Re I TR Ag RASAR bottar br fate or pr & -Nas/ > NA SEA =0 FR W-Gibson-inyv fe USållE rr R pj LA AN Å SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT ALLMÄNNA DELEN 1912 MED Ii TAFLA, 105 ILLUSTRATIONER (DÄRAF 36 HELSIDESBILDER), 13 KARTSKISSER OCH 14 PORTRÄTT. TIONDE ARGANGEN UTGIFVEN AL FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD STOCKHOLM 19012 Redaktörer: SCHOTTE, GUNNAR, Jägmästare, Föreståndare för Statens Skogs- försöksanstalt, Föreningens sekreterare, ansvarig ulgifvare. HESSELMAN, HENRIK, Fil. D:r, Docent, Botanist vid Statens Skogs- försöksanstalt. CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1912 INNEHÅLLSFÖRTECKNING för såväl allmänna delen som fackafdelningen.' Uppsatser, referat och notiser. KÄNLIHON HELA SSESVampangrepp pa gran! af Chpysomysa, LeCI some: sksscns sneakers ne AMINOFF, F.: Föreningens för skogsvård 7:e exkursion 12—15 juni I9I11I ......... 9, ANDERSSON, ERNST: Flottningskostnadernas fördelning. ,....... «--=ssssseicssssssesas ace s rna na ID SKeKONOMISKANPLINCIPeErN a aten tl CT. segt Ear ER Sonja ee sa sera a fejv sla lets feil SÅ Ekonomiska och skogliga synpunkter vid skogsförvaltning (yttr.)........ 331, 345: Metod och tabeller för utrönandet af massa- och värdetillväxtprocenten hos stå- ETT ETAC Ro rn Um mr nl el aja d fore ale) Sale lar ga NE, esse ro sl le bajsa a Fjeja Är fel I mås rea (Rättelser härtill) Högsta markränta eller högsta afkastning. Svar till jägmästare C. von Schönberg ANDERSSON, SAM.: Några ord om norrländskt tallfrö ANDERSSON, THOR: Ekonomiska och skogliga synpunkter vid skogsförvaltning (yttr. BERGREN, E. J.: Sammanvuxna barrträd BJÖRKBOM, CARL: Statens skogsadministration (yttr.) DOMÄNSTYRELSEN: Meddelanden till Sveriges Kronojägareförbund Ang. tiden för frörapporternas afgifvande Cirkulär angående inköp af barrträdskott för statens fröklängningsanstalter, gifvet den 27 december 1911 Angående kostnader för tjänstetelefon Allmänna principer att beaktas vid utsyning och stämpling i de norrländska kro- noskogarna, uttalade vid sammanträde med öfverjägmästarna i Kungl. Domän- styrelsen november I911 Angående upplåtelse af odlingslägenheter å kronoparker och öfverloppsmarker of- van odlingsgränsen Af Kungl. Domänstyrelsen för treårsperioden 1912—1914 fastställdt arbetsprogram för skogsförsöksanstalten Angående tjänstgöringsskyldighet för assistent, som är gemensam för två eller flera Angående aflönade e. jägmästares rätt att åtaga sig skogsförrättning åt enskilda. Angående upptagandet i förvaltningsförslaget af arbeten, som utföras mot ersätt- ning af arrendeafdrag Angående utdelning af HänstöOrnseforeskulter Angående giltighetstiden för s, k. tillsvidarekontrakt Yttrande öfver skiftesstadgekommitténs betänkande Kungl. Domänstyrelsens föreskrifter angående vissa ändringar i gällande bestäm- melser i fråga om upprättande af skogshushållningsplaner i Norrland ! De siffror, som äro försedda med en stjärna, hänvisa till sådana uppsatser, som en- dast ingått i fackafdelningen. IV INNEHÅLLSFÖRTECKNING., Sid. Angående redovisning af utdelning från brandförsäkringsverk oisssmssssssssrerrsrsnra 367 Angaende tiden för frörapporternas afgifvallde..... «chess sne ngn sr sne sinnade "367 DYyBECK, WILHELM: Fröklängning och fröklängningsanstalter = iosssmssssssserssrssssrsrnes S1 Några reflektioner med anledning af f. d. justitierådet Joh. Hellners utredning om skogsvårdsstyrelsernas fördelning af bidrag för skogsvårdsarbeten ............... 193 BESTRÖM, GUst:: Skogsbrandförsäkringstragan) (NOS). ...:-s..ssss.sseone cc ec dipol olnn siske 3093 ENEROTH, O.: Om de »normala» tallbeståndens afkastningsförmåga........ssssssssssssron> och ip Gt FREDENBERG, KARL: Är ekonomisk skogshushållning möjlig? .....smssssserserssssssersar a 17 GRENANDER, TELL: Om norrländska skogsvårdskommitténs lagförslag för öfre Norr- Lär AST TA AT Ar mr aa a na nr a mr db ana så sin EAT ATL HN ss ARS GRÖNBERG, GÖsTA: Gunnar Tillander (nekrolog) 33 Ekonomiska och skogliga synpunkter vid skogsförvaltning (yttr.)............... 338, 354 GUSTAFSSON, C. J.: Om dyktimmer HS HaucH, L. A.: Spredningsevnen hos vore Trearter og dens Virkning paa Kultur og [TATT ET Ae oa sol Sr mt falla a ess SY vila ee sad el IAS salt Bl le As ATL TLS gl HECKSCHER, E1i F.: Ekonomiska och skogliga synpunkter vid skogsförvaltning (yttr.) 320, 349 Skogsbrukets räntabilitet. Svar till jägmästare C. von Schönberg = .sssiessrerssoa 492 FIRDERSPROM, bc nistatlig (Ck uran: DOcra. Uppland... ss... .-sE5S ss se saa se OE RES 251 HELLNER, JOH.: Skogsvårdsstyrelsernas fördelning af bidrag för af enskilda utförda SKOPSVALASADDETSTNNEA NA 4 ns Paste rn jod n Digte nd a area rare AAA SERNER ETTER I HELLSTRÖM, OTTO: De grundläggande principerna för fördelning af kostnaderna för Han Spa lm a DOES Vaa ars om ao ejaea Slo mek a fel äjeirjega See Lp Sa RAR KT ER RSA 435 HEMBERG, EUGEN: Försumpningarnas orsaker m. m, Bill I siomsseocssssesaras svor a en 77 HESSELMAN, HENRIK: Om snöbrotten i norra Sverige vintern I910—1911 =........0.0 145 Redogörelse för Skogsförsöksanstaltens verksamhet. III Berättelse öfver den bo- taniska afdelningens verksamhet under treårsperioden 1909—1911 jämte förslag ENL NRDEO Por I RA RR fn nn a Rem data se DÅ aller Se så or SA 3 ER BLAD SRA ASA SRA ÖN HULTIN, J. H.: Skogsvårdsstyrelsens i Kopparbergs län berättelser. Ett meddelande. 44 JONSON, TOR: Ekonomiska och skogliga synpunkter vid skogsförvaltning (yttr.) 328, 337, 355 SLS LIES RO Kef et re belek ora do CR a ES BAS SA RR AE BEE RA an BI Sad bön ban 361 Taxatoriska undersökningar öfver skogsträdens form. III. Formbestämning å stå- EDLER Arr an na a mes faeas55rjaa/ Ras ee Sä rk Sör Se Sar 5235 RAS En AT ae nr rn om ma om fire älelsel ms (ilS Isle Tegner SS SA Kr ANNE "370 KEMPE, SETH M.: Försök med utländska barrträd å Hemsön i Ångermanland ESpRGASA 49 TJAGERBERG, LÖRSTEN" EIOPPLorka. pa. gfalleh...j.. ss .s2e eds oe soo elene SEE 456 Studier öfver den norrländska tallens sjukdomar, särskildt med hänsyn till dess FOTS TE PT rr nn a ror aa rolelersles a.älsagjelee a öm o Sue a Ern AREA LUNDBERG, EDVARD: En pelargran Lör, AXEL: Efter hvilka grunder böra kostnaderna för den allmänna flottningen rätt- VISIZCNIOT AEA benen Es sa oc ehe fs bli / 261 MELKERSON, J. A.: Om flottning i ringbom 6 MELLSTRÖM, |. A.: Meddelande från Sveriges kronojägareförbund 55 NILSSON, ARVID: Ekonomiska och skogliga synpunkter vid skogsförvaltning (yttr.) 340, 355, 300 NORDSTRÖM, CARL B.: En ny lokal för Alnus incana (L.) Willd. v. laciniata Callier... 444 PETTERSSON, P. B.: Upprop till f. d. lärlingar vid Hunnebergs skogsskola «............ 404 RINGSTRAND, NILS G.: Norrländska Skogsvårdskommitténs betänkande, TII. Statens SKOPSACTORIStTa tion) (SOTE TAP) sf See NET BARA rang Av RA” RR IA 1 RAR NNE Clas Ludvig Malmström (nekrolog)................ RS IRA PR EAA SR ROR LA nan 3091 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. RROHDIN, CARI-ETIP: Skogsutställningen i Flalmstad IQf20::5..s.rsasdcdsa=ders esk dera descr a SAHLBERG, AXEL: Carl Fredrik Fasselblad' (nekrölög) s.mso:osss-stsssnso sonson esse dha dt nde SAMUELSSON, WALDEMAR: Två granar med märklig förgrening. Tätt förgrenad gran CENT (0 ÅAR nn AA RR oa a a nn RR rr me a Lea a Te söner BA sn Ad le SALAS EE SAR SAMZELIUS, HUGO: Tage Engströmer (nekrolog) C. E. Fleetwood (nekrolog) AIESSPBOLERIUSYNUEKTALOPN) Migs oss «ins sden el SER Bajse lea Bs Eon als nlon lera SES SS ASSA ES de El almar: Grab li (Dekrolöp))s:50-sssdg ur sec Sedd senere vn oeiodoiasialå fas ANNAN C. Ax. Hollgren (nekrolog C. Fredholm (nekrolog) J. A. Nyberg (nekrolog) C. J. Nummelin (nekrolog) Herman Lagerquist (nekrolog) SCHOTTE, ANNA: Litteraturanmälningar SCHOTTE, GUNNAR: Statens Skogsförsöksanstalt (notis) Redogörelse för Skogsförsöksanstaltens verksamhet. I, Gemensamma angelägen- heter under treårsperioden 1909—1911 II. Berättelse öfver skogsafdelningens verksamhet åren 1909—1911 jämte för- slag till program för treårsperioden 1912—1914 Redogörelse för verksamheten vid Statens Skogsförsöksanstalt under år 1911. I. Skogsafdelningen Främmande länders utgifter till den högre skogsundervisningen och skogsförsöks- väsendet Skogsstatistiska meddelanden Förteckning öfver skogslitteratur, som utgifvits under år IOII ssosossssssssssssssrs rna a Protokoll fördt vid Föreningens för skogsvård årsmöte å Hasselbacken den 19 mars 1912 1902—1912. Till Skogsvårdsföreningens 10-årsdag Skogsträdens frösättning hösten 1912 En ny kottplockningsapparat Sveriges virkesrikaste skogsbestånd Om gallringsförsök SCHÖNBERG, CARL VON: Ytterligare några ord med anledning af jägmästare Anders- sons »Ekonomiska principer» SIVvÉN, ALBERT: En enkel metod för beräknande af trädstammars formareor och ku- biska innehåll SYLVÉN, NILS: Strödda iakttagelser från en studieresa i Mellaneuropa En skogs-alpexkursion i Schweiz TaMmM, GöstA: Norrländska skogsvärdskommitténs betänkande, I. Förslagets allmänna hufvuddrag (föredrag) Statens skogsadministration (yttr.) TAMM, OLOF: Pelarliknande gran från Södertäljetrakten TIGERSCHIÖLD, HUGO: Ekonomiska och skogliga synpunkter vid Krogslörvaltning tt) TRÄGÅRDH, IVAR: Om Orchestes fagi L., en bladminerare på boken TULLGREN, ALB.: Rapportverksamheten rörande vårt lands skadedjur WaLLMo, Uno: Ekonomiska och skogliga synpunkter vid skogsförvaltning (yttr. Statens skogsadministration (yttr. VI INNEHÅLLSFÖRTECKNING. WELANDER, P. O.: Norrländska skogsvårdskommitténs betänkande. II. Ekonomiska och skogliga synpunkter vid skogsförvaltning (föredrag) (GERT er a rn Nr me a a a a sara E 19 än öst einln ass As AA Seele 341, VERDIER, B. A. DE: Ekonomiska och skogliga synpunkter vid skogsförvaltning (yttr.) 336, WIBECK, EDVARD: Sfatensiskopgsadministration (yllk:).......«ssss ess ssedtre sees eten eiean nleIS ES Skogsinstitut i Turkiet Tall och gran af sydlig härkomst i Sverige WIGELIUS, ALFR.: Ekonomiska och skogliga synpunkter vid skogsförvaltning (yttr.)... WÅHLBERG, D. AF: Statens skogsadministration (yttr.) Meddelanden från Statens Skogsförsöksanstalt. Redogörelse för verksamheten vid Statens Skogsförsöksanstalt under år 1911: I. Skogsafdelningen af Gunnar Schotte I. Botaniska afdelningen af Henrik Hesselman svsssssssssrarsnsrna so SEA R SANN Redogörelse för Skogsförsöksanstaltens verksamhet: I. Gemensamma angelägenheter under treårsperioden 1909—1911 af Gunnar Schotte II. Berättelse öfver skogsafdelningens verksamhet åren 1909—1911 jämte förslag till program för treårsperioden 1912—1914 af Gunnar Schotte III. Berättelse öfver den botaniska afdelningens verksamhet under treårsperioden 1909—1911 jämte förslag till program af Henrik HesselMan muissessassarserarsrren na IV. Af Kungl. Domänstyrelsen för treårsperioden 1912—1914 fastställdt arbets- DOPA AN SA SAS es bre NA Ses pr ole B reed ld.ere 8 08 nisjå Fr öjäjaa hs Sj In IAN SEA ATTANS SER Tr ia (sil SA SERERNA Om snöbrotten i norra Sverige vintern 1910—1911 af Henrik Hesselman Tall och gran af sydlig härkomst i Sverige af Edvard Wibeck Studier öfver den norrländska tallens sjukdomar, särskildt med hänsyn till dess föryng- ring af Torsten Lagerberg Skogsträdens frösättning hösten 1912 af Gunnar Schott€ ssmsesssessssannnasnnrnnnr ann nonan Sveriges virkesrikaste skogsbestånd af Gunnar Schotte Om gallringsförsök af Gunnar Schotte Meddelanden från Föreningen för Skogsvård. Föreningens för skogsvård 7:e exkursion 12—15 juni 1911 af F. Aminoff ......... 9, Norrländska Skogsvårdskommitténs betänkande. I. Förslagets allmänna hufvuddrag. Föredrag vid Föreningens för skogsvård årsmöte den 19 mars 1912 af Gösta LEAN Ph nn er a ae föra da stals 2 5 ls Sön oe fal fö nior 0 äs Re el Protokoll fördt vid Föreningens för skogsvård årsmöte den 19 mars I9I2 s..s.onss0..s Norrländska Skogsvårdskommitténs betänkande. II. Ekonomiska och skogliga syn- punkter vid skogsförvaltning. A. Inledningsföredrag vid Föreningens för skogsvård ordinarie årsmöte den 19 MATS) ELO TZ AEA NO SNPEE [ANNAT ne das spion oas ask blad fo valdes ds daj ae ir eo eo AES B. Diskussion (yttranden af hrr Eli Heckscher, Tor Jonson, Alfr. Wigelius, Frnst Andersson, de Verdier, G. Grönberg, Arv. Nilsson, Uno Wallmo, H. Tiger- SG (220 LAS POV LATER SSOTLM OG IENAIILLE ARE ID) Srsa sås dee RA a nen A ere re Serra RN Norrländska Skogsvårdskommitténs betänkande. III. Statens skogsadministration. A. Inledande föredrag vid Föreningens för skogsvård årsmöte den 19 mars 1912 af Nils G. Ringstrand. [3E] a [ST INNEHÅLLSFÖRTECKNING. B. Diskussion (yttranden af hrr Wibeck, Wallmo, af Waählberg, Tamm och SOLA LD Nga dss AR SabaSo SÖ SUNBEE SN YAONRAScE c SKOPSVArdSfÖTeni ng mv ärar SUL CI Osarl Sa CI ArO ss ae fejne lade aa lelsjaja)aj bir rie a le sn (Ala) le sjasiolal Skogsvårdsföreningens exkursion 1912 sissssssssssrrssa RöÖreniagenstton Skopsvardarsmöfer (TOS). ss. ses us ssjussistwsias sej ef oja siste elle es Se Allers 1902—1912. På Skogsvårdsföreningens 10-årsdag af Gunnar SALMA EE Ed ÄR SKO gSVARUSLOren Np ense tl O-ATS CAP urban ee sno girl Te ee ie 5 Ar jä na a lass stolsfes ins RESAS In Memoriam, Gunnar Tillander af GösTA GRÖNBERG... Tage Engströmmer af HUGO SAMZELIUS Carl Kredrik Hasselblad af AXEL SARLBERG oys.cssssvurdesse degen ssd sn rn SATTE (GM EREERISS two 0 Wat CkIU GO SAMZRELUSI scene esse res sla sla) Ses ssk id felaa,5 öd eejei)e najs TSE PATTe35: UB Ore nus kan ElU GO NS ATLZRIELU SM sota era sees le sie lie ss alslö äje asrle le efe sie ae Leda ala src 0 EN alnar Gran eva ElUG OMS AMA TU Sr es sjön setts led des ej ekslrel pie AE Te sle[sjafng 2.r 4 ole sjö jaja en Ean )E a GIFAR MH eTen) atoEluG OR SAMZDETOS-P odla seja sie sill siple ej] aja) a AES je, jade sfjaer ace je sla eierae en [SF AGENyberer af FlUGO-SÄMZELIUSE 0093 sele else elk nr palatala Leasa As ers Lel koala el ös uirAr SE mr 25 (SEPRrEd Holm alk ELOG ONS AMZELTOS Hos ebb bok sele se ds VESTRE RA BILD C. J. Hermelin af HUGO SAMZELIUS .... Carl Ludvig Malmström af NILs G. RINGSTRAND IBLerm ar bag erguistiaföHlUGONSAMAPLIUS Men ns sasse bol ae jale 8 del rös is slö lo ssd es se a sila saa Smärre iakttagelser och naturminnen. Några ord om norrländskt tallfrö af SAM. ANDERSSON dossessstossasssesorserrerres annan a Pelarliknande gran från Södertäljetrakten af OLOF TAMM IBRNP Elarp rang at ED VÄRD GIGUN DER Ges a ole aja sa de lil sj slskelelol gissa blelsialalsles elersirisjei spis ns KASS elelr Två granar med märklig förgrening. Tätt förgrenad gran af WALDEMAR SAMUELSSON 3 3 » > » Ormgran > En le ek från norra Uppland af L. HEDENSTRÖM Sammanvuxna barrträd af E. J. BERGGREN En ny lekal för Alnus incana (L.) Willd, v. laciniata Callier af KARL B. NOSDSNsOM Rikstaxeringen. Skogstillgängen i Värmland enligt en förberedande rapport från Värmlandskom- TOTSSTOTA GIAN ESR Så sr NE 6 2 fe fe ma mA mr SR Sa fasa sf AS AN SA Slo ot bra SS ull AA Bilaga I Värmländska skogstaxeringen Från skogsvårdsstyrelserna. Rättegångar och juridiska spörsmål: 16. Fråga huruvida vissa genom ett på 1860-talet utfärdadt K. Br. stadgade bestäm- melser om ansvar för skogshygge å flygsandsfält i Blekinge ägde tillämplighet efter ikraftträdande” af lagen om skyddsskogar d.: 24 juli 1003) 3... u..scssskasorsssa des nnekiknd 17. Sedan vid undersökning enligt 2 $ lag angående vård af enskildes skogar visat sig, att mark, som afverkats med eller utan kvarlämnande af fröträd, ej lämpar sig för produktion af aspskog, har afverkaren förpliktigats att ringbarka kvarstående aspar och röja bort möjligen kommande aspuppslag, trots att han ej enligt afverkningskontrakt FOR ASPONSTTRNASD TAS VA SEE SE SoA FANA NA LEA Beslut vid skogsvårsdsstyrelsernas möte i december I9ILI ,.sssmmsnnssesessaa CTS 194 196 197 121 VIII INNEHÅLLSFÖRTECKNING Berättelser för år 1911 från skogsvårdsstyrelserna i Stockholms läns landstingsområde Försumpningarnas orsaker m. m. af EuG. HEMBERG Kalmar läns norra landstingsområde Förslag om Gottlandslagens tillämpning på Oland Gottlands läns landstingsområde Göteborgs och Bohusläns landstingsområde Skaraborgs » Värmlands » Örebro läns >» Västmanlands » Kopparbergs > > Uppsala » > Södermanlands läns » Östergötlands — » > Jönköpings » » Kronobergs > » » södra 25 RR RE a AS a fd ee ara neo Tepe eter aja LST es TS Blekinge =» Rn mn MANA sola 5 öv äjelas mö ole la spi Avd vie nes ET ES Kristianstads läns RA mn Seg? äv SUS aja a sr lera SA a dralns rs se AE fare PARSE Malmöhus » FR ÄT fe SATSAS VI SR BER SE SA a DS IDAG NANA Hallands > » Älfsborgs läns Värmländska skogstaxeringen Gäfleborgs > » Västernorrlands =» > Jämtlands » » Skogseldar inom Jämtlands län år 1911 (inhäftad tabell). Tabellsammandrag: Enskilda skogarnas areal samt skogsvårdsstyrelsernas tjänstepersonal och SKOgSVALASKOMIITU HE ET de os oe bris LIE eEfele äl sele. see kel fe ryd ole jä lEr Riel kejaa ANT KS RE Skogsodlingar, utförda under skogsvårdsstyrelsernas ledning ... All å enskild mark utförd skogsodling Åtgärder för spridning af kunskap i skogsvård Åtgärder INOFTSKOgSALVELKDINB ARE ole sfe da un ses nistr Ses orsa Bäckrensning, dikning och markberedning Fröklängning Skogsfrö ISKORSP ÅA LO Talet sr as a Ja gjara ell sla be Wä(saele ie a isfarsfa ls ein RASA Skogsvårdsstyrelsernas inkomster och utgifter år 1911 » tillgängar 43 skulder pe. I 3 iman ere RE SLAS Skogsvårdsstyrelsernas fördelning af bidrag för af enskilda utförda skogs- vårdsarbeten af JoH. HELLNER Skogsvårdsstyrelsens i Kopparbergs län berättelse. Ett meddelande af J. HULTIN Några reflexioner med anledning af f. d. justitierådet Joh. Hellners utred- ning om skogsvårdsstyrelsens fördelning af bidrag för skogsvårdsarbe- ten af WILHELM DYRECK INNEHÅLLSFÖRTECKNING i IX Sid. Från 1912 års riksdag. (a FStatsVErkspro post Oe ss senda sasse anod a selen elle ene RR Barr VRAKET SSE Sn 46, 496 Förbud för köpare af skogsegendomar att de närmaste åren efter köpet afverka SEO ANU SAS TUE TEA LS IT PV see oe sa ole veta slae seja söder le) a ola löje)a ala är sj e sein Ka sis SDS RR SSE 129 Åtgärder att förekomma skadegörelse å ungskog genom toppskottens afskärande m, m, 129, 497 Interimistiska bestämmelser angående nyttjanderätt till samfälld skog ..sssssss.s..- 129, 498 Skogsvårdsafgifter och anslag till skogsvårdsstyrelserna ...ssssssssseersssessssnr ein inen 129, 496 Lappmarksbefolkningens möjligheter af inkomst af utdrifning af vindfällen. ee 130 Stubbrytning å statens skogar inom Västerbottens och Norrbottens ÅÄTD one SSR 130, 498 [AT (AD ER lag em ON SKO gSACCIST 4: nr ses ssd eger ses age stenen sd sdrele on gigs ein S NS 131 Ändring i bestämmelserna angående skogsafverkningsafhandlings förseende med stäm- IS PERBedbs na tde bdr Ugn ease BSD ETSBOCURDF ALIN NU. SANENHEEE BETEN EE BEA TSE SENATEN SER SSONE EN DG 131 Väg öfver annans mark för skogsprodukters framforslande,....ssssssssssrerreersor enten 131, 499 SVenskaj la pparsd rätte tilliren bete: sa..csesvcarsopesrig ssd send a acle nej Se äre ok RS RAS 131 Skyldighet för myndighet att offentligen försälja virke, hvarom rättegång pågår......... 132 Ersättning för genom skogsbrand lidna förluster .......sssesossssssesessssssrosser snar ant r nen t 132 Skogsarbetarnas ställning och lefnadsförhållanden m. m. 132, 499 Försäljning eller upplåtande af kronoegendomar Skogsstatens skattefrihet för tjänstehundar.. Rekognitionsskogar och åborätt Planläggning och ledning af arbetet på jordfrågans lösning =ismssmsssssessseseressserern enn 134 BOlagsKOchySskogsspekulantersnordföryärtepis a. Ea ss ss see NTE ae an SA aa 135, 499 ATS ard er Em OESfÖrSUN PI LI gr sl Ers Se Sr NA STA SS SNR SE TAS 135, 498 IATA IEI Ti 0 SATISTA MED of eek stat jsela Jaja sjal Aes WAS sar ee jä a ere fee AR la Sej re ss SSA sr 135, 498 Ang. tjänsteårsberäkning för vissa kronojägare å Klotens kronopark = isssssssssesereres 136 Flera kvalificerade kvinnliga biträden i DomänstyrelseD,.....ssssssssssserersrrssersenessnnnna 136 SKOgsstatenssjakträttio sc stib-re spar kota ess brak n se SER rid FNEs SSE selger Rs ske Sd NES sas 136, 500 Skogsundervisningsfrågan. Kungl. Maj:ts nåd. proposition ang. ordnandet af den HÖgresskOgsundervisnin ge oss sees senere spis nyt eri sla ae ks sn sirsinsin ae 497, "137 Bisda ge asgo Er er see fos SKR Sör SAS UA SRA Tr AS ST Ever 498, 7327 In KOp kat skog Ara de SAALE se re as or SS SS SN blan jslöeleslars ba elsja sie) done ia) ALS ÄlS sö Are 496 SKO SSACEIS KOCK VITKESAX EKA or SNS aa Se SS Sr en aAa re TIPSEN BE act 497 Staten SKSkO BStorsökSanSstalls see sles sys siseider vernrrtarncleee slet sj sjal genre okle le Nn ES 497 INGET oysyegönsttnng Nos byRYNdBESr FERENN Id URPNRADA FEN OEERASFEFPULSRÄDOES 2 SR RNE 499 Stämpelafgift för afhandlingar om skogsafverkning| .:s...se--==s>esvsedvsuresnaest senares 499 INO Eyre SET gg rost ocksaneo ons ONBONOE SINNE EARL NEP AODEPEN 135,» 499 Kronodomänerna 132, 500 JK Era EO a a RR rr a Era äras a vf: Ris KE Ad SE Ani Esa Se fär SAS een 500 Litteratur. Förteckning öfver skogslitteratur, som utgifvits under år 1911, sammanställd af GUNNAR STR ONNIAG gebgpdnrsssNEORNEKBSNOSEETBGOSNSJONENEEANT NNE RENEE RE: GSE HERE DR SOC EAST SN 217 fönd. Gustaf: Vara frukter och här) (rec: ANNA SCHOTPR) eds sssce-sxtetsedesssask ass rss 257 Billighetsupplaga af Gustaf Linds och John Gréens konserveringsbok (rec. ANNA SCHOTTE) 257 RENVALL, AUGUST. Die periodischen Erscheinungen der Reproduktion der Kiefer an der polaren Waldgrenze (rec. NILS SYLVÉN) Xx INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid. Skogsstatistiska meddelanden. Afkastningen af Rysslands statsskogar af G. SCH. sisssseseresesesssrneseeenereren tennenrnea "13 Skogsförhållandena i Schweiz af (X, SCH... son sseseeene sie ses ot nns peer asgpr sne nsneane 135 Smärre meddelanden. miskogs-alpexkurston ts Chwe:zkaf NILS] SVIN? oder kn. snel se dne s senses ssk s EEE "58 Skogsinstitut i Turkiet af E. W... +62 Meddelanden för år 1911 från Jägmästarnes FÖrening issssssesesrsrsrsesasannennann rss nens 62 Föreningen SvVerjges OrdiD axe j2gMAStare.s.... someone saa sila a elake sake) sla kisse esi er >63 De SU TEGNTNES KÖTDRN Signs vg soSNSE URNA BIO SANNE ra AD ÄNDE ST sia SARS EE +63 SVERSKA MOTS masa ref RDUWACERE E.-kssss sp sir oja ra Selelsle 0 «oe sis njeln ge ee AS Fisen srerötejela fpl Så blets BASSE 63 Upprop till resandet af en minnesstod öfver Carl Gayer "451 Notiser. Ang. giltighetstidens längd för stämpling inom skyddsskogarnä,...ssssssesreserssseesnsona 51 Angående inskränkning i betesrätten å ohägnad mark i Uppsala län .. 142 Byraerstorslandtbroksräkenskaper och deklaratiOD| o:.sssssssss-sssesssssl ke kide ses sasse Rans ekar 502 [BILEETÖLj AN SVAr AN CX GTA Elena eo sale oljan rel safajel ae Er Bale nee, efe ein ee Sri SSJ SEE IE RE SR AE 257 IB av i O ED LO CK SAP ATAL Fojo slsje 0 nte laiele 0 elela elr & ir le) elen jaa) ein STEL SSE FASTA AR TAS SSEERATArE 502 FRJLO CEN In SSK O DAD CEC I slotts era sea elli na sa a srsjsjole ae kalle ad De dåre fer RTR SAN ARE SA SSA SET SAN 207 IBI(OFErTEn OSlapstutO a OSK Op NA UEE es so sej risleje reale nee mn sjefelein nr ina SR Sea SS ISS she ene ef TSE SS ST RISR 3 Från de stora häradsallmänningarna i Södermanland issssmsessessssosenssssssrsskrrer narr nen 208 KOrEn In genskiömSkOgSVArd Alsö tess ss sva sly sönerna sanne see ln se Kisel 535 LAR Förslagen tll komläpgningiatiskogsvärdsafgifterha... ..s..csessrins sne sees sl KASSE 207 IRörSaljnin pilaf kväva dre Kronoeg en COM ALA. ss. ss ss sr sju ansatsen ass sLs a feel sifasker le Stas [LALLE BIEN 52 IForsoksundersokningen af skogarna 1 VÄrmland se. s-s as sasse nee sekel se SA SSE 52 IKYOLD SEC NA SEN or es sf sele Tale oja deel lå fö lera sinleaj sl eds 234 141 Kronoparkernas tillökning s.ssssssssssss-ss i 2 ang tbruucsyeckan mi Stockhom CLOE2 os sosse ast 9 salarna segra AS SE RDR TE SEN REA 142 Läroböcker i skogshushållning och skogsvård 457 Modeller till flottledsbyggnader, skänkta till tekniska högskolan 204 Norrlandskalskopsvardskommittéll ys: ss ss sdss uns senere srt de fre sek TALA ER EE 3 Öulingslagenheterra Ckronoparker un. MMS. Nsssss ass sense sr ses ere Ina er el bla sel se 2 KRaLenWblommarcaföle dels fsess bade seeda ra dfn ren see skr sr effe Se SE NE EN ERNA 361 RO SOT Oates UD DIGy fa EA öka fcla ojeefe een ien SB EJalaan aja fara af el Ra 6 MALE fe [oN sie el ee leiJal ee le FST TTR RNE 258 SKO SENS, SKAAESVA PALT ses sasse a solelefelal er ejee oleje efarela le» oojaje oe Sa ff oje]e an ASS FS RAS ES ELAKARE 501 0 BSACCILS EI OT KATT OT me af Sto es lll a äsfajulelsflny er ei as See tr Sr I Es rr JT RER 456 SkopsarbetarnasmymWorsland Nefnadsförhällan Cen ous sa oss ss «seeks sasse SEEN 503 Skogsbrandförsäkringsfrågan af Gust. EKSTRÖM ..... FSC EK fär dai cjeje (SSA NGE RELSEN 303 SIKO fr STAS FI CLI EE DN Ne era rdfa a 5 ale ej le alfa je le. ö je pöle Safe aja ble nat E AlajejS Re älere aleleå se foreib leder SLA 307, 503 Skogskommittén för södra Sveriges allmänna SkOgar -ossssosrssreseresirorereseesnses erna ata 53 SKO Slas tina SKO MIIELENS ss sera slejeiste barn ole 5 5reja elegans lena än ala 5 ola fö le si Rista j Te 53 Skogsvardsföreningen Firar sipNLO-arga tllVarOl ooo..sss.. ss sas oso nes KSREATRE 402 Skogsvårdsföreningens exkursion IQI2 issmssssssssssssssena sErs fer 207, 258, 361, 402 Statens skogsförsöksanstalt af G. SCH, smsssssessrereresrrrr erna öns ENE ee rr SEEN 53 Staten skvirkesförsaljning ar un Gers. ar TOM... oss sues sen cs sager AA ERE TRE RNE 53 Topptorka på granen af TORSTEN LAGERBERG. ; RR a a md SgS 456 At Sarder för: DaturskyCld ris nosiennne ses 2 FRE RA SER EE SÄLAR a nd an 401 INNEHÅLLSFORTECKNING. XI Sid, Skogsbrukspraktika. OM dyktimmer at .G., Je (GUSTAFSSON vo smulosessasos sd a 137 Trävarumarknaden. Sveriges utförsel af trävaror och pappersmassa 54, 143, 204, 259, 307, 303, 403, 458, 504 Svenska Trävaru-Exportföreningens årsberättelse för år IQII........oo0..0. 2ä. 1015, ö ja le AST 199 Fråga huruvida råmateriel, som tillverkas och användes för pappersindustrien är att anse som sådan trämassa, hvarför skogsvårdsafgift skall erläggas .. 458 Ekonomiskt. Aktiebolaget Skellefteå trämassefabrik... 504 Ramviks Sågverks aktiebolag 362 Alkvetterns aktiebolag ......... 54, 209, 301 Rö Sågverks nya aktiebolag.............. 209 Billerudstaktiebölags ccc.etsreeree sober sen 402 Sandö Sågverks aktiebolag 02 IBJjörkaraletreb ola pg As 504 Slottsbrons sulfitaktiebolag.. ova. AOS BOXHOlMmS alktiebOlAg] ss... s sas de 54, 209 Stora Kopparbergs Bergslags aktiebo- IEllfvestorpsralktiehöla0n ss magen sork s das 402 ET RARE N tr S SKOGAR ANDERE as AE 306, 362, 403 Graningeverkens aktiebolag ............... 402 IStorförs, Bruks aktiebölägd .so.: ss... «ess. 362 Hellefors Bruks aktiebolag ......... 3025 457 EStrömnas taktiebolags mad. 362 IEFOLaSUnUsSKaktiebOlAg se eken tes Mesa A020ESUN ASKA Ke DOLlA Ps bensen ss anses knsE 0504 Hudiksvalls Trävaru-aktiebolag ... 209, 504 Sundsvalls Cellulosa aktiebolag........... 363 Kalix; travaru-aktiebolag — issssessodedssda 504 Surahammars Bruks aktiebolag ....... 307 RAD SLOLSNARKTED OLA Oss a EA SSA AO2MSVATLOR AKTIEN OLA ee a nr SEA 363 Kopparbergs och Hofors Sågverks aktie- Söderfors Bruks aktiebolag .....ssm00...-- 403 | sässonsvbddrssssDa 307, 362, 402, 457 Trävaruaktiebolaget Dalarne ............... 54 Korsnäs Sågverks aktiebolag 306, 362, 403 Trävaruaktiebolaget H. Cornelius......... 209 Ljusne-Voxna aktiebolag...........:......... 362 Tuna Fabriks aktiebolag SNF 305 Markmyra Sulfitaktiebolag................ -209; Uddeholms aktiebölag s....c.s-c... 2095 307 Nordmalings ångsågs aktiebolag ......... 2008 RVArgonskabtieb Old eye ss es 457 Nyhammars Bruks aktiebolag............... 209 Wifsta Warfs aktiebolag......... 54, 260, 363 Obbola Cellulosa aktiebolag ............... 362 Öhrvikens aktiebolag .... 363 Ramnäs Bruks aktiebolag ........... 260, 362 Skogsadministrationen. Kungl. Domänstyrelsens yttrande öfver skiftesstadgekommitténs betänkande,.... +276 Förordningar, prejudikat och cirkulärskrifvelser. Kungl. Maj:ts nåd. skrifvelse till Dess vetenskapsakademi ang. register öfver fridlysta TA TUIMALRD ESP ATK ENA Ssab ee se fa ala Ef laga fe re a fs a nd "63 Kungl. Maj:ts nåd. reglemente rörande nationalparkernas förvaltning ....... "63 Angående ersättning för en utsyningsförrättning å kyrkoherdebostället BAS bol i (STASMATKESKSOCKS ISS fr rs fer el er AN rg VA SST RR SEE ENDE EL RES Raa la de "63 Kungl. Domänstyrelsens cirkulär angående kop af Perelrädskot för statens förkläng- ningsanstalter, gifvet den 27 december IOLD .....c.w.o.saooceoon sena 64 Prejudikat angående behörighet att väcka åtal enligt skyddsskogslagen >64 Angående kostnader för tjänstetelefon .............. 208 XII INNEHALLSFORTECKNING. Angående tjänstgöringsskyldighet för assistent, som är gemensam för två eller flera revir Angående aflönade extra jägmästares rätt att åtaga sig skogsförrättningar åt enskilda "154 PAT oaendeojltighetstiden förs. ks tölSVIdarekontral tis. =. ee AA 233 Kungl. Domänstyrelsens kungörelse angående fridlysningstid för vissa djurslag ......... 233 Tillägg till nåd. Kungörelsen af den 31 december 1909 ang. förändrade grunder för åtgärder i syfte att åt mindre bemedlade och obemedlade bereda tillfälle att förvärfva egnahemslägenheter från våra kronoegendOmar,..........ssssissseressar ana "280 Kungl. Domänstyrelsens föreskrifter angående vissa ändringar i gällande bestämmelser i fråga om upprättande af skogshushållningsplaner i Norrland, .....sssssssesssss es +281 Ang: UAden or Hrörapporternas pafsifvVan des: ssu, eeskas bosnier sr ak Vejen Iles Piana nen sl 367 Ang. upplåtelse af rätt till bearbetande af icke inmutningsbara mineralfyndigheter å EKOT OJO EVER SE SR AS ja sf År ss felet ER Ar ELLER PRE ER RrTre +367 Ang. redovisning af utdelning från brandförsäkringsverk = issssmssssssssrarserasosrsrsann rna 7367 Kungl. Maj:ts nådiga instruktion för statens skogsförsöksanstalt = iossossssssssssseerssssnsn "453 Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse ang. allmänna villkor och bestämmelser för åtnjutande af de i aflöningsstaten för statens skogsförsöksanstalt för ordinarie befattnings- hafvare upptagna aflöningar Lag om skogsaccis och om virkestaxering Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse ang. fastställelse af vissa för tillämpningen af lagen om skogsaccis och om virkestaxering erforderliga formulär =ssssssssessssrssrrrsrsrsrnnrn ne "453 Kungl. Domänstyrelsens cirkulär ang. åtgärder för underlättande af jordupplåtelser för odlingslägenbeter uns... .s.- oja NS oa el ja EADS jä nee & Pai prnlole ele ATS SS KTRS ERE "453 FAN oskuppbordfattunderhandsförsaljningsmedel SisseE 5 55seeEE saa RSS SANN "454 Kungl. Domänstyrelsens cirkulär ang. uppbörd af skogsmedel =Össssssssssssersersssssasnan "454 Prejudikat ang. ståndskogslikvid inom skyddskogsområdet ...sssssssssssrerrsressrerrrrre sana "454 IR EVITenSNIOLvaltningsmedells:34-5-4. 34.50 delades Jun nsnerni ARS SoS ER ERS NASS Skogstjänsteman är ej berättigad till ersättning af allmänna medel för inställelse vid domstolfsasom" allmän faklagare. - >... .mes: ses essessnr dee ENor ige bas RTR "455 Beslut af allmännare intresse. Allmänna principer att beaktas vid utsyning och stämpling i de norrländska krono- skogarna, uttalade vid sammanträde med öfverjägmästarna i Kungl. Domän- SEYLElS ET AN OVEM) Der TaEO IG a sfus ts siasrie ae ba ef ere Al sr are AE RSA SEA fer ja AL FR SE MEESE +66 Ang. upplåtelse af odlingslägenheter å kronoparker och öfverloppsmarker ofvan od- lin gSErÄNSCNA osa adde bob Ser o BR else od a jeleja öl Ki fotnal of ör leka SIE ei N de ÄR SR EE ERA RUE ER TRADE sög Ang. rätt för Domänstyrelsen att under år 1912 anställa extra jägmästare efter ett halft års verksamhet efter afgångsexamen från skogsinstitutet —.................... 68 Ang. standskogslikvid inom skyddsskogsområdet .............w...-.-sssesuooessseutssre derra +6$8 Ang. beslag och yrkadt jäf rörande olaglig afverkning inom skyddskogsområdet ...... =69 Hallkdahofrättensokadts böterna kor laga Hjäkbti.. sn... us senatens ce ee ee ESS 270 Ang. afslag på begäran att jägmästare skulle få räkna ålderstillägg under tid han varit CSR ARD ASAT C 4 Aloha ors re sk dh ake fö ar SR ENG Ser Äts el Kysk ve rel sr 5 fer ta fe ÖR rak (a SVR ETS ISA An Saku td elnin pi afätjänStg Ori gsforeska fe... ss elden sn ek asia fell oas al fee a År SR RA SUS Ang. upptagandet i förvaltningsförslaget af arbeten, som utföras mot ersättning af ar- TED LER FÄLA Fä sNdeajl o Slg San Sf no R CSR As 0 EIS ög cola de G EAA NESS ENE "154 Af Kungl. Maj:t anvisade medel från anslaget för år 1912 till skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet .............. : INNEHÅLLSFÖRTECKNING. : XIII Sid Fördelning af de å extra stat för år 1912 uppförda anslag till skogsodlingens be- FIA TDN ATT CRT FTIR lasa Sj esta vila Is la fålla bla sele lefere sila ialla er aa polen aa S ASS DN Le "234 Ang. ersättning vid vakansförordnande inom SKkOgSStaten,.......s.sssoresersrseserererssss renen 287 Ang. godtgörelse till extra skogspersonal inom skyddsskogsområdet i Jämtlands län... 7288 Ang, tyllnadsarivode. till vikarie! förs SKOgSsrätlarel:, sees «sme sasson se asien nr sas ena +368 Ändring af $ 1 i lagen ang. vård af enskildes skogar i syfte att bättre trygga sko- SEN SVA LELYARD rs Seek fre set so DE TA sar Es Ao SANNA DA es an ör bara SA äjsJö ENE JA STASIS TA +368 En tvistig beslagsprovision "369 Domänstyrelsens statförslag för år 1914 beträffande driftkostnader för statens domäners LÖT) CI 5 rt EE RA Rs Ae a mr NER Sr TES Ra PA SFR Bra föra dl a 6 eger Rs SS SAN "456 Tillämpningen af kungörelsen ang. lagstiftningen om ecklesiastika boställsskogar den (6) Lö (Ly 410 LO) ok rer Tr ro EN RAG SR on AE SRA OL SE ETTA CR RE EE RA AS EN oe "457 Brutnin SkUtutgijts förslagen: sföra Arv OS ss bosc dekan salen Elena sa dieler Ses safe len nerf "457 Markinkop, för jagmastarebostallen/ i MUOSkusselstbDYydbEe aa aa a aa es essens ses enes sa F457 Öfverläggningsämnen vid öfverjägmästarnas sammanträde inför Kungl. Domänstyrelsen KO 2 RE DENNA AR FE SKER RR an rå ER AO RTR BA SR RSA nat a or ana re oh f458 BD OT ANTON En SKU SA 2 AINA stella se RS fr EA SE RATE NS NS SNRA NAT ATA org RA "458 Tjänster och förordnanden. Kungl. Domänstyrelsen : SÄNT TNE TAS OG rs so ENS EES Lara ol SE rr af Ra Fe MS SR LAS RE RID ÄRR RER SEK dala a SON TASO 11 (TAG CJ Sr ne ars cash a mars Se Nitar SI AE fr a RAA fs SR SL al FINN NASO IE O NG äl Se Da AT Soten an Susa el slel sl ee s tl SA eld Nsa Sn) Fo fele le Sa R or sie) SI Hela sie Belak SES DSG ITIS Pp EE UKO TAS ÖS OMR ara a slöa) das (ee suelsks le ade ij) es AT SLE jafasen ejer SAS åa, elle a/s al ej ije) ej Vela Sala ks sla a Sa lea) a sen DA "459 IFO TIN INN SS LOTT ALAA SN ae sta sf flea seja el Eee era bis sl sla a | GA: AS nisl ajö ög le felareja IS) Se R ELSlän ar nos SEI Ra ELR AS fo SNR FIS KUN änstle ck ehetOChESsSnEStEs ess ess AS RA SANN RE EA +156, "288, "459 Skog sstaten: FArTLOTL AG eEYASSISLET Teres SE rr EEE RESER NR KORSET fa NTSC wdsflg net OR STING STEK CU TAN SARI ERA AISA TRAIL AA URI: a RARE RSS TER NESSER DE ae RASA ER EN Valens 155 FÄTUT GS] ÖMT ENAT fe eos Ad ed RARE Rat TFA SR af eraa a ff ere e Sra fs BSTS END SÅR Ara ell fe kan eran a Ae skjDN 459 FANS SITS TE LE BAK CAN an DV O CE RARE dp BS fe tog fö RE RA De RR ff Re ft Ar fI55, "288 BUTT AN CC) ATT ASTA CN or eg seja sg er SNS sg est fe aj ele are Sö ojöjelå bjöls el dörs saa Sö Biel ter Le B fen 571 BLACKS RT EVITA RR RSS rg er TV, PS ESS ANN ps SITTA AR ge ra rena FISEN n254 ERK KYtES TOT STe Cl ATEA NANNA BSR AR ee rerna SNRA ng RE he Ne RER STR ES RE "459 Dikningsledaretsre ReegeeaS a SN a sea AT ee bu SAS SUS SSR TS BST Tore SA XY EX trap) AS MAStaren. sen BER BROR NGN BN one LTS AA SA I SR rs EE BRT NR NO FI5G. "289, "370 Hlörval tare valts Ocken allman mun p an te bese bass Sr AE f R SS RASNAN ST AA ST ASAnLSD VAR EV Me ja le je sae bolar 2 RS ne MARIE 0 Hela sf er JEN RER ef a enat a NN ng jens ease Kosta revir Skogsingenjörer Skogsskolorna KIJED SPARE LOT BIR KRA RES AE SR IR JR EA kg pre kr RE KOTA GR LE Skogstaxatorers biträden Skyddskogsassistenter Resestipendier Statens flottledsingenjör XIV INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid. Utnämn da sägas lärt, ,.5 schism mn mess ud JR ja ar sense RS SMIEa SPA (Vär tO Mare VIT ds så ören SE sg STR SR RS ASA öra Ers se R RR ANS ENE +I55, 284 Återkalladt förordnande,.............i.sssssssosooo ooo ERS n öm 4 fee (slälsjoå SVAR EEE 155, "290 AUFSDYSTEVIG Flens sas epres abs RNE oc6R SANNE EEE SS AE BEER AE SÅ sade FN FR ÖfVETJARTNAStare crt see SERA EE SE ob oo n bs äss eter 0 bössor AN ARNE SRS (ÖfVEr)AEAStareassiS [enter see FRRRRPRN NE stl nt tess ones gräsen SMIREASO Tjänstledighet Skogsförsöksanstalten : Tillfälliga biträden Br Assistenter 72 Extra assistent T234: Skogsinstitutet: LÄS SITS FE Tä LO ESR ERA ER RNE RR me en Rd nde ösa a tgb esse omm Pr joja a ocj el RARE FE KUR ENE +£234 Skogsskolorna : SALEN SVSKO OSS KO [ae a a rn a rg TES ease de sea ga jeSla rer pA SRS RESER NS je ÖRAT DR sor RSA SR EAS SANNE SE NAN AR ESR åa I I FORA Ar rn anda FIRE IAN SKO gSRASESKOPSSKO Tas nn ee os mö ale ein a ok läg ln sn Nr SS Re fer ANNES SA AE HH UN dena rann a AAA RER org Er RE RR a Ra a aan stone ssd 255 BISPSArdeNSESKOpSSK OL er a a da sö= oh fe ääfö noja So sine. råg sr TR SABER SSR ER SI 200 Enskild skogsvård: Disponent vid Nordmalings Ångsågs AKUED Ol orsa lrnöree nd ära er SG Nols br SEE SR ST NNE tT56 UPATISJASINAS lAT non As äs eu nloeldlere eller «ie bis blek sl ning SKOR SLÖRVA LATE RT Rn UR step tilsela ue «oe bss snreje ejer cn Skogschef vid Hellefors SLIT ES VRENA RR RE ee ar RR a a ee Sr rv ÄR REKA ARSA 2 rn SARAS Ra NAS ANHODID BI tLLURVI KANE] RTOKFSKOPSTÄtlaTe, oss sms s restes äte blelea er ESA SSA EA ENE 507 FANS Ke CER NR nn Ram Me er äi6 tare fa a STETEN AE Eje jaja Alaa jalera 144, 210, 308, 364, 404, 508 IAN TTSARKTO NOJ ap AFeSrAtE IOILYRUSDeEhOfSVILKe 0 os se ss sas asia sedel ed Le ef le SL RS fa FAST FR 507 Ang. pensioner till f. d. kronojägare ....... ERE a Rae Era da ad AA org io 404 AD ESKIdEnEÖrEiröräpporternaskafgifvanCle ss... ..-s:s« std ej seen AR RER 460 FÄTD EES] TATE faddrarna aa fre äva i si Bla Sia a del fors er eiöte 0 US Esser ra ae ET SLA SAST SNR 364 Ersättning. for olycksfall vid skogsarbete. ä kronOpark.........s..oscese0 se sosse EEE 505 125072) TOS OTIS ptrggds son Sd SAS KRA 55, 144, 210, 308, 364, 404, 460, 508 Extrankronojagare med arfvyOde :-...sssss.ss=snss sessionen 55, 144, 210, 308, 364, 460, 508 Extra kronoskogvaktare ..... ae öl pr Sänd ole äläja e ÖVäeleja es £ ör SET AS Aa EJ SNR (SAST 260 EO a nn a a nm ra 5 AAA SES e fe Sea Re SAN SVAG ra SARS SARS 308 Förvägrad åldersdispens för inträde vid skogsskolor 507 Jalktratt för UCronOjäpAte. oe s mess ssk era RR RAR RA RR RR Aa Ar a sk så der bar 507 IKSKOTIO] AP ET ber EE nn Rn a AES slalara es dieter afere 55, 144, 210, 364, 404, 460, 508 Kronojägarnas ersättningsskyldighet för vid afträde från boställe påsynade husröte- [DTS TC 1 fr NE Re ora FE Nyaga no ra jer eler NET E för ä lr ö le SYRA TE l fa R Vater öd Fä reda sfär a FRE KR NERE NES 505 IKErGD 0 JAg ATESEIPEN GET SE ASEA AS Re RS RE L ER pe SR RSA 144, 260, 508 IRErO RO SKO PV LATE rn mn Ra nr a era fo no rrö se fre SR jota .... 210, 308, 508 INTE dalj et Fa ttkrO NOJ ASALE 1 s otlrelslesb ie sek sln as n leo tag ejcfe eledö 1 85 a lalga aren orre AA fee) SIE TAR SR LYNNE 210 Meddelande från Sveriges Kronojägareförbund =. ssmsssmmsssssssseoeaa SER OKFIS LD NG IRESSSI PEN ACL. ss ok olenes bis bälg seine Fö 22 lei åf jane oe eisloeinje 19 RS SEI SNES ENE 260 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. : XV Sid. FNL ELO S R fee o ASS le bloigrtl 6 sa ba Så ajeiäa elda ER SEE EAST ESA 56 Skogsrättares tjänsteårsberäkning ss eceeeees 14 SLA 507 RÄTT S 1 OT EA rr Rn ord a sida lu slöja fagre sne Ez 304 Tillstånd att kvarstå i tjänsten 508 ASTERISK hope 00005 tyoaod DAUN ver BIG SIST I ASSR READY DÖD S SLLL CCR 460 Upprop till f. d. lärlingar vid Hunnebergs skogsskola af P. B. Pettersson... 404 NILEN REN tetongrd göder SAS vändÄRAFÖSSPE EE NR BALL IDST SEE LTNNE Er ERE DUNEE RNE SOSSAR ENS py Sr CODE Nast 404 Återkallade förordnanden 308, 404, 508 Ändring i reglementariska föreskrifter till efterrättelse vid kronojägares tjänstgöring ... 211 Bilagor. Skogsvårdsstyrelsernas årsberättelser för år IOII sis. seseeeeeeesrrss00> Bil. I. (H. 10—11). Priskurant från Svenska Skogsfrökontoret i Halmstad sisssssssreeerreesessoas Lös bilaga (H. 2). > å skogs- och parkträd från Ranviks plantskolor see. SR » , Bro BID AINO KOUNY Ck of e a duster se sassieislel le belsiers.nials sla SARS TREA ES NN Se (EIA OT) 40 sidor annonsbilagor. TM RARE Vi SKOGSVÅRDS- FÖRENINGENS TIDSKRIFT Monk a RSA S få Isa R NA 2 UN V (8 ; ngr ST RN 1. W Hult ; E N FÅ WE V : a 5 aa ÅA 5 SE - S = AEA a ' HÄFTE 1. JANUARI, ET ) FY SSA FRIAR ID SA a -" ANMALAN. TSE RR Under nio år har Skogsvårdsföreningens Tidskrift sökt sprida kunskap om våra skogar och deras vård. Den har sträfvat att vara samlingspunkten för det in- tresse för skogssaken i vårt land, som af allt att döma växer sig allt starkare och tränger till allt vidare kretsar bland Sveriges folk. I så måtto vill Tidskriften vara en ledande kraft i denna rörelse, att den meddelar sina läsare teknikens och veten- skapens senaste. framsteg i allt hvad som rör skogen, dess lif, dess vård och dess ekonomi, Kunskap härom är nödvändig icke minst i vår handlingskraftiga tid, som önskar se ett snabbt och säkert framåtskridande. Åt Norrlands skogsbruk, som för närvarande befinner sig i en nydaningsperiod, kommer alldeles särskild uppmärksam- het att riktas. Men för vårt folk har kunskapen om skogsvård blifvit viktigare än förr, då det nu slutligen kommit till allmänt erkännande att det gent emot skogen icke blott gäller att taga utan också att gifva — icke blott att skörda utan också att vårda, Till alla dem, som ha närmare eller fjärmare intressen för dessa sträfvanden och — för vår svenska skog, vänder sig vår tidskrift. ; Under år 1912 utgifves Skogsvårdsföreningens Tidskrift med sin tionde årgång efter ungefär samma plan som föregående år i tvenne skilda afdelningar: den allmänna delen och fackafdelningen, Den allmänna delen innehåller längre eller kortare, vanligen rikt illustre- rade uppsatser, som i populär form behandla såväl praktiska frågor som teoretiska spörs- mål rörande våra skogar. I denna afdelning intagas äfven mindre jaktvårdsuppsatser, uppgifter om trävarumarknaden, notiser i skogsekonomiska frågor, korta meddeländen från skogsvårdsstyrelserna samt andra notiser rörande skogsvården, Under år 1912 komma särskildt frågor rörande trävarumarknaden och flottledsförhållandena att behand- las mera ingående än förut. Denna upplaga sändes till ledamöterna af Föreningen för Skogsvård mot medlemsafgiften & kronor per år. Allmänna delen är afsedd att om- fatta omkring 500 sidor förutom eventuella bilagor. Fackafdelningen innehåller en serie fackuppsatser om ungefär 400 sidor per år. Denna fackserie behandlar rent teoretiska spörsmål rörande våra skogar, samt mera spe- - ciella tekniskt fackliga frågor. Men denna afdelning vill ej blott fullständigt behandla landets skogsförhållanden, utan kommer äfven att följa med, hvad som af betydenhet förekommer i skogslitteraturen. Den skall innehålla recensioner af värdefullare arbeten i skogshushållning och redogörelser för det viktigaste innehålleti de utländska skogs- tidskrifterna samt förteckning öfver utkommarnde skogslitteratur. I fackafdelningen intagas vidare cirkulär och prejudikat rörande statens skogsförvaltning, meddelanden om beslut af allmännare intresse rörande skogsadministrationen samt redogörelser för tjänster och förordnanden inom skogsstaten och den enskilda skogsvården, Under rfubriken administrativ praxis öppnar denna upplaga sina spalter för korta meddelanden och inlägg i administrationsfrågor. Priset för allmänna delen och fack- afdelningen om tillsammans öfver goo sidor förutom eventuella bilagor blir 10 kronor per år, d. v. 8. vanliga medlemsafgiften 5 kr. samt en tilläggsafgift af 5 kronor för den fackliga delen af tidskriften. Prenumeration å endast fackafdelningen mottages ej. Allmänna afdelningen utgifves med 12 häften per år. Af fackafdelningen ut- komma 6 häften, som utsändas ungefär hvarannan månad; i; Tidskriften sändes portofritt till alla medlemmar af Föreningen, men kan prenumeration till pris af resp. 5 och 10 kr. äfven ske i bokhandeln. Stockholm den 20 december I911. i | Redaktionen. Annonsera i Skogsvårdsföreningens Tidskrift. Stor spridning: För närvarande öfver 3,000 exemplar. Annonspriset är 20 kr, för hel sida. Smärre annonser beräknas efter 1.50 kr. pr em, af sidans höjd och minsta annonspriset är 3 kr. För annonser, som införas minst "5 ggr, lämnas 10 9 rabatt och för hela året stående annonser 20 4. Annonser böra ; > insändas till redaktionen före den 15 i hvarje månad för att inflyta i närmaste häfte, ER Ärade medlemmar uppmanas att till Föreningens kontor anmäla per- soner, som äro villiga att ingå I Föreningen, äfvensom att meddela uppgift på adresstörändringar. Aftryck af uppsatser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskildt tillstånd härtill erhållits af redaktionen. ; Red. Tidskriften distribueras I bokhandeln. af A.B. Nordiska Bokhandeln, Stockholm. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN, IQ12, H. I. Skogsvårdsstyrelsernas fördelning af bidrag för af enskilda utförda skogsvårdsarbeten. Af JoH. HELLNER, De medel, som genom skogsvårdsafgifter inflyta till skogsvårds- kassan, skola, som bekant, i den mån de ej åtgå till förvaltningskost- nader, användas till främjande af den enskilda skogshushållningen och omhänderhafvas för detta ändamål af skogsvårdsstyrelserna. Det heter i $ 4 af förordningen angående skogsvårdsstyrelser, att styrelserna hafva till uppgift att befrämja den enskilda skogshushåll- ningen genom utbredande af kunskap i skogsskötsel, beviljande af bi- drag till och utförande af arbeten för skogskultur, tillhandahållande af skogsfrö och plantor samt vidtagande i öfrigt af åtgärder, ägnade att befordra en förbättrad skogshushållning. Det är ej här min afsikt att ingå i en allsidig granskning utaf dessa medels användning för olika ändamål; det gäller blott frågan, huru skogsvårdsstyrelserna begagna den dem medgifna rätten att be- vilja bidrag till utförande af arbeten i skogsvårdsändamål. Några när- mare instruktioner i fråga om dylika bidrags beviljande innehåller icke ofvannämnda kungl. förordning, ej heller finner man, med oväsentliga undantag, några bestämmelser härom meddelade i de reglementen för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, som Kungl. Maj:t fastställt. Skogs- vårdsstyrelserna hafva sålunda synnerlig stor frihet att disponera öfver de för ifrågavarande ändamål tillgängliga medlen. Öfver deras beslut rörande disposition af medlen kan ingen klagan föras, och den gransk- ning, som styrelsernas förvaltning är underkastad genom utsedda revi- sorer, torde näppeligen vara afsedd att omfatta de principer, efter hvilka styrelserna arbeta i skogsvårdssyfte. Visserligen är det ej utan exem- pel, att revisorerna gifvit sig in på detta ämne, och antingen uttalat sitt gillande af styrelsernas tillämpade grundsatser eller ock i enstaka fall gjort några erinringar beträffande desamma, men revisorernas even- tuella anmärkningar härutinnan torde i hvarje fall ej kunna föranleda till några åtgärder af för styrelserna bindande verkan. Skogsvårds- Skogsvårdsfören. tidskrift, Allm. delen, 1912 I 2 JOH. HELLNER. styrelserna hafva sålunda en alldeles obunden frihet att besluta om medlens fördelning på det sätt, som de finna för ändamålet tjänligast. Det är helt naturligt, att denna frihet föranleder en viss olikfor- mighet i de grunder, efter hvilka fördelningen äger rum inom olika landstingsområden. Som en tämligen genomgående regel kan man dock finna, att styrelserna skilja mellan mindre och större skogsägare samt på ett eller annat sätt gynna de förra vid medlens fördelning. Den synpunkt, som här gjort sig gällande, är naturligen den, att de större godsägarna hafva större möjligheter att använda egna medel för skogsvårdsändamål och i allmänhet större insikt om gagnet af dy- lika åtgärder, samt att därför de mindre skogsägarna behöfva en kraf- tigare uppmuntran än de förra till sådana åtgärders vidtagande. Utan tvifvel kan detta betraktelsesätt till en viss grad hafva sitt berättigande, men måhända kan det ligga en fara uti att drifva detsamma för långt, emedan det i så fall lätt nog kan alstra misstämning hos de större skogsägarna, och som en följd däraf mindre benägenhet att vidtaga skogsvårdsåtgärder. Faktiskt hafva på flera håll från större godsägares, d. v. s. bolags sida, yppats missnöje med de principer, hvilka gjort sig gällande vid medlens fördelning. Detta har föranledt mig att företaga en närmare undersökning an- gående skogsvårdsmedlens fördelning i de nordliga länen. Min under- sökning har endast omfattat Värmlands, Kopparbergs, Gäfleborgs, Jämt- lands och Västernorrlands län, och jag går nu att i korthet redogöra för resultatet häraf. Värmlands läns landstingsområde. Från skogsvårdskassan har under åren 1906—1909 utgått bidrag till diknings- och bäckrensningsarbeten med 30 4 af kostnaderna, dock högst med 1,000 kr. till hvarje särskild skogsägare. Under år 1910 kunde endast 40 940:s bidrag lämnas, och för år 1911 har ej mer än 20 9, kunnat utlofvas. Bidragen utbetalas icke förrän arbetet är full- bordadt och afslutadt. Någon skillnad mellan större och mindre skogs- ägare göres ej i annat hänseende än det nyssnämnda, att maximibi- dragen äro begränsade till 1,000 kr. Detta har emellertid haft den verkan, att under det att enskilda skogsägare under år 1906—1910 för en sammanlagd arbetskostnad af c:a 193,700 kr. erhålllit i bidrag 90,964 kr. eller omkring 47 ”, hafva bolag för en totalkostnad af 177,880 kr. erhållit bidrag med 49,600 kr. eller något mer än 27 4 af kostnaden, SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS FÖRDELNING AF BIDRAG FÖR SKOGSVÅRDSARBETEN. 3 Kopparbergs läns landstingsområde. Bidrag till dikningar och bäckrensningar hafva ej lämnats förrän från och med år 1908. Under åren 1908—1910 har bidraget utgått med 50 4 af i kostnadsförslaget angifna kostnader, och för år 1911 hafva utlofvats 40 6. Högsta bidraget har emellertid utgjort per skogsägare för år 1908 500 kr., för år 1909 300 kr. samt för åren 1910—1911 200 kr. Som villkor för bidrag fordrar skogsvårdsstyrelsen, att arbetet skall vara planlagdt af styrelsens tjänstemän. Detta villkor i förening med den starka begränsningen af maximisiffran har föranledt, att endast mindre skogsägare anlita styrelsen med begäran om bidrag. Inga bo- lag hafva erhållit eller ens sökt bidrag af skogsvårdsmedel till dik- ningsarbeten. De belopp, som utbetalats till mindre skogsägare, synas enligt uppgifterna i skogsvårdsstyrelsens berättelser under åren 1908— 1910 uppgått till endast omkring 24,000 kr. Af skogsvårdsstyrelsens årsberättelser framgår, att dikningsarbeten utförts af större skogsägare — utan bidrag från skogsvårdskassan — för en kostnad af 138,000 kr. år 1908, 115,700 kr. år 1909 och 106,400 kr. år 1910. I dessa siffror ingå ej de kostnader, som af samma ända- mål nedlagts af Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag eller Korsnäs Aktiebolag, emedan från dessa bolag inga kostnader varit inlämnade till skogsvårdsstyrelsen. Gäfleborgs läns landstingsområde. I Gäfleborgs län har t. o. m. är 1910 tillämpats den regeln, att i bidrag till diknings- och bäckrensningsarbeten utbetalts 50 94, af kost- naden. Ingen annan begränsning fanns under sagda period än den, att högst 500 kr. fingo utgå per hemman. Till följd af denna regel hafva i detta län bolag likaväl som enskilda intill år 1911 fått ersätt- ning för fullt hälften af sina kostnader. Bolagen hafva under åren 1906—1910 erhållit 68,803 kr. och enskilda 18,235 kr. Vid gransk- ningen af 1909 års räkenskaper anmärkte emellertid revisorerna, att at de 26,000 kr., som för året utbetalts, ej fullt 7,000 kr. kommit de en- skilda skogsägarnas skogsområden till godo, under det att öfver 19,000 kr. tillgodogjorts af större sågverksbolag, hvilka dock kunde antagas hafva vidtagit skogsförbättringsarbeten utan skogsvårdsstyrelsens mel- lankomst. Det vore emellertid önskvärdt att de mindre skogsägarna kunde förmås att mera allmänt än nu är fallet begagna sig af dessa bidrag. 4 JOH. HELLNER. Förmodligen är det på grund. af hvad revisorerna sålunda framhål- lit som skogsvårdsstyrelsen för år 1911 begränsat bidragen sålunda, att högst 2,000 kr. lämnas per skogsägare. Fämtlands läns landstingsområde. Skogsvårdsstyrelsen i Jämtlands läns landstingsområde har jäm- förelsevis rikliga medel till sitt förfogande för ifrågavarande ändamål. Under åren 1906—1911 ha utbetalats ej mindre än omkring 482,000 kronor som bidrag till kostnad för torrläggning af skogsmark, däraf c:a 99,000 kr. till bolag och c:a 383,000 kr. till enskilda skogsägare. I detta län är uppenbarligen de mindre skogsägarnas intresse för skogs- vårdsarbeten synnerligen lifligt, och däraf förklaras till en del den stora andel i utbetalta bidrag, som tilldelats enskilda skogsägare. Men till en del beror detta faktum också på de för de mindre skogsägarna synnerligen gynnsamma principer, som styrelsen tillämpat vid fördel- ningen. Styrelsen lämnar bidragen dels i form af anslag till arbeten, som skola utföras, dels såsom premier för på skogsägarens kostnad redan utförda arbeten. Såsom villkor för erhållande af bidrag i den förra formen kräfves, att inteckningssäkerhet eller af styrelsen godkänd borgen lämnas för arbetets behöriga utförande. Bolagen hafva naturligt nog i allmänhet föredragit att först af egna medel utföra arbetet och efter dess fullbordande begära bidrag till kost- naden. De enskilda skogsägarna åter synas föredraga den förra formen, att på förhand och mot säkerhet erhålla anslag till arbetet, hvilket i så fall merendels planlägges af skogsvårdsstyrelsens tjänstemän. Under år 1906 utgick bidraget för bägge dessa olika former af bidrag med 50 4 af kostnaden. Denna procentsiffra har också bibe- hållits oförändrad för de enskilda skogsägare, som anlita bidrag i form af förskotterade anslag. För sådana anslag till bolag har däremot procentsiffran från och med år 1909 varit nedsatt till 30 94. Än mera påfallande är, att för den form af bidrag, som bolagen hufvudsaligen anlitat, eller de s. k. premierna, procentsiffran nedsatts för år 1907 och 1908 till 40 94, och för åren 1909 och 1910 till 10 4. För år 1911 är det enligt uppgift från en styrelsens tjänsteman ovisst, om något bidrag alls kan lämnas i form af premier. Till följd häraf har skill- naden i det belopp, som under åren 1909—1911 utbetalats till bolag och enskilda, blifvit mera påfallande än för hela tidsperioden, i det att till bolag utbetalats allenast c:a 43,000 kr. emot c:a 269,000 kr. till enskilda. SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS FÖRDELNING AF BIDRAG FÖR SKOGSVÅRDSARBETEN. 5 Västernorrlands läns landstingsområade. Äfven inom Västernorrlands län äro ganska rikliga medel tillgäng- liga såsom bidrag till skogsvårdsarbeten. Under tiden 1906—1911 hafva c:a 497,000 kr. därtill beviljats, däraf bolag erhållit c:a 321,000 kr. och enskilda skogsägare c:a 176,000 kr. Bidragens belopp i procent af den beräknade kostnaden hafva växlat, men dock städse varit till de mindre skogsägarnas förmån. Bolag hafva sålunda erhållit år 1906 FOG, AlLI007 20. Yo, Al 190800 9, ar 1000, Och 1910 25 Yo För enskilda hafva bidragen utgått med 60 9, år 1906, 58 4 år 1907, 75 Yo åren 1908 och 1909 samt 70 94 åren 1910 och 1911. bd Af det föregående finner man, att principerna för medlens för- delning mellan större och mindre skogsägare äro ganska växlande hos de olika skogsvårdsstyrelserna. Ytterligheterna betecknas å ena si- dan af Gäfleborgs läns skogsvårdsstyrelse, som åtminstone intill år 1911 ej på något sätt gjort skillnad mellan större och mindre skogsägare, samt å andra sidan af Köpparbergs läns, hvilken uppställt sådana villkor, att de större skogsägarna ej ens ansett det löna mödan, att söka bidrag. I motsats till den brist på fasta regler, som sålunda här i riket är rådande beträffande rätten att af skogsvårdsafgifterna erhålla bidrag till utförda skogsvårdsarbeten, framhålles på många håll såsom erkännans- värdt det system, som tillämpas i Norge. Genom 'Lov om Vernsko- gens bevarelse og mod skogens edeleggelse' af den 8 aug. 1908 har där införts en utväg att åsätta afverkadt virke ett slags skogsvårds- afgift. Dessa afgifter uppbäras af häradets resp. socknens kassör, som har skyldighet att insätta beloppet i sparbank på kontrabok lydande på ägaren af den skogsegendom, hvarifrån virket är afverkadt. Skogs- ägaren är sedermera berättigad att återfå de på hans kontrabok insatta beloppen med räntor i den mån han styrker, att han nedlagt kostnader på arbetet till främjande af skogens återväxt. Det har framhållits, att detta system hvilar på en berättigad prin- cip, nämligen den, att samma skogsmark, hvars virke lämnat medel till afgifterna, också får tillgodonjuta de skogsvårdsåtgärder, till hvilkas utförande afgiften räcker, oafsedt om den eller den är ägare. Huru man än ställer sig till detta system, synes det i hvarje fall vara att förorda, att mera bestämda grunder för skogsvårdsmedlens fördelning mellan särskilda skogsägare här i riket komma till stånd, och att vid dessas fastställande hänsyn tages ej mindre till önskvärdheten af större likformighet i fördelningen inom skilda distrikt än äfven till ett billigt afvägande af såväl större som mindre skogsägares intressen. I SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN, 1012, H. I. Om flottning i ringbom. Af J. A. MELKERSON. Under de senaste åren har otvifvelaktigt en synnerligen lifaktig rörelse inträdt inom området för flottning och flottledsbyggnad. Nya synpunkter hafva gjort sig gällande, och äldre uppfattningar hafva fått vika eller modifierats. Anordningar grundade på dessa äldre uppfattningar förekomma ännu mycket ofta på vidt skilda ställen inom vårt land. Vi möta dem oftast, då fråga föreligger om flottningens ordnande i vattendrag, där det redan är allmän flottled. Ehuru dessa förhållanden äro kända för fackmannen, torde en belysning af en del af dessa frågor kunna vara till nytta för de många, som — utan praktisk erfarenhet inom flottningsområdet — skola bedöma hithörande frågor eller afgifva yttrande däri. Det förekommer ofta i utslag för inrättandet af allmänna flottleder en bestämmelse, att flottgodset skall framföras i ringbommar öfver vissa angifna ställen i vattendraget. I en del fall kan detta vara berättigadt, i andra däremot ej. Och mycket ofta kan bestämmelsen förorsaka skada vid flottningens bedrifvande utan att gifva någon eller åtminstone endast ringa fördel åt andra i vattendraget befintliga intressen. Bestämmelsen har på många ställen och i vidt skilda delar af vårt land vållat mycket onödigt besvär, skrifverier och utredningar. Onödig är bestämmelsen, då det t. ex. gäller virkets framförande öfver våra lugnvatten, men den £an där bli besvärlig, då — som snart nog torde inträffa — andra lösflottningssätt komma att tillgripas. Skad- lig blir bestämmelsen, då ringbomflottningen ej längre lämpar sig för de ökade virkesmassorna, och där utläggandet af skyddsbommar i stäl- let bör anlitas. Och många fall kunna anföras, där bestämmelsen om flottning i ringbom ej ens £an efterlefvas till följd af tidvis inträdande olämplig vattenhastighet i leden, flottgodsmängdens ökande i vatten- dragen m. m. Oftast sammanstöta vid här ofvan anförda fall — liksom i så många andra flottningsfrågor — flottningens intressen med strandägarens och båttrafikens. OM FLOTTNING I RINGBOM. 1 Dessa trenne intressen äro emellertid mycket olika ställda i lagligt afseende, i det att åt representanterna för de båda sistnämnda ersätt- ning gifves för af flottningen uppkomna skador, och sättet för deras uppskattning är bestämdt i gällande flottningsförfattningar. Genom ut- läggning af bommar vid stränderna kan dessutom strandägarens intres- sen ytterligare och effektivt skyddas. Förut antydda olämpliga bestämmelser för flottningens bedrifvande kunna emellertid verka högst skadligt på den allmänna flottningen, som däraf försenas och fördyras. Emot däraf uppkomna skador, direkta och indirekta, hafva de flottande ej något skydd. Att få bestämmelserna upphäfda är ofta svårt på grund af förutfattade åsikter. Då flottningens försenande och fördyrande drabbar värdet af det flottade virket och därmed ytterst ägarna till de skogar, som leverera virket, blir det alltså skogsägarnas intressen, som skola jämföras med strandägarnas och tra- fikens. Vid försöket att sammanjämka dessa hvarafidra motsatta intressen borde därför stor hänsyn tagas till den af lagbestämmelser i detta af- seende oskyddade allmänna flottningen. Endast i de fall, där verkliga skäl föreligga för ringbommars användning, böra med angifvande af skälen härför bestämmelser om detta transportsätts ovillkorliga använd- ning intagas i regleringsutslagen. Några ord om ringbommens sammansättning och funktion torde här vara på sin plats. Ringbomflotten är begränsad af en rad med hvarandra hopfästade bomträd. Denna rörliga, löst flytande kedja omsluter löst flytande virke. Den skall hafva tillräcklig styrka emot spänningen i längdriktningen, dess särskilda element skola kunna motstå böjningspåkänningen, och dess läge öfver och under vattenytan skall vara sådant, att inneslutet virke ej må kunna krypa öfver eller under densamma." Det hela framföres med en lina medelst maskin- eller handkraft från en bogse- rande båt eller flotte. Åt den flottade virkesmassan kan ej gifvas nå- gon på förhand önskad form, ej heller kan den styras efter ett vatten- drags krökar eller kryssas snedt emot rådande vindriktning. Ringbom- men kan därför ej framföras i ett smalt vattendrag utan att den, särskildt vid vissa vindar, helt och hållet uppfyller hela vattendraget, skrapar emot och därvid skadar stränder samt helt och hållet afstänger båttrafiken. Ibland sker sådan skrapning mycket våldsamt, särskildt mot ena stranden. Och alltid komma krökar och utskjutande uddar i ! Då nu groft virke, som behöfves för dessa bommar, börjar blifva allt mer säll- synt, vore här en tacksam uppgift för uppfinnaren att söka utbyta nuvarande konstruktions- sätt emot sådant, däri dessa dyrbara bomträd ej inginge. 5 J. A. MELKERSON. vattendraget att skadas af ringbommen, hvarjämte vid hvarje därvid uppkommen stöt samt vid ogynnsamma vindar rätt mycket flottgods kommer att slita sig löst och därefter fordra ett särskildt arbete, upp- samlandet i s. k. »bakläns». Detta löskomna virke drifver lätt in på ängar och lågländta marker och förorsakar där skada. Att ringbom- men ej alltid skyddar för skada å stränder och lätt nog kan blifva hindrande för trafiken är alltså klart. Det kan äfven ifrågasättas, om föreskriften om ringbommens ovill- korliga användning strängt taget har stöd i våra flottningsförfattningar. I motiven till flottledsförordningens $ 1 säger lagberedningen, att »ring- bomflottningen är allenast en bland de arbets- och transportsätt, som användas vid lösflottning». — Det synes därför böra stå de flottande fritt att använda detta transportsätt, då så är lämpligt. Men i hela flottningsstadgan och förordningen om allmän flottled nämnes ej en enda gång ringbomflottning, ej ens i $ 4 mom. 1 af flottningsstadgan, som dock utgör en instruktion för förrättningsmännen, och där öfriga anstalter för flottningens bedrifvande föreskrifvas. I denna paragraf skulle, synes det, ringbomflottningen hafva omnämts, ifall lagstiftarna tänkt sig densamma böra särskildt föreskrifvas vid vissa tillfällen. Men ehuru ringbommen i motiven särskildt omnämnes, finnas i själfva lag- texten inga bestämmelser om dess användning. Det är ej heller otroligt och kan i ett och annat fall påvisas, att syneförrättningsmän, som gjort föreskrifter om flottning i ringbommar, därvid förväxlat bestämmelserna i $ 4 mom. 1, första stycket i flott- ningsstadgan om virkets förande i sammanlagda flottar med ringbom- flottning. Men detta sätt för virkets transport är emellertid i så väl tekniskt som juridiskt afseende något helt annat än flottning i ring: bommar. De sammanlagda flottarna styras eller manövreras från flotten, ringbommen bogseras i lina, som ofvan omtalats. Det första sättet faller under förordningen om allmän farled, det senare tillhör flottningsstadgan. Leksand i november 1911. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN, I912, H. I. Föreningens för skogsvård 7:de exkursion I2—15 juni 19. Till denna Skogsvårdsföreningens exkursion med lyckonumret 7 hade an- mälningar ingått till större antal än någonsin förut. Deltagarna voro 110. Färden gällde denna gång bergslagstrak- terna, där det med bergshandteringen sam- hörande skogsbruket äger gamla anor och där bergslagsdistriktets rastlöse chef, öfver- jägmästare WALLMO, mer än någon annor- städes här i landet verkat för införande af mera rationella och naturenliga principer vid skogsskötseln. Allmän samling skedde i arla morgon- stund den 12 juni å Kristinehamns stads- hotell, där skogsmän från skilda delar af landet, alltifrån Västerbotten och ned till Småland, träffade samman och växlade återseendets handslag. Man såg där många kända ansikten från föregående exkursioner och främst föreningens afhållne ordförande, grefve FR. WACHTMEISTER, som medlemmar- na åter fingo glädjen hälsa. En medlem söktes och saknades dock, jägmästare SCcHOTTE, Fot. A. Chatillon-Vinbergh som denna gång liksom de föregående Fig. I. Två välbekanta medlemmar satt exkursionen i scen och burit tungan på väg till stationen. däraf, men nu var förhindrad närvara. Sedan deltagarna visat sig väl förfarna 1 den af andra än skogsmän okända konsten att kl. 1/,6 på morgonen inmundiga en bastant frukost (å programmet blygsamt benämnd kaffefrukost), troppade man af genom det slum- rande samhället ned till stationen. Här utdelades ett 112 sidor starkt färde- program, hvarjämte deltagarna förseddes med nummer att bära å rockupp slaget, hvarigenom presentationen väsentligen förenklades. Exkursionen gällde denna dag de i Värmland belägna TO F. AMINOFF. Storfors bruks aktiebolags skogar. Exkursionsledare var forstmästare G. WESSLÉN, Gammelkroppa. Den af honom i programmet meddelade allmänna beskrifningen och redogörelsen för dessa skogar införes här in extenso. Storfors Bruks A.-B. bildades 1864, men dess anor gå mycket längre tillbaka i tiden. Gamla handlingar från slutet af 1500-talet visa, att bruks- driften då redan var i gång såväl vid Storfors — »frälsegården Fors» — som äfven vid Nykroppa, där bolagets största verk nu äro belägna. År 1576 säldes Fors af dåvarande ägaren, fru Anna eller Malin på Lindö till hertig Karl, som 1592 uppgjorde kontrakt med Anders Hane »att bygga ett ränneverk med dammar, bäljar och annat vid Fors hemman, där hammaren skall stå». Här smidde sedan franska smeder »skottfriharnesk», rör- och spjällplåtar m. m. Vid Nykroppa, som redan 1574 nämnes som kronobruk, och hvars första hammarsmedja anlades 1588, tillverkades af tyska arbetare under förmannen Wolff Färster allehanda krigsmaterial, såsom kanoner, falko- netter och lod. — Karl IX bodde ofta, äfven som konung, på Kroppa, där han låtit uppföra en kungsgård och främjade kraftigt verksamheten vid bru- ken, men efter hans död inträdde en afmattning och slutligen utarrenderades bruken till holländare. Efter växlande öden indrogos Kroppa och Storfors vid Karl XI:s reduktion till kronan, hvarefter de ånyo utarrenderades. Den siste arrendatorn, kaptenen Klas Linroth, köpte bruken af kronan är 1714 för en summa af 26,938 daler 10 öre och 16 rst silfvermynt, och bruken stannade i denna släkt, tills de genom köp öfvergingo till nuvarande aktie- bolag. Samma år, 1866, ombyggdes verken vid Storfors, hvarest ett tids- enligt lancashiresmide då inrättades. Äfven vid Nykroppa skedde stora ny- byggnader. Utvidgningarna vid såväl Storfors som Nykroppa hafva fortgått ända in till sista tid, och bolaget har nu vid Storfors ett stort, modernt rör- verk samt vid Nykroppa 2 hyttor, 2 bessemerkonverter, 3 martinugnar, stora valsverk, ånghammarsmedja m. m. Till bruken anslogos redan tidigt behöfliga kolskogar, som med inköpet från kronan öfvergått under full besittningsrätt. I och med brukens ut- vidgning ökades behofvet af kol och vattenkraft, och domänerna hafva vid skilda tillfällen utökats genom förvärf af intilliggande mindre hyttelag och fastigheter. Den produktiva skogsmarksarealen har under åren varit: | ANSE el RR ETKaNen | | I ILLA O— TOA rek e lera Se Vf dras AT ENSE ARELEE SN 0 16,175| 09 |NTSAGTEISO 31 rea ses, ei sksn ri Pep nes tsk Neko 16,481 | 15 | 1 SOA 8 Of r slejele ester Ng fe TA Te (OR 19,068]| 24 | 1808— 1073 250 sla RES sd ere ense bps 19,103] 46 | 1 ÖVA TOO sa ag fd åe A SN SK SREEAER RANN 19,717| 94 [801180 BTG) OR Se oa ER = SSR ERPR SATS REPA SAE 22,874| 14 1.003 AE RR NLA LEJON SAL de a NAR 16 22,991] 07 TOO4E TO OO oe ee nej sen sl sjelaa öarna ennen nana ee keel 123,074] 33 | TOT Ore clas sela oke 9 ER farao a ARR F SS RER KE ERS SNINRINNEN 23,080) 43 ! Reduc. enligt 1905 års affattning. WHERRHULT STN HM TG NYKROPPA STN o Höjden KARTA ÖFVER EN DEL AF STORFORS BRUKS ABS SKOGAR ,MED BEVAKNINGS- GRÄNSER OCH EXKURSIONS- VÄG INLAGDA 12 F. AMINOFF. Skogarna hafva sedan förra hälften af 1800-talet varit ställda under fack- mässig våra och förvaltning. Enligt de principer för bruksskogarnas skötsel, som i förra århundradet mest gjorde sig gällande, har det skogsbrukssätt, som kommit till användning, varit trakthuggning. — Den äldsta trakthyggesplanen för de norra bevakningarna daterar sig från år 1848, och för de södra trak- terna finnas trakthyggeskartor från år 1861. — På hyggena ställdes alltid fröträd, men skogsodlingar synas redan tidigt börjat vidtagas, hvarvid 1 all- mänhet uppdragande af blandbestånd varit målet. Gallringar, till formen svaga låggallringar, började man på 1870-talet. — Från år 1875 föres öfver afverkningar och skogsodlingar m. m. en synnerligen detaljerad statistik, och den kolade virkesmassan är känd från år 1840. Enligt dessa uppgifter har följande grafiska tablå sammanställts: Afverkrang pr är och har prod. skogsmark Pappved och Props il FÅ Ned Wllll WW RR SN N Hotved Obekanta SoTTuN. 06- 1841 1910 Den produktiva arealen har för de skilda perioderna i denna tablå re- ducerats efter den markaffattning, som verkställdes år 1905. Enligt samma affattning och därvid gjord åldersbestämning af bestånden är sedan 1840 90 2 af arealen sluthuggen. Den genom gallringar uttagna virkesmassa, som användts till kolning, framgår af följande sammanställning: FÖRENINGENS FÖR SKOGSVÅRD 7:DE EXKURSION 12—15 JUNI I911. Kolvedsafverkningen PE är och har prod. mark. TEHT - 15775 1901-1905 ä : | ; ZZA x b Fig. 4. 13 Den med trakthuggning och gallring öfvergångna arealen har varit pr år: 1875—380 =+trakthuggn. 267 har, gallring 232 har 81—385 » 2190 » 89 86—90 » 199 > » 116 091I—95 » DTE TORG 96—19900 2 TOONE 7 AS I90I1—05 » NÖONEE » HÖST: o6—10 » SIS da » 496 > Ett sammandrag å skogsodlingarna återfinnes å sid. 14. I utdikning af försumpade skogsmarker, som först på senare åren börjat vidtagas, har nedlagts: År 1899 kr. 271,03 för 3,823 meter diken ES Torso 56,95 > 602 » » > 1IgOI » 118,39 >» 664 » » 1903 » TO2,860 2 TR AO 1905 » FÖ4700: (IE I, HIRO ) 1906 » 500,41 >» 2,946 » » » 1907 >» 606,96 » 4,235 » » FEL OO SEI, 255,04 152332 » > », 1000) > I,850,84 » IO,041I » ) TOLO H 03, 2323 3 207030 » AMINOFF. F. 14 BELSAN ICSKAO £9'97I 9:95 | 00ff og'£€ 08'61 Lbtof oSg!f | +8'1z I gEo'og — oSL'bl gge'S 0161 oofbr | 850 | 19'€ 11 +:64 | oot€ ol'yS olt1z ootoz 9£9'€ 98'fz I bbl'9g — bbb:9g oof 6061 1Stor | 250 €rfofr || 00:89 ost oStpS o0tg 16:€z LgS'v o6'g1 ||o0o4'98g — o0L'98 — 8061 [NESSER ost 96661 || 00:66 oStIE | oStbb o0ot£z £1:6z LS6'€ I & OR SE — ooS'Sb -— Lo61 | 88 s6'0 | oStgIr | Ser oor | 06fog | SIfIz 8E'zz EbS'b set6r MoSsb'ug | oof | oS1'L8 — | 9061 | 19591 sett | 5206 tztE LI oc'VI z6'59 z1t€€ getz€ Byss SSE 0o08'£9 0001 | 008'z9 — S061 z9'$1 68'r | ostpir || Letgrez oSt1z o6'Y5r | £8'6€ Lot1z gli'b | SLSr o0og'S9 008'9 000'65 — to6I Er'bI ectp | ootker || Set6rz | Söta | ogtbör | o5t6€ 65t6z | S61'S ootgz ||oof'bir | oo€'S | o0oflor | ooI'z £061 66:61 €6:p | SotSer |) SStevz £6'97 ghtblr | srt 18'07 gob't oo0tof€ ISSztzEr | Sz6'9 | o£f€'Szi — z06I 9E'gI grtz | ostgzr | Sotlgz | Skgz | o6t68r | oltgh 85'gI g16'E o5tof | STIS'611 | Sg9z'01 |09z'601 — 1061 gts o6 I ost S1 || 00tggz ogtof ostg6r | octgå SLt La z99'b o00t6z loSStgrr | 0059 oS0'011I — 0061 EribI ootz | o2zt691 || 00t61€ sEtof SENS KOSS £Etg1 gLie'b CA VASS | TAS: o00'bgI — 6681 98'zI oofz | L8te9r | 8tSo€ ortgz oz'g1z | 819 ol'bi (SES z1tz$ loli'Sg1 | o5g'9 ozE'glI = 8681 19! 1 Väla I SENS Ll:00z Ert 10tgpr | €9tl4€ 6e' (1 6S8'b ostgz I o00S:6€1 | 006'6 009'6z1 — L681 02:6 str | o0tgSr | St€bz Lotoz | 00tz61 | gott 6Et01 TEX 00t95 lOS6'z$51 | oS€ffer | o0o9'oti1 = 9681 SEfor | ogtr | oStg0r || S6'rÖr LSt1z gtolr | — zEtoz 698g'$ £stez loSi'gEr | oSp'S ooL'z€I = S68I 16'6 gtr | SLtlg SPUST Gt ETN K9AS En L6'1z 066'S o0tg€ I Sz9'lzz | o09'1€ | Szo'961 = b6gI COtK re IRIG ET ort €z 99'vb ETT & RA 2 s8'61 g91g'$ | €£2'68 Iloo0ofulsr | oog'rir | o00z'g$1 — £681 66'g9r | ocg | 996 o9t€1z | ort6z | octhir | oto ogf€r | g4tt€ | »6:€fz NloStfo6 | oSo't | o05ttg — z68I1 1rt€r | o6r | SrtSor | rotooz €o'bz totLor | £o:69 or'9gI z16'b $£t7 5 lloSg9'Sz | 00918 |oS0'ofz -- 1681 tgter | €o'g | 6e'b6 $otz61 oltbz 1ltorr | £9:99 8E'91 66€'9 olt£z ll oof'ISI | o0£f'6 oo0'zbI — 0681 votyr | 26 | Ertgg zo'S LI Sot£z | o£tfor | Lotgb gotgr | I9b'b z9'6$ lloS6'0zz | oSS9'91 | oob'btoz — | 6881 tgtor | fotg | €6'rer | Stigbz | GRIS | SetEbr | 10:69 Et LI 900'$ ytsty |0oStSEz | oS€'gz |oSi'Loz — -M 8881 | 2801 Stig | tetpEr | F8lgge | gotöv | iStrlr | Letel £etgr | SoStv | esttr loSg64 | ootoz |oS91'6S — 4881 | grter | fog | S6€r | stbgz | ost€S | LEtgSr | totgl grtre | €99!F $t/€ IM SLAg'elr | Szb'62 | oSptEbi — 988I fo'pr | drtg | est£€r | 90162 | BES £ot'SS1 | totgl 6r:€z ALTER arfoz I oo6'£or | ooL'Sz |o0o1'gl 001'z S88I fetkr | 10fg | Bkt68 S9'081I Sz'€b | 62t1g 11t99 99t0z 4g1'S £ot/z I Szz'fobr | oog'1z | Seb'4I1r | O00'I +bggI | eetg1 tg | 6t1or | ts6re 61 Lv vEtgor | iEtol Site 669'b L8'g1 SL9'88 oSL'o1 | oo9'Ll Set €88I | 28trI Bgtg | setlg 05061 LotIP 10:68 — | ertog 10f 1 gz9'f £l:6z NoSE't6 o$So'€1 | SL9'g9l Sz9'f z88I | frerr | 6etg | £9'68 ortS0oz toto | 8E'v6 86:69 o1t61 zbo'b 8:65 ||ooSttuz | Sto'r9 | Se6'01z7 | Ooo9'S 1881 | ortgt 9etz SL'QzI so'£6z 60t LE z6'/b1 fot gor eltoz z6c'b Se'bz Mloor'bor | Serri | SL46'z6 — og88I Ixgsora forte | geter | Etg6n | f6tb4 | cotggr | verGti 6E'P1 gL9't gEt69 |obb'rlz | oSof€r l|oSetrez | ovi'l 6L8I | etter | oofz | etgEz | rEtgtv | 10886 | Ert4Se | oxt6er | or | zof'r £9:6€ | SzSfolr | oSt4'TI | SLz'9sr | o09'z 8L8I | ge | Gota | rstfer | setSve | etag | eetgur | ootvor | Sue | v6z'v | Letg6 NSLUVeIF | oS9:6v Szg'65€ | oo0'f LL8I | | Fn rr rr Ur Tar RR I I | ey | se 1 ey euw:S MIET UuBID) (eL TV Te Te euw:S MIET UBIL) ULL | ad fo ad | eug |— - = ad ad | vurg sh — [pewsox | 01 'Iy | Irary ORT BAN IT VA I PewWsoyY | I01ureld | [LIV zoruejd [re1uv SO | PIPERS 7 IE la [fed SRS Spa VISELI SE (ENDA I FÖRENINGENS FÖR SKOGSVÅRD 7:DE EXKURSION Ni JUNI I911. I5 Markfördelning 3 & : & z SYÖRSSS S S 3 3 X | Nn SR? SER 3 3 SS 5 5 fa: I I I [Lira n 4, Nr 2 5 L | SN S YE STS ES N SE SSE 2 | I s CJ S 2 N Q N N Ve Sj SS | NN | I I I 20. TI IT IN T5 ” Vv UP 5 ” Ålder 20 30 350 50 60 TO 80 9I0 Woar Fig. 6. 16 F. AMINOFF. Till grund « för nuvarande hushållning ligger en plan, som i förening med skogens fullständiga affattning och taxering upprättats år 1905 af jäg- mästaren ERNST ÅNDERSSON. Skogen har därvid uppdelats 1 48 block, för hvilka hvart och ett upprättats en afverkningsberäkning. Det gamla trakthyggesbruket öfvergafs samtidigt, och sedan dess uttages årsafverkningen gallrings- och blädningsvis. Enligt samma affattning utgöres bolagets total- areal af 35,701,71 har, hvaraf 23,080,43 har är produktiv skogsmark (65 2). Fördelningen af ägoslag, åldersklasser och markboniteter framgår vidare af vidstående grafiska tablå (fig. 5). Boniteter hafva bestämts efter genomsnittlig ålder och höjd pr bestånd. Sedan c:a 12,000 har till dessa delar undersökts, hafva följande medelhöjder vid olika åldrar fixerats för de skilda boniteterna (se fig. 6). Berggrunden utgöres i allmänhet af Orebrogranit och gnejsgranit samt till någon mindre del af gnejs och eurit. Höjden öfver hafvet växlar mellan 100—300 meter. De nordligast belägna bevakningarna Gammelkroppa och Svartsång ligga till största delen öfver den marina gränsen för den post- glaciala landsänkningen. Höjden öfver hafvet är där 200—300 m. Sedan 1907 är skogen indelad i 11 ordinarie bevakningar, och framgår deras storlek af följande sammandrag: Ar eka FaDAA st S: Antal EE ES SR N:o Bevakningens namn | Prod. Areal black | skogs- |Impedim.| TInägor har | mark SES | | | TN NG ammelktoppPA ue sger Sea Sk 4 1,.367,56| — 764,72 99140 2,231,68| 22 RN IS VATDS AT OSA RE Ran ock fbe ae ja bn oda 4 1,788,64| — 635,37 57,87 | 2,481,88| SV | NY KTO DPA NE senses eos bensen 5 2,518,18) 779,28) 465,76 | 3,763,22| AN |ESKaTp DY Clara ök sar ble see” ve sng 5 2,587,090] 878,25 | 159,50) 3,624,84| Ir EST KSTORIOTS MOS ERA RSA ss ae a 4 2,590,63| 734,53) 296,11] 3,621,27 6 | ISTOTLOTSESVAS ELAN es 3 sdf sto tar sf 5 1,452,31 344,12 331,14 | 2,127,57 7 KEGEL KATT 0 rei Ee IN slelelslera 616 s sila lrseree 3 2,437+27/ 441,98] — 127,86) 3,007,11 SIN SPJULDACKE NN bossen tke sf bonde 3 1,758,72) 259,50) 445145 | 2,463,67 ROME [Bj Un backen SKÖStran SN SOee SNS ar 6 2,285,38] — 396,19 | —425,8r| 3,107,38 |IETOT [Bjurbäckens västral ..d. ue. 4 | 2,390,63] 1,058,42 | — 513,8: | 3,962,86 INET LÄS TID ffa es AR AB AE 5 1,904,02] — 515,07 | 191,14 | 2,610,23| | |[(ÖGET3 Ad vatten -— = 2 |E21700;00 ME = I I I | Summa | | 23,080,43| 9,507,43 | 3,113,83 | 35,701,71 De trakter, som under exkursionsdagen komma att besökas, tillhöra Bjur- bäckens östra bevakn. Block III och II, Storfors västra bevakn. Block II och III samt Gammelkroppa bevakn. Block I, hvilka block närmare beskrif- vas 1 efterföljande FÖRENINGENS FÖR SKOGSVÅRD 7:DE EXKURSION DEN 12—15 JUNI 1911. 17 Sammandrag: Bevakning Bjurbäckens | Bjurbäckens | = Storfors Storfors Gammel- och östra östra vestra vestra kroppa Block | Block III | Block II Block II Block III Block I | | | SE Berggrund | Örebrogranit | Gnejsgranit | Gnejsgranit | Gnejsgranit NG Höjd ö. hafvetm. | I12—140 | 120—200 120—200 I11S—160 | 200—280 | | har har har har | har Prod. skogsmark | — 394,50 310,94 390,99 253,55 | — 404,00 | o—!10 27,60 < 100 : 21,01 å 1ri6 SE 7 Eg EE EE EE IE RN ERE 5 | 21—30 46,73 | 28,87 46,46 | 47,44 | 82,40 = RA I AES CE v << Fl SR Sr) 31-401 (298540 | 33,53 45,53 45,48 | 149,18 2 41—50 70,24 75,75 1 = I14406 TOs40E 25,98 = SK - | | | 3 jsr6o [| 32 | 498 I 47 | 9 I&R | 3 61—70 24,05 44,62 | 16,73 28,53 12,76 AES ra VN 2 Sr SR SSE [AIN ANN 5 71—80 15,57 20055 — 13,42 3,30 ac) — 2 | | 81—90 3630 of 216 | 7,57 14,53 1,44 91 & d. ö. || = | 0,47 0,40 = | 44,80 Kubikmassa! | | | pr produktiv 102? 98 m? 94 m? 113 m> OLE I har skogsmark | RR EJ Efter ankomst till Vässundets järnvägsstation besågs bolagets uppfordrings- verk för timmer, pappersved och props. Lastningskostnaden var 12 öre pr ton. Så embarkerades i löfprydda pråmar och ställdes färden norrut öfver Hylttsjön, genom Gransundet, öfver Öjevettern, förbi Lungsunds kyrka in i Stora Lungen. Mången fick här för första gången göra bekantskap med den sär- egna värmländska naturen, förenande nordens allvar med söderns behag. Flerstädes efter stränderna observerades af mätare aflöfvade björkbestånd. Midt för S/orön i Stora Lungen lades i land. Forstmästare WESSLÉN läm- nade här en kort redogörelse för skogsskötselns utveckling å brukets skogar. Denna hade att börja med varit baserad på trakthuggning med fröträdsställ- ning. Föryngringen hade underhjälpts med sådder af tall, gran och lärk. Blandbestånd hade alltså redan tidigt eftersträfvats. På 1870-talet börjades gallrirgar i form af rensningshuggningar. Dessa hade dock varit alltför svaga för att kunna medföra nämnvärdt resultat. Först från 1905 daterar sig ett mera intensivt bruk, därvid afverkningen hufvudsakligen uttages genom starka krongallringar. ! I kubikmassan är skog af ålder o—20 år ej inräknad. Skogvårdsföreningens Tidskrift, Allm, delen, 1912. 18 F. AMINOFF, Nu vidtog marsch genom medelålders och yngre tall- och granbestånd, å marken utmärkta med nummer, som med beskrifning återfunnos i program- met. — Dessa liksom de flesta andra bestånd, som under dagen besöktes, voro hufvudsakligen uppkomna genom sådd. — De voro tidigare svagt låg- gallrade samt starkt krongallrade de sista åren. Gallringsvirket var upplagdt i 2 alnar höga res. Jägmästare V. EKMAN m. fl. yttrade sitt tvifvel om lämp- ligheten af att, som här skett, upplägga massaved i samma res som kolved, hvartill genmältes, att massaveden, som endast uttogs till 4 tums topp, ut- gjorde så ringa del af det utgallrade virket, att det ej ansågs lönande att skilja af denna särskildt. I ett medelålders tall- och granbestånd passerades en af »Värmlands- Fot. A. Chatillon-Vinbergh. Fig. 7. Embarkering vid Hyttsjön. taxeringens» linjer, hvarvid jägmästare ERNST ANDERSSON 1 korthet demonstrerade tillvägagångssättet vid denna taxering. I dessa kulturskogar framträdde oförtydbart, hvilket välgörande inflytande lärken öfvar å marken. Flerstädes hade den för öfrigt starkt försprång fram- för samtidigt insådd tall- och gran och företedde en ingalunda föraktlig stam- form. Säkerligen väckte denna promenad mången till medvetande om den halft förgätna lärkens utomordentliga betydelse som blandträd. Genom en 15-årig kultur af tall, gran och lärk nådde man sjön £L:a Lungen, där en hel flottilj af långväga ifrån dittransporterade ökstockar låg redo att i ett silande regn föra oss öfver det idylliska vattnet. Detta var så godt som det enda regn vi erhöllo under resan. Trots frånvaron af jäg- mästare SCHOTTE, som plägar stå på synnerligen god fot med vädrets makter, lyste solen sedan dagligen öfver vår färd. Vid landstigningen möttes vi af FÖRENINGENS FÖR SKOGSVÅRD 7:DE EXKURSION 12—-15 JUNI 1911. 19 en påpasslig fotograf, som drog försorg om att Skogsvårdsföreningens exkur- sion 1911 blef räddad åt eftervärlden. Så vidtog marsch genom leende hagmarker, uppför branta backar och genom kuperad terräng. Bestånden bildades af medelålders och yngre tall- och gran af i genomsnitt sämre växtlighet än å de marker vi passerat innan färden öfver L:a Lungen. Här demonstrerades utlagda profytor n:ris 24 och 22, där krongallring skett år 19081. Tal för massa och tillväxt såväl vid gallringstillfället som 4 år före och 4 år efter (nu) lämnades. Enligt forst- mästare WESSLÉN skulle undersökta profstammar redan nu utvisa såväl ökad höjd som förbättrad formtillväxt som följd af gallringen. Nedkomna till landsvägen till .Sfor/ors möttes vi af den fägnesamma — - = = = Fot. A. Chatillon-Vinbergh. Fig. 8. I stora Lungen. anblicken af en rad vagnar, som förde oss till Storfors” station. Under vägen dit kunde vi med programmet i hand studera numrerade bestånd. Kl 1 e. m. nådde vi Storfors, hvarifrån extratåg förde oss till Gammelkroppa vid sjön Yngen. Det var likväl ej denna fagra sjö som så mycket fängslade våra blickar som fastmer en stor pråm rymmande tvenne dukade lunchbord. Em- barkeringen gick alltså hastigt nog. De gröna programmen försvunno i fic- korna och man beväpnade sig med tallrik, gaffel och knif. Snart var denna ej oväsentliga del af dagens program genomgången och så fördes vi å vårt flytande hotell öfver Fngen, hvarefter ett par timmars marsch vidtog genom Gammelkroppa bevakning. Här demonstrerades prof- ytorna n:ris 17, 16, 3, 15 och 13 utlagda i yngre, delvis exponerade, starkt krongallrade barrbestånd. ! De viktigaste siffrorna från dessa liksom öfriga profytor meddelas å sid. 20, 20 F. AMINOFF. Gallringarna diskuterades vid olika halter. Allmänna meningen torde varit den, att dessa gallringar varit nog så starka. Detta kunde visserligen försvaras därmed, att rationella gallringar försummats under beståndens upp- växtår och att en gallring, som första gången ingrep först vid 35 å 40 år måste ske skarp (30 & af massan) för att åstadkomma reagens hos bestån- det. — En dylik stark gallring måste dock alltid betraktas som en nödfalls- åtgärd vållad af tidigare försummad beståndsvård, för stora förvaltningsom- råden, långa afforslingsvägar m. m. Som rationell kan den icke accepteras. Regeln ofta, men svagt, är gammal men dock god och ännu ej frångången å kontinenten, där man dock äger erfarenhet i dessa frågor. Det är ej stamformens äfventyrande eller trädens rotryckning, som äro att befara genom dessa starka gall- ringar. Det är en mångfaldigt viktigare synpunkt, man här har att beakta, nämligen markens bibehållande i sundt skick genom lämplig öfverskuggning. Våra skogs- bestånd äro i regel så luckiga och ojämna, att vi så vidt möjligt böra undvika att ge- nom starka, sällan återkommande gallringar ytterligare gynna markvegetationen. Vid s5-tiden på e. m. återkommo vi till Gammelkroppa, där extratåg förde oss till Kristinehamn. Kl. 1/, 8 afåts middag å stadshotellet, hvarefter vid- togs amkväm, därvid grefve WACHTMEISTER till färdledaren för dagen, forstmästare WESSLÉN framförde sitt och de öfrigas tack för den väl planerade exkursionen och allt arbete, som nedlagts för ordnandet af densamma. Småningom upp- sökte hvar och en sitt logi, somliga förr, andra betydligt senare. De flesta hade hus och hem 1 abonnerade järnvägsvagnar, som följde oss åt under hela resan. Profytor å Storfors bruks aktiebolags skogar (utlagda af forstmästare G. WESSLÉN). Uppgifter pr har. 1 | | | Löpande till- lara N va Medel |bscs al (Grinda | SEN Nato Ytan Trädslag och Gallri I Åld Stam- höjd diame- ÅS NN NT n:r ålder SFS Is antal ) ter y 3 5 före- | efter- 3 cm. TE gall- | gall- | | | ring | ring | 24 gran, 0,6, [tidigare svagt! 52 2,053 | 14,3 | 13,0 | 27,25 | 211,79 | 432 | 5,9 tall 0,4 låggallrad, | (löf), svagt krongall- gran 49 år,| rad 1906 tall 50—57 år | 22 gran, tall | tidigare låg- | 63 | 1,407]| 14,7 | 15,0 | 23,19 | 178301 | 356 | 5:t gallrad, | I | krongallrad | 1906 16 gran 0,4, starkt låggall-| 50 1,095 | 13,9 | 14,0 | 16363 | ETS Ag 4,4 | tall 0,6 rad 1905 | (löf), | | Igran 46—90år,| | | | | |tall 38—45 år, | | | | I I I 15 tall 0,7, | låggallrad 25 2,450 | 10,5 | 1030 | 16,91 äro IE 4,7 | lärk o,3 = | 1905 | | | | (1öf), | | | 33 år | | | 13 | tall, lärk, gran | krongallrad 30 1,788 | I1,9 | 12,0] 17:21 | 104,65 | — 6,9 | 30 år 1910 med | I I 3097 af massan | FÖRENINGENS FÖR SKOGSVÅRD 7:DE EXKURSION DEN I2— 15 JUNI IgII. 21 I I I | | Stam- |Grund-|Kubik-| Stam- |Grund-| Kubik-| Stam- |Grund-|Kubik- | | antal | yta | massa | antal yta | massa | antal yta | massa | | | | ve EE | I | 17 |Igran,talloch| krongallrad |1,345 Fp NER 395 | 4,83 | 35,10 Sääd 22,91 [165,80] Kvarvarande Bortgallradt Summa Ytan | Trädslag och | ES Gallringar n:r | ålder -- I I SA | RR | | | [Löpande RT i Zl | | ; 3 gran, (tall) gallrad 1906—] +722| 15,41 134,02] — | — 1|143,6 | — — |277562 (löf). | 07, 1909 på | löpande tillväxt i 25: 50 år grund af snö-| — före gallring 1903—1910 6,1 brott, d:o 1910] — efter gallring 1907—1910 6,7 IR RR Kl. 6 f. m. den 13:de skedde väckning och sågs en stund senare en svart orm af frukosthungriga deltagare slingra sig upp mot stadshotellet. Vid 7-tiden skedde allmän uppsittning i auto eller vagn allt efter råd och lägen- het och ställdes färden till den öster om Kristinehamn belägna Vassgårda kronopark. I programmet intagen beskrifning af denna skog meddelas här. Vassgårda kronopark är belägen till hufvudsaklig del i Värmlands län, för öfrigt i Örebro län, och har bildats genom inköp af ett flertal fastigheter, upptagna i nedanstående tablå: I I Fastighetens cl fa ed res = SE — EE nn = namn fäkopsan Keopeskalboe Produktiv Inägor : < FR . SR Impediment Summa skogsmark åker läng o. backar Vassgårda m. | Kväggen ...|””/,, 1900 357,400 3,067,53 190,74 72,67 666,39 30 öj 63,000 364,79 83,28 14,81 144,21 507,09 1904 63,000 404,44 74554 9,55 39,36 527,89 14:099140,000| 95:01 864,24/27,49 185,31| 5:85 30,22] 2198 —86,55|131:34 1,166,32 "3/8 1905 700/ 69,97 0,07] 3,55 Månslarstorp | | | | | o. Källtorp..|"7/, 1909| 2,000 20,46 3,52 | 1 T475 | 25,73 EN RE EEE ER fm [NI EES AE OR Summa 593,400 4,545.40 379,54 102,89 836,34 5:864,27 482,53 = 11,880 tnld Kronoparken upptager i sin längdriktning norr-—söder ett afstånd af om- kring 1,5 mil, i sin bredd i söder o,5 mil och i norr 0,25 mil. Jordmånen utgöres af sandjord till växlande djup, lera förekommer endast på ett om- råde i norr. Endast i öster är terrängen starkt kuperad, och träder berg- grunden, som bildas af gnejs, ställvis i dagen där. För öfrigt är marken jämn med i stort sedt svag sydlig lutning och ganska godartad. Impediment förekomma i hufvudsak i sydöstra delen, där en betydlig areal hvitmossa ut- 22 F. AMINOFF. breder sig. Oaktadt skogsmarkens relativt goda beskaffenhet, når dock skogen ingenstädes någon större höjd, men full slutenhet hos bestånden i förening med lämplig blandningsgrad å de olika lokalerna föranleder, att skogsbestån- den dock kunna anses fullt nöjaktiga. Beträffande egendomen Vassgårda, som är belägen 6—38 km. i nord- ostlig riktning från Kristinehamn och bildar den egentliga delen af krono- parken, erinras angående dess tidigare öden, att den på 1640- å gs5o-talet erhöll privilegium på tillverkning af 750 skeppund stångjärn, hvilket smide, tysksmide kalladt, pågick med ständig ökning i tillverkningen till omkring 1850, då smidet omlades i enlighet med lancashiremetoden och bedrefs till 1868, då äfven det nedlades, hvarefter under några år spiksmide bedrefs. Samma år, eller 1868, anlades en teknisk fabrik för tillverkning af trä- tjära, jämte dess biprodukter ur den rikedom stubbar, som funnos tillgäng- liga i skogsmarken. Denna tillverkning, som pågick till 1900, lämnade ett mycket godt ekonomiskt resultat, då den drefs med gårdens eget folk och omkost- naderna därigenom nedbringades till ett minimum. Årligen förbrukades omkring 300 famnar tall- och 300 famnar granstubbar, de senare använda som bränsle vid driften. Till Vassgårda hörde äfven Kväggeshytte masugn, där tackjärnstillverkning bedrefs sedan längliga tider och till 1897, då hyttan nedblåstes. Vid järntillverk- ningen nödiga kol togos i hufvudsak från Vassgårdaskogarna, där omkring 800 storstigar kol beräknas hafva tillverkats årligen. Före 1880 torde i huf- vudsak endast mogen skog hafva ifrågakommit vid kolningarna. Sagda år började emellertid skogstillgångarna att utnyttjas på ett mera rationellt sätt, och under ett par tiotal år pågingo stora afverkningar, hvarvid de väldiga timmerskogar, som förefunnos, bättre tillgodogjordes. Flottled till en sträckning af c:a 10 km. var då anordnad från Vilångssjöarna till Gustafsbergs såg vid den s. k. öfre kvarn, belägen 2 km. från staden. Här försågades virket och skeppades sedan till Göteborg. Allt virke, som icke uttogs till timmer, kola- des, enär öfrigt gagnvirke icke då rönte nämnvärd efterfrågan i marknaden. Då vikten af kultivering af de stora kalmarker, som uppkommo genom dessa tämligen forcerade afverkningar, lyckligtvis insågs, påbörjades i allmänhet skogs- odlingarna i så god tid, att hyggena icke blefvo förvildade. Till en början brändes dessa, men man slutade snart nog eller efter c:a 5 år därmed och lämnade sedan riset orördt. Det gällde emellertid att söka åstadkomma billiga kulturer, hvarför endast granfrö utsåddes och 1i glest förband, 5 å 6 fot, hvarefter de rikliga fröträdsställningar, som kvarlämnades vid afverkningarna, fingo utfylla luckorna. Några hjälpkulturer hafva icke heller företagits eller varit behöfliga å dessa marker, utan de vackra ungskogar, som nu förefinnas å kronoparken, äro resultatet af de obetydliga kulturkostnader, som nedlagts i sådderna, och af fröträdsställningar, som tillgodosett behofvet af hjälpkultur. I allmänhet kan tallen sägas vara det förhärskande trädslaget i bestånden, trots det att hufvudsakligen gran utsåtts, beroende väl detta på den för tallen särdeles lämp- liga jordmånen. I sluttningar och smärre dälder är dock granen förhärskande eller bildande rena bestånd. Allt under de sista 20-tal åren af brukstiden utsådt frö har klängts från kott, insamlad på Vassgårda marker, i följd hvaraf å skogsbeståndens utveckling kunna, hvad härstamning angår, ställas de största förväntningar. Anmärkas bör dock, att här, liksom i större delen af Bergslagen, tyskt tall- och granfrö tyvärr kom till användning under 1870—30-talet. FÖRENINGENS FÖR SKOGSVÅRD 7:DE EXKURSION DEN I 2— I5 JUNI I91I. 23 Tallen från dessa kulturer är dock nu dess bättre nästan fullständigt utdöd, under det granen däremot fortlefver och flerstädes visar en mycket liflig växt. De stora arealer ung och medelålders skog, som nu förefinnas (se tablå 1) och bilda kronoparkens egentliga virkeskapital, äro gifvetvis i hufvudsak de bestämmande i fråga om afverkningssättet. Det är alltså ungskogsgallringar, som skola lämna det egentliga virkesutbytet, hvilket senare i medeltal årligen plägar lämna 400 storstigar kol och 800 famnar ved. Under hvardera af de två senaste vintrarna hafva därjämte utdrifvits omkring 7,000 timmer samt 100 famnar pappersved och props, uttagna genom blädningshuggningar. Fot. E. Hedemann-Gade. Fig. 9. Skogsarbetareboställe å Vassgårda kronopark. Emellertid gör sig bristen på arbetsfolk allt mera gällande, hvarför afverk- ningarna, som för närvarande utgöra 1,3; kbm. per har produktiv mark, icke kunna gifvas den omfattning, som ur beståndsvårdssynpunkt vore önskligt. För skogsodlingarna hafva utgifvits tämligen stora belopp per år, enär de verkställts å senare inköpta fastigheter, där afverkningstrakterna varit i hög grad förvildade och följaktligen kräft plantering. En icke obetydlig areal är emellertid öfvergången endast med frösådd. Under åren 1901— 1910 hafva å kronoparken utsätts 154 kg. tall-, 268 kg. gran- och 26 kg. lärkträdsfrö samt utplanterats 168,000 tall- och 175,000 granplantor. Samtliga kultur- kostnader under nämnda period uppgå till 9,600 kronor. Då man alltså tager i betraktande: att tillfölje skogens ålder, den hufvudsakliga virkesafkastningen utgöres af kol- och brännved, att afverkningskostnaderna (arbetspriser: se tablå ID, för närvarande 24 F. AMINOFF. uppgående till omkring 13,000 kronor per år, 1 förhållande till virkets värde ställa sig höga — de här tämligen snöfattiga vintrarna verka ofta hämmande på skogsdriften och förorsaka äfven 1 sin mån ökade kostnader, att afsevärda nybyggnads- och reparationskostnader årligen kräfvas till torpens underhåll, — för 10-årsperioden 1901—1910 sammanlagdt 51,374 kronor och att brist på arbetsfolk råder, är det gifvet, att det ekonomiska utbyte, som hittills utvunnits från kronopar- ken, icke kunnat bli så särdeles stort (se tablå III rörande inkomster och utgifter). Emellertid äger kronoparken ett för afsättning af skogsalster särdeles gynnsamt läge, i det medelafståndet till Kristinehamn endast är 8 km. Från norra delen, som stöter intill sjön Ullvättern, kan virke fraktas sjövägen till Bo- fors” järnvägsstation å Nora—Karlskoga järnväg, Nässundets station å Mora— Vänerns järnväg, 6—8 km:s väg, Daglösens station å Bergslagsbanan samt Filipstad. Från kronoparkens södra del kan virke med fördel fraktas till Björnebergs station — belägen på 8 km:s afstånd å statsbanan Laxå— Charlottenberg. Också betinga produkterna från kronoparken goda priser (se tablå IV), hvarför i en icke allt för aflägsen framtid en afsevärd afkastning otvifvelaktigt är att vänta från densamma. Tablå I, utvisande åldersklassernas nuvarande ungefärliga fördelning. | I | II | III | IV | VÄ | S:ma |Virkestillgång | | | | AE fö | —| kbm. vid | har | har - | har har harar Frhar | har | köpens afsl:de I — SÖ | 1980 | 1421 870 (87 | era 17 | 4545 | 185,325 | CA AR I 205 CI 6 = TOO Tablå II, utvisande gällande arbetspriser. För upphuggning af sågtimmer 8—10 öre pr stock, vid rundbarkning af tall 10—12 Öre. > , SIen 3 - an ATS fanan Enn AD] ÖTKME Essel RR SS LS » » >» » » 2:da ved, blandad björk- o. barr- 2: — >» » » a ett kolvedsres, 4 fobi KKORSEUsS fasas re 10 Öre » » » props, 6' längder, 4 1/,” topp o. däröfver, per st. 21/7 > 3—4" >» » 2-0 » » » slanprops per tusen löpfot 3: 50 kr. » » » pappersved, 6' längder, 4” topp o. däröfver > 25/KÖre » » » > i » » Ae » » körning » sågtimmer, 1 km. 2 öre per kbf. midtmått. » » » 2 » 3 » » » för hvarje full km. därutöfver 1/, öres förhöjning per kbf. » en 3-alns famn kastved 1 km. 1 kr. 20 öre, med 35 öres förhöjning för hvarje full km. därutöfver. FÖRENINGENS FÖR SKOGSVÅRD 7:DE EXKURSION DEN I12-— -16 JUNI IQI1. 25 tör körning af en kubikfamn pappersved och props, I km. 3:— kr. med 70 öres förhöjning för hvarje full km. därutöfver. » kolning af en storstig (å 40 hl.) träkol, inklusive vedens in- KÖN pro em SJK Up PU BSTN Oo oso oe AAA 5: — kr. » körning af en storstig träkol, 1—3 km. 1:—- kr. med 25 öres förhöjning för hvarje full km. därutöfver. » I mansdagsverke under sommarhalfåret » I hjon- » » » Sn kör- I » » » » I mansdagsverke SE ESVÄTLTED ID ALLAN Grek a sade NS 1: — » I hjon- > > SE Mi er ISRONEOS Er eri SEr ER SARAR SEDER RE FNS ST kör: » > » NGE (SNOK ssstondadsss rt svos 2350 » I » > > » 2 JONER > bongobbsnsärkgstassnd 3:50 >» Tablå III, utvisande årlig afverkning, afverkningskostnader samt inkomster och utgifter, 5 : Afverkn: - od åll- R ATREVe ra NOTAN 2 IR eksnb In RA NES Utgifter | Ra | År = a 23 == | försåldt |utlämnadt| S:ma | Hari k k Ir | , | SE SAG SS | per har | r. kr. kr. kr. 1901 1,490 680 2,170 | O,71 649 5,83 3,880 | 1,956 | 1902 2,141 743 2,884 0,94 786 15,232 6,141 | 9,091 1903 2,820 | 863 3,083 | 1,20 1,672 T35207AR NIKOS 5,260 1904 736 962 1,698 O,ss | 1530 4,942 | 10,593 = | 1905 15374 I 1438 250120 ELO DI 12,87 2, ATSN I5200 — | 1906 | 1,974 | 1,326 | 3300 0,82 3:959, | 17,409, | 21,121 — 1907 STO ETTA 4,297 | 1,07 5,981 | 26,210 | 18,597 7,613 1908 3,012 153570 453991) Iso 75240 Al 25;5270 120;836 = 1909 205 CKEILAS 61348) | I458 10,926 | 37,348 | 25,885 11,463 1910 | 5,350 767 6,117 1535 12,792 | 45,060) | 22,502 | 22,558 Tablå IV, utvisande priserna å virke från kronoparken, vintern 1910—1911-. 1/ | "iQ nm | AM | ”" I TE Oo. Öm Mara STR [Oo aR IOSS TO AN Gr oreer Timmer, furu o. | | | | gran, toppmått 5 Ä | medelkant, örel| 32 33 SC 5 47 INS per eng. kbf. I Kristine- Pappersved ...... 40 kr. per eng. kubikfamn. hamn. |Props, kortprops] 33 » » oo» > d:o slan- » | 25 öre kbf. midtmått | | Ved, 1:ma björk- SV öre - -fö = a KSR rnarbjöriS pr2 Ekrtr7 Of öresper Svaren Utkörd till väg å kronoparken. | Vedsr2:da bland-| 7 » 25 > > (ETOUR 25 kr. per storstig (stjälp-) å 40 hl. vid Björnebergs järnvägsstation. BAN RS » » å 40 » >» Nässundets > 20 F. AMINOFF. Färdledare för dagen var öfverjägmästare WALLMO med biträde af jägmäs- tarna E. DANIELSSON och E. HEDEMANN-GADE, hvilken senare utlagt och under- sökt de profytor, som besöktes samt kronojägarne EKMAN, far och son. Sedan färden gått öfver den bördiga slätten utanför Kristinehamn nådde man kronoparken. Där passerades först till kronoparken hörande egendomen Höje, inköpt 1904 af en trävaruhandlande, som mer än samvetslöst vetat draga revenu af sina possessioner. Det var vidsträckta marbuskklädda mar- ker staten denna gång fått taga om händer. Markerna hade efter inköpet besåtts med tallfrö, och syntes kulturen synnerligen lofvande. Ett par kilometer öster om Sätlerbron lämnades vagnarna. Programmet — Fot. A. Chatillon-Vinbergh. Fig. 10. Lunch vid Södra Emtheden, hade under vägen studerats och vidtog genast diskussion om däri meddelade dagsverkspriser, som särskildt norrlänningarna funno förvånansvärdt blygsamma. Det upplystes emellertid, att de flesta arbeten å parken utföras af torpare, som besitta en hel del naturaförmåner, hvarigenom dessa priser endast äro skenbart låga. Härefter vidtog promenad norrut 1 riktning mot Vassgårdsnäs vid sjön Vilången. Ett hygge med stark björkinblandning passerades, hvarvid fråga uppstod, om björken borde röjas bort eller ej. Meningarna voro delade. Jägmästare CRISTOFFERSON upplyste, att han: brukade gallra undan björken å hyggena och funnit detta mest effektivt ske genom afknäckning at björkarna. Hugger man af björken skjuter den ymniga stubbskott och man når motsatt resultat till det åsyftade. Ofverjägmästare WALLMO sade sig vara stor björkvän. Han lät helst björken hållas å hyggena och ville ej afverka den, förrän den FÖRENINGENS FÖR SKOGSVÅRD 7:DE EXKURSION DEN I2—15 JUNI 1911. 27 fått afsättningsvärde, hvilket (bl. a. till kol) var tidigt nog i bergslagstrak- terna. Afven ur den synpunkten att den vore synnerligen välgörande som mark- förbättrare, borde den tålas. Denna åsikt torde delats af de flesta deltagarna. Härefter gick marschen genom medelålders gran- och blandbestånd, där gallringar skett och en och annan blädningslucka upptagits. Diskussioner uppstodo å de olika profytorna. (De viktigaste siffrorna från profytorna summa 12, meddelas nedan.) Hvad man särskildt måste gifva sitt erkän- nande var, att de undertryckta träden af ringa värde lämnats kvar vid gall- ringarna. Det markskydd dessa gifva kan ej nog beaktas. Af särskildt intresse var profytan n:o 21, 35-årigt bestånd uppkommet genom sådd af tysk gran, tall och lärk. Lärken var här kommen långt framom de andra trädslagen. Lärkar af 8—-9 tums brösthöjdsdiameter och god stam- form observerades. Den tyska granen var äfven af ypperlig habitus. Tallen däremot lämnade återigen bevis på misslyckadt försök till acklimatisering af tysk tall i Sverige. Hittills hade leden fört genom kuperade, friska marker, hufvudsakligen bevuxna med gran, men inkommo vi nu på hedartade, torra marker med ungtall. Här, vid Södra Emtheden, hade annonserats lunch och upptäckte våra spanande blickar snart dukade bord med allehanda förfriskningar, de där skogsmannen ej är van att finna på sin ensliga stig. Lunchandet skedde med sedvanlig omsorg, hvarefter vidtog en stunds siesta med kaffe etc. Så skedde uppbrott. Först passerades en skogsförsöksanstaltens tillväxt- yta i ung tallskog, profytan n:o 115, upptaxerad och svagt låggallrad 1908. Gallringen ansågs vara väl svag och var ju äfven svagare än de gallringar, vi hittills mött under vår vandring. Det upplystes emellertid, att vid denna gallring dock uttagits ej mindre än 16 2, af virkesmassan och att ny gall- ring skulle ske inom ett par år. Skogsförsöksanstaltens profyta N:o 15: Ytan upptaxerad och svagt låggallrad 29/6—"/; 1908. Nedanstående sifferuppgifter per har: RNE Semsena Grundyta. Virkesmassa. beck Medelhöjd. diam. diam. Kvarvarande bestånd ...... 1—9 LO;5S27 13,432 50,43 4,0 5 I0O—19 15 O0,140 0,66 I I 8,1 SUMMA vs. 10,642 13,57 51,09 Zl 56 Utgallring... I1—9 9,167 2,764 9,04 2,0 4,0 20—24 4 O,155 0,76 21,6 9,9 Summa ...... 9,167 2,919 9,80 2,0 4,3 Totalsumma år 1908 ... 19,809 16,491 60,89 3,3 SA AMINOFF, F. 28 Hedemann-Gade t. E allring Fo en. cg 5 fter å Vassgårda kronopark, E Profytan n:o 16 LG Fig. 5 I 5 JUNI I91II. 2 :DE EXKURSION DEN I i FÖRENINGENS FÖR SKOGSVÅRD Hedamann-Gade Fot. E Profytan n:o 23 å Vassgårda kronopark. Figy 12: 30 F. AMINOFF. Profytor å Vass= I I o Prof- | Alder äta IN:or | Belägenhet 1910 Karaktär Historik [Sr ex | hösten år | | år | j | 3 | N.V. om Näsbacken 27 | Tall, gran,lärk(björk), | Sådd 1880 af tysk gran o. lärk, | 1907 | mossrik hedskog. tallen själfsådd, gallr. 1907—08 | 1910 4 | Vid Kolbottnen n.zom Kni-| 38 | Tall (gran o. björk), | Gallrad 1903 FE | 1903 | opens port hed, delvis blockig | 1910 16 |O. om Björnbäcken 2207) Tall Oo: gran. Sådd af 2 rader gran och I| — | Ljung (o. bärris). rad tall 1910 17 |V. om N. Emtheden = = ltall 24l Tall o. gran. | Rutsådd, flertalet tallar själfsådda | — | gran 30] — Lafrik tallhed. | 1910 Re IN. om Sättra INT75TN Talon gran. | Gallrad 1907—08, hvarvid ut-| 1900 | | | Inga markväxter. togs 99 m? = 32 2 af massan| 1910 | 19 |S. om Sättra RS 75 | Tall o. gran. Svagt gallrad 1890 1909 | | Mossrik granskog. | Gallrad 1909—10 1910 120 |S. om s. Emtheden 24 | Tall, gran, lärk, Sådd under fröträd 1883—385 — Sandås. 1910 | 21 | Vid Duggebo äng (30—) | Tall, gran, lärk, björk | Sådd af tysk gran, tall o. lärk | 1908 | : | 33 Inga markväxter. | - Gallrad 1908—09. 1910 | 23 |S.O. om Torshålet 50 | Tall o. gran. | Gallrad 1908—09, hvarvid ut-| 1900? | KE - | togs 37 m? värda 83 kr. 1909 | 24 |S. om Kråkmyren 50 | Tall o. gran Gallrad 1886 samt 1903 o. 1909] 1903? | Mossrik granskog. | | 1909 25 |N.O. om Torshålet | 50 | Tall o. gran | Gallrad 1907—08 = = = | | | Mossrik granskog. | 1900 26 IN.O. om Torshålet 46 | Tall o. gran Gallrad 1907—08, hvarvid ut-| 1907 Mossrik granskog. togs 79 m? värda 286 kr. 1910 ! Siffrorna inom parentes äro approximativa. ” det nuvarande beståndets utseende vid det tidigare Inkomna på afvägen till Emten stannade vi vid ett blandbestånd af c:a 8o-årig tall och gran med underväxt af gran, där stämpling för året skett. En tämligen långvarig diskussion uppstod här, hvarvid förrättningsmannen, jägmästare E. DANIELSSON, väl visste att försvara sina åtgärder. Tanken var här tydligen att bringa den i allmänhet växtkraftiga granunderväxten till vidare utveckling genom huggning i öfverbeståndet, hvaraf särskildt tallen börjat aftyna. Efter en för det billiga priset af 15 öre pr längdmeter byggd skogsväg nåddes det lilla välvårdade Bångtorpet. Härifrån förde promenaden öfver en större granbesådd hyggestrakt, där de 10—>+15 åriga unggranarna de två sista vårarna lidit af frostskador. En del profytor i medelålders, gallrade gran- och tallbestånd passerades, demonstrerades och diskuterades. De gamla kämparna öfverjägmästare WALL- FÖRENINGENS FÖR SKOGSVÅRD 7:DE EXKURSION DEN I2—15 JUNI I91II. 31 | gårda kronopark. Pr har. (Mp SS SS". DO LILI”) Nb bnbiDOCD OCpbhbhbDDnhN NbNDNhb Tf NL . .c. . . . Stamantal Virkesmassa Värde SAGE = fc Sie NOA RNE st. 4 kbm, kr. Zö RER EE 28 före afver- efter före afver efter före | afver- | efter 2 SLE SE EB hugg- | kadt | hugg- | hugg- | kadt hugg- | hugg- | kadt | hugg- | 7 & | > 5 I 0 5 = ningen ” ningen || ningen HA ningen || ningen Zz ningen > | 2 | Zz cr | TT ” | | | I =S — | 2,941 110,1 20,0 88,1 | 210 18 172 | I 1,5 15,1 12,6 31,7 2,94 1 — = UC = 236 | = — Hc | 10,4 7,6 24,5 | 3,160 | 46,8 1,680 I 17753 2555 132,1 | — | — 368 — EES = = | 1,680 = 176,2 =S = 538 a ae 4,8 53 8,4 25,5 a - = = = = NET RE | | | | 300 54,8 4,200 5756 40,5 4530 | Ön SU | (ASOS) (8,0) lö I -— — =3 —- — a — — — | = — — I — 6,960 | 34,5 | 4.560 | 95,8 | 17.3 10525 | na 0 = NN AEDNEES EE | = oso = 0733 KR = SÖ | SE 1,950 = — 227,2 = = =S HN 54 AR | o— 29 — — 22 | — | | | 1,270 — — 249,2 = = JRR == 2,8 4,5 | 292 | | = Re [SAT = | SAS | o— — — — — = — AN AR — = | — 2710 | — = 50,8 | — = NCC dj |A [öl 2 UC | oo a —— == = | —— —-— (30) | = 4,380 — 122,1 =E |o— = RNE (950) EE SER 2,131 = -— 189,6 | FN — | 555 | — | = |] 2,13T = -— 27533 = SG] 980 TRA = I SVAN ER 10;2 54,9 | 2,503 | 18) | 2050] 235,0 9 214,0 | 771 8 fu =S = = = |. 2,050 | 20,30 1,630 || 267,5 13 239,7 | 1,056 — 936 | 3501, 1556 S16NS254 EE BEEN OR SE | | = ESR Er = = | 1,600 | — — 203 I — I | — — | — | — | — — 40 = = 1 (22) | — = (20) [I I = = = — | 1,850 — — 291,3 — — I 1,259 | — — || 2,9 3,7 8,4 46,6 än tillförne. marker skett. kl. året. ? Vid 1803 har medräknats dåvarande mängden af det 1909 borthuggna. MO och kapten DE VERDIER drabbade här samman, men slutade med att er- känna, att de här i skogen med objektet inför ögonen kommo bättre sams Vi voro nu vid slutet af turen genom Vassgårda kronopark, hvarför öfver- jägmästare WALLMoO använde tillfället att rikta några tacksamhetsord till grefve WACHTMEISTER, under hvars chefskap för skogsstaten inköpet af dessa lofvande Nedkomna på landsvägen vid sjön VWilången nåddes vi snart af skjutsar, som förde oss tillbaka till Kristinehamn. på stadshotellet. Äfven denna afton intogs middag Enligt programmet skulle sofvagnarna stå färdigbäddade 10 e. m. och tåget afgå kl. 12.41 på natten till Bofors. Den försa an- maningen torde de flesta deltagarna emellertid fäst mindre afseende vid, ty först vid 1/, 1-tiden syntes en allmännare embarkering äga rum. N F. AMINOFF. Fot. E. Hedemann-Gade Fig. 13. Profytan n:o 24 å Vassgårda kronopark., (Forts. i ett följande häfte.) SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN I Q12, H. I. IN MEMORIAM. Tage Engströmer. FIELSATS ST Genom vådaskott under jakt omkom den 28 augusti 1910 extra jägmästaren TAGE ENGSTRÖMER 1 närheten af Torsfjär- den, Ströms vattudal, Jämtland, omkring 25 år gammal. Den under dessa sorgliga förhållan- den aflidne unge skogsmannen var född den 19 juni 1885 i Sollefteå, sontill bank- kamreraren därstädes Thure Engströmer och hans maka Anna Högberg. Efter i Härnösand i juni 1905 aflagd mogenhets- examen antogs Engströmer till elev vid Ombergs skogsskola 1906, utexaminerades därifrån följande år och antogs till elev vid skogsinstitutet, därifrån han i decem- ber 1909 erhöll afgångsbetyg. Förordnad till extra jägmästare i Mellersta Norrlands distrikt den 22 juni 1910 och till assistent inom skyddsskogsområdet inom Jämtlands län, började Tage Engströmer genast sin 28/3 1910. tjänstgöring 1 fjällmarken och befann sig ute på dragande kall och tjänstens vägnar, när döden så oförmodadt skördade honom. Till minne af sin hastigt bortryckte son, som allmänt saknats inom kam- ratkretsen, instiftade kamrer och fru Engströmer ett stipendium vid skogsin- stitutet till understöd af där studerande elever. H. Szs. Gunnar Tillander. Si Sf ss er ST ANG KOLIT. Liemannen går härjande fram, ej blott bland de gamle, de af åren tyngda, som ha sitt lifsverk bakom sig, utan äfven bland ungdomen, bland dem, som stå redo att gripa sig an med arbetet. När en ung man vid bästa Skogsvårdsföreningens Tidskrift, Allmänna delen 1912 3 d 34 IN MEMORIAM. hälsa och i sin fulla kraft och därtill just beredd att efter mångårig utbild- ning börja ägna sig åt det lefnadskall, han af håg och fallenhet valt, plötsligt ryckes bort, då stå vi spörjande inför det meningslösa i ödet. Det är denna känsla, som trängde sig på oss vid underrättelsen om GUNNAR TILLANDERS oväntade frånfälle. GUNNAR TILLANDER föddes i Ystad den 8 dec. 1887 och var son af borgmästare B. PETERSSON och hans maka född TILLANDER Efter studier vid Ystads läroverk aflade han mogenhets- examen därstädes våren 1906 och antogs 1907 till elev vid Klotens förberedande skogsskola, hvarifrån han utexaminerades hösten 1908, då han vann inträde vid skogsinstitutet. Härifrån utexaminerades han med goda betyg 1 december 1910. I januari 1911 erhöll han anställning vid Värmländska Inmätningsföreningen, som han emellertid endast fick tjäna fjorton dagar. Lördagen den 28 januari kom han hem från skogen, glad och frisk. Efter en kortare skidtur på söndagsmid- dagen afled han en halftimme efter hem- komsten, utan någon föregående sjukdom. »Han dog glad, som han lefvat, efter- lämnande ett mycket stort tomrum i en ovanligt lycklig familj och en stor syskon- krets», skrifver i bref hans broder, i hvars hem på Gustafsfors i Värmland Gunnar fick sluta sitt så hastigt afbrutna lefnadslopp. Förutom af föräldrar och syskon sörjes T. närmast af trolofvad. Plikttrogen i sitt arbete, begåfvad och vaken, och därtill glad och hur- tig med detta öppna och ljusa öfver sitt väsen, som vinner hjärtan, efter- lämnar TILLANDER bland lärare och kamrater minnet af en i ovanlig grad sympatisk personlighet. Mot sin sorg har man i alla tider sökt tröstegrunder, och en i förtid afbruten bana är ju intet nytt eller ovanligt. »Gudarnas älsklingar dö unga», säger ett från antiken hämtadt talesätt, hvars sanning ju kan dragas i tvif- velsmål, och hvari vi väl snarare ha att se ett välvilligt själfbedrägeri från de sörjandes sida. Däremot torde man med större skäl kunna erkänna san- ningen i följande klassiska sentens, använd som inskription på den krans, skogsinstitutets lärare sände till GUNNAR TILLANDERS bår: Non quam diu, sed gquam bene vixeris refert (det kommer icke an på huru länge, utan huru väl du lefvat). GösTtA GRÖNBERG. IN MEMORIAM. [SS un Carl Fredrik Hasselblad. FESTA ROARL. Den 6 februari 1911 löpte genom Ådalen ett sorgebudskap, som i särskild grad väckte öfverraskning och förstämning, och det var detta: »Has- selblad är död!» Han, som icke »skulle ge sig, så länge tallen var grön», han som med det enkla lifselexiret af »frisk luft, friskt vatten och friskt humör» så gärna ville sätta mänskliga lifvets normala gräns bortom de hundra åren, han, som ännu »hade så många gåtor att lösa», hade han nu blifvit färdig med lifvets gåta och i ro somnat in på sitt gamla, kära, idylliska Sprängs- viken, endast hunnen ett stycke öfver de sjuttio, lämnande »utrikes-kapp- säcken» och »Stockholms-kappsäcken» och» Ådals-kappsäcken med vargskinns- pälsen och Karl den tolftes stöflar» att likasom han själf nu ändtligen få njuta hvilans ro efter de många re- sorna? Ja, »Reseblad» var icke mer! Åter en ådalssaga, som blifvit all, och som sent skall glömmas. Carl Fredrik Hasselblad var född i Värmland — glad och nöjd däråt på värmlänningars sätt — och såg dagens ljus den 28 augusti 1840 på Grossbol vid Forshaga i Grafva socken, där fadern var skogsförvaltare vid då- varande Forshaga-Trysils bolag. Unge Carl Fredrik sattes med tiden i Karl- stads skola, där han enligt egen uppgift lärer varit en af de i N. P. Ödmans minnen omnämnda »Pelle-pojkarne». Vid 17 års ålder fick han sin första kondition som bokhållare och informator vid Skattkärrs lastageplats. Avancerade så till bokhållare vid Hellekis hos kamrer Sköldebrand. Här grep honom längtan mot norden, det gryende framtidslandet, och år 1866 finna vi Hasselblad anställd vid Kramfors sågverk i Ångermanälfven. Chef vid Kramfors var då Robert Bagge, och Hasselblad fann här före sig i Kramfors tjänst bl. a tvenne personer, med hvilka han sedermera skulle komma att få mycket gemensamt, nämligen N. D. Qvist, då förste man, »inspektor», vid Kramfors och Constantin Falck, förvaltare vid Lo. Omkring år 1870 lämnade Hasselblad Kramfors för att i England och utlandet förskaffa sig vidare utbildning. Återkommen till Ådalen bildade han tillsammans med herrar F. H. Versteegh och Jens Bing ett bolag med syfte att idka skeppning af s. k. holländska bjälkar. Det var under arbetet för denna affär, som H. kom att resa och vistas mycket i Finlands och Ryss- lands »gröna öknar», hvilken tid för honom städse framstod i lifligt minne. 36 IN MEMORIAM. En del skogsaffärer kommo här till stånd, men då snart nog hotande moln skockade sig på Rysslands politiska himmel, tog man sin mats ur skolan och realiserade affären i god tid före rysk-turkiska krigets utbrott. Nu ville också Hasselblad — efter sina vänners förebild — ha en såg i Ångermanälfven och bilda ett bolag, där han skulle få vara disponent. En sådan med yp- persta läge fanns just att öfvertaga, i det ägarna till Sprängsvikens några år förut nybyggda såg just för tillfället voro angelägna säljare. År 1877 den 15 januari bildades så Sprängsvikens Aktiebolag med ett aktiekapital af 450,000 kronor fördeladt på följande vänner i orten: J. P. Dahlberg 12 aktier. Nils Åkerblom 9 aktier. EET ICarlesson ar AD TI AV Bäfverfeldt 6 > Const. Falck TOMAS S. Wessel VE Jens Bing TO > N. D. Qvist 4 a KIEL Versteegba rok >» IACCINSSVersteeph. sam C. F. Hasselblad 10 > IEA go Ake Till bolagets disponent valdes C. F. Hasselblad. MHasselbads lifliga in- tresse för allt mellan himmel och jord manifesterade sig framförallt i hans håg för resor, längre eller kortare. Destinationsorten var endast såtillvida bestämd, att resan med utgångspunkt från Sprängsviken sinom tid åter där skulle sluta med de deviationer, som omständigheterna under resan kunde gifva anledning till. Som karaktäristiskt omtalas gärna, huru en offert å trävaror från agenten i London intelegraferades till Hasselblad i Åsele och accepterades från Genual De sista tjugufem årens brännande skogsfrågor hade kanske mer än annat Hasselblads lifliga intresse. Han invaldes år 1889 till suppleant och år 1890 till ordinarie ledamot af Föreningens för skogsvård i Norrland styrelse, hvars vice ordförande han under flera år var, tills han under 1910 blef utsedd till hedersledamot af föreningen. Följer man sedan 1880-talet MHasselblads anföranden till diskussions- protokollen vid nämnda förenings sammanträden måste man gifva honom erkännande för en viss frihet och framsynthet i sin tanke om utvecklingens gång. Men förvisso vunno hans anföranden ofta icke den resonans de säkert i och för sig skolat göra, därest icke hans personliga originalitet, som tilltog med åren, parad med en stor finkänslighet att undvika strid, så att säga mattade hans argumentum ad hominem. Den som själf gladde sig i hoppet om att bli hundra år måste natur- ligtvis till hela sin läggning vara utpräglad optimist. Hasselblad såg också framtiden ljus och sörjde ej hopplöst öfver, att »storskogen» hotade taga slut — denna seklers veklagan. — Mot alla svartmålningar hade Hasselblad alltid en tröstefull invändning. »De stora dimensionerna ha ej framtiden för sig. Äfven den mindre skogen har värde.» Och gentemot uttalade farhågor för t. o. m. framtida bränslebrist hänvisade han till våra torfmossar och vatten- fall som källor för värme och ljus. Hasselblad trodde på växande skogs- värden och däraf föranledd större omsorg om skogens föryngring. Var ingen vän af dimensionslag, sådan denna omkring 1890 föreslogs. Uttalade trots sin ställning som sågverksdisponent, att »en dimensionslag skulle blifva ett slags monopol till förmån för sågverksindustrien, men vore med tanke på framtiden ett ondt». »Skola vi ha en skogslag, bör den trygga återväxten IN MEMORIAM. 37 och utgöra en borgen för att skogsmark ej må ligga kal och overksam». (Fören. f. Skv. i N. 1893-) Granen hade i Hasselblad en ifrig försvarare. Någon hade suckat så tungt i skogen: »hjälp tallen mot granen!» Hasselblad ropade till svar: »granen, /framtidsträdet, må ej motarbetas » För H. låg nämligen trämasse- fabrikationen som framtidsbild. »När Ryssland kommer att utsläppa sina virkestillgångar i världsmarknaden, är det bäst för oss att vara pappersmakare och snickare.» Hasselblad fick också slutligen vara med om pappersmasse- tillverkning såtillvida, att han invaldes i stvrelsen för den första sulfitfabriken i Ångermanälfven, nämligen Utansjö Cellulosa A.