa ocb finnes for ofrigt på Gott- land ocb vid Gorenki enligt Prescott. — O. maculata L. våxer ofver bela det tem- pererade ocb kalla Europa ocb på Island enligt Mork. 2. Militares — Vid P. morio erinrar Forf., att Reicbenbacb riktigt anmårkt, att denna art ofta forviixlas med O. lo7igi- cornis Desfont., som forekommer i Barba- riet, i sodra Europa, i Scbweitz ocb i sodra Ryssland. — O. globosa Jacq., som Reicbe'^nbacb m. fl. biinfc^rt ii\[ JVigritel- la, anses af Forf. att otvifvelaktigt tillbora slagtet Orchis. — Till O. militaris biinforer Foif. O. cmerert Suter enl. Reicbenbacb, O. Rivijii Gouan, O. galeata Lamarck (O. miniusops Tbuill., men O. fusca Jacq., ■Willd., m. fl. ip.inoravica Jacq.) crkiinnes såsom egen art, ocb om b v ilken Forf. sit- 6o wer, alt den iir den sLorsla ocli skonaslc ibland de euroj)eiska arterna af Orcliis. Sliiglena Anacamptis [A.pjramidaUsV<\c\\., Orchis pj r amid alis L.), Gjnmadeniaj JVi- gritella, xlceraSj Platanthera in. 11. anlai^as. Gjmnadenia conopsea Ricli. p. deTisiflora (Satyr, conopseum (i. densi/lorum Y^h^.) ijirer hilinlills endast vara funnen på Oland oeh på GotLland. — G. odoratissinia Kich. finnes i medlersta Europa och i vestra Asien ; hit horer såsom var. g. G. suaveo- lens Ileichenb. Fl. Excurs.. — Med G. tri- dentata Lindl. {Orchis tridentata Willd. forenas Orch. chLvellata Mich. ifrån Nor- ra America. — A f Ni gr it ell a angustifolia Rich. {Orchis nigra Sw.z.) upptagas et. atropurpurea & /3. i^oseUj hvilken sednare iir funnen i sodra Frankrike af Bentham. N. fragraTis Reichenb. antages såsom art; den våxer i Dauphine, i Tyrolen och i Kiirnthen. — Vid Platanthera bifolia Rich. anftires såsom variete' jS. PL bracJijglossa Reichenb., men Pl. cJilorantha Reichenb. an tåges såsom egen art. — Pl. Koejiigii Lindl. {Orchis Koenigii Retz.) ar funnen på Island af Mork och af Giseke samt på Unalaschka af Langsdorff. — Pl.hy- perborea Lindl. {Orcliis hjperborea Linn. Mant.) våxer på Island (Koenig), på Gronland (Herb. Lehm.) och i Arctiska America (Rie hard son). — Pl.? japonica Lindl. {Orchis japonica Thunb.). Forf. anser det vara osåkert, om denna år en vcrklig art a f Platanthera, åfvensom Pl. dentata Lindl. {Orchis dentata Sw.z.) år for Forf. okånil. — Slagtet Herminiiun Linn., Gi & R. Brown har 4 arter: i. //. monor- chis Br., som forekommer i iingar i Eu- ro[ia ocli i Westra Asien. 2. //. alpinwn Lindl. bot. Regist. tab. i49J)' vaxer ])å europciska Fjell. — 3. //. u^vdmineum Lindl. och 4- H. coiigestuni Lindl., bada ilVån Nepal. — Slagtet Hahenaria har har 85 arier. — Till detta sliigtc hiinforas afven H. ichneiunonea Lindl. [Orchis ichneiuno- nea Afz.), II. membranacea Lindl. (Orchis membranacca Afz.) och H. procera Lindl. [Orch. procera A^fz.), alla tre ifrån Sierra Leona, men okiinda for Forf.. — Vid H. brachfceras Spreng. {Orchis JiionorhizaSv^.z Prodr. & Fl. Ind. Occ.) ifrån Jamaica an- miirker Forf., att han ej kanner nagon vaxt,sora svarar emot Swartz's beskrif- ning af Orch. monorhiza i Fl. Ind. Occ, men att westindiska Botanister ofta istiil- let for denna misstaga H.TnacuIosa\Åx\(\\., som lik val har 2-delade kronblad. I VahTs Herbarium finnes ett exemplar af //. bra- chjceraSj som Swartz sjelf skickat och påtecknat med namn af Orchis monorhiza, — Lindley tror, att Swartz forblandat dessa tvenne arter och denna formodan sy- nes enligt Swartz's Herbarium iifven va- ra riktig. De återståendeO/;A/y^eÆ skola afhand- las i den foljande 5:te Delen af detta verk. Dicotjledoneæ, LAURINÆ. — Ett arbete af stort n. v. och utmarkt varde ar det af Prof. Nees^^^'^""j v. Esenbeck d. a. utgifna Systema Lau-^Sys'e- rinarum , i hviket Forf. bcskrifvit alla de varum. 62 lill Lager-Vujctenia liOrande sliigten ocli arier ^). Uli Iiilcdningen meddelar Fcirf. characler naturalis for denna Vaxl-Familj , Adversaria in Laurinarum dispositionem & Corollaria ad Gcnerum Laurinarum construclionem spectantia, i hvilka capi- tcl Forf. har ulvecklat grundcrna for sin indelning och sina åsigter af dessa Vaxlers siirskilda delar. Sedermera afhandlas alR- nitales Generuni Laurinarum naturales, Familjens indelning i i3 afdelningar (tri- l)us) och 45 Sliigten med sina kanneniar- ken, hvarefter arterna utforligen och cri- tiskt beskrifvas samt Forf. lemnar en ofversigt af de mindre kanda eller osiikra arter. Slulligen gifver Forf. 1:0 en ofver- sigt af Viixt-Familjens historia, af hvilken man ser, att antalet af arter, som i Lin- ne's tid utgjorde hlott i i, nu uppstiger till 392. 2:0 en ofversigt af dessa Vaxters geographiska utbredning. 3:o En dfversigt af Laurinarum medicinska och cconomiska egenskaper, nytta och bruk. — Forf. be- skrifver åfven många nya på T^aurinæ \axande smarre Svamp-arter. Såsom ett bihang afliandlas den med Laurinæ niira beslågtade Våxt-Familjen lUigereæ Blume, som utgores af Sliigtena G/rocarpus och lUigera. Afinr om CHENOPODEÆ. — Chenopodium ^diHmqui-Qi^i^Joa iir en af de namnkunnigare Cultur- «oawiiid.Yaxter i Sodra America och har i de sed- ^) Systema Laurinarum. Exposuit Christian Godofred. Nees ab Esenbeck. — Bero- lini. i83G. b!;o. pp. VIII & 720. C)3 njLste 2:ne aien iifvcn l>lil\ it innom Eiiro- j)a niirniarc kiind '^). Dess NaLmal-Ili- sLoria skall cicrforc liiii' uicddclas. Den od- las under nanm af QuiiioiL i Mexico, i rem oeli i s^ainerhet i Cliili så alliniint som ru.s-P^a.xtc/i {Oi-yza satiiui) i OsL-ln- dien. Dess blad ])egagnas såsom SpiJiat och Syra [Rumejc Paiicntiit) och dess tal- rika tVon anvåndas såsom Risgryn till sop- por. Frona J^landade med dem af Hivs [Paiiicum niiltaceum) gifva afvcn efter jiis- ning ett behagligt dricka. Dess fron sko- la vara mcra hettande iin Risgrynen. Våxten år ettårig ocli liknar våra van- liga Molla-arter: CJLejiojwdIuni viride m.i\. ganska mycket, men ernår en storre hojd af ^ — 6 fot, lik den af Atripleoc Jiorteii- sis. ])c fro, som Quijioa gi f ver, aro små , gulhvita, runda, af knappt en linies dia- meter. llumboldt år den, som forst lem- nat underråttelser om denna Våxt såsom foremål for odling i Mexico. — Den odlades i bot. Trådgarden i Kew i England år 1822, men forst år 1 834, sedan Herr Lam- bert odlat den i sin Trådgard vid Boy- ton, blef den af bonom vid Linnæanska Societetens sammankomst fcireslagen såsom en cultur-våxt åfven for Europa, emedan ^) Annales de la Soc. roy. dTIorticultiire de Paris. Octob. i835. p. 197. &c. Otto's & Dictr. AUgcm. GavtcnZeit. ib36. N:o 6. ss. 45 & 46. — Nco 43. Ss. 3 37— 340. Jemn- foi- Loudon's Gardencrs Magaz. Vol. X. p- 587 6c Vol. Xr. pp. G18 & G80. 64 den åtminslonc i England niognat sina fnin. Garlen Director Fr. Otto sager (GaiLen- Zeitung i836), att den i Berlin ej allid niognar sina fron, livilka bora sass vid sainma tid, som Kornet såss, i fåror be- liigna 3 fot ifrun hvarandra, och utsåss glest; hvarje planta bor åtminstone crliål- la en qvadrat-fots plats. Herr F. Bctzhold har meddelat si- na odlings-forsok med denna Viixt. Den saddes forst i biink i slutet af Mars. Re- dan på 5: te dagen grodde åtskilliga fron. Han erfor, att Viixten fordrager en striin- gare kyla, an man formodat, ty då JFir- siiig-Kål om våren stadades af frost, så blef Cheiiop. Qidnoa oskadad; den l^orjade att blomma d. io:de Juni och blomningen fortfor i 2i månad. Fro-mogningen går ganska långsaint, och ifrån de fi^rsta frons mognad den 29 Juli till dess alla mognat, så forfluto 9 till 10 veckor. Frona bort- falla ej, emedan de aro fast omslutna af froblåsan. Mognaden utvisas af vippans gulnad. Vaxten gifver ymnigt blad, dubbelt mer an Atriplex hortensiSj och de åro smakliga till stufning. Frona bora utsåss på ett varmt stal- le i koks-trådgården, så tidigt som mojligt, och plantorna utplanteras seder uiera samt vattnas tillråckligen. I Tyskland beredes Chenopodiiim Qid- noa lill stufning på foljande satt: sedan stjelkarna blifvit frånrensade, skoljas bla- den och forvallas i salt-vattcn, afsilas der- efter 65 erter gcnom durclisclilag och aCskoljas med kallt vatten; sedan blandas de antinqen i Boiiillun eller haekas oeli stuiVas såsom vanlig Spinat, Sednast liafva Prof. Bernhard i ^°) och Garten-Diiector Otto lemnat niera botaniska imderrattelser om Chenopodiuni Quinodj och der vid bevisat, att flera ar- ter odlas under samma namn. Bernhardi omnjimner, att den for- ste, som om tala t Qulnoa, ar Fe u ille e i sin Journal des Observations (Sec. T. II. Han berommer dess fron såsom fortråfF- liga i soppor, och sager, att de nytt jas så vål i Peru som i det oiViga America på samma satt som Pusgrj^nen i Europa och i Asien, att <9zi åro hettande, och att de Americanska Oboarne derfore åfvcn gifva frona såsom foda åt Honsen for att be- fordra ågg-låggning, samt tillagger, att man med omsorg od lar Våxten i trådgårdar. — Wi Ilde no w besk ref år 1797 ^ ^P^^- ^^- T. I. p. i3oi sin Chenopodium Quiiioa_, om hvilken han sager, att han sett den lef- vande, således langt forr an den odlades i England (1822). Willdenow erhoU ej af sina plantor mognade fron, men han nieddelade Bernhardi af dem, som han sjelf erhållit utifrån, hvarfore Bernliardi trott, att han kånde denna af Willde- now beskrifna Våxt, om hvilken han til- ^0) Otto's & Dietr. Allgem. Gartenzeit. 1837. JV:o II. ss. 81— 83. Prof. Wikstronis Jrsber. 783j, 3 66 lagger, att den ernått '^ fots hojd ocli dei - utofver. Han sager, att då frona såss i April ocli Planterna iitplanteras i Maj, så komma de oftast for sent i blomning for att gifva mogna fron; i Erfurt har Våxten egentl. blott i goda Vin-år, såsom åren 181 1, 1819, 1828 &c., gifvit mogna fron på kalljord. — 2 till 3 års gamla fro forlora sin gronings-kraft. Kunth anforde i sitt verk of ver de af Humboldt i Syd-America samlade Våxter, att af Chenop. Quinoa fmnas 3 varieteter, af hvilka en, som utmarker sig genom en gron stjelk, odlas i Nya Grana- da och i Qiiito vid enbojdaf 1200 — j6oo Klafter; den andra deremot har roda stjel- kar och våxer vid Riobanda vid en hojd af i58o Klafter. Till den sednare hånfora Romer och Schultes i Syst. Veg. de af Fe u il lee gifna underråltelser om Ch. Quinoa. I sednare åren iitdeiades ifrån botan. Trådgarden i Gottingen 2 arter ^iCheiiopo- dium med hvita fron. En art, som af Sch ra- der blifvit hemxmwåCJieJiopodiumrubricau- le^ upptogs i Gottingska botan. Trådgardens Fro-Catalog for år 1829 utan någon charac- teristik; den andra , benåmnd C tø^co>?/;er- mum af Sch rader, finnes med ett korrt artmårke upptagen i Gottingska Fro-Cata- logen for år 1834. Ber nh ar di anser, att Chenop. ruhricaule Schrad. ofverensståm- mer fuUkomligt till art med Willdenows Ch.QuiTioajVaen Sch rad er maste troligen bafva antagit en tredje art, som ej har hvita fron, for den verkliga Ch.Quinoa , i det han i 67 niimntle Fio-Catalog lor år i834 så vål upp- tager C. leucospenniun som C. rubricaiile^ såsom egna arter ocli i anmårkningen till den forrå sager: "semina alba, nitida qua nota, ut et inflorescentia a proxime allinibus {C. punctuhdOj Qninoa &c.) distinguitur." Hvilken art, som Schrader forstått med sin Cli QiujioUj torde kunna utredas af hans Herbarium eller i Gottingens botan. Trådgard. — C. rubncaidej, som erliållits ifrån Gottingen, har ej beståndigt rodfår- gade stjelkar, hvarfore Bernhardi tror, att det kan vara osåkert, om den ifrån Gottijigeo utdelade art år den verkliga Cli. ruhricaule. C. leiicospernuim Schrader sages våxa vikl i Chili och år nåra beslågtad med Ch. ruhricaule j, men ski I jer sig genom en något farad, ej bandartadt tecknad, utan lik- artadt fårgad stjelk, och åfven något genom bladens form och blomnings-såttet, ehuru Bernhardi formodar, att den af Kunth nåmnda gronstjelkade varieteten af Cli. Quinoa endast år Ch. leucosperinum ^ helst ilera Botanici hafva forklarat, att denna Ch. leucospermum år Ch, Quinoa. — Uti Marburo;ska bot. Trådoårdens Fro- Catalog for år i836 åtskiljer Prof. Wen- deroth en Ch. "virens ifrån Ch. Quinoa j men Bernhardi vet ej, om dermed bor forstås G. leucospernumi. Bernhardi har vid odlinoen af Ch. leucospermum funnit, att dess fron mogna såkrare an de a f Ch. rubricaulej, hvarfore denna forstnåmnda art torde for det nord- ligare Europa bora foredragas till odling. 68 Bernharcli tror, att man Jiiåhancla får afveii mogna fron af CIi. riihricaide j om man om hosten eller tidig t på våren ut- sår dess fron. Bernhard! foreslår ock till odling Ch. albumoch anforer, att enligt Roxbiirghs Flora indica s. 5,9 odlas ymnigt C/ie72. al- bum och viride i Ost-lndien, att man derstådes har af Cli. viride i varieteter: en, som ar gron, och en ann an, som på stjelk- och grenkan terna år purpur-rod och hvars blad och vippor åfven åro något ro- da; bada arternas blad åtas såsom gron- våxter, hvilket åfven ofta varit forsokt i Europa. Garten Director Otto har till denna Bernhard i's afhandling om Chenop. Qiii- noa lemnat flera upplysningar '). Han sa- ger, att den i Berlin år i835 odlade Ch. Quiiioa år C. leucospermum Schrad., att Willdenow beskref denna våxt ifrån sitt Herbarium N:o 534o (i) såsom Cli. Quinoa^ och anforde dervid ifrån Feuillee's Jour- nal T. II. p. 19. tab. 10. "Ch. folio sinu- iito saturati virente vulgo Quinoa." — Hos exemplaret i Willdenow's Herba- rium åro blommorna ej riktigt utbildade. — Det andra exemplaret i Willdenow's Herbarium N:o 534© (2) år meddeladt af Humboldt, och år samma art med det odlade exemplaret och med C. leucosper- mum Schrad.. — Willdenow's Herbari- um eger vidare ett af Humboldt leni- ^) Otto's & Diet r. Allgem. GartenZeit. 1837. N:o II. ss. 84 VIII. Den Soclra heta Zonen {Zona calida australis) upptager Gap, Australien eller extia tropiska Australien, Nya Ze- land och Chili. Den inclelas af Forf. i 5 regioner. — 23 1 arter iiro fiindna i denna Zon, af hviika i3i i den gamla och io4 i den nya verlden. IX. Den Sodra temper er ade Zonen {Zona temperata australis) innefattar Pata- gonien, hvarest hitintills inga Labialer iiro fundna och van Diemens Land, hvar- est 12 arter iiro anmiirkta. X. Den Sodra kalla Zonen {Zojia fritida australis) innefattar Magellans Land ; hiir iiro hitintills inga Labiater fundna, och i XI. Antarctiska Zonen {Zo- na antarctica) har hitintills ej Land med siikerhet blifvit upptiickt, Labiaierna tillhora till storre delen torrare trakter; få iiro vatten-viixter eller hafs-viixter (t.ex. Stachys maritima & IIjp- tis graveoleris) ; iifven få iiro Alp-Våxter (t. ex. Nepeta nivalis & t]iibetica_, Hormi- nuni pyreTiaicum.). Derefter meddelar Forf. sina åsigter vid bestiimmandet af slågtena. Sedan fol- jer en Conspectus Tribuum med essen- tiella kiinnetecken for afdelningarna, hviika iiro C), hvarefter bifogas Conspectus Gene- rum med utforliga kiinnemårken for Afdel- ninoar och essentiella kiinnetecken for sliigtena. Afdelningarna (eller tribus)aro foljande: I. Ocynioideæj t. ex. Ocymum^ Plectran- tlius , CoIeuSj Peltodonj HjptiSj La- 'vandula. 77 II. Menthoideæ : t. ex. Ehholzia^ PeriUuj, Meiitha^ LYCopus. III. Monardeæ: i. ex. Salviu , Bosnidri- jiits j Monarda j ZizipJioiui ^ Hormi- 7111 in. IV. Salurcmeæ: 1. ex:. Bystropo Link., 7\ odonitissimns Bie])., T. Zji^is L. Sn. n.); den siiges forekoninia i synner- liel i sodra Europa och i iiiecllersla Asien aiVensom pa Madera oeh på Azorerne. Fort", siiger, alt den cndast skiljer sig ifrån T. Serprlhim med smalare blad. — Af arlmaiket for Th. Serpyllum ser man tjd- ligen, att Forf. derunder innefaltar Tli. Serpyllmn och Th. Chamædrjs Fries, ty lian beskrifver Iblia ovata, basi angnstata cuneala I. rotunib^ita, samt Iiiltbrer iif- ven L i n n e's synonym och Smit h"s Engl. bol. T. 22. t. i5i4-, i' eocserens &: incIiL- dens Elnh., som vanligen hiinforas till vår allmånnaste Th. SerpyUum. — ■ Vid Th. pannouicns Allion. [Th. odoratissimus Mill., hirsuius Auctor., austriacus 15ernh.) sages: "a T. au^iistifolio vix diliert ramis llori- feris longioribus cveelioribus villosis, et foliis duplo longioribus." — Stitiinda hor- ter?sis Linn., vanlig Kjridc/j fiirekommer vild i Spanien, i sodra Frankrike och i Italien, på Ost-Indiska lialtbn och på Cap, samt troligen ilVån Europa inford i Norra America. Hfssopns ojjicincdis. Isop, har fidjande geographiska ulbredning: i Spa- nien, i sodra Fiankrikc, i Ilalien, i sodra och mera sållsynt i mcdlersta Tyskland, i Belgien, i sodra Ryssland, i Taurien, på Caucasus, på Allah — Uti slagtet Me- lissa upptages JM. yJcinos (Thynius yJcinos^ Ijinn.), som ar allmiin uti storre delen af Europa samt finnes afven i de Caucasiskt- 83 Caspiska nejderna. Till Melissa hanforas jifven Til. patavinus Jacq., al/ntiris Linn., s;ravG()lcns Bieb.. — Slagtet Clinnpodiuni iorenas med M-Ilssn. — M. CUfiopodium Benlli. {(linopndiuni 'vnl^^arc Linn.) fore- koiimier ofver hela l'2uiuj)a, i do Cauca- si.skL-Casj)iska tiakterna samt i Norra America troligen inlortl ifran Eiiiopa. — Melissa ojjuinalia Linn. forekommer i sci- dra Knroj)a, i Tanrien och i Iberien, i Asien omkring Aleppo, i hergiga skogs-trakter. — Prujielld iir elt endast af 3 arter bestå- ende sliigle: I. P. kyssopifolia Lamarck ifrån sodia Europa. 2. P. grandiflora Moencb. anlages såsom egen art; den fo- rekoniiner ofver storre delen af Europa. — » P. luih^aris Linn. iir funnen ofver en stor del af verldon: i hela Europa, i Norra Africa, i en stor del af Asien, i Norra America ifian Canada till Æquinoctial- Regionens berg, pa hvilka IT um boldt & Bon p land. Se hiede och Deppe m. fl. funnit den, i iVuslralien: på Terra van Diemen och vid Port Jackson. Af den- samma upptagas llera former, ibland hvil- ka de fordom såsom arter ansedda P.pin- Hiitifida Peis. & P. laciniata L. — Scu- tellnria har 63 arter. — Vid Sc. commii- tuta Giissone Prodr. Fl. Sicul. anfores med frågelecken S. altissiinn L. Sp. Pl., emedan intet exem])lar af denna art finnes i hans Herbarium, och emedan det af artmarket iir omojligt att bestiimma, till hvilkende- ra af de tre arterna S. Colamnæ AUion., S. commutata Guss. och S. Torirnefortii Benth. man bor hiinfora S. (dtissiina^Lmn.', 84 «? dessa 3 arter forekomina i HevLarierna under nainn af lS. altis^ima L. eller S. pe~ re^rina L.. Den verkliga S. peregrina Linn. ixY den art, som i Triidgårdar all- injinl odlas med nainn af S. riibicunda Hornem. Hort. Hafn. & Spreng. Syst. Veg. S. a;aleric.iilata Linn. ar allnian i en stor del af Europa, i Asien och i Norra America, men synes ej vara funnen syd- ligare an i Norra Spanien, (ej i de sydli- gaste medelhafs-trakterna, ej på Sicilien eller i Grekland); den finnes ock på Cau- casus, på Altai oeh i Dahurien, i ofre Jenisei-traklen alt intill Irkutsch, i Norra America ifrån nordvest-kusten till Ca- nada odl Novum Kboracum, men saknas i do sodra trakterna. Yarierar glatt och finhårig. — S. hastæfoUa L. synes vara en mera sallsynt viixt; den finnes i Frank- rike "in regione Andegavensi et Aurelia- no," i Tyskland, i Ungern, i Sverige, och "ad Kumam rivum" enligt Bieberstein. Slagtet IVestriir^ia Smith har har lO ar- ter, fundna på Nya Holland eller på Terra van Diemen; flera arter odlas redan i Europa, namnligen M. rosmuriniformis Sin., Dampieri Br., cinerea Br., eremicola A. Cunningh.. — Nepeta Cataria Linn. fore- kommer of ver nastan hela Europa, i syn- nerliet i dess sodra del, i Tauio-Caucasiska och Caspiska Regionerna samt i Sibirien. — N. macrantha Fisch. {Dracocephalum sibi- ricum Linn.) år en ibland de vackrare arter, och som ofta odlas. — Till Nepeta hanfores ock slagtet Glechoma: iY. G/ec/iomrt Benth. [Glechoma hederacea L.), som forekom- 85 mer ofver hela Europa, i Siljirien, samt i Norra America, dit den Iroligen blifvit ifrån Europa ofverford. — Sliiglet DracO' cephaUun har sina mesla aiter i Norra Asien. Detta slagte ar su niira forvandt med Nepeta, att Forf. siigcr, att om han ej varit nodsakad att forandra så många narnn, så skulle han forenat dessa sliiaten. INuhar han till Dracoceplialum hiinfort de arier, som hafva ett tvålappigt 5-tandadt blomfo- der och bloinfodrets cifversta tand stor och aggrandsamt ega breda borstspetsadt-tancia- de blom-skarmar, hvaremot Nepeta ej har två-liippigt blomfoder, dess ofversta blomfo- der-tand foga bredare iin de ofriga och hela blom-skiirmar. — Dracoceplialum har mån- ga vackra arter, t. ex. D. pahnatiiin Steph,, imberbe Bunge, D. ^randiflorum Linn., spe- ciosum Benth., ra. fl.. Ibland rarare arter an- ser man D. thymi flomm Linn., funnen vid Moscou, i sodra Podolien och i Sverige vid Upsala, Stockholm och på några få andra stallen, men såkerligen hos oss for- vildad ifrån Trådgårdar. — D. Rajachia- na Linn. forekommer i Frankrike på nå- gra få stallen (i Province och i Dauphine'), i Schweitz, i Franken och i Preussen, i Galicien, i Ryssland omkring Rezan, i niedlersta Sverige, i sydliga Norrige på några få stallen, på Caucasus, på berget Beschtau, men ymnig på Altaiska fjell- ryggen. — Cedronella utgores af fordna arter af Dracoceplialum och har hår 3 al- ter, ibland hvilka C. triphylla Moench., som under namn af Drac. catiariense of- ta odlas i rummen. Den finnes vild i 86 America och måhanda på Canarie-Oarne enligt Linn e's uppgift, ehurii ingen i sed- nare tider larer funnit den derstiides. — Lainium amplexicaule Linn. ar allauin i Europa, forekommer ock i Barbariet, i Tauro-Caucasiska och Caspiska Regionerna, vid Aleppo, på hela Himahiya-bergs-rygg, och i Norra America, måhanda likvål dit inford ifrån Europa. — L. mtennediam Fries ar hittintills endast anmiirkt i Sve- rige och i Tyskland. — L. purpureum viixer otVerallt i Europa, i Tauro-Caucasi- ska trakterna och på Allai. Afdennaupp- tages L. molle Ait. såsom Varieté. - — L. incisuni Willd. år funnen i synnerhet i norra Euro})a, nåmnligcn i Scottland, i England, i Frankrike, i Tyskland och i Sverige. Under namn af L. vnlgatuni Benth. forenas L. macnlatuni L. och Z. al- bum L.: et. riibrum {L. macnlatum L., læ- 'vigatum L. & rusi^osum Ait.) och /3. album. De forekomma i hela Europa, i norra Africa, i de Tauro-Caucasiska Regionerna och på Allai; «». ar allmånnare i sydligare lander och p. i de nordligare. — Leonu- rus Cardiaca L. forekommer ofvcr hela Europa och i medlersta Asien. L. villo- sus Desfont. & L. crispus Murr. antagas såsom dess varieteter. — Galeopsis Lada- mum L. våxer ofverallt i Europa och på Caucasus. — G. Tetrahit L. ar alhnån i Europa, på Caucasus och i iVltaiska Sibi- rien; i Norra America troligen inford med europeiska fron. Den har 3:ne varieteter: <*. parviflora (Engl. Bot. 3. t. 207. (G. bi- flåa Boennings.); ^. pubescens (G. pub. Bess., a, G- fValterina Schlcclit.); Y. gra?icli flora (G. 'versicolor Ciirtis). — Med StacJijs fbre- nas sliigLct Betonlca och S. Betonicai^Bet. o^Jlcinalis Linn.) iir alhniin i Europa, samt finnes Jifven i Barbariet oeli j)a Caiicasiis. — iS". sylvatica L. ocli Å palitstris L. lo- rekonima i Euro])a allniiint och i medler- sta Asien samt den .'.idslniimnda iifven i Norra America. — Under S. palustris w\i\i- tages: y. Iiybrida [S. ainhia,U(i Sm.). — S. arvensis L. forekommer i hela Europa, i Norra Africa, i metUessla Asien och ;d- ven i tropiska America, men Iroligen itVårj europeiska fron. — iMdrrubiiiin vah^are L. viixer ofveralt i Europa och i metller- sta Asien, i Mexico, i ]3rasiUen och i Clii- li, troligen på sidstniimnch» 3 stiillen in- ford ifrun Europa. — Med Ballota ni-^ra Linn. forenas iifven B. rmleralis Sw.z. (7^. borealis Schweigg.) såsom synonym. ])en iir aUmiin i Europa och finnes iifven pa Caucasus. Forf. siiger, alt limlji calycis form iir ett osiikert kiinnetecken hos den- samnui, och att han ej kan iirskilja de 3 af lleichenhach afljildade B. iiiiira \\c\- chenb. {^B. al ha Linn.), foetiila Lam. och borealis Schweiszy".. -^ Vid Tencrittni Sco- rodotiia kan tiliiiggas, att denna viixt iif- ven forekommer i sydHgasle Norrige . i liafs-lrakterna. Den iir alhuiin ofver en stor del af Europa. — T. Scunliicm L. viixer i det tempeieradc Europa och i Asien; pa Lland, i England, i Frank like, i Ilalien, i sodra Kyssland, i Soongoro- KirgliisiskaOknen och i Caschmer. Ffuf har forgiitit, att den iifven viixer i Sveri- 88 ges sydligare provincer, pA 61and, i Skå- ne och i Oster-Gothland. — T. Mariiut Linn. forekommer i vestra medelhafs-trak- terna: i Spanicn, på Stoechadiska Oarne, på Corsica och på Oarne i Lago Maggjore i Italien. — Aju^a reptana finnes uti en stor del af Enropa och i Caspiska Regio- nen. — j4. pyramidalis Linn., som ar all- man i Sverige, med undantag af Skåne och Oland, finnes i det ofriga Europa mest i bergs-trakter: på Pyreneerna, på Cevennerna, på Alperna i Provence, i Schweitz, i Piemoiit, på Abruzzerna, på berget Hæmos i Greklaiid och på ostra Caucasus. — A. genevensis Linn. (^. al- pina Linn. Mant. Pl.) våxer i gråsrika och bergiga trakter i storre delen af Europa, på Caucasus, på bergen Taliisch och i nor- ra China. Grise- GENTIANEÆ. — Grisebach's gra- obsY&c.^^'^''*!"'''^^^^^^'^^^'"? om Gentian-Ywxm^ens \vÅi\- 4eGentia-i-ieteck.eii år elt omsorgsfullt bearbetadt &c. verk ^). Forf. fi amståller forst Familjens *'ribu's!''*character essenlialis, sedan observationes morphologicæ, hvarvid vegetations-orga- ncrna afhandlas, nåmnligen rot, stjelk, blad och yt-beklådnad; vid de reproductiva or- ganernas afhandlande forekomma blom- nings-satt, bracteæ, blomfoder, blomkro- na , glandel-apparat , ståndare , pistill , 5) Observationes quædain de Gentianearum fa- miliæ characteribus. Dissertatio inaugiiralis , quam 6cc. die XVI M. Apr. A. MDCGCXXXVI publice defensuius est Auctor Aug. He nr. Rud. Grisebach. Beiolini. i836. 8:0. pp. 37. frukt och fron. Vidare afliamllas Gentianer- nns aHinilc till andra Vaxt-faniiljer. Forf. anser, att Bolivaria utgor en eg(;n familj, omtalar de sliigten, livilka, bora ilVan Ge«- tiatierna ntesUitas, gilVer en clavis gene- riini artificialis, som upptager 33 slagten, ibland livilka linnas 2:ne nya: ytnw^aUi- diuni och Exadenus, bildade af fordna Svertiæ--Å\\,Q\\ MYRSINEÆ. — Aug. de S:t Hi-Hiiair« la ire har framstiillt en afhandlinff om^^'""' /'"^ Myrsineæ och c>apoteæ, hutvLidsakligen for simas. att riitta de olika beskrifningarna af don- na vaxt-familjs kannetecken hos sarskilda Fdrfattare, och han granskar hiirvid iifven flera hithorande slagten ^). ER.1CINEÆ. — Ibland de skonastexausch-s Syd-Europeiska Alp-Viixter iiro arterna vS^^^^^åd^ RhododeTulron eller de så kallade Alp-Ro- i"terme- sorna, af hvilket slagte Tyskland eger R, ferrtioineuin L., hirsutuin L. och Cliainæ- cistus L., hvilka till och med iiro kiinda af de fiesta Resande, som besoka Tysklands och Schvveitzerlands Alper'). Nyligen har Prof. J. C. Tausch beskrifvit en ny tysk art, som han funnit i Lindackers Herba- rium, och som varit forblandad med R. ferru^ineunij den vanligaste af de kånda ^) Memoire sur les Myrsinees, les Sapotees et les embi-yons paialleles au plan de l'ombilic. Par M. Ang. de Saint H i I a i r e. — Ann, des Sc. Nat. Nouv. Ser. T. V. Avril. i836, pp. 193 — 225. ^) Regensb. bot. Zeit. i836. i:r B.d. N:o 3. Ss, 35—37. go arterna. Tausch tror, alt denna nya art, sotn han beniimnt R. intermediimij sanno- likt ål' funnen på Steyermarks Alper. Forf. meddelar artniarkcn for densamiiia ocli for V^.ferrugineum & Jiirsutunij emellan livilka den har sin phits. Presi LOBELIACEÆ. — C. B. TresTs mus Mo"- monographie ofver de hithorande sliigteii nogra- q^,|^ arter år af mier blott land till sin phue Lo- _ . «J beliacea- titcl *). rum. ' The an- COMPOSITÆ. ■ — I London har man ■"^lj5^g|^'amnat att årligen utgifva en ofv^ersigt och ster for beskrifningar af de nyare odlade variete- ter af Georgina ■variahiJis {^Dahlia varia- bilis) med figurer af desamma. For år 1 836 år ett sådant arbete utkommit, hvil- ket jag likvål ej sett ^). Dier- Dierbach's anniårkningar om skillna- AnmVomderna emellan Lactuca virosa Linn. och ^'^'^^'^'i Lact. Scariola\År\\\. finnas inforda i Ann. v tv os Cl (St scarioia.^QY Phamiacie. J3.d. XIX. H. i. Ss. ii3 & 1 14. Nees v. Necs V. Esenbcck d. y. har lemnat bVA"'s beskrifningar och figurer af Spilaiithes å.y.Afh-.gQieracea L. och af den beslagtade S. ^c- lanthes mella L. ifiån Ceylon. Bada dessa arter iS". oleracea. *) Prodioiiiiis Monographiæ Lobeliaceanim. — Auctore C. B. Presl. — Pragre. i8'i6. 8:0. ^) The annual Dahlia-Register for i836; de- scribing its introdiiction jnto ihis Country, mode of cultivation and nianagcnicnt, pro- perties of good Flowcr, Arrangement of Stands for show, with an Index of 700 Varieties and Accounts of ihe Exhihitions in England and Jersey for i835. With 53 col. plates. — 8:0. 1 836. 9' ahitu rileril. ifiAn Peru och S. Pseudo- Acmella L. ififm Ostindicn hafva samma egna skarpa smak hos blad ocli blomiiior, såsom clcn hos radix Pyretliri, men starkare odl angenamare. Den orsakas af ett hailz. — Den bh"igiona lincturen at' Spilanthes ole- racea iir ett bekant medel emot tandverk. (vVnn. der Pharm. XVil. 2. p. 192 — 1()5. c. Tab. Pharm. Centr.bl. .83G. . 7 i)ec.N:o 53). UMJiELLIFEllÆ. — Mischkovic- MiscU- sew's iir 1834 utgifna gradual-afhandling ^^^^^'l om Conium inaciilatum upptager i i:sta J>'^^ '^« -. , 1 . I • /• ^ Conio rna- atdelningen en monographie 61 ver denna cuiato, viixt, hvarvid dess beskrifning, historia, litteratur, geographiska utbredning, åtskill- nader ifran andra Umbellater oeh chemi- ska forhållanden forekomma. Andra Afdel- ningen alhandlar viixtens verkan såsom låkemedel '°). 2:ne nya Umbellat-Sliigten aro be- Koch'* ståmda af Koch, nåmnligen Biasolletia tu-^^^^]jf^^^^ berosa, nårmast beslågtad med /inthriscus 'siHgten. och CliæropJi) Ihun ; den vaxer i Istriens bergs-trakter och Hladnikia golacencis [Pleurospertmun Golaka Reichenb.) ifrån Karnthens bergs-nejder. — Hladnikia Rei- chenb. har Koch hånfort till Falcaria '), Rabenhorst har anstållt iakttagelser Raben. om den så kallade Pimpinella nigra Willd., iaktugei. ^°) Dissertatio de Conio maculato^ quam &c. pro Doet. Medicinæ laurea &c. in Scientia- riim TJniversitate Pestiensi publicæ Eiudito- rum disqiiisitioni subniittit Maxim us Nico- lics Mischko vicse w. 1834. Budæ. 8:0. pp. 54. ») PægeiisL. bol. Zcit. i836. i:r B.d. IV:o it. Si. i6i — 167. ter om 92 „. „.„ odlat densamma och funniL: 1:0 all den fj'^^"^^j-6fvergår till den glatta Pimpinella Saæi- ' fragå, som eger en hvitaktig ej i blått anlupen rot. 2:0 Denna varieté nigra viixer på torr lerhaltig (Mergel- eller Lelmi- artad) jord. Den forekommer of tast finhå- rig, men hos roten saknar man ofta den blå anstrykningen, i synnerliet emot som- niarens slut. Forf. anmarker, att Will- denow oriktigt sagt "radix vulnerata cæruleo lactescit;" ingen blå saft utflyter, då roten såras; nar man sårar eller afskår den, så infinner sig ofta den blå anstryk- ningen forst 5 eller flera minuter der- efter ^). Duehar- SAXIFRAGEÆ. — Duchartre bar .A."''"' sokt att bevisa, att Saxifraga C/usii saxifra- QQi^an cndast ar en mera hang lorm at &sténits. stellaris Linn., mera dicbotomisk och *■"• petala subinæquaha ^). Forf. meddelar jemnforelser emellan dem bada, samt leiii- nar slulligen en uppstallning af S. stella- ris med dess saiskilda former. D,,,i,. HELWINGIACEÆ. — Decaisne ne-sAfi):gi^jjP nåmiare beståmt slagtet Hehvingia om Hel- , , . 1 . .. _ winghi. Willd. och bevisat , att det utgor en egen Våxt-Familj, som han benamnt Flelwin- giaceæ ''). Slågtets Historia ar foljande. 2) Regensb. bot. Zeil. i836. i:r Bd. N:o 17. Ss. 25? — 9.5q. 3) Ann. des Sc. Nat. Nouv. Ser. T. V. Avril. pp. 24B — ?.53. ^) Ann. des Sc. Nat. Nouv. Ser. T. VI. pp. 65—76. Tab. 7 {Helwi/igia ruscijlora) & Tab. 6, [Osyrit alba & (fuadripartita)- 93 Thnnherg "pptog i Flora Japonica en viixt med namn af Osyris cdha^ af hvil- ken han blott sett han-viiKtcn. Wilide- now ansåg, att den med skal kuntlo ut- efora ett eget sliigte, hvilket han heniimn- de Ilehvingia [H. ntsrijlora), och npp- stallde det i Dioecia triandria efter Osjris. Siebold hemforde ifran Japan lefvande exeraplar af hon-viixten, som blommat i bot. Triidg. i Gent, och af Blume eiholl Decaisne niistan mogna IVoluis af denna vaxt, samt har alltsu kunnat bevisa dess riitt att utgora så viil ett eget slagte som en egen med Hamamelideæ besliigtad vaxt- familj, hvars kiinnelecken han mcddelar jejiinte en utforlig beskrifning med figu- rer af viixten och dess frorednings-delar, iifvensom Forf. framstidler ])eskrifning och figur af Osyris qaadripartita Salzmann (Planlæ tingitan. Fase. III. 1S27) samt af- biltlning af de hittintills ofullstiindigt be- skiifna fro-rednings-delaina af Osjris alba. LEGUMINOS/E. — IItiEisengrein's ?.;,«„- arbete ofver denna Vaxt-Ordning bctrak-Eie'^Farai- tar Forf. i Forslå Afdelningen de siirskilda ''"i '^^l o Schinet- Frorednin"S-Organerna iifvensom slutligen teriings- 111 11 -r • -\T-- u T \ 1 bllithigen. bladen och den otriga V axten. i Andra &c. Ge- Afdelningen granskas de siirskilda afdel- ^'*<='"'«' ningarna af de hit-horande Viixter, namn- ligen: i. Geoffroyece & Dalbergieæ. 2. Swartzieæ & Bauliinieæ. 3. Cæsalpiiiieæ och Mimoseæ. 4- Hedysareæ och Coronil- leæ. 5. Virgilieæ och Genisteæ. 6. Ga- le geæ och Pliaseoleæ. 7. Vicieæ och Jstra- saleæ. Slutligen forekoinmmer ett bihang. 94 uti hvilket Forf. upptager de slagten , som aro ofullstandigt kanda ^). Schios- Schlosser's gradual-afliandling om dt^p^pui-^^^ tyska ar terna af Legnminosæ eller Pa- onaceis y^piUonaceæ kanner 'm2 blott till namnet: Germania» i ' ^ i i &c. den skall enligt berattelse lemna endast en ganska kort ofversigt af desamma ^). i^«°g- CELASTFxlNEÆ. — Pxengger har Hers , yj *D Anm:r orameddelat anmarkningar om Paraguay^ guay-Thé-Théetj som erhålles af Hex paragnarien- rL-aguaJ^''^ S:t Hil.'). Forf. bestyrker S:t Hilai- riensis). re's iippgift, att så val P araguay-Théet som Paragua-JViéet erhallas af samma Viixt, och att den olikhet, som iakttages i dessa Thé-sorters smak, orsakas af deras olika berednings- och forvarings-siitt. Ileæ paraguariensis liknar till utse- ende och till bladens form Poinerans-Trå- detSj men blifver, såsom utvuxet, storre och har en tjockare stam. — Berednings-såttet af Paraguay-Théet år foljande. De små grenarna afskåras och rostas ofver lindrig eld, sedan forminskas de något genum stampning, på det Xkeet måtte lata sam- ^) Die Familie der Schmetterlingsbliilhigen oder Hiilsengewachsc. Mit besonderer Hinsicht auf Pflanzen-Physiologie und nach den Grund- satzen der Physiologiseli-systematischen An- ordnung ihrer Gatliingen bearbeitet von G. A. Eisengi'ein, D:r Pb. Ein Beytrag zur comparativen Botanik. — Stuttgart. i836. /'. Jladnitzensis W ult. i Lappland, upptog den såsom Dr. androsacea Willd. med bi- ■♦) Regensb. bot. Zeit. i836. i:r B.d. N:o 3. ss. 33—35. ^) Regensb. bot. Zeit. i8j6. i;r B.d. JV:o ig. ss. 3o3 & J04. fogandc af Wult'en's arl såsom synonym. W i J I cl c n o w insAg setlermera , alt W a h- lcnbeig's arl ej kunde vara ilensamma, som Willdenow sjelf beskrifVil eller Z?/'. ciliaris Scop.; han gat' derfore namnel Av/J- ponica at den redan kiinda Dr. fladnit- zensis. — (Koch ålskiljer likviil sednast D. lappoTiica och fladnitzensis såsom arier.) MAGNOLIACEÆ. — Prof. de Vrie- v.iese-, se har uti en mj^cket ulfoilig aflumdling ;[jj^.7,/,'^" sokl att emot Z u c c a r i n i forsvara sin asigt,"»'^'*'""'- att den i Japan forekom mande lUicium iir densamma, som den chinesiska ///. anisatunij och ej någon ny arl, såsom Siebold och Zuccarini påslått {^lll. re- li^iosuni Ziiccar. & Sieb.) (Se Irs-Berått. for år i835 s. i4^^)> hvilka anse, alt den i China och Cochinchina våxande ///. ani- sotuni ensaml gifver Stjern-Anis ®). De Vriese forklarar, att figuren af den af Nees v. Esenbeck d. y. afrilade ///. anisatuin (Samml. Olfic. Pflanzen. XV:s Heft. Tab. 2 3.) var tecknad efter ett af Siebold. lemnadt japanskt exemplar med namn af ///. anisatum och åtfoljdt af en frukt, som, ehuru ulan den starkare luk- ten, fullkomligt liknade den vanliga chi- nesiska Stjern-Anis. ^) Wiegmann's Archiv fur Naturgesch. 3:r Jahrg. i;s Hett. ss. iri — ii8: Die Meinun- gen von Kæmpfer, Thunberg, Linne' u. Ånderen, iiber die Multerpflanze des Stern- Anises des Handels, verteidigt gegen D.T Th. F. von Siebold und Prof. J. G. Zuccari- ni; von Prof. W. H. de Vriese in Am- sterdam. ro8 Han anforer vidarc, alt den af Brandt ocli R a I z e b u r g atVl tade ///. ani- satum (Mayne's Darst. &:c. der Arz.Gew. XII.T Th. t. 29) iir tecknad efter elt chi- nesiskt exemplar ur Prescotts Herba- rium, och bloni-delarna iifven tecknade en- ligt chinesiskt exemplar, incddeladt af Hoo- ker till Prescott, livarlore de Y rie se anser, att Siebold och Znccarini missta- git sig, då de antagit denna figur att vara ritad efler japanskt exemplar. Fiirf. anmiirker, att alla de japanska exemplar, hvilka han jemnfort med rit- ningen af den chinesiska Viixten, utvisa, att dessa bada \a\ter maste vara samma art; endast lukt och smak iiro ej så starkl kryddaktiga hos den japanska Illiciiun ani- Sdtuiiij och Forf. ansei-, alt odlingen i ell kallare climat kan vara en orsak harlill; for ofrigl Iror han, alt ej all chinesiskt Stjern-Juis har starkare kiydd-lukl. Han anlagcr allså lill folje af sina undersoknin- gar, all den chinesiska och den japanska Illiciiim iir samma art , niiumligcn 7//. <^////- satu}n. o.ios BEGONIACEÆ. — Herrar Otto & tric'irl Alb. Dietrich hafva framstållt en mo- Monogr. j-,yfriai)hie ofver de arter af i/e"-o///r/, hvil- 01 ver «#- , ~ ' . . , , '- „ , somact«.\,-A odlas i Bcrlins bot. TriidgArd '). Forfme omnåmna de kiinnemårken, som lillhora denna våxl-familj, hvilken ensamt utgores af Slåglel Bc^oTiia, hvars arier i synner- het forekomma i Sodra America alt upp ') Otto's (& Di el r. Allgein. GurlenZeil. i8i6. rV:o 44. bs. 345~35o, _\:o ^5. ss. 35j— 35q. till Mexico ocli i West-Indien samt niislan iifven sa alliniinL i Ost-Indien, meia siill- synt jXH Mascaicncn-Oarne sasoin på Ma- (lagnscar, Isle de France ocli Isle de Bourbon; i sednare tider hafva iifven ar- ter blifvit fundna i Sodra AiVica. Arterna af Begonia utmarka sig så vid oenom sin slviina blomform som genom sina vackra otta rod-iidriga blad. B. nit/da iir den forst innom Europa odlade art, som redan infeirdcs till Eng- land år 1777; ^^' liumilis år 1788 och B. aciiminata år 1790; de ofriga iiro i sednaslc åren inkouina. — • I Berlins bot. Trådgard funnos alt intill år 1822 endast 12 arter; nu mera forekomma derstades 34 arter. De fiesta tillliora varm-busen, men likviil kunna några odlas i kall-rummct och till och med på kalljord under som- maren. Åtskilliga bor ja redan att odlas i enskilda bus såsom t, ex. B. discolor^ in- carnata och semper florens. I England odlas 4^ ^i^ter enligt Lo u- don's Ilortus britannicus. Frona S3nas hastigare forlora sin gronings-kraft, iin an- dra iina fron, tj^ man har i Berlin aldrig fått brasilianska fro af dessa arter att gro. Frona utsåss i krukor på jord-ytan och krukorna|betåcknas med en glas-skifva och såttas i en varm och skuggig biink. Fle- ra arter utsa sig sjelfva och deras fro gro bredvid andra våxter. De fordra en jordmån af sand, ångs-lehm och fin muU- jord; i krukorna liigges ett underlag af små stenar, på det att vattnet må afrinna och rotterna ej tåga rota. Arterna Rirukas ge- t 10 nom fro, rot-skott, rol-knolar och grenar. De mexicanska Bego?i/æ-arlerna _, i synnerliet B. nioTioptera, hulbiUiJeraj diversifoUa och Martianaj forokas dessutom iifven genom rot-delning och genom små groddar, som sitta i bladvecken; dessa groddar afFalla emot vintern och forvaras i torr jord ti Ils våren. Arterna aro dels biiskartade eller tråd- artade dels ort-artade, mer eller mindre kottiga, bladen iiro mest snedt-hjertlika, hela, delade eller flikiga. Blommorna iiro monoecistiska och framkomma i flockar eller sållsyntare i vippor, samt iiro hvita eller rosenroda. Man har indelat arterna i sljelkade och stjelklosa, men då i den forrå afdel- ningen hogst olikartade former upptogos, så att ingen riktig ofversigt af arterna er- hoUs, så var den ej tillriicklig. Kunth indelade dem efter ståndarnes hopvåxning, efter anta let af stift, frukt- vingarnes beskaf- fenhet och siittet af fruktens uppbristning, men då denna indelning iifven åtskiljer de i habitus och vaxt-sått nårmast be- slågtade arter, så hafva Forfattarne fram- stållt en annan: I. Perennes. et. tu- berosæ. /3. rhizoma repens. II. Lignosæ et. caules recti. p. caules scandentes. III. Carnosæ. IV. Caidis suffruticosus. V. An- nuæ ^). Forfine bor ja att forst uppstålla de ^) I. Perennes. a- tuberosæ. I. B. monoptera Link. & Ott. 2. B. discO' lor Br. 3. B. bulbillifera Link. & Otto. 4- 1 1 I nianearioa artcrna , som slutas med dem , som ega rhizoma repens, och hvilka i an- seende till bladform m. m. bilda en ofver- gång till de buskartade, hvilka åler genom de hallt kottiga eller liallt buskartade ut- gora en ofvergang till de annuella. Forfine gifva derefter artmårken, sy- nonymer och iippgitter om hemland på B. Martiana Link. siniim rectilineum oblirjiie ovalis, ovario iis- que ad apicem staniinibus obsesso, stigma- te i2-2o-radiato. Koch 1. c. — Variat floribns diinidio minoiibus [IV. alba ^. DC). 