i början af denna månad
hade så när lagt Öfverbotten i vinteride, men än en gång ha för en
liten tid de blidare vindarne fått öfverhand.!
Dock, nu intresserar mer att utforska, hvilka vindar, som blåsa i
försäljningspolitiken. Kampanjen för 1907 är nämligen öppnad. Därvid
kan då först konstateras, att säljarne synas vara villiga möta köparne
på basis af bästa under året erhållna priser. Samtidigt som en lugn
tillförsikt till marknadens stabilitet gör sig gällande, märker man ock
hos de ledande exportörerna en önskan att få marknaden i gång, en
önskan, som kan sägas redan vara infriad, i hvad angår tyska mark-
naden. I likhet med närmast föregående åren kommo tyska köpare
redan i slutet af oktober i marknaden sökande sina favoritstockar och
favoritdimensioner.
Följande priser för gran af extrafint märke ha betalts:
7" battens Mark 160. — å 162.530
TAND radern » 165: —
rr ÖR » > 160: —
» xX SA » » 155: == å
! Då häftet lägges i press, uppgifves att sjöfarten från Luleå och norr därom belägna
hamnar upphört för året.
TRÄVARUMARKNADEN. 501
För furubräder offereras:
Mark 185: — för 7”
KOR
ilögA =E Do
Dock ha flera köpare ännu ej velat anlägga fullt dessa priser,
hvaremot andra redan betalt t. o. m. 2: 50 mark mera. Bräder af s/s”
tjocklek äro lifligt efterfrågade, hvaremot 7/;” förefalla vara i tillbaka-
gång. För utskottsbräder erhålles 122.zs0 ä 125 mark resp. 130 å 132.s0
för smalt och bredt.
Danmark är också tidigt ute. »Morgonstund har guld i mund>.
Först och främst har man då sökt utskott och betalt £ 6 och 6 19/-,
men för att korrespondera emot priserna på Tyskland kvoteras nu 2/4
å 5 shillings högre. Furubräder betalas med £ 95/- för sjutums, 8 15/-
för sextums och 85/- för femtums från Härnösands distrikt. Gäfe-
tillverkningarnes sorterade furubräder noteras till omkring £ I: 14 15/-,
JS v2 Se INS GA INS BIS mö: Senna
Vidare har på Spanien och Portugal redan åtskilligt sålts, hvari-
bland afsevärda kvantiteter furuplankor, som hämtat c:a € 9"7/& för
öfver-bottensvaror, £ 91e/- och 8 19/- för Härnösands tertia och kvarta
samt £ 10: — och £ 9: — för samma kvalitéer från Sundsvall.
Från Belgien inkomma jämväl offerter, hvaremot köplust i Holland
ännu ej kommit tillsynes. Ledande försäljningar ha ej heller skett på
England eller Frankrike, men har man förhoppning på att det senare
landet snart skall gå i marknaden. Däremot är man beredd att ge sig
något till tåls beträffande försäljningar på Storbritannien, menande att
köparne böra få komma, när de själfva finna lämpligt.
Några Kap-ordres ha varit i marknaden, men känna vi ej, hvari
de resulterat. Däremot ha afsevärda försäljningar gjorts till en del
andra utomeuropeiska importcentra såsom Brasilien, Alexandria m. fl.
Splittved-priset för nästa år har nått 80 shillings basis för plank-
veden.
Man kan sålunda som sammanfattande omdöme säga, att starten
är god. Det: industriella uppsvinget i Tyskland och Frankrike är en
god borgen för konsumtion och stabilitet. Dock bör nu i första hand
intresset att få marknaden i gång på alla händer vara viktigare än en
liten diskussion om 2/5 upp.
19 nov. 1906.
Swordfish,
562 TRÄVARUMARKNADEN.
Sveriges utförsel af trävaror och pappersmassa
under januari-—september 1902—1906.
1902 1903 1904 1905 1906
Trävaror : 9
oarbetade, bilade eller sågade; af furu eller gran: Kbm. Kbm. I Kbm. Kbm. Kbm.
timmer och mastträ af minst 25 CM. .......ss.ss>>> 15,200 11,600] 16,300 29,000] 36,100
spiror, timmer och mastträ af mindre diameter 62,800 72,900 53,400 I41,140 180.500
bjälkar af minst 20 cm. tjocklek 56,700 51,500 43>100] 47,025 69,.9040
sparrar (af mindre tjocklek) ... 232,200 265,500 271,900] 275,840 292,570
syllar (sleepers) ........... 24,100 27,100 29,600 58,840 40,080
grufstolpar (pitprops) ..
- 805,900] 782,500 896,700 581,640 629,850
plankor och bräder, ohyflade, 21 cm. och däröfver|
breda: af furu ... 598,400] 22,800 4475300] 509,910] 592,840
> gran ... 157,800 161,600 159,600 171,120 158,450
battens och bräder, ohyflade, 15 I
af furu .. 832,500| 809,500 681,900] 687,670 709,980
> gran.. 495,000 494,800 383,800] £04,520 490,400]
battens, scantlings o.bräder, ohyflade, under 15 cm.
breda: af furu ...
> gran...
599,500] — 575,9000] — 562.900] — 514,450] — 542,100
427;700 448.000) 444,300] — 452,170] — 456,840
bräder, hyflade, 21 cm, och däröfvi z 22,000 14,400 I11,900 44,960 35,130
> gran 27,700 34,500 28,800 25,830 17,150
bräder, hyflade, 15—21 cm. breda: af furu ...... 136,300 178,900 128,500 123,590 123,700
3 2TaN sassor 87,100 94,700 102,900 82,190 90,480
bräder, hyflade, under 15 cm, breda: af furu ... 56,300 66,700 49,900 52,180 38,380
DELLA Tan 57,000] 64,000 77,200 65,910 70,230
bräd- och plankstump sa 268,900 348,500 352,700] 299,010 289,770
lister, läkter och ribbor .. 56,000 50,200 51,700] 51,235 46,490
arbetade: - S : = Zz
snickraarbeten etc. : Kr. Kr. Kr. Kr. Kr.
DYEEnA GSR TIEN (dörrar, fönsterramar m. =O 3,682,000] 5,638,000 AGSTEER 3,936,000] —3,753,000
alla andra slag . 3,391,000] 3,836,000] 4,095,000] 3:4471390] 4,395,000
Pappersmassa (trämassa) : | kg. kg. kg. kg. kg.
kemisk, torr .r15,086,000]|136,484,000 160,506,000166,135,000/161,580,000
> våt 7,852,000] 13,008,000] 13,790,000] 17,971,000] 16,490,000
mekanisk, torr . 23,215,000] 30,051,000] 39,603,000] 30,678,000] 37,344,000
> VÄL os | 41,661,000] 48,924,000] 58,010,000] 43,064,000] 56,913,000
Sågverks= och Trävaruexport-föreningens omorganisation.
Sågverks- och Trävaruexport-föreningens medlemmar sammanträdde i Stockholm
22 oktober till extra möte för behandling af ett utaf därför tillsatte kommitterade
utarbetadt förslag till föreningens omorganisation. Kommitterades förslag innebar att
särskilda lokalföreningar inom landets olika skeppningsdistrikt skulle bildas, hvilka
distriktsföreningar skulle äga att behandla och afgöra frågor af mera lokalt intresse
samt genom utsedde delegerade vara representerade i en öfver distriktsföreningarna
stående förening med föreslaget namn »Svenska Trävaruexportföreningen», Vidare
skulle hos föreningen anställas en ombudsman, som väl kvalificerad för den kräf-
vande platsen, helt kunde ägna sig åt föreningens angelägenheter. Efter en ingå-
ende diskussion blef kommitterades förslag jämväl omfattande stadgar för den nya
föreningen med några modifikationer antaget.
»Svenska Trävaruexport-föreningens», ändamål skall vara »att tillvarataga och
främja trävaruindustriens intressen såväl inom landet som gent emot utlandet samt
att vaka för denna industris och dess binäringars sunda och tidsenliga utveckling.»
Föreningens medlemmar skola erlägga antingen en årsafgift eller, om medlem
idkar export af trävaror, en skeppningsafgift i förhållande till antalet under näst-
föregående år utskeppade standards trävaror.
TRÄVARUMARKNADEN. 563
Föreningen företrädes af en styrelse bestående af minst tolf ledamöter, hvaraf
distriktsföreningarne utse hvardera två ledamöter.
Norrland uppdelas i fem distriktsföreningar nämligen;
1:a) Gäfle—Söderhamn — Hudiksvall distriktsförening.
2:a) Sundsvalls distriktsförening.
3:e) Härnösands >
4:e) Örnsköldsviks —Umeå distriktsförening.
5:e) Skellefteå —Piteå —Luleå—Haparanda distriktsförening.
Som villkor för omorganisationens genomförande uppställdes dock, att anslut-
ning vunnes från exportörer representeraude minst 700,000 standards export, samt
att dessa under en tid af fem år förbundo sig erlägga en skeppningsafgift af intill
fem öre pr standard. Detta villkor lär ock ha uppfyllts.
Förutom frågan om trävaruexportföreningens omorganisation behandlades vid
mötet en del kontraktsfrågor samt fattades det beslut att så vidt möjligt söka er-
sätta de på visst håll hittills använda kvalitébenämningarne »mixed, thirds, fourths,
fifths, sixths»> etc, med »prima, secunda, tertia, kvarta, kvinta» etc.
EKONOMISKT.
Vid den 22 oktober under ordförandeskap af bankdirektör Th. Frölander med
Aktiebolaget Finspongs Styckebruk fortsatt bolagsstämma utsågos till ledamöter af
styrelsen konsul Johan E. Ekman, direktör Erik Frisell och brukspatron Axel Ek-
man samt till styrelsesuppleant bankofullmäktigen friherre K. Langenskiöld. Till
revisorer valdes ordföranden i riksgäldskontoret jur, d:r H. Cavalli, bruksägaren
Hugo Ekelund och kammarherren, grefve Samuel af Ugglas samt till revisorssupp-
leanter direktör Gustaf Ekman, Göteborg, e.jägmästaren Wilhelm Ekman och revisor
E. A. Malmgren. Vid härefter hållet styrelsesammanträde utsåg styrelsen till
sin ordförande konsul Johan E. Ekman och till verkställande direktör brukspatron
Axel Ekman,
Aktiebolaget Iggesunds Bruk hade den 9 oktober ordinarie bolagsstämma å
Järnkontoret i Stockholm. Sedan direktör O. Midling undanbedt sig återval, ut-
sågs till disponent hr M. Sörensen. Till öfriga styrelseledamöter valdes hrr banko-
fullmäktigen C. A. Weber, landshöfding C. Cedercrantz, direktör Th. R. Thuresson
och bankdirektör Ernst von Sydow. Vidare valdes till styrelsesuppleant professor
F, Westermark, till revisorer direktör I,. Stackell, hr Alfred Peyron samt till deras
ersättare hr Lenny Stackell. Samtidigt anhöll direktör Midling att blifva entledigad
från disponentbefattningen och styrelseledamotskapet i Hudiksvalls trävaruaktie-
bolag, med anledning hvaraf till disponent tills vidare förordnades hr M. Sörensen.
Aktiebolaget Ludvika Bruksägare har med Kristinehamns Enskilda Bank
afslutat kontrakt om obligationslån å 1,150,000 kronor, hvaraf 650,000 kronor löpa
med 5 2 och 500,000 med 5!/, Z ränta. Lånet amorteras på 35 år och utgöres
säkerheten af inteckningar i bolagets nyinköpta fastigheter i Ludvika, Grangärde
och Norrbärke socknar med en areal af något öfver 30,000 tunnland.
Såsom ledamot af Aktiebolaget Sundsvalls Träsliperis styrelse har i stället
för ingeniören A. F. R. Prydz inträdt doktorn IL. G. Flodquist. Bolaget har be-
slutit aktiekapitalets ökning med 50,000 kronor. 6
Ordinarie bolagsstämma med delägarne i Aktiebolaget Osterby Bruk hölls den
4 oktober på Järnkontoret i Stockholm under ordförandeskap af frih. Gust. Tamm.
Förutvarande styrelse, revisorer och öfriga funktionärer återvaldes. Vinstutdel-
ningen bestämdes till 600 kronor pr aktie.
Extra bolagsstämma har i midten af oktober hållits med Brattfors Aktiebolag,
med anledning däraf, att samtliga aktier blifvit försålda till ett nybildadt konsortium,
hvarför styrelsens medlemmar, såsom icke längre aktieägare, afsade sig sina befatt-
niugar, Till styrelse valdes bruksägaren K, A. af Ekström, tillika disponent, kapten
F. af Ekström samt rådmannen C. Roth, med intendenten H. Palmgren som suppleant.
Bolagets järnhandtering skall fortsättas, hvarjämte ett sågverk kommer att
564 EKONOMISKT.
byggas och kolungnar anläggas. Aftal är träffadt med Bergslagernas järnvägs-
aktiebolag om anläggande af en ny station på ägorna invid den blifvande sågen.
Då bolagets egendomar omfatta en areal af omkring 28,000 tunnland, är
det efter ortsförhållandena en ganska stor försäljning som skett. Priset uppgifves
till omkring 2 millioner.
På extra bolagsstämma den 8 oktober med delägare i Bure Aktiebolag be-
slöts att stadsfästa förut fattadt beslut om anläggande af en sulfitfabrik i Örviken.
J. A. Enhörnings Trävaruaktiebolag har enligt Sundsvalls-Posten för 110,000
kronor af Sundsvalls cellulosaaktiebolag inköpt nödigt utrymme på Essvik i Njurunda
för att där uppföra en trämassefabrik.
Frånö Nya Aktiebolag har beslutit aktiekapitalets ökning med 375,000 kronor,
som jämväl inbetalts.
Nyhammars Bruks Aktiebolag har med Kristinehamns Enskilda Bank af-
slutat ett 5 25 obligationslån å 250,000 kronor att amorteras inom år 1941 mot
säkerhet af inteckning i bolagets nyinköpta fastigheter i Grangärde socken omfattande
en areal af något öfver 10,000 tunnland.
Skönviks Aktiebolag ämnar anlägga en trämassefabrik på Ortvikens nu ned-
lagda sågverk strax utanför Sundsvall.
Trävaruaktiebolaget Svartvik har vid Svartvik nyligen anlagt en dylik an-
läggning.
Västerdalälfvens Kolaktiebolag hade den 27 oktober ordinarie bolagsstämma
i Ludvika. Till styrelse valdes grefve G. von Rosen, Fagersta, bruksägaren C. G.
Hammarström, Stockholm, disponenten Pontus Söderström, Ställdalen och hr Otto
Hellström, Ludvika, omvald till disponent och verkställande direktör, vice konsul
Knut Boman, Stockholm, till suppleant, Revisorer: vice häradshöfding Carl Roth,
Karlstad, och bruksförvaltaren Aug. Aurell, Högfors, med disponenten Harald Brolén,
Nyhammar, och kassören C. A. Åhrman, Fagersta, till suppleanter,
LITTERATUR.
Finska Forststaten. Biografiska anteckningar af CARL NUMMELIN. Helsing-
fors 1906 XVIII + 153 sid.
Såsom särtryck ur Finska Forstföreningens Meddelanden — där dessa anteck-
ningar af ekonomisk anledning publicerats — har ofvan citerade arbete nyss blif-
vit i bokhandeln tillgängligt. Utgifvaren — tidigare öfverdirektörsadjoint i finska
forststyrelsen, därifrån han fann sig föranlåten afgå i samband med det politiska
omstörtningsarbete, som under den Bobrikoffska &ran äfven nådde forststyrelsen —
har äfven genom detta sitt om intresse, flit och noggrannhet vittnande verk beredt
sig ett aktadt och vördadt namn inom den finska forststaten. Vi framhålla här
desto hellre detta arbete, då i den historiska inledningen (sid. V—XVIII) en öfver.
sikt gifvits af äfven det för de båda landen då gemensamma svenska skogs- och
jaktväsendets utveckling samt särskildt en öfverskådlig och mönmnstergill redo-
görelse för det finska skogsväsendets historia. Afdelningen med biografierna upp-
tager naturligtvis äfven ett stort antal finnar, som studerat vid skogsinstitutet i
Stockholm, samt sådana, hvilka under studieresor gästat vårt land och om våra
skogsförhållanden skrifvit i finska publikationer. Flera, som medverkat i vårt lands
periodiska skogs- och jaktlitteratur, ingå jämväl i arbetet. En svensk jägmästare —
Sten Rosell — som sedermera blef forstmästare i Finland och ännu finnes bosatt
i nämnda land, anträffas ock i Nummelins vackra bok.
För alla, som något sysslat med hithörande forskning och litterära verksamhet
ligga svårigheterna att få arbetet någorlunda komplett beträffande uppgifterna i
öppen dag. Desto kärare är det alltså att kunna vitsorda, att hofrådet Nummelin
på ett sällsynt fullständigt sätt kunnat behandla sina i boken ingående »gröna
gossar» i vårt gamla systerland, VESNERSAS:
LITTERATUR. 565
För skog och mark nyttiga och skadliga däggdjur efter AGNAR BARTH, fri bearbet-
ning af HENR. 'JULIUS, Stockholm 1906. 94 sid. 68 illustr. Pris I kr. 50 öre.
Löpande fot till tusendelar af S:t Pbg, Standards hyfladt virke i engelskt mått samt
fraktjämförelsetabell mellan nominellt och effektivt mått af olika dimensioner
jämte assurans och löpande fottabell af CARL WILHELM EDBERG, Sundsvall
1906. 74 sidor. Pris inb, 10 kr.
Kubikerings-Bok med tabeller för rundt trävirke efter 12-delat mått jämte förvand-
lingstabeller från löpfot till löpmeter och från kubikfot till kubikmeter af
GUSTAF SVENSSON, Linköping 1906. 21 sid. Pris I kr.
Berättelse ang. de enskilda skogarnes tillstånd och skötsel inom Gäfleborgs län samt
Gäfleborgs läns skogsvårdsstyrelses verksamhet under år 1905 äfvensom revisions-
berättelse för samma år. Gäfle 1906. 13 sid.
Skogsvårdsstyrelsens i Kalmar läns södra landstingsområde revisionsberättelse och
kortfattad framställning ang. de enskilda skogarnes tillstånd och skötsel inom
området (Kalmar läns kungörelser, ser. a., 1906, n:o 290, 4 sid.
St. dep n:r 1(1906 —1907) Hovedpost VIII. Landbruksdepartementet.
NOTISER.
Kommission för åstadkommande af rätt vård af statens och under
statens kontroll ställda skogar i Norrland och Dalarne. På Föreningens för
skogsvårds framställning i denna fråga, har domänstyrelsen nu afgifvit följande
utlåtande:
I skrifvelse till herr statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet den 25
sistlidne maj har styrelsen för föreningen för skogsvård meddelat, att sagda förening
vid årsmöte den 24 april innevarande år efter diskussion om afverkningsberäkning
för norrlandsskogarne, af hvilken diskussion referat bifogats skrifvelsen, fattat en
resolution, hvari uttalas önskvärdheten däraf att Eders Kungl. Maj:t måtte tillsätta
en kommission för undersökning af de åtgärder, som borde vidtagas för att åstadkomma
en rätt vård af kronans och de under skogsstatens tillsyn ställda enskilda skogarne
i Norrland och Dalarne, samt att denna kommission komme att bestå af represen-
tanter för såväl det allmänna som det enskilda intresset, hvarjämte styrelsen för
sagda förening uttalat den förhoppning, att herr statsrådet för jordbruksdeparte-
mentet behagade, efter att ha tagit kännedom om innehållet i det bifogade diskus-
sionsprotokollet vidtaga de åtgärder, som ärendets vikt ansåges fordra. I detta ärende
har Domänstyrelsen genom nådig remiss den 3 sistlidne juli anbefallts afgifva un-
derdånigt utlåtande, i anledning hvaraf Styrelsen, återställande remissakten, under-
dånigt får anföra följande.
Den snabba utveckling, hvari landets skogshushållning synnerligast under det
senast förflutna årtiondet varit inbegripen, torde i mån som det visar sig nödigt böra
befordras, på det den icke må afstanna, hvarföre Styrelsen — äfven om innehållet
i det föreliggande diskussionsprotokollet icke kan anses gifva vid handen att afse-
värd ändring i den nu tillämpade metoden för afverkningsberäkningens utförande
å allmänna skogar och å de under skogsstatens kontroll ställda enskildes skogar
äro för en tid framåt nödiga, men reformer likväl i flera andra afseenden kunna
vara önskvärda — underdånigt får meddela, att Styrelsen icke har något att anmärka
emot föreningens för skogsvård förevarande framställning angående tillsättande af
en kommission för undersökning af de åtgärder, som borde vidtagas för att åstad-
566 NOTISER.
komma en rätt vård af kronans och de under skogsstatens tillsyn ställda skogarna
i Norrland och Dalarne. Stockholm den 9 oktober 1906.
Underdånigst
Karl Fredenberg
J. Meves. Th. Örtenblad.
K. G. G. Norling.
VIFSTA VARFS SKOGSAUKTION inbringade 2,717,890 kr. 22 öre för
1,087,125 träd. Dessutom förkastades anbud å 541,737 st. timmerträd, för hvilka
endast bjudits 546,644 kr. 76 öre.
