XA ^RTi

iyi7

ÅRS-BERÅTTEL ^^^.^^^^.^^

^^' ^X.3

OM \^ ^ PiAx^if^tj^/t^i

BOTANISRA ARBE'

OCfl

UPPTACRTER

F6R ÅR 1837.

- <■

TILL
KOJSGL, VETENSKAPS-JICADEMIEN

AFGIFVEN DEN 31 MARS 1838.

AF

JOH. EM. WIRSTROM,

HOI ,-\NiCAi

STOCKHOLM, 1839.
Tryckt hos P. A. Nor stedt & Soner,

Kongl. Boktrjckare.

XA

'Ril

1 N JN E H Å L L.

^

I. Phy togry phie.

VON LiNjsÉ*s Sexual-System.

Sid.
Linnæi Opera Lolanica &c. Fase. V — IX. ... 2.

JussiEu's Naturliva Vaxt-Syslem.

End lic her Genera Plantaruin. Nro II & III. . . 3.
De CandoUe Prodromus Systematis Naturalis Ilegni

Vegelahilis. Pars sexta 4*

IMcissner Planlarum vasculariiiin Genera (Sce. Fase.

I & n i5.

Kun ill Eniuneralio Plantarum omnium (Scc. T.s U.vs. 16.

Acotyledoneæ.

FuNGi: Corda Icones Fiingoriim &e. T. I. 25.

Nees v. Esenbeck jun. Das Sy-
stem der Pilze. T:ste Abtlieiliing. 26.
Libert's Precis des Observalions
sur la Familie des Hypoxylons. — .
Algæ: Meyen's Anmarkningar om Sar-

^assimi iiatans A.g.h 28.

Schwabe'.s Afiirg om Alster. . . — .
Rabenhorst's Forteckning of ver

Arter af Chara i Nedre-Lausitz. 2C).
LiCHENEs: ' Hampe's Aflilg om Arter dS Cla-

donia — •

— — Alhrr om Lafvar . . 33.

Fe'e Afh:g om Gassicoiirtia . . 34*
Hepaticæ: Anmarkningar om Lefvcr-Mos-

sonia 351

Lindenberg's Monographie der

Riccicen — .

IV

Musci rnoNDOSi

FlLICE*

Marsileaceæ:

Sid.
Bruch & Sch i m per Bryologia

euiopæa. Fase. I — III. . . , ^2.
Hampe's UppstaUning af de Ty-

ska Lof-Mossonia 4^*

— — Afb:g om Notar isia . 46.
Fiinck's Anniarkningar om Octo-

diceras Julianum — .

C B. Pr esl Tentamen Pterido-

graphiæ — .

Kunze Analecta Pteridographica 47*
Francis Analvsis of the british

Ferns. . . " 48.

Trevirani Afh:g om en art af

Plijsematiwn — .

Bory's Afh:g om hybrida Orm-

bunkar [Filices] — ..

M e y e n's A f h:g om arter af Azolla. 49*

Duna Ts Af h:g om MarsiUa Fabri. 5o.

Aroideæ:
Gramijmeæ :

LiliAceæ:

AMARYLLIDACEyE;

Orciiideaceæ:

Mon ocotylcdon eæ.

Cesati's Afh:g om Ambra siiiia. . 5i.

Tausch's Afh:g om Gr ds- Arier. 53.

Krause's Abbildung (Sec. aller 6cc.
Getreide-Arten. 5:s — 8:s Heft. . ^^.

Fischer's (Sc G. A. Meyer's Afh:g
om Sddes-Arter {Cerealia). . . 56,

SteinheiTs Afh:g om Scilla . . 5^,

Salm B.eifferscheid Dyk Mo-
nographia Generum Aloes (Scc.
Fase. II:s Qo,

Herberfs Amaryllidaceæ &c. . — .

Fr. Otto (Sc Alb. Dietrich's
Anniarkningar om Amaryllis
rutila Ker 61.

Ba tem an the Orchideaceæ of Me-
xico. P. 1 63.

S c h o m b u r g k's Anniarkningar om

Orchidéers form-fdrandringar . 70.

L i n d 1 e y's Anniarkningar om Or-

chidters form-fdrandringar . . yi.

Fr. Otto Anniarkningar om Or-
chidéers odling 73.

Orguideaceæ :

Nymph.eaceæ;
Myrtaceæ:
Cacteæ :

Araliaceæ;
Guttiferæ;

ClSTACEÆ r

Malyaceæ :

Cedrelaceæ:

Euphorbiaceæ:

Tamariscineæ;

Paronycuieæ:

Morren's Anmarkningar om Ar-
ter a f Vanilla

V

Sid.
76.

Dicotylcdoneæ».
Schombiir^k's Afliii? om Vic-

toria rc^alis.

Fr. Otto's Afh:g om de Ny-HoU
landska arterna af Eucalyptus.

Pfeiffer Enameratio <Scc. Cac~
tearum &c.

— — Beschreibung und Sy-
nonvmik der in deutschen Gar-
ten lebend vorkommenden Cac-
teen.

Miquel Anmarkningar om arter
af Melocactus

Pfeiffer's Anmarkningar om

Dumortier's Afh:g ora Adoxa.
Graham's Afh:g om Slagtet iTé-

82.
83.
86.

bradendron.

Chris tison's Anmarkningar om

a-

Gummi-Guttæ-Sor terna
Spach's Anmarkningar om

staceæ .

— — Monographie ofver Ci-

staceæ

Schiechtendars Revision der

Galtung Anoda. • . . . .
Fors ten Dissertatio de Cedrela

febrifu^a

G zo m p o Diss. &G. de Eitpliorbia-

ceis Hnn^ariæ

Tvenne Prakl-Vaxter ixi Euphor-

bia (Æ*. pulchcrrima Willd. och

E. fulgens Karwinski). . . .
Wallstedt's Underrattelser om

Manna af Tamarix ^allica L.

^, mannifera Elircnb. .
M o q ui n - T a n d o n's Anmarknin-
gar om Polycncmwn

87.

88.
90.

9i«
95.

9G.
98.

99-

lOI

102.

VIII

Sid.
K oe 1 bing Ueber einige Eigenthiimlichkcilen der

Schlesischen Flora aSy.

Kops & van Hall Flora Eatava. Aflevering iio

— 114. . * 238.

Mutel Flore Fran9aisc. Tome ^:me — ,

Me'rat Synopsis de la JXouvelle Flore des Environs

de Paris 240.

Macreight A Manual of British Botany. &c. . . — .

Ber to lo ni Flora italica. T. lll:s. Fase. I & II. . — .

Mor is Flora Sardoa 24 f.

Sanguinetti Centuriæ tres Prodomo Floræ Pioma-

næ addendæ 243.

Bertoloni Commentariiis de Itinere Neapolitano 6cc. — .
Biinge Verzeicliniss der im Jahre 1832, im ostli-

chen Theile des Allai-Gebirges gesammelten

Pflanzen &c 245.

Ecklon & Zeiher Enunieratio Plantarum Afiicæ

australis extratropicæ &c. P. III:a 253.

E. Meyer Gonimentariorum de Plantis Africæ an-

stralioris, &c. Vol:n I. Fase. II 254.

Facfadyen Flora of Jamaica. Vol. 1 256.

v. Hiigel Enunieratio Plantarum &e 267.

Guillemin Zephyritis Taitensis 269.

Beskrifnin^ar ofvcr Botaniska Trddgdrdar ock
Trddgards-Cataioger.

Bartling Der Bolanische Garten zu Gottingen im

Jahre 1837 271.

A 1 b. D i e t r i c h j L e n n e', C. J. F i n t e 1 m a n n , L c-
geler, Nietner (Sc P. F. Bouche' Handbi-
bliothek fur Gartner: i;ste Abth. Mathematik,
Zeichenkunst <Scc. i:r Tiieif. i:sle Lieferung.
Bolanik. (Sec. i:r Theil. i:ste — 3:te Lief.. —
2:te Abth. Die Kiichengartnerei. i:stc — 4*^^
Lief.. — 3:le Abth. Die Obstbaumzucht. i:ste
— 3:te Lief.. — /^:\.e Abth. Blumenzucht I:r u.
II:r Theil 272.

Fr. Otto's (Sc A Ib. Dietrich's Ailgemeine Gar-

ten-Zeitung. 5:r Jahig 276.

Ailgemeine Deutsche Gartcn-Zeitung. i5:r Jahrg. . — .

B.heinlandische Garlen-Zeitung. ^:r Jahrg. . . . 277.

IX

Sid.

Gerstenberg*s Garlen-Bcobachter. i:r Jaliig. . . 1277.

Have-Tidende. Tredje Aaigang — .

Hinkerfs Ilandbuch der Pomologie. IH:r B:d. 6:te

(Sc 7:te Lief. 281.

Fro-Cataloger 282.

Skrifter i Trådgards-Skotseln — .

JVyare Blomster-Vaxter 287.

Mdrch om enåriga Vaxters Odling 3o3.

Botaniska Laro-Bbcker.

Londons Encyclopadie der Pflanzen 7:te & 8:te

Lieferiing 3oj.

Link Elementa Philosophiæ Botanlcæ. Edit. alt. T.

I & II 3o6.

Wilbrand Handbuch der Botanik 3o8.

Hocbstalter's Populare Botanik, &c 309.

A. B. Reichenbach's Allgemeine Pflanzenkunde &c. 3io.

H. G. L. Reichenbach's Handbuch des Natiirli-

chen Pilanzen-Systems &c 3il.

A lb. Dietrich's Handbuch der Pharmaceulischen

Botanik 3 12.

Termo Schliissel zur Botanik 6cc — .

Hayne's, Brandt's &c. Getreue Darstellung &c.
der in der Arzneykunde gebrauchlichen Ge-

wåchse. i3:r B:d 3i3.

Botaniska Laro-Bocker 3 14.

Exsiccat-Samlingar till salu ......... 3i5.

Botaniska Journaler och Pcriodiska Arheten.

Kcgensb. Bot. Zeitung. 2o:r Jahrg Sig.

Linnæa. Ein Journal. Elfter Jahrg 32o.

Hooker's Companion to the Botanical-Magazine.

T. I & II — .

Annales des Sciences Naturelles. Sec. Serie. Tome

V:me 322.

Oken's Isis. — ITnstitut — .

v. der Hoeven's & de Vriese's Tijdsskrift &c.

4:de Deel 323.

Kr6yer's Naturhistorisk Tidsskrift. I:ste Bind. 3:dje

— 6:te Hefte . 325.

Hooker's Icones Plantarum. Part. II — IV. . . • 32b.
De Lesser t's Icones selectæ Plantarum (Sec. Volln

III:in 329.

x

Siri.

v. Hiiffel Bolanisches Arclilv. N:o I (Sc II. . . . 33o.

End lic her Iconographia Generum Plantarum. ]\:ol. 332.
Ptei cben bach\s Icones Floræ Germanicæ. Vol.

ll:m. Decas I— VI 333.

Hooker's IJotanical Magazine. New Series. Vol. XI 5cc. 337.
Edward^^s & Lindlev's Bolanical Ptegister Sec.

New Series. Vol. X. '(Vol. XXIII af hela Verket). — .
Wiegmann's Archiv fiir Natiiigeschichte. 3;r Jahr-

g^ing • 35i.

II. Vaxt-Geographie.

v. Båer Om Nowaja Semlja's Vegetation . . . 35g.

Anmarkningar om Vegetationen vid Hvita Hafvet . 36o.

Hornschuch om Torf-Mossornas Vegetation vid

Greifswald 362.

'Wirtgen's i\fh:g om Preussiska Rhen-Provincens

Vaxt-Geographie 363.

Grafs Afh:g om Krains Vegetation 365.

Vaxt-Geographiska Afhandlingar af To mm as i ni,

Bia so le t ti, Sau ter , . . . Syo.

Stein's Vaxt-Geographiska Anmarkningar om Wal-

liserland och iMonblanc Sji.

Schneider's Jemnforelse emeilan Englands och

Schlesiens Vegetation 378.

^ — — Beitrage zur Schlesischen Pflanzenkiinde. — .

Miquel Disqiiisitio geographico-botanica de Plan-
tarum Pvegni Batavi distribiitione — .

Watson's Bemerkungen iiber die geographische

Vertheilung &c. der Gewachse Grossbritanniens. 379.

Winch's Versuch iiber die geogr. Verbreitung der

Pflanzen in Northumberland 38r.

Gay's & Durieu's Afh:g om Vegetationen i Nor-

ra Spanien 382.

Ermann's Reise nm die Erde. II:r Theil. i:ste Abth. 3go.

Federoffs Hojd-bestamningar af Urals Alp-toppar. 392.

v. Martius Afh:g om Floras Riken i America in-
nom Vand-Kretsarna 393.

A. S.t Hilaire Tableau gt'ographiquc de la Ve'-
gelation primitive dans la Province de Minas
Geraes 395.

XI

Sid.

Iluinbohirs lakllaqclscr om Cliiiijlxua/o . . . 3qG.
Dalker Webb (^ bcrthelol Ilisloire Naturelle

des Isles Ganaries. Livraisons 20 — 27. . . . 397.
Zuccarinfs Allilg om Cactcernas geographiska

utbredning oocS.

]Vliqiiel's Afliig om Sargassui/i vulgare . . . . /^iS.

Vaxt-Geographiska Afhaiidlingar 4 '6.

111. Va X t- An a tom i e.

Link Icones anatomico-bolanicæ. Fase. I. . . . 4'^*
Meyen Neues System der Pflanzen-Pbysiologie. Er-

ster Band 4 '9*

— — Ueber die Secrelions-Organe der Pllanzen. /^lo.

— — Afh:g om Vaxteinas Epideimis — .

MohTs Afh:g om Vaxternas Por-Kail — .

— Anatomisehe Untersiichungen iiljer die po-

rosen Zellen von Spha^nimi ^11,

Corda Ueber Spiralfaserzellen in dem Haargeflech-

te der Trichien ^ii.

Mohl's Untersiiebiingen iiber die Anatomiselien

Veihallnisse des Chloropliylls.

IV. Viix t-Ph jsiologie.

Raspail NoLiveaii Syste'me de Physiologie ve'ge'tale. l\i^,
Diiti'ochet Memoires ponr servir a THistoire ana-
tom iqiie et physiologitpie des Vegelaiix et des

Animaux — .

Ohlerfs Afhrg om Kot-Tradarna 4>3.

Poiteau Anmarkningar om Saflens utflytning hos

Lianer 4^^*

Mohl's Untersueliungen iiber die winlerliehe Far-

bung der Blatter 4^^-

Unger Afb:g om Parasit-Vaxter 4^9*

Lindenberg's physiologiska iakttagelserom /i/cc/Wt'. 442-

Sehleiden's iakttagelser om Ceratophyllimi. . . 44^^-

Fritzsehe's Granskning af Vaxternas fVo-mjol. . 444*
Meyen's Anmai'kningar om Fro-Djur i blasor hos

Blad-Mossornas ironi joKs-k nappa i- .... 44?

XII

Sid.
E. Otto (Sec. Anmaikningar om Vaxternas forok-

ning genom Salt-qvistar 44^*

Cogniard-Latour Anmaikningar om Svamp-Ar-

ter i jast — .

Sch\vann's Afh:g om Vin-jasnings-phænoraenen. . 449*

Da.ssen's Iakttagelser om Bladens initabiiite'. . . /^52.

v. Berg die Biologie der Zwiebel-Gewachse. . . 4^^*

Physiologiska Afhandlingar 4^4-

V. Liiran om Vaxt-Petrificaterna eller
For nve r Idens Flora.

Ad. Br on gni art Histoire des Vegetaux fossiles.

i3:mc Livraison 4^7*

— — Afh:g om fossila Lycojiodiacter. . . ^^S.

G op pert de Fioribus in statu fossili 459*

G. llose's Anmarkningar om Bernstenen ^5i.

Bronn's Letliæa geognostica. Lieferung 6 — 8. . . 4^^*

VI. Botanikens Historia.

Meyen's Jahresbericht iiber die Resultate der Ar-

beiten im Feide der Physiologischen Botanik. 4^^*

Tyska Nalurforskarnes och Lakarnes Ars-Samman-

komst i Prag år 1837 4^^*

Tillagg till Forteckningen ofver Botanister. . . . — .

E. Meyer^s Afh:g om Albert i Magni Botaniska

Aibeten — .

Trau tvette r Grundriss einer Geschichte der Bo-
tanik in Bezug aiif Russland — .

Necrologie: D:r Thornton, Jos. Sabine,
Gottfr. B.einh. Treviranus, Jul. Gott fr.
C. v. Hecht, H. Chr. Lvngbye, K. E. A.
Hoff, C. E. v. Moll, j; K. Zenker, Th.
Fr. JVees v. Esenbeck 4^7*

Ad. Brongniart Notice historique sur Ant.

Laur. deJussieu » . 4^^*

XIII

Of ver Sl gt af Svenska Botaniska Ai beten och
Upptdckter for Jr i83j,

I. Phy tographie.

JussiEu^s Naturliva Våxt-Sysltm.

m

Acotjlcdojieæ.

Sid.
FuNGi: Ad. Afzelii & El. Fricsii

Fungi Guineenses &c. P. 1. . 4^g.
Algæ aquaticæ: J. G. Agardh Novæ Species AI-

garuin. 472*

Monocotj-ledoneæ.

be den i i Bidrag

men om Najas marina L. . 473'

Najades: Th eden i i Bidrag till Kannedo-

Floror.
Save Synoj^sis Floræ Gothlandicæ. P. I & IL . 477*

Beskrifningar of ver Botaniska Trddgdrdar.

'Walilenberg's Historisk Underraltelse om Upsala

Universitets Botaniska Trådgard 4^4*

Botaniska Larobocker.

J. Ar r hen i i Afhrg Om Natural-Hislorien såsom

Undervisnings-Ånme vid Sveriges Gymnasier . 492«
Bjdrlingson De Notione Antidoti (5cc 494'

II. Vaxt-Geograpliie.

H isinger Anteckningar i Physik och Geognosie &c.

(Vl:te Styckel) 496.

v. Diiben Gonspectus Vegetationis Scaniæ <&c. . . 499'
L i n d b I o m's Strodda Anmarkningar rorande Vaxt-
Geographien i allmanhet och Vegetationens for-
hållande innom Bleking i synnerhet .... 5o8.

0-:

XIV

Sid.
Underrattelsei- om J. G. Agardlr.s Bot;iniska Resa

i Sodra Europa ar 18J7 5i2.

IV. Viix t- Physiologie.

J, G. Agardh's Ob>ervalioner på Sporidiernas 10-

relse hos de Grona Algerna Sio.

— — Bidrag lill en noggrannare Kannedom

af Propagation-5-Organcrna hos Algerna . . — .

VI. La r an om Vax t-Pe trifica ter na eller
For n ve r Idens Flora.

His Inger Lethæa Suecica 524»

VI. Botanikens Historia.

Ad. Afzelii Botaniska Samlingar inkopta af Uni-
versitetet i Upsala 5'jo

Aspegrens Botaniska Samlingar inkopta af Adjunc-

ten Lindblom

N e c r o 1 o g i e : A d. A f z e 1 i u s , N i I s O 1 1 o A h n f e 1 1. —

Biograpliie ofver Ad, Afzelius 5 li

_ _ ofver N. O. Ahnfelt —

Biographiskt Lexicon. 3:dje Bandet .... —

Ofversigt af Svenska Skrifter
i T r a d gr å r d s - S k o t s e 1 n.

Vothmann's Trådgards Katekes. 5:te Uppl. . . 532.

Ohngren's Handbok i Tradgårds-Skotseln. . . . 533.

Anvisning &c. att bereda Socker af Hvit-Bctor. . — .
Granberg's Beraltelse om Mii/Zbiir s-V\anlcnngen

och Silkes-Odlingen på Bellvue 534*

XV

Ofversii^t af Botaniska Arbeten ocli Upptackter

i Nornge Ar i83y.

I. P li y t o g i' a p hie.

Jussi EU 's Naturliva Vlixt-Systcni.
Monocotyledoneæ.
Gramixee; Som merfel t's Beskiifnmg om

Sid.

2:ne nya Grcis-Artcr, . . . 538.
Coleanthus subtilis Seidel, "pp-

tackt i Norrige 53g.

IL Vaxt- Geos^rapbie.

o

p

Blytt's Berattelse om en Botanisk Resa till Dovre-

Fjell 54u.

Underriittelser om Lindblom's Botaniska Piesa till

Dovre-Fjell år 183/ 586.

Underratlelser om Areschoug's Botaniska Resa i

JVorrige ar 1837 587.

VI. Botanikens Historia.

Blytt, utnamnd till Botanices Professor vid Uni-
versitetet i Christiania 588.

Lind])l()m's Berattelse om en Botanisk Resa till

Dovre-Fjell i JNorrige år 1837 589.

Tr y c kfe 1:

Sid. 80 (i Marginalen) står: Ennmeratio liis: Eniimeratio

— 102 rad 10 Tillagg furst i raden ROSACEÆ.

— 124 — 3 sVår: STELL ATÆ. lUs: RUBIACEÆ.

— 146 — (sitlan) 156 — (Sid.) l46.

— 234 — 27(i Noten)— Chloriden — Cliloridem.

— 253 (i Marginalen) — Echlon — Ecklon

— — — 35 (i Noten) efter Zeiher. tillagg: Pars III:a.
__ 323 — 34 står: Dcel. las: 4:de Deel.

— 330 — 10 — Ouvivanda — Onvirnndra

— 494 (i Marginalen) — Borlingson — Bjorlingson

— 533 — l4(;iNotcn) — bskrifne — beskrifnc

\

Ibland Botanikens sarskilcla delar har det
hitintills varit Pliytographien eller Vaxt-
Beskrifniiigen , hvilken framfor de ofriga
blifvit bearbelad och alltid halt och for-
modligen alltid får det storsta antalet af
Idka re. Men i de sednaste 3 me åren har
åfven Vrixt-Physiologien blifvit ansenligt
upparbetad, och de vidstracktaste forsok och
undersokningar i densamma anstiillas nu
mera i de fiesta af Europas mest upplysta
Lander, så att snart nog afven denna del af
Vetenskapen torde få många Idkare, hvilka
uteslutande sjsselsatta sig med densamma.
Betvdliga speciella bidrag for Viixt-Geogra-
phien tillkomma iifven årligen, och upptack-
terna i Petrificat-Liiran hafva blifvit vidastor-
re och vigtigare an man någonsin formodat,
h varpa nyligen Gop})ert's Skrifter lemnat
hogst uppljsaiide bevis.

I dessa Åis-Berattelser har jag stadse
haft for afsigt att fornamnligast anfora det,
som kan interressera Svenska Vetenskaps-
Idkare och derfore alltid meddelat mer el-
ler mindre lUforliga utdrag, allt efter arbe-
tenas olika vigt, men hiicklande och sma-
dande recensioner, sådana som man vanli-
gen finner i Litteratur-Tidningar, aro hvar-
ken tjen liga for dessa Års-Beriittelser eller
enliga med mina tjinkesatt. Hedern af att
framstalla dessa till storsta delen onyttiga
critiker lemnar jag åt dem, hvilka uti de-
ras forfattande finna sitt noje och sin till-
fredslallelse.

Prof. Wikstroms Jrsber. 1838. '

2

1. Pliytographie.

VON LiiSNÉ's Seæual-S yste/n,

Linnspi Richter liar lemnat fortsaltnins: af sin

bo/anka.upplag^ af Linne's bolaniska arbelen, Sy-
'^^'**J;^^~'slema Vegelabiliuni, Geiieia&Species Planta-
runi, med V:Le — IX:de Fasciklarna, hvilka
nppLaga slutet af Pentandiien till och med
boijan af Diadelphien ^). Detta arbetes beskaf-
fenhet ar redan tillfdrne omnamiid. Yid dess
ulgifvande har FcJrf. begagnat alla Lin-
ne's botaniska skrifter, så att de i Lin-
iié's sednaste arbeten besUimda arter iifven
bar iiro intagna. Framfor hvarje dass aro
de essentiella slågt-kannemarkena ifrån Sy-
stema Naturæ anforda, samt in uti arbetet
utforligare slagt-kannetecken meddelade ifrån
Genera Plantarum och for sjelfva arterna upp-
tagas kiinnemiirken ifrån de forniimnsta af
Linné's arbetenj dessulom framstallas de vig-
tigaste synonymer, u{)pgifter om vaxt-stiillen,
beskrifningar ifråu olika verk samt slutligen
Utgifvarens egna critiska jemnforelser af
Linné's olika y ti randen om samma Vaxt,

^) Caioli Linnæi Opera. Edilio prima c-ritica,
&c. G. L i n n æi Systema, Geneia, Specics Plan-
tarum uiio Volumine. Editio critica, adstricta,
conferta sive Codex bolaniciis Linnæaniis tex-
tum Linnæanum inlegrnm 6cc. exhibens. In
usiim Botanicoriim practlcuni edidit breviqiie
adnotatinne explicavit H e r r m. Eberh. Rich-
ter. — Fase. V (& VI, VII, VIII <& IX.
Pj>. 9.H9 — f)88. — . Lipsiæ. 1837. — 4«^-

3

och vid omlvisLade arter nnforas siirdeles
Hit Wa li le nb er g's och Fiies*s å sig Ler
om desamma. Uti de nii utgifna Fa-
sciklar aro 929 Slagten ocli 5 168 arter af-
handlade.

JussiEu's Natur/iga P^aæt-Sjstem,

Endlicher fortsatter ntgifvandet afE"Ji'-
sitt arbete ofver Vaxt-Sliigtena, uppstalldanerapian-
efter det Naturliga Systemet ^). Detta år^^^Hilfc'
ett med mycken granskning, stor grund- ^"•
lighet, utmarkt noggianhet och o vanlig flit
bearbetadt verk, uti hvilket Slagt-kanne-
tecknen aro critiskt bestamda. Efter kan-
nemiirkena, hvilka kunna kallas synoptiska
eller esseutiella, ehuru de aro utforligare
an de Liuneiska, foljer en korrt ofversigt
af Slagtenas geographiska utbredning samt
en characteristik af arternas allmanna utse-
ende, hvarefter meddelas synonymer hos
olika forfaltare samt hanvisningar till verk,
i hvilka forekonniia figurer af frorednings-
delarna.

Uti N:o II af detta arbete eller 2:dra
Fascikeln fos tsattas beskrifningarna af Gra-
inineæ Juss. {Griisen), efter hvilka folja Cy^
peraceæ DC, Centrolepideæ Desv., Restia-
ceæ Br., Enocauloneæ L. C. Rich., Xjrideæ

^) Genera Plantarurn secnndiim ordines natura-
les disposita. — Auclore Stepliano Endli-
cher. — N:o II. — Vindobonæ. i836. ^:o.
(pp. 8i — 160) (Ordo XLII— LIX). — & Con-
spectLis diagnosticus pp. I — IV". — N:o III.
— Vindobonæ. 1837. (pp. 161 — 7.^0) (Ordo
LIX— LXXII).

4

Kunlli. , Coinmelyiiacece ^uA\, {CommeUna-
ceæ Bartl.), Alismaceæ Br., Butomaceæ
Lindl., Juncaceæ Ag.li., Pliilydrece Br.,
Melanthaceæ Br., Pontederaceæ Ach. Rich.,
Liliaceæ Juss., Sniilaceæ Br., Dioscoreæ
Br., l^accaccæ \Ånå\.^ HydrocharideæDC.

Ull N:o III eller 3:dje Fascikelii fort-
sjitlas Fifdrocliarideæ; efter clessa fol ja Bur-
mafi n ia cen^ Blume, Iiideæl^Y., Haemodora-
ceæ Br., Hrpoæideæ Br., AinaryJlideæ YiWy
Bromeliaceæ Lindl., OrcA/V/eci^ Juss., Aposta-
sieæ Br., Zingil)eraceæ L. C. Richard., C«/z-
iiaceæ Ag.li. , Mnsaceæ Ag.h., Najadeæ Ach.
Rich., Aroideæ Juss.

Vid Fascikeln N:o IL har Forf. bor-

jat att bifoga en "Conspectus diagnosticus,"

uti hvilken meddelas essen tiella kannemar-

lien for alla afdelningar (Regiones, Sectio-

nes och Classes), Familjer och deras under-

afdelningar.

De Can- De Candollc ut£:af under sidstlidne

til
Prodro^- år Sjette Delen af sin Prodromiis Systenia-

"""' ^y tis Naturalis Recjjni Yec^elabilis ^). Denna Del

Watiiraiisinnehåller fortsattninoen och slutet afSynsje-

vegetab. nesist-Ordningarna ^enecionideæ och Lyna-

^' ^^' reæ, hvilka aro fordelade i talrika Slagten en-

ligt nyare åsigter af Syngenesist-blommorna.

Arbetets stora varde ar erkiindt och jag

torde har blott bora omnamna det, som i

denna del kan interressera svenska Botani-

^) Prodromus Syslematis Naturalis Regni Vege-
tabilis &c. Anclore Aug. Pyraiiio De Gan-
dolle. — Pars sexla; sistens Compositarum
conliniialionem. — Parisiis. MDCGGXXXVII.
— 8:0. pp. 687.

3

ster. ItVaii j4c!i.illea L. skiljes Ptarmica
Tournef., li vårs arter mest iiro Alp-Viix-
ter "*). Till detta Slagte horer P, viil^aris
Blackw. Herb. (^Acli, Ptarmica L.), som iir
allman i Europa, i Sibirien allt intill Ir-
CLitsk och i INorra America, hvarest den
torde vara inford. — Ach, MiUefoJiiun L.
iir allman i Europa och i JNorra Asien

^) Ptarmica.- //ii>o/z/<:r«w campanulatiim, squa-
mis margine fiisco-scariosis. Recept. planiim
ant vix. convexum latiini paleaceum. Li^ulæ
5 — 20 planæ expansæ invokicrum longe su-
perantes. Acheiiia calva obcompressa, exter,
sæpe margine subalata.

Achillea: Involucrum ovalo - oblonguni,
squamis imbiicatis rarissime margine liiscis.
Recept. angustuni, nunc planiusculum, nunc
in iisdem sæpe speciebus elongatnm racliidi-
forme, paleas oblongas hyalinas inter flores
gerens. Corollæ tubus obcompressus. Ache-
nium oblongum glabriim obcom pressum cal-
VLim non alatum sed marginibus subnervifor-
mibiis instructum.

Leucanthemwn skiljer sig ifrån Chrysan-
themwn och Pyrethrum egentligen med Aclie-
niernas olika form.

Leucanthcinum Tournef.: Achenia exalata
teretiuscula slriala inter se conformia disco
epigyni magno terminata, disci sejnper omni-
no calva, radii nunc calva nunc pappo auri-
culæfornii donata.

Pyrethrum Gærtn.: Achenia exalata angu-
lata conformia, pappo coroniformi sæpius
dentato inlerdum auriculæformi achenii dia-
metro æquali superata.

Chrysanthemum L. : Achenia radii trique-
tra aut trialata, angulis alis ve 2 laleralibus,
tertio ad latus interius exserto; disci com-
pressa aut subteretia, alå brevi ad latus in-
terius exserla. Pappiis nuUus aut coroni-
formi s.

siiiiit inford i jNorra Aiiieiica. — Letican-
tlienium Tournef. aiitnges: L, vu/gare La-
iiiarck (ChrjsaTitheinnm LeucanthemuniluX
tir ali man ofver hela Europa. Uli Slagtet
Pyretkruni foiekonima afven P. indicum
Cassin. {Clirysanth indicnrn) L.) ocli P,
sinense Sabine {Chrjs, indiciun Thunb., ej
Linn.), P. Tanac.etum DC. {2'anacetum
Balsamita L.), hvilken sidsLnamnde fore-
kommer i Hetriirien, i Schweitz och i Sodra
Frankrike. — Calendnla år fdidelad i fle-
ra Slagten, ibland hvilka Dimorphotheca
Vaill., till hvilken horer D, pluvialis
Mænch {Calendida pluvialis L.). — « Jrte-
misia ar bearbetad enligt Besser's åsigter
i dess monographie och har har i85 arter.
— jért, campestris L. finnes så vål i Eu-
ropa som i Sibirien. — yért. Dracunculus
L. (^Dragon) våxer villd i Ryssland ifrån
Chersonensiska Gouvernementet lill Caspiska
Hafvet vid Tanaim, vid Sodra Wolga, i
hela sodra och altaiska Sibiiien inlill chi-
nesiska Mongolien. — Art, saliua Willd.
och uért. niaritima L. erkånnas såsom ar-
ter. — Art, Abrotanum L. (^Abrodd) vå-
xer villd på backar i Italien vidVicenza,i
Kårnthen, i Sodra Frankrike omkring Mont-
pellier (?) och i Mindre Asien, men Forf.
anmårker, att dess våxt-orler ånnu kunna
anses såsom osåkra. — De Candolle an-
tager Besser's åsigt, att den olåndska
Art, laciniata år en nyare art, nåmn-
iigen A, latifolia Ledebour Fl. Alt. och
ej den ratta Art. laciniata Willd., hvil-
ken antages att endast forekomma i Sibirien.
Af Art. latifolia Ledeb. antager Besser4

7

varieteter: a. laxa Bess. i Ostra Sibirien.
j3. stricta Bess. vid Tobolsk, Jenisei, på
de secundaira altaiska Alperna. S. Palla-
si an a Bess. och g. Odandica Bess. f rån
Oland. Jag skall i noten an fora skillnader-
na emellan dessa bada arter ^). — - Af Art.

?

^) Artemisia latifolia Ledeb. Fl. Alt. IV. p. 70.
lllustr. t. 4^9-) • sulFiiiticosa glabra erecta,
foliis carnosulis punctatis subbipinnaliparli-
tis, lobis patentibiis, iobulis lanceolatis acu-
tis, floralibiis pinnatifidis aut indivisis , capi-
tiilis racemoso-paniciilatis globosis nutantibus
paniciilå stricta aphyllå. \> %. — In herbidis
Sibiriæ altaicæ. — Ledebour Mein. Acad.
Pelr. V. p. 569 excl. Syn. A. piinctata Bes-
ser Abr. p. 4^ excl. Var. y et J. — Gmel.
Fl. Sib. 2, t. yS. fig. dextra.

«. laxa Besser I. c. foliis laxis, snperio-
riim lobis magis distantibiis inlegris
phis minus incisis, rachi dentatå. —
In Sibiria orientali.
p. stricta Besser 1. c: foliis strictis, su-
perioium lobis vix serra tis, rachi eden-
tatå. — Ad Tobolsk, Jeniseam, in
montibus altaicis secundariis etc.
d' Pallasiana Besser I. c. : foliis slriclis
decuisive bipinnatifidis, lobis falcatis,
racemis axillaribiis longis palnlis.
fi. Oelandica Besser 1. c.: foliis strictis,
lobis approximatis, Iobulis angustiori-
biis, junioribus subsericeis. — In Oelan-
dia. — A. laciniata Wahlenb. Fl. Sv.
II. p. 5io.
Art. laciniata (Wilhl. Sp. Pl. III. p. i843,
Besser Abr. N:o 24)* SufFiuticosa erecla. fo-
liis subnudis, inferioribus tripinnatisectis seu
Iripinnatifidis, lobis divaricatis, Iobulis line-
aribus aculiusculis, capitulis paniculatis sub-
globosis nutantibus, paniculå stricta aphyllå,
involucri squamis inteiioribus scariosis, corol-

Moxa DeC. (Jbsinthluin Moxa Besser),
som viixer i China, bereda Chineseine de-
ras bekanta Mnxa. — A f Art. rupestris
L. har ForF. 4 former: cl, oelandica , som
forekommer på Olaiid, på GoLLland och i
Sibirien; p. tJiurin^iaca , hvilken viixer i
Thuringen, Y. viridlfolia i altaiska Sibi-
rien och "in IrcLitia" {^Art, viridlfolia Le-
deb. ill Reicheiib. Pl. Cr., A. rupestris
Fl. Alt.). ^. viridis i Altaiska Sibirien.
— Art, Abnnthinm L. forekommer i Eu-
ropa, i Sibirien, i Mauritanien och på Ter-
re Neuve, men måhanda dit iiiford. • — •

lis subnudis. De Gand. I. c. — t* ^* If^
pratensibus Sibiriæ.

Helichry sum Vaillant. : ^"Capitulum multi-
floiLim, nunc homogamum fl. omnibus tubu-
losis hermaplir. 5-dentatis, nunc heteroga-
mum fl. radii uniseriatis sæpe paucissimis
femineis gracilibus. InvoL inibricatum, squa-
niis scariosis, intcrioribus conniventibus ant
radiantibus. Recept. planum epaleaceum, nunc
nudum aut areolatum , nunc fimbrilliferum.
Achenia erostria sessilia, areola terminaii.
Pappas uniserialis, setis subscabris (nee plu-
mosis), nunc liberis nunc æqualiter basi sub-
concretis, nunc inæqualiter subcoadunalis seu
raniosis" DC.

Gnaphaiium hmn.l ''^Capituliwi «ijultiflorum
heterogamum, fl. omnibus tubulosis, radii
pluiiserialibus femineis lenuissimis, disci her-
niaphroditis. InvoL ovatum disco sæpius
æquaie, squamis imbricatis adpiessis subhyali-
nis. Recept. planum omnino nudum. Anthe^
ræ basi bisetæ. Achenia teietia aut tereti-
uscula subpapillosa. Pappus i-serialis, setis
disci et radii filiformibus vix scabiidis" DC.

Ofualotheca Gassin. : "omnia Qnaphalii _,
sed flores feminei i-seriales et Achenia ob'«
cornpressa obovoidea." De Gand..

Jrt. vul^iiris L. viixer i Europa, i Norra
Africa, i Orienten, i Sibiiieii, i Norra Ame-
rica, men mojligen dit inford ocli på Go-
da Ilopps-Udden. — Tanacetuin vu/gare
fmnes vild i Europa ocli i Taurien, samt
od las i Tradgardar allmant ofver hela Werl-
den. Af Soliva Ruiz. & Pavon {Gyinno-
styles Juss.) upptagas i i arter. — Af Erio^
cepJiahts 2 2. — Helichrysuni Vaiil. med
2i5 arter. Hit hiinforas afven flera af de
svd-europeiska fordom till Gnaphalium rak-
nade arter, såsom H. StoecliaSj, cæspitosuin^
angustffoliu/n j microphyUum m. fl. och
ibland de allmant kiinda Hel. orient ale
Tournef., Gærtn. {Gn. oriental e L.), are-
nariwn DG. {Gnapli. arenariuin L.), hvil-
ken sidstniimnde ar siillsynt i Frankrike,
men allmannare i Tyskland, i Danmark,
i Osterrike, i Taurien, i Persien och pa top-
pen af Olympus. — H. fulgidum Willd.,
bracteatiun Willd. (^. lucidum Hænke).
— Helipterum DC. med 26 arter. — Gnu-
phaliuni med icy arter. Ibland dessa iiro
afven 3 svenska arter: G, luteo-albam
L., som ar en af de ofver jorden allman-
nast utbredda Vaxter, ifrån Oland till Nea-
pel, på Madera, på Canarie-Oarna, i Sene-
gal, på Gap, i Ægypten, i Syrien, i Min-
grelien, i Ghina, på Nya Holland, på Nya
Zeeland, på On Norfolk, på S:te Helena, och
i Provincen Rio Grande i Brasilien. — Gn,
uliginosiim L. vaxer i Europa ifrån Lapp-
maiken till Neapel, i altaiska Sibirien, i
Dahurien, i Norra America (i Pennsylva-
nien), på Terre-Neuve. — Gn, pilulare
W.b.g ar hitintills eiidast funnen i Kemi

Lappmark af Wali len berg och vid Tor-
neå af Lessing. Af denna upptages så-
som Varieté /3. Gn. nuchtm HofFm. Fl. Germ.
("teneilum viride glabrnm, foliis linearibus"
DC), endast funnen vid Miinster. — Gn.
sjlvaticnm Linn. forekommer allman i Eu-
ropas och i Sibiriens skogs-trakter och af-
ven i Norra America; men troligen dit
inford: a. rectuin [Gn, rectnni Sm.). j3.
fuscatnni (Gn. fuscatum Pers., Gn. nor-
vegicnm Jacq. CoUect. IL p. 21). — Till
Slagtet OmaJotheca Cassin. horer endast
O. supina DC. {Gnoph. supinum Linn.),
som våxer i fjell-trakter ofver nastan hela
Europa och på Caucasus; dess varieté /3.
subacaulis (W.b.g Fl. Lapp. , Gn. pusilluni
Hæuke) viixer i samma trakter, i syiinerhet
på Corsica och i Persien vid Guriel. —
Fila^o L. bibehålles enlio;t sednare Forfat-
tåres åsigter: F. germanica L. finnes i na-
stan hela Europa, i Taurien, i Persien all-
man; i Norra America, troligen dit in-
ford. j3. pjramidata (F. pyramidata L.).
y. lanuginosa. ^. spathulata. — F. montana
L. forekommer ofver hela Europa, p. supi-
na DC. — y. minima {Gn. minimum Smitb.).
Denna har lik val of tast blifvit ansedd att
vara foljande. — F, arvensis L. på san-
diga åkrar i Europa, på Madera, på Tene-
riffa och i Orienten. Af beskrifningen kan
man ej inse någon betydligare skillnad från
F, montana ^). Till Antennaria Gærtn.

^) Fila^o arvensis L. : "caule erecto paniculato,
foliis lanceolatis moIHssime lanatis, capitulis
3-6 adgregralis lateralibus terininalibuscpie

I I

liantoras A. alpina Gærtn. {Qnaph, alpi-
rncm L.), som vaxer på Gronland, i Lapp-
marken, i Norrige , i Scliweilz, i Danphi-
jie och pa Carpatherna. — y4nt, carpatliica
BlufT & Fingerh. Fl. Germ. {Gn. carpathi'
ciirn W.b.g), hvilken finnes i Lappmarken, i
Schweitz, i Karnthen och på Carpatherna.

— Jnt. dioica Gærtn. (Gn, dioicum L.)
forekommer i Europa, i Taurien , i Persien,
i Sibiiien, i Dahurien, ifrån hafs-stranden
intill den eviga snon. — Till detta Slagte
horer ock den nord-americanska ^rit. mar~
garii(/ce(i Br. (Gn» margnritaceiirn Linn.).

— Till Slagtet Emil la Cassin. hanfores E,
soncJiifolia DeC. (Cacalia sonchifoUa L.). —
Slagtet Cineraria utgores af en del ai' de
eapska arterna, men alla de fordom hit ho-
vande europeiska arter afvensom flera eapska
hanforas till Senecio; andra fordna C/Tzera-
r/Vf-arter iipplagas nti Sltigtena SeneciUis
Gærtn. och Liaularia Cassin.. — Arnica
montana L. forekommer i synnerhet i den
kallare delen af Europa. — Arn. angusti-
foUa Vahl. (^Arn, alpina Sw.z.) tillhorer
Gronland, Lappmarken, Dahurien, och Nord-

vix spicatis, invol. sqiiamis dense lanuginosis
apice siimino mucronatis'' De Gand. 1. c. p. il\^.
Antennaria Gærtn., '^Capitula iniiltiflora
dioica aul subdioica. Receptaculurn convexum
alveolatum. Invol. squaniæ imbricatæ apice
coloratæ aiit subscariosæ. Cor. tubulosæ , fem.
filiformes 5-dentatæ. Antheræ semiexsertæ basi
bisetæ. Stylus fl. fem. apice bifidus, fl. mase.
simplex ant vix bifidus abortiens. Acheniuni
teretiusculum. Pappus i-serialis, fl. fem. se-
iis filiformibus, masculis apice clavatis" De
Gand. I. c. p. 269.

I 2

America vid Eschscholl//s och S:t Lauienlii
vikariia. Foi f. tror, att den vid Laurentii-
viken vaxaiide , hvilken har sniåtandade
blad, måhanda ar skild från den vanligare,
som har helbraddade biad. — Slagtet iS'e-
necio ar enhgt De Candolle's bestam-
ning det storsta i denna Vaxt-Familj och
måhanda ibland Phanerogamerna, 696 ar-
ier bhfva har upptagna. Slagtet innefattar
utom de aldre arterna afven en stor mangd
af arter, hvilka hitintills varit hånforda till
andra Slagten, men Forf. har endast knn-
nat uppstiilla dem efter en geographisk ord-
ning, namnligen iSerierna: I. Caucasici. II.
Chinenses seu Japonici. III. Indici. IV.
Australasici. V. Sandwicenses. VI. Mau-
ritiani. VII. Madagascarienses. VIII. Ca-
penses. IX. Canarienses. X. Caribæi. XI.
Patagonici. XII. Chilenses. XIII. Brasili-
enses. XIV. Peruviani. XV. Mexicani.
XVI. Boreali - Americani. Till de forst-
namnda raknas åfven foljande svenska ar-
ter: S. vidgaris L., som ar allman i Eu-
ropa, i Norra Africa, och i det tempere-
rade och Norra Asien på odlade stallen,
samt ar ofverford till Norra America och
numera nastan allestades, h vårest Europæer
bosatt sig. — S. vlscosus L. &: S. sylva-
ticus L. forekomma afven ofver nastan he-
la Europa. — S. aqaaticas Huds. vaxer i
Sverige, i England, i Frankrike, i Holland,
i Sciiweitz, i Tyskland, i Bulgarien och i
Grekland. — • S. Jacobæa L. ar allman i
Europa och i Sibirien. — S, erucæfoUus
Huds.. Enligt Smith ar den Linnæiska
arten af detta namn uti Linne's Herb.

i3

skild iMii denna. — S. paludosus L. fin-
nes fifven ofver nasUm hela Europa. — De
i ty ska Alp-trakter vaxande arter, hvilka for-
dom varit hantorda till Cineraria , uppta-
gas hiir af De Can do Ile, — S, campe-
stris DG. (Ciner, campe stris Relz.) ocli S,
palustris DC. {Ciner, palustris Linn.) fore-
komma så viil i Europa som i Nor ra Asien.
De Canariensiska, flera af de capska och
caraibiska fordna arterna a f Ci tier a ria upp-
foias nu iifven innom Senecio.

V. Cyfiareæ : Calendula ojficinalisl^,
viixer uti Sodra Europas åkrar och C, ar-
vensis L. i medlersta och i Sodra Europa, på
Madera och på TeneritTa. — Xeranthemum
annuum L. ar iordelad uti flera arter: X.
r a (li at um Lam a rek (A. annuum Jacq. Fl.
Austr. tab. 338). — X. erectnm Presl. (AT,
annuum /3. Linn.). — X. cylindraceum
Sibt. & Smith. — CJiardinia Xeranthemoi-
des Desfont. (Xer. annuum Y. L., X. ori-
ental e Willd.). — Till Saussurea DC. hiin-
fores S. al pin a DC. [Serratuia a /pina L.).
— Carlina vuigaris L. iir allmiin i Eu-
ropa och i Orienten. — Centaurca har
har 2 36 arter: C. Jacea L. ar yninig i
Medlersta Europa. — C. ni^ra L. i Euro-
pa och på Terre Neuve. — C. phrj-gia L.
vaxer på Alperna i Frankrike, i Schweitz,
i Piemont, i- Tyskland , i Danmark och i
Finland. — C. Cyanus iir alhiuin ofver
hela Europa och finnes numera iifven i andra
Verlds-delar. — C, Scabiosa vaxer allmiin i
Medlersta och i Sodra Europa. — Cartha-
mus tinctorius L. iir nrsprungligen vild i
Ost-Indien, och odhis i Ægyplen, i Orien-

ten, i Barbariet, i Europa, på Madera o.
fl. st.. Blommorna gi f va den beka n ta fiir-
geu Sajflorj, och i Ost-Indieu odlas den
åfven for att af fron utpråssa en olja. —
Onopordon Acantliiuin L. ar allmiin ofver
hela Europa. — Vid Cjnara Scolymns L.
anniiirkes, att dess fadernesland ar okandt.
De Candolle formodar, att den iir en va-
rieté af C. Cardunculus L. och har upp-
kommit genoni odling. — C, Cardunculus
L. vaxer villd i Grekland, på Cre!a, i
Barbariet, i Sodra Frankrike och på Saidi-
nien. — Carduus nutans L. finnes ofver
hela Europa. — C. acanthoides L. foie-
komnier afven ofverallt i Europa och i Tau-
rien. — C. crispus L. ar aUnian ifrån Ita-
lien till Holland, ifrån Ostra Frankrike till
Sibirien och ilfven i Norra China. — C,
tenuijlorus Curt. finnes i storre delen af
Europa, i s^^nnerhet i den sodra delen der-
af, ifrån Madera till Taurien och i Per-
sien. — Circium har har i S^ arter. — •
Clrclum lanceolatum Scop. [Card. Jane,
Linn.) ar allmiin i Euiopa, hvarifrån den
sannolikt blifvit inford till Norra America,
hvarest den nu ar allman upp till Terre
Neuve. — C, arvense Scop. {Serratula ar-
vensis L.) linnes allman i Europa och nu-
niera afven i Norra America. — C palu-
stre Scop. (Card. pahtstrls L.) finnes ofver
hela Europa och i Sibirien. — C. olera-
ceuni Allion. (Cnicus oleraceus L.) viixer
i synnerhet i medlersta och i Norra Euro-
pa åfvensom i Sibirien. — C. acaule Al-
lion. (Card. acaulis Linn.) vaxer ofverallt
i Europa och inlill Caucasus. — Lappa

It)

Tournef. [y4 r et i tim L.). A f delta Slagte
upptagas 4 i»i'ter: \, L. tomcntosahixn\*iVQ>k,
(Aret, totneiitosiiin Schkuhr, Aret, Lappa
p. Linn., A, Bardana Wiikl.) i Europa.
— 2. L. jnajor Gærtn. (Z. ^labra j3. La-
marcli , Aret, Lappa et. Linn. , A, L^appa
Willd., A. nia jus Schkuhr.) i Europa och
i Ost-Indien vid Siriaagur. - — • 3. Z. minor
DeC. (Lappa ^labra cl, Laniarck , Aret,
minus Schkuhr) i Europa och i Westra
Asien. — 4- ^- ten ella Fisch. Sc Meyer, i
rysska Persien. •— Serratula tin et or i a L.
forekommer endast i Europa.

D:r Meisner's arbete ofver de pha-Meisner
nerosamiska ViixL - Slii^tenas kiinuetecken r«ra va-
med anmarkiiiugar om deras Familjer ar*''^'^'*^;"^
afhandladt i tabellarisk form, och till dessa*«^-^F«sc.
tabeller foljer en Commentaiius, i hvilken
for hvarje Slagte anforas citaterna af de
sliillen, hvilka antingen innehalla något af
vi^t, som har afseende på slagt-kannemiirke
och på sliigtskap, eller eger figurer al' arter
eller uppgifter om nya arter, hvilka forut ej
varit upptagna i de hittills utgifna collec-
tiva verk ^). Forf. foljer i allnuinhet De
Cand ollens uppstallning af Familjer och

'} Planfaratn vasculariiini Genera eorumqiie cha-
lacleres et affinitates tabnlls diagnoslicls ex-
posita et seciinclum ordines natmales digesta.
Auclore G. F. Meis ner M. D. &c. Accedit
Gominenlaiiiis exhibens præter adnolationes
alque explicationes va rias generum s^^nonvma
et indicalionem librorurn in qiiibus descrip-
tiones fiisiores iconesqiie nee non specieriim
novariini diagnoses &c. inveniuntiir. Fase. I,
II & lir. Lipsiæ. 18^7. fol..

i6

Slaglen. Lsta, II:dra ocli! Illrdje Fascik-
larna utkommo sidstlidne år.

Al betet iir uppstallt efter Familjerna ,
borjande med Ranunculaceæ, — For dessa
Familjer finnas inga kannemarken i den hil-
intills utgifna text. Hvarje sida ar indelad
i 2:ne coluniner: i den ena anforas ordnin-
garnes (tribuum) kiinnetecken, och under
de samma vidare under-afdelningar med
korrta, ifrån fructifications-delarne tagna kan-
nemarken for Slagten, samt habituella kanne-
tecken, upptagna inom parentheser jemnte
korrt uppgift om Slagtenas bemland i all-
manhet. I den andra mindre colnmnen
finnas endast ordningarnes och sliig tenås
namn i samma linie med kannetecknen.
Vid de storre Familjerna aro likval ordnin-

^ garnas namn gifna i sjelfva texten. — Uti

de 3:ne nu utkomna Fasciklar aro LXXI

Familjer afhandlade, af hvilka Rosaceæh^Y

aro de sidsta.

Kunth Af Kunth's Viixt-System: "Enumera-

tioPian-tio r^lantarum omnnnn nncusque cognita-

tarumom-^,m-j^»' &c. ar Andra Tomen ut£[ifven ^). Den

T. Ils. imieliåller beskrifningen a f Cjperaceæ, Be-
sk alfen-

*) Enumeratio Plantarum omninm hucusqiie cog-
nitarum, secnndum Familias natuiales dispo-
sita, adjcclis chaiacleribus, dilFerentiis et sy-
nonymis. Auctore G. S. Kunth. — To-
niLis seciindus. — Stultgardiæ et Tubingæ.
MDCCGXXXVII. 8:0. p. 592 — Cyperogia-
phia synoptica sive Enumeratio Cyperacearum
omnium hucusque cognitariuii, adjectis cha-
racteiibus difFerenliis et synonymis. Auclore
C. S. Kunth. — Stultgardiæ et Tubingæ &c.
MDCCGXXXVII.

'7

skaflenheten af delta veik ar forut omta-
lad. Ifråii det samma skall jag egentligen
leiiina de uiideriiittelser, livilka mojligen
kunna interessera svenska Botanister, med
sarskildt afseende på de svenska viixt-ar-
ternas geographiska utbredning. — Af Cy-
penes , ett Slagte som forniiinnligast tillho-
rer jordens varmaste Lander, bestammas
eller auforas S-yS arter. C. fuscus h., som
viixer hos oss i Skåne och påGottland, fo-
rekommer for ofrigt allman i Europa, på
Greta, på Caucasus, i Sibirien, i Mindre
Asien, i Ægypten och i Barbariet. — Af
Marlscus Vahl. f^i arter. — M KylUngia 29;
af Eleocharis Br. ^3 arter, ibland hvilka
foljande iiro svenska: E, acicularis Br.
{Sei r pus acicidaris L.), som forekommer i
Europa, i Sibirien och i Norra America.

— E, palustris Br. {Scirp. palastris L.)
finnes i Europa, i en stor del af Asien,
på Gap, i Norra America och på Sand-
w^ichs-Oariia. — E, multicaulis Dielr. (Scirp.
midticaiilis Smitli.) i Sverige, i Danmark, i
Frankrike och i England. — E, ovata^w {Sc,
ovatus Roth.) viixer i Frankrike, i Tyskland, i
(?) Norrige, i N. America (i Pennsylvanien).

— Af Seir pus bestammas 82 arter. — For
Scirpus parvulus Roem. & Schult. anfores
endast Mansfeld och med ? iifven Gap. Den
ar derjemnte anmiirkt i Sverige. — Sc.
Bæothrjon Ehrh. rir funnen i Europa ocli
i Asien vid Baikal-Sjon. — Sc, cæspitosus
L. i Europa och i Norra America. — Sc.
pungens Vahl. i Europa, i Norra America,
i Mexico och på St. Domingo. — Sc. Ta-

Prof. PFikstroms Arsher. 1838. ^

i8

' hernæmontaniLs Gmel. antages såsom egen
art; den ar faniien i Europa ocli i Sibi-
rieii. — Sc. lacustris L. har en vids trac kt
geographisk utbrediiing: i Europa, i Sibi-
rien, på Caucasus, i Norra America (?),
på Nya Holland (?) och på Sandwichs-Oar-
iia. — Sc, maritiinns L. har ibland alla
den mest vidstrackta utbredning: i Europa,
i Sibirien, på Caucasus, vid Caspiska Haf-
vet, i Ost-Indien, i Arabien, i Ægyplen,
i Barbariet, i Senegambien, påCap, i Nor-
ra America, på Nja Holland och på Sand-
wichs-Oama. — Sc, sjlvath us L. : i Eu-
ropa, i Sibirien, på Caucasus och i Canada.
— EriopJinrum alpimtm L. tillhorer Eu-
ropa och Norra America. ■ — • E, vagiiiatum
L. : i Europa, på Caucasus, i Norra Ame-
rica och på Labrador. — E. Sckeuclizeri
Hoppe: i Sverige, i Scottland, på Norr-
ska och Rhff^tiska Alperna, på Labrador,
på Melville-On och i trakterna vid Kotze-
bue's Sund. — E. Ciiamissonis Meyer i Fl.
Alt. vaxer j)å Allaiska Fjellen. Denna art
skall ock enligt Hartman's Scand. Flora
3:dje Uppl. (Tilliiggel) vaia densamma,
som E. russeoluni Fries (Herbarium nor-
male Cent. IHra). — E. hitifoliiLm Hoppe:
i Europa, i Sibiiien, på ibeiiska Caucasus,
i Norra America och på Labrador. — E,
an^ustifoUnm Roth. : vaxer i li^uropa, i
Norra America, på Labrador, på Melville-
On och i traklerna vid Kotzebue's-Sund.
Troligen finjH\s den åfven flerstiides i Asien.
— ■ E. u^Fdiile Koch: i Euro])a och på New-
Fuundlantl. — Fu i rena med 32 arier. ■ — <
IsoJepis \S\\ fued i r<S arter: I, JluitansJ^w

'9

(^Scifp. /lu/fans L.) forekommer i Europa,
på Gap (?), på on Bourbon ocli på Nya
Holland. — /. setacea Br. (^Sc/rp, setaceus
L.) i Europa, i Tauiien, i Sibirien, på
stranderna af Caspiska Ilafvet (på Gap och
på Nya Holland ?). — Fimbristylis Vahl.
har 108 arter. — Rhynchospora Vahl.
med 64 arter : R, f asea Lindl. (/?. alba /3.
fusca Vahl.) forekommer i Europa och,
som man formodar, iifven i Norra Ameri-
ca (?) och i Brasilien (?). — R, alba Vahl.
i Euiopa och i Norra America. De fiesta
arter af detta slagte tillhora America. —
Claditun Mariscus Br. {Cl, germanicuni
Schrad. , Sckoenus Mariscus L.) har en
vidstiackt geographisk utbredning: i Euro-
pa, i Sibirien, på on Sara (i Gaspiska Haf-
vet), på Gap, ])å Mauritius, på Madagascar,
på Jamaica, på Nya Holland och på Sand-
wichs-Oarna. — Blysmas har endast 2:ne
arter: 1. BL compressus Panzer [Sckoerais
compressus L.): i Europa och på Gaucasus.
2. Bl. rn/us Link {Sclioeuus rufits \\iu\^.y.
i Sverige, i Scottland, i Tyskland, i Schweitz
och i Dahuiieu. — Chætospora med 25
arter; 6Vz. ferrnginea Reichenb. {Schoenus
ferrugineiis L.) forekommer endast i Eu-
ropa. — CA. nigricans Kunth {Schoeuus
nigricans L.): i Europa, på on Sara (i Ga-
spiska Hafvet), i Norra Persien och på
Gap (?). — . Schoenus eger numera har ej
flera an 26 arter, sedan Slagtet blifvit for-
deladt i så många nya. — Slagtet Sel erla
L. , som tillhorei" Jordens varmare Lander
och derstades euiotsvarar sliiijtet Carex i
tempererade och kalla trakter, har 80 ar-

i20

ter, — Af Careæ beslamiiias 4^9 arter: C.
dioica L. & C Davalliana Smith synas
forekomma temmeligen allmant i Europa-
den forrå finnes afveii i Norra America
och af densanmia upptages C parallela
Læstad. eiidast såsom synonym. — C pu~
licaris L. iir blott anmiirkt innom Euro-
pa. — C. capitata L. forekommer i Scan-
dinavien, i Tyrolen, i Suevien, i Bayern
och vid Baical (enligt C. A. Meyer). —
C. chordorrhiza Ehrh. i Scandinavien, i
Tyskland och i Schweitz. — Careæ in-
curva Lightf i Scandinavien, i Scottland,
i Tyrolen, i Schweitz, i Savoyen och pa
Mont Genis. — C arenaria L. i Europa
och i Noria America. — C, intermedia
Gooden. i Europa och i Sibirien. — C, mi-
crostacliya Ehrh.: i Sverige, på Gronland,
i Norra Tyskland, i Schlesien, i Steyer-
mark och i Inger manland (enligt Wein-
mann); den ar en af de sailsyntaste arter.
— ' C, vulplna L.: i Europa, i Taurien,
på Caucasus, på stranderna af Caspiska Haf-
vet och på Altaiska Fjellen. — C muri-
cata L.: i Europa, på Caucasus, Altaiska
Fjellen, i Norra America. — C. divulsa
Gooden.: i Europa, i Taurien, på Cauca-
sus, på Altaiska Fjellen och i Norra Ame-
rica. — C. teretiuscula Gooden.: i Europa
och i Norra America. — C. paradoæa
Willd.: i Europa och på Altaiska Fjellen.
— ; C, la^opina Wahlenb. (C. leporina Bo-
tanicor. recentior., ej Linn.) har en stor geo-
graphisk utbredning i fjell-trakter: i Scan-
dinavien, i Sodra Tyskland, i Schweitz, i
Frankrike, i Norra America, i chinesiska

:>A

Mongolicn ocli i Mc\ico (?). — C litleona'
stes L.: i Sveiige och i Biiyern; iv i all-
niiinhet en siillsynt art. — C, norvci^ica
Willd. och giareosa Wahlenb. enclast i
Scandinavien. — C. Schreberi Wiild.: i
Europa, i Sibiiien, i Taurien och på Can-
casLis. — C. leporina L. (C oval is Goo-
den.), i Europa och i Norra America. —
C. steUuJata Gooden.: i Europa, på slran-
derna af Caspiska Hafvet och i Noi ra Ame-
rica. — C\ elon^ata L. hilintills ensamt
funnen innom Europa. — C, Gebliardi
Schkuhr. : på Alperna i Sodra Tyskland, i
Schsveilz samt i Lappmaiken. — C, cane-
scefis L. (C ctirta Gooden.): i Europa, på
Norra Caucasus, på Altaiska Fjellen, på
Camtschatka , i Norra America och på Labra-
dor. — C remota L.: i Europa, på Cau-
casus, vid Caspiska Hafvets strander, i
Iberien, i Nepal och i Nordligaste Ameri-
ca. — C, tenuijlora Wahlenb. endast i
Scandinavien. — C, loliacea L. : i Scandi-
navien, på ett stalle i Tyskland och i Arc-
tiska America; ar en hogst salisynt art
utom Norden. — C, bicolor Allion. : i
Schweitz, på Osterrikiska Alperna, i Lapp-
marken och på Labrador. — C, saæatilis
har en vidstrackt geographisk utbredning:
på Gronland, i Scandinavien, i Scottland,
i Schlesien , på Altaiska Fjellen , i Norra
America, på Labrador och vid Kotzebue's
Sund. — C. putla Gooden.: i Scandinavien
och i Scottland. — C cæspitosa L. : i Eu-
ropa, på Ostra Caucasus, på Altaiska Fjel-^
len, i Norra America och på Nya Holland.
— C acntd L.: i Europa, på Caucasus >

'I-?.

i Nona Anieiica och pA Lubiador. • — C,
uqiicitilis ^Valilenb.: i Scandiuavien , i ScoU-
land och i Nona America (?). — C. stri eta
Gooden.: i Europa och i jNordlis^aste i\me-
rica. — C. maritihia Muller: i Vestra Sve-
rige, i Noriige och på Island. — C. salina
W.b.g i Norrige (ovisst om i Vestra Sve-
rige; man sagei" ock, att den skall vara
funnen i HoUslein). — C. panc iflora Lightf.:
i Scandinavien, i Scottland, i Tyskland
och i Nor ra America. — C, micro^^lochin
W.b.g: i Scandinavien, i Bayern, i Salz-
Lurgska Landet, i Walliserland , på Ostra
Caucasus och i Dahurien. — C, obtusata
Liljebl. {C. microcephala C. A. Meyer i
Ledebour's Fl. Alt. T. 4 P* 2o5, Icon. Pl.
T. 4 *-• ^'9)* Vaxer på Oland och af
Meyer funnen vid floden Tscharysch i
Altaiska Fjell-trakterna; den ar ock af Les-
sing anmiirkt på elt annat stalle i Sibirien
(se Bot. Ars-BeratL for år i(S'i5). — C. rn-
pestris Allion.: i Scandinavien, i Dauphine,
i Tyrolen, i Savoyen och i Dahurien. —
C. VcihUi Schknhr. {C. alpin a Sw z): i
Scandinavien, på Curaiska Oarna och på
Fjellen vid Baycal. — C. Buæhaumii W.b.g.:
i Scandinavien, i Ligermanland och i Nor-
ra America. — C. atrata L.: i Europa, i
Sibirien, på Altaiska Fjellen och i Norra
America. — C. aterrima Hoppe: på Salz-
burgska och på Karnthska Alperna. — C.
Collin a Willd. (C. montana L.): i Scandi-
navien, i Tyskland, i Schweitz, i Frank-
rike, i Italien och i England. -^ C. ciliata
Willd. (C ericetorum PoUich) finnes niistan
ofverallt i Europa. — C, præcoæ Jacq.: i

2D

slorre deleii af Europa, j)a Caucasiis, på
Altaiska Fjellen ucli i Non a America. —
C. pi/ult f er a L. våxer afveii nti slorre de-
len af Europa. — C, tonientosa L. : i Eu-
ropa, på Caucasus, i Taurien, i Sibirien.
C. globularis L. : i Scandinavien ocli på
SaJDynensiska Beigen vid chinesiska Mongo-
liens grans enligt Lessing; denaren sall-
synt arl. — C. flava h. Sc j3. Oederi Ehrh. :
i Europa ocb i Norra America. — C, de-
missa Hornem.: i Norriire. Forf. fråijar,
om den ej ar en form af C. Jlava, — C
extensa Gooden.: i Europa, i Taurien
odl i Norra Africa. — C. distmis L.: i
Europa, i Taurien, på Caucasus och i
Norra America. — C falva Gooden. hiL-
intills endast funnen innom Europa. — C,
hinervis Smith: i England, i Norrige, i
Tyskland och i Frankrike. (I Sverige ar den
iinnu ej funnen). — C. Horn schuchi ana
Hoppe (C. speirostachya W.bg, C. hiner-
vis W.b.g. Fl. Sv., ej Smith): i Tyskland
ocb i Sverige. — C. rotundata W.b.g. : i
Scandinavien och, som man sager, afven i
Scottland. — • C va^inata Tausch. {C. sub-
spatliacea Woimsk.): i Scandinavien, på
Gronland, på Harz ocb i Schlesien. — C,
pallescens L.: i Europa, vid Caspiska Haf-
vets strander ocb i Norra America. — C.
gianca Scop. ((?. flacca Schreb.): i Europa
ocb i Norra America. — C. pauicea L.: i
Europa, i Taurien, på Caucasus, i Norra
America, på Labrador. — C. laæa Wbg.
i Lappmarken. — C. limosa L.; i Europa
ocb i Norra America; jS. irrigua Wbg. i
Scandinavien, i Scottland, i Salzburgska,

M

Tvrolska och Karntliska Fjellen ; r. r<7/7-
flora Wb.g: i Scandinavien , i ScoUland,
på Island, på Osteriikiska och på AUaiska
Fjellen samt på Labrador. — C, fitl i utmosa
Hoppe: på Lappska, Karnlliska och Salz-
burgska Fjellen. — C. drjineja Ehrh. : i
Europa, i Asieii och i Norra iVmerica. — C,
capilhiris L.: i Europa, och i dess sodra del
egentligen i fjell-trakter, på 6stra Caucasus,
på Altaiska Fjellen, på Curaiska Oarna och
i Arctiska America. — (7. digitata L. : i
Europa, i Taurien och på Caucasus. — C,
ornitliopoda Willd. allmaa i Medlersta Eu-
ropa, i det Nordliga sallsynt. — C. peda-
ta Jj.i i Scandinaviens Fjell-trakter. — C,
Jili for/nis L.: uti det Medlersta och Norra
Europa samt i Norra America. — C, evo-
luta Hartm. vid Stockholm , i Småland vid
Gråfsjon i Tr^^serums Sockeri och på ett
stalle i Tyskland. — C. hirta L. : i Euro-
pa, i Taurien, och på Caucasus. — C. pa~
ludosa Gooden.: i Europa, i Taurien, på
Caucasus, på Cap, i Nepal och i Brasilien.
— C, juttons Host.: i Østerrike, i Tau-
rien , på Caucasus , i Tartariet och på ? Gland.
■ — C, ri pari a Curt. : i Europa, på Cauca-
sus, på Altaiska Fjellen och ? i Norra A me-
lica. — C, ampullacea Gooden. och C. ve-
sic ar i a L.: i Europa, på Altaiska Fjellen,
vid Caspiska Hafvet och i Norra America.
C. Pseudo-Cyperus L.: i Europa, i Norra
America och på Nya Holland. — I Slagtet
Elyna upptagas 4 arter: i. E, spicala
Schrad. [Kobresia scirpinaY^'\{\å.): i Fjell-
trakterna i Sodra Tj^skland, i Frankrike, i
Savoyen, i Scandinavien, på Gronland, i

2^

Dalimjeii, pa Cauca<?us och på Allaiska
Fjellen. — t. E. caricina Mert. & Koch
{lii)bresia caricina Willd.): pa Fjellen i
Scandinavien , i England, på Mont Cenis,
i KjiniLhen och på Caucasns. — 3, E, sclioe-
noides Meyer i Ledeb. Y\. k\i,{Cure3c cur-
inila Bieb., excl. syn.): på de boga Fjellen
på Caucasns. • — 4- ^' -^ hiæa Kiinlh (/\o-
bresia laæa Esenb.): i Nepal.

Vid detta arbete kan an markas, att
mycket af det anforda fordrar en vidstråck-
tare critisk grasiskiiing, att Special-Floror
blifvit for lilet rådfrågade och att vid upp-
gifterna om Arternas geographiska utbred-
ning betyd ligt återstår att tillagga af det,
som redan iir kandt ifrån andra så aldre
som nyare skrifter.

Acotjledon eæ.

FUNGI. — (^orda har borjat iitgif- cord^
våndet af eLt arbete ofver de mindre Svam-p''^^""''^
parna, borjaiide med Conoinycetes. Det*»^ r. i.
ntgores af korrta Slagt- och Art-kånnemar-
ken samt iippgifter om Arternas viixt-plal-
ser^). Detta Halte åtfoljes af VII foHi-
Ta])eller, på hvilka 3oo hår beskrifna arter
åro afbildade så val i naturlig storlek som
forstorade. Många arter, alltintili 8o, iiro
innom egna linier och med namn forsedda
aftecknade på samma talla. Det år en be-
kant sak, att Forf. allt for mycket sonder-

^) Icones Fnngoiiim hiiciisque cognitorum. —
Auctore A. G. I. Co r da. Tomus I. — Ab-
hildiingen der Pilze iind Schwamme von A.
C. I. Co r da. — Eister Band, mit Sieben
Tafeln. — Piagæ. 1837. fol. pp. 02.

3
st

P

26

delar SUigtenii, så atl man liar svart alt
examiiiera och igenfiiiiia dem i anseende
lill kannemårkenas obetjallighet. Detta ar-
}3ete synes emedleitid ega elt sloi re varde,
genom den stora mangden af ålfoljande fi-
gurer. Har besUimmas 104 Sliglen med 3 16
arter, af hvilka enligt uppgift 258 hitinliils
varit obeskrifna.
Esen- Nees v. Esenbeck d. y. och A.

^^'3^s^:_Henry hafva borjat ulgifvandet af elt arbe-
item derj-g f ramstallande de markvardisaste Svamp-

ilze. I:ste ' ir' r r

Abth.g. Slagtenas kannemarken med figurer ai iro-
lednings-delarna ^°). Uti Inledningen med-
delas en cbaracteristik och indeh^ing af de
cryplogamiska Yaxterna. Derefter folja
i sarskilda paragrapher kannemarken for
Svamparna, det vigtigaste af den nyare
Litteraturen i Svamp-Laran, kannelecknen
for Conioniyceles och fir deras Sla glen
jemte anmiirkningar, upplysande deras for-
vandtskap och analogie med hogre Vaxt-
former. Sedan afiiandlas Hyphomycetes och
Gasteromycetes på samma salt. Figurerna
iiro lithographierade, noggranna och vack-
ra, — Af delta arbete återstår nu blott be-
arbetandet af Pyrenomycetes och Hymeno-
mycetes.
A.Li- A. Libert framstiillde under sidslHd-

fc«ri'fi j^g .^y gj^ ^y systematisk indelninsr af Pr-

Atn.g om J J Oe/

pyretio- ren oniycetes eller Hypoxyla^ efter £(ransk-

*°) Das System der Pilze. Durch Beschreibiin-
gen lind Abbildungeu erlaiitert von D:r Th.
Fr. L. Nees von Esenbeck und A. Hen-
ry. — Erste Abtheilung. Mit einer schwar-
zen und 11 colorirten Tafeln. — Bonn. iSSy.
8:0. pp. VI <Sc 74.

2'

niiio al derns oroanisatioa '). Furf. har iin-
(lersokt micleiis hos dessa Véixter och be-
inodaL sig alt iij)pfatta de allinanna och

^) Piccis des ob>ervations sur la Familie des
Ilypoxylons. Par Mille Anne L i b e r I.
Ann. des Sc. Nat. Sec. Ser. T. VII. Fevr.
]>p. 121 — 125:

-•?: ^3

-• ~ !-• ;r crq 2 as ?

O- - ;;S - -: ,j. t

-• ;i - zs as <- i-j f"

•^ "TTJ 2. C , •^

•n r= p 5 :i j:7

^ • S " o

o

2 M rr,

Si

c -c >|
n3 er -^
sr « >-

& >-• -i

Co

'"• T n ro "" ET* -f- ^
■-: O 5 i — ^^_»-rt '

^ S.^^ sr ^ ^ sr ^
u E c' ?;• ? c^ HH y ^

. . .^. 5^ S * ^ §

N - r- 2- f.

3 :; ro

</5

- ? P=1 2'

c/l S"."^ I>

<
CO

r-; c/i

'^ 2-
P" Sl

5:3 2 i ^

«£. n S

T » I

^ o ^ <^
O k:. c

c/l er

P ?= Q

o

c

C//

53'
I

t-f

5'
o

C/)

C

C/l

Ol

Oq'

s:

Vi

C/5

•TJ
O

t"' cn O
"x 3"-•
il" -I'

tr 3 c/3

O 5.n3

S ° 2

• E -•
er. a-

c/3 — '•

c/i p

? »

ft)

c/5

28

cssciiliclla kiiiinelecken, livilka den synes
erbjiida; enligt detta organs strucLur har
Foif. trott sig fnina skiil att indela dessa
Viixler i 4 glepper och 21 Slagten, lor
livilka kannemarken framslallus. Jag skall
i en note ineddela denna uppstallnlng.
Meycus ALGÆ. — ÅlskilUga ainnarkiiingar om

om™«r-'^»^^'^o<^^^'^'" /?rt^<:/A25 A.g.li iiro nyligen af
gassum ^Iq^^ Il antecknade. — Denna Als:, hvilken

vatiiiis ..'', •i/-\ 1 1 ol 11'

A.g.h. 1 Atlanliska Uceanen oetacker sa betjuliga
striickor af detta Haf, synes ej ega tecken
till nagon forutvarande vidfiistning; man
har fordom ansett, att den vai it los-sli-
ten af vAs^orna och samlad af hafs-strom-
marna till en så forundransviird miingd,
men Mey en nekar det, och tror, alt den
ntbildats på de stiUlen, hvarest den så all-
miint fmnes. Han antager derjemnte, att
Individer, bildade på vatten-ytan, aldrig
visa fructlfication ').
Schwa- Schwabe har nieddelat beskrifningar

Afii.g*omofver Algerna i Carlsbad's varma kallor *)
Æger. samt lemnat figurer af flera ibland dessa
Alger. — Foif. anmarker, att det synes
honom ganska sannolikt, att alla arter af
Oscillatorla fortplanta sig genom korn,
hvilka iiro verkliga fron, som utveckla
mycket slem, hvilket omgifver de unga
Viixt-tiadarna, och med hvilket de klibba
tillsammans och bilda hinnor. Ibland Al-
gerna beståmmes ett nytt Slagte: Mast/go-

2) The Edinb. JVew Philos. Jouin.. — Oet. 1837.

— Jan. 1 838. p. 23 1.
^) Linnæa. Elf ter B.d. i Heft. Ss. 109 — 127.

C. Tab.

^9

irema Schw. , som egei* en arl: /)/. ther-
male {Oscillatoria suhulata Cortl). — Af
Oscillatoria beskrifvas '7 arter. — OJimosa
Ag.h (O. aiitumnulis Ag.h Sjsl.) finnes vid
Carlsbad på stallen, hvilka genom vatten-
ångan ega 4-3o° lill +4o*^ R. — Ose, ge-
minata Schw. viii^er på stiillen, h vårest
vatten at +56^ till +57" R. utsprides. —
Ose. labjrinthiformis ar utsatt for vatten
af +58^ lill 59^ R.. — Fischern Schwab,
ar iifven ett nytt Slagte med en art: F.
therinalis,

Rabenhorst leninade år iSS^ en Ra be n-
Forteckning ofver de i Neder-Lausitz vaxan- Fil^térk-
de arter af Chara "^y De vanliga aro: Ch^^;.fJ;^lY
"vulgaris L., piilcliella Wallr. , gracilis chara,
Sm., jlexilis L. , hispida L. , syncarpa
Thiiill., tenuissiina Desv. och oZ'/«^5« Des v.,
hvaremot Ch, toinentosa\^,, BntunilGmeX.y
batrachosperma Thuill., barbata Mey en
och nidifica Miill. aro mera salisjnla. —
Forf. beskrifver och afbildar derjenmte en
ny art Ch» exigua Rabenh., hvilken iir
narmast besliigtad med Ch, tenuissiina»

LICHENES. — Hampe undersokteHampes
de på Harz-Berget i JNorra Tyskland fore- aiifr^T
komniande arter af Ciadottia^). Han ^i\^^^^'^onm.

*) Regensb. bot. Zeil. iSjy. \\v Bd. N:o 9. Ss.
129 — \6i. Tab. II.

De Bryopsidum fiucliflcatione. Auclore
I. Meneghini. Uegensb. bot. Zeit. 1837.
j\:o 46. Ss. 721 — 726. Tab. II:a.

^) Linnæa. Elfter B.d. 2:s Heft. Ss. 243 —
i^^l Ueber die Cladonien der Floræ hercy-
niæ von Ernst Hamp e.

3o

marker, att ForlatLarne beskrifvit former
utan alt (iista iiågot afseende på mera con-
stanta kannelecken; han erinrar derom, alt
olika arter bilda likaitade former, och att
formerna bero a f localeii och af omgi friin-
gen. Han har på Harz endast fniinit 4
typer af Cladonia och hau tror, att man
ei behofver antaga flera for att natur-enligt
ordna detta Slagtes mångfaldiga former.

Hiifvud-kannelecknen åro i:o framfor
allt fargen hos frukterna (cymatia). 2:0 snb-
stancen och fargen hos thallus och podetier
(scyj)hi).

AUa fyra lyperna af Cladonia bilda
till elt bestamt extrem under samma for-
hållanden samma former. De fiesta hiir-
stamma ifråii Cladonia rufa ^ och mest
derfore, att cortical-lagret ar glatt, hvilken
glatlhet det hogsl sallan och blott på korrt tid
forlorar, emedan corlical-lagret under fuktig-
het och skugga snart ålei stalles. Denua art av
hogst lifaktig; genom sol-torka sonderfallen
till pulver ar en fuktig vinter tillracklig att
lifva Laf-stoftet och alstra nya former,
hvilka åro så niycket mer olika den for-
storda arten af Cladonia ^ ju fullståndigare
forsloielsen varit.

Den andra Normal-formen år Cl. coc-
cinea , hvilken utmarker sig genom schar-
lakans-roda frukter, gidaktiga, låder-artade
podetier och tjock låder-artad thallus. Nå-
stan alla former, hvilka tillhora Cl, rufa^
visa sig åfven hår; likvål åro de klnfna
formeina mindre vauliga, emedan anlaget
till npplosning i grodd-pulver gynnas ge-
nom brist på ett glatt cortical-lager. Dess

3i

degeneration forlgår allLinlill forma furcata ;
regeneratioii synes deremot ej gå uLofver
C. madreporiformis ^ tlock kunna niojligen i
fiiera gynnsamt liige forekomma former af
C. ran^iferiuci. Hogst siillan fmner man
forma Pa pi Ila ria.

Tredje arten ar CL carrieo - badia.
Frukten år på fuktigt oc?i skuggigt lii-
ge kottfårgad, men på ett torrt låge år
den dunkel i smutsbrunt ofvergåeade; po-
detierna åro betåckta med ett fjålligt cor-
tical-lager, eller betåckta med thallus-arta-
de fjåil, och genom ( lessa fina fjiill igen-
kånnas de hitliorande former; sådana fjåll
iitgora vanligen, mer eller mindie^ beklad-
ningen hos de klufna formerna, kånda så-
som Cl sc/natnosa. Denna arts degeneratioii
synes blott gå till formerna furcata och
rangiformis, hvilka hos 67. carneo-hadia
endast åro ofullståndigt utbildade, då po-
detierna åro upptill oppnå. (Perviæ Fries
hora till någon del hit); en i åtskilligt
regenererad form, hvilken likvål år mer
en forkrympling, år forma fungiformis,
men en forma madreporiformis forekommer
sållan.

Den 1\'Aq arten år CL fusca j hvilken
utmarker sig med gult-lefverbruna frukter,
pappers-artade, i fuktigt tillstånd gcnom-
skinliga podetier, hvika alltid åro betåckta
med ett grå-gront pulver, och genom den
i yngre tillstånd vårande thallus psoræfor-
mis, hvilken under år gronaktigt hvit.
Denna arts forgrening går blott till forma
furcata, som likvål år sållsynt, emedan po-
deticrna hafva foga substance och anlag att

^2

upplosa sig i ell gronakligt grått pulver;
afveii fle regenererade fornierna synas vara
silllsvnta; eudast Papillaiia lir kiind.

De 3:ne sidstnamnda arleriia finiias
iifven såsom blott begjnnande former och
bilda då flera Lepræ, hvilka for ett vandt
oga iiro igenkiinbara af grodd-pulvrets farg.

Ham pe beskrifver derefter arlerna med
deras former, men bau anforer inga syno-
nymer, emedan ban eudast anser så kalla-
de original-exemplar ifrån Forfatta rne sjelf-
va såsom tillforlitliga.

Arleruas kiinnetecken skola biir nedan-
for meddelas ^).

H a m p e

^) T. Cladonia rufa.- cvniatiis rufis, podetiis
chartaceis glabris (leie nunquam pulveru-
lentis), diallo loliaceo inlia lacteo margine
sæpe nigio fibrilloso. — Af denna antagas
^ climatiska hufvud-fonner, af hvilka den
vanligaste fordelas i flera under -afdel-
n inga r.

B. alpeslris. A. alcicornis. C. endiviæfolia,
(forma mon- (forma bore- (forma auslralis).
tana). alis campe-

stris).
Den ar I. normalis. W. degeneran>. III.
regenerans, hvardera med många fordel-
ningar, under hvilka de sarskilda fornier-
na upplagas.
II. Cladonia coccinea: cymatiis coccineis,
schyphis coriaceis pulvere ochroleuco con-
spersis, deinum glabris ochroleucis, thallo
coriaceo infia albo tomenloso, juveni viri-
di luteo pulverulento.
A. bellidiflora. B. coccifcra.

(forma montana). (forma campestris).

I. normalis. II. degenerans. III. regenerans.

33

Hampe liar ock meddelat åtskllliga Hamp»

juar.

Lichenologiska Anmarkningar ^). Han fann^^^'"" ""^

J^errncaria inridula Mej. på Harz; pa,
samma stalle såg han ock några exeiiiplar,
hvilkas frukter bade stor likhet med en
PateUaria. Han anser, att denna form ar
Lecidea rivulosa Ach., hvars thallus genoni
ymnigt ofverstrommande vatten tiiltjock-
nat, hvarigenom Apotheciernas utbddning
blifvit hindrad. Då Apotheciernas kanter
uppdrifvas af den viixande thallns, och
våndas inåt , så uppkommer Verruc,
viridula Mey.. Han formodar, att detta
tillstånd bos Z. rlvulosa kommer nåra Z.
contisi^iia ^. hjdrophila Fries, samt tror,
att Verruc, plunibea Ach. år ett for-
krympladt tillstånd af Lecidea contigua ^
den lått forvittrande kalkstenen år orsa-
ken till uppkomsten af Verruc, plumbea
utur Lee. contigua. — Han anser, att
Verr. muralis Ach. bor jemnforas med
Lecidea albo-atra Schær.. ■ — ■ Verr, ni-

III. Cladonia carneo-badia : cymatiis carneis
demiim badio-fuscis , scyphis sqamiilis gri-
seis corticalis, demum denudatis corneis,
humenlibus diaphanis, tliallo normali siib-
coriaceo infra griseo-albido pulvenilento.

A. forma alpestris B. forma campestris.
I. normalis. II. degenerans. III. regeneians.

IV. Cladonia fusca: cymatiis fuscis, scyphis
griseo-viride pulveriilentis papyraceis, hu-
meutibiis diaphanis, thallo jiiveni imbricato
psoræformi infra albissimo sublanato.

A. macrophylla. B. inicrophylla.

(forma montana). (forma campestris).

I. normalis. II. degenerans. III. regenerans.
^) Linnæa. Elfter B.d. 2:s Heft. Ss. 162 — 164.

Prof. Wikstrbms Årsher. 1838. 3

34

c:;rescens bor ock jemn foras med Lee. atro-
(dba y. murina Ach:, och Vert\ HocJistetteri
& Schraderi med Lee. alho-cævul escens
Flies; de iiro osakra såsom arter af /^errw-
caria. — Conloloma coccineiun ar en genom
localen forkrymplad Parmelia Jiæmalomma
Ach., livilken ii)land vaxer på Trad.
Fée Fée hearbetade en monooraphie of-

6flifa!™ver ett nytt Slagte, benamndt Gassicur-
^'"■' tiaj for hvilket han framstalit kiinnemar-
ken och bestamt dess arter: G. silacea
F.; vid Fontainebleau. 2. G. lignatilis
F.; vid Marly ^). Forf. hanforer Slagtet
till Variolarieæ och påstår, att åtminsto-
ne Variolaria communis bor qvarstå såsom
eget Slagte, emedan den ar en fidlstandig
Vaxt och ej någon form af Porina eller
Pertusaria. Han sager, att thecæ aro all-
deles olikartade, och att inga forvandlin-
gar hos Lichenes stracka sig till thecæ,
hvilka han anser vara af stor vigt vid
Laf-Slagtenas bestamning, och att thecæ
iiro vanligen inneslutna i en lamina proli-
gera eller nucleus biidad af en gelatinens
forlan^d celle- v af.

^) Linnæa. Elfter Band. 5:tes Heft. Ss. 596 — 606:
Monographie du genre Gassicurtiaj Familie
des Lichens. Tribn des Variolarie'es, par A.
L. A. Fee. — Tab. XII 6i XIII.

Gassicurtia: y^pothecium helei-ogamiim , a
thallo in juventute plane tectiun, dcinceps
poro aperliiiii, ciim ætate sciitelliforme. Pe-
rithechmi spiirium? graniilosiim (alrum) lami-
nam proligeram forma varia involvens. Thecæ
mastoideæ, sporulas pliires anmilares foven-
tes." Fé'e 1. c. p. 602.

35

HEPATICÆ. — En onamncl Foi fat-Anm:r om
tare framstallde en Afhandling om deuMossoma,
narvarande stånd-puiicten afLiiian om Lef-
'ver-Mossonia ^). — Weber d. y. kande
for omkrincf 20 ar sedan cndast 228 aiter.
Sprengel upptog 10 år sednare 253 ocli
genom de nyaste arbetena ilro 683 arter
bestamda. Ungefarligen i5o arter aro af-
bildade i Hooker's, Ekart's, Corda\s
m. fl.s arbeten samt uti Flora danica. —
Radd i, Corda, Dumor tier och Ilii be-
ner forsokte att ifrån de aldre ocb storre
Slagtena frånskilja ocb bestiimma nya, t.
ex. af Jungermannia j som ensam inneboll
562 arter. Dessa Vaxlers Pbysiologie er-
holl många upplysningar af Scb midel,
Hooker, Mi r bel, Corda, Bi scb off,
m. fl.. — Nees von Esenbeck d. éi. gaf
slutligen i sin "Natargescbicbte der earo-
piiiscben Lebermoose'* en critisk gransk-
ning af desamma, bestamde de nya Slag-
tena battre an bitintills skett ocb man
bar ansett, att detta verk gjort epok i
Lefver-Mossornas studiam. For de exo-
tiska arterna saknas iinnu ett sådant verk
som Esenbeck's afvensom figurer saknas
for de fiesta ibland dem.

En fortriifflig Monograpbie of ver Ric-hinåcn-
cieerna ar af D:r Lindenberg utgif-Mo^no^ *
ven ^°). Uti Inledningen anmiirker Forf., ^^'?J

^) Ptegensb. hot. Zeitung 1837. 2:r Bd. N:o 28.
Ss. 4^3 — 44*^ • Bemerkiingen iiber den ge-
genwartigen Ziistand der Lebermooskiinde ;
von — b — .
*°) Act. Acad. Nat. Ciiriosor Tomi duodevicesitni
Pars prior. (Vratislaviæ & Bonnse i836.) pp.

gra-

e der
Riccieen-,

36

alt Rlccieerna ej liafva i någon sLorre om-
ialLning i sednare tider blifvit bearbetade,
hvarfore en ytterligare granskning af dem
blifvit nodvandig. — Forf. bar itVån Prof.
Savl erbållit de fiesta i Haddi's ocli
tlera i M i c b e 1 i ' s Herbarier fdrvarade ar-
tor, så att endast få af desainma blifvit
for bonom okiinda. Han bar derjeninte egt
tillfalle att begagna Biscboffs vigtiga
arbete ofver flera arter afi^/cc/eer^rt (Nov.
A et. Nat. Cur. Vol XVII. P. IL). Den-
ne sidstnamnde Forfattare bar derjeninte
granskat Puccieernas ban-organer, bvilka
Lind en berg ej sett. Biscboffs iaktta-
gelser ofverensståmma till det mesta med
Linden bergs.

Forf. lemnar derefter i:o kånnetecken
for denna Familj. 2:0 dess Historia. —
Adam Budd le (Hortus siccos) ar den
forste, bvilken anmarkt en Riccictj namn-
ligen R. natans under naran af Llclien,
Job. Bay beskref forst R.natanSj, '^lauca
ocb minima. — P 1 u k e n e t tillade R., cry-
stallina ocb Petiver antecknade R.. Jlui-
taus. — Micbeli besta mde forst slag-
tet Riccirtj som beniimndes efter en Flo-
rentinsk Senator ocb Ort-kannare, ocb Mi-
cbeli beskref fortråffligt ocb afbildade
Sphærocarpns j Riccia jLiiitans _, som ban
banfoide till Marsilea^ samt p Riccier,
bvilka ban funnit i Ofra Italien. De 2:ne
Corsinierna upptog ban uti en egen grupp

36i— 5o4. Tab. XIX:a— XXXVII.-a: Mono-
gvaphie der Riccieen j, von D:r J. B. W. Lin-

de n l3 e r g.

37

under Riccia. Han ansug de coniska el-
ler cylindriska snia kroppaina såsom han-
oi'ganer, ståndare eller antherer, aniniirkte
den verkliga frukten och saLlet af capselns
framkomst ocli oppnande. Hans figurer
forestalla arterna temlioen val, men blefvo
alltintill sednaste tider misskiinda, eme-
dan man ej bade sett sjelfv a arterna, utan
iiiinforde figurerna såsom synonymer till
något afvikande former af kanda arter, i
synnerhet till R, glanca. — Dillenius
copierade till storre delen det, som Mi-
chel i skrifvit om Riccieerna iifvensom
dess fiojurer, fcJrenade alla arterna med
Liclien och betviflade Micheli's forkla-
ring af fro-rednings-delarna. — Linne ^
bibeholl blott de for honom bekanta 5 ar- 1
ter: R. cvystaUina , glaucaj minima,, fliii- \
tans och nat ans sanU lem nåde de olViga
af Micheli bestiimda arter utan afseende.
Den på frukten sittande stylus antog han
såsom en oskaftad antbera. Sch mi del
beskref och afbildade noggrant de tysk a
arter, hvilka han kande, hanforde i?, cili-
ata och minima till R. ^laiica ^ samt de
Micheliska arterna till dessa och till andra
former af den sidstnamnda, men han har
fortriiftligt beskrifvit och framstallt dessa
Yaxters vegetation och allmiinna utveck-
ling. — Hoffmann bestiimde ii Riccie-
epj, af hvilka 3 [R. minoriformis j, canali-
culata och pellucicUi) sammanflyta med
andra, men hans /i. ciliata och bif ur-
ea bora antagas. — Roth beskref 9 ai-
ter, hvarvid kan erinras, att hans R.
major & venosa a ro den verkliga R.glaiica^

38

Iivaremot hans B, ^laitca iir R. bi f urea
ITofFm.. — Lam a rek och Poiret upptogo
i5 arter, af hvilka några ej tillhora denna
familj, såsom i?. jrutlcuJosa oeh arach-
noidea Fl. D.. — I seclnare tider begagnade
Raddi till sin upplj^sning Mieheli's Her-
}3arium och samlade arterna på samma viixt-
platser, på hvilka Micheli fimnit dem,
samt återupplog de af Micheli bestamda
arter och afbildade dem. De fles la nyare
Botanlster hiinforde lik val Mi c he li 's ar-
ter till i?, glaitca och crystallina.

Arterna af Afdelningen Corsinieæ voro
liinge forbisedda. J. F. G m e 1 i n iipptog forst
en af dem med namn i\iP\iccia reticidata (i?.
co/7<7^<:/r//2 a Spreng.) och Raddi bsstamde
den såsom eget sliigle med namn af Cor~
smia {Gilntheria L. C. Trevir.). Den an-
dra arten ar den, hvilken Raddi be-
niimnde i?, pyramidata och hvilken blef
af Bischoff bestéimd såsom eget slagte
med namn af Oxjmitra. Samma Forfrre
har ock noggrant beskrifvit det hitintills
ofuUstandigt kanda slagtet Sphærocarpus.
— Efter Micheli's' tid aro i3 arter af
Riccia upptackta och beskrifna, och Forf.
an marker, att antalet af alla kanda Rie-
eier vrider sig emellan \^ och a^y, al It ef-
ter som man i h anseende till hopdrag-
ning eller åtkiljande af beslagtade former
Ibljer den ena eller den andra åsigten.

Derefter anforas de af siirskilda For-
fattare gifna åsigter af Riccieernas Anato-
mie och Physiologie.

3. Om Riecieernas byggnad, vegeta-
lion och fortplantning.

4. Om Rlccieeriias Vaxt-plalscr ocli
gcographiska ulbrcclning. Dcssa Viixler
forekomma i alla Verlds-delar. De fiesta
former aro lik val fundna i Sodra Europa.
jR. Jluitans vaxer i alla Verlds-delar och
finnes på alla niojliga localer, iifven vii-
xande på Trad. — R, nat ans och glauca
iiro gemensamma for Europa och Nord-
America. — En variete' af R. crystaUina
finnes i Brasilien. — 1 Europa linnas i -y
arter och af dem 9 i Tyskland. — 4 ^'^'''
ter viixa i N. America, i i West-Indien,
5 i Brasilien, af hvilka 2 iifven iiro euro-
peiska, i i Ost-Indien och 3 i Syd-Africa.

5. Systematisk uppstiillning. — Lin-
né hiinforde Riccieerna till Al^erna och
Adanson till Hepaticæ. Willdenow
benamnde dem Honiallop/iyllæ (Platt-Mos-
sor) och sed er mer a hafva de bli f vit upp-
stiillde alltingen under detta namn eller
med namn af Riccieæ , antingen såsom
egen Familj eller såsom en afdelning af
Hepaticæ j och i nya re tider delade i 2
grupper Riccieæ och Corslnieæ.

Derefter anforer Forf. Rlccieernas
Sliigten med sina kiinnetecken: 1. Rlccia
L. {Riccia L. Ricciella Braun och Ricclo-
carpas Corda). 2. Corsinia Piaddi. 3.
Oxjinitra BischoiF. 4» SpJiærocarpns
Michel..

Sedan folja: 1:0 en tabellarisk ofversigt
af arterna ix^ Riccia och 2:0 en Afhandling om
arterna, hvilkas kånnemiirken, synonymie,
varieteter, geographiska utbredning samt
beskrifningar framstiillas med anmiirkningar

4o

af lleifaldig beskalFcnbet om aiia deras va-
rieteter.

Jag skall har nedanfor iipj3taga det
af Forf. gifna Slagt-kannemarke for Rie-
cia ^).

Om de hilintills såsom Svenska kan-
da Arter af Rica a torde foljande utdrag
har bora lemnas.

I. Riccia : "''' Nndæ. — /?. glauca L..
Tab. XIX. (/?. crystaUina et. Hook.
Muse. Br., R. minima jS, Wbg. Fl.
Ups.). a. major (/?. major Rolb.). /3.
minor. y, minima (i?, minima Schmid.),
R. venosa Kotb, R. Miclielii Piaddi.
Novar. Stirp. Deo. Act. di Bol. Vob
IL). — il. minima L. Tab. XX. f. II.
— jR. crystaUiua L.. Tab. XXII. f.
II. CL. vul^aris (R. peJIucicla Hoffm.).
jQ. [R. cavernosa Hoffm. & minori-
formis Hoffm.). — R, Jlnitans L. Tab.
XXV. (Ricciella Jlnitans Brauii). /B.
canaJiculata (i?. canaJicnlata Hoffm.
Roth.). — Hvad i?, fluitans angår, så
sager Forf. , att frukterna val synas
sitta mera vid ytan på undre sidan af
stam-bladet, men iiro dock verkligen in-
stinkta i detsamma ocli betackta af undre

^) Riccia L.: ^'Involucrum niillum. Fructus
frondi imniersus. Calyptra styligera, sty!o
secedente peitiisa sporangio connata. Spo-
rangium globosnm, irregulariler rumpens.
Elateres nuUi."

/''Antheræ ? nudæ in superficie frondis, tu-
bulosæ, in eodeni vel in diverso individuo
provenientes {antheridia immersa cuspidibus
exsertis remotis uni-vel pluriserialibus Bisch.).*'
Lindenb. 1. c. p. 4 '3.

4'

^t-hinnan, samt bekJiiJda af rot-trådar,
livilka uppkomma fiån stain-bLulels
undre hinna. "1 det yttre omludlet,
som bildas af stam-bladets parencbym,
sitter en, ej med detsamma hoj)vu-
xen, aggriind eller klotformig calyp-
tra, hvilken af de fiesta Botanister
blifvit ansedd såsom sjelfva sporan-
gium, men som visar sig tydligare
skild derifrån ari hos de fiesta af de
andra Riccieerna ; den ar ofvantill
bekront af ett snedt sittande svartbrunt
stift." Han tillagger, att då stam-bladet
vissnar, så utbryter frukten upptill,
stiftet affaller, capseln sonder sli tes ore-
gelbundet och uttommer sporer na.
. Forf. anser alltså, att frukten ej iir
vasendtligen skild från Riccieernas ;
att den i boi jan så mycket utskjuter,
orsakas af stambladets tunnare textur
och af fruktens plats i midten af stam-
bladet under nerfverna, hvilkas fasta-
re celle-vaf hindrar utvecklingen upp-
åt i stambladet. Forf. tillagger, att
han fordom oriktigt trodde, att fruk-
ten brast upp på midten. — ■''••'■ Cili-
(/tee: R. ciliata Hoffm.. Tab. XXIII. f.
IL. — R. palinata Lind.. — R. Blschofjii
Hiib. , m. fl. — "'•''"•■ Sfjuanioso-Flmbria-
tæ. Hit hanforas t. ex. R. nigrella DC,
lamellosa Raddi , R. natans L., m. fl..
IL Corsinia Raddi: C. marchantioides
Raddi [Pu reticidat a Gxi\Q\,^y sl» l^diLy
ej Swartz. Fl. Ind. Occ).
III. Oxymitra Bisch.: O. pyramidata B.:
GL. paleacea {R. pjraniidata Raddi, ej

42

R. py r am/dat a Y^iiid., som synes vara

lian-vaxten af 7?. g/auca eller niininia.

IV. Sp/iærocarpus Mich.: \. Sph.terrestris

Mich.. 2. Sph. stipitatus Bisch.. —

Slulligen upptager Forf. ^ tvifvelak-

tiga arier af Riccia och lemnar tillagg

till sitt aibete.

For livaije art mecldelas farglagda fi-
gurer, livilka synas vara noggranna. —
Troligen finnas flera af de tyska arterna
afven i Sverige.
Bruch & MUSCI. — Af Brucli's & W. P.
^*^^'»™- Schimper 's arLete ofver de Europeiska

p c r , -1 , -*

YiryoiogiaLof-Mossorna ("Bryologia Europæa") aro
rw^i— liitintills endast 3 Hiiften utgifna ^). I
"^- hvarje Hiifte forekomma lilrorika Monogra-
phier af Slagtena, hvarvid forst meddelas
ett Slagt-kannemarke på latinska språket;
derefter framstallas, så val i tysk som
i fransysk text, en ofversigt af arternas ve-
getation oeli af Sliigtets historia; seder-
mera afhandlas, på latinska språket, arter-
nas kannemarken, synonymie, geographi-
ska utbredning och beskrifning jemnte fi-
gurer af desamma och af deras sarskilda
delar i forstoradt tillstånd. — I Forstå
Haftet beskrifvas: I. Pliascaceæ med Slag-
tena I. Arcliidium Brid. (i art), 2. Plia-
sciun L. (20), o. Brucliict Schwægr. (i),
4. Voitia Hornsch. (i). — II. Buxbau-
miaceæ: i. Buæbaiimia Haller (2) Forf:ne

^) Bryologia Europæa sen Genera Muscorum
europæorum monograpliice illustrata, auctori-
biis Bruch 6c W. P. S c h i m p e r. — Fase. I.
Cum Tabiilis XI. — Fase. II & III. Cum Ta-
bulis XX. — Stuttgardliæ. 1837. ^10.

43

aniuarka, att Brown var den forste, hvil-
ken beskref de egentliga bladcn hos B,
. ap kyll a j och Bruch och Schimper haf-
va sett bada kon-organerna hos densam-
nia. 2. Diphysciiun Web. & M. (i).

Uti 2:dra och 3:dje Haftena forekom-
ma Orthotrichaceæ: i . Orthotrichuni liedw^.
med 33 arter, ibland hviika Orthotr. urni-
i^eruni Myrin Coroil. Fl. Ups. ar har be-
skrifven enligt svenska exemplar, raedde-
lade af H:r Lindgren. Niimnde Ortho-
thricum , hvilken anses narmast beslagtad
med O. cupalatiun Hoffm., larer hitintills
end ast vara funnen i Sverige och i Nor ra
Tyskland. Den ar har for forstå gangen '
atbildad på XYIIrde T,abellen. — i. Pty
cliomitrium Br. & Schimp. (2): Pt, polf-
phjUuni Br. & S. {Trlchostomiun poly^
phjUuin Schwægr.) och Pt, pusilhun Br,
& S. (Grimmia ^lypliomitrioides Bals. &
Notaris.). Denne sidstniimnde har iifven
af Hampe blifvit hanford till ett nytt
Slagte: Notarisia Hamp.. — 3. Coscinodon
Spreng, (r). — 4- Glyphoinitrium Schwægr.
([). — Figurerna synas vara mycket na-
tu r-en liga. Så viil text som Tabeller gå
endast i paginering och nummerfoljd for
hvarje Slagte; ibland forekommer endast
en art tecknad på hvarje Tabell, ibland
linnas åter 2:ne eller (lera arter afbildade
på samma Tabell.

H a m p e har meddelat en For teckningn a m p e »
ofver de tyska Lof-Mossorncij, nppstallda ning'nf"
elter ett Naturligt System ^). Forf. indelar^';^^];^^^;

■ — — soma.

■') Regcnsb. bot. Zcit. iSjy. N:o 18. Ss. 273
— 287: Musci fiondosi Gcnnaniæ ad me-

44

de cgentliga Lof-Mossonia (Miisci fjondosi
veri) uti i(.) familjer, vanligast benamnda

thoduiu naturalcm dispositi. Auctore E.
H a m p e.

I. Mus ei fr ondo si ver i.

A. Hypneæ .- Hookcria Sm. (i art), Leskea
Hedw. (12), Climaeium Web. (& ]M. (i),
Hypninn L. (yS), Anacamptodon Brid.
(1), Neekera Hedw. (2), Cryptodia
Pioehl. (i, N. pennala R), Cryphæa
Brid, (r, C. heter omalla Br.), Anonio-
don Hook. (6), Leptodon Mohr (1),
Pterogoniiu?i Schwægr. (2), Leucodon
Schwægr. (i), Fabronia Radd. (2).

B. Drepanophylleæ .• Fissidens Hedw. (4),
Schistostega Web. & M. (i).

C. Bryeeæ.' Mniimi Hedw. (9), BryimiDW-
len. («4)> TFehera Hedw. (11), Pohlia
Hed^v. (11), Paliidella Brid. (i), Au-'
laconinion Schw ægr. (3), Timmia Hedw.
(2), Meesia Hedw. (4), Cinelidiwn Sw.z.
(1), Ptychostornum Hornsch. (2), Mie-
liclioferia Hornsch. (2).

D. Bartramiece .• Bartraniia Hedw. (8) , Ca-
tascopiuniYtviå. (2), Conostouiuni Sw.z. ( i).

E. Fontinaleæ : Fontinalis L. (2), Cin-
elidotus Beauv. ( i ) , Anoectangium
Hedw. (i).

F. Buxbaujjiieæ .' Buxbamnia L. (i), Di-
pliyscimn Web. & M. (i).

G. Polytriclieæ .- Polytricluun L. (11), Ca-
iharinæa Ehrh. (3).

H. Ortliotricheæ ' OrtJiotrichu77il-ledv\\ (i/^).
Macromitrium Br. (i), Ptychoniitriuni
Fiirnr. (2), Coscinodon S\)Yev\g.{\\ No-
tar i sia Hampe (i, JV. italica H., Qrini-
mia glyphomitrioides Bals. & Notaris.),
Tetraphis HedvF. (2).

i. Zygodonteæ.- Zygodon Yiook. [1), Br a-
chyodus Fiirnr. (i), Hymenostyliuni
Fiirnr. {i , If. lapponicwn F.), Harri-
sonia Adans. (3, Gyrnnostomi Species}.

4^

efler det maikvardigaste Slagtet i Famil-
jen, t. ex. Hypneæ ^ Brjeæ ^ Bartramiece
&c. och anforer for livaije Slagte dess ar-
ter. De oegentliga Ldf-3Jossorna (Musci
frondosi spurii) indelas i 2:ne Familjer. —
Jag skall har nedaiifor bifoga en ofversigt
af denna uppstallning.

K. Encalypteæ.' Encalypta Hedvv. (G).

L. Grwunieæ .' Raconiitriimi Brid. (ro),
Grimmia Hedw. ( 20 } , Schistidluin
Brid. (2).

M. Leucoplianeæ : Leucohryinn Hampe (7^,
. vulgare H., Dier. ^laucimi Hedw.).

N. Dicraneæ: Didymodon Hedw. (7), Cy-
nodon Brid. (2), Cevatodon Brid. (f),
Dicraniun Hedw. (28), Treinalodoii
Reich. (i), TVcissia Hedw. (20), Hy~
nienostomum Br. (3), Crymnostomiun
Hedw. (6), Astoiniun Hampe {Phasci
species angustifoliæ perennes).

O. Funarieæ: Funaria Hedw. (2), Pliy~
aconiitiiwn Brid. (5) , Ephemerimi Ham-
pe (7, Phasci species anniiæ fiinari-
oideæ).

P. Splachneæ.' Splachnwn L. (6), Disso-
don Grev. & Arn. (i, Splachn. Froc-
lichianwn Hedw.), Systyliiun Hornsch.
(i), Eremodoii Brid. (2), Tayloria Hook.
(i), Brucliia ScliAvægr. (i), Voitia
Hornsch. (i).

Q. Desrnatodonteæ : Tridiostojuum Hedw.
(6), Anacalypta Pioehi. (7), Tortula
Sw.z, (i), BarbulalÅeåw.{\7.)y Syntri-
chia Hedw. (3), Pof //a Eli rh. (5, Gym-
nostomi species latifoliæ), Phascum L. (6).

n. Musci fr ondosi spurii.

A . Cladocarpi: Arclddium Brid. ( i ), Spha^-
num Dillen. (7).

B. Schistocarpi: Andreæa Ehrli. (3).

46 «

Hampes llaiiipe Jjestiimtlc clL nytt Moss-

Afiig omgj^jorie, benamndt Notarisia , horande Lill

Notart- ^ . j--\ 7 . f .

sia. Afdelnins^en OrthotricJiei, Det ar narmast
besliigtadt med Mac r om it r lam ^y 3 arter
beskrifvas: i. N. capensis H. [Encaljpta
cm^r/^i? Hedw.) ; ifrån Goda Hopps-Udden.

2. iy. vir^iiiica H.; ifrån Norra America.

3. N. italica H. {Grimmia gljphomitrioides
Balsamo).

Funck's Fu nek meddelade den underratteise,

AniT,:gom^^|.j- Alex. Braun funnit, att det af Bri-

ras j«/2-del bestamda Octodiceras Julianum iir en

luxurierande aiart ar rissidens ojyouies,

hvilken Braun benamner F, brjoides /3.

font ana ^).

c. B. FILICES. — C. B. Presl's Tenta-

Ten^tameniTien Pteridograpliiæ , hvilken forut (Bot.

^**'"'^°" Års-Ber. for i836) ])lifvit oranamnd, fram-

graplaæ. / '

'*) Linnæa. ii:r Bd. 3:s Heft. Ss. 879 (Sc 38o:
Notarisia j novum IMuscorum genus, proposi-
tum ab Er nes to Hampe.

^) Picgensb. bot. Zeit. iBSy. 2:1' B.d. N;o 4^.

^s. 719 & 720.

PVeberæ novæ chilensis descriptio. Auctore
E. Hampe. Linnæa. 11:1 B.d. 3.'s Heft. S.
278. {IVebcra Meyeniana H.).

Genus novum Muscorum frondosorum Pha-
scaceorum. Auctore E. Hampe. Linnæa. i i:r
B.d. 3:s Heft. Ss. 279 & 280. [Sporledera
Beyricliiaiia H. (prope Baltimore: Beyrich).

Ann. des Sc. Nat. Sec. Ser. T. Vf. Sept.
i836. pp. 145 — 149^ Muscorum cliilensium
species novas descripsit W. 'P. Schimper.

Elenco dei Muschi raccoiti nei contorni di
Torino da Do men i co Lisa, &c. Torino.
1837. 8:0 p. 6r. (E Bibl. Ital. N. CCLIX.
p. 109).

*

47

slalles on ofversigt af Ornibunke-Slu<^te'
Ila, uppsLiillda eflor l)la(lcns kiirl-nal, med
afseende på, liigct aT Sori. Forf. sokcr i
Inledningen att bevisa vigten af kiirl-fa-
sciklarnas forgrening till grundliiggande
af slagtena, och granskar deretter alla
Orn)I)unkarnas delar, samt anmarker, att
Orndjunkarnes blad ega alla egenskaper
af Phanerogamer oeli derfore iifven bora
beniimnas folia oeh ej frondes. — Har af-
handlas sedermera endast Filicaceæ veræ,
hos hvilka Forf. antager stamina, namn-
ligen de små kroppar, hvilka man i yngre
tillstånd finner ibland sori emellan capsler-
na, och hvilka organer fordom varit antag-
na att vara aborterande eller outvecklade
capsler. Af dessa Filicaceæ -veræ an tågas
117 slagten, hvilkas kannemarken anforas,
och hvilkas arter uppnamnas. — På de
åtfoljande tabellerna meddelas figurer af
karl-forgreningen hos olika slagten och ar-
ter samt på sids ta tabellen forstorade fi-
gurer af sporer hos 8 slagten jemnte fi-
gurer, hvilka utvisa siittet af deras npp-
springning.

Kunze's Analecta Pteridographica K»nzc
innehåller beskrifningar och talrika criti- ^;;[;|.r;;^=^
ska anmiirkningar of ver nya eller mindre giap|>'ca
kiinda arter af Ormbankar, samt trogna
figurer a f flera ibland desamma på XXX
åtfoljande tabeller ^). Detta arbete sages

^) Gustav i Kunze <Scc. Analecta Pteridagra-
pliica, seil descriplio et illustratio Filiciim
aut novaruni ant minus cognitarum. Acce-

48

vara rikt på iakttagelser ocli i alla luinse-

encle fortjent af lof-ord.
Fraucis Ett af Francis iitgifvet arbete ofver

^oT\'hT de engelska Ormhunkarna kanner jag bloU
^"'■^'^ till dess titel ^). Det åtfoljes af figurer af

hl

arterna.

Tre vi- Profir Trcviranus bar uppljst, att

Åfh!g"omden af lionom beskrifna Dicks onia frafil is

p/;/la-(Magaz. der Ges. Nat.f Fr. 7:r Jabrg. i8i5)

Hum. ar Hy men ocy stis caucasica C. A. Meyer,

men att redan Kaulfuss bade bestanit ett

slagte vid namn PJijsematium (Regensb.

bot. Zeit. 1829. N:o 21 ), till bvilket

nyssnåmnda Dicksoina l)or biinforas, ocb

hvilket slagte blifvit af Pr esl (Tentam.

Pteridogr.) narniare granskadt ^).

Bory's Bory de S:t Vincent forevisade

■^lybfidTi Franska Vet:s-Acad:n en hybrid Orm-

Ormhun- bli fl /{e^ iippkonimen i bot. Trådgarden i

Louvain, derigenoni att Gymno^rmmna

Ccdomelanos befruktade G. chrjsophylla;

dess fron gåfvo en bybrid art: G. Marten-

sil Bory, bvilken liknar G. Calomelanos ^

men ar storre an G. cJirrsophjIla,

Bory bar a f 1 ' H e r m i n i e r ifrån
Guadeloupe emottagit exeniplar af samma
art, samlade i Guadeloiipe's Savanner ocb

skogår,

dnnt tabulæ æri incisæ XXX Lipsiæ 6cc.

iBiy. fol. pp. VIII (Sc 5o.
^) An Analysis of the british Ferns and their

Allies, with copperplate engravings of eveiy

Species and Variety. — By George AY.

Francis. — London. 1837. 8:0. ^
^) Piegensb. bot. Zeitt. iSJy. 2:r B.d. N:o 47-

Ss. 747—749.

m 49

skogår, i hvilka Gjmn. Calomelanos och
G. chrjsoplijlla viixa bhindade, ocliBory
tror, att G. sulphicrea [Acrost, sulphureum
L.) åfven år en hybridite. Han har forut
i ett af sina ai beten sagt, att han har stor
anledning att tro, att Asplenium Breynii
Retz. år en hybridite a f AspL Ruta mu-
raria och Aspl, septentrionale, — (i Fr. Vet.
Acad.n d. 7 Aug. 1837, Tlnstitut 5:me
AnneeNiosip. Sept. 1837. pp.28o&28i).

MARSILEACEÆ. — Prof. MeyenMeyen^,
har lemnat bidrag till kånnedomen om artfr'*:»?
ar terna af AzoUa^). Forf. anmårker, att ^**^''''
Frorednings-organerna bletVo forst under-
sokta hos de ny-hollåndska Arterna och
fortråffligt beskrifna af R. Brown samt
afritade af F. Bauer (Brown's prodr. I.
& Flinders's Voyage. Atlas. Tab. 10).
De americanska arternas froredning blef
deremot forst nyligen granskad af Mar-
tius (Icon. Pl. Crypt. Brasil. T. II), och
Mey en har uti sin Reise. Tom. I. s. 337
visat olikheten emellan de ny-hollåndska
och de americanska Arternas froredning
samt funnit skiljetecken, hvilka beråttiga
till bildande af ett nytt slagte for de ny-
hollåndska arterna, som han gifvit namn
af RJiizos penna,

Forf. erinrar derom, att dessa Våxter
ega 2 slags Frorednings-organer, hvilka fore-

^) Nov. Act. Acad. Nat. Ciir. Tomi duodevice-
simi pars prior. pp. 5o5 — 57.^1 Beitrage zur
Kenntniss der Azollen von D:r F. J. F. Me-
yen. — Tab. XXXVIII:a.

Prof. fVikstronis Arshev. l8''>8. 4

5o

stalla han- och hon-orgaiier, om man an
vill medgifva, att hos dessa Viixter en
verklig befruktnings-act ej finnes. — .Mar-
tins anser det af Brown antagna han-
organ att vara ett hon-organ och benam-
ner det ors^anuni calyptratum ; detta or-
gan innehfdler enligt Martins den unga
Vaxten i sitt rudiment-tilistånd, hvaremot
han jeninforer spor-gommena med Charer-
nas nucLdæ, och antager dem att vara
han-organer. Mejen tror till folje af si-
na iindersokningar af j4. inaoellanicaj, att
Brown's asigt iir den riktiga.

Bada kon-organerna finnas på samma
Vaxt; de sitta i blad-vinklarna på stjel-
kens rot-sida. Han-organet, hvilket vanli-
gen ar mindre, men varierar mycket i stor-
lek, sitter tatt under hon-organet; under-
stundom finnas 2 han-organer tillsammans,
såval bredvid hon-organet afvensom en-
samt sittande, likasom hos arterna af CÅr/-
ra j och altid har Me v en fiinnit frored-
nings-organerna oskaflade hos j4. magella-
nica y microphyJla och pinnata. — Forf.
anmarker, att de nord-amerlcanska arterna
af AzoUa åtskiljas låttare ifrån hvarandra
genom frorednings-organernas olika former
an genom bladens.

Mey en beskrifver utforligt frored-
nings-organerna, och afliandlar derefter
Slågt-kannemarkena for Azolla Lama rek och
Rhizospernia Mey, samt lemnar figurer af
Azolla magellanica och af dess sarskilda
delar.
DnnaTs Dunal mcddclade iakttagelser om

Aili.fi; om , tj

Marsiieaex\ art af Marsilcci. hvilken han benamnt

Fabri.

5i

M. Fa br i. Den il r at d' Es pret Fabre ^
funnen i nejden af Ayde niira Medelhaf-
vet odl torde niåhanda vara densarnma
med Æ/. pubescens Tenore '°).

Åtskilliga i sednare åren i Frankrike Fransk.-»
fundna cryptogamer aro af Montagne m. '^^er.^*"
fl. beskritna och afbildade ^).

MonocotjledoJieæ.

AROIDEÆ. — Cesati har bearbe-Cesatis
lat en Monographie ofver Slagtet Ambro- jynbr^
siniaj bvars kannemiirken hitintills ej va- ^^""''
rit tillrackligt bestanida '). Boccone har
forst oinnanint denna Vaxt och afven af-
bildat den (Icones & Descr. rarior. Pl.
Sicil. 1674), men 1768 blef Slagtet af

*0) Ann. des Sc. Nat. Sec. SeV. T. VI F. Avril.
1837. pp. 221—233. Tab. XII & XIII.

Nolice Slir les plantes cryptogames recem-
ment de'couvertes en France, conlenant anssi
Tindication precise des locaIite's de quelques
especes les plus rares de la Flore fran9aise
par G. Montagne. Ann. des Sq. Nat. Sec.
T. VI. TVc. 1 836. pp. 321—339. Tab. 19:
ParmeUa Sauhinetii y Daltonia Laniyana^
Chondria patentiramea _, Sphæria parmelioi"
des j Stilbospora botryospora.

Notice sur quelques Cryptogames nouvelles,
qui ont e'te publiees, en nature, dans les Fa-
scicules XIV — XVII des Plantes Cryptogames
de France. — Ann. des Sc. Nat. T. VI. Oet.
1837. pp. 242 — 247.
') Linnæa. ii:r Bd. 3:s Heft. Ss. 281 — 3oo.
Tab. V.: Ueber die Gattung Amhvosinia
von Freih. Vincenz von Cesati in Mai-
land.

52

Bassi botaniskt benamndt med sitt nuva-
rande namn (Comment, di Sc, &c. dell'
Acad. di Bologna V. I.) och infoides i
i Gynandiia Polyandria. Linne upptog
denna Vaxt, i anseende till bristande
kunskap om densamma, eiidast såsom en
variete af Amm proboscideum och uppgaf
Appennineina såsom dess hemland. W i Il-
de no w hanfoide den till Monoecia Mo-
nandria, och Forf. anraaiker, att Will-
denow antingen måtte hafva ansett hela
massan af ståndare såsom en enda anthe-
ra, hvilket var oriktigt, eller ock betrak-
tat hvarje ståndare såsom en for sig be-
stående han-blomma, hvilket Cesati an-
ser att vara for mycket vågadt. W il 1de-
now omtalar ej glandlerna. Persoon,
J. F. Gmelin och Sprengel hafva annu
oriktigare bestamt slagtets kannemarke.

Till Aroideæ hånfores det af alla,
men an till dessas afdelning Pistiaceæ an
till Calleæ,

Forf. gifver en iitforlig beskrifning
af Vaxten. Fromjols-knapparna aro in-
vuxna, 8 till lo, enligt hvilkas stallning
Forf. hanfor Slagtet till Monadelpbia De-
candria, men anmarker, att Slagtets plats
i det Naturliga Systemet ar svårare att
bestamma. Det år val mycket beslågtadt
med Aroideæ^ men afviker dock i åtskil-
ligt; det synes ej eller kunna tillhora un-
der-afdelningen Cryptocoryneæ. Forf. an-
ser, att det utgor en ofvergångs-lånk till
Aristolochmece och ifrån dessa till Mono-
cotyledonerna och han tror, att Amhrosinia
kommer måhanda att rattast bora stallas

53

i grannskapet af Asariun j om den ej kan
utgora en lånk af Tacceæ_, hvilken Familj
har sin plats emellan Aroideæ och Ari^
stolochiæ,

Forf. meddelar Character naturalis
och essenLialis samt en figur af Vaxten
med dess sårskildt afbildade frorednings-
delar.

Character essentialls: spatha navicu-
laris dissepimento in duas concameratio-
nes di visa: Antheræ decem didymæ, dis-
sepimento adfixæ in inferiori: Pistillum
unicum in superiori. Capsula unilocula-
ris, coriacea, poljsperma.

Forf. har harvid endast granskat Ani'
brosinia Bassi ^ utan att for ofrigt bestamma
de europeiska ar terna eller att afgora, om
A, Bassi har flera varieteter såsom Tar-
gioni antager {ol. Ainbr, nervosa Encycl.
III.. — p. Ambr. maculata Uer.), eller om
dessa åro 3 arter såsom Tineo bestam-
mer dem (i. Ambr. Bassi L. med var. —
2. Ambr, maculata Ucria. — 3. Ambr,
reticidata Tineo). Endast granskning af
lefvande exemplar kan skingra denna oviss-
het.

GRAMINEÆ. — Talrika anmarknin-Ta.,sch

G. -Pol T •• -^fhg «5^

ras-arter uran de varma JLan-G»-^^-.^/

derna aro meddelade af Tausch, hvilken *'***
afven beskrifvit flera nya arter ^). — • Ifrån
Cenchrus echinatus L. åtskiljer Forf. 2
nya arter: C. Cavanillesii T. {C. echina-
tus Ca van. Icon. 5. t. 762) och C, lappa-

^) Regensb. bot. Zeit. 1837. (rr Bd. N;o 7. Ss.
97 — 109, N:o 8. Ss. ii3 — 127.

54

ceiLS T.. — Panicum divuricatuin L. an-
ses at" Forf". att vara saniina art med P,
rilens Sw.z. (Sieber. Herb. Mait. N:o 265);
den tillborer Slagtet Isachne Br. ocb bor
uppfciras i systemet såsom /. dlvaricata, —
Deremot tror Forf., att Pan, divarica-
ticni Jacq. ar en smalbladig forandring af
P. ^latinoSLun Sw.z., ocb att P. ag^lu-
tinans Kuntb Agrost. torde blott vara en
varietås pubescens af P. ^latinosum Sw.z.,
bvilken Sieber erhåHit ifrån Martinique.

— P. pallens Sw.z. emottog Sieber iifven
ifrån Martinique, ocb Tauscb anser, att
den sannolikt maste vara ibland de storsta
ocb grenigaste Gras, fastan Swartzblott
beskrifver strået såsom 2 fot bogt. Tauscb
tror ock, att detta Gras iir det ratta P. ar-
boresceus L., ocb ban gifver artmarke for
detsamma. — P. re pens L. & P, colora-
tuni L. & Jacq, an tager ban att vara egna
arter, fastan Sp r engel forenat dem. —
Han formodar, att P, latifoUuni ocb P,
clandestiniun L. utgora samma art, be-
skrifven under olika utvecklings-perioder.

— P. junientoruni Pers. (P. poly^amiun
Sw.z., P. læve Lamarck.) Sieber Herb.
Fl. Mart. N:o 2'y kan ej forenas med P.
maocimum Jacq. såsom Kuntb gjort, utan
ar en esjen art, till bvilken P. altissiinum
Kuntb bor banforas. — P. trichoides Sw.z.
{P, capillaceum Lam.) Sloane Hist. I. t.
•^2 f. 3 & P. brevifolium L. Plukenet
Alm. t. 180 f. [ aro, såsom det synes,
oriktigt forenade af S p r e n g e 1 ocb K u n th,
emedan både figurerna ocb Linne 's be-
sk ri fning eniolsaga det. Den af Pl uke-

net gitna figur liknar en a-il, hvilken
Foif. at Ba lb is fått med namn di P. fu-
scuni (manne P. fiiscuni Sw.z.?); Plu-
kenet's synonym hor åtminstone utelem-
nas, om man antager P, brevifoUiun L.
såsom P. triclioides Sw.z. — Avena pra-
tensis L. och Av, biotnoldes L. erkiinnas
af Forf. att vara skilda arter, oaktadt
Kunth forenat dem. — Forf. anser, att
Loliuni tenne L., hvilket år ett-årigt, vis-
serligen iir en från L. pereniie skild art,
fastiin den af de fiesta Forfattare forenas
med Z. pe renne.

Kranse har fortsatt och fLilIhordat,K./.^"««

l-p C- / É . /-^ T \ A-bbilduug

Sitt veiMv oiver oades-Arternci (^Cereaiia). &c. aiier
Detta åtfoljes af fårglagda figurer af ar- treide-
ter och varieteter ^). ^rten.

Uti 5:te Håftet beskrifvas och aibil- Heft.
das de ofriga odlade arterna af Priticiun
i^Hvete) , namnligen TV. aniylejun med \'i
varieteter och några form-foråndringar samt
ZV. monococcon,

6:te Håftet innehåller bekrifningar och
figurer af Secale cereale {R(ig) med den
greniga varieteten på en Tabell och de od-
lade arterna och v a rie te terna a f Hordeuin
{Korn) på de ofriga 5 Tabellerna.

Uti ^rde Håftet afhandlas och afbil-
das arter af Avena {Ha f ro) , namnligen

^) Abbildung und Beschreibung aller bis jetzt
bekannten Getreide-Arten mit Angabe ihrer
Cultur und Nutzen, &c.. — Von J. W. K rause
<Scc. und E. Schenk. — Fiinftes, Sechstes,
Siebentes und Achtes Heft. — Leipzig. 1837.
fol..

56

Avena sativu L. med 2 varieteter på 6
Tabeller.

8:de Haftet upptager beskrifningar af
j4vena orientalis med 6 varieteter, till
hvilka Forf. hanfurer Av» strigosa Schreb.
odl Av, brevis Roth.. Vidare aro har
afbandlade Av. sesquitertla L. och Av»
fatna L. {Landt-Hajra),

Med dessa Hallen bar Forf. afslutat sitt
arbete, i hvars text Han har afsett allt, som
kan ega intresse; de vackra och noggranna
figurerna foroka dess varde och bilda der-
af ett for Economen ganska lårorikt verk.

Hvarje Hafte kostar 2 Thlr Sachs.,

alltså alla 8 Haftena tillsammans 16 Th:r.

Fischer'* 1 botan. Trådgarden i Petersburg har

Mey'er'*snian rcdan under några år odlat Scides-

^l^H^^^rter {Cerealia) , dels for att botaniskt

Arter, bestiimma dem och erna en siikrare kan-

nedom om ar terna dels for att er fara,

hvilka åro formånligast for odling i stort.

Hrr Fischer och C. A. Meyer hafva

nyligen lemnat underrattelser om dessa

odlings-forsok "*).

Mays {Zea Mays) och arter af Sor-
ojium mogna har sallan sina fron, hvar-
fore man upphort att odla dem.

Ibland ar terna af Flafra [Aven a) in-
lager en varieté af den vanli^a Hafran
[Av. sativa var, pJ dl a del phi ca) framstå
rummet i anseende till fronas storlek;
Varieteterna Dun-Oat och Hopetown-Oat
fortjena ock att odlas, emedan de mycket

'*) Linnæa. ii:r 13d. 5:s Helt. Lill. Beiicht. Ss>

IC)4 — 100.

57

viil ulbilcla sina jemnstoia iVon. — Aveiia
orient alis Schreb. [turkisk Hof r a) mognade
ej allmant sina fron i vipporna. Den synes
fordra ett varmare climat; sådant torde
iifven vara forhållandet med Avena niula
L. och Av, chinensis Fisch.; den sidst-
namnda anmiiles sårdeles till odling såsom
gron-foder.

Ibland de b'arfroiga arterna af Hor-
deiim {Korn) utmarker sig framfor alla
Hordeum nitdum Schiibl. , som gifver en^
riklig skord, och narmast densamma i
skordens rikedom kommer H. chinense
[chinesiskt naket Korn), — Det vanliga
Kornet (Hord. vulgare L.) gifver en
mindre riklig skord an de andra arterna.
H. coeleste Vib. gifver riklig t och val ut-
bildade fron, hvilka utmarka sig genom en
Ijusgul fiirg. Deremot har Himalaya-Kor-
net [H. himalajense) gifvit en mindre
rikhaltig skord, ehuru frona aro mera
fy Higa och storre; måhanda gifver det
under mera gynnsamma forhållanden en
storre skord; det skiljer sig från H, vid-
gare dermed, att frona iiro smutsbruna,
uppviillda, och nastan alltid något kantiga.

Den så kallade Berg-Rågen eller
mångåriga Ragen [Secale montanitm Gus-
sone) anses ej fortjena någon odling, en-
ligt de har gjorda forsok. Då den har
såss om våren och behandlas såsom an-
nuel, så kommer den sent i blomning
och mognar blott ganska få fron; då den
deremot behandlas såsom en två - årig
Vaxt, så afruttnar eller affryser den
ute på kalljord och bibehåller sig till

5^

och med svåiiii^en åfveii i krukor under
vintein. Den iiv ej niångårig, lUan blott
ett- eller tva-åi ig. I mogeL tillstånd son-
dei faller axet i talrika leder, hvilkas små-
ax lått intrånga i jorden, deras fro gro
der snart och bilda en gron torfva om-
kring de gamla standen, hvilket måhånda
orsakat den mening, att Våxten år mång-
åris:. Forfrne anse, att den dessutom der-
fore ej fortjenar odling, att axets bråck-
lighet foranleder vid skorden oiindvikligen
en stor forlust.

Nåstan alla varieteterna af 2'riticutn
valgåre Var. conipactuni [Hvete) ega en
kortare våxt-period ån varieteterna af
Triticnm v ul gare Var. laxiim , hvarfore
Forf:ne anse, att deras odling i Norden
hor befordras. Ibland dessa Hvete-Sorter
fortjena 2:ne att i synnerhet odlas, nånin-
ligen Tr, valgåre compactam spica bre v i
aristata i anseende till dess stårkelse-ri-
ka fron och 2 V. valgåre compactam
spica elongata aristata seminibus majo-
ribus i anseende till fronas utmårkta
storlek.

Ibland varieteterna af Triticani val-
gåre Var. laocain åro foljande de till od-
ling mest fortjenta: fråmst Tr. valgåre
laocani aristatnm album ( Ble' de Mars
d Odessa) y som gifver en riklig skord
och får fortråflligt utbildade fron, hvil-
ka åro hvita och mjolrika; dernåst Tr.
valgåre luxuni album [Ble barbu de
2\)scatie ) j som gifver en riklig skord
och har något rodaktiga och horn-artade
fron, samt Tr, laxam muticum rufescens

^9

(FromefU de Caucase sans barbe). —
Ibland de tidigast mognande varieteterna
bora Tr. vnl^are laxiun aristatum album
sibiricum [Sibiriskt Hvete) j, 7 V. vitUj^are
htænm velutinum muticum album, bvilka
bada dock ej aro ibland de ymnigast gil-
vande.

En^elskt Hvete {Triticuni tur gi du rn
Linn.) synes vara tjenligt till odling. Den
variete, som kailds S:te Helena- Hvete j, bar
annu storre fro an det rikligt gifvan-
de Odessa-Hvetet (^Triticum vulgare la-'
xum aristatum album), men detta sednare
bar mera fullvigtiga tyngre fron.

Ægyptiskt Hvete (l^riticuni tricoc-
con Scbiibl., {Tr. amyleum Seringe), ZV*.
dicoccon Scbiibl. ocb Tr* monococcon L.
aro mindre gifvande an det vanliga Hve-
tet, 1 var mare Lander torde 7V. mono-
coccon blifva formånligt att odla iifven
på en mindre fruktbar jord.

Polskt Hvete (^Triticuni polonicuni L.)
fordrar ett varmare climat.

Ibland Spelt-Sorterna fortjenar 7 V.
Spella aristatum rufescens i synnerbet att
odlas; det gifver en riklig skord.

LILL\CEÆ. — Steinbeil bar med- stein-
delat anmiirkningar om Slagtena iSc/Z/rt ocliAfh^g om
Urginea, for bvilka ban gifver kannemar-'^"'^^*^'^-
ken ^). Det forrå beniimner ban Squilla,
emedan detta namn ar aldre: i. Squ.ma^
ritlina Steinb.. i. Sq, Pancration Steinb.

^) Ann. des Sc. Nal. Nouv. Ser. Novembre i836.
pp. 272 — 286: Qiielqiies observations, relati-
ves aux genres Scilla et Urginea. — &c-
par Ad. Steinhell.

6o

a, bulbo lutb. /3. bulbo paliido. Denna
sednare art, hvilken vaxer på Malta, var
troligen Grekernes Scilla. Forf. formodar,
att Pancration hos Dioscorides sanno-
likt var samma Vaxt. — • Steinhell om-
namner, att Mutel vill anse Scilla fallax
Steinh. såsom en varieté af Sc. obtusifoliaj
fastan Mutel sjelf benåmner den iSc. ^t/zg^w-
stijolia. (Fl. franc.) , och afven formodar, att
Sc. parviflora Desf. eller Sc. numidica Poir.
endast år en mellan-form, men Steinhell
antager, att den år ett eget Slagte, hvil-
ket han benåmner och beskrifver med
namn af Stellaris Moench: St. parviflora
Steinh..

Sa lm ILdra Fascikeln af Monographien of-

^c be i"' ver Aloe och Mesembryanthemum år af

Dyk. Prinsen af Sa lm Reifferscheid-D vk

Monogra- • r cx t i i

phia utgitven ^). i densamma åro 22 arter och
Fasc.^iLs.foiiner af Aloe åfvensom 36 af Mesein-
hryanthemum afbildade på 58 Tabeller. —
Figurerna åro vackra, ehuru i svart, men
for hvarje art forekomma ett blad och en
blomma illuminerade.
Her- AMARYLLIDACEÆ. — Af Herbert

Amaryu'^^ 1 London utglfvct ctt arbctc ofver
udacea. AmarylUdeæ med åtfoljande figurer, men
jag kanner ej nårmare dess beskaffen-
het ^). Det år ett dy rare verk, hvilket med

^) Monogiaphia Generum Aloes et Mesembry-
anthemi. Auctore Jos. Principe de Salm
Reiffeischeid - Dyck. — Fase. II:s. —
Diisseldorpii. 1837. — ^^'- t)bliqu.

") Amaryllidaceæ. A Treatise on bulbous Roots.
— By William Herbert. — London. 1837.
With 48 Gol, Plates. 8;o.

6i

svarta figurer kostar iingefailigen 23 R:dr
R:gs och med illiuiiinerade figurer omkring
36 R:dr R:gs.

Hrr Fr. Otto och Alb. Dietrich Fr. oi-
hafva framstallt anmarkningar om ^/^fifrr/-AVb.Dt«-
Irs rutila Ker och dess varieteter samty^*"^'*
om Batarder ai Slagtet Amarrllh i ail->^«»«/«///«
manhet '). Ker &c.

Forfine erinra derom, att ^dni. rutila
innom sitt Slagte horer till den afdelning,
hvilken har arter med bar blom-mynning.
Den vaxer vild i Brasilien och finnes
heskrifven och afritad i Edwards's &
Lindley*s Bot. Register T. I. tab. 23.
— Flera myckct ohka former forekomma
under samma namn och Forf:ne anmårka,
att det ibland ar svart att hos monocoty-
ledoniska Viixt-Familjer urskilja art och
Variete; de kunna i utseende och i vaxt-satt
visserligen visa stor olikhet, men Botanisten
formår likval ej att finna tillrackliga skilje-
marken att bestamma dem. Detta intriif-
far sardeles innom Slagtet Amaryllis och
hartill bidrager derjemnte dess arters ba-
tard-former, hvilka bibehålla sig genom
generationer och forsvara art-kannedomen.
Forf. beskrifver har de 2:ne former, hvil-
ka i Berlin odlas, och hvilka aro något
skiljaktiga ifran Stam-arten, som Ker af-
ritat: et. A, rutila Var. Kre/sii^ii^ hvilken

') Otto <& Dietiich^s Allgem." Garten-Zei-
tung. 1837. N:o 9. Ss. 69—71: Ueber Ama-
ryllis rutila Ker mit ihien Varieteten und
einiges iiber Amaryllis-Bastarde. Von den

Herausgebern.

6j

liar scharlakans-roda blommor. /3. ^m.
rutila Var. lateritia med tegel - fårgade
blommor.

Slagtet Amaryllis ar ibland dem , som
sjelfva latt alstra Batarder. Derjemnte
hafva Tradgårds-Måstarne sardeles bemo-
dat sig att genom konstig befruktning oka
antalet af former, så att man redan år
i83o hade i England frambragt några och
80 Batarder eller hybrida former ^S. Ania-
rjlliSj, ocli detta antal bar sedermera blif-
vit ansenligt okadt så val i England som
i Belgien ocli i Tyskland; af dessa bybri-
diteter bar man erbållit fron, ifrån bvilka
nya former uppkommit. Alla dessa former
orsaka, att man ofta blifver oviss, bvilken
som ar art eller varieté ocb Otto sager,
att det snart skall komma derban, att
man ej igenkanner de långst bekanta ar-
ter na Amaryllis Re^inæ^ vit tat aj eqaestris
m. fl., ocb ej kan urskilja dem ifrån Ba-
tarderna.

Otto erinrar derom, att endast af
dessa 3 arter bar redan ett ansenligt
antal af vackra bybrida former uppkom-
mit ocb annu flera åro alstrade af ^. /?r//z-
cipis j rutila, fulgidaj crocataj pul ver ti-
lenta, m. fl.. I Berlin erboll man genora
konstig befruktning de skonaste former af
A. crocataj, befruktad med A. Johnsoni
och rutila ', dessa batarder komma niir-
mast A. crocataj, som var modren. De
af Am. Jokusoni (modren) ocb A. rutila
(fadren) alstrade former blomma rikligen ,
fastån lokarna vanligen åro små ocb svaga.
A, Johnsoni j befruktad med A, vittataj

r>3

har gifvit en al' da skanaste tormerna.
A f j4m. vittata har man i Berlin retlan 6
batard- former, och balarder alsLrade af
Am. Re^ifiæ (såsom moder) och Am, prin-
cipis och Am. psittacina (såsom fader) ut-
marka sig genom kraftig vaxt och breda
kronbhid. Af Am. pnlverulenta och A.
crocdta iippkomma forLrailliga hybrida for-
mer, utmarkla genom sin farg-prakt fram-
for aHa andra.

Att alstra hybrida former borde va-
ra uteslutet ifrån botan. Triklgårdar. Ge-
nom alstrande af sådana har Englands
Tradgårdsmaslare så till siigande forderf-
vat de odlade verklisja ar terna af Slaertena
Calceolaria y dmaryllis och Pelargonium^
så all man i Orangerierna numera ofta
har stor svårighet att igenkanna de ur-
sprunghga arterna och att saga, hvilka
som iiro veikliga arter eller blott hybrida
former.

ORCHIDEACEÆ. — J. 13a tem am
boriade år 1887 utoifvandet af ett u t marki ^'"' ^^'^V

J / o Ueacea of

prakt-verk ofver Orchidcer ifian Mexico Mexico

r ^ . , . , , &c. P. I,

och Guatemala. Det utgifves i folii-Haf-
ten med 5 Tabeller i hvarje Hiifle och
figurerna iiro farglagda. Det skall utgoras
af 10 Haflen och kostar i subscriptions-
pris i5 Guineer, alltså i^ Guiné for hvar-
je Hafte^).

a t c mnn

^) The Orchideaccæ of Mexico and Guatemala.
By James Ba teman. — P. I. London. —
1837. fol. C. Tab. V.

Obs. Otto & Dietrich Allgem. Garten-
Zeitung 1837. N:o 48. Ss. 38 1 (& 382, N:o
49. Ss. 388 — 391: Allgemeine Betrachtun-

G4

Det nyligen utkomna Trsla Haflet in-
^ nehåller fortiaffliga figurer af nya arter,

nåmnligen: Onciclium leucochilum j, Ca-
tasetam maculatum ., Oncidium Cavendi-
7^ shiajium ^ ornitliorjnchum & Cycnoclies

"ventricosuni.
^ Detta arbete har i anseende till figu-

rernas storlek ocli skonhet få lika r såsom
prakt-verk och derjemnte en larorik text,
hvilken lemnar en ofversigt af Orchidéer-
nas utseende i allmanhet, deras natur-for-
hållanden, geographiska utbredning, egen-
skaper och nytta.

Orchidéerna hafva i anseende till si-
na blommors besynnerliga former sedan
aldre tider varit foremål for beundran.
De fiesta europeiska arter hafva lange va-
rit kanda, deremot blefvo af Ost-lndiens
arter forst några få anmarkta och afritade
af Piumphins, hvilken beskrifver, huru
de i dessa Lander viixte på Tradens stam-
mar, och ifrån America erhoU man de for-
stå undenattelser om dess Orchidéer af
Hernandez. Sednare lemnade Pl u mi er
beskrifningar af flera ibland dem med fi-
gurer, hvilka ånnu åro monster af nog-
grannhet och skonhet.

Linne ordnade Orchidéerna i mera
bestamda Slagten, kande och beskref om-
kring ioo:de arter, af hvilka han hanfor-
de de i de varma Lånderna på Trad va-

xande

gen des Hei rn Ba tem an iiber die Ot-
chideen- YmmWt. — (Uebertragen von Ed.
Otto).

55

xande till Epidendnini ocU dessa utgjorde
unsfefarliiicn \ aC do da kiinda arter.

Lange trodtle man, att det var oniojligt
att odla dessa Yiixter, hviika tyckas for-
dra' localer, som iiro svara att i Orange-
rier och i Triidgardar cfterharma. Men
sedan man i England i scdnare tider med
stor framgang, eluiru med myeket besvar,
horjat att odla dem, så hafva Resande i
de varma Liinderna fastat en storre upp-
marksamhet vid dessa Viixter, upptackt
en miingd af arter med de besynnerliga-
ste blom-former oeli egande den rikas te
larg-prakt. De hafva derfore blifvit till
Enqland ofveiskiekade och derstades be-
skrifna, och då Linné endast kande
ioo:de arter, så kanner man nu omkring
3 0oo; hans Slagte Ep id endr am ar deladt
i en nuingd af nya Slagten. Lindley
har uti sitt verk ofver Orchidéerna re-
dan i grupperna Malaxideæ ^ Epidendreæ
och Vandeæ beskrifvit otver looo arter,
till hvilket antal numera kan bitbgas ett
supplement af 5oo arter, och dessutoni
innefattar Ophrydeæ sakeiligen 5oo arter.

Asien, Africa och America ega det
storsta antalet af arter, men Europa och
A us trallen hysa ett mindre antal. Ju mer
man narmar sig till Tropikerna, desto
talrikare och skonare blifva arterna, och
uti den heta zonen våxa de ej ensamt på
jorden utan på Traden, på bvilka de vege-
tera oftast på utdoda grenar i fuktiga och
tåta skogår, och snart urskiljas genom sin
lysande farg-prakt och sin fortraffliga lukt.

Pt^of. Jflhstromx Jvsher. 1838. ^

JS^

60

Fort. aiuiiurker, alt de epiphy tiska
OrcliidéeiJia ix{ många orikligt kallas Pa-
fasiter j hvilken benamning ar otjenlig,
emedan rikliga Parasiter draga sin naring
ifrån de Viixler, på hvilka de vaxa, och
iifven do med dessa; deremot bora de
Vaxter kallas Epiphrter, hvilka vaxa pA
andra Viixler, som blott tjena till under-
lag eller fiiste och ej gifva något under-
håll och på hvilka de vaxa och blomma,
sedan delta underlag redan for langesedan
iir uldodl. Slorre delen af Orchidéerna
a ro Epiphyter,

De tre forslniimnda Verlds-delarnas
Orchidéer iiio mycket olikartade, och
hafva sina egna, så besliimda och så
utmarkande kannetecken, att ett vandt
oga lall igenkiinner, hvilkendera Yerlds-del
de tillhora. Så utgora t. ex. många arter
at' D endr ohi lim y j4erides m. fl. med sina
hangande st jelka r och spada blommor cha-
racteren af skonhet och af ledighet hos det
tropiska Indiens Orchide-Flora , och bilda
en markbar contrast emot Africas oform-
liga utur en uppsvald sljelk-basis (Pseu-
do-bulbus) viixande arier ^^ Bulbophyllutn
eller besynnerligt bildade arter a^ y^n^ræ-
cnnij då deremot de i America forekom-
mande Orchidéer mest visa en upprått
viixt, sådan, som iir rådande hos arter
af Epidendrunij under det att arterna af
Oncidium m. fl. med sina forgrenade blom-
skaft, likasom en mangel af andra gro-
leska och besynnerliga former, ensamt till-
hora den nva verlden.