2. ir, bivadiala Sommei-. (in Regensb. bot. Zeit. T. 1 6. 2. p. 625.): foliis subrolundis profunde coidatis subrepandis, lobis bascos snbæqualilcr ovalis sinn niarginibus arcu- atis extroisum apeito, ovario usqne ad api- cem staminibus obsesso, stigmate 5-io-ra- dialo. Kocb \. c. — Stigma medio ma- cula orbiculari dentala sanguinca, in sin- gnlos radios hiteos dentibiis Iribus cxcur- rente, binc quasi bis radiatiim Koch 1. c. 3. N. candida Presl, (Debc. prag. p. 224): foliis subrolundis profunde cordatis subre- pandis, lobis baseos subæqualiler ovalis sinu niarginibus arcuatis exlrorsum aperto, ova- rio denudato lævi basi stanu'nibus obsesso, stigmate octoradiato, Koch I. c. Niiphar Spemieriafium Gaud.: calyce 5-sepalo, stigmate stellalim acute dentato incisove subdecemradiato denique hemisphærico, ra- diis ad marginem excurrcntibus, aulberis lineari-oblongis latitudine sua subquadru- plo-longioribus, foliis subovalibus profunde cordatis , lobis plerumque diveigentibus Koch 1. c. {JV. minima Spenner in Re- gensb. bol. Zeit. T. 10. i. pp. 114. 1. r <& 2.). Jloriim [P. /)j renaicuin a. luteuui DC.) — P. Rliocas har en Vaiie(e j3. med tilltryck- ta Ilår på bloiiiskaflen, ocli P. diihium\v/\ //•/§•/<:/« "lomento brevissimo, in scapo, pedicellis et calycibds diametro scapi multo breviore." — Vid Dr. Johan- nis Host {Dr. carintliiaca Hoppe, Dr. ni-- ^alis DC. ej Liljebl.) erinrar Forf., att Dr. hirta Gaud. Fl. Heiv. ej skiijer sig ifrån D. JoJuinnis_, ocli att alltså Dr. hirta Linn. ej finnes i Tyskland och ej i Schweitz; denna utmarker sig tydligen ifrån D. Jolian-- nis "siliculis erectis, raclii parallells et sæ- pe adpressis, et scapo non raro semipedali et altiore, et, observante Wablenber- gio, ante antbesin nu tante." — Draha. lapponica Willd. finnes på ett fjell i Karn- then ocli i Scbweitz på några få alper; vid denna art anmårker Forf,: Simillima antecedentis {Drahæ Johannis) varietati ^labratæ y diftert ciliis foliorum longiori- bus; an varietas? — Dr. miuaJis Linn. iir funnen i Rben-Gebielet ifrån Basel till Ne- derlånderna, ofta på stallen af langt afstånd ifrån bvarandra ocli afvenså i Tbiiringen, i Scblesien ocli i Bolimen. Forf. omnam- ner, alt Dr. Jiemoralis Ebrli. (/>. neino- rosa Linn.), som forekommer i Ungern, skiijer sig floribus flavicantibus, pedicellis silicula puberula multolies longioribus." — Dr. incana Linn. år bitintills endast fun- nen i Scbweitz vid foten af Ganteriscb i nejden af Riiggisbeig; den varierar med glatta ocli finbåriga skidor. Varietelen /3. siliculis puberulis år enligt Forf. Dr. in- cana et. Wablenb. Fl. Sv.. — Dr. con f li- sa Ebrb. uppgifves att vå^a på Scbleliern- i;)2 gebirge i sodra Tjrolen, i S:t Nicolai och Saasthale i Canton Wallis i Scbweitz. — Cochlearia danica Linn. ar blott fun- nen i Holstein ocb i Oklenburg samt G. miglica Linn. endast anmaikt vid Bremen, i Holsteiri ocb i Mecklenburg. — Slagtet Annoracia Flor. der "Wetter. antages: A. rusticana Fl. Weltcr. {Cochlearia Anno- racia Linn.). Forf. anmiirker: "Genus cum Nasturtio arcte conjunctum; et nul- la nota generica diflerunt Nastiirtia sili- cidis globosis vel ellipticis, binc forte cum Arnioraciaj præeunte MeyerOj conjungen* da sunt.". -^ Af Camelina sati^va Crantz anforas: et. pilosaDd. {C. sjlvestrisYfiAiw) & )3. sub^Iabra (C. sativa j3. ghibrata DC.) ocb C. dentata Pers.. — • Subnlaria aqua- tica Linn. ar blott funnen i Holstein ocb i Biscbofsweyer vid Erlangen. — Hatchin^ sia petræa Brown forekommer i Sodra Tyskland ocb i Scbweitz. — Capsella an- tages: I. C. biirsa Pastoris Mæncb.. 2. C. procumbens Fries. Man liss L [Lepid^ procuinbens L.). 3. C. pcacci flora Kocb. — HeJiantheinuin Fiiinana Miller vaxer i Sodra Tyskland ocb i Sodra Scbweitz. — H. oelandicum W i Ild. cl. glabra {H. oeL CL. "Wbg. Fl. Sv., Keicbenb. Icon. bot. L f. I.), p. hirta {H. oel. /3. ciliatum Wbg. Fl. Sv., H. alpestre Keicbenb. Icon. bol. L f. 2., H. oel. u. Gaudin Fl. Heiv., H, Seguieri Cranlz, modificatio lalifolia). Y, tomentosum [H. oel. Y. canescens Wbg. Fl. Sv., Cistus canus Jacq. , C. vinealis Willd. C. marifolius Smilb, C. cmglicus Linn. Mant.). — H. auilgare Gærtn. bar i33 hiir 6 former, mest bestiimda i anseende lill mer eller mindre hårighet eller glatt- het; således hitfores Cistus apennuius Linn. med hvila blommor, C. sitrrejanus\Åwvi.\ den glatta formen iir Cistus serpyUifolius Crantz, som man liitt skiljer med sina stipler ifrån //. oelandlcum j hvilken sak- nar sudana. — Viola uli^inosa Schrad. ar hitintills blott funnen pfi ett stalle i Krain, på ett annal vid Opj)eln i Schle- sien oeh på ett tredje vid Weihe i Thii- ringen. — Viola arenaria DC, och V. sjlve- stris Lamarck antagas såsom egna arter. — f^. staL^nina Kitaib. år V. persicifolia Scliieb. i Scliweigg. & Koert. Fl. Erlang., Hartm. , Fries Nov. Ed. 2. {V. lactea Keichenb. Icon. bot. I. f. 208). Forf. an- marker harvid, att V. lactca Smith år V. lancifoUa Thore , som har Ijusblå blom- mor och ej år funnen i Tyskland eller i i Schweitz. — Till V. Ruppii Allion. Fl. Pedem. horer V. nemoralis Kiitzing & V^ stricta Hornem. Fl. Dan.. — V. elatior Fries finnes på Rhen-Slåtten samt ifrån Wien genom Bohmea till Schlesien , Sacli^ sen och Thiiringen. — Drosera obovata Mert. & Koch, loiipfolia Linn. och in- tennedia ITayne åtskiljas såsom arfer. — D. obovata år ånnu blotl funnen på få stal- len. Forf. vill ej anse den såsom en hy- bridite' ^). — Fiiljande arter af Polygala ^) Drosera obovata Meit. & Koch: foliis obo- vato-cunealis obovatisque, scapo eieclo foliis triplo longiore, stigmatibiis obovatis emaigi- natis. Koch. I. c. Siinilib seqvenli {D. lon- i34 forekomma hiir: i. P. major Jacq. endast i nedra Osterrike och i Mahren. 2. P. and- ^aris L. p. oxyptera Reiclienb. & y. al- pestris. 3. P. comosa Schkulir. 4. P. depres- sa Wenderotli. {P. serpjllacea Wiehe) '*). 5. P. amara Linn. et. i^ennina {P. amara Jacq. , P. amareUa Crantz, Reichenb. Ic. bot. f. 43 & 44)5 P* ambljptera {P. ambl. et. Reichenb. Fl. exe, P: huxifolia Reichenb. Ic. bot. f. 5o); y. alpestris {P. alp. Rei- chenb. le. f. 4 5)? ^« aiistriaca; "Ludit, ut omnes, etiam in una eademque radice, eapsula maps rotundata: P. austriaca Reichenb. Ic. bot. f. 42; et eapsula magis cuneata: P. uUs:inosa Reichenb. Ic. bot. t. 40 &' 4'' — ^' P' Chamæbuxus Linn. — Dianthus arenarius Linn. forekommer ifrån Konigsberg genom Pieusseu och Po- mern till Frankfurt am Oder. — D, phi- marius L. ar funnen i nedre Osterrike vid NMen. — D. siiperhus L. viixer har och der ofver hela Tyskland. — Silene i:>iscosa Pers. {Cucuhulus luscosus L.) år hitinlills endast med sakerhet funnen i Bohmen. — S. rupestris viixer i subaU ^ifolia), sed folia duplo latiora, et insiiper stigniatibus di versa. Koch ]. c. Ij., '^) Polj'gala depressa Wend. : floribus cristatis; racemis subquinquefloris denique laleralibus, alis elliptico-obovatis tiinerviis nervis lalera- libus extcine ramuloso-venosis apice vena ob- liqua anastomosantibus, foliis lanceolatis acu- tis, infeiioiibus clliplicis, mediis subopposilis. Koch 1. c. Hab. in pratis turfosis et plani- lierum et nionlium. Koch I. c. % — Racemi pauciflori, erhind i Schweitz. — Sagina ciliata Fries ar rar i Tvskiand och S. stricta Fries ar endast hinnen på liafs-stranderna vid de nordliga och sydhga kiisterna. — Spergu/a sagi- noides L. viixer i Schwartzvvaid och på Gesenke i Schlesien, på den sodra Alp- kedjan och i SchAveitz. — Spergiila subu- lata Sw:z. år sallsynt; hitintills blott sedd vid Oppeln i Schlesien, på några stallen i Oldenburg, i Holstein och i Baden. — Slagtet Ahinc Linn. & Wahlenb. antages och har 1*7 arter. — Als. /narina Mevl. S<. Koch har 2 tormei-: u. minor: seminibus plurimis apteris, inferioribus tantum ala- lis. [AreTi. marina ci. Smith, Ar. rubra /3. /7/<'//7>/rt Linn.), ^.ohesior: seminibus fere omnibus alatis [Ar. marina /3. Sm., Ar. media Linn., Ar. marginata DC) — Als. peploides Wbg. bibehålles i detta slagte. — Als. stricta Wbg. år hitintills blott lun- nen på torf-niossar i otra Bay em och i Schweitz på Jura-berget. — Till slagtet Moeliringia hånfores Arenaria trinervia Linn. enligt C 1 a i r v i 1 1 e {jSl. trinervia Claiiv. Manuel d'Herborisalion &c. p. i5o), eniedan semina hafva en appendix arilli- tormis ad umbilicum, och Arenaria sak- nar denna appendix, — Arenaria ciliata L. forekommer i Schweitz och ofver hela Alp-kedjan; denna Våxt uppstålles hår i .2:ne former: cf., med bredare blail och i36 flera blonimor (3 — 'j) p*i hvaije stjelk {Ar. ciliata Wullen i Jacq. Collect. L); j3. frigida: med smalare blad och en- till två- blomraiga stjelkar [Ar. inulticauUs Linn.). — Ar. hiflora Linn. i Schweitz och deri- från genom Tyrolen , Salzburg, Kainlhen och Steyermark. — Stelhiria cerastoides L. viixer i Schweilz och uppå hela Alp- kedjan i Tyskland. — St. media Vil- lars [Alsine media Linn.) har en varieté: p. major med lo ståndare (St. neglecta "Weihe i Bluff's & Fingerhuth's Comp. Fl. Germ.); denna forenar altså arten fidlkom- ligt med Stellaria. — Såsom egen art an- tages St. glaiica Wither.. — Hitintills ar St. Friesiana Seringe [St. longifolia Fries, ej "Willd.) endast funnen på Gesenke i Schlesien , och i Lauenbuigska Landet af N ol te. — St. u/ioinosa IMurray. ar allman. — St.crassifolia Ehrh. forekommer i fuktiga och lorfaktisa iinoar i Norra Tyskland. — Vid Cerastiiun g/omeratu>n Thuillier an- foras foljande såsom synonymer: C. ovale Pers., C. amli^atum Ilerbarii Linnæi och C. luscosuin Fries. Den har 2:ne varie- teter: /3. eg/andiilosam och y. apetahim. Till C. hrachypetalum Dcsportes i Per- soon's Synops, hånforas C. barbulatiun Wbg Fl. Garp. och C. slrigosum Fiies. — Varie- teten p. glandiLjosum år glandelhårig på stjelkarnes ofre delaj-, på blomskaft och på blomfoder. — Vid C. semidecaiidrum Linn. anforas C. inscidum Link, C. Disco- sum Pers. — p. glandulosiun: "valde visci- duni" {C. ghttiuosum Fries.) ■ — Y. glaberri- junm [C. macile?iium x\spegren Blek. Fl., Reichenb. Icon. bot. f. 3'-'9 & 38o år hit- .37 inlills icke lunnen i Tyskland). [C. tetran- dam Curtis iir af Nolte upptiickt på de Danska Oarno Manoe och Lyst i granska- pet af Holstein). — C. triviale Link; hit hora C. vn/gatnni Wbg Fl. Sv. och C. vi- scosuni Herbarii Linnæi sec. Sinith.. — /3. ^landulosum — Y. Iiolosteoides : "folia et caulis ad panicnlain usqiie glabra, hie linea piloruin decurrente notatus." (C viil^atuni p. Iiolosteoides Fries Novit. Ed. 2). — C. cdpiiiuni L. , iir alhniin på sodra Alp-ked- jan i Tyskland, och genom flodernas bi- triide utbredd alltintill Miinchen, men va- rieteten '^labratum år ånuu ej funnen i Tyskland. — Elatiiie triandra Schkuhv år endast sedd på få stallen. — Såsom Midvci rotuudi folia L. antages den storblommiga M. vuigaris Fries (/!/. /leglecta Wallroth,); den ar allmån i Tyskland. — M borealis Walhn. (/]/. votundifolia Wbg, Fries, M. Henningii- Goldb., M. picsilla Wither.) våxer i Norra Tyskland ifrån Westpha- len allt intill Preussen, samt i Schlesien och i Thiiringen. — Af Slagtet Tilia fo- rekomma: I. S. grandifolia Ehrh. {T. eii- ropæa p., t. & g. Linn. Sp. Pl., T. platf- phjllos Scop.), som varierar med bladen under nåstan alldeles glatta; den uppsti- ger åfven i subalpinska trakter. 2. T. parvi folia Ehrh. (j'. microphjUa Willd., T. ulmifolia Scop., T. europæa Y. Linn. Sp. PL); denna art uppstiger ej i subal- pinska trakter och blommar sednare an den forrå. — Forf. anmårker, att flera odlade Varieteter fram stalla modificatio- ner, som han anser for hybrida former, uppkoinna ifiån de bada hår anforda ar- i38 ter; sSdana aro T. ^ulgaris Hayne, T. europæa Smith Engl. FL, T. mtermedia DC. proclr.; såsom sådana modificationer anser han vidare de af Host i Fl. Austr. 3. pp. 59 — 62 besliiifna i 1 arter dXTilia. — Geranium pyvenaicujn Linn. (G. lunbro- siun "Waldst. & Kit.) vaxer i Schweitz, i ofre Baden , i "Wiirtemberg, och i Schlesien, men ej i Osterrike. — G. pu- silliun Linn. ar aUmiin i Tyskkind. — Vid G. rotundifoliuin Linn. (G. malvaceum Burm. , Wbg. Fl. Sv., G. 'viscicluhim¥\ies Nov. Ed. 2) anmarker Forf., att Linne' i Sp. Pl. vjil åtskiljL dessa arter, då han sagev "'Ger. rotundifoUum" : petala integra ob- tiisa, incarnata" — G. piiSLUum: "petala bifida, cærulea." — Slagtet SarotliamnLis Wimmer utgores af Spartiiun scopariiim Linn. {Saroth. scoparhts "Wimmer). — Ononis spinosa Linn. (O. arvensis /3. Smith) ar allmiin; iifvenså Ofl. repens Linn., hvilken antages såsom skild i Iran O. spbiosa och har ludna skidor, som aro kortare an hlomfodrct. {O. procurrens Wallr. , O. ar- vensis y. Smilh Engl. Fl.); den varierar utan torntaggar. On. hircina Jacq. (O. arvensis Linn. Syst. Nat.) synes ej vara allman; den ar anmarkt i Nordliga Tysk- land och i Schlesien, i Galicien och i Un- gern, men osakert, om den finnes i Øster- rike och i Tyrolen. — On. rotiindifoJia L. vaxer på Lienzer - Alperna allman och i Walliserland i Schweitz; den odlas i Tradgårdar for sina vackra blad och slora rosenroda blommor. — Till Phaca hanfo- res Astragahis alpinus Linn. enligt De Candolle {Ph. astragalina DC). — Oxr- tropis ciwipestris DC. tbrekomnier i inter- alpinska och al piska nejder i Scliweitz, i Tyrolcn, vid Salzburg, i Kanithen och i Steyeimark; af denna antages /3. sordida (Jstr. sordidus Willd. , ytstr. undensis Linn., Fl. Sv. ej Sp. Pl. ej Jacq. & Willd.) såsom Variete. — Ox. pilosa DC. [Astr. pilosus Linn.) finnes flcistiides i T3^skland och i Schweltz. — Ox. lapponica Gaud. {Phaca lapponica Wbg) iir hilinLills en- dast funnen qå Alj)erna i Schweitz. — Jstragalus arcTiarius L. vJixer egentligast i norra och medlersta Tyskland, men ej i Schweitz. — Ficia Orobus DC. {Orobiis syla)ati€us Linn.) ar endast funnen vid "Orb im Spessart" vid foten af Winter- Jjerg. — Prumis insititia L. åtskiljes med ludna smågrenai-, nastan runda kronblad, och runda lutande frukter ifrån Pr. dome- stica L., som har glatta smågrenar, atlångt- iiggrunda kronblad och aflånga frukter. — Af Primus Cerasus L. antagas 2. ne for- mer: a. acida: "pedunculo breviore, suc- co hyalino." [Pr. acida Ehrh.); den be- na mnes Glaskirschen af Tyskarne och Go- bet af Fransmiinnen. j3. austera: "pedun- culo longiore, succo colorato." [Primus austera Ehrh.); benamnes Moreller di^Ty- skarne och Griotte af Fransmiinnen. — Geum intermedium Ehrh. anses såsom egen art; iifvenså atskiljas Potentilla collina Wibel, Pot. Guentheri Pohl och P. salisburgensis Hænke såsom egna ar- ter. — Rosa collina Jacq. upptages såsom Varieté Y. af R. canina L. , men R. to- mentosa Smith och R. poinifera Herrm. i4o anses vara skilda urter, hvilka Linne forenat under sin R. wllosa. — Vid Sor- bus hybrida Linn. aninarkes, aLt den fo- rekommer siillsynt i Tiiiiringen, ocli for ofrigt endast sedd vid Coburg. — S. scan- dica Fries ar iinnn ej funnen viid i Tysk- land. Forf liade forut (i Deutschl. Fl.) forblandat den med S. latifoUa Pers., som vaxer i Wiirtembergska Landet. — ^S". Jria Ciantz forekommer i bergs-trakter ocli på lagre Ijell. — Epilobium virgatum Fries erkiinnes såsom egen art. — Af Slagtet Callitriche an tågas: i. C. stagjia^ lis Scop.. 2. C. phitycarpa Kiitzing. '6. C. "venicdls Kiilz. med Varieteten C. pe- dunculata DC. l\. C. haniuhita Kiilz. Forf. anmiirker, att Linne' under sin C. verna innefattade dessa 4 ^iler. 5. C. autwimalis L. — A f Sediini rejlexum Linn. bar Forf. 2:ne varieteter: cl. viride [S. rejlexum L., S. crassicaule Link.); p. glaitcum [S. ruprestre L.). — Umbella- terna åro uppstallda enligt de forut af Forf. gifna åsigter i Deulscblands Flora, — Linnæa borealis vaxer flerstades i nor- ra Tj^^skland, i Scblesien , i Bobmen, vid Salzburg, i Tyrolen ocb i Scbweitz. — Gcdium trifidiLin L. iin endast anmiirkt på 2:ne stallen i Steyermark. — Af Galiuni J par ine L. upp tåges ]3. Vaillantiij som ar mindre, bar smiirre frukter ocb ar glatt vid lederna; Y. spuriicin: med glatta fruk- ter [G spuriiim Linn.). — De af Cassi- ni bestiimda sliigten -dS. Tussilaginece ^\\\.?i- gas: Homogynej Tussilago (JLndasilT. I^^ir- Jarah.), Petasites: i. P. q^cinalis Mænch in s .4. (Tuss. Petasites L. & T. hjhrida L.). 2. P. Floran, i hvilken Viixlerna iiro npptagna efter det natiirliga Systemet, borjandc med Monocotyledoneæ. Kiinnemarken anforas for Familjer, for Sliigten, for Afdelningar ocli lor arter, for livilka sldstniimnde leinnas så utforliga kiinnetecken, att de likna be- skrifningar; viixt-platser upptagas i all- miinhet samt uppgifter om blomnings-tid, om varaktighet, om nytta och bruk. Dr\ • 1 • 1 ' 1 /. D. Die- av. Die tri ell bar lortsatt sin tridrs Dcutscblands Flora ^); af densamma aro^^Ss'" Forstå Afdelningens 25—27 Ugiften och ,.';'°^;;;-,, Andra Afdelningens 7 — c) Hiiften ut--*^^''-^:'^ komna. Jag kanner ej narmare detta AbH.'.'?!^' verk. — g:sHefN Af Dav. Dietrich's Flora n ni versa- n-i^c'.,-; lis ar Andra Bandets 32:de — ziTde IIaf-^''°" I-"'" ten utgifna, men afven detla verk iir for n:r D:d mig till sitt speciella innehrdl okandt '«). ^'He"ff ' Den a f D:r A lb. Dietrich bor jade ai b. Die- Flora llegni Borussici ar fortsatt. — Srdje 'piora' Bandets ii:te och i2:te liaften samt 4:de^;^";>- Bandet (Hiiftena 1 — 12) -iro hiiraf utkom- "i"=''b='J- na'). Detta verk framstiiUer illnminera-"He* &' de figurer och beskrifningar af de Preus- '^^'^'^• ^) Deiitschlands FJora &c. «&c. Von Dav. Die- trich. i:ste Abllieilung. 25:5—27:5 Heft. — 2:10 Ablheilung. 7:s-9:s Heft. — Jena. ib36. 8:0. '") Flora univevsalls in coloi-iiten Abbiklungen &c. Von D. Dietrich. — 2:r Band. 32:s — 47:5 Heft. — Jena. i8i6. ') Flora llegni borussici (Scc. Auctore A lb. Dietrich. — ni:r Band, ii:s & i2:s Heft. — IV: r Band. (i:s— i2:s Heft). — Berolini. 1 836. 8:0. Pro f. IVikitvHms Arshtr. 783 j. 10 1 46 sislh.jnerogamischen Pllanzen. Von R. Rohrer und A. Maver.— Regensb. bot. Zeit. iSiG. pp. 369—375. Remerk ungen iiber einige icltnere Pflanzeii, welche im Oldenbiirgischcn an der Kiiste der Wordsee vorkommcn. Von 13 6ckelcr. Regcnsb. bot. Zeit. i836. Ss. 353—356. Reitrag zur genaiiern Konntniss der Flora von Borlmund. ~ von Sufflien. — Regensb. bot. Zeit. i836. Ss. 3o5— 3i6; 321—326. Veizeichniss der seltneren, in den Unige-. bungen von Sulil ^ild^v^achsenden phanero- gamischcn Pfianzen, als Reitrag zur Kenntniss der Flora des Thiiringer Waldes. Von Chr, Metsch. — Regensb. bot. Zeit. i836. Rei- blatter. 2:r Rand. Ss. 28—08. *) Oekonomisch-Technische Flora Rohmens nach einem ausgedehntenen Plane bearbeitel; oder syslematische Rcschreibung der in Rohmen s err«- rio qne- gar rorekoninia do 2 forslå classerna samt borjan af den ticdje. Sedan det bolani- ska fur livarjc art blifvit afliandladt, lol- jer ulfurliga underriittelser 0111 den Uer- ialdiga nytta, som af A iixten kan erhallas. Arbetet liirer utan tvifvel komma att be- stå af inanga delar. Den af Nendtvicb utc;Ifna Flora Ncntit- ofver Fiinf-Kirken-Distriotet i Ungcrn arDjsr. 'in- en gradual-aniandlin", i hvilken Forf. forst ="'p: j*'^- framstiiller en iiatur-mrdning af denna nejd, Knum.n) af dess cliniat och af dess vegelation i all- i„ t niiinhet, livarefter folja en fortcckning of-Q^;"' ver Viixterna samt beskrifning af arne nya Ecciesi- arter Oplirys bicornis Sadl. och Doroni- ciim NendtvicJii Sadl. samt den for Un- gern nya Lathyras spliæricus Retz. ^). wiltlwachsenden vind kultivirtcn Gewachse mit genaucr Angabe ihrer JNiitzlichkcit und Schade lichkcit im Allgemeinen wie im Besondern; dann doren Anwendtmg imd Behandlung in Kunsten, Gcweiben, Land-, Forst- und Haiis-^ wirthschaft. Eister Band. Prag. i836. 8:0. — Oekonomiscli-Teehnisclie Flora Bcihmens, Erstens Bandes Erste Ablheiliing. In ocko^ noiniscli-techniseher Hinsicht bearbeitet von F. Grafen von Berchtold, in botanischer von Wenzel Ben no Seidl. Prag. i836. 8:0. Ss. XV, 261 & 2. — Ersten Bandes ^^veite Abtlieilung. In okonomiscb-technischer Hinsicht bearbeitet von F. Gr. v. Berch- told, in botanischer von P. IM. Opitz, Prag. 1 836. pp. 262 — 5o8 (Sc 8. (Register) — 8:0. ^) Dissertatio inauguralis historico-naturalis ex^ hijjens Eniiaierationem Plantanim in territo- rio Qiiinqiie - Ecclesiensi sponte crescentiuni præmisso tractatu generali de natura geogno- stica Montiuni deque silu, cliniute cl vegeta- tione ejusdcm region;[s, qvani clc. in llegia .54 Zawad- Den af Prof. Zawadsky utgifna Flo- Fiora-cier»'^ o^vcr nejJcn oinkrinp- staden ' Lemberg Lemberg.^'" t^genlligast ii innad for de Studerandes excursioner omkring staden '). Denna Flora, som uLstracker sig till en omkrets af 6 tim mars viig, ar i vaxt-geogra- phiskt hiinseende interressant; man har liit- intills i botaniskt afsecnde foija kiint den- na trakt. Staden Lemberg ligger vid 4q° 5o' 28" Nordi. Lat. och 40" 42' 3o" Ostl. Long., vid 612 fots lnjjd ofver hafvet, på en slatt, som hyser mån"a karr, och nastan saknar rinnande vatten. Viixterna aio up])stallda efter deras blomnings-tid, hvilken art al uppstallning ar i flerfaldigt hiinseende foga tjenlig. Forf. uppgifver habituell;i kiinnemårken och ut- forliga vaxt-stiillen for hvarje Viixt, samt omniimner afven deras polska namn; mån- ga sallsynta Yiixter forekomma i denna Flora. CzihHc's D;,. Czihac har meddeladt en For- ofver tcckning btver Vaxterna i Moldaii "*). , De Moldairt .. ...11 1 i\ T • '• 1 r-i Vi.xte.. aro uppstallda etter Linneiska Systemet. Man har hitintills saknat kannedom om Moldaifs vegetation, hvarfore denna ofver- sigt, ehuru niycket ofullstandig, likval Scientianim Universitate Pestiensi pro Docto- tIs Medicinæ Giadii consciipsit Ctirolus Max. Nendtvich. — Bndæ. MDCCCXXX VI. 8:0. pp. 38. C. Tab. II iithogr. ^) Flora der Stadt Leniberg, nach der Bliithe- zeit geordnet von D:r A. Zawadsky. — Lemberg. i836. — 8:0. Ss. 23o. ^) flegensb. bot. Zeit. ib36. 2:r Band. Beiblatter. Ss. 08—74. lo; 4jtgor elt inLenessanl bidrag for det syd- osUa Europas Flora. Ihland en iniingd af de i Europa vanliga YiixLer Ibrekoniiiia hiir mangfaldiga, som egeiiLligen tillhora sydoslra trakten at" var verldsdcl, L. ex. Pætlerota cæralea. Sdlviatiivea, SclareUj betonivæfoVia ^ alba samt 6 andra arier. — Valeriana heteropliyUa di eæaltata. — Sterribergia colchicijlora. — Elæagnus anglist f f ol i a. — Pulnionaria Chtsii. — Campauula piilla. — Lonicera alpigena. — Rliainnus a/pinns. — Viola ainbigua: — RIuis Cotinus. — Con vallaria hitifo- Ua. — Acer cordifolium. — Saxifraga I I arter: t. ex. S. lougifolia^ Aizoon^ mulata 3 Barseriana j niuscoides ^ i-iviila- ris &c.. — Diantlius nitidas. — Enphor- bia: 17 arter. — Orobits: 7 arter. — Cy- tisus nigricans. — Ccntanrea: i i arter. Orcliis : i5 arter. — Carex: 18 arter. — Quercus Cerris. — Salix fragilis, myrsi- nites , arbuscida , reticulata, liniosaj Jac- quini. — D:r Czihac iinderriittar tillika, att Exsiccat-Samlingar af" dessa Viixter kunna erhållas emot 10 rbenska floriner for Centurien eller emot utbyte af Viix- ler eller af Djur. Sedan Gaudin under åren 1828 — Caudiu*» 1 833 atgifvit sin Flora lielvetica i VII Vioræ* Tomer, bearbelade ban en Synopsis F lor æ '""'''='"'*• lielveticæ, bvilken ban ej langre niedbann an till Slagtet Gnaplialiiun (p. 728), då ban år i833 slutade sin lefnad ^). Han ^) Synopsis Floræ helveticæ. Auctoie J. Gau- din. — Opus posthuniuni continualiim cl edi- i56 hade likviil anmodat Monna id att fidl- borda verket till Phanerogamiska Classer- nas slut, hvilket iifven Monnard nu verkstiillt genom arbetcLs utgifvande år 1 836. Detta på latinska språket forfat- tade verk iilgor en handbok, soin lor Bo- tanisterna år det tornåmnsta veik, som utkomniit ofver Schweitzerlands herrliga vegetation. ]\Ien ånnu saknar man en Flora ofver detta Lands cryptogamiska Yåxter. Uti Foretalet lemnar Monnard un- derråttelser om arbetets uppkomst och en korrt biographie ofver Gaudin, som varit Pastor i Nyon i SchweiLz. Våxterna åro iippstållda efter Lin- neiska Systemet. Fiamfor hvarje class lemnas en conspectus analyticus Gene- rum, uti hvilken habitnella kånnelecken nieddelas ofver slågtena, hvarefter for hvarje slagte lemnas ett essentielt kånne- tecken och sedan korrta kånnemårken for arterna, några lå synonymer, uppgifter om våxt-stållen , hår och der några korrta beskrifningar, och for vissa storie slåg- ten framstållas forst en ofversigt af ar- terna samt slutligen underråttelser om blomnings-tid och om varaktighet. Då tillfornc utforliga utdrag afG au- di n's Flora helvelica blifvit i dessa Års- J5eråttelser meddelade, och denna Synop- sis egentligen ulgor ett sammandrag ifrån tura a J. P. Monnard, Neovidunensis Col- legii Piæfeclo &c. — Turici. MDGCCXXXVI. 12:0. pp. XVI ik 824. ,57 tiiimnde veik jemnLe tillagg af njMre upp- tackter, su torde jag hiir ej beliofva att lemna utdrag från denna Sj-nopsis, Antalet af phanerogamiska Vaxt-Sliig- len i Schweitz iippgår till 5gG ocli anta- let af arter till 23 1 3, utom de nyarc upptiickta, hviika iiro utmiirkta med en v>. Ibland dessa tillagg må niimnas Festuca jlavescens Bellard (ej Host) , Aldiemilla cuneata Gaud. , en art, hvars vaxt-stidlen man ej vet; den odlas af Em. Thomas, och anses af flera såsom en cidtur-våxt af ^. pentaphylla L.. — Onosina echioides L. , Aretia Heerii Gi\ui\., T/iesiuin rostra- tuin Mert. & Koch, Laserpitiuni alpiniim Waldst. & Kit. — OimUhogcduni steno- petahim Fries. — Pyrola media Sw.z ar funnen vid Riiggisberg; Dianthus pluma- rius L. vid Hohenweii; Arenaria havari- ca & u^randiflora L., Geum intermediuin Ehrh., G. inclinatnm Schleich., {G. pjre- jiaicntn Mert. & Koch), Papaver pyre- naiciim DC, Tilia vid^aris Hayne., An- tirrldnuni arvense L., supinum Li. & pur- piireum L. , Dr ab a cariutliiaca Hoppe, I be r is saæatilis j, Lnpinus albus_, Oocytro- pis moJitana & sordida DC, Scorzonera moTitana Mutel Flore du Dauph,, Hiera- cium echioides j, Carduiis tenuijlorits Sm., Senecio carnioUcus Willd., Inula semi- ampleæicaidis (som anses vara en hybri- dite af /. Vaillatitii et /. saJicina)^ Ca- rex Gauditnana Gutnick (en ny ait, som tillhorer afdelningen Spicidæ una plures, pseudo-androgynæ s. terminalis mascula, permixlis sæpius sine ordinc ccrto flo- i58 sculis teinineis; laterales femineæ; funnen vid Thun i toif-karr); C. heleonaues Ehrh. vid Schwartzenegg; C. vaginata Tausch vid Schwabenhorn. — Dessutoin har Gaudin lemnat flerfaldiga rattelser ocli nya bestainningar af forut upptagna arter. — Monnard anniarker, att lian funnit Senecio Jacobæa Var. aqiiaticus eller S. aquaticus Huds. vara tvåårig, hvarfbre han vill anse den såsom en egen art. — Af Carex upptagas 'y8 arter, och af Salix 3y. Kops & Af Kops och van TlalTs Flora Ba- '^■pJra 'lava aro Haftena N:ri 102 — 109 under ASveHngyi^el- uigifna och med dessa ar Vllrde loa— lojj.Delen shitad. (Den utgores af 94.'de — 109 Haftena) ^). De innehålla "beskrif- ningar och figurer af foljande Va\ter: 102 Aflevering: Tab. 52 f. Scirpus maritimus L. — Tab. 52 2. Scirpus tri- cjueter. — Tab. 523. Jtriplex patula L — Tab. 524. Geni sta pil os a L. — Tab. 525. Zannichellia pnlustris L, io3 Aflevering: Tab. 526. Nardus stricta L. — Tab. 52-7. Mcum inunda- tum. — Tab. 528. Acorus Cahumis L. — Tab. 529. Orchis conopsea L. — Tab. 53o. Lrcopodinm clavatum L. io4 Aflevering: Tab 53 r. Cynosu- rus cristotiis L. — Tab. 532, Ruinex ^) Flora Bata va &c. door Jan, Kops en H. C. van Hall. — Afgebeeld onder opzigt van J. C. Sepp en Zoon. — Aflevering 102 — 109. — Te Amsterdam. i836. 4«o« C. Tab. color.. crispus L. — Tab. 533. Rumex obtusi- foUus L. — Tab. 534. OrcJiis maculata L. — Tab. 535. Mjriophylhun alterni- Jloriiin DC. io5 Afle veiing: Tab. 536. Holcus mol/is L. — Tab. 53"^. Holens lanatiis L. — Tab. 538. Erythræa palcheUa Fries. — Tab. 53r). Nymphæa alba L. — Tab. 540. Senecio sylvaticus L. 106 Aflevering: Tab. 54 1- Opiiiurus incurvatus Bcauv.. — Tab. 542. Hrpcri- ciini perforatum L. — Tab. 543. Soiicluis asper. — Tab. 544' Carrx pulicans L. — Tab. 545. Poly podium Plie^opteris L. f 07 Aflevering: Tab. 54^. Alope- ciiriis agrestis L. — Tab. 547. Potamo- getofi zosteræfolius Scbum. — Tab. 548. Arenaria serpyllifoUa L. — Tab, 549- Cerastium semidecandrum L. — Tab. 55o. Spargnniutn natans L. 108 Aflevering: Tab. 55 1. f^eroni- ca arvens/s L. — Tab. 552. Alclieinilla vulgnris L. — Tab. 553. Alchein. Apha- nes li. — Tab. 554- Ribes riibrum L. — Tab. 555. Car ex inter media Gooden. 109 Aflevering: Tab. 556. Scleran- tlius annnus L. — Tab. 557. Euphorbia exigiin L. — Tab. 558. Trifolium me- dium Linn. — Tab. 55g. Trifolium cam- pestre Schrelj. — Tab. 56o. Hjdrocharis Morsus Ranæ L. Texlen till detta verk lemnas så vål på boUåndska som på franska spraken ocb utgores af en sida i tryck på bvardera språket. Nåstefter lalinska naninet fore- komma de hoUiindska, tyska, franska ocb en- gelska namnen, derefler lemnasnppgifterom i6o blomnings-tid och om varaklighet, om das- sen efter det Linneiska Sexual-Systemet ocli efter det naturliga Systemet; sedermera meddelas slagtets och artens kannemiir- ken, beskrifningar och critiska anmark- ningar, imderrattelser om viixt-stallen, om orten hvarest den afritade Viixten iir tågen samt iippgifter om hushålls-njttan. Figurerna iiro i de sednare Tomerna me- ra natur-enhga an i de iildre. Van Af Van Halls Flora Belgil septen- ^yIIII^ trionalis iir Forstå Tomens Tredje Del ^e'g'' utsifven; den uteor ett Supplement till Vol. I. 'de forrå Delarne '). — Forf. har dessutom ■ ■ uti lournalen Linnæa lemnat en fortcck- nino ofver de miirkvardic^are och siillsvn- tare Viixtcr, hvilka i sednare tider blif- vit fundna innom detta Land "). Ibland dessa må niimnas Spartina stricta Roth , Mibora verna Beanv., Miliiim vernale J3ieb. , Arundo hallliica Fliigge, Melica ciliota L. , Ophianis incurvatus j Sium verticillatiim Lamarck, Jiincus tennis, bottnicus Wbg. , Sclieuchzeria palnstris , Thy mus Calamintha j, Coclilearia danica_, Galega officinalis, Cotnla coronopifoUa , Carex biligularis & leptostachjs Ehrh., MjriophyUiun alternijlorum m. fl.. Kirsch- K-irschleger's Prodromus till en Prodfome Flora for Elssas framstiiller forst Elsass*s och ■^) Flora Belgii septentrionalis, sive Floræ Ba- tavæ Conipendiiini. Auctoie H. G. Van lia II. Vol. I. P. 3. Anistelodami. i836. 8:0. 8) Linnæa. Xr Band. Heft. V. Ss. 460— 463. och Vogesernas viJxL-geograpliiska forhål-iie is fio- lanJen, livarvicl Fcirf. anlager 5 vegeta-" ce. '* tions-regioner: 2 Slcilt-Re^ioner: namnli- gen I. den så kallade Rlien-Slåiten och 2. Hdgre Slatten^, saint 3 Ber(y^-Res!,in7ier: 3. den alpestriska Region at" 3()oo till 44o<^ fot ofver liafvel; den vidtagcr der, livarest Gentiana liitea och Viola grandi flora bor- ja att viixa; 4* Den ofre Berg-Region be- gynner vid 2000 och uppstiger till 36oo lots liojd och Tallens {Pini sjlvestris) uppho- rande utvisar dess ofre griinsor; 5. Den /ze- dre Berg-Region ^ ifrån 1000 till 2000 fots hojd, begynner der, h vårest Vinrankans odling upphorcr och slutar, då Hassel- biisken [Corjlus Avellana) upphor att våxa. Efter denna inledning meddelav F(3rf. en forteckning ofver Provinsens Vax- ter, uppstållda efter det Naturliga Syste- met, med uppgifter om våxt-stållen och blomnings-tid. Derefter foljer en tabell, hvilken for de sårskilda Familjerna upp- gifver antalet af slågten och arter. Pha- nerogamerna och de vasculaira Cryptoga- merna utgijia 552 Slågten nied 17 1 4 aiLer. Slutligcn meddelas en chronologisk forteck- ning ofver arbeten, hvilka afliandla Elsaska Våxterna, ofver Elsaska Exsiccat-Samlin- gar och ofver Cataloger af Våxterna i botan. Trådgarden i Strasburg, åfvensoni ofver de Botanister, hvilka bearbetat den- *) Piodrome de la Flore d'Alsace. Par F. Kirschleger. — Strasbourg. i836. 8:0. pp, XVIII 6c 252. Prof. fTikstroms Jrsher. t83y. 1 I na Flora. — Kiiseijleger har loiulut- gifvit en SliUistique vegetale du Departe- ment du Haut-Rhin. Mut«r» Forlsattningen af Mutel's Flora 6f- rrln^alseVer Frankrike och ålskilliga andra Floror ^•^^*"^-ofver nejderna omkring Paris, Toulouse, Rochefort m. fl. iiro afven under året ut- gifna, men j.'t? kanner dem endasl till de- ras titlar '*'). »0) Flore Francaise 6cc. Par A. Mn tel. T. II «& 111. Avec' Alias. i836. 8:0. Flore gé'ne'rale des environs de Paris sc- )on la iTielhodc natineile. Par F. F. Che- vallier. Seconde Édition. Vol. I, II & Ilf. — Paris. i8'i6 8:0. Flore des Environs de Paris. Siiivant la Alelhode IVatiirelle. Par F. V. Merat. Qiiatrieme Edition. Vol. I & II. Paris. i836. Tableaii analyliqiie de la Flore Parisienne tVaprés la Methodc adopte'e dans la Flore fVaTi9aise de MM. De Lamarck et De Cau- dolle — Par Bautier. — 3:me Édition. Pa- ris. 1 835. Flore de la NoriDandie. Par A. de Brtf- bisson. — Premiere Partlc. Phancrogamie. Caen. i83G. Floie Kochefortine, ou descriplion de Plan- tes, qui croisscnt spontane'nient 011 qui sont iiaUiralisees aux environs de la ville de Ro- eheforl. Par Pi. P. Le ss on. Rochefort. l836. 8:0 Flore abregt/e de Toulouse ou Calalogue m^thodiqiie des Vege'taux plianeVoganies, qui croissent nalurellenunt au.x environs de cetle ville, indiquant les stations et les é^poqnes de floraison (le chaque plante &c. Par le Ca- ^itaine J. J. .Serirs. — Toulouse. i836. 8:0. Supplement a la Flore de la Moselle, con- tenant les Plantes decouverles depuis 1819 iusqu'au 3i Die. 18)". Par .1. Ho II andre. Metz. 1 836. 1 6:^ l England Liro under det tortlutna året. många Florijr iilgifna, men jag har ej liaft lilHalle aLL erliålla någon speciel kannedoiii om dem. Den af Hooker furLsaLta Smi tli's.Sniith * English Flora upplager Englands Crypto- EngiuV gamiska Viixler. V:Le Tomens 2:dra I3el,^/^'"p;^ bearbetad at" Berkeley, ar under året utkommen '). Den inneliTdler beskrif- ningar af Svamparne. — Detta verk utgor tillika .Tulra Tomen af nooker's Britisb Flora. Sm i 11.'. Hooker liar iifven iitgifvit 2:dra upp- &"hoo- lagan med tillagg af Smith's Compen-^;^^;!,;",.^ dium of the En^rlish Flora ^). ti... F.ugi. Spi-. va. Af Lindley's Synopsis of the J3ri-Li..diey tish Flora ar den ojdra mycket forokade ^^^f.^\ upplagan af I:sta Delen utgifven ^). i. Kd.ii. Åfven af Henslow's Catalogue ofi„^'ca,. British Plants ar :?:dra upplagan redan i ""^^^^^l Bokhandeln '*). «-' ^^■ '1 Sir J. E. Sinilh's English Flora. Continiied by W. J. Hooker. L. L. D. and the Re- ver. M. J. Berkeley, etc. — Vol. V. Pai-t. a. — London. i836. 8:0. ^) Compendium of the English Flora. By Sir James Ed w. Smith. — Second Edition, with additions and corrections. By D:r W. J, Hooker. London. i836. 8;o. 3) Synopsis of the British Flora, arranged ac- cording to the Natural Orders. By J. Lind- ley. Second Edition with numerous addi- tions and improvements. London. i835. 8:0. "*) A Catalogue of British Plants, arranged ac- cording to the Natural System, with the Synonyms of De Gan do Ile, Smith, Lind- i 64 (jHtai.)guf En annan Calalog iilVer Enqelska vumI: VaxLerna iir ock utglfven af det bolaniska SiiUskapet i Edinburgh ^). Deaken Ett af Deakcn och M a rn ock bor- ^nS^cY' j^^^*- ^^''^^' k'>l"itU Florigraphia brilannica ^f^';^'g;;:'.- utkommer i lliiften, hvilka innehålla be- tncnica. skiiiningar och figurer af Engclska Pha- """nerogamer och Ormbunkar. lo Håflen aro hiiraf utgifna ^), D. Coo- En af Dan. Cooper forla I tad Flora w^metfo- metropolitana leninar en ofversigt af Vax- pohtana. t^rna innom 3o engelska mils omkrets ifjån London ^). A. iMur- I^sta delen af ett verk kalladt de Northér^n ^'^''^l^ern Flora och innehåUande beskrif- rio^ia^&c.ningar ofver Norra och Ostra Scottlands ley and Hooker. — By J. S. Hen slow. Second Edition. i836. 12:0. ^1 Gatalogue of British Planls. Prinled for ibc botanical Society of Edinburgh. — Edin- burgh. 1 836. *) Fioiigraphia brilannica or engravings and descriptions of the flowering Plants and Ferns of Britain. By Richard Deaken and Robert M a rn ock. — Part. 1 — 10. ') Flora nielropohtana, or botanical Rambles within ihirty miles of London. Being the resultats of nunierous excursions made in i833, 1834 and i835, furnishing a List of those Plants, that have been found on the different Heaths, Woods , Commons, Hills &c. surro- unding the Metropolis (more particularly in the Counlies of Surrey ånd Kent). Chiefly from actual observation and the latest Authorities: Intended for tlie Student in pi-actical Botany: with a List of the Land- and Fresh-vvater Shells of the Erivij-ons of London. — By Daniel Cooper. London. i836. i65 Vaxlcr iii- aF Alex. Murray ulgifven *). Forf". anmiiiker i l^oretalet , att INorra Scottland iir i botaniskt luinseende foga iintlersukt; att Light foo t's o€h Hoo- ker's Sooltska Floror egentligen upplysa cle scitlra och vestia delarne at" Landet, att for (jfriot endast Don d. Å. lemnat underrattelser om Vegetationen på Clova- bergen och att Cataloger ofver Orkney- Oarne och ofver Suthorland hafva iifven lemnat bidrag till kiinnedonicn om Skott- lands vcgetation. — Forfattaren har vid Viixternas uppsiillning foljt Linneiska Sy- stemet och i denna L"sta Del afhandlat de 4-'^ f(3rsta Classerna och storrc delen af den 5: te. Flera mindre afhandlingar om engel- A.fi'.i ska Vaxter forekomma dessutom i Joarna- "vLten lerna '). *) The Norlhern Flora, or a description of the wild Plants, belongirig to the jNorth and East of Scotland; ivitli an accoiint of iheir places of growlli and propeities. — By Alex. Murray M. D. Patt. F. Edinburgh. i83d 8:0. ^ A Manual of British Botany f Species and Varieties of Plants, which have been decmed british, but whose indigenousnesb lo Britain is considercd lo be qiiestionable Loudon's Magaz. Jan. —April. 1 836. p. 88. Nolice of habitats on some raie British Plants. By Bronifjeld. — Loudon's Ma- gaz. — Jan. — April. i836. p. 85. Observalioos on British Plants. By W. .). Hooker. — Hooker's Gonipanion (Scc. I. p. 1 88— 194. 1 66 Mae- Den forslå Flora, nom blitVit iilgif- y.ll^ ven ofver lilands Viixter, ar den surn J. ij.beriKca.X. Mackaj nyligen tVamstalit under nauin af Flora hil)ernica. — Viixterna iiro upp- stiillda efter det Nalurliga Systemet '"). Brrto- Ett arbete af stor fortjenst ar Ber- F°o"r!. toloni's Flora italica, af hvilken nn slutet itaiu-.i. af ll:ra Tomen ellej- dess lllrdje — VI:te Fdsc. 111 Fasciklar blifvit utgifna. — Tomerna I &: II ~^'' innefalla de 4 forslå Classerna ocli lialf- ten af den 5:te eller Pentandria Mono^y- nia efter det Linnelska Systemet '). Den- na Flora ar den utforligasle ibland dem, hvilka i sednare lider ulkommit. Forst meddelas elt essenliellt kannemiirke fir hvarje slagte ocli en ofversigt af dess ha]>itus samt uppgifter oni dess vaxt- famili ifrån olika Forfallare; derefter lem- nas ell kurr I arl-kannelecken, en talrik synonymie ifian alla ilalienska sa aldre som nyare arbelen, ocli derigenom j)alil- Dotanical Exciirsions lo the North of En"- o land. By J. Woods. — Hooker's Coin- panion. I. p. 288 — 2y8. Ueniaiks on the liolany of Britain a^ illii- strated in Murray'» Encvclopædia of Gcogra- phv. — By H. G. Watson. — Hookcr'.s Companion. I. pp. 228 — 2j4- ^^) Floia hibernica; compri-iin!