-B. år 1899. Hvad hans eget sågverk beträffade, kunde H., trots ifriga bearbetningar af styrelse och stämma, som därtill afsatt medel, aldrig förmås att om- eller nybygga den tillfölje ständig dag- och nattdrift väl uttjänta sågbyggnaden. Ett förslag till anläggande af en sulfatfabrik förelades däremot stämman och tilltalade H. mera, men blef tillsvidare bordlagdt. Under tiden började bolagets aktier blifva föremål för spekulation och genom viss fondmäklare uppköptes för okänd köpares räkning och till alltjämt stegrade priser alla åtkomliga åktier. Den förmodade afsikten härmed öfverrumplade, oroade och förlamade den vid slik modern belägringskonst ovane och nu åldrade disponenten, hvarför han, då i sista stund ett grannbolag i Ådalen — Sernö Aktiebolag — upp- trädde som köpare till den ännu osålda majoriteten af aktierna, gaf upp striden och därmed disponentskapet för Sprängsviken. Han ingick då i Svanö Aktie- bolags styrelse, däri han kvarstod till sin död. Hasselblad ägde ett varmt fosterlandssinne och bar till synligt tecken härå städse en kråsnål föreställande svenska flaggan. Som gammal skarp- skytt var han varm vän och understödjare af den återupplifvade skytterörel- sen och hade af sin hemorts skytteförening tilldelats medalj i guld. Intres- serad jämväl för Norrlands fasta försvar, inköpte han och skänkte till staten vissa holmar i inloppet till Ångermanälfven, hvarför han af Konungen hug- nades med förtjänstmedalj i guld. Hasselblad var därjämte vasariddare. — Det tillhörde hans originalitet att gärna bära samtliga dessa dekorationer jämte en del andra mera tillfälliga minnestecken, åt hvilka sistnämnda han gärna gaf spridning i hundratal, för såvidt något välgörande ändamål där- med kunde gagnas. Hasselblad var under många år ledamot af Gudmundrå församlings skolråd. Han dog ogift. En runa öfver disponenten Carl Fredrik Hasselblad vore icke närmelse- vis fullständig, om man icke också förde i minnet de årliga »Fredriksda- garna» den 18 juli. Den dagen samlades som till folkfest på Sprängsviken vänner och vänners vänner från Härnösand—Ådalen och hela världen i öfrigt. Och lika obegränsad som H:s gästfrihet vis-å-vis inbjudningarna syntes också denna dag de materiella resurserna vara, ty gästernas antal kunde röra sig omkring ett par hundrade. Vädrets makter gynnade dagen eller rättare platsen, ty det kunde regna rundtom men sällan på Sprängsviken eftermid- dagen den 18 juli. Hit sökte sig då från olika håll flaggbeprydda ångslupar från Ådalens sågverk, bildande så småningom en hel flottilj där nere vid ångbåtsbryggan. Älfbätarna gåfvo sin vördnadsfulla salut, när de den dagen passerade, och däruppe från berget svarade kanonerna med skott på skott. Där syntes ock »Fredrik» själf med hatten i ena handen och näsduken i 38 IN MEMORIAM. den andra viftande och vinkande och sökande därunder med sitt skarpöga, hvem i all världen denna dag reste Sprängsviken förbi. Men uppför den branta liden från bryggan ströfvade alltjämt festklädda skaror, dansade med glädjebevingade steg unga fötter all världens härlighet till möte. Ty där- uppe var det dans! Dans på logen till handklaverets toner eller violinernas lekande låt. Dans i »bröllopspaviljongen» efter mässingshornens pompösare klang. Läångdans kring berg och backar, genom buskar och snår! Där lektes i det fria, klättrades i rep och gungades i gungor. Där fanns märk- värdiga grottor i bergen, där trollen ännu bodde. Där dansade en trana sin tranedans på den nyklippta gräsmattan. Här fanns skålar med russin och mandel, underliga fiskedammar, där man fiskade konfekt och karameller, som aldrig togo slut. Här hos »karamellfarbror just »barnets himmel hängde full med lyror af det röda gull», ty här var barnens dag, barnens paradis. Mammorna konverserade kring frukten, vinet och tårtan i bersåerna, och papporna »pratade trä» kring det stora gröna bordet i parken, där allt, hvad i ett sådant ögonblick till lifvets nödtorft hörde och till förekommande af torrhetta var föreskrifvet af gammal sed, också rikligen var tillfinnandes. Och sist när alla lekar lekts och danser dansats och skålar druckits och magar mättats, då gick den långa marschen rundt gårdarna och parken, » Fredrik» i spetsen med fladdrande lockar, svensk fana i knapphålet på den gammaldags skurna blå rocken och festens yngste vid handen och efter dem hela raden barn och gäster med hvar sin fana i handen under sång ur glada hjärtans djup! Så talet af kyrkoherde S. för »broder Fredrik och hans allt uppoffrande systrar». Hurrarop. Ett »tack ska ni ha! Lefve det goda!» åtföljdt af en hatt högt i skyn. »Du gamla, du fria»... Det myllrande af- skedet af alla och ingen. Återtåget till båtarna. De sista hurraropen och viftningarna och så den spännande kappgången hem med »rusande» ång- pannor och bolmande skorstenar i den norrländskt ljusa sommarnatten! Men nu är den ådalssagan all. Sent skall hon glömmas liksom ock min- net af Carl Fredrik Hasselblad. AXEL SAHLBERG. C. E. Fleetwood. så NER Ne SR dö OT I den höga åldern af fyllda 84 år afled förre jägmästaren i Olands revir, friherre CARL EDVARD FLEETWOOD den 7 februari 1911 på sin egen- dom Lundby i Rasbo socken af Stockholms län. Son af godsägaren, friherre Carl Axel Fleetwood och dennes andra fru, Gustafva Carolina Engvall, föddes CARL EDVARD FLEETWOOD den 27 januari 1827 på Torpunga i Torpa socken af Västerås län. Efter förberedande studier i Örebro skola intogs F. hösten 1845 i gymnasium i Strängnäs, blef student af Södermanland-Nerikes nation vid universitetet i Uppsala den 22 IN MEMORIAM. 39 maj 1850 1 nationsmatrikeln har han egenhändigt angifvit sig vara född den 26 januari —, ingick såsom elev vid skogs- institutet i Stockholm 1853 och utexami- nerades ” därifrån 1856, utnämndes till extra öfverjägare i Örebro län den 15 april 1859 och befordrades till öfverjägare i Norrbottens län med placering i Kalix revir den 12 juli 1860, transporterades i samma beställning till Uppsala län 1865 och utnämndes vid omregleringen den 10 december 1869 till jägmästare i Olands revir, från hvilken tjänst han den 29 april 1892 erhöll afsked med pension. Jägmästaren friherre Fleetwood var en person, som vid sidan afsin verksam- het inom skogsyrket, där han presterat en förtjänstfull lifsgärning, äfven hade ett flertal andra intressen, som förlänade om- växling och behag åt hans de senare åren ensliga tillvaro. Han var nämligen ifrig bi- och trädgårdsodlare, ägde icke obetydliga insikter i entomologien och Floras vackra vetenskap, hade samman- bragt afsevärda samlingar af såväl insekter som växter och var dessutom skicklig slöjdare. Han var en verksam natur med utprägladt »humör» och ville ständigt hafva händerna fulla med arbete. Nu har han slutat sitt gammal- mans id i trädgård och vid slöjdbänk och för alltid släppt mikroskopet. Gift den 11 december 1870 med Wilhelmina (Mina) Margaretha Chri- stina Lundqvist, efterlämnar den döde en son, fi. kand. friherre Carl Edvard Fleetwood, som gjort sig fördelaktigt känd inom turistlitteraturen samt för närvarande är utgifvare af tidskriften Arte et Marte och medarbetare i Nya Dagligt Allehanda-Vårt Land. ESZSt Alex. Borenius. SRLEN [URTE SAST is jeaaS fa rk OT En af de mest bemärkta personligheterna inom Finlands skogsväsen, öfverforstmästaren ALEXANDER BoRENIUS, har nyligen aflidit. Inom den gamla aktade Finska Forstföreningen, hvars sekreterare, vice ordförande och ord- förande han varit, har han både i tal och skrift öfvat synnerligt inflytande och sålunda varit till utmärkt gagn för det finska forstväsendets utveckling. Han ägde en klar och redig framställningskonst samt var på grund af sina många utländska resor och sin vidsträckta beläsenhet en skicklig och vidsynt ämbetsman, väl förfaren äfven i praktiska värf. En på en gång pålitlig och angenäm man, var han vidare patriot, en varm vän af sitt lands lagbundna ordning samt därtill den svenska kulturens hägnande. 40 IN MEMORIAM. ALEXANDER LUDVIG BORENIUS föddes i Borgå den 21 november 1841. Hans föräldrar voro kyrkoherden, assessorn i domkapitlet, fil. magister Alexander Ferdinand Borenius och Anna Lovisa Gustafva Ehrström. Efter att hafva genomgått gymnasium i Borgå student 1860, idkade Borenius först natur- vetenskapliga studier vid universitetet i Helsingfors, genomgick sedermera Evois forstinstitut, antogs till forstkonduktör 16 mars 1865, förordnades att på prof bestrida revirförvaltare- och därmed förenade läraretjänsten i skogs- hushållning m. fl. ämnen vid Mus- tiala landtbruksinstitut den 9 juni 1865, blef ordinarie revirförvaltare därstädes den 4 juni 1866, befor- drades till öfverforstmästare i Uleå- träsk inspektionsdistrikt den 9 april 1889 samt transporterades 1 samma beställning till Viborgs — St. Michels inspektionsdistrikt den 24 april 1894. Bland öfverforstmästare Borenii många förtroendeuppdrag må näm- nas, att han varit stadsfullmäktig och ordförande i skolrådet för sven- ska lyceum i Uleåborg, sedermera stadsfullmäktig jämväl i Viborg, var hedersledamot af Finska Forstför- eningen samt kommissarie vid 9:de allmänna landtbruksmötet i Viborg 1887, sekreterare 1 Uleåborgs läns hushållningssällskap och jaktvårds- förening, ordförande hos »Arbetets vänner» i Viborg, juryman vid olika skogs- och landtbruksutställningar i skilda delar af landet. Åren 1868—1869 idkade Borenius teoretiska och praktiska forstliga studier i Tyskland och jämväl i Sverige, där han ägde flera goda vänner; åren 1885—1886 i Tyskland, förnämligast vid forstakademien i Eberswalde, samt i Österrike. År 1897 företog han med statsanslag en skogsvetenskaplig studieresa till Tyskland, Osterrike och Sverige. Flitig och omtyckt skribent, har Borenius särskildt till Finska Forstföre- ningens Meddelanden lämnat värdefulla bidrag, bland hvilka böra framhållas »Notiser angående det forstliga försöksväsendet i Tyskland» samt »Resebe- rättelse angående en i Tyskland, Österrike och Sverige med statsunderstöd företagen forstlig resa», uppsatser i Zeitschrift fär Forst- und Jagdwesen, inhemska tidningar och tidskrifter o. s. Vv. Sedan den 21 oktober 1871 gift med dottern till kyrkoherden i Esbo Sofia Jakobina Palmberg, efterlämnade öfverforstmästare Borenius sonen Erik Alexander Borenius, forstmästare samt skogsförvaltare 1 privattjänst ESS: IN MEMORIAM. 41 Hjalmar Grahl. + 14/, 1828. IN BY HOMT: En af skogsstatens äldre medlemmar och den ende öfverlefvande af den skogs- stat som på 1850-talet inrättades i öfre Norrland, har gått hädan: öfverjägmästaren HJALMAR GRAHL, som vid mer än 83 års ålder afled i Stockholm den 21 mars 1911. OSCAR EUGENE HJALMAR GRAHL, SOn af kontraktsprosten och hofpredikanten Carl Gustaf Grahl samt dennes maka Christina Margareta Stark, föddes i Asker- sund den 14 januari 1828. Efter studier vid Stockholms lyceum antogs Grahl till elev vid skogsinstitutet den 8 april 1848 och utexaminerades därifrån den 10 juni 1850, förordnades till t. f jägmästare i Kronobergs län s. å. ”/,, förvaltade Fors- marks och Harnäs bruks skogar 1850 5/,,— 1853 "4/3, utnämndes till extra öfver- jägare i Örebro län den 22 september 1855 — Grahls egna papper hade brun- Hjalmar Gcablipakrs4o-talet nit på hans egendom Charlottenborg vid Kungsör, men jag har i finansdepartementets föredragningsakter i riksar- kivet funnit möjlighet att fylla de biografiska luckorna — förordnades till t. f. öfverjägare i Västerbottens län den 14 november 1856 och placerades vid omorganisationen den 10 december 1869 såsom jägmästare i Skellefte revir. På grund af sina egenskaper såsom nitisk och framstående tjänsteman utnämndes Grahl den 6 december 1872 till skogsinspektör i Västerbottens di- strikt, från hvilken post han den 6 juni 1890 erhöll afsked med pension och öfverjägmästares n. h. Oo. v. Öfverjägmästare Grahl var en reslig och ståtlig man, en älskvärd och för- bindlig gammal gentleman. I Västerbotten, där han först ägde och bebodde ett hemman i Brännan norr om Skellefteå stad och sedermera byggde sig eget hus inne i staden, förflöt större delen af hans lif och hade han sin huf- vudsakliga gärning förlagd — hans minne såsom tjänsteman har säkerligen redan hunnit dö i vår jäktande tid, som så föga aktar och värnar om död mans minne, men i de båda lummiga stads- och lasarettsparkerna 1 Skellefteå har i alla fall Grahl själf rest sig ett det vackraste monumentum. Öfverjägmästare Grahl, som sedan den 20 augusti 1867 var gift med Emerentia Nordlander, hvil- ken nu öfverlefver honom jämte en son, som är officer, kunde glädja sig åt den lyckligaste ekonomi. Förutom de nämnda egendomarna i Skellefteå stad eller dess omnejd ägde han under sin Västerbottenstid fem hemman i Frost- kåge by af Byske socken samt ett hemman i Skråmträsk by af Skellefteå socken. Efter afskedstagandet flyttade Grahl till Stockholm, där man emellanåt hade glädjen sammanträffa med den gamle förnäme mannen, som gärna be- 42 IN MEMORIAM. rättade om sina minnen från forna dagar i Norrland, då allting ännu låg i sin linda och den fåtaliga jägeribetjäningen hade att kämpa mot stora svårig- heter, innan ändtligen de nya lagarna tillvunno sig respekt och åtlydnad. ER Szs: C. Ax. Hollgren. ESS SMOK NOTE Bäraren af detta namn var i lits- tiden en öfver hela landet känd och vär- derad skogsman, flitig och nitisk i all sin gärning, flitig äfven med pennan. Vis- serligen skrifva våra skogsmän numera vida oftare och hellre än förr, men få torde i intresse och mångsidighet gått upp mot Hollgren. Kanske var grundligheten icke alltid så stor som hela den lärda apparaten afsåg att utvisa, men ingen kunde jäfva författarens eller bearbetarens vakna, för skogen nitälskande blick och ofta goda uppslag. CARL AXEL HOLLGREN, son af fa- brikören Axel Adrian Hollgren och Fre- drique Wentzell, föddes 1 Nyköping den 20 mars 1846. Efter studier vid allmänna läroverket i nämnda stad antogs han till elev vid skogsinstitutet 1866 och utexa- minerades därifrån två år senare samt förordnades till extra öfverjägare i Södermanlands län den 27 augusti 1868. Revirtjänstgöringen lämnade han emellertid rätt snart, ty då han icke kom till Norrland var turen vid denna tid icke den bästa eller lättaste, och år 1873 ingick han såsom tjänsteman i gamla skogsstyrelsen, där han 1876 befordrades till revisor, 1 hvilken egenskap han tjänstgjorde äfven i domän- styrelsen efter verkets omorganisation. Emellertid tillstötte sjukdom, en magå- komma, som inverkade menligt på både fysik och humör. Det kyliga mot- tagandet i kamratkretsen af hans på utvecklingslärans grundval utarbetade förstlingsbok Barrskogarne i naturen (Stockholm 1881) och dennas följdskrift Skogshushållningens grundval (Stockholm 1882), af hvilka arbeten han väntade bäde uppmärksammande och framgång, bidrog säkerligen också till att öka hans tryckta sinnesstämning. Hollgren antog emellertid efter tillfrisknandet, då han utgaf ett par af sina mest tilltalande böcker Från skogarnes djup (Stock- holm 1884) och Fåglarnes språk (Nyköping 1884), förordnande 1885 såsom tjänstförrättande jägmästare i Östkinds vackra revir. Här hade han Kolmården och Bråviken att färdas på, djupa skogstrakter och en omväxlande skärgård att svärma i, ett brokigt fågellif att studera. Från dessa år förskrifva sig hans Skogsvetenskapliga och jaktzoologiska utflykter: åren 1886—:1887 (Nyköping IN MEMORIAM. 43 1888) ch åren 1888—1890 (Nyköping 1891) samt Skärgårdsjaktens vård (Stockholm 1890). Från sin förenämnda beställning, där han trifdes synnerligen väl, trans- porterades Hollgren till Kalmar revir i februari 1891 samt utnämndes till jägmästare i Hallands revir den 6 augusti 1891, i hvilken tjänst han kvarstod till utgången af år 1907, då han erhöll afsked med pension. Delar af åren 1896 och 1899 tjänstgjorde han såsom t. f. öfverjägmästare i södra distriktet. I Halland verkade han synnerligen intresseradt och nitiskt för återodling af kalmarker och plan- tering af flygsandsfälten, och i Ny Illustrerad Tidning 1898 finner man en redogörelse för detta hans förjänstfulla arbete. En i Halmstad 1907 publicerad Skogsodlingskatekes, det unga skogsodlande Sverige tillägnad vittnar i sin mån om hans kärlek till våra skogar. Jag vill i detta samband icke hafva försummat att åter- gifva författarens kursiverade och särskildt in- ramade afslutningsord: » Älska och vårda skogen och du är värdig att kallas Svensk.» Jägmästare Hollgren led under senare delen af sin lefnad af en mycket svår magsjukdom, åtföljd af blodkräkningar och plågor så smärt- samma, att han trots sin eljest spänstiga fysik slutligen dukade under och afled i Halmstad den 6 juni 1911. Det är emellertid ett vackert och sympatiskt minne, den hädangångne mär- kesmannen på skogshushållningens svårbrukade fält efterlämnat. Hans lifsgärning såsom tjänste- man är betydande, och såväl genom sin litter- cC A. Hollgren på kung Oscars ära verksamhet som sina inlägg vid skogs- och sista jakt å Hven. jägaremöten har han efter bästa uppfattning red- ligt sökt att med all flit arbeta utvecklingen i händer. Han var vidare en framstående jägare, en kunnig ornitolog och synnerligen vaken iakttagare af de olika företeelserna inom fågelvärlden. I fråga om den enskilda skogshushållningen, som mycket intresserade honom och där han jämväl gärna ville göra sig nyttig, har han utgifvit tvenne arbeten: Några tankar i en Sveriges lifsfråga: den enskildes skogshushållning (Ny- köping 1885) och Till frågan om lagstiftning angående de enskilda skogarne inom landet (Halmstad 1902). På jaktlagstiftningens område publicerade han innevarande år 1911 en kritisk redogörelse för Det nya jaktlagförslaget, åtföljd af värdefulla kommentarier och en beaktansvärd samling prejudikat. För öfrigt har han såväl i tidskriftspressen som i de dagliga tidningarna utvecklat en mycket stor litterär verksamhet. Föreningen för skogsvård kallade honom den 6 oktober 1902 till ledamot af sin styrelse, och i föreningens förelig- gande tidskrift har han under årens lopp varit en flitig medarbetare. Härförutom har han skrifvit i Tidskrift för skogshushållning, Skogsvännen, Skogvaktaren, Finska Forstföreningens Meddelanden, Västra Sveriges skogs- 44 SKOGSVÄRDSSTYRELSENS I KOPPARBERGS LÄN BERÄTTELSER. vårdsförbunds folkskrifter (Om skogsskötsel, Uddevalla 1904) samt utgifvit en redogörelse för Grunddragen i Tysklands och Sveriges skogsväsen (Halmstad 1909), skrifvit i Stockholms Dagblad och Svenska Dagbladet, äfvensom på jaktens område, där han sedan 1880 var korresponderande ledamot af Svenska Jä- gareförbundet och sedan 1897 ledamot af H. M. Konungens jaktklubb, på ett framstående sätt medverkat i Svenska Jägareförbundets tidskrift, Jägaren, Fauna och Flora, Svenska Kennelklubbens tidskrift o. s. v. Hollgrens stil var ledig och liflig samt verkade stundom rent af med- ryckande genom den underström af värme, som genomgick allt hvad han skref. Den var vidare aktningsbjudande genom rikedomen på reflexioner och naturiakttagelser samt författarens ärliga öfvertygelse, som ständigt kom till synes och göt ett försonande skimmer öfver äfven det missuppfattade eller omogna. Nu har Hollgrens flitiga penna stannat sitt lopp, och det är ett stort tomrum. efter densamma. Enligt Sin egen föreskrift ligger Hollgren begrafven å en vacker ljung- kulle med vidsträckt utsikt öfver de af honom utförda storartade skogsplan- teringarna å kronoparken Tönnersjöheden. Den här uppresta vården bär enligt den aflidnes önskan inskriptionen: Skogen var mitt lif, må jag få hvila i hans sköte. HINSzS: Skogsvårdsstyrelsens i Kopparbergs län berättelser. Ett meddelande. Skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs län har i sina årsberättelser riktat upp- repade angrepp mot Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag för det förment dåliga sätt, på hvilket bolaget sköter sina skogar, och i samband därmed uttryckt sitt missnöje med att bolaget ej lämnar upplysningar till skogsvårdsstyrelsen angående de utförda skogsvårdsarbetena. Det har inom bolaget ej ansetts erforderligt, att några invändningar gjorts mot dessa uttalanden, men då jag erfarit, att denna tystnad missförståtts, vill jag dock med några rader beröra frågan. Först må då framhållas, att jag är öfvertygad om att af dem, som något känna skogsförhållandena inom Dalarna, måste det medgifvas, att å Bergslagets skogar i förhållande till areal och afverkningar vidtagits de mest omfattande skogsvårdsåtgärderna inom länet. Hvad särskildt gallringar och rensnings- huggningar vidkommer, måste väl af alla erkännas, att Bergslaget vid Domn- arfvet genom de därstädes anlagda kolugnarna gått i spetsen för och under många år fortsatt med tillgodogörandet i stor skala af det eljest värdelösa affallsvirket. Af sådant affall har kolats öfver en million läster kol, motsva- rande c:a 2 millioner m3 virke fast mått, hvarigenom motsvarande kvantitet växande skog sparats. Detta kan sägas representera årliga afkastningen från 75,000 hektar. Denna bortrensning af affall har varit af stor nytta ej allenast för Bergslagets skogar utan ock för öfriga enskildes och statens. Man hör i SKOGSVÅRDSSTYRELSENS I KOPPARBERGS LÄN BERÄTTELSER. 45 dessa bolagshatets tider sällan ett erkännande ord, och därför får man ju ej förundras öfver att skogsvårdsstyrelsen förbigått denna sak med tystnad. Bergslagets för skogarnas skötsel ansvariga skogsmän hafva ej ansett vid- sträcktare skogsvårdsåtgärder än i den relativt stora omfattning de under en längre följd af år haft och fortfarande hafva vara ekonomiskt berättigade. De ha ej heller påyrkat någon ökning, men våga påstå, att de utförda skogs- vårdsåtgärderna fullt motsvara »de af afverkningarna betingade behofven». Jag saknar både tid och intresse att ingå på diskussion med skogsvårds- styrelsen i fackfrågor. Trots att det må synas onödigt, vill jag här endast påpeka det kända förhållandet, att vidt skilda åsikter i detta afseende råda bland verkliga fackmän. Jag tror, att vi skogsmän vid Bergslaget kunna räknas till dem, som gått jämförelsevis långt i frågan om vidtagande af skogs- vårdsarbeten. Vi äro i hvarje fall ej villiga att underkänna denna vår under lång praktik vunna uppfattning i denna fråga inför påståenden från utom- stående, med ekonomiska förutsättningar ej fullt förtrogna auktoriteter och ej heller inför den sakkunskap, som skogsvårdsstyrelsen till äfventyrs har att tillgå. Att vissa platser kunna uppletas inom Bergslagets inemot en half million tunnland omfattande skogsmarker, mot hvilka anmärkningar i forstlig synpunkt kunna framställas, kan jag med skogsvårdsstyrelsen vitsorda. Man bör besinna, att det ej är många år, sedan storskiftena i Dalarna verkställdes, och att det tar lång tid att få urskogar förvandlade till kulturskogar, hvilket hvarje med skogsvård sysselsatt person bör kunna medgifva. I fråga om inlämnande af uppgifter till skogsvårdsstyrelserna angående ut- förda skogsvårdsarbeten är som bekant af lagstiftaren full valfrihet medgifven skogsägare. Det ligger naturligtvis stor vikt vid att denna frihet ej göres illusorisk genom åtgöranden af ena eller andra slaget från skogsvårdsstyrelsens sida, och torde häri tillräcklig anledning finnas för Stora Kopparbergs Bergslags Aktie- bolag att ej inlåta sig på svaromål angående orsaken till att det på för skogsvårdsstyrelsen misshagligt sätt begagnat sig af den meddelade valfriheten, i synnerhet i betraktande af de berättelser skogsvårdsstyrelsen, Bergslagets uppgifter förutan, lämnat ang. Bergslagets skogsskötsel. Slutligen anser jag mig böra meddela den lugnande upplysningen, att af- verkningen å Bergslagets skogar icke något år uppgått till en försiktigt be- räknad tillväxt. Falun i november 1911. J. H. HuLTIN. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN, TIRE> ES: FRÅN 1912 ÅRS RIKSDAG. Ur statsverkspropositionen. I specifikationen af statens inkomster upptagas under rubriken: Statens domäner: ILKKOTS TC TEE Ef ro Re LERA Stade (Gås 15,390,000 kr. ATT fEROSEN AC ass 5,938,000 > ÖTVERSKObbEotörskeje eko a sega Isar bf svs nt roa Tasha ef areas Ne NNE ARA 9,362,000 kr. Under titeln Statens affärsverksamhet och Statens domäners fond före- slås af Kungl. Maj:t, att Riksdagen måtte af sina utgifter för kapitalökning anvisa för inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark för år 1913 (Årg ho kJ RER) CRD orre OS SA NR TT ALLE SE SKR OS CR ORG SSA 800,000 kr. (Domänstyrelsen hade i underdånig skrifvelse den 28 sept. 1911 begärt 500,000 kr.) Skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet. Kungl. Maj:t har för afsikt att under riksdagens lopp framlägga ett fullständigt förslag till omorganiserande af skogsundervisningsväsendet. För- slagets genomförande förutsätter dels uppförande af nybyggnad för en till- tänkt skogshögskola äfvensom utförande af åtskilliga andra för skogsunder- visningen erforderliga byggnadsföretag och dels en särskild byggnad för Statens Skogsförsöksanstalt. Då sistnämnda byggnad är afsedd att förläggas å det område, som f. n. disponeras af entomologiska afdelningen vid cen- tralanstalten för jordbruksförsök, erfordras jämväl uppförande af nybyggnad för entomologiska afdelningens behof. Dessa byggnadsföretag äro afsedda att slutföras under loppet af två år för en kostnad, som enligt hvad hittills verkställda beräkningar synas gifva vid handen, kunna antagas uppgå för skogshögskolan samt öfriga för skogsundervisningen afsedda byggnader äfven- som byggnaden för skogsförsöksanstalten till sammanlagdt omkring 1,010,000 kr. och för entomologiska anstaltens byggnad till omkring 50,000 kr. Å anslagstiteln upptages: dels i afbidan på den proposition angående uppförande på ordinarie stat af Statens Skogsförsöksanstalt, Kungl. Maj:t må komma att till Riksdagen aflåta, i det uppförda anslaget till Statens Skogsförsöksanstalt en förhöjning från 2,0,0.000 kt. till 477, E75 CET dels åt statens skogsingenjör Tell Grenander från och med år 1913 tills- vidare så länge han fortfarande i denna egenskap med godt vitsord tjänstgör, ett personligt ålderstillägg, ett belopp af 400 kr. för år räknadt, dels ock, utöfver ofvannämnda förhöjning af 18,175 kr. till skogsför- söksanstalten, en förhöjning i anslagstiteln i öfrigt med 9,000 kr. Rörande extra anslagen, som mer eller mindre beröra skogsvården, föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen; att till anställande (som förut) af extra lärarekrafter vid skogsinstitutet på extraustati för Ar. IO)I3) AVIS S ense es strike ser ee 8,000 kr.; att medgifva, att för de för inrättandet af Hammarsebo skogsskola er- forderliga byggnadsarbeten må utaf de vid utgången af år 1911 å reserva- tionsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande af skogsväsendet FRÅN IQ12 ÅRS RIKSDAG. 47 i allmänhet befintliga reservationer under åren 1912 och 1913 af Kungl. INfajstranvändasiett belopp/ej ofverstigande sc .s..scsssesssscene 18,000 kr; att i afbidan på den nådiga proposition angående skogsundervisnin- gens ordnande, Kungl. Maj:t må komma att aflåta till Riksdagen, för uppförande af nybyggnader för skogsundervisningens behof m. m. på extra STALPLÖTMAF TOMS DETTA Fetbr ASIA Ska Ass ser LA spe es Gala 405,000 kr.; att som bidrag till bestridande af kostnaderna för uppehållande af skogs- vårdsstyrelsernas verksamhet (som; förut). ......ssssesessse saraaa 67,500 kr., och för skogsodlingens befrämjande (som förut). .............. I00,000 > Rörande afdikningsanslagen föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen att dels på extra stat för år 1913 ställa till Kungl. Maj:ts förfogande, un- der benämning norrländska afdikningsanslaget, till understödjande medelst statsbidrag af till åker eller äng lämplig jord eller minskning af frostländig- Hettför marliggande bygd, ettibelopp: Alls. s:s:sss skedde see 1,100,000 kr., med företrädesrätt för sökande från Gäfleborgs län och Dalarna att af detta belopp erhålla bidrag till högst 200,000 kr.; dels på extra stat för år 1913 ställa till Kungl. Maj:ts förfogande, under benämning allmänna afdikningsanslaget, till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af myrutdikningar och vattenaftapp- ningar inom andra delar af riket än Norrland och Dalarna, vare sig ända- målet med arbetsföretaget är uppodling af till'åker eller äng lämplig jord eller minskning af frostländighet för närliggande bygd, ett belopp af 350,000 kr., däraf högst 50,000 kr. må utgå till afdikning af sådan mark, hvars torr- läggning afser endast minskning af frostländighet för närliggande bygd; dels ock besluta sådan ändring i villkoren för erhållande och tillgodnju- tande af statsbidrag från allmänna afdikningsanslaget, att bidraget för hvarje företag må bestämmas till högst en tredjedel af beräknade kostnaden för afdikning af till åker eller äng lämplig jord samt till högst hälften af samma kostnad för afdikning af sådan mark, hvars torrläggning afser endast minsk- ning af frostländighet för närliggande bygd; Beträffande fottlederna anhåller Kungl. Maj:t om Riksdagens medgifvande dels att under år 1913 inflytande flottningsafgifter må användas till be- stridande af kostnader för reglering af flottleder inom riket; dels ock att de medel, som af föregående års anslag till bestridande af kostnader för reglering af flottleder i de norrländska länen äfvensom i Kop- parbergs, Örebro och Västmanlands län vid 1912 års slut må finnas dispo- nibla, må under år 1912 till enahanda ändamål användas utan begränsning till vissa län. STRÖDDA IAKTTAGELSER OCH NATURMINNEN. Några ord om norrländskt tallfrö. Då det allmänt erkännes, att första villkoret för att skogskulturer i Norr- land skola lyckas är, att endast ortens frö användes, så framstår fröanskaff- ningsfrågan som en viktig uppgift. Det torde därför intressera denna tidskrifts läsare att höra, huru tallfröets kvalitet och fröutbytet ter sig i vår nordliga bygd, hvarför här meddelas ett litet försök med insamling och klängning af tallkott i Tornedalen. Under sistlidna vårvinter, sedan skolbarnen undervisats om huru tallkott borde insamlas, blefvo inom Karl Gustafs socken i Neder Torneå bevaknings- trakt af Torneå revir insamlade 100 hektoliter tallkott. MHäraf levererades 80 hektoliter till fröklängningsanstalten i Hällnäs, det återstående partiet kläng- des i en för detta ändamål å skogstorpet Sorttivaara iordningställd ria. För kottens inläggning och klängning i värmerian anbringades vid rians väggband trägaller med ett i midten placeradt ståltrådsgaller, hvarpå kotten efter kläng- ningen äfven tröskades. Riegolfvet betäcktes med hopsydd domestikväf, hvilken förhindrade fröets nedfallande genom golfspringorna och underlättade dess hopsamlande. Sedan kotten blifvit inlagd och fuktad i värmerian, fick den ligga där något öfver 4 dygn. Under de tre första dygnen hölls temperaturen vid omkring 47—50 C. och under det sista vid 56—59 C. Under denna tid ägde allt emellanåt luftväxling rum. Äfven fuktades kotten under 3:dje och 4:de dygnet. Fröets afvingning verkställdes genom att en påse fylldes till ungefär "/. med frö, som sedan slagtröskades med en käpp, hvarpå det sålunda tröskade fröet gnuggades mot ett såll af ståltrådsnät med så täta maskor, att fröet ej föll igenom. Härigenom söndermaldes vingarna ännu mer och genom- trängde slutligen nätet, sålunda skiljande sig från fröet. Det erhållna fröut- bytet från förenämnda 20 hektoliter tallkott uppgick till t2 kg. eller o,6 kg. pr hektoliter. Fröprof har insändts till Skogsvårdsföreningens frökontrollanstalt. Fröet har vid undersökning därstädes befunnits hafva en groningsprocent af 39,1. Att groningsprocenten ej blef högre torde till en del hafva orsakats af, att fröet slungades helt obetydligt, så att det lätta slöa fröet blott till en ringa del afskildes. Det är naturligt, att ju hårdare fröet slungas, desto vackrare grobarhetsprocent och mindre fröutbyte erhålles. Vid klängningen inreddes blott ungefär halfva rian för kottinläggningen, och med denna anordning klängdes 1,3 kg. frö pr dygn. Uti en medelstor ria kan ordnas så, att minst 2,5 kg. tallfrö klänges per dygn. Inberäknadt utgifter för kottinköp och klängningskostnader uppgick frö- priset” tills kr. pr kg. Under föregående år har emellanåt vid gynnsamma försomrar ett något mindre kottparti kunnat klängas i sollafve, men som solklängningsmetoden är beroende af väderleken, så har stundom den olägenheten inträffat, att under mulna och kalla försomrar den samlade kotten till största delen icke kunnat STRÖDDA IAKTTAGELSER OCH NATURMINNEN. 49 solklängas. Solklängningsmetoden har äfven ställt sig betydligt dyrare och ej heller gifvit nämnvärdt mindre fröutbyte eller högre groningsprocent än kläng- ningen i värmerian. Det har alltså äfven här visat sig, att tallfröets gronings- procent icke minskats genom den höga temperaturen i värmerian. Det anförda lilla klängningsförsöket torde för de flesta af tidskriftens läsare ej hafva något intresse att erbjuda. Men utgående från den synpunkten, att i någon annan norrländsk ort detta försök möjligen kan komma att mana till efterföljd för vinnande af bättre kännedom om det norrländska tallfröets kvalitet m. m. å skilda orter, har jag velat lämna ett meddelande om detsamma. Haparanda i december 1911. SAM. ANDERSSON, kronojägare. Pelarliknande gran från Södertäljetrakten. Å egendomen Igelstads ägor i Östertälje socken finnes en högst egendom- lig gran (se fig. 1). Dess höjd är cirka 18 meter, dess diameter vid brösthöjd Fig. I. Detaljbild af granen. For. förf. är 50 cm. och dess ålder (enligt borrspån) ungefär 100 år. På 2,5 meters höjd öfver marken grenar den sig i två lika stora hufvudgrenar, hvardera af 30 cm.:s diameter, vid förgreningsstället. Som synes å bilden, är trädets för- grening oerhördt mycket tätare än hos vanliga granar, hvarigenom det i hög grad liksom genom sin pelarlika, om en jätteen påminnande form afviker från alla andra i trakten befintliga granar. Vidare har man, ehuru trädet obser- verats i 10 års tid, aldrig funnit vare sig kottar eller hanblommor på det- samma. OroF TAMM. Skagsvårdsföreningens Tidskrift, Allmänna delen, 1912 4 NATURMINNEN OCH IAKTTAGELSER STRODDA wWwWrer '0' Cl ajEHSPOS PIA uauess apueuyipuejpad uaqg 20 NOTISER. Ang. giltighetstidens längd för stämpling inom skyddsskogarna. Hos Konungen har domänstyrelsen den 22 november 1911 gjort följande framställning ang. giltighetstid för kronans vid utsyning inom skyddsskogs- områdena träden åsatta stämpelmärken. »I sammanhang med den utsyning, som omförmäles i I $ lagen den 24 juli 1903 angående skyddsskogar, åsättas de utsynade träden märke med kro- nans stämpelyxa. För bland annat fullgörande af den kontroll och tillsyn öfver lagens efterlefnad, som behandlas i lagens 4 $, är nödigt, att viss tid bestämmes, inom hvilken ägare af utsynade träd är berättigad afverka de- samma. I regeln utföres visserligen afverkningen inom första eller andra året efter stämplingen; men undantagsvis fördröjes den något eller några år där- utöfver, så att mera än fem år kunna hafva förflutit, förrän afverkning äger rum. Ett sådant fall från Jämtlands län har föranledt en förfrågan hos ve- derbörande öfverjägmästare angående den tid, hvarunder en inom skydds- skogarna utförd stämpling vore gällande. Sedan vederbörande jägmästare här- öfver yttrat sig, har öfverjägmästaren hos domänstyrelsen hemställt, att giltig- hetstiden för stämplar å utsynade träd inom skyddsskogsområde skulle begrän- sas till fem år. »Styrelsen, som samtidigt härmed låter meddela sökanden, att någon bestämmelse i berörda afseende icke finnes, får härmed underdånigst öfver- lämna ärendet till Eders Kungl. Maj:t och därvid anföra följande. Den utsyning och stämpling, som utföres inom skyddsskogarna enligt 1 $ lagen den 24 juli 1903, afser skogens återväxt och framtida bestånd och måste alltså främja dess föryngring med hänsyn till de förhållanden, som vid tiden för stämplingen förefinnas. Förflyter därefter en afsevärd tid, innan de utsynade träden afverkas, kunna förhållandena hafva så ändrats, att afverk- ningen ej i lika hög grad befrämjar skogsåterväxten, som om den utförts vid tiden närmare efter utsyningsförrättningen. I följd af beståndens utveckling kan nämligen, om utsyningen ägt rum vid en senare tidpunkt, ett större an- tal och delvis äfven andra träd hafva behöft stämplas än hvad förut skett. Det är ej sålunda fullt förenligt med lagens syfte, att afverkning af utsynade träd kan uppskjutas på obestämd tid och sålunda fördröjas intill dess bestån- den så förändrats, att den tidigare verkställda utsyningen ej är fullt lämplig för att befrämja skogens återväxt och framtida bestånd. Detta missförhållande skulle kunna förebyggas genom en bestämmelse af innehåll, att utstämplade träd icke må för afsalu afverkas sedan fem år efter stämplingen förflutit. I regeln äro nämligen bestånden ej underkastade sådana förändringar under loppet af allenast fem år, att utsyningen med hänsyn härtill bort utföras på afsevärdt annat sätt vid denna periods slut än vid dess början. Vederbörande jägmästare har i sitt yttrande i det härmed bifogade ären- det fäst uppmärksamhet därpå, att de utsynade träden åsatta stämpelmärken 52 NOTISER. blifva mindre tydliga, därest träden under några år blifva kvarstående och stämpelmärkena sålunda komma att vara utsatta för att täckas af utsipprande kåda från de växande träden. För vederbörlig kontroll öfver lagens efter- lefnad är det dock nödigt, att ett med kronans stämpelyxa åsatt märke kan säkert skiljas från hvarje annat märke, som skogs- eller afverkningsrättsägare kunna hafva åsatt träden. Äfven i sådant afseende anses nödigt, att träden ej må afverkas, sedan de kvarstått stämplade fem år. Jägmästaren anför tillika, att i fråga om utsynade skogsalster å enskildes skogar inom lappmar- kerna den praxis utvecklats, att i protokollen rörande sådan utsyning därstä- des bestämmelse intages därom, att träden skola afverkas inom loppet af fem år. Därest i vissa fall så ej kan ske, skola träden ånyo stämplas, hvarvid utsyningstagaren är befriad från den afgift, som under andra förhållanden åligger honom utgifva till kronan. Jämväl beträffande skyddsskogarna vore det önskvärdt, att ett liknande förfarande vunne tillämpning. Skogs- och afverkningsrättsägare skulle sålunda hafva skyldighet att, därest stämplade träd i vissa fall ej afverkades under loppet af fem år efter stämplingen, göra ny framställning om utsyning. Be- stämmelsen komme på sådant sätt att öka statens kostnader för utsyning inom skyddsskogarna; men den handtlangningskostnad, som utsyningstagarna få vid- kännas, skulle sannolikt vara tillräcklig att begränsa dylik dubbel utsyning till allenast ett fåtal fall. Då Eders Kungl. Maj:t under innevarande år tillsatt en kommitté för omarbetning af bland andra vissa författningar angående enskildes skogar, i hvilket uppdrag skyddsskogslagen af den 24 juli 1903 torde vara inbegripen, får domänstyrelsen härmed underdånigst ifrågasätta, huruvida ej den nu väckta frågan borde bli föremål för sagda kommittés uppmärksamhet och i sådan händelse nu föreliggande ärende öfverlämnas till kommittén.» Kronoparkernas tillökning. För bildande af nya eller utvidgande af förut befintliga kronoparker hafva under år 1911 köp afslutats om 11,336 hektar 16 ar för en köpeskilling af 488,196 kr. 51 öre. Försäljning af mindre kronoegendomar. Kungl. Maj:t har under 1911 antagit köpeanbud å hela eller delar af 25 kronoegendomar med taxeringsvärden i deras helhet af tillsammans 335,850 kr., hvilka försälj- ningar uppgått till 426,765 kr. Dessutom äro för tillsammans 125,551 kr. 60 öre försålda 83 lägenheter, tillhörande kronoegendomar, hvilka fortfarande äro utarrenderade och för 14,905 kr. 8 st. lägenheter vid egendomar, om hvilkas försäljning är förordnadt. Odlingslägenheter å kronoparker m. m. Upplåtelse enligt kun- görelsen den 18 juni 1909 af odlingslägenheter å kronoparker och öfverlopps- marker i de sex nordligaste länen hafva under år 1911 omfattat 139 nya lägenheter. Antalet dylika odlingslägenheter utgör vid 1911 års slut 201 stycken. Försöksundersökningen af skogarna i Värmland. Den af 1910 års Riksdag beslutade försöksundersökning rörande virkestillgång och tillväxt m. m. i skogarna i Värmlands län har, hvad utearbetena angår, under år 1911 af- slutats. Bearbetning af det därvid erhållna materialet pågår. NOTISER. 53 Statens virkesförsäljningar under år 1911, Ehuru virkespriserna voro i sjunkande vid tiden för de första auktionerna å kronans virke hösten 1911, har dock det till salu utbjudna virket i allmänhet kunnat försäljas till jämförelsevis goda pris, hvilket delvis står i samband med den stegring i virkesprisen, som under årets senaste del ägt rum. Norrländska skogsvårdskommittén har under år 1911 varit samlad dels under våren och dels med ett kortare uppehåll sedan den 1 augusti, hvarförutom enskilda kommittéledamöter jämväl å mellantiderna varit syssel- satta med arbeten för kommitténs räkning. Kommittén, som nu i det allra närmaste slutfört det densamma lämnade uppdraget, torde under senare delen af januari eller förra delen af febr. månad 1912 kunna aflämna betänkande i ämnet. Skogslagstiftningskommittén, som hittills sysslat hufvudsakligast med lagstiftningen angående enskildes skogar, sammanträdde efter förutgångna ar- beten af ordföranden och sekreteraren, första gången in pleno den 2 okt., och har sedan varit samlad under hösten. Skogskommittén för södra Sveriges allmännaskogar. De sakkunniga för verkställande af utredning för åstadkommande af en rätt förvaltning och skötsel af kronans och andra allmänna skogar i mellersta och södra delarna af riket höllo den 9 aug. 1911 konstituerande sammanträde, hvarefter de under två särskilda resor den 2—10 och den 18—28 oktober besökt åtskilliga statsskogar i mellersta delarna af landet. Sedermera hafva sammanträden hållits i hufvud- staden under de första veckorna af november och december månader, hvar- jämte under de tider, som de sakkunniga ej sammanträdt, enskilda ledamöter verkställt utredningar åt de sakkunniga. De sakkunniga hafva tillika gått i författning om verkställande af en utredning om virkestillgången å ifråga- varande skogar samt dess fördelning i åldersklasser, hvarjämte de sakkunniga beslutat att enligt särskilda frågeformulär från vederbörande jägmästare infordra de uppgifter, som ansetts nödiga för fullgörande af de sakkunnigas uppdrag. Flottningslagstiftningskommittén. De sakkunniga för utarbetande af förslag till ny lagstiftning om flottning och till de förändrade bestämmel- ser i andra delar af lagstiftningen, som däraf påkallas, sammanträdde i Stock- holm den 28 nov. 1911 och ha sedan under större delen af december varit samlade i Stockholm, därvid preliminärt diskuterats gällande lagstiftning i ämnet äfvensom vattenrätts- och dikningskommittéernas förslag till vattenlag. Statens Skogsförsökanstalt. Möte med tillkallade sakkunniga 1 och för uppgörande af plan för skogsförsöksanstaltens undersökningar för treårs- perioden 1912—1914 kommer att äga rum inför K. Domänstyrelsen i slutet af februari månad. Intresserade, som vilja föreslå särskilda frågor att upp- tagas på arbetsprogrammet, beredas härigenom tillfälle insända motiverade förslag till Skogsförsöksanstalten före den 10 febr. 1912. G. ScH. Föreningens för skogsvård årsmöte äger rum under landtbruksveckan i Stockholm och tisdagen den 19 mars. Förslag till diskussionsämnen vid mötet kunna insändas till sekreteraren före utgången af januari månad. Er- bjudande att inleda diskussionsämne bör åtföljas af ett kort sammandrag af föredraget. Utförligt program för mötet kommer att införas 1 tidskriftens nästa häfte. EKONOMISKT. o Alkvetterns Aktiebolag. Samtliga 360 aktier å nominellt 2,000 kr, stycket hafva under sistlidna november månad af de förutvarande aktieägarna försålts för 4 000 kr. styc- ket till grosshandlaren N. Chr. Jensen i Karlstad. Bolagets fastigheter belägna inom Bjur- tjärns och Karlskoga socknar omfatta en areal af omkring 18,000 tunnland, hvaraf cirka 14,000 produktiv skogsmark. Boxholms Aktiebolag beslöt på extra bolagsstämma den 15 november att af aktie- bolaget Flemminge jernverk inköpa Flemminge bruk för ett uppgifvet pris af 600,000 kronor. Bägge bruken ligga i omedelbart grannskap af hvarandra. Flemmingebruket äger emellertid själft blott en relativt liten skogsareal, under det att Boxholm själft har mycket betydande skogstillgångar och vid sidan om järnbruksrörelsen en omfattande skogsförädlings- industri. Då detta i och för sig mycket starka bruk beslutat att inpöpa det närbelägna Flemminge, har man väl närmast att söka orsaken däri, att de äga en närbesläktad tillverk- ning, ligga i hvarandras omedelbara närhet och sålunda lätt kunna administeras gemensamt, att en gemensam förvaltning skall kunna medföra afsevärda besparingar och att konkurren- sen om de för bruksrörelsen så betydelsefulla träkolen skall blifva mindre. Trävaruaktiebolaget Dalarne har med Skandinaviska Kreditaktiebolaget, Aktie- bolaget Göteborgs Bank och Bankirfirman C. G. Cervin afslutadt ett 5 27 obligationslån å kr. 3,000,000, afsedt till konvertering af bolagets äldre obligationslån, hvilka uppsagts till betalning den 30 nästkommande april. Lånet amorteras under åren 1918—1942 och säker- heten för detsamma utgöras af första inteckningar i bolagets fastigheter inom Trysil, Malung, Mora, Särna m. fl. socknar äfvensom i Tingstads träförädlingsverk vid Göteborg, Eldforsens träsliperi, Vansbro och Mora ångsågar samt första förlagsinteckningar. Bolagets skogar om- fatta en areal af 92,000 tunnland. I Wifsta Warfs Aktiebolags styrelse har såsom suppleant efter bankdirektören E. Berggren, Sundsvall, inträdt skogschefen J. W. R. Lilliestråle, Wifstavarf. Sveriges utförsel af trävaror och pappersmassa. | Januari—-december | 1907 1908 1909 1910:4, | FASIKEN I I | | Trävaror : Kbm. | Kbm. Kbm. Kbm. Ebm. | oarbetade, bilade eller sågade; af furu eller gran: pc | | timmer och mastträ af minst 25 CM..............ss.s> 104,700 26,500) 18,800] 23,700] 14,300 spiror, timmer och mastträ af mindre diameter! 127,000 200,900 207,800/ 173,200] 179,100) bjälkar af minst 20 cm. tjocklek 54,400) 30,000) 28,100 35,300] 48,000] sparrar (af mindre tjocklek) 371,600 301,300] 373,600] 314,200) 310,000) syllar (sleepers) 63,800 79,300) 57,3900 44,000] 43,700 grufstolpar (pitprops). 712,200 643,800 441,300 513,100) 524,200 | 604,800] 586,800 504,300] 607100 569,300 178,300] 178,500 152,700| 182,900 187,600) | 860,800 760,200] 794,900] 795,200) 819,900] plankor och bräder, ohy öfver breda : af furu... af furu ... > gran .... 601,400) 542,000] 439,800) 540,200] 491,700 battens, scantlings o. | cm. breda: af furu... .. fe 661,700) 585,000 621,900 725,100] 778,100 > gran ... - 664.400) 629,900] 530,100 663,800 684,000 bräder, hyflade, 21 cm. och däröfver breda : af furu 23,600) 25,30) 21,900 24,900/ 23,500) > gran 29,600 30,300 271900) 32,200 27-900) bräder, hyflade, 15—21 cm. breda: af furu.........| 159,200 149,800 150,700) 219,100] 220,700 > gran.. 154,900] 160,100 107,000) 193,200]| 195,700 bräder, hyflade, under 15 cm. breda: af furu. 73,600] 65,200] 74,600) 96,800 99,800 > gran. 117,200 99,100 73,000] 95,900) g0,500 bräd- och plankstump ...... 347,500 290,409) 2092,000] 294,500] 314,500) | lister, läkter och ribbor ... 56,100 62.600) 61,000) 66,000) 64,200) I I | arbetade: snickararbeten etc. : Kr. Er. Kr. Er. Kr. byggnadsmateriel (dörrar, fönsterramar m, m.).... .5,781,000] 4,699,800] 4,6492,000 5,76 1,000] 6,221,000] Alla FAN UED FSLAR sees rek reses ssove rs svd äs ee ror Ren hedda AA 2,871,000] 2,c56,000] 1,792,000] 1,885,000] 2,316,000 Pappersmassa (trämassa): Kg. Kg. Kg. Kg. Kg. kemisk, torr +. 321,331,000/362,685,000l 371,839,0001488,979,000 352,797,000 » våt 35,7€3,000] 37,333,000] 31;252,000 42,556,000) 45,389,000! mekanisk, torr 39,266,000] 54,429,000] 45,995,000| 51,197,000] 61,190,000 » våt - 114,246,000] 109,322,000) 114,495,000] 180,5173000 178,122,000] FÖR KRONOJÄGARE. Meddelande från Sveriges Kronoijägareförbund. Följande skrifvelse har kommit förbundet tillhanda: Till Styrelsen för Swveriges Kronojägareförbund. I skrifvelse af den 22 mars 1911 har Sveriges kronojägareförbund genom J. A. Mell- ström med flera hemställt, att Kungl. Domänstyrelsen ville vid förordnande af extra krono- jägare och andra extra bevakare tillse, att dessa må komma i åtnjutande af de arfvodesbelopp, som Kungl. Maj:t för dem medgifvit. Sedan Kungl. Styrelsen i ärendet inhämtat yttranden från vederbörande öfverjägmästare har Kungl. Styrelsen härmed velat meddela följande. De i Kungl. Maj:ts nådiga bref den 18 december 1908 omförmälda arfvodesbelopp, i hvad dessa afse godtgörelse till den extra bevakande skogspersonalen, äro beträffande års- arfvoden att anse såsom maximibelopp, hvilka utgå till sådana för år med full kronojägare- tjänstgöring anställda extra kronojägare, som tjänstgjort ett flertal år, och hvilkas tjänstgöring blifvit väl vitsordad. På sådant sätt komma analoga bestämmelser att tillämpas för ordinarie och extra bevakare i statens tjänst. Rättvisligen bör ej en nyss anställd extra kronojägare åtnjuta lika stor ersättning som den, hvilken tjänstgjort ett flertal år och därunder förvärfvat erfarenhet i tjänsten, personal- och lokalkännedom samt visat sig ej blott väl sköta sina åligganden utan jämväl i öfrigt gjort sig förtjänt af aktning och förtroende. Beträffande ersättningen till sådana extra kronojägare och andra extra bevakare, som icke äro anställda på helt år, tillämpas i den mån så kan ske samma principer som i fråga om de på helt år anställda, dock med iakttagande af att det högsta månadsarfvodet utgår allenast inom de delar af landet, där de högsta arfvodena för årsanställning kunna utgå. I öfrigt anser sig Kungl. Styrelsen böra meddela, att hithörande frågor, så långt ske kan, göras till föremål för Kungl. Styrelsens egen pröfning i samband med pröfningen af förslagen till öfriga utgifter för förvaltningen af de allmänna skogarna, hvarigenom af om- ständigheterna icke påkallade ojämnheter i den extra bevakande personalens aflöningsför- hållanden torde kunna undvikas, Stockholm den 14 december 1911. KARL FREDENBERG. K. G. G. Norling. Kronojägareförbundets nästa årsmöte kommer att afhållas i Stockholm i sammanhang med Landtbruksveckan den 18—21 nästa mars. J. A. MELLSTRÖM. Ordf. i förbundet. Till kronojägare i Bjurfors bevakningstrakt af Köpings revir har antagits e. kronoj. Erik August Lindgren. Till extra kronoiägare har förordnats f. d. dist. korpralen Frans Isak Grym å Torneå revir. Att tillsvidare under år 1912 vara extra kronojägare med arfvode ha förordnats: Gustaf Arvid Åström i Gällivare revir. Johan Waldemar Myrberg i Råneträsks revir. David Pettersson i Ängeså revir. Frans Björk i Kalix revir. Johan Henrik Asplund i Kalix revir. Carl Viktor Larsson i Råneå revir. Johan Edvard Hedlund i Råneå revir. Johan Oswald Rönnqvist i Bodens revir. Carl Frithiof Forsmark i Bodens revir. Johan Werner Jansson i Bodens revir. Samuel Valfrid Widmark i Storbackens revir. Albert Johansson i Pärlälfvens revir. Nils Johan August Jakobsson i Jockmocks revir. Oskar Andreas Larsson i Vargiså revir. Frans Gustaf Lundmar i Vargiså revir. Carl Engelbrekt Dahlberg i Arjepluogs revir. Per Johan Falk i Malmesjaurs revir. Arthur Sundqvist i Malmesjaurs revir. A. Bergvall i Malmesjaurs revir, Axel Helmer Fjellström i Öfre Byske revir. O. Öhlund i Älfsby revir. Axel Gerhard Stenberg i Jörns revir. Johan Valfrid Bergmark i Jörns revir. Anders Simon Johansson i Jörns revir. Johan August Dahlberg i Norsjö revir. Robert Emanuel Hedman i Norsjö revir. Johan Helmer Ström i Burträsks revir. Per August Forsman 1 Burträsks revir, Kristoffer Jonsson i Anundsjö revir. Adri Flodell i Anundsjö revir. Olof Amandus Nydahl i Anundsjö revir, Bror August Lindqvist i Anundsjö revir. Johan Axel Nordström i Bjurholms revir. Axel Ludvig Brändström i Bjurholms revir. 56 FÖR KRONOJÄGARE. Johan Engelbrekt Sandberg i Bjurholms revir. Karl Marvid Johansson i Fredrika revir, Axel Adolf Svensson i Fredrika revir. Jonas Oskar Andersson i Vilhelmina revir, Lars Teofilus Gavelin i Vilhelmina revir, Daniel August Holmgren i Vilhelmina revir. N. IL. Mattson i Stensele revir. Hugo Valdemar Forsberg i Stensele revir. Johan Andersson i Stensele revir, Frans Helmer Johansson i Stensele revir, Johan Ulrik Lundmark i Sorsele revir. August Löfroth i Sorsele revir. J-. V. Jansson i Åsele revir. Albin Larsson i Åsele revir. Anton Nilsson i Asele revir. Bror Robert Vestman i Asele revir, O. O, Sandberg i Äsele revir. Johan Edvard Danielsson i Södra Lycksele revir. August Nilsson i Södra Lycksele revir. Anton Leonard Renman i Södra Lycksele revir, Johan Viktor Sjöberg i Södra Lycksele revir, Axel Linder i Norra Lycksele revir. Hilmer Hampus Persson i Norra Lycksele revir, Carl Edvard Robertsson i Norra Lycksele revir. Edvard Björk i Norra Lycksele revir. S. A. Stenlund i Norra Lycksele revir, E. F. Gruffman i Degerfors revir. Per Teodor Asplund i Degerfors revir, Johan August Andersson i Degerfors revir. Johan Erik Landfors i Degerfors revir. Erik Olof Nilsson i Tåsjö revir. August Robert Nyberg i Tåsjö revir. Olof Emil Flemström i Tåsjö revir, Olof Otto Lundgren i Junsele revir. Anders Strömqvist i Junsele revir. Jonas Leonard Jonsson i Härnösands revir. August Sylvén i Härnösands revir. Bror Larsson i Härnösands revir. Per Anton Aberg i Härnösands revir. Klas Erik Lund i Härnösands revir. Nils Axel Andersson i Härnösands revir. Gustaf Petrus Hägg i Medelpads revir. August Petrus Albin Eriksson i Medelpads revir.” Isak Allan Viksten i Bispgårdens skolrevir. Konrad Boström i Bispgårdens skolrevir Valfrid Bernhard Nilsson i Bräcke revir. Emil Otto Fladvad i Bräcke revir. Karl Oskar Sundin i Bräcke revir, Andreas Persson i Östersunds revir. Mårten Nilsson i Frostvikens revir. Nils Gustaf Nilsson i Frostvikens revir. Hans Danielsson i Frostvikens revir. Johan Eriksson i Åre revir. Henning Bylin i Åre revir. Olof Persson i Åre revir. Nils Alvar Bengtsson i Hallens revir, Per Olof Viklund i Hallens revir. Lars Otto Frånberg i Hallens revir. Paulus Persson i Hallens revir. August Leonard Eriksson i Rätans revir. Leonard Häggmark i Rätans revir. Olof Alfred Andersson i Rätans revir. Otto Johan Wallden i Rätans revir. Greger Linde i Hede revir. Karl Georg Heden i Hede revir. Trapp Olof Olsson å skyddsskogsområdet i Gäfle- Dala distr. Erik Almgren å skyddsskogsområdet i Gäfle- Dala distr, Jöns Eriksson i Norra Hälsinglands revir, A. I. Pettersson i Norra Hälsinglands revir. Mauritz Forslund i Västra Hälsinglands revir. C. J. Carlsson i Västra Hälsinglands revir. Efraim Nilsson i Västra Hälsinglands revir, Olof Olsén i Västra Hälsinglands revir. Per August Nordén i Gästriklands revir. Karl Helmer Eriksson i Särna revir. Alfred Jonsson i Särna revir. Carl Waldemar Björkman i Transtrands revir. Nils Helmer Nylander i Transtrands revir. Anders Joh:son Bliixt i Transtrands revir, Grund Lars Olsson i Österdalarnes revir. Viktor Nyman i Grönsinka skolrevir. G. V. Andersson i Klotens revir. Gustaf L. Ekman i Karlstads revir. August Karlsson i Grönbo revir. Carl Frithiof Bergdahl i Grönbo revir. Carl J:son Norman i Västerås revir. Johan Erik Gustafsson i Örbyhus revir. Johan Julius Hagberg i Karlsby revir. Sigurd J:son Mörk i Ombergs revir. E. V. Ullberg i Gripsholms revir. K. Bourgström i Gottlands revir. Oskar Fredr. Karlsson i Nyköpings revir. Gust. Adolf Johansson i Ulricehamns revir. A. G. Björnberg i Västbo revir. Anders Hult i Dalslands revir. R. R. Ahslund i Kinne revir. RÄTTELSE: I decembernumret för år 1911 af Skogsvårdsföreningens tidskrift under rubriken » För kronjägare» förekommer en felaktig uppgift som härmed rättas. I notisen om de kronjägare, som förordnats till ordinarie fr. o. m. den 1 jan. 1912 står bl. a.: »Sven O. J:son Bragée i Laxsjö bev.-trakt af Åre revir», hvilket skall vara: Oscar Jönsson-Bragée. "Er Ve rt mghld de Anv Rv RSA ASA | A I . ALLMÄNNA DELEN. . -SKOGSVÅRDS- te FÖRENINGENS I La Lt It (RN RESA äm NN L | SEN SM HÄFTE 2—3. FEBRUARI--MARS: KEMPE, Sett, M.: Försök med utländska barrträd å Hemsön i Ångermanland (Med: 12. HP) ören pd pa iir eger dIREESp SNS SENT VESA TO SU ET DR SNS sr KRE HE MLEN DSS AA sid. 57 DyBECE, WiLH.: Fröklänguing och fröklängningsanstalter (med 5 fig.) ......... > 81 ANDERSSON, ERNST: Flotthingskostnadernas fördelning (med 2 fig.) :s......... > 94 SCHOTTE, GUNNAR: Redogörelse för verksamheten vid statens skogsförsöks- anstalt under år 1911. I. Skogsafdelningen..............ssstssssrboseerererris arr > II HESSELMAN, HENRIK: Redogörelse för verksamheten vid statens skogsförsöks- anstalt under år 1911.- II. Botaniska afdelningen .s.......ssssesasssresrsst örn > 116 ” Strödda iakttagelser och naturminnen: En pelargran (med 2 fig.) af EDVARD LUNDBERG ,.....ssses SFSKR STARTS SAN RAS > II19 Från skogsvårdsstyrelserna: | Beslut vid skogsvårdsstyrelsens möte i december IgQII ........................ » 121 Rättegångar och juridiska-spörsmål —.;.;.0i,usssitsicsaviosoarskernbön dess dte ner her » 128 Från 1912 års riksdag: Motioner som mer eller mindre beröra skogsvården .......,.....s.:sissssssrer » 129 Skogsbrukspraktika: Om -dyktunmmer:;af-C;-J: GUSTARSSON i. rirsoseplbsdtrkevars ere 14I Angående inskränkning i betesrätten å ohägnad mark i Uppsala län ...... >» 142 Föreningens för skogsvård årstnöte sm ....ssssessrssssesssesonesnrrsrsnsernsss kar ones så »> 142 Fred EDEN KS VECKA IOL2C ie ruse dosrares se sek IESLR ESS SRS GR LEAD IA Seen ber RANN SEN Nga SR » 142 Ekonomiskt: Sveriges utförsel af trävaror och Pappersmasså sissssisisessesereseoseorassennnn > 143 ROT: KTONOJSS BROS od s VR ed pods br ages VAS HER kn As äre NEAR SRA VERSA Ren NASA ENS SRA > 144 Annonsera i Skogsvårdsföreningens Tidskrift Stor spridning: För närvarande öfver 3,000 exemplar. Annonspriset är 20 kr. för hel sida. Smärre annonser beräknas efter 1.50 kr. pr em. af sidans höjd och minsta annonspriset är 3 kr. För annonser, som införas minst s ggr, lämnas 10 9 rabatt och för hela året stående annonser 20 2. Annonser böra insändas till redaktionen före den 15 i hvarje månad för att inflyta i närmaste häfte, Ärade medlemmar uppmanas att till Föreningens kontor anmäla per-= soner, som äro villiga att Ingå i Föreningen, äfvensom att meddela uppgift på adressförändringar. Aftryck af uppsatser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskildt tillstånd härtill erhållits af redaktionen. Red. Tidskriften distribueras I bokhandeln af A.B. Nordiska Bokhandeln, Stockholm. ; SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1912, ALLMÄNNA DELEN, H. 2—3. Försök med utländska barrträd å Hemsön i Angermanland. Af SETH: M: KEMPE. På anmodan af Redaktionen vill jag lämna några kortare medde- landen om de försök, som af mig blifvit utförda med inplantering af främmande barrträd å den vid Ångermanälfvens mynning belägna Hemsön. Jag börjar då med en förteckning öfver de inplanterade trädslagen och vill samtidigt upplysningsvis nämna, att den namnbeteckning, som följts, är den af L. BEISSNER år 1887 utarbetade och sedermera i Tysk- land antagna. I förteckningen äro för utrymmets skull blott släkt- och artnamn upptagna och hemorten blott i korthet angifven. Taxus baccata L Europa, Asien. Öö. » » cuspidata Carr. Japan. ö. » canadensis Willd. Östra Nordamerika, från Canada till Virginien. Sierra Nevada, Californien. ö. Japan, Formosa. oh. Nordamerika. Västra Nordamerika. Sierra Nevada, västra Nordamerika, h. Pseudotsuga Douglasii Carr. Västra Nordamerika. oh. Abies pectinata D. C. Mellersta Europa. oh. » -Nordmanniana Lk. ! Kaukasus. h. » cephalonica Loud. Grekland. oh. » Pinsapo Boiss. Spanien. » — cilicica Carr. Mindre Asien. Torreya californica Torr. Tsuga diversifolia Maxim. » — canadensis Carr. » Mertensiana Carr. » — Pattoniana Engelm. » firma Sieb. et Zucc. » umbilicata Mayr » homolepis Sieb. et Zucc. » amabilis Forb. » - Webbiana Lindl. » - concolor Lindl. et Gord. » — grandis Lindl. » magnifica Murr. » — nobilis Lindl. » bracteata Hook et Arn. Japan. Japan. Japan, Korea. : h. Västra Nordamerika. oh. Afghanistan, Himalaya. ö. Västra Nordamerika. t. h. Västra Nordamerika. oh. Västra Nordamerika. Oregon, västra Nordamerika. oh. Santa Luciabergen, Sydcalifornien. ö. » Fraseri Lindl. Alleghanybergen, östra Nordamerika. h. Skogsvårdsföreningens Tidskrift, Allmänna delen 1912. S 58 SETH M. Abies balsamea Mill. » » Hudsonica, Sargent und Engelm. subalpina Engelm. arizonica Merriam sibirica Ledeb. Veitchii Carr. Mariesi Masters excelsa Lk. var. obovata Ledeb. Shrenkiana Fisch. et Mey. Morinda Lk. Alcockiana Carr. polita Carr. orientalis Lk. et Carr. Glehni Mast. nigra Lk. TUDrA alba Lk. Engelmannii Engelm. pungens Engelm. Breweriana Watson. Omorica Panc. ajanensis Fisch. sitkaénsis Carr. occidentalis Nutt. leptolepis Gord. europ&ea D. C. sibirica Ledeb. dahurica Turcz kurilensis Mayr americana Mchx Cedrus atlantica Manetti Pinus excelsa Wall. Strobus L. monticola Dougl. Lambertiana Dougl. pentaphylla Mayr parviflora Sieb. et Zucc. flexilis James albicaulis Engelm. cembra L. aristata Engelm. Bungeana Zucc. edulis Engelm. monophylla Torr. et Fremont. tuberculata Gord. rigida Mill. ponderosa Dougl. KEMPE. Nordamerika. oh. New Hampshire, östra Nordamerika. h. Västra Nordamerika. h. Arizona, västra Nordamerika. Ryssland, Sibirien. oh. apan, CISana set Japan. hb. Norra Europa, Sibirien. oh. Mellersta Asien. Västra Himalaya. Japan. h. Japan. Främre Asien. h. Japan, Mandschuriet, Formosa. oh. Norra delen af Nordamerika. h. Nordöstra Nordamerika. h. Nordöstra Nordamerika. oh. Västra Nordamerika. oh. Västra Nordamerika. ti h. Californien. Balkanhalfön. h. Sibiriens ostkust, Japan. oh. Västra Nordamerika. h. Västra Nordamerika. Japan. h. Mellersta Europa. h. Nordöstra Ryssland, Sibirien. oh. Östra Sibirien. h. Kurilerna. Östra Nordamerika. Norra Afrika. Himalaya. Östra Nordamerika. t. h. Västra Nordamerika. h. Västra Nordamerika. Japan. Japan, Formosa. Västra Nordamerika. Västra Nordamerika. h. Mellersta Europa, Norra Ryssland, Norra Sibirien. oh. Västra Nordamerika. Kina. Västra Nordamerika. Västra Nordamerika. Californien. Östra Nordamerika. h. Västra Nordamerika. h. FÖRSOK MED UTI DSKA BARRTRÄD Å HEMSÖN I ÅNGERMANLAND. SETH M. KEMPE. FÖRSÖK MED UTLÄNDSKA BARRTRÄD Å HEMSÖN I ÅNGERMANLAND. 61 Pinus Jeffreyi Murr. Californien, Oregon. » inops Sol. Östra Nordamerika. » mitis Mchx Nordamerika. » Banksiana Lamb. Norra Nordamerika. oh. » contorta Dougl. Västra Nordamerika. oh. , » var. Murrayana Engelm. Västra Nordamerika. » laricio Poir. Södra och östra Europa, västra ASIEN: le » Thunbergii Parl. Japan, Kina. » densiflora Sieb. et Zucc. Japan, Korea. h. » montana Mill. Mellersta, södra Europa. oh. Sciadopitys verticillata Sieb. et Zucc. Japan. ö. Thuyopsis dolobrata Sieb. et Zucc. Japan. Libocedrus decurrens Torr. Californien, Oregon. Öö. Thuya occidentalis L. Östra Nordamerika. oh. » — Standishi Carr. Japan. oh. Chamaecyparis nutkaensis Spach. Västra Nordamerika. oh. » Lawsoniana Parl. Californien, Oregon. » obtusa Sieb. et Zucce. Japan. » pisifera Sieb. et Zucc. Japan. Juniperus Sabina L. Europa, Kaukasus, Mindre Asien. » sphaerica Lindl. Norra Kina. Lokalen, där försöken ägt rum, utgöres af en sluttning mot syd- väst, skyddad af berg mot nordliga och ostliga vindar. Jordmånen be- står af sand med ett matjordstäcke, växlande mellan 10 och 135 cm. i tjocklek De första försöken med ifrågavarande planteringar påbörjades i slu- tet af åttiotalet. De på denna tid inplanterade träden hafva nu en ålder af 30 till 35 år men omfatta endast ett fåtal arter, nämligen: Picea alba. (Hvit spruce.) Abies pectinara. (Europeisk silfvergran.) » szbirica. (Sibirisk silfvergran.) >» balsamea. (Balsamgran.) Pinus cembra. (Cembratall.) Larix europea. (Europeisk lärk) samt » — szbirica. (Sibirisk lärk.) Sedermera har samlingen successivt ökats. Till ledning för dem, som kunna vara intresserade af dylika plan- teringsförsök, har jag i förteckningen sökt angifva de olika arternas här- dighet med beteckningarna »h.» (fullt härdig), »t. h.> (tämligen härdig) och »ö.» (ömtålig). Vid utsättandet af dessa beteckningar har jag na- turligtvis blott haft att vägleda mig af den ringa erfarenhet, jag själf förvärfvat. Beträffande en stor del af de i förteckningen upptagna ar- 62 SETH M. KEMPE. terna har jag utelämnat all härdighetsbeteckning, emedan jag ej hunnit bilda mig något omdöme i frågan. Det kan dock redan nu sägas, att troligen många af dessa sistnämnda icke i en framtid komma att göra sig förtjänta af ett härdighetsbetyg. Förteckningen omfattar, som synes, 93 arter, hvilket i det närmaste motsvarar en tredjedel af kända barrträdsarter. Att exakt uppgifva an- talet sådana är omöjligt redan af det skälet, att de forskare, som sys- sätta sig med denna del af växtvärlden, i åtskilliga fall ej äro ense med hvarandra, huruvida en varietet eller en själfständig art föreligger. I vissa delar af världen göras fortfarande nya upptäckter. Så har t. ex. särskildt Kina under de senaste årtiondena bidragit med nya arter. Den öfvervägande delen af jordens barrträd är att finna inom den norra hemisferen. Amerika är den världsdel, som är rikast på coniferer. Ensamt Nordamerika kan inom det 130 millioner hektar stora atlantiska skogs- området och det mindre men dock betydliga Stillahafsområdet — hvilka områden i norr sammanlöpa — uppvisa en mångfald arter. Särskildt Stillahafsskogarna erbjuda exemplen på de största och kraftigaste ut- vecklade barrträdsformerna. Bland dessa märkas först sådana jättefor- mer som Sequozorna (gigantea och sempervirens). En uppmätt Sequoia gigantea har (Se MAYRS »Die Waldungen von Nordamerika») visat sig innehålla ej mindre än 822 km., hvilket motsvarar virkesmassan på en hektar af bästa tyska skog eller på 15—20 hektar medelgod västerbott- nisk lappmarksskog. Men dessa växtvärldens fenomen kunna också täfla med Egyptens pyramider i afseende på ålder och öfverträffa i höjd de fAesta byggnadsverk. Ett annat barrträd inom Stillahafsområdet, som uppnår synnerligen stora dimensioner, är den s. k. Douglasgranen (inom handelsvärlden känd under namnet Oregon pine). Detta träd, som utgör Pacificregio- nens värdefullaste och mest utbredda barrträd, uppnår i gynnsamma lägen en höjd af 90 m. med en diameter vid brösthöjd af mer än 3!/, m. Det växer i kustlandet snabbt. Ofvan anförde MAYR har i ett 80- årigt bestånd, uppkommet efter brand, uppmätt individer med en höjd af 40 m. och en diameter vid brösthöjd af 90 cm. På tal om »Big trees» bör ej heller sockertallen, Pinus Lambertiana, glömmas. Hörande till Strobusgruppen är sockertallen den största af alla tallar och uppnår en höjd af 80—90 m. Pinus ponderosa, den värdefulla Yellowpine, Abies grandis — WNancouvers enda Abies — Abies magnifica, Abies nobilis, den västamerikanska ädelgranen m. f., äro ock träd, som utväxa till stora dimensioner. FÖRSÖK MED UTLÄNDSKA BARRTRAD Å HEMSON INGERMANLAND. 03 04 SETH M. KEMPE. Fig. 4. Abies Nordmanrniana, närmast mannen, längre till höger Åbies Fraseri. FÖRSÖK MED UTLÄNDSKA BARRTRÄD Å HEMSÖN I ÅNGERMANLAND. 65 Den nordamerikanska kontinentens östra eller atlantiska skogsom- råde företer icke dylika jätteformer, men många arter nå äfven där mått, hvilka vi icke äro vana att se i vårt land. Hit hör Weymouthtallen, som utgör ett af de värdefullaste träden för den inhemska förbruknin- gen och hvilken äfven exporteras under hamn af White pine. Så ock den för exporten så viktiga sprucen (Picea alba) samt pitchpinen (Pinus australis, icke rigida). I södra Amerika intaga araucarierna en framskjuten plats. Så bil- dar i södra Chile Araucaria imbricata stora skogar, och i de brasilianska provinserna Parana och Sancta Catharina finnes vidsträckta områden beväxta med AÅraucaria brasiliensis — Pinho de Paranå — hvilka om- råden redan börjat exploateras. Flodernas beskaffenhet lämpar sig dock ej för virkets tillgodogörande, hvadan afverkningarna hittills inskränkt sig till trakter närmast de befintliga järnvägslinjerna. Asien erhjuder en rikedom af arter. Ensamt i Japan finnes af Abietine& öfver 20 väl skilda arter. Ett barrträd, som där har stor forstlig betydelse, är Chamaecyparis obtusa, hvilken uppnår den icke föraktliga höjden af 50 m. med 2 m. i dia- meter vid brösthöjd och lämnar ett högt skattadt virke. Äfven den i södra Japan förekommande Cryplomeria japonica har ett betydligt forst- ligt värde. Kina företrädes af ett stort antal arter barrträd, hvaraf en del upp- täckts på senare tider. Af de i Kina förekommande arterna torde flera ännu ej vara införda i Europa. Äfven Australien har åtskilligt att framvisa af barrträd, såsom Dacry- dium Westlandicum (Silver Pine), åtskilliga arter af Podocarpus m. fl. samt kanske framför allt den synnerligen värdefulla Kauri Pine (Agathis australis), som i stor utsträckning skeppas till England och nu i många fall där användes tiil gatläggning i st. f. svensk furu. Jag öfvergår nu till att beledsaga de i katalogen upptagna träden med några spridda anmärkningar. Taxus baccara (Idegranen) är ju ett svenskt träd men har fått sin plats i katalogen, emedan den ej i vildt tillstånd förekommer i Norr- land. På Hemsön lefver den som buske. En del exemplar gå någor- lunda, de flesta dåligt. Om TZorreya californica kan man ej vänta sig att den skall slå sig fram i Norrland. Tsugorna löna sig bättre. Af dessa har jag en art hemmahörande i Japan och tre i Nordamerika och anser 7suga diversifolia (fig. 1) och Tsuga Pattonzana (fig. 2) härdiga. Tsugorna växa långsamt och utbreda sig i hän- gande grenar samt lida härigenom lätt af snötryck. Undantag i det 66 SETH M. KEMPE. senare afseendet utgör 7Zsuga Pattoniana, hvilken i sin pelarform och sin blågrå skrud ter sig både ståtlig och vacker. Af den förut nämnda, i Amerika utomordentligt uppskattade Pseu- dotsuga Douglasiz, Douglasgranen, (fig. 3) har jag åtskilliga exemplar — den gröna formen — hvilka trifvas utmärkt. Äfven många arter af släktet Abies, hvars klimatiska optimum i allmänhet ligger inom en varmare breddgrad än Norrlands, ha väl för- dragit klimatet härstädes. Bland de äldsta på platsen af de inplanterade främlingarna äro några exemplar af Åbies pectinara, den europeiska silfvergranen, hvilka stått sig utmärkt. Ett par af dessa mäta nu 8 m. i höjd och 13 cm. vid brösthöjd. Den efter finske botanikern VON NORDMAN uppkallade Abies Nord- manniana (fig. 4) är företrädd med tre exemplar, hvilka alla visat sig härdiga. Ett af dem, som uppnått mer än manshöjd, växer synnerligen frodigt. Med sina mörka, breda, täta och glänsande barr företer denna gran en synnerligen vacker anblick. Abies amabilis täflar med den förutnämnda i utseende och härdighet. Abies nobilis (fig. 5) (hemmahörande i västra Nordamerika) trifves utmärkt på Hemsön, hvilket framgår af de långa och kraftiga årsskotten. Abies concolor (fig. 11) är mera ömtålig, ty toppskotten visa sig käns- liga för frost. Några exemplar ha dock redt sig förträffligt. Abies bracteata är intressant på grund af dess ringa geografiska ut- bredning. Den förekommer endast på några få lokaler uppe i Lucia- bergen i Kalifornien. Denna gran, som lär taga skönhetspriset bland alla granar, torde knappast gå i Norrland. Jag har åtminstone hittills ej lyckats i mina ansträngningar men fortsätter emellertid mina försök. Abies balsamea visar sig fullt härdig och är i sin ungdom vacker med de stora, plommonliknande kottarna. Äldre blir den risig och glesbarrig. Piceaarterna tåla i allmänhet klimatet utmärkt, men så höra de flesta af dessa ock hemma i nordliga trakter, vare sig de nu komma från öster eller väster. Picea polita är märklig för sina grofva och på samma gång utomor- dentligt hvassa och hårda barr. Den är allmänt planterad vid templen i Japan. Jag har försökt med åtskilliga exemplar af denna art, hvilka försök dock ej slagit väl ut. Då arten lär vara ganska härdig, anser jag det möjligt att resultatet mindre beror på klimatiska förhållanden än på att plantorna lidit under transporten. Nya försök äro gjorda. De tre sprucearterna, Picea nigra (Svart spruce), Picea rubra (Röd spruce) och Picea alba (Hvit spruce) äro, som man kunnat vänta, alla FÖRSÖK MED UTLÄNDSKA BARRTRAD A HEMSÖN I ANGERMANLAND. 67 Abies nobilis. 68 SETH M. KEMPE. FÖRSÖK MED UTLÄNDSKA BARRTRÄD Å HEMSÖN I ÅNGERMANLAND. Ett ex. af Picea Engelmannit. 70 SETH M. KEMPE. Fig. 8. Bakom mannen Picea pungens. Närmast till höger Picea omorica, FÖRSÖK MED UTLÄNDSKA BARRTRÄD Å HEMSÖN I ÅNGERMANLAND. sä fullt härdiga. Den förstnämnda sätter redan i tidiga år sina små vackra, violetta kottar, och det i riklig mängd. Virket af denna gran användes i dess hemland allmänt i cellulosafabrikationen. Picea pungens (Blå spruce) (fig. 8 och 11) är i det närmaste härdig och glaucaformen med sin blåskimrande barrdräkt ett af de vackraste prydnadsträd. Detsamma kan sägas om Picea Engelmann, (fig. 7) hvilken hos mig visat sig härdigare än föregående art. Picea omorica (fig. 8) är ock ett synnerligen vackert träd, som trifves godt på Hemsön. Dess hemland är Serbien, Bosnien och Montenegro. Den är egendomligt nog närmast besläktad med å ena sidan Picea aja- nensis i Ostasien och å den andra med Picea sitkaönsis (fig. 9) i västra Nordamerika. Denna sistnämnda Pricea-art, uppkallad efter ön Sitka på västkusten af Nordamerika, igenkännes lätt på sina ytterst nålhvassa barr. Alla dessa trenne arter äro härdiga. Af Larixarter har jag — utom £L. europaea, hvilken kan anses här- dig men hvars stamform lämnar mycket öfrigt att önska — pröfvat trenne, nämligen L. sibirica, L. dahurica och L. leptolepis (fig. 10). Alla dessa äro motståndskraftiga mot klimatet och växa raskt. L. sibirica uppvisar en rakare och mindre grenig stam än den ja- panska lärken, som synes växa yfvigare och mera utbreda sig i grenar. Ser man saken ur prydnadssynpunkt är dock japanen med sina rödbruna årsskott att föredraga. Af mina Pinus-arter uthärda, enligt hvad jag hittills kunnat se, 10 arter klimatet här i Norden. Pinus Strobus (fig. 11) är ett rätt vackert träd. Liksom Cembra är den fembarrig men skiljes lätt från denna bl. a. därigenom att dess barr äro kortare, finare och ljusare. Af P. Lambertiana, den förut omnämnda sockertallen, har jag ett par exemplar, som lofva godt. Detta träds kottar uppnå en längd af 26—34 cm. P. monophylla skiljer sig från sina Pirus-fränder därutinnan att, så- som äfven namnet ger vid handen, dess barr ej sitta två och två eller flere tillsammans utan ett och ett. Dessutom äro barren cylindriska. Fröna äro ätbara liksom hos en hel del andra FPrnus-arter, såsom FP. cembra, P. pinea, P. edulis m. fl. Här finnes den blott i ett par små exemplar. Den uppnår för öfrigt blott en höjd af 6—8 m. Af Pinus-arterna är den trebarriga P. tuberculata en bland de in- tressantaste. Det egendomliga med denna tall är att dess kottar, hvilka ofta utvecklas redan på helt små, blott några fot höga träd, kunna bli sittande på trädet i decennier utan att öppna sig, till dess att trädet vid en skogseld eller af annan orsak dör, då kotten med en smäll bris- 72 SETH M. KEMPE. ter. Kottarna sitta placerade dels på grenarna, dels direkt på själfva stammen, ofta inbäddade i barken. (Se VEIrCHS Manual of the coni- ferae by ADOLPHUS H. KENT, samt The Silva of North America by S. SARGENT.) Pinus ponderosa, (fig. 12) äfven den trebarrig, har gått förunderligt väl till och växt mycket raskt. De tre exemplar, jag äger, nå nu en höjd af 5 till 6 m. och i genomskärning vid brösthöjd c:a 16 cm. Pinus Feffrevi, trebarrig liksom de tvenne föregående, synes tills- vidare gå bra. Pinus Thunbergai, uppkallad efter vår ryktbara botaniker THUNBERG, ger goda löften. Bland de af mig införda Pinus-arterna är det troligen flera, som ej komma att finna sig i Norrlandsklimatet, såsom P. edulis, P. mitis, P. excelsa m. fl., men min erfarenhet har lärt mig, att oväntade resultat kunna nås, hvarför försök äro på sin plats. Vi komma nu till Zaxodieae. Här möter oss först Sciadopitys verticillara (Japansk parasollgran). I sydliga Japan uppnår den en höjd af 40 m., men passar icke för Norr- land. I sin ungdom är den mycket trögväxt. Hos mig befintliga exem- plar hafva öfvervintrat, men visa ej någon tillväxt och synas småningom aftyna. Mera lofvande ställa sig utsikterna för Thuyopsis dolobrata, äfven den hemma i Japan. Den har öfvervintrat utan att taga skada och ser synnerligen frodig ut. Libocedrus decurrens trifs nog ej här. Gång på gång har jag pröf vat detta trädslag, men plantorna antaga redan efter första vintern ett lidande utseende, och efter ett par år ha de regelbundet gått ut. De bägge Thuya-arterna visa sig härdiga. De växa dock här lik- som i sitt hemland långsamt. Äfven Chamaecyparis-arterna växa trögt, men tåla klimatet ganska bra. Chamaecyparis Nutkaensis anser jag fullt härdig. Funiperus-arterna uppträda i buskform. Jag har haft svårt att få dem att trifvas. Utom i katalogen uppräknade arter har jag pröfvat en del, med hvilka jag misslyckats, såsom: Pinus Coulteri. >» — Sabiniana. Cephalotaxus pedunculata. » Fortunei. drupacea. Cryptomeria japonica. FÖRSÖK MED UTLÄNDSKA BARRTRAD AA HEMSON I gr For > + I VÄ NG vårdsforeni 74 SETH M. KEMPE. FÖRSÖK MED UTLÄNDSKA BARRTRÄD A HEMSÖN I ANGERMANLAND. — in laxodium distichum. Biota orienlatis. Gingko biloba. Sequoia gigantea, m. f. Med denna sistnämnda hade jag i början en viss framgång. Ett exemplar öfvervintrade ett par år och satte en sommar ett 135 cm. långt toppskott. Följande år frös emellertid detta bort, och trädet för nu en synnerligen eländig tillvaro. Sedan jag misslyckats på planteringsvägen har jag emellertid, där frö kunnat anskaffas, återupptagit försöken med dessa arter på såddväg. Särskildt Gingkon anser jag icke omöjligt att man kan få att gå här. Den lär finnas i Viborg i Finland (se Tidning för trädgårdsod- lare XX, 52). Den fråga, som osökt inställer sig vid dylika inplanteringsförsök, är huruvida dessa kunna bli af någon praktisk betydelse för vårt land. Vid bedömandet af denna fråga spelar ju, utom härdigheten, en rad af olika och viktiga faktorer in, såsom växtkraft, virkesbeskaffenhet och däraf följande värde, fortplantningsförmåga m. m. Hvad först växtkraften beträffar, så är det ju obestridligt, att en del utländska arter i sitt hemland stå långt framför de svenska barrträ- den. Jag har ofvan anfört ett exempel på Douglasgranens snabba till- växt. Men dylika resultat ha ernåtts under synnerligen gynnsamma förhållanden. En känd sak är, att särskildt den luftfuktighet och ne- derbörd, som i så hög grad utmärker Douglasgranens hemland, västra Nordamerikas kustland, är ägnadt att befrämja en kraftig växtlighet. Hvilken betydelse dessa faktorer ha framgår bäst däraf, att Douglas- granen i de inre, torrare delarna af landet — den Douglasgran, som förekommer där, anses utgöra en särskild art, kallad Pseudotsuga Doug- lasii glauca — växer vida långsammare och uppnår endast en höjd af 30—35 m. med en diameter vid brösthöjd af 1/,—3/, m. Tar man hänsyn till det hårda och jämförelsevis mindre fuktiga svenska klimatet äfvensom till den svenska skogsmarkens troligen i stort sedt kargare beskaffenhet, så torde de svenska barrträden ej stå efter andra arter i växtkraft. Och flyttas dessa andra utländska hit, så är det troligt, att äfven om de uthärda vårt klimat, deras tillväxt kommer att betydligt minskas och kanske understiga våra inhemska träds. Af hvad jag hittills kunnat se är det icke något af de främmande barrträden, som kan uppvisa kraftigare växt än man rätt ofta får iakt- taga på vår inhemska tall och gran. Möjligen utgöra mina Douglas- granar, Pseudotsuga Douglasii, härutinnan ett undantag. De försök med detta träd, som gjorts i Tyskland och äfven i Danmark, ha slagit syn- 76 SETH M. KEMPE. nerligen väl ut, och det vore onekligen intressant om försök i större skala anställdes äfven i Sverige med detta trädslag. För min del har jag gjort en försökssådd på mina marker å Hemsön. Som jag nämnde spelar också virkets beskaffenhet en stor roll, när det gäller att afgöra trädens praktiska betydelse. Den svenska granen och furan äro i detta afseende kända och erkända inom de träkonsu- merande länderna. För cellulosaindustrien, som på de senare åren nått ett så stort uppsving i vårt land, torde emellertid virkets kvalitet vara af underordnad betydelse. Här spelar den snabba tillväxten nog den viktigare rollen. Slutligen gäller det ju äfven att konstatera, icke blott att ett in- fördt träd kan lefva i vårt klimat utan ock att det där kan fortplanta sig. I stort sedt ställer jag mig skeptisk gentemot den praktiska bety- delsen af införandet af främmande barrträd, åtminstone i Norrland, men en lokal betydelse kan frågan möjligen ha. Åtminstone på vissa ställen i vårt land är skogsgränsen mot fjället i nedåtgående. Jag har särskildt i trakten af Storlien varit i tillfälle att närmare iakttaga detta förhållande och har funnit, hurusom skogen där viker undan för fjället. Gammal skog finns det godt om, men man saknar i hög grad föryngring äfven på de lämpligaste lokaler, och de spår till föryngring, som tilläfventyrs finnas, äro allt annat än lofvande. Kunde man nu finna ett utländskt träd, som där kunde lefva och föryngra sig, vore detta gifvetvis en sak af största betydelse. Jag gjorde för 2 år sedan ett försök i dessa trakter med sådd af Picea alba. Denna FPicea-art förekommer långt upp i Labrador och är det mest ut- bredda barrträdet inom Nordamerikas subarktiska regioner. Sådden har, som jag vid besök hösten 1910 på platsen fann, slagit ganska väl ut, men man kan naturligtvis ännu ej döma om försöket. Därjämte har jag förra året å samma trakt gjort en försökssådd med Picea nigra (Svart spruce), hvilken i afseende på härdighet om också ej i snabbvuxenhet kanske öfverträffar Picea alba. Dessa sprucearter gå i Labrador så högt upp som till Ungawa Bay. (Se SARGENT, The Silva of North America.) Visserligen motsvarar detta ej fullt 60” nordlig bredd, men klima- tet i Labrador är på denna breddgrad ojämförligt strängare än på mot- svarande breddgrad. i Sverige. Ett par andra arter, tjänliga att på försök införas i våra fjälltrak- ter, äro L. sibirica och ÅA. sibirica. Man finner dessa vid Lenas och Jenisejs mynningar på mer än 70” nordlig bredd, väl den nordligaste och kallaste trakt, där barrträd förekomma. Jag har förra året gjort såddförsök äfven med dessa bägge trädslag. rr ÅNGERMANLAND. HEMSON I Å ARRTRAD UTLÄNDSKA MED FORSOK nen mar bakom concolor, Pin Abies Från vänster till höger räknadt: KS Fig. och Picea pungens. SETH M. KEMPE. FÖRSÖK MED UTLÄNDSKA BARRTRÄD Å HEMSÖN I ÅNGERMANLAND, 79 Så ha vi slutligen Pinus cembra. Som bekant går denna Pirus-art i Sibirien ända upp i närheten af polcirkeln. Omfattande försök i fjälltrakterna med de uppräknade trädslagen skulle vara af stort intresse. | Ifrågavarande trädslag kunna naturligtvis också med lika stort be- rättigande pröfvas i de trakter af Norrbotten, där vår inhemska gran och tall på grund af det nordliga läget ej finnas eller där de föra en tynande tillvaro. Intressanta i detta afseende äro de försök, som af finska staten ut- förts vid Inari träsk. Dessa försök, som omfatta Pinus cembra, Larix sibirica och Abies sibirica, hafva beträffande den sistnämnda lämnat ett godt resultat, hvaremot de bägge förstnämnda blifvit dvärgartade och krypande. Så finnes ju äfven en del grus- och sandhedar i vårt land, hvilka af orsaker, som ännu äro under utredning, visa svårighet att bära skog. Vill man här göra ett försök, bör man kanske pröfva Pinus Bank- sana. Denna tall är känd för att gå på dylik mark. Dess virke är visserligen ej af bästa klass, men något är ju bättre än intet. Jag vill emellertid som min åsikt framhålla, att utsikterna att finna en utländsk tall, som öfverträffar vår inhemska, synas mig särskildt vanskliga. Om man tillsvidare i stort: sedt nog har skäl att ställa sig afvak- tande beträffande den blifvande praktiska nyttan af främmande barrträds införande i landet, kan man dock tryggt påstå, att en hel del af dem utomordentligt väl lämpa sig såsom prydnadsträd. Sådana företeelser som Abies concolor, Å. nobilis, ÅA. amabilis, Picea pungens glauca m. fl., de vackra tsugorna ej att förglömma, utgöra en sällsynt fägnad för ögat. Redan detta förhållande försvarar godt det ökade intresset för de många för vårt land hittills främmande barrträdsarterna. Utom de af mig införda arterna kunna nog ytterligare några för- sökas i Norrland. Å en annan sida är jag fullt på det klara med att en hel del af de arter, jag försöker, skola visa sig alltför ömtåliga. För den som intresserar sig för dylika försök kan jag till ledning rekommendera ofvannämnde L. BEISSNERS »Handbuch der Nadelholz- kunde>, (hvilken under år 1909 sett en ny och förstorad upplaga), samt H. MAYRS förträffliga »Fremdländische Wald- und Parkbäume fär Europa». Beträffande en del annan litteratur i ämnet hänvisar jag till not här nedan.' 1! H, MayrR. Die Waldungen von Nordamerika. » » . Monographie der Abietieneen des Japanischen Reiches. a GEORGE B. Sudworth. Forest trees of the Pacific slope. 80 SETH M. KEMPE. Många af de vanligare arterna stå att få vid trädskolorna här i landet. För en rikhaltigare samling är det dock nödvändigt att gå till utlandet, hvarvid jag af erfarenhet vill förorda Tyskland. Äfven där möta dock ofta svårigheter att anskaffa en del arter, emedan dessa an- tingen ej äro införda i Europa eller ej saluhållas. Man måste då skaffa sig frö långväga ifrån. För dettas äkthet eller grobarhet finnes emel- lertid ingen garanti, hvarjämte ett uppdragande från frö kräfver längre tid. Däremot har man den stora fördelen att icke riskera att få plantor, uppdragna af sticklingar, hvilka plantor ofta lämna en sämre stamform. Journal of the Royal Horticultural Society. Vol. XIV. M. WILLKOMM. Forstliche Flora von Deutschland und Oesterreich. ADOLPHUS H. KENT. Veitchs Manual of the Coniferae. Mitteilungen der Deutschen Dendrologischen Gesellschaft. Fig. 1. Skogsvårdsstyrelsens i Kopparbergs län fröklängningsanstalt vid Mora. Fröklängning och fröklängningsanstalter. Af WILHELM DYBECK. Sedan uråldriga tider hafva de svenska skogarna fortplantat sig själfva, generation efter generation, det ena beståndet har efterträdt det andra under ständig kamp emellan individerna. Den naturliga föryngringen går dock långsamt. Tall och gran blomma endast vissa år, tallen hvart 4—10:de, granen hvart 3—5s:te, oftare i landets sydliga än i dess nordliga delar. En stor procent af de massor af frön, som naturen utsår, går till spillo. Olämplig grobädd eller olämplig väderlek hindra frönas utveckling, svampar, insekter, fåglar förstöra många groende plantor. Den naturliga föryngringen är säker, men tar tid, sådan vinnes genom kultur, d. v. s. sådd eller plantering. Idén att genom sådd och plantering skaffa skog i den afverkade skogens ställe arbetade sig fram ganska sakta under 1800-talets sista hälft. Södra och mellersta Sverige gick af naturliga skäl först i denna utveck- ling, i Norrland har denna tanke fått fast mark först i allra senaste tider. I och med att den nya skogslagen år 1905 trädde i kraft öfver hela Sverige utom Norr- och Västerbottens län, Särna socken i Dalarna och Gottland, i och med att skogsvårdsstyrelserna började sin verksamhet i landets olika delar, kan man säga, att skogsodlingen börjat taga verklig fart i vårt land. Detta visade sig bl. a. däri att priset på skogsfrö började stiga från normalt 8—1:10 kr. för tall och 2—3 kr. för gran år 1906 till 16—20 kr. för tall och kr. 5—06,so0 för gran år 1911. År 1908 fanns ej inhemskt skogsfrö att köpa i vårt land, annat än i enstaka smärre partier. Alla gamla frölager voro utsålda, och från detta år torde man i allmänhet kunna räkna på att till skogskulturerna få bättre skogsfrö, om ock dyrare än så länge. 82 WILHELM DYBECK. De första skogsodlingarna i vårt land utfördes i allmänhet af i Tyskland utbildade »jägmästare» och de s. k. obbaristerna. Dessa importerade oftast fröet, till en början från Tyskland sedermera i stor omfattning från Finland. Så småningom började man använda inhemskt frö. Kottplockning och kottklängning tog sin början i södra och mellersta Sverige. Klängningen utfördes is. k. sollafvar eller drifbänks- liknande lådor, som fylldes med kott och sedan utsattes för solens in- verkan, hvarigenom fukten drefs ut ur kottfjällen, därvid dessa drogo sig tillsammans och öppnade sig. Denna metod att utklänga barrträdsfröna var länge den förhärskande och torde åtminstone beträffande den mera lättklängda grankotten ännu i dag vara beaktansvärd, åtminstone vid utklängning af frö i mindre skala för eget behof. Med stigande efterfrågan på skogsfrö började man dock frigöra sig från solen som enda värmekälla vid utklängning af barrträdsfrö, synner- ligast som tallkotten behöfver rätt ansenlig värmemängd för att släppa sitt frö. Till en början lade man upp kotten i lafvar eller lådor med spjäl- bottnar eller ståltrådsbottnar och anskaffade den nödiga värmen genom att elda upp en kakelugn eller kamin inne i rummet, där lafvarna voro uppställda. Från dessa klängstugor med s. k. direkt uppeldning gick utvecklingen raskt till klängstugan med zndirekt uppvärmning, d. v. s. ett uppvärmningssystem anordnadt så, att den person, som skulle sköta eldningen, slapp vid påfyllandet af bränsle gå in i klängstugan, utan kunde sköta uppeldningen från ett utom klängstugan beläget eld- rum. Detta medförde flera praktiska fördelar, helst det visade sig svårt att få folk, som voro villiga att arbeta i 40—55” värme. 55 värme anses nämligen som den högsta temperatur, för hvilken frö kan utsättas utan att taga märkbar skada, men bör klängningen då ske i torr luft; är den varma luften mättad med fuktighet, anses 50” C. vara den högsta tillrådliga temperaturen." Det torde dock vara ganska tvifvelaktigt, huruvida icke så hög temperatur verkar skadligt på fröet, helst det vid flera fröklängningsanstalter torde vara utsatt för dylik och kanske högre värme i ända till 4 dygn. Att sänka temperatureu är ju ett enkelt botemedel här- för, men fröklängaren eller fabrikanten tänker oftare på utbytet, som aftager i och med att såväl temperaturen sänkes som klängningstiden inskränkes, därest ej andra faktorer bringas att verka fuktfördrifvande på råvaran — tall- och grankotten. Grankotten behöfver ej utsättas för så hög tem- peratur som tallens utan släpper sitt frö redan vid 40—45”. För att åstadkomma den behöfliga värmen infördes i klängrummens tegelmurade ! Jämför Skogsvårdsfören, tidskr. 1910, sid. 1407, FRÖKLÄNGNING OCH FRÖKLÄNGNINGSANSTALTER,. 83 väggar rökgångar från ett särskildt eldrum. Antingen hade man två klängrum, åtskilda af en dylik vägg eller ock ett enda. Eldningen sköttes från en utanför klängrummet befintlig eldstad, hvarifrån röken fördes genom väggen eller väggarna. Exempel på dylika fröklängnings- stugor äro de vid Katrineholm, Gärdsjö m. fl. Mot detta system kan anmärkas, att man hade svårt att jämnt för- dela värmen inom klängkammaren eller klängkamrarna, i det de kott- lafvar, som lågo närmast den varma väggen klängde fortare än de öfriga, vidare utklängdes kotten fortare i de lafvar, som lågo vid taket än i de vid golfvet. Fördelen åter med varmväggssystemet är den, att sedan varmväggen en gång blifvit uppeldad, den i likhet med en kakelugn behåller värmen, sedan spjället blifvit skjutet. Natteldning är onödig, något som spelar stor roll vid en fabriks utnyttjande på mest eko- nomiska sätt. För att söka fördela värmen bättre i klängrummen inrättades frö- klängningsanstalter, där den nödiga värmen erhölls genom att i kam- flänsrör leda ånga till klängrummen från en ångpanna som uppeldades i särskilda ångpannerum. Genom att lägga rören under lafvarna åstad- kom man en mera jämn temperatur såväl vid golf som tak och gjorde det möjligt att hålla denna temperatur möjligast likformig i hela kläng- rummet. Ångpannan sattes ibland i förening med en ångmaskin för frörensningsmaskinernas drift. (Exempel Fröklängningsanstalterna i Kö- ping och vid Finnerödja m. fl.) Med uppvärmning medelst högtryckspanna följde eldning under hela dygnet, hvarjämte den utklängda kotten som användes till bränslet för- brann så hastigt, att den ofta måste blandas med stenkolsslagg eller stybb. Då brist på klängd kott var för handen måste man använda stenkol eller ved eller med andra ord inköpt bränsle. För att bibehålla den fördel vid värmens fördelning, som tillförseln medelst kamflänsrör medförde, men ändock kunna afvara natteldning, som alltid medförde fördyrad driftkostnad, byggdes fröklängningsanstalter, som uppvärmdes af i rörledningar cirkulerande varmvatten, upphettadt i lågtryckspanna. Detta var oafvisligen en förmån, men medförde den olägenheten, att som bränsle måste användas kox eller stenkol, i stället för den utklängda kotten. Att inköpa bränsle, då sådant i öfverflöd fanns i den klängda kotten, måste dock af flera orsaker anses otillfreds- ställande. Ett försök att åstadkomma jämn temperatur i klängrummet har äfven gjorts exempelvis vid Statens fröklängningsanstalt i Bispgården genom att anordna en varmluftskammare under det egentliga kläng- rummet och därigenom förmedla värmen till kottlafvarna i det ofvanför 34 WILHELM DYBECK. belägna klängrummet. Värmen åstadkommes genom eldning i en fri- belägen ugn och ledes härifrån till torrluftskamrar, där det förmedlas genom kamflänsrör. Af hvad som här ofvan anförts framgår att hvad som vid frökläng- ning eftersträfvas är jämn värme i hela klängrummet såväl vid taket som golfvet och i rummets olika delar. Vidare är det förmånligt att slippa eldning under natten likasom att som bränslematerial kunna an- vända den utklängda kotten, som vid en medelstor anstalt annars snart samlas i stora mängder. Visserligen kan den klängda kotten försäljas till bränsle, men detta förutsätter alltid, att den skall kunna användas af närboende befolkning. Sommartid har det på en del platser visat sig svårt att bli af med kotten, hvarför den för att aflägsnas, enär den är eldfarlig, måst skänkas bort eller brännas upp. Detta gäller i synnerhet den som bränsle mindre begärliga grankotten. Vid klängning af tallkott har man vidare sett sig nödsakad för att få största möjliga utbyte ur råvaran att bespruta kotten under kläng- ningstiden med vatten eller att i särskildt s. k. blötrum utsätta kotten för en jämn tillförsel af fukt, tills kottfjällen börjat sammandraga sig. Vid fortsatt klängning eller omklängning har tallkotten därefter lämnat ifrån sig det mesta af sitt frö. Vid omklängning efter blötning har kotten kunnat bringas att lämna 1—2 hektogram mera frö per hektoliter kott än utan blötning, ett ut- byte, som icke är oväsentligt från ekonomisk syupunkt, då tallfröet be- tingar ett pris af kr. 1,60 eller mera per hektogram. Att skaffa sig största möjliga utbyte ur den insamlade råvaran har också sin betydelse därigenom, att man åtminstone ännu så länge i vårt land har så stora svårigheter att få den af fröbehofvet betingade kottkvantiteten insamlad, att det måste betecknas som slöseri att i affallskotten kvarlämna frö, som med lämplig behandling kan uttagas. Häremot plägar invändas att man vid om- klängning efter blötning endast erhåller frö med sämre grobarhet. Huru det är med denna sak, är såvidt jag vet, ännu ej med bestämdhet ut- rönt, men af de undersökningar, som skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs län påbörjat, och hvilka framdeles komma att offentliggöras, synes farhågan härutinnan vara berättigad. Kontinuitet i kottklängning är naturligen eftersträfvansvärd såväl som i all annan fabriksdrift och låter detta sig svårligen genomföras utan 2:ne klängrum, hvilka helst uppvärmas samtidigt och genom samma värmekälla. Vid fröklängningsanstalterna i Deje och Sunnerstaholm har man efter norskt system inrättat ett enda klängrum, liknande en murad ugn, dit lafvarna föras in upplagda i staplar på vagnar, som rulla på FRÖKLÄNGNING OCH FRÖKLÄNGNINGSANSTALTER. 55 räls. Denna anordning medför den förmånen, att klängrummet kan bi- behållas i klängningsvärme, medan ombyte göres i det utanför »kläng- ugnen» befintliga arbetsrummet af de på vagnarna placerade kottlafvarna. Huruvida denna anordning kan ersätta fördelen med tvenne klängrum torde dock vara omtvistadt. Ett önskemål är vidare att få klängningstemperaturen nedbringad, så att en temperatur öfver 50” C. aldrig ifrågakommer, ty om ock fröets Fig. 2. Klängrummen, grobarhet ej förminskas vid klängning vid till exempel en temperatur af 55? C., så torde dock denna höga temperatur kunna verka skadligt på groningsenergien hos fröet. Klängningstiden för tallkott är vid de flesta fröklängningsanstalter i Sverige 4 dygn, 2 dygn före blötningsprocessen och 2 dygn efter densamma. För att kunna tillgodogöra sig alla de faktorer, som här ofvan anförts som fördelaktiga vid fröklängning, måste man dock vid fröklängning i rior taga förhållandena vid fröklängningen i naturen till förebild. Värmen har man ju hittills ansett nödvändig, men en vid tall- kottens öppnande i naturen verksam men förbisedd faktor är vinden 86 WILHELM DYBECK. Alla veta vi ju att fuktiga kläder torka fortare då det blåser, än då det är vindstilla! Vid den år 1908 anlagda fröklängningsanstalten i Mora-Noret har man under ett par år sökt tillgodogöra sig denna faktor genom insättande af elektriska fläktar i klängrummen, men först efter samråd med fackman på värmeledningsområdet år 1911 blef tanken att vid fröklängning ut- nyttja draget som upptorkningsmedel med full framgång genomfördt. Vid denna fröklängningsanstalt sker klängningen i tvenne klängrum, som uppvärmas genom en för båda rummen gemensam varmvägg. Denna varmvägg är genomdragen af eld och rökgångar från golf till tak och upphettas genom eldning i en i arbetsrummet belägen murad ugn. Som bränsle användes den utklängda kotten, som räcker såväl till anstaltens behof, oaktadt omklängning efter blötning sker, som ock till arbetspersonalens behof af bränsle till hushållen, och som ändock lämnar öfverskott för försäljning, mindre under vintern, mera under sommaren. Klängrummen äro inredda med kottlafvar i tvenne fack på hvardera sidan af rummet. Hvardera klängrummet rymmer 15 hl. kott i 156 kottlafvar. För att utföra klängningen i en torr och varm luftström har kläng- stugan vidare anordnats på följande sätt. På båda sidor om varm- väggen men ett stycke från densamma har man uppfört en vägg af bräder, räckande från golf till tak. Luften föres genom en med elek- tricitet drifven fläkt från arbetsrummet till mellanrummet mellan bräd- väggen och den varma tegelmuren samt därifrån till ett rör, som grenar sig, och som mynnar ut under kottlafvarna. Genom ett spjäll kan luft- strömmen regleras. Luften värmes af väggen, träffar kottlafvarna Zorr och varm. Sedan den torra luften passerat kottlafvarna och upptagit den i kotten befintliga fuktigheten, strömmar den ut i fria luften genom takventiler. Klängningen sker sålunda i jämförelsevis torr luft, hvarför temperaturen kan hållas lägre än eljest. Temperaturen har under kläng- dygnet sommartid hållits konstant mellan 46 och 48”, men under inne- varande vinter minskats ned till mellan 38 och 40? C., utan att eldning ägt rum mellan 7 e. m. och 7 f.m. Klängningstiden är sommartid 20, vintertid 28 timmar eller ungefär halfva den tid, som åtgår, när man använder en temperatur af 55” C., men stillastående och fuktig luft. Efter en dags svag fuktning i en därför afsedd cementerad bassäng in- lägges tallkotten på nytt och klänges andra gången under 1 dygn, hvar- efter den tages ut och användes som bränsle, dock först sedan den i en med elektrisk kraft drifven triör blifvit befriad från ännu möjligen kvarsittande frön. Under klängrummen äro anordnade medelst luftkanaler afkylda, ce- FRÖKLÄNGNING OCH FRÖKLÄNGNINGSANSTALTER. 37 menterade uppsamlingskällare, dit det under klängningens gång frigjorda fröet vid lafvarnas skakning uppsamlas. Lafvarna skakas för hand morgon och afton. Genom denna anordning kommer fröet att under jämförelsevis kort tid vara utsatt för hög värme och aldrig för en temperatur, högre än 30” C., om man så önskar ej öfver 40? C.! Vid klängning af tallkott användes det ena klängrummet alltid för klängning af färsk kott, det andra för omklängning af fuktad kott. Om- byte sker i båda rummen dagligen sålunda, att i ena klängrummet den omklängda kotten tages ut till bränsle och ersättes med fuktad kott från blötrummet, och i det andra klängrummet den första gången klängda kotten tages ut och föres till blötrummet, samt ersättes med färsk kott, som i trummor nedföres från den öfver klängrummen belägna kottvinden. Utbytet vid första :klängningen förhåller sig till utbytet vid andra klängningen ungefär som 5 :2. Vid klängning af grankott användes ej omklängning utan göres ombyte med färsk kott i båda rummen dagligen. Fröklängningsanstalten i Mora-Noret lämnar i genomsnitt vid om- klängning af kotten 10 kg. tallfrö per dag och skötes af en föreståndare och en arbetare, som samtidigt sköta frörensningsmaskinerna, drifna med elektrisk kraft. Vid de tider, då kott anländer i större partier, måste dock extra arbetskraft anlitas. Vid fröklängningsanstalten i Frövi är försök gjordt att minska ar- betskraften genom att använda roterande tråddukstrummor, i hvilka kottarna samtidigt som de klängas skakas om, så att fröna så fort de släppa kotten, falla ned till ett under klängrummet befintligt upp- samlingsrum. För att vissa tider på dygnet kunna hålla cylindrarna roterande är en fotogenmotor om 8 hkr inkopplad. Denna anordning kan möjligen vara lämplig vid en anstalt, där uppvärmningen natt och dag kräfver en persons tillsyn, men torde för anstalter med endast dageldning med- föra för stort besvär och kostnad i förhållande till den därmed afsedda förmånen. Barrträdsfröna — tall och gran — hafva af gammalt rensats genom fuktning, hvarigenom vingarne bringats att sammandraga sig, så att de sedan vid försiktig tröskning släppt fröna. Sedan fröet blifvit afvingadt, ! Under tiden "/, nen, maximitemperaturen 39,2”, temperaturen på morgonen 35,3”, då dock är att märka, att —?!/, 1912 var medeltemperaturen för 18 klängdygn 38,3” på afto- temperaturen hvarje söndagsmorgon bragts ned till 25? i och för frötorkning under söndags- dygnet. 88 WILHELM DYBECK. har det torkats utbredt på golf eller loge och därefter harpats i exem- pelvis en Valla kastmaskin. Denna rensningsmetod har både sina fördelar och nackdelar. För- delarna torde bestå i att fröet i regel blir väl afvingadt och följaktligen är lättare att få väl rensadt på maskiner, i det alla fröna bli möjligast lika i vikt och volym. Nackdelarna torde dock öfverväga fördelarna. Att hafva fröet utsatt för fukt i flera dygn, som det med denna metod blir, torde ej vara lämpligt, äfven om någon försämrad kvalitet ej kan påvisas vid grobarhetsanalys, ty farhågan för att fröet genom fukten skall röna störande inflytande, som ger sig tillkänna efter förvaring i Alera år, torde ej vara utesluten. Vidare drager rensningen en tid af flera dagar, innan fröet blir fullt torrt, ett förhållande, som ofta kan vålla besvär. Man har också såväl i Sverige som i utlandet börjat öfvergå till frö- rensning med maskiner, hvilka, om frörensningen skall gå samtidigt som klängningen, måste drifvas med ångmaskin eller motor, helst elek- trisk, och vid en medelstor anstalt kunna skötas af 2 personer. FRÖKLÄNGNING OCH FRÖKLÄNGNINGSANSTALTER. 59 För detta ändamål behöfs en god frönötare! för frönas afvingning och helst tvenne kastmaskiner af någon god typ. Användbar om också ej så särdeles lämplig för detta ändamål är Valla-typen. Förmånen med tvenne olika kastmaskiner är den, att den ena ständigt kan vara inställd för grofrensning och den andra för finrensning, samt att båda kunna vara i bruk samtidigt, då de lämpligen kunna skötas af samme man. Fördelen med denna rensningsmetod, som skulle kunna kallas torr- rensning, är att fröet kan fullständigt rensas på några timmar och så- lunda omedelbart efter klängningen användas eller öfverföras till för- varingskällare eller annat förvaringsrum. Man måste dock noga se till, att frönötaren är lämpligt inställd, så att fröet ej bräckes, något som dock med försiktighet lätt undvikes. Såväl tall- som granfrö har af gammalt plägat förvaras på torrt och fuktfritt ställe, helst upphängdt i säckar på en luftig vind eller dylikt. Genom undersökningar, gjorda i Österrike och Tyskland af CIESLAR och HAACK har man lyckats konstatera, att bästa förvaringen af såväl tall som granfrö skulle vara fröets inneslutande i lufttäta kärl. HAACKS undersökningar gifva vid handen, att lufttätt inneslutet, i oeldadt rum förvaradt frö ännu efter 3 års förvaring bibehållit en groningskraft af 90 3 gentemot 22—70 Z hos i samma rum luftigt förvaradt frö. Försök att förvara frö lufttätt inneslutet i iskällare har visat bästa resultat eller ingen förminskning i grobarhet eller groningsenergi efter ett års förvaring. Dessa undersökningar, som finnas närmare angifna i K. Domän- styrelsens cirkulär ang. sådd och förvaring af skogsfrö, gifvet den 29 juli 1909, torde vara att beakta för alla, som syssla med utklängning af skogsfrö, enär skogsfrö på grund af de med ett flertal års mellanrum återkommande fröåren måste vid flerårig förvaring på lämpligaste sätt behandlas, för att icke förlora eller afsevärdt förminska sin grobarhet. Gammalt och illa förvaradt frö har ofta varit orsaken till att kulturer misslyckats och stora kostnader uppoffrats utan resultat. Det torde därför vara mest praktiskt att bygga särskilda källare för förvaring af skogsfrö. Skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs län har i denna afsikt byggt en frökällare, visserligen af enkel beskaffenhet, men som torde för ett flertal år framöfver motsvara behofvet. Källaren (fig. 4)är byggd i Mora plantskola och nedgräfd under frostfritt djup å där befintlig sandjord, samt väl ventilerad med lufttrummor i tak och vid golf. Källaren har en inre höjd af 1,95 meter, längd af 4,90 meter och bredd af 3 meter och rymmer c:a 6,000 kg. frö förvaradt i ! Försäljes genom jägmästare O, WILLNER, Köping. Skogsvårdsföreningens tidskrift, Allmänna delen, 1912. Zz 90 WILHELM DYBECK. 200 kanistrar, med utrymme reserveradt för en 1,2 meter bred gång i källarens midt. Möjlighet till förvaring af fröet på is finnes alltså, om man så önskar, genom att upplägga is i källaren kring väggarna och placera frökanistrarna i källarens midt. Ingång leder från en under en redskapsbod anlagd källare för för- varing af jordslagna plantor direkt in i frökällaren, som är byggd af trä och försedd med jordkulle täckt med torf. I denna källare förvaras fröet i numrerade kanistrar af plåt, rymmande Fig. 4. Frökällaren. c:a 30 kg. frö. Fröet inlägges, sedan det rensats och under c:a 1 dygn torkats i värme af 235” C., i dessa kanistrar, som sedan tillslutas lufttätt genom pålödande af ett plåtlock öfver det hål, genom hvilket fröet fyllts på kanistern. Detta förvaringssätt medför också den fördelen, att större ordning i inventariet vinnes, samtidigt som kostnaderna genast betalas genom inbesparad brandförsäkringspremie för det ofta ganska värdefulla frö- lagret. I fribelägen källare eller iskällare förvaradt frö torde nämligen ej behöfva brandförsäkras, enär brandrisk ej föreligger. För att det fröbehof, som med hvarje år blir större i vårt land, skall kunna fyllas, behöfves visserligen ett tillräckligt antal ändamåls- enligt inrättade fröklängningsanstalter, men om icke kottinsamlingen systematiskt ordnas, torde dock denna för våra skogars framtid så ak- tuella fråga — tillgång på verkligt godt skogsfrö till rimligt pris och i kvantiteter motsvarande behofvet — ännu länge få vänta på sin lösning. FRÖKLÄNGNING OCH FRÖKLÄNGNINGSANSTALTER. O I Här behöfves upplysningsarbete och härtill torde våra skogsvårdsstyrelser vara bäst skickade. Den metod skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs län använde under den tämligen rika kottsäsongen 1910—1911 och som äfven med fram- gång användts af andra skogsvårdsstyrelser, exempelvis skogsvårdsstyrelsen i Västernorrlands län, var följande. Till hvarje folkskola i länet utsändes en instruktör, som med skolrådens medgifvande tog barnen med till Fig. 6. Interiör af frökällaren. skogs, där de teoretisk och praktiskt undervisades, huru kottinsamlingen skulle utföras, samt erhöllo cirkulär sig tilldelade med öfriga nödiga upplysningar. Detta visade ett ganska godt resultat, i betraktande af att insamling af tall- och grankott var något för orten tämligen okändt, i det öfver 9,500 hl. tallkott och 3,000 hl. grankott denna säsong in- köptes af styrelsens ombud, hvilkas antal uppgick till inemot 200, för delade öfver hela Dalarna. Enligt uppgifter, som benäget lämnats af respektive länsjägmästare, finnes för närvarande i vårt land ett ansenligt antal större och mindre fröklängningsanstalter, och lämnas här nedan en förteckning öfver de- samma uppställd länsvis. Af denna framgår att staten äger 3 fröklängningsanstalter, 17 skogs vårdsstyrelser tillsammans 13 samt fröklängningsbolag, större skogsägare 92 WILHELM DYBECK. och enskilda 52 fröklängningsanstalter och klängstugor eller tillsammans 68 större och mindre fröklängningsanstalter inom landet. Norrbottens län: J. P. Strandbergs fröklängning, Boden. Västerbottens län: Statens fröklängningsanstalt, Hällnäs. Västernorrlands län: Skogsvårdsstyrelsens fröklängningsanstalt, Sol- lefteå; Gideå & Husums A:bolags klängstuga, Trehörningsjö. Jämtlands län: Statens fröklängningsanstalt, Bispgården; Skogs- vårdsstyrelsens fröklängningsanstalt, Brunflo. Gåäfleborgs län; Skogsvårdsstyrelsens fröklängningsanstalt, Sunner- staholm; Bergviks-Arla A:bolags klängstuga, Hennan; W. Widmarks klängstuga, Ljusdal; Iggersunds A:bolags klängstuga, Friggesund, Bjur- åker; Raschs klängstuga, Forssa. Kopparbergs län: Skogsvårdsstyrelsens fröklängningsanstalter, Mora- Noret och Gärdsjö; Korsnäs Sågverks A:bolags klängstuga, Korsnäs; Horndals Järnverks A:bolag klängstuga, Horndal; Klosters A:bolags klängstuga, Stjernsund. (De trenne sistnämnda för eget behof.) Värmlands län: Skogsvårdsstyrelsens fröklängningsanstalt, Deje; C. G. Wikströms klängstuga, Skåre; A:bolaget Mölnbacka—Trysils klängstuga, Mölnbacka ; Forstmästare Erik Geijers fröklängning, Ekshärad; Alfred Nilssons klängstuga, Skifved. Örebro län: Skogsvårdsstyrelsens fröklängningsanstalt, Frövi; Bruks- ägare Perssons klängstuga, Berg, Granbergstad; Laxå bruks d:o, Laxå; Bruksägare Ericsson d:o, Ramshyttan, Ramsberg; Skyllbergs bruks d:o, Skyllberg; Hellefors bruks d:o, Hellefors. Västmanlands län: Bergslagernas Fröklängs A:bolags anstalt, Köping. Uppsala län: J. Ahlströms klängstuga, Brunna; Lindholms frökläng- ning, Mellanbo, Gärlåsa; Österby bruks klängstuga, Dannemora. (För eget behof.) Södermanlands län: Sv. Fröklängnings A:bolagets anstalt, Katrine- holm; (adr. Snogeröd); Jägmästare Ramstedts fröklängningsanstalt vid Arnö, Nyköping. Östergötlands län: Skogsvårdsstyrelsens fröklängningsanstalt, Åt- vidaberg. Skaraborgs län: Statens”fröklängningsanstalt, Finnerödja; Hellidens fröria, Tidaholm; Öfverjägmästare Barthelsons fröria, Sätra Fabriker. Älfsborgs län: Skogsvårdsstyrelsens fröklängningsanstalter, Fristad och Bäckefors; Västra Sveriges Skogsvårdsförbunds fröklängning, Billings- fors; Borås fröklängning, Borås; O. Freiholtz fröklängningar Herrljunga och St. Mällby; J. P. Svenssons fröria, Storegården, Åsaka,. FRÖKLANGNING OCH FRÖOKLÄNGNINGSANSTALTER. 93 Göteborgs & Bohus län: Inlands fröklängningsanstalt, Ucklum. Hallands län: Skogsvårdsstyrelsens fröklängningsanstalt, Kinnared; Svenska Skogsfrökontorets fröklängningsanstalt, Laholm (adr. Halmstad). Jönköpings län: Skogsvårdsstyrelsens fröklängningsanstalt, Nässjö; Sv. Fröklängnings A:bolagets fröklängningsanstalt, Säfsjö (adr. Snoge- röd); Jägmästare C. A. Göthes klängstuga, Värnamo; Kronojägare Gran- bergs klängstuga, Gisslaved; Godsägare Falenius' klängstuga, Smålands- Hällinge. Kronobergs län: Svenska Skogsfrökontorets fröklängningsanstalt, Bol- men (adr. Halmstad); Sv. Fröklängnings A:bolagets anstalter, Alfvesta och Ljungby (adr. Snogeröd); Jägmästare Göthes klängstuga, Hofmanstorp (adr. Vexjö); Grefve Posses klängstuga, Reppe (adr. Bergkvara); Kronojägare Borings klängstuga, Kvarna-gård, Torne; Karlskronå Träexports kläng- stuga, Lessebo; Tingstadsbolagets i Göteborg klängstuga, Åred (de båda sista för eget bruk). Kalmar län: Skogsvårdsstyrelsens i Kalmar läns norra landstings- område fröklängningsanstalt, Tuna station; Bergslagernas Fröklängs A:bolags anstalt, Hultsfred (adr. Köping); Högner & Westrins fröria, Wimmerby; C. J. Nuhmas fröria, Skogshall, Gamleby; O. Körlings fröria, Göljhult, Misterhult; K. G. Nilssons klängstuga, Hammarglo, Mönsterås; Karl Simonssons klängstuga, Bohult. Kristianstads län: Njura fröria, ägare A.-B. Runviks plantskolor, Hälsingborg. Falun i januari 1912. Efterskrift. Genom den eldsolycka som den 7 februari 1912 lade Fröklängnings- anstalten i Mora-Noret i aska, hvarvid 991,60 hl. tallkott och 80,43 hl. grankott blefvo lågornas rof, besannades den åsikten, att fröklängnings- anstalter ej böra förses med för stora kottmagasin inom själfva kläng- byggnaden. Kottmagasinen böra byggas fribelägna. Vid fröklängnings- anstalten i Mora-Noret flyttades redan före branden c:a 600 hl. tallkott öfver från ett förhyrt magasin, där kotten förvarats i ett år, hvilket ju får betraktas som otur, helst som öfverflyttningen afslutades dagen före branden. I annat till anstalten hörande magasin förvaras dock fort- farande 760 hl. tallkott, hvilket parti härigenom räddades undan branden. Brandförsäkringen täcker de direkta förlusterna, men ett insamladt kottlager är i många fall, helst för en skogsvårdsstyrelse, oersättligt. NNEN DD, SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, 1912, ALLMÄNNA DELEN, H. 2—3. Flottningskostnadernas fördelning. Af ERNST ANDERSSON. På grund af den utveckling flottningsväsendet genomgått, sedan gällande flottningsstadga år 1880 fastställdes, har behof af denna för- fattnings omarbetande ansetts föreligga, och har arbetet härmed sedan flera år tillbaka pågått. Då fråga väckes om inrättande af allmän flottled skall enligt flott- ningsstadgans $ 1 förrättas syn å vattendraget. $ 4 mom. 1 innehåller instruktion för denna syneförrättning, hvars uppgift kan anses bestå af tvenne olika utredningar, den ena berörande själfva znrättandet af flott /eden, den andra huru fottleden må gemensamt användas. Under det föreskrifterna rörande den förra utredningen, som alltså omfattar flott- ningsintressets rättsförhållande 2747 gentemot jordägares och andras in- tressen i och vid vattendraget, blifvit föremål för en ganska grundlig undersökning i de förslag om ändring, som utarbetats af myndigheter, korporationer och enskilda, hafva däremot flottningsstadgans föreskrifter om den senare utredningen, nämligen i afseende å flottningsintressen- ternas rättigheter och skyldigheter gentemot hvarandra, nära nog und- gått granskning vid hittills företagen omarbetning. Med anledning häraf tillåter jag mig härmed bidraga tlll diskussio- nen af flottningsstadgans föreskrifter rörande denna del af synemännens utredning, hvilka föreskrifter, om de också för sin tid voro tillfyllest, numera måste med hänsyn till det stegrade behofvet anses allt för knapp- händiga. Flottledens gemensamma begagnande. Föreskrifternas knapphändighet yttrar sig bland annat därutinnan, att de icke äro tillämpliga vid alla de sätt för flottledens gemensamma användande, som förekomma eller kunna förekomma, och alldeles icke afse utredning eller förslag angående flottledens begagnande, endast beträffande kostnadens fördelning för det särskilda fall, att flottningen FLOTTNINGSKOSTNADERNAS FÖRDELNING. 95 sker i så måtto gemensamt, att timret flottas blandadt och sedan skall Sorteras. Då två eller flera gemensamt bygga och begagna en flottled kunna emellertid flera sätt för det gemensamma begagnandet tänkas. Antingen kunna delägarna flotta turvis hvar sitt år eller turvis samma år, hvilka former för gemensam flottning äro att föredraga, då vattendraget är kort och skiljning relativt svår att anordna; eller ock kunna samtliga timmer- partier flottas på en gång blandade, i hvilket fall skiljning vid afslutad flottning måste äga rum. Sker flottningen turvis (separat), £ar arbetet ombestyras af hvarje trafikant själf, hvarvid intet annat samband finnes mellan de flottande, än att de gemensamt måste bygga och underhålla flottleden, för hvilket ändamål medel sammanskjutas. Om flottleden är lång, föredrages i allmänhet flottning af blandadt gods, som vid framkomsten sorteras till resp. ägare. Denna vanligaste form af gemensam flottning medgifver ingen möjlighet för trafikanterna att själfva utföra arbetet hvar och en med sitt flottgods, utan måste flottningen organiseras under en gemensam administration, och kost- naderna utbetalas ur en genom tillskott från de flottande för hvarje år bildad kassa. Grund för flottningskostnadens fördelning. De flottande måste alltså bilda en förening, som har till ändamål att gemensamt till ömsesidig fördel utföra flottningen. I afseende å flottningsförenings art och dess befogenhet synes uppfattningen i viss mån sväfvande. Så har man antagit, att flottningsförening liksom ett vanligt bolag skulle kunna upprätta vissa tariffer, göra undantagsbe- stämmelser i afseende å frakttaxa etc., alldeles på samma sätt, som en enskild affärsman eller ett bolag kan bestämma till hvilket pris ett visst arbete kan utföras, en viss vara levereras eller, liksom ett järnvägsbolag transportera vissa varor, oberoende af själfkostnaden. Man har just åberopat detta järnvägsbolagens förfarande såsom ett mönster för flott- ningsföreningen. Jämförelsen är emellertid skef. Järnvägsbolaget står gentemot trafikanten såsom en person. hvilken äger rätt att med trafi- kanten träffa ett visst aftal, som han för sig anser mera eller mindre förmånligt. Men trafikanterna och bolagsmännen äro skilda personer, ehuru det fall, att. en person stundom kan vara delägare och trafikant på samma gång, rätt ofta inträffar, hvilken omständighet torde hafva framkallat jämförelser af denna art. Inom bolaget existerar emellertid ett fullt rättvist inbördes förhållande, i det att hvarje aktieägare erhåller andel i vinsten, i mån som han insatt penningar i företaget. Inom en 960 ERNST ANDERSSON. flottningsförening är det trafikanterna, som bedrifva företaget och emot insatta medel få arbete utfördt. Det är då naturligt, att hvar och en bör få arbete utfördt i samma mån, som han tillsläpper penningar, eller att han skall tillsläppa penningar i mån af för hans räkning utfördt arbete. Under det att i bolaget utdelningen består af penningar, utgår den i flottningsföreningen i arbete. Man kan alltså säga, att jämförel- sen är berättigad, om den göras på rätt sätt. För en flottningsförening är alltså, i det fall att flottningen sker gemensamt, flottningskostnadens rättvisa fördelning, så att hvar och en får betala endast för sitt timmers framförande och icke för de andras, en angelägenhet af största vikt, och detta icke enbart ur rättvisans syn- punkt utan äfven därför, att om detta icke iakttages, sådana missförhål- landen kunna uppstå, hvarigenom flottningskostnaden i sin helhet för- dyras. Flottningskostnaden är nämligen beroende af flottgodsets mängd och beskaffenhet m. m., som i det efterföljande på sin plats ytterligare framhålles. Är kostnadsfördelningen på ett eller annat sätt abnorm, begagna en del af trafikanterna detta förhållande till sin egen fördel utan att bekymra sig om att flottningskostnaden i sin helhet fördyras, hvilket måste anses förkastligt. — Endast om den enskilde trafikanten får betala de verkliga kostnaderna för framförandet af sitt flottgods, tvingas han att kalkylera och handla i enlighet med det gemensamma intresset, hvilket måste vara: utförandet af virkestransporten till största möjliga fördel för samt- liga ägare. Olika slag af kostnader. För den gemensamma flottningskostnadens rättvisa fördelning är först och främst nödvändigt, att flottningskostnaden uppdelas å konti, hvart och ett omfattande ett visst begränsadt område, så att de tim- mermängder, som behandlats inom sådant område, kunna debiteras sina kostnader. Dessa konti kunna begränsas vare sig af tid eller rum. Med afseende å Zzden kunna kostnaderna indelas i sådana som utgå för — — och böra betalas a) af flere års flottgods, såsom kostnaden för flottledens åstadkom- mande, b) af hvarje års flottgods, såsom administrationskostnad och strand- skadeersättningar; flottnings- och skiljningskostnad. Lokalt kunna kostnadsområdena omfatta vissa delar af flottleden, för hvilka kostnaden särskildt bokföres. Af ofvannämnda kostnader är det endast administrationskostnaden, som icke kan hänföras till visst lokalt område. En del af kostnaderna äro direkt beroende af flott- FLOTTNINGSKOSTNADERNAS FÖRDELNING. 