GEMENSAMT SAMMANTRÄDE MELLAN DE NORRLÄNDSKA SKOGS-
VÅRDSSTYRELSERNA. Jämtlands läns skogsvårdsstyrelse har inbjudit de öfriga
3 skogsvårdsstyrelserna i Norrland och Dalarne till gemensamt möte i Bräcke i jan.
SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS SAMMANSÄTTNING. Till ordförande i Stock-
holms läns skogvårdsstyvrelse efter landshöfdingen K. L. A. E. Reuterskiöld, som på
ansökan entledigats från uppdraget, har K. M:t för tiden intill utgången af år 1907
förordnat förutvarande statsrådet, f. d. landshöfding A. Th. Odelberg.
ANSLAG TILL DET NORSKE SKOGSELSKAB. Under de senare åren
har det norska skogssällskapet åtnjutit 80,000 kr, i statsanslag. För budgetster-
minen 1907—1908 begär landtbruksdepartementet hos stortinget g90,000 kronor.
DISSKUSSIONSAFTON anordnar Föreningen för skogsvård torsdagen den 6
december kl. 7 e. m. å hotell Continental i Stockholm. Härvid förekomma bl. a
följande föredrag: e. Jägmästaren Wilh, Ekman: Främjandet af smärre skogsbruk.
Docenten d:r Henrik Hesselman: skogsutställningen i Närnberg 1906 (med skiop-
tikonbilder.)
TJÄNSTER OCH FÖRORDNANDEN.
K. Domänstyrelsen. Till byråchef å k. styrelsens skogsafdelning har K. M:t
utnämnt och förordnat t. f. jägmästaren i Askersunds revir Carl Fredrik Giöbel,
K. Skogsinstitutet. Extra läraren, e. jägmästaren V. Ekman har för sär-
skildt uppdrag beviljats tjänstledighet under tiden I nov.—20 dec. med förordn.
för underläraren, e. jägmästaren J. Dahlgren, hvars lärarebefattning under tiden be-
strides af e, jägmästaren Tor Jonson.
Extra jägmästare. Härtill har K, Domänstyrelsen förordnat Johan Axel
Hugo Samzelius.
Assistenter. Till assistenter hafva förordnats e. jägmästarne Carl Stenborg i
Bodens revir under nov. och dec., Hj. Bratt i Jörns revir under tiden den ??/,, —"5/,,,
A. C. Lindhé i Norsjö revir under tiden den !?/,,—"”/,,, R. Melin och E. Elfvik inom
skyddskogsomraådet i Jämtlands län den förre under nov. och den senare under tiden
"Ia — "/,, samt extra jägmästaren G. Lyman i Svältornas revir, alla med arfvode, samt
e. jägmästaren Knut Martin 1 Gästriklands revir.
Kronojägare. Till kronojägare i Kusjöns bev.-trakt af Degerfors revir har an-
tagits e. kronojägaren Nils August Vinter,
Extra kronoiägare. Härtill har K. Domänstyrelsen förordnat K. H. Eriksson
inom Särna revir, K. O. A. Löfgren inom Norsjö revir, A. Burström och A. F. A.
Lindström inom Jörns revir, P. A. Forsman inom Burträsk revir samt J. M. Särnholm
inom Hunnebergs revir
Tiänstledighet har beviljats föreståndaren för Bjurfors skogsskola, Julius,
under nov. med förordn. för e. jägmästaren G. Fischer och föreståndaren för Bisp-
gårdens skogsskola, Wedholm, under nov. med förordn. för e. jägm. Torsten Larsson,
KUNGÖRLSE.
Rättelse: Jägmästaretjänsten i Grönbo revir sökes hos K. Domänstyrelsen före
den 6 nästkommande december, icke, såsom i föregående häfte uppgifvits, den
16 i samma månad.
a Söker under året i sin a e årgång enligt öförändrad plan.
SPRTE SST AIR -Prenumerationsafgift 5 kronor.
Prenumeration kan ske & Posten, i Bokhandeln och hos Redaktionen, adr. Sture-
gatan 29, Stockholm 5. -
| 1 VPPRISE om jakt och jaktvård mottagas och honoreras efter öfverenskommelse af
A. Wahlgren,
Redaktör, adress: Skogsinstitutet, Stockholm '7.
I Sveiska Kennelklubben.
AN Kennelklubbens Tidskrift.anmäler härmed sin 14:te årgång för år 1906.
v Tidskriften” utgifves kvartalsvis. med 1 häfte om 3 tryckark: text samt en annons-
bilaga, hvartill- annonser "skola till redaktioner, insändas.
å "Tidskriften - utdelas” gratis till ledamöter af Sv. Kennelklubben mot en årlig: leda-
motsafgift af 5 kr., som uppbäres genom postförskott vid sändning af I1:sta häftet,
> Enligt "stadgarna. för Sv. Kennelklubben äger styrelsen till ledamot antaga
jhvarje välfrejdad person, som hos densamma därom gör anmälan.
i Prenumeration "å -tidskriften kan ock ske genom postverket eller genom bokhan-
s 1, hvarest äfven lösa häften Np till” pris af kr. 1:2 5 för häftet, " Prenumerationskvitto
-
Fö ör Redaktionen:
.P. Hamilton, :R re a C. G. Holmerz. Axel Klinckowström. Abr. Forssell.
4 Adress: Malmskillnadsgatan: 2AEe Stockhölm. Ansv, utgifvare.
CF)
CE
"Nordisk årsbok för jakt- och
j naturvänner:
nME" Omväxlande, lättläst inne-
FC 5 : håll. Rikt och konstnärligt
= MON H r2:de årgången 1906. oo illustrerad.
Under : fisdverkati af författare, kors zoologer och fackmän inom
/
V
ON
2
GE
SV
/
y
RC
ela norden utgifven af HUGO SAMZELIUS. &
; - Abönnement: kronor 3:50 på postkontoren och i bokhandeln samt hos Ö
S spoditionen. (Re & - Comip., Kärduanstakarepstan. 12; Stockholm). 4
ER
a
IE
SEE DE SED SAD 3330
Tidsskrift for le
SE koRrållsniger I S ”Fhorsen, skogkonsulenten i Landbrugsddeparte-
= mentet H. Jelstrup och skogförvaltaren Thv. Kizxr, utkommer med 12
= häften 'om året och kostar portofritt 2 (två) kronor per årgång. Pre-
EE kan ske. genom posten, expeditionen eller hos
| Det norske ÖRA Se adress: Kristiania.
23 Stor AE För närvarande öfver 27 00 exemplar.
- A Annonser till nästa häfte emottagas intill den 10 dec: 1906.
ANNONSPRIS.
& SSA. tidskriften RN "relativt ofta och vänder sig till.en större läsekrets
AR är ER 'ett lämpligt annonsorgan, dels för alla tjänster eller erbjudande af tillfälligt
= arbete i skogsvårdssympunkt, dels för försäljning och köp af virke, frö och plantor samt
för 'skogs: och kulturredskap, instrument vid skogstaxeriugar och mätningar, littera-
ustur rörande skogsbruk, iakt och naturvetenskap, kontorsartiklar, jaktredskap m, m.
- Annonspriset är 20 kr. för hel sida, Smärre annonser beräknas efter 1.50 kr. pr
cm, af sidans höjd. och minsta annohspriset är 3 kr. För annonser, som införas minst
5 ggr, lämnas 10 94 rabatt och för hela året stående annonser 20 25. Annonser böra
Fas till: redaktionen före den: 10.i hvarje månad för att infly 4 i närmaste häfte.
a q N Ä
pir
RN 4
| Skogsvärdstöreningen
i ga af.
öppet S ardagar kl. UIxO=r3: era 22 00:
kontoret säkrast kl. !/,10—4!/, 11. f. im. och vanligen.
i sin bostad, Blockhusudden 2.å K. ae Si steléfon sale
Allm. telefon: FARLEDER TR ESA SS
4de är gången 1906.
ELFTE HÄFTETS INNEHÅLL.
Utvidgning af Skogsvårdsfören:s tidskrift af GUNNAR Bork: sid 527
En enkel metod för höjdmätniug/ (med 1 fig.) af TOR JONSON. > 20529
Skyddsskogar å Gottland (med IT karta) af SAM” SYLVAN ERAN gr Kr
Kooperativ skogshushållning i Finland af A. BENJ. HELANDER » 539- fre
Vikten af objektivitet vid skogsförrättningaår af P. O. WELANDER >» 2543. Z
Är skyttesvampen (Lophodermium pinastri) en Peri referat less
(CA RI; BJÖREEOM oder Aes NS Ga 7 FASAN SNES läggs
Skogsvårdsföreningens sommarresa 1906 (med- 7 bilder) at Hen- RR
RIKT HRSSELMAN 200re0s0, skans vd dad obe kade or SSR Se ben AA SIGST
3 ”Trävarumarknaden af »SWORDFISH>»... Ke SE OSAR 12 560
| Sveriges utförsel af trävaror och PADDErSTA jan: Esept. FR
Sågverks- och trävaruexportföreningens omorganisation. UR
FÖKOHOIMSRT a ords INN cbäre ra rnrg dirr ROR SAR Fen ENG PORR VR An FER
- Litteratur: : :
Finska”Forststaten (rec; H. SE ES DER
Nyutgifven litterafur .....,.........«..« HEDE REN SR Fo RANG
Notiser: AR ESS a
Kommission för åstadkommande af rätt vård ar statens och
under statens: kontroll ptallda skogar i Norrland 'och
DIAO bror oroar ob sekr VERY hä ST vgste ssd VEG RE ST SNRA KE RSN ADA .
Vifsta varfs skogsank HO Asos door os l Nerd RAN ASEA AE
Gemensamt sammanträde mellan de norrländska skogsvårds.
StYTEIBOLDA Ts ofagra ac oh NG Nea ar METER RAKAT a or a ;
Skogsvårdsstyrelsernas Sammansättning = ,iie...o.d.. STERN RR
Anslag till det norske skögselskab =... nio de sasieiersss FR
DisktissiönsaftOn ja. sv. side bong Tent kv to tAE REST ATS STAS ROS
Tjänster OCh förordnanden. 4; .e,tssssser. base bo soklrsadeRäN sg ris SUR
Rättelse, ; nos vän: erbäa senaten be Aosta SS Rd Ar TAN Es SSL Vf pb or rå NFL SRA SNRA $
CENTRÄLTRYCKERIET "STOCKHOLM S 1906;
December
STR
. Tidskrift
1906
4:0e årg.
| En
Ndi
UTGIFVEN AF FÖRENINGEN FÖR 'SKOGSVÅRD, STOCKHOLM.
den allmänna päskere och fackupplagan.
Den allmänna upplagan blir i stort sedt lik den Sövatädde a Dock
komma de mera teoretiska och de mest tekniskt-fackliga uppsatserna att försvinna
ur densamma. Denna upplaga sändes till ledamöterna af Föreningen för Skogsvård
mot medlemsafgiften 5 kronor per år. "Allmänna upplagan kommer att liksom tid-
skriften de sista åren omfatta omkring 500 sidor med talrika illustrationer.
Fackupplagan kommer, förutom hela allmänna upplagans text och illustratio-
ner, att innehålla en serie fackuppsatser om minst 200 sidor per år, Priset för denna
upplaga om öfver 700 sidor blir 10 kronor per år, d. v. s. vanliga medlemsafgiften —
5 kr. samt en tilläggsafgift af 5 kronor för den fackliga delen af tidskriften, Denna -
fackserie kommer att behandla rent teoretiska spörsmål rörande våra skogar, samt
mera speciella tekniskt-fackliga frågor. .Men denna upplaga vill ej blott fullständigt
behandla” landets "skogsförhållanden, utan kommer äfven att följa med, hvad som af «=
betydenhet förekommer i utlandets skogslitteratur. Den skall innehålla fecensioner
af värdefullare utländska arbeten i skogshushållning och redogörelser af det viktigaste = -
innehållet i de utländska skogstidskrifterna samt förteckningar öfver utkommande >
skogslitteratur, I fackupplagan intagas vidare:cirkulär och prejudikat rörande statens =
skogsförvaltning, hvarjämte den kommer att öppna sina spalter för Seine se 10
rena förvaltningsfrågor.
Båda - upplagorna utgifvas hvar för sig med 12 häften per år, dock liksom 2
hittills med dubbelhäften under sommarhalfåret.
Tidskriften sändes - portofritt till alla medlemmar af Föreningen, men vh =
prenumeration till pris af resp; 5 och-10' kr. äfven ske ibokhandeln.
Stockholm den 15 december: 1906.
| : : $ Redaktionen.
Skogsvårdstöreningens -
Folkskrvitter —
äro utkomna:
'N:o.1. Svenska skogarnes ekonomiska historia. af Gunnar Schotte,
32 sid. 14 illustr. SE
Nio 2. Om våra skogars framtid af J. O. af Zellén, 32 > 12 >
N:o 3: Afverkningsvinstens höjande från skogsvårdssynpunkt af :
Om de nya skogslagarne af Erik Leksell a SC SG ED
ge 'Tr2 Pr
Te
34 illustr. (under tryckning). ;
Om -skogsfrö och dess insamling af Gunnar Schotte, 32 sid. 35
illustr. (under tryckning).
4.
5:
N:o 6: Om skogssådd af Arvid Nilsson,
Jå
8:
Ob "Insänd 60 öre såsom postanvisning under adress Föreningen för skogsvård, ;
s.! Stockholm 2, så erhållas folkskrifterna för år 1906 eller mot I kr, 20 öre
för åren 1905 och 1906.
Wilh. Ekman, 32 sid. 50 illustr. |
Om svenska skogar och skogssamhällen af Henrik Hesselman,
Skogens viktigaste skadeinsekter af Gösta Grönberg, 32 sid. NE fe
Ärade medlemmar uppmanas att till styrelsen anmäla personer, som 2
äro villiga att ingå i TERSRÖRERRA äfvensom att. meddela SRPENE på LAGA
förändringar.
Skrifvelser till Styrelsen för Föreningen för Störpvärd torde sändas till
sekreterarens adress, Mälartorget 15, Stockholm 2.
SATSER >
Aftryck af uppsatser och notiser ur tidskriften medgifves gärna, där ej
något särskildt förbehåll. göres för viss artikel, om FSKOBSVArA STEN INRE =
tidskrift tydligt angifves såsom källa. - Red.
Tidskriften distribueras Fenoms bokhandeln af A.-B. Nordiska: Bökbans rr
dela, Stockholm.
MAJS
FREE NTE KI GIS CM SN
yr 4 &
Observera!
För att underlätta postverkets och redaktionens distribution af
januarihäftet 1907 af Skogsvårdsföreningens Tidskrift uppmanas årli-
gen betalande medlemmar att insända afgiften för år 1907 före
den 15 januari under adress Föreningen för Skogsvård, Stockholm 2.
Arsafgiften är som förut 5 kr. för dem som önska tidskriftens all-
männa upplaga, samt 10 kr. för dem som önska erhålla fackupplagan
(se här nedan samt närmare meddelande i förra häftet). Önskas äfven
Skogsvårdsföreningens Folkskrifter för år 1907 insändas 5 kr. 60 öre
resp. 10 kr. 60 öre och torde bilagda postanvisningar alternativt
kunna användas. ;
Till dem som möjligen ej före denna tid insändt årsafgiften eller
ej anmält utträde ur Föreningen, kommer första häftet af 1907 års
tidskrift att omkr. den 20 januari utsändas mot postförskott å 3 kr.
eller 10 kr. (resp. 5 kr. 60 öre eller 10 kr. 60 öre med folkskrifterna),
allt efter i så fall förut anmäld önskan om ena eller andra upplagan.
För Finland äro afgifterna, uttagna genom postförskott, 8 Mark eller
15 Mark (resp. 9 Mark eller 16 Mark med folkskrifterna).
Ständiga ledamöter -(afgift 100 kr. en gång för alla) erhålla
tillsvidare såväl fackupplagan som folkskrifterna utan tilläggsafgift.
Då enligt Generalpoststyrelsens föreskrift tidskrifter, som väga
mer än 150 gram, ej kunna abonneras genom postverket, är från och
med 1906 postprenumerationen af tidskriften indragen.
Den allmänna upplagan blir i stort sedt lik den nuvarande tid-
skriften... Dock komma de mera teoretiska och de mest tekniskt-fack-
liga uppsatserna att försvinna ur densamma och tillökning i stället
att ske med mera lättlästa och praktiska uppsatser. Denna upp-
laga sändes till ledamöterna mot medlemsafgiften 5 kronor per år.
Allmänna upplagen kommer att liksom tidskriften de sista åren om-
fatta omkring 500 sidor med talrika illustrationer.
Fackupplagan kommer, förutom hela allmänna upplagans text
och illustrationer, att innehålla en serie fackuppsatser om minst 200
sidor per år. Priset för denna upplaga om öfver 700 sidor blir 10
kronor per år, d. v. s. vanliga medlemsafgiften 5 kr. samt en tilläggs-
afgift af 5 kr. för den fackliga delen af tidskriften. Denna fackserie
kommer att behandla rent teoretiska spörsmål rörande våra skogar,
mera speciella tekniskt-fackliga frågor, recensioner af värdefullare ut-
ländska arbeten i skogshushållning och redogörelser af det viktigaste
innehållet i de utländska skogstidskrifterna samt förteckningar öfver
utkommande skogslitteratur. I fackupplagan intagas vidare cirkulär
och prejudikat rörande statens skogsförvaltning, hvarjämte den kom-
mer att öppna sina spalter för meningsutbyten i rena förvaltningsfrågor.
N > Matrikel
öfver Kungl. Domänstyrelsens, Skogsstatens och Skogsläroverkens
tjänstemän och betjänte utkommer till julen 1906. Pris 2 kronor.
Säljes hos undertecknad, adr. Kungl. Domänstyrelsen, Stockholm 2.
A WS STAHRE,
Rikstel. 9 43. Allm. tel. 11 03.
”Linners distanscirkel” patent. ”Linners hypsometer”
Stora Silfvermedaljen å utställningen I Karlstad 1903
och i Norrköping 1906.
>»DISTANSCIRKELN», kombineradt distans-, afvägnings- och vinkelmätningsinstrument.
Distanstuben kan höjas och sänkas 30? i vertikalplanet. »HYPSOMETERN>, höjdmätnings-
instrument. Stor spridning.
Instrumenten säljas endast hos uppfinnaren, hvarest beskrifningar erhållas.
Jägmästare Linner, Arvika.
Kungörelse
angående biträde af statens skogsingenjör.
Sedan Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 26 april 1905 medgifvit, att från och med
sagda år finge för tjänstgöring i de delar af landet, där lagen angående vård af enskildes
skogar och nådiga förordningen angående skogsvårdsstyrelser den 24 juli 1903 icke ägde
tillämpning, anställas en skogsingenjör, kungöres härmed, att såväl ägare eller innehafvare af
skog eller sådan mark, hvilken bör göras skogsbärande, som ock hushållningssällskap och
kommuner inom nämnda delar af landet kunna erhålla biträde af sagde skogsingenjör med
anordnande och ledande af såväl skogsodling som för skogen erforderlig gallring och afverk-
ning af själfsåningshyggen, äfvensom med upprättande af planer för ordnad skogsskötsel samt
med råd och upplysningar i hvad till skogshushållning hör.
Den som önskar biträde af skogsingenjör under år 1907, bör därom inom utgången af
januari månad samma år hos Kungl. Maj:ts Befallningshafvande i länet eller hos Kungl.
Domänstyrelsen göra skriftlig anmälan, med uppgift såväl å det ändamål, för hvilket biträde
äskas, jämte stället för förrättningen och närmast belägna gästgifvaregård eller järnvägsstation,
som ock huru många dagar biträdet anses komma att tagas i anspråk.
Blanketter för anmälningar finnas att tillgå ej mindre hos Kungl. Domänstyrelsen än
äfven hos Kungl Maj:ts Befallningshafvande, hushållningssällskapen och skogsingenjören.
Inga andra utgifter för förrättningen drabba rekvirenten än traktamente till skogsingen-
jören under förrättningstiden, hvilket utgör 5 kronor för hvarje förrättningsdag, samt ersätt-
ning enligt taxa för det arbete å kartor och hushållningsplaner, som ej hunnit å förrättnings-
stället utföras, men som rekvirent åstundar sedermera fullbordadt.
Stockholm den 19 september 1906.
KUNGL. DOMÄNSTYRELSEN.
LANDTMANNENS FICK-KALENDER för år 1907.
Utgifven af Otto von Arnold och Erik Waller.
Innehåller interfolierad almanack samt rymlig plats för an-
teckningar och rikt textinnehåll.
Fjärde årgången. 2 Lämpligt fickformat Men därmed synes dock icke vara sagdt, att hela föryngrings-
tiden skall läggas till omloppstiden. Uttrycket må emellertid anses
otydligt, hvarför ett förtydligande af detta kan anses önskvärdt.
Att likväl normalförrådsformeln, då endast gagnvirkesmassan ingår
i denna, ger ett i mer eller mindre grad för lågt afverkningsbelopp äf-
ven där blädningen icke kan återkomma så ofta, som skötseln af bläd-
ningsskogen det fordrar, är sannolikt. Men detta har man nog förut
tänkt sig.