^ tlie phanerog. Plants, Ferns, Lichens &<;. of Ireland. Arran- ged according to the Nalural System. Bv J. T. Mackav. — Dublin. 18 36. *) An ton i i Bertolonii &c. Flora italica, si- slens l^lantas in Italia et in Insulis circiun- slantibus spoiile nascente*;. Vol. II. Fase. IH_VI. — Bononiæ. j855 & i836. 8:0. (T. I. pp. 882. T. II. pp. 802). 167 lig, alt Foif. s«tl original-exemplar af Yaxleina; viclare lorekomnia urulcrrattel- ser om Vaxternas italienska naiiin ocli Forf. fiainstaller en vidsLrackt ofvecsit;! af Våx- ternas utbrednlng ofver hela llalien med speciella viixt-stallcn jomnte uppgifter om de Foriattare, hvilka meddelat dem; ut- foiliga beskrifningai- samt flertaldiga bo- laniska, bistoriska och antiquariska aninark- ningar jcmnte kont up[)girt om det gagn, till hvilket de i fleifaldigt hanseende kun- na anviindas, Ifrån delta arl)ele torde jag har bora lemna utdrag af det, som inbiligtvis kan inlerressera Svenska Bota- nister. Af SaUcoruia bar Italien 4 arter: 6'. Iierbacea L. , S. fniticosa L., S. cru-r ciata Vahl och S. aniplexicauUs Vahl. — Jasmimiin fiiiticons L. ar af detta slagte den enda art, som viiKer villd i Italien, niimnligen "in Coiuitatu Nicæensi." — Af Fraxiuiis egcr Italien foljande arter: F. excelsiov L , F, parvifolia Lam a rek, F. Omns L., F. rotimdifuUa Ait. och F. ar- l^entea Roem. & Schult. — Af f^eronica upptagas 33 arter. De i Norden allman- na arter af f^eronica aro lika allmanna i Italien, med undantag af K. agrestis h. , som derstades ar hogst sallsynt; Forb bar endast sett den if; ån "monte de' Fiori in Piceno" och ifrån Corsica. Den ar for ofrigt endast anmarkt på Sicilien af Gus- sone. Deremot år f^er. didynia Tenore Prodr. Fl. Neap. j), 6. allmån ofver hela Itaben på åkrar, på ångar, vid v aga r, 1 Trådgårdar o. s. v., och Forf. npplyser, i68 alt denna art ar densamnia, som Fries beriymnt V. polita. Det af Te nore gif- na namn iir iildst, ly borjan af dess Pro- droniLis FJoræ Neapolitanæ, hvarest Vax- ten år Leskrifven, nlgafs år 1811. [V. lojigifolia L. & maritima L. aro ej fundna i Italien). S.^ Pingnicula'^ -Mtev: P.viil- gnris L., P. grajidijlora Larnarck & al- pin a L. — Utriculoria vul^aris L. & U. niinor L. synas bada vara siillsynta i Ita- lien. {Utr. intennedia Hayne ar iinnu ej funnen i detta bind). — Lemna trisnlca Linn,, L. arJiiza Linn., L. gibba Linn. ocb L. polyrhiza Linn. åro ej alhnånna, men Z. minor Linn. forekommer deremot ymnigt. — Af Salvia upptagas 19 arter. Ben for Italien egna Suffrenia filiforinis Bellardi forekommer i Piemont i åkrarne af Oryza sativa ocb på några fu andra stallen i Norra Italien. — Af Valeriana eger Italien i5 arter; af Fedia i {F. Cor- nucopiæ Vabl) ocb af Valeiianella 12. — Loejlingia hispanica forekommer på Sici- lien. — Af Crocus 10 arier. Cr. saiivus Linn. iir åfven biiislades funnen villd. — Slagtet Romulea Maratl. anlages, ocb be- står af de fordom till /jt/a bånforda euro- peiska arter: i. R. Bulbocodium {læ. Bulb. L.); 2. R. piirpiLvascens Tenore; 3. i?. rami flora Ten.; 4. R. Columnæ Sebast. & Maur. -- Af Gladiolus S arter: i G. tripJcrlliis Sibtb.; 2. G. comninnis h. , som iir aUmån; 3. G. bjzantinus Mill.. Syno- nymerna till dessa arter torde likvål be- bofva råttelser. — Af Iris 12 arter. Iris Jlorentina Linn. iir anmiirkt i Ligurien 169 odl "in aj;ro Tenacinensi." — /. Pseud- Acorus Linn. iir allmiin. — 1. sibirica L. odl 7. graminea IL. iiro siillsynta. De ofriga arlerna aro /. germariica L. , pal- lida Lain.j pumila L., foetidissinia L., scorpioides Desfont. , tubc^rosa L. , juncea Desf., Sisyrincldiim L., spuria L. (T. II. p. 77()). — Sciioemis nii^ricaJis L. iir all- iniin (men iS". ferrus^ineiis saknas i Italien). Ryncliospora alba Valil & /?. fiisca Valil iiro entlast fanclna i Norra Ilalien på få sliillen, ocli den sidstnuninda hogst siill- S3'nt. — Cladiuni MarisciLS Sclirad. iir all- miin. — Af CjperiLS finnas i5 arter: C. esculentns L. viixer villd på Sicilien, odi den iir ifrån iildre tider odlad i Italien, i synnerliet omkring Verona. — C. oUvaris Targ. Tozett. iir for sina krypande rotter nyttig till fiistande af sanden omkring striinder af floder ocli sjoar. — C. lonens L. bar en vridet knolformig aromatisk rot, som fordom be2:ao:nades såsom sårliikande ocli arindrifvande. — C. myriostacliys Tenore, som iir italiensk, saknas i Die- trich's nya upplaga af Species Planta- rum. — C. Papyrus L. våxer på Sicilien, och dess blad begagnades enligt Pli n ins fordom såsom papper. — Scirpus cæspi- tosiis L. våxer i Norra Italien på få stal- len och på Corsica på bogre bergs-trakter, b vårest den ofta forekommer i nejder, som ega en bojd af mer an 2000 meter of ver bafvet. — Sc. Jluitans L år endast funnen i Hetrurien. — Sc. lacustris L. år allmån. — Sc. setaceus L. & S. siipl- nus L. åro sållsynta ocb endast fundna i 1'J^ ISorra lialien. — Sc. caricinus Spr. år en- dasl anmiirkt i ostra Ligurien på elt slalle och atven i en annan bergs-trakl. — Sc. rna- ritimus L. iir allman. — For Sc. sylvati- cus L. anforas endast 4 vaxt-sliillen. — Elæocharis palustris Roem. & Sch. vaxer har och der i iLalien och E. ovata iir sallsynl samt endast lunnen i Norra Ita- lien. — E. aciciilaris lorekomraer i Norra Italien och uti Ronierska Landet samt på en o vid Coisica. — Eriophonini ■vagina- turn L. har Forf. endast "ex Cenisio." — E. cfipitatiLin Host & E. olpinwn L. vaxa på Alperne i Piemont. — E. pubescens Sm., som forekommer hiir och der ofver lieh» ItaHen, ar visserligen E. latlfoliuin Hoppe, men jag vet ej, hvilken den art kan vara, som Forf. tillagt namnet E. polysta- chyon och som skiljer sig "calamo tereti, fo- liis lato-linearibus, inferne planis, carina- tis, apice longe aciuninalo-triquetris, pe- dunculis glaberrimis" och år endast fun- nen på "berget Zarada in Valtelina." — Forf. sager for ijfrigt om densamma, att den skiljer sig "habitu grandiore, villo hy- pogyno longiorc," och anforer Engl. Bot. tab. 563. Mojligtvis horer den till foljan- de. — E, afigustifoliuin Roth iir siillsynt, endast anmårkt i Norra Italien på få stal- len. — E. gracile Roth. viixer i Ligurien och ar iifven erhållen "ex Cenisio." — Jntlioæan- tlium odoratuni L. , iir allmiin. — ./. gracile Biv. viixer på Sicilien och på Sardinien; Forf. anmårker, att Link och Die trich ej med tillriickligt skål forenat denna art med y4. ovatiim Lag.. — Af Saccharutn har Ita- ini lien: «. S. Teiieriffæ L. til. i Calabrien och [Ki Sicilicn; 3. .S'. Ravennæ Murr. i Nona llalicn; 3. ^V. æi^rptiacum Willd. nå Sicilicn ucli \. S. ryliii(lricuni liUiu. hiir och der i mcdlersLa ocli sydliga lla- lien odl på dess oar. — Pluilaris (tritn- dinacea L. synes vara siillsynt i Italicn. — Phleiuii prr. Lilpina & rupestris våxa i fjell-trak- lerna, den sednare mera sållsynt. — Med J'ji\ 7) III g (I ris With. tV) renas Jgr. ni ba L. och Ji^r. stolonifera L. såsom syno- nymer. Den år allmån ofver hela Italien. — Jgr. verlicillaLa Yillars forekommer i synnerhet i det mera tempererade eller sodra Italien; den år mångårig. lo arter af detta slagte finnas i Italien, — hSPani- ciun våxa liår i i arter. — Under Airci forenas åfven arterna af Koeleria , Aira aquatica Linn. och A. spicata L. [Avena siibspicata Link), hvilken sidstnåranda vå- xer i Piemont. A. cæspitosa L. och A, flexuosa L. åro allmånna. A. canescens synes vara sållsynt, men den nåra beslåg- tade A. articulata Desf. år mera allmån. 173 — A. prtccox har Foif. endast ilVan Pie- iiiont. — J. caryopJiyllea L. ar mera all- luant utspridd. — fiolens lanatus L. ar allman, men H. inollis L. synes vara me- ra siillsynt. — Hicrocliloa australis Roem. & Schult. ar funnen jiå några få stallen (//. odorata Wbg. iir iinnu ej anmiirkt i Italien). — Jrrlienatlierwn avennceiiin ar allman. — A f Mellen finnas 8 arter: M. ciliata L. iir allman. /]/. iinijlora Retz. & M. niitans L. iiro mindre allmanna. — Molinla cæridea Schrank ar mycket ut- spridd. — Seslerla eæriilea forekommer allman i bergs-tiakter; med denna forenas såsom varieteter ^S'. tenulfolla Sch rad., S. cjllndrlea Roem., S. elon<^ata Willd. och S. nitida; de ofriga såsom arter an- tagna iiro S. spJiærocephala Arduin. & S. distlcha Pers. — Med Poa forenas Glj- cerla såsom under-afdelning. Poa aqua- tica L, P. Jlultans Scop., P. autma L., P. bulbosa L. & P. dl st ans L. iiro all- manna, och af den sidstniimnda upptages P. marltlnia Huds. såsom Variete j3. — Poa alplna L. iir allmiin i Alp-trakler, P. laxa Hænke mera siillsynt på Alper i Norra Italien och på Corsica. — P. su- detlca våxer i ofre Italiens bergs-trakter, men siillsynt. — 20 arter af Poa iiro i Italien anmåikta, — Daetjlls i^Ionierata L. och Cynosurus crlstatus L. iiro all- manna. — Af Festuca 29 arter. Vid F. durluseula L. anfores F. valeslaea , ame- tj Stina Host, pallens Host, ^lauca La- marck såsom synonymer, och med F. durluseula forenas såsom varieteter: ^, F. ■73 dunietoviim L. , x. F. ovina L., ^. F. te- nuifolia Sibtb. , e. F. 'vivipara Sm.. — F. rubra L. skall bitinlills ej vara funnen i Italien; troligen vaxer den dock dersta- des, emedan den veikcligen iir en ofver hela Europa mycket iitspridd art. — Så- som F. eJdtior L. anlages F. litLorea "Wbg., bvilken synes vara allmiin , bvar- emot F. pratensis Huds. {F. elatior Linn. Fl. Sv.) liirer vara siillsynt. — Till Fe- stuca banforas ock /irac/ijpodii-avlevmx. — Af Bromiia forekomma i8 arier. De i Norden vanligaste iiro alven allmiinna i Italien. — Af yJvena 20 arter. J. puhe- scens L. bar Foif. endast ifrån Piemont, men A. pratensis L. synes vara mera all- man. — Vid J. iieglecta Savi. anmiirker Forf. , att Av. LopfUn'^iana L. iir ej bit- intills funnen i Italien utan tillborer Spa- nien, ocli att det vore besynnerligt , om den finnes på berget Baldo, såsom Spren- gel uppgifver i Syst. Veg. I. p. 333, då ban med den foienar ylrundo pygniæa PoUin., af bvilken sidslnamnda ej fin- nes exeraplar i Pollini's Herbarium. — Avena lucida Bertol., [Av, fallaoc Pollin. Fl. Ver., ej Tenore) & Av. myriacaii- tha Bertol. iiro nya arter ifrån Norra Ita- lien. — Med slagtet Arundo forenas Do- na.c , Phra^mites ocb Calamagrostis samt utirbres af 1 1 arter. Arundo Donaoc L. våxer i ostra Ligurien, men odlas ofver hela Italien for flerfaldiga economiska bebof t. ex. till biickar, till korg-arbeten, till tak- tiickning, till tross-bottnar, till befåslande af jorden vid sjo-strånder, till foder, o. s. 174 v. — x//-. Phraginite. caninuin Huds. och JSardiis stricta L. Jiro spridda ofver hela Italien. ■ — Lygeuni Spartum L. vaxer på Sicilien och på Sardinien; dess stiå och blad l)egagnas till uppbindning af Vinian- liorna och, sedan sLråna blifvit i vatten macererade, anvåndas de åfven till vidjor. — Af Globularia finnas i detta Land 5 arter, ibland hvilka Gf. ■vula;aris L. år utspridd ofver hela Italien. — Slagtena Ce- phalaria Sch rad., Pteroceplialus Coult. och X«r/w^/u antagas cnligt De Candolle's be- sta mning. — Af Scabiosa forekomma 17 ai-ter. — Af Sc. nidrifiina L. antages Sc. atmpurpnrea L. såsom Variete «.; den vaxer på Sicilien. — Af Asperula har Ita- lien 1 3 arter. — Asp. tinctoria L. år myc- ket sållsynt: "ex coUibus Albanis et ex radicibus Nebrodum in Sicilia." En Va- rieté med rosenroda blommor år Asp. pa- lustris Tenore, funnen vid Neapel. — Af Galium upptagas 28 arter och hit hånfo- ras åfven flera arter af Valantia. — G. palustre L. , G. vemm L., G. Mol/ugo L. åro allmånna. Under G. pusillani L. an- tagas såsom synonymer: G. aiistriacum Jacq., G. sylvestre Schrad., G. læve DC. och såsom varieteter: |3. G, scahruni Jacq., i'j6 t. G. Bocconi AUion.; g. G. trichophjl- lum Allion; [G. Jussieui Pers., G. piimi- luni LoiseL); Y. G. baldense Sj3reng. Pu- gill. (G. helveticum DC). — G. rnpicola Beitol. ar en art, som af Allioni ocli afalla sednare Italienska Forfatlare blifVil ansedd såsom G. saæatile Linn., hvilken likval ej ar funnen i Italien. — G. uli^i- nosuin L. ar endast anmiirkt i Picmont ocli vid Milano. — G. boreale L. ar ock blott sållsynt sedd i nordliga Italien. — Innom Slagtet Valantia forekomma V. muralis L. & /^. hispida L. — Rubin tinctorum L. vaxer har och der i ofra och raedler- sta Italien. ■ — ■ Af Planta^o finnas hiir 19 arter. — Centunculus miiuinus L. i Norra Italien allt in uti Hetrurien. — Af San- guisorba upptagas: i. S. ojjlc i nal is Ij. , &on\ ar allman; 2. S. dodecnndra Moretti ifrån Norra Italien. Till detta slagte hiinforas ock arterna af Poleviiun , hvilka aro: 3. S. minor Scop. [Poter. Sanguisorba L,); 4. S. garganica Bertol. [Poter, gargani- cuni Tenore); 5. S. spinosa Bertol. [Poter. spinosum L.). — A f Corniis viixa har; C. mas L. & C. sangidnea L. — Isnar- dia palustris L. ar allman i Italiens kårr. — Trapa natans L. forekommer i karr i norra och medlersta Italien. — Alchemilla 'Vidgaris L. och Alch. alpin a L. aro all- månna på Italiens Alper och på hela den hogre Apennin-kedjan, och Alch. penta- phylla L, på alper i ofra Italien. — A f Parietaria upptagas: 1. P. officinalis L. [P. jndaica Auctor. ital. & DC. Fl Fr., P. erecta 177 erectct Mert. & Koch., P. dijpisa Mert. & Kocli.); 2. P. Insitanica L. ; 3. P. iSo- leirolii Spreng. (P. cretica Moris, non Linn.) på Sardinien och på Corsica. — Hex Aqiii- folium L. iir allmiin; i her^s-trakter biitVer den tradformig. — Af Potanio^eton har Italien foljande arter: i. P. natans L. (allman) & /3. P. fluitans Rotli.; i. P. oblon^iim Vivian.; 3. P. perfoliatiim L. (alhnan); 4- P' densuin L. ; 5. P. lucens L. (aihiiiin); 6. P. rufesceiifi '^cXwani.y såil- synt, cndast i Pieinonl och "in Alpibus behinensihus." 7. P. au^/atanuin Balb, , .siillsynt, endast "ex valle auguslæ Præto- riæ;" 8. P. plant a^ineuin Du-Croz blott på Sicilien och på Sardinien; g. P. crispiini L.; 10. P. zosteræfolium Schum. i Norra Italien, sallsynt; 11. P. pasillum L. & ir!. P. pectiiiatum L., till hvilken sidst- nåmnde åfven P. marinum hånfores såsom synonym. — Ruppia tnaritinia L. år all- man ofver hela Italien i salt vatten. — FiJrf. anmårker, att R. ro^itellata Reichenb. synes vara en beståind art "ob vaginas foliorum semper angustas, ob antheres SLd)rotundas, et præcipue ob nuculam for- mæ diversæ, id est sigmoideara, jam a basi SLipra pedicellum suiim obliqnam et rostello iongiore præditam." Den år ånnu ej funnen i Italien ^). — Forf. åter-forenar ^) Berloloni tillagger, att han af Casstruin erhållit en ny art af Ruppia ifrån on St. Bar- thelemy, hvilken art han benauiner R, bre- vipedis .• "vaginis foliorum perangiistis, spica- Prof. fVikstrorns Jrsber. i83j. ' 2 ,7H Mjosotis och EcJiinosperinum. — A f tiella slagte upptagas foljande arter: M. pahi- stris Wither. 2. M. alpestris, 3. M. ini- crantha Giissone (på Sicilien), narmast beslag tad med M. cæspitosa Schulz. 4^ M. arvensis Roth., med hvilken Forf. for- enar M. sylvatica Ehrh. & coUina Ehih,. 5. M. versicolor Ehrh.. 6. M. pusilla Lehm. (ifrån Sardinien och ifrån Corsica); denna art ar skild ifrån M. strietap hvil- ken ånnu ej år funnen i Italien, ej eller synes M. cæspitosa [M. Ihiu^ulata Lehm.) vara anmårkt derstades. -y. 71/. nana Allion. 8. M. Lappnla L. 9. M. defleoca Wahlenb. endast funnen vid "Cimone di Fanano in Ducatu Mutinensi a Janio." — Af Litho- spermmn forekomma har 10 arter. — Vid Piilmonaria ojficinalis L. antages P. sac- charata Lehm. såsom var p. och a^ P. an- gustifo/ia L. utgores V^arieteten p. af P. molUs Reichenb., P. media Reichenb. & P. ohlonaata Reichenb.: foliis radicaUbus ovato-lanceolatis, utrinque angustatis. — Echiuni vn/gare L. år i sjnnerhet allmån i Norra Italien. — Af yéretia: i. A. pen^ nina Murrith. Bot. VaUs. [Jr. alpina Jacq., Androsace alpina Allion.). 2. A. tomentosa Murrilh. [Andros, tomentosa Gaud.). — Af Androsace har Italien foljande arter: j. A. niaxima L. 3. A. nana Roem. & rum pedunculis vagina obducente bievioribus, pedicellis nucularum pedunculo niulto Jongi- oribus. — Nuculæ ejiis omnino sunt ut in Ruppia maritima Linn." — Be r to I. Fl. It. T. H. p. 241. »79 Scii. 3. A. viUo<:a L, 4- ^- Chamæjaime Willd. (^. villosa Jacq.). 3. v^. ohtuaifolia Aliion. 6. u^. caritea L. 7. y^. hictea L. (^. paiici flora Vilhus). Alltså iir ej A. septefilriona/is funnen i Italien. — Slagtet Vitaliana Sessler. anlaijes med 1 art: V. primulæ flora Bertol. [Primula Vit ali an a Linn.). — A f Primula forekomma i delta Land 1 8 arter. P. veris L. synes egentligen tillhoia Norra Italien. — P. suav^olem, Bertol. (P. Coluninæ Tenore) ar allman på hela den ofre Apenninska jjcrgs-kedjan ooli på andra liogre berg i Italien. — Pr. fa- rinnsa L. iir endast anmiirkt i nordliaaste Italien. — Pr. Auricula Linn. finnes i bergs-trakter i storre delen af Italien och har såsom villd endast gula blommor. — Cortusa Mathioli L. viixer i bergs-trakter i nordligaste Italien. — Af Soldanella an- inger Forf. endast 2 arter: i. S. alpina L., till hvilken såsom synonymer hanfo- ras S. montana "Willd. & S. minimaHop- pe enligt talrika iakttagelser. 2. S. pu- silla Baumg. {S. Clitsii GåvlÅ.); denna sed- nare ar sallsynt. — Af Cjclamen linnas hiir: i. C. europæum L. 2. C. hederæfo- Hum. Ait. {C. nea polit anuni Roem. &: Schult); allman i hela medlersta Italien och i den nedre delen af detta Land i skogs-trakter. 3. C. Poli Delle Chiaj. (C. neapolitanum Ten.). 4- ^' vernum Reichenb. [C. hede- ræfolium Curt. & Sims Bot. Mag. t. 100 r, C. repandum Gusson.). 5. C. repandum Sm. & Sibth. Fl. Gr. — Lysimachia vul- garis L. och L. Nummularia L. synas va- ra allmant utspridda, men L. thrru flora L. saknas. — Af Jnagallis vaxa har 4 arier: A, arveiisis L. , y4. cærule a '&c\\\eh.y A. collina Schoiisb. (endast på Sardinien) och A^ ten ell a L. — Azalea procumbens L. finnes på fjellen i Norra Italien. — Af ConvolvuUis iipptagas -7 arter: C. trico- ior L. våxer })å Sicilien, och den niira be- slaglade C. psendo-iricolor Berlot. ar en- dasl funnen vid Genua. — PoIemoJiiuni ccvruleuni L. år blott anmårkt på en trakt i Norra Italien. — Af Campanula eger Italien 4^ arter, — C. rotimdifoUa L. år allniån på aljjer och i bei gs-trakter. Enligt talrika iakttagelser upplager Forf. endast såsom dess synonymei- C. Bellardi Allion., C. pusilhi Hænke, C. cæspitosa AUion., C, pubescens Reichenb., C. carnica Mert. & Koch, C. niacrorliiza DC. fil.; men C. linifolia {ol. & /3.) Willd. erkånnes såsom egen art. — C. patuhi L. forekommer i Is^orra llalien. — C. persicifoUa L. år all- mån. — C. pyranndaVis L. år funnen på gamla murar vid Venedig; och i nejden af Trieste. • — C. latifoUa L., C. vopuncu- loides L. , C. Traclielium L. och C g/owe- rata L. synas vara temmeligen utspridda ofver Landet. — Men C. Cervicaria år endast anmårkt i Norra Italien. — Af Wahlenbergia: TV, nutabnnda DC. fil. {Camp. nutabnnda Gusson.) endast i Cala- brien och på Sardinien. — Af Pliyteina I I arter. — Samohis Valerandi L. år allmån.^ — Af Lobelia: i. L. Laiirentia Linn. i niedlersta och i sodra Italien samt på dess storre oar. 2. L. tenella Roem. & Schult. på Sicilien, på Corsica och på Sar- i8i dinien. — At" LoJiicera 9 arter: i. L. Ca- pri f oliiim L., spridtl ofver hela Landet. 2. ' L. ctrusca Savi. 3. L. implexa Ait. 4. L. Periclymeniun L. 5. Z. canescens Pers. 6. Z. /?/§:/•« L. 7. /.. Xjlosteiun L. 8. Z. alpigena L. 9. Z. cærtilea L. i bergs-trakter i Norra Italien. — At" Ver- bascuni upptagas a4 arter. — DaUira har i Italien 3 arter: i. D. ferox L. på Si- cilien. 1. D. Stramonium L., som ar all- miint utspridd & p. caule coroUisqiie vio- laceis (/>. Tatula L.); denna Variete fin- nes flerstades i norra och i niedlcrsta Ita- lien. Forf. anmiirker, att Linné foljde uppgiften af Colurana, då han siiger, att D. Stramonium ursprungligen år villd i America (Hort. ClifFort.), och att han har oriitt upptog Thlaptal HernandeziiThesaur., ett synonym, som ej horer hit, hvil- ket Linné redan insåg, då han uteslot detsamma i Sp. Pl. Ed. 1 &: II; men han bibeholl sin uppgift om D, Stramonii hem- land, och har formodligen ansett det va- ra Viri>inien, emedan han anfort Grono- vi i synonym; enligt Torrey's Fl. or the North, and Middle Sections of the United States år denna Våxt derstådes af fråmraande ursprnng. Bertoloni an- ser, att D. Stramonium ej har sitt hem- land i America, och att man ej eller at" Auctorernas uppgifter om Ost-lndiska Våx- lerna kan finna, att den år hemma i Ost- Indien, emedan de endast omnåmna San- dra arter af Datum. Forf. tror, att D. Stramonium måhånda har sitt hem- land vid strånderna omkring Mcdelliafvet, 182 emcdan Desto n ta i ne iiar funnil den i Non a AlVica (Fl. Atl. I. p. 187) ochSib- thorp i Grekland (Sibth. & Smilh Prodr. Fl. græcæ 1. p. i52). 3. D. Metel L. på Sicilien och på Sardinien. Denna Viixt forekommer allt ifrån Ost-Indien Lill Me- delliats-slrånderna. — Af Nicotiaiia finnes en art all man på Sardinien: N. auricii- lata Berlero. Mss., Moris Stirp. Sard. 2. p. 7. — N. rustica L. iir forvildad vid Venedip;. — PJiysalis soninifera L. fore- kommer på Sicilien ocli på Sardinien. Forf. sager, att den ar en omkring stran- derna af Medelhafvet vaxanda art och ej mexicansk, såsom Linne åfven uppgifvil. — Ph, ednlis Bell. finnes åfven på Sicilien. Glis sone tror lik vål, att den ej år ur- sprungligen vikl derstådes. — Af Sola^ imui fiigruni L. finnes en Varieté p. pe- rejwans: "scabriiiscnlum , foliis integris leviterque dentatis." [S. moschatiiin Presl. Delic. piag). — Af Erythræa upptagas: I. E. Ceiitniiiium Rich. /3. "corollis majo- ribus & limbo diamelro tubum siiperante" [E. q; r and i f lo f (I Spreng.); Y. E. piilchella Fr. & ramosisaiina. Under denna art har Forf. formod ligcn forblandat E. littoralis Fr. och E. Centaurium Rich.. 2. E. nia- ritima Tenore (£". liitea Roem. & Schtdt). 3. E. spicaia Pers.. — Af Rhamnas linnas hår 9 arter. Slag tenn Zizyphus & Paliu- rus frånskiljas (Zizyphus viilgaris Willd. & Paliunts anstralis Gærtn.). — Vid f^i- tis vinifera [f^inrankaii) sager Forf., alt den visscrligen år ursprungligen villd i jtalien uch j)å dess oar, i synnerhel i lun- i83 dar vid floder Ufvensora i skogår, ocK ban anforer niånga stallen, på hvilka den synes vara alldeles villd. — Af Heder a ålskiljas o arter: i. //• Helijc L. , soin Ur allmiin ofver hela Italien och 2. H. Poétarum Ber- lol., som utmarker sig med de nedre bladens flikar merandels smalare, blom-flockarna nastan finhåriga, men ock ofta nara glat- ta, baren klotrunda guldgula, nastan dub- belt storre^). Ai" Fiola antagas 16 arter. F. hirta L., F. paliLStris L. , F. odorata L., F. canina L. och F. tricolor L. synas vara allmanna. — Till F. canina hanfo- ») I. Hedera Helix L.: foliis inferioribiis pal- mato-subqiiinquelobis, superioribiis rhora- beo-ovatis, integei rimis; umbellis stellate pubesceiitibus; pelalis superne carinatis; acinis tuibinatis. Bertol. Fl. Ital. T. II. p. 686. Acini nigenimi. a. Hedera Poétarum liertol.: foliis infeiioii- bus palmato-siibquinqiielobis, superioiibas rhombeo-ovatis, inlegerrimis; umbellis stel- lale pubesccntibus; acinis globosis. BertoK Fl. Ital. T. II. p. 688 Prælect. Rei Heib. p. 78. H. chrysocarpa Walsh. in Transact. of the Horticult. Soc. Vol. VI. p. 42. — H. Helix /?. Sp. Pl. Ed. — p. 292. — H. Helix /?. Var. chrysocarpa Tenore sulla Fl. Virgil. p. i3. H. Helix ^. chrysocarpa Tenore Fl. Neap. 3. p. 227. "Foliorum infciiorum lobi plerumque aiigustiores, qiiain in Hedera Helice L. Umbellæ subpubesce«tes, pube slellata, non lepidota, sæpe prorsus glabræ. Acini exacte globosi, coioris in maturitate luteo-aurei, utplurimum fere duplo grandiores, quam in piæcedente. Reliqua similia. Bertol. 1. c. p. 68g. i84 ras såsom varieleter: p. pusiUa {F. can. r. ericetorum Reichenb.); )^. V, Ruppil Allion.; f. F. hictea Smith. {F. hincifoUa Reichenb.); ^. V. sylvestris Reichenb.. — Vid y, montana anforas ej blott F. mon- tana Linn. utan iifven F. persicæfolia Fries Novit. och F. elatlor Fries, hvilka sednare bada synonymer liiir aldrig kunna tilliimpas, då man jemnforer Fries's be- skrifningar; de tillhora, såsom bekant ar, :3:ne andra ifrjin F. montana L. val skil- (hi arter. — F. Allioni Pio {F. arenaria DC.) anfages såsom egen art; den fore- kommer sållsjnt på några Alper i Nor ra Xtalien. — F. mirabilis våxer ock i Norra Italien. — F. bijlora L. finnes på Alper i Norra Italien. — Af JUecebrum beskrif- vas "7 arter. — Glauæ maritima L. maste vara hogst sållsynt i ItaHen, ty blott ett enda synonjin anfores nåmnligen Allionii Pl. Pedem., ocli Forf. har den endast ifrån ett våxt-stålle. — A f T/iesium anforas 5 ai ler: i. T. Linophyllum L. [Th, inter- medium Schrad.) & p. latifolium [Th. montaniim Ehrh.). 2. Th. divaricatum Jan. Catal. Pl. Phanog.. 3. J.li. humile Yahl. endast i Calabrien, på Sicllien och på Sardinien. 4. Tii. alpinum L. — Af Finca forekomma i Italien: i. F. minor L. och o. F. major L., som åro allmånna samt 3. F. acutijlora Berlol., hvilken år funnen i medlersla Italien och på Sardi- nien; den skiljer sig ifrån F. /;/ a/or dermed, att F. acutijlora har folia ovata utrinquc angustata margineque glabra; laciniæ ca- lycinæ nudæ; coroUæ segmenta obliquc i85 ovalo - aciiiiiinala ; hvarciiiot V. major har folla subcordalo-ovaLa laciniæque ca- lycinæ dense cilialæ, corolla* segmenta IriincaLa. — JSeriiun Oleander Linn. lo- vekoinnier otVer hela llalien och får i frukt- Jjarare j(Drd triid-forni. Vid denna Flora kan inan anmiirka i:o alt de utlandska synonynierna ej alltid iiro iVdlkondlgt riktiqa, einedan Forf. ej egt till- fiille att se utliindska original-exemplar. 2:0 Att Forf. bordt anfora de siirskilda Stater, i hvilka de upptagna vaxt-stiillena iiro be- lagna, hvilket for utlandningar varit hogst nodviindigt, då de fiesta ej kunna ega en så speeiell kånnedoni af 1 tallens Geogra- phie, som Forfattarens nppgifter forut- siitta. — Uti Bibl. ital. i836 har Prof. Moretti framstallt anmiirkningar vid den- na Flora. Det af Colla utgifna Herbarium Pe- Coiu demontanum kanner jag blott till namnet. ,1,,^ pe- 5:te Tomen ar af detsamma uteifven "*). — dem. voi. o / V:m. leke eller har jag haft tillfålle att se den af Comolli utgifna Flora Comense, hvil-Comoiii ken {ir fbrfattad på italienska språket ^). conTe^n^se. Decaisne har meddelat en ofversigt^- ' * "• af de Våxter, hvilka Bove insamlat i Pa- Afh. om læstina och i Syrien^). Ehuru korrt lem-^l'^";';^? Vaxter. ^) Herbarium pedeniontanum. Anctore A. Col- la. — Vol. V:m. — Augustæ Taurinorum. i836. ^) Flora Comense disposita secondo il sistema di Linnæo. Dal G. Comolli. — T. I & II. Como. 1 834 & 1 835. 6) Ann. des Sc. Nat. Sec. Se'r. T. IV. Dec. !835. pp. 343 — 36o: Liste des Plantes recueillies 1 86 nar den dock bidrag till en teckning aF Vegetalionens utseende i dessa Lander. — Samlingen utgores af 190 arter. Forf. uppstiiller Viixterna efter de na- turliga Familjerna, borjande med Cjrypto- gamerna. For de arter, bvilka aro till- lackligt kanda, anforas endast vaxt-stallen, men for mindre kiinda meddeias anmark- ningar och for de nya iifven art-marken. Lichenes: Evernia villosa Fries, B.a- malina polUnaria Ach. & Parmelia parie- tina Acb. forekomma i Palæstina. Miisci: Hypuum ValUs clausæ Brid. i Syrien. Filices: Jdianthum Capillas Veueris L. och Cheylanthes odoia Sw.z vid Johan- nis-grotta 3 lienes fran Jerusalem och den forrå finnes afven i nejden af Jerusalem. P teris aqailina L. , Pt. ensifolia Des font. Herb. A ti. (P. loiis,ifolia Tenore) och Ce^ tei ach ojjicinariim Willd. vaxa på Libanon. Gramineæ: Sporolobus pungens Kunth på hafs-sanden vid lafTa. — Aristida pun- gens Desfont. Fl. All. Herb. i tlyg-sanden vid Gaza, hvarest den bildar tjocka torf- vor, hvilkas strån erna intill tre fots hojd. Cyperaceæ : Cjperus alopecuroides Rottb. vid Jordan. — Cyp. fusens L. & Fini- bristylis Micheliana Rich. vid Nazareth. — Heleogiton littorale Schrad. vid Bairut. Sciioenus mucronatus L. vid Jaffa. Melanthaceæ: Colchicum latum Ste- ven in Act. Mosqu. L p. 262. 1. 1 3. och par M. Bove dans la Palæstine et la Syrie. Par M. J. Dccaisnc. C. montanum L. i Leigs-lrakler i ncjderna a f Damas och lialbeck. Fluvial es: Riippia maritima L. i haf- vet vid (iaza. — Potcinwj^etori marina'! L. i Salonions claiiimar vid JJeLhlehein. — P. natans L. i Jordan. Asplindeleæ: Seil la maritima L. i Jo- saphals dal och pa elt berg vid Nazarelh. — Sc. autumfialis L. i llafs-sanden vid Bairut. — Muscari par vi flomm Desf. {Hyac. parvi floras Pers. , Muscari filifo- lium Waldenb. i Bergt^rens Resa, Isis Vol. 2 1. Heft X p. 971) på Libanon. Amaryllideæ: Amaryllis lutea L. på berg emellan Damas & Balbeck. — Pan- cratium maritimam L. & P. parvifloruin Decaisn. (n. sp.) i nejderna at Bairut. Aroidea^: Biarum Bovei Decaisn. (n. sp.) på Libanon. Coniferæ: Juniperas Oxjcedras L. (Kyklån Arab.) på Libanon. Salicineæ: Populas eupliratica Oli- vier Voy. Vol. 3. p. 449 ^ 4^0 tab. 4^ & ^6. Vid stranderna at' Jordan. — Den- na art har O li vier forst funnit nara Bagdad vid stranderna af Euphrat och A. Michaux har afven anmiirkt den i Persien vid stranderna af floden Rezil- Ouzan. Betal iueæ: Alnas orierdalis Decaisn. (n. sp.) vid flod-striinderna nara Bairut. Capaliferæ: Qaercas pseado-coccife- ra Desf. Fl. Att. — Qa. ithabarensis De- caisn. (n. sp.) Ett trad af 4o till 5o fots hojd, på berget Thabor. 1 88 Thjmelææ: Passerina hirsuta L. all- miin i Palæstina. — Daphne oleoides Schieb. (Schysrch-el-Khalle Arab.) på Li- banon. Eaphorbiaceæ: Euphorbia lanata Adr, Juss. i Josaphatsclal. — E. spinosa L. i hafs-sanden vid Gaza. — E. Esula L. i nejderna af Balbeck, Santal aceæ: 2'Iiesium repens Ledeb. Fl. Altaic. vid Jaffa. Polrgoneæ: PolygoiiumS arter, ibland livilka P. salicifolium Del. ocU P. avicu- lare L. vid Balbeck. — P, niaritimum vid Gaza. Chenopodeæ: 7 arter. Cheiiopodiam Botrjs L. vid Jaffa. — Jtriplejc Huliinus L. , & J. portulacoides L. vid Bairut. •— Sal sol a P rasmus L. vid Jaffa. JNjctagineæ : Boerliaavia exceha L. vid Gaza. Denna art iir iifven funnen i Senegal ai" Perrottet. Phunba^ineæ: Plumbago europæa L. vid Gaza. — Statice sinuata L., St. cegjp- tica eniellan Suez ocli Gaza. — S. Limo- nium L. & S. spathnlata Desf. på hafs- slrånderna vid Ba i rut. Primulaceæ: Cjclamen hederæfolinni Ait. på Libanon. Labiatæ: åro i dessa Landskap tal- rika. Forf. samlade 26 arter. Metitha aquatica L. & M. tomentosa d'Urville vid strånderna af Jordan. — Lycopus etiro- pæus L. på Libanon. — Salvia palæstina Benth. ooh S. controversa p. grandiflora Benth. vid Jaffa. — S. pinnata L. & S. ■viscosa Jacq. i Palæstina och i Svrien. 189 Ericineæ: Erica multi flora L. [E. vågans DC), på Libanon. Campanulaceæ : Michauxia decan- dra Labill. på Libanon. — Campanida gio- merata L. på bergen flerstacles. Composilæ åio niist Labiatæ de talri- kaste. i-y arter aro har anfonla; ibland dem ar Plialacrodiscus pyretliroides Decaisn. en ny art [Jntlieinis libanotica ])eC. prodr. Msc.), besliigtad med Anthcmis chia och funnen på Libanon. UmbelUferæ: 6 arter. Amnii Vis- naga Lam., Cachrjs crispa Pers., Artedia squamata L. ocli Erjngium dichotomum Desf. vid Gaza. — Crithmiini maritimum L. vid S:t-Jean-d'Acre. — Sium nodijlo- riLiii L. vid Nazareth. Ranunculaceæ: Ranimculus ofjaatilis L. vid Tabarieh i Jordan. — Delpliinium Bovei Decaisn., en ny art, beslågtad med D. vlrgatum Poiret; våxte emellan Suez et Gaza. Critciferæ: 10 arter; ibland dem åro f) tagna vid Jafla. — Kakile maritinia Scop. vid Gaza. Poinaceæ: Cratægus monogyna Jacq, och Cotoneaster tomentosa Lindl. på ber- gen vid Balbeck. — Pjrus angnstifoHa Decaisne, en ny art ifrån bergen emellan Balbeck och Damas. Mimoseæ: Lagonjcliiiim Stephania- num Bieberst. år allmån på fålten i Pa- læstina. Papilionaceæ 5 arter: Jstragalus compactus De C. på bergen vid Balbeck. Ononis antiquoruni L. år allmån i Josa- igo phals-dal. — Genista fas^f/afa Decaisne, en ny art, beslag tad med G. ephedroides; vaxer på berget Carmel. Terebinthaceæ: Pistacia Terebinthus L. och P. Lentisciis på bergen. Rhamneæ : Rhammis pnbe^cens Lam. och R. oleoides L. på Anti-Libanon och på bergen emellan Damas och Balbeck. Biume Blume's arbete kalladt Rumphia ^"&i'*""innehåller botaniska afhandlingar fornilmn- T- i:s ligast ofver Ost-Indiens VåxLer ''). Han har gifvit det namn efter Botanisten Ru m- phius, som borjat att lemna upplysningar om Ost-lndiens vegetation. l:sta Tomen ar håraf utgifven, men jag har ej selt densamma utan endast ihån Journalerna erfarit, att det iir ett arbete af stort ve- tenskaphgt och artistiskt viirde. Det åt- foljes af illuminerade figurer ofver de har beskrifna Viixter ijfvensom af Vuer, hvil- ka framstiilla sårskilda trakters vegetations- charactcre. Forf. meddelar forst i foretalet un- derråttelser om de natural-hisloriska reser och undersokningar, som blifvit anstallda i Ost-Indieu innan hans ankomst. Derefter forekomma foljande afhandhngar: I. Rum- phii laborum remuneratio. Hår lemnar Forf ett bref af Ru m phi us med fac simile ') Rumphia sive Commentationes hotanicæ ini- primis de Planlis Tndiæ Orientalis, turn pe- nitus incognitis tum quæ in libris Rheedii, Rumphii, Roxbiirghii, WaUichii ali- orumque recensuntur. — Scripsit C. L. B 1 u m e. — Tomus Primus, — Lugduni Batavorum. 1 836. — fol. «9» af hans nainn. II. Ruuiphius de qiiibus- dani Melastornaceis j addilis nonnuUis in India Orientali recens invesLigatis. — III. Desciij)lio LaurineariLin indicarum qiia- runidam minus notaruni , unde Cortex Culilawan ac Folia Muhibatliri oflicina- rum ex parte colliguntnr. — IV. De Ipo sive Arbore toxicaria Ru m phi i. — V. De Upas Rad ja sive Upa'^ Tjettek atque de li^^no coJubrino. — VI. Collectanea ad Monographiam Aroidearum ^ præcipue ad meliorem generum indicoiiun cognitionem. .Tack's beskrifnin^ar af Malaviska J«ck's Enligt Loureiro's uppgifter vaxer den verkliga ///. anisatum i de oster om 1 93 om Canlon beliigna chinesiska provincer, ocli skiljer sig tillriickligt ifVån ///. anisa- tuni. — Man odlar ///. reli-^iosuin lill 35" N. Lat. gr. ocli n5gra graders kold skadar den ej, sii att den skulle kunna utharda på kali-jord i sodra Frankrike och i Italien. Fort', anniiirker harv id, att man redan liinge kannt, att Liinderna i ostra Asien iiro mycket kallare an de i Europa vid samnia latitud. 1 Japan vid 82° N. Lat. faller qvicksilfret till — 2*^ ocli — 3° Reaum. och Lergen derstiides aro ibland tackta af sno, som forst sniiilter efter 8 dagar. Vid 38° eller 4^° N. L. kunna flodeina frysa, så att man på dem kan gå till fots, och på on Jezo vid 43^^ till 45° N. L. aro de infodde nodsakade att fly till jord-kulor under vintern. — Frukterna af ///. reli- giosiim begagnas ej. Bladen anses såsom giftiga, men derjemnte såsom ett motgift emot verkningarna af den giftiga fisk- arten Tetraoclon liispidiis. Deii aroma- tiska barken pulveriseras och begagnas till beredande af de pastiller, hvilka man branner vid Bouddhist-Guds-tjensten. — Tab. LL Q uerens ciispidata Thunb. Vaxer i små-skogar och vid byar, oftast odlad, blandad med andra arter ?S. Ekar, CastaJiler j Lauras, Camellia j Vihurnum och Hex på kullar och på beig allt intill 1000 fot ofver hafvet på alla Japans oar; kallas Su Noki. Dess frukter åtas råa el- ler stekta på kol-eld; åfven begagnas de i medicinskt hiinseende såsom medel emot vattensot. — Tradet iippvaxer till 3o eU Pvof. IFikslrøms Jrsher. rSSy. • 3 »94 ler 4o J<'ts ho]d; planlerns allniant till prydnad i Tiiidgardar. — Veden begag- nas Lill flerfaldiga economiska behof. — • Foif. hui' forsiindt Ollonen inneslutna i en jernhaltig leia lill Bata via, och de liafva dei stades gioLt, JitVensom Biirger har ge- nom sannna tbiTarande forskaffat Trådgar- den i Leyden unga japanska Ekar och CanieUier. Man har ock fiinnit, alt Quer- ciiS cuspidata j u^labra och serrata hafva i Holland uthardat vintrarna på kall-jord åren 1 8.^3 och 1834. — Tab. III. Forsytliia su- spen sa Vahl. (Syringa suspen sa Thunb.). Yiixer odlad i Trådgårdar, siillan forvilldad; Iroligcn kon) men ifrån China. — Denna Buske år nu inford till Holland at" H:r Verker k Pis tor i u s år i833. — Forsythia år nåra heslågtad med S) ringa j men skil- jes med corolla campanulata& caj)sulæ loculi polyspermi (hos Syringa capsulæ locidi dispermi). — Blom morna åro giila, niyc- ket sloire ån hos arterna at S) rin^a. — Tab. IV. Arifunone cernua Thiinb. våxer på berg af 5oo lill 2000 fots hojd ofver haf- vet. Den likar yin. pratcnsi'. och blom- niar om våren med roda blommor saniti- digt med tlera vålliiktande arter af Viola, Cineraria japonica och nag ra aiter at" Ca- reæ , m. 11. — Tab. V. Jncui. japonica Sieb. & Zuccar. [Atragene pij)onica Thunb.). Våxer i lukliea skogår, och vid båck-strån- der; den blommar om heisten med stora Ijusroda prakllulla talrika ]>lommor. Fase. II:s. Tab. VI. Dentzia crenata Sieb. & Zuccar. Den våxer i bergs-trak- ter, och odlas sållan. — Tab. Vil. Dent- zia scabra Tluinlj.; iir alliiiiin på liigre tråkler. Odlas i Triulj^årclar. Bloimnornu iiro hvila liksom lios " S. Lat. och 22° till 28" Ostl. Long. ilVan Greenwich; denna trakt utgores mest af hergs-nejder, helagna ifran 3ooo till 8000 fot ofvcr liaf- vet. I Juli, Augusti och Septetuber be- tiickas de hogre bergen af sno. JJlonister- tiden borjar i NoveudDcr. Denna trakt indelas åler i 4 regioner. — 11 Terra media iir i allmanhet beliigen 1 5oo till 25oo fot ofver hafvet, och sjelfva bergen ega ej ofver 5 000 fots hojd; hår år stor brist på vatten; våren intråifar i Septem- ber eller i Oclober. Denna trakt indelas i (3 Regioner. — 111. Terra inferior occi- (lentaHs. Denna trakt utgores dels af mera spridda berg, hvilka uppsliga till 5ooo fots hojd, dels af sand-slålter , be- lågna emot hafvet. Den fordelas i 5 re- gioner med sina under-afdelningar. — IV. 'Terra inferior australis ifrån Hollenlotts Hollands-Bergen till Albaniens gråsrlka kul- lar. Bergs-loppar finnas af 4000 Lill 5ooo fots hojd ofver hafvet; denna trakt år in- delad i () regioner. — V. Terra inferior orientalis ifrån Algoa-13ay genom Albanien lills in i CafFeilandet; den år fordelad i 3 regioner. Derefler fol ja uppgifler i labell-form om 1 20 stallens hojd ofver hafvet enligt barometer-hojd-måtningar samt underråttel- ser om jord-temperaturen i Sodra Africa enligl thermoineter-observationer, verkslåll- 200 da uti 2 3 kallor. De fiesta kallor utvisade något ofver + 17° Cels.; nugra derniist + 18** och + 19°; 2:ne kallor visade + i 2° och en + 1 4°; en kalla hade en temperatur af + 25°, n'. Sedan lemnas en fdrleckning ofver de har beskrifna Papilionaceæ enligt deras slagten. Slutligen vidtager den sj^steniatiska afhandlingen af Viixtema, hvarvid Fort', meddelar sliigt- och art-marken, Vaxter- nas namn i hembjgden , uppgifter om viixt- stijllen och flerfaldiga cri tiska undersok- nlngar. Utdrag ifran detta arbete kunna ej in- lerressera svenska Botanister ; jag skall derfore blott anfora fdljande: Ibland Papilionaceæ ar slagtet yispa- latlius hiir rikast ])å arter, niimnligen C)6. — Jndigofera med 7 3 arter. — Psoralea eger 28. — Il ali i a 5. — Trifoiiuni n (ibland dem de europeiska T. an^astifo- lium L., pratense L. , repens L., prociim- bens L., hvilka likvid Iroligen iiro inforda ifrån Europa). — A f Mei Hot us: M. par- viflora Desf.. — A f Medicago: M. saii- QJu L , denticiddta Willd., ni gra Willd. och laciniata Willd., hvilka sannolikt iif- ven ])lifvit inforda ifrån Europa. — Af Dalbergia 3 arter, o. s. v. — Forf. har for ofrigt mångfahliga arter, om hvilka han ej kunnat upplysa, om de iiro desam- ma med de af Th un berg under samma eller andra namn beskrifna, hvarfdrc en jemnforelse blifver nodviindig af exempla- ren i Thunbcrg's Herbarium med de af Drege samlada tvifvelaktiga arter. 