6-

Forf". erinrar ileroiii, all Orthidéer"
rias ny Ila ej iir vidstrackt. A f åtskilliga
arters rotter beredes det såsorn lake- och
narings-medel bekanta Saf ep , t. ex. af
Ore flis Morio L. , Mascufa L, m. fl., li-
kasoni rotterna af flera arter nyttjas
till fodo-Jimne, — Rotterna af Maxiffaria
bicolor innebfilla en stor mångd af ett
osmakligt, valtenakligl fluidum, som un-
der den torra Ars-tiden begarligt uppsuges
af de faltiga Innevanaine i Peru. — Åf-
ven erliAlles i Mexico af en art af Lælia
ett lika beskafladt fluidum, hvilket så-
som kylande medel begagnas vid febrar.
«— Vaniffe-sfiidovua anviindas såsom en
kr ydda, men Lindley anser, att Slagtet
Vaniffa bor betraktas såsom utgorande en
egen familj, ski Id från Orcfiidéerna,

I Guiana erliåller man ifrån arter af
Catasetnni och a f Cjrtopodlum ett limlikt
iimne, hvilket begagnas alt gora sko-su-
iorna varakligare. — 1 Honduras an vanda
Barnen de langa, ihåliga, cylindriska stjel-
karna af den skona Epidendruni tibicinis
Batem. lill Irumpeter, och de så kallade
pseudo-bulbi eller stjelkens lokformiga ba-
sis hos de kotliga arterna begagnas i stal-
let for hartz till bestrykande af Guitarr-
striingar.

På Amboina erhålles det så kallade
"Karlekens Elixir" af de mjol-artade fruk-
terna af GranimatopJijifuni speciosum BL.
Det år om nijolet afdennaVåxtens frukt, som
Amboinenserna, enligt R u m p h i u s, vidskep-
ligt saga: "Mulierem prosequi amore talem,
"a quo hane farinam ciim cibo vel potu acce-

*'pit." — Forf. siigei, ;Ul i Me\ico, li vårest
det så kaliude Blonister-Språket ar så bruk-
ligt, kan nastan hela alphabetet forklaras ge
nom Orcliidéer. Innevånarne uttrycka sina
kiinslor genoni presenter af dessa Vaxters
blommor vid alla hogtidligare tillfållen, vid
brollop, baindop och begra fningar. A f de
frorama (listas dessa blommor i kyrkorna om-
kring Helgonens bilder, atalskaren nedliig-
Sias de for den iilskades totter, af den sorjan-
de utbi edas de ofvei- den bortgångnes graf,
o. s. v.. Vid alla hogtidliga, glada eller
sorgliga tillfållen samlar oian dessa blom-
mor med en ifver, likasom lun nos det en
helig sympalliie emellan dem och Innevå-
narne. Dessa blommor beniimnas derfore
hiir med namn, som utmarka deras bety-
delse och deras sentimentala anviindande,
t. ex. Flor des los Santos, Flor de cor-
pus, Flor de los Muertos, Flor de Maio,
No me oloides (Forgiit mig ej), o. s. v..
Hernandez berå t la r, att Indian-Hofdin-
garna sa tie det hogsla varde på dessa blom-
mor, i anseende till deras stora skonhet,
niLirkvardiga former och fortriiflliga lukt,
och Rumphius omtalar, att i Ost-Indien
ar det endast tillåtet Prinsessor och Da-
mer af hos^sta ran" att biira dessa blom-
jnor.

' I England odlas nu de andra Verlds-de-
larnas Orchidéer i miingd, man har derstii-
des borjat att bygga egna hus for Orchidé-
ernas cultur, egna for deras odling inriitta-
de krukor sa ljås i Londons handels-bodar
(Lowesb3^'s Terra -Cotta Warehouse N:o
18 King AYilliams Street), och hagen for

6r,

dcras odling har med ifvcr spridt sig till
den luuopeiska ConLinenlen. — Sasoni elL
bevis j)å tillvaxten at odhule aitcM' ma
anlbras, att ilran Guiana, h vårest A ii hie t
blott anmiirkt 2 till 3 ixilev di' Orc/iideerj
aro nu euiot 100 arter redan olVertorda
till odling i England. Eniedlertid aro
itnnu de fiesta gaiiska dyra, hvilket synes
at" nya re Tradgards-Calalogei-.

Utom 0/Y7z/</<?'-blom mornas besynner-
liga former och deras utmarkla targ-prakt
ega flera en så fortralllig lukt, att man
tviflar, om Lyckliga Arabien egcr en så-
dan parfum att uppvisa, som uppvager
den at' Jm^ræcuni odoratissimuin Lindl. ,
TetrapeUi^ frn^raJis , Aerides odoratuni
Loureir. och Epidendrum arornaticum. An-
dra arter utsprida vållukter, hvilka erinra
om Diogu is ternas lor råde r, t. ex. Stanho-
pea <^randiJlora ; eller lukta likt Cocos-
JSoteJLS saft, t. ex. Bnlbophylliun cocoi-
num Lindl.; flera ega lukt af friskt ho t.
ex. Oncidiuni ornitJiorlijncJium, eller lukt
a f Chej ranlhus Cheiri [Lack- Violer) ^
såsom yJcropera Loddigesii Lindl., eller
af Viohe-iiviev t. ex. Maxillaria atropur-
piirea, eller a f Jnis [PinipineUa iniswn)
och An^elica t. ex. Aerides odoratiim Lour.
och Epidendrum anisatuin ; andra ega lukt
af Notter [Coryiwi AvellaniC) t. ex. Epi-
dendrum umhellatum S.w.z. eller af Canel
(Cinnamomum arornaticum) t. ex. Maxilla-
ria crassifolia ; af Indiens kryddor (Ge-
wiirze) t. ex. Gongora atro-purpurea Hook.,
— • Af Citroner såsom Burlingtonia caii-
diduj, eller af Moschus ^ksom Dendrobium

7»

moschaium Wallich eller i»f Honung sa«oin
t. ex. Cjcnoches Loddis^esii , och Forf.
Iior, alt knappast nagon art gifves, som
tj eger en lukt, liknande den af något an-
nal luklande anine. Somliga arter sprida""
blolt viillukt under natten, t. ex. Epiden-
drum iiocttirniim L. och Brassavola nodo-
sa y andra ulgjuta sin vallukt endast om
dagen.

Dessa Yaxters blommor fortvara lan-
ge; nagra bibelialla sig ibland under flera
veckor, ja nianader, t. ex. aiter at' Epi-
dendrum. Dereniot linnas ock några, hos
hvilka blomniorna iiro hogst ovaiaktiga t.
ex. hos Vcmdeæ och hos arter af Cory-
anthes,

Sardeles ovantade och hoqst miirkvar-
diga iakttagelser om niycket betydliga
form-foriind ringår hos en och samma Or-
chidé-Vcixts blommor aro nyligen gjor-
da, och om dessa alhnant stadHista sig,
så torde en betydlig granskning bbf-
va nodviindig atminstone (br de tropiska
arternas sliigt-bestamning och systematiska
uppstiillning.
5 ell om- Botanisten Schojnburgk, som nyli-

An'm:?om?^" bcsokt Gulana , har till Linneiska Socie-
orchidé- teten i London olVersant exemplar af en

er s form- . fil

f 6råniiriu~0 r c hi de j 1 hvars blom-ax nnnas blommor
^"' af Mjanthus barbatus Lindl. och af Mo-
nachanthus viridis Lindl., hvilka synas
vara olika, af kon-foriindringar orsakade,
former af samma art. I axet finnas 5
blommor a f Monachauthiis och 2 af /l/r-
afitkus. De forrå hafva den normala stail-
ningen, men de sednarc aro iillbaka-

krokia. Ifrån suiniiia lut kun» etl annat
bloinskafl, sum blulL bar bluiiniiur al
My ant hus, 11: r S c b u m b n r |^ k sager i
bref, all ban tlejjeumte sett en annan
bkaiiad bandelse, clå naninboen etl krafl-
tulll bluniskaft, soin forut burit bloniin(»r
af MonnclianthiiS viridis ^ 2 niAnader foir
tin ban skret, sedan fVanibragt ell bloui-
skafl nied bluminor at' Catasctum triden-
tatuin Hook., bviJken lian anser såsom
den tredje formen af samma art. Han
tillagger, att ban aldrig funnit, att Cata-
setuin tridendatiim burit fro, men val att
Monachanthus luridis fått rikiiocn fro.
Han anlager, att den sidstniimnde synes
vara den två-konade Viixten, att deremot
Myanthiis barbatus tyckes vara Hon-Våx-
ten ocb att Catasetiun tiidentatum raåsle
vara Han-Vaxten af samma art. Man bar
med anledning baraf nied skiil anmårkt,
att detta faclum utbreder ett nytt Ijus
ofver dessa markviirdiga Våxters structur
ocb Pbysiologie. ( London and Edinb.
Pbilos. Magaz. Jan. 1837, Froriep's No-
tizen. Miirz 1837. N:o 18. (Irr B:d. N:o 18.
S. 280).

En biirmed forenad iakttagelse aftind-
Lindley ar iifven nyligen af denne For-^' ^?',. * ,„
fattare framstalld ^^). L i n d 1 e y bar namn- orchidé-

/ ^ »/ tY S fonn-

ligen i sitt Botan. Register April i837f6randrin-
på Tab. ip5i afbildat en "proles biformis ^"'
Monachanthi et Mjanthi cristati," Den-
na Viixt blom made i England i Nov. i836
ocb anses a f Forf. såsom en stor mark-

10

) Bot. Register. 18.37. April. Tab. 19^1.

vardighet, niiiiinligen "MyantJtiis cristatuSj
sasu ofvergar i en art af Monackanthwi ^
niira forvandt med Monaclianthus viridis
Lindl., och forenar i sig 3 sjirskildt upp-
sUiilda Si;l"ten: IMvantlius, Monacliautlms
och Catasetiiin ;' pa sainma stand hafva
namnligen dessa trenne bloni-fornier npp-
skjntit i skiljda blomst jeikar. Lindley
siiger, att lians egen iakttagelse till och
med forekom lionom tvilvelaktig, så foi'-
vånad hlef han deraf. Han antager, att
han ar den Bo tan i st, som fojst ofvertygat
sig om sa dana ofvergangar. Han har re-
dan for flera år sedan iakttagit dem, men
efta sjelf, då han åter omlaste sina anteck-
ningar, trott sig hafva misstagit sig. I bot.
Reg. Vol. III. t. 966 anforde han en iakt-
tagelse om Catasetum cristatnm , att det
mindre vigtiga i labelli fransformiga eller
kamformiga tillstånd har blifvit iinnu tyd-
ligare derigenom, att hos ett exemplar
fanns jemnte blommor af vanlig structiir
afv^en 2 eller 3 andra, hvilka hade sam-
ma structur såsom de hos Catasetum tri-
dentatiun j namnligen att labellum ej var
fransad, m. m., som tillhorde sidstniimnde
Viixts kannetecken.

Pax ton nnderriittade Lindley, att
dessa form-forandrinqar alstrades hos ett
exemplar 'eS. Myaiithiis cristatus^ som likval
på samma tid afven bar en blomstjelk
af Myanthus cristatiis. Detta exemplar
hade blommat forut utan någon sådan for-
andring och han tror, att endast någon
hog grad af odlings-trefnad befordrat dessa
bildningan Vid Chatsworth finnas åter

nugra och 20 plan lor af Myanthus bar-
hatusj men ingen Lar någon sådan form-
foriindrincr lios bloniniorna, ehurn de e^a
olikartade fiir^or. lian tillairoer, all H il 1-
house i Deiiierara har undenatlat Her-
li^cn a r Devonshire, all en blom-sljelk
af elt Cataseiuni ofla har mer iin 3 oli-
ka blom-former.

Lindley siiger lill Tolje hiirat', alt
Sliiglcna MjautJins och MonacJianthns ma-
ste ftirenas med Catasetiun , och han tror,
alt a f ven Mor modes torde få åtfolja dem,
men han vågar ej afgora, hvil ka af de oli-
ka blora-formerna kunna vara missbildade
och hvilka, som iiro de akta blommorna.

Åro nu S c h o m b u r g k ' s iakttagelser
om kon-olikheterna hos samma Yilxts blom-
mor fullkomligt riktiga, så forsvinner den
ovisshet, som Lindley jttrar.

Lindley anforer slutligen ett exempel
af den viilhiklande Cycrioclies Loddi^esii ^
hvilken jemnte sin vanliga blomsljelk iif-
ven iippskjot en annan blomsljelk, liknan-
de i allt den hos den luktlosa C, cucullatuni.

Om Orchideeriias odling har Director Otms
Otto lemnat ålskilliga underraltelser ^). o"w;L'J-"
Han annuirker, att då man fordom i Oran-^^j^''"^"'^"
gerierna stiillde dessa EpifjJiYter ibland
andra Vaxter, så trifdes de ej, och sallan
s^^ man dem i fullkomlig blomning; nu
deremot, då de odlas for sig i egna hus

*) Otto & Di et ri ch Allg. Garten -Zei tung.
1837. N:o 29. Ss. 225 — 229: Bemerk ungen
zu der tropischen Orchidecn, Von F r i e d r.
Otto.

7i

ined ljevlli^t odlin^s-satL ucVi tjenlig leni-
peialur, så vej^cLera de i en yppig prakt.
Orchicie-Uuscl i Berlin har 56 lots langd
odl ^ fots djuplek; hiir rader en hog tem-
peratur af i8" till 22° Réauni., och endast
under natten sjunker Thermonietern några
«grader. Har odlas de uisprungligen pA
Trad viixande arter i lådor af kork (af
Quercus Snber) , hvilka liulor hiinga fritt,
lastade vid de sned-liggande fenstren, och
OrcJiidéerna viixa har fortraflligt, rota sig
ymnigt och ur hvarje fogning af lådorna iit-
.skjuta rotter. Kork-lådorna hafva det fore-
trade framfor vanliga krukor, att vattnet liitt
afrinner, och att Våxterna aldrig kunna
iida skada af ofverflod af vatten och fuk-
tighet. De arter, hvika i skogarna vaxa i
skugga på marken, intaga den ofriga delen
af Huset. Den jord, i hvilken dessa Epi-
phyter planteras, består af till halften
ruttnad ved, bark och lika-aitad jord.
For de ofriga arterna utgores likval jorden
af en blandning aftorf-stycken och af andra
nastan forruttnade rester afVåxter. — Va-
iiillæ-arter m. fl, upptaga bak-muren af
Huset. Våxterna satta har frukter genom
konstig befruktning, på det satt, att man
begagnar en liten pincette, med hvilken
man tager Pollen-Massorna, som aro gomda
under ett lock och latt lata aflosa sig, samt
ofverfor dem lill det derunder befindtliga
market; har blifva pollen-massorna straxt
klibbade derpå och sitta ofta annu fast,
sedan redan frukten ar utvuxen. H:r
Otto uppraknar har en mangd af ar-
tej-, hvilka på detta satt befruktade gif-

7^'

vit mogna IVukler. Fron stru kjelf uL sig
efter mognaden, ulan allt bitrade eller
hjelp, men det har iinnu ej lyckats Forf.
att, iaktloga dem groende i de for dem
inriiltade k rukor. Sedan Orr// /V/e-a ni iigg-
ningen iinnn mer Ibrstoiat sig, sa bor
man kunna vanta en betydlig miingd af
groende plantor. H:r Otto såg år iSqc)
i London i ett Or(-/;/V/^/-Hus många unga
groende OrcA/V/^-plantor af sjelfsådda fron
vid de fuktiga kanterna af krukorna.

Utom de eiiio])eiska och nord-ame-
ricanska arterna odlas i Drif-Husen i Ber-
lins bot. Trådgard 160 bestiimda arter och
dessutom 5o iinnu derstades obenamnda.

Då man vill dela Orchidéernas rot-
ter, så maste det ske varsamt; men om
de a ro i en kraftig vaxtlighet, så foroka
de sig tilhackligt och iiro latt delbara.

Forf. anmarker slutligen med riitta,
alt for Orchidéernas bes lam ni ng så val
till sliisften som till arter iiro (Vukternas
kiinnedom af stor vigt. Hitinlills, då så
la arter riktigt utbildat frukter, hafva de
ej kunnat afses, och de (lesta i Bot. Ma-
gazine, i Bot. Register och i Bot. Cabinet
afritade arter, sakna frukter, hviika hiir,
liksom hos andra Viixter, visserligen skulle
afgifva ett hufvudsakligt kiinnetecken. Den
konstiga befruktningen kan derfore ej nog
recommenderas. Han tillagger, att Link
lemnat iakttagelser om Orchidéernas gro-
ning och figurer deraf.

Slutligen lemnar Forf. en Forteckning
ofver de tropiska Orchidéer j hviika odlas
i Berlins bot. Trådgard.

7(3

Morrens Variilla aroniiilica Sw. eller Vanillc^

*\"/[|:,'.^"7/V/x^^ // har nyligen i Belglen for tors La
VaniUa. gangen innom l.uropa niognat sina tViik-
ter, och detla har las tat en foihopj3ning^
vid niojligheten att genoin tjenlig odling
tvinga VanUle-Vdxten att aihnant mogna
IViikterna oeh således biifva ioreinal tor en
vidstracktare odling såsom llandels-Yaxt.
Prof. Morren i Liitlich har oui detta pheno-
men lemnat iinderriittelser och tillika en 6l-
versigt ai' Va\tens Historia "). Man kanner
ej bestiinidt vid hvilken tid, som tVukterna
'eS Vandl a aromaiica blefvo Ibrst inforda i
Europa, men man anser, att det måtte
hafva skedt ar i5io, samma ar, på hvil-
ket Cacao , Indigo och Coclienille forst
inkommo till Europa, eller ungefiirligen
tio år forr an Tobaken foist infordes till
vår verldsdel. Emedlertid har man an-
markt, att namnde tid ;ir oviss, emedan
CJiocolade forst år i520 inlbrdes ifrån
Mexico till Europa, och detta forstå cho-
colade annu ej inneholl någon tillsats af
Vanille ^ emedan Mexicanerna ej begagna-
de denna krydda; tillsatsen af Vanille \\[{
Chocoladet tillades af Spaniorerna, ifrån
hvilka dess beredning" forst inemot år j66i
^ blef kand i Frankrike.

Plum i er gaf i sitt verk Nova Plan-
taruai Americanarum Genera (Parisiis 1703)

') Bulletin de TAcad. roy. des Sciences et Beiles
Lettres de Bruxelles. 1837. p. 2^5 6cc. — An-
nales de la Soc, roy. d'Horticultiire de Paris.
T. XX. p. 33i &c. ~ Otto & Dietrich
Allgem. Gartcn-Zeil. 1837. N:o 36. Ss. 282
—286.

77

beskiifninsf ocli fiifurcr af 2:ne VaniLle-
arter, naiiinligen den itVan S:t Doiiiinga
med frukter, hvilka nilstan sakna lukt, ocli
den ifrån Mexico med viilluktande frukter.
{VaniUa aromatica Sw.z.). Du To ur på-
stod, att dessa blott utgjoide 2:ne varie-
teter af samnia art. Linne' beskref bådti
såsom en art med namn af Epidendriun
Vanilla ^ ocb uti den Academiska Afhand-
lingen om Chocolad-dvycken (Potus Cho-
coiatæ l!ps. F-yG — . A moen. T. — . Ups.
i'y65), h vårest Han alven omtalar V anil-
Jens Historia, niimner han ej, vid hvilken
lid K^//2/7/6^-skidorna blefvo inforda i Eu-
ropa. Miller hanforde Van illen till etl;
eget Slagte med namn af Fanilla {V, me-
xicana), — Swartz bestamde Slagtet
(Nov. Act. Ups. T. VI) mera noggrant
och åtskilde 2:ne arter: //V//?, aromatica
Sw.z. (/^, nieæicana Mill.) och V. clavicu-
lata Sw.z. — Brown hanforde å nyo den
j)å S:t Domingo viixande VaniUa till V*
aromatica.

Miller var den forste, sooi i Euro-
pa odlade Vanilla aromatica år i 'log och
V, pJanifolia Andiews (bot. lleposit.) infor-
des forst år 1800 af Ch. Gre ville till Eu-
ropa. Bada dessa Yaxters mer eller mindre
aromatiska frukt-skidor forekomma i han-
deln under namn af Vaniile , men då J^,
planifolia har foga vidluk lande fruktei-, så
odlas den mera siillsynt i Europa.

Enligt D:r Sommers uppgifter har
VaniUa aromatica egentligen ilVån Ant-
werpens botaniska Trådgard blifvit ut-
spridd i Europa. — Ste udel uppraknar

7»

6 arter uf f^^aniNa, och Morren anser
atminstone hogst sannolikt, att de 3
i handeln forekommande Vanille- sorter
tågas af 3:ne skilda arter och ej a f v3 va-
rieteter af en art. Dessa VantUe-sorter
aro: i Pompona eller Bova (den upp-
svallda); 2. Leq eller Le^ (den egentliga
och battre i handeln forekommande Va-
nillé) och 3. Simarouna {Ciinarouna , ba-
tard eller vilda), hvilka 3:ne sotter van-
ligen kallas stor ^ lang och liten Van ille.
Ibland dessa ar den Idnga Vanillen {Va-
nilla Leq eller Les^^ den i handeln mest
varderade; den erhalles af V, aroniatica
ifrån Mexico och dess blad aro enligt P I ii-
mier långt-åggrunda och starkt nerfviga,
hvaremot enligt Brown hos V. planifolia
bladen aro långt-lancettlika och otydligt
strimmiga; frukterna hos dessa iiro svårare
att åtskilja, och skiljas nastan endast dem ti,
att de af V. aromatica hafva en mycket
mer aromatisk lukt iin de af V, planifolia.

A ub let beskref forst ar 1773 sal-
tet, huru Vanillen i America^beredes for
handeln.

Linne' antog, att Vanillens lukt fin-
nes hos dess fro. Merat och D:r Lens
påstå, att den tillhorer den kottiga be-
kltidnaden i skidan. Morren sager, att
hos V, planifolia finnes lukten så val hos
frona som hos deras skidor. Orsaken till
lukten harledes ifrån benzoc-syra och en
ætherisk olja, som finnes uti fronas be-
kladnad. Så snait frukt-skidan ar mogen,
så utsprider sig ifrån V. planifolia eu
lierrlig lukt. — Richard harleder ^am7-

19

lens lukt ifrAn Jen kolllga margen, i det
han pAstAr, att ingen annan Orchide har
valluktande frukter, och alt tlenna kottiga
marg endast forekommer hos arter af Slag-
tet Van Ul a,

Brown har riamstiilit Forfattarnes
uppliickter och tnnkar om Orcliidéernas
betVuktnings-siitt. Somiiga Forfattare haf-
va tiott, att hefruklningen sker i ett ogon-
gonbliek , sa snart man narmar pollen-
massorna i heroring med market, hvar-
ejnot andra Forfattare antaga, att denna
operation sker, iitan att pollen-massorna
forsijtta sig till market, endast genom en
återgång af pollen-massorna genom pollens
caudiculæ. Mo ri" en forsiikrar, att samt-
liga hlommorna hos VimiUeJi frambragte
inga frukter, om icke pollen-massorna på
ett konstigt satt stålldes i heroring med
market.

År 1799 befruktade ^Vachter med
konst for fihsta gangen en Orciiidc', namnli-
gen Platantkera ^//b//V? (Roe me r's Archiv.
2. S. 209), och Ar 1804 foielog Salisbur}'^
samma operation med många arter af denna
Familj (Linn. Transact. Vol. Vil). Seder-
mera har L. C h. T r e v i r a n u s a r 1 8 27
anstallt ilera sadana ron (Zeitschrift hir
Physiol. 2. S. 2 25) och Kob. Brown
meddelade Åren 1 83 i och 1 832 sina mark-
viirdiga forsok med konstig befruktning på
Bonatea speciosa (Annals of Philos. —
Linn. Transact. Vol. XVI, Brown\s
Vermischle bot. Schriften Tom. V.). —
Bron<»;niart's forsok med Brassia macu-
lata foianledde Morren att i Gent an-

stalla tlcra ion med konsli" beiVuklnint- ,
hvilket skedde med till sturre delen Ijck-
lig framgang. — Bonatca speciosuj An-
græciwt maculatum j, Epidendruin cochle-
atiim j Cymbidiiun sinense^ Ccdatithe vera,
C, trifoUa oc\\Vanda præmorsa gafvo deref-
terheirllga frukter, hvaremot detejlycka-
des med arteina lACatasetunij med Epiden-
druin fra^j^rans, Ornithidiuni coccineum
m. fl.. — Då Morren i Liittlch såg den
stora Samlingen af VanUle-Vdxter , så be-
slot han alt soka forskaffa en rik frukt-
^skcird deraf. Tradgårds-Maslaren derstii-
des De v i Ile hade i 3 år sett Vandlen
blomnia, men antog blomningen att vara
en lillfalliohet. Sedan lik vill Morren
granskat denna Vaxts l)yggnad, så siiger
han, att han i ogonblicket insåg orsaken
till blom-alstringen, att han iipplost pro-
blemet att årligen formå VanUle-Vdx-
ten att blomma, och att då man nu der-
jemnte anstiiller konstig befruktning, så
ar det liilt alt få blommande och frukt-
biirande VaniUe-Vtlxter. — Han omtalar
ej mediet att framskaffa blomning.

Efter all anledning ar det forstå gan-
gen, som Vanillen i Europa gifvit mogen
frukt, då den i Liitlich år 1 83'y satte och
niognade sina talrika frukter.

1 Febr. blomma de Pandle-Stånd j
hvilka iiro 5 — 8 år. Grenarna bora ut-
bredas och bojas på allt siitt; åfven ar
det nyttigt alt aftoppa desamma. Viixten
odlas bakom Palmerna eller bakom andra
stora Viixter. I Trådgarden i Liittich vaxa

de

8[

tie på orh omkring en Driirama Draco,
som nppnall (ifver 3o lots lioj<l.

Befiiiklningen verkstiilles pa del siilt,
all, man iipplyOer det olver pollen-mas-
san befindtJiga lock eller Tjall, dcrefter
nllager hela pollen-massan och fiirer Aqw
pA market. Det ar ock redan lilliiickligt,
om man sonderskiii" pollen- massan i 8 —
10 slycken och l)loll ofverlor rn del deral'
lill market.

Vanligen behofver J^aiuHe-Vdxten etl
ar for att mogna sina frukter. D. 1 6 Febr.
i(S3() (Vppnade sig irsla blommoina hos
Vcmille-Vaxteii och d. ff) Febr. r 83- af-
loU den f()rsta mogna frukten. Denna bor-
jar forst att mogna upptill och fort-
far sedan att alltjemnt mogna nedåt. 1
borjan fjirgar den sig gul, men slutligen
blifver den brim. Frona a ro s varta och
margen, som omgifVer dem, ar rod. Ut-
ur den oppnade frukt-skidan dryper en
kostbar balsam, som eger en skarp, briin-
nande och aromatisk smak.

Den foista skorden, som år 1837 i
Liittich erholls af en enda planta, bestod
af 54 mogna frukter, tillsammans vagande
3 skålpund. An talet af frukter, som Viix-
ten satt, var 70.

Den andra skorden, hvilken Morren
borjat erhålla af en annan planta, anser han
kunna uppgå till några hundrade frukter.

Forf. amnar att utforligare i ett an-
nal arbete beskrifva de foriindringar, hvil-
ka han iakltog vid befruktningen och frukt-
aistringen.

Prof. tPihstroms Jrsher. lft3S. (>

82

Da Vi»nillc-li iiklon ar iftlaiul de «iy-
raje kivddorna i lumdeln, så skall iipp-
tacklen aC medlen lill Vauille-Våxtei}^
Idomning ocli frukt-sallning Iroligen 1)111"-
va at' ell shure £;agn lor dess odlare.

DicntyJetlofKuv.

schom- JNYMPllÆACEÆ. — Ar 1837 ii|)p-

^f,,^f '^l^liickte Schoiriburi^k i fluden Berbiee i
r«v^or;a Qyiana en ])jakirull Vallen- Viixt med
ovanliiil slora både ort-blad ueb blommoi.
Den ar besliiglad med NyinpJuva oeli JSr-
lumbium j men utgor enligl hans åsigl ell
eget slagte, hvilket han beniimnde f^icto-
ria efler den Engelska Drottningens namn.
Han meddelade beskrifning af denna Viixl
lill Linnæan Society i London i Septem-
ber nyssnamnde år ^). Denna Victoria re-
ga/is har cirkelrunda, långsljelkade ort-Mad
at' 5 till 6 fots (?) diametei', ofvan Ijusgrona,
under carmimoda, hvilande på valten-ytan.
Det langa bloraskatlet ar en tum Ijockt
uch blomkronorna ega i5 lum i diame-
ter, således de storslå hos nå»on hitintills
kånd y alten- Va xt; de beslå at" f le ra hun-
drade kronblad. Dessa blomkronor, hvil-
ka iiro vålluktande, synas vid oppnandet
hvila och hatva endast i midten en rosen-
rod farg, men snart derefler utbreder sig
den roda fargen och på andra dagen blil-
va de fullkomligt roda.

■^) Gardeuer^s Magazine October 1837. p. 371.
— Otto 6c Dietrich's Garten -Zeitiing.

1837. N:o 47. S. 374.-

83

Denna Viixl iir eiueclierlid icke ny,
ly Poeppig fann tien redan for några år
sedan i Amazon-flodens sido-grenar nara
Ega och beskief den med nanin a f Eury-
ule aniazonica i Froriep's Nolizen N:o
757, XXXV.T B:d (N:o 9 år i83:?) S.
i3i odl i sin Reise ll:r B:d. S. 4^2.
flan sjiger, att de oirkelriinda ort-bladen
iiro i midlen biigarformigl tordjiipade ocli
en famn breda, samt att blomkronorna
ega I I till 12 engelska tiim i diameter.
Indiaiierna vid Amazon - stronimens iir-
sprnng beniimna denna Viixt Mnriirei,
(Froriep's Neue Notizen. Sept. 1837.
N:o 64 (N;o 20 des Illra Brdes). Ss. 3r3
c\' 3 1 4.),

MYRTACEÆ. — Garten-Director Ot-
to meddelade interessanta anmarknin^jar
om de ny-bol landsk a a r te rna a f Eucalyp-
ins '*). De fiesta arter aro tradformiga
och einå en betydlig hojd I deras hem-
land blifva de så boga, att de, enligt Re-
sandes omdomen, kunna riiknas ibland jor-
dens liogsta Triid. I Beilin eger man
exemplar af Eu, robusta och Eti, longi-
foUa y hvilka aro planterade i fri jord i
ett Conservatorium och redan uppnått en
hojd af 37 fot. E, longifolia har vid stam-
mens basis till och med 2 fot och 6 turn
i omkrets. Ars-skotten våxa så betydligl,
alt de i detta Conservatorium maste un-
der årets lopp a f toppas, hvilket ej skadar

"*) Otto's <& Dietrich's Garten-Zelt. 18J7.
N:o 38. Ss. 297 — 299: Die NeuhoUandischen
Eucalxplus-Artcn. Von Friedr. Otto.

84

dem f riun Je, som planleras i krukor,
lå la ej sA vill toppning, i synnerhet nar
de uppnålt en viss alder. Andra arter
hlifva bloU bnsk-arlade eller lialf-stanuni-
ga Triid, 1. ex. En. capitellata ^ radiata ^
pul ven il ent a , rnicroplijUa ^ m. fl..

Furf. annuirker, alt arternas bestain-
ning ar svar i anseende till de mångtal-
diga och foranderliga blad-tormerna, ocli
endast få arier kunna med sakerbel be-
slammas, innan de kommit i blomning och
innan fruklerna ulbildat sig; siirdeles sva-
ra att bolaniskt bestiimma aro fVo-plantor,
hvilka vid iiltlre år bafva elt olika utseende
iin i yngre tillstand; så ega t. ex. de un-
ga plantorna ofta motsittande blad, hvar-
emot de vid aldre år erhålla skifte v is-
sittande blad t. ex. E. ^lauca.

De fiesta arter blomma forst sedan
de uppnått en bestamd alder, men då
blomma de desto rikligare. Små lågt vå-
xande arter blomma mera siillsynt.

Ungefarligen loo arter aro for nar-
varande fundna på Nya Holland och i
Van Diemens Land, af hvilka några och
5o iiro odlade. I Enirelska och Scottska
Tradirårdar utharda flera arter dessa Lån-

«5

ders vinter på kalljord, då de planleras
vid murar och på skyddade stallen. I
T tallens Trådgårdar forekomma på kalljord
ansenliga Tråd af dessa Våxter dels en-
sa mjua dels i grupper och gifva då en
bild af detta ny-hollåndska Vaxt-Slågte.

Deras odling år likartad med den for
ny-hollåndska Myrtaceer i allmånhet. Om
de skola hallas laga for odling i små Våxt-

85

lljis, så lioia (le exemplur, livilka uppva-
xa af fro eller afliiggare, tidigt beskiiras.
De af sall-qvistar blifva af sig sjelfva låg-
vuxna. Salt-qvistar af Eucalypti-kvi^v
vaxa likval med svårigliel; endast unga
skolt, Jjvilka, planterade i kruker, stal-
las under glas-klockor, laga understuiidoni
rot. Frona af dessa Våxter gro lått, ocli
detta galler så vål om dem, livilka kom-
ma ifrån r.itt hemland, som om dem,
hvilka erhållas i Orangerier. De af fron
uppkomna plantor blifva redan i forstå
året I till 1 1 fot hoga.

I Orangerierna fordra de en fri och luf-
tig plats, och få ej stallas ibland andra
tråd. . — • I Berlin uthårdade de storre
exemplaren af dessa Våxter en kolel af
— -y® Reaum. utan skada, E. pulv enden ta
uthårdade, i en fuktig och kall jordmån.
vintern emellan åren i836 och i83'7 ^^^
en bog kold-grad utan betåckning, men den
forånderliga , med stark frost åtfoljda vår-
våderleken dodade stammarne till invid
roten, ifrån hvilken flera nya skott "pp-
skjoto. — De bora planteras i vanlig skogs-
jord eller i Ijung-jord i mera djupa an fla-
ka krukor.

I anseende till dessa Våxters nytta
anmårker Forf., att Eucalypias resinifera
gifver ett Gummi-Hartz (det ny-hoUånd-
ska Kino), som såljes i Indien. — Af E.
lon^ifolia beredes åfven en starkt luktan-
de olja, hvilken år nåra beslågtad med
cajeput-oljan. — Många andra arter gifva
ett garf-åmne, som på Nya Holland er-
hålles af Trådens bark och som forsåljes.

I

86

Del deiitraii nldragna exUacl skall vara
vida krafligare an det, som erhålles af
vanlig Ek-baik.
Pfeiffer CACTEÆ. — En med omsorg bear-

^tio"&t! belad Monogra[)hie ofvcr Cacteæ ar af D:r
^^^^"f" Pfeiffer forfattad och i 2:ne sarskilda
Skrifter utgifven ^). Ett sådant foretag
har liinge vaiit nodviindigt, i anseende
lill den stora mangd af arier och hybrida
former, hvilka i sednare åren dels blifvit
ifrån de vaiina Landerna till Europa of-
verforda, dels i li^inopas Orangerier upp-
kommil genom balard-alstring. Forf. har
bemodat sig att, genom en bestamd no-
menclatur, en systematisk fordelning och en
critisk bestamning af arlerna, utreda det-
ta Slagte och dess ofta forvexlade arter.

Den egentligen for Botanister forfat-
lade monographien ar skrifven på latinska
språket, och lemnar en systematisk upp-
stallning af arlerna. Uti Inledningen fo-
rekomma: anvisning till Forfatlare, hvil-
ka skrifvit om denna Vaxt-Familj, deref-
ter Cacteernas kiinnemarken samt sidst en
systematisk synoptisk ofversigt af slagtena.
Vid arternas afhandlande meddelas forst
ett utforligare slagt-kånnemarke. Deref-
ter framstallas arternas namn; sedermera
folja synonymer, uppgifter om hemland,
utforliga artmårken, samt slutligen fler-
faldiga critiska anmaikningar. De har an-

') Enumeialio dingnoslica Caclearmn hucusquo
cognitarum. Auctore Ludovico Pfeiffer.
M. D. — Beiolini. Sumlibiis Ludo v Oeli-
inigke. 1837. 8:0. pp. VIII & 192.

87

la^na Sliiglen iiiu itv^ mctl .{ 3 i ailer: i,
Mammillariu Havvui lli. iiicil ()2 arier. li.
Melocactiis DC. med \ f\ arier. 3. Echi-
tiocactus Link & OUo med 55 arier. 4*
Cereiis Haw. med i44 '^iter, 5. Epiphyl-
itini Ilaw. fned 2 arier. 6. Rhipsal/s
Gærln. med \6 arier. 7. Lepismiuni Pfeili.
med 4 inler. 8. Hariola DC. med 1 arl.
(). Opuutia ToLirnef. med 83 arier. 10.
Pcreskia Plumier med i3 aiter.

Den andra Monograpliien, hvilken ar picir-
torfallad for Triklgårds-maslare och Vaxl-pgg*;f,^^_
Cullivaleurer i allmiinhel, ar skrifven på*»""s*c-

i cl CI' &c

l^^ska språkel, och upplager blolt de i cactetn,
europeiska Orangerier odlade arter, upp-
slallda enligl lall anvandbara kiinnelecken.
Efler namnel fol jer uppgifler om arter-
nas liemland, ell kitnnemarke, en ofver-
sigl af de sarskilda deiarnas dimensioner,
underrfitlelser om blom mornas fargor saml
om varieleler, men slorre delen af syno-
nymerna ar liar ulelemnad. Slulligen med-
delas forleckningar ofver de slallen, pa
hvilka finnas slorre Samlingar af lefvandc
Cacti-arterj saml elt bihang om dessa Våx-
ters odlings-salt.

Miquel lemnade anmarkningar omMiquei*
arier af Melocactus och Ech/nocactus '^).^"l^-l'^^"'

*•) Beschreibung und Synonymik der in deut-
schen Garten lebend vorkomnienden Gacteen.
Nebst einer TJebersicht der grosseren Samm-
lungen und einein Anliange iiber die Kultur
der Cactus-Pflanzen. Von D:r Louis Pfeif-
fer. — Berlin 1837. 8;o. Ss. IV <Sc 23 1.

') Linnæa. Elfter B.d. ais Heft. Ss. i53 — 161:
Echinocacti novi Descriplio, adjeclis de Me-

88

Meiocfii- Foii. eiinrar dcroui, all Linne cndasi
tu s Ste. ,,pp(^(j^ (jn -xyi j,t' Mclocactus , nanin-

lii;cn Cactiis Mdocactus ^ ehuru Iroligen
då redan fleia vuro kanda i Euiopa, men
ej bestamda såsom arter, h varpa M. pla-
rentiformis Lelim. ar ett bevis, ly den
biel' afritad redan år i6i.'i af Bes le r i
Hort. Evstel.; dessutun» linner man, att
hus aldre Forfattare iitVen llera arter un-
der namn af Melocactus blifvit torblanda-
de, iivilket synes så viil at' deras beskril-
n inga I-, som at de iigurer, livilka de al-
lecknat. Så t. e\. ser man i Appendix
lill Dudonei Stii])» Pemptaii. at år itJ/f^f,
att derstades år alritad en Melncactns ev
insida Majo,. hvilken tigiir, om den år rik-
tig, verkhgen lillhorei en nv art.

En Fruktbårande EcliifiocacLus . kv
1654 itrån Ameiica till ]Miroj)a otver-
i'ord , beskiet Munting år if)^?. i sitt ar-
bete Waare Oeftening der Planten; den
år ånnn obeståmd, men nåra beslågtad
med E. placentiforniis Lehm.. Fort'. Idc-
skritVer derettei" ilera arier itrån West-ln-
dien: EcJiinocactns xantliaccwtluis Miqu,;
Melocactus macrocanthas Dyck, /]/. py-
lamidalis Dyck, M, coininunis Sws^.y Eclii-
nocactus Uphracanthus Link & Ott..

pfeif- Pfeiffer framstållde uti en såiskild

Aoin*! oinafhandling anniårkningar om saltet att

cacuer, bcståmma tvifvetaktiga Cacteer ^). Forf.

tocacti et Ecliinocacli spcciebus qiiibtisdam
animadversionibus, Anctore F. A.G. Miqiiel.
^) Otto (Sc Dietrich's Gaitin-Zeit. iHj;. i\;o
i4' "Ss. io5~iu8.

89

lueddelai hiu lorst Slii^Lenas vigtigaslc
kiinneiiiarkcti, lågna af bloiu-bildningen ,
livarvid i synnerhet kannclecknen for Echi-
nocactns ocli Cereus båttie beslaiiinias iin
som skedL uti Forfattarens Monographier.
DerclLer an (orer Han atskilllga kiinneinar-
ken, genoiM bviika man må kunna till sinn
Sliigten igenkiinna de Cacteer, bviika ej
blomuuit, men bviika ej boia vara for
unsa ulan lill sina former i alimanbet ut-
bild ad e.

Da en till Citcieernd borande Viixt
eger blad, så soker man den mnoiw Per e^
sk/uj Opufitia j, Hariota , Leplsmiiun eller
R/li ps alis.

Om en sådan Vaxt bar en rund
stam med grenar ocb phitta blad, så iir
det en Pereskiu. — Har den langa cjlin-
driska eller coniska små-blad vid nedre
kanten at de unga lederna, så iir det en
Opuiitia. — Om den ar ledad, vid sidor-
na af lederna besatt med ensamma små
fjåll, ocb om de unga skotten uppkomma
utur ledernas uUiga topp, så år det en
Hariota, — Om den bar tydliga fjåll på
kanterna ocb en bår-fascikel i deras axil-
ler, så år det en Lepismiiun. — Alla of-
riga arter utan borst, på sidorna med små
ofta knappt luårkbara blad- fjåll, skulle se-
dermera bånforas till RhipsaliSj, eburu of-
vergången ifrån de vingade arterna af
Rhipsalis till de vingade arterna af Ce-
reus ej kan urskiljas, emedan man bos
många ibland de forrå icke finner fjållen
i naggningarna, då de deremot åro tyd-
liga bos andia. De (lesta ibland dessa

f)0

uilei pli«>;^ (lock siiai I blnniina <h:Ii unn-
losa Iv itlet.

Om en lill Cactecrna horande Vaxl
saknar blatl, så sokes den innom vSlaj^lena
Mammillaria , Melocaclits , Ec/tinocactus ,
Cereua eller Epiphyllnni,

Ibland dcssa SlagLen iir det blott Epi-
phylluDiy bvilket ar IVdlkondigt utmarkt
s^enoni de ensamma, afkortade, bladlika
lederna. — Till Cereus banlbras otvifvel-
aktigt alla arter, hvilka am långstiackta,
upprata eller krypande, likasom alla de.
bvilka ega på bvanandia stiillda leder, då
de unga skotten namnligen sakna blad,
emedan bos många Opuntier alla Ila bla-
den niycket snart, utan att lemna tecken
efter sig. — Klotforniiga arter, bvilka i
stallet toi" costæ ega små rader af upp-
biijningar tillbora i allmanbet Mammillaria,
men iifven en afdelning af Eckinocactiis
bar sådana. — Om ifrån ledgångarna skolt
utskjuta, så soker man en sådan art in-
ora Echitiocactus eller Cereus,

Åtskilliga Cacteerj bvilka nyligen in-
liommit till Europa, iiro derjemnte af Pfei f-
f e r beskrifna ^).
Diimoi- ARALIACEÆ. — • Om Slagtet Adoxa

Afl^g otnbar D u m o r I i e r lemnat anmårkningar. —
^''"*''' Bernb. de Jussieu banforde Adoxa lill
Sewpervivæ emellan Chrysosplenium ocb
Sa mol us j, oeb Linné uppstiillde den i
samma Familj. -— Ant. La ur. de Jus-
sieu lat den inga i Saæifra^ernas Familj.

^) Anf. St. N:o ^j. Ss. 369-371; N:o 48. Ss.

^77--579'

9y

— At De Cand olle iippLages den ibland
yJi-aliaceæ. — Du mo r ti er anser, att den
])or tillhora Vihurnaceæ och utgora af-
dclningen /Idoxineæ, (Llnstitiit i836).

FICOIDEÆ. — llrdra Delen af Mo- ^^^^ «".n^
noi^rapliien ofver Mesenibryanthetnuni (och Monogr.
Jloe) af Prinsen af S a 1 m R e i f fe r s cli e i d- tem/f/J-
Dvck iir forut ouinamnd. anth^nu.

GUTTIFERÆ. — Graham lemnade Grå.
underråtteiser om det Triid, hvilket gif^-AfiK.'"!',,
ver den ceylonska Gummi Gutta ^°). Forf. no^^ra-

k^ ... .1 T .. 1 c liendron.

er, att i de tropiska Landerna lin-
nas många Trad, hvilka gifva en gul saft,
liknande Gummi Gutta till yttre kanne-
tecken och afven i medicinska egenskaper,
och hVilka blifvit i dessa Lander kallade
Gummi-Gutta-f^aæter, De tillhora flera
dika Vaxt-Familjer, och deras droguer in-
ga 6] i den europeiska handeln.

Man har varit osaker, om den i han-
deln forekom mande Gummi-Gutta erhålles
af en enda Viixt-art eller af flera. Murray
heskref ett ost-indiskt Trad, Stalagmites
cambogioides j enligt exemplar ifrån Koe-
nig, och antog enligt Koenig's underråttei-
ser, att detta Trad gal den aUmanna Gummi-
Gutta. (Act. Gotting. Vol. IX. Ann. 1789).
— De Cand olle deremot anser, att den-
na drogue erhålles af Garcinia Cambogia.

Gl ah am sager, att den i handeln
beiindtliga Gummi-Gutta kommer ifrån
Siam, och att den Vaxt, af hvilken den
tåges, troligen annu ar obestamd, samt

'") Ho oker' s Gom()anion. T. II. pp. 19'J
200. Tab. XXVII.

92

uinnaniner, att Wight och Arno ti an-
togo, att Stala^mites ca ni bo '^ioi de 'i var en
art af Garcinia och niåhanda G, cochin-
chinensis Choisy. Brown har nyhgeii
i Banks's Herbarium iindersokt origi-
nal - exeiiiplaiet for Miirray's Stalag-
niites cantbn^ioides och iurinit, att detta
€xemplar var sanimansatt af 2:ne Vaxter:
blomniorna, hvilka Murray beskref, till-
liora Xanthoclij mas ovalifolius Roxb. ,
och den andra Viixten synes tillliora ett
på Ceylon viixande Trad, hvilket gifver
en Gumifii-Gutta.

Detta ceylonska Triid utgor ett nytt
Slagte, hvilket Gr aha ni benauiner He-
bradendron j hvars arter åro: i. H,
cambo^Ioides (Cambogia Gutta Linn. Fl.
Zeil. p. 87. excl. omn. syn. præter Dale
Kay, Burm. & Herm., Mangostana Mo-
rella Gærtn., Garcinia Morella Desiouss,),
Det benamnes af innevimarne på Ceylon
Gokatu eller Kana (atlig) Goraka^ enligt
de underrattelser, hvilka Gr aha m erhållit
af Mrs Walk er, som skickat exemplar af
Viixten. Då man gor inskiirningar i Tra-
d^ets bark utflyter ur porerna en halft
llytande saft, hvilken likval snart stelnar
och afskrapas efter ett dygn, samt ut-
gor den så kallade Cejlonska Gummi-Gut-
taj hvilken på Ceylon begagnas både till
tuedicinskt behof och till farg, men ej
ofverfores till Europa. Blotta saften nytt-
jas allmant till målar-farg och till farg-
ning; den an vandes mycket till Temp-
lens målning, och Afguden Boudha sjelf
klades alltid i gula med Gummi -Gutta

93

fiirgade kliidtir, afvensom den gula far-
gen anses lielig, hva r fore också de indi-
ska Preslerna iiro kladda i gul driigt,
fiiriJfad med denna Giimnu-Gutta, Under-
stundom tillagges vid fiirgning litet gum-
mi a f Feronia Elephantuni (Wood-App-
leV — For medicinskt beliof, såsom ett
laxer-medel , pulveriseras den på Ceylon,
blandas med saften af Tamarind-Tradets
blad och med något vatten. — Forf. har en-
dast sett exemplar med han-blommor och
ar osiiker, om Yiixten ar monoecist eller
dioecist. — 2 Hehr. eUipticum Grah,
(Garcinia elliptica Wallich) ifrån Silhet
i Ost-Indien. — Forf. formodar, att Gar-
cinia pictoria Roxb. måhiinda iifven ar en
art a f Hehradendroiv^ och lian anmarker,
att det Trad, hvilket i Siam gifver den
egentliga i handeln forekommande Gummi-
Gutta, hvilken utfores ifrån Singapore,
sannolikt tillhorer samma Slagte.

Mrs Walk er underriittar iifven G ra-
ll am, att ewGummi-Gutta också på Cey-
lon erhålles af Garcinia Cambogia Willd.,
hvilken derstades ar allmiin och hvars
frukt kallas Goraka^ samt af ett annat Triid,
hvilket af Graham anses att vara en art
af CaralUa ^ men dessa Gummi-Gutta-sor-
ter begagnas likvål ej.

Prof. Christison lemnade vidarechristi-
underrattelser om Guinmi-Gutta- sovternix *).A'rå°r
Han anmarker, att den vanliga Gummi- ^^^^^^y
Gutta ar kand i Europa sedan något mer sortem.
jin 2 århundraden, och ar af Clusius

s
om

') HookerN Companion. T. II. p. 233— a45.

lorst omnanind såsom ett ibland ile hart-
zer, hvilka han ifrån China eihallit al
Hollåndska Amiralen van Neck ar i6o3.
Clusius beskrifVer den under dess oster-
l and ska namn at' Ghiiaiemou, Den er ho 11
forst ett runi i de europeiska Pharmaco-
pæerna efler bor jan af foljande århundra-
de. Forf. erinrar derefter, att upj)gifter-
na om de Viixter, af hvilka Gnmmi-Gut'
ta erhålles, aro ganska osakra. Han be-
stvrker, att den basta Gammi-Gutta er-
hålles ifrån Siam och kommer ofver Chi-
na till Singapore, hvarifrån den ofverfores
till England , samt att Droguisterna urskil-
ja tre sorter: Pipe-Giunml-Gutta , som ar
finast, Cake- eller Lump -Gummi -Gutta
och Coarse- Gummi -Gutta, Han erinrar
derom, att det Ccylonska Gummi-Gutta
ej forekommer i den Europeiska handeln,
luen val ar en handels-vaia på kusten af
Coromandel. — Han oinniimner, alt på
Borneo erhålles en Gummi-Gutta^, som of-
ver China ankommer till Singapore och af-
ven ingår i den europeiska handeln.

Forf. framstaller Historien oui Gum-
mi-Gutta-dioQ^uen. Bontius ar den for-
sle, hvilken forsokt att hiinfoia den till
något beståmdt Triid. I hans Ost-lndiska
Natural-Historia af år i658 beskrifves och
afritas en till Euphorbiaceæhbinnde YHxt,
som han benamner Esida indica<, och hvil-
ken gifver en Gummi-Gutto ; han sager,
att denna Vaxt ofverensstammer med den,
af hvilken i Siam erhålles Gummi-Gutta.
' — Herman, som vistades på Ceylon ifrån
år iGno till 1677, upplyste, att på Cey-

95

lon iitVen etliAlLis 2 ai ter at (innimi-Gut'
til , hvilka iitsveMa iiVån dt' nii mera be-
nainnda TrJklen (iarcfni<t C(imboa:ia Wilkl.
och Hvbradendron cambo^ioides Grah.,
hvilka af Linne iorblandas i Fl. Zeyl •
Murray antoj^ sin Stahv^mites camho-
'^ioides all gifva det Siamensiska Giini-
mi-Guttd , men Gra ha ni ocli Brown ut-
redde onisidor det misstag, iivJlket Mur-
ray hiirvid begått. — Forf. meddelar ana-
lyser af de 3 Siamensiska Gummi-Gutta-
Sorterna t)ch at den Ceylonska sorten,
hvilken eger alla egenskaper af den fina-
sle sorten ifian Siam, hvars ursprung an-
nu ar i bolaniskt hiinseende okiindt. Han
har ock undersokt de sorter, hvilka erhal-
las af Garcifiia Canibogia Wilid., Xart-
tliocJiy^mus pictorins Roxb. och af Garci-
fiin piciorid _, hvilka :i:ne sednaie iiro af
siimsla beskaflenhet och vida skilda ifiån
de Siamensiska och Cevlonska sorlerna.

CISTACEÆ. — Ed w. Spach fram-Spach'*
stal Ide ailmiinna anmarkningar om denna*c"Si^^!
Viixt-Familj, hvilken utgores af Slågtena
Cistfis , Heliantlicinum , Hudson ia och Le-
cliea ^). Forf. granskar deras fruclifications-
delar samt meddelar figurer af desamma.

Seder mera har Spach iifven bearbe-Spachs
tat en synoptisk Monographie ofver denna éfvef^'
Yaxt-Familj, uli hvilken han meddelar ^'^^'''''''^'
kannemiirken for Afdelningar, Sectioner
och Slagten samt uppriiknar de till hvarje

2) Ann. des Sc. Nat. N. Ser. T. Vf. IVovemhre.
1 836. pp. 257 — 272: Organographic des Ci~
stacées par M. Ed. Spach. Tal). 17 (& 18.

96

Sliigte horande nvter ^). For f. liar fiirde-
lat Familjen i \6 Sliigten, ai' livilka lo
a ro af honom benaninda. Till Fumana
4 arier: F, vulgaris Sp.: a, min or (Ci-
stiis Fumana L., Helianth, Fumann Mil-
ler); /3. major (Jielianth. cricoides Dun.).

— Helianthemiim: lo arier: H, variabi-
le Sp.: et. phmifolinm : j9. cliscolor {Jieli"
anth. vuJ^arr Mill., Cistus Helianih. L.).

— Rhodax Sp.: K, moiitanus Sp.: ot. pa-
niculatus {Hel. marifolium & H. panicn-
latum DC); V, canus [Cist. marifolhis ,
au^licus & canus L.); ^. virescens {Cist.
oelaniUcus L., C. alpestris Crantz).

schicch- MALYACEÆ. — En Monographie ol-
Revision ver Slaglet yfnoda liv af v. Schlechlen-
o.^J^ung dal bearbelad ^). Af detla Vaxt-Slagle
^nodn, forekomma flera vackra annuella arter i
Tradgårdar. — Cavanilles skiljde år
1790 (Dissert. Monad. I. p. 5 & 38.) del-
ta Slagte ifrån Sida j i hvilket dess arter
f()rut voro upptagna, och gaf det namnet
Anoda. Enligt B ii r m a n n i Thesaur. Zeyl.
p. I. så synes, att några ai lev ni J bf it il on
af Ceylonesarne kallas Anoda. På delta satt,
sager Forf., bar ett asiatiskt namn for nå-
gra Sidæ-2i\iev blifvit anvandl for elt aineri-
canskt Vaxt-Slågte. ^/zo^^ skiljes af Ca va-
nilles genom sin capsula unica multilocula-

ris

^) Ann. des Sc. Nat. N. Ser. Dec. i836. pp.

357 — 373: Conspectus Monographiæ Cistace-

arum. Auctore Ed. Spach.
^)|Linnæa. Efter B.d. 2:s Heft. Ss. 2o5— 220:

Revision der Gattung Anoda von D. F. L. v.

Schlechtpndal.

97

lis ifrån Sida ^ som har capsulæ quinque ant
plures in orbem positæ. Forf. anmiirkcr, att
delta kannetecken viil synes tjallii^t på pap-
peret, men ej i naturen, hvariore WiUde-
now ocli Sprengel ej antagit cletsamma,
ocli De Ga n do He fiagar, om ej detta Slagte
snara re kiuide bilda en afdelning af Sida,
Emcdlertid har Kuntli fiinnit tilhiickliga
kannemiirken for att åtskilja Anoda ifrån
Sida, och Sc h lee h ten dal antager alltså
detta Slagte, samt erinrar derom, att man
ibland Malvaceerna bor fasta uppmark-
sandiet vid fruktens byggnad och vid dess
siitt att oppnå sig, for att begagnas vid
bildande af slågt-miirken.

Arterna aro alla hemma i Mexico, och
endast 2 ega en storre utbredning. De
synas vara annuella, med undantag moj-
ligen af An. incarnata Kunth, hvars var-
aktighet ej ar kand.

Forf. framstaller derefter ar ternas hi-
storia, och han meddelar kannemarken,
beskrifningar och anmarkningar for de-
samma. Han antager de af De Can-
dolie bestamda afdelningar.

I. Carpidiis cristatis.

I. Anoda cristata Schlecht. {Sida er i-
stata L. excl. var. j3.), An. Dilleniana
Cavan. (excl. figuram corollæ sub littera
a pictam & An. triloba Cavan.). Forf. har
till folje af talrika iakttagelser funnit, att
An, Dilleniana och triloba Gav. endast
aro former af samma art, och Han beskrif-
ver har flera af dem. — Viixer i Mexico.
— 2. An. hastata Gavan. {Sida centrota

Frof. IVikstrums Avsber. I83b. 7

98

Spreng., S, acerifoUa Zuccagn., .S". Zuc-
cagnii Spreng. , Sida &c. Linn. Hort. Ups.
p. 199. N. 3., S, c nistat a ]3. Linn. Sp. Pl.),
Vaxer på Cuba, i Cumana, i Mexico,
vid Lima. — 3. An. triangularis De Gand.
(^«. brachjautha Reichenb. Hort. bot. tab.
34-> Sida triangularis Wiild. , S. deltoidea
Hornem., S, incarnata Spreng.). 1 Mexico.
IL Carpidiis muticis.
4* ^^' crenatijlora Ortega. {^An, par-
anjlora Ca van., Sida crenatijlora Willd.
Herb., Spreng. Syst. Veg., S, parvijlora
Willd. Enirni.). 1 Mexico. — ^.An, pubescens
Scblecht.. I Mexico. (C. Eb ren berg). —
6. An. 1 incarnata Kuntb: i Mexico od-
lad. Denna art ar tvitvelaktig, emedan
dess frukt annu ar okand, bvarfore det
ar osakert, om den ar en verklig Anoda.

Forsten CEDRELACEÆ. — Den af Forsten

c>Jr<r/£r^ utgifna gradual-afliandling om Cedrela fe-

^*^^'^^^''^'^' brif aga ut£;6r en utlorlig monograpbie ofver
detta pa Ost-lndiens Gar, sardeles på Java
ocb på A rnboina, vaxande Triid, bvilket opp-
når en bojd at' 200 foL^). Forf. lemnar en
beskrifning af Slagtet ocb al' denna art;
en analjs af Vaxt - delarna iir bar af-
ven gifven af Nees v. Esenbeck d. y..
— ' Denna Vaxts biiska oe li sammandra-
gande bark blef forst at Horsfjeld an-

') Disserlatio botanico-pharinaceutico-medica de
Cedrela f vbrifu^a j quam <Scc. pro Gradii Do-
ctoratiis sLininiisqiie in Medicina honoiibus cS?c.
in Academia Lugduno-Ralava defendit Eltio
Al egon dus Foi.sten, &c. ad dieni XVI
Dec. MDCGGXXXVI. Liigdiini Batavorum
^c. — l\\o. pp. 3t). C. tab. lithogr..

99

vjind i sidsta sUitliniii at dysen terie, ocli
sedan af Bl urne med fordel i elakailade
epideniiska febrar, fdrenade med convul-
sioner, gallarlade kriikningar och diarrhoe-
er, ocli af Waitz blef den iifven med stor
och gynnsain verkan begagnad i chroniska
diarrhoeer. — Den alfoljande tabellen fram-
stil Uer fiijLirer af blommande och frukt-
biirande grenar jemnte siirskilda fructifi-
cations-delar a f Cedrela febrifiioa.

EUPHOKBIACEÆ. — En giadual-Czompo

f, , , . 1 . -|-T ' r^ . • Diss. <&c.

handhng om de i Ungern, i broatien, de ew

iTransylvanien, i Dalmatien och i Littoralenf,f;^^f;.
vaxande Eaphorbiaceer ar af Czompoga"æ &c.
utgifven ^). Den meddelar forst allman-
na anmjirkningar om Vaxt-Familjeii och
om dess arters antals-forhåUanden i olika
trakter a f namnde Lander. Derefter fol-
ier en Forteckning ofver arterna med upp-
gifter om deras viixt-stallen.

Tvenne Prakt- Vaxter af Slasftet Eu- Tvenne

Prakt"

phorbia hafva i sednare åren blifvit kan-vaxter af
da och odhide i Europeiska Orangerier. ^^^ia.^'
I. Eupli. pul cJier rima j, hvilken WiUde-
now erholl ifrån Mexico af Humboldt,
och benamnde i sitt Herbarium, men al-
drig besk ref; den blef seder mera beskrif-
ven af Sch lee h ten dal och G h a m i s s o
(Linnæa. VI:r B.d. S. 35(S), samt sednast
af Klotzsch (Otto & Dietrich's Allg.

^) Diss inaug. medico-botanica de Euphorbia-
ceis Hiingariæ, Croatiæ, Transylvaniæ, Dal-
maliæ et Litoralis hungaraci, quam <Scc. publ.
disquisit. suboiittit Joannes Czompo. — In
tlies. adn. disp. d. 1837. Postini. 8:0. pp. 16.

100

Gart. Zeil. 2:r Jahig. i834' Ss. 26 — 28).
Den bildar en Buske af 3 till 4 f<^ts hojd
nletl 3 till 6 tums langa, iiggrunda, insku-
i-et-pinntandade blad, hvilka omkring blom-
klasarna ar morkroda; blomskaften aro pur-
purfaigade och blomuioi na scharlakansioda.
Karwinski har ofvcrfbrt denna art till
Europa. — 2. Euph, ful^ens Karwinski.
Denna lilla Buske har Karwinski åfven
iTiedfort ifrån Mexico, h vårest den vaxer
vid Zacatepo i skogår på skuggiga hoga
berg vid Sydsjon. Dess blad åro lancett-
lika, helbraddade, 4 ^^^^ ^ ^"'^ langa;
blomgrenarna utgå ifrån blad- vinklarna,
och de i klasar sittande blomniorna hafva
Hikarna ofvantill eldroda, och under guld-
gula. — Dessa bada Prakt-Buskar blomma
ifrån November till inemot foljandeSommar,
alltså fornamnligast under vintern, då så
få andra Vaxter aro i blomning. De bo-
ra planteras i en af flod-sand. och Ijung-
jord bestående jord-blandning och i bott-
narna af krukorna laggas småsten eller
storkornigare sand, p^i det vattnet må bit-
tare afrinna. Under vintern fordra de en
vårnie-c^rad af +10^ till +1 2^ Réaum., men
kunna under sommaren utflyttas i Tråd-
gårdar. De forokas genom satt-qvistar,
hvilka planteras i krukor i en fet och san-
dig jord, och vattnas flitigt, då de, likt
pil-qvistar, vaxa raskt och of ta blomma
i en drif-bånk under samma års host.
Dessa Vaxter hafva hitinlills sållan gifvit
fron. — Enligt Seitz underriittelser har
en slark dager och for bog temperatur
ett skadligl infljlandc på dessa bada Våx-

101

lei' under bloinnings-liclon , sa all tic lill
ocli med fiiila sina blad. Seitz slidley
dcrfore dessa Våxler under denna lid i
fonden af ett med liggande fenster tiickt
varm-hus ibland boga Våxler, bvare>st iber-
niometern bloll visar +10° Reaum., ocb
hår blomma de herrligt (Otto & Dielr.
AUg. Garlen-Zeit. iSS-^. N:o 22. Ss. 1^3
& 174)* 1 Berlin bar man dem Hk vål i
elt ganska Ijust varm-bus några fot i frau
fenstren ocb de sj^nas derstådes Irifvas
vål vid fullt sol-ljus.

TAMARISCINEÆ.^Wellstedt bar
vid Linnéiska Societelens Sammankomst i
London d. 21 Febr. i8'A6 meddelat an-
mårkninsfar om Manna ifran Sinai. Den
erbålles af Tamayiæ gallica Linn. varie-
teten mantnfera Ebrenb.. 1 Wady He-
bron samlas Manna tidig t om morgnarna
af Beduinerna, bvilka pressa den genom
linne oob forvara den i budar eller ock
i kurbitz-flaskor. Den under gynnsamma år
samlade Manna ulgor nu for tiden vanligen
ej ofver 700 skålpund på året. Bieduinerna
begagna sjelfva en ansenlig røångd deraf,
men någon del skickas lill Cairo, ocb Mun-
karna på Sinai-Klosler erbålla åfven qn
liten qvantite, bvilken de sål ja till rysska
Pelegrimer, som emotlaga den med stor
vordnad såsom elt bevis på sanningen af
den i den beliga skrift omtalade båndelse.
Manna erbålles ymnigast under år, då
mycket regn inlråffar, ocb man bar exem-
pelpå, all under en tid af 7 år erboll man
ingen Manna. I silt friska tillstånd eger dea

I 02

consislence och smak at' honiing saml hai-
en mork Bernstens-farg.
Moquin- PARONYCHIEÆ. — Moquin-Tan-
Anm:'r°ornti o n sokte bevlsa, att Sliigtena Polycne-
Poiycm- j^^j^^^^ Linn. och Hemichroa Brown ei

tnuin. .... . '

bora, såsom hi tin ti lis skedt, hanforas tiii

Chenopodeæ., utan rattast till Paronychieæj

och derstades bilda en egen afdelning med

namn af Polycnemeæ ^).

Gore £n af Ch. Gore forfattad monogra-

of /?oi-s^. phie ofver Slagtet Ro^ia ar i London iit-

gifven, men jag kanner ej dess narmare

beskaffenhet ^).

s:t Hi- LEGUMINOSÆ. — Aug. de S:t Hi-

Historia I a i r e har framstallt historien om Indigo-

om ij^f- f^aJcten(Indi^o(era tinctoria) och dess farc:-

tinctoria aiijiiie ifrån de iildsta tider till år [833^).

och dess -g-^. .| ir»i'' i i i

farg-am- i-)i ose o rides och Jt 1 1 n I u s kånde ledan
°^' detta farg-amne. Det kom ifian Ost-Indien
med namn af inde , eiidice ^ pierre hnliaue,
Anil eller Ijidii^o. Enligt D i o s c o r i d e s och
Pli ni us så ansågo Europeerna lange Indi-
go-Fargen såsom en sten, men i i3:de Sek-
let fann redan Venetianaren Marco Po-
lo, att den var ett vaxt-amne. Portugi-

7) Ann. des Sc. Nat. Noiiv. SiiV. T. VII. pp. 33
— /{I.

*) The Book of Roses, or the monography of
the Rose. Gomprising an Account ofthecul-
ture and propagation of Roses, and a descrip-
tive Gatalogiie of aSoo Varielies. By Gh.
Gore. — London. 1837. — 8:0.

^) Ann. des Sc. Nat. Nouv. Sév. T. VII. Fevr.
1837. pp. I 10 — 119: Histoire de V Indigo ^
depiiis Torigine des temps historiques jnsqu'
a l'annee i833c Pai M. Aug. de S;t II i-=
la ire.

100

sarne anmarkte v ici sina tbrsLa besok i
Ost-Indien, att Incligo-Vixxlen derslades
var allman. Då liinle Europeerna att kiin-
na dess odlings-siitt och beredningen af
farg-åmnet. Emediertid f«)rblef Indigo's
ursprung liinge i allmanhet foga kilndt i
Europa. Matbiolus, som utgaf sitt bo-
taniska Verk år i544> kande annu ej det-
samma, ocb i Tyskland ansågs Indigo till
ocb Hied på sina stallen år i-joS att bora
till Mineral-Riket. Eu Hollandsk Hand-
lande Jean van Tw^istår den forste,
hvilken i en sednare tid gaf bestamda un-
derråttelser om Indigo' s ursprung och be-
redning. Efter honom fol ja talrika upp-
lysningar om densamma ifrån mångfal-
diga Forfattare. Rheede gaf den forstå
kiinbara figur af i/zt/zg^o-Vaxten eller //z-
digofeva tinctoriu Linn., som ar den all-
mannast utspridda art, hvilken gifver In-
digo, Marchant lemnade ytterligare un-
derråttelser om denna Vaxt, och Rum-
phius gaf en figur, hvilken af Linne
hiinfordes till Indigojera tinctoria , men
som enligt S:t Hi lai re lika vål synes
forestalla en varieté af Indigojera Anil.
R um phi us meddelade derjemnte interes-
santa upplysningar om arterna af Indigo-
jera om odlings-såtten, som begagnas i
Ågra och i China.

Man har tvistat om denna Indigo-
Vdxt blifvit ofvevford ifrån Ost-Indien
lill America, eller om den var ursprung-
lig i sidstnåmnde Land. S.t Hilaire anser
såsom såkert, att Spaniorerna tidigt of-
verforde en eller flera arter af Indigojera

io4

eller vancletei .il Indi^ojera tinctoria ,
men Iiidis^ofera Anil L. , hvilken iifven
gifver Indigo-fjirg, viixle fornt vild i Ame-
rica. Frans. Columbus omlalar IniU'^o
i Historien om sin Faders lelnad, ocli Her-
nandez an forer en Indii^ofera ibland Me-
xicos farg-Viixlei-. En annan art af In-
dii^o/era, som inneliåller fårg-amne, viixer
oek i Brasilien, men som Hilairc endast
funnit den i grannskapet af nuvarande
eller fordna bonings-stallen, så kan han
cj afgora, om ilen ar nrsj)rungligen vild.
Europeerna inforde snart Jftdis^o-iw-
ternas odling llerstjides i America, såsom
i Gualimala och i Mexico. På Antillerna
infordes Indigo/ era tinctorin forst på S:t
Domingo och omkring år »747 borjade
man odla den i Carolina i Norra x\merica.
/7/<^//g^o-Våxtens odling har sedermera ut-
bredt sig till Madagascar, till Ægypten
och flerstådes i Africa, sanjt åfven till
Malta. — Emot slutet af forrå Åihundra-
det tillverkades ansenliga qvantiter af In-
digo i Provincen Rio de Janeiro i Brasil
lien. Colonisterna i flera delar af Brasi-
lien bereda numera Indigo blott for eget
behof. Du ter tre lemnade år iG^y npp-
gifter om Indigo' s tillverknings-sått på
Antillerna, och iifven Labat meddelade
ganska upplysande anmarkningar derom.
Emedlertid orsakade ett nedsatt pris ])å
Indigo, att lillverkarne af f^ait (^Isatis
tinctorin L.) i Italien, i Tyskland, i
Frankrike o. s. v. hogt klagade ofver sin
Farg-handterings-forfall , hvarfore Regeiin-

io5

f^aiDa i (IciM a r diissa Liuiclei loi bjoclo in-
fursei af Judii^o, — I Niirnber" affordrade
man lill och med Fiirgarne en ed, all de
ej beqagnade Indi'^Oj och del synes, som
om man dersliides iinnii ar 1799 afladi3
denna ed, ehnru den Iroligen oHa biet'
ofverlradd. Franska Regeringen forbod ar
ir)()S brukel af Indigo , ocli forst Ar 1737
erliollo Fargarne dersliides fullkondig fVi-
bel alt begagna Iffdii^o eller Van, och
småningom har den lorra u Urangt den
sednare. Man har forsokl alt plante-
ra Indigo i Toscana och i Sodra Frank-
rike, men denna odling ar niimera ofver-
gifven. Forf. beskrifver derefler siitlet alt
utdraga farg-amnet, hvilket jag i en fore-
gående Ars-Beraltelse har omniimnl. Det
forstå mera speciella franska arbele om
/w r// i,' o- beredningen ar det af Elie Mon-
ner an: "Le parfait Indigolier" af ar 1736,
af hvilket arbele flera upplagor utkom mit.
Ett sakrikt verk framstidldes afdeBeaii-
vois Razeau: TArt de ITndi^otier," in-
fordi år 1770 uti "Recueil des Arts et
Metiers," som ulgafs af Franska Welen-
skaps Acad:n och omlryckles år 177^»
Snart derefler ofverlemnade ett Siill-
skap af Handlande till Vet:s Acad:n en
summa af 1 200 francs såsom beloning
for den, som forfallade den basta Afhand-
ling i Fiirgnings-konsten. Vetrs Acad:n
ulsalle såsom pris-amne analysen af In~
digo och tjenligasle saltet att odla Yaxlen
samt att formånligast bereda och anvånda
dess fiirg. 3:ne afhandlingar inkommo och
blefvo 1780 tryckla uti "le Recueil des

io6

Mémoires des Savans^ cLrangeis." Den af
Quatiemer-Dijonval inneholl ensaui
uppgifter om //?r//^o-Vax leinas odling ocli
uldiagnings-såttet af fårg-amnet. Ett an-
nu meia fortjenstfullt arbete af Charpen-
tier de Cossigny utkom på On Mauri-
tius år 1779 under titel af "Essai sur la
fabrique de Tlndigo." Denne Forfattare
bade bemodat sig att stodja sina uppgif-
ter på cbemiska grundsatser, ocb ban in-
forde flerfaldiga vasendtliga forbattringar
i berednings-sattet. Af detta arbete ut-
kom år 1789 en engelsk ofversattning i
Calcutta. — Uti 2:ne andra arbeten bar
Cossigny afven meddelat ny are under-
råttelser om //z^/Zgo-beredningen på Coro-
mandel ocb i Bengalen: "Voyage a Cal-
cutta" af år VII ocb "Moyens d'Ameliora-
tion &€., Sedermera bar Pl agne i Pon-
dicbery i Ost-Indien på uppmaning af
Marin-Ministern år 1823 lemnat en Af-
handling om Indigo-beredningen, bvilken
ar tryckt i "Annales maritimes de TAnnee
1825." Han foredrager 7/?t//go-beredning
af den torkade Våxten framfor den får-
ska, och ban beskrifver de nyare bered-
nings-satten. Plagne anmodades att in-
fora /n^^zgo-odlingen i franska Colonien i
Senegal ocb ban gaf foreskrifter dertill i
en afbandling inford i "Annales mariti-
mes de Tanne 1826." Inseendet ofver
Jn> f lg o-od\ingen ocb beredningen af fårg-
amnet i Senegal anfortroddes derefter till
Perrottet, som beskrifvit resultaten af
sina forsok i en afliandling "Memoire re-
lalif å la culture des Indigoféres tinctori-

107

iiu\ cl a la ral>iicalion de llndigo." Han
antager fleia at' de på Coromandel bruk-
liga inelhoder, men foredrager den farska
orlen Lill heieclning af ludii^o. Denna
afhandlinir anses af S:t 11 ila i re all vara
den mest liirorika, som man eger på fra n-
ska språket. — /A^r//go-Va\terna uppLaga
Jordens niirande beslå nds-delar mycket ba-
sligare an mangden af andra Vaxter.

Forf. omnamner, alt den i Brasilien
vaxande art af Sol a num , bvilken Diinal
anser att vara S. nudicni Hu mb. Bon pl.
& Kunlb., byser ett morkare ocb vackrare
blått fårg-iimne an det bos de egentliga In-
digo-FdxterTia. Denna art i\i' Solanmn fin-
nes uti yngre något fuktiga skogår i llera
Provincer, men den odlas ej. S:t Hilaire
bar forut ka I lat den SoL indigoferuni ocb
med detta namn ar den anford af Mer at
ocb Lens uti Dictionnaire de Maliere mé~
dicale. VoL VI. p. 4'^' ^QVix utforliga
underratlelser om densamma blifva infor-
da i S:t Hiiaire*s Voyage dans le Pro-
vince de Goyaz.

Barken af Piscidia Erjthrina Linn.Anm:r om
begagnas i West-Indien till fisk -fangs t ge- l*,""/,^,^
nom dofning af fiskarna, ocb D:r W. Ha- »^^ l-
milton bar redan år 1812 afbandlat dess
flerfaldiga egenskaper (Nicbolson's Jour-
nal of Nat. Pbilosopby). Tjenligasle tiden
att samla barken ar i April, då Våxten
blommar, ocb innan bladen framkomma.
Då afskaras de unga rotterna for att få de-
ras bark, bvilken aftages, krossas ocb blan-
das med kalk ocb briinvin i små korgar.
Man valjer till fisk-fångst vanligen en li-

io8

lon, im<lanj^oiii(l och skyddad Baj, och bå-
tavna få vanligon en besaltning af tva Net^-
rer, at' hvilka hvarje iir forsedd med en
korg, i hvilken finnas de beredda rotter-
na. 1 midlen af Bajen hvila Roddarne på
sina å ror och urskaka i vattnet sina kor-
sars innehåll, hvilket meddelar det om-
^ifvande vatlnet en morkhrun farg, och
«åledes borttager den genomskinlighet, som
iir alldeles Ci^en for West-lndiska vattnen.
Verkan år niistan ogonblicklig, och da vatt-
net genom sin fårgning visat, att det upp-
tagit de narcotiska åmnena, så bUfver Ba-
jens yta snart betåckt med en mangd af små
fiskar, som i fullkomlig kansloloshet och nå-
gra till och med doda flyla omkring och
upphemtas af manskapet, under det att
de storre Fiskarna uppsticka sina hufvuden
of ver lagren af den uttomda narcotiska
kalk-massan, liksom bemodande sig att
undgå fa ran. Hamilton sager, alt erfa-
renheten alltjemnt bevisar, att denna fisk
ej ar skadlig att fortara. — Kalk-bland-
ningens berusande verkan orsakas af be-
stånds-delarnas forening, och ej af en en-
sam veikan af någon sårskild beslånds-del.
Det egentligen verksamma i rotens bark hos
Piscidia Erythrina år ett hartz, hvilket,
upplost af svag sprit, sedan blandas med
oslåckt kalk. Det synes, sager man, som om
på detla satt bildiis en art af hartz-tvåJ,
hvilken år blandbar med hafs - vattnet.
(Fioriep's Notiz.).
Vogeis Uti D:r Vogel' s monographie ofver

^'^luS' de till Dalber^^ieæ horande brasilianska
Daibev- Ai t-Slåalcn , fVamstållas deras kånnemår»

109

ken samt beski ifning af arlcrna ^^). De
iiro Triid eller Buskar: i. Macliaeriitm
Pers., af hvilket 29 arier iiro kanda^
ibland dessa iiro 18 fundna i Brasilien
och af bvilka 16 aro nya, samt 11 i andra
trakter af denna verlds-del. De fiesta iiro
npptiickta af Se Ho W. — 2. Dalberi^ia
Linn. fil.. Af detta Sliigte, af hvilket bit-
intills endast arter blifvit fundna i Asien
och i Africa, har Selle w iifven fiinnit
3:nc arter i Brasilien, niimnligen D, va-
riabilis Vog., tomentosa Vog. och bra-
sUiensis Vog., bvilka alla hafva mindre
blommor iin de asiatiska och africanska
arterna. — - 3. Platymiscium Yog, med 2
arter. — 4* Miscolobiitm Vog. med i art.

I Armenien, i Persien och i Bucha- Manna

1 o c ri I ^f Hedys.

riet har man pa grenarna at tiedysanim Aihagu
Alkali L. funnit utsvettadt ett socker-
balligt iimne, som utgor en 7\\\.dX Manila^,
hvilken af Innevånarne begiirligt samlas och
anviindes i husballen. (Fr or i e p's Notizen).

Vogel har bestiimt atskilliga till Af-Vogei'^
delningen Swartzieæ horande SUigten och nya"*
arter *). ZoUernia Neuwid. & Esenb. med '^^^'J"^'
5 arter. Hit riiknar ock Forf. Sliigtet
Coquebertia Brongn.. — Vid Swartzia
anmiirker Forf., att dess arter variera med
antalet af standare, och alla, eller atmin-
stone nagra kronblads foitvining; flera

^°) Linnæa. ii:r B.d. ils Heft. Ss. 177 — 204:
Dalbergiearum genera brasiliensia. Auctorc

Th. Vogel.

*) Linnæa. Elfter D.d. 2:s Heft. Ss. i65 —
176: De Swarlzicis observaliones scripsit

Th. Vogel.

I 10

arter hafva niAnga slåndare ovario opposi-
ta, så att dorsum ovarii blifver niukim,
hvaremot den hos Årt-Vaxterna vanligen
ar betaekt af ståndare. Forf. tillagger, att
bristen af ståndare bos denna bloin-del
torde vara en orsak, hvarfore kronbladen
har blifva forvandlade till ståndare. Hos
Su\ uiuJtijuga , hvarest petalum iir extus
sericeum, så blifva de mindre ståndarnes
strångar glatta och de storres silkesludna;
hos Sw. acutifoUa Vog. & Sw. montana
Vog. aro kronbladet och de storre stån-
dar-strangarne finludna; de storre ståndar-
ne innehafva dessutora samma plats, som
de saknade kronbladen borde hafva, och
deras infåstning synes vara mera atåt an
de mindre ståndarnes, derjemnte har Vogel
alltid funnit, att Fromjols-knapparna hos
de små ståndarne stadse egt fromjol (pol-
len). Få Sw a rtziæ-i\\iG\?> art-baljor aro
hitintills beskrilna. Forf. har endast sett
dem hos Sw, pulchra Vog.. — Han beskrif-
ver har flera nya arter och meddelar forbatt-
rade kannetecken for de fornt kanda. — Sect.
I. Possira Aubl. A. foliis simplicibus: i.
Sw. sim pl f cif oH a Willd. Sp. Pl.. — • B.
foliis impari-pinnatis: 2. Sw. ^randi flora
Willd. Sp. PL. — IfrånBrasilien: Lusch-
nath. — 3. Sw, brasi/iensisYogr, i Bra-
silien: Sellow^. — 4- ^^' pit^iclira Vog.:
i Brasilien: Sellow. Forf. omnåmner, att
i Willdenow's Herb. forekommer ett
vid Caracas tåget exemplar, som liknar
denna, men måhiinda kan vara Sw. myr-
tifolia. Han sager, att Sw. e/egans Schott i
Spreng. Syst. Veg. T. 4» Sect. 2. p. 4^7 och

I I i

Sw. Langsdorfii Radd i Mem. Soc. it. Mod.
t. 1 8 p. 396 aro med iStv. ^z^/c/ira na ra be-
slag tade, men dock skilda arter. 5. Sw.
robiniaefoJia Willd. Herb.. Yid Ptadigas
de Honda i Sjd-America, tågen af Hum-
boldt. 6. Sw>. macroplijlla Willd. Herb.
Vid Naies i Syd-America, funnen af Hu m-
boldt. 7. Sw, dipetahi Willd. Herb.. I
Brasilien vid Bahia. 8. Sw, acuminata
Willd. Herb. I Brasilien vid Bahia. 9.
Sw. acutifolia Vog. I Brasilien: Sellov^.
10. Sw. montana Vog. I Brasilien på
Serra dos Oigaåos; iir nara beslagtad med
Sw. acutifolia och afven med Sw. Flein-
min^ii. 11. Sw. mullijiu^a Vog. I Bra-^
silien: Se Ho w. — Sect. II. Tounatea
Aubl.: 12. Sw. ^labra Vog.. I Brasilien:
Sellow. 1 3. Sw. sericea Vog. I Fran-
ska Guiana: Martin (enligt Kunth^s
Herb.).

Vogel meddelade en Monographie of-VogeTs
ver de brasilianska Siågtena af afdelnin-ofveT^Té
gen Cæsalpinieæ. Dessa Slaglen aro ^^'^^^'^cæTlrn-
14, med manga nu forst beskrifna arter. »'<'^-
Forf. lemnar derjemnte tillagg vid sin Af-
handling om Dalber^ieæ ^).

En mycket interressant Monographie vogei
ofver Slagtet Cassia utgafs af Vogel un-^J^^*
der sidstlidne år. Den utgor en Synop- cassiæ.
sis, i hvilken 253 arter aro bestamda och
25 anforas såsom ofuUstandigt kånda, så

^) Linnæa. ii:r B.d. 3:s Heft. Ss. SSi — ^iQl
De Cæsalpinieis Brasil i æ. Aue tore Th. Vo-

o

el. — ' Dalber^ieæ. Ss. ^iQ — 4^2*

1 12

att tillsammans iiio 278 arter for niirva-
1 ande kanda ^).

Uti Inledningen meddelar Forf. forst
i korrthet några allnianna anrnarkningar
om Slagtet ocli om dess Afdelningar. Der-
efter folja: 1. ett utforligare slagt-kanne-
mårke. 2. de sju afdelningarnas kannetec-
ken. 3. en synoptisk conspectus sectianum.
4. Conspectus subsectionum et specierum
distributio.

Sedan vidtager bestiimningen a f ar-
terna, for hvilka lemnas kannemarken, de
vigligaste synonymer, korta uppgifter om
deras geographiska .utbredning, samt cri-
tiska anmarkningar for en eller annan
mindre kand art.

Ibland de arter, bvilka ega den stoi-
sta geograpbiska utbredning, må namnas
C. Fistula L., hicapsularis L. , Sophora
L. , alata L. , occideritahs L. , tomentosa
L. fil., Tora L, , obtiisi folla L., li gust ri-
na L.. Om de i Medicinen med namn
af Senn a begagnade arter kan anmarkas,
att C. obovata Collad. {C, Senna /3. itali-
ca enligt Hayne) forekommer i Ægy pten,
och dess variete ^. obtusata Hayne i Ægyp-
ten, i Senegambien, i Arabien ocb mailan-
da afven i Ost-Indien. — C, lanceolata
Forsk. (C orientalis Pers.) viixer i Nubien
enligt Hayne ocb i Arabien. — C. acu-
tifolia Delile ar vild i Ægypten, i Ara-
bien

^) Synopsis Generis Cassiæ. Auctoie Theo-
doro Vogel. D.T Philos.. — Berolini. iHi/.
8:0. pp. 80.

1 13

bien och i Ost-Indien. Ett utfijrligare ut-
drag af denna monographie kan ej ega nå-
got sarskildt inliesse f(3r svenska Bota-
nister.

Uli en sednare Afhandling, inford i Vogei
Journalen Linnæa, har Forf. utforligt JDe- Generis
skrifvit de nya arLerna och lemnat til- MteZ'
lagg och iakttagelser om de forut kanda. ^'*"-

URTICACEÆ. — Edw. Solly lem-s^o^i^y's
nåde Anmiirkningar om Galactodendron caiactl-
utile Humb. & ^Bonpl., det så kallade ^^J^'^^'^
Ko-Tradct eller Mjolk-Tradet ^ hvilket
tillforne ar omtaladt i en foregående Års-
Berattelse ^). Detta Trad finnes vaxande
i Sodra America, i synnerhet i Caracas;
dess stam kan erna loo fots hojd och eger
ofta iifven en betydlig omkrets, ty man
anmarkte ett Trad, hvars stam 5 fot ofvanfor
roten bade något mer an 20 fots omkrets.
Det grenar sig hogt upp, ibland ej fdrr
iin 60 fot uppe på stammen, och dessa
grenar kunna utgå 25 fot langt ifrån
stammen; bladen likna Lagerns, ocb haf-
va 12 — 16 tums långd med 3 eller 4 tums
bredd. — Då man i detta Tradets bark
gor en djup inskiirning, så utbryter yni-
nigt en hvit saft, med hvilken man innom
en qvart timma kan upplylla en vanlig
butelj. Till farg, lukt och smak liknar den-
na saft en vanlig ko-mjolk, men efterlemnar
likval i munnen en lindiig baskhet ocb en

^) Linnæa. Elffer B.d. Sechsles Heft. Ss. 66 r —
714: Synopsis Generis Gassiæ. Altera Pars.

Auctore D:r Th. Vogel.

Prnf. fVihstroms Jrsher. 183S. ^

1 1 4

mindre behaglig klibbighet. Man sager,
att nijolk-saflen befinner sig i den inner-
sLa delen at' barken. Denna mjolk-salt
forandras snart af biFlen, bi Idai- då liksom
en tjock griidda, ocli får efter elt dygn
en mindre bebaglig lukt, en iicklig ocli
syrlig smak.

Infodingarne begagna Ko-Tr delets far-
ska mjolk-saft temmeligen alhuant tiil foda.
Om morgnarna ser man dem skjnda till
Traden, gora inskarningar i dem, iippbaiii-
ta ocli genast fortara denna saft, som må-
handa består af en art at' barlz, blandadt
med andra Vaxt-amnen.
schiei- CERATOPHYLLEÆ. — En mono-

den Mo- \ • ■ r i ^r . /-w i • /•

nogr. i.f- graphie olver denna Vaxt-Ordning ar at
lophyuea.^'^^ Sclileiden bearbetad ^). Forf. af-

^) Linnæa. Elfter Band. 4-tes Heft. Ss. Si 3 — 54^:
Beitrage zur Kenntniss der Ceratophjlleen.
von D:r M. J. Sch leiden. — Taf. XFia.

Ceratophylleæ .• Planta monoica. Jmentimi
inasculuiii: Flores singnli, monandii, inferi-
ores bl acleati. Amentum feminemn ad floreni
unicuni hiacteatum ledactun), bracteis steri-
libiis aucLum. Ovarium iiniloculare, uniovii-
latum: ovulo pendulo, atropo; inlegumenlo
simplici. Stylus pervius: sti^mate simplici
iiliformi. Fructus drupa, piitamine bgneo,
bracteis peisislentibus cinclo. Semen pendii-
Jiim, inlegLimento menjbranaceo-siniplici. Al-
bumen cx cellulis aliquot plumulam cingenti-
biis constans. Embryo rectns, dicotyledoneus,
plninnla valde Q^^wvAl-A^r adicula ciassa,infera.

Ceratophyllum vulgare Sch leid..

Of. C. platycarpwn .- slylo excrcscenle, spi-
nis lalioiibiis, ala sæpiiis cienidata connatis,
inlerdiiin eliani laleribus spinescens.

/?. C. oxyacanthum: stylo persistente, spi-
nis basilaribiis terelibiis.

f i5

hanrllar forsl dessa Viixlers historia. Con-
rad Gesner anses vara den Ibrste, hvil-
ken onjnanint en art af Cenitophyl-
hun. Den forslå heståmbara art forekom-
mer i Knauthii Enum. Plant. Hallens.,
och iir C. demersum. Ar 17 19 beskref
Di Ilen ins C sabniersum. Samma år åt-
skiljde Vai Uant bada arterna. Linné
hesUinule dem sliitligen njirniare och de
[bl blefvo sedan oforandrade li ils Ch a m i s-
so fordelade dem i 6 arlei-, i anledning
at' fruklernas olikhet, hvarelter 3 arter
blefvo beskii^na af Roxbnrgh (Flora
Ind.), G oil lem in (Fl. de Sénég.) och
Wight (Fl. Ind.).

Forf. har med mycken omsorg gran-
skat denna Viixt-Ordning och till folje af
talrika undersokiiingar fnnnit: 1:0 alt af
Ceratophylium linnes endast en art, men
hos hvilken den storre eller mindre ut-
bildningen af laggaina, till hvilka anlagen
alltid linnas, beior af Ijiisets intensité,
for hvilken vaxten iir utsatt. Af denna
art, som han benamner C, vuh^are ^ an-
tager han 3 egentliga former, men er-
inrar derom, att iilven former forekom-
ma, hvilka likasåvåil kunna anses tillhora
den ena som den andra hufvud-formen.
Han gifver kiinnetecken for Familjen och
for artens siuskilda former, och jag skall
i noten anfora desamma.

Forf. lemnar derefter en utforlig be-
sk rifning at' Viixtens alla delar. Han anmiir-

y. C. miiticum.' sly lo plus minus evanido,
spinis alacjiie niillis,

n6 .

ker, att iDeCandolle's Proclr. iir tydllgen
en form af C. demersum beskrifVen såsom
C. s ub ni er sum ^ och hvilken sannolikt hade
omogen frukt. C lia m is so, som atskiljde
6 arter, forglomde att skilja emellan mog-
na och omogna frukter, och antog såsom
arter dem, hvilka endast aro olika bild-
nings-grader. Forf. erinrar derom, att
Llad-segmenternas antal och bracteernas
form gifva inga påhtiiga kåinnemarken att
åtskilja de Linneiska arterna. For ofrigt
har Forf. funnit mj^cken forånderhghet hos
frukterna af samma individ i anseende till
lornar och knolar. Han hanforer Vaxten
till Dicotjledonerna, och anser såsom det
forslå blad-paret de blad, hvilka af Ri-
chard varit beskrifna såsom Cotyledoner
och foranledt antagandet, att Ceratophyl-
luni var en planta poljcotyledonea; de
verkliga två Cotyledonerna iiro redan na-
stan fullstéindigt utbildade, innan det der-
på foljande blad-paret kan synas, hvar-
emot hos verkliga polycotyledoner alla
cotyledoner uppkomma samtidigt. Vax-
ten var liinge upptagen ibland Najades j,
men De Cand olle bildade omsider af
densamma en egen Familj: CeratophyU
leæ y sedan man insett, att de egentliga
Najades voro raonocotyledoner. Forf. år
an nu tvifvelaktig, om platsen for Cerato-
pliyJleæ i det naturliga Systemet, och sa-
ger, att fortsatta undersokningar maste af-
gora detta. Han tror, att Piichard d. y.
formodligen kommit sanningen niirmast,
då han ansett, att CeratopJiyllum år be-
slag tad t med Cotdferæ j, och Forf. an forer

117

har sjelF ilera skiil tor clenna besLamning.
Han gifver slulligen en ofversigt af Cera-
toplijUec.ru as utvecklings-historia, af de-
ras anatouiie och y)hysiologie samt ai' de-
ras geograpliiska uthredning, hvarvid an-
miirkes, att de synas tillliora Norra lienii-
sphæien. I Europa iiro de allmanna; i
SiJ3irien utbreda de sig till Irkutzk ocb
till Baical enligt F. Fischer, I Ost-In-
dien aro de anmarkta af Roxburgh,
Wight och Arnott. I Ægypten har
Sieber fiinnit dem. Desfontaines såg
dem i Barbariet, Gu ille min upptiickte
dem i Senegambien, Nuttal anforer dem
for Norra America och Chamisso fann
tiem i Californien.

Uti den af D:r Gray forfattade af-.^ray
handling om CeraloplijUecrnas structur Cemto-
och forvandtskap forekomma allmanna an- ^'^ ^^*
miirkningar ofver dessa Yåxters frandskap
med Nyniphæaceæ med Cabonibaceæ af-
vensom uppgifler af de familjer, med hvii-
ka man velat forena CeratopJiyileæ, Ar-
terna besta mmas derefler och ibland dem
ar en ny americansk, som Forf. beniimner
C, echinatuni ^).

POLYGONEÆ. — En Afhandling omBabin,
de af Roy le i Ost-Indien fundna arterj^f,"go
af Polj^otiura och Fagopyrura ar af i^a-Os*-],'^^^^
bin 2: ton forfattad och inlemnad till Lin- gomæ.
næan Society i London ^). De iiro samla-

*) Annals of the Lyceum of Nat. Hist. Vol. IV.
p. 4' — 60: Pv.emaiks on the structure and af-
finilies of tlie Oicler Ceratophylkæ, By Asa
Gray M. D. (New York. iSiy. 8:0).

^) Philos. Magaz. March. 1837. pp. 223 6cc.

a—
»

S

in

m8

de i Sil more, Ivunawiir ocii Cash niere, oeli

iiiånga ibland dem iiio desamina med dein,

hvilka Wallich ann»ai kt i Nepal. Ibland

de 33 arteina al' PoIjgoTinni iiio lo nya

och ibland de fyra arterna id Fft^opj-rutu

ar bar en såsom ny beskiifven ^).

Tausch ERIGAGP:Æ. — F. Tau sch medde-

nppstaii- clelade en systematisk uppstallnim; af ar-

ping ^i tQYY\n a f Erica eller Ljunti-S/cætet '^). For f.

arterna at J O O /

Erica, anmarker, att detta Slas^te i anseende till
niån^^falden af sina blom-former ar det
utrnarktaste ibland alla, att det just der-
fore borde blifva orubbadt, och det desto
mer, da blomfodrets, blomkrunans och
fruktens delnins^ alltid finnas ofverensstam-
mande, och yttre utseendet hos alla, med
nndanlag af Cnllnna {^Erica vithj^aris L.),
år detsamma. Det ar holigt, atl vcrkligen
åfven fina olikhcter hos frukten och iinnu
vigtigare olikheter i fronas form torde ra-
da innom detta Slagte, men olikheten hos
frukterna hanforer sig ])e.stamdt mera till
den yttre formen an till den inre struc-
turen. Då likviil iinnu frukterna åro okiin-
da hos mångfaldiga arter, så njåste man
tills vidare soka att bilda en uppstiillning
efter blom-formerna eller ett anthologiskt
system. Forf erinrar derom, att Don (i
Syst. of Gardening) vid sin dtdning af
Slagtet Erica synes blott hafva uttagit
och upphojt enskilda markvardiga former
såsom egna Slågten, men innom hvilka
han afven fdrenat hogst olikartade och
knappt forenbara artei-, hvilka mera emot-

^) Uegcnd-). boi. Zc^it. iHjy. 2:r B.cl. N:o ji.
S^. 4^1 — 49>' ^'^ J2. Ss. 497 — 509.

saga tin einolsvara del anlagna slagl-kiin-
iieiiiaikot. Ta 11 SC li omnainner, att Don
tlessiitoui ej anviinL lillborlig uppmarksani-
liet vid sina besLarnningar, emedan flera
arter upplagas under samma namn, art-
niiiiken uch synonymer i 2 olika slagten,
så t. ex. anfores Er, urceolaris Ait. under
Erica och Ceraniia; Er. tefras^onaT\\\M\h.
under Eurilepis och C nil ist a; E. pJijsodes
L. under Ei-ica och Pachysa ; E, leucan-
tliera L. under Erica och Gypsocallis , o.
s. v., Forf. anser, alt ibland de af Don
besUiiuda nya Slag len endast Eremia a r
an laglig, euiedan den skiljer sig ifrån Eri-
ca genom sina loculi capsulæ inonospermi.
Om viirdet af Klotzsch's uppstall-
ning a f artei'na a f Erica kan Forf. ej be-
sliimdt yllra sig, då den iinnu ej ar full-
standigt kand, dock tror han, att Klo tz sch
for mycket inlåtit sig i det speciella af
blom-formen, vid hvilken, såsom Tause h
fbrmodar, naturen synes hatVa utbildat åt-
skilligt mera for alt utmaika den specifi-
ka åtskillnaden, såsom t. ex. blomkronans
sneda hals eller mer ellei- mindre t3ailiga
fyrkantiga form, hvilka olikheter fmnas
hos flera grupper, men alltid såsom blott
enskildheter.

Derefter framstaller Forf ett utforligt
slagt-kånneu-.arke * for Erica samt anmark-
ningar om Slagtels utseende i allmanhet.
Sedan folja kiinnelecken for afdelningar
och under-afdelningar, h vai* vid uppiiiknas
de dit horande arter, hvilka varit af Forf.
undersokta. Dessutom lemnas i tabel l-form
en synoptisk ofversigt af uppstållningen:

I 20

I. Plagiosteniojies: Anlheræ lalerales seu
adnatæ,

Tiibatæ (subtribus 3), Limhatæ (snb-
Liibus 5), Urceolatæ (sublribus 3),
Campannlatæ (subtribus 4)> Rotatæ
(subtribus 2).
II. Jcrosteniones: Antberæ terminales s.
in filamenta decurrentes.
Rotatæ (subtribus i), Campannlatæ
(subtribus 3), t/rceo/<r/^ft? (subtribus 3),
Limbatæ (subtribus 2), Tubaiai (sub-
tribus i).

LOBELIACEÆ. — Sedan jag nume-

ra egt tillfalle att se PresTs Prodromus

Monograpbiæ Lobeliacearum j så kan jag

- ifrån densamma ieiiina toljande utdrag.

Pre sl Uti Iniedningen omnamner Forf., att

muT Mo- L i n n e år 1*^63 upptog (i Sp. Plantar.)

zSi^"2^ arter af Lobelia , ifrån bvilka Z. Phi-

arum. mierl , paniciilata, Phyteuniaj bulbosa och.

Cliejranthus bura bortgå, då 21 arter

återstå. Sp r engel beslanide år iSsS i

Syst. Veget. 1 56 arter af Lobelia ocb 4

a f Lysipomia , alltså 160 Lobeliaceæ^ men

då man biir ifrån utesJuter L. er en a ta ^ som

ar en Cjphiaj L. paniculata ocb int^^apota-

viica j bvilka tillhora Wahlenber^^ia ^ och

L. laricina^ som ar en PrismatocarpiLS ,

sb återstå i56 Lobeliaceæ.

Uti sjelfva arbetet lemnar Forf, kan-
netecken for afdelningar, for slagten ocli
for nya arter, jemnte uppgifter om de
sidstnamndes bemJand, men for de iildre
arterna anforns endast namnet ocb de vig-
ti2[asle svnunvmcr.

121

Fort*, anlager och bestamiiier 23 Slag-
ten med 268 fuUstandigt kanda och 66
ornllkomligt undersbkta arter. Man har
med skål klandrat, att de flesta arlerna
a f det gamla Slagtet Lobelia å ro a f For f.
hjinforda till det fordna af Tournefort
benåmnda Slagtet Rapiintium , hvilket
Forf. ånyo antager med 181 arter, och
det egentliga Slagtet Lobelia utgores dels
af nagra aldre arter af Lobelia och dels af
Slagtet Sipliocampjliis. Genom denna for-
andring åro synonymerna ty viirr betydligt
forokade; sannolikt blifver Fo! fattarens be-
ståmnino icke anta^en.

Skillnaderna synas vara foljande:
Rapunlium: corollæ tubus longitudina-
liter fissus: limbo quinquepartito bi-
labiato sidjbilabiato aut demum iini-
labiato, labio inferiore trilobo pendu-
lo: laciniis duabus superioribus erec-
tis ant CLim labio conniventibus.
Lobelia: corollæ tubus integer: limbo
quinquefido: laciniis æqualibus, dua-
bus superioribus sæpe longioribus.
Till Rapuntium hånforas åfven i?.
Dortmanna Presl. (ZoZ>. Dortmanna L.);
R, Erinus Moench. [Lab. Erinus X..) 5 R,
siphiliticuni Mill. [Lob. siphilitica L.); R,
Kahnii Presl. {Lob, Kalinii L.) ; R, fal-
dens Presl. {Lob. fnl^^ens Y^i\\il.)\ R. car-
dinalis Presl. {Lob. cardinalis L.). — Uti
Slagtet Lobelia uj)ptagas 58 arter, ibland
hvilka t. ex. L. niacropoda Thunb., ff^e-
sdfiiuua Thunb., barbata Gav., gigantea
Gav. m. fl..

1 22

Lcy- PLANTAGIINEÆ. ~ En nF Lcy-

dfp°p5^^j.d o 1 1 forfattad afhandlins: om Plantcn^i-
tdgmeen f2ea3 har for afsigt alt i ViixL-Riket forso-
ka tillampa de af Mohs foi* Mioeral-Riket
iippstallda grundsatser. Forf. soker alltså
att har hevisa, att Phmta<^ineæ kunna
betraktas såsom en natural-histoiisk art och
han tror, att elt sådant siitt att betrakta
Viixteina kan alhnant inforas for hvarje
Våxt-Familj. Han granskar derefler Plan-
tagineæ nårmare till deras kannemarken
och till deras sarskilda delar, hvarvid han
enligt denna granskning anser, att han
fiinnit, alt alla olikheter, hvilka iakttagas,
ofvergå genom mellan-f(jrmer i h vårand ra,
och alt dessa Vaxter således bilda en sam-
manhangande kedja af former, hvarfore
man icke kan på något beslamdt och
osvikligt satt indela dem, utan attdetlll-
sammans iitgora en nalural-hislorisk art.
1 ell åtfoljande bihang lemnar Forf. en
ofversigt af Plantagineernas geographiska
utbredning och af deras nytta samt en
clavis till igenkiinnande af de hilinlills
bekanta arter. På den åtfoljande lilho-
graphiska tabellen framslallas figurer af
sarskilda P/nntagineers delar, n tv isande
arternas ofvergång uti hvar^mdra.
Bneks BORAGINEÆ. — Ofver de capska

capskT^ ''teina a f Ed dum har D:r H. W. Bwek
"jV^r ^M^earbetal en mono^rraphie, fornåiimliiiasl

^) Die Plantagineen in Rezug auf die natiirlii-
storisclie Spezies. Von Franz Leydolt. —
IMit einer lithogr. Tafei. Wien. — (1837).
8:0. Ss. 54 & 10.

1 33

enligl (leL at' Eek lon ocli Zeilier hem-
forda Herbarium '"). Forf. genomgår forst
ile capska arternas historia. Linne kiin-
de blott 4 sadana arter. Thunberg til-
lade [2 och Lehmann G, om man der-
med forenar Lobostemon Lehm.. Seder-
meia har Buek funnit i6 nya arter i
Eck.lon's Samlingar. Han har vid sin
granskning eifarit, att de capska ar terna
af Echiuni skilja sig ifrån de ofriga genom
fornices staminiferi, hvilka åro kanne-
tecknet for Lobostemon , som ensamt till-
horer Cap, hvaremot de verkliga arterna af
Echium sakna sadana fornices staminiferi
och iiro utspridda i flerfaldiga trakter af
verlden.

Forf. lemnar derefter kiinnemarken for
Slagtet Lobostemon med 33 arter, hvilka
mer eller mindre utforligt beskrifvas, jemn-
te korrta uppgifter om vaxt-slailen. Vid
Lobostemon Thunber^janus Biiek sager
Forf., att Echiuni scabrum Thunb. ej sy-
nes betydligt skildt ifrån denna art, men
ofverensstammer ej med figuren i Leh-
mann's verk, och ar iinnu tvifvelaktigt.
Om Lobostemon vir^^atics år Forf. oså-
ker, huruvida den kan vara Ech, trichoto-
mum Thunb.. — Vid Lobostemon spicotus
anmårkes, att Ech. incnnitm Thunb. endast
år ett Eek. spicatnm i utblommadt tillstånd.
— E. scabrum Th., E. incanum Th., E.
trichotomnm Th. & E, rosmurinifoUwn

*°) Linnæa. Elfter B.d. 2:s Heft. Ss. 129 — 149:
Echia capensia disposuit IJ. W. Buek.

124

Leh m. a i o ej a f E c k 1 o n ocli Z e i h e r

återfnndna på Cap.
Decaisne STELL ATÆ. — Decaisne forfatta-

chesana-dG GD mjcket lUrorlk och interessant nio-
tomiques noeiaphie ofver Slastet Rnbia och esfent-

et plivsio- oi o r» •

logiques iigast orver dess ena art R. tlnctorum L.

rawf^, &e' el ler Krapp j en mycket Jiegagnad fai*g-
Vaxt '). Denna afhandling utgores af ame
afdelningar, af hvilka den Lsta upptager
de anatomiska och physiologiska undersok-
ningarna om Krappen (^Rubia tlnctorum
L.). Lsta Capitlet. i) Om Roten, Dess
fiirg-amne år gult, men genom tilltråde
af luftens syre fårgar det sig rodt; det
år under sitt inneslntna tillstånd hos Våx-
ten alltid vattenklart; vid luftens tilltrå-
de grumlar det sig till en af små kulor
bestående fållning. 2) Om Stjelken. Den
beskrifves anatomiskt, hvarefter meddelas
resultaten al undersokningar, om fårg-åm-
net alven skulle kunna utbildas hos den-
samma, hvilket lik vål endast intrållar, då
stjelken lagges i jorden och halles fuktig,
till folje hvaraf Foif. åfven vill anse, att
fuktigheten och syret tillsammans bilda
det medel, hvilket i allmånhet orsakar

^) Recherclies anatomiques et physlologiques sur
la Garance, sur le de^eloppement de la ma-
liere colorante dans cette plante, sur la cul-
tiire et sa pre''paration , suivies de Texanien
bolanique du Genre Rubia el de ses especes.
Par J. Deeaisne. — Bruxelles. 18J7. 4«0' PP*
77 & 10 pl. color..

Obs. Denna afhandling ar sarskildt aflryckt
ifiån Me'n)oires couronne^s par l'Academie ro-
yale &c. de Bruxelles. T. XII.

125

bladen forandiaJe hOst-fiirgning. Han er-
for, att de Djiir, hvilka fodas med sljelkar
och blad af Krappen j ej fingo i sitt inre
nagon rod fiirgning, såsom deL intriifTar, då
man foder Djur med Krappens rotter. —
2:dra Capillet. Hiir soker Forf. att anviin-
da de i I:sta Capitlet lemnade iakttagelser
på Krappens odling och forokning, och
residtaten af Forfrs undersokninear aro fol-
jande: i) Krappen innehåller i den lef-
vande roten endast ett enda farg-amne,
och det i form af ett gult fluidum, som
befinner sig i ceJle-viifven och i lifs-saft-
karlen, men ej i egna håligheter; saften
ar desto morkare och ymnigare, ju aldre
Vaxten år; saften kan alstras i Våxtens
grbna delar, då dessa komma i sådana for-
hållanden, att de innehålla mera syre.
2) Att det gula fluidum genom inflytandet
af luftens syre erhåller den roda fargen,
och derigenom får ett kornigt utseende,
hvaiemot det innom Vaxten i dess lifs-
verksamhet år genomskinlig. 3) Att det
odlings-sått år det basta, hvilket gynnar
utvecklingen af de delar, i hvilka den gu-
la saften blldar sig, och att den jord må n
år den åndamåls-enligaste, som visar den
mesta fråndskap till fuktighet, och lang-
sammare afskiljer den. 4) ^^^ climatet
ej synes hafva något inflytande på graden
af fårg-åmnets fårg-halt; att en Krapp af
10 månaders alder endast eger fårg-åmnet
i ringa mångd, men ifiån denna tid till
vid 3 års alder hos Vaxten visar si^r fåri^-
åmnet i starkaste utveckling, så att alUså i
nordligare Lander visserligen med 3:dje året

! l6

skorden måsle veikslållas. 5) For att er-
hålla farg-amnet i sLorsta mangel maste
man till mojligaste finhet sonderdela de
delar, hviika innehåila det gida fluidum.

Dcrefler afhandlar Forf. Ruhiæ-SVåg-

tets botaniska forhallanden, hvarvid med-

delas en beskrifning af dessa Vaxt-ar-

ters delar i allmanhet, och Han omnam-

ner har afven den på rotterna a f Krappen

(^Rubia tinctoriKu) forekom mande Svamp-

art, Bhizoctonia Rubiæ j, hvilken i Sodra

Frankrike underslundom orsakar forhari-

ningar af de odlade Kropp-Vdæterna , samt

framstaller slutligen en monographie ofver

de kiinda artema af detta Slagte.

Bent- LABIATÆ. — Bentham har nyli-

Afh.gomgen framstallt en jemnforelse emellan La-

Labtater- ^y^^ ^ ^,^,^^ ^, ^ n a m n i w i 1 1 d e n o w ' s H e r ba-

na 1 W 1 1 1- ^

tieuowsrium och de af Bentham sifna namn i

Herb . ^

dess Monographie ofver samma Vaxt-ord-
ning ^). Afhandlingen utgor en Catalog,
i hvilken anforas i siirskilda columner:
i:o Exemplarens nummer i Willdenow's
Herbarium; 2:0 deras namn derstades; 3:o
exemplarens nummer for de arter, afhvil'
ka under samma namn i Herbarium 11 k-
val forekomma andra arter eller variete-
te ter; 4-0 namnen for dessa Va x ter i Ben-
tham's a r be te.
Bent- Bentham bestiimde afven de La^

Afii:s om hinter , h v i Ika C o q u e b e r t de M o n t b r e t

^) Linnæa. ii:r Bel. 3:s Heft. Ss. 327 — 348:
Herbarii Wilidenowiani Didynamia gyin-
nospermia cum monographia Beiithamiana
comparata a G. Bentham,

I 2*7

ocli A iicliei -Eloy samlat i Syrien ocli i oster-
Mindre Asien, och leiiinade cleiefter en Af-^'^^;'fj'^'^^J.
handling om desainina ^).

G. de Monlbret reste ar i83o ge-
noni Grekland, TiiikieL ocli en del a f Sy-
rien samt sederujera till Ægypten, och han
insamlade allestades Viixter, hvilka han
efter sin hemkomst ordnade. Dfrefter be-
gaf han sig (år iS'62) åter lill Italien,
Grekland och Turkiet; ifrån Constantino-
pel foretog han, i sallskap med A lic li er-
Eloy, en lang resa genom Syi ien och
Mindre Asien, Caj)padocien och en del at'
Armenien och återgick till Constanlinopel.

De fiesta Labiater aro sandade under
sednare resan. 28 arier voio nya. Dessa
jemnte de i Montbret's Samlin^ar be-
findtliga talrika Caryophjlleæ , Cruciferæ,
Le^uminosæ och UnibeUiferæ iiio bevis,
att nyssnamnde Lander iinnu i botaniskt
hansende iir foga kiinda.

Genomresande Servien, Ungern och
Tyskland ålerkom Montbret till Frank-
rike år 1834 efter 2 års frånvaro, och hans
Samlingar hemkommo i slutet af år i835.
Han ordnade nu och bestamde dem samt
amnade utgifva beskrifningar af de nj^a
arterna, rnen ofveilemnade åt Jienthani
att bestamma Labinterna, Montbret dog
deretter ganska hastigt vid 32 åis alder.

De har besta mda Labialer utgora 9'^
arter. — Foi f. uppgifver for alla arter de-
ras vaxt-stallen och några få synonymer

3) Ann. des Sc. Nat. Noiiv. Ser. T. VI. pp. iy

128

samt for de nya a f ven art marken och
iakttagelser om deras slagtskap. — Af
Salvia beslammas 9 nya arter. Detta
Slagte år bår ganska tabikt, ty 22 arter
forekomma i dessa SamHngar. — Ziziphora
med 4 arter, ibland dem i ny. — Satii^
reia 2. — Stacliys i5 arter, ibland bvil-
ka ^ nj^a. — Teucrium ^ ai ter ocb ibland
dem '6 nya. — Af Jjiiga 6 arter, ibland
bvilka 5 tillbora afdelningen Cliainæpithys.
Bern- Bemliardi sokte iiårmare beståmma

ki\y.z\mTlifnius vulgaris Linn. ocb dess såkallade
vuf^ris varieteter eller former, nåmnligen Vinter-
&c. Tliinijan eller tysk 'F kim jan ocb Somniar-
Thiinjan eller fransk Tliimjan ^); ban an-
mårker, att dessa Våxter for nårvaran-
de i botaniskt bånseende åro ofuUståndigt
kånda, ocb att man derjemnte bvarken i
arbeten i Pbarmacie eller i Trådgårds-
Skotsel får någon beståmd kånnedom om
dem.

Forf. erinrar derom, att likvål redan
fore C. Baubin's tid kånde man skillna-
derna emellan bada dessa Våxter, men att
nyare Botanister bafva forbisett dem, så
att man till ocb med i Bentbam's ar-
bete ofver Lahiaterna ej finner någon opp-
lysning derom. C. Baubin bar i sin Pi-
nax samla t de aldre synonymerna for des-
sa Våxter, bvilka ban åtskiljde, ocbTour-
nefort antager åfven denna åtskillnad.
Linne' bar anfort dem såsom varieteter

af

^) Otto & Dieliich's AUgeni. Garten-Zei-
tung. 1837. N:o 34. Ss. 265 — 268,

129

af sin Th. vu/^ariSj men Miller åtskilj-
(le dem i arne arter: 7Vi. vulixaris och
Th. tenuijoUits Mill.. — Benthani for-
klarade forsL i silt verk ofver Labiaterna
S. 342, att Th, tenuifolids var endast sy-
nonym af 7V^. vicl^arisj men i Tilliiggen
S. 728 aterstiiller han den såsom egen
art; då likviil Bent ham enligt spanska
exe m pl a r atskiljer sin 77/. tetiuifolius
genom lnnnare och giona hlad, hvilka på
undre sidan knappt ega en nagot gråak-
tig hår-hekliidnad, och Miller heskrifver
sin 7V/. teniiifotius "Folio incano," med
anmiirkning, att hela Viixlen ar grå, så
maste Bent ham ej hatVa sett den verk-
liga Th, tenuifolius Mill..

Forf. anser, att man val skidhi kunna
åtskilja dessa Viixter i två arter, eller åt-
minstone i 2 markvardiga varieteter. Han
hcstammer dem på Foljande satt:
I. Th, viilgaris L.: foliis ovato-lanceolatis
suhtus incanis, plerisque marginum la-
teralium revolutione lineari-lanceolalis.

Th, tetiuifolius Miller. — •

Th, vulgaris "folio tenuiore" C. Bau-
hini Pinax, Tournef. Instit..

Fransk- eller Soinmar-Thiinjan.
p. candidus,

Th, moschalus Quorund.

Th, vu/garis "folio tenuiore candido
et graveolente" Tournef. Instit. p.
196.

Forekommer vild i Spanien , i Sodra
Frankrike, i Italien och i Grekland.
p. candidus: Uti Italien.

Prof, fVikstroms jirshtr. 1$38 9

i3o

2. Th. adscendeftfi Bernli.: toliis ovalis
marg i ne leflexis sublus pallidis.

Th. mdgarls Mill.. — Th. vult^dris
p. Linn. Sp. Pl. excl. syn. Sabb.
Hort. T, '6. t. 68.

Tysk- eller Vinter-Thimjan .

Forekommer vild i Piemont, och Forf.
anser, alt den tillhorer kallare trakter ocb
ar derfore hardigare i Tyskland.

Forf anmarker vidare, att man straxt
iirskiljer bada arterna af deras blad.

Den tysk a eller Vinter-Tkinijan bar
aggrunda, i kanterna foga titåt vikna, ofvan
morksjrona under blek^rona blad. Denna
vaxer i bor jan något hogre, i synnerbet
markbart bos fro-plantor i andra året, men
sednare iakttager man ingen skillnad bar-
uti. — De yngre grena ina aro något tjoc-
kare iin bos Soininar-Tliimjan y blekgrona
ocb ega mera ifrån bvarandra åtskillda
blad. Den bibebåller sig under vintern
batlre gron ocb utbardar till ocb med en
strang kold i en fuktig ocb kall jord,
bvarfore beniimningarna flinter- ocb Som-
mar-lliimjan ej aro otjenliga, men nam-
net tjsk jyiinijan iir oriktigt, emedan den
ej vaxer vild i Tyskland ocb ej eller der
foretradesvis ar mera odlad, samt att nam-
net måbånda endast derigenom kan gillas,
att den batlre an Somniar-Tldtnjan for-
chager Tysklands climat.

Den jranska eller Sommar-Thimjan
bar bladen mera aggrundt-lancetllika, allt-
så smalare ocb iifven mindre, samt med
sido-kanterna slaikt tillbakavikna, bvarfo-
re de synas mera jemnbredt-lancetllika.

i3i

man finner likviil iifven enskiUlta blad,
hvilka ej ega lillbakavikna kanter, livar-
fore de då lill form foga skilja sig från
Vinter-Thimjan, De unga bladen af ^So/zi-
mar-Thirnjan skilja sig aFven dermed, alt
de på ofra ytan aro mjoliga ocb på den
undre gråaktiga. Grenarna iiro spadare
ocb fint mjoliga.

Hos bada arterna åro bladen vikligt
puncterade, till folje af de många olj-ca-
vileterna, men de små bladen af iSo/zi/zzr/y-
Tliirnjan bafva starkare lukt an de bos
flinter- Thimja n ,

I Millers tid synes man i England
fornamnligast bafva odlat 7Vi. adscendens
eller Vinter-Thimjan , emedan ban endast
ulforligen afbandlar denna. I flera trak-
ter a f Tyskland tyckes man ock endast
odla 7y^. vul^aris eller Smnniar-Thlrnjanj
ocb Elsbolz sager, att denna ar den på
Apotbeken ocb i koken brukliga art.
Lu eder anser deremot, alt den bredbla-
diga eller Vinter-Tldmjan ar den nytti-
gaste, b v ilket Bernbardi medgifver i
anseende dertill, att den fyller mer i vigl,
men om den till folje a f sin mindre
mangd af vålluktande åmne kan for Apo-
ibekens ocb kokens bebof forsaljas lika
latt ocb lill samma priser som Sominar-
TliimjoTij iir en annan fråga, bvilken Forf.
ej besvarar. — I Medlersta Sverige odlar
man beldst Th, adscendens eller flinter-
Thimjan a f de ofvannamnda orsaker, att
den namnligen dels battre fordrager cli-
malet ocb dels gifver storre skord, då
deremot Sommnr-Vhimj an iir mycket om-

l33

låligare for eliniatet oc\\ ofta iuir fuisrurcts
af vinler-koklen.
Otto» GESNERIACEÆ. — Ollo & Die-

fricb%trich bearbetade en Monographie ofver
Monogr. gjaatet Gloocinia , bvais arter ulgora ut-
chxhiia. niaikla pryclnader i Oiangerierna ge-
nom sina laliika morkblå eUer hvita blom-
mor, bvilka till storlek och form likna
dem bos de storblommiga arterna af Di-
gitalis ^).

Detla Slagte benamndes ar iy85 af
THeritier till minne af Botanisten P.
Gloxin i Strasburg. T Heri ti er fann
niimnligen, att Martynin perennis L. ej
emotsvarade sitt slagt-kannemiirke , utan
utgjorde ett eget Slagte, hvilket ban alltsa
frånskiljde, och han benamnde arten Gl,
macuhitn, Denna har sedermera blifvit
tjpus for Slagtet. Den andra arten, som
derefter blef kiind, var GL speciosa Ker.
Sedermera upptacktes (leia arter och va-
rieteter, så att nu for tiden odlas i Oran-
gerierna 5 arter med 4 varieteter, och 2
genom konstig befinklning uppkomna ba-
larder. Forfine meddela kannetecken for
arter och varieteter, anfora deras vigtiga-
sle synonymer, lemna uppgifter om ar-
ternas hemland, och flerfaldiga anmark-
ningar 11 pply sande deras Natural-Historia.
I. Gl })iacidata THeiit. Har blå blom-
mor; viixer vi Id vid Carthagena. — 2. GL
caiilcsceiis Lindley i Botan. Reg. Tab.
112'y. Har morkblå blommor, invandigt

5) Otto & Diet ri ell Allgem. Garten-Zeitung.
1837. x^:o 3o. S«. 233—236.

i33

Iccknade lucd hiedi» pm ptn-slriiiiiiior: «.
lilacina med lilac-liii gatlc bloniiiior. p.
Vo/ingeanea med bla l)lommor. Yaxer
v ild uti Biasilien i Pernambuco, ocU in-
lordes itVan sidslniimnde trakt till Eno-
land ar i825. — 3. Gl. speciosa Ker i
Bot. Re^ist. Tab. 21 3. Denna ar den sko-
nasle och den mest odlade ibland arlerna;
den eger slarkt piirpur-blå blommor. Al"
denna odlas 2:nc varieter: /3. lactea med
mjolk-bvita blommor. Y. candida med
rent bvila blommor. 4* ^^* ^Jeiiziesiana
Young Mss. Blomkionorna aro 2 tuni
langa, ntviindigt finbåriga och lilac-iargade,
inviindigt glatta och mera blåaktiga. Man
kanner ej, hvaiest den vaxer vi Id. — 5.
Gl. hirsiita Lindl. i Bot. Reg. tab. 1004.
Dess blommor iiro niistan hvita, knappast
i rodt skiftande, med purpur-roda strim-
mor.

Jemnte dessa arter forekomma i Oran-
gerierna 2:ne batard-lbrmer, uppkomna af
fron, hvilka erhållits genom befruktning
af Gl, speciosa med fro-nijol af Sinningia
Heller L Esenb. , niimnligen:

I . Gl. Jijbrida purpurascens. Den har
i anseende till viixt-satt och blad en stor
likhet med Sinningia Hellerij men blom-
morna likna en Gloæinia och aro blått-
purpur-roda. 2. Gl. hybrida Ricliterij
hvilken afven till bladen mera liknar en
Sinuingia ^ men till de Ijusblått-purpur-
roda blommorna niirmar den sig till en
Gloæinia, Den ar uppdragen af Trad-
gårds-lMastaren Richter vid Louisium in-

1 3,{

vid Dessaii och beskiifven i Allg. Garlen-
Zeil. 4-' Jiiing. S. 2*73.

Euiedan alla arier af* Gloæinia till-
hora tropiska Lander, så maste de odlas i
de egentliga Varm-Husen eller Drif-Husen.

1 sina hemland vaxa Gloælniæ-ixilQi'
na i skuggiga skogår pa jord efter forrut-
nade slauunar ocli efter andra storre Vax-
ter, hvarfore de vid odling bora erhålla
en los, latt och narande jord. Otto an-
ser alltså, alt den biisla jord-blandning for
dem ar svart forriUlnad lorf, lof-jord ,
Ijung-jord, eller jord efter lorriitlnad ved,
hvartill man tillagger en del flod-sand.
Då dessa Vaxler odlas i en sådan jord-
mån, så blomma exemplaren ymnigt, ocb
Otto sager, att ett yppigt blommande
stand ofla har en omkrets al 36 till 38
turn.

Dessa arter forokas genom delning af
tleras rot-knolar, genom åtskiljande af iin-
ga rot-skolt, genom gienar och genom
blad, hvarvid Otto anmiirker, alt det in-
terressanlaste foroknings-siilt iir det att
af blad, hvilka liiggas i vallen, nppdraga
unga plan tor.

Rot-knolarnas delning kan verkstallas
iitan fara for deras trefnatl. Då unga skott,
hvilka uppskJLita ifrån rot-knolarna, afta-
gas, så bor man tillse, att någon del af rot-
knolens subslance iifven medfoljer; denna
rot-del lagges några linier djupt i jorden i en
kruka, ofver hvilken sattes en glas-klocka.

Salt-qvistar laga lall rot, oeh lort-
plantning genom blad verkslalles vanligen
på det satt, alt bladet jemnte den vid basen

1 35

he li iK Ul ilja knoppen aflages, siilles i en kru-
ka, iylltl nicd sand eller med Ijung-jurd, ocli
halles nuUlligt tuktig; da krukan stalles +70°
lill 4-^5'^ Fahrenh. i en lillsluten drif-kast, så
anslår hladet snart tlera lina rotter. Man kan
ock lagga hladet med sin knopp i en flaska
med vatten eller i ett med vatten fylldt ler-
laL, hvilket stalles pa en eld-canal eller i en
varm-hiink vid en måttlig varma af +75"
till +80*^ Fahrenh.; efter några dagar hlitVer
den del, som var forenad med stjelken,
convexl utsviilld eller half-klotformig och
utskJLiter rot-tiådar; efter 3 veckor kan
den lilla Vaxten iipptagas ui* vattnet och
i)lanteras i en kruka, nj)pfy Ild med en latt
lorl-jord, hlandad med hvit sand. De
små hladen, hvilka hildade knoppen vid
bladets hasis, utviixa derefter, ocli nya till-
komma. Slutligen hildar sig en rot-knol
eller en knolig underjordisk stjelk, och
denna hehåller lifs-kraften under vintern,
sedan hladen Ibrvissnat. Enligt Otto's
uppgifter fortplantar man GL speciosa och
caiilescefts afven på det salt, att man på
undre sidan af hladet gor inskårningar
med en skar]) knif, lagger hladet llakl på
ytan i en med sandhlandad jord upp-
fylld kruka, hvilken man haller varm
och iuklig, samt hetackcr densamma med
en glasklocka. Vid de sårade stallena upp-
komma små knolar och ifrån dem utskjula
rol-lrådar.

OROBANCHACEÆ. - Lindley lem- Lind-
nade anmarkningar om Slagtel Oroban-^nmuln
clies naUirliga IVandskaper, hvilka varit ^^^^^^^

1 7)6

mycket ointvisUicle *'). Foi 1. anser, all
Orobattchuceæ boia skiijas langt ilran
Scrophttloriaceæ ucli deias niirslagtade
till den series, hvilken representeras at
Gent.ianuceæj lill tblje ai' Carpellernas la-
leral-plals; della Sliigle ai", silger Foil.,
en didynamisk fbiin ai Gentianaceæ. Han
anlager, alt Motiolropeaceæ , Orobancliu-
ceæ och GcTitinnuceæ , i sliillet for all sla
vidt skilda 1 det Naturliga Systemet, ma-
ste anses vara niira besliiglade medleni-
niar af samma naluiTiga series.
B^entham SCROPHUL V UlÅCEÆ. — B e H t-

of the ham framstallde en ofversigt at de till
Afdelningen GerarcUeæ hoiande Viixtei '^).
Forf. gitVei forst en historisk och chio-
nologisk ofversigt af Slagten och arter.
Linne kande blott 3 americanska arter
af Gerardia ; Va hl tillade en 4-'^^ 5 ^li-
chaux anmarkte en 5:tc och Piirsh upp-
tiickte Irenne. INaiira ibland de sednast be-
skrifna iiro sanima arier med de [(nul kiin-
da; andra hora till siirskilda Slaglen. N u t-
taU har i en sednare lid uppiyst arter-
nas historia och likasom F^lliot i)eskrifvit

Ge var -

iiieæ.

^) Piiilos. Magaz. Nov. iHW. Ss. 409— 412: llc-
inarks iipon tlic hotanical allinilies of Oro-
banclic. f3 y J o lm L i n d i e y.

') Hooker Coiupanion to tlie bolanical Maga-
zine. T. I. p. 198 — 212. Tah. XI. {Gerardia
dtlphinifolia L.) : Synopsis of the GerardiecVj
A Tiibe of Scrophulariaceæ. Bv G. lient-
iiatii. — Ann. des Sc. Nat. Non v. Sei*. T. Vf.
OctoJjje. i8j6. pp. 225 (Sec: Synopsis d^-s Gt'-
rardieecs j Iribu des Scio{>hidarine'es. Pai
M, G. Bent ham.

107

llcra nya ailei. Slaglel Seyint^ria Puisli
liai jjlilvil anlagct af NuLtall. K unt li,
(^h a ni i ss o ocli Sch lecli lenda I liatva
bestå mt niexlcanska arter, och Sprenge I
ii])j)tog en art ifran Domingo. Andra till
Aldelningen liorande Slågten åro Esterha-
zya Mik,, McicrantJiera Torrey. , Mehisnia
Beig. och Gasterorneria Don. — B e n t h a m
tillåi;cjer niAn^a nva Slåsften.

Deretter gifver Forf. kånnemiirken For
Afdelningen GerarcUeæ och lor dess Slåg-
ten och arter, samt anforer for de sidst-
nåmnde ålVen deras vigtigaste synonymer,
lemnar uppgifter om arternas heinland och
llerfaldiga cri tiska iakttagelser. Slågtena
åro foljande: i. Escobedia R. & P. (2 ar-
ter). 2. Plijsociilyjc Pohl. (3). 3. Me-
lasnia Berg. (3). 4* Esterhazya Mik. (4).
5. Macrantliera Torrey. (1). G. Sey merla
Pursh. (2). 7. Gerardia L. med ^1 arter.
8. Glossostylls Cham, & Schlecht. (3). c).
Pilt hei rospcrrnum Bungc (1). 10. Cen-
tranihera Bi'. (4). — For dessa Slågten
och arter meddelas kånnemårken, for de
sednare åfven några få synonymer samt
iippgifter om habitationer. Fleia arter
åro nya.

APOCYJNEÆ. — Åtskilliga underråt-Undcnat-
telser iiro lemnade om det pa Madagascar Ta^n^hl^
våxande giftiga Tradet Tafii^/iinia veneni- ""^•
/lua Thoiiais, hvilket i sitt hemland be-
nåmnes Tani^liin ^).

**) Jouni. de IMiariu. Med — Dcc. ifc>)7. pp. 59 >
& 59 j.

I ob

Delta Tiad biel ioisL beskiifvel at
Pelit-Tliouars och sedermera med namn
a f Cerbera 2\ifigliin a nyo a f Hooker,
soin afven afrilal deLsanima (lioL Magaz.
Tab. '^^^^) enligt exemplai' skickade al
Boyer. De sednaste underriiUelser oia
T'ang/iinia iiro lem nåde a f Boyer och
Hi Isen berg. De saga, alt del iir ett
Tråd, som ernår 3o lots liojd, och hyser
en gelatinens hvilaklig salt. Bladen aro
lancettlika och helbråddade, liknande dem
hos Neriutn Oleander, Frukten år en
stenfrukt (Drupa), som ej oppnås vid mog-
nandet; den liknar en ei tron till lorm och
storlek samt år utvåndigt gul med roda
s trim mor; då den uppnår sin mognads-
lid, så undergår den en forandring, och
blilVer rod och giFlig inuti midten åtVen-
som kårnorna då blifva så ytterst giftiga, att
mjolet af en enda kårna anses tillråckligt att
kunna doda 20 personer (?). Utvåndigt ut-
marker den sig nu genom en skrynkling på
ylan. Det år då, som de pulveriserade kår-
norna ])egagnas till beredning af en dryck,
.som in lager en stor role på Madagascar och
i dess juridlska Annaler. På många trakter
af on beror dommen for de for obevisliga
biolt anklagade på foljderna eller fortårin-
gen i\^ 2\tngliin-drjcken ^ och allmånt anta-
ges, att om denna dryck medforer doden,
så var Individen broltslig, men om han
olveilefver njulningen af drycken, så an-
ses han oskyldig och frikånnes. Atskilliga
olikheler i såtlet att behandla sådana mål
forefinnas i sårskilda trakter af detta Land.
1 Cmerina gifves delta gift endasl i små

1 39

(loses, da del verkar sasoin kriik-niedel.
PiotveL deisUides verkslidles på foljande
satt. Den anklagade skall lurst iita en
stor j)0! tion af kokade risgryn och sviiljer
deretter ulan att tugga 3 sniå bitar afett
togel-skin, sedan dricker han det så kal-
lade prolVet, som består at" en liten qvan-
lite al en pidveriserad 7V/^?g//m - kiirna,
blandad med saften af Ban(tnas-i\ vAlen.
Nu IVamtriider en domare, som lagger
sina hauder på den anklagades hufvud
och uttalar en besvar jelse-lormel, i det
han åkallar alla slags olyckor ofver den
anklagade i hiindelse, att han år brottslig.
Litet deretter gifver man honom en stor
qvantite risgryns-vatten. Då får den an-
klagade vanligen en kråkning, och om
man nu efter undersokning återfinner de
3 bitarna ■ af fogel-skinnet, så forklaras
han lagligen fri, men om man ej igenfin-
ner skinn-bitarna, så anses han att vara
skyldig till det angifna brottet och han do-
mes nu till lagligt straff. Då anklagelsen
år svar, så år prof-drycken så starkt con-
centrerad, att den anklagatle ofta forlorar
lifvet.

Schombuigk har nyligen i en till S(

b I
Afli.g om

Stri/chiios

om det Tråd, af hvilket Indianeina vid
Orinoko-tloden bereda det ryktbara giftet
l^Vooralj eller Ournry , med hvilket de
forgifta sina pilar. Det erliålles af en ny
art af SlrjcUnos ^ hvilken Forf. benåmner
toxifera. — Marti us har ock funnit, att
Indianerna vid Amazon-floden bereda ett

1 (■ 1) «) (n-

Linn. Societeten i London inlemnad Af-jV//„".'' "*
handlinu: lemnat upp^ifter och beskrifnina'^'

1 rn ..I r I -Il 1- p.loticavi»

likarlacU gifl al en annuri art at Stiycli-

nos ®).

Brons- ASCLEPl ADEÆ. — Prol. Ad. Broni^-

Monogr! "^ ' '' *■ t Mieddeladc en monuii^napliie ulver

ofvei .svg-S[;io|;et Steijkauoiis Pel. - Tliouars , iivii-

kei lor narvarande innehaller o arier, vii-

xande på Madagascar. Slagtet iir niirinast

lurvandt med Peri^nluiia oeli Marsdenia:

i. St. iyiofi(f/'si/ ijvongn.. 2. St. acuniinutu

Br.g. "d. St, floribunda \Sv.^., livilken sidsl-

niiinnda har slora li vita vidliiklande hloni-

r.ior oeli utgor niiuieia en utnuirkt pryd-

nad i Orangerierna ^^).

Sci.iech- Sch lech tendal meddelade foilsatt-

da

•g

^^ff,^'\'„Jning al' sin Afliandiing om Mexieanska

Mexican. Yjj Yter, samlade at' Schie de och C.

Viixtcr

Ehrenherg'). Har bestammer Forf. de
hitintills i Mexico fundna J7^/ 2; (^/ce^e; som-
liga af dessa beskrifvas, hvaremot andra
blott uppnamnas med några få synonymer
och vaxt-stallen enlicrt de sednaste Resan-
des uppgifter. Många arter iiro nya. —
Vidare alhandlas hiir på samma satt de
mexieanska Boinbaceæ ^ Buttnei iaccæ och
Tiliaceæ,

^) Philos. Mngaz. Jan. 1S37. S. 72.
>") Ann. des Sc. JVat. Noiiv. Ser. T. Vlf. pp. 28
— 3o: Note sur le genre Stephanotis de la
Familie des Asclepiadées. Par JM. Ad. Brong-
nia r t.

') Linnæa. ii:r B.d. 3:s Heft. Ss. 349 — 378: De
Plantijj luexicanis 6jc..

•4'

Fiol or.

W Flora danica liafva XXXV:tc,Fiorn da-
XXXVIrle och XXXVIIrdo Fasciklarna"Sxr*
redan liinge varit utgifna, men ingensl;i-^™L^j,'^
(les i Journaler eller i l3ok-Calaloi?er anfoi-
da; jag har forst nyligen egt lilHalle att .
se desanima oeh skall derfiire i en not
anfora de hiir afbildade A iixter ^).

^) Flora danica. Fasclculus XXXV. — Floræ
Danicæ loonnin Fascicultis Tiigesinms qiiintus.

— Hanniæ. MDGCGXXXIT. — Fases XXXVf.

— MDGGGXXXIV. — Fases XXXVII. —
MDGGGXXXVl. — fol.

Fases XXXV: Tab. io^\. Zostera Nollii
Hornein.: 'Toliis linearibus uninerviis, vagi-
nis paucifloris, retinaculis seminum alternis,
seniiniljiis oblongis apice attenuatis." Hornem.
In mari ad Insul. Rom, Amrom 6cc. — Tab.
2042. Crociis uer nus Willd.. — Tab. io.\'i.
Festuca vivipara Sm.. — Tab. 2o44« Triti-
cwn violaceujii Horn.: *'gliimis 5-neiviis 4~5"
floris SLibaristatis, foliis selaceo-llnearibus api-
ce convolutis, radice flbrosa." Hornem. I. c.
In Gronlandia Australi: I. Va hl. — Tab.
2045. Qaliimi suaveolens W.b.g. In Gron-
landia australi: Wormskjold. — Tab. 2046.
Potcunogeloti acutifolius Link.. — Tab. ic.lyj.
Sv^ertia perennis L.. I Lanenbiirg. — Tab.
2048. Chenopodium miirale L.. — Tab. 2049.
Chenop. hybridum L.. — Tab. 2o5o. Chæro-
phyllum sylvestre L.. — Tab. 2o5i. Mono-
tropa Hypopithys L.. — Tab. 2o52. Euphov-
bia Cyparissias L.. — Tab. 2o53. Rubus hir-
tiis V^aldst. & Kit. — Tab. 2o54. Chelido-
niwn majiis (]. laciniatum VV^illd.. — Tab.
2o55. Pedicularis palustris L.. — Tab. 2o56.
Brassica oleracea L.. På Helgoland. — Tab,
2o5y. Mentha latifolia Nolte. I Lauenburg.

— Tab. 2o58. Carduus tcnuifionts Gint., —

I /\2

Hvnrt imnal ar ulkrinnncr \anlieeii
al delta veik en Fascikel, ln ilken inne-

Tab. 2059. Seuccio sarracctiiciis L.. — Tab.
2060. Carex capitata L. Pa Gi on land: J. Va h I.

— Tab. 206 [. Myriophylhun alternifloruni
DC. — Musci: Tab. 2062 —2066. — Hepa-
ticæ: Tab. 2067 — 2070. — Al^æ.- Tab. 2071
— 2073. — Funs^i: Tab. 2074 — 210a.

Fase. XXXVI: Tab. 2ior. Jkhemilla
Jissa Schum.. — Tab. 2102. Sa^ina apetala
L.. — Tab. 210J. Sa^' procurnbens L.. —
Tab. 2104. <Sa§. maritima Don. — Tab. 2io5.
Potamogeton fluitans Rotb. — Tab. 2106.
Pot. filiformis Pers.. — Tab. 2107. Pot. ob-
tusifolius Mei t. (Sc Kocb. — Tab. 2.108. Dro-
sera mter media Hayne. — Tab. 2109. y^l-
liiini carinatum L.. — Tab. 2410. All. an-
gulosum L.. — Tab. 21 11. All. sphærocepha-
liim L.. — Tab. 21 12. Juncus acutijlorus
Ehrb.. — Tab. 21 i3. Orchis pjramidalisl^..

— Tab. 21 i4- Stellaria crassifolia Ehrb..

— Tab. 21 15. St. glauca Wither. — Tab.
2116. St. graniinea L.. — Tab. 21 17. Cera-
stiuni tetrandrum Gurt.. — Tab. 21 18. Pynts
communis L.. — Tab. 21 19. Artcmisia gal-
lica Willd.. — Tab. 2120. Callitriche aiilum-
nalis L.. — Tab. 2121. Najas marina L..

— Tab. 2122. Carex hicolor AUion. — Tab.
2123. Jungermannia bar bata Schreb.. — Tab.
i\i^. J. reptans L.. — Tab. 21 25. f. i. An-
dræa Rothii Mohr.; f. 2. A. rupestris Hedw..

— Tab. 2126. JEncalypta streptocarpa Heåw..

— Tab. 2127. jEnc. rhaptocarpa Schwægr..

— Tab. 2128. Bryiim ligulatiim Schieb.. —
Tab. 2129. Br. cuspidatum Schreb.. — Tab.
2i3o. f. I. Lecanora chlorophana Ach.; f. 2.
Lee. argopholis Ach. In Gronlandia J. Vahl.

— Tab. 2i3i — 2 1 38. Algce aquaticæ. — Fra-
gillaria carnea Lyngb. Msc. ; "cæspite loseo-
violaceo, filis planis fragilliniis, articulis sub-
qvadratis, ope filonim inconspicuorum ad an-
gulos alternatim cohærentibus.'^ Lyngb. Msc.

,p

halltM ()0 Folii-Tabtllti med iiliiminerade
figmei" af (le innom Danniark, Holslein,

— In piscina ad Sueborg Siellandiæ: Lyng-
by. — — Tab. 2139 — 21G0. Fimgi.

Fases X XXVII; Tab. 9-161. Seir pus par-
vuliis Roein. (Sc Schult. — Tab. 9,162. Fani-
ciim glaucnm L.. — Tab. 21 63. Pan. verti-
cillatum L.. — Tab. 2164. Ariindo Phrag--
mites L. Var. teiiella. — Tah, 1165. Jr. Epi-
gejos L.. — Tab. 2166. Poa serotina Ehrh..

— Tab. 2167. Campanula Trachelium L..

— Tab. 2168. Conium maculatiim L.. —
Tab. 2169. Sambuens nigraYav. iaciniata. —
Tab. 2170. JYarcissus Pseudo-IVarcissus L..

— Tab. 2171. Juncus alpinus Villars. —
Tab. 2172. Lychnis sylvestris Rafn.. — Tab.
2173. Lychnis tri flora Brown. — Tab. 2174.
Sedum Telephium L.. — Tab. 2175. Poten-
tilla supina L.. — Tab. 2176. Anemone f^a-
Ihii Hornem.: "radice horizontali repenle,
scapo unifloro, involucio foliiformi ternato
sessili." Hornem. — "Aftinis Jn. ranuncu-
loidij, sed differt: radice borizontali folia et
scapos numeiosos proferente, petiolis scapis
brevioribus, laciniis foliorum latioribns." Hor-
nem.. — Tab. 2177. ^i^l^ tenuifotia Roth..

— Tab. 2178. Bidens tripartita L.. — Tab.

2179. Echinops sphærocephalus L.. — Tab.

2180. Car ex brizoides L.. — Tab. 2181. Ca-
rex obligocarpa Willd.. — Tab. 2182. Po^
pulus alba L.. — Tab. 21 83. Pop. caneseens
Sm.. — Tab. 2184. Pop tremula L.. — Tab.

2 1 85. Polypodium hyperboreum Sw.z.. — Tab.

2186. Pol, ilvense L.. — Tab. 2187. Aspi-
dium rigidum Sw.z.. — Tab. 2188. Salvinia
natans L.. — Tab. 2189. Jungermannia acu-
ta Lindenb.. — Tab. 2190. Jung. minuta
Dicks.. — Tab. 2191. Jung. trilobata L.. —
Tab. 2192. Jung. umbrosa Schrad.. — Tab,
2193. Jung. Tomentella Ehrh.. — Tab. 2194.
Jung. cæspititia Lindenb.. — Tab. 2195.
Jung. compacta Roth. — Tab. 2196. Jung.

'44

SchIes\^ig, Lauenhmg, på Ishmd ocli pA
Gionlanci roiekomniande arier. Trenne
Fasciklar iitgora en Tom, oeli med de ?)
sednasl ulgifna rasciklarna har verket nu
MMCCXX Tabeller, hvilka innefaUas i
XII Tomer oeii en Fascikel. Detla ar-
bete bar i arlisliskt banseende i sednare
lider vnnnit ett betydbgt varde, men fi-
gurcrnas fargor aro ej alltid viil valda. —
Ibland Cryptogauierna aro ofta 2:ne eller
3:ne afbildade på samma Tabell.

Uti den XXXVrle Fascikeln iiro ai
Pbanerogamer ocb 84 Cryptogamer af-
bildade. Ibland dessa må bar niimnas fol-
jande: Zostera NoHii Ilornem. ar viil en-
dast en variete af Z. marina h»^ ocb skil-
jer sig med smalare en-nerCviga blad,
bvaremot den vanliga Z. marina bar bre-
dare vanligen tre-nerfviga blad. — Festu-
ca vivipara Smitb ifrån Island ocb Gion-
land. — IViticuni violaceum Hornem. iir en
ny art, bvilken synes foga skild från Tr.
repens ; iipptackt på Gronland af J. Vab 1.
— Gal inni suaveolens W.b.g iir af Worm-
skjold funnen på Gronland. — Rubns

Iiiitns

pumila Wither.. — Tab. 2197 — 2208.: Al^æ
acjuaticæ. Tab. 2202. Meso^loia Horneman-
ni Subr. Msc. : "fronde rosaceo, caule ramis-
qiie flaccidis verticillatis abbreviatis et elon-
gatis." — Ad Helgeland: Subr. — Tab. 2209
— 22i4'* Lichenes. — Tab. 22 15 — 2220; Fun-
gi. Tab. 2220. Accidium Holbbllii Hoi nem.:
"sparsum globulare, peridio cinereo-fusco-
lacerato, pulvere fusco-atro." Hoineman. —
In foliis Arahidis Holbbllii Gronlandiæ bo-
realis invenit J. Vabl.