Sedan dåvarande jägmästaren Örtenblad år 1896 i en uppsats, in-
förd samma år i dels Tidskrift för skogshushållning, dels 1895 års Års-
skrift från föreningen för skogvård i Norrland, framlagt första uppsla-
OM DOMÄNSTYRELSENS TIMMERBLÄDNINGSCIRKULÄR,. 569
get till att beräkna afverkningsbeloppet i timmerblädningsskogen på
detta sätt, skärskådade jag i en liten uppsäts i samma förenings års-
skrift 1896 detta förslag från ett par synpunkter, hvarvid jag framhöll
såsom alldeles gifvet, att metoden ger ett något för lågt resultat. Mig
synes ock, att domänstyrelsen haft detta förhållande för ögonen vid
cirkulärets utfärdande, hvilket framgår såväl af punkt 13 i samma cir-
kulär, där det föreskrifves, att gallringsvirke, som icke ingått i det vid
taxeringen upptagna, skall, ehuru det skall betraktas såsom ordinarie
afverkningstillgång, angifvas särskildt utan sammanblandning med öfrig
ordinarie afverkning, som ock af undantagsbestämmelserna i punkt. 8
och 11, hvilka här nedan närmare omnämnas.
Frågan tyckes sålunda endast gälla, huruvida cirkulärets afverk-
ningsberäkning ger ett så mycket för lågt afverkningsbelopp, som man
sökt göra troligt. På grund af de villkor för blädningsskogens afkast-
ningsförmåga, som jag här ofvan framhållit, tror jag emellertid detta
icke vara förhållandet.
Man kan ju dock fråga, hvarför domänstyr :lsen utfärdat bestäm-
melse om att vid indelning till timmerblädning af de allmänna sko-
garna använda en afverkningsberäkning, som ger ett något för lågt re-
sultat. Svaret tror jag är att finna däruti, att någon bättre metod för
afverkningsberäkningen icke fanns att få äfvensom att man uti de of-
vannämnda undantagsbestämmelserna i punkt. 8 och 11 af cirkuläret
ansåg sig hafva efter växlande förhållanden beredt utvägar till den ök-
ning i afverkningsbeloppet, som på grund af skogens beskaffenhet i
hvarje fall kunde anses behöflig.
I den förra punkten säges bland annat om omloppstiden, att därom
gäller i tillämpliga delar hvad i trakthyggescirkuläret föreskrifves, näm-
ligen att vid omloppstidens bestämmande noga skall skiljas mellan den
normala, som afpassas efter skogsproduktionens ändamål, skogsmarkens
växtlighet m. m. samt den Zillfälliga, som för indelningsperioden på-
kallas med hänsyn till det nuvarande förhållandet mellan åldersklasserna,
förekomsten af mogen och huggbar skog i öfvervägande grad m. fl.
omständigheter. För de fall, där ett abnormt och alltså ej uthålligt
virkesförråd af gammal skog föreligger, lämnas härigenom en utväg att
medelst antagande af en kortare omloppstid öka afverkningsbeloppet,
så att det nämnda abnorma förhållandet med virkesförrådet afhjälpes.
Den senare punkten åter lyder: »Befinnas skogsbestånden vara af
den beskaffenhet, att vid deras successive afverkning, beräknad och ord-
nad enligt ofvanstående grunder, kan befaras, att skog af ålder eller
annan anledning tager skada, då må för afverkningens påskyndande
afverkningsbeloppet för indelningsperioden förhöjas, under villkor att
570 KARL FREDENBERG.
förslaget därom grundas på vid taxeringen gjorda undersökningar och
i öfrigt fullständigt motiveras; skolande förhöjningen utöfver det nor-
mala afverkningsbeloppet upptagas såsom ett tillfälligt tillägg. Sådan
förhöjning i afverkningen må ock, där genom ogynnsamma dränerings-
förhållanden tillväxten upphört, äga rum i samband med åtgärder till
markens förbättrande och en god skogsföryngring.»
Mycket beror emellertid på, huru denna punkt tolkas. Man synes
hafva uppfattat ordet »skada» liktydigt med teknisk skada, så att denna
punkt icke skulle kunna tillämpas, förr än träden börjat att af röta eller
andra orsaker taga sådan skada, att virkets tekniska användbarhet
minskats. För mig är dock uppenbart, att denna punkt icke bör tol-
kas på sådant sätt, utan att åt ordet »skada» bör ges dess vidsträckta
betydelse Af ordet »befaras» framgår ock, att skogen icke ens be-
höfver vara skadad, för att denna punkt skall kunna tillämpas, utan
kan och bör detta ske, så snart det synes vara fara för, att större eller
mindre del skog med uttagande af endast det — så att säga — ordi-
narie afverkningsbeloppet, kommer att taga skada. Och orden, »>annan
anledning» synas icke allenast försvara utan äfven kräfva en sådan
tolkning, att bestämmelserna i denna punkt få en ganska vidsträckt
verkan. Jag anser därför, att sagda punkt äger tillämpning, så snart
skog i ena eller andra fallet kan befaras taga skada. Om sålunda exem-
pelvis en skog har ett öfverskott af täta timmerämnesbestånd, som un-
der indelningsperioden borde genomgås med svag förhuggning för att
icke blott gifva ljus åt en del träd utan ock för att skörda andra, som
eljest genom själfgallring skulle uttorka, men hvilken förhuggning med
det ordinarie afverkningsbeloppet icke i tillräcklig grad kan komma till
utförande, så anser jag, att sagda punkt äger tillämpning för en moti-
verad förhöjning af afverkningsbeloppet. Och likaså bör en dylik för-
höjning äga rum, om äldre träd i större utsträckning stå och trycka
ungskog och dessa eljest icke kunna i rätt tid borttagas. Men jag an-
ser t. o. m., att tolkningen af denna punkt kan utsträckas ännu längre,
så att äfven farå för skogens mera indirekta skadande kan gifva anled-
ning till sådan tillfällig förhöjning af afverkningsbeloppet. Sålunda synes
mig t. ex. invandringen af gran i tallbestånd å verklig tallmark, hvilket
ovedersägligen förr eller senare skadar tallen och till sist uttorkar denna,
hvarför denna gran bör borttagas, äfven kunna gifva anledning till en
sådan tillfällig förhöjning af afverkningen. Bestämmelsen i punkt 6 af
cirkuläret, att särskildt i fråga om blandskogar skall angifvas, huruvida
markens godhet motsvarar granens fordringar för normal utveckling samt,
där så ej är fallet, huruledes skogen bör behandlas för att betrygga tal-
lens trefnad och bestånd, gifver uppenbarligen vid handen, att punkt
OM DOMÄNSTYRELSENS TIMMERBLÄDNINGSCIRKULÄR, 571
11 måste tolkas på sätt jag nu nämnt. Ja, jag anser t. o. m., att man
vid tolkningen af denna punkt kan gå ännu ett steg längre, så att t. ex.
en utbredd förekomst af å veritabel tallmark invandrad granskog, som
uppenbarligen där står sig själf till skada, likaledes under särskilda för-
hållanden bör kunna föranleda till sådan förhöjning af afverkningsbelop-
pet. Sista meningen af sagda punkt talar för en sådan vidsträcktare
tolkning. Ty, att det i denna mening särskildt talas om skog, som
blifvit oväxtlig genom ogynnsamma dräneringsförhållanden, förklaras ju
däraf, att för en tillfällig förhöjning af afverkningen i följd af befintlig
sådan skog, uppställes särskild fordran om samtida åtgärder till mar-
kens förbättrande. Och att där på samma gång kräfvas åtgärder till
en god skogsföryngring kan förklaras däraf, att man under alla förhål-
landen ansett skogsföryngringsåtgärder å sådan mark erforderliga, un-
der det att man för all öfrig mark ansett punkt 16 lämna nödiga före-
skrifter om föryngringen.
Man har äfven framhållit att cirkuläret icke lämnade någon
garanti mot afverkning af växtlig skog. Men därtill kan helt enkelt
svaras, att cirkuläret är utfärdadt att gälla för indelning till ordnad
timmerblädning och att, där skogen är så ung och växtlig, att sådan
timmerblädning icke bör äga rum, gifvetvis cirkuläret icke äger tillämp-
ning utan bör en sådan skog underkastas en förberedande huggning, af-
passad efter dess ålder och beskaffenhet. Samma förhållande är med
cirkuläret angående indelning till trakthuggning och traktblädning; där
skogen är för ung och växtlig för att sådan indelning skall kunna ske,
äger naturligen cirkuläret icke tillämpning. Och, att detta senare cir-
kulär tolkas på sådant sätt, har jag på nära håll varit i tillfälle att se,
ty under min tjänstgöring såsom öfverjägmästare 1 Västra distriktet fick
jag emottaga många hushållningsplaner, i hvilka på grund af skogens
allt för unga och växtliga beskaffenhet under indelningsperioden före-
slagits endast förberedande afverkningar i form af gallring samt rens-
ning- och beredningshuggningar. Ehuru jag ännu icke i större grad
sett cirkuläret angående indelning till timmerblädning tillämpadt, efter-
som detta utfärdats efter min tjänstgöringstid i Norrland, så kan jag
dock icke finna något skäl, hvarför man icke där skulle uppfatta till-
lämpningen af detta på samma sätt.
Granskar man nu närmare detta indelningscirkulär i sin helhet, så
skall man finna, att domänstyrelsen uppenbarligen bemödat sig om att
gifva detta en så vid ram som möjligt, så att dess bestämmelser måtte
kunna anpassas för det vidtomfattande Norrlands så ofantligt växlande
skogstyper och de så högst olika betingelserna för dessa skogars sköt-
sel. Sättet för afverkningsberäkningen ger visserligen ett något för lågt
NYE KARL FREDENBERG.
resultat, ehuru dock enligt min mening icke alls i den grad, som man
velat göra troligt; då props- och pappersmassevedsdimensioner kunna
medtagas, är det t. o. m. antagligt, att resultatet ingalunda blir för
lågt. Med punkterna 8 och 11 har lämnats möjlighet till sådan till
fällig förhöjning i afverkningen, som på grund af befintliga olika för-
hållanden kan betingas. Något försök att genom någon formel eller
att genom mera ingående bestämmelser formulera grunderna för dylika
förhöjningar har man icke gifvit sig in på, och detta säkerligen af det
lättbegripliga skäl, att man ansett något sådant alldeles omöjligt med
hänsyn till Norrlandsskogarnes i flerfaldigt afseende så ytterst olika
karaktär. Cirkuläret lämnar alltså indelningsförrättaren mycket vid-
sträckt befogenhet ifråga om förslag till tillfällig förhöjning i afverknin-
gen; dock måste han alltid vederbörligen motivera hvarje sådant för-
slag. Att härigenom lägges ett mycket stort ansvar å indelningsförrät
taren är ovedersägligt, men man har, såsom förut sagts, tydligen icke
ansett det möjligt att utfärda bestämmelser, som kunna gälla för alla
förekommande fall, och därför har man måst nöja sig med allmängil-
tiga. Antagligen har man ock ansett, att det icke är af så stor bety-
delse, vare sig att man afverkar något för litet eller något för mycket
under indelningsperioden, blott man verkställer afverkningen på rätt sätt,
och i detta hänseende lämnar cirkuläret mycket goda bestämmelser,
något hvarom väl alla äro ense. Emellertid hade det nog varit önsk-
ligt, att detta cirkulär ifråga om sådan skogsindelningsförrättning,
som handlägges af annan skogstjänsteman än revirförvaltaren, lämnat
samma föreskrift som 1896 års cirkulär angående indelning till trakt-
huggning och traktblädning, hvilket bestämmer, att förrättningsmannen
i sådant fall skall före skogsindelningsförslagets upprättande rådgöra
med revirförvaltaren angående sättet för skogens indelning och skötsel,
därvid revirförvaltaren har att skriftligen affatta sin mening, som skall
biläggas skogsindelningsförslaget. I regel bör ju revirförvaltaren näm-
ligen hafva större erfarenhet och detta särskildt ifråga om de lokala
förhållanden, som på skogsindelningen kunna ha inflytande, något som
just i Norrland ofta kan vara af mycket stor betydelse. Som han förut
bör känna skogen, bör han ock bäst kunna uppgöra principerna för
skogens indelning och detta så 'mycket hellre, som det ju är han, som
har att afgifva förslag till skogar, som böra indelas.
Vidkommande det af cirkuläret föreskrifna sättet för afverknings-
beräkningen är det ju dock själfklart, att man, så snart man efter vun-
nen tillräcklig erfarenhet kan finna ett bättre sådant, bör öfvergå till
detta.
OM DOMÄNSTYRELSENS TIMMERBLÄDNINGSCIRKULÄR. 573
I det ofvan sagda har jag tillåtit mig antaga, att domänstyrelsen
vid utfärdandet af här ifrågavarande cirkulär hyllat den meningen, att
hufvudsak är, att sättet för afverkningsberäkningen är enkelt äfvensom
att sättet för själfva afverkningen är sådant, att det passar för Norr-
lands alla olika skogstyper och förhållanden, och att bisak är, om det
afverkningsbelopp, som under indelningsperioden kommer att uttagas, i
själfva verket blir något för stort eller i någon mån för litet hvilket
vid nästa revision kan regleras. En sådan mening hyser åtminstone
jag, och jag tror, att hvar och en, som något längre får handskas med
Norrlandsskogarne, skall komma till samma åsikt. Jag tror ock, att
det skall visa sig tämligen fruktlöst att finna något fullt tillfredsställande
allmängiltigt sätt för afverkningens beräknande i en timmerblädnings-
skog. Och framför allt anser jag det omöjligt att finna en formel, ef-
ter hvilken befintlig öfverårig och oväxtlig skog bör uttagas. Denna
förekommer nämligen under mycket växlande förhållanden både i af-
seende på beskaffenhet och storlek jämfördt med hela virkesförrådets,
och därtill kommer, att man vid beräknandet af dess uttagande måste
hafva för ögonen äfven andra synpunkter än det uteslutande skogliga,
såsom om en i högre grad stegrad afverkning af sådan skog kan komma
att i större mån sänka virkesprisen eller att under en tid allt för myc-
ket inskränka statsskogarnes afkastning äfvensom den arbetsförtjänst,
hvaraf befolkningen är beroende, eller att ifråga om enskildes under in-
skränkt disposition stående hemman för en tid i allt för hög grad re-
ducera skogens atkastning af saludugligt virke, hvaraf hemmanet kan
vara beroende, eller befintliga flottledsförhållanden etc. Och icke minst
hindrande därför ställer sig det beroende af den naturliga föryngringen,
som i Norrland alltid mer eller mindre gör sig gällande. Huru önsk-
värdt det än vore att särskildt för sagda hemmansskogar kunna upp-
ställa en lätt kontrollbar beräkning för den öfveråriga och oväxtliga
skogens uttagande, så tror jag därför, att man så godt först som sist
kan uppgifva hvarje försök därtill. Man skall näppeligen komma till
annat resultat, än att hvarje särskildt förslag till uttagandet af sådan
skog måste å marken bedömas, hvarför ock önskemålet i detta fall
torde få lof att inskränkas så, att detta bedömande blir så kunnigt och
ensartadt som möjligt.
I de sydtyska bergen, där blädningsbruk i olika former tillämpas,
är man i afseende å sättet för den öfveråriga och skadade skogens ut-
tagande — sådan skog finnes nämligen flerstädes äfven där, om ock
icke i större myckenhet — ganska fördomsfri. Maånne icke detta ock
beror därpå, att man där lärt sig inse, huru vanskligt det är att därför
uppställa några allmängiltiga beräkningar? Kan det då vara möjligt,
574 KARL FREDENBERG.
att vi beträffande det stora Norrland, där, såsom förut sagts, så många
olika förhållanden ställa sig hindrande för alla dylika beräkningar, skola
hafva utsikt att med större framgång lösa detta problem? Jag tror
det icke.
Men däremot böra vi med visshet om framgång kunna arbeta på
att få våra indelningsplaner allt bättre och deras bestämmelser allt mera
praktiska och därmed sålunda ock bestämmelserna om sättet för den öf-
veråriga och skadade skogens uttagande icke allenast praktiska i och
för sig utan ock lämpade efter förhållandena för hvarje särskildt fall.
Och i detta hänseende lämnar cirkuläret — som alls icke lägger hin-
der i vägen för ett forceradt uttagande af befintlig öfverårig eller oväxt-
lig skog, där detta är behöfligt — goda anvisningar, om ock dessa, för
att kunna passa för Norrlands alla skilda förhållanden, äro allmängiltigt
affattade. Af synnerlig vikt är emellertid, att cirkuläret så uppfattas
af indelningsförrättarne, så att det icke tillämpas schablonmässigt. Att
hoppas är ock, att genom de nu inrättade skogstaxatorsbefattningarne
större enhet skall ernås i tillämpningen af detta.!'
" Under min resa förliden sommar i öfre Norrland fann jag, att man på sina håll upp-
fattat cirkulärets särskiljande af afverkningen i förhuggning, föryngringshuggning och efter-
huggning sålunda, att under alla förhållanden åtminstone förhuggning och föryngringshugg-
ning borde anordnas och att särskildt föryngringsytan alltid skulle utsättas såsom i punkt 10
säges. Att detta dock icke är cirkulärets mening, framgår af punkt 9. Där alltså förhugg-
ning i större utsträckning är behöflig, men däremot de bestånd, som kräfva afverkning för
föryngring, upptaga mindre areal än den normala föryngringsytan, bör gifvetvis denna yta
därtill inskränkas för att möjliggöra en mera utsträckt förhuggning. Och där största delen
af skogen eller tilläfventyrs hela skogen behöfver öfvergås af förhuggning, bör föryngrings-
ytan naturligen för sagda ändamål inskränkas till ett minimum, ja, om inga bestånd nöd-
vändigt kräfva föryngringshuggning, alldeles uteslutas. Härigenom uppgifves ej framtidsmå-
let att vinna möjligast normala åldersklasser, om än detsamma af omständigheterna fördröjes.
— Vidare fann jag, att man å andra ställen vid bestämmande af omloppstiden uteslutande
utgått från växttiden hos befintliga träd af den dimension, som man ansett önskligt att pro-
ducera, äfven om under denna tid förekommo intervaller med mycket nedsatt tillväxt på grund
af öfvergångna skogseldar eller i följd af andra anledningar eller ock om tillväxten i all-
mänhet varit nedsatt af förhållanden, som den blifvande skogsskötseln i större eller mindre
grad bör kunna förhindra eller alldeles upphäfva. Att så beräkna omloppstiden ger emeller-
tid cirkuläret icke anledning till, utan bör naturligen till grund för omloppstiden läggas den
växttid, som för den blifvande skogen skäligen bör kunna antagas.
MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT.
Tillgången på tall och grankott i Sverige
hösten 19006.
Sedan kronojägarnes rapporter om frötillgången under året af Kungl.
Domänstyrelsen öfverlämnats till Skogsförsöksanstalten har denna sam-
manställt resultaten för tall och gran i efterföljande fyra kartor, utvi-
sande medeltalen för hvarje revir.
I denna tidskrifts 2:a häfte för innevarande år äro uppgifter läm-
nade för föregående år, och har jag där påvisat svagheten i en sam-
manställning af ett materiel, samladt på här ifrågavarande sätt. De
slutsatser vi kunna draga af dessa rapporter äro därför endast tillnär-
melsevis riktiga, och måste ett omdöme om den blifvande kottskörden
således göras i största allmänhet. Detta omdöme skulle lyda:
Att tillgången på grankott i Norrland kan betecknas med »mindre
god» för kustlandet och med >ringa» för inlandet. I öfriga delar af
riket förekommer däremot grankott i tämligen god mängd.
Azt tillgången på 2-årig tallkott såsom var att vänta är ytterst
ringa nästan öfver hela landet. Såsom undantag må anföras Mälarda-
len, Småland, Blekinge och Skåne, hvarifrån tillgången rapporteras
vara något bättre.
Att utsikterna för skörden af tallkott vintern 1907—08 äro dåliga.
Alex. Maass.
576
Tillgången på grankott i Sverige
NOnBWNHH
. Öfre Byske.
. Medelpads.
. N. Hälsinglands.
- Malmöhus.
hösten 1906.
(Ertrag an Fichtenzapfen in Schweden
im Herbste 1906.)
Distrikt och revir.
Luleå distrikt.
SAP ajälde 8. Kalix.
. Torneå. 9. Råneå.
. Tärendö. 10. Bodens.
- Jukkasjärvi. 11. Storbackens.
. Gellivare. 12. Pärlälfvens.
. Råneträsks. 13. Jokkmokks.
Ängeså.
Skellefteå distrikt.
. Varrisa, 19. Älfsby.
. Arjepluogs. 20. Piteå.
- Malmesjaurs. 21. Jörns.
22. Norsjö.
. Arvidsjaurs. 23. Burträsks.
Umeå distrikt.
. Degerfors. 29. Stensele.
. Norra Lycksele. 30. Wilhelmina.
. Södra Lycksele. 31. Fredrika.
- Åsele. 32. Bjurholms.
« Sorsele, 33- Anundsjö.
Mellersta Norrlands distrikt.
. Tåsjö. 38. Norra Jämtlands.
« Junsele. 39- Östra Jämtlands.
. Hernösands. 40. Västra Jämtlands.
41. Härjeådalens.
Gäfte— Dala distrikt.
47- Särna,
. V. Hälsinglands. 48. Transtrands.
. Gästriklands. 49. Västerdalarnes.
-« Kopparbergs. 50. Klotens.
. Österdalarnes.
Bergslagsdistriktet.
. Älfdals. s7- Köpings.
- Arvika. 58. Västerås.
.» Karlstads. 59- Enköpings.
- Askersunds. 60. Norra Roslags.
Örebro. 61. Örbyhus.
. Grönbo.