201 Vid Poihdjria sericea Bi-, anmiirkes, att Ilypocalyptus sericeus Thiinb., hvilken De Candolle hilfort, inaliiinda snarare horer lill P. cimeifoUa Vent. — Vid P. bi flora ^. mul ti flora anfores P. raceninloui DC. med? ocli vid P. myrtilUfolia Willd. upptages P. BiircheUii DC. iitVen med ? till den sidst- niimndes /3. pctrvljolia hiinfores Crotalaria parvifolid Th u n b.. Det af Mo ri cand i Geneve forfattade Mori- arbele Plantes nouvelles de rAmerique piantca innehåller beskrifningar och figurer al nya ".^.^^érl- viixl-arter och ulkominer i mindre Hiif- 'i"<=-. ^'j- ten, aF hvilka det forstå nu upptager 16 Tabeller'*). Texten utgores af art-miirke, beskrifning af arten pa fransyska spraket och flerfaldiga anmiirkningar. Hvarje Ta- bell med text kostar en Franc, — • Figu- rerna iiro med omsorg afritade. Åtskillis^a mindre aihandlins:ar ofverHooker-s så viil Norra som Sodra Ainericas Vaxter, Afh.r om aro under året framstallda af Hooker, yTxum! ■\Valker-Arnott, Nuttall och Wyeth och skola har blifva till sina titlar om- niimnda ^). ■*) Plantes nouvelles de rAmeVique par Ste- phan Moricand. I:re Livraison. — Ge'ncve. 1 836. 4:o. ^) Notice concerning Mr Drummonds Col- lections made chiefly in the southern and western parts of the United States. By W. J. Hooker. — in Hooker's Gompanion &c. I. pp. 21 — 26, 39 — 49? 9^ — '^"^j '7°* A Catalogue of a CoUection of Plants ma- de chiefly in the valleys of the rocky Moun- lains or Northern Andes, towards the sour- ces of the Goiumbian River. By Mr N. B. 202 Veiioio Eu. Arbete at" slor omralLning tir den Hu"n'i'- pS Kejsar Pedro Irs befallninj^ utgifna nensis. pimj, ofver ncjtlen at" Rio Janeiro, ett verk, som ar kiindt under namn af Flo- ra Fluminensis ^). Den utkom forst år 1 836, ehuru den redan varit fardig se- dan ar 182"^. — Om detta verks ursprung ocli beskalFenliet har von Martins nied- delat underratlelser, hvilka jag har vill lemna i sammandrag. (Beibliitter znr all- gem. botin Zeit. 183-^. 2:r 13:d.), — Jag har ej sjeif sett denna Floia. Wyeth. — 13 y N uttall. — Journal of ihe Acad. of Nat. Science of Pliiladelpliia. Vol. — . Dcsciiplion of some of ihe rarer or little linown Plants indigenons to the United Sta- tes from the dried sppcimens in the Ilerha- riiuu of that Acadeniy. By Nultall. — Journal of the Acad. of Nat. Science of Phi- ladelphia. Vol. VII. Cnnlrihutions towards a Flora of South America and the Islands of the Pacific. By W. J. Hooker and Walker-Arnott. — In Hookcr's Gompauion &c. I. pp. 29 — 38. 102 — no, 234 — 244* ^) Petro iioinine ac imperio primo Brasilien- sis imperii perpetuo defensore imo fimdatore Scienliarum Artium Litterarum(|ue patrono et cultore jubente Floræ Fluminensis Iconcs nunc primo eduntur. Edidit Dou). Frater An ton i us da Ariabida, Episcopus de Anemuria; Cæsarcæ Majestatis a Consiliis, nee non Coiifessor, Cappelani maximi Coad- jutor, Studiorum Principum ex imp. stirpc Moderator et iniper. publicærpie Bibliothecæ in Urbe Fluminensi Præfeclus. Vol. I — XI. — Paris. Ex ofGcina lithogr. Senefelder, curante E. Knecht. 1827. — Fol. max. C. Tab. i65o. 203 Ibland de Disciplar, hvilka Prof. V a ri- de 11 i i Lissabon bildade, var iifven en Jjiasiliansk Jesiiit vid nainn Vellozo, sannolikt densanime, hvilken Yandelli i sina skiifter benanmer D:r Joaqiiiiu A^elloso de Mi randa, och ifiAn denne Yellozo erholl Vandelli de ilesta bra- silianska ViixLer, bvilka han beskief. — I Uio de Janeiro s>sselsalle sig Vellozo efter sin aterkonist ilVan Portugal att stii- (lera nejdens Viixter och lilt cniot slutet af f()ria och vid borjan af tletta arhun- dradet afrita en stor niiingd af Va\ter omkring denna hidVudstad; dcssa ritnin- gar ofverlemnades till ofFentliga Bibliothe- ket i Rio de Janeiro. — Von Martins anmiirker, att Vellozo hade med ringa litteraira hjelpmedel foretagit bestiimnin- gen af de afiitade Vaxterna och bifogat en kont characteristik ofver slagten och arter, men att det ej var hans afsigt att i detta ofidlbordade skick utgifva dem. — En tillfiillighet befordrade likvid deras utgifvande. Da Kejsar Pedro d. I. år 1824 fick se de forstå Hiiftena af Martii Nova Genera et Species Plantarum Bra- siliæ skall han hafva utropat, enligt de narvarandes uppgifter derom: "Maste Ut- landningar komma for att beskrifva våra Vå\ter? Kunna vi ej sjelfva gora det- sanmia?'' Kejsaren, hvilken i flerfaldigt af- seende befordrade sitt lands upplysning och vetenskapliga arbeten, rådfrågade nu sin Bikt-Fader Biskop Ar rabida, på hvil- ket satt man skulle kunna utgifva ett verk bfver Brasiliens Våxter, och på Ar- 204 rabida's rAd beslot Kejsaren, alL i Pa- ris lata lilhographieia de Vaxt-figurer, hvilka Vellozo ctterleiunat, och att i Rio de Janeiro trycka texten, hvilken skulle forfattas af Ar r ab id a, emedan Landet cj larer egt någon annan Botanicus, som kunde ofverUiga detta veiks redaction. — Brasilianska Gesandtskapet i Paris ingick contract oin detta foretag med Senefeld- ska Stentryckeri-bolaget och om en upplaga af looorde exemplar. Arbetet borjades, men hade ej hunnit att fidlbordas, (h"i Kejsar Pedro nodgades lomna J5rasilien. Der- efter utebief betalning for en del af verket och Pappcis-LeiVeranteujcn, som bade alt fordra for sitt papper, lade beslag på arbe- ket. Slntliocn utkom det i bok-handeln Ar i836, sedan en ansenlig del af tabellerna blifvit såld såsom maculatur. Verket ulgiJres nu af XI Tomer i stor folio med i65o Tabeller, på hvilka lika många ai ter finnas i svart afbildade. Det var iimnadt, att det skulle utkomma i Hiiften, af hvilka hvarje borde innehål- la 10 Tabeller med åtfoljande text, men en sådan text år blott utkommen lor nå- gra få af de forstå Håftena, och Marti us sager, att delta arbete kostat brasilianska Stats-Verket mer ån en million Francs, samt tillagger, att en serdeles olycks-stjer- na synes beheirska de stora foretag, hvil- ka Portugisiska och Spanska Regeringarna åsyftat for att ulgifva Floror ofver sina Colonier; de litteraira resultaten af Mu- tis's botaniska resor i Sydvestra Ameri- ca ligga ånnu gomda i Museum i botan. 205 Tiadgarden i Madrid, eljurii de koslat Staten en Million Piaster ocli således sy- nas bora ulgifvas, ocli a F Ruiz's ocli Pavon's Flora Peruviano-Chiicnsis ar blott balften uLkoiuuicn. Martins anmiirker om denna Flora Flumincnsis, alt dess biukbailiet ej euiot- svarar den kostnad, soai dess iitgifvande foranledt, ocii att den blitVit feir sent iitffilVen, eniedan den nu for tiden i sitt nar vårande skiek ej uppnatt veten- skapens stand-punet. Ganska niånga at" de liiir såsom nya anforda slaglen iiro miss- kanda, redan Ibrut beskiilna; andra med gamla naiun anforda iiro antingen nya eller oriktigt bfstamda ganda slagten. Åfven ar sliigt-begreppet nnderstundoni of ver mattan iitstrackt, så t. ex. forekom- ma såsom arter af Mimosa icke blott de esentliga Miniosæ och Acaciæ ulan åfven arter af Swartzia. — Martins omnåm- ner, att ban i sin Flora brasiliensis skall hånfora figurerna till sina ratta arter, och tillagger, att denna Flora Fluminensis kan anses såsom ett monstreust exempel på ett illa ofverlagdt och i for stor scala borjadl litterairt foretag. Prof. Kunze bar sedermera lemnatKunze'» beståmningar och upplysningar om de ioni"Fio'r» detta verk afbildade Cry ptoi^amer , och*'"^^""»^ han anmårker, alt figurerna, eluiru grof- va, likvål till storre delen noggrant fram- stålla Yåxternas utseende, samt att teckna- ren således har mycket storre fortjenst an lextens Forfattarc, hvilken i sina beståm- 206 ningar niycket missLagiL sig '). Somliga figurer aro utforda i mera detalj och vid åtskilliga frUja afbildningar, elmrii ofull- komliga , af fro-rcdnings-delar. Han til- lagger, atL man i Frankilke iimnar att utgifva en commentarius till detta verk. Enligt Kunze's uppgilter iiro Cryp- togarnerna afbildade i Xl:te Tomen på 68 Tabeller, af hvilka 62 tillliora Orin- hiinkar (^Filices); 3 upptagas Ai yJIger oc\\ 3 af Svainpnr. Några af de liiir afbilda- de OrmbuTikar aro troligen nya, ocli K 11 n- ze iimnar att framdeles beskrifva dem. Åtskilli"a andra Ornibunkitr iiio i detla verk for forslå gangen afbildade, elun 11 redan forut beskiifna, niiiimligen Poly po- dium Iticens Schrad. Tab. 6c).; P. ahbre- viatiun. Tab. 80.; Aspidium Poldianum Presl. Tab. 8G; Salvinia hispida Hu mb. BonpL & Kuntb. Tab. iii. — De biir afbildade arter af Lycopodiuni, af Alger, ocb af Svampar aro foljande: Tab. 112. Lycopodium ccnuiiini L. — Tab. ii3. Lycopodiuni — sulcatum Desv.? — Tab. ii4« Sdrgnssum stenophyllum Mari. (Icon. Pl. Crypt. Tab. V.). — Tab. 11 5. Tiiam- nophora — corallorhiza Tinn. (.*). — Tab. ') Regensb. bot. Zeit. iBSy. i:r Band. N:o 21. Ss. 32 1 — 335: Zur Erlautenmg der in Ar- rabida's Flora Flnniinensis dargesteliten Kryplogamen. Ein Vcrsuch von D:r Gustav K luize. Obs. Kunze sager, "att ingen text blef lemnad lill detta verk," hvilket likval strider emot Martii uppgift, att text ålfoljer de forslå Haflena. 20 7 jiG. Tjonaria Pavonia Af;li. — Tab. i i '7, J^aricns — : slipilo anniihUo, adscendenle. Sannolikt af afdelningen Lepiota. — Tab, 118. PliLiIIiis (JlymcnoplutUiLs) indusiatus Vent. (Soplironia brasiliensis Pers. In Freycinet V(\y. buL ]). 178). — -Tab. iig. Lentinus velutinus Fries, (i Linnæa T. V p. 5 i o). Prof. Kunze lemnai' i denna Afliand- ling en ciilisk ofvcrsigL af de liar afbil- dade Crypto^aincr Tab. 5i — 119 med lalrika iipplysande anmiiikningar, ehuni han ej kunnat besliiinni;! alla iiginer i an- seende lill deras ofullkondighet. — I den- na Års-Beriillelse kan jag ej upplaga del speciellare af denna afliandling, ehuru af sloit interesse for Vaxt-SysLeiiiet. Fastan denna Flora har blifvit frani- stalld i elt mindre fullkomligt och ofuU- bordadt skiek, sa utgor den likviil ett verk, hvilket deiigcnom eger ett nog be- Ivdligt viirde, att del iipplager figurer af i65o Viixt-arter ifran ett iinnn niycket ofidlsUindigl undersokt Land. — 1 Tysk- land har delta verk i bok-handeln blifvit saldt for det laga priset af 60 Thlr Sachs. — De Candolle's Prodromiis P. V. ar det forslå arbete, i hvilket Tabellerna i Flora Fluniinensis blifvit , ehuru mest fraq:nin2:svis, anforda. Af Poeppig's och Endlicher'sPoeppig Verk ofver nya Viixt-Slaglen och nya Endii- Viixt-Arter ifran Chili och Peru aro IV:de "^^^^^ — X:de Decaderna af I:stu Tomen utgif-Gene.;» & 208 Spee. na '). Denna Tom bestSr af loo folii- T. T^De-tabeller med fortraflliga figurer i sten- caiiv-x.j^j,yj^j^ odl 62 sidor ålfoljande text. Uti dessa sednare Haflen forekomma figurer och beskrifningai- af nya arter at Floto- 'via Spreng., Boopis Juss., J^ropæoluui L. , Befaria Mart., Gantieria j jérbutas , Phytolacca , Chloræa Lindl. saml mång- faldiga sliigten af Orc/iideæ j hvilka sed- nare utgora storsta delen af de liiir afhil- dade Viixter och upplaga of ver 80 Tabeller. piantæ Af Colla's arbete of ver de af Ber- rariores ^q^q [ Cbill sandadc Viixter iiro j^de ocli in Uegio- f \ -» r 1 nibusChi-5:te Fascikbuna utgifna^). — V erkels nar- &c. Fase. mare beskarlenliet kanner jag ej. IV & v. Hooker's Slutligcn ma antdras, att Hooker ^en "fora' ^ em nat bidrag till en Flora bfver van Die- fcir vau j^^ens Land "^), och att Guillemin har Dienipns ,, ... • . r- -i-.. , •> c L«i)d. (ramslallt en olversigt at V axterna pu So- ^".'".''■cietets-Oarna i Soder-hafvet '). mins ' ^ Flora XJe- iifvfr Socictfti-' Ofl ro H ^) Nova Genera t-t Species Plantarum, quas in llegno Cliilensi, Peiiiviano et in Teria Aina- zonica annis 1827 ad i832 legit Eduardus Poeppig et ciun Stephan o End lic her descripsit iconibusque iliustravil. — Tom. I. Decas IV — X. — Lipsiæ. i836, fol. c. Tab. *) Piantæ rariores in legionibus chilensibus a Be r te ro nupcr detectæ. — Fase. IV «Sc V. Auctoie A. Gol la. — Torino. i835. /{..o. ^^) Contributions loward a Flora of Van Die- mens Land. By AV. J. Hooker. — ln Hoo- ker's Gompanion &c. I. pp. 272 — 277. ^} Zyphyritis Taitensis. — Enumeration des Plantes de'couvertes par des Voyageurs dans les Iles de la Societe'., principalement dans 209 lirshrifningar ofvcr Botaiiiska lYat/c^dr- (Inr ocJi l^rudtrurds-Catalo^er. Den af Prof. Fce ulgifna C.alaloj^ cif- Fée ver Viixterna i BoLaniska TriidgArden i;;:';K:.: Slras))iirg inneliuller nlL Inledningen cn'''j'j''p_''" Historia ofver Tratli^ården, hvarvid Furl". i).)t. de erinrar, aLt han saknat tillrackliga docii- bc.irt' menter fur att kunna nieddela en ruU- slandiq historia utVer detta Inslitut^). Trådgarden anlades Ar iGiq ocli af G. Bauhinus kallas den redan år iG^S "Hortus splendidissinius." Dess forstå Director var Joli. Rud. Salzmann, som dog år iG52, ocli efterfoljdes af Joh. vVlb. Sebiz lill år 1^85. Marcus Mappus forestod den sedan lill år 170 r, du Melchior Sebiz ofverlog den, men ])l()lt for 2 år. Sicfism. Ilennint^rer bade ifrån den tiden inseendet cifver Tråd- garden till år 1719, då han eftertråddes af Joh. Boeckler till 1733, hvarefter den nndei' några få år forcslods af Joh. Jac. Sachs, hvilken efterfoljdes af Joh. Phil, Boeckler till år 1759, då Spiel mann in- tog platsen till 1793. I hans stalle ingick Hermann till 1799, och sedan till 1804 fdljde efter hvarandra Brisorgueil, Thi- baud och Marquart. I Febr. i8o5blef celle de Taite. Par J. B. A. Giiillemin. — Ann. des Sciences Nat. II. i836. p. 297. ^) Catalogue nn;'tliodiqiie des Plantes du Jar- din bolanique de la Facnite' de Me'decine de Strasbourg. — Strasbourg. i8i(). 8:0. pp. XVI . VII. Cotyledon cristata Haw. — Tal). VIII. Chorizema iliverfiif olia DC. Giiizotid oleifera j;it"vc'r den i Benga- len bekanla fixa-oljan kal lad Ramtilla. Under år 1 835 ntkonj ForsLa Snpp-f-o»J""'* lemenlel lill Loudon's Ilortus Britanni- .laL.nni ciis ''). DeLla verk ulgor en B^orteckning ^'éi;['u, «ifver do Vax-Ler, livilka sedan år 1 83o J;"'"'""» lilifvit inforda i J^^nglands Orangener och Triidgårdar, ocli i delsanima fortsattes Våxt-antalet ilrån N:o 2S,r)()() till 29,33(), hvilket således uppgifves att vai-a antalet af de nu lor tiden i England odlade Vax- ler. Catalogen ar forfattad i alphabetisk oidning med bifogade uppgilter om Viixter- nas engelska namn, om varaktighet, om hojd, om blomnings-tid, om blommornas farg, om hemland, tiden for deras inforande i England, fortplantnings-siitt , jordmån, som de erfordra, samt hiinvisning till en figur i något botaniskt arbete, ra. m. Detta Lou- don's verk ar for en Botanisk Trådgard nastan oumbarligt. ^) First additional Supplement to Loudon's Flortus brilanniciis: being a Catalogue of all the Plants intioduced lo or originated in Bri- tain since the publication of that work; vvith such improvements in the nomenclature and classification of Plants aheady published, as subsequent investigation has pointed out. — Edited by J. C. Loudon. — London. — 1 835. 8:o. pp. 579 — Q01 hauser &('. Nebst eineni Mo- nats-Kalendcr. Zneite Ausgabe. — Von J. Metzger. — Mit 2 Steintafeln. — Heidel- berg. — i83G. 8:0. Der Obstbaum-Freund, berausgegeben von der Allgenieinen praktisehen Garlenbaii-Gesell- schaft zn Fiancndorf in Bayern. Cjtr Jabi- gang 18)6. 02 JNummcrn. — Mit Ilolzsclinil- len. — Piegensbnrg. i836. 4*o- A Catechisni of Gardening, intended for the lise of Viilage-Sehools and Collagers, conlaining plain and brief direetions for cnl- tivaling everv kind of Vegetable in comnion lise. By an old praelilioner. — i836. The Fruil-CuUivator. By John Rogers. — London. r83G. 8:0. Traite' des Arbres fruiliers. Par Du Ha- mel du Moneeau. Nouvelle e'dition, lominor hliiVa likval till stor del gomda af de skona gliinsandc Idadcn. 1 luedlersta Sverige niåste Busken under vintern lindas med halm, cmedan den eljest bortfiyser, ocli det iir iinnii osakert, om detta forvaiin^s-satt ai" tillrackligt. Syringa Jnsikæa Jacq. til. en mindre }>iisk-art med ovala blad ocli blåaktigt via- Iclta blommor i langa sammansatta kla- sar. Den vaxer i Siebenbiiriien. År a(- bild ad i Pv e i c h e n b a c b ' s I eonograplii a bot. f. 1049. Ibland ofriga i sednarci lider odlade Blonister-Buskar torde ioljande bora nam- nas: Ralnis nootkanns Mocin. med stora bvita blommor. — Riibus spcctabilis Pursli med roda blommor. — /?. leucoderinus med stora blå iitliga biir; salter ymnigt frukt. — y^inygdaldi nem a /3. georgica Desfont. & ^. canipestria Bess. , j^inygd. sibirica — Amygd. orientalis Ait,. — • Atragene ame- ricana Sims med blå blommor. — Colu- tea crnenta vVit.. — Robin/a liispida Linn. med rosenriida blommor i klasar; denna ar i medlersta Sverige mycket omtålig foi vinter-kjlan och maste lindas med balm. — Cytlsus fFeldeni Jacq.. — Cyt, alpi- niis Miller. — Cyt. Laburnum Varieteten purpurascerts med rodgida blommor; den iir uppkommen genom befruktning af C Laburnum med C. piirpiireus , hvilken sidstnamnde man nu också ympar på C. Prnf. Wikitroms Arsber. ?83y. ' -^ 2 26 Laburnum. — Elæa^nus macrophylla med silfver-skiftancle blad. — Lonicera sem- perjlorens Linn., L. grala Ait. , L.Goldii Hook., R/bes anreuin Puisli, m. fl.. Ibland nyare måmiuri^a Kall-Jords- r ('læter j eller sådana, hvilka forst i sednare iiren borjat odlas, utmarka sig i sjnner- liet f()ljande: Plilox amoena , decussata, maculata j odorata ^ ovata ^ pjrainidalis , specio^a , subuhita j, crassifolia, tardijlora u). 11.; Canipiinulci /fitic/c/nt/ia FiscU.; Lii- pinus pol) pli) Ults , ^randifoliiis j hu i dus , meæicdiiHSj nootkatmSj ornatuSj rivnlaris, tomen to^/i <> , m. fl.; Onofiis rotimdifolia L. , PoteVitilhi colorata \^Fveisigt aF det Linneiska Viixt- Svstemels Glasser med sina kannemiirken. Deietler vidla^a Våixternas beskriF- ning, hvarvid uti hvaije dass Forst Died- delas essenliella kiinnetecken For slagtena; sedan lemnas vid det speciela aFhand- landet aF livarje slagte iilven ett utForli- gare kiinnemiirke For detsamma. — Tex- ten For arteina utgor en Synopsis; For hvarje art Framslallas kiinnetecken, med anForande aF Willdenows Sp. Pl. eller aF det verk, hvarest Viixten Forst linnes be- skriFven, atVensom anvisning aF en figur aF Viixten itVån nagot arbete; också Forekom- ma åtskilliga anmarkningar om Viixtens utseende i allnianhet och om blommornas tiirg; korta underriittelser om Viixlens heni- iand samt varaktighels-tccken. — Fignrer- na, eliui u i miniatur, aro likviil instriic- tiva, och utgora måhiinda den lyska iipp- lagans storslå varde, emedan man har ser samlade en miingd aF figurer, hvilka van- ■JJ I ligen inåsle sokas i spi idcla arhelon. Furf. luir l>em(klal sig alt iifVen iipplaga de sednast beskritna Vaxter, elimn delta ej kunnal l)llt\a fidlstiindigl. — Do (> utgif- na lliiftena afliandla (^lasserna Monandiia odl Diandiia saml hoijan af Triandiia Monogynia. Al" Spenne r'.s Handbuch der ange- spen- wandlen liolanik iir 3:dje Afdelningen iit-H"„j'i„',,, uifven *). DeUa iir cU med sLor omsorg 'i''" ""- l)earheladt veik. Uti de 2:ne Foi.sla At- "Boniuk. delningarna iiro ViixLerna uppstallda ocli ji;/iiun„ bciikiirna efler det JNatiuliga Systemet. — Uti den 3:dje AtUelningen lemnas i:o en siirskild ofversigt af Ved-Va\terna, Siides- Arterna, Skid-Viixterna , (Legiiminusæ), Koks- Vaxlerna, Frukt- Arterna, Foder- Viixterna, Fabriks-Vaxleina, Gift-Vaxter- na och A[)otbeks-Yaxterna. 2:0 En sy- stematisk otVersigt al" de tvska ocb scbweitz- siska Yaxt-Sliiglena enllgl 15 a r t li n g 's Ar- bete ufver Yaxt-FaiDiijei na. 0:0 Forkla- ring at' Linneiska Scxual-S\^stemet. /^:o Forklarinti ofver de i arbelct torekom- mande konst-ord (termini tecbnici) i form at" en ordbok. 5:o Tai)elier, framstiillande ^) Ilandhiich eler angewandtcn Botanik, ndfii- piiiktisc-lie Anleiliin:; ziir Kennlniss der ini"- diiinsch, teclinisch imd okoiioiniscli gcijiaiicidi- chtn Gewachse Ttutschlands iind dti- Sthweitz. Voll D:i- J. C. L. Spenner, £Ll'n-^''^"''^^S^'' System iir nppslldld under 6 reiciis titlar: i. Hufvud-Gruppeina. 2. Classerna. uaf. sy-J. ramiljerna. 4. Miigten sasoiu exen)j)el. *tem&c.5^ Hvarje Familjs egna kiinnemarken. 6. Anmiirkningnr jemnte nppgifier om de rå- dande chemiska egenskaperna hos hvarje Familj. Denna ofversigt iir Iryckt pa 4 iolii-ark, hvilka iiro besviirliga att sludera i anseende till formalet "^), •) A Natural Syslcin of Bolany , oi' a systenia- tic view of the organisation, natural afllnilies an.l gcogi';i[)liical distriLufiou of the '.vliolc vcgetable Kingdom, together wilh the iises of the most important spedes in Medicine, the Avls (Sjc. By John Lindley. — .Second Edition wilh nunierous additions and coriec- tioiis and a complete list of Genera with their synonyms. — London. i836. 8:0. (Pricc 18 Sh. in clolh). *^) Tabeilarische Uebersicht des Pflanzen-ieichs nach dem naliirlichen Pflanzen-Syslem von Jussieu, fiir angehende IMedicincr und Phar- maceulen bcaibtitet und heiausgegebcn von T. A. H. J. Muller. ~ Stuttgart, fol. 233 Kri iinnan af Miillor ulgilVen tabel-Ri..iic, , larisk oiVersii^t af Viixt-Jliket enligt L i n- 'Lvt,;!!' nc's Sexual-Systeni utgores af elt 4 fots -•i;«;j;^*_ langt blad, på livilket tlenna ofveisigt r.id.s fraiDsLallos under 5 titlar: i. 1 1 idViid- Lin' ';,-.; sch. Indelningen i Phaneroganier oeli Crypto- s,'Xi garner. 2. (dasserna. 3. Ordningarna. /\. Sliigten sasoni exempel jennite iijjpgifler om de ollieinella arterna ocli om de delar af tlcm, hvilka anviindas i Medicinen. 5. Anmiirkningar '). Det af D:r A. B. R eie hen ba ch bor- a. n. jade arbete "Naturgesehiclile des Pflanzen- i,,'ch'r reichs" bar for afsigt att meddela den i ^^//X' Natural-Historien okunnige sa val en of-J'-* i\'i;"- versigt af velenskapen som en kiinnedom om en miingd af de vigtigaste NaLur-Al- ster ^). Det nyligen ntgifna i:sta Hiiftet inneballer på tyska språket forfattade be- skrifningar af åtskilliga Viixter och illu- minerade figurer af flera ibland desamma; på samnia tabell fiirekomma flera arter afbildade, antingen i naturlig storlek eller forminskade. De blir afbandlade Gras iiro Saccharum ojjlciuarum L. (Socker- ^] Tabcllarische Uebersiclit de s Pflanzenieichs nach dem Linne'ischen Sexual-Systeiu flir aiiizehende Mediciner iind Phannaceuten beai- beitet und heraiisgegeben von T. A H. J. IMiiller. ~ Stuttgart. i836. fol. ^-) Naliugescliichte des Pflanzenveichs oder Abbd- dung lind Ceschreibiing der wichtigsten in- tjnd anslandischen Pflanzen. — iVach der be- sten Qiiellen bearbeitet von D:r A. B. R e i- ehenbach. — i:stes Heft. — Leipzig, i 836. Mil 4 Quart-Tafelu. 234 Roret) j Loliuni lemuJcntum L. (^Ddr-Refjf) och L. perenne L. (Rar-Grusy — Foif. iim- nar framdeles alL i naj^ia siirskildta Ililften {emna en Inlednln;:; , i densamma afhandla Tei minolngien saml meddela figiiier, hvil- ka upjdysa den. Dier- Pvoi'. Dicibacli har boriat ultjitVan- vluuiuLsdtil at" ett på tyska språket forfalladt ar- '^"em" ^^^'-^ olVer de Kcunomiska Våx Leinas Na- okon. tiiral-Mistoria ^). Delta verk år åmnadl I..-II lio-att ulgoras af o Delar, af hvilkaden i:sta |:'"Thti'i/Jcl) den ardra skola afliandla Dicolyledo- nerna och den liedje skall upptaga Mono- colyledonerna och Cry|)loganierna. rorfattaren fiamslållei' Våx terna efter Familjeina och i Foisla Delen torekomnia mest Tiåd och Biiskai'. Verket hoijas med Hesperideæ. Efler tbretalet loljer en olVersigt af de i denna i:sla Del afhandlade :|(^ Våxt- Famiijer med iij)pråknande af de arter, livilka hår upptagas. For hvarje Familj leninas åtskilliga anmåikningar om utseendet af tie hltho- rande Våxlei* i aUmånliet, om deras sliigt- skaper och geographiska utbredning. F()r hvaije art meddelas en korrt liabiluell beskrifning och nnderrållelser ^) Giiindriss der alli^Kineinen oknnoiniscli-lecli- uisclicii fjotanik oder Syslcinalische Bescliici- bung der nutzbaisteri Gewachse ulltr Uiiii- inelsstriche. — Ein H:uidbii(:li fVii' alle Fi etiii- de des Pflanzenreiclis. — Voii D:v Joh. Hein r. Dierbach. — Ersler Tlieil. — Hei- delberg imd Leipzig. i836. 8:0. Ss. XV & a63. om (less gfograpliiska iilbroJning, oin dess varieteter samt om det gagn, till hvilket dess siiiskilda delar anviindas. Arbelet ai- ganska inleressanl, men Vaxternas Natiiial-llistoiia iir verkeligen i lor rn veken korthet afhandlad. I (lenna del forekonnna Hesperideæ , hvaivid Forf. lor slagtet Citrus tbljtRis- so's monographie. — 21ieaceæ. — Me- liaceæ. — Myrlaceæ. — Lcvirineæ. — Mjristiceæ. — Terebintliaccæ — Gulti- feræ. — Jur sainiiia iindamul an tagna Mynt- Sndckan {Cypræa MoneLii). —Ulniitceæ:\'n\. Aluien iJJlmns cam pest ris L.) omiiiimner Foif.,alt man rccommendernt dotlaTrad Lill plantering vid gardar ucli vid vii^ar iifven derfore, alt man tror sig hafva anmaikt, att ask-elden aldrig nedslagit i n.^tgon iWxn. Dereniot har man iakttagit, alt ask-elden foretriidesvis synes sla ned i Kken [Quer- CJLS Robur L.), men man har hitinlills ej kunnat utretla orsakcrna hartill. Siintnleæ: Santahim Freycinetianiini Gaudich. itVån Sandwichs-Oarne lemnar en viilluktande Sandel-Ved, med hvilken en belvdiig handel niimera a f ven id kas på Ost- Indien; veden gifver ock en valltiktande olja, som man blandar med Eisgryns-Iim , och af denna deg bildas små cjlindrar, hvilka i China Ljena såsom Ijus så vål i templen som i enskilda i'iim , och hvilka iifven i Europa åro kiinda med namn af chinesiska rokelse-ljus eller rok-gubbar. For ofrigt åro talrika Lårobocker'*) un- der del forflulna året i Tvskland utfrifna "*) Anleitnnfj ziir Gewachskiinde zunaohst fiii- Seminaristen und Volksschullehrer. — Von Aug. Richter. — Coln. i8J6. Anfangsgriinde der Bolanik ztiin Gebrau- clie flir Sehulen und ziun Selbstunlerrichle. — Zweile Anflage, ganzlich umgoarheitet und verinehrt von D:r Eduard Winkler. — Mit 1 40 Abbildungen. — Leipzig i836. 12:0. .Ss. X (Sc 25o. iVebst 2 Holzdruckta- feln und 2 Tabellen. Leitfaden der Botanik und Einleitung iiber das Molhige, wa? bel, Priifungcn der Reife ai* A. R i c 11 L e r, W i ii k 1 e r, M o 1 1 y, K r a s- sow, Friese, Bischotf, Hubener, von Gymnasial -Zdjjlingen in der Natiirgc- schiclile geforderl wiid. Nthst einen» Pflan- zen-Verzeiclinisse, naoli dem Linneischen Sy- slem, mit pnlnischer Teiniinologie. Von J. B. Mot ty. — Posen. 1836. 8:0. Lehrhucli der Natnrges(rlueliie. nv Theil. Lehjbuch der Bolanik. — V(ni v. Kra'>';ow lind Leyde. — Berlin. 18)6. 8:0. Grnndiiss der Phytognosie. Von J. IV. Friese. — Insln-iick. i8Ui. Naliirgescliiclite der drei Reiehe &e. Lelir- bnch der Botanik von D:r G. W. Bisclioft. 2:r Bd. Bogen 17 — 2]. Slnttgart. i835. 8:.». Anleilnng in das Studium der PMan/t 11- kiinde. Enlliallend die Kiinst«praclie , die Grnndziige znm Eingehen in die Wissensehafl, eine knrze Uebersieht vom Bane der Ge^\ach- se, Sy>temkunde, nehsl eine An lei tung Pllan- zen zti bestiminen, zn zerlegen und fiir das Herbarium zn bereilen. Fiir Gymnasien mid znm vSelbslimterrieht bcarbeilet. Von D:r J. W. P. Hiil)ener. — Zueile Ansijabe. — ^bmnhcim. i836. 8:0. Der angebende Botaniker, odei- knize nnd leicblfassliebe Anleitnng die Ptlanzen kennen nnd beslimmen zu lernen. Fiir die reifere Jiigend libeibaiipt nnd fiir angehenrie Medi- «iner, Pbarniaeenlen, Forst manner, Oekono- inen, Gartner nnd Teelmiker insbesondere. Von J. A. F. Schmidt. 3:te verbesserte nn vernielirlc Anflage. Mit 3(3 lilhogi-. Ta- leln. Weimar. i836. 12:0. Bemerknngen iiber die Anordnnng Naliir- liclien Pflanzen-Familien. Von Sir E d w. Fl ene h Brom head (Froriep's ftotizen &c. Bd. XLIX i\:o 10. Ss. .45- 15?, N:o II. Ss. 16c — 165. — Juli i836. (ex Edin- burgh. New Philosoph. Jonrnal. Jan.— April. 1 836). r2?>f) Sch midl, in. il. itlVtMisom inåni^a siir- skildLii arbclen otVer Girt-Viixtcrna under detta ar utkoiniiiit. Die jiiiigeii Pflaiizciilorsrlier, od<'r boliiiii- .s( he Uiitcilialtiinijen tines Pfairer-. mit seincii Kintlorii. Aus d. Fianzos. Mit «-ine:!) prida- gog. Vorwort vom J*iot'. Zyro. — Bern. 1 8 36. 8:0. Kleiichiis Plantnriun oflicinalium IFiiiigariæ indigenarum Pljaneiogamaiuin. Dissertalio bolaiiica. Aiictore A. Jacobovics. — Pc- stini. 1 853. 8:0. Die Gifl-Pflanzeii Deiitschlands, ziim Schul- gebraiicli und SelbNtimterricht diirih Abbil- dmiucu lind Besclu cibuniren eilanleit von A. Ilenrv. — lionn. 18 Mi. 8:0. Die schadliclien Gift-PHanzen Deiitsch- lands. Nacb dci- Natnr aiif eine Wandtafel gczeichnet von K. W. Hei nr i ch mid znm Gcbraneh in Elementar-Scbulen bes^luieben von J. G. Fischer. — Breslau. i8>5. 8:0. Leitfadcn fiir den Unierrichl in der Na- liu-gesnhi«hle in Volkssehiilen, Biirgei-sehnleii, Gymnasicn iind Seminaiien, mit vielen Anf- gahen iind Fragen zn miindlicher nnd S';lirin- liclier Losung. Von A. Lu ben. i:r Kursus. Arten. — 2:1- Kursus. (Galtungen. Berlin. i8i6. 8:0. Naturgeschichle fiir die Jugend mul zum .Selbslunterricht. Naeh Oken's ncnen nnd uberhauj)t iiach den besten und vei.slandlich- sten Svsleinen unsrer Zeit beaibeitet. Von II. Ed w. Ala uk i sch. — Leipzig. 18)6. 8:0. Kleine Naturgeschichte. JNebst einer ge- dranglen Uebeisicht der Naturlehre. Fiir Sohulen so Avie zum Selbst-Unterrichte aus- gearbeilel. Von IJ. Kebaii. 2:te voilig umge- ai beitete und vervollstandigle Auflage. Mann- heim. 1 836. 8:0 Leitfadcn zum Unterricht in der Naturge- srhi<'hte, flir Sihidlehrer-Seminarien , Prapa- n ^o I Holland liafva Larobockor blifvit u f g i f na af d e V r i e s e och M i c q u c 1. I Eng- randen-Anstaltcn und Schulcn, mit IJeruck- sichliguiig verschiedcner Bildiings-stufen ine- thodisch beaiLeilel. Von G. A pel. — Mag- deburg. i836. 8:0. Die Natiirj^escbieble in Tabellen zum Ge- biauch in Volks- und Keai-Scbulen. Von Fr. Kapff. _ Stuttgart, f 8)6. 4:0. Lehrbucli der Naturgcsehicbte fur Schn- !en nnd zum Selbstmiterricht. Von G. fl. v. Scbubert. — 9:10 vcrn)ebitc und verbes- serte Auflage. Ériangcn. t8}G. 8:0. Naturgesfhiclite nach allen drei Heicbeii fiir Schnic und Haus. bi Veibindimg unt J. F. Nau mann bearbeitet vnu Div H e i n r. Gra fe. 9.:v Hand. Das Pflsnzenreirl). Er- ste Lieferuug. — Eisielun. uSl'} und r8i6. 8:0. AVdrteibucli der Naturgescbicble, dem ge- genwarligen Stande der ]5otanik , Zoologie und Mineralogie angemessen. io:r Band. Zneite Halfte. {^Jol/is — Vyzoxjie). ~ ^Yeimav. 18J6. 8:0. For>tlicbes und forstnatinwisspnschaftli- clies Conversations-Lexiknn. Ein Handbucb ftir jeden, der sicb fiir das Porstwesen und die dazu geboriqen iXafuruissenschaften in- terressirt. Von D.T Tbeod. Uartig. — arte rcvidirte Auflage. — Stuttgart imd Tiibingen. 1 836. 8:0. Ilomerisclie Flora. Von F. A. W. M i- quel. Aus d. Holland, iiber^etzt von D:r J. G. M. La urent. — Altona. i8:;6. 8:0. iJber die bohere Bedeutung der iVaturTris- senscbaflen und ibren Standpunkt in unseier Zeit. Ein akademische Eroflnungsrede. Von D:r Max. Pertes. — Berlin. i835. 8:0. Ueber die Notbnendigkeit eines JVomencla- tor Animalium et Plantarum. Von C. R. Rossmassler. — Dresden, i836. 24 I I England hufva Liirohiicker l)lit'- vit framsliillcla af Lindley, Henslow, Main, Partinglon, Spralt, in. (1.. Ueber dass Stucliiun der Bjtanik. — Von F. Unger. — Gratz. i«j6. De ritidiviiliialite consideree dans le regne vege'tal. Par A. St ei uheil. — Strasljoiii g. i8J6. Handl)æk der IJntanic en Aanleiding tot de Kennis der Nalimrlijke Familien des Planten- i-ijks. Door Kiintli. — i Dcelen. i8i6. 8:0. Index op de Kiinstvvonrdenlcer der Planlen van A. Dielricli. JJoor l^rof. W. II. de Vri ese. — - fol. De jNoord-oNedeilandsche vergiflige Gewas- sen, hesiljreven door F. A. VV. Miqiiei. IVI. D. in 4«<^ AHeveriiigen mit 3o geklenide pla- ten conijdeet. i:e en 9.:e Afli;vering. Popnlar l»f)lauv, explanalory oC the slrii- clure and Irabils ol' Plants, will» a faniilar e\- planation of tlicir Arrangement. Bv James Main. — London. i836. willi 27 Engiavings and nnmerons Wood-Ciils. — 8:0. Botany, illustraled 011 a «u;\v piinciple. By C. F. Paitinglon. — London. 1 83(3. 8:0. TJie Iland-ljook of plain liolany, or Liii- nsean Lessnns for fjeld and garden use. -— Lon(ion. i8j6. 8:0. Principli^s of Botan v. By tlie Rev. J. S. Henslow. London 18 36. 8:0. With Vig- nette and above 160 Woods-Cuts. London. 1 836. 8:0. Inlroduction to Botany. — By John Lind- ley. Second Edition witli eorrcctions and considei'able additions. — London. i836. 8:0. — With Plates and Wood-Cuts. — (priee i8 sh. clolh). Ladies Botany. — By John Lindley. — Second Edition. — London. i8i6. 8:0. W. Tab. The Mcdico-Botanical Pocket-Book. By G. Spratt. London. i836. 8:0. P}of. IfiksttoiHs Jvsber. f83y. ^^^ I Fr.inluiko liafva ulkommit Laro- IWkker af D ucli esn e, PoucheL, Ecor- ehaid, Fenand, Guibourt, m. fl.. Repertoiie des Plantes utiles el des Plan- tes veneneiises du Globe, contenant la syno- nymie latine et fian^aise des Plantes, feurs norns viil-aiies fran9ais, et rindicalion de leurs usages tn me'decine humaine, en medecine veleVinaire, en econotnie domestiqne et nna- le, et (lans les Arts on Tindusliie; pieVede dun Tiaile' indispensable aux personnes, cpii veident herboriser et composer des Her- biers. Par E. A. Duc hesne. Paris. i836. 8;o. Traite elenientaire de Botanique appliquee, contenant la description de toutes les families vcgetales et celles des genres cullive's, en of- frant les Plantes jeniarquables par leur pio- priete's ou par leur histoire. Par F. A. Pou- chet, D. M., Pn.f. d'nistoirc iWaliuellc au Jardin bol. de Roueii. Tom. I, H & Mf. _ Rouen. 1 835 & i8>G. 8:0. Cours de IJotan-que au Jardin des Plantes de IVantes. Par J. M. Ecorchard. D. M. Nantes 18)6. 8:0. Nouveau Manuel de Botanique; tiaite' elc- nientaii(? el melbodique de Pliysifpie vei,'e'ta- le, contenant la (irlossologie, la Phvsiologie, la Taxonomie des Vege'laux. Par Douy. — Paris. 1 836. 8:0. Cours e1e'mentairc de Botanique ge'ne'rale, d'apres Mr Achille Richard par F er- land, revu par Mr Cambessedes. — Pre- miéie Partie. Paris. i836. 18:0. Historie abregec des drogues simples par J. B. G. Guihoujt. Troisiéme Édition cor- rigee el consid<"ral)|ement augmentee. Paris. 1 836. Vol. I & II. 8:0. Histoire natiuellc chimique et medicale du Lichen dislande. Par J. A. Renard. Pa- ri.. 1 836. 8:0. A. Tab. 1. I 343 At G ai mpeTs ocli Sch locli t ond a Ts Cnim- ai bete ol\er Viixterna, sotn ruiekomma i.s*ci,iecii- Preussiskn Pharmacopeen, aro Illrdie To-";;',''?! * mens VIII — 'XII Hjiflen iilgifna, men jiig'i<>- m <^. kanner ej livilka Viixter, som har afhand- bo,'!*'^mr- las. — Hvarje Hafle framsljiller (5 iUumi-"'[, ^1"^- nerade ficurer af Viixler iemnte Ijeskiif-H.ft vih ningar al desamma ^). CoUeclion «le jolies pclites flenrs choisies parini les pliis gracicuses prodiielions en ee genre, tant en Europe qiie dans les antres parties dii nionde, pnbliee |)ar E. Leconte, d'apies les dessins, et grave's sons la direc- tion de P. J, Redoiite. Livraisons I — VI. — Paris. — i^io. Flora niedica, oss. Descrix. deile Pianle piu iisafe nella Pharmacopæa nepolitana. a Del le Chiajc. — iVeapel. i8S6. Elements of Botany. Bv Asa Grav ISl- D. — New York. i8J6. 12:0. Propylaen der Naturkunde. Von D:r H. F. Link. i:r Theil. Berlin. i8iG. 8:0. ^) Abhildung iind Beschreibnng aller in dev Pharmacopæa bornssica aurgefuhrten Gewacli- se. Herausgegeben vom Friedr. Gni m pel. Text vom D. F. L. von Sc h lech t en da L — III:r Band. Heft VIII-XII, Berlin. 18 15 & 1 836. — 4:0. Disseilatio medico-ophthalmiatica de Big- nonia Calalpa, adnexis Historiis morborum. Auctore E. Klement. I. a. th. d. 19 April 1834. Pragæ. 8:0. pp. 9.8. Phyfotoxicologiæ cechicæ tentamen, exhi- bcns Plantas venenatas Cechiæ indigenas, or- dine naturali. Auctore J. Rud a. — I. a th. d. 21 Maji 1834. 8:0. pp. 82. Toxicologia Solaninearimi in I ■• Senii- vål rhanerogamer som L.iyj)logamer ocli arcentmi.i l)eslåmd alt ujiplaga omkring 900 arter'). '—'"• *) Herbier de Plantes mcdiralcs indigenes avec texle, public par M. A I pli. Dal in ene sch c. In Jol. ^) Algæ davoiiicnscs (?). — Aucluie Maiywyall. Vol.n Ill.m. *) Gardener's ftlnsci biilannici. ®) British Fungi, consisting of diicd spccinieus of the species dcscribed in Vol. V. P. I! ot the English Flora. — By M. J. Berkeley. Fase. 1 (Sc II. — London. iS36. '") Specimen illustrative of the Gra^^ses and Cy- peraceæ of North America. Hy Asa Grav. — Vol. I & II. i8i5. ') Herbariiun der Schleswig- Holstein- Lanen- buigisehen Flora. Ilerausgegeben von L. Hansen in Huesbye. — t et 2 Seuii-Cenlii- 0.48 Uran år i833 till ar 1837 aro 10 Seiui-Cen- turier iilgifna, allisa 5oo VaxL-artcr, hvilka jiio nieddelade i vackra exeniplar. — I hvar- je Semi-CenLuria omvaxla de allmiinnare ar- fcM-na med de siillsynta. Va\tL'rna jiro med pappers-rimsor^ippfasLade på lialtVa folii-ark; men de storre Viix terna iiro iip|7- iiaftade på 2:ne ark; trjckta etiquctter åro bifogade med nummer, namn, de vigtiga- ste .synonymer, ii|)pgifter om våxt-stidle och om }>lomnings-tid, med hånvisning till Hornemann's Plantelære. — Priset for hvarje Semi-Centuria år 5 Mark Ha mk Cour. med vilkor att subscribera på bela Samlingen. G«ro- Den af D:r Garovaglio ulgifna Ex- iMuscl siccat-Samling af Lof-Mossor ifrån Pro- "rov'^'arv'i^cen Como i Lombardiet utgores ånnn D«'^°i ^^^"^'^ ^^ ^ Decader^'). De bår lemnade II & in'. Mossor åro till storre delen sållsynta ocb Exemplaren med omsorg valda. Decas L innebåller t. ex.: Jnoectangiuin aquati- cnm Hedw. — Jpiocarpa Mieliclioferi Hiiben. — Bryum juhiceum Scbreb. — Gjnmostoinum airvirostrum Hiiben.? — De- cas II: Jrioectan'j^ium compactutn Sidiwægr. — Griininiii coininutatn Hiiben. — Gr. leii- cophæa Grev. — Decas 111: Barbula paludosa Scbwægr. — Grim mi a obtusa Scbwægr. — Hypnum Mor et li Garov. — lia. i8'ij. _ 3 & 4 Semi-Ccntiiria 1834. — 5, 6 . iilijitVes af Ueirenshtirirer ]3ulaniska Sidl- skap ^). — Har forckoinina sa vid origi- nal-a(iiantllingar som ofvei"sattningar, rc- censioner af nyare Arbelen oeU flerfaldiga littcriira undeniitter. Den alfoijes af en LitleraLui-Bericlit , i hvilken endast upp- tagas vecensioner ofver nyare arbelen. Den for i83C iir den 6:te årgangen. Journalen Linnæa, hvilken utgi IVes afsci.i. di- Prof. v. Sch lech tendal, iir fortsaLL och l;'!,',,;^.,/ io:de Bandet utgor en gemensaui årgang '"^^j-^^'* for åren i835 och iSSG'"*). — Den består 'iSjo. af 6 Hiiften, af hvilka det 5:te och 6:Le utkonimo år i836. — 1 denna Journal upptagas original-afhandlingar, och vid slutet af hvarje Hiifle forekomuier iifven ^) Flora oder Botanische ZciUing &c. 19:1- Jalirgang. I:r und II;r Band. Regensburg. i836. 8:0. Liltcratiir-Berichte zur Flora oder allge- meinen Bolanischen Zeitung (Sec. — Sechster Band. — Regensburg. i836. 8:0. Ss. VI I [ & 176. ^) Linnæa. Ein Journal fiir die Botanik iii ihrem ganzen Unifange. Herausgfgeben von D. F. L. von Sch lech tendal. Zehnter Band. Jahrgang i835 u. i8j6. — Halle a. d. S. 1 836. 8:0. — Mit fiuif Tafeln Abbil- dungen. 2JO roiLsuUning ;if en Lilleralur-Bericlit, hvil- ken inneliållei- koirta recensioner af ny- are aibelcn. Andonin, Åfvcn A II clo II i n's, Milne-E(Uvarcls's ^,,d, Ad. BrongniaiL's & Guillemln's An- *ie.s'^rr"'*^^s ^^^^ Seienes Naturelle, Seconde Serie st^.svrl;^!^"''*^^'''^^'^')' ^^^ "ppLaga original-afhand- T. iv:me."lingar. — Ett lliifle utkommer i livarje luanad; jag liar ej sett alla Hiiften atden- na a Igang, oken s Den alhniint bek.mla Journal, hvilken i«jo. ""flcr namn af Isis ulgifves af Oken, upptagei- vanligen mest afhand Ungar ifran andra arbeten och recensioner af ny- are Skrifter. Ett Iliifte innehaller Pro- tocolleina, hallna vid Lakarnes och Na- turforskarnes Års-Sammankomst. — En ar- gAng ulgores af r 2 Ilaften ^). LrnM.i.it. Jouinalen Tlnstitut iir feir Ar i83(> 'fg3;^^ utkommen, men jag har ej haft tillfalle att se densamma^). — Denna Joui nal har for afsigt att skyndsamt meddela utdrag af de afhandlingar, hvilka foredragas i de fiesta af Europas Liirda Samfund, riicho lill 1 Paiis utgifves iifven en annan Joui- ^.våot "«'^ '"^'«^l ni»"'n i'f "l'Écho du Monde så- pt"", vant;" den meddelai korta underriittelscr i Anuee 1 1 • • 18J6. om alJa vigtigare nya u])ptackter. - — Jag har ej egt tillfalle att se denna Journal"). 5) Aiiruiles des Sciences NaUtrclIes &c. Seconde Serie. T. IV:me. ^ Paris. i836. 