97 bodsets mängd och beskaffenhet. Hit höra flottnings- och skiljnings- gostnaden. De öfriga kostnaderna kunna i motsats till de nyssnämnda kenämnas indirekta, emedan mängden och beskaffenheten af flottgodset icke nämnvärdt påverkar dem. De kostnader, som äro beroende af flottgodsets mängd och beskaf- fenhet kunna gifvetvis fördelas på samtidigt framförda flottgodsklasser i mån som hvarje flottgodsklass, om den flottades särskildt, skulle förorsaka kostnad, hvilket kan utrönas genom anordnande af försök och statistik. Hittills hafva äfven de konstanta kostnaderna för flottningen för- delats efter den grund, som blifvit utredd gälla för de direkta kostna- dernas fördelning, alltså efter flottningssvårigheterna. Detta förfarande är att betrakta som alldeles godtyckligt, då hvarken mängden eller be- skaffenheten af flottgodset påverkar dessa kostnader i nämnvärd grad. Då dessa kostnaders fördelning alltså måste ske efter annan grund, återkommer jag till dem först efter att hafva utvecklat grunderna för de direkta kostnadernas fördelning. Flottningskostnaden. Flottningsstadgan säger, påtagligen med afseende å de direkta kost- naderna, att synemännen skola särskildt »utreda>: »om till rättvis fördelning af flottningskostnaden flottleden bör i distrikt indelas och huru mycket flottgods kan inom hvarje distrikt påräknas»; samt »huru vid kostnadens fördelning sär- skilda slag af flottgods böra med afseende å den större eller mindre svårighet de vid flottningen förorsaka med hvarandra jämföras». Det är först och främst naturligt, att en trafikant icke kan åläggas deltaga i en kostnad, som hans flottgods icke bidragit att förorsaka. Timmer, som tillsläppes någonstädes utmed flottleden, kan exempelvis icke debiteras kostnader, som nedlagts på flottningsarbete högre upp i vattendraget. Då timmer i allmänhet tillsläppes här och där utmed hela flottleden, måste alltså en lokal uppdelning af kostnaderna ske, i hvilket ändamål flottledens indelning i distrikt enligt flottningsstadgan skall utredas. z Ursprungligen, då endast långt och groft timmer, allt af ungefär samma beskaffenhet flottades, deltog hvarje flottadt timmer till lika del i flottningskostnaden, och alltså hvarje delägare, i mån som han hade antal timmer. Men sedan industrien utvecklats i den grad, att äfven mycket klent och kort virke utflottas, men detta virke efter stycketal räknadt medför mindre flottningskostnad, måste för en rättvis fördelning af flottningskostnaden undersökas och beräknas, i hvilken grad hvarje 95 ERNST ANDERSSON. virkesslag förorsakar kostnad. Ju större dimensionsskillnaden är, och ju större mängder klent och kort virke som flottas, ju större vikt ligger uppå att de relationstal, som skola uttrycka den grad i hvilken olika virkesslag förorsaka flottningskostnaden, äro riktigt fastställda. Äfven denna för flottningskostnadens rättvisa fördelning viktiga synpunkt tillgodoses af ofvan citerade föreskrift. Dock har denna före- skrift icke tillämpats i dess fulla räckvidd, hvilket åtminstone delvis beror på föreskriftens knapphändighet. Gifvetvis växlar olika virkes- slags flottningssvårighet i olika delar af en älf. I de bredare, lugnt fly- tande delarna af älfven är flottningssvårigheten ungefär densamma för långt som för kort virke exempelvis. Men i de vanligen smalare och stri- dare bivattnen är flottningssvårigheten mångdubbelt större för långt än för kort virke. Då nu somliga virkesägare köra sitt virke direkt till hufvudälfven och andra till biälfvarna, kunna sådana relationstal som angifva olika virkesslags flottningssvårighet z /ela älfven icke användas för en rättvis fördelning af flottningskostnaden. Således är önskvärdt, att flottningssvårigheten för olika flottgodsklasser uppskattas särskildt för hvarje distrikt samt att endast mera likartade distrikt i detta af seende gemensamt behandlas. Då detta, trots behofvet, nästan aldrig tillämpats, torde flottningsstadgan böra i detta afseende förtydligas. För bestämmandet af i hvilken grad flottgods af olika beskaffenhet bör deltaga i kostnaden har man beräknat, huru stor mängd af en flott- godsklass, som kan flottas för samma kostnad, som enheten af en viss klass. Om man t. ex. utrönt, att 100,000 st. timmer af 4—38 meters längd kostar lika mycket i flottning som 500,000 st. af 3 m. längd, har fastslagits, att 5 st. 3 m.-längder skola deltaga i kostnaden för ge- mensam flottning i lika mån som I st. 4—8 meters timmer. Genom division af det flottade antalet 3-meterslängder med 5 har mängden däraf reducerats till likvärdighet med mängden af det som flottningsenhet an- tagna 4—38 meters timret, och har summan af hvarje trafikants så redu- cerade flottgodsmängd, jämförd med hela den reducerade flottgodsmäng- den, legat till grund för flottningskostnadens fördelning. Detta tillväga- gångssätt är gifvetvis af samma verkan, som det, då relationstal för flottgodsklassernas flottningssvårighet fastställas (i exemplet resp. '/s och 1). Då dessa tal multipliceras med resp. trafikanters verkliga mängd af dessa flottgodsklasser, får man fram samma produkter, hvilka lika väl kunna sägas angifva relativa flottningskostnaden som en till likhet i flottningskostnad reducerad flottgodsmängd. I det följande begagnas därför begreppet »relationstal», som ut- trycker relativa deltagandet i flottningskostnaden för en viss mängd aft de olika flottgodsklasserna. FLOTTNINGSKOSTNADERNAS FÖRDELNING. 99 Synemännen skulle alltså hafva att utreda 1) huru flottgodsmängden skall bestämmas och således enhetens storlek, 2) huru flottgodsklasserna skola begränsas, 3) relationstalen. Som förut omnämnts angifvas under mindre utvecklade förhållanden flottgodsmängderna i stycketal, en kvarlefva från den tid, då endast groft och långt timmer flottades, alltså endast er klass af flottgods före- G Fig. 1. Skematisk bild af en sorteringsanordning. ex a) Hela figuren, både fulldragna och brutna linjer: sortering i 27 märken genom 3 gånger upprepad 3-delning. ex 6) Endast de fulldragna linjerna. Numreringen af fickorna tillhör detta exempel. fanns, och infördes senare, då behof att flotta mindre dimensioner yppa- des, en längdklassindelning. Vidare har man på grund af vissa olägenheter, som längdklass- indelning med stycketalsberäkning äfven medför, i en del flottleder infört virkesmängdens beräkning i kubikmassa, hvilket medfört fördelen af mindre skillnad i flottningssvårighet olika virkesslag emellan och jämnare kostnadsbelastning znom längdklasserna. Detta ss. k. kubikfotsystem med- för å andra sidan äfven vissa olägenheter, bl. a. svårigheten att lik- formigt bestämma den verkliga kubikmassan och kontrollera densamma. Man torde därför i framtiden äfven hafva att räkna med ett annat system, nämligen klassificering efter diameter oc längd samt mängdens beräknande i stycketal. Hvilken grund som bör väljas, dels för mäng- dens bestämmande, dels för klassindelningen torde icke heller kunna ANDERSSON. ERNST I00O loSIL9z I oSlL9z I TOUOIST 'I e3elg "067 o5:zEz SPL os 000 z ISz1 |oooz - — |— 000 z -— 009 I9z — of 009 I 001 — ost'o | oof'o | Str'o "wW 8 IJAJO v:S "wu g-bl'u +b-El wu € 121 WUYIQNIY eWwuns FÅ 4 X S Die JUPNYPIT, "upaln apuakrstom "Tu? "muqy Id pewsoy "HPA —l 008 0080 oof:g | 000 | vor | oto | oof:o 0050 | oSz'0 | 0070 IOUOIT AX | | Ser'o |UNTISUONLJAI X stro jewnungs EE eng EG | oce £ (er 008 :1919unIg ny Id peussoy BPjIaA orter Rss (q 000 Zz 05'z9 007 Jos" LE £zISL 00 "00z£)001 1000 Zz 0011000 I | (RNaugqUuy =) TOUOTY :(p3uew pesaonpar=) PrujsoNg ANEIIY Sa Ej SO | 1:0 13p | -euISON PBIAJPUr (q 2 —'1 | 80 S:0 pewsoxyssurunoy (r uu g-b|'w b-El ur | "wu g 19AJ0 | 1212 WU YFYIQNY | 10J [RISLONLI2A [900 Zz [eunung I El ÖTTBIISTULUIPNY c t rs Vr FIBUTPUN NER BULIIIIOWUY :TIPRUIsOY PINartpurT ""'"peujsoysduiuwnoly "2990 FLOTTNINGSKOSTNADERNAS FÖRDELNING. I OI generellt bestämmas utan böra bero på pröfning af flottgodsets och orts- förhållandenas art. Här må endast framhållas önskvärdheten däraf, att för hela flottle- dens alla distrikt och för alla omkostnadernas fördelning antages en gemensam klassindelning, hvilket icke bör medföra någon olägenhet, då för hvarje distrikt de särskilda klassernas deltagande i olika slag af kostnader bestämmes genom särskilda relationstalsserier. Ett sådant tillvägagångssätt torde å andra sidan vara nödvändigt för åstadkom- mande af reda i uppgifter och bokföring. Bil. 1 visar generellt huru ett distriktskonto kommer att te sig och lämnar öfverblick af metoden för kostnadens fördelning inom distriktet. Skiljningskostnaden. Att döma af de principer, som allmänt tillämpas i vidt skilda de- lar af landet, hafva synemännen icke ansett ofvan citerade föreskrifter tillämpliga på skiljningskostnadens fördelning, utan gällande allenast fottningskostnad i inskränkt bemärkelse. Detta är så mycket egendom- ligare, som man i annat afseende, nämligen då fråga varit om inrättande af allmänt skiljeställe, där förut endast funnits enskildt skiljeställe, lik- ställt allmänt s/z/jeställe med allmän forfled och ansett sig kunna för- orda allmänt skiljeställe, därför att det befunnits vara af »gagn för orten». Så mycket mera påfallande är emellertid önskvärdheten af att dessa föreskrifter förtydligas och deras räckvidd bestämmes. Som det nu tillgått har inkonsekvensen vid tydningen ledt till en uppenbarligen orättvis fördelning af skiljningskostnaden, som jag nedan skall påvisa. Om i dessa föreskrifter skiljningskostnaden fått anses vara likställd med flottningskostnaden, skulle synemännen haft att afgifva utredning om skiljeställes zZndelande 1 distrikt samt om de olika virkesslagens skilj- ningssvårighet. Nu har utan vidare skiljningssvårigheten antagits sam- manfallande med flottningssvårigheten, hvilket man för länge sedan insett vara oriktigt, och skiljestället betraktats som ef distrikt. Detta kan an- ses till formen motiveradt af, att skiljestället ändock alltid är ett jäm- förelsevis kort distrikt. Men i realiteten, d. v. s. i afseende å de inom skiljestället utgående kostnaderna är det i allmänhet ett mycket bety- dande distrikt, hvars kostnadssumma gifvetvis bör fördelas rättvist på där behandladt flottgods. För detta ändamål är distriktsindelning lika lätt genomförbar och lika naturlig som beträffande flottleden i öfrigt. För att visa huru en sådan indelning af ett skiljeställe i distrikt kan utföras, och huru denna indelning verkar, framställes en skiljningsanordning schematiskt i vidstå- 102 ERNST ANDERSSON. ende figur ex a. Skiljestället afser uppdelning af deti pilens riktning an- kommande ensartade flottgodset, antag först i 27 märken, alla lika tal- rikt representerade, hvilken uppdelning tänkes ske genom tre gånger upprepad 3-delning. (Fig. 1, ex. a.) Arbetet, som utföres vid tre bryggor, A, B och C blifver gifvetvis detsamma för hvart och ett af de 27 mär- kena. Timmerantalet är 270,000 st. och totala kostnaden 27,000 kr. Vi torde i exemplet få antaga, att arbetet vid hvar och en af bryggorna A, B och C är ungefär lika stort, antag 9,000 kr. vid hvarje eller 333!/3 kr. pr 1,000, då samma timmermängd skall behandlas vid hvarje Fig. 2. Enskildt skiljeställe utmed älfvens lopp. 2, passerande, 47, kvarstannande flottgods. 4, £, C, bryggor, utgörande nedre gräns för distrikt» inom skiljestället, 24, v, Xx, Vv, 3, Sorteringsfickor för utskildt gods. £, afhämtnings- kanal. Arbetskostnaden vid bryggan 4 delas på partierna p och g, vid bryggan / på par- tierna 2, v, x, vy och 2, vid bryggan C på partierna 2, v, x och 7. brygga, ehuru verkliga förhållandet är, att något mera arbete behöfves på bryggan B än på A och mera på C än på B. Hvarje märke skall emellertid betala !/;, af kostnaden vid A, 2/,, af kostnaden vid B och 2/3, af kostnaden vid C. Då hafva alla betalt lika mycket och för sina penningar fått lika mycket arbete utfördt. Om nu emellertid 2/7 af allt flottgodset tillhör en delägare och mär- kenas antal är endast 19, af hvilka ett omfattar 2/;, de öfriga 18 hvar- dera 1/,, af hela partiet (fig. 1, ex. b), så lärer en förståndig flottnings- inspektor redan vid bryggan A skilja ut det största märket, 15, som alltsa går ut ur skiljningsanordningen utan vidare behandling, hvarefter han vid B och C behöfver endast ?/; af den arbetsstyrka, som var nödvän- dig vid delning i 27 delar. Skulle nämnda antal 270,000 st. vid detta skiljeställe delas på 15 märken, af hvilka FLOTTNINGSKOSTNADERNAS FÖRDELNING. 103 n:ris 1I—12 äro 27:de delar om 10,000 ig MN Orden >» -30,000 och 15 > Je eller g0,000 skulle efter ofvan beräknade kostnad, 333!/3 kr. på 1,000 vid hvarje brygga, fördelning ske efter nedanstående kalkyl: DAT MALKENA:scscecss scan FIDE Ta TA 15 Ske! som följer: vid brygganA —4,000 =2,000 =3,000 9,000 » » > ) B 4,000 2,000 [0] 6,900 » » » » (Cl if [0] (6) 4,000 Summa =<:12,000 4,000 3,000 19,000 förtetfrantal al ses susen. 120,000 60,000 90,000 270,000 utgörande af hela partiet — 12/3, 2/0 Na Verklig kostnad per enhet 10 öre 6?/; öre 3!/3 öre, Totala skiljningskostnaden utgör 19,000 kronor eller 7 öre pr stock, som debiteras allt utskiljdt timmer, då skiljestället utgör eZ distrikt. Detta förfarande innebär emellertid att märket 15 får betala 3?/; öre mera pr stock än detta timmer kostat i arbete. Hade däremot alla fått sitt flott- gods uppdeladt i poster lika med n:ris 1—12 eller 10,000 st., hvilket äfven för 13, 14 och 13 kunnat äga ett visst värde, så skulle hela kostnaden uppgått till 27,000 kr. eller 10 öre pr stock, som vi förut sett. En rättvis fördelning af skiljningskostnaden för ensartadt virke kan ske, om hvarje brygga betraktas som ett distrikt, för hvilket arbetskost naden särskildt bokföres på de märken, som där behandlas. Om också förhållandena vid skiljeställena icke alltid äro så enkla, som i det här schematiserade fallet, torde det emellertid i de flesta fall vara möjligt, att till distrikt gruppera ett skiljeställes bryggor. Om skiljestället indelats i distrikt, återstår för rättvis fördelning af skiljningskostnaden endast att fastställa olika virkesslags skiljningssvå- righet. Då denna är beroende af andra förhållanden, än de som inverka på flottningen, blifva relationstalen för flottgodsklasserna ej fullt samman- fallande med de för flottningen riktigaste utan måste särskildt uppskat- tas eller framgå ur redan befintlig statistik. Af det anförda framgår emellertid, att det innebär ett större arbete att dela ett virkesparti efter märken i ett större antal delar. I sådana fall, där indelning i distrikt icke kan genomföras, bör det därför vara möjligt att enligt statistik gradera skiljningssvårigheten med hänsyn till inbördes storleken i flottgodsmängd af de olika märken, som utskiljas. Här anförda princip låter sig tillämpa för en rättvis fördelning af skiljningskostnaden icke blott inom ett skiljeställe, utan äfven då tim- mer skall till en eller flera delägare någonstädes utmed en flottled af 104 ERNST ANDERSSON. skiljas. Vid ett sådant skiljeställe består arbetet dels i uppdelning af flottgodset i två partier, det ena passerande, det andra kvarstannande, dels uti sistnämnda partis sortering till sina ägare. Indelas skiljestället i distrikt, så att första bryggan, A, där godsmängden delas i 2:ne partier, utgör första distriktet, så framgår tydligt, att det passerande timret är likställdt med märket 15 i fig. 1, samt att det icke skall deltaga i det kvarstannande timrets sortering till sina ägare vid bryggan B och C. (Se fig. 2.) För närvarande tillämpas olika principer. Har sådant skilje- ställe af en eller annan anledning blifvit förklaradt för »allmänt», måste allt timmer lika deltaga såväl i delning som i sortering till delägarna, hvilket uppenbarligen icke är i öfverensstämmelse med flottningsstadgans anda och mening. Har det däremot betraktats som »eznskildt» hafva de som velat där utskilja timmer fått göra detta helt och hållet på egen bekostnad. Huru önskvärdt det än må anses vara att flottlederna kunde i vid- sträcktaste grad liksom järnvägarna göras tjänliga för transport af såväl stora som små virkespartier från hvilken punkt som helst och Z// hvil- ken punkt som helst utmed desamma, uppresa sig dock oöfverstigliga hinder häremot. Såväl mängden i flottlederna framfördt gods som det antal märken, hvarpå det i skiljeställena skall uppdelas, tilltager årligen. Då de lämpligaste platserna för sorteringen äro strängt upptagna, hafva skiljeställena måst utsträckas till för skiljningen mindre lämpliga delar af älfvarna, där skiljningen går sämre. Därigenom försenas flottgodsets framkomst till destinationsorten och stegras flottningskostnaden i sin helhet. Då en allmän flottled gifvetvis måste vara till för alla, och således delägarna i flottningen kunna blifva huru många som helst, då således hvarken antalet deltagare eller minimigräns för storleken af de partier, som till framflottning och urskiljning af flottleden mottagas, kan be- gränsas, då på denna grund icke heller ex delägare kan hindras anmäla till flottning och sortering flera med olika märken försedda partier af godtycklig storlek, hvarigenom allt en högst betungande stegring af sorteringskostaden måste blifva en följd, finnes ingen annan utväg att begränsa kostnaderna än den, att låta hvarje virkesägare betala den verkliga kostnad, som det för hans räkning utförda arbetet betingar, i ändamål att tvinga honom att kalkylera och handla i enlighet med det gemensamma intresset. Efterflottning. Af det föregående framgår emellertid, att skiljningskostnaderna steg- ras med antalet trafikanter, samt att således skiljningskostnaden per en- FLOTTNINGSKOSTNADERNAS FÖRDELNING. 105 het räknadt är afsevärdt större för små än för stora virkespartiers sor- tering. För undvikande af skiljningskostnaden har därför en och annan virkesägare föredragit att framflotta sitt virke efZer den allmänna flott- ningens afslutande för året, — och är detta en naturlig utväg, då skilj ningskostnaden blir alltför dyrbar, helst om virket skall flottas rela- tivt kort väg och t. ex. afskiljas vid skiljeställe utmed älfvens lopp. Det måste då också förutses, att flera småpartiers ägare finna förmånligt att gemensamt efterflotta. Kostnaden för skiljning dem emellan, alltså för sortering af ett fåtal inbördes mera jämnstora partier, blifver näm- ligen relativt ringa. Detta sätt, att utföra tvenne allmänna flottningar efter hvarandra, torde mången gång befinnas af behofvet påkalladt, /ef/st för virke som icke skall följa med till älfvens slut, utan någonstädes högre upp utmed älfvens lopp afskiljas. Mången gång torde tillfälle till mindre partiers uttagande utmed älfvens lopp, på grund af bristande utrymme och möj- ligheter att magasinera timmer under afvaktan på skiljning, icke kunna beredas, annat än genom efterflottning. Särskildt måste detta tillväga- 'gångssätt befinnas vara ändamålsenligt vid afskiljande af kolved vid älfven korsande järnväg, då dels detta virkes beskaffenhet och minder- värdighet, åtminstone beträffande dess minsta dimensioner, icke gärna tillåter det att deltaga i de stora kosnaderna för flottning och skiljning tillsammans med annat gods, dels det å andra sidan icke kan anses rationellt att detta virke, om det gör anspråk på billig flottningskostnad, bereder öfrigt, fullt betalande virke förfång genom att fördröja detsam- mas framflottande, indirekt förorsakande detta värdefullare virke en värdeminskning, som måhända öfverstiger det mindervärdiga virkets totala värde. Det är att märka att de direkta kostnadernas rättvisa fördelning, på sätt härofvan framgått, automatiskt skall medföra tillvägagångssätt, som befordra detgemensamma intresset och äro ägnade att leda till ett för hela virkestransporten fördelaktigt resultat. Det har föreslagits att ur skogsvår- dens synpunkt mäindervärdigt virke borde få flottas så billigt, att andra värdefullare virkessortiment skulle nödgas betala en viss del af den å det mindervärdiga virket verkligen belöpande direkta kostnaden. Men där- igenom skulle på det bättre virket förloras, lika mycket som genom den nedsatta flottningsafgiften vinnes å det mindervärdiga virket. Det torde då vara lika klokt att taga vinsten direkt på den vara, som i sig själf är vinstgifvande samt afvakta mera gynnsamma konjunkturer för den mindervärdiga varans utnyttjande. Ett nedsättande af fraktkostnaden för den mindervärdiga varan kan endast ifrågasättas, om öfrigt flottgods Skogsvårdens Tidskrift, allm. delen, 19:2. 8 106 ERNST ANDERSSON. därigenom vinner någon fördel. Om skog af visst slag har så ringa värde, att densamma icke skulle kunna betala sin direkta utflottnings- kostnad, måste den stå kvar på rot. Detta är då äfven fördelaktigare för det öfriga virket, ty dess kostnader blifva naturligtvis mindre, om det slipper gälda äfven en del af den direkta kostnaden för det minder- värdiga virkets flottning, på samma gång som hela flottningen på grund af mindre trängsel och tidsspillan går fortare. Icke ens skogsvårds- motiven anser jag härvid väga nog tungt för att kunna rubba en omutlig rättvisa vid de direkta flottningskostnadernas fördelning. Då ingen reell grund finnes för fraktkostnadens nedsättande, skulle godtycklighet komma att göra sig gällande. Däremot torde de zndirekta kostnaderna, som måste utgå, antingen det mindervärdiga virket flottas eller ej, kunna genom införande af annan grund för deras fördelning, högst afsevärdt lindras för det mindervärdiga virkets vidkommande. Dessa kostnader hafva hittills i allmänhet drabbat detta virke efter samma grund som de direkta kostnaderna. Då dessa kostnader vanligen äro rätt afsevärda, torde rimliga kraf på fraktnedsätt- ning för sådant virke kunna i väsentlig grad tillfredsställas på denna väg. De indirekta kostnadernas fördelning. På samma grund som de direkta kostnaderna måste debiteras di- striktvis, böra äfven de indirekta, konstanta kostnaderna hänföras till distrikten, så att just de timmerpartier som haft gagn af dessa kost- nader, få betala dem. Lika litet som flottningskostnad inom ett distrikt må debiteras timmer, som ej flottats inom detta distrikt, böra byggnads- kostnader och andra kostnader för flottledens åstadkommande samt strandskadeersättningar och andra, för rättigheten att flotta utgående kostnader, få debiteras annat timmer, än det som genom distriktet framgått, såvida icke vissa byggnader å ett distrikt, såsom dammbygg- nader, pröfvas vara till nytta för flottningen på flere ofvanför eller ner danför varande distrikt, i hvilket fall denna byggnadskostnad lämpligen bör för amortering bokföras delad på dessa samtliga distrikt. Den enda af de indirekta kostnaderna, som icke kan hänföras till visst distrikt, är allså kostnaden för den centrala administrationen. En del administrationskostnader äro däremot gemensamma för hela grupper af distrikt, utan att dock inom dessa grupper kunna med säkerhet hän- föras till visst distrikt. Administrationskostnaden bör fördelas å de distrikt till hvilka den hör, således den centrala administrationens kost- nader på alla distrikten, i proportion till den å distrikten utgångna di- rekta kostnaden. FLOTTNINGSKOSTNADERNAS FÖRDELNING. 107 Huru slutligen olika flottgodsklasser böra deltaga i dessa konstanta kostnader, sedan de hänförts till distrikt, återstår att öfverväga. Då hvarken betydande variationer i hela flottgodsmängden eller variationer i mängden af viss flottgodsklass i nämnvärd grad kunna sägas påverka dessa slag af kostnader, kan ingen på kvantitet, det må vara stycketal eller kubikmassa, fotad fördelningsgrund med fog föreslås. Ytterst är ju flottledens åstadkommande ett allmänt skogsägare- intresse, i det att densamma tjänar för transport endast af virke, som produceras inom flottledens vattensamlingsområde. Flottledsanläggningen skulle alltså vara en gemensam angelägenhet för skogsägarna inom flott- ledens vattensamlingsområde, i det att deras skogsvärden och i följd däraf deras markvärden stegras genom flottledens inrättande. Rättvisan fordrar då, att dessa skogsägare skola deltaga i anlägg- ningskostnaden, i mån som deras skogsvärden genom flottledens inrät- tande stegras, hvilket öfverensstämmer med den princip, som enligt lag tillämpas vid andra liknande företag, exempelvis gemensam vatten- afledning. Då emellertid i allmänhet utom för de allra gröfsta dimensionerna så godt som hela skogsvärdet åstadkommes genom flottningsmöjlighe- ten, torde en god grund för anläggningskostnadens fördelning äfven vara själfva skogsvärdet. Lägges skogsvärdet till grund för fördelningen, komma de som vid tiden för anläggningen endast äga ungskog att endast i obetydlig grad bidraga, men detta måste anses rättvist, alldenstund deras intresse af flottleden måste vara ofantligt mycket mindre än de skogs- ägares, hvilka hafva mogen skog. Skillnaden i intresse skulle repre- senteras af räntan på hvars och ens andeli anläggningskostnaden under den tid som förflyter intill dess hvarje skogsägare får nytta af flottleden för sin skog. Denna ränteskillnad torde tämligen jämnt balansera mot värdeskillnaden. Skogsvärdet skulle alltså vara en i hufvudsak rättvis fördelningsgrund, hvilket också domänstyrelsen i sitt »förslag till än- dringar i gällande flottningsstadga» af 27 maj 1909 framhåller. Huruvida anläggningskostnaden i enlighet med domänstyrelsens förslag bör uttagas direkt af skogsägarna så snart anläggningen blifvit fullbordad eller om den fortfarande bör uttagas genom att belasta det utflottade virket med skyldighet att amortera byggnadskostnaden, är gifvetvis oberoende af fördelningsgrunden. Denna låter sig tillämpa under bibehållande af sin egenskap att vara rättvis så väl vid det ena som det andra förfaringssättet, d. v. s. vare sig årsafverkningen belägges med amorteringsskyldighet eller skogskapitalet debiteras för anläggnings- kostnaden, hvilket väl skall innebäras i att anläggningskostnaden »afskrif- ves» (domänstyrelsen). I detta fall måste ju hvarje skogsägare debitera 105 ERNST ANDERSSON. sin årliga skogsafkastning ränta och amortering å den af honom betalda andelen i anläggningskostnad. TI förra fallet debiteras årsafverkningen sin andel i anläggningskostnaden direkt i form af amortering. Man må näm- ligen ihågkomma att hvarje kostnad, som pålägges virket allt ifrån dess afverkning intill dess export i form af mera eller mindre förädlad pro- dukt, återfaller på skogsägaren, som alltså får betala genomsnittskost- naden för flottningen, således äfven amorteringsvis debiterad byggnads- kostnad. Om amorteringssystemet således icke är domänstyrelsens förslag i något afseende underlägset, så har det å andra sidan ofantliga prak- tiska fördelar att uppvisa. Först och främst måste byggnadskostnaden fördelas på distrikt, för att kunna debiteras det flottgods, som har nytta af byggnaderna. En sådan fördelning af distriktens byggnadskostnad på skogsägarna skulle än ytterligare komplicera syneförrättningens utredningsarbete öfver skogs- värdena. Härtill kommer den omständigheten, att »afskrifningssystemet> med säkerhet skulle hindra tillkomsten af flottleder. Månget flottledsförslag skulle nog fått hvila och ännu varit outfördt, om skogsägarna skulle sam- manskjutit penningarna till detsamma. För dem är det nämligen något helt annat att få betala flottledsanläggningen successive, i mån som de genom afverkning, efter flottledens tillkomst få medel disponibla, och i mån som de utnyttja flottleden, än att frampressa kapitalet på en gång. Ett sådant tillvägagångssätt skulle, om det tillämpats, säkert förorsakat skogsägarna så stort bryderi, att mången måst gå ifrån sitt hemman. Det är amorteringssystemets förtjänst att flottledsanläggningarna kunnat avancera och vinna den tillslutning de fått. Jag vill alltså framhålla, att det nu tillämpade och bepröfvade tillvägagångssättet att belägga ärsafverkningarna med amorteringsskyldighet, i hvilket fall skogsvärdet träffas af kostnaden, i mån som det genom afverkning blifver effektivt. torde vara i hög grad ändamålsenligt, 072 nämligen grunden för kost- nadsfördelningen blifver vwirkets värde, hvilket med för ändamålet nödig tillförlitlighet alltid torde kunna för olika virkesslags vidkommande ge- nomsnittligt utredas. Skogsvårdens fordringar tillfredsställas genom att virkesvärdet läg- ges som grund för byggnadskostnadens fördelning, i det att om netto behållningen å ett virkesslag är ringa äfven dess deltagande i amor- teringen blifver mycket ringa, samt, då afgiften utgör viss procent af värdet, denna afgift icke kan i något fall helt förtaga fördelen af detta virkesslags tillgodogörande. Då underhållskostnaden och strandskade- kostnaden för flottleden äro af samma natur som amorteringen af bygg- FLOTTNINGSKOSTNADERNAS FÖRDELNING. 1og nadskostnaden, torde dessa kostnader böra uttagas och fördelas efter samma grund. Då för administrationskostnaden, sedan denna fördelats och påförts de särskilda distrikten, någon lämpligare fördelningsgrund än virkes- värdet icke heller torde kunna motiveras, skulle alltså samtliga de in- direkta kostnaderna lämpligen kunna å de skilda flottgodsklasserna för- delas efter dessas inbördes värdeproportion, som alltså skulle ligga till grund för uppställandet af de relationstal, efter hvilka virke af olika flottgodsklasser skall deltaga i de indirekta kostnaderna inom de distrikt detta virke passerat. Enligt min åsikt borde synemännens utredning i regel innefatta så detaljerade utredningar, som ofvan framhålllits. Men i vissa fall, där flottledsföretaget icke är af den betydelse, att detta erfordras, torde det böra läggas i synemännens skön att, efter motivering, undvika detaljer i utredningen, som sakna afsevärd betydelse. Det torde dock vara ändamålsenligt om föreskrifterna innefatta en instruktion, som är tillämplig, äfven för de största flottledsföretag, vid hvilka utredningar af de slag jag här omnämnt torde fullt ut erfordras för att flottningshandteringen skall till allmänt gagn blifva tillfredsstäl- lande reglerad. Å andra sidan måste stadgan vara så allmänt affattad, att den- samma icke hindrar flottningsväsendets vidare utveckling. Med stöd af det anförda torde få anses önskvärdt, att synemännen åläggas utreda: dels huru med hänsyn till flottledens och flottgodsets beskaffenhet, förhållandet mellan vattentillgång och beräknad flottgodsmängd, samt beräknade antalet deltagare i flottningen, jämfördt med möjligheterna för skiljeställens anordnande, lottningen anses böra bedrifvas, därvid särskildt skall angifvas, om flottgodset bör fram- föras separat eller blandadt, samt om visst flottgods af en eller annan anledning bör framflottas efter annat flottgods; dels hvad som för en rättvis fördelning af alla de kostnader, som den gemensamma fottningen direkt eller indirekt medför är att iakttaga, såsom, om och huru flottleden och sorteringsställena böra indelas i distrikt, för hvilka såväl kostnaderna för flottledens ästadkommande och för rätten att flotta som de direkta flott- nings- och skiljningskostnaderna skola särskildt bokföras och fördelas; I 10 ERNST ANDERSSON. huru flottgodset bör till sin mängd bestämmas och i klas- ser indelas samt i hvilken mån de olika flottgodsklasserna skola i de olika slagen af kostnader inom hvarje distrikt deltaga; huru de kostnader, som icke kunna till visst distrikt hän- föras, skola fördelas; dels om och i hvilken mån på grund af mindervärdighet vissa dimen- sionsklasser af visst virkesslag anses kunna befrias från delta- gande i sådana kostnader, på hvilka detta virkes framförande i vattendraget icke anses direkt inverka. MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT. Redogörelse för verksamheten vid Statens Skogs-= försöksanstalt under år 191. I enlighet med föreskrifterna i 6, 8 och 9 $$ af Kungl. Maj:ts nåd. instruktion för Statens Skogsförsöksanstalt af den 18 december 1908 lämnas här nedan följande korta meddelande för de vid Skogsförsöks- anstalten utförda arbetenas omfattning och beskaffenhet under år 1911. Ett utförligare omnämnande af dessa arbeten kommer att ingå i en redogörelse för Skogsförsöksanstaltens verksamhet under 3-årsperioden 1909—1911 i samband med förslag till de arbeten, som böra komma till utförande under åren 1912—1914. I. Skogsafdelningen. Under tiden januari till midten af maj månader pågingo innearbeten hufvudsakligen med bearbetning af insamladt material. Förutom den tid, som kräfves å denna afdelning med kassaredovisning och löpande göromål, voro föreståndaren och den å afdelningen anställde kronojägaren sysselsatta med uträknande af försöksytor samt förberedande arbeten för Skogsförsöksanstaltens utställning vid 21:sta allmänna svenska landt- bruksmötet i Örebro. Assistenten afslutade bearbetningen af sina under- sökningar om ljungbränningens betydelse vid skogskultur, samt var i öfrigt sysselsatt med ordnande af försöksanstaltens bibliotek och afdel- ningens numera ganska rikhaltiga negativsamling, som f. n. består af 1,095 st. nummer. En del af maj och juni månader upptogs äfven med förarbeten till. Skogsförsöksanstaltens utställning i Örebro samt dennas ordnande. Denna utställning var ganska omfattande och upptog, med undantag af bo- taniska afdelningens kartor öfver de ädla löfträdens utbredning i södra och mellersta Sverige, i hufvudsak skogsafdelningens olika föregående undersökningar. En hufvudgrupp af utställningen var afsedd att belysa tallens pro- veniensfråga genom bl. a. tallkott och frö från olika trakter af landet samt 7-åriga plantor, som uppdragits i Västergötland af frö från olika platser i Sverige. En tablå visade vidare, att omkring 22,000 kg. ut- 112 SKOGSFÖRSÖKSANSTALTENS VERKSAMHET UNDER ÅR I911. ländskt tallfrö införts i landet sedan 1886, och en annan, att minst 17,000 hektar ännu äro beväxta med mindervärdiga s. k. tyska tall- bestånd. Från en del mera typiska sådana bestånd utställdes foto- grafier. En annan hufvudgrupp af skogsafdelningens utställning visade exem- pel på produktionen i olika svenska skogssamhällen. För hvarje skogssam- hälle hade utvalts en eller ett par typiska försöksytor från skilda trakter af landet, och dessa åskådliggjordes genom jordprof, beskrifningar, kartor i skalan I: 200, hvarå samtliga träden inlagts i skalan 1: 100, bilder efter förstorade fotografier, längdgenomskärningar af typiska träd eller medelträd samt tvärgenomskärningar af samma träd vid brösthöjd. Som en tredje hufvudgrupp af utställningsföremål visades afdel- ningens gallringsförsök i rena tall- och granskogar. Dessa framställ- des på liknande sätt som försöksytorna från de olika skogstyperna, men för att trädens dimensioner vid olika gallringar lättare skulle framträda voro kartorna upprättade i skalan I : 25. Några bestämda resultat kunde gifvetvis dessa gallringsserier ännu ej uppvisa, då de första ytorna, som anlades år 1902 och 1903, endast reviderats en gång. Denna del af utställningen var därför mera anordnad för att visa, huru Skogs- försöksanstalten arbetar på att lösa dessa för våra skogsbestånds vård så viktiga frågor. Vidare utställdes en af A. MAASS grafiskt upprättad erfarenhetstabell för rena, normala tallbestånd, af E. WIBECK upprättade kartor utvisande de områden af Västbo och Östbo härad i Småland, som under de senaste 250 åren varit bevuxna med bokskog och de som för närvarande bära sådan skog, samt en sammanställning i tabeller och karta öfver af Sta- tens Skogsförsöksanstalt under åren 1902—1911 utlagda försöksfält. I viss mån kom denna utställning att inkräkta på öfriga arbeten å skogsafdelningen, men torde dock varit af stor betydelse för Skogsför- söksanstalten, då dess verksamhet och arbetsmetoder härigenom blefvo kända bland ett mycket stort antal af landets skogsägare. — För att möjliggöra utställningens anordnande hade Kungl. Maj:t anvisat ett be- lopp af 1,900 kronor af reservationsanslaget för kronoskogarnas skötsel. Afdelningens fältarbeten ha under året i hufvudsak omfattat dels planteringar i Norrland för att utreda, om tallfrö därstädes kan användas från en något sydligare hemort än traktens, dZe/s undersökningar af olika starka gallringar i tall-,; gran- och björkbestånd. Hela våren och försommaren användes till försöksplanteringarna med tallplantor, som uppdragits i Norrland af frö från olika svensk hemort. Härvid planterades 17 afd. å Kuortisrova öfverloppsmark nära Sikträsk i Lappland, 20 afd. å Svartbergets kronopark i Västerbotten, SKOGSFÖRSÖKSANSTALTENS VERKSAMHET UNDER ÅR I9II. | 18 afd. å Bockens kronopark i Lycksele lappmark, 15 afd. å Renålan- dets kronopark, 19 afd. å Västbyns kronopark, 19 afd. å Horkaskogens kronopark och 19 afd. å Oxböle kronopark, alla i Jämtland, 16 afd. å Ofvansjö kronopark i Gästrikland, 12 afd. å Älfdalens kronopark, 15 afd. å Älfros kronopark samt 15 afd. å Idre kronopark, alla de sist- nämnda i Öfre Dalarna. Inalles ha således utlagts 185 afdelningar om en areal af 12,5; hektar för proveniensförsök med tall. För studiet af gallringsfrågan reviderades i augusti månad ytorna 6: I—II i 80-årig tallskog å Hafverö kyrkoherdeboställe i Medelpad, samt ytan 56: I—III i 63-årig skog, ytan 57: I—II i 67-årig skog och 58: I—II i 84-årig skog, alla de sistnämnda belägna å Ljusne Voxna aktiebolags bruksskog, nära Voxna station i Hälsingland. Härjämte ha äfven reviderats tillväxtytorna n:o 98 och 99 å kronoparken Ön i Me- delpad samt n:o 59, 60 och 61 å Ljusne—Voxna aktiebolags bruks- skogar (samtliga nummer hänvisa till ALEX. MAASS” Berättelse rörande skogsafdelningens verksamhet åren 1902—1908 i h. 6 af Meddelanden från Statens Skogsförsöksanstalt, Skogsvårdsföreningens tidskrift 1909, sid. 221). Under dessa undersökningar påbörjades försök med att vid kartläggning af olika gallringsgrader uppmäta trädens kronor. Äfven- ledes gjordes en del iakttagelser öfver lämpliga antalet profträd och deras uppmätning, hvarvid också med godt resultat användes den af flottningschefen A. LÖF konstruerade stångklafven. Dessa studier på- visade äfven nödvändigheten af att skogsafdelningen söker öfvergå till att mäta stående profstammar, så att vid revisionerna samma vissa träd ständigt blifva noggrant undersökta. Vidare ha under hösten reviderats ett flertal för 5 år sedan utlagda gallringsytor i planterade granskogar, nämligen n:o 66 i 47-årig skog å södra Bobergs häradsallmänning i Östergötland, n:o 33: III i 31-årig skog, n:o 5354: I—IV i 36-årig skog och n:o 55 i 42-årig skog, alla å Dalby kronopark i Skåne samt n:o 50: I—II i 37-årig skog ä krono- parken Tönnersjöheden i Halland. Slutligen ha reviderats 4 st. gallringsytor (n:o 51 och 52) i 42-årig björkskog å kronoparken Tönnersjöheden i Halland. Nya försöksytor ha under september månad utlagts i granskogar, nämligen en gallringsserie om 3 ytor i 29-årig planterad granskog å kronoparken Tönnersjöheden i Halland, en gallringsserie om likaledes 3 ytor i 32-årig planterad granskog å Örebro stads skog samt 3:ne styc- ken tillväxtytor å Mölnbacka bruks skogar i Värmland. Vid profytsundersökningar ha under året närmare undersökts 123 profträd af gran, 63 af tall och 7 af björk. För utrönande af det bästa afståndet mellan plantorna vid kultur, 114 SKOGSFÖRSÖKSANSTALTENS VERKSAMHET UNDER ÅR 1011. ha å Oxböle kronopark i Jämtland anlagts 3:ne afdelningar om tillsam- mans 99,75 ar, som planterats med 2-åriga tallplantor å respektive 1, 2 och 3 meters kvadratförband. Då frågan om lämpligheten af att ilandets skogar införa främmande trädslag står på Skogsförsöksanstaltens program, ha som ett led i dessa undersökningar å 4 ställen anlagts smärre försöksplanteringar af det utmärkta amerikanska lärkträdet, Larix occidentalis. Dessa försök, om tillsammans 0,s8 hektar, äro belägna vid Bispgårdens skogsskola i Jämt- land, Bjurfors kronopark i Västmanland, Storfors Bruks aktiebolags mark i Värmland samt å Ombergs kronopark i Östergötland. I det af Kungl. Domänstyrelsen för afdelningen fastställda arbets- programmet föreskrifves, att »sedan föryngringsproblemet kritiskt stude- rats och därvid nödig klarhet vunnits för att kunna anordna systema- tiska försök härom, skola försöksytor i sådant syfte utläggas». I an- slutning härtill utsände afdelningen ett cirkulär till Norrlands skogsägare och skogsmän för att få närmare upplysningar om tidigare utförda åt- gärder för åstadkommande af naturlig föryngring. I samband med de ofvan omnämnda kulturresorna i Norrland, påbörjade afdelningens assi- stent en del studier öfver sådana äldre försök. Under hösten hade af Skogsförsöksanstalten planlagts en resa i de svenska skogarna för ledaren af det danska skogsförsöksväsendet, pro- fessor OÖPPERMANN, professorerna vid Landbohgjskolen Köpenhamn BoaAS och KOALPIN-RAVN samt 20 skovbrugsstuderende. Dessa besökte äfven en del af afdelningens gallrings- och tillväxtytor ute i skogarna, hvarigenom denna resa kom att utgöra ett led i ett förut genom inbju- dan från Danmark påbörjadt samarbete mellan det danska och svenska skogsförsöksväsendet. Under månaderna oktober—december ha nästan uteslutande före- kommit innearbete med ordnande af afdelningens samlingar, bearbetande af insamladt material samt utarbetande af uppsatser. Föreståndarens tid har upptagits med bearbetning af kronojägarnas rapporter om skogs- frötillgången i landet och en utredning om olika metoders betydelse vid undersökning af barrträdsfröets grobarhet samt tillsammans med af- delningens kronojägare med uträknande af siffermaterialet från försöks- ytorna. Assistenten har sysslat med ordnandet af fotografisamlingen och har dessutom genom biblioteksstudier förberedt en uppsats om de s. k. tyska tallbestånden i landet och en därmed sammanhängande utredning af proveniensfrågan. Af »Meddelanden från Statens Skogsförsöksanstalt» har utgifvits häftet 8 för år 1911. Detta omfattar 280 sidor med 74 illustrationer SKOGSFÖRSÖKSANSTALTENS VERKSAMHET UNDER ÅR IOITI. IIS och XXII sidor resuméer på tyska språket. I detta häfte har skogs- afdelningen publicerat: ALEX. Maass: Kubikinnehållet och formen hos tallen i Sverige. » » Erfarenhetstabeller för tallen. Ett bidrag till kännedomen om normala tallbestånd. GUNNAR SCHOTTE: Redogörelse för verksamheten vid Statens Skogsförsöks- anstalt I. Skogsafdelningen. » » Skogsträdens frösättning hösten 1911. » » Om olika metoders betydelse vid undersökning af barr- trädsfrös grobarhet. EDVARD WiBECK: Om ljungbränning för skogskultur. Under hösten ha slutligen vidtagits förberedande åtgärder för an- äggande af en försöksträdgård. Genom tillmötesgående af föreståndaren för Centralanstaltens för försöksväsendet på jordbruksområdet entomologiska afdelning har sålunda upplåtits ett mindre område å den tomt, hvarå Skogsförsöksanstaltens institutionsbyggnad är afsedd att uppföras. Om- rådet har inhägnats med herkulesstängsel och på en mindre del om 100 kvm. har uppbyggts en bur af järnstolpar och stängselnät, där sådd- försök kunna utföras och där dyrbarare plantmateriel är afsedt att upp- dragas. Intresset för Skogsförsöksanstaltens arbeten synes blifva allt större hos landets skogsägare, och förfrågningar och erbjudanden af bestånd och mark för undersökningar jämte fri handtlangning ingå numera ofta. På grund af de små reseanslagen och den fåtaliga personalen kan dock ej Skogsförsöksanstalten mottaga dylika erbjudanden i den utsträckning som vore önskvärdt. Skogsförsöksanstaltens bibliotek har under året ökats med 345 band, småskrifter eller separat, hvarigenom biblioteket, som under året fullständigt ordnats, numera omfattar 2427 nummer. Med sina >»Medde- landen» har försöksanstaltens bytesverksamhet med in- och utländska institutioner blifvit allt vidsträcktare för hvarje år. Utom en hel del själfständiga arbeten har sålunda Skogsförsöksanstalten under det gångna året fått mottaga 120 periodiska skrifter. Stockholm den 30 december 1911. GUNNAR SCHOTTE. 110 SKOGSFORSOKSANSTALTENS VERKSAMHET UNDER AR 1911. II. Botaniska afdelningen. Första delen af berättelseåret januari—maj upptogs hufvudsakligen af innearbeten. De genom frågecirkulär insamlade uppgifterna angående de ädla löfträdens utbredning och förekomst inom landet ha inlagts på General- stabens höjdkartor öfver södra och mellersta Sverige. Härigenom har erhållits en god, allmän öfversikt af materialets beskaffenhet och använd- barhet samt klarhet öfver, i hvad mån detta material behöfver kom- pletteras för att gifva en fullständig och detaljerad bild af de ädla löf- trädens utbredning inom landet. Ett förslag om hur detta lämpligen skall kunna ske, kommer framdeles att aflämnas. Kartorna voro utställda å Skogsförsöksanstaltens utställning i Örebro. Observationerna öfver grundvattnets växlande stånd och rörelse i försöksfältet vid Rokliden underkastades en närmare granskning, hvarjämte förarbeten gjordes för en mera sammanfattande framställning öfver afdel- ningens undersökningar öfver försumpningsföreteelserna i Norrlands skogar. Å jordmånslaboratoriet utfördes undersökningar öfver den kemiska och fysikaliska beskaffenheten hos olika humusformer och öfver den in- verkan, som upphettning och asktillförsel ha på humustäckets omsättning. I samband med de förut utförda undersökningarna öfver humusämnenas stora förmåga att upptaga fritt syre utfördes under maj månad en under- sökning öfver betingelserna för ljungrötternas andning, en undersökning, som synes få betydelse för en rätt uppfattning om markens beskaffen- het å vissa ljunghedar. Assistenten utförde allehanda undersökningar öfver af parasitsvampar eller af insekter angripna skogsträd och ordnade jämte assistenten på skogsafdelningen anstaltens bibliotek. Under en stor del af tiden januari—maj var botanisten upptagen af de förberedande arbetena för försökstaxeringen af Värmlands läns skogar. Utearbetena fortgingo från början af juni månad till och med senare delen af september. Under juni månad utförde botanisten allehanda undersökningar å försöksfälten inom Piteå revir, hvaraf det ena afser undersökningar i försumpad granskog, det andra föryngringsförsök å svårföryngrade tall- hedar. Under sommaren 1908 utlagda profytor i försumpade skogar och myrar, hvilka dikades sommaren 1909, underkastades en preliminär granskning. Under juli månad anlades ett nytt försöksfält å svårför- yngrad tallhed å kronoparken Östra Jörnsmarken i Jörns revir. Detta försöksfält, som omfattar en areal af en hektar, ligger å morän, medan SKOGSFÖRSÖKSANSTALTENS VERKSAMHET UNDER ÅR ROT 1 försöksfältet vid Fagerheden är beläget å sand. Därefter utfördes alle- handa undersökningar å försöksfältet å Kulbäckslidens kronopark, afsedt för studiet af granskogarnas försumpning. Under en längre resa i inre Ångermanland, Västerbotten och Lapp- land hade botanisten tillfälle att undersöka olika dikningssystem och dessas inverkan på myrars och försumpade skogars torrläggning, observa- tioner gjordes öfver genom själfsådd och genom kultur uppkommen skog å torrlagda myrar, öfver afdikade, försumpade skogar samt öfver tillväxt och föryngringsförhållanden i gamla granskogar. Under denna resa kompletterades i väsentlig mån anstaltens förut utförda undersök- ningar, hvarjämte synpunkter vunnos för nya. Under senare delen af augusti anlades ett försöksfält i ett lärk- bestånd vid Lesjöfors i Värmland. Lärken är planterad på en svagt försumpad moränlid, och försöksfältet afser att utröna, om och i hvad mån lärkträdens transpiration inverkar på grundvattenståndet i marken, och huru lärken genom sitt rikliga barraffall inverkar på de öfversta markskiktens beskaffenhet. Försöksfältet omfattar en yta af omkring en hektar. För mätning af grundvattenståndet ha anlagts fyra stycken brunnar, men är det meningen, att om försöket så fordrar öka brun- narnas antal. Platsen för försöket har ställts till anstaltens förfogande af Lesjöfors bruks aktiebolag. Under september månad ägnades några dagar åt att demonstrera svenska skogstyper för det danska skogsförsöksväsendets ledare och för skogseleverna vid Landbohojskolen i Köpenhamn. Härefter besöktes Hamra kronopark, hufvudsakligen för att studera vegetationens förändring sedan 1903 å de myrar, som undersöktes vid den botaniska afdelningens arbeten denna sommar. Myrarna voro då nyligen dikade, men ha se- dermera ytterligare dikats. Dessutom ägnades rätt mycken tid åt en undersökning af i Hamra kronopark förekommande snöbrottsskador. Undersökningar öfver utdikade myrar fortsattes i Älfdalens kronopark, hvarefter tallhedarna i nordligaste Dalarna (Idre kapellag) undersöktes. Assistentens sommarresor ha i första hand afsett att studera sådana trädsjukdomar, som spela en större roll i våra skogar, men som till sin natur äro ofullständigt utredda. Under juni månad undersöktes sålunda i Västergötland och i Bohuslän en sjukdom å granen, som yttrar sig däri, att toppen aftorkar. Sjukdomen är mycket utbredd i de plante- rade granskogarna och har på somliga ställen en stor betydelse. Under juli månad besökte assistenten delar af Västerbotten och Ångermanland. Tallplantornas sjukdomar studerades då framför allt. Under utläggan- det af försöksfältet på Östra Jörnsmarken företogs en grundlig under- sökning af de sjukdomar, som angripa och döda de oväxtliga tallplan- 118 SKOGSFÖRSÖKSANSTALTENS VERKSAMHET UNDER ÅR I91I. torna å hedarna. Det s. k. snöskyttet, som förorsakas eller åtföljes af en på barren lefvande svamp, Phacidium infestans, undersöktes på flera ställen i Västerbotten och Ångermanland samt längre fram på sommaren äfven i Dalarna. Snöskyttet synes under sommaren haft en något större utbredning än vanligt. Under ett besök i Jämtland undersöktes en inom Hallens revir upp- trädande sjukdom å tallen, af hittills outredd natur, hvarjämte frågan om tallens fröproduktion blef föremål för närmare uppmärksamhet. Studi- erna öfver snöskyttet fortsattes sedermera i Dalarna, där undersökningarna utsträcktes ända till Särna, där det visade sig, att märgborrar förorsakat tallbeståndens utdöende inom mycket stora områden. Assistenten har dessutom deltagit i arbetena på försöksfälten å kronoparkerna Östra Jörnsmarken och Kulbäcksliden samt vid Lesjöfors i Värmland och tjänstgjort vid utställningen i Örebro. De genom själfpollination af särskildt utvalda barrträd erhållna gran- plantorna ha studerats af t. f. lektorn vid Skogsinstitutet, d:r NILS SYL- VÉN, som haft dessa under sin vård i Skogsinstitutets plantskola. Från senare delen af september månad har tiden hufvudsakligen upptagits af innearbeten. JA jordmånslaboratoriet ha undersökningarna öfver humusarterna å tallhedar alltjämt fortsatts, men ha ännu icke på grund af frågans invecklade natur kunnat bringas så långt, att de ägna sig för publikation. För att utreda den geografiska utbredningen och den ekonomiska betydelsen af de under vintern 1910—1911 i Norrland allmänt uppträdande snöbrottsskadorna utsändes under oktober månad genom Kungl. Domänstyrelsen frågecirkulär till samtliga skogstjänstemän i de fem norra distrikten, hvarjämte försöksanstalten utsände dylika till enskilda personer. Frågecirkulären, som återkommo till anstalten under november månad, ha bearbetats och torde därför snart en berättelse kunna publiceras om dessa snöbrottsskador. Assistentens tid har hufvudsakligen upptagits af undersökningar öfver trädsjukdomar, såväl sådana som för- orsakas af parasitsvampar som de, hvilka bero af insektsangrepp. Han nytillkomna fotografiplåtarna samt å anstalten utfört åtskilliga fotografier. I Meddelanden från Statens Skogsförsöksanstalt H. 8 har afdelningen publicerat: HENRIK HESSELMAN: Berättelse öfver den Botaniska afdelningens verksamhet Chr. 180) T. LAGERBERG: Pestalozzia hartigi Tubeuf, en ny fiende i våra plantskolor. »> En märgborrshärjning 1 öfre Dalarna. Stockholm den 30 december 1911. HENRIK HESSELMAN. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN LOTTA STRÖDDA IAKTTAGELSER OCH NATURMINNEN. En pelargran. I Meddelanden från Statens Skogsförsöksanstalt år 1908 (se Skogsvårds- föreningens Tidskrift 1908, H. g9—10) har NIiLs SYLVÉN beskrifvit en »Pelar- liknande gran» från Hassle socken i norra Västergötland, hvilken synes stå den af CARRIERE beskrifna Picea excelsa (LAM.) LK. f. columnaris mycket nära, och i denna tidskrift beskrifvas af GEETE, RABENIUS, HULTMARK m. fl. dicho- typa granar, hvilkas öfre del varit pelarformade. En synnerligen vacker monotyp pelargran från Säfsjö i Småland torde därför förtjäna omnämnande. Granen i fråga finnes å Mejensjö bys utskog c:a 150 m. öster om skogs- vägen från Mejensjö by — Norra Ljunga och c:a 3 km. från förstnämnda plats. Växande 1 kanten af ett nyligen afverkadt bestånd har den helt sä- kert sitt egendomliga utseende att tacka för att den fått behålla lifvet. Mar- ken sluttar svagt åt väster och utgöres af morängrus af frisk och god be- skaffenhet. Trädet företer ett friskt och växtligt utseende och påminner på afstånd om en virad majstång. Höjden är c:a 15 m. och diametern vid brösthöjd omkring 23 cm. Barken är slät och fin, ej olik silfvergranens. Åldern torde vara vansklig att bestämma utan närmare undersökning, men troligen håller den sig under 100 år. Kronan är smal, cylindrisk, öfverskri- der ingenstädes 2 m. 1 genomskärning och går så lång! ned, att grenarna på sydsidan beröra marken. Grenarna af första ordningen äro korta, ej synner- ligen grofva och öfvergå i en oändlig mängd fina smågrenar, hvilka äro så tätt ställda, att de ge intryck af häxkvastbildning. Dessa grenruskor äro å stammens mellersta och nedre delar af vacker drufklasliknande form. På grund af den stora belastningen äro primärgrenarna starkt nedhängande, ned- till smyga de flerstädes tätt utmed stammen. Barren äro korta och tätt sit- tande (se fig. 2 med tillhjälp af lup). Toppen är frisk, men saknar vertikalt toppskott. Kottar syntes ej till; och det är väl ganska troligt, att granen i fråga är steril. Till yttre habitus är granen visserligen frappant olik den af CARRIERE beskrifna pelargranen, men Professor Dr. C. SCHRÖTER har i sitt bekanta ar- bete »Ueber die Vielgestaltigkeit der Fichte» upptagit en i Waadtländeral- perna i Schweiz funnen dichotyp gran såsom partiell pelargran, och denna företer samma karaktäristiska utseende som Säfsjö-granen. Af senare fynd synes emellertid framgå, att pelargranen förekommer under tvenne ganska olika typer, hvaraf den ena noggrant ansluter sig till den af CARRIÉRE be- skrifna och den andra mera öfverensstämmer med den af SCHRÖTER ofvan omnämnda, och hvilken typ i Säfsjö-granen fått en synnerligen vacker re presentant. EDVARD LUNDBERG. delen af pelargranen från söder. Nedre 2. Fig. = ed 2 > SS oc = DD :o Pelargran från Sä Fig. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN, IQI2, H. 2—3. FRÅN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA. Beslut vid Skogsvårdsstyrelsernas möte i december 1911. Mellan skogsvårdsstyrelserna anordnas numera som bekant möten hvart tredje år. Det andra af dessa ägde rum i Stockholm den 4—38 december 1911. Då gifvetvis de härvid fattade besluten ha ett stort intresse för landets skogsägare meddelas här nedan en kort sammanfattning af de för mötet väckta motionerna samt utskottsutlåtanden och deras behandling. Gemensamma angelägenheter och organisation. Med anledning af motion (n:o 27) från Östergötlands läns skogsvårds- styrelse ang. en gemensam utställning för skogsvårdsstyrelserna vid 22:a all- männa svenska landtbruksmötet i Stockholm 1916 beslöt mötet att uttala sig för en sådan utställning under förutsättning, att kostnaden för utställningen fördelas i förhållande till de olika skogsvårdsstyrelsernas inkomster. Samtidigt tillsattes en kommitté af bruksägaren G. EKELUND, kapten B. ÅA. DE VERDIER och jägmästaren H. WEDHuLM med f. d. direktören J. F. BROMAN som supp- leant, som fick i uppdrag att utarbeta plan för denna utställning och utreda, huruvida och i hvad mån skogsvårdsstyrelserna befinnas villiga att deltaga i omkostnadernas delande på ofvan nämndt sätt. Kalmar läns södra landstingsområdes motion (n:o 2) ang. utdelning till skogsvårdsstyrelserna af Svensk författningssamling samt de Konungens befall- ningshafvandes kungörelser, som beröra skogsvårdsstyrelserna, afslogs af mötet. Ett förslag från skogsvårdsstyrelsens inom Göteborgs och Bohus läns landstingsområde , (motion n:o r2) om utseende af delegerade från landets skogsvårdsstyrelser att deltaga i förhandlingar rörande skogsbrandförsäkringens ordnande afslogs. I Skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs läns landstingsområde hade föreslagit (motion n:o: 24), att skogsvårdsstyrelsemötet skulle besluta, att hos Kungl. Maj:t hemställa, det Kungl. Maj:t täcktes så snart sig göra låter vidtaga åt- gärder för 'åvägabringande af läroböcker och planschverk rörande skogshus- hållning och: skogsvård. Mötet beslöt i enlighet härmed. Skogsvårdsföreningens tidskrift, Allmänna delen, 1912. 9 122 FRÅN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA,. I anledning af en motion (n:o 17) från landshöfding F. HOLMQVIST beslöt mötet uttala sig för önskvärdheten af att skogsvårdsstyrelsernas års- berättelser tryckas gemensamt, att de liksom hittills spridas genom Skogs- vårdsföreningens försorg, men att kostnaderna härför nedbringas så mycket som möjligt. Mötet lämnade äfven i uppdrag åt sitt förvaltningsutskott att till skogsvårdsföreningens styrelse öfverlämna formulär till tabellsammandrag i enlighet med ett af fjärde utskottet utarbetadt förslag i nära öfverensstäm- melse med uppställningen af de tabeller, som åtföljde skogsvårdsstyrelsernas berättelser för år 1910. Slutligen beslöt mötet, i anledning af en motion af bruksägaren A. EKMAN angående sättet för fördelning mellan skogsvårdsstyrelserna af kost- naderna för styrelsernas möten, uttala sig för, att dessa kostnader skola för- delas på de olika skogsvårdsstyrelserna i förhållande till dessa skogsvårds- styrelsers årliga inkomster efter de grunder, som förvaltningsutskottet närmare bestämmer. Förslag till ändring i lag ang. vård af enskildes skogar d. 24 iuli 1903. I skrifvelse till skogsvårdsstyrelsernas förvaltningsutskott hade skogslag- stiftningskommittén till öfverläggningsämne vid mötet föreslagit frågan, om och i hvilken mån 1903 års skogsvårdslag bör utvecklas. I sådant syfte hade kommittén i sin skrifvelse lämnat en kortfattad redogörelse för de hufvudsakliga anmärkningar af principiell innebörd, som framställts mot lagen, och antydt de olika förslag till lagens förbättrande, som framkommit. Dessa anmärkningar och förslag hade föranledt kommittén att uppdela ärendet i följande sex frågor, hvilka kommittén alltså önskat bringa under mötets be- handling, nämligen: »I. Frågan, huruvida lagstiftningen angående vård af enskildes skogar bör byggas på annan princip än den till grund för lagen den 24 juli 1903 liggande regeln om tryggande af skogens återväxt men i öfrigt fri skogs- hushållning. II. Frågan, huruvida till grund för ändrad lagstiftning i detta ämne bör läggas: A. Principen om skyddande af växtlig ungskog jämte tryggande af återväxten men i öfrigt fri skogshushållning. B. Principen om rationell skogshushållning i allo. III. Frågan, huruvida lagstiftningen på detta område för alla de delar af landet, å hvilka 1903 års lag har afseende, bör ordnas efter enahanda grund. IV. Frågan, huruvida en eventuell lagstiftning efter principen om rationell skogsvård bör afse all skogsmark i enskild hand och, i annat fall, i hvilken mån den bör begränsas. V. Frågan om lämpligaste medlet för åvägabringande af rationell skogsvård å enskildes ägor (t. ex. skyldighet för ägaren att hafva anställd forstligt utbildad förvaltare, afgifvande af uppgifter om skogsvården m. m., åliggande att sköta skogen efter fastställd hushållningsplan). ; VI. Frågan, huruvida det kan antagas, att en lagstiftning efter de under II angifna principer skulle för att göras effektiv ställa större anspråk BESLUT VID SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS MÖTE I DECEMBER IGIT. I12 (o på öfvervakande från skogsvårdsstyrelsernas sida än dessa med nuvarande organisation kunde motsvara». I anledning häraf beslöt mötet att göra följande af första utskottet före- slagna uttalande: Skogsvårdsstyrelserna hafva ej tidigare haft till förfogande någon sam- manfattning af framkomna synpunkter och uppslag i förevarande ärende motsvarande den, kommitténs skrifvelse innebär, och de olika styrelserna hafva sålunda icke haft tillfälle att förskaffa sig en på pröfning af förelig- gande förslag grundad uppfattning i ärendet. Intagandet af en bestämd ståndpunkt till dessa förslag förutsätter äfven med nödvändighet utredningar af större omfång, än som för närvarande föreligga. Under dessa förhållanden har utskottet ej sett sig kunna till mötet af- gifva förslag till detaljerade uttalanden i af kommittén framlagda frågor. Då kommittén ej heller begärt sådana uttalanden utan endast anhållit, att mötet ville upptaga ämnet till öfverläggning och diskussion, har utskottet ej heller ansett nödigt att ingå på någon som helst detaljgranskning af olika fram- komna förslag. I stället har utskottet sökt afskilja de uti uttalade önskemål på detta område inbegripna hufvudriktningar för en utvidgad skogslagstiftning, hvilka redan nu kunna anses möta oöfverstigliga hinder att genomföra, hvar- jämte utskottet velat gifva uttryck för de önskemål i förevarande hänseende, som utskottet vid ärendets nuvarande läge ser sig kunna ansluta sig till. Den meningen torde vara ganska utbredd, att den nuvarande lagen ej är tillfyllest och att en utvidgning af densamma alltså är behöftig, ehuru meningarna om i hvilken grad och på hvad sätt denna utvidgning bör ske, såsom kom- mittén framhållit, gå mycket i sär. " Af kommitténs framställning synes framgå såsom kommitténs mening, att vår nuvarande skogslag icke skulle åsyfta annat än att åstadkomma åter- växt, där särskilda åtgärder till återväxtens betryggande efter afverkning äro erforderliga. Utskottet hyser emellertid den uppfattningen, att ifrågavarande lag, sådan dess anda fått uttryck i $ 1, i sig innebär jämväl syftemålet att förhindra eft äfventyrande af den befintliga återväxten, så länge densamma är att betrakta såsom återväxt, hvilket utskottet anser vara fallet ännu uti skogens ungskogsåldrar. Väl är det obestridligt, att lagen i detta hänseende är långt ifrån effektiv, men erfarenheten har dock visat, att en tillämpning i öfver- ensstämmelse härmed ägt rum i stora delar af landet. På grund af denna sin uppfattning kan utskottet icke finna, att ett tillägg till vår nuvarande lagstiftning i syfte att förskaffa ungskogarna ett verksamt skydd mot sköfling skulle behöfva anses innebära något frånträdande af den grund, hvarå vår nuvarande lag hvilar. De här ofvan under mom. I och mom. II A och B i kommitténs skrifvelse angifna frågorna vill utskottet alltså sammanfatta i följande tvenne: Bör en fortsatt skogslagstiftning byggas enbart på den nu- varande lagens grund, eller skall den grundas på principen om rationell skogshushållning i allo. Införandet af en rationell skogshushållning på lagstiftningens väg möter bland andra hinder äfven det, att uppfattningarna om, hvad begreppet »rationell skogshushållning» innebär, växla till den grad, att nöjaktig enhetlighet vid tillämpningen af en sådan lag omöjliggöres, hvilken enhetlighet blir alltmera nödvändig i samma mån, som lagen ingriper kraftigare i den enskildes för- foganderätt öfver de skördar skogsmarkerna gifva. Åtgärder i syfte att 124 FRÅN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA. åstadkomma någon planmässighet vid den enskildes skogshushållning i all- mänhet finner utskottet visserligen vara i viss mån önskvärda men likväl, för så vidt dylika åtgärder skulle gälla all skogsmark, för närvarande omöjliga att åstadkomma bl. a. på grund däraf, att den skogligt utbildade personal, söm för sådant ändamål vore erforderlig, för närvarande & står till buds och ej heller torde kunna uppbringas under den närmaste tiden. Enbart dessa skäl finner utskottet tillräckliga för att aflägsna tanken på en lagstiftning om införande af rationell skogshushållning å enskildas skogar i all- mänhet. Frågan om och i hvad mån särskild lagstiftning i denna riktning borde. göras för vissa skogsägares marker eller inom vissa områden, ser sig utskottet icke kunna yttra sig om på grundval af de uppgifter om behofvet 1 detta hänseende, som för närvarande föreligga. En utbyggnad på vår nuvarande skogslags grund af bestämmelser till skydd för växtkraftig ungskog är enligt utskoltets mening eftersträfvansvärd på grund af den omfattning, hvaruti rofhuggningar i ungskog förekomma. De skäl mot införandet af sådana lagbestämmelser, som hittills framkommit, hafva icke, äfven om de böra tillerkännas en viss betydelse, kunnat öfvertyga utskottet om, att det skulle vara omöjligt att åvägabringa ett tillägg till nu gällande lag af nämnda innehåll. Därest man såsom ett oeftergifligt villkor för en skogsvårdslagstiftning uppställer, att lagtexten skall innefatta för en hvar fullt påtagliga detaljerade uppgifter om gränserna för lagens räckvidd, blir enligt utskottets mening all effektiv skogsvårdslagstiftning omöjlig att åstadkomma. SS. k. dimensionslagar och de lagar, som afse allmänt utsyningstvång, uppfylla nämnda villkor, men af skäl, som här icke behöfva återgifvas, ligga skogslagar af nämnda slag utom området för nuvarande sträfvanden att erhålla en bättre skogslag för hela eller större delen af landet. En verksam skogsvårdslags bestämmelser måste därför ovillkorligen suppleras af ett godt praktiskt omdöme såväl hos den skogsvårdspersonal, som har lagens tillämpning närmast om hand, som hos skogsägarna själfva. En skogslags bestämmelser böra därför uppbäras och stödjas af en allmän rättsuppfattning bland skogsägarna. I detta afseende fylla gifvetvis sträf- vandena efter skydd för ungskog måttet, enär rofhuggningar af ungskog bland skogsägarna i allmänhet uppfattas såsom vanhäfd. Att icke desto mindre en ungskogslag är behöflig, beror ju förnämligast därpå, att förekommarde ungskogssköflingar i allmänhet icke utföras af den vanliga hemmansägaren utan merendels af de affärsmän, hvilkas affärsrörelse hvilar på den vinst, som ofta är förenad med inköp af skogshemman och skyndsam försäljning af hemmanen, sedan skogen realiserats. I hvilken grad eventuella bestämmelser om skydd för ungskog böra göras gemensamma för hela landet, ser sig utskottet ej heller på frågans nu- varande läge kunna uttala någon bestämd uppfattning om. Skogsförhållandena växla visserligen jämförelsevis mycket icke blott inom olika större delar af landet utan mången gång äfven inom ett så litet område som ett län, men dessa växlingar torde i regel vara af i stort sedt samma art, hvilket förhål- lande synes antyda möjligheten af åtminstone i viss grad gemensamma be- stämmelser för hela eller större delen af landet. Då behofvet af lagstiftning i förevarande hänseende på olika håll måhända är något olika, och då detta behof synes "böra påverka lagens innebörd, ser sig utskottet, därest någon BESLUT VID SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS MÖTE I DECEMBER IO91I11I. Fe An åtskillnad mellan olika landsdelar skulle göras på denna grund, böra erinra om, att nämnda behof möjligen är något större i de norra landsdelarna, där föryngringstiden är jämförelsevis lång och såren efter ungskogssköflingar sålunda läkas långsammare än i sydligare belägna trakter. Frågan huruvida den enligt utskottets mening önskvärda lagstiftningen kunde beräknas ställa afsevärdt större anspråk på öfvervakande från skogs- vårdsstyrelsernas sida, än dessa med nuvarande organisation kunde motsvara, anser sig utskottet böra besvara nekande. Med anledning af de frågor, som skogslagstiftningskommittén hänskjutit till mötets behandling, vill utskottet alltså endast hemställa till mötet att afgifva ett allmänt uttalande till förmån för de framkomna önskemål på skogslag- sliftningens område, som åsyfta ett effektivt skydd mot rofhuggning af ungskog, d. v. s. en utbyggnad af skogslagstiftningen på den nu gällande skogsvårdslagens grund, och att erhålla bestämmelser i detta hänseende, som, i den mån det är möjligt, blifva gemensamma för hela eller större delen af landet. En framställning från Kalmar läns södra landstingsområde (motion n:o 3) angående sådant tillägg i lagen, att betning, som bevisligen skadar skogs- återväxten, må kunna i. vissa fall och på vissa områden förbjudas, blef af mötet afslagen. Skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs läns landstingsområde (motion n:o 5), att jordägaren, men ej skogsafverkaren, göres ansvarig för skogens återväxt blef af mötet afslagen, liksom en liknande motion vid 1908 års möte. Kronobergs läns skogsvårdsstyrelse hade vidare föreslagit (motion n:o 6) att, innan skogsvårdsstyrelse jämlikt 2 $ påkallar undersökning, vederbörande afverkare eller jordägare skulle lämnas tillfälle yttra sig. Motionen blef af mötet afslagen. Skogsvårdsstyrelsens i Göteborgs och Bohus län motion (n:o 9) angående ungskogslag föranledde icke till någon mötets åtgärd, emedan mötet uttalade sig i frågan till skogslagstiftningskommittén (se ofvan). Hr F. AF PETERSENS hade motionerat (n:o 14) om sådan ändring i 12 S i lagen, att betesbehofvet ej må utgöra något motiv för afverkning, hvari- genom återväxten uppenbarligen äfventyras. I anledning häraf beslöt mötet hos Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes föranstalta, att vid nu pågående revision af lagen angående vård af enskildes skogar 12 $i lagen måtte erhålla sådan lydelse, att däraf tydligt framgår, att tillgodogörandet af skogsbetet ej må kunna användas som förevändning för sådan afverkning, som uppenbarligen äfventyrar skogsåterväxten. , Med anledning af motion (n:o 13) af hrr C. CARLING och L. OLÉN om ändring af 1 och 4 $$ i lagen i syfte att bättre trygga skogens återväxt be- slöt mötet allenast att hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl Maj:t täcktes vid- taga åtgärder för sådan ändring af 1 $ i lagen den 24 juli 1903 angående vård af enskildes skogar, att ansvarigheten i fråga om betryggande af åter- växten efter vanskötsel af skogsmark varder lika, vare sig ägare till marken eller annan, till hvilken afverkningsrätt upplåtits, gjort sig till vanskötseln skyldig. Ett förslag af hr W. DyBEcK (motion n:o 23) om sådant tillägg till lagen i syfte att stadga skyldighet att anmäla tillämnad skogsafverkning af- slogs af mötet. 126 FRÅN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA. Skogsvårdsafgifterna. Med anledning af en motion (n:o 21) från skogsvårdsstyrelsen i Koppar- bergs läns landstingsområde angående tiden för utbetalning till skogsvårds- styrelserna af influtna skogsvårdsafgifter, beslöt mötet anhålla hos Kungl. Maj:t, att Kungl. Maj:t täcktes i nåder bemyndiga statskontoret att verkställa för- delning af inflytande skogsvårdsafgifter de olika skogsvårdsstyrelserna emellan en gång i hvarje af årets fyra kvartal. I anledning af motioner från skogsvårdsstyrelsen i Södermanlands läns landstingsområde (n:o 4) samt hr H. CARBONNIER och W. DyBeEcK (n:o 32) rörande ändring af kungl. förordningen angående skogsvårdsafgifter, beslöt mötet en skrifvelse till Kungl. Maj:t. I denna framhålles bl. a., att ett höjande af skogsvårdsafgiften utöfver nuvarande i förberörda lags första paragraf an- gifna belopp icke synes erforderligt, liksom det icke heller förefaller lämpligt att förbinda afgiftens upptagande med skogsaccisens erläggande, hvarefter yrkas, att Kungl. Maj:t täcktes i nåder föranstalta om allsidig utredning rö- rande omläggning af grunderna för skogsvårdsafgifternas upptagande med särskild hänsyn till, att dylika afgifter måtte utgå för allt virke, som inom landet försäljes eller för industrien användes, med undantag för husbehofs- virke och kolved. Ökade anslag. Skogsvårdsstyrelsen i Kalmar läns norra landstingsområde hade (motion n:o 19) framställt yrkande om ökning af anslaget till uppehållande af skogs- vårdsstyrelsernas verksamhet. I anledning häraf beslöt mötet anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes i nåder aflåta proposition till nästkommande Riksdag med hem- ställan, att anslaget till bestridande af utgifter för uppehållande af skogs- vårdsstyrelsernas verksamhet måtte ökas från 67,500 kronor till 100,000 kronor. I anledning af motioner från skogsvårdsstyrelsen i Göteborgs och Bohus- län (n:o 10), i Kalmar läns norra landtingsområde (n:o 26) och i Hallands län (n:o — ) rörande höjning af anslaget till skogsodlingens befrämjande, be- slöt mötet i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t ville till nästkommande års Riksdag aflåta nådig proposition att hittills utgående an- slag af 100,000 kronor, till skogsodlingens befrämjande måtte ökas till 300,000 kronor och att samtidigt gällande grunder för statsbidrags erhållande i så måtto ändras, att, sedan skogsvårdsstyrelse bekommit dubbla det belopp, som landsting och ”hushällningssällskap eller ettdera af dem lämnat, Eders Kungl. Maj:t ägde fördela återstoden på de särskilda landstingsområdena efter pröfning af förefintliga större eller mindre behof hos dem. Skogsfröfrågan. Skogsvårdsstyrelsen inom Östergötlands läns landstingsområde hade före- slagit (motion n:o 29) sammanslutning mellan skogsvårdsstyrelserna för bättre ordnande af handeln med skogsfrö. Med anledning häraf beslöt mötet i enlighet med utskottets utlåtande n:o 4 att uppdraga åt sitt förvaltningsutskott att årligen affordra respektive styrelser uppgifter angående tillgång på skogs- BESLUT VID SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS MÖTE I DECEMBER KOTA 127 frö samt behofvet häraf för nästföljande år, och att sålunda inkomna upp- gifter ställas till skogsvårdsstyrelsernas förfogande. Med anledning af motion (n:o 20) från Kopparbergs läns skogsvårds- styrelse angående visst tillägg tilll godstaxan i fråga om frakt af tall- och grankott, beslöt mötet hos järnvägsstyrelsen anhålla om sådant tillägg till godstaxan, att tall- och grankott måtte hänföras till de varor, som berättiga till fri återfrakt för tomsäckar, endast mot erläggande af stadgad inskrif- ningsafgift. På grund af skogsvårdsstyrelsens inom Östergötlands län motion (n:o 28) beslöts en skrifvelse till Kungl. Maj:t, att Kungl, Maj:t ville på angifna skäl föranstalta om att föreskrifter om mera detaljerade, likformiga undersök- ningsmetoder rörande analysering af skogsfrö utfärdas för de med statsmedel understödda frökontrollanstalterna. Östergötlands läns skogsvårdsstyrelse (motion n:o 30) hade hemställt, att en utredning måtte verkställas af statens skogsförsöksanstalt, i hvad grad tiden för kottinsamlingen påverkar det erhållna fröets grobarhet. I anledning häraf beslöts en skrifvelse till Kungl. Domänstyrelsen. Slutligen blefvo följande motioner, berörande diverse spörsmål, af mötet afslagna, nämligen: Skogsvårdsstyrelsens i Kalmar läns södra landstingsområde (motion n:o 1) angående skyldighet för länsmännen att till skogsvårdsstyrelse ingifva förteckning öfver af dem stämpelbelagda skogsafverknings- kontrakt. F. AF PETERSENS motion (n:o 15) om uttalande för ett förbud för mark- bränning under tiden 15 maj—15 september. Skogsvårdsstyrelsens i Göteborgs- och Bohus län (motion n:o 11) ang. förslag, att skogsvårdsstyrelserna skulle ingå till Kungl. Maj:t med en skrifvelse rörande skogsbelåning lika med den, som Föreningen för skogsvård beslöt den 4 april 1910. O. HJ. HuMBLES motioner (n:o 8) angående upprättande af en statistik rörande skogseldarna (i afvaktan på en utredning af länsjägmästarna). Skogsvårdsstyrelsens i Kronobergs läns motion (n:o 7) angående för- ändrad lagstiftning i fråga om förekommande eller hämmande af skogseld (afslogs emedan ett positivt förslag i frågan är att för- vänta 1 närmaste framtid från annat håll). C. J. VON ESSENS motion (n:o 25) angående krigsmaktens användande för biträde vid skogsvårdsarbeten. B. A. de VERDIERS motion (n:o 34), att en föreslagen allmän skogsstatistik måtte komma till stånd så fort sig göra låter. C. CARLINGS motion (n:o 16) och skogsvårdsstyrelsens inom Kronobergs läns landstingsområde motion (n:o 18) angående åtgärder för ut- dikning af försumpade marker. R. LöBEcKs motion (n:o 31) angående förlängning i vissa fall af tiden för skogsafverkningsrättsaftals bestånd. W. DyBEcKS motion (n:o 22) rörande tillägg till 45 8 i lagen om skogsaccis den 18 sept. 1909 i syfte, att skogsvårdsstyrelse skulle äga rätt taga del af skogsaccishandlingar. 128 FRÅN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA. Rättegångar och juridiska spörsmål. 15. Resolution på underdåniga besvär i fråga om förordnande af statens skogstiänsteman för viss undersökning enligt 2 8 i lagen den 24 iuli 1903 angående vård af enskildes skogar. Kungl. Maj:ts nådiga resolution på de besvär, skogsvårdsstyrelsen inom Jämtlands läns landstingsområde i underdånighet anfört öfver Kungl. Maj:ts befallningshafvandes i samma län resolution den 18 april 1911 angående sökt för- ordnande för en statens skogstjänsteman till viss för- rättning; öfver hvilka besvär underdåniga utlåtanden afgifvits den 19 juni 1911 af Kungl. Maj:ts bemälde befallningshafvande och den 20 september samma år af Domänstyrelsen, som därvid öfverlämnat underdå- nigt yttrande från jägmästare A. Holmgren; Gifven Stockholms slott den 19 oktober 1911. Af handlingarna i målet inhämtas hufvudsakligen följande: På framställning af skogsvårdsstyrelsen förordnade Kungl. Maj:ts befall- ningshafvande den 19 oktober 1909 jägmästaren Holmgren att å skogsmarken till 7/, mantal Valla n:r I litt K i Håsjö socken af nämnda län i anledning af därstädes bedrifven afverkning förrätta sådan syn, som omförmäles i andra lagen den 24 juli 1903 angående vård af enskildes skogar. Vid på grund däraf den 23 oktober 1909 af Holmgren med biträde af två gode män för- rättad syn hade enligt besiktningsinstrumenten befunnits, att återväxten vore genom afverkningen uppenbarligen äfventyrad å en areal af omkring 13'/g hektar. Under framhållande att de områden, där återväxt saknades, icke tillräck- ligt noggrant angifvits i besiktningsinstrumentet, samt att det därjämte i den rättegång, som mot ägaren af ifrågavarande skogsmark påginge angående åtgär- ders vidtagande till betryggande af återväxten, vore af vikt att få utrönt, huruvida någon del af den afverkade marken varit försumpad 1 den grad, som uti 12 $ af förenämnda lag förutsättes för frihet att företaga åtgärder till åter- växtens betryggande, hade skogsvårdsstyrelsen i skrifvelse den 4 april 1911 hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande anhållit om förordnande för en skogs- statens tjänsteman att så snart bar mark inträffade förrätta undersökning å stället. Genom öfverklagade resolutionen fann Kungl. Maj:ts befallningshafvande det icke lagligen ankomma på Kungl. Maj:ts befallningshafvande att meddela det begärda förordnandet. Kungl. Maj:t har låtit detta besvärsmål Sig föredragas och finner icke skäl göra ändring i öfverklagade resolutionen. Hvilket vederbörande till un- derdånig efterrättelse länder. GUSTAF (ES Alfred Petersson. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN, TOT2;7 Hil2- 3: FRÅN 1912 ÅRS RIKSDAG. Motioner, som mer eller mindre beröra skogsvården. Förbud för köpare af skogsegendomar att de närmaste åren efter köpet afverka skog till afsalu utan utsyning. Hr E. ÅKERLUND (Andra kammaren, motion n:o 136) upprepar sin motion från förra riksdagen och hemställer, det Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhåller, det täcktes Kungl. Maj:t låta utreda, huruvida icke för- bud för köpare af skogsegendomar att före utgången af viss tid från köpets afslutande, utan utsyning af vederbörande skogstjänstemän, afverka skog å fastigheterna utöfver hvad som erfordras för husbehof, vore ägnadt att i be- tydande mån förekomma skogssköfling å enskilda marker, och att Kungl. Maj:t sedermera täcktes förelägga Riksdagen de förslag, hvartill utredningen kan gifva anledning. Åtgärder att förekomma skadegörelse å ungskog genom toppskottens afskärande m. m. Hr E. ÅKERLUND (Andra kammaren, motion n:o 135) upprepar likale- des sitt förslag härutinnan, och anhåller, det täcktes Kungl. Maj:t låta utreda, hvilka åtgärder kunna finnas lämpliga till förekommande af här ofvan påvisade skadegörelser å ungskog, samt för Riksdagen framlägga de förslag, hvartill en sådan utredning kan gifva anledning. Interimistiska bestämmelser angående nyttjanderätt till samfälld ; skog. Hr AND. Pers (Första kammaren, motion n:o 60) hemställer, att Riks- "dagen ingår till Kungl. Maj:t med anhållan om, att Kungl. Maj:t ville utar- beta och för Riksdagen framlägga förslag till sådana bestämmelser angående nyttjanderätt till samfälld skog, att dess vanvård måtte förekommas under den tid, som åtgår för åstadkommande af en tidsenlig lagstiftning på detta område. Skogsvårdsafgifter och anslag till skogsvårdsstyrelserna. Hr 'G. EKELUND (Första kammaren, motion n:o 61) föreslår, att Riks- dagen i anledning af Kungl. Maj:ts nådiga förordning af den 4 juli 1910 angående skogsvårdsafgifter ville i skrifvelse till Kungl. Maj.t anhålla de/s om 'upphäfvande af Kungl. Maj:ts beslut af den 15 april 1910 om skogsvårds- afgifternas fördelning och des om att Kungl. Maj:t omedelbart täcktes besluta 130 FRÅN 1912 ÅRS RIKSDAG. om ny fördelning af de genom skogsvårdsafgifterna inflytande medlen de olika landstingsområdena emellan efter den virkesmängd, som för tillverkning af varorna blifvit inom de olika områdena afverkad. Hrr Oscar N. OLSSON i Broberg, IVAN SVENSSON, A. P. GUSTAFSSON, A. HENRIKSON, CARL LORENTZON, AUG. IFVARSSON, MALTE SOMMELIUS, ANDERS OLSSUN 1 Tyllered, ÖSKAR LUNDGREN i Wendelsberg, HERMAN ANDERSSON, Grimbo, CORNELIUS ÖLSSON, V. EKEROT, E. ÅKERLUND, PEHR AUG. ÅNDERS- SON, SVEN ÖLSSON (Andra kammaren, motion n:o 177) föreslå, det Riksdagen måtte besluta, att såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för uppehål- lande af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, på extra stat för år 1913 anvisa ett anslag af 100,000 kronor. Samma motionärer med instämmande af hrr O. H. SVENSSON och J. M. JOHANSSON (Andra kammaren, motion n:o 178) föreslå, det Riksdagen måtte besluta, att till skogsodlingens befrämjande höja det hittills utgående anslaget, kronor 100,000, till kronor 300,000; samt att samtidigt i nödig och lämplig mån ändra villkoren för anslagets för- delning mellan skogsvårdsstyrelserna. Hrr Jonsson i Hökhult och NILSSON i Lindås (Andra kammaren, motion n:o 204) hemställa, att Riksdagen måtte besluta, att ett hittills utgående an- slag af 100,000 kronor, till skogsodlingens befrämjande måtte ökas till 200,000 kronor och att samtidigt gällande grunder för statsbidrags erhållande ändras på sätt i motiveringens föreslagits. Lappmarksbefolkningens möiligheter af inkomst för utdrifning af vindfällen. Hrr E. HaGE och E. LINDHAGEN med instämmande af hrr F. O. MÖRTSELL, ANT. WICKSTRÖM och W. BÄCKSTRÖM yrka, att Riksdagen måtte anhålla, det Kungl. Maj:t måtte skyndsamt taga i öfvervägande, hvilka åtgär- der kunna vidtagas för att på ett annat och för befolkningen gagneligare sätt än nu äger rum tillförsäkra den mindre burgna ortsbefolkningen inom lapp- markssocknarna bättre inkomstmöjligheter genom utdrifning af vindfällen eller annan liknande skog. o Stubbrytning å statens skogar inom Västerbottens och Norr- bottens län. Hr E. F. HELLBERG förnyar sin framställning från förra riksdagen (Andra kammaren, motion n:o 18) med instämmande af hrr AD. WIKLUND, J. REHN, W. BÄCKSTRÖM, OLOF JANSSON, F. O. MÖRTSELL, ANT. WIKSTRÖM, LINUS LUNDSTRÖM, ERNST HAGE, PAUL HELLSTRÖM, L. J. CARLSSON, K. S. SAND- STEDT, P. ALB... BÄCKMAN, att Riksdagen må i skrifvelse till Kungl. Maj:t an- hålla, att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder i syfte att ortsbefolkningen må å statens skogar inom Västerbottens och Norrbottens län afgiftsfritt taga stubbar för tjärbränning i den mån men för skogsvården ej däraf upp- kommer. FRÅN I912 ÅRS RIKSDAG. I 31 Ändring i lagen om skogsaccis. Hr O. H. Svensson (Andra kammaren, motion n:o 185) hemställer, att lagen om skogsaccis af den 18 september 1909 2 kap. 5 $ äfvensom 3 kap. 9 $ ändras därhän, att skogsägare, som till flera personer under året antin- gen medelst auktion eller i öfrigt till andra personer, försålt å rot varande skog, uppgående till öfver 150 kronor, blifva skyldiga att härför erlägga ac- cisskatt. Ändring i rstarmmelseraa angående skogsafverkningsafhandlings för- seende med stämpel. Hr Ot1Ltas A. ERICSSON, med instämmande af hrr J. E. SCHÖDEN, K. J. GUSTAFSSON, L. OLSSON och ERIK JONSSON (Första kammaren, motion n:o 72), föreslår, att Riksdagen måtte besluta antaga följande förslag till änd- rad lydelse af 8 $ af förordningen den 18 september 1908 angående stäm- pelafgiften: 8 4. Följande enskilda handlingar — — Skogsafverkning: afhandling därom skall, då den för vinnande af inteck- ning företes, förses med stämpel af 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af hvad för rättigheten blifvit utfäst eller, om detta icke blifvit i afhandlingen till visst belopp bestämdt, af 6 öre för hvarje fullt antal af 10 ar utaf det upplåtna skogsskiftet. Sökes på grund af ATANTNEE fulla 100 kronor af egendomens värde. Väg öfver annans mark för skogsprodukters framforslande. Hr S. SÖDERBERG i Hobborn (Andra kammaren, motion n:o 170) hem- ställer, att Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhåller, det täckes Kungl. Maj:t efter verkställd utredning låta utarbeta och för Riksdagen framlägga sådant lagförslag, som tillförsäkrar skogsägare väg för sina produkters fram- forsling öfver annans mark, med bestämmelser, angifvande grunderna för be- räkning af skada och åverkan, som tillfogas markägare i sådana fall. Svenska lappars rätt till renbete. Hr E. HacGE (Andra kammaren, motion n:r 209) hemställer, att Riks- dagen ville hos Kungl. Maj:t begära helst redan till denna Riksdag förslag till sådan ändring i 27 $ i lagen om lapparnas rätt till renbete, att den bo- faste inom Norrbottens lappmark tillagda undantagsrätt att tillsvidare äga renar, som få begagna sig af lapparnas rätt till renbete, måtte begränsas eller eventuellt upphäfvas. 132 FRÅN 1912 ÅRS RIKSDAG. Skyldighet för myndighet att offentligen försälja virke, hvarom rättegång pågår. Hr B. ERIKSSON i Grängesberg (Andra kammaren, motion n:o 149) före: slår, att Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t ville anhålla, att Kungl: Maj:t måtte taga under öfvervägande, huruvida icke domstol eller annan myn- dighet borde, vid rättegång om bättre rätt till skogsprodukter, ha sig ålagdt att låta offentligen försälja det omtvistade virket och deponera köpeskillingen 1 bankinrättning. Ersättning för genom skogsbrand lidna förluster. Hr K. LARSSON med instämmande af A. LinpH, H. A. NILSSON och M. HELLBERG (Första kammaren, motion n:o 31) samt hr G. M. SANDIN (Andra kammaren, motion n:o 88) hemställa, att Riksdagen måtte besluta att af me- del, som Riksdagen bestämmer, utbetala ett belopp af kronor 19,409: 80 — till vissa personer inom Apertins och Ilbergsbyns byar, såsom skadestånd för genom skogsbrand lidna förluster. Skogsarbetarnas ställning och lefnadsförhållanden m. m. Hrr BERNH. ERIKSSON (Andra kammaren, motion n:o 241) föreslår, att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla att Kungl. Maj:t måtte snarast möjligt låta verkställa utredning rörande skogsarbetarnes ställning och lefnadsförhållanden i Norrland samt, i den mån det finnes önskligt, äfven i andra 1 detta afseende därmed jämförliga landsdelar och därefter vidtaga de åtgärder och i den mån Riksdagens medverkan kräfves, till Riksdagen göra de framställningar, som af denna utredning föranledes. Försäljning eller upplåtande af kronoegendomar. Hr E. ÅKERLUND (Andra kammaren, motion n:o 134) hemställer, det Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhåller, det täcktes Kungl. Maj:t låta utreda, huruvida icke den odlade och för odling tjänliga marken å alla de kronans jordegendomar, hvilka ej i anledning af särskildt dyrbara bygg- nader, omedelbart grannskap till större städer eller af annan särskild orsak pröfvas böra bibehållas i statens hand, samt å de ecklesiastika boställena, skulle bereda landet vida större gagn än nu, därest desamma, jämte för ändamålet erforderlig skogs- och betesmark, där sådan finnes tillgänglig, i mån dessa egendomar blifva lediga från nuvarande arrendatorer och inne- hafvare, uppdelades 1 småbruk samt mot billigt pris och på lämpliga villkor försåldes till mindre bemedlade personer, hvilka önska ägna sig åt jordbruk och befinnas lämpliga därför, men i saknad af nödiga medel ej se sig i stånd därtill, och att, om Kungl. Maj:t efter verkställd utredning finner så vara fallet, Kungl. Maj:t äfven täcktes låta uppgöra förslag för en tid af minst tio år 1 sänder för ifrågavarande kronojords upplåtande till mindre jordbruk och förelägga Riksdagen detsamma, samt att Kungl. Maj:t ock täcktes vid- 'taga erforderliga åtgärder, för att inägojorden jämte nödig skog och betes- mark å de ecklesiastika boställena, innan dessa af församlingarna hinna förses FRÅN 1912 ÅRS RIKSDAG. 33 med dyrbar åbyggnad, må utan vidlyftiga omgångar blifva uppdelade och försålda till lämpliga småbruk. Hrr B. NILSSON, J. A. JONSSON, E. Rär, C. F. SJÖBERG och ]. ANDERS- SON med: instämmande af E. O. MAGNUSSON (Andra kammaren, motion n:o 123) samt hr K. J. GUSTAFSSON (Första kammaren, motion n:o 60) hemställa, att Riksdagen måtte besluta i skrifvelse till Kungl. Maj:t begära utredning i syfte att nu gällande bestämmelser angående upplåtelse af jord från statens domäner måtte så ändras, att äfven i fråga om sådana kronoegendomar, som gifva mer än 600 kronor i årligt arrende, men som helt eller delvis äro lämpliga för jordbruk och ej i anledning af särskildt dyrbara byggnader eller annan särskild orsak böra bibehållas i statens hand, måtte hvad jordbruket beträffar jämte erforderlig skogs- och betesmark på sätt som af Kungl. Maj:t och Riksdagen närmare bestämmes, efter lämplig styckning kunna upplåtas till: försäljning, t samt att på framställning af arrendator eller hans barn försäljning må kunna ske äfven under arrendetiden, och att Kungl. Maj:t måtte för Riksdagen framlägga de förslag, hvartill utredningen kan föranleda. Hrr C. LINDHAGEN och E. HaGcE (Andra kammaren, motion n:o 210) hemställa, att Riksdagen ville i de år 1909 antagna bestämmelserna om upp- låtelse af odlingslägenheter å kronoparker och öfverloppsmarker inom de sju nordligaste länen besluta ändringar i ofvan angifna syften eller, om det ej medhinnes, hos Kungl. Maj:t begära skyndsamt förslag därtill. Hr C. LINDHAGEN (Andra kammaren, motion n:o 211) hemställer, att Riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla om en ingående undersökning rörande torpares och andra småbrukares samt lägenhetsinnehafvares på kronans domäner ställning och förhållanden samt i hvad mån kronojord kan och bör, mer än nu äger rum, stå till tjänst för oundgängliga folkliga ändamål. Hr K. RYDIN (Andra kammaren, motion n:o 29) hemställer, att Riks- dagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande, huruvida icke de hinder, som för närvarande möta mot att under löpande arrendetid från prästerskapets löneboställen afsöndra lägenheter, skulle kunna undanrödjas, samt att de förslag, som af utrednin- gen framgå, måtte föreläggas Riksdagen. | Hr G. STRÖMBERG (Andra kammaren, motion n:o 63) hemställer, att Riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla, att för nästa Riksdag måtte fram- läggas till pröfning hufvudgrunder för upplåtelse med tomträtt af de å kronans egendomar för upplåtelse afsedda bostadstomter, dessa grunder byggda på allmängiltiga bestämmelser för tomträttsupplåtelse från kronojord. Hr G. KRONLUND (Andra kammaren, motion n:o 65) hemställer, att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes fortast möjligt taga under öfvervägande och låta utreda, hvilka åtgärder som böra vidtagas för att bereda den å statens jordbruksdomäner bosatta torpare: klassen en förbättrad och tryggare ställning, samt i afbidan på åtgärder i nämnda syfte eller, därest med dylika åtgärder synes böra anstå, tills torpare- 134 FRÅN 1912 ÅRS RIKSDAG. frågan i dess helhet blifvit pröfvad, i afvaktan därpå kronans till förnyadt arrende ifrågasatta jordbruksdomäner, därå torpare finnas, måtte tillsvidare utarrenderas endast på en kortare tid t. ex. högst fem år. Hr Gustav ROSÉN (Första kammaren, motion n:o 80) samt hr W. BäcK- STRÖM och ANT. WiSTRÖM (Andra kammaren, motion n:o 234) hemställa, att Riksdagen måsse besluta att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla om ut- redning angående åstadkommande af effektiva åtgärder för underlättande af jordupplåtelser för egna hem i Norrland. Rekognitionsskogar och åborätt. Hrr CARL LINDHAGEN, E. ÅA. LEKSELL, FABIAN MÅNSSON, ÅUG. SÄVSTRÖM, ERNST ÅINDLEY, PER NORIN, WILH. EDBOM, ROB. KARLSSON (Andra kamma- ren, motion n:o 208) föreslå, att Riksdagen måtte för sin del besluta, att för- fattningarna angående skatteköp och skatteomföring af kronojord skola i allo tillsvidare upphöra att gälla. Samma motionärer (Andra kammaren, motion n:o 207) hemställa, att Riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla om framläggande af ett förslag r:o) till expropriation i skäliga fall af torp och andra lägenheter å rekognitionsskogshemman mot ersättning af hvad på torpet eller lägenheten belöper af den skatteköpeskilling, som på sin tid erlades för hela hemmanet; 2:0) till en lagstiftning, hvarigenom, innan expropriationsåtgärder kunnat genomföras, åborna på dessa torp och lägenheter tillerkännas samma rätt att sitta odrifna, som tillkommer åbo på under bruk skatteköpt hemman. Hrr C. EKMAN, L. OLSSON, C. G. T. WICKMAN och E. JONSSON (Första kammaren, motion n:o 77) samt JOHAN ERICSSON, P. OLSSON i Fläsbro, OL. OLSSON i See, KARL STARBÄCK och JONAS JONSSON i Ha hemställa, att Riks- dagen måtte besluta hos Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes för- anstalta om en utredning rörande på rekognitionsskogar och under bruk skatteköpta hemman bosatta åboars rättigheter och till Riksdagen göra de framställningar, hvartill utredningen föranleder. Hrr RoB. KARLSSON, E. A. LEKSELL. FABIAN MÅNSSON, AUG. SÄVSTRÖM, ERNST LINDLEY, PER NORIN, WILH. EDBOM, CARL LINDHAGEN hemställa, att Riksdagen ville ställa något lämpligt belopp till Kungl. Maj:ts förfogande för att förhjälpa åbor, som skilts från sin åborätt till under bruk skatteköpta hemman, att återinsättas eventuellt genom rättegång i åborätten, eller om detta ej kan bifallas hos Kungl. Maj:t begära utredning och förslag i ämnet till nästa Riksdag. Planläggning och ledning af arbetet på jordfrågans lösning. Hr C. LINDHAGEN (Andra kammaren, motion n:o: 260) hemställer, att Riksdagen ville anhålla om Kungl. Maj:ts intresserade öfvervägande, huruvida det ej är oundgängligt eller åtminstone lämpligt att nu omsider i arbetet på jordfrågans lösning lägges en ledande tanke och en ordnande hand på denna sak i sin helhet. FRÅN 1912 ÅRS RIKSDAG. 135 Bolags och skogsspekulanters jordförvärf m. m. Hr C. LINDHAGEN (Andra kammaren, motion n:o 214) hemställer, att Riksdagen ville 1:0) hos Kungl. Maj:t begära framläggande af förslag att lagen angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom den 4 maj 1906 enligt förebild af norrländska arrende- och vanhäfdslagarna ut- sträckes att omfatta äfven enskilda skogsspekulanter; 2:0) hos Kungl. Maj:t anhålla om förslag till de norrländska arrende- och vanhäfdslagarnas fulländande i de afseenden, som omförmälas i under- tecknads reservationer till lagutskottets betänkande i ämnet vid 1909 års riksdag; 3:0) hos Kungl. Maj:t begära en snar allsidig och oväldig undersökning af ofvannämnda tre lagars och den norrländska ägostyckningslagens verkningar i afseende å de syften, som de skulle tjäna, äfvensom i den mån utredningen därtill ger anledning omedelbart framlägga förslag till förbättring i lagarna. Hrr A. J. WEDIN och JoHAN WIDÉN (Andra kammaren, motion n:o 237) hemställa, att Riksdagen behagade i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning, i hvilken omfattning och på hvilket sätt åtgärder från statens sida böra vidtagas 1 syfte att för arrendatorer å sådana fastigheter, som afses i lagen om uppsikt å vissa jordbruk i Norrland och Dalarne den 25 juni 1909. underlätta att förvärfva desamma med äganderätt. Åtgärder mot försumpning. Hr P. M. OLSSON i Blädinge med instämande af hr E. O. MAGNUSSON (Andra kammaren, motion n:o 236) anhåller, att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning och förberedande undersökning af hvilka åtgärder lämpligen böra och kunna vidtagas till förhindrande af jord- kulturens fortgående ödeläggelse genom försumpning, företrädesvis å sådana trakter inom landet, där dessa försumpningar redan fått den utsträckning och omfattning, att enskildes krafter och förmåga att verksamt ingripa uppenbar- ligen äro tillräckliga, samt att Kungl. Maj:t därefter för Riksdagen framlägger det förslag, hvartill denna utredning kunnat föranleda. Afdikningsanslagen. Hr A. Roos (Första kammaren, motion n:o 55) föreslår, att Riksdagen måtte besluta, att på extra stat för år 1913 ställa till Kungl. Maj:ts för- fogande, under benämning »allmänna afdikningsanslaget», till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af myrutdikningar och vatten- aftappningar inom andra delar af riket än Norrland och Dalarne, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling af till åker eller äng lämplig jord eller minskning af frostländighet för närliggande bygd, ett belopp af 759,000 kronor, däraf högst 150,000 kronor må utgå till afdikning af sådan mark, hvars torrläggning afser endast minskning af frostländighet för när- liggande bygd. 136 FRÅN 1912 ÅRS RIKSDAG. Ang. tjänsteårsberäkning för vissa kronojägare å Klotens kronopark. Hr A. JANSON i Bråten (Andra kammaren, motion n:o .52) hemställer, att Riksdagen behagade besluta, att kronojägarna M. L. Brusell, E. G.: An- dersson och P. E. Bark vid Klotens kronopark må. från sitt tillträde till ordinarie befattning, såsom tjänsteår räkna sig till godo de år de varit an- ställda såsom extra kronojägare och sålunda äga rätt till de tvenne ålders- tillägg, de genom sin ställning som extra gått förlustiga under föregående år. Flera kvalificerade kvinnliga biträden i domänstyrelsen. Hr H. CARLSON i Herrljunga (Andra kammaren, motion n:o 225) hem- ställer, att i domänstyrelsens aflöningsstat uppföras nio kvinnliga biträden med en begynnelseaflöning för en hvar af fem af 1,200 kronor och för en hvar af fyra — kartograf, två registrators- och ett räkenskapsbiträde — af 1,600 kronor. (Kungl. Maj:t hade på domänstyrelsens förslag uppfört endast ett biträde med den högre aflöningen.) Skogsstatens ijakträtt. Hr I. SÄFSTRAND (Andra kammaren, motion n:o 179) hemställer, ätt Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning angående sådan ändring i gällande jaktstadga, att jakträtten å våra kronoparker hädan- efter icke måtte tillkomma skogsstatens tjänstemän såsom en särskild förmån, utan att staten genom utarrendering af desamma måtte skaffa sig ekonomisk fördel af sina kronoparker, samt därefter för Riksdagen framlägga de förslag, hvartill en sådan utredning kan gifva anledning. Skogsstatens skattefrihet för tiänstehundar. Hr P. E. HEDSTRÖM med instämmande af hrr I. BERGMAN, G. N. TORGEN, O. JONSSON och J. R. SUNnpsTRÖM (Andra kammaren, motion n:o 96) föreslå, att kungl. kungörelsen angående skatt för hundar, gifven Stockholms slott den 1 juli 1877, får följande lydelse: Såväl i stad som på landet må kommun icke allenast besluta, huruvida för hundar eller särskilda slag af dem skatt skall årligen utgöras utan äfven bestämma beloppet af den skatt, dock ej öfverstigande 15 kronor, som en hvar inom kommunens område boende, hvilken därstädes har hund, skall för hvarje sådant djur erlägga. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN; TOT2) Hil2——2t SKOGSBRUKSPRAKTIKA. Om dyktimmer. Ofvanstående rubrik är för skogs- och virkesägaren det vanliga namnet på ett förlustkonto, som ofta har rätt stor betydelse. v Tyvärr har det, mig veterligen, ej ännu lyckats för någon att råda bot för saken, eller med andra ord, att påvisa ett förfaringssätt, som säkert förhindrar virke att sjunka under flottning eller förvaring i vatten. Under min tämligen omfattande praktik inom skogs- och sågverksbran- schen har jag naturligtvis ej kunnat undgå att göra en del observationer an- gående dyktimmer eller sjunkvirke. På grund af dessa iakttagelser har jag sökt taga reda på orsakerna till att en del virke sjunker, samt först och sist komma underfund med de förfaringssätt, som med någon framgång kunna användas, för att så långt som möjligt förebygga de förluster, som härigenom förorsakas. För att bidraga till utredning af frågan, hvilket virke som hufvudsak- ligen har benägenhet att sjunka under forsling och förvaring i vatten, vill jag här framställa ett par af mig utförda uppmätningar af dyktimmer, som upptagits efter sjunkning under flottning och magasinering vid sågverk. Dessa tvenne nedanstående tabeller äro typiska, uttagna ur det tiotal uppmätningar af dyktimmer, som jag varit i tillfälle att utföra. Tabellen nir I är från skogsmark i nordöstra delen af Värmlands län, där skogsmarken hufvudsakligen består af morän- och rullstensbildningar, i uteslutande granulitgrund. Glacial eller annan lera saknas fullständigt. Som synes af denna uppmätningstabell, uttagas här sågtimmer af ganska små dimensioner, och det är hufvudsakligen de små dimensionerna, som lämna materialet till dyktimmer. Af detta parti — 579 st. Gia 00 Ks Det timmerparti, som lämnat ofvanstående 579 st. sjunkna stockar, har hufvudsakligen under januari månad nedkörts från afverkningsplatsen och ut- lagts i enkla lag på underlagsstockar å flottledens is. Isen hade dock ej tillräcklig bärighet, utan timret blef öfversvalladt efter en tid af två å tre veckor. 271 stockar gingo till botten dels omedelbart vid islossningen, dels un- der den tid af c:a en vecka, som förflöt innan flottningen började, resten af partiet sjönk under sommaren i sågens timmermagasin. äro endast 6 st. af gran, alltså endast Skogsvårdsfören. Tidskrift, Allm. delen, 1912, 10 138 SKOGSBRUKSPRAKTIKA Det i tabell n:r 2 omnämnda sjunkvirket är från timmerafverkningar i norra delen af Örebro län. Skogsmarken består dels af lerartad jordmån, dels af grusåsar jämte alla blandnings- och mellanformer. Öfverallt innehåller grunden rikligt af kalk och grönstenar. Virket har i allmänhet under en tid på vårvintern legat i upplag, som gifvit tillfälle till torkning till en del. Äfven här är det liksom i tabell n:r 1 hufvudsakligen de små dimen- sionerna, som ingå i dyktimret. Genomsnittsdiametern för bägge tabellernas virke understiger nämligen betydligt 7”, och de timmerpartier, hvarifrån de IN a Dyktimmer, som varit afverkadt från skogsmark i mellersta Sverige, med höid öfver hafsytan af c:a 280 mtr. F u T u z Diam. af kärnved Antal årsringar i splinten | Antal kvistar af mer | |. i förh. till splinten = | pr eng. tum | än en tum i diam, SYN VSK EJ |aRE | ss JAS = = I—| 9 l1ol11l12/13/14/15/16/—] Fria [1121314/51—-] SATAN | | I UI U | | RA | 5” | 10 | 68 68 | 17 5 22127 45/41 16 - 5 2 | 6") 6 | 57 | 70 | 19 | 2 |5l2342/37|/14[12] ol] 2=1 52 |43/41120) 4) 21 5]I54 7") 2121-167 | 10 | 8 Ir2116/30130 10] al 21 3 11 47 |36l12] 9| 2 1) 108 IEA TENS EN 2 | = 4/15|27|28|11 3/ ==] 1-1 40 24 21 |—j—) 1 89 | G=] 5 TSE Ze a 410] 6) 6 1) lar 4| 21 8) 4l SE 35 lärog 6 | 6 | | I | | al 3 | 4 Rae Re EE 1 | 3 | | | 21— SER = 2 | GEN = [SE | SU ESY = rar I I I I I I I G r a n | RE EN | Tan RE RT I | FÄNNTS | | 2 I] | —| 1/—1]—] | 4 | H—-l==- 1 5 '” I I | I I I | | 6” | | | | | = | El | = Fl GIN | | a fr fm fe [R$ fn fr [ön | I 2 [Er] a ER EO I S:a gran 6 S:a furu och gran | 579 ursprungligen kommit, hafva båda haft en medeldiameter af c:a 8”, allt toppmått. Granen i det sjunkna virkespartiet utgör här 5 2: De i tab. 2 uppmätta stockarna äro upptagna uteslutande inom bom- marna i timmermagasin, tillhöra således sådant virke, som haft tillräcklig bärighet för att hålla sig uppe under flottningen. Det timmer, som körts direkt till sågverket, har i allmänhet helt och hållet försågats före isloss- ningen, och således ej kunnat ingå bland dyktimmer. Af bägge tabellernas gröfsta stockar med smala årsringar och stor kärna SKOGSBRUKSPRAKTIKA. 139 hafva de flesta ej varit fullt friska, utan kärnan har varit angripen af en tämligen fast röta, som synes hafva mycket stor benägenhet att insuga vatten. De observationer, som jag varit i tillfälle att göra angående dyktimmers förekomst vid de sågverk, som taga en stor del af sitt timmerbehof genom Klarälfvens flottled, hafva gifvit som resultat, att bland det timmer, som af- verkas i det högt belägna nordvästra Värmland samt inom Klarälfvens vatten- N:r 2. Dyktimmer, som afverkats från skogsmark i mellersta Sverige, med höjd öfver hafsytan af c:a 100 mtr. F u r u : Diam, af kärnved Antal årsringar i splinten | Antal kvistar af mer | & i förh, till splinten pr eng. tum | än en tum i diam. Ta vå NE 3 I = SOVIET TIER ST] | Sa (=Y | | | (=) [0] Oo ONTe [0] Cd I I ESS SSI TO= 9, Ito lir r2 10314 TSG =) Fria 1 2031-415] I - N [ag] + nn I | I I | | 5” 31 | 66 | 10 | 3 |30l2920112110 3 4) I | 11 32 |31131/18—!—] 5 117 67! 1133 179] 5 | 3129134)24/13] 8) 8 3— | 2 51 j45j20] 7) 3) 1 4/12 4”) — | 221 60 7 t7/2017/15) 8 5 | I = 48 l22l111] 41 4 TlET90 8 — | 181 49 | 21 — lralr6l15l11) 6) 4) 1l—1 11-39 21 3 41 | 69 | Bl lg | 220). 2 1 | 8lr21 71 21—) 1121] 1) Il 18 9/ 4173 | | 34 | TJ SES = LEG EA i FR RN RN ÖA ER AO Il — 151 3 | —1 — |—' 4] 31 1/—-|—]— 6 Ii r———— 8 sa) = RR ETERN NESSER S:a furu 1461 G 15 a n | | ( | 153 | FEN 8 | 11-11 — 33 El I RE 10 | 1———=-| 1 SKIL Gäl Fer 3/20 I 1/————! 4 | 3 1—-1——- 81 Häl NV = 2 === | == 20 1———- 3/ 8" | Id | JC | | Cl INGE EE | | I " | | cal | | | GES | IG arne | I SA | =) | = | I S:a gran | 23 S:a gran och furu | 484 område i Norge, eller som man säger Trysilsbygden, och som framkommer till flottledens ändpunkt, icke finnes något sjunkvirke. Detta virke är ju också i allmänhet jämförelsevis senvuxet och har god kärna, och är väl äfven för- hållandet det, att virke med benägenhet att sjunka går till botten under den jämförelsevis långa transporten. Några positiva påståenden eller uttalanden om hvilket virke som på grund af sin växtform eller andra egenskaper är utsatt för att sjunka, kan jag icke göra, Därtill äro de observationer jag gjort af allt för liten om- 140 SKOGSBRUKSPRAKTIKA. fattning, men hoppas jag, att mina iakttagelser, om de blifva sammanställda med andra men mera omfattande, möjligen kunna bidraga till vidgad känne- dom om saken. I fråga om hvad som kan göras för att, så vidt möjligt är, förekomma virkes sjunkning, måste man utan tvifvel som ett bästa medel räkna med torkning af virket före flottningen; det vill säga att virket upplägges, helst på land, i enkla bredder på underlag. Dessa underlag kunna oftast uttagas ur det virke, som skall uppläggas, ty så godt som alltid finnes en del stoc- kar, som på grund af stor kärnved kunna betraktas som säkra för sjunkning, eller också finnes torrfuru eller torrgran, och sådant virke är särdeles lämp- ligt för ändamålet. Får virket ligga på sådant sätt, utsatt för sol och luft, till islossningen inträffar eller till midten eller slutet af april månad, uppstår i många fall intet sjunkvirke, eller i alla händelser en ytterst obetydlig mängd. Om upplagsplatserna icke medgifva virkets utläggande i enkla lag, kan nog någorlunda nöjaktig torkning erhållas äfven genom att lägga virket i hög- vältor, men torde — i synnerhet i fråga om frodvuxet virke af furu — vara nödigt, att hvarje lag i vältan är åtskildt af ordentligt strö. Att lägga virke direkt på sjöars eller flottleders is kan sällan ske utan att en del af virket sedan sjunker, ty högst ovanligt är att is, som hvilar på underliggande vatten, är tillräckligt stark för att uppbära ett virkeslager, utan att vatten på ett eller annat sätt går igenom och förorsakar öfversvallning. Äfven om isen är tillräckligt bärkraftig, så hafva vi alltid att räkna med före- komsten af snö eller töväder, dessa endera trycka ned isen eller bilda vatten direkt, och så öfversvallas virket med påföljd att en större eller mindre del sedan sjunker. Jag har utfört en del försök med virkes uppläggande på olika sätt, och alltid har resultatet blifvit, att virket — äfven ganska frodvuxet sådant och med hög specifik vikt — hållit sig särdeles väl uppe både under flottning och efterförvaring, såvida det före utrullningen i vatten varit i tillfälle att delvis torka, men att däremot virke, som ej i någon mån fått torka eller ännu sämre varit öfversvalladt, lämnat en ganska stor procent sjunkvirke. I fråga om obarkadt timmer, som på en del ställen förekommer, har jag funnit, att detta håller sig uppe nästan lika bra som barkadt, i all syn- nerhet hvad rotstockar beträffar. Detta beror väl därpå, att barken innehåller en del korkliknande substans, 1 alla händelser är barkens specifika vikt min- dre än splintvedens. Dock har det visat sig, att uttorkning genom upplägg- ning på land äfven kräfves för obarkadt timmer. Här kunna nog täta hög- vältor användas, men med stora och rymliga öppningar emellan vältorna i virkets längdriktning. Hufvudsaken är, enligt de iakttagelser jag varit i till- fälle att göra, att hartset i virket, genom inverkan af sol och luft, samt däraf följande uttorkning samlar sig i virkets ändytor och därigenom minskar dess förmåga att sedan absorbera vatten. Obarkadt virke är dock ej lämpligt att förvaras längre än till slutet af juli månad, ty då börjar barken öfvergå till ett sådant tillstånd, att den tyckes på alla sätt underlätta vattnets absorberande af träsubstansen innanför, och således blir orsak till att virket sjunker. För att göra sjunket och åter upptaget virke flytande finnes blott ett medel, nämligen torkning. Att hålla virket flytande för längre tid har dock aldrig lyckats mig utan att det under torkningen blifvit skadadt af sprickor SKOGSBRUKSPRAKTIKA. 141 och ännu mera genom blånad. Gäller det däremot endast att hålla det fly- tande under en kortare transport, d. v. s. endast några dagar, kan detta rätt väl lyckas, utan att virkets kvalité tager skada. Ju kortare tid virket legat sjunket, dess kortare torktid behöfver det. Virke, som någon längre tid legat sjunket, har jag genom flera försök funnit vara så godt som omöjligt — äfven efter ganska grundlig torkning — att hålla flytande någon längre tid. De förebyggande åtgärder mot virkessjunkning, som jag på grund af er- farenhet och utförda försök har all anledning att rekommendera, kan i sin helhet uttryckas genom att citera slutklämmen 1i ett föredrag af herr forst- mästaren AxEL Lör (Skogsv. Fören. Tidskrift, 1907, sid. 388): »ÅAltt virket helst bör läggas på land och alltid på underlag;» »Åltt virket bör läggas i enkla hvarf, eller, om högvältor måste användas, att ordentligt strö lägges emellan hvarje hvarf;» »Åll virket ej förrän nödigt är utvältes i flottleden;» »Ått virket under inga förhållanden lägges så, att det svallar ner.» C. J. GUSTAFSSON. NOTISER. Kolbefraktningen. Med anledning af Föreningens för skogsvård utta- lande vid årsmötet den 29 mars 1909 har Kungl. Järnvägsstyrelsen i skrifvelse den 31 jan. 1912 till Föreningens styrelse meddelat, »att Kungl. Järnvägsstyrel- sen, efter förhandlingar i ärendet med Järnverksföreningen, gått i författning om att alla träkolsvagnar och kollämmar blifva försedda förutom med svängda påbyggnader å gaflarna, där sådana påbyggnader förut icke funnits, med tvärs öfver vagnarna gående bågar af vinkeljärn, två stycken för hvarje vagn, af samma kontur som resp. vagnsgaflar. Vagnsskrofven blifva därjämte nog- grant uppmätta, hvarvid rågens rymd, beräknad efter gaflarnas form, inräk- nas. Den sålunda utrönta rymden angifves å resp. vagnar och kollämmar. Genom dessa anordningar torde de ojämnheter, som hittills rådt i fråga om rymdberäkningen af vagnarna, blifva undanröjda, och har Styrelsen anledning antaga, att vederbörande trafikanter finna ifrågavarande anordningar tillfreds- ställande. Hvad beträffar anställande af profvägningar i och för ändring af den af Kungl. Styrelsen fastställda vikten pr hektoliter träkol, får Kungl. Styrelsen erinra, att en sänkning af den sedan år 1906 gällande medelvikten å träkol skulle innebära en ytterligare nedsättning i den enligt Styrelsens uppfattning redan förut låga fraktafgiften för träkol. Vid sådant förhållande och då Kungl. Styrelsen icke anser sig böra före- gripa Taxekommitténs pågående utredning angående lämplig fraktberäkning för ifrågavarande godsslag, har Kungl. Styrelsen ansett eder ifrågavarande skrifvelse för närvarande icke böra i denna del föranleda någon Kungl. Sty- relsens åtgärd,» 142 NOTISER. Angående inskränkning i betesrätten å ohägnad mark i Uppsala län. Genom nådig remiss den 15 december 1911 hade Kungl. Maj:t anmo- dat domänstyrelsen att afgifva underdånigt utlåtande angående en underdånig framställning från Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Uppsala län i fråga om inskränkning af betesrätten i länet. I anledning häraf har styrelsen efter att i ärendet hafva hört vederbörande skogstjänstemän i underdånighet anfört följande. Skogsvårdsstyrelsen i Uppsala läns landstingsområde hade funnit den in- skränkning i betesrätten beträffande länet, som innehålles i kungl. kungörelsen den 28 januari 1876, icke vara tillfyllest och fördenskull i skrifvelse till Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande hemställt, att åtgärder måtte vidtagas för erhållande af sådan inskränkning i betesrätten å ohägnad mark, att betning af getter och får å sådan mark inom Uppsala län förbjödes hela året. Uppsala läns landsting och hushållningssällskap, hvilka yttrat sig i ären- det, hafva tillstyrkt skogsvårdsstyrelsens framställning, hvarefter Kungi. Maj:ts befallningshafvande i sin nu ifrågavarande underdåniga framställning hemställt, att bestämmelsen i kungl. kungörelsen den 28 jan, 1876 angående inskränkning i betesrätt å ohägnad mark hvilken i fråga om Uppsala län afsåge getter och under årets första hälft får måtte, hvad angår får utsträckas till att gälla hela året. Sedan äfven vederbörande skogstjänstemän vitsordat behofvet af en sådan inskränkning, har domänstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes med ändring af bestämmelsen i kungl. kungörelsen den 28 januari 1876 angående inskränkning i betesrätt å ohägnad mark förordna att å ohägnad mark, som jämlikt 2 mom. i 5 $ af förordningen den 21 december 1857 anses vara till gemensamt mulbete upplåten, betande skall, därest samtliga delägare ej annorlunda öfverenskomma, inom Uppsala län vara förbjudet af getter och får. Landtbruksveckan i Stockholm 1912. Såsom förut i tidskriften om- talats blir landtbruksveckan förlagd till dagarna den 18—21 mars. Mån- dagen den 18 öppnas veckans förhandlingar å Läkaresällskapets stora sal af universitetskansleren grefve FR. WACHTMEISTER, som fungerar som veckans ordförande. Andra dagen (tisdagen) hålles Föreningens för skogsvård årsmöte. De olika skogstjänstemannaföreningarna sammanträda under måndagen den 18 mars. Fullständigt program för landtbruksveckan utkommer omkring den 5 mars och erhålles afgiftsfritt efter rekvisition från Föreningens för skogsvård kontor (tillika Landtbruksveckans byrå), Norrmalmstorg 3, I tr., Stockholm C. Föreningens för skogsvård årsmöte hålles å Hasselbacken i Stock- holm tisdagen den 19 mars kl. 10 f. m., hvarvid följande ärenden förekomma till behandling: 1. Styrelsens och revisorernas berättelser jämte fråga om ansvarsfrihet för styrelsen rörande dess förvaltning för år 1911. Val af 2 ledamöter och 1 suppleant 1 styrelsen. Val af 2 revisorer och 2 revisorssuppleanter. Meddelande rörande den planerade skogsutställningen. Norrländska skogsvårdskommitténs betänkande: ! un BRON 1 Kommittébetänkandet, som väntas utkomma omkring den 10 mars, kan rekvireras från Förenihgens för skogsvård byrå, Norrmalmstorg 3, Stockholm C. NOTISER. 143 I. Förslagets allmänna hufvuddrag. Redogörelse af kommitténs ord- förande, ledamoten af riksdagens första kammare, hofstallmästaren GöstA TAMM. II. Ekonomiska och skogliga synpunkter vid skogsförvaltning. Inledes af öfverjägmästaren P. O. WELANDER, III. Statens skogsadministration. Inledes af jägmästaren Nins G. RING- STRAND. IV. De enskilda skogslagarna och deras handhafvande. Inledes af hof- stallmästaren GöstA TAMM. V. Staten som förädlare af virke. Inledes af ledamoten af riksdagens första kammare, auditör HuGo FAHLÉN. Jämväl vid årsmötet väckt fråga kan, efter årsmötets medgifvande, omedelbart upptagas till diskussion, utan att dock kunna föranleda till något mötets beslut. Intet inledningsföredrag får räcka längre än 30 minuter, och intet ytt- rande öfver 15 minuter. Gemensam middag, serverad vid småbord i Hasselbackens stora sal kl. 6. e. m., därefter samkväm. Sveriges utförsel af trävaror och pappersmassa. Januari 1908 HE 1909 1910 | 1911 | 1912 [I — I | Trävaror : I I I oarbetade, bilade eller sågade; af furu eller gran: öm | Le om: fbm: SG timmer och mastträ af minst 25 CM.............sss.>> 440] 320 3,100 1,000 = spiror, timmer och mastträ 2f mindre diameter 1,700] 4,620) 5,700 3,800 5,600; bjälkar af minst 20 cm. tjocklek ... 530/ 210 1,000 300] 1,400] sparrar (af mindre tjocklek) 2,500] 1,220 1,500) 1,400) 2,300] syllar (sleepers) ........ 41600) 2,690 2,500 2,800) 2,400] grufstolpar (pitprops)... I 34,600/ 12,700 12,200 16,600/ 30,000) plankor och bräder, ohyflade, 21 cm. och där- I | öfver breda : af furu.. 7,200] 11,300] 11,600) 13,200) 13,800) > gran 1,160) 1,200 2,400] 1,700 6,100 battens och bräder, ohyflade, 15—21 cm. ALU oacs 10,500 7,600) 10,800 13,50C 22,000 > gran . 2,400 2,800) 5,200 4,200 9,600 battens, scantlings o. Dre ohyflade, under 15 cm. breda: SS furu .. DA 3,700 4,390) 7,200) I1,600] 16,500 gran 2.100 1,200) 2,500) 71900) 10,400) bräder, hyflade, 21 cm. och däröfver breda : af furu 2,000 470 800) 2,600] 800] > gran 410 270 600 1,200) 1,500) bräder, hyflade, 15—21 cm. breda: af furu ......... 4,900) 2,450) 41590 9,200 10,500j >» gran.. 2,400 1,240 3,300 5,500) 31490 bräder, hyflade, under 15 cm. breda: af furu.. 2,300 300 2,000 4,500) 5,000) > gran.. 740 1,020 700 1,900 1,300 bräd- och plankstump 3,800) 79 500) 1,700 1,400 lister, läkter och ribbor 340 250 1,100] 1,100] 2;200 Kg. Kg. Kg. Kg. Eg. KUESD:UTE OCD FAS tiCKOL susgr sosstönosnn ae era lklerE Fd soakred — - = — I 856,000) arbetade: snickararbeten etc. : Kr. Kr. Kr. Er. | Kr. byggnadsmateriel (dörrar, fönsterramar m. Mi) 284,600| 245,000] 269,000 397,000] 330,000| IE ENTER ERA 107,600] 136,000]| 105,000 118,000] — Kg. KE Ke Ke: | Kg. > > » — — — -=- | 82,000] | Pappersmassa (trämassa) : | kemisk, torr : 16,550,500] 17,336,000 15,189,00c] 18,407,000] 27,858,000] JA Valje | 2,779,800 661,000 1,984,000] 2,064,000] — 2,965,000] mekanisk, torr . 3,803,200] —4,193,000] 2,488,000) 3,090,000 3,563,000] X vat 1,843,200] 1,426,000] 4,275,000] 5,386,000] 9,384,000]| FÖR KRONOJÄGARE. Till kronoiägare hafva förordnats: ce, kronojägaren Edvard Björk i Björksele bev.-tr. af Norra Lycksele revir; e. krono- ägaren Erik Forsberg i Lakaträsks bev.-tr. af Bodens d:o; e. kronojägaren Isak Wiktor Öhlund i Klubbfors bev.tr. af Piteå d:o; t. f. kronojägaren Carl Fredrik Berlin i Östra Blekinge bev.-tr. af Blekinge—Åhus revir. Till extra kronojägare med arfvode ha förordnats: Johan Julius Hagberg under tiden !/,—?”/, i Karlsby revir; Sigurd Johansson Alvén tillsvidare under året i Ombergs revir; Ernst Wilh. Ullberg tillsv. under året i Gripsholms revir; fyrmästaren Karl Bourgström tillsv. under året i Gottlands revir; Oskar Fredrik Karlsson tillsv. under året i Nyköpings revir; Gustaf Adolf Johansson tillsv. under året i Ulricehamns revir; Anders Gustaf Björn- berg tillsv. under året i Västbo revir; Anders Hult tillsv. under året i Dalslands revir; Rickard Reinhold Ahslund tillsv. under året i Kinne revir; Gustaf Liljekvist tillsv. under året i Kolleberga revir; A. H. Blixt tillsv. under året i Arvika m. fl. revir; Nils Svensson tillsv. under året från den I februari inom Blekinge—Åhus revir; Hj. L. Hällström tillsv, under året i Bjurfors revir; Johan Lundberg tillsv. under året i Norra Lycksele revir; Olof Ros under 7 månader fr. den I februari 1912 inom Grönsinka skolrevir; Nils Axel Anders- son tillsv. under året inom Medelpads revir; Johan Martin Löfgren tillsv. under året inom Hede revir; Alexander Johansson tillsv. under året inom Hede revir; Frans Gustaf Edin tillsv. under året inom Särna revir. Till föreståndare för statens fröklängningsanstalt vid Finnerödja har antagits kronojägaren i Bromö bev.-trakt af Tivedens revir, Frans Gustaf Johansson, hvilken tjänst tillsvidare uppe- hålles af Gustaf Theodor Mohlin. Sedan R. F. Gustafsson erhållit anställning som länsskogvaktare har K. Domänstyrelsen funnit skäl återkalla det Gustafsson af K. Styrelsen den 5 mars 1910 meddelade förord- nandet att tillsvidare vara extra kronojägare utan lön i Eksjö revir. Till e. kronojägare ha antagits: utex. skogslärlingen Anders Josef Andersson inom Eksjö revir; f. d. v. korporalen Harald Hortlund inom Piteå revir; Karl Erik Andersson inom Karlsby revir; utex. skogslärl, Gunnar Sigvard Eklund inom Norra Roslags revir; Edvard Manfred Aktius Sedin inom Norsjö revir; Jonas Edvard Eriksson inom Norsjö revir; Erik Oskar Severin Löfgren inom Norsjö revir; Karl Johan Mauritz Karlsson inom Jönkö- pings revir; Albert Andersson inom Jönköpings revir; Johan Anton Hedlund inom Jörns revir; Viktor Stenberg inom Jörns revir; Johan Emil Engström inom Jörns revir: Lars Albert Boström inom Jörns revir; James Gustaf Smed inom Jörns revir; Ernst Henrik Åhlund inom Jörns revir; Karl Ludvig Lundström inom Jörns revir; v. korpr. Johan August Wiklund inom Norsjö revir; Olof Ernst Olsson inom Gästriklands revir; skogv. Johan Alfred Petters- son inom Kinda revir. Tjänstledighet har beviljats kronojägaren i Glommerträsks bevakningstrakt af Arvidsjaurs revir K. U. Boman för sjukdom under år 1912 med förordnande för extra kronojägaren Karl Engelbrekt Johnsson såsom vikarie. Afsked har beviljats kronoskogvaktaren i Askers bev.tr. af Askersunds revir C. J. Norberg fr. o. m. den 14 mars 1912; kronojägaren i Storbergs bevakningstrakt af Arvidsjaurs revir Johan Edvard Lindgren; och kronojägaren i Norsjö Södra bevakningstrakt af Norsjö revir Olof Östlund. Kronoiägarestipendier. Till samtliga öfverjägmästare har K. Domänstyrelsen aflå- tit följande skrifvelse: »Sedan Kungl. Maj:t genom fastställande af 1912 års generalförslag till utgifter från reservationsanslaget för skogsväsendet anvisat ett belopp af 1,000 kronor till stipendier åt kronojägare under innevarande år, vill Kungl. Styrelsen, i syfte att bereda kronojägare till- fälle att tillgodogöra sig inom andra bevakningstrakter, än deras egna, vunnen erfarenhet i skogsodlingar, gallringar och andra till en ordnad skogshushållning hörande åtgärders ut- förande, härmed anmoda Eder att före den I nästinstundande april till Kungl. Styrelsen in- komma med förslag å två kronojägare inom Edert distrikt, som äro villiga och anses lämp- liga att under innevarande år ifrågakomma vid dessa stipendiers fördelning, hvarvid tillika bör för hvar och en af de föreslagna kronojägarna angifvas resans ändamål och utsträckning. Stockholm den I februari 1912.» Kronojägareförbundets årsmöte (enskildt) kommer att af hållas å Centralhotellet i Stockholm nästa 18—21 mars, med sammanträde första dagen kl. 10 f. m. J. 4. Mellström, Ordf. i förbundet. ALLMÄNNA DELEN. SKOGSVÅRDS- FÖRENINGENS TIDSKRIFT / S ; Ny SS Jr le VMA RSA ; NS 1912 10:e årg. Nr ; HESSELMAN, HENRIK: Om re i norra Sverige. vintern 1970—1911 (MEL BES: pre RN IE rs ENT SSE SPA DS Sa eb DS VOR GAS REL åa sid. 145 ” Skogstillgången "i Värmland enligt en förberedande rapport från Värm- 5 ländskOmsinissiölen 1: iitosssiidiera ide ene rpa seas SR i Sep Rs NA sr ee gk EN ER dT >> 173 > FREDENBERG, KARL: Är ekonomisk skogshushållning möjlig? ...... Ze... LIGGER fe ef — TULLGREN, ALB.: Rapportverksamheten rörande vårt lands skadedjur .,...«... > 188 ANDERSSON, ERNST: De ekotiomiska principerna återigen: ;Svaromål till jägmästare. Carl" von SCHORDELR oss. va serås döv ärar seb ockra ve fender nkere Rag SA ene > 190 DYBECK, WILH.: Några reflektioner imed anledning af f. d justitierådet Joh, Hellners utredning om skogsvårdsstyrelsernas SÖREN af bidrag för SKO FSVÄrdSALDE Ef sa bogdan Ser de al vadå deeds er bURN RR Freddie nrg SD ANNARS RSS ONE > 193 Från skogsvårdsstyrelserna: : Rättegångar och juridiska Spörsmål ....i.....sss.ssssessrssssatssrsrsersnsaisei ker > 196 Trävarumarknaden: 5; Svenska Trävaruexportföreningens årsberättelse för ES (8 RESAN a > 197 Sveriges utförsel af trävaror under jan.—MarS «...siseessessesersestornsnrrdrer > 202 Notiser: Modeller till flottledsbyggnader, skänkta till Tekniska Högskolan ...... > 204 ILO TEN Ör SKO LCT fog or or oo AS SE pbk see SANS NE SAS And ge JG Si SE NN 1 SRS AGG » 207 ” Skogsvårdsföreningens sommarexkursioD ........sssssreserereosessr era sreess les ear >» 207 Förslag till omläggning af skogsvårdsafgifterna .....sssso.ss.ssssssssrs issn > 207 Från de stora häradsallmänningarna i i Södermanland ....s sisssssessssesr it > 208 BK ONOMISIE 257 000 op2rrre STR Vs sr ASS ed Te Ge DLR SN 05 DS EK Est SRA 0 DS Sr EEE SAMS SA JE ES 712 200 För kronoöjägare? .....ssssmsssssssosssssrsreerr rara SER [REN NR ERER 0 oe gr RANN I SKA > 210 Annonsera i Skogsvårdsföreningens Tidskrift Stor spridning: För närvarande öfver 3,000 exemplar. Annonspriset är 20 kr. för hel sida, Smärre annonser beräknas efter 1.50 kr. pr cm, af sidans höjd och minsta annonspriset är 3 kr: För annonser, som införas minst 5 ggr, lämnas 10 9 rabatt och för hela året stående annonser 20 £. Annonser böra insändas till redaktionen före den 15 i hvarje månad för att inflyta i närmaste häfte, Ärade medlemmar uppmanas att till Föreningens kontor anmäla per= soner, som äro villiga att ingå i Föreningen, äfvensom att meddela uppgift E på adressförändringar. Aftryck af uppsatser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest — ej särskildt tillstånd härtill erhållits af redaktionen. Red. Tidskriften distribueras I bokhandeln af A.-B. Nordiska Bokhandeln, Stockholm. MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT. Om snöbrotten i norra Sverige vintern 1010— 191. Af HENRIK HESSELMAN. Skogsskötseln i mellersta Europas bergstrakter möter mångenstädes en af sina värsta fiender i de stora snömassor, som om vintrarna fastna på träden, och som genom sin tyngd kunna nedbryta och förstöra icke blott enstaka träd utan ock större eller mindre delar af bestånden. De största svårigheterna möta skogsmannen på höjder mellan 300 å 400 till 700 å 800 m. ö. h., medan å ena sidan låglandet, å andra sidan mera högt belägna skogar äro mindre utsatta för dessa kalamiteter. Skogsskötselns teknik går i bergstrakterna mångenstädes ut på att söka uppdraga sådana bestånd, som så vidt möjligt äro motstånds- kraftiga mot snöbrott. Vårt lands skogar däremot äro på det hela taget föga utsatta för dylika skador. Visserligen förekommer det väl hvarje vinter, att träd här och där i våra vidsträckta skogar afbrytas af snön, men mera allvarliga och i beståndsvården ingripande snöbrott äro jämförelsevis säll- synta, ehuru ingalunda okända (se O. GÄDDA 1908). I domänstyrelsens berättelser rörande skogsväsendet förekomma då och då meddelanden om snöbrott, men några af större omfattning omnämnas ej, och snö- brotten spela i jämförelse med stormskador och skogseldar en mycket underordnad roll. Här och där kunna de väl rent lokalt få en viss be- tydelse. Ett intressant exempel härpå omnämner E. LUNDBERG (1909) från Högestad-Baldringe fideikommissegendom i södra Skåne. Gran- skogen i en djupt nerskuren dalgång är där delvis förstörd eller trä- den äro missbildade därigenom, att snön, som nästan årligen hopas i stora massor i dalgången, nedböjt granarna eller afbrutit deras grenar och stammar. Det beror förnämligast på klimatet, att skogarna i vårt land, trots de snörika vintrarna, äro mindre utsatta för snöbrott än skogarna i mel- Skogsvårdsföreningens tidskrift, Allm. delen, 1912 11 146 HENRIK HESSELMAN. lersta Europa. Snön faller vanligen vid så låg temperatur, att den är torr, hvarför ej större snömassor anhopas på träden eller om så sker, så blåsa de snart bort. Af betydelse är också, i synnerhet i norra Sverige, att våra viktigaste skogsträd, tall och gran, ha smala kronor med korta eller såsom hos granen nedhängande grenar, hvarför större snömassor ej så lätt fastna på kronorna. Som ett bevis för det an- seende att vara motståndskraftig mot snöbrott, som vår nordiska tall förvärfvat sig äfven utomlands, må omnämnas, att den sachsiska skogs- försöksanstalten just i vinter genom prof. W. NEGER i Tharandt an- hållit, att Statens skogsförsöksanstalt måtte förskaffa den 10,5 kg. nordiskt tallfrö. Detta skall användas för kulturer i Erzgebirge på 600—900 m. ö. h. och på platser, där granen lider af frost och den inhemska tallen svårt af snöbrott. Redan förut har man i Erzgebirge uppdragit tallbe- stånd af nordiskt frö, och det är dessa bestånds utmärkta egenskaper, som föranledt anställandet af dessa försök i stor skala. Emellertid kan äfven i vårt land de meteorologiska förhållandena gestalta sig så, att våra skogar drabbas af snöbrott i en utsträckning och omfattning, som äro fullt jämförliga med förhållandena i mellersta Europa. Så var händelsen i stora delar af norra Sverige vintern 1910— 1911. Författaren af detta meddelande besökte i slutet af juni sistför- flutna sommar högt belägna skogstrakter i mellersta Ångermanland. I dessa hade snön under vintern anställt mycket svåra förödelser, icke blott enstaka träd voro afbrutna, utan här och där voro hela bestånd illa förstörda. Under mina resor i öfriga delar af Norrland (Lappland, Västerbotten) samt i norra Dalarna (Hamra krpk.) visade det sig, att vintern 1910—1911 inom stora delar af norra Sverige åstadkommit svåra för- ödelser. För att få en närmare insikt dels om skadornas omfattning, dels om de förluster, som genom dem förorsakats, utsändes frågecirkulär till skogskunnigt folk i norra Sverige, genom K. Domänstyrelsen till samtliga skogstjänstemän i de fem norra distrikten och direkt från försöks- anstalten till enskilda skogsägare och skogsvårdare. De svar, som er- höllos å dessa frågecirkulär, bekräftade mina egna iakttagelser, nämligen att snöbrottsskadorna i norra Sverige vintern 1910—1911 hade en i vårt land förut okänd omfattning, och att de flerstädes voro af en sär- deles svårartad beskaffenhet. En närmare redogörelse för dessa kalami- teter och deras orsaker torde därför utan tvifvel intressera vårt lands skogsmän. I de utsända frågecirkulären begärdes upplysningar om huruvida snöbrott under vintern 1910—1911 förekommit i ovanligt stor omfattning, samt i så fall hvilket trädslag, som skadats mest, vidare om hvilken roll läget, beståndets beskaffenhet och behandling haft, när kronorna snö- OM SNÖBROTTEN I NORRA SVERIGE VINTERN 1910—1911. 147 belastades och snöbrotten inträffade samt om de ekonomiska förluster, utstämplingar och dylikt, som snöbrotten förorsakat. På grund af de till anstalten inkomna rapporterna lämnas först en redogörelse för snö- brottens utbredning i norra Sverige. Snöbrottens geografiska utbredning. Luleå distrikt: De inkomna svaren ge vid handen, att snöbrott ej före- kommit under vintern 1910—1911 i större utsträckning, än som vanligen plägar vara fallet. Skellefteå distrikt: Inom stora delar af detta distrikt ha snöbrott före- kommit i större utsträckning än vanligt, dock synas de häraf förorsakade ska- dorna ingenstädes eller endast undantagsvis ha någon ekonomisk betydelse eller skadligt inverka på beståndens utveckling. I de flesta reviren ha ska- dorna begränsats till unga, täta tallbestånd, från Norsjö revir uppgifves, att äfven äldre och gröfre tallar (ända till 23 cm. vid brösthöjd) skadats. I Burträsks och Arvidsjaurs revir anses granen ha lidit större skada än tallen. Närmare fjällen (Arjeplougs revir) och närmast kusten ha skadorna varit inga elier helt obetydliga. Umeå distrikt: Snöbrott i ovanligt stor omfattning ha förekommit inom största delen af detta distrikt. Mindre betydelse ha snöbrotten i sock- narna närmast kusten samt närmare fjällen, där de icke förekommit i större utsträckning än vanligt. De största skadorna förekomma inom södra delen af Södra Lycksele revir, inom Vilhelmina, Åsele och Fredrika, revir samt i de inre delarna af Bjurholms och Anundsjö revir. I dessa trakter förekomma flerstädes bestånd, som blifvit mer eller mindre svårt förstörda. Granskogen har lidit mest, men äfven tallen har skadats, i synnerhet är detta fallet med yngre, väl slutna bestånd. Skadorna äro stora i synnerhet omkring Stötting- fjället, som från Bjurholm i Ångermanland sträcker sig upp genom Fredrika och Örträsks socknar till gränstrakterna mellan Lycksele och Vilhelmina, men svåra förödelser omtalas äfven från andra ställen, särskildt från Anundsjö socken och Vilhelmina revir. Äfven i Degerfors revir förekomma svårt skadade bestånd. Mellersta Norrlands distrikt: I det stora hela har detta distrikt varit mindre utsatt för snöbrottsskador än Umeå distrikt. I Jämtland ha snö- brotten endast åstadkommit mindre betydande skador, särskildt gäller detta de västra, intill fjällen nående reviren, såsom i Åre, Hallens, Hede och Frostvikens revir. I Oviksfjällen förekomma dock svåra snöbrottsskador, men dessa omfatta endast ett mindre område. I östra Jämtland spela snöbrotten enligt erhållna uppgifter något större roll än i det västra, och sträcka sig för öfrigt snöbrottsskadorna i detta distrikt genom Angermanland och Medelpad ända ned till kusten eller dess närhet. Inom fyra mindre områden af distriktet äro snöbrotten af mera svårartad beskaffenhet och af större ekonomisk betydelse, nämligen i Tåsjö revir, i norra delen af Junsele revir, i mellersta delen af Härnösands revir (norra delen af Indalslidens samt i Helgums, Ljustorps och Ytterlännäs socknar), i södra delen af Medelpads revir samt i Lillherrdals socken i Härjedalen. Snöbrotten 1910-191 = = (