Östra distriktet.
» Stockholms. 66. Ombergs.
. Gripsholms. 67. Finspångs.
. Daga. 68. Kinda.
. Jönåkers. 69- Gottlands.
Västra distriktet.
. Vadsbo. 75- Hunnebergs.
. Vartofta. 76. Marks.
. Kinne. 77- Svältornas.
.- Slättbygds. 78. Bohus.
. Dalslands.
Smålands distrikt.
. Tjusts. 83. Jönköpings.
. Kalmar. 84. Västbo.
. Ölands. 85. Sunnerbo.
» Eksjö. 86. Värends.
Södra distriktet.
. Blekinge—Åhus. 89. Engelholms.
90. Hallands.
TILLGÅNGEN PÅ TALL- OCH GRANKOTT I SVERIGE HÖSTEN 1906.
| Ingen tillgång
| (Hen Erirag)
| Ringa tillgång
|[öeringer Ertraqgj
Mindre god till-
YJång(Wemiger
Guler Erlrag)
Kiklig tillgång
(ReichtieherErtrag)
Vistr gräns
(FOrstOspeklions-
yrenze)
Bevirgräns
FR MBeviergrenze)
CS Bars)
JrAÄnNsS
<
Ska ks, ELINE
TILLGÅNGEN PÅ TALL- OCH GRANKOTT I SVERIGE HÖSTEN 1906. SIT
Tillgången på 2-årig tallkott i Sverige
hösten 1906.
(Ertrag an 2-jährigen Kiefernzapfen in Schweden
im Herbste 1906.)
Distrikt och revir.
Luleå distrikt.
1. Pajala. 8. Kalix.
2. Torneå. 9. Råneå.
3. Tärendö 10. Bodens.
4. Jukkasjärvi. 11. Storbackens.
5. Gellivare. 12. Pärlälfvens.
6. Råneträsks. 13. Jokkmokks.
7. Ängeså.
Skellefteå distrikt.
14. Varriså. 19. Älfsby.
15. Arjepluogs. 20. Piteå.
16. Malmesjaurs. 21. Jörns.
17. Öfre Byske. 22. Norsjö.
18. Arvidsjaurs. 23. Burträsks.
Umeå distrikt.
24. Degerfors. 29. Stensele.
25. Norra Lycksele. 30. Wilhelmina.
26. Södra Lycksele. 31. Fredrika.
27. Asele.
28. Sorsele.
Mellersta Norrlands distrikt,
34» Tåsjö.
35. Junsele.
36. Hernösands.
37- Medelpads.
32. Bjurholms.
33. Anundsjö.
38. Norra Jämtlands,
39. Östra jämtlands.
40. Västra Jämtlands.
41. Härjeådalens.
Gäfte-Dala distrikt.
42. N. Hälsinglands. 47. Särna,
43. V. Hälsinglands. 48. Transtrands.
44. Gästrnklands. 49. Västerdalarnes.
45- Kopparbergs. 50. Klotens,
45. Österdalarnes.
Bergslagsdistriktet.
si. Älfdals. 57- Köpings.
52. Arvika.
s3- Karlstads.
54. Askersunds,
55- Örebro.
56. Grönbo.
Östra distriktet.
62. Stockholms.
63 Gripsholms.
58. Västerås.
59- Enköpings.
60. Norra Roslags.
6r. Örbyhus.
66. Ombergs.
67. Finspångs.
64. Daga. 68. Kinda.
65. Jönåkers. 69. Gottlands.
Västra distriktet.
70. Vadsbo. 75. Hunnebergs.
71. Vartofta. 76. Marks.
72. Kinne. 77. Svältornas.
73. Slärtbygds. 78. Bohus. | Ingen tillgång
74. Dalslands. SER
Smålands distrikt. ETERN
79. Tjusts. 83. Jönköpings. PEEAERd
80. Kalmar. 84. Västbo. rem Neon
81. Ölands. 85. Sunnerbo. LIN gudar Ertrag)
82. Eksjö. 86. Värends.
Distr: gräns
Södra distriktet. (rorsäng
87. Blekinge—Åhus. 89. Engelholms, SS Rerösner
88. Malmöhus. 90. Hallands. =” beviergrenze)
<<. Barrskogsgräns
(3 MNadelwaldgrenze)
1:8500,000
578
Tillgången på 1-årig tallkott i Sverige
(Ertrag an
1. Pajala. 8. Kalix.
2. Torneå. 9. Råneå.
3. Tärendö. 10. Bodens.
4. Jukkasjärvi. 11. Storbackens.
5. Gellivare. 12. Pärlälfvens.
6. Räneträsks. 13. Jokkmokks.
7. Ängeså.
Skellefteå distrikt.
14. Varrisa. 19. Älfsby.
15. Arjepluogs. 20. Piteå.
16. Malmesjaurs. 21. Jörns.
17. Öfre Byske. 22. Norsjö.
18. Arvidsjaurs. 23. Burträsks.
Umeå distrikt.
24. Degerfors. 29. Stensele.
25. Norra Lycksele. 30. Wilhelmina,
26. Södra Lycksele. 31. Fredrika,
27. Asele. 32. Bjurholms.
28. Sorsele. 33- Anundsjö.
Mellersta Norrlands distrikt.
34. Tåsjö. 38. Norra Jämtlands.
35. Junsele. 39. Östra jämtlands
36. Hernösands. = Västra Jämtlands.
TILLGÅNGEN PÅ TALL- OCH GRANKOTT J SVERIGE HÖSTEN 190.
hösten 1905.
im Herbste 1905.)
Distrikt och revir.
1-jährigen Kiefernzapfen in Schweden
Luleå distrikt.
. Medelpads.
- Härjeådalens.
RE distrikt.
42. N. Hälsinglands. 47. Särna.
43. V. Hälsinglands. 48. Transtrands.
24. Gästriklands. 49. Västerdalarnes.
.5- Kopparbergs. 50. Klotens.
V- Österdalarnes.
Bergslagsdistriktet.
51. Älfdals. 57- Köpings.
52. Arvika. 58. Västerås.
53- Karlstads. 59- Enköpings.
54. Askersunds. 60. Norra Roslags.
55. Örebro. 61. Örbyhus.
56. Grönbo.
Östra distriktet.
62. Stockholms. 66. Ombergs.
63- Gripsholms. 67. Finspångs.
64. Daga. 68. Kinda.
65. Jönåkers. 69. Gottlands.
Västra distriktet.
70. Vadsbo. 75- Hunnebergs.
71. Vartofta, 76. Marks.
72. Kinne. 77- Svältornas.
73- Slärtbygds. 78. Bohus.
74. Dalslands.
Smålands distrikt.
79. Tjusts. 83. Jönköpings.
80. Kalmar. 84. Västbo.
8r. Ölands. 85. Sunnerbo.
82. Eksjö. 86. Värends.
Södra distriktet.
87. Blekinge—Åhus. 89. Engelholms.
88. Malmöhus. 90. Hallands.
Skala 1:8500 000
Tillgången på 1-årig tallkott i Sverige
(Ertrag an 1-jährigen Kiefernzapfen in Schweden
TILLGÅNGEN PÅ TALL- OCH GRANKOTT I SVERIGE HÖSTEN 1906.
hösten 1906.
im Herbste 1906.)
Distrikt och revir.
Luleå distrikt.
1. Pajala. 8. Kalix.
2. Torneå. 9. Råneå,
3. Tären 10. Bodens.
4. Jukkasjärvi. 11. Storbackens,
5- Gellivare. 12. Pärlälfvens.
6. Råneträsks. 13. Jokkmokks.
7. Ängeså.
Skellefteå distrikt.
14. Varriså. 19. Älfsby.
15. Arjepluogs. 20. Piteå.
16. Malmesjaurs. 21. Jörns.
17. Öfre Byske. 22. Norsjö.
18. Arvidsjaurs. 23. Burträsks.
Umeå distrikt.
24. Degerfors, 29. Stensele.
25. Norra Lycksele. 30. Wilhelmina.
26. Södra Lycksele. 31. Fredrika.
27. Åsele. 32. Bjurholms.
28. Sorsele. 33. Anundsjö.
Mellersta Norrlands distrikt.
34- Tåsjö. 38. Norra Jämtlands
35- Junsele. 39. Östra Jämtlands
36. Hernösands. 40. Västra Jämtlands
37. Medelpads. 41. Härjeådalens.
Gäfte— Dala distrikt.
42. N. Hälsinglands. 47. Särna.
43. V. Hälsinglands. 48. Transtrands.
44. Gästriklands. 49. Västerdalarnes:;
45. Kopparbergs. 50. Klotens,
46. Österdalarnes.
Bergslagsdistriktet.
51. Älfdals. 57. Köpings.
52. Arvika. 58. Västerås.
53. Karlstads. 59. Enköpings.
54. Askersunds. 60. Norra Roslags.
55. Örebro. 61. Örbyhus.
56. Grönbo.
/ Östra distriktet.
62. Stockholms. 66. Ombergs.
63- Gripsholms. 67. Finspångs.
64. Daga. 68. Kinda.
65. Jönåkers. 69. Gottlands.
Västra distriktet.
70. Vadsbo. 75- Hunnebergs.
71. Vartofta. 76. Marks.
72. Kinne. 77- Svältornas.
73. Slättbygds. 78. Bohus.
74. Dalslands,
Smålands distrikt.
79. Tjusts. 83. Jönköpings.
80. Kalmar. 84. Västbo.
81. Ölands. 85. Sunnerbo.
82. Eksjö. 86. Värends.
Södra distriktet.
87. Blekinge—Åhus. 89. Engelholms.
.88. Malmöhus. 90. Hallands.
Kr
e
MWadelwalågrenze)
MEDDELANDEN OM NATURMINNEN.
12. En jätteek.
Skogsjättarnes tid är förbi. Här och hvar kan man dock ännu
finna ett eller annat träd, som förtjänar ett sådant namn. Ett dylikt
växer vid Bosjöklosters gamla herresäte i Skåne. Trädet, ofta kalladt
skogarnes konung, är en ek och dess dimensioner äro sådana, att det
verkligen gör skäl för namnet.
Fig. I. Jätteeken vid Bosjökloster, Skåne,
Nere vid marken mäter eken en omkrets af 13 å 13,; meter, vid
brösthöjd öfver 8 meter. Högre uppåt vidgar sig åter stammen, och
på cirka 4 å 5 meter mäter den 10 meter i omkrets. Vid denna höjd
delar sig stammen i fyra grenar, hvilka hvar för sig i omkrets mäta
flera meter.
Askan har tvänne gånger slagit ned i trädet och skadat de två
topparne, så att dessa så småningom börjat torka, men den öfriga de-
TALL MED 3 HUFVUDSTAMMAR. 581
len är fullt frisk och står hvarje sommar i full grönska. Icke ens på
den väldiga stammen kan man upptäcka minsta skada, tydande på att
trädet är på retur.
Någon exakt uppgift på åldern torde icke stå att erhålla. Det fin-
nes emellertid en beskrifning på Bosjöklosters herresäte, som är cirka
400 år gammal, och i denna beskrifning omtalas och beskrifves jätte-
eken och af denna beskrifning framgår, att eken redan då såg ut nära
nog som nu. Man torde helt säkert komma trädets ålder närmast, då
man uppger dess ålder till 1,000 år, och mången, som tror sig vara
kännare, påstår att han är ännu äldre, hvilket icke heller är osan-
nolikt.
Trädet är fridlyst. Rundt omkring honom falla hans yngre bröder
för yxa och såg, men ingen gör min af att närma sig denne respektable
jätte med dessa verktyg. Den får och skall stå kvar till eftervärlden
som ett minne från flydda dagar.
EN Pinaenl.
13. Tall med 3 hufvudstammar.
Å kammarherre Rob. Montgomery-Cederhielms egendom Segersjö
i Lennäs socken, Örebro län finnes en märklig tall, som förgrenat sig
i 3 hufvudstammar. En totalbild af det imponerande naturminnet vi-
sar efterföljande fig. 1, medan nedre delen af den vackra tallen åter-
gifves å fig. 2. Förutom de fotografiska originalen till bilderna har
ägaren genom förvaltaren Herm. Skjöldebrand jämväl meddelat till
tidskriften följande mått, visande trädets ofantliga dimensioner:
Omkrets vid roten 3,60 m. = 1,,s m. i diameter.
» där stammarne vid !,; meters höjd dela sig 35,,0 m. = 1,88
m. i diameter.
af den östra stammen, som synes till vänster å bilderna
20 Mr 67 Cms diameter.
» af den mellersta stammen 2,,; m. = 75 cms diameter.
» af den västra stammen, till höger å bilderna 2,,5 m. = 75
cms diameter.
Trädets hela höjd 30 meter.
Af ofvanstående tal att döma torde trädets kubikmassa utgöra om-
kring 10 kubikmeter.
Sannolikt har den egendomliga trädformen uppstått därigenom, att
trädet vid unga år blifvit skadadt, hvarefter uppväxt tvänne lika skott,
hvilka sedan utvecklats till skilda stammar.
hufvudstammar å Segersjö i Örebro län. Totalbild.
fen oe
dt
så |
|
M
=
0
Detaljbild
Fig. 2. Tall med 3 hufvudstammar å Segersjö i Örebro län.
sårdsföreningens Tidskrift, 1906.
584 TRÄVARUMARKNADEN.
TRÄVARUMARKNADEN.
Försäljningarna fortgå med nöjaktig liflighet på Kontinenten, hvar-
emot engelska och skotska köpare fortfarande hålla sig afsides från
marknaden och blifva sannolikt först fram på nyåret öppna för under-
handlingar. Åtskilliga större importörer på Kontinenten iakttaga dock
en viss reservation gentemot de fordrade priserna, likasom befarade de
att genom ledande affär gifva optimismen för starka vingar. Säljarna
å sin sida ha dock hittills iakttagit klokhet och måtta i syfte att hålla
marknaden vid lif, och högre priser, än hvarmed säsongen öppnades,
ha — hvad graz vidkommer — heller icke begärts. En smula avan-
cerade äro däremot priserna för furubräder, beroende på den allmänna upp-
fattningen om tillgång och efterfrågan vis å vis berörda varor. Likaså
ha planchetter af såväl furu som gran något förbättrats. Följande pri-
ser torde ungefärligen vara dagens noteringar:
SST IN ING Vi
FE NU SN HO MESTA OR SEE
GO gran 32 å 32 '/, centimes basis eller 223 francs, osort.
Nä furu osorterad & 9: —
HAKON 7 Se
Nu
NN
2 VEGO > » » 8 '5/-
21 Tee Stant JE a Eld
9” furubräder » TORS/E
gu » > FL ) FE
gj » » > 9 RE
x » I
5 ES EN ig EES
Je Ka ae > 3
4 » » ANG a 200 >
9” granbräder Mark 185: —
SM » SM RISE
a » » 165: —
ör » 160: —
ör få » öd: 50
= Mög
ARE . » 1150: — å 187: 50 franes
4 » SATANS: — an Vy SO
6—9 utskottsbräder 135: — a & 6 >”
5 NAS == EUS (0 SE
TRÄVARUMARKNADEN. 585
Skeppningen från hela Sverige t. o. m. oktober månad har utgjort
c:a 863,500 standards emot 817,500 standards t. o. m. oktober månad år
1905. Exporten öfverstiger sålunda pr ”/,, fjolårets med c:a 46,000
standards. Häraf belöper c:a 17,000 standards på de norrländska distrik-
ten och c:a 29,000 standards på »öfriga Sverige.» Jämfördt med år
1905 förete nedanstående länder vid oktober månads utgång följande
siffror öfver ökad resp. minskad import:
Ökning: Minskning:
STOrDEItanNieN .s..s.xccs.ss CA 27.000: Stand:s
ySklan de essensen ÅA TO,000
NOT Sera ease RT OÖJOOO
UD ADDTANK oe ckssssidise ösa sars 7,500
SSP ATC sele Ssab gta sg nar 2,200
RÖRET » —1,600
[RITA N KESO R oc. Sed c:a 5,600 stand:s
ELO Ua Cl SSE OLAS OR SLE 000
Kap och Syd-Afrika ....... 2,000
RESET dos VO SRA 1,000
(Ölöriga Tekolar norn cons FAT 3 00
S:ma 59,600 F2:0004--=—0 A7,0005
I fråga om den kvantitet trävaror, som för år 1907 kan beräknas
vara i närvarande stund såld, gå gissningarna mellan 200,000 och 300,000
standards, och osannolikt är ej att den sistnämnda siffran kommer san-
ningen närmast, och vore det lyckligt, om så vore förhållandet, då den
aterigen inträffade räntestegringen kan befaras komma att göra markna-
den för närmaste framtiden mera hårdarbetad och oviss.
19 december 1906.
» Swordfish.
586 TRÄVARUMARKNADEN.
Sveriges utförsel af trävaror och pappersmassa
under januari-november 1902— 1906.
I |
| | 1902 | 1903 1904 | 1905 1906
I I
| Trävaror | | I | I
| oarbetade, bilade eller sågade; af furu eller gran: Kbm. Kbm. Kbm. | Kbm. Kbm.
| timmer och mastträ af minst 25 cm, ..... | 39,400 20,000] 18,800) 37,800! 51,740
spiror, timmer och mastträ af mindre diameter 69,900] 81,200] 575900 151,220 192.560
| bjälkar af minst 20 cm. tjocklek . Så 65,600]| 60,000 49,500 55,480 78,380
| sparrar (af mindre tjocklek) . | 281,000]| 321 800 340,200 344,780 347,140
| — syllar (sleepers) ........... | 30,900]| 33>800] 38,500 73,739 56,160
| grufstolpar (pitprops) ... | 984,700 961,800] 1,020,500 675,120/ 750,520/
plankor och bräder, ohyflade, 21 cm. och däröfver| |
breda: af furu ... el 740,300 775800 568,000/ 655,140 763,500
| gran .... I 230,000 227,900 213,600]| 236,580 225,610
| battens och bräder, I |
af furu... I,011,900] —1,017,500 848,300] 877,830 920,950
>» gran... sl 700,500] 668,000 650,100 696,960 695,880
battens, scantlings o.bräder, ohyflade, under 13 cm.|
breda: af furu ... =]
I > gran ....
bräder, hyflade, 21 cm. oc
746,900] — 742,000] — 700,500] — 655,030] — 720,770
607,600 633,000 612,600 645,360 686,6 10
äröfver breda: af furu 27,900 20,500 19,100] 54,240 40,510
> gran 39,200 45,800 40,500 35,090 25,140)
bräder, hyflade, 15—21 cm. breda: af furu ...... 176,000] 236,900 170,900 157,050 165,380
3 ERTA occss 119,800/ 136,000 139, 1300] 130,110 128,760
| bräder, hyflade, under 15 cm. breda: af furu ... 65,600] 80,400 65,400 66,390 53,390]
| > gran ... 84,000] 88,800 102,800]| 94,160 91,840]
bräd- och plankstump -— 331,500| 401,600 416,600 367,800 407,980]|
lister, läkter och ribbor .. 68,600] 79,100 64,700 69,900 67,130
arbetade: € = E | É A
| snickraarbeten etc.: Kr. Kr. Kr. | Er. Kr. I
byggnadsmateriel (dörrar, fönsterramar m. m. ) | 4,794,000, — 7,514,000] 6,098,000] 5,007,500] 4,603,006]
ANA VAT TA RSJAP Nor Sr oö snar ade aberd a SSR oAN Ne dens Sp DALNAS 4,222,000] — 4,598,000] 5,096,000] 4,379,300] 5,467,000
Pagppersmassa (trämassa): kg. kg. kg. kg. | kg.
kemisk, torr E 159,880,000/200,628,000/207,861,000/217,052,000 222,166,000
» våt 10,161,000] 16,548,000] 17,774,000] 28,378,000] 20,655,000
mekanisk, torr 32,658,000] 40,242,000] 53,796,000] 41,364,000] 48,580,000
3 våt 53,996,000] 60,959,000] 74,256,000] 56,258,000] 75,462,000
SVENSKA TRÄVARUEXPORTFÖRENINGEN sammanträdde till konstitu-
erande möte den 17 december i Stockholm. Till deputerade i Centralstyrelsen hade
af de olika distriktsföreningarne utsetts för Gäfle—Söderhamn — Hudiksvalls distrikt,
direktörerna B. Martin och V. Tham, för Sundsvalls distrikt direktörerna N. Welin
och E. A. Enhörning, för Hernösands distrikt disponenterna Chr. Lindeberg och
Axel Sahlberg, för Örnsköldsvik och Umeå distrikt disponenterna A. Åström och
Gustaf Hedberg, för Skellefteå—Piteå—Tjuleå —Haparanda distrikt rådman D. R.
Markstedt och direktör C. E. Lallerstedt samt för Göteborgs distrikt direktör A. E.
Seaton. Föreningen valde därtill för sin del till ledamöter i Centralstyrelsen hrr P.
M. Wikström, Rob. Francke och Frans Kempe med hrr Th. Olrog, Carl Wikström
och Otto Francke som suppleanter.
Vid senare hållet sammanträde utsåg Centralstyrelsen inom sig grosshandlaren
P. M. Wikström till föreningens ordförande samt till ledamöter jämte honom i det
» verkställande utskottet» doktor Frans Kempe (vice ordf.), grosshandlaren Rob. Francke
samt direktörerna B. Martin och N. Welin med hrr Th. Olrog, Carl Wikström och
E. A. Enhörning till suppleanter,
EKONOMISKT. 587
EKONOMISKT.