8:0. (C. Tab.). *) Isis, oder Encyclopadisclie Zeitscliiift. Iler- ansge,i,'eLen von Oken. — Jahrgang 1 836. 4:0. ') L'Inslitut, Journal (les Academies el Socicle's seien! ifiques de Fiance et de J'Étranger. — Qnafrienie Annec. i836. Paris. fol. *) L'Écho du Monde savanl. Paris i8i6. &c. 2D I Uti Wieeniann's Archiv tiir Na- wu•i;- turgeschiclile lorekomma alven nagia la xiri.iv botaniska vVniandlingar samt Meyen'Sg';;^^;'i|i,'^ hotaniska Års-Beiiittclse ^). — Ilvaije Ar-'-|_'^^;;;<' i;ang af clenna Journal uLgores ofLast at" 4 lliifLcn, hvilka mest innclialla /oologiska alhandlingar ocli en Zoologisk Ars-Berat- telse. A f van (ler noeven's ochde Viie- v. Tab. 33()0. Sopliora tomentosa Linn. Sp. PI. [S. occidenlalis Linn. Sp. Pl.) /3.: "foliis ranmlisque juniqribus ca- nescentibus, demum nudiusculis lucidis." 9,55 — Ifian l>rasili(Mi, Jamaica ocli andra Lander af det tropiska Ain(,'iica. — • Ta!). o3()i. J^cnt.stemoii Richardsoni Dougl. Jouin. ined., Lindley Bot. Hei^. I, iiai. — Tab. 33()2. OenoLliera sinunta Mich. Fl. bor. Am., /3. minima [Oe. minima Pursb). — Tal). 33p3. Oiicidium trique- triim Brown in A it. Hort Kew. Ed. II. {CymbidiiLtn triqiiPlrum Sw./), ifran Ja- maica. — Har cj liitintills vai it afbildad, iasliin redan inluid till England ar 1793. — Tab. 33(^4- ^t'/r/-^rtcea' horande 5o lill 60 fots bogt Triid, ifi an Nya Syd- Wales , b vårest Allan Gunningbam iit- ven funnit 6 andra arter, for bvilka ban biir mcddelat kiinnemarken; ibland dem iiro 4" "J'^- — Tab. i84o. Oenothera se- rot/nu Sweet, en mangarig med Oe. fru- ticosa niira besliigtad art, ocli sannolikt endast en Varieté af densamma; den an- ses att vara nord-americansk. — Tab. 1 84 1. Corjaiitlies inacrantha Hooker in Bot. Mag., en praktfull Orc/i/V/e med stora roda, gula oeb rodfliickiga blommor afsar- deles egen byggnad; den ar funnen i Ca- raccas. — Tab. 1842. Lobelia decurrens Cavan., en vaeker cbilenisk art med sto ra violetta blommor; den eger i stjelkar och i blad en ganska skarp ocli skadlig bvit saft. — Tab. 1843. Ahtræmerla cutran- tiaca Don in Sweet Fl. Gard. 2 Ser. 3. 2o5. t. 218, A. aiirea Graliam? in Ja- nieson's Journal, Juli i833, en vaeker art med talrika orange-fiirgade blommor. Forf. omnamner ej , bvarest den finnes villd. — Tab. i844' Angræcum canda- tum Lindl. , en Orchidé med ett stort bvitt labellum corollæ och de ofriga kron- bladen grona; ifrån Sierra Leona. — Tab. 1845. Kennedya Stirlingii Lindl., en vae- ker klangande art med coccionell-fargade blommor; ifrån Nya Holland. — Tab. 1846. Cratægus inicrocarpa \År\å\.{C. spa- thulata Elliot Fl. S. Carol. i. p. 552 ej Mich. & Pursb), en nord-americansk art 36 / med små frukter. — Tab. 1847. ^i^^fæ- gus heteruphflla Lindl., en ganska vacker art med något glansande viggelika blad odl storre iiggrunda frukter, ben ar for- ut afbildad i blommande tillstånd i detta verk Tom. XIV. t. 1128. —Tab. 1848. Maæillaria rufescens Lindl., en mindre Orchidé med rodgnla fliickiga blommor; ifrån Trinidad. — Tab. 1849. Godetia le- pida Lindl., en annuell art af ett med Oenothera nara forvandt slagte. Denna art bar vackra purpurfiirgade blommor. ' — • Forf. metldelar har af Allan Cunning- ham lemnade beskrifningar af tvenne ar- ter af Fuchsia , hvilka sakna kronblad, namnligen F. procumbens All. Cunningh., ifrån Nya Zeland, och F. apetala Ruiz., ifrån Peru. — Tab. i85o. Oxyiira chry santhemoides D. Cand., en annuell synge- nesist ifrån Californien. Den ar besliigtad med Madia. — Tab. i85f. Oncidiiim al- tissiinuni Jaccf., en Orchidé med lunga blom-klasar af gula och greina brunflacki- ga blommor. Forf. lemnar hiir jemnfo- rande kimnemarken for de bada forvexla- de a r terna O. altissimum Jacq. och O. Baneri Lindl. — Tab. i852. Cratægus orientaiis Lindl., ett mindre Trad med treklufna blad och storre frukter; år villd på Crime och i Irakterna af Svarta Hafvet. Forf. anser, att denna art år Mespilus orientalis &c. Tournef. It. Vol. 2. p. 172. — ■ Tab. 1 853. Omitliogahtm ochroleucum Lindl., en art med bvitgrona mindre blom- mor, ifran Valparaiso. 1— Tab. i854. Ca- mllia japotiica Var. Donckelaeri Lindl., 265 en Variete niecl rosenrocla hvitfliickiga lill hiiiften clubbla blommor; den siiges vara ofverlord ifrån Japan af D:v Siebold. — Tab. 1 855. Cratægus inaroccana DC. (C Aronia Decaisnc in Ann. des Sc. Nat. Sec. Ser. 3. 264, non C ^/'owm Auctor. alior.), en med C. lieteropJiylla niira besliigtad art, om ej en \ariete' af densamma; det ar ovisst, om den har sitt hcmland i Norra Africa, men den finnes i Palæstina på berget Sinai, hvarest Bové anmiirkt den. — Tab. 1 856. Godetia rubicunda Lindl. , en myc- ket vacker art, upptiickt i Californien af Douglas; denna Viixt har morkroda blom- mor ocli eger till sitt yttre utseende likhet med Oenothera Lindlejrana. — -Tab. 1857. Zygopetahun cochleare Lindl. , en ganska skon OrcJiidé med hvitgrona kronblad och labellum pa ofre sidan tecknadt med tiita morkblå adror; blommorna iiro valluktan- de. Den vaxer villd på Trinidad. — Tab. i858. Hahenaria procera Lindl. {Orcliis procera Sw.z in Pers. Synops.), en Or- chidéj, utmarkt med en lang blomklase af hvitgrona blommor med en ibland ofver 2 tum lang sporre. Den upptacktes på Sierra Lcona af Afzelius. — • Tab. 1859. Cattleya bilabiata Lindl., en Orchidé med Storå praktfuUa, violetta blommor och morkrodt labellum; ifrån Brasilien. — Tab. 1860. Cratægus crns ^«//Z Linn. Var. ofa- lifolia {C. ovalifoUa Hornem: Hort. Hafn. Suppl.), en nord-americansk lange kånd art. — Tab. 1 86 1. Mormodes atropurpurea Lindl., en Orchidc med en storre klase af rodbruna blommor; iniord till England a66 iiVån "ihe spanisU Main." — Tab. 1862. Kenned/a? macropliylla Lindl. , en kliin- gande art med sLone klasar af blå blom- mor; ifrån Nya Holland. — Tab. i863. Trichopliila tortUis Lindl., en mexicansk Orchidé med sardeles utmarkla spiral-vrid- na langa rodgula kronblad och hvitt pur- purflackadt labellum. ^ — Tab. i864- J^T^^^- nis Ban^eana Fisch. Mss. , en chinesisk art, beslagtad med L, faldens Fisch., men L. Btingeana har ensamma blommor, och iiggrunda blad. Den ar en prakt-Våxt i anseende till sina stora rodbruna blommor, men kan ej i Sverige planteras på kall- jord, utan i Orangeriets kall-rum, och bor der stallas niirmare fenstren, emedan den fordrar tillråckligt Ijus, eljest blitVa blom- mornas farg mycket blekare. — -Tab. i865. Deridrobiuni macrostachyum Lindl., en på Ceylon vaxande art med Ijusgula blom- mor. — Tab. 1S66. Manet tia cordlfolia Mart. , en till Cinclionaceæ horande vac- ker art med langa coccionell-fargade blom- mor; ifrån Brasilien. — Tab. 1867. Epi~ dendrum armeniacum Lindl., en brasili- ansk Orchidé med klasar af smarre gula blommor. — Tab. 1 868. Cratægus pruni- folia Bosc , en nord-americansk art. — Tab. 1869. Hyacinthus spicatus Smith Prodr. Fl. gr., en på on Zanthe vaxande mindre art med hvitblå blommor. — Tab. 1870. Epidendrnm clavatiim Lindl., en Orchidé med blommor af grona kronblad med hvitt labellum. Ifrån Cumana. — Tab. 1871. Maæi/laria arotnatica Gniham.y en mexicansk Orchidé med guldgula blom- 267 mor. — Tab. iS^a. Crybe rosea Lindl. afven en mexicansk Orchidc med Ivåfiir- gade grona och morkroda blommor. — Tab. 1873. Kerria japonica DC. (Corchorus ja- ponicus Tbunb.), en till Rosaceæ hiirande i*apansk art med gula enkla eller dubbla )lommor. Denna A^^iixt, som vanligen i Sverige inneslutes i Orangeriets kall-rum, uthiirdar ofta vintrarne på kall-jord vid Stockholm. — Tab. 1874. Cratægus pia- ty'pJi)'lIaj en art med blå bar; man ar oviss, om den ar europeisk eller nord- asiatisk. — Tab. 1875. Bifrenaria auran- tiaca Lindl., en Orchide med klasar af guldgula och brunfliickiga blommor; ifrån Demerara. — Tab. 1876. Iris alata Poi- ret, en lill afdelningen imberbes horande vacker art med blåaktigt-roda blommor; den finnes viixande på Sicilien, i Spanien och i Portugal samt i Norra Africa. — Tab. 1877. Cratægus pyrifolia Hort. Kew. , en vacker art med aggrundt-elliptiska blad och piironformiga hangande orange-fargade frukter. — Tab. 1878. Scilla Cupaniana Gussone Prodr. Fl. Sic, en på Sicilien viixande art med blom-qvaslar af violetta blommor. — Tab. 1879. Epidendrum bi- fidiim Aubl. , med flerfargade, grona, hvita och roda blommor. Vaxer på flera af "West-Indiens 6ar och i Guiana. — Tab. 1880. Godetia vinosa Lindl., en till Ona- greæ horande vacker art med hvita i Ijus- rodt skiftande blommor; ifrån Californien. — Tab. 1881. Epidendrum Skinneri Bate- mann Mss., en praktfull Orc/wV/e med kla- se af storre morkroda blommor; ifrån Gua- a68 tiniala. — - Tab. 1882. Jiptosimum depres- sum Biircli. {Ruellia depressa^Xwxvih), en liten till Scrophularineæ horende capsk busk-art med vackia blå blommor. Forf. meddelar har monographier for sliigtena Apiosimum Biirch. med 6 arter och Pe- liostomum E. Mejer med 5 arter. — Tab. 1 883. Trifolium fucatuni Lindl., en vac- ker art med de inre blommorna gula och de vitre roda i storre blom-hufviiden; ifrån Calitbrnien. — Tab. 1884. Cratægus ta- nacetifolia Smith, en mycket vacker art med pinntandade blad och gula frukter; viixer på de hogre bergen i Grekland. — Tab. 1 885. Cratægus odoratiss/ma Andrew. bot. Reposit. (C. orientalis Bieberst.), en art med storre cocoionell-fargade frukter; ifrån Crime och annorstades i trakterna af Svarta Hafvet. — Tab. 1886. Doiiglasia Jiivalis Lindl., en Alp-Våxt ifrån llie Roc- k^^ Mountains i Norra America vid 62° N. Lat. vid en hojd af ungefårligen r 2,000 fot ofver hafvet; den har blommorna nå- stan i umbell-form, och af en Ijusrod farg. Slagtet horer lill Primidaceæ och ar for- vandt med Androsace. — En annan art, funnen af R i cha r ds on i Norra America vid Polar-Hafvet, benåmnes D. arctica af Hooker. — Tab. 1887. Oncidium Lan- ceanum Lindl, en Orckidé med samman- satt klase af flerfårgade gula, bruna och violetta brunflåckiga vålluktande blommor; den år i Surinam funnen af H:r Lan- ce. — Tab. 1888. Gilia tenui/lora Lindl, en annuell art med vackra Ijusroda blom- mor; ifrån Californien. -— Tab. 1889. C/>- 269 r}iæa tri stis LinJl., en Orr/i/V/c/med flerfiir- gade blommor, i kiasar; ifrån Mexico. — Tab. 1890. Cratægus spathidata Micli., en art med omviindt-aggrunda i kanten glandel-forande blad ocli grona frukter; ifran Norra America. — Tab. 1891. Z«- piiHLS latifoliiis Ag.h, bcsliigtad med L. rivularis och L. Utoralis ; funnen i Cali- fornien af Douglas. — Tab. 1892. Ardi- sia odontophjila Wallich, en till Myrsi- iiaceæ borande buske med Ijusroda vJil- luktande blommor i klasar; ifran Benga- len. — Tab. 1893. AntJiirrhinum glan- dulosiim Lindl., en vacker art med en lang klase af tvåfiirgade roda och gula blommor, funnen i Californien af Dou- glas. Af detta slagte ar denna den enda art, som blifvit sedd ursprungligen villd i America. — Tab. 1894. Yucca Draco- 7iis Haworth, en praktfull art, som viixer villd i Carolina i Norra America. Den bar blomvippor med stora bvitgrona blom- mor, bvilkas kronblad i spetsen aro vio- letta. — Tab. 1895. Yucca flaccida Ha- worth, en nord-americansk art med storre grongula blommor. • — Tab. 1896. Mjan- tJius deltoideus Lindl., en 0/'cA/^e' med en klase af giona eller gnlgrona brunflackade kronblad och violett labellum; vaxer villd i Demerara. — Tab. 1 897. Cratægus Aro- nia Willd., en med C. Azarolus niira be- slagtad art, som lar slorre guldgula bar; den viixer i Levanten och skall afven fin- nas villd vid Montpellier. . — Tab. 1898. EpidtJidnitn æmulum Lindl., en Orchidé med gulgrona kronblad och violett-strec- 270 kadt labellum; ifrån Para. — Tab. 1899. Pentstemon heterophylliim Lincll., en art med purpuiToda eller blåroda blommor; ifrån Californien. — Tab. 1900. Escallo- nia iUinita Presl. Reliqii. Hænk., en busk- art ifrån Chili. — Tab. 1901. Scaphj- glottis violacea Lindl., en mindre Orclii- dé med sma roda blommor; ifrån Demera- ra. — Tab. 1902. Cytisus æolicus Gusso- ne Mss., en på Stromboli viixande ny art med klasar af gula blommor; synes vara en lånk emellan C. Laburmun ocli C. tri- Jlorus. — Tab. 1903. Lapeyrousia anceps Ker., en till liideæ borande Våxt med hvita blommor. — Tab. 1904. Jonopsis tenera Lindl., en Orchidé med klasar af hvita i Ijusrodt skiftande blommor; våxer villd vid Havanna på Cuba.- — Tab. 1905. Rondeletia odorata Jacq. , en till Cincho- naceæ borande våxt, med gulroda blom- mor; vaxer vid Havanna på Cuba. — Tab. 1906. Ephnedimn macrautliuni Morren & Decaisne in Ann. des Sc. Nat. Sec. Ser. T. II. 2. p. 352 tab. i3, en vacker ja- pansk art med klasar af blommor, hvilkas inre kronblad åro gionaktiga och de yttre Ijust violetta, och egande rodaktigt blom- foder. Man tror, att den ulhardar cliina- let i England. — Tab. 1907. Aspasia va- riegata Lindl. , en Orchidé med stora fler- fårgade blommor; ifrån Sodra America. Forf. meddelar kånnemårken for 2:ne an- dra syd-americanska arter. — Tab. 1908. Craspedia glauca Spreng., en syngenesist borande till Corymbiferæ ; ifrån van Die- mens Land. — Tab. 1909. CUntonia pul- cJieJJa Lincll., en auniiell lill LoheJiaceæ horande Viixt med vackia bla och livita blommor; ilVån Culifornien. — • Tab. 1910. Cratægus meæicanu DC. , en art med ova- la under ludna blad och sLcirre gula fruk- ter. — Tab. 191 1. Oncidiiini iridifolium Lindl., en mintlre Orchidé med guldgula rodt-puncterade blommor; vaxer villd i Mexico, New Grenada, Surinam och Bra- silien. — Tab. 1912. Cratægus glandulosa DG. /3. macratitka {C. tnacrantha Loddig. Galal.). Forf. tror, att den iir en hybri- dilc al' C glandulosa DG. och C. crus galli L. — Tab. 191 3. Nectaroscorduni siculuin Lindl. {Jlliuni sicnluin Ucria), en mycket utmarkt Lok-Vaxt med ofver en tums breda blad och storre i ilock sit- tande utviindigt grona inviindigt bruna blommor; vaxer villd på Sicilien. — Tab. 1914» Brassavola cordata Lindl., en Or- chidé med klasar at" storre blommor af greina kronblad med hvitt labellum; ifrån Brasilien. — Tab. 1915. Sisyriiwhium gra- minifolium j3. puinUiini , en till Irideæ ho- rande mindre Viixt med vackra guldgula blommor; ifran Valparaiso och Goncep- tlon. — Tab. 1916. Prescottia coloranSj en brasiliansk Orchide med ett langt ax af smiirre «rona blommor. — Forf. lemnar en ofversigt af de ofriga hit ho- rande 5 arter, ibland hvilka 3 aro nya, P. stacliyodes Lindl. iir Craiuchis stacliy- odes Sw.z. — Tab. 191 7- Stackliausia mo- nogyna Labillard., en art af ett slagte, hvilket bildar en egen familj Stackliaiisia- ceæ ; det tillhorer dassen Pentandria. Den- 272 na art har ax afhvita blommor; ifrån van Diemens Land. Forf. meddelar art-mar- ken for tre andra nya arter. — Tab. ic)i8. Genista monosperina Gussone (Spartiuni monospermuin L.), dess hvita blommor sprida en fortraffligt viillukt; vaxer om- kring kusterna af Medelhafvet; vid Gibral- tar blommar den i Febriiari; den iir ock funnen på berget Sinai. — Tab. r 9 19. Cattleya inter media Grali. Var. paUicla^ en Orchidé med blommor af stora hvita i Ijusrodt skiflande kronblad och purpur- fiirgadt labellum; lunnen nara Buenos Ay- res. — Forf. lemnar kiinnemarken for 5 nya arter. Kriiyer-s H 6 n r. Kroycr har i Kopenhamn ^forLk^^orjat utgifvandet af en "Naturhistorisk Tidsskrift.Tidsskrift," af hvilken 3 Hiiflen utkom- *^ 3.'' ^'mit '*). Jag kanner den blott ifrån t3'ska Journaler, enligt hvilka foljande botaniska afliandlingar derstades forekomma: i:sta Hiiftet. Ss. i — 9.: Natur-mål- ning af Norra Africa. Af JProf. Schou w. 2:dra Håftel. Ss. io5— iSy: "Om Flo- ra Danica af Etats-Rådet Hornemann. Denna afliandling innehåller en of- yersigt af detta verks historia tills Vahls ddd tillika med många biographiska un- derrat teiser om Oeder, Miiller, Zoega, Koenig, Rottboell och Vahl. 3:dje Håftet. Ss. 21-7 — 232: "Botani- ska bidrag" af S, Dreyer. Forf. ^) iN'atiuhistorisk Tidsskrift. Udgivet af Hen- rik Kroyer. — Heft i, 2, 3. — Kjoben- havn. i836. 8:0. «■ 2^3 Forf. soker att hevisa, att Scirpus pnJiistris L. och Sc. nnighimis Link en- dast aro varieteter af samma art, hvilken modifieras af localen, och han uppstaller af Sc. palustris 3 former, for hvilka lian ineddelar kiinnetecken: a. fossaratn (^lovma coarctata); /3. stagnorum (forma internie- — Anmiirkningar om orystall-bildningar af ett kalk-salt emellan sporerna af Doratomjces viridis. — Mo- nographie ofver slagtet Epicoccum. — Be- skrifiiing af ett njtt svamp-sliigte Dicty- osjjoriiun Cord.. Uti 2:dra Iliiftet finnas iifven 2:ne af- handlingar. 3. Om Viixt-slammens byggnad af A. C, J. Corda. Ss. 240 — 2-72, Denna afhandling skall enligt Joiirnalernas upp- gifler icke innehålla något npplysande, nien val klandra gamla åsigter. Forf. sa- gei, alt hvarje ny cell bildar sig vid iit- sidan af den aldre, och alt vid livarje cell-bildning råder ursprungligen det pe- ripheriska, men sedermera del terminala bildnings-saltet, m. ni.. 4. "Campylotrichuin Si kor a, novum nuiscorum genus." Ss. 283. Tab. Ul. Fig. A— M. — Ett nvtt med Neckera^ Dal- Wei ten weber. Erstes und Zvveiles Heft. Mit 2 Steinlafeln. Prag. i836. 8:0. Ss. iSa & i5i-3io. tonia och Pilotrichuni forvandl sUigte med en art C. aciuninatum Sieb. , ifrån Nya Holland heniford af Si e ber. Prof. Hooker har borjat utgifvandet Hooker at' elt verk, kalladt Icones Plantarum, in- yulll- nebållande beskrifningar och figurer ofver '"7 *''• nyare Vax.ter ®). Arbetet iir iimnadt att uLgoras af 4 Delar, och i bvarje Del fm- nas 5o Tabellei-, på hvilka Vaxter aro i svart enkel lilhographie afbildade; på bvar- je Tabell forekommer vanli^eu en Vå\t afbildad, men då Mossor beskrifvas, så aro flera sådane tecknade på samma Ta- bell. Hvarje Tabell åtfoljes af ett blad text , innebållande beskrifning och an- mårkningar om VåxLen. Arbetet sages vara dyrt, oaktadt den enkla lithographie, hvilken hår år an vånd. Två Delar skola tillhopa utgora ett Band. Forstå Delen år utkommen, men jag har endast ifrån Journalerna erhållit kånnedom om den- samrna. Af XI:te Centurien af Reichenbach'sReiciien- Iconographia botanica år ett bihang ellerip^„^„^i'ra. ii:le Decaden uteifven '). Den innehål-p'"^ ^""t^- 1 \ i. . r o c I ^. °'ca. Cen- ter slutet at fagurerna at tyska G/c/i^- turia xi. Arter. Tab. Cl. f. i^o:>. Jvena plen li-'"''''''^- ^) Icones Plantarum, or figures wiih. brief de- scriptive cliaracters and Ileinarks of new or rare Plants, selected from the Aulhors Her- barium. By Sir Willj. Jackson Hooker. Part I. London. i836. 8:o. G. Tab. L. '') Iconographia botanica &c. Auctore H. G. L. Reichenbach. — Genturia XI. Decas XI. — Lipsiæ. 1 836. ^.o. G. Tab. color. — Agrostographia germanica &c. Genturia I. Decas Xl:a. Lipsiæ. i836. ^:o. 276 culmis Scbrad. — f. i-^oS. Av. al pinn Sm. — Tab. ClI. f. 1704 & 1705. j4v. al pes tris Host. — f. 1706. Av. villosa Bertol. — f. 1707. Av. lofigifolia Thore. Tab. CIII. f. 1708. Av. brevis Rotli. (pa- nicula). — f. 1709. Av. nudah. — f. 17 10. Av. strigosa Schreb. (en blom-vippa). — f. 171 1. Av. sterilis L. (en blouiiiia). — f. 1 7 12. Av. fatua L. (en bloimna). < — f. 1713 & 17 '4- Danthonia caljcinaV\. Ormbunkarnas statistiska forhållande. Mo- nocotyledonernas och Dicotyledonernas tal- forhållanden for olika Zoncr och for olika Regioner. — Betraktelser ofver olika Vaxt- Familjers statistiska forhållanden. — De statistiska beråkningarna af ett lands Flora maste anstallas sarskildt for de olika Re- gionerna i hvarje Land. Vid Arbetets slut foljer i ettbihang: Cullur-J^axternas Historia, innehållande 386 undersokningar om de fornamsta Cultur- Viixters hemland, utbredning, odling och nytta, och hvilka Cidtur - VaxLer tjena såval till naring, som till beqviimlighet, till Ijx och for handeln hos sarskildta Folkslag samt grundliigga deras valstånd. Dessa Våxter indelas uti \. Sildes- Ar- ter t. ex. Hvete, R(°ig , Korn_, Hafra, Ris [Orjza) , JMayz, m. fl.. 2. Kot-Vdxterj t. ex. Potates , Jrum-Rotj Maiiioc , Ba- tuter, m. fl.. 3. Trddsla^, livilkas frukter tjena till foda for sarskildta folkslag, t. ex. Brod-Trddetj Pisati^^j Olive-Triidet, Co- cos- Palmen j Dadel- P(dmen j Sagu-Pal- men j Custanier, o. s. v.. /\. CuUur-Vdx- ter, hvilka mer eller mindre tjena till lyx och konstlade behof t. ex. Jreca-Pal- meu j Betel -Pepparen , Catschu , Vahno- Vdxteii , af hvilken opium erhålles, 7o- bak j Vin ra nkan j Socker- Roret , Caffe'- Trddet j Thé-Vdxten , Peppar-Vdxten. 5. Vdxterj hvilkas fibrer och ull begag- nas till flerfaldiga vafnader eller till farger Lex. Bomull s-Vdxterna, Hamp-Vdxterna ^ Indi^o-Vdxlerna. Dessa Cultur-Vaxters Natural-Historia ar har på ett hogst interessant siitt af- handlad, men det skulle for en Ars-Be- riittelse blifva for vidlyftigt att meddela utdrag ifrån denna afhandling, som lem- nar mångfaldiga vigtiga uppljsningar. Lik- viil torde jag bora anfora några få upp- gifter, hvilka mojligen kunna ega ett mera allmånt interesse. Vid afhandlandet af Hvetet {Triti- cum sativum L.) anmårker Forf. , att 287 man i flera tropiska nejder sår Hvetet och de oiViga noidiska Sudes-Jrterna un- der dervarande vinLor-tid och ofta till ocli med på saninia sliillen, på livilka man under de våta sommar-månaderna od- let de tropiska tVuklerna. Mey en har sett detta vid Canton, och Roy le beriit- tar om Ost-Indien, att under vinter-tiden erhåller Ve-ietationen i alimanhet oita ett europeiskt utseende, och att många arter af europeiska vaxt-slagten blifva då syn- liga. Denna Års-tid eger i dessa Lander mycken likhet med ett europeiskt soni- mar-climat. Såsom ett exempel huru myc- ket mera bordig och gifvande jorden iir i alhiiånhet i ett båttre climat anforer Forf., att i Norra Mexico gifver Hvetet i7:de kornet, och i æquatoriai-trakterna af sani- ma Land gifver det 24:de till 35:te kor- net, då det i nordliga Europa blott lem- nar 5:te till 6:te koinet i alimanhet. Ris-Gråset {Orjza saliva L.) ar enligt Forf.s formodan den sådes-art, som tjenar till nåring for det storsta antal af menniskor. — Ris-Gtåset våxer villdt i Ost-Indien, men Marti us har ock funnit detsamma, eller åtminstone en mycket nåra beslag- tad art, vid Rio Negro och i Para i So- dra America. Mar-'^ {Zea Mays L.) trifves bast i det varmaste och fuktigaste tropiska climat och ffifver der allt in till 8oo:de kornet. I o kallare trakter t. ex. i Californien emellan 33°— 38° N. Lat. gifver den endast om- kring no:de kornet. Denna sades-art ar ursprungligen syd-americansk. 288 Quinoa (Chenopofliiim Qiiiiioa Willd.) otilas i stort på Sodra Perus hog-sliitler uppofver den liojd, på hvilken Rå^ och Korn anna mogna, och på plateau'n af Chuquito, einot i3,ooo fot ofVer hafvet, ser man oofverskådliga falt besadda med Quinoa j Iiviiken afven odlas i Sodra Chi- li; men Sades-Arterna uttranga mer och mer denna Våxt, hvars blad har åtas så- som Kål eller Spinat och hvars fron an- våndas till soppor och grot; mjoletafdes- sa fron begagnas på hog-slåtten i Peru så- som en art af chocolade eller till bered- ning af en dryck kallad Chica de Quinoa. Potates [Solanum tuberosuni L.) har Me yen funn it villd på Andiska Cordil- lererna i både Chili och i Peru, och Ruiz och Pavon omtala, att på Chancay's berg forekommer den iifven villd. Den utgor annu den hufvudsakligaste fodan på Peru's Hog-Slått. — Schiede har på Oribaza's Eidsberg funnit en nåra besliigtad art med iitliga rotter. Man har troligen orått ansett den såsom samma art med den van- liga Potates-Våxten. — Europeerna hafva sannolikt, ehuru icke bevisligt, erhållit den- na Våxt ifrån Norra America, hvarest den varit tidigt odlad, ty derstådes sags den i odladt tillslånd af de Colonister, hvilka 1 584 hornmo till Virginien och med det Skepps-folk, hvilket år i586 återvånde ifrån Alberaarle-Bay, ofverfordes de forstå Potates till Irland. — Uppgiften att Arai- ral Franz Drake forst medfort Vax- ten till Europa anses af Forf. såsom ogrun- dad 2 og (1:i(1l Man vcL således ej, hvilken det vaiit, som lill Europa otVerfort clenna for- tia fli i s^ a Vii.vt. Vallino (^Papaver soinnifcmni L.). Yicl donna Viixt ouilalar Forf. handeln nicd det Opium , som af densamma erhålles. Han Jjeraltar, alt Cliinescrna ocli flera ost- asiatiska Folk-slag i sednarc lider fatt etl sa ntomordenllii^t bcgiir elter Opium ^ alt inqa laiiar ocli in let slrad mera formål' Inndra detta bruk. Vanligast roka de Opium och nedsviilja roken. Endast of- ver CauLon hafva under åren 1818 — i83i of\'^er 1 4 millioner U. af Opium blifvit lill China inforda, hvilka kostat Landet I 15,6-^2, 33() Piaster, och detta utom den slora quanlite' af Opium, som allmant infordes utefter en stor del af chinesiska kusten, så alt till denna summa maste iinnu laggas många millioner Riksdaler, hvarigenom den slora penning-fond, som igenom The -Handeln inflyter till Chi- na, nu inera åler borlgår ui' Landet for Opium till Ost-Indien; men Europa gor dock ånnu alltid en stor penning-forlust genom sin The-Handel på China. Thé-Vcixten (TJiea cJiincnsis Sims). — Forf. forklarar beståmdt, att det chi- nesiska Theet endast erhålles af en art, hvilken har många varieteter, af hvilka 3:ne blifvit ansedda såsom egna arter, niimnligen Thea Boliea L,, 7\ viridis L. och T, strid (I . — Både det bruna och det grona Tliéet kunna erhållas a f en och samma Vaxt, hvilket redan Abel erfor. Pro f. Wikstriims Jrsher. ySSy. 1 9 290 Det g/ona Thect bcMedes ensa in t genoni tolkning; det bruna Theet erhålles på det piilt, alt bladen laggas på ett stort såll , hvilket siitles ofver kokande vatten, på det att bladen forst genom de varma ån- govna må bli In a genom trångda och starkt infunderade; dei etter toikas de i jein-kistor likasom det u^roTia Tliéet. A f ångorna bort- tages det adsLringerande niininligen Gall- ap))le-Syraii ocli garf-åmnet och myeket for- loras af de refande flyktiga bestå nds-de- larna, hvilka (illhora delgidna7'/ieet. — Man kanner ej bestamdt qvantiteten af allt det The, som ntfores ifrån China, men vål den quantite, som utgår till Europa och till dess Colonier; ifrån Canton ut- ^keppades nåmnligen till år i83o årligen 45,000,000 M, hvartill kommer det The, som med karavaner fores till Rysshuid, odl hvilket The for år i83o skall hafva uppgått till 5,405,990 preuss. Skålpund. Till Europa och dess colonier komma allt- så tillsammans 5o, 000, 000 Skålpund The, for hvilket en penning-summa af ungefår- ligen 18,000,000 preuss, Riksd. eller nåra 36 milioner Sv. Riksd. B:co. 1 China belalas The-sorlerna i allmånhet med 1 Piaster for Skålpundet. A f detta The har Eng- land ensam forbrukat ofver 26- till 27,000,000 Skålpund, och sedan engelska Ost-lndiska Conq)agniels privilegium på chinesiska handeln upphort år i834, och den boga luU-afgiften blifvit nedsatt, så skola, enligt uppgifler ifrån Tidningarna, redan 36,ooo,ooo Skålpund (?) derstådes årligen forbrukas. I Preussen skall enligt u-s ?,n- 3 &C, Meycn's uppgiftcr ineniol 200,000 Skal- pund The åiligen AtgA. — Nu då 7'Ae'- Buskeii iifven blitvit lunnen villd i ofre Assam i Ost-lndien, sA skola Engelsniiin- nen formod ligen framdeles erhalla storie delen af sitt The ifran sina egna ost-in- diska hesiltningar. Den Tabell, hvilken åtfoljer detta verk, framsliiller un^del-teinperaturens gang for siirskilda zoner. Manga liirorika iaktagelser och resul- Unger ri P-. 1 • TT > Ueherdcn ter al desamma torekonnna 1 U nger s ar- Kjnfiuss hete om Jord-grundens inflytande på Vax-j'^" ternas fordelning, bevisad enligt Vegetatio- nens forhållande i nord-ostliga Tyrolen *), Uti i:sta Afdelnins^en af detta verk framstålles en geographisk ofversigt af nej- den omkring Kitzhiihel forst i anseende till dess jord-yta och sedan efter dess sarskilda herg-arter och dessas lager-forhållanden. Uti ardra Afdelningen meddelas meteo- rologiska iakttagelser i denna nejd, uppgifter om Baromelcrns oeli Thermometerns for- hållanden uch om vaderlekens beskaffenhet. Uti den 3:dje Afdelningen skildras forst V(igetations-olikheterna i sarskilda delar af denna nejd, till hvilka olikheter såsom orsaker uppgifvas jord-grundens in- flytanden, hvarvid Forf. anslåller under- ^) Ueber den Einfluss des Bodens aiif die Ver- theiliing der Gewachse, nachgewiesen in der Vegetation des nordostlichen Tirols. — Von D:r F. Unger. — Mit 2 Karten und 6 Ta- bellen. — Eine von der k. hot. Gescllschaft in Regensburg gekronte Preisschrift. — Wien. 1 836. 8:0. Ss. XXIV und 367. 292 soknin*j[nr ocli medclelar forklarinfjar om Vaxternas riiiiin^ och om siitlet aLL upp- laga den enligt så viil aldre forsok som de sednare, livilka Forf. sjelf anstallt, iif- vensom upplvsningar lemnas om narings- organernas inie byggnad. Till fdlje af (lessa midersokningar visar det sig, att Yegetationcns characleie i alliuanhet ])c- ror af de i stort niirvaiande torliallanden af olika iiinnen for niiiingen, och att de geognostiska gnind-forliållanderna oisaka den egna cluuacleren af jivarje Lantls Flo- ra; vidare att vissa Viixter gifvas, hvilka uteslulande tillliora en viss jord-grund; andra, hvilka foretradesvis heldst fore- komma i nagon bestiimd jord-grund, och omsider sadana, hvilka fordraga hvilken jord-grund som heldst. — Forf. anmarker, att den koksalt-haltiga jord-grunden iir ett vilkor for Sdlt-Va.vLcmas (Ilaloph v ternas) forekomst. Nast Alkalierna iir kalk-jorden den, som mest inflyter pa A^egetationens beskaftenhet , hvilket synes af den herrliga vegetation, som ar egen for kalk-bergen; men iifven Ler-jorden, Kiesel-jorden och Talk-jorden inverka på beskaffenheten och på olikheten hos såiskilda nejders vegeta- tion. — Forf. framstiiller hår vid en ofversigt af Vaxternas forekomst i vissa regioner, och omtalar de foråndrlngar af Våxt-for- iner, hvilka folja af jord-grunden och ge- nom en foråndrad temperatur. Åfven af- handlar Forf. de phænomen, hvilka Våxt- lifvets periodiska ouivåxling visar till folje af temperatur- fdråndiingar samt lemnar en forteckning ofver de i nejdeii af Kitz- 29^ biihcl forekoiJiinandc njiLurliga Viixl-Famil- jer, hvarvitl Han iilVen incdclelar untler- riiUclscr om vissa aiLcis ulhiedning ofver andra trakter al" Jorden. • — KiL/djiiliel- daleiis liijjd ofver ludVet utgor 235o paris. lot. — Forf. indelar Vegetationen i detta område etter dess hojd-utljiedning i 5 Re- gioner: I. Lofs/vo^^s- Region ^ hvilken ut- breder si;? ilran dal-sliitten till f^dlnot- 2^rudets griins vid 2-700 paris. fot ofver hafvet. 2. 13en ofi-e JJerL^-Region „ hvil- ken iij)pstiger till Bo/"» Moren, ocli fiVrekom- iner bloU på nordliga kusten; dalarna i Epidaiiros ocli bergen i Ægina j)ryda.s af densamnia; vackrast visar den sig vid fo- len at" det Iioga Cy Ilene ernot llalVet, och den viixer lill ett sk()nt triid på de stela sliiinderna af iloden Xjdocaslro, tnen den iir sidlsynt på sydliga kiislen af Morea , och på den vesLliga kusten foiekoinmer endast /Ileppo-TaUeii {Pinwi lidlepensis). Slulligen anniiiikei- F()rf., att dcssa 3 2\iU- Arter : Pinas Pin a st er, Jialepensis ^ oeli jnarilima beteckna '6 llegioner i Sodra Europa ifiån Oster til! JVcsier. Detta forbållande framstållcr sig afvenledes ge- nom 3:ne arter af Ek {Qnercus): x.Qiier- Ciis Ballota Desfont, , hvilken vaxer i Por- tugal och i Spanien samt på bergen vid Algicr. 1 Portugal odlas den vid Porta- legre forst-niessigt i anseende till dess åtli- ga fron och vid Madrid rostar och såljer man frukten jemntc Castanier i\^ Castanea 'vesca. 2. I Italien forekommer en annan Ek-art med åtliga frukter, hvilken Te- nore ansåg såsom en Variete af den van- liga Eken iQuercus Robur L. [peduncii- lal(i), men hvilken åsigt Link synes ogii- la. 3. I Grekland visar sig åter en annan art nåmnligen Querciis Ægilops , den vackra arkudiska Eken (^f^ellanida), hvars frukter å tos af de framla Arkadierna. Den- na Ek's frukt-bågare ofverforas med namn af Knoppern till garfning i det ofriga Eu- ropa. — Slutligen linner man vid ostliga kanten af Grekland Qnercus infectoriaj 302 hvilken bar Gall-Åpplen, och denna ait blifver forst ymnig i Natolien. pi.iiippi D:r Philippi's ofversigt af Siciliens Vfora'''^f^lo>'» framstaller iifven jemnibrelser eniel- siciiiens. lan densanima och många andra Landers och sarskilda nejders Floior, namnligen med Arahiens, Ægyptens, Gieklands, Ar- ragoniens, PorUigals, Mauiitaniens, Nea- pels, Nord-ltaHens, Bohmens, Steltins, Upsala's och Lapphinds for att bestjininia antalet af arter i sarskilda Familjer i olika Lander, och uttrycker liarvid Faniiljernas ait-antal i procenter af samlliga phancro- gamiska Viixterna, bvarigenom Forf. ei- hållit en tabell, som uLvisar Va\t-Faniil- jernas regelbundna aflagande och tillta- gande ifran den kalla till den varma zo- nen, och dessa forhallanden bar Forf. af- ven forst af alla framstiillt i form af ciir- ver ^). Afskiirnings-linicn framstaller den geographiska latituden; de lodrata ordi- nat-linierna beteckna de olika trakterna, på hvilka tillika Faniiljernas procenter iiro anforda , och dessa fundna piincter iiro forenade genom linier, hvilket genast gif- ver en bild af hvarje Vaxt-Familjs fdr- hållande. 87 Familjer iiro hiir i sina olika forhallanden i anseende till sin forekomst niirmare afhandlade, hvarvid många hittills okiinda facta visat sig. ^) Wiegmann's Archiv >tan en ibland de medlersla Provincerna, livarest Citrus Au- rantiiim (gifvande Aurantia dulcia) omlalas. Citrus i'u/ga/is (gifvande Aurantia amara) framtrriiiger till la Corunna och ulbildar der- stades iiukt i Tradgardarna; en hel Alle' af dem linnas vid en villa i grannskapet af Co- runna vid byn Bergondo. — Citrus Limoniwn odlas afven allinant omkring el Fenol. Bada Traden synas Irifvas har. Dereftei' visar sig Citrus Limoniuni åter i Provincen Sanlander och vid Catilabriska hafs-stranden, Spaniens nordligaste trakt, men saknas i de mellanlig- gande Iraklerna. Enligt Du rien torde or- saken till delta phænomen af Citron-Tradens nordliga (drckomst bora sokas uti luftens stor- re fuktighet och de i soder nara liggande bergen. Vid Gijon kan Tradet ej fordjaga 3o' n Uickles di Eritius aJpiuus ocli murarna prycldcs af Pluii^tialon tricephaluni Cassin. odl al" Saxifrwj^a irifurcata Schiail. — Omkring Castro anmarktes d. i5 Maj Jspidiuni fil i oe mas Sw.z & J. dilatatuui Sw.z bada storvnxna, 5 till 6 fot lioga; lYooclwardia radicans ., Sinilax asper a , Lanriis nobilis •, som liiir redan (ir i trad- form och bcsknggar bergens liigre kullar, Osyris alba ^ lleia arter af Orobanclie , hvilka viixa parasitiskt på Galium MoUua,Oj på Pier is liieracioides/^ på Vicia bitliy- nica m. fl.. — Menziesia Daboecia iir all- miin i hela Cantabrien, i provineen San- tander oeh i Asturien; P/iugnalo/i trice- phaluni Cassin., Ilelichrfsnni StoecJias ^ Sajcifraga Jiirsnta , Silene maritiina Var. longifoliaj, S. nocturna och Cheyrauthus incaniLS. — JVoodwardia radicans ar en art, som egentligast tillhorer Tenerifla och Madera (den siiges afven våxa i Califor- nien, i Peru och i Nepal), men som ut- bredt sIe: till Portnt^al och till italienska On Pithecusa och hvars nordhgaste griins nu Durieu funnit vid Castro i Piovincen Santander vid Vasconiska viken. Han såg den ei vidare hvarken i Cantabrien eller i Asturien. Vid bergs-rotterna utanfor Castro i en bergs-klyfta jemnte Laurus no- climatet, hvarest kiften ar ganska torr och bergen aro langre bort åt soder. I Santona och i Gastro vaxer det lortraffligt och gifver frukt på kall-jord, hvarest luften eger ni veken fuk- tighet och berget, utan någon emellanhggan- de slatt, nedloper brådstiipande i hafvet. r>. 08 b/7is ocli en Saæifraga fann han denna utmarkla Orii)bunke [fVoodwardia radi- ccms) 8 Lill 10 fot bog n»ed lof, som ned- liiingde till marken, ocli hvilka med top- parna derstiides slogo lolter. Han begaf sig nu lill Gijon (Gegio eller Gegia) en stad med 6000 Innevånare, ocb den genom sin handel mest blomstiande i Aslurien. Nejden ar oppen lor vindar- na, foga fruktbar ocb ofverllodar af bafs- kusl-Viixler. Jfian den 18 — 28 Maj un- tlersokte Du rien denna trakt, bvarest han fann blommande Scil/d verna , ^tel- laria Holostea ocb Clieyranllius C/teyri. På bafs-klipj)oina ocb i deras klvftor vaxa Asplenium niarinnin L., Adictnturn CapilliLS 'veneris ocb Cochlearia du/nea. Afvanfor dessa klippor boja sig falt ocb gras-tufvor, piytlda iifven af Serapias occultata Gay, en ny art. Pa hafs-strandens Sand-liakt forekom- ma Plilenin urenui-iuin L. , Festuca rnbra Var. spiculis pubescentibus , Triticmn jiincenm L. , Lepticrns iiicurvatiis Trin., subuhitus Kunlli, Merendi-ra Bii/boco- diiun Uamond, som nu var i frukt, Po- tamou,eton pectinatuin L. , Ruppia rostel- lata Kocli, Zdnnic/iellia pec/uncn/ata Rei- cbenb. , Zostera inoriua L., Trio^locliin marUiinuin L., Anneria maritima Willd., Ruinejc Bncepltalopliorus L. , Chejiopo- diuin maritiinuni L., Glauæ maritima L. , Leontodon biilbosns L. , Tlirincia hirta Roth, Cotida coronopifolia L., Daucas hispanicus DC., A/edicago lupiilina L. & striata^ix^i,, an Malvæ-ail, beslaglad med DOC) M. sylvestris, Diantlins ^y» Jrcnaria ni, Jy^idiiun nn gul are Kit., Jsp. Filix feinirut Sw.z och Asp. fragile Svv.z, yUpfeniuin Trichonianes L. och Jspl. /.'diatiliiin tiigriiin L., Blechniim Spicaut Sw.z, Gastridinm anstrale Beauv., Jgro- sfi.i alba L., Jira præcox L. , Fcstuca Mrnrus L. och F. sciuroides llolh., Cf- pcrus badins Desf., Juncus cor/glomrratfis L., Liizula campestris Var. (/>. mnltiJLora Lcjcimc), Seropias fJngnah., Polygonnm Persicaria L., Tenet inni pyretiaicuni L., lorst aninaikl vid Gijon, ej sal^ait i ne- dre Astiuien, men ej uppgaendc ])å de sodra fjellen eller i den egentliga Bergs- Re^ion; Prunella vnlgaris L. , Gleclioina lieder aceu L. , Melissa JSepeta L. , Bartsia viscosa L., Orobauche iiiinor Sutl. (vii- xande pa Trifoliuin pratense) , Linaria spu- ria Mill. & triornitnpliora Willd., Echinni plantagineuin L. , Calluna Erica DC, Eri- ca vågans (i)orjande blonima d. 22 Juni), Menziesin iJaboecia DC, Campannla Eri- nus L., Lobelia urens L., Andryala in- tegrifolia L., Galiuin helodes Holtnianns- eg,f^. & Link?, Oenanthe crocata L. , C/r- 6Wrt Lutctiana L., f//^J? europæus L., Jdenocarpns complicatus a. polyadenins Gay, Trifolinm angnstifolium L. , Zoi^^s^ Idspidns \)esi\(k major Scop., Jstrolobinni ebracteatnni DC, Omithopns conipressus L. & ro?(?