1 45

hiitus Waldst. Sc Kit. viixer i Herligdo-
luena. — Mentha latifoUa Nolle, ifråa
Lauenburg, synes ej vara skild ifiån M
agnatica Var. hirsuta. — Mjriophjllum
alternijiorutn ar har mycket vackert af-
bildad. — Ibland Cryptogamerna forekomma
t. ex. fbljande: Polytriclium aioides Hedw.
& P, nanutn Hedw., Phascimi bryoides
Dicks., Gymnostomuni miniitulam Schwægr.
& G. fasclculare Hedw., Dicranum lati-
folium Hedw., Bryum roseum Scbreb. &
J3, hornum Scbreb.. — Marchantia an-
dro^yna Sm. ? vid Trave-floden. — Jun-
^erniannid bicaspidata L. , J, connivens
Dicks., J. bidentata L.. -— De flesla bar
afbildade Svampar iiro fordom fundna af
S c b u m a c b e r.

Den XXXVI:te Fascikeln slutar
Xllrte Tomen af detta verk. Den inne-
båller figurer af 22 Pbanerogamer ocb 60
Cryptogamer. Ibland de bar afbildade
arter må anfoias Alchemilla fissa Scbum.
ifrån Færoarna. — Saglna apetala L.,
ifrån Holstein ocb Lauenburg. — iSdfg^.
maritima Don. — Potamogeton Jluitans
Rotb. , P, filiforniis Pers., Potani. obtu-
sifolius Mert. & Kocb, Drosera interme-
dia Hayne, Alliutn ca r ln at u ni Hm, angulo-
sum L. (ar AlLfallax Don) & sphærocepha-
lumlu.yOrcJiis pyrainidalis L. , bvilken en-
dast år funnen på Seland, Stell aria crassifo-
Ua Ebrb., Na jas marina Ij.y Carex bicolor
Allion., funnen på Gronland af J. Va bl. —
Cryptogamerna i denna Fascikel åro: 2 He-
paticæ y 6 Musci frondosi , 2 Lichenes , \Z

Prof. l^ikstrfims Araber, 18.^. 10

1 40

j4igæ acjiiaticæ , ibland hvilka Fra^illaria
cariiea Lyngb. ifVån Seland ar en nj art,
och 3'7 bvampar. Tab. 21 Sp. A^ariciis
foenicecii Hornem., en af Schumacher
funnen art, hvilken af Hornem ann an-
ses såsom ny.

Fases XXXVII. — Ibland de har
afbildade Våxter forekomma: Scirpus par-
'Viilus Roem. & Schult, funnen nara Lii-
beck och Sleswig af Nolte. — Poasero-
tina Ehrh., Lychnis tri flora Br., upp-
tackt på Gronland af J. V a hl. — Ane-
mone ValiUi Hornem., en ny art, funnen
på Gronland af J. Va hl. Den sages vara
beslagtad med An. ranunculoides L.. —
Vicia tenuifolia Rolh, Ca rex brizoides L.
viixer i Holstein, C. oligocarpa Willd. ,
upptackt på Gronland af J. Va hl. — Poly-
podium hyperboreum Sw.z., P. ilvense\j.,
Aspidiuni ri^idum Sw.z.. Dessa SOrmbunkar
aro endast fundna på Gronland afJ. Va h 1. —
Salvinia natans L., funnen vid Trave-flo-
den niira Liibeck af Nolte. For ofrigt åro
hiir afbildade 8 artei* nf^ Jungermannia. —

I 5 A/gæ aqnaticæ ^ ibland hvilka de vackra
Deles seria alata Lamour. Var. dilatata & D,
snngidnea Lamour. — Mesogloia Horneman-
ni Snhr ar en ny art, upptackt på Helgoland
a f Sub r. — 12. Lichenes ov\\ 16 Sv am pa r.
Koch Af Koclrs Synopsis Floræ ^ermani-

Ffo/æ'^ cæ et helveticæ ar sednare Afdelningen
utgifven ^). Forf. borjar med att lemna

gfrrnani

^) Synopsis Floræ germanicæ et helvelicæ, &c.

.&c. Auctore D. Guil. Dan. Jos, Koch.

— Sectio posterior. — Francofurti ad Moe-

«4?

en ofversigt af tie tyska Vaxl-Slagtena,c.t tt htu
iippstallda efler det Linnoiska Sy ste met 3^'^^^^'^^;^
och med konla essen tiei la kannetecken.
Derefter nieddelas en ofversiijt af de
tyska Viixt - Familjerna enligt det har
antagna Naturliga Viixt-System, och med
anforande af korrta kånneniiirken. Se-
dermera foljer en jemnforande Tabell,
uti hvilken i sa r ski Ida columner upp tågas
for hvarje Vaxt-Familj: 1:0 antalet af de
arter, hvilka endast tillhora Tyskland och
ej forekomma i Schweitz, nåmnligen 733.
2:0 antalet af dem, hvilka endast tillhora
Schweitz: 126. — 3:o det gemensamma
antalet af arter for Tyskland och Schweitz:
2173. — 4-^ de endast i Istrien, ej i Tysk-
land och i Schweitz, forekommande arter:
175. — 5:o De Preussen ensamt tillho-
riga arter: 3. — 6:0 antalet af de i hela
området vildt vaxande arter, hvilka åro
32 10. — 7:0 de allmånt odlade Vaxter,
hvilka åro 79 arter.

Slutligen vidtager fortsattningen af
den egentliga Floran, i hvilken Våx-
terna åro iippstållda efter Familjerna.
Hår foljer slutet af Compositæ. — Eri-
geron al pinas L. & E, uniflorus L. an tågas
såsom skilda arter. — Vid Filago arven-
sis L. anmårkes, att P. montana Linn.
Fl. Sv. & Herb. år samma art, som F,
arvensis Linn.. — F. minima Fries [F. ar-
vensis Wahlenb.) år allmån. — Gnapha-
Uum norvegicum Gunner. Fl. Nor v. (Gn,

num. MDGGGXXXVII. 8:0. pp. LX & pp.
353 — 344-

i4S

fuscdtum Pers., Gn. sjlvaticiiin /3. fn%ca-
tam W.b.g) erkiinnes såsom egen art. —
Gn, dioicum L. & Gn. carpaticnrn W.b.g
bibehållas innom sitt gamla Slagte. Forf.
anmiirker, att Gn. alpiniim L. hitintills
icke år funnen i Tyskland eller i Schweitz.

— Uti Slagtet Helichrjsum Gærtn. upp-
tages afven H. arenariitni D.G. {Gn, are-
Tiariuni L.). — Artemisia bibehålles ode-
lad. Art, riipestris L. år hitintills en-
dast funnen i Thiiringen på tre stallen.

— Vid Art. Inciniata Willd. anmårkes,
att den olåndska Yåxten, som år fuU-
komligt densamma ined den tyska , af
Besser hånfores till dess Art, piinctata,
hvilken ej år af Forf. tillråckligt kånd. —
Vid Art, Abrotanuin sages, att den skall
forekomma v ild vid Sitten i Wallis och
vid Trieste enligt Scopoli, men ej år i
sednare tidei återfunnen. — • Art, mariti-
rna L. våxer vid OsLersjo-strånderna och
vid Salinerna i Thiiiingen; af denna art
har Forf. upptagit 3:ne former: et. mari-
tima Willd.: flores erecti, sed rami ra-
raulique apice nutantes. — Fl. Dan. Tab.
i655. — p. gal/ica Willd.: flores erecti,
rami stricti, non nutantes. Engl. Bot.
loor. — y. salina Willd.: flores penduli.
Sprengel. Fl. Halens, tab. 12. — I Slagtet
Tanacetiim bibehållas T, valfare L. & T,
Balsamita L. , hvilken sidstnåmnda fore-
kommer vid vågar i Sudra Schweitz. — -
I Slagtet CJirjsanthemuin har Forf. åfven
Chr, Leuciuitliemuni L. och Chr, Parthe*
nuim Pers., om hvilken sidstnåmnde Forf.
Sfvcn tror, att den ej år ursprungligen

»49

▼ild i Tyskland. — • Vid Chr. inodorum
L. uppfores ^. mdritlnium , hvilken a f Fort*,
anses att vara Malricaria maritima L. ,
men hvilket synonym har ar osakert. —
Cineruria hibehålles, men skil jer sig en-
dast itVån Senecio genom "Involuorura.*
ca ly cu lo nullo." — C, campestris Hetz.
synes vara rar; den våxer vid Trieste,
i Nedra Osterrike, i Bohmen, i Thiirin-
gen och iifven på Alperna i Wallis enligt
Gaudin. — Vid Senecio vulguris L. fo-
rekommer /3. radlatus j till hvilken han-
tores S, denticulatus Miiller Fl. Dan. Tab.
791. — Om S, erucifoUus L. erinrar Forf.,
att Smith ansett, att den Linneiska ar-
ten af detta nainn tillhorer S, Hvidus L..
— Af Slagtet Lappa Tournef. antagas 3;ne
arter, hvilka redan af många Forfattare
varit såsom sådana ansedda. — Leontodon.
utgores af de i sednare tider till Apar^ui
hiinforda arier: L, autumnalis L., hvars va-
riete (i. pratensis ar Hieraciuni 7\iraæacilj,
[Jpargia Taraxaci Sm.), men såsom
en skild art antages L, Taraxaci Loisel.
Fl. Gall. (^Jpargia 2\iraxaciY^'\\\å.), soin
vaxer på de hogre Alperna i Schweitz, i
Tyrolen, vid Salzburg och i Karnthen;
till detta Slagte hanfores ock />. fiastilis
Linn., af hvilken L. hispidus Linn. och
L. Jiirtus Linn. anses att vara varieteter.
Det riktiga hade vål varit att anse den all-
månnast, kanda £. /^/^/>//i^^5 såsom forna m-
sta form af denna art. — Tragopogon major
Jacq. erkånnes såsom art. — Vid Scor-
zonera humilis L. upptages Sc. plantagi-
nea L. såsom blott synonym. — Slag-

i5o

tel Taraxaciun ,fuss. erkannes; T. offici-
nale Wiggers [Leontod, Taraxacum L.)
med dess variete lipidas {Leon. palustre
Lyons, Sm.). — Till Slagtet Phoenixopiis
Cassin. hanfores Ph, mitraUs Koch {Pre-
nanthes muralis L.). — Lactuca quercina L.
Ibrekommer i skogs - trakter i Medlersta
Tyskland. — Sonchiis maritimus L. vaxer
blott vid Adriatiska Hafvet. — Uti Slag-
tet Crepjs upptagas Cr. præmorsa Tausch
(Hieraciiun pr æm or sum L.). — Vid Cre-
pis vi rens Villa rs an fores Cr. a^restis
Waldst. & Kit. såsom Var. /3. — Uti Slagtet
Hieracinni synes iinnu mycket vara osii-
kert, ehuru Forf. Lemodat sig att utreda
dess arter. — Vid H. præaltiim Vill. /3.
Bauhini upptages //. Auricula Willd. och
vid r. fallax D.C. antores H, cymosuni Poll.;
till g. Iiirsiituni skall //. fallax Willd.
Enum. hanforas, och till H^ echioides
Waldst. & Kit. horer flera Auctorers H.
cymosuni. — Vid H. Ne stie ri Vi li ars an-
miirker Forf., att det ej ar mojligt att
ulretla, om H. cymosiun Linn. år samma
art med H. Nes ti e ri ^ och att besk ri fn in-
gen i Sp. Pl mera ofverensståmmer med
H. pr æ al turn Var. y, — For Hieraciiun
pratense Tausch upptages såsom synonym
H. cymosuni Willd., H. dubinni Linn. Sp.
PL, H. ambi^uum Ehrh.. — H. vulgatum
Fries synes vara allmån. — Vid //. ra-
mosuni Waldst. & Kit. anmåikes, att den
fornåmnligast skil jer sig ifran //. vul^a-
turn med vippans olikartade fmhårighet,
och Foi f. fragår, om den ej ar en variete
a f //. vul^atum.

i5r

Canipanulacecv. — \:\ JVahleuber^ia
Scluad. har Tyskland 2:ne arter: PF, E ri-
nt is Link [Campan, Erinus L ) och IV. he-
der ace a Reichenbach (Camp. kcdcracea L.).

— Ericeæ: Arctostaphylos Adans. an-
tages; delta slagte skiljer sig ifran Arba-
tas med "dnipa pentapyiena: pji enis nio-
nosperniis," och har arlerna A. alpina
Spreng. [Arb. alpina L.) och A. officina-
lis Wimm. & Grab. [Arb. itva ursi L),
hvaremot Arbutns har "bacca 5-locidaris:
loculis 4" 5-spermis" och utgores at* Arb.
Unedo L.. Om dessa arter bora till slagten
atskiljas, så synes det val vara riktiga-
re att for de allmiinnast kanda arterna
bibehalla Sliigt-namnet Arbutiis. — An-
dromeda caljcidata L. ar funnen om-
kring Konigsberg och sednast éifven i
det nord ligas te Pommern. — Calluna Sa-
lisb. erkånnes. — Erica cinerea L. synes
endast forekomma vid Rhenstrommen. —
E, carnea L. vaxer i Schweitz och u tef-
ter hela Alp-kedjan, vid Regensburg, i
Osterrike, i Mahren, i Bohmen och i Schle-
sieu, samt ar en vår-viixt, hvilken blom-
mar i April och i Maj. Af denna ar E»
herbacea L. endast en art - forandring,
hvilken blommar om hosten med blom-
mor inneslutna i det grona blomfodret.

— For f. an marker, att Mcnziesia cæ-
rulea Sw.z., hvilken har varit anfOrd så-
som viixande i Osterrike, likviil iir ganska
tvifvelaktig såsom en tysk vaxt, hvarfore
Han ej upptager den. — Azalea procum-
bens L. anfores innom sitt gamla slagte.
Pyrolaceæ: Pyrola cfdorantlia Sw.z. sy-

1J2

nes forekomma innom 'Ala trakter at Tysk-
land, men P, media Sw.z. och P, unijlo-
ra L. aro mera sallsynta. — Monotropeæ :
Af M. Hjpopithys L. upptagas ^rne varie-
teter: d. s^labra j3. hir suta, — Gentianeæ :
Vid Geiiiiana Am ar ella L. anforer For f.
några a f dess former: **specimina subra-
cemosa pedunculis brevibus, floribus in-
ternodia non æquantibus:'* G, Amarella
Willd., G, ^a:///am Reiehenb. le. 2. f. 2 5o.
— ^'Specimina pedunculis gracilioribus,
floribus internodia caulis superantibus:*'
G. uliginosa Willd., Reichenb. Ic. i. f.
m8 & 119. — - "Specimen humile ramo-
sissimum:*' G. obtusifolia Reichenb. Ic. 3.
f. 24^- — Deremot åtskiljes G. obtusifo-
lia Willd., hvilken iir G. spathulata B'Art[.
ap. Reichenb. Ic. i. f. 195 — 197; den
skiljer sig egentligen: "Foliis oblongis ob-
tusis," hvaremot G. Amarella utmarker
sig "foliis e basi latiore lanceolatis vel li-
neari-lanceolatis." Forniodligen ofvergå
dessa skiilnader till hvarandra genom gra-
dationer. — Boragineæ: Ljcopsis bibe-
hålles med sin art L. arvensis L.. — Vid
Sjmphytum ojficinale L. an markes, att
iS*. patens Sibth. ar en form "calyce på-
tente et coroUis violaceis" afvensom S,
bohemicnm Schm. iir en annan form "co-
rollis albis et stylo exserto." — Verba-
sceæ: Forf. foljer Meyer vid bestamman-
det af V, Schraderi Mey., hvilken af de
svenska Botanisterna anses att vara Lin-
né*s V» ThapsuSj och såsom V. Thapsus
L. har han iifven med Meyer antagit V,
thapsi forme Schrad,. * — Antirrhineæ: Sh<g-

i53

lot Linaria Tournef., Miller, erkiinnes. —
Vid Veronica longifoHa L. sages, att V,
wdritiina L. ar en form med smalt-lan-
ccttlika, vid basen iiggrunda hlad. Han
aniniirker derjeriinte, alt V, media ^c\\v7kå.
endast skiljer sig med hladens vigglika
basis småningom afsmalnande i ett bredt
bladskaft. Forf. har likval hitintills en-
dasl selt odlade exemplar, ocli tillagger,
att Meyer i Chloris Hanov. p. 829 sy-
nes med namn af V, media forstå en an-
nan art, och han formodar, alt denaren
liixurierande variete af/^. y/^/c^^rt L., upp-
viixcn på ett fiiktigare stalle. — Till V.
spicata L. /3. lat i f ol ia hiinfores V, hybrida
Linn.. — Forf. antager, att till V, didj"
inu Tenore bor hanforas V, polita Fries,
men Prof. Fries tror, att V, didyma
Ten. iir en V, agrestis L. eller sannoli-
kare en V. opaca Fr., for hvilken sidst-
nanmda den åfven af Reichenbach anta-
ges. Dcremot anser Prof. Fries, att V.
a gres/ is' Ten. utan tvifvel ar V, polita
Fries. — Rkinanthaceæ: Pedicularis ver-
sicolor W.b.g forekommer på Alperna i
Schweitz, i Bajern, i Tyrolen och i Ste-
yermark. — A f Rhinanthus har Tysk-
land enligt Forfrs åsigter 5 arter: R, mi-
nor Ehrh. [R. C ri sta galla et. Linn.). 2.
R. major Ehrh. [R, Crista galli /3. Linn.).
3. R. Jlectorolophus PoUich [R. hirsiUus
Lamarck., R, Crista galli Y. Linn.). 4» ^•
angustifolins Gmel. Fl. bad.. 5. R* alpi-
niis Baumg. En. Stirp. Transsylv.). — In-
nom Slagtet Eiiphrasia bibehålles E, Odon-
tites L., — Labiatæ: Af Mentha antager

i54

Forf. foljande Ijska arier: i. M. rotundl^
f o/ta L.. 2. M. sjlvestris L. , lill hvil-
ken liiinforas talrika former, {'ordom såsom
arter iipptagiia (M. nemorosa Willd., un-
dulat a Willd., balsamea Willd. m. m. fl.);
^. glabra {M. viridis Linn.), 3, M, nepe-
toides Lejeune. f\. M, Piperita L. ; 7,
cvispa iJ\L crispa Linn., M. aquatica, Y.
er i spa Benlh.). 5. M, aqnaiica L.. jS. hir-
suta {M. Iiirsuta Linn.). Y, a^Iabrata [M»
<:itrai<i Ehrh., M. odorata Sole). 6. AL
pralensis Sole. (J/. rubra Huds.), under
detta namn liirer vål Forf. ega Linneas
<jch de fiesta Auctorers M. genti/is ^ ett
namn, hvilket Forf. lik vål ej vill hegag-
na, iilan sager, att man hånfort Linne's
3f. gentil is an lill en art och ån till en
<mnan, hvarfore han anser, att mycken
osåkerhet råder vid heståmmandet af Lin-
neas M, gentilis^ — 'j. M, sativa L.. p.
glabra (Æ/. rubra Sm., M. Jgardhiana
Fries); L parvi flora {M. parvijlora Schultz,
M. austriaca Jacq.; hit vill Forf. ock hån-
fora M. gentilis Fries). 8. M. arvensis L..
/3. glabriuscula {J\I. gentilis Sm.). 9. M,
Pulegium L.. — Af Thjmus Serpyllum L.
antagas 2:ne former: et. Ckaniædrys
Fries (2\ Serpyllum Pers., T. Serpyllum
/3. Linn.). Den forekommer "hirsutus" (Z*.
lanuginosus Schkuhr, 7'. Serpyllum Y.
Linn.), samt vidare "odore citrino" (T,
Serpyllum ^. Linn., T, citriodorus Link).
/3. angustifolius (T, angustifolius Pers.,
7\ Serpyllum Linn., Fries). — Varierar
"foliis ellipticis vel ohovatis" {J\ Serpyl-
lum Reichenb.); "floribus albis" [T. ino-

i55

(loriis Lejeune); vidare "toliis lilisutis" {2\
f an w^i fl os us Link). — • CUnopoditOn Linn.
& Gleclioina Linn. erkiinnas såsom egna
slagten, ehiirii Bentliam sokt bevisa, att
det tuna borde hiin foras till Melissa och
det sednare till Nepeta. — Dracoccpha-
Iiiin Ruyscliiana L. synes vara siillsynt
i Tyskland; innom Scbweitz iir den blott
sedd på Alperna i Aelen och i Wallis, men
derstiides allman. — Laniiuni incisiim
Willd. viixer i Westphalen, i Mecklen-
burg och i Scbweitz. ForF. omnamner,
att J3entham beskrifver 'Taux intus pi-
losa," hvaremot Forf. alltid funnit den
"niida;" han fVågar derfore, om den en-
gelska arten kan vara skild ifrån den ty-
ska och tVanska? — L. maculatuni Linn.
(A. /ævigatnm Linn. enligt Bentham)
synes vara mera allman. (/!/. intermecUuni
Fries ar ej funnen i Tyskland). — ■ Af
Galeopsis anforas foljande arter: i. G.
Lada num L.. 2. G. ochroleuca Lam. (G.
cannahina Poll., G. villosa Huds.), 3. G.
Tetraliil L.. 4* ^' bifida Bonningh.. 5.
G. versicolor Curt. (G. cannabina Rotli. ,
G. Tetrahit j3. Linn.). 6. G. puhescens
Bess. (G. IValterina Schlechtend.). — Af
Bal lot a an tåges en art B. nigra Linn.:
et. f oet id a {B. foetida Lamarck., B. nigra
Sm.). Med hvita blommor iir den B, al^
ba L. ; en modification af denna varieté
"cujus arista in dentibus calycis dente
ipso brevior est:" B» borealis Schw^eigg. ^
Reichenb. le. 8. f. 1042; "si dentem sub-
æquat:" B. foetida Reichenb. le. <S. f.
1 04 1 . — i3. ruderalis (B. rudeialis Sw.z.,

1 56

B, flikra Reichenb. Ic. — . t. 1039. —

Lentibularieæ» - — Vtricufaria ncglecta
Lehm. erkannes såsom en itVån U. luil-
garis li. ski Id art, men hvilken enda st
skiljer sig "labio superiore palato siib-
triplo longiore," livaiemoL U, vulgaris
igenkannes: "labio superiore ion^itudine
palati;'* for ofrigt utmarker sig U. negle-
eta: "cauie tenuiore, foliis njagis distanli-
bus, vesiculis non solum foliis sed etiam
caulibus adhærentibus, forma coiollæ me-
inorata et antheris liberis, quæ in U» vul-
gari connatæ sunt.*' — Priniulaceæ: An-
drosace septetitrionalis L. ar sallsynt i
Norra Tyskland, men allmannare i det
Sodra , ocb annu siillsyntare i Scliweitz,
emcdan Foi f. endast anforer Nicolai-dalen
såsom (^^%^ vaxt-plats. — Primula fari-
nosa L. synes forekomma i de fiesta trak-
ter. /3. denudata saknar mjolighet på un-
dre sidan af bladen; den sages narma sig
till Pr, stricta Hornem., bvilken skiljer
sig "calyce venlricoso et limbo corollæ
mullo minore, tubo suo fere triplo bre-
viore." Denna art, hvilken år 1810 blef
funnen i Alp-trakter i Tyrolen af Leh-
mann, ar i sednare tider derstades ej
återsedd. — Plumbagineæ: Statice elon-
gata Hoffm. (St, Armerta Linn. Fl. Sv.,
Armerta vulgaris Willd.); /3. pubescens
"scapo pubescente {^Arm, a)ulgarls Y, pu-
bescens Dethard.). Forf. anser, att S, Ar me-
na Smith Engl. Bot. t. 226 [S, Armeria
fi. DC, Arm, mariiima Willd.) skiljer sig
ifrån denna var. /3. pubescens^ och Han
antager derjemntc en annan art S» pur-

fjfirea Koch, hvilkeu ar niiimtsl besliigtad
med S. elon^atn. Den ar liiLinlills en-
dast funnen vid Memniingen. Jag skall
i en not meddela dessa arters skiljemar-
ken ^). — Cherwpodeæ: Till Blitum han-
foras ock B. Bonus lienriats C. A. Me-
yer Fl. Alt. (Clienop. Bon. Henr, Linn.),
BL ruhrum Reichenb. {Cheuop. riibrum
Linn.) & BL glaiiciun Koch (Clienop. glan-
ciim Linn.). — Vid Atriplex patiila Linn.
upptages J. angustifolia Sm. såsom sy-
nonym, orh vid Jtr. latifoUa W.b.g an-
fbres At r. patula Smith. — I Tyskland
ar At r, hast ai a L. siillsynt, ty Forf. an-
ibrer såsom vaxt-trakter endast Berlin,
Pommern och Konigsberg. — Atr* laci-
niata Linn. ålskiljes af Forf. ifrån A, ro-
sea L., hvilken af flera Svenska Botani-
ster antages att vara samma art. — Po-

^) Statice elon^ata HofFm.: 'Tollis linearibus
acutiusculis uninerviis ciliatis, involucri foU-
olis extimis cuspidatis, interioribus obtiisissi-
rais nervo excurrente mucronatis, pedicellis
longitudine tubi calycis villoso-striali, peta-
lis integiis cienulatis subemarginalisve." Koch
1. c. p. 594* Hab. in locis arenosis.

/?. pubescens.' "scapo pnbescenle." Kocl»
1. c.

Statice purpurea Koch.: "foliis linearibuit
obtiisis uninerviis basi ciliatis, involucri foii"
olis exlimis obtusis mucronatis, interioribus
obtusissimis nervo ante apicem evanesccntc
muticis, pedicellis longitudine tubi calycis
villoso-striati, petalis truncatis." Koch 1. c.
p. SgS. Arm. purpurea Koch in Regensb.
bot. Zeit. T. 6. p. 710. Hab. in prati» et
pascuis uliginosi». — Flovibus saturate-pur-
pureis statini dignoscitur.

i58

lygoneæ: WA Rumex con^lomcratns Murr.
(/?. Nemolapathum Ehrh., /?. aciitus Sm.)
an marker Forf., att R. pratensis Mert. &
Koch (i?, cristatus Wallr. ) torde vara
Linne's /?. acntiis ., hvilket Svenskarne
utan tvifvel maste neka. — R, acjuaticus
L. vaxer spridd ofver hela Landet. —
{R, domesticus Hartm. ar annu ej fun-
nen i Tyskland). — Rutneæ F]} drola-
pathum Huds. synes vara alhiian. —
Vid Poljgonuni lapathifoUnin L. an-
forer Forf. afven P. lapalhifoUuin Wali-
lenb. FL Sv., hvilket lårer vara en fel-
skrifning, då denna art år Pol. Persi-
caria W.b.g (ej Linn.). — Urticeæ: A f
Ulnius forekomma: U, campestris L. och
Ulmiis effiLsa Willd.. A f den forstnåmnda
upptagas många varieteter, hvilka Forf
når mare bestå mt ^). — Af Qiiercus har
Tyskland 7 arter: 1. Qu. sessiliflora Sm..
2. Qu» peduncidata Ehrh. {Qu. Robur ol.
L.). 3. Qu. pubescens Willd., hvilken fo-
rekommer i medlersta och i Sodra Tysk-

^) Ulmus caT7ipestris\j.l «• «w<^^.* i. foliis scabris,
fructibus oblongis. (IJ. nuda Ehrh.). 1. fo-
liis scabris, fructibus orbicularibus. [U. mon-
tana Smith. -Engl. Bot. t. 1887, U. excelsa
Borkh., TJ, campestris latifolia Meyer Ghlor.
Hannov.). 3. foliis glabris, fructibus obova-
tis. U. ^lahra Mill., Engl. Bot. t. 2218, TJ.
camp. /?. carpinifolia Mey.).

— — ^. suberosa : 1. foliis majo-

ribus, fructibus obovatis (f/, ma/or Sm. Engl.
Bot. t. 2542, TJ. hollandica Mill.). 2. fohis
minoribus, fructibus orbicularibus. [TJ, sube-
ro5Æ Ehrh. Beitr. 6 p. 87, TJ. tetr andra Schkuhr.
t. 57 a. b.. , .

land samt i Soclia Sciivveit/. 4* (?''• ^^^f'
ris L. viixer i Nedra Osterrike, i LiUo-
ralen och i italienska Scliweilz. 5. Qa,
Suber L. [Kork- E ken) forekommer på kul-
lar vid Hafs-slranderna i Istrien. 6. Qu,
Hex L. vid Trieste, i Littoralen och pu
dess oar, samt i italienska Schweitz. 7.
Qiu coccifera L. i Istrien. — Salicineæ:
A f SaJiæ antager och bestiimmer For f. har

u 4^ arter. A f S, fragil is L. anses S, Ras-
seliana Smith såsom variete r. Forf. an-
miirker, att i^S'- Ehrhartiana Mey. {S, he-
xandra Ehrh.), hvilken har sexståndare,
ej kan forenas med S, fragiliSj hvilken har
2:ne ståndare. Meyer har alltså oriktigt
hiinfort S, Russel iana till sin S. Ehrhartia-
na. — Forf. anser ock , att S. viridis Fries ar
en ifrån de ofriga skild art, hvilken annti
ej ar anmarkt innom Tyskland. • — S. al-
ba L.. /3. cæridea [S» cærulea Sm.). Y,
v i tel lina [S. vitellina L.). — A f S. amyg-
dalina L. har Forf. foljande former: cl,
versicolor [S. aniygdalina L., S. Villarsia-
na Willd., S. Hoppiana Willd.). p. con-
color [S. triandra L. enligt Smith). — iS".
undiilata Ehrh. vaxer vid sjo-striinder i
Norra Tyskland, et. ovariis pubescentibus
{S, uudulata Ehrh.). jS. lanceolata : owaviis

¥ glabris (5. lanceolata Smith Engl. Bot. t.
1 436). — Forf. åtskiljer .S". hippophaéfolia
Thuill. ifrån S, undulataYXwh»; hvarfore
de, hvilka forcna dessa bada, troligen ej
hafva samma S. hippophaéfolia som den,
hvilken blifvit bestamd af Koch, som
erhållit original-exemplar ifrån Thuillier.
— S, acutifolia Willd. ar funnen i Schie-

i6o

sien och vid Berlin. — S, daphnoulcs
Villars {^S, præcoæ Hoppe) iir mera all-
mån och utbreder sig ifrån subalpinska
trakter u tefter floderna och i kar ren. —
Af S, purpurea Linn. upptagas foljande
former: <*. {S, purpurea Linn.), p. Lam-^
bertiana (S. Latnbertiana Smith.), y, He^
lix i^S, Helix Linn.). — S. rubra Huds.
(tS. fissa Ehrh., S, Forby ana Smith) an-
fores såsom skild art. — S. moJlissima
Ehrh. forekommer i Norra Tyskland. —
S. stipularis Sm. erkannes såsom art. —
S. Sniithlana Willd. finnes spridd ofver
hela Tyskland. — Af S, cinerea Linn.
upptages var. j3. foHis obo va Lis, hvilken
Sr S. aquatica Smith. — S, ni^ricans
Fries (5. phylicifolia W.b.g) an tåges en-
ligt Fries's åsigt. /3. eriocarpa (5. nigri^
cans W.b.g). — Med S, Capræa L. forenas
iS". sphacelata Willd. såsom en ibland
dess former. — Såsom S, depressa L. an-
ses, enligt Fries's åsigt, den af Wah-
lenberg beskrifna S, livida, — Vid S.
bicolor Ehrh. anforas såsom synonymer:
S, arbuscula W.b.g forma major, S. phy-
licifolia Fries. For f. an marke r, att S,
majalis W.b.g ar en ifrån denna skild
art, hvilken ej ar funnen i Tyskland. —
S. hastata L. ar allman i Alp-trakter. —
S, myrtilloides L. finnes på få stallen;
den våxer i Schlesien vid Oppeln, på de
bajerska xA^lperna och vid Miinchen. —
Vid S. ambigua Ehrh. anfoies såsom sy-
nonym S. plicata Fries. Forf. anmarker,
att 5. incubacea Linn., hvilken af Fries

hit-

i6i

hitforcs, i anseende lill beskrifningen af
densamma ej ofverenssliimmer med S. am"
higua , och alt Siiiilh i Engl. Fl. under
nanin af S. incnhdcea enligt exemplar i
Linne's Herbarium beskritVer den art,
hvilken Tyskarne sa benamna, niiinnligen
iS". angustifolia Wulf.. — p. glabrata iir S.
jinmarchica Willd. En tim. Pl. Horti Be-
rol. Snppl.. — Af S. f asea L. upptagas
foljande former: ol. intlgaris, /B. fusen
(S. fiisca Linn., Sm.). Y. argentea {S.
argentea Sm. , arenuria Linn. Fl. Sv.). — (6*.
^ersifoUa W.b.g. ar iinnu ej funnen i Tysk-
land. Forf. anser, att den ar niirmast be-
slå glad med S. myrtilloides Linn.). — S,
angustifnUa Wulf, viixer i Oster like och
i Norra Tyskland. — • S, depressa L. enligt
Fries (^. Uvida W.b.g.) iir hitintills en--
dast funnen vid Tschirnau i Schlesien. — -
S. bicolor P2hrh. (S. arbuscula W.b.g for-
ma major, S, pJiylicljolia Fries.) synes vara
sallsynt i Tyskland. — S. arbuscula L. och
S. Liipponunt L. bestammas enligt de af
Fries gifna åsigter. Den sidstnamnda iir
således S. limosa W.b.g. Emedlertid an*»
marker Forf., att S. Lapponum Herbarii
Linnæi iir S. glauca L., och att S. glauca
Herb. Linn. iir S, limosa W.b.g, ~ (Foljan-
de Svenska arter af Salix iiro således iin-
nu ieke fundna i Tvskland: S. vhidis
Fries, majalis W.b.g,, versifoUa W.b.g.,
paJudosa Hartrn. (S. finmarc/iica Fries,
ej Willd.), Læst-adiana Hartm., S. polaris
W.b.g. och de bada Nor rska varieteterna a f 6'.
Prof. Wikstroms Jrsher. 1833, J '

162

retusa ^ sarmentaceu Fiies och S. pjre^
naica '•' norvegica Fries.). — Coniferæ:
ItVån Plnus åtskiljes Alnes endast der-
med, att "Sqnamæ a men ti apice applana-
tæ, æquales, non umbonatæ,"^ hvaremot
Pinua hav "squamæ strobili apice area
incrassata, umbonata." AfiP//?^^? har Tysk-
land foljande arter: 1. P. Pumilio Hænke
{P. MugJius Scop.) i Alp-trakter. 2. P,
sylvestris L.. 3. P. maritlma Lamarck:
Vid Fjiime och i Nedra Osterrike. {Pi-
nna ni^ricans Host. ski I jer sig blott "fo-
liis minus glaucis"). 5. P. Cenibra L.
vaxer på de hogsta Alperna ifrån Schweitz
till Osterrike. — Af Ahles D.C. forekom-
ma: I. A, pectinata D.C. (P. Plcea L.)
vaxer i subalpinska och alpiska skogår.
2. P. excelsa Lamarck. [P, Ables L.). 3.
P, Larix L. forekommer i subalpinska
skogår. — Monocotyledoneæ. Potameæ:
Potamogeton Hornemannl Meyer Chlor.
han. (P. coloratus Ilornem.) antages så-
som skild art. — Till P. "raniuieus L.
hiinfores P. heterophjllus Schreb.. — Vid
P, niteiis Weber uppfdres P, curvifolius
Hartm. såsom synonym; den ar endast
funnen i Noi ra Tyskland. — P. prælon-
gus Wnlf. fiirekommer egentligast i Nor-
la Tyskland och i Alp-trakter i Krain
och i Schweitz. — Såsom P. compressas
Linn. antages P. zosteræfolins Schum..
— P. acutifoliiis Link och P. obtusifo-
lias Mert. & K. erkannas såsom arter. — ■
Af P. pusillus L. har Forf. a, major (P.
piisillus inajorYwes, P. compressus Smith,
Mert. & Koch. Den tschl. Flora), p. vul-

1 63

garis (P. pusillus b. vu/garis Fries). —
Vid P. tricJwides Cliaiii. & Schlechtend. an-
maiker Forf., aLt P, graci/is Fries enligt
beskrifning ofverenssLainmer med P.lricho/^
des, undanlagande vid fructus (frukten),
hvilken beskrifVes elliptico-globosus, då den
hos P, tricJioides ar semiorbiculalus, com-
pressus. — Vid P. pectinatus L. anmar-
ker Furf., alt /?. zosteraceus Fries ej ar
funnen innom Tyskland. — - P. marinus L.
ar ra I", endast sedd i hafs-trakter i Nor-
ra Tyskland: — A f Riippia antagas 2 ar-
ter: R. maritima L. och R. rostellata Koch,

— Af Zcmichellia har Forf. blott en art:
Z. palustris L, med flera ("ormer: ol, ma-
jor, /3. repetis. Y, stipltata. (Z. gibberosa
Reichenb. & Z. pedunculata Reichenb.). • — -
Najadeæ: A f Na jas upptagas 3 arter: i.
iV. major Roth. ((iV. marina et, L.). 2.
N, minor Aliion.. 3. N. flexilis Rostk.
& Schm.. — Zostera nana Roth. (Z. Nol-
tii Horneni. Fl. Dan. t. io^\) erkiinnes
såsom art. — Orchideæ: Vid OrcJiis la-
tifolia L. anforer Forf. O. majalis Rei-
chenb. Ic. f. 770, och vid O. angusti fo-
lla Wimm. upp tåges O. I a tifolia Rei-
chenb. Ic. f. 769. — Forf. an mar-
ker, att O. incarnata Linn. Fl. Sv. sy-
nes hora till O. Traunsteineri Sauter.

— Vid Gymuadenia siiger Forf., att den
endast skiljer sig ifrån Orchis med "hur-
sicula ad basin loculorum aatheræ nulla ;"
hit hiinfores ock G. albida [Orchis albida
Scop.). Uti Habeuaria Br. upplages
blott //. vi r i dis Br. (Satyrium vi ri de
L.). — Af Platanthera Rich. har Forf.:

1 64

!. P. bifolia Rich., livarvid anmarkes: "va-
liat labello breviore," och att PL brachy^
flossa Pieichenb. Ic. T. 9. t. i i44 9^' en mo-
dification "sligmate leluso," men hvilket
kannetecken ej iir varaktig 1. 2. P. chlo-
runtha Reichenb.. — Uti Slagtet Cepha-
Jantliera Rich. iipptagas: i. C. pallens
Rich.. 2. C. ensifolia Rich. {^Epipactis
ensijolia Sw.z.). 3. C. rubra Rich. [Epip.
riibra Ailion.). — Slagtet Epipactis Rich.
innehåller: i. E. Jatifolia Ailion. &/3. riibi^j^i^
nosa {^Serapias latifolia at rombens Hoffn).).
2. E. microphylla Ehih.. 3. /s. palustris
(^rantz {^Serapias longifolia Linn.). 1 of-
rigt aro Orc/izV/ere bestamda såsom i Har t-
man's Scand. Flora. — Liliaceæ: Orni-
tho^ahim L. åtskiljes ifrån Gagea Salisb.,
hvilket sidstnamnde Slagte har 10 arter,
ibland hvilka G. stenopetala Reichenb.,
pratensis Koch, arvensis Schult. {Om,
viUosum Bieb.), spathacea Schult., mini-
ma Schult. och lutea Schult.. — De af
Koch narmare beståmda AU ium f alla oe
Don. och A, acutanfi^ulum Sch rad. åro ba-
da svenska enligt Prof. Fries 's gransk-
ning, så niimnligen, att AIL acutan^^uJwn
ifrån Skåne ar den latta arten af detta
namn och den forst på Dahls Land an-
markta A. acutangidnm ar A. fallax Don.
— (Sv. Litter. Foreningens Tidning. i838.
N:o 45. Ss. 716 & 717). — vid Alh
carinatiim Sm. anfores A. oleraceiun j3. com-
plunatum Fries såsom synonym, och vid
All. Jlexum Waldst. & Kit. u pp tåges ^//.
carinatiim Fries; denna sidstnåmnda tor-"

l6^

(le viil b()rn anses sAsom den verkliga ////.
cririnafruji Linn.. — Juncaceæ: Jiinciis dif-
fwiiis Hopj). odl /. paniculatas ll(>j)pe
aro 2:nc med J. i^hiucus Ehrh. niira be-
.sUiglade arier. — J. arciictt^ Willd. ^y-
nes end ast vara lunnen i Wallis i Schweitz
och i Sodra Tyrolen i de hogsta Alp-tiak-
terna. — For J, styu^ius anforas 3 va\t-
sliillen: i Tyrolen, i Algan ocli i Kårn-
then. Åfven /. castaneus Sm. ar rar, tv
endast 3:ne viixt-stallen apptagas; den iir
ei funnen i Sclnveitz. Deremot ilro /.
triii/umis L. och /. tri fir! us L. aihnanna
i Alp- tråk ler. — J, ni^ritellus Don. ar en
med J. siipijius Moench niira besliiglad art.
— /. compressiLS Jacq. iir visserligen /. bul-
bosus Linn., fastiin Meyei^ i Chlor. hanov.
anser den sidstnanmde bcira hiinforas till
J. Gerardi Loisel. (/. hdbosns p battnicus
W.b.g Fl. Sv.), hvilken såsom art antages.
(/. biflorns L. iir hilinlills ej funnen innom
Tyskland ocli Sclnveitz). — Luzida spadicea
D.C. och L.spicdtd D.C. finnaside {lesta Alp-
trakler. (/.. parvifloni Des v., L. arcuata
Sw.z. och L. Cdiiipestrb /3. pdllescens W.b.g.
jiro ej fund n a i Tyskland) — Cyperaceæ:
Slaglena BJiyncospora Vahl och Heleoclid-
ria Br. antagas. Hel, miilticauUs Sm. iir
eiulast anmiirkt i Westj)halen och i llol-
slein. — ' Scirpus fliiitans L. iir blott upp-
tiickt i Nordligasle Tyskland. — A f Sliig-
let Carex upptager Forf. io3 arier. Ca-
rex capitata L. iir funnen pa någia få
stiillen i Ofra Biijern, i Ofra Schwaben,
och i Tyrolen på Seiser-alp. — C. ru^
pestris Allion. viixer i Wallis iSchweilz, vid

1 66

Botzen i Tyrolen och jiå ett sl alle i Schle-
sien. — C. micros^Iocliin W b.sr. i Wallis
i Schweitz och i Ofra Bajern. — . C. in-
curvn Lighlf. vaxer på de bogsta Alperna
i Schweitz och i Schlehern i Syd-Tyrolen.
C. cliordorrhiza Ehrh. forekommer mången-
stades i Non a Tyskland, men synes vara me-
ra alliuan i det Sodia. — C, pamculata\j.
vaxer allman i Tyskland. — Vid C para-
doxa Willd. anforer Forf. såsom synony-
mer C» paniculata Wahlenb. Fl. Sv. och
Hartm. Scand. Fl. (ej Linn. Sp. Pl.);
den verkliga C parucuJata L. ar hit-
intills ej funnen i Sverige, men torde
mojligen vaxa i Skåne. — C, lagopina
W.b.g. viixer i de hogsla Alp-trakterna i
Schweitz, i Salzburg och i Sodra Oster-
rike. • — C. Heleonastes Ehrh. ar endast
sedd vid SalzburiJ och vid Miinchen. —
C. loUacea L. ar annu blott anmiirkt
på ett enda stalle i WesLpbalen enligt
Meyer\s Chlor. hanov.. — C. microsta^
chja Ehrh. år sallsj^nt. Forf. upptager
likviil 6 vaxt-slallen for densamraa. — Vid
C, rigida Gooden. an (oies C. saxatilis
Wahlenb. Fl. Sv. & Willd. Sp. Pl. såsom
synonym, hvarvid Forf. anmarker en-
ligt D:r Hartman's och flera Svenskars
uppgifler, att i Solander's Herbarium
var C. pulla Gooden. antagen såsom Lin-
ne's C, saxatUis. — C. bicolor All. va-
xer på de hogsla fjellen i Schweitz, i Ty-
rolen, i Salzburg och i Kiirnthen. — C*
Buxhauniii W.b.g ar funnen på flera stal-
len i T3\skhind, men synes ej vara all-
man; i Schweitz endast hitintills sedd i

• \6'j

Ciinton Bern. — (\ in iiiua Sinitli linnes i
karr i de hogsla Alp-nejderna i Salzburg, i
Tyrolcn ocli i KiirnLlien. — C. tontentosu
L. viixer allniiin innom Tyskland. — C,
ericetoruni Poll. synes ock vara alliniin i
Tyskland, men ar rar i Schweilz. — C,
membrauacea Hoppe, en Alp-Viixt, år
nara beslaqtad med den forrå. — Alven C,
præcox Jacq. ar allmiin. — C. vau^inata
Tauscli iir siillsynt; den vaxer i subalpin-
ska trakter på Riesengebirge och på B roc-
ken. — C. capUIaris L. (orekouimer på
fukliga trakter i fjellen och nedstiger till
snbalpinska nejder, hvaremot den i Sve-
rige ar allnian ofver hela Landet. — C.
fulv^inosa Schkuhr finnes i de hogsta Alp-
trakterna i Salzburg, i Karnthen och i
Tyrolen. — C. Oederi Ehrh., jul va Goo-
den., HornscliucJiiana Hoppe {C; speiro-
stachja W.b.g.), distans L., sylvatlca
Huds., Pseudo-CypcriLS L., (impullucea
Gooden., paludosu Gooden., riparia Curt.
och filiformis L. synas vara al I manna. —
C. bin c nus ^m\l\\ ar deremot rar, och en-
dast funnen på elt stalle i Westphalen,
och i Holstein. — C exteiisa Gooden.
forekommer vid hafs - kusterna i Norra
Tyskland. — C, nutans Host iir endast
anmarkt vid Wien. — C, evohita Hartm.
(C Kncldana Martens & Schubl. Fl. Wiir-
temb.) år hitintills blott funnen på Do-
nau-stranden i Sleinhiiule vid Ulm. —
Grainineæ: Innom Slagtet Panicuin fore-
komma åfven P. sariguina/e L. (^Synthe-
risma vuJgare Schrad.), P, glabrnm Gaud.
(Digitaria humijusa Pers.) och P, crus

• \6B

galWLi., livilka bada sidstnamnda iifven tiro
svenska, - — Uti Siiigtet Setaria Beauv.:
S. verticillata Beauv. [Par?, verticillaiuni
L.) och ^S". viridis Beauv. {^Pan. viride L.).
Hierocliloa odorata ^.b.g vaxer meva all-
man i Norra och i Mcdiersta Tyskland,
.men sallsvnt i det Sodra, hvarest H. aU"
strcdis Roem. & Schult. synes vara mera
allmaii och dereniot saknas i det Norra.
—Vid Alopecurus pratensis aninaiker Forf,,
alt han ej tillrackhgt kanner Æ. repens
Bieb. , JL riithevdciLS Weinm., och att af
fron, meddelade under dessa namn, upp-
vuxit den vanhga Jl. pratensis L.. — >
j4I. fulvus Sm. antages såsom skild art.
— Slagtet J prostis har foljande arter: i.
Jgr4 stoloidfera Linn. Sp. PL var. j3.
(y^gr. alba Sch rad.); varierar, ehuru sall-
synt, med kron-borst; då den har "pani-
cnia virens," så ar den /-^i^r, alba Linn. Sp.
PL, och då den har "p^micnla colorata ,"
så år den A gr. alba jG, Mert. & Koch
DeutschL Flora. — - /3. ^i^j^antea (^g■/^ gii^an"
tea Roth). — 7^. stolorufera (^y^. alba ^. sto-
lonlfera Smilh (excl. syn. Linn.). Såsom
en iorm af denna anses A^gr^ paitciflora
Schrad.. — - ^. maritima \A'gr. stolonifera
Linn. Iler. Sean. p. 338, FL Dan. t. 564?
^g/% Diaritinia Lamarck). — "In statu
hiXLiriante vi v i para" iir den Js^r. syl-
'i)atlca L.. — Forf. anser, att ^g/^ ver^
ticillata Viliars ar en skild art, hvilken
ej åv funnen i Tyskland. — • 2. Jgr. vul-
^aris With er. {^A, his pi da W i Ild., J4 mb r a
W.b g FL Sv.). — /3. stolonifera (At^r. sto-
tonijéia et. Linn* Sp. Pl. enhgt artniarke och

etillgt exetnpliir, saiiilade vid Upsala iif
Ehrhart). Da den forekommer "vivipara,"
så i\v den y^gr, sylvaiica Pollicli. Fl.
Palat., odl da den finnes "floscLdis ustila^i-
ne coniiplis,' sa ixv den yl i^ r. puinila lJ\un,
IMant.. — Forf. anmiirker, att j4gr. rubra
L. synes vara en siirskiid art, ocli att
den egentliiren tillliorer det Norra Sveri-
ge. 3. A. canina L.. 4* ^' (^'^pi^ci Scop.
{IVicJiodinni rnpestre Sch rad.). 5. ^. ru^
pestris Allloii.; de bada sidstniimnda fore-
kom ma i de fiesta Alp-trakter. — Slii^let
Jpera Adans. an tåges: i. A. spica ven ti
Beauv. (^A prostis spica v en ti L.). 2. A,
inicnupta Beauv. ^Agr, interrupta L.). —
Af Calainngrostis Roth har Tyskland 8
arter. Vid C. littorea D.C. (^Arundo litto-
ren Schrad.), Reichenb. Icon. i i. f. i45o.
anforer Forf. såsom synonym Ar. Pseudo"
Phragwites Haller fil., hvilken vaxer sa
val vid hafs-kusterna som i Alp-trakterna
och u tefte r de ifrån dem ned gående flo-
der. — Vid C. Halleriana D.C. npptagas
såsom synonymer C. Pseudo-phrwgniites
Reichenb. Icon. i ! . f . i444-> C. varia Wosi,
Arundo PseudopJiragmites Schi'ad. ej Hal-
ler; den har en variete: coroUis miiticis;
iifven dcnna art forekommer så viil på
For-Alpei na som i det JNorra Tyskland. — C,
stricta^^veDQ^. anfcjres såsom blott vaxandei
nordligaste Tyskland. — Siågtet Ainmophi-
la Host antages med arterna: i. Am. arena^
ria Link (^Arundo arenaria L.) och 2. A,bal-
tica Link [Ar, baltica Fliigge). — Till Arun-
do hånfores endast Ar, Donaoc L.. — Phra^-
miles Tl in. antages [Plir, cunununis Trin.).

1^0

• — Ses/ena cærulea Aiduin. liiier ep^ent-
ligen vaxa i Sodia ocb i Mecllersta Tysk-
land. — Af Aira foiekoinrna 3 arier: i.
A. cæspitosa L.. 2. A. Jlexuosa L.. 3.
A» uU^inosa Weihe. — Corynephorus
Beauv. {C. canescens) erkannes såsom eget
slagte. — Af Avena upptagas 23 arter,
ibland hvilka Av, snbspicata Clairv., A.
carjophjUea Wiggers och A. præcox
Beauv. (^Aira præcox L.). — Vid Poa
nemoralis L. anfores Poa serotlna Schrad.
Fl. germ. såsom synonym enligt original-
exemplar. — Vid P, fertills Host uppta-
ges P, serotina Ehrli, såsom dess syno-
nym. Forf. anmiirker, alt Wah len berg
ocb Fries bit banfora P» artin^ustifoHa
Linn,, men alt beskrifningen i Fl. Sv. ej
ofverensslammer med P, fertilis. — Vid
Poa cenisia AU ion. anforer Forf. P. fle-
xuosa W.b.g Fl. Lapp., om med fullgil-
tiga skal krinner jag ej, men P, Jlexuosa
Smi lb upptages såsom synonym lill P.
laxa Hænke, Reifbenb. Ic. 11. f. i63o&:
i63r. — Glyceria Br. anlages. Forf. skil-
jer G. festncæforinls Heynold (^Poa /e-
stncæforniis Host) såsom art ifrån G. di"
stans j med bvilken ban anser den niir-
mast besliiglad; den iir endast anmiirkt
vid Adrialiska Hafvels strander. — GL
inaritinia Huds. forekommer på Norra
Tysklands bafs-stiander. — Gl. aqitatica
Presl {^Molinia aqualica Wibel. , Aira
aqaatica L.) upptages afven har. — Mo-
linia utgores af: i. M, cærulea Moencb
{Melica cærulea L.) ocb 2. M. serotina
Mert. & Kocb. — A f Festuca ovina be-

n I

7

sUiminas 9 former, hvilka tillforne varit
ansedda såsom egna arter: <*. vu/i^aris ;
då denna forekommer med borstlosa små-
blommor, så ar den F. tenuifolia Sibth..
— . g. (lurinscula [F, duriuscula Linn. Sp.
Pl.); — \, ujanca (F, glauca Schrad.); då
den iir cæsio-glauca, så iir den egentligen
F, i^laiua Lam a rek. < — • ^, amety stinn {F.
ametystina Host.). — Till F. Iieterophyl-
la Lam a rek biln fores F> duriuscula Linn.
Syst. Nat , ej Sp. Pl.. — Af F. rubrd L.
antagas 2:ne varieteter: /3. villosa, [F, du-
nietoruni L.). r. htnu'^inosa (F. rubra
j3. arennria Fries). ■ — F. bore al is Me it. &
Koch [F, donacina W.b.g, Arundo fe-
stucacea Willd.). Den ar bitintiils endast
funnen omkring Berlin och Stettin samt
vid Fredricbsort i Holstein. — F. arun-
dinacca Scbreb. [F, littorea W.b.g.) synes
vara allmiin i Tyskland.

Då jag trott, att det mojligen skulle
interresseia svenska Lasare, som ej ega
denna bok, att se den geograpbiska ut-
bredning, hvilken de tyske Vaxter ega,
som afven aro svenska, så bar jag lemnat
utforligare utdrag ifrån detta larorika verk.
En egentlig utforlig recension tillhorer en
Litteratur-Tidning.

*) For jemnforclse vill JHg har ifrån Kocli*s
arbele meddcla kanneniaiken for foljande
Vaxt-arler:

''Allium fallax Don (Monogr. All. p. 61):
scapo nudo superne acute angulalo, foliis li-
neaiibus scapuni latitudine subæqualibus pla-
nis subtiis obsolete nervosis ecarinafis, spalha
bi-Uifida, umbella subiotunda capsulifera.

1 7 '2

Kochs Af clenna Synopsis Floræ gerinanlcæ

deVoeul^^ Hclveticæ liar Piof. Koch bearbelat

filamentis edenliilis perigonium supeianLilDiis ,
biilbo rliizomali Iransvei sali adnato tunicis
integiis lecto" Koch Syn. Sed. II. p. 716.
Hab. in rupibus calcareis montiiim et reg.
subalpinaruni." Koch I. c. y4/l. angiilosum
Jacquin. Austr. Tab. ^2^, All. aciitanguliun
/?. montanimi & y. calcareum Mert. (Sc Koch
Deiitschl. Fl..

Alliam acutanguluni Schi^ader. (Gat. Sem.
Hort. Goelt. 1808.): "scapo snperne acute an-
giilato, fobis planis bnearibus scapiim latllii-
dine sul^æquantibiis snbtiis qiiinqiienerviis et
iiervo medio piominnlo acute carinatis, spa-
tha bi-trifida nmbella duplo brevioie, iim-
bella subfasligiata capsidifera, staminibns pe-
rigonium æquantibus cdentidis, bnlbo ihizo-
inali tiansversali adnato lunicis inlegris tecto."
Koch I. c. "Hab. in pratis udis" Koch 1.
c. All. angiilosum Pollich Fl. Palat. — All.
acutangiilum Willd. Eniun. Pl. li. Berol.
Sup[>l..

Jiincus nigr/felliis Don (Engl. Bot. Suppl.
Tab. 264)).* "culmo gracili bifolio, foliis sub-
selaceis supra anguste canaliculalis subtus
convexis, lamis anthclæ terminalis elongalis
.sid)simplicibus , capitulis remolis, floribus he-
xandris, perigonii phyllis lanceolalis, exteri-
oribus acuminatis, inteiioribus acutis, capsu-
la i^immaliua) valvulis obcoi-dalis retusa, hla-
mciitis anlhcra snbdiiplo longioiibus" Kocli
Syn. SccL II. p. 710. — 'Tlab. in sylvaruni
nionlosarum locis uliginosis." Koch 1. c. J.
polfcephaliis Hooker Fl. Scot..

''Similis /, siipiiio j sed (1. hexandi-Is, pe-
rig. phyllis exterioribus acuminatis filamentis
anthera duplo longioribus et valvulis capsulæ
(immaturæ) emarginatis vere diversus; ab an-
lecedentibns (/. alpino Villars (/. ustulato
Ho[^pe), J. lainpvocarpo Ehih. <Scc.) ovarii
forma longe recedit.'' Koch 1. c.

.,3

en U^sk ofversa tining for att Sfven lem-scben und
na tiUialle at sina Landsman att me-2;er Flora,
ra allmiint begagna denna Flora. J^an^-^^^^^*'*'*
kallar detta arbete: "Synopsis der Deut-
scben und Scbweitzer Flora" &c. ocb af
delsamma ar Forstå Afdelningen iitkom-
men Jag bar ej sett denna opplaga ocb
ei eller någon recension af densamma ^).

Af Nees von Esenbeck d. y:s n. v.

E s e n-

verk ofver de tyska Vaxt-Slagtena: *'Ge-beck Ge-
nera Plantariim Floræ Gernianieæ" aro "JVoræ*
XlVrde, XVrde ocb XVIrde Fasciklarna^, ^'^^"\-
utgitna, men jag kanner ej, bviika Vaxt-xv&xvi.
Fairiiljer, som i dem atbandlas ^). For-
fattaren till detta fortraffliga verk bar ty
varr dott i December år i83'7, men ar-
betet skall fortsattas ocb texten lemnas
af Prof. Spenner i Freyburg.

Det 'y irsta Haftet af Forstå Afdelningen stnrm
af Sturm's Deutscblands Flora ar under Fiora!i:st'e
årets borjan utkommet ^). Detta Hafte in-^^.^^Heft.'

^) Synopsis der deutschen und schweitzer Flora,
enthaltend die genauer bekannten Pflanzen,
welche in Deutschland, der Schweilz, in
Preussen und Istrien wild wachsen und zum
Gebrauche der Menschen in grossern Menge
gehauet werden, nach dem De Candollischen
Systeme geoidnet, mit einer vorangehenden
Uebersiclit der Galtungen nach den Glassen
und Ordn ungen des Linnæischen Syslemes
bearbeitet. Von W. D. J. Koch. — Erste
Abtheiliing. — Frankfurt a. M. iSjj. 8:o.

^} Genera Plantarnm Floræ Germanicæ iconibus
et descriptionibus ilhistrata. Aiictore Th.
Fr. Lu dv. Nees v. Esenbeck. — Fase.
XIV, XV (& XVI. — Bonnæ. — 8:o. c. Tab.

^) Deulschlands Flora in Abbildungen nach der
Nalur jnit Beschreibf ingen. — - Von Jac,

174

ni:te nehåller en af Hoppe forfattad Monogra-
Hef/.^'''}3hie ofver i6 arter af Jmicus, Har aro
ibljande arter afbildade och beskrifna: «/.
arcticus Willd. , balticus Dethard. , con-
^lomeratiis L. , efflisus Ju., ^laucus YAwh.,
aciitus L., maritimus Laniarck., botinicus
W.b.g, tennis Willd., stjgius L., mon an-
thos Jacq., trifidus L. , Jncquini L. , ca-
stnneiis Sin., fusco-ater Schreb. ocb lam-
procarpos Ehrb.. — Åfven 'y2:dra, 'y^rdje
ocb ^^'Åq Haftena aio sedermera utgifna,
men jag kanner ej, bvilka Vaxter, som
nti desamma aro afbildade, Tex ten till
dem siiges vara bearbetad af Kocb. — Af
Illrdje Afcielningen ar i6:deHaftet utgifvet
ocb innebåller figurer af Svanipar med
text, forfattad af D:r Rostkovius i Stet-
tin. Jag bcir ej eller sett detta Hafte.
Bin ff, Af Bluffs, Esenbeck d. a. och

i,g^/,fs"gn Scbauer's Compendium Floræ Germaniæ
&Sciiau-See(^iQ I ai- Foista Tomens Andra Del ut-
peodium gifven '°). Den innebåller Classerna Hep-

Stiirm. — I:ste Abtheilung. 7iis, 72:8, y^is
& 74:s Heft. — III:le Abtheilung. i6;s Heft.
— Niirnberg. 1837. — 12:0.
'^) Compendium Floiæ Germaniæ. Sectio T.
Plantæ Phanerogamicæ seu vasculosæ. Scrip-
serunl Math. Jos. Bl uff et Garol. Ant.
Fingerhuth. — Editio altera aucla et am-
plificata, cuiantibus M. J. Bl uff, G. G. Nees
von Esenbeck et J. G. Schauer. — Sect. 1.
T. I. P. II. Norimbergæ. 1837. 12:0. pp. 44^ ^2.
Kaccinium inteimediiun B.uthe: foliis ova-
libus ovatisque subserrulatis sublus vix pun-
ctatis sempeivirentibus, floiibiis pierumque in
racomis terminalibus paucifloris vel sæpius
snbsolitaiiis axillaribus, coioUis subcampanu-
latis, antheraruni aristis arcualo-eiectis. Ru-

land ria till och ined Didjmamiii efter det pioræ
Linnéiska Systemet. Om detta arbetes be- *s™ho*^'
skafFenliet bar jag uti Års-Ber. for år \^\l'
i836 Ss. 142 & 143 redan lemnat un-
derrattelser. Det ar ett med critik be-
arbetadt verk, uti bvilket Forfine med
mycken omsorg begagnat alla de i sedna-
ste åren gjorda upptiickter ocb forbattrin-
gar samt nyare åsigter i nomenclatur och
foremålens behandling. Denna upplaga ar
omarbetad, grundad på mycken egen
granskning och val fortjent af det bifall,
som den erhallit. Då jag nyhgen lemnat
utdrag ifrån Koch's Synopsis Floræ Ger-
manicæ &c. , så torde det vara mindre
behofligt att iifven ifrån narvarande ar-
bete meddela utdrag, heldst mycket i upp-
stallnins^en och namn-bestamninsren maste
enligt sakens natur hlifva likartadt. Må-
handa torde likval en eller annan anmark-
ning bora ifrån detta arbete meddelas. —
Vaccinium iniermediiun Ruthe Fl. March.
Brandenb. ed. 2. år mojligtvis en batard
a f V, My r tillits och V. Vitis idæa ; den
ar upptåckt vid Berlin. Jag skall i en
not meddela dess hår gifna artmårke och

the Fl. March. Brandenb. Ed. 2. p. 377. c.
icone." — Bl uff, Esenbeck 6c Schau er
Gomp. Fl. Germ. Sect. I. T. I. P. II. p. 9.
''In agro Berolinensi. |>.

"Medium quasi F'. Myrtillinn inter et V*
Viteiii idceain tenet, sed habitu posteiiori ac-
cedit. Rami pleriiniqne subangulati suni ; fo-
lla adulla iis /^. V. idææ similia, juvenlule
ea /^. Myrtilli referunt. Corolla quaiii illa-
rum major et patentior. Antheræ V. Myr-
tilUy Bl uff, Esenbeck & Schauer 1. c.
p. 9 (Sc 10.

iakltas^elserna om densanima. Vid art-
beslamningen at' tjska Våxteina narma
sig Forfattarnes åsigter till R eie li e n-
bacli's; de bafva alltså antagit ett langt
storre antal af arter an Koch, iifvensora
de uppletat flera af Koch forbisedda ar-
ter. Att har anstalla en jemnforelse vore
for Svenska Botanister af foga intresse.
Forfattarne vil ja åtskilja Py r ola rosea Sm.
Engl. Bot. T. 36. t. 2543 ifrån P. minor
L. , oagtadt Smith sjelf erkande (i Rees
Cyclop. och i Engl. Fl.), att de utgjorde
samma art, och att misstaget med denna
bestamning uppkom deraf, att af P, mi-
vor fanns en mindre riktig figur i Engl,
Bot. T. 3. t. 1 58, och att han ifrån Sve-
rige erhållit ett exemplar al P. minor L.
under namn af P. media Sw.z. — Af 6Vvj?/-
fra^a bafva Forfattarne upptagit 54 arter,
— Jlsineæ aro bearbetade enligtFenzTs
Monographie af desamma. — Arterna af
Rubus aro af Forfattarne sjelfva granska-
de, och ehuru de forminskat de af Weibe
antagna , så bafva de likval erkant 28. —
Slagtet Rosa eger har i -y arter, o. s. v..
Meigen's Af Meigen's Deutschlands Flora aro

Fiora!l:r ^idra Baudcts i:sta och 2:dra Haften utgifna,
^•^- V%'^men jas: kanner ei narmare deras innehåll.

a.s Heft, J O I

Detta arbete åtfoljes af lithographierade
Tabeller, på hvilka Vaxter aro afbildade ^).

Afven

^) Deutschlands Flora oder systematische Be-
schreibung der in Deutschland wild wach-
genden und im Freyen angebaiit weidenden
Pflan2:en. Von Joh. Wilh. Mei gen. — i\r

— 9.o:s
Heft,

Åfven Da v. Di et riclTs Deiitschlands d. Die-
Flora ar foitsaU. Af Andra Afdtflningen Deil^sch?.
jiro I orde — 2o:de Hiiftenu utj^ifna. Vax-!^'"?- ^'^'^
terna aro nppslallda etter ramiljerna och
afbildade i illuminerade (ignrer, men ver-
kets meia speciella beskallbnhet ar for mig
okandt ^),

Samme Forfattaie fortsetter ock sini^-D»«-
Flora Universalis, af hvilken Andra Ban-FioraUni-
dets 48-57:de, 5g:de, 6f-G3:d€ Haf[enir4'8:s-
samt 3:die Bandets irsta Hafle aro iit^ifna j!"-"' ?9;''
I hvarje Hiifte forekomma 10 illuminerade Heft.
figurer a f Va x t-a r ter. Verkets v ida re in- i:s'Heft,
riittning kanner jag ej ^).

Af D:r A lb. DieLricli's Flora Reg-Aib. Die-
ni Borussici ar 5:te Bandet eller Årgangen fVoh»^
i837 utoifven"*). Hiir framstiillas fiLMirer^^S!''.^"*
ocb beskrifningar ofver Preussiska Vax- i^an''-
terna, i likhet med det bekanla verket
English Botany. I hvaije årgang aro 7:^
Va x ter afbildade.

En af P rall I forfattad Forteckning i*'-^!»i
ofver V-iixterna omkrJn'4 (justrov utkompiantVra

<S:c.

B.d i:s II. 2:s [lefl. Mit ?.o Sleindniclaafeln.
— Essen. 1837. 8:0.

^•) Deiitsclilands Floia (Scc. &e. Von Dav. Die-
trieii. Ille Abtluilmig, — i(>:s — 2o:s Heft,
Mit illiim. Kupfertareln, — Jena, 18J7. 8:0.

^) Flora Universalis in colorirlen Abbildiingen ,
&c. &.C. Von Dav. Die trio li. — 2:1- B.d.
48:s— 57:8, Sgrs, (ii:.s— 6i:s Hcff. — 3:r B.d.
i:s Heft. — Jena. 1837. 8:0.

^) Flora llegni Bornssiei &c. Flora des Konig-
reiclis Preussen, <&c. Anetore A 1 b. Die-
triclu — V:r Band. (i — 1 2:s Heft). — He-
rolini. 1837. 8:0.

Prof. /rtkslroms Jrsber. 1838. ' ^

rana.

I 78

sidstliclne år ^). Den upplager enclast Vax-

ternas namn med uppgifler ofver våxt-

stallen och blomnins^s-tid.

G. F, w. Då jag nu haft tiilfalle att narmare

chUrL^studera Meyer^s Chloiis Hanoverana el-

Hanove- jgj,g Hannovcrs Flora, hvilken tillforne

Jjlott blifvit omniimnd (Se Åis-Ber. for

år 1 836 Ss. 147 & '4^)» s^ skall jag

ifiån densamma meddela de underiattel-

ser, livilka kunna ega nagot varde for

kiinnedornen orn Svenska Vaxteina.

Arbetet borjas med ett Foretal, i hvil-
ket Forf. redovisar for verkets uppkomst,
innehåll och afhandlings-sått. Han an-
marker deijemnte, att då han blifvit ega-
re al det Herbarium, hvilket Ehrhart
samlat i Upsala, och hvilket derfore eger
ett storre varde, att Yaxterna derstades
kunna anses att vara beståmda enligt Lin-
né's egen åsigt af desamma, så anser Han,
att Han genom denna Vaxt-Samling for-
matt att lemna vigtiga upplysningar, hvil-
ket kan synas vid afhandlandet af Slagte-
na Thalictruni j Hypcricam , Erysimum ^
Hieracium j Rumeæ , Jnncua , SaliXj m.
fl.. Forf. omnamner derefter, att denna
Flora utgores af i i3 phanerogamiska Yaxt-
Familjer samt Filices eller Ormbunkar
med 5oi Slagten och 1 285 arter, jemnte
en mangd af varieteter, hvilka af Forf. upp-
stallas i gradationer med namn af Unter-

^) Index Plantaiiim, qnæ circa Gustroviam spon-
te nascuntiir, Phanerogamariim. Scripsit J. P.
Pia hl. — Proslat Giislroviæ apud Opitzium.

— MDCccxxxvii 8:0. pp. IV & e^.

«79

Arten, Schein-Arlen, Ali-Arten, Spiel-Arten
och Abiincleriingen, sa alt inalles 2106
Vaxt-fornier upplagas.

Forf. erinrar derom, att Hannovers
Flora lemnar i flerlalcligt afseende nya
bidrag till Tysklands Flora, i det att dels
såsom nya arter h^v uppi^ovns Sideritis her-
cynia och Lasiagrostis variegata samt in-
emot F 50 varieteter eller "Spiel-Arten,'*
sasoin Forf. benamner dem, dels har
upptagas sådana arter, hvilka hitintills
mest aro fiindna i det hogre Norden, men
nu af Forf. upptackta innom Hannover, så-
som MfrioplirUuin alterniflorum D.C. ,
Artemisia rupestris L. , Salix stiptdaris
Sm., AUiiun stiictuni Schrad., Careæ ar-
gyroglochin Hornem., C. loliacea L., 7V/-
ticiini acntuin D.C, samt slutlisfen afven
sadane, hvilka i Tyskland åro sallsynla
eller forut icke fundna i de nordligare
delarna af detla Land. Derefter fol-
jer en systematisk ofversigt af de tyska
hiir afhandlade Vaxt-Famiijer, hvilka en-
dast till namn anforas. Sedan meddelas
en iippstallning af de Dicotyledoniska Fa-
niiljerna och Sliigtena.

Nu vidlager sjelfva Flo-.an, i hvilken
Vaxterna aro uppstailda efiei- Vax.t-Famil-
jerna, borjande med Dfcnty/eJonece: Ranun-
culdceæ. — Slågten och arter upptagas utan
kan ne marken. Efler art-namnet forekomma
de vigtigaste synonymer, uppgifter om var-
aktighet, vaxt-plats och våxt-stållen, hvilka
sednaste aro hosrst talrika, och lemnas i
geographisk ordning ifrån Landets sytlliga
trakter till de norra; slutligen folja cri-

tiska anmiirkningar feir de arier, om hvil-
ka Forf. haft upplysningar att medclela
— Ranunculaceæ: Vid TliaUctrwn sim-
plex L. an lages Th. tenuifoliuni Sw.z. så-
som synonym, eller iinnu noggrannare så
tores den till den form af Tk, siinpleæ j
hvilken af Willdenow blef kallad ZVz.
luserpitufoUum , och 77^. ^alioides^id^\\. iir
en afart. — 21i, ani^itstifolluni Jacq. Hort.
Vind. T. 3. Tab. 4^ ^ch 2^Ii. n/gricans
Jacq. Fl. Austr. T. 5. t. 4 2, anses att vara
skiida arter. — Vid Th, minas L. b. ma-
jus Lipptages Th. mn/us Jacq. Fl. Austr.
T. 5. tab. 4^0. — Sliigtena Pulsatilla
Tournet' , Hepatica Dillen, och Flcaria Dil-
len, erkiinnas. — Ranunculiis divaricatus
Schrank, (i?, aquatilis j3. Linn., K. Pan-
thotrix et, & /3. D.C.) och R. jiaitans La-
niarck [R, aquatilis }>. Linn.) antagas så-
som vårande ifrån R. aquatilis L. skiida
arter, men Forf. anmarker, att R. divari-
catus bor vidare granskas, om den fortje-
nar att såsom art frånskiljas. — Vid y^co-
Tiituin Napellus L. et. elatuin i^Jc, neuber-
gense D.C. Syst.) sages, att ^c, Na-
pellus ifrån Fahlun ar en nordisk form,
hvilken blott skiljer sig genom lagre stjelk,
niera hoptrangd blomklase och smala blad-
llikar. — Till ^. Cammaruin L. hanfores
j4c. neomontanuin Wiild.. — Sempervi-
væ: Af Seduni 2'elephiuin L. upptages en
varieté ■•'' "floribus purpurascentibus" (^S*.
purpureum Reichenb. Fl. exe, S. Tele-
phiuin p. purpureum Linn.). Denna iir har
den vanligaste formen, hvaremot den med
gulgrona blommor iir den siillsyntare. —

Var. a. inaxiniuin {^S. muxiniiun Reiclieiib ,
S, Tel ep II. g. iiiaxununi Linn.). For f. an-
nuiiker, att S. Telep/iinni Fl. Dan. tab.
68(), om den ej ar lecknad efter en genoiii
odlini! urartad Viixt, fbrestaller en från
S. Telepliium skiid art, hvilken troligen
iir S, Telephiitm pmpureuin Y, Linn.. —
Vid Se du in rejleæum Linn. Sp. Pl. & Fl.
Sv. App. anfores S. rupestre /3. Linn. Fl.
Sv. p. 1 53. Dess variete ci, glaucnm ar
S, rupestre a,. Linn. Fl. Sv., S. refleæuin
Fl. Dan. t. 1818, S. glaucani Smith. —
Vid S* rupestre Linn. Sp. Pl. (excl. syn.
Fl. Suec. & Dillen. Hort. Elth.) sager Forf.,
att denna art iir i Sp. Pl. bestiimdt cha-
racteriserad genoni "folia glauca, crassius
siibulata, qiiinquefariam iiid^iicata ;" den
har tilltryckta (imbricata), i regelbundna ra-
der stående, stylVa, niistan riita, aldtig
tillbakabojda blaaktiga blad, hvaremot S.
reflexum har lost och oregelbundet i ra-
der stående ])lad, har och der eller ensidigt
krokta iilVenval tillbakabojda blad, hvilka vid
odling aflagga sin blaaktiga farg. — S. rupe-
stre Smith Engi. Bot. t. i-yo & Engl. Fl.,
Mert. & Koch Deutschl. Fl. ar en skild art,
livilken Forf. vill kalla S, Dilleuiauuni ,
emedan den iir afritad i Dillen. Hort.
Elth. tab. 256. f. 333. Den iir ej funnen
i Tyskland. Han anser ock, att S. For-
sterianuni Smith Ensil. Bot. tab. 1802 bor
erkiinnas såsom egen art. — S. villosum L.
forekommer hiir på sumpig, torfbunden
iingsmark. — Fragariaceæ • Vid Geuni ur-
hanwn upptages såsom en batard. eller va-
rieté G, rivall-urbanum j, hvilken iir G.

»82

lirhriduni Elnh. Heijj. , G, intermediuin
Ehih. Beitr. 6., Mert. & Koch Deutschl.
Fl., Fl. Dan. tab. 1874- — Af G. rlvale
finnes batarden eller varietelen: G. iirba-
no-rivole j, som ar G. intermedliim W i Ild.
Hort. Berol. t. 69. Forf. aniiiarker, att
Ehrharts G. intermedium tydligen till-
liorer G. urbanuni L., och har mindre,
uppratta, eller svagt lutande blommor,
utspan ade blomioder-blad och långt-till-
spetsade flikar hos de otra sljelk-bladen.
— Wiildenow^s G. interniediuin till-
horer deremot G. rivule L. , och har stor-
re, slaikt lutande blommor, tillslutna blom-
foderblad och korrt-tillspetsade flikar hos
de ofra stjelk-hladen. — - Vid Potentilla
opaca Linn. erinras, att den ar så nara
besliigtad med P, verna L. , att den tro-
ligen med tiden hlifver antagen såsom va-
riete af densamma. Forf. sager derjemn-
te, att P. opaca Engl. Bot. tal). 2449 ^j
tillhorer den Linnéi.^ka P. opaca, men att
de engelska Botanislernas beskrifningar af
P. opaca ej emotsvaia den gifna figuren.
TormentiUa L. forenas med Potentilla. —
ÆchemiUa montana Willd. Euum. upp-
tages såsom egen art; den vaxer på Haiz
och blom m ar en månad sednare an J.
vfi/s^aris L.. — Rosaceæ: Rosa ar ven sis
Huds. iir har sallsynt. — R. cinnaino'
niea L. finnes ock hiirstades. — Af R. vil-
losa L. (i?, pomifera Borkhaus.) upptagas
varietelen ol. ovata (/?. villosa L., /?. to-
mentosa Sm.); b. niollissima Gmel. Fl.
Bad.). — Af Pl. canina har Forf. en variete
a. pnherida {R. 5^5^77^ Woods, R» collina
Sm., R, coriifolia Fries); b. setosa [R, col-

1 83

lina Xacq., E. cliimetoruni Engl. Bot.); c.
subvillosa (/i. dumetorum Thuill., R,col'
lina p. D.C. Fl. Fr., R. sepiani Boikh.,
R. cæsia Engl. Bot.). — Poniaceæ: Till
Slagtet P) rus hanforas iifven P. domestica
Sm. (^Sorbus domestica L.), P. Aiicuparia
Gærtn. {Sorhiis Aiicuparia L.) och P. Aria
Ehrh. {Cratæs^us Aria Linn. Sp. Pl.). —
Slagtena Amelanchier Meclicus & Cotone-
aster Med. antae:as. — Malvaceæ: Till
Malva vulgaris Tiagi Krauterb. hånfores
M. neg/ecta Wallr. (M. rotundifolia /3.
^randior W.b.g.), och såsom M. rotundi-
folia L. anses M. pusilla Engl. Bot., {M,
boreal is Wallm.). — Tiliacece: Af Tilia
forekomma hilr: i. T, europæa L., Engl.
Bot. t. 6io (2\ vul2:aris Havne, 'I\ inter-
media D.C. proclr. (excl. syn. Wahlenb.).
Variete' a. (Unterart) 2\ panciflora (7\
pauci flora Hayne Arz-Gew. T. 3. t. 4^»
T, platjphylla DC. procli'.). — i.V.par-
'vijlora Ehrh., Engl. Bot. 1. ['^oB. {2^, mi-
crophylla Ven ten., T, europæa \. borealis
W.b.g Fl. Sv.). — Geraniaceæ: Geranium
rotundifoliuni L. iir sallsynt, men G. pu-
silluni L. synes vara allman. — Hyperi-
cineæ : Af Hypericum vaxa hår nio ar-
ter. H. tetrapterum Fries [H. quadria-
latuni W.b.g.) ar albniin. — fl. guadran-
gulum Linn. Sp. PL, Diss. de Hyp. (^H,
dubium Smith Engl. Bot. t. 296). Variete
a. (Spiel-Art) perfoliatum (//. cjuadrangu-
lum W.b.g Fl. Sv., H. teiragonum Fries
Fl. Hall., H, commutatum Nolte., //. du-
bium Leers.). Forf. anmiirker, att enligt
exemplar af H. rjuadrangulum L., sandade

■84

af Elirhait viJ Upsiiki, nfvensom enlii>L
Linné's yLlrande i den anfoida afhand-
lingen, bevisas, alt den form, hvilken sak-
nar genomskinliga glandler hos bladen,
och som ar allmannast i Tyskland, ar den
verkliga //. qu^tdran^^uUun Linn.. — Forf»
lilliigger, att bada Formerna forekomma i
Sverige enligt exemplar, skickade af Prof.
Wall len berg, och lill folje af den af
ProF. Fries i Fl. Hall. f^ifna beskrifninij.
Varieteten skall allisa utmarka sig med
jqenomskinliga glandler bos bladen , ocb bar
nier tilblldade stjeik-kaiiter. Alt Linné
iirskiljt dessa jjada former ar knappasl
troligt. Forf. erinrar derjemnte, att mai>
ock IriifTar exemplar af hufvnd-farmen med
spridda pnncter, och på t(K-ra stallen {>ii«
ner man andra, hos livilkas stjelkar det
ena paret af kanlerna alldeles forlcH'a sig.
— Epilobineæ: Vid Epilobium parvijlo-
ritm Schreb. anuiaikes, att Ep. livulare
Wdj.g. kan anses såsom en nordisk form
af denna art. — Af Ep. rosewn Schrel).
iipptages en vaiiete' "'' floribns saturatiori-
biis, till hvilken hanfåres Ep. piirpareitm
Fries Fl. Hall. — FcVrf. sager ock, att De
Candolle i Fl. Fr. och i Prodr. T. III.
alldeles misskant E. roseumj i det alt de
ilesta deistades upptagna synan viner till-
hora E, or^yamfolhun Lamarck [^E. alsinæ-
foliuin \illars). Delta gallei- i svnnerhet
for Ep. triL:^onnni ScXiVduk, hvilken af Me r-
tens odl Koch upptages såsom egenart^
då de nied densamma forena E. niofi-
tanuin afpestre Jacq. (^E. alpestre Hoppe
Cent.), utesluta E. alpestre Schmidt och

185

Leskiifva tien a f Hoppe besLanida Vaxt.
Men så val J a cq u i n \s , II o p p e ' s och
SchmiLlt's E. al pest re ar E. ori^^anifoU-
icni Lam.. — A f Ep. tetra^onum L. har
Forf. foljande varieteter: a. ramosissiinum
{Ep. tetragontim p. Willcl. , Fl. Dan. tab.
1267, Ep. obscuruni Schreb. Fl. Lips.,
Reichenb. Ic. 2. t. 190). — b. puheruhun
(Ep. virgalwn Fries Fl. Hall., E, tet mg.
]9. virgatutii W.b.g.) — c. montanum [Ep.
nutans Schmidt Fl. Bob. Cent. 4- [>• 82.
t. 4f)7' Reichenb. le. 2. t. 180. f. 3 1 3).
— d. alpinuni {Ep. alpinicm Linn. Sp. Pl.
Ed. 2, Fl. Dan. t. 322, Engl. Bot. tab.
2001). Forf. anmiiiker, att man ansett
markets delning (Oikning) eller icke del-
ning hos £/j//o^//-arterna såsom något ofor-
iinderligt, och deriippå grundat arternas
åtskiljande ocii uppstiillning. Orsaken till
denna villfarelse, sager han, ar tvåfaldig.
1:0 befinnes markets beskaffenhet stå i
sand^and med blommans utbildnings-till-
stånd; forst då detta ar slotadt, hafva
markets flikar bildat sig, och f()r liastigt
utvecklade eller sent efterfoljande blom-
mor hafva ofta odelade (oflikade) marken,
då de, i vanlig tid utvecklade, i sammu
klase, hafva dem delade. 2:0 Hiinga hos
några aiter markets flik-stycken så fast
tillsammans, att det fordras det omsorgs-
fullaste anviindande af ett tjenligt instru-
ment for att under forstorings-glas se
delningen, afven då den går djupt ned.
Detta anser han i synnerhet vara handel-
sen med B^p. roseiun och Ep. tetragoniun.
Hos det forrå fann Forf. miirkena mer«

i86

jindels djupt Ivåflikade, men halfterna kliL-
J)a fast tillsaiiimans; hos det sednare fann
Forf. så val fyiflikade, tvaflikade och ode-
lade (oflikade) marken hos samma exem-
plar. Af dessa orsaker harleda sig, sager
Forf., molsågelserna om markets beskaf-
fenhet hos Epilobii-nilevna. Forf. erinrar
slutligen, att alla tyska i^/Ji7o^//-arter haf-
va vid normal utveckling flikade marken,
och hos de på bergen vaxande former å ro
dessa flikar mindre markbara. — Vid Cir-
cæa Lutetlana L. upptages en variete
(Spiel-Art) a. cordi folla [C. al pina Engl.
Bot. tab. »o5'^) och batard eller varieté
(Schein-Art). c. al pinn- Lutetlana [C. Inter-
media Ehih. Herb. (Exemplaren ifrån It),
C. Lutetlana j3. W.b.g.). — Åfven vid. C.
alplna L. forekommer en batard eller va-
rieté (Schein-Art). Co Lutetlano-al pina {C.
Interniedla Ehrh. Herb. (Exemplaren ifrån
Deislei), C, alplna p, Schrad. Fl. Germ.).
Forf. sager, alt till folje af bestamningen
af dessa 2 batard-bildningar, så forklaras
sarskilda Forfattares motsiigelser om blom-
bildningen hos C. Interniedla, Hos bada
batarderna fortvina frukterna nastan utan
undantag. — Lytkrarleæ: Vid Elatlne
Hydroplper Linn. (E, SchkuJirlaua Hayne.
Schkuhr. Handb. t. logS) erinrar Forf., att
han i Hannover blott funnit denna art
med oskaflade eller knappt markligt skaf-
tade blommor och frukter, ehu ru Mer ten s
och Koch i Deutschl. Fl. T. 3. s. 69 an-
se den med långskaftade blommor forsed-
da EL hexandra D.C., Engl. Bot. t. f)55
{E., trlpetala Smith Engl. Fl.) såsom den

187

i Tyskland allmannast tbrekonimande art.

— Foif. anmarker afven, att El. H/dro-
piper D.C., Vaillants Bot. pai is. tab. 2. f.
2. (£*. major Alex. Brann) tir en itVån den
ty ska och den nordiska vasendtligen skild
art. — • Saæifragacece: Saæijraga cæspi-
tosa L. forekommer på Harz, och af den-
samma upptagas talrika varieteter, fordom
ansedda såsom arter, t. ex. iS". decipiens
Ehrh., villosa Willd., palmata Sm. m. fl..

— Futnariaceæ: Af Fwnaria ojficlnali^
har Forf. 2:ne varieteter: a. scandens af
2 till 3 fots hojd och b. min or {^F, deusi-
flora DC. prodr.), som knappt ar en half
fot bog, har blommorna axformigt tåta
och något storre. — F, Vaillantii Loisel.
våxer afven har. — Cruciferæ: Af Bar-
haræa vuh^aris Br. har Forf. en variete:
a. patens (i5. vuigaris p. W.b.g. , B. ar-
cuata Reichenb. , B, taurica D.C.). — Till
Sisymbrium banfores ock S. Alliaria Sco-
pol. (^Erjsimuin Alliaria L.). — Vid Ery-
simiun liieracifoliuin L. Reichenb., le. I.
tab. 12. anforas såsom synonymer E.
strictwn Fl. d. Wetter., Mert. & Koch
Deiitschl. Fl., E. virgatum D.G. prodr..
Till varieteten a. snbintegerrimiun hora E.
"virgatfim Roth, Mert. & Koch 1. c, Rei-
chenb. Ic. 2. tab. t49>, E, longisiliquo-
siim Schleich., D.C., och Forf. sager, att
E. Jiieracifoliiim L. och E. odoratwn Ehrh.
blifvit mycket forblandade i DeCandol-
1 e's Syst. och Prodr.. — E. odoraticinYX\\\\,,
Mert. & Koch Deutschl. Fl. (£*. hieraci-

foliuni Jacq. Auslr. I. lab. ^S., E. stri-
dum D.G. Syst. (excl. syn. Fl. Wetter.).

1 58

Foi f. hilloroi" ock Cheyrnntlius erysimoi-
des Linn. Fl. Sv. enliol. Elirharrs Hei*
])aiiLim. — En varieté: a. crepidifoliuin
{E. crepidifoUum Reichenb. Ic. I. tab. G,
E. lueracifoliuin D.C. Syst. (namnligen art-
miiike och beskrifning)). — Forf. anm ar-
ker, att stiftets foihållande i lanojd till ski-
dans bredd har han funnit foranderligt. —
Farsetia Br., Capsella Moench., Teesdalia
Br., Neslia Desv. antagas. — Vid CocJiIe-
aria ofjicincdis L. sager Forf. , att vid ku-
sterna, hvarest sand ar den rådande jord-
griinden, ofvergå de i det feta bafs-slani-
juet en fot hogt vaxande plantor till min-
die former; med aftagande storlek blifva
Jdaden njnrformiga, njurformigt-rundade,
och hos små 4 ^^^ 5 tum hoga exemplar
sliitligen runda och helbreddade; iifven
skidorna ofvergå nu hos dessa små exem-
plar till cirkelrund form. Forf. tillagger,
att då man vid kusterna iakttager dessa
forand ringår, så ofvertygar man sig latt,
att C. Q^roenlandica L. och C pyrenaica
D.C. ej iiro egna arter, utan endast for-
mer a f C. ojjicinalis L.. — Vid C. angli-
ca L. anmiiikes, att C. anglica Wahlenb.
Fl. Lapp. ej horer hit, enligt exemplar
af Forfattaren; den niirmar sig snarare
till C. olj/ongifo/ia D.C. — Till Slagtet
Armoracia Kupp. hanfdres ock J. amphi-
bia Mey. (^l\asttirtiuni amphibium Bi., Si-
symbr. ampliibium Linn.). — PapiUonaceæ:
Till LathyriLs pahistris L. horer L. vi-
ciæformis Wallr., D.C, och ar endast en
form med mera jemnbreda blad. — Vid
L, heteropfiyllus L. [L. iniermedius Wallr.,

D.C.) npptages varielclen a. nn//ngu9 i^L,
latifoVuts Linn. Fl. Sv. Ed. 2, L, syl ve-
stris j3. platjplijUfis W.b.g. Fl. Sv.), FL
Ban. tab. 785. Forf. anmiirker, alt hos
L. heterophyllus , hvilken hai- bredare,
kortare och trubbigare blad, iiro bloinfo-
diets 3 nedre tander niistan tre ganger
så langa som de ofre, då deremot hos L,
sylvestiis de nedre blomfoder-Uinderna i
langd knappt ofvertrafta de ofre. — L,
heter ophylUis biir ofla blott ett blad- par
pa bladskaftet, men Forf. tror ej, att den
går ofver till L. sylvesiris. — Af Ficia
cracca L. anses r. ienuifolia Roth såsom
en variete: teiniifoUa ^ och af J^, sativa
L. anfores en afart ani^nstifolia , hvil-
ken iir V, angustifolia Roth (/^. sativa
p. Linn.). — Forf. skiljer med Schkuhr
Lotus u/iginosus (L. nia/ or Smith) ifrån
L. corniculatus, emedan han ej sett den
genom mellan-former ofvergå till L. cor-
niculatus. Han sager, alt den ock synes
ega ett olikartadt parenchyma, emedan
den vid torkning blånar, hvilket Z. cor-
niculatiis ej gor. Det an markes, att Me-
lilotus Kochiana Willd. {M. dentata Wallr.)
har små gula lukllosa blommor, och de
irreguliert skrynkliga friditerna aro inorkt
fargade och utan hår. — M. ojficinalis
Willd. har stora valluktande gida blom-
mor. — M. vulgaris Willd. har små hvi-
la blommor. — Vid M. Petit pier re an a
Willd. (y¥. arveusis Wallr.) erinrar Forf.,
att han aldri» funnit den med hvita blom-
mor, och att W i 1 1 d e n o w s uppgift om dess
hvila blommor beror af ett misstag, samt

190

alt De Canclolle anglfver hlomaiornas
farg att vara gal (Schrad. Neu. Journ. 2.
2. u. 3. S. 337.). — Vid AnthyUis vnl^
neraria L. upptages en variete' a. sericea,
hvilken år Anth. marltima Schweigger. —
Vid Ononis arvensis Relz. (W.b.g. Fl. Sv.,
Fl. Dan. tab. i584), omnåmnes, att den
år O, spinosa a. mitis Linn. Sp. Pl. Ed,
2, & FL Sv. enligt af Eli r ha r t vid Up-
sala samlade exemplar och O. procurrens
Wallr. , D.C. samt O. A/r<://26/ Auctor , men
ej Jacq.. Variete: a. repens år O. re-
pens Linn. Sp. PI. Ed. 2. (Hayne Arz.
Gew. II. tab. 44 > Dillen. Hort. Elth. t.
25, O. procurrens p. repen'i Y).C), — Forf.
sager, att på mager stenig jord bildar den
bojliga tornar, blifver lagre och ligger till
storre delen af sin långd utefter marken,
har kortare, triibbigare blad och luktar
då mindre illa ån den vanliga formen.
Varieteten år alldeles nedliggande har hvit-
aktig stjelk och nåstan runda blad. — Forf.
anmårker, att O, arvensis Wallr. åi* O, hir-
cina Jacq. Hort. Vindob. T. 1. tab. pj
{O. altissima Lamarck. Ene. T. r. p. 5o6),
hvilken år en ifrån O. arvensis Relz skild
art, som ej finnes i Norra Tyskland, i
Scandinavien eller i England. Han til-
lagger, att Dryander's anmårkning i Re t-
zii Obs. bot. P. 2. p. 21 gaf anledning
till den oriktiga tanka, att O. arvensis
Relz. tillhorde O. Iiircina Jacq.. — Till
O. spinosa L hånfores O. spinosa j3. Linn.
Sp. Pl. (Hayne Arz Gew. T. ir. tab. 43,
O, arvensis p. Smith. Fl. Br., O. spinosa
^. De Cand. Prodr.). — Till Varieteten

'9'

a. ghtbrescens horer O, spinosa Y, D.C.,

0. aniiqiLorum Linn. Sp. Pl.; den ar
smalbladig och har tornar, hvarigeuoiii
den skiljes ifrån den strafbladiga och mer-
andels utan tornar vårande O. arvensis a.
repens. — ■ PolygaJeæ : Poljgala comosa
Schkuhr. har Forf. åfven funnit med vio-
lett-blåaktiga och med hvita blommor. —
A f Pol. vulkanis L. anses P, aJ pest ris
Reichenb. Ic. I. lab. 26. f. 45- såsom en
mindre form. — Varieteten a, stenoptera
år P. oxyptera Reichenb.. — Varieteten

b. deci piens ar P, amblyptera Reichenb..
— Vid P, amara Linn. anforer Forf. af-
ven Jacq. Fi. Austr. T. 5. tab. 4 '2, D.C.
prodr. (artmarket), och såsom synonym
Reichenb. Fl. excurs. (under P, uli^^inosd)
& Ic. I. tab. 22. f. 42 och P, amarella
Reichenb. Fl. exe. (under P. amara) & Ic.

1. tab. 22. f. 4^> 44? ^cn varierar med
blåroda och med hvita eller af hvitt och
blått fargade blommor. Varieteter finnas: a.
stenoptera, till hvilken horer såsom syno-
nym P. aiislriaca Reichenb. Ic. I. t. 2 r.
f. 39 (då blommorna åro hvitaktiga). b.
tenella; hit hanfores P, uiiginosa Reichenb.
Ic. I. tab. 2 1. f. 4^ & 4'* — Reichen-
bach's synonymer iiro har mindre re-
digt anforda. Koch har, som det synes,
båttre ordnat vai ieteterua. — Violarieæ:
Viola arenaria D.C. an tåges såsom egen
art. Varieteten a. livida år V, arenaria
p. Mert. & Koch (K Jllionii /3. Reichenb.
Ic. I. tab. 'jZ), — Af Viola canina L.
upptager Forf. 4 varieteter: a. sylve^tris
{V, sjlvestris Reichenb.). b. ericetoruni

192

{V, I an ei f oU a Thore), c. collina [V, eri'
cecoritni Schrad.). cl. calcarea [F. canbia
p. calcarea Reichenb.). ■ — Till V. lactea
Sm. Engl. Bot. t. 44^^ hanforer Forf. af-
ven V, lactea Mert. & Koch Deutschl.
Fl. (inecl uteslulande af V, lancifolia Tho-
re, Reichenb. & Wallroth), Reichenb. Fl.
exe. (med uleslutande af V, persicifolia
Schreb. & Roth), Ic. I. tab. 99 (med ule-
slutande af figurerna c. d. e. f., hvilka
lillhora V, persicifolia) , V. lactea et j9.
st riet a W.b.g. Fl. Sv. (Z-^. sta o ti in a Mert.
& Koch, y, Ruppii xlllion.). Fui f. an mar-
ker, att han af D:r Tengstrom ei hal lit
lappska exemplar af Viola montana L.,
hvilka aio en blåblommig V. lactea i Syitå"
nare stadium, och att med densamma Lif-
ven instammer, h vad W a h I e n h e r g sager
i Fl. Sv. om Viola montana. Emedlcitid
iir viil denna anuniikning oriktig, emedan
Svenskarnes V. montana ofelbart horer till
V. canina^ om den med nagon annan
skall forenas. — Vid V. persicifolia Schieb.
anfores V. pratensis Mert. & Koch såsom
synonym. — Till varieteten a. puhescens
horer V. persicifolia Mett. & Koch (med
uteslutande af den del af Synonymien,
hvilken tillhorer hufvud-arten) Reichenb.
le. I. tab. 100. Harvid maste anmiirkas,
att sv non v mer na for V. lactea och V,
persicifolia Schrad. fordra en ytterligare
sransknino[. De Svenska Botanislerna anse:
1:0 Att till V, persicifolia Schreb. horer
V. stagnina Mert. & Koch, hvilken ar V,
lactea p. st ri eta W.b.g. Fl. Sv. (med uteslu-
tande

193

tande af Fl. Dan. tab. i^sp). 2:0 Till f^.
pratensis Mert. & Koch liaiiforas V. lactea
Smilh och V. lactea et. W.b.g. Fl. Sv%.
SUitligen åtskilja Svenskarne afven V, stri-
eta Hornem. Fl. Dan., hvilken anses vara
T^, nem or alis Kiitz. och V, Ricppil Koch.
— Du naninet V, lactea Smith iir aldst,
så bor det val ratteligen antagas i stallet
lor det vida yngre V. pratensis. En an-
nan fråga ar den, ora dessa Våxter ega
tillrackliga och siikra kiinnetecken for att
kunna med skal antagas såsom arter. —
Om /^. tricolor anfores, att jordgrunden
har ett mycket mårkbart infljtande på
månsftalden af dess former och olikhe-
ten af bestånds-delar och krafter hos
denna Vaxt, hvilket infly tande man kan
iakttaga, om man bereser Landet i sam-
manhang ifrån bergs-trak terna ut till ku-
sterna. De laga och storblommiga former-
na af y, tricolor tillhora den kiselbundna
och kiselbundet sandiga bergs-grunden,
och endast genom bergs-vatten fores den
ned åt Landet. Deremot blifva blommor-
na smarre på slatt-landet. 1 torr och het
sand i låglandet beklades Vaxten i fler-
faldiga grader med styfva spåda hår, och
denna jord-grund orsakar en mångfal-
dig forandring af blom-fargorna. — Sile-
neæ, — Forf. anser, att flera hithoran-
de Slagtens kannetecken ånnu aro vack-
lande, och Han meddelar derfore sådana,
hvilka han anser vara bestamdare *). —

^) Dianthus L.: Calyx tubulosus, cylindricus,
basi bracteatus. Pet. 5 ungue lineari. Caps*
i-locularis."

Prof. fVikstromx Jrsber. 183S. ^^

'94

Till LycJinis hiinforas ock L. Githago Lu-
niaick {^Jgtostenima Githa<^oh.)y oe h For F.
lUskiljer L. vespertina Siblh. (Z. dioica
jø. L.) ifrån L, dioica Linn. med roda
blommor. [L. diarna Siblh.). Han an-
marker, att de arter 2X Silene , hvilka ega
enrnmmisjt frohus, tillhora Ljchnis, —
Slagtet Viscaria Rupp. antages: V. vid-
garis Rohl. {T^ychnis Viscaria L.). Hit
horer ock den syd-tyska Vise, al pin a Mey.
[Lyclifiis alpin a L.), hvilken i De Can-
é dolle's Syn. Fl. Gall. p. Sgi oriktigt

iipptages i aldelningen med enrummigt
frohus och i Prodr. med ? an fores med
femriimmigt frohus). — 1 Slagtet Silene
forekommer iifven S. Ciicubalus Wibel (^S.
in flata Sm., Cnciihalns Behen L.). Slag-
tet Ciicuhalus har hiir blott en art: C.
hacciferus L.. — Alsineæ: Till Stellaria
1j. hiinfores ock St. aqnatica Scop. (Cera-
stiuni afffiaticum L.). — St, glaiica Wi-
ther. eikannes såsom egen art. — Af St.
sraminea L. har Forf. Varieteten a. sea-

Gypsophila L. : Cal. tu])ulo.siis, basi nn-
diis. Pet. 5, in ungiiem breveni cuneatum
alleniiata. Caps. i-locularis."

Saponaria L.: """Cal. tiihulosus, basi nu-
flus. Pet. 5, ungue Jineaii. Caps. basi 2-I.
4-locnIaiis."

Lychnis L.: "^Cal. tubulosus, basi nudus.
Pet. 5, ungue lineari. Caps. i-locularis."

Viscaria Pvupp. : ''^C/x/. tubulosus. Pet. 5.
Caps. 5-locularis."

Silene L.: ^"Cal. tubulosus. Pet. 5. Caps.
3-loculaiis."

Ciicubalus L.: '^Cal. tubulosus. Pet. 5. Bao-
ca.^' [Cucuh. hacciferus L.).

m5

briusciUa j, hvilken Forf. anser att vara
St. Friest ana Seringe i D.C Prodr. [St,
lon^ifoUa Fries, ej Miihlenb.), men Prof.
Fries upplyser, att denna variete ej ar
den verklisfa St. Frienana, utan cii form
af St, graininea. Forf. sager, att iaktta-
gelser af varieteten i kust-sands-trakterna
har ofvertygat honom, att St. graminea
ofvergår i ^S"^. Friesiana. Uli Stellaria
upptager Han ock ^S"^. umbellata Meyer,
hvilken ar Holosteuin umbellatum Linn.,
som Han uppstaller i en egen afdelning
"floribus umbellatis," då de ofriga uppta-
gas i afdelningen "floribus cymosis." —
Forf. anmarker, att hos Alsineæ ar indel-
ningen efter antalet af befruktnings-delar-
na hogst osaker, hvarfore han anser for-
månligast att bestamma Slagtena efter for-
hållandet af antalet af frukt-skalen hos det
alltid enrummiga frohuset till antalet af
Stiften '^). — Vid Cerastium viilgatum Linn.
Sp. Pl. & Herb. , Engl. Bot. tab. ^89 an-

') Stellaria L.: ^'Cal. 6-sepalus. Pct. biparti-
ta, bifida 1. lacinulala. Caps. i-lociilaris,
ovata, valvis stigmatum numero duplici (61.
10) dehiscens."

Cerastium L. : Cal. 5-sepalus. Pet. 5. bi-
fida. Caps. i-locularis, cylindracea, apice
subcLirvato valvis stigmatum numero duplici
(8 1. 10) dehiscens.

Arenaria L.: Cal. 5- (rare 4-) sepalus.
Pet. 5 (rare 40 integra. Caps. i-locularis,
ovata, apice valvis stigmatum numero duplici
(6 1. 8) dehiscens.

Alsine L.: ''"Cal. 5- (4-) sepalus. Pet. 5
(4) integra 1. o. Caps. i-locularis, valvis stig-
matum numero simplici (3, 4 k 5) dehiscens."

't

.*

foras såsom synonymer: C. ovale Pers.,
C. ^lomeratum Thuill., och vid C. 'visco"
sum Linn. Sp. Pl., Engl. Bot. tab. «^90
upptages såsom synonym C, triviale Link.
Dess variete' a. glabrescens ar C. holosteoi-
des Fries. — Forf. sager, att de af E li r h a r t
vid Upsala samlade och med namn af C.
viscosfitn betecknade exemplar af denna
Vaxt bestyrka Smith*s utsago, att den
med langa blomskaft och vanligen mindre
glandideust-klibbiga arten ar Linné*s C,
njiscosum. Forf. tillagger, att fastan den ofta
forekommer mindre ghmdideus och knappt
klibbig, så finner man lik val exemplar,
hvilka i klibbighet ofvertriiffa C. brachjpe-
taliim Desportes, men att foihållandet af
blomskaftens langd till blomman, samt
blad-formen liitt åtskilja dessa arter. For
denna C brachypetaluni Desport. anforas
såsom synonymer: C. barbulatum W.b.g.
Fl. Garp. och C. strigosnm Fries. — Vid
Alsine teniiifolia W.b.g. fol jer Forf. den
af Me r ten s och Koch gifna åsigt, att
Als. "viscosa Schreb. iir en variete af den
ofvannamnda, (^Als. tenuifolia a. '\nscosay
Till Alsine hanforer iifven Forf. alla arter
af Sper^fila och Sagina; således har han
har Alsine nodosa Mey. {Spergula nodosa
L.); Als» sa^Jnoides Mey. {Sperg. saginoi-
des L.) med varieteten a. mucronata (Sperg.
siibulata Sw.z.); Als. procumbens Mey.
{Sagina procumbens L.) & Var. a. ciliata
(Sag. ciliata Fries); Als. Donii Mey. {Sag.
maritima Don, S. stricta Fries); Als, ape-
tala Mey. {Sag. apetala L.); ^S". arvensis
Mey. [Sperg, arvensis L.) &■ a. maxima

»97

(Sperg. maxima Weihe); jdls. pentandra
Mey. (Sperg, pentandra L.) vch variete-
len a. sativa (Sperg. sativa Boenningh.;
Jls, margiuata Mey, [Jls^ marina W.b.g.
Fl. Sv., j4reu. marginata D.C. , y^r. nia-
rina Engl. Bot, t. pSS). Forf. amnarker,
att Arenaria media Linn. forbli fv er eii
tvifvelaktig Viixt, afven om uian uteslu-
ter alla synonymer. Blommorna hos den-
na Als, marginata jiro ej hvita, såsom
Linne' benamner dem, utan blekt rosen-
roda. Forf. anser, att den ar en ifrån A.
marina alldeles skild art, och han sager,
att då man ser dem vid hafs-strander, så
urskiljer man dem latt ifiån hvarandra.
A. marginata har dubbelt storre, mycket
hlekare blommor, och dess frohus aro dub-
belt langre an blomfodret. Den yiixer har
endast vid hafvet. — ■ Als. marina [Åren,
marina Roth, A, rubra /3. L., Fl. Dan.
lab. 74<^') vaxer så val vid Salt-kallorna
och Salinerna som på hafs-kusterna. —
Umbelliferæ : Dessa aro i allmiinhet ord-
nade enligt Koch*s uppstållning. Vid
Cnidium venosum Koch upptager Forf.
såsom synonymer: Seseli venosum IlofFm-
Fl. Germ., S. dubium Schkuhr, Selinum
lineare Schumach.. Han anmarker, att
denna Vaxt troligen år Selinum sylvestre
Linn.. — Till Sium hånfores iS'. inunda-
tum Wiggers [Sison inundatum Linn.). —
Corneæ : Cornus suecica L. år funnen i
Ost-Friesland. — Gentianeæ: Vid Gen-
tiana Am ar ell a Linn. anforas såsom syno-
nymer: G. axillaris Reichenb, Ic. IL lab.
l3o och Q, obtusifolia Ic. IL tab. 129. f

248. derjeiiinLe upplagas toljandc variete-
ter: a. ericetorum (G. ii/ig/nosa Willd.,
Reichenb. Ic. 1. tab. 58. — En afait y^.
gratidijlora (G. gennaTiica Willd., Barrel.
Ic. t. 102). -^ Varieteten a. minor ar G.
critica Elnb. Herb. exs. N. i52. — Forf.
erinrar derom, att G. obtusifoUa Willd.
Sp. PL, som år en Alp-Våxt, skiljer sig
ifrån den allmånna storblommiga G. Ania-
rella endast med den i forhållande till
blom-fodei -flikarna kortare blom -pipen.
Men Han tillagger, att hos alla former al
G. Aniarella visar sig emedlertid detta
forhållande så forånderligt, att man ej kan
medgifva denna omstandighet en råttighet
att gr Linda en egen art. — • AsperifaUæ :
Till Mrosotis palustris Wither. (/]/. scor-
pioides j3. palustris Linn. Sp. Pi.) hånfo-
ras såsom synonymer M. pcdnstriSj laxi-
Jlora &: strigulosa Reichenb.. — M. cæ-
spitosa Schultz (/f/, lin^ulata Schultz., S,
scorp, j9. parvijlora W.b.g.) synes vara
allmån. — M. sjlvatica Hoffm. (Æ/. scorp.
sylvaiica Ehrh. Herb. exs., M, scorp. Fl.
Dan. t. 583 (venstra fig.). Denna art fin-
nes åfven med gula och blå samt med
hvita blommor. — Varieteten b. montana
år M. al pest ris Schmidt. — Vid M, ar-
■vensis (M scorp. et. arvensis Linn., M,
intermedia Link) anmårker Forf , attEhr-
hart åfven medferde denna Våxt ifrån
Upsala, och hade den i sitt Herbarium
med den af Linne gifna benåmning, men
att Han sedan i Hannover samlade M. are-
nåria Schrad. (M. stricta Link) och utde-
lade den i sitt Herb. exs. N;o 5i med

^99

nanin af 3L scorpioides arvensis. — Till
M, hispida SclilccliLend. anforas foljande
synonymer: M, arvensis Link, M. arven^
sis y, par vi flora W.b.g. Fl. Sv. med iiLe-
slutande at' M. inter media Link, /)/. colU-
na Reichenb. (med iitesliitande cx^ M. scor-
pioides collina Ehrh.). — M. versicolor
Smith iir M scorpioides collina Lhrli. Exs.
N:o 5[., hvilket sidstnamnde synonym iir
sakert, enligt så val Ehrharfs Exsiccat-
Samling som Hans eget Herbarium. — M.
arenaria Schrad. (/!/. strictaX^w^, M. scor-
pioides arvensis Ehrh. Exs. N:o 4-)- — ^^
Anchusa ojjicinalis L. har Forf. en varie-
té "floribus azLireis," till hvilken han han-
forer A» an^ustifolia Roth och A, arvalis
Reichenb. Ic. IIL tab. 297. • — Forf. sågei",
att Vaxten forekommer med blå eller vio-
letta blommor, utan att andra olikhetei-
forell nnas. — Vid Pulnionaria ojjicinalis
L. anmarker Forf., att P. officinalis Hay-
ne Arzn. Ge w. T. 2. tab. 44 ^*' ^' f^^oUis
Wolf. — Till P, angustifolia an fores såsom
synonym P. oblongata Reichenb.. Denna
Våxt forekommer på Harz-berget tillsam-
mans med P. azurea Besser, och utgor en
medel-lank emellan den sidstniiinnda och
P, officinalis^ i det att den har bladform
och bekladning lik den forrå, men dess
blad aro bredare och kortare an de hos
P, azurea, — Labiatæ: Prunella grandi-
Jlora Jacq. anlages såsom egen art. — Vid
Tlijmus ^erpyUiun Linn. anforas såsom
synonymer: Th, Chamædrys Fries, Th.
Serpyllum /3. Linn. Sp. Pl. och såsom en
varieté A, angustifolius upptages 'Th. Ser-

200

pyllum L., Til. cm^uatifolias Pers., for
ofrigt uppslallas flera mindre betydande
former. — Till Calamintha Moench han-
fores C, Acinos Clairv. {TJiymus Acinos
Linn.). — Vid Ajii^a ^enevensis Linn.
upptages Aj, alpina Linn. såsom variete.
— Har finnes ock Aj, reptans L. , meu
ej Aj, pyramidalis y om hvilken For f. sa-
ger, att den i Tyskland ar ganska sallsynt.
Sideritis hercynla Mey. ar en ny på Harz
funnen art, hvilken ar narmast beslagtad
med Sid, hyssopifoJia L. och S, scordloi-
desh., — Om arterna af y]/(e«^/z<3r meddelar
Forf. flerfaldiga upplysningar, ibland hvil-
ka likval flera fordra rattelse. Jas: torde
har bora anfora de vigtigaste synonymer.
Vid Ment ha sjlvestris L. [M, gratis si in a
Roth) upptagas foljande varieteter: a. la-
tifolia (y]/. nemorosa Willd., Fl. Dan. t.
484). — b. viridis (M. viridis L. , M. syl-
a)estris ^. Koch). — a. crispa (M sjlve-
stris €. Koch, AJ. crispata Schrad.). — 2.
M, aquatica L. {M, hirsuta Linn., då den
ar starkare hårbekladd); en afart citriodo-
ra år M, citrata Lhrh.. — En variete
a. 'verticillata Linn. Herb. (enligt Smi th's
iippgift) år M. sativa Linn. Sp. Pl. ed. 2.,
M, aciitifolia Sm., M, sativa /3. Koch. —
Varieteten b. riibra år M. rubra Sm., M,
sativa et, Koch. — Forf. sager, att till
folje af sina iakttagelser kan han ej åtskilja
M, aqua tic a L. & M. verticillata L. så-
som arter. — 3. M gentilis L. (M rubra
Sole). — Varieteten a. angustifolia år M,
gracilis Smith. — 4* ^' cirvensis L. Af
denna har Forf. foljande trenne variete-

201

ler: a. subrotunda (^M. a^restis Sole). —
b. lanceolata (M genti/is Smith i Engl.
Bul. t. Q118 (med uteslulande af alla sy-
nonymei). — c. graci/is (^3f, austriaca
Jacq. Fl. austr. , My acutifolia Reichenb.
Fl. Exe. (med uteslutande af Engl. Bot.
t. 241 5), le. X. t. 978). — 5. M. Pule-
giuni L.. — Af Galeopsis bar Forfé fol-
jande arter: i. G. Ladanum, bvilken iif-
ven fiirekommer med hvi ta blommor j den
bar 2:ne varieteter: a. parvijlora (G. La-
daniim L,). — b. angustijolia (G. angii-
stifoUa Ebrb. Herb.). ■< — 2. G. ocliroleuca
Lamarck, Pieicbenb. le. I. t. /^6, {G. gr au-
di flora Rotb. G. latifoUa Ebrb.). — 3. G.
Tetrahit L., bvilken oek bar gida blom-
mor; den eger en variete a. hifida (G. bi-
fida Boenningb.). — 4- G. versicolor Curt.
(G. cannabina Rotb, G. 2^etrahit /3. L.).
Den finnes afven med enfargade gula blom-
mor.- Forf. anser, att det ar mojligt, att
G. versicolor ar en varieté a^ G, Tetrahitj
såsom Linné ansett den. — Lamiuni ma-
culatum L. antages såsom en ifrån L. al-
bum skild art. — Af L. purpureuni upp-
tagas 2:ne varieteter: a. incisum {L, inci-
sum Willd.) ocb b. intermedium (Z. inter-
medium Fries). Forf. sager, att dessa ej
åro i sina former beståndiga ocb ej kunna
bestå såsom egna arter, samt fdrmodar, att
batard-befruktning varit verksam vid de-
ras uppkomst. — Yid Ballota nigra L.
anfores såsom synonym Reicbenb. Ic. VIII
tab. 7 7 3 ocb B, ruderalis Fl. Dan. tab.
1702. En afart med bvita blommor ar
B. nigra /3. W.b.g. Fl. Sv.. — Till varie-

207.

telen a. submatica han fores J3. Joe tida
Lam., Reichenb. ic. Vill. tab. -^75 och
B. hore alis tab. 776, B, nigra Engl. Bot.
t. 46. • — ' En afart med hvita blommor
iir B. alba Linn.. — Vid Betonica ojfi^
cinalis L. har Forf. en variete a. hir ta,
till hvilken hanfores B* officinalis Linn.
Fl. Sv., B. stricta Ait. och B. hirta^^i-
chenb. Fl. exe., h var vid anmarkes, att
den form, hvilken eger glatta blomfoder
{B, officinalis Reichenb. Fl. exe. , le. VIII.
Tab. 710.), och hvilken år ganska allmån
i England och i en del af Holland och
Frankrike, icke forekommer i Tyskland
med så kala och glatta blomfoder, ehuru
foråndringar, hvilka narma sig till den-
samma, finnas på fuktig jordmån, hvarest
kust-climatet tillika inverkar, men på trak-
ter, i hvilka bada forekomma, iakttager
man ock ofvergångs-former af dem. — Oro-
hancheæ: Vid Orobanche major L. Fl. Sv.
anfores åfven O. major Wahlenberg's Fl.
Suec. (med uteslutande 2i^0.eIatior Sutt. och
Fl. Dan. t. i338); derjemnte horer åfven
hit O. Gaia Varieteter, Reichenb. Ic.
VII. tab. 661, 662, 663 och 664- samt
O. vulgaris tab. 674, 676, 677 och O.
caryophyllacea Smith. — En varieté a.
mirior år O. Epithymum D.C., och en af-
art med hvita blommor år O. alba Rei-
chenb. Fl. exe. (till någon del). Forf. an-
mårker, att Smith forklarat, att i Lin-
neas Herbarium befinnes O. minor Sutt.
med namn af O. major L., hvilket torde
vara det af Lofling till Linné inskic-
kade exemplar. — Då glandel-beklådnaden

203

niisLan alldeles forsvinner, sa ofvergår
Vaxten i O. riibra Sm., enligt exemplar,
skickade aC Hooker. — Vid O. elatior
Sutt. sager Forf., att den ar narinast l)e-
slagtad med O. major L. , och att det ej
ar omojligt, att den blott ar en spadare
varieté ai' O. majors hvilken forlorar mer
eller mindre af sexual-delarnas hår-beklad-
nad, och att detta synes vara Wahlen-
berg*s åsigt, hvarfore han hanforer O. <?/rt-
tior Sutt. och Fl. Dan. t. i338 (ej i388)
såsom synonymer till O. major L.. F^or
ofrigt forekomma flera underråttelser om
de ofriga har fundna arter af Orobanche;
så t. ex. hanforer Forf. till O. minor Sutt.
de af Koch såsom arter antagna O. ame-
tyst e a Th u i 11. och O. loricata Koch. —
Forf. åtskiljer Rhinantkus crista ^alll
Linn. (/?. minor Ehrh.), R. major Ehrh.
och R, Alectorolophus Roth, men han for-
klarar, till folje af iakttagelser, att R. an-
gustifoliics Gmel. Fl. bad. och i?, alpinus
Bau mg. (/i. crista galli /3. alpestris W.b.g.
Fl. Garp.) blott åro smalbladiga former af
R, major L.. — Vid Euphrasia officina-
Us L. foljer Forf. till det mesta samma
åsigt som Koch, namnligen att till den-
na art hanfora såsom former: E. praten-
sis Reichenb. och E. nemorosa Reichenb.;
han forenar åfven E. minima Schleich. ,
hvilken Koch upptager såsom egen art.
Enligt Forfattarens granskning, så ar E,
sa/isburgensis Funck samma art med E,
tricuspidata Linn. i sin fullkomliga ut-
bildning. — E. Odontites L. bibehålles
innom detta Slagte. — Personatæ: Vid

Digitalis purpur ea L. an marker Foif., all
D. Thapsi L. kan anses såsom en batard-
hiidning af denna art, och alt iifven D.
minor L. blott iir en sjuklig eller for-
krymplad D, purpurea» — Såsom Verba-
scuni TJiapsus Linn. antages den af Sch ra-
der bestamda V. thapsi forme ^ hvilken
åsigt Forf. grunclar dels derpå, att Ehr-
hart skall vid Upsala hafva samlat exem-
plar af densamma såsom vårande V, Thap-
sus L. , dels afven derpå, att exemplar
af V* TJiapsus L., meddelade ifrån Sve-
rige af Prof. Wahlenberg , tillhora den-
na art, hvilken ofverallt ar ynmigare
samt utmarker sig genom stora och starkt
luktande blommor samt tillspetsade blad.
De svenska Botanisterna aro lik val of-
vertygade, att Forfattarens V, Schraderi
ar den verkliga Linneiska V, Tliapsus, Af
denna anfores såsom variete: V, rjigro-
Schraderi j hvilken ar V collinuni Schrad.,
Fl. Dan. t. i8i i. — Forf. upptager Veronica
media Schrad. såsom egen art, och sager,
att den har utseende af V. longifolia L. ,
men år oaktadt denna likhet nårmare be-
slågtad med V, spicata L. , till hvars af-
art V. latifolia den har så mycken slågt-
skap, att Forf. vill anse den såsom ea af
det våla våxt-stållet alstrad yppigare form.
Koch formodar till folje deraf, att denna
V. media Meyer år en ifrån V* media
Schrader skild art, men original-exemplar
af V» media utvisa en bestamd likhet med
V, spicata^ så att Mey er 's art visser-
ligen år den ratta. — Vid V» longifolia
Linn. Sp. PL upptages varieteten a. glabraj

ao5

hvilken iir V, maritima Ehrii. Beytr. 5.
s. 7., men att till denna varieté hiinfora
V. lon^ifoUa Linn. Fl. Sv. & W.b.g. Fl.
Sv., hvilken art vanligen har bladen un-
der finliidna iir viil oriitt. — Till varie-
teten b. an^^ustijoJia iipptages såsom sv-
nonym V, m^/vY/ma Linn. & W.b.g. — Vid
V, Teucrium L. anfoies såsom synonym V,
prostata L. , hvilken Forf. anser att vara en
mindre, till någon del nedliggande form, och
såsom dess varieteter anforas J^, Jatifolia L.
och y, den tat a ^chmiåi, hvarjemnte Forf.
anmarker, att afven J^. austriaca L. och
y, multifida L. iiro varieteter af /^. Teu-
crium. — Af V. agrestis Linn, har Forf.
en afart a. ovataj, till hvilken hanfores /^.
opaca Fries; en annan variete ar b. //2c/50-
crenataj hvilken utgores af/^. yoo/Z^c/ Fries.
Forf. siiger hiirvid, att varieteten a, [V,
o/yac?rt Fr.) afviker ifrån hufvud-arten, hvil-
ken har långt-aggrunda blad, genom bre-
dare, kortare, iiggrunda blad och en mera
hoptrangd stallning af desamma. Varieteten
h.\y. polita Fr.) har mindre, mera regel-
hundna och ansenligt djupare sågade blad,
hvilka, då de ti Hika, såsom ofta intriifFar,
aro nastan runda, likna dem hos /^. cjniba-
lariæfolia Bertol.. — Staticeæ: Vid Statice
Linionhun anmarker Forf, att bladformen
varierar efter jordmånens besknffenhet
ifrån den omvandt-aggrundt-forlangda for-
men med aftagande i langd till den om-
vandt-aggrunda och omviindt-aggrundt-el-
liptiska, med tilltagande langd och aftagan-
de bredd till den forlangt-lancett-formiga
och smalt lancett-formiga, samt sager, att

2o6

(let ortai tade borslet af bladspetsen ei sal-
lan forlorar sig hos de kort-bladiga ocli
bred-bladiga foimerna. Han tillagger, att
St. Pseudo- Li ni on i it ni Reichenb. ar en li-
ten forkrymplad form, hvilken man fin-
ner der, hvarest Vaxten ifrån fet slamm-
grund, hvilken ar dess fornamnsta plats,
ofvergår på den till halften sandiga, och
att den ej forekommer i stark sand-grund.
— Slagtet Armenia Willd. antages. —
Plantagineæ : Vid Plantago maritima L.
omnamner Forf. , att De Candolle's P.
maritima i Fl. franc. 3. p. 4 ' 2 , enligt exem-
plar, meddelade af S a I z m a n n , ar P. re-
curvata Linn. Mant. 2. p. 198, hvilken
ar narmast besla^tad med P. suhulata
Widf., hvaremot P. maritima Linn. i De
Candolle's Fl. Fr. ar upptagen med
namn af P. graminea D.C.. — Slagtet
Calluna Salisb. (C, vulgaris Salisb.) er-
kannes och vid Erica Tetraliæ L. sager
Forf., att denna art jemnte de of riga ar-
terna af Erica j, hvilka hafva dissepimenta
capsulæ e medio valvularum bora uppta-
gas såsom eget slagte, hvilket kan kallas
Tetraliæ j, och att under Erica bora qvar-
blifva de arter, hvilka ega dissepimenta
capsulæ e marginibus inflexis valvularum.
• — Lonicerece: Linnæa borealis forekom-
mer på hojden af Harz. — Vid Galiitm
piLsilliun L. (G. austriaciini Jacq. , G. syl-
uestre PoUich) upptages en variete a. hir-
funi j hvilken egentligen anses vara G. yow-
silluni Linnr. Forf. siiger, att denna art
ar narmast beslågtad med G. uliginosum
Linn., hvilken skiljer sig genom strafva

20

7

/stjelkav och blad-kanler, bretlare blad
med en kortare udd i spelsen. — Vale-
rianeæ: Vid Valeriana ojjicinalis erinrar
Forf. , att den smalbladiga, pa torra, klipp-
fulla stallen vaxande form synes ofta upp-
lill mjukhårig, men ar på våta stallen
deremot mer eller mindre glatt, och att
den forrå ar den basta sort till medicinskt
bruk. — 'Canipamclaceæ: Vid Jasione mon-
tana L. upptager Forf under varieteten

a. major såsom synonym J. perennis La-
marck. Han anser, att denna Viixt blif-
ver ifrån 2- till 4-åi'ig5 ^en varierar med
sågtandade och niistan helbraddade, i brad-
den vågiga och jemna blad och afven fo-
der-blaclen befmnas sågtandade eller hel-
braddade. — Synanthereai {Compositæ)
Af Senecio Jacobæa L. anfores en variete'

b. ovalifoliits ^ hvilken iir S, aquaticus
Huds., om hvilken Forf. sager, att den of-
vergår genom mellan-former till hufvud-
arten. — Vid S. erucifolius L. har Forf.
en variete a. tenuifoUns ^ hvilken iir ^S".
tenuifolius Jacq. Fl. Austr. T. 3. tab. 278
och i5, erucifolius W.b.g. Fl. Sv., hvar-
vid Han anmårker, att enligt exemplar af
S. erucifolius Linn. ifrån Mal mo, så ar
denna fuUkomligt densamma med den nord-
tyska och den af Jacq u in beskrifna, och
att det just ar den af Jacquin beståmda
form med smala par-blad, hvilken dersta-
des ar allmiinnast. — Med Cineraria in-
tegrifolia Linn. forenas såsom varieteter
llera forut såsom arter beståmda Våxt-
former, och Forf. sager, att den forenar
innom sig 10 tyska arter, samt soker att

^«»-

t^enom sina hiiv anforda iakttagelser iitYi-
sa, huru dessa former bero af olika loca-
ler. Således iipp tågas såsom synonymer
C. alpestris Hoppe, C. papposa Keicbenb.
& C. spathulæfolia Gmel. Fl. Bad.. — •
Såsom varieteter med pomerans- fargade
blommor: anforas: a. lon^ifoUa {C. lon^i-
folia Jacq., Willd., C. pratensis Hoppe);
b. campestris {C. campestris Retz., enligt
svenska exemplar); vidare bitfores en an-
nan form C aurantiaca Hoppe {C. capi-
tåta W.b.g.). — S>\k\^lel jéjitennaria Gævirx.
erkannes (^. dioica Gærtn., Gnapfi, dioi-
cnni L.). — • Såsom Filago arvensis Linn.
antages F, minima Fries, men Forfatta-
rens anmarkning, att Ebrbart vid Up-
sala samlat exemplar af denna art ar orik-
tig, emedan den ej finnes derstades ntan
tillborer de sodra svenska Provinserna. —
Vid Gnaphaliutn sjlvaticum L. upptages
en varieté confertam, b v ilken ar G. nor-
■ve^icum Retz. (G. fuscatum Pers.). Forf.
anmarker bar, att Gn, supinum L., G,
pusillum Hænke ocb G, fuscum Scop. åro
alpiska ocb bogalpiska former af G. syl-
"vaticum L.. — Af Gtz. uli^inosum L. an-
fores såsom varieté G. nudum Hoffm.. •—
Jrtemisia rupestris L. ar funnen i Fur-
stendomet Liineburg vid Klein-Gussborn,
bvarest Forf. år i8i5 forst upptackte den
såsom en tysk Vaxt. Den ar således nu
anmiirkt på 2:ne stallen i Tyskland. —
I Slagtet Pyrethrum bibebållas de af
Smith ocb Willdenow bitforda arter.
— . Vid P. inodorum Smitb siiger Forf.,

att

aU frukronan ej iii helbracldad, utan svagt
och ojemnt fvrnaggad. — Slagtet Petasites
Gærtn. an tåges. — Vid Hieracuun cjmo-
sum Linn. Sp. Pl. (utan rot-sliott) upptagas
foljande varieteter: a. coiiolomeratum {IL
coUinum Gocbn. (med rot-skott), //. dubi-
um Linn. Sp. Pl. (enligt exemplar, sam-
lade vid Upsala af Ehrhart), Fl. Dan.
t. io44> ti. AariciiJu Willd. Sp. Pl. (med
rot-skott), ej Linn., //. anibi^uum Ehrli.).
— b. laxiun (//. fallaæ Willd. (utan
rot-skott). — c. setosum (H. echioides
AValdst. & Kit.). Foif. anmiirker, att
bos varieteten a. stå de vanligen yni-
nigare blom morna, i anseende till sina
korta skaft, tiilt tillsammans; bos varie-
teten b., som bar en spiidare st jelk och
smalare blad, iiro deremot blommorna
mera spridda ocb sitta på langa skaft. —
Varieteten c. utmarkei- sig genom en star-
kare ocb mera sLyfbårig bekladnad. —
Ebrbart medforde ifrån Upsala variete-
ten a. i talrika exemplar med namn af
H, dubium, Några år efter sin återkomst
skref ban bred vid detta namn afven H,
cymosiun L. ocb år i-ySG inforde ban den
med namn af H. (nnbigmtni i ii:te De-
caden af sitt Herbarium exsiccatum. —
Vid H, murorum L. Sp. Pl. (//. mu-
roriLm p. Linn, Fl. Sv.) upptages en foran-
dring * med fliickiga blad: varieteten a.
ovale {H. murorum ^. Willd. Sp. Pl., H.
sjlvaticum Y. Gouan lllustrat.); variete-
teten b, srlvaiicum (//. murorum p. syl-
vaticum Willd. Sp. Pl., H. murorum Linn.

Prof. IFikstroms Arsber. 1838. '4

2IO

Fl. Sv. (enligt exemplar, samlade afE h r-
hart vid Upsala), //. sylvaticum et. Gouan.,
//. viil^atiLni Fries, H. rarnosum Waldst. &
Kit.). — En annan variete år H. maculatuin
Sm. (några af synonymerna hos Smith hora
till varieteten med oflåckade blad). — caJpe-
st re [H, Lawsoni Engl. Bot. t. 2o83 (med
uteslutande af synonymet ifrån Villar s),
//. piihnonarium Engl. Bot. tab. aScy.
(med uteslutande af H. pulmonarioides
Yillars). Forf. anmiirker,. att varieteten
a. skiljer sig ifran hufvLul-arten genom
ovala, åfven oek elliptiska, nåstan hel-
bråddade rotblad, ocli har ett- till två-
Lladig stjelk; varieteten b. har meva bla-
dig stjelk, och blad, hvilkas basis an mer
an mindre afsmalnar i blad-stjelken, un-
der det att de forrå åro ån bredt- an
smalt-lancett-lika. — Varieteten c. utmar-
ker sig genom det subalpiska total- uttryc-
ket, storre, starkt fargade blommor och
starkare, mera stytliårig beklådnad. —
Vid H. alpinum Linn. sager Forf., att
han ej kan gilla deras asigt, hvilka anta^
ga, att //. alpinum år en alp-form af //.
ijiUosiirn L. , H. ampJeæicdule L. eller H.
mtjbaceuni Jacq.. Hans- iakttagelser tala
snarare deilore, att alla deformer, under
hvilka //. alpinum forekommer, blott åro
alpinska tillstånd af H. niurorwn L. , till
hvars variete' alpestre de nårmast sluta
sig, i det att de blott afvika genom min-
dre stoi lek och dermed i forening ståen-
de omståndigheter. Forf. upplyser der-
jemnte, att H. denticnlatum Sm. och H,
prenanthoides Sm. ntgora sammaart, en-

3 I f

ligt exeiiiplai', skickade af Hooker. — Af
Crepis vinens L. har Forf. foljande varie-
teter: a. st riet a {Cr. stri eta D.C.). — b.
runcinata (^Cr. fig/^estis Waldst. & Kit.).
— Forf. anmiirker, att hos denna art aro
tVnkterna Idott halften så langa som den
snart aftallande hår-kronan, knappt något
afsmalnade euiot den korta toppen, bredt
' råillade, vid mognaden Ijust hasselnott-bru-
na. Blommorna iiro nastan halften mindre
iin hos Crepis tectorum L. , hvilken har fruk-
ter, som iiro lika langa med deras hår-krona,
och utlopahde i en forlångd topp, smalt råfF-
lade samt vid mognaden morkt castaniebru-
na. — Slagtet Taraæacum antages, och af
den vanliga T, ojjicinale Moench {Leon-
todon Taraæacum L.) anforas foljande
varieteter: a. hirtum (Z. serotinnm Waldst.
& Kit.). — b. arenarium. — c. alpestre
(L. huvigatus Willd.). — d. palustre (Z.
palustre Lyons). — e. saliniini (Z. sali-
num PoUich). — Vid Lactnca stricta
Waldst. & Kit. sager Forf., att den år
L. quercina Hoffm. Fl. Germ., men att
det år ovisst, om L. quercina Linn. ver-
keligen år samma art, hvilket endast kan
afgoras genom gransknin^g af exemplar af
L. quercina ifrån det Linneiska stallet på
Carlson vid Gottland. For ofrigt erinrar
Forf. derom, att i botaniska Trådgårdar
forekomma till en del ganska skilda arter
med namn af L. quercina L.. — Vid
Scorzonera humilis L. anforer Forf. så-
som synonym S. plantaginea Schleich.
och har en variete a. angustifolia (J>. hu-
milis /3. angustifolia Flor. Dan. tab. i653).

21 2

TTan sager, all Inifviul-arten, hvilken Tore-
kommer på fin mull-jord, varierar ined agg-
rundt-lanceltlika och lancettlika, ej sallan i
till i~' breda, 8- lo-neifviga blad. Hos va-
rietelen, som viixer på mager jord, ofvergår
denna blad-form till den lancettlika, small-
lancettlika,till och med fidlkomligt jemnbre-
da, i| lill 2''' breda, hvarvid antalet afnerf-
ver attager lill 5 och iifven till ^, — • Viixtens
flyktiga idl forlorar sig på fuktig eller fet
grund. Roten, som saknar en blad-fiber-om-
gifning vid stjelkens borjan, åtskiljer denna
art ifrån S. angustijolia Linn. (S. austrlaca
Willd., S. Jiumilis Jacq., ej Linn.), hvars
synonymie Reichenbach forst riktigt
sammanstallt (med uteslutande af Gmel.
Fl. Sib. T. 2. t. i), men alt den derstil-
des gifna beskrifning af S, humilis ^emnle
vaxt-plalser tillhora S. ang/istifolia L. så-
som en bredbladig form. Koch sager
likyal (Syn. Fl. Germ. &c, p. 4^4)» ^^*'
Linne's beskrifning af lS. angustifolia i
Spee. Pl. ej inlraliar med S. austriaca
Willd., men val med S, villosa ScopoL.

— Yid Tragopogon pratensis L. har Forf.
en varieté a. torlilis (T. undulat us Fries,
ej Jacqnin & Willd.). — T. major Jacq.
antages såsom egen art. — Af Leontodon
hispidus L. anfores en varieté: b. glabre-
scenSj hvilken ar Jpargia hastllis Willd..

— Af L. autumnalis L. har Forf 3 va-
rieteter: a. plnnatifidus {^Ap. autumnalis
Willd.). — b. littoreus {L. pratensis Rei-
chenb.) med brunt- eller gråhårigt blom-
foder. — c. alpin us (Ap, Taraxaci FJ.
Dan. tab. i5^3) med svarlhårigt, ofla na-

2l3

stan ulligt blonifoder. Forf. siiger, att
det iir ovisst, om Hieracium Taraæaci
Linn. horer till varieteten a. al/JinicSj oeli
att J partia Taraxaci Willd. Sp. Pl,
eller Herbarium niåste vara en annan art,
/ eniedan Lessing i sin Synopsis Gen.
Compositar. p. i32 till slagte skiJjt den
ifrån Leont, antumnaUSj, ocli att den niå-
liiinda år den fVanska Apars^ia autunuia-^
Us y som synes skild ifran den ty ska. — -
Vid Carditus arvensis Sibth. [Serratula
arvens/s L., Breen arvensis Lessing) an-
mårker Forf., att Slagtet Breea blott åt-
skiljer sig ifrån Carduus genom små-blom-
strens kon-forhål lande, på hvilket enligt
Forfattarens mening intet slagte kan grun^
das. — Af Lappa antagas 2:ne arter: i.
L, major Gærtn. (^/trctium Lappa Linn,,
A, Lappa major Sch kub r.), a. racemosa
(Engl. J3ot. t. 1228). — b. minor [L. mi~
nor D.C., Arctium Trappa m/^zor Schkuhr.)»
Forf. sager, att de långt-klotformiga, glat-
ta eller foga ulliga och Ijiisgrona blomhuf-
vudena åro hos hnfvud-arten skaftade och
sitta i blomqvastar;menhos varieteten a. sit-
ta de gyttrade eller ensammaiklasar, och iiro
oskaftade eller kortskaftade; hos varieteten
b. aro de hålften eller en tredjedel mindre.
— 2. Z. tomen tasa Allion. [Arctiiun Lap^
pa tomentosa Schkidir. , A, Bardana Willd.,
A, Lappa p, L.). De klotrunda i blom-
qvastar sittande blomhafvudena iiro starkt
nåt-tdliga. — Chenopodeæ: Vid Clienopo-
dium riibrum L. anmiirker Forf. att frona
ega fina linier, och att varieteten a. cras-
sifoHuni har sto r re fron, samt att alla

2 1 /\

varieteterna af Ch. album L. (C viride
L., C, ficifohurn Sm. ocli C. opulifolium
Schrad.) bafva svagt ocb ,tint npphojdt
puncterade fron. — Atripleæ latifoUa
W.b.g. ocIj a. patahi L. an Lagas enligt
Wahlenberg\s åsigt af desanima. —
Poly^oneæ : Vid Poly^onum Ptrsicaria
L. erinrar Forf. , att "stipidæ ciliatæ,"
livilka Linné tillerkanner denna Viixt,
bestaint utvisa, bvilken art ban antagit
under detta namn, men lians Perslcaria
N:o 3 1 f). Fl. Snec. Ed. I. ar deremot P.
lapatliijoUiun y bvaifore de af Walilen-
berg gifiia namn ej kunna ogillas, så vida
ban ej anforer Sp. Pl.. ■ — 1 andra Uppla-
sran af Fl. Su. ofverforde Linné oriktisjt
namn ocb artmarke a f P. Persicaria Sp.
Pl. Ed. 2. till sin Persicaria N:o 819.
Ed. L, bvarigenom den allmant bårsta-
des utspridda art, livilken ar P. lapa-
tliifolium y orikligt tillagges stipulæ cilia-
tæ. Detta bar, sager Forf., afven miss-
ledt Ebrbart, bvilken i sitt Herbarium
stadse betecknade P. lapathifolium med
namn af P. Persicaria. — Forf. erkanner
P» niite Sebrank att vara egen art. —
såsom Rnmeæ aquaticiis Linn. antages R,
Hj dr ol apati aun Huds., enligt exemplar,
samlade af Ebrbart vid Upsala i Lin-
neas tid, ocb såsom dess variete a. //e/ero-
phjllus upptages R. maæinius Scbreb.. Forf.
anmårker 1:0, att frukt-foder-skalens gryn
bos denna art utbildas sent, ocb blifva i
allmanbet små ocb smala, samt att frukt-
foder-skalen i bor jan af som maren derfore
synas vara bara eller utan gryn, ocb att de

2l5

variera helbraddade och eiiiol basen an
naggade ain sågade. 2:0 att de af Elir-
hart vid Upsala samlade e\enipJar hafva
svagt ucbildade frukt-foder-skals-2[rvn. Se-
dan Ehrhart i Hannover sainlat evemplai-
med starkare utbildade fVukt-foder-skals-
gryn, bor jade ban betvifla riktigbeten af den
Upsaliensiska beslamningen, bslridigt gjord
med bånseende till det af llinne gifna art-
marke ("valvulæ nudæ"), ocb ban skref då
på namn-sedeln for de Upsaliensiska exeni-
plaren bakom R. aquaticus iifven ordet
acutuSj samt utdelade den Upsaliensiska
Vaxten under detta namn. "Om man
bårtill, sager Forf., satter i forening den
ofverensstammande, i enligbet med Lin-
né's Herbarium grundade utsago af S mi tli
(Engl. Bot. t. 2io4), att R, Hfdro/apa-
tfium Huds. ar Linne's R, aquaticns,
ocb slutligen gor afseende på, att de af
Linné anforda bada figurer bora till R.
Hf dr ol ap at kum ^ så kan man ej tveka att
benamna denna Vaxt R. aquatiais Linn.,
ocb antaga, att Linné vid uppstallandet af
artmarket baft exemplar med ofullstiindigt
eller svagt utbildade frukt- foder-skals-gryn.
Ebrbart's sednare forandring af namnet
aquaticns till acutns grundade sig blott
på gissningar. Innan ban foretog denna
forandring, så erkiinde ban vidare sin R.
Nemolapatluiin att vara R, aciitus Linn.,
såsom exemplar i bans Herbarium bevisa.
Men sedan ban foretagit denna namn-for-
åndring, så uppnamnde ban åter R. acu-
^«^5 till Neniolapathum.'' Ocb då Smitb
slutligen yttrar om R. Nemolapathuni (fl.

•?. I o

con^lonieratns Murr.), atl den iir Lin-
neas R. acutits, så tror Forf". , alt ingen
©visshet bur mera uppslå om anvandandet
a f detta namn.

Anmdrknin^, H vad Linneas R,
aqiiaticus angår, så aro val de fiesta
Svenska Bolanici ense derom att anse den
i Sverige all mant viixande art af Ramex
med biedt bjertlika blad och bara frukt-
foder-skal såsom den ratta arten af detta
namn, men alt for ofrigt den af Prof. Fries
yltrade tanka troiigen iir riktig, alt Lin-
ne' vanligast hopl^landat sin R. aquaticus
med Pt. maæimus Schreb. och med R. Hy-
drolapatliiim Huds. samt att han sanno-
likt haft sin ii. obtusifolius Spee. Pl. så-
som R. acutus i Fl. Suec. , och så viil
arlmarke som våxt-plals ("in humidiuscu-
lis") tala for denna åsigt. Att Linne i
sitt Herbarium haft ett ulliindskt exem-
plar af Pt. NemoIapatJutni med namn af
Pt. aciitus ar viil ock mojligt, då han, så-
som man tj^dligen finner, foga granskat
arterna af Rumex. Man torde for ofrigt
ej kunna giHa, att Meyer upptagit R,
viaæimns Schreb. såsom en varieté af R,
HjclroJapatluiin.

Runiex laiifoJiwi Meyer iir den art,
hvilken Svenska Bolanisterna vanligen
heniimna R, aciitaticits Linn., och Forf.
yttrar, alt han ej anser omojligt, att
denna Viixt, oaktadt dess emot basis
breda och ibland hjertlika blad, och de
bredare, kortare ulan gryn vårande frukt-
foder-skalen, likvål kan vara en variete af
R. Hjdrolapathuni Huds., hvarvid viixt-
<iiallet vid flytande vatten kan iiafva in-

21

verka t. Han tillagger, att jf?. Hydrolapa-
ilinni a. heterophjllus^ hvad bladen betraf- '
lar, iit£:or en medel-lank emellan bada, ocli
att da man hos /?. Hy dr ol ap at hu ni finner
frukt- foder-skal utan gvyn, så ar deras form
bredare och rundare. — ^ SS. B. obtusifo-
lins L. upplagas 2 varieteter: a. sjlvati-
ens [R. sylvestris Wallr.) oeh b. oxjla-
paihuni {R. cristatus Wallr., R., praten-
sis Mert. & Koch). — Vid R. neniorosus
Schrad. anforas såsom synonymer: R. san-
gnineus /3. viridis Smith, R. Nemolapa^
thum Mert. & Koch." Forf sager, att
den rodådriga varieteten af denna Våxt
(/?. san2,uineus Linn.) ej forekommer i
Tyskland. — Såsom Riunex acutiis Linn.
antages R, Nemolapathum YX\\\\. Beitr. i.
S. 181. (R. conglomeratus Murr., Schreb.),
och Forf. anmarker, att i allméinhet utbil-
das hos denna ett gryn på hvarje frukt-fo-
der-skal, men att man iifven understundom
finner 2 eller och blott ett frukt-foder-skal
med utbildade gryn, då de ofriga blifva
outbildade, hvilket Forf. anser att vara
orsaken, hvarfore Smith héinfort R. Ne-
molapatliuin Ehrh. Phytophyl. N. 94 till
R. san^ninens jS. viridis. — Af R. mari-
timits L. upptages en variete a. viridis ^
hvilken ar R. palustris Sm., hvarvid Forf.
sager, att R. palustris Sm. forhaller sig
till R, maritinius L. såsom R, ohtusifo-
Hus var. sylvaticus forhaller sig till i?.
obtusifolius ., och att det a r en på våt,
skuggigare jordmån yppigt i blad utva-
xande form, men hvilken deremot endast
har mindre frukter och i anseende till
ivag^ar** solsken ej ar så starkt gulfargad.

3l8

— Ameiitaceæ : Vid Saliæ fragil is Linn.
upptager Fort', såsom synonymer; S, de-
cipiens HofFm., S. cuspidata Koch (med
uteslutande af S. cuspidata Schultz, S.
hexandra Ehrh. ocli S, Ehrhartiana
Smith); dess varieté a. glaiicophylla år S.
cuspidata Schultz (en hredbladigare form).