Kronolänsmannen A. Andersson har enligt Filipstads Tidning till Aktiebolaget
Mölnbacka—Trysil sålt ?”/,, mantal, Torskbäckshy ttan, '"/,,, mantal, Bornshyttan
”/. mantal, Åskogshyttan och Mörttjärnsskogen, belägna i Färneby, Koppra och
Grythytte socknar, jämte diverse inventarier för 375,000 SER
Aktiebolaget Robertsviks sågverk beslöt den 23 augusti vissa ändringar i bolags-
ordningen. Till styrelseledamöter i stället för grosshandlaren G. C. IL. Beckman och
direktören IL. W. Bäckström hafva valts konsuln Fritz Syberg och kamreraren J.
F. Jonssén i Stockholm.
Den 27 oktober 1906 antogs bolagsordning för Aktiebolaget Svanö intressen-
ter, som har till ändamål att inköpa och förvalta äfvensom försälja aktier i indu-
striella företag. Styrelsen med säte i Gudmundrå socken af Västernorrlands län
utgöres af disponenten Ernst Malmström och handlanden J. A. Hellman samt v.
konsuln Richard Dymling. Aktiekapitalet uppgår till 200,000 kronor i aktier å 1,000
kronor till viss man
Den 12 november 1906 antogs bolagsordning för Aktiebolaget Vinsarps Ång-
såg, som har till ändamål att, efter förvärfvande af firman Vinsarps ångsågsbolags
Persson och Nilssons sågverksrörelse med tillhörande såväl lös som fast egendom, i
Dalums socken af Älfsborgs län, bedrifva skogsafverkning och sågverksrörelse samt
annan därmed förenlig verksamhet. Bolagets styrelse med säte i Ulricehamn ut-
göres af e. o. hofrättsnotarien Emil Johanson, grosshandlaren Albert Ahlin och
virkeshandlaren A. L:son Granath i Skara, grosshandlaren C. Cedermalm i Lidkö-
ping och disponenten N. A. Nilsson. Aktiekapitalet uppgår till 70,500 kronor i
aktier å 500 kronor till viss man.
Inspektor C. Söderberg i Hernösand har af grosshandlaren J. P. Hedberg här-
städes och konsul P. J. Hedberg i Örnsköldsvik tillhandlat sig Aktiebolaget Örn-
sköldsviks hyfleris ångsåg med tillhörande brädgårdsanläggning, fastigheter och
inventarier.
Som ledamot af Bure Aktiebolag har i stället för revisorn Gustaf Bergen-
stjerna inträdt förutvarande suppleanten handlanden Per Bergner, hvarjämte till supp-
leanter i stället för Bergner, kaptenen R. Häggbom och kassören A. M. Sandberg
utsetts kontoristen W. Procopée och inspektoren E. Anderson i Bureå, samt ingeni-
ören O. Olsson i Robertsfors,
Guldsmedshytte Aktiebolag har inköpt samtliga aktier i Elfvestorps Aktie-
bolag och sålunda blifvit en af de större egendomsägarne inom Örebro län.
Aktiemajoriteten i Hammarby-Yxe Aktiebolag har af grosshandlaren G. Ander-
son i Örebro sålts till disponenten ivar Kolthoff, Hammarby, kapten R. Söderhielm,
Karlstad, och bruksförvaltaren V. Strömberg, Edsvalla.
Som ledamot af Hofors Aktiebolags styrelse har ytterligare inträdt disponen-
ten Arvid Hernmark i Stockholm.
Som ledamöter af Kovda Aktiebolags styrelse hafva i stället för disponenten
E. A. Enhörning och v. konsuln Henrik Åslund inträdt v. konsuln E. G. Bergh i
Sundsvall och disponenten L. P. Häggqvist.
Som ledamot af Lule Elfs Strömrensningsaktiebolag har i stället för dispo-
nenten Ruben Sundström inträdt disponenten K. E. Friman vid Munksund.
Aktiemajoriteten i Munksunds Sågverks Aktiebolag har i midten af novem-
ber försålts till Ytterstfors Trävaru Aktiebolag.
På extra bolagsstämma i Umeå den 13 oktober med aktieägarna i Norrländ-
ska Trädestillations Aktiebolaget för bolagets omorganisation beslöt man höja
aktiekapitalet och utvidga bolagets rörelse. Förutom tjära och terpentin skall till-
verkas ättiksyra. Den nya styrelsen består af disponent F. Elfström, jur. kand. B.
Magnét och jägmästaren G. Beronius.
Den 29 augusti 1906 antogs bolagsordning för Silkes-Fabriks Aktiebolaget,
som har till ändamål att tillverka och försälja vegetabiliskt silke, samt att, därest
sådant kan finnas, med bolagets bästa förenligt, köpa eller afyttra patent äfvensom
att idka annan därmed förenlig verksamhet. Styrelsen, med säte i Göteborg, utgöres
af grosshandlaren Axel Carlander och bolagets verkställande direktör Conrad Mark
i Göteborg, disponenten Ernst J:son Mark i Sjuntorp samt ingeniörerna A. R.
Schönthal i Stockholm och R. W. Strehlenert i Nol. Aktiekapitalet uppgår till
588 LITTERATUR.
830,500 kronor i aktier å 500 kronor till viss man. Bolaget ämnar i närheten af
Göteborg uppföra ett större silkesspinneri.
Aktiemajoriteten i Sprängsvikens Aktiebolag har nyligen öfvergått till Svanö
EE som på grund af denna sammanslagning kommer att öka sitt aktie-
capital.
Den 26 juni och den ir augusti 1906 beslöts den ändring i bolagsordningen
för Norafjärdens Nya Ångsågs Aktiebolag, att bolagets firma skall vara Trävaru-
aktiebolaget Locknö.
LITTERATUR.
Den praktiska Posteringskalkylen af O. Ericson Kramfors 1902. Distribu-
eras af utgifvaren, Pris 25 kr. jämte frakt.
Under de senaste åren har vår förut så ytterst fattiga trävarulitteratur erhållit
lera värdefulla bidrag af Herr O. Ericson. Man må som exempel blott anföra hans
handbok i sortering och »Uppslagsbok vid värdeberäkning af timmerskog, timmer
och sågade trävaror». Dessa skrifter ha alltid haft en praktisk prägel och de me-
delsiffror, som man så ofta måste röra sig med inom trävaruhandteringen, röja att
. författaren rört sig inom ett område, där han är hemmastadd. Helt nyligen har
förts i marknaden »Den praktiska posteringskalkylen», som utvisar huiu olika tim-
merdimensioner böra posteras vid försågning för vinnande af största möjliga eko-
nomiska utbyte.
Arbetet, som inrymmes i en större elegant portfölj (50 x 55 cem.), består af fyra
olika tabeller eller grafiska framställningar jämte en samling mallar. 'Tabellerna
omfatta följande:
I. Grafisk tabell för postning af plank, battens, bräder, lådämnen m, m.
Tabellen angifver i naturlig storlek cirklar f. o. m, 3 t. o. m. 18 tums diame-
ter. Dessa cirklar utgöra bilder af stockars ändareor. I mallsamlingen finnes ett
antal pappskifvor”) föreställande genomskärningarne af sågadt virke i alla upptänk-
liga dimensioner. Dessa areor äro beräknade med krympmån och med ett halft
sågskär tillagdt efter båda sidorna. Genom att placera dessa pappmallar på den
stora skifva, å hvilken stockarnes ändareor är angifven, kan man lätt få reda på,
hvilka dimensioner, som kunna sågas ur en stock. Med kännedom om gällande vir-
kespris, kan man sedermera uträkna, hvilka dimensioner med fördelaktigaste ekono-
miska resultat kunna sågas ur stocken i fråga.
II. Grafisk tabell för uttagning af bjälkar, sparrar m. m. Denna tabell be-
gagnas på sätt analogt med tab. I,
III. Postningspromemoria. Här angifvas en hel del postningar, som f. n.
brukas vid sågverken. Såsom författaren själf antyder är denna tabell afsedd för
den oerfarne. Då priserna på de olika virkessortimenten ständigt växla kan en dy-
lik promemoria blott ha betydelse för stunden,
IV. Tabell utvisande pris i öre pr engelsk löpfot efter olika pris pr standard
för sågade trävaror. Denna tabell, som äfven utgör en förvandlingstabell mellan
olika priser i £, francs, mark och kronor, användes så, att då man känner priset
pr std i något af nyssnämnda mynt, priset i öre pr längdfot kan erhållas.
Dessutom finnes en tabell, utvisande det antal stockar af olika dimensioner, som
åtgår till en St. Petersburger standard, en annan, som visar kubikinnehåll hos rund-
virke, samt slutligen uppgift på vanligen använd krympmån.
+) Dessa kunde möjligen ha gjorts af ett genomskinligt ämne t. ex. celluloid.
LITTERATTUR. | 589
En del af dessa tabeller ha förut varit synliga i Ericsons tidigare arbeten, men
ha de, åtminstvne i ett par fall omräknats.
Den stora postningstabellen jämte mallarna äro de egentliga nyheterna, och
kan man genom dem på ett klart och lättfattligt sätt få reda på de olika postnin-
garne, som kunna erhållas ur en stock; och alltså äfven det ekonomiskt bästa re-
sultat därur.
Att arbetet äfven skall ha en stor betydelse för de skogsmän, som önska
undersöka virkesutbytets värde vid uppgörandet af apteringstabeller, är ju helt na-
turligt, och man har allt skäl att glädjas åt detta nya arbete i trävarubranschen.
W. E—n.
Kalender för Sveriges sågverk 1906, första årgången utgifven af J. Hyberg,
Göteborg 1906, 106 sidor.
Som en motsvarighet till »Kalender för Sveriges bergshandtering» har utgif
varen publicerat förestående arbete, som utan tvifvel bör kunna blifva en både
nyttig och användbar uppslagsbok, men i sin nu utgifna första upplaga svårligen
kan göra anspråk därpå. Utgifvaren är visserligen den första att erkänna dess
brister och ofullständigheter, men torde knappast kunna begära öfverseende med
dess fel, hvilka till större delen synes vara beroende på en mindre omsorgsfull korrek-
turläsning. Några exempel må visa riktigheten af detta påstående.
Redan å sid. 5 mötes läsaren af den öfverraskande uppgiften att Alne, 2!/,
km. från Örnsköldsvik, ligger i Västmanlands län. Samma är förhållandet med
Björknäs i Gudmundrå s:n, Västernorrlands län. Sockennamnen äro ibland oriktigt
angifna t. ex, Fimrå, Gudmunså, Huddinge i Västmanlands län, Respektive bolags
aktiekapital lämna äfven mycket öfrigt att önska i korrekthet, liksom namnen å
styrelseledamöter och direktörer, Det förträffliga officiella arbetet »Samling af
anmälningar till aktiebolagsregistret etc.» borde icke lämnas obeaktadt vid ett
kalenderarbete af ifrågavarande slag, ty det är visserligen bra att stödja sina upp-
gifter på svaren på utsända frågoformulär, men äfven dessa svar böra kontrolleras
och ej utan vidare användas,
Det goda uppslag, som utgifvarens arbete »Kalender för Sveriges bergshand-
tering 1906» gaf i kalenderväg, bör vidare fullföljas och tillämpas på vår sågverks-
rörelse. »Kalender för Sveriges skogs- och trävaruhandtering» vore kanske ett
passande namn för en ny upplaga. Denna borde innehålla en kortfattad historik
öfver skogsskötselns och trävarurörelsens utveckling i vårt land, meddelanden rörande
domänstyrelsen och kommerskollegium, revirindelning och revirförvaltare, m. fl.
myndigheter, som handlägga hithörande frågor. Af särskildt intresse kunde kortare
uppgifter om skogslagarne vara.
Trävaruexport- och skogsvårdsföreningarne jämte hithörande periodiska littera-
tur borde naturligtvis liksom exportstatistiken ägnas tillbörligt beaktande.
Den speciella kalenderafdelningen eller det föreliggande arbetet är äfven i
behof af utvidgning och komplettering. Uppgifter om tillverkning och tillverk:
ningsvärde kunna ju erhållas från kommerskollegium, Visserligen äro ej våra officiella
siffror af så färskt datum, men de äro gifvet att föredraga framför uteblifvande af
alla sifferuppgifter. Fördelen af att, såsom utgifvaren i förordet angifver, i nästa
upplaga endast upptaga sågverk, som exportera virke, kan vara tvifvel underkastadt
I en exportkalender är det på sin plats. Ett önskemål är att våra trämassefabriker
och träkolningsverk upptagas. Trämassan är ju vid utförsel underkastad export-
afgift, hvarigenom den i viss mån likställts med sågade trävaror och torde detta
mer än väl motivera ett upptagande i kalendern.
590 LITTERATUR,
Sedan Sveriges industrikalender 1901 och Svensk trävarukalender 1902 ut-
gåfvos har hithörande litteratur ej tillökats, Man måste därför hålla utgifvaren
räkning för att hafva gjort ett försök att afhjälpa denna brist. (EEE
Nyutgifven litteratur och utkomna tidskrifter.
Skogens viktigaste skadeinsekter (Skogsvårdsföreningens folkskrifter n:o 7) af GÖöSTA
GRÖNBERG. Stockholm 1906. 32 sid. och 30 illustr. de flesta efter för folkskrif-
terna utförda originalteckningar. Pris 30 öre,
Om skogsfrö och dess insamling (Skogsvårdsföreningens folkskrifter n:o 8) af GUNNAR
SCHOTTE. Stockholm 1906. 32 sid. och 35 illustr., af hvilka de flesta äro re-
producerade efter af för folkskrifterna ritade original af d:r C. Skottsberg
m. fl; Pris 30 öre.
Jämförelsetabell vid trävaruförsäljningen i £, Frances, Mark & Gulden utarbetad af
HARALD HANNGREN, Stockholm 1906. 11 sid.
Svensk Trävarutidning. 1906 n:r 26—30.
Skogvaktaren, 1906, oktober—nov.—dec.
Finska Forstföreningens meddelanden, 23 bandet, h. 3.
Tidsskrift for Skogbrug, 1906, h. 10—18.
Land- og Skovbrugsbladet (dansk) 1906, n:r 465—-470.
Zeitschrift fär Forst- und Jagdwesen, (Preussen) 1906, h. 10—11.
Schuweizerische Zeitschrift får Forstwesen, 1906, h. 10—11,
Der praktische Forstwirt fär die Schweiz, 1906, h, 11—12.
Revue des Eaux et Foréts (Frankrike), 1906, h. 20—24.
Bulletin de la societé Centrale Forestieére de Belgique, 1906, h. 10—11.
rorestry Quarterly vol. IV, n:o 3.
Canadian Forestry Journal, 1906, sept.
Tapio (ny skogstidskrift på finska språket), 1906, n:o 1—2.
Lesnoj Journal (Ryssland), 1906, n:r 7..
LT Alpe, 1906, h. 11—14.
Farmers Bulletin 1906, n:r 260—265.
Hedeselskabets Tidsskrift (dansk), 1906, n:r 18—21,
Metsänystäva, 1906 h. g9—10.
Tidskrift för landtmän 1906, n:r 41—50.
Svenska mosskulturföreningens Tidskrift 1906, n:r 5—6 med suppl.: Fyra uppsatser i
växtkultur,
Jern-Kontorets annaler 1906, h. 5—6.
Bihang till Jern-Kontorets annaler, 1906, h. 10—11,.
Ekonomisk Tidskrift, 1906, h. 10—11.
Botaniska Notiser, 1906, h. 6.
Statsvetenskaplig tidskrift, 1906, nr 4—5.
Naturen, Illustreret maanedsskrift for populzer naturvidenskab 1906, n:r 10—11,
Fauna och Flora, 1906 h. 5—6.
Viola, Illustreradt Notis- och Annonsblad för Trädgården, 1906, n:r 19—23.
Trädgården, 1906, n:r 10—11.
Haven, Medlemsblad for de samvirkende danske Haveselskaber, 1906, h. 20—23.
Svenska Kennelklubbens, tidskrift, 1906, bh. 3—4.
Dansk Jagttidende, Organ for Dansk Jagtforening, 23 årg. n:r 7—9.
Norsk Jeger og Fisker-Forenings Tidskrift 1906, h. 3 innehåller bl. a. J. HOLMBOE:
Lidt om furuens höidetilvekst paa Östlandet i de fem sidste aare.
Maanedsskriftet Hunden (dansk), 1906, h. 10—12.
Tidskrift för Jägare och Fiskare, 1906, h. V—VI.
Nyt magazin for Naturvidenskaberne, 1906, h. 4.
SEE a
NOTISER ; 591
NOTISER.
SVERIGES VACKRASTE SKOGSBESTÅND? Under Skogsvårdsföreningens ex.
kursion i somras till Jönåkers häradsallmänning genomvandrade exkursionsdeltagarne,
Sveriges kanske vackraste skogsbestånd. Det var det sista beståndet som besöktes
å allmänningen (Block IV, skifte II afd. 23.) Då någon fotografi af beståndet ej
fanns vid förra häftets tryckning, kunde någon bild däraf ej införas i d:r Hessel-
mans beskrifning öfver färden. Såsom ett tillägg till minnena från sommarens
exkursion återgifves i stället nu (se fig. I å sid. 592) en sedermera tagen bild af be-
ståndet.
Skogstaxator Nils Delin, som är sysselsatt med uppgörandet af ny hushåll.
ningsplan för allmänningen, har godhetsfullt meddelat följande uppgifter om be-
ståndet i sin helhet. Det omfattar en areal af 3,89 har och består till 7 tiondelar
af tall och 3 tiondelar gran. Växtligheten angifves till I "och slutenheten till
0,8 (till beståndet är hänfördt äfven en mindre sluten del). Åldern är 135 år och
medelhöjden för hela beståndet 31 m, Kubikmassan utgör 407 kbm, per har. En-
ligt taxeringslistan växlar kubikmassan i beståndets mera slutna delar mellan 725,
600 och 470 kbm. per har. Likaså varierar trädens böjd mellan 28 och 34 m.
Dessa siffror äro ju talande nog. Men säkerligen skulle i beståndets tätaste
del kunna utläggas en profyta på åtminstone ett halft hektar, hvarå kubikmassan
gissningsvis torde kunna anslås till öfver 700 kbm. per har. Efter en jämförelse
med den profyta, som skogsförsöksanstalten utlagt å samma allmänning i 210-årig
tallskog (se sid. 555 och fig. 2 å sid. 556 i förra häftet) torde massan snarare närma
sig 8oo än 700 kbm per har. Detta blandbestånd af tall och gran borde sålunda
kunna anses vara Sveriges vackraste nu befintliga skogsbestånd. Det kommer ej
att afverkas under närmaste 20-årsperioden och sålunda ännu länge komma att
glädja de skogsmän, som] vilja aflägga ett besök å Sveriges vackraste allmänning.
Kunde än ofvannämnda bestånd få bevaras ännu mycket längre tills det af
ålder själf ginge under, blefve det för våra efterkommande, när urskogen alltmer
försvunnit, af stort intresse att se, huru vackra naturskogar ändå funnits å vissa trak-
ter i vårt land, G. Sch.
FÖRENINGENS FÖR SKOGSVÅRD DISSKUSIONSAFTON å hotell Conti
nentali Stockholm den 6 december var besökt af ett 10o-tal medlemmar, E. jägmästaren
Wilh. Ekman höll föredrag om främjandet af smärre skogsbruk, hvarefter följde
en kort diskussion. — Docenten d:r Henrik Hesselman redogjorde för skogsutställ-
ningen i Niärnberg 1906 och visade skioptikonbilder från densamma samt grafiska
tabeller rörande de bayerska skogarne. — Till sist förevisades en del ljusbilder
från Föreningens exkursion till Jönåkers häradsallmänning och Finspong förliden
sommar,
INTERNATIONELL JAKT- OCH FISKERIUTSTÄLLNING I ANTWERPEN
11 MAJ—30 JUNI 1907. Denna utställning, som är den första i sitt slag i Belgien,
synes röna ett lifligt intresse från in- och utlandet. Platsen för densamma är för-
träffligt vald i zoologiska trädgården. Intresserade hänvände sig för upplysningars
erhållande under adress: Exposition internationale de chasse et de péche, Jardin
Zoologique, Anvers.
Schotte 5], 19
Foto G.
2)
änd
kers häradsallmänning, Södermanland.
Jönå
å
Natos SSR SS RN
RRD
SSE See
(Sveriges vackraste skogsbest
nd af tall och gran
å
135-årigt blandbest
tg
Fig.
NOTISER M. M. 593
SKOGSUTSTÄLLNING VID 12:te ALLMÄNNA LANDTBRUKSMÖTET I KRI-
STIANIA 1907. Landtbruksutställningen är delad i 2 afdelningar, af hvilka den ena om-
fattar husdjur och maskiner och äger rum den 28 juni—4 juli och den andra, om-
fattande produkter af landtbruket och dess binäringar, skogs- och torfbruk m. m.,
äger rum samtidigt med 3:dje nordiska trädgårdsutställningen 25—28 sept. Det
norske skogselskab förbereder härtill en större skogsutställning.