/^^ Desf., ^/cvV/ angnstifolia Roth, Lathyrns Inrsntns L., Rlianinus alaternus L., Geranium disseciuni L., 2l/(//i;a geranii/olia Gay (utbredd ofver 3i4 Iiela veslra Aslurlen), Silene gallica L,, Lfchnis Corsica Loisel. , Stell aria Holo- stea L. & graniinea L., Ceraslinni glonie- ratuni Vai', minutiilum Des Moul., Heli- anthemum guttafunt Mill., Hesperis ma- troTialis li. (allnian vid gardes-gårdar och i lund ar). Berg af tredje ordningen Sierra del Fresno, Sierra del Chorro, S. del Aguil- lero och S. del Peral onigifva Gradenser- dalen. Kalksten utgor grunden for dem alla; topparna och sidorna iiro bara; och vanligen afbetade, sa att de lemna en ringa skord for Botanisten; på de hogre bergs-ryggarna ar cliinatet någotkalJt; de ega likviil inga egentliga bergs- eller fjell- Viixter, men många arter, hvilka ej finnas i den nedanfor bcUigna dalen, t. ex. Os- miuicla regalisLi., B/echniim Spicant Sw.z, JVardus stricta L., Agrostis setacea Ciirt., Scirpus multicaulis Sm., Jluitans L., Sa- Qjii Sebast. & Maur., EriopJioriim latifo- lium Hoppe, Careæ pihdifera L., stellu- lata GooAei\., filifolia Gay, lævigata Sm., (bilig ul aris DC), Nartheciain ossifragiim Huds., Juncus ericetoriim Poll., Plialaii- gium bicolor DC. , JVarcissus Bulbococliuni L. , Salix cinerea L., Pingidcula 'viilga- ris L. & lusitanica L., Prunella grandi- Jlora Jacq. , Sibthorpia enropæa L., Exa- cnm filijorine W., Arbuliis Unedo L., Erica australis L. (hogst på berget del Peral; den forekom sedermera i fjell-trak- ten på de sodra bergs-r3'^ggarna). Er. Mac- kaii Hook. (funnen år i835 så vål i Ir- land som hogst på berget del Peral i Astu- 3.5 lien), Jrncium paUulosum Monn., Scor- zonera liumilis Var. an^ustifoJia {S. an- (rustfo/ia DC. Fl. Fr.), Jrnica montana p. angustifolia Diiby, Saæijraga hirsiita L. (rediin iannen vid Castro i Provincen Sanlaniler), lllecebruni verticiUatum L., Montia fontana L. , Lylhruni Salicaria L., Peplis Portula L., Oxalis Jcetoselhi L., Hjpericuni pidcJuiun L. & elodes L. , Linum gaUicum L., Radiol a Unoides Gm^X., Drosera intermedia Waync, HeliantJiemiim idyssoides Vent. , Corydalis claviculata DC. Vid den starkt rinnande clfven Nolo nara sjelfva slrom-fåran vaxte Salvia ver- henaca L., Acinos cdpinus Mænch., Digita- lis parvijlora Jacq. (Lindl. Monogr. Digit. Tab. 17), en slorre Viixt, om hvilken man hitintills ej vetat, hvarest den fore- kom villd; den viixte hiir i sallskap med Erjngiiini Bourgati^ och Gay tror, alt de bada iiro komna itVån de sodra fjellen ; Du rien sag dem iifven gemensamma på berget de Arvas; Scrophularia canina L., Sea bi os a Cohimbaria L., Ononis spinosa L., Trifoliuni angustifoliuni L., stria- turn L., scabrum L. , glomeratum L., Ci- stus hirsiitns Lam. , (nara invid sodra Nolo ymnig, derifrån utbredd alltintill Tineum, i mediersla Asturien). — Vid Penaflor på bryggan vaxte Bromus ma- dritensis L. och Linaria origanifolia DC. — På omse sidor af elfven uppsliga boga berg-viiggar, i hvilkas klyftor våxa Jspi- diuni dilatatiun Sw.z & A. fdix femina Sw.z, Asplcnium laneeolatumy^w, Jgro- stis setacea Curt. Var. longifolia^ och 3i6 ji. capiUaris L. (Denna mindie kiinda VaxL iir enligt Gay ensarat S])ansk, all- luan i AsLiuien, alllifiån SliiLL-landet up[)- sLigande lill de hogsla s|)etsarna af sodra beigs-ryggarna ocli Lill den hogsLa fjell-re- gionen, alltid åtfoljd -aS. Jirajlexiiosa). Har såg Duvieu iifven Aira carynpJijUea L., Briza maxiina L. , Cynosurus ecliinatus L., Lamarckia aunut Mæncli, Triticuni Halleri Var. (iristatuni , ConvuIIaria Pu- Ifgoiiatnm L. , JSarcissus cernims Salisb. (en art, som ensaiuL tillhoicr Spanien), Quercus Hex L. (siillsynt i Asturien), Osjii. &c.°^ skrifning genom Norra America alltintill mynningen af den slora Fisk-Floden och — Mit (3) lilhogr. Abbildungen. — Slutt- gail. 1 836. 8:0. ^) W i eg nia ri n's Arctuv. i836. I. pp. 873 — 392; Notizen zur Fauna der Insel Puerto Rico. Von G. Moritz. ^) Hooker's Companion. I. p. 26 &c. &c.: Ex- cursions in tlie neiglibouiliood of Qiiito and towards the sunimil of Chiuiborazo in i83o. By Hall. '^) Hooker's Companion. I. p. iii — 116: Pliy-" sical and geograpliical observations made in Cobmibia. Bj W. Jamison. — *) Voyage dans 1'Anie'iiipie me'ridionaIe. Par A ici de D. d'Orbigny. — Botanique N:o I. — Paris et Strasbourg. i836. l\'.o. 3^3 lill Polar-llafvets kiislcr åren 1 833 — 1835, ocli sasom elL Bilianq liiirlill foljcr en af H:r Richard son gitVen bcriittelse oiu zoologiska upptiickter under Resan. Fort. har ock i donsanima anfiht många under- riittelser om Cliniatets inilytande pa Ve- gelationens beskafFenhet vid hogre hititii- der. llafs- och Kiist-ClitnaLets inflylande synes t. ex. miirkbart på Wesl-Ireland., på Ilohncn-, SiieLlands's och Orkney's Gar- na, ty vid ()o" till 61" N. Lat. iir mar- ken under vintern bar och gronskande, så att talrika Får-hjordar beta på falten, men Landets sommar år ej varm, och hårefter riittar sig culturen af Sådes-arter. Vid Nord-kusten af Huron-sjon, under lika laliLiid med viken vid Venedig, år Landet under 6 månader betåckt med sno, eliiiru likvål de 3 sommar-måna- derna visa no^ Fahrenh. viirma, således liknande sommaren vid Bordeaux. — Cum- berlands-house vid 54° N. Lat. ligger i samma Latitud med York i England, men i en Lsotherme-linie ®) af 0° R. , som i Eu- ropa forst intråffar vid Nord-Cap; soni- mar-vårman år likval hogre vid Gumber- lands-honse an i Paris, hvarigenom det blifver forklarligt, att Korn-j Hvete- ocli Mais-kVvAv hår forekomma; af samma or- sak fiillbordas sådes-skorden vid Hudson- bay på -yo daga r. På West-kusten af Hudson-bay gå Lsothermerna lagre, i stallet for att stigu såsom på Europas Ostra kuster; detta or- ^) Isotlænner = liiiier af lika viiriiia. 324. sakas enligt Ricbardson's iippgift deraf, alt de slora is-inassorna samla sig i Po- lar-kusternas bukter, ocli isen bibehaller sig dersliides tills langt frampå aret. FOrf. anmarker, att jorden i Norra America vid 56° Lat. upptinar under sommaren blott 3 fot djupt, ocb under 64" N. Lat. vid Bj()rn-Sjon blott 20 turn djupt, ocb likval finnas på någut afslånd ifrån ku- sten vidstrackta Skogs-Regioner, ocb un- der sommaren framkommer en vacker Vegetation. Skog-grånsen drager sig der- stådes så mycket bogre upp, ju mer den ar aflagsen ifrån Hudson-Bay. På kusten finnes Skogs-grånsen vid 60'^ N. Lat.; vid Storå Bjorn-Sjon ser man den vid 65. Den livita Granen ocb Betitla u^landulo- sa uppstiga biigst ailt intill 68" N. Lat.. King's Cbirurgen King, bvilken inedloljde ^"iifveV"^P^'' Back's expedition, bar i samma Pvese- viixier Beråltelse lemnat en forleckning af de Arcn^ka Våxtcr, bvilka ban funnit under resan, ^"'"'"■ocb bvilka Hooker beståmt. — Vid Uegn- Sjon forekom Zizania aejuatica L. i sum- pig jordmån i stor inångd; den skordas bar ocb forvares for vintern. — Derstådes vid 62° 45' 35" Lat. ocb i i i*' 19' W. Long. vå- xer ock en laggig dverg-artad Opuntia, bvil- ken intager bar den nordligaste griinsen for Cacteæ,-Våxterna. Buskarna beslå bår af Stickelbaij, J^Vinbår ocb Tornrosor [Ro- sæ). Vid 63^ 1 5' N. Lat. ocb loS^Long. såg man de forstå Dverg-GranaPj men kronorna voro utdiida ocb stamma rna gr åa af alder. Vid Fort Cbipewyan odlas Po- tates ocb Korn. ir>5 Prof. Ml! yen li;n fVainstallt jemnro-Mryen s relscr oiiicllan VcgfLaLioncns uLbrcdning reiser och griinsor pa de slorsta hojderna af I li- V".*-!;!!,- malava-Ficllen ocli i Il<):r-Pc'ni eller neru- «;<>""<•> *J f *■ Ut nrt* (i - anska Corclillerna '^). Forf. Ijevisar, alt i.iDg |.å i synncrhet den meia sLor-arLade Vegeta-"j.^';^\i,';','' tionen irar liiiive pa Ilimalaya-Jkrqen aii„"'='' ' pa Cordillerna i Sodra Peni, livarest iif- ven vissa tråkler hogst utmark I oCver- Iriifla Himalaya-ljeigen i Vegelalionens ri- kedom. Fort", skddrar deijemnle Vegela- lionens liklieler och ohkheler på dessa bergs-kcdjur. Den hesljindiga sno-gransen fi>rekom- mcr ])a Hinialaj^a-Fjellen vid dika hojder pa safskilchi tråkler, i synneihet i nord ost- iiga Kunavar, hvaresL den på en trakt befinnes intrålTa vid 17,000 fots hojd ; i en annan nejd vid i(S,3oo fots hojd har n)an blott funnit obetydligt sno, men j^å. elt tredje sliille såg G er ard annu vid 20,000 fots hojd ingen snii. En utomor- dentlig torrhet i luften anses har vara or- saken till bristen på nederbord. Lik val finnas iifven på Ilimalaya-Fjellen många stallen, på hvilka sno-gransen intrafiaK redan vida under 1-7,000 fots hojd. På Pcruanska Cordillerna kan den på den mera odlade bergs - kedjan till folje af Uerfaldiga iakttagelser antagas att vara *'^) Wicgmann's Archiv fiir Natiirgeschiclite. 2:1- Jahig. Ss. 3i3 — 327: Vergleichende Be- mcrkungen iiber die Veibrcitung der Vege- tation in den giossten Hohen des Himalajc» and in Hoch-Peiu. Von J. Me yen. 326 ifrån 15,700 lill 16,000 fol of ver hafs- ylan, men på den vitll utstiackla |)lateau'en i Sodra Peru maste den anlagas ifiån i6,5oo lill 17,351 fol odl något derutof- ver. Vulcanen Arequipa ofverstiger hoj- den af 1 8,000 fot ocli blott vid den syd- liga loppen af densamma har den någon borjan till sno. — Haraf synes, att den eviga sno-gransen på jord- j tan visa r sig i hogsta grad ojemn. Hvad Vegelationen på dessa bergs- kedjor angår, så anmarkes, alt Hall såg på Chimborazo år i83i vid 17,000 fots bojd flera skona Fjell- Vaxter och Mey en bar funnit, att den busk-artade Vedela- tionen, alltså Regionen nedanfor Alp-Or- lernas, ånnu på Sodra Perifs Alper fore- kommer vid en bojd af i5,5oo till 16,000 fot. På Himalaya-Fjellen och egentligast på Nord-oslliga Kunavar oppstiger Vegela- tionen tills emol 16,000 fots bojd, men Mey en kanner ej , om de egenlliga j4/fj- (Jrtrrna derslådes ofverstiga denna b()j(l såsom på de Periianska Alperna. — Vid 1 5,22$ fols bojd bar man ånnu på Hima- laya-Fjellen flera arter af Pr/niu/aj Pedi- ciilaris j Gen/sta, jistragalus ocb Rheum Eniodij men på de Peruanska Cordiilerna vid passet Los Allos de Toledo kan Ve- gelationen anses yppig, emedan bartz-gif- vande Syn^j^eiiesist-Buskar ånnu våxa vid 1 5,5oo fots bojd. Ofver dessa bojder fo- rekomma på Hiuudaya-Fjellen blott Gras och Mossor. Vid i5,ooo fots bojd finnas lagre Buskar. Juniperiis exceha och J. recurva viixa ej luigic iin vid i/j.Soo lots liojd, nn(lc;r det all Kornet {IJordenm — ) iinnu skordas vid i4,<)»o fots bo jd. — Ge- laid lann vid 14,700 fots hojd ett l)o- nirjf^s-slalle, li vårest temperaturen i mid- ten at' Oclober om morgoncn redan var + \-f Falirenh. och lloden forst klock. 2 eft. midd. blef fri ifiån den is, som under natten bildat sig. Bjorken ocb Rliodo-^ ciendron lepidotiun up|)sliga till biijder at I. '1,000 fot ocb nagot derutofver; en stor- re culUir af jorden rader till ocb med i nord-ostliga Kunavar iinnu vid i3,Goolots b()jd ocb' det i oster om Dabling. Hiir finner man akrar a f Korn , Bolivete ocli Pw/vor. Pa de flesla andra stallen upp- stiger odlingen emetllertid ej ofver ii,5oo tilf 12,000 fots bojd. — TaIl-Skoi;;;";^.;;: Viixternas q-eoiriapliiska iitbredning har ia^B- m'|''T'«' • lic 11 AN yJ I '^des l'l:iii- 6) egt lilllalle att se ^j. t.s :.ii- 1 den af BoussinqaiiU franistidlda^"'^'".'"'- afliantlling om culturen at Lacao-1 radet gaults {Theobroma Cacao L.) meddelas interes- ,„,|'i|;g°|" santa bidrag till Tradets Natural-Historia^).=';j/;;'j^°- Cacao-T nidet fordrar for att trifvas en raedel-temperatur af 21*^ till 27° 5' G. Det kan val blomma vid en liigre tempe- ratur, men dess fridUer mogna då ej. Un- der Æqualorn kan detta Triid viixa på stidlen, som ega en hojd af 900 Meter of- ver hafvet. Varma, fuktighet och skugga iiro nodviindiga vilkor tor Tradets trefnad. Dess fro gro innom 10 dagar, och man siiger, alt Tradet vid 2i års alder borjar att båra frukt. ^) Bibliotheque universet des Ge'neve. Apr. et Mai i836. pp. — : Dislribution geographique des Plantes alimentaires. Par Alph. DeCan- d o 11 e. Froriep's Nolizen XLIX Bd. Aug. i836. N:ri 16, 17, 18 <& 19: Ueber die geograplii- sclie Verlheilung der Naluungspflanzen. — Von Alfons De Candolle. 5) LTnstltnt. i8j6. p. 358: Sur le Cacao. Par Boussi ngaul t. 334 Bona- ULi (Jet af Bona fons iilgifna prakt- stoi'rr]N!.-ve>'k ofvei' Maisen {Zea Mays L.) gran- tiir.-iie&c.gi^j,j. l<'o,.f', ulfVirliyt uppffiRerna om dess tlu mats. l) 1 i >~ hemland ^). Han tror, att Maj'ien iifven iir ursprungligen vil hl i Asien, hvarom man likval med skid kan tvifla, sedan nu- mera K la pprotli visat, att S iebold s upp- gift om Majsens uråldriga odling i Japan be- ror af en oriktig ofveisattning af ett japanskt arbete. Han anlager afven, att den ar ur- spriinglig i Sodra America, hvilken Verlds- del visserligen ar dess enda ursprungliga hemland. Forf. liar anlagit 5 arter af Ze^.- i. Z. Mays L. 2. Z. Curoi^iia Mol. 3. Z. Iiir- ta Bon. 4' ^' erytlirvlepis Bon. ocli 5. Z. crjptosperma Bon., livilka 4 sednare likval med skiil anses såsom varieteter. Forf. har afritat många af de i Europa odlade vackraste varieteter af Majs , men han synes ej kiinna de talrika varieteter, hvilka odlas på Sj-d-Americas vestra kust. ^) Hisloire Naturelle, agiicole et e'conomiqne du Mais. Par M. Bonafous. — Paris et Tu- rin. 1 836. fol. avec XIX planches. 335 III. Vaxt-Analoinie. Meyen's arhelc "Om de nyasLe Fram- M.yon st(:t;cn i Viixlernas Anatoinie ocli Pliysio- J„'„lte»'' logie" har jag cj egt Lilinillc alt so '). j;-;;^ Det iilLHir oLt svar pa en nrls-trå^a, hvilken d.rAi.a- 111 /> rr. 1 1 L' • -II tomie &c. var ulsliilld at leylerska bocieleLen i llar- a^i g.;- leni rcdan ar i834 Delta Meyen's verk ^^•^''^''• utkom år i836 i den 22:dra Delen af "VerhandeUngen uitgegeven door Teyler's Tweede Genoolsehap" och åttbljes af 30 Tabeller i quart, pa hvilka viixt-anatomi- ska afbildningar forekomma. — De hiir anlbrda undersokningar oeh nya asigter skola med tillagg af Forf. utgifvas i dess "Neues System der Pflanzen-Physiologie," af hvilket i:sta Delen utkommer i Berlin år 1837. Corda har meddelat en Afhandling Cord,* ofver Viixt-Stammens byggnad ^). — Forf. den ua.i blef af Berlinska Vetenskaps-Academlen an-J^^f^Jf;',;;: niodad att visa, huru och pa hvad siitt •»««• Palmer och de med dem forvandta Viix- ter fortvaxa, och Han har till folje haiaf i detta iimne framstallt många frågor, hvil- ') Verhandelingen uitgegeven door Teyler's Tweede Gt-nootschap. 22:ste Deel: Ueber die ncuesten P'oitschritte der Anatomie und Phy- siologie der Gewåchse. Von J. Mey en. — Mit 20 Tafeln. — Harlem. i836. 4:0. *) Weiten \veber's Beitrage ziir gesammten Natur- und Heilvvissenschaft. I. 2:s Heft. Ss. 240 — 272: Ueber den Bau des Pflanzenstam- ines. Von Corda. 33G ka han hesvarar. Han ansnr, all, bos alla Viixter finnas en vegelatio exooena eller peripheiica ocli en vegetatio leiini- nalis, samt antajner 3o slulsaLser till foljc af sina undersokningar. Ibland dessa sbit- salser må foljande, bvilka innebaUa nya åsigter, biir anforas: I. All ved maste bildas i en paren- cbym-vafnad, bvilken vafnad genom den uppkommande ved-massan skiljes i 2, i borjan lika, men sedan molsatta delar. af bvilka den inre blilVer miirg oeb den yttre blifver bark. 3. All ved består af en forening af bast ocb karl, bvilka tlllbora det Inft-al- strande Systemet. Baslet år Våxt-Organis- mernas skelett-System; Spiral-kårlen ocb de pnncterade karlen år derasTracbeal-System. 3. Bastet bildas alltid lorr an karlen. 16. Man antog åfven ocb birde, att Barr-Trådens ved består i de aldre års- ringarna ensamt af karl; — men bos bvar- je, åfven den åldsta års-ring, finnes ett tnnnt bast-lager, bvilket for sin tunnbet blef obemårkt. 19. Bast ocb Ved å ro sjelfståndiga ocb foreningen af bada i ånnu mjukt till- stånd benåmner man splint. 20. Med bvarjc nytt ved-lager upp- kommer åfven ett nytt tunnt parencbym- lager vid utsidan af det nya bastet ocb vid inre sidan af det gamla, bvilket i bor- jan år saftigt, ocb sednare ofvergår i kork- våfnad, ocb tilldelar den afdoda barken den bruna farg, bvarigenom vi åfven i bar- 337 haiken linna alt lager l)il(las, vexclvis be- stående af bast ocli kork. D:r G. Mcncgbini har (orratlat en A f- M.neg- liandTinc:, uli hvilken en framstiillning med- Ri(.'.'.Vi,e dehis afde fOrliaUandcn, hvilka forckoinnia ^j;;;J',^,^^ vid ])ildninc:en och ntvccklin^cn arM()noco-re3i C. B. Presl har sokt alt bevisa, att han Ol":" Orinbunkarnas små, bredvid fro-capslernas "^^':^'|^J^"* skaft sittandeskaftade kroppar iiro han-nrga- ner, och ej aborlerande eller forkrymplade capsler, såsom af flera varit antaget ^). Presl påstår, att dessa organer aro anthe- rer, uppfyllda af ett kornigt jimne. Deras byggnad, stallning och innehåll sj^nas ut- visa, att de iiro hogst olika de egentliga fro-capslerna. Forf. har framstålit figu- rer at dessa han-oruaner. Presl har i samma arbete afven meddelat en Tabell , på hvilken sporer af Ormbunkar (Filices) aro afbildade. Af dessa figurer synes, att ormbunk-sporer- nas yttre hinna hos olika arter eger en ganska olikartad byggnad, och att skilj- aktigheterna likna (lem, hvilka synas hos yttre hinnan af pollen-blåsorna. Ase her- D:r Ascherson bestyrker uti en ^',''„°*^nyligen utgifven alliandling, att de hogre «le iionreSvamparnas Sporer forekomma fristående fructi-och ej inneslulna i blasor, hvilket reaan '1 nes liciitions- letus och Fries anmiiikt hos arter af ornaner. K-lotsch forut bevisat hos arter af Bo- ») Act. Acad. Nat. Curiosor. Vol. XVIII. P. I. pp. 525 — 540: Beiliag zui* Kenntniss der Laiib- knospen. Von A i me Henry. ^) Tentamen Pteridograpliiæ <.eu Genera Filica- ceariun &c. Auctore C. B. Presl. Pragæ. 1 836. 357 Theleijliora^); dessa spoier iiio sLjelkade, siUande på cylindiiska tVukL-biirare ocli lios alla Jfgarici/iea' torekoiiinia 4 pa Iwar- je fiiikl-bararc, hvilket iitVen Link ocli Nees von Esenbcck lilHornc anniiirkt. Ascherson omniimner ock, all ban fiin- nit sporeina vara mera saniinansalta, iin man i alliiuinbeL Irolt. Uti den at" Presl utgifna afbandling Presi» om Balsanun-Bloininonia siikcr Foif. attuaisamln" utreda de emellan J5iskop Agardh och^l'^'^^^^' Prof. Roeper u])pkomna stridiga åsigter af bloiii-delarnas betydelse "*). Han be- visar, att den af Kuntb gilna åsigt iir den liktiga, niimnligen ixiV lidluiminenhixv 4 kronblad och egcntligen ett 5-bladigt blomtoder, i det att de två ofre sepala kunna antngas vara hopvuxna i ett sepa- lum. Mellan-rummet emellan kronbladen uppåt emotsvarar 2 standare och forkla- ras af Kuntb att vara det stalle, hva- rest sker en forkrympning af det 5:te Kronbladet, — Presl bestyrker denna åsigt enligt sina iakttagelser så vål bos tillfålliga former af Impatiem Balsamina som ock i synnerbet genom granskning at" andra Bahamin-Vaxter, ^) Wiegmann's Arcliiv&c. 2:r Jahrg. I:r Bd. S. 377.: Ueber die Frutificationsorgane des ho- lieren Pilze. Von Ascherson. ^^ Bemcrknn«en iiber den Bau der Blumen der Balsaminen. Von G. B. Presl. — (Aus d. Abhandl. d. K. Bohm. Geseltschaft der Wis- senscliaftcn). — Prag. i835. 8:0. Ss. 54 und i Sleiudrucktalel. :i53 IV. Våxt-Pliysiologie. FLren- Ehicnberg har i en utgifven afhand- Afh.g^onjling sokt visa, alt de lagre Djuren iifVen skil- t^cckien ja sig ifrån Vaxlerna deruti, att dessa Djur emeiian eea fomiåga af forokninff genom delnine, lagre DJDr,° , ^r- . Il ° ocii vax-hvaremot Vaxterna sakna densamnia samt ^"- tillviixa genom torlimgniiig och bildning af knoppar ^). Han tror till fblje liaraf, att ar terna af Bacillaria ej iiro Viixter lUan Djur. Mey en in vånder harvid, att då cellernas delning hos vissa Våxter verkstålles så, som hos arter Bacillaria j och man derjemnte kan visa, att delnin- gen vid Infusoriernas och andra lagre Djurs forokning iir hogst olikartad emot delnin- gen af Yaxt-Cellerna, så måtte en sådan delning genom skilje-våggar just algifva ett kiinnetecken for att åtskilja Våxter ifrån Djur. Mohl*) anmårker, att Eh- renberg's åsigt i detta åmne i allmånhet år riktig, men befinnes likvål i speciella fall ej tillforlitlig och hvad arterna af i^a- cillaria angår, så år deras plats, enligt hans åsigt, i Systemet ånnu obeståmd, men han anser, alt deras forokning ge- nom delning ej beråttigar att hånfora dem till Djuren. Flora nya Forfattare t. ex. Unger och Morren an tåga ar terna af liacillaria att vara Våxter. *) Ulnstitut. 1 836. p. tgS. *) Regensb. hot. Zeit. i836. Il:i Bd. Ss. 491 -4y4- 359 Uti MohTs arbete "om VUx ternas Mohl Symmelrie" vill Forf. bevisa, alt de fle-^s^^^^J!" sta viixt-organer mer eller mindre tyd- »';»•-• ''^'' ligt ega anlag till en symmetrisk bild- ning ^). Forf. urskiljer 3 arter af bild- nings-sait: i:o ett concentriskt. 2:0 ett symmetriskt och 3:o ett diaphoriskt, ocli upplyser dessa med exempel af mångfal- diga Viixter. Forf. granskar harv id Viix- temas byggnad och lemnar i synnerhet of- ver cryptogamerna upplysande underriU- telser. Han anmarker, att en riktig åsigt af de Viixter, hos hvilka stiingel och blad aro utskilda, endast kan erhållas genom jemnforelse af desamma med bildningen af thallus hos de lagre Yaxlerna. Den af Girou de Buza reingnes «J-^ i^"- utgifna afhandling om organerna for saft- gåes rorelsen innehåller flera nya åsigter, om^saff-,"'-" hvilka man likviil påstår, att de icke aro of-"'^«" ''"* 1 1 • <• 1 1 1 1 Vaxf erna. verensstammande med verkliga rorhållandet i naturen. De hafva dei fore blifvit foremål for strang ciitik. Mey en anser, att or- saken till de oriktiga resultaten varit en oriktig method vid iakttagelsen, att Fcirf. namnligen betraktat foremålen i ett priis- sadt tillstånd emellan glas-skifvor. Buzareingues siiger, att saften upp- stiger ifrån roten till bladen och ifjån dessa ålergår till roten; att saften åfven ') Ueber die Symmelrie der Pflanzen. — Von H. Mo hl. Tiibingen. i836. 8:0. 8) Ann. des Sc. Nat. Sec. Se'i-. 18 36. I. pp. 226 — 248: lVIe'moire sur la dislribution et le mou- venicnt des fluides dans les Plantes. Par Gi- rou de Buzareinyues. 36o lorer sig ifVån axis till peiiphærien ocli ifiAn denna till axis, och att ett gaz-ar- laclt fluidum åtfoljcr n a runde saft. Till ut- fi3rande af saft-iorelsen betjena sig Vaxter- na af celler och karl och dessa iiro intercel- lulair-karl, tillforande och fVånforande karl. Inlercellulair-karlen iiro de, hvilka skola verkstalla rorelsen af fluida och gazer i alla riktningar. Till de tillforande karlen hora de enkla karlen, med hvilka Forf. liirer forstå fiber-celler och bast-kiirl, samt spi- ral-karl och Tracheer. Till de frånforande karlen hora de falska spiral-kiirlen. Forf. anser, att de fibrer, hvilka bil- da spiral-kiirlen, iiro ihåliga och fora saft, att de iiro vridna omkring ett spiida- re kiirl och derjemnLe utviindigt omslut- na af en annan membran, under hvilken fluidum finnes, då deremot det inre kiirlet, omkring hvilket spiral-flbern går, blott forer luft. — Forf. drager af sina under- sokningar det resultat, att hos Våxterna finnes en bestiiind circulation. Saften upp- stiger genom hela Våxten formedelst in- tercellulair-kiirlen; genom de tillforande karlen fores den ifVån roten till bladen, hvarest den forarbetas och sedan ofvergår i de frånforande karlen. Saften, hvilken innehålles i dessa karis spiral-fibrer, kan nedstiga till roten och derifrån afskiljas såsom excrelion ; men den andra saf- ten, hvilken går emellan de två hinnorna af de frånforande karlen, skall fly ta me- delst genombrytningarne på sidan in uti in- tercellulair-gångarna och derstådes blanda sig med den uppstigande saften. 36 1 Spiral-fibrernas ihSlighet eller tiithet av ett mj^cket omtvistadt foreniål i Våxt- Anatoniien. MirJjel och Link antaga en sådan iliåligliet. Mohl ocli Mey en ne- ka den bestanidt och den sednare forkla- rar, att spiral-fibierna aro fullkomligt tiita eller solida. Gaudichaud har genom iakttagelser oaudi- hos en Rank-Vaxt, Cissus Jiydrophora _,iXxU^e\- bestyrkt ett redan fornt iakttaget phæno- '/pj^J^ men, hvilket bevisar, att spiral-karlen to- ''=»/'';'!* ra sait, namnligen att niir man i de var- ring. ma Landerna afskiir stjelkarna af Rank- Viixter eller såkallade Lian-Vdxter^, då saft-stigningen intråffar, så kan man ge- nom forsok orvert3'^ga sig , att vatten i miingd utflyter ifrån spiral-karlen, då de hallas i vertical stållning, hvareniot då de hallas i horizontalt låge, så utflyter min- dre saft eller kommer den langsamt och dropp v is ^). Gaudichaud anståller åfven gransk- ning ofver orsakerna till saftens uppstig- ning hos Vaxterna. Han indelar de kraf- ter, hvilka orsaka saft-stigningen uli/ttre och inre. De jttre kraft erna åro luft- tryckning, varma, sol-ljus m. fl.. De inre krafterna fordelar han åter i tven- ne: i. Nutritions-krajter. Till dessa hora upptagning af safter och gazer, gazernas 9) Ann. des Sc. Nat. Sec. Ser. i836. II. pp. i38 — 145 : Observation sur Tascension de la so- ve dans une Liane, et description de cette nouvelle especc de Cissus. — Par Gh. Gau- dichaud. 362 forening sins emellan, deias forvandling till fasLa iimnen, m. ni.. 2. Secretions- krafter. Till dessa hora gazers och llui- dorum fordunstning o. s. v.. Eudes Åtskilliga forsok aro af Eudes-Des- champ^flongchanips ansliiilda ofver verkan af foisot gjj cirkel-forinis; afbarkninsf på vaxtlitrhe- barkning.ten hos ett Triid "). Såret at atbarknin- gen omkring stammen hade ungefar en fots utstrjickning och Tradet syntes i bor- ej lida deraf. På ytan af den afbarkade veden visade sig flera oregelbundna ut- svettningar, liknande barken. Den ofre kanten af såret hade vid sommarens slut en stark uppsvållning, hvaremot den nedre sår-kanten var mindre. På andra året utvecklade sig bladen tidigare på detta Triid iin på de oskadade; bladen blefvo små och skottens utveckling var obetyd- iig; under loppet af sommaren aftynade Tradet; utsvetlniugen på 3'tan af den af- barkade veden blef torrare , och i tredje året var den fortorkad. Om våren på 3:dje året utsprucko åfven Tradets blad tidigare, blefvo små, och i borjan af 4*^\^ Han hos Papaver orientale (ifvergAngar af Antherer i Carpeller, och ofvergångar- na voro fullstandigarc, ju niirmare stån- darne stodo ovarierna. Enligt de resultat, hvilka Mohl er- hfdlit, antager han Cassini's asigt i det- ta iinine, men likviil med vissa modilica- tioner: Cassini forklarade, att Anthcrer- nas sommar hora anses såsom blad-kanter, och skilje-vilggarna emellan Antherernas loculamenter såsom rester af blad-pa- renchymet, och iifven pollen såsom en modification af samma blad-parenchym. Mohl hetviflar, att Antherernas som- mar emotsvara blad - kanterna, ty han anmiirkte hos Papaver orientale hos till halflen i Antherer forvandlade kron- blad, att Antherens bada loculamenter uppkomma på ofre blad-ytan ochattkron- bladens kant utan att efterlemna ett tec- ken forsvinner i det bakre antheræ-locu- lamentet. Morren iakttog under Sol-formorkel-^n."^"'* sen den iS Maj i836, att flera P^aæt-Jr-T^^^^^^^f ter såsom Pamarindas indica., Cassia sul- Soi-for- furea^, Mimosa sen sit i va j M. pndica^ M. ""sér!'" 366 arborea ocli Jcacia speciosci foifollo i en half somn. Han anmarker, alt detta lill- stånd liknade det, hvilket intrnftar hos dessa Viixter ofta midt på en vackerdas;, då en haftig storm foranleder det. Efter formoikelsens shit upphorde afven denna Våxternas somn "*). Morrens Sammc Foifattaie har afven lemnat mlmmors^^niarkningar om blommornas så kallade cataiep- Catalepsie, hvilken intriiffar hos Dracoce- phalum lurginicumin Linn. '). Han anser, att denna blommornas Catalepsie hos ar- ter af Dracocephaluin ej iir ett Lecken af sensibilité eller af irritabilite, utan att den på ett mechaniskt satt orsakas af bracteerne, i det att dessa sfota sig emot den utstående kanten af blom-fodren och iillbaka halla den, då blomman i hori- zontal riktning rores utur sin stållning. phospho- Ett phosphoriskt sken har hos Oeno- '""^^J^"" the r a macrocarpa under en stormig natt vaxter. i3[ifyit lakttagct af Hcrtigcn afBucking- h a m ''). Detta sken utgick både ifrån blad och blommor, och forlfor lange. D:r Buck land tror, att skcnet bor hiirle- das ifrån Viixtens formåga att absorbera Ijus, och att under egna forhållanden åler lata det utstråla "). 4) LTnstitiit i836. p. 4i6. 2) Bulletin de TAcad. Roy. des Sc. et Beiles Lettres de Bruxelles i8i6. pp. 342 — 357: Sm- ia Catalepsie du Dracocephalum virginianum. Par Morren. ^) L'Institut. i836. p. 172. 7) L'Institut. 1 836. p. 173. 367 Eudes Deslongcham p iakttog ett })ho.sphoriskt sken hos Persiko- blommor l^mygda/us Persica L.) , livilka boi jade att vissna '). Goppevt har fortsatt sina nndersok- ningar om varnic-iitvecklingen hos blom- delarna at' Jrnni Dracuncitliis och fiinnif, att stidlet for all viirrne-utveckling Le- fiiines hos ståndarne, samt att alltsa cn- (h»st ifran dem meddelas viirma till blom- niaiis ofriga delar. En kon-]ielare son- derskars i 5 delar och hos den del, hvilken inneholl han-organerna, fortvarade vanne-gratlcn i8 tiiumar ^). Criliska anmiirkningar aro af Vallot meddelade ofver de Viixler, hviika af ganda Forfattare blifvit uppgifna att visa nagon art af phosphoriskt sken '"). Af Morney's underriittelser om Eu- phorbiu p/iosphorescens erfar man , att denna Viixt i stora, niistan ogenomtriing- liga massor forekommer villd i Brasilien vid San Francisco i Alagoas. Han omnam- ner, att om denna Vaxt beratta Info- dingarne, att den skall ibland antanda sig sjelf, utstota en miiktig pelare af tjock rok och omsider uLskjuta Ijusa lagor. Flera undersokningar aro af Unger Unger-s anslailda, genom hviika synes, att den grå- orsfkelT «) LTnslitul. 1 836. p. 3 1 4. ^) Regensb. bot. Zeit. i836. 2:1- Bd. S. 497 &c. — Froriep's Notizen. Juli i836. S. i36. '") LMnslitut. i836. p. 219: Ciiliqup botanique et zoologique. — Rcctifications des diverses opinions e'n)ises par les Anciens et les Moder- oes en Hisloiic Naturelle. Par Vallot. 368 till blad- grona eller livitaktiga anstrjckning, hvil- TboTaSken finnes bos ofre ytan af bladen till af-s-**/- vissa arter af Saxifra^a , utgores af kol- sjrad kalk ^). I synnerliet ser man den- na kalk-anstrykning hos de arter, hvilka ega små livitaktiga naggningar och for- djupningar i kanterna af bladen, t. ex. bos Sajcifraga Cotjledon, Aizoon ^ cæsia ^ in- tactaj, oppositifolia , m. fl.. Unger an- ser, att denna kalk ar en excrelion ifrun små gropar, bvilka utgora dessa excre- tions-organer. Han tror ej, att kalk-excre- tion ar en product ifrån bela bladets epi- dermis, bvilket likviil Mey en anlager, att den iir, i det att bar sker en blott iit- dunstning af ett kalkbaltigt fluidum, och att denna utdunstning tir starkare i de gropar, hos bvilka cell-vafven år mycket spad. Unger antager, att denna kalk-bild- ning kan jemnforas med kalk-aflagringen i bladens luft-bålor bos Lathræa Sqiia- maria och med crystall-kortlarnes till- varo vid vjiggarna af luft-canalerna bos arter af Myriopliyllunij hvaremot han tror, att kalk-bildningen bos arterna af Chara^ eller deras så kallade kalk-incrustering, iir af annan beskaffenhet, emedan kalken bos dem synes bafva fiillt sig ur det omgif- vande vattnet, i det att kol-syran, som orsakar dess losning, insuges af Vaxterna. Morren's Artema af Slagtet Closterium iiro ny- on."™rfer-ligen granskade af Morren, hufvudsakli- na a f Cio- stertum. 5^** ^) Unger Ueber den Einfluss des Bodens af die Vertheilung der Gewachse. p. 179. p;en for att afgora, om de iiro Viixlcr el- ler Djnr ^). Han har beskrifvit ocli afri- tat flerfuldiga former i deras olika aldrau och soker Ijevisa, att atminstone () af de af Ell r en berg beskrifna sa kallade nya arter af detta slagte endast utgiira en art. Han anmiirker, att han iifven fiinnit, att de af Eh renberg upptiickta, roda, oscil- lerande puncter eller kulor, i topparna af dessa Organismer, aro blasor, hvilka se- dermera forvandlas till nya individer. Då dessa oscillerande puncter enligt hans asigt ej bora, såsom tillforne, anses såsom rorelse- organer, så kunna dessa natur-alster ej me- ra hånforas till Djur-Riket. Morren har til- lika hos dessa arter af Closteriiun sett en frukt-bildning genom conjugation, liknande frukt-bildningen hos Conjugaterna , och iakttagit, att de åfven foroka sig genom del- nins:. Closteriemas rorelser vill Morren forklara genom verkan af motsatla elec- triciteter. — Forf. anser, att det Kisel- orahylle, hvilket omgifver Closterierna och alla andra Bacillarier, år en med Våxter- nas cuticula likartad bildning, hvarvid Mey en anmårkt , att hos de fuUkomliga Våx terna ligger denna fina skifva af Ki- sel i substancen af cuticula och skiljes ifrån denna forst genom forstoring af de organiska delarna. — Innom Kisel-hiunan finnas enligt Morren ilnnu tvcnne andra hinnor, hvilka bilda Closteriemas hud och ^) Annales des Sc. Nat. Sec. SeV. I. p. 274 <&c.: Sur les Closlériés. Par Morren. Prof. IVikstroms Jrsher. jSSy. 2_J inneslula den grona niassan, mon hlifva lorst synbara genom Viixtcns meLamor- plios. Mey en anser, att den innersta liinnan emotsvarar den inre blas-hinnan, hvilken bildar sig i Confervernas leder, da desamma niogna sina sporer eller bor- ia att oka sig på något annat satt t. ex. genom utviixning ocli delning. r»e Bré- De Brebisson bar undersokt Dia- knw.uHi- tonieæ for att utrona, om de aio Djur el- To,ii!'ler Vaxter^). Vid forbriinning af Fra^i- hiria pectinata uppkom en ammoniakalisk lukt, men då en sådan åfven oppkommer, då flera andra ydl^er forbrånnas, så kan ej delta kånnetecken ensanit an tågas så- som tecken till Djur-Natur. Då Fragi- laria pectinata med flera af samma afdel- ning Ibrbråndes, befanns deras Kisel-otn- bvllen i vålbebållet skick, likt det som de lossila Diatomeerna vid Franzenbad vi{,a. — Brebisson delar Diatomeerna i 2 afdelningar i:o De egentliga Diato- meerna, bviika ega elt kisel-omhylle och 2:0 Desmiilierna , bviika sakna kisel-om- bylle och kunna lorkolas. ^) Annales des Sc. Nal. St.c. Sev. i836. T. II. p. 24B ^/-hangen, de forrå med eller utan pollen, samt afven en till Cnpressineæ horande Vaxt med han- och hon-blommor; derjemnte på de annii med densamma forekom man- de blad sag Forf. en liten fossil Svamp- art: Hysterites ope^raphoides Gopp., så att de nu upptackta fossila Svampar aro 5, niimnligen Polyporites Bownianui Lindl., ExcipiiUtes JSeesii Gopp., funnen på en Ormbunke, 2:ne arter af SpJiærites och den nyss omnåmnde Hysterites ope- graphoides Gopp.. Han har ock funnit Dicotyledoner i den aldre stenkols-forma- tionen. Forf. har anmarkt, att de i Stenkolen vid "Waldenburg och Charlottenbrunn fo- rekommande concenlriska ringår åro gren- leder, att storsta delen af de inre ringar- na aro ånnu brunkols-lik ved, och att de yttre aro de mest glansande stenkol. — Han sager, att man for att gora upp- tackter i Stenkols-formationen nodvandigt maste forbil ttra siittet att gora de fossi- la kolen genomskinligare for microskopet. ^79 Det andia Bundel al tlelta Goppert's Arbele skall innelialla beskrifningar otVer de fossila Fdcoideæ j Lycopodiaceæ och Equisetaceæ j livarefler langre fram skola folja Afhandlingar om Alonocotj ledoner och Dicotyledoner. — Foi f. sager, att han eger till och med anledningar att ibland de fossila Viixterna antaga tillva- ron af en Ofver^ån^s-Flora. Uti Inledningen afhandlas fciljande iimnen: I. Historien om Pcliificat-Laran i allmJinhet och om dess framsteg i de iild- sta tider hos Greker och Romare, under medel-tiden och tills bcirjan af i8:de År- h undr ad et. II. Om Våxt-Petrificat-Ldran och i synncrhet om Ormbuiikar. Forf. inde- lar Historien om dess framsteg i 4 Pe- rioder. i:sta Perioden ifrån iildsta tider lill Scheuchzer. — Vaxt-Petrificaterna vo- ro foea anmarkte under de aldsta tider- na. Al bert us Magnus skall hafva vant den forstå, hvilken i 1 3:de århundradet omtalt Vaxt-Petrificater, och som ej be- tviflar mojligheten af forstenings-processen åtminstone hos ved. — Derefter hafva A gli cola och C. Ges ne r beskrifvit de på deras tid fundna ibrstenade Stammar. Sedermera bor jade lm per a ti, Valerius Cordus, Balthas. Klein, P. A. Ma- thiolus att omtala forstenad ved, men kiinde få andra Våxt-Petrificater. — Om- sider blefvo sådana allmannare kånda af C. Bauhinus, C. Gesner, Kentman, 38o Calceolarius, D. Major och Ed w. Luidius, hvilken sidstnamnde forst gat" namn af Lithoxjlon åt forstenad ved. 2:dra Perioden ifrån Scheuchzer lill Walch (år 1700 till 1773). — Scheuch- zer's "Herbarium diluvianum" &c. (Ti- guri 1709) gjorde Epok i detta studium. Denne Foifattare hårledde Våxt-Petrifica- ternas tillkomst ifrån en stor ofversvåra- ning nåmnligen ifrån Synda-floden, och han indelade dessa fossihi Våxter i 3 dasser. I. Plantæ antidilavianæ , de hvilka fore Synda-floden hlefvo forvandlade i sten. 2. Plantæ dilavianæ , de hvilka vid Sjmda- floden forvandlades och 3. Plantæ post- dilavianæ j de hvilka efler Synda-floden Mefvo forvandlade i sten, och ibland de sidstnåmnda anftiras blad-aftr3^cken i Toph- sten. Han anmårkte redan såsom något inårkvårdigt, att uti de 2 forstå classerna foretrådesvis funnos Ormbunkarj och han jeranforde dem dels med inhemska dels med de tropiska arier, hvilka Plukcnet beskrifvit och afbildat. — Dendriterna , hvilka af de fiesta iildre Forfattare blifvit ansedda såsom forstenade eller incruste- rade Mossor, ansåg han enligt Hen kei, L och ner, A. Ritter och Bruckmanii såsom oorganiska gcnom Metall-upplosnin- gar frambragta former. Hans figurer af fossila Våxter åro igenkånnliga , så att en stor del af dem kunnat utredas, och Forf. hånforer dem hår till de nu for tiden be- skrifna fossila arter. — Scheuchzer's Arbete uppvåckte mycken båg for detta studium och mångfaldiga arbeten utkom- 38 1 mo clerefter om YiixUPeLrificaler af Lan- ge, Baier, Gra fin li ah n , Biittner, Mylius, Bncher, Wolfart, Lieb- k n e c h t , V a 1 e n t i n , H e 1 1 w i n <^ , V o 1 k- mann, H e r r m a n , Ritter, S w e cl e n- borg, B r u c k m a n n , H e Jj e n s t r e i t , J. C. D. Schreber, .1. Th. Klein, Sto- bæus, Bro mc 11, Hill, Boiirget, Ar- gen ville, Da vila med m. fl.. — Niist Scheuchzer's arbete anser Forf., att Volkmann's verk "Silesia subterranea" utgor det forniimnsta imder denna period och Goppert bestanimer hiir figurerna i detsamma. — B. Jussieu anmiirkte be- stiiindt, att de fossila OrmbiLnkarna{FUi- ces) mera liknade de tropiska iin de in- hemska arterna, eller mahanda ej mera funnos i den lefvande naturen. — Leh- mann iir den, hvilken forst betraktade Stenkols-formationens fossila Viixter afven utur en geognostisk syn-punct och deras forhallanden till lagren, afvensom Ch. Fr. Schulze niistan samtidigt gjort vid sina afliandlingar. 3:dje Perioden ifrån Walch till Schlotlieim (Sr 1774 — 1^00). — Prof. J. E. J. Walch i Jena gaf i sitt verk "die Naturgeschichte der Versteinerungen" &c. en ofversigt af allt det, hvilket hit- intills blifvit sagt om Petrificaterna. — • J. S. Schroter's flerfaldiga a r beten till- hora afven denna period. Men hitintills hade ingen insett Petrificat-Larans vigt for Historien om Jorden och om dess bild- ning i detalj ej eller petriiicaternas niira samband med beig-formationernas lager- fciljd, hvartill man icke eller kunde kom- 382 iTia, så lange man ansåg de fossila organi- ska kropparna såsom resler af samma sliigLen och arter som de nu lefvande. Man trodde, att Originalerna till Petrifi- caterna ånnu fimnos i de ifrån Europa aflågsnaste trakter at' Jorden i Oceanernas outforskade djup. — Bu f fon antog, att olikheterna hos de fossila organismerna ifrån nu lefvande arter kunde tillskrifvas en degeneration. Blumenbach var den forste, hvilken beståmdt forklarade, att ei blott en eller annan art utan en hel organisk præadamitisk skapelse blifvit for- gangen på vår jord, att Petrificaterna ut- gjorde en forsvunnen skapelse, och att Petrificat-Lårans storsta nytta borde ligga uti den upplysning, hvilken Låran om Jord-ytans foråndringar kunde erhålla ge- nom den. 4:de Perioden. Ifrån Schlotheim till Sternberg, Brongniart och den nyaste tiden. Schlotheim sokte att af- ven for Våxt-Petrificater tillåmpa de lå- ror, hvilka Blumenbach egentligen tagit ifrån Djur-Rikct for att bevisa sina satser. I Schlotheim's "Flora der Vorwelt" af år i8o4 beskref denne Forfattare forst Våxt-Aftryckens och Våxt-Petrificaternas lager-stållen och omtalade hvilka af dessa Petrificater i allmånhet forekomma i vissa lager, samt beskref alla de fossila Våxter, hvilka han kånde. Schlotheim anmårk- te, att många Våxt-Aftryck åro uppfyllda af Kopparkis, Weisskupfererz och Kup- ferglas. — Forf. erinrar, att det år den i kol fbrvandlade Våxt-substancen, hvilken 3 (Forf. niimner blott 3, men synes bafva glomt den enda danska på 387 Bornholin I)cfindl,lioa mI JletJiopteris Jieb- bensis Goppeit), i llalicn i, i Nord-Ame- rica II, i ISya Holland r, i OsL-lndicn 4* — Schlcslcn odl derniist England iiro allt- så de Lander, hvilka liitinLills synas lial- va egt storslå antalet af arter. I anseende lill Fonna lionerna, så aro forhallanderna foljande: 1 Kol-Gruppen 202 arter; i Sall-ljergen 21; i Oolilh-13er- gen 4'5 i Krit-Jiergen 2; i Molass-Ber- gen 2. De i Sverige vid Hor fundna fossila Ormbimkar tillliora Oolilh-Bergen och aro enligt Forfattarens beslainningar: Aspidi- tes Nilsonianas Gopp. (iinnii endast fun- nen i Skåne), Asp. Tænopteris Gopp. (ar afven funnen i England) ocli Clathropte- lis meniscioides Brongn., endast funnen i Skåne. Forf. framstiiller derefter åtskilliga slutsatser, hvilka upptaga forhallanderna med arlernas olika utbredning i olika Lan- der och i olika formationer, samt anmar- ker, att då antalet af kånda Faxt-Petri- ficater nu uppgår till omkring 800 arter, så visar det sig, att Ormbunkarna , hvil- ka utgora 268 arter, nåstan bilda \ af den fossila Fl or an j, men att vi troligen annu kanna en blott ringa del af dessa i Jordens djup gomda medlemmar af den- na Familj. De fiesta likna de i tropiska Lander forekommande former, och samma arter finnas ej i olika formationer, med undanlag af ClatJiropteris meniscioides Brongn. ocli arter af Neuropteris l\, Odontopteris 2, Cyatkeites 2, Aletho- J )88 pteris I , Aspidites i , fiindna i Alpeinas Anlhiacit, hvilken at' Beaiimonl laknas till Lias-formalionen, och dess aforekomma iifven i den iildve Kol-lbrmaLionen, hvilket synes utgora en motsagelse eniot en eljest alliiiant anlagcn sats. YII. Om forekomsten och nt])rednin- gen af Vaæt-Petrijicatema i Scl)lesien. — Forf. anmiiiker, att nastan alla de upp- rLiknade formationerna finnas i Schlesien, men att man iinnii ej i alla funnit Vaxt- Petrificater. Schlesien synes likviil hitin- lills ibland alla undersokta Lander vara det rikaste i art-antal af Viixt-Petrifica- ter. — Forf. beskrifver de siirskilcla Lager- formationerna i Schlesien och omniimner sarskildt de arter, hvilka blifvit fiindna i hvarje formation, samt gifver dessutom en systematisk forteckning ofver de i Schle- sien hitintills fundna Vaxt-Petrificater. I. Plantæ cellidosæ aphyllæ : \. Fuii- gi 3. — II. Confervæ (iinnu obestJimda). ■ — ■ III. Fucoideæ: llera iinnu obestamda arter. (Inga Plantæ cellulosæ foliaceæ (IV. Mnsci) iiro hitintills npptiickta i Schlesien). II. Planlæ ■vascidares cryptogamæ : V. Equisetaceæ: lo Sliiglen med 47 arter. YL Ljcopodiaceæ: i3 Slagten med 5c) arter. — VIL Filices: 22 Slagten med ^6 arter. III. Plantæ vasculares Monocotyledo' neæ: VIII. Graniineæ: 1 Sliigtcn med 2 arter. — IX. Palmæ: 3 Slagten och 3 ar- ter. — X. Liliaceæ: i Slagte med en art. 389 IV. PInTitæ vascnlare'i Dicotyledo- Tteæ: XI. Coniferæ: med 5 arter. — XII. Euphorhiaceæ : elL Sliigte med en art. — XIII. Fructus vel seniina: '?. Slagten med 2 arter. 