; o Kifllassen FE SECO 2 |A NG NN -220|-240 |-260|-280 I | | | Antal profträd ...... 45 | 114 | 202 | 279 | 271 | D3ONMHA (T20NFD220 SA 27 5 | Anzahl Probestämme | | | Topp- och stambrut- | | | | | | HATSTANAN es. eos a — | 91 I1 | 16.) I5 5] 13 TAN rele 1 | — | —I Abgebrochene Fichten Topp: och stambrut- na granar i 4 Abgebrochene Fichten ?/; I I O | 719) 555 5,7 | Sas ERSE NIKOS TE 0, SiSkAA saza ORIEEOR| De olika åldersklasserna förete något större variation, procentiskt taget ha granar i åldersklasserna 41—60 och 161—180 år skadats mest. Om den olika fördelningen i detta afseende beror på någon tillfällighet eller har några djupare liggande orsaker, må framtiden afgöra. Af samtliga träd ha ej mindre än 6,6 2 skadats, och denna siffra torde få anses som ganska belysande för dénna trakt, då det linje- taxerade området omfattar en så stor areal som 12,000 hektar. Under en färd, som förf. företog tillsammans med jägmästare G. BERONIUS i juli månad förra sommaren genom Övreälfvens granskogsområde öfver byarna Vargträsk, Granträsk, Hornmyr och Ledningsmark, visade det Sig, att träden i de gamla granskogarna till mycket hög procent för- lorat sina toppar under vintern 1910—1911. Mångenstädes var marken alldeles belamrad med nedfallna, torkade grantoppar. De af dunkla granskogar bevuxna liderna voro, då man såg dem på något afstånd, 154 HENRIK HESSELMAN. liksom öfverströdda med små, hvita prickar, hvilka ingenting annat voro än de ljusa brottytorna, som skarpt aftecknade sig mot skogens mörka, homogena massa. Af allt att döma har granskogen inom ett mycket NYARE | Fot. af förf. Observera den lilla, i förgrunden borg. Fäbodvallen Pullsjöbodarna. ?"/, 1911. o a Angermanland, Anundsjö s:n. Bure Granskog med under vintern 1910—1911 afbrutna toppar. växande granen, Fig. 3. Ur Skogsförsöksanstalt. saml. stort område skadats på detta sätt, uppgifterna om skadorna i Vilhel- mina öfverensstämma nämligen väl med dem från områdets mera östliga delar. Som exempel på en skog, där träden i mycket stor omfattning Gemeinde Anundsjö. C:a 400 m. iä. M. Provinz Angermanland. Wipfelbriäche in Fichtenwald, verursacht durch Schnee im Winter 1910—1911, OM SNÖBROTTEN I NORRA SVERIGE VINTERN I910—i1I91I, 155 blifvit toppbrutna, kan anföras en vacker och växtlig granskog å Bureå- borgs ägor inom Anundsjö socken, Ångermanland. Skogen växer på ett berg ofvanför Hällvattnet och på en höjd af omkring 400 m. ö. h. Så godt som hvarenda topp är afbruten, endast några få granar äro oskadade. T. o. m. fristående granar af 6—10 m:s höjd äro skadade, antingen ligger toppen på marken eller hänger den torkad kvar på trä- det, fasthållen af några bark- eller träflisor (se fig. 3). Forstmästare G. VON PosT, hvilken som förut nämnts lämnat syn- nerligen intressanta och värdefulla meddelanden om snöbrotten i Anund- sjö socken, omtalar, att man vid Högback, tillhörande Mo-Domsjö skogar, inom ett område af 2 hektar huggit 200 st. pappersvedsklampar på 10'—19 längd af de nedfallna topparna. Det är sålunda icke några korta stycken, som brutits af. Enligt VON POST ha trädens form inverkat på toppbrottens beskaffenhet. Korta, kvistiga, starkt afsmalnande granar ha brutits af närmare toppen än långa granar med bättre stamform. Icke blott de afbrutna träden ha skadats af toppbrotten. De ned- fallande tunga och isbelupna topparna ha mången gång anställt stor för- ödelse bland återväxten i luckor. Äfven andra skador än topp- och stambrott omtalas emellertid från dessa trakter. Ha granarna varit rötskadade, ha i regel träden vräkts omkull af snömassorna, och detta icke blott inom de egentliga snöbrotts- områdena, d. v. s. på höjderna, utan också inom lägre belägna trakter. Mer undantagsvis ha friska träd vräkts omkull. Dock har detta inträffat med såväl tall som gran å grund mark, å hällar samt å myrar, där trädrötterna gå mera i ytan. På somliga ställen har tallen brutits af, och brottet har då ofta inträffat nedanför den gröna delen af kronan. Enligt samstämmiga uppgifter af flera gamla skogsarbetare, som tillbragt hela sitt lif i nu omnämnda område, ha snöbrott af en liknande omfattning ej inträffat i mannaminne. Vi öfvergå nu till skildringen af det södra området (se kartan fig. 1). Att döma såväl af mina egna iakttagelser som af de meddelanden, som inkommit till anstalten, är detta område mycket mera skadadt af snöbrott än det norra. Bestånden äro mångenstädes spolierade och för- störda på ett rent sorgligt vis. De af e. jägmästaren, t. f. lektorn vid skogsinstitutet TOR JONSON meddelade uppgifterna stödja sig på undersökningar, som utförts af skogsinstitutets elever vid deras öfningar i Hamra kronopark. Deras iakttagelser kompletteras dels af mina egna observationer, dels som förut nämnts af åtskilliga meddelanden af revirförvaltaren, jägmästaren EMIL NILSSON och revirassistenten, e. jägmästaren ARVID MODIN. Hamra kronopark ligger ungefär midt i det södra af de å kartan ut- I 56 HENRIK HESSELMAN. märkta, af snöbrott mera härjade områdena. En närmare skildring af förhållandena därstädes torde därför kunna ge en ganska god bild af spöbrottsskadorna i södra Norrland och norra Dalarna. Äfven inom detta område hålla sig snöbrotten mest till höjderna. Vid en järnvägs- färd från Orsa till Fågelsjö synes detta tydligt. Snöbrotten visa sig först omkring de högst belägna stationerna såsom kring Gråtbäck och Granvasslan (omkring 520 m. ö. h.), där granen till stor utsträckning är afbruten. Kring Oreho (394,; m. ö. h.) åter förekomma inga eller mera sparsamma snöbrott. Genom kikare kan man där iakttaga, huru- som skogen i dalgångarna är skonad, men den på höjderna mer eller mindre skadad. När man kommer till Lillhamra (425 m. ö. h.), upp- träda återigen snöbrott, ehuru i mindre omfattning än på de högsta höjderna. För att närmare belysa skadornas beskaffenhet meddelas några af de undersökningar, som gjorts af skogseleverna vid deras öfningar. Vid dessa indelades snöbrotten i 4 klasser med hänsyn till den omfattning, till hvilken träden skadats, nämligen: I = endast toppen afbruten. II = ungefär halfva kronan afbruten. III = större delen af — > » IV = trädet ikullvräkt. En profyta må anföras som exempel på hur skogen skadats på för snöanhopning mer utsatta lägen. Profytan har en storlek af en hektar och ligger på nordöstra sluttningen af ett berg, väster om Korrissjön. Skogen utgöres af en granlund om 160—180 år med insprängd tall. Marken består af morän, bildad af porfyr, är tämligen fuktig och lutar skarpt mot öster. Af de sid. 158—1359 meddelade tabellerna framgår, att såväl tall som gran skadats i mycket hög grad. Granen har emellertid skadats mera än tallen, af 1,140 granar voro 832 st. eller 73 9, skadade af snöbrott, medan af 37 tallar endast 12 st. eller 30 2& voro skadade. Undersök- ningen omfattar emellertid ett för litet material, för att i detta hänseende tillåta några mer allmängiltiga slutsatser. De olika dimensionerna från 10--51 cm. vid brösthöjd hafva skadats i lika hög grad, den väx- ling som förekommer är fullt tendenslös, och det torde väl vara en ren tillfällighet, att af de högsta dimensionerna samtliga granar skadats. Endast få grofva träd förekomma nämligen på profytan. I afseende på skadans beskaffenhet finnes däremot en skillnad mellan olika dimensioner. Bland de skadade granarna är procenten kullvräkta träd större i de lägre än i de högre dimensionsklasserna, i det att hos de senare skadan merendels inskränker sig till toppbrott, någon gång till stambrott. Men OM SNÖBROTTEN I NORRA SVERIGE VINTERN TOOL: 157 det kan också hända, att äfven mycket grofva granar vräkas omkull. På Libbingsbergets östra sida, alldeles nedanför den mera tvärbranta toppen, iakttog jag sålunda ett mycket vackert granbestånd om 25 m:s. (Cd kd a Eco) H ss Mo SO v [CR n Dn 7 ä bo 2 = . FO SS 30 & > D v v 2 Ua alrv Ni MD - kk OO Orsaer Gemeindewald. 9 september 1911, Durchmesser bei 1,3 m. siberget. 8—15 cm, Snöbrott i tätt sluten, svagt växtlig granskog 8—15 cm. vid brösthöjd. Pio Durch Schneebruch beschädigter Fichtenbestand. Ur Skogsförsöksanst. saml. höjd och med en dimension af 24—33 cm. i brösthöjd, som till mycket stor procent var kullvräkt. De grofva stammarna lågo om hvarandra i ett sannskyldigt kaos, ur hvilket uppstucko några grofva granar, hvars kronor blåst af. En af en skogselev utförd försöksstämpling på en yta HENRIK HESSELMAN. | | | | | | | | | | uar ätpeyasag | (COX = [2 |oo1 | — | 001 | 907 | £E lo0r | br | og | oS | £9 | 98 | 48 | o5 | OP NILUOV |G CER SSE 20 I IEUVIS BpEPeExS | I I | | | = 4 1 ST | i | | | då | V - | E Gl SKINER 156 I | SN re TESTEN 18tpeyasaqufN) | | | | = [2 95 og | OS | SEN KRT FETA Kosg Koen ge | Se ES 24 I IPUeIS apepeANSO Fr < SS | Äl I I er TG z | mn i. | p i I j I Gö TR | aamuuns EN NE ETEN — | I ST | RA An EO ER SEE SA RAA ONS RESTE Vara Ren | EO ev || be mn Str ER ense 1eUBID) | I | | I | | | I | = | — | | | la I Av NET | AI I | I fe anod | | | Fe CE I | Sa | e I LERA EL ING I TT uajyarg Äpeqasag NR [= al 0 NR I | TEESE ET | SPN ne 27 NO RN ra KOTA IEGIENIES | | RR ROGAN 1eUue13 SpepexygS I I I I U z T = FER IE TSE na RANA ä Raga 38tpeysaguN | | Sr | z [S I z z I I I få Sc € | (3 Jesse es K RR RR 1eUueI3 2pepeysO | | | I I | "Wu g'I 12q wa ut uasselysvorsuawrg TG KOGIKGRAESRE IESKaIK ERA RER Feta inval Köra K6STIESST KASN IS ERIKSEN ESR Reser KecalerE | of (EE PIA "tWI I Jassejysuosuavng | I | tå] OS 2 | I i I uaqard 233 peqasag LAR (ESSER TN AZ RISE KOSTA BO Er OR IS ER RSA SSE Re EO eg re eo EEON AED a are 25 I IEUBIS SpepexS I I I ESS IE RS z ENE [0 [Sa ; ua aIpEYsuN se | sk 62 er rr 62 | Fe £z | fe | 91 | 51 | fe | ba | £z | 8 SSA | 1 [86 RR Ka "0 I IeUuelI3 apepeysO ; | | NG | I | | | | | | | auwuwuns uar | Dir KZ SN Se ELSA ES on ve KR SN KOTA OSA PE ES SI GEN Sa SN KO Fal Koka era eEN ISAR BtaranS rk rar 1eUe1D) | i | I (TRON EEE EE IAN I (ef RITA 8 Tar EET er AVE 91 | Er [882] AL | I — | £ z (6) oll 3 lär |) z Lå OT. | 4 6 ANS NAD An EE ro | — | II | ec I ce | OI Lå SEAN (3) | /£ LZ Or | VI tell JA OI 9 RE 5 BFNIKCE = 10 uar Äpeyasag GONE NS RES S 4 9 SVEN IKO LER a RN NES CREST äl erna SE TLS 1eUeI3 IPEpeyS I | | I | | I | a Son NE il ” ÄRE i 1 ÖT SR RE I I I I | z I - RES Na 5 uar IIpeyYrsguN 12 ISS ar IS | 3 a AA Re St Le NS ie NG | i | se | Et | OA RR rr ""aeuel3 SpepeysO | | | | | I | I | I I | I | | I | | | | | | "Wu g'I 12q "wW2 UT UasselysuOrsuawrIr | 6z | gz | Lz | 9z | Sz | bz | fz I zz | 17 | oz | 61 | SI | 4I IORE AST | br | Ener Ir OT TE PIA "wa I 13sselysuOIsuawng | I I | | | | | | I | | "yIedouoIy eswen 1SI0JSIeL]S 'yIedouosy euswuepy "ulIdJarS[ uaufazura JW pjemudjyarg UuFPBIpeyasaq AILJS YINIqaauyas UOA Waulra Ur eq I UOA aUJEYagold Ile) p3ursdsurt paw puejsaques3 IPpepeys JJILAS J10.1q0us Je 2223 I PIÄJOJId I 159 19105-191iI VINTERN NORRA SYERIGE I SNÖBROTTEN OM 'uayaosqaswun wneg ag = AI 'uayvosqaågqe JuoOIY Ip [NI ASss0I8 Ia = III 'uayoorqaäqe auossi qjey a = I 'uoniq[diM = I | | I aFauwuns I I = -— — | I z z z EN AE le Ce FN AE ERA EES tre då (Sr al skara | | | EN EA abe rn EEE ER ER | S =) =1— TN 2 | IT NA | | =S zz KN a FR NE = | = MINE AN äl 1005 | Å FEN . = RN SER NR UT [[FEJETAS MES: I —1 = - - | | — — | - Nej ==A! | KI | st Jelle) Spepexs | | K I U12JaLY Är | ar | SA EA VE I FE AT I "W2I g'I I | ? | I Ö | | | 1 | | | aunung UT | € sl z TOR rt z SS) NR | Ör = 1 OO EL — | — | I 22 | ECT CCT a IS IelleL | | | | | | | I | I I I I l Ir | —=1] EN = - SEEN NA | FA |— I -— ICE) - TR lä | € SR I Tr I 3 TS FR Kra nd SA =) II IPEY2saH EN — = IC = = I 1e][e) SPEPEAS aqun I | | | | | | | | | I wu g'I 12q "wa ut Uasselysuorsuavwug GZih Sa | Lees KS ke | Ten Ge KÖRA EST HATT EST | bi | (HH || Ar GR |) ON ( PIA "wa I Iassejysuorsuawig | | I I I — + 2 I 4 "'yredouoyq emwueH 1S10jSJEL]S ”UIDJarY Uuaujazutla Ju pjemuajyorg UFBIpEgasad AIL)s YInIqauyas uoA Wauro ur eq I uoA auvryadold :qredouosy eswey "jer p3ugidsur pow pugisaque.s3 IPePeYS JIFAS J30I1q9us Je 199 I e24101d 160 HENRIK HESSELMAN. af 2—3 har i närheten af Korrisbergsvallen visar likaledes, att äfven grofva granar vräkts omkull. Här var tallen endast i obetydlig grad skadad. La ö Ur Skogsförsöksanst. saml. Fot. förf. Fig. 5. Af snön nedböjda eller afbrutna träd i tätt sluten, svagt växtlig granskog. Hamra kronopark. Libbingsberget. '/, 1911. Schneebruch in schwachwiichsigem, dicht geschlossenem Fichtenwald. Dalarna, Staatsfort Hamra kronopark. Libbingsberget, !/, 1911. Efter dessa mera detaljerade exempel vill jag lämna några medde- landen om snöbrotten i allmänhet inom Hamra kronopark. Granen har skadats i mycket högre grad än tallen, beroende bl. a. på att äldre granskog är mindre motståndskraftig mot snöbrott än äldre tallskog. Där ung-tallskog förekommer (på svedjor), är den lika svårt skadad som yngre granskog. Har läget varit sådant, att snön kunnat hopa sig OM SNÖBROTTEN I NORRA SVERIGE VINTERN I1910—21911. 161 i större massor, har granen å god och frisk mark skadats mera än å mindre gynnsam, ty de friska, gröna, barrika kronorna ha samlat större snömassor än de magra, barr- fattiga. I de föga växtliga granskogar, som uppkommit som underväxt i äldre tall- skog, och som vanligen äro mycket täta, ha snöbrotten gjort stora skador. Fläckvis äro bestånden totalt ned- brutna (se fig. 4 och 5) och förvandlade till ett kaotiskt virrvarr af brutna eller böjda stammar och uppryckta träd. På andra ställen är beståndet starkt utglesadt därigenom, att träden brutits af ett kor- tare eller längre stycke ned på stammen eller ryckts upp med rötterna eller knäckts af nära marken. Såväl friska som af rotröta angripna träd ha skadats på detta sätt. Här och där ser man de egen- domligaste exempel på, huru stammen splittrats vid brot- tet. Ofta är visserligen gra- nen så godt som tvärt af- bruten, men ibland har stam- men spjälkats, i det att brottet till en längd af ett par fot — flera meter följt antingen en årsring eller ock en dia- meter i stammen. Stundom ha på så sätt kullriga skenor på flera meters längd spjäl- kats ut ur stammen. Här och där finner man Ur Skogsförsöksanst. saml. Fot. förf. Fig. 6. Af snön afbrutna timmertallar i gles äldre tall- skog. Hamra kronopark mellan Libbingsberget och Hemgällsjön. '”/3 1911. Durch Schnee abgebrochene Kiefern, 25—37 cm. bei 1,3 m,. Dalarna, Staatsforst Hamra kronopark. !?/, 1911 Skogsvårdsföreningens tidskrift, Allm, delen 1912 12 102 HENRIK HESSELMAN. högst märkliga exempel på att äfven mycket kraftiga granar brutits af långt upp på stammen. I ett mycket vackert granbestånd åt Kölsjö- hållet observerades sålunda en gran, som förlorat hela sin krona. Granen hade en brösthöjdsdiameter af 27,; cm. Elfva meter från marken och vid en diameter af 20,; cm. hade granen brutits af. Den afbrutna delen hade en längd af 15,2 m. Äldre gran har emellertid hufvudsakligen skadats af toppbrott. Alldeles som i Lappland voro granskogsklädda slutt- ningar liksom hvitprickiga af de ljusa brottytorna. Särskildt påfallande är detta å Libbingsberget, ostsluttningar mot Hemgällsjön, vid Stor- myren m. fl. ställen. Äldre tallskog har skadats i jämförelsevis ringa grad. Snöbrotten ha dock, där de förekommit, vanligen tagit bort hela kronan, alldeles som den i fig. 6 meddelade bilden visar. Mycket kraftiga och grofva träd ha drabbats af dylika skador. En af de å fotografien fig. 6 afbildade tallarna med en brösthöjdsdiameter af 37 cm. har afbrutits vid en höjd 10,6 m. från marken och vid en diameter af 20 cm. Den afbrutna toppen är 12 m. lång, afståndet från brottstället till kronans bas är 6 m. Ett ännu märkligare exempel omtalade för mig e. kronojägare KARLSTRÖM, som å en viss trakt ledde utstämplingarna af snöskadad skog. Han hade påträffat en tall, som brutits af 8 m. från marken och vid brottstället mätt 34 cm. Denna tall var liksom den förut nämnda fullt frisk. Orsa besparingsskog och andra skogar söder om Hamra kronopark ha likaledes i hög grad skadats af snöbrott. Flerstädes i de norra de- larna af Orsa, Mora, Våmhus och Älfdalens socknar finnas på höjderna, synnerligast på ost- och sydostsluttningar, bestånd, företrädesvis af gran, som till större delen förstörts af snöbrott, medan de sydligare och lägre delarna af samma socknar undgått svårare förödelser. Mycket belysande för den ekonomiska betydelse, som snöbrotten haft för våra skogar, äro de afverkningar af snöskadad skog, som man flerstädes måst företaga. Några uppgifter härom ha inkommit till an- stalten, och jag vill här nedan lämna några meddelanden om dessa. Utstämpling af snöskadad skog. Särskilda åtgärder för att tillvarataga den snöskadade skogen har man måst vidtaga i alla de mera härjade områdena. I det nordligaste området ha stämplingarna mången gång måst inskränkas, då transport- förhållandena ej möjliggöra tillgodogörandet af mera klena dimensioner, i det södra föreligga merendels ej dylika hinder för nödvändiga skogs- vårdsåtgärder. Att utstämplingarna i det norra området äro vida mindre omfattande än i det södra, beror till icke ringa del därpå, men hufvud- OM SNOBROTTEN I NORRA SVERIGE VINTERN KOM TGE 163 orsaken torde vara, att det norra området varit mindre svårt skadadt än det södra. Inom det norra området har man dock flerstädes utstämplat rätt betydande poster snöbruten skog. Inom Öreälfvens dalgång anses å Mo-Domsjö bolags skogar den snöskadade skogen utgöra 10—35 2, af afverkningarna, i Anundsjö socken hufvudsakligen i den norra delen har samma bolag afverkat omkring 350,000 snöbrutna träd. Å flera krono- parker äro utstämplingarna af snöskadad skog rätt betydande. Några exempel må i största korthet anföras. Å kronoparken Säter (1,494,24 har produktiv mark, Södra Lycksele revir) ha utstämplats 2,807 snöbrutna, friska granar om 5” vid brösthöjd eller därutöfver. Inom Bjurholms revir, kronoparken Stenvattsmarken (2,171,70 har produktiv mark) ha ut- stämplats 2,950 träd, hvaraf 1,250 skadats af snöbrott. Å Edsta krono- park (731,28 har) i Tåsjö revir ha utstämplats 1,050 snöbrutna träd. Inom Härnösands revir ha utstämplats omkring 30,000 snöbrutna träd, men dessutom finnas tusentals andra, som ej med ekonomisk vinst kunna tillgodogöras. Härtill kommer ytterligare ett eller annat hundra- tusental träd, som fått sina toppar afbrutna. Omkring 90 2, af dessa utgöras af gran, de flesta hafva saluvärde. De största afverkningarna på grund af snöbrott hafva utan tvifvel ägt rum i det södra af de mera härjade områdena. Noggranna under- rättelser om hvad som inom Hamra kronopark utstämplats af snöskadad skog sommaren och hösten 1911 ha inkommit till anstalten. En redo- görelse för dessa lämnas härnedan. Utstämplad är endast sådan skog, som kan försäljas som timmer eller pappersmasseved. Den endast till kolning användbara, nedbrutna skogen stämplas ej, den mätes i skogen, sedan den inrests i milan. Snöskadad, utstämplad skog. Hamra kronopark. Durch Schneebruch beschädigte, fir Verkauf angewiesene Stämme. Staatsforst Hamra kronopark. | | | MEN. Å ve AS PA | Ar ee . vr AS - Br — ,| Summa | Summa Brösthöjdsdiam....... 5 6 I 8 | 9 10 II 120 x3 ga es 6 | > ÄR ESA | : | | I | | I I träd kbm. | | | | I | EYE | ( a KITE E SI sökas secas 1 38,761] 28,971| 19,560] 13,005 7>7921 3,959| 1,970] 1,033| 557| 359| 145] 84| 42 62| 139,818 27,625 ichte | | | | | | | | n | I I Tall KEENAN äs Vaa spe — — 27 400] 397 329| 304 315| 283! 233| 207 143| 89) 171 2,898 2,308 Kiefer | | | | ICallEE gran sv. | | | I a =, I = — - — | 142,716 29,933 | Det utstämplade virket består till öfvervägande del af gran i smärre dimensioner. Gröfre dimensioner ha som nämnts procentiskt taget ska- dats lika mycket som de klenare, men skadorna äro i allmänhet ej så 1604 HENRIK HESSKELMAN. svåra, att de nödvändiggöra trädens afverkning. För att kunna medhinna utstämplingen inom så stora arealer som möjligt har man nämligen en- dast stämplat sådana träd, som voro kullvräkta eller eljest så svårt ska- dade, att man kunde vänta, att de under den närmaste tiden skulle torka. Alla träd, som endast hade förlorat större eller mindre delar af toppen, hafva kvarlämnats tills vidare.' Stämplingarna motsvara sålunda icke den skada, som snöbrotten verkligen förorsakat. I Hamra kronopark ha såsom tabellen angifver utstämplats 139,818 granar, 2,890 tallar om tillsammans 29,933 kbm. Då parken omfattar 28,248,76 har produktiv skogsmark, har sålunda öfver en kbm. per har hittills utstämplats, ännu äterstå emellertid omfattande stämplingar, beräknade af revirassistenten till 40,000 å 50,000 träd. Beräknas dessa ha i genomsnitt samma kubik- massa som de redan utstämplade, skulle sålunda afverkningarna af snö- skadad skog, gröfre än 5 eng. tum vid brösthöjd, uppgå till den bety- dande massan af ej mindre än 1,35 å 1,43 kbm. per har. Då detta utgör ett medeltal för ett stort område, måste denna siffra betraktas som myc- ket betydande. Ändock representerar den ej den totala af snön ned- brutna virkesmassan, Träd, klenare än 5 eng. tum vid brösthöjd, ligga i massor kullvräkta, hvartill komma dels sådana träd, som ligga så spridt, att de ej kunna tillvaratagas, dels sådana som ej äro så svårt skadade, att de nu måste borttagas. Den af snön skadade skogen representerar därför säkerligen en massa af 3 åa 4 kbm. per har, en siffra, som är be- tydande äfven i jämförelse med snöbrotten i mellersta Europas bergs- trakter. Ännu svårare ha snöbrotten skadat skogarna närmare kusten, där också enligt kartan fig. 2 nederbörden under november månad var större än i Hamra krpk. Å Tuna kyrkoherdeboställes skog i sydöstra delen af Medelpad ha på 61,5; har och med en år 1910 uppskattad kubikmassa 10,563 kbm. utstämplats 6,910 snöbrutna och 1,431 vind- fällda träd om 1,750 kbm. Detta blir 16,4 Yo af skogens totala virkes- massa och 28,, kbm. per har, hvilket måste anses som rent kolos- sala skador. Inom samma skog ha afsatts för husbehof 10 har till trakthyggen för åren 1891—1900. Af å dessa 10 har kvarstående 3,867 träd ha ej mindre än 1,008 afbrutits af snön. I norra Hälsinglands skogar ha stora afverkningar af snöskadade träd ägt rum. Endast mindre detalje- rade meddelanden om dessa afverkningar ha inkommit till anstalten, men några rätt belysande siffror må anföras. Å 60,000 har tillhörande Ströms bruks aktiebolag ha af snöskadad skog utstämplats 70,000 kbm. fast mått och ännu mera återstår. Strömbacka bruk lär kunna taga tvenne 1 I detta sammanhang kan vara af intresse att omnämna, att man i Harz, där snöbrott ofta förekomma i stor omfattning, gjort den erfarenheten, att en afbruten gran, som ännu har 3 grenkransar i behåll, kan lefva och därför bör kvarstå. (K. REuss, 1884.) OM SNÖBROTTEN I NORRA SVERIGE VINTERN FOOT OLE 165 ärsafverkningar enbart af nedbruten skog. Andra bolag måste vidtaga åtgärder i ungefär samma eller liknande omfattning. De skador, som förorsakats af snöbrotten under vintern 1910-—1911 äro sålunda högst betydande, och deras verkningar komma nog länge att göra sig gällande. Det är att hoppas, att de med energi och omsorg bedrifna afverkningarna skola förhindra uppkomsten af större insekts- härjningar, som annars bruka följa dylika skogsförödelser i spåren. En mera indirekt skada ba snöbrotten förorsakat genom toppbrotten på gra- nen. Granarna ha härigenom i stor utsträckning beröfvats de grenar, som äro rikligast kottalstrande, hvarigenom föryngringsmöjligheterna försämrats. Om de klimatiska orsakerna till snöbrotten. Det är tydligt, att snöbrott af en sådan utbredning och af så svår- artad beskaffenhet, som de under vintern 1910—1911, måste ha föror- sakats af ovanliga snöförhållanden. Alla de meddelanden, som inkommit till anstalten angående snöbrottens uppkomst, angifva samstämmigt, att den för skogen ödesdigra snöbelastningen inträffade under november må- nad. Enligt Meteorologiska centralanstaltens rapporter var ock denna månad ovanligt nederbördsrik. Den uppmätta nederbördsmängden öfver- steg vida den normala. På de flesta stationerna i norra Sverige från södra Norrbotten i norr till Dalarna i söder föll mer nederbörd än som förut någonsin observerats under någon november (HAMBERG 1911 a och b). Detta gäller äfven de äldsta stationerna, som varit i verksamhet i 51 år såsom Jockmock, Stensele, Härnösand, Gäfle och Falun. Nederbörds- dagarnas antal är mycket stort, ofta det största som observerats under november. Å sid. 149 finns en karta öfver nederbördens mängd och för- delning i norra Sverige, november 1910 (jmfr Månadsöfversikt öfver väderleken i Sverige). Ett studium af denna är ganska lärorikt med hänsyn till uppkomsten och den geografiska utbredningen af de här om- nämnda snöbrotten. Hvad som genast faller i ögonen är nederbördskurvornas täta för- lopp i sydöstra delen af Norrland. Här fanns under november 1910 ett nederbördsmaximum, sträckande sig från kustlandet i Västernorrlands och Gäfleborgs län in öfver södra Medelpad, nordöstra Hälsingland, syd- ligaste delen af Härjedalen och norra Dalarna. Detta område öfverens- stämmer ganska väl med utbredningen af det södra, mera hemsökta snö- brottsområdet, utmärkt å kartan fig. 1. Någon full öfverensstämmelse är ju ej att vänta, då snöbrotten bero såväl af skogens som nederbör- dens beskaffenhet (regn, blöt eller torr snö), men likheten mellan de båda områdena är dock högst anmärkningsvärd. 166 HENRIK HESSELMAN. Den för skogen farliga snöbelastningen inträffade i dessa trakter under svåra sydostliga snöstormar i början af november månad. Under dagarna 1—5 nov. föll betydligt med snö i sydöstra delen af Väster- norrlands län och i norra och nordvästra delen af Gäfleborgs. I norra Hälsingland var nederbörden störst såsom å Hedvigsfors 102 mm., Sköld- backa 134,, och Bjuråker 80 mm. I kustlandet af Västernorrlands län föll likaledes mycket med snö eller snöblandadt regn, såsom i Härnösand 79,:, i Sundsvall 63,4 och vid Sidsjö utanför Sundsvall 74,15 mm., det inre landet erhöll mindre såsom Los 32,2 och Sveg 30,7 mm. Snön föll de första dagarna vid temperaturer vid eller öfver noll, men det blef snart kallare, så att den blöta, å träden fastnade snön frös fast. Under den följande delen af november månad föll ofta snö, på de flesta stationer är nederbördsdagarnas antal stort, på många ställen iakttogs det största antal snödagar, som observerats under november månad, såsom i Bjuråker 17, Sveg 18, Särna 22 och Härnösand 23 (23 dagar äfven no- vember 1887) (HAMBERG 1911 a). Snöbelastningen ökades därför alltmera, Det norra snöbrottsområdet sammanfaller ej så väl som det södra med något starkt utprägladt nederbördsområde. Dock ligger det till hufvudsaklig del innanför kurvan för 80 mm:s nederbörd, och flera sta- tioner, bland dem Bäfverträsk (liggande inom södra Lycksele revir) an- gifva öfver 100 mm. Några synnerligen starka snöfall äro ej att an- teckna, men i stället har det snöat så godt som alla dagar under no- vember månad, såsom vid Bäfverträsk 27 dagar, vid Vilhelmina 21 dagar. Det finnes tyvärr så godt som inga termometerobservationer öfver den temperatur, som rådt under snöfallen. Inom hela snöbrottsområdet finns nämligen icke en enda station för temperaturmätningar, närmast belägna stationer äro i söder Junsele, i väster Stensele. Ett par gånger under månaden ha å dessa antecknats temperaturer öfver noll, stundom sam- tidigt med snöfall. Enligt de upplysningar, som erhållits å de utsända frågecirkulären, har emellertid åtminstone den första snön fallit våt, så att den i massa fastnat på träden, hvarefter den frusit fast. I Jämtland, som på det hela taget ej blifvit svårt skadadt, är neder- börden under november månad inom stora områden något mindre än i de skildrade trakterna. Öster och sydost om Storsjön ligger dock ett mindre område med stor nederbörd, där Bydalen ståtar med den höga siffran af 246,6 mm. under november månad. Med undantag af Oviks- fjällen har dock snön inom detta område ej förorsakat snöbrott af större omfattning än för öfrigt inom Jämtland. Hvad orsaken till snöbrottens utbredning beträffar, märkes dessutom att nederbörden närmast fjällen varit mindre än i det egentliga skogs- området, med undantag för ett område, omfattande södra delen af Norr- OM SNOBROTTEN I NORRA SVERIGE VINTERN IQ910-—1911. 167 bottens och norra hörnet af Västerbottens län. Detta förklarar, hvarför snöbrotten spelat mindre roll i näheten af fjällen än i det egentliga skogslandet. I norra Dalarnas fjälltrakter har dock nederbörden varit stor, 100 mm. och därutöfver, härifrån omnämnes också, att snöbrotten varit ganska omfattande. Af det föregående framgår, att skogen blef starkt snöbelastad under november månad. Snöbeklädnaden höll sig ock länge kvar, i dalgångarna töade den visserligen bort inom stora områden, men på höjderna ökades den mer och mer under snöfallen i december och januari månader. Snöbelastningen lär till slut ha blifvit alldeles kolossal (jmfr ock fig. 7). Längre fram på vintern låg snön så tjockt och tätt på granarna, att man ej såg de gröna grenarna, utan träden sågo ut som snö- eller is- pyramider. En annan faktor, som haft en stor betydelse för snöbrotten, är att marken var ofrusen, då snön kom. Marken kälade ej heller under det djupa snötäcke, som bildades redan under november månad. Marken erbjöd sålunda ej träden samma stadiga fäste som under normala vintrar. De starkt snöbelastade träden afbrötos eller vräktes omkull dels enbart på grund af den oerhörda belastningen, dels ock därigenom, att vinden då och då ökade påfrestningen. Där skogen ligger nervräkt i stora bråtar med stammarna i alla möjliga riktningar, där har nog den för starka belastningen enbart åstadkommit brotten. Där enstaka träd i beståndet brutits af eller vräkts omkull, har nog vinden i många fall varit en medverkande faktor, Enligt uppgifter från flera håll ha emeller- tid snöbrotten i stor omfattning försiggått vid lugnt väder. Den första snöbelastningen var ojämn, den ena sidan af trädet belastades mer än den andra. Träden blefvo därigenom mer eller mindre böjda. Upp- gifter finnas om att t. o. m. timmergranar voro böjda med toppen mot marken. Den sedermera fallna snön ökade belastningen allt mera, så att en bristning lätt inträffade. Enligt uppgifter ha brotten emellertid inträffat icke enbart under snöväder, utan ock vid klar himmel och lugnt väder, då temperaturen antingen höjde eller sänkte sig. Så märkvärdigt detta än låter, kan det nog få en rationell förklaring. Bekant är, att virke är skörare i torrt än i vått tillstånd. Frysning verkar emellertid som en uttorkning och fruset virke är därför skörare än ofruset. När tempera- turen sjönk tillräckligt, frös virket och den därigenom mera spröda stammen kunde ej uppbära belastningen, utan bröts af, utan någon yttre synlig orsak. Det berättas, att vid kallt och lugnt väder topparna stundom föllo så tätt, att det var rent af lifsfarligt att vistas i skogen. När temperaturen höjes, ske snöbrotten af en annan anledning. Temperaturhöjningen om vintern beror väl oftast på sydliga vindar, som 168 HENRIK HESSELMAN. Fot. O. Eneroth. Fig. 7. Vinterbild från Orsa socken. Öfre Unån, nov. 1910. I förgrunden öfversnöad ungskog. Observera skogvaktaren bakom en snöhöljd gran. Endast armen synes. Winterbild ans dem Walde in Orsa, November 1910. Man beachte den Mann hinter den von Schnee niedergedrickten Fichten. OM SNÖBROTTEN I NORRA SVERIGE VINTERN I910—1I9I1I. 1609 medföra en fuktighet, i viss mån beroende af vindens temperatur. Den på granarna anhopade snön är kallare än den omgifvande luften, eme- dan snön långsamt uppvärmes och dessutom genom stark utstrålning förlorar värme. Under sådana förhållanden bör en kondensation af vattenånga äga rum i snön, en kondensation, som kan bli ganska be- tydande, om vindarna medföra en fuktighet, öfverstigande vattenångans maximaltryck vid o?”. Belastningen ökas härigenom, och den ökade be- lastningen kan lätt nog förorsaka ett brott, i synnerhet som det alltid dröjer, innan det frusna virket tinar upp. Af många iakttagare fram- hålles, att de flesta snöbrotten inträffat vid töväder. Då belastningen ej kan bli större, därför att snön börjar smälta, är det väl sannolikt, att dessa observationer bäst förklaras genom en dylik kondensation af vattenånga i den kalla snön. De svåra snöbrotten under vintern 1910—1911 ha sålunda föror- sakats af för norra Sverige alldeles ovanligt starka snöfall, till dels vid hög temperatur. Den för skogen ödesdigra månaden november med- förde på de flesta ställen i Norrland ymnigare snönederbörd, än någon föregående november, och sällan torde på en månad ha fallit så mycket snö som då, om man nämligen betraktar Norrland i dess helhet. Man kan ju därför hoppas, att hvad som förut ej händt i mannaminne äfven 1 framtiden måtte bli en sällsynt företeelse. Af intresse är emellertid att se, hur på olika sätt skötta bestånd motstått snöbrotten under vin- tern 1910—1911, ty som bekant anses ganska allmänt bland skogsmän, att en god skogsvård skall kunna härda bestånden mot dylika skador. En bland frågorna i det utsända cirkuläret berörde också det inflytande, som beståndsbehandlingen haft på snöbrotten. En liten redogörelse för svaren må afsluta detta meddelande. Om beståndsvårdens inflytande på snöbrotten. En bearbetning af de i detta afseende insända svaren erbjuder be- tydande svårigheter. Det visar sig nämligen, att olika iakttagare kom- mit till mycket olika uppfattning angående beståndsvårdens inverkan på Snöbrottens omfattning. Endast i ett afseende förefinnes full enighet, nämligen att ingen beståndsform undgått skador, och att ingen slags behandling förmått att helt och hållet rädda bestånden från snöbrott. Det största antalet iakttagare är visserligen af den uppfattningen, att de ogallrade bestånden varit mer utsatta för snöbrott än de gallrade, och att de slutna bestånden värre hemsökts än de glesa, men många erfarna och ansedda skogsmän anföra som sin åsikt, att de glesa be- stånden skadats mera än de tätt slutna, och några äro af den meningen, 0) HENRIK HESSELMAN. att beståndsvården spelat ingen som helst roll. I afseeede på de unga tallskogarna äro dock de flesta af den åsikten, att de tättslutna skadats mera än de glesare eller gallrade. S ped (c) = o bo CA bd (=) 2 och Sr ör = cd CS Ez SÖS n = :o << NM N = = c z = a 3 [S - = ov To pd = på = = = M [= a) Å = E 3 HK Fö v E Hm» en > 35 FRE och — 258 "OoMSd = 3 . EE to. vr de E:S ME sn 3 lr fa CET AES 2 = [Te HL LIG] S= 35 AT” T SH ES 2 235 5 rö 8 > = =) Ho CS = Oo = - för GE bo 3 = = OS (= 22 = = > vo (=) - | ae A—) ss 1J Erk 4 CA 3 ; H I dr 3 0 E ig 2.6) da i GU ; 2 So | 3 ov n ji Er ' uu ön .20 2 2 4 i | än FR Rs La =) Det är ju rätt naturligt, att iakttagelser spridda öfver ett så stort område skola kunna gifva ett rätt ojämnt resultat. För en fullt be- visande jämförelse fordras ju, att på olika sätt behandlade bestånd äro i lika hög grad exponerade för de snöförande vindarna. Sällan torde OM SNOBROTTEN I NORRA SVERIGE VINTERN Ig910—iI9II, CE man ha möjlighet att göra iakttagelser under så gynnsamma förhållan- den, utan måste man vanligen jämföra med hvarandra på olika sätt be- handlade bestånd, belägna på olika platser. Vid sådana jämförelser kom- mer gärna den subjektiva uppfattningen att mer eller mindre göra sig gällande. Däraf förklaras sannolikt till stor del afvikelserna i olika iakt- tagares uppfattning. Det är också en ganska vanlig företelse, att det är svårt att af snöbrottens uppträdande draga några bestämda slutsatser angående beståndsbehandlingens betydelse. Sålunda yttrar en tysk skogs- man, K. REUSS, som skrifvit en mycket grundlig och samvetsgrann redo- görelse för snöbrott i granskogarna på Harz i december 1883, att man icke kunde påvisa, att gallringarna haft något inflytande på snöbrottens omfattning. Han vill emellertid på intet sätt afråda från sådana åtgär- der, då allt som kan stärka den enskilda stammen, gör den mer eller mindre motståndskraftig mot snöbrott. Det är emellertid tydligt, hvilken betydelse gallringar och blädningar än må ha, att nyligen genomgallrade eller blädade bestånd skola vara ganska känsliga för snöbrott, då så att säga stammarna ännu ej hunnit tillpassa sig för de genom beståndets utglesning ändrade mekaniska an- språken. De största förödelserna genom snöbrott har jag ock iakttagit i dylika skogar. Som ett belysande exempel vill jag hänvisa till fig. 8, hvilken så att säga talar för sig själf. En hemskare bild af skogsför- ödelse torde man få leta efter. Liknande förödelser i nyligen genom- blädade skogar omtalas från andra håll. En detaljerad och på talrika observationer stödd framställning an- gående beståndsbehandlingens betydelse med hänsyn till snöbrott har lämnats af PH. FLURY i Schweiz, som studerat de förödelser, som för- orsakades af ett svårt snöfall den 23—24 maj 1908. För sina under- sökningar kunde han i stor utsträckning begagna sig af den schweiziska försöksanstaltens profytor, som genom sitt läge och sin talrikhet lämnade ett utmärkt studiematerial. En kortfattad redogörelse för resultaten af hans undersökning må afsluta denna framställning. Helt unga bestånd ledo lika mycket, antingen de voro gallrade eller ej. Bestånd, som gallrats flera gånger och sedan längre tid tillbaka, stodo sig bäst, i motsats till de bestånd, där man sent gripit in med gallringar. I de ogallrade eller för sent gallrade bestånden hade träden gruppvis brutits omkull, i de gallrade bestånden däremot endast enstaka träd. Nyligen eller för ett å två år sedan gallrade eller ljushuggna be- stånd ledo de största skadorna, oberoende af ålder och ståndort. Starkare gallrade bestånd ledo ingenstädes mer än svagare. Likåldriga och lik- formigt slutna bestånd ledo mer än olikåldriga och gruppvis blädade. by fra HENRIK HESSELMAN. Träd med högt ansatt krona och smal stam skadades mera än träd, där stam och krona stodo i ett riktigt förhållande till hvarandra. På grund af sina observationer förordar FLURY följande bestånds- vårdsåtgärder mot snöbrott: sorgfälliga och ständigt återkommande gall- ringar, blandning af löf- och barrträd samt gruppvis blädning för att und- vika större sammanhängande, likformiga bestånd. Emellertid står man äfven med den bästa beståndsvård tämligen maktlös, om snön i stora massor hopar sig på träden. Snöbrotten kunna ej undvikas, de kunna endast i någon mån minskas. De ekonomiska förlusterna kunna nedbringas genom väl ordnade transportförhållanden, så att äfven mindre dimensioner såsom kolved och pappersved kunna försäljas. Tack vare goda transportförbindelser, flottleder och järnväg, äro också förlusterna genom 1910—1911 års snöbrott i Hamra krono- park af jämförelsevis ringa betydelse. Om de inträffat tidigare, hade förlusterna blifvit oerhörda, då man för undvikande af insektshärjningar måst upphugga en massa virke, som svårligen kunnat afsättas. Nu där- emot kan man tillvarataga så godt som allt som förstörts. På grund af våra naturförhällanden kunna vi med skäl vänta, att snöbrott af större omfattning alltjämt skola förblifva tämligen sällsynta, med förbättrad beståndsvård och förbättrade transportförhållanden skola de ekonomiska förlusterna alltjämt kunna nedbringas. Snöbrotten 1910 —1911 visa emellertid, hvad som kan inträffa under särdeles ogynn- samma meteorologiska förhållanden. Litteratur. FLURY, PH. 1908. Der Schneefall vom ?3/,, Maj 1908 und dessen Folgen fir unsere Wald- ungen. Schweiz. Zeitschr. fir Forstwesen. Jahrg. 1908. 2 GÄDDA, O. 1908. Exempel på snötryck. Skogsvårdsföreningens tidskrift. Arg. 6. HaMBErRG, H. E. 1911. Nederbörden i Sverige 1860—1910. Bih. till Meteorol. iaktt. i Sverige. Bd 52. Uppsala. — 1910—1911. Månadsöfversikt öfver väderleken i Sverige, nov. 1910—febr. 1911. Stock- holm 1910—1911. LOoRrREY 1903. Handbuch der Forstwissenschaft. T. II. Forstschutz von H. FURST. LUNDBERG, EDV. 1909. Skada af snöbrott. Skogsvårdsför. tidskrift. Arg. 7. Reuss, K. 1884. Die Harzer Schneebriäche im December 1883. Zeitschr. fir Forst- und Jagdw. Jahrg. 16. Stockholm i januari 1912. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLM. DELEN, 1912, H. 4. Skogstillgången i Värmland enligt en förberedande rapport från Värmlandskommissionen. Den af Kungl. Maj:t tillsatta kommissionen för försöksundersökning rörande virkestillgång, tillväxt m. m. af skogarna i Värmlands län har kommit så längt med bearbetningen af det under år 1911 insamlade observationsmaterialet, att vissa hufvudsakliga resultat framträda. På denna grund har kommissionen den 18 mars 1912 till Kungl. Maj:t af- gifvit följande preliminära rapport öfver arbetets gång och några af de viktigaste resultaten. »Arbetet å marken tog sin början under maj månad och afslutades i oktober månad förlidet år. Arbetsstyrkan var fördelad på 10 arbets- lag med I ledare och 8 man i hvarje lag. I öfverensstämmelse med den uppgjorda planen har taxeringen inom länet i dess helhet utförts å bälten af 10 meters bredd, gående från länets östra till dess västra gräns och förlagda på 4 kilometers af- stånd från hvarandra. Dessa bälten utgöra sålunda 0,25 Yo af den to- tala arealen. Dessutom ha inom en del af länet jämlikt Eders Kungl. Maj:ts bestämmelse taxeringsbälten förlagts midt emellan bältena å 4 km:s afstånd, så att denna del af länet har taxerats till o,so 24. Här nedan lämnade siffror grunda sig uteslutande på 0,25 /o taxe- ringen af länet i dess helhet. Den inom taxeringsbältena uppmätta och undersökta arealen upp- går till 4,829,o76 har. Emellertid är att märka, att inom hela 10 m:s bältet klafvades en- dast träd af dimensionerna 20 cm. vid brösthöjd och därutöfver, medan lägre dimensioner upptogos endast inom en del af bältet. Träd tillhö- rande dimensionsklasserna 10 och 15 cm. vid brösthöjd klafvades inom ett 35 m:s bälte, träd af dimensionsklassen 5 cm. vid brösthöjd inom 1 m:s bälte, träd tillhörande dimensionsklassen o cm. vid brösthöjd inom ett I m:s bälte på sista 40 meterna inom hvarje km. 174 SKOGSTILLGÅNGEN I VÄRMLAND. Det insamlade observationsmaterialet har redan i väsentliga delar bearbetats i afseende på arealen och dess fördelning, skogens kubik- massa och tillväxt och denna bearbetning har lämnat följande resultat. Areal. Värmlands totalareal uppgår enligt senaste officiella uppgifter till 1,932,408 hektar. Af dessa utgöras enligt den utförda taxeringen 1,203,135,8 hektar af skogsmark, 72,946,6 hektar af hagmark och 193,108,9 hektar af mossmark, utgörande tillsammans en här såsom utmark be- tecknad areal af 1,469,191,3 hektar. Stamantal. Dimensionsklasser (cm. -vid brösthöjd): [9] 5 10 SLADD EAT Se RS TE Sa RR oe sen sl 2,564,832,090 700,065,707 359,886,418 Dimensionsklasser (cm. vid brösthöjd): 15 20 25 30 STAM AN EAA os Sa AE Ara dosor Sån 163,848,333 60,633,199 21,054,872 $6,206,497 Dimensionsklasser (cm, vid brösthöjd): 35 40 45 50 SS PATITSITA LE NERE NNE AS SPETS oss 1,776,715 540,618 148,060 72,824 Kubikmassa (utan bark)” | ; | Eds SS Fen joe mö Per | VASS ROTE ar = HH GG ektar utmarkil FE Kbm. FERCER i | Procent af kubikmassan kbm. | totala massan | Oo cm. 3,37S,680 4517 18 | 39 43 | 2,3 | SK 9,974,534 | 12,30 | 25 SOME GTRS 6,8 | 10 » 18,260,388 22,52 SOK | 54 16 12,5 I I54 3 | -20,779,282 25,63 EST VA SS 250 14,2 | 20019 | 14,672,264 18,10 47 | 44 Ör i 10,0 | 2003 8,125,390 | 10,02 REST SS 8 5,6 | 30 >» 3,514,014 4533 | IX60r al 20 11 2,4 2 1,469,191 1,81 62 | 26 12 | 1,0 [IEA ONGIA 1 l509:321 0,74 580 22 25500 0,4 | LIGE 193,118 | 0,24 63 | 22 | Oj ES 103,922 0,13 50 Ha sl SE Or Totala kubikmassan i Värmland är sålunda S81,070,103 kom. Kubikmassan per hektar utmark uppgår till 55,4 kom. ! Dimensionsklasserna benämnas efter sin lägsta gräns. ? Här nedan meddelade tal för kubikmassa böra höjas med c:a 15 9 för att mot- svara kubikmassan med bark, SKOGSTILLGÅNGEN I VÄRMLAND 175 Tillväxt. | Kbm. | Diameter- - Procent af totala Per hektar utmark RR per diameter- TRE | Tillväxt 2g | klass Jlags tillväxten | kbm. | | Oo cm. 53,982 1495 0,037 1,62 LINE 523;851 18,91 0,358 5,54 IO > 793,119 28,64 0,542 4,54 - 700,882 259»31 0,479 3549 20 >» 406,404 14,67 0,278 2,85 25 » 187,435 6,77 O,128 2,36 30 » 68,508 2,47 O,047 1,99 3 24,010 0,87 0,o16 1,66 40 >» 9,284 = | 0,34 | 0,006 1,58 AS 1,281 0,05 O,001 0,56 | 50 » 960 0,03 O,oor (0,92) Totala tillväxten uppgår sålunda till 2,769,716 kom. Totala kubikmassans tillväxtprocent uppgår till 3,537 9, Noggrannhet. Variationen i observationsmaterialet har undersökts på matematisk väg och felet bestämts medelst den minsta kvadratmetoden. Af denna undersökning framgår att bestämningarna äro behäftade med s. k. me- delfel uppgående för: Kätealen svutmark? tilll..........«...-sesocrssos00 es he RR oe SEE SE SERA NNK Re 25000 VA 1221 NETRE SSE a kö Se td 5 ARA fe MER ARS ARA da Ad SORAN NIELS BIULVASte UN GUL or soker suck telias er Ur ERT TEE re (ES SERII,S ok I praktiken anses de sanna värdena ej afvika från de observerade med mer än 3 gånger medelfelet, hvadan våra resultat kunna anses säkra med respektive 1,2 No, 3,6 NY och 4,5 Po. Den uppnådda noggrannheten vid bestämmandet af arealfördelnin- gen, skogens kubikmassa och tillväxt öfverträffar sålunda de uppställda fordringarna (cirka 10 9, maximifel)l. Att döma häraf hade man alltså kunnat nöja sig med en taxering till lägre procent än den af oss an- vända utan att ha äfventyrat en tillfredsställande noggrannhet. Kostnader. Utom det af Riksdagen år 1910 anvisade förslagsanslaget å 60,000 kr. har Eders Kungl. Maj:t anvisat kommissionen 15,000 kr. Det är 176 SKOGSTILLGÅNGEN I VÄRMLAND, kommissionens förhoppning att för de erhållna medlen kunna i alla vä- sentliga delar bearbeta det insamlade materialet. I hvad mån kostna- derna hade kunnat nedbringas, om en lägre, men i afseende på nog- grannheten tillfredsställande taxeringsprocent hade användts, torde kunna afgöras genom den nu pågående, noggrannare bearbetningen». SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT IQI12, ALLMÄNNA "DELEN, H. 4. Är ekonomisk skogshushållning möjlig? Af KARL FREDENBERG. Denna för oss så viktiga fråga har ett par gånger under de senaste aren varit föremål för diskussion vid Skogsvårdsföreningens årsmöten. Någon klarhet i frågan har dock hittills icke vunnits, men af största betydelse är att därå få ett öfvertygande svar. Kan nämligen nöjak- tig ränta på skogens realisationsvärde icke erhållas genom rationell sköt sel af skogen', lärer man icke genom något som helst upplysningsar- bete kunna förmå enskilda skogsägare i allmänhet att sköta sina skogar rationellt. Upplysningsarbetet måste då utbytas mot en lagstiftning, som skyddar skogen för sköfling. Om det endast gällde att få veta, huru stor virkesafkastning, som ut- hålligt kan erhållas å olika markboniteter, vore frågan jämförelsevis enkel. Man hade då blott att undersöka, huru starka gallringarna borde göras och huru långt omloppstiden borde sänkas för att, utan försämring af marken, erhålla den största medeltillväxten. Men, då frågan utsträckes till att få kännedom om den största medelnettobehållningen, blir den långt mera in- vecklad. Detta beror på den betydliga prisskillnaden äå de olika virkessorti- menten och de skilda kvaliteterna inom dessa samt på de kombinerade förhållanden, som göra sig gällande vid beräknandet af nettobehållningen vid ett rationellt uppdragande af äfven gröfre virkessortiment af bättre kvaliteter. Visserligen har man velat hålla före, att priset på det sma- lare sågvirket skulle stiga proportionsvis mera än priset på det bredare och att det därför icke skulle löna sig att producera gröfre virke. Denna mening sökte särskildt göra sig gällande under en tid af 1890 års-peri- oden, då en prisstegring å just smalare dimensioner inträdde. Men sedan dess har prisförhållandet med vissa svängningar åt bägge hållen någorlunda återgått till hvad det förut varit. Prisskillnaden mellan de större och mindre bredderna är fortfarande afsevärd och därtill kommer, ' Med skogens realisationsvärde förstås här det värde, som kan erhållas genom att fortast möjligt uthugga den saludugliga skogen och på bästa sätt försälja virket äfvensom att därefter försälja själfva skogsmarken med de ungskogsbestånd, som icke genom afverk- ning kunnat afsättas. Skogsvårdsföreningens tidskrift, Allm. delen, 1012. 13 178 KARL FREDENBERG. att en säljare utan att hafva en med äfven större bredder sorterad stock- nota ofta icke kan erhålla topp-prisen å det klenare virket. I sin tur har detta visat sig i rätt afsevärd grad inverka på äfven försäljnings- prisen å råvaran, enär i allmänhet bättre pris kan erhållas för det smäckrare timmervirket, om äfven gröfre sådant ingår i försäljnings- posten. Häraf har kronan med sitt gröfre virke haft stor profit, sär- skildt där konkurrensen varit stor. Under sådana förhållanden hafva poster med groft virke ofta blifvit mycket öfverbetalta, hvilket kunnat ske, utan att priset på s. k. köptimmer å vattendragen höjts, eftersom det förra virket sålts å rot." Men frånsedt dylik öfverbetalning af gröfre virkesdimensioner måste ju dock vederbörlig hänsyn tagas till den så att säga ordinarie prisskillnaden för sådant gröfre virke och bättre kva- liteter, som erhållas med en högre omloppstid och hänsynsfulla bestånds- vårdshuggningar (gallringar och ljushuggningar), gentemot det virke, som en för produktion af största möjliga massa afpassad lägre omlopps- tid med mera hänsynslös utglesning af bestånden lämnar. Att netto- behållningen kan höjas genom att under högre omloppstid producera äfven gröfre virke af bättre kvaliteter, lärer icke någon vilja bestrida, om ock storleken af en sådan höjning samt gränsen för denna under skilda förhållanden är mycket olika. Att denna under särskilda om- ständigheter kan ligga äfven vid en mycket hög omloppstid med svaga gallringar bevisar ekskogsskötseln i bayerska Spessart, där man för upp- dragande af det dyrbara fanérvirket använder inemot 300-årig omlopps- tid och sköter bestånden med mycket svaga gallringar. Oaktadt till- växtprocenten därigenom går ned till o,s 2, har man dock nöjaktig ränta på det ofantligt dyrbara virkesförrådet iföljd af det kolossalt höga priset på fanérvirket samt den ständiga och betydliga stegringen af detta. I Danmark åter, där det blåsiga klimatet icke är gynnsamt för uppdragande af sådant virke, har mindre än hälften af nyss sagda omloppstid visat sig kunna lämna större nettobehållning. Och för att taga exempel från vårt eget land kan anföras, att det icke lönar sig att å öfre Norrlands svaga marker eftersträfva så grofva dimensioner som södra Norrlands och mellersta landets bättre skogsmark med fördel kan anses producera. Men det är icke blott markens godhet och klimatets beskaffenhet, som för respektive trädslag äro afgörande, huruvida producerande af gröfre virkessortiment af bättre kvaliteter är ekonomiskt förmånligare än att eftersträfva högsta möjliga tillväxtprocent, utan därpå inverka en hel 1 Därmed har jag icke velat säga, att kronan bör eftersträfva att få öfverbetaldt för sitt virke. Tvärtom anser jag detta i allmänhet icke vara önskvärdt, enär en sund utveck- ling af virkeskonsumenternas förmåga att mottaga de allt större mängder virke, som kronan kan leverera, säkrast och bäst sker, om köparna få sin skäliga vinst. ÄR EKONOMISK SKOGSHUSHÅLLNING MÖJLIG? 179 del andra förhållanden, som ofta gripa in i hvarandra och som just därför i hög grad försvåra jämförande värdesättningar. Hit är att bland annat räkna fraktkostnaderna. Hög och lika frakt- kostnad beräknad efter tyngd- eller volymsenheten gynnar produktionen af gröfre dimensioner, då dessa per tyngd- eller volymsenhet äro värde- fullare. Ifråga om efter tyngd beräknade fraktsatser gäller detta, åtminstone beträffande rått virke i särskildt hög grad därför att frod- vuxet virke är afsevärdt tyngre än kärnfullt. Vidare är afverk- nings- och apteringskostnaden betydligt högre per volymsenhet för smäckrare virke än för gröfre, särskildt om däri ingår äfven bark- ningskostnad. Och äfven förädlingskostnaden ställer sig afsevärdt dyrare för det förra. Gröfre träd lämna ock större gagnvirkesprocent än smäckrare likasom ock gröfre timmer lämnar större procent såg- utbyte än klenare. Därtill kommer, att gröfre virke gifver en större procent af de bättre kvaliteterna än det smäckrare, d. v. s. kvalitets- utfallet är bättre hos det förra än hos det senare. Ju lägre omlopps- tiden sättes och ju större del af hela afverkningen uttages genom för- afverkningar, desto lägre blir kvaliteten å afverkningen i dess helhet. I proportion som kvaliteten går ned stiger procenten af sådan vir- kesafkastning, som antingen alls icke kan afsättas eller ock icke kan af- sättas annat än med förlust eller med blott ringa nettobehållning, hvil- ket åter måste få till följd ännu sämre pris för detta virke. Då sådant virke till stor del icke kan exporteras, medför detta också en minskning af den till export dugliga virkesafkastningen. Dels därigenom, dels i följd af de lägre prisen å de lägre kvaliteterna kommer värdet af trär varuexporten att sjunka. Att märka är också, att såväl kulturkostnaden genomsnittligt blir större per år räknadt som ock att kulturtiden kom- mer att upptaga en proportionsvis större del af omloppstiden i mån som denna sänkes.! Undersökning af enskilda träd kan i större eller mindre grad gifva svar å många af dessa spörsmål, men alldeles icke å andra. Och i öfrigt kunna ju sådana undersökningar på intet sätt gifva någon klarhet i hufvudfrågan, nämligen huru stor och hurudan virkesafkastningen under en omloppstid för de olika fallen kan med fullt utnyttjande af skogs- teknikens hjälpmedel blifva. Behandling under en omloppstid af till- räckligt stora profytor, därvid alla dessa faktorer tagas i betraktande, skulle kunna lämna svar å dessa spörsmål, men ett för allmänheten ! Att en nedgång i prisen för de större bredderna i förhållande till de smalare icke bör medföra en sänkning af omloppstiden i samma proportion, framgår sålunda ock häraf. Dock bör ju ett sådant förändradt prisförhållande i viss mån verka därtill, att en något lägre omloppstid kommer att ställa sig mera ekonomisk. 180 KARL FREDENBERG. mera öfvertygande svar skulle erhållas genom att under en längre tid behandla ett par större liknande skogskomplex, som med hänsyn till både storlek och beskaffenhet äga närmelsevis normalt virkesförråd. Äfven om en dylik undersökning icke nödvändigt skulle behöfva pågå en hel om- loppstid, erfordras dock för erhållande af ett tillförlitligt resultat en lång tid. Man måste därför söka att ändock bilda sig en öfvertygelse i frågan. Äfven de mera försiktiga torde vilja medgifva, att man bör kunna erhålla 3 proc: direkt nettoafkastning på skogens realisationsvärde, om skogen i stället för att realiseras underkastas en fullt rationell och affärs- mässig skötsel, hvarvid största möjliga nettobehållning städse eftersträf- vas. — Somliga hålla före, att man genom införande af rationell och fullt målmedveten skötsel af en skog, som förut i större eller mindre grad vanskötts, bör kunna — oafsedt dyrhetstillväxten — höja denna ränta, äfven om virkesförrådet bibehålles vid sin storlek. Detta är sant, om man håller fast vid det ursprungliga realisationsvärdet. Med in- förande af verklig och effektiv beståndsvård och med en skogsskötsel i öfrigt, som går ut på att i hvarje åldersklass producera värdefullaste dimensioner och kvaliteter, höjes nämligen realisationsvärdet, äfven om virkesförrådets storlek bibehålles. Afkastningen från virkesförrådet, sedan dess realisationsvärde blifvit på detta sätt höjdt, utgör gifvetvis en högre procent å virkesförrådets ursprungliga realisationsvärde än den ursprung- liga afkastningen därå. Detta blir däremot ganska visst icke förhållan- det, då man jämför den ursprungliga afkastningen och det ursprungliga förrådets värde med den höjda afkastningen och det värdefullare för- rådet. Detta förbises emellertid ofta. — De mera optimistiska anse, att man med en energisk skogsskötsel bör kunna erhålla större direkt afkastning å realisationsvärdet än 3 proc., och de finnas, som hålla före, att denna bör kunna uppdrifvas ända till 5 proc. ä samma värde. För en undersökning huruvida ekonomisk skogshushållning är möj- lig, torde man sålunda kunna utgå ifrån det antagandet, att 3 proc. nettoafkastning å realisationsvärdet bör kunna erhållas, om skogshus- hållningens teknik fullt utnyttjas och det hela i öfrigt skötes affärsmäs- sigt. Härför fordras emellertid, att virkesförrådet till storlek och be- skaffenhet någorlunda närmar sig det normala.” Under öfvergångstiden får man nöja sig med att i medeltal! för denna tid kunna uttaga 3 proc. å realisationsvärdet. Är förrådet mindre än det normala, måste man i regeln till att börja med nöja sig med att uttaga mindre än 3 proc. 1 Med normalt virkesförråd förstås det högsta virkesförråd, som med hänsyn till den antagna omloppstiden och en jämn fördelning af åldersklasserna kan uppbringas. I den nor- mala skogen upptar sålunda hvarje åldersklass från den I-åriga plantan till trädet af om- loppstidens ålder samma areal. ÄR EKONOMISK SKOGSHUSHÅLLNING MÖJLIG? 181 — i vissa fall kanske icke något alls —, men efter hand som ung- skogarna växa till kan afverkningen betydligt ökas och då förrådet när- mar sig normal storlek böra ränteförlusterna vara betäckta, så att en medelränta af 3 proc. erhållits. Är åter förrådet större än det normala, måste det först nedsättas till normal storlek, hvarigenom ock skogens realisationsvärde minskas. Det härigenom uttagna kapitalet betraktas därvid såsom frigjordt från skogen, eftersom skogen icke kan lämna 3 proc. ränta å större virkesförråd än det normala. Förut har antydts, att virkesförrådet i en förut mer eller mindre vanskött skog kan genom intensiv skötsel äfven utan att höjas till storleken — erhålla ett större realisationsvärde. Men, sedan förrådet en gång erhållit sådant utseende, kan sagda värde gifvetvis icke ytter- ligare enbart på detta sätt höjas. Emellertid har man en annan faktor att räkna med, som — åtminstone om medeltal tagas för icke allt för små tidsperioder — oaflåtligt stegrar realisationsvärdet hos ett och samma virkesförråd äfven sedan det bibringats den värdefullaste beskaf- fenhet, som skogstekniken kan åstadkomma, och detta är dyrhetstill- växten. Dels i följd af penningevärdets fall, dels genom en absolut stegring af virkesvärdet äro virkesprisen nämligen i stort sedt — låt vara med vissa periodiska sänkningar — stadda i beständigt stigande. Tyvärr saknas tillförlitlig statistik rörande virkesprisen, särskildt i fråga om prisen på råvaran. Men enligt de uppgifter därom, som finnas, hafva dessa frånsedt periodiska prisfall af mer eller mindre kort var- aktighet stadigt gått uppåt. Visserligen gäller detta icke för kastved för vissa orter och likaså icke heller för kolved, för hvilken senare pri- sen gått upp och ned med de så växlande järnprisen, men den ute- blifna stegringen i prisen för sådant virke å vissa orter ersättes genom att en betydlig del af dylikt virke efter hand kunnat afsättas såsom pappersved och props till allt högre pris. Kolveden utgöres därför nu af smäckrare dimensioner eller i öfrigt sämre virke än förut. — Utan öfverdrift kan man säga, att virkesprisen — särskildt prisen å råvaran — i stort sedt fördubblats under de sista 30 åren, hvilket utgör en årlig stegring (dyrhetstillväxt) af 2 proc. Någon säkerhet för att virkes- prisen framdeles komma att stegras i samma proportion finnes visser- ligen icke, men det lider intet tvifvel därom, att en fortsatt stegring kommer att äga rum. Denna stegring kan lika väl blifva större som mindre. Att räkna med 2 procents dyrhetstillväxt synes därför icke vara riskabelt.! ! Såsom exempel på huru virkesafkastningen och virkesprisen stegrats under de före- gående 8o åren i Preussen, anför d:r Borgmann 1 Zeits chr, f. Forst. u. Jagdwesen 1907, att virkesafkastningen i reviret Biesenthal under denna tid 3-dubblats och att virkesprisen 182 KARL FREDENBERG. Om man nu antager, att genom rationell skötsel af skogen kan erhållas en medelnettoafkastning, som motsvarar 3 procents ränta å skogens realisationsvärde för hvarje särskildt år, och om man därtill kan räkna med en dyrhetstillväxt af 2 proc.', så erhåller man ju i själfva verket 5 proc. på realisationsvärdet. Att märka är likväl att man icke får uttaga mera än 3 proc., enär de 2 proc., som utgöra dyrhetstill- växten, utgöra en värdeökning af kapitalet, som därför icke kan utta- gas. Men i följd af kapitalets i stort sedt oafbrutna stegring med 2 proc. har man likväl att uttaga de 3 procenten å ett efter hand stegradt kapital. Detta gäller dock först, sedan skogen erhållit ett virkesförråd, som till storlek och beskaffenhet närmar sig det normala. Under öfver- gångstiden får man, såsom förut sagts, nöja sig med att i medeltal för denna tid kunna uttaga 3 proc. å det med 2 proc. växande realisations- värdet. Skulle virkesförrådet vara större än det normala, måste först, såsom ofvan förut nämnts, den öfverskjutande delen afverkas och detta helt frigöras från skogskapitalet. Det gäller sedan att se till, huruvida 5 proc. kunna anses utgöra skälig ränta å en skogsegendoms realisationsvärde. — Om skogsbruk betrak- tas såsom affär, hvilket åtminstone den enskilde i allmänhet måste göra — man kan ju nämligen icke beräkna, att den enskilde af nationaleko- nomiskt intresse eller annan anledning skall köpa skog eller hålla pengar bundna i skog —, så bör den ränta, som rätteligen bör kunna fordras af skogsbruket, likasom i fråga om hvarje annan aftär, stå i rätt propor- tion till risken. Granskar man de dagliga fondnoteringarna finner man, att de bäst ansedda papperen lämna omkring 5 proc. å det belopp, hvartill de kunna köpas, de mindre ansedda något mera. Undantag härifrån synas endast sådana affärer göra, hvilka anses hafva särskilda utveck- lingsmöjligheter, där ock kursen därför är högre.” Håller man sig emel- lertid till de större bankbolagen, hvilka ju i stort sedt anses för de säkraste, så kan man vid placering af penningar i sådana papper af bästa anseende för närvarande erhålla 5 å 5!/> proc. — Jämföres nu risken vid att nedlägga ett kapital i bankaktier med att i stället för mer än 3-dubblats. Bruttoafkastningen bör alltså å denna plats hafva mer än g-dubblats under sagda tid. ! Denna dyrhetstillväxt skulle egentligen icke gälla annat än själfva skogsvärdet. Men, om det också icke är berättigadt att räkna med lika stor dyrhetstillväxt för markvär- det som för skogsvärdet, så synes man dock utan fara kunna räkna med angifna dyrhets- tillväxtprocent för skogens värde i dess helhet, helst värdet af marken i jämförelse med värdet af själfva skogen är jämförelsevis ringa. ? I en dylik jämförelse böra gifvetvis icke få ingå andra värdepapper än sådana, i fråga om hvilka — likasom beträffande skog — visserligen en viss risk gifves, men å andra sidan möjlighet till utveckling och särskild vinst därigenom finnes. ÄR EKONOMISK SKOGSHUSHÅLLNING MÖJLIG”? 183 detsamma inköpa en skogsegendom, så måste den i senare fallet anses vara icke obetydligt mindre. Under de senare åren hafva bankernas nettovinst i allmänhet icke utgjort mera än omkring 7 proc. af fonder- nas sammanlagda matematiska värde. Utdelningen, som ju utgör räntan på det belopp, hvartill dessa papper kunna köpas, understiger sålunda nettovinsten i procent af fondernas matematiska värde med endast 2 a 1!/, proc. Denna skillnad måste anses allt för ringa med hänsyn till den stora risk för förluster, hvarför bankerna alltid äro utsatta och hvarå synnerligen talande exempel icke minst under de sista åren gif- vits. Vid placering af penningar i skog åter har man knappast annan risk att räkna med än faran för skogseld och insekthärjning. Skogs- eldarna förekomma emellertid i allmänhet taget i allt mindre omfång, hvarför risken för skogseld nu mera i stort sedt icke är synnerligen stor. I öfrigt kan skogseld icke tillskynda skogsägaren någon mera af- sevärd förlust, därest ej ungskog härjas däraf. Det är sålunda hufvud- sakligen då ungskog förekommer i större utsträckning utöfver det nor- mala, som skogseld kan anses utgöra någon egentlig risk för skogen. Om emellertid den ungskog, som icke genom afverkning kan realiseras, just i följd däraf uppskattas lågt, hvilket ju ock i allmänhet är fallet, så kan däruti anses ligga ett slags försäkring för eldfara. I öfrigt torde nu mera de flesta skogseldar uppkomma genom antändning från järn- vägslokomotiv, i hvilka fall järnvägarna äro ersättningspliktiga för sådan skada. Risken för insekthärjning är här i landet högst obetydlig, hvilket bäst framgår af en jämförelse mellan den skogsareal, å hvilken under en omloppstid — exempelvis 100 år — skogen genom insekters åt- görande blifvit förstörd och landets hela skogsareal. I öfrigt är det äfven i detta fall endast i fråga om ungskogen, som skogsägaren kan riskera full förlust, enär den äldre skogen med iakttagande af påpass- lighet i större eller mindre grad kan tillgodogöras. Prisfall å virke kan visserligen inträffa, men gäller då alltid endast en tid, enär dessa pris i stort sedt äro, såsom förut sagts, i ständigt stigande. Det måste där- för anses vara förenadt med icke oväsentligt mindre risk att placera pen- ningar i skog än i t. ex. bankaktier. Då de senare icke lämna mera än 5 å 5!/> proc., borde man därför kunna åtnöja sig med att få 4 å 4'/> proc. af skogen. Åtminstone bör 5 proc. anses vara en mycket god ränta, helst om man tager hänsyn till den möjlighet, som alltid finnes att genom rationell vård höja skogens nettoafkastning. Denna möjlighet kan ock genom nya rön och vidgad kunskap om såväl trädens lifsvill- kor som markens egenskaper komma att stegras i kanske långt högre grad än vi våga tro. Därtill kommer ock den höjning af nettoafkast- ningen, som genom kommunikationernas förbättrande så ofta står i ut- 1 84 KARL FREDENBERG. sikt och hvilken kan vara mycket afsevärd. Visserligen har ju äfven ett bankbolag utvecklingsmöjligheter, men dessa äro hvarken så betydande eller så påtagliga som de, hvilka i allmänhet stå skogen till buds. Att med den säkerhet och de utsikter till utvecklingsmöjligheter, som skogen har, kunna erhålla 5 proc. å skogens realisationsvärde på så sätt, att i medeltal 3 proc. kunna uttagas å det med 2 proc. växande kapitalvärdet, måste anses fullt tillfredsställande. Skog torde därför bättre än något annat lämpa sig för placering af kapital och särskildt större sådana. Men för affär med lånadt kapital — häri dock icke in- begripet behöfligt rörelsekapital — passar skogen alls icke. Af här uttalade mening om skogens afkastningsförmåga följer, att skogsköp med upplånadt kapital till skogens realisationsvärde och skyldighet att betala 5 procents årlig ränta icke kunna finansieras och detta allra minst om virkesförrådet är mindre än det normala. Detta gäller också i fråga om aktiebolag, ifall att aktiekapitalet och skulderna (utom rörelsekapi- talet) tillsammans motsvara skogens realisationsvärde och såväl utdel- ningen å aktierna som räntan å skulderna skola utgå med minst 5 proc. Dock skulle en finansiering kunna genomföras, om virkesförrådet när- made sig det normala och skulderna icke utgjorde mera än högst ”/; af aktiekapitalets och skuldernas sammanlagda belopp samt aktieägarna åtnöjdes med egendomens värdestegring i följd af dyrhetstillväxten och alltså icke fordrade någon utdelning. Är däremot virkesförrådet mindre än det normala, måste gifvetvis skuldernas proportion vara i förhållande därtill mindre, om affären skall kunna finansieras, Därför äro sådana skogsaffärer, där finanserna icke skötas efter dessa grunder utan afverk- ningen uttages till större belopp än en rationell skogshushållning med- gifver för att möjliggöra såväl betalning af fulla räntor å skulderna som full utdelning å aktiekapitalet att likna vid bankbolag, som tillgripa grundfonden för att hålla uppe utdelningen till aktieägarna. Detta gäl- ler ock de skogsaffärer, där aktiekapitalet och skulderna tillsammans visserligen äro mindre än skogens realisationsvärde, men där likväl an- tingen aktiekapitalet icke står i sådan proportion till skulderna, som en- ligt hvad ofvan är antydt, borde vara förhållandet, eller ock utdelningen till aktieägarna sker till större belopp än som af nämnda förhållande borde betingas. I »Timber Trades Journal» för den 25 mars föregående år var en artikel införd angående den finansiella ställningen i Sverige, i hvilken talades om de många fallissementen bland bank- och trävarubolag härstä- des sedan år 1907 på samma gång antydan gjordes om den i allmänhet ganska svaga ställningen hos de svenska trävarubolagen, beroende där- på att de arbeta under trycket af stora skulder. — I England däremot ÄR EKONOMISK SKOGSHUSHÅLLNING MÖJLIG? 185 lärer i allmänhet allt behöfligt kapital tillskjutas af aktieägarna själfva. Det vore synnerligen önskligt, om detta blefve princip äfven hos oss, helst det i fråga om skogsbolag alltid är så frestande att förgripa sig på själfva skogskapitalet och tillika så svårt att kontrollera, att så icke sker. Rörelsekapitalet borde dock alltid utan fara kunna upplånas. Men själfva skogskapitalet borde aldrig — icke ens till någon del — täckas af skulder, om köpesumman motsvarar skogens realisationsvärde. Äfven de, som tro sig kunna räkna med högre direkt nettoafkast- ning än 3 proc. å skogens realisationsvärde, få nog lof att medgifva, att för uthålligt uttagande af denna fordras, att skogens virkesförråd närmar sig det normala och att, där detta icke är förhållandet, sagda afkastning endast såsom medeltal för tiden, tills någorlunda normalt förråd erhållits, kan uttagas. Om ock optimismen på grund af svårig- heten att kalkylera den direkta nettoafkastningen icke har svårt att förmå sig tro på större sådan, så lärer den likväl icke kunna tro, att denna skall kunna uthålligt uttagas från en skog, hvars virkesförråd i större grad understiger det normala. Ty att så icke är möjligt kan ju dock bevisas. Det ligger nu nära till hands 'att framställa den frågan, hvarpå det kan bero, att så många skogsägare — enskilda eller bolag —, som haft sina skogar sedan långt tillbaka eller erhållit dem till synnerligen billiga pris och där sålunda skulderna från början icke bort hafva någon tryckande inverkan, icke synas fått tillbörlig afkastning af sina skogs- egendomar utan till sist funnit det fördelaktigare att sälja dem, enär det erhållna realisationsvärdet gifvit större ränteafkastning. Att i de flesta fall en mer eller mindre dålig skötsel af skogarna varit en därtill verkande orsak, är tydligt för hvar och en som vet, huru ofantligt af- kastningen är beroende af en målmedveten skötsel af skogen. I andra fall kan ock bristande aftärsmässighet i driften hafva inverkat mycket. Men äfven där skogarna allt efter förhållandena och åsikterna för sin tid skötts någorlunda oklanderligt, har det dock ofta gått på samma sätt. Andra orsaker måste alltså ock finnas. En granskning af de större skogsegendomarnas och skogsbolagens historia skall visa, att skogen i allmänhet icke godtgjorts fulla värden å sina produkter och att den för viss del däraf (husbehofsvirket) icke alls erhållit godtgörelse. Bok- föringen har alltså icke varit sådan, att skogsägaren däraf kunnat se hvad skogen i själfva verket gifvit. Flertalet skogar hafva därtill varit utsatta för öfverafverkning för erhållande af kapital till olika ändamål, såsom till gäldande af uppkomna skulder, för anläggning och utvidg- ning af industri af olika slag, för uppehållande af jordbruk eller industri som icke själfva förmått att bära sig, till inköp af skogsegendomar, som, 186 KARL FREDENBERG. på grund af nedsatta virkesförråd icke omedelbart kunnat lämna ränta på köpeskillingen och som därför kanske än mera uthuggits etc. — Hade emellertid afverkningarna skett under verkligt sakkunnig ledning, så att beståndsvårdens fordringar kunnat i möjligaste mån uppfyllas, så skulle visserligen realisationsvärdet varit icke obetydligt större än om detta, såsom oftast, icke skett. Men ingen lärer dock vilja tro, att detta skulle hafva förhindrat vederbörande ägare att öfverafverka skogen för erhållande af behöfligt kapital. Tvärtom kan antagas, att det i följd af en rationell beståndsvård befintliga större virkesförrådet skulle gif- vit anledning till fortsatt öfverafverkning för lösgörande af ytterligare behöfligt kapital. Att egendomen sedan icke kunnat omedelbart lämna ränta på realisationsvärdet är, såsom förut sagts, uppenbart. Om då ägaren icke kunnat eller icke velat undvara omedelbar ränta å egen- domens realisationsvärde, har försäljning eller styckvis realisation af egendomen varit den oundvikliga följden. Om alltså all den afkastning, som tagits ur skogen, blifvit behö- rigen bokförd, skulle säkerligen — åtminstone där skogshushållningens kraf icke blifvit allt för mycket eftersatta — ingalunda dålig ränta hafva erhållits å det med dyrhetstillväxten efter hand stegrade realisations- värdet, hvilken dyrhetstillväxt dock iföljd af andra förhållanden än virkes- prisens absoluta stegring (förbättrade kommunikationer etc.) oftast varit större och icke sällan betydligt större än 2 proc. — Och där öfverafverk- ning ägt rum skulle den iföljd däraf under denna tid öfverskjutande ränte- inkomsten nog räckt att täcka den minskning i räntan, som genom den därefter framtvingade nedsättningen af afverkningsbeloppet blifvit en följd. Med det sagda har jag velat framhålla: 1:o) att det icke är möjligt att utan mycket vidlyftiga och tids- ödande undersökningar kunna visa, huru stor ränta ett skogskapital kan gifva, d. v. s. huru stor medelränta bör med fullt rationell skogsskötsel kunna beräknas å ett skogskapitals efter hand växande realisationsvärde; 2:0) att man dock kan anse, att denna ränta bör kunna uppbringas till 30 proc; 3:0) att man bör kunna räkna med en dyrhetstillväxt af 2 proc., hvarigenom 3 proc. erhålles å det med 2 proc. växande realisations- värdet; 4:0) att alltså 5 proc. i själfva verket erhållas, ehuru däraf 2 måste läggas till kapitalet och sålunda endast 3 proc. å det på vis växande kapitalet kunna årligen uttagas; 5:0) att detta likväl gäller endast under förutsättning, att virkes- förrådet närmar sig normal storlek och beskaffenhet och att, förr än detta stadium inträdt, sagda ränta endast i form af medelränta kan uttagas; proc. detta ÄR EKONOMISK SKOGSHUSHÅLLNING MÖJLIG? 187 6:0) att sålunda en skogsegendom med i större grad under det normala nedsatt virkesförråd icke omedelbart kan lämna 3 proc. å sitt realisationsvärde, och 7:0) att 5 procents ränta å ett skogskapital — äfven under villkor att 2 proc. årligen måste läggas till kapitalet — bör anses mycket till- fredsställande på grund af den säkerhet skogen lämnar och att just där- för skog synnerligen väl lämpar sig för placering af större kapital. De som tilläfventyrs ställa sig skeptiska ifråga om det berättigade att räkna med 2 procents dyrhetstillväxt, kunna ju sänka denna med 1, proc., ty äfven 4!/; proc. böra utgöra fullt tillräcklig ränta å ett skogskapital, om behörig hänsyn tages till dess säkerhet och stora ut- vecklingsmöjligheter i skilda riktningar. Ja, af detta skäl kunna de sänka densamma med t. o. m. I proc. — Och med 1 procents dyrhets- tillväxt lärer väl äfven den i denna fråga mest pessimistiske våga att räkna, ifall att han studerat virkeshandeln under den gångna tiden. De mest optimistiska, som tro sig kunna beräkna större direkt vinst, såsom 4 och ända till 5 proc., skulle alltså med dyrhetstillväxten få att räkna med 6 å 7 proc. Till dess de kunna bevisa denna sin trossats, handlar dock skogsägaren säkerligen klokast, om han icke gör sig illu- sioner om möjligheten af en sådan ränteafkastning från skogen. Såsom här framhållits, är det icke heller behöfligt att räkna med så hög direkt ränta för att skogshushållning skall anses vara ekonomiskt bärande. Otvifvelaktigt skulle det vara af utomordentlig stor betydelse i nationalekonomiskt hänseende, om skogsägarna kunde bibringas tro på skogens förmåga att lämna fullt tillfredsställande ränta på sitt realisa- tionsvärde eller med andra ord, att ekonomisk skogsskötsel är möjlig. Men äfven för skogsägarna själfva skulle detta vara af allra största vikt, om de på grund af sådan öfvertygelse inrättade sin skogsskötsel där- efter. Utom hvad som i detta hänseende framgår af det här förut sagda må äfven framhållas, att då icke gärna några som helst skogslagar kunna rubba affärens finanser. Däremot kunna de, som utan sådant mål för ögonen nedbringat virkesförrådet kanske långt under det normala och som därtill kanske icke finansierat sin aftär efter med lagarna för skogens afkastningsförmåga bärande grunder, af stränga skogslagar plöts- ligt bringas i ett mycket brydsamt läge. Till skogsmannens uppgift hör äfven att i den uppställda frågan sprida upplysning, och alldeles visst vinner han målet bäst genom att icke lofva mera än hvad det är honom möjligt att hålla. Därigenom behåller han äfven säkrast skogsägarens förtroende, så att hans biträde för skogens skötsel verkligen blir anlitadt. Betydelsen däraf får icke 188 KARL FREDENBERG. underskattas, enär ekonomisk skogshushållning alls icke är möjlig utan intensiv skötsel under verkligt sakkunnig och erfaren ledning. Stockholm i januari 1912. Rapportverksamheten rörande vårt lands skadedjur. För vinnandet af noggranna upplysningar rörande de i vårt land förekommande skadedjuren, deras utbredning, tiderna för deras upp- trädande, skadegörelsernas omfattning o. s. v. satte sig Centralanstaltens entomologiska afdelning vintern 1910—1911 i förbindelse med en stor mängd personer i landet med begäran att erhålla bistånd i och för denna plans realiserande. Att intresset för saken var synnerligen stort visas bäst däraf, att ej mindre än i rundt tal 450 frivilliga medhjälpare an- mälde sig. Under årets lopp sjönk emellertid denna siffra ner till när- mare 400 — en del personer blefvo hindrade genom resor eller andra företag, andra åter ansågo sig inkompetenta för arbetet. Rapportörernas arbete bestod i att på vissa tider insända till entomo- logiska afdelningen sina rön och iakttagelser, registrerade i särskildt för ändamålet dem tillsända rapporthäften. I de fall, då ett säkert igen- kännande af skadedjuren ej var möjligt, anmodades rapportörerna insända prof på desamma, något som ej föranledde dem några extra utgifter, då en hvar medhjälpare erhållit rätt att använda tjänstefrimärken för korrespondens och paketförsändelser. Då man nu öfverblickar resultatet af första årets rapportverksamhet, visar detta sig på det hela taget mycket godt. Ej mindre än c:a 2,000 meddelanden ha influtit. Större delen af detta material torde vara fullt användbart vid den vetenskapliga bearbetningen, i all synnerhet som man i rätt stor utsträckning begagnat sig af tillfället genom profsändningar få respektive skadedjur säkert identifierade. Trots det sålunda antalet verksamma rapportörer nu belöper sig till omkring 400, har det emellertid visat sig önskvärdt få denna siffra afse- värdt ökad. En orsak är, att detta antal fördelar sig på tre särskilda kategorier skadedjur: J!andibrukets, trädgårdens och skogens. En annan orsak är ju vårt lands storlek. Flertalet nuvarande rapportörer äro bosatta i södra Sverige med en stark koncentration 1 landskapen kring våra stora sjöar. Inom de norr om Uppland belägna landskapen äro RAPPORTVERKSAMHETEN RÖRANDE VÅRT LANDS SKADEDJUR. 189 däremot våra rapportörer ledsamt nog mycket fåtaliga. Största intresset har knutit sig till våra skadedjur i trädgården. Landtbrukets och skogens skadedjur äga ännu alltför fåtaliga representanter bland rapportörerna. Med anledning häraf ber jag få uppmana en hvar, som äger intresse för våra skadedjurs utforskande, anmäla sig som frivillig medhjälpare. Särskildt vill jag framhålla, att vi ej alls göra anspråk på, att de lämnade upplysningarna nödvändigtvis skola vara fullständiga. Däremot önska vi naturligtvis, att alla osäkra uppgifter på skadedjurens namn kompletteras genom insändandet af prof. Till alla rapportörer sända vi gratis afdelningens skrifter. Bland dessa må särskildt vår flygbladsserie framhållas. Hvarje flygblad behandlar utförligt ett skadedjur och är väl illustreradt. Hittills ha 10 flygblad utkommit. Anmälningar böra insändas till Centralanstaltens entomologiska afdel- ning, Experimentalfältet, före mars månads utgång. Härvid torde upp- gifvas hvilka skadedjur, landtbrukets, skogens eller trädgårdens, som vederbörande är villig ta befattning med. Om så önskas sänder afdel- ningen till påseende ett rapporthäfte innehållande promemoria för rappor- törerna. Experimentalfältet i februari 1912. ALB. TULLGREN. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 10912, ALLMÄNNA DELEN, H. 4. De ekonomiska principerna återigen. Af ERNST ANDERSSON. I decemberhäftet för år 1911 har jägmästare C. v. SCHÖNBERG fått in- förda några »reflexioner» med anledning af mitt föredrag vid Skogsvårds- föreningens årsmöte den 23 mars 1911. På grund af bristande utrymme har jag måst låta herr v. SCHÖNBERGS välmenta inlägg vara obesvaradt väl länge. Då nu frågan i år åter varit under diskussion i sammanhang med framläggandet af Norrlandskommitténs betänkande vid Föreningens årsmöte den 19 mars, kan jag fatta mig kort, i tanke att herr Vv. SCHÖNBERG genom denna diskussion, som var ganska grund- lig, bör hafva fått klarhet rörande markräntelärans grunder, syften och kon- sekvenser, hvilkas fördärflighet han numera måste inse sig hafva öfverskattat, äfven om herr v. S. fortfarande utan tvekan ställer sig på deras sida, som yrka på högsta möjliga penningafkastning utan hänsyn till räntan. Herr v. S. utgår ifrån, att jag förordar korta omloppstider och inriktar i enlighet härmed sin kritik på konsekvenserna af mycket korta omloppstider, som han med exempel bevisar icke kunna göra skogshushållningen bärig. Nu är förhållandet att jag visserligen påyrkat kortare omloppstider än de, som leda till högsta möjliga afkastning utan hänsyn till räntan, men icke så korta, att de blifva förlustbringande. Jag har yrkat på omloppstider af just sådan längd, att skogshushållningen blifver bärig utan att fastslå någon viss ålder för skogens afverkning, hvilket icke låter sig göra annat än för hvarje särskildt fall. Dä herr von S. alltså visar att en viss mycket kort omloppstid icke är bärig, visar han därmed endast, att jag icke önskar en så kort omloppstid. Herr v. S. synes icke hafva tagit notis om, hvad jag föreslagit, utan snarare om hvad mina motståndare säga. Jag har vid flera tillfällen visat att afverkningsåldern för 5 9, räntabilitet icke gärna kan understiga 60 år, men jag framhåller också, att det endast är i undantagsfall en så låg om- loppstid kan ifrågakomma, medan under normala förhållanden slutafverknings- åldern måste blifva betydligt högre, ofta långt öfver 100 år. Herr von S:s missuppfattning rörande min ställning till omloppstidens längd härrör med största sannolikhet från diskussionen 1909 om denna fråga, då en af mina motståndare, citerande ett af mig gjordt uttalande angående omloppstidens längd (vid ett föredrag i Vermländska Bergsmannaföreningen 1907), afklipper citatet vid den punkt, där jag påvisar det inflytande, som gallringen har på värdetillväxtprocenten, och därmed på slutafverknings- åldern. Af min redogörelse för tillväxtens gång i de olika åldersklasserna i ogallrad skog drager denne motståndare tvärtemot min fortsatta argumentering den slutsats, att jag ar gallring skulle vilja slutafverka skogen då han icke längre lämnar 5 94. Om nu denne talare härmed bevisat, att han icke för- DE EKONOMISKA PRINCIPERNA ÅTERIGEN. I9TI står gallringens inflytande på värdetillväxten, hade väl icke herr von S. behöft träda i hans fortspår. Herr v. S:s kritik träffar emellertid icke mig. Därför blifver mitt svaro- mål icke längt. Jag tycker mig finna att herr v. S. ej är fullt klar i sin uppfattning af den skillnad som han påstår förefinnas mellan den ägare, som låtit uppdraga ett skogsbestånd och den ägare som köpt ett skogsbestånd. Den förre vill hafva igen kulturkostnaden, markräntan, förvaltningskost- nad, onera m. m. allt med ränta på ränta säger herr von S. Detta menar således herr von S. att han skall få i form af skogsbe- ståndets värde vid afverkningen, hvilket väl då måste motsvara dessa kost- nader med kumulerade räntor. Skogsköparen däremot vill »något annat», han vill hafva ränta på inköps- summan, d. v. s. på den kostnad han nedlagt på att komma i besittning af beståndens värde. Icke annat än jag kan förstå är detta ungefär samma sak. Herr v. S. förbiser att beståndets värde just är åstadkommet genom de kostnader och räntor han påstår att skogsegaren vill ha igen. Då han i sammanhang här- med vill göra gällande att det är bättre att få 14 än 10 kronor i genom- snittsafkastning (utan hänsyn till räntan), så glömmer han att, om hans skogs- förvaltare lämnar 14 kronors genomsnittsafkastning, ägaren kanske endast får 3 AY på sina penningar, men att han med 10 kr. kanske betalar alla om- kostnader med 5 9” ränta. Detta hoppades jag tillräckligt tydligt hafva uttryckt för att herr von S:s invändningar skulle kunnat äga mera afrealitet att bjuda på. Vid undersökning af huru en affär ställer sig, vinner man för öfrigt ingen klarhet genom att som herr v. S. gå omkring och beklaga sig öfver en uppoffring här och än glädja sig öfver en fördel där. Det är nödvändigt att uppställa och summera alla debetposter och jämföra debetsumman med summan af kreditposter. Skillnaden uttrycker den öfverskjutande fördelen eller förlusten. Det är så jag vill gå tillväga. Enligt föregående argumentering bör ett bestånd emellertid genom sin tillväxt lämna ränta på sitt eget och på markens värde. Jag bokför således beståndets nuvarande värde och påför ärligen räntor och omkostnader för dess skötsel, skatter etc. samt krediterar uttagen af- verkning. Vid kontots afslutande om 10 år värderas beståndet på nytt. Dåvarande värde föres 1 kredit. Sådana beräkningar och åtgärder, som tillåta mig att efter dessa — utan alla detaljer — angifna synpunkter, draga den största fördel af skogshushållningen är det, som jag anser böra vara bestämmande för hushåll- ningsåtgärderna. Riktpunkten är största möjliga nettoproduktion af marken, sedan skälig ränta å beståndens nettovärde gäldats. Till undvikande af ytterligare missförstånd i afseende å detaljer, måste jag framhålla, att det gifvetvis är beståndets värdetillväxt, d. v. s. skillnaden i värde vid början och slutet af en viss period, som är utslagsgifvande. Alla inverkande faktorer så- väl positiva som negativa böra naturligtvis medräknas, och klargöras. Sådana faktorer kunna tänkas vara, prisstegring å virke, prisfall, kvalitéförsämring genom torka, röta, sprickor etc. Summariskt böra alla dessa ingå i värde- tillväxten, således icke nödvändigtvis endast »kvalitets- och kvantitetstillväxt». Då våra åtgärder och beräkningar alltså äro inriktade på uppnåendet af den 192 ERNST ANDERSSON. största fördel af skogshushållningen, nu och framgent, såväl ur nationaleko- nomisk som ur privatekonomisk synpunkt, blifver den naturliga följden, att vi komma att använda omloppstider och skogsskötselmetoder, som gifva oss möjlighet producera just sådana virkessortiment, som behöfvas, och som det bäst lönar sig att framställa. Hvarje annat påstående beträffande våra syften beror på felslut, som icke markräntelärans anhängare infört. Då man tager del af herr von S:s och hans meningsfränders kritik af markräntelärans innebörd, kan man ej frigöra sig från den farhågan, att om de skulle tillämpa denna lära, deras första åtgärd skulle blifva att utstämpla all icke räntabel skog nu genast och sedan icke låta något träd blifva öfver 60 år, vare sig det vid denna tidpunkt äger värde eller ej, vare sig det har möjlighet lämna en tillväxt som full ränta på dess värde eller ej. För dem som hafva nog intresse för skogshushållningen att verkligen sätta sig in i ett förslag till dess läggande på ekonomisk bas, borde en så ensidig syn på saken vara främmande. Herr v. S:s öfverdrifver, lindrigast sagdt, då han påstår att mina syn- punkter äro skogsspekulantens snarare än skogsskötarens. Han anser, att jag icke hade bort upplysa skogsspekulanterna om att deras förnämsta vinstmöj- lighet ligger i skogarnas bristande räntabilitetsförmåga. Jag försäkrar herr v. 5., att spekulanterna zcf£e behöfva upplysas härom. Detta är just deras lefnads- visdom. Men däremot har jag ansett mig böra upplysa skogsägarne, då kännedom om faran bör vara bästa och naturligaste skyddet mot densamma. Då herr v. S. anser att skogsägarna bort hållas i okunnighet om ränte- förhållandena, så visar detta icke så litet obetänksamhet, ty då skulle ju skogshandlarna få ostördt bedrifva sitt geschäft med en okunnig allmänhet, hvilket måste anses förkastligt. Till sist vill jag förtydliga ett moment, som herr v. S. missförstår. Gent emot mitt påpekande af nödvändigheten att införa en målmedveten teknik, som leder till räntabilitet, invänder herr v. S., att den tekniska skickligheten väl »1i all rimlighets namn» måste vara lika stor hos den ena som den andra hushållningslärans anhängare. Här afse vi tydligen skilda saker. Herr v. S. afser med teknik den vid skogsläroverket inhämtade kunskapen om skog och mark etc., och 'då kunskapen, inhämtad ur samma läroböcker och under samma lärares ledning måste blifva densamma för alla elever, har herr v. S. med sitt sätt att uppfatta saken rätt. É Men jag menar med en målmedveten teknik alla de åtgärder och me- toder, som äro ägnade att leda till ett visst mål. Jag har dock icke häller i detta afseende gjort någon för herr v. S. nedsättande jämförelse. I den mån hans teknik är ägnad att åstadkomma högsta möjliga afkastning utan hänsyn till räntan, är den målmedveten. Jag påstår endast att denna teknik icke kan leda till räntabilitet.. Ty gifvetvis måste man sikta någonstädes i närheten af målet för att hafva ut- sikt att träffa det. Träffar man ändock, beror det af en slump. Men siktar man åt motsatt håll, har man icke alls någon utsikt att träffa målet. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN, I912, H. 4. Några reflektioner med anledning af f. d. justitierådet Joh. Hellners utredning om skogsvårdsstyrelsernas fördelning af bidrag för skogsvårdsarbeten. I Skogsvårdsföreningens tidskrift, januari-häftet för året, sid. 1—s5, läm- nar förra justitierådet Joh. Hellner i egenskap af verkställande direktör för Svenska Trävaru-Exportföreningen en redogörelse för »Skogsvårdsstyrelsernas fördelning af bidrag för af enskilda utförda skogsvårdsarbeten». Herr Hellners behandling af denna fråga gör enligt hans egen utsago visserligen ej anspråk på att vara en allsidig granskning af skogsvärdsstyrel- sernas sätt att använda skogsvårdsafgifterna, men då frågan säges gälla »huru skogsvårdsstyrelserna begagna den dem medgifna rätten att bevilja bidrag till utförande af arbeten »i skogsvårdsändamål» samt en jämförelse härutinnan göres med det »erkännansvärda system», som tillämpas i Norge, samt då dess- utom på i synnerhet en för frågans belysning viktig punkt faktiska miss- tag förekomma, synes det vara lämpligt att något närmare granska den gjorda utredningen. Utredningen afser allenast skogsvårdsstyrelserna i Värmlands, Koppar- bergs, Gäfleborgs, Jämtlands och Västernorrlands län. Att i densamma en- dast medtagits dessa styrelsers verksamhet torde få tillskrifvas den omständig- heten, att största procenten af skogsvårdsafgifterna tillfalla dessa län. För den period utredningen omfattar, eller tiden intill år 1911, ha skogsvårds- afgifterna utgått med olika andelsprocenter. Sålunda fastställdes af Kungl. Maj:t för åren 1905—1909 följande andelsprocent i de från hela landet in- flytande skogsvårdsafgifterna för de olika styrelserna: för Värmlands län 15,35 Yo, för Kopparbergs läns 8,19 YH, för Gäfleborgs läns 14,09 24, för Jämt- lands läns 15,50 4, och för Västernorrlands läns 17,27 9Y. De skogsvårdsafgifter, som under första s5-årsperioden fördelats på samt- liga skogsvårdsstyrelser, utgjorde, beräknade med ledning af de till styrelsen i Kopparbergs län utanordnade afgifterna, i medeltal per år kr. 622,449,3s- De afgifter, som sålunda under sagda 5-årsperiod i medeltal årligen kom- mit de 5 skogsvårdsstyrelserna tillgodo uppgå till: för Värmlands län 95,5453,9$ kr., för Kopparbergs län 50,978,60 kr., för Gäfleborgs län 87,703,11 kr., för Jämtlands län 96,479,65 kr. samt för Västernorrlands län 107,497,00 kr. De medel, som stått styrelserna ifråga till buds i form af skogsvårds- afgifter, äro sålunda väsentligt olika, i det exempelvis skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs län endast erhållit 47,5 9, af det belopp, som tillfallit skogs- vårdsstyrelsen i Västernorrlands län. Genom den af Kungl. Maj:t för åren 1910-—1914 fastställda fördelnin- gen af afgifterna uppstå ännu större differenser, i det att andelsprocenten ställer sig på följande sätt: Värmlands län 14,2 2/,, Kopparbergs län 8,61 2 Skogsvårdsfören, Tidskrift, Allm. delen, 1912. 14 or 194 WILHELM DYBECK. Gäfleborgs län 12,66 94, Jämtlands län 17,08 94, och Västernorrlands län AST ao Häraf framgår att exempelvis Kopparbergs län allenast erhållit 39,7 Ya af det belopp, hvilket kommer Västernorrlands län till godo. Vid en jämförelse mellan vissa skogsvårdsstyrelsers fördelning af bidrag för skogsvårdsarbeten böra de ofvan åberopade förhållandena tagas med i betraktande. Enligt gällande förordning åligger det skogsvårdsstyrelserna att främja den enskilda skogshushällningen genom att utbreda kunskap 1 skogsskötsel, att bevilja bidrag till skogskulturarbeten, att tillhandahålla skogsfrö och plantor, samt att i öfrigt vidtaga åtgärder för befrämjande af en bättre skogshushållning. Vidare skall skogsvårdsstyrelse ztöfva uppsikt öfver skogslagens efterlefnad och på därom gjord anhållan lämna skogsägare biträde vid skogens skötsel och vård samt anvisning, huru en tillämnad afverkning bör bedrifvas m. m., allt på villkor, som öfverlämnats åt respektive styrelser att själfva bestämma. ' För att i den omfattning denna förordning bestämmer kunna främja den enskilda skogsvården hafva samtliga skogsvårdsstyrelser organiserat sig med visst antal länsjägmästare och länsskogvaktare. Vid sidan af uppsikten öfver skogslagens efterlefnad har ett omfattande upplysningsarbete nedlagts och skogsodlingsarbeten öfver hela landet utförts, i större eller mindre omfattning, beroende på såväl behofvet af dylika arbeten i olika landsdelar, som ock på möjligheten att intressera vederbörande skogs- ägare för dessa ofta med misstroende betraktade arbeten. Därjämte kan nämnas att skogsodlingsarbetena i regel pekuniärt under- stödts af de olika styrelserna. För att tillgodose fröbehofvet hafva äfven åt- gärder vidtagits. Därom vittnar anläggningen af fröklängningsanstalter till ett antal af 13 stycken, hvarjämte kottinsamling vid fröår anordnats öfver hela landet. Plantskolor hafva upprättats i nödigt antal, och styrelsernas biträde för råd i skogsskötsel och planläggning af afverkningar har enligt de afgifna berättelserna i betydande omfattning tagits i anspråk. I och för denna verksamhet och för arbeten af nu uppräknade slag hafva de medel, som genom skogsvårdsafgifter eller anslag af stat, landsting och hushållningssällskapen stått styrelserna till buds, i regel blifvit förbrukade. Förutom sådana arbeten i större eller mindre omfattning hafva de af skogsvårdsstyrelserna, hvilkas tillgångar det medgifvit, ägnat sig åt bekäm- pande af de försumpningar, som särskildt 1 de större skogslänen i stor ut- sträckning inkräkta på den skogsproducerande marken, genom att planlägga och ekonomiskt understödja skogsdikning och bäckrensning. Vissa styrelser hafva äfven utbetalt bidrag för hyggesröjning o. a. skogsvårdsarbeten. De former, under hvilka dessa arbeten kunnat af de olika styrelserna. utföras, hafva gifvetvis bestämts af tillgängliga medel, och därigenom tagit sig olika gestalt, hvilket herr Hellner i sin utredning ock framhåller, Så har exempelvis skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs län fastställt maximibidra- get för dikningsarbeten till allenast 200 kr. per år och markägare och till 40 9, af kostnaderna. Därmed har emellertid icke afsetts att utestänga ob- lagen från bidrag, utan afsikten har varit att med de små medel styrelsen för ändamålet haft till förfogande — förslagsvis 7,000 kr. per år — möjlig- göra, att dikningsarbeten komma till utförande på så många ställen som möj- ligt inom länet, i afsikt att därigenom väcka intresse för och praktiskt be- NÅGRA REFLEKTIONER. 195 visa skogsdikningens och bäckrensningens betydelse för skogsskötseln. De skogsdikningsarbeten, som utföras af skogsvårdsstyrelser med otillräckliga pen- ningmedel, torde sålunda snarare böra uppfattas som försök till utbredande af kunskap i denna viktiga gren af skogsskötseln än som insatser af något större värde till bekämpande af försumpningen i våra skogar, hvilken allt fortfarande årligen vinner terräng. Skola skogsvårdsstyrelserna äga möjlighet åtaga sig att verksamt hålla försumpningen tillbaka och inom öfverskådlig tid återeröfra de skogsmarker, som af densamma inkräktats, behöfvas med största säkerhet årligen tillgängliga medel, anslagna till den enskilda skogsvårdens befrämjande, uppgående till lika många millioner kronor, som: det nu finnes hundratals tusen. Att skogsvårdsstyrelsernas verksamhet för närvarande i allmänhet mera gynnat den enskilde skogsägaren än de skogsägande bolagen och mera den mindre skogsägaren än den större är ju tydligt, då styrelsernas hufvudsak- liga arbete ännu och antagligen för lång tid framåt kommer att vara inriktad på att söka bibringa skogsägarna det elementära i skogens skötsel. Ägde samtliga skogsvårdsstyrelser till sitt förfogande tillräckliga penning- tillgångar, och hade skogsupplysningen inom landet nått den höjd, att dessa tillgångar på ett ändamålsenligt sätt kunde användas, då vore skogsvården illa betjänt med att de mindre skogsägarnas tegar försattes i yppersta kultur, under det de större skogsägarnas komplexer blefvo åsidosatta. Den utredning herr Hellner i denna fråga åstadkommit torde för öfrigt vara missvisande att döma af de siffror, som 1 utredningen skulle belysa för- hållandena i Kopparbergs läns landstingsområde. På sid. 3 i den åberopade tidskriften står angifvet, att större skogsägare i Dalarna, med undantag för Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag och Korsnäs Sågverks Aktiebolag, utfört dikningsarbeten under år 1908 för 138,000 kr., under år 1909 för 115,700 kr. och under år 1910 för 106,400 kr., hvilka siffror uppgifvas vara hämtade wur skogsvårdsstyrelsens berättelse. En flyktig granskning ger genast vid handen, att herr Hellner sammanblandat kronor och längdmeter, enär sammandragen i styrelseberättelserna öfver skogsvårdsarbeten utförda af större skogsägare i länet för de uppgifna åren endast angifva de utförda dik- ningsarbetena i längdmeter utan någon uppgift på de nedlagda kostnaderna. Skulle man med stöd af i berättelserna förekommande medelpris per längd- meter för de af skogsvårdsstyrelsen i länets olika delar utförda dikningsar- betena söka beräkna de dikningskostnader, som under de angifna åren ned- lagts af de större skogsägarna utan bidrag af skogsvårdsstyrelsen, böra de af herr Hellner angifna siffrorna reduceras från 138,000 kr. till 21,618,53 kr. för år 1908, från 115,700 kr. till 20,920,30 för år 1909 och från 106,400 kr. till 27,182,28 kr. för år 1910. Falun den 31 mars 1912. 3 9 WILHELM DYBECK. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN, 1912, H. 4. FRÅN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA. Rättegångar och juridiska spörsmål. 16. Fråga huruvida vissa genom ett på 1860-talet utfärdadt K. Br. stadgade bestämmelser om ansvar för skogshygge å flygsandsfält i Blekinge ägde tillämplighet efter ikraftträdandet af lagen om skydds- skogar d. 24 iuli 1903. Mellan K. B. i Blekinge län å kronans vägnar, å ena, samt ägarne af ett å Hosaby mark beläget tlygsandsfält, bland dem K. Jonsson, å andra sidan, upprättades d. 9 jan. 1861 ett kontrakt, däri bl. a. stadgades, att fäl- tets ägare skulle täcka, beså och omhägna flygsandsfältet samt därefter vid- makthålla den verkställda planteringen, men att, efter det flygsanden blifvit bunden och marken erhållit nödig fasthet, de skulle äga fri dispositionsrätt öfver den å fältet växande skogen med iakttagande likväl däraf, att skogs- hygge ej finge äga rum förr än, efter vederbörande revirförvaltares besiktning, K. B. därtill lämnat tillstånd. Länsmannen J. P. Andersson instämde å tjänstens vägnar A. Persson, som blifvit ägare af Jonssons andel i flygsandsfältet, till Listers H.R. med yrkande om ansvar å Persson för det han skulle under 1907 och 1908 i strid mot bestämmelserna i berörda kontrakt olofligen afverkat skog å nämnda flygsandsfält. Andersson åberopade K. Br. d. 11 maj 1860 till K. B. i Blekinge län, däri förordnats, att för åverkan och ohägn å flygsandsfält inom nämnda län skulle tillämpas enahanda ansvarsbestämmelser, som i K. Br:n d. 2 maj 1826 och d. 17 jan. 1827 stadgats i afseende å de inom Hallands och Malmöhus län varande flygsandsfält och därå befintliga planteringar. — Enligt sistnämnda båda K. Br. skulle fällning af träd eller plantas skadande medföra böter af 25 rdr samt skyldighet till viss återplantering. Persson medgaf, att han å sin del af fältet verkställt ifrågavarande af- verkning, men bestred åtalet. H.R:n yttrade i utslag d. 15 febr. 1909: Ehuru i målet blifvit utredt, att Persson under 1907 och 1908 utan K. B:s tillstånd verkställt skogshygge å den Persson tillhöriga del af det å ägorna till Hosaby by varande flyg- sandsfält; likväl och som de genom K. Br. d. 11 maj 1860 för dylikt skogshygge stadgade ansvarsbestämmelser måste anses vara genom lagen om skydsskogar d. 24 juli 1903, som trädt i kraft d. 1 jan. 1905, upphäfda, samt hvad i nämnda lag vore föreskrifvet icke ägde tillämpning på ifråga- varande flygsandsfält, blefve Anderssons mot Persson förda talan af H.R:n ogillad. Åklagaren anförde besvär: Lagen om skyddsskogar föreskrefve, att be- stämmelserna om flygsandsfält i Halland fortfarande skulle lända till efterrät- FRÅN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA. 197 telse. Enligt 1860 års K. Br. skulle bestämmelserna angående Hallands läns flygsandsfält lända till efterrättelse för Blekinge län. Alltså vore samma K. Br. fortfarande tillämpligt äfven i Blekinge län. — Det upplystes, att ett af vederbörande jägmästare år 1908 framställdt förslag att ifrågavarande fält skulle förklaras vara skyddsskog blifvit af domänstyrelsen afstyrkt, enär styrel- sen funnit de uti ofvan omförmälda kontrakt upptagna stadgandena betryg- gande för skogens framtida bestånd. Hof R:n ö. Sk. o. Bl. (brr Lundahl, Bruzelius, Ljungman och Beskow) fann enligt utslag d. 10 juni 1909 ej skäl göra ändring i H.R:ns utslag. Adjungerade ledamoten Zezwinr anförde: »Jag finner väl, att kontraktet af 1861 är för Persson bindande och att följaktligen, då K. B. ej lämnat tillstånd till skogs- o hygge å iffågavarande flygsandsfält, den af Persson därå bedrifna afverkningen skett olofligen. Då emellertid afverkningen ägt rum å den Persson tillhöriga delen af fältet och vid sådant förhållande Perssons förvarande icke är af beskaffenhet att enligt lag för honom föranleda ansvar, fastställer jag det slut, H.R:ns. utslag innehåller.» Åklagaren fullföljde sina besvär efter förordnande af justitiekanslersämbetet Målet föredrogs d. 15 sept. 1911 i 4. D. (Just.R:n Quensel, frih. Mark. von Wiirtemberg, Thomasson, Gullstrand, Ameen, Dyberg och frih. Leijonhufvuds) hvarvid H. D. ej fann skäl att göra ändring i HofR:ns utslag. N. J. Å. 1911, h. 9—10. 17. Sedan vid undersökning enligt 2 $ lag angående vård af en- skildes skogar visat sig, att mark, som afverkats med eller utan kvarlämnande af fröträd, ej lämpar sig för produktion af aspskog, har afverkaren förpliktigats att ringbarka kvarstående aspar och röja bort möjligen kommande aspuppslag, trots att han ej enligt afverkningskontrakt ägt disponera aspträden. Skogsvårdsstyrelsens förslag till åtgärder. Genom kontrakt den 6 oktober 1908 upplät E. H. till — — — Trävaruaktiebolag afverkningsrätt till all skog å egendomen E. med underlydande — — —, dock med undantag af bland annat all aspskog och ett visst antal fröträd af furu och gran, som skulle utmärkas af vederbörande länsskogvaktare. Vid denna förrättning visade det sig emellertid, att till fröträd lämpliga träd ej funnos i tillräckligt antal, äfvensom att skogsbeståndet var i ganska betydande grad uppblandadt med asp, hvarför aspuppslag var att förvänta, om marken i fråga kalhögges, äfven om asparna och de fåtaliga fröträden fingo kvarstå. Med anledning häraf föreslog skogsvårdsstyrelsen, att bolaget skulle förbinda sig att dels ringbarka de aspar, af hvilka uppslag var att förvänta, dels bortröja befintligt och möjligen kommande uppslag, dels äfven skogsodla de delar af marken, där fröträdsställningen ej var tillräcklig. Bolaget förklarade sig villigt skogsodla, men ej verkställa några åtgärder rörande aspen, enär det ej ägde dispositionsrätt till detta trädslag. Undersökning enligt 2 $ lag angående vård af enskildes skogar. Efter för- ordnande af Konungens befallningshafvande i Uppsala län förrättades seder- mera den 21 augusti 1909 af öfverjägmästaren Uno Wallmo med biträde af gode män sådan undersökning, som omförmäles i 2 $ lag angående vård af enskildes skogar, därvid synemännen i afgifvet utlåtande föreslogo vidtagande 193 FRÅN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA. af vissa åtgärdér för röjning, äfvensom företagande af skogskultur, hvilket allt beräknades draga en kostnad af 11,150 kronor. Häradsrätten. Skogsvårdsstyrelsen har därefter instämt E. H. samt bola- get till Tiunda tingslags häradsrätt och därvid under åberopande af förutnämnda utlåtande yrkat, att häradsrätten måtte meddela sådana föreskrifter, som omför- mälas 1 4 $ nämnda lag samt förelägga E. H. och bolaget dels att å hela det afverkade området, utgörande omkring. 