PÄRMAR TILL SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT. Föreningens
ledamöter hänvisas till annons i innevarande häfte (omslagets tredje sida) om pärmar
till tidskriften, hvilka bäst rekvireras i närmaste bokhandel. Vid begäran af pärmar
till 1903 års årgång bör uppgifvas, om riksdagsbilagan (1903 h. 3) är afsedd för
bindning eller ej. — Pärmar finnas äfven till salu i Föreningens för Skogsvårds-
kontor, Mälartorget 15, 4 tr. Pris I kr, pr styck. Till medlemmar i landsorten
kunna pärmar också sändas från kontoret, men då tillkommer postporto och post-
förskottsafgift.
TJÄNSTER OCH FÖRORDNANDEN.
K. Domänstyrelsen. Till ex. o. tjänstemän å Domänstyrelsens skogsafdelning
hafva antagits e. jägmästarne G. Lundberg och E. Wibeck.
Statens! skogsförsöksanstalt. Till assistenter hafva förordnats, å den forst-
liga afdelningen e. jägmästaren F, Aminoff samt å den botaniska fil. lic. C. Skottsberg.
Jörns revir. På förslag till återbesättande af jägmästaretjänsten i Jörns revir
har domänstyrelsen uppfört jägm. i Arvidsjaurs revir G. Borg, bitr. jägm. A, Sucks-
dorff samt ex, jägm. G Sandberg. i nu nämnd ordning med förord. för Borg, (öfriga
sökande voro t. f. jägm. A, Hellström, C. Rothman och E. Angeldorff.)
Grönbo revir. Såsom sökande till jägmästaretjänsten i Grönbo revir hafva
vid fatalietidens slut anmält sig jägm. i V. Jämtlands revir K. Malmgren, jägm., i
Arjeplougs revir G. Tjäder, t. f. jägm. H. Stnart och C, Rotnman, skogstaxatorerna
P, G. K. Schmidt och IL. Hårleman samt e. jägm. G. Ramstedt.
Till skogsingeniör har Domänstyrelsen förordnat assistenten i Burträsk revir
e. jäg. Tell Grenander. (Öfrige sökande voro: e. jägmästarne C. Fougberg, O. Bohlin.
J. Wallmark och R. Lindahl.)
Extra jägmästare. Härtill har Domänstyrelsen förordnat utex. skogseleverna
Oskar Ture Sahlberg och Per Nicander, bägge inom Bergslagsdistriktet,
Assistenter. Till assistenter under december månad hafva förordnats e. jäg-
mästarne E. Elfvik i Norsjö revir, H. Sjöberg och C. Phragmén i förns revir.
Kronoijägare. Till kronojägare i Ollestads bev.-tr. af Svältornas revir har tran-
sporterats kronojägaren i Kinds bev.-tr. af samma revir E. Ågren.
Tijänstledighet har beviljats jägm. i Slättbygds revir, Björklund, '/,,06—"'/,07,
med förordnande för e, jägm. E. G. Björklund.
KUNGÖRELSER.
Kronojägaretjänsten i Kinds bev.-tr. af Svältornas revir sökes hos jägm.
Janse — Ollestad, Ljung — före kl. 12 på dagen den 30 instundande december.
Under år 1906 hafva följande nya medlemmar inträdt
i Föreningen.
Ständiga ledamöter.
(Inbetald afgift 100 kr. en gång för alla).
Anderson, Gust., Grosshandl., Örebro.
Björkman, CC: AC IE £ di Kandshöfd., Sthlm;
Claeson, Ernst, Direktör, Uddebo.
Enhörning, E. A., Direktör, Sundsvall.
v. Essen, Hans, Friherre, Ryttmästare, Sthlm.
Petterson, Axel, Med. Lic., Göteborg.
Petterson!, Henrik, e. Jägmästare, Umeå.
Unander-Scharin, E., v. Konsul, Umeå.
Årligen betalande ledamöter.
Svenska:
Ahlfors, J.. Med. Doktor, Göteborg. | Berndtson, J., Kronojäg., Söderköping.
Alnarps Landtbruks- o. Mejeriinstitut, | Bjelke, O., Skogselev, Sthlm.
Åkarp. Björck, J. E., v. Häradshöfd., Sthlm.
Anderson, A., Disponent, Hjortkvarn. | Blackert, A., Dr, Svärtagärd.
Anderson, A., Häradsdomare, Lindes- Blohm, B. R:son, Skogselev, Alvastra.
berg. Boberg, Sven, Skogselev, Grangärde.
Anderson, A., Hemmansägare, Karben- | Bolin, S., Skogselev, Sthlm.
ning. Bonde, Ph., Grefve, Husbyg., Bettna.
Anderson, G., Skogsförvaltare, Niemisel. | Borg, Axel, Artist, Örebro.
Anderson, L. A., Kärfsåsen. Borg, O. A:son, Faktor, Oviken.
Anderson, O., Skogvakt., Vapnö, Halm- | Bornebusch, R. H., Skogsförv., Johan-
stad. nishus.
Anderson, P., Hemmansägare, Karben- | Boström, J. L., Faktor, Burträsk.
ning. | Bredvitz, A. L., Skogvakt., Rätansbyn.
Augustson, E. A., e. Kronojäg., Skåre. | Brink, Ludv., Inspektor, Forsbacka.
Austrin, G., Handlande, Väse. Brunes, And., Disponent, Sundsvall.
Arwidson, C., Skogvaktare, Limmared.
Backlund, Leon, Inspektor, Bispgården.
Bager, E., Godsägare, Hellberga.
Barnekow, F., Stud., Sthlm.
Bennet, J., Friherre, Örtofta.
Berg, H., Inspektor, Motala.
Bergström, J. E, Backe.
Bergvall, A., Grossh., Örebro.
' Var förut årligen betalande ledamot.
Brunke, J. A., Hofjägare, Drottningh.
Bursie, H., Öfverstelöjtnant, Karlsborg.
Biälund, J., Öfverskogvaktare, Ånge.
Bäckström, Carl A., Kapten, Sthlm.
| Callén, E. O., Faktor, Råneå.
| Carlsson, A. J., e. Kronojäg., Kosta.
| Carlsson, C. A., Jägmästare, Arvidsjaur.
| Carlsson, J., Godsäg., Norrtälje.
PER
NYA MEDLEMMAR 1906.
Carlstein, J. E. F., f. d. Kronof., Tida-
holm.
Cederqvist, R. A., Folkskoll., Örgryte,
Göteb.
v. Celsing, H., Bruksp., Helleforsnäs.
Crantz, H., Inspektor, Sveg. |
Crona, E., Bokhållare, Söderfors.
Dahl, E., Förvaltare, Bottnaryd. |
Dahlén, B., Skogselev, Sikeå. |
Dahllöf, T., Förvaltare, Orsa.
Dahlstrand, F. A., Handlande, Örebro.
Danielsson, P., Skogvaktare, Äppelbo.
Dawson & C:o J. W., Agenter, Göteborg.
De la Gardie, J., Grefve, Maltesholm,
Tollarp.
Djurklou, Gust., Friherre, Örebro.
Drake, H., Skogselev, Nyköping.
Edman, O., Nämndeman, Degerön.
af Ekenstam, G., Skogselev, Sthlm.
Elmberg, G., Handlande, Österbymo.
Eriksson, A. E., Länsskogv., Sveg.
Ericsson, C. J., Skogvaktare, Hid. |
Eriksson, Erik, Länsskogv., Borås. |
Eriksson, J., e. Kronojägare, Beljom.
Eriksson, K. E., Hemmansäg., Bred-
grind.
Ericson, O., Inspektor, Kramfors.
Ericsson, O, Skogvaktare, Råda.
Erikson J:r, P., Landtbrukare, Råda.
Ericson, Wilh., Disponent, Strömtorp.
Fengersfors bruks A.-B., Tösse.
Fladvad, O. E., Inspektor, Bodsjö.
Fladvad, J., Hofverberg.
Frederiksen, J. F., Ingeniör, Baskarp.
Gardh, J., Landtmät.-auskult., Örebro.
Generalstabens Litograf. anstalt, Sthlm.
Grafström, O., Indal.
Granlund, E, Kronolänsman, Roslags-
bro.
Groth, B, Skogselev, Sthlm.
Gustafsson, J. D., Skogv., Rimforsa.
Gustafsson, K., Nämndeman, Gusselby.
Hallin, S., Fil. stud., Svärdsjö.
Hammarstrand, E., Skogselev, Sthlm.
Hansen, A., Skogselev, Sthlm.
595
Hansson, Erik, Rättvik.
Hansson, Hans, Trävaruhandl., Bollnäs.
Hasselfors Bruks Aktiebolag, Hasselfors.
Hedman, V. R, e. Kronojäg., Örträsk.
Heidenblad, B., Löjtnant, Östersund.
Hellegren, G. O., Ingeniör, Ljusdal.
Hellner, K., Ingeniör, Mölnbacka.
Helmers, E., Skogselev, Sthlm.
Henriksson, Ch., Inspektor, Nyhyttan.
Herlenius, Aug., Kapten, Storfors.
Heiiman, G., Med. Doktor, Göteborg.
Hjortsberg, E. J., Kronojäg., Köping.
Håkansson, O., Ingeniör, Åre.
Högbom, A. G., Professor, Uppsala.
Höglund, A., Konsul, Sthlm.
Hörnsten, Th., Bokhåll., Norrflärke.
Höög, G., Skogselev, Sthlm.
Isakson, E. B., Uddevalla.
Jansson, A., Förvalt., Guldsmedshyttan.
Jansson, G. L., Skogvaktare, Vansbro.
Johansson, E., Trävarubandl., Målerås.
Johansson, J., Skogvaktare, Mjörnsjö.
Johansson, J., Trävaruhandl., Kosta.
Johanson, J. A., Godsägare, Hjo.
Johansson, L., Skogvaktare, Tärnsjö.
Johansson, K., Läroverksadjunkt,; Visby.
Johansson, O., Bergsbruksidk., Jernboås.
Johansson, S. A., Skogvaktare, Beljom.
Johnson, E., Landtbrukare, Hölö.
Johnsson, L. O., Limedsforsen.
Jonson, G., Bankir, Sthlm.
Jonson, O., Disponent, Sparreholm.
Jonson, Rud., Bollnäs.
A. G., Byggm., Kosta.
Hj., Skogvakt., Enköping.
O., Disponent, Falun.
Karlsson,
Karlsson,
Karlsson,
Karlsson, Per, Byggmästare, Leksand.
Klingspor, F., Skogselev, Sthlm.
Knagge, W. O:son, Landtbr., Glim-
minge.
Kugelberg, Wilh., Forstmäst., Backe.
Kungl. Patent- och Registreringsverkets
Bibliotek, Sthlm.
Köhler, J., Docent, Sthlm.
Köersner, A., e 0. Hofrättsnotarie,
Sthlm.
596 NYA MEDLEMMAR 1906.
Lagerqvist, A. B., Kronojäg., Krokstad.
Lamm, C. R., Ingeniör, Näsby.
Larsson, A., Landtbr., Lekvattnet.
Larsson, B., e. Kronojägare, Åre.
Larsson, G., Lindesberg.
Larsson, H., Godsägare, Gusselby.
Larsson, J., Faktor, Kårböle.
Larsson, N., Landtbr.-direktör, Askeröd.
Laurin, S. A., Godsägare, Vadsborg.
Ledin, J., e. Kronojägare, Alsen.
Lewenhaupt, C., Grefve, Löjtn., Dan-
byholm, Björkvik.
Lindgren, A., Grosshandlare, Örebro.
Lindhé, S., Doktor, Bankestad, Eds
Bruk.
Lindroth, Bernh., Sthlm.
Lindström, C. J., Länsskogvakt, Vä-
sterås.
Lindström, Nils, Alby.
Lithner, B., Inspektor, Håsjö.
Ljungqvist, I., Skogsinsp., Norrköping.
Lundberg, K, Landsjö, Arnäsvall.
Lundström, E., Rogslösa.
Lundström, N. O., Förvalt., Norrflärke.
Löfgren, C. D., Skogselev, Sthlm.
Löfvén, O. G., Skogselev, Sthlm.
Mannerheim, J., Frih., Gränsholmen?
Norsholm.
Markman, J. A., Civilingen., Sthlm.
Martin, Signe, Fröken, Sthlm.
v. Mecklenburg, F., Löjtnant, Högsjö.
Modin, J., Landtbrukare, Multrå.
Molér, Th., Fil. Kand., Västerås.
Måhlén, E., Skogselev, Sthlm.
Möller, Herman, Skutskär.
Mörk, E., Kronojägare, Ljung.
Mörtstedt, S., Ingen., Fredriksberg.
Nilsson, E., Kronoj., Hafverövallen.
Nilsson, T. A., Kronoj., Arvidsjaur.
Norbäck, P. G., Possessionat, Malung.
Nordén, V., Skogv., Fredriksberg.
Nordenstam, N. G., Sågv. äg., Aspe-
boda. 3
Nordström, Th., Landshöfding, Örebro.
Nordström, S., Förvaltare, Norrtelje.
Nyberg, A. Th., Handlande, Göteborg.
Nyberg, O., Inspektor, Bjuråker.
Nyberg, W. F., Kronojägare, Ölme.
Nyman, Oskar, Strömsund.
Nyrén, G., Komminister, St. Mellösa.
Näsholm, C. A., e. Kronoj., Burträsk.
Ohlsson, Alb., Timmernabben.
Olsson, Chr., Grosshandl., Beljom.
Olsson, G., Brukspatron, Gusselby.
Olsson, K., Trävaruhandl., Sthlm.
Olsson, O. A., Hemmansägare, Leksand.
Palm, E., Skogselev, Sthlm.
Paulsen, C. P., Beljom.
Peel, H., Bokhållare, Björna.
Persson, A., Skogsförv., Treskog.
Persson, M., Hamra.
Persson, M., e. Kronojägare, Oviken.
Persson, N. A., Inspektor, Ottebol.
Persson, O., e. Bevakare, Beljom.
Petersén, H., Hörle.
Petterson, Alb., Skogsförv., Svartå.
Reiersen, N., Disponent, Svartå.
Roht, F., Skogvaktare, Degeberga.
Roth, G., Fru, Karlstad.
Rova, O., e. Kronojägare, Pajala.
| Rudbäck, E., Skogselev, Kloten.
Ryman, V., Häradshöfding, Karlstad.
Sahlberg, A., Disponent, Frånö.
Sahlberg, E., e. Jägmästare, Ed.
Sahlberg, Thure, e. Jägm., Hardemo.
Saltviks Trävaruaktiebolag, Ljusdal.
Samuelsson, Axel, Bjärka.
Samuelsson, W., Stud., Skinskatteberg.
Schenström, J., Skogselev, Sthlm.
| Sellfors, C., D., Godsägare, Jernboås.
I Sjögren, V., Fil. Stud., Orsa.
Sjöstrand, H., Baningeniör, Göteborg.
Skjöldebrand, H., Förv., Segersjö, Len-
näs.
Skogsvårdsstyrelsen i Gäfleb. län.
Skogsvårdsstyrelsen i Jämtl. län.
Skogsvårdsstyrelsen i Malmöh. län.
Skogsvårdsstyrelsen i Våärml. län.
Skogsvårdsstyrelsen i Kalmar län.
Skogsvårdsstyrelsen i Kopparb. län.
Schön, A. G., Bokhållare, Sandhem.
|
i
| Smedberg, R., Civilingeniör, Gullspång.
NYA MEDLEMMAR 1906. 597
Sonesson, W., Grosshandl:;, Stehag. Kiaer, Thv., Skogsforvalter, Hamar.
Starbäck, K., Lektor, Gäfle. Klerck, A., Skogsforv., Christiania.
Strömqvist, C. E., Landtbr., Värmlands-
bro. Smitt, A. E., Bergen.
Ståhle, P., Konsul, Malmö. Store, H. G., Skogsforvalter, Drevsjö.
Sundberg, E., Ingeniör, Gammelstad.
Sundin, C., Grossh., Västerås.
Svedin, A. N., Faktor, Burträsk.
Sylvan, P., Dir., Ope landtm.-skola,
Rd ; | Danska:
Södergrann, J., Skogselev, Hudiksvall. | Bendixsén, Th. L.. Sindal.
Söderlund, L. E., Kåfalla,
| Thrana, O., Amtsskogm.,,Söndre Land.
| Tröndelagens Skogselskab, Trondhjem.
Magius, Skovrider, Mariebo.
Tideman, J., e. Kronoj., Häggsjövik.
Tjernberg, R., Stud., Östersund. Thalbitger, S., Kgl. Skovrider, Helsingör.
Sd T., Disp., Värml.-Björne- Finska:
Trävaru-Aktieb. Dalarne, Särna. Borg, Wald., Skogstaxator, Helsingfors.
Tyve, J., Faktor, Beljom. Ekström, J. E., Forstmäst., Helsingfors.
Wachtmeister, F., Grefve, Skogsel., | (
Bjurfors, Avesta.
Wahlin, C. A., Grossh., Sthlm. Hackstedt, J. Torsten, Simo.
Waldenström, R., Niemisel. | Holmström, O., Stud., Ylitornio.
Wallenberg, G. R, e. Kronojägare, | Hultin, E., Forstmästare, Kittilä.
Sorsele. |
Wallin, O., Fabrikör, Knypplan. Johnsson, J. V., Med. Doktor, Kuopio.
SS Järvinen, K., Ingeniör, Muonio.
Granit, A. W., Forstrevisor, Åggelby.
Westergren, P., Jägare, Larslund.
Westerlund, Z., Kronojägare, Backe. Leskinen, J., v. Häradsh., Joensuu.
Wiklund, A., Faktor, Kall. | Lyra, A. J., Forstmästare, Viborg.
Willén, M., Skogselev, Linköping.
Wreth, G. H., Landtbr., Vretstorp. Mahlberg, F. L., Ingeniör, Jyväskylä.
Malmgren, Hj., Forstmästare, Nurmes.
| Modeen, IL. T., Forstmästare, Yläne.
Åslund, Fredr., Indal. 'Mustiala Landtbr.- o. Mejeriinst., Mu-
Åslund, O., Krångede. stiala.
Zetterström, O., Junsele.
Sandberg, C., Ekenäs.
Örmo Gårdskontor, Konga. SEA :
Strömfors Bruk, Lovisa.
Övergaard, G., Grossh., Karlstad.
Norska: Tammelander, H., Disponent, lisalmi.
Bergens Skogselskab, Bergen. Engelska:
Norges Landtbrugshöiskole, Aas. Klintin, E., Direktör, London.
598 NYA MEDLEMMAR 1906.
Föreningens medlemsantal.
utgjorde den 15 december 1906 2,290, hvaraf 83 inbetalt afgift med 100 kr.
som ständiga ledamöter. Härtill komma vidare 319 prenumeranter å tid-
skriften. :
Medlems- och prenumerantantalet fördelar sig efter länder och län på
följande sätt:
Verige : Norrbottens län... 88 | Göteborgs-
Kopparbergs län...... 253 | Västmanlands >»... 83 och Bohus län ... 50
Stockholms stad ...... 244 | Kalmar 3... 72 | Elalländs länisotii rese
Värmlands län... 214 | Skaraborgs 3:66: | Blekinge insiiosn2D
Gäfleborgs > ... 146 | Uppsala 2 FOT AGOLRIADAST RT Sr II
Västernorrlands » ... 145 |Jönköpings ins Ar 1ÖR |INVOTLE Rodel poler oe stkkr DV LÄN
Örebro » ... 130 | Älfsborgs > ia 160 | DAnMATk. oss rr EA N2O
Östergötlands — » ... 119 |Kronoborgs SEE Sf | (FL BIS RN okse0T 144
Södermanlands >... 117 | Stockholms lars FJ ÖV FSK LLTDA RBS SR SINE 3
Jämtlands >» ... 105 | Kristianstads är ss 053 UL OLAI CLS res VESA
Västerbottens =»... 94/| Malmöhus Bilen FINS HAAMER AN SNR CESAR Zå
Summa 2,609
Härjämte utgår tidskriften till institutioner, tidningar och såsom
PUDIIKATIODSBYLE Fl sys fora sag Fega ekt rek Aus å ala seals al sa RR SEEN has I ls SN SR ae
hvadan tidskriften för närvarande; sprideStad moss. 2,080 ex.
cc CER dara Pärmar |
SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT
RA finnas till ett pris af I kr. st. (per årgång). Å ]
VN Rekvisition i landsorten dr bäst genom närmaste bokhandel,
[I i Stockholm Hos 2
K : ROB. LINDNER
SER GASEN a j kel f.d. 1. ELKAN
TREAN ÄN SR BOKBINDERIFIRMA
Smålandsgatan 30, Stockholm. |
» Svenska Jägareförbundets Nya Tidskrift
utkommer under året i sin 44:e årgång enligt oförändrad plan.
Prenumerationsafgift 5 kronor.
NB renAneaton kan ske å-+ Posten, i Bokhandeln och hos Redaktionen, adr. Sture:
- gatan 29, Stockholm 5.
Uppsatser om jakt och jaktvård mottagas och honoreras efter öfverenskommelse af
A. Wahlgren,
Redaktör, adress Skogsinstitutet, Stockholm 7.
ESverska Kennelklubben.
SR VenBka Kennelklubbens Tidskrift anmäler härmed sin 14:de årgång för år 1906.
> Tidskriften utgifves kvartalsvis .med I häfte om 3 tryckark text samt en annons-
> bilaga, hvartill annonser skola till redaktionen insändas,
iÄ Tidskriften” utdelas gratis till ledamöter af Sv. Kennelklubben »mot en årlig leda-
motsafgift af 5 kr., som uppbäres genom postförskott vid sändning af 1:sta häftet.