23o arter iiro antecknade ocli Forf. har sediiare erhållit 8o hiirtill. lian an- miirker, att Englands Stenkols-Flora synes mycket ofverenssliimma med Schlcsiens. — Endast St/gniaria ficoides Brongn. (af Eitpliorbiace(e) forekommer i Schlesicn i i formationer, men ingen af de ofriga arter- na, ocli såviil i de iildsta som i de yng- sta lagren finnas Dicotjledoncr och Fu- coideæ eller Hafs-Våxter sasiit fidlkomli- «are Laiidt-Vdxter , hvariirenoin den for- dom uppstiillda sats numera ej iir antag- lig, att en allmiinnelig och hogre utveck- ling af Viixt-Riket småningom ulbildatsig i Forn-Verlden på det satt, att i borjam blott funnos CeUuIair-Våxter ; vid en sednare epok uppkommit Monocotyl edoner och shitligen Dicotjledoner. — Ornibun- karna likna endast de tropiska och finnas blott i Ofvergangs- och iildrc Stenkols- Bergen, ej i Qnader-Sandstens-formation, men Palniernas forekomst derstades bevi- sar likval en tropisk natur hos denna Pe- riods Flora. Ofvergångs-Bergens Vegeta- tion har Forf. funnit ganska characteri- stisk, hvilket ej Brongniart iinnu kun- nat erfara. Florornas olikhet elter de sar- skilda Formationerna kan hiir iitven be- visas, ehiiru de sednares gransor iiro sva- ra att bestiimma. 3()o VIII. Tillagg vid de fbregåentle ca- pillen, hvaiest iifven nyare arier beskrifvas. Bionn Uti 2:dra Haftet af Bionn's verk Le- gc^ogoo^sH-tliæa geognostica forekommer en systema- ca. Liefe-tisk ofvcrsiet af alla kiinda fossila Yaxt-Slasf- rwii2 III, . ~ IV & v. ten och på Xll:te Tabellen finnas figurer (lånade ifran Brongniart's och Jæger's verk) af de Vaxt-Petrificater, livilka till- hora de så kallade Salt-Bergen. 3:d)e, /^ide och 5:te Håftenas innehåll kanner jag ej«). Merian Ett fossil Flora ofver nejden af Basel si\l de^^ af Merian bearbelad, men jag kanner ^^'«- den ej ^) Lindiey Dct år åfvcn for mig okåndt, hum Hnttonmånga Håften, som under året utkommit T\or'Jl{ ^f L i n d 1 e y^s och H u 1 1 o n's Fossi 1 Flora Creat of Grcat Britain, in Håften åro i de ftirra Ars-beråltelserna omnåmnda. *J Lethæa geognostica odc-r Abbilcliing uiid Bo- schieiJning der fur die GeLirgs-Foi inulionen bezeichnendsten Versleineningen von II. G. Bronn. — Liefening III, IV, V. — Stutt- gart. i835 <& 1 836. — Mit Tafeln in 4:0. ^) Bericlit iiber die Verhandliingen der Natur- forscliend. Gesellschaft in Basel vom August 1834 bis Juli 1 835. (Basel. i835). pp. — : Flore fossile des environs de Båle. Par Me- rian. Jag kanner ej om foljande arbete innehål- 1 ler beskiifningar af Vaxt-Petrificaler : Die Versteinerungen des Noid-dcutschen Oolitbcn-Gebirges. Von Fr. Ad. Ho erne r. — i:ste und 2:te Lieferung. — Mil lithogr. Tafeln. — Hannover. i836. 4-o- 1 09* Uti den Journal, hvilken med nainn n.(i.s af "Neiies Jahiljiich fiii" Mincialugie, Geo-,viV'Mine- '•nosie, Geoloiiie und Pelrctaklenkundc" ;'*'"o'« O ' o &(■. lind ulgifves at* Leonhard och Bronn, fore- Pen ef;ik- komnia flera mindre Afliandlingar i Pe- 1^" lallif IrificaL-Laran, int6rarium och Bro wn's m. fl. inkast dereraot. Han tror, att hvarje Prof. Wikstroms Jrshev. i83j. 20 402 luindelse niåste siirskildt bediimas. Haruied forenade sig K ii n t h. Richter aniiiaikte, "att det likvjil iir ett bedrofligt lillstånd for vetenskapen att vara anvisad till en bestandig casuistik och att nodg;i.s afsaga sig hoppet om ledandc grundsatser." Hof-Rådet Koch (ifrån Erlangen) for- klarade, att han aldiig mer onskade att blifva bedomd efter sitt Herbarium; oag- tndt all omsorg inlorer man ofta i Her- barium en Viixt utau niirmare undersok- ning ; man forelager sig manga foriin- dringar, hvilka man lemnar ofullbordade, eller utforer iindrinuar, till hvilka man ensam eger nyckelen. Han ville i allmiin- het vid Vaxt-besliimningcn antaga Species Plantarum Ed. II., men jemnfor iifven 83^- stema Naturæ Ed. XII. Derefler up|)kom en blandad discus- sion. Under densamma liiinvisades till Richter's nya upplaga af Linnc's ar- beten, dA Richter svarade, att han i densamma blott samlat och ordnat Acta, och att det nu tillhorde Botanici och i svnnerhet Sallskapets botaniska Seclion att enligt desamma uttala dom och Riitt. Grefve v. Stem he rg slot debat- ten med den anmiirkning, att Sidlska- pet ej kunde upphiifva sig till en Ofver- Appellations-Riitt i denna sak, hvilken val afven framgent maste ofverlemnas till de enskildas fria forskning och oinskriinkta utbyte af meningar. Goppert omtalade, huru Petrificaler kunna bildas. Han visade axis utur en /|0.i kotte af Pinns balsamea j livilken redan i några veckor legat i en glas-flaska npp- fylld af en kalk-iipplosning, och framtog afven ett stycke piJ-ved liggande i en jern-upplosning. Af bada dessa Viixt-delar afskar han stycken, lade dem på en Illen jern-sked och utsatte dem på detta satt for oppnå lågan ifrån en Sprit-Larapa for att forstora den organiska substancen, samt forevisade efter en stund sina derigenom erhållna Petrificater. Reichenbach frarastiillde duplett- Foi teckningen ifrån botaniska Bytes-For- eningen i Erfurt under åren i835 till 1 836, inskickad af Pastor Sch on beit i Lingen, och anmiirkte, att detta Instituts Fortcckningar blifva mer och mer inte- ressanta. Han omnåmnde hårvid, att Sch on heit odlat Draba præcoæ DC. (^Dr. spathulata Lang.) och funnit, att den år en ifrån Dr. verna vål skild art; hufvud-kånnemårket foiloras vid pråssning: "Silicnlæ turgidæ, utrinque in dissepi- menti marginem contractæ circa styluni retusæ." Den 34 Sept. Den botaniska Sectionen bade denna gang gemensam sammankomst med Sectio- nen for Geognosie, Mineralogie och Geo- grapbie, hvars Præses och Secreterare vid detta tillfålle voro fciredragande. Goppert forevisade sin Monographie ofver fossila Ormbuiikarj med åtfoljande figurer. 4o4 Grefve v. SLevnI)erg frainsUillcle fi- gurer af fossila Oriiibinikarj hvilka skola intagas i Yllrde och VIII:cle HiifLena af lians Flora der Vorwelt. Reichenbach iemnade en ofversigt af Pelrificalerna i Museum i Dresden, iblaud livilka en Pelrificat-slain af Me- ^adendron sajconiciim iir stirdeles niiirkvar- (lig. Den utgor SLanimen af elt Dicotyle- doniskt Triid, sannoldit tillliorande Barr- Traden {Conifcræ). Den har sedan liun- drade Ar med namn af Chemnitzer-Eken funnils i Dresdens Museum; deiina stam har 16 fots omkrets och 5 fot och 2 turn i diameter. — Af Staar-stenar linnas hiir exeraplar af fleia Centners vigt och af 2 till 3 fot i diameter, lliir finnes en ifiån Sten- salt-Bergen vid Krakau kommen stam af 2 fots diameter, och till folje af han-blom- kotten ansedd att vara en Cycas ^ samt af nalurforskare forklarad att vara cnsam i sitt slag i Samlingar. Cot ta talade om Yaxl-aftryck ifrån Quader-Sandslen i Niederschona vid Frei- berg, och visade exemplar och figurer af dem. — Man granskade Chiropteris Rei- chii Rossmassler och flaliscrites Beichii Sternb.. — Reichenbach, K u n z e , Z e n- ker, G oppe it, m. fl. ansågo Chiropteris att vara en yil'^, ej en Ormhunke, och Rei- chenbach framlade i sin Kupfer-Samm- lung Sic. de forvandla formerna ibland nu lefvande Al^er. — Goppert framstidlde exemplar af ett petrificeradt lian-hånge af en art af Alniis ifran Brunkols-lagren vid Salzhausen, 1 4o5 Den 2 5 Sept. Trinius saf en beriittelse om sina ifVån 1 8 åis uldei- lurtsaLlu arbelen (or sina "Genera el Species Graininuin," oeli nieddelade sina gru nd- ideer om Grasens byggnacl. Detta toranledde anmiirkningar af Ku ni 11, Nees v. Esenbeck d. ii. , Keiehenl)aeb oeb Wailz. Kunth tVamsliillde en ofversigt at" blom man bos Cjperoidéerna samt ibrevi- sade ett exemphir af Teucrhun Chainæ- drjs Linn., bos Iivilken art nedersla blom- man var regelbunden ocb pentandrisk, ocb tVamtog iiCven en sådan reguliere ocb pen- tandrisk blomma af Jconituin tnuUifidum. Reielienbacb ofveilemnade forslå Haftet af Meyer's Flora Hannoverana, ett prakt- veik af stort vetenskapHgt ocb ar- tistiskt viirde. Den bckostas af Hannover- ska Stats-Verket. Den 26 Sept. Prof. Knntb boU en torelasning of- ver Grasens byggnad. Enbgt Naturforskarnes besbit skola de for niista år sandas i Prag med Grefve V. Stem berg såsom Ordforande, ocb Prof. Krombbolz såsom Secreterare. Reicbenbacb bade dessutom vid den aUmånna sammankomsten den 2 3 Sept. forelast en utforlig afbandling: "Blicke in die Natiirlicben Verwandlscbaflen des Pflanzenreicbs und die Entwickelung der Pflanze iiberbaupt als basis fiir die Clas- silication des Gewåcbsreicbs." 4o6 British British Association eller Engelska Ve- \ZnT tenskaps-lclkarne och sardeles Natiirfor- ^%'-^6^ skårne sarnlades for G:te gangen d. 22 Aug. i Bristol, hvarvid Marquisen af Lan- de sdo w n var vald till Ordforande, men i lians stalle, sasoni frånvarande, intogs platsen af Marquisen af Nor tli amp ton. Vice-Præses var Conybeare, General- Secreterare Llef J. C. Prichard; Local- Secreterare Prof. Dau be ny och W. F. Hoven den. — Samfundet indelades i Sectioner. I den Zoologiska och Botaniska Sectio- nen var Prof. Ilen slow Ordforande, Vi- ce-Præsides voro F. W. Hope, D:r J. Richard son och Prof. Roy le. — Secre- terare John C u r t i s , Prof. Don, D:r Ritley och S. Piootsey. G. Webb Hall meddelade anmark- ningar om påskyndandet af HvetetsYlixl- period. Han tillstyrkci-, att fro bora inloras ifran de traktci', i hviika denna Siides-art snarast mognar. Man bor med omsorg valja Siides-kornet och liiget for dess sådd samt så tått; tjcnligaste jordmånen vore tillredning af en lått kisel-haltig jord med åndamåls-enlig godning, hvarigenom man skulle kunna vilsendtligt forkorta tiden for Hvetets mognad. — > Richardson tillade, att enligt Hum bold t's uppgifter, så mognar Hvetet i Syd-America på 90 da- gar ifrån såningen och vid Hudson-Bay på -yo dagar. — Henslow omtalade, att han, enligt Sir John Herse heTs anvis- ning, stopt i kokande vatten i 3 — 6 — 15 minuter fron a f en capsk Acacia., hvar- 4^7 elLer de hasligt grotl i ojjpen jord, då deiemot ostupta fron af saiuma Viixt ej grodde. — Dervid erinradc li ichaidson, aLL en lindrigare kokning ej forslor gro- nings-kraften, samt att det ar iov somliga tVon fbrniånllgt att ntsiitta dem tor ugns- varma eJler varmt vatten, iitVen tor att derigenom forstora Insecter. lian om- namnde dervid, att Cliineserna af miss- undsamhet forut koka de fron, hvilka de salja till Europeer, for att forstora gro- nings-kraften, så att de ej n)å odlas i Europa. Dau be ny omtalade sina forsok med Arseniks verkan på Våxtcr, och det re- sultat, att de foi-drogo ofver våntan latt intlytandet af en sådan forgiftning. Han foranleddes till sina fiirsok deiaf, att, en- ligt en uppgift af Da vies Gilbert, i Cornwall linnas trakter, hvilkas jord-grund innebåller niycken Aisenik, och på dem våxa blott några Art-l^^dæter (Leguinino- sæ). — Rootsey anforde dervid de skad- liga verkningarna af Arsenik-syra på Ve- getationen vid Koppar-verken nåra Bristol och Swansea. — Bow mann meddelade uppgifter om den hoga alder, hvilken Jd- granen [Tajcus baccata) kan erna. Ett Tråd på kyikogården vid Grasford i Nord- Wales år nedom de fiirsta grenarna 39 fot i omkrets och skulle efter hans beråkning va- ra i4'0 ii'> ^^ annan Idu^run vid Dale i Derbyshire synes vara 2096 år. — Mac- kay lemnade undcrråttelser om de Irlånd- ska Våx ternas geographiska utbredning. Olikheten i Irlands Vegetation emot Scott- 4o8 lands får tillskiifvas dess sydliga låye, storre exposilion for Westra Oceanens in- flytande, hvilket gifver Irland ett fukti- gare climat; iiiVen medverka dervid dess mindre huga berg. — 55 af Scottlands Vaxter saknas i Irland. 21 irliindska Vaxter sak- nas i England, och ibland dessa iiro flera af de på Westra kusten af Irland vaxan- de arter infodingar j)a Spaniens och Por- tugals berg. Sykes talade om Frukt-slagen i Dee- cau, om arter af Annona, Anacardium, Ca- rica, Myristica, en art al Citrus, hvilken han anser att vara ur-stammen till alla de odlade arter och varieteter af Citrus. — Lloyd forelaste en afhandling oai Marsi- leaceæ, sardeles om Pilularia globulifera. Det iir bekant, att Hr Ward i Eng- land anstallt forsok att odla Vaxter i små, inne i rum stållda, tillslutna glashus, hvilka sakna luftens fria tilltriide, och han har funnit, att dessa Vaxter ega en iitomordentligt liilig Vegctation. Sardeles hafva tropiska Parnsil-Vaxter och Alp- Vdæter hårvid egt fortråfllig trefnad, och man har funnit, att detta odlings-sått år hogst formånligt for ofverforandet af Vax- ter ifrån langt aflågsna Lander. Dessa forsok hafva gifvit anledning foi- British Association att vid motet i Bristol utsatta ett pris af ^5 P.d Sterl. for forsok med Våxters odlande i sådana tillslutna smar- re glas-hus med utestångande af luftens fria lilltråde, enligt de af Hr Ward forst gjor- da forsok och enligt en af honom gifven 4oj) plan, samt under ledning at Dal ton, Dauiieny, Jam. Yates och lien slo w. Samtundet beslot att samlas i Liver- pool år iSSy under Ordforande af Earl ol' Burlington, och valde Har cou r t till General-Secreterare och S. Turner till Local-Secreteraie. Vetenskaps-Societeten i Gottingen ut- Pris- satte vid sin sammankomst d. 19 Dec. '"^'"' 1 836 for år i836 å nyo sin piis-fråga: "Exhibere accuratam expositionem oninium secretionis Oroanorum in Plantis adhuc observatorum , ratione simul liabita ])ar- tium secretarum Naturæ, nee non eifec- tus, quem secretio generatim in vegetatio- nis processu procreare possit." — Priset, hvilket ar 5o Ducater, har blifvit enhal- ligt tillerkåndt Prof. Mey en i Berlin for hans svar på frågan. I Edinburgh stittades den i-y MarsBotaniikt 1 836 ett Botaniskt Sållskap, och af det-^^i'^"^,^? ' samma år inråttad en Bytes - Anstalt, bar^h. ifrån hvilken Utlåndningar kunna till- byta sig engelska Yåxter. Sållskapet har en årligen ombytlig Præses, 2 Yice-Præ- sides, ett Råd eller economiskt Utskott och 2:ne Seere terare W. H. Campbell och Ed w. For bes. I Coblenz år stiftad en Botanisk For- Bot. For- ening ibr Medel- och Nedersta Rhen un- cobiInL (ler ledning af Nees v. Esenbeck d. y. ocli Wirtgen. steu- Hrr Steudel och Hochstetter liat- Beiaue**e'va Icninat foitsatta underriiLtelser om „ "'" Schimpei's osterliindska Resa. S c Ji 1 m- I , pers I September ar 1 8»55 J)e2:arslG: Sch i ni- tisterl. -c-c, • A I- 1 1 Resa. per itran Steniga Arabien, livarest han mest vistals på Sinai-berg. Han hade har nil tillbragt (5 månader; i Octo- ber alVesle han ifran Suez ofver Ro- da HaFvet till Djedda i Lyckliga Ara- bien. Enligt hans bref at" d. 19 Nov. i835 iimnadc han lorelaga några smiirre Resor in i det inre Landet till Taifa, hvarifran han eller 3 veckor skulle åler- komma. — Han har deretter tillbragt som- meren ar 1 836 i ofre Ægyplcn samt iim- nade alt emot hosten hesoka Abyssinien, hvarest han hopjxules att under skydd at" de christna Missionaireriia kunna qasnu Vetenskapen. Hrr Steudel och Hochstetter haf- va nu till de Actie-tagare, hvilka for den- na resas utbyte tagit en Aclie af 60 flo- riner, utdelat SamHngar af /[oo arter ifrån Nedre Ægypten och Steniga Arabien; hiir- till skola iinnu under varen 1837 folja 100 arter af Vaxter, till storre delen sam- lade i lyckliga Arabien. ViixLerna iiro mycket viil valda och ouisorgsfullt torrka- de samt till stor del siillsynta arter t. e\. de, hvilka Forskahl forst namngifvit, och ifrån stallen, hvilka åro kånda ifrån Bi- belens beriittelser. De Vaxter, hvilka ut- gora Supplementet, aro mest samlade i 4.1 Hetlschas vid Djedda och i nejden af Mecca ifrån November år 1 835 till Febr. år 1 836. — Den, hvilken bartill vill tillagga i5 floriner, erhaller ytterligare fog arter ifran Lyckliga Arabien, och troligen derjemnte iifven Vaxter sanilade i Ofra Ægypten un- der somraaren Ar i836. — 25o arter af fron ifrAn Steniga Arabien kunna eniot siirskild betalninsf erhallas. For att kunna befordra Schimper's Resa till Abj^ssinien hafva Ste udel och Hochstettei- af egna medel forskjutit 2000 Floriner, under forhoppning om er- sattning genoni fortsatt Actie- tagning. Sch i m per har ock under hosten år i836 ifrån Cairo afrcst till Abyssinien i sållskap med Missionairen Bliimhardt. For att nu befordra Rcsans åndamål, foreslå alltså H r r Ste u d e I och II o c h s t e 1 1 e r for den- na Schimper's Abyssiniska Resa, lik- som forut for den arabiska resan, ett bi- drag af Actier for 3o till 6o Floriner, hvilka kunna stallas i vexlar till Frankfurt am M. eller på Augsburg. Hrr Ste udel och Hoc h stette r ut- bjuda derjemnte åfven 4'de Centurien af Hohenacker's georgisk-caucasiska Vaxt- Exsiccat-Samling. — En sådan Samling af 200 Vaxter anmåles till salu for 25 rhen. Floriner; en annan af 120 arter for i5 rhen. Floriner. Gav befinner sie nu på en botanisk Bouui- Resa i sydligaste delarna, af Chili. — Le- soi. prieur bereser franska Guiana i botaniskt hånseende. — Gaudichaud åtfoljer såsom Botanicus en fransk expedition, hvilkeft 4l 2 forelager en resa omkring jorden. — D:r Franz Jungliuhn afgick såsom Lakare i hollandsk tjenst till Java d. 3o Juni 1 835 ifVån Helvoetsluis, ocli ankom till Batavia d. i3 Octob. i835, samt har derstiides gjort betydliga insandingar at' Viixter. — Å f ven D:r Korthals vi- stas for niirvarande på Java, sysselsatt med studium af Viixt-Riket. — Per rot- tet, Director for bot. Tiadgarden i Pon- dicherj^, har i flerfaldiga riktningar bo- tanisk t undersokt Nilgherries-Bergen i Ost- Indien och hans sandinjrar skola ofversiin- das till Frankrike. — Bon pl and har i bief ifrån San Borgia af den i4 Jul. i836 till Delessert lemnat underriittelser om sina Resor. Han vistas nu vid striinder- na af Uraguay, sysselsatt med botaniska undersokningar, och iimnar att ifrån Bue- nos Ayres ofversiinda sina Samlingar till Frankrike. — Frih. Carl von Hiis^el i Wien har nyligen återkommit ifrån sin Natural-PIistoriska Resa till Ost-Indien och till Soderhafs-Oarna, och resultaten af hans botaniska forskningar skola i sarskildta ar- beten utgifvas af llera Botanister. Per- D:r Persoon's Herbarium var redan 'fl°rba- under sin egares lifstid inkopt af Konun- rium for-pen i HoUand for Universitetet i Levden, på det satt, att Persoon åtnjot en pen- sion ifrån HoUåndska Stats-Verket och bi- behoU Herbarium for sin lifstid. opit Opiz's Naturalie - Bytes - Instilut i B>ics-ia-Prag fortfar att tinna stort deltagande. stitut. 4i3 Vid sliUcL iif år i836 hade det 54^ Inle- ressenter ocli (lera tillkomma jenint. Fol- jande NaLur-Alster voro ditlntills inlem- nade och till stor del iittagna: Viixter : ln teet er : Con cliylier: 727,r»5iEx. c)4»^o4 K^- 75 Ex. inlemnade. 597,44^ E^- ^7'[)0' E.^- ^o ^'^' utleninade. utgor saletles qvarvarando 129,803 Ex. 3(),9o3 E\. 55 Ex. De, hvilka ar i83() lemnade de fie- sta Exemplar, voro: P. M. Opiz i Prag: 5238 Ex. (284 arter). — Capellanen Ce- nek i Holic Cbrudiner Kretzen: 3842 Ex. (142 arter). — Prof. H in ter h ub er i Salzburg: 3324 Ex. (171 arter). — D:r Langer i Reiebenberg: 2177 Ex.. — Ortiiiann i Karlsbad 1296 Ex.. — Ruff i Guben 2 3o arter. — Till folje af de inleumade Viixternas mer eller mindre sallsyntbet, så erbålles åter ett storre el- ler mindre antal af arter eller flera exem- plar af bvarje, om så åstundas. For liun- drade Exemplar kan återbekommas allt efter de inlemnade arternas mer eller min- dre sallsyntbet i5o till 25o, 3oo, 700, i3oo Exemplar. (Adresse till P. M. Opiz år Prag Altstadt, Zeltnergasse N:o 565). Prof. Ernst Meyer bar fra mstålltE. m ev- en critisk granskning af de botaniska Skrif-j^f*,^/„^ ter, bvilka blifvit forfattade af A Iber tus^^'''- .-Magnus. Magnus, en af det 1 3:de årbundradets storsta Forfaltare, bvilken blifvit mycket misskånd genom de af Haller ocb af Sprengel gifna onidomen om lians Skrif- 4i4 ter ^). Me^^er upplyser, att ålskilliga ar- beten, bvilka anses vara af honom skrifna, likviil ej iiro det, och alt dessa iiro de Skrifter, hvilka till nagon del Ibranledt Haller's och SprengeTs omdomen. Forf. upplyser, hvilka de Skrifter iiro, som vcrk- ligen hefinnas af honom forfattade, samt nieddelar slutllgcn en biographie ofver denne namnkunnige Man. Necro- År 1 836 forlorade Botaniken foljande '°^''- ibland sina Idkare: Medicinal-Rådet D:r Bernh. Meyer dog i Offenbach d. i Jan. i836. Pharmaciæ Prof:ren vid Universitetet i Heidelberg D:r P. L. Geiger fodd i Freinsheim vid Pvben-floden d. 3o vVug. 1^85, dog i Heidelberg d. ig Januari i836. Grefve Giuseppe Marzari Pen- cati, fodd i Yicenza 1779, dog d. 3o Juni 1 836. Directorn vid Gymnasium i Hildes- burghausen D:r Si ekler dog derstades d. 8 Aug. 1 836. F. d. Botanices Professoren vid Jar- din des Plantes i Paris D:r Ant. La ur. de Jussieu, fodd i Lyon år 1748, dog i Paris d. i5 Sept. i836. Hof-Rådet och Botanices Professoren vid Universitet i Gottingen D:r He nr. 2) Linnæa. Xr Band. 6s Heft. Ss. 64 1 — 74 '• Albert us Magnus. Ein Beitrag ziu' Ge- schichte der Botanik im Dreizehnten Jahihun- dert; von Ernst Meyer. 4r5 Adolph Sch ra der dog dersliidcs d. 21 Oet. i836, i 7o:de året. D:r C. H. Persoon, fodd på Goda Hopps-Udden, dog i Paris i Nov. i836. Richard C 11 n n i n g li a in dog pa Nja Holland Ar i835. D:r Frank dog i New Orleans år i83r>. D:r Da v. llorsack dog i New York i Norra America d. 22 Dec. i835. Thorn. Colebrooke, Jiigde of the native Court of Bengal, dog ar i835. Alex. Collie, Chirurg, tlog vid King (jeorge's Sound i AusLralien i Dec. i835. Von Martins har vid bayer. We-T.Mmtii lenskans-Academiens Sammankomst d. 28^' I''' '''''''" J , _ aul y . y. Mars i83<') upplast ett tortralfliet samman- Pania fattadt Aniinnelse-Tal ofver den namnkun- nioe Theoloiien och Naturforskaren Fr. v. Pa ula Sch rank. — Detta Tal ar iifven af trycket utgifvet^). D:r Bartling har blifvit utnamnd Botanf- till Botanices Professor vid Universite- ^rjrin^- ^) Deukrede anf Franz v. Paula Sclirank. Gelesen in d. o/Tcntlich. Silziing d. K. Bayer. Academie der Wissenschaften am 28:n Mårz i836. Von G. F. Ph. von Martins. — Miinchen. i836. 4'o. Ss. 3i. Franz Xaver MezIor's Lcben und Wir- ken. Prag. i836. 4i6 tet i GOtlingen (i ledigheten efter Sch ra- de r). D:r Kirschleger ar kallad till Bo- tanices Prof. vid Ecole de Pharmacie i Strasburg. Prof. v. Martius iir utnamnd till i:ste Inlendent eller Conservator vid bot. Trådgarden i Miinchen (i ledigheten efter v. Sch r ank) och Prof. Zuccarini till aldra Conservator derstades. Frih. Carl von Hiis:el ar anlasien till Director ofver det Kejserl. botaniska Cabinettet i Wien. D:r Steph. Endlicher har blifvit botanisk Custos vid Kejserl. Naturalie-Ca- binettet i Wien (i ledigheten efter T r åt- ti nnick, hvilken såsom Emeritus lemnat sin befattning). Grefve Sternberg har blifvit ut- namnd Commendeur af Kejserl. Leopolds- Orden, och Baron v. Jacquin blifvit Rid- dare af Kejserl. Ryska S:t Wladimirs-Orden. åf. 4'7 Ofversigt a f Svenska Bot anis ka Ai^beten och Upptåckter for år T 8 36. I. Phytograpliie. Acotjledoneæ. FUNGI. — En af Piof. Fries for- Fri. Gen er;i yiiieno- Taltad academlsk gradiial-afhandling, kal-j| lad Genera HynienoniyceUuii ulgafs ar^^yc^t""'- 1 836''). Uti densamnia har Forf. fram- vSLidlt kiinnemiirken fur Svamp-Ordningen Hvmenoniycetes, for dess sarskilda afdel- ningar och for de dithorande Sliigten. Uti Forstå Decaden af en annan aca- Fries demisk gradiial-afhandUng beniimnd Spi- ^giu',^" cllegiura Plantarum neu: lee ta ru ni meddelar Pi''"*'""- Prof. Fries beskrlfningar af lo enro- ?nm. peiska hitinlilis mindre fuUsLiindigt kiin- da Svainp-arter, horande till slagtet A^a- riciis ^). ■*) Genera Hymenoinycelum, qiiorum novam ex- positioneni venia ampliss. Fac. Philosoph. TJps. Præside Elia Fries pro Gradu Philoso- phico p. p. Lauren t. Pelr. La nr ell Upl. In Audit. Gustav, d. XX April. MDCGCXXXVI h. a. m. s. Upsaliæ e.vcudebant Regiæ Acade- miæ Typographi. 8:o. pp. 17 & 4- ^) Spicilegiuni Plantarum neglectarum. — De- cadem priniam , Agaiicos hyperhodios sislen- tem, Venia Ampl. Facult. Philos. Upsal. Præside Mag. Elia Fries (Sec. pro Gradu Prof. IFikstroms Jrshev. i83y. 27 4i8 ,, A. ALGÆ AQUATICÆ. — Under år i^^''1ai' '^^^ utkom /\u\c och sidsta IliifLeL a f det garum.&c.af Biskop Agardli fdrfatlade verk "Icones Livryilon.Algarum eiiropæanim" ^). Forf. lemnar hiir ulforliga Ijeskiifnmgar och inycket vac- kra illuuiinerade figurer affoljande y/lg-yér- ter. Tab. XXXI. Licniophora ars^entescens Ag.l» vid Venedig. — Tab. X X XII. Licmo- phora paradoæa Ag.h. — Tab. XXXIII. Hyd ru ms penicillatus Ag.b på subalpin- ska trakter i Europa. — Tab. XXXIV. Hydriirns Vaucfierii Ag.h i subalpinska biickar i Schweitz och i Osterrike. — Tab. XXXV. SpJiaerozyga Jacohi Ag.h vid Carlsbad. — Tab. XXXVI. Spliaerozyga elnstica Ag.h i en back vid Onnerup (?) i Skåne. — Tab. XXXVII. Drapainaldia uTiiformis Ag.h vid Cailsl^ad. — Tab. XXXVIII. Droparncddia tennis Ag.h all- mån i Europa. — Tab. XXXIX. Bonne- maisonia apiculata Ag.h, funnen i Svarta Ihifvet vid Bujukdere af Proi. lleden- borg. — Tab. XL. 7jO?iaria litteohtta k^.\\ vid Venedig och Chioggia. Are- i:sta Fascikeln af en Scandinavisk "^W!!^^ J/g-Sanding j, utgifven af Hr J. E. Are- 6' Philosopliico p. p. Frans Theodor No- loiis, Ostrogolliiis. — In Aiitlit. Gnslav. die XIII Junii MDCCCXXXVI. h. p. in. s. TJp- saliæ exciidebant Regiæ Academiæ Typogra- phi. — ^:o. pp. «S & 4' ) Icones Alganiin europæarum. Representalion d'Algiies eniopecnnes, siiivie de celle d'es- peces exoliques les pins remarqiiables recem- nient dccouveiles, pub!it'e par C. A.Agardh. — Livraison quatrieme et deiniere. — (N:o 3 1 — 4o)- — Leipzic, Leop. Voss, Editeur. i835. 8:o. — (Av. Planches X col.). 4^9 SC 11 o 11 g utkom sidsLlldne år '). Dennasca.uiitia- Fascikel innehållcr i ■?. smiirre mer eller ^l^atæ. mindre kiinda atter, samlade i Boluislan. *''"'^- '■ Exemplaren iiro med omsorg valda ocli atfdl- jas aF tryckta etiqiictter med namn, uppgif- ter om viixt-stallen ocli om månaden, da de samlades. Kanske hade arbetct viinnit mera atsiittning hos puljlikcn, om Forf. Ijorjat med utgifvandet af' de slorre arterna eller af de for sina fiirgor så mycket omtyckta ar- terna Delesseria. — De har meddelade ylb^er iiro foljande: i. DicJiIoria viridifi Grev.. — 2. Striaria altenuata Grev. Var. — 3. Con/er V(i rnf)C'stri<; 'L\nn. — 4* Con- ferva fucicola Velley. — 5. Polysipkonid byssoides Grev.. — G. CaUitlKiniiiion ro- seolnin Ag.h. — q. Sphacelariu cirrJiosa Ag.h. — 8. AsperococciLS bullosus Lamour.. 9. Gastridiuni kali fonne Lyngh.. — 10. Dictyota dicliotoma Lamour. — • ir. Bon- ncinaisonia asparagoides Ag.h. — 12. Da- S)(i coccinea Ag.h. Dessa 2:ne sednare iiro idVen (or sin skona roda iiirg utmiirk- ta arter. Dicotyledoneæ. BALSAMINEÆ. — Uti en till Prof. ca. Roe per stiilld Skrifvelse har Biskop^fi^^J*^'^* Aeardh meddelat forklarinoar ofver sin^^/^'^'"'"* V^ ' I x t p r n 3 åsigt af Balsamin-hXonwn^us delar, siirde- les med afseende på de af Roeper vid densamma gjorda anmarkningar *). '') Algæ Scandinaviæ exsiccalæ, quas distribuit John Erh. Areschoug. — FascicuUis I, — Fol. 8) Regensb. bol. Zeit. i836. i:i- Bd. N;o i3. Ss. 420 Forf. har har sokt alt visa, att om hans forkhuing och asigt antagas, sa sy- nas Balsamineæ, Fumariaceæj Crucifcræj Ccipparidcæ och Papaveraceæ vara bildacle efter en typus; men om Asigten forkastas, så iir ingen af dessa ])ildad efter en ge- mcnsam typus. Enligt Biskop Agardli's åsigt och forkhuings-satt hatVa aUa dessa Familjer 4 blomlmler-bhid och 4 kronblad; efter det vanliga forklarings-siittet hafva Capparideæ och Criiciferæ 4 blomfoder- bhid och de ofiiga blott 2. De hafva val alla 4 kronblad, men hos Capparideæ och Crucifcræ iiro de alternerande; hos de of- riga iiro 2 antcponerade blomfoder-bladen, och om de 2 ofriga blomfoder-bladen fun- nos derstiides, sa skulle alla 4 kronbladen vara antcponerade blomfoder-bladen. Ståndarne iiro () hos alla, och hvarje af dem år an- ieponerad blomfoder-bladen; men enligt den vanliga iisigten linnes ingen regclbun- denhet hiiruti. — Många hafva ansett, att den nyligen af C. B. Pr esl gifna gransk- ning i tletta iimne har bevisat, att K un th's åsigt af Balsamin-hXomnvdn^ delar kan god- kiinnas såsom dtm mest antagliga. 193—205. — N:o i4- Ss. 209 — 2-?. i: Ueber die Deutung der Bliilhentlicile und die Ver- wandtschaft der Balsamiiien. Antwort auf Ilrn ProJ". Koeper's Sclueiben (IJot. Zeit. i834. N:o 6); Von C. A. A ga id h in Lund. — (M. d. Sleintafel II). Obs. Biskop Agardli's Forstå Afliand- ling om Balsamin-liioinmans delar finnes iili Regensb. bot. Zeit. i833. N:o 39. Roeper's Anniarknin^ar i Regensb. bot. Zeit. i834. lN:o 6. 431 COMPOSITÆ. — Prof. Hornschiicli r.i.s liar meddclaL en tysk ofversaLlnlng af den ,;,„';|; a f Prof. Flies forlaLLado afliandlin^: "Ut- '""'l''^^'" I • II iOUlllU kast till ett nytt svar pa Irågan: bvilkavaxtema. ViJxter iiro de ridikondigasLc" ^). Floror. Under år i836 utkoiuino 3:ne Hal- Sv.i.sk (■ -vr T T> I PO I 1> '1 liotanik. ten at Al:te Jiandet at hvensk JjutaniK,xi:te[iiHi- niinmligen N:ri 124, I25 och 126 med'J,^'; ^'J^^ Tabellerna 739— 75(S^"). Hr Prof. W a hl- & ■^"• berg iir med dessa Håftens jjorjan nu luera Forfattare till texten och e^jer insc- endet ofver giaveringen af Figurerna, hvilka uti dessa lliiften jiro i koppar stiickna af lir R LI ck Hl an. — Figurerna iiro ritade af }Irr Wall lenb erg, Wahlherg, Læsta- dius och Agrelius. — Uli Texten fraui- stiiller Forf. anmiirkningar oiu Viixt-Fa- niiljerna, deias sandjand med hvarandra, deias kiinnetecken och afdelningar. Vid sjelfva arternas bestiimning lemnas iaktta- gelser om de sliigten, till hvilka de hora, 9) Regensb. bot. Zeit. i836. i:i- Ikl. N:o i. Ss. I — 16: Entwurf zLi einer neiieii Beanlwor- tiing der Frage: Welcbe Gevvacbse sind die vollkommenstcn ? von dem Professor Fries in Upsala. — Uebtrsetzt von Prof. Horn- schuch. ^^) Svensk Eolanik, iilgifven af Kongl. Weten- skaps-Academien i Stockhobii. — Elfte Ban- det. 4~b. HafU-na N:o 124, 1 25 och 126. — Slockbobn, i8i6; Tryckt hos P. A. Nor- stedt 6c Sone r. 4^2 odl oin skillnadeina itV;"m de iiaslgransan- tle; en ofversigt at' arlernas geographiska utbredning i alliiiiinhot och innom Sverige isynneiliet, beskiilning af aiterna och un- deiiatlelser om deras skilnader ifran de narmasl forvandla samt uppgifter om det gagn, lill hvilket de i elt eller annat hiin- seende anviindas. — Siirdeles inlerressan- ta iiro de många Alp-Vaxter, hvilka i des- sa Halten forekomma, och hvilka alla aro I i lade af Pastor L. L. Læs tad i us. — Tab. ^Sc). BrachYpoJinin piiinatum Beauv.. — Tab. '-jl\o. Helosciiidiuin intindatiun Koch. — Tab. ']^\- PimpineUa moi^na Linn. Vid denna Vaxt anmarker Forf. , att i metllersla och i Sodra Europa viixer den på fukliga iingar och liar der niistan alltid hvila blommor, att den ar v»inig utmed fjell- biickarna pa Alperna sau)t att den på Mon- te Baldo och flerslådes i Tyrolen bi Idar på sådana stallen slorre tlelen af Ycgelalio- ncn; att den i Alp-lraklerna har Ijnst ro- se ni oda blommor, hvilket vanligen år for- hållandet åfven i Sverige. Forf. erinrar derom, att denna Våxts olika localer i JNorra och i Sodra Europa bevisar den sats, att de eniot Polerna belågna Slått- lånders Vegetalion eger ofverenståmmel- se med varmare trakters Alp-Flora till folje af sno-grånsens likhet. — Tab, 742- EpilobiiLin roseum Schieb. — Tab. 743. yihine maritia Wahlenb. — Tab. 744- Stellaria cerastoides Linn. — Tab. n45. Cerastiuin alpinmn Linn. & Var. gA/- bratnm Wahlenb. — Tab. 746. Seduin villosum Linn. — Tab. 747. Ranunciilus 423 glacialis Linn. — Tab. 74S. PkUi. pyg- mæus Wahlcnb. — Tab. 74;). Riin. lap- ponicus Linn. — Tal). 750. Pedicularis lapponica Linn. — Tab. ^^\. Flrpocliæris er (t- hibra Linn. — Tab. 732. llrpocli. r dicata Linn. — Tab. 753. l'^iohi biflora Linn. — Tab. 754. Careæ atrata Linn. — Tab. 755. Carex rotandata Wablenb. — Tal). 756. Carex salina Wablenb.. Den af ll:r A r e s c h o u g torfattade a . e- ^ Flora ofver Gotbcborgs-Nejden utkom sidst- "vuuxæ lidne år'). Dess titel iir: Planlæ Cotyle-C;»';^;;;:; doneæ Floræ GoLhoburgensis. Den in"^-^ tioU..^^^^^ fattai- således endast de pbanerogainiska ""°""'' Vå x te rna. Staden Gotbeborg år en ibland de få orter i Sverige, bvilka ega llera Skiifter, som framstålla beskrifningar ofver dess Vegetation. Det forstå arbete, bvilket afbandlar Gotbeborgs Flora, år Broniell's Cbloiis golbica, utgifven år i()94 » ^n Calalog, livil- ken egentligast derfore bar någon mårk- vårdigbet, att den utgor den forstå Spe- cial-Flora, som bos oss utkonimit. Den deinåst olver Gotbeborgs-Nejdens Vegetation utkomna Skrift år den afProf. W a b 1 b e r g åren 1 (S 20 oeb 1821 u tgifna Flora Gotboburgensis. 1) IMantæ cotyledoiieæ Floræ Gothobiirgensis, quas, seciinclum Familiaiuni natnraliiim oidinem Friesianum, disposuit atqiie descripsit Joh. Erh. Areschoiig. — Londini Gothoruin siimlibus G. W. K. Gleerupii; Typis Bel- ling ian is. MDCGCXXXVI. 8:0. pp. VIII, i5o & 4. 424 Det tredje liilliorande verk iir Il:r AiescIioiig's Flora, i hvilken Vaxterna iiio i]pj)SlaU(la etter Farailjerna enlis^t den anordning at' desanirna, hvilken Prof. Fries lemnat i sin Flora Scanica. I Fore talet nieddelar Forf. uiiderrat- telser om anledningen till sitt arbetes ut- gltVande, hvilken dels varit att vidga kannedonien om Viixternas gcographiska VI livredning dels otVerty geisen om nbd- viindigheten at Special-Floror såsom de, hvilka bora grundliigga en allmiin Flora for Fiiderneslandet samt att iifven afsiizten raed arbetet varit att lenina en Handbok till den i Golheborg Studerande Ungdo- mens tjenst; vid den sidstnamnde puncten torde med skal kunna erinras , att det for Våxternas uppstiilhiing valda Naturliga System ei med fordel kan blifva det for- stå System, som man lemnar i Nybegyn- rarens hand for att examinera Viixterna. Det torde viil vara i allmanhet erkiindt, att det Linneiska Arliticieila Systemet med inesta gagn kan anvandas uti en Flora, iimnad till Unijdomens undervisnintj. Derefter foljer en Conspectus Gene- rum secundum Systema Sexuale Linnæi. Uti denna ofversigt upptagas classer, ord- ningar och Vaxt-Slågten lill sina namn i det Linneiska Systemet. Sedermera vidlager den egentliga Flo- ran med kiinnetecken for Afdelningar, Fa- iiiiljer, Sliigten oeh arter, hvarvid Forf. for den allmanna systematiska nppstall- ningen hufvudsakligen foljt Fries's Flora Scanica. 425 ForC. iilslrackcr sin Floras område lill nagoL ufvcr en mil omkring Gothe- borg, iijTjilager ocli ijesLiimmer G8o Viixt- arler, således 8i mer iin fornt varit an- lecknade lor denna nejd, oeli ibland bvil- ka ungelarligen en Lredje-del blilViL at" Prof. AV ablberg i sednare uren lunnen ocli rneddelad at Forfatta ren. Ibland de liiir lemnade lilliiggen for Gotbeborgs Flora ma foljande siillsyntare arter njimnas: ylhlicmillci e/'/)usi7/ns Linn., funnen pa oppnå falt ocli belesniarker vid halvel eniellan Nybroluisen vid Yslad ocli Kabusa. — Betiila ^/iitinosu Wallr. (//. pu- bescens Ebrb.), hvilken noggrant aLskiljes ifriin B. alba. — At' ^alijc Janceohitn Ser. ar Han-TrJidet funnet pa Skanska Kullen af Baron Gy Ilens tjerna. — • Hieraciuni boreale Fr. iir anniiirkt i Vestra Skåne och yJristolocliia Cleniatitis omkring Hel- singborg. Uti den af Mag:r C. J. Wcssen ut-j^^.;;;^;; irifna sradual-afhandlinsf om Kiirna Pa-cin Kmna. Storåt i Ostergothland ^) omnamner Forf. culani XXIII Venia Amp. Facult. Philos. Upsal. Piæside Elia Fi-ies. pp. Andieas Jonas Angst rdni, Nonlandiis. In Audit. Gustav, d. XXII Mait. MDGCCXXXVI. H. A. M. S. TJpsaliae exciidcbant Rcgiæ Acadeniiæ Typo- graplii. — 8;o. pp. 347 — 362 (& pp. tit. 2). — — particulani XXIV &c. Præside Elia Fries p. p. Ericus Ed 1 ing, Noii- landus. In Audit. Gustav, d. XXV Mart. MDGCCXXXVI. H. P. M. S. Upsahæ &C. pp. 36i — 378 (<& pp. tit. & dedic. 4)- — — cujus Particulam XXV et Ulti- mam (Sec. Præside Elia Fries. &c. p.p. Axel Lunds trom, Norrlandus. In Audit. Gustav, d. V Apr. MDCCGXXXVII. H. A. M. S. — Upsaliæ. 4'0- PP- ^79 — 394. ^) De Paræcia Karna in Ostrogothia. Dissertatio liistorico-topographica, quani Venia Amp. P^a- cult. Philos. Upsal. Præside Mag. Joh. He nr. 428 uti Inledningen, aLt omkring 55o phane- ro^aniiska Viixler iiro fandna innom detta Pastorat och han uppriiknar de niera ut- miirkta ibland dem, t. ex. Schoerrus fer- ritgineiLS j Pcmicuni viride , Galium spii- riitnij CorniLS sangninea ^ y^ndi^allis ar- ■veiisis j Juncus styi^iuSj Epilobiuni pube- sccns & virgatitni j, Senipervivuni tecto- rtiin _, Bartsia alpin a ^ Coronnpas depres- sa, ^pargia /i/spida _, OpJirys My odes j Mahtjcis monop}iyUos , Cypripedium Cal- ceolifi , Carex ornitliopoda j m. IL, samt ei inrar iifven derom , att i de omgifvande Nejderna iiro flera siillsyntare Yåxter an- miirkta t. ex. Festaca donacina , F. gi- ganlea , Myosotis 'versicolor, Campaniila latifolia [i. med hvi ta blommor, Ruinex niaiitimaSj Stelhiria Friesiana, nemoriim. Anemone praten sis, Hypericiim hirsutam, Acliillen Ptannica , Viola odorata & la- cteuj Careæ palndosa^ m. fl.. Han tillag- ger (i Inledningen och i P. IV. p. 5o), att han iVamdeles iimnar utforligare at- handla Pastoratets Natural-Historia och i synnerhct des Flora, j. G. Forstå Delen af den at' Adjuncten '^"^■^[jf j' A g a r d h forfattade academiska Avhandling Schroder, pro Gradti philosophico p. p. Auctor Caioliis Johannes Wessen , Oslro- gothus. In Aiidit. Gustav, die XXX Maji MDCCCXXXVI. H. A. M. S. P. 1. Upsa- liæ excndebant Regiæ Academiæ typograplii. — 8:0. pp. 1 4 & 2. Obs. Arbetet består dessutom af Parias II, III, IV & V, hvilka endast afhandla Pa- storatets beskrifiiing. 