— Ti li iS. Elirhartiana Meyer hånforas
såsom synonymer: S, hexandra Ehrh., »S.
Russeliana Sm.. Den biet* af Ehrhart
tbrst bestiimd i hans Beitrage B:d -y. S.
1 38. Den har enligt Meyer vanligast 3
ståndare, men varierar ofta med 2, mera
sållan med 4 eller 5 och unclerstundom
med 6. — Forf. anser, att den år ett
medium emellan S. fragil is L. och S. al-
ba L., samt att många individer tinnas,
hvilka ofvergå an till den forrå ån till
den sednare, så att man kan formoda,
att den år en balard-form af bada. — • Af
S. alba L. anforas foljande varieteter: cal-
im (iS'. coerulea Smith); vitellina {^S. vi-
tellina Linn.). — S. Helix L. (^S. purpu-
rea Koch) har åfven flera varieteter: a.
latifolia {^S. Lanibertiana Sm.), b. pube-
scens [S, monandra varieté: foliis subtus
sericeis Seringe); en artforåndring purpurea
(S, purpurea L.). — S. rubra Huds. er-
kånnes såsom egen art och har hår en
varieté a. latifolia (S. Forbjana Sm.). —
Af S, triandra L. [S atnjgdalina a. Koch
Sal. eur.) har Forf. en varieté a. glauco^
phylla (S. ainygdalina L., S. Villarsiana
Willd. , iS*. Hoppeana Wiild.). — S, un-
dulat a Ehrh. har en varieté a. leiocarpa
[S. lanceolata Smith). — S. niollissinia

219

Ehrh. ar ej yinnig. — S. stipularis Sm.,
S, Sinithiafia Willd., S, acuminata Sm.
odl S. hoJosericea Willd. {^S, velutina
Sch rad.) an tågas såsom ski Ida arter. —
Af S, ciiprea L. har Forf. en variete' a.
mont arid i^S. sphacelata Sm., S. ^randifolia
Seringe); denna har smalare, elliptiskt-
aggrunda, afvenval omvandt-aggrundl-el-
liptiska, ulliga, i aldre tillstånd också
kala och mindre bestamdt sagade blad. —
S. iUivita L. eger en varieté a. major {S.
li/is^inosa Willd.). — S, bicolor Ehih. [S.
lividd W.b.g. , S, arbuscula j3. Linn. Sp.
Pi. Ed. 2.) har en varieté a. eUiptica [S.
bicolor Catal. Hortor.). Forf. upplyser,
att Ehrhart upptackte denna art på
Brocken år i'y8o och kallade den S. ar-
busciila Linn. i sitt Herbarium, samt
planterade den i sin Trådgard, h vårest
den olVergick till varieteten a. eUiptica
med stora tvert elliptiska blad; denna
odlas allmant med namn af S, bicolor,
Sedermera tviflade Ehrhart om det
fordna namnets riktighet ocli benamnde
år 1789 Tradgårds-Exemplaren S, bicolor
samt utdelade dein i sin Exsiccat-Samling.
Arbusc. N. 118. Denna varieté forekom-
mer lika storbladig vild på Brocken i ett
skyddadt liige. Hufvud-arteii har mindre
rhombiskt-aggrunda, upptill spetsiga och
vid basen afsmalnande blad. Den bor
i Systemet uppstallas niist S, arbuscula
L.. — Forf. anmarker, att ^S". tenuifolia
Sm. blef af Engelsmannen oriktigt hanford
till S. bicolor^ men den år en form af
S, arbuscula L. , och skil jer sig med det

¥

220

langa stiftet ifran S. bicolor. For f. sager,
att S, arbuscula L. och S. bicolor Ehrh.
forekomma for ofrigt med glatta frukt-
amnen och frukter. — Vid S. ambi^ua
Ehrh. upptages S. versifolia W.b.g. såsom
synonym. — S. fusca L. har 5 variete-
ter: a. leiocarpa. b. argentea (S. argentea
Smith, S. arenaria Linn. Gottl. Resa, ej
Sp. Pl. & Fl. Sv.), c. nuda, d. repens
[S. repens L ). e. longifolia (S. ificuba-
cea L.). — Forf. anmiirker, att S. repens
Linn. egentligen framstiiller en form af
S. fusca Linn. uti dess svagt vaxande,
nedliggande, småbladiga tillstånd, såsom
d^n vanligen triifFas på betes-jord, eller
der, hvarest andra omstiindigheter hin-
dra Yaxtens trefnad. På stallen, på
hvilka detta ej iir handelsen, så upp-
vaxer arten till en utbildad S, fusca ^
hvarfore denna bor anses såsom hufvud-
art. — Varieteten argentea ar ett alster
af en ren djup sand-grund. — Varieteten
nuda har ursprungligen glatta blad, på
undra sidan egande en stark blå dagg i
stallet for hår. — Forf. sager, att S. ros-
marinifolia Linn. ar olta forblandad med
former af iS". fusca var. repens och v. lon-
gifolia j ifrån hvilken sednare den skiljer
sig med jemnbreda blad, och rundadt-
aggrunda blom- och frukt -hangen samt
genom det ganska korrta nastan felande
stiftet. — Monocotyledoneæ* Hit raknar
Forf. iifven Njmphæaceæ D.C. , Hydro-
charideæ Br., Butomeæ Rich. och Alis-
maceæ, — JSajadeæ: Vid Potamogetori
oblongus Viviani upptages en wdvieié Jlui^

22f

tanSj hvilken iir P. Jluitam Roth Fl.
Germ., om hvilken han siigcr, atl den ej
hor forblandas med P. natans L. variete
angnstijolius Mey., hvilken ffera Forfa Uå-
re ansett att vara P. fluitans Roth. De
skiljas dermed, att hos P. oblon^us aro
hlad-skaften nagot convexa, men hos P,
natans stiidse plano-concava. — Såsom P.
grainineus Linn. antages P. curvifolius
Hartm., och till dess varieteter hiinforas
former a f P, heterophjllus Schreb.. Forf.
har foljande varieteter: ix. platyphjllus {P.
het, latifoUus Mert. & Koch). — b. ste-
nophyllus (P. grainineits Roth, Fl. Dan.
t. 222). ■ — • c. Iieteropliyllus (P. hete ro-
plijihis Schreb., Fl. Dan. t. 1268, EngL
Bot. t. 1285). — De af Ehrhart under
Linnc's inseende vid Upsala samlade
exemplar af P. gramineus bevisa enligt
Forf:s åsigt, att den hiir beskrifna art ar den
Linnéiska P. gramineus. — Deremot ar P.
gramineus Smith Engl. Bot. t. 2253, den
i sednare tider bestamda P, obtusifoUus
Mert. & Koch, hvilken har 2 liniers bre-
da blad eller jemnbreda blad och kan ej
vara den Linnéiska P. gramineus , hvil-
ken af Linné beskrifves att ega folia
lineari-lanceolata. — Varieteten h. plctty-
phjUus har alla bladen elliptiska. — P.
Hornemanni Mey. (P. coloratus Hor nem.
Fl. Dan. tab. i449» ^* plcintagineus Du
Croz.) anses såsom egen art, och Forf.
anmarker, att namnet P. coloratus 'åx^ W-
seledande, emedan bladens roda farg har
ar tillfiillig och sållsynt, hvaremot den
hos P. rufescens alltid finnes. — Vid P.

2QQ

riifescens Sch rad. (P. fluitans Sm.) sager
Forf., att enligt hans Asigt, så iir P. spa-
thnlatiis Koch blott en mindre, spadare
variete a f P, riifescens. — Såsom P.
compressiis Linn Fl. Sv. an tåges P, zo-
séeræfo/ius Sch u mach. enligt de a f Ehr-
hart samlada exemplar. — P, acutifolius
Link (P. compressiis D.C. Fl. fr. (med
uteslutande af synonymerna). — P. obtii-
sifoliiis Mert. & Koch. [P. compressiis
W.b.g. , P. gramineus Sm. Engl. Fl., Engl.
Bot. t. 2353). Deaf Ehrhart vid Upsala
samlade exemplar af P. gramineus emotsaga
Smith's åsigt, att P, obtiisifoliiis M. &: K.
skulle vara P, gramineus Linn.. — Af P. pu-
silliis Linn. upptages en varieté latifolius
(jP. compressiis Fl. Dan. t. 2o3, Engl. Bot.
t. 4iB, Sm. Engl. Fl. (med uteslutande af
flera synonymer), Mert. & Koch, P. com-
pressiis j3. elongatus W.b.g. Fl. Sv.). —
A f P. pectinatiLS L. anfores en varieté
latifolius (Fl. Dan. t. 174^» ^- Vaillantii
Roem. & Sch ult.). — Vid P. marinus
Linn. (P. fiUformis Pers.) kan er ln ras, att
Forfattarens anraarkning, att Ehrhart
under detta namn samlat sina exemplar
vid Upsala, år i så måtto oriktig, att den
ej finnes vid Upsala utan vid hafs-kuster-
na. — Riippia rostellata Koch antages
såsom egen art; de sneda frukterna åro
characteristiska, hvarfore Forf. forst kal-
lade den i?, obliqua j, då han redan år
1822 upptåckte den, och han anser, att
art-namnet rostellata år mindre tjenligt,
emedan bada arternas frukter hafva ett
rostellum. — Zanichellia maritima Nolte

223

(Z. gibherosa & pedtuiculata Reichenh.)
iipplages såsom egen «rt, men Forf. an-
miirker, att den troiigen icke bor anses
såsom en ski Id art. — Åfven Zostera
Noltii Hornem. anfores att vara egen
art, men Fort", tviflar lik val, om den
bor anses såsom sådan. Den utmarker
sig "iVuctibiis ovatis lævibus," hvaremot
Z. marina L. igenkannes "fructibus cy-
lindricis stria ti s." — Orcludeæ iiro i all-
miint uppstiillda enligt Browns och Ri-
chards anordning. — Till Gyninadenia
hanforer iifven Forf. G. bijolia Mey. [Pla-
t ant he r a bi fol i a Rich.); den har en va-
riete' teriuiflora (O. bifolia et. macroglossa
Wallr.) samt, vidare G. viridis Mey. (Ha-
bena ria ^viridis Br.) och G. albida Mey.
(Haben, albida Br.). — Ibland de till
Slagtet Orchis horande arter forekomma
har ock O. coriopliora L. , O. variegata
Allion. (O. militaris Y, Linn. Sp. Pl.), O,
f asea ^ Jacq. {O. militaris /3. & I, Linn. Sp.
Pl. (med iitesliitande al Vaillant's Bot.
Paris. t. 3i. f. 21, hvilken horer till O.
militaris L.)). — Forf. anser, att O, sam-
bucina med rod a blommor ar O, inc ar-
nata Linn.. — Vid O. latifolia L. har
Forf en forandring med flackiga blad,
till hvilken han hanforer O, liæmatodes
och O, majalis Reichenb., samt en varie-
té anguslifolia (O. angustifolia Reichenb.
Cent. VLIL tab. 848). — Liliaceæ: Vid
Alliwn ocutangulum Willd. anfores så-
som synonym All. angiiloswn Jacq. (med
uteslu tende af Linné's synonym). — •
Juncaceæ: Forf. soker att genom sina

#

.i**-

224

iakttagelser bevisa riktigheten afden af Prof.
E. Meyer gifna åsigt, att Juncus cojiglo-
meratiis L. och /. e ff usus L. utgora en art,
ocli han uppforer iifVen den sidstnamnde
sasoni varieté. — Till /. articulatus Linn.
hiinfores /. lampocarpus Ehrli. enligt
exeinplar, samlade af Ehrhart vid Up-
sala. — Forf. anta^er sAsoiii /. bulbo-
sus Linn. den af Prof. Wa hl en berg
forst beniimnda J , bottnicus , enligt exem-
plar samlade vid Upsala af Ehrhart.
Detta niåste anses oriktigt, eined:in den
all mant i hela Landet forekom mande form
af J. bulbosus iir den Linnéiska arten af
detta namn, hvaremot dess andra form
J. bottnicus W.b.sf. es^entliqen tillhorer

OD O

hafs-trakler, och larer fjrst nyligen haf-
va blifvit funnen vid Upsala på Kungs-
iingen tillsammans med de ofriga derstii-
des befindtliga hafs-Viixter (2'riglochiti
maritimum och Glctux maritiind). Det ar
således for ofrigt osakert, hvarest Ehr-
hart samlade sina exemplar af J. bott-
nicuSj hvilken han utdelade i sin Exsic-
cat-Samling Cahniiariæ N:o i8 med namn
af /. bulbosus» Att Linne sett J. bott-
nicus och ej urskiljt den ifrån /. bulbo^
sus ar trolig t. — Denna Linnéiska J. bul-
bosus upptages liiir med namn af J: com-
pre ss us Jacq.. — A f Luzula campestris
D.C. har Forf. foljande varieteter: a. mul-
tijlora [L. campestris /3. nemorosa E. Me-
yer. Syn. Luzul.); en forandring med hvit-
aktiga blommor iir Z. campestris ^. palle-
scens E. Meyer {Juncus pallescens W.b.g.

FL

22^

Fl. Lapp.). — b. con gest a (L, camp, Y,
congesta E. Mey.), c. alpestris (Z. campe-
stris ^. al pina E. Me^^, J. siideticus Willd.,
J. camp, n. Linn. Sp. Pl.). — • Cyperaceæ:
Car ex loliacea L. har Foi f. funnit i Kret-
sen Meppen i Bou r tanger Moore nara Klie-
de, det enda stidle, på hvilket den hit-
intdls blifvit sedd i Tyskland. — Af C, ,,

canescens L. upptages varieteten a. alpe-
stris {C, Gebliardi Hoppe). — Vid C. (la-
va L. forekommer varieteten Oederi {C.
Oederi Ehrh.). Man finner, sager Forf. ,
ofvergångs-former, hvilkas frukter hafva
ett iiågot bojdt rostrum. — Af C, ful va
Gooden. har Foif. en varieté a. remota,
hvilken ar C. Horn schuchiana Hoppe (C,
speirostachya W.b.g. Msc, C, binervis
"W.b.g. Fl. Sv. Ed. L, ej Smith). Fcirf.
erinrar, att C. binervis Smith iir en myc-
ket Litmarkt art, hvilken latt igenkiinnes
af sina grå, blodrodt anlupna, på en for
ofrigt jemn yta med två upphojda nerf-
ver betecknade frukter. — Forf anmar-
ker vid Eriophorum latifoliiun Hoppe (£*.
pol f st, p. Linn. ¥\. Sv.), att då Smith i
Engl. Fl. L p. 67 tillagger sin E. poly-
stachyon j livilken enligt figur och syno-
nymie horer till E, latifoliuni j "s talks of
the spikes smooth," och derefter låter folja
en ny art E, pubescenSj, som utmarker sig
med "stalks of the spikes downy," så ma-
ste kannemiirket till den forstå arten genom ^
något misstag vara uppgjordt efter E. an-
gustijolium j och den sednare [E, puhescens
Sm.) anses såsom synonym af jB". /<:/^i/b//z^^«
med något smalare blad. — Scirpus itni-

Prof. hVikstrdms Araber. 18.H8, ' ^

J^P

!2 2

G

g/icmis Link antages såsom egen art. —
Vid Sc. niiiltic(tiLlis Sm. siiger Foif. , att
den latt åtskiljes ifiån de narmast be-
slag tade arterna genom det nedersta i
toppen kkifna ax-fjallet ocli af ståndets
tala i bnsk-fbrm viixande stian, samt bri-
sten af rot-skott. — A F Scirpus olaucus
Smith iipptages en vaiiete a. minor [Sc,
l^abernæmontanus Gmel. Fl. Bad.). —
Gramineæ: — Triiicum acittuin D.C. skil-
jer sig ifrån Tr. junceuin L. endast dermed,
att det styfva axet ej ar skort. — Tr. litto-
rale Host anses af Forf. att mojligen vara
en mindre, smalbladigare ocli styfvare va-
riete af Tr, acutiun D.C. — • Till Triiicum
hanforas ock arterna af B r achy podium. —
Vid Br omns commutatus Sch rad. uppta-
ges Br. pratensis Ehrh. såsom synonym,
och Forf. anser, att den ej ar skild ifrån
Br. racemosus L. , utan ar egentligen en
varieté med något smalare och langre
små-ax och starkare håriga blad; emed-
iertid upptager Forf. bada arterna tills
vidare. — Af Festicca ovina L. uppstallas
många former, fordom ansedda såsom egna
arter, niimnligen: F. tenuifoUa Sibth.,
F. Halleri Gand., F. duriuscula L. , F»
glauca Lam.. — Molinia Schrank och
Glyceria Br. antagas; till det sidstnamn-
da slagtet hiinfores ock G. airoides Rei-
chenb. [Jira aquatica L.). — Vid Poa
pratensis Linn. upptages P. an^ustifolia L.
såsom varieté. — Vid P. serotina Ehrh.
anses ock Sch rad er 's P. serotina och
P, fertil is Host såsom synonymer. — Af
P.nemoralis L. forekommer en varieté flau-

ms.

cescenSj hvilken 'Åv P. ^Jaiica Smilli. —
Vid jdira cæspit.osa Linn. har Foif. en
variete fluviatUis^ lill hvilken han hiin-
(brer dir a bottnica Wahlenb. Fl. Lapp.,
hvilken iir funnen på Elb-stranclen. Forf,
soker genom har anforda iakttagelser att be-
visa, alt J. botttiicn W.b.g. genom forån-
dringar ofvergår till den vanliga A, cæspito-
Sitj hvilket påstående formodligen ej kan er-
kiinnas af Svenska Botanister. - — Af A.fle-
xuosa L. upptagas varieteterna: a. montana
(y4. montana Linn.) och h, pahido'ia {^A, uU-
o//205flr Weihe). — Vid Alopecurus pratensis
L. har Forf. en vai iete "spicuiis nigricanti-
hus" (^A, ni^ricans Reichenb., ej Hornein.),
om hvilken Forf. sager, att den har blott
foder-skalens kol och sidorsvartaktigtgrona;
hvaremot A. nigricans Hornem., hvilken ar
inhemsk i Pijssland, utmarker sig genom
foder-skalens svarta farg i allmanhet samt
genom en till basen af desamma utspar-
rad hår-bekladnad , som saknas hos den
Hannoverska arten. — Slagtet Setaria
Beauv. antages {S. verticillata Beauv., S,
rviridis Beauv.), och l\\[ PanlcumXvÅniove^
P, glabruni Gaud. & P. san guln ale L. —
Phragmites Trin., ydmmophila Host ocli
Calamagrostis Roth erkannas såsom Slagten,
— Lasiaorostis Link har 2 arter: L, Ca-^
lamagrostis Link och Z. varie^ata Mey.,
en ny art ifrån Harz. ■ — • Af Agrostis aU
ba Linn, upptagas såsom varieteter: a»
gigantea [A. gigantea Roth); b. stoloni-'
f er a [A. alba j3. stolonifera Smith EngL
Fl. (med uteslutande af Linné's Sp. Pl.);
c. marilima (^A, stolonifera Linn, Skå nska

^28

Resa. p. 338 (med utesl utånde af Scheuch-
ze^'s synonym, hvilket liWhorer ^4, vert i-
cillata Villars), A. stolonijera /3. arenaria
Linn. Fl. Sv.&Sp. Pl. Ed.II. (med uteslutan-
de af samma synonymer). Forf. anmårker,
att enligt granskning af ett stycke af vippan
af j4, stolonijera ifrån Linne's Herba-
rium bevisas, att denna art horer till
u4^r. "verticUlata Villars, hvilken forekom-
mer sallsynt i Sodra Tyskland, ar allman-
nare i Frankrike, och befinnes i Italien
att vara ganska utspridd. Meyer har
forut i Hannover. Magaz. i823. St. i8.
bevisat, att den af Engclsmannen såsom
egen art bestiirada A^r. stolonijera , de-
ras Fiorin-Grds , ar en varieté af A^r,
aJha L. och allmiin i Tyskland. — • Vid
A^r, vulgaris Wither. anfores såsom sy-
nonym A^r. rubra Linn. Sp. Pl. Ed. IL
(såsom en mera sallsynt form med borst).
— En varieté stolonifera ar Agr» stolo^
nijera Linn. Fl. Sv. & Sp. Pl. enligt
exemplar, samlade vid Upsala af Ehr-
hart, och harmed ofverensstamma ock
de i artniaiket på anfordu stallen begag-
nade uttryck: "lamulis divaricatis," hvil-
ket just uppgifver det vasendtligaste kan-
netecknet for A, vul^aris ^ hvaremot A.
alba aldrig har ramuli divaricati, ej en
gang linder småblommornas egentligen
oppnå tillstånd. — Cryptogamæ. Har
afhandlas eudast Characeæ j Eqidsetaceæj
Lycopodiaceæ j Fil lees och Pilulariæ. —
Af Cliara har Forf foljande arter: i. C.
"vulgaris L.. — Varieté a. compacta {C,
anilgaris ^. Wallr., C. montana Schleich.);

229

b. monlliforinis, — '2. Cli, '^lobularis
Thuill. (C. pulcliella VVallr., C. frafilts
Desv.); Varielelerna : a. tenera (Cfi. jjid-
chella delicatula Wallr.), Y. capUlncea
Wallr. {Ch, Ctipjllacea Tliuill.); b. Jiispi-
da {Cli. pulchelhi s. asperu Wallr.; Ch,
aspera Wiild.). — 3. C/i. Juspida L. med
varieteter: a. crinita {Ch. Juspida r. c/v-
jiita W.b.g., C cauescens Loisel.). — 4* ^^^'
toinentosa L. {Cli. tonientosa L.& p. W.b.g.).
— Varieté a. fViUdenowii {Ch, latifoUa
Willd., C/i. tonientosa W.b.g.). — 5. Ch,
jlexilis L.. — Varieté: a. nidifica {Ch,
Jlexills j3. nidifica Reichenb. , Ch, jlexilis
/3. marina W.b.g.). • — 6. Ch, translucens
Sniith. — Varieté: a. densa {Ch, Braunii
ReichenI).). — Till Eqidsetnm Ehrharti
Me^^ baiifores E. pratense Ehrb., E, uni-
hrosiini Meyer, Wiiid. enligt jemnforelse
emellan de af Ebrbart år 1781 på Harz
samiade exemplar och de af Willdenow
meddelade. Orsaken, bvarf(3re denna at*
Ebrbart forst bestamda Viixt blifvit miss-
kand, var den, att Vaxten blef dels efter
dess upptiickt niislan bortglomd ocb dels
ånnu mera bortskymd derigenom, att
Rotb beskref en varieté a f E. arvense
såsom E. pratense Ebrb.. — Till Ecj. 2'el-
mateja Ebrb. banfdres E. fluviatile Willd.
Sp. Pl., men ej Linn., ocb Forf. anmarker
vid E, fluviatile Linn., att Ebrbart's E,
Telniateja ej ar funnen i Sverige ocb så-
ledes ej kan v^ra Linn é's egen tliga Æ*.//^^-
'viatilej såsom S m i t b ocb Willdenow an-
sett, ocb de af Ebrbart vid Upsala samiade
exemplar ii{E.Jluviatile\j\x\nA:)GSly\\^ den-

na asigt. — Ai'L\ Jluvioti/eljinn.VbvL har en
variete: a. præcojCj till hvilken han hanforer
E. Jimosuin Linn. Sp. PI. , och Han sager, alt
E.Jltlviatile L. och E. limosunilj. blott ntgo-
ra en art, hvilket redan Linné formoclade.
Foi f. erinrar derom, att det alvikande hos E,
Jiniosum oisakas af viixt-platsen i djupare
vatten. Han omnamner, att vaxandet in-
trader hiir tidigare och yppigare, sl jelken
nppskjiiter hastigare, år slaikare och drif-
ver inga eller blott ofullkomliga grenar;
axet, hvars form, enligt den metamor-
phos, som ligger till grund for dess bild-
ning, beror af stjelkens form, rir åfven-
ledes starkare, derfore mera aggrundt och
i anseende till den hastigare utvecklingen
niera kort-skaftadt , och lill fulje afdenna
yppigare stjeik-bildning ar axet ej sållan
dubbelt. Narmare till stranden , eller just
vid stranden, utvecklar sig lAngsammare
den fuUstandigare formen med vanligen
mindre slarka stjelkar, rikhgare grenbild-
ning och mera forliingda ax, hvilken Lin-
né beniimnde E. fluviatile. Den foran-
drade localen har afven inflytande på stjel-
kens fargning. Bada formerna finnas på
samma horizontala rot, och iifven ro-
tens alder har hos denna, likasom hos de
ofriga arterna, inflytande på stjelkens styr-
ka och hojd. — • Filices : Vid Jspidiuni
lohatiun Sw.z. anmarker Forf. , att denna
art varierer med små- blad, som ega eller
sakna oronlika flikar, samt tillagger, att
Asp. anguJare Kit. antingen horer till
denna sednare form eller till ^. aculea^
tuui Sw.z., hvars små-blad alltid ega

20I

oronlika flikar. Han crinrar derom, alt
^. acuJeatuin W i I kl. Sp. Pl. innefaltar
enligt så viil heskiifning som synonymie
både ^4. acaleutuni ocli A. lobatiun. Han
lilliigi^er, alt i Sniitli's lingl. Fl. T. 4»
p. 260. anloras oriktigt lill A, aciileatwa
alla Tj^ska Forfalla res A, ucitleatuni. Den
veikliga A. aciUeatum Sw.z. (//y/j. Braitnii
Spenn. Fl. Frieb. I. tab. 2.) bar Forf. en-
dast sett iti an OUowaldergrunde i det Sacb-
siska Sclnveilz ocii itVån Badiska Landet. —
Vid Pol y podium al pes tre Hoppe, bvilken
viixer på Harz, siiger Forf., alt det fordrar
en naruiare undersokning, om denna art
ar något annal iin Asp, fiUx femlna med
felslagna svepe-fjiill.

Derefter folja några tillagg vid Flo-
ran, ocb slulligen Calaiog ofver Hanno-
vers Viixter, uppstallda efter den nytta
de lemna i Husbållet, i Landlbusbållnin-
gen ocb i Konslerna. Forstå Afdelnin-
gen. Vaxler, bvilka Ijena till omedelbart
gagn eller till vinnande af rå producter.
I. Viixter for Husbållet. A. Vaxler, gif-
vande narings-medel. 1. fruk Islag (i^;^r/^y^
Primus, Kubus, Frågana &c ). 1. Viix-
ter, bvilka lemna Gron-saker ocb Sallater.
3. Viixter, bvilka gifva kryddor, magsliir-
kande medel m. m. (^Sinapls , MyrrhiSj
Angelica , Carum,, Apiwn, Menyanthes,
Artemisia , Achillea , Cichorium , Humu^
lus, Juniperus , Acorus , AlUwn), 4*
Viixter, bvilka lemna inbemska Tbeer. B.
Våxter till mindre Husbålls-bebofver, t.
ex. till bolster-sloppningar, till qvastar, till
vekar, o. s. v.. II. Våxter till iings- ocb
beles-odling. A. Å ngs- Viixter: Grds^ in-

203

(lehiclc eller (Iei(is inei- eller mindre nr»-
rande egenskap saml tVodiga våxt-salt. 1
forstå classen upplagas Festucn elatior L. &
loJiacea, DactyUs §Ioinerata L., Poa pra-
tensis & tn vi d/is L., j^Jrilieiiateruni a v ena-
ceuin Beanv., Hlerochloa odorata^ PhJewn
praterise L. , Alopecurwi pratensis L. m. fl..
Forf. anmiirker, att dessa Gras i loodelar
af deras torkade massa innehalla 55 till 75
narande delar. — . Grasen at' andra clas-
sen i godhet iiro t. ex. Bromit^s inermis,
asper, ^^igcuiteus ^ Ai ra cæspitosaj Holcui
lanatus , PJialaris arnndinacea , Agrostii
alba di vn/garis m, a. och innehalla på 100
delar af massan /[o — 55 narande delar. —
De ofriga Ångs-Viixterna af i:sta classen
i godhet, såsom t. ex. Art-J^ujcterna, in-
nehalla i 100 delar af sin torkade massa
emellan Go till 80 narande delar. — B. Be-
tes-Våxter. C. Forteckning ofver de Våx-
ter, hvilka fortjena att odlas på iingar och
på betes-raarker till boskaps-foder. — 111.
Vaxter for Hedarnas odling , till befastande
af flvesand, af iord-vallar, vid dammar och
på strander. — IV. Vaxter for Skogs-odling.
— V. Vaxter till Tradgårds-odling, till
Parker, till hackar, till lof-salar, på klippor,
på grottor, på gras-planer, prakt- vaxter. —
Andra Afdelninfren. Vaxter till vinnande
aF Konst-producter. I. Apotheks-Vaxter.

II. Vaxter for Manufacturer och Fabriker.

III. Vaxter for Handtverks-yrken.

Detta arbete innehåller uti de criti-
ska anmarkningarna, såsom liitt synes,
iTiångfaldiga upplysningar af varde. Att
Forf. likval vid många tillfallen lemnat

233

for mycket vils-ord åL Ehrharts Herba-
rier vid bestamning af de Linneiska Vaxt-
arterna niasle man erkanna ocb att på nå-
gra stallen befinnas nppgifterna, att vissa
af Ebrbarts Viixter skola vara samlade
vid Upsala, vara oriktiga, emedan dessa
Våxter ej forekomma vid Upsala ocb så-
ledes ej aro tagna derstiides, hvarfore jag
på dessa stallen omnamnt detta fdrbål-
lande. — Att arbetet nastan allestades
blifvit af Recensenter skarpt bebandladt
torde val barleda sig derifrån, att se-
dan Forf. flerstades under ^5 års tid,
icke iitan en art a f ostentation, omtala t
sitt under arbete vårande verk såsom nå-
got, som skulle lemna ett ibland de vig-
tigaste bidrag for Tysklands Flora, ocb
ban nu efter dessa 26 år egentligen en-
dast framstallt en Catalog, bai* ocb der
mindre fnllstiindig i uppgifter om vaxt-
stiillen, utan kannemiirken eller beskrif-
ningar for sliigten ocb arter, så tyckte
man sis: bafva erbållit mindre, an man
v an tat s\^. Hvad den anmiirkta mindre
fullslandigbeten af viixt-stållen angår, så
borde man likval påminna sig omojligbe-
ten for en enskild man att lika vid-
strackt kunna kanna Vegetationen i bvarje
sarskild nejd af ett Land. For ofrigt fin-
ner man af Forfattarens uppgifter, att ban
framdeles åuinar att utgifva en afdelning
af detta verk med beskrifningar af ar-
terna.

Meyer bar for afsigt att såsom en af-
delning af Hannovers Flora afven ulgifva en

334

Ceres Hanoveiana, i hvilken de på kall-

jord odlade Viixter skola upptagas.

A^ndt Vid detta Meyei's artete har J. J.

olnabru-F. Amdt leiiinat tillagg for Osnabrucks

gensia in Yaxter, hvilka utfora ineinot looorde

Chlori- , 1 o • A/f i 111

dem Ha- Fnanerogainer, da i Meyer s verk blott
"namf anforas omkring halften af detta antal,
och Forf. meddelar en Forteckning med
vaxt-stiillen ofver de af Osnabrucks Vax-
ter, hvilka ej aro anforda i Mey er's Chlo-
ris Ilanoverana.

Schabers En af Prof. Sc babel forfattad Flo-

^ÉZari-a «fver Ellwangen utkom sidstlidne år ^).
B^°' Den ar egentligen forfattad for excursio-
ner och utgor deijemnte ett bidrag till
Wiir tem bergs Flora. Viixterna aro ord-
nade efter Linneiska Systemet; slagt- och
art-kiinnemarken aro framstallda på La-
linska språket, men uppgifterna om våxt-
stållen, finnas anforda på det Tyska. De
sållsyntaste Yåxter, hvilka forekomma har-
stiides aro HieraciiLm alpestre Jacq. och
Careoc Hel eon astes Ehrh.. — Forf. dog
korrt efter arbetets utgifvande.
Held- D:r Held man n's Ofre Hessens Flo-

"ober°-^ ra ar forfattad på tyska språket '"). Uti

Hessische

Flora. '~~~' ~

*) Scholia Osnabriigcnsia in Cliloriden Hano-
veranam, li. e. Ziisalze und Berichligiingen,
iinseie vaterlandische Flora betiedend, mit
Berucksichtigung der Osnabriickschen Spezial-
Florn; eine liochst nothvvendige mid wichti-
ge Zugabe zu der Chloris Hanoveiana. Von
J. J. F. Amdt. — Osnabriick <&c. 1837.
55: o. Ss. 35.

^) Flora von Ell vrangen, von A. Schabel. —
Slallgart. iHBy. 8:0. Ss. XII & 100.
"^) Ober-Hessische Flora. Tabthenbuch zuni Ge-

235

densamma franislalles forst en ofversigt
af det Linneiska Systemets Glasser, af
Slas:tena enlic^t samma Systeni och aF de
naturliga Faniiljerna enligt Jussieu's
System. Derefter afhandlas Yiix terna en-
ligt sidstnamnde System, borjande med
de vasen laira Crj^ptogamerna och skitan-
de med Årt-Viixterna. Korrta kannemar-
ken meddelas for Familjer, for Slågten ^
och for arter, och for de sidstnamnda
lemnas afven några få sj^nonymer, hvar-
efter folja uppgifter om viixt-platser, och
vaxt-stalien, om blomnings-tid och om
varaktighet. Denne For f. har mast ut-
hiirda skarpa recensioner och mångfaldiga
tilhattavisningar. — Den sallsyntaste hiir
npp tagna Vaxt torde vara Geranium ina-
crorhizon Linn..

Ett af Sachsens nuvarande Konung Naturiw-
F r e d r i c forfa ttadt arbete ofver Vaxterna D°rs?e^
och Mineralierna vid Marienbad utkom '""s 'J^'

L.iirorte3

under sidstlidna år M. Det uteor en al- Marim-

brauch auf Botanischen Exciirsiouen in der
TJmgebung von Marbiirg und Giessen, ent-
haltend eine Aiifzahlang der wild wachsen-
den und liaufiger angebaulen Gefass-Pflanzen
von D:r Heldmann. — Marburg. 1837. 8:0.
Ss. X & 4i5.
*) Natnrliistorische Darslelliing des Guroites
Marienbad. Die Pfianzen- und Gebirgs-ar-
ten von Marienbad, gesammelt und beschrie-
ben von S. K. H. dem Prinzen Friedrich,
Milregenten von Sachsen (i834) i835) und von
S. E. J. W. von Goethe (1821, 1822 u. 1823)
ergånzt und mit einem Anhange iiber die an-
dern Naturliislorischen Verhaltnisse des Gur-
ortes, herausgegeben von D:r C. J. Heid-
ler. — Mit 5 Abbildungen. Prag. iSj;. 8:0.
Ss, X & 20 3.

\j

2

36

pliabelisk forteckning ofver dessa Naliir-

alsler med uppgifter om speciella stallen,

på hvilka de finnas. Flera hafva arbetat

på detta verks fiillkomnande nåmnligen

von Gothe, Heidner m. fl.. Deijemnte

folja tillagg, i synnerhet for Cryptoga-

merna, meddelade af E vers mann och

Skalnick. Slutligen bifogas en Flora Te-

plensis af Conrad. — En figur af Py-

ronema Marianuni Carus forekommer afven

i detta verk.

Jiingsfs Den af Jiingst forfattade Flora of-

Bieief Jid" ver nejden af Bielefeld ar skrifven på ty-

ska språket och har Vaxterna uppstallda

efter det Linneiska Systemet ^). Forf.

har derjemnte iifven upptagit Westpha-

lens siillsyntare Viixter.

Horn- En interessant Flora ofver torf-nej-

Ueber diederna vid GreifsAvald ar af Prof Horn-

,^•8^."- SC hue h meddelad ^). Forf. heskrifver har

tbumlicli- J III'

keiten derde sarskilda torf-mossornas natur-beskai-

Torf-^^^fenhet och vegetation. — I en karraktig

Moore mgj^Qo nara Behrenhofer Torfmosse upp-

der Umge- o l •

gend Tontackte Stiid. Walpers år iSB-y Jndro-

waid. meda caljcidata Linn., hvilken endast

varit funnen vid Konigsberg i Ost-Preus-

sen och ej hittintills anmarkt innom det

^) Flora von Bielefeld , zngleich die Slandorte
der seltneren Pflanzen ini librigen Westfalen
enlhaltend, von L. V. Jiingst. — Bielefeld
Lind Herlford. 1837. 8:0. Ss. XXIV & 358.

^) Regensb. Bot. Zeit. 1837. i'.y Bd. N:o 47. ^s,
737—747. N-o 48. Ss. 753—762: Ueber die
Eigenlhiimlichkeiten der Floia der Torfmoore
in der Unigegend von Greifswald. Mitge-
tlicilt von deiii Prof. Hornschuch daselbst.

egenlliga Tyskland. — I Torf-mossen vid
Trantow i nejden af Loitz ar Saxifra<^a
Hirculus L. alliiiiin och i småskog i grann-
skapet viixer Svert i a per enn is L.. — I
Toif-mossen oinedelbart vid Trantow vå-
xer bakom mossen Betala f rut i cos a Pall..
I Torf-mossen nårmast striinderna af Pee-
ne forekommer Pedicularis Sceptruni Ca-
rolinum L..

K6lbing's anmarkningar om någraKoibing
egenheter hos Ofre Schlesiens Flora inne-einige^Ei-
håller forst en ofversi^t af Landets na-,?7?^»""
tur-beskaffenhet och derefter uppe^ifterder ober-
om Vegetationen på olika localer, ibland schen
hvilka i synnerhet Lof-Skogarna innehålla ^'°'^'**
en sårdeles rikedom af sallsyr^tare Yax-
ler ^), — Denna Flora kan anses såsom
en Bergs-Flora, hvilket orsakas dels af Lan-
dets temmeligen hoga lage, dels afgrann-
skapet af Altvater-Berget, dels måhiinda af
Hog-Slattens climatiska beskaffenhet. —
Cytisus capitatus L. och Galiurn ve r num
D.C. aro hår de mest characteristiska och
i dessa skogår de allmånnaste Våxter.
Denna Floras utseende framstålles for
ofrigt a f foljande Viixter: Galiuni syl va-
ticum L., G. rotundifolium L., Campanula
^lonierata L. & C. Cervicaria L. , Phjteu-
ma spicatuni L. , Pulmonaria angustifoUa
L., Astrantia major , Lilium Marta^on ^ 6
arter af Pyrola (ej P. media Sw.z.), Rosa
gallica L. , Digita/is ochroleuca j Cyti^

'} 1. c. \:v B.d. J\:o i3. Ss. 193 — 2041 Ueber
Eigenthiinilichkeiten der Ober-Schlesischcu
Flora; Von F. W. Kolbing.

1238

sus ri/griccuis L. , Epipactis ensifo/ia S>\\.7..
ni. m. fl.. — • Care.jc pil os a Scop. ar in-
nom Schlesien endast funnen harstades.
Dalarna och Oder-Skooarna hafva en lack
Vår-Flora af Primula elatior L., Mjnso-
tis sylvatica Hoffm., Galanthus nivalis L. ,
Asarum europæum L., Kanunculus lanu-
giiiosus L., Isopyrum thaIictroides\j.^ ni.
m. fl.. Men de mest Vaxt-rika ibland,
alla nejder i Ofre Schlesien aro de om-
kring- Gips-grufvorna vid Kosling, KaL-
scher och Dirschel. — Gipsen begagnas
har mycket allmiint till godning for an-
går och fiilt, och visar sig i synnerhet
formånlig vid Klofver-odling. Har vaxa
Sa/via verticillata L. & S. pratensis L. ,
PJijteuma orbiculare L., Atliamanta Cer^
varia L., Potentilla alba L. , Cytisus su^
pinus L., Coronilla varia L. , Astragalus
Cicer L. , Festuca inermis , Verbascum
phoenicewa L., Canipanula bononiensis^
Bupleurum falcatuin j m. fl..
Kops & Kops och van Hall hafva fortsatt

I,7"^^^utoifvandet af 8:de Delen af Flora Bata-

Flora Ba- c

tava. Af-va ^), hvars iiorde — ii4*de Hiiften ut-
levering I '' . ^'..^^ I -rr.. . ,. I .. 1

,io— ii4.komniit. roljande Vaxter aro har be-
skrifna och i illuminerade figurer af-
bildade:

I 10 Aflevering: Tab. 56i. Jvena

fatua L.. — Tab. 562. Potamogetou den-

sus L.. — Tab. 563. Seduin rejlexurti

^) Flora Batava 6ce. door Jan Kops en J. van
Hall. — Afgebeeld onder opzigt van J. G.
Sepp en Zoon. — Aflevering i lo — 114. —
Te Amsterdam. 1837. l\\o. C. Tab. color..

239

L.. — Tab. 564. Sonchus puI/ist/ ish.. —
Tab. 565. JntJiemis arvensis L..

111 Aflevering: Tab. 566. Myosotis
cæspitosa ScliiiUz. — Tab. 567. Siuni an-
giistifoliuni L.. — Tab. 568. Poljij^oniun
Convolvulus L.. ■ — • Tab. 56c). Rtuneæ
palustris Smith. — Tab. 5-^0. Galeopsis
ochroleuca Curt..

112 Aflevering: Tab 571. Poa com-
pressa L.. — Tab. 572. Potamogeton cri-
spus Linn.. — Tab. 573. Fragaria ve-
sca L.. — Tab. ^^^' Lapsana minima
Allion.. — Tab. 575. Osmunda rea;alis L..

ii3 Afleveiing: Tab. 576. Rjncho-
spora alba Vahl. — Tab. 577. Festuca
ovina L.. — Tab. 578. Di ant has del L oi cl es
L.. — Tab. 579. jW/agficm dentatuni L..
— Tab. 5 80. Sisymbrinm pal ast re L..

ii4 Aflevering: Tab. 58f. Isolepis
fluitans Br.. — Tab. 582. Cuscuta Epi-
linum Weihe. — Tab. 583. Cuscuta
Epithjmum Murr.. — • Tab. 584- Juncus
obtusiflorus Ehrh.. — Tab. 585. Artemi-
sia Absint fli nm L..

Textens beskaffenhet ar forut om-
namnd uti 2:ne foregående Års - Beråt-
telser.

Åtskilliga Franska Floror aro under Mutei
året utkomna, men jag kanner dem blott Fm ncalse.
lill deras titlar^). Så har t. ex. Mutelg^^^p"^

^) Flore Fran9aise, destinee aux herborisations,
oil description des Plantes croissantes naturel-
lement en France ou cultivees, pour l'usage
de rhouime et des animaux; avec Tanalyse
des genres. Par A. Mutel. Tome quatiieme.

.•*

24o

utgifvit lV:de Tomen af sin Flora ofver

Frankrike och Me rat framstallt en Flora

ofVer Paris, bada åmnade till handbocker.

2:ne andra Franska Province-Floror aro ar-

beten af mindre betydenhet ^),

Ma- En Handbok i Englands Flora, for-

Manifi offattad af Mac r eig lit utkom ock år iSS^,

British j^jgj^ dess beskafienliet år for rnier okånd ^).

Bertoio- Af Bertoloni's Flora Italica år

itaiic^!°T. Tredje Tomens lista och Ilrdra Fasciklar

i^-n^jY^^-utgifna, men jag har endast sett den sed-

nare^), hvilken innehåller fortsåttning af

beskrifninojarna af Umbellaterna. Af det

vackra Slagtet BnpJeurum eger Italien ig

arter. — Vid Daucas Carota anmårker

Forf., att de Varieteter, hvilka i Trådgårdar

odlas

Stiasbourg. iSjy. 8:0. Avec iin Alias in 8:0
oblongLie.

Synopsis de la Nouvelle Flore des Envi-
rons de Paris, suivant la mé'thode naturelle.
Par L. V. Me^-at. Paris. 1837. 18:0.

^) Gatalogue des Plantes reciieillies dans le De-
partement de la Loire InfeVieure, classé'es
suivant le Systeme de Linne'. Par J. B.
Pesneau. Nantes. 1837. 12:0.

Flore du Dé'pai tement d'Indre <& Loire,
publiee par la Socieled'Agriculture de Tours.
— 1837.

*) A Manual of British Botany, in which the
Orders and Genera are arranged and descri-
bed, according to the JNatural System of De
Candolle, ivith a series of analytical Tab-
les for the assistance of the student in the
examination of the Plants indigenous to or
commonly ciiltivated in Great Britain. By
D. C. Macreight M. D.. — London. 1837.8:0.

®) Ant. Bertolonii Flora Italica. — T. lUls.
Fase. I 6c IL Bononiæ. 1837. 8:0.

24 I

odlas lill koks-behof, och hvilka Linne
ansåg såsom jS. ocli r. a f clenna art, till-
hora likval en annan art och bora riktigare
anses såsom varieteter af D, inaæimus Des-
font.. — Af Daucus har Italien 17 arter;
af Oenanthe 8. — Phellandriuin Linn. bi-
behålles såsom ett ifrån Oenanthe skildt
Slagte.

Ett med stor omsorg och med mye- Mori»
ken critik bearbetadt verk ar den af Prof. saiXa.
Moris i Turin iitgifna Sardlniska Flora, ^°'' '•
af hvilken L*sta Delen utkom mit ^°). 1 Fo-
retalet omnamner Forf., att fore hans
resor på Sardinien foga blifvit åtgjordt
till kilnnedomen om On's Flora. M. A.
Piazza och några få andra hafva endast
nndersokt nejden omkring Cagliari, utan
att hafva sett det inre af On. Moris har
sedan år 1824 flera somrar vistats på Sar-
dinien, forst under 3:ne års tid i sail-
skap ?iied D:r J. B. Be r te ro. Forf. har
erhållit rnånga uppgifter om de Viixter,
h v ilka Phil. T h o m a s och F r. M ti 1 1 e r
anmarkt på denna o, hvilken dessiitoui
år 1 835 blifvit bolaniskt nndersokt af D:r
de Nota ris, som iifven år 1837 granska-
de de omgifvande oarna. — Forf. anser sig
kunna utesluta allt det, som angår Sar-
diniens Geographie, SlatisLik och Physio-

*°) Flora Sardoa, seu nisloria Plantaium ii) Sar-
dinia el adjaccnlibus insnlis vel sponte na-
scenlium vel ad iitililatem lalius excultarum.
Aiictore Jos. Hyacin tho Moris. — Vol. I. —
Taurini 18J7. 4«o- PP- XII et 606. Accedit Ico-
nographia LXXIf Tab. æri incisas amplectens.

Prof. fFikstvo.ns Jrsber. 1838. '^

«

grapbie, emedan delta blifvit afhandladt
a f A lb. de la Marm ora, b v ilken år
1826 i Paris iilgaf sin "Voyage en Sar-
daigne, 011 description statisticpje, pby-
sique ^c. Forf. anforer likval ifrån detta
arbete flera uppgifter om cHmatet. Cag-
liari iir belaget vid loil Metr. ofver
Hafvet; dess medel-temperatur var ifrån
September år 1822 till Augusti år 1826:
Under bosten 4-i4°>' 7- — Under vintern:
^.8^35'. — Under våren +m«,65'. —
Under sommaren +ic)°,o5 Reaum.. — De
bogsta Berg på on iiro Monte rolonelo
af 26'72 Metr.; Monte d'Oro af 2652
Metr. ofver Hafs-vtan. — • Monte Genar-
gente ar i anseende till utstrackning ocb
\^axt-rikedom det mest miirkvardiga ibland
Sardiniens berg. Redan vid sommarens
borjan forsvinner bar snon, ocb Forf. såg
då Aluns ojuiinosa Wiild., Sorbus Aria
Crantz, Priinus prostrata Bill., Berberis
wtlinensis Presl, Jnniperns nana Willd.,
ni. fl.. — De berg, bvilka iiro beliigna
emot Corsica, betiickas på norra sidan af
en evig sno. — Enligt Foi fattarens gransk-
ning ar Sardiniens vegetation i aUmanbet
likartad med Medelbafs-trakternas Flora.
Stiaxt efter sina forslå resor framstallde
Forf. åren 182-^ — '829 sina upptiickter
uti en Elencbus Plan tar um Sardoarum i
3 Fasciklar, men sedan Han ann 11 mer
berest Sardinien, ocb derjemnte ifrån fle-
ra Herbarier erbållit bidrag, bar Han an-
sett sig kunna meddela en ulforlig Flora.
S^ bar ban bekommit niånga npplysnin-
gar 1. ex. i Balbis's Herbarium, b v ilket

243

nu meia lillhorer Tu rins Bol an i ska Tråd-
gard, och i A II ion i 's och J3ellardi\s
Herbarier, livilka egas af Chevalier M.
Bonafous, samt afven ifran Bertolo-
ni*s, De Candolle's, Tenorens, Vivi-
ani's ocli DesFon taine's Sainlingar und-
fått meddelanden. — Vaxterna iiro uppstall-
da efter Naturliga Fa mil jerna, for hvilka
anforas kannetecken; deiefter loljer en oF-
versigt af hvarje Familjs Slaglen. For ar-
terna nieddelas viil valda kannemaiken,
uppgifter om vaxt-platser och va\l-sta!-
len, om blomnings-tid, varaktighet, samt
slutligen underriittelser om dessa Va x Lers
nvtta eller skada. Uti denna Del afhandlas
2Vialamifloræ oc\\ Calycifloræ. Arbetetåt-
foljes af '^2 Tabeller, framstaliande ligii-
rer af nya eller mindre kiinda och tvif-
veiaktiga Vaxter.

Tvenne smarre Floror ofver sarskiid-Sangni-
ta trakter i Italien aro under året utgif- Cenmriæ
na, namnliijen San"uinetti's Supnle- *'f^ '"**"
ment till Roms Flora ') och Sa ndi'si''Jo'-»^ R«-
Fiora ofver nejden af Belluno ^). ""de^dæ.

Den af Be r to lo ni utgifna "Com-Bertoin-
mentarius de Itinere Neapolitano æstatementalhn
anni i834 suscepto ^)," utgor en Rese-Jour- '^•^•

*) Centmiæ tres prodromo Floræ Romanæ ad-
dendæ Petri Sanguinetti. — Romæ. 1837.
8:0. pp. i4o.

^) Enumeiatio Stirpium Plianerogamarum Agri
J3elliinensis, qiias hue usque patrio miini-
cipio cohoi lånte collegit A. F. Saudi. —
Belluni. iSiy. 8:0. pp. 32.

^) Antonii Bertolonii M. D. (Sec Gommen-
tariiis de Ilinere Neapohtano iestale anni

M4

nal, i hvilken Forf. iipptager de Vaxler,
hvilka lorekomnio på siirskilcla tråkler,
ineddelande en kort beskrifnins: ofver de
nejder, hviika lian besokt, och anforande
de yttranden, hvilka Skalder och Histo-
rici framsUillt om nuirkviirdigare stallen.
Ifrån Livorno begaf han sig på Ång-Far-
tyg till NeapeL Han besokte de namn-
kunniga sliillen, som omgitVa denna Stad:
Vesuvius, Herculanum, Pornpeji, Grotta
di PansilijX), de Kongl. Landt-Slotten,
Botaniska Trådgarden, m. fl., och om-
naniner i korthet deras historiska, anti-
qnariska och botaniska markvardigheter.
Ifrån Neapel begaf han sig landvagen
A ter till Iionierska Landet. Arbetet åt-
foljes af 3 Tabeller, upptagande figurer
ofver nya Vaxt-arter: Tab. L u4riemi-
sia 'vulgaris /3. densijlora Bert.. — Tab.
IL AniaraiitJuiS patulus Bert. — Tab.
111. EiipJiorhla eriocarpa Bertol.. — Cli-
niatels mildhet medgifver, att vid Neapel
en nuingd af JNorra Afiicas och ]Ny-Hol-
lands odlade Yaxter ti ifvas på kall-jord. Så
anmarkte Forf. t. ex. vidPortici omkring Slot-
tet, hurii den capska Mesf^.nihr y aiitJiemiun
cicinacifornielL.triides fortrafiligt på klippor
och niiirar. Vid Villa Ricciardiana såg Han
Dade/- Palmen [Phoeniæ dactjlifera L.)
i frodig vegetation, ymnigt fruktbarande.
Hår tiitVas de Ny-Hollandska arterna af
Eucalyptus mycket vål på kall-jord och
ijppvåxa till boga tråd, t. ex. E. Globiihis

MDGCCXXXIV suscepto. — Bononiæ. A.
MDGGGXXXVII. 4:o. pp. 23. C. Tab. HI. Fol.

34^

LabilL, E. multijlora Poir. , B]. robusta
Sm., E. incrassata Labill., E. viininnlis
Labill.. Afvcn Banksia præmorsa Andi'. ,
Raf nia retiisa YenLen., Cariniclielia au-
stralis Br., Hakea ^ibhosa Ca van. fore-
komma liiir på kalljord. Hilr ser man ock i
Djurgården vid Porlici, att det Ny-Holland-
ska Diigg-Djuiet Kaii^ura [Kanoarus g/-
i^atiteus Cuv.) tiifves viil och forokai' si^^. . — ■
På åkrarna omki ing Sarno-floden odlasi^o//^-
^^//5•-/^//x/e// {Go^sjpiwn herhaceum L.), hvil-
ken lijir gitVer en ymnig skord, ocli Forf. an-
maiker, att Bomullen ifiån denna trakt
vårdeias al' Viifvarne hogre an den Bom-
ull, som erhåiles ifiån andra stallen i
Neapolitanska Landet.

Alex. v. Bunge, hvilken år 1802 v.Bu»-
på Peters])urgska Wetenskaps-Academiens^zeichnrsi
hekostnad besokte ostliga delen af Altai- ^'^' ^'''
ska Fjellen, har sedermera lem nat en of-
versigt a f de i dessa trakter anmiirkta
Viixter '*). Det var egentligen ber;[^s-trak-
ten vid hogra stianden a[ floden Tschuja,
som nu al' Forf. for andra gangen under-
soktes, såsom vårande utomordentligt rik
på egna Viixt-Arter. Forf. bade niimn-
ligen forut i sallska[) jiied Ledebour
berest Altai och bitriidt vid utarbetandet
af Lede bo u r 's Flora Allaica. Bunge

*^) McMioires presenles a TAcad. Imp. åi^.s Sci-
ences de S.t PetcrsboLirg par divcts Savaiis.
Tome Sccond. (j:me Liviaison. Pp. 52 > — 608:
Veizeichniss der im Jahie i8j2, im ostlichcii
Tlieile des Altni-Gcbiigcs gesammellen PfJari-
zen. Ein Supplement znv Flora Allaica von
Al. v. JJuuge.

246

ankom cl. 12 Juli lill r.scliuj;i, liujii suni
vaderleken var lifigsL oloidelakLiij;, sA kunde
Han ej hesoka Hog-Alperna; Han fiain-
liiingde likviil iiingre iin vid forstå resan,
granskade månqa hogre Alper, livilka han
foiT ej selt, odl det pa de ilesta allt npp
lill loppai na. Således uppsokle han Tschn-
ja's kallor, och vandrade forbi J^aschkaus
och Tschulyschrnans kallor, allt intill
loppen af det hoga Altjn-lu. På dessa
hoga och vilda iVlper iir vegetationen ei
så rik, som den på de vida lagre ber-
gen vid hugia Tscliuja-Stranden.

ThmF. insamlade blott 36G Viixt-
arler, hvilket hiii ledde sig deraf, alt
jhin har blott vistades i Juli inånad,
och endast sandade de sallsynlasle och
lor trakten e"na Viixler. Han anniiirkle
dels inånga nya arier, dels ilera egentli-
gen nya for Altai's Flora.

Detta arbete iir ganska interressnnt ;
det år alt anse såsom ell Supplement till
Lede])our's Flora Allaica. Våxterna åro
iippslållda efler Linnéiska Systemet. De
tillråckligt kånda arterna nppnåmnas en-
dast med elt eller annal synonym; for
de ()fri"a meddelas ciitiska anmiirkningar
och de nya beskrifvas ulforligt. Tri ni us
liar bearbeladl de hår anforda Gras, Ibland
arter, f()rut fundna innom Euio[)a må
niirnnas yjvena versicolor Vill., HterO'
chlod (ilpina Hoem. & Schult., Poa alpi-
na /3 hul hosa L.. — Vid Primula si bir i-
ca Jacq. an markes, att den ej torde vara
specifdu skild ifrån Pr. finrnarc/iica iacc^..
— Af Pyrola rotuiidifolia har Forf. 2:ne

Al

varieleler, vid livilka lian fragår, om de
ej skulle kunna anses såsom egna arter ^).
— Sciæifniga opposiLifolia L. synes liiii'
vara siillsynt; den va\er endast på de
liogsla t'iell-toj)parna. — Vid Areuaria
arctica Slev., Fl. All. II. p. 127. anmar-
ker Forf., alt eliuru denna art mycket
varierar, så iir den likviil ul marki med
"tbliis caulinis binis opposilis oblongis,
sepalis oblongis oblusis, seminibus omni-
no lævibus." Forf. upplager 4 varieleler,
af bvilka ^. lapponica ar Stell (trin biflora
Linn. enli"t D.C. Prodr. , iArenariascari'
dinavica Spreng.). Han sager om densam-
ma, alt den knappasl iir skild ifiån varie-
telen r. sajanensis "lloribus minulissimis,
j)elalis sepalis brevioribus linearihus" (y^r.
SdjancHsis Willd. He.ib. enligl D.C^. Prodr.,
Jr. occulta Fiseli.). — A f Lrcknis ape-
tala L. bar Forf. upplagil 4 varieleler,
bvilkas fron åro livarandra olika: cc. vfil-
aaris "seminibus sui)ani?nlalis"^ iir den,
som forekommer i del Arcliska Euiopa ocli
])å Sodra SiJjiiiens Alper. Forf. fiågar, om
ei L. bracliYpctdlii IU>rnem. Hoi t. Haln.
Su[)pl. p. 5 1 borer lill denna art. —
Potentilla bijlura Willd lleib.. Fl. All.

^) Pyrola rolundijolia Linn.:

a. vul^aris: foliis petioliini æcjiianlibus
cllipticis, laciniis calycinis lanccolalis accuni-
natis, antlicris cioceis, flore albn.

S. purpurca.- foliis peliolo brevioribus or-

biculalis, laciniis calycinis oblongis oblusiiis-

culis, anthci is pinpnrtMS, (loic 1 ubenlc majoii.

Utratjnu vaiiclas in sylvalicis ad Tscbtijaui

occurrit.

248

II. p. 2 36 iir en lued P. f r ul i cos a L. be-
•slagtad art. Forf. sager, att så val hos
dessa som hos alla bLisk-rorini2:a arter, i
synnerhet hos P, Salesovii Willd. , aro
*'caryopses apice lateraliter comatæ," hvar-
foi^e Han fragår, om dessa arter ej bora
till Slagte (Micropogon) fVånskiljas. — Forf.
anmarker om arterna af Potent/Ha i all-
jnanhet, att de bora niirmare granskas,
cmedan han funnit, alt mangfaldiga så
kallade arter fullkoiidigt ofvergå till
hvarandra, och bora således åleifoienas,
emedan de ej hafva någia såkra kånne-
lecken. Samraa art varierar "caide erecto,
adscendente, decumbente, i mo prostrato.*'
Jiladen variera till form och antal utom
alla griinsoi", och hos samma exemplar af
en art aro de tandade, inskurna eller
pinntandade; afven stiplerna aro forånder-
liga hos samma art, och den glesare eller
tåtare ludenheten varierar efter jord-grun-
den och efter våxt-ståilel , så att ett exem-
plar ifiån ett slålle kan vara glatt, ifrån ett
annat finliiddet, "adpresso-pilosum, paten-
ti-pilosiim, sericeum, villosum vel tomen-
tosLim, foliis concoloribiis et discoloribus/'
Hvar och en vet, t. ex. detta om P. anser ina,
Åfven P, fiivea Linn. varierar på samma
satt. Men af alla varierar P. multifida L.
och dess series mest. — Forf. tror, att
l)lomfodrels och blomskårmarnas form samt
arten af caryopsis aro af storre vigt vid
arternas beståmning, åfven som kronbla-
dens farg ej år att forkasta. — Vid Slag-
tet Pedicularis meddelas talrika iakttagel-
ser och critiska anmårkningar vid de af

Mo

Steven i dess Monograj)liie ofVer Pedi-
cidaris upptagna arier. Forf. har sjelf
under sina resor i Sodra Sibirien niistan
alltintill Daurien imdersokt i^ arier i de-
ras viixande tillslånd. Om P. comosa L.
sager Forf., alt den iir den allmiinnaste
art ofver Europa ocli Norra Asien (i fjell-
trakter) och af densaninia upptagas 8 va-
rieteter. — Vid P. versfco/or Wahlenb.
frågar Forf., om den verkeligen iir en spe-
cifikt skild art ifran P. Jlainmea L.. —
Om arterna af Draba meddelas ock tal-
rika anmarkningar. Vid Dr. riipestris Br.
sager Forf., att den skiljer sig ifrån Dr.
Jiirta dermed, att Dr. riipestris iir myc-
ket mindre, *'pedicelii et summus caulis
semper hispidi, pi I i furcali rariores, quam-
vis pidiescenlia caeternm densior, sepala
et petala diutius persistentia, et silicula
oblongo-elliptica." — Vid Dr. lapponica
Willd. Reichenb. Ic. VIII. f. 1020 an-
niarkes, att den iir besliigtad med Dr.
lactea Adams, men skiljes "pilis fiircatis
in pagina inferiorum foliornm.*' (?) Hos den
altaiska Viixten iiro "scapi superne et pe-
dicelli non raro hispiduli ," men huru myc-
ket detta kan variera visas deraf, att Forf.
hos ett exemplar med två scapi funnit
en "glaberrimus" och en "hispidus." Han
erinrar derom, att den figur, hvilken Rei-
chenbach 2:ifvit, ofverensstiimmer med
den Altaiska Viixten, men ej med den,
hvilken Wah len berg tecknat (/>/*. an-
drosacea Fl. Lapp. tab. XI. f. 5), och
hvilken har mycket storre skidor iin den
Altaiska. Foif. tillagger, alt Reichcnbach

200

anfort Dr, androsacea W.b.g. både vid
Dr, fladnizensis och vid Dr, lappofiica. —
Flera Altaiska Tetradynamister erinra om
dem i det Arcliska America, L ex. Eutre-
ma ? septi^eritm B.ge, Smelowskia calj-
cina C. A. Me} er & 5. cinerea C. A.Mey..
— Senecio eruclfoliits L. finnes ock hårs la-
des. — Af Sla"tet Carex anmarkte Forf.
I I arter, ibland hvilka må niimnas C,
Davalliana Sm. med varieté lejocarpa
"fructu glabro." Forf. beskrifver frukten och
fragår, om Vaxten bor skiljas såsom egen
art, samt tillagger, alt den ar skild ifrån
C, parallela Læslad. "perigyniis distichis
nee decussalis." — C. airata L., Vahlii
Schkuhr (C. alpina Sw.z.), anipullacea
Gooden., saxatilis L.. — C pedata L., Wa-
hlenb. Fl. Lapp. viixer vid stranden af
ofre Tschiija "in subalpinis" med Eljna
spicata , hvilken iifven ålfoljer den i Lapp-
marken enligl Wa h len berg. Den ar mera
storviixt an den lappska. Forf. beskrifver
flukten. — C, niicros^Iochiti W.b.o . — Af
Sulix iinnas har S, arenaria L. , glauca L. ,
inyrsinites L. , reticulata\i., retusaJu. var.
rotundlfolia Trev., herhacea L. med fle-
ra af de ny are arterna. — Det vackra
Poppel-Triidet Populas laurifolia Ledeb.
finnes ock harslades. Nya arter aro hår
foljande: Air a aJtaica Trin., Poa attenuata
Trin., ttrssiilensis Trin. (vid floden Uis-
sid), tristis Trin.; Tritlciim pubescens
Trin.; Bungeanum Trin.; Plantui^o pa-
silla Bunge; Loiucera Sieversiana B:ge;
Hihes f^raveolens B.ge; Gentiatia scabni
B.ge; Pcucedanwii H}6Lrix B.ge; Sibbal"

25l

dia tetrandra B.ge®), en art som fore-
konniier på de hogsta fjell-loppaina i
siillskap med Draba ab^ida Adams, Oæj--
^rnpJiis g/aciii/is B.^Qf Saæ/frai^a opposl-
tifoliaj^. odl Platypetaliun invulncratiun
B.ge. ForF. fråi^ar, om denna art Lor sk il-
jas ifiån Sibbahiia i anseende till "flores
dioici tetrandi; Petala 4; Calyæ 4-fidiis
qiiadrihiactcolatus/' Om ej detta iir nod-
vandigt, så anser Foi T., att åtminstone sliigt-
kiinnenuiiket for Sibb(ddia bor foiandias,
och jag skall meddela hans forslag der till.
— Vid HeterocJiroa desertoniin B.ge (Are-
7) a ria) anmiirker Foif. , att Fenzl (Darst.
der Alsineen p. 1 3) biinfort Sliigtot till
Ahifteæ j men att det iitgoi* en medel-
liink emellan dessa ocb Sileficæ, och bor
måbiinda rattast banforas till de sidst-
,namnde. — Slellaria irrii^Ud B.ge, — Ade-
nonema petræa B.ge [SleUuria petræaB.<^^
i Fl. Alt., Åren. Clierleriæ Fiscb.) till-
borer ett njtt Slagte, bvilket skiljer sig
ifran de griis-bladiga arterna af Arenaria
[Ereino^one Fenzl) genom "petala bipartita,
capsula ad basin usque quinquevalvis,
iiniloctdaris, monosperma" ocb ifrån Stel-
laria ocb Clierleria genom "capsnla quin-
quevalvis monosperma." Filamenta basi in-

^) Sibbaldia.- Calyx planinsculiis, 4-^-^it'n.s,
4-5 bracteolalus. Petala qiialiior vel quin-
que. Stamina 4? 5, lo. t^rK// laterales, sim-
plices, rccli, vel apice Incurvi, 4» 5, i5.
Sti^mata simplicia vel capifata. Caryopses
quatuor, 5, i5, glabræ. Receptaculimi pilo-
siiisculuin. Flores liermapliroditi vel abortu
dioici. Buuge I. c. p. 54^.

252

crassata biglandulusa." — - En iiiycket skein
art af TroUins , hvilken Forl'. beniimnt
Z'. lilacinits. Den vaxer på de hogsLa
Fjellen Sailugliem, Kuraiska Fjellen med
flera invid Tschuja-floden vidkalldrag niira
den eviga snon. Den ar utmarkt af sina
blekt lilac-fargade blommor, hvilka sitta
i stjelkarnes toppar, hafva storlek af 7V.
europæus och bestå ungefarligen af i5 —
20 aggrunda eller aggrundt-aflånga foder-
blad, och omkring i o spadlikt-aflånga kron-
blad. — Oæj-gr ap/lis glacialis B.ge till-
horer ett nytt Slagte, hvilket, enligt For-
fattarens åsigt , skiljer sig i^viiu Ranuncu-
lus och Ficaria "calyce persistente, pe-
talorum namero (i3 — -i 5) (/9c^a//.9 oblongo-
linearibus supra basin intas callo trans-
versali instructis), stigmate apicali nee
laterali, carpellis tenuissime membranaceis,
a dorso, neqiie a latere compressis, utrin-
(jue uninerviis, sicuti semen gynophoro
paiallelis, nee con trår i is." — Dracocepha-
hun frafile Tiircz., iniberbe B.ge (Z^. (d-
taiense Hiltebr. , ej Laxm.), cUscolor B.ge.

— Scutellarla pulchella B.ge. — Lagop-
sis incana B.ge {Molucella Marrubiastrwn
Steph.) & L. viridis B.ge bilda ett nytt
slagte, narmast forvandt med Panzeria.

— Platypetaliun involucraticni B.ge ut-
gor iifven ett nytt slagte, ibland Tetiady-
namisterna och ar narmast forvandt med
ApJiragnia, — Oxytropis oUs,antha ^-'^^ ,
stenophylla B.ge (O. piimila Ledeb. Fl.
Alt. III. p. 275, excl. D.C. prodr.), i).
mixotriclie ^^Q, Astragaliis pliacæforniis
B.ge [Pliaca australis Ledeb. Fl. Alt. III.

253

p. 270. excl. omn. synon.), eriolohus B.ge
[A. niacrolobm Ledeb. Fl. Alt. excl. omn.
synon.), cliætolobus B.ge, stenolobus B.ge
(/^. ceratokles /3. montanas Ledeb.), pyc^
nolobns B.ge [A. ceratoides var. Ledeb.),
Jster fluccidus B.ge, ereniophilus'B.^e. —
Ijetnla niicrophjUa B.ge. Den ar ett
omkring 3o fot hogt Trad, hvilket skiljer
sig ifrån B. alba med bladens form ocb
storlek, med formen af sina hangen, och
med niifver, hvilken ar gulaktig (flave-
scens) och ej hvit. Genom hiingenas form
nårmar den sig mer till i?. /r//^/cos7/ Pall.,
men genom sin triid-stam och bladens form
skiljer den sig afven ifrån den sidst-
niimnda.

Af Ecklon's och Zeiher's arbeteEcbion
(jfver Goda Hopps- Uddens Vaxter ar 3:djeEnumerr-^
Delen utkommen ^). Den borjar med enj.;"^^''^*?;
fortsatt beskrifning af Crassidaceæ och^æAustra-
N:o f 844 ^'^ Vaxt-Arterna, slutande med tropicæ.
N:o 2490. Utom Crassidaceæ afhandlas^'*'"' "^^*
harstades Ficoideæ , ibland hvilka Me-
sembrjanthemum har 1 38 arter. — 7^<^-
mariscineæ utgoras hiir endast af Tama-
rix orien talls Forsk.. — Cunonlaceæ, —
Uinbelllferæ: . Hjdrocotyle med 32 arter.
Sanicida capensls Eckl. & Zeih. (^S, ca^
nadensls Thunb., ej Linn.). — • Jpiitni gra^
'veolens L. iir ock vikl på Gap. — Af
Hermas 8 aiter. — Af Cnssoula 3. — Fo-

') Enumeralio Plantariim Africæ Australis Ex-
tratropicæ, quæ colleclæ, delerminatæ et ex-
positæ sunt a Christ. F ri ed r. Eek lon et
Ga ro lo Zeih er, — Haniburgi. 1807. — 8:0,
Pp. 289 — 4*^0»

254

tJiergUieæ: A f TricJiocladiis 3 arter. —
Loraiitliaceæ: f^isciun med 8 arter. —
Rubiaceæ. — Valerianece. — JJipsaceæ, —
Campannlaceæ , bearbetade af D:r Buek.
Af fVahlenher^ia Sch rad. hafva Forfine
funnit 20 arter, ibland hvilka 6 aro nya.
Detta Slagtes fiesta arter synas tillboia
Goda Hopps-Udden. — Goodeniaceæ och
LobeUdceæ aro beskrifna af C. B. Pr esl.
— Uti detta arbete aro endast de nya
arterna forsedda med kiinnelecken, men
for de ofriga mera kanda arter anfo-
ras blott nagra få synonjaiier och vaxt-
stallen.
E.Meyer Prof. E. Meyer's a r be te of ver de af

tarT"rnm Drege på Goda llopps-Udden samlade
^^^^/('^.^^•'Vaxter ar fortsatt med Forstå Tomens
ustiaiio- Andra FascikeP). Vaxt-Arterna ifrån N:o
I. p.* 11.542 till och med N:o i 168 beskiifvas har-
stades. Forst afhandlas Jasmineæ 4 ^*'~
ter, Olelneæ 6, Gentiaueæ in, Jpocyneæ
10, Asclepiadeæ 107, Labiatæ^ bearbeta-
de af Bentham, 72, Sela^ineæ ^^, Ver-
ben aceæ 17, Stilbineæ 5, Utricularinæ
4, Lobeliaceæ 5i, Goodeniaceæ i5; des-
sa bada sidstnamnda aro bearbetade af C.
B. Pr esl. — Compositæ 233, bearbetade af
De Cand ol le, hvilken har endast anfort
arternas namn och vaxt-platser. Denna
sidstnamnda Vaxt-Familj ar annu ej till

^) Er nes ti H. F. Meyer Commentariorum de
Piantis AfVicæ Auslralioris, qiias per octo annos
collegit observationibiisqiie mannsciiptis illu-
sliavit Joannes Franc. Drege Vol. I.
Fase. II. — Lipsiæ &c. MDCCGX.KXVII. 8:0.
pp. L VII— LXX & .73—326.

A
ris

255

slut afliandlad uLan skall forLsallas i foU
jande Hiifte. — Detta Meyers verk eger
mycket varde (eir vaxt-kannedomen ocli
ar med stor critik bearbetadt. Da lik-
vJil detta arbete for Svenska Vetenskaps-
Idkare ej kan ega något siii deles intresse,
så torde jag endast bora leiiina några fa iit-
drac: itVån detsamiiia. A f Jasminnm an-
gidare Vahl npptages en variete /3. gla-
bratiun , bvilken ar J. capense Tbunb..
— Af Arduina åtskiijer Forf. ilVån J. bi-
spinosa L. en ny art A. feroæ (^A. bispi-
nosa Hortidan., ej Linn.). — Till Seca-
mone 21iunber'^ii Mey. hiinfoies Periplo-
ca Secainone Tbunb., ej Linnæi P. Se-
camone , bvilken iir en annan art ifrån
Ægypten. — Mentlia aquatica Linn. fin-
nes ock på Gap. — Vid afbandlandet af
Selago bar Forf. funnit, att C bo i sy orik-
tii^t besliimt niånea af de af Tb un ber 2:
beskrifna arter, bvarfore detta af Me-
yer rattas, ocb Han sager, att Han vid
detta slagte ofta funnit Tbunberg*s be-
skrifningar sådana, att de aro tillrackliga
for att återtasa de aldre namnen. — Vid
Chascanum Mey., bvilket utgores af ford-
na arter af Bue lm era L., soker Forf. att
bevisa, att detta slagtets arter voro af
Linne mycket misskanda, ocb Han sa-
ger, att om man med Brown antager B.
americana L. såsom typus for Slagtet, så
bora de africanska ar terna ej dit, utan
bora fordelas ej blott i andra slagten utan iif-
ven uti andra Va x t- Fa mil jer. — LobeUaceæ
åro bearbetade af C. B. Presl, bvilken åler
npptagit det af Tournefort beniimnda

256

Slagtet Rapnntinm hvilket innefattar de
fiesta arter af Lobelia , men haruti torde
Han visserligen ej få många efterfoljare.
Macfa- Forstå Tomen af en Flora ofver Ja-

V Fio^rof maica ar af D:r J. Macfadyen bearbetad

^VorT' ^^^^ utgifven i London^). — Uti Foretalet
tillkannagifver Forf., att Han under den
tid af omkring 12 år, som Han vistats på
Jamaica, an vandt sina lediga stunder på
studium af On's Flora, och Han anser, att
Han nu kan franistalla resultaten af sina
forskningar, — Arbetet ar forfattadt på
engelska språket. — Vaxlerna aro i denna
Flora uppstallda efter det Natuiliga Sy-
stemet, hvarvid Forf. foljt De Gandol-
le's anordnins: af detsamma. — Forf.
lemnar kannemårken for Ordningar (Fa-
miljer), for Sliigten ocli for Arter, hvar-
vid for de sidstnåmnda meddelas några
få synonymer, korta uppgifter om vaxt-
stallen, mer eller mindre utfor liga be-
sk ri fningar, på åtskilliga stallen afven cri-
tiska anmarkningar om misskanda arter,
samt sluteligen underrattelser om de Ja-
maicensiska Våxternas nytta i Medicinen,

1

^) Flora of Jamaica; a description ofthePlanls
of that Island, airanged according to the Na-
tui'al Orders. With an Appendix , containing
an Enumeration of the Genera according lo
the Linnæan System, and an Essay on the
geogiaphical distribiition of the species. By
James Macfadyen M. D.. — Vol. I.
RanuncLdaceæ — Leguminosæ. — London.
&c. MDCGGXXXVII. — 8:0. Pp. IX, '6Si
6? 2.

m

%

2^^

i Husliållningen ocli i HanJtveikerierna. Ja-
rnaica's Flora kan ej interressera Svenska Bo-
lanisler ocli jag torde derfore endast bora
meddela nag ra få uppgifter itVan detta
verklisfen sakrika arbete. Ranimculus re-
pens L. finnes iifven bar på några få stal-
len afvensom R. parvifloru^ L., bvilken
egenlligen tillborer sydligaste Europa, Bar-
bariet, Azorerna, Canarie-Oarna ocb Ost-
Indien. — Anona muricata L. {Soar Sop).
-Den iiofgrundt -. confornjiga frukten af
detta Trad iites; den ar bebagligt syrlig
ocb kan fortaras ensam eller bland ad med
socker ocb vatten. Åfven de vanligaste
ibland Hus-Djuren ata den mycket gerna.

— Anona palustrls L. {Allr^ator-yJppIe^
Cork'f4'^ood). Frukten af denna anses att
vara narcotisk. Man berattar, att Crocodi^
Jerna vid vissa års-tider begariigt uppsoka
ocb ata densamma. — Anona scjuamosa L.
[Sweet-Sop). Frukten åtes gerna af Cieoler-
na, men Forf. bar ej erfarlt, alt någon
Europe' funnit den smaklig. — Anona Che-
riniolia L. (Cherinioja eller C/ierinioUa),
Frukten ar den bebagligaste innom detta
Slagte; den eger en svag angenam syrlig-
bet, forenad med mycken sotnia. — Af
Njmphæaceæ bar Jamaica foljande arter:
Nelambium janiaicense Macfad., bvilken
ej ar anmarkt sedan Patr. Bro wne*s tid.

— JSymphæa ampla D.C. ocb N, blanda
Meyer Prim. Fl. Essequ.? — x\f Crucife'*
ræ forekomma bar flera: Nasturtium ojjl-
cinale Br. i beigs-trak terna ocb på ky li-
ga skuggiga stallen. Forf anmarker, att

Prof. Wikstrihnx Arshev, 1838. '7

2 58 ^

denna Viixt ar funnen ofver en slor del
at' verlden : i Europa, på Madera, på Go-
da Ilopps-Udden, på Japan, på West-
Indiska Oarna, o. s. v.. — Cardainine sjl-
"vatica Link (?) år åfven allman i bergs-
trakter på noidliga sidan och Forf. tror,
alt den hlifvit inford ifrun Europa. —
Capsella bursa Pastoris år ock ifrån Eu-
ropa ofverlbrd hit likvSom till en stor del
af det ofriga jord-klotet. Den år funnen
i Ost-Indien, på Mauritius, vid Magellans-
Sund och på Goda Hopps- Ud den. — Si-
symbrhun ofjicinale Scop. år ej sållsynt;
den blommar hår under hela året. — Sene-
bier a piunatifida D.C. år allman i bergs-
Irakterna, och en Våxt, som ock år ut-
spridd nåstan ofver hela jorden. DeCan-
dolle tror, att den ursprungligen år ame-
ricansk, och att den tillfålligtvis blifvit
utsådd i Europa. — Lepidiiini sativum L.
år ett alhnånt ogrås i bergs-trakterna. —
Brass/ca oJeracea trifves fortråffligt till od-
ling. — Bra^isica Bapa L. uppnår en betyd-
lig storlek i bergs-trakter. — Sinapis lan-
ceolata D.C. år allman. — Bixa Orellana L.
våxer vid båckar, och bi Idar ett mindre
Tråd, hvars frukters kott (pulpa), som
omgifver frona, meddelar det bekanta fårg-
iMwriQi Orleana (Boucou., ydniotta eller
Annotici); det utdrages genom varmt vat-
ten i storre karl, då fåig-åmnet omsider
faller sig till botten. — Silene qiiinqiie'
andnera L. , en syd-europeisk Våxt, fin-
nes ock hår, men år sållsynt. — Stellaria
media "Wither. våxer hår liksom ofverallt
vid europeiska Colonier. — Arenaria dif^

2jg

fusa MacTad. en ny art, som ar all-
niiin i vissa trakter. — Ibland artcrna at'
G os sy pi a in eller Bomidls-F dæterna viir-
(leras mest G. brasiliense Macfad.; dess
ull iir hvit, silkes-artad och skiljes liitt
ifrån frona. Forf. siiger, att han skidle
vilja tru, att alla såkallade arter af G0.9-
sypiuni endast iiro varieteter af en enda
art. — Sida iir ett Slagte, hvars arter
iiro allmiinna ogriis i de varma Liindcrna.
Det har hiir 18 arter. — Jlieobroma Ca-
cao L. (C acao-T radet) , tillhorande Yiixt-
Familjen Byttneriaceæ , odlas allmiint på
Jamaica och blommar under hela året. Det
bildar hiirstiides endast ett Triid af i 2 till
16 fots hojd. Det iir ursprungligen in-
hemskt i de tropiska trakterna af Sodra
America, samt trifves derstådes biist på
laga, bordiga sliitter, eller i varma, fuktiga
dalar i en rik svartmylla på ostra sidan af
Anderna, siillan uppstigande till hojder af
200 fot ofver Hafvet; vid Anderna vå-
xer det i hogsLa frodighet, uppnåeade 4^
till 5o fots hojd. Det bor jar att gifva
frukt vid 3 års alder, och fortfar dermed
till sitt 25:te eller 3o:de år, hvarefterdet
vanligen upphor att framalstra sina fruk-
ter, hvilka iiro 5-rummiga frohus, med
fron liggandeiett smoraktigt kott (pulpa).
1 Plantagerna siittas Traden i raka linier,
liksom Caffé-Trddefij, med tolf fots omkrets
for hvarje. Emedan sol-skenet befinnes
skadligt for Tradet, så planteras till skugg-
ning omkring detsamma antingen Musa pa-
radisiaca L., M. sapientuni L. eller Erjthri-
na iimbrosa Humb. & Bonpl., hvilken sed-
nare allmånt hiirtill begagnas i Caraccas.

a6'o

P5 den Awieiicanska Continenten nedlasfgas
de mogna fiukterna forst i jorden under
3o till 4^ dagar, på det att de slemmiga
amnena, hvilka omgifva frona, må genom
jasning frånskiljas och for att forstora de-
ras grobarhet, men i West-lndien samlas
frukterna i hogar, i hvilka de jåisa under
tre eller fyra dagar. Den bas la Cacao
kommer ifrån Guatimala, Magdalena och
Maracaibo; dernast i godhet befinnes den
ifrån Caraccas och ifrån Trinidad, på
hvilken sidstnamnda o den odlas till be-
tydlig vidd. Det ar ett af Jordens mest
fruktbarande Trad. Enligt Lebat gifver
ett Triid i fullt fruktbarande tillstånd år-
ligen i5o Skalp, af fron, ocli Forf. sager,
att om man antager 5o Skalp, af fro såsom
ett medel-tal af hvarje Trad i en plantage af
5000 Trad, hvilka fordra omkring 20 arbeta-
re for deras skotsel, så blifver producten
af en sådan plantage årligen 260, 000 Skål-
pund Cacao, hvilka, vid ett pris af3o en-
gelska Skill:r for 100 Skalp., gifva S-ySo P.d.
Sterling. — Cacao-fi oiia begagnades af
Mexicanerna innan Spaniorernas ankomst;
de kokades med Maiz, krossades groft
emellan tvenne stenar och åtos kryddade
med Capsicnin och honing. Efter Sock-
rets inforande bor jade man begagna en
infusion hiiraf f()r att mildra det baska
hos Cacao-frona, Snart derefter tillades
Vanille {Vanilla aromatica Sw.z.), Krydd^
Peppar [Mjrtus Pimenta L.) eller Canel
for att forhoja smaken, och Orleana [Biæa
Orellana) ftJr att forhoja fargen; på detta
satt beredde nutn omsider den bekant»

7.6 I

Jegen CfwcoUule. Aliinannasle siiUet på
Jamaica att bereda densanirna ar att ro-
sta ' fVona i ett oppet kok-karl, livaref-
ler de maias emellan tvenne stcnar; slut-
ligen tillagges litct stott Krydd- Pepp ar
(Pimento) ocli man bildar massan i rul-
lar i handen. Den biittre metlioden ar lol-
jande: sedan IVona blifvit rostade, stotas
de i en mortel till ett groft pulver, hvil-
ket derefter males på en sten till det fi-
naste pidver, hvilket varmes a nyo, och
lagges i cylind riska eller flata tbrmar, i
hvilka det Steinar och ar tjenligt till be-
gagnande. Under den forlvarande bered-
ningen tillaggas kryddorna. Man sager,
att det basta Cliocolade beredes i Paris,
hvarest ång-kraft anvandes till IVonas kross-
ning; detta bered nings-satt geir degen fi-
nare och Ijusare, och (\q sarskildta tillag-
gen mera chemiskt blandade med hvar-
andra. Då Cliocolade beredes for drick-
ning, så koka Spaniorerna det flera tim-
mar ofver en sakta eld, och begagna blott
litet socker vid drickriingen. Beredd med
vatten ar C/zoro/c/r/e lattsmalt , tjenligt for
personer med svag halsa och som ega li-
ten eller ingen aptit. For att gora det
mera narande må tillaggas mjolk, i\.rrow-
Rot, Sago och iifven vin. Cliocolade år
en angenåm diyck, som upplifvar och
återgifver krafterna och år ganska naran-
de. — Vid ett sednare ordnande af En-
gelska Sjo-Staten , så beståmdes en viss
portion af Cliocolade att tilldelas hvarje
man i stallet for rom. — Hos de gamla
Mexicanerna voro Cacao-frona gångbara

i sliillel fur my ni, ocli Hu ni lioldt 04n-
talar, alt (lessa fron iinnu af alhuanhclen
i IMexico begagnas for samiua andaiiicil,
da den riiknar sex fron lika i varde med
en lialf pennv (omkrine: 2 styfver B:co),

— Tliea vi ri dis L. , Tlie- Busken ^ li a r
varit planlerad harsUides, Liifves val och
fbrokar sig. Forf. Lror, att The-planterin-
ear skulle lyckas i de kallare ber^s-trak-
lerna på Jamaica. — Citrus Medica L. &
C» Limnriiitm vaxa så val vikla som od-
lade. C. Jurantium L. ilr afven naturali-
serad. — Frukten af Maminea americana
L. iites, så val ensam som med flera till-
blandningar; den eger en sotaktig ocli
aromatisk smak. — Canella alba L. vii-
xer allman i skogarna i de lagi-e tråk ter-
na; dess baik begagnas i stallet for den
a f IVintera aroniatica (Cortex f Vinter a-
nus) ifrån Magellans-Sund. — Moronobea
coccinea Aubl. «ifver det bekanta Hoix-
Gummi {Svin-Gummi) , hvilket fått silt
namn deraf, att Svinen, då de såras, så
skynda de till detta triid och skubba den
sårade delen emot Tradets bark for att smor-
ja såiet med detta Gummi. — Grenarna af
PauUinia jamaicensis [Snpple-Jack) å ro
skarpa, men bojliga och anvåndas allmant
såsom rid-spon, hvarfore årligen stora
q van ti teler a f dem forsandas till Europa.

— Swietenia Makaroni Mill. [Ma/io^nf-
Tlrådet) år allmant på slåtter och på hogre
klippor. Den mesta Mahognj ^ hvilken
fordom ulfordes lill Europa, kom ifrån
Jamaica, och Pair. Bro w ne omtalar, alt
år i-yBo iilskeppadcs lill Europa 52i,3oo

263

fot i plankor ifVcin clenna o. Man silger, alt
Mahognj'-Y edens skonhet forst upptack-
tes af en Timineiinan på Sir Walter
Raleigh*s Skepp, då det år i5gb Id^ i
hamn vid Trinidad. Det beriiLtas iifven,
att det forslå bruk, hvartill Ma/iognj- i
England blef an vandt, var lill forfiirdigande
a f en Ijus-ask. D:r Gibbons, en Liikare
i London , inforde det forst till allmant
begagnande i slutet af i 'yide och borjan
af i8:de århundradet, då han erholl plan-
kor deraf ifrån sin broder, som commen-
derade elt skepp i Westindiska handels-
flotlan. Nu erhålles den mesta Makognj
ifrån Honduras, men den ar siimre an
den ifrån Jamaica, hvaremot den ifiån
S.t Domingo och ifiån Bahama-Oarna an-
ses att vara af battre art an den ifrån
Jamaica. Man siiger, alt veden naslau
ej kan forsloras h varken af mask eller
af vatten. — J^itis caribæa D.C. {JVa-
ter-PVhite) år en rank-Våxt, hvars stam
och storre grenar gifva tidigt på året, då
de klyfvas, omkiing en half butelj med
en klar, genomskinlig saft, hvilken år hål-
sosam och till stort gagn for dem, som
vandra i skogarna; denna Våxl forekom-
mer i synneihet i kalkslens-lraklerna, i
hvilka få kållor linnas. — Oæalis jainai-
censis år en ny med O. stricta L. och
O. corniculata L. beslag tad art. — O. bi-
punctata Grah. i Bot. Mag. t. 2^81 åren
annan hår våxande art (O. violacea D.C.?).
— Guajaciun ojjtcinale L. våxer på sodra
sidan af On. Den bildar ett mindre Tråd,
hvilket lemnar en mj^cket kånd Gummir

264

Resina, iJcnna dels iiLtlylcr a f sig sjelf i
(iroppar dels erhålles den genoni inskarnin-
gar i Tradet, hvilket sediiare sker i Maj inå-
nad, då denna tlytande Guinnd-Resina Stei-
nar vid sol-skenet. Guajaci-J^ecien infordes
forst till Europa af Spaniorerna år i 5o8; den
ansågs då att vara antisjphilitisk och kal-
lades Holy IVood [Heli^ l^ed) eller fVood
of Life (^Lifs-J^ed), Den var på hojden
af sitt ry ekte år iSic), uien seder mera
har den fallit i anseende, oeh erkånnes nu-
mera blott att vara ett svettdrifvande me-
del. — Gummi Guajacum invertes tåget
orsakar en kansla af varma i magen, for-
okar kropps-varnian i allmånhet och lifvar
circulationen a f blod och våtskor. — Vid
Hex occidentali^i Macfad. anfoies /. ob-
ovala Sw.z. såsom synonym. Swa r tz ba-
de ej sett blommorna på detta Tråd, utan
iipptog det med fråge-tecken under Hex,
Forf. har formodligen derfore andra t nam-
net, att han funnit bladen vara "obovato-
elliptica," hvaremot Swartz beskrifver
dem såsom "obovata." — Maii^ifera in-
dica Linn. (^Mango-Tr ildet) infordes hit
forst år 1782, men år nu det allmånna-
ste frukt-Trad på denna o. Dess frukter
iitas ensamma eller med flerfaldiga tillagg
och dess finare varieteter vårderas af mån-
ga lika med Ananas. — ► Spondias lutea
{Yellow Spanisfi-Plum) och S. purpurea
^Red Spanisli-Pliim) ega åtliga frukter.
— Bursera ^ummifera Jacq.., ett på Slåt-
terna allmånt våxande Tråd, faller sina
lof nnder Mais och April månader, och
efter nåsfia få veckor slår det samtidierL

265

ut nya blad och blom mor. Dess fiesta
clelar hysa en genomskinlig Gufnrni^Resi-
na af niurkgron fiirg, liknande Resina
Mastix, men af* en obehaglig lok-lukt; det
anvandes iilVen i stallet iov Resina Mastix
såsom en genomskinlig farnissa, och det
l)e"aqnas invertes såsom surrogat for Co-
paiba, — Spatlielia simplex L. ar ett ibland
Ons skonaste Trad, som i bergs-skogarna
iippstiger med en rak, enkel stam ofver
de om^ifvande Buskar och liigre Trad, i
toppen bekiont med en krets af lof och
en tofs af starkt purpurfargade blommoi\
Ulex enropæus L. år inford ifrån Europa,
men finnes nu vi Id på de hogre bergen.
— Trijolhim repens L. och 'F. jiUforme L.
åro all manna i bergs-trakterna, troli-
gen infoida ifrån Europa. — Indii^ofera
Anil [Indigo) ilr en af de allmånnaste
Viixter på On. — /. tinctoria {Vanlior
.Indigo) finnes i Liguanea-districtet, och
år den ait af Indigofera j som aUmånt
odlas i anseende till dess ymnigare fårg-
åmne. Denna Indigo-Våxt odlas endast
for ett år, under hvilken tid den gifver
3 eller l\ skordar. Den skåres fore blom-
ningen, då bladen ifrån Ijusgron farg of-
vergå till morkgron. Den forstå skorden
år den ymnigaste och af den basta egen-
skap; de sed naie skordarna åro mindre
gifvande. — Tephrosia toxicaria Pers.
[Surinam-Poison) år ett Tråd, hvars unga
grenar med bladen krossas, och till hvil-
ke understundom blandas oslåckt kalk ; den-
na massa lagges i fordjupningar uti bergs-
floder och dofvar Fisken, som uppflyter

266

på vatten-ylan och kan tågas med han-
derna; man har anrøarkt, att den storie
Fisken gradvis återstalles ifrån giftets
verkningar, men att små-Iisken dor deraf.
LagstiCtande makten har derfore forbjiidit
detta fisknings-satt vid alfvarligt straff. —
Piscidia Erjtfirina L. (Do^woocl) ar ett
på Slatterna och på de liigre kiippor-
na aUmant Trad, som faller lofven tidigt
på året, och som blommar innan de nja
bladen fullt utvecklat sis:. Baiken anviin-
des att dofva fisk. — Sedan barken blif-
vit krossad, så lagges den på djupare och
lugnare stallen i floder, då vattnet snart
får en rod farg, och fisken derefter flyter
Lipp på ytan. — J^lcia sat/ va L. ar ali-
mån i åtskilliga bergs-trakter. — Hæina^
toxylon Campechianum {Cawpech-Trådet j
Logwood) ar allmånt, men ursprungligen
ifrån Campeachy; det infordes ifrån Hon-
duras år I -y I 5 och åir nu fuUkoraligen in-
hemskt. Det upph ugges i stockar till ut-
forsel. Inre barken och veden aro roda.
Veden ar mycket hård och^så tung, att
den sjunker i vatten. Dess af Chevreul
upptackta vaxt-amne Heinatiii anses att
utgora farg-amnet hos veden, hvilken an-
vandes fornamnligast till fiirgning, den ar
dessutom ett kraftigt sammanclragande me-
del, och torde kunna begagnas i stallet for
Kino och Catechu. — Forf. åtskiljer afven
Tamarindus occidentalis D.C. ifrån den
Ostindiska T.\ iridica L.; skillnaclen finnes
egentligen blott hos Årt-baljorna, hvilka hos
det West-Indiska Tradet aro kortare och
mera få-froiga an hos det Ost-Indiska,

2(^7

men hiiiLill loicle climat ocli jurtl-grund
vava orsaken. — Cassia obovata Del., en
ibland Senna-YHslernn ^ ar nu allmiin vid
Port-Roval, men år Iroliiren en hit inford
Yiixt, som iir villd i Ægypten. — > Cassia
iir har, liksom i de fiesta varmare Lan-
der, lik på arter, af hvilka 21 f(3rekomma
i denna Flora.

De hår beskrifna nya arter utgora ett

antal af 4^^-

Von H li gel, som besokte syd ves trav. Hiigei

kusten af Nya-HoUand och dpss ColoniertioStV
vid Svan-Floden och Kung Georgs Sund ,7;"^^ ^:;^^'
har boiiat ut2:ifvandet ai' ett aibete, utiHoiiaodiæ
livilket de ai honom tundna V^axter Ditr-occident.i-
va af sårskilda Forfattare beståmda och^^J'^"'
beskrifna "^). Uti Foretalet till Forstå ^-^ '•
Håftet meddelas underråttelser om For-
fattarens resor. Ifran d. i -7 November
lill den 19 Dec. år i833 undersokte Han
trakterna vid Freemantle , som år Hamnen
vid Svan-flodens Colonie. Derifrån begaf
Han sig till Coloriien vid Kung Georgs
Sund, och ifrån d. i till cl. 12 Jan. år
1834 granskade Han nejderna omkring
Staden Albany och utstråckte sina ex-
cursioner 12 engelska mil ifrån hafvet.
Sedan Han derefter under en långre tid
vistats i Colonierna på Ostra Nya-Holland
och på Tasmannien samt undersøkt några af

*°) Enumeratio Plantaniiii, qiias in Novæ Hollan-
diæ ora auslio-occidentati ad Fluviuin Gyg-
nonim et in Sinn Regis Georgii collegit Ga-
jolus Liber Baio de Hiigei. — N:o I. —
Yindobonæ. 1837. 8:0. pp. Vf & 83.

lN[ya-ZeelanJs, Pliilippinernas och Sodra
Chinas hamnar, begaf Han sig till OsL-
Indien, derifrån till Goda Hopps-Udden
och åler till Eiiiopa samt korn i borjan
af Ar 1807 till Wien. v. Hiigel ofver-
lemnade då till flera Botanister att be-
stanima och beskrilVa de niedlbrda Yåx-
terna. Dessa Botanister besloto att forst
utgifva ett aibele ofver de INy-Hollandska
Vaxterna, och fbrdelade detta goromål sig
eniellan så, att Bentham ofvertog be-
stammandet al" Legunilnosæ , Rosaceæ j,
Umbelliferæ och alla Faniiljerna af Ga-
mopetaJæ, — Fenzl heskve^ Parofiychieæj
Rliamnece j Haloru^eæ ^ Portal aceæ ^ Lo-
ranthaceæ , Restiaceæ och Cyperaceæ, —
Hen r. Sc hott utredde Crypto^amerna
och Endlicher bestaiiide de ofi isia Vaxt-
Faniiljerna. — Uti ett siirskildt arbete
skola figurer af de nya Vaxterna afbildas,
afvensoni ett annat verk skall ulgifvas
med figurer ofver de Ny-Hollandska Vax-
ter, hvilka at' fron uppkommit "in Horto
Hitzingensi" och ej linnas i Samlingarna.
Vaxterna åro uppstiillda efter Natur-
liga Systemet, borjande uti Haftet N:o I.
med Dicotjledoneæ Ranuncitlaceæ. Uti
detta Hafte aro 4^^ Vaxt-Familjer af-
handlacle. — For åe nya Slagtena och ar-
terna meddelas kannemarken, uppgifter
om arlernas vaxt-platser och mer eller
mindre uttorliga beskrifningar af desam-
ma, samt flerfaldiga critiska anmarknin-
gar. For de redan kanda arterna lem-
nas blott några få synonymer och upp-
gifter om vaxt-plalserna. I notcrna bifo-

2Gy

gas deijeinnle kannemiirken for andra Ny-
Holliindska nya eller mindre kiinda Arter,
hvilka finnas i Herbarierna i Wienj iif-
ven bifogas Monographier ofver de hit-
intilis kiinda arter af vissa Sliigten eller
tillagg af sednare beskrilna arter, t. ex. af
CandoUea , Eriostemum , Boronia , enSw-
nopsis Rhamnearum Novæ Hollandiæ,
Kennedy a j Tjichya^ Hardenber^idj Astro-
triche j Bradiycome ^ Calotis, Myoporuin,
m. fl.. Vid slutet a f hvarje Vaxt-Familj
har F(3rfaltaren utsatt initial-bokstafverna
af sitt namn.

Då detta arbete ej eger något siir-
skildt intresse for Svenska Botanister, så '
anser jag mindre nodigt att lemna utdrag
derifrån. Det ar emedlerlid ett verk, som
lernnar betyd liga bidrag for Viixt-Syste-
met. 307 nya arter aro bar beskrifna.

Den af Guillemin bor jade Zepby- Ouiiie-
ritis Taitensis ar fortsatt; (\e\\ utgor en phyriUs
ofversiet af de Yiixter, hvilka blifvit sam-^"'^*"*"*
lade af sarskilda Resande på Societets- v

Oarna , i synnerhet på on Taiti ^). Forf.
om nam ne r att Moe r en h out, Nord-Ame-
ricansk General-Consul på dessa Oar, år
1834 skickat till DOrbigny en Sam-
ling af Viixter, insamlade på On Taiti af
lionom sjelf och af D:r Berte ro. Exem-
plar ifrån denna Samling blefvo utdelade till

*) Ann. des Sc. Nat. Sec. Ser. T. Vf. Novembre.
i836. pp. 297 — 320: Zephyritis Taitensis (Sec.
par J. B. A. Guillemin. — Tom. VII. Mars.
1837. pp. 177 — 192, — Avril. 1837. pp. 241
— 255,

^7^

flera Velenskapliga SamfLuid ocli lill en-
.skikla Larcla. — J. R. och G. Forster
hatVa beskiiivit dessa Oars Vaxter och
deras anna outglfna ManusciipLer egas af
Museum dTIisloire Naturelle i Paris. —
Duperrey, D'Urville och Beechey
heniforde i de sednaie åren Vaxt-Sam-
lingar ifrån dessa oar, och Hooker och
A r n o 1 1 ha f v a i B e e c h e y ' s Voy age gi f-
vit etl utkast lill SocieLets-Oarnas Flora,,
enligt de af Lay och Collie samlade
Vaxter, iifvensom Gaudichaud, Brong-
niart och Richard d. Y. bestamt en
inangd af nya arter i de Bolaniska Afdel-
ningarna af Voyage de TUianie, de la
Coquille och de TAstrolabe. — • Endli-
cher's arbete ofver Sodersjo-Oarnas Flora
lemnar ock bidrag hartill.

Forf. har har beijagnat alla foregåen-
de arbeten for att lemna en fuUstandig
ofversigt af dessa Oars Vegetation, samt
har i noterna meddelat beskrifningar of-
ver Vaxter ifrån de bada Forsler's Hand-
skrifter samt anstallt jemnforelser emel-
lan Vegetationen på de ofriga Oarna i So-
derhafvet och i Indiska Oceanen.

Ormbiinkarna {Fllices) ulgora det
storslå antalet af Vaxter på dessa oar,
eller niira | af hela Vegetationen. Der-
niist komma i art-antal Graniineæ . Ru-
biaceæ j Cyperaceæ , Orckideæ , Le^umi-
riosce, MalvacecCj Urticeæ och Solanaceæ.
^ Forst meddelas en Forteckning ofver
de Vaxter, hvilka åro gemensamma for
Societets-Oarna och andra af Soderhafvets
Oar. Derefter foljer en Foiteckning ofver

^7 ' >

(le Viixler, hvilka aro egna for Socielels-
Oariia ocli ej finnas pa de andra Garna i
Soderhafvet.

Shitligen framstilUes den egcnlliga
Forteckningeii ofver Societets-Oarnas Våx-
ler, hvilka har iiro uppstallda efter Na-
turliga Familjer, horjande med Cr/ptoga-
merna. Flera La f v ar och Mossor finnes ♦
hiirsLades, hvilka iiro gemensainma for Lan-
der ofver hela jorden, t. ex. Usnea pUca-
ta Ach., Neckera pennala Hedw., och
Fis sidens bry oi des Hedvv. , samt man ga,
hvilka iifven allmant tillhora den Ameri-
ca nska Con linen Len.

Beskrifningar ofver Botaniska Trddgår-
dar odl 1'rddgårds-Cataloger.

Prof, Bartling frarastallde sidstlidneBartiing
år en Ofversigt af den i GoUingen befindt- ^^{schT
liga Botapiska Trådgardens narvarandegj,'^^^^^^^;;
tillstånd och af dess Historia under olika "" J''Hr
lider ^). Denna Trådgard iir en ibland ' ^
de mest våxt-rika i Europa och dess sed-
naste Foreståndare Medicinal-Rådet Sch ra-
der och Trådgårdsmastaren Fischer haf-
va mer an någon af deras Foretradare bi-
dragit till dess forkofran. Då jag ej sett
detta arbete, så kan jag ej lemna utfor-
licare underråttelser om dess innehåll.

') Der Botanische Garten zii Gottingen im Jahre
1837. Skizze von F. G. Bart Ung. — Got-
tingen. 1837. 4*0 PP' ^- '^' ^ 'i*^'^' Pl^""

BiBdbi- 1 Berlin liatVaDri" Al. Die trich, TraJ-

j^|i°^^^^j,j_gå rdsmåsta rne L e n n e', F i n t e I rn a n n, L e-

ner und pr e I e r , N i 6 t H 6 F ocli P. F. B o u c 11 é for-

der Giirt-enat sig om forfattandet och utgifvandet

"•'*^- af ett Hand-Bihliothek i Tradgårds-Skot-

séln ^). Detta aibete skall bestå af 6 Af-

del- '

^) I. Handbibliothek fur Gartner und Liebha-
ber der Gartnerei. — > Bearbeitet von dem
Konigl. Garten-Director Len ne', den Kd-
Tiigl. Hof-Garlnern C. J. Fin tel ni ann,
W. Le gel er und TJi. Nietner, dem
Kunst-Gartner Pel. Fri ed. Bouche' und
von D:r A. Dietrich. — Erste Ablhei-
lung. — Wissenschaftliclie Vorbereitung fiir
Gartner. — Erster Theil. Mathematik, Zei-
chenkunst, Physik und Clicniie. — Ber-
lin. 1 8^7. Verlag von Friedr. Aug.
Her bi g. (12:0):
• Wissenschaftliche Vorbereitung flir Gart-

ner. Eister Theil. Mathematik, Zeichen-
kunst, Physik und Chemie, in Bezug auf
ihre Anwendung und Begriindung fiir die
in der praklischen Gartnerei vorkommen-
den Falle. Bearbeitet von W i Ih. Legeler.

— Erste Lieferung. — Berlin. 1837. 12:0.

Ss. i44'

Botanik fiir Gartner und Garlenfreunde.
Von D:r Albert Dietrich. Erster Theil.
Allgemeine oder theoretische Botanik. —
Erste, Zweite und Drilte Lieferung. Ber-
lin. 1837. 12:0. Pp. VIII & 480.
n. Handbibliothek 6cc.. Zweite Abtheilung
Kiichengårtnerei. Die Kiichengartnerei. —
. Eine praktische Anleitung zur Erziehung

und Pflege aller im Gebiele dieses Theils
der Gartnerei vorkomnienden Gewåchse.

— Mit BeriicksichtigLing der nenesten An-
sichten und eigener vieljahriger Erfahrung
bearbeitet von Theodor Nietner. —
i:ste — 4*1^ Lieferung. — Berlin. 18)7. 12:0.

273

(lelningar ocli utkommer i Hiiften. —
Hvarje Hafte koslar 9 groschen.

Detta verk har for afsigt att innom
en mindre rymcl meddela en palitlig och
fuUstandig Handbok ofver alla Triidgårds-
Skotselns delar till praktiskt gagn såviil
for Tradgårds-niastare som for Tradgårds-
Skotselns vanner i allmanhet.

Ss. XII & 5'^6. — Zweiter Theil. 5:te
Lieferung. — Berlin. iSoy. Ss. i36.

III. Haiidbibiiothek &c.. Drilte Abtheihing.
Obslbanmzucht (Sec. — Die Obstbaiimzucht.

— Eine praktische Anleilung zur Erzie-
hnng lind Wartiing der Obstbåiime, ini
fieieni Lande wie in Topfen, nebst einer
Besclireibung der vorziigiichsten Tafel-
Wiilhscliafts- und Handels-Friichte, so wie
der Aiifbewahrimg nnd Verpackung der-
selben und einer Uebersicht der monathU-
clien BescbaCtigung im Obstgarten. — Nach
den neueslen Ansichten und eigener viel-
jåbrigei" Erfabrung bearbeitet von C. J. Fin-
te lm ann. liste, Ille und 3:te Lieferung.

— Beilin, 1837. 12:0, pp. 4^o-

IV. Handbibliotbek &c. Vierte Abtheilung.

— Blumenzucht &c. — Die Blumenzucht
in ibrem ganzen Umfange. — Eine prak-
tiscbe Anleitung zur Erzieliung und War-
tung der Blumen, im Freien, in Glas- und
Treibbausein wie auch im Zimmer. —
Nach den neuesten Ansichlcn und eigener
vieljahriger Erfabrung hearbeitet von P.
F. Bouche'. — Erster Theil, ilste — 4'^e
Lieferung. — Ss. 573. — Zweiter Theil.
5: te — 8:te Lieferung. — Ss. 532. — Ber-
lin. — 1837. 12:0.

XI. Kupfertafeln zur Irsten Abtheilung der
Handbibliotbek fiir Gartner &c. fol. obl..

Prof. Wikstroms Jvsbev. 1838. I 8

t

Arbelet ulgores af foljantle Afdel-
n Inga r.

I:sta Afdelningen. Wetensknplig For-
beredelse for Tradgårds-Miistare. Uti Irsta
Delen afhandlas Matheruatik, Tecknings-
konst, Physik och Cheniie, med baiiseende
lill deras anviindning eller Lill grundledning
for de i den prakliska Tradgårds-Skotseln
forekommande bandelser. — II:dra Delen.
Botanik.

Anm, Af denna Afdelning ar Forstå
Delen bearbetad af Le sjeler, ocli dess
Forslå Hafte ar redan iilgifvet. — Af
Andra Delen, bearbetad af D:r Alb. Die-
tricb, jiro 3:ne Hiiften ulgifna.

Il:dra Afdelningen. Koks-Tradgards-
Skotseln.

Anm, Af denna Afdelning, bearbetad
af Nietner, aro Forstå Delen ocli Andra
Delens Forslå Hiifte (eller det 5:te i Af-
delningen) ulkomna.

lllrdje Afdelningen. Forstå Delen.
Frukt-Trads-Skotsel. — Andra Delen. Yilda
Trads-Skotsel.

Anm, Af denna Afdelning, bearbe-
tad. af Fintelmann, aro af Forstå De-
len 3:ne Ilaften utkomna.

lV:de Afdelningen. Blonister-Odling
3 Delar.

Anm, Af denna Afdelning, bearbe-
tad af P. F. Bouclie, aro Forstå Delen
och Andra Delens 2:ne Hiiften utgifna.
Uti dess 3:ne Delar skola omkring 4000
odlade Yaxter upptagas med uppgifter
om odlinsfs-sattet i allmanbet.

V:te Afdelningen. Drifveri.

275

V:te Aftlelningen. Skon eller bildan-
de Traclgårds-Konst.

Aniiu De 2:ne sidsla Afdelningarna
aro annu ej ulgiina.

Forfattarne siiga, att de hafva med-
delat de vigtigaste restdtaten så val af
andras, som af egen erfarenhet; måhånda
torde man likvål vid en ocli annan af-
delning hafva skiil att tvifla, om Forfat-
tarne haft tilhacklig kiinnedom af allt det
vigtiga, som redan finnes framstiilidt i
flerfaldiga Skrifter. Man skidie måhanda
till och med kunna anmarka, att de ej en
gang begagnat arbeten och afhandlingar,
hvilka aro utgifna i sjelfva deras heni-

Emedlertid innehåller detta verk det
liufvudsakligaste och allmannast kiinda så
val i velenska])en som i konsten, och fle-
ra Haften åtfoljas af Tabeller med figurer
af Triidgå ids- Verk tyg, af plau-ritning af
en Frukt-Tiadgård med sina Orangerier
och Drifhus, af figurer ofver Ympnings-
satten, af figurer af olika former for Trad-
kronor såval i fritt tillstånd som i spalier,
af figurer af de allmiinnaste former, som
frukterna e^a. Dessutom horer ett Hafte
med XI Tabeller till Forstå Afdelningen
af detta verk. På dessa Tabeller forekom-
ma, såsom forslager att efterfolja, talrika
figurer af Parker, viigar, iingar, fiilt, sko-
går, vin-berg, vatten-bassiner, lof-salar och
loftrads-gångar, grupper af Barrtråd, af Lof-
triid och Blomster, Tråd-skolor, stiingsel-
arter, bryggor, bankar, drif-bånkar, Oran-
gerier, Drifhus, o. s. v..

Man maste tillstå, alt man med stor
saknad finner, att Garlen-Diiector Fr.
Otto ej ar medarbetare i detta Hand-Bi-
bliothek, till hvars forfattande Han, mer
an mangen annan, kunde lemna de vig-
tigaste och mest interressanta bidrag.

Tradgårds-Skotseln har for niirvaran-
de flera Tidningar oeh Journaler.
Fr.otto's Den fornamnsta ibland dem år den

Dietrich'saf Garten-Director Fr. Otto ocliDrrAlb.
ZehlTn^a Dietrich ntgifna Garteii-Zeitun^ ^ af
5:r Jahr|.divilken Bitc Årgangen for år iSS-y ut-
kommit '^). Hvarje vecka ntgifves af den-
samma ett nummer af ett ark i 4*0. Den
innehåller hogst lårorika Afliandlingar i
Trådgårds-Skotselns alla delar och sarde-
les har H:r Fr ed r. Otto meddelat inter-
ressanta Cultur-Monographier ofver flera
Våxt-Slagten, hvilkas Natural-Historia der-
igenom erhållit många upplysningar. Åf-
Yen forekomma talrika underråttelser om
nj^are och markvårdigare Viixter och de-
ras odlings-sått.
Aiigemei- Dc ofriga mcra kånda Tyska Triid-

g^^g^^^g^jT.gårds-Tidningar aro Allgemeine Deutsche
ten-Zei- Q arten-ZeituHo- uti>ifven af Trådirårds-

tun". i5:r o ^ ^ o o ^

JahTgang.Odlings-Sallskapet i Frauendorf, af hvil-
ken Tidning 1 5:de Årgangen ntkommit ^).

''^) Allgemeine Garten-Zeitiing &c. &c. Her-
ausgegeben von F rie cl r. Otto und A lb.
Die tri ch. — Fdnfter Jahrgang. Berlin.

1837. 4*0' Ss. 4*4'

^) Allgemeine Deutsclie Garten-Zeitung, heraus-
gegeben von der praklischen Gartenbau-Ge-

— Rheinldndlsche Garten-Zeitimg _, ut-Rheioian-
gifven af Petzel, /{'.de Årgangen®) kan- carfeu-
ner jas: bloU till namnet. Zeitung.

Af Gers tenbe rg's Garten-Beobach-Gersten-
ter ar Forstå Årgangen med 4 Haften Gart-n-
utkom men ^). Detta sidstnamnde verk med- ^'^«^^•\<^'»-

/ ter. l:r

delar mest underrattelser om Blomster- Jaii»g'ing.
Yaxterna ocli om deras odlings-salt, samt
gifver figurer af utmarktare Orangerie-Viix-
ter, ibland hvilka foljande bar må om-
namnas: Cupfiæa silenoides_, Mur anta ze-
brilla j, LecJienauItia formosa^ Ixiaamoe-
?ia jy Rosa Banksiæ var. hitea^ Gljcine
chinensiSj Bauer a ritbioides, Eutaxia myr-
tifolia ^ Ixia speciosUj Polr^ala grandiSj,
Dracæna ferrea ., Laclienalia tigrina^
Jus ti ei a pul dier rim a.

En interressant Tid-skrift ar den Ha- Havc-Ti-
ve-Tidende, bvilken i Kopenbamn iitgif- Tredje
yes af Sållskapet for Triidgårds-Skotselns ^.årgang.

sellschvTft in Fiauendorf. — i5:r Jahrgang.
(i8'37). Regensburg. 1837. 4-o- (^^ J\iun-
mern).

^) Rheinlandische Gaiten-Zeilung, redigirt von
€• F. Pelzel. — 4:r Jahrgang (1837). (52
Niimmern). Neiiwied. 1887. 4«o-

^) Der Gartenbeobachler. — Eine Zeitschrift
des neuesten und intcrressantesten im Gebiete
der Blumistik und Horlicultur, iinter Mitwir-
kiing mebreier Kenncr imd Praktiker in vier-
t.eJjåhrigen Heften mit Abbiidungen heraiis-
gegeben von C. Gerstenberg botanischen
Gartner zii Erlangen. — Erster Jahrgang.
Mit 24 nach der Natur gezeichneten und fein
colorirten Kupfertafeln von vorziiglichen Blu-
men. — Niirnberg. 1837. — 8:0. »Ss. 264.

278

beframjande odi livars Redaction utgores
af Hit Feilberg, Prof. Schou w och
Tradgårds-mastarne Morch och Peter-
sen. Den 3:dje Årgangen utkom år 1807 ^).

8

') Have-Tidende, ndglvet af Selskabet till Ha-
vedyrkningens Fremme. — Tredje Aargang,

— Kjobenhavn. 1837. 8:0.

Opora. Eine Zeitsclirift znr Beforderung
des Obslbaues in Deutschland. Herausgege-
ben unter Leitung des Obstbaii-Vereins in der
Ober-Lausitz. — I:r Band. Zittan. i834 &
i835. — Zweiter Band. Zittau. i835& i836.
8:0.

Allgemeine Oeslerreichische Zeilschrift fur
den Landuirth, Forstman und Gartner. In
Verbindunsr mit melireren Gelehrten und
Freunden der Landwirlhschaft gegriindet von
C. E. Maver, nnd lierausgegebcn von Ver-
eine mit J. G. Elsner und D:v C. E. Ham-
merschmidt. — gir Jalirgang. 1837. (12
Hefte). Wien. 1837. 4*o-

Verband lungen des Vereins ziir Beforde-?
rung des Gartcnbaues in den Konigl. Preus-
siscben Staaten. -^ Xllcr Band. Zvveites Heft.
XlIF:r Band. Erstes Heft. — Berlin. 1837.
4*0. (25:ste, 2.6:ste Lieferung).

Verband lungen des Veréins zur Beforde-
rung des Garten- und Feldbaues, als Section
der Frankfurtiscben Gesellscbaft zur Befor-
derung niitzlicber Kiinste und deren Hiilfs-
wissenscbaften. Eine Leitscbrift fiir prakti-
scbe Giirtnerei, LandAvirlbscliaft und die ver-
wandten Facber. — I:s Heft. ^- Frankfurt — .
1837. 4*o-

Syslematiscb geordnetes Handbucb der Po-
mologie. — Von F. W. Hink ert. — HI:r
Band. (6:le u. 7:te Lieferung). — Stein-Obst.

— Mit eincm Anhange die Quitten, Mispein,
Coi nelkirscbcn und das sammliicbe Scbalen-
und Becrcu-Obst bebandelnd. — Miuicben.
1 836. 8:0.

^19

Den meddelar så viil origlnal-afhandlingar
som utdrag ifran de biista ocli nyttigaste

Syslemalisclies Handbncli der Obslknnde,
ncbst Anleitimg ziir Obst- Baiiinziicht nnd
zweckmiissiger IkMiutzung dt s Obstes. — Von
J. G. Dittricb. — Eister Band. — Kern-
Obstfriichte. — Mit 2 Sleinlafebi. — Zu eiter
I];^nti. — Stein-Obstfriiebte. — Mit 6 Stein-
tafein. — Jena. 1B37. 8:0.

Allgemeines IJandbucb des Gartenbaues
<Scc. i:r Band. ll:n Bandes i:s— yrs Heft. —
Von G. G. Kleeniann. — Giogaii. 1837.8:0.

Praktiscbe An lei tung zur Friicbllreibeiei
nach 20-jabriger EiTahrung får Lebier und
Zoglinge der Gaitnerei und Garlenfreunde
hearbeitet. Von C. J. Fin telmann. — ^Ber-
lin. 1837. 8:0.

Die Obstbaun)zucbt, oder neue und iiber-
aus leiebte Art, wie man obne Unkosten,
und zu2[leich obne Belzen und obne alles
Kiinsteln nicbt nur die gesiin(iesten und dau-
crbaftesten Obslbaume, sondern aucb neue
Gattungen von sebrinem und gutem Ob:5t er-
langen kann. — Von F. X. Geiger. — i:s,
2:s, 3:s, 4*s Bandcben. Fiinfte verbcsserle
Auflage. — Miincben. 1837. 8:0.

Leicblfasslicbe TJnlerricbt iiber Erziebung
und Pflege der Obslbaume. — Von Jos.
S c b m i d b e r g e r. — Herausgegeben vom K.
K, Mnseums-Vereine in Oesterreicb ob der
Enns und Salzburg. — Mit 2 Sleintafeln. —
Linz. 1837. 8:0.

Kuizer aber deulbcber und vollstandiger
Inbegrilf der Obslbaumzucbt, der Bcband-
bmg des Weinstocks, des verbesserlen Wie-
senbaiies und des Tobacksbaues. Von D:r C.
H. A. Hoycr. — Minden. 1837. 8:0.

Die Kunst des naturgemassen Baumscbnit-
tes zur Erzcugung vieler Friiclite und scbo-
ner Biiume und in der Anwendung fiir ge-
scbmiicktc Obstparlbicn, — Von C. H.Neb-

28o

veik i alla Tiaclgårds-Skotselns delar. Så
finnas t. ex. uti Årgangen for år iSZ^j:
En ofversigt af Tiaclgårds-Skotselns fram-
steg i England år i83G. Ofversatt af
Feilberg ifrån Engelskan. -— Under ra t-
telser om nya Yaxtcr, hviika forstå gan-
gen blommat i botan. Trådgarden i Ko-

bien. — Mit i Steintafel. — Leipzig. 1837.
8:0.

Der Ohslbaiimficimd, heraiisgegeben von
den Allgemeinen proktischcn Garlenbau-Ge-?-
sellscliaft zii Fiauendorf in Bayein. — lO.T
Jahrgang. (52 JVummern). 1837. /^lo.

Der voll.standige IMonalhsgartner 6cc. IMit
einem Anhange, die Kunst alle Arien Garten
anzidei^en. — Seclisle Auflasre. Ganzlieh nm-
gearbeilet und vermeliit vom Jac. Ernst
von lieider. — Frankfurt — . 1837. 12:0.

Der niilzlieli schone Hansgarlen fiir Stadt
und Land. — Von C. H. Nebb i en. — Mit
3 Kupfertafeln. — Leipzig. 1837. 3:o.

Voll.standige Aideitung zui' Erziehung,
Wailung und Kennlniss aller in Dannemark
in freier Luft zn ziebenden Obstbaume und
Friiclitstrauelier, und zur Okonom. und Me-
dicinischen Benutzung der Friiebte. Fur
Landprediger und Landscbullebrcr, iiberliaupt
flir Gartenfreunde. Von Job. Andresen.—
Schleswig.

Garlenfrennd, oder voUstandiger auf Tbeo-
rie und Erfalirung gegriindeter Unterricbt
iiber die Leiiandlung des Bodens und Erzie-
bung der Gewacbse im Kiicben- , Obst- und
Blumengarten , in Verbindung mit dem Zim-
mer- und Fenstergartcn. Nebst einem An-
hange iiber Hopfenbau. Von J. C. L. W re-
de w. — Fiinfte verbesserle und vermehrte
imd mit einer Anweisung zur Behandlung der
Pflanzen in Gewåchshausern verseben vora C.
Heim. — Berlin. 1837. 8:0.

28l

penhanin åren i835 och i836 af Morch.
— - Om upptackten af Thc-Vdxten {Thea
chinensis Sims.) i de Engelska Ost-Incli-
ska Landeina. — Om Chenopodium Qui^
noa Willci.. — Anmarkningar om Koks-
Tiadgården och dess odling, ifrån Brid-
geman's arbele i Tradgards-Skolseln. —
Om alskilliga arter i\^ Rliabarber (^Rlieiim)
och om deras nytta såsom Koks-Viixter.
— Om odlings-siitten for Solandra s^raiidi-
flora j Tor aiterna 'a^ Tropæoluni af Fr. Ot-
to, och for Primula sineiisis. — Om Vin-
ter-Triidgårdar. — • Om odhngs-sattet for
arterna af Cactns. ■ — Utdrag ifrån Hin-
kert's Pomologie. — Om odlings-siittet
for arter af Fuclisia af Fr. Otto. — Om
Humlans (J^lamidi Lupuli) odling i Dan-
mark, — Om Pæoriia Montan. — An-
markningar i Tiiidgårds-Skotseln under en
Resa i Norra Tyskland år i835afO. J. N.
Moi' ell. — Lindlev's anmarknini^^ar om
Climatets inflylande på vegetationen. —
Om Torn-PiQSornas foroknings-satt. — - Om
odlingen af arterna i\{ Calceolaria m. m. fl..

Ibland de forniimnsta och nytiigaste Hin-
Skrifter i Frukt-Triids-Skotseln ar den af,/'';/ '^
Hol-Tradgårds-Mastaren TI i n k e r t u tgifna der Po-
Handbok i Pomologien. Forf. har i detta ni^^B.d.
arbete gifvit mycket liirorika upplysningar^' ^i^fj""^^
om Fiukt-Triids-Skotseln i allmanhet och
derjemnte beskrifvit Frukt-Sorterna till
deras form, storfek, fiirg, kuttets beskaf-
fenhet, smak och godhet, samt lemnat upp-
gifter om Tradens lleifaldiga beskaffenhet.
Arbetet skall nlguras af 3:ne Delar. Uti
Forstå Delen beskrifvas ij\'d Jpplc-Surter.

282

— Uti Andra Delen lemnas beskrifning af
293 Pdron-Sorter, — 1 Tredje Delen af-
handlas Sten-Frukterna, — En foi teckning
ofver de beskrifna Frukt -Sor terna med
deras tyska och utlandska namn åtfoljer
hvarje Del.
Fro-Cata- Fro-Catalogcn ifrån Botaniska Tradgår-
'£°*^j83''\ clen i Petersburg ar den rikhaltigaste ibland
de många Fro-Cataloger, bvilka årligen
utgifvas ifrån Botaniska Tradgårdar for
att tillkiinnagifva, bvilka Fro-Sorter, som
kunna meddelas ^). Den ^'Åe Catalogen

^) Index quartus Seminuni, quæ Horlus Bola-
nicus Imperialis Petropolitanus pro muUia
commutatione o/Fert. Acccdimt Animadver-
siones botanicæ nonnuUæ. Peliopoli. i838.
8:0. Pp. 52.

Catalogue methodique des Plantes du Jar-
din Botanique de la Faciilte' de Me^decine de
Strasbourg. — Strasbourg. i836. 8:0,

Der wohluntenichtete Saamen- iind Han-
dels-Giirlner. Von D;i' G. Kal i sch. — Nord-
hausen. 1837. 16:0.

Gemeinniitzige Mittheilungen iiber Wein-»
Obst- lind Geniiisebau, Bienenkunde, Feld-
und Hauswirthschaft. Piedigirt vonFr. Hes-
sler. 5:r Jahrgang. 1837. (24 Numnie.rn). —
Weissensee. 1837.

Der unterweisende Dorf-Giirtner. Ein Hilfs-
buch flir Freunde des Land- und Garten-
baues besonders fur Landleute. Von J. li.
Kolbe. Nach dessen Tode herausgegeben
von L. H. Kolbe. Mit r lith. Tafel. —
Eisleben. 1837. 8:0.

Immerwahrender, beweglicber Garten-Ka-
lender, gezeichnct von D;r Lechier. —
Zweite Auflage. — Stuttgart. 1837: fol.

283

iir (len for ar 1837, ocli i densamma liaf-
va Hrr Fischer, C. A. Meyer och E.

Iinmcrvvahrendcr Garten-Kalender, in wcl-
cbem die in jedeni Monate vorfall. Veirich-
tiingen in dem Bluiiien-, Gcmuse- iind Obst-
gailcn, dann Lei dem Treib- und Glasbause
und der Orangerie vorkommen, unter Angabe
der Bliitbezeit der Bliimen. Ein nUtzl. Ta-
sebenluieb fur Pomologen, Gartner und Blu-
inen-Liebbnber. Von Victor Be r ane k. —
Mit Tilelknpfer. — Prag. 1837. ^^-o-

Garten-Versebonerungen, oder Entwiirfe
zu gescbmackvollen Gartengebauden und Zier-
den, als: Portale, Denkmable, Tempel,
Obelisken, Ptuinen, Lustbauser, Einsiedeleyen,
Briieken, LustsebilFen , Rubesitzen (Sec. Von
Filinger. Die 2 Plane zu Gart-en^Anlagen
im Engliscben Gescbmacke von Piosentbal.

— Zweite, mit 6 nenen Gartenplanen ver-
mebrte, woblfeile Auflage. — Wien. iSS/.
qu. I fol.

Acbt Plane zu Garten-Anlagen im Engli-
scben Gescbmacke. — Von Rosentbal 6cc.

— Wien qn. ? fol.

Essai dAcclimatlsations a Montpellier etc.
Melanges d'Observations, par Al. llaffenau
Delile. (Extrait du Bulletin de la Societe'
dAgriculture du Depart. de THeVault. Aout.
18 ]6.) &c.

Ueber die perennirende Garten-Gewacbse
und deren Cultur mit besonderer Riicksicbt
auf die im Osterreicbiscben Kayserstate wild
vorkommenden und der Gullur fabigen pe-
rennirenden Pflanzen. Um seiner armen Ge-
meinde zu Trebesing in Ober-Karnlben, de-
ren bocbst baufalliges Belbaus den Einsturz
drobt, durcb eine milde Gabe cbristlieben-
der Seelen ein neues Gottesbaus erbauen zu
belfen, berausgegeben von Job. Tbeopb.
Zelter, Pastor d. protest. Kircbengemeinde
zu Trebesing (Sec. Erstcr Band mit 3 Stein-

28:

/

R. Trau tvett er beskrifvit en betydan-
de mangd af nya Arter, ibland hvilka må

drucktafeln. Ss. XX & 256. Zweiter Band.
Ss. 327. — Leipzig. iSSy. 8:0.

Neu entdecktes Veifahren, von allen Ar-
ten Blumen gefuUle und ini schonsten Farben-
schmelz prangende Bliithen zu erlangen. Nach
melirjåhr. Erfahrungen zusammengestellt. Von
G. Pein. — Nordiiaiisen. iSiy. 16:0.

Vermehrung, Veredlung und Behandlung
der Camellia japonica. Fiir Blamenliebhaber
und Gartner fasslich dargestellt von H. Fi-
scher. — Mit 4 Steindrucktafeln. — Frei-
burg. 1 836. 8:0.

Die Kunst, Gartenrosen wahrend des Win-
ters im Zimmer zur BUite zu bringen. Nach
mehrjåhr. Erfahrungen dargestellt. Von H.
D. Fi'eund. Zu^eite Ausgabe. — Leipzig.
1837. 8:0.

Cuiture de la Patate douce. Par Al. Raf-
fe nau Del i le. (Extrait du BuUet. de la
Soc. d'Agric. du Dep. de THerault. Mois
Avril. i836).

Gul ture de la Crambc maritima j comme
primeur parmi les Plantes potageres. Par
A. Raffe nau Delile. (Extrait du Bulletin
de la Soc. d'Agric. du De'p. de THeVault).

Note sur la Gulture de l^Oxalis crenata _,
plante potagere a tubercules radicaux come-
stibles, par A. E.affenau Delile. (Extrait
du Bull. de la Soc. d'Agric. du Dep. de THe-
rault. 1 836. Mois de Mars).

Anweisung Gurken und Melonen so wie
Spargel, die Champignons, den Meerkohl,
den Rhabarber (Sec. zu treiben. Von J.Smith.
Nach der Dritten Original-Auflage iibersetzt
von D:r Chr i st. He nr. Schmidt. — Mit
Abbild. — Quedlinburg. 1837. 8:0.

Anvveisung zum geregelten An bau, der
Ernte und Aufbewahrung <kr Kiiibis, [Cu-
curhita)^ als nothwendige Voraussendung ziu-
Darbtellung des Krystall-Zuckers aiis dersel-

285

namnas Acer hjrcanicurn Fisch. & Mey.,
Aquile^ia leptoceras F. <J^ M., Celsia hva-

hen, samint Vergleichung mit der Erzeiigiing
des Ziickers ans der Runkelriibe. Von L.
Ho fm ann. Samt einem Vorhericht von B.
v. Sonnenthal. — Wien. 1837. 8*o.

Knrze und fassliche Belehrnng iiber den
■vvichtigen und vorlheiliiaften R.iinkelrubenbaii
&c. 2:s Heft. <&c. von D:r E. V. Di et ri ch.

Die VVeinrebe und ihre Friichte, oder Be-
schreibung der fiir den Weinbau wichtigeren
Wein-Reben-Arten nach einem natur-gemas-
senen Classifications-System. Ein Beitrag zur
Naturkunde des Weinstocks. Von G. F. von
Gok. — Mit 3o nach der Natur gemahlten
Abbildungen vom Prof. Fr i ed r. Seubert. —
I:sle u. H:te Lieferung. — Stuttgart. 1837.
Fok und 12 color. Tafeln.

Systemalische Klassification und Beschrei-
bung der in den Oslerreichischen Weingiirten
vorkomm. Trauben-Arten, mit den cbaracte-
rist. Merkmahlen der Galtungen und Arten,
ihren wissensciiaftl. und ortsiibk Benennun-
gen, und den besond. Eigenschaften der
Trauben und des aus ihnen gekelt. Weines.
Von D;r Joh. Burger. — Wien. 1837. 8:0.

Der Weinbau in Siid- Deutschland, voll-
stiindig dargestellt. Der Weinbau im Konig-
reich Wiirtemberg. Von Joh. Ph. Bron-
ner. 4:s Heft. Mit 5 hthogr. Tafehi. Hei-
delberg. 1837. 8:0.

Die Wein- und Tafel-Trauben der Deut-
schen Weinbergc und Garten. Von Freih.
von Ba bo vuid J. Metzger. — Abbildun-
gen. 2:te — 7: te Lieferung. — Mannheim.
i836. Fol..

Mittheilungen des Vereins der Weinkul-
tur an Mosel und Saar zu Trier. — I 6c H. —
Trier. 1837. ^•'^*

Guter Rath um friihe, schone und grosse
Weintrauben zu erziehen. — Von F. Wal-
lenhaupl. — Lissa. 1837. 8:0.

2S6

chjsepala Fiscli. & Trautv. , Dianthus
Cyri F. & M. , Echium amoenum F. & M.,

Vollstandiges Handbuch der Deutsclien
Weincultur und Weinausbildung vom Saa-
men der Weinbere an bis zur Essigsaure-
bildung des Weines. GeoidneL ziim Selbst-
unterrichte flir angehende Rebpflanzer, wie
auch flir piakt. Weinbauer, Weinbaufor-
scher und Weinerzieher. Von B. Kolges,
I:r Band. Der Weinbaii. Frankfurt — . 1837.
8:0.

Anleitung zur Saat, Pfianzung und Pflege
der Maulbeerbaume und znm Verfahren bei
der Seidensuclit, als dem eintiaglichslen aller
bisher bekannten landwirthschaftl. Gewerbe.
Nebst Vorsclilage fur alle Heri-en Lehnspa-
trone der Scliulen 6cc. zu einer, ebcn sowolil
koslensparenden als hoben Ertrag gebenden
Bewahrung der Garten, Maulbeer- und an-
dere Planlagen und Eingehungsplatze. Mit
\orzuglichen Piiicksicbt auf die Scbulen und
den JNorden des Konigreichs Preussen. Von
J. W. A. Ziegler. — K6nigsbei-g. 1 836. 8:0.

Ueber Maulbeerbaumzucht und Eiziehung
der Seidenraupen. Aus d. Chinesiseh. ins
Franz, iibersefzt von Stan. Julien. Auf
Befehl S:r Majest. des Konigs von W^i.irtem-
berg aus d. Franz, iibeisctzt und bearbeitet
von F. L. Lind ner. — Stuttgart. 1837. 8:0.

Neue naturgemasse und vortheilhafteste An-
pflanzungs- und Behandlungs-Weise des Maul-
beerbaumes. Von C. H, JXebbien. — Leip-
zig. 1837. 8:0.

Anleitung zur Cultur und Vermehiung der
Camellien _, Rhododendron ^ Azaleeiij nach
vieljahrigen praktisch. Erfahrung. — Wien.
1 836. 8:0.

Anleitung zum Tabacks-Bau, mit syste-
matisch. Beschreibung der wicbtigsten kulti-
wirten Tabacks-Arten. Verfasst im Auftrage
der Central-Stelle des Grossherherzogl. Bad.

287

Hyoscyamus Camerarii F. & M. , Papaver
commutatnm F. & M., RJiamnus Pallasii
F. & M. (/?. Ijcioides Pall. excl. syn.
Linn.), /?. spatJiuIæfoUus F. & M., 7Vo/-
//>^.9 RiederiaiiLLS F. & M., en Monogra-
phie ofver Slagtet Tunica (fordna arter
af Gjpsophila) med 8 arter, o. s. v..

Ibland de Vaxter, hvilka for sin prakt
och sin skonhet under året blifvit mera
allmiint kiinda och till odling i Tradgår-
dar och Orangerier foreslagna, må foljan-
de har an foras.

Kall jords- Vdxt er,

Phlox Drummondi Hook.. En ut- ^j^^^
miirkt skon Vaxt, hitinlills den enda en-
åriga innom sitt Slagte. Den blifver vanli-
gen något ofver i fot hog, busk-artad, men i
v arma re trakter och i god jord underst un-
dom ofver 2 fot. Den ar glest hårig, har af-
långa vid basen nastan hjertlika, halft om-
fattande blad, af hvilka de ofra vanligen
sitta skiftesvis, och i blomqvastar sittande
morkt purpur-roda storre blommor, så
att ibland alla kanda annuella kalljords-Vax-
ter ar det måhanda blott Mlmiilus retn-
suSj som i skonhet ofvertråfFar den. Frona
Lora utsås tidigt i biink och planterna se-
dan utplanteras, ty el jest ar det osåkert, om
denna Våxt hos oss på kalljord mognar sina
fro, af hvilka man i allmanhet endast erhål-
ler en sparsam skord. Den upptacktes i Te-

Landwirlhscliaftl. Vereins. Von C. Z elle r.
— Carlsrtihe 1837. 8:0.

288

xas i Norra America af Drum mon cl, hvil-
ken till England ofveiskickade Fron, af hvil-
ka år i835 nppkommo planter, som blom-
niade. Hooker beskref forst ocli afbildade
Våxten i Botanical Magazine Tab. 344';
den ar sedermera af Lindley afbildad i
Bot. Register (New Series.) T. XXIII. Tab.
1949, ocb af Sweet i dess British Flo-
wer-Garden Tab. 3 16. — Flera fiirg-foran-
dringar hos bloinmorna aro redan anmarkta.
SchizantJiiis reiusus Hook. torde vis-
serligen kunna anses såsom den skonaste
ibland hilintills kiinda enåriga kalljords-
Yaxter. Vanligen behandlar man den såsom
en tu-årig Viixt, sår dess fron emot hosten i
krukor, låter plantorna ofver vintra i Oran-
geriet, och ntphinterar dem under foljande
vår, sedan natt-froslcrna upphort. Detta
behandHngs-sått torde ock hos oss vara det
tjenligaste. Den ilr dock egentligen en annuel
art, hvilken bor utsås tidigt i bank, om den
hos oss skall gifva mogna fron. Phmtoina bo-
ra utsiittas på en soliik plats i Trådgarden,
i en lått, nårande jord, och deras vatt-
ning ej forsummas. Om den odlas i Oran-
gerier och i rum, så bor den nodvåndigt
of ta få frisk luft, for att bibehållas sund,
och for att gifva blom morna sin fulla prakt.
Denna Våxt uppnår vanligen 2 till 3
fots hojd, år grenig och blomrik. Bladen åro
vackert pinndelade och Ijusgi ona. Blommor-
na, som framkomma i langa klasar, åro Ijus-
roda med ofre lappens medlersta flik gulfår-
gad, och ega en stor och lysande fårg-prakt.
Denna till Våxt-Familjen Scrophidariaceæ
horande art våxer på Chilesiska Andes-Fjel-

len.

a8<)

len, på hvilka den npptiicktcs cif D:r Gil-
lies, hvilken nieddelade (Von till den ni>
nieia aflidne Barclay, i hvais Triidgård
vid Emu Hill den forst blomniade år
1 83 f. Den gifver yninigfc fio. — Den
Leskrefs och aftecknades (brst af Hooker
i Bot. Magazinc Tab. 3o45 och blef sedan
iifven afbildad af Lindley i Bot. Register
Tab. 1 544 och af Sweet i Br. Flower-
Garden Tab. 201. Den blommar under
en tid af fiera månader och upphorer der-
med forst vid de kortare och kyligare da-
gainas ankomst. Om den i Sverige utsås
under våren, så bor det ske tidigt i bank
eller i Orangerie, emedan den eljest får
en sen och svag blomning. Man bor åf-
ven hafva plantor i krukor att inflytta
i Orangeriet for att vara foisiikrad om att
årligen erhålla niogna fron, i hiindelse att
sommarens beskalfenhet forhindrar frons
mognad på kali jord.

Neniopliila in sign is Benth.. En ibland
de skonaste i sednare tider inforda Vax-
ler. Den ar enårig och har nedliggande,
håriga stjelkar och vackert pinntandade
blad samt skona Ijusblå blommor. Den
fordrar en solrik plats med en niirande,
men ej fuktig jord. Fron kunna dels utsås i
bank och sedan tidigt utplanteras, eller
och sednare utsås på den plats, hvarest
Yaxten skall qvarblifva. Om en våt som-
mar intriiffar, så mogna dess fron knappast
hos oss, hvarfore man gor såkrast att åf-
ven hafva ett exemplar af Vaxten i kru-
ka, for att inflyttas, i håndelse af en
långre fortfarande kall och regnig våder-

Prof. IVikstrdms Arsher. 1838. 1 9

290

lek. — Viixlen upptacklcs 1 Californicn
af Douglas, hvilken inecldelade fron till
Traclgårds-Sallskapet i London ar i83^.
Den år forst beskrifven af Bentham och
horer till Vaxt-Familjen HydrophyUaceæ,
samt år afbildad uli BoLan. Magazine t.
3485, i Bot. Register XX. t. i-yiS. och i
Sweet's Brit. Flower-Garden t. Sag.

NemopJiila atomaria Fischer & Me-
yer. — En annan enårig art, hvilken
åfven har nedliggande stjelkar och pinn-
tandade blad. Den forekommer v ild i Nya
Californien i den Ryska Colonien derstå-
des. Denna Våxt har hvita, iniiti i bott-
nen ofta svagt Ijusblå och alltid med morkbla
eller bruna puncter tecknade blom-kro-
nor, hvaraf art-namnet år tåget. Den gif-
ver ymnigt fro och skotes såsom iV. insi^nis.
Våxten år afbildad i Bot. Regist.T. XXIII. t.
ig^o i Sweet*s Br. Flower-Garden t. S^H.

Nemophila aitrita Dougl.. Dess sljel-
kar blifva långre an hos de forut omnåmn-
da arter; bladen åro pinntandade med små
utstående oron vid basen. Blommorna åro
blå. Den år enårig, och upptåckt i Ca-
lifornien af Douglas. Våxten fordrar
en fuktig och något skuggad plats. Eme-
dan Våxten år mycket grenig, sljelkarna
nedliggande och saftiga, så bora dess fron
ej utsås tått, emedan denna Våxt då lått
ruttnar. Den år afbildad i Bot. Register
T. XIX. tab. 1 60 1.

Eucharidium concinnum Fischer &
Meyer, en enårig, | fot hog art af ett
med Epilobium och Clarkia forvandt Slag-
te. Våxten har bredt-lancettlika blad och
skona roda blommor; den år tjenlig till

391

infatlningnr af blomslcr-rabatter. Dess fron
kunna utsås i bank och sedan utplanteras,
om man vill se den tidigare i blomning,
eller ock utsås sednare ute på kalljord, ocli
blommar till langt inpå hosten. Den va-
xer vild i Nja Californien i den Ryska
Colonien. Den ar afbildad i Botan. Magazi-
ne tab. 358q och Bot. Register T. XXIII. tab.
1962. Den horer lill Y ixxl- F a\m\\en On ag r a^
Hæ ochiLinneiska Systemet till Octandrien.

CoUinsia bicolor Benth.. — Eu vac-
ker enårig art, funnen i Californien af
Douglas. — St jelken ar grenig; bladen
hjertlikt-lancettlika eller aggrundt-lancett-
lika. Blomkronans ofre lapp ar vid ba-
sen hvit men utåt violett, den nedre lap-
pen ar hvit och vid basen puncterad. Den
beskrefs forst af Bent ham och iir afbildad i
Bot. Reg. T. XX. tab. i'j34., i Bot. Magaz.
t* — * Den horer till Viixt-Familjen Scro-
phnlariaceæ och i Linneiska Systemet
till Didynamia och Angiospermia. Infordes
forst år i833 till England. Slagtet ar
af Nut ta 11 benamndt efter Nord-Ameri-
canaren Z. Collins i Philadelphia*

Clarkia rliomboidea Dougl. {C* gau-
toicles Hortulan.) ar en enårig art af
detta Slagte. Den har aggrunda hel-
braddade blad och helbraddade rhomboi-
diska purpurroda kronblad; den ar nar-
mast forvandt med C elegans och upp-
tacktes af Douglas på Nordvest-Kusten af
Norra America. År af Lindley afbildad
i Bot, Regist. T. XXIII. t. 198 1. Den
trifves bast. i en lått och nårande jord.
Denna och CL elegans hafva 16 ståndare,
hvaremot Cl. pulchella vanligen har 12.

292

— En 4'^e art iir C/, nng/tiai/ata Lindl.
ifrån samma trakter som C, rlioniboicleaé

Tropæolum majus Linn. var. atro-
sanguineum. — En i sednare åren i Eng-
land anmarkt varieté af den vanliga i\
majus [IticJiansk Krassa), ifrån hvilken
den skiljer sig med något liigre vaxt-siitt
och morkbruna, sammets-artade kronblad.
Den forokes så val af fron som af siitt-
qvistar, men man har anmarkt, att ej al-
la fron ifrån samma stand gifva denna
varieté, utan flera framslalla den ur-
sprungliga arten, af hvilken man allt hit-
intills under dess långvariga odlings-tid
i Europa ifrån år 1684 ej erhållit en en-
da varieté, hvilket år ett sållsynt forhål-
lande hos en så lånene odlad Vaxt. —
Den planteras i en liitt och narande jord.

— År afbildad i Hooker's Botan. Magaz.
tab. SS-^S.

Mimulus cardinaUs Lindl, en mycket
vacker, egenteligen två- eller treårig art,
men som odlas såsom enårig ute på kall-
jord, emedan den redan blommar under
forstå sommaren. Den har morkroila blom-
mor, kan utsås i bank och sedan utplan-
teras, då den tidigare blommar och såk-
rare gifver fro. Forokes latt både af fro
och af satt-qvistar. I Orangeriet få blom-
morna vanligen en blekare farg an på kall-
jord. Ar afbildad i Sweet's Brit. Flo-
wer-Garden tab. 358. ■ — • Ifrån Chili.

Mimulus roseus LindL en vacker art,
som år flerårig, men kan behandlas så-
enårig i likhet med många andra arter
af samma slagte. Den har roda och gul-

293

fiiicklga blommor. Den luklar af moscluis.
Foiokas Sil viil af fron som af satt-qvistar.
Kan utsås ute på kalljord, ocli ger cler-
sliides mogna fron, men uthardar ej vin-
tern, hvarf(3re man maste infora den i
krukor i Orangerie, om man vill ega den
såsom flerårig. Upptiicktes i Nya Cali-
fornien af Douglas, ocli infordes forst
till England. Lindley har afbildat den
i Bot. Reg. T. XIX. tab. i5gi ocliSweet
i Brit. Flow.-Gard. tab. 210.