158 hektar, före den 1 oktober 1911 verkställa röjning från skräpskog, marbuskar, ris och aspuppslag, äfven- som ringbarka kvarstående aspträd, dels att å den del af det afverkade om- rådet, där fullgod fröträdsställning icke funnes, utgörande 144 hektar, före den I oktober 1914 genomföra ordentlig skogskultur med sådd och plantering, allt vid äfventyr att de föreskrifna åtgärderna eljest blefve af skogsvårdsstyrelsen på den försumliges bekostnad verkställda. Därjämte yrkade skogsvårdsstyrelsen, att häradsrätten måtte meddela förbud mot afverkning i öfrigt å ifrågavarande fastigheter, dock med den inskränkning att efter skogsvårdsstyrelsens anvisning aspträd finge afverkas och 1 öfrigt afverkning till husbehof, likaledes efter an- visning af skogsvårdsstyrelsen, finge äga rum, samt att detta förbud måtte fast- ställas att gälla intill dess de föreskrifna åtgärderna blifvit verkställda eller därför hos öfverexekutor ställts pant eller borgen till ett belopp af 11,150 kronor. Häradsrätten ansåg det i målet blifvit ådagalagdt, att återväxten uppen- barligen äfventyrats och att kvarvarande aspträd utgjorde hinder för erhållande af nöjaktig återväxt och biföll på grund häraf skogsvårdsstyrelsens yrkande så- väl i fråga om åtgärder för skogsåterväxten som ersättning för kostnader. Hofrätten. Bolaget besvärade sig hos Svea hofrätt, fortfarande framhål- lande, att det ej ägde dispositionsrätt till aspen, men dessutom, att den ifråga- varande marken alls ej var olämplig för aspproduktion. -Som stöd härför bi- fogades dels folkskriften »Aspen» af H. Hesselman, dels intyg från f. direk- tören, extra jägmästaren IL., som ansåg det vara alldeles felaktigt att på marken i fråga förstöra aspskogen. Bolaget begärde därför vittnesförhör med uppgifna personer. Hofrätten fann ej skäl vare sig bifalla framställningen om vittnesförhör eller att göra ändring i häradsrättens utslag. Högsta domstolen. Bolaget öfverklagade hofrättens utslag. Då skogsvårds- styrelsen hade att häröfver yttra sig, vidhölls uppgiften, att marken var olämp- lig för aspskogsskötsel, hvilket äfven styrktes genom intyg från docenten H., som uttryckligt betonade, att den i hans bok om aspen omtalade marken för odling af detta träslag alls ej var att jämställa med den i förevarande fall afsedda. Kungl. Maj:t fann ej heller skäl göra ändring 1 hofrättens utslag och förpliktigade bolaget godtgöra skogsvårdsstyrelsen samtliga af densamma yrkade ersättningar. IRECTER SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1912. BTAN TRÄVARUMARKNADEN. Svenska Trävaru-Exportföreningens årsberättelse för år 1911. År 1911 har i likhet med år 1910 varit för trävaruindustrien tillfreds- ställande. Afven under sistlidet år har i allmänhet lugn rådt på den svenska arbetsmarknaden, hvilket gifvetvis i hög grad bidragit till det goda resultatet. Helt visst skulle året blifvit än gynsammare, om icke de stora strejkerna i början af augusti månad bland hamnarbetarna i England inträffat, hvilka för- anledde ett längre uppehåll i såväl skeppningar som försäljningar. Härigenom stegrades frakterna högst ansenligt, och detta förhållande hade sin återverkan på fob-priserna i senare försäljningar. Afven den politiska situationen väckte under sommaren berättigad oro på sina håll, med den påföljd, att importörerna iakttogo viss försiktighet, då det gällde nya inköp. I dessa omständigheter torde delvis vara att söka anledningen till det prisfall, som inträffade på sen- sommaren. Då emellertid trävarumarknaden dessförinnan präglats af fasthet, och våra aflastare vid denna tid redan hunnit afyttra 75 å 80 2 af den beräknade försäljningen för året, hade prisfallet ej så stort inflytande på års- resultatet. Sveriges export af trävaror under år 1911 är den största under senaste femårsperiod. Utförseln af plankor, battens och bräder, ohyflade och hyflade har nämligen, enligt den officiella statistiken, utgjort: o för år: 1911 stds 896,532 1910 » 894,204 19009 >» 728,424 1908 >» 816,162 1907 >» 878,858 Lägges härtill exporten af småvirke (staf, list, läkt, ribb, spjälved och lådämnen), erhållas följande siffror: för år: 1911 stds 975,349 1910 » 907,954 IOOOL » 702,42 10908 >» 881,216 IGOY » 945,51 Det torde vara af intresse att se den förändring, som under årens lopp inträdt beträffande afsättningen af vårt lands trävaror på de skilda importlän- derna. Nedanstående tabell, som angifver dels totalexporten år 1911 (af plankor, battens, bräder och smävirke), dels totalexporten år 1902, dels ock medelexporten under 10-årsperioden 1902—1911, belyser rätt väl de växlingar, som ägt rum. 200 TRÄVARUMARKNADEN. Medelexporten Totalexporten Totalexporten under 10-års- år 1911. år 1902. perioden 1002—1011. ID eTed halo ls ssdsss ie 284,490 400,823 336,157 Frankrike; sssee Ae 165,411 166,220 162,834 Tyskland EEEESserern 157,572 II7,255 1360,865 FTOlan dee 47,428 94,262 70,043 Belgien, I. ses eeanae 40,821 49,187 37,817 Danmarke songs 91,766 79,401 384,646 SPaNIENE SERA SERA 34,790 17,955 25,561 SY Gara re 29,448 51,301 29,621 AUSTA ENE SRA 26,468 5,675 9,633 Andracvlander oto. 97,155 51,629 68,527 Summa stds 975,349 1,033,708 967,704 Af dessa siffror framgår, att vår export till England är stadd på retur, likaså exporten till Holland. Däremot visa öfriga länder en tendens till ök- ning, hvilken är särskildt anmärkningsvärd beträffande Tyskland, Danmark, Spanien, Australien samt >andra länder». Under det att i siffrorna för Eng- land år 1911, jämförd med år 1902, är att anteckna en minskning af ej mindre än c:a 115,000 stds samt för Holland af c:a 45,000 stds, har en ökning af c:a 40,000 stds ägt rum till Tyskland, c:a 12,000 stds till Dan- mark, c:a 17,000 stds till Spanien och c:a 45,000 stds »andra länder. Vår trävaruutförsel till Sydafrika var, som bekant, under åren 1902 och 1903 — efter boerkriget — särskildt hög — för år 1903 öfverstiger den 1911 års export med ej mindre än c:a 45,000 stds — men gick sedan tillbaka högst ansenligt, och har under åren 1904—1909 hållit sig i medeltal till c:a 17,000 stds. År 1910 stegrades exporten till 40,343 stds samt var år 1911 29,448 stds. Till Australien utförde vi under år 1911 26,468 stds mot endast 5, 675 stds år 1902. Under rubriken »andra länder» är särskildt att märka den ökning i vår utförsel, som ägt rum till nedanstående länder: Medelexporten Totalexporten Totalexporten under 10-års- år 1911. är 1902. perioden 1902— 19171. Tfalren ge oe. (EG KE 3,842 3567 2,585 (GT ekLa nes AN oe Fo LAB 2,390 720 1230 Algeriet, Marocko, Tunis 14,583 3229 7,029 BSYypten ess 14,303 4,395 10,543 Sydamerika 9,527 457 3329 Summa stds 44,705 9,3608 24,722 Fördelningen mellan sågade och hyflade varor ställer sig för år 1I9IT ungefär enahanda med år 1910. Sålunda har exporten af sågade varor (plank, battens och bräder) utgjort 755,659 stds mot 752,678 stds år 1910 samt exporten af hyflade bräder 140,873 stds mot 141,526 stds år 1910. Ehuru som bekant, våra afsättningsmöjligheter för hyflad vara äro tämligen starkt begränsade, har exporten häraf dock sedan år 1902 ökats med omkring 25,000 stds — medeltalet för 10-årsperioden 1902 — 1011 är 122,883 side Toch TRÄVARUMARKNADEN, 201 detta trots att vår export till England och Holland utvisar en minskning. Anledning till ökningen är att finna i en under senare år vunnen större af- sättning till, framför allt Australien, men äfven till Sydafrika samt Danmark. Exempelvis må framhållas, att vår utförsel af hyflade varor till Australien år 1908 utgjorde endast c:a 6,500 stds, mot c:a 21,500 stds år 1911. 1911 års försäljningskampanj öppnades tidigt, och starten var god. De priser, som därvid uppnåddes, voro för Härnösands distrikt i allmänhet följande : furu 3X9 222:50 å 225: — TA NSOjS » 200: — å 202: 50 SIAT I NO/S >» 190: — å 192: 50 gran 3X9 sort. FIS SKA Za sr CNDAS 2 SE KOJS » 200: — > EAT a0fS » 185: — å 187: 50 SNLLSGAR -0fS RTR AULTTA50 Dessa priser kunna sägas hafva varit de i allmänhet gällande till fram mot augusti månad, då, som ofvan nämndt, en prisreducering måste företagas. Vid årsskiftet 19 10—r1911 hade af föreningens medlemmar försålts 290,807 stds, motsvarande 34 2 af vid denna tidpunkt beräknad årsförsäljning. Under januari 1911 rådde fortfarande stor lifaktighet i försäljningarna, och under denna månad afyttrade våra medlemmar icke mindre än c:a 120,000 stds. Äfven under februari var marknaden liflig med en afsättning af c:a 70,000 tsds. Därefter inträffade gifvetvis en afmattning i efterfrågan, hvilken varade till framemot slutet af juli. Vid tiden för vattenöppningen eller den 15 maj hade af föreningens medlemmar försålts c:a 565,000 stds, motsvarande 65 2 af den beräknade årsförsäljningen. Motsvarande siffra för 1910 var c:a 520,000 stds. 1911 års flottningar hafva på det hela taget gått gynnsamt, om än på vissa håll resultatet blifvit sämre än under år 1910. Vid årsskiftet 1911— 1912 kvarlågo i flottlederna 3,891,232 st. sågtimmer, tillhörande föreningens medlemmar. Motsvarande siffra för närmast föregående år var 3,302,295 st. I sammanhang härmed må kanske erinras därom, att vid årsskiftet 1909—1910 1 flottlederna kvarlågo ej mindre än 6,367,870 st. sågtimmer. Det prisfall, som inträffade mot slutet af 1911 års försäljningskampanj, blef dess bättre af kort varaktighet, och 1912 års marknad öppnades redan i okto- ber till en prisbasis, hvarpå man knappast vågat hoppas. Mot förmodan togo försäljningarna ock redan från början en god fart, och vid årsskiftet hade föreningens medlemmar afyttrat icke mindre än 340,445 stds mot 290,807 stds vid årsskiftet 1910—1911. Pr 15 mars 1912 voro försålda 524,894 stds, motsvarande 61 2 af den beräknade årsförsäljningen. Vid samma tid i fjol voro afyttrade endast 499,156 stds, eller 58 &. - Detta raska förlopp af försäljningarna måste tillskrifvas det jämförelsevis goda läge, hvari den europeiska marknaden för närvarande befinner sig. = Vis- serligen är det svårt att nu öfverskåda de följder, som kunna uppstå af kol- grufvekonflikterna i såväl England som Tyskland, men om dessa, såsom man 2:02 TRÄVARUMARKNADEN. här skäl att förmoda, blifva af jämförelsevis kort varaktighet, torde rubbningarna måhända ej blifva så kännbara. De priser, som uppnåtts i hittills afslutade försäljningar, hafva, ehuru understigande 1911 års »opening-prices», varit rätt tillfredsställande. De grankonsumerande länderna hafva flitigast deltagit i gjorda inköp, tidigare behof af gran torde i nuvarande stund redan vara täckta. Efterfrågan från Syd-Afrika och Australien har tills för någon tid sedan varit synnerligen ringa, hvilket gifvetvis inverkat menligt på furuplankspriset. En bättre efterfrågan har emellertid på sista tiden försports, och då affärsläget i nämnda kolonier är godt är ej osannolikt, att en ökad efterfrågan längre fram kommer att göra sig gällande. Tab. I. Sveriges export af plankor, battens och bräder (hyflade och ohyflade) af furu och gran i S;t Ptbg. standards: | ] 1 HrAn) Hela SVELIgE. ss .v oms ne.o $96,532) 894,204/ 728,424 $16,162 878.858 1,016,382 970,747 | Häraf från Norrland (Hapa- | randa t. o. m. Gäfle)... 690,261 691,853 555,829 662,062/675,966| 791,063|/771,261 eller i procent af hela ex- | Porten SARS SARA ne: | 76,99 201 77537 20) 70,30 Jo | STyrz 176,91 20) 77583 20179:45 201 | I I 1911 | 1910 1909 | 1908 1907 1906 | 1905 Af dessa kvantiteter utskeppades: | till Storbritannien o. Irland...| 240,892| 268,150) 221,972/| 266,875/|286,753| 354,656/348,801 163,037| 162,955) 148,488| 153,476|/152,282| 163,050 166,323 151,820] 141,923] 113,072 ET S4a ASA LAS 163,800 143,796 | | | EN ERA 89,593| 81,895) 72,873 71,468 /103,202 99,808 81,201 | » Frankrike | » Tyskland >» Danmark STR LLOL ATA SN ks En 43,762| 55,393| 49,405| 67,140| 56,387/ 89,237)| 93,720| | >? Belgien mines 200] 375023] 31-304] 24,950 27-905 33,874| 33.892) 33,498| (ESTESPADI ENS susse salsa Ar 34,714| 26,551| 20,643| 28,366| 35,095|] 23,433| 22,090 lö NOLL ERNER fos ossllköse 20,917 19,206)] 18,524| 18,815| 15,591| — 21,850) 21,660] |NRSIRRÖT EUS Ae sas sein SE nn 4,131 4,067| 4,07'7| 55970] 4,018] 6,318| 4,736 RESA Tale DV RR ES AA 3,797 3,403| 4,360 2,525| 2.745. 3,241 1,525/ Is Ng Grekland st sov kad Ng 2,390 1,156 1,072 1,475| 1,578 1,120 — 1,066) | > Algeriet, Tunis, Marocko! 14,012/ 10,077 7,5904| — 8,546| 3,104| 5,792 —7,080 | > IE OD EE Es a vetja dag AA 14,363|] 9,607| 5,009 13,902/ 17,288| 12,883 10.404] Britiska Sydafrika ......... 25,955| 37,206] 13,511 16.080] 12,999] — 18.447, 17,476| Öga Afrika cos ske. 11,923, 13,833; 10,292| 7.300, 5,869, — 6,376! 10,265 2 RAMSETalTenE. such sens ne | 25,555| 21,257| 8,799]| 10,773) 5124]| 5,838| 3,316 ESNGER ELEN öosolsggN SAN 7,163 — 3,438| —2,048| — 2,722| 3,590/ 3793] 1,977 SPATT OF MANACET bss ora ee 4,885 2,783 1,825 SSU 2521 2,248| 1,813 1 Alla siffror rörande Sveriges export äro hämtade ur Sveriges officiella statistik. ”<2peljAGQ Iaprig« PelgA Japraq mAHqn sopun «apejjÅy 'uauteEpej« JWes gran .... sdes 12,980 9,990) 10,800 9,700] 20,300 battens, scantlings o. bräder, ohyflade, under 15 | cm. breda: af furu... 12,300] 17,300) 18,700] 25,800] 32,200) BRran Ac 8,670 31940) 8,200] 13,000 15,400 bräder, hyflade, 21 cm. och däröfver breda : af furu 3,020; 1,280 1,200] 3,100/ 1,400] > gran 1,100 1,600) 1,600 2,300) 2,200 bräder, hyflade, 15—21 cm. breda: af furu.. 13,000 12,100) 13,900 26,200] 18,000 > gran.. 5, 100] 3,910 8,300] 18,700 8,600) bräder, hyflade, under 15 cm. breda: af furu,..... 475490 3,640] 5,200 8,600 9,600 > gran...... 2,220] 2,820] 4,000 5,200] 51900] bräd- och plankstump 4,220 310 800 2,000 1,500j lister, läkter och ribbor . 810 1990) 2,100]| 2,300 KIPs takspån och takstickor. — — -— | — 2,602,00 lådämnen, sågade .. > I 11,700] » "hyflade 5 > — - - = I 47200] staf, sågad, annan > = = = = 2,60 I arbetade: snickararbeten etc. : Kr. Er. Kr. Er. | Kr. byggnadsmateriel (dörrar, fönsterramar m, m.)...| —1,029,300 867,000] 1,077,000] TI, »277,000] 1,243,000] alla andra slag 467,1090 548,000! 546,000 456,000 » > > I | 109,000) I Pagppersmassa (trämassa) : Kg. | Kg. Kg. Kg. I Eg. | kemisk, torr 43,902,900] 44,794,000] 50,117,000] 52,769,000) 63,755,9000] » VER on 7,986,500] —3,392,000] 5,418,000] 8,082,000] 7,097,000/ ' mekanisk, torr 9,598,000) 9,728,000] 7,384,000] 9,168,000] 7,610,000| » våt 6,335,600] 6,489,000] 8,604,000] 7,9705000] 14,626,000 NOTISER. Modeller till flottledsbyggnader, skänkta till tekniska högskolan. Vid civila väg- och vattenbyggnadsklubbens sammanträde tisdagen den 26 mars å hotell Kronprinsen öfverlämnades en af flottningschefen J. NÄSLUND för- färdigad samling modeller till flottledsbyggnader jämte ritningar öfver dylika. Med hänvisning till modellsamlingen höll flottningsingenjör J. A. MELKERSON ett inledande föredrag, där han bl. a. yttrade: I tekniskt afseende äro flottlederna i många fall afvikande från våra öfriga transportleder, t. ex. våra järnvägar. Hos dessa sistnämnda särskilja vi skarpt från hvarandra linjen och den rullande materielen; ej så med flott- leden. Trafikled och rullande materiel sammanfalla här, i det att vattnet, »flottvattnet», utgör båda delarna. MHäraf följer en del egenheter för flottle- den, bland dem fördelen att, oberoende af »stationer» kunna — med få un- NOTISER. 205 dantag — hvar som helst på banan verkställa inlastningen på »tåget» utan att därigenom försena detta i dess framkomst. Aflastningsstationer få däremot uppsökas på af naturen gynnade platser, och här måste i regel märkena, »adres- serna», på hvarje stycke flottgods i hela trafikmassan genomses, för att det till aflastning afsedda godset må kunna särskiljas från allt det öfriga. Skilj- ningsanordningar, buntningsverk och uppfordringsverk tjänstgöra härvid. Hur inrättas nu flottleden med dess egendomliga kombination af linje och rullande materiel? För linjens inrättande upprensas i vattendraget befintliga hinder för flott- godsets framkomst, klippor och stenar sprängas, ris och vindfällen undanskaf- fas. Där vattendraget — bäcken, ån eller älfven — gör så skarpa krökar, att icke det längsta flottgodset kan framflyta utan att fastna vid stränderna, afrundas den konvexa delen af krökningen, eller genomskäres den medelst schaktning till en krökningsradie sådan, att det längsta flottgodset, som skall utflottas, må med tillägg af nödigt spelrum kunna som en den inre krökningen tangerande korda få plats i leden vid detta ställe. Samma syn på saken tages äfven vid inrättandet af de här nedan omnämnda rännorna. Vi inse, att relativt långt flottgods alltså gör större anspråk såväl på ledens inrättande som på skötseln af dess drift. Där krökningarna äro för skarpa, lutningarna för branta, marken för dyrarbetad eller där särskild sparsamhet med vatten kräfves, in- lägga vi i stället för nyssnämnda schaktningar de s. k. flottningsrännorna, hvil- kas läge icke sammanfalla med den naturliga leden. I dessa sistnämnda schaktningar äfvensom på många andra ställen måste ofta stränderna förstärkas till skydd emot åverkan af vatten, is och flottgods, och härtill anlitas strandskoningar, skyddskistor m. fl. anordningar. Dessa tillgripas äfven där wvid vissa ställen större vattendjup måste beredas än det naturliga, och där därför vattensektionen måste ändras till mindre bredd, för att sammantränga vattenmängden till större djup. Där åter flott- godsmängden men ej vattenmassan måste sammanhållas eller virket ledas i viss riktning eller del af vattendraget, inläggas bomledningar. Den rullande materielen, »flottvattnet», kan i lyckliga fall utgöras af endast det naturligt framrinnande vattnet. Men oftast visar det sig, att den tid, under hvilken detta vatten framrinner i för flottningen lämpliga mängder, är för kort för att hinna utfrakta de i leden nedlagda virkesmassorna. Eller ock utbre- der sig det naturliga vårvattnet öfver så vida marker eller öfversvämmar sina stränder på sådant sätt, att flottledens inrättande för detta vattenstånd blefve alltför dyrbart, helst som denna vårvattenhöjd endast påstår en mycket kort tid. Detta fritt utlöpande vårvatten lämnar alltså hastigt nog efter sig en lång tidsperiod, under hvilken vattenmängden ej kan medföra tillräckligt vat- tendjup för flottningen. Vi måste då hafva magasinerat våra tillgångar på rullande materiel, vi måste inrätta dammbassänger, i hvilka vattnet kan in- samlas för att i lämpliga mängder framsläppas — om vi än i regel icke kunna tillvarataga hela den stora vårvattenmängden. För att åstadkomma dessa bassänger anlägga vi dammar, hvilka gärna placeras i vattendragens öfre lopp för att kunna bereda nytta så långt som möjligt nedåt flottleden, men vi anbringa äfven dammar i leden, bland annat för att samla och spara drifvatten, som eljest skulle hafva bortrunnit utan att vara virkesförande, och vi anlägga dem ibland med hänsyn till svårpasserliga, storsteniga, krokiga delar i vattendraget, hvilka vi helt enkelt sätta under vatten. Vi anbringa 206 NOTISER. dammar vid flottningsrännornas intagsöppning, för att förse rännorna med lagom vattenmängd och för att samla virke för en möjligast oafbruten »vir- kestappning», hvarigenom äfven hushållning göres med vatten. Så nå wi måhända vårt mål att få virket att fritt framrinna på lämpligt djup, styrdt eller sammanhållet på lämpligt sätt där så behöfves. Men det är ändock icke på alla ställen virket framflyter af sig själft: vattenhastigheten är för ringa, motvind hindrar, sjöar och lugnvatten möta. Särskilda anordningar måste då vidtagas på sådana ställen. Öfver lugnvattnet föres virket inneslutet i ringbommar, eller i sammanbuntade flottar, hvilka bog- seras af äng- eller motorbåtar, eller af spelflottar, drifna af handkraft eller motor. På sådana ställen blir transportkostnaden jämförelsevis dryg. Det kan ju synas, som om själfva anläggningen af leden här skulle blifva så mycket billigare, men så är ej alltid fallet, ty vi måste till denna räkna de förvaringsmagasin, från hvilka virket skall hämtas vid öfverfrakten, och dessa blifva ofta synnerligen dyrbara att utföra. För själfva flottningsarbetet fordras en del redskap och materiel såsom flottningshakar, bogseringsanordningar och för ledens anläggning pålkranar m. m. Flottledernas transportförmåga är synnerligen stor. Några exempel torde belysa detta. De båda Dalälfvarna t. ex. leverera (år 1910) till Tägtens stopp- bom i närheten af Falun omkring 10 millioner stycken flottgods, motsvarande omkring 1,200,000 kubikmeter fast mått, oaktadt att vid tvenne ofvanför be- lägna platser upptagits omkring 300,000 kubikmeter. Skulle vi nu tänka oss dessa till Tägten levererade massor virke icke fraktade vidare med flottleden, utan på järnväg, så åtgå därtill 75,000 stycken vagnslaster. För att under lika lång tid, 150 arbetsdagar, som utfrakten med flottleden kräfver, och under antagande, att lastning och lossning, utfart och vagnens återfrakt endast kräfver 3 dagar, järnvägsledes transportera dessa kvantiteter erfordras således en vagnpark om 1,500 stycken järnvägsvagnar eller femtedelen af statens järnvägars hela förråd af för dylika transporter användbara vagnar och detta ensamt för ifråga- varande vattendrag. För att ersätta transporten å vårt lands flottleder skulle hela uppsättningen af vagnar åtgå, enskilda järnvägars inberäknade. Ett annat exempel: Kalixälfs allmänna flottleder intaga, lågt räknadt, en sammanlagd längd af omkring 2,000 kilometer. Antaga vi körtransporten till dessa leder till en mil från hvardera sidan få vi ett område af 40,000 kvadrat- kilometer, från hvilket virket skall kunna framforslas under en rimlig afverk- ningstid, vore det än så väl bevuxet. Det är att märka, att detta område mot- svarar ytan af två gånger Värmlands län. Ett sista exempel må anföras på en flottleds driftförmåga. En medelstor flottningsränna med goda lutningsförhållanden utflottar omkring 2,000 timmer per timme. Fortgår denna s. k. »timmertappning» oafbrutet under 15 timmar per dag kräfves det, om det skulle upptagas af järnväg, 900 stycken järn- vägsvagnar, under samma förutsättning som här ofvan, för att undanhålla detta virke. Fortsätter det däremot i flottleden, går det i vanliga fall tyst och an- språkslöst, billigt och oafbrutet natt och dag ned till sin bestämmelseort. Det antydda vattendraget är ett ganska obetydligt sådant. Kostnaden för driften, flottningsarbetet, kan variera 1 hög grad, ej endast för olika vattendrag utan äfven för olika delar i samma flottled. NOTISER. 207 I sistnämnda hänseende må anföras från ett och samma vattendrag och samma flottgodsmängd följande siffror: | en sträcka om 0,3 km. kostar 1,020,60 kr. eller 1,8507 öre pr stockkilometer. > ? KESO 2 235: ” 0,0424 » >» 0,06 >» » DIG ANE >» -2,0683 Dessa små områden äro belägna helt nära intill hvarandra. De långa frakterna kunna ställa sig mycket billiga, och härpå inverka mänga faktorer, bland dem mängden af utflottadt gods och ledens beskaffenhet. Som exempel må anföras: Idresjön är belägen längst upp i Osterdalälfven, emot Norska gränsen, och virke kan under en flottningssäsong hinna ned till när- heten af älfvens utlopp i Bottenhafvet (Färnäs). Sträckan är omkring 470 km. och flottningskostnaden är (år 1910) 47,479 öre, motsvarande o,1o1 öre per stockkilometer. — Från öfversta delen af Västerdalälfven (Görälfven) äro mot- svarande siffror för frakten ned till hafvet resp. 465 km. 29,855 öre, 0,064 öre. Billig fraktkostnad och en kolossal transportförmåga äro alltså utmärkande egenskaper för våra flottleder.» Härefter demonstrerade herr NÄSLUND själf mera ingående den rikhaltiga samlingen, bestående af modeller till bommar, dykdalber, kistor, bomrissel, skärmar, pålade och timrade virkesbrytare, varpspel och båtspel, spelekon, spelflottar samt själfreglerande svängbommar. Vidare funnos flera olika typer af rännor representerade, såsom mindre bäckrännor och större rännor af timmer, plank eller stål. Särskildt observeras en större timmerränna, försedd med tvenne öfvergångar, den ena med hängverk, den andra med spännverk. För öfrigt äro att nämna modeller till pålkranar, timmerramar, sorteringsverk och timmerknippningsvnrk. Utom modeller omfattar utställningen såsom redan nämndt ritningar, be- stående af ett 70-tal af herr NÄSLUND ritade blad. Ritningarna framställa flott- ningsmateriel, flottledsbyggnader, byggnadsverktyg för flottningsändamål samt alla mer betydande sorteringsverk i Skandinavien och Finland. Flottningskommitten. Som ytterligare sakkunniga ha tillkallats dis- ponententen H. FrLyGt, disponenten e. jägmästaren P. BELLANDER, riksdags: mannen A. WIKLUND och fiskeriassistenten I. ARWIDSSON. Skogsvårdsföreningens sommarexkursion äger rum den 26—28 augusti till skogar, tillhöriga Stora Kopparbergs Bergslags aktiebolag i Dalarna samt Hamra kronopark. Närmare tillkännagifvande om resan kommer att in- föras 1 nästa häfte af tidskriften. Förslag till omläggning af skogsvårdsafgifterna. Domänstyrelsen har yttrat sig öfver de förslag dels till förordning om skogsvärdsafgift, dels till kungörelse angående uppbörd af skogsvårdsafgifter m. m., dels ock till lag om skogsaccis och om virkestaxering, som uppgjorts af tillkallade sakkunniga. Styrelsen anser det riktigare att, såsom af de sakkunniga föreslagits, på- lägga skogsvårdsafgift å virke i förhållande till dettas skogsvärde än till dess kubikmassa i enlighet med nuvarande bestämmelser. De sakkunniga ha där- jämte föreslagit, att skogsvårdsafgift skall erläggas för allt afverkadt virke, som taxeras jämlikt lagen om skogsaccis, och styrelsen anser denna princip lämplig och rättvis. Under det att de sakkunniga föreslagit att för afverkadt virke, som taxeras jämlikt lagen om skogsaccis och virkestaxering, skogs- vårdsafgift skall erläggas med en procent af virkets taxerade värde, förordar 208 NOTISER. styrelsen på anförda skäl att 1,; procent af virkets taxerade värde i stället må utgå. Just som tidskriften presslägges ha de k. propositionerna af den 19 april utsändts. Enligt dessa beräknas Skogsvårdsafgifter (1,3 proc.) till belopp af omkring 872,000 kr., Aäraf [9 0MproCERtHellenEE sr) skeseensspeuslälse el syareretelee NAS 784,800: — skulle komma skogsvårdsstyrelserna direkt till godo, SAM TPI ONPLO CEN) CLASS Ssslerens karens rep vass sier area leka ee 87,200: — skulle af Kungl. Maj:t disponeras. Härutöfver skulle på skogsvårdsstyrelserna komma: anslaget för uppehållande af skogsvårdsstyrelsernas verk- SÄTE be refer Se Tero lö) r sar onsps late mör änEKeN area SI ej ayE NE NELSNASSL SLE ANS 67,500: — af anslaget till skogsodlingens befrämjande omkring...... 90,000: — anslag från hushållningssällskap och landsting till belopp AHO KT PV ofserrs srssiadener svs älenekenene RSS SS. 0 SENOR ÖRON 90,000: — eller tillhopa kronor I,119,500: — Då nu, enligt hvad den utaf de sakkunniga uppgjorda tabellen I utvisar, de inkomster, som under åren 1905—+-1911 till- fallit skogsvårdsstyrelserna, 1 medeltal för hvarje år ut- 12) AA 050 Er Sr RNE AE I Bb i SO STERN AR. AA 812,300: — skulle följaktligen för skogsvårdsstyrelserna uppstå en ärlig ök- TITT) OA AL OTIYKT LI Por ögol es quo snepokeHelen spe ke LA (eRal se EE kronor = 307,200: — Sistnämnda belopp, 307,200 kronor, öfverstiger med 74,700 kronor det belopp af 32,500 + 200,000 = 232,500 kronor, som, på sätt jag 1 det före- gående meddelat, af 1911 års skogsvårdsstyrelsemöte ansetts erforderligt för utöfvande af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet. Från de stora häradsallmänningarna i Södermanland. Oppunda härads allmänning godkände på sammanträde i Katrineholm den 24 febr. fjol- årets räkenskaper och beviljade ansvarsfrihet samt bestämde utdelningen till 20 kr. pr oförmedladt mantal med tillsammans kr. 17,236: 75 för 86197/3, mtl. Till styrelseledamöter omvaldes grefve Claes Lewenhaupt på Claestorp samt ryttmästaren B. Grill på Abbotnäs, och till suppleant nyvaldes nämnde- mannen J. A. Olsson i Heby efter arrendatorn C. Broström, Knutsta. Till revisorer omvaldes landtbrukaren Osk. Jonsson, Remröd, godsägaren V. Malm- berg, Vegersberg, samt arrendatorn Alb. Eriksson, Skalunda, med hr J. A. Johansson i Fors och nämndeman Eriksson 1 Staf som suppleanter. Jägmästare Häckner föreslog vidare extra afverkning af öfverårig skog, som förekom i vida större kvantitet än den beräknade. Därigenom skulle cirka 10,000 kr. lösgöras utan skada för skogen. Åt ordföranden uppdrogs att ingå till k. domänstyrelsen med begäran om sådan extra afverkning. Jönåkers härads allmänning hade under förra året en ingående behållning af kr. 212,260: 95, däraf i fastigheter kr. 155,165: 38 och innestående på bank kr. 31,430: 23. Inkomsterna uppgingo till kr. 79,701: 59, däraf kr. 28,479: 13 i försålda skogseffekter och 771 kr. i arrenden. Utgifterna be- löpte sig till kr. 73,515: 36, däraf kr. 38,001: 37 1 utdelning till delägarna med 72 kr. pr hvarje af 5275!/., oförmedladt mantal, kr. 10,605: 98 1i af- EKONOMISKT. 2009 verkningskostnader, kr. 7,778: 60 1 aflöningar, kr. 4,977: 14 till skogvaktare- boställena, kr. 4,746: 77 till skatter och vägunderhåll, kr. 2,899: 91 till kulturkostnader samt kr. 1,087: 96 till kostnader för fastighetsköp. Utgående behållningen utgjorde kr. 218,447: 18, däraf kr. 175,665: 38 i fastigheter och kr. 31,429: 49 på bank. EKONOMISKT. Alkwetterns aktiebolag, hvars styrelse har sitt säte å Alkvettern, Bjurtjärns soc- ken af Örebro län: Styrelsen utgöres af grosshandlarna Niels Christian Jensen och Niels Olaf Jensen samt förvaltaren Per Thoresson, med fru Augusta Albertina Jensen och kassören Carl Wilhelm Lindberg till suppleanter, alla i Karlstad, Boxholms Aktiebolag har under den 1 mars 1912 kontraheradt ett 5 2; obliga- tionslån med Aktiebolaget Stockholms Handelsbank och Östergötlands Enskilda Bank å 600,000 kronor att amorteras under åren 1913—1942 mot säkerhet af inteckningar i bolaget tillhöriga fastigheter, till förmånsrätten liggande inom 1,581,000 kronor. Obligationslånet är afsedt till betalning af tillfälliga lån, upptagna med anledning af bolagets senaste fastighetsinköp. Hudiksvalls Trävaru=Aktiebolag har med Aktiebolaget Göteborgs Bank, Skandi- naviska Kreditaktiebolaget, Sundsvalls Enskilda Bank och Bankirfirman C. G. Cervin afslutat ett 5 24 obligationslån å 3,000,000 kronor, afsedt att amorteras åren 1913—1932, med lån- tagaren medgifven rätt till konvertering år 1922. Såsom säkerhet för lånet har pantförskrifvits inteckningar å tillsammans 3,000,000 kronor, meddelade med bästa rätt i vissa bolaget till- höriga fastigheter inom Gäfleborgs, Jämtlands och Västernorrlands län med en areal af cirka 124,000 tunnland produktiv skogsmark och 7,000 tunnland åker, äng och odlingsmark. Mackmyra sulfitaktiebolag. Bolaget har beslutit aktiekapitalets ökning till 500,000 kronor. Nordmalings ångsågs aktiebolag: Till styrelsesuppleant har utsetts kanslise- kreteraren Abraham Unger i Stockholm. Nyhammars Bruks Aktiebolag har med Aktiebolaget Stockholms Handelsbank, Värmlands Enskilda Bank och Uplands Enskilda Bank aftalat ett 5!/, 25 obligationslån å 1,200,000 kronor att amorteras åren 1913—1932 och med låntagaren medgifven rätt till ökad amortering från och med 1922. Som säkerhet för lånet pantförskrifvas första fastighetsin- teckningar i bolagets fastigheter i Grangärde och Floda socknar omfattande en areal af cirka 30,000 tunnland äfvensom första förlagsinteckning och en del aktier. Rö sågverks nya aktiebolag: Bolaget har beslutit aktiekapitalets ökning till 2,000,000 kronor. Trävaruaktiebolaget H. Cornelius, hvars styrelse har sitt säte i Gamleby, har beslutit aktiekapitalets ökning till 525,000 kronor. Uddeholms aktiebolag: A aktiekapitalet har inbetalts sammanlagdt 11,400,000 kronor, Skogsvårdsfören. Tidskrift, Allm. delen, 1912. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN, 1912 HAAG FÖR KRONOJÄGARE. Till kronojägare ha förordnats: e. kronojägaren Karl Fritiof Forsmark i Kuoka bev.- trakt af Storbackens revir, kronoj. i Lågsta bev.-trakt Nikolaus Andreas Ricklund i Gästrik- lands norra bevakningstrakt af Gästriklands revir, kronoj. i Pärlälfvens bev.-trakt Per Gustaf Lindström från den I maj 1912 i Hvitbergs bev.-trakt af Älfsby revir, e. kronoj. Carl Axel Bergström i Storbergs bev.-trakt af Arvidsjaurs revir, kronoj. i Nyfors bev.-trakt E. Flygare till kronojägare i Bredsjö bev.-trakt af Klotens revir. Till kronoskogvaktare i Askers bev.-trakt af Askersunds revir har antagits e. kro- noj. Oskar Emil Aspdahl. Till extra kronoiägare med arfvode ha förordnats e. kronoj. Oscar P. Carls- son inom Värends revir, e. kronoj. Karl Viktor Viktorsson inom Karlsby revir, » » Nils Bengtsson inom Bräcke revir under en tid af fyra månader från den I mars I912, t. f. kronoj. Helmer Andersson inom Norsjö revir från och med den 1 april 1912, Jonas E. Eriksson inom Härnösands revir, Till extra kronoiägare har k. domänstyrelsen antagit Johan Nilsson inom Pajala m. fl. revir, Sven Gideon Johansson inom Storbackens revir, utex. skogslärlingen Oscar Petrus Carlsson inom Värends revir, > Jonas Sjöberg inom Piteå revir, Karl Rudolf Holmström inom Norsjö revir, Johan Julius Hagberg inom Askersunds revir. Afsked har beviljats kronojägaren i Hvitbergs bev.trakt af Älfsby revir Per Anton Sundkvist, fr. o. med den 20 februari 1912, kronoskogvaktaren å Dals häradsallmänning, Oscar Karlsson, kronojägaren i Gästriklands norra bevakningstrakt af Gästriklands revir Jakob Magnus Juhlander fr. o. m. den 14 mars 1912, kronojägaren i Marieholms bev.-trakt af Tivedens revir Lars Johan Söderberg fr. o. m. den 18 april. Medalier åt kronojägare. XK. mit har till betygande af sitt välbehag öfver nedannämnda personers mångåriga plikttrogna verksamhet i det allmännas tjänst tilldelat en hvar af dem medaljen i silfver af 8:de storleken med inskrift »för nit och redlighet i rikets tjänst»: kronojägarna i Paracka bevakningstrakt af Jukasjärvi revir J. P. Ek och i Gällivara bevakningstrakt af Gällivara revir L. P. Åström, förra kronojägarna i Juckils bevakningstrakt af Vargiså revir J. J. Malm, i Rännbergets bevakningstrakt af Öfre Byske revir J. B. Edin och i Korsträsks bevakningstrakt af Älfsby revir K. E. Bergman, krono- jägarna i Burträsks östra bevakningstrakt af Burträsks revir M. J. Lind, i Hjuksåns bevak- ningstrakt af Degerfors revir V. Gruffman, i Stensele bevakningstrakt af Stensele revir J. G. Sahlman och i Malgomajs bevakningstrakt af Vilhelmina revir M. Holmgren, förre krono- jägaren i Gränningsvallens bevakningstrakt af Norra Hälsinglands revir P. Edsberg, krono- jägarna i Gästriklands norra bevakningstrakt af Gästriklands revir M. J. Juhlander, i Gästrik- lands södra bevakningstrakt af Gästriklands revir J. O. Löfbom och i Rotälfvens bevak- ningstrakt af Österdalarnas revir L. Hård, förre kronojägaren i Lima bevakningstrakt af Västerdalarnas revir P. Olson, kronoskogsvaktarna i Askers bevakningstrakt af Askersunds revir K. J. Norberg, i Ulleråkers norra bevakningstrakt af Enköpings revir V. F. Eklund och i Olands bevakningstrakt af norra Roslags revir A. Segerholm, kronojägarna i Tullgarns bevakningstrakt af Nyköpings revir E. H. Wahlström, i Sörby bevakningstrakt af Nyköpings revir C. F. Ekström, i Folkströmmens bevakningstrakt af Finspångs revir A. V. Ahlén och i Kisa bevakningstrakt af Kinda revir F. A. Lundgren, förre kronoskogvaktaren i Östra Ving- åkers bevakningstrakt af Nyköpings revir J. BN kronojägaren i Marieholas bevaknings- trakt af Tivedens revir L. J. Söderberg, förre kronojägaren i Mössebergs bevakningstrakt FOR KRONOJAGARE. 211 af Slättbygds revir K. J. Nilsson samt kronojägarna i Klöfdala bevakningstrakt af Aspelands revir G. W. C. Carlsson, i Oxhults bevakningstrakt af Hallands revir H. I. Högfeldt, i Fammarps bevakningstrakt af Hallands revir B. P. Carlsson och i Ebbegärde bevaknings- trakt af Kalmar revir A. T. Nyberg. Ändring i reglementariska föreskrifter till efterrättelse vid kronoiägares tiänstgöring. Utdrag af Kungl. Domänstyrelsens protokoll den 10 april 1912. S. D. Sedan i följd af ändringar i paragrafernas ordningsföljd i instruktionen för skogs- staten den 23 december 1909, jämförd med den förut gällande instruktionen, vissa hänvis- ningar till instruktionen i Kungl. Domänstyrelsens reglementariska föreskrifter till efterrät- telse vid kronojägares tjänstgöring blifvit oriktiga, beslöt Kungl. Styrelsen att låta trycka och tillställa i skogsstaten anställda bevakare följande: »I följd af ändringar i paragrafernas ordningsföljd i instruktionen för skogsstaten den 23 december 1909, jämförd med den förut gällande instruktionen, göras nedanstående änd- ringar i Kungl. Domänstyrelsens Reglementariska föreskrifter till efterrättelse vid kronojägar- nes tjänstgöring den 12 februari 1907: i punkt I hänvisas till instr. 55 $ — skall vara 54 $ TNE SITS SAMS a SA SSNES i > 4 D Å 53 8&— » » 20RS OSAR > SORTS AT BOMES i 6 d 48 och 49 $$ 47 och 48 $$ i , 7 » ) 41 S— > » 40 8 i 9 » SNES 45 AN » 44 SS i sAEO » > > 41, 46 och 48 $$ — » » 40, 45 och 47 SS i 13 » > 41 S$— » 40 $S I TS » > > 33 och 36 $$ — » 32 och 35 $$ i 25 > > » 42 $— >» » UINES i » 24 » » » 2 S — » 41 S i EJ » > » 60 S$— >» » 59 SS» Stockholm som ofvan På Kungl. Domänstyrelsens befallning: K. G. G. Norling. Meddelanden till Sveriges Kronoiägåreförbund. Till Ordföranden i Sveriges Kronojägareförbund. I en till Kungl. Domänstyrelsen ställd skrifvelse af den 20 mars 1912 har Sveriges Kronojägareförbund hemställt, att Kungl. Styrelsen ville tillsätta kronojägaretiänster efter ena- handa grunder som för jägmästaretjänster är föreskrifvet. Såsom motiv för framställningen har förbundet uttalat den mening, att af 58 8 i in- struktionen skulle följa, att Kungl. Styrelsen vore vid utfärdande af antagningsbevis bunden vid den person, som jägmästaren preliminärt antagit, aft kungörelse om ledig kronojägare- befattning ej skulle behöfva utfärdas, att äfven om befattningen kungjorts, hänsyn ej skulle behöfva tagas till de sökandes tjänstemeriter, samt gzZZ rum sålunda vore lämnadt för god- tycke vid kronojägarebefattningars tillsättande, Den mening förbundet uttalat synes vara beroende på missuppfattning. Kronojägare- befattningarna anslås i regeln till ansökning lediga, och då så sker, tager Kungl. Styrel- sen vid befattningars tillsättande hänsyn till skicklighet och förtjänst. Tjänstemeriterna be- räknas och jämföras med hvarandra för de sökande, så långt detta låter sig göra. Dock möter härvid ofta svårighet på grund af dessa meriters mycket växlande art. I regeln an- tages emellertid en af de tre mest meriterade, och Kungl. Styrelsen är härvid ej bunden af de preliminära åtgärder, som skogsförvaltningen kan hafva vidtagit. Kungl. Styrelsen skall låta sig angeläget vara att för framtiden ägna denna fråga all nödig uppmärksamhet. Härom torde Ni underrätta kronojägareförbundet, Stockholm den 27 mars 1912. KARL FREDENBERG. KK. G. &. Norling. mt E ER NER FÖR KRONOJÄGARE. Till Ordföranden i Sveriges Kronojägareförbund, I en till Kungl. Domänstyrelsen ställd skrifvelse af den 21 mars 1912 har Sveriges Kronojägareförbund fäst uppmärksamhet därpå, att i följd af förändrad anordning af paragra- ferna i den för skogsstaten utfärdade nya instruktionen vissa hänvisningar till denna i Kungl. Styrelsens reglementariska föreskrifter för kronojägares tjänstgöring den 12 februari 1907 vore missvisande, hvarföre förbundet hemställt, att åtgärder till rättelse häraf måtte vidtagas Kungl. Styrelsen har i anledning häraf vidtagit provisorisk rättelse af de reglementariska föreskrifterna för kronojägares tjänstgöring, intill dess dessa föreskrifter kunna tryckas i ny upplaga, hvarom Ni torde underrätta förbundet. Stockholm den 27 mars 1912. KARL FREDENBERG. K. G. G. Norling. Till Sveriges Kronojägareförbund. I en till Kungl. Domänstyrelsen ställd skrifvelse af den 21 mars 1912 har Sveriges Kronojägareförbund på anförda skäl hemställt, att Kungl. Styrelsen ville hos Kungl. Maj:t göra underdånig framställning om sådan förändring i nådiga brefvet den 18 december 1908 angående godtgörelse till den extra skogspersonalen, att den inom skyddsskogsområdet i Jämtlands län tjänstgörande bevakande skogspersonalens aflöningsförmåner må blifva lika med de för extra bevakande personal i Norrbottens och Västerbottens län samt Särna socken med Idre kapellag i Kopparbergs län bestämda aflöningsförmåner. Kungl. Styrelsen, som funnit denna framställning beaktansvärd, kommer i anledning däraf att, sedan yttrande i ärendet inhämtats från vederbörande öfverjägmästare, vidtaga de åtgärder, hvartill förhållandena anses böra föranleda, hvarom Ni torde underrätta förbundet. Stockholm den 27 mars 1912. KARL FREDENBERG. K. G. G. Norling: ALLMÄNNA DELEN. TIDSKRIFT på oll | | ll (UU [RN ara mar LER bl I (2 yin | ha AMINOFF, F.: Föreningens för skogsvård 7:de exkursion 12—15 juni Ig911 (förts; frått- HT). td /26 MINE. ooo leser d teg, ägvse Visar daner ur es ale sid. 213 Strödda iakttagelser och näturminnen: Två granär med märklig rötgreniagr (med 3 fig.) af Waldemar Sa- Muélsson,.....: TT TES Sr EA EE SME RA BPR LAS BOAT Ve 5248 a Sammanvuxna barrträd (med 5 fig.) af E. J. Bergpreh..sssssssesssresrentor a $>--2SONN EH ståtlig ék från nofråä Uppland af L. Hedérströmt —omssssssdessessssssss en »- 252 In memötiam: 4 J. A. Nyberg af H. S2$......... TERASS Lr SLSKN SA SSR är LÄN ANA ks FACK EG SY REG AN 1 C; Fredholm (med porträtt) al dT. S2S orevssovssesass4desds foske nere rdr as a YRSA 372330 C. J. Nummelin (med Orsen af flSES on ELR REN TSL BEA FR L Litteratur: ; ; GUSTAR LINDS Vara trakter OCH Dal: os: vasst ödreksd sys ss SNS nas Son NeN ADSL Vv 257 Notiser: . i: E Biiterföljaäll Svärda;;eX6M pel. =>. si NIvebesdke dd enes ör ven isNöR Stern DLs SA REA oa, 282570 Profifring;af”stubDrytfäfö: i is:::i es vass sås ipren V SHS INN or UI YDD ANGER IVANA TERES AA FAR 9: 255 Skogsvårdsföreningens 8:de exkursiodt .m..:sssssssissssasescessssss tål ersresorertt 3258 EKONOMISKT: ir dö, Sö erose vs raven esk SOLA NN 0R SNF Dee Sed DUGER SN SoK fr SU NARE SUGAS AT TSAR bT > 259 0 Sveriges utförsel af trävaror och pappersmassa jan.—april 1908—1912 » 260 - FÖR KVONOJÄRATOS 120 ss0s obe r SIS os K Se USAS ESSIN SÅ SS AND SLA OD Tr Sä VASSA NUV ADS $ 260 Annonsera i Skogsvårdsföreningens Tidskrift. Stor spridning: För närvarande öfver 3,000 exemplar. Annonspriset är 20 kr. för hel sida. Smärre annonser beräknas efter 1.50 kr.pr cm, af sidans höjd och minsta annonspriset är 3 kr. För antionser, som införas minst S ggr, lämnas 10 & rabatt och för hela året stående annonser 20 £. Annonser böra insändas till redaktionen före den 15 i hvarje månad för att inflyta i närmaste häfte, VR Ärade medlemmar uppmanas att till Föreningens kontor anmäla per- ; soner, som äro villiga att ingå i Föreningen, äfvensom att meddela uppgift på adressförändringar. Kr Aftryck af uppsatser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest T ej särskildt tillstånd härtill erhållits af redaktionen. Red. Tidskriften distribueras i bokhandeln af A.-B. Nordiska Bokhandeln, i Stockholm, - EN SKUGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN, 1912, H. 5. Föreningens för skogsvård 7:de exkursion 12—15 juni I19u. (Forts, från h. I Tredje dagen gick reveljen i dagbräckningen. Tåget hade under natten fört oss förbi Bofors station ned till kanalen, som leder uppåt sjön A/lkvettern. Exkursionen gällde denna dag Alkvetterns aktiebolags skogar, belägna i Karlskoga bergslag. Dessa skogar hade redan år 1901 demonstrerats af öfverjägmästare WALLMO för samlade skogsmän, och hade de gallringar han Fot. Kr. Huldt. Fig. 14. Bilisterna invänta på 3:dje dagens morgon de något försenade tågfararna vid inkörsporten till Alkvetterns skog. då vintern förut utfört i granbestånden starkt kritiserats och allmänt ansetts komma att medföra beståndens undergång. Vi skulle nu få se, hvilket fog denna korpalåt haft för sig. Kom så härtill, att enligt gammal sägen »öfver hela Vermeland finnes intet maken skog med Aleqwitterskogen», så inses, att dagen lofvade att bli af intresse. Skogsvårdsföreningens Tidskrift, Allmänna delen, 191 10 214 F. AMINOFF. Sedan nödtorftig toalett undanstökats på tåget, vandrade vi ned till kana- len, där en slup och en pråm lågo redo med dukade bord. Medan frukost intogs gledo vi småningom ut på sjön A/lkvettern och landade vid 8-tiden vid Knappfors. Härifrån anträddes färden pr vagn till A/lkvetterns herrgård, där afstigning skedde. Allmän beskrifning öfver Alkvetterns aktiebolags skogar enligt program- met meddelas här: Alkvetterns bruk är beläget i Bjurkärns och Karlskoga socknar af Karl- skoga bergslag inom Örebro län. För omkring 350 år sedan var hela denna trakt i det närmaste obebodd, om man undantager de fiskare- och möjligen fäbodar, som här och hvar voro uppförda. Alltsedan hertig Karl, sedan konung Karl IX, år 1582 ut- färdat privilegier för den efter honom uppkallade bergslagen, gjorde odlingen och bergsbruket snabba framsteg. Här som annorstädes inom landet drefs till en början endast osmunds- smide, hvarigenom smidbart järn framställdes direkt ur malmen, men hyttor för tackjärnsblåsning samt hammarverk anlades snart därefter. Sålunda bygg- des 1655 Knappfors första hytta, som nedtogs och ombyggdes 1684; 1666 erhölls bergskollegii privilegium å en hammarbyggnad vid öfre Lanforsen samt 1687 tillstånd till uppbyggande af en ny hammare vid nedre Lanforsen. År 1685 uppfördes vid Silfverhyttan en masugn, hvilken tilldelades hytteskog af Karlskoga västra eller norra allmänning (genom en senare resolution 1725 tillades en skogstrakt vid sjön Immen), hvarjämte Alkvetterns dåvarande ägare enligt en förordning af år 1688 erhöll rätt att med egen frälseskog till hälften drifva den då vid Knappfors beviljade hammaren. Denna senare kom dock aldrig till stånd. Alkvettern, som sålunda gamla bruksanor, omnämnes dock ännu tidigare, nämligen redan i 1554 års jordebok, där »Sven i Alkevettern» upptages så- som »en KA. M:ts landbo» med skyldighet att hålla 2 årliga och 2 kungs- hästar. I 1556 års jordebok däremot uppräknas »Anders i Alkavettern» så- som varande fräflse-landbo med enahanda skyldighet och innehafvande »olagd jord» med 6!/,; spanns utsäde och äng till 15 lass hö. Det skulle föra för långt att här närmare ingå på de många skiftande öden, bruket sedan genomgått, huru nära förknippade dessa än äro med dess skogars, men en del omständigheter beträffande dessa torde dock behöfva framhållas. — Sålunda är det af ett visst intresse att se den värdestegring, egendomen undergått de senaste seklerna. I 1586 års tionderegister redovi- sas från Alkvettern 3 skäppor foderkorn, 2!/, skäppor råg och 2 skeppor korn, och i 1606 års mantalsregister uppräknas den skattskyldiga personalen till: bonde 1, drängar 2, pigor 2, huskvinna 1, eller summa 6 personer. Om huru för våra förhållanden synnerligen enkelt dåtida ägare hade det, lämnar ett inventeringsprotokoll af 1668 ganska tydligt besked. Här heter det: >1. Mangården består af dessa hus: 4 st. små gamla stugor med sina spisar af samma beskaffenhet, 2 st. gamla spjäll, 4 st. fönster, 3 st. bord och 1 st. säng. Sedan efterföljande skildring skrefs, ha Alkvetterns skogar öfvergått i händerna på ett enskildt konsortium, hvarför dess framtida öden nu, beklagligt nog, synas ganska prob- lematiska, FÖRENINGENS FÖR SKOGSVÅRD 7:DE EXKURSION 12—15 JUNI I911. 215 NN Ladugården är med dessa hus bebyggd: 1 logelada med 2 golf, 3 st. fähus för 40 nöt, I litet hus för får och getter. 3. Sex tunnl. utsäde årligen, 2 ängar till 40 lass hö, begge mestadels skoggångne. 4. (Beskrifning af torpen.) 5. Finnes strax vid sätesgården i en liten bäck en såg och en liten /otekvarn, nästan utan dammar, med förnött och svag redskap och tillbehör.» En bättre tid följde dock, sedan bergskollegii förut nämnda privilegier erhållits, och egendomen kommit under den driftige bergsfogden LiINDEROTHS skötsel. Att denna varit klok och insiktsfull, därom vittnar ej blott det kraftiga uppsving, bergsbruket då tog, utan ock i viss mån hans arfvingars hos K. M:t gjorda ansökan att »till deras så mycket bättre uppkomst och framsteg blifva benådade med adeligt stånd», hvilken bifölls »såsom till en märkelig belöning för deras faders meriter». Från släkten Linderoth inköptes Alkvettern 1769 af EMANUEL GEDLER, sedermera adlad med namn AF GEIJERSTAM. I bouppteckningen efter honom upptogs säteriet med underliggande hemman och torp, Silfverhytte masugn och Lanfors 2:ne stångjärnshamrar med 4 härdar och 965 skpds årligt smide till ett värde af 50,000 riksd. specie. 1812 försåldes Alkvettern med underlydande för 120,000 riksd. specie- banko till brukspatron NiLs MITANDER, hvars arfvingar sedermera 1865 om- bildade rörelsen till aktiebolag med ett aktiekapital af 720,000 kronor. Det omfång, järnhandteringen tidigt fick, skulle gifvetvis uppväcka far- hågor för skogarnas bestånd, och redan 1659 kan man skönja detta i ett dåtida tingsprotokoll, där »rättens attest begärts om Knappeforsen, en krono- ström, där hr Knut Lilliehöök ville låta bygga hammar»; så emedan nämnden och hela tingsallmogen vittnade, att om någon hammar där skulle byggas, då blefve hela skogsbygden fördärfvad därigenom, hvilket också resulterade i afslag å det begärda privilegiet. Dessa farhågor för skogsbrist synas dock hafva varit öfverdrifna, om man får döma efter ett annat tingsprotokoll från 1687, där ett af vittnena betygar, »att öfver hela Wermeland finnes intet maken skog med Aleqwittersskogen». Med undantag af dessa uppgifter lämna äldre tillgängliga handlingar föga upplysningar om Alkvetterns skogar och deras tillstånd. Det är först sedan brukshandteringen nått sin riktiga utveckling som säkra siffror angående skogens debet och kredit spåras; nägon afverkningsberäkning synes dock ej hafva ägt rum förr än 1846. Egendomen omfattar f. n. en produktiv skogsmarksareal af 6,411,50 har sålunda fördelad: [KSR TE ATK ne LR RR ba or 94,75 har = 1,5 Yo FaR SrSklassent.. NG = MR II NA REL SR 273 0 0KHS KL REA VO II SRS Se Se da 1,054,5;0 » = 16,5 Mö IV PAN SS rdr uslae ala 7: 1,201,25 » = 18,7 Ve Vv » OLE SY 319,00 = I VG VI N 240513, 216 F. AMINOFF. I betraktande af att V och VI åldersklasserna till stor del äro genom- gångna med föryngringshuggningar och sålunda successive inom kort komma att ingå i I och II åldersklassen, måste åldersklassernas fördelningar betraktas som synnerligen god. — Intressant är att se den förändring åldersklassför- delningen gjort sedan blädningsbruket infördes. Reducerad till den vid 1893 års taxering innehafda arealen ställer denna tablå sig sålunda: Kalmark I II TIT IV Vv VI ålderskl. TOGO ENE 10 33 17 22 9 7 2 Hå 43 Yo LOLO fordras By 18 31 Ng] 24 5 4 Yo 19 Yo Skogsmarken består öfvervägande af starkt lerblandad sandjord af i all mänhet god beskaffenhet. De naturliga dräneringsförhållandena äro synner- ligen goda, hvarför vattensjuka marker äro sällsynta. Af de olika bonitetsklasserna å egentliga skogsmarker upptager I boniteten 34 YH =» 0/ 0,8 é 57 /o a 0/ 0,0 g 9 70 R 0/ O,4 » [0] 7/0 Under bolaget lyda f. n. 59 st. brukargårdar och 32 st. skogsarbetar- torp. Sammanlagda antalet under vintern använda hästar utgör 140 st. alltså en häst på hvar 45 hektar. För år 1910 har hvarje brukare och skogsarbetare haft en medelförtjänst på arbete i skogen af resp. 523,67 och 394,00 kronor. Utöfver dessa ut- gifter för utfördt skogsarbete har emellertid bolaget att ytterligare medräkna de kostnader, som upplåtelsen af gårdarna medför. Tages ett medeltal för alla brukarsårdar, ställer sig denna kalkyl på följande sätt: 14524 DAG” ARKEN fä FOOL fpsdsrerr ss sera T,42 Värd ets a Dy gena denn ds SR rs ESR 4,300 Summa kr. 5,724, hvilket värde efter 5 2 motsvarar en årlig utgift af kr. 286: 20 HUSbehofsvirkets Väne .. mor eseoobecsu seeks SO SKA OR Sogn ina HER ar NR NASSER FERRELL BA BITS eller tillsammans kr. 386: 45 Härifrån afgår årliga arrendebeloppet 227: 40 samt husunderhållsskyldighet ... 10:— > 237: 40 Det återstår alltså en summa utgifter af kr. 149: 05, hvilket motsvarar en förhöjning af de kontrakterade arbetspriserna med 28 Jr Nuvarande arbetslöner, hvilka torde vara lika med de å angränsande bruksskogar gällande, utgå för de vanligare skogsarbetena efter följande prisnota: | Kolningsarbeten. Kr. öre IRIS TOTStLg Pa DO UGTA ere ASS Be IUPphuggnin gal metentests ss yeeN Nee 3 " Försäljningsvärde 2tan byggnader. FÖRENINGENS FÖR SKOGSVÅRD 7:DE EXKURSION 12—15 JUNI 1911. 217 Timmersågning. Bye O CIAO SUL. ETS DIS SUs pss sas ser Red —: 07 EARL PID ATA RR ma re le eläföla sla denne —: 12 VAD PI Ö DAT AC Ur tabs oe la ss RA terna —: 09 Ka KD] ÖKA NR Sr SRS Br SER FRAS ran ar rn a sn —: 09 59000 XO RIE LÄN 00] 0R pdsryrdesodt BE dNN EDER Ar ST ASKER SEE —: 04 STÖTTE RLUDA ss N NS rut LARS AN Ads ss oa ssp sr sige SÅR —: 05 SM PLANDATA TS SET NNE AR ee Ae ae —: 05 Ställ Pp SElSLA Oss Kasta se sen RR EESR AS SSE ana =>? (MO TELELOTISTO LP ATA Nere RA RAS ODES EEE EL —: 12 Vedhuggning. PI5 Sr aln ATS TATA AA dnr RSS ES AR Ta 50 Forlöner. Dessa utgå efter för olika väglängder specificerade priser, af hvilka följande framhållas: kolkörning ........ 1 km. 0,3 öre pr hektoliter 5 » 27501 » ROS 4,0 >» I5 » 6,7 » ) 20 » 9,0 d > timmerkörning ... I 5 2 >» pr kbf. 5 3,5 & IO Å 6 » » SG RN TS » för hoplunning betalas 5—12 öre pr stock. Efter 1846 ha upprepade afverkningsberäkningar företagits. De afverkningsbelopp resp. förrättningsmän ansett sig böra föreslå utgöra: Tab. I. År | Förrättningsman SCR RIE | pr har i m 1846 | ÖDPBATUSESIE se) ess ec olse sl | 2,5 1859 IVESEANSEEFT ATI SEO TI sars esse ste nee 2,3 1861 ÖPBALLUSjIrT eos resor. 2,9 1889 G. E,. Bernhardt 55 1893 US YVALmO antar sär saunprt seldelnn 2,6 1904 310 1910 » 3,0 Dessa förslag hafva såsom framgår af efterföljande tablå n:o 2 öfver afverkningen under tiden 1846— 1910 ganska noga följts. NG ärsafverkningen F, AMINOFF. gifvetvis större delen af äfven sedermera har såsom Lab, 2. | Åren Afverkning pr har UI 1846—50 | 2,9 1851—55 2,9 1856—60 2,7 [I 1861—65 3,2 1866—70 354 | 1871—75 3,5 | 1870—980 3,3 1881—585 3,4 1886—90 315 1891—95 Sn | 1896 — 1900 2,7 1901—05 2,9 1906 —10 316 Så länge järntillverkningen pågick, användes för att fylla kolbehofvet, men n:o 3 närmare halfva afverkningen användts för kolning. framgår atfratan. Detta förhållande får sin rätta belysning, om man tar i betraktande, att (se tab. n:o 5) timmer numera uttages ända till 5” Att återstoden af årsafverkningen (virke under 5” topp och massaved till 4”. resp. 4”) utgör inemot 50 9, af massan synes mer än tydligt vara en borgen för att intet försum- om småvirkets uttagande och tillgodogörande, och speciellt för mas i fråga skogsmän torde detta förhållande, liksom hela tab. n:o 3, hafva sitt stora intresse sedt från den synpunkten, att all afverkning å Alkvetterns skogar nu- mera verkställes hufvudsakligen vårdens fordringar som norm. Tab. ”€:0o och i de festa fall enbart med bestånds- 3. Procentuella utfallet af STENS åren 1861—1910. | Sortiment |61—65 | I Spån- o. bygg-| | | | 166 70171 7576 80 81—85 36— —90 | I SO 196— 00|o1—05|06 — 10 | 1,0 1,3 0,4 0,9 21,3 14,1 12,0 I 12 TOS 22303 | 30,8 1,2 | 0,8 554 I 56,8 | 62,6 | 51,9 | 46430 I | nadstimmer | 6,4 9,0 5325 0 As 12 | Diverse! |... 22,8 22,6 IRS | 22,6 21,1 | |ökotiimer ll | = — | — | 16,4 | | Massaved | — I | | | | Kolved 70,8 6814-7353 257593 BAOISOR Ar Procentuella utfallet af årsafverkningarna före och efter Ii Te SPIRE SERESNONRSRSS SKUNK ONES RAN tillkomst. Sortiment | 1860—81 | Eg | I | Spån- och rock .byggesds ra KL GCI 6,3 1,4 | FIDAVETSO oa sa vers ASA 22,4 15,8 | SAS EDa DET se set SA AA UN = 23,2 I Björkiiochial es = 0,4 | IVIaSSAVE CN smsa seg = 3,4 | Kastved . LAS ARS | = 054 KEOIVE AV Ab rka ok SERNER EE 7133 554 I FÖRENINGENS FOR SKOGSVARD 7:DE EXKURSION I12—15 JUNI I911. 219 Tab. n:o 5. Procentuella antalet sågtimmerstockar af olika tumtal vid blädningshuggningarna efter 1893. | 94—95 | 96—00 | O1—05 | -06—10 | 1894—1910 | | 27 = = | 10,1 6,8 6,2 | (Gt — 10,9 2054 18,1 16,1 I K 12,8 2154 | 19,8 24,8 21,7 | Si 26,7 21,8 | 16,9 17,4 18,7 | HN | 22,4 I TA 12,6 1353 14,5 10” 17,2 | 13,1 8,8 9,4 10,4 | 1 | 10,5 | 7:5 | 5,6 5,2 | 6,2 | 12 | 5,3 | 4,2 | 3,0 | 2,8 Se 13" + 5,1 4,0 2,8 2,2 2,9 Tab, n:o 6. Procent afverkad tall= och grantimmermassa åren 1893—1910. T] o År I Tall Gran År Tall Gran || | | 1893 31 69 1902 2G ht 1894 28 72 1903 31 69 1895 27 73 1904 | 36 64 1896 28 72 1905 | 23 77 1897 34 | 66 1906 | 22 78 1898 28 HQ 1907 22 78 1899 20 | 80 1908 32 68 1900 | 24 | 70 1909 | -43 57 1901 | 29 71 1910 | 55 45 Hvad skogsskötselns ekonomiska resultat beträffar, äger det i detta sam- manhang sitt största intresse att se den stegring resp. virkespriser samt framför allt produktionskostnaderna undergått. Efterföljande tabeller n:ris 7—9 torde härvid tala för sig själfva. Anmärkas bör dock, att de i tab. 7 an- gifna dagsverksprisen endast utgöra den kontanta ersättningen, medan natura- förmånerna icke medräknats. Dessa, som f. n. kunna skattas till ett ganska afsevärdt belopp, hade dock i forna dagar ett proportionsvis ännu större värde. Tab. n:o 7. Dagsverksprisernas stegring under åren 1800—1910. År | Kr. | öre | År | Kr. | öre || År Kr. | öre 1800 — | 08 | 1840 — | 56 || 1880 | — | 88 | 1810 | = | 12 | 1850 — | 72 || 1890 = | 6 1820 — | 20 | 1860 | — | 88 II 1900 I | — 1830 — | 44 || 1870 — | 88 || 1910 I | 40 Tab. n:o 8. Brutto= och nettopriser å träkol under senaste 30 åren. S-ärs-perioden -............se | 1881 85 | 86—90 | 91—95 |96 1900 | OoI—05 | 06—10 Kronor prost:ig fom 4:00 hl: | | | | ISERELO DIS LEN abe soda | TA 14,56 15,31 19,93 | IT,20 21,79 NEO PIAS dos ses sn a son 9,80 6,92 Ja4B | 2, 8,81 LASTA Produktionskostnad ........ 7,97 7354: då 7483 | USS || 3,39 10,65 + Leverans Bofors och Storfors bruk. — Stjälpstig. 220 F. AMINOFF. Tab. n:o 9. Bruttopriser för sågfallande virke levereradt vid Nässundets station. | Å Ar Ni | 6” gj SM OM 107 I be (AG Åren = = | öre öre | öre öre öre öre | öre öre I 1882—385 Ag ol 40 I 38 59 63 Os a 76 $6—90 46 51 55 61 64 | 70 72 dd. | 91—95 43 AT EST 56 60 | 65 67 73 | g96— 1900 58 63 | 68 73 ll 83 34 90 I 1901—05 62 66 JAR NRTS 81 87 88 94 | O5—10 61 65 Gb Sjö 81 87 | 88 94 Vi hafva tidigare vidrört de taxeringar och på dem grundade afverknings- beräkningar, som allt sedan 1846 verkställts. — Af tab. n:o 2 se vi vidare, att afverkningarna ända sedan dess hållits ganska konstanta och vid ett ingalunda lågt belopp. Att skogskapitalet ända till början af 1890-talet allt för hårdt anlitades framgår tydligt af åldersklassernas fördelning enligt 1893 års taxering. Enligt nämnda taxering upptog nämligen kalmarken och den 1—20-åriga skogen icke mindre än 43 2 samt II och III åldersklassen 39 2, medan IV-—VI åldersklasserna endast innehöllo tillsammans 18 $. Under de senaste årtiondena har 1 stället en afsevärd förökning ägt rum, hvilket framgår vid en jämförelse mellan de två senaste taxeringarna (1893 och 1910) samt timmerräkningen 1904. Af tab. n:ris 10 och 11 se vi sålunda, att såväl de totala virkesmassorna som ock timmerträdens antal vuxit högst betydligt sedan 1893. Beträffande siffran för virkesmassornas ökning behöfver emellertid densamma korrigeras. En beräkning af kubikmassan pr hektar i resp. åldersklasser vid 1893 och 1910 års taxeringar har nämligen gifvit vid handen (se tab. n:o 12), att kubikmassan vid senaste taxeringen i regel blifvit cirka 30 << högre upp- tagen än vid 1893 års taxering, och har detta antagligen sin hufvudsakliga förklaringsgrund däri, att den sist gjorda taxeringen dels blifvit noggrannare utförd, dels baserats på andra principer för beståndskuberingen än den af år 1893 samt äfven upptagit klenare dimensioner än denna. Men äfven om 1893 års taxeringsresultat höjes med maximisiffran (30 2), finna vi ändock, att en kapitalökning af öfver 100,000 kbm. ägt rum under dessa 17 år. Denna siffra stämmer också ganska bra med 1893 års tillväxtkalkyler och sedan dess verkställda afverkningar, hvarför den torde kunna hållas för god, och under alla omständigheter måste den betraktas såsom minimum af massaökning. Att förutom denna massaökning en betydande värdeökning af massa- enheten ägt rum är ett förhållande, som de under år 1910 verkställda till- växtundersökningarna och beståndsanalyserna tydligt ådagalagt. I sin helhet torde därför skogens värdeökning få anses som synnerligen aktningsvärd, och detta förhållande är så mycket mera att bemärka, som det under blädnings- bruket kunnat uttagas lika stora årliga afverkningar som under trakthuggnings- FÖRENINGENS FÖR SKOGSVÅRD 7:DE EXKURSION 12—15 JUNI I911I. 221 tiden samt massan ändock ökats, medan det under trakthyggestiden i stället skedde en ständig och betydande förminskning af skogstillgångarna. Bättre än ord torde emellertid nedan införda utdrag från taxeringsinstrumenten åskådliggöra denna förbättring af skogstillståndet, hvarför en ytterligare ut- läggning af densamma ej här tarfvas. Tilläggas bör emellertid, att denna förändring till det bättre haft till följd, att bolagets styrande män blifvit fast beslutna att allt framgent tillgodose sin skogs fordran på vård och intensiv skötsel.” Tab. n:o 10. Sammandrag af 1893 och 1910 års taxeringar, hänförda till den ursprungliga skogsmarksarealen. 1893 1910 nd RE NE RAT ANT TRES | EA Sr Block Timmerdugl. Sun Timmerdugl. S | virke Vedvirke bedre virke Vedvirke SUIT | från 24 cm. kbm. från 20 cm. kbm. I I 5,399 | 30266 | —35,665 42,170 | —23,759 65,929 | | II 12,621 | 49,874 62,495 67,880 46,840 114,720 ITIT 3,228 | 13,741 16,969 20,365 16,577 36,942 RN 11,524 62,584 74,108 82,961 68,163 TSL T24. | NO | 8,836 65,829 74,665 72,386 65,058 137,444 OS 14,337 53381 | — 67,718 64,711 51,454 | — 116,165 VIT | 3,324 | 16,463 | 19,787 20,817 27,050 | 47,867 | Summa] 59,269 292,138 | 351,407 371,290 298,901 670,191 | Jab. n:o i. Sammandrag af timmerräkningslistorna åren 1893, 1904 och 1910. Diameter vid | brösthöjd i decimaltum o fr = AT Z [rea FY go Summa Summa | År | SS SA | 127 SE Te = = S:arum Tall Gran | Tall | Gran | Tall | Gran Tall Gran 14,650 17.815) 4,000 | 3,445 | 57,455 20 147,230 | | Semmmommemmun/smammmm 107,320 | 32,405 | 7,445 | 1893 | 38,805 | 68,515 1904 | 78,148 | 123,990 | 37,915 | 28,747 | 15,135] 5, 5.764 | 131,198 | 158,501 | 289,699 202,138 66,662 20 ST I 1910 | 63,445 | 148,113 | 24,941 | 33,652 | 17,291 | 16,356 SO 198,121| 303,798 SR ee ee 20055591 | 58,593 33,647 | " Sedan denna skildring skrefs, ha Alkvetterns skogar tvenne gånger bytt ägare. De ägas nu af Katrinefors A. B. och har man anledning att hoppas, att deras framtida vård ej skall stå den förutvarande efter. 222 F. AMINOFF. Tab. n:o 12. Medelkubikmassa för hektar vid 1893 och 1910 års taxeringar. 1910 | Åldersklass 1893 BIO nd irtre trsferrvard 1,0 | 0,8 0,6 | alla I I I 11,2 36,5 14,7 | 5,4 | 16,5 | II 58,8 101,8 7435 58,5 77,2 | III 112,4 192,6 138,5 79,5 I 161,4 IV 157,8 201,5 164, 27 | 188,5 Vv 149,2 184,3 126,5 | 72,0 I 167,0 VI + 98,8 212,8 182,2 I 104,7 156,1 Tab. n:o 13. Medeltillväxt och löpande tillväxt pr hektar i respektive åldersklasser. Medeltillväxt Löpande tillväxt Åldersklass Bonitetsgrad Bonitetsgrad Har FN 0,8 0,6 To 0,8 0,6 I 3,6 1,5 0,5 4,9 2,2 1,2 TT 2 25 1,9 5,2 | 4,6 2 III 3,9 257 1,6 5,8 | 4,3 3,6 IN 2,9 2,3 0,7 5,2 4,2 yi Vv 2,0 1,4 0,8 3,8 1,9 1,2 VI 1,9 | 1,7 0,9 3,0 3,0 1,5 Tab. n:o 14. Antal år, som åtgått för träd af olika ålders= och centimeter- klasser att utväxa 2 cm. vid brösthöid. 22 Creem tf imjedttlerrin tvärkd vb rloksitehiontd Os ll EN = = &Å I I 2 8 10 | 12 14, | HOW rSLIE20 2 | 24 | 26; | 2810 1130-1032 34 | 36 | 38 40 5 RESAN 2 AED Ut fa OLE nar | | I I | | | | | öl Sö) SN OSA RN od => | | = 10 FR AS VA AA AE ad, == 1-1 | I | III | 13.) 12,4| 11,7] IIjol| IO,5] IO;o] 9,5 9. S,s] Sj2l 757] 753] 7101 658) 654) 650] 5,8 I I I I IV | 14,5] 14,0] 13,4 12,6] 12,0] 11,5) IT,o| 10,5 10,0] 9 9,0] 8,6) 8,3) 7,7) 7,2) 6,8) 6,5 V Il 19,0 18,0 17,0] 16,0) 15,0) I4,0 13,0] SR I1,ol 10,4] 9,7| 952| 8ss) 850) 7:5) 710] 656 | | VI || 22,5 2155] 20,4| 19,2] 18,0) 1740 ÖA 15,3 14,5] 13,5] 12,6] 11,5 10,5 95) 8,6] 8,0] 755 (Siffrorna äro afrundade genom grafisk interpolation.) FÖRENINGENS FÖR SKOGSVÅRD 7:DE EXKURSION 12— 135 JUNI 1911. 2 NM (SE Tab. n:o 15. Medeltal för löpande tillväxtprocenten i resp. åldersklasser. || 3 | SkOmn trtrert scen ur and | | Åldersklass = AE | 1,0 0,8 0,6 | alla 7 I 13,4 14,8 2 18,0 II 5,0 6,1 Sv 6,0 | III 3,0 3,1 Är 2 | IV 2,6 2,6 2,0 2,5 I Vv 2,0 1,6 1,7 1,8 VI 1,4 1,7 T,4 1,5 alla == | = ES 3,62 I Anm. Undersökningen verkställd på så sätt, att de sista 5 träden vid slutet af hvar 3:dje kedjelängd i taxationslinjerna borrats vid brösthöjd i och för behandling enligt Borggreves tabellmetod. Fot. H. Dahlberg. Fig. 15. Exkursionsdeltagarna vid Alkvetterns gård. I och för kontroll af dessa siffror verkställdes under hösten och vintern 1910 ny undersökning af tillväxten sålunda, att i samtliga bestånd höjdtillväxten och absoluta form- kvoten bedömdes å såväl fällda som stående träd, hvarefter formhöjdtillväxten enligt Jonssons tabell för densamma uträknades. De båda resultaten öfverensstämma på 5 24 när, i det att medeltalet för hela skogen i första fallet utgör 3,62 2, i andra 3,85 25, motsva- rande resp. 4,2 och 4,4 kbm. årlig tillväxt pr har. Exkursionsledare var denna dag öfverjägmästare WALLMO med biträde af jägmästare E. HEDEMANN-GADE. Bruksägare CLAS LUNDIN, Alkvettern, närvar under en del af exkursionen. Först genomgingos medelålders och äldre granbestånd på god mark. Gallringar hade där påbörjats redan på 1880-talet. I medio af 1890-talet, 224 F. AMINOFF. då öfverjägmästare WaALLMo öfvertog skötseln af dessa skogar, gaf han gall- ringarna ökad styrka, utförde s. k. stamvisa blädningar. Exempel på ett dylikt behandlingssätt erbjuder profytan n:o XI. Profytan n:o XI. Belägenhet: Norr om landsvägen till Karlskoga vid Hanes bost. Storlek: 70X 100 m. =0,7 har. Ålder: 70 år. Beståndshistorik: Svag låggallring 1861 och 1881, hvarvid uttogs cirka 30 och 40 fm. respektive, Stam- vis blädning 1900. Markbetäckning och allm, habitus: Hylocomiumtäcke med strödd förekomst af blåbärs- och lingonris samt enstaka örter såsom vårfryle och harsyra. hösten 1000 | hösten 1910 Pr hektar: förelag borthöggs | efter utstämplades | åter- DID 2C0 ms hugg- SS Fö | Gistår WEE ning Lalle Stamantal: st. TAN oe ses 05 e sr steelsjal 417 | 64 | — 353 353 69 | — 284 (FLATOR FRANS EVR NE oh 864 || ASO) 464 464 70] — 394 BJÖLKET sed aa else le. 3 3] = 3 3 3 =S = Summa 1,284 464 | 36,1| 820 820 142 |X733 678 Grundyta: m? | Tia SNR AE Hekla 16,55 | 18,45 Ada) = 15,85 (STATE fö SEE PER 15,59 6,49 — 9,10 12517 I,80| — 10,37 Björk «le ser a bip de 0,07 =S 0,07 O,10 Oy10 -— — Summa 33,76 | 8,04] 23,8) 25:72 30,72 4,50 | 1437 26,22 Yirkesmassa: m? | STALIN ENA Ge 160,2 13,0 | — | 14722 170,5 |) 2453 — 155,2 (STAN os Ed ESS LER T2T4Or KOSS — 70,7 102,0 | I5,2 = 86,8 Bj Ork dd ss SN 0,5 = = O,5 0,8 0,8 = = Summa 281,7 | 63,3 | 22,5 | 218,4 282,3 | 40,03 | 14,3 24,20 Värde: kr, | I | Alla trädslagen ..... | 1,290,69 304,49 | 23,6 386,20 | 1,447)53 | 194,59 | 13,4 | 1,252,94 Grundytetillväxtprocent.. 1,99 | — | — 1,99 | LIT Se = = Massatillväxtprocent ...| 2:06) — | — 2,96 | 2,55 | — — — Värdetillväxtprocent =... 421 — — 4,21 | 3,79 — | — = Löpande massatillväxt...| S,35 | — -— 6,46 He = — | Löpande värdetillväxt... | 54,34 | — — 41,52 54,86 | — — — | Medelmassatillväxt ...... | 4,70 — — — | 43035 Ga = = | Medelvärdetillväxt ...... | org |) = 20:65 = Här och hvar i desssa bestånd voro föryngringsluckor upptagna enligti de kontinentala bergsskogarna bruklig metod. Luckorna voro fläckvis intagna af vackra gruppföryngringar af gran. Å en stor del af luckans yta spanade man dock förgäfves efter föryngring. Tallföryngring var sällsynt. Fynd gjor- des dock af själfföryngrade tallplantor och samlade dessa genast en grupp exkursionsdeltagare omkring sig. Träden i luckans kanter voro i regel af friskt utseende och fullt fröbara. Torka observerades icke å dem. Därför voro de tydligen härdade genom förut skedda gallringar. FORENIN( IS FÖR SKOGSVÅRD 7:DE EXKURSION 2 £ JUNI 1911. ITedemann-Gade 226 F. AMINOFF. Fig. 18. Karta öfver Lanforsbeståndet. I5 JUNI I91I1. 2 DE EXKURSION I Q FÖRENINGENS FÖR SKOGSVÅRD 7 Stof 96:62) stgz | StE9 |setgr | tt: SztEV | 158 BI |) SR NERD | FANER 1e22P2w | 6'pE logfobp| ztzE | 8'gg |Sofrz | ov Intgs I L:6 og'b 15t€ [r8t€9e'1 | ztglz | €E'gz | 0611 | III | Ltlz Isr1zE) 997 | 8fo4 |62'61 | tb Ireigr | 66 zety | oltf IFtLSatn | 5992 | ge'6z | o9€' ) i) fa] | OM | | 6:'6z lortgEr) t'bz | 8fof | ost | tg |J6g8tee | utb 6p'b olt€ ILL:60S E'ger | LL | oS1' od III | | | | | | I | AA VI Tr VIA IKKE! YRKAR RARE RE RA == Te STONER ESA | ERS ee EA Stop seten neg pan Arken satsa IlEFONE I ISIETENN | | BE rr SE Ra I "uPjley 20 7 I t t c $bt t c | Soc t 7 ERE dj oRertn | tter |Eogr| Ser | of6€ |i9t7z | 29 legtog | €tor | ertv 62:€ gLb'I | 9'zIE | 8'SE | 001'I IA dear or peu IysgArd SsI212W i I 6: I t 3 — 2 fom Ansiplor st€z loet6zz) tior |6zr |Setgr | SIE |69:6€ | of Lo'p vete lugl6 | 6607 | €E5Z 1088 A | I "wuqy g'lot: AOxOrE = — SKtgr | VE Ireter | 6'9 ge'b 17:€ 188'986 Ltzoz | oo'€z | oS1'I NT II | seq Id "wqy 8'gs = | | w a el [SR ji | NES no | a WEE | a ED AR fe "mqy s'yfffr eurg | 1e9r |rotgz€] tt€r | 9'z5 |96tSE | 59 |Atr6 | rer | setv | zet€ lLete9itz | 9'pgE | LetyE | 10 = | TIPPA I (TA fe ee £z'€6L| z'zz | 9'gri|00tgS | Lig IaktbEr|6gr | 1Etp | €2t€f fretozr'f | etveS | Ertgp | ET Xx | « Lv | | | S visob og:69>| tur | teg | vv | 64 lrrtlorl|StSr | fer | Let€ lagtogytz | t:ELY | s6'6€ |060'1 | XI | row oz—0o « ger ' (ET art | 69 |Strr |Lottr |] gg frotgz | ts | soty | 9vt€ lertbgg Totggr | Letrz | oge't | INA | I | (EE er 1 =|= |=S 220 gå lar | SE | FEN ET | HA Rn 2 apIEA CA "wu ap1IEA Jesse wu SPpIPA |esseuw HA | vÅ mue re IxeATIR FM | NO SN EN | EN ense) dn | . e3unmpauy | apeldwrism St Spusdop |Capara||-essen)| E | suejk | uoZ | ! = J01d | Et ove a NE EG 'p ww eauur "esÄsIeY seuuy 19310 Jy 'stuoSur 'o -SIBqeIq JeIudI UJUuOZ BISIDAJO TI "wuunipodooAT jwues Uuauoz BIsIapau I WNYauÅlod Je 1ISWOXIIOJ STANIRH PW IAIJBJUNIWUOJOJÄH -SnyuQviy "upp Y4so FUMYIDI2QYAOJNT :£o61—S68g1 Surupe[q srawrejs 'tey Id uy of sgoyn ogg1 'ppesnels wouas wwoyddn 122pueisaq :Yuojsuyspupisag "18 09 Map RN SIN — se (MY BS IS Ne RVNORG By HV ON AR HA HI BUIOIÄJOIJ -Y2L0IS "J2puB]saqsIoJueT 228 F. AMINOFF. Endast ett par uvidgade luckor iakttogos. Detta till mångas besvikenhet. Ty det är just frågan, huru föryngringen i granskog å den »kritiska randen» — den rand afsedd för vidare föryngring, som uppstår vid luckans utvidg- ning — ställer sig, som enligt vårt förmenande utgör ett af de viktigaste momenten vid bedömandet af denna afverkningsmetod. Vid föryngringsluckorna uppstod snart en liflig diskussion mellan herrar WALLMO, DE VERDIER, ARVID NILSSON och ERNST ÅNDERSSON, hvarvid herr WaALLMO med vanlig slagfärdighet replikerade interpellanterna. I kapten DE VERDIERS förmodan, att denna mark vore allt för produktiv för inväntande af den vid denna luckhuggning påtagligen synnerligen lingsamt försiggående för- yngringen låg med visshet ett uttryck för de flestas mening. Då diskussionen allt för mycket tärt på tiden, inställdes en tur upp till Äsphöjden och styrde man i stället kosan till det mångomtalade Lanforsbestån- det. Detta är ett rent granbestånd af 60—380 års ålder å skarpa sluttningar åt olika väderstreck. Läget är i allmänhet väl skyddadt, hvarför träden nått betydande höjd, ända till 30 meter. 6 stycken i beståndet i olika lägen ut- lagda profytor meddelas å föregående sida. Åren 1895—1901 blädades detta bestånd stamvis. Vid 1901 års ex- kursion voro dessa afverkningar, som ofvan nämnts, föremål för enhällig och synnerligen stark kritik. Denna förtätade sig slutligen till ett rykte, att beståndet dukat under för insektshärjningar och stormar som följd af allt för stark gallring. Enligt utsago af nu närvarande deltagare, som varit med år 1901, skulle beståndet då efter vinterns gallring för de flesta tett sig som allt för starkt gallradt och rent af söndertrasadt med tynande, gulnande kro- nor. Nu mötte dessa samma deltagare ett väl slutet granbestånd af synner- ligen kraftigt utseende, där man endast ville anmärka, att det ropade på ny gallring. Sådan skulle enligt öfverjägmästare WALLMO ock ha skett redan för tre år sedan. Han hade dock med flit låtit anstå härmed för att de af del- tagarna, som närvoro vid 1901 års exkursion, skulle få tillfälle återse det orub- badt. — Här måste öfverjägmästare WALLMOS belackare lyfta å hatten. Vid en kolbotten hölls en kortare rast, hvarefter vi åter fördjupade oss i Lanforsbeståndets skugga och genomgingo dess olika delar. Profytorna de- monstrerades, hvarvid man hade tillfälle konstatera expositionens och lägets stora inflytande å beståndets utveckling. Vi måste dock till sist besluta oss för att lämna detta enastående vack- ra bestånd och återvända till vägen, där skjutsar förde oss åter till sjön Alkvettern. Så bestegos båtarna och ångades ned till Knappedsudden, där ett långbord af oändlig längd var uppdukadt. Efter lunchen lämnade jägmästare T. JoNSon på grefve WACHTMEISTERS förslag en kortare exposé öfver tillvägagångssättet vid sin nyfunna taxerings- metod. Denna mottogs med stort intresse och torde jägm. Jonson därefter gjort goda affärer med sin kuberingstabell. Enligt programmet skulle exkursionen nu fortsättas genom en del gall- rade och blädade bestånd. Det hade emellertid dragit långt ut på tiden, hvadan förslag framställdes att inhibera denna senare del af dagens program, då väl enhvar redan fått sitt lystmäte tillfredsställdt. Efter en del omröst- ningar, hvarvid de förståndigare slutligen segrade, beslöts gå ombord å prå- marna och återvända till Bofors. Vi anlände dit vid 7-tiden på aftonen, togo våra vagnar i besittning och voro vid 21/, g-tiden i Karlskoga, där supé E. Hedemann-Gade skogar PFot etterns Alkv ndet. och in v Lanforsl änna delen, SKOGSVÅRD je Ulm Tidskrift, ERNIE ES a VISE SE ns TINGENS FOR st öfversta hö N FORE AES ENSE SST Hedemann-Gade. EG Alkvettern. o XIII å AMINOFF. an n: - 2 [Can 5 -— FÄRG SITS GIN Ry och | JUNIELOmT 15 2 FÖRENINGENS FÖR SKOGSVÅRD 7:DE EXKURSION I — > sa Re le Hedemann-Gac E; Fot 2 Alkvetterns skogar. underväxt l 1 mer o anc Tallbest 232 F. AMINOFF. med gladt samkväm följde. Skogissångerna ljödo uti den vackra kvällen och hade väl ljudit länge än, om icke det obevekliga programmet bjudit oss att kl. 1/, 12 på natten återvända till tåget. En sista blick utöfver den fagra värmländska nejden och vi gledo österut för att nästa morgon vakna i Hallsberg. Efter en hastig frukost å Hallsbergs järnvägsrestaurant fortsatte vi pr tåg till Kilsmo. Där möttes vi af en ståtlig fil af vurstar och trillor, som förde oss ut till Högsjö gods skogar, hvilka 4:de och sista dagens utflykt gällde. Dessa skogar stå sedan c:a 15 år under öfverjägmästare WALLMOS vård. Enligt allmän beskrifning öfver dessa skogar, intagen i programmet, är Högsjö gård belägen på gränsen mellan Södermanland och Närke, uti V. Vingåkers socken af det förstnämnda och Lännäs af det senare länet och omfattar en areal af cirka 5,800 hektar, hvaraf goo utgöras af åker, 1,100 hagmarker, 2,200 upp- mätt produktiv skogsmark, resten annan mark, sjöar, mossar, kärr och impediment. Egendomen genomflytes uti sin södra del af Nyköpingsån, som här bildar flera sjöar. Omkring dessa är marken något småkuperad, för öfrigt jämn och framkomlig. Jordmånen utgöres af sand och lättlera och är som skogs- mark delvis godartad (sålunda uppnår barrskogen på sina ställen en höjd af 30 m.). Ren sandmo, enbart bevuxen med tall, finnes i södra och nordöstra delen af egendomen. Uti den norra delen äro ganska stora arealer hvit- mossar och kärr, af hvilka senare en del genom påbörjade dikningar håller på att ombildas till produktiv skogsmark. Troligen genom invandring af finnfolk, hvarpå flera ortnamn tyda, erhöll svedjande burskap i orten och bedrefs mycket under förra århundradet. Detta torde förklara den i förhållande till arealen stora del, som hagmarker och till skog utlagda hagar intaga; dessa äro bevuxna med björk, ek, lind, al och asp. Godsets historia sträcker sig långt tillbaka i tiden, det nämnes som sätesgård redan på 1300-talet. Dess förste kände ägare var riddaren och riksrådet Ulf Jonsson (Roos) till Erwalla, hvilken afled 1415. Sedan gammalt fanns tullkvarn vid det fall, som bildas mellan två af ofvannämnda sjöar, och här anlades 1638 järnbruk med privilegium å en ham- mare med två härdar och 300 skeppunds smide. 1728 tillkom masugn, hvartill malm hämtades från grufvor dels i Floda och Österåkers socknar af Södermanland, dels i Nora Bergslag, och forslades den långa vägen med gårdens och arrendatorernas hästar till bruket. De för järntillverkningen nödvändiga kolen erhöllos från godsets skogar, hvilka nog blefvo hårdt skattade under de för järnhandteringen gynnsamma åren i början af förra århundradet. Bruksrörelsen minskades på 1860-talet och nedlades alldeles 1872, hvar- efter folk och byggnader utarrenderades till Schullströms & Sjöströms Fabriks- Aktiebolag, hvilket år 1907 inköpte byggnaderna jämte ett mindre jordom- råde, och har bolaget härstädes under de senaste åren uppbyggt en större fabrik för papperstillverkning samt en elektrisk kraftstation. Skogarna voro som sagdt hårdt skattade under början af 1800-talet. Vid järndriftens minskande på 6o-talet uppgjordes plan och indelades hela skogen till trakthuggning af jägmästarna af Segerström och Eurén. Denna plan blef FÖRENINGENS FÖR SKOGSVÅRD 7:DE EXKURSION 12—1T15 JUNI 1911. 233 dock ej följd, och afverkningarna voro under 70- och 8o-talen af mindre be- tydenhet samt utgjordes hufvudsakligen af groft timmer, ved och något kol. 1897 genomfördes af dåvarande jägmästaren U. Wallmo en revision af de gamla kartorna från 60- och 70-talen och en 5 9, taxering af skogarna och härmed meddelas utdrag af hans på grund däraf då uppgjorda berättelse. » Vid taxeringen i fråga har hela skogen med hänsyn till växtlighet, groflek och täthet uppdelats i 613 figurer, hvilka inlagts å karta samt bestämts till arealen. Härefter hafva alla beståndsafdelningar eller figurer, som innehållit 40- årig skog eller därutöfver, till ett antal af 366 st. och med en areal af 2,248,50 har linjetaxerats 5 94, genom 10 meter breda taxationsbälten, inom hvilka således alla träd, som hållit 6 cm. och däröfver vid brösthöjd, klafvats och uppmätts. Sedermera hafva i samtliga dessa beståndsafdelningar samt ytterligare 177 st. yngre bestånd eller således i sammanlagdt 543 bestånd, tillväxtundersök- ningar gjorts på så sätt, att en grupp af 10 träd i hvarje afdelning borrats för utrönande af årsringens groflek och tillväxtprocenten. På så sätt hafva 5,430 st. träd borrats och undersökts. Vid den verkställda undersökningen har det visat sig, att årliga tillväxten belöper sig till å 2,232,75 hektar produktiv skogsmark = 7,043 kbm. EK TMNT oo » hagmark = 2,485 > 3,237,75 » 9,528 » År 1908 omtaxerades skogarna, och timmer räknades ned till 24 cm. vid brösthöjd. Resultaten af dessa båda taxeringar samt mellanliggande års af- verkningar framgå af nedanstående tabeller. Tab. n:o I. Sammandrag af 1897 och 1908 års taxeringar. | | Antal timmer | Vedskog Timmer Timmerskog | År | Summa kbm. kbm. | kbm. | träd 22 cm. o.upp 1897 185,984 | 44,498 | 142,010 | 372,182 | — 302,973 I | | 24 cm. o.upp | 1908 = | — | 248,898 | —392,938 | 479,9390 Tab. n:o 2. Afverkningarnas storlek 1898—1908. | cn) Trä lås | (S) =) le Kast- | > | = 2.& | 3 | masse-| Kol | || | CS Al AR exe Hel) I ; n Sc Ar Is Stock | Kbm. 36 & | Björk TT |2 | ved sved Ne | 2 |ISumma timmer 2 2) NE SEA FA [a ll lll IN = | Kubikmeter | I | | | 1898| 5,195| 12,098| 2,719| 416133] 789| 136| 16] — 761! 3,341| 69 87) 7,262| 99| 5,025| 14,072| 2,526| 414l123] 610) 144/—| — 1,237| 3,495| 89] 143| 7,757 1900] 5,435] 14,654| 2,606) 216) 71 50520 FT 1,450| 4,332/185 89) 8,859 ol 4,831] 13,235 2,488| 497|167| 476) 96 Si 889] 4,764l130] 219) 8,764 021 4,889] 13,227| 2,533| 180) 72] 628) 1301 —| — 545| 4,549| $3| 225| 8,137 03! 5,455| 15,025| 2,805 75| 201 1,963|] 288 — — 1,070) 6,311| I4| 296| 10,807 04) 6,986] 17,852| 3,031] 128) 321 2,508| 337/—| — | 1,024| 5,775| 31 771 10,307 051 5,364| 13,399| 2,381] 178) 57| 2,501!] 378 —| — | 1,549] 5.042] 94] 159! 9,660] 061 5,734| 14,351] 2,553| 22] 9 1,830) 335] —] — 926| 5,334| 55] —17/-9,229l 97] 6,227| 14,426| 2,629| 470) 87) 2,132] 2741 —| — 597) 4,235| 72 | -7,895]| 08] 5,575| 11,830] 2,013] 744|212| 1,473| 214| 16] 716 | 565) 5,564| 63] — 18| 9,381 60,716| 54,489| 28,284| 3,360|986|12,413|2,458| 43) 716 | 10,613| 52,742/885| 1,33] 98,05$1 99] 7,206] 18,043] 3,074| — | —] 1222] 164/ 12] 415 714] 5,288| 23] 36) 9,726 NN 34 FF. AMINOFF. Den under ett par år ökade afverkningen af björk var förorsakad af de ' härjningar frostfjärilen under åren 1900—02 anställde på löfskogen. Allt timmer, som afverkas, försågas vid gårdens enramiga såg, sedan 1907 belägen vid Högsjö st:n och medelst en 2 km. lång rälsbana förbunden med Högsjön. Alla andra skogsprodukter säljas fritt banvagn Högsjö st:n, där gården har egen lastkaj under anläggning. Kolen hafva dock, sedan järn- tillverkningen upphörde, försälts till det närbelägna Brefvens Bruk. Beträffande skogsskötselns ekonomiska resultat så lämna äldre bruks- böcker föga upplysningar härom, alldenstund »skogen» här som annorstädes å egendomar, där åkerbruket intager en dominerande roll i hushållningen, blifvit mycket tillbakasatt i bokföringen. Allt sedan blädningsbruket infördes å godset, har emellertid en stor för- ändring ägt rum häri, och f. n. finnes liggare upplagd för hvarje bestånd, i hvilken årligen antecknas allt virke af olika sortiment, som 1 beståndet ut- tages. De båda taxeringarna 1897 och 1908 hafva utförts efter alldeles samma principer och äro därför fullt jämförbara. Senaste taxeringen lämnade bl. a. följande resultat: Tab. n:o 3. Åldersklassernas fördelning. Kalmark = = TT - | 0 i NRO I I II | III | IV | Vv VI | = — FE ; — =— I I har JA har HÅ löne | JA har | 24 | Haren KONER har | CA | har | &K | | 23,1] 573109 | 1757 20,48 |0,6 | 141,16 | 4,4 | 398,38 | 12,3) 1,1 12,94] 34,3] 750,55 244,44 | 746 totalareal 3,241,04 hektar. Tab. n:o 4. Bonitetsgradernas fördelning. Bron trert 1,0 0,8 0,6 Ort — ES | — | har HA har ISA har | 20 || har | ÅA | | 50,44 255 | 1,959,40 60,5 986,82 | 3034 | 214,38 | 6,6 Tab. n:o 5. Kubikmassa pr har inom olika åldersklasser å skilda boniteter. Biorn wWItiert Åldersklass å 2 1,0 0,8 | 0,6 O,4 | alla I = 10 | 5 6 6,5 II 154 107 | 50 48 17:4 ITI 126 112 103 | 58 | 106,3 IV 209 148 131 268 147,0 V 201 181 54 132 160,0 FÖRENINGENS FÖR SKOGSVÅRD 7:DE EXKURSION 12—15 JUNI 1911. 235 Tab. n:o 6. Löpande tillväxtprocenten inom olika åldersklasser och boniteter. | Blom rige t Åldersklass |— = 23 SE KO re | 1,0 0,8 | 0,6 | 0,4 alla I | I EA 23,9 | 22,8 | 20,55 22,85 II 6,26 4,61 | 799 | 4:4 | 5343 | III 3,74 3,83 | 3,24 3,76 | 3,54 | IV | 2,62 2,45 2,34 3,56 | 2,43 | Vv 1,79 1,81 1,58 134 | 1,77 | VI | = 1,94 I 1,62 I 1,60 | 1,54 | Tab. n:o 7. Absolut massatillväxt pr har inom olika åldersklasser och boniteter. A Bron fre t Aldersklass = - AA FA : | I . | I 1,0 0,8 | 0,6 O,4 | alla | | AA | | | I | I I = | 2,35 | 1,13 | 1,2 1,49 I | 9,66 4594 | 3,54 2,13 4,20 III | 4,71 4327 | 3534 I 2,21 3189 IV | 5,68 3,62 | 3,10 | 7,11 3,58 VV 3,61 3,29 | 1,33 | 1,85 2,85 MN! | == 3,99 | 2,62 | 2,86 | 3,50 Intressant är att se det goda resultat, tillväxtundersökningarna enl. Borg- greves tabellmetod lämnat, och meddelas därför en resumé öfver desamma. År NGE DErAKDACESE VÄSSA 3 9,528 kbm. » 1908 > » DT Prel = ft (sTes 2 S Släee ojoj KS to SN TS Sön es sjöra 10,445 > aller 00 ENS görs oe AGE Ren ERA : 9,986 tibikonassan. skattades. 1907 kt ss SN2,Ld2 War peskb artis Ars) beraknadtillväxto os 109,846 Käsroagn erna an tUlRett IV. ORTAE AT 482,028 kbm. WES VI ken dragesk mn. arsa lverkmn EE 98,058 +» då det återstår 383,970 kbm. medansskogen enligt taxeringent haller. ....... os.omos..ssosos sens in dens: 392,000 ' Alltså en felberäkning på endast 2 9. I fråga om afverkningar och andra på skogshushållningen inverkande faktorer hänvisas till efterföljande tabeller. Framhållas bör att intensiv skogsskötsel icke ägt rum förr än efter 1898 och ehuru skogstillståndet visserligen i hög grad förbättrats under denna tid, ha dock ännu icke alla sår efter forna dagars misshushållning fullständigt läkts. Anmärkningsvärdt är att så stor afverkning (se tab. n:o 9) kunnat konstant uttagas allt sedan blädningsbruket infördes, under det att virkeskapitalet ökats ej blott kvalitativt, utan ock kvantitativt. Detta gynnsamma förhållande framträder med önskvärd tydlighet af de beståndsanalyser, som under sistlidna höst verkställts, och som kunna ses af här bifogade profytsbeskrifningar. 230 F. AMINOFF. Tab. n:o 9. Afverkning pr hektar under senaste 30 åren. o o o o o Är Kbm. År Kbm, År Kbm. År Kbm. || Är | Kbm. År | Kbm, 1881 0,7 1886 1,0 1891 3,2 1896 1,2 1901 2,7 1906 | 2,8 1882 1,1 | 1887 1,4 || 1892 1,7 || 1897 0,1 || 1902 2,5 || 1907 | 2,4 1883 1,2 1888 | 0,7 1893 1,4 1898 2,2 1903 3,3 | 19080) 258 1884 I,o 1889 154 1894 1,6 1899 Pe 1904 20 1909 | 3,0 1885 0,8 || 1890 | 2;2 1895 057 || 1900 | 237 1905 3,2 | I Tab. n:o 10. Brutto=" och nettopriser på kol under senaste 30 åren. 5-års period | 1881—385 | 1886—90 | 1891—95 |1896—1900 1901—05 1906—10/ I I | BIUttOpTiSkas sc sorts 14,80 13,66 12,80 17,00 15,20 19,20 I Nettopris a sele da SEA 10,04 3,84 7,62 9,88 7:42 10,70 Produktionskostnad | 4,76 4,82 | 5,18 7,12 | 7+78 8,50 Tab. n:o 1. Bruttopriser för sågfallande virke vid Högsiö station pr e. kbft. AGG ASG 2 6" 7" gr 9" 10” 11” I | I I I I 1903 50 55 60 70 70 97 97 97 1904 50 55 58 65 65 80 80 80 1905 50 50 55 60 60 70 70 70 | 1906 54 60 60 I 65 68 80 30 80 1907 | 60 65 70 75 75 DS 55 1908 55 56 60 65 69 sf BD 76 1909 58 | 60 65 70 70 54 84 84 1910 03 ROS LEVI NZe 76 94 94 64 Exkursionsledare voro denna dag ryttmästare FR. Vv. MECKLENBURG, Hög- sjö, öfverjägmästare WALLMO samt jägmästare HEDEMANN-GADE, som å dessa skogar liksom å Vassgårda och Alkvettern haft bestyret med utläggande och undersökning af demonstrerade profytor. Äfven Högsjö skogar hade besökts vid 1901 års exkursion. Redan då hade gruppvisa afverkningar för naturföryngring varit utförda. De som den gången varit med hade därför nu tillfälle att bilda sig ett säkrare omdöme om denna afverkningsmetod. Men äfven vi andra anträdde färden i spänd förväntan, då gruppvisa föryngringshuggningar å Högsjö sagts vara mera ge- nomförda än å förut besökta skogar. Någon kilometer inom Högsjö rågång lämnade vi vagnarna och trädde in i ett utomordentligt vackert blandbestånd af tall och gran med underväxt af gran (n:o VIII i tabell sid. 238—239). Beståndet uppgafs vara 80 år. En hel del gröfre tallar torde dock nått öfver 100-talet. Detta bestånd blädades stamvis första gången åren 1898—1902; 1909 skulle det återigen genom- huggits, men hade därmed uppskjutits för exkursionens skull, då det kunde vara af intresse för dem, som besökt beståndet år 1901, att nu återse det + Pr stjälpt stig 40 hl. vid Brefvens bruk. FÖRENINGENS FÖR SKOGSVÅRD 7:DE EXKURSION I2— 15 JUNI I911. 23 orördt. — I detta bestånd var afsikten att genom stam- och gruppvisa hugg- ningar åstadkomma själfföryngring. Vid diskussionen framträdde tämligen en- stämmigt tvifvelsmål, huruvida en dylik långsam föryngringsmetod med hän- syn till det äldre beståndets redan nedåtgående värdetillväxt kunde försvaras ur räntabilitetsynpunkt. Att vid dylik föryngring erhålla tallåterväxt ansågs äfven otänkbart. Så ställdes färden till Karstorp, där ett nyligen gallradt björkblandadt barr- bestånd (n:o X) besågs, hvarvid förekom diskussion om en del gallringsdetaljer. Fot. A. Chatillon-Vinbergh. Fig. 21. Profyta n:o VIII å Högsjö skogar. Från Karstorp fortsattes ned till Ölångsjön, där afstigning skedde. Här mötte oss synnerligen vackra beståndsbilder, 80o—100-åriga blandbestånd. Marken var lätt emottaglig för själfsådd och föryngring af gran syntes upp- komma, vare sig luckor upptoges eller ej. Tallföryngring var däremot sällsynt. Bete och möjligen bett af rådjur hade här och hvar gjort skada å åter- växten, hvilket föranledde diskussion. Meningarna voro här, som alltid, kon- trära. Somliga ville inhägna hvarje föryngringsfält, medan andra ansågo detta vara en onödig utgift. — Man torde dock e& i längden komma ifrån, att hägnad om kulturfälten är ett oeftergifligt villkor för intensiv skogsskötsel. Efter en rundtur genom detta härliga bestånd återvände vi till Ölång- N [SE 00 F. AMINOFF. sjön och intogo å en vackert belägen udde vår sista lunch under färden. På grefve WACHTMEISTERS förslag beslöts afsända telegram till prof. METZGER i Wiesbaden, ledaren af förra årets exkursion till Ost-Preussen, till »allas vår 'SCHOTTE» samt till fröken MARTIN, som ej haft det minsta besväret för denna exkursion. Så bröt man åter upp följande vägen söderut efter Finningsjön. Söder om Ett af mätare kalätet björkbestånd genomvandrades, hvarefter man åter inträdde i barrbestånd, där gallringar och grupphugg- denna lämnades åkdonen. ningar skett. stämpelyxa utmärka träd för gruppvis afverkning. Här framhölls fortfarande vid diskussionen bl. a. af direktör G. THUN- BERG, att man ej kunde värja sig för, att de ekonomiska synpunkterna voro tillbakasatta å dessa skogar, att de dock borde kunna låta sig bättre förenas med de biologiska. ville tillgodose de biologiska synpunkterna. R & IR Deltagarna fingo här sjäfva tillfälle att med tillväxtborr och Ofverjägmästare WALLMO genmälte, att han i första hand Det var skogar, välskötta och välgallrade såsom på få ställen annorstä- des här i landet, man denna dag fått se. En vi ss besvikenhet kände dock Profytor å o | Prof- | Alder ; N:o Belägenhet 1910 Karaktär Historik Mr | Sö hösten år d | | år I I (BI. I afd. 14 vid rågången| 95 |Tall, gran, (björk), |Stamvis blädning 1901 1901 | mot Brefvens bruk mossrik skog Stämplad 1910. 1910 i Tä Bl. I afd. 16 vid vägen mel- | 80 | Tall med insprängd | Stamvis blädning 1890, bläd- | 1900 | Jan Damstugan o. Land gran, mossrik skog ning 1910 med luckhuggning | 1910 II | Bl. II afd. 65,s.0. om vägen | 65— | Tall, gran, (björk), |Stamvis blädning 1897, bläd-| 1897 | Finninge—Kiten 93 mossrik skog ning 1909 med luckhuggning | 1909 IV Bl. II afd. 65, 5.0. om vägen | 75— | Tall o. gran, mossrik | Stamvis blädning 1898, bläd- | 1898 Finninge—Kiten | 120 skog | ning 1910 med luckhuggning. | 1910 V IBL If afd. 65, n. om vägen | 85— | Tall o. gran, mossrik | Stamvis blädning 1900 med | 1900 Finninge—Kiten. 118 skog luckhuggning 1910 VI |Bl. III afd. 68 vid Spånga 85 Tall o. gran Stamvis blädning 1909—10. — rågäng [ | TE KISESRr pr 1910 VIII | BI. II afd. 114 mellan Bagge- | 80 | Tall o. gran, mossrik | Stamvis blädning 1899, huggn. 1908 af | 1899 torp o. Herrefallet | skog byggnadstimmer, luckhuggning 1910 | 1910 IX [BL II afd. 114, 50 m., n.v.| 80 | Tall o. gran, mossrik | Stamvis blädning 1898, buggn. 1908 af | 1898 om VIII skog byggnadstimmer, luckhuggning 1910 | 1910 NAMIBIA vid Nybygget 80 | Tall med insprängd | Stamvis blädning 1899 1899 gran, mossrik skog | 1910 XI |BI II afd. 82, n.v. om Kars- | 40 | Tall, gran o. björk, | Stamvis blädning 1910 — torp mossrik skog 1910 FÖRENINGENS FÖR SKOGSVÅRD 7:DE EXKURSION I2— 1,5 JUNI IQ1II. 239 Högsjö skogar. Pr har. — — ÅRES —— = see esessess««|V||"="="="="== Stamantal Virkesmassa I Värde | Si | = 3 S: I 5 | ce RT Vr KE a HH Fila st. kbm. kr. = a = & vv ol TS ES 2) AES TER SO | 22 | 8e | 27 | 20 före: | afver- efter före | afver- efter före | afver- | efter || & = oo | =5 | EB = - a z hugg- kadt hugg- || hugg- kadt hugg- | hugg- | kadt | hugg- | = & 5 | Bo E: - ö : a 5 ö S 5 z » Zz Ed ningen Hö ningen VA ningen || ningen DA ningen = - = e 922 | 26,5 678 | 44759 | 18:90 | 3631x | 2.867 | 16,5 | 2,393 | 1,4.) 2,3 | &5 | 66,8 678 20,1 542 | 416,2 19,0 | -337.3 | 2,960 17,3 | 2,446 | 1,5 2,3 6,3 69,2 1,013 16,3 851 | 329,1 9,3 298,5 | 1,741 SEN SM 7,0 So 851 19,0 689 | 359,5 20,0 287,7 | 2,101 18,5 1,713 | 1,9 248 6,7 59,3 HoSI | 25,4 Sx6N 305 Aa | 2645 | 218028 ss AR | 3 SMS 816 | 37,4 511 | 3335 | 38,7 | 204,4 | 2080 | 43,2 | 1182 | 19 | 23 6,4 | 48,7 9059 | 27,6 6541 35 28: I 256: TA SS RAS a 2,2 FETA 694 29,8 487 | 310,8 23,9 236,6 || 1,929 AIGA 1,516 I 136 2,2 5,0 41,7 1,013 | 39,1 61671 35080] 3557 | 239:60) 1:9251) 32:7 | 12950] Tin | 25 | 60 | 48:3 616 — — | 284,6 = = 1,684 — — IM 137 2,6 4,9 43,9 = =E S3ATe | | RA & Er 1,248 | 28,5 892 | 229,38 | 34,7 | 314,7 | 2,561 = |A 25 2,8 6,7 | 5358 1,022 | 19,8 820 | 429,9 | 23,4 | 329,2 | 2,505 | 19,8 | 2,008 2 SKO SAT | 820 14,8 699 | 408,9 10765 33650 | 2,724 1652. || 2,281 2,0 2,8 I,0 75,0 1,189 | 25,2 890 | 364,3 | I7,8 | 299,4 | 1,896 | 20,5 | 1,508 Zag 8,2 | 64,8 890 | 17,7 733 | 373.9 | 15,3 | 316,7 | 2,147 | 14,2 rn84r | 18 | 209 6,9 | 62,4 1, 110 27,8 SoI1 I 343,8 30:20 208591 732 43,6 978 | 2,5 17 8,4 63,2 801 -— — | 262,2 — | — 1,404 — — | 27 3,3 5,4 45,6 RRSsn Stal 16850) T08;7 I) 315 | 136: -— = = 1 - säkerligen mången beträffande dessa gruppvisa afverkningar i granskog för själfföryngring, till hvilka man velat knyta vissa förväntningar. I de bästa lägena, där marken var mottaglig för själfsådd, hade ju vis- serligen föryngring af gran i fullt tillräcklig mängd infunnit sig. Men på det öf- | vervägande antalet luckor var föryngringen långt ifrån tillfredsställande. En | ej ringa del af luckan låg kal utan någon som helst återväxt och den åter- | växt, som uppkommit, var af brist på ljus stundom rent marbuskartad. Vid | luckans ytterligare utveckling komma naturligtvis dessa saktväxande granplantor att snart nog skjuta fart. Marbuskstadiet bör dock e tolereras, dels af direkt | ekonomiska skäl, dels därför att det för all tid sätter en ogynnsam prågel å trädet. | Att en fullt försvarlig återväxt såväl af gran som tall genom dessa grupp- | visa afverkningar skall kunna ernås å så goda marker som Högsjö skogar | bjuda är icke tvifvel underkastadt. Men härtill fordras kraftiga markbered- ningar å luckorna. Dylika synas förunderligt nog ännu ingenstädes kommit till utförande. (Enligt öfverjägmästare Wallmo skola emellertid dylika snart | igångsättas.) Men äfven om markberedningar hand i hand med luckhugg- ningar komma till utförande, är det dock visst, att denna afverkningsmetod för vår gran är allt för tung och i otillbörlig grad tänjer ut på den tid, un- der hvilken föryngring vid intensiv vård bör vara genomförd. I silfvergranskogar, rena och blandade med gran, i Schweiz, badensiska F. AMINOFF, Hedemann-Gade. Fot. E. Upptagen 1897, utvidgad 1903. RTR PES TA cd &T en :O I och - v Tu & oc - rå v 2 v bo CC & = fen] - [SÅ nd Oo = = Få cn = FR co aj > 2 :O [2] Fig. 22. FÖRENINGENS FÖR SKOGSVÅRD 7:DE E)3 JRSION 12 I'5 JUNI 1911. 241 = CJ te v = = v -- [ED = > be (2) 4 7 :o en :O lan) [ee Gruppvis återväxt å blädningsluckor. "ofsBoH ”Butu3sny ejsgu paw purques I sevlle3 SEN "eXON][SBUIUPEIQ B IXKAIDIE HI IOPUV be 'Itq '2per)-uuewapak "TI Od z = = (- = » 23 SRA » 25 2 0 DI RA: >» 28 SAL 10) FIIERSO » 31 AE) » 33 > 34 > 35 » 36 20 SH » 38 > 39 > 40 » 41 » 2 FIRAS > 44 > 45 ERSVIRAIG 5 CM > 48 » 49 » 50 SES F. AMINOFF. AMINOFF, F., jägmästare, Stockholm. DANIELSSON, ÉE., jägmästare, Kristinehamn. SUNDIN, CLAS, bruksägare, Alkvettern. VON MECKLENBURG, F., ryttmästare, Högsjö. ANDERSSON, ERNST, skogschef, Linghed. BEER, ÖSCAR AÅ., länsjägmästare, Uddevalla. Tamm, GösTaA, hofstallmästare, Malstanäs, Vadsbro. DE VERDIER, B. A,, kapten, Gustafsfors. EISEN, GUsTAF, skogsförvaltare, Strömsbergs bruk, Tierp. THUNBERG, GUSTAF, direktör, Göteborg. CHRISTOFFERSSON, C. B., jägmästare, Ryssby. BERGVALL, J. A., länsjägmästare, Örebro. BjörkBOM, C., jägmästare, Östersund. LYON, FRANK, skogsförvaltare, Gimo bruk, Gimo. BÄCKLUND, KNUT, forstmästare, Gimo bruk, Gimo. REUTERSWÄRD, C., öfverstelöjtnant, Stockholm. AHLGREN, J., jägmästare, Falun. CARBONNIER, H., länsjägmästare, Eksjö. KOLLBERG, ÖSCAR, jägmästare, Örebro. GÖTHE, ALBERT, jägmästare, Brunskog. LUTHANDER, ÅLBERT T., ingeniör, Årjeng. KLEEN, N. R:soN, ingeniör, Valinge, Stigtomta. VON ÅRNOLD, OTTO, godsägare, Beckershof, Katrineholm. TRESCHOW, AuG., löjtnant, Målhammar, Orresta. MARKMAN, G. E., jägmästare, Marielund, Läggesta. PALM, EMIL, jägmästare, Läggesta. HOLMGREN, A. LEo, utex. skogselev, Filipstad. HAGMAN, AUG, utex. skogselev, Karlstad. RUDENSCHÖLD, C. A., grefve, forstmästare, Rockesholm. JONSON, Tor, jägmästare, Stockholm. BLOMBERG, AXEL, länsjägmästare, Mariestad. CARLBERG, Å., jägmästare, Villingsberg, Valåsen. HULTIN, J. H., jägmästare, Falun. ENEROTH, OÖ., jägmästare, Falun. JENSEN, N. CHR., grosshandlare, Karlstad. THORESSON, P., förvaltare, Karlstad. HEDERSTRÖM, L., jägmästare, Söderfors. WACHTMEISTER, R., grefve, Christineholm, Nyköping. WACHTMEISTER, Å., grefve, Bönsta, Nyköping. LUNDBORG, O. H., jägmästare, Stockholm. LINNER, H., jägmästare, Arvika. PETERSSON, OLOF, jägmästare, Kimstad. GRILL, B., ryttmästare, Abbotnäs, Valla. ERNBERG, V. FR., jägmästare, Vindeln. DAHLBERG, H., jägmästare, Mariestad. ELFSTRAND, P. F., jägmästare, Karlstad. REUTERSKIÖLD, A., bruksdisponent, Hellefors. NORMELLI, PER, jägmästare, Umeå. + Uteblef från exkursionen. FÖRENINGENS FÖR SKOGSVÅRD 7:DE EXKURSION I2— 15 JUNI 1911. +N:r 53 RINGSTRAND, N. G., jägmästare, Stockholm. +» 54 WISTRÖM, ESKIL, utex. skogselev, Stockholm. > 55 LINDBOHM, G., skogsförvaltare, Sikfors. > 56 NILSSON, EINAR, jägmästare, Mariestad. +» 57 SAMZELIUS, HUGO, länsjägmästare, Stockholm. » 58 EKMAN, WILH., disponent, Korsnäs. >» 59 IGGBERG, GöÖsSTA, skogsförvaltare, Stjernsund. » 60 SUNDBERG, ÅXEL, godsägare, Barksäter, Katrineholm. > 61 RISBERG, W., disponent, Hasselfors. > 62 HELLSTRÖM, S. O., forstmästare, Hasselfors. » 63 BJELKE, OTTO, forstmästare, Ljusdal. » 64 SANTESSON, H., godsägare, Forsby, Ättersta. +» 65 ECKERBOM, NILS, jägmästare, Örebro. +» 66 HALLER, E., jägmästare, Hagelsrum. » 67 FORSSBECK, IVAR, jägmästare, Filipstad. » 68 HOLMGREN, ÅNDERS, jägmästare, Bispgården. » 69 STRÖMBERG, VIKTOR, bruksägare, Hammarby, Nora. >» 70 TEDEN, WILH., öfverjägmästare, Falun. f» 71 AF GEIJERSTAM, CARL, bruksägare, Rockhammar, Sällinge. » 72 SVEDBERG, SVEN, disponent, Norserud, Ottebol. > 73 BERG, IvAR, godsägare, Rödjenäs, Nässjö. » 74 GYLLENKROK, C. A. F., öfverjägmästare, Tenhult. » 75 SÖDERSTRÖM, J. K., utex. skogselev, Stockholm. >» 76 LUBECK, RAGNAR, jägmästare, Uppsala. » 77 MALMSTRÖM, C., jägmästare, Nordmaling. > 78 AHN, R. F:SoN, skogsförvaltare, Nordmaling. » 79 Ros, EiNaAR, forstmästare, Mölnbacka. > 80 ARFWEDSSON, NILS, kapten, Hedensö. » 81 HULDT, KRISTOFFER, disponent, Guldsmedshyttan. » 82 NORDENFALK, JOHAN, frih., Ferna bruk, > 83 RAMSTEDT, G., jägmästare, Grönbo, Kåfalla. » 84 SEDERHOLM, G., godsägare, Ålberga. » 85 SYLVÉN, NILS, fil. d:r, Stockholm » 86 LAGERBERG, TORSTEN, fil. d:r, Stockholm. > 87 HALLGREN, GÖSTA, jägmästare, Åmål. » 88 DYBECK, VILH., länsjägmästare, Falun. >» 89 LOTHIGIUS, WILH., jägmästare, Östersund. » 90 EKSTRÖMER, TH., civilingeniör, Fogelfors. +» OI STJERNSPETZ, C., jägmästare, Stagstorp, Maspelösa. » 92 REUTERSKIÖLD, L., landshöfding, Nyköping. > 93 JOACHIMSSON, ÅKE, länsjägmästare, Linköping. » 94 COLLIANDER, A. B., godsägare, Kungskogen, Ölme. >» 95 EKMAN, AXEL, bruksägare, Mo gård, Dofverstorp. » 96 LUNDGREN, NILS, jägmästare, Ekshärad. > 97 CHATILLON-WINBERGH, Å., jägmästare, Östersund. » 98 NILSSON, ARVID, länsjägmästare, Karlstad. > 99 FRIES, GUNNAR, länsjägmästare, Karlstad. >» 100 ANDERSSON, AÅ., disponent, Hjortkvarn. + Uteblef från exkursionen. IOI 102 103 104 105 106 107 108 109 I IO TYGET I12 TT:S 114 115 116 TI 118 119 120 I21 F. AMINOFF. HAMILTON, HuGo, frih., Hjortkvarn. BECK-ERIUS; C: > frih, Flarg. KUYLENSTJERNA, C., jägmästare, Boo, Hjortkvarn. KARSBERG, JoH., skogschef, Finspong. BRUNNBERG, K. G., disponent, Persberg. DANIELSSON, N. G., sågverksägare, Gullringen. KUGELBERG, VILH., skogsförvaltare, Stjärnfors, Kopparberg. SVENSSON, IVAN, bruksägare, Skyllberg. BErRG, GEORG, skogsförvaltare, Åtvidaberg. GRENANDER, TELL, skogsingeniör, Umeå. SCHMIDT, A. W., jägmästare, Mariestad. SÖDERQUIST, S. V., jägmästare, Haddebo, Hjortqvarn. HEGARDT, H., ryttmästare, Latorps bruk. DAHL, WILH., jägmästare, Sunnemo. BeErG, C. T., jägmästare, Risäter, Råda. VENG, J., skogsförvaltare, Malung. TILLANDER, B., jägmästare, Geijersholm. DANIELSSON, C. A., skogsförvaltare, Uddeholm. HERMANSSON, AXEL, forstmästare, » LÖWENHIELM, C. FR., skogsförvaltare, Mölnbacka. Huss, MAGNUS A., forstmästare, Ullfors, Tierp. + Uteblef från exkursionen. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN; 1912, H. 5. STRÖDDA IAKTTAGELSER OCH NATURMINNEN. Två granar med märklig förgrening. Tätt förgrenad gran. I hagmarken tillhörande Skinnskattebergs kyrko- herdeboställe växer en gran af det egendomliga utseende, som fig. 1 visar. Fot. förf. Fot. förf. Fig. 1. Tät förgrenad gran. Fig. 2. Detaljbild af granens nedre del. Skinnskattebergs kyrkoherdebost. De fundamentala skiljaktigheterna från den äfven å bilden synliga vanliga granen äro: 1) en synnerligen riklig grenbildning af 2:dra och följande ordningar; 2) allsidigt riktade och mycket tätt ställda barr. Dessa båda faktorer samverka till att gifva granen en egendomlig form, hvartill ytterligare kommer, att grenarna hänga på grund af den tyngd, som 250 STRÖODDA TAKTTAGELSER OCH NATURMINNEN. den rikliga förgreningen i spetsen förorsakar. Detta gäller i synnerhet de nedre och äldre grenarna, de öfre äro ännu, som synes, riktade vinkelrätt ut från stammen. Alla de nedre grenarnas basaldel är barrlös, och denna kala del upptager omkring ?/. af grenlängden och hänger rakt ned utmed stammen. Granens egendomliga utseende beror dessutom af djupt mörkgröna färgen hos barren, hvilka utmärka sig genom sin tvärt afsmalnande spets. Ett tvärsnitt af ett barr visar ett rätvinkligt parallelltrapezium, under det att tvärsnitt af vanliga barr visa en i allmänhet rombisk eller romboidisk yta. Fig. 2 visar en detaljbild af granens nedre del och åskådliggör den rika förgreningen hos i synnerhet de nedersta grenarna. De sloka efter marken och bilda en kompakt matta af 4 meters diameter rundt stammen, medan deras fästpunkter ligga mellan 1!/, och 2 meter uppåt stammen. Granens förgrening är så tät ända uppifrån och ned, att stammen på intet ställe är synlig. Höjden är c:a 12 meter, brösth. diam. 24 cm. En profil af marken vid ståndorten visar kross-stensgrus på röd gneis. I frukti- fikativt afseende står denna vegetativt så rikt gynnade individ ingalunda efter, kottbildningen står i proportion till den rikliga skottbildnin- gen. Kottarna äro ej på något sätt märkvär- diga, möjligen äro de mera äggrunda än hos vanlig gran. Att det är en märklig form man här har att göra med är otvifvelaktigt. Den är ej för- orsakad af yttre skador eller dylikt. Enligt trovärdigt vittne, visade den nu 85-åriga gra- nen för 70 år tillbaka samma egendomligheter som nu, nämnda person har ock haft tillfälle att följa granens utveckling. Ett 40-tal frön utsåddes våren 1911 och får framtiden utvisa resultatet häraf. Fot. förf. Fig. 3- Ormgran med sparsam ; | förgrening. Ormgran. Fig. 3 lämnar ett lika vackert exempel på sparsam förgrening som fig. 1 på rik. På 150 meters afstånd från den rikgreniga granen växer en ormgran, som är eller rättare varit ett synnerligen vackert exemplar. Den upp till 5 meters höjd nu grenfria stammen var förut vid 2 meters höjd försedd med flera i krans sittande grenar, hvilka genom sin vackra S-formiga böjning bil- dade en slags piedestal rundt stammen. De voro ända ut mot spetsen kala, och här pryddes de af de sista årens stora barr samt ett par små motstående grenar. Tack vare ett hänsynslöst okynne äro alla dessa kranssittande vackra grenar nu borthuggna. WALDEMAR SAMUELSSON. STRÖDDA IAKTTAGELSER OCH NATURMINNEN, 251 En ståtlig ek från norra Uppland. Vill här lämna meddelande om ett »storverksträd», som härom dagen afverkades i bolagets skogar. Trädet, en ek, höll 60 eng. tum öfver stubben : första stocken 19' X 54”, andra 20' X 40” och tredje 15' X 24”. Totala kubikmassan öfver 600 kbf. Ålder: c:a 400 år. Stockarna utan sprickor och fullt friska utom den tredje, där en antydan om börjande röta syntes i toppen. Söderfors den 4 mars 1912. L. HEDERSTRÖM. Sammanvuxna barrträd. År 1882 företogs en gallring å Uddeholms A. B:s mark strax norr om sjön Deglund i Gustaf Adolfs socken, Värml. län. En af arbetarna råkade därvid på en gran, som lutade mot en något större dylik, hvilken den om- slingrade med sin topp (se fig. 4). Den lutande granen afhöggs först vid roten, men då den ej härigenom kunde lossas från granen, kapades den ytterligare vid brösthöjd, hvarpå arbetaren ånyo sökte skilja träden, som dock misslyckades. De voro då fast hopvuxna, intagande en ställning, som närstående schematiska fig. 5 visar. Sedan dess har den stym- pade granen left och grönskat på sin grannes bekostnad i omkr. 15 år. Då träden år 1901 anträffades nedhuggna, sändes de till profes- sor WITTROCK,sedan ofvanstående fotografi tagits. Mig veterligen har tyvärr ej någon bild tagits af träden i sin ursprungliga ställning. Fig. 6 och 7 från Geijers- holm i Värmland visa exempel på liknande sammanväxning. Toppar- na äro fria, lika höga. Ena stam- men har för c:a 5 år sedan afså- gats å tvenne ställen, men är fort- farande lika lifskraftig som den rotstående samt har frisk ved ända ned till afskärningsytan. Granen står starkt sidotryckt och är svagt undertryckt. Fig. 8 visar en tall och en Fot. förf., jan. 1912. gran, som nedtill synas vara sam- = Fig. 6 och 7. C:a 50-årig klykgran, hvars båda manvuxna. Åtminstone finnes in- stammar upptill omslingra hvarandra och hopvuxit. gen markerad gräns i barken mel- lan träden vid roten. Huruvida de i veden äfven hopvuxit, kunde icke vid tillfället konstateras. Träden växa nära krönet af Vålfjället i Lima ofvan fäbovallen Borberget. E. J: BERGGREN. Le NT SÄ in NATURMINNEN. ELSER OCH F STRODDA IAKTTAGC "TnNPpau BPUXNAUPUWES VIRA SPUÅS WOS 'UvIG 4q20 IL '8 Sr 'b By v vureuvid Je Buruxda) ASNPWUIYIG :g "iq "PUuejuntreA I u22HIJOs SJ[OPpy JeIsnA up IBUEIS PUXNAUEWWES VAT J SL 'b Bra SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN, 1012, H. 5. IN MEMORIAM. (Forts. från h. 1.) J. A. Nyberg. FIAT O RT fe NOT I Kvarnbäcken, Åsarne socken af Jämtlands län afled den 21 juni 1911 förre jägmästaren i Härjedalens revir J. A. Nyberg i en ålder af 73 år. ANDERS JOHAN AUGUST NYBERG, fosterson till målaremästaren Seger Grahn och dennes hustru Brita Katarina Sandberg — hans far var trädgårdsmästare och gift med en syster till Grahns hustru — föddes den 7 januari 1838 i Helgesta socken af Södermanlands län. Efter studier i Nyköpings och Sträng- näs skolor student af Södermanland-Närkes nation vid Uppsala universitet den 26 september 1859 ingick Nyberg hösten 1862 såsom elev vid skogs- institutet, därifrån han utexaminerades 1864, biträdde åren 1864—1865 den hos Stockholms läns hushållningssällskap närmast för kulturarbeten anställde skogsförvaltaren, utnämndes (af K. Maj:t) den 29 september 1865 till extra öfverjägare i Jämtlands län, blef t. f. öfverjägare i Jämtlands län 1866, bi- trädde 1871 vid förvaltningen af Göta kanalbolags skogar och befordrades den 2 februari 1872 till jägmästare i Härjedalens revir, från hvilken syssla han den 28 juli 1898 erhöll afsked med pension. År 1873 företog han en skogsvetenskaplig studieresa till Preussen och Österrike. Såsom jägmästare i det före järnvägens tämligen nya ditledande mycket aflägsna Härjedalen hade jägmästare Nyberg verkat ett 30-tal år och alltså hunnit utstå hvarjehanda mödor i fjäll och urskog. Lifvet i afskildhet från alla väckelser och utan tillfälle till fortbildning eller ens underhållande af den andliga vigören tryckte tidigt sin prägel på den hädangångne skogsmannen. Sedan den 27 november 1875 i äktenskap förenad med Ulrika Maria Stadin, sörjes den aflidne närmast af änka och fyra döttrar. 15 (SVA C. Fredholm. FRARTSSA NA Sol LOL: Åter har döden skördat en af de äldste inom skogsstaten. Natten mot måndagen den 25 september 1911 afled nämligen å lasarettet i Alingsås efter kort tids sjukdom förre jägmästaren i Norra Hälsinglands revir CARL FREDHOLM 1 en ålder af 77 '!/, år. CARL HERMAN FREDHOLM son till grosshandlaren Per Adolf Fredholm och Mary Berns Mortimer, föddes i Stockholm den 21 febr. 1834. Fredholm 254 IN MEMORIAM, började sin bana såsom landtbrukare men gick sedermera från åkern till skogen. Efter att åren 1851—1853 hafva genomgått Sjögestads landtbruks- institut var han nämligen först landtbruksinspektor i fem års tid men antogs därpå den 2 juni 1859 till elev vid skogsinstitutet, därifrån han utexaminera- des den 4 juni 1861. Sin första fullmakt erhöll han såsom extra öfverjägare i Uppsala län och t. £. föreståndare för dåvarande Tierps, sedermera Marma skogsskola den 15 juni 1861, transporterades därefter som extra öfverjägare till Stockholms län den 7 febr. 1862 och förordnades att vara t. f. lärare i jakt- och författningskunskap vid skogsinstitutet den 29 sept. 1865. Härpå kom Fredholm till Norrland, där hans hufvudsakliga och mest resultatrika tjänste- verksamhet varit förlagd. Den 30 juni 1866 blef han nämligen t. f. öfverjägare i Gäfleborgs län, den 22 mars 1867 öfverjägare därstädes och den 10 decem- ber 1869 jägmästare i Västra Hälsing- lands revir, därifrån han den 24 oktober 1873 transporterades till Norra Hälsing- lands revir. Från denna sistnämnda tjänste- beställning erhöll jägmästare Fredholm den 3 mars 1899 afsked med pension. Rörande Fredholms verksamhet i öfrigt är följande att särskildt omnämna och anteckna. Sommaren 1866 biträd- de han dåvarande generaldirektören 1 skogsstyrelsen A. E. Ros såsom skogs- man och protokollsförande vid inspek- tionsresor inom Östergötlands, Stock- holms och Uppsala län, företog 1871 en resa till Tyskland för att bese zoolo- giska trädgårdar m. m., tjänstgjorde så- som ordförande i Norra Hälsinglands hushållsgille, var åren 1874—1894 jämväl privat skogsförvaltare vid Ströms bruk utanför Hudiksvall och kallades den 6 mars 1889 till vice ordförande vid Svenska Jägareförbundets afdelning i norra Hälsingland. Jägmästare Fredholm var nämligen i yngre år en skicklig och intresserad jägare, hvarför han äfven på detta område skaffat sig rika minnen från de stora norrländska skogarna. Till skogsinstitutet förärade han på sin tid en samling gevärsmodeller, och han hade i Norrland hopbragt en mycket vacker hornsamling. Gladlynt och käck, ägde Fredholm många vänner. Närmast sörjes han af sin efterlämnade hustru, Emma Ulrika Christina Hammarström, med hvilken han den 30 november 1870 ingått äktenskap, samt trenne barn. FRNSZS IN MEMORIAM, 255 C. J. Nummelin. ST ETS Sist Via MOM Förre öfverforstmästaren i Kemi inspektionsdistrikt, sedermera öfverdirek- törsadjointen i forststyrelsen, en af den finska skogsstatens mest begåfvade, bemärkta och verksamma personligheter, afled den 7 december 1911 i Hel- singfors i en ålder af nära 75 år. Det är ingalunda ur vägen att i förelig- gande tidskrift rista en runa öfver Nummelin, då han nämligen började sin forstliga utbildning vid svenska bruks- societetens skogsinstitut, som förestods af den till Sverige inflyttade tyske forst- assessorn C. L. Obbarius, samt då han vidare under hela sin lefnad stod i tidvis mycket liflig rapport med svenska skogsmän och starkt intresserade sig för vårt lands skogsväsen. Såsom föredra- gande 1 forststyrelsen uppmärksammade han städse likartade frågors behandling i vårt land och sökte tillgodoföra sär- skildt de nordfinska och lappländska för- hållandena den erfarenhet, man i Sve- rige vunnit, detta icke minst i flottnings- frågor och skogsupplåtelse till enskilda, där inbillad enskild rätt icke fick gå framom statens uppenbara fördel, utan det gällde att skydda statsskogarna från att ramponeras utan att gagna nybygges- väsendet. Resande svenska skogsmän bevisade han en älskvärdhet och ett till- mötesgående, som icke töfvade att för- skaffa honom den hjärtligaste tillgifvenhet, och författaren till denna lilla minnes- teckning är säkerligen icke ensam om att med tacksamhet och saknad erinra sig den käre vännen Nummelin. Själf medstiftare af Finska Forstföreningen samt dennas mångårige sekreterare och vice ordförande, ägnade han vår skogsvårdsförening, som han äfven själf tillhörde, och af hvars publikationer han städse intresseradt tog del, sin lifliga uppmärksamhet och fann vår starka, enhetliga organisation förträfflig såsom en säker grund att bygga på till åvägabringande af en allmännare skogsomvårdnad. När man skall teckna de yttre konturerna af hofrådet Nummelins lif och gärning, behöfver man icke lita till endast tidningarnas framställning af den hädangångne, deras i detta fall starka lofprisande af en medborgares lifs- långa nyttiga verksamhet och redogörelsen för den utomordentliga tillslutnin- gen vid hans likbegängelse, utan man har här det unika tillfället att ur veder- börandes eget vackra verk rörande den finska forststatens historia och per- sonhistoria kunna få hämta nödiga originaluppgifter, ett finskt motstycke till minnestecknarens arbete om den svenska jägeristaten, hvilket på sin tid ani- merade N. att framställa ett liknande verk rörande kamratkåren i Finland. CARL JOHAN NUMMELIN, son af handlanden .Claes Johan N. och Fredrica 256 IN MEMORIAM. Wahlbäck, föddes i Björneborg den 12 maj 1837. Efter att hafva genom- gått läroverk i Björneborg och gymnasium i Åbo student den 2 september 1856, inskrefs N. såsom landtmäterielev, studerade vid svenska brukssociete- tens förenämnda skogsinstitut vid Nora och aflade inför öfverstyrelsen för landtmäteriet och forstväsendet i Finland föreskrifven ämbetsexamen, hvar- efter han den 23 juni 1859 förordnades till forstkonduktör. Sin verksamhet fick han genast förlagd till nordliga Finland såsom t. f. forstmästare i Rova- niemi revir, där han den 14 april 1863 blef ordinarie, hvarefter han den 24 juni 1866 befordrades till öfverforstmästare i Kemi inspektionsdistrikt. Forststyrelsen, hvars öfverdirektör och chef vid denna tid var den allmänt uppburne J. H. A. af Forselles, dröjde icke länge att begagna sig af Num- melins förmåga och kännedom om sitt stora inspektionsdistrikt, utan inkal- lade honom år 1877 för handläggning af bl. a. ärenden rörande inköp af skogsmarker för, statsverkets räkning. Väl inne i verket, stannade han sedan därstädes kvar, erhöll hofråds titel och blef den 11 juni 1895 öfverdirektörs- adjoint i styrelsen, på hvilken viktiga post, som närmast motsvarar sekreterare- tjänsten i vår gamla skogsstyrelse, han kvarstannade till den 16 juli 1903, då han erhöll ansökt afsked, emedan den nya kursen i Finlands politik fann redskap äfven i forststyrelsen och samtidigt betog den gamle tjänstemannen all lust att längre där arbeta. Naturligt är, att Nummelins insikter och mogna omdöme togos i an- språk för en mängd viktiga kommittéer, bland hvilka följande företrädesvis äga intresse för en svensk publik, nämligen kommissionen för undersöknin- gen rörande flottleden i gränsälfvarna mot Sverige, kommittén för revision af gällande stadganden angående anläggande af nybyggen och kronotorp, kom- mittén till uppgörande af förslag till författning angående flottning af skogs- alster, kommittén för utarbetande af förslag till allmän skogslag, ny författ- ning angående nybyggeshemman och kronotorp samt systematisk plan till kronoöfverloppsjordarnas slutliga disposition, försäljningen af virke från krono- skogarna o. s. v. På gamla dagar gaf han upphof åt den finska föreningen för skogskultur, hvars ende hedersledamot han var, och hvars betydelsefulla verksamhet säkerligen länge skall bevara minnet af hans hängifna arbete till skogens och skogssakens fromma. I det politiska och kommunala lifvet tog hofrådet Nummelin med allt intresse del både såsom landtdagsman, stadsfullmäktig i Helsingfors, ordfö- rande i drätselkammaren samt direktör i civilstatens änke- och pupillkassa. Han tillhörde det gamla pålitliga och hederliga slaget af finska tjänstemän, som satte fosterlandets välfärd framför allt annat samt »städse i fosterlandets och folkets väl funnit ett ideal, värdt att lefva för». Hofrådet Nummelin var emellertid icke blott skarp teoretiker och tränad praktiker, icke bara tjänstemannen och kommunalmannen af högsta dignitet, han var äfven den fint och älskvärdt belefvade sällskapsmannen, som hade sin glädje i det harm- lösa skämtet och den pikanta anekdoten, gärna ställd 1 verklighetstrogen kulturhistorisk miljö. De som höllo af honom — och dessa voro sanner- ligen många — minnas med nöje, huru behagligt och angenämt man hade det i hans underhållande och lärorika sällskap, där timmarna snabbt svunno, tills man ändtligen vandrade hemåt i hans kära, vackra Helsingfors. I ett lyckligt äktenskap sedan den 25 augusti 1864 förenad med Augusta Olivia Korsman efterlämnade hofrådet Nummelin änka samt två söner och två döttrar. 5. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN, 1912, H. 5. LITTERATUR. LIND, GUSTAF: Våra frukter och bär. Kortfattad beskrifning öfver på fritt land i Sverige odlade viktigare frukt- och bärsorter. Stockholm 1912. Wahlström och Widstrand. En ny bok af direktör GustAF LIND hälsas af trädgårdsvännen alltid med glädje. En sådan är nu åter utkommen i bokmarknaden och bär ofvan- nämnda titel. Praktiskt uppställd och behandlande ett stort antal af för vårt land lämpade frukt- och bärsorter bör detta arbete, till det billiga priset af 1,25, finna vägen till såväl herrgårds- och handels- som villa- och småbrukare- trädgården, Den som sedan tidiga barndomsdagar minnes en gammal kär trädgård, skall också i denna bok återfinna många gunstlingar från flydda härliga som- mar- och höstdagar och riktigt känna det »vattnas i munnen» vid den utför- liga beskrifningen på hvarje sort. Här behandlas förutom en mångfald äpp- len och päron äfven körsbär, plommon, smultron, krusbär och vinbärssorter. Hvad de sistnämnda beträffa äro vi ju vana att minnas dem blott såsom: de gula, röda, hvita, »syltbären» o. s. v., men direktör LINnD gifver oss nu nam- nen på de många nya, importerade och förädlade sorterna jämte anvisning om deras användbarhet och lämplighet för olika lokaler. Uppställningen för hvarje särskild frukt- och bärsort är följande: namn, historik, utbredning, trä- det, frukten, hållbarhet, handelsvärde, sjukdomar, odlingsvärde. Slutet af bo- ken upptar en förteckning å de frukter, som vanligen importeras till Sverige från olika länder under vissa årstider. Vidare har i år utkommit en billighetsupplaga af GusTtAF LInDs och JoHN GREENS 1911 utgifna konserveringsbok.? Några obetydliga textin- dragningar och uteslutande af en del bilder har gjorts i denna upplaga som såväl härigenom som för sitt billiga pris — häftad 1 kr., inb. 2 kr. — borde vinna spridning i småbrukarhem och torparstugor landet rundt. A.S: NOTISER. Efterföljansvärda exempel. Skogsfonder för inköp af sockenallmän- ningar ha bildats inom Törnfalls och Hallingebergs socknar i södra Tjusts härad af Kalmar län. Törnfalls socken har för åren 1912—1921 till en dylik fond anslagit ett årligt belopp motsvarande de under hvarje år inflytande skogsaccismedlen, > Se utförligare omnämnande i Skogsvårdsföreningens tidskrift, h. 7, år 1911 rörande första upplagan. 258 NOTISER. intill 800 kronor, sedan af desamma blifvit bestridda de enligt skogsaccis- lagen medgifna omkostnader. Fonden, som förvaltas af kommunalnämnden, skall göras räntebärande och räntan läggas till kapitalet, intill dess att fon- den kommer att användas för inköp af skogsallmänning. Socknens skogs- accismedel för 1911 uppgingo till 338 kronor. Hallingebergs socken har för hvart och ett af åren 1911-—-1920 till liknande ändamål anslagit minst hälften af inflytande skogsaccismedel, och utgjorde desamma 1 sin helhet för 1911 2,518 kronor. Konungens befallningshafvandes fastställelse å båda socknarnas beslut har erhållits. Utöfver ofvannämnda anslag har enskild gifvare förbundit sig att under tio år till hvardera socknens skogsfond lämna ett årligt bidrag af etthundra kronor. Profning af stubbrytare kommer under år 1913 att utföras vid statens maskin- och redskapsprofningsanstalt vid Ultuna. Anmälan till denna profning bör ske före den 1 februari 1913 och härför afsedda anmälnings- blanketter erhållas från styrelsens för profningsanstaltens expedition, adress Stäket (se vidare annonsen i detta häfte). Skogsvårdsföreningens 8:de exkursion innevarande sommar äger rum 26—28 augusti 1912 efter ungefär följande program. Samling sker i Ludvika söndagen den 25 augusti på aftonen. Resande från Stockholm kunna afresa den 25 kl. 615 och inträffa i Ludvika 1032 » » Örebro » » » » Vv 42710. » » » 1042 > > Göteborg » » FR FR » 513 » » Falun > » HA RAR SA RE » 1035 » » Östersund » » Sr TSK NANSEN » » a 1035 » > Sundsvall > > » » > 520 3 [NS > 1035 Mäåndasen den 25 augusti. Afresa från Ludvika omkr. kl. 8 f. m. Uppehåll i Salån » 15 min. för beseende af gallringar i Grangärde kronopark. Ankomst till Nås > aktiebolags skogar i Nås' socken, hvarvid beses äldre och yngre gallringar, kulturer och dikningar. o kl. 9,30 f. m. Exkursion å Stora Kopparbergs bergslags Lunch i Lindesnäs kl; Ioes om; Ankomst till Vansbro » $824e, m. Tisdagen den 26 augusti. Afresa från Vansbro omkr. kl. 8 f. m. Ankomst till Siljansfors >» > 9 f. m. Exkursion för studier af gallringar å Stora Kopparbergs bergslags skogar vid Siljansfors. Afresa från Siljansfors omkr. kl. 11 f. m, Ankomst till Mora » » 12 midd. Lunch i Mora. — Beseende af sågverk, kolugnar, klängningsanstalt och plantskolor m. m. Från Mora med båt kl. 5 e. m. — Beseende af sjöskiljen i Orsasjön, Ankomst till Orsa Fre NOTISER. Onsdagen den 27 augusti. 259 Afresa med extratåg på morgonen till Hamra kronopark; | Hela dagen exkursion å Hamra f kronopark. återresa på aftonen till Orsa. J Kostnaden för hela denna exkursion med tåg, skjutsar, logis och vivre m. m. blir 50 kronor, hvaraf 10 kronor betalas vid anmälningen till deltagande i färden. Anmälningstiden utgår den 15 juli, men då antalet deltagare i exkursi- onen är begränsadt till 75 personer, bör den, som vill försäkra sig om plats snarast möjligt anmäla sig. Utförligt program med beskrifningar från de skogar, som komma att besökas, utsändes i slutet af juli månad. Sveriges utförsel af trävaror och pappersmassa. Jan.—April | 1908 1909 1910 | 1911 1912 | | Trävaror : I oarbetade, bilade eller sågade; af furu eller gran :| Sm Som Apr Ebir: | Kbur I timmer och mastträ af minst 25 CM..............s..s- I 3,000] 1,300] 4,500 3,000 1,200] spiror, timmer och mastträ af mindre diameter 48,900 26,240 21,200 18,700 30,700| bjälkar af minst 20 cm. tjocklek 5,760| 5,000) 7,700 9,900 10,300 sparrar (af mindre tjocklek) 31,800] 26,000 38,000 33,700 35,000] syllar (sleepers) ....... 23,900) 10,000] 13,400 8,300 17,700 grufstolpar (pitprops)... 149,550/ 83,200 85,500 88,700 107,600] plankor och bräder, ohy | öfver breda : af furu... 31,050) 31,600 41,700) 41,900 49,600| > gran... .. 9,130 9,500 20,600) 12,100 19,800 battens och bräder, ohyflade, 15—21 cm. breda | af furu .... I 41,830/ 40,000) 60,600 52,600 66,900] > gran ... 19,940/ 13,910 37.600) 19,100 27,900] battens, sca gs Oo. | | cm. breda: af furu si 21,990] 27,160) 49,900) 46,100 47-800] > gran ... sn 13,370/ 6,690 44,800 24,200 20,600] bräder, hyflade, 21 cm. och däröfver breda : af furu 3,710] 1,610 3,100 3,800 2,000] > gran| 1,700] 2,090 3,000 3,000/ 2,400] bräder, hyflade, 15—21 cm. breda: af furu .........| 16,980] 16,490 23,400 31.300 25,900] > gran... 7,480! 6,640 14,600) 24,400 13,700 bräder, hyflade, under 15 cm. breda: af furu. 5,100] 5+710 9,300 11,700 13,000) > gran, 3,150/ 4,010 9,4900 7,390) 9,100] bräd- och plankstump 4,630] 449 7,300] 2,500 31990 lister, läkter och ribbor 1,580| 1,650 47900] 3,500/ 31990 takspån och takstickor. — I = = | = | —3,351,000 lådämnen, sågade . -— I — = || = I 23,500 » hyflade . I | | 7,300] staf, sågad, annan.... | | | 3,800] | arbetade: snickararbeten etc.: Kr EEE: Il ER Er. Kr. | byggnadsmateriel (dörrar, fönsterramar m. m.)... 