4^9 "Novitiæ Floræ Svcciæ c\ Algaium Faiiii- fiof.t lia" ulkoni i Lund i836^). Uti Inled- &^,:t\ ningen oiuniiinncr FuiT. de stora framsteg, bvilka Algernas stiidiuiu gjort i sednaste åren i anseende Lill iippLiickter af nya arter i alliiiiinliet ocli att iifven innijin Sverige ForC. sjelf under 4 '"'■'' «'esor i liafs-trakterna bctydligt okat det kiinda iintalet med nya arter. Men han tillagger, att Algernas riiysiologie ej uppiiatt den forkofian som aiL-kiinncdomen. Derefter olVergar Forl". till en gransk- ninir af ylliicmas sjea^raphiska utljredninfr vid Sveriges kuster, hvarvid lian omtalar de svariglieter, hvilka atfolja iakttagelser liiir- om, samt att Ilafvets beskalTenliet har ett stort inllytande derpå, och hvaraf man maste hiirleda Veijetationens olikhet i Oster- sjon och i Kattegat. Men iifven andra mo- menter inllyta hiirvid, hvilka orsaka, att ofla niira helafjna orter e2;a en olik-ar- tad Alg-Flora, och till dessa momenter raknas i:o Ilafvets h()jd: 2:0 Hafvets still- het eller upprcirda tillsland. 3:o Mafs- e;rundcns eeoloqiska beskalfenhet eller det underlag, på hvilket Ah^erna viixa, bvil- *') Noviliæ Floræ Sueciæ ex Algarum Faniilia, quas in itinciibus ad oras occidctilalces Sveciæ annis iSS-z — 35 collegit et cum observationi- biis diagnosticis et geographicis, adsentiente Anipliss. Faciiitate Philos. Lundensi, p. p. Jacob LIS G. Agardh, Bot. Docens, Respon- dente Theodoro Sch age rs trom , Scano. — Tn Academia Caroliiia die XIV Maji MDCGGXXXVI. P. I. — Lnndæ, lypis excu- dit Car ol lis Fr. Ber 1 ing, Universitalis Tv- pographus. MDGGCXXXVI. 8;o. pp. i6&"4. 43o ket moment likviil ej ar så vigligt, som det af flera antages, emedan man finner samma artei" viixa på olik-artade berg-hild- ningar, samma Parasiler på olika Alg-ar- ter, ehuru några iakttaga bestandighet i detta hånseende. Forf. anser, att Scandinavicns Alger synas hilda 3 Riken, emotsvarande detre Afdelningarna af J/ger. i:o Zoosperm- y^lgernas Rike (Regnum Alganuu Zoo- spermarum). Det utgores af Sott-vattens- Vegetation, och i synnerhet af Alger våran- de i de mindre salta vattnen vid (istra ku- sterna, forlorande sig ju mer Salt-halten tilltagcr, forekommande i Kattegat blott i bukter; flera arter trifvas dock så vål i sott som i salt vatten. De fiesta forekom- ma i sjelfva hafs-grånsen, hvarfore de må- hånda nåstan alltid ega en gron farg, nå- gra finnas på Ostron-bankarna t. ex. Con- ferva grnci/is Harv. och Bryopsis arbii- scala. Nåstan endast Conferva latiosa och Bangia crispa våxa på de for haf- vets våldsamhet mest iitsatta klippor; nå- gra nåstan olivfårgade lefva parasitiskt på Fuci. — På oppnå hafvet trålFas Porphy- ria coccinea och genom sin roda farg liksom bildande ofvergången till Flo- rideæ. Dessa Algæ zoospermeæ bilda tvenne Regioner: i. Regio Confervaruni j inne- fattande Sottvattens-Algerna. 2. Regio Ul- imcearum , i hvilken arter af Ulva synas vara de rådande; de uppfylla alla bukter vid våra strander. — De former, hvilka dessutom åro utmårkande for denna re- 43i gion, iiro Coiiferva ærea , C. rupestris m. fl.. 2:0 De OUv-fdi"^ade yilgernas Rike (Regnum Algarum olivaccarnm). De iiL- giira liksom ett niediiiin eniellan Al^æ Zoospermeiu ocli Florideæ. De utviilja de saltare llafven, men draga sig likviil liiir innom de mera tillslutna ocli lugnaie stal- lena, och då de tbrekomma i mindre salta Raf, så bilda de mera sammandragna for- mer. De fiesta undilv det for stormar mera oppnå liafvet, och endast någia få linnas derstådes såsom t. ex. Laininaria di^itata. Forf. antager for dem foljande Regio- ner: I. Regio Lic/iii/æ. 1. Regio Splia- celariæarnin j t. ex. ai'ter af Spliacelaria, Cladosteplius, 3. Regio Faconun. Sjelfva hafs-grånsen synes vara deras trakt. 6f- versta grånsen intages al F. vesiculosus ocli F- nodosuSj som ofta vid hafvets åter- fall åro bara. Li let liigre ned våxa F. serratus och Halidrys siliquosa. — Fa- caceæ undfly vågornas storsta våldsamhet. De klippor, hvilka åro utsatta for oppnå hafvet, sakna Fuci , hvaremot dessa finnas på alla stenar i hvarje lugn bukt. — 4* Regio Dictyotearum. De hit horande Al- ger våxa bast tiilsammans emellan Ostro- nen; forekomma 3 — 6 famnar nedom hafs- grånsen. De for dessa stallen mest egna arter åro Fjficoelium sinuosuin ^ Striaria attenuata , Str. fragilis , Zonaria diclio- tomcij, Laminuria saccJiarina , cordata m. fl., arter af Dictyosiphon , Cliorda &c. — 5. Regio Cliordariæarum. — Alter a f CA or- daria och Mesog/uja forekomma mest på 432 de for hafs-svallel mera nlsalta klippor. De bilda derigenoru ofvergången lill FIo- ricleæ och ega ej sallan a f ven en rod fiirg. 3:o Florideenias Rike (Rcgnmn Al- garum Floridearum). Dessa Alger viixa ymnigast på vestra hafs-kusterna, fore- komma blolt i ganska få och liopdragna former i Oresund och saknas nåslan allde- les i baltiska hafveL. De fihnåmnsla vaxa vid ett cljup af 6 till i4 f«»inar i oppnå hafvet, men ej så få arter finnas på Ostron-ban- kar; andra viixa ])å klippor vid hafs-grån- sen ; några få lefva amphibiskt såsom t. ex. Spliærococcus plicatiLS. De hafva i allmånhet en hop-plattad och tusidigt grc- nig form samt en rosenrod farg. De kunna fdrdelas i i Regioner: i. Regio Chondr/æarum j arter af Cliondria, GriffiUisia corallinn , arter \\i flutcJiinsia och SpJiærococcus. 2. Reg/o Delesseriæ- arnin: arter af Dele . i^/m//^ Lamonr. vid Helsingborg. — Fam. III. Dictjoteæ hdui. 5 arter voro ti II forne kiinda vid svenska kuster. Forf. tillagger 8 arter af Sliigte- na Panctaruij Encodiiim, Scytosiphon och Stilophora. Botanisk a Lårobocker. Det af D:r Hart man forfattade "Ut- Han- kast till populiir Naturkunnighet" utgsir utkast en ganska liirurik Handbok i Natur-Ve-*''J ^'"i'"- lenskaperna '). Siirdeles ar har Zoologien "kumlig- enligt nyare åsigter utfchllgare bearbctad '"■*■ an i något annat svenskt arbete. Uli deniia Liirobok upptager Andra Capitlet Beskrifningen om "Vaxt-Riket." Forf. borjar med aflmmdlandet af Vaxt- Lifvets 5 peiioder: Groningen, Hjertblads- perioden, Viixandet, Blomningen eller Be- fruktningen och Fro-sattnlngeii, ofvergår derefler till afhaud landet a f Lifs-proces- sen, beskrifver cell-vaf och karl, hvarefter han lemnar en korrt ofversigt af Termino- logien, meddelar anmarkningar om antalet af Jordens Viixter och om Vaxternas nytta, afbandlar de naturliga och artificiella Sy- stemerna i allmjinhet och uppstaller har Yaxterna efter det naturliga Systemet. ') Utkast till Popiilar Naturkunnighet Fdr- sdk till Laiobok for de lagre Undervisnings- verken, af C. J. Hartman. — Stockholm hos Zach. Hæggstrdm, i836. — 8:o. Ss. XVI & 340. (Ss. io3— 138. Andra Capitlet. Vext- Riket). ^ 436 Vid hvarje nnirkvardigare Viixt-Familj om- lulas (le fur nagon nyLla kiinda arter. Fors" Den af Apolbekaren och Riddaren L^robok i F t> 1' s li æ 1 1 utgi Ina Larobok i Pharnia- riiaima- „j^j^ inncludler en ulforlic; Afdelning "Phar- niaccLilisk Botanik" ^), i hvilken Forf. forst fraiiistallL en korrt ofversigt af Viix- ternas delar, af deras A^egetations-perioder, deras bestånds-delar i alluKinbet, och om Viixt-delarnas insanding for medicinskt bruk. Forf. gifver derefter en ofversigt af Linnéiska Sexual-Systeniet, efler hvilket de hiir afbandlade Apotheks-Viixterna iiro uppstidlda. Dessa Viixter afliandlas egent- iigen i pharmaceutiskt afseende med biin- sigt lill de delar, hvilka begagnas i Me- dicinen, men (>fverallt forekomma likviil underrallel.scr, upplysande deras INalural- llistoria. Fries Uti den a f Pr of. Fries ntgifna aca- hf^Sldemiska Alliandling "De Ilistoriæ Natu- raiis Stu- ^,-j|j^ Studio Controversiæ" framsliillas re- dio Lon- r r i • ^ r^ troversiæ.ilexioner otver loljancle iimnen: i. (hia '^' ratione natura organica est observanda? — 2. Quo ordine in naturæ studio progredia- yauvl — '5. Quid de segrcgato singularium Historias naturalis partium stutlio censeu- dum est? — 4- Utrurn Systema artificia- le, an s. d. naturale sit præferendum/ ^j. ^) Lfirobok i Pharmacien af Joli. Henr. Fors- hæll. — Oiy:ii)isk Phariiiaci. — jVoiikoping-, tryckt lios A br. Bo li lin, i8>6. På For- fallarens Forlag. — 8:o. Ss. XV, 894, XXI & 6. — Phaimaceiiti.sk Bolanik. Ss. by — 3g4). ') Dt Hi-toriæ rsafiiialis Sliidio Controversiæ, 437 Dcnna ArijaiuUing bor liisas i sitt sam- iiianliang. ELt utdrag ifrån densainina skulle endasL pa ett lui^st ofullstiindigt satt kunna tVamstalla Forfallarens asii^ter. 3"Ut liitinlills innom Sverige ej af- Frios's handladt iiinne har nyligcn blitVit bearbe-„i„g.^',^;ff. tadt at' IVof. Fries, soin uti 8 academi- \^°'''= ' . .Sverige ska Atliandlinirar leiunat "Antecknin2;ar or- vaxan ægjptiska IV. LotiiSj och Forf. aniiuiiker, att varma kiillor iifven i nordligare Liin- der kunna ega arter, livilka egcntligen tillliora sydligarc och varmare Lander; sa t. ev. iir Cyperwi t herm a f is Du mort. vid svafVel - kidlorna i Aachen samma art med den vid Mechdhafs-Liinderna ocli i Norra Airica egenlligen viixande Cyperiis badius Deslbnt. , och Wormskjold fann en indisk Finihristy/ts i varma kallor pa Kamtschatka. Deretnot anser Forf., alt den indiska så kaUade N. Lotus iir en egen art, hvilken finnes så vål på Indiens fasta Land som på Oarna i Indiska Ocea- nen , och Passo\v's m. fl. uppgifter om iV. Loti intorande ifrån Ægyptcn till In- dien forfaller derigenom. F()rf. Leskrifver skillnaden cmellan den indiska arten och den verkliga africanska N. Lotus, hvilken år den, som af de llesta grekiska Forf. omta- las under namn afægyptisk Zo^/^i^ hvilken år vida skild ifrån andra arter af Lotus , som af aldre Forf. heskrifvas och hvilka tillhora flcrfaldiga Tråd-Arter och Orter såsom t. e. Rliamnus Lotus L., Cehis au- stralis L. , Diospjros I^otus y med flera Diadelphister, såsom arter af Lotus och Melilotus j m. fl. och Forf. bifogar om des- sa flera anmårkningar , emedan de ej åro tillråckligt kånda af De Candolle's Sy- stema ISaturale &c. T. IL — 3. Nyinphæa cærulea Savigny. Uppgifves att endast våxa i Ægypten, men måhånda år den syd-africanska N. scutifolia samma art. — N. cærulea finnes ofta afbildad ibland de Prof, FTifiStrdms Jrsbev. tSSj. 3o 466 ægyptiska liicroglyjilierna och på dess iilcl- sta monunienLer. Athenæiis ar ibland Greker den ende, som omtalar den. Deremot anforer Forf. vigtigare stal- len for JSympliæaceeiJuis historia hos gre- kiska Forfatlarc, niimnligen hos Herodo- tus, Th eop hr ast us och Dioscorides, livilka omtala N. Lotus och Nehunhium speciosuin , och The o p h r a s t i y ttranden antyda, alt Neluinhiiim speciosuin egentli- gen varit en Cidtnr-Vaxt. Han iippgif- ver ock, att den finnes i Syrien och i Ci- licien , hvilket niimera ej ar forhållandet ; att de voro der såsom Cidtiir-Vaxler sy- nes folja af hans uppgift, att de icke trif- vas vid dcrstades. — Åfven Athenæi ytt- van{len synas bevitlna, ull JVc/timbiu/n spe- ciosum i Ægypten varit en Cultiir-Vaxt. Pl Ul i us siiger, att den borjat odlas i Ita- lien. J. Bau hin us omtalar såsom ett ryckle, att den skulle vid dess tid vara odlatl i Venedig. Att Fuhn æf^yplia var frukten af Nelumbiuin speciosuin antog fcirst Clusius, och Mo I' ison len)nade full- stiindig bcskrifning om densamma. Py- thagoras foibjod sina eflerfoljare bruket af Fdbn ægyptiuj men af hvilka orsaker anses af Forf. vara osiikert, om af medicin- ska grunder, eller om meningen varit, att de ej skulle blanda sig i polilik, emedan Fabæ æi^yptiæ skola hafva yarit anvanda vid politiska omrostningar. Nymphæii Lotus blef iifven sent be- stamd. C. Ba uhi nus omniimnde den ej i sin Pinax. J. Ba uh inus afskref det, som aldre auctorer sagt om densamma, och klandra- 4^7 de (lein , som skiijl den itiån IV. alba. — P r o s p. A I p i n u s , som granskat Ægy plens vegetation, hade då redan beskrifvit tien och fastat uppmåiksanjhet pa dess likhet med N. alba. — Delile skall i sin Flore d'Ægypte liafva utrett de ægyptiska ar- ternas historia, Resiillatcn af Forfattarens tallika un- dersokningar iiro således foljande. i:o Att Neluinbiiim specinsuin ^ Fa- ba w^yptin , aldrig varit egentligon in- hemsk i Æg3'^pten, utan inford ifran Ost- ln(li«;n, och odlad såsom en helig Va Kt. Med don iildrc cidtens lorsvinnande har iilVen Viixlon iitdolt. 2:0 Da man i en culte finner natur- alsler ingripa och sAsom heliga ansedda, som ej tillhora Landet, sa ar skal att miss- lanka, att jifven ciilten iir af friimmande ursprimg, och just ifrån det Land, ifrån hvilket den heliga Viixten hiirstammar. Då nil den i Isis-Culten ingripantle Ne- himbiitni speciosiun år en indisk Våxt, så synes det lemna ett nvtt stiid åt Heeren's anvisning på ægyptiska cidtens indiska hårkomst. I Indien, h vårest culten varit stationair, år Våxten anna helig. (Forf. anmårker, att for ofrigt Tamarindiis iiidi- cn och Cordia Mjæa ^ 2:ne indiska Våx- ter, hafva ifrån atlågsnare tider, an Histo- rien kanner deras in vandring, varit Ciil- tur-Våxtcr i Ægypten). 3:o Emellan de indiska och ægypti- ska Culterna år åfven den ofverensslåm- melse, att 2:ne Nyinpkæaceer: Nfniphæa Lotus och N. pnhescens so\'o\\G\g^!\({e, den 4^8 fdrra at Nilen, och den sednare åt Gan- ges, ocli Forf. anser afven sannolikt, att den sednares syniboliska betydelse snarare skul- le var it i ægjptiska culten heintad iftån xlen indiska, an tvertom. 4:o "Att Natur-alstren sjelfva iiro ett mythiskt tecken-språk, som lika tydes af hvarje natur-sinne på samnia bildnings- grad, hvaifore man ej behofver antaga ett lån ifrån det ena folk-slaget af det an- åvn, utan alt en slagtet medfodd gemen- sam uppfattnings-formåga af naturen lig- ger derfore till grund, bvilket kan synas iifven deraf, att Nymphæaceer med flera andra Viixler blifvit bos olika Folk-slag antagna lill likarlade symboler." Andra excursen ofver Sådes-S/agens Stam-land. Forf. anmarker, "att kunskapen om Cul- tur-Viixternas ursprungliga bembygd iir ett amne, bvilket ej blott bar botanisk t ocb eco- nomiskt interesse utan åfven etl bistoriskt. Dessa Viixler ega det nårmasle samband med culturens utbredande ocb deras borjande odling ar just en af de vigtigaste viind- puncter i Mennisko-SIaglets bistoria, nånm- ligen ofvergången ifrån nomad-lifvet till civilisalionen, eller i allmånbel ifrån bvar- je Folks sago-ålder till dess egentligen bi- storiska alder, bvilken den således grund- lågger." I dctla omtvislade åmne om Sddes- arternas ursprungliga slam-land vill Forf., "der positiva bevis saknas, begagna nega- tiva, då det i de fiesta fall ar låttare att l>evisfi, ifrån bvilka trakter de omojligen I 4t59 kunna liiirslamma, tin ifiån livilken de veikligen liiirsLanima." En annan regel hiimtad ilVan Yaxt-Geograpliicn anser Forf. vara vigLig, nlimnligen alt da livarje art, oftast hvarje gruj)p, liar liksom en gdven center, ifiun hvilken den ulbreder sig, (ocli jn mer den ifran denna alliigsnar sig, ile- sto svagare och siillsyntare blilVer arien, desto nier luarlar livarje slagte oclt franibringar obetydligare arter), sa synes deiaf iifven fblja, alt Sudes-arternu, livil- ka i hvarje sliigle iiro dess mest utbildadc arter, bora just sokas infodda i den trakt, hvaiest slagtet for ofrigt tVamalstrar de talrikasle och fullkondigasle arter. Hiir- jemnte bora Liiudernas physiska och cli- materiska beskaffenhet betraktas i forhal- lande till de siirskilda arternas naturliga- Viixl-plalser." Forf. anser for afgjordt, att man al- drio kan viinla sic; att få se de villda ar- terna fuUkomligt lika dem , som man i år- tusenden odlat, och han tror, att då man sokt de villda fullkomligt lika med de nu niera odlade, så har foljden blifvit den, att man sokt forgiifves. Så har man, då den villda sl ammen lill Råisen {Secale cereale L.) funnits af M a r se ha II Bie- be r stein på sand-fålt i caucasiska Lån- derna, i Taurien, på nedra Wolgas stran- der, oftast anmårkt en obetydlig skillnad, for hvilken man ansett den såsom egen art med namn af Secale frafile, hvarvid Forf. erinrar, att axets bråcklighet, som ntgor skillnaden, igenfinnes just hos an- dra nåra besliigtade Våxter (l. ex. 7>/£/- cuin juTiceuin), då de viixa i flyg-sand, men forsvinner, då de odlas i fetare jord. Forf. anser, att man redan bordt sluta till, att Ragen år en sand-våxt, så vål deraf, att dess odling båttre Ijckas i sand-jord an andra Sådes-arters, åfvensom deraf, att den forvildar sig på flyg-sands-fålt, såsom t. ex. i Skåne på vissa sådana instångda falt. Forf. anmårker, att man vål vet, att hvarje Vaxt mycket foråndrar sig under odlingen, heldst då den årligen under oli- ka forhållanden och i ovanligare års-tider utsåss; t. ex. Apple -J' rådet i villdt och i odladt tillstånd. — Så t. ex. befinnes den villda Moroten {Dauciis Carota) hogst olik den od lade, och enligt Koch's med fleres undersokningar synes bevisadt, att den vill- da Aker- Kål en (^Brass/ca campestris Linn.) år Stam-Plantan till Rofiuin {^Brassica Ra- pa Linn.), hvars hemlaiul man ej kant. Korn och Hafra åro de Sådes-arler, hvilka for deras hastiga mognad kunna odlas långst npp emot Norden, och ibland alla emot Polerna belågna land lyckas de- ras odling långst i Nor r bast i Scandina- vien, hvarest de med hopp om skciid kun- na utsåss under 70**, hvaremot all Sådes- odling upphorer i Ostra Asien vid 55^ (den sakuas i .sydligasle Kamtschalka vid 5i") och på Norra Americas Ost-Kust vid 52°; på dess West-Kust drifves den vid 53^^ och kunde mojligen lyckas ånnu hog- re. — Ragen år del hufvudsakligasle Sådet i det Nona tempererade Europa. Såsom mindre hufvudsakliga tillkomma forst Bok- Hvetet [Pulygonuni Fagopjrum L.), hvil- 4?' ket erliAlllt si ti nainn al" likUelen med Bok-fion ; sedan Inljer llirs ( Pnnicuni miliaceiiin L.). — horn ocli llnfrn, som i den nonllij;asle Regionen, afvensom i liergs- tiakler innom l\(Vj,eus Region, odlas lor brod- bakning, Mitva dcremol i denna Region od- lade tor andra iindamal, namnligcu Kor- net tor Ol-bi} gd oeh H aj r an lill ulCodring. — Hvctct forekommer ock sporadiskL in- nom denna Region, men Iditver i del var- mare lempererade Europa hiirviid- siidet. Rthj^cn alerstar der endasl for hergs-lrak- ter; Kornet, "iivars must skallas ringa emol Vinrankuns ;' odlas der till ulfo- dring oeh Hufra anses mera såsom ett ogriis, hvilket ;ir toi hallandet i Medel- hafs-Regionen, men i Sodern tillkojrima iifven Riifi [Oryza sativa Linn.) oeh Mays [Zea Mays Linn.). Fort. anmiirker, att Asien har i dess kalla oeh tempererade zoner samma Sades- arler som Europa, oeh dessas stam-land iir mest omtvistadt. Kom oeh Hafra aro så- ledes hutVud-sadetide nordligaste trakterna, men i Sibiriens sydligare Provincer oeh på några af llog-Slallerna torekommer Ragen, likvid iir den deislades en mindre allman Siides-art, oeh oftast hcvisligen inford i sed- nare lider, hvartore Fort', antager, att detta ■ir etl ibland de iildsla siides-slag, som ej luirslammar ifiån de inre delarna af Asien. Hvctet iir hufvud-siidel i medlersta Asiens vesthga delar, i Nordliga Indien, i Persien oeh i Oi ienlen i allmimhet, ehu- ru iifven Riis (oeh i sednare tider nå- got Mays) iin mer iin i syd li gaste Euro- 47= pa odlas i tlessa Landers vannåre distric- ter. 1 Asiens vaniiasLe delar atVensom i Cliina ocli i Japan (hva rest de europeiska Sii- des-Arterna siillan odlas), ar Ri/s hufvud- siidet, och ar den sades-art, hvilken niiier storslå anlalet af nienniskor. Man ar of- vertygad, att Asiens varniare delar ar dess stam-land, och man antager, att nagra an- dra i Europa okiinda Sades-arter t. ex. Paiiiciini friimentacenm j Elensine cora- caria och strietap hvilka i Indien odlas, sai deles i dess ostra del och på Oarna, iiio afven inheinska i dessa trakter, {C)bs. A (handlingen ar af Forf. iinnu ej sliitad). jahresbe- Undcr sldstfor llu tna ar utgaf Apothe- iJu Jaiiré ^^^''t^n Beilschniied en tysk ofversiitt- 1834. nint2 af den svenska botaniska Års-J3erat- telsen for ar i834, och har dervid tillagt recensioner af tallika Afiiandlingar ^). ^) Jahiesberichl der Koniyl, Schvveilischen Akade- iiiic dL-rWissenscharten iibcr dieFoitschiilteder Botanik iin Jahre \'6j^\. Der Akademie iibeige- jjen am 3( IMarz i835 von Jo li. Em. Wik- s tro in. — Ueberscl/t und mit Zusatzen imd Rcgistern vcrsehen von C. T. Bei Ischinied. — lircslaii, in Commissioii bei J. Max & Comp. 1 836. — Gechiieht bei M. Fr ied I an- der in Breslau. — 8:0. Ss. XII & 31 >2. Uti den i Isis for iir 1837 ars Heft. s. 92 gifna anniiilan af de lyska ofversattningarna af de bolaniska Ars-Berattelserna for åren 1828 och 1829 yllrar sig Forf. (Oken?) på foljande salt: "Wir haben schon oft den JVnt- zen der Beriohte zu riihmen geliabt und die Miihe, Avelcher sich W. und der Ueberselzer nicht ujinder miterzogen haben, im Grunde Af det 13 i o g r a p h i s k a L e x i c o n of- Biogm- ver nainnkunniga svenska Miin, livilket i ,'*''''''' Upsala iitgitves, iiro Andra ocli Tredje <^'«=- »="» Hiiftena af Forslå Bandet samt Andra Ban-^^o." 3:"? det nlgifna'). Uti desaninia finnas :i3io-,"i;^B:t. grapluer cifVef ioljande Botanister: otVer Clas Alstromer, Petr. Artedi, G. Gasten Aspegren, Bengt Beigins, Petr. Jon. Bergius, Glas Bjerkan- der, Jo li. Boll ni an. rein tlcii Botanikcin zuin Gefallcn; den ihneti selbst kann es in dei- That weder Veigniigen inachen noch vid Avoiiii,'(M- Nu f zen bringen: denn geråde solclie, laglieli I)raiichbarc Bucher fuiden am wenigslen Absatz. Darum wollen wir uns freiien, dass es Menschen gibts, von denen man seigen kann, dass sie sich fiir die Vyissenschall imd sogar fiir die Beqiiemiich- keit Anderer auCopfern. — Man erfåhrt hier nicht blos das Daseyn selbslslandiger Werke, sondern a.ich der cinzclnen Abliand/ungen und Zeitschriften nebst einer km/en Angabe des Inl.alts and kann sicli daher vorkommenden Falls uber Alles Rallis erholen. Wir kannen keme nndankbarere Miilie als solche Berichte. In den erslen Jahre der Isis haben wir aus ubergrossem Eifer anch dergleichen gegeben, nachher es aber nnterlassen, ans wirklichem Mangel von Zeit; jelzt vviirden wir es aber nnterlassen, weil wir eingesehen haben, dass das P.ddicnm wirklieh dieser Art von Ar- beit nicht werth ist. Wahrscheinlich ist der Zeit nicht fern, wo beide Verfasser ebenfalls werden nnide nerden." ) Biographiskt Lexieon ofver namnkunnige sven- ska Man. — Forstå Bandet. Andra Haftet. S^- '29—258 (Sc 4. Tredje Haftel. Ss. aSo — 346 & lo. Upsala, Palmblad, SebeU « C. — Andra Bandet. Upsala, Leffler och Sebell. 1 836. 8;o. Ss. 4o3 (Sc 8. — 8:o. 474 j. G. Botanices Docenten Magister Jacob A|ar.ii.'sQgjj, . ^partlh iitniiiiindes år i836 till '«'•an- Botanices Adjunct vid Kongl. Universite- tet i Lund. Le Till å 8 g-. P h y t o g r a p h i e. Jcoljledoneæ. Frie. FUNGI. — En af Piot. Fries for- ^^"°i'^.'^fattad och af Magister Sieurin utgifven ,»tino- gradual -afhandling om Slagtet Lentnius """■ utkom afven år 1 836 i Upsala '^). Efter ålskilllga allmiinna anmiirkningar om Våxt- Familjernas olika geographiska utbredning omnamner Fort"., alt Slagtet Lentiiuis egent- ligen har sina mesta arter i de tropiskn Lånderna, och att detta antal aftager emot Polerna, samt att allenast en art hilintills blifvit funnen i Zona frigida. Forf. raeddelar deiefter Slågt-kånne- n)årket, en ofversigt af arternas vegetations- forhållanden samt slutligen en Synopsis af aiterna, nåmnligen deras kiinnetecken, nå- gra få synonymer samt korrta uppgifter om viixt-stållen. — Arternas antal år 4^» ibland hvilka i4 å>'o nja- ^) Svnnpsis Geneiis Lentinormn , quam, Veiiia ' Aiiipliss. Fac. Ptiilosoph. Ups. Præside Eli a Flies, pro Gradu Pliilosopliico p. p. Jolian- nes Sieurin, Gothobiirgensis. In Audit Gu- stav, d. X Juni! MDCCGXXXVI. li. p. m. s. — Upsaliæ. excudebanl Regiæ Academiæ Ty- pographi. — 8:o. pp. i5 & 2. 47> Ofversigt af Svenska Skrifter i Tiadiiårds-Skolselii for år i836. n Sv(?nska TriidqArds-Foicninuen titcaf Sveii>.k.i llNld- eii geiucnsain Ai.s-Skiifl lor Aicn r83()ocli .snisl I 837 ^). IV.r.-.n... • _y „ "ciis Al- Uli (Icnnn Års-Skrifl ineddolas forsl^l^-ift.f".'- en Forteckning ofvcr LcdainolcMna i Trad- mh' åV gi!iids-F()ien ingens Styrelse, ofver dess Om- '^^"" bud i Lands-orleina ocli ofver Ledanuiter, Lillkomna itVan d. i Nov. i835 till d. i Oetol). i83(k De derefter intaqna afliandllniiar iiro foljande: i:o "Ais-Beriittelse, upplast i svenska Trjigards- Foreningens allrniinna Saniinan- koinst d. 2 Mais'i836 af P. F. Wahl- berg." Foif. Framstidler liiir de atgiirder, hvilka Foreningen vidtagit for att soka befriinija Tiiidgards-Skotseln innom Landet. Den iiar fiir deita andamål dels i sin egen bitintills liyrda Trådgard planterat talrika Frukt-Trikl,. Koks-Vaxter och Blomster- Vaxter till framtida utdelning efter skedd foriidling ocb foiokning; dels har den re- dan under aret utdelat plantor och fron ^) Svenska Tragårds - Foreningens Års - Skrifl i836 och iSi/. — Stockhohii; iSiy. Tryckt hos P. A, No r stedt & Soner. — 8:0 Ss. III & 2. 476 lill flerfaldiga ny Li i ga och prydliga Vax- ter och den har at ilera Ledaraoler dels for egen Triidgard dels till utdelning emoL- tas:it Viixter och fron. Forf. omtalar de expositioner af frukter och blonister-Vaxter, livilka skett vid Samiiiankomster dels i For- eningens Triidgard, men i synnerhet hos Hrr af Pontin och Rosenblad, i deras hlomsterrika Trådgårdar samt omnaniner, att Foreningen genom sin Ordforandes om- sorger eger forhoppning att kunna for fram- tiden få arrendera Storå Barn-husets Tråd- gard vid Drottning-galan. 2. "Års-Beriittelse, uppliist i Svenska Triigards-Foreningens allmanna Samman- komst d. 25 Febr. iSSy; af P. F. Wahl- berg." Forf. redogor likaledes uti denna Be- riittelse for Foreningens fortsatta bemtidan- den att innom Faderneslandet befriimja Triidgårds-Skolseln, omniimner de odlings- foretag, hvilka i SiillskapeLs Triidgard blif- vit verkstiillda och att Siillskapet eger ett slorre antal af foriidlade Frukt-Triid, niimn- ligen (.)o8 Apple-, 17^ Piiion-, 192 Kirs- biirs-, 288 Plommon-Triid, 1421 under sidstlidne sommar oculerade Frukt-Triid, och 3o5o Karn-Stammar af Frukt-Triid; Han erinrar derom, att Siillskapet årligen foroker sitt Bibliothek med de forniimsta Skrifter i Trindgårds-Skotseln for att iifven hiirigenom utvidga kunskaps-krelsen; omta- lar, att Siillskapet utdelat Viixter och fron, haft Blomster-expositioner hos sig och hos Hr Piosenblad, samt underriittar, att con- Lract blifvit uppgjordt angående arrendet af 477 Barnljus-Traclgårtlen , af hvilken den (ifre delen erlialles i Oclober år i838 einot ett Ailigt anende ai' 800 R:dr B:co, be- stiinidt (or 10 år; men att den nedre delen af Trådgarden lår torst lilltriidas ar 1845 eniot ett årligt arrende at" 3oo U:dr. — Foreningen har 1 .jj>'j Ledanioter, ibland hvilka 13-78 iiro ])etalande, i3 Fri-Leda- nioter och SG Utlåndningar eller utrikes vistande Svenskai. 3. "J3eriittelse om verkstålld gransk- ning at' Svenska Tiiidgårds-Forcningens Rii- kenskaper tor år i835." Af denna synes, att Foreningen feir år i83() eger en contant behållning af 244^ R.'dr B:co. 4. "Ett besok i Staden Lund ocli i dess Tragårds-Anlåggningar Sommaren i836 af M. a f Pontin." Forf. lemnar hiir en ganska interessant skildiing af Lundagården, af botan. Tråd- garden i Lund, af Paradis-ljckans Park, af Helgona-Backen, Hrr Son nerberg's, E n g e s t r (i m's , C 1 a i r f e 1 t's , G e r n a n d t's, Siemers's och Carls son's Trådgårdar. 5. "Om Bruket af Rhabarber-Ortens Blad-Stjelkar till mat-anråttningar, jemte några ord om samma Orts Kultur; af A. Retzi us." Forf har funnit, att icke blott blad- stjelkarna af Rlieuni iindalatiiin j utan åf- ven de a f Rh. Rhaponticiirn j hybridum onli aust r ale kunna till mat-anråttningar anvåndas; han uppgifver, huru de hårtill beredas samt nieddelar (ierfaldiga under- råttelser om Rliabarherns odlings-sått. 478 6. "Anmiirkningar om Sjo-Noten [Tra- pa natans)j af M. a f Pontin." Forf. anmarker, att notternas karnor af clenna Vaxt aro så stova, att de såsom fodo-iimne horde insandas, samt Våxten odlas ocli utspridas. Forf. omtalar sedan de undersokningar, hvilka Lector Wa li- ra a n anstallt for att återfinna denna Våxt i Smålåndska Sjoarna, men alt dessa skedt forgafves; dock fann han gamla notler ut- hredda på blå-leran i sjoarna, ochaf dessa notters heskaflenhet kan slutas, att Våx- len satt frukt sednare an 3o år tilihaka, fasla n den nnmera år der utdod. F(>rf. sjeir eftersokte åfven Vaxten år i83(3 i flera golar cfter nu meia urtappade sjoar, men den fanns ej mer. — For att soka sprida en så nyttig Våxt forskaffade sig Foj f. under sitt vislande i Kopenhamn flera slånd ifrån hotaniska Trådgarden der- stådes och utplanteiade sedermera dessa stand i Trådgårds-Canalen vitl Vegeholm i Skåne, i Gotha Canal vid Molala, uti en bassin nåra Grefve Platen's graf, och i en Igel-damm vid Assessor Cos ter's egen- dom på Kungsholmen i Stockholm. Forf. anser, att roten troligen blir perenn eller åtminstone två-åiig, sårtleles i Norden, och ej ett-årig, såsom den angifves, samt omtalar slutligen Våxtens economiska nytta. 6. "Utdrag af ProtocoUet vid Anders- niåsso Socken-Slåmma med Slaka Forsam- ling i Linkopings Stift, den 28 November i836." Lector Wallman har såsom Kjrko- herde i Slaka, foreslagit, att Kyrko-jorden I 479 i Socken-Scholans grannskap skulle iipplå- las till en Tradgaids-Anlag^ning under Scholans disposition c^cli indelas i smane lotter at" 3 till 4 kappland samt brukas at Scliol-Gossarna, hvilka liarigenoin under luoniteurcis uppsigt skulle kunna vinna kiinnedfjui om Tiiids ocli Viixters odlinir, jord-hlandningar, lefvande liiickars auliigg- ning, o. s. v., samt ega en nyttig svssel- siittninij. Barnen eihulla forskott till ar- l)ets-kostnaderna ifran Scholans fattig-tond, och , sedan forskottet f()r utsadet och vissa ])iocenl till Scholans latlig-fond utgatt, skall atcrstoden at" inkonislen såsom nj^p- muntran tilKalla dem. 'j. "(Jndeniitlelse om odlingen af de fro-sorlcr, hvilka utdelals lill Svenska Trådgards- Foreningens Ledamoter Varen 1607. 8. "Anmiilan till Ledamoterna af Sven- ska Tiiidgårds-Foreningen." Innelialler undeiriittelser om utdel- ning af Triid och Blomster- Viixtcr till Ffheningens LedamiUer under hosten ar 1837. ♦ 9. "Forteckning på de Triid, Buskar, och andra Viixter, som hosten 1837 kun- na utdel;is till Svenska Tradgårds-Forenin- gens Ledamoter." År i83r) ulkommo endast 3:ne numror FI0..1. af Flora eller Skanska Tra(lgar(ls- Forenin- irllii^ gens Tidninsr, hvilken derefter upphorde ,.P"'.* alt utgifvas ^). ^) Flora. Skanska Tiadgårds-Foienin^cns Ti(i- iiing. iSjtJ. iNrri i, 2, j. E\trnl>lacl till i"\:ii 48o gens Tid- Emedan jag ej sjelf sett dessa 3 num- "nFh^^^^i-oi- af Tidningen, så har Hr Acad. Adj. 2> 3- Lindblom lackts meddela mig foljande utdrag ifiån desamma. Nio I. innehåller foljande artiklar: I. " Trådgårds-konsten i Orienten , un- der den åldsta forntiden." Tradgards-kon- sten IVamstiUles har såsom i allnianhet vå- rande "en nuitare på ett folks både viil- stånd och civilisation," hvarpa exempel anforas med tillagg: '^ja man kunde fråga, om icke sjelfva stilen i Tradgårds-konsten utmarker till och med beskaffenheten af den civilisation, som ett folk fdretrådesvis tillegnat sig, och om man icke ser skill- naden mellan riktningen afEngelsmannens, Fransmannens, HoUåndarens bildning nå- stan åskådligt framlagd i deras Trådgår- dar." — Deretter anmårkes skillnaden mel- lan skon Trådgårds-konst och economisk, hvilken sednare ej anses for annat an en afdelning al jord-bruket. "Den skona Trad- gårds-konsten var hos de gamla meia ett natur-begrepp, eller en instinct, an en konst," med tillagg: att "all instinct år en slumrande tanka; den skiljer sig från konst deri, att den ej har inedvetande af sin egen tillvarelse. Foglarna resa årligen till Ita- lien, liksåvål som den årliga svårmen af Engelsmån, men vi hårleda de forras flygt icke från en medveten afsigt, en vaken tanka, utan trån en instinct." — Derefter an- 9, 19, 26 af Skånska Correspondenten for år 1 836. 8:0. 48 1 antydes, att "alla positiva religioner forlagt oskuklens ocli lycksalighctens liemvist i en Triidgard," livilken tanka iifven iir uppfal- tad af skalderna, h varpa exempel anforas. -— "I Orienten var Tradgards-konstcn i forntiden mera ett val at ett redan af na- turen skeint stalle, an en samling af na- tur-skonheler, sainnianbragle ocli odlado genom mensklig konst. Man anladc icke Tradgardar, utan man uppsoktc dem." De blefvo Triidgårdar derigcnom, att de miig- tiga instiingde sådana skona plalscr, liva- dan de iifven beskrifvas såsom mycket slo- ra. Babylons liiingande Tradgardar voro likviil ett verk af konsten; de ansairos ock for underverk, ej for svårigheten att upp- fora dem, utan "det underbara låg i ovan- ligheten att med konst framtroUa en skon natur." • — "I Ægypten tog Triidgårds-kon- sten en annan riktning; der odlades archi- lecturen, som alltid antingen uttrangt den skona Tradgårds-konsten eller gjort den till sin slafvinna; så gick det ock i Ægyp- ten ocli "den architectoniska, eller, som den i vanligt tal kallas, den Fransyska stilen, synes hafva haft sitt forstå råa ursprung i Ægypten." Deremot utvecklades i detta land den economiska Trådgårds-konsten." — Hesperidernas Trådgard, som sagan forlåg- ger till Africa, omtalas hårefter, i samman- hang hvarmed nåmnes, att Lojtnant Bee- ches trott sig finna dess ruiner vid foten af Atlas. Hos Judarna synes Trådgårds- konsten hafva stått mycket hogt och fram- Pmf, IVikstroms Arsher. i83j. ^ I 485 lijidt. under sina Ijåda, har ofvan angifna, chaiacLerer. 2. "Aurikler." Hiir anmaikes forst, att Primula delar sig i 2 hufvud-ronuer: med langt pipigt blom-foder, och med korrt blom-foder (Auriklerna), Plan ler ings- och sånings-satten uppgifvas. 3. "Om Våxt-Classerna." I forrå år- gangen genomgingos Monocotyledonerna. Har framstallas de allmiinna charactererna for Dicotyledonerna, som indelas i: i. Vax- ter med ofullkomliga blommor. 2. Vaxter med hopvaxta kronblad. 3. Vaxter med fria och sarskildta kronblad. — Characte- ren for forstå Glassen meddelas. N:o 2. innefattar: 4. "Trddgårds-konsten hos Grekerna^ Den tog hos dem aldrig någon hog utveck- ling, ehuru mycket de an vai derade Vax- ter och vid alla tillfallen nyttjade blomster- kransar, så att i Athen, liksom sedan i Rom, fanns en sårskild class af qvinnor (Coro- nariæ), som lefde af att binda sådana. Or- saken dertill, att Tradgårds-konsten ej er- hoU någon sardeles utveckling, "\k^ må- handa dels i den ofvervigt som sculptur och architectur der bade tasjit, dels i Gre- kernas samiiaUiga och offentliga lif, som ej tillat dem att draga sig undan anlagg- ningar, egnade åt ensligheten. Grekerna voro anthropomorphiter framfor allt; de- ras ideal var mennisko-skapnaden." — De bade dock Tradgårdar, men mest alleer och ambulairer; "De synas hafva lemnat det pittoreska af Tradgårds-konsten eller sjelfva naturens materiella forskoning åt 4 O liallningen ^). ') Lasning for Folket, af Sallskapet for nyltiga Kunskapeis spridande. Andra Årgangen. An- dra Haftet. Ss. 34 — 71: Beskrifning om Frukt- Trads uppdragande af karnor, plantering, for- ådling och vård;af A. Lundstrom. — (Stock- holm. 1 856. 8:0). ^) Kongl. Landlbruks-Academiens Handlingar for år i8j6. Ss. — : Om odling af Hvitbetor for Sockeibercdning. ^) Om Pil-planleringar och deras vigt for Landt- Imshållningen. — Ekonomisk Afhandling, hvil- ken med vidtberomda Filos. Facultetens till- stånd, under inseende af Oeconomiæ practicæ Prof. Mag. Elias Fries for Filosofiska Graden kommer all oiTenlligen forsvaras af JNils Gustaf Wen ners I rom , afSddermanl. odl Nerikes IValion, på Ekonomiska Audit. d. 489 Forf. leinnar forst allinanna anmark- ningar om Pil-S/agtets kannemiirken, der- efler underriittclser om arternas geogra- phiska utbredning i allmiinliet och deras utseende i olika zoner, ifVan Polerna till Æquatorn, atliandlar seder meia deras viirde till plantering for briinsle, deras gagn att med sina tidiga blommor gifva niiring at Bien, och for flera andra economiska behof, till slojd o. s. v.. Pa Skanska SliiLterna blifva de nu mera allmiint planterade iilVensom på Flygsands-Fidten. "Af sina Pilar hem- tar Skånska Slatt-Bonden bak-ved och kok- ved, af deras grenar jemnte något stor- virkc och Icra bygger han sina foga kost- samma hus, med dessa Pilars qvistar bin- das hardiga halmtak; af Pilens bark erhal- les garf-iimne; af Videts qvistar flatas åt- skilligt husgeråd ulom det pil-virke, som forsal jes till tunnbindare." Forf. meddelar slutligen en ofversigt af de i Sverige odlade Pil-Artcr, hvilka han anser kunna indelas uti i. egentliga Pilar, hvilka vanligen åro Tråd, och ega en dtdjbel honungs-glandel under hvarje blom-fjåll. 1. Viden ;, hvilka bilda Bu- skar, som blomraa på bar qvist och ega en honungs-glandel under hvarje blom-fjåll. Forf. framståller en korrt beskrifning af hvarje art jemnte underråttelser om dess cultur-grånsor. 8 Juni 1 836. f. m. — i. — Upsala, tryckt hos Le f f ler och Sebell, i836. 8;o. Ss. 8 & 2. — AfEiik Ahlin, af Upplands Na- tion. — d. 1 4 Juni i836. e. m. — 2. — Ss. 9 — 16 f , „ ' bars-Plan- U ti densamma anmårker rori., att som- teringen maren år i836 h varken varit gynnandei5^n;.vtie for Silkes-odlingen eller for Tråd-planterin- *"■ '^^^• gen. — Silkes-odlingen på Belle-Vue och vid Norra Corrections-lnråttningen har fortfa- rit. Af det på det sednare stallet produ- *" Beiattelse om Mullbais-Planteringen och Sil- kes-Odlingen på Belle-Vue, år i8J6. — Stock- holm, Elme'ns och Gran berg 's Tryckeri , i836. 8:o. Ss. 8. 492 cerade Silke bar elt moljcl- lyg ])llfvit vafdt och ofverlemnadt till Hennes Kongl. Ilog- het Kron-Prinsessan. Det vid Belie-Vue producerade Silke iir iinnn ej anvjindt. — Flera personer hafva blifvit inofvade till Silkets upphaspling ocli dubblering, ope- rationer, bvilka anna biirstades ske ganska långsamt, i synnerbet den sednare, bvil- ken derigenom blifver dyr; orsaken biirlill iir troligen den, att antingen verktygen ej ernatt tillborlig fullkomligbet, eller att va- nan att anvanda dem ej annu ar tillrack- lig. Dessa svårigbeter mota i synnerbet vid beredningen afOrgansin, emedan. man i denna del af Silkes-beredningen ej baft någon derom fuUkomligt kunnig person att rad f I Aga. Till Silkes-Odlingens befordrande bar Kongl. Maj:t i Nåder anslagit 600 R:dr B:co att under tre års tid af nionde buf- viid-titeln årligen utgå, ocb skall en sår- skild berattelse ofver dessa medels anvån- dande till KongL Commerce-CoUegium af- gifvas. Directionen iimnar att jemnte ut- delning af 3Iu//bdrs-Trad och. Silkes-Mask' agg iifven år 1837 kundgora, att den upp- koper Coconger till ett pris af 2 R:dr ]3:co for bvarje Skålpund, ocb att den tills vi- dare bestrider kostnaden for uppbasplin- gen, då producenterna sjelfva vilja anvan- da Silket efter de Coconger, bvilka de bit- siinda. År 1 836 aro omkring 6000 unga MuU- hcirs-Trcid utdelade, af bvilka 2000 till Drottningbolm, 2000 lill Norra Correc- tions-lnråtlningcn, 1000 till Gottland ocb 49^ 4oo Lill SkAnc. 1 l^lanL-l);inkai na fmnas inindsL 25,ooo plantur lor alL till uLtlcl- ning anviinclas. Omkring | U. MuUbars- Fron iiafVa blifvit utdclade, iifvcnsoiu Åfask-Jgg lemnades till dem, som begiirt sådan a. Hennes Kongl. Hogliet Kronprinscs- san har tiickls torskafla Sallska])et iigg af det slags Silkcs-Mask-Larfver^ hvilka en- dast 3 ganger ombyta hud, men de Co- conger, hvilka dcssa spunnit, hafva varit sma. Forf. omtalar derefter de forsok, hvil- ka Magister Dahlbom anstallt for att af flera Fjdril-Larfver erhålla Silkes-viilna- der. Dessa forsok kunna dock ej fiiranleda till nagra forelag i stort med deras odling. Rdttelser. Sid. 5 rad. 26 står: — 19 — 33 — — 21 — 22 — — 45 — 23 — — 46 — 14 — _ 55 _ 32 _ — 33 — — 59 — 23 — _ 67 — 31 — — 69 — 20 — — 75 — 16 — — 86 — 29-30 — — 109 — 29 — — 113 — 23 — — 117 — 14 — — 121 — 32 — — 126 — 27 — — 137—1 — — 152 — 5 — — 153 — 25 — — 1«2 — 14 — af8 carollijloræ Ruthea Agrostraphie essentient horizontbli liniaribus P. Morio G. leucospermum lada Zauguebar Ladamum betacknas arterna Ranuncuhus artmarkcrna divarciatus C. tetrandam cliata Erstens vaxanda lås: af hvilka 8 — corollijloræ — 1. Ruthea — Agrostographic — essentielt — horizontali — linearibus — O. morio — Ch. leucospermum — bada — Zanghebar — Ladanum — betåckas — af arterna — Ranunculus — Artmarkena — divaricatus — C. tetrandrum — ei lia ta — Ersten — viixande New York Botanlcal Garden Libra 3 5185 00257 7375