Cosinus tenuifoUus LindL en enårig
vacker art med glatta, i — 1| fot boga stjel-
kar, djupt pinntandade blad med langa
och smala flikar, och blommor, som ega
stora vosenroda strål-blomster med smiir-
re gula disk-blomster. Den vaxer vild i
Mexico. Blommar rikt, men sent på ho-
sten och bor i Sverige utsås i krukor. År
afbildad i Li n dl ey's Bot. Regist. T.
XXIII. tab. 2007. Horer till Vaxt-Fa-
miljen Cojnpositæ.

Calliopsis bas alis Otto & Dietr. (C',
Drummondi Hortulan.) enprydlig, enårig,
vanligen 2 fot bog art med kantiga och
glest håriga stjelkar och omaka parbladiga
blad, temmeligen stora gula blommor i
topparna på langa blomskaft. Strålblom-
morna iiro stora, breda och niistan oran-
ge-fiirgade, Viixten infordes år i833 till
Berlin, ifrån fron samlade vid Missuri i
Norra America. Den blommar sent, ofta
ej forr an i Sept., och dess fron bora der-
fore utsås tidigt på bank; den torde i Sve-
rige knappast gifva fron på kalljord. Den
fordrar en lått och nårande jord.

294

Rhodcmthe Mun^Iesii Lindl. en skon
enåricf Viixt ifrån Svan-lliver - Culonien
på Nya Holland. Dess talrika inie bloni-
foder-fjell aro starkt losenroda, vanligen
sliål-aitadt utbredda, och gifva idommor-
na en utmaikt prakt; snjablomstren iiro
obetydliga, alla loiFoiiniga ocli gida. Lik-
nar arter a f HelicJirjsium. Den viixer
2:anska hastiqt och nioe^nar lidist sina fron;
fordrager ej niyeken viirnia. Infordes till
England af Sjo-Capitainen Mangles, af-
ter hvilken Lin die v c^ifvit art-narnnet.
Tillhorer Vaxt-Familjen Compositæ, Den
iir afbildad i Bot. Register T. XX. tab. \^o^.

Må ngårig a Ka// /ords - Viiæter»

EpimediLun macrunt/iuin Morren &
Decaisne. En vacker mangårig art, upp-
tackt på Japan af D:r Si e bo Id, som in-
forde den ibland de i6o Japanska Viix-
ter, hvilka han till Holland heiiifoi t. Vax«-
len har stora, blekt-violelta, valhditande
blommor. I Enqland nthardar den vin-
tern på kalljord, men i Sverige torde det
vara siikrast att vårda den i Orans^eriet.
Man bor lik val forsoka att odla den ute,
emedan troligen flera japanska Viixter
fordraga Sveriges sydligaste climat. Den
ar afljildad i Bot. Register T. XXII. tab.
1906. Slagtet horer till Viixt-Familjen
Berberideæ. Den forokes genoni rot-del-
ning och gifver måhiinda ej fro i Europa.

Li/imn speclosnm Thunb.. En ibland
de praktfullaste mångåriga Lilje-Viixter,
nyligen inford ifrån Japan till Holland
af I):r Siebold. St jelken iir upprått,

grenig och glall. BlaJen spiiclda, iigg-
rundt-adånga och skaflade. Blommoi na sit-
ta eiisamma och lutande i stjelk-topparna,
åro morkioda, med tillbakarullade kron-
blad, hvilka inviindigt ega mer eller min-
dre iipphojda var tor, och aro starkt ly-
sande af christall-lika puncter. Redaii
Kæmpfer anmiirkte denna L///e-Arl så-
som odlad i Japan. Han underrattades,
att den kommit ifrån Corea, och Han kal-
lar den "ilos magnificæ pulchritndinis,*'
h var v id Lindley an marker, att Kæmp-
fer val må kalla den så, "for surely, if
"there is any thing not human, which is
"magnificent in beauty, it is this plant."
Lindley tillagger, att innom sitt hem-
land Corea har denna Viixt ingen med-
liitlare i skonhet, men att i Japan linnas
llera Liljer^ hvilka ej gifva efter i fag-
ring. Th un berg si\^ den sedan odlad
vid Nagasaki och beskref den såsom en
ny art och Siebold hemforde den till
Holland ibland ett betydligt antal af
andra Z/7ye- Arter, hvilka nu odlas i
Ghent. Den blommade derstades forst år
1 832. Lindley anser, att den fordrar
samma skotsel som L. japonicum och L,
longijlorum , hvilka blomma ute på kall-
jord, i en latt lehm-artad jord, hvarest de
aro skyddade emot for mycket regn och
strang kold. Det år osåkert om den vid
Stockholm kan uthårda vintern, men Lilium
loTi^^iflorum fordrager densamma betåckt
med lof. — L. speciositm ar afbildad uti
Lindley's Bot. Register. T. XXHL tab.

2.000. -

2()6

Orang ene- Vcixt ei\

Pentstemon speclosum Don gl.. Pen-
na art ar mabanda den stonaste innom
sitt i allmanhet vackra Slagte. Den ar
niångårig, och blomniar vanligen i andra
året, då den iippdrages af fro. Den har
få grenar, och gifver således ej många
sliott till afliiggare; den mognar ej alltid
sina fron. Har stora blå mycket vackra
blommor. Trifves bast i en af torf och
Jehm bestående jord. Om den sknlle skju-
la flera gienar med blom-stjelkar, så dor
den vanligen efter blomningen. Vill man
derfore hafva starre, kraftigare stand, så
bor man borttaga de forstå blom-ax, soni
den framalstrar. Under fro-mognaden bor
den ej vara utsatt feir m3X'ket regn, och i
allmanhet boia flera af detta Slagtes arter
aktas for ^nnnigt regn, emedan de latt
tåga rota och do. Upptåcktes af Douglas
på JNord-Westkusten af Norra America,
infordes af honom till England, samt
blommade derstiides forst i Tradgårdsr
Sållskapets Triidgård. År afbildad i
Lindley's Bot. Reg. T. XV. tab. 1270
och i Sweefs British Flower-Garden
tab. 259.

Lyclinis Bungeana Fisch.. En prakt-
full art med i blomqvastar sittande stora
skarlakans-fariiade blommor. Den ar be-

v)

sliigtad med L. fulgeiis Fisch., upptiicktes
år 1 83 1 af Bunge i Norra China, h vå-
rest den odlades. Han hemf(3rde fron till
Petersburg, och a f dessa uppvuxo pjlan-
tor, hvilka blommade forst om hosten år

^91

j833. — • Den måslc i Sverige odlas i kru-
kor i Oiangeriet, Ijenligast i en liiU svavt-
mylla blandad med sand, då den viixer
yppigt odl uppnår alUintill 5 fots hojd.
Den forukes så val genom fron, som af
rot-skoU och af saLl-qvistar. — År afjjildad
i Hooker's Bot. Magaz. tab. 35(}4> i
Lindley^s Bot. Reg. t. XXII. tab. ij364
samt uti Sweet's Brit. Flower-Garden
tab. 3 1 -y.

Gcsnera Lindleyi Hooker, En nt-
iiiårkt skon art med stora skarlakans-ro-
da blonunor; den anses såsom en ibland
de storsta prydnader for Warm-Husen.
Ifrån Brasilien. Afbildad i Hooker'sBot.
Mag t. 36o2 och i Lind ley's Bot. Regist.
T. XV. tab. la-yc).

Clenicitis cæriilea Siebold. En klån-
gande Viixt med tre-fingrade blad och
stora skona blå blommor; den ar upptackt
pa Japan af Siebold och inford till Hol-
land. Den ar beslagtad med CL floriduj
och man formodar, att den uthiirdar Eng-
lands och Hollands climater på kalljord,
men i Sverige maste den tillhora Oran-
gjeriet. År afbildad i Lindley's Bot.
Register. T. XXIII. tab. ir)55.

Soll y a heterophylla Lindl, en mycket
skon Bnske, som i varmare climater kan
uppnå allt intill 6 fots hojd, men som i
kråkor vanligen endast ernår i i fots hojd;
har bredt-lancettlika blad och vackra him-
melsblå mindre blommor. Den vaxer v ild
på van Diemens Land och på Sydvestra
kusten af Nya Holland. Den npptacktes
forst af Lab ill a r die re. — Den maste
vårdas i Orangerier, ehuru man i Eng-

land Iiar scLt den uLharda cliiiiatet pa
kalljord, planterad på skyddade stallen.
Den trifves bast i en jord-blandning af
tort och lehrn, och fcirokes latt genom
afliiggare. Slagtet horer enligt det Lin-
neiska Systemet till Glassen Pentandria
Mono'^ynia. L i n d 1 e y har ii ppniimndt
det till minne af Engelsmannen Riek.
Hors man SoUy, och afbildat den i Bot.
Kegist. T. XVII. tab. 1466.

Trnpæoliun pentaphyllum Lamarck
[CJiiniocarpns pentaphyUits D. Don). En
mångårig klangande art med 5-fingrade
blad och och ovala småblad samt mindre
blommor, hvilkas foder ar nedtill rodak-
tigt och upptill gront; Ijlomkronan be-
står endast af 2 små rodaktiga kronblad.
Den har knoliga rotter. Tweedie hem-
siinde forst rottei* af densamma till Neill
i Edinburgh. Våxten finnes vild vid Mon-
tevideo och tillhorer troligen bergs-trak-
ter. 1 Varm-Hiisen i England beklader
den viiggarna och blommar ymnigt, men
i Berlin har H:r Fr. Otto funnit, att
den trifves så val i de varma som i de
kalla Orangerie-Husen och på kalljord;
en enda planta har i Varm-Huset inta-
git 3o fot och blommat ymnigt. De af
satt-qvistar uppdragiia plantor beklada der-
stades ute på kalljord både vaggar och
blomster-rabatter tills host-frosterna skada
dem, och de fordraga till och med en kold-
grad af — 2° till — 3" Reaum.. Vaxten gif-
ver ymnigt fro, hvilka likvål ligga lange i
jorden, innan de gro, hvarfore deras fro-
skal bor lindrigt raspas, då groningen mera.
skyndsamt befordras.

299

2^r()f)iVoInm ad/cncnni Sinllh. l".n cn-
arii;, klaUrande aiL, som forljcnar en
])lals i Oiangeriet, ocli som iifven i i^iij^-
iand tiitVes iiLe pa kall jord. Den blom-
mar dersLiides under 5 manaders tid, och
iir ganska tjenlig Lill bekliidnad af fleiTal-
diga spalierer, galler-vei k , pyramider, o.
s. v.. For att (å den tidigt i blomning,
sa bora dess fron li kval utsas i Mars må-
iiad i Oiangeiie eller i drit-bank, ocb så
snart plan Lor na faLt 4 blad, utsiittas de i små
krukor. I sbiLeL af Maj bora de uLplanLeras
på kalljord; frona kunna ock på våren siit-
tas på kalljord, men plantorna uppnå då ej
den betydliga fVodigbet, som de tidigare
i bank uppvuxiia. TritVes biist i en ren,
tuktig oeh niirande jord.

Tropæoluin bnicliyceras Hook. & A rn..
En ibland de mindre ocb spadare arterna
med talrika kliingande stjelkar,små skoldlika
5- till 6-delade blad, ocb smaire blommor,
bvilka bafva ett gront blomfoder ocb gula
kronblad, af bvilka 2:ne aro ifrån basen
rodstreckade. Den viixer bast om den får
klåttra uppefter små gallerverk af trad
eller sLål-tråd, bvilka blifva boljda af tal-
rika stjelkar, blad ocb blommor. Den vii-
xer ymnigt v ild på busk-bevuxna stallen
på bergen vid Valparaiso, bvarest den
kallas Flor de Perdiz, Den infordes forst
till England af Cruicksbank, men se-
dan den derefter utdoLt inkom den å
nyo ocb blommade derstades år i836 i
A ugusti bos C u m m i n g R o s b I e i g b vid
Mancbestcr, då ban blott baft rotterna
planterade i 3 månader. Den fortplantas

3oo

sa val genom sina rot-knolar som af fron,
hvilka mogna i mangel i England, hvarest
den om sommaren utplanteras vid murar
och stakett. — Den iDcskrefs forst af Hoo-
ker odl A mott uti deras Arbete "Bota-
ny of Gapt. Beechey's Voyage" och ar af-
bildad i Botan. Regjist. T. XXIII. tab.
1926. och i Sweefs Brit. Flower-Gar-
den. tab. 3 70.

TropæoJum tricolor Sweet. En skon
mångårig, afven starkt klangande, spadare
art, hvilken synes vara nagot omtåligare
an 7\ pejitapJijUum, I Berlin hafva skot-
ten iitvuxit i October, så att den der vege-
terar under vintern med talrika stjelkar; den
liar smarre, sk()ldlika 5- till 6-delade blad
och blommor med skarlakans-fargadt blom-
foder, hvars flikar aro i spetsarne violetta,
och sma gula kronblad. Den vaxer v ild
på busk-bekladda stallen på klippor niira
Valparaiso, hvarifrån den i sednare åren
blifvit inford till England, hvarest den
nu ar allman i Tradgårdar och i Orange-
rier, och gifver ymnigt fron; tjenligast ar
att lata den kliittra upp efter ett galler-
verk. Den fortplantas så val med sina
knoliga rotter som med fron och satt-qvi-
star. I England finnes den under som-
maren så val i krukor med spalierer som
ute i Tradgårdar. Yid hostens borjan inflyt-
tas den i Orangeriet. Den ar afbildad i Hoo-
ker*s Bot. Magaz. tab. 3 169, i Lindley^s
Bot. Regist. T. XXIII. t. igSS och i
Sweet*s Brit. Flower-Garden. tab. 270.

Tropæolum taber osum Ruiz. & Pa von.
ar afven en mångårig art, inford till Eng-

3oi

land ocli Tyskland och liifves dersliides,
samt anses såsom en af de storre piyd-
nader for Orangerierna. Den blom made
for forstå G:ån2:en i Berlin år i836. For-
okes liitt så val af rot-knolar som af fron.
1 Lima odlas den allmiint for sina åtliga
rot-knolar, hvika utgora en del af Infci-
digarnas dagliga foda. De kalla Yiixten
Massua och dess rotter Massuas, Den
vaxer på hojder af i35o hexap. ofver
liafs-ytan, och blommar vanligen ifrån Ju-
ni tili September.

Enligt Garten-Director Otto's un-
derråttelser, så trifvas arterna af Tropæo-
lani bast i en lått, nårande och sand-blandad
jord. ])e rotter och plantor, hvilka om
våren utplanteras på kalljord, bora inflyt-
tas i krukor, så snart kolden borjar att
skada stjelkarna eller dessa affrysa, och
derefler få en torr plats i Orangeriet.
Om de tidigt inflyttas, så fortfara de att
blomma under hela hosten. I slutet af
Mars eller tidigt i April borjar man
att drifva de under vintern torra rot-
knolarna for att bereda dem till utplan-
lering.

I England odlar man dessutom åfven
7\ tenellum. Men flera af de mest praktfulla
arter, hvilka våxa vilda vid Yalparaiso,
åro ånnu ej ofverforda till Europa, såsom
T. poljphyllum Cavan., hvars blommor
våxa tillsammans i form af hufvuden af
en knyttnåfves storlek; T, azureum., hvars
blommor ega en skon Ijusblå farg, samt
2:ne vackra af Ruiz och Pa v on afbildade
arter T, bicolor och dipetalum, m* fl..

3o2

Gesncrid latcrilia Lindl.. En niang^
arig prakLfuli art med niistan rundadt-
aggrnnda eller lijertlika blad och stora
coccionelirargade blommor. Vilxer villd 1
Brasilien. Blom made forst i Encrland år
1834. Ar afblldad i Lindley's Bot*
Register. T. XXIII. tab. i()5o.

Jiegoriia insi^nis Grah.. En ibland
de skonaste Viixter, som egas i Englands
Drif-bus. Den bar en saftige glatt stielk,
snedt bjertlika eller aflångt-lancettlika
blad, ocb stora bangande blomqvastar af
rosenioda blommor. Ifrån Brasilien. År
afbildad 1 Botan. Mngaz. t. 2900 ocb i
Bot. Regist. T. XXIII. tab. 1996.

2\'Con]a jdstnitioides Lind!.* En klan-
gande Vaxt med parbladiga blad; blom-
morna sitta i klasar i grenarnas toppar,
aro stora, klock-Hka, bvita, med phitt bram
ocb iniiti rosenioda. Viixer villd på Nya
Holland 5 blommar ej sa allmant, ebura
den ofta forekommer i Engelska Orange-
rier. Afbildad i Lindley's Bot. Regist*
T. XXIII. t. 2002.

Ibland de ofriga odlade, utmarktare
Viixter, bvilka under året blifvit mera
allmant kiinda, må fc)ljande narnnas: Bur^
linotonia catidida Lindl., Chjsis aitrea
Lindl., BolbopJiyllum harbigerum Lindl.
& B* saltatoriuni Lindl., Lælia anceps
Var. BarkerianUj Peristiria cerina Lindl.,
Cypripedium purpur atum Lindl., Milto^
nia specta bilis Lindl., Oncidium dettoi-
deum Lindl., Jnoectochilus setaceus^Xw-
me, en sardeles utmarkt art genom sina
gron- och brun-randiga blad med rosen-

3o3

roda blad-skafl och l)lom-skiirmar. Alla
(lessa ega lu)p;st bcsynncilii^a blom-fonner
och Lillhora Orchideernas ¥i\mi\\. — Petu- '%

nia inienneiUa Lindl. med stora roda tratt-
lika blommor. — NuttaUia cordata Lindl.
med vackra bjertlika blad och stora Ijust-
violeUa blommor. — PhjceUa brevituba
Uevhevl (^^^ J/narj/l/(Ieæ). — Gardenia pan-
nea\j\u(\\.. — Wi^^andia caracassana\\w\\\\^.,
Bonj)!. &• Kunlh. — Habranthus gracilifo- -
Hus /3. Boothianus Herb. (af AmaryUl'
deæ). — Psoralea orbicularis Lindl., en på
kalljord viixande mångårig art ifrån Cali-
fornien, med stora trefingrade blad. —
Hossackia stolonifera Lindl., en mångårig,
på kalljord viixande vacker Årt-Vaxt med
3 lots boga mj^cket bladiga stjelkar, oma-
ka mång-pariga storre blad och mång-
blommiga blom-flockar af grona på mid-
ten roda blommor. Utgor en Buske,
som hastigt utbreder sig genom sin kry-
pandc rot och ar tjenlig att bilda så-
kallad små-skog i plantager; den gifver
3^mnigt fro. IJpptacktes i Californien af
Douglas. — Canna Reevesil Lindl. med
stora gula blommor; ifrån China. — Hibi-
scus Ulacinus Lindl., en vacker mångårig
art med hela eller tredelade blad, hviika
i sitt vikla tillstånd aro nastan trådlika;
blommorna aro stora, Ijust violetta. Va-
xer vild vid Svan Kiver på Nya Holland.
Uti en sarskild afliandling har Triid-
gårds-Miistaren Morch i Kopenhamn med-
delat anmarkningar om odlingen af En-
åriga Yiixter, och dervid upplyst, hviika
ibland dem, som fordraga att omplanteras

3o4

odl Jeraf befordras i sin vegelallon, och
hvilka de aro, som ej tala omplanteiing
utan att lida deraf.

Genom omplantering erna Enåriga
Arter af foljande Yaxt - Familjer den
storsta fallkomlighet: Polj^aleæ j Mal-
vaceæ 3 Geraniaceæ _, Tropæoleæ , Bal-
samineæ j Cucurbitaceæ j Compositæ _, So-
lanaceWj ydniaranthaceæ j Urticeæ. Des-
sa bafva, sager Forf. , ett storre eller
mindre antal af hår-rotter, i synnerhet
finnas de i stursta niangd hos Solanacem
(t. ex. Nicotiana , Datura)^ men i min-
dre antal hos Tropæoleæ och Cucurbita-
ceæ j och Forf. tillagger, att man egentli-
gen icke kan saga oin dessa, att de utan
konstigt bitriide bilda en sammanhangan-
de rot-klimp.

Deremot fordrager ej den storre
mangden af de ofriga Enåriga A r terna
att omplanteras, utan erna sin storsta
fullkomlighet, då de utsås på de stallen,
på hvilka de få qvarblifva.

Af Dicotjledoneæ: Ranunculaceæ y
Papaveraceæ j Cruciferæ (t. ex. Cliej^
ranthuSj, Iberis), Resedaceæ j Cistineæ j
Unibelliferæ, Caryophyllacece., Les^umino-
sæ j, Onagrariæ {i)enothera ^ Clarkia)^
Campanulaceæj, Polemoniaceæ {Collomia^
Gilid), ConvolvulacecBj Asperifoliæ^ Scro-
phulariacece (t. ex. Coll in si a ^ Linaria _,
Melampjrum , Schizan thus ^ Salpiglossis^ _,
Labiatæ ^ Euphorbiaceæ.

Af Monocotjledoneæ : Gramineæ, —
Majs {Zea Mays L.) ar har vid ett un-
dantag, ty den kan utan skada omplanteras.

De

3of>

De Viixter, hvilkns fron Iiafva elt
liårcU skal, gro med svårigliet, da frona
tiro gamla eller en ihållande lorrka in- ^

Iriiflar, t. ex. RanunciUaceæ ^ Papaver a^
ceæ j, Resedaceæ j Cistineæ ^ Unibelliferæ ,
Compositæ j Polemoriiaceæ j AsperijoUæ ;
dessa bora utsås på hosten eller ganska ti-
digt på våren, i sjnnerhet då jordmånen
iir sandig. (Allgem. Garten-Zeit.).

Botanisk a Ltirobocker.

B.T D. Dietrich fortsatter ofvcrsatt-Lomion'*
ningen af Loiidon*s Encyclopedia ofp;"i*;rj*'^
Planls eller Vaxt-Encyclopedie, med åt-^*i^''y^'"''
skilliga foriindringar och tillagg '°). Ar- 7 & 8.
Leiet iir forfalladt på tyska språket. Yåx-
terna afliandlas efler det Linnciska Syste-
met; for hvarje class forekomma i borjan
forst essentiella kiinnetecken for Sliiglena
och inuti arbetet upptagas de något utfor-
ligare kannemarkena lor hvarje Slagte sar-
skildt. Derefter folja art-kiinnetecken, till
slorre delen ofversatta ifrån andra For-
fatlares arbeten, några anmarkningar, upp-
lysande Vaxternas utseende, uppgifterom
Yaxternas hemland och om blommornas

^") J. C. Loudon^s Encyclopadie der Pflanzen.
Enthaltend die Besclireibung aller bis jetzt
bekannlen Pflanzen, welche diirch mehr als
20,000 Abbildungen erlautcrt werden. Fiei
nacli dem Englischen bearbeitet von D:r Da v.
Dietrich. yrte und 8:te Lieferiing. — Je-
na. 1837. 8:0. (Text Ss. 181—216, Tab.
Xll.-a & 45—49, pp. 217—244, Tab. XIII:a
<& 5o— 56).

Pvof. JFihstroms Arsher. 1838. -20

3oG

fargor. Ilaftena 7 ocli 8 aro under Aret
lUgifna, odl innehålla fortsaltning af Tri^
andria monogytiia, ArbeLel åtfoljes af Ta-
Leller i 4*0 » upptagande miniatnr-figurer
i svart af jQera arter af hvarje Slagte.
Link Den mest liirorika botaniska Laro-

phUoso-" Bok , som i sednaste åren utkom mit ar
phiæ bo-^j^^jj ^\\ jemnforelse Andra Uppla"an af
Editio ait.Link's Elementa Philosophiae Botanicæ,
eller Grundlehren der KratUerkiinde ').
Ett arbete, hvilket egenlligen i form af
en Yaxt-Anatomie och Vaxt-Phjsiologie
beskrifver Yaxternas sarskilda delar. Delta
verk ar indeladt i paragrapher, och hvarje
paragraph borjas med en kort laro-saLs el-
ler beskrifning, ofver hvilken sedan foljer
en utforlig forklaring. Uti Forstå Delen
lémnas forst en ofversigt af Natur-Alstrens
indelning och egenskaper i allmanhet,
samt derefter: I. ofversie;t af en Viixts
byggnad och natur i allmanhet. II. Vax-
tens form (forma). Hiir afliandlas rot,
stam, blad, knoppar, blommor och frukter
i allmanhet. III. Viixlens inre byggnad
(structura): I. Hos Phanerophjter^ hvil-
ka bestå af epidermis, celle-vaf, karl (va-

^) Elementa Philosoplilæ Botanicæ. Auctore H.
F. Link. — T. I. Gam TabiiHs lilhograph.
IV. — Editio altera. — Berolini. 1837. —
Tomus II. — Editio altera. — Berolini. 1837.
— Grundlehren der Krauterkiinde von H.
F. Link. Erster Theil. Mit Vier lithogra-
phischen Tafehi. ■ — Zweite Ausgabe. — Ber-
lin. 1837. 8:0. pp. XIII & 5of. — Zweiter
Theil. — Zweite Ausgabe. — Berlin. 1837.
8:0.: Ss. XV & 377.

•^

3o7

sa), snft-gommen (Opangia) och Lacuner
(Lacnnæ), uti livilka blott finnes luft.
li. Alesophjter: Ornibunkar^ hvilkahafva,
sr.mma structur som Plianerophrter^ och
Mossorj som sakna spiral-kiirl och siillan
ega fiber-celler. III. Cryptophjter, hvil-
ka bestå af celler eller af fibrer (fiber-
celler) eller af bada: Jh^er^ La f var och
Sv am par, IV. Stammen hos P haner o^
phyter j Mesophyter {ProtJiaUus) och
Cryptophyter (T/ialhcs). V. Blad.

Uti Andra Delen afhandlas: VI. Epi-
dermatio (Haut-Ansatze): Stomata, glan-
dulæ, verrucæ, papulæ, papillæ, pili, pili
interni, strigæ, aculei, epiphyllia, (fjall,
blad-artade delar, som finnas på Vaxternas
yta t. ex. på blom-skaften hos Moss-Ro^
sen [Rosa mus co sa kil.), på Ormbunkarnas
stjelkar, o. s. v.). — VII. Blomma (Flos).

— VIII. Frukt (Fructus). — IX. Quali-
tas (Egenskap). Har afhandlas Vaxternas
narings-amnen. — Vaxt-andning genom
upptagande af syre under natten och i
niork vaderlek samt genom afgifvande af
syre om dagen och i klar vaderlek. —
Ljusels bitrade befordrar Vaxternas fun-
ctioner, och genom varma borja de. — Af-
Sond ringår hos Vaxterna. — Lifs-varma
finnes blott understundom i vissa delar.
— - Få Vaxter ega ett phosphoriskt sken.

— X. Vegetationen. Hiir framstallas an-
miiikningar om Vaxternas varaktighet.
Annuella, två-åriga eller mångåriga. —
Vaxternas årliga forandring består i gro-
ning, lof-sprickning, blomning, frukt-mog-
ning, lof-fall, rot-skotts-bildning.

3o8

Foi f. forlfar alt ega den c>fverlygelsc%
att hvarje Vaxt-cell ulgor ett eget ocli
ifiån alla andra skildt organ, hvilket ge-
nom fallkomligt tjocka, ej med hål ge-
nornborrade hinnor upptager safteraa, for-
iindrar dem ocli sedan å ter genom sam-
ma hinnor afleinnar dem. Dertill fordras,
siiger Forf., en lifs-kraft, genom hvilken
cell-hinnan irriteras och nedstammes, ocli
nu liksom genomsilande emottager somli-
ga amnen och ulestiinger andra. Forf. an-
marker, att sarskilda, fiirgade, med en egen
saft fjUda celler emellan andra ofiirgade cel-
ler, och likartade phænoraen hos Djuren leda
Lestamdt till en sådan Theorie. Spiral-
karlen och beshigtade karl, hvilka Forf.
kallar Spiroiderj fora narings-saft till cel-
lerna. Forf. kallade fordom dessa Spiroi-
der for 2'rac]ieæ eller Luft-Ror, JNuhar
Han funnit, att de uppkomma utur de
HahbandsUka eller af Mey en så kallade
Kortledade Karlen _, liksom utur celler,
hvilka forlanga sig åt bada iindar, inym-
pa sig i andra likartade karl och så bilda
kiirl-Systemet. Spirnl-Kdrlens ursprung
utur celler såg Forf. tydligt hos fron af
Casuartna.
wii- Den af Prof. Wilbrand utgifna bo-

"^ "!u.htaniska Handbok innehåller ett Naturligt
Viixt-System enligt de af Forf. tillforne
meddelade grunder ^). Den lemnar på

der IJota

iiik.

^) Handbuch der Bo tan it nach den Naturlichen
Pilanzenstufen, Pflanzen-Kreisen und Familien
mit einer einleitenden Aufzahlung sammtli-
cher Geschlecbler nach Linné's System zum

\

3o9

ialinska spraket forflUtacle kannemarken
for Vaxt-AfUclninirar, livilka Forf. gifvit

1

for

egna namn, for Viixt-Familjcr, (ur alla kiin-
tla Slaglon samt for de niarkvardigaste ar-
ter. Uppgifterna om Viixternas hemland,
om vaxt-stiillcn, om blom-fiirg, om stor-
lek, m. m. meddelas på tjska språket.
Afhandlings-siittet lir i allmanhet mjcket
kort; man har trott, att någon storre ftdl-
stiindighet och någon mera bestamdhet i
uppgilter kunde hafva blifvit gifna iifven
i elt arbete af mindre volum.

En af Prof. H o c h s t e 1 1 e r på ty ska Ho c h-
språket ftjrfattad Botanisk Liiro-Bok arpopnhin
åmnad till undervisning for bildade Med- ^'*4c?''
borgare utur flera classer i samhallet,
och har blifvit ansedd tjenlig att upp-
fjlla sin bestammelse ^). Uti Forstå De-

s
e

Gebra«che belm Aiifsiiclien nnbekannter Pflan-
zen so'<v'olil nach den Naliirlichen Familien, so
wie zur Erleichternng des Studiums und der
Uebersicht der lelztein. Enthaltend die dem
Arzte, Pharmaceiiten, Oekonomen, Forstman-
ne und Blumcnliebhaber merkwiirdigen, so
wie die meislen in Deiilschland wild wach-
sende Piianzen, nebst Andeutung ilirer Eigen-
thiimlichkeiten von Joh. Ber nh. Wilbiand.
Darmstadt, 1837. 8:0.
3) Populåre Botanik, oder fassliche Anleitung
zur Kennlniss der GeAvachse, besondcrs der
in Deutsehland und in der ScliAvcitz am hau-
figsten wild iFachsenden Arten wie aueb der
Deutschen Cultur-Pflanzen und dermerkwiir-
digslen Gewachse der warmeren Lander. Zuni
Gebrauch und Selbstunlcrrieht der Erwaeh-
senden und der Jugend, iiberhaupt alJer
derer, die mit der Pflanzrnwelt nriher be-
kannl zu wcrden wiinschen, bcsonders der

3io

len forekommer forst en Inledning, i hvil-
ken meddelas en ofversigt af Vetenskapen
i allmaniiet. Derefler fiaiiisLallas, i sar-
skilda afdelningar, heski ifningar ofver/fy-
ska Vaxler, Ved-Vaxler, Ortei', Gras, Cryp-
togamer, de i Tyskland vanligen odlade
Tiadgårds-Vaxler, Sades-arlei-, och de mest
kiinda ullandska Vaxter. Uti Andra De-
len lemnas en Blomster-Calender, Tjska
Våxt-Siiigtenas kiinnemaiken , en ofversigt
af de vigtigaste ibland de Naturliga Viixt-
Familjerna oeh ett al])liabeLiskt Register,
Forf. meddelar koi ta beskiifninirar sa viil
for Sliigten som for arter, hva r vid for de
nara beslagtade ibland de sidstnamnde siir-
skildt framsi alias deras mest utmarkande
skilje-teeken; derjemnte aro Viixternas
nytta och skada iifven anforda.
A. B. D:r A. B. Reichenbach's Allgemei-

b^Ich-^rne Pflanzenkiinde utgor en Inledning till
f^"^',T*'''Foi fa tiårens Naturqeschichte des Pflanzen-

lic 1 TlJMI— O

zeiikirnde leichs, livilkcn i sednaste Ars-Berattelse
(p. 233) blifvit omniimnd '^), Iliir afliand-

0<*konomen und Landj^cisllichen, der Schnl-
lelirer und Schulgelniiren, der Gvmnasial-
iind Reats( hiiler, juiiqcr l^liarmacenten nnd
aller Jiini^dinge nnd Toehter ans den gebil-
delen Standen, Von M. Cli. F. Hoc hs lei-
ter. Erster und Zueiter Tlieil. Mit 2o5
iinter Leitimg des Veifasser.s gezeichneten x'M)-
bildnngen auF 3 sehwarzen und ig sojgCaltig
gemallen Tafeln. Zweite mit besondern Riieli-p
sielit anf Nord-Deutscliland und dje ScUwell^.
vei inehi te nnd verbesseite Anflage. Reut-
lingen. iSi;. 8:o. Ss. XII &. 846. Nebst
Register. Ss. y] und dem lilhogiapb. Biidnis-
se G. von Linne's.
^) Allgeineine Pflanzenkunde oder Einleitung in

3[r

las alUså Terminologien, VaxL-Pliysiolor
^ien ocli en ofversigt af Systemerna, allt'
beriiknadL f()r Beq vni^^n^e. Arbetet åtfol- ^

jes af figurer, upplysande Terminologien.

Uti den a f Prof. Reichenbacli ut-Reidien-
gifna Handbok i det Na tu r liga Vaxt-Sy-H;.udburh
steinet ineddelar Forf. sitt fullstandi2:t'^7.^'^"'"
utvecklade Vaxt-System, af bviiket bani^fi'"^*^"-
tiiiforne endast framstallt ett utkast ^). '
Forst lemnas en ofversigt af den Sy-
stematiska Botanikens Historia, namnli-
gen: i. "Den Nordiska Botaniken," eller
Linné's Sexual-Sj-stem. 2. "Den Fran-
ska Botaniken," eller Jussieu's Naturli-
ga Vaxt-System, med en framstiillning af
skillnaderna emellan dessa bada System.
3. "Den Tyska Botaniken," eller en ofver-
sigt af G6tlie's "Versuch die Metamor-
"phose der PQanzen zu erklaren," ocli

die Botanik mit besonderer Beriicl^sicbtignng
dci* Physiologie, TtM-niinoIogie iiiid Syslema-
lik. Flir Scliiilen nnd ^iim Sclbstunlerrichte
bearbeitet iind diirch mehr als 4oo Abbil-
dungen erlåiilert von A. B. Reichenbach.
— MI-l 8 liLliographirten Blaltern. — Leipzig.
18.37. 4'^'
^) Handbuch des Naturlichen Pflanzen-Systems
nach allen seinen Glassen, Oidnungen iind
Familjen , nebst natnrgemåsser Grnppirung der
Galtungen, oder Stamm und Verzweigtmg
des Gewiichsreiches, enthallend eine vollstan-
dige Gliarakleristik und Ausfiibrung der Na-
tiirlichen Verwandtschaften der Pflanzen in
ihrer Richtung aus der Melamorphose und
geographisclien Verbreitung, wie die fortge-
bildcle Zeit dercn Anscbauung fordert, von
D:r li. G. Lud w i g Reichenbach. — Dres-
den und Leipzig. 1837. — 8;o. Ss. X & 34^.

JI 2

dess jnflylande på Velenskapens behand-
ling i sednare lider jeninte en Historia af
de Tyska Botanislernas bemodanden alt
forskafTa Bolaniken, såsom de saga, en inera
vetenskaplig form, och att batlre ulbilda det
Naturliga Systemet, hvilket skedt genom de
Skrifter, hvilka blifvit ulgifna af Nees v.
E s e n b e c k d. a., O k e n , W i i b r a n d , ni. m,
fl.. — 4- "f^^n Engelska Bolaniken," eller
ofversigt af Engelsmiinnens arbelen for det
Naturliga Våxt-Systemets framsteg, namnli^
gen af B r o w n , B e n t h a m , D. D o n , JI o o-^
ker, Lindley, m. fl.. Derefter foljer elt
Forsok till en fortsatt ulbildning af Gci-
the's melamorphos-Lara lill en åskådning af
Vaxt-Riket i sin helhet. Har utveeklar Forf,
silt System, och anforer derefter Viixt-
Familjerna med sina kiinnetecken och fler-
faldiga criliska anmaikningar, hvarjemnte
Vaxl-Slaglena lill storre delen uppriiknas.
Detta så kallade Naturliga System har
slora egenheter och ar konstigare «in
något annal. Få personer torde vara hu-
gade att anviinda den slora nioda, soni
erfordras for alt sludera sig in uti del-
samma, heldst då man snart inser, alt
niap på andra sliillen finner summa amnen
redigare och mera lalLfallligl afhandlade.
Aib.Die- £):r A lb. Dielrich's "Handbuch der

HandbnciiPharmaoeulischen Bolanik" lemnar en of-
*l»L^''iio- versigl af Velenskapens Elementer, hvarvid
tanik. Forf. fursl fra ms talle r V^iix I- Anatomien och
Vaxl-Physiologien, i korthet afhandlade^).

^) Ilandbdch der Pharniaceutisclien Botaiiik.
Ein Leitfaden zu Voi lesungen iind zum Selbst-

3i3

Den af Termo iilglfna "Scliliissel zurTermo^s
Botanik" ar en ofullstandig Larobok, uti ^;;|;'^ij^^!^
hvilken flerstades afven forekomma mindre ta"^'''
val besliimda definitioner ^).

Af Brandt's ocli Ra tzeb ur g*s for t-H a yne's,
siitlning af Hayne*s verk ofver Medici- &c."Ge-*
nal-Vaxlerna iir Trettende Bandet utgif-*^,J^Y,J^;^'-
vet ^). Det innehåller Beskrifnin^^ar af 48 '^*'' .'^•'"^

/ o inder

Viixt-arter, bviika aro har afbildade i illu- Arxney-
niinerade figurer. Forst forekomma figurer bAiudfi!'
a f månc^a arter af Rumeæ , ibland hvilka^!;'^^^^^,''^^-
fiera aro bestamda och benamnda enhgt
Wallroth^s åsigt af desamma t. ex. Tab. i.
Ramex syl vestrisYdxWv.. 2. R.oæflapathiun
'Wai\\\\{R.cri'^tatus Wallr., R. pratensisMevL
& Koch).. 3. R. crispus L.. 4* ^- ffydrola'
patJium Huds.. 5, R. Dioscoridis WaUr.
(R, orientalis Bernh.), mycket nara be-
sliigtad med R. Patientia L.. 6. R, Ace-
tosa L.. — 7. R. alpiiiiis L.. — 10. Fra-
xinus excelsior L;.. — 11. Ornus europæa
Lu. — 16. Moras nigra L.. — 17. Jug-
luns regla L,. — 21. Po/ygala Senegah..

studium. Von D:r A lb. Dictrich. Ber-
hn. 1837. 8:0. Ss. XXIX & 4.4.

•^) Schliissel zur Botanik nach Linne's System
in Klassen und Oidnungen. Fiir Gymnasien
und zum Selhstunterriclit entworfen von M.
B. Termo. — Nebst einer bildlichen Ueber-
siclit aller Klassen und Ordnungen auf einem
Tableaii. — Leipzig. iSSy. 8:0.

*) Getreue Darslellung mid Beschreibung der
in der Arzneykiuide gebrauchlichen Gewach-
se <Scc. von D:r Fr. G. Hayne (Sec., Ba* J.
F. Brandt und D:r J. T. C. Katzeburg.
Breizehnter Band. Mit 48 illumin. Kupfcr-
tafeln. — Berlin. 1837. q''^.

3i4

— 22. P. amara L. (P. uliginosa Rei-
cbenb.). — 23, 24. P. vulkanis L. — 25.
P. coinosa Scbkuhr. — 26. Ver at ruin
albuin L.. — 27. /^. ojficinale Schlecbt.
^ Chani.. — 28. Gentiana lutea L.. —
3i. Gent, purpurea L.. — 32. Amm nia-
citlatuin L.. — -38. Ficus re/igiosa L,. —
39. Saliæ tr (andra L.. — 4^* '^' psntan^
dra L.. ' — 4** ^' fragil is L.. — 42- ^'»
fl/^a L.. — ^'6, S. ca prea L.. — 44- ^•
aquatica Sm.. — f^xy. S, viniinalis L..

De ofiiga ^) under året ulgifna Liiroboc-
ker åro af mig endast till deias titbir kanda.

^) Handbuch der Naturgescliichte in leichlfassli-
cher syslcinat. Darstellung fiir die reifcre
Jiigend beiderley Geschlcclites. Ein Hiilfs-
biich zLir Bildiing des Geisles, Belebiing des
siulich leligiosen Gefiilils iind Erkenntniss
der Naturprodiicte in besond. Hinsicht anf
Brauchbarkeit ini biirgeilichen Leben. Von
F. X. F. Hu be r. Zvveiter Theil. Das Pllan-
zenieif.h. — Salzburg. 1837. 8:0.

Gompendium der gesammlen Naturgescbieh-
te, als Leitfaden fiir einen Stufenweisen Un-
terrichtsgang, fiir Scbiiler von Keal- und
Andern hohern Schulen. In drei Cursen be-
arbeitet von F. T. Kiitzing. Nordhausen.
1837. 8:0.

Natuigeschichte aus dem rellgieusen Sland-
punkte fiir die Jugend in Volk-Schiden. Von
Jos. Annegarn. Miinster. 1837. 8:0.

Leitfaden beim ersten TJnterrichte in der
Naturgeschichte. Von H. G. E. Ohlert.
Konigsberg. 1837. 8:0.

Handbuch der Naturgeschichte. Besonders
fiir Technisclie Lehranstalten, wie auch zuni
Selbslunterrichte. Von Wall I. — Zweiter
Theil. Botanik. — E.egensburg. 1837. 8:0.

Naturgeschichte nacli allen drei Reichen,
fiir Schule und Haus, In Verbindung mit J.

3i5

Många Exsiccat-Sanilingar, eller tillExsiccat-
salu ht'illna Samiinsiar af torkade Va x- 'J

S:imliu»
gar.

F. JVaumann beai beitet von D:r Hei nr.
Gra fe. 2:r B.d. (i6;s — 24:s Heft). Das
Pllanzenreich. 2:te — 4*'^^ Lieferiing. Eisle-
ben. 1857. 8:0.

Volksnatnrgeschlchte oder gemein-fassliehe
Beschreibung der merkwiirdigsten , niilzlieh-
sten lind schadlichsten Thiere, Pflanzen nnd
Mineralien. Herausgegeben von H. Kebaii.
— Erste Ilalfte. Stuttgart. 1837. 8:0. Ss. 4oo.
M. 17 Ta fe ln.

Genieinniitzige Natnrgeschichte. von D;r H.
O, Lenz. Gotha. i836,

Pflanzen, weche zur Nabriing und Erbo-
bung der Lebensgeniisse des Menscben die-
nen nnd zwar sammlbcbe Gelraide- Gemiise-
Gewiiiz-arten beschrieben und abgebildet, mit
Beriicbsicbtignng ibrer JVatiirlicben Besebaf-
fenbeit, Vfrbreitung iibev die Erde, Gul I ur
und Zidjereitung. — Aus d. Engl. von D:i' F.
A. Wiese. Zweite Ablbeilung. Leipzig. 1837.
12:0.

Das Pflanzenreicb in tabellariscber Ueber-
sicbt. IVacb Linne"s System geordnet. —
Botanisclie Cbarte. N:o I F. Weimar. 1837.
Die Natur, ibre Wunder und Gebeimnisse,
oder die Bridgewater-Bucber. Aus d. Engb
von D:r Herm. Hauff &c. — Liefe-
rung VIH — XH. — Die Erfabrungen und
Gesetze des Lebens, oder populare verglei-
cbende Pbysiologie der Pllanzen- und Tbier-
weU. Aus d. Engl. des P. M. Boget, von
D:r F. M. Duttenbofer. — H-VIlLtc
Lieferung. Stuttgart. 1837. 12:0.

Worterbucb der Naturgcscbicbte, dem ge-
genwartigen Stande der Mineralogie, Butanik
und Zooiogie angemessen. — Neue Ausgal>e. —
Erster und Zweiter Band. Weimar. 1837.8:0.
Neuer Nacbtrag zum vollslandigen Lexicon
der Garlnerei und Botanik &c. 6:v und 7:r B:d.
(26:5 und 27:s B:d des ganzen Werkes). —
3\cu cntdeckte Pllanzen, ibre Gbarakteiislik,

3i6 ' ^

ter for Herbarier utkommo under sldslid-
ne år.

Benutzung und Behandlimg, hinsichtlicli der
Standoiter, Fortpflanzung und Vermehrung. 6:v
B:d. [Moiiachantus-Phytoxj-s). Von F r i e d r.
Gl. Diet rie li. — Ulm. iJSy. 8:0.

Die vorziiglichsten in Teutscliland wach-
senden Gift-Pflanzen und deren Wirkunsren
auf das Leben und Gesundheit der Menselien.
IVebst Angabe der Hiilfsmiltel bei Vergif-
lungs-Fallen. Fdr Scliule und zum Prival-
Gebrauch allgemein fasslich beschrieben. Von
G. A. E. Scbo ttlander. — Ulm. 1837.8:0.

Syslemalisehe Beschreibung der gebrauch-
lichsten in Deutschland wild ^vaehsenden oder
kullivirten Arzneigewachse zum Gebrauclie
flir Studierende Årzte, Wund-Åizte und Apo-
theker, von D:r Jos. K. Maly. — Griitz.

1837. — 8:0. pp. X & 134.

Histoire pharmacologiqiie du Camphre.
Par D. B. J. L. Millot. — Strasbourg. 1837.
4:0.

Nouveau Tralte des Plantes usuelles spe'-
cialement applique' a la Me'decine domestique
et au regime alimentaire de THomme sain ou
malade. Par Joseph Roques. Tome I.
Premiere Livraison. Paris. 1837. 8:0.

Medical Botany; or ilUistrations and de-
scriptions of the medicinal Plants of the Lon-
don, Edinburgh and Dublin Pharmacopoeias;
comprising a popular and scientific account
of poisonous Vegetables, indigenous to Gieat
Britain. By John Stephenson and James
Mor ss Churchill. — New Edition edited
hy Gilbert Bur nett.

The Linnæan artificial System of Botany,
— By T. Castle. London. 1837.

The Elements of Botany, wilh illustra-
lions. By E. E. Perkins. — London. — .
1837. 8;o.

Della utilita ed amenlta delle Piante. Dls-
corso inaugiuale detto il di Apiile delT An-
no 1837, nella grande aula della J. B.. Xhii-

3,7

Af Hansen's Schlesvigska Herba-
rium ar io:de Semi-Centurien utgifven '**).
— Af Fiinck's Cryptogainiska Viixter
i synnerhet Fichtelbergets iir j^oide Haftet
utkommet. Hiir firmas lo Mossor^ ibland
hvilka Phascum rectum^ Weissia amblyo-
doUjy Bryiun Duvaliij Octodlceras julia-
num j Hjpnum confervoides» 7 Vatten^

versita di Padova da Roberto de Visiani
Padova. iSiy. 8:0. pp. 48.
^°) Herbariirm der Schleswig-, Holstein-, La-
iicnbiirgisehen Flora. Herausgegeben von L,
Hansen in Husbye. io:te Semi-Centiirie. i836,

Cryptoganiische Gewachse besonders des
Ficlitelgebirgs. Gesammelt von H. C. Funck.
— /\o',s> Heft.

Plantæ Selectæ Floræ Bohemicæ. — Au-
ctore P. J. F. Tausch. Fase. HIis. Edi-

tio n.

Agrostolheca Hungarica, complectens plan-
tas siccatas gramineas, cyperaceas et jimceas
Hungaiiæ, Groatiæ et Dalmaliæ. Die Graser
Ungarns, gesammelt nnd fiir Botaniker und
Oekonomen herausgegeben von Jos. Sadler.
Pesth.

Musclii rari del la Provincia di Como e
della Valtellina, raccolti e piiblicati dal Dr
Santo Garovaglio. — Dec. IV — VI.

I Musci deir Austria Inferiore. dal Dr
Santo Garovaglio. Dec. I — VII.

Lichenes Provinciæ Comensis et Vallis Tel-
llnæ. Decas I &i II.

Filices Provinciæ Comensis a Doctoribus
S. Garovaglio et M ond el li. — Decas I.
fol. 1837.

Flora Galliæ et Germaniæ exsiccata. Her-
bier des Plantes rares et critiques de la Fran-
ce, de TAllemagne, reciieillies par la Societe
de la Flore de France et de FAllemagne,
piiblie' par le D:r F. G. Schultz. — Anne'e
j836, ou I;re Cenlurie 6cc. 1837.

3i8

J/ger och 3 Sv am pa r. — A f P. J. F.
Tausch's Plantæ selectæ Floræ Bohemicæ
ar en ny samling af 3:clje Fascikeln ut-
gifven, och af dess ofriga Exsiccat-Sam-
lingar (se foreg. Års-Beralt.) finnas ånnu
qvar exemplar till salu. — Af Sadle r 's
Agrostotheca Hungarica utkom 2:dra Fa-
scikeln, innehållande Cyperaceæ: Careæ
4 arter, Holoschoenua i och Cyperus i. —
Gramineæ: 17 arter. — Junceæ: 1 arter
af Juncus, — Af Garovaglio's Samling
af Comensiska Mossor aro 5 Decader utgif-
na; af hans 6'(7m/m§r af Mo i-^or ifra n Nedre
Osterrike hafva 7 decader uLkommit. — Af
hans Samling af Comensiska Lafvar aro 2
Decader lemnade, samt af Garovaglio's
och Mondelli's Samling af Comensiska
Ormbunkar [Filices) ar en Decad i folio
iitgifven. — D:r F. G. Schultz har ock
borjat utgifvandet af en Exsiccat-Samling
af Franska och Tyska Våxter: Flora Gal-
liæ et Germaniæ exsiccata, af hvilken
Forstå Centurien utkommit och kosLar 20
Francs i Bokhandeln i Tyskland. Jemnte
ganska många vanligare Vaxter, så inne-
håller denna Centuria afven flera sallsynta,
och, som det sages, nya arter, t. ex. ^rcr-
tis auriculata Lam., Viola SchuHzii Bil-
lot, Viola Billoiii Schultz, Cerastium Gre-
rderi Schultz, Umbilicus pendulinus D.C. ,
Sibthorpia europæa L., Liiulernia Pyxi-
daria Allion., Ophrys arachnites Hoffm.,
Careæ heleouastes Ehrh., C. microglochin
W.b.g., Alopecurus utriculatus Pers..

i):r Kochel i Wien forsaljer 3 Cen-
turier af The od. Kotscl>y's Herbarier

319

sanilade pa Taurns, i Grekland, i Nedre
Ægypten och i Syrien; livaije Cenlu-
lia kostar i5 Gulden Conv.-Mynt. —
Kotschy alfoljde år i836 en expedition,
som liade for afsigt att uppsoka nytti-
ga fossilier innom Ægypten. Forst be-
sokte lian Grekland, begaf sig derefter
Lill Ægvpten intill Cairo, bereste se-
dan på kort tid en del af Syrien in-
till berget Taurus, livarest Han dels i
dess bogre trakter dels i dess dalar till-
bragte 2 sommar-månader, oeb gjorde en
rik skord af sallsynta ocb nya Vaxter.
Han bar sednast begifvit sig lill Niibien
ocb till Abyssinien.

En ganska vacker ocb dyrbar brasi-
liansk Exsiccat-Samling utgifves af Prof.
Martins i Miincben: Herbarium Floræ
Brasiliensis, af bvilken 3 Centurier åro
utgifna, men jag kanner ej priset for dem.
riera Centurier skola framdeles utgifvas,
emedan Marti us bar en bekant i Brasi-
lien, som bestandigt insamlar ocb ofver-
siinder Herbarier ifrån detta vaxtrika Land.

Botaniska Journaler och Periodlska

Arheten,

De Journaler, bvilka ensamt omfatta Regonsb.
Botanik, iiro for niirvarande egentligen t,°Ig f^p"
3:ne: i. Regensburger Botaniscbe Zeitung,"^-"^- ^^^7.
som utgifves af Botan. Siillskapet i Re-
gensburg. A f denna Tidning ar 2o:de År-
gangen for år iSS-y utkommen, åtfoljd af

»»

320

fjnn»a. sin Litleratur-Beiiclite '). — Linnæa, en
^^"i^^,"'^' Journal, som utgifves af Piof. v. Schlech-
Eifter tendal i Halle, och af hvilken ii:te År-

Jahrgang. To oO -nv t i

ibS;. gangen utgais ar 10J7. JJenna Journal
utgores vanligen af 5 eller 6 Haften for
året, samt ålfoljes iifven af en Litteratur-
Berichte ^). — 3. Hooker's Gompanion
to the Botanical Magazine. — De bada
Tj^ska lournalerna upptaga Original-Af-
handlingar och Recensioner a f nya re iVr-
beten, och den Botaniska Tidningen med-
delar iifven flerfaldiga underriittelser i allt
det, som kan tillhora Vetenskapen.
Hooker's Hooker^s Gompanion to the Bota-

nro^^to nical-Magazine, hvilken omnamndes i sed-
Tsinoa^iné.^^s^^ Bot. Års-Beriitt. s. a-yG, har jag nu
Yoiri&ii.haft tillfiille att igenomse. Den ar en
Journal af hogt varde och innehåjler tal-
rika och larorika Original-Afhandlingar,
många recensioner af mindre kanda af-
handlingar och flerfaldiga underriittelser
om nyare uppliickter. Endast sme To-
mer åro hitintills utgifna ^). Uti dem

finnas

') Flora oder Allgemeine Botanisclie Zeitung
<Scc. 2o:r Jahrgang. I:r u. II;r Band. Regens-
burg. 1837. 8:0.

Litteratur-Berichte zur Flora oder Allge-
meinen Bolanischen Zeitung &c. Siebenter
Band. — Begensburg. 1837. 8:0. pp. VIII &
184.

^) Linnæa. Eln Journal fiir die Botanik in ihrem
ganzen Unifange. — Herausgegeben von D.
F. L. von Schlechtendal. — Elfter Band,
Jahrgang 1837. — Mit Vierzehn Tafelu. —
Halle a. d. S. 1837. 8;o.

3) Gompanion to the Botanical Magazine; being

32 1

(innas pa X XX II Tabeller fit^nrer iull-
komligt eller lill någon del illiiminerade
af nya eller sallsyntare Viixter; derjemn-
le foiekomina i llrdra Tomen Portrålter
af Botanisterna Dav. Douglas, Richard
Cunningham och John Fraser samL
Biographier ofver desamnia och ofver Wil-
liam Jack.

ibland de har nieddelade afhandlin-
gar må foljande an foras: Vol. I.: Upp-
lysningar 5fver Indiens Botanik af I):r
"Wight and Arnott. Nj^a arter be-
skrifvas och figurer bifogas ofver dem. —
Underrattelser om i)rummond's Viixt-
Samlingar, gjorda under en resa i sodra
odl vestre delarna af de Forenade Sta-
terna. -^— HalTs Excursioner i grannska-
pet af Quito och till toppen af Chimbo-
razo (Fortsiittning ifrån Botan. Journal).
— Hooker 's och Arnott's Bidrag till
Sodra Americas och Soderhafs-Oarnas Flo-
ra. (Fortsattning ifrån Bot. Journ.). —
Hallas Berattelse om en Resa till Payta
på kusten af Peru. — Watson^s Jemn-
forelse emellan de ofra eller slutliga
gransorna for Trad och Buskar i England^
och deras geographiska utbredning i de
arctiska trakterna. — Beskrifningar af Ma-

a Journal, containing siich interestlng bota-
nical informalion, as does not come withirt
the prescribed limites of the Magazine; widi
dccasional figures. — By W. J. Hooker. —
Vol. I. — London. i835. 8:0. pp. 385. G.
Tab. XIX. — Vol. II. — London. i836. 8:0.
pp. 38 1. G. Tab. XX— XXXH.

Prof. PVikstroms Arsber, 1838. ^ '

•i^-

322

iayska Viixter. — Ilislorisk Tecknini» a'f
Bolanikens Framsteg i Ryssland ifiån Pe-
ter den Stores tid till den narvarande &c,
af M. H. G. Bongard (ifrån Act. Petrop.).

— Bentham's "Synopsis of GerarcUeæ
en afdelning af Scrophulariaceæ, — Be-
rattelse om Darieu's Excursioner i Astu-
rien. — Bidrag till en Flora ofver van
Diemens Land (Forts, ifrån Bot. Journ.).

— Om On Timor's Natural-IIistoria af
Span og he. — > Ward's satt att trans-
portera lefvande Viixter. — Bentham^s
Synopsis of the Buchnereæ _, en afdelning
af Scrophulariaceæ. Sec, &c. — Volumen
11.: Bentham's S^aiopsis of the Heml-
meridecGj en afdelning af Scrophulariaceæ,

— Afhandling om Erjthroxylon Coca La-
marck. — Gray's Monographie ofver de
jN[ord-Americanska arterna af Rhyncospora.

— Om de iitliga Vaxterna på van Diemens
Land. — Nya Slagten ocli arter at' Scro-
pulariaceæ a f Bent ham. — Grahain^s
Anmarkningar om det Ceylonska Gummi-
Guttæ-Trddet, — Capska Orchideæ^ sam-
lade af Drege och heskrifna af Lindley.

— En Flora ofver Nya Zeeland. — Nya
arter af Ceylonska Melastomaceæ af Ar-
nott. — Nya Inåiskdi j4c ant} laceæ af Nees
v. Esenbeck d. Å. &:c,

Annaies Aniiales des Sciences Naturelles ^^,

jf^^^l^y Oken's Jsis ^) och Vinstitut aro fortsatta
Isis 1837. for inne vårande år ^\

rinstitut *

5:cAnnée, 4^ Annales des Sciences Naturelles 5cc. Seconde
SeVie. Tome V:me. Paris. 1837. 8:0. G. Tab,

^) Isis, oder Encyclopadische Zeitschrift. — Her-
ausgegeben von Oken. Jahvgang 1837. ^'.o,

^) Llnstitut, Journal des Academies et Sociele's

van Jer IIoeven's ocli de Vric-^d hoc-
se's Tidskrift for Natural-Historia ocli/^"^."

d e v r 1 e-

Physiologie forLsiitles. Fjerde Delen inne- '«e iija-
lialler foljande Botaniska Alliandiingar: J^ideDeeV.

irste en arde Sluk. Pp. 25 — 4^^
Over het Sargasso of Zeekroos, door F.
A. W. Miquel.

Pp. 4^ — io5: Jets over het Ontstaan,
den Groei, en de Vonnveranderingen van
den Stenirel, door J. Wttewaall.

Pp. io6 — $34.* Onderzoek aangaan-
de de Bladbewegingen , die niet door
aanzw^ellingen ontstaan, door M. Dassen.

Pp. i54 — 208: Proeven over de wer-
king van vergiften op Planten, door F. A.
W. Miquel.

Pp. 21 1 — 2 30: Eenige Berigten aanga-
ande Gott fr. Reinli. Tre vi r a nus; Me-
degedeeld door J . v. d. H 0 e v e n (Biographie).

3:e en ^:e Stuk. Pp. 271 — 2(So: De
Noord-Nederlandsche Yegetatie in haie
hoofd trekken vergeleken met die der pruis-
sische Rijn-Provincie, door F. A. W. Mi-
quel.

— — ■ Pp. 282 — 333: Bijdrage tot
oplossing der vraag: is Lemna arr/iiza
Auet. eene Standvastige, ondersheidene
soort, dan w el een ootwikkelingsworm
van eenige andere van hetzelfde gc-

7

scientifiques de France et de TEtranger. —
Cinquieiiie Annee. 1837. Paris. fol.
) Tijdschrift voor Natuurlijke Gescheidenis en
Physiologie. — Uitgegeven door J. van der
Hoeven en AV. H. Vriese. — Deel. i;e en
3:e Stilk, te Leiden. 1837. 8:0. — 3:e en 4*^
Stilk, te Leiden. i838. 8;o.

%

324

slacht? cloor J. F. Hoffmann. tah^
III.

— • — Pp. 370 — 374: Over het
omhulsel van liet stigma der Scævolacece
en Goodeniaceæ j door P. W. Kort li a Is*

— " — . Pp. 387 — 4o^- ^^ Bifori^
nes van Turpin, eene nieiiwe ontdek-
king in de krystallographie van het Plan-
tenrijk; medegedeeld, door W. H. de
V r i e s e.

— — Pp. 4<^9 — 42^- Novæ spe-
des Cycadearum Africæ Australis, quas'
descriptionibus et figuris illustravit W.
H. de Vriese. Tab. VI & VII, VIII,
IX & X.

Forf. lemnar har kannemarken for
Slagtena Zamia L., Encephalartos Lehm.
samt for foljande arter jemnte beskrifnin-
gar af dem: Ene. bracJiyphjllus Lehm,
& de Vries. Tab. VI & VII. — E. elon-
gat us Lehm. Tab. VIII. — E, spinulosus
Lehm. Tab. VII. fig. B. — ^. nauas
Lehm. Tab. VIII. f. G. ~ E, van IlalUi
de Vries. Tab. X. — E^ latifrons Lehm.-
Tab. IX.

Hvarje Hafte slutas med en *'Boek-
beschouving en Letterkunde Berigten," i
livilka forekomma några få recensioner af
inlandska och utlandska arbeten i Natur-
Vetenskaperna. I Fjerde Delen finnas smar-
re utdrag ifrån Kroyer's Natur-historisk
Tidskrift V Håften eller blott afhand-
lingarnas titlar, samt en recension af
MohTs och Michler*s Untersuchun-
gen iiber die anatomischen Verhaltnisse
des Chlorophylls. (Tiibingen. 1837. 8:0).

325

Kroyer's Natural-Historiska TidskriftKvoyers
^r fortsatt ^). Forstå Bandets 3:dje — 6:tte stm"isk'
Halten iiro under aret utq^ifna, och i dem?^'^'^l^''^t*

• 1 Bind.

mnehculas foljande Botaniska Afhandlingar:3:die— (3:to

3:dje Hiiftet. Ss. 345 — 352: "Nogle
Bemerkninger om Sliigten Poljgonwn af
H. Dr e jer.

Har meddelas anmiirkningar och be-
skrifning om Pol. minus Huds. och om
dess tvenne former, af hviika en vaxer
på oppnå platser och har nedliggande
stjelk, och en annan, hvilken forekommer
på skuggiga stallen, ar uppratt. Bladen
variera mycket till bredd och langd. Den
har 5, eller niera sallan 6 ståndare. Hos
P. Persicaria L. har Forf. understundoni
funnit blom-skaften finhåriga eller glatta
hos stjelkar ifrån samma rot, iifv^ensom
blom-skaften hos P, lapathifolmm L. nå-
gon gang forekomma glatta. Blomkronan
år hos bada oftast 5- till 6-delad; hos
P, lapatliijoUum också ibland 4'<^lelad. —
Forf. an marker, att P. nodosum Pers. ej kan
erkannas såsom egen art. Reichenbach
sager, att styli aro tillbakabojda och hos
P. lapatliijoUum slutna till hvarandra,
men detta skiljemarke ar ej bestandigt.
P. Persicaria och flera andra arter hafva
frukter af tvenne slag, och de forekomma,
såsom det synes, hos de Viixter, hviika
kunna anses såsom batarder, och såda-
na alstras i miingd ibland arter af Po*

8) Nalurhistoriskt Tidsskrift. Udglfvet af H.
Kroyer. — ForsteBind. Tredje, Fjerde, Fem»
te, Sjette Hefte. — Kjobenhavn. 1837. 8:0.

326

Ij^onum ^ då ilera ibland dessa arier va-
xa bredvid hvaiandra. Foi K har aninaikt
en vaxt-fovm, som synes vara batard af P.
Hydropiper ? och P. minits o^; en ann an,
som troiigen iir baUnxl at' P, minus '^ och
P. Persicariit c/', eller niahiinda snarare
a F P. Hydropiper cf. Dessa bada hafva
frukter af tvenne slas;. — Derefter frani^
staller Forf iakttagelser om Stellaria gra-
rninea L., af hvilken han antaster 2 for-
luer: i. forma feminina [parvijlora):
kronbladen af hlomfodrets léingd, delade
lill hasen: ilikarna kilformiga och langt
utstående; stiften af kronbladens langd,
i spetsen litet sammanridlade och bojda
11 Låt; ståndarna mycket kortare an det
Kåstan klotronda frukt-åmnet, 5 kortare
och 5 langre; fromjols-knapparna små,
med gtdt iVomjol. — 2. forma masculina
[^randifiora): kronbladen nastan dubbelt
så langa som blomfodret: flikarna om-
våndt åggrunda, icke så langt utstående,
i spetsen naggade. Under befruktningen
iiro stiften tillbakabojda, och mycket kor-
tare an ståndarna. Efter befruktningen
alfalla fromjols-knapparna, då stiften stråcka
ut sig, men blifva något kortare an kron-
bladen, och vidt utstående ifrån hvaran-
dra, deras spetsar ej sammanrullade, men
vånda åt en sida'; ståndarna' iitet kortare
an kronbladen, lika langa, med stora fro-
mjols-knappar och cinnober-rodt from jol.

Bada formerna gifva mogna fro. Fro-
husen hos den såkallade Hon-Våxten åro li-
tet storre an hos Han-Våxten, men hos bådu
iiro de langre an blomfodret. De vaxa bred-

32-7

vid hvarandra, och Forf. tror, att då Hon-
Vaxtens Hannar ej synas vara rigtigt iit-
vecklade for att forriitta befruktningen, så
maste den befruktas af Ilan-Viixten. Han
har ej sett någon form, hos hvilken bada
konen varit hka iitveckhide.

Ss. 353 &c. "Botaniske Noticer af
Lector Blytt i Christiania."

Denna x\fliandlin2: ut^or ett utdras:

Oa D

ifrån Lector Blytt's "Indberetning om
en Botanisk Reise i Sommeren i833," in-
ford i Magazin for Natur-Videnskaberne,
2:den Række. i:ste Hefte. — Af densamma
ar ett utdrag redan lemnadt i en foregåen-
de Års-Berattelse.

Femte Hefte. Ss. 4^7 — 47^* "Om
Flora Danica af J. yS , Hornemann
(Fortsættelse)."

Forf. meddelar har nnderriittelser om
fortsiittningen af Flora Danica ifrån år
i8o5, då Han emottog dess utgifvande,
till niir vårande tid. Han bor jade Ver-
kets 22:dra Fascikel, utgifven år 1806,
och har fortsatt till och med den 38:de
Fase, utkommen år i836. Forf. anforer
lor hvarje Hiifte årtalet af dess utgifvan-
de, de markviirdigaste Vaxter, hvilka uti
detsamma ilro afbildade samt såsom noter
flerfaldi^a iakttacfelser och historiska un-
derriittelser om Vaxterna. Derefter foljer
en ofversigt af de i4 Botaniska Resor,
hvilka Forf.' foretagit innom de Danska
Provincerna, på Stats- Verkets bekostnad,
for att anst alla botaniska undersokningar
och for att afrita Vaxter for Flora Danica,
for hvilket sednare andamål han oftast

328

varit ålfoljd af BlornsLer-Målaren Bayer»
— Forf. omtalar sina rese-touier och de
gjorda upptacklerna.

Sjette Hefte. Ss. 55o — SqS: "Om de
Punske, Norske ocb Holstenske Botanikere
pq Bolanikens Yndere, som have nydt
den Aere, at deres Navne ere blevne til-
lagte Planteslægter till Erindring om dem"
af J. W. Horneman. ? — Forf. loljer har en
chronologisk ordning, anforande slagtena
efter tiden da de uppniimndes. Han lemnar
hiir forst uppgifter om Vaxt-Slagtet till sin
class i Linneiska Svstemet och i det Naturliv
ga, och derefter biographiska underrettelser
om de Man, efter hvilka Våxt^Slastena fått
sina namn. De utgora ptt antal af ^74? ibland
de Botanister, hvilka erfarit denna heders-?
bevisning, lefva iinnu 24.
^^i,-!hJs^ Hooker 's verk "Icones Plantarum

riant.Trum&c." ar foitsatt med ILdra, IIl:dje och
iii & iv.I^^'tle Delarna ^). Uti hvarje Del inne-
bållas figurer och bekrifningar af 5o nya
eller sallsynta och markviirdigare Vaxter.
Slagtens och arters kannemarken aro for-
fattade på Latinska Språket, men beskrif-
ningar och anmarkningar aro gifna på det
Engelska. Texten for hvarje art utgores
vanligen blott af en sida, Figurerna aro
lithographierade och i svart. Dessa Vaxter
tillhora Lander belagna i andra Werlds-

®) Icones Planlarum; or Figiires with briefde-
sciiplive characters and remarks, of new or
rare Plants, selected from tlie atUhor^s Her-
barium.— By Sir William Jackson Hoo-
ker. — ParL H, HI 6c IV. —London. 1837.
8;o. C. Tab. ,

329

delur, odl kunna ej interressera Svenska
BoLanister. Phanerogamerna aro valda ut-
ur alla ViixUClasser; åfven ganska många
Cvyptoganier aro har afbildade, namnli-
gen 26 Ormhunkar :, 7 Lycopodiaceer
och 64 MossoPj, Marchantia trichoce-
phala Hook. ifrån Sandwich's Oarna T.
IV. tab. 1 58; den ar funnen af Doug-
las. — * Cladonia perjilata Hook. T. IV.
tab. 192, upptackt i Brasilien af Gard ne r.
— Sphæria Robertsii Hook. T. I. tab. ii,
en till Afdelningen Cordiceps horande
markvardig art, som eger en lang stipes och
ett forlangdt maskformigt capitulum; den
uppvaxer utur stora doda Larfver, hvilka
lefva på Convolvulus Batatas L.,

Efter ett mångårigt drojsmål har DeDeLes*
Lesse r t nyligen fortsatt sitt periodiskan^g'"se^ec-
verk *'Icones selectæ Plantarum &c.," af**P'='°**'

rum (SC.

hvilket var amnadt att utgdvas en Tom iorvoi.iii:ra,
hvarje Del af De Candolle*s Systema
Naturalis Regni Vegetabilis, och skulle
upptaga markvardigare Vaxter, hvilka vo-
ro beskrifna i sidstnamnde verk. Endast
2:ne Tomer ulkommo, hvardera med fi-
gurer af ioo:de Vaxter. Sedan De Can-
dolle andrade plan for sitt arbete och

*°) Icones Selectæ Plantarum, qiias in Prodromo
Systematis universalis, ex Herbariis Paiisien-?
sibiis præsertim ex Lessertiano, descripsit
Aug. Pyr. De Gandolle. Accedunt Icones
Plantarum novarum aut minus rite cognita^-
rum, a peregrinatoribus nuperrime delecta-
rum; Editæ a Benj. De Lesse r t. — Vol,
III. — Parisiis. 1837. ^,0, maj. pp. VIII &
70. (C. Tab. 100).

33o

bor jade utgifvandet af sin Prodromus, så
upphorde De Lesse r t tills vidare att fort-
satta sitt verk. Men under sidstlidne år ut-
kom den Illrdje Tomen, hvilken innehåller
dels figurer af Vilxter, beskrifna af De Can-
dolle, dels andra Vaxter, upptackta af
Bertero, Claud. Gay, Gau die haud,
Lep rie ur, Perrottet, Goudot & Ber-
nier, m. fl.. Vaxterna iiro har på latin-
ska språket beskrifna af De Candolle,
Guillemin, Adr. de Jussieu och De-
caisne. Figurerna åro graverade i kop-
par, med en fin gravur, och alla i svart.
Att har anfora de afbildade Vaxterna an-
ser jag vara mindre nodvandigt. Jag bor
likval namna, att den for sin blad-bygg-
nad markvardiga Ouviranda fenestralis
' Thouars {^Hfdro^eton fenestralis Fevs,. Syn,

T. I. p. 4<^o) ^r afbildad på Tab, 99. Vaxten
horer till Najadeæ och har storre, aflånga,
vid basen afsmalnande, långskaftade blad,
hvilka endast ega karl-byggnad och ej någon
celle-våf, som uppfyller rummen emellan
karlen, utan åro, såsom Botanisterna kal-
la dem, "folia fenestrata," eller se ut
såsom ett blad, hos hvilket all celle- vaf år
afruttnad och endast kårl-skelettet bibe-
hallet; blomskaftet har i toppen tvenne
ax. Vaxten upptåcktes på Madagascar af
Petit-Thouars. — De tvenne andra hit-
intills kånda arter hafva bladen uppfyllda
af celle-våf (folia plena).
HiigeTs von Hiigel har borjat utgifvandet

sdTcs^Ar-af ett Botaniskt Archiv, hvilket inne-
*^J^^ ^j^'' haller illuminerade figurer och beskrifnin-
gar af nya eller sallsynta Vaxter, hvilka

33f

blouiniat i Oslerrike, sardeles på Forf.s
gods Tlitzing vid Wien ^). Uti livarje
Hafte forekomma botaniska så val på la-
tin som på ty ska forfattade beskrifningar
ior livarje art, men anmarkningar ensamt
skrifna på tyska språket. 2:ne Haften iiro
vitgifna med 5 Tabeller i bvardera. Flera
ibland bekrifningarna aro gifna af Ben-
t b a m. — Lsta Haftet : Tab. i . Zichja Mollj
Hiig., enartafett vci^di Kennedy a xy^^A ^^x-
Yandt Slagte af Årt-Vaxternas Familj. Den
bar afbildade art år en vacker Yåxt med
coccionell-fårgade blommor. — • Tab. 2.
Plifsolobium elatiun Hiigel, en Årt-Vaxt.

— Tab. 3. Jacksonia Sternbergiana Hii-
gel, åfven en Art-Våxt. — Tab. 4- ^^"*
mianclra rupestris Hiigel, en Labiat-Våxt,

— Tab. 5. Pelargonium Uttorale Hiigel.

— ll:dra Haftet: Tab. 6. Pronaja eie-
gans Hiigel, en till Pittosporeæ borande
Våxt. — Tab. 7. Hovea pungens Bentb.,
en till Årt-Våxterna borande, mycket vac-
ker art, med talrika blommor. — Tab. 8.
PorantJiera ericifolia Rudge, af Yåxt-
Familjen Euphorbiaceæ, • — • Tab. 9. Dill"
w/nia laxijlora Bentb. — Tab. 10. y^cw
cia Hilgelii Bentb.. — Alla dessa iiro ifrån
Nya Holland. — Figurerna åro mycket val

*) Botanisches Arcliiv der Gartenbau-Gesellschaft
des Osfcerreichischen Kaiserstaates. Abbilduii-
gen und Beschreibungen neiier oder sellener
Pflanzen, welche in den Garten der Monar-
chie bliihen. — Herausgegeben von G. v o n
Hug el. — N:ri I 6c II. — Wien. 1^37.
6:0. niaj. . \ -

332

ritade och verket ar ett ibland de vackra-

ste i sitt slag.

Endii- Ett af D:r End lic her i Wien bor-

nog^^rajh^iaj^^^t arbete, kaliadt "Iconographia Generura

Generum Plantoruni / ' framstiiller figurer af åtskillicja

K:o h markvardigare Magten, at hvilka en eller

annan art har afbildas ^). Forstå Haftet

ar utkommet med 12 Tabeller, men utan

Text. Foljande Vaxter åro har afbildade:

Tab. I. Ascroé pentactina EndL (horande

till Gasteromycetes). — Tah 2. Coelachne

pulchella Brown (Gramineæ), — Tab. 3.

An^uillaria dioica Br. {Metan thaceæ), —

Tab. 4« Eustrephus latifolius Br. [Liliaceæ).

— Tab. 5. Gastrodia sesamoides Br.. • — >
Tab. 6. Eriochilus autumnalis Br.. — Tab.
•7. Ljperanthus nis^ricans Br.. — Tab. 8.
Caleya major Br. (Tab. 5-8: Orchideæ), —
Tab. 9. Gymnostachfs anceps Br. {Jroicleæ).

— Tab. 10, Doryphora Sassafras EndL (A/o-
nimiaceæ), — Tab. 11. Pimelea punicea
Br. {Thjmeleæy — Tab. 12. Symphjone^
ma montanitm Br. {Proteaceæ), — Figu-
rerna aro i svart och bestå endast af
contour-teckningar, ritade af Ferd. Bau-
er, På Tabeller na finnas i hornen till
venster Vaxt-Familjens namn, till boger
Familje-gruppens namn och under figu-
rerna forekomma art-namn. — Frored-
pings- delarna aro ock afbildade i mycket
forstoradt tillstånd.

^) Iconographia Generum Plantarum. Ediclit
Stephanus Endlicher. — N;o I, (Tab,
1—12). — Vindobonæ. 1837. ^:o.

333
Reiclienbach iiteaf forst lO ToiiierR«iciieo-

« «Kl*

åf silt vackra verk "Iconographia Botani- il^^'J
ca," i hvilken sallsynta, nara beslafftade^'''^^'^.
eller forblandade Europeiska Vaxt-Arlercæ.voi.ii.
blifvit afritade uti illuminerade figurer. ^ yi. ""
Derefter bor jade han utgifvandet af en ny
series af detta verk, hvilket han benamn-
de "Icones Floræ Germanicæ et Helveticæ.
Har afbildas alltså endast de Tyska och
SchweitzsiskaVaxt-Farailjernas Arter ^). Ta-
bellerna ega ny nummer-foljd for de sarskil-
da Vaxt-Familjerna, men figurerna af ar-
terna hafva en fortsatt nummer-foljd ifråii

^) tcones Floræ Germanicæ et Helveticæ simul
Pedemontanæ, Tyrolensis, Istriacæ, Dalinati-
cæ, Aiistriacæ, Hungaricæ, Transylvanicæ,
Moravicæ, Borussicæ, Holsaticæ, Belgicæ,
Hollandicæ, ergo Mediæ Europæ. Iconogra-
phia et Supplementum ad operai Willdeno-
vii, Schkuhrii, Personii, De Gand ol-
le, Gaiidini, Kochii alioriimque. Exhi-
bens, nuperrime detectis hovitiis additis, col-
lectionem compendiosani imaglnnm characte-
risticarum omnium Generunl atque Specierum,
cjLias in sua Flora Germanica excursoria re-
censuit Auctor Ludo v. Reichenbach. —
Volumen post Agroslographiam editum, Se-
cundum. Tetradynamæ seu Criiciferæ cuni
Resedeis. — Lipsiæ. iSSy & i838. — Tctra-
dynamæ seu Criiciferæ cum Resedeis in Flo-
ra Germanica excursoria recensitæ, ergo in
Germania, Helvetia, Pedemontio, Tyroli,
Islria^ Dalmatia, Austria, Hungaria, Tran-
sylvania, Moravia, Eorussia, Hoisalia, Bel-
gia, Hollandia provenientes, nuperime detec-
tis JXovitiis additis, Iconibus characteristicis
illustratæ. Auctore Lud. Reichenbach. —
Tabulæ æneæ CIII. Icones CCGXXXI. — De-
cas I — VI. Lipsiæ. 1837. 4-Ov

. 334

det forslnaiiinda verket. Forstå Tomen
af detsamma upptager Grdseji (Grainineæ)
på CX Tabeller såsom forut blifvit namndt
(Se Års-Ber. for åren i835och i836). Den
Andra Tomens I — ^YLte Decader utkom-
mo sidstlidne år ocli innehålla figurer af
Cruciferæ eller Tetradynamister. Våx-
terna aro fortrafiligt ritade af Reichen-
bach ocli omsorgsfullt illuminerade. De
mindre ar terna aro fullstandigt afbildade,
men af de stor re aro of tast blott of vers ta
delen af stjelken med blomklasar aftecknade,
samt figurer af bladen sarskildt bifogade,
derjemnte aro afven arternas fro-rednings-
delariforstoradt tillstånd framstallda. Det ar
ett utmarkt vackert verk genom sina skona
och noggrant tecknade figurer. — Det skulle
foranleda till for mycken vidlyftighet, att
har anfora alla dessa Vaxter. Jag skall
derfore blott uppnamna några figurer af
de mest interressanta Vaxt-arter, livilka
till storre delen afven aro svenska. Tab.
V. f. 4 '^3. Tlilaspi perfoliaiwn Linn.. —
Tab. XII. f. 4^32. Subidaria aquatica L..

— f. 4^33. Dr aha præcox Stev.. — f.
4234. Dr aha verna L. & Var. D, Kroc-
keri Andrz. — f. 4^35. Dr, mur alis L..

— f. 4236. Dr, nemoralis Ehrh.. — Tab.
XIII. f. 4237. Dr, Jladnitzensis Wulf. —
f. 4^38. Dr, nivalis Willd.. — f. 4239.
Dr, læ vi gata Hopp. — • f. 4^4 '• Dr, fri-
tida Saut. — f. j^2/[2. Dr. tomentosa
W.b.g. — f. 4243. Dr, steUata Jacq.. —
f. J^2/\6. Dr, carinthiaca Hoppe (^Dr. Jo-
hannis Host). « — Tab. XIV. f. /[2^o, Dr,
lapponica Willd.. — f. 424*^* ^^« ^^*

335

Traunsteineri. — f. 4^44* ^''' ciliata Scop..
-^ f. 4245. Dr, riipestris Brown (Obs. in-
gen f. 4247* finnes, eniedan D. muricella
under clenna nummer i Fl. Germ. excurs.,
hvad de ty ska exemplaren anga, horer till
Dr, carinthiaca Hoppe). — f. 424S. Dr.
confusa Ehrh.. — f. 4249- Dr. iiicana
L.. — Tab. XV. f. 4^50. Dr, alpina L.,
afritad efter lappskt exemplar. Det iir osa-
kert om denna art verkeligen finnes innom
området for denna Flora. Biroli sager,
att Han funnit den på "Monte Moro i No-
varese;'* troligen ar den en annan art.
Innom det egentliga Tyskland och i Schweitz
viixer ej Dr, alpina^ hvilken sannolikt en-
dast ar en nordisk art. (N:o 4^5 1. Dr,
cuspidata Bieberst i Fl. Germ. excurs. har
Forf. ej kunnat erhålla). — f. /{i^2. Dr,
Snute ri Hoppe. — f. ^2^2, b. Var. Dr.
Spitzelii Hopp.. — (N:o 4^53. Dr, elon^
gata Host Fl. Germ. excurs. ar en varieté
af Dr. aizoides L.). — f. 4254. Dr, aizoi-
des L. db, tenidjoUa, — f. 4254. Dr. aizoi^
des p. vn/garis, — f. ^25 /\. Dr, aizoides
Y, grandijlora (Z>. ajjlnis Host). — f.
4254. Dr, aizoides 'B, elongata {^Dr, elon-
gata Host). — f. 426 Z^. h. Dr. Iloppeana
Reichenb. in Moessl. (Dr, Zahlbruckneri
Host). — f. 4^55. Dr, Aizoon Wahlenb.. —
Tab. XVI. f. 4^57. Cochlearia danica L..
— f. 4^58. C. anglica L.. — f. 4259.
C. groeulandica L.. — f. 4^60. C, ojfici-
nalis L.. — Tab. XVIII. f. 42%- Æjs-
sum caljcinuni L.. — f. 4^70. Aljssum
campestre L.. — Tab. XXVI. f. ^'^01. Car--
damiiie parvijlora L.. — f. 43<^2. C, Iin,-^

336

patiens L.. — f. 43o3. C. sjivatica Lint.
— f. 4304. C. hirsuta L.. — Tab. XXVIL
f. 43o5. C. amara L.. — f. 43o5. /3. Opi-
zii Presl. — f. 4 3 06. C, chelidonia L., en
sarcleles vacker art med rosen roda kron-
blad. — Tab. XXVIII, f. 4308. C. pra-
tensis L.. — f. 43o8. /3. dentata Schult. —
t, f. 43o8. y. Hayneana Welw.. — • På Tab.

XXX — XXXII. aro «j mycket vackra ar-
ter vS. Dent ar i a afbildade. — Tab. XXXIIL
f. l\Zii, a. Arahis arenosa Scop. & 4^22.
c. j4r, arenosa var. athiflora, — ■ Tab.
XXXIV. f. 4^2 3. a. b. Ar, Crantziana
Ebrh. ~ Tab. XXXVI. f. 4326. a. b. c.
Ar, Halleri L.. — ■ Tab. XXXVII. f. 432y.
Ar, alpina L.. — ■ Tab. XXXIX. f. 433*7.
Ar, stricta Huds.. — Tab. XLI. f. /\Z^2,
Ar, hirsuta Scop.. — Tab. X LII. f. 4343.
Ar. planisiliqua (^Turritis) Pers.. — f.
4343. b. Ar. sagittata {IhLrritis) Bertol..
Tab. XLIII. f. 424^' ^* ^^' giastifoUa
Reicbenb.. — Tab. XLIV. f. 434^' ^"^-
ritis glabra L.. — Tab. XLVII. f. 4^55.
Barbar æa stricta Andrz. — f. 4356. B,
n)ulgaris Br.. — f. 4^5'j. B. arcitata Rei-
cbenb.. — Tab. XLIX. f. 4358. B. præ-
cox Br.. ' — Tab. L. f. 4^59. Nasturtium
ojfficinale Br.. — f. 4^60. iV. microphyl-
lum Boenningb. — f. 436 1. N. siifolium
Reicbenb.. — Tab. LI. f. 4^95. iV. au-
striacum Crantz. — f. 4^63. N, amphi-
biuni Br. a, indivisum, — Tab. LII. f.
4Z6Z, N. amphibium j3. auriculatum & Y,
^arifolium, — > Tab. LIII. f. 4^62. N» pa--
lust re D.C.. «— f. 4^65. JV. ri vid are Rei-
cbenb..

^-

337

chcnb.. ' — Tal). LIV. f. /\36.\, JV. anccps
Reichenb.. ~ Tal). LV. {\ 43G8. N, syl-
'Vestre Br.. — Tab. LVL f. 4*^70- Braya
al pina Hoppe. — Tab. LX. f. 438o. Co//-
rin^ia Tlialiana Reicbenb. {^Arabis Tliali"
ana L.).

Hooker's Botanical-Magazine Vol. Hook er»
XI &c. har jyg ej selt, ej eller anmarkt "^-i^J'
nairot iitdras: af cleLsaiiima i årets Jour- ^''''',? V

o O ru's. Vol.

naler ''). xi. &c.

Edwar(ls's Bolanical Register fort- Ed-
sattes. X:de Tomen af den nya Serien el-B(U,'Regi-
ler den XXllL'dje af hela verket ar Lin-*'.^^;;^,*^^
der året iitgifven ''). Det ar redan tillfor- '^^^'
ne oiiinamndt, att det nu mera iirLind-
ley, som fortsåtler detta arbete ocb for-
fattar texten till de hiir afbildade Viixter.

Tab. 1920. Oncidiiim crispiun Lod-
dig. , en brasiliansk Orcbidc med stora
bruna blommor, hvilka genom så val form
som farg ega elt sardeies ovanligt utse-
ende. Slagtet har talrika arter i de tro-
piska delarna af America, ocb arterna ut-
breda sig har iifven i dess kallare regio-
ner, så att O. nitbigeniLin forekommer på
Peru's berg vid en hojd af r 4,000 fot
of ver hafs-ytan, h vårest luften ar niira
frys-kall. Många skona arter af Oncidiuin

^) Bolanical Magazine. '^eAv Series. By Sir "W.

J. Hooker. — Vol. X( 6cc. London. 1837.

— 8:0.
^) Edwards's Bolanical Register &c. Gonli-

nued by John Lindley. — '^ii\Y Series.

Vol. X. (The twenty third of the enlire

Work). — London. 1837. 8:0.

Prof. fVikstriiins Arsher. 1838. 2 2

338

odlas i Englands Orangerier, mcri de
pi aktfuUasle arlerna aro annii icke odlade
i Europa, såsom t. ex. O. ti^tiniim iiVån
Mexico, O. pictum ifiån Peru och O.ma-
cranthiun ifrån Guayaquil. — - Tab. 192 1.
Triteleia unijlora Lindl., en af Gillies i
Mendoza uppliickl Lilje- Vaxt, borande lill
afdelningen Scilleæ. Den eger snia»'i'e ut-
viindigt grona, tnviindigt violell-bla blom-
mor. Den kan i England odlas på en
lioglandt ocb torr plats. — Tab. 1922.
Bosa sifiica Aiton, en ifrån Cbina kom-
men art med sloi re bvila l)l;)mmor. Lind-
ley formodar, att den i Cbina ar allman.
Tab. 1923. Trii^onidium obtusuin Lindl,,
en Orcliidé med enblommiqa blom-slancr-
lar ocb gula rodfliickiga blommor; iiVån
Demerara. — Tab. 1924. Fleuchera cy-
lindracea Hook., ifrån Nord-West-Ku^
sten af Norra America. — Tab. 1925.
Verbena jdubletia Var. Drummondi, med
Ijust-violetta blommor. Ifrån Louisiana.
Den vanliga V. Aubleiiay bvilken bar ro-
senroda blommor, ar nu mera en allman
prydnad i Triidgårdar, ocb bebandlas der-
stiides såsom enårig, eburu den egentligen
ar mångårig, men måsle såsom sådan in-
flyttas i Orangerier. — Tab. 1926. Tro-
pæoluin brachyceras Hook. & A mott, en
vacker cbilesisk kliingande mångårig spa-
dare art med gront blomfoder ocb smar-
re gula kronblad, den ar redan omtalad
s. 299. — Tab. 1 92*7. Biirlingtonia can-
dida Lindl., en Orcliidé med bangande
blomklasar af stora, bvita, gulstrimmiga
blommor. Ifrån Demerara. — Tab. 1928.

339

Pereskia aculcata D.C. [Cactns Pcreskia
L.), en Wcsl-lndisk art med vippor af
sLora, hvita blommor; i dess slam ympar
man i Eni^Iand vanligen andra arter af
Cactiis, — Tab. 192c). Oncidiuni lauatuni
Lindh, en ilVån Demerara infurd Ordiidé,
med blomklasar af gida oeb rodllackiga
blommor. — Tab. i()3o. Veronica perfo-
liata Brown, en mångåiig art ifrån JNya
Holland; ar i England omtalig for cUma-
tet, men kan lik val med beliickning un-
der vintern bibebållas på kalljord; sak-
rast valdas den i Orangerier. — Tab.
ic)3i. Petunia intermedia Lindl., en ifVån
Buenos-Ayres inford vacker art med stor-
re morkioda blommor. Den maste vårdas
i Oranoeriet. Slagtet borer till Solana-
ceæ. — Tab. 1932. Cratægus Jlava Ait.
Var. lobata (C. lobata Bosc), ett mindre
Trad ifVån Norra America. — Tab. 1933.
Cratægus oxjacantha L. Var. Oliveriana
{C, Oli^yeriana Bosc), en af den vanliga
Hagtornens varieteter med talrika svart-
blå bar, bvilka gifva Busken om bosten
ett vackert utseende. Den ar ursprung-
ligen ifrån Norra America. — Tab. i934'
Spiranthes bracteosa Lindl., en Orcliide
med langa ax af små flerfiirgade blom-
mor, ifrån S:ta Catbarina. — Tab. 1935.
Trcpceoluni tricolor Sweet, en skon, mång-
årig, klångande, mindre art med skarla-
kans-fargade blomfoder ocli små gula kron-
blad. Den ar redan forut omtalad s. 3oo.
Ifrån Yalparaiso. ■ — • Tab. Delphinium
moTitanum D.C, en mångårig art ifrån
Sodra Europas A lp- Irak ter, på bvilka den

34o

uppstiger till Tiad-gransen. Har Ijust
yiolett-blå blommor. ■ — • Tab. 1907. Clij-
sis aurea Lincll. , en Orchidé med blom-
klasar af stora, gula blommor, hvilka ega
Llom-lappen hvit med roda strimmor.
Ifrån Venezuela. — Tab. fr)38. JSnttaUia
cordata Lindl., en till Malvaceæ horande
vacker art med hjertlika blad och storre
Ijust violetta blommor. Uj:)plackt i Nor-
ra America af D r u m m o n d. — Tab. i pSp.
Cratægus flava Ait. ifiån Norra America.
— Tab. ig^\o. NeniopJiila atoniaria Fiscb. &
Mey. en enårig art; den bar bvita inutibotten
inorkblått eller biunt puncterade blommor.
Ifrån Californien, ar ulforiigen omnamnd
s. 290. — - Tab. 194^' J^i^^f^ff-^f- nitida Lindl.,
en mångårig syngenesist, liknande till det
yttre ar terna af Ilelickrjsum; har stora
gula blom-hufvudcn i knippen. Od las
i Orangerier. Yaxer v ild på Nj^a Hol-
land. — Tab 1942. Bolbophjlliun barbi^
gernni Lindl., en ifrån Sierra Leona in-
ford Orc/iidé j, hvars blom-hipp ar sarde-
les utmarkt af det slora och talrika ludd,
som slutar dess spets. — Tab. 1943. Phy-
celia brevituba Herb. , en till Amarjlli-
daceæ horande Yåxt med raorkroda, min-
dre blommor. Dess hemland ar ej oni-
niimndt. • — Tab. 1944* Delphinium Bar-
lowii HortuL, en i Tradgårdar uppkoni-
inen hybrid Viixt med dubbla violett-blå
blommor, troligen alstrad af D. grandijlo^
riun och D. elatum, — Tab. 1945. La-
chenalia paUida Var. cærulescensj en vac-
ker capsk Lilje-Vdxt, Detta Slagte intager
på Cap sådana localer, som i Sodra Europa

34»

a ro bckladda med arter a f Scilla och flera
Lok-Yaxter. — Tab. 19^6. Pentstemonbre-
n)iJlorus Lindl., en art ined hvit-gula och
rodfiiickiqa mindre blommor ifrån Califor-
nien. Slagtet borer till Scropladariaceæ,
och dess arter, hvilka i Norden till storre
delen maste odlas i Orangerier, ega i all-
miinhet praktfulla blommor. — ^ Tab. 1947-
Lælia anceps Var. Barkeriana ^ en prakt-
full mexicansk Orchidé meå stora rosenroda
blommor och blodrod blom-liipp. — Tab.
1948. Chryseis compactaYÅwi^A., en n^r en-
årig art, borande till det af Chamisso
bestiimda Slagtet Eschschollzia ^ hvilket
namn Lindley forkastat, derfore att en
bekant meddel at honom den underriittel-
se, att den Elsholz, efter hvilken Els-
holzia i Didynamien blifvit at" W il Ide-
no w uppniinmd, vore fad ren till den
Eschscholtz, efter hvilken Chamisso
wppkallat EschscJiohzia j och således 2
slag ten blifvit iippnamnda efter samma
Familj-namn. Denna uppgift iir ett miss-
tag. Elsholz lefde i lyide århundradet
och Eschscholtz i det niirvarande; de
\'oro ej ens i sUigtskap. (Chamisso liar
i anledning af detta misstag skrifvit en
Afhandling, i hvilken han skarpt tilliatta-
visar och klandrar j^^ngelsmiinnens ol)e-
kantskap med sin Yetenskaps Historia
(Allg. Garten-Zeit. i838)). — Eschscholtz
atfoljde såsom Zoolog pa Kotzebue's
upptiickts-Resa. — Eschsc/i. californica
Chamiss. anmiirktes forst i Californien af
Menzies under hans upptiickts-Resa med
Y a n c o u v e r. — • Tab. 1 949- Phlox Drum"

342

mondi Hooker, en skon, enårig arl, upp-
tackt af Drnnimond i Texas i Norra
America. Hooker erlioll forst fVoafden-
na art år i835. Dess historia ocli dess od-
lings-siitt a ro siirskildt omniiinnda i denna
Års-Ber. S. 287. — Tab. ir)5o. Gesneria
lateritia Lindl., en brasiliansk, mångåriir
art, och en af de praktftdlaste innom sitt
Slagte; blommorna ilro coccionell-fargade,

— Tab. 1931. TricJiocentriun fnscutn
Lindl., en mexicansk mindre 0/c///V/<^' med
flerfiirgade blommor. — Tab, igSi.'-'" Moria^
cantlii et Mjantki cristati proles biformis,
en My ant hus cristatus^ hvars blommor
ofvergå till formen af en MonachantliuSj
beslagtad med /!/. viriclis , och som genom
detta phænomen forenar 3 Slågten: Myun-
tlius^ Mofiachanllius och Catasetum, Det-
ta fdrhåilande iir narmare forklarat i den-
na Års-Ber. S. '70 — ^3. — «Tab. ic)52. Gar--
denia pannea Lindl., en art med långtpi-
piga utvandigt morkgida, invandigt Ijiis-
gula blommor. Ifian Sodra America. —
Tab. ip53. Peristeria cerina Lindl., en
Orchidé med en klase af storre, gula blom-
mor. Ifrån "The Spanish Main." — > Tab.
1954. Phitysth^ma lineare Benth., en en-
arig till Papaveraceæ horande art med
blommor af Ranunkel-Arternas storlek och
jemnbreda motsittande håriga blad samt iit-
viindigt gula, invandigt hvila kronblad. —
Tab. ir)55. Clcniatis cærulea Siebold en
piaktfull j;i])ansk art med stora violetta blom-
mor; forst inford till Holland af Siebold.

— Tab. [C)56. StraJivæsia ^laucescensWrnW.
(Cratægus glauca Wallich). Denna art iir

elL mindre Ti ad ifiån Nepal ocli Kauiaun,
och kan i eU skydJaJt liige uLliiirda v in-
tern vid London. — Tab. 1957. Cratægns
coccinea L. en Noitl-Amerieansk Art, gan-
ska tjenlig till hiickar. — Talj. ic)58. Phi-
lodendron crassifiervium Lindl., en art
af elt till Aroideæ horande Slagte; den
iir en klan^ande Viixt, hvilken med sina
rot-tradar laster siii i Tradens bark i sko-
garna i Brasilien. Den liar stora bredt-
lancettlika blad och storre gron-hvita bloin-
iiior. — Tab. JqSq. Megacllniani maxi-
mum Lindl., en Orchidé, utmarkt af sitt
svårdlika platta bloniskaft, på hvars bada
sidor hlommorna sitta niiiinare ena kan-
ten. llVån Sierra Leona. — Tab. 1960.
Eehinannia cliinensis Fisch. & Mey. [Di-
gitalis glutinosa Gærtn. i Act. Petrop.), en
art af ett till Scroplmlariaceæ horande
Sliiffte. Den har stora brunroda blommor.
Ifrån Norra China och Chinesiska Mongo-
lien. — Tab. 1961. Epidcndrnm noctur-
num Jacq. /3. latifoliam , en OrcJiidé med
stora gida och hvita blommor, hvilkas val-
hjkt uppfyller de rum, i hvilka den odlas.
Den viixer vild på Martinicpie — Tab,
1962. Eucliaridiuin concinnuni Fisch. &
]Mey., en enårig, vackerart, med aggrunda,
helbriiddade blad, och roda trellikiga kron-
blad; Sliiirtet iir niira forvandt med Cl ar-
kia ^ och horande till Onagrariæ. Den iir
upjUiickt i Nya Californien niira Ryska
Colonien, och fortjenar att egas i Triid-
gårdar. — Tab. r 963. Delphiniiun inter-
mediuiji Ait., en redan liinge odlad art.
-Forf. anser, att D. alpinum VValdst, &

344

Kit. ocli />. palmatifidum D.C. kunna med
skiil liiinforas såsom varieteter till D. irir-
termedium. — Tab. 1964- Bolhophyllam
cocoinnm LindL, en Orchide med langa
blom-ax af smarie hvit- ocli rod-flackiga
blommor. Ifiån Sierra Leona. — Tab.
1965. Crtisus Laburnuni L. Var. purpu^
rascens med violetta eller violett-piirpur^
loda blommor. Den eir en bjbrid-Viixt,
alstrad af C. purpureus L. ocli C. Labitr^
jncm L., ocli torde endast kunna fortplan-
tas genom ympning, emedan fron af den-
samma troligon å terg if v a C. Laburnuni,
Den ar nu reclan allmiin i Tr(idgårdar,
men det ar osakert, om den fordrager
climalet i medlersta Sverige. — Tab. 1 96G.
IFigatidia caracasaua Humb. , Bonpl. &
Kuntb, en vacker art med elliptiska eller
eggrunda blad och vipp-ax af storre Ijust
violetta blommor. Den horer till liydro^
ieaccæ, Ifiån Caracas. — Tab. 196'y. Ha-
brarithus ^racilifohis Herb. /3. Boothiauus
Herb., en till Jlmaryllidaceæ hxirande art
ifiån "Maldonado;" har Ijusroda mindre
blommor. — Tab. 19G8. PleurothaUis sau-
rocephala Loddig., en Orc/z/t/c' med blom-
klasar af smarie s^ula och violetta Llom-
inor. — Tab. 1969. DelpJiifiium interme-
diiun Ait. Var. paUidiun. — Tab. 1970.
HolbopJiylhun saltatorimn LindL, en O/v
cJiidé markviiidig for sin jemnbreda blom-
lapp, hvars spets ar stark iuden af langre
mjuka hår, Ifrån Sierra Leona. — Tab.
1971. Psoralea orbicularis LindL, en ny,
mångårig, stark t krypande art med blom^
bufvudf^n af loda och violetta- flajckiga

•345

blommor; ulhartlar climaleL vid London.
Denna art upplacklcs af Douglas i Cali-
lornien och lorLjenar alt egas i Tiiidgår-
dar. — Tab. 197^. Enlophia macrosta-
cJiya Lindl. , en ifrån Ceylon inford Or-
chiilé med langa bloinklasar af gula ocli
rod stri mm i ga mindre blommor. — Tab.
1973. PotentiUa gJandulosa /3. incisa en
ilran Califurnien inibid mångårig art med
gula blommor. -^- Tab. i974' Spartiuni
acutifoliuin Lindl., en med Spartiuni jun-
ceuin niira besliiglad art, livilken maban-
da blott ar en variete af densamma. Dess
fron aro inforda ifrån Turkiet. Yaxten
ulbardar cli malet vid London. — Tab.

1975. yizalea Sejmouri , en mindre Ba-
ske, bvilken ar en bybrid Viixt, alstrad
cenom fio i Triidfrardar af RJiodora cana-
densis L. såsom moder ocb Azalea pond-
ca L. såsom fader, enlia^t I.lerbert*s for-
siikran. Blom morna aro blekgula. — Tab.

1976. CymbidiiLin ensifoUum L. Var. estria-
tam Lindl., en cbinesisk variete nied fler-
fiirgade valluktande blommor. — Tab. 1977.
Hosackia stoloriifera Lindl., en månjråris:
krypande Årt-Vaxt, som utliiirdar Lon-
dons climat. Den ar tjenlig alt egas i
X^arker, emedan den bastigt bi klar en
små-skog ocb fyller lediga platser under
Traden. Den vaxer omkring tre fot bog.
Blomflockarna bafva grona blommor med
roda flackar på midten. — Yaxten ar en
«tor prydnad i Triidgårdar. Den ar re-
dan forut omnamnd i denna Års-Ber. S.
3o3. Ifrån Californien. — Tab. 1978.
Ornitho^alutn latifoliuni L., en art med

346

en lang och niångblommig klase a f vackra
hvila blommor. Den forekommer nu me-
ia ofta i Tradgåtdar. Man kanner ej be-
stamdt, b vårest den vaxer vild. Linné
sager, att den vaxer i Ægvpten och i
Arabien. Ker angifver Ungern såsom
dess hemland. — ■ Tab. 1979- Liipinus
Dersicolor A.g.h. fik, en med L, nootka-
tensis nara beslasitad månoårisr art med
rodblå blommor. Upptackt i Californien
af Douglas. ■ — Tab. 1980. Dipodium
pnnctatum Brown, en OrcJiidé , som sak-
nar blad och har en stangel med blom-
Itlasar af purpurroda blommor. Ifiån Nya
Holland. — Tab. 1981. Clarkia rhomboi'
dea Dougl. (C, gaaroides Hortul.), en en-
årig art, niirmast beslaglad med C ele^
gans, Bladen aro åggrunda och kronbla-
den helbraddade och purpurroda. Ifiån
Nordvest-Kusten afNorra America och upp-
tackt af Douglas. En annan ny enarig
art ar iifven af Douglas funnen i Califor-
nien; Lindley benåmner den C. unu^ui-
culata och lemnar har kannemarke for
densamma ^). — Tab. 1982. Rliododendron
arboreicm Var. cinnamomeutn Lindl. (/?.
cinnaniomeum Wallich), en vacker variete
med lancettlika, under canelbruna blad och
hvitgrona, i botten violetta blomkronor.
Ifrån Ost-lndien. Den aldre hvita varie-

^} Clarkia rliomhoidea Dougl.: '^pctalis intcgris
rhoniboideis" Dougl. in Hook. Fl. bor. Amer.
I. p. 214.

Clarkia luiguiculata LIndl. : "foliis oblon-
gis sessiiibiis dentatis, ovariis calycibusqiie
villosis, pctalis ungiiiciilatis, limbo siibsagittato
rotundato iingue duplo bicviorc." Lindl. 1. c.

347

telen ulhardar ell mn lei i Soclra England.

— Tal). ic)83. Prinnda venusta Host.,
en med Pr. Anricula och P, carniolica
forvandt art, som vaxer i de bergiga trak-
terna af UnL^ern och Krain samt på Berget
Baldo. [jlommorna iiro violetta. Strang-
ways liar anniiirkt, att ibland de odlade
varietelcina af Jurikeln [Pr, Jitricula)
finnas de, som genom olikhet i blom-pi-
pens liingd, formen af blombramet o. s. v.
synas antyda, att de ej harstamraa ifiån
samma uisprungliga art, och Han formodar,
att Pr. venusta torde vara en af oriq-inal-ar-
terna till flera af Tradgårds-varieteterna af
Aurikeln. — • Tab. 1984. Delpliiniuni inter-
medium A it. Var. coerulescens. — Tab,
I Cj^^.Grabowskia boerhanviæfolia Schlecht.
^Lyciiini boerhctaviæfolium Linn. fil.), en
liusk-art viixande i Sodra Brasilien och i
Peru. Den har omvandl iiggrunda blad
och Ijust violetta blommor. Ulhardar cli-
niatet vid London, planterad. vid en sydlig
mur och med något skydd under vintern. —
Tab. 1986. Maxillaria Steel ii Hooker, en
i fr an De me ra ra inford Orchidé med ned-
hiingande greniga stjelkar och langa farade
blad, liknande somliga arter af Fucus ;
biommorna sitta ensamma i bladvecken
och iiro gula med purpurfargade flåckar.

— Forf. lerønar hiir kiinnemarken for 6
nya arter af detta Slagte. — Tab. i98'7.
Crocus piLsiUits Ten. (C^r. Tenor ii Gay),
en art, hvilken hitintills varit mycket
misskand; den vaxer vild i flera a f
de Italienska Staterna. Den horer till
vår-arlerna. Biommorna iiro utvitndigt

348

Ijiisgula och inviindigt blå. Den kallas i
England *'the Scotch Crocus.'' Den ar
också troligen samma art med Cr, bi floras
IMiller. — Tab. ir)88. Pharhitls diversi-
folia Lindl., en enårig, vacker art af ett
med Convolvulus niira forvandt Slagte;
bar Storå violetta blommor. Viixer vild
i Mexico, i Peru ocb i Cblli. — Tab.
1989. Silene cJiIoræ folia Smith, en mång-
arig vacker art med runda eller bjertlika
blad och storre bvita blommor. Vaxer
vild i Armenien. — Tab. 1990. Tulipa
scabriscapa Strangways. , en vid Florence
vaxande art, af hvilken 4 farg-forandrin-
gar har afbildas. Troligen ntgora de va-
rieteter af 2\ Gesjieriana L.. — Tab. 1991.
Cjpripecliuin purpur aium Lindl.. Denna
ar den tredje tropiska arten af detta vack-
ra Slagte. Den ar funnen på Oa rna i den
Malayiska Archipelagen, och har mjcket
vackra violett-roda blommor. — Tab. J992.
Miltonia spectabilis Lindl., en praktfidl
Orchidé med stora gronhvita kronblad och
stor violett, vid basen morkrod blom-iapp.
— Forf. lemnar har afven artmlirken f(3r
3 nya Orchidéer. -^ Tab. 1993. Crocus
Imperati Tenore en vår-art, hvilken vii-
xer vild omkring Neapel, och vanligen har
violetta blommor, men af hvilken afven
finnes en variete med bvita blommor. — •
Cr. suaveolens Bertol. anses att vara en
ifrån denna bestamdt skild art. — Tab.
1994. Oncidiuni Cebolleta Sw. , en Orchi-
dé' med vippor af gula och rodpuncterade
blommor. Ifrån "the Spanish Main." —
Tub. 1995. Campanuld^Portenschlau^iaJia

349

Roem. & Schult., en vacker, mångårig,
ehura mindre art med hjertlika blad. Ifrån
Dalniatien. — Tab. 1996. BegoJiia insig^
nis Grabam, en af de skonasLe arter in-
nom sitt Sliigle, en Ort med ojemnt-agg-
rnnda eller aflångt-lancettlika borstaktigt
tandade blad oeli stora blomqvastar af
rosen roda blommor. Den ar sannolikt
ifrån Brasilien. Den blommar i varm-
husen i Deeember ocb i Januari, då så få
Viixler finnas i blomning. — Tab. 1997.
Horkella Jusca LindL, en Yaxt af eU till
Rosaceæ borande Slagte, bvars arter till
utseende likna vissa arter af Potentilla
t. ex. F. multifida m. fl., ocb lUgora en
ofvergång ifrån Potentilla till Sibbaldia,
5 njM ai ter aro af Douglas upptiickta i
Californien, ocb Lind le y bestammer nu
4 ibland dessa, med kiinnemarken, sedan
den 5:te arten redan forut blifvit beskrif-
ven af Hooker. — li. f asea bar qvast-
lika vippor af bvita blommor med roda
strimmor på midten af kronbladen. —
Tab. 1998. Cynorchis fasti^iata Lindl.,
en Orchide' med rosenroda ocb gron-flac-
kiga blommor. Ifrån Isle de France. —
Tab. 1999. DelpJiinium azurewn Micb.,
en Nordamericansk mångåiig art med Ijust
yioletta eller Ijusroda blommor. — Tab.
2000. Lilium speciosiun Tbunb., en prakt-
full Lilje-Art, inford ifrån Japan af Sic-
bold. Denna art ar redan utforligt omtalad
Ss. 294 & 295. — Tab. 2001. Martynia di-
andra Gloxin., en enårig, vacker art med
klasar af storre Ijusroda blommor med blod-
roda flackar på blom-flikarna. Horer till

35o

Pedaliaceæ, • — Tab. 2002. l^ecnma jas-
niinoides Hortul., en vacker, till Bi^nonia-
ceæ horande klanoande Busk-Art med sto-
ra hvita, i pip-oppningen losemoda blom-
mor. Det sages, att den vaxer vild på Nya
Holland. — Tab. 2 00 3. Pliiiadelplius spe-
c/o5«.9 Schiad., en art af det vackra ^c/ier^-
//z//2-Slagtet. Denna har storre blommor
an den vanliga, men blommorna sakna all
vallukt. ForF. an marker, att den på Tab.
570 af detta verk afbildade art ej ar Pli,
grandiflorus Schrad., utan Pk, verritcosus
Schrad.. — Tab. 2004. Canna Pteevesii
Lindl., en chinesisk art med stora gula
blommor, narmast beslagtad med C. Jlac-
eida. — Tab. 20o5. Cirrliæa obtusata Lind.,
en Orchidé med klasar af gula violett-
fliickiga och rodt-puncterade blommor. Ifrån
Brasilien. — Tab. 2006. Oncidiiun deltoi-
deum Lindl., en OrcJudé med en stor ocli
månggrenig vippa af gula blommor. Ifrån
Peru. — Tab. 2007. Cosinus tenulfolius
Lindl., en enårig Mexicansk Syngenesist,
med pinndelade blad, stora roda strål-
blomster ock gula disk - blomster. Den
blommar sent på hosten, h vai fore den
maste vårdas i Orangerier. — Tab. 2008.
Sternbergia cochicijlora Waldst. & Kit.,
en Lilje- Yaxt med jemnbreda blad; den
blommar om hosten med smarre gula val-
luktande blommor. Vaxer vild på Grim
samt på berg i Ungern. Den torde i
Norden bora od las i Orangerier. — Tab.
2009. Hibiscus lilaciniLS Lindl., en vacker,
på Nya Holland vaxande art med stora
violetta blommor. — Tab. 2010. AnoectO'

35i

cliilus sctaccus Bluiijc, en pa Ccylons och
på Javas berg viixande Ore hidc med vack-
la hjertlika, brum oda blad med guldgula
ådror, roda blomskaft och blomskarmar
samt gron-hvit- och rod-fliickiga blommor.
'— Tab. 20 1 I. Spiræa harhata Wallich
{S. japonica HortuL), en vacker, ortartad
Vaxt, liknande till blad Sp. Arancus L.,
men dess blom-vippor iiro ej så blom rika,
ehuru dess hvi ta blommor iiro storre.
Forst funnen i Nepal af Wallich, och
sedan på Japan af Siebold, som infort
den till Europa. I Sodra England uthar-
dar den troligen climatet. — Tab. 2012.
Ani^ozanthus Man^Iesii D. Don. Var. an^
fS^itstifoHiij en Liij e-Y^xt med rodgula
blomfoder och langa grona blommor. Ifrån
Nya Holland. — • Tab. 201 3. Jasminum
glaucuni Ait., en Capsk Busk-Art med tal-
rika hvi ta, viilluktande blommor. — Tab.
20 1 4» Lobelia Jieterophrlla Labill. , en
vacker, mångårig art med storre blå eller
violett-blå blommor. Ifrån Van Diemens

Land.

Tredje År2:åno:en af Wiegmann^s wieg-

I 00 cj niann.s

Arcliiv flir Naturgeschichte ^) innehållerArduv fiir
foljande Botaniska Afhandlingar: schidftt

Dritter Jahrcang-. i:stes Heft. Ss. 1 1 1 ^^""«"^

00 Jahrgang.

— 118: Die Meinungen von Kæmpfer,
Th lin berg, Linne und anderer iiber
4ie Mutter -Pflanze des Sternanises des

åt

^) Archiv fiir Naturgescliichle <Scc. Herausge-
geben von D;r A. Fr. A. Wiegmann. —
Dritter Jahrgang. i:s— 6;s Heft. — Berlin.
1837. ^•^*

352

ITandels, verlbeldigt gcgen D:r Pli. F, v-
Siebold und Pi of. J. G. Zuccarinij
von Prof. W. H. de V r i e s e *).

• — • — 2:s Heft. Ss. 201 — 210: Be-»
merkungen ueber das Forkommen von
Pflanzen in lieissen Quellen und in un-
ge wohnlich warmen Boden. Von H. Ré
G 0 e p p e r t.

Forf. framstaller har forst en ofver-
sigt af de uppgifter, livilka hilintills blif-
vit meddelade om Viixters forekomst i
varma kallor. Ibland sednare iakttagelser
må nrimnas, att G. M. Zecbinelli i Maj
1820 vid MonLegrotto såg Sumolus VaJe^
r audi L. vaxa i ett slamm af +54° B.,
livarvid stjelken ofverskoljdes med iinnu
varmare vatten, ocb orten viixte likviil
friskt ocb kraftigt. — Andre jo w ski an-
miirkte ZanicJiellia pahtstrls L. Vcixande
i ett aflopps-dike ifrån Montiron af +28°
B. varma. — Arter af Tremella ocb af
Conferva finner man vid varma kallor i
stor miingd, de fiesta vid +/\o^ R.. —
Humboldt Si\'^ vid de varma kallorna
in v id Abano flera gras-platser, af bvilka
en bade en vanlig jord-temperatur, en an-
nan, under hvilken den varma kallan
strommade, var uppvarmd ifrån -t-35° till
+40° B.. På bada vaxte frodigt samma
Gras-arter: Andropogon Ischæmum L.,
Loliuni perenne L. , Poa coerulecij P.

annua

*) Obs. Af de V r lesers Afhandling ar ett ut-
drag redan leainadt i Års-Ber. for i836. Ss.

107 (Sc 108.

y.-y^

t)J

annua L.. — Foif. anser, att det organi- ^

ska aiune, hvilket forekommer i de varma
kailorna, och som blitVit benamndt Ba-
reiene, Glairine eller Slem-dmne , Zoo-
g^Hj ZootJiermin, sannolikt består afVax-
ler eller af Djiir af microscopisk Utenhet.
Han lemnar en ofversigt af alla arbeten,
som beskrifva detta iimne. — Enligt Fro-
rieps Notiz. 36:r ?y.å. N:o 3. Febr. i833,
skall j. Dauby hafva på Island funnit
en fro-biirande art af Chara, vilxande i en
varm kalla, i hvilken ett agg kokades in-
nom 4 '^^ini^^ter. Forf. anforer en stor
niangd af exempel om Vaxters forekomst
i och vid varma kallor. — Sjel f har Han
iakttagit Vegetationen på en i djupet brin-
nande Kol-flotz vid Plaenitz invid Zvvic-
kau. Denna brand skall hafva borjat 164 r,
då eld med afsi^t nedkastades i Schachtet
ai Osterrikiska Armeen, som besatte Zv^ic-
kaii, och elden forlfar annii samt intager
en liingd af 4^^ alnar och 200 alnar i
bredd. Elden har uppnått ett djup af
C)0 alnar under ytan, och ångorna utbryta
genom flera spalter och oppningar. På ett
par stallen ligger Flotzen i dagen. Enligt
v. Gutbiei's uppgifter (Beschreibung des
Zwickauer Schwarzkohlengebirges. — Zwic-
kau. 1834), utmarker sig denna nejd under
sonimaren genom en ftjrtorkad vegetation,
inen under vintern synes den, genom sin
under jordiska varma, fri ifrån sno, med
en skon gron gras-bekladnad. Forf. besåg
trakten i October. Strackan, på hvilken
man ser den underjordiska eldens infly-

Prof. Wikstroms Arsher. 1838. ^*^

%

'4 '5' /■

0^4

lande, ilr omkring iSoo fot lan^', c^oo fol
bred, niest flak ocli nAgot lugkidlig. Oli-
ka sUillen lill och med niiry h vai andra
hafva olika lemperalur, t. ex. +35" R. på
elt slalle, och blolt 8 sleg deiitVan en-
dast +i6" R.. — På elt stalle, h vai est
Flolzen visar sig i dagen, anmåi kles +5o^
till +54° R- ; j^å de fbretiadesvis med mos-
sa beUiekla små-kuliai na: +35^ lill +36'^ R.;
på de med vppigl gi ås beviixna slilllena
eniot den ena kanlen år vårman +i4^ J-dl
-}-3o° R.. Emot kanlen fotlorar sig vårman
alldeles, och deislådes {"orekomma sloire
Tråd, hvilka saknas på den varma jord-
ylan. Fort*, tann })å den nu-r eller min-
dre varma jord-grrinden foijande Våxler:
At' Gr) ptogdiner : Bryiiin cæspiliciuin L.,
B. arij^enti iiDi L., Dicriinuin purpitreuni
H., Cliniaviiini dendroidcs Web. & M.,
FiUioriii liyi^roincLrica H. , Hypnum velu-
tlnuin Hedw , rntabiiluni L , sfjiLurrosinn
H., sijleinlcus 11., Po/ytricliwn undulat
tiiin L.. — 3I<>nocnty/edoTier: Ji^fosf./s
V[i/g(f/'is j Poa anfinK y Juncus effitsns. - —
Dicntyledoncr: Ste! la ria media, Aclullea
ålillej oliitDi ^ Apan^ia lia stilis^ CanipanuJa
rotuiidijofia ^ Carlina acaulis , Ceutaiirea
Jacea j, Clirjsantkemuni LeacantheiniLin y
Erica vulgaris, Fragaria vesca , Gerani-
um malle , Polygala viilgaris, Polfj^ofium
aviculare , Piinpinella Sa.jci/raga^ PriLiins
spiuo^a , Rosa cafiina^ ni. m. fl.. — Un-
ga piantor af Hypocliæris radicata ^ Poa
annua, Poljgonain aviculare ^ ^grostis
vulgaris våxte hår i en joid-grund, som
upphetlades af +5o° R. graders ångor och

355

som till och med vid 3 tums djup var ^

+45*^ R..

— — Ss. 211 — 228: TJeber die Epi-
derniis der Pflanzen. Von J. Mey en.

— — Ss. 23o: Uisprnng des fVii-'
raly- oder Urar-Giftes, Noliz. (Beredes
vid Orinoko a f Stryclinos toxijera Schom-
burgk).

— — Ss. 201 — 234.' Einige botani-
sche Bemerkungen von C. S. Kunth.

Kli n lb ii[)plyser biir, att SL-igtet Myo^
suras ej kan fdrenas med RatiancuJus , titan
bor Lippslallas ibhind ^/?e/;/o//eæ eller sna-
jare, i anseende till den aFvikande frukt-
bj^ggnaden, i en egen liten gtupp med
J don is. Hos de egentUga Aiiemoneæ ar
namnligen Pericarpium forvaxt med fioet,
men bos Adonideæ deremot ar det skildt
ifiån fVoet. — De bos Myosurus forlangda
foder-blailen, Fiuk ternas form ocb vidfast-
niniis-siitt erinra iienast om likbeten med
yidonis annua. Froet bos Myosurus ar på
samma satt fiistadt som bos Jd, annua
Mill., namnligen biingande (aufgebangt),
bvilket ofVerensslåmmer med den figur,
som Gærtner giivit, ocb som framstål-
ler Embiyo innnesluten vid den uppåt
vanda andan af albumen.

- Om Cruciferernas Endjryo anmarker
Kuntb, att Scbkubr var den forste,
som fiislade upj^ujai ksambeten vid radicu-
læ olika lage till Hjert-bladen uti Cruci-
ferernas fron. Brown gaf derefter afse-
ende på Embryonis byggnad vid beståm-
mande af Slagten, ocb slutligen antog De
Ca n do 1 le de t venne Afdelningarna af

35()

Crucifererna: Pleurorhizeæ ocli Notorhi-
zeæ efter hjertbladens form ocli lage till
rol-amnet. Man har tvistat om bestan-
digheten af dessa kannemiirken och påstått,
att rot-amnet understtindom hos en och
samma art kan visa ett olika lage till
hjertbladen. Forf. undersokte flera till JVo-
torrhizeæ horande Criiciferer t. ex. Ery-
simum chejrauthoides L. och E. officina-
le. Han fann hos iinga fron alltid rot-
åmnet ligga vid sidan af hjertbladen och
forst vid framskiidande mognad blefvo Co-
tjledones incumbentes, eller skjuto fram-
manfor radiciila. Man kan alltså bevisa
tillvaron af Cotyledones accumbentes och
incumbentes hos en samma Viixts fro,
om man undersokei- dem i olika mognads-
tillstånd, Forf. drager af sina iakttagelser
foljande resultat: i:o att Cruciferenuis
Embryo forst vid fronas mognad till folje
af yttre orsaker antager de olika former,
hvilka forekomma i deras utbildade till-
stånd. 2:0 att dessa olikheter, då de or-
saker, som alstrat dem, hos samma Vaxt
alltid åter niåste intråda, leuma ganska
bestandiga och vigtiga ki-innetecken.

Forf. anmarker om Slagtet Teesdalia,
att man forglomt en vigtig omstandighet
i blom-byggnaden. Teesdalia nudicaulis
Br. och T. regularis Smith aro de enda
Criiciferer^ hvilkas blomfoder - blad aio
vid basen skålformigt hopvuxna, och bara
kronblad, ståndare och honungs-kortlar,
eller med andia ord, de enda, som visa
en perigynisk insertion. Den fri-varande
delen af blonifoder-bladen affaller seder-

meia, men den hopviixna delen qvar-
blifver under iVuklen i form af en liten
skål.

— — . 3:tles Heft. 8s. 279 & 280:
Notiz ueber die Einwirkung freier Kolilen-
siiure atd' die Ernahrung der PQanzen.
Von D:r M. J. S e h 1 e i d e n.

— . — • 4:tes Heft. 85.289 — ^20: Blick
auf die Entsvieklungsgeschielite des Vege-
tabilischen Organisnms bei den Pbanero-
ga men; von M. J. Sc b leiden. — Tab.
VIL

— — 5: tes Heft. Ss. 387 — ^SgS: Be-
weis, das die Nulliporen Pflanzen sind;
von D:r Pbilippi. — Tab. IX. f. 2 — -6.

Forf. omnamner, alt redan Rapp
antagit aiterna af JSuUipora att vara
Vaxter, eburu Lam ar ok ocb Eb ren-
berg ansett, att de aro Zoopbyter, ocb
Link ocb Blainville forklarat dem va-
ra oorganiska afsatser af kolsyrad kalk,
ocb således forvisat dem till Sten-Riket.
Pbilippi sager, att, enligt microsco-
piska af bunom anstallda undersoknin-
gar, aro de Vaxter. De utgoras af 2:nc
grupper, bvilka kunna k;dlas Sliigten! Li-
thotiiamniitm ^ af bvilket Forf. bestiimmer
5 arter, ocb LitiiophjUum, af bvilket Han
anforer 4? ^^"^^ bvilka Han lemnar art-kiin-
netecken ocb anmarkningar. De bora upp-
stallas ibhind Ah^erna ocb invid Coralli-
7ia j som man nu åfven vill banfora till
Ah^erna ; men du Foif. ej granskat A1-
gerna , så kan ban ej niiimare bcstiiuiuia
]:>latsen for JSuIIipora.

^rc

55

— — Ss. 4 '9 — 4^-i' BeiLiJige zur
Pflunzen-Physioiogie; von F. J. F. Meyen:
I. Ueber die Enlwickelnns; des Gei reide-
brandes in dei* JMnys-Pflanze. — 2. Ueber
einige Eigen ihiiuilichkei len in dev Epider-
niis veichiedener Orchideen. — 3. Einige
Worte ueber das Yoikommen von BiuL-
knospen bei den Laid3nioosen. — 4- Ueber
aufiidlende Bewegnngen in den verscbiede
nen PilanzenLbeilcben. — Tab. X.

359

II. Vaxt-Geographie.

Om den Nalni aMllstoriska Hesa Lill v. Båer
TvT • o I" I *i! ' L' o n I I om iN()Wi^-

i^'owaja - Scinlja , hvilken irian livssland j.,-s,.,„j-

blifvit l^ekoslad, bar von Båer n/edtlelaU''\.^''S*'-
undera 1 1 else I ^). •■

Geologeina hafva rerlan anlydt, all
Nowaja-Senilja kan anses såsdn) en fortsatt
berc;s-kedja af ]Noi ra Utal, oeli v. Baei*s
iakllagelser visa en ofveienssliinjnielse eniel-
km Ye^elaliunen i dessa bada tiidiler.

v. Båer sag biir i'nga angs-rnarker,
endiist sp! idda fliickar ;tf g>a>; icke eller
finner man luirsliides nagon samir.anban-
gande IMoss-bekliitlnad pa bergen ellei* |;li
niaiken. Afven JJ/ird-Lnfiu/rr/a (rifvas ej
viil, men deremot bekliida Ski^i-p-Lofviir-
Till (Liebenes cruslacei) i synnerbet bvaije
jildck at' Angit-Porpiiiyr, men åiven, ebiim
i .mindie niiingd, Jjetacka de andia sten-
arler. Di yas ocfopeldhi kliider i samman-
liangande loifvor jdla tona bergs-sbilt-
ningar, nicn man saknai" biir de i den
Arctiska Z('nen Ibrekommande Eiiva vul-
garis L. (^V^^^^i,')' -^rbfitus a^piiui, Ledittii
puliisire , Jirbntiis aljjina ^ lifihus clL.jniæ-
wonis ocb BitnUinana, bvai (bre v. Bae r
sjiger, att en miiikbar Yegetalionens fian-
varo ar en obaracLcre af Nov/aja Semlja.
Emellan slenbopaina linnas spridda stand

®) Bulielin scicntifique piil^liepni TAcadeniie Im-
periale des Sciences de Sailll-Peler^boll^3. T,
ill. p. 17 1 cScc,

ooo

nt* Papaver rnulicaule L., ocli arter af
Dr aha ocli a f Cochlearia. — fjernte a ria
geoi^ra/j/nca ar den ailmiinnaste af Skorp-
Lafvarna; har visar sig ock Stereocaulon
pasclutle. — På meia lorviltrade sten-ar-
ier våxa lorfvor '<.\^ Silnie acaulisl^., Su-
■ xifra^a nppositifolia L., J ren a ria r uhell a
ocli j4. ciJiata L. , Dr ah a al pin a \,, Myo-
sotis villosa. — På den nnder soonnaren
utLorkade ocli leiiinade Lelun-frrunden va-

o

xa Platypetalum purprirascerrs , flera ar-
ter af Saxijra^a t. ex. S. Hi ra dus, Dr aha
'V erna L.. I reinnorna vaxa BI ad- Moss or
odl blandade med dessa forekoirmia arter af
EriopJiorum ocli iifven Saliæ pnfaris W.b.g^
hvilken sidstniiinnde har ar den allnian-
naste Biisk-Art, men hvars grenar blott
ega 2 blad, hvilka den jemnte blom-han-
get nppskjuler utur Moss-biidden. — På
den mest ofruktbara jord-grund våxa: en
art af Vaccinium^ hvilken endast utbildar
blad, Oxyria reniformis Hook., Papaver
inulicaule L., Puinunculus nivalisl^.,\\y\\-
ken sidstnåmnde åtnojer sig nåstan ensamt
med sno-vatten, och redan blommar, då
jord-grunden blott år en grad varm. — På
några trakter finner man åtskilliga temnieli-
gen btomster-beprydda stallen med Silene
acaulis L. , Saæifraga oppositifoiia., MyO"
sotis villosa j Draba al pin a L., Poleinonium
cæruleum L. och flera arter af Cerasti-
um, — Våxterna forekomma hår mera
blandade om hvarandra, så att v. Båer
under en vandring fann på en half Werst
forenade nåslan hålften af Nowaja-Semlja's
Flora,

36 r

iiLvecklas myckct lAnosamt, så alLf-*/ *''^^^^fE"fi -"i
iDan vid vmlerns ijoijan nastan ingcnsLaf ^
des fann iiiogna Fron. Den hai* iipj)lackl| J; ^ **"'

von Båer anmarker, att Viixternu /■

^mj-iiv.

Viicciriium , Tussilai^o f ris:, ida L. ocli ..SV/I,''^-* ^''-^iVt;^;

lix Brayi synas ej komma i bloninin£^.\^%>:^^^, -->->,

/

mzT.^r-^ '■'-'^

v. Båer tror, att iifven hit ifran nastgran-
sancle kuster inkommit ViixlerslVon, hvil-
ka grott har, vuxit och utvecklat ort-stånd,
men ej formå alstra blommor. Han anta-
ger, alt isen ar ett medel, igenom hvilket
IVon till striinderna ofverforas.

På Nowaja-Semija vaxa nastan alla
Spitsbergens Vaxter, men afven andra,,
h v ilk a man hi tin til Is end ast fun nit i Nor-
ra America, hvarfore dessa sednare kun-
na anses såsom invandrade.

I mediet af Juli smiilter snon på
Sliitt-landet, men i bukter och i fordjup-
ningar kan den ej erna full smiiltning, —
I anseende till det obetydliga djup, till
hvilket jorden uppvarmes, så gå de liingre
Yaxt-rolterna nastan horizontelt tatt un-
der jord-ytan, och endast korta rotter gå
djupa re. Salix I ana ta L. ar den stors ta
ibland hiir vårande Busk-Arter; den blif-
ver har 9 tum lang, då deremot dess rot
eller underjordiska stam af en tums tjock-
lek kunde blottas ifrån 10 till 12 fot låno:t
ntan att visa sitt slut. — Orterna erna i
allmanhet en hojd af blott 2 till 3 tum;
de af 4 till 5 tum aro sållsynta, och de af 6
tum aro hogst siillsynta. Luften iir så kall,
.'att den 8 tum ofvan jord-ytan ej inne-
håller nog viirma for att utveckla en
knopp, hvilket iakttogs hos Salix Braji»

-"O..

'56-2

v. B«er's von Båer har iifvcn l^MDnat anniiiik-

^f""^^.''^,^ ni ne: a r om Vegetal ionen vid kusterna af
Vegeiafio-Hvila Hafvet'"). Den ar lill strirre delen

nen vid ,., , / . ,

Hvit;. Haf-l!karlaa med den i Lappland. Vid rjslra

'*"'■ knslen och G3" 20' N. Lai. bekladas Winter-

Joergens sliillningar med en i ik Vegetalion

a f Triid ocli Bu skai', och ibland de sed na re

Rn.sa spinosi^sinia L., samt e£;(le ildand de

ort-artade Yiixlerna afven Pæonia inter-

media Meyer, Polenioniuni cærrileuin L. ,

Hedysariini neu^lectum , men vid en hojd

af i5o lill 200 fot framlradde åler den

nordiska Yegelalionens allniiinna charac-

tere.

Horn- Prof. Hornschuch har n».eddelat en,

*^ om ' ^ofversigi af Toi f-Mossarnas Vegelalion vid

'^"'f-'^l"^-Greifs\vald ')• Har har F(3rf/ anfort al-

s;irn;is Ve- J

get;.tioM la de Viixler, hvilka bidraga lill Torf-
waid. vens bildning och de, hvilka sardeles ger-
na Irifvas ])å denna jord-grund. Dessa
Torf-Mossar iiro af olika art, framslalla
många egenheter^ och hysa alven lill na-
gon del olika Viixler. Om Toif-bildnin-

o

gen i Torf-grafvaina npplyser Forf. , alt
SpluiiJ^nuni ( uspiildtmn inlager vallen-ylan,
siunker omsider till botlen genom sin egen
tyngd med de på densamma befmdlliga
Yaxlei' och fyller då bolinen eller bi Idar
simmande oar, och SplKt^nmn acittifoUuni
inlager dess plals. Derefler salter sig
Spliau^tijini cuspidatam fast och (all li lisa m-
mans vid en sida af Torf-grafven, men

'^) Biillelin scicntifiqne de r*Acad. Tnip. de S.t
Petersboiirg. II. pp. i :)2 — i44*
^) Regen-b. Bot. Zeit. iHij. N:o 4; & 4a.

363

simmnr annn derjemnle iifven i vnttnet,
i hvilket Eqiu'^(^tti\n liniosutn L. ocli Ca^
rcjc filiformis L. viixM, iinde!' del all ifi an
tie ofl i ir a sidoina aF qiafven iiVån dess
vii^gai' ulviixa Junciis iilii^^inosua ^ li v Uken
ofverdrauer vallen-vtan. I iildie loi'F-2:rar-
var inla^er Sphai^nuni hela ylan och nppå
eller einellan densamma inniisla s'\ii^ Sc/me-
71US ell hus L. , Erioplioruni vrig/natum L. ,
CofiKirnni paliistre L., Drosc^ra interme-
dia Hayne och Equisetam limnsuui, hvars
lAnga rotter sinimande under vatlnet upp-
skjuta stjelkar i^enoin Torf-badden.

Den aF Wirtgen nieddelade Teck-wiitgen'*
ning aF Pieussiska Rhen-Provincens Vaxt-preutsilka
Geographie ar en aFhandling aF ni3^ckel^J'j'|^"J^*'^''°"
varde. Forf. beskriFver Forst Landets phy-Vaxt-Oeo-
sicaliska beskaffenhet i allinanhet, såsom °
liige, griinsor, slorlek, cliiiiat, bergens ut-
bredning nied uppgiFler om deras hogsta
puncter till Folje aF har anlecknade mat-
ningar. Mer an hiilFten aF Provincens
jord-yta ar odlad. ForF. lemnar en Ta-
bell oFver de v i Id a Vax ternas an I al och
deras arithmeliska forhall anden. PlKrne-
rogfimernns antal ar i48o. Dicoty/edo-
fienici forhalla sig lill hela anlalet = i: 1,29.
Ranunculaceæ = 1 : 3o,8, Papax^eraceæ och
PoljgaletB =1 : 29(1, Cruciferæ =1 : i8,5,
Rosaceæ = i : 3o,8 &c. -~ Monocotjledo-
neæ = i : 4.1 > Gramiueæ =1:1 2,9, Cy-
peraceæ =1 : 18. Alla dessa uppgifter
jemnforas med Vax t- Fa mil jernas forhål-
lande i nastgransande Lander. Pa en at-
foljande Tabell uppgifves varakligheten
hos Rhen- Vaxlerna: 807 ena riga arier.

■ ¥

364

I 1 -y tvaåilga, 91 3 mångåiiga och i43
Ved-Våxter.

Forf. framslaller derefter anniarknin-
if>ar 0111 Vegetalionens utseende i lUien-
Provincen. Den eger niislan endast Lof-
Skogar af Bok (F(/gus sylvatica L.), Ek
och Bjorkj, hvaiemot Afvenhoken {Car pi-
nns B etuias L.), j4Iiu {CJ linns cainpestris L.),
Lonn m. fl. endast forekomma spridda.
Ibland Buskar: Hassel ^ Al , Acer cain-
pestre L. m. fl. Mosel - Dalens klippor
gifva en egen anblick derigenom, att
deras sluttninqar iiro bekliidda af Bnx-
bom [Bnxiis sempervirens L), hvilken
gifver ett frammande utseende åt denna
nejd. På Basalt-grunden visar sig den
mest kraftfidla Vegetation.

Den hogsta puncten i Pihen-Provin-
cen år toppen af Hochwald, hvilken blott
har en hojd af 24o5 rhen. fot, hvarfore
hår ej finnas egentliga Beigs-Våxter, utan
endast sådana Våxter, hvilka forekomma
i lof-skogar, t. ex. Vinca ininor L., Ane-
mone rannncnloides L., Car yd alis cava
"W.b.g. och C. fnbacea y Dentaria bnlbife-
ra L,, m. fl.. Barr-Skogar våxa blott på
hogsta lopparna af Hundesriicken. Forf.
beståmmer dessa nejders vegetation i en
nedre och en ofre Region, och ofra grån-
sen for Vinrankans odling (vid 800 fots
absolut hojd) framstålles hår såsom grans,
och inånga Våxter anforas åfven, hvilka
ej gå u tolver denna grans.

Enligt Forfattarens undersokningar
om inflytandet al jord-grundens geogno-
stiska beskaffenhet på Vegetationen drager

s

m
s
Vegeta-
tioa.

365

Han den slutsats, att temperaturen, jorcl-
grundens fuktighet och aggregatious-till-
ståiid maste tillskritVas ett vigtigare in-
flytande an dess geognos tiska beskaffen-
het ^).

En Teekning af Krain's Vegetations- Graf
Forhal landen har D:r S. Graf nyligen\rain
framstiillt ^). Krain ar belaget emellan ^*"«
45" 38' till 46" Sp' N. Lat. oeh 3i« 27'
till 33" 10' W. Long.. De i sydvest
beliigna Juliska Alpeina, skilja det ifrån
Osterrikes Italienska Provincer, bilda jemn-
te de i Nordvest och i Norr bela^na Ober-
Kl ainer- och Steiner-Alperna — de Carni-
ska Alperna — grånsen emellan Friauln,
Kiirnthen och Krain, och utgora hufvud-
grenarna af den Krainska Alp-kedjan, hvars
hogs ta berg ar TergloLi (Dreikopf) r)o36
fot ofver hafs-ytan och betiickt med en
evig sno. Krain ar alltså ett bergigt land,
af hvilket nastan | ar bevuxet med skog.
Den i Krain rådande Sten-arten ar kalk,
af flera varieteter: Ur-ka!k , Stink-
kalk, grå Alp- eller Flotz-kalksten. På
Oher-Krainer-Slatten finnas talrika andra
sten-arter. Men inga uråldriga berg af
Granit eller af Gneis har Forf. har kunnat
upptacka. Landet iiar endast 4 storre

^) Erster Jahres-Bericlit des Botanischen Vereins
am Miltel- und Nieder-Rliein. (Bonn. 18)7).
Ss. 6j — 1 33.

^) Versiich einer gedrångten Zusammenstelhing
des Vegetations- V^erhiiltnisse des Herzog ttiiims
Krain. Von S. Graf. — Laibach. 1837. 8:0.
(Åfven inford i Linnæa. Elfter Band. 3:tes Heft.
Ss. 2.57 — 277).

366

Sjoar, men ar rikt vattnacU af floder och
backar hvilka flvta i hufvud-floden Suve. I
Inner-Kiain finnas de bekanta iinderjordiska
vatlen-liaiurna, i bviika det besynneiiiga
ljus-skygi;a Amphibie-Djuiet Fintens an-
gftinus bar silt tillbåli. Medel- tem peia-
turen ar i Laibach +8^4' I^eaum.; bogsta
varman bar nppgåLt till 4-28*^ R.; bbgsta
kulden d. 2 Febr. i83ovar — 28° R.. Lai-
bacber-Fiudens bogsta temperatur ar +16*^
Reaiim. ocb lai^sta +2^ R.. — Krain ar
i synnerbet i Scbneeberger- ocb Reifnit-
zer-Disti icterna rik på de skdnaste Lof-
Skogar af de vanligaste Europciska Triid-
arler, samt derjemnle iifven Triid ai^Casta-
nea vesca, Acer Pseudu-Plntanus _, O it ry a
carpiiufolia , Pi^palus albu Sc nii^ra j^ men
Barr-Skogarna iiio ej talrika, ocb dessa
besLå af Pinns Abies L., picea L., sr/re-
stris L.. — Alperna aro rika på Pinn<i
Lariæ L.. Dessa Barr-Triid nppstiga till
bojder af 6000 lot ofver bafvet, ocb der-
efter ser man bogre upp Pinns Mn^^lins
Scop., Jtiniperus naua, smarre arter af
Sal i x m. fl..

Små-Sko"en bildas i Krain af de van-
ligaste Europeiska Busk-Arter, bvartill kom-
ma Rliamnns a/pinus' J^., Rhus Cotinnslj.,
Aronia rotwnlij olia ^ SlapkjJea pinnata L.,
Hex Anaifolinni L., ^orbns domestica L.,
Cytisus a! pinns m. fl . — I Inner- Krain
afven Lanru^ nobilis L. ocb Zizyp/ins vnl-
gar is , m. fl..

De vanliaaste Sades-arter odlas iif-
ven i Krain intill ojoo 8v. fot. Ån-
garna stracka sig upp till 54oo Sv. fot of-

3()7

v(M llatVeL odl Alp-beles-!narker till "^200
Sv*, ("ul ofver II a (s-y Lan. — V inga reia r och
FrnkL-TriiiigArdar ioi ckoninia pa Krainer-
Sliillen. — Kornet [Ilordeuni) nioi^nar van-
ligen i sluleL af Juni; Hvittet [Triticitm)
nioonar i sednare lialflen af Juli och Bnk-
hvctet [Pfilyy^oiiuin I'\(^nf)ji-utn L.) i slutet
nf SeplemJjer. — Forstå Ilo-skorden begyn-
ner i mediet al' Juni, odi den andra i mediet
at Au^usti. På de iioiiijre bei"s-iinoaina
erliålles blott en ho-skord, niimnligen i
sed naie hiilflen a f Au<?nsti. JVIåniia sub-
trojjiska Viixlei' utliarda cliniatet pa kall-
jord: Laiirus Sdssnfi-iis L., Arisiolodiia
sempcrvirens , Aucuha laponicay M>i^noIia
acnnnfiata och tripetaln , Priiincs Lanro-
ceiuisns L,, Liriodendnni tuUpifera L..

Vegetationen iii- herrlig och fra ms lal-
ler i synnerhet en rik sydlandsk Alp- Flo-
ra. Piedan i Febi uari synas vid Laibacli
bred v id den smiil Lande snon: Galunthns
nivtilis L., Ciocus 'verrifis L., Erytlironi-
iim Dens Can is L., Cnrjdulis H<d/eri och
Jinenione nemoroui L.. — I April holjas
angarna af Frin'n<u^ia Melea^^ris, Lyclinis
flo^ cjLCiiU och Cdltlia pcdustris, — 1 Juni
ar hela Vegetationens prakt uLvecklad.
ULom de vanligare ViixLeina ser man då
på de hogre Bergs-iingarna alven Lilifcui
cl i (dcedon icn m , Diet am n ics Fnixinella ,
Gentiana iitricuJasa ^ Litium 'vi^coswn ,
Centaitrea variei^ata Lamarck, ylqui/egia
Stem her<^ii ^ Om it li o^ a ln m /lyren aicu tii _,
talrika Orchideer , Unibellater och arter af
Plijteiuna, — På berget Krim finner man
Liliutn bulbiferuni och L. Marta gon ^ det

4t%

-^

*•

368

sallsynla Laserpitlum marginatum ^ Gera-
nium iioclosuin _, Aconituni variegatuni
Host 111. fl.. — Mest interessanta for Bo-
tanisten iiro likval Hog-Alps-Ångaina, i
• synnerhet de på toppen af Zherna Peist

m. fl. i Wohain. Nyssnamnde Alp liknar
på syd-sidan en hlomster-terrass, och dess
Blonister-maiker skordas iiVån Bergets fot
inlill toppen. Då man undantager foljan-
de allmiinnare Alp-Vaxter Poa aJpina L. ,
Plileum alpinum L., Carex Mielicho-
J€ri , C, ferruginea j C. capUlaris L. och
några få andra, så ar toppen ensamt holjd
af de siillsyntaste Alp-Viixter. På den
moika jernlialtiga ler-skifFern viixa: den
gliinsande Geranium argeiiteum j, Pedicu-
laris tuber osa j Scorzoiiera rosea , Trifo-
lium noricum & 2\ palJescenSj Hieraciutn
^iloswn , talrika arter af Gentiana m. fl..

,^|||r — Klipp-vaggarna prydas af Potentilla

caulescens och Clusiana, Valeriana elon-
gata j Buplcurum petræuirij Sa xi fragå te-
nelhij crustata , elatior och imbricata
Bertol., Arabis cærulea, Emellan rull-ste-
narna våxa Ranunculus Traunfellneri ,
Lloydia serotina ^ Saxifraga Holienwar-
thii ^ Papaver alpinum , Linaria al pina ^
arter a f Soldanella, Arenaria^, Cerastium .,
m. m. fl.. De hogsta topparna af Sleiner-
Alperna ega Sesleria sphærocephala, Carex

. firma Host och Gentiana Froelichii Wulf.