Enligt stadgarna för Sv. Kennelklubben äger styrelsen till ledamot antaga
hvarje välfrejdad person, som hos densamma därom gör anmälan.
Prenumeration å tidskriften kan -ock ske genom postverket eller genom bokhan-
-deln, hvarest äfven lösa häften säljas till pris af kr. 1; 25 för häftet, "Prenumerationskvitto
å gäller "såsom inbetald ledamotsafgift för året.
iFör Redaktionen :'
AS ' P. Hamilton. 4R.T. Hennings, — C.G. Holmerz. Axel Klinckowström. = Abr. Forssell.
| Adress: Malmskillnadsgatan 41; Stockholm; Ansv; utgifvare,
Annonsera i i Skogsvårdsföreningens Tidskrift
Stor spridning: För närvarande öfver 2700 exemplar.
Annonser till nästa häfte emottagas intill den 10 jan, 1907. g
0 ANNONSPRIS.
7 Som tidskriften utkommer relativt ofta och vänder sig till en större läsekrets
är den ett låmpligt annonsorgan, dels för alla tjänster eller erbjudande af tillfälligt
arbete i skogsvårdssynpunkt, dels för försäljning och köp af virke, frö och plantor samt
"för:skogs- ock kulturredskap, instrument vid skogstaxeringar och mätningar, littera-
tur rörande. skogsbruk, jakt och naturvetenskap, kontorsartiklar, jaktredskap m, m;
Annonspriset är 20 kr. för hel sida, Smärre annonser beräknas efter 1.50 kr. pr
cm, af sidans höjd och minsta annonspriset är 3kr, För annonser, som införbs mins
5 ggr, lämnas 10 & rabatt och för hela året stående annonser 20 X. Annonser böra
insändas till redaktionen före den 10 i hvarje månad för att inflyta i närmaste häfte,
HA
kommande . göromål anställes fr. o. m. den 1 instundande januari.; Ansökan. till denna tjänst,
| Skogsvärdaföreningens- |
i ntgifves af RE
ÄRR EN FÖR SKOGSVÅRD. :
Redaktör och ansvarig NGE je Iasnile Gunnar. "Schotte, adress ; Stock.
holn2. Föreningens kontor, Mäålartorget 15, 4tr. fo RENAR
öppet Hvardagar kl, HÅ ER RANG Sn Redaktö edaktör ren träffas &
ontoret säkrast kl. 2 le n
ä; de ET 190
4 NÅ RV pen
Om KRK. Daintnstyrelséns år. 1902 utfärdade 6 ce med EEG
5rdn
merblädning af KARL FREDANSRRE sid, 567 ;
Tillgången på talk och. 'grankott i RA hösten 2 er TER ARE Se
Maass' (med 4 Kartor) 4: q
Meddelanden om naturminnen:
12, Bu jätteek af L. LINDELL ER T bild)... VR
13. Tall med 3, hivodsne net. FÄR Re
Trävarumarknaden af »SWORDFISH3,.,.:..v0
Sveriges utförsel af trävaror och Papp efsn
"Svenska 'Trävaruexportföreningen ne
Ekonomiskt ARR ;
Titteratur: i ig ;
< Den praktiska Höatetta nakne en Af QO: RIGSÖN (rec.
> Sveriges -sågverkskalender; af HYBERG ((rec. - SN
Nyutgifven litteratur” och” utkomna tidskrifter.
Notiser: =, STAR 0 sr RES SERA
; Sveriges "vackraste SO BSDEEKA (med. bild) « af G
Föreningens för skogsvård diskussionsafton... ....
"i Internationell jakt- ”och fiskeriutställning i Antwerpe vn
maj —30 juni 1907 +.
Skogsutställning vid rate all lär
i tiania 1907... : s
>> Pärmar till Skögsvårdstär ningens Gäskri
Tjänster och förordnanden i.e... sid
Under år 1906 hafva följande nya medlemmar inträdt Fören
Föreningens medlemsantal . SE
Nr ARR Bg, till 1906: års ärgäng..
En extra länsjägmästare S
med uppgift att biträda hos Värmlands läns skogsvårdsstyrelse anställde länsjägmä staren
Ha för
åtföljd af läkarebetyg, afgångsbetyg från Kungl. Skogsinstitutet : m. m., insändes till 'skogsvårds-
styrelsen i "Värmlands län, adress Karlstad; före den 27 innevarande december. ,Fön” :1,500: krö-'
nor, ersättning för resor enligt 4:de; klassen i gällande TEsereglernentead Flrg
Karlstad den '7- december 1906, 27 SNS BGAESt
Å Värmlands läns "skogsvårdsstyrelses vägnar: Ö NE TR RRINA
: H. V. Tiberg. SM Sr (NEN
/ i Arvid. Nilsson. AIN
CENTRAÄLTRYCKBRIET STOCKHOLM 1906.
Medföljer som Bilaga Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1906. Häft. 2.
SVENSKA SKOGSFRÖKONTORET
E. JÄGMÄSTARNE vON PORAT ocH SCHOTTE
HALMSTAD
— 1906 —
[92 ALLMÄNN, AN SVENSKA
J ANDTBRU KSMÖTET
i GEFLE 1901.
bo "HEDERSDIPLOM=
INOM GRUPP” va "MASS oä60 UTSTALLD
EFRON Au Hå
Lp bacactiless SRA G
WE NBA
Telegrafadress: Rikstelefon N:o 205.
Skogsfrökontor, Halmstad.
Abies concolor.
Svenska Skogsfrökontoret erhöll Hederspris: Guldmedalj och Hedersdiplom vid XIX all-
männa Svenska Landtbruksmötet i Gefle 1901. Guldmedalj i Var-
berg 1904. Innehafvare af: Bolmens, Halmstads och Laholms Fröklängningsanstalter. Silfver-
medalj vid XVIII allmänna Svenska Landtbruksmötet i Malmö 1896. Silfvermedalj vid Industri-
utställningen i Malmö 1896. Diplom vid Utställningen i Stockholm 1897. /
Vi. frölager undersökes vid frökontrollanstalten i Halmstad och tillhanda-
hålles analysbevis på begäran.
Rekvisitionerna, hvilka expedieras i den ordning de inkomma, böra tidigt in-
sändas. Vill rekvirenten hafva fröet sig tillsändt med någon bestämd lägenhet,
torde rekvisitionen insändas så tidigt, att den med säkerhet inträffar här minst
åtta dagar förr än afsändningen skall ske. Då ingenting i afseende på sättet
för afsändningen af rekvirenten uppgifvits, afsändes fröet med den lägenhet,
hvilken anses lämpligast och underrättas rekvirenten pr post, då sändningen afgår.
Säckar och större påsar återtagas efter det noterade värdet om de inom 14
dagar efter mottagandet dåtersändas fraktfritt till Halmstad i oskadadt skick.
Nedsmutsade säckar återtagas ej.
Samtliga i katalogen upptagna utländska frösorterna äro beställda hos våra
leverantörer i Amerika m. fl. ställen, men kunna endast levereras under den för-
utsättningen att fröet ankommer hit oskadadt och i rätt tid.
Priserna äro i följd häraf utan förbindelse, men dock om möjligt fasta hela
våren.
Skulle mot sändningen eller räkningen någon befogad anmärkning möjligen
vara att göra, anhåälles att därom inom åtta dagar efter dess mottagande blifva
underrättad, i hvilket fall rättelse sker med största beredvillighet: däremot kan
vid anmärkningar, som göras efteråt, något afseende icke fästas.
Under I kg. beräknas 100-gramspriset.
Partier å frö under 10 kg. sändas i allmänhet endast mot efterkraf. Likvid
å större partier emotses senast inom 3 månader efter varans emottagande, så-
vida ej särskild öfverenskommelse härom träffats.
Öfversändandet af smärre belopp sker enklast genom postanvisning och ut-
gör det kvitto, som å postanstalten därvid erhålles, fullt giltigt bevis att beloppet
är betalat, hvarför kvitto af oss endast lämnas på därom särskild gjord begäran.
Alla försändelser ske för köparens räkning och risk samt afsändas fritt
Järnvägsstation eller ångbåt här.
fo
Då alla Tall-(Pinus)arter draga i tull 4 kr. pr kg. och alla Gran- och
Silfvergran-(Picea- och Abies-)arter 1: 50 kr. per kg., äro våra noterade priser
på sådana utländska barrträdsarter i allmänhet 4 kr. och 1: 50 kr. högre än
den vanliga utländska noteringen.
a
OBS.! Prima svenskt barr- och löfträdsfrö samt tall- och grankottar uppköpas.
Halmstad i Februari 1906.
Svenska Skogosfrökontoret
e. Jägmästarne von PORAT och SCHOTTE.
=
SVENSKA SKOGSFRÖKONTORET, HALMSTAD
Kott- och frötillgången innevarande säsong.
BARRTRÄD.
Op? Skogvårdsföreningens Tidskrift 1906, h. 2, inhämtas rörande kott-
tillgången hos barrträden följande:
att grankott förekommer ytterst sparsamt i södra och mellersta de-
larne af landet samt i ringa mängd i Norrland. Undantag härifrån ut-
göra Österdalarna, östra Jämtland samt kustlandet mellan Lule älf och
Indalsälfven, där tillgången rapporterats vara något hättre eller mindre
god och god.
att af 2-årig tallkott i stort sedt förefinnes ringa tillgång norr om
Dalälfven och mindre god i öfriga delar af landet. För Västergötland,
Dalsland, Skåne och Blekinge inrapporteras dock endast ringa tillgång,
hvaremot god tillgång uppgifves förekomma i trakterna omkring Stock-
holm och Kalmar samt på Öland.
att i allmänhet utsikterna för nästa års skörd af tallkott äro dåliga.
I öfrigt må nämnas, att
Bergtallen har i Halland gifvit medelmåttig kottskörd.
Hvitgran och Silfvergran ha i Sverige i allmänhet icke satt frö-
dugliga kottar.
Lärken lämnar ganska ringa skörd.
LÖFTRÄD.
Almen hade såsom vanligt äfven under år 1905 riklig frösättning.
Björk gaf i allmänhet medelmåttig skörd. k
Boken hade under sistlidne höst en mycket svag skörd af i all-
mänhet dålig beskaffenhet, då den däremot i "Tyskland och Frankrike
varit god.
Eken hade jämförelsevis god skörd.
Lönnens skörd var god.
Oxel och Rönn hade ringa fruktsättning.
RE
OBS.! Jämlikt den af Kungl. Maj:t den 24 Oktober 1898 fastställda tulltaxan utgör tullen för
ALLA tallarter 4 kr. pr kg. och för ALLA gran-(silfvergran-)arter 1: 50 pr kg.
BARRTRÄDSFRÖ.
Abies balsamea, (L.) Mill. Amerikansk balsamgran. Pr kg. 8: —
100 gr. Oo: 90.
Har mycket små fordringar på jordmån. Särskildt i ungdomen är den
snabbväxande. Är fullt härdig hos oss.
» brachyphylla, Max. [= Ab. homolepis S. et Z.] Japan. Pr 100
OT. 25O:
Mellersta Japans yppigaste silfvergran, uppnår i sitt hemland öfver 40 me-
ters höjd. Kan hos oss endast försökas i varma lägen.
concolor Lindl. et
Gord. Nordamerika. Pr
KOR OAK OS DIALOG
gr; 3: —
Af alla Silfvergranar den
vackraste arten, som ej bör
saknas i någon lyxplante-
ring (se fig. 1). Äfven
såsom skogsträd torde den
hafva betydelse vid för-
söksodlingar i större skala.
I Tyskland har den visat
sig särdeles motstånds-
kraftig mot klimatiska in-
flytanden samt vuxit fort.
I sitt hemland, västameri-
kanska bergen, kan den
blifva öfver 80 m. hög.
>» firma, SS: et Zoo Pr
TOONSESTIS KAD
Den vackraste och stör-
sta af Japans silfvergranar.
Går i södra och mellersta
delarne af sitt hemland
1200—2000 m. högt och
blir ända till 40 m. hög.
Ett lämpligt prydnadsträd,
som . bör sättas i varma
lägen.
» grandis, Lindl. = Pr
IOONOT-1310 25:
Att rekommendera som
parktträd å god jord.
» Menziesi, se «Picea
sitchensis.
Fig. 1. Abies concolor. 20 m. höga. 35-åriga ex.
i norra Baden.
OBS.!
Fig.
Jämlikt den af Kungl. Maj:t den 24 Oktober 1898 fastställda tulltaxan utgör tullen för
ALLA tallarter 4 kr. pr kg. och för ALLA gran-(silfvergran-)arter 1: 50 pr kg.
Abies Nordmanniana, Link. Kau-
kasisk silfvergran. Pr. kg. 4: 60,
PIETIOON Sf, 0:55:
Liknar vanliga silfvergranen, med
med hvilken den dock i forstliga
egenskaper ej fullt kan jämföras. Som
den emellertid slår ut sent på våren,
bör den finna användning på sådana
lokaler, där man på grund af besvä-
rande senfroster ej vågar använda
vanliga silfvergranen. Växer långsamt
de första åren, men blir sedan ett
snabbväxande träd, som ej ställer stora
fordringar på skogsmarkens godhet.
Är dessutom ett utmärkt parkträd,
som såsom solitär ej får saknas i nå-
gon parkanläggning (jämför fig. 2).
» nobilis, Lindl. Nordamerika. Pr
2. Grupp af Abies Nordmanniana 100) TG RNA
PRsmstad: Härstammar från Oregons bergs-
trakter, där den uppnår öfver 90 meters
höjd. Skotten slå ut sent, hvarföre den ej lider af senfrost. Kan med fördel
försökas såväl i skogsplanteringar som vid parkanläggningar, i hvilka den
blir ett ståtligt prydnadsträd.
Abies pectinata, DC [= Ab. Picea (L)| Vanliga silfvergranen. Pr kg.
»
2 SO JE OO KR OR SS
Ett förträffligt och snabbväxande trädslag, som vinner allt mera beaktande
vid skogsodlingar i södra och mellersta delarne af vårt land. På ställen, som
äro utsatta för senfroster (t. ex, i allmänhet i södra Sverige) behöfver den till
en början skydd. Sedan är den ett särdeles härdigt trädslag, som växer hasti-
gare än vår vanliga gran på samma mark. Till följd af sin förmåga att för-
draga stark skugga kan den inplanteras som underväxt i rätt täta bestånd.
Virket är ungefär jämförligt med granens, men har den fördelen att ej an-
gripas af den för granen så fördärfliga rotticksrötan (Polyporus annosus). Trä-
dets öfriga härdighet hos oss och stora framtid här kan redan anses ådaga-
lagd. Så t. ex. uppnå de vackra silfvergransplanteringarna på Omberg vid 40
års ålder en höjd af 12—13 meter och hålla öfver 300 kbm. per har, Äfven
i Stockholmstrakten utvecklar sig silfvergran väl och snabbt.
sibirica, Led. [= Ab. Pichta, Fisch.] Sibirisk silfvergran. Pr kg.
EL SSH As KOST [ROR
En vacker silfvergran, som är fullt härdig i hela vårt land. I sitt hem-
land, förekommer den i kalla och fuktiga lägen. Grenarna äro korta, hvar-
igenom träden få ett smalt utseende (se fig. 3). Ett lämpligt prydnadsträd
äfven i skogsmarken för norra och mellersta delarne af landet.
Chamez&ecyparis Lawsoniana, Parl. Cypress från Kalifornien och Ore-
SOMEISE TOORETA HO:
Lämnar ett förträffligt virke och uppnår i sitt hemland 50 meters höjd.
Inplanteras försöksvis i rätt stor utsträckning i de tyska skogarna med godt
resultat. Växer de första åren långsamt och är då något ömtålig för frost
och torka, men blir sedan mera härdig och snabbväxande. Är skuggfördra-
gande.
OBS.! Jämlikt den af Kungl. Maj:t den 24 Oktober 1898 fastställda tulltaxan utgör tullen för
ALLA tallarter 4 kr. pr kg. och för ALLA gran-(silfvergran-)arter 1: 50 pr kg.
Chamze&ecyparis obtusa, S. et Z. Solcypress från Japan. Pr 100 gr. 1: 25.
Uppnår i sitt hemland, där den spelar stor roll genom sitt värdefulla virke,
40—48 meters höjd. Älskar stor luftfuktighet och måste i ungdomen skyddas
för kalla och torra vindar.
Ginkgo biloba, L. [= Salisburia adiantifolia, Sm.] Pr 100 gr. o: 35.
Odlas i Japan och Kina, och därifrån för mer än 100 år sedan införd till
Europa. Ett egendomligt barrträd med stora läderartade blad, som fällas om
hösten, sedan de först blifvit gula. Intressant parkträd.
Juniperus communis, L. Vanlig
EnEr ks 0:160, Pi 100
Oi O:FTO:
> Virginiana, L. Nordamerika.
PrIkSr5T50, Pr 100 91-0:00;
Förekommer i norra Florida
och Texas, hvarifrån dess virke
exporteras för att vinna använd-
ning till blyertspennor. Kan en-
dast odlas såsom parkträd hos
oss. Kan uppnå en höjd af ända
till 20 meter.
Larix europ&a, DC. Vanlig lärk.
Frö från Schlesien, pr
kg. 3:75, Pr 100 gr.0: 50.
> » Frö från Tyrolen, pr
KENO) Pr IOOR Ede OsfAOS
» leptolepis. Murr. Japansk
lärk. Pr kg. 11: —, pr 100
OTEL INS
Har vid försöksodlingar i stor
skala i Nordtyskland visat sig
motståndskraftig mot lärkkräftan,
som däremot vanligen svårt hem-
söker såväl den europeiska som
sibiriska lärken. Den bör därför
också hos oss på allvar pröfvas å
god och kraftig mark. Är dess- Fig. 3« Grupp af sibirisk silfvergran (Abies slbirica)
utom med sina blågröna barr ett vid skogsinstitutet i Stockholm.
vackert parkträd (se fig. 4).
» sibirica, Ledeb. Sibirisk lärk.
Pr kg. 16: —, pr 100 gr, 1: 75. Skörd osäker.
Växer hos oss fortare än den europeiska lärken och uppnår på få år en
betydande höjd.
Picea alba, Link. Hvitgran, Pr kg. 13: 50, pr 100 gr. I: 65.
Ett allmänt utbredt skogsträd i Amerika. Odlas rätt mycket i Danmark
till stormbälten m, m, och börjar äfven blifva spridd i våra skogsodlingar.
Är föga fordrande på jordmånen och kan därföre hafva framtid på magrare
mark samt i exponerade lägen. Uppnår ej hos oss några större dimensioner
och virket lämpar sig ej till timmer. Dess bränslevärde är dock större än
vanliga granens. ?
|
—
|
OBS.! Jämlikt den af Kungl. Maj.t den 24 Oktober 1898 fastställda tulltaxan utgör tullen för
ALLA tallarter 4 kr. pr kg. och för ALLA gran-(silfvergrån-)arter 1: 50 pr kg.
Fig. 4. Grupp af japanska lärken (Larix leptolepis).
Fig. 5. Picea pungens argentea vid Varberg. Skyddade
medelst almhäck för västanvinden,
=8 =
Picea Engelmanni,
Engelm. Nordamerika.
PrrTOO EE AHO:
Växer långsamt.
excelsa, Link, [= Picea
Abies (L.)]. Vanlig gran
(rödgran). Frö från
Gästrikland, Värmland,
Östergötland och Små-
land Erak ee
IOONSETO:RS5E
pungens, Engelm. Väst-
ra Nordamerika. Pr
IO0: Or. 4730:
Äger tvenne goda egen-
skaper, som gör den för-
tjänt af all uppmärksamhet.
Den tål nämligen stark
vinterkyla och lider ej alls
af senfroster. I' senaste hän-
seendet torde den ej öfver-
träffas af något trädslag.
Vidare föredrager den fuk-
tiga och våta lokaler, hvar-
före den med fördel kan
försökas å sådana ställen,
där man ej af dylik anled-
ning kan använda vanlig
gran. Till följd af sina
hårda, kraftiga barr, afbi-
tes den ej af hjortdjuren.
sitchensis, Trautv &
Mayr, Sitkagran. Pr
IOOET 2: O5S:
Härstammar från västra
Nordamerika, där den upp-
når 8o meters höjd och 2—
3 m. tjocklek., Har ringa
anspråk på jordmånen och
trifves å såväl fuktig som
mera torr mark. Är öm-
tålig för frost de första åren,
men sedan härdig. Genom
sina spetsiga, stickande
barr är den skyddad för
hjortdjurens bett. Ett vär-
defullt trädslag att försöka
vid skogsplanteringar.
Pinus Banksiana, Lamb.
Nordöstra :Nordame-
rika. =Priro0ongt-5:75-
OBS.! Jämlikt den af Kungl. Maj:t den 24 Oktober 1898 fastställda tulltaxan utgör tullen för
ALLA tallarter 4 kr. pr kg. och för ALLA gran-(silfvergran-)arter 1: 50 pr kg.
Har af alla trädslag de minsta anspråk på jordmånen, hvarföre den hos
oss kan planteras på mycket magra lokaler och på flygsandsfält. Lämnar
tidigt grobart frö. Är intressant därigenom, att den hos oss sätter 2—3 års-
skott årligen.
Pinus Cembra, L. Brödtall från Tyrolen. Pr kg. 4: 75, pr 100 gr. 0: 55.
> Cembra L. v. sibirica. Brödtall från Sibirien. Skörd osäker.