1,406,000] 1,267,000] 1,655,000] —1,718,000) 1,695,0900]| alla andra slag 634,009 700,000 722,000 622,000 = > > > = — = = 123,000) Pafppersmassa (trämassa) : | Kg. | Kg. Kg. Kg. Eg. kemisk, torr 58,317,000] 59,695,000] 90,404,00c) 86,529,000] 85,836,000 - vat 11,215,000] 4,590,000] 8,663,000| 10,603,000 11,434,000 mekanisk, torr 14,454,000: 12,097,000 11,133,000] II,461,000] 10,429,000 ? vat 9,694,000] — 7,699,000] 16,638,000] 17,978,000] 17,694,000] 260 EKONOMISKT. EKONOMISKT. Ramnäs bruks aktiebolag, hvars styrelse har sitt säte å Ramnäs bruk, Ram- näs socken af "Västmanlands län, utgöres af envoyén H. L. F. Lagercrantz och bruks- förvaltaten A. W. Palmér, båda å Virsbo, Ramnäs socken, samt friherre J. A. Norden- falk å Ferna bruk, Gunnilbo socken af Västmanlands län, med jägmästaren Gösta Kuylen- stjerna vid Karlsby, Kristbergs socken af Östergötlands län, och extra provinsialläkaren Hjalmar Jacob Isander vid Ramnäs, Ramnäs socken, till suppleanter. Wifsta varfs aktiebolag: Till styrelsesuppleant i stället för Erik Berggren har utsetts skogschefen J. W. R. Lilliestråle vid Vifsta varf. FÖR KRONOJÄGARE. Till extra kronoskogvaktare med arfvode å Norrbärke och Söderbärke kyrko- herdeboställens under skogsstatens förvaltning ställda skogar har förordnats e. kronojägaren Hj. Hjort från den I maj tillsvidare under året. Resestipendier har af k. Domänstyrelsen tilldelats: kronojägaren i Töre- fors bevakningstrakt af Råneå revir J. Asplund och kronojägaren i Råneåträsks bevaknings- trakt af Råneåträsk revir L. A. Strömqvist med ett belopp af hvardera 73 kronor för att genom besök å Hällnäs skolrevir och Robertsfors A.B:gs skogar tillgodogöra sig vunna erfa- renheter med afseende å markberedningar m. m. kronojägaren i Abraurs bevakningstrakt af Malmesjaurs revir O. L. Höglund med ett belopp af 75 kronor för att inom Piteå, Jörns och Burträsks revir studera diknings- afverk- nings- och markberedningsarbeten. 3 kronojägaren i Rissjö bevakningstrakt af Äsele revir Jonas Nordin med ett belopp af 75 kronor samt kronojägaren i Torfsjö bevakningstrakt af Åsele revir med ett belopp af 70 kronor, för att inom Härnösands, Bräcke och Junsele revir studera skogsodlingar och gall- ringar m. m. kronojägarne i Bodums bevakningstrakt af Tåsjö revir Z. Westerlund samt i Lits bevakningstrakt af Östersunds revir A O. Hellzén med ett belopp af 65 kronor hvardera för att studera gallringar m, m. kronojägarne i Malingsbo och Nyfors bevakningstrakter af Klotens revir Arvid Pers- son och Emil Flygare med ett belopp af 50 kronor hvardera för att å Finspångs bruks skogar studera gallringar och ljushuggningar. kronojägaren i Krämaremarkens bevakningstrakt af Askersunds revir O. F. Carlsson med ett belopp af 50 kronor för att studera skogsskötsel å Wassgårda kronopark samt å Alkvetterns och Högsjö egendomar. Kronojägaren i Rosersbergs bevakningstrakt af Stockholms revir A. Oden och krono- jägaren i Bona bevakningstrakt af Karlsby revir C. A. Falk med ett belopp af 50 kronor hvardera för att taga kännedom om blädning ljushuggning, hjälpgallring etc. Oden å Alk- vetterns, Vassgårda, Bjurfors m. fl. skogar samt Falk å Granviks kronopark äfvensom å Skyllbergs, Finspångs och Boo skogsegendomar. kronojägaren i Furubackens bevakningstrakt af Kinne revir J. F. Rohdin samt krono- jägaren i Örestens bevakningstrakt af Marks revir J. A. Eriksson med ett belopp af 50 kronor hvardera för att å Sätra bruks skogar taga kännedom om brytning och klyfning af stubbar samt å Granviks kronopark om gallringar etc. kronojägaren i Hvetlanda bevakningstrakt af Eksjö revir Carl Lignell samt krono- jägaren i Lunnarsbo bevakningstrakt af Västbo revir Olof Olsson med ett belopp af 50 kro- nor hvardera för studium af gallringar, virkessorteringar m. m. å Granviks och Skager- holms kronoparker. kronojägaren inom Hallands revir O, N:son Friberg med ett belopp af 50 kronor att i Småland studera aptering och transport af props och pappersved etc. SKOGSVÅRDS- FÖRENINGENS TIDSKRIFT Vuk on 1912 Nä 10:e årg. aden för hela exkursionen kr. 50: —; hvaraf kr. 10: — r lägges vid anmälningen. Ett fåtal anmälningar 260 EKONOMISKT. EKONOMISKT. Ramnäs bruks aktiebolag, hvars styrelse har sitt säte å Ramnäs bruk, Ram- näs socken af "Västmanlands län, utgöres af envoyén H. L. F. Lagercrantz och bruks- förvaltaten A. W. Palmér, båda å Virsbo, Ramnäs socken, samt friherre J. A. Norden- falk å Ferna bruk, Gunnilbo socken af Västmanlands län, med jägmästaren Gösta Kuylen- stjerna vid Karlsby, Kristbergs socken af Östergötlands län, och extra provinsialläkaren Hjalmar Jacob Isander vid Ramnäs, Ramnäs socken, till suppleanter. Wifsta varfs aktiebolag: Till styrelsesuppleant i stället för Erik Berggren har utsetts skogschefen J. W. R. Lilliestråle vid Vifsta varf. FÖR KRONOJÄGARE. hvardera för att taga kännedom om blädning ljushuggning, hjälpgallring etc. Oden å Alk- vetterns, Vassgårda, Bjurfors m. fl. skogar samt Falk å Granviks kronopark äfvensom å Skyllbergs, Finspångs och Boo skogsegendomar. kronojägaren i Furubackens bevakningstrakt af Kinne revir J. F. Rohdin samt krono- jägaren i Örestens bevakningstrakt af Marks revir J. A. Eriksson med ett belopp af 50 kronor hvardera för att å Sätra bruks skogar taga kännedom om brytning och klyfning af stubbar samt å Granviks kronopark om gallringar etc. kronojägaren i Hvetlanda bevakningstrakt af Eksjö revir Carl Lignell samt krono- jägaren i Lunnarsbo bevakningstrakt af Västbo revir Olof Olsson med ett belopp af 50 kro- nor hvardera för studium af gallringar, virkessorteringar m. m. å Granviks och Skager- holms kronoparker. kronojägaren inom Hallands revir O, N:son Friberg med ett belopp af 50 kronor att i Småland studera aptering och transport af props och pappersved etc. ALLMÄNNA DELEN. SKOGSVÅRDS- | FÖRENINGENS | TIDSKRIFT in - NANG (SR NA äl re re JD | Jag h ÅN | N SW - I RANDY LÖF, AXEL: Efter hvilka grunder böra kostnaderna för den allmänna flott- Hingen rättvisligen fördelas? (med 11 tabeller) Norrländska skogsvårdskommitténs betänkande. N I. Förslagets allmänna hufvuddrag. | Föredrag vid Föreningens för skogsvård årsmöte den 19 mars 1912 BE NTOSKAA: (UL 0710 a a Ser Je sla SOLEN Ser UR pe pa BON VÄ TMS BSS SADLAR hel a LAT > 289 Protokoll, fördt vid Föreningens för skogsvård årsmöte den 19 mars 1912 ... » 295 In memoriam: | é CLaAs MALMSTRÖM (med porträtt) af Nils G. Ringstränd msmnsssvsrresnra ANSASODANG i HERMAN LAGERQUIST ; FR ÖARNA Mer RANE VAR NRA 4 ts SNR ANG Notiser: q SEcaNbrandförsslätngetådaa Nar A SE br SEEDA TORRA INR RAR Sr kg ra ». 1303 BIEver: Vid SkoOgsmstitntets lagre:KUfS ästecimisde ås seNs ua gen nen DRF $ 2) eld a ke jrr FIA GERE SERA EE FIA ASL DARE) MRS TAR SE VR ERA Er Egg Sr ENG RI ND Aa AN GAA ENAS Ä » 306 Sveriges utförsel af trävaror och pappersmassa jan.— maj Fare bög SER > 1307) FÖR KLONOJGg ALTO arr ha 22 sula ser sr sk ovd SE rs sd a ONES SAR BRN ae NASN fö a Gas RDI FOA » 2308: Annonsera i | Skogsvårdsföreningens Tidskrift, Stor spridning: För närvarande öfver 3,000 exemplar. Annonspriset är 20 kr. för hel sida, Smärre annonser beräknas efter 1.50 kr, pr cm, af sidans höjd och minsta annonspriset är 3 kr. För annonser, som införas minst 5 ggr, lämnas 10 & rabatt och för hela året stående annonser 20 2. Annonser böra insändas till redaktionen före den 15 i hvarje månad för att inflyta i närmaste häfte. Ärade medlemmar uppmanas att till Föreningens kontor anmäla per-= ) soner, som äro villiga att ingå i Föreningen, äfvensom att meddela uppgift på adressförändringar, > ; | i » SM Aftryck af uppsatser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest då ej särskildt tillstånd härtill erhållits af redaktionen. é Red. Tidskriften distribueras i bokhandeln af A.B. Nordiska Bokhandeln, Stockholm, SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLM. DELEN, 1912, H. Ö. Efter hvilka grunder böra kostnaderna för den allmänna flottningen rättvisligen fördelas? Af AXEL LÖÖF. Under senare år har inom de flesta af våra flottningsföreningar frågan om flottningsomkostnadernas fördelning stått på dagordningen. Orsaken här- till har man att närmast söka i den förändring, som flottgodset undergått i afseende å dimensioner och kvalitet, framkallad af industriens och skogs- vårdens utveckling. På grund af det sätt, på hvilket flottningsomkostnaderna tidigare fördelats på de olika virkesslagen och dimensionerna, hafva nämligen vid högre flottningskostnader klenare dimensioner ej kunnat medtagas. För att afhjälpa detta infördes för en stor del flottleder bl. a. den bestämmelsen, att virke, som apterades i korta längder (vanligen omkring 10 fot), skulle draga en betydligt lägre kostnad än längre virke. Detta med hänsyn till att sådant kortare virke skulle vara afsevärdt lättare att flotta än det längre virket. Det är alltså flottningssvårig- heten, som man i öfverensstämmelse med flottningsstadgans föreskrift sökt lägga till grund för flottningsomkostnadernas fördelning.! För en del år sedan började emellertid framställas förslag, att andra fördelningsgrunder skulle tillämpas. De mera kända äro: 1) virkets kubikmassa efter topp- eller midtmått, 2) virkets topp- eller midtdiameter eller diameter 10" från roten i tum multiplicerad med längden i fot, 3) virkets värde, Af dessa förslag hafva, såvidt jag har mig bekant, endast 1) samt 1) och 3) gemensamt blifvit tillämpade. Granskar man de utredningar, förslag och uttalanden, som blifvit gjorda angående flottningsomkostnader- fördelning, förvånas man öfver de olika synpukter som framkommit. I t. ex. de utlåtanden, som inkommo till de af Föreningen för skogsvård i Norrland och Flottningschefsföreningen utsedda kommitterade för utred- ! Med flottningskostnad afser jag i det efterföljande blott kostnaderna för det egentliga flottningsarbetet, hvaremot med flottningsomkostnader afses alla för den allmänna flottningen uppkommande kostnader, såsom flottnings-, sorterings-, anläggnings-, underhålls- och administra- tions- m, fl. kostnader. Skogsvårdsföreningens Tidskrift, Allmänna delen, 1912. 19 262 AXEL LÖF, ning, i hvad mån virkets kubikmassa kan läggas till grund för flott- ningsomkostnadernas fördelning, finner man de mest skilda uppfattningar representerade. En del föreslå, att virkets värde skall läggas till grund för kostnadsfördelningen, och som stöd härför åberopas förhållandena vid sjö- och järnvägstransporter. (Vid Skogsvårdsföreningens årsmöte gjordes under diskussionen om »Omarbetning af gällande flottledsför- fattningar» uttalanden i samma riktning. Se årg. 1911, häfte 5, sid. 208, allmänna delen.) Andra anse, att virkets kubikmassa skall utgöra grun- den för kostnadernas fördelning, och åter andra stycketalsberäkning i en eller annan form. Hvilken kan anledningen vara till dessa hvarandra så olika åsikter om flottningsomkostnadernas fördelning? Helt visst af olika intressen framkallade olika synpunkter (skogsvårdarens, flottarens, skogsägarens eller virkesköparens) olika lokalförhållanden, och i vissa fall obekantskap med de allmänna flottledernas funktion. Hvad är då en allmän flottled? Denna fråga besvaras i lagberedningens motiv till 1 $ i Kungl. Maj:ts nådiga förordning om allmän flottled den 30 dec. 1880: »En flottleds egenskap att vara allmän innebär, på sätt i I $ ansetts böra utsägas, att en hvar äger att i öfverensstämmelse med de föreskrifter, hvilka finnas meddelade i förevarande förordning äfvensom i flottningsstad- gan, låta flottgods löst framflyta i flottleden.> De sålunda afsedda, i flottningsstadgan förekommande föreskrifterna för en allmän flottleds organisation och trafikerande återfinnas i 10 och efterföljande $$. 10 $ lyder: »De, som låta flottgods löst framflyta i allmän flottled, vare pliktig att i gemensam flottning deltaga -och skola för sådant ändamål bilda en förening, där deltagarnas inbördes förhållande bestämmes genom reglemente» etc. Ur lagberedningens motiv till denna $ vill jag anföra: »Såsom redan är nämndt kan ej undvikas, att virke, tillhörigt dem, som flotta i samma flottled, sammanblandas. Kostnaden för flottningen och den allmänna utsorteringen af virket blifver därför gemensam för alla flottande, liksom ock, då de alla hafva nytta af flottningsbyggnaderna, utgifterna för dessa och deras underhåll jämväl blifva gemensamma. Redan i följd af den gemensamhet, som under sådana omständigheter äger rum emellan de flottande, måste de utgöra en förening — — Med afseende å de rättsförhållanden, som uppstå emellan de flottande och andra, hvilkas rätt af flottningen beröres, är det emellertid så väl lämpligt som nödigt att åt föreningen gifva legal stadfästelse. Föreningen er- håller därigenom ej någon förändrad karaktär, utan fortfar att vara en association, hvars medlemmar kunna växla för hvarje år, men hvilken såsom sådan består så länge flottning å vattendraget idkas.»> Här fram- hålles alltså tydligt den stora skillnaden mellan de allmänna flottledernas EFTER HVILKA GRUNDER BÖR KOSTNADEN. FÖR FLOTTNING FÖRDELAS? 263 organisation och andra transportleders. På grund af dessa för de all- männa flottledernas säregna förhållanden kunna kostnaderna för trafike- randet ej heller beräknas och uttagas på samma sätt som för järn- vägs- och sjötransporter. I motiveringen- till flottningsstadgans 12 $ framhålles detta särskildt: >» Kostnaderna för den egentliga flottningen kunna naturligtvis allenast till ungefärligt belopp på förhand beräknas. Följaktligen kan ej heller i reglementet bestämmelse om kostnaden för flottning af de olika slagen af flottgods meddelas i vidsträcktare mån än att, då dessa alltefter sin beskaffenhet vålla större eller mindre svårig- het vid flottningen" samt förty böra belastas med större eller mindre andel af flottningskostnaden, grunden angifves, enligt hvilken samma kostnad bör på hvarje slag af flottgods fördelas.» Ett närmare belysande af flottningens säregna beskaffenhet såsom transportmedel torde vara öfver- flödigt. Jag vill endast framhålla några af de olika förhållanden, under hvilka transportarbetet utföres. Vid en järnväg kan godstransporten ordnas och fördelas på för driften lämpligaste tid och sätt. I en flottled åter, där bl. a. de klimatologiska förhållandena äro af afgörande betydelse, måste godstrafiken för ett helt år utföras under en i allmänhet kort, skarpt begränsad tidsperiod. Vid en järnväg eller vid sjötransport kan hvarje befraktares gods hållas särskiljdt från en annans och transporten när som helst afbrytas, samt åbelöpande transportkostnader beräknas för hvars och ens gods.” Så är ej förhållandet i en flottled, där alla be- fraktares gods blandas och ej annat än på vissa ställen och ofta med stor svårighet kan fördelas. I en flottled påverkas transportkostnaderna i högre grad än vid de flesta andra transportleder af formen på det gods, som af olika befraktare tillföres. Under sådana förhållanden är det gifvetvis i en allmän flottled af den största betydelse, att fördelningen af kostnaderna mellan de olika befraktarna blir så rättvis som möjligt, d. v. s. hvarje befraktare bör gälda de kostnader, som förorsakas af hans gods, och hvarje virkesslag i möjligaste mån sina kostnader. Denna grundprincip framhålles äfven i lagberedningens härofvan återgifna motivering till flottningsstadgans I 2 $ och bör under inga förhållanden frångås. De vanligast förekommande anmärkningarna mot den nu stadgade fördelningsgrunden äro, att en rationell skogsvård genom densamma omöjliggöres. Är då detta verkliga förhållandet? Jag skall i det efter- följande söka visa, att så ej är fallet. Bland alla de uttalanden och utredningar angående förändringar at ! Kurs. af förf. >? Se SKogsvårdsfören. tidskrift 1912, häft 2—3, sid. 95: »Flottningskotsnadernas för- delning» af Ernst Andersson. 264 AXEL LÖF. flottningsomkostnadernas fördelning, som jag har tillgängliga, finnes ej något som säyrker detta påstående. Däremot framgår med all tydlighet, att de system, som uppställts för kostnadsfördelningen, i många fall varit olämp- liga. Blott i ett enda fall kan jag dessutom återfinna försök att ztröna flottningssvårigheten, nämligen i det af OLOF VIKBERG beskrifna lilla försöket i ett af Ångermanälfvens bivatten. För Kalix älf, Skellefteå älf, Rickelån m. fl. hafva visserligen jämförande beräkningar blifvit gjorda öfver flottningsomkostnaderna för olika virkesägare eller sortiment vid till- lämpning af olika fördelningsgrunder. Härvid har emellertid ingen hän syn kunnat tagas till den förändring i fråga om dimensionerna å flott- godset, som blir en gifven följd af på virkesapteringen så ingripande förändringar, som i ena fallet kubikmasseberäkningar och i andra fallet stycketalsberäkningar af ett eller annat slag, hvilka förändringar dessutom kunna spela en ej obetydlig roll på totala flottningskostnaderna, sär- skildt i smärre flottleder. Jag tager mig friheten återgifva ett yttrande af en talare vid Föreningens för skogsvård i Norrland sammanträde i Östersund den 28 aug. 1911 angående dessa dimensionsförändringar: »En annan olägenhet, som framhållits emot de i dag behandlade tabel- lerna» (kuberingstabeller för Ångermanälfven, Skellefteå älfs och Kalix älfs flottningsföreningar), »är, att de uppmuntra till virkets apterande med s. k. vidhängare, d. v. s. toppstockarnas utdragande ända till 27 fot 3 tum. Dessa vidhängare hafva nämligen visat sig synnerligen skadliga för i synnerhet bäckflottningen,' ty de smäckra topparna hafva som spjut oupp- hörligt trängt in i strandbrädden och därigenom orsakat timmerfästen. I brötarna verka dessa långa och smala pinnar som bindslen, enär de böja sig (synnerligast granen) och därför ej kunna dragas ur bröten med båtshaken, utan mycket ofta i stället måste huggas af för att släppa sitt tag i bröten. Om mycket sådant smäckert virke förekommer i bröter uti svåra forsar, händer ofta, att bröten genom sin ringa bärkraft blir lifsfarlig att lossa och måste skjutas loss från sitt bottenfäste för- medelst dynamit. Se där en af orsakerna, hvarför nu mera än förr, beklagligt nog, dynamit kommit till användning vid forsflottning». »Om vi studera tabellen för Ångermanälfven, så se vi, att en 27 fot 3 tum påföres kostnad för 3,3 kbf. Om en sådan topp i stället apteras tilll östörs fot och I st. 12 fot, sa blir kubikmassan: Tist 15 fotösitumi-—n3 kpi.soch I St; 12-03 SEN SS mini um. S:a 5 kbf. eller om afsmalningen är mindre åtminstone alltid 1 st. 15 fot 4 tum — och I st. 12 fot och 3 tum — tillsammans 4,1: kbf. Häraf synes nogsamt fördelen(?) af att låta en sådan topp sitta ihop.» LEKurs at fort EFTER HVILKA GRUNDER BÖR KOSTNADEN FÖR FLOTTNING FÖRDELAS? 265 I de flottningsföreningar, där, likasom i Daläfvarnas, totala flott- ningskostnaderna för bivattendragen uppgå till mer än dubbelt så myc- ket som i hufvudälfvarna, är en sådan förändring af utomordentlig be- tydelse. I hufvudälfvarna anses de olika virkesdimensionerna hafva betydligt mindre inverkan på flottningssvårigheten än i bivattendragen. Jag ber i detta fall få hänvisa till den »utredning af frågan om ändamålsenliga bestämmelser rörande olika flottgodssorters jämförande med hvarandra i afseende å flottningskostnadernas fördelning i Ljusne älf, Gimåns och Indalsälfvens allmänna flottleder», som, på grund af Konungens be- fallningshafvandes i Gäfleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län för- ordnande, blifvit verkställd af majoren WILH. PRINZENCREUTZ, öfver- jägmästaren WILH. TEDEN och flottningschefen A. E. DANDANELL. Förrättningsmännen anföra i sitt utlåtande: »Det torde för hvar och en med flottningsförhållanden förtrogen stå klart, att den större eller mindre svårighet olika slag af flottgods förorsaka under vidtagandet af de olika arbetsåtgärder, som gemenligen sammanfattas under benämningen flott- ning, till kufvudsaklig del betingas af flottgodsets längd och" — förutom vid de längsta förekommande virkesdimensionerna — om ock i något mindre grad af dess groflek eller tumtal. — — Hvad till förstone angår flott- godsets längd så är dennas inverkan på flottningssvårigheten icke af sådan art, att en större längd obetingadt och under alla förhållanden är ägnad att innebära ökad svårighet vid flottningen, utan förhållandena gestalta sig i stället på sådant sätt, att vid flottgodsets ökning utöfver en viss längd dess framflottning ställer sig besvärligare och ägnad att vålla ökad kostnad, hvilket förhållande vid än ytterligare stigande snabbt och ytterligare stegras, under det att återigen i och med virkeslängdens nedgång under ett visst lägre mått någon lättnad i arbetet med själfva framflottningen ej kan sägas uppstå, hvaremot genom virkets nedkapning till än smärre längder en högst afsevärd olägenhet uppkommer vid flottgodsets utsortering, hvilken olägenhet särdeles i stora och mycket virkesförande vattendrag visat sig kunna vara af den allra betänkligaste art och ägnad att vålla såväl försening som fördyring vid flottningens bedrifvande. Utgående från dessa obestridliga fakta hafva förrättningsmännen sökt utfinna dels ett längdmått å flottgodset, utöfver hvilket mått hvarje ökning i längd är ägnad att medföra någon mera afsevärd ökning i flottningssvårigheten, dels ett lägre längdmått, under hvilket mått en minskning icke är af natur att underlätta framförandet af flottgodset. Dessa båda på sådana grunder bestämda mått borde vara väl ägnade Kurs. af förf. 266 AXEL LÖF, att representera gränserna för längden af ett s. k. normaltimmer, enkelt sågtimmer eller med andra ord längdgränserna för den s.k. enheten vid flottningskostnadernas fördelning. Hvad då först beträffar det mått, som skulle begränsa maximi- längden af ett enhetstimmer, så hålla förrättningsmännen före att otvif- velaktigt det för närvarande vid Ljunga älf, Gimån och Indals älf tilläm- pade längdmått af 31 engelska fot (9,,5 meter) måste anses vara för högt. Jämväl en reduktion härutinnan ned till 28 engelska fot (8,53 meter) såsom för Ljusne älf hos myndigheterna föreslagits, synes ej vara till- fredsställande. En afsevärdt ökad svårighet vid flottningen kan nämli- gen enligt förrättningsmännens åsikt och enligt de vid sammanträdena af med flottningsförhållandena i de ifrågavarande vattendragen fullt för- trogna personer lämnade uppgifter, med visshet sägas inträda redan vid en utöfver 25 engelska fot (7,62 meter) ökad stocklängd, hvarför förrätt- ningsmännen anse lämpligt att enhetstimrets maximilängd nedsättes till detta mått. Beträffande åter begränsningen nedåt af enhetstimrets längd eller med andra ord bestämmandet af maximilängden för hvad som gemen- ligen benämnes 'korttimmer', 'kortvirke' eller 'virke i kortlängder” för- mena förrättningsmännen att denna längd bör höjas utöfver nu tilläm- pade mått, utgörande dessa i Ljusne älf 10,5; engelska fot (3,20 meter) samt i Ljunga älf, Gimån och Indals älf 11 engelska fot (3,3s meter). Det torde nämligen få anses utredt, att flottgods af en med 2 å 4 fot utöfver nyss nämnda mått ökad längd ingalunda ställa sig i fråga om sammanlagd flottnings- och utsorteringskostnad dyrare än flottgods i ofvan angifna nu gällande kortlängder, utan snarare motsatsen är hän- delsen. Vid sådant förhållande och när man under iakttagande af de i lag stadgade grunder” är i stånd att genom en ökning af kortvirkes- längden möjliggöra tillvaratagandet af en del virke, som eljest skulle gagnlöst kvarlämnas i skogen, synas goda skäl tala för en dylik åtgärd.» Detta gäller, som sagdt, /kmfvudälfvarna, utan bivattendrag. Här anses alltså ej någon skillnad i flottningssvårighet förefinnas mellan flottgods med 13 fot t. o. m. 25 fots längd, och hvad kortare virke än 13 fot beträffar anses flottningssvårigheten ej minskas. I efterföljande tabell N:o 1 framställas försök att utröna flottnings- svårigheten hos olika virkessortiment i en medelstor /tufvudälf inom Dal- älfvarnas flodområde. För att erhålla jämförbara tal för olika år har jag valt en sådan del af hufvudälfven, där inga tekniska förändringar blifvit !Jag vill i detta sammanhang påpeka den inkonsekvens, hvartill förrättningsmännen enligt mitt förmenande göra sig skyldiga, då de i sitt förslag »eventuellt» föreslå rabatt å flottningskostnaderna för vissa virkeskvaliteer. EFTER HVILKA GRUNDER BÖR KUSTNADEN FÖR FLOYTNING FÖRDELAS? 267 vidtagna och där flottningen, under hela den tid undersökningen om- fattar, handhafts af en och samma arbetsledare samt bedrifvits med samma arbetssätt. Det är dock gifvet, att ett arbete af sådan art som flottningsarbetet, ej skall kunna förete fullt likformiga resultat under olika år. Allt för många obestämbara faktorer inverka. Af de viktigaste äro: förhållandet mellan den förekommande virkeskvantitetens storlek och flott- ledens kapacitet, vattentillgången, flottningstiden — beroende på den snabbare eller långsammare virkestillförseln från ofvanför belägna distrikt och bivattendrag — m. m. Hvad virkeskvantitetens storlek vidkommer medför en ökning eller minskning af denna inom vissa gränser ej pro- portionerlig förändring af flottningskostnaden. Variationerna hos flott- ningskostnaden äro mindre än hos virkeskvantiteten både upp och ned, ända till dess virkeskvantiteten stiger till sådan höjd, att flottleden öfver- belastas, då kostnaderna förete skarpare ökning. På den ifrågavarande delen af flottleden spelar vattentillgången en relativt underordnad roll. Å efterföljande grafiska tabeller är sågtimmer utmärkt med — — — Smavirkesmaängden med = == = flottningskostnaden = flottnings- svårigheten uttryckt i arbetstimmar med === = och den reducerade enheten enligt nu fastställd fördelningsgrund med I Dalälfvarnas Flottningsförening beräknas flottningssvårigheten för virke af intill 3 meters (— 10 fots) längd vara '/; och virke af 3—4 » —(— 13 fots) » $' T/. af virke om 4—9 -» (— 29 fots) » som alltså utgör en flottningsenhet. Om denna beräknade flottningssvårighet sammanfölle med den verkliga, skulle dessa kurvor i stort sedt vara likformiga. Se vi på tab. N:o 1 äro af- vikelserna ej heller stora (undantag utgöra åren 1899, 1905 och 1906.) Vidare framgår, att ökning af sågtimrets (3—9 meters virket) stycketal åtföljes af ökad flottningskostnad (undantag år 1907) och att äfven en betydande ökning af småvirkets (3 meters virket) antal ej medför nämn- värdt ökad flottningskostnad. Det är alltså uppenbart, att småvirket, efter stycketal räknadt, kan flottas ofantligt mycket lättare än sågtimmer, och det framgår äfven, att en ökning af reducerade stycketalet, förorsa- kad af småvirket, ej medför samma okning af flottningskostnaden, som då reducerade stycketalet stiger genom sågtimrets ökning. Häraf följer, att mera än fem stycken af småvirket kunna flottas för samma kostnad som ex enhet af sågtimret. Huru förhåller det sig härmed i smärre vattendrag: Erfarna flot- tare i Dalälfvarnas bivattendrag anse, att virke intill omkring 20 fots längd med 6 till omkring 10 tums toppdiameter är det ur flottningssyn- punkt lämpligaste, a// med ökning i längd öfver 20 fot och framförallt 1200 000 st EFTER HVILKA GRUNDER BÖR KOSTNADEN FÖR FLOTTNING FÖRDELAS? 269 med samtidig minskning af toppdiametern under 5 tum eller ökning öf- ver 9—10 tum, flottningssvårigheten afsevärdt stiger. För att söka på- visa riktigheten af aessa åsikter har jag verkställt liknande utredningar, som för hufvudälfven, för fem olika flottningsdistrikt i medelstora bivat- 110000 st. KE ALI ae SS 100000, | 200. | Tabell ÅS | I i | | I ; CT ) I År 1899 00 ol SSG: o4 05 — 06 o7 08 Tab. 1—7 utvisa utflottade virkeskvantiteter i stycketal af olika slag jämförda med flottningskostnaden, för hvart och ett af åren 1899 t. o. m. 1909. Sågtimrets stycketal är betecknadt med — — småvirkets > > > p »reducerade» stycketalet > och flottningskostnaden Taa. 1 omfattar en del af Västerdalälfvens vattendrag och distrikt, tab. 7 utgör ett sammandrag af tab. 2—6. hufvudgren, tab, 2—6 olika bi- tendrag, där såväl strömmar med dammar och rännor som lugnvatten och sjöar förekomma. (Se tab. 1—7.) 210.000 st. | dER AL ER 200000 . Al (SEN fras = k i A | | | | | | 190,000 «| IE = —— | Tabell 3. | RT SR OR I 170,000 i S 160/000 EFTER HVILKA GRUNDER BOR 160000 st. 2 110,000 100.000 vv I| I ul u' 1 U U U U U U 205 | a Medan a fine on bana 00 Oo! 09 o3 [00] 05 06 07 08 KOSTNADEN FÖR FLOTTNING FÖRDELAS? 271 272 AXEL LÖF. 160,000 st. | ERA SN | 150,000 . J SE Al I Jabell 5. (NE Ho, BÖR KOSTNADEN FÖR FLOTTNING FÖRDELAS? 273 EFTER HVILKA GRUNDER 160.000 st. ET | inv A 150,000 + i SW Ve IE NG 140000 u I of 130000 » ll I tb I | I | I I I ; I | I i | | 09 AXEL LÖF. N | + Af samtliga förestående tabeller framgår, af? totala flottningskost- naden i stort sedt följer det reducerade stycketalet, arz ökning af timret 900000 st. FERRAN AR EE : = | | AT 1899 00 ot 03 o3 ox 05 o6 07 038 09 under alla förhållanden förorsakar ökning af flottningskostnaderna, aff afsevärd ökning af småvirket, men minskning af timret åtföljes af minsk- ning å flottningskostnaderna, az vid betydlig minskning af småvirket, EFTER HVILKA GRUNDER BÖR KOSTNADEN FÖR FLOTTNING FÖRDELAS? 275 men obetydlig minskning af timret, minskningen af flottningskostnaden är ringa. Det framgår alltså häraf, att småvirke efter stycketal räknadt äfven i Dalälfvarnas bivattendrag är mycket lättare att flotta än timmer, och att äfven här något öfver fem stycken af småvirket ej draga större kostnad än ex sågtimmerenhet. Då timret har en medellängd af 18 å 19 fot, kan man på grund af den stora skillnaden i flottningssvårighet mellan 10 fots virke och timmer emellertid förutsätta, att äfven en relativt liten längdökning skall förorsaka ökad flottningskostnad, och att kostnaden jämförd med läng- den troligen ökar med stigande differens. (På grund af 13 fots virkets ringa förekomst i förhållande till allt öfrigt flottgods kan ett direkt ut- tryck för detta virkes flottningssvårighet ej erhållas, men det har vid gjorda försök framgått, att denna virkesgrupps flottningssvårighet ligger mellan småvirkets och det öfriga sågtimrets.) Småvirkets medeltopp- diameter är 6 till 7 eng. tum och timrets ungefär 8,; tum. Småvirkets medelstock är c:a 2,55 kbf. samt timmerenheten omkring 10,5 kbf. För- delades flottningskostnaderna efter kubikmassan, skulle alltså omkring 4 stycken småvirke kunna flottas för samma kostnad som en timmerenhet. Af det ofvannämnda framgick emellertid, att mznst fem småvirkesblock elier omkring 13 kubikfot virke i 10 fots längder kunna framfottas för samma kostnad som ex timmerenhet om 10,5; kubikfot med en medel- stocklängd af 18,3 fot. Ur skogsvårdssynpunkt har alltså en kostnads- fördelning, stödd på flottningssvårigheten, afgjorda företräden framför en fördelning efter kubikmassan, liksom ock ur rent ekonomisk synpunkt, då jag med de resultat, dessa utredningar gifvit, anser det bevisadt, åtmin- stone hvad Dalälfvarnas bivattendrag vidkommer, att totala flottningskost- naderna skulle ökas, om s. k. kubikflottning med ty åtföljande ökning af längderna blefve införd. Anmärkningsvärdt är ett yttrande härutinnan vid Östersundsmötet: »Denna fördel med 'vidhängarna' (någon lättnad vid sorteringen) anser jag i någon mån" böra motväga ofvan relaterade nackdelar, hvarför jag ej anser tillräckligt vägande skäl förefinnas för ett förändrande af tabellerna till förebyggande af vidhängare, helst som väl 7 smärre flottleder, där vidhängarna hota omöjliggöra flottningen," er förändring i apteringssättet trots tabellen framtvingas i så måtto, att vid- hängarna flottas afkapade.» Ett i mitt tycke talande bevis emot kubik- massan som fördelningsgrund. Då sålunda den nuvarande indelningen af flottgodset för Dalälfvarna synes vara tämligen rättvis mellan de båda hufvudgrupperna sågtimmer och småvirke, återstår att granska huru fördelningen på de olika dimen- sionerna inom hvarje grupp och för de olika virkesägarna verkar. Y Kurs FR förf. 276 AXEL LÖF. Här framkomma olägenheterna hos en indelning med endast ett få- tal längdbegränsningar. Hvad först småvirkesgruppen angår har det vid verkställda utred- ningar framkommit, att olika virkesägare haft 10 fots virke af så olika medelgroflek, att antalet kubikfot fast massa pr flottningsenhet (5 st.) varierat med i medeltal nära 122 & för olika virkesägare på ett års hela flottgodstillförsel. Se vi på sågtimmergruppen finna vi, att 3—4 meters virket flottas för blott en tredjedel af kostnaden för virke öfver 4 meter. Följden häraf är, att denna grupp alltid är väl representerad, men att virke i längder närmast öfver 4 meter, förekommer i oproportionerligt ringa an- tal. Att detta menligt inverkar på skogsafkastningens lämpliga aptering och tillgodogörande är gifvet. Liknande olägenheter, ehuru i regel mindre, uppstå äfven vid de s. k. kubikflottningssystemen, då flottningssvårighetsbegränsningar införas (se tab. 10). Det torde ej heller numera finnas någon, som vidhåller, att enbart kubikmassan är lämplig som fördelningsgrund för flottnings- kostnadernas fördelning. I de förslag till s. k. kubikflottning, som jag varit i tillfälle taga del af, har äfven den antagna flottningssvårigheten i verkligheten utgjort grunden för flottgodsindelningen och kubikmassan endast tjänat som fördelningstal zzom de olika hufvudgrupper, i hvilka virket med hänsyn till flottningssvårigheten ansetts böra uppdelas. I det för Ångermanälfven upprättade förslaget ligger t. ex. kubik- massan till grund för fördelningen endast mellan dimensioner, som hålla 3 tum o. d. ö. i topp med en kubikmassa af 2 t. o. m. 15 kbf. och en längd af intill 27"/; fot, under det att virke under, respektive öfver, dessa kubikmassor "och inom samma längd, beräknas draga Zika stora kostnader oafsedt kubikmassorna. En 9' Xx 3”, som enligt Ångermanälfvens kube- ringstabell håller 0,7 kbf., skall alltså draga samma kostnad som en 19' X 3” om 1,9 kbf., och en 27'X 18” om 53,7 kbf. lika med en 19' X 11” om 15,1 kbf. och för virke mellan t. ex. 40 och 45 fots längd har före- slagits fördelningstal, motsvarande virkets dubbla kubikmassa. I Kalix älf beräknas virke om mer än 35 fots längd draga en flottningskostnad sex gånger större än den enligt kubikmassan åbelöpande o. s. v. För såväl Skellefteå som Kalix älfvar, Klarälfven med flera äro på liknande sätt längd och minimibegränsningar införda, hvaremot ej, såsom i Ånger- manälfven föreslagits, maximibegränsning förekommer. Angående dessa begränsningar framhöll förr åberopade talare vid Östersundsmötet: »Jag anser en begränsning nedåt nödvändig, då man ju icke kan sönderdela ett träd i huru många smådelar som helst och ändå beräkna att få ned EFTER HVILKA GRUNDER BÖR KOSTNADEN FÖR FLOTTNING FÖRDELAS? 277 dessa småpinnar lika billigt, som om trädet indelats i 2 å 3 ordinära timmerstockar. Det bör alltså enligt min mening fastställas en viss mi- nimikubikmassa för en till flottning anmäld klamp, vare sig denna fixe- ras till 2 kbf. som i Ångermanälfven, 1 kbf. i Skellefteälfven eller 0,6 kbf. (7'X 3”) som i Kalixälfven. Däremot anser jag en begränsning uppåt icke hafva något berättigande, enär hvarje flottningsman vet, att flottningskostnaden för timmerstockar, som hålla mer än 10 å 11 tums topp, ökar i ofantligt mycket högre grad än deras kubikmassa." Någon anledning till att nedsätta flottningskostnaden för dessa värdefulla, nu- mera tyvärr alltmera sällsynta stockar under den, som skulle drabba dem enligt deras verkliga kubikmassa, kan väl icke förefinnas. Tvärtom borde snarare en förhöjning af densamma vara berättigad, om man enbart tager hänsyn till flottningskostnaden.> Här framhålles alltså ånyo, att en kostnadsfördelning enligt virkets kubikmassa zcke är tillfredsställande. Samme talare fortsätter: »Beträffande progressionen för långt virke i de olika tabellerna, se vi, att denna är vida högre i de nordliga älfvarna, än i Ångermanälfvens. Detta är endast beroende däraf, att de förra gälla för hela flottsystemet, såväl bäckar och åar som älfvar, hvaremot den senare endast är afsedd för Ångermanälfvens hufvudgrenar. De norr- och västerbottniska bäck- flottlederna äro nämligen så smala och af sådan beskaffenhet i öfrigt, att de svårligen tillåta framflottandet af längre virke än 27 fot, och omöjligen kunna forsla stockar längre än 335 fot, hvarför man för dessa längder måste stipulera en sådan höjning i flottningsumgälden, att denna omöjliggör deras uttagande.» Där finna vi alltså återigen flottningssvå- righeten, som den afgörande faktorn. | Hvad Dalälfvarna vidkommer, är emellertid, som ofvan framhållits, virkets kubikmassa ej ens lämplig som fördelningsgrund zzom alla flott- ningssvårighetsgrupper. Jag håller för sannolikt, att flottningssvårigheten hos fika långa stockar af olika groflek (mellan vissa gränser) kan följa kubikmassan, men jag anser äfven, att en relativt liten längdökning med- för något större ökning af flottningssvårigheten än af kubikmassan. Är flottningssvårigheten under alla förhållanden konstant för hva och en af de olika dimensionerna? Härpå svarar jag obetingadt nej. En viss dimensions flottningssvårighet är i första hand beroende på flottledens beskaffenhet samt i viss mån på de olika dimensionernas förekomst. Ett generellt uttryck för en viss virkesdimensions flottningssvårighet kan alltså ej ernås, Detta måste beräknas med hänsyn till de olika förhållandena inom olika flottleder. Utgående därifrån, att de uttryck för flottningssvårigheten hos små- ! Kurs. af förf, Skogsvårdsföreningens Tidskrift. Allmänna deln, 1912 20 278 AXEL LÖF, virkets (tab. 9 pkt. A.) och sågtimrets (tab. 9 pkt. B.) medelstockar, som erhållits af ofvan beskrifna utredningar, äro tillförlitliga, har jag sökt konstruera en kurva, som angifver flottningssvårigheten för olika virkes- längder med samma kubikmassor som medelstocken. (Se tab. 9). 2 EE EN 26 E NS ER Tabell 8. Za - wu LrUA NU ÄRM PE o 1898 99 oo oj 02 03 ov o5 06 07 08 Tab. 8, De i tab. 7 angifna kvantiteterna äro i denna tab. uträknade 7 procent at sum- morna af hvarje olika kvantitet för alla år utredningarna omfatta. Af denna tabell framgår tydligast huru flottningskostnaden pr reducerad enhet sjunker i den mån småvirket ingår med större andel i den reducerade enheten. (Den ringa minskningen af flottningskostnaden år 1909 härrör från tillfällig kostnadsökning på grund af ogynnsamma arbetsförhållanden å ett af ifrågavarande distrikt. Flottningskostnaden på detta distrikt steg 1909 till 6,44 öre från normalt 3,;—4 öre.) För att kontrollera att formen å kurvan emellan och ofvanför nyss- nämnda punkter A och B är den rätta har jag tillvägagått på följande sätt: Med en antagen flottningskostnad af t. ex. 15 öre för medelstocken af sågtimret blifva enligt kurvan kostnaderna för de särskilda virkes- längderna följande: 09 EURO FÖRDELAS? M FLOTTNINGC KOSTNADEN FOR BOR R HVILKA GRUNDE EFTER Or 'x3 ' Je 12quayiquy Id HSSNEtrgA SSB 30R BS MEET for Mn ök "fp vid INMA SI0J ÖZ JE YdO al Vid IAMA SjoJ ÉT ju 'L6'O vid INMA SJOJ ÅI JE '8'0 TIGA SAMA SJOJ LC 6 (a paw 1e3uupaln apuarisaroj 13ua ua BASSSUreNoR u3aqvogspapaw je susjaquayiqna sa3ejuy paw nessewxrquay 1234ua 4Ydo 22y3ugAssäurupnog soxIRWN Ö 907 I st [10] "UDESVUYIQNA]/ | é | | I = | | | | | | + El — HL 3 J= | I | | I ENESRG | | T I I LE TT | | | SNC | | | | ällÅ len I EE NAR EN EE Ir] Il I I BR I I LR LJ | I I fr oo KE | | I AN | | I 3 2 ! dd :pbur7 280 AXEL LÖF. TOOL TÖS ATG 5025 rss de beneetesr se ks Etienne rst SSA TAS å 5,0 öre IG 2 IST Vr sd ee s fela elarelejo al ba öl spfäle fel [sl isl fr BIBI SR 1 1052 13 22355 ÖT RN rare ET ANS Re de ma fal eo ere BR SR oda SR BITS RSS 15. > 7 NOK ASTA RNE säng sg ESSER SR RSS Br BARE Nn el AE ASOS DRA » 10,9 lg AR LISSA sr Are AEA FR SR LA adhd äga WES: IORES 5450 JA ONE R RR ss EE SER Ar ER RIAA SERA SÖN PI OG) BGN I svens JENS 6 Sd ale ES ASEA SGb nes UTG 2:30 115575 0 ÖAR AS Aarre sar Tess e SORAN REN ORSA ETS 320597 2 2/3 152 OSS INTE Se old Fe fång lea og STEL SE SA je era RR ANS AAA SEE a 2 1806) YONG ör RFA AR SRS E Sr ER OR SA ESA np an Fa 2 200 RO. 20 >» TO ANA ZOMLDR sees se ve hela daj er ake ala lsfeR Aa ef ötals se ed ojerale Siba a IR RIDER else » 30,0 » och för medellängden af allt virke (pkt C. 12,4 fot) 23,062,411 st. å 7,8 öre. Multipliceras stycketalen för hvar och en af ofvanstående längd- klasser med motsvarande kostnadstal erhålles en flottningskostnad af 1,800,614,45 och summa stycketal af alla längder multipliceradt med 7,8 öre gör 1,798,870,40 kr., alltså en skillnad på ej fullt oj Z. Göras liknande beräkningar för enskilda virkesägare, som hafva sina virkesmängder heit olika sammansatta, erhållas äfven tillfredställ- lande resultat: | Virkesäg. S | Virkesäg. N | Virkesäg, O | TONSDESKVIDKE Ser Söner sera ss tel Slaske rs lak se ASS saknas | 91,98 & | 8,20 4 TITO Rn ds tan dan OTRS ENE BR ER MEAN > saknas | — saknas (Sr RE RP RAS ÄR SN Ge AS 20,3 PH | 16 | 44,30 15 » 2 Ert ka jet E See AS rate RA ASA SE NR EO or 11,3 » 0,64 » 11,88 » |D CON ARE SRK FA ENE IE EA SS Ts 233281» | Er, sBra | rA saa | 19 oo» SAN EE RS Sr Ar SAR SADE BIOS SAE 17,52 » | 2,13 » | 9,93 » AD Dy perser nr Ted eler NATET a ERT NAS RANE 12,64 » | 1,13 » | 132 I 23003 CA ITP ESS SNRG Ng): öcdäpsEpoddE rs sr OAS 3,65 » | Oy4t » 2,32 » DD 2 USE ssalrlen Ne sjö eaANA REP Sn ONE DSS NOS 1574 » | 0,25 » | T,6r » IR DE dr Rn Ses eajals sale len 6 a Re or KASST 0,42 » 0,25 > | 1,29 ? l29 » ENN CR 24 AN SA e I sta LA Os > | 0,:7 > | 0,76 » 100,00 4 100,00 24 100,00 74 IIMiedEH2718 GiTöR utan san RBS Ar SR BEN 16,88 fot | 10,68 fot | 15,3 fot | BO fn Un ES KOS [TLA Ny öst s ro orege f RE S DA KN kr. 3,598,36 | kr. 61,718,45 | kr. 10,627,26 » enl, medelst...... SJR ST » 357049 | >» 61,975,48 | > 10,531,15 | Med stöd af tabell 9 hafva tabellerna 10 och 11 blifvit uträknade. Tab. 10 angifver den kubikmassa af olika virkeslängder, som drager samma flottningssvårighet, och tabell 11 utvisar flottningssvårigheten för hvarje dimension. EFTER HVILKA GRUNDER BÖR KOSTNADEN FÖR FLOTTNING FÖRDELAS? 281 Det har vid olika tillfällen framhållits, att sorteringskostnaderna böra fördelas efter andra grunder än flottningskostnaderna. Jag tror att de flesta fackmän på flottningsområdet dela denna åsikt. I efterföljande (tabell 12) framläggas resultaten af försök att utröna skiljningssvårigheten hos olika sortiment vid tvenne olika sorteringsställen. De utförda undersökningarna omfatta inemot en million flottgods. Det framgår af dessa undersökningar, att vid ökning af småvirkets stycketal sorteringskostnaden pr reducerad enhet stiger, hvaremot kost- naden pr klamp faller. £7 småvirkesklamp är alltså lättare, men fem klampar svårare att sortera än en timmerstock. Af tablån framgår vidare, att då tiofotsvirket ökar från 68,6 & till 83,1 2 eller med 16,5 2, och från 73,0 & till 84,4 2 eller med 11,4 2 ökar skiljningskostnaden med res- pektive 18 2 och 12 &. Kunde man förutsätta, att de i ofvannämnda tablå angifna profskiljningarna vore utförda under ensartade förhållanden och fullt jämförbara, skulle man kunna beräkna förhållandet mellan de olika gruppernas skiljningssvårighet. Uttryckes skiljningssvårigheten för MigkeWöofver 13, (fot 1.x, for 13, fots) virkeli y och för 10 fots virke i z erhålles ur tablån öfver profskiljningarna följande ekvationer: SKR ar SED am NAS 7,2X + 2,sy + 55,1z = | Det reducerade stycketal, som 12,2X + 3,7y + 42,92 = | skiljes pr man och arbetstimme. SRS ON ar SA Trettonfotsvirket förekommer emellertid, som ofvan framhållits, i så ringa mängd jämfördt med de båda öfriga grupperna, att de minsta variationer inom hvar och en af dessa grupper förtaga 13 fotsgruppens inverkan. I föreliggande försök har denna grupp, som omfattar uteslutande såg- timmer, därför lagts till timmergruppen. Jag har då beräknat de olika gruppernas skiljningssvårighet på föl- jande: sätt: Skiljestället A: 17,3x + 38,02 = 0,7X + 55,12..X = 0,442. Skiljestallet B: 15:0x + 42,92 — LO,1X t 54,82. .X — O,48Z. Jag håller dock före, att en uppdelning znom timmergruppen bör ske på enhanda sätt, som vid uppdelningen at flottningskostnaderna, då det af ofvan relaterade försök att döma, är tydligt, att en ökning af virkes- längden medför ökad arbetssvårigbet äfven vid skiljning, ehuru ej i samma grad som vid flottning i bivattendrag. Sättes alltså skiljningssvårigheten för timmergruppen till i medeltal 1, blir småvirkets skiljningssvårighet resp. 0,44 och 0,48 eller i medeltal ungefär o,,s. Uträknas reducerade stycketalen för de olika profskiljnin- garna med dessa relationstal, erhållas de i tablåns 19 kolumn angifna antalen reducerade enheter. De reducerade enheterna variera i detta N [0] NN AXEL LOF. Möt Jor 7 T PRE = SR = I T | « I Tabell 10. | = EA | | I je T + - | : I &. | - | Lå gla EES a S 10.0 | FS I 110 | äl 120! - = 1 130 | | | = [ RS INHo! JE t T — = || I [ Is äg so SR il 2 ne | | NR 6,0 + LER tb — — T | I | No | | 1701 | I | 1 | ma | 18.0 är ul || L Mö | IE i 10 oh" 13 15 7 19 2 23 25 27 29 fot Tab. 10 angifver den kubikmassa af olika virkeslängder, som flottas för samma kostnad vid tillämpning af olika system för kostnadsfördelningen. Linien A—B representerar ett indel- ningssystem enl. ofvanstående utredningar, linjen — — — — — — Dalälfvarnes nuvarande system och linjen Orr —-r ett »kubikflottningssystem» (Skällefte älfs). Med en minimibegränsning af t. ex. 2 kubikfot kommer kubikmassa pr enhet af kortare längder att minska ganska afsevärdt hos kubiksystemet, då 10 fots virke under 6 tum i topp, 13 fots virke under 5 tum samt 15 fots virke under 4 tum, som har mindre kubikmassa än 2 kbf., måste beräknas som om det innehölle denna kubikmassa. 0 zz FREE FaR EE RE ARE EE EE Oe Et AE EE =E Fl rd = EE a I SNS RN s FLN ERA TOENEN STINSEN NELL EN Le 2 RR ee Sie VS NN Kansill FRE GER Ar sbE RA, dr REL AA RER ERE RED GR LR ll RR RE DEN AXEL LOF. Tabell 12. Tablå öfver Skilj q | | ARE Prof Nr See å | Skiljning pr man och rof- : : Re- | Utgjorda | timme skiljnin- af olika sortiment | | : higaa v ducerade | arbets- | SUR | öfver enheter | timmar öfver| S:ma Red. Ne 4 4 3 | 4 | 4 | 3 j|styc-] en- SÅ meter | meter | meter mtr | mtr | mtr | ken heter | 1 2 3 4 5 6 7 8 9 | 10 = 12 I I I I | I | I | 312,691 | 76,574 | 21,530 | 214,587 | 126,668 | 5,652 | 13,5) 3,8 | 38,0) 55,3| 22,4 | (Procent 100 24,5 6,9 68,6) | I | | I | HH 384,682 | 42,676 | 14,744 | 327,262 | 113,043 | 5,938 | 7s2| 2,5 | 55,z| 64,8] 19,0 | (Procent 100 Ir | 38 ESS | | "I 83,270 | 17,259 5,269 | 60,742 | 31,164 | 1,416 | 12;2| 3,;7 | 42,9] 58,8) 22,40) (Procent 100 20,7 6,3 73,0) | | | | | | IV 88,100 | 10,980 | —2,736.! 74,384| 26,769, 1,357 | 8,1) 2,0 | 54,8 64,9) 19,7 (Procent 1003 | T2j5. | 3 84,4) | | ET ee AJ SA Sa IE NT Nr I Summa | 868,743 | 147,489 = 44,279 | 676,975 | 297,644 | 14,363 | Procent | 100 17,0 5, 77.9 | Medeltal | 10,3) 3,0 | 47,7| 61,0] 20,7 fall med respektive 0,3 Z och 1,1 2 mot 17,9 4 värande beräkningsgrund, d. och 11,7 2 med nu- reduktionstalen 1 oeh 0,45 blir det antal reducerade enheter, som skiljes pr man och timme praktiskt Äfven i dessa fall bör den svårighet, hvarje virkesslag förorsakar, läggas till grund för kostnadernas fördelning. Hvad åter anläggnings- och underhållskostnader vidkomma, torde en annan fördelningsgrund rättvisligen kunna tillämpas. Flottningsstadgans 9 $ 1, mom. lämnar äfven frihet härutinnan genom bestämmelsen »att hvad oguldet innestår på kostnad för flottleds inrättande, skall utgå an- tingen genom viss afgift å hvarje stycke flottgods eller enligt annan lämplig beräkningsgrund>." Då det är erkändt, att längre virke sliter flottledsbyggnaderna mera än kortare virke, och då dessutom vid en flottleds inrättande rensningar och de flesta byggnader måste göras afsevärdt mycket större och dyrbarare på grund af det längre virkets förekomst, synes det mig rättvist, att vid dessa kostnaders (äfvensom möjligen vissa administrationskostnaders) fördelning, det kortare virke skall påläggas en afsevärdt mindre andel än det längre virket. Denna skillnad anser jag bör vara större än skillnaden i flottningssvårighet. En för- Vv. S. med taget oförändradt, fastän de olika virkesslagen variera betydligt. töKurs; af förfi EFTER HVILKA GRUNDER BÖR KOSTNADEN FÖR FLOTTNING FÖRDELAS? 285 utförda profskiliningar. — ——— — 22 2 2 "6 enn Skiljningskostnad i öre pr| Styc- Med reduktionstalen I och 0,45 erhålles: raser a SES || Me TSE EAA | P mme pr EE RInme ostnad 1 öre pr st. Summa | TG dT fl red, = a = så öfver Red. | en- Sysmel Red. |F- o.m.! 3 | Red. pear ön. | 3 4 3 Su | Heter stycken|enheter|? t.0:M.| meter |enheter| enheter meter | meter meter| heter | 9 eo | | 13 14 15 16 17 1 ERE 21 22 23 Il 24 | | | | | | | | 1,562/ 0,521|/ 0,312/1,562| 2547 55,3 | 34,4 | 1,017 | 0,458 | 15017 | a ccs | | Skiljestället | | | A 1,842/ 0,6 14/ 0,3681 1,842| 3,40 64,8 | 3455 1,014 | 0,456 | 1,014 || 204,68 | | | 1,591/0,530| 0,318 1.591] 2,67 | 588 | 352 | 0,994 0,447 | 0,994 | 49362 I | Skiljestället | B 1,7761 0.592! 0,355| 1,776) 3029 | 64,9 | 3458 | 1.006 1 0.453 | 1,006 | 47.189 | | | | 496,407 1,691| 0,564) 0,338| 1,691] 2:95 | 6150 | 3457 | 1,008 | 0,454 | 1,008 delning enligt kubikmassan skulle alltså äfven i detta fall vara betydligt mera orättvis och ur skogsvårdssynpunkt mindre tillfredsställande. Det är gifvet, att en detaljbestämmelse för flottningsomkostnadernas fördelning ej skall kunna vara tillämplig för alla våra flottleder, mellan hvilka så stora olikheter i flera afseenden förefinnas. Med flottnings- svårigheten som grundprincip för dessa kostnaders fördelning kan däre- mot all hänsyn tagas till de särskilda förhållandena, som förefinnas inom de olika flottledsområdena. Jag kan alltså ej heller instämma i det ytt- rande, som fälldes af föredragshållaren vid Östersundsmötet angående s. k. kubikflottning: >»— — ty någon annan fördelningsgrund, som kom- mer rättvisan närmare än denna (kubikmassan), torde svårligen kunna föreslås, då man med fog kan säga, att den flottade virkesmassan i all- mänhet ställer sig proportionell emot flottningskostnaden äfvensom emot virkesvärdet, då fråga är om frisk virke». Enligt den erfarenhet jag har, varie- rar äfven virkesvärdet pr kubikfot betydligt för olika längder och diametrar. 286 AXEL LÖF,. Hvad slutligen kostnadernas fördelning med hänsyn till flottgodsets värde vidkommer torde af det föregående utan vidare vara klart, att intet samband mellan flottgodsets värde och flottningssvårigheten kan förefinnas annat än i vissa undantagsfall. Det mest exklusiva uttalandet i denna riktning gjordes af en skogsman vid Östersundsmötet förliden sommar. Denne ser saken uteslutande från skogsvårdarens synpunkt, full- komligt fritt från alla ekonomiska och tekniska hänsyn. Ur anförandet tager jag mig friheten citera: »Vi få då till början komma ihåg att alla flottnirgsomkostnader drabba enbart skogsägarna inom det vattenområde en flottled behärskar. Hvarje virkesköpare måste nämligen vid bestäm- mande af köppriset afräkna alla kostnader, som drabba det inköpta virkes- partiet, sålunda utom allt annat äfven flottnings-, amorterings- och ut- sorteringskostnaderna. Då sålunda alla flottledsomkostnader endast angå skogsägarna, och man vidare förutsätter — hvilket torde vara berättigadt — att hvarje har skogsmark i genomsnitt producerar samma antal hugg- ningsbart virke af olika dimensioner, är det skogsägarna fullkomligt lik- giltigt, huruledes flottledens omkostnader fördelas på de olika dimensionerna," men det är nödvändigt att fördelningen sker så, att skogshushållningens ändamål icke förfelas, d. v. s. så, att hvarje dimension, som enligt en god skogsvård bör uttagas, lämnar vinst, ty eljest kommer afverkningen af dimensioner, hvilkas uttagande ej lönar sig, att förhindras till skada för en god hushållning.»" Det är gifvet, att den,som förädlar en råvara, måste vid dennas inköp afräkna afdf/a för förädlingen uppkommande kost- nader äfvensom en viss förädlingsvinst. Hvad som återstår sedan sum- man af dessa omkostnader fråndragits de förädlade varornas försäljnings- värde är alltså råvarans värde. Uppgå förädlingskostnaderna till sammä belopp som försäljningsvärdet, är råvaran värdelös, och den ekonomiska gränsen för råvarans tillgodogörande är uppnådd. Öfverskrides denna gräns, uppstår förlust, och råvaran får ett negativt värde. Tillämpa vi detta på skogshandteringen se vi, att om dimensioner, »hvilkas uttagande ej lönar sig» ändock skola uttagas och förädlas, sänker detta skogsvärdet å allt virke i motsvarande grad. Kan detta ur privat- och nationalekono- misk synpunkt vara riktigt? Ja, till en viss grad, ty genom den ökade tillväxt, som bör blifva en följd af möjligheter till bättre beståndsvård, genom ökade arbetstillfällen för befolkningen o. s. v. erhålles en indirekt vinst, men det måste äfven i detta fall finnas en gräns, som ej får öfver- skridas, och om man bestämmer, att hvarje dimension, som enligt en god skogsvård bör uttagas, skall med hjälp af sättet för flottningskostnadernas fördelning, lämna en vinst, som är skenbar och vilseledande, då fruktar jag, att denna gräns kommer att betydligt öfverskridas. Jag tviflar äfven URKtirs abeforf: EFTER HVILKA GRUNDER BOK KOSTNADEN FÖR FLOTTNING FÖRDELAS 287 på att skogsägare skulle vara villiga lämna skogsvårdsbidrag i denna form, åtminstone inom Dalälfvarnas vattensystem, där förhållandena i fråga om skogsmarkens produktion ej öfverenstämma med de förutsättningar, den citerade talaren omnämnt, och det alltså är af vikt för skogsägarne huru flottledens omkostnader fördelas. Skulle man ej nå ett bättre resultat om de kostnader, som skulle drabba skogsägarna för de mest värdelösa dimensionernas »vinst», utdrifning, märkning!, flottning, sortering och förädling m. m. i stället användas direkt till skogsvårdens bästa? Af stor betydelse äro de rent tekniska svårigheterna med flottning af klena virkesdimensioner. Genom svårigheten att förse klent virke med tydliga flottningsmärken blir sorteringen särdeles dyrbar. Allt hand- terande med sådant virke i flottleden är tidsödande och transport eller förvaring inom bommar eller länsar är svår på grund af det klena virkets benägenhet att krypa. Brötar bindas fastare af klenare än göfre virke. Upptagningen ur flottleden är dyrbarare o. s. v. Härtill kommer den för klent gallringsvirke och rötskadadt virke särdeles betydande sjunk- ningen under flottningen. Ett bättre tillvaratagande af nu såsom odugligt ansedt virke torde alltså ej kunna ernås blott genom att påbjuda billigare villkor vid flott- ning af vissa virkessortiment. De försök och utredningar jag härofvan framlagt gälla, som förr framhållits, Dalälfvarna med bifloder. Huruvida förhållandena inom andra flodområden äro så likartade, att de resultat, som här ernåtts, kunna direkt tillämpas på dessa, är jag ej i tillfälle afgöra. Jag har dock velat fram- lägga detta för att söka visa, att man bör kunna finna en objektiv grund för bedömandet af olika virkesslags flottningssvårighet i förhållande till hvarandra, och ej vara hänvisad uteslutande till gissningar och per- sonliga uppfattningar. Bristen på flottningsstatistik försvårar dock för närvarande på många håll verkställandet af dylika utredningar. Det har på sista tiden höjts röster för att i en blifvande flottnings- lagstiftning söka få in den bestämmelsen, att kubikmassan och icke flottningssvårigheten skulle läggas till grund för flottningsomkostnadernas fördelning. Jag hoppas med ofvanstående tydligt hafva visat hvarthän en sådan bestämmelse skulle leda för åtminstone ett af våra största flott- ! Utdrifnings- och märkningskostnader uppgå inom Dalälfvarnas flodområde till flera gånger högre belopp än flottningsomkostnaderna. 288 AXEL LÖF. ledssystem, och jag hoppas äfven att skogsvårdarna inse, att en verklig skogshushållning måste blifva lidande på att sådana bestämmelser skulle införas, som fördyra flottningen i allmänhet och för vissa virkessortiment i synnerhet. Om virket apteras på ett för flottningen ej alltför olämpligt sätt —, hvilket kan ske utan att dess värde därigenom sänkes — och om någon hänsyn i öfrigt tages till flottningens rent tekniska sidor, skall det nog visa sig att flottlederna på ett fullt tillfredsställande sätt kunna be- tjäna och befrämja skogsvården, utan att sådana extraordinära åtgärder tillgripas, som att t. ex. belasta värdefullare virke med otillbörligt höga kostnader för att kunna uttaga större kvantiteter mer eller mindre värde- löst virke. Det må vara hvarje skogsägares sak att afgöra, om och när det af skogsvårdshänsyn är lämpligt och nödvändigt vidtaga dylika åtgärder. Den som gör en sådan uppoffring af en delaf vinsten på sitt värdefullare virke får då äfven själf direkt nytta däraf. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN; 1912, H. 6. Norrländska skogsvårdskommitténs betänkande. I. Förslagets allmänna hufvuddrag. Föredrag vid Föreningens för skogsvård årsmöte den 19 mars 1912. Af GöstA TAMM. Som torde vara bekant, har kommitténs uppdrag varit »att verk- ställa utredning angående de åtgärder, som kunde böra vidtagas för att åstadkomma en rätt vård af kronans och de under skogsstatens tillsyn ställda skogarna i Norrland och Dalarna och att till Kungl. Maj:t in- komma med de förslag, till hvilka den verkställda utredningen kunde föranleda». Det måste då ha funnits en särskild orsak till att Kungl. Maj:t fann sig föranlåten att tillsätta en kommitté med ett dylikt uppdrag. Det måste ligga ett påstående, och ett starkt påstående, bakom en sådan åtgärds vidtagande. Så har också varit förhållandet. Det påstående, som förorsakade denna kommittés tillsättande, framfördes på detta rum och utaf denna förening, hufvudsakligen vid dess ordinarie sammanträde år 1906, då en diskussion, som alla känna till, och som jag sålunda icke behöfver återföra i minnet, här fördes, mycket liflig och med del- tagande från olika håll. Denna diskussion afslutades med antagandet af en resolution, däri en bestämd begäran framställdes till Kungl. Maj:t att tillsätta en kommission med uppdrag hufvudsakligen sådant, som sedermera tillföll den norrländska skogsvårdskommittén. Det har då synts ledamöterna af denna kommitté vara rätt och tillbörligt, att den ursprungliga upphofsmannen, om jag får använda detta uttryck, till skogsvårdskommitténs arbete, Skogsvårdsföreningen, också skulle vara det forum, där, näst inför Kungl. Maj:t, resultatet af detta arbete fram- lades. Så har också skett, hvilket en blick på dagens föredragnings- lista tydligen ger vid handen. Betänkandet aflämnades så sent som i lördags, den 16 dennes, och i dag diskuteras det vid föreningens sam- manträde. , Det uppstod då för oss den frågan: hur bör ett sådant förslag fram- läggas, när det skall upptagas till diskussion utaf dem, som förstå och 2900 GÖSTA TAMM. intressera sig för saken? Man skulle kunna ha tänkt sig antingen en ingående och uttömmande objektiv framställning utaf förslaget i dess helhet, eller också kunde man tänka sig, att man plockade sönder och uppdelade förslaget i vissa hufvudgrupper och tog hvarje hufvudgrupp för sig. Kommittén har i samråd med föreningens ledande män be- slutat sig för det senare tillvägagångssättet, och därtill har det ju funnits icke så få skäl. För det första har ju betänkandet blifvit af en omfatt- ning, som rent af förbjuder, att samma inledare skulle kunna i ett före- drag redogöra för hela betänkandets innehåll, och för det andra ha ju, som alla förmodligen redan känna till, inom kommittén framträdt så skilda åsikter, att man nästan kan påstå, att betänkandet framgår på tvenne parallella linjer. Det hade då varit svårt för en person att göra denna framställning fullständig och tydlig. Man trodde också, att det skulle vara bättre, att de, som äro de olika förslagens ursprungliga framställare, också skulle få tillfälle att här i föreningen föra fram sin uppfattning, här stå upp och vittna för sin öfvertygelse. Men då man har gått in på den vägen att ta upp de olika hufvud- grupperna hvar för sig, hvarför har man då valt, såsom synes af före- dragningslistan, att en person skall redogöra för förslagets allmänna hufvuddrag? Ja, man har kanske tyckt, att det här underbarnet först borde förevisas för föreningen, och framvisas helt och hållet sådant det är och icke bitvis, för att föreningen, dess andlige fader, skall få se det och säga ifrån, om den vill kännas vid det, och om den tycker, att det är ett välskapadt barn eller ett missfoster, och då denna roll af förevisare — man kan kalla det hvad man vill, impressario eller jordemoder — kommit på min lott, skall jag försöka att ej göra mig skyldig till dylika personers vanliga fel, att endast framhålla förtjänsterna, utan jag skall försöka förevisa det lilla lifvets olika delar och lägga fram det till be- skådande sådant det verkligen är. Jag sade det Zilla lifvet. Det är delvis ett felaktigt uttryck, hvilket man märker, när man ser på föreliggande betänkandes storlek och kom- mer ihåg, att det endast är första delen, som vi ännu ha färdig. Men jag kan i alla fall, innan jag ingår på det hela, icke underlåta att fram- hålla, att det är helt naturligt, att det må vara aldrig så digert detta betänkande, så innehåller det likväl endast en obetydlig del af hvad som under så lång tid inom kommittén har dryftats och beslutats. Jag vill i detta hänseende som exempel för föreningens ledamöter endast framhålla en liten uppgift, som återfinnes på sidan 285, och som ut- göres af blott fem rader: »Med ledning af uppgifter från jägmästarna i lappmarksreviren har kommittén låtit uppgöra en tabell öfver virkes- utsyningarna under åren 1895— 1909 (bil. 12). Af denna tabell framgår, NORRLÄNDSKA SKOGSVARDSKOMMITTENS BETANKANDE. 291 att årliga medeltalsutsyningen för hektar och revir varierat från 0,26 kbm. (Juckasjärvi revir) till 1,3 kbm., (Storbackens revir) samt i stort medeltal uppgått till omkring, 0,70 kbm. för hektar.» Det stycket, bara det, har orsakat kommittén en hel sommars ihärdigt arbete med tillhjälp af många biträden. Vi ha insamlat behöfliga uppgifter, sedan bearbetat materialet, och det har då visat sig, att resultatet icke varit så tillförlitligt, att det kunde läggas som stöd för den ena eller andra åsikten, och hela resul- tatet af denna sommares arbete ligger i de citerade orden. Detta anför jag som ett bevis på att det kan ligga mycket mera bakom ett dylikt arbete, än som möjligen kan synas. Jag öfvergår nu till några mycket kortfattade meddelanden om inne- hållet af kommitténs betänkande. Frånsedt en del mindre ärenden sönderfaller detta i två hufvudgrupper: statens skogar och enskildas skogar. Afdelningen rörande statens skogar inledes med ett utlåtande om hushållningen på dessa skogar, och man hade redan i departements- chefens yttrande till statsrådsprotokollet största anledning att anse denna punkt som en af de viktigaste. Statsrådet säger nämligen vid föredrag- ningen af ärendet om kommitténs tillsättande, att »särskildt frågorna om hvad den nuvarande generationen bör kunna uttaga af det före- fintliga skogskapitalet, om rätta tidpunkten för dettas tillgodogörande och om hvilka åtgärder, som böra vidtagas för att åt kommande genera- tioner icke blott bevara detta kapital vid oförändradt värde, utan äfven lämna det förökadt och förbättradt, äro på skogshushållningens område af vital beskaffenhet och kräfva ett omsorgsfullt och allsidigt bedömande.» Det var den utgångspunkt vi hade, då vi gingo till att behandla frågan om hushållningen på statens skogar. Vi ha därvidlag då kommit till en första sammanfattning, som återfinnes på sidan 48 i betänkandet, där kommittén i tre hufvudpunkter framställer sina åsikter rörande de huf- vudkraf, som böra ställas på en rationell hushållning med statens skogar. Kommittén säger sålunda: >»A. Skogshushållningens ledande ekonomiska princip skall vara att afvinna skogarna största behållna afkastningen per ytenhet. B. Afverkningssättet bör icke bestämmas generellt, utan lämpas efter rådande lokala förhållanden i syfte att i möjligaste mån befordra beståndens vård och lämpliga förening. C. Beräkningen af skogsafkastningen skall ske enligt sådana grun- der, att nödig hänsyn tages till såväl en rationell skogsvårds fordringar, som berättigade kraf på jämn afkastning.» Kommittén öfvergår därefter till att i olika kapitel försöka redogöra för den hittillsvarande hushållningen å statsskogarna i Norrland och Dalarna och att på grund af egna iakttagelser under företagna resor, 202 GÖSTA TAMM. inkomna svar på frågeformulär och öfriga granskningsmetoder ge en kort öfverblick af det nuvarande skogliga tillståndet å statens krono- parker i Norrland och Dalarna, liksom af utfärdade bestämmelser an- gående skötseln af dessa skogar, hvarefter vi komma in på de hittills gällande skogsekonomiska principerna och deras tillämpning på statens skogar. Vidare tala vi om afverkningssätt och föryngring liksom om beräkningen af skogsafkastningen och sluta med en sammanfattning, som återfinnes på sidan 141. Rörande denna sammanfattning vill jag endast framhålla, att vi där så starkt som vi kunnat pointerat, att som man för närvarande icke vet någonting om förhållandena på stora om- råden, en af de första uppgifterna måste vara anskaffande så fort som möjligt af bristande undersökningsmateriel. Vidare komma vi till att afsättningsförhållandena i de norrländska trakterna måste förbättras, innan något annat kan göras, och dessutom framställa vi en del andra önske- mål, som jag icke skall uppräkna, då dessa naturligtvis komma fram i det första inledningsföredraget. Vi ha därefter att öfvergå till fortsättningen af betänkandet och komma då in på en särskild afdelning om förvaltningen af statens skogar. Vi hade visserligen icke i vårt uppdrag särskildt fått uttaladt, att vi hade med dennna sak att göra, men det förstår hvar och en, att vi icke kunde ingå på frågan utan att beröra administrationen, ordnandet och organiserandet af denna administration, och vi ha också ganska in- gående behandlat denna fråga. Rörande själfva organisationen har, som väl är kändt, föreslagits en uppdelning af förvaltningen af statens skogar och af den uppgift, som hittills ålegat skogsstaten beträffande enskilda skogar. Hvad angår organisationen, hvilken fråga också blir föremål för särskildt inlednings- föredrag, ha vi föreslagit inrättandet af en mellaninstans, distriktsstyrel- sen, vidare att virkesförsäljningen skulle uppdragas åt en särskild byrå för handhafvandet af kronans virkesförsäljningar. Rörande uppbörden af statens skogsmedel ha vi föreslagit, att distriktsstyrelsen skulle bli med- lens förvaltare, beträffande bokföringen anse vi, att större öfverskådlig- het och därmed följande planmässighet torde stå att vinna, vidare att en sakkunnig revision af utomstående bör införas, på liknande sätt som redan vidtagits beträffande järnvägsförvaltningen, hvars införande skulle vara ägnadt att höja arbetsresultatet, och så kommer till sist en liten afdelning rörande skogsstatens respenningar. Därefter öfvergår kommittén till de enskilda skogarna, som också komma att bli föremål för särskildt inledningsföredrag, hvarför jag icke nu skall framhålla något annat än det viktigaste, som sammanhänger med hvad jag nyss sade om uppdelandet af förvaltningen af skogarna, så NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE. 293 att den fiskaliska uppgiften och den undervisande uppgiften rörande de enskilda skogarna är förlagd på en särskild tjänstemannakår. Vi ha också föreslagit införande af skogsvårdsafgifter och af särskild skogsvårdssty- relse för att leda undervisningsarbetet och i afseende på utsyningsafgif- terna hemställt om dessas borttagande i vissa fall, där de hittills utgått. Kommittén kommer härefter till ett litet särskildt kapitel rörande skogseld, som icke kommer att beröras i något inledningsföredrag, hvar- för jag därom skall be att få yttra ett par ord. Jag vill då peka på att vi bibehållit de bestämmelser, som vi sedan gammalt i detta hän- seende haft i byggningabalkens stadganden om hvarje svensk medbor- gares skyldighet att vid sådan allmän fara som skogseld skynda till och med sitt arbete hjälpa till med släckning. Vi ha emellertid härvid velat införa en mera fast organisation och detta hufvudsakligen på det sättet, att socknarna skulle indelas i brandrotar, hvar och en under en ansva- rig brandrotemästare, hvilken skulle erhålla en viss polismyndighet, och hvars åligganden skulle räknas bland vanliga kommunala förtroendeupp- drag. Då vi emellertid bibehållit stadgandet om skyldighet för hvarje svensk man att skynda till vid skogseld, ha vi icke undgått att finna, att denna håg att skynda till icke har varit så i ögonen fallande, som man skulle kunna önska, utan ha vi fått lof att tillgripa ett gammalt kändt botemedel därvidlag för att öka på skyndsamheten, nämligen att införa ersättning eller särskild belöning för det arbete, som utföres, eller rättare sagdt, vi vilja ge Konungens befallningshafvande möjlighet att alltefter intensiteten i arbetet belöna dem, som på ett särskildt verk- samt sätt deltagit. Därmed har jag behandlat kommitténs uttalande, som alltså slutar på sidan 556. Men man finner, att sedan kommittén satt punkt efter sitt betänkande, förekomma icke mindre än öfver 200 sidor reservatio- ner. De utgöra alltså en betydlig del, öfver ?/; af det hela. Man kunde ju vänta, att den omständigheten, att så omfattande och så många re- servationer framkommit, skulle ge anledning till klander, och så har ju redan skett. Det har t. o. m. sagts, att detta för kommande eller varande skogsvårdskommittéer skulle utgöra ett afskräckande och varnande exempel. Jag skall be att med ett par ord få uppehålla mig därvid. Det ligger ju särskildt på den, som är satt att såsom ordförande leda en kommittés förhandlingar, att söka få ett så enhetligt och full- lödigt uttryck för kommitténs uppfattning som möjligt, för att kommitténs arbete skall kunna tänkas leda till något resultat. Men om herrarna här, som känna till detta förhållande, tänka efter, skola ni väl kunna finna, att det från början var, lindrigt sagdt, en mycket svårlöst uppgift att kunna ena olika åsikter i dessa så viktiga och så ingripande frågor. Skagsvårdsföreningens Tidskrift, Allmänna delen, 1912. 21 204 GÖSTA TAMM. Jag kan nämna, att det i två år varit min förhoppning och min sträfvan, ja allas vår sträfvan, att så skulle kunna ske, men då det visade sig, att det icke skulle vara möjligt i kardinalpunkterna, stod man inför den eventualiteten: är det bättre att försöka komma med ett kompro- missförslag, eller är det bättre att komma med de rena linjerna? Vår uppfattning härutinnan framgår tydligen af den form betänkandet fått. Vi ha ansett, att det vore lyckligare, att de olika åskådningarna komme fram med sina skäl och sina motskäl och att få dessa skäl och motskäl framförda så fullständigt det stode i vår förmåga att göra det. Sedan få de, som till sist skola ha ledningen af landets skogshushållning, så- väl den statliga som den enskilda, ansvara för och försöka staka ut vägen. Hvar och en inom kommittén är på det klara med hvad han tycker; vägarna ha skilts, men vi tro, att det är bättre, att de ligga klara än oklara. Sålunda är resultatet af så många års arbete, att här står påstående mot påstående. Men en bidragande orsak därtill får man väl söka i det förhållandet, att vår unga skogshushållning ännu står på utveck- lingens stadium. Den rör sig ännu i mångt och mycket på de teore- tiska spekulationernas område, och detta därför, att vi ännu icke veta tillräckligt, att vi ännu icke ha möjlighet att utgående från det säkra och vissa vetandets ståndpunkt med praktikens fasta element föra ihop våra teoretiska reflektioner. Men när jag ser mig omkring i denna för- samling, Föreningen för skogsvård, med dess representanter för kunskap och vetenskap, dessa män med obrutet lefnadsmod och en bestämd arbetslust på detta område, då är det, som om jag känner och som om jag vet, att det icke skall dröja länge, förrän just rörande våra skogar vi skola kunna gå till arbetet från vetandets fasta grund utefter det lefvande lifvets säkra riktlinjer, och det unga skogliga Sverige, som an- svaret härvid åligger — det är jag säker på — både wz!/ och £an och skall ur våra millioner grönklädda hektar framlocka de rikedomar, som skola bidraga att göra vårt land till ett rikt land, med hem och bröd för de många millioner, som där bygga och bo. Men ge mig rätt i det, mina herrar, att vi alla vid det arbetet böra låta oss ledas af en gammal känd sats, som jag vill läsa så, att »grau, lieber Freund, ist alle Theorie, nur grän des Lebens junger, goldner Baum.» SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN, 1912, H. 6. MEDDELANDEN FRÅN FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD. Protokoll, fördt vid Föreningens för skogsvård årsmöte å Hassel- backen i Stockholm tisdagen den 19 mars 1912. NG Mötet, som var besökt af närmare 400 personer, öppnades kl. 10 f. m. af styrelsens ordförande, universitetskansleren grefve FR. WACHTMEISTER. NA Herr ordföranden uppläste följande Styrelseberättelse för 1911. Under det tilländalupna året har föreningens medlemsantal utgjort 2,406, förutom 253 prenumeranter å föreningens tidskrift. Medlemsantalet och antalet abonnenter på fackafdelningen från olika länder har fördelat sig på nedanstående sätt: Antal Abonnenter på medlemmar: = tidskriftens fackafdelning SKADAS Fopfersg sr ANOS 2,168 863 NOTE CNRRA SNR NIR KA seu 70 32 ID ATT ANKS Se S rNNS NRST , 19 IO ENN EEE CN OR SN ae AES 142 36 Öfriga Tä GÖRAN y Aspen 7 4 Summa 2,406 Summa 995 Inkomster och utgifter, som balansera på 42,032: 30 kr., äro närmare specificerade i revisionsberättelsen. Liksom förut har föreningen utgifvit dels Skogsvårdsföreningens tidskrift, hvars allmänna del tryckts i 3,300 ex. och fackafdelning i 1,300 exemplar, dels Skogsvårdsföreningens folkskrifter n:o 25—28 i en upplaga af 17,000 exemplar af hvardera. 296 MEDDELANDEN FRÅN FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD. Föreningens exkursion i juni 1911 till Storfors bruks skogar, Vassgårda kronopark, Alkvetterns och Högsjö skogar var talrikare besökt än någon före- gående och räknade 110 deltagare. För. år 1912 har styrelsen planlagt en exkursion i slutet af augusti månad till stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolags skogar i Dalarna och Hamra kronopark. Stockholm den 18 mars 1912. STYRELSEN: S 3: Föredrog ordföranden efterföljande Revisionsberättelse. Undertecknade, af Föreningen för skogsvård utsedda revisorer för år 1911, få efter det styrelsens protokoll genomgåtts och granskning af för- eningens räkenskaper ägt rum, härmed afgifva följande berättelse för sagda år. Allmänna kassan: Debet. Behallming. frän var sLOMO oc... ss sehr oe bea re Eje se SERENA SA 2:3AMOA Inkomster : Afgifter från årligt betalande ledamöter: FÖTSKELALSKTTEC TIN, te se AS EE 15,6010: 26 » ETTA REG Ar Dr [AD 145: 20 —16,355: 46 Prenumeration å tidskriften ............... 1,241: 60 » FUETOLKSKriftern a oe 1,184: 79 » » » genom skogsvårdsstyrelserna ........... FARA 5,00: 5TE 8,102: 90 Försålda äldre årg. af tidskriften ...... 379: 89 » » » » folkskrifterna... 274205) 52 Separat? OCh Ip aAa 207:45 3,0 13: 86 Tryckningsbidrag från staten (för skogs- försöksanstaltens meddelanden) ... 4,3789: — D:o från skogsvårdsstyrelserna............ 5,105:05 = 9,483: 05 RÄNTOR NO Ch) SAD ALLET säs sersr lane dr NESSER ON SA 905: 38 Skogsvårdsföreningens frökontrollanstalt ss... 253 Utlåning af skioptikonbilder och klichéer... .......... 2035-25 AID ON SINKOMSKÖE" 40j od edra SS AA pp SSR SS ENL SE 949: 58 TDITekt Stats AT Slå Ds sås st Syr sa ör, LES FAS RAA N SNR AS 2,050: — IDIVETSCEUIK OM Ste) oa egdsss serb se SAS SSE SSA SIS 9:60 —41,798: 18 Summa kronor = 42,032: 30 MEDDELANDEN FRÅN FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD. 297 Kredit, Utgifter : Framställning af tidskriften och folkskrifterna: [UV GK Pan nosen Ak Es gera RSS 22,435: 48 TULTES EL ATLO TAC TN ar sera NE SE Iss 1,002: 20 inköp af äldre årg. af tidskriften 36: 50 bindning af tidskr. och folkskr. 833: 20 24,967: 38 MIRIEE HE:S ALLE OCC TNE ae AA a a a mm dra dee nets 453435 7 Tidskrifter, tidningar, riksdagstryck m. ms. sssooooc. 98: 57 Porton: postporton och järnvägsfrakter = 2,593: 92 ud Skicknin gas moSI0S esse 69: 65 telefon- och telegramafgifter ...... 271: 94 2,935: 51 Himkostnader för. kOntOret. 3 ...s..cs:ssiisossosssasrkk re sens 1,660: 69 RACE DR KON LOLEEI ess ekke d eds RE HN TR TNA 113: — KENTER AT! CEN O ChP DOCKER säs odsssesscbus bereder en nekens ccs 551: 60 Skrifmaterialier och smärre trycksaker .asosooos..... 540: 04 BIOS ACNE fON IM ECE ssd sd Wsbaskb sk st ka nd ser ser 533: 95 Utgifter för Föreningens delt. i utst. i Örebro ...... 228: 98 Aflöningar till sekr., skattm., redaktörerna ............ 5,000: — NRAETSE TIGA såra dead NA ER PAREN RE SER 14:53 41,707:42 Tee ba Ar OLE hr n(O YA REAR ES AR EN SER (RESTS ARE ST 324: 88 Summa kronor 42,032: 30 Ständiga ledamöters fond: Debet. NESS OR År AIN RADE TOLO oas ensg a lskeh ten esse sun gsse se 13,900: — 3 EI DNKERLEN få NSL. a (0) 10) st rr SR ERS Ar EA SOON ATA 2005 Kredit, förgacade. balans, behälloing till TOTAssssscseossssdisfengs as sönder sr nea 14,200: — Föreningens kontanta tillgångar utgjorde alltså vid årets slut 14,524: 88 kronor, hvaraf 14,200:— kronor voro placerade i Elvestorps aktiebolags 5 & obligationer, som för oss uppvisats. Härtill komma — förutom klichéer, skioptikonbilder och lager af För- eningens tidskrift och folkskrifter — dels utestående fordringar, nämligen för medlemsafgifter 21: 20 kronor samt för annonser 108: 80 kronor eller till- sammans 130: — kronor, dels böcker och inventarier till i förteckningar upp- taget värde af 4,050: 82 kronor. Kassaredogörelsen är öfversiktligt uppställd och verifikationerna genom- gångna; och få vi på grund af den verkställda granskningen tillstyrka för- eningen att bevilja dess styrelse och skattmästare full och tacksam ansvars- frihet för förvaltningen under år 1911. Stockholm den 15 mars 1912. RK. HANSTRÖM. C. AD. ÖHRSTRÖM. MEDDELANDEN FRÅN FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD. NN No (0 $ 4. I tur att afgå bland styrelsens ledamöter voro grefve Fr. WACHT- MEISTER och intendenten J. H. HUuLTIN samt såsom suppleant öfverjägmästaren FR. BAER. Dessa återvaldes med acklamation för en tid af ytterligare 3 år. YT Till revisorer utsågos jägmästarna KARL HANSTRÖM och HJ. MoDIGH med jägmästarna C. A. ÖHRSTRÖM och GUSTAF LUNDBERG som suppleanter. YO: Herr ordföranden lämnade följande meddelande rörande den planerade skogsutställningen: Föreningen torde erinra sig att anordnandet af en stor skogsutställning varit föremål för Föreningens intresse vid flera olika sammankomster. Å För- eningens vägnar har styrelsen utsett kommitterade för att utreda denna fråga och möjligen kunna komma till ett resultat. Men det har ännu icke blifvit något af, såsom vi alla veta. Det var ju, som herrarna behagade påminna sig, först meningen, att den stora skogsutställningen skulle äga rum 1912. Nu äro vi emellertid framme vid detta år. Orsaken, hvarför vi icke kunnat göra något i år, är först och främst de dåliga penningtider, som inträdde strax efter att detta förslag kom fram, då man hade tänkt sig att genom enskild offervillighet få mycket stora summor. Denna plan måste man alltså af berörda skäl öfverge. Ett annat skäl till att det icke kunnat bli något af har varit, att man allttid tänkt sig kunna få disponera skogsinstitutets nuvarande byggnad och tomt till detta ändamål. Man hade trott, att skogsinstitutet skulle bli bortflyttadt förr än som kommer att ske, och vi veta, att skogsinstitutet ännu är kvar på sin plats, och det är ännu icke klart, när det kommer att flyttas. Nu har det likväl gjorts en hel del ändå för denna skogsutställning utaf kommitterade; de ha åstadkommit åtskilliga förberedande arbeten, som nog för en blifvande skogsutställning komma att vara till nytta. Men det har på senare tider kommit fram en tanke, som säkerligen är värd ganska mycket beaktande, nämligen att kombinera denna skogsutställning med det stora landtbruksmötet i Stockholm 1916. Våra kommitterade ha med anled- ning af denna tanke vändt sig till styrelsen för det blifvande landtbruks- mötet och ha utaf den fått ett svar, som visserligen icke 1 allo är tillfreds- ställande, men som i alla fall visar, att styrelsen för landtbruksmötet ställer sig mycket välvilligt till denna plan. Man kan sålunda hoppas att genom förnyade underhandlingar med denna styrelse kunna komma till ett fördelaktigt resultat. Jag vill då i afseende på denna plan säga, att det ju icke är fråga om någon sådan liten utställning, som vi hade i Örebro i somras, utan det är fråga om en betydligt större anordning, och vidare vill jag betona att man naturligtvis hade tänkt sig, att denna skogsutställning skulle vara öppen en afsevärdt längre tid än landtbruksmötet. Emellertid ha vi i styrelsen liksom äfven våra kom- mitterade den uppfattningen, att detta är det enda sätt, på hvilket man för närvarande kan tänka sig få denna fråga om en större skogsutställning löst, och med anledning däraf ber jag att få anhålla hos föreningen, att föreningen MEDDELANDEN FRÅN FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD. 299 styrelse och de kommitterade i uppdrag att underhandla med styrelsen för det allmänna landtbruksmötet i Stockholm 1916 och söka, så godt de kunna, få frågan om en skogsutställning löst. Det är icke sagdt, att det lyckas oss, men jag anhåller, att föreningen ger oss i uppdrag att försöka göra så godt vi kunna. Härefter yttrade hofstallmästare Tamm: Som jag har haft tillfälle att såväl som kommitterad för Föreningen, som äfven i egenskap af adjungerad ledamot i styrelsen för landtbruksmötet i Stockholm 1916 ta del i ifrågavarande underhandlingar, skall jag be att för Föreningen få förklara, att landtbruksmötets bestyrelse i detta afseende ställer sig synnerligen välvillig och har bestämdt förklarat, att alla de önskemål, som från Föreningens sida kunna framställas rörande denna utställning skola, såvidt möjligt, af landbruksmötets bestyrelse tillmötesgås. Mötets plats är redan bestämd till Ladugårdsgärdet, och det var starkt ifrågasatt, huruvida man icke skulle kunna, under förutsättning att skogsin- stitutet fortfarande stod till disposition, anordna två parallellutställningar, en på Ladugårdsgärdet, den rena landtbruksutställningen, och en på skogsinstitutet. Men detta arrangemang skulle möta oöfverstigliga svårigheter. Då bestyrelsen för landtbruksmötet sålunda afböjt tanken att anordna en utställning vid skogs- institutet, har man dock klart för sig, att, om man skall få något intresse för ifrågavarande utställning, alla Föreningens önskningar måste tillmötesgås. Jag har velat framhålla detta och säga, att jag icke tror, att föreningen genom att bifalla herr ordförandens framställning afkläder sig möjligheten att på något sätt få en värdig utställning. Alltså skulle jag be att få yrka bifall till herr ordförandens förslag. På grund af ordförandens hemställan uppdrog föreningen åt styrelsen att utreda möjligheten för skogsutställningens afhållande i samband med landt- bruksmötet i Stockholm år 1916. $$ 7. Hofstallmästare GusTt. TAMM redogjorde för de allmänna hufvud-= dragen i Norrländska skogsvårdskommitténs betänkande (se sid. 22 —234 i h. 6 af denna tidskrift). NE Öfverjägmästare P. O. WELANDER inledde den del af betänktandet, som berör ekonomiska och skogliga synpunkter vid skogsförvaltning. (Kommer att införas i ett följande häfte). Härefter yttrade' sig hrr HECKSCHER, TOR JONSON, WIGELIUS, ERNST ANDERSSON, DE VERDIER, GRÖNBERG, ARVID NILSSON, P. O. WELANDER, WALLMO och TIGERSCHÖLD. $ 9. Sedan en frukostrast tagits på 45 minuter, fortsattes diskussionen med yttranden af hrr. ARVID NILSSON, P. O. WELANDER DE VERDIER, WALLMO, ERNST ÅNDERSSON och TOR ANDERSSON. 300 MEDDELANDEN FRÅN FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD. $ I0. Lämnade öfverjägmästare WALLMO en kort redogörelse för de hufvud- resultat, som erhållits genom försökstaxeringen af Värmlands läns skogar. Sr: Redogjorde jägmästare NILS RINGSTRAND för den del af norrländska skogsvårdskommittens betänkande, som berör statens skogsadministration (kommer att införas i ett följande häfte). Härefter yttrade sig hrr WIBECK, WALLMO, AF WÅHLBERG, TAMM och BJÖRKBOM. föret Sedan öfriga frågor på föredragningslistan, de enskilda skogslagarna och deras handhafvande samt staten såsom förädlare af virke uppskjutits till en annan gång, upplöstes sammanträdet kl. 6 e. m. Vid protokollet GUNNAR SCHOTTE. F. CL:SON WACHTMEISTER. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, 10912, ALLMÄNNA DELEN, H. 6. IN MEMORIAM. Clas Ludvig Malmström. TöS/rOOrsE EOS 10 T. Det var en verklig ärans man, hvars lifslåga släcktes, då ljusbringerskan Lucias dag gick in i fjol. Få af de personer, som kommo i nära beröring med Clas Malmström, kunna hafva undgått att känna sig dragna till honom, hvars karaktärs grunddrag voro rättrådighet och godhet. Annu stod han i sin fulla krafts dagar, ännu brann verksamhetslusten oförminskad inom honom, då han skördades af döden. Det var visserligen intet lysande lef- nadslopp, som nu afbröts, men det var ett lif, som utmärkts af ärligt och troget arbete öfverallt, där den bortgångnes krafter togos i anspråk. De unga, som nu lämna skogs- institutet för att ägna sig åt arbetet i statens skogar, kunna knappast hafva någon föreställning om, hurudana för- hållandena voro för dem, hvilka i förra hälften af 8o-talet — jag hade sånär sagt — djärfdes taga detta steg. Hade den unge skogsmannen ändt- ligen lyckats »komma in» på ett revir såsom extra jägmästare utan lön, återstod den icke mindre stora svårig- heten att söka erhålla arbete och ett sådant, för hvilket betalning erhölls. Utaf en illa aflönad ordinarie tjänste- man — kanske med familj — kunde ej begäras några uppoffringar för den unge extra, som hade endast sig själf a att sörja för. Och såväl statens som den enskilde skogsägarens in- tresse för skogen syntes i allmänhet vara rätt obetydligt. Vi unga nödgades därför ofta se oss om efter arbeten af hvarjehande slag. Clas Malmström t. ex. arbetade såsom tillfällig medhjälpare, renskrifvare och kartritare ät landtmätare samt var informator, samtidigt som han för en månads oaflönad tjänstemerit såsom revirförvaltare utan ersättning hjälpte till med revirexpe- ditionens skötsel eller skogsskolelärlingars undervisning. Ja, det var >»a struggle for life», som väl lyckligtvis i allmänhet besparas nutidens unge 302 IN MEMORIAM. skogsmän. Det drag af vemod, som fanns i Clas Malmströms lynne, fick nog under denna tid sin rikliga näring. Under dessa första år efter afgången från skogsinstitutet sökte Malm- ström vidare utbilda sig för arbete i enskild tjänst genom att i Norge studera sågning och sågverksrörelse och genom att genomgå en särskild kurs i kol- ning. Sedan han sålunda genomkämpat de första fyra åren såsom extra jäg- mästare, blef han 1887 anställd hos konung Oscar.såsom jägare och skogs- förvaltare å Drottningholm. Samtidigt som han uppehöll dessa befattningar, var han e. o. tjänsteman i domänstyrelsen och biträdande lärare vid Husby landtbruksskola. Under nära åtta år stannade Malmström på Drottningholm, som han lämnade för att tillträda platsen såsom skogsförvaltare på Leufsta bruk, hvarest han verkade, till dess han år 1906 blef disponent för Nord- malings ångsågsaktiebolag i Västerbotten. Här fick han fullt utnyttja sin verkligt stora praktiska begåfning under arbetet med att utöfva den närmaste ledningen af ett stort bolags verksamhet, som omfattade både sågverks- och bruksrörelse samt stort skogs- och jordbruk. Det sätt, på hvilket han här löste honom förelagda uppgifter, förskaffade honom ej blott hans arbetsgif- vares förtroende utan äfven underlydande tjänstemäns och arbetares vänskap, aktning och tacksamhet. Äfven den kommun, Nordmalings socken, där han nu blef bosatt, skyndade sig att taga hans arbetskraft och intresse för kom- munala värf i anspråk. Helt visst gaf därför den, som i en ortstidning ritade hans minnesruna, en rätt tolkning åt de mångas tankar och känslor, när han vid ljudet af sorgeklockorna skref: »Ringen ut kring vida slätter fråga, sökande sitt svar: ”Hvarför stäcktes arbetstiden, när den starkast, rikast var?' Ringen tacksam minnesringning kring den bygd, där nyss han stod midt i rastlös mannasträfvan, ärligt trofast, manligt god.» Clas Malmström var sedan 1893 gift med Marie Louise Sillén och sör- jas närmast af henne, son och tvenne döttrar samt åldrig moder och systrar. Herman Lagerquist. SÖREN Gr Fe O Förre jägmästaren i Skellefteå, sedermera Jörns revir E. H. Lagerquist afled den 31 december 1911 i Skellefteå, i det närmaste 66 år gammal. Erik Herman Lagerquist, son af grosshandlaren Lars Erik Lagerquist och dennes maka Hedvig Eleonora Kullman, föddes i Norrköping den 6 januari 1846, blef student af Östgöta nation vid universitetet i Uppsala den 26 maj 1863, antogs till ingenjörselev vid statens järnvägsbyggnader s. å. 17/,,, ingick som elev vid skogsinstitutet 1868 9/5 och utexaminerades därifrån 1869 23/6, förordnades till extra jägmästare i Öster-Dalarnas revir 1870 3!/,, var under åren 1872—1873 skogsförvaltare vid Avesta-Garpenberg och Fa- NOTISER. 303 gersta bruk i Dalarna samt 1874 disponent för Ekmans snickerifabriks skogs- affärer 1 Dalarna. Jägmästare Lagerquists lifligaste intressen lågo otvifvelaktigt åt affärshållet, och det hade säkerligen varit till bästa tillfredsställelse äfven för honom själf, om han kommit att odeladt ägna sig däråt. Emellertid an- togs han till biträdande tjänsteman i skogsstyrelsen 1874 77/,,, blef lärare i skogshushållning vid Varplösa landtbruksskola 1875 ”/,, transporterades såsom extra jägmästare till Gottlands revir s. å. 5/6, var vikarierande adjunkt i mate- matik i Visby högre allm. läroverk vårterminen 1876, förordnades till biträ- dande jägmästare 1 Södra Medelpads revir s. å. 29/., blef tjänstförrättande jägmästare i Skellefteå revir 1877 13/7 och utnämndes till ordinarie jägmästare därstädes den 7 november 1890. Reviret kom att genom k. br. 1900 2!/,, kallas Jörns revir, och 1906 ?5/, erhöll Lagerquist i nåder afsked från sin jägmästaretjänst. Han var ordförande i ångbåts- och industriaktiebolaget Arje- pluog, sysslade äfven med annan affärsverksamhet och ägde en vacker gård i Skellefteå. I de vanliga skogs- och jakttidskrifterna, äfvensom i dagspressen, har han på sin tid medverkat genom uppsatser och artiklar. Jägmästare Lagerquist var sedan den 27 augusti 1878 gift med Selma Gabriella Christina Lindström. EINESZSe NOTISER. Skogsbrandförsäkringsfrågan. När jag nyligen i Skogsvårdsför- eningens tidskrift — h. 12 förra året — läste herr KARL KUYLENSTIERNAS uppsats om »wvåra» skogar och ser, huru han talar för ett västgötabolag, som kallar sig »Skogseld», och då jag af denna uppsats finner, att han ej äger någon kännedom om norrländska skogsförhållanden, då vill jag såsom gammal skogsman säga min mening i denna allvarliga sak. För att väcka intresse för försäkring i »>Skogseld» (ohyggligt namn) har herr K. uppdelat sina s. k. bevis i tre punkter. Den första lyder: »En man behöfver pengar. Hans jordbruk är litet eller intet värdt, och han kan på detta ej få låna det belopp han behöfver. Men han har en vacker 30 å 40 årig skog, som om han hugger ned den till props och pappers- ved skulle gifva honom det belopp han behöfver. Skogsvården får då ge vika för penningebehofvet oaktadt hans kännedom om att denna skog förrän- tar sig genom tillväxt mera än kapitalvärdet skulle göra i bank. Finge han nu ställa sin skog som säkerhet för ett hypotekslån vore detta för honom mera ekonomiskt, men detta kan ej ske, såvida skogen ej är försäkrad.» Detta påstående saknar emellertid fog för sig. Om en egendomsägare vill låna pengar mot inteckning i sin fasta egendom med ett 30 å 40 årigt vackert skogsbestånd, så erhåller han med säkerhet pengar i första bästa bank han vänder sig till. Egendomens taxeringsvärde lägges till grund för lånets storlek och som i detta taxeringsvärde ingår allt, -— jord, åbyggnader, skog — och som dessa fingerade taxeringsvärden numera i många fall öfverstiga realisa- tionsvärdena så går nog den affärstransaktionen för sig utan skogsbrandförsäk- ring. ”Tusenden hafva gjort den erfarenheten. 304 NOTISER. Hugger och gallrar ägaren af den vackra skogen, hvad som bör och kan tagas, så gör han ofta större nytta än skada och skaffar sig på så sätt mer eller mindre hjälp i nöden. Hugger han däremot hela den växande ungskogen, så kommer skogsvårdsstyrelsen med Konungens befallningshafvandes förbud mot afverkningen i bakfickan, och skulle han likväl hux flux hinna ruinera skogsåterväxten, så måste han skaffa nytt skogsbestånd genom frösådd eller plantering och detta ej som han själf tycker utan enligt lämnade föreskrifter. Gör han det icke (på bestämd föreskrifven tid), så kultiveras det afverkade området på ägarens bekostnad, och kan han ej betala kulturarbetena, så säljes hela rasket för betäckande af kostnaderna för skogsmarkens försättande i pro- duktivt skick. Så långt hafva vi, Gud ske lof, kommit z Norrland, och det är den lagen alla skogens verkliga vänner önska få tillämpad i rikets öfriga landskap. I punkt två säger herr K: »Agaren till en egendom med litet jordbruk men med stora utmarker beväxta med ungskog får en dag sina skogar härjade af eld. Som han ej är kapitalist, har han svårt att få skogsmarken besådd, och blir han härtill ålagd, göres detta på billigaste och mest knapphändiga sätt. Om skogen varit försäkrad återigen, hade han fått medel till ett godt arbetes utförande och helt säkert äfven ordnat det efter bästa förmåga. Har en skogsägare förut svårt för att bekosta skogsmarkens försättande i produktivt skick, så får han nog ändå svårare att betala årliga premien (kanske i hundra år) med extra utdebiteringar, sedan ett relativt betydligt kapital blifvit nedlagdt på kultivering. Frestelsen att långt förr än skogen uppnått afverkningsbara dimensioner få lösgjorda pengar ur skogen kan blifva öfverväldigande, för att nu icke tala om liknöjdheten att i tid och med all kraft dämpa en uppkommen skogseld. Resultatet af försäkringen blefve i många fall stora risker och skador för andra skogsägare endast därför, att en mindre samvetsöm penningebehöfvande ägare hade sin skog brandförsäkrad. »Jnled oss icke i frestelse —utan fräls oss i från ondo.» Tredje punkten lyder: »Stora kalmarker finnas 1 vårt land. Det är f. d. skogsmarker, som blifvit afverkade och härjade af skogseld för många år tillbaka. Åsgarna af dessa kunna ej enligt lag tvingas att beså dem med skog och vwilja det helt säkert ej heller tillfölje den stora risk för skogseld, hvarför ungskogar alltid äro mer utsatta än andra skogar. Funnes emellertid möjlighet till försäkring af dylika planteringar skulle säkerligen många kalmarksägare ej draga sig för kostnaden att sätta dem 1 producerande skick.» Här behöfs bättre hjälp, än hvad ett försäkringsbolag kan erbjuda. Är det västkustens flygsandsfält eller Svältorna i Västergötland författaren menar, så fordras hjälp af landsting och staten, och är det godartade skogsmarker, så erhåller ägaren fritt skogsfrö genom skogsvårdsstyrelsen, ofta fria planterings- dagar af skolungdomen. För öfrigt torde de jordägare nu vara få, som ej göra allt hvad de kunna för att få afkastning af skogsmarken. Skillnaden på förr och nu är i detta fall himmelsvid. Låtom oss nu granska villkoren för den af »Skogseld» erbjudna för- säkringen. s:te punkten. >»Om skogen genomskäres af åker, äng eller vattendrag till NOTISER. 305 minst 50 meters bredd, så minskas premien med 20 9.» Tackar så mycket. Men nu är olyckan den, här i Norrland, att skogsskiftena i regel icke genom- skäras af åkrar, ängar, uteslutande löfskogar eller älfvar — åar räknas icke, ty de uppnå sällan 50 meters bredd och skulle, där de utgjorde skillnad längst efter skogsskifte, icke medföra nedsättning i premien, ty då genomskära de ju ej skiftet. Skogsskiftena sluta i regel vid en älf, en sjö eller äro odlade vid ändan af skiftet. I alla dessa fall genomskäres ej skogen på sätt inbjudaren fram- ställer såsom villkor för premienedsättningen. 6:te punkten. »Finnes i eller inom 50 meter från den till försäkring anmälda skogen järnväg, höjes premien med 40 4.» Det lär väl icke finnas någon, som fastnar på denna grofva krok och betalar 40 2 tilläggspremie, då vi årligen hafva exempel på att där skogs- eldar uppkomma genom gnistor från lokomotiv järnvägen blir dömd att betala skadan. 7:de punkten. »Finnes i eller inom 50 meter från den till försäkring anmälda skogen kolmila, kolugn eller annan eldfarlig inrättning höjes premien med 103.» Numera kolas i nästan alla Norrlands skogar, som ligga inom ett afständ af tre mil från järnvägsstation såvida icke redan förut kolning öfvergått marken. I stället för förhöjda premier borde premierna sänkas, där skogsaffallet tillvaratages och skogen såmedelst blir upprensad och faran för svårare öde- läggelse aflägsnas. Ligga däremot topparna efter afverkningen och vindfällen kvar och förekommer torrskog så får elden större näring, och skadan blir be- tydligt större än om marken är rensad. All skogskolning i Norrlands skogar sker på höstarna och vintrarna. Oaktadt jag bor och har min verksamhet i de trakter, där de största kolning- arna nu förekomma (i hela vårt land), så har jag ännu aldrig ens hört talas om skogseld, förorsakad af kolning. Ansvarigheten för delägare är begränsad till högst två gånger årspremien, upplyses man om. Må så vara. Det blir dyrt nog i alla fall, och hvilka garantier kan bolaget lämna för sina förpliktelser gentemot försäkringstagarna? Slutligen vill jag omtala, att jag af herr KUYLENSTIERNA blifvit erbjuden agentur för försäkringsaktiebolaget »Skogseld» med 10, säger tio procent af premien årligen, samt dessutom 1 krona för hvarje tecknadt försäkringsbref. j Minimipremien skulle blifva 2 kronor. Sedan bolagets styrelse med alla dess biträden, generalagenten och underagenterna fått sina rundligt tilltagna arfvoden och provisioner, kan hvem som helst räkna ut sannolikheten för enkel premie eller 200 + tilläggspremie — om olyckor inträffa. I många år har jag på skogsmannamötena framhållit: 1:0. Bilda sockenföreningar, där skogsägarna gemensamt förbinda sig betala en tillräckligt stor dagspenning till alla, som hjälpa till vid släcknings- arbetena. 2:0. Laga sedan, att skogsbygdens alla telefonstationer (växelstationer) hållas öppna hela dygnet under den farliga tiden maj—augusti. 3:0. Bygg utsiktstorn med telefon på de högsta bergstopparna och häll där vakt natt och dag under högsommaren, samt 4:0. Skynda, skynda, skynda genast till olycksplatsen. Här om någonsin gäller det gamla ordspråket: snar hjälp, är dubbel hjälp. Bomsund den 1 mars 1912. Gust. Ekström. 306 EKONOMISKT. EKONOMISKT. Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolags styrelseberättelse för år 1911 med- delar bland annat följande uppgifter för åren 1911 och 1910. Tillverkning 1911 Biprodukter från kolugnarna: LEA få ER SR LR se der on SoR pE GA SAS OSA é 506,524 = mot Attiksyrad kalk 632,700 > fETASPLItE Es ense Se 146,358 R JEFEOSOKOLJA: Fars mia, ole vh ee ERE ENE Er an 76,627 4 SYlVin Olja, I becksochupetE ade: » 56,228 > Vid sågverken. Trävaror: plank, battens och bräder............... stand. — 24,626,s37 » » staf, lådämnen, splittved m. m. ... .. 2 3,347,624 > Krätjäran (Iran pkolugDALEA) Rss eta ee ers sr kg. — > Vid Skutskärs trämassefabriker. SUM CElWOS ANNE on ads ses jes js acne ske » 15,196,704 > SUL CELUTO SAN eafö ok else sa le es SfE >» 20,385,878 » Biprodukter. FTGTP ED USA SSE feD EN a Isa SRS ers surare äs bless TR DEN » 73.530 ? Polyterpenolja och flytande harts .................. » 261,570 , TER ACUTera US PETE so se SR RESA Sd AS SES ASA » 497,735 » Försäljningsbeloppen uppgå till FÖLUULAVAT OLA (oREs Sh sets er Sales Sek As NAN kr. 4,522,361:43 mot DYSTATN ASSÅ dets la fö Ro Gar otörsraj oral fe fe ATA a ra a AA rv 3S127,004— > >» biprodukter från kolugnarna och trämassefa- 1 y 1 SFR ERS RR en ra > 612,794: 23 > Bruttoinkomsterna utgjorde å skogshandtering och sågverksrörelse............ DE NUIS YA AD åa Skutskärs trämassefabriker.................oo.oo00 » 634,581:19 > å biprodukter från kolugnarna och trämassefa- BYIKGENA src (de sera stel sar eek el se bss SAS ANSE »> 246,310: 70 — » INGHOVINS ten (Utg ÖT åa de le Så aj oa ra SEE EE >» —F3HI42,375: 34 >» kg. » » » 2 1910 558,705 690,877 136,813 89,477 54,244 stand. 40,981,447 » » 5,092,291 16,7 54 15,443,726 12,732,943 89,166 212,277 372,155 5,734,833: 58 3,061,165: — 414,492: 99 1,176,240: 85 327,711:126 194,693: 24 2,883,631: 83 I enlighet med styrelsens förslag beslöt ordinarie bolagsstämma den 15 juni en utdel ning af 200 kronor pr aktie med 2,400,000 kr., öfverföring till utdelningsgarantifonden af 496,212: 35 och till 1912 års vinst- och förlustkonto af återstoden. Ansvarsfrihet beviljades styrelsen, som återvaldes. Korsnäs Sågverks Aktiebolags styrelseberättelse för 1911 visar följande siffror. Tillverkning: 1911 DAGAR AC PAVALOP? (stseF eran vek SNS SKUE LTS SSSSR ARR SEE Stnds 28,829: — Sågade och hyflade trävaror » 6,901: — Splittved Kfnr 1,894: — NITakKOLE Se Ns Le Läster 39,352: — Sulfitmassa Ton 20,040: — Försäljning: SAG ACE NAVALÖR oss söta eler i on bfed se nerna oda ERRIN SS Kr. 4,574,035: 20 Hyflade > > 1,068,828: 07 Splittved > 115,743: 22 UDTAÄKO le See esse döp bjsjsjneis ee een a sele de SRA a SS > 529,405: OI Sulfitmassa » 2,282,417: 13 Kolved » 210,709: 69 Pappersved » S:a Kronor 8,790,138: 32 1910 37,504: — 7,988: — 2,071: — 50,806: — 2,660: — 4,389,482: 17 1,261,293: 10 100,923: 67 629,831: 21 176,994: 09 133,521: 84 100,789: 33 6,792,835: 71 Efter afskrifningar utgör nettovinsten Kr. 958,666:97, hvaraf styrelsen föreslår en ut- delning till aktieägarna af 40 kr. pr aktie med Kr. 840,000: —. EKONOMISKT. JO Kopparbergs och Hofors Sågverks Aktiebolag hade den 10 juni bolagsstämma, hvarvid till styrelse valdes doktor Frans Kempe, v. häradshöfding Marcus Wallenberg och disponent E. Lundquist. Stämman beslöt att ändra bolagsordningen därhän, att aktiekapi- talet blefve lägst 10,000,000, högst 20,000,000 kr. Det beslöts vidare, att så snart re- gistrering af den ändrade bolagsordningen skett, aktiekapitalet skulle höjas från nuvarande 4,000,000 till 15,000,000 kr. Årsvinsten 1,400,004:62 kr. användes sålunda, att till diverse fonder öfverfördes 1,160,004:62 kr. och till aktieägarna utdelades 240,000 kr. eller 240 kr. pr aktie. Surahammars bruks aktiebolag. Till suppleant har ytterligare valts domänfiska- len Erik Alfred Gerhard Alexanderson i Stockholm. Uddeholms aktiebolag. Å aktiekapitalet har inbetalts ytterligare 600,000 kronor Skogsinstitutet. Till elever vid skogsinstitutets lägre kurs hafva bland 73 sökande, af dem 19 studenter, antagits: Wilhelm Alstermark, Frövi, Georg Belfrage, Mölndal, Gösta Freiberg, Falun, Erik Hedberg, Tierp, Åke Hellstedt, Stockholm, Rickard Levan, Strängsjö Kristian Lindman, Stockholm, Fritiof Thelin, Öster-Fernebo, Rolf Westman, Falun, och Waldemar Zetterberg, Charlottenberg. Sveriges utförsel af trävaror och pappersmassa. I Jan.—Maj 1908 1909 1910 | 1911 | 1912 | | Trävaror : | oarbetade, bilade eller sågade; af furu eller gran: Hörn törer SPIRE | nee Ebm: timmer och mastträ af minst 25 CM..........ssssssses 4,300] 1,450 7,900] 7,000 2,400 spiror, timmer och mastträ af mindre diameter| 59,300] 42,160| 36,000 29,800] 49,300 bjälkar af minst 20 cm. tjocklek .. ul 8,800) 8,900] 12,300) 14,500] 15,200 sparrar (af mindre tjocklek) 61,600] 56,610]/ 80,900] 57,500]| 69,200 syllar (sleepers) ........ 30,600 14,490] 17,700 10,900] 25,000 grufstolpar (pitprops).. 204,900) 117,700) 148,700 156,300 156,400 plankor och bräder, ohyflade, 21 cm. och di I | öfver breda : af furu.... 103,800 76,700] 108,700 I00,100 129,100 > gran. 341700] 32,600 42,300 35,500 55,600 battens och bräder, ohyfla | | | FIA: ccs 141,200 111,100]| 176,500; 169,30c| 189,900 > gran . 104,700 65,600] — 133,900 951500 125,400 battens, scantlings 0. Brader; ohyflade, under 15) | cm, breda; 5 furu .. 102,700 92,500] 162,000] 148, 100] 162,500 ran 128,900) 70,900] 161,500) 145,700 125,700 bräder, hyflade, 21 cm. 7,900 3,840 6,700] 6,500) 5,300) > gran| 6,900 6,732] 6,300] 7,000] 7,200 bräder, hyflade, 15—21 cm. breda: af furu 35,600] 31,780| 42,000] 48,100] 48,000 >» gran.. 31,000) 16,930/ 33,500) 46,300 28,900 bräder, hyflade, under 15 cm. breda: af furu.. 12,600] 13,999] 21,500 19,500 26,000) > gran.. 15,200 15,660 27,000 20,800] 20,000 bräd- och plankstump .. 541000) 4,810 39,400] 63,600] 49,800 lister, läkter och ribbor . g,200] 6,820 15,200 15,300] I1,400 takspån och takstickor. I | I | —5,511,000 lådämnen, sågade .. I | 38,400] » hyflade .. | — — — I = | 12,000] FN EERE SGU NRA TITI ATL: oco fee sk oe LSD De dar pÅ SR Sys pass ran SUS ek — — — = | 12,400 I arbetade: snickararbeten etc. : Kr. Er. ol Kr. | Er. Kr. byggnadsmateriel (dörrar, fönsterramar m. m.)... 1,610,000] 2,074,000] 2,203,000] 2,/171,000 alla andra slag 938,000 825,000) 782,000 — » > > — | = I Rn | 144,000 Pappersmassa (trämassa) : Kg. Kg. Kg. Kg. Eg. kemisk, torr ..|t06,626,000]| 98,573,000|139,874,000 I153,746,000/160,496,000 » våt I 14,314,000] —8,048,000] 13,832,000] 14,920,000 16,131,000 19,217,000| 16,372,000) 14,249,000] 16,844,000] 17,100,000 ...) 37,060,000] 14,485,000| 42,323,000] 39,657,000] 41,516,009] mekanisk, torr » våt v) FÖR KRONOJÄGARE. [5 (0) - FÖR KRONOJÄGARE. Till förman inom Gäfle—Dala distrikts dikningsafdelning har antagits e. krono- jägaren Olof Bergman från och med den 1 juni tillsvidare under året. Till extra kronojägare hafva antagits: utex, skogslärlingen Bror Olsson inom Jun- sele revir, skogv. Gotthard Nikolaus Johnsson inom Malmesjaurs revir, extra bevakaren Nils Ludvig Englund inom Älfsby revir, extra bevakaren Hans Gustaf Boström inom Vargiså revir. Till e. kronoiägare med arfvode hafva antagits Ernst Olsson under tiden Y.—3Y inom Västra Hälsinglands revir. Gustaf Valfrid Pettersson tillsvidare under året fr. 0. mi den I juli inom Karlstads östra revirdel. Per Herman Jonason fr, o. m. den I maj 1912 tills vidare under året inom Arvika revir. Till kronoskogvaktare har antagits muraren Ernst Edvin Lundborg fr. o. m. den I juli tills vidare under året å Dals häradsallmänning i Ombergs revir. Återkalladt förordnande. Kungl. Domänstyrelsen har uppå därom gjord fram- ställning återkallat sitt den 25 februari 1904 meddelade förordnande för G. E. Paulsson- att vara extra kronojägare utan arfvode inom Västerås revir. Kungl. Domänstyrelsen har uppå därom gjord framställning entledigat Eugén Ahlström från sin befattning såsom extra kronojägare i Västerås revir. H Afsked har beviljats kronojägaren i Marieholms bevakningstrakt af Tivedens revir L. J. Söderberg. Aflidne. Kronoskogvaktaren å Lagunda häradsallmännings Norra bevakningstrakt Per Gustaf Persson den ??3/,. Persson, som föddes ?5/, 1858, antogs till skogv. den 22 1888. Kronoskogvaktaren å Pershytte grufallm. i Örebro revir, Anders Ström. Ström antogs till kronoskogvaktare den ?/, 1899. Kronoj. i Svartsjö bev. trakt af Stockholms revir Joel Peter Gottfrid Gustafsson. Gustafs- son, som var född den "/, 1878, antogs till e. kronojägare inom Svältornas revir den !8/,, 1902 samt till kronojägare i Svartsjö bev.-trakt den 5/5 1906. Kronojägaren i Bredsjö bev.-trak, af Klotens revir Johan August Häger. Häger, som var född den !3/, 1860, antogs vill e. kronoj. inom Klotens revir den ?9/; 1900 samt ord. kronoj. i Bredsjö bev.-trakt den ?!/, 1901, ALLMÄNNA DELEN. SKOGSVÅRDS- FÖRENINGENS TIDSKRIFT NN ) 2 K. J AV fz [C. V vv MAA 1912 10:e årg. 5 l L Eb z PM i Norrländska Skogskommittéus betänkande. II. Ekonomiska och skogliga synpunkte vid skogsförvaltning. A. Inledningsföredrag vid Föreningens årsmöte den 19 mars ; 191216 POS WELANDER 728 Ud cönerbudpon yr SM essvak osa skhåkeen ov sid, 309 B. Diskussion, yttranden af hr HECHSCHER inssusssressrdeens »> 320, 349 > 201 JONSON a åa Nk es NT GRS oa > 328, 337, 355 > KRW IGERITOS förens sa sk das as Se > 330 > > » ERNST ANDERSSON suoso oicnsa 20.33 SAL 359. 2 3,0 CDR AVERDIER Göra od sts ke 2 336, 357 BITA DNR ABA GR ONB EERO Cr ass Araber Ökar » 338, 354 » > > ARVID NILSSON ENA FASEN RN >-340, 355, 360 3 » > PO. WELANDER insensiernes ENARE » » >» UNO WALLMO.. SV ra VAA SE DIR SEE Ar » 343, 351, 35 > SALVADIGERSCHTOTD DAR Ive SA ut Ed »> > » » THOR ANDERSSON = lososooser , Notiser: ; i Tallen blommar ,........... SVEN SA PA Ak SE. TERRAN DT ANA ENARE > Skogsvårdsföreningens exkursion ERKOROMISKCisn2 ia oas rien dd pods sad Fö slde Bok nr Ne VTA gt KB pir sjal ERNA Slo k ÄN 2 . Sveriges utförsel af trävaror och pappersniassa 1908—1912 +. >» För ET OROAR DO: s2ro askan sanera SS Vektor as SN TRA Den a ek Sd NE ESR eV AT Pr Annonsera i | Skogsvårdsföreningens Tidskift. Stor spridning: För närvarande öfver 3,000 exemplar. Annonspriset är 20 kr. för hel sida, Smärre annonser beräknas efter 1.50 kr. pr cm, af sidans höjd och minsta annonspriset är 3 kr. För annonser, som införas minst 5 ggr, lämnas 10 9 rabatt och för hela året stående annonser 20 2. Annonser böra | insändas till redaktionen före den 15 i hvarje månad för att inflyta i närmaste häfte, i; CE AT : Ärade medlemmar uppmanas att till Föreningens kontor anmäla pers soner, som äro villiga att ingå i Föreningen, äfvensom att meddela uppgift på adressförändringar. SS Aftryck af uppsatser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskildt tillstånd härtill erhållits af redaktionen. Red. Tidskriften distribueras I bokhandeln af A.-B. Nordiska BoKIa nde Stockholm. ; SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLM. DELEN, I912, H. 7. Norrländska Skogsvårdskommitténs betänkande. II. Ekonomiska och skogliga synpunkter vid skogsförvaltning. A. Inledningsföredrag vid Föreningens för skogsvård ordinarie årsmöte den 19 mars 1912 af P. O. WELANDER. Flertalet af de här närvarande torde erinra sig, att det vid Förening- ens möte i april 1906 särskildt var två frågor, som voro föremål för diskussion, nämligen de/s det i domänstyrelsens cirkulär af år 1902 före- skrifna sättet för beräknande af årsafverkningen från en skog, dels de ekonomiska grunderna för skogsbruk, och var det denna diskussion, som blef anledning för Föreningen att göra framställning om tillsättande af en kommitté för vidare utredning af dessa och andra hithörande spörsmål. Nyssnämnda tvenne frågor äro ock särskildt omnämnda i anföran- det till statsrådsprotokollet, då kommitténs tillsättande beslöts, hvarför vi ansett oss böra för dessa lämna en mera utförlig framställning, hvar- jämte vi äfven behandlat en del öfriga frågor inom skogshushållningens område. Det är dessa rent skogliga synpunkter i kommitténs betän- kande jag nu skulle referera, hvilket måste blifva i största korthet. Angående först skogsbrukets ekonomiska grunder, så har denna fråga älven efter mötet 1906 varit behandlad flera gånger såväl inom som utom denna Förening. Meningarna hafva varit skiftande, men i stort sedt hafva två hufvudåskådningar stått emot hvarandra, nämligen den ena, hvilken betraktar skogen med dess olika grupper och bestånd som ett enhetligt förvaltningsobjekt och ett naturproducerande kapital, hvars afkastning är ett uttryck för hela skogens tillväxtförmåga och därmed äfven för skogens värde som produktionskapital betraktadt. Målet för hushållningen enligt denna åskådning är att afvinna skogen största be- hållna atkastning eller ränta pr ytenhet, och därpå inriktas hela hushåll- ningen såväl i fråga om beståndens behandling under uppväxttiden som Skogsvårdsföreningens Tidskrift, Allmänna delen, 1912. 22 310 P, O. WELANDER. den ålder, då de särskilda trädgrupperna och bestånden böra slutafver- kas för föryngring o. s. Vv. Enligt den andra åskådningen uppställes som hufvudmål, att skogs- hushållningen skall vara från räntesynpunkt bärig, d. v. s. man fordrar ränta på skogens eller beståndens kapitalvärde efter viss förutbestämd räntefot. Beståndens rätta afverkningsålder, som äfven blir skogens om- loppstid, inträffar, då värdetillväxten ej längre motsvarar den antagna räntefoten på beståndets kapitalvärde, och under beståndens uppväxttid bör man genom gallring hålla bestånden så vidt möjligt glesa, så att kvarvarande stammar förränta sig. Däremot göres enligt denna princip icke någon närmare undersökning, huruvida äfven största absoluta värde- produktion erhålles på markytan. De, som i vårt land förfäktat denna senare uppfattning, fordra en ränta, som helt eller åtminstone i det när- maste svarar mot gängse penningränta, och hafva vi därför i betänkandet kallat denna åskådning penningränteprincipen, hvilken äfven i det när- maste sammanfaller med den s. k. markränteprincipen. Kommittén, som utgått ifrån att det är ett af de viktigaste villkoren för vårt lands och särskildt Norrlands ekonomiska bestånd och beboelig- het, att våra skogsmarker liksom annan produktiv mark lämna största möjliga behållna värdeproduktion såväl för landets eget behof som för export, har fördenskull uttalat sig för att en skogshushållning enligt skogs- ränteprincipen är för landet mest gagnelig. Åtskilliga skäl för och emot hafva emellertid anförts, men jag vill nu inskränka mig till att blott i korthet beröra ett par synpunkter, som torde vara för många afgörande i frågan. Man märker snart vid ett studium af dessa skogsekonomiska system, att det är särskildt två tvistepunkter, hvartill man måste taga ställning. Den ena är, hvad man å ömse sidor menar med skogens kapital- värde, och den andra, huru detta kapital är närmare beskaffadt. Skogsränteprincipen menar med skogskapital marken med därå växande virkesförråd, och dess värde bestämmes endast af den behållna afkastning, som uppstår, sedan från bruttoinkomsten afdragits alla med förvaltningen förenade omkostnader. Enligt penningränteprincipen åter betyder skogskapitalet summan af de kapital, som äro bundna i skogen, och hufvudparten af kapitalvärdet utgöres af beståndens afverkningsvärden. På detta värde fordra an- hängarna af denna åskådning full ränta efter den bestämda räntefoten, förmår icke skogen lämna en årlig tillväxt, som svarar mot denna ränte- fot, omföres skogen till annan värdeform, d. v. s. afverkas, och någon annan syn på frågan strider mot de första grunderna för all ekonomi. Det är naturligtvis alldeles riktigt, att skogens afverkningsvärde är NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTEÉNS BETÄNKANDE. SKI ett rätt uttryck för egendomsvärdet för alla dem, för hvilka det är lik- giltigt, om skogen och skogsbruket uppehålles eller icke, och det är från denna synpunkt icke heller något som helst oriktigt att slutafverka en skog och omföra afverkningsvärdet till aktier eller hvilket annat värde som helst, blott en högre ränta erhålles, åtminstone under närmaste fram- tiden, på detta värde. Annorlunda ställer sig frågan, om man utgår ifrån att man skall bruka dessa marker för skogsbruk, och frågan är ju, hvilka ekono- miska grunder, som böra gälla för ett ordnadt skogsbruk. Då blir en af de första oundgängliga förutsättningarna, att skogsmarken hålles produktiv, och att denna äfven producerar det mesta möjliga, hvartill for- dras, att marken hålles beväxt med ett härför lämpadt virkesförråd. Då uttrycker icke heller skogens afverkningsvärde det rätta kapitalvärdet, ty denna får nu ett hushållsvärde. Skogen har alltså eZ kapitalvärde för skogsafverkaren och ett annat för skogshushållaren, hvilken senare utgår från den förutsättningen, att han i hvarje fall skall bibehålla och sköta skogen. Men är en skogs totalafverkning oberättigad från skogshushållnings- synpunkt, så kan det ej heller vara riktigt att lägga detta skogsafverka- rens värde som grund för skogens hushållning och fordra, att denna skall lämna en tillväxt, som motsvarar en viss mer eller mindre godtyckligt bestämd räntefot på detta värde. Den andra frågan, hvarom olika meningar råda mellan de båda åsik- terna var, sade jag, skogskapitalets närmare beskaffenhet. Skogsränte- principen, som äfven i detta afseende utgår från de förhållanden, som måste antagas vara för handen vid ett ordnadt skogsbruk, förutsätter, att skogen består af ett flertal grupper eller bestånd af olika åldrar, hvilka således lämna en mer eller mindre jämn fortgående afkastning, oafsedt om man tillämpar en längre eller kortare omloppstid. Den motsatta åsikten åter utgår vid alla sina beräkningar därifrån, att ett skogskapital så småningom uppväxer från plantskog och lämnar periodisk afkastning med tidsintervaller, lika långa som beståndets ålder vid afverkningen. Därför räkna denna princips anhängare äfven ränta på ränta å kulturkostnaderna ända till beståndets afverkningsålder och anse det vara den fördelen med korta omloppstider, att afkastningen då inflyter tidigare eller oftare än med tillämpning af längre omloppstider. Detta är visserligen riktigt för hvarje särskildt bestånd i skogen men icke för skogskapitalet, som är hela skogen, det säger den dagliga er- farenheten, ty man kultiverar årligen och skördar årligen i en skog, ehuru det sker å olika markytor i skogen. Och skogar hafva funnits och finnas allt fortfarande med mer eller mindre regelbunden fördelning af yngre 312 P. O. WELANDER. och äldre bestånd, och någon viss tid för deras uppväxande, längre eller kortare för olika långa omloppstider, behöfver eller bör ej beräknas. Kultur- kostnaderna efter afverkningen af ett bestånd måste betraktas som ett afdrag på beståndets bruttovärde och äro således för länge sen betalda för nuvarande uppväxta skogar. Och äfven om en skogsägare skulle bokföra kulturkostnaderna på förstnämnda sätt, har det icke någon prak- tisk betydelse, ty äfven om kulturkostnaden för en skog jämte räntor beräknas än så stor, lärer väl ingen ändock betala mer för denna skog än som svarar mot dess afkastning. Dessa båda från skogsräntesynpunkt oriktiga förutsättningar — att man utgår från skogens och beståndens afverkningsvärde, hvarå fordras viss räntetillväxt, samt att skogskapitalet betraktas som ett under lång tid utväxande värde — äro emellertid grundläggande för markränteläran och hafva, som jag nu ser i det tryckta betänkandet, äfven lagts till grund för den framställning, som gjorts i denna fråga af reservanterna. Dessa antaganden kunna emellertid få ödesdigra följder för skogs- bruket. Denna på öfvervägande matematiska grunder fotade ränteteori tager nämligen ej hänsyn till de biologiska lagar, som gälla för skogens tillväxt, enligt hvilka beståndens procentuella tillväxt är väsentligt olika för yngre och äldre bestånd. På grund af våra höga räntesatser måste ock den räntefot, hvarpå penningeräntehushållarna göra sina beräkningar, blifva ganska hög, hvaraf följer att endast yngre bestånd förmå gifva nöjaktig ränteafkastning. Tillämpningen af kapitalränteprincipen gifver därför som resultat ett skenbart stort förråd af ekonomiskt mogen skog, hvilket åter för nu- varande skogsägare medför den lyckliga påföljden, att afverkningarna un- der närmaste framtiden blifva stora, medan det sålunda beräknade öf- verskottet af mogen skog uttages, för att därefter blifva så mycket mindre. Enligt all erfarenhet leder ock kapital- eller markränteprincipen till korta omloppstider och lägre skogsafkastning än en skogshushållning efter skogsränteprincipen. Härom säger t. ex. professor ENDRES angående förhållandena i Tyskland: »skogsränteprincipen har större virkeskapital samladt i skogen än marknettohushållningen och har från skogen själf äfven högre årliga inkomster än denna.