— Karr-angarna hafva afven hår en mera
en for mig Vegetation och bekladas a f Erio-
phorum alpinum ^ arter af Carex o. s. v.,
men har finnas åfven Leucojum vernum,

Vero-

369

p^e/'oni'ca lon^i folla j Oenanthe silaifolia^
JiUiiLm angulosum j, Scabiosa australis j
m. fl.. — På Torf-Mossarna viixa van-
ligare arter: Erioplionun gracile, ScheucJi-
zeria pa In stri s^, Calla p al ast ris j, Androme-
da poUfolia 111. 111. fl..

De Vlixter, hvilka har synas vara
niera alluiiinna iiri annorstiides, iiro: Cyti-
sus prostratuSj Poterium polf^amunij, Hel-
lehorus viridis^ Ca ri in a sim pl ex, Doroni-
cuni austriacuin j, Erjthroniuin dens ca-
nis L. , Crocns vernas j, Lamiiun Orvala,

De hitintills i Kraln uppliickta verkliga
Alp-Vaxter ulgura ett antal af 25o arter.

I Krain iiro fiindna 099 Slagten med
1654 arter. Ibland dessa iiro Compositæ
talrikast med 190 arter, Gramineæ 112,
Papillon acea^ loG, Umbelliferæ %(^^ Cm-
ciferæ 81, Personatæ ^jCj, Labiatæ -yB,
Rosaceæ '72, Cjperoideæ 65, Ranun-
cnlaceæ 61, Carjophylleæ 60, Capri-
foliaceæ 4^ de ofrlga ega ett mindre art-
antal.

Forf. meddelar sluteligen foljande an-
Jiiarkningar. Den siiUsynta Aritm Dra-
cuncLilus viixer i Gottsche. — • Af Grami-
neæ egér Krain hogst siills^mta arter, t.
ex. Festuca canescens Host, F. laxa Host,
Avena alpina Smith (^Av, præusta Rei-
chenb.), Danthonia calycina j, m. i\..

Ibland sallsjmtare Viixter, hvilka fo-
rekomma i Krain må for ofrist niimnas:
Smilaæ aspera ^ Saæifra^a tenella Sc con-
tro versa j IValdsteiniu geoides Willd.,
Eupiiorbia lucida, Pliyteama Scheuckzerij

Pvof. Wikstroms Arsber. 1838. 24

**■

«'

3^0

/

Campanula Zoysii ar allman på de Car-
niska Alperna. — De aromatiska Didyna-
inisterna vaxa i synnerhet på Karst. —
Af Astra^aleæ egei- Kiain endast Oxytro-
pis montana , j^atrai^ahts vesicarins , A.
Cicer & A. ^Ij cypliyUns. Åfven Malva-
ceæ och Clienopodeæ ega i Kiain få arter,
viixt- En af Tomma si ni och Bia sole t-

piSklT ti framstalld afhandling lemnar en ofver-
Ati.Mtid- gjorj- gf- Istriens Ve^etation, enlio:t iaktta-
geiser under en Resa lill Istrien år 1833"^).
— Tom m a s i n i ' s Undeirattelser om en
Botanisk Resa till Kren-Alp i Karnthen ^)
och Bidrai^ till kiinnedomen om VcGfelatio-
nen vid Triest ^) samt Sauter's Skil-
dring al Vegetationen vid Bodensjon i
Schweitz ^) lemna måuga bidrag for dessa
Landers Vaxt-Geographie, men ega for-
namligast ett local-intresse, hvarlbre de

^) Linnæa. Elfter Band. 4:s Heft. Ss. 433—483:
Slieifziig von Triest nach Istrien im Fiiihlin-
ge i833, mit besondeier Pvuchsicht auf Bo-
tanik. Von M. Tommasini und DlrB.Bia-
soletti. — Tab. VIII & IX. {Dasya Kilt-
zin^iajia Bias.).

^) E.egensb. Bot. Zeitung 1837. ^•'" ^^^' ^'^ ^*
Ss. 65 — 79 JNIlo 6. Ss. 8j — 96: Ausflng von
G61Z auf die Kren-Alpe und in das Reibler-
Tlial in Karnthen; von M. Tommasini.

*) A. st. 2:1- Bd. N:o 29. Ss. 451—464. N:o
3o. Ss. 473--4^tj' Ueber Pflanzen der Um-
gegend von Triest. Von M. Tommasini.

^) Regensb. Bot. Zeit. 1837. Beiblåtter. Ss. i —
6(j'. Scliildennig der Vegetalionsverhaltnisse
in der Gegend nm den Bodensee und in einem
Theil Vorarlbergs. Von D;r Sauter in Bre-
genz.

laue.

3^1

niåhanda kunna uleslutas i en alhniin krs-
Berattelse.

En af Apoth. Stein medJelad Beskrif- steins
ning om en Botanisk Resa i Nedra Wal- pf/iskr'
liserland i Schweitz ocli till MontblanctvI"!;' """

Waluser-

nia liiir nå"ot ulftnli^are anioras ^). Forf. land och
resle d. 28 Juli i836 ifrån Franenfeld bia"
till Ziiiich och Bern. Vavren ifrån Ziiricli
inlill Aaraii går mest genoiii odlade, frukt-
Liiiande fiUt, och man ser den norra lio-
rizonlen beirriinsad af Jura-Beriren. I Can-
ton Bern reser man på denna vag genom
några vackra orter, men de fiesta byar
visa en dyster anblick: bonin^s-husen ar
belackta af tjocka halmtak, hvilka niistan
riicka ned till marken och skjuta fleia
fot utåt, samt lemna allenast rum for få
ijus-strålar att intriinga i det inre af bo-
ningaina genom de spa isamma små fen-
stren. Viigen går har i allmanhet genoin
Barr-Skof^ar. På vaoen ifrån Bein till
Thiin njuter man den herrliga anblicken
af Alperna i det namnkimniga Berner-
Oberland, och framfor de ofriga visa sig
har Stockhorns- och Niesens- Alp-kedjor.
Ifrån Thnn vandrade Forf. till Simme-
dalen. Yiigen sluter sig i borjan utefter
venstra sidan af Thuner-sjon aenom vin-

&'

gårdar och frukt-barande falt, hojer sig
derefter och lemnar en skon utsigt ofver

8) Reg. Bot. Zeit. iSi;. 2:r B.d. N:o Sy. Ss.
677 — 5g2, N:o 38. Ss. 5^Z — 607: Botanischer
Ausflug ins Untere Wallis und zum Mont-
blanc im Sommer i836. Von Carl Stein
in Frauenfeld.

^r.

sjons yla. Stockhorn och Niesen åtskil-
jas geiioin Siinme-dalen. Allt intill Byen
Lenk finner man iinnu jordbruk så viil af
Scides-arter som a f Pot at es. Bakom Lenk
bildar Rawyl med sina sno-fiilt den skona
fonden. Jord-giunden utfores har af kalk-
sten. Forf. besokte de bekanta Sjic-Brun-
narnaj hvilka anses gitVa ursprung for
Simme-floden. Dit går vågen iippfore, ocli
nu visa sig på iingar och på betes-marker
arter af Aconitinn , hvilka aro forebud lill
Alp-Vegelation. På de hogre trakterna
forekomma sedan Astrantia major L., Tri-
foJiiun bodiuni Schreb. och Ai)ars^la a ure a.
De SJLL-Brunnarna j af hviika nu mera blott
5 finnas, emedan 2 forut skilda forenat
sia: med 2 andra, slorta utur den stela flera
hundrade fot boga klipp- vaggen i massiva
vatten-strålar och forena sisf straxt derefter i
en biick, hvilken egentligast anses såsom kål-
lan for Simme-floden, ehuru en vida star-
kare Glacier's-båck ei langt derifrån forenar
sis: med den forrå. Emedan dessa kållor
frambrj ta niira vid foten af klipp-vaggen
och i ett omfang af omkring 4o qvadrat
fot, så år deras anblick ej så imposant,
som man våntar den. De erhalla sitt ur-
sprung tydligen ifrån den ofvanpå bergs-
ryggen befintliga snon. Hår våxte Saæi-
Jraga autumnalis /3. atrorubens, Derefter
intråder man i den subalpinska Regionen
med sina spridda klipp-block. Hår ser
man ofta det majeslåtiska skåde-spelet af
nedstortande, åsklikt bullrande sno-laviner.
Ve2:etationen var nu 'for året till en del
forbi. Forf. aniiiårkte IWw-éXCarlina acaii--

•> o

lis och Phnitago al pin a m. fl.. Vid de ri-
na hojd Lillbragte Fort", nallcn i en Senn-
hydda på Alpen IlUgen. På nppvagen lill
Rawyl vilxa SaxiJ rui^a stellaris L., flie-
raciuin villosuni & valde-piloswn , Caca-
lia al pina j Arabis al pin a, Pedicniaris fo-
liosUj, Gentiana liUea , punctata & bava-
rica j Saliæ corruscans AVilld. , retusa &
reticiilaia L. , Pliaca fri^j^ida^ campestris
6c montana j Laser pitiuni simple x j, Pliel-
landrium Mutellina, Elyna spicataj Ophrjs
alpin a L . , iii . iii . f 1 . .

I Sno Regionen våxa: Gentiana hava-
rien /3. imbricata j jJlchemilla pentaphjlla,
Gnaphaliiun supinum j Clirysanthemum al-
pinnm j, Epilobium alpinum L. iii. 11.. Man
har nu uppnått en hojd af 74^0 fot, och
åpna återsLår en limmas viig upp till
bergets rygg. Har ofvergår den grå kalk-
stenen i en i slark Ibrvitlring sladd kalk-
skiffer. Nu visar sig Viola calcarata.
Klipporna bekliidas af Saxifva^a biflora;
på steril jord-grund vaxer Ranunculus
glacialis L., och har och der beliickes jord-
grunden af Galium helveticum Weig. bred-
vid Linaria al pin a., Lepidiuni rotundifo-
Hum m. fl.. Hieraciuni liyoseridifolLum
och Jpargia Taraæacij hvilken sidslnainn-
da maste anses såsom en vår-vaxt. Forf.
sager, att den år vida skild ifrån Ap, au-
tumnalis. — Nedåt \Yalliser-sidan anmårk-
tes Campanula tkyrsoidea och Gentiana
lutea j hvilken sidstnåiiinda biifver alUnån
lånijre ned i Sko"s-Ke:2 ionen och till och
med våxer på ångaina nåra vid Ayent.
Vid Albalong-båcken forekommer Epilobium

074

Fleicherii. — Ofver i^yenlberj^ begaf sig
Forf. Lill Sitten, hvarvid aniiiaikl.es 0/?o-
iiis JSatrix y Hr oser is foetidii , Spmtimn
radiatuiii j Jpcw^ia thrinciæformis Stein,
111. fl.. Innan man ankorniner till Lyen
Ayent Legjmner i-edan Vinranhans ocli
Majsens odling. Vinraitkan lemnar lik-
viil luir elt baskt vin, ocii såsom Foif. tror
mailanda till nagon del derlore, att Ran-
korna ligga på marken ocli ej uppbindas.
AJ aj sen ernår en betychmde bojcb Vid
nedstigandet till bidviid-dalen ocli till Sit-
ten boi ja Hippopfiaé rliamnoides ocb Eii-
phorbia Parallds att ulgora massan af
Vegetationen vid Rbone-sti anden emellan
Sitten ocli Martinacb, ocb dessa Vaxters
giågvona farg gifver åt Landskapet ett eget
dysteit utseende. På viigen till Marti-
nacli ser man åt alla sidor talrika Alper,
ofla af de besynnerlioaste former.

]N u begaf sig Foi F. till Cbamouny-Da-
len ofver Furklas ocb Tele noire.

Stein siiqer, att Cbamouny - Dalen
torde i llerbddiL^t biinseende ei e^a sin
like. Sex mak liga G/<:yr/e/'6?r (Is-i)erg) ned~
skjula biedvid bvarandra i Dalen, ocb
ibland dem det sLoia såkallade Is-Ha(Vet
vid Mont en vert. Oivanfoie framstiil-
ler sig bela stiiickan af sno-betiickla Alp-
toppar, bvilkas kiona bildas af den bred-
ryggiga Montblanc. Men fVandbr alll gifva
Is-pyramiderna af Bossons-Glacieren tien
skonaste ocb mest interressanta anblick:
npjiiåttstående busboga Is-massor af alla
skepnader ocb slallda i olika vinklar emot
bvarandra, stundom med py ramid-topj)arna

7^^

vaniia ncclål, ocli eiiielhin (lcss;i pyiaiiiidtir
ser man den rena bla lu m len. llVan ilel nara
belagna VardshuseL "Aux Pyramides" kan
man njiita denna torvAnande iitsigt, hvil-
ken iinnii meia upphojes deraf, alt dessa
Is-massor liiir synas framstå emellan Triid-
grnpper ocli vid sidan af de odlade (alten.
Yegetationen hetanns har ej så rik som på si-
dorna af tleia aiidra Glacierer. Ibland mån-
ga vanliga Alj)-Vaxler anmårktes Oæyria
di^ynaj, Ruincæ (irifolius och EpUobiuin
FleiscJieri emellan stenblueken. Åfven i
den har vårande Skogs-Uegionen visade sig
samma forhal lande. Har vaxa J st r au ti a
minor, Saxij ra^a as per a , Lnzithi nivea ,
Jcliillea macrophylla. På stallen, på,
hvilka sno-vattnet genomtriinger, ser man
Carditniine alpin a och resedifoViyt , f^ero-
nica al pin (i L. och sajcatilis Scop. , Stel-
laria cerastoi>des L. m. fl.. På boga Alp-
beles-marker: Potentilla 2,randiJlora, Se/u-
pervivfcni inontanuni , Phleuin alpinum ,
och i klipp-remnorna: Pedicularis rostra-
ta och jdspleninni CeteracJi. På den boga
bergs-ryggen i trakten af Sno-Regionen
viixa ^ rena ria bi flora ^ Alcliemilla pen-
tapliylla, Cerastiitin fatifulinni och den
naia besla"tade C. i^labratuin Stein m. 11..
— På en af de hogsta bergs-topparna,
nara den eviga snon, våxa Poa laxa Hæn-
ke, Festuca HaJIeri, ametystina , nigre- '
scens och pnniila , Junciis tri fidus L. ,
Jgrostis rupestris ik al pina, Careæ fnli-
ginosa Allion., Cerastiuni strictum , Pe-
dicularis rostrata j Saxi fragå niuscoidcs,
Pliy teama liemispJuvricwn m, m. fl.. Vid

376

nedsligandet pa siclan af Jaconay-Glaclc-
ren anmiirktes Seduni repens , Sajcifraga
brjoides & asper a j Artemisia MuteUina y
Pedicniaris tube rosa j m. m. fl..

Vid det bekanta så kallade Is-Hafvet
vid Mont en vert var Vegetalionen hogst
fattig. Har viixa Gnaphalinm sylnatiaun
p. fuscatnin Pers. ocli G. pitsillum , hvil-
ken sidstnaninde af Forf. anses att vara
skild ifi ån G. supiuiun L.. Det ar genoni
sin vidstriiekta vta, som det så kuHade
Is-Hafvet vid Mont en vert egentligen
imponerar. Har forekommer en liten jord-
ryrtid , betjickt med vegetation, och be-
namnd Jar din de Glacé ^ emedan den om-
gifves af Glacierer. Vid nedgåendet be-
sokte ForL den mycket omtalade starkt
tindrande Is-Groitan ^ utur hvilken en
back utflyter. Har och der i nejden af
G laderen ser man en Pinns Cenibra, I
Dalen viixer Pamarix ^ermanica L., och
vid uppstigande på sidsta hojden på Gol
de Balme finnes Gentiana purpurea ym-
nig. På hojden af bergs-passet Gol de
Balme finnes ett Viirdshiis, ifiån hvilket
man eger en fortrafflig utsigt ofver denna
Alp-trakt. Har ser man Montblanc i hela
sin forvånande hojd, såsom en Jatte of-
ver de ofriga Alperna. 1 Dalen kan man
ej se dess topp; den Alp-topp, hvilken
derstades synes vara Montblancs, ar en-
dast en liigre bergs-afsats kallad "Dome
du goiile;" den egentliga toppen af Mont-
blanc heter "Dormataire'' och bildar en
bred rygg. Man ser ock ifrån detta Vards-
hus den bekanta klipp-pyramiden "Grand

377

MuJet," tien sidsla pnnct, li vårest finnes
en fast ocli snofVi griind och nagot skydd
emot elenienteriias valdsaudict, och liiir
hade en manad forut en En^elsnian och
hans foljeshigare hvihit ofver natten. "Grand
Mulet" och pa vestra sidan "Aiguille du
goiile' (som slutar Jjergs-kedjan ifran den-
na sida) iiro de enda svarta flackar |)a
den bliindande hvita kladnad, hvilken hol-
jer denna Berg-koloss ibland Europas Al-
per. Forf. siiger, att utsigten ifrån Mont
Brevent maste vara meia storartad, ty
derstades ar man blott skild ifrån Mont-
blanc genom bredden af Chamouny-Dalen
och har framfor sig hela Alp-kedjan med
sina glacierer, hvilken innesluter Chamou-
ny-Dalen på sydostra sidan.

Vid återviigen besokte F5rf. berget
Fouly och derslades samt vid byen af
samina namn viixa Quercus pitbesccns ,
J spe r 111 a lon^iflorOj, Gal hun lucidum. He-
Uotropliun europæiun , Dianthus Uhiirni"
cus j Hypericum veronense j AcliiUea to-
mentosiij Otionis Coliuniiæ ^ Arenaria Jac-
rfuini j m. m. fl.. Vegetationen utvisar
har grannskapet af Italien. Vinrarikan
iår tjocka stammar och dess grenar bilda
hvalf-bågar ofver vagarna.

Forf. begaf sig derefter till den niira
Bex belagna Salinen och till det något
hogre upp i bergs-trakten vårande Salt-
bergverket, om hvilket han lemnar en
bcskrifning, Hau besåg sedan Thermel-
kiillan vid Levay, och tog åter vågen ge-
nom Bern till sitt hem.

Sc 11 II Cl- Uli en siirskild alhaudling hur D:r

umnfl- Schneider franisLallt en jeninforelse emel-

reiseeniei-lan Englands Vecretation och Schlesiens, h var-

lan El)"- . *■ . .

lands ochvid Han i sarskilda Tabeller nieddelat en
v,'..reJa-^ofversigt af de oHka tal-fbrhållanderna at'
tioii. Yaxt-Familjer, Slaglen och Arier. England
har 95 Yaxt-Faniiljer, ^85 Siagten och 1470
Arter. (Watson uppgifver detta aiilal i
sitt ai bete ofver Englands Vaxt-Geogra-
phie uti Forteckningen ofver Englands
Yåxter, men i Ofversigts-Tabellerna har
han 13 in arter ^). Schlesien har g3 Vaxt-
Familjer, 4^^ Siagten och iS-yS Arter,
alltså endast en skillnad af 2 Vaxt-Fainil-
jer, 32 Siagten och c)5 Arter. Forf. gran-
skar de oinsesidiga lal-torhållanderna af
Yaxterna, och nieddeJar en myckeL detaiie-
rad ofversigt af den botaniska characteren
hos dessa tvenne Floior. Det skulle bhfva
for vidlyftiot att lemna utdrafr haraf.
Sch nei- Dct af D.v Schueider utgifna arbe-

T^^^y te innehållande .Bidrao[ till kannedoinen
&c. om den Schlesiska \ iixt-Kuiiskapen kan-
ner jag blott till dess ti tel '°).
Miqnei Ett af Div M i q u c 1 utgifvet Verk af

Disq.nsi- ,^^YQJ^t:t viirde framstaller en "ransknins:
af Yaxternas geographiska fordelning i
Holland ^). Uti Inledningen lemnas un-

^) Rcgensb. Bot. Zeit. iSJy. r.v B.d. N:o 33.
Ss. 5r3 — 524. N:o 54. Ss. 329 — 544* Ver-
gleiciiiing der Schlesischen Flora mit der Bri-
tisclien, nacli \Vatson's Angaben. Von Div
R. Seil nei der.
*^) Beitiiige zur Sclilesischen Pflanzenkunde. Von
K. Schneider. Bieslaii. 18J7. 8:0.

^) Di'^q^lisilio geograpliico-botanica de Planla-
runi Regni Batavi distributione. Sciipsit

cjerraUel.s«*i' o\u jord-gnmdcin.s ocli teiiij^e-
lalmens lorliållaiiden. Holland ligi^er till
nåjjun del ia^re iin hats-vlan och valtnet
Ulåste på åtskilligt siitl alledas. Ainster-
dams medel - leiuperalur bestammes lill
+ ii°,9' C. Uti i:sta Capitlet frainståiles
Landets Veiietations-characteie i allinan-
het. 2:dra ('ap. om Vegetalionens bota-
niska cliaraclere. 3:dje Cap. om Vegeta-
tionens olikhet enligt den geoguostiska be-
skafienbelen. 4'^^^ ^'^P- ^'^^ Viixt-Verl-
dens olikhet enligt Latituden. 5:te Cap.
om Viixt-Veildens olikhet enligt Longitu-
den. 6:te Cap. jemnfoielser emellan Hol-
lands och llera andra Landers Floior. — I
ett Bihang foljer en Tabell, hvilken fram-
stiiller den Holliindska Florans allmanna
vaxt-geographiska characlere, samt en
Forleckning ofver de Hulliindska Vascu-
lair-Vax terna.

D:r Beilschmied uti^af under sidst-"^'*'*'""'*

p , lieiner-

lidne år en med månglaldiga interressan- kungen
ta tillagg forokad t^^sk oCversaltning afjeogniph.
'Watson's Anmårkningar olVei- Engelska ,^^^i'„*''|Jr
Vaxleinas eeosiraphiska uthredninsf ^). fUe- ^er Oe-
marks on the geographical distribution ofGrossbri-

tanniens.

Freder. Ant. Guil. Miqiiel. — Lugduni
Balavoriim. 1837. 8:0. pp. XXXII, 88 & 4.
'*) lienierkungen 11 ber die geographischen Ver-
tlieiliing lind Veibreitung der Gevvachse Gross-
Jjritantiiens, besontlers nacli ilirer Abliangig-
keit von der geographischen Breite, der 116-
he lind dem Klima. Von He w ett Cottrell
Watson. — Uebeiselzt und mit Bei lagen
und Anmerkimgen versehen von C. T. Beil-
schmie<l. — Breslau (Sec. iSjy. 8:0. pp. XX,
261 6c 2.

38o

British Plants, chiefly in connection witli
Latitude, Elevation and Climate. London
1 835. 8:0). Arbetets innehåll ar foljande:
Forst Forfattarens ocli derefter Ofversat-
tarens Foretal, uti livilka redos^ores for
verkets beskaffenhet och afhandlin2:s-satt.
Sedan folja: I. Anmiirkningar ofver En";-
lands physicaliska Geographie, h var vid
Forf. granskar Landets utstrackning och
lage samt jord-ytans oHka hojd (Uppgifter
meddelas hiir om hojden for i'y3 stallen
i England och 191 i Scottland och på
dess Oar), climat, temperatur (Har be-
traktas årets och års-tidernas medel-tem-
peratur i olika trakter af Landet), regn,
års-tidernas framskridande, tillkiinnagifvet
af Vegetationen. IL Allmanna Anmårk-
nin^rar om Englands Flora och Vei?eta-
tion: Tal-forhållanden af Arterna och Lan-
dets botaniska charactere. Forf. antasier
antidet af Englands Våxter att vara 1470*
Andra uppskatta det till 1600 arter, och
W a t s o n s hiir meddelade Tabell upp ta-
ger 1 5 17 arter. IlL Anmiirkningar om
data till bestéimning af Yåxternas ut-
bredning i England. IV. i. Anmiirk-
ningar om Yåx-ternas utbredning innom
England. Har forekomma: granskning af
Viixternas utbredning i Hoid-Regioner, i
Slatt-Kegioner, Kullarnas Regioner eller
trakter, som småningom hoja sig, i Me-
del-hojds-Region, Alpinsk Region. 2. Ut-
bredning elter den absoluta hojden i Hog-
liinderna i Scottland och i Cumberland.
3. Utbredning efter Longituds- och Lati-
tuds-grader. 4* EUbredning, beroende af

38 1

geograpliiskt ocli localt lage. V. Anmiiik-
ningar om Engelska Viixters utbiedning
i andra Lander. — I ett Bi/tang bi fog as
2:ne Tabeller: I. Ofver Viixternas iitbred-
ninsf i Enoland. II. Ofver de Eni^elska
Vaxternas iilbredning på Noira Half-Klo-
tet. III. Forteckning ofver de enligt lo-
cal-Floror allmiinnast ofver England ut-
bredda Yåxter. IV. Forteckning ofver sy-
nonymer i Hooker's ocb L i ndle3^'s En-
gelska Floror. V. Register ofver Sliigtena.
— Bila^orna aro foljande: I. Vaxternas
utbredning till olika bojder i Scottland.

II. Barr-Trddens (Coniferernas) ocli de
Hcingeblomstriga Tradens (^/Imentaceer-
nas) geograpliiska utbredning i Tropiska
America och i Europa afvensom Protea-
ceernas utbredning &c., enligt Humboldt.

III. ofver foibållanderna emellan Vaxter
och de Berg-Arter, på hviika de forrå viixa.

IV. Vaxternas forhållanden i Pariser-Flo-
ran, enligt Chevallier's Flora Pari-
siensis.

Detta larolika arbete fortjenar att lå-
sas i sitt sammanliang. Det skulle for-
anleda till for mycken vidlyftighet att har
meddela utdrag ifrån detsamma.

D:r Beilschmied har iifven lemnat^in^irs
en ofversåttning af Winch's Verk om iiber die
Vaxternas geograpliiska utbredning i Nor- y^e^rbfei-
thumberland, Cumberland och Durham ^)*""8 '^^'^

^) Regensb. Bot. Zeit. 1837. I:r B.d. N:o 19. Ss.
289 — 3o4. N:o 20. Ss. 3o5 — 317: Versuch
Iiber die geographische Verljieitiing der Pflan-
ien in den Englischen Grafschaften Northum-

382

Pflan7.-n (An Essay on the sjeogr. Dislribiition of

isortitnm-^''^"'^'^ ihrougli tlie Counlies of Nortlnim-

beHand beiland , Cuniherland and Durham. ByN.

J. Winch. Sec. Edilion. Newcastle upon

. Tjme. iS\C). 8:0).

Gav's & Gav meJdeiade en fortsatt ofsærsiijt

Afii.g ornat Diinevi s lootaniska nesa 1 \s Innen

t'oL?;år 1 835^). (Bot. Års-Ber. for år i836

^Norra S. 3o4).

I Trakten af Arganza-Dalen anmarkte
Diirieii Sinapis setigera Gav, Cheyran-
tliiis lifiifoIiusViivs., Sp art 'um al hum DasL,
Genista leptochida Gay & tridentata L..

Omkring Staden Canica foiekom spar-
samt QuerciLS Toza. — Har ^V''\xq?. Råisen
i mediet af Juni och Hvetet skordas nå-
got efter d. i5 Juli. Vindrufvorna mog-
na ej hiir alla år. Durieu såg dem an-
nu omogna den 4 Sept., men Fikon-Trd-
det [Ficns Carica) gifver frukt i Trad-
gårdarna. Jprikos-Trddet [Prunus Ar-
meniaca) mognar siillan sin frukt; dess
blommor skadas har ofta om våren af
nattfrosterna.

Em el lan klipporna vid S:te Anna an-
ni ark tes Holens tennis Gay, Rumeæ Bu-
cephalopliorus^ som eljest tillhorer Medel-
hafs-stranderna, Linarla Perezii Gay,

berland, Cumberland nnd Durham. Von
ISath. J. Winch. Uebersetzt von Beil-
sch mi ed.
^) Ann. des Sc. Nat. Sec. Sév. T. VT. Sept.
i836. pp. 129—137. — Octob. pp. 2j3 — 225.
Dec. pp. 340 — 355.

Duriaei iler asturicumj botanicum, anno
1835 siisceptiim, Auctore J. Gay.

383

Erica arbnrca L. lo till \i fol hog, Si-
lene liirsiitissinid Oslli. [S. Iiirsuta Lag.
Annal, de Cienc). — CAieyrantlias Jinifo-
liiL^ Pers. iir ijanska allnian onikrinff Ca-
nica, oeh den blommar niistan under he-
la året ined vaekra v io letta, val luk I ande
blommor. Man liar hitintills ej vetat,
hvarest den haft sin riitla hembygd. Den
bar likvid ganska inskrankta Vegetations-
griinsor.

Såviil på trad es-åk rar som på sades-
fiilt samt i vingård a r synas Hole us mol-
liSj T'riticum Hal I er i Var., J^inaria tri-
ornithnpliora Willd. , Ecliiiun plantall-
neuin L. , Campanula Loeflin^ii^vot., till-
forne endast anmarkt i Portugal, l^olpis
umbellatd Pers., Crucianella august ifolia
L., Corris^iola littoralis L. , Fumaria me-
dia Loisel., m. m. fl..

På andra stallen omkring Canica va-
xa Granimitis leptophylla Sw.z., Aspidiiun
an^ulare Waldst. & Kit. , Gastridiiun au-
stråle Beauv., A^rostis capillaris L., Ave-
fta Jragilis L. Sc Jlavescens L. , Brumus
asper Murr., Festuca gigantea Vill., C/-
nosuriLS echinatits L., Juncus obtusijlorus
Ebrb., 'Tliesiiun pratense Ebrb., Corjlus
AveUana L., O sy ris alba L. , Chenopodi-
um ambrosioides L., Euphrasia serotina
Lamarck., Sibthorpia. eitropæa L., Clilora
perfoliata L. , Erica cinerea L., Campa"
nula heder acea L., Tlirincia hirta Roth,
Tliapsia ^villosa L., Tordylium maximiun
L. , Umbilicus pendulinas D.C., Sediun
angliciun Huds., Poljcarpon tetraplijl-
lum L., Rosa rubiginosa L., Spartiiun

384

album Desf., TrifoUum an^ustifolium L.,
^loineratum L., striatitni L. , Lathyrus
ciTii^uIatus L. , Liipinus varliis L., Andro-
semam ojficinale All., Hypericum llneari"
foliiun Yabl. , Helianthcmum alyssoides
Vent., ofUtciticm Mill., Helleboras viridis
L., rn. Ul. fl..

Vid San Chrlstoval och flerslades,
anniiiikles foljande Vaxter, hvilka likval
ej nedstiga lill Narcei, Merendera Bul-
hocodium Ramond., Veronica montana \^.f
Digitalis purpurea L. , Menziesia Daboe-
cia Jass., Biunwn denadatwn D.C., Sc~
dum liirsutum AU., Ulex europæns L.,
Litliospermum prostratum Lois., Ornitlio-
pus rosens Duf. , Lupinus variusJ^., Are^
nåria montana L. , Poljgala serpjUacea
VV^eihe, ni. fl.

Forf. anser, att foljande Vaxter kun-
na antagas såsom till storre delen egna
for den Iberiska Half-on, eller ofverstiga
knappast Spaniens norra griinsor: A^^rostis
capillaris y Merendera Bulbocodium ^ Li-
rt aria triornitophora j Litliospermum pro-
cumbens j Campanula Loeflin^ii ., Sparti-
um album j Ornitliopus rosens j, I^upinus
varius j Silene lursutissima och CJieyran-
thus lin i fol i us, 4 ^^^ndra Vaxt-arter of-
vergå ifVån denna Half-o till det mera
ostliga Europa, hvarest de likval ej ofver-
gifva Medel-hafs-bassinen: Rumex Buce-
phalopfiorus j Erica arborea (af hvilken
finnes en colonie vid Sjon Lar vid rot-
terna af Rbætiska Alperna), Pha^nalon
saæatile och Thapsia villosa. Alla de of-

riga

385

riga forekomma anlingen spridda ofver
hela Frankrike eller ga eiuot Norden mer
eller mindie langt, såsom t. ex. Tolpis
umbellata intill Tolosn, Gahictites totnen-
tosa lill B:)urdeaux, Osjris alba L. lill
Aix i Savoyen, yj de noe a r pus coinplica-
tas inlill Riclielieii i ofra Poitou och Au-
xonne i Burguiulien, Ckenopodiiun anibro-
sfoi\les L. till Nantes, Grainmitis lepto-
pliylld Sw.z. till Brest och Leon.

I Naviego-Dalen odlas endast B.å^
samt något Hirz [Panicuni HaJicnni L )
[Pyifiizo). — Pot(iles[So!auuni tnberosiiin L.)
<^Piitata) odlas allmant och år Invånarnes
forna msta fbda. Den har forst i sednaste
tider har vunnit for troende, emedan Pra-
sterna ifrån sjelfva predik-stolen våldsamt
talade emot odlingen af denna "djefvulens
rot," såsom de kallade den, derfore att den
uttriingde Sådes-odling, och Prasterna ej af
Putates kunde erhålla någon tionde, eme-
dan den var elt nytt Sades-Slag, hvilket ej
befanns upptaget i deras privilegier; men
-då Potates å nvo i sednare åren infordes, så
formådde ej Prasterna mer att forhindra
odlingen af denna nyttiga Våxt.

Intill Alp-Regionen framgå foljande
Vaxter: Aspidiwn angulare Kil., Briza
maæiina L. , LitJio^spermum prostratain Loi-
sel., Campanula LoeJUngii ^ Erica arborea
L,, hvilken sidstnåmnda hårstiides ar all-
mån, Tkrincia hirta , P^aleriana pyrenai-
ca ^ Spartinm album ^ hvilken vid Bra-
nas de Arriha har sin ofversta grans,
Mal va ^craniifolia y Dianthus monspessu'

Pr of. fViks troms Arsbev. 1838, 2J

386

i anus j Hjpericiun linearifolium ^ HeJiati-
themum guttalum och H, alyssoides , Si-
ri apis setigercij, Corydalis claviculata j
in. fl«.

Uti Alp -Regionen intracia foljande
Viixter: Aspletiiwn Ruta murarialj.. Me-
rendera Bulbocodiiun , Quercus Toza ,
Thesiiini prateuse ^ Buniiun denudatum j
CJiæropliyllitm Jiirsutum j Sediim brevijo-
Hum och 4^. angliciun j, Geranium pyre-
naicuni L., Arenaria montana^ Poly^ala
serpjllacea {P. parvijlora Th ni 11., P. re-
pens Meral FJ. Par, Ed. r. (1812), P.
austriaca radicans Mer. Fl. Par. Ed. 1,
(1821), P. alpestris Var. floribus lu teis
Lejeiine). Denna art iir vidt utbredd ofver
Frankrikes slatt-trakter, ifrån livilka den
uppstiger till Vogeser-Al])ernas Bergs-Re-
gion och till Pjreneernas Alp-Region.

I Bergs-trakteina på oppnå hoglandta
stallen ar Genistu leptoclada den mest ut-
miirkta Viixt; den erna r i5 fots hojd och
bilda r små-skogar; på vissa stallen finnes
den blandad med Erica arborea L.. I
den Subalpinska Regionen i Naviego-Da-
len odlas B^ig:, Pot åtes [Solanum tubero-
sum L.) och Kål [Brassica oleracea L.)
med framgang, men denna Regions hojd
och climatets striinghet kunna likval er-
faras deraf, att Durieu såg vid Branas
de Arriba åkrar med omogen Råg d. 28
Aug. år i835, då den deremot vid Gan-
gas de Tineo plagar skordas i mediet af
Juli och vid San Christoval i borjan af
Augusti. Åfven af de vikla Vaxterna sy-
nes Alp-Regionens beskaffenhet. Har va-

387

xa: dspidiiun Oreopteris Sw.z. på många
stallen, J 'prostis setacea Cuit. ar alliiian
vid biickarna; Epilobiiun tetrcii^onuni L. ,
Spartiuiii scopdrlum L., el jest ej sedtl i
xVsLurien, Jleæ j4r/uiJoUuin i busk-fonn.

Otvaiifbr Trecastro ibland klipporna
finner man J prostis al pina j3. filiforinis
Mert. & Koch, LUiwn Maricv^onlj.^ Con-
vaUaria verticiUata L., Scropliularia al-
pest/ is Gay, Myosotis sylvatica Ehrli.,
Sonchus Plumieri L., yln^elica lævis
Gay, Papaver cainbiicuni L..

Vid uppstigandet till Leitariegos visa
sig Careæ distans L., Liizula campestris
y. pa/iescenSj, Hjpericuin funhriatnm La-
inaick., PoIj^oniiDi Bistorta L. , Centaii-
rea nigra var. niaci-ocephala j, Astrantia
major L..

OtVanfor Venta de Tozaque. På Ber-
get Pico de Tozaque's sidor vaxa: Luzu'
la maxinia D.C. , Alliuni Victorialis L.,
2\iXus haccata L. , Saæi fragå hirsuta ^
Cerastiuni pitniihini. På dess topp: Aspi-
diuin acLiIealwn Sw.z., Veratrum album L.,
Pinguicula graudijlora Lainarck., Gentiana
lutea L., Buniuni deniulatum \'<xv. ramo^
sissimum.

I fkra af dessa Fjell-Piegioner viixa:
Arabis alpina L., Cardamine latifolia
Vahl, Lcpidium latifoUum L. och L. hete^
rophjllum Benth., Careæ st ell ul at a Good. ,
Luzula lactea Link, Acinos alpinits Moencb,
Chrjsanthemwn anomahun Lag., Valeri^
ana montana L., Epilobiiun Duriæi Gay,
Sorbus Acæuparia L,, Sper gul a subula-
ta Sw.z..

Endast i det yttersla af NavleG[o-Da-
}en i de Subalpinska och Alpinska Regio-
nerna forekomma Ti-ifolium spadicenm L.,
Barbaræa prostrata Gay och Aconitiun
Lycoctontim L.. — Erica arborea L. er-
nar den 4^^ Lat. och nppsliger ho^ie i
Bergs-trak terna an all odling a f Sddes-
Sl(fi; och al Tradgårds-Yaxter, tilis in uti
Alpinska Regionen. Denna Biisk-Art fin-
nes i sydligaste Frankrike endast vid Me-
del-hafvets Strander. På Sicilien nppsti-
ger den under 3-^^,40' intili 633 hexa-
j)od olVer hafs-ytan enligt Phi Hipp i;
på TenerifFa till 636 hexapod. enligt Ber-
thelot och på PaUiia till ■yoo hexapod.
enligt v. Buch.

Erica australis och Gen ist a t r iden-
tåta intriinga afven hiir i /alpinska Regio-
nen, hvaremot ile i Portugal, i Vestra
Span i en och vid Tanger in tåga backarna,
knappt vidrora Bergs-Regioniin och det ar
endast Durieu, hvilken Irar sett dem in-
Irada i Alp-Regionen.

Den andra och yttersta Busk-Zonen
i Naviego's Alp-Region utgt)res af Junipe-
rus nana Willd. och Gen i st a obtusiramea
Gay; for ofrigt finnes har Vacciniwn
MrrtiUiiS och V, uli^ifiosum L. , Erica
'Tetralix L. och Sorbtts Aucuparia L..
Ibland Alpinska Regionens Orter må af-
ven namnas: Ckæropliylluni hirsutuni L. ,
Dorofiicum austri acitm Jacq., Lepidium
heteropliylluni Benth., Luzicia iactea lj\nk,
l^rifolium spadicenm L., Sedutn brevifo-
li am D.C., Clirjsanthemum anomahun Lag.,
Erjthronium Dens Can is K, Pan^nrchia

389

poly^onijolia D.C., Iberis conferta Lag..
På berget Pico de Arvas finnas niångfaldi-
^a ai" de i Norden vanligaste Lafvar ,
ibland hvilka iifven Unibilicaria erosa
Hoffm., polypJi ylla Haff m.^ pnstulata Hoflni.,
vellea b. spadocJiroa Fries och cyliudri-
ca HofTm., afvensom flera Blad-Mossor
bar forekomma, bvilka iiro vanliga i Nor-
den. I en bergs-klyfta an mark tes Sper-
gula rirnaruni Gay ocb Cerastiuni Duriæi
Des Moulins.

Ofvanlbr Trecastro vaxa forofiigt Bar--
baræa prostratu Gay, ocb på klipporna flera
La f v ar j t. ex. Oet r ar i a ishwdica Acb., Pel-
tiger a saccata ^ SpliæropJioron coraUoi-
des^ m. fl.. — Har forekomma ock Paa
al pin a L. , Festnca rætliica Sut., Herm-
aria pyren aica Gay, Buniicni denudatwu^
Epilobiiun Duriæi åe origanijoliuni , Lepi-
dinin alpinunij, Arabis al pina ^ Veratriuu
album L., Erinus alpinus L.,. Gentiana
lutea L., Senecio Duriæi Gny , Saxifraga
hypnoides et. gemmifera Ser., Alchemilla
alpina. — På betes-marker: Polfgala ser-
pjllacea, Hypericum fiinbriatum _, Plan-
iago subulata Var., Luzula pediformis
D.C., Ajuga al pina L..

På grasrika kiirrakliga trakter ser
man bar: Pediculai is sjlvaiica L., Saxi-
fragå stell aris L., Myosotis stoUmifera
Gay ocb Polytricluun alpinwn L,.

I Zonen for Erica australis ocb Ge-
nista tridentata visa sis; också Cureæ lein-
carpa Gay, Saxifraga unibrosa L., m. fl.»

På mera karrftdla ocb vaUensjuka
marker finnas Curex ainpullacea Good. >

Sparganhim natans L. och Veronica scu-
tell at a, I denna trakt synas ock Gen-
tiana Pneiunonanthe (hvilken sederme-
ra var all man på Ijung-backar i IN ed re
Asliirien), P am as si a pal f ist ris L., Carda-
mine pratensis L. och Myosotis stolonife-
ra Gay. FJera andra Arter, hviika i Astu-
rien antingen åro alpeslriska eller alpin-
ska, viixa ock har, såsom Carex cæspitosa L.,
Jnncus sqnarrosus L. , Pinguicuhi gran-
fJi/lora Lamarck., Erica Tetralix L. och
Comaruni palustre L.. På tor rare stallen
anmiirktes ^Cerasfium triviale Link, Dra-
ba verna L., Vicia pjrenaica Pourr. ,
Acordtam Nupelhis L. , jungel ica pyre-
naica Spreng.. — Man ser atVen har:
Marchantia comniutata Lindenb., Orchis
macidata L. och Saæifraga Cinsii Gouan.
På hogre tråkler vii.xa: Aspidium Lon-
chitis Sw.z. , acitleatiLin Sw.z. (på Berget
Pio de Arvas år den al[)insk), Laserpiti-
lun asperum Crantz, Anemone alpina L.,
2^ kaliet r am aquile^j^ifolium L , Fri till ar ia
pjrenaica {^Fr. nii^ra Bot. Mag.), som
egentligen år en alpinsk Våxt, Jjigitaiis
parvi flora och Erjngiiun Bonrgati.
Errnaii's Den af E r nj a n uLglfna Rese-Beskrif-

dir Erde.nins: i INorra Asien innehåller åtskillioa

itc^Abtii ^'^^^"§^Oh*'^*P^^'^^^ underråttelser om Sibi-
Vien^). i nejden af Tobolsk vid 58" N,
Lat. beklådas hojderna ånnu af tjocka sko-
går af Tall j GraHj Popplar^, och belyd-

^) Reise nm die Erde diiicb Nord-Asien imd
der beiden Oceane in den Jahren 1828 — i83o.
Von A. Erman. II:i' Theil. i:sle Abtheilung.

ligt lioga Bjorkar. Omkring Lkuzk vid
52^ N. Lat., viixer Pyrus baccata L. ocli
oifver hiir IVukler af Arters slorlek; vid
Kjachla få de sLorlek al' Kirsbiir. Vid
Neotschinck viixer iifvcn Aprikosen {Pm-
nus Armeniaca L.) med sa illos tViikt,
n:ien med viilsniakande mandlar, och i
grannskspet af detta Trad ser man til lika
Pinns Cembra L.. — Forf. framstaller
niånsfa climatolo"iska imdcrrattelser om
Jakuzk, beliigen vid 62° N. Lat.. Der-
stildes visade Jord-temperaturen — 6^ R.
vid 5o fots djup, och Inftens medel- viir-
ma ofverensstammer ock harmed. Mao
har anmiirkt, att temperaturen faller der-
stjides hvarje år under — 4^*^ och den 2S
Januar. iS?-C) s^d^^ man den till och med
vara — 4^*^>4' ^" Omkring den 12 Maj
intraffar den sidsta natt-frost om våren,
och Sommaren fortvarar till mediet af
September. Medel-viirman i Jakuzk iir i
Juni, Juli och Augusti +11^, 1 5" och i3^
R. och thermometern stiger i skuggan
of ta till +20® R.. I nejden a f staden sår
man i?r?£( och Sommar-Hvete och dessit
gifva i5:de till och med någon gang 4o-de
kornet, fastiin jorden blott iir 3 fot djupt
iipptinad eller ofrusen. I Triidgårdarna
od las Potates , Kål, Rofvor, Rddisor ocU
i biink iifven Gurkor. Enligt de sednast
anstiillda undersokningar skall jorden vid
Jakuzk vara frusen till ett djuj) af 382
fot. — Till och med ifrån Lena-floden
striicka sig Isothermerna (linier af samma
viirmegrad) ej riitt i oster utan stiga starkt
åt Norr. Vid Antscha, beliigen en grad

3.92

nordlri^^nre an Petersburg och vid 2244
Pariser-fot ofver liafvet, ar Vegetationen
rikare an pa Brockenkruge på Harz. Hog-
stamn:iiga Lof-Tråd forekomma derstådes
i skogarna. Under Resan ofver Aldami-
ska Bergen anmarktes Betitla nana I>.
ymnig. Den år likvål omtåligare emot
den kalla beig-liirten an Lcirk-Tradet,
Vid 3444 f<^l^s hojd vid slnlet af Antschå-
Dalen viixa ånnn många Lårk-Trdd^ hvar-
igenom man erfar, all temperaturs-foihål-
landerna i ostra delen af Aldamiska Bergs-
kedjan fir gjnnsammare an i den vestra,
hvarest Tråd-gransen sages intråffa 1000
fot lagre. Forf. fann ånnu på Kapilan-
berget hoga Lårk-Trdd vid 3'y8o fots
bojd ofver hafvet, men vrd hojderaf4ooo
lot fann ban endnst Ldfviir (^Lichenes),
1 trakten a f Arka såg Forf. en mindre art
af Pinas j bvars stam bade 3 tnm i dia-
meter, ocb 10 till 12 fots langd ; den våx-
te nppratt med flera stammar ifrån en
rot, men den bojes under vintern så starkt
till marken, att den b()ljes af sno, ocb
man rider ofta ofver densarama ntan att
veta, att man fårdas ofver en ned-
bojd skog. Dess kottar skola blott vara
biilflen så stora som de bos Pinns Cein-
bra L., ocb åfven innebålla valsmakan-
de fro.
Fe de- G. Rose Omtalar uti sin nyligen ut-

,5"^"j^b'. gifna Beskrifning ofver H u m bold ts, Eb-
stiimnin- ,. e ^ [_> g j. CT s ocb sin Si birlska Rcsa , attFe-

s' 'i 1* fli ^^

Lrais Aip-deroff numera afmått flera af Norra
toppar, ijj.ypg toppar, bvilka egde 8000 till 9000

3<)3

fots liojd ofver hafvet, och Ijvilka under
66° N. Lat. voro fi ia itVån sno. Han an-
niiiikte, att snon (lerstiicles blott finnes i
de sadelfonniga fordjiipningarna emelhm
siirskilda Alp-toppar och pa de ostliga ocli
nordliga sluttningar af denna Bergs-rygg.

v. Martins har framstallt en Indcl- v. Mar-
ning af Floras Ri ken (Impeiia Floræ) iom Fioraf
America, i synnerhet innom Vand-Kret- J'^g7ica
sarna ^). Han anmarker, att de af Will- innom

1 1 r. I 11 1 I Vand-

denow och Sch on w up ps ta Ilda regiorKietsama,
for bildandet af sadana Floras Riken egent-
ligen voro nnmeriska, men att man lainp-
liuare bor harlill beoaorna dessa Rikens
physicaliskt-geographiska begransning så-
som forstå grund och charactere. De
Candolle's forfarande vid bildandet af
sina "Regions Botaniques" var en "numerisk
synthesis" af de till ett och samma gebiet
liorande viixt-arter, hvilka Han sammantat-
tar under den synpunct, att de gernensamt
sokte utbreda sig ifrån ett gifvetstiille. Mar-
tins har deremot, utgående ifrån allman-
na geographiska synpuncter, bemodat sig
om begransning al' stora, men vid fortsatt
analys allt mindre blifvande, gebieter, af
hvilka han betraktar hvarje såsom ett eget
Floras Rike. Han kan ej antaga Scho u\v's
åsigt, att Hog-Alpers Floror bilda egna
Riken, emedan det syntes Honom omoj-
ligt att fullkondigt urskilja dessa ifrån dem
i det lagre Landet, så vidt Bergs-Zonerna
efter olika latituder framstalla alldeles olik-

^) Miinchener Gelchrtc Anzcigcn i8Sf. IV:o 128.

3,o4

miade Floror, och i visst hanseende alla
Bergs-Floior på jorden vid vissa relutift
olika hojder antaga samnia cbaralere. Han
. Leliaktar snarare Bergen såsom skilje-viig-
gar uli Floras Riken och Vegel alionerna
på dem såsom Floras Extremer af samma
Gebieler, hvilka skil jas af bergen. Yax-
terna i det laqsta Landet i Dalarna i sam-
ma Gebieter fra ms tal la samma Ex tre m a f
Floran, och bada maste hafva afseende på
bvarandra och bilda tillsamraans characte-
ristiken for hvarje enskildt Floras Rike.

De af v. Martins antagna Floras Ri-
ken uti America iiro X , hvilka fordelas
i saiskilda så kallade Provincer. Jag skall
har i en Note an fora desamma ^).

•^) I. Imperium Floræ Canadensis, fornamnligast
Engelska Nord-America, med 3 Provincer:
i) Provincia temperala, 2) arctica, 3) occi-
dentalis. — II. hiiperiiim Floræ Virginico-
Floridanæ, den stora Mississippi-Dalens Flo-
ra med 4 Provincer: i) borealis, 2) tempc-
rata, 3) subliopica, 4) maritima. — III. Im-
perium Floræ Mexicanæ med 3 Provincer: i)
maritimo-occidentaliSj 2) centralis, 3) tropica.
— IV. Imperium Floræ Antillanæ med An-
tillerna och de molsvarande kusterna af Fasta
Landet, med 2 Piovincer: i) insularis, 2)
continenlalis. — V. Imperium Floræ Colum-
bio-Peruvianæ s. transandinæ intratropicæ. —
VI. Injperiiim Floræ Orinocensis, Orinocos
stora Flod-Gebiet samt Parimc-Bergen, med
3 Provincer: i) maritima, 2) montana, 3)
occidentalis. — VII. Imperium Floræ 13rasi-
licnsis med 4 Provincer: i) calido-humida:
Amazonas- och Madeira-Gebielen, 2) clido-
sicca ; de nord-ostliga Pjovincerna, 3) mon-
tano-nemorosa: Kust-Cordillernas Gebiet, 4)
montano-campeslris: Hdg-Landcts Gebiet. —

395

vVng. cic Saint 11 i la i re ulgafsidst-A. de S:t
lidne Ar en vaxt-gcograpliiskt ofversigt afilibiean
tien Brasilianska Provincen Minas ^tiraesg^'^8r;^.^^_
ursprun^lii^a VefrelaLion. Forf. aniniii ker, tion pii-

III- 1 p-r» •!• 1 mitive

aU'en helj^dlig stracka at Jjrasilicn redan jans la
foriindraL sin Vegela Lions urspriingliga dia- j^'"^",^^^
radere. Kn stor Onnbunke Pteris eau- Oerae».
data och Sacckaruni Såpe ersiitta numera
de forsvundna storartade skogarna; på de
vidt utstrackta falten synas alla ursprnng-
liga Viixter uttrangas af Mellnis minuti-
flora (Brasilianernas Capim Godur) och
Europeiska och Nordamericanska Vaxter
Iblja Menniskorna efter éifven i detta Land.
Vegelationen i Provincen Minas Geraes
eger så stor olikhet, att man tillagt den-
saninia sarskilda namn. Landet indelas
i Matos och Campos. Skogarna aro an-
tingen lusprungliga [Matos vindens) eller
planterade. — Catingas aro mindre yp-
pigt viixande Skogår, hvilka årligen falla
sina lof. — Carrascos kallas en lagre skog
eller små-skog, bestående af Buskar ifrån
3 till 4 f^ts hojd. — Carrasquenos bilda
en ofvergång emellan Carrascos och Ca^
tingas och deras Trad aro hogre iin i den
forstniimnda. — Campas aro Sliitter be-

VIH. Imperium Floræ Tiicumanensis s. cis-
andinæ exliatropicæ med 3 Provincer: i)
Den Norra: d. a. det sydligaste Brasilien, 2)
det Sydlii^a: Buenos-Ayres, Gordova &c.,
3) det Westliga vid Andes-SluLlningarna. —
IX. Imperium Floræ Chilensis s. Iraiisandinæ
exliatropicæ. — X. fmperiiim Floræ Patago-
nicæ med 3 Provincer: i.insularis: IMalviiier-
tia, 2) conlinenlalis, 3) anlarctica.

3,)6

tiickta med orter, och riindl onikiing oiii-
slutande Matos. Dessa Campos hafva for-
dom egt skogår, hvilka småningom blifvit
forstorda. Emediertid aro olikheteina af
den Biasilianska Vegelalionen likval ej så
noga begrijnsade, ty cifvergångar finnas
ifiån den ena localen till den andra, ifrån
Carrascos till Campos, Saint Hi lai re
iiieddelar slulligen en teckning af Vege-
lationens utseende på dessa olika trakter i
Provincen Minas Geraes ^).
Hum- Von Humboldt har framstallt de

iakttage^iakttagelser, hvilka han erhållit, då han
^f^^^'^ under sin Americanska Resa uppsteg på
razo. Chimborazo och undersokte delta hoga
Berg ^). Denna beratlelse lemnar åtskilliga
ralteLser till de uppgifter, hvilka Hall forut
meddelat. Of van om en hojd af ()720 pa-
riser-fot fann H u m bo Id t, att Ghimboraza
omgifves af stora Slåtter, hvilka ligga ter-
rass-vis ofver hvarandra. Den Forslå Ter-
rassen ar 10,200 fot och den andra i [,"700
fot ofver hafvet och de iiio så horizonlala, att
man tror si^ se en hafs-bolten. De vidt
utstrackta gras-markerna (jas Pasonales)
åro på Ghimborazo, liksom ofver allt om-
kring Andes-Bergens hoga toppai-, så en-
formiga alt G/v*/v-Familjen nastan har år

*) Tableau gcograpliiqiie de la Vegelalion pri-
mitive dans la Piovince Minas Geraes. Par
M. Aug. de Saint Hi la i re. — J^aris. 1837.
8:0. (Extrait des Nouv. Ann. des Voyages).

^) Sch LI mach er 's Jahrbiuh (Scc. fur 18)7. Ss.
176 — 206: Ueber zwei Vejvsuche den Ghim-
borazo zu besleigen. von Alex. von Hum-
boldt.

3

97

eniadande, och utgc^res af arter ^{ Pdspa^
f nm, An(lrof)o<^on , Bromus , Dejenxia, och
Stipa , saml 5;allan ar blandad med Dicotyle-
doniska Viixter, hvarigenom Vegetationen
har stor hkhet med den på Norra Asiens
Stepper. Enchist avlev a^ Ca/ceo/an'a, Gen-
tiana y ibland hvilka G. cernua med pur-
piirroda blommor, och Syn^^enesister hoja
sig pa dessa Ilog-Sliilter emeHan de till-
sammans vaxande Griisen, hvilka lill stor-
sta antalet tillhora Nord-Europeiska Sliig-
ten. — Medel-temperaUiren på dessa hoj-
der ofverensstammer i det nårmasLe med
den i Norra Tyskland, t. ex. vid Lii-
nebiirg vid 53^ i5' N. Lat.. Det hog-
sta stalle, hvilket v. Hum boldt upp-
nådde på toppen af Chimborazo, var be-
laget vid 1 8,097 Pariser fots hojd ofver
bafs-ytan, och Han anmarkte, att of-
vanfor gransen af den eviga snon vaxte en-
dast några Sten-Lafvar. De hogst upp
vaxande ibland dessa voro Lecidea atro-
vinens Ach. och GjropJiora rugosa Ach.,
hvilka forekommo ungefarligen vid en hojd
af 2820 Toiser. Den sidsta på Chimbo-
razo vaxande Moss-Jrt var Griinmia lon-
girostris j hvilken Han anmarkte vid en
hojd af 2420 Toiser ofver Hafvet.

Barker Webb och Berthelot haf-Bark«r
va fortsatt ulgifvandet af deras HistoireBeVti.e-
Naturelle des Isles Canaries, af hvilkcn^to^re^Na-
2o:de — 37:de Livraisoiis hafva utkommit ^oj.tuieiiede»

^°) FJistoire Naturelles des Isles Canaries, par
MM. Barker Webb et Sabin Berthelot
&c. Livraisons 20 — 27. Paris. 1837. 4«o« Avec
Atlas.

isics Ca- 1 Jessa Haflen-foi tsallas Leskrifnlngarha ot-
LivraiTonsVerCanarie-oarna, ocli iindeiraLtelser lemnas
20— 27. Qj^^ Folkiijangd, handel ocli naiingar, livar-
jemnle inlenessanta vuer bifogas af stader
och Landsbj^gd, at" religieusa-faster, af nii-
rings-yiken t. ex. fisk-fångst, 0. s. v.; figurer
af Inne vå nai na och af deras costymer med-
delas afven. Skitligen foljer text till de hiir
afbildade Viixter och Djur. De -y Oarnas
Folkmangd uppgifves att vara 200, 535.

Detta arbete utgores af foljande De-
iar: Forstå Tomen innehaller Historien
om Canarie-Oarnas erofring jemnte flerfai-
diga statistiska underrattelser om desam-
ma. — i\.ndra Tomen innefattar Oarnas
Geographie, Geologie och Zoologie. —
Tredje Delen meddelar Oarnas Yaxt-Geo-
graphie och Flora, i hvilken sednare Våx-
terna iippstallas eUer Familjeina. — Ver-
ket skall utgoras af 5o Livraisons, med
några blad af text och 5 eller 6 plancher
uti hvarje Livraison, som kostar i sab-
scription 6 francs. — Om detta vackra
arbetes beskaffenhet och varde ar for of-
rigt redan taladt i sednaste Års-Ber. Ss.
3x8— 320.
Zuccari- Zuccarini har framstiillt en ofver-

"ora cl*c-°sigt af Cactéernas geographiska utbred-

') Denk-Schriften der physlsch-mathematischen
Ciasse der Konigl. Akademie der Wissensch.
zu Miinchen. II;r lj,d. (1837): Plantarum
novarum vel minus cognitarum, quæ in Hor-
to Herbarioque regio monacensi servantur,
FascicLilus tertius. Gacteæ. Descripsit D:r
Jos. Gerh. Zuccarini. — Otlo <Sc Alb.

Fdrf. anniiirker, alt num annii ar langt gcograph.
aflagsnad iirån en viss fullstandighet i "iJlLg*^"
kiinneclonien om denna Viixt-Faniilj, eliu-
ru stort anlalet redan iir at' dess odladc ar-
ter. W i 1 1 d e n o w anforde ar 1 799 i Spee.
Pi. 29 arter af Cactus. — År 1807 iipp-
tog Persoon 32. — År 1828 besLiunde
redan De Cand ol le 162 arter ocli nu
eger man i Orangerierna ofver 5oo arter.
Deras stora ulbrednings-sphære at' unge-
fiir 95 Latituds-grader iir i hanseende till
Cactéerna annu endast på få orter genom-
forskad. Forf. tror, att arterna aro in-
skrankta innom små districter, då man
undantager de od lade arterna af Opun-
tid. Alla Resande i det tempererade
och tropiska America omtala de talri-
ka Cactéerj hvilka viixa derstades, klaga
ofver besvarligheten af deras narvaro
ocli ofver dessa nejders ofruktbarbet. Ifrån
Mexico bafva i sednaste åren många arter
blifvit till Europa ofverforda af Karwin-
ski, Coulter ocb S c b i e d e. — Cactéerna
aro bogst allmanna i Brasilien, i Peru,
i Cbili, i Paraguay ocb på Antillerna,
men arterna i dessa Lander aro ånnu
ofullstandigt kanda. Poeppig siiger, att
i Cbili ser man ofverallt de tradformiga
Cactéerna, — Många ibland Antillernas
Cactéer aro af Plumier afbildade (Plan-
tæ Americ. Tab, 90 — 99), men originaler-
na for dessa figurer aro till storre delen

Dietrich Al lg. Garten-Zeitung 1837. N:ri
8, 9 & 10: Ueber Verbreitiing und Benut-
ziiug der Cacteen vom Ckc. D:r Zuccarini.

T^*

•

4oo

annu icke upptagna i Sj^slemerna, ty se-
dan Pluniier*s tid liafva seclnare Re-
sande ej leiiinat uppinarksamhet åt dem.

De Candolle, Fursten af Salm-
Dyck, von Marti us, Link, Otto, Leh-
mann, Tu r pin m. fl. hafva gifvit vig-
tiga bidrag till kiinnedomen om Cac-
te e rn Cl , och Pfeiffer har nyligen utgifvit
2:ne systema ti ska verk ofver desamma
(Enumeratio diagnostica Cacteariini hucus-
que cognitarum och Beschreibung und Sy-
nonymik der in den Deutschen Garten le-
bend vorkommenden Cacteen &c.).

Forf. erinrar om Meyen's formodan,
att Cactéerna troligen utgjorde ett dub-
belt an tal af det, som Han kande, namn-
ligen 38o, men Zuccarini antager, att
sannolikt finnas af desamma ofver looo
arter, då man påminner sig deras vid-
strackta utbrednings sphære, hvilken kan
anses att vara dubbeL* en, innom hvilken
de otvifvelaktigt och ursprungligen finnas
vildt vaxande, och en, i hvilken de for
narvarande odlas.

Zonen for deras vikla tillstånd utgo-
res af alla varma och tempererade Lan-
der i America i en fortgående ulstrack-
ning af mer an ()5 Latituds-grader och i
nejden af Æquatorn ifrån hafs-ytan till
en hojd af i5,ooo fot ofver densamma.
Utstråckningen af Cactéernas geographi-
ska utbredning i odladt, forvildadt eller
ånnu tvifvelaktigt vildt tillstånd innefat-
tar dessutom en stor del af de varmare
trakterna i Europa, Asien och Africa.

Cac-

»

4or

Cactéernas iitbredning i America {\v
foljande: Den nordligasle puncL, på hvil-
ken de forekoiniiia viJda, iir tiiU utom
gijinsorna af de Forenade Staterna pa en
O i Lake of the Woods vid Linqelarli^en
49° N. Lat., h vårest Capit. Back fann
en h^ig, i tiilt gras vaxande, tnggig Opan-
tia (Hookei'\s Fl. Bor. A me rie. p. 229).
Nåara arter åro afven, enlii>t Hooker's
fo r m od an , f 11 nd n a af Dr u m m o n d på
West-sidan af the Rocky Monntains intill
44«^och 45^ N. Lat. ocii på betydlig hojd
på bergen; troligen aro dessa arter de-
samma, hvdka Nut tall såg på hoga berg
vid Missouri ocli i Mandan-Districtet un- #

gefarligen vid lika Latitud, namnligen: ^

MammiUaria simplex och vivipara Haw.
samt Opuntia fragi/is Nutt.. — P u r sh an-
forer blott en art, hvilken han benamner
Cactus Opuntid , vaxande i magia Tall-skogar
och på Sand-fjilt, uti den ostiiga delen af
de Foienade Staterna ifrån New Yei'sey,
vid ungefarligen 41° N. Lat., till Carolina.
Ifrån denna norra griins utbreda sig Cac-
téeina i en tilltagande, stor mångfaid af
arter genom Mexico, och på andra sidan
till Californien, till Antillerna, och ge-
nom hela det Sodra America intill Syd-
griinsen af Chili; likval ar ej deras sodra
grans tillfyllest hestiimd. Sj^dligt om
Concepcion, alltså ungeforligen under 38°
S. Lat., finnas arter af denna Yaxt-Familj.
Mey en omniimner, att vid S:t Jago i Chi-
li, emellan 33° och 34" S. Lat., vaxer
Cactus chilensis vid en hojd af 4 ^^00 till

Pvof. IVikatroms Jrsber. 1838. 26

402

5ooo foL ofver hafs-ylan, ocli Poeppig
har på Canibie vid S. Rosa under nara
33^ S. Lat. anmiirkt arter af Opuntia och
Melocactus (^EcJiinocactus) på stallen af
åtminstone pooo fots hojd ofver hafvet.
Den sydligaste ort, på hvilken Cactéer
hlifvit fundna, ilr ungefarligen vid 4^^ S*
L-at. uti Ai'chipela_ous de los Chinos y
Huaytecas, h vårest Poeppig sett stora
ytor holjas af Ccictus coquimhanus Molin.,
som hiir benamnes Qiiisco. Ailtså hafva
CdCtéerna en utbrednings-sphære i Ameri-
ca af c)4 Latituds-giader.

De hojder, till hvilka Caciéerna upp-
stiga, aro betydiiga. Den art, som Doug-
las fann på the Rocky Mountains torde
kunna antagas att uppstiga till 3ooo fot
ofver Hafvet. De svdligaste, mera bety-
dande hojderna ofver Hafvet for arter af
Cactéer har Mey en uppgifvit till 5ooo
fot under 34^^ S. Lat, och Poeppig till
C)00o fot ofver hafs-ytan under ej alldeles
33° S. Lat. i Chili. Me yen såg i Peru, att
wxVqx 2S. Cereus och 'dS. Pereskia forekomma
på den stora Plateaun vid sjon Titicaca
niira Staden Churpiito vid 16° S. Lat. invid
ungefårligen 1 3,ooo - eng. fots hojd ofver
Hafvet, På Cordillerna af Tacna vid i<S°
S. Lat. anmiirkte Han, att de dverg-lika
arterna af Pereskia stiga iinnu hogre, till
ungefiirligen 5oo fot nedom grånsen for
den evigii snon. Hum boldt såg Cereus
sepium Humb. vid foten af Chimborazo
nara Riobamba vid en hojd afinemot 9000
fot ofver Hafvet. I Mexico fann K a r-
w in ski vid San Joze de Loro, på toppen
af Cciro de la Yinda, nåara arter af

4o3

■åJammillaria och nagra små kortleclade
okiinda arier at' Cereus vid i [,ooo tuts hojd
of ver Ha tv et.

I>et ar forut imiiuirkt, att arterna
liafva inskriinkta vaxt-dislricter. Jord-
griindens Leskatfenhet synes vara utaa in-
iiytande pa dessa Viixters forekomst, ^me-
dan man finner arter på all slags jord-gvund.
Till det mesta atlilgsna de sig likvid ifrån
de af salt-partiklar uppfyllda kust-trakter-
na, eliuru Moritz iifven sett arter i\^ Ce-
reus ocli af Melocactus vid la Guayra na-
ra Caracas, liitt vid hafs-kusten, ocli iif-
ven K a r w i n s k i såg på Cuba så val Cereus
baxaiius Karw., en ny art, som några ar-
ter af Opuntia yninigt viixa i sanden på
hafs-stranden.

Cactéerna viilja i allmånbet ett fiitt,
solrikt lage, med undantag af arterna af
Pereskia j ofla likviil på hogst magra sle-
niga trakter, på los sand eller i bergs-
klyftor. T3e triidformiga arterna 'åI Cereus
och af Opuntia vaxa i synnerhet uti sten-
rammel, och Resandc sagti, att dessa sko-
går af Cactéer aro de mest ofruktbara och
de fattigaste på Vaxter ibland alla trakter.
Men i de hogre och tempererade Regioner-
na viixa arterna af MammiUaria och af
EcJiinocactus i ?tIexico på de med lagre
gras bevuxna, ej ofruktbara, med lehm-
grund forsedda Ilog-Slåtter. Ej alla arter
vaxa på torra platser. Tallika arter, hvilka
vaxa på tjerra templada i Mexico finnas der-
stiides på trakter, hvilka i 5 månader ifrån
Juni till October dagligen hafva regn, men
stå torra de ofriga -7 månader na af året.

4o4

hvilket bor erinras vid culluren af mexi-
caiiska arter af Mainmillaria ocli Ecliino-
cactiis,

Olika arter af Cactéer fordra en oli-
ka temperatur. 1 allmanbet kan anlagas,
ijtt a r terna a f j}Ielocactus och a f Rliipsa-
JjSj såsom verkliga Tropik-Viixter, bebofva
den storsta varma ocb vaxa i Lander, bvilka
ega en meclel-temperatur af åtminstone +i 5°
R.. Till dessa slu la sig i delLa bimseende de
stora ar terna af CereuSs några arter af
EpiphjUum ocb a f Opnntia på låglands-
trakter ocb storre delen af arterna af Pe-
reskia. Ai'terna af 3/ainmi//aria ocb af
Echinocactns ifrån Mexico's Hog-Slalter
fordra ej en så bog, men dock bela året
igenom jemn temperatur, emedan års-
tidernas omvaxlmiiar i deras bemland an-
nu ar foga mark ba r. For bål landet med
de subalpinska arteiiia år annorlunda t. ex,
med Mammillaria vetula Mart. ocb super-
texta Mait., bvilka våxa vid i i,ooo fots
bojd ofver bafvet, utbårda under vintern be-
tyd li ga fros ter ocb då i en månads tid åro
utsatta for en ibållande tillfrysning af jor-
den. De i Peru ocb i Cbili forekom nian-
de arter af Pereskla ^ Opuntia j Cereits
ocb EcldnocactiLSy bvilka våxa blott nå-
gra bundrade fot nedom den eviga snon,
maste ock utbårda Alp-vinterns strångbet.
Forf. anser, att de for temperaturs-omvåx-
lin2:ar mindst kånsli^a arter åro de af
Opuntia ocb a f Mainmillaria, bvilka fore-
komma vid Cactéernas nordliga ocb sj^dli-
ga utbrednings-zoner i Norra America ånnii
vid 49° N. Lat. ocb på tbe Rocky Moun-

Lains vid 44^ ^' Lat. vid flera tusende
fots hojd otVer hafs-ytan. Hit lianfdrer
Forf. ock Opuntia italica i anseende till
dess med konst gifna utbredning i Euro-
pa, ty denna art nppsLiger i de vannåre
Alp-dalarna tili 4?° ^- L''^- ocli fordra-
ger under vintern ofta en kold af — 6" till
— 8« R..

Cactéerna maste alltså odlas under
dika tempeiaturs-indytanden, ehuru de
visserligen kunna vanja sig vid en for
dem ovanlig temperatur, men likval på
bekostnad af deras norraal-tillstånd Åf-
venså maste vid odlingen afseende iaktta-
gas på den jordman, hvilken de i sina
hemland ega. Arter af /l/cVocv/c^z^v ocb de i
varmare Lander viixande arter af Cereus
ocb Opuntia forekomma i en mager jord-
man; de parasi tiska ar terna af Epipliylluni
fordra jord af formultnad ved; arterna af
Mamuiillaria ocb af Eciiinocactus i den
tempererade Zonen vaxa i en fruktbar,
nii rande jord.

Forf. anser, att Cactéerna lik val i
allmanbet trifvas i en niirande, ej for
mycket latt jord, om man blott iakttager
uppmiirksambet vid vattningen, ocb under
den i deras bemland vårande torra års-
tiden afven bos oss gifver dem foga eller
intet vatten, men återigen under deras
bemlands regntid i ymnigbet vattnar dem.
Forf lemnar derefter en af Karwinski
meddelad ofversigt af de Mexicanska Cac-
téernas viixt-localer, bvilka for odlaren af
dessa Viixter eger ett storre varde.

Om Cactéenias utbred ni ng i de of-
riga Verlds-delalna franistiiller Forf. fol-
jande anmaikningar. Han erinrar derom,
ivlL enligt De Candolle's iippgift fore-
kommer RJirpsalis CassytJia Gar Ln. på Isle
tte Franee och på Isle de Bourbon. Zucca-
rinr anser, att en så obetvdlis: Parasit-
Yaxt Iroliiren icke blifvit ofverford ifrårr
ximerica oeh naturaliserad, så vidt den
derstades viixande verkligen ar sammaarSi
med den amerieanska. De Cand olle sa-
ger ock, att Cereas ftagelliformis Mill. fore-
kommer i Arabien, men livilken uppgift
enligt Zuccarini's åsigt ar tvifvelaktig^
och kan tills v ida re åtminstone ej anses
såsom ett bevis for C^c^ee/vz^^/j^ utbredning
uLom America.

Forf. anmiiiker, att ar terna af Opun"
tia aro alles Lades vilda och forvildade i
Asien, ofver hela Indiska Half-On tills i
norr intill Chinas be^g; i en stor del
af Tro])iska Africa, på Canarie-Oarna, och
i alla Europas, Asiens och Alricas Lander
vid Medel-Hafvet. Deras noria grans i
Europa intraOar i Schweitz i CanLon Tes-
sin och i Tyrolen i varma dalar i norr
om Botzen under 47^ N. Lat..

Om Indiens Cactéer har Roy le u})p-
lyst, att Roxburgh besLiimt 2:ne arter
af OpiLTitia såsom egna for Indien: i. O. in-
dica (Cactus indicus Roxb.) ocb O. chinensis
{Cactus cJiinensis Roxb.), ursprunglig ifrån
China. En af dem, hvilken af Zuccari-
ni anses att vara den forstnamnda och
enligt Wight och Ainott ar Op. Dille-
nii Bot. Regist. t. 255 har iifven Ainslie

4oj

fbrklarat såsom inhcmskl i Ost-Inclien, ocli
Han lilliigger, alt den efter den vi ida Co-
clieJiilleris {^^rana sjivestre) inforande pu
kusten af Coromandet blifvit niistan utro-
tad af Insectet. I Aorra Indien viixer den
ock, samt kallas Nagphwii i Sanscrit-språ-
ket, eluiru Wilson tviflar, om detta
namn iirsprungligen tillkommer den. — •
Foif. tror, att denna Viixt åtminstone da
inkommit till Indien lånsft forr iin de af
D:r Anderson till Madras inForda arter
af Opuntia, emedan den då redan var all-
mant utbredd i Landet. Den tjenar en-
dast till Hackai", hvarfore O. vuli^aris i
anseende till sina atliga frukter fortjenar
att in foras.

Om Cacteernas utbredning i Africa
har man fa sakra uppgifter. Desfontai-
nes omniimncr, att i Barbaiiet iir den
gulblommiga arien af Opnntia varderad i
anseende till sina frukter. Forf. sager,
att i Grekland aro arterna af Opuntia
allmanna, och att deias slammar få der-
sliides en miirkvardig tjoeklek och en hog
alder. Z u c c a r i n i eger slammar ifrån Na-
poli di Piomania, hvilka iiro inlill lo turn
tjoeka med 2 toms los ved-massa. Om
Cacteernas utbredning genom Italien till
Bolzen i Tyrolen anmarker Forf. blott,
alt i St)der forekomma åtskilliga arter,
men i ]Norr blolt Opuntia itallca Tenoie
och O. 'vuJ^j^aris Millei", samt alt dessa lin-
nas på många stallen i slorsta miingd, i
synnerhet på klippfulla, torra, grasbevux-
na skitlningar, jjå hvilka de ej kunna an-
lagas såsom forvildade.

4o8

Foif. anser, alt Spanien ulgorclen vig-
ligasle punclen for afgorandet om Cactéer-
rias heiuland i den gamla verlden, ty har
blifver IVågan den: aro många arter ifrån
Spanien ofvei fdrda till America, eller oni-
vandt ifrån America till Spanien? Han
erinrar derom, att det ar anmarknings-
viirdt, att den Opnntia j, hvilken for sina
atbara frukter allmannast odlas, benamnes
Tuna de Castilla i alla spanska colonier
i America, och att allesliides går den sa-
gen, att Vaxten blifvit infcird af Spanio-
rerna. Namnet Tana ar ursprnngligen
spanskt. /Tnna eller Hi^j^o de Tuna, Hi-
go Clinmbo kallas Opnntiæ-^vwViQu^ Tufio
eller Higneral de Cliunihos benamner man
en Op/i7i f f æ-sko9^, dessuLora betyder ordet
Tuno iifven en Lunds-strykare, Vagabond,
afvensom Tuna betyder Lands-strykeri och
Andar de Tuna: Lands-strj^kare, Zigener.
På detta satt kunde namnet måhanda vara
metaphoriskl ofverfordt på de med sina gre-
nar nlspiiirande, tag^iga, på torra stallen va-
xande arter af Opuntia,Q\\idx på detfodo-am-
ne, hvilket Yiixterna gifva åtLands-strykare.
— Forf omnamner, att åfven Karwinski
berattar, att i nejden af Malaga och Almeria
finnas 0/:'///7^/æ-Skogar, hvilkas tiilvaro kan
historiskt återforas till tiden af Americas
npplackt, och fcdjakteligen antj^da på en
langt tidigare odling, måhanda af Mohrer-
na, såsom Forf formodar. PLmedlertid ar
iinnu o visst, om Cactéema aro ursprung-
liga i den gamla verlden. Forf an mar-
ker, att då det af åtskilliga forhållanden
synes bevisliqt, att en forbindelse funnits

4o9

ciuellan Orienlen ocli Anierioa, innan sidst-
niininda Yeildstlel iijjpliicktesafCo lu mbus,
så skuWa CdC te f rn,i gcnoiu en sådan conunu-
nicalion jeninle ilera nj Uiga Viixler kunna
bafva konimit lill den gamla verldeii och af
Mohrerna blifvit inforda till Spanien, ifrån
hvilket Land de seder mera återkommit
lill silt ursprungliga hemland. Forf. med-
delar uppgifter om den hojd ofver Hafvet,
till hvilken Cactéerna uppstiga i den gamla
verlden. Philippi siiger, alt aileina af
Opiiutia på Ætna i de varma dalarna bilda
vid jNicolosi skogår, belagna intill 2200 fots
hojd ofver Hafvet, i en trakt, i hvilken redan
Pomerans-lVdden affVysa. Yid Botzen fore-
kommer Opuntia italica åtminstone på hoj-
der af 1000 fot ofver hafs-ytan. — Enligt v.
Buch finnes på Canarie-Oarna ofre gransen
for deras forekomst vid 2000 fol ofver
Hafvet. — Webb och Berthelot funno
Nopal- Busken {Op. coccinellifera Miller)
på de storre Canarie Oarna, på hvilka den
sedan langre tid varit odlad, t. ex. på
Tenerilfa i dalen vid S:t Jago iinnu vid
2'-j'y5 fot ofver Hafvet, och omgifven af
arter a f Euphorbia , Kl ei ni a, Mnllbdrs-
Trad {Moras) och Mandel-Trdd {Jmjgda-
lus coinmunis L.).

Om Cactéernas spanska och portugi-
siska namn i America omtalar Karwin-
ski, alt i Mexico gifver man namn af
Cardoner åt de stora pelarformiga arterna
a f Cerens. — Arterna a f Pereskia och de
taggiga arterna af Opuntia benamnas Espi-
nos. — Arterna af Echinocactus få namn
af Visna^a^ i anseende till sina langa

4i o

Uiqqar, livilka man liknar vid landpetare,
lill hviikas fbiTardigancle man i Spanien
anvander blomskaften i bloiiiftocken af ^/?2-
mi f^isnai^a Lamarck. — I Brasilien få ar-
teina af Ecliinocactics namn af Caheza do
Fråde (Mnnk-bufvud). — Ar terna ^{Cereus
benamnas Pitahaya., ett namn, bvilket ar
spansk t ocb biirledes af Pltafos^ en lang
orgel-pipa.

Cactéernas nytta ar foljancle: Ai'ter-
na a f Cereus ocb a f Opuntia begagnas på
nianga stallen till stiingsel, ocb liksom man i
Norra America planterai- Yucca Gloriosa L.
omkring de kullar, på bvilka små Fa-
sten åro uppforda, så anvander man en-
ligt TLirpin's uppgift på den spanska
andelen af S:t Domingo for samma iinda-
mål de långtaggiga arterna af Opuntia ocb
Bromelia Piw^uin, Man begagnar afven
arter af Opuntia till biickar, bvilka lik val
ej aro dertill sardeles tjenliga, einedan
stammarna med tiden blifva kala ocb utan
grenar intill en viss bojd ofver marken,
ocb alltså lemna stora luckor emellan sig.
— I Sodra Europa va x a arter a f Opuntia
i langa rader på åker-renar, men de aro
ej planteracle såsom bilgnader, utan viixa
mest v i Ida på dessa stallen, ocb fordragas
i anseende till deras åtliga frukter. — Ar-
tei-na af Cereus begagnas mest i Mexico a f
Indianerna till stån^sel af Falten. Dertill
anvandas vanligast små, iinnu ej naruiare
bestiimda arter med 5- till 6-kantiga stam-
mar, bvilka uppnå en bojd af 8 till lo
fot, ocb i aldre tillstånd blifva viipnade
med starka taggar. Indianska Byar linnas
af 4^0 till 5ou bus, vid bvilka alla do

4"

skilda joiJ-Iollerna, hvarje af i eller 2
dagsvcrkens yta, omgifvas af sådana lef-
vande, blott 4 till 5 tnm iFran hvarandra
planlerade pallisader. Mera siillan an vandes
hartill Pcreskia crassicauUs. — I bereis-

KJ

trakterna i Peru och i Chili, der, hvarest ar
vedbrist, begagnas de torra staniniarna af
de starkare arterna af Cereus till sparr-
veik vid bv£fi2nader af bus, till smarre
limringar i det inre af desamma, till smS
dorr-karniar o. s. v. samt afven till briin-
sle. — Pa S:t Dominf>o anviindas Cactéer^
nas stammar till Facklor, bvarfare de fått
sitt bekanta nanin Fackel-Tistlar. Der-
stades nyttjas ock de yngre stjelkarna af
åtskilliga arter till latta och elastiska mos-
sor, på det salt, att man genom rostning
vid eld befriar dem ifrån all celle-viif, och
sedan sammanbinder de ofri^rblifna fiber-
rojen. — De friska stammarna gifva, i
trakter, hvilka lida af vattenbrist, åt Dju-
ren ett alltid tillgiingligt vatten-forråd.
Hiistar och Mul-Asnor afslå med bofyarna
Storå stammar af Cerei-iwiQv, och suga se-
dan den ur såren ymnigt utrinnande saf-
ten. Under den torra årstiden, då alla
vatten-ådror aro fortorkade på den Mexi-
canska Hog-Sliitten, så erbålla de talrika
Hjordarna af halfvild Boskap enda mojlighe-
ten att slåcka sin torst genom de hår i
stora lånqa stråckor våxande arter af Ce-
reitSj Opuntia och EcJiinocactics, hvilkas
saft de utsuga. Man beråttar, att i Mexico
begagna Smyg-IIandlare de ocrhordt stora
klotformiqa standen c\^ Echinocactus ingens
och al de med densamma nåi'mast beslåqtadc

4 I 2

arter pA det satt, att de urhålkadeni, for
att i deras inre goinnia foibiidna varor, i syn-
nerhet brån vin, och sedan oinsoigsfallt å ter
infoga de iirskarna baik-styckena. — • Den
ifrån arter af Cereii^ utpressade slemmi-
ga saft varderas af Indianerna i Brasilien
i anseende till sina kylande antifebrila
egenskaper, och det afskafda eller iiialda
kottet anvandes till iippmjnkande af sår
och abscesser, till kalla och varma omslag.

— For att rena orent vatten lagga Indi-
anerna i vattnet hela eller afskafda styc-
ken af stjelkar af arter af Cereus.

I Mexico begagnas, enligt Ka r w i n-
ski's uppgifter, de spiida skotten -^ÅOpun-
tia Nnpalilio till Gron-ratter såsom kål.

— Skifvor af kottet af Ecliinocactus cor-
77!2:eics och besliiytade arter insyltas såsom
kurbitz-skifvor i Socker. — De fots langa
tatyoarna af mån2:a arter af Cereus anviin-
das i Peru såsom Stick-jNålar.

Många Cactéers frukter åtas, i syn-
nerliet de af flera arter af Opuniia. I
Seid ra Europa, såsom i IN ed ra 1 ta li en, i
Grekland och i Spanien, åro de redan en
mycket omtyckt foda , och ofverallt, hva-
rest arter af Opnntia viixa vikla eller od-
las, så åtas frukterua och kallas i allmån-
ket Indianska Fikon. 1 Spanien går det-
ta tycke till passion. Fruktens raognad. i
September foranleder i Spanien en egen
fest, hvilken varar i i4 dagar eller så
lange, som denna frukt kan bibehållas utan
att skadas. Hundradetals Saljare sitta då
på gatorna i Spaniens Stader och afskala
fruk terna till de forbigåendes tjenst; mån-

4i3

gen Aiiialeur ater da luindradelals af clessa
frukter efter hvarandra, och man beiiiltar,
all till folje at" den omaUliga njutningen af
dessa frukter sjukna åili^en hiiraf ganska
nianga menniskor, hos livilka orsakas Cho-
lera-ai lade sjuk-anfall, i synnerhet hos dem,
hvilka foisoka att lindra sitt illamaende
genom briinvin; fleia personer do iifven
årligen genom ^6v mycket njutande af den-
na frukt.

I Mexico alas Fr uk terna afven begar-
ligt. De mest omtyckta arter åro dersla-
des 2:ne: i. jdlfajdyucaj, hvilken har sto-
ra, nastan tagglosa gren-leder, och grona
eller sjulaktisfa, nastan taeolosa frukter af
en hands storlek, med ett hvitt, sott och
mycket valsmakande kott. 2. Tuna de
Castilla j, hvilken enligt berattelse skall
hafva blifvit ifrån Spanien inford till dess
Colonier i America. Denna artens frukter
åro mindre, men starkt taggiga och deras
roda kott ar ganska valsmakande. Dessa
bada arter begagnas i synnerhet till od-
ling såsom foda for Cochenille- Insectet
(Coccus Cacti L.). Man spisar derjemnte
irukterna af många varieteter af Opuntia
Tuna och dem a f Opuntia NopaUlio.

Ibland de boga, månggreniga och
starkt tasfsis^a arter af Cereus, hvilka be-
namnas Cardones^ finnas afven flera, hvil-
ka eira iitbara frukter, ibland hvilka en i
Mexico har temmeligen stora och hogroda
frukter, och en annan har svarta frukter
af blott ett kirsbars storlek och benåmnes
Capulin , i anseende till likheten med fruk-
terna af Prunus CapoUin, De sjq liga ba-

4.4

ren af ai lerna af MammiUaria alas af In-
dianerna och kallas CldUtos, elt dimina-
tivum '^i Chile, frukten 'å^ Spansk Peppar
{Capsicitm annuum L.), hvilken de i smått
likna till form och iifven till farg. På
samma salt synes man ock i West-Indien
anviinda baren af många arter af\Per(?i"A7V/^
de s-d\idL\hdeGroseinierd'Jf7ieriijue, hvar-
emot fruk terna af arter af Echinocactus
och a f Rhipsalis allestades lemnas till fdda
åt Få gla rna.

Ett af de namnkunnigaste anvånd-
nings-satt af flera arter af Opuntia år de-
ras odling till foda for Cochenille-lusQc-
tet (Coccus Cacti L.). De arter, hvilka i
Mexico begagnas for detta åndamål benåm-
nas Nopal af Indianerna. Alla ofriga arter
kallas gemensamt Tuna eller Tuna brava.

Man anser åfven, att arter af Opun-
tia och af CereuSj hvilka våxa på mjcket
ofruktbara stallen, i klippornas klyflor, o.
s. v., med sina rotter, hvilka intrånga i
alla springor, sondersprånga stenarna, och
genom sina forvissnade delar forbåitra
jord-grunden. — De Cand olle omtalar,
att vid foten af Ætna blifva de gamla
Lava-Fålten derigenom satta i fruktbarhet,
att man i sten-klyftorna planterar sått-qvi-
star af arter af Opuntia och dessa unga
stand vaxa och gifva ymnigt frukt. (De
Cand olle Revue de la Fam. des Cactées
p. io5). D:r Philippi omtalar detsam-
ma, och tillagger, att på Ætna forekomma
talrika varieteter af arterna af Opuntia
med Ijusroda, morkroda, och åfven stun-
dom med kårnlosa frukter. Varieteten

4i5

med grona frukter beniiiiines MoscareUl
och iir siiidelcs oiiilvckt i anseende lill sin
aromatiska smak,

Slutliiien erinrar Forf. derom, att under
perioden lor det gamla Mexicanska Riket var
den egentliga Nopal- Banken (Opitntia coc-
cinel/ifera) en niistan såsom helig ansedd
Yaxt i anseende till det på denna Buske
lefvande, såsom fiirg-amne liogt varderade
och på mångtaldigt satt begagnade Coche-
w///é^-Insectet. Nopal- Busken var der-
fore iifven det sjmboliska tecknet for Ana-
huacs (Mexicos) Rike. Nu utgores R.epu-
blikens Våpen af Nopal-Busken^ på hvil-
ken sitter en Om, som i sitt nabb fast-
håller Korall-Ormen,

.D:r M i q u e 1 h ar u n de rsok t den om- m i q h e i
tvistade frågan, o\Ti SargassQ-2\lii2^en {Sar- sar^as-^ .,^

s:assiun viLbj:are Aedi., Faens natans L.)/"!'' !!"'"
som finnes i den så kallade Sargasso-Sjon
(Grds-Sjon) i x\ lian tiska Oceanen, verkeli-
gen alstras pa detta stalle, eller om den
losslites i andra trakter och hitflyter ^).

Miquel bar dervid sokt bevisa, att
S. valgåre Ag.h. och S. bacciferuin Ag.h.
blott utgora en art, livilken han benam- *■

ner S. Columbi j, emedan Columbus d. 1 6
Sept. 1492 forst upptackte den namnkun-
niga Sargasso-Sjon i Atlantiska Oceanen
och inseglade i densamma. Linne' kallade
denna art i^^^c^^ 5 natans åev^oiQ, att den då
blott var funnen simmande, och ej annu var

°) Hoe ven 's & Vriese's Tijdsclirift voor Na-
tuurlijke Gescbiedenis &c. IV. D. i & 2 Stuk.
Ss. 20 — t^vi Over het Saigasso of Seekroos.

4i6

sedd rotfast. Namera bar man afven Iriif-
fat denna art fastsittande vid American-
ska Kusterna ocli derstades har den ock
blifvit funnen fiuktbarande; troligen al-
strar den afven frukt vid Azoriska Gar-
na, vid hvilkas strander man likaledes fun-
nit den fastsittande.

Miqiiel tror angående urspranget till
denna i Sargasso-S/dn vaxande Tång-art,
att om man antager, att densamma år los-
sliten, och blott kan lefva en viss tid, så
afviker man ej langt ifrån analogien. Me-
yen har deremot påstått, att de omkring-
simmande små exemplaren af denna Tang-
art utvisa, att de aldrig fastsuttit, utan
att hafs-ytan kan anses såsom verklig vaxt-
plats for denna Sargassuin j, och att fron
feir modi igen hitforas genom hafs-strom-
marna.
Vaxt-Geo- Uti RaspaiTs Nouveau System de

Arbeten. f^hysiologie Vegctale lorekomma 2:ne Vaxt-
Geographiska Afhandlingar: i:o"Om det in-
flytande, hvilket den sidsta jord-revolatio-
nen haft på den geographiska fordelningen af
Våxt-Formerna" ^), och 2:0 "Om Botanisk
Geographie, eller om inflytandet a(" Jord-

klotets

^) R a spa il Nouv. Syst. de Phys. Veget. pp.
3og — 3ii: Influences qiie la derniere revolu-
tion du globe peut avoir exercees sur la distri-
biilion geographique des formes ve'ge'tales.

Ueber den Einfluss, welchen die letzte Erd-
Revoliition auf die Geographische Verlheihjng
der Pflanzenformen Q;ehabt baben kann. Von
F. W. Ras pai]. (Froriep^s Neue Notizen.
1837. Aug. N:o 59. (N;o i5 des III;n Bandes.

Ss. 225 — 23 l)).

vÆ

4i7

klotets sarskilda bassiner på Vaxternas for-
undring "*).

Ett aibete ofver West-Indiska Oarnas Haiie-

d a y the

Natural-Historia år åfven under
gifvet af Halleday, men jag
nårmare dess innehåll ^).

aret ut- vy^est-in-
kånner ej^'*^*» ^'''

eget.

^) Ra spa i I Nouv. Syst. de Phys.

3o5 — 309: Geographie Botaniqiie, ou influen-
ce des divers bassins ge^ograpliiques sur les
transformations ve'ge'tales.

Ueber Botanisclie Geographie oder den Ein-
fluss der verschiedenen Becken der Erdkugel
auf die UmwandUing der Pflanzen. Von F.
W. R a spa il. Froriep's Neae Notiz. Aug-
1837. N:o 5^. (N:o 14 des III:n Bandes). Ss.
209 — 2l5.

^) The West-Indies; the Natural and Physical-
History of the Windward an Leeward Colo-
nies 6cc. By Sir Andrew Halleday. M. D.
London. iSiy. 8:0.

m

Prof. tnhslroins Avshe7\ 183S.

H» 4.

it

4i8

III. Våxt-Anatomie.

Link For alt befordra kannedomeri om

anatomi- ^^^ x ternas byggnad bar Prof. Link bor-

co-botani-jjji^ uti^lfvandet af elt verk, bvilket fratn-

cæ &c. JO ' ^

Fase. I. Staller figurer ofver Vaxternas inre de-
lar. Det utkommer i Håften med latinsk
ocb tysk text ^). Uti bvarje Hafte raed-
delas 8 Tabeller i folio, på bvilka figu-
rerna iiro afbildade. I Foretalet sager
Forf., att ban beslutat att lata afrita Vax-
ternas inre organer af en Konstnår, C. H.
Scbmidt, bvilken ej varit intagen af
någon sårskild tbeorie i Våxt-Anatomien ,
utan alldeles obekant med en sådan, och
tillsagt bonom att blott noggrant afrita
det, som ban skig genom tillbjelp af ett
af Maerz forfardigadt aplanatiskt micro-
skop, bvilket forstorar 584 ganger i dia-
meter, bvarvid Link sjelf tillser forbål-
landerna vid begagnandet af microskopet.
Delta arbete eger ett stort varde. Uti
de tvenne uteiifna Haftena meddelas for-
traflliga figurer ofver Stammens Anatomie,

^) Icones Anatomico-Botanicæ ad illustranda Ele-
menta Philosophiae Bolanicæ Hen r. Frid.
Lin kil Editionis Secundæ. Fasciculus I. Giitn
Tabulis lithogiaphicis VIII. — Anatomisch-
Botani^che Abbildungen ziir Erlaulerung der
Grundlehren der Kraulerkunde von Hei nr.
Fr i ed r. Link. Erstes Heft. Mit acht litho-
graphirten Tafehi. — Fasciculus II cum ta-
bulis lithographicis VIII &c. — Berlin. iBS/.
fol..

4'9

ofver de sA kallade egna kiirlcn (vasa pro^
pria) samt deras flerfaldiga foihallanden,
figurer af Monocotyledoneis och Dicolyle-
doners statnniar, afvensom af Monocotyle-
doniska Vaxters gronings-satt, samt af sar-
skilda formel" af Amylum. Ifran detta
arbete kunna inga utdrag meddelas; det
maste studeras i sitt sammanliang.

Uti den af Prof. Me yen utgifna I:staMeyen's
Delen af en Viixt-Physiologie har Forf. sJeTder"
åfven alhandlat Viixt-Anatomien ^). rh'^rio'io-

Uti denna Forstå Del fiamstaller Forf.gie. Eister
uti i:sta Afdelningen: Allmanna jemnto-
rande Undersokningar om byggnaden och
functionen hos Våxternas Elementar-Or-
ganer, namnligen: Våxternas Assimila-
tions-, Respirations- och Secretions-Orga-
ner. — Uti 2:dra Afdelningen lemnas en
allmån jemnforande framståilning af de
typer, efter hvilka elementar-organerna fo-
ga sig till hvarandra for Våxternas bild-
ning. Hår forekommer beskrifningen af
Stammens byggnad hos Monocotyledoiier, /

Dicotyledonei- och Acotyledoner. — • Det
'skulle foranleda till for mycken vidlyftig-
het att gifva utdrag ifrån detta arbete. ***'

Jasf maste således hån v isa till detsamma.
Prof. Mey en år sjelf en ibland de mest
erfaina Våxt-Anatomer i nårvarande tid,
och har hår lemnat ett arbete af elt ut-
mårkt varde.

^) Neues System der Pflanzen-Physiologie von
F. J. F. Mey en. — Erster Band. Mit seclis
Kupfertafeln in quart. Berlin iBJy. 8:q. Ss.
44^ ^ ^'

-..«■-.

Ett sarskildt Arbete om Vaxternas

Secietions- Organer ar af Me yen utgif-

vet ^). Det utgor en Pris-Skrift, hvilken

blifvit belonad af Yetenskaps-Societeten i

Gottingen. — Forf. har uti sin Physiolo-

gie gifvit ett utdrag ifrån namnde Af-

handling.

Meyen's Mcyeu har uti en egen Afhandling

Vaxtfin^beskrifvit Vaxternas Epidermis och dervid

Epider- afhandlat, hvad man for niirvarande vet

nus. '

om detta organ ^). Han anmarker, att re-
dan Ludwig kande cuticula och gaf den
detta namn, men att den ej ar någon
egen membran, som beklade;- Epidermi-
dis celler, utan att den ar sammansatt af
de ofra vaggarna af Epidermidis celler,
och att man ser den på sidan vårande for-
enings-linien af Epidermidis celler gå ge-
nom cuticula intill ytan, hvilket man tyd-
ligt kan iakttaga vid en tvårskarning af
bladen till jéloé caTidicans, — Forf. be-
skrifver åtskilliga egenheter i byggnaden
hos Epidermis af åtskilliga Orchidéer,
Mohi's Mohrs Afhandline om bvsfenaden af

Afli:" om . o _ j oo

Vaxternas Dicotyledonernas Por-Kårl innehåiler en
'''^'beskrifning af desamma ^°). Dessa karl

^) Ueber die Secretions-Organe der Pflanzen.

Eine von der Konigl. Socielat der Wissen-

schaften zu Goetting^en im December i836

gekronte Preisschrift. — Von F. J. F. Me-

yen. — Berlin. 1837. ^\:o.
^) Wiegmann's Arcliiv. 3:r Jahrg. i:r B.d.

Ss. 1 1 1 — 228.
*") Abhandl. der malhem. physikal. Klasse der

Akad. der Wissenscb. zu iVliinchen. 1837. I.

Ss. 44^ — 4^2.

43.

jiro de, hvilka af Meyen bllfvit kallade
Poregande Spiral-KdrL Mo li I anlager 2
afaiter af por-kiirl. ])en ena afarten har
karlens viiggar ofverallt forsedda med
porer, t. ex. hos Eken ^ Fladern , 111. fl..
Den andra afarten iitgores af kiirl, hvilka
innom sig ega en olika byggnad pa olika
stallen; hos somliga kiirl hnfva vaggarna,
som griinsa till ved-cellerna, ett utseende
af afrullbara spiral-karl, hvaremot de of-
riga vaggarna, med hvilka dessa kiirl stota
tillsammans, visa por-rader, hvilka alltid
ligga emellan 2 spiral-fiber-vindningar t. ex.
hos Linden. Flera andra Triid-arter hafva
ock en så oliknrtad byggnad. Mohl an-
tager ock till folje af sina iakttagelser,
att por-karlen hora till Spiral-Karls-Sy-
stemet och att deras viisendlliga bildning
består deruti, att emellan spiral-fibrernas
vindningar iir utspiind en hii^na, på hvilken
emellan hvarje lager af 2' fibrer ligger en rad
porer. — Meyen har i sin ViiKt-Physiologie
afhandlat samma foremål, och sokt visa, att
alla spiral-kiirlens vindningar aro omkladda
•xif en fin hinna, och att vid por-bildnin-
gen tåga iifven spiral-fiber-vindningarna
någon andel genom omsesidig forvaxning ^).

En Afliandling om Por - Cellerna MoJiTs
hos arterna af Sphai^nm/i iir af M o h I JJie "uu-
Litgifven^). — Viixt-Anatomerna hafva eg t ^,*^^/„*"g„

*) ]VIeyen's Pliysiol. T.'p. 1 52— 160.

'^) Anatoniisclie Unteisiiclmngcn iiber die Poro-
sen Zellcii von Sphagniuii. Eine ln;\!igin'al
Disseitation, ;vclche unlfr ti. Piæsid. von
Hugo Mohl ini Jul. 1837 d. oiTentl. Prii-

olika åsigter om beskaffenlielen tif bygg-
naden i iDladen hos arterna af Sphngnurn.
Forst har man tvistat om nårvaron af
spiral-fibrer. Meyeii ansåg, att de fiber-
artade lagren på insidan at' cell-vaggarna
hos dessa Vaxter åro spiral-fibrer, lika
dem, hvilka forekomma i Anlheræ-Cel-
ler. Delta nekades i borjan af Moh i,
hvilken trodde, att dessa spiral-karl voro
partielia fcirtjockningar i cell- vaggarna,
men Han har niimera afven narmat sig
till Me v en 's åsigt. Sedermera har man
tvistat om nårvaron af porer eller stora
runda hål i cell-vaggarna hos dessa Vax-
ter. Porerna 'blefvo forst iakttagna af
M o 1 d e n h a v e r , derefler foinekade M e-
ven deias narvaro, och nu hai- Moh I
ånyo stadfastat deras verklighet i sin sed-
nast utgifna Afhandling harom. Meyen
har derefLer foretagit sig en granskning
af detta amne, och han har der vid fun-
nit, att cell-vaggar finnas, hvilka utvisa
3:ne olikheter i bvggnaden: i:o Somliga
cell-vaggar iiro fullkomligt jemna och glatta
utan nåijot sla^s afbiotl hiiruti. 2:0 Cell-*
vaggar finnas, hvilka ega runda vårL-furmi-
ga upj)hojningar, som alltid åro tillslulna.
3:o Cell-vaggar gifvas med stora cirkelrunda
porer eller oppningar, hvilka uppkomma ge-
nom nyss omnåmnda cell-vårtors affall.
Detta sednare iakttogs t. ex. hos Sp/iag-
nuni palustre^). Man ser alltså, att des-

fung voilegt l^li. Sc il la v er. — Tiibingen.
1837. 8:0. Ss. 4 i'
^) Meyen's Jaliresbei icht <&c. Vom dem Jahre
1837. Ss. 49 ^ 5o.

$a purei icko alllid finnas i_ccll-vag-
garna.

Hillnlills har man ej hos Svamparna Corda
upplackl nagon l)iltlnini» at' spiral- kii ri, g^i^^ff"!^,
men njdigen har Corda bevisat, att spor-»««-^«"*^»
hararna hos arterna uti Slagtet Trichla ega
samma byggnad som Spriw^-l^rådarna (ela-
teres) hos Lejver-Mossorna (Hepatiae); de-
ulgoras niimnligen af langa celler, på hvilkas
inre viigg vinda sig spiral-fibrer '*). Dessa
spring-trådar bilda hos arterna at' Tricliia
deras hår-byggnad, och ligga emellan spor-
niassorna. Antalet atspiral-fibrernai spring-
trådarna år olika hos olika arier. Tr. varia
har dem enkla eller dubbla; T. nitens har
otVer 10, 7^. clirjsosperma 1 o eller i i ,
7\ falhiæ och T. clavata har 6 till -y, o.
s. v., hvilka iibrer åro parallelt spiralfor-
migt vindade.

Moh I har nndersokt de anatomiska for- MoIiTs
hallanderna at' Cklorophyll eller det gryn- ^Xnu^^n
åmne, hvilket oifver Våxterna sin 2^10^3 uber die

r «;n r^ r I > c I I An;it.Ver-

lårg ^j. rorr. lemnar lorst imderråtteiser haitnisse
om den olika åsigt, hvilken man haft o\x\ rophyiiT.
detta åmne, hvarefter Han IVamslåller sin

. ^) Ueber Spirairaserzellen iii dem riaargeflechte
der Trichien. Ein Schreiben an Seine Excel-
lenz 6cc. Herr Freih. A I ex. von H iimboid t.
— Von Corda. — Piai^. 18J7. 4*0. (Mit
einer Steintafel).
) UntersLichungen iiber die Analomiscben Ver-
haltnisse des Cliloropliylls. Eine biaiigiiral
Dissertation , vvelche iinler dem Præ^idiiim
von Hugo Moh I im Miiiz iSiy d. dffentl.
Priifung vorlegt W. Michier. — Tiibingen.
1837. 8:0. Ss. 26.

5

4=4 ■

egen åsigt harom. Chlorophjll visar sig
i Vaxt-Cellerna an lingen i massor af be-
slanid form såsom korn, eller såsom en
oformad massa; dessa bada former fore-
komma åfven forenade i cellerna bos pha-
nerogamiska Vaxter, men aldrig bar
Forf. sett sjelfva cell-saften gron, såsom
Treviranus fiinnit den. Kornen ligga
vid våggarna eller i midten af cell-saften
spridda eller sammanbopade. Forf. åtskil-
jer: i:o Kom ^ bvilka åro inbaddade i den
oformade chlorophjll en ^ dessa aro korn
af Amrlitm^ sådana de foiekomma bos
arter af Spirogyra. 2:0 sjelfva de egent-
lige Chlorophjll -kornen j, farglosa korn,
bvilka qvarblifva sedan det grona farg-
iimnet blifvit npplost genom spiritus vini
ætber, eller af ieta oljor; genom jod fargas
de blå, ocb aro alltså iifven kornafAmy-
lum. De ligga stundom ensamma, stun-
dom 2 till 4 til Isa m mans, om som afven
i massor af ganska fina, genom slarka
forstoringar miirkbara små korn. Så vål .
det oformade Chlorophjll som Chloro-
phjll-kornens ombylle qvarlemna, sedan
de genom spiritus vini blifvit farglosa, ett
i vatten ocb i alkobol oupplosligt, genom
jod brunfårgadt åmne. Forf. tror likval,
alt dessa tvenne former af Chlorophyll
ega elt nå r mare samband med bvarandVa.
Stundom synes Chlorophjll stundom Amy-
liun vara det forst bildade åmnet, for-
modligen allt efler som delen varil utsalt
tor Ijusel eller ej. — Mobl anser, alt
åndamålet med bildningen ocb afsåttnin-
gen af Amylum i Yåxternas blad år att

4^5

Jciuna en reserv-niiring, bestaind att an-
V andas till utbildande af frukten hos de
hlott en £>l\nz blonimande Vaxterna, och
att lios de mångåriga, hvilka på hosten
fiilla sina blad, ofverforas till stammen,
och derstades ncdliiggas såsom material,
på hvars bekostnad knopparna utvecklas
niista år. Enligt Mej^en^s åsigt, så iir
ClilorophrU egenlligen h varken kornigt el-
ler oformadt, iitan det hiiftar hos kornen
vid en ofiirsfad halft tillhårdnad massa,
som genomtriinges af detsamma, och li-
kaledes år det så kallade oformade Chlo-
rophyll blott en genom CliloropJijll mer
eller mindre starkt fiirgad slem mig, halft
stelnad substance; men hvilket iimne det
år, som utgor denna slemmiga substance,
år ej utredt.

426

IV. Våxt-Physiologie.

Raspaii Ett af Raspail utgifvet arJ)ete, hvil-

Nouveaii , , . a' c • tt

Systéme Ket 11311 Jjeiianiner iNytt hystem i V axt-
1orie^vé-A"*hysiologien, lemnar så vål en ofversigt
gétaie. gf Yaxt- Anatomien som af Våxt-Physio-
logien ®). Hans Nya System, innebåller
en tbeorie ofver Yåxt-Formerna, grundad
. nåstan ensamt på en enda iakttagelse,
nåmnligen på bristen af en midt-nerf bos
det inre kron-skalet bos Giåsen. Aibetet
åtfoljes af talrika figurer, bvilka ffjrestålla
de sårskilda våxt-delarna.
Dutro- Dutrocbet framstallde sidstlidne ar

mohes&c.en Samlinir af alla de Våxt- Anatomiska
ocb Vaxt-Pbysiologiska A fbandlingar, bvil-
ka ban forut sårskildt utgifvit ^). — • For-
fattarens åsigt ar den, att alla forrått-
ningar bos Våxterna åro mecbaniska, ocb
till folje båraf bemodar Han sig att forkla-
ra alla vtixt-lifvets pbænomen enligt den-
na åsigt.

*) Noiiveau Sysleme de Physiologie Vege tale et
de Botanique, fonde' sur Jes Me'thodes d'ob-
servations de'veloppe'es dans le nouveau sy-
sleme de Chimie Organiqiie; acconipagne'd'Liii
Atlas de soixante planches d'ana]yse. — Par
F. V. Raspail. — Vol. I & II. — Paris.
i836. 8:0. — & Edit. Briix. — Bruxelles.
18^7. 8:0. iiiaj. pp. XII & 450.

') ]VIe'inoires pour servir å THistoire anatomlqne
el physiologiqiie des Vegelaux et des Ani-
maux. Par M. H. Dutrochet. — T. I & II.
— Paris. 1837.

4^7

Ibland de a f Du troe hel i delta ar-
bete iipptagna atliandlingar må hiir niim-
nas den orn hans nyare nndersoknin-
4;ar om den fonattning hos Va x I erna,
hvilken Han kallat Endosmose. Det ar
nijmnligen bekant, att Dutrochet kalla-
de Ejidosmose det Ibrhallande, da ett or-
gan insuger så niycket af ett omgifvande
fluidum, att organet deraf uppsvJiller, allt-
så en indrifning eller uppfyllning af ett
fluidum i organet, och beniimnde ett mot-
satt forhållande Exosmose j då ett fluidum,
hvilket innehålles i ett organ, åter utgår,
allisa en utdrilning al ett fluidum utur
organet. Foif. forsokte forst att besta m-
ma, huru Endosmosen af en och samma
losning forhaller sig under olika tempera-
turs-grader. Han tog coecum afenFågel.s
faslade denna tarm vid ett glas-ror, ly Il-
de den med en upplosning af Gummi i lo
delar vutten och slallde den i destilleradt
vatten. Vid en temperatur hos vattnet
af +4° ^- upptog Gummi -upplosningen
på li timma så mycket vatten, att appa-
raten visade en vigt-forhojning af i 3 gran,
och i ett vatten af +25° till +26° R. npp-
gick vigt-ibrhojningen under niimnde tid
till 23 gran. For att med storslå be-
stamdhet kunna uppgifva resultaten afså-
dana iakttagelser, så foifardisade Dutro-
chet en Instrument, hvilket Han beniim-
ner Emlosmoineter. Med lillhjelp af det-
ta Instrument måltes hastigheten af En-
dosmosen hos olika substancer, eller sna-
rare qvantiteterna af fluida, hvilka innom
en viss tid uppstiga i Endosmometern.

428

Så iipptog t. ex. Sockei -vatten af 1,0.47
Spee. vigt på i~ timma så mycket vatten
i Enclosmometern, att Instrumentet vi-

sacle +31 . Deremot visade en Socker-
upplosning, i,258 tiithet på sanima tid

+ 19! . Resultatet af dessa forsok var det,
att Endosmosens hastighet, alstrad genoni
den olika tatheten af ett och samma inre
fluidum, står i forhållande till ofvermåt-
tet af tiithet af det inre fluidum ofver det
yltie vattnets tiithet. Dutrochet be-
stiimde iifven genom talrika forsok den
kraft, med hvilken Endosmosen verkstiil-
les hos olika substancer och vid olika tiit-
het hos desamma. Den apparat, med hvil-
ken forsoken verkstiilldes, liknar det dub-
belt bojda glas-ror, med hvilket Hales
sokte bestiiujma den kraft, med hvilken,
den råa saften uppstiger hos Vin-rankmi
{Vitis vinifera L.). Genom sina forsok
erhoU Dutrochet det resultat, att den
kraft, med hvilken vattnet insuges vid
Endosmosen, iir så mycket starkare, jii
tjockare fluidum iir i det inre af Instru-
mentet i foihållande till det yttre vattnet.
Siirskildta iimnen forsoktes for att ulronu
deras mer eller mindre starka Endosmose.
Agghvita visar den starkast, derniist Soc-
ker och Gummi, svas:ast visar den siii^
hos gelatina. I hiinseende till styrkan af
deras Endosmose, uttrvckt i sifier-tal, for-
halla sig dessa iimnen sålunda: Agghvit-
upplosning 12, Socker-upplosning ii,Guui-
mi-uj)plosning 5,i och gelatina 3.

Till folje af dessa forsok har man an-
sett, att man bor antaga, att den kraft, med

429

hvilken den råa saften uppsliger lios /^m-
rankan och hos andra Yaxter, ar en ver-
kan af Endosmose, livilken, genoni de orak-
neliga cellerna af rot-spelsarna och rot-hå-
ren med sin sockeihaltiga saft, utofvas pu
iord-gr Lindens fuktighet.

Dutrocliet har ock i detta arhete
andrat sin åsigt om saft-cirkulationen hos
Vilxterna. Han ansåg fordom, att denna
verkstiilldes genom Spiral-Kiirlen. Nu an-
tager han, att de fihreusa ved-cellerna
veikstiilla denna function. De aro, sager
han, har till sardeles vjil organiserade,
emedan de vid bada andarna aro tillspet-
sade; deras caviteter aro de finaste hår-
ror och spetsen af det nedre roret ar i
articnlation med spetsen af det ofre roret.
Han tror ock, att dessa ror hafva fria
oppningar och på detta satt communicera
med hvarandra. Men dessa oppningar på
ved-rorens andar nekas a f andra Vaxt-
Anatomer. Mey en anser till ock med,
att sådana oppningar aro ofverflodiga,
emedan man erfarit, att den råa narings-
saften icke blott loper i ved-kroppens
ror nedifrån uppåt utan afven, lika så
hastigt intriinger ifrån sidan.

Dutrocliet antager, att Spiral-Kiirlen
aro Viixternas Respirations-Organer i ved-
kroppen, men att i det inre af barken
skola forekomma egna stora celler, hvilka
hafva communication med hvarandra och
fora luft. Narvaron af sådana luft-celler
i barken nekas likviil bestamdt af de fle-
sla Forfattare. Åfvensom numera både
Link och Meyen neka, att Spiral-Kiirlen

43o

ensamt fora luft, eraedan det ar bevisadt,
att de vid vissa tider afven fora narings-
saft, såsom t. ex. då saften om våren i
mangd nppstiger, och Mey en har i sin
Våxt-Physiologie sokt bevisa, att Intercel-
lulair-Sjstemet hos Vaxterna eger respira-
tions-functioner, och att Intercellulair-
gångar hos Vaxterna blott omgifva de ele-
mentar-organer, eller ligga narmast storre
luft-caviteter, i hvilka verkelig assimilation
sker af den upptagna naringen, emedan
likasom Respirationen hos Djuren åstadkom-
mer en blodets forbattring, så foranleder
respirationen hos Vaxterna afven en for-
battring af narings-saften , hvilken forar-
betas i hvarje parenchym-cell, och att
respirationen i allmanhet tillgår på samma
satt hos Vaxterna såsom den forrattas hos
Djuren, samt att bladen iiro de organer,
hvilka till storsta delen ega respirations-
forrattningen. Dntrochet antager, att
bladens functioner kunna jemuforas med
Inngornas hos Djuren, och ej bora jemn-
foras såsom insugnings -organer med de så
kallade luft-rotterna t. ex. hos vissa pa-
rasitiska Orcliideer, De nyare Våxt-Phy-
siologerna anse alltså, att Våxternas blad
utofva på den i dem inneslutna narings-
saften en lika verkan, som respirations-
acten i Djurens lungor utofvar på blodet,
och det år den ifrån Våxternas blad åter-
gående saft, hvilken på satt och vis kan
jemnforas med blodet hos Djuren, emedan
utur våxt-saften bildas de nya våxt-mas-
sorna.

Du trochet framstå Iler iifven sin åsigt
om fVons Micropyle , hvars historia iir
Ibljancie: År 1682 heskref forst Grew
ett li tet liål uti den jttre fro-hinnan hos
åtskilliga Art-Viixter [Le^uminosæ), och
hvilket hål han ansåg att vara iimnadt
att tillfora Embryo luft och liitta rotens
genomgång. Sednare Botanister forklarade,
att detla hål var den oppning, genom hvil-
ken Embryo befruktades. kv 180G fram-
stallde Turpin sin åsigt, hvilken då var
densamma som den sidstnamnda, och han
kallade denna oppning Micropjle ^ hvilket
namn allmånt antogs. Turpin har nu-
mera andrat sin åsigt, och uti sin "Esquis-
se d'Organographie" sager Han, att Tl^/cro-
pylen ar den oppning, hvilken ett hop-
rulladt och med sina kanter hopvuxet blad
visar vid sin ånda; den år alltså ufjpkom-
men genom en ofullståndig forvå?ining.
Turpin anser, att oppningen på tubus
hos bladen af Nepenthes desiillatoria L.
har likhet hårmed och kallar den Macro-
pyle. — Det år af Me yen med flera an-
mårkt, att då den befruktande våtskan
ingår uti Våxt-ågget på olika stallen, så
bor namnet Micropyle ej mera begagnas,
så vidt man dermed skulle vilja beteckna
det stalle, genom hvilket den befruktande
våtskan intrånger.

Du trochet antager deremot den al-
dre af Grew gifna åsigt om Micropylen ,
och anser att MicropyJen år ett pneuma-
tiskt ror, hvilket tillforer den for respi-
rationen nodisfa luft till det inre af fioet.

f-

432

Riktigheten af denna åsigt nekas likviil af
Samtidens Vaxt-Physiologer.

Dutrochet lemnar ock iaktta^^elser
ora bildningen af Mjol-Okor (Scleroiium
Clavus D.C.). Han anser ej, att de åro
Svampar, ulan endast en sjuklig iitveckling
af Råg-kornen, men Han tror likviil, att
denna sjukliga utveckling af Råg-kornen
till MjoUOkor ar foljden af narvaron ocli
forokningen af en liten endast for micro-
skopet markbar Svamp-art, hvilken niir-
mar sig till en Uredo.

Dutrochet meddelar anmarknin2:ar
om riktningen af Rank-Vaxters stjelkar och
om orsaken till densamma. Han fann,
att ej alla Vaxter Loja sig till Ijuset eller
dagern. Humnlus Lupulus L. {Humlci)
och Con volvulus sepiuni L. iiro ibland dem,
hvilka undvika Ijuset. Stjelkarna af bada
dessa Yaxter sattes i ett glas med vatten
i ett fenster, och man fann då, att stjelk-
topparna voro om morgonen vanda emot
fenstret, men under loppet af dagen van-
de de sig ifrån fenstret, då de deremot
under natten återtogo sin ursprungliga
stallning. Dutrochet drager den slut- s
sats af sina iakttagelser: i:o Att vissa
Vaxter fly Ijuset, och detta sker for att
då sluta sig till fasta och ogenomskinliga
kroppar. 2:0 Att stjelkens bojning till Iju-
set afvensom ifrån Ijuset i motsatt rikt-
ning ar resultatet af en physiologisk action,
och ej af en omåtttlig forlangning af ena
sidan af stjelken, såsom åtskilliga Bota-

nister

4.

4^3

nister forklarat del. lloUerna visa ingen
bojelse att viixa emot eller ifrån Ijuset.

Dutrochet soker alt forklara orsa-
kerna till stjelkarnas vindning och krokning.
Vax ternas krokning [Vamkallas li os dem
enligt lians åsigt genoni verksamhelen
af två slags vafnader, livilka iiro olik-
artade så val igenoni sin lex tu r som
genom principen af sin verksamhet, och
dessa bada aro cell-vdfveii ocli fiber-
a)åfven, Cell-vcifven kroker sig genoui
verkan af Endosmose, och fiber-vafven
kroker sig genoni ifyllning med syrgaz.
Forf. tror, att han fnnnit, att Barkens
inre cell-lager ar i allmanhet tjockare hos
de Yiixler, hvilka vinda sig emot Ijuset,
och anser det sednare vara en naturlig
foljd, att de uti en sådan bark rådande,
utifrån inåt sig forminskande celler an-
svålla genom Endosmose. Det motsa tta
phænomenet visar sig deremot hos de Viix-
ter, hvilka viinda sig ifrån Ijuset; har ar
det yttre bark-lagret det starkare, enligt
Forfs erfarenhet.

Ohlert har sokt bevisa^), att de full- ojii^rfs

I m. j. . ■^ ,. p. Aili:g om

komligare Våxternas rot-trådar, enligt Du Rot-trå-
HameTs åsigt, endast forlanga sig i top- '^'""'''
parna, och all hinnan på dessa små rotter
ofta afloses, hvilket vanligast hos rot-tråden

^) Linnæa. Elfter Band. 6:s Heft. Ss. 609 — 63 1:
Eiriige Bemerkungen iiber die Wurzelzasern
der hoheien Pflanzen. Von E. Ohiert. —
Tab. XIV.

Prof. JFikstvoms Arsber. 1838.

28

434

sker uppifran, sA att liinnan ofla slulli-
gen befinnes enclast qvarsillande pa toppen
af hvarje rot-tiåd. Han har vidare utront,
alt rot-tiådarna nppsuga narings-saft egent-
ligen med deras sidor, och ej med rot-spet-
sarna, såsom man fordom trott. Han erfor
detta på det siilt, att han satte unga planter
af Pisum sativnm, Liipifius hiteus och
Calendula ojjicinalis i vatten, så att en-
dast rot-trådarnas andar vidrorde vattnet,
då han efter några timmar fann, att ro-
ten vissnat, och efter några dagar åfven
torkat. Sedermera satte han månc^a små
phmtor i vatten på det satt, att rot-
tråds - spetsarna stodo ofvanfor vattnet,
men rot-trådarnas sido-ytor uti vattnet,
och Plantorna vaxte der vid fortraffligt;
iifven då rot-tråds- spetsarna blefvo be-
strukna med lack-fernissa, iakttog han hos
dessa Våxter sanima hflighet i vaxt, då
namnhgen rot-trådarnas hela yta befann
sig i vattnet. Forf. drager haraf det re-
sultat, alt Våxterna uppsuga fuktighet
genom rot-trådarnas sidor eller genoni
hekl ylan, men ej genom rot-spetsar-
na. Emedlertid anse de fiesta Botani-
ster, att så val spetsen som sidorna
af rot-trådarna upptaga fuktighet, ehuru
vissa stallen stundom så forandras, att
de ej mera kunna upptaga någon fuktig-
het. — Om de så mycket on)tvistade rot-
trådarnas små sug-vårtor, hvilka man ve-
lat tillagna uppsugnings-funktionen hos
Våxterna, saga både Mey en och Dutro-
chet att de ej finnas såsom egna organer i

435

lot-tirids-spetsarna, hvilka endast iiro mer
eller mindre upjxlrifna.

Poiteau har meddelat AnmarkningarPoiteau

Sr. . n 1 • 1 I T ■• Anin:r om

aiLens uUlyLning nos de varma Lian- saftens

dernas Lianer^) eller Klang- Vaxler, då"/fl>'"!"S
stjelken afskiires. Da Han tvert aiskar en ner.
stjelk 'd^ J^itis caribæcijSk uttlot ej någon saft,
men om 4 f<Jts langa stycken af stammen aF-
sknros, sa iitflot den. Mey en tbrklarar detta
i sin Viixt-Physiologie på det satt, att denna
saft finnes i de metamorplioserade spiral-
karlen, hvilka i Lianernas stammar, lik-
som hos Vlnrankan^ iiro så stora, att de ej
kunna verka såsom fina hår-ror, men att det
ar atinosphærens tryckning, som stundom
emotstår saftens utflytuing utur de afskur-
na stjelk-andarna; ty den utflyter i ogon-
blicket, om den afskurna stjelkens iinda
stalles verticalt; det sker deremot ganska
långsamt, då den ligger horizontelt. Om
man deremot ifrån rot-andan afskiljer stam-
mens ofre del, som annu eger blad, så kan ej
eller saft ut fly ta ifrån iindan af den sidst-
namnda, emedan bladens transpiration ut-
vecklar en kraft, genom hvilken saften hin-
dras att utflyta utur spiraUkiirlen hos den
afskurna delen. — Orsaken hvarfore ingen
saft uppstiger utur den nedra andan af
Lianen iir den, att utflytning afVåxternas
råa niirings-saft ofver niveaim af sårnader,
hvilka tillfogas stammen, bor tillskrifvas
rot-spetsainas Endosmose, hvarfore ock

9) Ann. des ^q. Nat. Noiiv. Ser. T. Vf. Avril.
1857. pp. 233 (Sec: Note sur la Liane des

Voyageurs. Par Poiteau.

43G

delta pliænonicn bloLt då intraftar, niir
Viixterna bebofva niycken naiing, såsom
vid knopparnas och bladens utveckling.
MohTs Mobl fianislallde anmarkningar om

Yhun^en" ^^^ ^^' g» ^^^^^ bladen erbålla bos de Viixter,
iiber diej^viU^-j undcv vintem bibebålla sina blad *").
Fiiibung Han indelar i detta banseende de vid Tiibin-
%er/^'gen v ilda ocb odlade Vaxter i 3 classer. —
i:sta Glassen. Hos denna bibebålla sig de ut-
vecklade bladen under två eller flera somrar.
Hitbanf(3rasdeflestaCo^7//6V'er(J5<:7/'r-7>^y<i)^,
Heder a HeliXj Iberis seinpervirensj arter
a f Sempervivunij Sedum ocb j4zalea s^iwl
Etnpetrum riigrum, 2:dra Glassen utgores
at* två-åriga eller mång-åriga Vaxter, bvil-
ka ega rotblad af såkallade blad-rosetter,
eller bvilka ifråit stammens knopparutskjuta
Idad-rosetter, som bibebålla sig under vin-
tem, men do bort vid foljande vår, de j^ttre
bladen forst, de inre afven sedermera till
någon del. Har upptagas arter af Plan-
ta gOj DipsacuSy Ljchnis, Potentilla^ Fra-
garia j Verbascam j, ocb Echiuni viilgare.
3:dje Glassen utgores dels af de en-åriga
Yåxter, bvilka grott under bosten, men
forst vid nasta vår komma i blomning,
dels mångåriga Vaxter, bvilka under bo-
sten utvecklat nya grenar; de skil ja sig
ifrån Vaxterna i 2:dra Glassen deruti, att

*°) Unleisiichungen iiber die wiiiterliche Far-
bung der Blalter. Eine Inaugural Disserta-
tion, welche unler d. Præsidiiim von Hugo
Mohl '\m April 1837 d. ofFentl. Priifiing vor-
legt G. Ludw. Biihrlen. — Tiibingen. 1837.
8:0. Ss. 36.

437

deras under hosten Lilvuxna blad oj bilda
rosetter; har finner man en stjelk med
blad af olika utbildninc t. es., hos flera arter
af Euphorbia j Veronica ^ Bromns nioUis,
Antirrhinum majus, Cerintlie mlnor, Se-
necio vuIc^ariSj, Soncliics oleraceus^ Hy-
pericum perforatum , ni. fl.. Dessa blad
lefva sallan ett helt år. — Flera Barr-
Trads blad antaga ofta under vintern
en blekgron farg, hvilken orsakas deraf,
att Chlorophyllen iir inera gulaktig, ej
gron till full mattning.

Mohl soker att afgora den frågan,
om bladens roda farg under vintern ar
ett skildt phænomen ifrån den fargning,
som de vid hosten doende blad antaga,
och ifiån den roda fiirg, som de nyligen
utslagna bladen ega, eller om denna farg-
foriindring kan tillskrifvas an den ena
iin den andra af dessa orsaker. Han an-
miirker, att flera Vaxter ega blad, hvilka
under sommaren åiro grona , deremot un-
der vintern få rod farg, och å ter emot den
nya sommaren bliha grona, t. ex. arter
a f Se dum , a f Sempervivain samt a f He-
dera Helix. Han an tager såsom afgjordt,
att hos Yaxterna af 2:dra och 3:dje Clas-
serna maste bladens fiirg- torand ring un-
der vintern tillskrifvas vinter-kylans in-
flytande. Han fcirklarar, att alstringen af
den roda fargen hos bladen under hosten
och vintern iir en foljd af den i denna års-
tid ingående forandring i bladets physio-
logiska functioner, och att det ej finnes något
egentligt samband emellan bildningen af en
rod fare och emellan bladens aftall. Hos bla-

^38

4

den iir det kolden, hvilken afbryler deras
vegetations-process ocli orsakar, att rodt
pigment bildas hos dem, da Ijuset inver-
kar på bladen. Hos frukterna, hvilkas ut-
veckling år en samraansatt piocess, ardet
deremot viirman, som gynnar den full-
komliga utvecklingen och såmedelst på-
skyndar ingåendet af den sidsla lifs-perio-
den. - — • Såsom resultat af Forf.s undersok-
ningar kan alltså antagas, att pigment-bild-
ningen åtfoljer de olikaitade rubbningarna
i bladens normala vegetations-process, och
deras bearbelning af raa safter, men man
maste deremot anse det for tillfidiigt, att den
intråder i dessa fall i ett organ, hvilket når-
mar sig till doden, då den eljest ofta visar
sig hos blad, hvilka ånnu lefva liinge der-
efter och å ter blifva grona. Då man un-
dersoker de blad, hvilka under vintern
blifva roda , så finner man Chlorophyll
eller gryn-åmnet foga eller icke forån-
dradt, men jemnLe detsamma finnes åf-
ven rodt pigment i cellerna, och merån-
dels sitter detta pigment blott i epider-
midis-celler. Mey en har lik vål ofta sett
rod cell-saft med deri vårande grona ku lor,
lill och med i det grona bark-lagret. Såll-
syntare finner man, att rod cell-saft blott
utbildar sig i de yttre lagren af bladens
diachym, och då forekommer detta åfven
hår i blad, hvilka om våren å nyo be-
gynna sin vegetation, mera inskrånkt till
de yttre cellerna t. ex. hos Chelidoniuin
rtiajus y Hedera Helix ra. £1., hvaremot
hos blad, hvilka do under våren, pig

er-

43.)

ujenl-bilcliiinijeii angriper niisLim alla clia-
chyui-cellerna, t. ex. hos 1 satis tinctoriu.

Uti Unger's Aflumdling om Pitras/t- v ngcr'»
y^dxter betraktar FoiF. ciesaiinna ur en pliy- parLit"^
siologisk sjn-punct '), i synncrliet behandlar Baxter.
Han ulfoiligt deras infiisLning iili de Va\Ler,
hos hvilka de iiro Paiasiler. Dessa sidst-
iiiimnde sakna i mer eller mindre grad rot-
ter eller rot-artade organer. Fort', indelar
Parasiterna i q grupper, eFler det dika
forenings-siittet emellan Parasiten och dess
iV<i/7>?gi-Vaxt, hvarvid flan uppriiknar de
till hvarje grupp horande Slagten: i:o De
Parasiter, hvilka omedelbart uppkomma på
ved-kroppen hos Narings-Viixten, och ge-
nom sitt kiirl-system anastomosera med
Narings-Viixters karl -system. Hit hora:
Rafflesia j, B/ugniansia j Pllostyles^ Apo-
dantJies y Cytinus (?). — 2:0 Parasiter,
hvilka bilda en art at pal-rot, igenom
hvilken de fasta sig vid Narings-Vax-
ten, och utur hvilken pål-rot de utskju-
ta tlera blomskaft: såsom Hydnora, Scy-
hallium. — 3:o Genom tbrstiirkt reaction
blifver någon del af Niirings-Viixtens kiirl-
systeni upptagen i Parasitens pål-rot, och
derigenom bildas en kropp, hvilken till-
horer såvid Parasiten som Narin"S- Våxten.
Hit hanforas: Balanopliord , Cynopsole j
Sarcophyte, Cynomoriwn, LopliopliytuniQ),
Ombroplijtuni {1). — /\:o Parasiten bilda r en
pål-rot, hvars fibrer fasta sig vid Niirings-
V^axten, såsom hos Helosis och Lan^sdorffia,

^) Annalen des Wiener Museums. II:r B.d. S.
1 <&c.

44o

— 5:o Ingen pål~rot (rhizoma) lUan sUirkt
forgrenade rotter, li v ilk a genoiu sug- vår tor
åro forenade med dess ]Nai"m"s-Vaxt: Lu-
thræa. — 6:0 Parasilens inympning såsom
i forstå graden, med rotter stundom egande
sug-vårtor stundom saknande dem. Har upp-
tagas: Orobanche . Phelipæa , CojwpholiSj
Hyobanche j, EpiphaguSj, Jegifietia , Obo-
laria, — 'y:o Parasitens rotter aro invatda
med Narings-Yåxtens rotter i en knolfor-
mig vafnad, såsom hos Monotropa och
CoraUophylhun, — • 8:0 Parasiten utveck-
lar sig lemmeligen sjelf-standigt , och ut-
skickar blott har och der ifiån stammen
sugvårtor in uti Narings-Yaxten , såsom
hos Cuscnta och Cassytha. — 9:0 Starkt
forgrenade rotter, hvilka snart draga sig
under barken af Niirings-Vaxten, och lik-
som iniiltrera si" i denna. Har anlbras
Viscnnij Lorantlius och Misodendroii.

De oegentliga eller såkallade falska
Parasi terna indelas a f Forf. i grupper i
anseende till deras olika forening med den
grund, på hvilken de viixa. i:sta grup-
pen utgores af Heder a Helix, Ainpelopsis
quiriquefoVia y Bignoina radicanSj m. fl..'
De fasta sig med små håft-rotter vid niira
beliigna foremål utan att draga någon nii-
ring ifrån desamma. Sådana haft-rotter
anmarkas afven hos några half-parasitiska
Vaxter, såsom hos Cuscuta och Cassytha.
— ' 2:dra gruppen består af Slagtena Bro-
mella, Tillaudsla j och flera Orchldéer t.
ex. Epldeiidrum ^ afvensom af Mossor och
Lafvar ; deras rotter kunna blott vaxa i

44 <

jord af torrnullnade Vaxler, ocli i den ut-
iit nier ocli mer bortdoende bark-kroppen
af vedarLade Vaxter. — Den 3:dje grup-
pen bildas af Klan ^-Vaxter.

Hos Lathrcea Sqaamaria L. forekom-
mer ingen pål-rot (Rhizoma), utan starkt
forgrenade rotter, hvilka genom sug-vårtor
a ro forenade med Niirings-Vaxten.

Monotropa HypopitJijs L. ar fastad
på Gran (Pinns Abies L.) med en pål-
rots-lik, knolformig, oregelbunden kropp,
utur bvilken blomskaften utgå, och denna
rot-kropp består af ett convolut af en myc-
ket fillartad vafnad af rot-fibrer, bvilka
dels tillhora Parasiten dels Narings-Yiix-
len. Rotens filt- vafnad ar utåt något lo-
sare, genomtrangd af jord-partiklar, men
lilltager emot midten så mycket i tiitbet,
att det endast återstår en rot-vafnad, hvil-
ken ej kan utvecklas. Sambandet emellan
Parasitens ocli Nårings-Viixtens rotter ar
betydlig, men de kunna likviil urskiljas
till farg, form ocb sammansåttning; inga
sug-vårtor forena dessa rotter. Parasiten
narer sig har genom utsvettningar ifrån
Niirings-Vaxtens rot-spetsar.

Cnscuta europara L. kan enligt Un-
ger's uppgift latt uppkomma ifrån fro,
hvilka utsås ibland andra Yåxter. 1 bor-
jan forlanger sig den unga plantan dagli-
gen niistan en tum, men den ursprungliga
embryo fortorkar tills invid den punct af
stangeln, hvarest de forstå sug-vårtorna
utgå. Forf. B>'d^ hos denna Viixt en sug-
varta utvecklas till ett stjelk-skoU.

442

Linden- Ull Lindenberg's Moiiographie of-

physioiog.v^^' ^iccieæ meddelar ForF. åfven åtskil-
iakttagei-iJCTQ physioloi^iska iakttac^elser om arterna
Eiccieæ. af Rlccieæ ^). FiolLer saknas endast hos de
arter, hvilka viixa i vatten, men om dessa
arter komma i beroring med jord, så ut-
skjuta de rotter, hvilka i allmanhet hos
arterna aro håifina. R. natans , R. pur-
purasceris och R. nntans ega afven några
starkare och styfvare rotter, hvilka slutas
med en kliibbrormig eller klotformig svulst,
hvilken utskjuter små rot-trådar, och des-
sa rot-svulster utveckla sig till nya Yåx-
ter; de kunna anses såsom knoppar, och
blott hos arter af Lemna aro sådana for-
ut fundna; hos R. natans utbilda de sig
till och med på hår-topparna. Forf. har
hos dessa Vaxter iakttagit, att cellerna
ega formen af en rhomb-dodecaeder, och
Han tior med K i eser, att detta iir den
ursprungliga formen for celler i allmanhet.
Denna åsigt har lik val Mey en i alla sina
arbeten sbkt att genom bevis vederliigga.
Han anser, att den sphæriska formen ar
den ursprungliga cell-formen, och att den
rhomb-dodecaed riska formen endast iir or-
sakad af tryckning ifiån omliggande delar,
och hvilken form kan upphora , om tryck-
ningen skulle fors vinna; Hau sager, att ge-
nom vål anbragta långd- och tvår-skarnie-
gar kan den verkliga cell-formen tydligen
visa sig. Genom små vårtformiga ansvåll-
ningar af de ofra cell-vaggarna få Riccie^

2) Nov. Act. Acad. Cæs. Leopold. N. Guriosor.
T. XVIII. P. I. 18J7. pp. 36[— 5o4.

erna sin striifva yla; clessa vårLor blifva
ofla sluLna, men oppnå sig afven stundom
oregelbundet såsom hos Riccia hortoruin
et crystuUina, då stone caviteter bildas,
eller med runda och ovala oppningar så-
som hos Corsinia marchantioides , eller
med hål i de upphojda vårt-lopparna så-
som hos Riccia funbriata. Man tror, att
dessa oppningar tjena till genomgång for
luftens fuktighet till det inre af Vaxten.
— Epidermidis celler aro uppfyllda med
grona små saft-kulor, då lofvet år tunnt,
men de å ro ofårgade, då lofvet år tjocka-
re, och då genomskina de inre grona cel-
lerna, hvarvid uppkommer den grå-grona
eller i torrt tillstånd silfvergrå farg, hvil-
ken år e2:en for Riccia ^laiica. — Cell-
viifven år i allmånhet så tåt, att intercel-
lulair-gångar sållan nppkomma, men lof-
substancen har talrika luft-cavileter, då den
år tjock. Om lofvets cell-våf år tåt, så upp-
komma flera rader af sådana luft-cavite-
ter ofver hvarandra, såsom man åfven fin-
ner på undra sidan af Lfunna ^ihba ; hos
flera arter år den undra ytan åfven ofver-
dragen med en fårgad hinna, bestående af
en eller (lera lager af små fårgade celler;
med åldern afloser sig stundoui denna
hinna af sig sjelft, och det fårgade cell-
lasiret år i allmånhet orsaken till Riccieer-
nas roda eller violetta farg, med undantag
af kanten, hvilken har sin egen farg be-
stand igt for sig sjelf.

Enli2:t Schleiden's undersokningar ScMei-

o , ^ d eD's

så maste Slagtet Ceratophyllum hånforasiakttagei-
till de Dicotyledoniska Våxterna, emedan cerntt

phnUitm.

444

dess Embryo har 2:ne stoia koLLiga Co-
tyledoner och en iiijcket utvecklad plu-
iiiula, som omslutes af albumen^). Hos
Endosperm-cellerna anmiirkte Sch leiden
en rotalions-stromning i hvarje cell, och
detta fluidum, som strommar harstiides,
ar gulaktigt slemmigt och blandadt med
fina sma kulor. Saft-strommen uppstiger
ifrån basen af cellen, likt en spring-kiilla,
lill cell-taket, hvarest den fordelar sig i
mångfaldiga stammar, hvilka nedfalla emot
vaggarna åt alla sidor fc3r att åter nedtill
forena sig med hufvud-strommen, hvars
riktning alltid år densamma, nåmnli-
gen ifran Embryo emot chalaza. — Stam-
men hos arterna af Ceratophylhim be-
står af bark, ofverdragen med epidermis,
af en kiets af fasciklar af långstråckta
celler och a f marg. — Spiral-Kiirl sak-
nas hos Slagtet CeratophyUam.
F rit- Fritz sch e har meddelat talrika iin-

^Gr*anst_^ deisokningar om byggnaden af Våxternas
ning af poUen cUer fro-miol sanit om dess hin-

Vaxternasl tt • r ' c\ \ • i

fio-mjoi. nor ^J. Uti lorsta atdelningen om bygg-
naden af fro-mjolet borjar Forf. sitt arbe-
te med beskrifning af Charæ-anthererna ,
hvilkas omhyllen åro i allmånhet samman-
satta af 8 platt-tryckta , trekantiga celler,
af hvilka 4 ^^^^ 4 l^il<^bi sina sårskildta
halfklot; det ofra halfklotet år tillslutet,
det undra har deremot på hvarje stalle,

^) Linnæa. Elfter Band. Ss. 5i3 — 542.

^) Act. Petrop. — Uebei- den Pollen. Von

Fiitzsche. Mil i3 colorirten Steindriicken.

— S:t Peleibburg. 1837. \\o.

445

med hvilket del iir vidfastadt, en rund
oppning, hvilken bildas genom bågformiga
utskarningar af hvarje trekant. Derefter af-
handlar Forf. byggnaden af Våxternas fro-
nijol (pollen) i allmiinhet. Forf. forklarar, att
inga Fro-Djur eller spermatiska små-krop-
par finnas uti fro-nijolet. Han anser, att de
såsom sadana antagna endast aro amylum
och olje-droppar. I andra afdelningen be-
skrifves fromjols-binnan. Åtskilliga Viixter
hafva blott en from jols-b inna andra hafva
2, 3 eller till och med 4- Vanligen fcJre-
komma blott 2 fromjols-hinnor, och dessa
kallas den inre och den yttre hinnan.
For de 4 hinnorna antagas namnen Inti-
ne ., Exiiitine j, Intexine och Exine, Den
yttersta fromjols-hinnan iir hos vissa Viix-
ter jemn och sliit, men hos andra kornig,
såsom t. ex. hos flera Malvaceæ och Com^
positæ, eller fintaggig t. ex. hos Cichora-
ceæ och taggarna ega stundom canaler, i
hvilka en olja afsondras, eller aro de 5-
eller 6-kantiga; hos andra har yttre fro-
mjols-hinnan utseende af ett natverk t. ex.
hos Polemonium cærideiun, Gilia tricolor^
m. fl.. — ■ Emellan den inre och den yttre
fromjols - hinnan finnas mellan - kroppar,
hvilka liitlast synas hos arter af^^^/v/yoav/^
och hafva en plano-convexform, hvarjemn-
te deras yta emot den yttre hinnan iir
stundom kornig. — Forf. athandlar slulli-
gen formen af fromjolet. Forst talar Han
om Fromjols-Massorna, hvilka forekomma
hos Orchidéerna ^ ylsclepiadéema och hos
Sliigtet Inga, samt deiefter om Fromjols-
kornen. — Forf. anmiirker, att kornen i

446

Orchidéernas fromjols-massor ega blott en
hinna, namnligen den inre, men som ge-
nom sin structur visar, att den eger lik-
het med andra fromiols-arters yttie hinna.
Hos arter af Asclepias har Forf. fiinnit
2 hinnor, och afven en tredje namnligen
Exintine,

Fromjols-kornen indelas derefter en-
ligt hinnornas antal. i. Fromjols - korn
med en hinna. Hit hora Caiilinia fragil
JiSj ZanicJiellia peduTiciLlata ^ Najas rna-
for och Zostera marina j hvilken sidst-
namndes trådformiga fromjol forst beskrefs
af Nees v. Esenbeck d. y.. — 2. Fro-
mjols-korn med 2 hinnor. Hit hoia de
fiesta fromjols-former. Denna class delas
i 2 grupper: 1:0 Fromjols-korn utan opp-
ningar i den yttre hinnan. Dessa aro af
fleifaldiga former. De hos Ruppia mari^
tima iiro kniiformigt bojda. Många Mono-
cotyledoner hafva fromjols-kornen ellipti-
ska t. ex. arter af Liliitm och Pancra^
iiiim. Den klotriinda formen ar mera
sållsynt, t. ex. hos arter af Slagtet Str3~
litzia, 2:0 Fromjols-korn med oppnin-
gar, hvilka indelas i dem, som bestå af
sprickor, eller bilda cirkelrunda oppnin-
gar. Det mindsta antalet af sprickor ar
tre, t. ex. hos Geissomeria longijlora; icke
symmetriska linnas dessa sprickor hos fro-
mjols-hinnan a^ilevaCfperaceæ. i 2 spric-
kor linnas hos Talinum palens , och hos
Polj^onuni amphihiiun aro de ånnu flera.
— De, som tillhora gruppen at fromjols-
korn med cirkelrunda hål, utgora talrika
former. Fromjols-kornen hos Gramineæ

447

hafva hloU etl liål. Hos arier af Bank-
sia ega de Ivenne, ocli 3 finnas bos 3Io-
riiid persica. — 3:o Fiomjols-korn med Ire
binnor. Foif. an marker, alt då flera an
2 binnor forekomma, så kan man anse
dessa att endast vara fordubblingar af den
ena eller den andra. Forf. antager, att
bos 0/u/greæ ar det den ytlre, bvil- -
ken ar fordubblad. Meyen nekar lik-
val, att en sådan fordubbling kan antagas,
bvilket ban påstår, att man kan finna, då
man narmare granskar Coniferernas fro-
mjols-binna. — ^:o Fromjols-korn med 4
binnor. Hit liora vissa Onagrece t. ex.
C/ark/a elegans j arter af OenotJiera ocb
Eucharidium concinnum.

Meyen framstallde iakttagelser omMeyen's
de af bonom fundna Fro-Djur uti Bhid- FrlT-Dj*^™
Mossornas Fromjols- knappar. De lil^najj^^^'J^'°^_
dem, bvilka Unger anmårkt uti Fromjols- ■'^o^^o^-
knapparna bos arter af Sphagnum, Forf. mjiiis-
fann dessa så kallade Fro-Djur, en art af^"'?^''-
Infusions-Djur, i det inre af linsformigt
boptryckta blåsor (celler?); i bvarje blåsa
såg Forf. ett maskformigt Infusions-djur.
Dessa Djur aro i flera Blad-Mossors fromjols-
knappar temmeligen stora, betraktade med
afseende på rymden af sin plats, ocb der-
jemnte talrika samt gomda i ett segt slem,
bvilket snart tillsvåller genom vattens till-
komst, då Fromjols-knappen nodgas att
oppnå sig ocb utdrifver bela den inre
massan. Forf. anser, att Fro-Djuren vid
en bestiimd tid af sin utveckling lemna
cellerna ocb då rora sig på åtskilligt sålt.