Denna form från östra Ryssland och västra Sibirien växer fortare än huf-
vudformen och blir ända till 35—40 m. Brödtallen lider ej af svampangrepp
och dess virke är godt och varaktigt.
>» contorta, Dougl. Västra Nordamerika. Pr 100 gr. 7: 50.
Liknar bergtallen i storlek, men har bättre växtform.
» densiflora, S. et Z. Japan. Pr 100 gr. 1: 65.
» Koraiensis, S. et Z. Brödtall från Korea och Japan. Pr 100 gr. 1: 50.
» Lambertiana, Dougl. Västra Nordamerika. Pr 100 gr. 2: 80.
Den största af alla tallarter och uppnår i sitt hemland 90 meters höjd. Är
ömtålig för frost och fordrar stot luftfuktighet och god jordmån. Kan endast
hos oss försökas i parker. $
» Laricio, Poir v. austriaca, Endl. Österrikisk svarttall. Pr kg.
7: SOL TOO CSE I 00:
I ungdomen ett vackert träd, som dock hos oss tidigt dör på grund af
svampangrepp.
Pinus laricio Poir v. Poi-
retina, Endl; [= wv.
corsicana]. Korsikansk
svarttall. Pr kg. 10: 50,
PIE ETOO HOTEN
Förekommer i Spanien,
Italien och Grekland och
uppträder på Korsika med
45 meter höga stammar.
Kan med större framgång
än den österrikiska svart-
tallen försökas hos oss,
Vackra planteringar häraf
finnas t. ex. å Böda kro-
nopark (Öland).
> montana, Du Roi v.
uncinata, Ram. Berg-
tall. Svensk (hal-
ländsk skörd). Pr kg.
4: 75, Pr 100 gr. o: 60.
På senare tider offent-
liggjorda undersökningar
(se bl. a. Skogsvårdsför-
eningens Tidskrift 1904 h.
IO—11) hafva påvisat berg-
tallens stora betydelse för
erhållande af växtliga gran-
planteringar å ljungmårker
med mäktigare torflager.
ära 35 ; Fig. 6. Bestånd af bergtall (Pinus montana v. uncinata)
Härvid kan lämpligen å Skummeslöfs kronoflygsandsfält,”där firman arrenderar
bergtallen planteras i rader kottplockningsrätten.
—-—9 —
OBS.! Jämlikt den af Kungl. Maj:t den 24 Oktober 1898 fastställda tulltaxan utgör tullen för
ALLA tallarter 4 kr. pr kg. och för ALLA gran-(silfvergran-)arter 1: 50 pr kg.
mellan granrader, Huruvida vanliga tallen har samma välgörande inflytande är
ännu obevisadt. I hvarje fall torde bergtallen härvid vara ett lämpligare träd, då
dess frö är billigare och emedan den såsom ett mindre träd ej så starkt som
vanliga tallen konkurrerar med granen. Härigenom kunna en del tidiga, dyr-
bara gallringar undvikas. — På senare tider har ock i handeln förekommit
den franska, enstammiga formen af bergtallen. Till inplanteringar i blandning
med gran torde dock den flerstammiga vanliga formen (se fig. 6) vara att
föredraga. Den är också härdigare. Den franska formen har nämligen visat
sig (i Danmark) starkt angripas af den särskildt i södra och västra Sverige
för tallarne så farliga skyttesvampen. I öfrigt hänvisas till Skogsvårdsförenin-
gens folkskrifter, sid. 26—28 uti n:o 2 för år 1905 »Om våra skogars framtid>
af J. O. af Zellén.
Pinus ponderosa, Dougl. v. scopulorum, Engelm. Klipptall från Colo-
fado i Nordamerika. . Pr kg. 17: 50, pr 100 gr. 2: —
Försök med hufvudformen af denna tallart hafva misslyckats i Tyskland,
däremot har den här ofvan nämnda varieteten visat sig härdig både där och
hos oss. I sitt hemland förekommer varieteten högt i bergstrakterna (2500—
3800 m.) och uppnår där ända till 30 meters höjd. Den förekommer äfven på
den torraste och magraste klippgrund och föredrager höga, exponerade lägen
samt är härdig mot betydande köld. Klipptallens virke är af utmärkt beskaf-
fenhet, ehuru något sprödare hos varieteten. Hos oss trifves den väl i Stock-
holmstrakten, men torde äfven kunna försökas i Norrland.
Pinus silvestris, L. Vanlig tall. Rieklängdt frö fr. Småland, Väster-
götland, Östergötland och Värmland. Pr kg. 9: 50.
» » IL. B. lapponica (Fr) Hn. Högnordisk tall. Frö från Ånger-
manland och Västerbotten. Pr kg. 15: —, pr 100 gr. 1: 70.
» Strobus, L. Weymouthstall. Nordamerika. Pr kg. 16: 60 pr 100
gr. 2: —
Härdig hos oss, men angripes ofta starkt af blåsrostsvampen (Peridermium).
Pseudotsuga Douglasii, Carr. Douglasgran, Västra Nordamerika. Pr
kgol223- pra TOORgT 423150:
Af alla till Europa införda främmande trädslag är utan gensägelse Doug-
lasgranen den förnämsta. Den trifves bäst på frisk och lätt, ej allt för mager
jord, hvari dock ej bör finnas för mycket kalk eller lera. Älskar mildt och
fuktigt klimat såsom i västra Sverige. TLämpar sig bäst såsom smärre rena
bestånd i skyddade lägen, I blandade bestånd skadas toppen lätt af vinden,
emedan Douglasgranen vanligen växer om alla andra träd. I sitt hemland
uppnår den väldiga dimensioner, g90—100 meters höjd och 4 meters bröst-
höjdsdiameter. Äfven hos oss utvecklar den sig snabbt. Virket, som liknar
lärkens, är mycket värdefullt.
Taxus baccata, L. Idegran. Pr kg. 4: 25, pr 100 gr. 0: 50.
Thuja gigantea, Nutt. Västra Nordamerika. Pr 100 gr. 3: 75.
Har ganska höga fordringar på en frisk., fuktig näringsrik jordmån och
fördrager ej stillastående fuktighet eller torka. Har omfattande försökts i Tysk-
land vid skogsplanteringar med hänsyn till sin stora massaproduktion och sitt
goda virke. Dessa försök hafva utfallit väl, ehuru trädet visat sig gärna an-
| gripas af svampsjukdomar.
Tsuga canadensis, (L.) Kanadensisk Hemlock-gran. Skörd osäker,
Mertensiana, Carr. Västra Nordamerika. Pr 100 gr. 8: —
Ett praktfullt träd med fina, hängande grenar och silfvergrå knoppar. Bör
ej saknas såsom solitär i någon parkanläggning. Härdig.
» Sieboldii, Carr. Japan. Pr 100 gr. 2: 25.
Ett väckert parktträd.
KÖK
SVENSKA SKOGSFRÖKONTORET, HALMSTAD
LÖFTRÄDSFRÖ.
Acer campestre, L. Naverlönn. Pr kg. o: 50.
» plantanoides, L. Vanlig lönn. Pr kg. o: 65.
» Pseudoplatanus, L. Tysk lönn. Pr kg. o: 65.
Aesculus Hippocastanum, L. Hästkastanje. Pr kg. o: 10.
Alnus glutinosa, (L.) J. Gertn. Klibbal. Pr kg. o: 75, pr 100 gr. o: 20,
» incana (L.) Willd, Gråal. Pr kg. 2: 50, pr 100 gr. 0: 35.
Betula lenta, Östra Nordamerika. Pr 100 gr. 1: 85.
Föredrager frisk, kraftig jordmån och tål ej fuktig mark och frostlägen.
Förtjänar uppmärksamhet genom sitt goda virke.
Fig. 7. 9 månaders gamla björkplantor i Skogsvårdsstyrelsens
plantskola vid Halmstad, uppdragna af frö inköpt från
Svenska Skogsfrökontoret.
> verrucosa, Ehrh. Masurbjörk. Pr kg. o: 75.
Caragana arborescens, Iam. Sib. ärtträd. Pr kg. 2: 65, pr 100 gr. o: 40.
Carpinus Betulus, L. Ann-(afven-)bok. Pr kg. o: 70, pr 100 gr. O: 15.
Carya alba, Nutt. Hickory. Nordamerika. Pr kg. 1: 10.
> amara, Nutt. Hickory. Nordamerika. Pr. kg. 1: 10.
Carya-arterna planteras mycket i Tyskland på fuktig och fruktbar mark.
Virket är särdeles starkt och elastiskt.
Crategus monogynia, Jacq. Hagtorn. Pr kg. o: 35.
Evonymus europe&us, L. Benved. Pr kg. 2: 40, pr 100 gr. 0: 35.
Fagus silvatica, L. Bok. Pr kg. o: 75, pr 100 gr. o: 10.
Fraxinus americana, L. Nordamerika. Pr. kg. 3: 50, pr 100 gr. o: 50.
Ett af östra Nordamerikas värdefullaste trädslag. Har samma fordringar
på jordmånen som vanliga asken. Föredrager dock öfversvämningar bättre
under vegetationsperioden än denna. Växer betydligt fortare hos oss än van-
liga asken äfven om skotten de första åren lida af frost.
>» excelsior, L. Vanlig ask. Pr kg. o: 50.
SVENSKA SKOGSFRÖKONTORET, HALMSTAD
Fraxinus pubescens, Lam. Gråask. Nordamerika. Pr. kg. 1: 40, pr
IOOPET FORSS
Ett mindre värdefullt träd, som är mera ömtåligt för frost än Frax. ameri-
cana.
Hippophaé rhamnoides, L. Haftorn. Pr kg. 2: 75, pr 100 gr. o: 40.
Lämplig att plantera å flygsandsfält i de yttre sandkullarna eller å stenig
mark, där annan träd- eller buskvegetation är svår att erhålla,
Ilex Aquifolium, L. Järnek. (Norsk skörd.) Pr kg. o: 75, pr 100 gr. o: 20.
Juglans nigra, L. Svart Valnöt. Pr kg. o: 85.
> tegia, L. Valnöt Pr ke. 13 10; pEorooj gr Oo L5:
Ligustrum vulgare, L. Liguster. Pr kg. 2: 20, pr 100 gr. 0: 25.
Pyrus communis, L. Päron. Pr kg. 5: 50, pr 100 gr. o: 65.
» Malus, L. Äpplen. Pr kg. 1: 60, pr 100 gr. 0. 25.
Prunus padus, L. Hägg. Pr kg. 3: 60, pr 100 gr. 0: 50.
Quercus ilicifolia, Wgh. Nordamerika. Pr kg. 1: 50. Skörd osäker.
Användes å flygsandsfält eller till vildtfoder.
» palustris, Du Roi. Kärrek. Nordamerika. Ingen skörd.
Växten kraftig och virket värdefullt. Förekommer i sitt hemland på sum-
piga och fruktbara lokaler.
Quercus pedunculata, Ehrh. Stjälkek. (Svensk skörd). Pr kg. o: 30.
>» rubra, L. Rödek. Ostra Nordamerika. Pr kg. o: 60.
Förekommer i sitt hemland nordligare än någon annan ekart. Den kan
varmt rekommenderas vid försöksplanteringar såväl i skogsmarken som i par-
ker, då den har ganska små fordringar på jordmånen samt växer fort. Röd-
eken är dessutom ett ovanligt vackert träd, hvars löfverks praktfulla färg för-
länar den stort värde såsom parktträd.
> sessiliflora, Sm. Drufek. (Svensk skörd). Pr kg. o: 50.
Mindre ömtålig för frost än Q. pedunculata. Trifves äfven på svagare
jordmån.
Rhamnus Frangula, L. Pr kg. 1: 40, pr 100 gr. 0: 30.
Robinia Pseudo-Acacia, L. Pr kg. 1: 10, pr 100 gr. 0: I5.
Rosa canina, L. Vildros. Pr kg. o: 60.
Sarothamnus scoparius, (L.) Wimm, Harris. (Svensk skörd.) Pr kg.
ITASO PE IOOE Ef s03 205 | Så
Sorbus aucuparia, L. Röun pr kg. o: 50.
» scandica, (L.) Fr. Vanlig oxel. Pr kg. o: 80.
Tilia parvifolia, Ehrh. Småbl. lind. Pr kg. 1: 20, pr 100 gr. o: 25.
» platyphyllos, Scop. Storbl. lind. Pr kg. 1: 80, pr 100 gr. o: 25.
Ulex europe&us, IL. Ärttörne. Pr kg. 3: 20, pr 100 gr. o: 40.
Ulmus campestris, Sm. Fältalm. Ny skörd väntas i Juni.
» montana, With. Vanlig alm. Ny skörd väntas i Juni.
Viburnum Opulus, L. Pr kg. 2: 70, pr. 100 gr. o: 30.
rö af Carpinus-, Carya-, Crategus- och Fraxinus-arterna samt af Ilex
ligga vanligen ett år i jorden, innan de gro.
Frö af släktena Acer, Corylus, Juglans, Pyrus, Prunus, Sorbus och
ES =
SVENSKA SKOGSFRÖKONTORET, HALMLSTAD
Tilia gro oftast första året, om de utsås om hösten, men utsås fröet
först om våren, ligger det i allmänhet ett år i jorden, innan fullständig
groning äger rum.
BARRTRÄDSPLANTOR.
Pr 1,000 st. Pr 100 st.
Abies balsamea, balsamgran —'— "I: 50
» concolor NR ERE
Nordmanniana........ er SAO
» pectinata, silfvergran.... = We
» » AR EE Yr RR ar fr SYS Tr RASK LR ANA SS 6 =
> > FR Är TA FEL Eee Se jasf0 aä 0 sjöi e ef Yo hrs varse SSK Ta IE es lina fö AI SOROS
2 STOITA CA 7, 2450 eeg Tr AA fr Le | la So I-
Larix europ&a, europeisk lärk 2/0 se
» leptolepis, japansk FORN — 4
» sibirica, sibirisk » 200 FY 50
Fig. 8. 2-åriga silfvergransplantor uti Svenska Skogsfrö-
kontorets plantskola i Halmstad.
2
— 13
SVENSKA SKOGSFRÖKONTORET, HALMSTAD
Picea alba, hvitgran
SöMad
> » > 1: 50 — —
excelsa, vanlig gran 10: — 2: 50
> » » 2: 50 SA
d > » I: 50 — —
» » » I: — — —
> pungens, blågran SEE Rv
$ESLECH OM SIS-0 sön ssp br enele biGTas Ni aret elr else Aaberg ss ER se Bkdena —— 5 —
Pin USABANKSIANA. 3: svsscbl ss args sg fu tass sar bj Sas NN i — — 3: 50
> CEMDLA. >se soner Seat a de reko k för a co belle SRA et oR se ss se Ra OR 15: — 2 —
» excelsa ERE SA rg er BN SIR rn ord AR ne fö nå SAN —— FK—
>» montana v. uncinata, bergtall ..o.o.oocooc SRS 1: 50 — —
p » » RNA MO 075 ——
> POnder0S24:.-s.cC-ashesuser.soea TRES REN By)
FR, ligg nt SOROS Gå VER SN 2 ANS EA bo ER RÅ nn Hj 1: 25. — —
StrODUS) INVEVIGOUTBRS TALL ost ises er Nslslaece el a sin ta ls Sad sjal Ne Mor 12-00 2:50
Pseudotsuga Douglasi, Douglasgran =siosmssmsmsssssserserisersn a SMA RR
> » Ån a fo belle iaf a åa — — 2: 50
LÖFTRÄDSPLANTOR.
Pr 1,000 st. Pr 100 st.
Fraxinus americana, amerikansk ask
» > > Dp
3:50 FO:NS
6: — I: —
» '(6XCElIslor; Valigifaäska ss ov bs aa ee cs R SER el LSS AS ; 205 — 2: 50
Fig 9. 2-åriga bokplantor 50—63 cm. höga, uppdragna i
Svenska Skogsfrökontorets plantskola i Halmstad.
SVENSKA SKOGSFRÖKONTORET, HALMSTAD
Pr 1,000 st. Pr 100 st
Fagus silvaticas |G RAA ERNA LITA KRT SER KISSES RANN SSSE bn sr KS
257456 EE I aja maa na leca I are plelste:s ein älg [Np KR ÄN SR ng dBA Biel ala då DA e S/0 10: — IE
Quercus pedunculata, stjälkek SEINE SR NR DE a RS er rar SRS NG 8 — 125
3
osers soc orosssksase ens 5 Oo: 50
10
> rubra, ödele SE SE RR US a säja ifran A Sf Rak RA NS
» sessiliflora, drufek ...... ... so söes raser enn : AR SSE JG Fy fe AE 150
JUSIANSTLS SA VaLI2: VAlDÖt oa iiebas ss ostens ns NERE see Se pr styck I —
Fig. 1o. Sängen närmast till vänster 1-årig rödek och z1-årig
drufek, sängen till höger 1-årig stjälkek i Sv. Skogsfrö-
kontorets plantskola.
OBS.! Plantornas ålder angifvas medelst ett bråk, där täljaren be-
tecknar det antal år, som plantorna stått i frösängen (såsom oomsko-
lade), och nämnaren åter det antal år, under hvilket plantorna stått om-
skolade i plantskolan. Summan af täljaren och nämnaren blir då plan-
tans ålder.
fo
Skogsfrö till samlingar: Frö af vanligare in- och utländska barr-
och löfträd tillhandahållas i smärre glasburkar såsom undervisnings-
material för skogs- och andra skolor till pris enligt särskild öfverens-
stämmelse.
Sandgräs för dämpning af flygsand samt frö af gula lupiner till
gröngödning i plantskolor på sandjord anskaffas efter rekvisition.
FE a
DIPLOM fa
GULDMEDAH SEE
ERKÄNDT
) Moopralee Si 1S SUL Sol UORtl Bldsnsteé
EA REA LG fisedbelaalbserrng |
FANA -
HALANDS LÄNS
HANDTVERKS & INDUSTRIUTSTALLNING
i VARBERG 1904 ok
SS t LS e
År / NS I
la AX Filar 4 , - AM 2
ör Fr AASPDPARA
CENTRALTRYCKERIET STOCKHOLM, 1906.
Svenska AS
Fröklängnings = FE
Aktiebolaget
PRISKURANT
Å
SKOGSFRÖSORTER
I
=
1906.
Svenska Fröklängnings Aktiebolaget har härmed
äran till salu hembjuda följande frösorter:
Prikoss kr
Tallfrö, solklängdt, från Södermanland ...... 10.50
» Tieklängdtyde 20 NOnrlandö ee 11.—
» » 2 IB BJENANNE sonbpass a oas 10.25
» » >» Uppland o. Söder-
TaAMANd EE 9.—
, » >» Småland o. Väster-
(GREK sö saspssgoct 8.50
Granfrö, solklängdt, » Södermanland ..... 3.50
» TIeklans dt ID alacneREE 3.25
p » » Södermanland ...... 15
» » » Västergötland och
Smålands 2.50
Lärkträdsfrö från Tyrolen .......ococo... AE
Analysprotokoll tillhandahållas på begäran, och leve-
reras fröet, om det i tid rekvireras, uti af Skara frö-
kontrollkontor plomberade säckar.
I partier öfver 50 kg. lämnas rabatt efter öfverens-
kommaelse.
Priserna äro beräknade efter kontant likvid, och torde
rekvisition benäget insändas till någon af undertecknade
För Svenska Fröklängnings Akliebolaget:
UNO WALLMO
Öfverjägmästare.
Örebro.
CARL von SCHÖNBERG GUSTAF RAMSTEDT
Jägmästare e. Jägmästare
Snogeröd. Karlsby.
C. G. HOLMERZ G. TIMBERG
f. d. Direkt. för Skogsinstitutet Lektor
Uppsala. Ultuna, Uppsala.
I ER Ve 3 ör FÅ
SWEAs
07
MS
SVENSKA
FRÖKLÄNGNINGS AKTIEBOLAGET
hembjuder härmed så långt förrådet varar nedanstående
plantor till inköp:
Vanlig gran, 4-årig, omskolad........ 8 kr. per 1000.
3-årig, oomskolad ......... 3
» 2-årig, » RRD 2 » »
Hvitgran, 3-årig, oomskolad ............... 4
Ei 3-arle,« 00mSKOIaC- «runorna söder 3 »
Amerikansk ask, 3-årig, oomskolad ... 4 >» >
Vanlig ask, 2-årig, oomskolad............ SJS ,
Picea Engelmanni, 3-årig, oomskolad 5 >» >» »
Pinus Banksiana, » » 6 » >» »
» — rigida, » » 4 >
» — contorta, » » 6
» Pumilio, DE » Al Hg
Picea pungens » » 6 » 2 »
Abies concolor glauca, 2-årig............... dT > >» »
Pinus Laricio, JR BRA Ar NERdar »
» > AUSIHIACAT DE Msteenesess sens 2 >
Alm 2 meter höga ... 10 å 50 öre per styck.
Rönn I > Fr do FSL NGA RE >
Kastanjer 1—1.5 =» STÖRANDE >
Svenska Fröklängnings Aktiebolaget.
AN
CENTRALTR., STHLM.
CENTRALTRYCKERIET STOCKHOLM, 1906.
HÖRS
KÖ
dj di NN
JES
kv
'
Ae
-
YA art ET pp ban
Bo arär när RANA GR ASTRA
TRY EE sr seat re nara oc sår RYSSARNA erna SARAS EAA