> Förekomma kulturkostnader skall skogens tillväxt äfven godtgöra dessa med ränta på ränta, och å svagare marker inträffar då ej sällan efter afdrag af alla omkostnader att negativa markvärden uppstå, d. v. s. det skulle icke alls löna sig idka skogsbruk, utan skogen bör huggas ned och marken läggas öde. Men ett sådant resultat, att en produktiv skogsmark får ett negativt värde, borde gifva anledning till den misstanken, att teorien om att skogskapi- talet uppväxer under en tid af två eller flera mansåldrar, belastadt med NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE. 313 en ständigt växande räntebörda dock är af tvifvelaktigt värde. Detta tvifvel borde för öfrigt väckas redan däraf, att denna teori leder till så låga omloppstider, att endast en del af den värdeproduktion skulle er- hållas, som våra skogar kunna lämna. Inför de negativa markvärdena är det icke heller någon, som längre vågar tillämpa markränteteorien — äfven reservanterna i detta betänkande, som synas helt omfatta sistnämnda teori, rygga tillbaka för sådana konse- kvenser och och säga härom (sid. 574): »Uti en tid, då värdet af skogens produkter synes vara stadt i jämnt stigande, torde emellertid ingen om sitt ansvar medveten vilja yrka, att mark, som eljest är lämplig att användas i produktions tjänst, lägges öde af den anledning, att på nuvarande förhållanden fotade beräkningar skulle gifva till resultat en negativ markränta. Den långa tidrymd, som kommer att förflyta, innan det nu grundade beståndet skördas, och un- der hvilken tid de nu rådande prisförhållandena å virke efter all erfa- renhet torde komma att förändras till det bättre äfvensom öfriga på för- hållandet mellan brutto- och nettoinkomst inverkande värden kunna blifva andra, torde afhålla från ett sådant yrkande.» Detta är riktigt sagdt, men det må här tillåtas mig göra en fråga till anhängarna af penningränte- eller markränteläran: Om nu virkesvärdet icke skulle visa någon stegring utan komma att efter all erfarenhet hålla sig stillastående, skulle dä de »om sitt ansvar medvetne» verkligen vilja ödelägga dessa svagare skogsmarker? Och vidare, under antagande, att ofvan citerade sats är riktig, att virkesvärdena stiga, hvilket gör en be- räkning på nuvarande värden vansklig för framtiden, gäller icke detta lika väl i fråga om sådana beräkningar enligt markränteläran, som gifva till resultat så låga omloppstider, att endast en del af den värdeproduktion afvinnes marken, som den förmår gifva? Bör det icke äfven inför så- dana resultat bjuda emot för de för sitt ansvar medvetna att påyrka en tillämpning af markränteteorierna? Hvarför är då allt hopp ute om dessa bättre förhållanden, som inverka på brutto- och nettoinkomst till förmån för de högre omloppstiderna? Men vi måste nu lämna dessa spörsmål. Jag vill blott tillägga, att det för kommittén i hvarje fall har stått klart, att vi behöfva all den värdeproduktion, som våra ganska svaga skogsmarker nu kunna lämna och mera därtill. Detta är nödvändigt för fyllande af de ständigt växande behofven inom landet och för uppehållande af våra exportvärden, det är nödvändigt för vårt land och folk och särskildt för det land och det folk där uppe i norden, som kommitténs uppdrag afser. Frågar man sig nu, hvilkendera af här berörda principer, som hittills vunnit tillämpning på statens och under dess tillsyn ställda skogar, så 314 P. O. WELANDER. måste svaret blifva, att man i allmänhet icke har låtit leda sig af någon bestämd princip. Vi hafva icke någon kännedom om hvilken mognads- ålder vi skola tillämpa för att erhålla högsta afkastningen och hafva icke gjort några undersökningar härom. Äfven om den ekonomiskt fördelaktigaste omloppstiden icke kan beräknas med önskvärd noggrannhet, böra vi dock snarast möjligt söka skaffa oss all den kännedom härom, som kan vinnas, ifall vår skogshushållning skall vara målmedveten. Kommittén har därför uttalat sig för att sådana undersökningar böra ske. Afverkningssätt. Om skogshushållningen sålunda bör afse högsta värdeafkastningen, så är det vidare af vikt att skogen och de särskilda bestånden erhålla sådan behandling, att produktionen i möjligaste mån befordras. I Norrland har tidigare och ganska långt fram i vår tid tillämpats en särskild afverkningsmetod, s. k. timmerblädning eller uttagande af träden efter deras groflek, som hvarken befordrat åter- växten eller en rätt beståndsbehandling, och dessa slags afverkningar hafva varit till mycket stort men för de norrländska skogarnas rätta vård, ehuru det måste medgifvas, att förhållandena i många fall omöjliggjort en ordnad beståndsbehandling. Äfven om den gamla timmerblädningen får anses i stort sedt öfvergifven, så har dock kommittén fått den upp- fattningen, att utstämplingarna fortfarande lämna mycket öfrigt att önska från beståndsvårdssynpunkt, hvarför vi ansett oss böra göra det uttalandet, att dessa mera än hittills skola inriktas på en ordnad grupp- och beståndsbehandling, ifall vi någonsin skola kunna bringa de norrländska statsskogarna i ett ordnadt skick. Angående afverkningssätt har det, som alla veta, för öfrigt rådt lifligt meningsutbyte mellan landets skogsmän — särskildt rörande s. k. trakthuggning och blädning. Vi hålla före, att man därvid icke får gå hvarken till den ena eller andra ytterligheten. Man har under diskussi- onerna ofta uppdragit konstlade, skarpa gränser mellan föregifna olika skogsbrukssätt, hvilka i praktiken icke kunna bibehållas, ty det är rådande lokala förhållanden, som till stor del bestämma, huru afverkningarna böra ske. Vi hafva därför i kommittén icke kunnat förorda vare sig s. k. blädning eller s. k. trakthuggning utan enats om följande mening (sid. 44—45): »Men angående skogens behandling i öfrigt efter den ena eller andra af de hushållningsmetoder eller skogsbrukssätt, som inom skogs- vetenskapen blifvit framställda, är det kommitténs åsikt, att då det hittills icke genom erfarenhet, genom särskilda, jämförande försök eller annars med giltiga skäl ådagalagts, att någon skogshushållningsmetod lämnar högre afkastning än hvarje annan, icke heller visst skogsbrukssätt kan i NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE. 315 allmänhet anses vara fördelaktigare eller böra föreskrifvas framför de öfriga, utan måste skogens behandling lämpas efter rådande lokala för- hållanden. Som allmängiltig regel måste nämligen gälla för all rationell skogs- skötsel, att de olika trädgrupperna eller bestånden — oafsedt den areal dessa upptaga — skola under uppväxttiden hållas normalt slutna och äfven i öfriga afseenden så vårdas, att värdefullaste produktion erhålles, samt att, då skogen uppnått ekonomisk mognad, föryngringen sker genom upptagande af för återväxtens uppkomst och normala utveckling lagom stora afverkningsytor. Häraf följer att afverkningarna i en skog äro vid hvarje skogsbrukssätt i stort sedt alltid af två hufvudslag, näm- ligen dels sådana förafverkningar inom yngre grupper och bestånd, som afse att hålla dessa vid en efter trädslag och öfriga förhållanden af- passad normal slutenhet under uppväxttiden, och dels föryngringshug- ningar i de gamla bestånden.» Afverkningsberäkning. I den viktga frågan om huru afverkningen bör beräknas för en skog och särskildt om det i domänstyrelsens cir- kulär föreskrifna sättet härför skall jag blott med några ord framhålla, att detta beräkningsätt rent teoretiskt sedt är oriktigt såväl däri, att för- yngringstiden eller viss del däraf inräknas i den s. k. normalförrådsfor- meln som äfven däri, att hela omloppstiden men däremot endast en del af virkesförrådet inräknas. Fullt teoretiskt tillfredsställande torde icke heller andra under diskussionen i denna fråga föreslagna beräkningssätt vara. I fråga om den praktiska tillämpningen däremot saknas tillräckligt ma- terial för ett bestämdare omdöme om de olika metoderna. Dock torde man kunna utgå ifrån, att ingendera af de båda på normalförrådet grun- dade metoderna lämna ett afsevärdt oriktigt resultat, såvidt skogen är någorlunda normalt beväxt. Hvarför domänstyrelsens beräkning i prak- tiken visar sådant relativt gynnsamt resultat beror dock förnämligast därpå, att den oförändade normalförrådsformeln själf ger ett afsevärdt för högt resultat vid de långa omloppstider, som vanligen tillämpas i Norrland, hvarigenom den obehöriga sänkning af afverkningen, som annars skulle blifvit en följd af den vidtagna förändringen af normal- förrådsformeln, icke framträder. Beräkningssättets största svaghet ligger dock däri, att det icke äger nödig anpassningsförmåga efter de mer eller mindre abnorma förhållanden, som vanligen råda i våra skogar. Indirekt har normalförrådsformeln verkat ofördelaktigt på det sätt, att den är alltför bekväm och skenbart framställt afverkningsberäkningen som en mycket lätt uppgift, hvari- genom enda grunden för en rätt beräkning af den afverkning, som bör uttagas från en skog, nämligen kännedom om skogens tillstånd, icke er- 316 P. O. WELANDER. hållit den framskjutna plats, som den bort. Man bör ock enligt kommit- téns uppfattning hvarken använda nuvarande eller någon förbättrad upplaga af denna formel utan grunda beräkningen af årsafverkningen på en såvidt möjligt noggrann undersökning af skogens ålder och be- skaffenhet i öfrigt. Detta är en mödosam väg men den enda riktiga. De grundtankar vi hysa härom kunna angifvas i följande citat från sid. 130—132 i betänkandet: »Rörande grunder för beräknande af årsafverkningen i en skog har äfven uttalats att skogens årliga tillväxt skall vara bestämmande för afverkningens storlek. Denna metod härleder sig från förhållandena i normalskogen, liksom beräkningssättet enligt normalförrådsformeln, och har i hufvudsak samma brister som detta, nämligen att beräkningen är tillämplig endast på normalt beväxta skogar. Vid hvarje afverkningsberäkning måste visserligen tagas hänsyn till skogens tillväxtförmåga, ifall uthållig afkastning skall erhållas, dock icke på det sätt att årsafverkningen alltid skall vara lika stor med den till- växt skogen årligen afsätter.»> — — »Utgöres virkesförrådet till öfver- vägande det af unga och medelålders bestånd, bör afverkningen under närmaste framtiden vara väsentligt mindre än tillväxten. Förekommer åter gammal skog till större mängd, måste afverkningen under ett eller några år framåt ofta göras mångdubbelt större än skogens tillväxt pr år, för att öfveråriga bestånd skola hinna tillgodogöras i rätt tid. Årliga af- verkningen inom en icke normal skog blir därför periodvis af ganska växlande storlek och motsvarar skogens tillväxtförmåga endast om man räknar med medeltal för längre tidrymder.» »En rationell skogsvård och jämn afkastning äro de två hufvud- faktorer, som tillsammans skola vara bestämmande för afverkningens storlek på en skog, och afverkningsberäkningen innebär i själfva verket blott ett lämpligt afvägande mellan ofvannämnda bägge kraf. Det afverkningsbelopp, som från enbart skogsvårdssynpunkt bör ut- tagas i en skog, kan aldrig beräknas vare sig med ledning af löpande tillväxten eller någon formel utan skall framgå direkt som ett uttryck för skogens nuvarande tillstånd och utgöra summan af de huggningar af olika slag, som böra utföras under närmaste tiden, beroende på till- gången på gamla bestånd, de yngre beståndens täthet, förekomsten af skadade träd o. s. v.» — — »Huruvida hela på ofvannämnda sätt er- hållna virkesmassa eller endast en del däraf bör lämpligen uttagas un- der indelningsperioden måste blifva beroende på de mer eller mindre stränga kraf på jämn afkastning, som kunna i hvarje särskildt fall upp- ställas.» »I korthet kan kommitténs uppfattning i denna fråga angifvas så- NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTEÉNS BETÄNKANDE, SIUVA lunda: I stället för nu gällande beräkningssätt, enligt hvilket afverk- ningsbeloppet bestämmes i förväg enligt normalförrådsformeln till viss del af skogens virkesförråd, hvarefter denna virkesmassa fördelas så långt den räcker på skogens särskilda bestånd, bör tillvägagångssättet blifva på sätt och vis motsatt, så att skogens nuvarande tillstånd och de särskilda beståndens kraf på afverkning äro bestämmande för det afverkningsbelopp, som bör utgå, hvilket därefter begränsas af berätti- gade kraf på framtida, jämn afkastning.» Bättre kunskap om våra norrländska skogar är således, hvad vi i främsta rummet behöfva, och vi hafva för den skull ansett oss böra fö- reslå en särskild taxationskår, som väl kommer att närmare framhållas af annan ledamot i kommittén. Många vänta nog af oss svar på de många frågor, som uppställas i fråga om statens skogar, särskildt i Norrland, t. ex. huru stort virkes- kapital vi bafva, huru detta är beskaffadt, till hvilken mängd öfverårig skog förekommer, om nuvarande afverkningar kunna anses stå i rätt förhållande till det skogliga tillståndet, o. s. v. Jag kan försäkra, att vi försökt, hvad vi kunnat för att besvara dessa frågor, men tyvärr måste vi erkänna, att svårigheterna varit i flere fall allt för stora. Hvart man vänder sig, saknas tillförlitlig statistik. Vi hafva emellertid i be- tänkandet lämnat några approximativa uppgifter, som naturligen böra bedömas med hänsyn till det svaga material vi haft att tillgå. De äro att anse som de första svaga försöken att i vissa afseenden få en unge- färlig uppfattning om det skogliga läget. En af hufvudfrågorna är att känna virkesförrådets storlek — kapi- talet — och dess beskaffenhet, särskildt mängden af redan gammal skog. Med tillhjälp af under senare 10—12 åren upprättade skogsupp- skattningar hafva vi sökt vinna en uppgift om virkesmassan på krono- parkerna i Norrland. Dessa beräkningar, som afse virkesförrådet fr. o. m. 10 cm. vid brösthöjd, hafva gifvit till resultat att detta virkesförråd ut- gör i medeltal pr har för Luleå (CIS EIN reor sb N Ber cirka 32 kbm. NSkelleftear.” de Väl od neoscsienestsekon ren dl SOT » Umeå FR Aten så NEG ORE Eb NIelletstar NOLL DE oo siroc.tesnotkarseni senast 700 » Gäfle-Dala PAY ROSE RP äRA Nate EN fs KSL och i medeltal för samtliga kronoparker i Norrland och Dalarna om- kring 50 kbm. pr har. Detta virkeskapital är otvifvelaktigt att anse som alltför lågt äfven för våra växtlighetsförhållanden. Vi hafva här ett stort och viktigt framtidsmål att söka få tätare ungskogsbestånd i 318 P. O. WELANDER. den afverkade, gamla skogens ställe och så småningom öka virkeskapi- talet och därmed äfven den framtida afkastningen. Till jämförelse må anföras följande uppgifter om befintligt virkesförråd på en del utländska statsskogar, nämligen för Baden 290 kbm., för Sachsen 189 kbm. och för Wärtemberg 181 kbm., allt pr har skogsmark. Huru är virkeskapitalet på de norrländska kronoparkerna beskaffadt? En mycket betydande del är behäftad med skador, och en mycket stor del utgöres af öfverårig skog. I förstnämnda afseende hafva vi låtit när- mare undersöka tre kronoparker, och den allmänna uppfattningen be- sannades därvid, att skadeprocenten är mycket stor, hvarom till betän- kandet bifogade tabeller närmare upplysa, samt att såväl skadade som öfveråriga träd till afsevärd del utgöras af träd af små dimensioner. Frågan om förekomsten af gammal skog kan gifvetvis för närva- rande icke med någon större grad af säkerhet besvaras. De beräkningar vi gjort gifva emellertid starkt stöd för den meningen, att cirka 34 2 eller omkring '/, af nu befintligt virkesförråd af träd fr. o. m. 10 cm. vid brösthöjd utgöres af skog, som äfven med hänsyn till nu tillämpade höga omloppstider är att anse som öfverårig. Vore våra norrländska statsskogar normalt beväxta i förhållande till nuvarande mognadsålder skulle årsafverkningen af mogen skog utgöra cirka 19/7 af hela virkes- massan. Utgår man härifrån, hafva vi således ett besparadt förråd af mogen skog, motsvarande omkring 34årsafverkningar. Äfven om man anser det vara ett normalt förhållande, att ett visst förråd af mogen skog alltid bör finnas å kronans marker, t. ex. 10 st. årsafverkningar, så återstår än dock ett mycket betydande öfverskott, som vi böra, så snart för- hållandena medgifva, tillgodogöra oss. Motsvara afverkningarna, såsom dessa hittills bedrifvits, nuvarande skogliga tillstånd? Enligt de uppgifter, som kunnat erhållas om afverk- ningsbelopp och virkesförråd samt om tillväxtförhållandena på statens skogar, synas afverkningarna under senare år vara ungefär lika stora med eller föga öfverstiga den årliga afsättningsbara tillväxten. Skall någon afsevärd minskning kunna ske af nuvarande öfverskott af gammal skog böra därför afverkningarna höjas. Men då, som förut framhållits, en betydande del af den gamla skogen består af smärre träd, är en af förutsättningarna för att afverkningarna skola kunna ökas i erforderlig omfattning, att afsättningsförhållandena förbättras så, att den gamla små- skogen öfverallt kan uttagas. De förslag vi från rent skoglig synpunkt gifvit angående en bättre vård och hushållning med Norrlands skogar hafva vi slutligen samman- fattat sålunda å sid. 141— 142: »För afsevärda områden i Norrland och Dalarna saknas ännu känne- NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE. 319 dom om den mängd skog, som finnes, hvilket dock är första villkoret för en planmässig skogshushållning. En af de första uppgifterna är därför en fullständig skogsuppskattning å dessa trakter. De ekonomiska principer för hushållningen med statens skogar, som äro angifna i gällande skogsordning, äga forfarande giltighet, men hafva hittills icke blifvit närmare utvecklade eller praktiskt tillämpade. På grund af bristande undersökningsmaterial har kommittén sak- nat möjlighet att närmare bedöma, huruvida de omloppstider, som ligga till grund för hittills bedrifna hushållning med statens skogar, motsvara den mognadsålder, som skogen bör uppnå för vinnande af största värde- produktionen. Förrän kännedom vinnes härom kan statens skogsskötsel icke upp- fylla de fordringar, som böra ställas på en ekonomisk förvaltning af detta slag. En sakkunnig undersökning bör därför verkställas angående bestån- dens värdeförhållanden vid skilda åldrar. — Utgår man från hittills tillämpade omloppstider, framgår af tillgäng- liga uppgifter att ett alltför stort öfverskott af öfverårig skog finnes. Med nuvarande afverkningsbelopp kan detta öfverskott af gammal skog icke nämnvärdt förminskas, hvarför en ökning af afverkningarna bör Sker==" En betydande del af den öfveråriga och sämre skogen, som i första hand behöfver afverkas, utgöres emellertid af smärre träd, hvilka för vissa trakter t. o. m. sakna saluvärde. En af de viktigaste uppgifterna för skogshushållningen är därför att afsättningsförhållandena förbättras. Först då kan en förhöjning af afverkningarna ske till erforderlig omfattning. Afverkningarna böra mer än hittills inriktas på en ordnad grupp- och beståndsbehandling. För skogsindelning och afverkningsberäkning böra införas förändrade metoder, som bättre kunna anpassas efter skogarnas växtförhållanden och nuvarande tillstånd.» Vi hafva således i stort sedt blott angifvit vissa riktlinjer för vår framtida skogspolitik i Norrland, och mera kan man öfver hufvud taget icke nu göra på här berörda område. Utförandet och tillämpningen i detalj af dessa synpunkter tillkommer skogstjänstemännen hvar och en inom sitt anvisade arbetsfält. Vi våga hoppas, att de önskemål kom- mittén framställt skola i sin mån bidraga till att en ljusare dag så små- ningom randas äfven för den norrländska skogshushållningen. DISKUSSION. [SE N Oo B. Diskussion. Professor HECKSCHER: När denna sak diskuterades här förra gången för ett år sedan och jag tog mig friheten att yttra mig i frågan, började jag, liksom jag nu börjar, med en ursäkt för att jag uppträder. Det är nämligen alldeles klart, att det mesta, som diskuteras här, ligger utanför mitt område, hvarför jag egentligen icke skulle ha någon rätt att tala. Men det nu före- liggande betänkandet innehåller en principutredning, omfattande cirka 50 sidor, hvilken nästan från början till slut berör nationalekonomiska frågor. Därför hade jag tänkt, att det möjligen kunde intressera någon att höra, hvad en person, som just från nationalekonomisk synpunkt ägnat frågan någon upp- märksamhet, har att anföra. Som utgångspunkt skulle jag vilja ta ett yttrande, som finnes på sid. 13 i betänkandet, där kommittén säger, att »skogshandteringen icke kan i alla afseenden likställas med annan ekonomisk förvaltning». Jag tror, att det yttrandet, taget för sig, är berättigadt, men däremot har jag en något annan mening än kommittén angående, i hvad mån det är berättigadt och af hvad skäl det är berättigadt. Man skulle kunna, för att komma den saken något närmare in på lifvet, utgå från en sats, som jag tror, att alla skola vara villiga att skrifva under åtminstone kan jag icke tänka mig någon, som icke skulle vilja göra det — nämligen, att målet för vårt ekonomiska lif måste vara att nå den högsta möjliga varaktiga nationalinkomst af näringslifvet som helhet. Däraf följer icke, att vi ha att eftersträfva högsta möjliga absoluta afkastning i en viss näring, utan det följer, att vi skola så fördela och an- vända våra tillgångar, såväl naturföremål som mänskliga krafter, att totalresul- tatet blir det bästa möjliga. Om vi lägga för mycket kapital i en näring, måste resultatet blifva mindre kapital för andra näringar, så att icke blott dessa komma att ge en afkastning, som är mindre än som varit möjligt, om de haft så mycket kapital, som motsvarar deras afkastningsförmåga, utan att äfven naflionalafkasiningen blir mindre. Nu är det förhållandet, att för mycket -kapital finnes bundet i en näring, ingalunda någonting enastående. Det kan tvärtom mycket lätt inträffa, be- roende på det oerhördt invecklade system, genom hvilket kapital bindes i och flyttas öfver till olika näringsgrenar. Resultatet blir emellertid, att somliga få för mycket. Det gäller då att föra öfver det »för myckna» kapitalet inom vissa näringsgrenar till de öfriga, som eo ipso ha för litet, just därför att de andra ha för mycket. Det är dock gifvet, att det kapital, som redan ligger bundet i en sådan näring, icke kan föras öfver; men hvad som kan göras är, att man icke förnyar kapitalet, då det gått åt, och alltså icke genom direkta åtgärder föranleder, att det fortfarande kommer att ligga för mycket där och fortfarande för litet på ett annat håll. Jag skall taga ett par analoga exempel. Jag antar, att ett järnverk drifver ett rörverk, men man finner, att denna rö- relse icke bär sig. Då lägger man, sedan kapitalet är frigjordt, icke ner nytt kapital i rörverket utan placerar det på annat håll, där det förräntar sig och man får därigenom med en mindre produktion en större relativ afkast- ning. På samma sätt förhåller det sig, om en fabrik har både spinneri och väfveri, och det visar sig, att spinneriet icke bär sig. Man nedlägger då spinneriet och köper garn i stället. NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE. FLSA Kommittén har på sid. 20 ett yttrande, som direkt berör denna sak, men berör den på ett sätt, som mycket lätt kan missuppfattas. Kommittén säger: »Hvad som redan vid ett ytligt betraktande af föreliggande fråga måste väcka uppmärksamhet och kräfva utredning är, att fordran på en hög för- räntning af skogskapitalet och en hög skogsafkastning, bägge till synes fullt berättigade fordringar, kunna ställas emot hvarandra som motsatta åskådningar», — hvad skogsvårdskommittén här åsyftar är högsta möjliga absoluta afkastning — »då däremot vid ekonomisk förvaltning i allmänhet dessa båda kraf sam- manfalla». Häri skulle alltså enligt kommitténs uppfattning skillnaden mellan skogsbruk och annan ekonomisk förvaltning ligga. Kommittén fortsätter så- lunda: »eller med andra ord, att en högre förräntning af produktionskapitalet också betyder i samma mån förhöjd total afkastning.» Det är alldeles raka motsatsen, som, såvidt jag förstår, i verkligheten äger rum. Det är särdeles vanligt, att den högsta räntabiliteten t. ex. inom jordbruket ej nås vid den högsta möjliga afkastningen per arealenhet, och samma är äfven förhållandet inom industrien. Så till vida har sålunda kommittén fullkomligt gått förbi hvad som är den verkliga skillnaden på skogsförvaltning och annan ekono- misk förvaltning. Kommittén har emellertid, såvidt jag förstår, fullkomligt rätt i sin tanke- gång därutinnan, att högsta varaktiga afkastning är hvad som bör eftersträfvas ; utgångspunkten är alltså riktig. Af vissa delar af kommitténs fortsatta resone- mang förefaller det mig nu, som om den ansåg, att den motsatta stånd- punkten åsyftade skogssköfling, d. v. s. en minskning af den skogbärande marken. Om så är förhållandet, hvilket jag icke skall inlåta mig på att bedöma, är det alldeles säkert, att den af kommittémajoriteten bekämpade riktningen är absolut fördömlig. Att alltså en minskning af underlaget för framtida skogsproduktion är fördömlig, därom kan man icke tveka. Men här är det fråga om en helt annan sak. Man kan icke säga, att det är skogssköfling att låta ett mindre kapital blifva i skogarna, om detta mindre kapital åstadkommer större relativt resultat, utan skogssköfling innebär väl, att man förstör marken, så att den för framtiden blir omöjlig för skogsproduk- tion. Här är fråga om kortare eller längre omloppstid, icke om att förvandla skogbärande mark till icke skogbärande. Det är alltså icke fråga om sköfling. Sträfvandet bör alltså icke vara att åstadkomma högsta möjliga absoluta skogsafkastning på ett bestämdt område. Jag tror, att kommittén skall vara villig att ge mig rätt i detta, och genom några analoga exempel skall jag be- lysa, hvad jag menar. Om jag frågar kommittémajoriteten: är det lämpligt att förvandla all vår åkerjord till skogbärande mark, svarar den naturligtvis utan tvekan, att det är det ju inte. Skälet är, att åkern användes till annan pro- duktion, som är mera gifvande än den, som skulle uppnås, om den odlade jorden förvandlades till skogsmark. Därom äro kommittén och jag sålunda ense. Det är icke tvifvel om, att man skulle öka skogens afkastning till den högsta möjliga (äfven per ytenhet) genom att lägga all den bästa marken un- der skog, men det är icke lämpligt. Jag skall då ta ett andra exempel. Frågar jag kommittémajoriteten, om vi böra underkasta oss hur stora uppoffringar som helst för att utdika myrar och att så och plantera skog på äfven de sämsta kalmarker, torde väl äfven då svaret blifva nej. Men äfven då skulle naturligtvis skogens afkastning 322 DISKUSSION. blifva ökad, ehuru skogarna därigenom skulle komma att disponera ett kapital, som de ej kunde förränta, hvarigenom nationalafkastningen blefve minskad. Vi komma då till den tredje sidan af saken, och det är där, som oenig- het uppstår. Kommittén anser, att vi icke skola förvandla åkerjord till skogs- mark, ej heller förvandla alla kalmarker till skog, då det nämligen blefve för dyrt. Däremot anser kommittén, att vi på den skogsmark, vi nu ha, skola försöka få största” möjliga absoluta afkastning, oafsedt om denna afkastning förräntar det kapital, som där ligger eller icke, Det är alltså på denna punkt, som striden står. I den mån denna strid gällde en omedelbar realisering af ett på grund af sin storlek oräntabelt skogskapital, vore tveksamheten delvis förklarlig. Industriföretaget — rörverket eller spinneriet — är vanligen alldeles ur stånd att omedelbart frigöra ett för stort, bundet kapital, och på skogsbrukets om- råde bör t. ex. en öfverårig skog — hvilken finnes i stora delar af Norrland — icke utan vidare realiseras, därför att man därigenom skulle förrycka det sammanhang, som bör finnas i det ekonomiska lifvet. Under några år skulle det bli en abnormt stor produktion, en hel massa sågverk skulle uppstå, som sedan inom någon tid skulle blifva utan material att bearbeta, hvarför de blefve öfverflödiga, innan de hunnit amorteras. I detta är jag således tämligen ense med kommittén, ehuru jag dock anser, att den oväxtliga skogens kvarstående är mycket betänkligt. Men det är e därom meningarna nu gå 1 sär; striden gäller, hur man skall handtera det nya, frigjorda skogskapitalet. Det är fråga om, huruvida vi, då vi förut ha drifvit skogen på det oräntabla omloppet, på nytt skola investera ett för stort kapital, om man skall låta det frigjorda kapitalet helt och hållet komma till förnyad användning i skogen, i fullt medvetande om att den ej kommer att förränta det. Det gäller, för att gå tillbaka till exemplet med rörverket, om jag skall lägga ner det frigjorda kapitalet på att anlägga ett nytt lika oräntabelt rörverk, sedan kapitalet ändtligen frigjorts genom verkets amortering. Den argumentering, kommittén har, för att man skall på nytt anlägga skogsproduktion för det nya kapitalet, återfinnes på sidorna 38—42, och är — det måste jag säga — ett för en nationalekonom ganska underligt resone- mang. På sid. 39 står: »Vi hafva från våra förfäder öfvertagit skogar, och det är alltjämt skogar, men icke ödelagda, nakna marker, som äfven i våra dagar genom arf och köp öfvergå från den ena ägaren till den andra. Vi hafva därför ingen anledning eller rätt att i ena eller andra syftet räkna oss till godo någon godtgörelse eller väntetid för dessa skogars uppkomst och fortväxande till nuvarande tillstånd.» Till en början ber jag att härtill få anmärka, att det, efter mitt resone- mang, icke är fråga om de skogar, som öfvertagits, utan det är fråga om de nya skogar, som skola uppväxa på de gamla områdena. Öfverföra vi kom- mitténs resonemang på det område, hvarifrån jag tagit mitt exempel, och antaga, att jag har mottagit ett rörverk i arf af min farfar, skulle jag då vara skyldig att hålla denna produktion i gång och att på nytt investera denna del af nationalkapitalet i ett rörverk, därför att ett sådant en gång funnits? Får jag öfver hufvud taget icke öfvergå till en mera ekonomisk produktion, där- för att min farfar en gång anlagt en produktion, som så småningom visat sig olämplig, ehuru den kanske icke var det från början? Såsom något slags NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE. 323 dyrkan af förfädernas andar kan detta möjligen anses motiveradt, national- ekonomi är det i hvarje fall icke. Vill jag nå ett ekonomiskt mål, bör jag naturligtvis tvärtom frigöra industrikapitalet och sedan investera det i andra delar af min näring, där kapital behöfves, där det kan finna räntabel använd- ning, där jag uppnår det mål jag åsyftar, nämligen högsta möjliga afkastning af våra nationaltillgångar. På samma sätt skola vi alltså efter min mening göra i fråga om det lösgjorda skogskapitalet. Sysselsätter skogen för stort kapital i förhållande till afkastningen, måste detta kapital frigöras, antingen för annat skogsbruk, alltså för att inköpa nya skogar eller för utdikning af myrar eller plantering af kalmarker, som skulle kunna ge den erforderliga afkastningen, eller, om detta ej lönar sig, för annan räntabel produktion. Det går icke att betrakta skogen som en stat i staten, som en del af samhället, skild från det öfriga. Kan skogen icke förränta så mycket kapital, som där är nedlagdt, måste detta, då det kan frigöras, öfverflyttas till annan produktion. Detta resonemang har kanske kommittémajoriteten också i viss mån förutsett, ty den riktar häremot vissa invändningar. Den första återfinner man på sid. 41, nämligen, att man saknar garanti för det frigjorda kapitalets för- nuftiga användning: »I fråga om de genom sådan afverkning uttagna värden är för öfrigt nogsamt att märka, att garanti eller kontroll saknas att med- len också i verkligheten användas för ändamål, som äro för nationen fullt jämförliga med skogsproduktion.» Jag skulle vilja fråga herrarna: anse ni, att det är skäl, därför att ett kapital, som ligger i ett rörverk, eventuellt skulle kunna förslösas af den, som får det frigjordt, att i eviga tider ha det bundet i rörverket, när det icke lämnar räntabel afkastning? Uppenbarligen icke. Man måste förutsätta, att den, som har kapital att disponera öfver, hvilket han lösgjort ur en oräntabel anläggning, måste investera det på annat håll, där det blir mera gifvande. Detta gäller äfven i fråga om skogsförvaltning. Allra egendomligast blir emellertid kommitténs påstående om bristande kontroll med kapitalets inves- tering i det sammanhang det förekommer — nämligen beträffande vården af statens skogar. Nog är det väl en något stark misstro mot svenska staten, då man icke anser staten själf i stånd att använda sitt kapital på lämpligt sätt. Detta är alltså kommittémajoritetens första svar. Det andra svaret, såvidt jag förstår, är det, att vi öfverhufvudtaget icke behöfva det kapital vi skulle kunna få ut. Kommittén säger: »Men till och med om den afverkade skogens kapitalvärde skulle placeras i ett produktivt företag, som motsvarar skogsproduktion, lärer dock icke vårt land kunna an- tagas vara så kapitalfattigt, att man skulle nödgas tillgripa ett skogskapital och för framtiden nedsätta skogsproduktionen i landet för erhållande af rörelse- kapital. Tvärtom kan antagas, att det icke möter någon svårighet att skaffa kapital för alla väl planerade och produktiva företag, och då är det i hvarje fall att anse som nationalekonomiskt fördelaktigt att skogskapitalet får kvarstå, så att skogarnas fulla produktionsförmåga utnyttjas och om möjligt förökas.» Alldeles frånsedt det öfverraskande påståendet om den tillräckliga kapitaltill- gången i ett land, som för hvarje år måste indraga kapital från utlandet, är innebörden i detta resonemang, som man ser, helt enkelt, att skogsbruket skall intaga en undantagsställning inom näringslifvet. Kommittén begär alltså räntabilitet af andra företag, vare sig de tillhöra staten eller icke, men skogs- 324 DISKUSSION. bruket skall använda ett större kapital än det kan förränta. Uppenbarligen innebär detta ett ständigt understöd från näringslifvet i allmänhet åt skogs- bruket. Då skogsbruket binder abnormt mycket kapital, blir det för litet öfver åt de andra näringarna, med den påföljd, att dessa, d. v. s. landet som helhet och (beträffande statsföretagen) staten särskildt, utsättas för en knapphet på kapital, som tar sig uttryck i utländsk skuldsättning, höjd räntefot och därmed hinder för sådana företag, som ej förmå betala denna högre räntefot. Följaktligen betungar detta system de öfriga näringarna på flera sätt, för det första därigenom, att det låter skogskapitalet gå med låg ränta och de öfriga hålla hög ränta, och för det andra därigenom, att det hissar upp den genomsmitrliga räntefoten och därigenom låter andra näringar röra sig med mindre kapital än som gifvetvis borde tillkomma dem. Detta förefaller mig vara det afgörande svaret på denna kommitténs invändning. Men detta blir kanske, om vi hålla oss till statsskogarna, än mera enkelt. Öfriga näringar få nämligen gifva ett direkt understöd till skogsbruket, i det de ju faktiskt tillskjuta ett belopp till statsskogarna därigenom, att det beviljas anslag till inköp af skogsdomäner etc. Det förefaller mig sålunda, som om kommitténs resonemang från dess egen utgångspunkt vore ohållbart. Men det är möjligt, att under kommitté- majoritetens resonemang ligger en annan tankegång än de hittills berörda; och ehuru den icke veterligen någonstädes kommit till uttryck, kan det vara skäl att något närmare betrakta den. Dess innebörd skulle vara, att man öfver hufvud taget icke har rätt att beräkna ränta på skogskapital, därför att skogskapitalet — virkesförrådet — icke är resultatet af mänskligt arbete, och icke föranledt något kapitalutlägg, samt att man ej kan tala om ränteförlust, emedan intet kapitalutlägg ägt rum eller i den mån detta ej ägt rum. Jag kan tänka mig den invändningen — dock vet jag icke, om det är kom- mitténs resonemang; men om nu kommittén eller några andra ha denna tanke- gång, hvilar den efter min mening på alldeles ohållbara grunder. Man förbi- ser då nämligen, att kapitalräntan öfver hufvud taget är ersättning för väntande med utfallandet af en afkastning. Allting, som medför uppskof med kon- sumtion eller afverkning, utan att varans värde höjes med lika stort belopp som räntan under väntetiden, innebär följaktligen en förlust af samma slag som hvarje annan oriktig fördelning af produktionen och konsumtionen — att den oriktiga fördelningen här äger rum i tiden och icke i rummet, gör felet ingalunda mindre utan tvärtom större. Då har ett kapital uppoffrats, lika stort som ränta på ränta under denna tid. Det ser för öfrigt ut, som om kommittén menade, att kapitalräntan är något »privatekonomiskt», ej ett nationalekonomiskt begrepp. Den säger, att mot vissa privatekonomiska synpunkter måste stå allmänna sådana. Räntan är emellertid ett nationalekonomiskt grundfenomen, som kommer att finnas och har samma ofrånkomliga betydelse lika väl i en socialiststat som i ett privatkapitalistiskt samhälle. För den enskilde skogsägaren eller trävarubolaget framträder ju visserligen behofvet af att räkna med vanlig räntabilitet på skogen mera tydligt än för staten, ty han eller det har att ur sin inkomst af skogen betala ränta på sitt upplånade och äfven sitt ägda kapital, hvilket staten lätt kan sätta sig öfver. Men från nationalekonomisk synpunkt är uppenbarligen nödvändigheten att normalt förränta kapitalet till fullo densamma, om skogarna NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTEÉNS BETÄNKANDE. BI215 äro i statens hand; och en bland de största faror man kan tänka sig i ett socia- listiskt samhälle är just, att det skall producera, som om kapitalränta ej funnes. Kommitténs tankegång leder alltså ovillkorligen till en minskning af nationalinkomsten, leder ovillkorligen till mindre afkastning af våra natur- och människotillgångar än vi kunde få, den leder med andra ord till sämre ekonomiska förhållanden för landet, om äfven till större skogsafkastning; ty ökningen därvidlag kompenseras af en ännu större minskning på andra områden. På sidan 42 har kommittén ett resonemang, som också är mycket egen- domligt. Kommittén säger: »Skogskapitalet har för staten ett annat och högre värde än kontanta penningar; det är ett af våra värdefullaste natur- kapital, som årligen skapar nya virkesmassor, nya värden, hvarpå kunna grundas industri och export. Dessa fördelar och den ekonomiska styrka de innebära för nationen kunna icke ersättas med penningräntor.» Härtill vill jag säga, att penningar ju äro mätare på värde och lika väl kunna mäta af- kastningen på skog som afkastningen på hvilket kapital som helst. Ifall vi sälja vår skog och sätta in kapitalet på en bank eller på annat sätt placera det, så erhålla vi tydligen i stället för virke, järn- eller textilvaror eller hvad som helst, och då stå penningarna som mätare för detta lika väl som för träden. Det är alltså här icke fråga om virke å den ena sidan och pengar å den andra, utan det är fråga om ett slag eller ett annat slag af naturaprodukter, alla mätta i samma värdemätare penningen. Det förefaller mig, som om detta borde vara klart, och att man alltså borde kunna inse det oräntabla skogs- brukets gifna resultat, nämligen en mindre kvantitet naturaprodukter eller medel till täckande af mänskliga behof, om nämligen dessa olika naturaprodukter vid en jämförelse mätas med den gemensamma värdemätaren penningen. Kommitténs resonemang synes mig så mycket mindre hållbart, som det förhåller sig så, att det icke är Sverige utan utlandet, som har den hufvud- sakliga nyttan utaf en skogsproduktion, som icke kan förränta kapitalet. Att sälja varor till ett pris, som icke täcker produktionskostnaderna — hvilket tydligen blir följden, då man ej kan förränta anläggningskapitalet — är ganska betänkligt, redan då köparna äro egna landsmän, emedan produktionen där- igenom får en felaktig riktning; men det £az dock under vissa förhållanden försvaras. Men att producera trävaror till underpris för export betyder uppen- barligen, att man underkastar sig en årlig nationalförlust för att skaffa ut- länningar en rikligare virkestillgång. Det hela resulterar alltså i en enorm present till utlandet af svensk nationalinkomst. Kommittémajoriteten har alltså genom att tala om exporten sig själf ovetande satt fingret på den måhända mest flagranta nationella uppoffring, som det oräntabla skogsbruket medför. Jag kan sammanfatta, hvad jag sagt, på det sättet, att kommittén alltså icke funnit den verkliga skillnaden mellan skogsbrukets ekonomi och allmän ekonomisk verksamhet och att dess försök att ge skogsbruket en undantags- ställning inom det ekonomiska lifvet måste anses ganska olyckligt. Emellertid är det nog i alla fall så, att skogsbruket verkligen i vissa hänseenden måste intaga en undantagsställning, och kommittén gör själf en antydan — alldeles i början af betänkandet, på sidorna 12 och 14 —, om hvar den verkliga skillnaden ligger. På sidan 12 står sålunda: »Man hade vunnit insikt om att skogsbruket — främst genom dess fordran på att stora värden ständigt skola hållas bundna i form af skogskapital och dess kraf på uppoffringar af nuvarande ägare, hvaraf fördelarna ofta framträda först i en Skogsvårdsföreningens Tidskrift, Allmänna delen, 1912. 23 326 DISKUSSION. tämligen aflägsen framtid — är en näringsgren, hvilken på grund af sin natur icke kan rätt utöfvas utan ett så strängt aktgifvande på efterkommandes bästa, att det i allmänhet icke är att vänta af en enskild person, men väl af kom- muner och andra menigheter och främst af staten, hvars hela förvaltning hvilar på förutsättningen om statens fortvaro för all framtid.» Och på sidan 14 säger kommittén: »Äfven krafvet på att skogskapitalet skall ständigt vid- makthållas och ersättas med ny skog i den mån de äldre bestånden utväxa till mognad och afverkas, skiljer skogshushållningen från de flesta andra för- värfsgrenar, ty ett skogsbestånd måste i regel uppnå en i förhållande till människans lifslängd mycket hög ålder, innan det är moget för skörd.» Nu vet jag mycket väl, att det är mycket delade meningar om, hur lång omloppstiden bör vara, men det är tydligt, att äfven i bästa fall den vanliga omloppstiden för skogen är mycket lång jämförd med människans lifstid. Det är häri skillnaden i verkligheten ligger, nämligen i framtidsintresset hos skogsbruket, hvilket är i fara på grund af den långa tidrymden mellan produktionens början och slut. Innan omloppstiden är förbi, har det hunnit blifva andra, som äro intresserade af resultatet än de, som varit med från början. Omloppstiden sträcker sig ju allra minst öfver två generationer, kanske öfver tre, och då finns den möjligheten, att den första generationen icke tillgodoser de följandes intressen. Denna förklaring är dock otillräcklig. Det finns nämligen näringar som ha lika lång omloppstid som skogsbruket, t. ex. järnvägarna, utan att framtidsintresset där är i fara. Orsaken till skogsbrukets undantagsställning kan därför, fullständigt uttryckt, sägas bestå i, att omloppstiden rätteligen bör vara mycket lång, men ej nödvändigt behöfver vara det; det finns möjlig- het till en kortare omloppstid för skogen än den rätta, medan exempelvis en järnväg icke kan tänkas blifva »sköflad», ty den ligger, där den ligger. Denna skillnad är efter min mening motiveringen för en särskild skogslag- stiftning, liksom för tillvaron af offentliga skogar. Emellertid återstår det i själfva verket att förklara, hvarför en omlopps- tid, som motsvarar nutidsintresset, ej är tillräckligt lång äfven för framtidens intresse; ty att ett obegränsadt tillgodoseende af framtidsintresset på grund af kapitalräntans natur innebär ofantliga nationalekonomiska förluster och alltså ej bör förekomma, har redan visats. Det är emellertid två grupper af faktorer, som här inverka eller rättare sagdt kunna inverka, dels ekonomiska och dels biologiska. Hvad de ekonomiska faktorerna beträffar, är den rätta lösningen tydligen att göra omloppstiden så lång — att tillgodose framtidsintresset så långt fram i tiden — att det samlade värdet af skogsafkastningen, diskonteradt efter nuvarande räntefot till sitt nutida värde, blir det högsta möjliga. En längre omloppstid än denna blir nationalekonomiskt felaktig, och likaledes en kortare omloppstid. Den nationalekonomiskt räntabla omloppstiden blir också den nationalekonomiskt rätta. Detta är en allmängiltig och grund- läggande sats. Nu kan frågas: hvarför behöfves då en skogslagstiftning? Man har ju då intresse af att hålla den rätta omloppstiden, eftersom däraf skulle följa högre värde än om man afverkade skogen med detsamma. Svaret är just det, att resultatet ligger så långt fram i tiden, att en hel del personer eller bolag, som ha dåliga affärer och stå på osäkra fötter och icke veta hvar de NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE. 327 befinna sig om t. ex. 80 år, afverka skogen efter så kort omloppstid, att den icke får den lifslängd den rätteligen bör ha. Det är alltså i den mån ägare af detta slag finnes, som en skogslagstiftning är berättigad. Däremot är den det icke, i den mån skogsförvaltningen skötes ordentligt eller där den är i statens hand. På detta sätt kan man säga, att skogslagstiftningen står som ett skydd för oekonomiska skogsägare själfva mot deras sämre jag. Skogslagstiftningens liksom den offentliga skogshushållningens uppgift är alltså endast att sörja för den — privat- och nationalekonomiskt — räntabla driftens upprätthållande, emedan denna i hithörande fall ofta ej beaktas af sådana skogsägare som sakna förmåga att rätt värdera framtiden. Härmed har man emellertid uppenbarligen intet argument alls för en längre omlopps- tid än den räntabla. Det kan bara tänkas ett enda skäl för en oräntabel omloppstid, och det är, att biologiska hinder för en räntabel omloppstid möta. Det skulle väl i så fall närmast betyda, att man vid en räntabel omloppstid icke får tillräckligt med fröträd eller tillräckligt goda fröträd eller på andra sätt förhindrar åter- växten och sålunda förstör framtidsvärdet. Såvidt jag hittills kunnat utröna, är det emellertid icke så, att de biologiska förhållandena lägga hinder i vägen för en omloppstid, som är den nationalekonomiskt rätta. Skulle det emellertid af biologiska skäl vara nödvändigt att hålla en omloppstid, som är längre än den, som ger ränta på hvad skogen är värd — ty det är hvad saken praktiskt betyder — då måste man ha en skogslagstiftning, som är så drakonisk, så att den gör sköfling praktiskt taget omöjlig, ty då är det i alla skogsägares privata intresse att sköfla. Kommittén har emellertid ej alls inlåtit sig på att undersöka, om detta — enda — skäl för en oräntabel omloppstid existerar, ty den tycks ha gått ut från den tankegången, att det öfver hufvud taget är bra, att kapitalets lifstid blir längre och har i hvarje fall ej ansett det betyda någonting, om en afkastning dröjer, bara den en gång kommer. Nu är det emellertid en allmän regel, som hvarje affärsman eller hvarje nationalekonom kan bevittna, att en sträfvan går genom näringslifvet att förkorta kapitalets lifstid till den minsta möjliga, helt enkelt därför, att kapitalet drar ränta under sin funktions- tid. Af denna orsak ställer det sig under i öfrigt lika förhållanden billigare ju kortare kapitalets lifstid är och skillnaden i kostnad är just den inbesparda ränteförlusten. Hvarje företag sträfvar därför att förnya sitt kapital så ofta som det i och för sig låter sig göra. På samma sätt måste man här, om icke biologiska skäl hindra eller i den mån biologiska skäl icke hindra, lägga sig till med en omloppstid, som ger ränta på skogens värde. Äfven om biologiska förhållanden skulle göra privatekonomisk räntabilitet ouppnåelig, motiverar detta emellertid på intet sätt, att man för skogsbruket uppställer ett anna! mål än räntabiliteten, såsom ju Norrländska skogsvårds- kommittén gör, då den yrkar på högsta absoluta afkastning. Det finns tyvärr många företag, som ej fullt förränta sitt kapital, men ändå förblir räntabili- teten verksamhetens riktpunkt; och om man ej fullt kan nå den, söker man komma den så nära som möjligt. För skogsbruket måste samma regel gälla, så bestämd, att det bör eftersträfva den bästa räntabilitet, som är biologiskt tillåtlig. Kommitténs ståndpunkt förefaller mig uppriktigt sagdt vara en verklig krigsförklaring emot allt hvad nationalekonomi heter, och det är med anled- 328 DISKUSSION. ning häraf som jag begärt ordet. Jag hoppas herrarna ursäkta mig för att jag tagit tiden så länge i anspråk. Jag vill till sist framhålla, att de syn- punkter jag nu kommit med, äro särdeles enkla och för öfrigt framställts här förut, hvarför jag kunde ha nöjt mig med att instämma i den national- ekonomiska delen af jägmästaren ERNST ANDERSSONS föredrag på denna plats för ett år sedan — det biologiska där eller annorstädes kan jag naturligtvis icke ha någon som helst mening om. Lektor Jonson: Det synes mig, som om kommittémajoriteten icke varit lycklig i sin bevisföring, när det föreslagits, att högsta absoluta arkastningen borde vara den norm, som bör eftersträfvas för statskogarnas och under statens uppsikt stående skogars del. Försöker man följa utvecklingen af denna fråga i Tyskland, finner man, att det icke var de matematiska bevisen för att denna skogshushållning skulle vara direkt öfverlägsen räntehushållningen från så att säga rent ekonomiska synpunkter, som gjorde, att man där lan- cerade fram en skogshushållning af sådan säregen art, utan orsaken därtill synes vara den, att man ansåg det särskildt förmånligt, att just inom landet skapa en dylik produktion, så att Tyskland i detta hänseende ställdes så vidt möjligt oberoende af utlandet och kunde basera sin konsumtion af skog på egen hushållning; man skulle nästan kunna säga, att man där visat sig benägen betala hvilket pris som helst för att komma i oberoende af utlandet i detta hänseende. Det var ungefär samma princip, som här 1 Sverige till- lämpades, när man på 1600-talet ansåg sig böra producera guld ur Falu grufva med långt högre själfkostnader, än hvad varan vid införsel utifrån betingade. För de tyska nationalekonomer, som sysslat med denna sak, torde det sålunda ha framstått såsom gifvet, att skogshushållningen vore en för landet så önskvärd produktionsform, att man här icke borde uppställa samma fordran på räntabilitet, som ifråga om andra näringar var nödvändigt. Om nu kommitterade framfört dessa synpunkter och kunnat bevisa, att det äfven för Sverige skulle vara mera önskvärdt att med ett visst kapital bedrifva skogshushållning än andra näringar, hade man fått böja sig därför, om bevisen nämligen varit öfvertygande, men att utan dylika bevis helt enkelt påstå, att denna princip är den enda rätta och att vi icke ha att taga hänsyn till kapitalets räntabilitet, är säkerligen icke en väg, på hvilken man kan komma fram. Emellertid bör det icke förundra någon, att den synpunkt, som kommitterade lagt till grund för sitt betänkande, vinner anhängare, ty enligt mitt förmenande ha i Sverige förkämparna för räntehushållningen i flera hänseenden kommit in på afvägar. Man hör t. ex. ständigt och jämt yrkas på, att träden skola förränta sitt eget värde efter vanlig bankprocent 0. s. v. Vi ha dock i skogarna flera andra kapital nedlagda än det växande virkes- förrådet; vi måste sålunda jämväl taga i betraktande vid produktionen nöd- vändiga hjälpmedel, förvaltningskostnader, skatter etc. Om effektiv ränta- bilitet skall erhållas, måste den årligen producerande afkastningen utgöra ränta ej blott på virkesförrådets saluvärde utan äfven å det i produktionen enga- gerade grundkapitalet. Om, såsom i det intensiva skogsbruket, detta grund- kapital är relativt stort, kan ju ej virkesförrådets värde och afkastningsförmåga obehindradt få minskas huru långt som helst, ty härigenom inträffar till sist att intet som helst öfverskott finnes disponibelt till grundkapitalens förräntande. Ett sådant skogsbruk kan omöjligen kallas för räntabelt äfven om afkastnin- NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE. 329 gen från hvarje del af skogen utgör fullt nöjaktig ränta på därvarande virkes- kapitals saluvärde, utan måste den produktion anses mera önskvärd, som — om också till lägre procent — förmår förränta alla i företaget engagerade kapital. Att åstadkomma en viss räntabilitet endast i fråga om virkesförrådet medför nämligen inga garantier för, att skogsbruket i sin helhet blir skött med från räntesynpunkt bästa möjliga resultat. Ytterligare har man ställt skogsbruket i en fullkomligt orättvis dager, när man vill uppställa fordringar på räntabilitet efter vanlig låneprocent utan att i någon mån framhålla de fördelar, som skogsbruket kan medföra fram- för andra näringar. Jägmästare RINGSTRAND har dock i sin reservation betonat dessa senare, och det är, tror jag, första gången i svensk litteratur, som det kraf- tigt har häfdats, att skogsbruket medför vissa fördelar, som gör, att man där kan nöja sig med mindre räntabilitetsprocent än i de flesta andra företag. Dessa för- delar äro säkerligen så stora, att skillnaden, om man baserar sin hushållning på viktiga cch rättvisa ränteprinciper eller på högsta absoluta afkastningens ernående, i praktiken icke blir så stor, som af kommittébetänkandet synes framgå. Vi ha nämligen att i fråga om skogsbruket konstatera ett tilltagande i kapitalvärde, ej blott genom den årliga tillväxten, som visar sig i ökningen af trädens dimensioner, utan äfven genom virkets stigande värde. Visserligen kan detta i någon mån, som också i kommittébetänkandet framhålles, upp- vägas af penningvärdets fall, men enligt hvad wvi hittills kunnat konstatera, framträder stegringen i virkesprisen ojämförligt starkare, hvarför detta äfven blir ett plus att räkna med. Det försiggår sålunda i skogen vanligen en anhopning af kapital, som visserligen icke hvarje år kan realiseras, men i fråga om hvilken man dock kan säga, att den ökar eller åtminstone bibe- håller egendomens bytesvärde på ett sätt, som för t. ex. industrikapital i all- mänhet icke är fallet. På grund af denna gynnade ställning vis å vis en mängd andra näringar måste man inom skogsbruket nöja sig med en årligen uttagbar lägre ränta. Från nationalekonomisk synpunkt synes denna lägre räntabilitetsprocent ha ett starkt stöd i professor HECKSCHERS nyss framlagda definition på hus- hållningens ändamål, nämligen uppnående af högsta möjliga, varaktiga af- kastning. Otvifvelaktigt torde just skogsbruket i längden bättre garantera en varaktig atkastning än t. ex. en massa industrier af tvifvelaktig lifslängd. Tager man detta i betraktande, kommer man sålunda än en gång därhän, att man måste tillmäta skogsbruket en viss särställning, visserligen icke i den bemär- kelsen, att räntabilitetskrafvet kan uteslutas, men dock så, att man inom denna näring har lättare att uthålligt få räntabilitetskrafvet tillfredsställdt, hvarför lägre procent där bör vara nöjaktig än som vid kortare placeringar erfordras. När kommittémajoriteten så starkt reagerar mot dessa ränteprinciper, föreställer jag mig, att den rönt inflytande af ännu en ofta förekommande inkonsekvens från ränteprincipernas förfäktare. Man tycks nämligen på många håll icke vara på det klara med, att det vid öfvergång från en längre till en kortare omloppstid, d. v. s. ombyte af hushållsprincip är fråga om en kapitalplacering af de äldsta åldersklasserna. Sålunda får man t. ex. ofta höra, att om man sänker omloppstiden, får man så och så mycket större afkast- ning, hvilken förhöjning naturligtvis dock endast är skenbar. Om man t. ex. går ner från en omloppstid på 120 till 80 år, innebär detta visserligen ett erkännande af att alla bestånd af en ålder mellan 120 och 80 år äro 330 DISKUSSION. afverkningsmogna och sålunda böra bort, hvarigenom under en viss tid en stor mängd virke blir disponibelt för afverkning. Men detta realiserande af de äldre bestånden är icke ett uttagande af skogens afkastning, utan ett lös- görande af en del af skogskapitalet. Om detta kapitaluttag sker fullt med- vetet samt under ärligt uppsåt att på annat sätt göra det frigjorda bättre räntebärande, så kan ju från skogsmannens sida föga däremot invändas — möjligen kännes det personligen smärtsamt att behöfva afstå från en del af sitt förvaltningsobjekt. Om däremot inga garantier synas föreligga för, att det frigjorda kapitalet efteråt får bättre användning än i skogen, eller om lösgörandet sker så att säga i smyg, hvarigenom det uttagna kapitalet för- blandas med vanlig afkastning samt lätt öfvergår från produktions- till kon- sumtionskapital — och tusentals exempel härpå kunna när som helst fram- dragas —, då må det ingalunda förvåna någon, att en med ansvar för sitt kall utrustad skogsman snarare håller på högsta skogsafkastningens politik och motsätter sig de kapitalrof från skogen, som under räntabilitetens täck- mantel ofta göras, mången gång för att i det längsta uppehålla det yttre skenet i en fallfärdig affär. Enligt mitt förmenande har emellertid utvecklingen i fråga om bestånds- vårdsåtgårder under senare tider gått i sådan riktning, att de båda diskute- rade, till synes fientliga hushållsprinciperna närmat sig hvarandra ganska betydligt. Man har sålunda kommit underfund med, att så snart man vill producera skog af bättre kvalité och kuranta dimensioner, så får man icke, som i äldre tider ansågs nöjaktigt, låta bestånden sköta sig själfva till en viss slutafverkningstidpunkt, utan måste man undan för undan ingripa i striden mellan individerna genom gallring etc., detta vare sig man vill uppnå högsta möjliga absoluta värdetillväxt eller en viss räntabilitet. Den, som bedrifver en sådan skogsskötsel, med rationell gallring vid alla åldrar, tager, om ock omedvetet, hänsyn till räntabilitetskrafvet. Praktiken pekar därför dithän, att det för skogsbruksmetoden icke blir af någon synnerligt afgörande betydelse, om man slår in på den ena eller andra hushållsprincipen, naturligtvis dock endast under förutsättning att alla faktorer vid de teoretiska kalkylerna gifvas den vikt och betydelse, dem med rätta tillkommer. Jägmästare ALFR. WIGELIUS: Professor HECKSCHER har från ränteteoriernas Scylla och Karybdlis ledt in diskussionen på verklighetens öppna fält, och det är med anledning af det exempel han valt för att belysa sina uttalanden, jag skall be att få säga några ord. Med professor HECKSCHERS tillåtelse vågar jag åter »sätta i gång» det rörverk, han talade om och hvilket han ville ned- lägga, då konjunkturerna voro för svaga för att rörelsen skulle kunna bära sig. Man kan ju tänka sig, att konjunkturerna förändras och att man finner på nya vägar, som göra rörtillverkningen billigare eller att ett särskildt behof af rör uppstår. Ett exempel af samma innebörd lämnar den engelska kolstrejken, hvars fortvaro lär vara beroende på omöjligheten att kunna gifva den fordrade minimilönen, på den grund att kolen skola hämtas på ett djup, som till den grad fördyrar brytningen, att chanserna förtagas vid ett eventuellt fastställande af dessa minimilöner. På enahanda sätt förhåller det sig också med skogs- bruket. Vid värdesättningen af en skog, räknar man ju med de priser, som för skogsprodukterna kunna ernås vid närmaste bästa afsättningsort, därvid nödig NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTEÉNS BETÄNKANDE. 331 hänsyn måste tagas till kostnaderna för transporten dit m. m. Detta är ju ock den närmast till hands liggande vägen till skogsafkastningens tillgodo- görande. Men utsikterna att kunna hålla skogen uppe i konkurrensen med andra näringar äro beroende på de nya möjligheter man kan vinna för skogs- produkternas afsättning och för skogens lämpligaste tillgodogörande. All- deles klart är, att under ju råare former, jag tillgodogör mig skogen, dess sämre bör det ekonomiska resultatet blifva. Detta bestyrker erfarenheten och såväl statens som den privata skogsskötseln lämna bevis därpå. Vid bemödan- dena att ekonomiskt rationellt utnyttja skogsprodukterna kan jag exempelvis gå så långt i finesserna, att jag bygger ett sågverk. Det är naturligt, att sågverket, där det ligger, är värdelöst utan skogen, men genom att jag äger denna skog, kan sågverket arbeta, och den vinst förädlingen ger, är, synes mig, också skogens; dock naturligtvis först sedan därifrån skett de rätta afdragen såsom för ränta och amortering af det i sågverket nedlagda kapitalet äfven- som för skatter och alla öfriga på sågverket belöpande kostnader. Hvad såg- verket då i behållning gifver, är också en vinst af skogen. Då skogsbruket nästan kommit 1 misskredit tack vare den ovillkorliga fordran på tillfredsställandet af penningeränteprincipens kraf, bör man, åtminstone innan den hårda domen fälles, se till, att åtminstone icke glömmas några värden, som med berättigande böra kunna räknas skogen till godo. Jägmästare ERNST ANDERSSON: Då komittén har haft att uppställa pro- gram för hushållningen med statens och vissa enskildas skogar inom Norr- land och Dalarna, så borde väl kommittén hafva undersökt hvilket läge skogs- hushållningen intager i raden af föremål för mänsklig verksamhet, äfvensom tillsett i hvad mån skogshushållningen har beröringspunkter och samhörighet med annan ekonomisk verksamhet, i ändamål utreda de grunder, som ur sådan synpunkt kunna och böra vara gemensamma för såväl skogshushållningen som öfriga näringsgrenar. Kommittén skulle då kunnat förvissa sig om, att hela vår näringsverksamhet är inriktad på att bereda oss största möjliga fördel af de naturförråd och krafter, som vi för vårt behof omvandla. Kommittén omnämner på sidan rI13, att den anser, att skogarna böra skötas så, att största möjliga fördel, nu och i framtiden genom dem vinnes. Men i fortsättningen finner man, att kommitténs flertal, har en helt annan uppfattning om hvad som är fördelaktigt än den, som af den nutida kulturen framhäfves. För att gifva möjlighet bedöma hvad som är fördelaktigt och för att kunna jämföra den nytta eller fördel, vi hafva af ett föremål, ett verktyg eller en vara, exempelvis, har ju kulturen frambragt en mätare, nämligen penningen, hvilken allmänt erkännes som en god måttstock för bedömande af värden. Penningen gifver ett mått på, i hvad mån någonting är eftersträfvansvärdt. Därför användes penningvärdet vid byte och köp, som innebär ett öfverflyt- tande af antingen äganderätt eller nyttjanderätt. Jag vill erinra om dessa begrepps betydelse. AÄganderätten medför rätt att nyttja och förbruka. Nyttjanderättens betydelse ligger i benämningen. Nyttjanderätt benämnes äfven lån. Ersättningen, som betalas, benämnes arrende, hyra, eller, om penningar lånas, ränta och utgår för viss tid. Såväl föremåls värde, som deras brukningsvärde bestämmes genom mark- naden. Den ränta, som pr år betalas pr 100, kallas räntefot. Som sagdt erkännas dessa värdebegrepp utan undantag af vår kultur. I 332 DISKUSSION. enlighet med dessa begrepp och mått måste den fördelaktighet, hvarmed vi förstå utnyttja naturkrafterna, bedömas. Denna allmänna ekonomiska sats har under de sista åren fördjupats genom studiet af naturkraftens allmänna egenskaper och hvad man kallar dess oför- störbarhet, upptäckt af en tysk läkare MAYER, som framlagt desamma 1845. Sedan denna MAYERS upptäckt publicerades, har densamma först på de tvenne sista decennierna mera populärt behandlats, särskildt af en tysk forskare pro- fessor VILHELM ÖSTWALD, som gjort studiet af energien till ett lifsmål. Då man kan anse, att PRESSLERS lära, som framlades 1858, är en konsekvens af MAYERS upptäckt, äger ÖSTWALDS uttalande i dessa frågor intresse för oss. OÖSTWALD påvisar i en ytterligt klar framställning, huru naturens energi, som har en gemensam källa, solen, kan uppträda i ofantligt många former, såsom ljus, värme, elektricitet, kemisk frändskap, växtproduktion etc., hvilka energiformer kunna genom lämpliga anordningar omvandlas i hvarandra. Vi omvandla t. ex. vattenfallens kraft i värme, elektricitet, ljus o. s. v., eftersom vi behaga. Därvid kunna vi emellertid, på grund af våra maskiners och metoders ofullständighet, icke tillvarataga allt, utan en del förfares, d. v. s. omvandlas i energiarter, som vi icke kunna tillgodogöra oss. Här gäller det, säger ÖSTWALD, att uppdrifva vår kapacitet att tillvarataga, ty hvad vi förlorat, kunna vi ej återfå. Emellertid kunna vi icke utan för stora kostnader till- godogöra annat än jämförelsevis små delar af de energibelopp, som naturen gifver. Han framhåller också, att det alltså icke är på sparsamhet med natur- kraften såsom sådan vi böra inrikta våra ansträngningar utan på sparandet af värde vid utnyttjandet. Vi få ej offra mera redan vunnen energi med ett visst värde för att erhålla en omvandlad produkt med ett mindre värde. Det är således på sparandet af värde vi hafva att inrikta oss vid ut- nyttjandet af naturkraften. Om vi således genom billiga maskiner och arbets- metoder utvinna mindre procent af den använda naturkraften, än vi skulle kunnat göra genom dyrbarare maskiner eller metoder, så är det dock resultatet, omkostnaderna öfverskjutande värde, som bestämmer hvilken metod, som skall finna användning. Såsom kulturens mål framställer han alltså icke utvinnandet af den största möjliga procent af naturkraften utan dennas omvandlande med högsta ekono- miska koefficient. Han framhåller vidare, att vetenskapsmännens, upptäckarnas och uppfinnarnas förnämsta mål är kulturens stegring, och att en kolossal be- tydelse måste tilläggas det ekonomiska resultatet af den mänskliga närings- verksamheten såsom skapare af nya värden, då dessa tjäna, att grundlägga den andliga kulturen. Vårt mål är alltså att utnyttja naturkraften med största möjliga fördel. Detta mål kräfver också tillämpandet af den s. k. sparsamhetsprincipen, som är en negativ tillämpning af principen om största möjliga fördel. Enligt sparsamhetsprincipen må inga värden onödigtvis förfaras. Däremot hindrar denna princip icke att naturkraft förfares, ty det beror alltid på hvad det kostar att tillvarataga den, om vi skola tillvarataga den eller ej Man får nämligen icke gifva ut 2 kr. för att få ett värde på I kr. Förlust af värden måste enligt denna kulturprincip i möjligaste mån undvikas. Detta gäller gifvetvis såväl förbrukningsvaror som föremål, som äga ett visst nyttjandevärde under längre tid. Likaväl som det är en förlust att låta NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE, 333 en vara förfaras, är det en förlust att förvalta värden så, att de förhindras att lämna ränta på sitt värde. Dessa regler äro så naturliga, att vi tillämpa dem utan att reflektera. Då skog torkar eller ruttnar eller spricker på rot, allt följder af hög ålder, förfares ett värde. Ett kapital, som är placeradt i skog eller en skog, som representerar ett värde, bör vårdas, så att detta värde förräntas, ty äfven räntan är ett värde, som eljes förfares. Då ett värde förfares, hvilket kan inträffa på hvilket område som helst, betraktas detta alltid som en olycka. Men ett afsiktligt och planlagdt arbete i sådan riktning, att värden ovillkorligen skola förfaras, är kulturvidrigt. Kommittén respekterar sparsamhetsprincipen, då det gäller redan produ- cerade värden, som den anser böra tillvaratagas, då de löpa risk att förfaras. Men då det gäller skyddande af ett kapitals produktionsförmåga, ränte- bärande förmåga är den icke »up to date». Den negligerar alldeles, om räntan förfares på ett naturakapital. Enligt föregående slutledningar måste detta betecknas som kulturvidrigt. Med stöd af hvad jag här anfört, vidhåller jag alltså min förut häfdade ståndpunkt till frågan med ännu större kraft än förut och ber endast få göra följande uttalanden om /huru hastigt räntabilitet kan och bör införas såsom grund för den norrländska skogsskötseln. I Norrland är skogskapitalet genom en bred klyfta klufvet i två delar: urskogs- kapitalet, öfverårig skog, som är under exploatering, och ungskogar upp till 100 år, som uppväxt efter exploatering, och skogseldar, vanligen å de för värdeproduktion mest ägnade delarna, nämligen 1 kustlandet och älfdalarna. Beträffande de äldre skogarna måste erkännas, att det kapital, som de representera, icke är och icke kan annat än genom exploatering blifva rän- tabelt. Ser man endast på dessa oväxtliga skogar får man lätt en sådan pessi- mistisk åskådning, som kommittén låtit komma till synes. Men meningsskilj- aktigheten gäller ju icke dessa, som hvarken kunna lämna ränta på sitt värde eller den högsta afkastning, som marken förmått gifva. För de gamla skogarna gäller det endast att finna en lämplig exploateringsplan, baserad på en tidrymd nog lång att medgifva deras ändamålsenliga föryngring och hänsyns tagande till möjligheten för ungskogarna att under denna tid medhinna att ersätta de exploaterade skogarnas leveransförmåga. Denna exploateringsplan fordrar samma öfverväganden, som en plan för malmkapitalets exploaterande, med den väsent- liga skillnad dock, att malmkapitalet icke förnyas. Att under denna explo- ateringstid ränteförluster komma att göras är säkert, äfvensom att de förhål- landen, som måste inverka på exploateringens fortgång, äro många och kanske svårare att beräkna, än hvad man föreställer sig. Men det gäller äfven att planlägga de uppväxande ungskogarnas skötsel, så att de snarast möjligt blifva färdiga att ersätta de gamla på samma sätt som skett i södra Sverige. Skötseln bör nämligen vara olika, beroende på det ändamål man med den afser. Det vore således med hänsyn till de äldre skogarnas beskaffenhet en orimlighet att föreskrifva räntabilitet för skogskapitalet i sin helhet; därtill äro 334 DISKUSSION. skogarna icke beredda. Men om de gamla skogarna nu olyckligtvis äro för gamla för att man på dem skulle kunna bedrifva en kulturenlig produktion, så böra vi väl tillse, att icke äfven ungskogarna råka ut för samma olycka. Det är nödvändigt att börja i tid med utvecklandet af en ändamålsenlig teknik. Då gäller frågan i första rummet hvilken ränta, som bör uppställas som norm för skogsskötseln. Med anledning däraf att staten betalar 4 2 på sina lån, torde det vara lämpligt att som framtidsmål tänka sig uppnåendet af denna ränta. Men med kännedom därom, att skogarna icke äro beredda härpå och vi ännu sakna en för ändamålet lämpad teknik, samt då i följd häraf förluster att börja med icke skulle kunna undvikas, så synes mig icke lämpligt att för närmaste 20 år exempelvis sätta räntekrafvet högre än 3 å SNR EAS 4 Sedan man under dessa 20 år utexperimenterat metoder och inarbetat en ändamålsenlig teknik, blifver det en naturlig åtgärd att höja räntekrafvet till 4 2, och om förhållandena det påkalla, och vunnen erfarenhet bekräftar våra nuvarande icke ogrundade förhoppningar, ännu högre ränta (på de en- skildes skogar) allt i enlighet med markränteprincipen. Såsom af betänkandet framgår, har kommittén icke aktat nödigt diskutera den ekonomiska kulturens lagar för skogshushållningens vidkommande utan helt enkelt gjort anspråk på en högst egendomlig särställning för densamma. Uti 1866 års skogsordning angifves som hufvudprincip för kronopar- kernas skötsel: att de skola behandlas efter på vetenskapliga regler grundade, för olika skogs- förhållanden lämpade planer, som afse skogens framtida bestånd och högsta afkastning. Denna bestämmelse kvarstår oförändrad i 1894 års förordning, Högsta ut- hålliga afkastning är alltså det mål, som satts för hushållningen med statens skogar. Bestämmelsen är ytterst allmänt hållen, hvilket emellertid gör, att man icke utan vidare reflexioner kan fullt fatta dess innebörd. Man vill gärna tänka, att lagstiftarna med denna föreskrift endast afsett, att skogshushållningen skall bedrifvas så, att den gifver staten den största möjliga fördel, ty hade någon inskränkning härutinnan afsetts, skulle en skarpare formulering varit nödvändig. En sådan betydelse af den allmänna principen skulle gifva statsskogsförvaltningen den nödvändiga friheten att icke blott ständigt rikta sitt arbete på att ordna skogshushållningen enligt denna princip utan äfven att utveckla sina förfaringssätt i jämbredd med den utveck- ling, som studiet af hvad som verkligen är för staten fördelaktigast gifver vid handen. Det är nämligen gifvet, att icke blott tillämpandet af en sådan föreskrift utan äfven vårt förstående af densamma kan fördjupas. Därför är det också naturligt, att tider och länder med olika kulturnivå skola hafva olika intresse och därför skilda kraf på hvad som skall anses för för- delaktigast. Då emellertid Norrländska skogsvårdskommittén i stället för att medelst en mera tidsenlig formulering vidga bestämmelsens räckvidd, söker inskränka densamma i enlighet med sin nuvarande ståndpunkt och förstående, så inne- bär nog detta generellt sedt ett baksteg. Då dess tydning dessutom innebär ett faktiskt afståndtagande från de allmänna lagar, enligt hvilka all ekonomisk kultur rycker fram, torde den få bereda sig på allvarliga gensägelser. Kommitténs flertal förordar, att skogarna skola skötas så, att högsta möjliga genomsnittsafkastning i värde erhålles. NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE. 335 Detta förefaller vid första betraktandet riktigt. Men denna formulering fordrar en tydning. Kommittén afser med afkastning i värde, hvarken hvad man i allmänhet menar med nettoarkastning, icke heller hvad man afser med bruttoafkastning, ehuru snarast detta senare. Ehuru man vid skogsproduktionen begagnar sig icke blott af markens produktionsförmåga utan äfven af ett annat värde, skogsbeståndens, beräknas icke ränta på dessa skogsbestånds värde såsom en debetpost för produktionen. Högsta afkastning i värde utan hänsvn till räntan är alltså enligt kommitténs mening målet för statens skogshushållning. Det är klart, att då ingen hänsyn tages till räntan, ränteförluster skola göras. Principen kan åskådliggöras generellt genom följande exempel på en kalkyl enligt denna princip öfver när ett bestånd skall afverkas. En mark har medelst ett bestånd under 100 år producerat 1,000 kr. Årliga genom- snittsprod. har alltså varit 10 kr. Så länge detta bestånd fortfarande lämnar 10 kr. årligen, skall det enligt kommitténs princip bibehållas. Man nöjer sig med 10 kr. i ränta på 1,000., alltså 1 9. Om nu penningar lånas för 4 & förfaras årligen 3 > eller 30 kr. Man begär alltså att räntebegreppet skall helt och hållet suspenderas och att 30 kr. om året skall offras för att få skogen äldre. Förslaget innebär alltså för skogshushållningen en märklig undantags- ställning i den mänskliga näringsverksamheten, som på alla områden fordrar, att inga värden förbrukas för att vinna mindre värden, att alltså sparsamhet iakttages. Att låta ett skogsvärde på 1,000 kr. stå och förräntas med I 2, ehuru annan skötsel af detta skogsvärde gifver 4 2, är detsamma som att utgifva eller använda 40 kr. för att få 10 kr. Det är alltså att börja med alldeles klart att denna princip icke kan leda till största möjliga fördel. Den kan därför icke läggas till grund för en tidsenlig hushållning, hvarken med statens eller enskild skog. Det finnes ingen egendomlighet hos skogsbruket, som be- tingar just den säregna hushållning, som sträfvar efter högsta afkastning utan någon hänsyn till räntan. Högsta afkastningsteorien har ingen reell grund, intet stöd alls i den öfriga materiella kulturen. Sträfvan efter högsta värdeafkastning innebär ett ändamålslöst samlande af värden, såsom juveler och smycken, att jämföra med öfvercivilisation, lyx- "hushållning, som vi ej hafva råd med i så stor skala, som det här gäller. Då kommittén föreslår lagstiftning af sådan innebörd, vill den, att skogshus- hållningsekonomien skall omgifvas af en kinesisk mur till skydd för kontakt och jämförelse med den verkliga ekonomiska kulturen. Om man nu antager att full ränta ej kan för närvarande afvinnas skogs- kapitalet, så behöfver man väl därför icke kasta allt ekonomiskt förnuft öfver bord och helt afskrifva räntekrafvet. Naturligare är väl att vidtaga sådana dispositioner, alt förlusterna, om de nu äro oundvikliga, blifva de minsta möjliga. Orsaken hvarför räntabilitet icke för närvarande kan uppnås, särskildt i norrlandsskogarna, är: det öfvergångsstadium från urskog till kulturskog, hvari dessa skogar befinna sig. Men de unga skogarna låta väl sköta sig, så att de blifva räntabla, om man endast börjar i tid. Intill 30 å 60 års ålder äga de ju intet eller ytterst ringa afverkningsnettovärde. Från denna tidpunkt stiger afverkningsvärdet i början hastigt och sedan långsammare och stiger slutligen med endast 5, 4, 3 Z. Har man nu genom ändamålsenlig behandling utsträckt den tid, be- 336 DISKUSSION. ståndet kan växa med den för hushållningen fastställda räntefoten, så måste den tidpunkt, då beståndet skall afverkas, anses vara inne. Beträffande dessa skogar, af hvilka våra efterkommande skola lefva, felas inga andra förutsätt- ningar för räntabilitet än kulturenlig utveckling af tekniken till största möj- liga sparsamhet. Man har påstått, att icke ens de unga skogarna skulle äga en produktions- kraft, som är tillräcklig att hålla dem kvar gentemot ränteanspråken, utan att dessas tillämpande skulle föranleda landets utarmande på skog. Ingenting kan vara mindre öfverensstämmande med verkliga förhållandet. I södra Sverige skulle, om räntabilitet infördes, skogskapitalet afsevärdt stiga. Då redan tillämpandet af räntabilitet synes fordra ett betydligt höjande af skogskapitalet i södra Sverige, innan det blifver normalt ur räntabilitets- synpunkt, framstår det ideal, som högsta afkastningens förfäktare eftersträfva, nämligen ett samlande därutöfver af ett icke räntabelt kapital, såsom en orim- lighet ur privatsynpunkt. Det är att spänna bågen för högt. Detsamma gäller om statsskogshushållningen inom de gränser, som af dess räntor bestämmas. Det är icke samlandet af skog, icke heller ett idisslande af samma värden, utan produktionen af nya värden, som är målet. Jag kan alltså icke finna, att Norrlandskommittén varit lycklig vid lösandet af sin uppgift att finna en grundläggande princip för skogshushållningen i Norrland. Enligt mitt förmenande borde den hafva diskuterat en amorteringstid för de öfveråriga skogarna och anbefallt sträfvan till en viss ränta för de yngre skogarna. Kapten DE VERDIER: Det är icke min mening att här söka kritisera skogs- vårdskommitténs förslag, då jag först i går blef i tillfälle att ta del af det- samma. Jag skall endast be att få vända mig mot min gamle motståndare i räntabilitetsfrågan, öfverjägmästare WELANDER — det är ju en fråga, som ända sedan 1907 varit föremål för många meningsutbyten mellan de olika principernas målsmän. Till min tillfredsställelse finner jag, att jag nu fått betydligt med förstärkning å min sida. Professor HECKSCHER var, tror jag, af min åsikt, och jag tror också, att lektor JONSON i någon mån lutade ditåt. Jag vill nu icke utveckla denna min åsikt i de olika hithörande frågorna, utan skall endast föredraga ett praktiskt exempel. Som bruksdisponent i många år har det ålegat mig att redovisa ränteinkomster och ränteutgifter i olikhet med hvad det åligger statens jägmästare; icke heller öfverjägmästare WELANDER har alltså haft bekymmer i detta hänseende, och frågan har så- lunda icke för honom ställts så på sin spets. Han har icke behöft träda i beröring med det praktiska lifvets kraf. Jag öfvergår till exemplet: En skogs- ägare har en inkomst på 3,000 kronor af sin skog, som skötes af en för- valtare, som har samma uppfattning i denna fråga som öfverjägmästare WE- LANDER. Han har emellertid icke fått riktigt klart för sig värdet af skogen. Nu har skogsägaren läst i Skogsvårdsföreningens tidskrift om denna strid be- träffande räntabilitetskalkyler och funnit, att här kanske är någonting att taga reda på. Han tillkallar en sakkunnig från motsatta lägret och säger: »Var god och säg mig, hvad denna skog är värd. Kan jag få någon högre af- kastning af den än 3,000 kronor?» Den konsulterade svarar då efter nödig undersökning: »Ja, jag anser, att skogen är värd 100,000 kronor, men Ni skall ta och förminska virkes- NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTENS BETÄNKANDE. SSR kapitalet med ett värde af 20,000, så har Ni 80,000 kvar i skogen, hvilket kapital Ni sedan kan förränta med 5 4.» Om förvaltaren nu följde rådet och tog ut 20,000 af virkeskapitalet, skulle han på det erhålla efter 5 2 1,000 kronor, hvartill sedan kommer 4,000 kronor i årlig afverkning som ränta på den kvarstående ljushuggna skogen, alltså summa 5,000 kronor i stället för 3,000 förut. Men den gamle skogsförvaltaren »som ej ser skogen för bara träd» fasthåller vid den gamla ståndpunkten och förklarar, att det är orimligt taga ut kapital ur skogen, och säger, att det är lika bra att låta de 100,000 kronorna ligga där och nöja sig med 3 &, ty det är säkrare. Nog kan man bli förbluffad öfver ett sådant resonemang, ungefär som att nöja sig med giroränta i stället för obligationsränta. Vi äro nu midt uppe i landtbruksveckan. Äfven för landtbrukaren gäller det ju att åstadkomma största möjliga räntabilitet. Han behåller sålunda icke sina svin t. ex. så länge, att de bli så s/ora som möjligt, utan så att de bli så räntabla som möjligt. Och i fråga om ladugårdsskötseln gäller det icke att producera så mycket mjölk som möjligt utan att producera den så billigt som möjligt, med så stor vinst som möjligt. Det kan därför hända, att han låter nedslakta den oräntabla delen af besättningen, vidtar beståndsvårdsåt- gärder som det kallas inom skogsbruket. Öfverjägmästare WELANDER talade om ödeläggelse, men jag hemställer, huruvida man beträffande det exempel, jag framställt, kan tala om någon öde- läggelse; det måtte väl ändå tvärtom vara att handla efter svenskt sundt förnuft. Lektor Jonson: Med anledning af ett nyss fälldt yttrande af jägmästare ANDERSSON, skall jag be att få göra en jämförelse mellan den ståndpunkt, professor HECKSCHER intagit, samt jägmästare ANDERSSON. Ehuru professor HECKSCHER nämnde, att han i allo delade de synpunkter, som kommit fram 1 det föredrag jägmästare ANDERSSON höll här för ett år sedan, är det dock, enligt mitt förmenande, en rätt väsentlig skillnad i de två herrarnas ståndpunkt, då professor HECKSCHER synes erkänna, att skogs- bruket, äfven om det icke visar sig kunna ge en viss ränta, för Sverige är en så nödvändig näring, att vi få finna oss i dessa lägre räntor, om det af biologiska eller andra grunder visar sig, att full räntabilitet icke kan uppnås. Detta erkännande vill jag anse fullständigt strida mot jägmästare ANDERSSONS uttalande nyss, att man »kan höja räntabilitetskrafvet till 4 27». Detta måste enligt ordalagen betyda, att dessa 4 2; helt enkelt kunna uppställas som en berättigad och uppnåelig fordran. Det är här icke alls tal om någon under- sökning, huruvida räntabilitet kan åstadkommas eller ej; »man höjer krafvet», visar det sig, att vissa bestånd icke tillfredsställa dessa kraf, så bort med dem. Jag vill icke tro eller påstå, att jägmästare ANDERSSON själf i grund och botten ser saken så ensidigt, men det framgår allt för ofta af, eller rättare sagdt, en utomstående kan lätt draga den slutsatsen af hans föredrag, att problemet är så lättlöst som att helt enkelt endast precisera sina fordringar på en viss ränta, och borttaga det, som ej lämnar denna ränta. Denna lära leder dock, i motsats till professor HECXSCHERS därhän, att vi på stora vidder af vårt land måste draga rörelsekapitalet ur skogsbruket och lägga marken öde. Då frågar jag: hvar skola vi till större varaktig allmännytta kunna placera detta frigjorda 339 DISKUSSION. skogskapital än i skogsbruk? Jag håller bestämdt före, att skulle det visa sig af en under viss tid bedrifven undersökning, att det icke är möjligt att be- drifva skogsbruk med önskad ränta, måste vi sätta ned vårt kraf, men icke draga allt löst kapital ur skogsbruket, d. v. s. sluta att drifva skogsbruk därför att vissa på förhand uppställda önskningar ej uppfyllas. Skulle det af en undersökning framgår att en sådan räntabilitet ej kan uppnås, som garanterar kapitalets frivilliga kvarstannande, så synes lagstiftning vara det enda bote- medlet häremot, ty jag kan icke frångå den ståndpunkten, att vi för större delen af landet måste bedrifva skogsbruk, äfven om räntabiliteten privateko- nomiskt blir mindre tillfredsställande. Docenten GRÖNBERG: Det är närmast med anledning af professor HECK- SCHERS anförande som jag skall be att få säga några ord. Egentligen borde jag i likhet med professor HECKSBHER be om ursäkt, därför att det gäller en fråga, i hvilken jag icke är fackman, men jag gör det på litet andra grunder än han; jag gör det nämligen egentligen icke där- för, att jag ej är skogsman, såsom professor HECKSCHER gjorde, utan därför att jag icke är nationalekonom; detta är nämligen, efter hvad jag kan se, till största delen en nationalekonomisk fråga. Jag får då först tacka professor HECKSCHER för hans utredande inlägg, hvarigenom jag tror, att frågan för många af föreningens medlemmar blifvit betydligt klarare. Likväl kan jag icke instämma i professor HECKSCHERS slut- sats — jag tror nämligen, att han har glömt bort att ta en del saker i be- aktande — oaktadt jag kan gå med på, att hans resonemang i öfrigt är fullt logiskt genomfördt, såsom man ju också kan vänta af en så framstående nationalekonom som professor HECKSCHER. Frågan gäller, om man skall minska skogskapitalet, om man skall lös- göra ett penningkapital ur skogen och för framtiden ur skogen nöja sig med en mindre afkastning. Detta är, menar professor HECKSCHER, fullt berättigadt, för den händelse kapitalet bättre kan användas på annat sätt, och man får större totalinkomst i landet genom att man på detta sätt fördelar kapitalet; man bör med andra ord icke lägga för mycken vikt vid just denna näring, skogshandteringen. Ja, detta är alldeles riktigt, man kan icke ha den minsta invändning att göra emot detta resonemang. Men, det är helt och hållet byggdt på, att man har garantier för, att det lösgjorda kapitalet verkligen sättes in i något produktivt företag. Professor HECKSCHER erkände, att det möjligen skulle kunna inträffa att så icke skedde, när det gällde den enskilda skogshandte- ringen, men när det gällde staten, ansåg han däremot, att man icke skulle behöfva tvifla på det, och därmed affärdades hela frågan om dessa garantier. Detta anser jag vara den förnämligaste luckan i hans bevisföring. Jag skall då be att med en liknelse få klargöra min ståndpunkt; jag tror mig härmed bättre få fram, hvad jag menar än med vidlyftiga resonemanger. Här har talats om rörverk, järnverk etc. Jag vill också ta en bild från något privatekonomiskt företag; dessa bedrifvas ju för öfrigt icke blott med tanke på individens utan äfven släktens ekonomi, hvarför man många gånger från dem kan hämta exempel för att belysa saker på det nationalekonomiska området. Vi tänka oss, att en person efterlämnar en större egendom, en million- NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE. 339 egendom till fyra arfvingar, hvilken egendom består både af skogsbruk och jordbruk; det är en massa gårdar sammanförda, som delas sönerna emellan, så att hvar och en får lika mycket skog och landtbruk. Jag grundar mitt exempel på det antagandet. Dessa fyra söner förfara nu på helt olika sätt. Den första sonen, som sitter på egendomen 4 låter det gå som under faderns lifstid; tar ut mycket måttligt ur skogen, d. v. s. har en lång omloppstid och behåller sitt skogskapital i det skick han emottagit det. Sonen på egendomen B däremot har åhört en del nationalekonomiska föreläsningar och fått del af vissa nya skogsekonomiska principer, hvilket gör, att han anser lämpligare att frigöra en del af sitt kapital ur skogen, då han har andra naturtillgångar på egendomen, som han vill utnyttja; han har t. ex. lera, som han vill an- vända till tegel. Han sänker därför omloppstiden och tar ut mycket ur sko- gen under loppet af några år, för de penningarna bygger han upp ett tegel- bruk, och på det sättet höjer han sina årsinkomster. Brodern på egendomen C handlar ungefär likadant, bara med den skillnaden, att han för pengarna anlägger en fabrik för någon annan produktion; han har nämligen ett vatten- fall, som han vill utnyttja. Den fjärde sonen tycker också, att det är bra att ta ur skogarna en del af kapitalet, men han placerar det icke i något produktivt företag utan bygger en ståtlig corps de logis-byggnad, och för högt lif, och hans lefnadsomkostnader stiga mer och mer. — Tegelbruket går bra och kommer att göra så äfven i framtiden. Men inom den bransch, för hvilken brodern på egendomen C anlagt en fabrik, uppfinner man en ny maskin, som gör att de gamla fabrikerna ställa sig tämligen värdelösa inom några år. Han gör därför rätt stora förluster på denna fabrik. Jag menar nu, att har man garantier för, att de ur skogen lösgjorda pengarna verkligen läggas ner i något produktivt företag, som ger större af- kastning än skogsbruket med lång omloppstid, och är den industri, man skapar, så pass säker och stabil, att den icke är utsatt för några svårare växlingar, då är det alldeles riktigt handladt — det kan icke bortresoneras. Där står jag alltså fullkomligt på professor HECKSCHERS ståndpunkt. Men skogshand- tering har den stora fördelen framför en hel del andra industrier och näringar, att den är synnerligen säker, värdet af dess produktion sjunker aldrig, tvärt- om är det, såsom här nyss påpekats, många gånger så, att virket stiger i pris. Skogen är följaktligen alldeles särskildt säker att placera kapital uti. Från den synpunkten sedt, menar jag, bör skogsbruket nöja sig med en lägre ränta på realisationskapitalet. Olyckan med skogen är den, att den har ett realisa- tionsvärde; hade den icke det, vore det endast tal om att skaffa ränta på de kostnader, som äro nedlagda på den, men nu vill man ha ränta på skogens realisationsvärde, och detta är skogens olycka. Jag ställer mig emellertid icke på den ståndpunkten, att jag anser, att högsta möjliga afkastning per ytenhet är hvad som bör eftersträfvas, ty i likhet med en annan talare är jag af den åsikten, att det icke kan bevisas, hvad som är den högsta möjliga afkastningen. Men jag anser, att skogshushållningen medför så stora fördelar, från hela landets synpunkt att en lägre ränta på realisationskapitalet bör beräknas, eller med andra ord, vi böra icke utan trängande skäl i allt för hög grad gå öfver från skogsbruk till andra näringar, då skogsbruket erbjuder de omnämnda fördelarna, och framför allt icke, när det gäller den enskilda skogen, då man icke har någon garanti för, att de lösgjorda penningarna sättas in i produk- tiva företag. Därför borde lagstiftningen förhindra, att skogskapitalet ned- 3490 DISKUSSION. sättes, åtminstone för så vidt ej det lösgjorda penningkapitalet placeras 1 annat säkert företag, ty om vi ta ut kapital ur våra skogar utan att samtidigt skapa nya industrier här i landet, blir resultatet i många fall detsamma som att skänka en del af detta kapital till utlandet. Afverkningen höjer nämligen lefnadsstandarden och inbjuder till ökad lyx, hvars kraf tillgodoses genom utländska varor. Gå vi därför in på själfva skogskapitalet och använda någon större del af de penningar vi få in genom denna öfverafverkning till att från utlandet importera relativt onyttiga saker, om än aldrig så angenäma, ha vi liksom afyttrat en del af vårt eget land till utlandet. Vi ha visserligen icke minskat landets gränser, men dock afhändt oss en del af våra produktiva naturtillgångar, som för framtiden kunnat skänka oss en jämn afkastning. Minska vi detta skogskapital utan att placera det i andra näringsgrenar, ha vi efter mitt förmenande ovillkorligen handlat orätt mot våra efterkommande Länsjägmästare ARVID NILSSON: Det är icke min afsikt att nu upptaga tiden i själfva hufvudfrågan om fördelarna af den ena eller andra här för- ordade principen för rationell skogshushållning. Efter hvad professor HECK- SCHER, jägmästare ANDERSSON och lektor JONSON yttrat i denna sak, har jag nämligen intet nämnvärdt att tillägga. Jag anser emellertid i motsats til lektor JONSON, att jägmästare ANDERSSONS och professor HECKSCHERS ut- talanden 1 denna fråga äro förenliga. Diskussionen gäller ju nu frågan: ränta på ränta å skogskapitalets värde eller icke. Sedan den saken klargjorts, återstår ju att utreda och framlägga de faktorer, som skola inverka på bestämmandet af räntefotens storlek och vid ränteberäkningen öfverhufvud. Min uppfattning har alltid varit den, att alla nationalekonomiska fördelar af skogshandteringen böra beaktas vid fixerandet af den räntefot, som skall ligga till grund för skogshushållningen och jag kan ej finna, att jägm. ANDERSSON uttalat sig däremot. Jag har särskildt fäst mig vid, att jägm. ANDERSSON ofta såsom hufvudsumman på förevarande område framhållit, att man skall sträfva efter räntabilitet, fastän det för närvarande ej är möjligt att uppnå full ränta- bilitet i alla detaljer. Anledningen till, att jag nu begärde ordet var närmast ett af de skäl, som öfverjägmästare WELANDER anfört mot sträfvande efter räntabilitet. Han nämnde om — upprepade gånger, om jag icke missminner mig —, att kost- naderna för att åstadkomma ny skog på skogsmark, som icke är af bästa slag, ofta skulle vara så stora, att dessa kostnader med ränta på ränta skulle öfver- stiga den efter skogsodlingen uppvuxna skogens realisationsvärde. Beaktades räntekrafvet, erhölle man alltså negativa markvärden, säger öfverjägm. WELANDER. Jag kan icke inse, att det numera i allmänhet finns någon skyldighet eller knappast någon rättighet att beräkna ränta på ränta på skogsodlings- kostnaden. Det är ju så, att alla äro ense om, att skogsmarkernas häfd skall bibehållas. Och vi ha redan för största delen af landet särskilda lag- bestämmelser till skydd för skogens återväxt, och kommitterade föreslå nu i sak liknande bestämmelser att gälla äfven för Norr- och Västerbotten och Särna socken, där sådana bestämmelser förut icke funnits. För hufvudparten af Sverige gäller sålunda redan nu och för öfriga delar af landet föreslås nu utan motsägelse, att kostnaderna för återväxtens betryg- gande skola vara oskiljaktigt förenade med själfva afverkningen. Lagstift- NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTEÉNS BETÄNKANDE. 341 ningen, den nu gällande såväl som den nu föreslagna, säger, att det är af- verkaren, som skall sörja för återväxten. Han kan icke afverka en skog på sådant sätt, att återväxten äfventyras, utan att blifva skyldig att sätta marken i skogbärande skick igen. Skogsodlingskostnaden måste således vara en ren afverkningskostnad. Alltså är det den skog, man afverkar, som skall betala den nya skogens uppkomst, och icke den nya skogen, som skall betala sin egen födsel. Dessa skogsodlingskostnader blifva sålunda icke något hinder för ett beaktande af räntekrafvet, utan i stället befrämja de rent af ränta- bilitetsmöjligheterna. Enhvar, som granskat den ekonomiska tillväxten hos skogen något närmare, vet ju, att den del af denna värdetillväxt, som vi be- nämna kvalitetstillväxt, blir större i samma mån som afverkningskostnaden ökas. Det torde icke kunna påvisas, att någon af dem, som vilja hafva skogens ekonomi ordnad i hufvudsaklig öfverensstämmelse med allmänt rådande eko- nomiska lagar, uttalat sig emot vår nuvarande återväxtlag. Därmed hafva räntabilitetens egna förespråkare visserligen i ett afseende frångått principen om ränta på ränta å nedlagda kostnader — skogsodlingskostnaderna blifva ju på detta vis undantagna — och liknande reservationer mot tillämpningen af markränteprincipen göras ju af samma män äfven beträffande vissa andra hänseenden. Men dessa reservationer äro, såvidt jag kan finna, endast sken- bara. De afse ju förnämligast att betrygga de främsta förutsättningarna för ett intensivt skogsbruk öfver hufvud, såsom föryngring, bibehållen produktions- kraft hos marken m. m. af vital betydelse för ett skogsland. Vidare fäste jag mig vid ett annat skäl, som öfverjägmästare WELANDER omnämnde, hvilket, om jag uppfattade honom rätt, gick ut på att skogspro- dukterna växa så 1 värde, att det skulle vara olämpligt att lägga nuva- rande virkesvärden till grund för den kommande hushållningen. Det har väl icke af någon ifrågasatts, att man icke vid ett s. k. räntabelt skogsbruk skulle ta hänsyn till alla de faktorer, som kunna påvisas inverka på skogens värdetillväxt. Den värdestegring öfverjägmästare WELANDER åsyftar utgör ju der. del af värdetillväxten, som vi skogsmän benämna dyrhetstillväxt, och själffallet är väl, att denna dyrhetstillväxt skall tillmätas betydelse vid beräk- ningen af en skogs räntekraft, där särskilda skäl icke tala emot ett sådant förfaringssätt. Den omständigheten att dyrhetstillväxtens storlek icke kan bestämmas med full säkerhet vid beräkningar framåt i tiden, kan icke rim- ligen anföras såsom ett verkligt hinder härvidlag. Öfverjägmästare P. O. WELANDER: Den diskussion, som här nu förts, visar tydligt — särskildt framgick det af professor HECKSCHERS yttrande —, att två hufvudåskådningar här stå mot hvarandra. Enligt den ena bör man nöja sig med en lägre ränta på skogens realisationsvärde, medan den andra går ut på, att man bör eftersträfva gängse kapitalränta å det i skogen bundna kapi- talet, eventuellt genom att placera det på annat håll. Man tycks emellertid vid diskussionen här endast ha tänkt på statsskogarna. Kommittén har dock velat angifva de allmänna grunderna för skogshushållning och har icke enbart haft uppmärksamheten riktad på statens skogar utan jämväl på de enskilda. Nu tviflar jag på, att det praktiska sakläget är sådant, att frågan kan afgöras på det sättet som här skett, nämligen under det antagandet, att om jag frigör mindre räntabelt kapital från skogen, jag då alltid erhåller den högre förräntningen och vinsten. Erfarenheten visar nog, att det icke går Skogsvårdsföreningens Tidskrift, Allmänna delen, 1912 2 É L 24 342 DISKUSSION. till så. Hvad beträffar de principer, vi uttalat oss för i fråga om de en- skilda skogarna, komma de naturligtvis i främsta rummet att träffa de skogar, hvilka vi särskildt tänkt på, då vi uttalat önskemål angående en lagstiftning, nämligen hemmansskogarna 1 lappmarken. Man har ju ingen säkerhet för, att det kapital, den nuvarande ägaren tar ut, sättes in i ett produktivt företag, som är bättre än skogsbruk, ja, ingen garanti för, att det sätts in i något produktivt företag alls. Under sådana förhållanden kunde vi icke uttala oss för en hushållning och förorda den såsom för landet mest gagnelig, hvilken skulle få till följd ett uttagande af själfva virkeskapitalet. Då gällde det, hur man skulle ordna saken. Här har varit fråga om, att man skulle före- skrifva lagbestämmelser, som säga, att därest man uttar kapital af enskilda skogar, finge det endast ske på vissa bestämda villkor, nämligen att det sattes in i sådana ändamål, som äro för det allmänna, icke endast lika bra — det är icke nog, ty då hade man ingenting vunnit — utan bättre, och därvidlag tror jag, att man får vara ganska försiktig, äfven när det gäller företag, som tyckas vara för tillfället mer räntabla, ty skog har ett stadigvarande värde. Om en privatman för de på sådant sätt erhållna pengarna öppnar en affär eller dylikt, vet man sålunda icke, om denna affär för framtiden blir lika värdefull som produktivt företag som skogsbruk. Emellertid ha vi icke an- sett oss kunna uttala oss för någon bestämmelse i lagen för lappmarksskogarna i denna riktning. Man skulle också kunna tänka sig det skälet för bibehållande af skogs- kapitalet, som också här uttalats, att skogsbruket är under alla förhållanden så nödvändigt för landet och medför sådan allmän nytta, att man måste nöja sig med en vwviss lägre ränta. Och från denna synpunkt skulle man kunna säga, att när räntan sjunker under ett sålunda bestämdt minimum, det skulle vara lofligt att omplacera detta kapital, men bestämmandet af en sådan lägst tillåtna räntesats skulle öfver hufvud taget blifva fullkomligt subjektivt. Skulle man sålunda här kunna intaga någon bestämd ståndpunkt, tror jag, att det för det hemman, hvarom det här närmast rör sig, och öfriga en- skilda skogarna är lämpligast, att de hushålla så med sin skog, att den ger största möjliga afkastning. Emellertid är det likaledes min åsikt, att därest man kan i vwvisst fall placera ett mindre räntabelt skogskapital på det sätt, att det kommer att säkert ge en varaktig, framtida vinst med högre procent på kapitalet, detta kan vara någonting att tänka på. Man måste emellertid ställa sig tveksam gent emot ett sådant uttagande af skogskapitalet, så länge vi icke kunna få någon garanti för att kapitalet i sin nya placering blir mer produktivt för den ifrågavarande landsdelen eller för landet i dess hel- het än skogsbruk. I fråga om statsskogarna gäller naturligtvis detsamma. Det har påpe- kats, att man i fråga om dessa bör kunna vara säker på att vederbörande, om de ta ut kapital, placera det på rätt sätt. Och det måste ju medgifvas, att säkerheten härvidlag är betydligt större, men man får icke blott fordra, att kapitalet sättes in i något företag, som ger högre ränta, utan framför allt måste man ha garanti för, att det uttagna kapitalet äfven i framtiden kom- mer att ge lika god och varaktig afkastning. För min del står jag sålunda fast vid, att så länge sådana garantier, som här nu nämnts, icke finnas, är det för landet i dess helhet och speciellt för lappmarken lyckligast, att det för högsta afkastningen erforderliga virkes- NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE. 343 kapitalet får stå kvar i skogen, för att skapa största möjliga industri och export. Öfverjägmästare UNO WALLMO: Denna fråga är af den betydelse, att den naturligtvis måste skärskådas från alla möjliga håll, såsom man också försökt göra, icke blott i dag utan äfven vid föregående tillfällen härstädes. När lektor TOR JONSON höll sitt första anförande här i dag, så hörde vi, att han försökte sig på att föra fram en kompromissynpunkt. Han ville sammanföra de två olika åsikter, som här gjorde sig gällande, och på- visa möjligheten af, att de kunde sammanjämkas, då skillnaden mellan dem i grund och botten icke vore så stor. Vi lefva förstås i kompromissens tidehvarf, så att man hade anledning att vänta sig något sådant kompromissförsök äfven här i dag. Men det är nog så, att dessa två olika åsikter ligga så längt ifrån hvarandra och äro så skilda till sina konsekvenser, att man måste ta parti för den ena eller den andra och taga parti i en bestämd riktning. När lektor Jonson ville föra dessa åsikter tillsammans, skedde det på bekostnad af den ena, och så är ju oftast fallet vid kompromisser; antingen måste nämligen båda ge med sig eller också den ena för att en sammanjämkning skall kunna ske. Kompromissen i detta fall skulle ske genom ett medgifvande från markränteprincipens sida, att sänka räntan, så att den skulle komma ner till en så pass låg siffra, att den kunde blifva förenlig med de principer, som gjorde sig gällande från skogsräntehåll. Men vi få komma ihåg, att i samma ögonblick de herrar, som hylla markränteprincipen, sänka räntan godtyckligt, ha de gått ifrån det fundamentala i sin lära, ty den stöder sig ju på, att man genom sänkning af virkeskapitalet och därmed omloppstiden skall hålla det återstående unga virkeskapitalet uppe i en ränteafkastning, som motsvarar den gällande bank- räntan, hvilken t. ex. i ett uttalande här på platsen för ett par år sedan sattes till 5 25, men hvilken väl lika ofta är 6 2 och till och med däröfver. I samma ögonblick man afviker härifrån och låter kompromissa med sig ner till fyra, tre procent, har det matematiska underlaget för hela markränteprin- cipen glidit undan. Men om denna senare procentsiffra godtages, så är ju lätt, att få kompromissen till stånd, enär en ränteafkastning af 3—3"/> eller möjligen något däröfver i en framtid i regel kan påräknas i det kapital, som fordras för att få marken fullt utnyttjad. När kapten DE VERDIER nyss framdrog ett exempel ur det praktiska lifvet, som han sade, från sin erfarenhet som disponent där ute på landet, var han nog litet olycklig i fråga om siffrorna, ty dessa bevisa egentligen motsatsen till, hvad han sade. Exemplet lydde: »Här är en skogsegendom, som är värd 100,000 kronor, men som endast lämnar 3,000 kronor, d. v. s. 3 &. >Om jag då», säger han, »tar och sänker detta värde genom att afverka en del af virkeskapitalet, så att det återstår blott ett värde af 80,000 kronor och låter det förränta sig med 5 2, har jag en inkomst af 4,000 kronor på detta kapital, det vill med andra ord säga, att marken nu afkastar mera än nyss.» Ja, men Herre Gud, det är detta, som skogsränteprincipens anhängare egentligen sträfva efter, att få den högsta behållna afkastningen ifrån mark- 344 DISKUSSION. arealen. Det exempel, som kapten de Verdier valde, talar sålunda alldeles emot hvad han själf ville bevisa, men innehåller i öfrigt oriktiga siffror.! Jägmästare ERNST ANDERSSON lade med vanlig kraft ner mycket arbete på att påvisa, hvilken energi man kan vinna af solen. Han åberopade därvidlag OSWALDS uttalanden i saken, hvilka föreligga i ett arbete, som är öfversatt till svenska. Detta påvisande besitter emellertid samma olägenhet, eller, från skogs- räntesynpunkt, samma fördel, som kapten DE VERDIERS nyss anförda exempel, nämligen, att det bevisar raka motsatsen till, hvad som egentligen vill fram- hållas, ty skogsränteprincipens talemän vilja ju låta solens energi i allra högsta potens utnyttjas, men härför fordras tillräckligt skogskapital på marken, ty eljest kan icke solens energi tagas fullt i anspråk. Det är emellertid, som sagdt, en ganska viktig fråga, som framförts här i dag. Jag will endast tillägga, att jag tror, att herrar nationalekonomer icke gjort riktigt klart för sig konsekvenserna af den s. k. markränteläran, ty i så fall är jag öfvertygad om, att de skulle få en annan syn på saken. Det är gifvet, att om man fasthåller vid den procent, som här föreslogs i fjol på detta rum, nämligen fem procent, leder detta till åtskilliga för skogshandte- ringen mycket stora olägenheter. Jag kan nämna ett par mindre, att börja med. Därutaf, att man måste angripa beståndet i ganska hög grad för att få största möjliga tillväxtprocent i detsamma, följer, att beståndet måste ganska hårdt glesställas. Detta har i sin tur åtskilligt till följd. Bland annat äger det rum en formförsämring af träden, hvilket naturligtvis spelar en mycket stor roll, då det gäller hela vår skogshandtering. Alla, som ha studerat denna sak, veta ju att i orörda bestånd ligger formtalet högst, och att i och med detsamma, som man angriper beståndet, sänkes trädens form till det sämre. Det skulle kanske kunna tyckas, att vi då icke borde angripa bestånden alls, men naturligtvis finns det en gräns härvidlag; vi måste angripa bestånden till en viss grad för att producera det dyrbaraste virket, timmer etc. Men att gå till ytterlighet för ernående af största möjliga tillväxtprocent och således helt glesställa individerna, måste ha till konsekvens, att man får en mycket dålig trädform här i landet. Vidare kommer till, att vi få mycket breda och lösa årsringar, men skola vi praktisera denna metod en följd af år, kunna vi vara öfvertygade om, att vårt goda namn som kvalitévirkesproducenter snart kommer att försvinna och vi komma att få mycket mindre betaldt för vårt virke på världsmarknaden. Dessutom uppkommer ännu en mycket viktig följd af denna utglesning i bestånden, nämligen markförsämringen och svårigheten för föryngring. Jag kan i det fallet be att varmt få rekommendera herrarna att läsa den sista folkskriften, som Skogsvårdsföreningen skickat ut, af doktor HESSELMAN, angående markläran. Jag hade tillfälle att i går privat ge författaren en éloge för detta arbete, och jag vill här göra det offentligt, ty jag anser det vara det bästa af det tjogtals skrifter, som af Föreningen hittills utgifvits. Emellertid är det gifvet, att om vi kräfva en så hög procent som fem, så blir den allra farligaste konsekvensen den, att vi bringa ner vårt skogs- kapital så lågt, att marken icke blir i stånd att afkasta ens hälften mot hvad ! Ett virkeskapital, som är värdt 100,000 kronor och löper med 3 25 måste sänkas minst ned till ett värde af 25,000 kronor för att kunna gifva en så hög ränta som 5 4- I stället för 3.000 kronors inkomst får man således endast 1,250 kronor, d. v. s. icke ens hälften mot förut från arealen i fråga. (FEN NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE. 345 den skulle kunna göra, om den vore tillräckligt beklädd med skog. Utgå vi från en räntesats af 5 25, komma vi att stanna vid en omloppstid, som knappast ligger öfver 50 år eller däromkring, och vi veta alla, som syssla med skogs- handtering, att en afverkning af bestånd på 50 år eller däromkring icke ger stor afkastning 1 det här landet. Professor HECKSCHER nämnde nyss, att om skogsränteprincipen vunne till- lämpning här i landet, skulle nationalinkomsten bli mindre. Jag vågar påstå, att detta yttrande visar, att professor HECKSCHER alldeles gör ett felgrepp i denna sak. I samma ögonblick som vår skogsareal här i landet är begränsad och uppgår till omkring 20 millioner hektar, är det klart, att vi måste ta fasta på detta och se till, att vi låta denna areal producera så mycket den under gifna förhållanden vill och kan producera i penningar, just med hänsyn till den stora nationalafkastningen. Ty det är, liksom af en talare här för en stund sedan framhölls, så, att de värden vi vinna till landet genom vår virkes- export leda sitt ursprung från skogsmarken. Ty vi få icke blott räkna med nettovärdena på rot, utan vi måste taga i betraktande alla de industrier, som äro afhängiga af skogen. Och jag vill påstå, att i samma ögonblick vi vilja sträfva efter att få till stånd en stor skogsafkastning i landet, hjälpa vi en hel massa industrier att lefva, ty visst och sant är likvisst, att om vi utgå från 5 9 -ränteprincipen eller till och med 4-25 ränteprincipen, komma vi att få högst obetydligt med timmer på våra skogar utan få nästan enbart syssla med kolveds- och massavedsafverkning, hvarigenom följer att en hel del indus- trier, som varit beroende af vår timmerskogs tillväxt, komma att gå under; och icke blott det blir följden, utan vi få också tänka på den befolkning, som finnes i skogarna och som hittillsdags arbetat i skogarna och lefvat på deras afkastning. Hur skall det gå med alla dessa tusentals skogsarbetarefamiljer, som nu ha sin bärgning från skogarna, ifall vi skulle hylla denna princip och hålla skogskapitalet nere i ett minimum? Det komme att beröfva dessa familjer arbete, och skogarna blefvo affolkade ännu mer än som skett. Det är, som sagdt, så många faktorer, som här spela in, att jag särskildt vill be herrar nationelekonomer att bättre öfverväga denna sak, innan de de- finitivt intaga sin ståndpunkt. Jägmästare ERNST ANDERSSON: Det förefaller, som om en del personer — enligt herr WELANDERS råd vid diskussionen 1911 -— fattat ställning i frågan förut, hvilket gör deras bevisföring för vederläggande af markränteprincipen något egendomlig. De vanställa denna princip — det kan jag säga lika väl om kommitténs flertal som om öfverjägmästare WALLMO — genom att påbörda den olägenheter, som endast ha sin grund i deras egen skefva eller ofull- ständiga uppfattning af dess innebörd. Att som öfverjägmästare WALLMO tala om, att den skulle föranleda en sådan minskning i skogsafkastningen, att affolkning af skogstrakterna skulle komma i fråga, är att vända upp och ned på sanningen. Ty förhållandet är ju, att markränteprincipen kräfver en lägre slutafverkningsålder än den, som fordras för åstadkommande af högsta möjliga värdeafkastning. Därför ligger afverkningsåldern för högsta markräntan närmare afverkningsåldern för högsta virkesafkastningen än afverkningsåldern för högsta värdeafkastningen gör. Ju mera afverkningsåldern närmar sig den ålder, som gifver högsta virkesproduk- tion, ju mera intensivt skogen vårdas, desto mer virke produceras och dess 346 DISKUSSION. mera arbete medför virkets tillvaratagande, kulturåtgärder etc. Öfverjägmästare WaLLMO borde alltså sökt bevisa markräntelärans olämplighet på annat sätt. Resultatet af en mera intensiv skogsvård är att en folkökning erfordras. I stället för att ur denna lära taga ut, hvad som tilläfventyrs kunnat synas ändamålsenligt och godt, har äfven kommittén endast dragit fram för- menta nackdelar. Därutaf har man sedan velat bevisa, att denna lära har ett skadligt syfte och skulle medföra skogarnas sköfling. På det sättet har man swegererat en allmän stämning mot markränteprincipen. Man framhåller t. ex. som en synnerligen stor olägenhet att markränte- läran (i den grundläggande kalkylen) vill skilja skogskapitalet från markkapi- talet och således afverka skogen! Man låtsas glömma, att detta endast är ett tankeexperiment, så länge man talar om en kel skog. Däremot mäste ett skogsbestånd förr eller senare afverkas, och då skiljes naturligtvis skogskapitalet partiellt från markkapitalet. Då det gäller bestämma, om detta skall ske nu eller om 10 år, måste man äga full befogenhet att räkna på, hvilket som lönar sig bäst, att afverka beståndet eller behålla det. Jag har tidigare fram- hållit, att detta sistnämnda knappast skulle vara lönande längre än till en ålder af 50 å 60 år (i sämsta fall), om man icke i sin hand ägde ett medel att framkalla och bibehålla räntabilitet hos skogen till långt högre ålder. Detta medel består uti en rationell beståndsvård. Nu vill kommittén äfven förorda en beståndsvård, men tydligen utan hänsyn till tillväxtprocenten. Enligt kom- mittén bör gallringen 1 praktiken ske efter trädens yttre utseende med spa- rande af de »lämpligaste» stammarna så långt det är förenligt med »normal» slutenhet. Dessa tänjbara begrepp, »lämplig» och »normal» säga icke mycket, men genom åberopande af undersökningar af skogar, som enligt kommitténs mening varit underkastade god vård, kommer den till det resultat, att krafvet på räntabilitet skulle tvinga till skogens afverkning vid 50 å 60 års ålder. Ja, det är just den omständigheten, som gör, att man måste förkasta kommitténs begrepp om beståndsvård. Då industrien har utvecklats så långt, att den genom sortering och olika användningssätt för olika dimensioner kun- nat uppställa prisnotor, detaljerade för hvarje tum af diametern, anser jag däremot, att skogshushållningen bör begagna sig af de uppkomna prisdiffe- renserna och icke blott ansa och vårda bestånden så att de se bra ut och låta tiden göra det öfriga, utan rent af inrikta produktionen på åstadkom- mande af de med hänsyn till använd produktionstid och areal fördelaktigaste dimensionerna. Detta sker genom att under de första 50 å 60 åren gallra bestånden med hänsyn till kvaliteten och sedan så småningom öfvergå till gallring efter värde-tillväxtprocenten, genom hvilken gallring utom mycket svagt växande träd äfven de gröfsta träden, i mån som de nå vissa maximi- dimensioner, komma att afverkas, lämnande tillfälle för ett flertal af de kvar- varande att i sin tur utväxa. Därigenom hindras beståndets värde att blifva alltför högt för att kunna förräntas, medan man utnyttjar prisdifferenserna i möjligaste mån. Största möjliga antal träd få tillfälle att utväxa och minsta möjliga mängd goda ämnesstammar behöfva afverkas som mindervärdiga. Nu påstår emellertid kommittén att ett sådant inriktande af produktionen, som vid denna af mig förordade beståndsbehandling afses, icke är utförbart. En efter tillväxtprocenten utförd gallring skulle blifva »schablonmässig» och skulle icke kunna få »praktisk tillämpning», då beståndet måste hållas jämt NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTENS BETÄNKANDE. 