448

E.Otto Edw. Otto, w. Brackeniidgc, C.

'^''•^'"'"'Plaschnick ocli C. Boucbe bafva lemnat

om vax-

teruasfor-anmarkningar om Vaxteinas konstiga for-

nom siftt-okning genom satt-qvistar ^). Den at' dem

qvistar. jg^^jj^g^^g AfhandHng ar egentligen en af

Pieussiska Tradgåids-Foreningen belonad
Piis-Skrift, hvilken ar mycket laroiik.
Afhandlingen består af 4 afdelningar om
Våxternas obka foroknings-satt genom ar-
ter af så kallade slicklingar eller satt-
qvistar: I. genom verkliga satt-qvistar.
2. genom rot-skott. 3. genom vaxt-ogon
(gemmæ). 4- genom blad. Det sidstnamn-
da kan verkstiillas med arter af Cotjle-
doUj, Aloe, Echevericij Gloxinia j Tlieo-
phrasta ocb Brjophyllimi. Bladen afska-
ras tatt vid stammen ocb siittas i små
krukor, uppfyllda af sand. Dessa blad
betiickas af en upptill oppen glas-klocka.
Efter 8 veckor utsvalla bladen broskaktigt
vid den i jorden gomda delen, skjuta bar
rotter ocb bilda alltså en ung Vaxt.

UngaYåxters alstring ifrån blad arolik-

artad. i:o Hos Bryophjllum culycinum sker

den genom utdrifning af verkliga knoppar

ocb afven till någon del bos arterna af

Ceratopteris, 2:0 genom foregående knopp-

bildning t. ex. bos Ornitliogalum thjr-

soideSj Kanuncuhis hulbosuSj, Kålblad m. fl..

Cogni- Cogniard-Latour anmarkte, att uti

Vours jasande substancer utvecklas små Svam-

Sv"amp-al!!/^^''' Han såg, att bos masken en timma

ter i Jast. cftCr

^) Verhandliingen des Vereins zur Beforderung
des Gartenbaues in den Konigl. Preuss. Staa-

449

efter sedan man tillsatt jast, visade sig
sarskilda små ku lor, liknande dem, hvilka
finnas hos jasten; och iinnu en timinased-
nare hade några af dessa kulor fordubblat
sig, h var vid den sednare lilla kulan syn-
tes hafva utgått utur den forrå; denna
andra kula lillvaxte, och flera utskjuto
snart derefter, så att ofta 3 till 4 utgjor-
de en rad. Cogniard-Latour formoda-
de, att de små kulorna i masken uppkom-
mit genom fron ifrån jastens kulor, och
han tror, att han afven sett ett fluidum
utstromma ifrån jastens kulor. Han an-
tog att dessa kulor voro Svamp-Arter.

Vid samma tid anstallde Sch wa nn-^^*l';^'«""''
iakttagelser om Vin-jasningen. Han fann, vin-jas-
att Vin-jåsningen stadse ar forenad medpiK",Vo.nen.
utveckling af en egen art af Svamp, hvil-
ken Han benamner Socker-Svamp^). Åf-
ven i dricks-jasten sk^ Han en sådan
Svamp-art. Han iakttog i dricks-jasten
små kulor ensamma eller vanligast sam-
manhangande i rader af 2 till 8 kulor,
hvilka voro runda eller ovala. Det hela
utgor en ledad och forgrenad liten Vaxt.
Schwann såg n^^a leder våxa utur and-
ledernas toppar, liksom lederna till nya
grenar utvaxa på sidorna. Vid jiisning af
den utprassade druf-saften anmarktes så-
dana små plan tor, men de egde ej så langa

ten. Xllt B.d. i:s Heft. Berlin. iSSy. Ss.
7-45.
^) Poggendorffs Annal, der Physik und Clie-
niie. \\:v B.d. Ss. 184 — 19^.

Prof. JVikstroms Jrshev. 1838. ^9

4^0

trådar, som de uLi dricks-jasten befindlliga
Vaxter. Vid +20^ varma uppkomma de
efter 36 limmar. 1 friska drui-saften fin-
nas ej dessa små Vaxter. Sch w ann so-
kev all bevisa sambandet emellan vin-jas-
ning och Socker-Svamperij och vill forkla-
ra jasnings-phænomenen genom Socker-
Svampens ulveckling.

Åfven Mey en lakltog, att hos Soc-
ker-Svampen så val i dricks-jasten som i
Vin- och Åpple-safts-Jåslen utskjiilo nya
leder ifråii spelsarna af de aldre. Sarskilda
leder frånskilja sig shilligen och bilda en
ny Vaxt samt vaxa åter under gynsam-
nia forhållanden , så att hvarje led maste
betraktas såsom en våxt-spor. I tjock
dricks-jast sonderfaUa Vaxt-lederna. — I
tunnare fluida blifva dessa Svampar ganska
stora Deras grenar ulbreda sig nastan
strålformigt i alla riklningar. Me 3^ en låt
koka en ur diicks-jåslen lagen Socker-
Svamp i 10 minuter, och Han s^dg^ att
den derefter vidare utveck lades. De vid
Cider- jåsning uppkommande Socker-Svain-
par hafva grenarna mast 3 ganger så langa
som de åro breda, de foroka sig åfven ge-
nom delning, ehuru mera sållan. Mey en
såger^ alt det ånnu år for tidigt att viija
forklara jasnings-phænomenen genom Soc^
ker-Svatnpens uppkomst, emedan Socker-
Svampen visar sig mycket forr an utveck-
lingen af kolsyra begynner i det jåsande
fluidum; åfven alstras i de jåsande fluida
flera andra små Svampar, mer eller min-
dre samlidigt med Socker-Svampen ^ ibland
hvilka flera åro af Desmazi cres afbildade

45 1

och beskrifna sAsoin arter af Mjcoderma
Pers. (y]i. 'vini , i^Iutiuis, farinulæ, Malti-
Jitniperi j Malti-Cere-visiæ och Cerevisiæ^
(4nn. des Sc. Nat. T. X.). — Meyen
sager, alt uti de jiisande fluida finnas
2:ne olika former af Svamparj, hvilka blif-
vit forhlandade, namnligen de ledade ^iv-
iev i\^ Socker-Svanipar^ hvilka Meyen, en^
ligt Schwanns forslag, benamner .SV/ccAfli-X
romyceSj och af delta Sliigle finnas arter-
na S. nj/nij Cerevisiæ och pomor uniy hvil-
ka forekomma i alla jasande substancer,
jeninte en storre trådformig Svamp, hvil-
ken ar densamma som A mi ei anmiirkte
i saften af den safvande Vinrankan , och
hvilken Svamps Vegetalion sker så hasligt,
att man innom nagra minuter marker dess
forliingning. Denna ar i nagra jasande sub-
stancer mer eller mindre kortledad, ofta ole-
dad i langa stycken, och forgrenad; sedan bil-
da sig lederna på grenarna ofver hela tråden
på regelbundna afslånd, och vid slutet af
grenarna uppsvalla lederna klotformigt, af-
falla och utvaxa till nya plantor. Dessa
små Våxter forhalla sig dock olika i ohka
fluida. I den utprassade saften a f ett
Borstorfer apple såg Meyen, att jemnte
en Saccharomyces afven ulbildade sig en
Tråd-Svamp af olaliga hoprullade trådar.
Till folje af iakttagelser anser Meyen,
att de såkallade artei na af Mycoderma aro
outvecklade Vaxt-former tillhorande Slagte-
na Mucor, PeniciUiiim och Asper^UIuSy och
att hit afven bora hånforas de fiesta arter
af Slagtet Hy^rocrocis såsom H. acida ,
vinij rosæ j, atramenti , Scdviæ j m. fl..

Schwann Iror, att Han till folje af
sina iakttagelser eifarit, att vid Yin-jiis-
ningen liksom vid forruttnelsen ar det ej
den atmosphæriska luftens syre, hvilken
foranleder jasningen, iitan det ar ett i den
atmosphæriska luften inneboende genom
varnja forstorbart amne. — lakttagelserna
om denna Svanip-bildning aro tvetydiga.
i)assen's Dassen har undersokt de rorelser

'ser om hos bladen , hvilka ej uppkorama genom
• ^''•'^f",* bladskaftets ansvallninear ^). Det ar namn-
t^. lig^n bekant, att åtskilliga blad, hvilka
visa egna rorelser, få ansvallningar vid ba-
sen, men att afven andra, hvilka sakna
dessa ansvallningar, framstalla egna rorel-
ser, och dessa sednare har Forf. under-
sokt. Dessa blad forandra sin naturliga
stallning omsom på en dag omsom på
langre tid. Forf. afliigsnade grenar af
• Trad och flera andra Våxter utur sin na-
turliga stallning, ocli band dem på det
satt vid stammen, att de hangde nedåt;
efter några dagar ulbiedde de sig, så att
bladens ofra yta å nyo vandes uppåt. —
Forf. undersokte orsaken, hvilken igenom
grenarnas rorelse foranledes. Han fann,
att de grenar, hvilkas blad voro afplockade,
bibehollo sin onaturliga stallning, så att
bladen kunna anses att vara orsaken till
grenarnas rorelse. Sedermera anstalldes
forsok for att narmare låra kanna mecha-
nismen vid bladens rorelse, om blad-nerf-
verna dervid voro activa eller passiva, och
Han erhoU foljande resultat: j:o Att blad

'') Tiidschrift voor Natiiiivlijke Geschiedenis en
Physiol. 1837. IV. I (Sc 1. pp. 100 — 1 3 1.

4 r ^

med ensamiha nerfvcr ocli ulan blad-skaft
likasa val forandra sin slallnin" iiVån den
onatnrliga lill den naturliva. 2:0 Att pa-
renchynia oeh ej blad-nerfverna iiro orsa-
ken liiirtill. — lakttagelserna om meclia-
nismen af blad-rorelsen liirde vidarc: 1:0
Att alla blad med ensamma adror kunna
sjelfva vanda sig om. 2:0 de skenbart
oskaftade bladen, bos livilka adrorna aro»
på annat siilt utbredda, rora sig genom
en bojning i sin vidbaltnings-piinct. 3:o
De korta ocli styfva iifvensom de langa
och slappa bladskatten iiro ofordelaktiga
lor rorelsen. l\\o Om bladskaftet ej ar iov
mycket stylt ocb langt, så fbljer bladens
viindning så val genom en balt' viindning
på långden som iilVen genom en bojning
af blad-stjelken. 5:o Hos sk(3ldlika blad
sker rorelsen dels genom sjelfva blad-skaf-
tets bojning dels genom en forandring i
bladets riktning emot bladskaftet. — Or-^
saken till bladens rorelser undersoktes på
det satt, att Våxter, planterade i krukor,
med eller utaii Ijusets inflytande stålldes
i tillslutna kistor, bvarvid Forf erfor, att
blatlen bos de Yaxter, bvilka ej kunde
vånda sig, dogo, men de otriga vånde sig
i morker lika lått som vid Ijuset, hvaraf
Forf. drager den slutsats, att Ijuset år
lika litet orsaken till riktningen af bladen
uppåt, som morkret år orsak till rotternas
riktning nedåt. Ej eller kunna vårmans
eller fuktigbetens inverkan anses såsom or-
saken till rorelsen.

Ett af von Bere: ut!a;ifvet arbete kal-v. Rerg
ladt "Lok-Våxteinas Biologie" framståller J^ d° °'

454

Zwiebeien brversij^t af Lok-roltei nas olika beskaf-
G«wach- 1'gj^j^gj hvarvid Forf. aiecldelar aLskiUi"a

se. ...

arters ulvecklingvS-historia ^). — Man har
egt mycket olika tankar otn naliu-beskat-
fenhelen af en lok (biilbus). Linné sade.
att Loken var en Vaxts vinter-iager, ocb
uppkouimen af resterna efler forvissnade
blad. — Sprenge I anser, att den ar en
knopp (genmia). — Nees v. Esenbeckd.
Å. kallar den for en rot, ocb afven for en
fnllkomlig Vaxt, uti livilken sidstnaninde
åsigt många forena sig. — Medio us for-
klarede, att en Lok var en art af rot-knol
emellan stam ocb rot. — Burdacb kallar
en Lok: en till fortplantning besta md blad-
nodus. — Kittel tror, att man kunde
saga, att stangeln ar en på langden ut-
dragen Lok, ocb Loken en nedtrjckt stangel.
Phvsioi. Flera andra bitborande afbandlingar

4 Pl • ^

skola till sina tillar i en not omnamnas ®).

*) Die Biologie der Zwiebelgewachse oder Ver-
siich die iMterkwiirdigslen Eischeinungen iti
dem Leben der Zvviebelpflanzen zii eiklaren.
Von Ernst v. Berg. — INeustrelitz imd j\eu-
brandenbnrg. 1837. 8:0. vSs. 117.

'^) Ueber die månnlichen Bbillien der Co«//pre«.
Eine Inaugural-Dissejtation , welche unter d.
Præsid. von Hugo Mo hl im Inni 1837 d.
offentl. Priifung vorlegt Jak. Fr. Zeile. —
Tiibingen. 1837. 8:0.

Morphologische Betiachliingen Uber das
Sporangium der mitGefåssen versehenen Cryp-
togamen. Eine fnaugiiral-Dissertalion , wel-
che unter d. Præsid. von Hugo Mohl im
Juni 1837. d. offentl. Priifung vorlegt Hein r.
Wa Ider er. Tubingen. 1837. 8:0.

Einfluss des Lichtes auf das Alhmen und
den Schlaf der Pflanzen. Von Morren.

455

Slulligen niasle jng eiima deruin, alL
den iiiindie Ivdlitjhet, hvilken synes hos

(Fioriep's Neue Notizen. Jan. 1837. N:o 2.
Ss. 22 & 2 3. (L'In.stitnt N:o 188)).

In Beziehiing aiif Farbiing von Blumen
diirch injection. — Von Biot, (Froiiep's
Neue Noliz. Jan. iSiy. JM:o 2. Ss. 23 & 24.

Ueber das Erwachen und den Schlaf der
Pflanzen. — Von Dutrochet. (Froi*iep's
Neue Notiz. Febr. 1837. N:o i3. Ss. 193 — ig8).
Bemerkungen iiber die in vegelabilischen
Geweben voikomnienden electiischen Stromun-
gen. — Von Golding Bird. (Froriep's
Neue Notizen &c. Juli 1837. N:o5o. S.s.8i — 90).

Einfluss des Dampfes auf alle Perioden
der Vegetation. — Von Edwards und Col-
lin. — (Froriep's Neue Notizen. N:o 39,
Juni 1837). (Gazette me'dicale N:o 16).

Essai sur la disposition symelrique des in-
llorescences par MM. L. et A. Bravais. —
Ann. des Sc. Nal. Sec. Séi: T. VII. 1837.
Avril. pp. 193 — 221. Tab. 7 — 11.

Ueber das Wachsthum der Pflanzen unter
Glasern, ohne Lufterneuerung. — (Froriep's
Neue Notizen. N:o 76. Nov. 1837).

Essai sur la disposition des leuilles curvi-
seriees. — Par MM. L. et A. Bravais. —
(Ann. des Sc. Nat. Sec. Ser. T. VII. Januar,
pp. 4^ — 64. — Fevrier. pp. 65 — r 10).

De la Degeneration el de TExtinction des
variete's des Vegetaux propages par les grefFes,
boutures, tubercules etc. et de la creation
des variele^s nouvelles par les croisemens et
les semis. — Par A. A. Pu v is. — a Bourg
et a Paris. 1837. 8:0.

Pviicksiclillich der Neigung der Pflanzen sich
nach dem Lichle zu kehi en und sicli von dem-
selben abzuvvenden. — (Froriep's Neue No-
tiz. N:o 3o. Mai. 1837).

On the chemical composition of Ve-
getable Membrane and Fiber, a Beply lo
tbe objections ol" Prof Hens lo w and Prof.

456

nAgra ibland cle ofvanfore tVainstiilkla af-
liandlingar, åro Forfattaines fei, men ei
Referentens. Jag har redan tillforne flera
ganger anmiirkt, att mångfaldiga physiolo-
giska afhandlingar utvisa denna brist.

Lindley. By the Hev. J. B. Reade. —
(Philos. Mag. Nov. 183?. Pp. 421—423, 4^4
—428).

457

11 i a rt's

V. Laran om Vaxt-Petrifica-
terna eller Fornvei Idens Flora.

Af Adolph Brongniarfs Historia b ro n
ofver de fossila Vaxterna ar 1 3:de HafLet HSstone
eller Andra Tomens irsta Hafte utgifvet '°).;'^^ Y^
Uti detta Hiifte forekommer forst allman-ies. i3:ine

kr /• Tl" Livrais.

ningar om Lycopodiaceer, nar

lemnar Forf. en ofversigt af dessa Vaxters
organisation och af de nuvarande arternas
antal och geographiska iitbredning. De
kanda lef vande Lycopodiaceerna utgora
ungefarligen 200 arter, och de innehaf-
va icke någon betydande plats i Liin-
dernas Vegetations- charactcre. De fiesta
forekomma «emensamt med Ormbunkarna
[Filices) i Lander e mel lan Tropikerna, i
synnerhet på 6ar innom denna Region.
Åtminstone i/^o arter tillhora den intertro-
piska Zonen, och omkring | ibland dessa
vaxa på Oarna i denna Region. Emed-
lertid finnas iifven arter i nastan alla Jor-
dens Regioner upp till griinsen for åen
eviga snon. — Linné upptog alla hit
horande arter uti Slagtet Lycopodium ,
men Pa li sot de Be a u v oi s delade detta
Slagte i flera. — Forf. anser att Ljcopo-

^^) Hisloire des Vegetaux fossiles, ou reclierches
botaniques et geblogiques sur les Vege'taiix
renferriie's dans les diverses couches du Globe.
Par M. Ad. Drongniart. — Tome Deuxie-
me. Livraison i3:n)e. — Paris. i836. ^:o.

458

diacéerna kiinn.i inneriillas iili 4 SUiglen:
Lycopodiii ill y Stacliy^yn a n drum ^ PsUo-
tnin och Tinesipteris, ocli Han Iror, alt
Slagtet Isoetes afven har meia franclskap
med Lrcopodldceerna an metl Marsi/ea-
ceæ , till hvilka elet iifven blifvit hanforclt.
— For att iipplysa sin utforliga heskriC-
ning ofver Lrcopodiaceernns organisation
bifogas afven figurer af Lycopodinni Sau-
rurus . M(mdiocc(ninin , Plile^niaria , iini-
dioides oe li luciduluni.

Afsigten med denna beskrifning af
nu lefvande arter ar att derigenom kun-
na bilda jemnfoielser emellan dessa ocb
de fossila arterna, hvilka aro tahika och
af en bet^^dande storlek, och hvilka jemn-
le Ormbunkarna utgjort den betyd ligaste
delen af Fornverldens Ve^etation. Orm-
bunkarna utgora ? af Stenkol-Formatio-
nens Flora enligt Brongniart's under-
sokningar. Dessa jemnforelser skola med-
delas i foljande Håften af detta verk. —
De i detta Hiifte afbildade fossila Viixter
aro arter af Lepidodendron , Sigillaria ^
Srrin^oderidron,
Bl o I. g. A d. B r o n g n i a r t ha r afven fra ni-

Afi.:g omStallt en Afhandling om forstenade stam-
'^"o;'oii/a-''iiyi' af Ljcopodiaceer ^). — Forf. anmiir-
ker, att de så kallade Staar-Stenarna [Staar-

cger.

') L'lnslitut 1837. ^' P- ^^7- — Leon hardts
& Bronn'.s JVeues Jahrbiicli fiir Mineral.,
Geogr., Geol. und Petrefaktenkunde. Jahrg.
1837. 4:,s Heft. Ss. 491—493: tjber Veistei-
nerle Lycopodiaceen - Stamme. Von Ad.
Brongnia rt.

459

Steine) eller Psaro/illierna blifvU a F D:r
Ant. S |) r e n g e I benaninda Endogenites
(isteroIitJms ocli E. JiehnintJioIitlius , och af
CuLta beskrifna såsom arier af Psaronins,
och all (lessa Petrificaler afven blifvit jemn-
loida med slammar af liiidartade Orm-
bunkat,, itVån bvilka de likviil i flera hiin-
seenden skilja sig. Forf. har undersokt
deras Ijyggnad och beskrifvit densamma,
saml har lill folje deraf fiinnit, alt ibland
nu lefvande Viixter ofvei ensstéimma Staar-
Sten arna mest med de nedersta delar-
na af stammarna till ålskilliga Ljcopo-
(llaceer, och han an tager for gifvet, att
Staar-Stenarna eller Psarolitherna ver-
keligen aro de nedersta delarna af stam-
men af jattestora Lycopodiacéerj sanno-
likt af Sliiglet Lepidodendron eller kan-
hiinda a f S/od/aria j hvilket Slagte ulgor
en medel-lank emellan Ljcopodiacéer och
Orinhnnkar,

Prof. Goppert framslallde undei Ooppert
sidstlidne ar en Aihandlmg ora de hitin-bus iosta-
lills fundna fossila blommor; dessa bestå*" '^°*"'''
i aftryck uti sarskilda sten-arter, och a ro
att anse såsom hogst sallsynla ibland Pe-
trificaterna ^) Uti Inledningen meddelar

^) De Floribiis in statii fossili. — Gommentatio
bolanica quain ex auclorilale Gratiosi Medi-
coriim Ordinis in Universitatale Literaria
Vratislaviensi Professoiis P. E. Munns rite aii-
spicatimis D. XXII Apr. An. MDCGCXXXVll.
Hora X locoque sueto publice defendet Hen r.
Rob. Goppert. — Socio ad respondendum
assumplo Sam. Pappen heim, — Adversa-
lioiLun partes sustintbunt; Paul Keller,

46o

Foif. forst en oFversigl af Pelritioat-La-
rans Historia och af de olika åsigterna af
densamrøa under sarskilda tidei*, hvarvid
Han i noter anRirer de hithoiande arbe-
len ifrån de iildsta tider till den narva-
rande. Derefter foljer en ofversigt af de
fossila blommor och blom-delar, hvilkas
attryck blifvit fiindna i Ijeig-lagren. —
Langius ar den enda ibland de aldre
Forfattarne, hvilken måhanda verkeligen
sett en fossil blomma, liknande Tnlpa-
nens, och hans beskrifning ofverensstam-
mer med den gifna figuren, men ingen
har sedermera återfunnit detta petrificat. —
Blumenbach sager, att Han i Oeninger-
Skiifern sett aftryck af en blomma af en
Ranunciilus, — Ad. Brongniart npp-
tager 5 fossila blommor i sin "ProJrome
d'une Histoire des Vegetaux fossiles:" i)
blomman af en Lilje-Vdxt [JntlioUthes
lUiacea Br.); 2) blomsamlingen af ett
Qriis {PaJæoxyris r egal a ris Bi*.); 3) ett
ax; 4) Han-hiingen af en Pinas; 5) blom-
man af en JSyniphæacé, Sluthgen be-
skrifver Forf. de aftrj^ck af fossila blom-
mor och blom-delar, hvilka Han sjelf sett.
Betidaceæ: Alnites Kefersteiuii Gopp. ,
af hvilken Forf. åfven kunnat undersoka
foder-fjallen, fromjols-knappen och sjelfva
fro-mjolet. Man bade fordom benamnt den
Valeriana zcilzhausiensis ^ men K u n t h
bevisade forst, att den ar en Jllnus , nara
beslijgtad med A. glutinosa ; den ar fun-

C. Ant. Matzek. — Vralislaviæ. ^'.o. pp.
28 6c 2 G. Tab. II.

46 1

nen i elt Llgnil-Lager v Ici byen Salzhait-
sen niira Nidda. Afbilclad på Tab. I. f.
I — 5. -^ 2. BetuUtes salzliausiensis Gopp.
Tab. II. f. 20 — 23; forekommer i Lignit-
lager. — Cupressineæ : 3. Ciipressites
Bron^niartil Gopp. Tab. II. f. 2'y — 29;
funnen i Lignit-lager. — Sileneæ: 4- Ca-
ciibalites Goldfussi Gopp., elt ganska tyd-
llgt aflryck af ett blorafoder, utur bvilket
3 stift utskjuta; funnen i Lignit-lager
Tab. II. f. 33 a. & b. Liknar mycket
blomfodret bos Cucnbalus Behen L.. —
5. CarpantliolitJies Berendtil Gopp. Tab.
II. f. 36 & 37, en i Bernsten funnen
blomma med ett flerbladigt blomfoder ocb
en enbbidig trattlik tredelad blomkrona;
denna blomma sitter på ett liingre blom-
skaft ocb sjmes vara ett verkligt Petrifl-
cat, ej ett blott aftryck, ocb bvilket ej en
gang kan ban foras till någon kiind Viixt-
Familj. — Forf. bar for jemnforelse med
flera af sina petrificater meddelat figurer
af de narmast beslagtade nu lefvande Yax-
ters blom-delar.

Det ar nu mera temmeliejen allmantc.Rose-s
erkiindt, att Bernsten ar ett fossilt Hartz j^^J^^i^i^-"*
ifrån flera forgångna arter af Pinus. Prof. "^**-
G. Rose bar i sin mineralogiskt-^eognosti-
ska Resa till Ural lemnat flerfaldiga un-
derråttelser om Bernstens uppbiimtningen
ocb dess forvaltning i nejden af Konigs-
berg ^). Fordom verkstiilldes Bernstens

^) Reise nach dem Ural, dem Altai und dem
Caspischen Meer, auf Befehl S;r Majest. des
Kaysers von Russland, im Jahre 1829 aris-
gefiihit von A. v. Humboldt, G. Ehren-

»

402

upplianUningen under inseende af en
Kongl. Ombudsman, och den eihallna
Bernstenen salldes åiligen på offentlig
atiction. Sedan ai* 1811 iir Bernstens-
npphamlningen ntarrenderad lill en Hr
Douglas for 10,000 preuss. R:dr. —
Douglas har ofla uti sitt Magazin ett
lager af i5o,ooo Skalp, af Bernslen. Den
ar ordnad elter styckenas storlek och for-
varas i korga r och i kis tor. Man urskil-
jer: irsla Sortimentet: alla st veken, hvil-
ka vaga 5 lod och derutofver, och som
])earhetas till fleifaldiga prydnader. 9.)
Tonnenstein. 3) Fernissa, af hvilken for-
fiirdigas parlor och så kalhule Bernslens-
Coraller. 4) Sandsten, som innehaller
snuiire Bernstens-stycken. 5) Schluck,
hvilka bada sednare iifvensom affallet vid
svarfning till storre delen begagnas till
destillation af Bernstens-Syra och såsom
ett chemiskt reagens, afvensom residu um
i retorterna, det så kallade Colophonium
Succini, anviindes till beredning af Bern-
stens-fernissa. Bernstenen dels uppvrakes
af hafvet på stranden och saujlas der-
stades, dels uppgrafves den i nejden
af hafs-stranden, men Hafs-Bernstenen iir
ymnigare an Landt- Bernstenen. I all-
månhet åro i synnerhet ihålhmde nordan-
vindar de, vid hvilka Bernstenen blifver
upp vrakt med vågorna, efter hvilkas lug-

berg und G. Rose. — Mineralogisch-geo-

gnostischer Theil imd historischer Bericht

der Reise, von G. Rose. — Berlin. iSiy.
8;o.

nande genom W. S. W. ocli N. W. Vin-
(lar Bernslenen drifvcs ni- vallnet upp pa
Land med Z^c/^/i^- arter eller de liiirsLades sa
kallade BernsLens-OrLerna (^Fucus vesicu^
losas L. och F. fasti^^iatus) , i hvilka
den Ilinger invecklad. — Arbetet metl
Landt-Bernstenens upphiimLning drefs for-
dom på beigsmansvis genom Schacht oeh
Stoller under åren i'y82 — 1806 vid byar-
na Gross-Hubnicken ocb Kraxtexellen på
Samlandska Kusten. Bernstenen finnes
bar i ett svart, med stycken af Brunkol
blandadt, ganska vitrioliskt, lerbaltigt sand-
lager, b v ilket ifrån Ilafvet uppskjuter
emot foten af den boga stranden, bvilken
bar bar en bojd af 100 till i5ofot. Bern-
stens-bamlningeii var ganska besvarlig i
anseende till tlera ofver det egentliga
Bernstens-lagret liggande maktiga sand-
lager. Nu biimtas ej Bernstenen genom
underjordiskt arbete, utan i dagen, bvar-
vid Douglas borttager bela Sand-betack-
ningen ocb låter lagret afskoljas af en li-
ten forbi fl ytande strom, bvars riktning
ban vilkorligen kan forandra. Vid Ku-
sten af Danzig uppgrafves mer Bernsten
iin vid Konigsberg; den forekommer der-
stådes under samma forbållanden som vid
Konigsberg.

Af Bronn's Letbæa geognostica aroBronn's
6:le, 'yrde ocb 8:de Hiiftena utgifna. Ig^o^jJlTsli-
detta Verk afbildas Petrificater af Diur^^^' ^'^^^-
ocb Vaxter "^j. Man finner biir samla-

') Lethæ.i geognostica oder Ai)bildiing und Be-
sclueihiing tier fur die Gel)iigs-Forinationen

#

464

(le tallika iakttagelser ifrån sarskikla ar-
beten.

bezeichnendslen Versteinerungen. Von H. G.
Bronn.'— Lieferung VI, VII & VIII. —
Stuttgart. 1837. — Mit Tafeln. 4:o.

Die Urweit und ihre Wunder. Von W.
Buch land. Aus den Engllschen iibersetzt
von Fri ed r. Werner. Lieferung I — V.
Stuttgart 1837. 12:0. Mit Abbildungen.

\

VI.

465

VI. Botanikens Litleralur-

Historia.

Mey en meddelade for år iBS^ enMeyeo»
Botanisk Års-Berattelse ofver de uti Våxt-"^;iJ,';f&;;
Anatomien, Vaxt-Piiysiologien och Vaxt-
Geographien gjorda uppliickter och arbe-
ten under året ^), men tor detta år sak-
nas Forteckningen ofver de till Phyto-
graphien utgifna arbeten. Forf. Ibrenar
har Vaxt-Anatomien och Vaxt-Physiolo-
gien, samt har dervid indelat upptackterna
och athandhngnrna i sarskilda amnen under
foljande tithir: i. Von dem geistigen Leben
der Pflanzen. i. Ueber Ernahrungs- und
Wachsthums-Erscheinungen hei den Pflan-
zen. 3. Anatomische Beobach tungen uber
die Elementar-Organe der Pflanzen. 4»
Anatomisch-Physiologische und Chemische
Untersuchungen iiber die Pflanzen-Farben.
5. Monographische Bearbeitungen ver-
schiedener Pllanzen-Familien in Physiolo-
gischer Hinsicht. 6. Ueber Fortpflanzung
der Gewachse und die dabei thatigen Or-
gane. 7. Zur Morphologie. 8. Ueber Er-

^) Wiegraann's Archiv fiir Naturgeschichte
&c. 1 838. II:r B.d. pp. — .

Åfven sarskildt utgifven med fdljande lilel:
Jahresbericht iiber die Resultate der Ar-
beiten im Feide der Physiologischen 13ota-
nik von dem Jahre 1837 von F. J. F. Ma-
yen. — Berlin. i838. 8:0. Ss. VI & 186.

Pr of. Wikstroms Jrsber. 1838. 3o

466

scheinungen der wSensibilitat und Irrita-

bililat der Pflanzen. 9. Pflanzen-Krank-

heiten. (Ss. i — 164)- — 10. Zur Pflanzen-

Geographie (Ss. 164 — 186).

TvsiiaNa- Tyslilands Naturforskare och Lakare

skarnas samlades ar 1837 d. 18 Sept. i Prag,

&c sam-i^yaivid Grefve v. Sternberg var Ord-

år 1837. forande och Prof. v. K r om bh ol z Secre-

terare. Då jag ej egt tillftille att se Be-

rattelsen om denna Sammankomst, så kan

jag ej meddela underrettelser om den-

samma.

Tillagg Ett Tillagg till Forteckningen ofver

teckn"n- nu lefvande eller innom det sidsta lo-ta-

^en iifyerjgj^ r^f ^j, genom doden bortoån^^na Bota-

ster. nisler ar af en okiind Forfaltare infordt i
Journalen Linnæa ^).
E. Me- Prof. Ernst Meyer framstiillde det

v c r * s

Afb:g omandra bidraget till kiinnedomen om den
\itgnVbekanta forntida Forfattaren Al be r ti
Bot. Arbe-]y] a o i;^ i botaniska arbeten ^).

ten. " / ^^ ^

Traut- Adjuncten vid Botan. Trådgarden 1

vetter/spgj^gj.gj^^^j.o ]}-y £. R, Trautvettcr ut-

Cirundiiss O _ _

&t- gaf under sidstlidne år ett Utkast till Bo-
tanikens Historia i Rjssland ^). Detta

^) Linnæa. Elfler B.d. 3:tes Heft. Ss. 4^7-43^*
Nachtrag zu dem Verzeichnisse jetzt lebender
oder im lelzten Decennium vorstorbener Bo-
taniker. (Linnæa. Tom. IX. S. 707 &c. och
Tom. X. S. 464 (&c.).

'^) Linnæa. Elfler B:d. 5:s Heft. Ss. 545 — 595:
Al be r I us Magnus. Zweiler Beilrag zur
eineueiten Kenntniss seiner Botanischen Lei-
slungen von Ernst Meyer.

*) Giundriss einer Geschichte der Botanik in
Bezug auf Russland, vom D:r E. R. Traut-

4G7

Arbele innelialler en Fortcckning ofver
alla Skrifter, uti hvilka Ryska Vaxter iiro
beskrifna. Det ixv endast en Prodromus
till ett utfoiligare verk ofver samma fore-
mål. Forst upptagas storre Rese-Beskrif-
ningar och Afhandlingar, i hvilka smarre
botaniska resor innom Ryssland finnas
beskrifna. Derefter fol ja Ryska Weten-
skaps-Academiens och ofriga Liirda Sam-
fiinds Handlingar, hvilka innehålla Bota-
niska Afhandlinfrar. Sedan meddelas For-
teckningar ofver Beskrifningar af Ryska
Botaniska Tradgårdar och slutligen fore-
komma andra smarre Skrifter och Afliand*
lingar, hvilka angå Rysslands Flora.

Under år iSS-y forlorade Vetenskapen Necr»-
foljande idkare: '"^e^^^

D:r Thorn ton dog i London d. 21
Jan. 1 83-7.

D:r Joseph Sabine, f. d. Secrete»
rare i Horticultural Society i London, dog
derstades d. 24 Jan. iSS-y.

Prof:n vid det Academiska Gymnasi-
um i Bremen D:r Gott fr. Reinh. T re-
vira nus, fodd derstades d. 4 Febr. 1776,
dog d. 16 Febr. 1837.

Geheim-Regerings-Rådet Jul. Gott fr.
C. v. Hecht, fbdd i Halberstadt d. 12 Jun.
1 77 1, dog i Potsdam d. 25 April 1837.

Kyrkoherden vid Soeborgs och Gille-
leje*s Pastorat på Sjelland Hans Chri-

vetter. — Sli Petersburg. iSS;. 8;f>, Ss. V
& 145.

1

468

stian Lyngbye, fodd d. 29 Jnni i'y82
i Blendslnip i Grefskapet Lindenborg i
Danmark, dog d. 18 Maj 1837.

Geheim- Conference -Rådet K. E. A.
von Hoff dog d. 26 Maj 1837.

Frih. Carl Ebrembert von Moll,
dog i Augsburg d. 3i.Aug. 183^, 78 år.

Hof-Rådet ocb Bo Lan. Prof. vid Uni-
versitetet i Jena D:r J. K. Zenker, fodd
d. I Mars 1799 i Siindremda i Sachsen-
Weimar, dog d. 6 Nov. 1837.

Pharmaciæ Prof:n vid Universitetet i
Bonn D:r Tb. Fr. L. Nees von Esen-
beck dog i Hyeres i Sodra Frankrike d.
12 Deo. 1837.

Ad. Under sidstlidne år bar Adolpb

n[rr"rsBrongniar t forfattat en Biograpliie ofver
Notice iu-p^,Qf ^j^j. La ur. de Jussieu^).

storique /

sur A. L.

il e J u s-
s i e u.

^) Ann. des Sciences Nat. Sec. Serie. T. VII.
pp. 5 — i/^i Notice historique sur An to i ne
La urent de Jussieu. Par M. Ad. Brong-
n i a r t.

469

Ofversigt af Svenska Botaniska

Arheten och Upptdckter

for Ar 18 Sy.

I. PhytQgraphie.

Jv s Sl EU'S Natitrli'^a Vdxt-Sysleni,

Acotjledoneæ*

FUNGI. — Endast ta Bolanisler liaf- Afzejii
va granskat de Svamp-Ailer, hviika viixa i<',',gf"
i de emellan Vand-Kielsarna beliitrna Lan-^"'"^*^"-
der. Ibland dem, hviika egt tillfiille lill
en sådan granskning och ålVen begagnat
den, var Prof. Ad. Afzelius, hvilken vi-
stades i trenne ar i Sierra Leona pa Gui-
nea-Kusten. Han beskref alla arter, hvii-
ka Han har aniniirkle, och då de fiesta
i alhiianhet voro vedartade, så hemtor-
de Han iifven Exeniplar at' dem. Han
hade^ hat"t for afsigt att utgifv^ ett verk
otVer de Giiineiska Svaniparna, bekostade
lor detta andaiiiål iitVen deras atVitning
och gravering i flera koppar-Latlor, men

^°) A da mi Afzelii &c. Fungi Guincenses, qiios
ad Schedulas et Specimina Invenloris, de-
scriptos, venia Ampl. Fac. Phii. Ups. i*ræside
Mag. Eli a Fries, Oec. Piact. Profess. R. O.
13orgslr. &c. p. p. C a r o I u s M a u r i t i 11 s
Nyman, Uplando-Roslagiis. — In Aiidit.
Gustav, die V. Junii MDGCGXXXVII. H. P.
M. S. Pars I. — Upsaliæ excudebant Kegiæ
Aeademiæ Typographi. — l\\(i. pp. 8 (<Sc 3).

blef af flerfaldiga orsaker forliiiulrad att
utgifva ett så kostbart aibele. Efter
Hans dod ofverlemnades till Prof. Fries
de af Prof. Afzelius fr)rfattade beskrif-
ningar ofver dessa Svampar jemnte de
graverade Tabellerna for att befordra deras
uts^ifvande, bviiket afven nu blifvit af
Prof. Fries borjadt i form af Academiska
Afbandlingar, af hvilka den Forstå ut-
kommit. Prof. Fries har enligt nya re
åsigter bestamt och beskrifvit arterna, och
lemnar uti Inledningen en ofversigt af
Svamparnas geographiska utbredning in-
nom Vånd-Kretsarna. Den tropiska Zo-
nen bar mångfaldiga besynnerliga och till
sin form ifrån de ofriira afvikande Svam-
par, ehuru det synes troligt, att antalet
af arter ar mindre au i den tempererade
Zonen. I den tropiska Zonen iiro de se-
ga, vedartade, mångåriga Svamparna de
rådande, i den temperrerade Zonen aro
deremot de saftiga, kottiga och snart for-
svinnande arterna vidt utspridda, och ju
saftigare och mera ovaraktiga de åro, de-
sto hogre uppstiga de på Alper i den kal-
la Zonen. Få verkliga arter af y^garicus
linnas emellan Vånd-Kretsarna. De fiesta
hår fundna Ftingi Jgaricini tillhora Slåg-
tena Marasmius ^ Lentinus , Xerotus och
Lenzites, Ibland de fuUkomligare Svam-
parna åro i synnerhet arier af Polyporus
ymniga emellan Vånd-Kretsarna, och de
utgora hårstådes mer ån 1 af de fullkom-
ligare Svamp-arterna, så att de i art-antal
och i individernas mångd emotsvara Slag-
tet Jgaricus i tempererade Lander. De

47'

flesla Slagten af Hytiienomycetcs, egna for
YanJ-Kretsarna, tilllioia Fun^i Polyporeij,
såsom t. ex. Cyclomycctes , Hexngona ^
Favolus och Lachuu — Manga aiier sy-
nas vara gemensanima for niistan alla Tro-
pik-Lander, t. ex. Polyporus sarr^uineuSy
æant/iopus &c., flera arier af T/ielephnra,
oc\\ Favolus scutiger finnes bade i Osl-Indi-
en och i America. Åfven ålskillig^a af de lem-
pererade Landernas arier forekomma ofla
i Tropik-Landerna. Så t. ex. har Prof.
Fries sett SchizopliyUum commtLne^Dæ'
dalea b etui in a j, Polyporus versicolor, P,
ignarius &c., TelepJiora hi r suta ^ m. fl.
naslan ifrån alla Lander. De fiesta full-
komligare Svampar emellan Vand-Kret-
sarna vaxa på trad, ehuru ej eller der-
slades saknas de på sjelfva jorden vaxan-,
de arter.

Efler Inledningen folja beskrifningar
af nya Slagten och af arlerna. Arbelet
borjar med Stjlobates Fries, ett nytt till
Agaricini horande Slagte, till formen lik-
nande Gomphus Pers.. — i. Stjlobates
paradoæus Fries. — 2. Lentinus eir r ka-
sus Fries. Tab. X. f. 21. — 3. L, de-
scendens Fries. Tab. X. f. 22. — 4* ^*
Princeps Fries Elench. Fnng. p. 4^» Sy"»
Lent. N:o 23. — Jag skall i en JNot med-
dela kannetecken feir Slagtet Stjlobates
och for de nya arlerna ').

') Stjlobates Fries: Fungus clavato-capitatiis;
capitulo intus pulposoj undique hymenio ve-
noso-lamelloso tecto. Lamellæ tenues, con-
lertæ, subgehatinosæ (siccæ ciispatæ), in verlice

47

2

Agard). ALGÆ AQUx\TICÆ. — Då Adjunc-

cteJ!i/|rten Agardh under sin sednaste ulland-

r«m&c.slia Resa besokte Frankfurt a. M , så an-
fortrodde honom H:r Fresenius bestani-
ningen af de Jli^er, hvilka Riippel hem-
fort ifrån Roda Hafvel. Hr Agardh for-
fattade i anledning haraf en afhandling,
innehållande beskrifningar af nya och
mark v ard i ga re Jl^er i nyssniminde Sam-
linga). Ibland de nya voro 3:ne arter af
Sargassum^ en art a^ Sphærococcus och
2:ne arter af Caulerpa,

coalescenles. Fries Fungi Guin. p. 6. —
I. Stylohatcs paradoxus Fr.. ~ In iigno, ut
videliir sub lena putrescente. Fries.

Lentmus cirrhosus Fr.: pileo tenui lento in-
voluto umbilicato, fibrillis laxis cirrhosis den-
se fibrilloso, stipile fistuloso vehitino clavato-
radicato, lamellis decuirentibus dichotomis
denticulalis pallidioribus. Fries 1. c. p. 7.
— Ad terratii glareosam. Fries.

Lentinus desccndensYv.l pileo carnoso lento
infundibuliformi, squamis ininntis maculæfor-
mibus versus marginem rarioribiis adsperso,
margine revoiuto fissili, stipite soiido duris-
sinio radicalo, pellicula teniiissima flocculosa
detersili, lamellis decnrrenlibns lenuibus con-
fertissiiiiis dichotomis piimo integeirimis. Fries.
1. c. p. 8. — III terra glareosa solitarius.
Fries.

^) Museum Senckenbergianum. Abhand lungen
aus dem Gebiete der beschreibenden Natm-
geschichte. Bd. W. Heft. 2. (iVlit 6 Taf. 4:0).
pp. — :

Novæ Species Algarum, quas in itinere ad
oras Maris Paibri collegit Ed ua r dus Riip-
pell, cum observationibus nonnullis in spe-
cies rariores antea cognitas. Auctore Jacobo
G. Agardh Phil. D;re.

473

I\Jon ocotyledon eæ.

NAJADES. — Provisor K. Fr. The-Thedenii
de ni lis har bearbelat en Monographie ^'ifnilfdo'.'
ofver den innom Sverige sallsynLa Naias "^^" o"»
marina Linn. ^). Fort", upptiickle Han- i-ma l..
Viixten af Najas marina for forslå gan-
gen i Sverige i en Hafs-vik vid Gefle d.
P.3 Juli i83'7, ocli denna iipptiickt jemnlc
alskiill^a Auctorers tvekan om Frored-
nings-delarnas riiUa form gaf Hr Thede-
niiis anledning alt bearbela denna sak-
rika afbandHng, och Han lemnar hiir fidl-
stiindiga, pa latinska språket forfattade be-
skrifningar af Han- och Hon- Vaxterna.
Derefter meddelar Forf. talrika iakttagel-
ser om denna Vaxt och om dess frored-
nings-delar. Han antagcr, att Vaxten ar
ena rig, emedan rotterna aro så spada i
forhcdlande till Viixtens storlek och sitta
sa lost fiistade i gyttjan, utan rot-fi briller,
att de med moda sj^nas tjenliga att niira
Vaxten i nagra månader. — Forf. forsiikrar,
att roten ej ar krypande, utan att rot-
fibrerna gå rakt ned i den losa gyttjan,
och utgora ett knippe af några få rot-trå-
dar, men att ifrån grenarnas fast-puncter

^) Kongl. Velensk;s-Acad:s Haiidlingar for år

1837. Ss. 241 — .i^Sl Bidrag liil kannedonien
om Najas marina L. af Knut Fr. T he-
de ni us. — Tab. VIII.

Denna Afliandling år sarskildt aftryckt
med ti tel:

Bidrag till kannedonien om Najas marina L.
af Knut Fr. Thedenius. — Stockholm,

1 838. Tryckt hos P. A. Norstedt & So-
ner 6cc. 8:0. pp. 1 3. Tab. VlII:a.

474

utskjuta siiiåningoin iitVen rot-lrådar. Stjel-
ken iir ej tubulosus, ty då man afskiir de
nedersta lederna, så ega de 8 till lo ror,
fyllda med vatten; dessa ror aro finare
i de ofra lederna af stjelkarna. Grenarna
hafva sållan taggar, men ega stundom nå-
gra få sådana på de ofra mellan-lederna,
och afven någon gang en eller annan tagg
på bladens rygg. Hos en ung Vaxt lin-
nas vid stjelkens basis två motsatta blad,
men bos den ofriga delen af stjelken aro
bladen tre i krans vid grenarnas delning.
Bladen ega ej någon tydlig nerf, ocb va-
riera till form ocb storlek. — H:r T be-
de ni us anforer derefter sarskilda Forfat-
tares beskrifningar af frorednings-delarna,
bvilka lange varit misskiinda. Han sager,
att ibland aldre ForfatLare bar A.. L. de
Jussieu bast beskrifvit Han-Blomman,
ocb redan riktigt anmiirkt, att den del,
bvilken Linné kallade "corolla quadrifida,"
var antberans i 4 skal uppsprickande binna.
Man bar orått ansett, att Hon-Blomman
saknar blom-kalk (perigonium); den fin-
nes åfven, men liknar så mycket en pi-
still, att man skulle kunna anse den så-
som en sådan, då man ej sett Han-Blom-
mans blomkalk, men då man sett den, så
finner man latt, att Hon-Vaxten afven
eser blomkalk. — Pistillerna sakna marke.
— Han-J^åxtens frorednings-delar utgo-
ras af en aggrund Fromjols-knapp (An-
tbera), omgifven af en blomkalk. Fro-
mjols-knappen utvaxer småningom, upp-
fyller slutligen nastan bela kalken ocb
blifver fyrsidigt - aggrund ocb trubbig.

475

Blonikalken har iiAKot uldrafjen 3- eller
4-landacl oppning. SlAndar-strangen vjixer
slulligen afVen och framskjuler knappen,
så att biomkalken sonderspriinges i opp-
ningen i 3 eller 4 Hi^kar, alltefter som den
var tre- eller fjr-fliklg. — Fromjols-hin-
nan brister sliitligen till basen i 4 Hikar,
hviika rulla sig urfjiider-likt tillbaka. -—
Hos Hon-Våxten e^er biomkalken i det
niir maste sarnma form. Då blom man ar
ung, så ar biomkalken cy lind risk. Den
ar vanligen 3- eller 4"-flikig, någen gang
åfven tvåflikig. — Frukt-amnet (germen)
ar klotrundt, men något boptryckt, och
omgifves noga a f biomkalken, hvilken ned-
till ar tunn och rodsprangd, upptill farg-
los och kottig, så att oppningen niistan ar
tilltéippt. Blomkalkens flikar aro något
smalare och langre an de i Haji-Blom-
man och ega i kanten små glandel-lika
tander, "h var fore kalkens ofre del mycket
"liknar en pistill med stift och marken."
— Under frukt-amnets tillvåxande uttan-
jes biomkalken, hvarigenom den kottiga
halsen tilltiippes, "så att kalken forvand-
"las till ett flasklikt fro-gomme, liknande
"Star r-ar ternas." — Hr Thedenius an-
marker, att de fiesta Forfattare hafva an-
sett, att den unga blomman var pistill,
och antagit, att kalk-flikarna voro marken,
men Hr Thedenius visar oriktigheten
deruti, då han erinrar, att samma organ,
hvilket ar blomkalk hos Han-Våxten ^
maste afven vara blomkalk hos Hon-Våx-
ten ^ och att enda skillnaden ar den, att
halsen på Hon-Blonimans kalk ar något

476

Jiingre och smahire iin den iir bos Uafi-
Vdxteiis blomma. — Den mogna frukten
ulgor en liten aggrundt-aflång Not {JSiioc),
med skalets ena kant ifrån basen till mid-
ten nåoot kollikt utvid"ad. Skalet bar ett
yttre benbåidt ocb ett inre mjiikare la-
ger. — Forf. an marker, att i Sverige iir
Najas marina L. bitintills alltid funnen
dioecistisk. — Foif antager, att en Najas
marina utan blomkalk ([)eiigoniuni) ej fin-
nes, men att man fordom oriitt forklarat
blommans delar, bvilket gifvit anledning
lill de olika uppgifterna. — Forf bar
stundom sett " Hon-f^åoctens blomkalk de-
"ias af t venne djupare inskiirningar i tva
*'storre fli kar, bvar ocb en å ter tlikad af
'*en grundare inskarning," ocb Han eiin-
rar derom, att blomkalken mojligen i Tysk-
land kan vara tvåflikad, men i Sverige iir
den vanligen tre- eller lyr-llikad. — En
Najas med fromjols-knappar, livilka ej
oppnå sig, finnes icke.

Sbitbsen framstiiller Forf. ett for-
biittradt sliigt-kiinnemiirke for Najas ^ en-
ligt de af bonom gjorda iakttagelser, ocb
jag skall i en not meddela detsamma ^').

^) ""Najas L. : Flores dioici. Mas.- pcrigoniuni
simplex, monophyllum, iitiiculatuni, inferum,
apice bi-quadrifido; anthera quadi-iloculaiis,
quadiivalvis, demum pediinculata. Fcinina.'
pcrigoniimi ut in mare; permen soJitarium,
stylo et stigiiiate distincto deslitutum; fru-
ctus : nux monosperma" The den i us Act.
Hobn. 1837. p. 25 1.

JS. marina L.: dicholoma ; foliis ternis ver-
ticillatis linearibus sinuato-dentalis; fiuctibus
ovato-oblongis. X he de ni us 1. e. p. 252.

477

Floror.

Hrr C. Sa ve ocli Ar f v. Sandberg siive
liafva under Præsidiiim af Prof. Wa hlen- ploiræ*
hevii utirirvit 2:ne Academiska Afliand- f?'^^'''""'
lingar, hvilka framstaila en Synopsis af & ii.
GoUlands Flora ^). Uli Inledningen nied-
delar Hr Siive en oFversigt af 6n's geo-
graphiska liige och natur-beskafFenhet. Gott-
iand iir beliigen vid 5C)°,55'och 58^,0' Nordi.
Lat., och dess yta, jemnte de omliggande
små Oarnas, iir omkring i'j quadral-mil;
dess slattbyggd ligger ])å flera stallen loo
Sv. fot ofver Hafvet. Jordens medel-tem-
peratur ar +8°,oo C. , men i Gymnasii-Egen-
dom finnes en kalla, bvilken, observerad af
Forf. under ett helt ar, bibehallit +6",5o C.
och varierar haruti ej o°, lo'. — Gott-
lands Gli mat iir i anseende till On's liige
i hafvet mildare iin det enligt Latituden
skulle vara. Till folje af detta mildare
climat uppnår TValnot-Trådet [Juglans
regia L.) en betydligare hojd iir Eken ^
och Svarta Mullbdrs-Tradet {JMorus ni-
gra L.) uthiirdar vintern utan betiickning
samt gifver mogna frukter, åtminstone på

^) Synopsis Fioræ Gotblandicæ. — Quam Venia
Experientiss. Facult. Med. (Jpsal. Præside Doet.
Georg io Wah len berg (Sec. PP. Auctor
Carolus Save, Gothlandus (&c. — In Aiidit.
Linnæan. die XX Maj i MDCCCXXXVII. h.
a. M. S. PI. Upsaliæ Excudebant Regiæ Aca-
demiæ Typographi. 8:o. pp. i6 (<& 4)' — Pp»
Arv id lis Sandberg Gothlandus (&c. In Au-
dit. Linnæan. die XX Maji MDCCCXXXVII.
h. a. M. S. — P. II. — Upsaliæ <Scc. Slo.
pp. 17 — 34 (<Sc 2).

478

flera stallen af On; sjelfva Vinrankaii
{Vids vlnifera L.), planLerad vid murar,
gifver årligen mogna drufvor. — Jord-
grunden utgores af en ofvergångs-fornia-
tion af kalksten, utan lecken till några
ofvan jord vårande gneis- eller granit-berg.
Vegetationen ar till folje af kalk-grundens
inverkan herrlig, ocli innom Sverige ar det
egentligen endast Oland, som eger en så
skon vegetation, liknande till någon del den
i det sydligare Europa. De fiesta ibland Sve-
riges Botanister hafva derfore anstiillt resor
lill denna O ocb granskat dess Vegetation.
Den Forste, bvilken botaniskt undersokt
On, var D:r Fu i ren, en Dansk Medicus,
emellan åren 1612 — 1624. — Von Lin-
né besokte Gottland i74'> P. J.Bergius
i-yB^, Falk 1759, Swartz 1782, Wab-
lenberg 1799, J. P. Rosen 1816, 1817
ocb 1818, C. G. Myrin 1829, Wall-
nian i833, ivS34 ocb i835. Dessutom
bafva Hrr Lande berg, J. G. Bill-
berg, D:r Is r. Kol modi n ocb Hr Save,
barstades boende, under en långre tid, egt
tillfålle att undersoka flera trakter af den-
na O. — Hr F. Tb. Nore us ocb Hr Sa-
ve bereste år i83i i synnerbet Sodra ocb
Medlersta delarna af On. — Hrr J. G. Gla-
son d. y. , J. P. Arrbenius ocb A. H.
Sundberg bafva åfven bar foretagit bo-
taniska resor ocb meddelat sina antecknin-
gar till Hr Save.

Arbetet utgores af en Forteckning of-
ver Gottlands-Viixter med uppgifter om
deras mer eller mindre allmanna fore-
komst, bvarjemnte i noter bifogas botani-

^79

ska anmiirkninfjar ocli ulforlioare anlccknin-
gar om vaxt-sliillen for siilisynlare arier.

ForT. iipplager i clenna Flora ^60 Pha-
nerogamer, Ornibunkar ocli Avler u^ C/iara
samt I 2 I varieteter. — Blad-Mossorj j4l^er,
Lafvar och Sv am par iiro li a r ej upp tagna.

Då man nilrmare granskar denna Gott-
lands-Flora, så finner man foljande fbr-
liållanden med vissa Viixters geographiska
utbredning.

Åtskiliiga Vaxter iiro namnligen in-
nom Sverige hitintills endast fundna på
Gott/and: Ca]anias!;rostis acutijlona D.C.
{^A run do varia Waliienb. , ej Schrad.),
Sam^uisorba oJJicinaJis L. , Tofjeldia ca-
lyculata Wahlenb., Ranunculus lanugi^
nosns L. , Heliantliernuin Futnana Mill.,
Coronopas didymns Smith, Inula ensifo^
lia L., Orchis palustris Lamarck, jdsple-
nium Scolopendrium L.. — Epipactis ru^
bra Sw.z. iir afven fornamnlioast funnen
på Gottland, och utom densamma endast
anmiirkt af Hr Adlertz vid Lilla Gusuni
i Ringarums Socken i Ostergothland. — •
Gottland eger ock Arenaria ciliata L. en-
dast gemensam med Westergothland. —
Foljande Vaxter har Gottland gemensam-
ma med Oland, och de aro innom Sveri-
ge endast fundna på dessa Oar: Schoe-
nus Tiigricans L. , Globularia vulgaris L.,
Galiiun rotundifoliiun L. , Scandix Pe-
cten L. (afven vid Calmar), Viola lactea
Smith, So r bits hy br id a L., Anemone sjU
vestris L. , l^halictrum simplex L. /3. te-
nuijoliiun Sw.z., Coronilla Emerus L. ,
AnthjUis "vulneraria L. /3. coccinea L ,
Artemisia rupesti is L. , Orchis pyr amida-

48o

lis L., O. conopsea L. |3. dens(/IoraW'AU-
lenb., Carex tonientosd L.. — Nedan-
riamnda Viixter aro innom Sverige endast
gemensamnia for GoUland, Oland och Skå-
ne: jélopecarus agrestis L., Phleiiin ure-
nariicni L., Elyinus europaus L. , AUsina
rauuncidoides L., Antiiericiini ramosuin L.,
Dianthus proUfer L., Corydalis ca vu
W.b.g. , hilda Britannica L., Airiplex
rosea L.. — Våxter endast gemensamraa
for Gollland och Skåne aro: Cjperus fu-
scus L. , Trlticum juuceuni L. & p. /v"i^/-
dum Sclirad. , PimpineUa mugna L., Siam
Falcarid L., ÆUiun oleraceuni /3. coni^
planatum Fr., Juncus obtusijlorits Ehrh.,
Linaria Elatine Desf. & L. Orontiiun ,
Barbaræa præcox \^\., Orclus majalis
Reich., Liparis Loe':elii Reich. (Malaxis
Loeselii Sw.z.) (fordom a f ven Asplenium
Scolopendrium L.). — Gemensamt med
Skåne ocli Boliuslan eger Gottland Sorbus
Arla Crantz. — Gemensam for Gottland,
oland, Sjnåland, Ostergothland och Skåne
ar Dianthus Arnieriu L.. — Gottland,
oland, Calmare-Lån, Bleking och Skåne ega
gemensamt: Trifolium striaticni L. , Gna-
phaliuni luteo-albiun L. och Gn, arena-
rium L., hvilken afven liirer vara funnen
i Halland. — Med Lappska Fjallen har
Gottland gemensamt Pingaicida alpina L.
och j3. bimaculata W.b.g. — Gottland har
och gemensam med Oland, Westergoth-
land och Jemtland Poa alpina L. p. no^
dosa Hartm.. — Med Ostergothland och
Calmar-Lan har Gottland gemensam Plia-
ca pilosa Clairv. [Astragalus pilosus L.). —

Ge-

48f

Gemensam for Gottlantl, olaiicl, Skåne och
WeslergotlilanJ: Schoenus Mariscus L. ,
hvilken likviil egentligast tillhorer Gott-
land och Oland.

Endast fbljande utdrag torde ifrån
delta Arbete har kunna anforas. Pin^ui"
ciila alpina L. siiges vara funnen afLector
W a 11 man vid mynningen af Gothems
A. Den har i Sverige hitintills endast
varit anmarkt innom Lappmarken, men
p. himaculata W.b.g. upptacktes redan på
Gottland år 1799 af Prof. W ahlenberg.
— Veronica agrestis j3. V» polita Fries
ar af Hr Arrhenius sedd vid Klinte-
hamn. — Cyperus fuscus L. uppfanns vid
Roilins i Wamlingbo invid Langmyr af
Lector W all man, och i samma Socken na-
ra kyrkan i en grop vid vågen till Sval-
ståde år den anmarkt af Hr An gel in. —
Calamagrostis acutijlora D.C. (^Arundo va-
ria W.b.g. , ej Schrad,) upptacktes forst
af Prof. Wahlenberg på Thorsborgen,
och Hr Save fann den år i834 i en skog
nedanfor Thorsborgen. — 2'riticuin jun-
ceuni L. våxer vid Lummelunds Bruk, på
Lang Slite-Strand i Sproge och i Wester-
garn; j3. rigidum Schrad. forekommer emei-
lan Wisby och Snåck-gårdet. — Eljmus
europæus Jli. vid Wångemyr i Wånge Soc-
ken. — Galiuin rotundifolium L. i en Tall-
skog emellan vågarna till Wiklau och Wånge
i Sjonhems Socken och i Malmhagen vid
Lillhellvigs i Fohle. — > Globularia vulga-
ris L. år temmeligen allmån. — Sangvi-
sorba ojjicinalis L. våxer på Ostra delen a f

Prof. M^^ikstrorns Jrsber. 1838. -^ '

482

On. — Potamogeton mariniis L. ar fun-
nen pa trenne stallen. — Lithosperniuni
arvense L. p. med blå blommor: på Lilla
Carlson af D:r Sundewall. — Erynghcm
maritiniutn L. vaxer sparsamt vid Irevik i
Hang v ar Socken. — Siam angustifoluun L.
och S. Falcaria L. , Oeuantlie Jistulosalu,
Anthriscus vulgaris Gærtn. och P/m-
pinella magna L. aro sallsynta, men Sean-
di x Pecten L. ar mera allman. — Stadce
Armerta lu. /3. maritiina år af Hr Nore us
funnen vid Lummelunds Bruk; den torde
ei tillforne hafva varit anmårkt på ostra
kusten af Sverige. — AlUum oleraceum /3.
complanatwn Fr. [All. carinatiun Rosen.
Act. Ups. T. VIII., ej Linn.) finnes på
flera stallen. — Antliericnin ramosuni L.
synes vara temmeligeii allman. — • Juncus
obtusijloriis Ehrh. år funnen på 3 stallen. —
Alisma ranunculoides L. , Gjpsophila fa-
stigiata L., Dianthus prolifer L. våxa
flerstådes. — Epilobium rlvulare W.b.g.
på Lilla Carlson funnen af My rin. —
Arenaria ciliata /3., forst anmårkt af Ro-
sen på nordvestra delen af On, år ej åter-
sedd, icke eller har man återfunnit den
af Rosen i Martebo Socken anmårkta iia-
nnnculus lanuginosus L. /3.. — Sorbus Aria
Crantz vid Snåckgårdet och på Gottska
Sandon. — S. hjbrida forekommer flerstå-
des. — Helianthemwn Fumana Miller år
anmårkt på 5 stallen, och ibland dessa
åfven vid Wisby-Kungs-Ladugård emellan
Staden och Vible. — Anemone sylvestris L.
har blifvit forst funnen af D:r Kol mo-
di n och af Myrin i en ång | mil S. S. W.

483

ifran kyrkan pfi Fåron. — Mentha sativa L.
iir af Hr No re us sedd vid Storiigns
invid Kappelshamn. — Bartsia alpina L.
ar blolt anmarkl i Eista ocli i Frojel på
tvenne stallen. — Åfven Linaria Elatine
Desf. ar endast funnen på två stallen,
men L. Orontiutn på trenne. — Corono-
pus didjinns Smith vaxer vid Hellw^igs
kyrka och vid Kylleys hamn. — Barha-
ræct præcox Br. finnes ock på Gottland
enligt Fries. — Brassica Napiia L. på
strand-åkrar i sydostra delen af On. — Isatls
tinctoria L. på många stallen. — Gera-
nium moUe L. år ofta ymnig, men G. dis-
sectuni L. år ej så allmån. — Malva Al-
cea L. & 71/. moschata L. vid Thorsbor-
gen och vid Mull valds i Ard re. — Phaca
pilosa Clairv. på 3:ne stallen. — - Lactuca
quercina L. återfinnes numera ej på Lilla
Carlson. — Hyoseris minima L. endast
omkring Wisby. — Artemisia rupestris L.
våxer flerslådes ymnigt. ■ — Art, mariti-
ma L. vid hafs-strånderna. — In ula en-
sifolia L. upptåcktes a f Piosen vid byen
Storå Ire i Hangvar*s Socken, men synes
nu vara utrotad. — Orchis pyramidalis L.,
odoratissima L., palustris Jacq. och majalis
Reichenb. finnas på flera stallen. — Malaxis
monophyllos Svv^.z. och Liparis Loeselii
Rich. å ro sållsynta. — Epipactis ensifolia
Scop. och E, ruhra Scop. forekomma på
många stallen. — Careæ tomentosa L.,
C dis tans L. och C, speirostachya W.b.g.
åro allmånna. — Careæ extensa Gooden.
& C fulva Gooden. åro mera sållsynta.
— Carex paludosa Gooden. år endast fun-

484

nen vid Smiss i Flii ringe Socken. — Ta-
xus baccata L. våxer på fleia stallen,
men sparsamt. — Atriplex rosea Scliknhr.
ocli Haljmus pedunculatus Wallr. åro
sallsynta. — Asplenmm Scolopendrium L.
endast funnen på Lilla Carlson och Pila-
laria ^lobulifera L. år bloLt sedd på nå-
gra få stallen.

Beskrifningar ofver Botaniska
Trddgårdar.

wahien- Under sidstlidne år framstJiUde Prof.

Histonsk Walilenberg Undenåttelser om den Bo-
u.iderrat-|-j^ |g]^^ Tråds:ården i Unsala och eeentli-

telse ora o r ^ o

Li)s;jia gast om Våxt-Husens beskaifenhet derstå-
te"rBot. des ^). Forf. meddelar forst en beskrif-
^830^" ning ofver den gamla Botaniska Trådgar-
den, hvilken hufvudsakligen grundladcs af
Linné, och forklarar hår orsakerna, hvar-
fore denna mårkvårdiga Trådgard blifvit
ofvergifven. Den var, sager Fcjrf , i hog-
sta grad utsatt for frost och kalla vindar,
åfvensom for ofversvåmningar, och egde
under sommar-torkan ett till vattning min-
dre dugligt vatten. Våxt-Husen voro dess-
utom anlagda i form af en båge, hvarige-
nom solen endast for några få timmar på
dagen egde tiiltråde till hvarje rum. De
bestodo egentligen af 2 fljglar, hvilka

^) Scandia. Nionde Bandet. i:sta Haftet. Ss. — .
. Sarskildt aftryckt med Utel: Histoiisk TJn-
derråttelse om Upsala Universitets Botaniska
Tråd.^ård i836. Af Goran "Wahien berg.
— (Infordt i Skandia IX. i.). — CJpsala.
Leffler (Sc Sebeil. — 1837. 8:0. Ss. 26.

485

gjorde 1 2o° vinkel med hvarandra, ocli
emelJan flyglarna fanns elt Frigidarium
eller en Liiro-Sal, som iippfyllde sinns,
så att af det hela bildades en bå"e. Den
ena flygeln utgjordes mest af ett Calda-
rium, och liade fenstren nagorlunda i Sei-
der, men den andra, hvilken år 1784 in-
reddes till såkallad y^/oe-kammare, viinde
fenstren mera åt Wester. På hvardera
flygelns ånda fanns en art af Frigidarium,
hvilket med sina lodrått stående horn bort-
tog de snedt kommande sol-strålarna ifrån
de bakom vårande lutande fenstren , hvar-
fore solen egde hufvudsakligen tilltråde i
vinkel-rått stallning under den 18 tim-
mars langa sommar-dagen. Dessa Våxt-
Hus egde blott en vanlig vånings hojd.
Det var besvårligt att underhålla dem,
då de blifvit gamla, och sedan is-vat-
ten genom fenslern slutligen intrång-
de under vintern och skadade Våxterna.
Dessa Våxt-Hus blefvo alltså mer och
mer otjenliga.

Sedan Prof. Thunberg fiistat Ko-
nung Gustaf d. III:s nppmårksamhet på
otjenligheten af den gamla Botaniska Tråd-
garden, och på nodvåndigheten af ett an-
nal mera åndamåls-enligt Våxt-Hus, så
ofverlemnade Konungen till Universitet
den såkallade Kungs -Trådgarden, forut
tillhorande Kongl. -Slottet i Upsala, hvar-
vid Konungen tillade det lofte, att lata
uppbygga nya Våxt-Hus vid den nu till
anlåggande af Botanisk Trådgard gifna
Kungs -Trådgarden, hvilken var anlagd
efter år 1 665 af Prof. 01. Rudbeck d. å..

486

— Då Viixt-H lisen ej kunde eihålia plals
innom Tiadgaiden , så blef Trådgardens
område (brlimgdt genom till^igg af ett
sLycke af niistgriinsande åkei-joid, på hvil-
ken det nja Orangerie-Huset uppbyggdes.
Uti denna bjggnad inreddes tillika Laro-
SaF, Rum for Naturalie-Sandingar, och bo-
nings-rum for Bolanices Professorn. Bygg-
naden fick en bojd af 3 vanh*ga våningar,
och dess emot solen vånda delar beståm-
des till Våxt-Rum, men dessa blefvo, i
anseende till sin hojd och den nodvåndi-
ga ofverensslåmmelsen i byggnads-art med
den ofriga byggnaden, egenlligen blott
Conservatorier med lodrålt stående vågg-
fensler, hvilka endast fingo dager åt en
sida, niimnligen åt soder eller syd-syd-ost,
och tåken egde inga fensler, utan voro
allisa otiilgångliga for Ijuset; detta nya
Våxt-Hus var således icke eller ånda-
måls-enli"t.

"Orangerie-Byggnaden har sin egent-
liga kropp emot oster; den år mycket
kort, vånd emot Slottet, och utstråcker
2:ne langa, smala flyglar, gående utom
den egentliga Trådgarden."

Trakten, h vårest Byggnaden ligger,
eger Slåttens natur, år alltså utsatt for luft-
drag, och har ett mindre skydd adt låge
an den g^amla Botaniska Trådgarden, hvars
q varter dessutom voro skyddade af Gran-
Håckar, hvilka den nuvarande Botaniska
Trådgarden saknar; den eger till skvdd en-
dast Alleer af stora Tråd, med boga stam-
mar och vida kronor. Sådana Alleer anses af
Forf. alt skada den årliga grodan på marken

487

genoni åsladkominel lufldrag, ej genoni skug-
ga, om hvilket forhållandeForf. sager, att det
tydligt visar sig vid Botaniska Trådgarden,
"der de på sodra sidan belagna åkrar lida
"ganska mycket eller liksom utsugas af for-
"enadt drag och solsken, men de på norra si-
"dan snarare vinna af belagenheten." Forf.
antager, att det således blitVer en regel, att
alla skydds-medel for Vegetationen maste
liksom uppgå utur jorden eller nederst
vara tiitast, så att de "liksom upplyfta
"vinden eller gora, att den i hojden går
"ofver alltsammans." Han an marker, att
luft-draget blifver dubbelt skadligt for
Vegetationen, emedaii det åfven suger mu-
sten ur jorden.

Prof. Wa bien berg, hvilken såsom
Botanices Professor tilltradde inseendet of-
ver Trådgarden år 1829, bemodade sig
nu att på ett andamåls-enligare satt for-
biittra inredningen af de aldre Vaxt-Rum-
men. Han har derjemnte åfven byggt nya
och fortråfHigt inråttade Drif-Hus, samt
genom planteringar afGra/2-Håckar i Tråd-
garden skaflfat skydd for Plantagerna och
borjat att tjenligare ordna dem.

Uti denna afhandling meddelar Forf.
en utforlig beråttelse om de åtgårder, hvil-
ka Han vidtasjit for vinnandet af en mera
åndamåls-enlig inråttning af Våxt-Husen
och af de åsigter, hvilka der vid ledt
Hans foretag, samt en historisk ofveVsigt
af tiden, då dessa arbeten blifvit verk-
stållda. Åren i83o och i83i ordnades
localen for den tillokade eller så kallade

-4B8

Nya Trådgarden, hvilken innesliiter Drif-
Husen och hvilken erholl skydd genom
onigifning af plank och anlaggning af hac-
kar af Gran. År i832 lades e^råstens-
grund-muren lill det medlei sta Di if-Huset,
hvilket år i833 uppbyggdes och inreddes.
År 1 835 lades grund-murarna till de 2
Australiska Glas-Husen, hvilka sedermera
år 1 836 uppbyggdes och blefvo forsedda
med en skydds-mur emot nona sidan.
År 1 835 erholl Orangeriets Norra Gafvel-
Rum en fenster-gafvel i stallet for den
forrå sten-ranrs-vaggen och de sodra fen-
stren forhojdes, hvarefter år i836 Oran-
geriets Sodra Gafvel-Rum på samma satt
ombyggdes, och de sodra fenstren upp-
hojdes.

Forf. an marker, att orsaken hvarfore

de i den gamla Linneiska Trådgarden be-

findtliga Vaxt-Hus for sin tid kunde anses

någorlunda brukbara, var den, att man

då, for snart i oo:de år tillbaka, endast od-

lade Yaxler ifrån den Norra Jord-Half-

vans varmare Zoner jemnte Æquatorial-

Zonen, och det derfore kunde vara till-

rackligt att solen under några få timmar

egde tilitrade till hvarje Vaxt-Rum, men

sedan man borjat att allmant odla Våxter

ifrån den Sodra Jord-Halfvan, och dessa

numera niistan utgora hiilften af Orangerie-

Våxterna, så fordras elt annal byggnads-

salt, emedan Sodra Jord-Halfvans Vaxter

ej fordraga den slarka middags-solen en-

samt, hvarfore man maste for dem gora

rummen mera lillgangliga for morgon- och

aflon-sol. Forf. erinrar, alt detta harleder

4%

sig "af den jeiiinare temperatur och den be-
stiindigare fuktighet, som på den Sodra
J ord-lluUVan iir rådande under alla ars-tider.
På den Norra Jord-Halfvan råder ett Con-
tinental-Climat med stark sommar-torka ocli
vinter-kuld till folje af dess många ocli stora-
Conlinenter, hvaremot den Sodra Jord-Half-
van eller Australien har ettHafs-Glimat med
mera lika års-tider och fuktighet, till fol-
je af grannskapet af ett stort Ilaf med
mindre fast land. For f. anser, att man i
våra Vaxt-Hus formår mera imitera detta
sednare climat an det forrå, och att såle-
des Austral-Vaxternas odling blifver mer
och mer betydande. For att uppfylla
fordringarna for de Australiska Våxterna,
så kan man alltså numera icke bygga
Våxt-Husen i en båge med caviteten emot
sodern, och ej eller forena dem i sam-
byggnad i rak strackning, såsom fordom
varit brukligt, utan maste i stallet antaga
ett mera sondradt byggnads-satt, med
skygd emot norden. — For att bereda till-
rackligt Ijus åt Våxterna i Orangerie-Hu-
sets flyglar, blef det således nodvandigt,
att de mot vest-sydvest vanda gafvel-viig-
garna, hvilka hitintills saknat fenster, er-
lioUo fullkomliga fenster på dessa sidor,
och att sodra fenster-sidorna upphojdes
lill tak-listen.

Orangerie-Byggnaderna i Upsala ut-
goras nu mera af 3:ne Afdelningar.

i:o Conservations-Afdelnin^en. Den-
na har tre stora och val inredda Conser-
ojfl^or/Z-Rum. i:o Stora Frigidarium eller
KalUBximmet ^ som upptager storsta lang-

490

den af sodia Orangeri-Fljgeln, hvilket Riim
viil ej iir så Ijust, som man skulle onska, men
dock enligt Forf.s erfarenhet Ijusare iin de
fiesta al' detta slag. 2:0 Varma Conser-
njatoriwn eller Hoga Varm-Rummet, som
utgor andan af samma flygel, och eger en
fenster-sida åt syd-sjdost och en annan åt
syd-sydvest uppstigande till tak-listen, el-
ler till en hojd af tre vanliga våningar,
så att Forf. ansei", att dessa fenster-sidor
aro de storsta, hvilka ett varmt Orange-
rie-Rum i Sverige kan ega under vintern.
3:o JVorra KaU-Runirnet eller det Torrare
Conservatorium ar på sidorna med en
mellanbotten deladt i två våningar, af
hvilka den nedre i midten har en jord-
graf, ifrån hvilken, genom en stor opp-
ning i mellan-bottnen, Vaxter kunna upp-
gå till hela tre våningars hojd, liksom i
det varma Conservatorium; ofvanpå ar den
så kallade Aloé-Kammaren ^ eller det egent-
ligen Torra Conserv atorium ^ hvilket afven
eger t venne hela fenster-sidor.

Den Andra Afdelningen af Orange-
rie-Husen består af de egent li ga Drif-
Husert eller Glas-Husen , hvilka till stor-
re delen ega både tak och vaggar a f glas.
Dessa ligga uti den så kallade Nya Tråd-
garden, hvarest skygd ar forskaffadt ge-
nom en mur och genom hackar af Gran,
De trenne Di if- Hasen aro stållda vid
midten af skydds-miiren niira hvarandra,
och uti Drif-Husens forstugor aro eld-
nings-apparaterna anbragta. Det Medler-
sta Drif -Huset ar bestamdt for Nord-Tro-
piska Yåxter och har lång-sidan och dess

49 »

glas-lyk varnla emot soder samt med bada
gaflarna iifven af glas. Det viirnies af en
rok-canal. — De två ofriga Drif-Hasen,
hvilka ligga på oiiise sidor om det forrå,
åro Lesta mda for Australiska eller den So-
dra Jord-Halfvans Vaxter, hvilka ej for-
draga så stark middags-sol, utan egentli-
gast fordra morgen- och afton-sol. De
iiro anlagda i rat vinkel emot skydds-mu-
ren, nied kropp-åsen stråckt ifrån Norr
till Soder, hvarigenom den ena glas-taks-
sidan blifver åt Oster och den andra åt
Wester. I dessa Glas-Hus verkstalles upp-
varmningen medelst i koppar-ror circule-
rande vatten, hvilket uppvarmnings-satt
af Forf. anses att vara det varaktigaste,
och genom har an vand omsorg vid varm-
nings-apparatens lage bibehåller sig vår-
man i 24 timraar efter hvarje eldning;
denna vårmnings-apparat ar kostsam, men
en mindre mangd af ved ålgår for den-
samma. Det V est r a Glas-Huset ar be-
stamdt att blifva varmare, och att inne-
hålla Sjd-Tropiska eller i sjnnerhet Bra-
silianska Viixler; det Ostra Glas-Huset
blifver deremot kallare, och skall inne-
hålla Sydextra-Tropiska eller egentligast
Capska Vaxter. Dessa Drif-Hus ega en-
dast hojden af en vanlig våning, på det
att deras tak -fens ter må med mindsta
svårighet kunna tackas med brad-luckor.

Den Tredje Jfdelnin^eji for Varm
Jords-Od lingen år Drifbdnks-Gården eller
Bdnk-Gården j hvilken ar belagen bort-
om Drif-Husen parallelt med dem. Dessa
Drif-Bdnkar begagnas for nårvarande en-

clast under don varmare års-Liden. Har
njttjas liggande fensler.

For f. anmarker, att i de y^nstraliska
Ghis-Husen utgoras | delar af det hela
af glas. Det Nord-Tropiska Drif-Huset
har ungefailigen halften glas. De bada
Gafvel-Ruinmeii i Storå Oran^^erie-Huset
ega omkring | delar glas, men Storå Fri-
gidan'ui?i har endast | delar glas af | del.

Prof. WahlenlDerg har alltså ge-
nom ett vål uttånkt byggnads-sått for-
skafifat åt Rummen i Orangerie-Byggnader-
na till tråde af Ijiis och sol, så mycket,
som varit mojligt, och forofrigt så ån-
damåls-enligt inråttat och ordnat allt,
som tillhoier denna vackra Inråttning,
att framgang och trefnad for densamma
såkerligen skola blifva foljder af dessa
Hans fortråffliga anordningar.

Botan is ka Lårobocker,

ArrLe- Till dcnna afdelning torde jag bora

Naturai-hånfora den af Hr J. Arrhenius utgifna

.?somifn"J^i»'oi'i^ Afbandling ''Om Natur al -His to^

dervis- ,.iQfi såsom Undervisnms[S'Amn 6 vid Sve-

niDgs-Atn» ^

ne &c. riges Gymnasier '). — Det år lilltåckligt be-
kant, huru mycket man tvistat om nyt-
tan och nodvåndigheten af Undervisning

^) Skandia (Sec. IX. r r. Ss. iiZ — 178: Om Nalural-
Historien såsom Undervisninsfs-Åmne vid Sve-

risfes Gymnasier. Af J. Arrhenius.

Åfven sarskildt aftryckt med titel:
Om Natiiral-Historien såsom Undervisnings-
Åmne vid Sveriges Gymnasier. — Af J. Ar-
rhenius. (Aftryckt ur Skandia IX. 11.). TJp-
sala. Leffler (Sc Se be II. -— 1837. 8:0. Ss.
123—178. ((Sc 2).

4!)3

i Njilural-nislorien vid Rikets Gymnasier.
De Scholastiskt Liirde liafva vanligcn sokt
afiåda och forhindra inforandet af detta
studium vid Laro-Yerken, af den orsak,
att de trott, att Natural-Historien mojli-
gen skulle genom det lifliga intresse, som
dess studium vanligen medforer hos Ungdo-
men, borttaga for myckcn tid ifrån de egent-
liga Schol-Studierna, hvilka vid denna alder
hora utgora det fornamsta foremåletforUng-
domens uppmarksamhet. Det ar ej nodigt
att vidare soka vederliigga denna åsigt; den
ar tillriickligt veclerlagdt af Prof. Samuel
Odmann, som ojemnforligt val bevisat
det onodiga af denna gamla fruktan. 6f-
vertygelsen att Natural-Historien maste in-
ga ibland de Vetenskaper, hvilka vid Gym-
nasier forelasas, synes blifva allman, och
tidens fordringar borja att vinna afseende
iifven hos dem, hvilka fordom velat ute-
sluta Natur-Vetenskaperna ifrån Ungdo-
mens studier.

Hr Arrhenii Afliandlincj framstiiller
en mycket viil bearbetad undersokning om
nyttan och nodvandigheten af Undervis-
ning i Natural-Historien vid Gymnasierna,
och meddelar derjemnte en ofversigt af
det vigtigaste, som blifvit skrifvit fiir och
emot Natural-Historiens inforande vid La-
ro- Verken. Denna Afhandling skall med
tillfreclstallelse låsas af hvarje upplyst
man, men den bor låsas i sitt sam-
manhang, och ett utdrag ifrån densam-
nia skulle endast lemna en ofuUstandig
nnderriittelse om dess i flerfaldigt hiinse-
ende hogst interressanta innehalt; jag ma-
ste alltså hiinvisa till sjelfva Afhandlingen,

494

som iir siirdeles viil fortjent af en storre
uppmaiksamhet, och vill derfore endast
omnamna, att Forf. har uti sin afliand-
ling fiamstallt foljande frågor, hvilka Han
på ett hogst larorikt satt besvarar: i.Bor
Natural-Historien inga uti Undervisnin-
gen vid våra Elementar-Laro-Verk, el-
ler bor den derifrån alldeles uteslutas? —
2. Af huru vidstrackt onifattning bor den-
na undervisning derstades blifva? — 3.
Huru den vid Gymnasierna ifrågavarande
Natural-Historiska Undervisningen bor stal-
las, for att blifva i ordets fulla beuiiirkel-
se fruktbiirande?
Boriing- År 1 83*7 utkom i Upsala en under

Notione Prof. Wahlenberg's præsidium af D:r
^&^^;'^Bjorlingson forfattad Medicinsk Gradu-
al-Afbandling *'0m Begreppet af Mot-Gift
och om de sarskildta amnen, hvilka man for-
står under detta namn" *). — Forf. framstal-
ler åsigterna af begreppet om Gift och om
dess verkningar i allmanhet, hvarefter Han
uppstaller, i form af en Forteckning, de sar-
skilda arterna af G//ifer^ namnligen: Vene-
na corrosiva j acria , narcotico-acria och

*) De INotione Antidoti, una cum generali ex-
positione rerum, quæ hoc nomine signantur,
Dissertatio. Quam venia Experientiss. Facult.
Med. Upsal. Præside Doet. Georgio Wah-
lenberg Medicinæ et Botanices Prof. Reg.
& Ord. (Sec. — Pro Gradu Medico p. p.
Auctor Garolus Julius Bjorlingson,
Philos. Mag., Oecon. Pract. Docens, Ostro-
gothus. — In Audit. Botanico die XXIV Maji
MDGCGXXXVII. h. a. ni. s. — Upsaliæ,
Excudebant Regiæ Acad. Typographi. — 8:o.-
pp. i6.

49^

jiarcotica med deras Mot-Gifter eller de
så kallade Antidota cJieniica och djnamica.
Utur Vdxl-Riket upptagas: i. Venena
acria: Daphne Mezereuin ^ Rhus Toxico-
dendron ^ Delphiniiun StapJiisagria , Helle-
boras niger j Verairwn album. V, Sabadilla,
Colcliicuin autiunnale, — 2. Venena nar-
cotico-acria: Aconituni Nitpellus , Atropa
Belladonna j Datura Stramoniwn j Nico-
tiana Tabacwn ^ Digitalis purpiirea ., Co-
nium niaculatumj Stryclinos nux vonuca^
S. Jgnatia^ Briicea antidysenterica^ Lau-
ras Campliora j Menisperniain Cocculus,
Seler otium clavus {Secale cornutum). So-
lanuni Dulcamaraj Ledam palustre, — 3.
Venena narcotica : Papaver somniferum,
{Opium)., Hjochyamus niger, Crocus sa-
tivuSj, Prunus Laurocerasus (åess Aciduni
prussicam).

49^>

II. Våxt-Geographie.

His in- Uti de af Hr Hisinger utgifna "Bi-

drag%iii'clrag till Sveriges Geognosie" meddelar Forf.
^p^/j»^! vigtiga och interressanta tillagg for kanne-
9ie &c. domen om sårskilda Pro vi neers Geologie,
och har dervid afven anfort de maikvar-
digare Våxtér, hvilka Han sjelf elier andra
funnit under de sednare åren ^). Vid an-
mårkningarna om Herjeådalen an foras de
af Hr S jo strand derstådes fundna ut-
mårktare Vaxter. — Vid Nerike omnam-
nas de Vaxter, hvilka Magister Geller-
stedt anmarkt, och vid Dalsland de af
Mag. Myrin fundna. — Vid Antecknin-
garna om fVestergotliland omtalar Forf.,
att Boken (^Fagus sjivatica L.) forekom-
mer annu nordligare an vid Hunneberg,
namnligen vid ostra sidan af Billingen vid
Ingasåter, i Såters Socken, vid 58" ig N.
Lat.. — Monotropa hjpopithys L. ar fun-
nen på bergs-ryggen emellan Dropshult
och Westerkarr, och i Skåltorps skogen
nåra Axevalla-Hed tillika med Neottia re-
pens. — Vidare har Forf. anmarkt Pedi-

cularis

®) Anteckningar i Physik och Geognosie under
Resor i Sverige och Norrige af W. Hisin-
ger. — Stockholm, 1837. Tryckt hos P. A.
Nor stedt & Soner. 8:0. Ss. 168 & 6 med
IX Tabeller. — Bidrag till Sveriges Geogno-
sie. Fortsattning af Anteckningar i Physik
och Geognosie m. m. af W. Hisinger. —
Stockholm, 1837. 6cc.

497

cularis sylvatica L. och Gentiana Pneu-
monantlie L. vid Håkanlorp i Lefvene Soc-
ken. — Pinus Abies /3. viminalis våxer
e mella n Hun ne- och llalleberg i karret
nedom det forstnamnda. — Blechnum
spicant finnes i Bohus-Lan vid Gustafs-
berg naia Uddevalla. — Senecio aquati-
cusj, som foljer Gotha Elfs strom-dal ifrån
Gotheborg, ar på ostra sidan i synnerhet
ymnig norr om Bohus-Fastning, men for-
svinner en mil soder om Lilla Edet emei-
lan Kattleberg och Karra; på en annan
vag uppstiger den till Wadbacka och på
vestra sidan af Elfven till Back, således
till ungefarligen 4 i^^il ifrån Hafs-kusten.
Forf har undersokt jord-temperaturen vid
Lunds Brunn; den var år 1820 d. 1 Sept.
+7^,25 C, d. I Aug. 1 832 -t-7°3' eller na-
stan oforandrad. Hojens Kalla vid foten
af Billingen utvisade i Juli 1824 +7°, år
1827 +7° och år 1 832 i Juli +7°,5, i an-
ledning haraf anser Forf., att man kan
antaga Westgotha-Slattens jord-temperatur

emellan Kinnekulle och Billingen vid 58*^1
N. Lat. ifrån +7^ till +7^,1 5^ — Vid an-
teckningarna om Ostergothland anmarkes
såsom tillagg till Ombergs siillsynta Våx-
ter: Melica uniflora Relz., Hierochloa
odorata (uti Dags-Mosse), Corniis sangiu-
nea L., Pulmonaria anoustifoUa L., Sa-
niciila europæa L. , Allium ursinum L. ,
(vid Sodra Skraerna), Epilobium roseum
Schreb., tetragonuni L. (vid Stocklycke
Kallback), Teucrium Scordium L., Polj-
gala comosa Schkuhr (i Stocklycke-ang),

Prof, yVikstriims Jrsber, 1838. 3 2

498

Hypericiun hirsutum L. , //. montdnnm
(vid Westi a Vaggar), Carex drymeja Eluh.,
ortiithopoda Willd., arenaria L., Salix
amj^dalina L. & S, hastataJu.. — 1 Små-
land an mark tes Li?iuni Radiola L. nara
Nygård vid vag-kanter. — Omkring Svina-
berga ser man de forslå Bokar och afven
j4fvenbok {Carpinus Betiilus L.). — I
Skåne vid Cimbrishamn fann Forf. år i83i
Drjptodon sudeticus, — Epilobium hirsu-
tum L. vaxer vid A.-bråddar emellan Cim-
brishamn och Jaresta. — Senecio visco-
sus L. vid Hoganas, Hydrocotyle vulga-
ris L. i vag-diken emellan Wasby och
Allerum i granskapet af Hoganas.

Sedan Forf. lemnat tillagg af sina
.sednaste Natural-Historiska iakttagelser uti
Sveriges sarskilda Provincer, så meddelar
Han en ofversigt af den geologiska beskaf-
fenheten af Ostersjons omgifningar; An-
niarkningar om Sjon VVettern och om dess
omgifning; underråltelser om Sand-Åsars
bildning; en systematisk ofversigt af Sven-
ska Berg-Arterna; Anteckningar om Petri-
ficat-Bildningens hogsta hojd ofver hafs-
ytan i Sverige; Forteckning ofver de i
Sverige fundna fossila Skal af Hajs-Mus-
slor och Snåckor for olika stallen, m. m.;
underrattelser om medel- temperaturen i
luften for en mangd af stallen i de fiesta
Europeiska Lander; temperaturen i olika
trakter af Riket, och medel- resultatet
haraf for sodra och medlersta Sverige vid
olika Latituder, samt hojd-beståmningar.
De åtfoljande Tabellerna framstålla dels
teckningar af olika lager-serier af Sten-

499

Arter i ollka Provincer, dels figurer af
Petriftcater, samt en geognosLisk charta of-
ver Omberg.

En af Friherre M. W. yon Diibenv.Duben
forfattad niycket interressant ofversigt afctus°*ve-
Skånes Vegetation utkom sidstlidne år ig^f''»'?"'^
form af en Academisk Afbandling '°). Uti &c.
Inledningen erinrar Forf. om de framsteg,
hvilka Yåxt-Geograpbien gjordt i sednare
tider så vill i aUmanbet som sarskildt in-
nom Sverige, men an marker, att man hit-
intills saknat en ofversigt af Skånes Våxt-
Geograpbiska Forbållanden, ocb att ej el-
ler någon sådan forekommer i den af Prof.
Fries utgifna Flora Seanica. Forf. om-
namner likval i en not den af Magister
Forsander år 1820 utgifna Afliandling
"de Ve2:etatione Scaniæ," uti bvilken dess
Forfattare till folje af egna talrika iaktta-
gelser framstallt en teckning af Vegetatio-
nen enligt den kannedom, som man då
egde om detta vaxt-rika Landskap.

§ I. Om de forndniata momenter , af
hvilka Vegetationens beskaffenhet sjnes
bero.

I. Skånes Jord-grund, Forf. anmarker,
att i Skåne finnas de talrikaste formationer,
hvilka forekomma innom Sverige, ocb att

*°) Gonspectus Vegetationis Scaniæ, qiiem Venia
Ampl. Philos. Ord. Lund. p. p. Magnus
W. von Du ben, Ph. Mag., Lib. Baro, Re-
spondente Theodoro Ihrman, Norrlan-
do. In Audit. Cheniico, die XXI Decembris
MDCCGXXXVII. h. a. m. IX. — Lundæ, Typis
cxcudit C. Fr. Berling&c.MDGGCXXXVH.

8:0. pp. 4^ (<Sc 2).

ooo

flera ibland dem icke aio fundna i något an-
nat Svenskt Landskap, i . De Uråldriga Ber-
gen bilda i Skåne trenne bergs-strackor. —
TJ li Nor ra Skåne ocb dess inre Irak ter ned-
stiga Bergs-åsar såsom fortsattningar ifrån
Smålands bergs-trakt, gora jord-gruuden
ojemn, i synnerbet i ostra delen, ocb ut-
skicka en gren till gransorna af Skåne
ocb Bleking allt intill bafvet; emot vester
iiro de mindre sjnbara, tills de skit-
ligen ofvergå till Skånes bogsla Bergs-
rygg (foga ofverstigande 5oo fot ofver Haf-
vet), namnligen Hallands-As^ bvilken ut-
gor gransen mellan Halland ocb Skåne.
Denna bergs-trakt omfattar Ostra ocb
Westra Goinge Hårader samt Norra delen
af Norra Åsbo Hårad ocb dess bojd kan i
allmanbet antagas att vara ofver 3oo fot of-
ver Hafvet; den ofvergår småningom emot
Soder i sand-falt ocb vidstråckta Ljung-
bedar, bvilka intaga medlersta inre Skåne,
tills dess de afbrytas af Skånes Medlersta
Bergs- Asar^ bvilka slLUidom afbrutna ifrån
Kullaberg till Stensbufvud, utstråcka sig
genom Medlersta Skåne^ ocb dela Land-
skapet i 2:ne lika delar, bvilka så val till
geognostisk beskafFenbet som till bordig-
bet åro mycket olikartade. Skild ifrån
den ofriga Berg - Åsen uppstiger Udden
Kullaberg. Efter elt afbrott uppsliga åler
berg vid Bjornekulla, bvilka utbreda sig
emot Stensbufvud. En fortsatt Ås med
namn af Soder-Asen ulslråcker sig- till
Rostånga ocb omgifver Ringsjon med Skogs-
åsar; denna bergiga trakt utbreder sig i
synnerbet ofvanfor Sjon ocb ofvergår uti

5oi

Linderoth-Åsen. — 1 del inre at' Sodra
Skåne finnes en mera skogig an egenlligen
bergig trakt, fioni af bry ter de omkring
liggande Slatterna. Har ligger den be-
kanta bergs-hojden Rommele-Klint vid 287
fots hojd ofver Hafvet.

2. ofvergungs-FormatioTien hojer sig
knappt ofver den egenlliga jord-ytan. Vid
Sodra sidan af medlersta Åsen intaga des-
sa lager en stor del af Landskapet, i syn-
nerhet emot sydostra hornet, och de aro
på norra sidan af denna Ås endast fundna
på ett stalle vid utloppet af Ronneå. Hit
hora: i. San eisten. 2. Alan- Ski ff et\ 3.
Orthocevatit-Kalk, 4* Ler-Skiffer,

3. De Yngre Formationerna ^ hvilka
innom Sverige endast linnas i Skåne och
något i Bleking. Hit hanforas: i. H6r's Sand-
sten^ utmarkt for sina Vclxt-Petrificater
af en Tropisk Vegetation, och den i alder
nara vårande Lias Sandsten. 2. Krit-For^
mationen. — I sydostra hornet af Skåne
forekommer ock den till dessa yngre for-
mationer horande Gron-Sanden.

For ofrigt eger Skåne ymnigt af Di-
luvial-Bildningar j och ibland AUnviaU
Bildningar t. ex. Torf-Mossovj, utur hvilka
torf i ymnighet uppgrafves och an vandes
till brånsle; samt vidare kullar och falt
af llyg-sand.

Jord-Temperaturen har befunnits va-
ra emellan 8^ och 8^7', alltså en grad ho-
gre an luftens medel-temperatur.

2. Luft-2'emperaturens beskaffenhet.
Har framstaller Forf. resultaten af mång-
faldiga observationer i talrika hilhorande

502

aiiinen ocli iiieddelar jemnforelser med for-
hållanderna i åtskilliga andra trakter af
Sverige, omnaniner års-tidernas beskaffen-
het, fuktighet, rådande vindar, m. m..

§. II. '^Jemn f dreise em ell an Skånes
Ve^etation ocJi ndstgrcinsande Provin-
sersT Forf. anmarker foist, att af nast-
grånsande tråkler ar det i sjnnerhet Dan-
ska Seeland, som i Vegetationens likhet når-
mast ofverensstammer med Skåne, och Han
anforer de likheter, hvilka hiirvid visa sig.
Derefter anslaller Han jemnForelser emel-
lan Skånes Vegetation och den i Halland,
Småland, Bleking och på Bornholm, och
Han anforer de Vaxter, hvilka mera egent-
ligt tillhora hvarje sårskildt Landskap och
nier eller mindre ofvergå till Skåne, samt
for ofrigt de, hvilka ensamt tillhora en-
dera, och som saknas i Skåne.

§. III. *'0m Vdxternas utbredning
i Skåne.'* — Vid denna ofversigt anlager
Forf. den redan gifna indelningen af Skå-
ne i 3:ne trakter.

I. Barr-Skogs-lVakten j hvilken ut-
gores af den inre och hogst beliigna de-
len af Norra Skåne, bestående af Berg-
åsar, som nedstiga ifrån Småland och be-
kladas a f Barr-Tråd. I dessa Barr-Sko-
gar finner man arter af Pyrola , Ledunij,
Linnæa^ Pulsatilla vernallSj Lister a cor-
datOj Neoitia re pens. — 2. Lof- Skogs-
Traktenj, i hvilken Lof-Trdden åro rå-
dande, utgores af de hoglandtare och in-
re trakterna af Skåne, och synas fordela
sig i tre Zoner.

5o3

Den i:sta Zonen irineslulor den del
af ofra och inre Skåne, som ar beliigen
nedom ^^Ar-^S^A-o^^-Gransen, och forenar
sig vid Hor med den foljande. — Denna
irsta Zon eger många af de ifVån Småland
nedstigande Vaxler, såsom LobeVui Dort-
manna ^ Richus Chamæmorics^ ScJieuchze-
ria pulustris, ScJioenus albas & fuscuSj
Careæ leucoglocliin m. fl.. Vid Ignaberga
blifver Vegetationen mera behaglig, och
man ser derstiides Orchis militarist Gen-
ti ana germanica och Cineraria ca m pest ris.

Den 2:dra Zonen, omgifvande Skånes
medlersta åsar ifiån KuUaberg till Stens-
hufvud, framslaller en i ikare, meia om-
vaxlande och vackrare Ve2:etation. Kul-
laberg, som horer till denna Zon, eger en
Vegetation liknande den på Hallands-ås,
men den hyser likviil i sina Lundar mån-
ga sydhga Våxter, såsom Pimpinella ma-
gnaj Lnnaria rediviva^ J^eronica montana^
Primula elatior j3. acaulis^ Viola odorataj
'TrifoUum alpestre ^ Aspletdum Scolopen-
drium, och talrika y^lger vid Hafs-Stran-
den. På Soder-åsen och på dess till Vegeta-
tionens beskaflenhet nastan alpestiiska klip-
por vaxa Polf podium Oreopteris, Aspidi-
um an^ulatum. Stell aria longifolia ^ och
mångfaldiga Blad - Mossor, — De om-
kring Ringsjon belagna lundar hysa mån-
ga sållsynta Viixter, såsom Betonica stri-
eta j Veronica montana^ Epipactis nidus
avis y Lnnaria rediviva ^ Lathræa Squa^
maria^ Poa remota. — Stranderna af Ring-
sjon prydas a f Tussila^o alba och P. spu-
ria^ och karren i denna nejd af Senecio

5o4

paludosus, — Linderods-Asen ofverensslam-
mer till sin Vegetation mycket med Soder-
åsen. I Skogs-angar vid dess norra bergs-
rotter nara WesLia Wiam vaxa de sall-
synta Allium carinatnm , Jchillea nobiliSj
MeJllotus v ul gar is ; eniot Soder utstracka
sig lundar alltinlill Bjersjoladugård och
Ofvedskloster, hviika ega Ljsimachia ne-
morum och Primula elatior, — På klip-
porna vid Stenshufvud vaxa Seduni rupe-
stre och Draba mur alis och i lundar vid
Esperod Jvena Jlavescens och Oroban-
che major. På hela denna Ås forekom-
mer for ofrigt ymnigt Galium saxatile
och mera spridda visa sig Hjpericum mon-
tanuui och Geranium lucidum.

Den 3:dje Zonen iir helagen i Soder
ifrån den forrå och har talrika Bok-Skogar.
Har vaxa Aconitum Napellusj Lysimacliia
nemorum och Asarum europæum, I da-
len vid Fågelsång forekomma A/uga rep-
tans och Allium carinatum. — ■ 1 vestra
trakten omkring Hyby, Skabersjo och Lind-
holmen finnas Saxifraga Hirculus och
Acer campestre. De Sodra Skogarna pry-
das i synnerhet af P runns Avium j Ve-
ronica montana., DapJine Mezereum j Mo-
notropa hjpopithjSj, Apargia his pi da p.
hastiliSj Epipactis ensifolia och Silaus pra-
tensis. — 1 de ostra skogarna vaxa Vicia
dumetorumj Festuca aspera^ Eljmus eu-
ropæus. — Vid Krageholm vaxa Cyperus
fuscus och Inula britannica; vid Sno-
geholm finner man Gjpsophila fastigiata.

3. Slått-Tr akten (Slåtten^ omgifver
nåstan allestades den foregående Regionen.

5o5

Foljancle Va x ter synas ensanit tillhora
Slatten: Cichorium Intyhus ^ Crepis bien-
7ifs j, Carduus acanthoides och Daucus Ca-
rota.

For r. omtalar Slåttens Indelning uti
Sand-Slåtten och Lev-Sldtten, och gran-
skar Vegetationen hos hvardera af dem.

Sand-Slåtten ar rådande i den yttre
(istra delen af Skåne; på sodra kusten; i
det inre Skåne omgifver den Womb-
sjon, och fortsattes genom trakterna om-
kring Lydde-å och Sax-å allt intiil Haf-
vet, samt in tager i nordvestra delen vid-
strackta nejder. På de Skånska Sand-Fål-
ten har Dianthus arenarius sin ratta
stam-ort, och med den afven många Vax-
ter med starkare rotter, t. ex. Antheri"
CLim Liliago & r a mo sum j, Koeleria glau-
cUj, Astragalus arenarius _, Pulsatilla pra-
tensis; derjemnte vaxa har många annuel-
la Vår- Va x ter, såsom arter af MyosotiSj
Veronica triplijllos j, Holosteum umhella-
tum j Cerastium glutinosumj Air a prce-
coXj m. fl.. — De Sand-Fålt, hvilka fo-
rekomma i Nordvestra Skåne åro deremot
af en annan art, sakna egentliga Slått-
Våxter, likna mera de Hallandska Ljung-
Hedarna och ega Erica ^vulgaris och Te^
tralix med flera arter af SaliXj, Myrica
Galej Empetrum nigrumj Gentiana Pneu-
monanthe och i den inre trakten afven
Genista pilosa. — På Ostra Sand-Slatten
vaxa Anthericum Liliago & ramosum ^
Astragalus arenarius, Phleum arenarium,
Androsace septentrionaliSj Alsine viscosa,
— Åtskilliga arter, såsom Scabiosa sua-
veolenSj Hypericum humifusunij, Koeleria

5o6

glanca j Hyoseris minima uppnå sin ve-
stra grans i det sandiga medlersta Skåne.
— Hol os team itmbellatumj Pul sat i II a pia-
tensis och Dianthiis arenarius bli f va meia
sallsynta i det vestra Skåne. Æyssmn in-
caniim ar egen for denna trakt.

På Ostra Sand-Slatten af Skåne iiro
några trakter sardeles ulniarkta genom sin
Vegetation såsom t. ex. sjo-trakten emel-
lan Blekings-gransorna och Helge-x\. Har
finnas många Orchideæ, arter af Polyga-
lay Verbascum 3 Inula britannica, Hicra-
cium cymosiimj och Anthericum ramosum,
Denna trakt eger ock tahika Vatlen-Vax-
ter. Med Helge-å synas ifrån Småland haf-
va blifvit till Skåne inforda Snbularia
aqiiatica y Salix livicla j3. bicolor. Rosa
cirinamomea ; nara iitloppet af Helge-å fo-
rekomma de vidstracktaste karr i Skåne
och har vaxer Saxifraga Hirculus. — Vid
Widskofle finner man centren for arterna af
Anthericum och har vaxer Astragalus are-
narius. — Nejderna omkring Andrarum, Bro-
sarp och Raflunda hysa flera for sig nii-
stan egna Våxter, såsom Euphorbia Cypa-
rissiaSj Alyssum caljcinunij Poa bnlbosa^
Lepidium petræum^ Potentilla coUina, Sa-
liæ rosniarinifolia. — Det sydostra hornet
af Skåne eger på sin Sand-Slått Dianthus
pr ol i f er j Medicago minima, Lepidium pe-
træum^, A run do bal ti ca j Tussilago spuria,
Ornithopus perpusillus , Sium Falcaria,
Vid utloppet af Kopings-å finnas Saliæ
angusiifoliaj Arundo baltica och hogre
iipp vid Benestad Lotus siliquosus och
Ja n cus obtu si floras»

5o7

Ler-SIatlen inlnger Lill slorre delen
sydvestra Skåne, ocli iir ofta tiickt af en fet
svart-mylla. Ler-Sliitlen borjar emellan
Landsciona och Helsingborg, hvarifrån den
vidt Litstriicker sig emot de inre trakterna
och pa andra sidan om Wombsjon forenar
s\% med inre Sand-Slåtten. Den omqifver
derefter Skogs-Regionen ifrån foten af Rom-
niele emot Wester^ocli Sodcr allt intill
Ystad, derifrån utstracker den sig genom
Hainmenhog till Cimbritshamn. Forf. an-
ser, att emellan Malmo, Lund ocli Trelle-
borg utbreder sig den bbrdigaste Slatt
i Sverige. Har viixa Euphorbla eæiguay
Jntirrhinum Elatine, Senecio eriicifoUuSj
Fila^o oerinanica j, ^/uga al pina j, Cera-
stiuin arvense j Sagina ciliata, Aira ca-
ryophjUea^ Hordeum pratense, Teucriuin
Scor di am y Rwnex palustrisj Alisma ra-
nunculoides. — 1 Sand-nejderna af Scanor
och Falsterbo forekomma Gnaphalium lu-
teo-albumj Ranieoc conglonieratus, Alliiun
arenariiun. — I nejden a f Lund finnas
Omithogalum stenopetalunij Lactuca Sea-
riola, Dipsacus Fullorumy Geranium py-
renaicuni j Aniaranthus B Uturn ^ Tulipa
sylvestris. — I Westra Skåne i dalen
Rå-å våxer Orobanche major i storre
mangd iin annorstådes, och vid Belteberga
ser man Campaniila Rapunculus.

Skånes Hafs - Strander ega ock en
blandad Vegetation. På Sodra Stranden
af Sundet forekomma: Melilotus dentata .
Lepturus incurvatus ^ Juncus pjgmæus,
— På Westra Stranden vaxa: Schoberia^
Haljmus pedunculatuSj Salicornia her ba-

rora
Våxt-
gra

5o8

ceaj Atriplex ha stat a ^ roseaj m. fl., u4 1 si-
ne marina. Stell aria crassifolia , Lepidi-
uni latifoliumj, ylrtemisia maritima , Plan-
tago CoronopnSj Bupleunim tennis si mum,
Gljceria maritima , Sei r pus rufus et, • —
På Ostra siclan viixa Arundo balticaj Tri-
ticiun rigidunij Careæ distanSj Potaino-
geton marinas j Chara balticaj m. fl..
Lind- En annan af Academiæ Adjuncten

stréckia Lindblom forfattad afliandling framstal-
•traTde ^^^ Anmaikningar om Vaxt-Geographien
xt-Geo-i allmanhet, och om Vee^etationens forhal-
&c. lande innom Bleking i sjmnerhet ').

Forf. erinrar derom, att ju storre del
af jorden, som man vid vaxt-geographiska
undersokningar omfattar, desto mer vinna
dessa i intresse. Han tillagger, att man
dervid finner, huru vissa Yaxt-Familjer
hafva sitt maximum eller centrum i de
tempererade Zonerna, ifrån hvilka de spri-
da sis: dels till de kalla dels till de heta
Zonerna, men i hvilka de småningom fram-
stå i allt farre och fårre representanter,
som slutligen ofta åro degenererade och
forkrymplade former. Andra Våxt-Famil-
jer, som ega sin medel-punct i den heta
Zonen, framtranga ej till den kalla, o. s.
v.. Då man vill framstalla en ofversigt

*) Physiographiska Sallskapets Tidskrift. 1837.
Forslå Håftet med en planche. — Lund Iryckt
på G. W. K. Gleerups forlag, uti Berlin g ska
Boklryckeriet. 1837. 8;o. — Ss. i — 9: Strod-
da Anmarkningar rorande Vext-Geographien
i allmanhet och Vegetationens forhållande
inom Bleking i synnerhet, af Al. Ed. Lind-
blom.

5o9

af ett Lands Viixt-Geograplue, bora de
Yaxt-Familjer iippgifvas, livilka characte-
risera hvarje Lands Vegetation, till ar-
lernas antal och varaklighet, om de aro
allmanna eller spridda, o. s. v.. Noggrannt
forfattade Special-Floror iiro ett nodviin-
digt vilkor for iitarbetandet af ett Lands
Våxt-Geographie, o. s. v..

Derefter meddelar Forf. anmårknin-
gar om Vegetationens forhalla nde i Ble-
king, med hanvisning till en forut i Kongl.
Wel:s-Acad:s Handl, for år i83o inford af-
handling om Blekings Flora.

Forf. sager, att Characteren af Ble-
kings Vegetation bestiimmes af belagenhe-
ten och geognostiska beskaffenheten afPro-
vincen, som utgores af en af uråldriga
berg bestående mest skog-bevuxen kust-
stracka liings Ostersjon, begrånsad af Små-
lands och Skånes Skogs-trakter. Massan
af Vegetationen bildas alltså af Kust-Våx-
ter och af Skogs-Vaxter. Likval utgor den
vestliga delen eller Lister-Landet ett nn-
dantag hiirifrån. — Forf. anmarker, att
gransen emellan Skåne och Bleking ar vid
Sissebåck skarpt utmarkt. På Skånska sidan
finner man kala Sand-falt, betackta med
stora, losa stenar, emellan hvilka finnas
spridda åk rar, besådda med Bohvete; vid
viigarna ser man half- for torkade Pilar el-
ler några Jlar och någon planterad lund
af TalL Deremot så snart man passerat
ofver backen och ar innom Bleking, så
intrader man i en Skog af stora herrliga
Bokar, — Lister-Landet liknar till Vege-
tation narmast Villands Hiirad i Skåne.

5io

I Mjellby Socken har en yngre formation
blifvit upptackt, till beskaftenhet och pe-
Irificaler liknande den, som finnes i trak-
ten omkring Ivo Sjo i Skåne.

I anseende till Vegetationen kan Ble-
king indelas i 3:ne trakter: i. Strand-
Trakterij hvilken af Innevånarna kallas
Vahran, innefattar Skargården och Kust-
stråckan ifrån Sisseback till Bromse-
back. 2. Meil an-T r akten ulgores af den
Nejd, i hvilken Lof-Tråd aro rådande,
och bilda betydligare Lundar eller Sko-
går, hvilka stracka sig mer eller mindre
djupt in i Provincen 3. Skogs-Trakten
utmarkes af de storre Barr-Skogarna och
intager gråns-landet emot Småland och till
någon del åfven emot Skåne. Forf. erin-
rar derom, alt dessa Trakters natur-be-
skaffenhet lik val ofta ofvergår i hvarandra.

Han anmarker, att Skogs-Trakten år
i hånseende till sin Vegetation den mest
enformiga af dessa trakter, men åfven den
mindst undersokta. — Vegetationen i Mel-
lan-Landet år den mest omvåxlande, men
ej utmårkt genom sållsynta Yåxter. De
åsar, hvilka genomstryka denna trakt, ut-
goras ofta af Sand-fålt. På en sådan ås
vid Fiskareby i Ronneby Socken våxer
Gnaphalium arenarium L., och på sådana
åsar i ostra delen af Provincen forekom-
mer Ljchnis al pina L.. Forf. erinrar
derom, "att på Blekings kuster och i dess
Skårgård åro de fiesta af de Våxter sam-
lade, hvilka bilda Vegetationen på med-
lersta och sodra Sveriges Ostersjo-Kust,"
och Han anser, att Vikarna i Provincens

5ti

veslliq^a del iiro de mest anmarknimrsviir-
da, naninligen Pnkavik med sin Careæ
ScJireberi j Sofdeshorgs-viken med Jiincus
maritimus och Saxa-viken med Sonchus
paliLStris,

Blekings Flora maste anses såsom rik,
då man betiaktar de phanerogamiska Vax-
ternas antal och Provincens mindre om-
krets. INågot ofver 800 phanerogamiska
Vaxter aro hitintills fundna harstades,
alltså niira ? af Sveriges phanerogamiska
Vegetation. De storre Vaxt-Familjerna
bibehålla har samma forhållande i art-
antal, som i allmanhet i Sodra och Med-
lersta Sverige, u^mnW^an Compositæj Gra-
miiieæ, Cyperaceæ, Criiciferæ, Rosaceæ.
Mindre artrika Familjer iiro harstades fol-
jande: Antent aceæ, af hvilka Bleking blott
esfcr \ af de Svenska arterna; Orcliideæ
och Junceæ hafva hvardera i Bleking un-
gefarligen halfva antalet af Svenska arter.

Slutligen lemnar Forf. tillagg vid si-
na i K. Wet:s-Acad:s Handlingar år i83o
inforda *'Bidrao[ till Blekinsrs Flora." Den
med namn af Fra^aria elatior upptagna
Våxt ar ej denna, utan Fr, calycina Loi-
sel. , och ar narmare beslagtad med Fr,
collina an med Fr, vesca. — Cladinm Ma-
riscus Schrad. ar funnen i en sjo i Morrums
Socken af Hr Rings trand; Galiuin Mol-
lugo L. nara Hoby; f^io/ct nemoralis Kiitz.,
anmiirkt på Verno nåra Garlscrona af Hr
Westberg; Tussilago Petasites L. nara
Ronneby, Aspidium cristatuin Sw.z i en
torf-mosse nara Hiisfalstad i Ronneby Soc-
ken, o. s. v..

5l2

Underriit- Al' 1 836 eilioll Acadcmiæ Adjunclen

^'j^g!'"^- G- Agardh af Kongl. Wetenskaps-

Agardhs^caJeniien en tredjedel af det Aspiska

Resa år Rese-Stipendium till foretagande af en Bo-

* ^^* tanisk Resa till Sodra Europa, och skulle

Hr Agardh, enligt den Hononi gifna Re-

se-Instruction, fasta en speciel uppmark-

samhet på det gagn, hvilket man vid

Sodra Europas kust - lander hamtar af

Hafs-Ægerna for Hushållningen och Na-

ringarna.

Han har till Kongl. Wetenskaps-Aca-
demien inlemnat sin Rese-BeraLtelse, af
hvilken jag hår torde bora lemna elt sani-
mandrag.

Hr Agardh foretog sin Resa ifrån
Lund emot slutet af hosten år i836.
Han besokte forst Kopenharan, Ham-
burg, Hannover, Gottingen, Cassel och
Frankfurt am Mayn, i hvilka Stader Han
tog kånnedom om de Natural-Historiska
Samlingar, hvilka derstådes finnas, och i
Frankfurt beskref Han de Alger^ hvilka
Riippel hemfort ifrån Roda Hafvet. Han
ankom emot vinterns borjan till Paris, hva-
rest Han tillbragte inemot fem månader.
Under denna tid studerade Han hufvud-
sakligen Aigerna så vål uti det Natural-Hi-
storiska Musei Samlingar, som uti dem, som
tillhora enskilda Lårde, och honom meddela-
des det fortreende att ordna och beståmma
alla de Samlingar af Alger, hvilka under
de sednaste åren af Franska Lårde blifvit
hemforda ifrån flerfaldiga trakter af jor-
den, hvarjemnte Han erhoU tillstånd att

for

5i3

for sina framtida arbeten om Algerna be-
skrifva de arter, hvilka ibland dem voro
nya och miirkvardiga.

Vid vårtiden år iSSy afreste Hr
Agardh till Medelhafs-Trakterna vid
Frankrikes sydligaste kuster. Har under-
sokte Han, i sallskap med Requien, de
for Botanisten så interressanta nejderna
omkring Cette, Marseille, Toulon, Hiéres
och dess Oar samt Littoral-Trakten allt
intill Nizza. Han hade nu tillfalle att
anmarka, att Medelhafs-Trakten saknar till
mesta delen de stor re Ægerj, hvilka vid
den Atlantiska Oceanen utgora massan af
Hafs-Vegetationen och derstades visa sig i
snart sagt gigantisk storlek, och om vid
Medelhafs-Kusterna traifas en eller annan
af de storre Algerna, så ar det endast i
forkrymplade former, som de hår visa sig.
Han forklarar detta forhållande genom Al-
gernas stora beroende af ebb och flod, så
att dessa storre Alger saknas i de Haf, i
hvilka vatten-ståndet alltid år lika; der-
emot åro de, ehuru i egna beståmda for-
mer, ej sållsynta vid Adriatiska Hafvets
strander.

Men vid Medelhafs-Kusterna ser man
åter en rik Vegetation af de mindre Hafs-
AlgernUj arter af Ceramiam^ DictyotUj m.
m. fl., och denna for Hr Agardh hitin-
tills mindre kånda sydliga Vegetation blef
nu foremål for hans forskning. Hår upp-
tåckte han mångfaldiga nya Alg-Arter, med
hvilka Han vidgade Frankrikes Flora. —
Endast en Æg år hår foremål for insam-

Prof. PVikstroms Jrsher. 1838. ^^

5i4

ling och det till medicinskt behof, namn-
ligen Sphærococcus Helmintochortos j hvil-
ken likviil ar rar vid dessa kuster, och
egentligast såsom allman tillhorer Corsica.

1 Marseille log Hr Agardh kanne-
dom om den af Hr ]) elas trade gjorda
upptåckt att af ett vid hafs-stranderna va-
xande Gras: Zostera mediterranea till-
verka papper j och Hr Agardh lemnar
derom åiskilliga underråttelser, meddelade
af Uppfinnaren, som annu ar den enda
Fabricant haraf, och som afven lemnat de
prof af detta Papper ^ hvilka Hr Agardh
bifoi^at vid sin Beråttelse. Hr Delastra-
de har lofvat att lemna utforligare upp-
gifter om denna Pappers-tillverkning, i
handelse det onskas. — ■ Hr Agardh kan-
ner éj bestamdt orsaken, hvarfore denna
upptåckt annu ej blifvit begagnad. — Zo-
stera mediterranea år ej Svensk, men den
ar nara beslågtad med den Svenska Zoste-
ra marina j hvilken niåhånda torde kunna
begagnas for samma åndamål; det syd-
franska bafs-graset Caidinia oceanica an-
ses ej tjenligt for denna faI)rication i an-
seende till sina spadare blad-fibrer.

Emot hostens borjan foretog Hr
Agardh sin åter-resa genom Savoyens
och Scbw^eitzerlands Alp-Trakter, hvilkas
Vegetation Han undersokte; derefter seg-
lade Han på Rhen-floden upp åt Tysk-
land och begaf sig sedan till England,
h var vid Han likviil ej omnåmnt, om Han
log sin rese-tour genom Frankrike eller
genom Belgien eller Holland.

!)i5

Efter ankornslon lill Enc;land hcsokle
Han forst ha fs- ku steina vid Devonsliirc,
en tvakt, hvilken i England anses såsom
den, som eger den storsta rikedom af Hafs-
j4Iger,

Efter denna excuision reste Han till
Liverpool for att deltaga i den Års-Sam-
mankomst, som Englands Larde hade år
1837. Har bevistade Han den Natural-
Historiska Classens sanimankomster, och
tralFade de namnkunnigaste Naturforskare,
som detta Land nu eger, samt antecknade
innehallet af de afhandlingar, livilka har
upplastes, och om hvilka han i sin Rese-
Beriittelse lemnar mer eller mindre utfor-
liga underrattelser. Ibland dessa torde jag
har bora oranamna en Afhandling, som af
Lindley upplastes, om den af W ard
gjorda upptiickt, att genom plantering af
Vdxter i små egna tillslutna Glas-Hus få
dessa Vaxter i en ntmiirkt skon vaxtlig-
het och vacker blomning utan all slags
skotsel af Odlaren. Dessa Glas-Hus gjor-
des i borjan endast en aln langa, men
sedermera har man forlangt dem. Vid
bottnen år tillfålle lemnadt for det ofver-
flodiga vattnet att afrinna. — På bottnen
af Glas-Hiiset lagges tjenlig jord, i hvil-
ken Våxterna planteras, och Glas-Huset
tillslutes derefter. Den fuktighet, hvilken
jorden eger, afdimstar under dagen och
condenseras åter under aftonen och nat-
ten på Glas-Husets våggar samt nedfal-
ler i form af droppar eller dagg på jor-
den och på Viixterna. Genom talrika for-
sok har man redan funnit, att niånga ibland

5i6

de Viixter, hvilka iiro cle svåraste att med
någon framgang odla, trifvas har på ett
alldeles luxurierande satt. Så t. ex. od-
lar man nu i dessa Glas-Hus Orchidéer^
ifrån jordens varmaste Lander, Alp-Vcix-

xtePj hvilka till och med blomma i de for
solen otillgångliga Husen i London. — I
dessa Glas-Hus har man dessutom fått
niånga indiska fron att gro, hvilka man
forr ej kunnat i Europa tvinga dertill.
Derigenom att man innom dessa Glas-
Hus ofta anbringar flerfaldiga localer i
smått, så bidrager man dertill att Yaxterna
få mera naturliga platser, och man har
redan borjat att i London och i Liver-
pool inriitta sådana Glas-Hus i ett storre
omfang. Ward har ock funnit, att detta
planterings-satt ar det formånligaste for
ofversiindning af Våxter ifrån aflagsna
Lander. Så har man t. ex. redan enligt
denna method forsant Vaxter ifrån Lon-
don till Ost-Indien , och derifrån till Eng-
land, och de hafva vid ankomsten befun-
nit sig i en liflig vaxtlighet, oaktadt de

• betydliga temperaturs - vexlingar, hvilka
intraffat under en sådan resa; också har
Ward i allmanhet funnit, att Vaxter kun-
na utharda hoga grader af varma eller
kold, om ett fuUkomligt lugn råder i den
omgif vande atmosphæren.

Ifrån Liverpool afreste Hr Agardh
till Scottland, fornamnligast for att tåga
kannedom om den beredning af Kelp ^
hvilken verkstalles på Scottska Kusterna,
och hvilken derstiides utgor en betydande
narings-gren. Hr Agardh lemnar derom

5i7

en ulforlig beskrlfning, hvilken skulle
blifva for vidlyftig alt har upptaga. Jag
kan deifcire endast anfoia foljande af For-
fattarens underråttelser harom.

De Al^-Arter^ hvilka egentligast be-
gagnas till Kelp ^ aro Fucus nodosuSj ^ve-
siculosns och serratus^ hvilka vid Ocea-
nens Kuster vaxa ofvan om den lagre
vatten-linien, och således blottas af det
tillbakafallande vattnet. Dessa arter aro
åfven allmanna vid Sveriges vestra kuster.

Då vattnet ar lågt, så skares i Scott-
land dessa Tång-arter med en liten hand-
skara. Man antager, att Tån^-Arterna
behofva 3:ne år for att tillvaxa, innan en
ny skord kan erhållas af dem. Skarnin-
gen borjar i Maj eller i Juni och fortgår
intill sena hosten. Om klipporna aro latt
tillgangliga, så uppbares skorden fore haf-
vets återstigande, i annat fall samlas den
i hogar, omlindas med ett tåg, hvarefter
hogarna lemnas for att vid det åter stigan-
de hafvet dragas eller foras med båt i land.
Denna method, sager Forf., ar enkel och latt,
der hafvets ebb och flod underlattar ar-
betet, men kan ej till alla delar anvåndas
i Bohus- Lan, ehuru ungefarligen efter
samma method. — • Laminaria dcgitata
samlas på Scottska Kusten på sa«ima satt;
den gifver en egen sort af Kelp, som ej
innehåller sulphater, och iir derfore till
flera behof mera eftersokt an vanlig Kelp.
Det ar ock den Alg, som an vandes vid
lod-fabrication. Sedan Tangen blifvit ford
till stranden, så brannes den antingen våt
i en egen ugn, eller utbredes den på stran-

5i8

den, tojkas sa fort som mojligt i IVia lut-
ten, odl brannes slulligen i en hala på
stranden. Tolkningen sker fort i vac-
ker vaderlek, men i fuktig vaderlek ocli
vid regn hopsamlas 2'ån^e?i åter i ho-
gar, einedan regnet ultvattar den och
gor den mindre rikhaltig på salter. ■ —
En hala af 8 fots langd och 2I fots
bredd ar tiUracklig att branna 4 Tons
Tang (viigd våt), och deraf kan påråk-
nas 10 proc. Kelp, Om vaderleken år
missgynnande, så brannes Tangen i ug-
nar. Fordom betaltes 1 Ton Kelp med
20 pund Sterl., men nu har priset fal-
lit, sedan den spanska Barillan borjat
inforas.

Slutligen lemnar Hr Agardh un-
derråttelser om de Jlgerj hvilka man i
sednare tider borjat att begagna såsom
ibdo-åmne vid kusterna af England, Scott-
land och Irland. Dessa år Sphærococcus
crispiLS, rubens , memhranifoliiis och Bro-
diæij hvilka innehålla en ganska nårande
gelatina, eller ett gele-åmne, som i det
nårmaste emotsvarar det gele, hvilket er-
hålles a f Sphærococcus cartilagineus och
lichenoides, och hvilket utgor de bekan-
ta javanska Sval-boii, som ofver hela
Ost-Indien begagnas såsom fodo - åm-
nen. Det gele, som beredes af de forst-
nåmnda Alg-Arternuj har i England fått
namn af Cara^hean eller Caragealin, och
då dessa Våxter åfven linnas vid Sveri-
ges vestra kuster, så bora de der anvån-
das af Landets Innevånarne. Forf. an-
mårker, att man i Skåne borjat att an-

I

1

5i9

vanda Sphærococcus crispus till ett gele
såsom surrogat for Islands-Lafven (Ce-
trana islandica).

Efter sitt besok i Scottland återvan-
de Hr A gard h till Fiiderneslandet emot
slutet af år iSS^.

520

IV. Våxt-Physiologie.

j. G. Uti Kongl. Wetensk:s-Acad:s Hand-

|nK„ar*lingar for år i836 forekomma arne Af-

omSpori-j-jgjjjiijjprjjj, af Academiæ Adiuncten J. G.

diernas <-> r» • i •

roreise, Aqardh: en "om Sporidiernas rorelse hos

och om T '-^ .. ., >» 1 »

Propaga-de groHa Alterne och en annan om
^"'3°*J^^^"Propagations-Organerna hos A/g erne** ^).
Los Æ- Forf. har sjelf tackts for mig antyda de
vigtigaste resultaten af de i clessa Afliand-
lingar framstallda undersokningar, och hvil-
ka resultat torde kunna innefattas i foljan-
de sammandrag.

Den kannedom, som man hitintills
egt om jdlgernas hfs-phænomen har varit
obetydlig. Man hade visserligen i Vau-
chers och några andras spridda iaktta-
gelser en utgangs -punct for de osåkra
theorier, hvilka man uppstallt, men ofta
voro iakttagelserna oriktiga, och for de
hogre Algerna^ som uteslutande tillhora
Hafvet, ersatte hypotheser den fullkomliga
bristen på iakttagelser. Det var derfore
naturligt, att genom en bestamd under-
sokning hvarje ny iakttagelse skulle moj-

^) Kongl. Wetensli;s-Acad:s Handlingar for år
i836. S^* I — i4l Observationer på Sporidi-
ernas rorelse hos de grona Algerne, af Ja-
cob G. Agardh.

— — Ss. i5 — 5i: Bidrag till en nog-
grannare kannedom af Propagations-Organer-
ne hos Algerne 5 af Jacob G. Agardh. Tab.

I, n & III.

521

ligen forsvaga hypotheserna, ocli att iif-
ven (len systemaliska uppstallningen af
Ægerna skulle få ett nytt utseende ge-
nom (len noggiannare kannedomen af de-
ras inre lif.

Det blef derfore nodviindigt for Forf.
att icke blott framstalla sina egna iaktta-
gelser, och de resultater, till hvilka dessa
ledde, utan afven att geuomgå de theorier,
hvilka man forut uppstallt, så val i phy-
siologiskt som systematiskt afseende. La-
ran om Algernas metamorphoser och theo-
rier na om deras Djur- eller Viixt-Natur,
hypotheserna om den dubbla fructificatio-
nen, deras gamla indelning i articulerade
och oarticulerade m. m. få sålunda i For-
fattarens iakttagelser sin vederlaggning el-
ler sin bekraftelse.

Forfattarens iakttagelser leda Honom
till en indelning af Algerna i 3:ne grup-
per, for hvilkas kannetecken redan i fore-
gående Års-Beråttelse p. 4^3 &c. blifvit
redogjordt.

I. Algæ zoospermeæ. Af hithorande
Jiger har Forf iakttagit propagationen
hos foljande: Draparnaldia tennis ^ Con-
ferva zonata ^ C. ærea j, C, Loveniij C.
crlspata j ar terna af Lji^nema j Ectocar-
pus tomentosus och E, siliculosits ^ Ente-
romorpha clathrata samt hos Brjopsis
Arhuscula* Utvecklingen hos alla ar i
hog grad ofverensstammande, men erbju-
dande modificationer, hvilka redan skulle
kunna antyda de slågt - skillnader, som
hos de fullvaxta tydligare framstalla sig.
Sporidierna antaga hos alla redan fore

522

tleras uttrangande ur moder-vaxten, en lif-
lig oregelbunden rorelse, som forlfar iin-
nu en eller annan timma, sedan de ut-
kommit i vattnet. De aro under denna
tid forsedda med en Ijusare spets, ett
slags rostrum, som genom sina svångnin-
ningar synes fororsaka rorelsen, och som
vid dess upphorande åter appliceras till
kroppen. Under sin rorelse-period draga
de sig småningom till något morkare stal-
le, tjenligt for deras utveckling. Några
arter af Drapamaldia ordna sig dervid i
stjernformiga figurer, de andra gyttra sig
i oregelbundna hopar. Germinationen sy-
nes blott bestå i en forlångning af den
klotrunda Sporidien, och articulationen
uppkommer genom en hopning af slem,
som slulligen hårdnar till membran.

2. Æ^ce florideæ , characteriserade
genom den så kallade dubbla fructificatio-
nen, d. v. s. att de hafva fron inbaddade
så val i capsler som spridda, eller samlade
i Sori, under sjelfva epidermis af Frons.
Dessa sednare ligga vanligen 4 och 4 ti^^-
hopa i en liten spher (sphærospermer),
och ej som Forfattarne uppgifva 3 och 3.
Bada slagen fungera såsom fron, och Forf.
har iakttagit utvecklingen hos foljande ar-
ter: Af Sphærospernierna hos Ceramium
rubrum och Chondria pinnatifidaj och af
Capsel-frona jemval hos bada de nåmnda,
samt dessutom hos arter af Bonnemaiso-
niuj Chondria clavellosa m. fl.. Då bada
slagen sålunda visat sig fertila, så veder-
lagges låran om AntJiospernierna och of-
riga theorier, hvilka man uppstallt for att

523

forklara den clubbla fructificationen. Fro-
na antaga icke under nagot utvecklings-
stadium en roielse, emotsvarande de lill
lorra afdelningen horande Alger, och ger-
niinationen iir vida mer complicerad iin
hos dem.

3. Æ^æ olivaceæ. Af de till den-
na Tredje Afdelning horande Jiger har
Forf. endast iakttagit gernjinationen af
Fucus vesicidosus. De iakttagelser, hvil-
ka man vanligen anfor at Stackhause
och Martins ofver germinationen hos
arterna af Fucus anses af Forf. en-
dast vara en beskrifning på utvecklin-
gen af de bruna scuteller, utur hvilka
man ofla ser arterna af Fucus utvaxa.
Sedan några mindre oriktigheter i de fo-
resliillningar, hvilka man gifvit af frukt-
organernas structur, blifvit rattade, så fram-
stalies germinationen af de egentliga frona.

En miingd iakttagelser ofver bi-orga-
ner, hvilka man ofta sett fungera såsom
frukter, finnas dessutom spridda i dessa
afhandlingar, men for hvilka iakttagelser
man maste hanvisa till sjelfva dessa Ori-
ginal-Afhandlingar.

5^4

v. Låran om Vaxt-Petrifica-
terna eller Forn ver Idens Flora.

H isinger Ett foF kanncdomen om Svenska Pe-

Letliæa

suecica.

trificaterna mycket vigtigt verk ar den af
Hr Hisinger utgifna Lethæa sveclca el-
ler Beskrifning af Svenska Petrificaterna ^).
Detta arbete åtfoljes af fortrafHiga, af Hr
v. Wright ritade och lithographierade
figurer af alla Svenska Petrificater.

Uti detta verk afhandlas forst Djiir-
Petrificaterna j hvilka utgora ett betydligt
antal.

Derefter fol ja Vdxt-P etrificaterna ^ af
livilka hitintills endast 29 åro fundna i
Sverige. De aro indelade enligt Brong-
niart's systematiska uppstallning. For
så val Slagten som arter meddelas kanne-
marken; derefter folja synonymer ifrån
Nilsson's och Agardh's Afhandlingar
och de vigtigaste ifrån Brongniart's och
Schlot heims Skrifter. SlutHgen bifogas
kortare uppgifter om arternas forekomst
innom de sarskilda Provincerna. Dessa
Vaxt-Aftryck aro noggrant afritade på 5

^) Lethæa suecica sen Petrificata Sueciæ, ico-
nibus et chaiacteribus illustrata. A W. Hi-
singer. — Holmiæ, typis P. A. JVorstedt
et F i li i, MDGGGXXXVII. 4:o. pp. 124.
C. Tabb. XXXVI. — (p. io5— 112 & ii5:
Palæophyta. Tab. XXXI— XXXIV (Sc XXXVI,
f. 5 & 6.

525

Tabeller. — Sliigten och arter iiro fol-
jande:

1. Agamæ.

a. AI ^03,

I. Sar^assites septentrionalis Ag.h.; i
Skåne vid Hoganiis. (in schisto carbonaceo)
Tab. XXXI. f. I. — 2. Caiilerpites JSils-
soniaiuis Brongn.; vid Hoganiis (in Schisto
carbonaceo) Tab. XXXI. f. i. — 3. Fu-
coides circinnatus Brongn.; på Kinnekulle
(in strato saxi arenacei). — 4* Fucoides
antiquus Brongn.; på Billingen vid Lilla
Lycke och vid Warving. Tab. XXXI. f.
3. a. — j3. ^racilior Hising.; i Dalarna vid
Draggån i Rattviks Socken. Tab. XXXI.
f. 3. b..

b. Filices.

(Crfptogamæ vasculosce),

5. Glossopteris Nilssoniana Brongn.;
vid Hor i Skåne (in saxo arenaceo). Tab.
XXXI. f. 4- — 6» Tærdopteris vittata
Brongn.; vid Hor (in saxo arenaceo). Tab.
XXXI. f. 5. — '7. Pecopteris? Agardhia-
na Brongn.; vid Hor. Tab. XXXI. f. 6.
— 8. Clatropteris meniscioides Brongn.
vid Hor. Tab. XXXII. ■ — 9. Fdicites — .?;
vid Hor (in saxo arenaceo). Tab. XXXIII.
f. I. — 10. Filicites — — ?; vid Raus
nara Helsingborg (in strato saxi arenacei).

Tab. XXXIII. f. 2. — ^11. Filicites ?;

vid Raus (in saxo arenaceo). Tab. XXXIII.
f. 3.

526

c. Lj copodiaceæ.

12. Lycopodites palens Brongn.; vid
Hor (in saxo arenaceo). — • 1 3. Lycopodi-
tes phle^marifonnis Nilss.; vid Hoganas
(e schisto carbonaceo). Tab. XXX III. f. 9.

IL P h a n e r o g a m æ.

A. Phanerogamæ gjninospermæ.

a. Cjcadeæ.

i4- Cycadites Nilssoni Brongn.; i
Gion-Sanden vid Kopinge och vid Hor
(in saxo arenaceo). Tab. XXXIII. f. 4* —
1 5. Cycadites gigantens Hising.; vid Nor-
ra Hultarp nara Hor (in saxo arenaceo).
Tab. XXXIII. f. 5. — 16. PterophyUnm
majus Brongn.; vid Hor (in saxo arenaceo).
Tab. XXXIII. f. 6. — 17. Pter, minus
Brongn.; vid Hor. Tab. XXXIII. f. 7. —
18. Pter. dnbium Brongn.; vid Hor. Tab.

XXXIII. f. 8. — 9. Nilssonia brevis
Brongn.; vid Hor (in saxo arenaceo). Tab.

XXXIV. f. I. — 20. N. eJongata^voi\^u.';
vid Hor. Tab. XXXIV. f. 2.

b. Coniferæ.

21. AhieLites Sternbergii Nilss.; vid
Hoganas (in scbislo carbonaceo). Tab.
XXXIV. f. 3.

B. Phanerogamæ Monocotyledoneæ.
a. JSajades.

22. Zosterites Agardhiana Brongn.;
vid Hoganas (in scbisto carbonaceo). Tab.

XXXII. f. 4.

h. Canneæ,

2 3. CannophylUtes — . — • ?; i Gron-
Sanden i Skåne. tab. XXXIV. f. 5.

C. Phanerogamæ Dicotyledoneæ,
a. Acerineæ,

24. Acerites ? cretaceus Nilss.; i Gron-
Sanden i SUne. Tab. XXXIV. f. 6.

b. Amentaceæ,

25. Comptonites ? antiquns Nilss.; i
Gron-Sanden i Skåne. Tab. XXXIV. f. 4.
26. Alnites ? Friesii Nilss.; vid Kopinge i
Skåne. Tab. XXXIV. f. 8. — 27. Salici-
tes? JVahlbergii Nilss.; i Gron-Sanden i
Skåne. Tab. XXXIV. f. 9. — 28. Car-
pomorphites? — — ; vid Hoganas i Skåne.
Tab. XXXVI. f. 5. — 29. Ljcopodites ?
— ' — ; på GoUland vidBotarve nara Burs-
viken (inler sirata saxi arenacei). Tab.
XXXVI. f. 6.

Forf. oninamner, att man for ofrigt
vid Hor i Sand-Stenen funnit Aftrjck af
natformigt ådrade Blad^ men så skadade,
att de svårligen kunna bestammas; man
bar ock derjemnte funnit på samma stalle
fragmenter af Kol efter ett Dicotjledoniskt
Tråd.

De markviirdigaste ibland dessa åro
Sargassites septentrionalis ^ såsom be-
findtlig baistades, då de nuvarande arter-
na a f Sargassum endast tillbora Hafven i
Varmare Zoner. — Chlathropteris meni-
scioides bar nu for tiden emotsvarande
Orinbunkar i den Varmare Zonen af

528

America. Cjcadites Nilssoiii och Ljcopo-
dites phlegmariformis hafva åfven nu
for tiden endast motsvarande arter i var-
ma Lander.

Enligt Formationerna forekomma des-
sa Vdxt-Petrificater i foljande Lager:

II. I Krit' och Grdn-Sands-Forma-
tionerna,

Cjcadites Nilssonii Br., CannophjUites
septentrlonaliSj Acerites? cretaceus Nilss.,
Comptonites ? antiqiius Nilss., Alnites ?
Friesii Nilss., Salicites FTahlbergiiWxhs,,

III. Formationer emellan Kritan och
Grauvackan,

a. Sandstens-Lagren vid Hor:
Glossopteris Nilssoniana Brongn., Tee-

Tiiopteris vittata Brongn., Pecopteris ?
jigardhiana Brongn., Clatropteris menisci-
oides Brongn. , Lycopodites putens Brongn.,
Cjcadites Nilssonii Brongn., gigantens
Hising. , Pteropliyllum majus Brongn., mi-
nus Brongn., dubium Brongn., Nilssonia
brevis Brongn., Nilssonia elongata Brongn.,
Culmites Nilssoni Hising. (?).

b. Sandstens-j Ler ski ff er s-^, Jernlers-^
Kolskiffers- och Stenkols- Lagran vid Ho-
ganas.

Sargassites septentrionalis A g.h., Cau-
lerpites Nilssonianus Brongn., Filicites — .?
Lycopodites phlegmariformis Nilss., Zo-
sterites Agardhiana Nilss., Abietites Stern-
bergii Nilss., Carpomorphites? — ?

c. Sandstens- och Oolith-Lagren på
Gottland.

Lycopodites — .

IV.

529

IV. of ver gdngs- Formationer,

b. Lerskiffers-Lager,
Fiicoides anticjuus Brongn..

c. Aldre Kcdk-Lager.
Fucoides antiquus Brongn..

e. Sandstens-Lager.
Fucoides circinnatus Brongn..

Våxt-Ajtryck,

Uti

of vergångs- Formationer.

Aldre Lager, Yngre Lager,

a. — .

Uti Uti

Secundair Alluvial och

Formationer, Diluvial-Lager,

Anm, Forf. upptager 29 arter i Be-
skrifningen, men i denna sednare ofver^
sigt anforas blott 27.

Prof, JVikstroms Arsher. 1838. ^4

53o

VI. Botanikens
Litteratur- Historia.

Ad. A f- Upsala Universitet har inkopt det

Hotnn. Guineiska Herbarium, den Frukt-Samling,
•Simiingarjg Botaniska Manuscripter och Guineiska
Utensilier, hvilka tillhort atlidne Pror.
Adam Afzelius, for 1200 R:dr B:co,
och de Botaniska Samiin^arna aro forena-
de med de till det Natural-Historiska Mu-
seum horande Samlingar (Upsala Corres-
pond. 1 837. October).
A spe- Acad. Adj unoten Lindblom har for

^ r* €* 11 s J

'^Botan. 3oo R:dr B:co inkopt det Herbarium j,
^fntlipS.^^som tillhort aflidne Krono-Bagaren Aspe-
gren. Det utgores af omkring «7000 Pha-
nerogamer och 1200 Cryptogamer. (Re-
gensb. Bot. Zeit. 1837. l:r B:d. N:o 11.
S. 175). — Hr Lindblom har afven in-
kopt den Moss-Samllng j hvi-lken tillhort
aflidne Academiæ Docenten Ahnfelt.

Necro- Under detta Ar forlorade Sverige

''^""' tvenne af sina Botanister:

Extra-Ordinaiie Professoren i Materia
Medica och Dietetik Doctor Adam Afze-
lius, fodd i Larfs Prastgård i Scara Stift
d. 8 October 1750, dog i Upsala d. 3o
Januari 1837.

Theologiæ Docenten Magister Nils
Otto Ahnfelt fodd i Gullarps Pastorat

53i

af Lunds Stift d. 3i Oclob. 1801, dog d.
I Jaiiuaii iSSy.

En kont Biographie ofver Prof. Ad. Biogra-
Afzeliiis finnes inford i Kongl. Welen- a^k Af-*^
skaps-Academiens Handlingar for ar i836. ^^e^i»»-
Den ar foi fallad af Prof. P. F. W a hl- ^
berg^).

Ofv'er Docenten Magister Ah n felt aro Biogr.i-
Liographiska underrii Helser leinnade a f Prof.^' n. o!"
Hornschuch^), iifvensom ett Tal blifvit^'^'^^^^*-
hallet vid Mag. Ahnfelfs jordfastning
af Prof. Joh. He nr. Thomander^).

Under år i837 utkom 3:dje Bandet Biogra-
al "Biographiskt Lexicon ofver namnkun- Lexicon.

nige Svenska Man" ^). Uti detsamnia fin-^^^lfef ""^
nas Biographier ofver Ibljande Svenska Bo-
tanister: Olof Bromelius, Magnus von
Bromell, Joh. Brovallius, Abraham
Back, S a m u e 1 N i cl a s C a s s t r o m , Olof
I Celsius d. Å,. - ,

"*) KongL Welensk:s-Acad:s Handlingar for år
i836. Ss. 342 — 345; Biographie ofver Adam
Afzelius, Med. Doet., Extr. Med. Professor.

^) Regensb. Bot. Zeit. 1837. I:r B.d. N:o n. Ss.
175 & 176.

^) Vid Theologiæ Docenten Magister J\ i Is Ot to
Alinfelts Jordfastning i Knastorps Kyrka d.
g Jan. 1837. Af Joh. Hen r. Tliom ander.
— Lund, från Lundbergska Boktryckeriet,
1837. 8:0. Ss. 8.
^) Biographiskt Lexicon ofver Namnkunnige Sven-
ska Man. — Tredje Bandet. — Upsala, Leff-
ler och Se be il. — 1837. 8;o. Ss. 35o <Sc 32.

i3'2

Ofversigt af Svenska Skrifter
i Trådgårds-Skotseln for

ar

1837.

voth- Under detta år utkom en ofversatt-

'Vra"d"-' ning af 5:te Upplagan af J. G. Voth-

gåids-Ka-j^j^j^jj'g Tradsfårds-Katekes, ett arbete,

tfckes. ~ " '

5:teUppi..hvilket i 2:ne Delar afhandlar Tradgårds-
SkoLseln ^). — Forstå Delen ar forfattad
for Landtinan i allmanhet. Uti densam-
nia forekommer forst en Inledning, in-
nehållande anmarkningar om Triitlgårds-
Skotselns vigt och varde samt en indel-
ninsf af dess laror i allmanhet. Deref-

o

ter afliandlas det, som ar allmanneligen
nyttigt att veta om odlings -satten for
de vanligaste Koks-Viixter, fruktbarande
Trad och Buskar. — Den Andra Delen
ar forfattad for dem, hvilka ega tillfalle
att anlagga storre Tradgårdar med fler-
^ faldiga odlingar och utgor afven ett eget
arbete for sig, i hvilket de till Koks-

*) Johan Georg Vothmann^s Tradgårds-
Kalekes for Landtmannen. — Femte XJppla-
gan. Af Jacob Ernst von Reide r Kongl.
Bayersk forste Landt-Råtts-Assessor. — 6f-
versattning. — Forrå Delen. — Linkoping,
1837. Axel Petre, 8:0. Ss. 90 (och 9). —
Johan Georg Vothmann's Tradgårds-
Katekes for Ti-adgårdsegare på Landet. —
Nyaste Upplagan. Af Jacob Ernst von
Reid er. — Ofversatlning. — Andra Delen.
— Linkoping, iSd'J. Axel Petre. — 8:0.
Ss. i5o (och 6).

533 ■

Tradgånlen, Frukt-Tradgarclen och Blom-
ster-Tradgården horande aiimen niera ut-
foiligt afliandlas.

Detta arbete iitgor en Handbok, hvil-
ken ar ganska brukbar, och fortjenar såle-
des att egas. — Forstå Delen af Forstå
Upplagan af denna Tradgards-Katekes of-
versattes på svenska år 1797 af Prof. Ol.
Swartz, men den Andra Delen utkom
aldrig.

En annan mindre Handbok i Triid- sim-
gårds-Skotseln blef ilfven utgifven under iwbok
sidstlidne år^). Den år forfattad af E. ^J^^
M. Ohngren, framstaller i storsta korrt- stotsein.
het de forstå Grunderna till Triidgårds-
Skotseln och ar egentligen skrifven till
tjenst for Allmogen, som deraf kan in-
hemta det allmiinnast an v and bara i denna
konst, och således liira sig att formånli-
gast odla de vanligaste Vaxter.

En ifrån tyska språket ofversatt An-Anvisnmg
isning till beredning af Socker af Hvit- b«'reda

Socker a f

tor.

Betor (BetaCida L.) utkom ock i Stock-^^.^^^
holm år 1837. Den innehåller ensamten
beskrifning af det tjenligaste hitintills kan-
da sattet for denna beredning ^°). *

9) Handbok i Tradgards-Skotseln, eller korrt Af-
handling om mindre Tradgårdars anlaggande
och skotande på Landsbygden. — Stockholm,
Tryckt hos L. J. Hjerta, 1837. 8:0. Ss. 32
(och 5).
^°) Anvisning for Hiishåll på Landet att bereda
Socker af Hvit-Betor. (Hemtad från Central-
Blått fur Landtivirlhschafl iind verwandte
Gewerbe i836). — Ofversiittning. — Stock-
holm, 1837, hos B. M. Br ed berg. — På
dess forlag). — 8:0. Ss. i4«

534

Gran- Sidstlidne år afgaf Kongl. Secretera-

Btra^tfeise'^6" Granberg en "Beratlelse om Mrdl-
ora '^;^f\-b(i rs-Pl anterin^en och Silkes-Odlin^en na

bais-Plan- ,. r>Oi\ n

teringen .Delle- V ne år 1837"'). Forf. aniiiarker,
Beué-vuepf^t oaktaclt den stranga vintern till år
år 1837. i33^ har ej ett euAix Mullhars-Trdd ut-
dott på Belle-Yue, men i anseende till
den sena våren, så utsprucko ej lofven
forr an i mediet af Juni, livarfore Silkes^
Maskarnas klackning ej kunde foretagas
så tidigt, som under de forrå åren.

Forf. ansei-, att svårigheten att upp-
draga och anskaffa ett tillrackligt antal
^ MuUbdrs-Trdd ar det imfvudsakliga hin-
dret for Silkes-Odlingens framsteg. Då Sall-
skapet stiftades funnos inga gamla Mull-
bclrs-Trdd i Sverige, och Mullbars-Trads-
Plantagen på Belle-Yue har hitintills ej
ofvertj^gat alla, att dessa Trad trifvas har-
stades. Åfven Philippinska MuUbdrs-Trdd
hafva blifvit hit inforskrifna och man be-
niodar sig att oka dem genom ympning.
De gifva tallika rotskott och stoire lof.
.:^ Hagen for Silkes- Od/ingen synes i

Sverige tilltaga. I . Malmo-Lan har man
borjat plantering af MiiUbårs-Trad , och
flera enskilda hafva ifrån Sallskapet erhål-
lit plantor och fron af detta Tråd.

Sallskapet har ifrån Mannheim inkopt
1000 MuJlbclrs-Trdd af 3 till 4 årsalder,
och utdelat mer an half ten af dem. Forf.

^) Beraltelse om Mullbars-Planteringen och Sil-
kes-Od lingen på Belle-Vue. — Stockholm,
Eimens och Granbergs Tryckeri, 1837.
— 8:0. Ss. 8.

535

»

Iror, att knappast ofver 5o,ooo Mullbcirs-
Tråd finnas lor narvarande i Sverige, och
dessa iiro iinnu ganska unga, då likval
Forf. anser, att en unllion at' Midlbcirs-
Tråd torde behofvas, innan Silkes-Odlin-
oen kan éiigas vara stadgad, och tillrack-
lig foda beredd at den mjckenliet af Ma-
skar, som fordras for en stor Silkes-pro-
duction.

Forf. eriniar derom, att Silkes-Ma-
skarnas halsa och trefnad befordras bast
genom luft-vexling, en jemn temperatur
och renlighet; sarskilda ventiler på fen-
stren hafva funnits tjenligast for luft-om-
bj^te, hvarfore man ej mer behoft anvanda
chlor-kalk.

Directionen liar tillkannaeifvit, att
den uppkoper Coconger, och låter afven
kostnadsfritt upphaspla dem, hvilkas egare
sjelfva onska att bibehålla Silket. Några
Skålpund Coconger hafva derefter blifvit
inkopta, men de, hvilka . blifvit hitskicka-
de for att upphasplas, hafva varit flera.
All iipphaspling har blifvit verkstiilld på
Norra Corrections-Huset till ett lågt pris.
— Somliga af Cocongerna hafva visat, att
Silkes- Maska rna ej fått lillriicklig foda,
hvaraf foljer, att de gifva mindre Silke
och att sjelfva arten forsiimras.

De ItaUenska Silkes-Maskania ^ hvilka
blott ombyta hud tre gångor, ega ej det
foretrade, som blifvit tillagt dem; deras
larf-tillstånd år foga kortare an de andras,
och deras Coconger hafva i vigt knappast
varit mer an hålften af de hvi ta Chinesi-

536

ska Silkes-MaskarnaSj hvilka gifva ett fi-
nare silke.

Konsten att dubblera Sllket har har
ej gjort nAgra framsteg, troligen emedan
man endast eger ofLdlkomliga verktyg har-
lill, hvarfore Direclionen inforskrifvit en
ny dubblerings-niohl.

Ktt st joke Mobel-tyg, forfiirdigadt af
det på Belle-Vue producerade Silke, har
blifvit ofverleninadt till H. K. H. Kron-
Prinsessan. — Detta Mobel-tyg ar till-
verkadt på Hr Meyersson's fabrik.

Den MiillhårS''Planta^e ^ hvilken blif-
vit anlagd vid Norra Corrections-Huset,
ar i storlek narmast den på Belle-Vue,
och skall troligen med tiden medgifva en
stor Silkes-prodaction.

Den MuIIbdrs-Planta^e j hvilken for
4 år sedan anlades vid Prins Carls Schb-
la på Sodermalm, har blifvit val Vårdad af
Scholans Sysslonian Ry ttmastaren Venus.
A f de derstiides underhållna Silkes-Ma-
skar har nara ett halft Skålpund hasp-
ladt Silke blifvit till Sallskapet inlem-
nadt, i anledning hvaraf Sallskapet fdre-
slagit, att ett exemplar af den Medalj, hvil-
ken ar slagen till minne af Silkes-Odlin-
gens inforande, må ofverlemnas till Fru
Sch w eder, som vid Scholan vårdat Sil-
kes-Maskarna och undervisat flera derva-
rande Flickor om Silkes-Maskarnas skotsel
och om Silkets upphaspling.

I Norrkoping har Mademoiselle Aro-
scnius af sin Silkes-Odling erhållit \\

537

Skålpimcl Silke, som hon sjelf uppliasp-
lat. Directionen har ock emottagit en Be-
riiltelse om Silkes -Odlingens framsleg på
Gottland, och denna Beriittelse vittnar
om elt beromviirdt beniodande att befor-
dra detta foretag.

4H;

'J

38

Of ver sig t af Botaniska ^r bel en

och U ppiåckter i Norrige

for Ar I 83^.

I. Phy tographie.

Jussi EV's Naturliva Vdxt-Systeni,

Monocotjledoueæ,

Sommer. GRAMINEÆ. — Tvennc i Norrige

Åfhg omfi-inclna 113^3 Gras - Arter aro af Pastor

Griis-Ir-'^ o 111 Hl e r fe 1 1 besk rifiia ^). i . Gljceria

ter. norvegica Somrnerf., en mångårig art,

hvilken synes kunna åtskiljas ifrån Gl. pen-

^) Kongl. Welensk:s-Acad:s Handl, for år 1837.
Ss, 2'34 — 257: Gljceria 7ioj^vegica Somrnerf.
och ^ gr ost is suaveolens Bly It; bskrifne af S.
G. S o m m e r f e 1 1.

I. Glyceria norvegica Somrnerf.: panicu-
la laxa secunda nutante; spiculis linearibus
4- 6-floris; floribus obtiisiuscidis 7-nerviis;
vagina foliisqiie scabris; radice fibrosa. Som-
rnerf. in Act Holm. 1837. p. 255. Hab. in
humidiusciilis nemorosis a fluminibiis haud
procul remotis; ex. gr. Asker ad Stockerelv;
Faaberg ad IMesne; Ptingeboe in Orsanden ad
Longen JXorvegiæ. Somrnerf. 1. c. — %.

1. Agrostis suaveolens Blytt. : scabra; pa-
nicula laxa secunda nutante; glumis æquali-
bus lanceolatis acutis scabris; arista dorsali
corollam 2-valvem excedente; foliis lanceola-
tis acuminalis. Sommerfelt in Act. Holm.
1837. p. 256. Hab. in silvis convallium ob-
scurarum humidarum ad Herrissjoelv prope
Stulsbroen in Ringeboe Guldbrandsdaliæ Nor-
vegiæ, ubi a Cl. Blytt et me æstate i836
primum in venta est. Sommerfelt 1. c. — ^.

539

(hilina Læstad. (Wahlenl). Fl. Sv. Ed.
IL T. II. Addend, p. 1088). D:r Hart-
111 an upptager den i Scand. Fl. 3:dje Uppl.
S. 335 fiasom MoUnia peuduUna p. nor-
^egica Hartm., men Han anser niimera, alt
déssa Vaxler aro skilda ai ter, och att Poa
reinota Forselles (i Linn. Instit. Skrifter år
i8o'y)horer till Gl. /lorvegica. Den iipptack-
tes aF Sommer felt på fuktiga och skuggrika
stallen niira elfvar i Askers Socken år 1826.
Derefter anmarktes den af Lector Boeck
i Faaberg vid Mesne, och sedan fann Forf.
den åter i Ringeboe i Orsanden vid Lon-
gen. Så vål G/. penduiina som Gl. nor-
vegica åro mycket nåra beslågtade med
Gl. aqiiatica Wahlb. {^Poa aquatica L.). —
3. A gr ost is suaveolens Blytt, en vål ski Id
storre mångårig art, som eger en vållukt
liknande den hos Asperula odorata. —
Denna art af Jgrostis upptåcktes af Bly 1 1
och Sommerfelt år i836 i skogår vid
Herrissjo-Elf nåra StLdsbroen i Ringel^oe
i Guldbrandsdalen. Prof. Blytt lårer åf-
ven beskrifva denna art i Magazin for ^

JNatiirvidenskaberna.. Forf. har ej omnåmt,
med hvilken art denna As'r. suaveolens
år nårmast beslågtad. — Jag skall i en
not meddela dessa arters kånnemårken.

Ar 1S37 upptåcktes i Norrige, af Stu- Coiean^
losus Quigstad, elt ibland de mindsla^///^ Sefd.,
ellåriga enropeiska Greis j Coleautlins -y^^^-^Noni^eV
til is Seidel i R o m e r's & S c h u 1 1 e's Syst.
Vegeb. T. IL p. a-yG. {^Schmidt ia subtil is
Trattinnick Fl. Austr. I. tab. 45 1). Delta
Gras anmarktes vid Lerelven, omkring
2 mil ifrån Christiania. Det tillhurer en-

54o

ligt Linn éi ska Systemet Glassen Dlan^
dria och Ordningen Digynia. 1 det Natur-
liga Systemet uppstålles det ibland GraniL
neæ A^rostideæ j och ar liitintills endast
funnet uti Bohmen vid braddar af dam-
mar i Berauner, Pilsner, Leutmeritzer och
Kaurzimer-Kretsarna. Det blommar ifrån
Juli till September.

IL Våxt-Geographie.

Biytts ^j. 1 836 foretoff Prof. Blytt en Bo-

om en tanisk Tcsa till Dovre-Fjell, och har un-

Reiriiii der år 1837 framstallt en ofversigt af denna

F^eTår ^6S^» ^^ Historia om de Botaniska Upptack-

i836. ter, hvilka blifvit gjorda på Dovre af sarskil-

da Botanister under olika tider, och meddelar

slutligen en Flora ofver detta markvardi-

ga Fjell, hvars Vaxter har uppstallas ef-

ter det Naturliga Systemet. Endast Pha-

nerogamer och Ormbunkar (^Filices) blifva

har anforda.

Prof. Blytt erholl for denna Resa
understod af den for Natural-Historiska
Undersokningar i Norrige af Stor-Tinget
bestamda rese-fond, och hade hår vid såll-
skap af 2:ne Studerande: Schiibeler ifrån
Christiania och Liebman ifrån Danmark.
Afsigten med denna Resa var fornamnli-
gast att fortsåtla de under flera somrar

^) Nyt Magazin for Naturvidenskaberne. I:ste
Bind. 3:dje Hefte. Ss. 257-320. — 4:de Hefte.
Ss. 321 — 356: Botanibk Reise i Sommeren
i836. Af Blytt.

54 1

lillfoi ne anstalJa unclersokningar om Vcge-
talionen pa Dovre-Fjell.

Dessa Bolanici a freste ifrån Christi-
ania i mediet af Juni ofver Ringerige,
Toten, Vardal ocli Biri till Guldbrands-
dalen, h vårest de iippehoUo sig i 8 dagar
i Ringeboe hos Pastor Sommerfelt.

Oagtadt den mindre gynnsamma va-
derleken foretogo de Resande en Excur-
sion till ett på Cryptogamer sardeles rikt
stalle, Stulsbron, omkring | mil ifrån
Priistgården. Har anmiirktes Tayloria
splac/inoides j Jitngermannia pubescens
med flera forut af Sommerfelt fundna
Cryptogamer; har si\^ Blytt åfven en ny
art af y^grostis^ hvilken han benamnt sua»
veolens. Ifrån Ringeboe afreste dessa Bo-
tanici till Laurgaard, h vårest de maste i
2:ne dagar qvarstadna i anseende till sno
och regn. Under Resan anmarktes Ma-
laxis monophyllos vid Klækken på Rin-
gerige; OrcJiis criienta och Schoenus fer^
ritgineus (ny for Norriges Flora) vid Bors-
volden på Toten och Veronica longifolia
vid Lillehammer på stranderna af Mjosen.
Vid Laurgaard forandrar Vegetationen sin
charactere, emedan en stor del af de In-
feralpinska Vax terna forsvinna har, och
redan flera Alp-Våxter visa sig. Ifrån
Laurgaard begåfvo de Resande sig till
Tofte, och nu stadnade de pa Dovre un-
der flera veckor dels vid Jerkind dels vid
Kongsvold, ifrån hvilka stallen Excursio-
ner anstalldes till de omgifvande nejderna.
Vid Kongsvold insamlades en mangd af
saUsynta Blad-Mossor^ ibland hvilka tro-

542

ligen flera voro nya for Norrige. — Forf.
anmarker, att Kongsvold och i allmanhet
hela Drivdalen aro de delar af Dovre,
hvilka aro rikast på Blad-Mossor. Har
forekomma ock La f var i mangd, i syn-
nerbet af de skorp-artade [Liclienes cru-
stacei), och Forf. sager, att i allmanhet
kan denna nejd anses såsom den rikaste
och interressantaste, emedan hela Nordens
Alp-Flora synes hafva concentrerat sig hiir.
For insandingar af Yaxter torde vara tjen-
ligast att vistas på Kongsvold ifrån bor-
jan af Juni månad till midten af Juli.
Under denna tid blomma de bogre Fjell-
Vaxterna nere vid gården och liings vå-
gen genom Drivdalen. For att erhålla nå-
gra få sallsyntare arter så maste man
likval uppstiga till bojderna af Knudshoet,
och hiir finner man Campamda itmfloray
B.anuncu1us nivaliSj Poa fleocuosa., Aa^ro-
stis olgida, Diapenzia lapponica^ Salix pola-
ris, — Man finner enligt den af Prof. Bly tt
gifna Forteckning ofver Dovre's Våxter,
att Kongsvold saknar endast några få ibland
Dovrés ofriga Vaxter, såsom Saxifra^a
hieracifolia j S, stellaris /3. comosaj Pin-
guicula villosa, Salix pjrenaica '^' nor-
vegica Fries, Arabis petræa ^ Draha mu-
ricellaj Orchis cruentaj Luzula arcuata,
Forf. meddelar en anvisning, huru
man med storsta fordel kan a'n vanda tiden
under ett botanisk t besok på Dovre.

. På Tofte behofver man blott uppe-
hålla sig ett par dagar; en af dem an-
vandes att undersoka backarna omkring
gården och bojderna upp till Harbakken.

543

Iliir finner man foljande siillsynta Viixter:
OpJirjs al pina j, Orchis cruenta^ Kobresia
scirpina ni. fl.. Den andra dagen gores
en utvandring lill Slorhoe for att soka
Saxifraga hieracifoUa. En lonande van-
dring ar den ofver Harbakken åt den gam-
la lands-viioen lill Forstuen, omkrins: iJ
mil. Milngden af Fjellets allmanna Vax-
ter finnes på bada sidor af vågen. Vid
Fogstuen kan man ej lange vistas i anse-
ende till brist på en beqvamlig bonings-
ort, men bår bor likval anstållas en ut-
vandring langs uppåt Fogsåen. — Plår
våxer Pinguicula villosa i temmelig mångd
på Sphagnwn vid de sumpiga kanlerna af
de små sjoar, liv ilk a ligga ungefår | mil
nedanfor gården, men meia sparsamt fin-
nes den på sådana localer langs efter vå-
gen emellan Fogstuen ock Jerkind. Hår
synas ock Carejc capitata^ Epilobium ori-
ganifolium j Ep. nutanSy Conostomiun bo-
reale j, Cinclidium sty^iumj m. fl. Kårr-
Mossor. — Jerkind, Tofte ock Kongsvold
aio fortråfFliga ocli beqvåma vistelse-orter
for excursioner. Ifrån Jerkind bor man
forelaga en excursion lill det nåra belåg-
na Fjellet Gederyggen (Gjeileryggen). Hår
finnas: Draba al pina, lapponica och mu-
vicelhiy de tvenne sidstnåmnda i sållskap
vid den ofversta stenvården på bergs-ryg-
gen; Pinguicula villosa på kårren vid fo-
ten af Fjellet; Salix Arbuscula i sy nner-
bet i mångd på karret vid vågen nedan-
for gården; S, polaris sparsamt på ett
enda stalle af Fjellet nåra sno-flåckarna;
flera arter af Luzula^ Car ex capitata i

I

544

kaiT nedanfor gården; C. fuliginosa på
sluttningarna af Gederyggen ofver Pil-
Gransen (Regio SaUcuni); Carex parallela
i sallskap med C, rupestris på samma hojd
och på samma localer. — Lecidea IVahlen-
bergiij EremodoJi splachnoides j Didynto-
don piliferj Dicranum spkagnij Catosco-
pium nigritum, m. IL. På Volasohoe fann .
Feil f,, att Vegetationen var ytterst fat-
tig. Har finner man endast foljande
miirkvardigare Vaxter; Saxifraga stellaris
/3. comosaj Lecidea Morio och Grimmia
Donniana, Åfven en excursion till Fol-
dalen iir foga lonande. Men Forf. sager,
att man deremot kan foretaga en hogst
interressant excursion till det vid Vola-
soen liggande aflagsnare Fjellet Blaahoe,
omkring \ mil ifrån Jerkind. Man bor
då i god tid på morgonen begifva sig ifrån
Jerkind till Sjoarna. Derifrån går man
forbi Volaso-Sætern till Blaahoe. På den-
na våg finnes i den af Bjork bestående
småskogen langs vag-stigen: Air a atropur-
purea W.b.g. , och langre bort vid foten af
Fjellet våxer Mnium turgidiun "W.b.g. rikt
fructificerande. Man bor nu gå upp ofver
P//-Grånsen langs de fåror, hvilka sno-vat-
tens-båckarna och Lavinerna hafva genom-
plojt i fjell-våggen. Forf. har hår funnit
de skonaste och mest omvåxlande former
af arterna af Draha och Saxifraga jemn- ,
te Papaver nudicaule, Carex juliginosa ^
Luzula arcuata, Poa jlexuosa^ P, mi^
norj P, abbreviataj Salix polaris _, m. fl..
Dessa samma finnas, ehuru niera spridda

jemn-

545

jemnte Saæifraga ste/lan^ p. comosa vid
Goiitstiaaen ocli på Goutsti-fjellet, som iir
narmaste nejd i norr. Pu Volasoberg,
belaget emellan Blaalioe ocli sjon viixa
Salix polaris och Luzida arciiata spar-
samniare, samt Diapenzia lapponica i
mansfd. Ifian Jerkind till Kons[Svold of-
ver Jerkindshoe langs viigen på bada si-
dor, i synnerhct vid Stifts-Gransen, har
man en mycket interressant Vegetation.
Har visar sig en trakt, som i stor mangd
eger arter af Salix ^ ett veikligt Salicetum,
och har kan man stuclera de form-ftjran-
dringar, hvilka tillhora detta Slagte; vid
vag-kanten ar Primula stricta mera all-
man an annorstades på Dovre. Emellan
Stifts -Griinsen och Kongsvold, narmare
sidstnamnde stalle, begynria Alsine ru-
hella /3. hirt a och Artemisia norvegica att
visa sig, och blifva all manna nedanfor
Kongsvold. — Ifrån Kongsvold bor man
foretaga exciirsioner på den ostra sidan
af Elfven, h vårest Vegetationen ar myc-
ket rikare an på vestra sidan, ehiira af-
ven på vestra sidan linnas interressanta
Blad-Mossor och Lafvar, Omkring | mil
i vester om Kongsvold ligger en hog fjell-
dal, Nj^studalan. Hiir, liksom ofverallt på
vestra sidan af Drivelfven, ar Vegetationen
fattig, jemnforelsevis med den på ostra sidan.
De sallsyntaste Viixter aro derstades: Poa
Jlexuosaj, minorj abbreviata Brown?, och en
annan art, beslagtad med P. distichophyllaj
Carex saxatilis\iii\\o(A\ Gritmnia apiculata.
Men mycket lonande ar en excursion till en

Pr of. hVikHvoms Arsher, 1838. •^'^

546

liten på ostra sidan liggande sido-dal, kal-
lad S|Drænbækdalen. Man foljer då bac-
ken lills man passerat P//-Gransen och
Legifver sig i nordlig riktning upp emot
huiderna at* Knudshoe; harifVån vandrar
man ifrån Sno-tbnderna, hvilka betacka
folen af Knudshoets hogsta topp ned emot
Yaarstien. Omkring Sno-fonderna viixa
liiir: ^grostis al-^idcij Ranuiiculus Jilvalis
i storsta mangd, och på liigre, torrare med
Lafvar (^Liclienes) betackta sluttningar har
man hiir och der i mangd Campanula uni'
flora. På stenbackarna htet långre ned
viixer ock Papaver nudicaute flerstades.
Forf. anmiirker, att då den njssnåmnda
iemnte Draba lapponica. Potentilla nivea,
Tussilago Jrigida m. fl. iiro tidigt blom-
mande Vår-Vaxter, så bora de långre fram
på Sommaren sokas i dessa hogre Regio-
ner. På Knudshoet finnas åfven Sallæ
polaris^ de forut omnåmnda arter af Poa
och Carex fuUginosa, Man anmårker, att
B.anunculus nivalis nedstiger allt intill
Yaarstien. På de branta bergs-våggarna
ofvanfor denna stig våxer Lecidea fVah^
lenhergii i temmelig miingd. På elf-bråd-
den nedan for "Stien" våxer Papaver nu-
dicaiile langs vågen, men år vanligen har
utblommad långre fram på Sommaren. —
Emellan Yaarstien och Kongsvold finnas
flerstades langs vågen foljande Yåxter:
Triticum violaceum Hornem., Alsine ru--
hella i3. hirtUj Carex par allela ^ Aspidium
montaniim ^ Botrychium Lunarla /3.^ Par^
mella chrysoleuca (på stenar langs vågen),
P. elegans ^ chlorophana ^ mel an as pis _,

fiinibosa^ badia , cenisia , Gyalecta cupU"
laris p. _, flera arter af Cladonia, Biatora
ciiprea , Lecidea catidida ., scjualiday a^lceay
Umbillcaria atropruinosa j som el jest fo-
rekommer på hogre bcliigna stallen t. ex.
på Blaalioet, Knuclsluiet och flerstades;
arter a f Gymnostomum t, ex. G. æstivicm
m. fl.; Splachniun ans^ustatum j Erenio^
don splachnoides^ Encalfpta rhaptocarpaj
Grinimia alpicola_, Donniana , Weissia la-
tifolia p. piliferaj zonata (steril); Didj^
modon pilifer Brid. och en troligen ny,
utmarkt art. — Flera arter af Dicranuni,
Bartraniia och Bryiim ^ Tininiia austria-
cUy Mniiun tu r ^i dum ^ Mnium hy men o-
phylloides Hiiben. (steril), Meesia demissa
vaxte sparsam nedanfor Vaarstien, Cincli"
dium stygium j Hypnum moUe /3. alpestre
Hartm, , H, moniliforme och apiculatum
(de bada sidstnamnda fructillcerande), //.
Halleri, Flera arter af Jungermannia ,
Marchantia alpina Myrin {M, cruciata
Sommerf). — Omkring Drivstuen ar Ve-
getationen, i synnerhet i Fjell-lierna på
ostra sidan, mycket frodig. Man finner
derstiides de flesta subalpinska Vaxter i
mangd, såsom Ranunculiis platanifolius.,
Thalictrum simpleXj Viola mirabillSj Epi-
lobium origanifoUum , Saxifraga Cotyle^
don (allman emellan Drivstuen och Rise),
Erigeron acre /3. ^ GnapJialium sylvaticum
(i. fuscatum j Sonchus alpinus^ Hieracium
cymosum j murorum , boreale ^ aurantia-
cumj prenantJioideSj m. 11., Jpargia Ta-
raæacij Polemonium cæruleum^ Mjofiotis
sjlvaticttj Echinospermuni dejlexiim^ Or-

548

cl lis 71 1 gr aj Convaliaria verticillata j Ca^
lainagrostis Halleriana ^ Ecjnisetum hye-
malej m. fl.. Da man npps tiger bogre på
sainuia sida, tills otVer BjOrk-gi ansen, så
har man sarama rika Alp-Vegetalion som
vid Kongsvold. Har fmnas samma Cryp-
tog amer ocli dessutom Lecidea deci piens
lills bogt ofver Bjork-gransen ocb Panne-
lia oreina på klipp- viiggarna ocb stenarna
omkring Drivstuen. Forf. sager, alt på
andra sidan om Elfven, något ofvan for
Drivsliien, ar Yegetationen på de lagre
delarna ai Fjellet mindre frodig ocb omvex-
lande. Har visa sig åter Cornus siiecica
och vackra Ormhinikar [Filices). Forf. an-
inarker, att det niistan ar ett balsbrytande
arbete att klattra bogre upp på Fjellet,
ocb att det knappast lonar modan, om ej
for att finna Diapenzia lapponica blom-
iiiande. Forf. bar ingenstiides funni.t den-
na Yiixt i så stor miingd och i så skon
blomning som bar ofverallt vid kanterna
af Sno-bræerna. Campanula unijlora skall
ock vaxa harstiides, men Forf. bar ej kiin-
nat finna den.

Derefter meddelar Forf. en historisk
ofvcrsigt af de botaniska upptackter, hvil-
ka tid efter annan blifvit gjorda på Dovre.

Den forste, som undersokt Yegetatio-
nen på Dovre var utan tvifvel Oe de r,
ocb flera ibland de a f Honom i Flora Da-
nica, i I:sta Haftet, afbildade Yaxter sagas
vara fandna på Dovre. — Forf. anmarker,
att intill år 1822 ftjrblef Dovre-Fjell ett
i botaniskt hanseende okandt Land. Un-
der sidstnamnde år besoktes detta Fjell af

■ 549

Hr a f II i s i rrq e r och Prof. W a h I b e r g.
Den foislniimnde granskade dcLsamma i
geognostiskt hiinsecndc och i forening med
■Prof. W all 1 berg gat Han en Forleckning
ofver Dov res Vaxter. Dcnna Forteckning
ar den fullsLandigaste , som man liilinlills
egt ofver Fjellets Flora. Den upplager
a-yS Phanerogainer och Ornibunkar {Fi-
llces), ibland hvilka nag ra forut icke voro
fundna i dessa delar af Landet och andra
Llott sparsamt har och der på de niist-
gransande Osterdalska och Guldbrandsdal-
ska Fjellen; deriemnte upptagas afven har
åtskilliga Blad-Mossor och Ila f var. De
markvardigasle ibland de i denna For-
teckning upptagna Yaxter aro Kobresia
scirpina och K. caviclna (den sidstnamn-
da fornt funnen i Guldbrandsdalen af Prof.
Christ. Smith), Eriophoritni capitatiini
(forut endast anmiirkt af Prof. Chr. Sm i th
på de hogre Fjellen i Tellemarken och
Hardanger, hvarest afven Prof. Blytt såg
den i mangd år 1822), ^ gr ost is al pin a j
Koenigia islandica j, Primula stricta (forst
funnen i Finmarken och Nordland af Gun-
ner u s , och sed n a re a f W a h 1 e n b erg i
samma nejder; af Ho r ne mann vid Toi-
gen och Roraas, samt af Chr. Smit li på
Hartougen i Hardanger), Gentla?ia gla-
cialiSj LuzLila arciiata , Jancits arcti-
cus (forut anmarkt af Chr. Smitii i de
sydligare Fjellen i Vaage), Alsine stricta
(inlill den tiden endast sedd af Prof.
Schouw och Chr. Smith på Hardanger-
Fjellen och af den sidstniimnde också i
y alders och i Guldbrandsdalen), Jlslne

55o

ruhella Var. {^A* hirta Fl. Dan., som forut
blott var funnen på Gronland), SteJIaria
iiliginosa Var. (St. crassifolia /3. subalpina
Hartni.?), Rafiunculus py^niæns^ hyperbo-
reiLSy Pliaca lapponica (hvilken Horne-
ni ann fo r u t a n ni å i k t vid Toft e ocli C h r.
Smith i Guklbrandsdalen), Gnaphaliitni
alpinum {hwWk^n Prof. Bl ytt samma år
fann på Fjellen i Hallingdal, Hardanger
och på Fillefjeld), Careæ micros^lochin
(forut blott sedd af Hornemann på Tron-
f jeld , och af H o r n e m a n n och Chr. Smit h
i Guldbrandsdalen), Careæ rupestris (forut
funnen af Hornemann och Chr. Smith
i Stuedalen och i Guldbrandsdalen), Careæ
ificurva (tillforne blott anmiirkt på hafs-
k us terna), Careæ pul I a och ustalata^ (for-
ut upptiickta i Hardanger och Valders a f
Schou w och Chr. Smith och år 1822
af Prof. Blytt ofverallt på Fjellen i Ber-
gens Stift), Saliæ Arhuscula m. fl. (Hi-
singer*s Anteckningar i Phjsik och Geo-
gnosi 3:dje Hiiftet. Ss. 68 — 76).

Åren 1824 och 1825 undersokte Prof.
Blytt Dovre's Vegetation, mest i grann-
skapet af de 4 Stalionerna eller Gastgif-
vargårdarna på Fjellet; år 1824 i sallskap
med Lee tor Boeck och år 1826 ensam.
Den a f Hr H isinger gifna Viixt-Forteck-
nins: forokades under dessa somrar med
104 Phanerogamer. Flera sallsynta Laf^
n)ar {Lichenes) upptåcktes, och några nya,
hvilka Hr Blytt meddelat till Prof. ÉI.
Fries, som beskrifvit dem i sin l^icheno-
graphia Europæa. De markviirdigaste Pha-
nerogamer voro: Pin^nicula villosa (forut

55c

entlast funnen af Horne mann vid foten
af Tronfjellet och af Lector Boeck på
Fondfjell i Stordalen; den var ditintills
ansedd att endast tillhora Lappska Fioran),
y4ira atrnpitrpnrea ., Poa laxa ocli niinor
(hvilka bada sidstnamndaForf.iikviil ej anser
att vara till art skillda), Triticiun violace-
um Hornetn., (7V. repens Var.?), Luzala
parvi flora (forut anmiirkt af Chr. Smith
i det syd liga Norrige vid Grasvigsætern i
Vaage), Epilobium organifolLuin , E. nu-
tans y Stell aria alpestris (fornt funnen på
Fillefjeld af Prof. Blytt), Draba lappo-
nica och niuricella j Orchis cruenta och
Ophrys al pina , Careæ p ar all ela , Sal i x
niajalis , S, pyrenaica p. norvegica (hvil-
ken då var nj for Norrige, men sedan
sednare på sommaren år i(S24 af Hr Blytt
fanns ymnigare i Trondhjems Stift), Eqni^
setuni varlegatum j PFoodsia hjperborea^
m. fl..

År 1828 blef Dovre undersokt a f de
Ty ska Bo tan ici Hrr Kurr och Hiibener,
åtfoljda af Hr W. Boeck ifrån Christia-
nia. Under denna Resa upptacktes ilera
for Dovre's Flora nya Vaxter, såsom Cain-
panula nni flora , Saæifras^a liieraci folla
(forut funnen på Vaage-Fjellen af Chr.
Smith och Blytt), Ranuficnlus nlvalls^
Careæ fnliglnosa ^ Saliæ polaris. — • Kurr
gaf i synnerhet uppmarksamhet åt Laf-
Darna (^Lichenes), och Han upptackte fol-
jande nya arier for JNorriges Flora: Par-
mella oreina , Lecidea ileiformis med fle-
ra, forut fundna i Nordland af Sommer-
felt. — Deremot samlade Hiibener tal-

552

rika arter al" Blad-Mossor, De siiUsyn la-
ste ibland dem bar Han anfoit i sin Mu-
scologia germanica.

Eniellan åren 1828 ocli i834 blef
Dovre-Fjell besokt af ilera Svenska ocli
JNorrska Zoologer, men nagra egentligen
bolaniska upptiickter gjordes ej af dem.

Foljande Norrska Studerande bafva
Lotanicerat på Dovre: Hrr L. Es mark,
S c b j o 1 1 ocb Egeberg. — E s m a r k an-
markte forst OrcJiis nigra vid Drivstuen;
Scbjott ocb Egeberg funno, utom de
af Kurr, Hiibener ocb W. Boeck upp-
tackta Vaxter, afven de af Blj^tt forut
anmarkta. Scbjott samlade mångfaldiga
interressanta Blad-Mossor,

Åren i835 ocb i836 fortsatte Prof.
Elytt sina undersokningar på Dovre. Han
vipptackte dervid något mer an 5o i denna
nejd ej tillforne fnndna Vaxter, så att an-
talet af Dovres Pbanerogamer ocb 0/v?i-
hunkar utgor 4^9 arter. De markvardi-
gaste ibland de sednast upptackta iiro Vio-
la umbrosa Fries, Stellaria crassifolia p.
SiibaJpina j Saocifraga st ell a ris j3. comosuj
Hieracium boreale p. latiJoliuniJMyll, Ca-
reæ oc/uatilis p. epigejosj Phippsia algi^
da j Calamagrostis lialleriana , Poa fle-
xuosa ocb P. abbreviata Brown? jcmnte
en slorre mangd af sådana subalpinska
Vaxter, bvilka forut icke voro anmark-
ta på stallen af Dovre-Fjells bojd of ver
hafvet.

Under sommaren år i836 fastade Hr
Bl^^tt en speciel uppmiirksambet vid Blad-
Mossorn a ocb Hrr L i e b m a n , S c b ii b e 1 e r

553

och Blytt sanilatle derjeninlc elt sturre
anlal af jdlger^ iin nian kunde vanla i des-
sa hogre kallare Regioner. — Svamp- A r-
terna iiro på Dovre niistan alldeles oun-
dersokta.

Foif. antager, att pu Dovre-Fjell iiro
fundna omkring 200 BI ad-Mossor och Lef-
"ver-Mossorj i5o La f var {Lichenes) ^ 5o
Al^er, 439 P haner o^amer och Ornibiui-
kar {Filices)_, så att' hela antalet af Dov-
res kanda Yaxter utgor 889 arter.

Detla antal skall utan^ tvifvel blifva
forokadt, då Fjellet i hela dess utstraek-
ning blifver iinnn biittre undersokt. De
delar af Dovre-Fjell, hvilka annu icke iiro
rindersokta af Bolanister iiro: den trakt,
som niirmast griinsar till Folddalen, Vin-
slerdalen, Hviddalen, tillika med de hoj-
der, hvilka niirmast omgifva dessa dalar,
hela den sida af Fjellet, hvilken viinder
sig emot Læssoe, och hojderna omkring de
små dalar, hvilka från Dovre skiira sig ned
emot Sunddalen.

Under Hr Lindblom's Botaniska Re-
sor på Dovre år 1837 upptiicktes vidare
9 Phanerogamer och en ny Moss-art hvar-
igenom antalet af Dovres Viixter uppgår
till 849 arter. Dessa nya voro Cera-
stium latifolium Linn. (vid Sodra Nystu-
bæk och Slolien vid Kongsvold) och Tay-
loria cuspidata Ilartm..

Hr r Blytt, Liebuian och Sch ti he-
ler begåfvo sig ifiån Dovre till Opda!, hva-
rest de stadnade några dagar och foretogo

utvand ringår lill Almanberg, ett hogt ocli
temnieligen ofVuklbai t Fjell omkring 1 mil
ifrån Slationen Anne, och till Vangs-Fjel-
let, bek ant i botahiskt banseende sedan
Gunner i tid. For f. fann, att Yangs-
Fjellet ar fattigt på Vaxter, då man jemn-
forer det med Dovre-Fjell. Han anmar-
ker, att den Pedicularis, bvilken Gun-
nerus såg på detta Fjell, ocb bvilken
Han an tog såsom P, foJiosa Linn., ar sii-
kerligen endast P. versicolor Wablenb. ,
bvilken art ar foranderlig i utseende, i
spadare ocb frodigare vaxt-satt, glatt eller
luden, o. s. v.. Att Gunnerus funnit
denna afven på Vangs - Fjellet bestyrka
Hans Flora ocb Hans Herbarium, i bvilket
sednare den likviil anses såsom P,Jlamniea
Linn.. 1 Hans Herbarium finnes intet exem-
plar af P. foliosa. — Gunnerus anforer
åfven på Vangs-Fjellet viixande Ranunculus
bidbosus L. , men enligt Hans Herbarium
ar denna den alpinska varieteten af R.
acris L.. — Den af Prof. Cbr. Smitb
upptåekta Meesia demtssa återfanns afven
af Prof. Blytt; den viixte ofverst på top-
pen af Fjellet, men sparsamt, i sallskap
med Poa minor.. bvilken forekom bar i
miingd. Flera interressanta Lafvar (^Liclie-
nes) voio bar allmanna, såsom Lecidea
morio., arnieniaccij a§læa ^ samt Parmelia
oreina , bvilken var mera sparsam.

Under återresan till Cbristiania be-
søktes Ringeboe, bvarest de Resande un-
der några dagar vistades bos Pastor Som-
merfelt, ocb anstallde utvandringar i nej-
den af Prastgården, då flera interressanta

555

Cryplogamer aninarkles ocli ibland dem
Rainalina divaricata (ny feir Noiriges Flo-
ra) odl Parnielia speciosa med f rukl. Ifran
Ringeboe loitsalles Resan lill Cbrisliania,
livarest de Resande ankommo i borjan at'
September.

Uli denna Prof. Blytfs Aflumdling
foljer nu Dovrc-Fjells Flora, i bvilken Viix-
lerna åro uppslallda etler Faujlljeina, bor-
jande med Dicotjledoneæ Ranunculaceæ.
Efter arl-namnet upplagas några få af de
vigligaste synonymer ifrån Linneas och
Wablenberg's Skrifter samt ifrån Flora
Danica; derefter meddelas en ulforligare of-
versigt af hvarje Viixts utbredning i Fjellets
sarskilda Regioner samt stundom slutligen
någia anmarkningar, upplysande Artens Na-
tural-Hisloria.

Ålskillitra Utdrag: om Vaxteinas ut-
bredning skola biir meddelas.

Ranitnculaceæ: TliaJictrum alpinuni L.
ar alhiKin upp till de storre Pil-Arternas
{SaUcwn) bogsta grans, men sparsammare
uppoiVer densamma till de besliindiga sno-
liaekarna. — l.\ simplex L. vaxer allmiin på
l)ackar vid Tofte, ocb llcrstades, men stiger
siillan upp ofver Bjork-gi ansen. — Anemone
vernalis L. år allmån ofv erallt på Fjellet ocli
uppstiger på ilera stallen till de beslån-
diga sno-flackarna. — Rannnculus reptans
upphorer vid Fogstnen något ofver Bjcirk-
grånsen. — R. platanifolius L. år allmån i
Drivdalcn, b vårest den på Fjellen vid Driv-
stuen uppstiger lill Bjorkens slut-gråns. —

650

/?. glacialis L. har har snohvita och Iju-
sare eller morkare rosenfiirgacle blommor;
vaxer ofverallt vid kanten af de smaltan-
de sno-bræerna, och nedstiger har och der
t. ex. vid Kongsvold under Bjork-gransen.

— R, nivalis L. finnes i grannskapet af
Vaarstiens hogsta punct, då man uppsliger
på hogra sidan af Fjellet; på Knudshoe ar
den allman och i synnerhet i stor mangd på
dess hojder vid sno-bræerna^ héir viixer den i
sållskap med Phippsia al gi da ^ Saælfraga
oppositifoUa ^ en bredbladig variete af6Vra-
stium alpinitnij PecUcuIaris verslcolor och
Dr aha al pin a, — R, glacialls synes ej upp-
stiga så hogt på Fjellen som R. nivalis;
ofvanfor Drivstuen vaxer Pi. nivalis i stor-
sta mangd, så att marken lyser gul af den.

— R. pjginæus W.b.g. blifver allman vid
Bjorkens grans, och uppstiger till inemot
de bestandiga sno-flackarna, men knappt
så hogt som R. nivalis, — En annan art
R, hyperhoreus Rotll). forekommer ilVån
Laurgaard nedanfor Tall-gransen, och upp-
stiger på Dovre-Fjell, hvarest den vaxer
på laga sumpiga, ofversviimmade stallen
t. ex. vid Tofte, i mangd vid gamla vå-
gen olver Harbakken. Den uppstiger knap-
past 200 fut ofver Bjork-giånsen. — /i.
poljantliemos' L. upjjhorer ungefailigen
iiied Tall-grånsen. — • Calilia palustris L.
uppstiger ofver Bjork-grånsen; på Harbak-
ken till en hojd af 4297 rhenska fot of-
ver Hafvct, enligt Le op. von Buch's
uppgifter. — Aconitnni Lycoctonuni for-
svinner ungefailigen vid BjcJrkens grans,
hvilken den hår och der ' ofverslisei.

557

Papaveraceæ: Papaver JiniUcanle L.
forekommer fleistiides på norra delen af
Fjellet, t. ex. pa Blaalioe; på Knuds-
hoe ymnig; på Fjellen ofvantor Drivstuen;
i llera Alp-dalar.

CriLciferæ: Barbaræa vuh^arls Br. eller
troligare B, parvljlora Fries uj)psliger U-
tet ofvanfor Tall-q:ransen i Drivdalen. —
uirabis al pina iir allman ocli iippstiger of-
vcr Bjork-gransen till griinsorna for de
storre arterna af Salix, — Gratis petræa
viixer uti de ofvan Dovre till Sanddalen
nedstigande små dalar enligt Ch r. Smiths
iippgifter. — • Car dam ine bellidifolia iir tem-
nieligen allman på Fjellet och uppstiger
till kanten af de bestandiga sno-bræerna.
— C. amara forekommer till och med of-
ver Bjork-griinsen. C pratensis går ej
ofver densamma. — Draba aJpina varierar
mycket i storlek, troligen efter dess hogre
eller liigre vaxt-stallen; på lagre stallen
vid Fogsaaen, Kongsvold och lierstades
blifver den 4 till 5 turn hog; men på de
hogre stallena blifver den i — \\ turn, vå-
xer i lata hopar, med storre blommor, och
har kojtare och bredare skidor. Dr, oæj-
ca r pa Somme rf. i Mag. for Nat. Vidensk.
ar en fofm a f denna. — Dr, muricella
W.b.g. [Dr. Liljebl ada Y^diWm.) iir den sidl-
sjmtaste af de på Dovre viixande arter af
detta SUigte. Prof Blytt fann den en-
dast på två stidlen: vid Fogstuvola på det
hogsta stallet af Harbakken och på Gede-
ryggen vid Jerkind, på bada stallen i siill-
skap med Dr, lapponica Willd. {Dr, Wah»
lenbergii Hartni.). På Gcdcryggcn viixer

558

ea variet.*^ med glatta blomskaft samt myc-
ket korta iiggrunda skidor. — Dr, liirta L.
och dess varieteter: /3. a/picoIa\^.h.§, och y,
rupestris utgora på Dovre den allmannaste
art aF sitt Slagte, men denna art varierar
till utseende efter localileternas beskaffen-
het. Den uppstiger ungefarligen lika liogt
med Dr. al pina och Dr, lappouica^ namn-
ligen till de besLandiga sno-flackarna. —
Dr, incana L. och dess variete /3. contor-
ta aro allmanna ofver hela Fjellet, men
uppstiga ej så hogt ofver Bjork-gransen ,
som de forut omnamnda arter. — Vid Dr,
lapponica Willd. annjårker Forf. , att Fi-
guren i Fl. Dan. tab. i/p ej horer till
Dr, muricella j, utan till Dr, lapponica.
Denna art ar allman ifrån de lagre klip-
porna vid Kongsvold intill sno-flackarna;
på Njstuhoe var denna art den sidsta Pha-
nerogamiska Viixt, hvilken anmarktes, och
den bade i sitt sållskap en alpinsk form
af Ljcopoduun Sela^o,, — Dr, lapponica
ar den hårstiides tidigast blommande art,
hvarfore man vanligen finner den i frukt
långre fram på sommaren. — Erysimum
hieracifoUurn uppstiger till Bjork-griinsen.
Violarieæ: Viola palustris L. finnes
vaxande bfver Bjork-grånsen. — V, uni-
brosa Fries våxer i ]N or rige hår och der
ifrån Christiania genom hela Aggerhuus-
Stift, i Rommerigerne, på Ringerige, på
Toten och i Guldbrandsdalen, ofvanfor
Tofte omkring 200 fot ofver Bjork-grån-
sen. •— Viola hirta L. år allmån i Guld-
brandsdalen, och forsvinner forst på

back a rna ofvanfurTofie. — Fiol a minibil/slu
uppsliger ofVer Tallens grans. — Viola
canina L. forekommer upp till Bjorkens
grans. — V. inoiitaua L. ar allmiin i små-
skogar vid Tofte, i Drivdalen ocli vid
Kongsvold vid y^\/7-gransens slut. — V, are^
varia D.C. ar allmiin allt intill Fogstuen,
Jerkind ocli Kongsvold. På forstnamnde
stalle upphorer den med Bjork-griinsen. — •
V» bijlora L. ar allmiin till ocli med upp
ofver Bjork-griinsen i skuggan af hogvii-
xande arter a f Salix,

Poljgaleæ * Poljgala vnlgaris uppho-
rer vid Bjork-Regionens slut. — • P. uiigi-
nosa Reichenb. iir allmiinnare an den fore-
gående ofver hela Fjellet, men uppstiger
sallan ofver Bjork-griinsen.

Caryophyllece: Silene acaulis L. blif-
ver forst allmiin vid Bjorkens griins ocli
uppstiger till gransen af den eviga snon.
— Silene rupestris L. iir allman och upp-
stiger ofta ofver Bjork-griinsen. — Lychnis
apetala L. visar sig forst litet nedanfor
Tall-giiinsen vid viigen emellan Lie och
Fogstuen, samt uppstiger på hela Fjellet
till de bestandiga sno-flackarna. — Ljch-
nis alpina L. ar allmiin; den borjar forst
att visa sig der, hvarest Z. Viscaria upp-
horer, hvilket år på backarna vid Tofte
och Rustgårdarna. — Z. alpina uppstiger
ofver Bjork-grånsen till de bestiindiga sno-
fliickarna. Den finnes iifven med hvita blom-
mor. — Spergida saginoides L, år allmiin;
i trakter ofvanfor Bjork-grånsen blifver
denna art mycket låg. — Stellaria nemo-
rum L. år allman intill de hogsta grån-

56o

sorna for Salix Innata ^ S. glauca ocli S.
limosa. — > Stellaria ^raminea forsvinner
ungefarligen vid Bjork - gransen. — St.
lo7igifoIia Fries vaxer vid Kongsvold; den
synes ej ofverstiga Bjork-gransen, och Forf.
anlager, att den tioligen iippnått sin liojd-
gians der, hvarest ^spen blifver busk-ar-
artad. — St. alpestris Hartm. ar all man
ofver hela Fjellet. Den stiger ifrån Gra-
nens ofre Fiegion (i Guldbrandsdalen) upp
emot P//-Arternas ofre griinsor på Dovre.

— St, crassifoUa ^, subalpina Hartm. vaxer
i karr vid Jerkind och ofvanfor Bergs-
gaardarna nara Tofte. — St. uUginosa
Murr. har Hr H isinger anfort såsom vii-
xande på Dovre's piateau emellan Tofte
och Kongsvold. — St, cerastoicles L. ar
mycket allman ifrån Tallens grans till
de bestandiga snobræerna. — Alsine stri-
eta W.b.g. visar sig forst litet nedom
Tall-gransen, ar sedan allman ofver he-
la Fjellet på karraktiga stallen, och upp-
stiger till de bestandiga Sno-bræerna. — ■
Alsine bifiova W.b.g. viixcr på torra stal-
len och uppstiger lika hogt med den forrå.

— Als, rubella j3. hirta finnes i Drivdalen
ifrån Kongsvold till Vaarstien och på de
omgifvande Fjell-hojderna, på hvilka den
forsvinner vid de bestandiga sno-bræerna,

— Cerastium alpiniun L. ar allman. Den
synes ofta langt ned i skogs-regionerna,
hvaremot varieteten /3. glabratum vaxer
stadse på Hog-Fjellet. Bada uppstiga de
till de bestandiga sno-bræerna.

Bal"

y^

56i

Bahainineæ : Itnpatien^ noli tangere
L. forekommer i Drivdalen neJanfor Driv-
stuen.

Leguminosæ: jénthyUis Val ner ar la L.
neclanfor H«nrbakken forsvinner den litet
nedom Bjork - griinsen. Åfven TrifoUum
pratense ocli Tr, repens L. upphora att
viixa litet nedanfor samma grans. — Pha-
ca fritida L. finnes hår ocli der i mangd
på Fjellet. Borjar att visa sig vid Tall-
griinsen och uppstiger ofver Bjorkens
grans. — Pli. lapponica W.b.g. år all-
mån ifrån Tofte till Drivstnen. Den upp-
stiger ofver Bjork-grånsen till de storre
P//-A.rternas grånsor. — Astragalas alpi-
nus L. år allmån och uppstiger ofta ofver
Bjork-grånsen, samt finnes langt ned i
Granens Region (intill Oier i Guklbrands-
dalen). — Astragahts oroboides Hornem.
forekommer ofta i mångd t. ex. på bac-
karna vid Tofte, vid Bergsgårdarna, Rust-
gårdarna, på Harbakken o. s. v., men
finnes i allmånhet sparsamt ofver Bjork-
grånsen. — P^icia sylvatica L. uppstiger
i Drivdalen litet ofvanfor Tall-grånsen. —
V* Cracca L. upphorer att våxa ungefår-
lio-en vid Bjork-grånsen. — Lathyrus pra-
tensis L. forsvinner nedanfor Bjork-grånsen.

Rosaceæ: Pruniis Padus L. blomma-
de i Drivdalen vid Drivstuen i slutet af
Augusti månad, ungefårligen vid Bjork-
grånsen, nedanfor hvilken den i allmån-
het forsvinner. — Spiræa Ulmaria L. vå-
xer i Drivdalen litet ofvanfor Tall-grån-
sen. — Dryas octopetala L. flerstådes i

Pr of. JVikstroms Jr s ber. 1838. ^^

J

62

miingd på angarna och Bergen vid Kongs-
vold, i Drivdalen o. s. v.; på Gederyggen
och Knudshoe iippsliger den ofver Bjork-
gransen. — Rubns idæns L. ar allnian i
Drivdalen, bvarest den borjar att visa
sig nedanfor Kongsvold; Llommacle annu
ej d. 17 Aug.. — R. ChatnærnoriL^i L. upp-
stiger ofver Bjork-gransen, ofver hvilken
den likval aldiig mognar sin frukt. —
Fragaria vesca L. vid Tofte, Kongsvold,
h vårest frukten ej mognar; i Drivdalen
vid Tall-gransen med halfmogen och
mogen frukt i Augusti manad. — Po-
tentilla nivea L. flerstades på Fjellet ige-
nom Diivdalen ned i Tallens Region emel-
lan Drivstuen och Rise. Den uppstiger
of van om Bjork-griinsen. — P, Jiorvegica
L. forsvinner vid gransen for Korn-Oå~
lingen i grannskapet af Tofte. — Tormen-
tilla erccta L. uppstiger till gransen fiir
de storre P//-Arterna. — Sibbaldia pro-
cumbens L. ar allman och vaxer ifrån Tall-
gransen till de bestandiga sno-flåckarna.
— Alchemilla alpina L. uppstiger åfven
till de bestandiga sno-bræerna. — Rosa
villosa L. p. tomentosa i Drivdalen ne-
danfore Rise, i Tallens Region. — /?. cin-
namomea L. på Syd-sidan intill Lie, på
Nord-sidan i Drivdalen, på bada stallen
nedanfor Tall-gransen. — Cotoneaster vid-
garis Lindl. flerstades nåstan upp till
Bjork-griinsen. — Sorbus Aucuparia L.
forsvinner i Drivdalen emellan Tallens ch
Bjorkens gransor, bvarest den på sin h g-
sta station blommar i Augusti månad.

563

men baren niogna knappast vid denna
hojd.

Onagrariæ: Epilobiam angustifoliuni L.
forekommer inlill Fogsluen, nastan till
Bjork-griinsen. — Ep. alpinum ifrån Tall-
gransen upp ofver Bjork-griinsen. — E.
origajiifolium Lama rek, finnes nedanfor
Tall-gransen och uppstiger ofvan om
Bjork-gransen. Narmar sig ofta i utseen-
de så mycket till Ep, montanum ^ att den
liitt forvexlas med densamma. — Ep. jiu-
tans Hornem. FL Dan. har samma gran-
sor, som E, origanifoliumj och eger nar-
iiiare sliigtskap med E, palustre, — Cir~
cæa alpina L. viixer alltintill Bjork-
gransen.

Tamariscineæ : Tamarix germanica L,
vid Tofte på kanterna af Elfven vid
qvarnarna och i Drivdaien.

Crassulaceæ: Rliodiola rosea L. ar
aliman och uppstiger ofver Bjork-gransen.

Saæifragaceæ: Saæifraga oppositi fo-
lla L. ar aliman tills upp emot de beståndiga
sno-flåckarna. Den finnes ock med hvita
blommor. På Knudshoe blommade den i
slutet af Augusti i siillskap med Ranuncuhis
nivalis L.. — S, Cotjledon L. i Drivda-
ien ifrån Vaarstien till Drivstuen. — S,
cæspitosa L. finnes hiir och der på Fjel-
let; den visar sig forst vid Tall-griin-
sen, och uppstiger till de beståndiga sno-
bræerna. — S. tridactylites /3. petræa fin-
nes till och med ofver Bjork-griinsen, ehu-
ru sparsamt. — S. cernua L. viixer ifrån
Tall-griinsen till de bestiindiga sno-bræer-
na. — S, rivLilaris L. iir aliman på hogre

564

stallen vid fjell-baclvarna, i klip.p-rein-
norna, upp till de beslandiga sno-bræer-
na, men nedstiger knappast till Tall-gran-
sen. — S, nivalis finnes flerstiides på
Fjellet. — S. hieracifoUa L. niislan upp
emot sno-gransen på Storhoe ofvanfor Tot-
te, omkring i mil ifrån gården, och vid
Tveraaen, som utgår ifrån Storhoe vid
de beståndiga Sno-bræerna. Forf. anser,
att den bor forenas med S. pensylvanica L..
i5. steUaris L. ar allman, och uppstiger
till de bestiindiga sno-flackarna. Variete-
ten j3, comosa ar mera sållsynt. — S. ai-
zoides L. våxer i stor mångd ofverallt.
Den visar sig redan i Guldbrandsdalen i
Granens Region och stiger upp emot sno-
bræerna.

Umbélliferæ: Carum Carvi L. och
Pimpinella Saxifraga L. fors v inna nedan-
for Bjork-gransen. — Angelica Archan-
gelica L. och Anthriscus sylvestris Holfni.
uppstiga of ver Bjork-gransen.

Caprifoliaceæ : Linnæa bore alis upp-
stiger nastan till Bjorkens grans.

Compositæ: Tussilago Farf ar a IjAov-
svinner nastan forst vid gransorna for de
storre P//-Arterna. — 2\ frigida L. upp-
når trakten for de beståndiga sno-bræerna.
— Gnaphalium dioicum L. uppstiger of-
ver Bjork-griinsen. — ■ G, aipinum L. bor-
jar att visa sig vid eller loo till 200 fot
nedanfor Tall-grånsen, år sedan allman
på Fjellet och forsvinner forst vid kan-
t€rna a f de beståndiga sno-flåckarna. — .
G. sjlvaiicum L. /3. fuscatum Pers. upp-
stiger till grånsen for de storre Pil-Xr^

r'

65

terna. — yÉchillea MlUefoUum L. nppgår
på flera stallen ofvan om Bjork-gransen.
— Artemisia vulgaris L. stadnar nedan-
for Bjork-griinsen. — A. norvegica Fries
ar allmiin pa Fjellen vid Kongsvold och
i Drivdalen, i hvilka trakter den ifrån
Elfvens strander uppstiger till de bestiin-
diga sno-bræerna. — 'Tanacetum vidgarelj.
ofverstiger Tallens griins. — Hieraciuni
Pilosella vaxer i Tallens Region. — H,
AuriciLla L. ofverstiger Tall-gransen. — -
//. colUnnm Gocbn. (//. Auricida Y. col-
linum W.b.g.) flerstades. Varierar i
storlek. — H. cyniosum L. vid Driv-
stuen. — FL aurantlacum L. vaxer spar-
samt på angarna soder om Drivsttien i
sallskap med Orchis ni gra Sw.z.. Forf.
har aldrig funnit den raed rot-skott. Har
aro ej blom morna så pomerans- fargade
som i det Sodra Norrige (i Hallingdalen,
Hardanger, o. fl. st.). — - H. alpinuni L.
iir allmiin. Varieteten ^. incisuni {11. in-
cisum Hoppe, H. nlgrescens Willd.) of-
v erga r småningom i fT. muroruni jS. syl-
vatAcuin. — H. muroruni L. et. synes upp-
stiga till Bjork-gransen. H. prenanthoides
Villars. vid Kongsvold nedanfor Bjork-
gransen; i starre miingd h^r och der i
Drivdalen i synnerbet i lierna vid Driv-
stuen. Bladen aro något tandade. ■ — //.
boreale Fries ocb /3. ? latifoliuni: foliis
ovato-cordatis subamplexicaulibus; i Driv-
dalen. Forf. tror, att bada dessa former
torde tillbora en annan art, emedan de
synas skilda ifrån //. boreale Fries i Herb.

566

normale. Fase. II. N:o 12 & i3. Varieteten
uppstiger till Bjork-gransen.

Campanul aceæ: Campaiiula nni flora L.
våxer pa flera stallen; på Knudshoe, på
Fjellet ofvanfor Drivstuen, på Gecleryg-
gen vicl JerkinJ. På Knudshoe forekom-
mer den ofvanfor Bjork-gransen på torra
stallen tatt bevuxna med Lafvarj nåmnli-
gen Cetraria nivulis, cucullataj, islancUca,
Cornicularia ochroleuca j, Cladonia ran gi-
ferina. Den synes fors vinna nedanfor de
Lestiindiga sno-bræerna.

Ericlneæ: Andromeda polifolia L.
uppstiger till Bjork-gransen. — J, J^yp-
Jioides L. forekommer ifrån Bjork-griinsen
till de beståndiga sno-bræerna. — Erica
a)idgaris L. uppstiger li tet ofver Bjork-
gransen. — • Mcnziesia cærulea Sw.z. upp-
stiger till de beståndiga sno-bræerna ocli
nedstiger i Granens Region i Guldbrands-
dalen. — Azalea procumbens L. iir allmiin
intill sno-bræerna.

Gentianeæ: Gentiana nivaJis L. år
allmån intill Bjork-gransen. Den finnes
stundom lågt ned i Tallens Region. — G.
glacialis Villars. bor jar nedanfor Tall-
gransen, men ej så lågt som G. nivali^y
och uppstiger åfven hogre upp ofver Bjork-
gransen nåstan till de beståndiga sno-bræ-
erna. — G. canipestris L. uppstiger un-
gefår till Bjork-gransen, och G. Aniarella
ofverstiger denna grans. Forf. sager, att
den på Dovre våxande form af denna art
nårmar sig till G. oblusifolia p. spathula-
ta Reichenb..

56;

PolenioTuaceæ: Polemonium cæriile-
lim slaJiiar netlanfor Bjork-griinsen.

Jioragineæ: Mjosoiis cæspitosa^cXiuXVL,
forsvinner på Dovre neclanfbr Bjork-griin-
sen. — M, arvetisis Willd. i Drivdalen.
— J\L syJvatica Ehrh. ar allman på skiigg-
rika stallen ofverallt på Fjellet. Uppsti-
ger ofver Bjork-griinsen och nastan intill
gransorna for cle storre Pil-Arterna. —
Ecliinospennum deflexum Lehm. vid Tof-
te, i Drivdalen emellan Kongsvold och
Drivstuen. — Ech, Lappula Lehm. vid
Tofte.

RJiinanthacecc: Pedicularis palustris
L. ar allman intill Bjork-griinsen. — P.
Oederi Vahl forekommer på sumpiga stiil-
len ofverallt på Fjellet, ungefiirligen ifiån
Tall-gransen till de bestiindiga sno-hræer-
na. Den varierar glatt, starktluden, nii-
stan ullhårig. Axet iir efter åldern mer
eller mindre tiitt, stundom med åtskildt
stående blommor och temmeligen langa
blad-artade blomskiirmar. Forf. anser, att
denna sidstniimnda form iir P, foJiosa
Gunner. Fl. Norv. (men ej Linn.). Gun-
nerus har niimnt Vangs- Fjellet såsom
viixt-stiille for sin P. foliosa , och har
viixer endast P. Oederi. — Åfven Prof.
Chr ist. Smith har på samma stiille for-
giifves sokt P. foliosa. — Forf. an tåge r
ock, att P, viresceus Hisinger, Wahlenb.
Fl. Sv. iir samma art, och Han har en
hel dag forgiifves sokt den på dess an-
forda viixt-stiille vid Skurdals-porten. Han
fann hiir endast Pa Oederi j, som iir der-
stiides lika allmiin som på Dovre. —

568

P, lapponica L. ar allinan på Fjellet, unge-
farligen ifrån Tall-gi ansen till sno-bræerna.
— Bart sia al pina L. ar allnuin ti Us of ver
Bjork-gransen. — Veronica aJpina L. fo-
rekommer ifran Tall-grånsen till gransor-
na for de hos^t vaxande Pil-Arterna, —
V, saxatilis Scopol. har samma ofre grans
som V. al pin a j, rafen synes stiga langre
ned i Skogs-Regionen.

Lentibulariæ: Pins^idcnla vidfar is L.
iippstiger nastan till de beslandiga sno-
Lræerna. — P, 'villosa L. forekommer pa
tiifvor af Spha^num vid Fogstuen, i syn-
nerhet i mangd vid de små valtnen ne-
danfor gården, vid Jerkind nedanfor Ge-
deryggen och ned emot Folddalen.

Priiniilaceæ: Diapenzia lapponica L.
forekommer har och der på de for vin-
darna mest utsatta stallen nastan npp till
sno-gransen t. ex. ofverst på Harbakken, på
hojderna ofvanfor Fogstuen vid Fogsaaen,
på Volaso-Fjell vid V^olasjon, vid Kongs-
-vold, h vårest den stiger nedanfor Bjork-
gransen i Drivdalen, Kniidshoe, ofverst
på Yaarstien, i stoista mangd på Fjellet
ofvanfor Drivstuen. — Androsace septen-
trionalis L. vid Tofte, Kongsvold m. fl.
st.; den uppstiger knappast till Bjork-gran-
sen och synes fors vinna straxt nedom
densamma. — Primula farinosa L. ar all-
mån och stiger på några stallen upp of-
ver Bjork-gransen. — Pr, stricta Hornem.
forekommer flerstades. Den visar sig un-
gefarligen vid Bjork-gransen och synes ej
nedstiga i Skogs-Regionen, t. ex. på Har-
backen vid venstra sidan af vågen emel-

560

Jan Jerkind ocli Kongsvold niira Stifts-
griinsen ; sparsammare synes den nedanfor
Kongsvold vid Elf-biiiddarna. — Trien-
talis europæa L. iir allnian till upp ofver
Bjork-gransen, h vårest den slulligen blif-
ver dverg-artad och får rosenioda blom-
mor.

Polfgoneæ: Buniex domeslicus Harlm.
iippstiger till Jerkind och Fogstuen omkring
busen. — Oæyria cli^Yua [Ruineæ digynics
Linn.) ar allmiin tills invid de bestiindiga
sno-bræerna. — Koefiigia isla n d/ca L. på
karr-marker flerstiides. Den visar sig forst
ofvanfor Tall-griinsen och iippstiger of-
ver Bjorkens grans, t. ex. på den gam-
la vågen ofver Marbakken; vid vågen
emellan Volasjo och Jerkind samt vid
sidstnamnde stalle; vid Kongsvold och i
Drivdalen.

TlLjmeleæ: Daphne Mezereum L. va-
xer nastan upp till Bjork-griinsen på Har-
bakken ofvanfor Rustgårdarna. Iippstiger
ofver Tall-griinsen i Drivdalen.

Amentaceæ: Betala alba L.. For f.
har funnit att Bjorken på de till Dovre
griinsande Rond-Fjellen har uppnått sin
hojd-gråns vid 824 1 fi*- fot. Enligt Nau-
mann's uppgifter uppstiger den på Har-
bakken till samma bojd; vid Jerkind till
3270 fr. fot; enligt Risinger uppstiger
den vid Jerkind till 821 3 och i Yaarstien
till 3193 fr. fot ofver Hafs-ytan. — B,
Jiumilis Hartm. forekommer hår och der
på Fjellet, hvarest den egentligen forst vi-
sar sig litet nedom Bjork-giånsen och upp-
stiger några hundracU fot hogre an den.

370

men ej så liogt som Bet ul a nana^ hvil-
ken uppstiger till de bestandiga sno-
bræerna, hvarest den likval visar sig så-
som en mycket krypande och steril Bu-
ske. Forf. tror, att den i Flora Danica
Tab. 91 gifna figur synes vara narmare
B. hitmilis an B, iiana. — Alnus incana
Willd. uppstiger i Drivdalen 200 till 3oo?
fot of ver Bjork-gransen. — Popuhis tre-
mula L.. I lierna vid Drivelfven litet
ofvanfor Kons^svold visar den sis; såsom
Buske af 2 till 3 fots hojd. I Drivdalen
forekommer den på Fjell-sluttningarna vid
Drivstuen såsom ett hos^t och frodis^t Trad
några hundrade fot ofvanfor Tall-gransen.
— Saliæ pentandra L. vaxer emellan Tofte
och Lie vid Drivstuen. — S. ^laiica L.
finnes ofverallt på Fjellet i hogst olika
former. Frohusen bibehålla likval alltid
sin bekladning. Den uppstiger till inemot
de bestandiga sno-bræerna i sallskap med
S, låna ta L., limosa W.b.g., S» phylici-
folia y. majalis W.b.g., men ej så hogt
som S. Jierbacea och polaris. -— S. lana^
ta L. vaxer ofverallt på Fjellet, på hvil-
ket den uppstiger till samma hojder som
S. glauca, — S, hastata L. ar allman på
Fjellet, hvarest den stiger hogt ofver Bjork-
gransen. Dess blad-form varierar mycket;
j3. foliis lanceolatis subintegerrimis {S.
Arbuscula Fl. Dan. tab. io55). — S. Ar-
buscula Fries No v it. Mant. I. p. 49* Linn.
Fl. Lapp. T. 8. f m. (folium) vaxer fler-
stades i mangd; sallan uppstiger den of-
ver Bjork-gransen, t. ex. vid Bergs-går-
darna ofvanfor Tofte; emellan Lie och Fog-

371

sUien; vid Jerkind och Kongsvold, i syn-
nerhet vid Slifls-griinsen. — 5. phjlici-
foJia L. och j3. u i i:^ rie ans samt Y. mn j alis
W.b.g. viixa alleslades på Fjellet, cl. upp-
stiger ungefarligen till Bjork-gransen. —
j3. visar sig såsom ett li tet Triid vid Fog-
stuen och annu hogre vid gransorna for
S, lanatdj liniosa och glauca, — S. CU'
præa L. forsvinner nedanfor Tofte. Forf.
anmarker, att den till denna art anforda
Figur i Fl. Dan. Tab. 252 synes likna en
form a f S. lanata, — ^S". depreasa y, bi-
color Fries Nov it. Mant. I. p. 58. [S. li-
vida W.b.g.) vaxer på torra, sandiga stal-
len vid Tofte och i grannskapet af Jer-
kind, men uppstiger ej ofver Bjork-gran-
sen. — S. limo^a W.h.g. ar allman och
in tager lika hojder med S. lannta^ glauca
och phylicifolia, — S. myrsinites L. ar
iifven allman, men uppstiger ej så hogt,
som de forut niimnda arterna. Den blom-
mar mycket lidigt och man finner siillan
han-hangen langre fram på som maren. — -
iS". pyrenaica '•' norve^ica Fries forekom-
mer sparsamt vid Fogsaaen ofvanfor Fog-
stuen, hvarest Forf. fann en enda Buske.
På Fjellen i Trondhjems Stift vaxer den-
na art ymnigare. Forf. anser, att den
iir samma art med S. ovata Seringe, en-
ligt jemnforelse med exemplar, erhållna
a f Seringe. Men ifrån S, pyrenaica ar
denna nordiska art mycket mera afvikande,
fastan Forf. antager, att den måhanda kan
vara en variete af S. pyrenaica. — S. re-
ticulata L. ar allman tills ofver Bjork-

573

gransen. — S. herbacea L. forekom-
mer afven allman ungefarligen ifrån Tall-
gransen till de bestandiga sno - flackar-
na. — 6". polaris W.b.g. ar mera sallsynt
an iS. Jierbacea och visar sig forst of-
vanfor Bjork - gransen, t. ex. sparsamt
på Gederjggen; vid Jerkind; på Volaso-
berg; i storre mangd på Blaahoe, Goutsti-
fjeld och Knudshoe. Den uppstiger till
de bestandiga sno-bræerna och sjmes vara
i sin rillta Region ofvanfor gransen af de
storre arterna af Salix,

CoJiiJeræ: Juniperus commimis L. {Eii)
uppstiger langt bfver Bjork-grånsen, och
blifver på dess hogsta stationer mycket
kortbladig (/. communis /J. al pina Hartm.).
I Norra Guldbrandsdalen och vid Dovre
ar denna Buske ofta ofverdragen af en blå-
gron dagg, som gifver den ett ovanligt ut-
seende.

Pinus sjlvestris L. [Tall) har upp-
nått sin hojd-grans emellan Lie och
Fogstuen, och man återfinner den ej forr
an man uppnår Jerkind, hvarest den be-
klader dal-marken tilts ineraot Folddalen.
I Drivdalen blifver den aUman emellan
Drivstuen och Rise, måhanda ett par hun-
drade fot ofver gransen for Odlingen af
Kornet [Hordeuni valgåre L.). N a u m a n n
tippgifver dess gransor på det till Dovre
gransande Jættafjell till 2^50 fr. fot. Hi-
singer utsåtter gransen på Harbakken till
1^824 och i Drivdalen ofvanfor Drivstuen
(hvarest lik val Jjlott ensamma Tiad visa
sig) till 23 1 5 fr. fot. I den nara belagna

573

Fokldal har Es mark Lestiimt gransen till
2800 fr. fot.

Forf. anmarker, att oaktadt Pinns
Ahies L. (Gran) saknas i trakten afDovre,
så uppstiger den likviil i de niira heliigna
delar af Vaage ungefiirligen till samma
bojd som Tallen. Prof. Blytt fann den
i TJldalen i Seils Annex kraftfidl och fro-
dig, vaxande på en hojd af 25o2 fr.
fot; den forsvann forst alldeles vid en
hojd af 2700 fr. fot.

jélismaceæ: Tri^locliin palustre L.
uppstiger på Fjellet till litet ofver Bjork-
gransen.

Dicotjledon ece,

Pot ame ce: Potamogeton graniineuni L.?
i Volasoe ar den funnen af W. Boeck.
Den hilr vaxande har något bredare och
langre blad an på figuren i Flora Danica
T. 222, livarfore Forf. anforer den med
frågetecken.

Orchideæ: Orcliis maculata L. upp-
stiger till ofver Bjork-gransen. — • O. cru-
enta Maller ^L Dan. tab. 876. Ungefar-
ligen vid Bjork-gransen på Fjellet ofvan-
for Bergs-gårdarna och vid en back emel-
lan Tofte och Rustgårdarna, på hogra si-
dan af gamla lands- viigen, då man går
ifrån Tofte till Harbakken. — O. conop^
sea L. ar allman på Fjellet tills ofver
Bjork-gransen. — O. alhida Sw.z. vaxer
har och der på Fjellet på karraktiga stal-
les tills ofver Bjork-gransen. — O. viri^
dis Sw.z ar allman och uppstiger ofta
hogt ofver Bjork-gransen. — - O. nigra Sw.z.

574

ar siillsynt. Den finnes på iingarna so-
der om Drivstuen och ernellan Elfven
och lands-vagen, samt anmiirktes derstiides
forst af Hr Es mark. Sedermera såg Prof.
Blytt den der ymnigt våxande. — Clia-
niorcJiis al pin a vaxer i miingd hår och
der på backarna ofvanfor Tofte och vid
vågen ernellan Tofte och Harbakken, spar-
sammare vid Kongsvold. — ■ Epipactis la-
tifolia Sw.z. forekommer litet nedanfor
Bjork-grånsen ofvanfor Bergsgårdarna, men
sparsamt. — Listera cordata Brown vå-
xer vid Volasoberg litet nedanfor Bjork-
grånsen och hår och der i Drivdalen litet
nedanfor Tallgrånsen. — ■ Neottia repens
Sw^.z. finnes sparsamt nedanfor Bjork-grån-
sen på sluttningarna af Dalen ofvanfor
Qvarnarna vid Tofte.

jdsparageæ: Paris qiiadrijolia L. ernel-
lan Kongsvold och Drivstuen iingefårligen
vid Tall-grånsen. — Convallaria majalis L.
vid Tofte och nåstan till Bjork-grånsen of-
vanfor Drivstuen. — C, ^veTticillata L. i
Drivdalen litet ofvanfor Tallens grånsor.
— Majanthemum bifolium vid Kongs-
vold och i Drivdalen Lill och ofver Bjork-
grånsen.

ColcJiicaceæ : Tofjeldia borealisY^ .h,^»
år allmån och uppstiger hogt ofver Bjork-
grånsen.

Junceæ: Junciis arcticus Willd. år
mycket allmån och uppstiger flerstådes of-
ver Bjork-grånsen. — ■ J. Jiliformis L. of-
verstiger stundom samma grans. — J,
uslulatus Hoppe /3. alpestris Hartm. år
allmån ungefårligen till Bjork-grånsen. —

J, bit^Iumis L., J» trighimis L. och /. tri-
fidus L. iiro mj^cket allmanna och uppsti-
ga ofver Bjork-gviinsen. — J. hufonins L.
flerslades till och ofver Tall-gransen. —
Lnzula pilosa Willd. forsvinner ungefiir-
ligen vid Bjork-gransen nara Fogstuen,
for ofrigt hår och der i Drivdalen ofver
Tall-gransen. — Z. parviflora Des v. fler-
stådes t. ex. vid Kongsvold, Fogsaaen of-
vanfor Fogstuen, Gederjggen, Volasoberg,
och Volasohoe, Blaahoe &c. &c.; den visar sig
vanligen forst der, hvarest Luzula pilosa
forsvinner, och uppstiger ofver de hogsta
grånsorna for de storre arterna af Salix.
— Z. campestris Willd. med varieteter:
j3. erecta Hornem. y, coarctata Hornem.
^. sudetica, — et, våxer på lagre stallen
vid Tofte, Drivdalen; j3. på skuggiga stal-
len i Drivdalen; Y. vid Kongsvold och i
Drivdalen; ^. på hogre stallen afven ofver
Bjork-grånsen. — L. hyperborea Brown.
(Zy. campestris y, nivea W.b.g.) år allmån;
den visar sig forst ofver Bjork-grånsen,
och uppstiger till grånsorna for de hogt vå-
xande arterna af Scdix. Forf. anser, att
den verkligen bor antagas såsom en ifrån
Z. arciiata och Z. campestris skild art. —
Z. arcuata Sw.z. år mera sållsynt ån de fo-
regående, och våxer blott på de hogsta stal-
len på Fjellet upp emot sno-grånsen t. ex.
på hogsta toppen af Fogstuvola vid Har-
bakken, på Storhoe, på Yolasofjell, Blaa-
hoe och Goutstifjell. — Forf. sager, att
den sållan finnes rått utbildad forr ån
i September månad, emedan snon qvarr
ligger nåstan under hela Sommaren på de

576

sUillen, pu livilka clen framkommer. Han
anmiiiker, att i Flora Danica ar figuren
Tab. 1 386 fullkomligt lik Z. hyperborea
Br., hvilken sallan iippstiger så hogt på
Fjellen som L. arcuata. — L. spica-
ta D.C. iir allmiin, uppstiger ofver J3jork-
gransen, och synes fors vinna der, Kva-
res t Z. Iiyperborea bli f v er all man.

Cyperaceæ: Scirpus cæspitosus L. ar
allmiin. — S, Bæothrjon Ehih. uppstiger
ungefiirligen till Bjork-griinsen t. ex. till
Fogstuen, Kongsvold o. fi. st.. — EriopJio-
runi alpiniun L. viixer har och der på
Fjellet, men ar ej så all man som E, ca-
pitaium och uppstiger ej eller så hogt of-
ver Bjork-gransen. — E, capitatitm Host.
år raycket allman upp till de bestandiga
sno-flackarna, och nedstiger i Tallens Re-
gion. — • E. vaginatuf7i L. forsvinner litet
ofver Bjork-gransen. — E, angustifoliuin
Roth och E. latifolium Hoppe uppstiga
ungefarligen till samma hojd, som de fo-
regående.

Kobresia sei r pina Willd. vaxer har
och der på torra, hogre liggande stallen
t, ex. på Harbakken, Jerkindshoe, Gede-
ryggen vid Kongsvold o. fl. st.. — K, ca-
ricina Willd. forekommer på karraktig
torf-grund, t. ex. vid Tofte på backarna
ofvanfor gården, i karren vid vågen emel-
lan Harbakken och Fogstuen, vid Jerkind
och Kongsvold.

Careæ dioica L. uppstiger ofver Bjork-
gransen. — C parallela Læstad. ar mera
sallsynt an den foregående, men vaxer

har

^77

har och der på Fjellet på kiirraktiga, mera
grasbevuxna stallen, t. ex. på Gederyg-
gen, vid Jerkind, i Sprænbækdalen och
på iingarna vid Kongsvold, &c.. Den fo-
rekommer i sallskap med C, rupestris
Allion., hvilken den mest liknar; dess
strån uppstiga afven snedt och hafva blad
af ungefarligen samma bredd och form
som C, rupestris j men dess tvåbyggare-ax
urskiljer den liitt ifrån namnde art. Strå-
en aro upptill of ta strå f va. Prof. Blytt
tror, alt om man vill antaga den att vara en
variete, så kan den likaså val forenas med
C. Davalliana Sm. som med C, dioica L..
— C, capitata L. flerstades i karren. —
C, rupestris Allion. på kårr-marker mån-
genstiides, i klipp-re*?inor, &c. vid vågen
på Harbakken, på Gederyggen, vid Jer-
kind, Kongsvold och Drivstuen. — C, mi-
croolochin W.b.g. ar allmån i karren ifrån
Harbakken till Drivstuen. — C, leucoglo-
chin Ehrh. ar sallsynt; Forf. har ej upp-
tecknat dess vaxt-stalle. — C, incurva
Liglilf. har och der på Fjellet på fuk-
tiga stallen nedanfor Bjork-gransen, t. ex.
vid Bergsgårdarna, vid Tofte, Fogstuen,
Jerkind och Kongsvold. — C, chordorrhiza
Ehrh. i karren, ungefar upp till Bjork-
gransen. — C. lagopina W.b.g. blifver
allman vid Tall-gransen och uppstiger till
grånsorna for de storre ar terna af Saliæ,
och ofta hogre. — C. loliacea L. i Tall-
Regionen emellan Lie och Fogstuen. • —
C canescens L. & p. alpicola W.b.g. upp-
stiga till och ofver Bjork-gransen. — C

Prof. Wikstroms Jrsber. 1838. ^']

578

/iJiformis L. forekommer allt inlill Bjork-
griinsen. — > C. rotundata W.b.g. har
och der i sallskap med C. pulJa Gooden.,
t. ex. vid Fogstuen, Jerkind och Kongs-
vold. Prof. Blytt anser, att den endast
kan antagas såsom en variete af C, pulla,
- — C. capillaris L. uppstiger lill och of-
ver Bjork-gransen. — C. ustulata W.b.g.
ar myckel allman, ungefarligen ifrån Bjork-
gransen till sno-bræerna. — C, fali^wosa
Sternb. & Hoppe (C fritida Var. Hilhne-
ri Hisinger Anteckn. 3. S. 20, C, fritida
Hartm. Sc. Fl. Ed. II.) forekommer fler-
stades på hogre stallen af Fjellet i stor
mangd, ungefarligen ifrån Bjork-gransen
till de bestandiga sno-flackarna, t. ex. på
Blaahoe, Gederyggen, Kniidshoe, sparsamt
i Drivdalen emellan Kongsvold och Vaar-
stien, på Nystuehoe och på Fjellen vid
Drivstuen på bada sidor af Dalen. Foif.
anser, att C. misandra Brown ar samma
art med den norska C. fuliginosa; Han
har sett den forrå i en Vaxt- Samlinjz
ifrån Melville-6n. — C, pnnicea L. med
/3. sparsijlora W.b.g. och Y. paiicijlora
W.b.g. (C curvirostra Hartm.) nppstiga
ofver Bjork-gransen; Y. forekommer på
mera sknggiga stallen. — C, ornithopoda
Willd. viixer på backarna vid Tofte. —
C. ericetoruni Pollich , C. aJpina Sw.z. och
C. atrata L. uppstiga ofta ofver Bjork-
gransen. — C. Baxbawnii W.b.g. vaxer
på karr - marker. — C, limosa L. , /3.
rari flora W.b.g., Y. irri^ua W.b.Sf. finnas
flerstiides men sparsamt; /3. vid viigen
emellan Harbakken och Fogstuen, samt vid

^79

Kongsvold; y. vid Jerkind. — C. aqitati-
lis W.b.g. j3. ep/<^e/os Læstad. i karr ne-
danfdr Fogstuen, samt emellan naiiinde
stal le odl Harbakken. — C. ainpullacea
Gooden. ocli C. veslcaria L. upphora ne-
danforBjork-gransen. — C.saæati/isJu.av all-
man och uppsJLiger till den bestandiga snon.
På gråsrika stallen t. ex. vid Kongsvold och
Nystuhoe vid stranderna af backar och
elfvar finnes en varieté, som synes bilda
ofvergången till C. aquaiilis /3. epigejos ;
en annan form, hvilken liknar denna ar C,
saæatilis /3. polymorpha Læstad. i Som-
merfelts Herb., och denna varieté ar all-
man på Fjellen i Trondhjems Stift. —
C, cæspitosa L. oppstiger till och ofver
Bjork-griinsen, men ej så hogt som C. sa-
æatilis, — C, pulla Gooden. år allman,
ungeRirligen ifrån Tall-grånsen till de be-
standiga sno-bræerna. Forf. anmårker, att
den varierar mycket efter localerna, och
nårmar sig stundom så mycket till C, ro-
tundata W.b.g. , att kånnetecknen synas
ofvergå till hvarandra. — Forf. siiger, att
en frodlgare vaxt-form af C, rotundata
synes ofvergå i C. vesicaria L. , sådan den
visar sig, då den uppnått sin hogsta grans,
och det år en sådan form som Prof. Bly tt
meddelat Lessing, hvilken beskrifvit
den med namn af C stenolepis. — Prof.
Blytt omnåmner, att C /??^//a Gooden. lig-
ger i Linné's Herbarium med namn af
C saJcatilis, På två sammanhåftade half-
ark finnas: på det forstå ett, på det an-
dra 2 exemplar af C. pulla j, benåmnd C,
saæatilis, — Forf. tillagger, att två andra

58o

sammanhaftade ark i samma Herbarium
finnas: pa det ena arket: ett exemplar af
C* ustulata W.b.g. ; på det andra arket:
ett exemplar af C, pulla emellan 2 exem-
plar af C. saæatiliSj alla med namn af C,
atrata, Prof. Blytt fann ej i detta Her-
barium den CareXj hvilken vi nu benam-
na C. atrata. Han erinrar derom, att
en sådan forblandning af C, pulla ^ C, sa-
ocatiliSj C, ustulata och C, atrata å f ven
forekommer i Gunneri Norrska Viixt-
Samling. Af Solander*s Herbarium har
man ock funnit, att C. pulla var antagen
såsom C. saxatilis L..

Gramiiieæ : Æopecurus geniculatus L.
ar allnian upp till Bjork-gransen, —
Phleum pratense L. finnes endast på lagre
stallen t. ex. vid Tofte och vid Drivstuen.
■ — Phi. alpinum L. ar allman intill slut-
gransen for den frodigare Alp-Vegetatio-
nen. — Phalaris orundinacea L. vaxer i
Drivdalen ofvanfor Drivstuen, h vårest den
nppnått sin hogsta grans. — Antlioxan-
thum odoratuni L. år allman hogt upp
ofver Bjoik-grånsen nåstan till de bestiin-
diga sno-flåckarna. — Milium effusura L,
flerstådes ungefarligen vid Bjork-grånsen.
— Phippsia al^ida Brown (^A prostis al-
gida Soland.) vid kanterna af den eviga
sjion på Knudshoe och på Nystuhoe. Forf.
tror, att den formodligen år allman på
sådana localer, som de njssnåmnda. —
y^grostis riibra L.? W.b.g. Fl. Sv.? finnes fler-
stådes nedom Bjork-grånsen. — yt. al pina
Scop. år mycket allman på Fjellet och opp-
stiger ofver Bjork-grånsen. — ^. caiiina L.

58 1

\id Jerkincl, Kongsvold ocli i Drivdalen.
— Calamagrostis Halleriana D.C. i Driv-
dalen vid biickarna på Fjell - sidorna i
grannskapet af Drivstuen. — C. Epigejos
Rotli endast nedanfor Tofte och emellan
Tofte och Lie. — C, stricta Haitm. ar
allmiin upp till Bjork-gransen. — C. sjl-
vatica D.C. i Tall-skogen emellan Lie ocli
Tofte. — u^ira cæspitosa L. år allmån upp
till Bjork-gransen, men sallsynt ofvanfor
densamma. — A, alpina L. år allmån un-
gefårligen ifråii Tall-grånsen till hogt upp
ofver Bjork-gransen. — C, Jlexuosa L. år
allmån på lagre stallen. — j3. montana (^.
montana L.) forekommer på hogre stallen
lill och ofver Bjork-grånsen. • — A, atro-
purpurea W.b.g. våxer flerstådes, men
sparsamt, ungefarligen vid Bjork-gransen
och litet nedanfor densamma, t. ex. vid
Volasjo, och vid vågen emellan sjon och
Blaahoe, vid Elf-bråddarna nedanfor Kongs-
vold. — Avena subspicatd Link. blifver
allmån emellan Tallens och Bjorkens grån-
sor och uppstiger hogt ofver den sidst-
nåmndes grans. — Poa annua L. våxer
omkring bebodda stallen. /3. supina Link
forekommer på hogre och torrare platser
t. ex. vid Jerkind. Forf. anmårker, att
den liknar något foljande art. ■ — P, la-
joa Hænke och p. minor Reichcnb., Hartm.
(P. laxa Sommer f., P, supina Sturm) åro
bada allmånna på hogre stallen på Fjellet.
Denna art borjar att visa sig ungefarligen
vid Bjork-grånsen, i synnerhet vid Elf-
varna och Båckarna; den uppstiger ofver
grånsorna for de storre arterna af Salix

582

och forsvinner forst i Regionen for Salix
polaris "W.b.g. Forf. anser, att varieteten
utan tvifvel ar P. minor Gaiidin. — P,
Jlexuosa W.b.g. [P, laxa W.b.g. Fl. Lapp.,
P, arctica Brow^n Suppl. to the Appencl.
of Parry's Vojage. p. 288) vaxer fler-
stådes t. ex. på Goutstifjeld, Blaahoe,
Knudshoe och Njstuhoe; den visar sig
ungefarligen forst vid Bjork-griinsen och
uppstiger ofver griinsorna for de storre
arterna af Salix ^ på Goutstifjeld i sallskap
med Salix polaris och på Knudshoe med
Campanula unijlora, Prof. Bly tt har jeinn-
fort exemplar ^{ Poa arctica ifrån Melville-
On med exemplar af P, Jlexuosa^ medde-
lade af Wah len berg. — Forf. anmiirker,
att på lika localer som P. Jlexuosa fore-
kommer en annan art, hvilken har någon
likhet med P. flexuosa , och den synes
vara mycket niira i sliigtskap med den art,
hvilken Brown benamner P, ahbreviata
i Suppl. to the Append. of Parry's Voya-
ge, men Forf. vågar ej bestamt antaga den
norrska såsom samma art. Han beskrif-
ver denna Vaxt på norrska språket. Den
finnes i mangd på Blaahoe, Knudshoe,
ofvanfor gransen for de storre arterna af
Salix, — P. al pina L. och dess varieté
j3. vivipara aro allmanna, uppstiga ofver
Bjork-griinsen, men ej så hogt som de 3
foregående. Varieteten finnes i synnerhet
på Jerkindshoe och vid Kongsvold. — - P.
trivialis L. upphorer nedanfor Bjork-grån-
sen. — P, pratensis L. vaxer afven nå*-
stan alltid nedanfor Bjork-gransen. — P,
nemoralis L. flerstades; varieteten ^. g/«wcrt

583

iir utan tvifvel P, ^lauca Valil. Denna
odl varieteten e. cæsia torde enligt Forfis
tanka snarare bora hanforas såsom variete-
ter till P. aspera Gaucl. eller P. cæsia Smith,
namnligen: ot. panicula coarctata (P. Gaudini ^
et. Kunth Agrostogr. p. 35 1) och j3. pa-
nicula clifFusa (P. Gaudlni /3. Kunth Agro-
stogr.); bada tornicrna aro allmanna vid
Kongsvold. For f. tror, att P, ser ot Ina fir-
ma Sommerfelt Suppl. Fl. Lapp. horer hit.
Glyceria distans W.b.g. véixer endast i
nejden af Tofte och Jerkind i gårdarnas
grannskap. — Melica niitans L. forekom-
mer upp till Bjork-gransen. — MoJlnia
cærulea Moench. vid Tofte och i Drivda-
Icn nedanfor Bjork-griinsen. — Dactylis ^
i^lonierata L. uppstiger knappast till Tali-
iiriinsen. — - Festitca ovina iir allmån och
otVerstiger otta Bjork-griinsen. — /3. vivi-
para i synnerhet vid Kongsvold och ne-
danfor i Drivdalen. — F. ruhra L. ar all-
miin till och ofver Bjork-gransen. /3. sub-
villosa Mert. & Koch vaxer ock vid Fog-
stuen och Kongsvold. — F. elalior L.
upphorer på backarna vid Tofte. — ^ Pri-
iicicni repens L. endast i Drivdalen och
vid Tofte. — Tr, violacewn Hornem. Fl.
Dan. Tab. 2o44 ^i' allman på hogre stal-
len i Drivdalen och vid Kongsvold. Forf.
anmarker, att den måhiinda ar endast en
variete a f Pr, repens, — 7 V. caninum L.
i Drivdalen, hvarest den uppstiger ofver
Tall-griinsen. — Nardus stricta L. iir all-
miin till och ofver Bjork-griinsen.

/

584

Acotyledoneæ,

Eqidsetaceæ : Equiseliim arven se L.
uppstiger mycket hogt, och finnes vid kan-
terna af backar vid gransorna for de stor-
re arterna af Salix, — E» sjlvaticum L.
och E, umbrosum Meyer forekomma i
Drivdalen ofver Tall-gransen. — E, palu-
stre L. och E. hiemale L. forsvinna forst
vid Bjork-gransen; — E, variegatum Willd.
uppsliger ungefårligen till Bjork-gransen.
Forf. åtskiljer ifrån denna E. scirpoides
Mich. {E, r^;;^«w^ W.b.g.)/ hvilken år all-
man^ till och med ofver Bjork-grånsen.

Fillces {Ormbunkar): i3 arter åro
fiindna på Dovre. — BotrycJuuni Luna-
ria Sw. flerstådes; varieteten p. divisa
Hartm. år mera allmån. < — Polypodhun
vill gare L. år allmån upp till Bjork-grån-
sen, men sållsynt ofvanfor densamma. — •
TVoodsia ilvensis Br. i Tallens Region. ■ —
FF, hyperborea Br. i Drivdalen till Kongs-
vold, ymnigare ån W. ilvensis. — Aspi-
diiim montanum Sw.z. år allmån vid Kongs-
vold och i Drivdalen, hvarest den upp-
stiger till Bjork-grånsen. — Asp, filix Je-
mina Sw.z. forekommer ungefårligen upp
till Bjork-grånsen och stundom hbgre. —
Asp. filix mas Sw.z. och Asp. spinulosum
Sw.z. våxa i Drivdalen upp ofver Tall-
grånsen. — Asp. Lonchitis Sw.z. i Driv-
dalen och vid Kongsvold ungefårligen vid
Bjork-grånsen. — Aspeniiim viride Huds.
år allmån åfven ofver Bjork-grånsen.

Lycopodiaceæ: Lycopodium alpinum L.
år allmån hogt upp ofver Bjork-grånsen,

585

och nedstiger knappast i Tallens Region.

— Z. clavatum L. i Tallens Region. —
Z. annotinum L. i Skogs-Regionen i Driv-
dalen. ]3. alpestre Hartm. år allman åf-
ven ofver Bjork-grånsen i Regionen for
arterna af Salix. — Z. seiaginoides L.
ar åfven allman och uppstiger ofver Bjork-
gransen. — Z. Selago L. uppnår griin-
sen af den eviga snon.

Derefter meddelar Forf. ett Tillagg,
innehållande under råt teiser ora de Vå x ter,
hvilka Acad. Adjuncten Lindblom funnit
under sin vistelse på Dovre år iSSy, och
hvilka Våxter ej varit forut fundna på
Dovre, samt derjemnte våxt-stållen for
flera arter och således fullståndigare upp-
gifter om deras utbredning.

. Uti detta Tillagg forekomma 8 ar-
ter, hvilka ej åro upptagna i den af Prof.
Blytt meddelade forteckning ofver Dovre^s
Våxter. Ibland anmårkningarna må foljande
omnåmnas: Papaver nudicaule L. våxer
ifrån Kongsvold till gården Vollen ofver-
allt vid Drivelven, och i Stoldalen vid.
Stol-ån. — Ranunculus hyperhoreus Rottb.
vid Kongsvold vester om bron ofver Driv-
elven, vid vågen emellan Jerkind och Jer-
kinds-sætern i Hviddalen. — SteUaria uli-
ginosa Murr., som anfores af Hr Risin-
ger, år utan tvifvel St, alpestrls Hartm..

— Hieracium aurantiacum L. vid foten
af Gederyggen på sydostra sidan. — Pri-
mula st riet a Hornem. ifrån Stifts-grånsen
langs Drivelven, i synnerhet på vestra si-
dan intill Stol-ån. Juncus stygiUSj, hvil-

586

ken enligt Nauniann's nppgift antores af
Hr Risinger, finnes ej på Dovre,

Då Dovre iitan tvifvel ar det miirk-
vårdigaste och elt ibland de hogsta Fjell
i Norden med sin Snehæite af 'yioo fots
liojd , så har jag lemnat utforligare utdrag
ifrån den af Prof. B ly 1 1 forfaltade afliand-
ling om Dov res Vegetation.

Af denna interressanta och for kanne-,
domen om Norriges Viixter så vigtiga af-
handling finner man, att Dovre troligen
år det mest vaxt-rika Fjell i Norden, och
att endast få af den nordligaste Lappmar-
kens Yaxter saknas harstådes. De, hvilka
man hitinlills ej funnit på Dovre-Fjell åro
PiJiguicula alpinay Calamagrostis plira^ini-
toideSy stria;osa och lapponica^ Avena sitb-
o 7 pest ris j, Hierochloa al pin a ^ Galiwn tri-
floruin j Primula finmarkica j, Litzula spa-
dicea y Andromeda tetra^ona , RJiododen-
. dron lapponicwn j Arenaria fiumifusa &
laterijlora, Pedicularis Jlammea & liirsuta,
Arnica ai pina j Orchidium boreale^ Careoc
tenuijlora j laæa , pedata ^ Saliæ niyrtil-
loideSy myrtoideSj versifolia_, pahulosaj &
Læstadiana,

Anmårknin^, Vid Prof. Blytt's xVf-
handling om Vegetationen på Dovre-Fjell
torde bora erinras, att då Forf. sager, att
en Våxt upphorei' att finnas vid ''Bjork-
grdnsen J' så forslås alltid med detta
sidstnåmnda ord den griins, vid hvilken
Bjorken upphorer att våxa. Måhånda ba-
de det varit mera beslåmdt taladt, om
Forf. stådse sagt nedre och ofre Bjork-
grunsen. Det år nemnligen bekant, att

587

Bjorken uppstiger liogre på Fjellen an
både Gran och Tall j, och således bildar
en egen Regioa ofvanfor Granens och Tal-
lens Regioner.

År kSS^ foretog Acad. Adjuncten Lind-
Lindblom en Botanisk Resa till DovreBot.^^Res»
och qvarstadnade derslades under storre*'"^**^'^*'*
delen af Som maren. Han har meddelat
mig en Berattelse om sin Resa och om si-
na iipptackter, och jag skall har sarskildt
bifoga denna Berattelse. Han anmarkte såsom
nya for Norrige Cerastiuin latifolium L.
på Dovre vid Sodra Nystiibæk och Stol-li-
en vid Kongsvold, samt Tayloria splach-
noides Hartm. Scand. Fl. 3:dje Uppl. S.
267. Hr Lindblom bade redan forut
under en Resa i Christiansands Stift upp-
tackt Poly^ala depressa Wenderoth vid
Vester Moland. Denna art ar nara be-
slagtad med P. vulgaris L. och torde
enclast bora anses såsom en variete afden-
samma.

Magister Areschoug foretog afven Are-
samma år en Botanisk Resa till Norrige jjjoilRe?!'
fornamnligast for att granska Jlgerna vid^ forrige.
Vester-Hafvets strander och lårer dervid
upptåckt många nya Arter for Norriges
Flora. Vid Molde och Christiansund an-
markte Han afven Poljgala depressa Wen-
deroth.

588

V. Botanikens Historia.

Bl ylt. Under år i8Zrj blef Lector Blytt

tm"Botau.utnamnd till Botanices Professor vid Konsl.

s'

Prof.. Universitetet i Christiania, i ledigheten
efter Prof. Christian Smith, hvilken
redan år 1817 afled under den olyckliga
Engelska Upptackts-Expeditionen till Con-
go. Professionen hade under dessa 20 år
ej varit tillsatt, och inseendet ofver Bo-
taniska Trådgarden var egentligen ofver-
lemnadt till Zoologiæ Professoren Ra thke,
och Lectorerna Flor och Bly tt hade for-
modligen tidtals hitradt der vid.

589

Beråttelse

om en Botanisk Resa till
Dovre-Fjell i Norrige år 1887. ♦

Af
ALEXIS EDUARD LINDBLOM.

Allt sedan mitt forstå besok i Norri-
ge år 1826 hade jag hyst den lifligaste 6n-
skan att ånnu en gang få besoka detta
herrliga, interressanta Land, dess våldiga
Fjell och trånga djupa Dalar; en onskan,
hvars realiserande omstandigheterna allt-
jemnt tvingat mig att uppskjuta, anda till
dess jag, losrjckande mig från allt annat,
beslot att begagna det tillfålle, som forli-
det år erbjod sig att få i sallskap med
Magister Aresclioug foretaga denna lange
efterlångtade resa, om hvars forlopp jag
har får meddela en kort underrattelse.

Den 3 Maj afreste vi i från Lund till
Gotheborg, hvarifrån vi efter några da-
gars drojsmål på Ångbåten Prinds Carl
afgingo till Christiania, dit vi anlånde
den 14 Maj. Har tillbragte vi några an-
genama dagar i Professorcrna Blytts och
Keilhaus sallskap. Yi besokte den Bo-
taniska Trådgarden, hvilken innehåller åt-
skilliga interressanta Viixter, ibland andra
en betydlig samling af Norriges Fjiill-Vax-
ter, af hvilka Prof. Blytt under sina fler-
faldiga resor samlat och hemfort fro och

590

rotter. Ett vigtigt steg till befordrande
af det Botaniska Studium och hvad der-
med står i sammanhang vid Christiania-
Universitet var återbesattandet af den bo-
taniska laro-stolen, som stått obesatt allt
sedan Prof. Chr. Smiths dod. Under
Prof. Blytts ledning och uppsigt skall
Trådgarden såkerligen innom kort upp-
blomstra och uppfylla sin bestå mmelse.
— 1 sållskap med Bl ytt och en ung Bo-
tanist Med. Stud. Schiibeler gjorde vi en
utvandring till Egeberget, hvarilVån man
njuter en den herrligaste utsigt ofver
Christiania-Fjorden, de skogbevåxta vac-
kra Hohnarna och Stadens ofriga skona
omgifningar. Åfven i botaniskt hånseen-
de år detta Berg utmårkt, men med un-
dantag af åtskilliga sållsynta Mossor {Drjp-
todon incurvus ^ nagra fVeissiæ o. s. v.)
bade det ej nu något att erbjuda; vå-
ren var hår ånnu i sin borjan, så att
Tussilago Farfar a och Acer platanoides
nu forst borjade utveckla sina blommor.

Den 22 Maj vandiade vi från Chri-
stiania mot Dovre-Fjeld; vi togo vågen ofver
Ringerige, Hadeland och Toten till Guld-
brandsdalen. Redan andra dagen mottes
vi a f spridda sno-flåckar i den tjocka Gran-
skogen, som nåstan utan afbrott fortgår
från Johnsrud till Sundsvolden. Mellan
dessa Gåstgifvaregårdar passerar man den
vidt omtalda Krogkleven, ifrån hvilken
man njuter en med skål beprisad utsigt
ofver det nedanfor belågna småkulliga fi ukt-
bara Ringerige, som genomskåres af Tyri-
Fjorden och dess många vikar, under det

att Fjell, som for det niirvarande ofvcrallt
voro hctiickta med sno, i norr och vester
slanga utsigten. I' Krogkleven var en rik
Moss-Vesfetation , afvensom rotbladen till
Snæi fragå Cotyledon, ni v alis och Dr aha
incana visade sig. — I Ringer ige har
Barr-skogen, åtminstone niirmast omkring
Tyri-Fjorden mast iemna rum for odlin-
gen, och rika åkrar intaga nu dess plats,
under det att lofskog, mest Bjork, betac-
ker kullarna och de lagre bergen. — Nara
Klakkens Gastgifvaregard blommade den
vackra och mycket distinkta Viola iimhrO'
sa y och vid den nara belagna Honcnfors
samlade jag Anemone vernalis och Carex
ericetoruin. Straxt vid Klakken har Bly tt
fun nit den sal 1 syn ta Malaxis monophjllos,
Från Giistgifvaregårdens fenster åtnjuter
man en vidstriickt utsigt; liingst i sydvest
stanges den af Gousta-Fjellet i Tellemar-
ken, i vester och nordvest af Numme-
dalens och Hallingdalens fjell-strackningar.
Då man mellan Klakken och Jevnager
intrader i Hadeland, så motes man af en
tiit Barr-skog, fornamligast af Gran, som
med få afbrott fortfar genom hela Hade-
land. Viigen går ett stycke från den lan-
ga, smala, af skogbekladda berg omgifna
Rands-Fjorden, h vårest man var sysslosatt
med byggandet af ett litet Ång-Fartyg,
amnadt att bogsera fiam den mangd tim-
merflottor, som från Valders genom den
ofver 8 mil långa Rands-Fjorden transpor-
teras till såg-verken vid Honcnfors och de
der nedanlbr belagna. — Som vi skynda-
de med vår resa så fort som mojligt, vo-

ro vi ej i tillfalle att insamla några Vax-
ter, af hvilka ej heller siirdeles många annu
hunnit Llifva utvecklade. Mellan Gran
och Ougeclal voro flera ganska vackra stal-
len, åfvensom trakten hår syntes mera
odlad an i den ofriga af oss passerade de-
len af Hadeland. Vid Ougedal lemnade
vi den stora Bergensiska vågen och ståll-
de vår kosa åt Toten på en sido-våg, som
går ofver den odsliga, af en oafhruten
J3arr-skog heklådda temligen hoga Vest-
åsen, flån hvars hojd man skall njuta en
mycket vidstråckt utsigt, som Leiofvades
oss genom en tjock dimma och små-regn.
Vid ostra foten af denna ås inkommer
man vid Enevandet i det rika Toten, som
dock till en borjan hade mycken likhet
med Hadeland, ehuru bergen voro lagre och
mycken Lofskog blandade sig med Barr-tra-
den. Vid Gåstgifvaregården Blili finner man
en i botaniskt hånseende ganska inlerressant
trakt. Hår har Blytt ^ui\x\\l Schoen us fe r-
riigineuSj, Orchis crueiita j Lister a ovata^
Corallorhiza innata ^ Salix mjrsinites m. fl..
Snart inkommer man i den tått be-
byggda Totens Kyrko-bygd, en ibland cle
fiiiktbaraste trakter i JNorrige. Landet år
uppfylldt af foga betydliga kullar, tåckta
af åkrar och lofskog, under det att de på

storre eller mindre afstånd vårande betvd-

t/

ligare bergen åro beklådda med Gran-skog.
Vågen, som ett stycke fortgår ofver och
mellan dylika kullar och berg, nalkas slut-
ligen stranden af den herrliga Mjosen,
hvars omgifningar åro bland de vackrasle

och

*■<

593

och mildaste i hela Norrige. Struthiop-
teris vaxte i mangd utmed vågen, blan-
dad med Daphne Mezereitm ^ som stod i
full blomning. Nara Hund åteifanns den
vackra Viola umbrosa^ och tatt utmed
vågen i de gropar, hvilka blifvit gjorda for
hiimtande af vag-fyllnads-åmnen, viixte Sto-
rå tufvor af den Hila sirliga Schistostega
osmundaceaj undangomda af de framskju-
tande gran-rotterna; denna Mossa, som hår
fructificerade i mångd, var forut endast
en enda gang funnen i Norrige, nemnligen
af Blytt vid Nærstrand norr om Stavan-
ger, men steril. — Vågen fortgår genom
ett omvexlande landskap vid brådden af
Mjosen, ånda till nara norra åndan af
denna stora for den inre communicatio-
nen hogst vigtiga sjo, som ligger midt-
emellan Hedemarken och Toten, hvilka hora
till Norriges sådesrikaste provincer. Mel-
lan Gryttstugan och Vingnås passerar man
forbi Faabergs glasbruk, hvarefter man på
en fuUkomligt jemn, af Hågg (som nu ut-
vecklade sina blad) och andra lof-tråd be-
skuggad våg ankommer till Vingnås, h vå-
rest man medelst en fårja sattes ofver den
hår mycket afsmalnande sjon och intråder
i den sydligaste delen afGuldbrandsdalen.
Den lilla, for ej så många år sedan hår
anlaoda staden Lille Hammer år ånnu i
sin linda, men den lårer alltmera tillta-
ga; till dess uppkomst skulle ovederså-
geligen i hogsta grad bidraga, om den
projecterade vågen hårifrån till Østerdalen
blefve satt i verkstållighet.

Prof. fVikstroms Arsber. 1838.

38

594

Det tir forst ungefiir micltfOr Gasdals-
elfvens forening med Longen som Guld-
brandsdalen borjar for den Resande ut-
veckla sin storartade majeståtiska natur.
Dalen år foga bred och genomflytes af
den temligen breda Lougen-elfven; på ba-
da sidor boja sig Fjell, som ofverst aro
berofvade all trad-vegetation, under det
att de till en borjan någorlunda långslut-
tande fjell-sidorna aro beklådda med skog,
for det mesta af Gran ocb Bjork; mellan
denna skog ligga gårdarna strodda ofta hogt
på fjell-sluttningen, en niangd storre och
mindre backar och åar storta i herrliga ka-
skader utfor branterna; de voro vid vår
genomresa i allmanhet temligen betydliga,
emedan snon, som allestades betackte den
ofra delen af Fjellet, nu som bast holl på
att smalta; langre fram på sommaren aro
många af dem nastan uttorkade. — Nara
Oyer antraflades å ter Viola umbrosUj, och
i denna trakt skall, enligt Sommerfelts
och Blytts uppgifLer, Pjrola cJilorantha
vara allman.

Hos Sommerfelt i Ringebo uppe-
hollo vi oss några dagar, hvarunder jag
bland andra gjorde en utvandring till den
herrliga Stulsbroen, hvarest Vaalen- och
Mejen-Elfverna forena sig. Utom en
mangd Mossor, samlade jag har Equise-
turn scirpoides, som det tycktes bestamdt
skildt från Equis, variegatum. Åfven såg
jag blad af Sajcifraga aizokleSj, ?iivahs_,
Oæjria cbgjncij j4rabis alpina m. fl.. —
Har vaxer afven det berrliga graset Agro-
stis suaveolens Blytt, som dock annu ej

595

visacle sig. — Kring Ringebo iir en gan-
ska rik vegetation; sålunda vaxer Salix
daphnoides på en holme i elfven, Glyce^
ria /lorvegica^ Sclrpus aciculariSj, Jimcus
arcticuSj Suhularla aquatica^ Gentiana ni-
"valis vid elf-striinderna; Cjpripediuni Cal-
ceoIuSy Pyrola chloranthaj många former
af Hieracium ^ o. s. v., i de omgifvande
skogarna, under det att manga Fjell- Vaxter
forekomma på de ofvanfor liggande Fjellen.
Vi lemnade Ringebo den 3i Maj.
Mellan Sodorp ocli Quam fanns Saxifra-
ga oppositifolia blommande; vid det sista
i en amfiteatralisk trakt belagna stallet
bor jade Tallen blifva herska nde och sliit-
ligen uttriingde den nastan helt och hal-
let Granen, hvaraf spridda Trad dock fo-
rekomma till framemot Dovre-Kyrka. ^r-
hutus uva ur si bor jade nu också blifva
hogst all man och ofvertackte hela falt.
På en liten holme i elfven niira Breiden,
Tangen kallad, togs Salix plylicifolia ^
som ar allmiin i hela Giddbrandsdalen;
utmed Breiden vaxte på den sandiga flod-
stranden Carex incurva. — 1 Kringeln,
markviirdigt i historiskt hiinseende af Scot-
tarnes nederlag 1612 och i botaniskt af
Aspidium crenatum _, vaxte Cerastium al-
pinunij som nedanfor Laurgaard forekom i
sallskap med Astragalus alpinuSj Tama-
rix germanica m. fl.. I den besvarliga
Rusten antraffades Menziezia cærulea^ vid
Hougen Arhutus alpina och Dr ab a inc a-
na, Från Tofte borjade vågen småningom
boja sig genom en mycket sandig Tallbe-
vaxt trakt, som fortfor till Lie, sidsla

596

GaslgifvarcgårJen på sodia sluttningen af
Dovre-Fjeld; har blefvo vi ofverfallna af
ett m^^cket starkt sno- vader, som nodgade
oss ligga ofver en half dag, så att vi forst
vid niiddags-tiden den 2 Juni kunde resa
npp på Dovre-Fjeld på en med alnsdjuf)
nj fallen sno ofvertiickt vag. Fjellet ar,
der denna våg år anlagd , temmeligen lång-
sluttande; den gamla numera alldeles igen-
lagda vågen, som forde från Tofte ofver
den hoga Harbakken directe till Fogstuen,
var mångdubbelt brantare och besvårliga-
re samt gick upp emot ofra Bjork-grån-
sen, hvaremot den nårvarande mellan Lie
och Fogstuen ingenstådes stiger så hogt,
iitan tvertom till en betydlig del ligger
innom Tall -Regionen. Kring Fogstuen,
den forstå af de fyra Fjeld-Stuer, som från
langa tider tillbaka blitVit for Resandes ])e-
qvåmlighet anlagda på Dovre-Fjeld, herska-
de ånnu full vinter; den ligger också 2880
Par. fot ofver Hafvet. Mellan Fogstuen
och Jerkind var ej alldeles så mycken sno
i sjelfva dalen eller platåen, genom hvil-
ken vågen framgår langs Vola- och Af-sjo-
arna. Också samlades hår några Våxter
i blomma, såsom Saxifraga oppositifoUa^
Jrbutiis alpinaj Anemone vernalis m. fl..
Omkring Jerkind 2906 par. fot ofver Kafvet
blommade dessa jemnte Draba incana, —
Ungefår \ mil norr om Jerkind når lands-
vågen ofver Dovre sin culminations-punct
36io par. fot ofver hafvet; hår fanns ej
annat an sno-betåckta Fjell, ibland hvilka
Snohåttan i nordvest resle sig på ett af-
slånd af vid pass i^ mil. Nu sluttar vå-

^97

gen sLarkt utfor non a sidan at' Jerkinds-
hoe ner mot den djupa intericssanta Diiv-
dalen, och hiir iir iifven griinsen melian
Christiania- och Trondhjems Stift. Vid
Drivdalens borjan hade redan Vegetatio-
nen hunnit något langre; jemnte de nyss
uppraknade blommade Pedicularis Oederi^
Alsine bijlora^ Azalea procumbens ; och vid
Kongsvold 2800 lot ofver hafvet w-AxieDraba
hirta herrlig på tåken med sina temmeli-
gen stora hvitgula blommor; den fanns
iifven blommande niirmare Vaarstien, jemn-
te Draba alpiiuij Wahlenbergiij Rhodiola
rosecij Salix lan at a ^ reticulata_, Potentilla
nivea^ Saxifraga cæspitosa_, oppositifolia^
Jiivalisj Ar bitt us al pina ^ Azalea prociun-
benSy Luzula spicataj Viola arenariaj Al^
chemilla alpina^ och några andra.

Den 5 Juni vandrade vi hårifrån of-
ver den mycket omtalade Vaarstien, på
hvars ofversta spets (3i5o fot ofver haf-
vet) vaxte Diapenziaj och under vandrin-
gen till Drivstuen visade sig den lilla vac-
kra Viola bijlora^ Menziezia cæridea, Salix
mjrsiniteSj herbacea m. fl. i full blomning.
Ju narmare vi nalkades Drivstuen, den
fjerde Fjeld-Stuen 2o3o fot ofver hafvet,
desto mera hade Vegetationen framskridit,
sardeles sedan man ungefiir halfviigs åter
intriidt i Tall-Regionen. — Melian Driv-
stuen ocli Rise blommade Papaver nudi-
caule och Silene acaulis.

Som Vegetationen iinnu så foga fram-
skridit, så beslot jag att ej genast qvarstad-
na på Dovre såsom min forstå plan var, utan
i stallet gora ett kort besok i Trondhjem,

5y8

for att SH denna gamla markvardiga Stad.
Som Areschoiig beslutat att begifva sig
till Christiansund for att derifrån borja
sina Algologiska forskningar, så maste vi
i Opdal skiljas från hvarandra. I mot-
satta riktningar reste vi hvar åt sitt hall
derifrån den y Juni. Min våg gick ge-
nom Opdal, Orkedalen och Guldalen. —
Mellan Stuen och Sundsæt borjade Granen
åter visa sig och blef snart det herrskande
Tråd-slaget, i det att den alldeles undan-
trångde Tallen. I den djupa herrliga dalen
vid Vangsgrauene voro Bjorken och Rag-
gen full-lofvade och Aconitwn septentriona-
le borjade framskjuta sina blom-spiror. —
I Guldalen blom made Håggen och Cera-
stium alpinum mellan Storen och Haga,
hvarest man på en farja sattes ofver den
breda Gulelfven, som på flera stallen år
omgifven af betydliga sand-fålt. Viola hi-
flora var allmån ånda till Trondhjem; åf-
venledes Anemone nemorosa^ som ej syn-
tes under hela resan genom Guldbrandsda-
len, hvarest den, enligt Sommerfelts
uppgift, ej finnes norr om slutet af Mjo-
sen. Anemone hepatica visade sig på fle-
ra stallen i Orkel- och Gul-dalarne; ej
heller denna lårer våxa kring Ringebo.

Kring Trondhjem, hvars omgifningar
aro ganska vackra, ehuru ej i samma grad
som Christianias, hade våren fullkomligt
utvecklat sig; alla Tråd voro lofvade och
de vanliga Vår-Våxterna blommade. De
få dagar jag hår tillbragte, an vånde jag
till beskådande af den gamla Domkyrkan
och att genomgå Gunner i Herbarium,

^99

som forvaras bland Videnskabs-Selskabels
oordnade Sanilingar. Som Prof. Blytt
till ett criliskt granskande och bestiim-
mande ur detta Herbarium erbållit typer-
na till alla de markvardigare ocli tvifvel-
aktiga Våxter, som aro upptagna i Gunn er i
Flora Norvegica, så var for mig icke myc-
ket interressant att derutur biimta. Jag
reste derfore redan den 1 3:de Juni fråii
Trondbjem tillbaka mot Dovre. Mellan
Melbuus ocb Leer uppsteg Jinpatiens jioli
tangere ocb meUan Garlie ocb Bjerkager Pe-
dicularis Oederi, — • Mellan Owne ocb Rise
blommade utmed Drivelfven Tamarix ger-
maiiica^ Astragahis al pinns, Cerastium ni-
pinum, åtskilliga Salices m.fl.. På fjell-sidor-
na vid Drivstuen Papaver nudicaule , Dia-
penzia lapponica, Alsine bi flor a. Dr aha
hirta, Arahis alpina m. fl..

På Kongsvold, dit jag åter anlande
den 1 6 Juni, valde jag min bufvud-station,
ocb bar vi stades jag sammanraknadt nara
2i månad, under bvilken tid jag foretog
kortare ocb lang re excursioner till de om-
kringliggande bog-fjellen, om bvilka jag
forskafiade mig en temmeligt noggran kan-
nedom; men den niistan under bela som-
maren berskande bogst obebagliga kalla
vaderleken med ofta återkommande sno
ocb regn bindrade mig tyvarr från att så
langt, som jag onskat ocb amnat, utstriicka
mina vandringar; i synnerbet smartar det
mig, att tillfalle derigenom belt ocb bal-
let berofvades mig att genomstrofva de
vidstriickta ocb foga undersokta fjell-trak-
ter, som utbreda sig dels mellan Jerkind,

6oo

Rundene och Tofte, dels mellan Diivda-
len och Eikis- samt Sun-dalai ne. Jag kun-
de således ej heller erna syftemålet med
min resa, som var att forskaffa mig en
noggrann och detaljerad kånnedom af Ve-
getationen på Skandinaviens central-fjell.
Jag ar dock ingalnnda missnojd med resan;
ty utom det att jag insamlade storre de-
len af Norriges Fjell- Vaxter, så var jag
afven i lillfalle att om dem gora åtskil-
liga interressanta observationer. For den,
som vill studera Dovres Fjell-Vegetation,
år utan all fråga Kongsvold det mest pas-
sande stalle; det ligger vid bor jan af den
på Yåxter så rika Drivdalen, ungefarligen
midt på sjelfva Fjell-strackan, omgifves
rundt omkring af Fjell, som vidrora sno-
grånsen, aro nåra belagna och latta att
Lestiga, och der man finner de fiesta Fjell-
Våxterna sandade; man pjor beqvamt och
for temmeligen billigt pris hos valvilligt
hjelpsamt folk.

Det kan ej vara min afsigt att har
meddela en fuUstandig Forteckning på den
phanerogamiska Vegetationen i trakten af
Kongsvold, så mycket mindre, som Bly tt
i Nytt Magazin for Naturvidenskaberna
lemnat en utforlig Flora Dovrensis, hvar-
till åfven min resa lemnade några bidrag.
Ej heller tanker jag har framstålla obser-
vationer ofver de af mig samlade Vaxter;
dessa åmnar jag meddela i en sarskild Af-
handling, så snart jag medhunnit att cri-
tiskt genomgå och granska min ej obetyd-
liga samling. For niirvarande vill jag al-
lenast antyda rikedoraen af hår vårande

6oi

Vegetation genom alt anfora några af deut-
vandringar, hvilka jag på olika lider foretog
och de Va x ler, som jag derunder samlade.
Niistan utanfor byggningarna och in-
nom ett afstand af ett par boss-skott kan
man samla foljande: Aconitum septentrio-
nale ^ Arabis al pina ^ Cardamine amara,
pratensis j Dr aha Jurt aj PVahlenber^ii _,
incanuj Silene acaulis j Lychnis apetala,
silvestriSj Æsine bijloraj st riet a , Cerasti-
icm alpinum ^ vulgatum ., Geranium silva-
ticunij Phaca astragalina^ lapponica j fri-
gida j Potentilla niveaj alpestris^ Alche-
milla VLilgariSj al pina j, Epilobiwn alpiniurij
alsincefoliiurij nut ans j Rhodiola rosea^ Saxi-
fraga oppositifolia ^ cæspitosa _, controversa
Sternb. (iS*. petræa Wahlenb.), cemicaj ri-
vulariSj nivaliSj, stellar is j aizoideSj Eri^e-
ron alpinus ci,^,Y,, Gnaphalium alpifuunj
Serratula al pina ^ Arbutiis alpin a ^ Menzie-
zia cæruleaj, Azalea procumbenSj Gentiana
campestris 3 nivaliSj glacialisj Myosotis silva-
ticaj Pedicularis Oederij Veronica alpin a.,
Androsace septentrionalis^ Primula far ino"
Sttj, strictaj Oxjria digyna _, Polygonum vi-
viparumj, Koenigia islandica^ Saliæ glauca^
lanata j hastataj, arbuscula^ phylicæfoliaj
Lapponum j myrsiniteSj, reticulata_, her ba-
ceaj Luzula pilosa^ campestriSj, spicata^ Ko-
bresia seir pina j caricina. Car ex rupestrisj
. incurvttj canescens jCapillaris ^ ustulata^pa-
nicea, ericetorwUj, atrata_, limosa^ cæspito-
say Phleum alpinum^ Air a cæspitosa ^ Jlexao"
saj subspicata^ Poa alpina jtrivialis ^ praten-
siSj nemoralisj cæsiaj m. fl.; de fiesta af des-
sa aro allmanna i hela trakten, hvadan jag

602

ei har nedanfore naiiiner dem, ulan vid
sådana stallen, på hvilka de i storsta niiingd
forekomma. — En bland de interressanta-
ste och rikaste excursioner ar den till det
straxt oster om gården sig resande Fjellet
Knudshoe. Foljer man till en borjan
Trondhjems-vagen ett lilet stycke till det
stallet, der Fjellets nedra afsats nalkas
Drivelfven så nara, att vågen knapt får
plats, derifrån småningom stiger upp åt
Fjellet till Spren backen och den af denna
bildade djupa dal-klyfta, vidare ofvanfor
Busk-Regionen of ver Skåk-backen och slut-
ligen ner till lands-vagen vid ofversta an-
dan af Vaarstien, samt langs densamma
tillbaka, så kan man vara saker att jemnte
alla de nyss uppraknade åfven finna Tha-
lictriun alpinum , Raniinculus gJacialiSj
nivaliSj pjgmæuSj acris i flera former,
Papaver niidlcaule (i synnerhet nedom
Vaarstien), Cardamine beUidifoliay Draba
al pina j Erjsimuni hieracifoliumj S perial a
saginoideSj Stell aria alpestris^ cerastoideSj
jilsine hirta (i mangd i sjelfva Vaarstien
och derifrån till Kongsvold), Phaca oro-
boideSj, Dry as octopetala j Rubus ideens j,
saccatiliSj chamæmorus, Fragaria vescaj,
CotoJieaster vulgariSj Primus PaduSj, An-
gelica ojficinalis j, Tussilago fri gid a j Far-
far aj Gnaphalium norvegicunij Artemisia
norvegica (i storsta mangd nedanfor Vaar-
stien och på en af klapper betåckt del af
Drivelfvens strand); former af Hieracium
alpinum ^ Apargia autumnalis p.^ Campa-
niila uniflora (på sjelfva fjell-kanten mel-
lan Spren- och Skak-backarna), rotundifo-

6o3

lia^ Pfrola rotundifoliaj minorj Peclicula-
ris lapponicaj Bart sia alpinuj, Diapenzia
lapponica j, Riimex acetosa /3. major, Sa-
liæ polaris (i hogsta dalarna af Knudhoe),
Jiinciis arcticusj ustulatus , castaneus ^ bi-
ghcinis, tri^liuniSy trifidus j, Liizula pariu-
Jloraj hjperboreaj Eriophorum capitatum,
Careæ dioicaj parallela^ micro^lochin., la^
gopinaj, fuliginosaj a! pina, atrata, Bux-
baitmii, rigida {C. saxatilis vulgo), pulla^
Phippsia algida (vid bi adden af den eviga
snon), arter 2l^ Agrostis, Calamagrostis Hal-
lerianaj Aira alpina, Jlexuosa ^, ., Poa la-
xa , Jlexuosaj Triticum violaceiun Horn.,
Equisetum variegatum ^ scirpoideSj, Poly-
podium hjperboreiim, montanum &c,, Lj-
copodium alpiniim j, annotinum ei, & /3. ,
Selago, selaginoides, — En annan ganska
interressant excursion år foljande: man går
ofver Driv-ån på den straxt nedom Kongs-
vold vårande broen, foljer elfven åt norr
ofver Nystubåck till Stol-ån. Hårunder fin-
nes straxt på andra sidan broen Ranuncu-
lus h/perboreuSj Koenigia islandica. Stella-
ria alpestris, cerastoides ; deremellan och
Nystubåck: Viola montana^ arenaria_, Drjas
octopetala, Satyrium albidicmj viridcj
Ophrys al pina, Tofjeldia borealiSj, Car ex
ca pi tat a j fuliginosaj panicea ]3.^ ornithopo-
da, pulla m. fl., Hierochloa borealis^ Tri-
ticum violaceumj Botrychium lunaria.
Kring Nystubåck finner man herrliga
exemplar af Papaver nudicaule , Cerasti-
um alpinum och vulgatum i flera former,
Pliaca oroboides , Saxifraga Cotyledon ,
Artemisia norvegica. Flier acium alpinum.

()o4

mur or am j silvaticum, Veronica sajcatilisy
TofjehUa borealis. Mellan Nystuback och
Stoi-ån antralTas: TJialictruni simplex^Ra-
nunculas platanijolius^ Actæa spicatajBar-
haræa parvijlora^ Viola mirabilis^ Lychnis
al pina j, Stellar ia Friesiana^, Primus PacluSj,
Ribes rubruirij Angel ica officinalis ^ Son-
chus alpinuSj, Polemonium cæruleunij Ve-
ronica chamædrys , Dapline Mezereum_,
Saliæ capræa j Paris cjuadrifolia^ Luzula
parvijlora^, campestris Var. coarctata^ Ca-
rex digitata^ ornithopoda ^ pallescens, Mili-
urn effusunij Triticum caninuni^ Equisetuni
unibrosunij hiemale^ limosum m. fl., arter af
Poly podium j, Lycopodiuni &c. — Da man ef-
ter att hafva gått of ver broen viinder sig
åt soder ocb foljer Drifelven samt Kallvil-
la-elf forbi dess Vattenfall, samt fra memo t
Snohattan så traflfar man Viola canina Var.
arenaria och montana j Anemone vernalis (i
mangd vid ocb of ver ofraBjork-gransen), Ra-
nunculus glacialisj Draba hirta, PVahlen-
bergiij, Saxifraga Cotjledon m. fl. vid sjelfva
vatten-fallet; Andromeda hypnoideSj Gna-
phalium supinum j, Car ex lagopina^ Leonto-
don Taraxacum Var. corniculatus ^ Sibbal-
ditty på sjelfva bog-slåtten ; Air a atropurpu-
rea langs Stol-ån till fram emot Snohattan.
— Beger man sig från Kongsvold soderut
langs vågen till Hvitdalen, så tråffar man
i denna Salix arbuscula i mångd, samt
Draba alpina^ incana, AzWa i o vanlig t sto-
ra exemplar. De i Hvitdalen belågna sjo-
arna ega åtskilliga Vatten- Våxter, t. ex.
Ranunculus aquatilis pantotrix ^ Myrio-
phyllum spicatunij Potamogeton natansj,

6o5

gramineus^ pectinatua, Menyanihes info-
li at a &c. — Men det nia vara nog' om
mina exciirsioner kring Kongsvold ocli jag
vill allenast lillagga alt jag isynnerbet
niellan VaarsLicn ocli Kongsvold fann en
for Scandinavien ny Draba , som nastan
lill alla delar ofverenstammer med den
beskrifning på Draha carinthiaca, som
Koch lem nat i Regensburger Flora for
år 1823 p. 4^7 folj., men for rån jag fått
jemnfora den med goda autentika exem-
plar, vill jag ej yttra något beståmdt, ut-
om det att den år fidlkomligt skiljd från
alla våra ofriga Drabæ. Åfven fann jag
ofverst på Knndsboe en CaryopJijUé^ dock
endast i frukt, som jag ånnu ej kunnat
såkert beståmma, och i allmånbet bar jag
ej bittills medbunnit att granska mera ån
en obetydlig del af mina samlingar.

Under den tid jag vistades på Kongs-
vold foretog jag åfven ntvandringar till
Jerkind ocb Drivstuen, men bade alltid
det odet, att blifva derunder ofverfallen
af flera dagar ibållande regn, som gjorde
alla betydligare excursioner kring dessa
stallen omojliga. Kring Jerkind fann jag,
utom de vanliga Dovrensiska Våxterna:
Triticnm violaceunij, A prostis stolonifcra,
Glyceria distanSj Hieracium aur ant i ac nm
(hogst sparsamt), Polygalauli^^inosa^ Stel-
laria crassifoUa , Cerastium alpinum \i^la-
bratum, Carex fidiginosaj Gentiana Ama-
rella m. fl.. — I de gråsrika lierna kring
Drivstuen hafva i synnerbet Hieracier valt
sitt tillbåll, men denna sommaren tycktes
ej vara passande for dem; jag fann buf-

6o6

vudsakligen hlolt H. prenaiitholdes och
boreale ; Echinospermitm defleæiim och Ra-
nimculus poljantliemos vaxte ymnigt om-
kring Drivstuen; Tamariæ mera spaisamt
kring elfven. Nigritella angustifoliaj som
vaxer hår på en ang, fick jag ej, emedan
angen vid min ankomst redan var afsla-
gen. Forofrigt forekomma kring Drivstuen
de flesta af de Våxter, som finnas kring
Kongsvold; några åro dock mycket siill-
syntare t. ex. Potentilla nivea^ Draha al-
pina, Artemisia norvegica m. 11., andra
tyckas alldeles saknas såsom Alsine Jiirta^
Ophrjs al pina j Carex capitata _, incurva,
o. s. v..

Sedan det nastan oafbrutna regnandet
och snoandet alldeles utledsnat mig, be-
slot jag att foretaga en resa till Romsda-
len och Molde. Som jag i Physiographiska
Sållskapets Tidskrift infort en Berattelse
om denna resa och om de fornamnsta Vaxter,
hvilka jag derunder fann, så torde det vara
ofverflodigt att hår åter upprepa det. Jag
vill allenast nåmna, att jag i lodygnup-
peholl mig i Grottens pråstgård i den ro-
mantiskt herrliga fjellomslutna Romsdalen.
Under denna tid gjorde jag åtskilliga ut-
vandringar på de omgifvande Fjellen, mel-
lan hvilkas spetsiga tornlika toppar våldiga
sno-massor åfvensom glacierer lågrat sig;
åfven foretog jag en resa till Vedo, belå-
gen i Romsclals-fjorden. Det lyckades mig
ej att återfinna några af de mårkvårdiga
Våxter, hvilka Gunnerus i sin Flora Nor-
vegica uppgifver såsom våxande kring Grot-
ten, och jag har mycken anledning att tro,

6o^

alt atminslonc (lera af clessa uppgifter
uppkonimit genoni niisslag. Digitalis pur-
pureaj,y4spidiuin Oreopteris, anu^idare^ Pte-
ris er i spa j Ranunculus pJatcmifolius, Saæi-
fraga Cotjledon &c. voro har ingalunJa
sallsynta. I allmanhet var har godt om
Ormbunkar, hvaremot manga bland Do v res
Fjell- Vaxter alldeles saknades. — Bunium
Bulbocastanum viixte allenast på ett stalle.
Daphne Mezereiun och Sedum album syn-
tes flerstades i den ofra delen af Roms-
dalen.

I Molde uppehoU jag mig i fem da-
gar i Prosten DeinboUs hus; jag tralTa-
de derstades Areschoug, som dels ge-
nom sjuklighet, dels genom det stormiga
vadret hindrats från att gora en så rik
skord, som han annars under andra om-
stendigheter sakert skulle hafva gjort.
— Jag anstallde några excursioner i
trakten kring Molde, och fann derunder
bland annat Luzula maxima, Careæ bi-
nervis (vera), Polygala serpyllacea Weihe
(P, depressa Wenderoth), Drosera angli^
ca j Lobelia Dortmanna (i en liten sump
hogt på Fjellet), Rananculus platanifolius ,
Saliæ herbacea, reticidata, glauciij, Saxi-
f raga stell aris , aizoideSj Co^j/eJo/z^ alla ar-
ter n^Lycopodium utom complanatiimjjéspi^
dium OreopteriSj Cerastiuin alpinum^ med
många flera Fjell-Viixter på det berg, som
lioger straxt utmed staden. — Storsta de-
len af tiden tillbragles dock med att ge-
nomgå Prosten Deinbolls Vaxt-Samling
och dess anteckningar under sitt mång-
åriga vistande i Finnmarken. Det torde

6o8

lillåtas mig alt har anfoia några af de
underrattelser i botaniskt banseende, bvii-
ka jag dels barigenom dels under samlal
med Deinboll erhoU:

Ep/poginm Gmelini fann Deinboll
1829 i en skog straxt ofvanfor Sælsvandet
i Vaage i Guldbrandsdalen ; likaledes Neot-
tia r ep ens, — Car ex ful i gin os a var i bans
Herbarium från Jætlafjeld i Vaage ulan
namn; likaledes Careoc blnervis från Cbri-
stiansand. Aspleniiim Adiantum nigruni
var samlad i Romsdals-Fjellen; Avena fla-
"vescens niira Fisk um våndet i Egers pasto-
rat. MyrrJiis odorata vaxer verkligen vild
kring Molde, bvarest Hjpericum pulchrum
ocb Buniiim Bidbocastanum aro allmanna.
Rubus arcticus vaxer vid Klappa i Hede-
marken; vid Varanger ocb Tana-elf i Fin-
marken blifva dess bar bogst siillan mogna.
— Pedicularis Sceptriim CaroUnum finnes
vid Tronfjeldet i Osterdalen ocb vid Vadso
i Ost-Finmarken; Ped, lapponica på ber-
get Svanen i Hedemarken; Careæ pedatai
Ost-Finmarken vid Berlevaag ocb på Fjellet
Torbekaise. Adocca moschateUina vid Pei-
zen, Storå Vadso, Ekkero i Ost-Finmarken,
der den liksom doljer sig i djupa berg-
klyftor; Clirjsosplenium alternif otium vid
Varanger men mycket liten. Pjrola um-
hellata mellan Hurum och Rogen vid
Drammens-fjorden. Scirpus Baeothryon
ocb acicularis i Ost-Finnmarken; Diapen-
zia på Lomseggen. Rhododendroii lappo-
nicum på ett enda stalle på fjell-sluttnin-
gen vid Bæ verdalen i Lom. — Slutligen

torde

'0

torde det tillåtas mig att har få infora en
Forteckning på Vaxter, fundna af Deinboll
1822 vid Hoinvigen och på Fjellet i når-
lieten afNord-Cap, hvilken Forteckning Han
tillat mig att afskrifva utur dess under be-
soket derstådes forda Dagbok.

J^eronica al pin a,, J^ ale rian a oj^cina-
liSj y^grostis a/pina, Calamagrostis lappo-
nica j, Air a cæspitosa, al pin a ^ Jleæuosa et,
&i j3. montana j, Phleuni alpinum, Poa pra-
tensiSj, nemoralis ^ giauca^ Milium effii-
sum , Anthoxanthiim odoratum , Festne a
ovina di alig spedes j Bromi spee, Eljmus
arenariuSj Koenigia islandica^ Alcheniilla
vulgaris, al pina ^ Co mus suecica, Myosotis
scorpioides? Diapenzia lapponica, Jzalea
procumhens , Viola hi flor a ^ montana ^ palu-
stris j, Ligusticum scoticum _, Chæropliyllum
silvestre, Angel ic a Archangelica , silve-
stris , Atriplicis spedes j Juncus arcticus,
trifiduSj biglumiSj Luzula spicata, Rumex
acetosa /3. ^ Oxyria digyna , Polygonnni
viviparunij J" of jei dia borealis^ Tri ent al is
europæa j Epilobium angitstifoliiim , palii-
stre, al pi num, Vacdnium Myrtillus, ul i gi-
nosum, Erica TetraliXj Arbutus al pin a ^
Andromeda polifoliay Menziesia cæruleaj
Saxifraga oppositifoliaj cernua, cæspitosa
& /3. groenlajidicaj, nivaliSj stellaris^ aizoi-
deSj rivularis^ Lychnis silvestris, alpin a.
Silene acauliSj Arenaria peploideSj norve-
gica (troligen Stell, crassifolia). Stell a ri a
media j, cerastoides, Cerastium a^ulgatumj
alpinuni, Spergula saginoides j Rubus sa-
xatiliSj Potentilla al pest ri s^ Spiræa Ulma^

Prof. Wikstroms Jrsher. 1838. ^9

6io

ria., Dry as ociopetala, IVialictrum alpi-
nunij T^rollius europæuSj Ranunculus acriSj
AuricomuSj, nivalis? (tioligen R. cuneatiis
Som mer f., R. nivalis j3. sitIphureusYs2i\\\Quh.
Fl. Lapp., bestamdt skiljd från i?, nivalis
utom annat afven genom hårigt fro-faste;
år troligen R. fritidas Willd. D.C.). Eu-
plirasia ojflcinalisj Bart sia al pina j Rhi-
nanthiis crista gallij Pedicularis lapponi-
caj Draba incana^ Cochlearia oJficinaliSj,
anglicaj Arabis alpina^ Geranium silvati-
CLimj, FiciaCraccaj Leontodon Taraxacunij
Hieracium alpinum , Gnaplialium silvati-
citm ^ dioicumj uliginosumj Carduus hete-
rophyllus j Solidago p^irgaurea_, Eriger on
acre, unijlorum^ Serratula al pin a, Achil-
lea MillefoUum^ Car ex at rata, al pina, rit-
pestris , rotundata ^ Buxbaumii , saxatilis
(namnet rigida bor såsom i alla hanse-
enden mera passande antagas), laxa? ■ ,
Betala nana , Salix lanata , mjrsinites,
reticulata , herbacea, m. fl., Empetruni
nigrunij, Rhodiola rosea, P olj podium Filix
maSj Lonchitis, Dryopteris j, PhegopteriSy
Lycopodium alpinwuj Sel aga, selaginoides,
Eqiiisetum reptans, silvaticum? — Såsom
vaxande vid Riisfjorden, åfven i trakten
af Nord-Cap, voro antecknade: Orchis ma-
culata, Satyrium albidum, viride, Ophrys
alpina, Serapias latifolia , samt vid Kjel-
vig: Pinguicula al pina. Primula nor ve-
gica, GentiaTia involucrataj, Sibbaldia pro-
cumbensj Pedicularis Sceptrum Carolinum.
Den 25 Augusti ålerreste jag genom
Romsdalen och Lessjo till Dovre j den frost,
som just vid denna tid intråffade, forderf-
vade till en betydlig del saden i de hogre

6if

belagna trakterna såsom Lessjo, Opdal o.
s. v.. Ett sno-vader, som emottog mig
vid iippresan på Dovre ocli med fleratum
tjock sno betiiekte Fjellen ocli mellanliggan-
de hog-dalar, nodgade mig iifven denna gang
att afstå flån min foresats att undersoka
Fjellen kring Fogstuen, och jag skyndade
till Kongsvold, der jag fann att flera bland
Alp-Vaxterna lidit skada af frosten. Sedan
jag foretagit åtskilliga excursioner, bland
andra en den 4 September till Snohattans
spets, begaf jag mig den 5 till Drivstuen,
bvarifrån jag besokte den trånga Vinstra-
dalen. Derifrån reste jag till Opdals kyr-
kobygd, der jag i Mjoen tillbragte nara
1 4 dagar, bvarunder jag dels besteg Alma-
berget, som anses såsom den nordostliga-
ste delen af egentliga Dovre-Fjeld, ocli der
jag utom andra fann Artemisia norvegica
i mangd, Draba TVahlenbergiij Cardaini-
na bellidifolia m. fl.; dels ock gjorde ett
kort besok i den smala något Romsdalslika
Sundalen, som omgifver Drivelfven iinda
till bafvet. Dels var året alltfor langt
framskridet, dels skedde resan alltfor ha-
stigt (jag bade några i mitt sallskap, bvil-
ka ej bade tillfålle att lange uppebålla sig),
for att kunna finna många Viixter; det
var dock interressant att få se denna trån-
ga fruktbara dal. Clinopodium vidgarCj
Origarium vid gare j Hjpericum quadran-
gidunij, Prunella vulgariSj, Thy mus Aci-
nuSj Arctium minus_, Carduus lanceola-
tuSy Artemisia vulgaris^ Saxifraga Cotj-
ledon y Arenaria serpjlIiJoHaj Stellaria
nemorum , Geiim urbaniuiij Thalictrwn
simpleXj Viburnum OpuluSj Ulmus cam-

é

612

pestris syntes på fl era stallen; Impatiens
noli tangere i synnerhet kring Musgjær;
Tamarix i^ermariica vaxle i storsta mangel
och af o vanlig storlek vid elf-brådden;
(\ir(laniirie petræa togs iifven på stranden
mC elfven i sallskap med Artemisia norve'
L^icu j och Astragalus al pinns ett stycke
fVån Inova Gastgifvaregård.

Då jag den 21 September återkom till
Dovre hade årstiden redan hunnit så langt,
\\\l al!t stod kladt i hostens dragt och for
mig återstod ej siirdeles atfe gora. Vadret
var emellertid herrligt om dagarna, men
niittejna, som iipplystes af vackraNorr-sken,
voro så kalla, att rim-frost hvarje morgon
lackte marken; de på Snohattans fot be-
lågna sjoarna voro redan den 4 September
ofvertiickta med is. Sedan jag inpackat
mina samlingar begaf jag mig på återresan
den 2 Oktober; hos Sommer felt i Ringebo
drojde jag iiågra dagar, hvarefter jag ge-
noni Guldbrandsdalcn , Toten, Hurdalen
och Romerige fortsatte resan till Christi-
;mia, dit jag ankom d. i3 October, och
hvarest jag qvarstadnade till d. 21. Under
dessa dagar genomgick jagen stor del af de
betydliga samlingar, hvilka Bly tt gjort un-
der sina resor dels i Norrige, dels i Sodra
Europa, sardeles på Pyreneerna, och med sin
vanliga frikostighet riktade han min Vaxt-
samling med en mångd interressanta Vaxter.

Genom Smaalehnene och Bohus-Lan
afreste jag derefter till Gotheborg och vi-
dare till Lund, der jag intrafFade den 6
November efter ofver 6 månaders frånvaro.

New York Botanical Garden L'brary

3 5185 00257 7383