347 slutet, om markens hela produktionsförmåga skall tagas i anspråk. »Detta kan ej ske om man skall utplocka stammarna enbart efter deras respektive till- växtprocenter utan afseende på, huru stammarna stå i förhållande till hvar- andra. Sådant förfaringssätt torde äfven få anses outförbart i verkligheten, emedan det skulle fordras undersökning med tillväxtborr i hvarje stam för att bestämma dess tillväxtprocent», säger kommittén. Genom formuleringen af detta uttalande har kommittémajoritetens sak- kunnige, öfverjägmästare WELANDER fått kommittén att underteckna markränte- lärans dödsdom — skulle det kunna synas, då de målmedvetna gallringarna äro af vital betydelse för skogens räntabilitet. Dess värre synes herr W. icke hafva satt sig in uti de möjligheter, som dylik beståndsbehandling innebär, icke heller uti de i ett bestånd rådande tillväxtförhållandena. Jag skall be få närmare belysa dessa tillväxtförhållanden. På de ställen, där träden stå för tätt, får hvarje träd för liten näring, ty tillgången på näringsämnen och ljus är begränsad. Skulle det nu vara onaturligt, att här företaga” en utglesning? Borren behöfver man för att en och annan gång justera sitt omdöme, men naturligtvis ser man på trädets yttre, huru det funk- tionerar. Härvidlag fordras dock öfning och inarbetande af en god teknik. Nu är ju äfven naturens tillvägagångssätt ungefär detsamma, som jag för- ordar. Där träden stått för tätt, dör ett och annat. De öfriga få bättre ut- rymme och sätta goda årsringar. Månne herr W. anser naturens tillvägagångs- sätt planlöst. Hvad beviskraft det för hans räkning kan ha, lämnar jag där- hän, men måste betvifla, att han kan uppnå sitt mål, högsta absoluta afkast- ning, då han helt afsäger sig bruket af målmedvetna gallringar, som gynna värdeproduktionen äfven absolut taget. Det är tvärtom mycket troligt, att hans ideal i så fall skall distanseras af ett räntabelt skogsbruk. På samma gång som positiva motiv för högsta absoluta afkastningsläran saknas i betänkandet, äro kommitténs försök att vederlägga markränteläran lika mycket i saknad af reell grund som dess försvarares, herr WALLMOS. Båda tala om outförbarhet, skadlighet etc. Nu äro ju såväl kommittén som herr WALLMO auktoriteter på detta om- råde och det kan synas djärft af mig att vilja draga deras uttalanden i tvifvelsmål. Jag uppfattade emellertid dessa auktoriteters ogynnsamma stämning så- som ett utslag af den historiskt kända, i alla tider vanliga företeelsen, att ett mycket kraftigt motstånd brukar uppresas mot nya påfund och satser, de må vara huru starkt bevisande som helst. Man har betraktat dem som onödigt nyhetsmakeri och, utan att granska de bindande bevisen för deras giltighet, sökt med stöd af rådande och förut- varande uppfattning tillägga dem skadliga verkningar, olägenheten af att hit- tills antagen åskådning genom dem skulle rubbas etc. I tur och ordning hafva på detta sätt vederlagts eller förnekats: jordens kretsgång, meteorstenarna, galvanismen, kraftens oförstörbarhet, ångan, propellern, 348 DISKUSSION. ängfartygen, järnvägarna, gasbelysningen, fonografen, sannolikhetskalkylen och mycket mera. Till kommitténs ursäkt må sägas, att det ingalunda är endast en obildad allmänhet utan äfven framstående män, som på detta sätt dragit i härnad mot en förändring i rådande åskådningssätt, icke heller endast forna tiders auktoriteter, som utöfvat ett sådant på fördomar fotadt tyranni, om man ock- så i senare tid i allmänhet blifvit något mindre skeptisk, något mera mottag- lig för bevis. Jag tager några exempel ur högen: Sedan Pytagoras bevisat, att jorden vrider sig omkring sin axel, och att solen icke går rundt omkring jorden, motsades detta såsom en ren galenskap af Plato och Arkimedes. Sokrates förlöjligades, för att han vågade påstå att solen var större än Peloponnesus. Men detta är ju mindre märkeligt än att en medlem af Institutet i Paris ännu 1804 i en afhandling förklarar sig aldrig vilja erkänna, att jorden går rundt som en gås på sitt spett. Vid ett sammanträde i Franska Akademien 1878 den 11 mars, då natur- forskaren Du Mencel presenterade Edisons fonograf, förklarade en herr Bouil- laud, medlem af akademien, det hela för bedrägeri. Lavoisiers upptäckt att luften består af tvenne gaser förklarades af en af akademiens medlemmar för ett dumt påhitt, som skulle förutsätta att de 4 elementen icke voro enkla, hvilket erkänts af alla tiders forskare. Lavoisier själf råkade ut för det missödet att med anledning af en offi- ciell rapport om ett noggrant iakttaget meteorfall, förklara att stenar ej kunna falla från himlen. ; Emot gasbelysningen anfördes att en lampa ej kan brinna utan veke. Motståndet mot sträfvan efter räntabilitet i skogsbruket liknar i mångt och mycket den bevisföring, som begagnades vid granskning af de första för- slagen till lokomotiv. Man bevisade att hjulen skulle komma att rulla på stället och därför ej kunna gå framåt. Nationalekonomer bevisade också, att då fraktkostnaden skulle komma att minskas, skulle landet förlora motsvarande. Medicinska akademien i Bayern förklarade att järnvägarna skulle vara oan- vändbara för persontrafik, ty den hastiga rörelsen skulle förorsaka hjärnrubb- ningar hos de resande, att icke tala om yrsel hos åskådarna. Här finna vi en farlig eller skadlig verkan påpekad med samma art af farhåga som herr WALLMO beträffande räntekrafvet. Här i Sverige ville man år 1909 på denna plats påstå, att sannolikhets- kalkylen icke vore användbar för kontroll af en skogstaxerings noggrannhet. Man har sagt, att Presslers markräntelära borde hafva vunnit erkännande, om den varit riktig, då den nu är 50 år gammal. Ja, då man aldrig varit: nog intresserad att upptaga den till objektiv pröfning, så är det ej att undra på, att den ej blifvit erkänd. Emellertid synes den i Sachsen hafva lämnat goda resultat. Herr WELANDER har visserligen sagt, att den där ej gifvit mera än 3 &Z. Men det visar sig vid den närmare granskning, som herr RING- STRAND företagit, ett skogarna samtidigt förkofrats i värde så betydligt att 5 2 sannolikt uppnåtts. Hvad som alltid försenar en ny sats' användbarhet och fördröjer dess NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE. 349 utnyttjande är, att Zeknik behöfver utarbetas och pröfvas, samt resultaten komma till allmänhetens kännedom. Om vi, markräntelärans anhägare, också med jämnmod måste taga den omständigheten, att man ännu i vår tid besvärar sig med att söka vederlägga den, så måste vi å andra sidan komma ihåg, att mycket arbete återstår med utvecklandet af de hittills använda förfaringssätten, hvilka ännu äro långt ifrån sin fullkomning, och ännu icke blifvit allmänt kända och tillämpade. Det är endast därför jag anser mig böra förorda att till en början ställa krafven på ränta lågt samt så småningom höja dess kraf. Man skall däri- genom lyckas att nedbringa ränteförlusterna till ett minimum och slutligen alldeles befrias från dylika, hvarigenom skogarna skola säkerställas mot sköf- ling i ganska hög grad, om ock aldrig fullständigt, hvilket ur nationalekono- misk synpunkt icke är nödvändigt. På de skogar, där staten har hand om skogshushållningen, är ju emellertid skogarnas bestånd icke alls hotadt. Och det är väl på denna grund kommittén ansett sig kunna förorda en hushåll- ning, som, tillämpad på enskilda skogar, ådrager dem sköfling. Professor HECKSCHER: I denna diskussion synes det mig så till vida lätt att bemöta de gjorda invändningarna, som man 1 hufvudsak tycks ha samlat sig kring ett gemensamt försvar. Den, som förefaller mig ha klarast formu- lerat den gemensamma tankegången, är docenten GRÖNBERG, och jag skall därför be att få utvälja hans yttrande till besvarande. Hans anförande gick ungefär ut på följande: det är fullkomligt rättvist — medgaf han — att vi kräfva räntabilitet på vårt skogskapital. Men det kan hända, om vi realisera en del af kapitalet, därför att det icke ger van- lig ränta, att vi icke få någon varaktig vinst alls på kapitalet. Det är ingen garanti, som han sade, för att det lösgjorda kapitalet kommer till riktig an- vändning. Konsekvensen af detta blir alltså, att vi skola drifva en produktion orän- tabelt och improduktivt, emedan det kan hända, att den, som drifver före- taget, icke är i stånd att placera det frigjorda kapitalet rätt; därför skall det ligga där det. är. Betyder icke detta, att hvar och en, som sköter en eko- nomisk verksamhet, bör ställas under förmyndare? Betyder icke detta, att hvarje människa, som sköter ekonomisk verksamhet, måste anses vara ur stånd att förstå, hur man skall drifva sådan? Nu händer det verkligen, att en hel del personer bör ställas under förmyndare, till och med skogsägare; och jag anser sålunda, att det för en hel del skogsägare behöfs en lagstiftning, som förhindrar dem att göra slut på sina skogar utan någon förnuftig anledning. Men hvad är det här fråga om, mina herrar? Jo, här är det fråga om att ställa safen under förmyndare. Hvem skall då vakta denne vaktare? Staten skall ju ha vård om det hela, men hur skall det gå, när staten icke anses kunna ha vård om sig själf? Förhåller det sig så, måste man säga, att då är det omöjligt att göra någonting, då är det bäst att dra sig tillbaka med det samma. Om man icke har det förtroendet för staten, att den skall kunna använda frigjordt kapital på rätt sätt, då vet jag sannerligen icke, hur man skall bära sig åt. Jag skall emellertid draga några konsekvenser af hela betraktelsesättet: Det är som bekant icke någonting speciellt för skogsförvaltningen, att man använder kapital på olämpligt sätt; öfverallt och exempelvis inom järn- 350 DISKUSSION. industrien har det förekommit, att man haft produktionsformer, som med tiden visat sig olämpliga. Låt oss säga, att en person har drifvit ett tysksmides- verk eller vallonsmides- eller lancashireverk med ugnar, spridda öfver hela Bergslagen, hvilken rörelse visat sig oekonomisk, allt efter som koncentra- tionen i järnindustrien trängt fram. Hvad gör nu ägaren? Jo, han amor- terar verken, d. v. s. han låter dem ta slut utan att sörja för, att det kapital, som där konsumeras, åter blir producerande i samma drift, hvilket naturligt- vis betyder, att han frigör kapitalet. Då säga emellertid herrarna: Det går ej an; låt honom hålla på med sina lancashireverk, tysksmiden etc., ty om han lösgör kapitalet, kan det hända, att han icke använder det till någonting nyttigt; det skulle kunna hända, att han äter upp kapitalet. Detta betyder med andra ord, mina herrar, att vi få stå kvar i eviga tider vid en produktion, som är oekonomisk, därför att vi riskera, om vi någonsin draga ut kapitalet, att vi icke äro i stånd att föra det in i någon annan produktiv verksamhet. Jag vill säga, att en våldsammare skråpolitik, i detta ords sämre mening, än den, för hvilken riktlinjer då blifvit uppdragna, kan jag icke lätteligen tänka mig. Här, menar man, ha wi visserligen kommit in på en dålig produktion, men det kan icke hjälpas, det gäller en- dast att fortsätta. Vi skola med andra ord göra ärliga förluster, därför att vi annars möjligen skulle kunna göra ännu större. Detta är icke blott att tänka mycket lågt om människornas förnuft, det är helt enkelt att afskrifva alla förhoppningar om framtida bättre förhållanden. Vi göra en förlust för hvarje år, men vi ha icke lof att befria oss, därför att vi kunna få någon- ting sämre. Naturligtvis är det så, att det på grund af förekomsten af mindre eller mer än vanligt förstånd i vissa fall går sämre och i andra bättre; efter sannolikhetsberäkning komma dessa olika fall emellertid att ta ut hvar- andra, och vi komma att få en normal räntabilitet mot nu en icke normal. Det synes mig, att detta är sakens kärna, och jag måste säga, att frånsedt fall, då folk verkligen behöfver ställas under förmyndare, hvilka utan allt tvifvel finnas, leder den framställda synpunkten till en bakåtsträfvandets po- litik, som jag icke kan tänka mig, att man vill drifva i vår tid. Nu har det sagts, att virket undergår en värdestegring, som bidrar till att det förräntar sig själf, och det är ju riktigt. Delvis beror denna värdestegring otvifvelaktigt på detsamma som värdestegringar på alla andra områden, näm- ligen på att penningvärdet sjunker, närmast genom guldproduktionens ökning, så att den gemensamma värdemätaren förskjuter sig. Men det är troligt, att virket dessutom undergår en verklig värdestegring i jämförelse med andra varor. I hvarje fall ha vi att taga värdestegringen i betraktande och att äfven låta den ingå som faktor i våra beräkningar. Det gäller emellertid endast den nuvarande värdestegringen; och att räkna med en framtida värdestegring, som är större än den nuvarande, är under alla förhållanden en prekär sak. I det nu före- liggande fallet ser jag dessutom alls intet skäl att vänta en sådan stegring. Vi ha nämligen att i framtiden räkna med ett bättre tillgodogörande af en del stora skogstillgångar och urskogsvirke, framför allt det ryska virket. Nu finns det emellertid ännu en synpunkt på denna fråga, den biolo- giska. Jag har förut sagt, att jag böjer mig för hållbara biologiska skäl. Om det kan visas, att omloppstiden är för kort för skogens naturliga åter- växt, då måste vi ha en längre omloppstid, som ej skadar återväxten. Natio- nalekonomiskt sedt kan detta blott ske genom att znedbringa skogens kapital- NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTENS BETÄNKANDE. 351 värde till motsvarande belopp. Under denna förutsättning är man alltså tvungen att bringa ned skogens kapitalvärde till sådant belopp, att den ger vanlig ränta med den kortaste omloppstid, som biologiskt sedt är möjlig. Låt mig så ta upp ett yttrande af docenten GRÖNBERG, nämligen att skogens olycka är dess realisationsvärde. Jag måste svara härpå, att ett värde icke i och för sig är någon olycka. Ett värde är tvärtom en lycka; och om man utan biologisk skada kan ge skogen minst dess realisationsvärde, så ha vi all anledning att vara tacksamma. Orm realisationsvärdet emellertid skulle vara högre än hvad som kan förräntas biologiskt, ha vi däremot, som nyss sagdt, att nedbringa dess värde, för att åstadkomma ekonomisk jämnvikt; och detta är åtminstone teoretiskt möjligt genom skogslagstiftning. Men det är klart, att det i och för sig är en förlust att nedbringa ett värde, och detta bör därför endast ske, om det kräfves af biologiska hänsyn. Af flera omständigheter sluter jag mig nu till, att de biologiska betänk- ligheterna icke kunna vara så särdeles starka; men de må vara starka eller ej, så skola vi ha dex biologiskt tillåtliga omloppstid, som kommer en nor- mal räntabilitet på skogskapitalet närmast. Jag väntar emellertid ännu för- gäfves på en förklaring, att den räntabla omloppstiden är för kort från bio- logisk synpunkt. Det var ännu en synpunkt, som jag fäste mig vid, nämligen herr öfver- jägmästaren WALLMOS anmärkning om det beroende, i hvilket industrien och ett stort antal arbetarfamiljer stode till skogsproduktionen. Det är klart, att dessa industrier lika väl som skogen måste förränta sr// kapital. Att minska virkestillgången för t. ex. ett sågverk, medan det ännu är ganska nytt, har naturligtvis sina betänkligheter; men sågverk äro långt ifrån eviga, och sedan de en gång amorterats, d. v. s. frigjort sitt kapital, leder det till en obe- stridlig förlust för landet, om industrien drifves på nytt, d. v. s. kapital ånyo investeras, för att bereda afsättning åt ett skogsbruk som ej bär sig, d. v. s. ej ger normal räntabilitet. Detsamma gäller om arbetarfamiljerna. Man måste naturligtvis vara försiktig, så att man icke ställer skogsarbetarna utan arbete, så att den omflyttning af befolkningen, som en ändring i pro- duktionen för med sig, ej göres allt för brådstörtad. Men att för all framtid hindra sådant, betyder just att låsa fast nutida förhållanden, om än aldrig så oekonomiska, och alltså att hindra en utveckling till bättre ekonomiska resul- tat. I nu föreliggande fall trodde jag emellertid att förhållandet så till vida var omkastadt mot hvad herr WALLMO anförde, att de korta omloppstiderna i och för sig vore mera arbetskräfvande än de långa. Till sist vill jag säga, att om det är någon metod, som man kan kalla skogssköfling, så är det den långa omloppstiden, ty den ställer skogsägaren inför valet att antingen bedrifva skogssköfling eller också att icke få vanlig ränta på sitt kapital. Kan man däremot uppnå en harmoni mellan realisa- tionsvärdet och normalt afverkningsvärde, då är sköflingen öfverflödig för hvar och en, som inser, hvad han förtjänar genom att hålla den normala omloppstiden. Öfverjägmästare UNo WALLMO: Jag skulle så gärna gå med på allt, hvad jägmästare ERNST ÅNDERSSON sade för att öfvertyga oss om, att hans åsikt vore riktig, blott det vore någon verklig bevisföring i sak, som här presterats. Så länge som dessa herrar icke ens — såsom förut påpekats här — 352 DISKUSSION. kunna fastslå en viss räntesats, efter hvilken beräkningen skall ske, så länge påstår jag fortfarande, att det inte finnes minsta grund för, att vwi andra skola böja oss för deras s. k. bevisföring. Jag håller på det mate- matiska så mycket, att jag anser, att denna viktiga siffra, räntefoten, bör exakt kunna bestämmas. Eljest stupar markränteteorien enbart härpå. Ty omloppstidens längd är ju direkt beroende af räntefoten. Professor HEcK- SCHER tycktes visserligen nyss vilja ge vid handen, att »vanlig» ränta skulle få beräknas, men wvi ha hört af jägmästare ANDERSSON, hur han bara på ett år ändrat ståndpunkt, så tillvida, att han i fjol satte 5 9/ ränta som utgångspunkt, men för några minuter sedan hette det, att man kan nöja sig med en tämligen låg ränta. Ja, men sådana svängningar just i fråga om den viktigaste siffran visar svagheten hos bevisföringen och göra, att jag absolut icke böjer mig för den. Jag skulle draga fram ett litet exempel ur verkligheten på 5 2 -hugg- ning. Vi ha framför oss en större egendom, hvars nuvarande realisations- värde är 1 7/, million kronor. Den har legat under mycket hård afverkning under sista 6—7 åren, så att det icke återstår annat än 40, 50-års ungskog, samt en del fröträd och några små tappar medelålders skog. Realisations- värdet är som sagdt nu uppskattadt till 1 1/,; million kronor. Enligt teorin för 5 2 huggningen skall alltså afverkas för 75,000 kronor om året. Följden blir, att, för att få ut dessa 75,000 kronor, måste man afverka icke blott dessa små tappar af medelålders skog, som stå kvar, äfvensom fröträden, utan äfven tillgripa 40 å s5o-åriga bestånd, så länge där finnes någonting af så pass mycket värde, att det betäcker huggningskostnaden. Om ett fåtal år är man nere i det stadiet, att det icke längre finns någonting afverknings- ningsbart kvar. Detta exempel är taget ur verkligheten. Under ett mitt arbete där, kom jag en gång in i en stuga, där jag hade min häst stående. Där satt en hop barn, och jag slog mig i språk med gumman och sade: »ni får mycken arbetskraft här». »Ja, förut fanns det då skog här, så att pojkarna kunde ge sig ut och hugga klippved, men nu är det bara ödelagda marker, så att nu är det icke ens förtjänst på litet klipphuggning.» Jag tror, att den lära, som jag nu berört och som här predikats och fortfarande predikas, är en af de samhällsfarligaste läror man kan tänka sig just genom de konsekvenser, den kan leda till. Den farligaste lära, som predikas här i landet, få vi väl anse vara försvarsnihilismen. Men jag tvekar icke att efter den i rang och ordning sätta denna, genom hvilken en del skogsmän utan att tänka på sitt ansvar kunna bringa landet inför ruin. Kom ihåg, att sätta vi edra 5 27 som utgångspunkt för skogshandteringen, komma vi att mista allt vårt timmer i detta land. TI närvarande stund ha vi en exportsiffra på ett par hundra millioner kronor, och det beror till hufvud- saklig del just på vår afverkning af timmerskog. Ta vi bort den stora del af dessa 200 millioner, som belöper sig på timmervaror och hvad därtill hör, och minska vår handelsbalans med detta, få herrarna se hur det går med det här landet. Jag säger alltså fortfarande, att denna lära är en af de farligaste, som kan predikas här i landet. Den är så mycket farligare, som den kan framställas — som vi hört af både skogsmän och nationalekonomer — i sådan form, att den blir smaklig för en hel massa folk, som ha sko- NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE, 353 garna under sin närmaste vård, men som dock just icke tänka så mycket på sitt ansvar inför landet och hvad framtiden bär i sitt sköte. Det är visser- ligen en söt lukt för mången detta, att vi skola sköta skogarna så, att vi få 5 2, men det är en ganska farlig lukt, och insomnandet efter den kan bli vådligt, hvadan de af fackmännen i landet, som ha litet sans kvar, måste säga ifrån i detta ögonblick, att denna lära verkligen är farlig. Här har man nyss velat göra gällande, att vi kunna räkna dessa grönskande skogar till lyxartiklar, anse dem som juveler. Är det verkligen så, att dessa våra bestånd öfver 50 år här i landet skola räknas till lyxartiklar, ja, då finns det verkligen ingen annan hjälp än att fortfarande betrakta denna Sveas gröna mantel som en lyxartikel och svepa in oss i den. Kanslirådet TIGERSCHIÖLD: Det förefaller mig, som om nationalekonomerna behöfde lära sig litet mera om skogsbruket och att skogsmännen behöfde kunna lite mera nationalekonomi, och det är kanske en brist i båda kate- goriernas utbildning, att de icke fått göra det. Emellertid ligger det onek- ligen en sanning i, att den ekonomiska uppfostran af våra skogsmän, i syn- nerhet af dem, som arbeta på statsskogarna, är för svag, något som måste förbättras. Jag fick under diskussionen den tanken: skulle det icke vara möj- ligt, att skogen inom hvarje revir värderades till sitt nuvarande värde, så att den, när jägmästaren tillträdde sin befattning, hade ett bestämdt värde, som han fick ansvara för. Han skulle då se till, att han kunde få skälig ränta på det. Därigenom skulle han bli intresserad af att sköta det på bästa sätt. och staten skulle utöfver hans ordinarie lön kunna ge honom en viss procent, om han skött skogen väl. Därigenom finge vi något af det privatekonomiska in i skogens skötsel, och det skulle bli en driffjäder, som är absolut nödvän- dig, när det gäller människor. Det går icke att sköta en annans saker i längden, utan att ha någon annan ersättning för det än bara lönen, när man har att göra med rena ekonomiska förhållanden, och jag tror, att det ligger en brist däruti, att man icke har att räkna med några ingångsvärden och utgångsvärden, några värden, som man har att ansvara för, så att man har skäl att söka få bättre afkastning. Det är naturligt, att sådan skötsel måste ske under kontroll, men en viss frihet därutinnan måste dock lämnas för att möjliggöra för den ene och den andre att få visa, att han vill och kan ut- veckla sina krafter. Det blir ju ett helt annat resultat vid den privata skogs- verksamheten, där det finnes möjlighet att genom insättande af ens person- liga kraft på detta sätt åstadkomma en större inkomst. Men jag will vidare säga, att jag alltid tänkt, att vi måste räkna med vårt land sådant det är; vi få icke tänka på den högsta afkastningen i för- hållande till andra länder, vare sig i afseende på åker eller skog, ty hur skulle vi jordbrukare då bete oss? Vi ha att konkurrera med länder, som producera spannmål under långt gynnsammare villkor än här kunna bli gäl- lande, men man behåller ju dock jorden kvar och söker bringa den till bättre afkastning, med ett ord, man kämpar för att få stanna kvar vid jorden. Vi se visserligen, att mången måste öfverge den, därför att det icke lyckas honom att få den afkomst däraf, som han behöfver. Vi ha för öfrigt trott, att man vunne bättre afkomstmöjligheter genom att låta jorden öfvergå till skogssköt- sel, men nu får man höra, att icke heller det är någon god affär; man talar här om, att man endast får beräkna 4, 3, Ja, til OCK medi 21/6 vakanta 354 DISKUSSION. på skogskapitalet. Jag anser sålunda, att man måste räkna med vårt land sådant det är och tänka på, att de 5 miljoner, som bygga och bo här i lan- det, skola få forlefva som ett kraftigt folk, och därför få vi icke ställa större fordringar på landet än det kan uppfylla. Vi kunna icke ändra om luft- strecken, utan vi måste vara nöjda med det land, som vi fått att verka i, sådant det är, och vi mäste se till, att vi stanna kvar här och få arbeta i frihet. Docenten GRÖNBERG: Professor HECKSCHER vände sig nyss särskildt mot mig såsom representant för den åsikt, som är den motsatta till den han själf förfäktar. För att då klargöra min ställning, så att jag icke blir utsatt för missförstånd, skall jag be att få påpeka, att jag icke representerar den alldeles diametralt motsatta åsikten. Jag sade sålunda icke, att vi skulle ha fram största möjliga inkomst ur våra skogar utan att räkna någon slags ränta alls, men jag sade, att skogsbruket skulle kunna nöja sig med lägre ränta på rea- lisationskapitalet än den vanliga penningräntan, därför att skogsbruket erbjöd vissa fördelar. Det var framför allt ett så ovanligt säkert företag, och man hade ingen garanti för, som jag sade, att det kapital, som lösgöres ur sko- garna, verkligen sättes in i något produktivt företag. Det står jag fortfarande fast vid. Men däremot har jag icke, såsom professor HECKSCHER sökte göra gällande, påstått, att man skulle draga ut de yttersta konsekvenserna häraf, så att, om man har penningar i ett företag, man skall fortsätta med det i evighet. Enligt mitt förmenande bör man icke kvarhålla kapital i en närings- gren bara därför att pengar en gång blifvit placerade där. Men om man kan uppvisa vissa särskilda fördelar af att ha kapitalet just i denna närings- gren, bör man kunna nöja sig med lägre ränta, något som man också faktiskt gör på andra håll. Man kan t. ex. placera sina pengar i statspapper och få mindre ränta eller placera dem i privata affärsföretag för att få mera, men man föredrar ofta det förra, därför att det är säkrare. Det finns icke någon absolut norm för att pengarna skola ge en viss ränta. Nu menar jag, att en placering i skogar är så säker, att man därför bör nöja sig med lägre ränta. Mitt anförande går alltså ut på, att man icke ensidigt skall hylla den omdebatterade ränteprincipen och absolut fordra, att man skall ha 5 3, utan man skall ha hänsyn till andra faktorer. Jag intar sålunda en medlande ställning. — Här har visserligen talats illa om kompromisser, men jag tror, att sanningen ligger hvarken i ena eller andra resonemanget, ty mot bägge ha gjorts betänkliga invändningar, utan den för landet lämpligaste principen, d. v. s., i detta fall en relativ sanning, ligger nog i en medelväg, och då kommer man till en kompromiss, hur man än bär sig åt. Vi kunna tänka oss, att en privatperson, som har en större skog, börjar öfverafverka den, m. a. o. går in på en kortare omloppstid. Sedan han tagit ut rätt mycket, får han för framtiden en lägre afkastning — icke högre, som en talare här sagt. Har han nu icke satt in dessa pengar i annat företag, är det väl en bra måttlig tröst för honom att kunna säga: se på den här skogen, den är min stolthet; jag har visserligen mindre inkomst af den nu än förut, men den ger mig nu 5 & mot förut bara 27/3. Här har talats om enskilda skogar och statsskogar. Mitt resonemang gäller emellertid bådadera. Jag kan sålunda icke anse, att det vore lämpligt, som man dock tycks göra gällande på vissa håll, att staten ginge in på en NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTENS BETÄNKANDE. 355 kortare omloppstid och verkligen började öfverafverka sina skogar, under det att den samtidigt med en lagstiftning påbjöd en längre omloppstid för de enskilda skogarna, därför att deras ägare borde ställas under förmyndare. Man får väl tänka sig, att staten bör föregå med godt exempel, äfven om man litar på, att den skulle klokt placera det lösgjorda kapitalet i produk- tiva företag. Lektor Jonsson: Med anledning af hvad professor HECKSCHER yttrade i sitt senaste anförande, skall jag än en gång be att få betona, att sammanhanget mellan de olika kapitalen inom skogsbruket ingalunda alltid är så lösligt, så att man helt enkelt kan föreslå ett frigörande af det rörliga skogskapitalet om man icke skulle anse sig få tillräckligt god användning för det. Professor HECKSCHER nämnde, att en mindre hytta t. ex. kan nedläggas och amorteras, och kapitalet blifva frigjordt. Det är dock endast en del, eller rörelsekapitalet, som kan frigöras, medan det i hyttan nedlagda fasta kapitalet genom driftens nedläggande blir onyttiggjordt eller dödadt, trots att kanske hyttan ännu är fullt brukbar för fortsatt produktion. Om man på liknande sätt drager ifrån skogsbruket en hel del rörelsekapital, som till synes kan finna bättre användning på annat håll, bör samtidigt den frågan tagas i öfvervägande: gäller det endast att frigöra kapitalet för att använda det på annat håll eller är därmed icke förenadt den möjligheten, att man samtidigt dödar i den förra produktionen engageradt fast kapital. Ett förordande af, att allt sådant virkeskapital, som ej ökar sitt värde med t. ex. vanlig bankprocent, skall från skogen uttagas, anser jag medföra från nationalekonomisk synpunkt synnerligen farliga konsekvenser, emedan man därvid ej alls tagit i öfvervägande, om de genom annan produktion väntade, nyskapade värdena också förmå att öfver- träffa eller ens uppväga den förlust, som uppstår genom dödande af redan befintliga nationalekonomiska värden vid rörelsekapitalets dragande ur skogs- bruket. Länsjägmästare ARVID NILSSON: Jag wvill endast i korthet ytterligare under- stryka hvad som här sagts om beskaffenheten af de skäl, som anförts mot markränteprincipen. Öfverjägmästare WALLMOS påstående, att ett hänsyntagande till markränteprincipen skulle framtvinga en afverkning af våra skogar redan vid 50 års ålder uppkallar mig närmast därtill. Öfverjägmästare WELANDER framhåller i kommittébetänkandet detsamma som öfverjägmästare WALLMO nu nämnt i detta hänseende. Det är naturligtvis icke min mening att ifråga- sätta, att dessa öfverjägmästare icke skulle vara öfvertygade om sina upp- gifters riktighet, när dessa uppgifter lämnats, men jag anser mig böra uttala min förvåning öfver, att entusiasmen för en viss teori, skogsränteteorien, kan framkalla sådan obenägenhet hos intresserade skogsmän att studera skogens förmåga att förränta sitt eget värde. Ur direkta tillväxtundersökningar här- ledda siffror för den uppväxande helt och hållet ogallrade skogen ge efter hvad jag kan finna vid handen, att gallring ur räntesynpunkt i allmänhet icke be- höfves förrän vid skogens so-års ålder. Att gallringar förhöja tillväxt- och räntekraften hos en skog, bestrider väl ingen, och fullt påtagligt för en hvar borde det därför vara att en skog, äfven om vi begära 5 procent ränta å dess värden, kan bibehållas till afsevärdt högre ålder än 50 år. Att skogen skall gallras, därom äro väl äfven alla ense. Mina försöksberäkningar på 35 6 DISKUSSION. förevarande område angifva, att skogen kan kvarhållas i räntabelt skick till 70 å 80 års ålder och under vissa förhållanden ännu längre. Vid 80 år torde äfven den högsta medeltillväxten i virkesmassa vara så nära upp- nådd å vår medelgoda mark. Det förefaller mig egendomligt att framlagda uppgifter om skogens räntekraft icke blifvit bemötta af öfverjägmästarna WELAN- DER och WALLMO bl. a. Man påstår helt enkelt, att skogen måste afverkas i 50-årsäldern, om man skall tillämpa räntabilitetsprincipen. Jag har också tyckt mig finna, att skogsränteprincipens anhängare ställa större anspråk på sina motståndare än på sig själfva. Detta har synts mig framgå af öfverjägmästare WALLMOS yttrande, att markränteteorien förlorar sitt värde, så snart man icke fixerar den räntesiffra, som skall tillämpas i hus- hållningen. Jag anser, att man med samma rätt kan säga, att skogsränte- principen förlorar sitt värde, så snart den icke fixerar precis den ålder, vid hvilken skogen å ena och andra markslaget och i ena eller andra afsättnings- läget skall afverkas vid tillämpning af skogsränteprincipen. MHufvudsumman är väl, att man arbetar i en viss klargjord riktning. Öfverjägmästare WALLMO anförde ett exempel från en egendom, där man sträfvat efter att få 5 2 på skogskapitalets värde, och följden hade blifvit, att egendomen hade blifvit så beröfvad på skog, att det icke fanns arbete för det bofasta folket där. De siffror, han nämnde, öfverensstämma med siffror, som jag känner till för en viss egendom, och jag känner mig därför frestad att tro, att de härröra från samma egendom. Jag vill därför upplysa om, att det i detta fall är fråga om en skogsägare, som betalt långt mera för sin skog, än skogen varit värd, och som därför af ekonomiska skäl tvangs att afverka skogen utan hänsyn till någon som helst räntekraft hos densamma; om den lämnade 5 2 eller mindre spelar naturligtvis i sådana undantagsfall ingen roll. Ofverjägmästare P. O. WELANDER: Jag skall be att få yttra några ord till slut. Man har gjort den tillvitelsen mot oss, att vi framställt markränteprin- cipen så, att den skulle tendera till skogssköfling, men jag ville gärna få anvisning, hvar det står. Vi ha sagt, att när det gäller en förvaltning af så högt värde som skogshushållningen, måste man vara noggrann vid valet af den ekonomiska grundprincipen, och vi ha då påpekat, hvad som är nack- delen hos kapitalränteprincipen, att den leder till en omloppstid, som icke svarar mot hvad marken verkligen kan afkasta. Det är detta, som är det betänkliga här och som en skogsman aldrig kan släppa ur sikte. Jag har anfört några uttalanden här af en erfaren man, professor ENDRES, och fastän denne själf rent teoretiskt hyllar nyssnämnda princip, säger han oförbehållsamt att skogarna härigenom lämna lägre afkastning och att man icke kan fordra högre räntefot än 3 procent. Hvad åldern beträffar, kommer han till en omloppstid af 60 å 70 år. Det vore mycket intressant att se kapitalränteteorien omsatt i verkligheten, om det öfver hufvud taget går an att genomföra denna teori i den praktiska skogsvården. Jag tviflar på, att de, som förfäkta denna lära, själfva tro, att det är möjligt att göra en skog verkligt räntabel i denna mening. Det är anfördt flera gånger, att man i Sachsen icke tycks hysa denna förskräckelse för den lägre räntan på afverkningsvärdet. I 40 år har man där nöjt sig med 21/, procent utan att anse, att det varit någon nationalekonomisk olycka, NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE. 357 men skogarnas afkastning är där också mycket stor. Det vore icke omöjligt att man där skulle kunna komma upp till en högre procent. Man skulle bara behöfva sänka omloppstiden för att komma upp till 4—5 procent. Jag tviflar dock på, att man i Sachsen kommer att gå med på en sådan hus- hållning. Hvad jägmästare ANDERSSON sade, lämnar jag åt dess värde. Professor HECKSCHER talade också om de enskilda skogsägarna och de garantier man hade för att dessa skulle placera penningarna rätt. Med afseende härpå må sägas, att jag med mycket godt samvete står för hvad vi uttalat i betänkandet angående enskildas skogar. Hvad vi veta är, att om vi låta skogen stå kvar, tillförsäkra vi därmed dem, som däri placerat kapital, ett säkert framtida stöd och bibehålla den naturliga skogsmarkens fulla produktionsförmåga, men så snart man frigör ett skogskapital, kan ingen af markränteteoriens försvarare svara för, att detta kapital kommer till nytta för ett produktivt ändamål, som är ännu bättre än skogen. Hvad Norrland beträffar finns det väl icke nå- gonting, som är af samma varaktiga värde som skogen, och gentemot professor HECKSCHER vill jag säga, att så länge man icke har säkerhet för att det fri- gjorda skogskapitalet användes på ett bättre sätt än som skog, är det min fasta öfvertygelse, att skogen bör stå, ty det lärer icke kunna förnekas, att den dock är af särskildt värde för vårt land. För öfrigt må anmärkas, att det nog låter säga sig att kapitalränteprin- cipen ger ersättning för den minskade skogsproduktionen genom att mindre räntabla skogskapital afverkas vid omloppstidens sänkning, så vidt det är fråga om marker, där det finns äldre skog att ta ut, men vi ha äfven stora marker, där icke sådana förråd numera finnas, och hur vill man då fylla den brist, som i en framtid uppstår från dessa marker? Kapten DE VERDIER: I ett föregående yttrande, som jag haft i dag, vände jag mig med afsikt icke mot herr WALLMO; jag ville icke nämna hans namn, ty jag önskade icke i dag uppväcka hans stridslust. Nu har han emellertid i sitt andra anförande kritiserat det exempel jag anförde, och jag får därför säga ett par ord till mitt försvar, på samma gång jag måste instämma med honom i det beklagande, han under exkursionen i somras uttalade, att vi endast i skogen kommo bra öfverens, men icke här på mötena. Hvad angår det exempel jag framdrog, skedde det endast för att visa konsekvenserna af oräntabel skötsel. För öfrigt undvek jag att tala om mark- och skogsränteprinciperna. De tilltala mig icke. Det är tyska skolriktningar, som delvis förlorat sina ursprungliga förutsättningar; jag har utgått från rena räntabilitetskalkyler efter nutidskraf. Det är en swensé ståndpunkt, som jag håller på. Räntabilitet eller icke räntabilitet, det är frågan. När vi tala om räntebelopp blir herr WALLMO full af stridslust, särskildt när vi tala om 5 2, men jag får säga herr WALLMO, att det är omöjligt för enskilda att köpa en skog utan att gå ut ifrån 5 2 afkastning. Den minsta ränta, som vanliga företag få ge på obligationer, är just 5 2; staten kan ju gå en procent lägre. Herr WALLMO säger visserligen, att han »struntar» i räntabiliteten — öfverjägmästare WALLMO får själf stå för uttrycket, som åter- finnes i ett föregående mötesreferat. Och samma åsikt har kanske också öfverjägmästare WELANDER. Om nu dessa båda herrar få i uppdrag att vär- dera skog till inköp för statens räkning, frågar jag: hvilken räntefot tänka Skogsvårdsför eningens Tidskrift, Allmänna delen 1912. 25 358 DISKUSSION. herrarna lägga till grund för värderingen? Går afkastningen under 4 &, blir staten ju tillfogad en förlust, eftersom staten i regel vid upplåning får betala denna räntefot. Detta är sålunda någonting som man måste ta hänsyn till och icke »strunta» i. Öfverjägmästare UNO WALLMO: Jag skall be att få svara kapten dE VERDIER, att jag i öfver 20 års tid betraktat mig som förkämpe just för räntabilitet i skogshushållningen, men jag har velat, att den skall vinnas under sådana former, att behöfligt skogskapital får vara kvar. När det gäller att bestämma en räntesats och kompromissa om den, tror jag nog också, att vi kunna gå med på en kompromiss, nämligen om den andra parten ger med sig, att den går ifrån sin fordran på 5 2 ränta ned under 4, kanske till 3 2. Går man ned till denna senare, måttliga räntesats, komma vi till den ståndpunkten, att vi få behålla tillräckligt skogs- kapital kvar, så att marken blir i tillfälle att afkasta det mesta möjliga den kan i penningar, och då mötas våra vägar där. Kallas detta att kompro- missa, går jag gärna med på det. Men därmed vill jag icke säga, att det är vi, som gifvit vika. Tvärtom, är det någon, som här i så fall gifvit sig, är det enligt mitt förmenande dessa förkämpar för markränteprincipen, ty i samma ögonblick de sänka räntan ned till 3 2, veta vi, att vi kunna hålla en till räckligt lång omloppstid, och på detta sätt kunna vi producera virke, som kan afkasta pengar. Jägmästare NILSSON sade nyss, att om markränteifrarna icke hade så lätt att sätta en bestämd räntesats, så hade vi, som hyllade annan åsikt, icke lätt att kunna beräkna omloppstidens längd. Jag vill svara på det, att vi nog kunna bestämma omloppstidens längd och redan gjort försök därmed, men då man måste komma till olika åldersgränser för olika marker och trakter af landet, så är det icke möjligt att sätta en generell omloppstid för hela landet, utan omloppstiden måste rättas efter gifna förhållanden och beräknas i hvarje särskildt fall. Någon svårighet härvidlag finnes ej. Men man bör naturligtvis i framtiden justera sina siffror genom att t. ex. hvart tionde år göra en ny uppskattning af skogskapitalets virkesmassa och tillväxt samt beräkna de olika sortimentens pris m. m., och på det sättet kunna vi alltid komma sanningen tillräckligt nära för praktiskt ändamål. Men skola vi däremot hylla den andra principen och sänka vårt skogskapital, så att det motsvarar hvad dessa bankprocentifrare yrka på, stå vi inför den fataliteten, att en vacker dag finna, att vi gjort landet en ryslig otjänst, men att det då fordras en lång, lång följd af år, innan såren kunna läkas, d. v. s. behöfligt skogskapital återför- skaffas till landet. Och under väntan härpå komma krascherna. Herr NILSSON erinrade om den egendom, jag nämnde om, och trodde sig kunna känna igen den, därför att han kände igen siffrorna, och ville påstå, att ägaren hade betalt för mycket och därför tvingats till skogssköfling. De siffror jag nämnde, nämligen 1 '/, milion och 75,000 kronor i afkastning enligt 5 2 -ränteprincipen, syftade på uttalanden om egendomen i fråga, som gjorts af en markränteifrare efter den stora sköflingen för några år sedan, och som företagits så starkt, att det nu icke fanns virke till klipphuggning åt ungarna i stugorna. Det är zz, som realisationsvärdet på egendomen är satt till I I/, milion, och nu vill man tillgripa 5 9 -teorien. Men det finns ingen möjlighet, att denna skog i närvarande stund verkligen skall kunna afkasta NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE. 359 75,000 kronor, den afkastar icke hälften. Det är visserligen sant att 75,000 kronor kunna tagas ut under de närmaste åren, men gå med det resultat, att skogskapitalet sköflas undan för undan, tills en dag egendomen icke har någon skog alls kvar. Det är säkert, att om vi här i landet icke få en revision af bolagslagen till stånd, utan bolagen fortfarande få utdela en hög procent under sken af, att detta är inkomst af deras verksamhet, när de på samma gång öfveraf- verka sin skog med kanske 20, 30 2 eller mera och kalla ett tillgripande af kapitalet för inkomst, och utan att aktieägarna veta det, är det icke mycket bevändt med att ha en bolagslag. Statsmakterna borde föreskrifva att inventering måste ske på vissa mellanrum af hvart och ett bolags tillgångar, framför allt af bolagets skogar, hvilkas värdeminskning en bolagsrevisor eljest aldrig kan konstatera, och som därför aldrig synes i böckerna. Beträffande de 50 år, som jägmästare NILSSON talade om, har jag blott gjort gällande, att vi redan lärt af erfarenheten, att om vi skola tillämpa denna 5 2 -princip ute i det praktiska lifvet, komma vi ned till en afverk- ningstid af bara 50 år eller lägre. Jägmästare ERNST ANDERSSON: Herr WALLMO har i sin ifver att vederlägga professor HECKSCHLR sökt sig ett svagt stöd i den uppfattningen, att jag helt plötsligt skulle ha afskrifvit krafvet på full räntabilitet. Jag har ju endast gjort den reflektionen, att då kommittén anser, att skogarna kunna stå ut med att lämna 3 procent, den åtminstone borde förordat 3 procent ränta- bilitet i stället för intet alls. Jag skulle känt mig tillfredsställd, om kommittén velat genomföra en sådan norm, medan jag anser att för den närmaste tiden, innan skogarna hun- nit omformas och skogsmännen fått tid att utveckla teknik, full räntabilitet icke bör kräfvas. Det torde vara klokare att i början sätta räntekrafvet relativt lågt och arbeta på att så småningom bringa upp räntabiliteten, helst som det möter biologiska olägenheter att göra häftiga förändringar i skogs- kapitalets sammansättning och storlek. Mitt program går alltså ut på ett försiktigt framåtskridande mot full räntabilitet, en sträfvan som herr W. anser otillbörlig. Ett dylikt framåtskridande behöfver emellertid nödvändigtvis stöd af en fortlöpande ekonomisk statistik, som nu beklagligtvis saknas. Agde vi en sådan statistik för de olika statsreviren och statsskogarna, skulle kommittén nu kunnat göra nyttiga jämförelser mellan olika revir, då dessa sinsemellan ej skötas fullt likformigt, hvarjämte det skulle kunnat afgöras, om den nu- varande hushållningen gifver 1, 1 !/, eller 2 procent. I själfva verket är det endast en länk i statistikens kedja, som saknas. Hvarje års nettoafkastning bokföres ju. Ytterligare fordras endast kän- nedom om skogskapitalets värde vid olika tidpunkter. Den felande länken är alltså en inventering. Då skogarnas virkesförråd kvantitativt inventeras hvart tjugonde år, kan ju värdering i penningar samtidigt ske, i hvilket fall en summarisk kännedom om det ekonomiska resultatet vinnes. Det är att hoppas, att en sådan statistik skall blifva införd för statsskogarna, oaktadt kommittén icke synes hafva känt behof af en dylik. Den summariska statistiken är jämförelsevis lätt att komplettera för de Särskilda skogarna, i mån som de revideras. 360 DISKUSSION. Ännu mera gifvande skulle dock en detaljerad statistik, som omfattar enskilda bestånd vara. Denna måste emellertid genomföras successivt, i mån som skogarna genomhuggas, därvid det å hvarje trakt kvarlämnade virkes- förrådet värderas i penningar och bokföres för att vid nästa behandling åter värderas. Endast på detta sätt kunna verkliga grundstenar för skogsmanna- erfarenhet läggas, och sakliga inlägg af bestående värde göras. Den s. k. erfarenheten är föga värd, om den icke är grundad på rationella iakttagelser. Det kan ju vara rätt mödosamt att utarbeta en teori, men det är icke mindre arbetskräfvande att se till, i hvad mån den följes och kontrollera dess resultat. Detta är statistikens mål, att utreda hvad som under gifna förhållanden inträffar, så att målmedvetna kursförändringar i tid kunna företagas. Ett fortskridande utan stöd af ekonomisk statistik innebär sannolikt intet framåtskridande. Länsjägmästare ARrRvID NILSSON: Då jag anser högst angeläget för ett värdesättande af denna diskussion, att de i densamma framlagda forstliga uppgifterna äro riktiga, har jag begärt ordet ännu en gång, för att få till- fälle att korrigera ytterligare en forstlig siffra från öfverjägmästare WELANDERS sida. Han sade, att det enligt undersökningar af ENDRES i Sachsen icke skulle vara möjligt att framtvinga ens 3 procent ränta ur skogshushållningen med längre omloppstid än 60 år. Jag har icke haft tillfälle att ingående studera ENDRES digra bok i alla dess detaljer, men jag har gjort åtskilliga undersökningar i våra skogar, och dessa undersökningar ha varit ägnade att bekräfta de uppgifter om tillväxtkraften hos skogarna, som lämnats bl. a. i denna Förening och utförligt refererats i vår tidskrift. Och det gäller ju här icke sachsiska utan svenska skogar. I den 6o0-åriga, ogallrade skogen hos oss har man sålunda funnit en masstillväxt af 21/, å 3 procent. Efter gall- ringar måste massatillväxten vara afsevärdt större. Då skogens värdetillväxt dessutom innefattar kvalité- och dyrhetstillväxt, är det väl uppenbart, att den 60-åriga skogens värdetillväxt, vid ordnad skogsskötsel, är mycket större än 3 procent. Ofverjägmästare WALLMO anförde ett skäl, som det är mig omöjligt att här bemöta. Han säger nämligen, att det i praktiken visat sig, att en hus- hållning, som kräfver 5 procents ränta på skogskapitalet, tvingar skogsägarna att slutafverka skogen vid ungefär 50 års ålder. Frågan intresserar så många, att öfverjägmästare WALLMO gifvetvis blir föremål för mycket stor tacksamhet, om han uppgifver, hvilka dessa egendomar äro, där han hämtat sin erfarenhet, så att man kan få tillfälle studera dem närmare. Doktor THOR ANDERSSON: Som jag haft tillfälle under en längre tids vistelse i Tyskland att ägna uppmärksamheten äfven åt de problem, som varit föremål för den långa öfverläggningen här i dag, tillåter jag mig yttra ett par ord för att det icke skall stå oemotsagdt, som här framförts i den natio- nalekonomiska vetenskapens namn. Förhållandet torde nog vara det, att de personer, som verkligen kunna göra anspråk på att vara vetenskapliga nationalekonomer, icke dela den åskåd- ning, som här från visst håll häfdats med så mycket eftertryck. Det kan nämligen icke hjälpas, att den moderna nationalekonomiska vetenskapen måste NOTISER. 361 skilja mellan skogsbruk och annan produktion, annan industriell verksamhet. Denna skillnad är af så mycket större betydelse, när det gäller ett land så- dant som Sverige. Allmänt bekant är ju, att betingelsen för mänsklig id i detta land till stor del ligger i en välvårdad skog. Skogen är därför ett kapital af sådant slag, att på densamma icke kan ställas samma fordran i fråga om räntabilitet som på annan produktiv verksamhet. I själfva verket gifver detta kapital en stor ränta, som kanske icke kan räknas ut med till- hjälp af kupongklippning o. s. v., för det svenska folkhushållet endast genom sin befintlighet. Därmed är ingalunda sagdt, att icke nationalekonomien gärna ser, att skogsbruket lämnar så stor afkastning som möjligt, och att därför också öfverläggningen om räntabiliteten af skogsbruket har sin stora betydelse. Men den får icke föras ut på det sätt, som här ägt rum, och framför allt får skogen icke jämföras med någonting sådant som exempelvis ett rörverk! Ett rörverk blifver till sist endast en skrothög, till hinder för mänskligt arbete, hvilket återigen skogen aldrig kan blifva, då den tvärtom skyddar och möj- liggör det mänskliga arbetet. ! NOTISER. Tallen blommar i år på många ställen i Västerbotten i sådan utsträck- ning, att man vintern 1913—1914 torde ha att emotse ett kottår af enastå- ende riklighet. I medelålders-bestånden äro träden mångenstädes formligen öfversållade af honblommor, hvilka under den gynnsamma väderleken säker- ligen blifvit väl befruktade. Må norrlänningarna i tid vidtaga anstalter för tillgodogörande af denna väntade frörikedom såväl genom markberedning som kottinsamling och kläng- ning. IHSE Skogsvårdsföreningens exkursion till Dalarna den 26—28 maj har vunnit så liflig tillslutning, att ytterligare anmälningar till densamma ej kunna mottagas. Fullständigt program för resan kommer att utsändas omkring den 10 augusti. EKONOMISKT. Alkwetterns aktiebolag, hvars styrelse har sitt säte å Alkwettern, Bjurtjärns socken af Örebro län: Styrelsen utgöres af grefve E. W. A. von Seth 1 Jönköping, gods ägaren C. Biörkman å Axamo, Järstorps socken af Jönköpings län, samt kaptenen C. Sandels i Mariestad, med majoren G. W. Grönhagen i Jönköping och jägmästaren H. S. Dahlberg vid Alkwettern till suppleanter. ! På grund af den strax före sista talarens anförande långt framskridna tiden hade Föreningen beslutat, att flera talare ej finge anmäla siv. Diskussionen i frågan har sedan delvis fortsatts i Svenska Dagbladets spalter, och lär inläggen därstädes bli tillgängliga i broschyrform. Red. anm. 362 EKONOMISKT. Hellefors Bruks Aktiebolag har för år 1911 en vinst af 312,214: 40, som styrelse och revisorer föreslå må så användas, att till aktieägarna utdelas 225,000 kr. eller 5 procent och till reserverade medel öfverföras 87,214: 40 kr. Kopparbergs och Hofors sågverksaktiebolag: Den 10 juni 1912 beslötos, bland andra, den ändringen i bolagsordningen: Aktiekapitalet skall utgöra lägst 10,000,000, högst 20,000,000 kronor, fördeladt i aktier å 100 kronor. Korsnäs Sågverks Aktiebolag återvalde på bolagstämma den 19 juni till styrelse- ledamöter disponent G. Zimmerman, konsul O. Flensburg, grosshandlare Ernst Engvall och direktör Carl Fraenckel samt nyvalde bruksägare Kristian V. Lundeberg. Utdelningen fast- ställdes i enlighet med styrelsens förslag till 40 kr pr aktie, Liusne—Woxna aktiebolag: E. A. W. Freit har afgått såsom suppleant. C. W. H. von Eckermanns hemvist är numera Ljusne. Obbola cellulosa aktiebolag: Såsom styrelseledamot i stället för G. P. Braathen har inträdt A. G. Andersson, i hvilkens ställe till suppleant utsetts G. O. L. Braathen i Hofvid, Alnö socken af Västernorrlands län, Ramnäs bruks aktiebolag: Till styrelseledamöter hafva ytterligare valts ryttmäs- taren K. A. H. Cassel i Löfsund, Runtuna socken af Södermanlands län, och brukspatronen A. A. N. Reuterskiöld vid Hällefors. Ramviks Sågverks Aktiebolag valde på bolagsstämma den 27 juni till styrelse- ledamöter disponent Chr. Lindeberg, grosshandlare Ando Wikström och disponent L. Linde- berg med konsul R. Dymling som suppleant, utdelningen för år 1911 bestämdes till 600 kr. pr aktie. Sandö Sågverks Aktiebolag valde på bolagsstämma den 28 juni till styrelse disponenterna Ake Belfrage, Dal, Axel Kjellström, Salsåker, och Axel Sahlberg. Strömnäs, samt v. häradshöfding W. Ahlqvist, Helsingfors, och ryttmästare A. Wallenberg, Stockholm. med konsul R. Dymling och kontorschef A. Sandberg som suppleanter samt till revisorer direktörerna Hans Hamberg och A. Wikström med v. häradshöfding G. Tengvall som supp- leant. Utdelningen bestämdes till 400 kr. pr aktie. Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag hade den 15 juni bolagsstämma, hvarvid till styrelse valdes disponent E. J. Ljungberg, generaldirektör Rich. Akerman, direktör E. Klintin och v. häradshöfding C. Frisk. Till revisorer valdes öfverstelöjtnant E. Frisell, rådman J. Hammarberg och direktör A. Melander. Utdelningen bestämdes till 200 kr. pr aktie. Storfors Bruks Aktiebolag meddelar i sin förvaltningsberättelse för 1911 bland annat följande siffror rörande bolagets skogshandtering. Kolfängsten 1911 1910 Bran epoa sko paARVEE Ede. side sek sr ber Raa aAa ene 23,948 kbm. 23,189 kbm. KOD CA Ler NNE a car d SA ns AS ÄR FE AR ARR 57,360 > 38,757 ER Töonmer, pappersved och pitprops IE OTS SLU EYED ID CK ESA LE SA lof er flags Tas SR a a nar a SEE 38,934 st. 51,181 st. Försåld pappersved «... ..... 8,691 kbm. 7,534 kbm. > pitprops.. 3,608 >» Se — Vinst- och förlusträkningen visar en inkomst af skogarna af 182,232 kr. mot 127,505: 62, och föreslås af vinsten för år 1911 53,746: 82 en utdelning af 6 procent å preferensaktierna med 42,000 kr. Strömnäs Aktiebolag omvalde på bolagsstämma den 28 juni till styrelseledamöter disponent N. D. Qvist, konsul R. Dymling och disponent A. Sahlberg med disponent Åke 3elfrage och grosshandlare J. E. Lidén i Ramvik som suppleanter. Revisorer blefvo dispo- nent P. Bayard och direktör A. E. Dandenell. En utdelning af 200 kr. beslöts för år 1911. EKONOMISKT. 363 Sundsvalls cellulosa aktiebolag: Såsom styrelseledamot i stället för G. P. Braa- then har inträdt J. C. Barth, i hvilkens ställe till suppleant utsetts konsuln E. G. Bergh i Sundsvall. Svanö Aktiebolag utsåg på bolagsstämma den 29 juni till styrelse disponent E. Malmström, konsul R. Dymling, löjtnant V. Carleson, disponent A. Sahlberg och förvaltare N. V. Rundqvist med grosshandlare J. A. Hellman och kapten N. Åkerblom som supple- anter. Revisorer blefvo auditör H. Fahlén och disponent P. Bayard, Utdelningen för år 1911 utgör 175 kr. pr aktie. Tuna Fabriks Aktiebolag omvalde på bolagsstämma den 25 juni styrelse jämte suppleanter. Revisorer blefvo disponent H. E. Hammarberg i Sund och konsul G. Bergh i Sundsvall. Till disponent valdes svenske konsuln i Trondhjem G. Örn, som sedan senaste bolagsstämman inköpt aktiemajoriteten i bolaget. Vifsta Varfs Aktiebolag återvalde på bolagsstämma den 20 juni afgående styrelse- ledamöter. Med bifall till styrelsens förslag beslöt bolagsstämman att af 1911 års vinst- öfverskott 706,491: 87 kr. afsätta till reservfonden 72,000, utdela till preferensaktierna 6 24 med 626,400 kr. samt öfverföra till dispositionsfonden återstoden 8,091: 87. Öhrvikens Aktiebolag hade den 6 juli bolagsstämma. Styrelsen fick därvid föl- jande sammansättning: konsul J. Ekman, Göteborg, direktör Charles Ekström, Stockholm, disponent J. L. Ekman, Sävenäs, och ingenjör N. Wikander, Örviken, VECKSEllAnde direktör. Revisorer blefvo herr S. Hanberg, Sundsvall och A. Grundström, Sävenäs. Utdelningen be- stämdes till 60 kr pr aktie, Sveriges utförsel af trävaror och pappersmassa. Jan.—Juni 1908 1909 1910 1911 1912 Trävaror : I | oarbetade, bilade eller sågade; af furu eller gran :| Mö OR DE | Mm, söm | timmer och mastträ af minst 25 CM............s.sss-> 6,300 5,640 14,200 7,900 6,800 spiror, timmer och mastträ af mindre diameter 84,400 119,300 57,700 89,700 81r,600 Bjälkar af minst 20 cm. tjocklek :....sssesssss.ssss 11,600] 12,000 17,100 19,200]| 19,300 sparrar (af mindre tjocklek) 93,200] 138,900] 128,700 99,300 95,300] syllar (sleepers) ....... 36,100 19,600] 22,500 14,900 33,390 grufstolpar (pitprops).. s 271,000] 163,700 213,400 209,700 214,500 plankor och bräder, a 21 cm. och där- öfver breda : af furu.. 185,500 156,400 183,800 179,100/ 212,800 > gran. 61,400) 52,400 63,100] 53,200] 78,000 battens och bräder, ohyfla | | AREUCU «cs 261,000] 238,100 281,600 271,80c 318,700 > gran . 173,500 144,000 188,500 145,900 786,500 battens, scantlings o. bräder, uhyflaue, under 15] I I | cm. breda: af furu... 200,600/ 212,300 260,700 245,600) 282,100 > gran . 222,900 185,000 235,500 220,400 210,000 bräder, hyflade, 21 cm. oc 9,000 8,920] 7,900 8,300 6,300] 11,200 10,520/ 9,900] 8,500/ 9.700] bräder, hyflade, 15—21 cm. breda: af furu 46,000 53,700| 62,200) 66,700] 60,500) > gran... . 49700! 39,300| 44,500) 57,500] 40, 100) bräder, hyflade, under 15 cm. breda: af furu...... 19,600] 25,500] 26,700 32,000] 36,000 > gran. 30,400) 24,900 35,600] 28,900] 30,000 bräd- och plankstump ..s. 107,900 84,200 77800 109,100] 94,500) lister, läkter och ribbor . 19,300 18,600] 25,500| 22,600] 20,100 takspån och takstickor. — | | 7,222,000) lådämnen, sågade .. — 60,000 » ”hyflade -— - = — 16,500 staf, sågad, annan.... — — - — 30,900 arbetade: snickararbeten etc. Kr. Kr. Kr. of ooEr od Ke dl byggnadsmateriel (dörrar, Fönstersamar m. m.)...| 2,155,000] 2,002,000] 2,559,000] 2,717,000] 2,600,000| alla andra slag 1,000,000] — 1,103,000 938,000 977,000] — I > > I SAT 100,000) Pagppersmassa (trämassa): Kg. Kg. Kg. | Kg. | Eg. kemisk, torr «17 34,340,000]139,411,000|179,728,000|195,898,000|217,603,000 » vat 18,815,000] 12,251,000] 18,308,000] 18,075,000) 20,031,000] mekanisk, torr 24,849,000] 20,872,000] 19,817,000 19,389,000] 22,197,000] » våt 48,101,000] 34,022,000) 63,171,000! 63,903,000!] 80,462,000] 364 FÖR KRONOJÄGARE. FÖR KRONOJÄGARE. Till kronojägare i Marieholms bevakningstrakt af Tivedens revir ha antagits och transporterats kronojägaren Carl Oskar Verner Brandström i Tivedens Södra bevakningstrakt af samma revir; i Pärlälfvens bevakningstrakt af Pärlälfvens revir extra kronojägaren Per Johan Falk från och med den I juni 1912; i Nyfors bevakningstrakt af Klotens revir extra kronojägaren Mauritz Zefyrinus Fors- lund från och med den I juli 1912; i Rusksele bevakningstrakt af Norra Lycksele revir extra kronojägaren J. V. Sjöberg från och med den 1 augusti 1912. Till extra kronoiägare med arfvode hafva antagits extra kronojägaren Ruben Johansson från den 1 juli tills vidare under året inom Anundsjö revir: extra kronojägaren Gotthard Johnsson från den I augusti tillsvidare under året inom Malmesjaurs revir. Transport till Aspelands revir har den 1 juli 1912 beviljats extra kronojägaren i Kalmar revir Alfred Henning Bergström. Till arbetsledare vid kronans flottledsbyggnader hafva antagits strömbyggnads- mästarna Per Johan Johansson och Olof Olsson från och med den I juli tills vidare under år 1912. Att tillsvidare vara extra kronojägare ha antagits utexaminerade skogslärlingen Ernst Johan Grafström i Öfre Byske revir fr. o. m. den 14 maj 1912; utexaminerade skogslärlingen Knut Felix Carlsson inom Medelpads revir fr. o. m, den 26 juni 1912; utexaminerade skogslärlingen Ruben Johansson inom Anundsjö revir fr. o. m. den 25 juni 1912; skogvaktaren Anders Eriksson inom Ulricehamns revir fr. o. m. den 20 juni 1912; extra bevakaren Hans Gustaf Boström inom Vargiså revir fr. o. m. den 12 juni 1912; Arvid Andreas Hedman inom N:a Lycksele revir fr. o. m, den 2 juli 1912; utexaminerade skogslärlingen Magnus Mattsson inom Transtrands revir f. o. m. den 3 juli 1012; utexaminerade skogslärlingen Albin Holmgren inom Örbyhus revir fr. o. m. den 6 juli 1912; utexaminerade skogslärlingen Frans Oskar Pierre inom Hallens revir fr. o. m,. den 17 juli 1912. Afsked. Kungl. domänstyrelsen har meddelat kronojägaren i Östra bevakningstrakten af Köpings revir Erik Johan Hjortsberg afsked från och med den I augusti 1912. Kungl. domänstyrelsen har beviljat kronojägaren i Klintfors bevakningstrakt af Jörns revir Mikael Johansson sökt afsked från och med den 1 juli 1912; samt kronojägaren i Marma bevakningstrakt C. Th. Kindström sökt afsked från och - med den I juli 1912. å ALLMÄNNA DELEN. SKOGSVÅRDS- > FÖRENINGENS "TIDSKRIFT FR FR Sn INNEHÅLL. Norrländska skogsvårdskommitténs betänkande. III. Statens skogsadmi- BARA nistration. q SN Vy A. Inledande föredrag vid Föreningens årsmöte den 19 mars 1912 af NiLS G. RINGSTRAND ...sssiostoo> SR EN JAR IN ARON fe ERT BAS sid. B, Diskussion; yttrande af Herr WiBECE )a I:s. essens go ke wWteR re »> > 23) PL NV ATTIMO ff 5) a dolce pa lh er ste SLU ee a Ae > 2 200113 AR IWAHTNBR RO evig sl el ja mid s sng ol > 2 SVAN LAMM vr dpiese ee gal de er eleee ee NE PORTEN » RNE SNR tå 25 åa 0 RA Ne da ENE RU Fe BASE » Notiser: Åtgärder för naturskydd ..........: SVEG SR SRS ST AR Ake > Skogsvårdsföreningens åttonde exkursion :c.s...ssessrssererresrrsr > åa Skogsvårdsföreningen firar sin I0-åriga tillvaro.............sssessoe>t » Fn FENDER KOR OMARIKT: ar ole ia es bl elelo a] sie lses en |n. SYlalsja, Rule Ka SER Vdb Naja e)0 sj p saga AL salg KAR SR > NA Sveriges utförsel af trävaror och pappersmassa Jan.—Juli 1908—1912 > KISS För: krondjägar6 0. ös ole Ao kb lg sg sell na AME Ar ee ee gra oa Aero ARA Ge ARR Ånnonsera I Skogsvårdsföreningens Tidskrift. Stor spridning: För närvarande öfver 3,000 exemplar. ; Annonspriset är 20 kr. för hel sida. Smärre annonser beräknas efter 1.50 kr. pr | cm, af sidans höjd och minsta annonspriset är 3 kr. För annonser, som införas minst = 5 ggr, lämnas 10 & rabatt och för hela året stående annonser 20 24. Annonser böra insändas till redaktionen före den 15 i hvarje månad för att inflyta i närmaste häfte, = Ärade medlemmar uppmanas att till Föreningens kontor anmäla pers 29 soner, som äro villiga att ingå i Föreningen, äfvensom att meddela uppgift Lt på adressförändringar: 3 | fe Aftryck af uppsatser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest Re. ej särskilt tillstånd härtill erhållits af redaktionen. Red. RES Ne Tidskriften distribueras I bokhandeln af A.-B. Nordiska Bokhandela, Stockholm. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, I912, ALLM. DELEN HH. 8. Norrländska skogsvårdskommitténs betänkande. III. Statens skogsadministration. A. Inledande föredrag' vid Föreningens för skogsvård årsmöte den 19 mars 1912. Af Ninrs G. RINGSTRAND. För att kommittén skulle kunna fullgöra det densamma lämnade uppdraget att undersöka, hvilka åtgärder kunde böra vidtagas för åstad- kommande af en rätt vård af bland annat kronans skogar i Norrland och Dalarna, var det nödvändigt, att denna undersökning omfattade ej blott de teoretiska principerna, enligt hvilka skogshushållningen borde an- ordnas, utan äfven huruvida de organ, genom hvilka staten utförde arbetet i skogarna, hade en sådan organisation och ett sådant arbetssätt, att de gifna bestämmelserna äfven komme att effektivt tillämpas, och huruvida framför allt arbetsfördelningen inom den skogliga administrationen vore sådan, att olika funktionärers förmåga och kunskaper på bästa sätt utnyttjades Resultatet af dessa sina undersökningar har kommittén samman- fattat sålunda: Domänstyrelsen betungas öfver höfvan med löpande ärenden, hvilka draga dess initiativ och arbetsförmåga ifrån de stora och viktiga frågorna. Öfverjägmästaren, som har åt sig uppdragen den lokala ledningen af revirskötseln, kan på grund af den mångfald ärenden, uti hvilka han skall besluta eller lämna utredning, icke hinna ägna den tid åt inspek- tion af sitt distrikt, som vore önskvärd. Det torde kunna anses såsom mindre lämpligt, att inspektionen är öfverlämnad åt den, som har sig anförtrodd ledningen af och afgörandet i fråga om revirets skötsel. Revirförvaltaren är icke en verklig förvaltare med viss handlings- frihet, utan endast en verkställare af öfverjägmästarens förvaltnings- principer, hvaraf följer, att hans utbildning och kunskaper samt lokal- kännedom icke utnyttjas i önskvärd utsträckning. 1 På redaktionens begäran inflyter föredraget utan de strykningar, som vid dess upp- läsande gjordes. Skogsvårdsföreningens Tidskrift. Allmänna delen, 1912 26 366 NILS G. RINGSTRAND, Redan den 30 oktober 1884 hade domänstyrelsen i underdånig skrifvelse fästat uppmärksamheten på de olägenheter, som den då rådande arbetsfördelningen medförde. Såsom bot för dessa föreslogs, att de dåvarande skogsinspektörernas befogenhet måtte utvidgas i syfte såväl att lätta ärendenas tryck å centralstyrelsen som äfven att göra skogsinspektörernas erfarenhet och insikter mera fruktbringande för statens skogshushållning. Emellertid har det framhållits af bland andra löneregleringskommittén, att de sålunda uttalade afsikterna icke förverkligats, och att de öfver- jägmästarebefattningar, som aflöste skogsinspektörstjänsterna, icke ut- vecklats till att verkligen blifva, hvad som med dem afsågs. Därom vittnade de gång efter annan till Riksdagen gjorda framställningarna om förstärkning af arbetskrafterna å domänstyrelsens skogsafdelning samt hvad löneregleringskommittén från sakkunnigt håll inhämtat. Kommittén kom sålunda till den slutsats, att öfverjägmästarnas befogenhet borde utvidgas. De förändringar i syfte att åstadkomma en verklig lättnad i domän- styrelsens arbetsbörda, som sedan dess verkställts, bafva dock varit alltför litet genomgripande, ty det vill synas, som om trots dem antalet ärenden hos styrelsen hölle sig tämligen konstant. Oriktigt vore det visserligen att bedöma styrelsens arbetsbörda efter antalet af utaf densamma behandlade mål, då en stor del af dessa kunna vara af den beskaffenhet, att de afgöras efter en gång fastställda grunder. Men det är dock äfven uppenbart, att jämväl sådana ärenden måste, om de växa till afsevärd mängd, bidraga att leda chefens och byråchefernas uppmärksamhet från deras mera viktiga uppgifter. En mångfald löpande ärenden, hvilka enligt sakens natur ej kunna uppskjutas, måste för båda försvåra arbetet med de stora och viktiga frågorna. Det torde vara gifvet, att därvid de ärenden, uti hvilka styrelsen själf tager initiativ, komma till behandling uti sista rummet. En af kommittén utförd undersökning angående den tid, som åtgått för behandlingen af utan urval uttagna ärenden, hvilka tillhöra styrelsens första och andra skogsbyrå och särskildt beröra allmänhetens förhållanden till skogsförvaltningen, visar, att den ojämförligt längsta tiden åtgår för remisserna till tjänstemännen i orterna och ärendenas handläggning hos dem. En annan af kommittén gjord undersökning rörande i öfverjägmästar- nas verksamhet och befogenhet visar att vid en fördelnng af de ärenden, som år 1910 inkommit till öfverjägmästarna i de fem norra distrikten, utaf dessa endast 25,8 2 afgjorts af öfverjägmästarna, under det att 74,2 Z gått till afgörande af annan myndighet. Af dessa siffror synes det NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTENS BETANKANDE. 367 påtagligt, att öfverjägmästarnas tid till stor del tages i anspråk för arbeten, som domänstyrelsen äfven i sin redan omnämnda skrifvelse den 30 oktober 1884 angaf böra åligga dem, nämligen en föregående ut- redning af föreliggande ärenden, som skulle gifva styrelsen ett kraftigare stöd för dess åtgöranden. Det är emellertid dessa arbeten och den tid de kräfva, som till ej ringa grad berättigar löneregleringskommittén till det uttalandet, att öfverjägmästarna genom mångfaldiga bestyr å sina expeditioner hindras att i den omfattning, som vore önskvärd, vistas ute å inspektion, ett uttalande, som innebär en af de allvarligaste anmärk- ningar mot den nuvarande öfverjägmästareinstitutionen och mot arbetsför- delningen i det rådande systemet. Löneregleringskommittén sökte afhjälpa denna olägenhet genom sitt förslag om anställande af väl kvalificerade öfver- jägmästareassistenter. Men då dessa tjänstemäns befogenhet inskränker sig till att remittera sådana inkomna ärenden, öfver hvilka jägmästares utlåtande skall infordras, samt att expediera ärende, som icke påkallar omedelbart beslut eller yttrande af öfverjägmästaren, så inses lätt, att denna assistentinstitution ej är tillfyllest för att åstadkomma den kvali- tativa förstärkning af arbetskrafterna, som är nödvändig, för att öfver- jägmästarna skola kunna öfvertaga en del af domänstyrelsens arbetsbörda. Samtidigt har emellertid på öfverjägmästarna lagts skyldighet att besluta i en del ärenden, hvilka synas vara af beskaffenhet att kunna öfverlämnas till revirförvaltarnas afgörande. Sålunda tillkommer det öfverjägmästaren att, sedan utsyningsför- slagen blifvit godkända och afverkningstrakterna sålunda bestämda, be- sluta angående nödig förflyttning af afverkningen i följd af väderleks- förhållanden eller eljest samt om afverkning för beståndsvårdens främ- jande, som ej lämpligen bör uppskjutas. Öfverjägmästaren /an besluta om den procent profträd, som vid värdering af en stämpling skall uttagas. I fråga om virke, som skall, förr än det försäljes, afverkas genom skogsförvaltningens försorg, må öfverjägmästaren medgifva rätt att åsätta träd, som skola stämplas, kronomärke allenast vid manshöjd, under det det att regeln annars är, att träden skola åsättas kronomärke både vid manshöjd och rot. Öfverjägmästaren äger besluta om revirgöromålens fördelning mellan jägmästaren och aflönad assistent å reviret, äfvensom att i revir, där utsyning jämlikt k. förordningen den 24 juli 1003 angående åtgärder till förekommande af öfverdrifven afverkning af ungskog förekommer, 9afsedt om aflönad assistent är anställd eller ej, pröfva af revirförval- taren afgifvet förslag till ordningsföljd af dylika förrättningar med af- Seende å lämpligheten af denna ordningsföljd. 368 NILS G. RINGSTRAND. Öfverjägmästaren skall enligt bestämmelserna i $ 3 af 1909 års in- struktion, därest han finner särskild åtgärd för skogsskötselns främjande i visst fall böra vidtagas och vara af beskaffenhet att påfordra omedelbar verkställighet, eller redan föreskrifven åtgärd böra utföras i annan ordning eller på annat sätt, än jägmästaren enligt sin uppfattning af förhållandena anser lämpligt, därom lämna jägmästaren besked, om hvars mottagande jägmästaren har att gifva bevis. Öfverjägmästarens ställning uti förvaltningssystemet framgår tydligt utaf domänstyrelsens skrifvelse den 16 oktober 1901, uti hvilken uttalas, att den lokala ledningen af skogsförvaltningen åligger dessa tjänstemän, att det tillkommer dem att med ledning af revirförvaltarnas primära uppgifter utarbeta förslag till skogsindelnings-, utsynings-, flottledsregle- rings-, diknings-, förvaltnings- m. fl. åtgärder, art de skola å ort och ställe närmare undersöka, huru skogarnas förvaltning och skötsel hand- hafvas, samt att det åligger dem att efter öfverläggning med revirför- valtarna lämna dessa besked om, hvad som till skogsskötselns främjande bör vidtagas. Det tillkommer dem sålunda ej blott att handhafva den lokala led- ningen af skogsförvaltningen med beslutanderätt, såsom af det anförda framgår, uti frågor, hvilkas afgörande borde kunna anförtros revirför- valtarna, utan äfven att inspektera dessa senares arbeten. Icke utan fog har det ifrågasatts, huruvida ett system, som i samma hand lägger befogenheten att bestämma rörande hvarje detalj i ett revirs skötsel och skyldigheten att inspektera, att samma revirs förvaltning handhafves i enlighet med sålunda gifna bestämmelser, verkligen är fotadt på väl afvägda anordningar. Det kan nämligen vara tvifvel underkastadt, huruvida en dylik inspektion kan blifva ett fullt objektivt bedömande af förvaltningen i dess helhet. Den dualism, som råder i öfverjägmästarnas verksamhet, i det att han dels skall utföra ett drygt och, såsom det vill synas, ständigt växande expeditionsarbete å sitt kontor, de/s skall utöfva såväl ledningen af den lokala förvaltningen, som ock inspektionen öfver densamma, måste hafva till följd, att den ena eller andra sidan af densamma får träda i bakgrunden. Hans tid och förmåga kunna ej tänkas räcka till för ett fullständigt tillgodoseende af dem båda. Detta kan gifva an- ledning till en viss ojämnhet i förvaltningen, i det att olika öfverjäg- mästare allt efter olika individuella anlag förlägga tyngdpunkten af sin verksamhet åt den ena eller den andra sidan. Sin mening om hvad det nuvarande förvaltningssystemet faktiskt innebär anser sig kommittén kunna sammanfatta sålunda, att det åt revirförvaltaren anvisar platsen såsom utförande organ af den förvaltande NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE. 369 öfverjägmästarens och den ledande domänstyrelsens föreskrifter. En sådan fördelning mellan de olika funktionärerna inom förvaltningen af de uppdrag, som innefattas uti handhafvandet af statens skogshushåll- ning, synes emellertid komma i bestämd strid med denna hushållnings natur, som ovillkorligen betingar, att många frågor afgöras uteslutande på grund af lokala förhållanden, om hvilka man därför måste förutsätta, att större kännedom är att finna hos den inom det mindre tjänstgörings- området arbetande revirförvaltaren än hos öfverjägmästaren med hans flera revir omfattande distrikt. Det nuvarande systemets, såsom förvaltningssystem betraktadt, mål och ledande tanke torde kunna sägas vara att söka åstadkomma en i möjligaste måtto enhetlig och likformig förvaltning. Detta mål söker det uppnå genom att förlägga afgörandet, äfven uti detaljfrågor, så nära administrationens centrala punkt som möjligt. Men då man söker att skapa denna likformighet, glömmer man emellertid, att de yttre omstän- digheter, under hvilka skogshushållningen arbetar, och hvilka äro be- stämmande såväl för den ekonomiska som skogliga förvaltningen, äro af så mångfaldig och växlande beskaffenhet. Skola de därför rätt ut- nyttjas i skogshushållningens tjänst, fordras en intim personlig känne- dom om deras art och natur. Brister denna kännedom, hvilket måste i ökad grad blifva förhållandet på ju längre afstånd den bedömande ser dem, uppstår lätt fara för ensidig behandling af de föreliggande frågorna. Mot den nu gjorda granskningen af gällande föreskrifter och därpå grundade system invändes måhända, att den alltför mycket fäster afse- ende vid bokstafsuttrycken. Meningen med föreskrifterna är, säger man kanske, ej, att de skola strängt följas, utan att de skola uppfattas sna- rare såsom ledare och vägvisare i mera viktiga eller tvifvelsamma fall. Det vore beklagligt, om en dylik invändning skulle vara ett uttryck för de ledandes uppfattning; ty det skulle betyda, att det i praktiken funnes rum för en obestämbar grad af frihet vid föreskrifternas tillämpning både från deras sida, hvilkas tjänstgöring föreskrifterna afse att reglera, och från deras, som skola kontrollera föreskrifternas efterlefnad. Ett förvaltningssystem, hvars reglementariska föreskrifter för tjänsteförvalt- ningen ej skulle tillämpas och kanske ej kunna strängt tillämpas, har emellertid öfverlefvat sig själft; ty ett sådant system förslöar och skapar osäkerhet. För att afhjälpa de brister, hvilka enligt kommitténs mening vid- låda den nuvarande organisationen, är det synbarligen ej tillfyllest att inrätta ett flertal nya revirförvaltare- och öfverjägmästaretjänster. Det inbördes förhållandet mellan förvaltningens olika instanser eller grunden för uppdelningen dem emellan af arbetet skulle ej därigenom rubbas. 3790 NILS G. RINGSTRAND. En mera genomgripande förändring är här af nöden, en förändring, som afser själfva systemet. Af den redogörelse för kommitténs anmärkningar mot den nuva- rande arbetsfördelningen inom skogsförvaltningen, som jag lämnat, fram- går, att förändringarna böra åsyfta de/s skapande af en mellaninstans, som på samma gång den kan mottaga en del af domänstyrelsens arbers- börda, äfven blir i tillfälle att på ett mera effektivt sätt, än nu är fallet, utöfva den mellaninstansen åliggande inspektionsskyldigheten, dels ock öfverflyttande på revirförvaltarna af beslutanderätt uti sådana frågor, för hvilkas hänskjutande till högre instans inga särskilda grunder tala. Kommittén har trott sig finna en utväg att tillgodose alla dessa kraf genom att föreslå inrättande af distriktsstyrelser. Genom att gifva mellaninstansen formen af en styrelse, d. v. s. en af flera personer be- stående myndighet, borde garanti för en noggrann pröfning och utred- ning af ärendena vinnas, hvarjämte afgörandet ej uteslutande blir be- roende af en ensam persons okritiserade åsikter. Till en distriktssty- relse borde därför utan risk kunna öfverlämnas en del förvaltningsupp- gifter och den slutliga handläggningen af många ärenden, som nu tillhör domänstyrelsen, hvarigenom en nödvändig decentralisation kunde ernås. Inspektionen öfver revirförvaltningen borde utöfvas af styrelsens med- lemmar personligen, men pröfningen af en inspekterandes anmärkningar äfvensom ledningen af distriktets skogshushållning af distriktsstyrelsen såsom sådan, hvarigenom garanti för en fullt saklig inspektion borde vin- nas. Till förmån för inrättande af distriktsstyrelser talar äfven landets stora geografiska utsträckning och de vidt skilda lokala förhållanden, som äro rådande, och som försvåra eller t. o. m. omöjliggöra för en central- styrelse att göra sig tillräckligt förtrogen med samt i erforderlig grad beakta och tillgodose dem. Förvaltningssystemets olika organ böra under dessa förutsättningar blifva följande: 1) Revirförvaltaren, som på eget ansvar förvaltar revir, med £krono- jägare såsom bevakare och underlydande organ för detaljarbetet i skogen; 2) Däistriktsstyrelsen, som leder distriktets administration och inspek- terar revirförvaltningen; 3) Domänstyrelsen, som utöfvar den högsta ledningen af statens skogshushållning. I sitt betänkande öfvergår kommittén härefter till en mera specifik redogörelse för de uppgifter, som borde åligga de olika instanserna. Jag kan här ej upptaga tiden med en fullständig framställning häraf, utan måste inskränka mig till några korta sammanfattande antydningar. Revirförvaltarens uppdrag bör afse alla åtgärder, som beröra den NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTENS BETÄNKANDE. ST förs skogliga skötseln, och som måste bedömas och afgöras på grund af lokala förhållanden. Hans befogenhet bör begränsas af allmänna hus- hållningsföreskrifter samt fastställda skogsindelnings- eller afdiknings- planer, utsynings- och förvaltningsförslag. Han måste dock äga en viss rätt att omedelbart och på eget ansvar vidtaga alla åtgärder, som för förvaltningsobjektens rätta vård och skydd äro nödvändiga och ej utan våda eller ekonomisk förlust kunna uppskjutas, dock med skyldighet att, om härigenom gifna föreskrifter måste öfverträdas, eller ändringar vid- tagas uti fastställda förslag och planer, omedelbart anmäla detta till öfver- ordnad myndighet. Hans tjänsteutöfning skall vara underkastad inspektion, som förrättas af chef för eller ledamot i domän- eller distriktsstyrelse. I fråga om storleken af den personal, som erfordras för revirarbe- tets utförande, har kommittén uttalat som sin åsikt, att för närvarande någon ökning af densamma ej behöfde ifrågakomma. Orsaken härtill är den, att kommittén i annat sammanhang väckt förslag om, att det bestyr med handhafvande af den enskilda skogslagstiftningen, som för när- varande åligger revirförvaltningarna, skulle aflyftas från dem och öfver- lämnas åt särskilda skogstjänstemän. Genom detta förslags antagande borde de nu helt visst alltför fåtaliga revirförvaltarna erhålla den för- stärkning, att någon revirdelning för närvarande ej vore erforderlig. Huruvida en ökning af antalet assistenter kan blifva betingadt af de nya förhållanden, som ett genomförande af kommittéförslagen medför, torde först då kunna med nödig sakkunskap pröfvas, sedan de af kom- mittén föreslagna anordningarna i afsikt att förenkla administrationen och införa en bättre afvägd arbetsfördelning hunnit göra sina verkningar gällande. Inom vissa revir torde förhållandet emellertid vara sådant, att be- hofvet af ett redan nu anställdt tjänstebiträde hos revirförvaltaren visar sig konstant. Det torde då ur flera synpunkter vara önskligt, att åt dessa tjänstemän gifves en mera fast ställning än den, som de nu inne- hafva, då de endast för ett år i sänder förordnas att uppehålla sina befattningar. Vidhållande af denna senare anordning betyder först och främst att åt det s. k. extra-ordinariesystemet gifves en utsträckning utöfver hvad som må kunna anses vara af förhållandena påkalladt och utaf en klok ekonomisering betingadt. Då behofvet af tjänstemannens arbetskraft ej längre är tillfälligt, utan visar sig vara år från år åter- kommande, synas de skäl hafva bortfallit, hvilka förut kunnat tala för hans anställande för viss kortare tid. Både ur social synpunkt och sedt från önskvärdheten af att åt arbetet i skogen gifva stadga och konti- nuitet blir hans anställande under mera fasta former nu ett starkt fram- trädande önskemål. 372 NILS G. RINGSTRAND. Åt domänstyrelsen torde böra uppdragas att efter ingående under- sökning inkomma med förslag, hvilka assistentbefattningar nu böra göras till ordinarie. Tjänsterna i fråga borde tillsättas genom att å desamma utfärdades konstitutorial af domänstyrelsen. De löneförmåner, som en- ligt kommitténs åsikt borde vara förenade med desamma, äro 1,800 kronor i lön, 1,400 eller 1,200 kronor i tjänstgöringspenningar, olika efter arbetets art i olika revir, samt 300 kronors ålderstillägg efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring. Vid tjänstgöring ute på reviret bör ersätt- ning utgå enligt därför särskildt gällande stadganden. Kommittén har ansett sig uttryckligen böra betona, att enligt dess mening den omständigheten, att vissa assistentbefattningar sättas å ordi- narie stat, uti ingen mån bör medföra någon förändring uti innehafvarnas af dessa befattningar ställning i förhållande till revirförvaltarna. De böra alltså subordinera under dessa senare och vara skyldiga att ställa sig deras i tjänsten gifna order till efterrättelse. Kommittén har, såsom jag nämnt, uttalat, att enligt dess förme- nande någon ökning af revirpersonalen för närvarande ej vore nödig. I ett afseende — men ett mycket viktigt sådant — göres härifrån ett undantag. Skulle nämligen kommitténs förslag om ordnande utaf sta- tens skogsbokföring (ett förslag, hvartill jag får återkomma), vinna be- aktande, fordras krafter för detta arbetes utförande. Härtill böra ej revirförvaltarnas tid tagas i anspråk. Detta vore ett slösaktigt använ- dande af öfverkvalificerad arbetskraft och skulle, sedt ur synpunkten af önskvärdheten att genomföra kommitténs förslag till förvaltningens ord- nande, dessutom i hög grad verka hindrande härför. Ty dessa förslag förutsätta, att revirförvaltaren lämnas tillfälle att i största möjliga utsträck- ning ägna sin tid åt arbetet i skogen. Kommittén har under sådana förhållanden ansett sig böra föreslå, att på hvarje revir anställes en sär- skild tjänsteman med uppdrag att först och främst handhafva bokförin- gen och vara revirförvaltaren behjälplig vid utförandet af diverse expe- ditionsgöromål. Då dessa arbeten ofta äro rent mekaniska och såsom sådana ej fordra något underlag af högre bildning för att rätt utföras, utan framför allt stor noggrannhet och ordningssinne, så anser kom- mittén, att några högre kunskapsprof ej böra uppställas såsom kom- petensvillkor för dylika tjänsters erhållande. Enligt kommitténs förme- nande böra aflagd examen vid skogsskola och möjligen något bevis om inhämtade färdigheter uti enklare bokföring vara fullt tillräckliga för att en sökande må kunna dokumentera sig såsom kompetent till en sådan befattning. Genom att föreskrifva sådana fordringar skulle innehafvaren af tjänsten, därest för vissa tider expeditionsarbetet visade sig ej taga hans arbetskraft fullt i anspråk, kunna användas vid tjänstgöring ute på reviret. NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTENS BETÄNKANDE. S.S I betraktande af de kompetensvillkor, som kommittén sålunda före- slagit, och med hånsyn äfven till, att befattningarna i fråga kunna utgöra en befordringsgrad för redan anställda kronojägare, föreslår kommittén, att dessa funktionärer benämnas förste kronojägare. Vidkommande slutligen den aflöning, hvilken borde utgå till inne- hafvarna af dessa befattningar, har den synts kommittén lämpligen böra bestämmas sålunda, att lönen sättes till 800 kronor och tjänstgörings- penningarna till 700 kronor, hvarjämte efter 5 års väl vitsordad tjänst- göring ett tillägg till lönen af 300 kronor bör beredas vederbörande. Vid tjänstgöring ute på reviret böra dagarfvode och reseersättning utgå i enlighet med de bestämmelser, som kunna komma att blifva gällande för kronojägare. Däistriktsstyrelserna, för hvilkas uppgift och organisation jag nu går att redogöra, skulle hafva sig ålagd dels distriktets administration, dels inspektion af revirförvaltningarna. Till distriktsstyrelsen böra öfverflyttas sådana administrativa ären- den, uti hvilka domänstyrelsen nu beslutar, och som äro af lokal natur samt alltså måste afgöras med hänsyn till lokala förhållanden. En afsevärd tidsvinst skulle kunna ernås genom en sådan förflytt- ning, då en betydlig del af de remisser från domänstyrelsen till öfver- jägmästarna, som nu äro nödvändiga, därigenom kan undvikas. Lätt- naden i domänstyrelsens arbetsbörda komme ej heller att betyda en motsvarande ökning i distriktsstyrelsens, ty åliggandet att besluta i ett ärende och därefter expediera beslutet kan t. o. m. vara mindre be- tungande än att utreda samma ärende, uppsätta en kanske ofta vid- lyftig skrift i ämnet, expediera denna och därefter mottaga och expe- diera domänstyrelsens beslut. Anordningen måste äfven medföra be- sparing af arbetskraft genom den minskning uti expeditionsgöromål, som är en påtaglig följd af densamma. Distriktsstyrelsen borde alltså hafva sig ålagdt allt detaljarbete i administrationen, hvilket af särskilda skäl ej anses böra förläggas till annan myndighet. Då förslaget om inrättande af distriktsstyrelser inom skogsadmini- strationen ej är, åtminstone offentligen, förut framställdt, torde det vara på sin plats att något vidlyftigare, än hvad som kunde vara behöfligt i fråga om revirförvaltningen, redogöra för, hvilka åligganden denna nya form af mellaninstans skulle hafva sig anförtrodda. Såsom första åliggande angifves i kommittébetänkandet skyldighet för distriktsstyrelsen att genom någon sin ledamot å marken granska af revirförvaltaren upprättade förslag till skogshushållningsplaner. Till denna fråga får jag återkomma i sammanhang med redogörelsen för 374 NILS G. RINGSTRAND. huru enligt kommitténs mening hädanefter borde förfaras vid de all- männa skogarnas indelande till ordnad hushållning. Revirförvaltarens utsynings- och förvaltningsförslag skola af styrelsen granskas, samt revirförvaltarens yttrande inhämtas i anledning af de än- dringsförslag, som styrelsen kan finna skäl afgifva. Sedan förslagen af domänstyrelsen fastställts, åligger det distriktsstyrelsen att öfvervaka de godkända arbetenas vederbörliga utförande. Kassa- och virkesredogörelser för reviren böra af distriktsstyrelsen granskas, liksom äfven revirpersonalens reseräkningar, en fråga, till hvil- ken jag äfven får återkomma i fortsättningen af detta referat och isam- manhang med förslag om förändrade grunder för resepenningarnas ut- gående. Ett nytt åliggande, som enligt kommitténs förslag skulle påläggas skogsförvaltningen och särskildt distriktsstyrelserna, vore att omhänder- taga skogsmedelsförvaltningen i orterna, d. v. s. att mottaga, bokföra samt på skogsväsendets giroräkning i riksbanken insätta statsverkets skogsmedel, utaf dessa utbetala skogstjänstemännens inom distriktet löner och af domänstyrelsen beslutade förvaltningsutgifter samt till do- mänstyrelsen aflämna redovisning för sina medels förvaltning. Sedan genom distriktsstyrelsens införande skapats ett organ inom skogsförvalt- ningen, som bör vara skickadt att handhafva detta bestyr, har kommittén nämligen ansett, att skäl ej längre föreligga att därmed betunga Konungens befallningshafvande. Genom den gemensamma ansvarighet för medels- förvaltningen, som med en distriktsstyrelse kan anordnas, kan äfven nödig trygghet vinnas för ett rätt handhafvande af de stora summor, hvilka genom den föreslagna anordningen komma under distriktsstyrel- sernas förvaltning. Förslag angående omfattningen af kommande års dikningsarbeten skulle af distriktsstyrelsen aflämnas till domänstyrelsen, hvarefter det skulle åligga den förra att vidtaga åtgärder för arbetenas utförande enligt af densamma fastställda planer. Det borde sålunda tillkomma distriktsstyrelsen att på olika företag fördela det till arbete inom di- striktet anvisade anslaget. I detta sammanhang har kommittén uttalat, att, då erfarenheten från Norrland visat, att en del dikningsarbeten med fördel kunna utföras under vintern, dessa syntes kunna vara mycket lämpliga såsom nödhjälpsarbeten vid inträffande missväxtår eller fall af arbetslöshet. Distriktsstyrelsen borde därför ständigt hålla planer så att säga på lager, för att utarbetade förslag kunde finnas att tillgå och vid fall af behof kunna bringas till utförande dels i form af direkta nöd- hjälpsarbeten, dels för att reglera arbetstillfällena i trakter, där befolk- ningen är mycket beroende af tillgång på arbeten i skogarna. NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE. 375 Sedan i sammanhang med kungl. proposition vid 1910 års riksdag enskild motionär väckt förslag, att frågor om upplåtande af odlings- lägenheter å kronoparker borde afgöras af vederbörande revirförvaltare eller öfverjägmästare, gjorde riksdagen i sin underdåniga skrifvelse n:r 162 bland annat följande uttalande: »Då det vidare är af utomordentligt stor betydelse, att begärda lägenhetsupplåtelser må kunna ske utan för stor tidsutdräkt och om- gång, har Riksdagen velat uttala den förvissning, att Kungl. Maj:t kom- mer att tillse, det hvad i sådant syfte kan åtgöras från statsförvaltnin- gens sida blifver iakttaget.» Genom att förlägga afgörandet i sådana ärenden till distriktsstyrel- sen, torde äfven nödiga garantier för en saklig och från alla synpunkter noggrann behandling af dessa viktiga frågor vara gifna, hvarjämte riks- dagens uttalade önskemål om ärendenas snabba behandling äfven blifver tillgodosedt. Sedan revirförvaltaren antagit brukare å sådana lägenheter, hvilka ej af domänstyrelsen utarrenderas, samt med denne uppgjort preliminärt kontrakt, bör detta af distriktsstyrelsen granskas och godkännas. I fråga om boställen och lägenheter skall distriktsstyrelsen tillse, att sådana, som äro anslagna till skogsstaten och skogsläroverken, an- vändas till afsedda ändamål och behörigen underhållas, hvarjämte den hos domänstyrelsen skall anmäla frågor om disposition af sådana lägen- heter, som kunna ifrågakomma till försäljning. Enligt kommitténs förslag förläggas till distriktsstyrelsen frågor om antagande af kronojägare och bestämmande af bevakningstrakternas om- fattning. Några vägande skäl att läta dessa ärenden gå ända till domänsty- relsen torde ej föreligga. Är, då det gäller tillsättande af kronojägare- tjänst, någon missnöjd med distriktsstyrelsens beslut, äger han naturligen besvärsrätt och kan underställa ärendet domänstyrelsens pröfning. Då framgången af statens skogshushållning i ej ringa mån är af- hängig af de pris, som å salubjudna skogseffekter kunna erhållas, och dessa pris i sin mån äro beroende af att köpares önskningar och behof mad afseende å virkesslag, tid och sätt för försäljning af virke m. m. blifva i den mån ske kan tillgodosedda, så har föreslagits såsom en di- striktsstyrelsens skyldighet, att den bör med uppmärksamhet följa de ekonomiska förhållandena inom de grenar af affärslifvet, där kronans virke röner efterfrågan och söka träda i förbindelse med afnämare häraf. Till frågan om distriktsstyrelsens ledamöters inspekterande verk- samhet får jag strax återkomma. I öfrigt skulle det bl. a. tillkomma distriktsstyrelsen: 376 NILS G. RINGSTRAND. att vid försäljning under hand genom infordrade anbud godkänna antagliga sådana, när värdet icke öfverstiger 5,000: — kronor; att meddela jägmästaren tillstånd att för husbehof och andra mera tillfälliga ändamål försälja skog, å hvilken anbud infordrats, intill ett värde af 1,000 kronor; att hafva uppsikt öfver statens fröklängningsanstalter; att med ledning af revirförvaltarens förslag hos domänstyrelsen be- gära förordnande af tillfälliga assistenter; att antaga extra kronojägare; att bevilja revirförvaltare och revirassistent tjänstledighet under högst en månad; att bevilja extra jägmästare och kronojägare tjänstledighet under högst 3 månader; att vid tjänsteombyte förrätta inventering af revirförvaltareexpedition; att utdela till kronojägare afsedda stipendier; att besluta om uppsättning och flyttning af rikstelefon. Vidkommande nu distriktsstyrelsernas antal och sammansättning, har kommittén föreslagit, att det för Norrland och Dalarna skulle in- rättas tvenne dylika styrelser, nämligen en för Väster- och Norrbotten och en för de öfriga norrländska länen och Dalarna. De borde hvar- dera bestå af en distriktschef och två öfverjägmästare, hvarjämte vid de- samma borde vara anställda en ombudsman, två assistenter och en bok- hållare. Med en sådan sammansättning borde tillfälle kunna lämnas åt såväl distriktsstyrelsens chef som dess ledamöter att i vidsträckt grad ägna sig åt det viktiga inspektionsarbetet. En eller två af styrelsens ledamöter kunde nämligen vara frånvarande utan att arbetet därför be- höfde afstanna och ärendenas afgörande försenas. Distriktschefen bör uti alla ärenden, i hvilkas behandling han del- tager, äga ensam beslutanderätt. Han bör i första hand vara ansvarig för ärendenas vederbörliga behandling samt tillse att instruktion och reglementen efterlefvas, att enhet och likformighet råda i öfverjägmästar- nas utöfvande af inspektionsarbetet. Öfverjägmästarna bör det tillkomma att bereda de till styrelsen in- komna ärenden, som dem emellan fördelas af distriktschefen. Inspek- tionsarbetet fördelas mellan chefen och dem enligt årligen uppgjord plan. Ombudsmannen biträder vid ärendenas bedömande ur juridisk syn- punkt, och de båda assistenterna vid beredandet af inkomna mål, hvar- jämte de skola, därest distriktsstyrelsen ej annorlunda beslutar, tjänstgöra såsom föredragande, då ledamöterna äro frånvarande på inspektionsresor. Bokhållarens uppgift slutligen är att, sedan distriktsstyrelsen öfvertagit skogsmedelsförvaltningen, föra de med anledning däraf erforderliga rä- NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE. SY kenskaperna. För denna plats torde ej erfordras någon högre utbild- ning; den kunde eventuellt besättas med militär ur underofficersgraden, som afgått ur aktiv tjänst. Distriktsstyrelsen kommer att i förvaltningssystemet intaga en syn- nerligen viktig plats. Dess åliggande blir det nämligen dels att leda och kontrollera revirförvaltaren i hans arbete, dels att med uppmärk- samhet följa, kritiskt bedöma och vidare utveckla hans försök och upp- slag, dels slutligen att stödja och hjälpa honom i hela hans verksamhet. Statens skogshushållnings utveckling kommer därför att i mycket bero ej blott af den arbetsförmåga och energi, som distriktsstyrelsernas chefer och ledamöter besitta, utan äfven af deras framsynthet och om- dömesförmåga. Vanliga tjänstemeriter få därför ej vara enbart afgö- rande vid träffande af valet, och möjlighet bör, hvad distriktschefen an- går, äfven finnas att, därest denna befattningshafvare skulle vara mindre lämplig för den tjänst, som han erhållit, förflytta honom till annan be- fattning. Med hänsyn hufvudsakligen till kontinuiteten inom förvaltningen bör dock den tid, för hvilken förordnande meddelas, icke vara allt för kort. Kommittén har tänkt sig sex år såsom en lämplig tidsperiod. Distriktschef och öfverjägmästare böra efter anmälan af domän- styrelsen tillsättas af Kungl. Maj:t. Ombudsmannen torde tillsvidare lämpligast anställas å extra stat och förordnas af distriktsstyrelsen för kalenderår. Assistenterna, som böra innehafva sina tjänster å ordinarie stat, tillsättas af domänstyrelsen, under det att slutligen bokhållaren an- ställes af distriktsstyrelsen. Kommittén har tänkt sig, att följande aflöningar skulle utgå till de vid distriktsstyrelsen anställda: åt distriktschefen ett arfvode af 9,000 kronor, däri inbegripet den lön, som han såsom innehafvare af ordinarie tjänst kan uppbära, åt öfverjägmästarna samma aflöning, som åt de nu- varande öfverjägmästarna, eller 7,200 kronor med rätt till 500 kronors ålderstillägg efter 5 år, åt ombudsmannen ett arfvode af 2,000 kronor, åt assistenterna en aflöning af 3,700 kronor med rätt till 300 kronors ålderstillägg efter 5 år och åt bokhållaren 1,800 kronor med rätt till tvenne ålderstillägg, hvardera å 200 kronor, efter respektive 5 och 10 år. Reseersättningar borde utgå efter ett resereglemente, fotadt på de grunder, för hvilka jag får redogöra i sammanhang med öfriga skogs- statsfunktionärers reseersättningar. Efter dessa förutsättningar och med beräkning att reseersättningarna årligen skulle stiga till 5,000 kronor, samt att lokalhyra, expenser, skrif- materiel o. d. skulle draga en kostnad af 9,000 kronor, anslår kommittén kostnaden för hvarje distriktsstyrelse till 48,600 kronor och för två alltså till 97,200 kronor. 378 NILS G. RINGSTRAND. Jag skall ej nu upptaga tiden med en redogörelse för den skisse- rade framställning af arbetssättet inom en distriktsstyrelse, som kom- mittén lämnar, utan får öfvergå till distriktsstyrelsens yttre verksamhet, med inspektion af revirförvaltningarna. Denna bör utföras af såväl di- striktschefen som öfverjägmästarna. För hvarje år bör, såsom redan framhållits, upprättas en plan till inspektionsarbetets fördelning mellan dessa tjänstemän, hvarvid tillses, dels att så mycken tid som möjligt ägnas åt detta arbete, dels äfven att de olika revirens skogar, äfven de mera afsides liggande, i tur och ordning besökas. Inspektionen och kontrollen af revirförvaltningen åsyftar först och främst att tillse, att de af domänstyrelsen gifna allmänna direktiven för skogshushållningen vederbörligen iakttagas och följas, hvarjämte de vid inspektionen förda protokollen böra innehålla de inspekterandes erfaren- heter om de gällande föreskrifternas verkningar. Såvida de af revir- förvaltaren utförda arbetena och framlagda planerna för afverkningar, kulturer eller andra hushållningsåtgärder äro öfverensstämmande med dessa. bör den kontrollerande tjänstemannen ej vidtaga ändringar endast därför, att sådana i en eller annan detalj enligt hans personliga åsikt synas önskvärda. I detta fall skall den inspekterande tjänstemannen endast vara rådgifvare. Begångna misstag och uppenbara fel skola där- emot rättas, hvarvid en skriftlig order lämnas, som af revirförvaltaren ovillkorligen skall åtlydas. I inga andra fall bör den inspekterande gifva sina åsikter tvångsform och på så sätt göra revirförvaltaren till redskap för sina egna personliga äsikter, ty härigenom försvagas revir- förvaltarens ansvarskänsla, och hans intresse kan slappas. Efter slutad inspektionsresa skall den inspekterande uti distrikts- styrelsen föredraga det öfver inspektionen förda protokollet. Om an- ledning till anmärkning förekommit, bör vederbörandes förklaring där- öfver infordras, hvarefter distriktsstyrelsen beslutar i ärendet. Årligen, i sammanhang med afgifvande af sin årsberättelse, bör distriktsstyrelsen till domänstyrelsen insända samtliga inspektionsprotokoll i den mån de ej på grund af beskaffenheten af möjligen gjord anmärkning redan dess- förinnan dit öfverlämnats. Uti årsberättelsen torde böra inflyta en öfver- siktlig framställning af iakttagelser och åsikter om revirskötselns hand- hafvande med framhållande af alla anmärkta fel och brister samt med framläggande af förslag till de förbättringar och ändringar, som anses nödiga. Af denna öfversikt bör en afskrift tillställas revirförvaltaren, hvilken bör vara berättigad att i anledning af densamma göra de er- inringar, som han kan finna erforderliga. Dessa revirförvaltningens erin- ringar böra insändas såväl till domänstyrelsen som distriktsstyrelsen. Genom denna behandling af inspektionsprotokollen borde förvalt- NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE. 379 ningens intressen verksamt befordras. Revirförvaltaren skulle nämligen känna, att han i hela sin tjänsteutöfning vore underkastad en noggrann kontroll. Samtidigt gjorde den inspekterande sina anmärkningar och erinringar endast efter moget öfvervägande och läte helt säkert ej för- leda sig till deras framställande för deras egen skull. Ansvarskänslan hos såväl den inspekterande som den inspektion underkastade borde stärkas, hvilket endast kunde vara till gagn för det gemensamma ar- betet. Kommitténs uppdrag innehåller visserligen ej något direkt åliggande att undersöka, huruvida domänstyrelsens organisation och arbetssätt kunna anses motsvara de fordringar, som böra ställas på den myndighet, som har högsta ledningen af statens skogsväsende, men på grund af upp- dragets natur har kommittén ej kunnat undgå att äfven sysselsätta sig med denna instans af förvaltningen. Efter de omflyttningar af ärenden, som föreslagits, borde såsom domänstyrelsens uppgift kvarstå tillsynen, att hushållningen å statens skogar bedrifves efter uti skogligt och ekonomiskt hänseende sunda principer, att statens skogskapital sålunda utnyttjas på det för landet mest gagneliga sätt, samt att skogsförvaltningens arbete så ordnas och handhafves, att det befordrar dessa ledningens syften. Domänstyrelsens verksamhet kan således sägas vara af dels rent skoglig, dels politiskt ekonomisk, dels administrativ natur. Uti skogligt hänseende bör domänstyrelsens verksamhet omfatta bland annat att uppställa och vidare utveckla allmänna bestämmelser och synpunkter att tjäna till ledning vid val utaf afverknings- och för- yngringsmetoder, vid beräknande af omlopps- eller afverkningstider, samt vid utförande af mätnings- och taxeringsarbeten jämte därmed samman- hängande frågor, afseende att åstadkomma efter förhållandena väl afvägda skogsindelningsplaner. Genom utgifvande af berättelser, åtföljda af statistiska redogörelser med retrospektiva sammanställningar öfver skogsväsendet ställning under gångna år eller perioder, bör domänstyrelsen framlägga resultaten af Skogsförvaltningens arbete och gifva en framställning af statens skogs- hushållnings utveckling. Det har i det föregående omnämnts, att revirförvaltarnas verksam- het skulle regleras af bl. a. allmänna hushållningsföreskrifter, hvilket genom inspektion skulle öfvervakas. Dessa föreskrifter, som uti sig skulle upptaga nya rön på skogshushållningens område, skulle utfärdas af domänstyrelsen. Då många problem ännu äro olösta, särskildt på den nordsvenska skogshushållningens gebit, kunna sådana föreskrifter endast utarbetas så småningom, och efter som klarhet vinnes i de nu 380 NILS G. RINGSTRAND. dunkla frågorna. Afsikten med dessa hushållningsföreskrifter bör ej vara att påtvinga revirförvaltarna vissa former för detaljarbetets utfö- rande, utan att angifva de stora hufvuddragen, som skola garantera, att skogsskötseln bedrifves efter de principer, som den ledande och uti sista hand ansvariga domänstyrelsen anser riktiga. Hushållningsföreskrifterna skola grundas på resultaten af skogsför- söksanstaltens verksamhet, på den beståndshistorik öfver verkställda åt- gärder å indelade skogar, hvilken bör föras, på de resultat, som framgå af bokföring och statistik, och slutligen på öfverjägmästarnas inspektions- protokoll. Framför allt blifva skogsförsöksanstaltens arbeten grundläggande för ifrågavarande föreskrifter. Då emellertid dess verksamhet ej kan på grund af bristande arbetskrafter sträcka sig till alla områden, där olösta frågor vänta på sitt svar, så har kommittén föreslagit, att en del af för- söksverksamheten skulle förläggas till vissa revirförvaltningar och där bedrifvas under skogsförsöksanstaltens ledning. Målet för dessa försök borde vara att söka vinna en mera ingående kännedom om de under olika lokala förhållanden lämpligaste metoderna för bestånds anläggande, vård och afverkning. Försöken, hvilka, såsom redan nämnts, skulle kunna i viss mån utfylla skogsförsöksanstaltens undersökningar och bearbetningar för hela landet, skulle sålunda få sin hufvudsakliga betydelse genom den utredning angående de för de sär- skilda orterna utmärkande skogstypernas lif och utveckling, som de skulle lämna. Bland frågor, som på detta sätt skulle kunna utredas, kunna bland annat framhållas de under olika lokala förhållanden bästa och billigaste sådd- och planteringsmetoderna, uppdragande af skog å afdikade myrar eller försumpade marker, föryngring af dåliga, oväxtliga granbestånd, gallringars utförande i yngre, medelålders och äldre be- stånd, och därvid särskildt i sådana äldre bestånd, som under sin upp- växttid ej varit föremål för beståndsvårdande huggningar. Försöken, som borde utföras i vissa serier, skulle, såsom redan är nämndt, utläg- gas af skogsförsöksanstalten eller under dess ledning, men revideras af revirförvaltaren, hvilken borde insända primärsiffrorna till skogsför- söksanstalten för uträkning och bearbetning, hvarefter resultatet häraf borde meddelas revirförvaltaren. En del af våra skogliga spörsmål torde kunna på denna väg erhålla sin praktiska lösning, äfven om den 'veten- skapliga förklaringen ännu ej är gifven, utan måste kanske ännu länge sysselsätta de vid skogsförsöksanstalten arbetande vetenskapsmännen. Kommittén har ansett sig böra särskildt framhålla, att dess förslag ej får tolkas såsom ett uttalande, att skogsförsöksanstaltens eget arbete i Norrland därigenom kunde inskränkas. Tvärtom är kommittén af den NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE, 381 åsikten, att denna verksamhet i stället bör utvidgas. Huru viktigt det är för staten, att skogsförsöksanstaltens arbete ej inskränkes, och att dess uppgift fylles på ett fullt tillfredsställande sätt framgår af det fak- tum, att nio tiondelar af statens skogar äro belägna i Norrland och Dalarna, och att försöksverksamhetens resultat blir bestämmande för sättet, huru skogsvården i dessa bör planläggas och utföras. För att staten skall kunna föra en fullt målmedveten skogspolitik, är det ett grundvillkor, att statens skogstillgångar äro kända såväl till storlek som beskaffenhet. Kännedom om desamma vinnes genom de skogsuppskattningar och på dessa fotade skogsindelningsplaner, som ut- föras och utarbetas. Hitintills hafva dessa göromål i allmänhet hand- lagts af yngre extra jägmästare, hvilkas arbete, sedan det förelegat fär- digt och afslutadt, kontrollerats på marken af skogstaxatorerna, hvar- efter hushållningsplanerna fastställts af domänstyrelsen, sedan de förut granskats af såväl öfverjägmästare som jägmästare. I få ord torde man kunna karakterisera det nu använda förfaringssättet vid indelningsarbe- tena därmed, att insamlandet af primäruppgifterna, d. v. s. materialet för hushållningsplanerna, sker tämligen okontrolleradt, under det att däremot dessa uppgifters behandling underkastas en rätt omständlig granskning i flera instanser. Mot detta förfaringssätt torde man kunna göra den anmärkningen, att hvarje än så noggrann granskning af primär- uppgifternas användning blir mer eller mindre betydelselös, om fel blifvit begångna vid deras insamlande och sortering. Ske dessa arbeten under vederbörlig kontroll, så torde ej den omständliga granskning, som nu bestås de utarbetade hushållningsplanerna, vara erforderlig. En följd af att insamlingen af primäruppgifterna skett okontrolleradt, har äfven varit, att vid dessa arbeten enhetliga grunder icke tillämpats, hvilket i sin ordning vållat, att jämförelser mellan olika skogar varit svåra att anställa, och att ett samarbetande af de genom indelningsarbetet ut- vunna resultaten, sådant som t. ex. kommittén försökt att utföra, endast med svårighet kan verkställas. Slutligen må det framhållas, att, med det nuvarande sättet för dessa arbetens handläggande, de erfarenheter, som möjligen förvärfvas, ingenstädes samlas och behandlas. Det vore dock af stor betydelse, om så skedde, ty endast sålunda torde rationella uppskattningsmetoder kunna utarbetas. För att afhjälpa nu anmärkta brister föreslår kommittén en centrali- sering af taxerings- och skogsindelningsarbetet genom inrättande af en Skogstaxeringsbyrå i domänstyrelsen, och att under ledning af dess chef och vid desamma anställda skogstaxatorer själfva taxerings- och mät- ningsarbetet verkställes af särskildt förordnade biträden. Tillvägagångssättet för indelningsarbetets bedrifvande skulle där- Skogsvårdsföreningens Tidskrift, Allmänna delen, 1912. 27 382 NILS G. RINGSTRAND, efter blifva i stora drag följande. Sedan domänstyrelsen på förslag af revirförvaltarna bestämt, hvilka skogar under året skola blifva föremål för byråns behandling, fördelas arbetet mellan de olika skogstaxatorerna, till hvilkas förfogande ställes nödigt antal assistenter. Efter det att ar- betet på marken för året afslutats, behandlas materialet på taxerings- byrån. Härvid utarbetas kartor, nödiga sammanställningar öfver virkes- förråd, beståndsbeskrifning, åldersstatistik, beräkning af tillväxtprocenter jämte annan utredning, som kan erfordras, för att en efter skogens till- stånd och afsättningsförhållandena för virke afpassad rationell hushåll- ningsplan skall kunna utarbetas. Under det att detta arbete fortgår, kontrolleras detsamma af skogstaxatorerna, hvarefter någon ytterligare siffergranskning ej torde kunna anses erforderlig. Sedan siffermaterialet sålunda bearbetats och sammanförts, så att en utredning angående vir- kesförrådets storlek och beskaffenhet föreligger, öfversändes denna till revirförvaltaren, hvilken bör utarbeta själfva hushållningsplanen, hvarvid domänstyrelsens allmänna hushållningsföreskrifter samt bestämmelser om beräknande af omloppstid eller afverkningstid tillämpas. Den sålunda uppgjorda planen granskas på marken af vederbörande öfverjägmästare vid distriktsstyrelsen, hvarefter domänstyrelsen på föredragning af taxe- ringsbyråns chef fastställer densamma till ledning vid hushållningen å skogen. Öfver de under året slutförda taxeringsarbetena uppgöras sam- mandrag, hvilka böra publiceras i den officiella statistiken. Domänstyrelsens politiskt-ekonomiska verksamhet innefattar först och främst, att den skall företräda en rationell afverkningspolitik, hvars mål är att med noga aktgifvande på ej blott skogliga utan äfven sociala och ekonomiska förhållanden inom af dessa båda senare betingad kor- taste tid afverka och föryngra de skogstrakter, som bära öfverårig och oväxtlig skog, under det att huggningarna å de trakter, som äro be- vuxna med växtliga bestånd, inskränkas till den omfattning, som be- ståndsvården kräfver. Till denna gren af dess verksamhet hör äfven att afgifva yttrande i lagstiftnings- och skattefrågor, som beröra statens skogshushållning, och rörande inköp och försäljning af fastigheter. Hit bör äfven räknas styrelsens befattning med vissa sociala frågor såsom skogsarbetarnas aflönings- och bostadsförhållanden, tillsynen öfver upp- låtande af odlingslägenheter å kronoparker, hvarjämte ordnande af flott- leder från kronans skogar tillhör denna gren af styrelsens verksamhet. Beträffande styrelsens administrativa verksamhet anser kommittén, att området för denna bör bestämmas med den principen som rättesnöre, att alla ärenden, som utan olägenhet kunna afgöras af underordnad myndighet, äfven öfverlämnas till denna. Till domänstyrelsens administrativa uppgifter hör att inom ramen NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE. 383 för riksdagens anslag uppgöra den årliga budgeten för skogsförvaltnin- gen, att beräkna de årliga inkomsterna, att handhafva vissa bestyr med tjänsters tillsättande och att bevilja viss tids tjänstledighet, att utfärda nödiga tjänstgöringsreglementen och att afgifva utlåtanden i ärenden, som bero af Kungl. Maj:ts afgörande. Om kommittén, såsom af dess på flera ställen gjorda uttalanden framgår, sökt att lätta domänstyrelsens arbetsbörda genom att till under- ordnad myndighet eiler annan afdelning inom skogsadministrationen öf- verföra många densamma nu åliggande skyldigheter, så har kommittén å andra sidan äfven föreslagit, att till domänstyrelsen förlägga afgöran- det uti en del mycket viktiga ärenden, uti hvilka styrelsen visserligen, nu fan, men i vanliga fall ej plägar förbehålla sig afgörandet, nämligen virkesförsäljningarna. Deras stora betydelse, då man talar om statens skogshushållning, behöfver jag ej framhålla, liksom jag ej heller behöf- ver omnämna, att utaf de belopp, som genom dem inflyta, den hufvud- sakliga delen kommer på de norrländska försäljningarna. För att göra tydligt hvad kommitténs ändringsförslag innebär, får jag först i största korthet redogöra för det nuvarande försäljningsförfa- randet. Sedan revirförvaltaren före årsskiftet till öfverjägmästaren ingifvit förslag om den mängd virke, som på skilda skogar bör under kommande år afverkas, och detta förslag efter vederbörlig granskning med eller utan förändringar af domänstyrelsen fastställts, har revirförvaltaren att verkställa utstämpling af de bestämda afverkningsbeloppen, I vanliga fall torde detta arbete ej i någon nämnvärd utsträckning taga sin bör- jan före midsommar. Senast den 20 augusti skall stämplingslängd öfver virket vara inlämnad till öfverjägmästaren, som före den I september till Konungens befallningshafvande insänder ett exemplar jämte förslag till försäljningsvillkor, kungörelse och annons om virkesauktion. Sist nämnda myndighet ombestyr därefter försäljningen, som äger rum ge- nom auktion antingen inför Konungens befallningshafvande eller i orten, där skogen är belägen, eller å båda ställena samtidigt. Därest domän- styrelsen ej förbehållit sig pröfning af anbuden, verkställes denna af auktionsförrättaren, dock att, om auktionen skett samtidigt i orten och inför Konungens befallningshafvande, det tillkommer sistnämnda myn- dighet att pröfva de bjudna prisen. Före pröfningen skall öfverjäg- mästarens mening om anbuden inhämtas, om Konungens befallnings- hafvande förrättat auktionen; har denna åter hållits endast i orten, skall jägmästaren yttra sig öfver de afgifna buden. Äro han och auktions- förrättaren af olika mening, underställes frågan Konungens befallnings- hafvandes afgörande. 384 NILS G. RINGSTRAND Kommitténs förslag innebär rätt vidtgående förändringar uti det nu beskrifna förfarandet. Först och främst föreslås sålunda, att en affärs- byrå inrättas i domänstyrelsen, och att de nu på Konungens befallnings- hafvande hvilande bestyren med virkesförsäljningarna öfverflyttas till styrelsen. Såsom skäl för denna förändring anför kommittén hufvud- sakligen, att uppdraget med afyttring af skogsprodukterna blifvit en fråga af alltmera komplicerad natur, hvars fullgoda behandling fordrar en speciell sakkunskap, som man ej kan förutsätta finnas hos Konungens befallningshafvande. Rent finansiellt sedt har frågan äfven en så stor betydelse, att den kräfver den mest omsorgsfulla behandling. Virkes- försäljningsmedlen uppgå till tvåsiffriga milljontals kronor. Såsom en olägenhet måste det anses, att en så stor fråga, som virkesförsäljningen är, skall, då den i vissa fall afgöres af domänstyrelsen, vara splittrad på de tre skogsbyråerna, hvilket förutsätter, att alla tre byråcheferna nödgas följa företeelserna å virkesmarknaden. En koncentration af ar- betet synes här vara erforderlig. Vid sin granskning af de nuvarande förhållandena, som hafva samband med försäljningarna, har kommittén icke kunnat undgå att fästa sin uppmärksamhet vid den korta tid, som är tillmätt för stämp- lingarnas utförande. Det torde ej kunna betecknas såsom öfverdrift, om man påstår, att arbetet måste forceras fram. Det är dock ett syn- nerligen viktigt, ja, utan tvifvel revirförvaltarens viktigaste skogliga ar- bete, och bör få verkställas med lugn eftertanke. Helt visst är det äfven obehöfligt påpeka, att någon verklig gransk- ning af stämplingslängderna, allra minst på marken, kan medhinnas af öfverjägmästaren under de 10 dagar, som stå honom till buds från det, att han mottagit längderna, och till dess att han skall öfverlämna dem till Konungens befallningshafvande. Vore ej förrättningsmännen så tillmötesgående, som de i allmänhet äro, och lämnade spekulanterna utdrag af sina stämplingslängder, allt efter- som förrättningarna fortginge, så skulle spekulanterna för undersöknin- garna af saluvirket endast hafva tiden från den 20 augusti till början af oktober, då auktionerna börja att afhållas. Men med den tid, som kräfves för deras kalkyler o. s. v., blir äfven för dem arbetet synner- ligen forceradt. För att afhjälpa alla nu nämnda olägenheter har kommittén funnit den enklaste utvägen vara att föreslå stämplingarnas utförande året, innan för- säljning äger rum. Efter genomförande häraf skulle förfarandet vid försälj- ningarna blifva följande. Revirförvaltarna afgåfve sina utsyningsförslag för näst påföljande år och erhölle desamma granskade åter i april eller maj. Stämplingsarbetet påginge därefter under hela sommaren och hösten, hvadan NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE, 3 8 5 extra arbetskrafter borde blifva uti mindre grad behöfliga än nu kan vara fallet. Ingen del af denna tid behöfde ägnas åt de beräkningar, som nu måste utföras jämnsides med stämplingsarbetet. Dessa förlades till tiden efter stämplingarnas afslutande. Med ledning af bruttoförsäljningspris, som domänstyrelsens affärsbyrå skulle lämna revirförvaltarna, åläge det dem att beräkna trädens värde å rot. Stämplingslängder, åtföljda af dessa beräkningar, insändes under vintern till domänstyrelsen, som i slutet af april utlyste auktioner å de virkesposter, som den ansåge borde för- säljas. Auktionen kunde förläggas till början af augusti. Domänsty- relsen finge sålunda god tid såväl till ren siffergranskning af revirför- valtarnas beräkningar, som ock till undersökning af själfva stämplingarna. Åt köparna bereddes den fördel, att de i större lugn och ro finge ut- föra sina undersökningar och kunde vara förvissade om, att de alltid hunne att på ofrusen mark verkställa alla förarbeten för afverkningarna. Auktionerna borde förrättas på minst ett ställe inom hvarje län in- för någon medlem af distriktsstyrelsen. Protokoll öfver densamma, åt- följdt af de säkerheter, som spekulanterna ställt, insändes med första till domänstyrelsen, som pröfvade anbuden. Förutom de försäljningsfrågor, som skulle beredas af aftärsbyrån, skulle den äfven handhafva alla ärenden rörande bokföringen. Oaktadt kommittén, såsom af den nu lämnade redogörelsen för dess förslag framgår, föreslagit, att två nya byråer, en skogstaxerings- och en affärsbyrå, inrättas i domänstyrelsen, vill det dock förefalla kom- mittén, som om någon ökning af antalet byråer i dess helhet ej erfor- drades. För första och andra skogsbyrån skulle genom antagande af kommitténs förslag ärendenas antal blifva så väsentligt förminskadt, att arbetet torde kunna utföras af en byrå. År 1910 uppgick antalet af dessa båda byråers ärenden till 3,456, hvaraf efter kommitténs förslag skulle återstå 1,906. Kommittén, som ej haft uppdrag att behandla frågan om domänstyrelsens organisation, har visserligen ej kunnat öfver blicka styrelsens arbete i dess helhet, hvadan det ej är ett påstående, utan en förmodan, som här uttalas. Dock är denna så pass stark, att den bör motivera ett förslag om en noggrann undersökning. Sedan kommittén uti sitt betänkande i sammanhang med frågan om virkesförsäljningar å auktion äfven behandlat den om afyttrande af virke under hand genom ortsförvaltningen, i hvilket afseende några väsentliga förändringar uti nu gällande stadganden ej föreslås, har kom- mittén vidrört frågan om statens försäljning af upphugget virke och därvid uttalat, att det måhända kunde vara anledning att mera försöks- vis verkställa sådana försäljningar för att skaffa arbete åt å kronopar- kerna bosatta. En förutsättning för detta slag af försäljningar torde 386 NILS G. RINGSTRAND. dock vara, att anbud infordrades och pröfvades, innan något som helst arbete med afverkning påbörjades. Kommittén har äfven berört frågan om uppbörden af statens skogs- medel och därvid föreslagit, att auktionsmedel skola betalas genom in- sättning å distriktsstyrelsens giroräkning uti det riksbankens afdelnings- kontor, som uti kungörelsen angifves. Medel för under hand försåldt virke böra kunna betalas till revirförvaltaren, hvilken skulle äga rätt att uppbära lika stora belopp som de, för hvilka han får göra försäljningar. Förslaget skiljer sig uti så måtto från nuvarande förhållanden, som re- virförvaltarna nu visserligen kunna efter infordrande af anbud afyttra virke till värde af 500 kronor, men ej uppbära högre belopp än 200 kronor. Härefter har kommittén öfvergått till behandling af frågan om sta- tens skogsbokföring å reviren. För den ytlige betraktaren kan det måhända synas egendomligt, att kommittén funnit denna fråga hafva någon gemenskap med dess uppdrag att undersöka, hvilka åtgärder kunna och böra vidtagas, för att kronans skogar må komma i åtnjutande af en rätt vård. För den åter, som ser längre än till ytan, ställer sig saken annorlunda. Han torde medgifva riktigheten i kommitténs ut- talande, då den säger, att, då man som ostridigt torde få fastslå, att vården af skogarna ej är sitt eget mål, utan ett medel för bedrifvande af en ekonomisk hushållning, den också lika ostridigt måste utöfvas under ett noggrant aktgifvande på alla de faktorer, hvilka öfva infly- tande på resultatet af densamma. Men utan att dessa faktorer noga antecknas och därefter hopföras till öfversiktliga sammanställningar, d. v. s. utan en bokföring med ett på densamma grundadt bokslut, kunna säkra slutledningar af den bedrifna verksamheten icke dragas. Först genom ett sådant bokslut kan skogsförvaltningen vinna tillförlitlig kän- nedom om, hvilka grenar af dess verksamhet lämna vinst, och hvilka ej göra det eller till äfventyrs gå med förlust. För vår nationella eko- nomi torde det ej vara utan betydelse, om de förra utvidgas, och om de senare antingen omläggas så, att resultatet blir det motsatta, eller ock helt inställas. Utgående från dessa synpunkter har kommittén föreslagit, att den nuvarande bokföringen, som, hvad penningemedlen angår, endast be: står i förande af en kassabok och beträffande virket af ett antecknande på skilda ställen af försålda eller utstämplade virkesposter, skulle full- ständigas genom förande af journal och hufvudbok. Då nu öfver penningemedlen endast en enkel kassa föres, så göres intet bokslut och upprättas intet balanskonto. Inkomster och utgifter ställas emot hvarandra alldeles frånsedt om de förra leda sitt ursprung NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE, 387 från något under ett föregående år påbörjadt arbete och de senare först under ett kommande lämna resultat. Härom har domänstyrelsen i sin underdåniga berättelse för 1909 gjort följande uttalande: »Enär berörda oegentligheter dock ej torde kunna afhjälpas annat än genom i revirexpeditionen anordnad vidlyftig bokföring med skilda konton för så godt som samtliga afverkningsposter utan däremot sva- rande praktisk nytta, har domänstyrelsen icke ansett nödigt vidtaga åt- gärder härför, synnerligast som det anmärkta förhållandet ej torde hafva nämnvärdare inverkan annat än i undantagsfall och beträffande vissa revir.» Kommittén kan ej instämma i detta uttalande, då den dels håller före, att en bokföring säkerligen icke måste upptaga skilda konti för så godt som samtliga afverkningsposter för att gå fri från anmärkningar, som styrelsen själf betecknar som oegentligheter, dels måste taga be- stämdt afstånd från påståendet, att en till reviren förlagd bokföring skulle vara utan däremot svarande praktisk nytta. Inga omständigheter kunna enligt kommitténs förmenande motivera det citerade uttalandet eller föranleda afvikelser från de allmänt veder- tagna principer, hvilka öfverallt i den enskilda affärsvärlden tillämpas. Slutresultatet af hvarje års drift beror ovedersägligen af resultatet å de enskilda reviren. Då bokföringen å dessa ej konstaterar, om ett slut- fördt arbete lämnat vinst eller förlust, är det gifvet, att förlustbringande företag kunna komma att upprepas, hvilket otvifvelaktigt är af praktisk nytta att förekomma. Likaväl som en bokföring kan blotta den mindre duglige tjänstemannen kan den äfven tydligare framhäfva den dugliges förtjänster. Om detta helt säkert ej kan sägas vara utan sin mycket stora betydelse, så torde det lika visst ej heller kunna förnekas vara förenadt med praktisk nytta att äga kännedom om storleken af de be- lopp, hvilka, då räkenskaperna vid ett årsskifte uppgöras, blifvit utbe- talda för arbeten, såsom afverkning, virkesförädling o. d., utan att de genom försäljning ännu blifvit återvunna. Att domänstyrelsen äfven själf känner behofvet af en bokföring, som är fullständigare, än den nuvarande, framgår uppenbarligen af vissa uttalanden: uti en »p. m. att beaktas vid upprättande af skogstjänste- männens årsredogörelser», hvilken såsom utdrag af domänstyrelsens protokoll den 31 januari 1911 delgifvits tjänstemännen. Uti denna före- skrifves nämligen, att uppgift skall lämnas å bland annat de på sågning, där sådan äger rum, belöpande driftkostnader med medelpris, tillverk- ningskostnad per kbf. eller std., att beträffande kolning nettobehållning skall uppgifvas såväl i sin helhet som per kbm. virke och per läst, att beträffande upphugget virke af annat slag äfven skall redogöras för den 388 NILS G. RINGSTRAND. nettobehållning statsverket erhållit. Då alla dessa uppgifter på grund af bokföringens art icke framgå direkt ur denna utan blifva resultatet af särskildt förda anteckningar och gjorda utdrag ur kassajournalen samt sammanställningar mellan dessa, så blifva de icke allenast omöjliga att kontrollera till riktigheten utan i allmänhet mindre tillförlitliga, då de primäruppgifter, på hvilka de grunda sig, icke framgå ur ett efter fasta principer ordnadt räkenskapssystem. Sinsemellan låta uppgifter från olika redogörare ej heller jämföra sig, då utgångspunkterna för desamma lätt kunna vara och med all säkerhet äro ganska olika. Föreskriften om deras afgifvande visar dock, att domänstyrelsen anser kännedom om desamma nödig och nyttig, men då de med tillförlitlighet endast kunna erhållas ur en verklig bokföring, framgår häraf äfven nyttan af denna senare, En granskning af virkesbokföringen å reviren gifver vid handen, att denna, som föres genom anteckningar dels i virkesjournal, dels i ut- stämplingslängder, dels ock uti underhandsförsäljningsböcker, saknar öfversiktlighet. Detta fel hos densamma har gifvit sig tillkänna, och domänstyrelsen har i anledning däraf funnit sig föranlåten att uti sin nyss nämnda p. m, göra följande uttalande: »Med i Kungl. Domänstyrelsen tillgängliga uppgifter äro i stort sedt samtliga siffror under ”afverkningsbelopp i kubikmeter okontroller- bara, hvaremot i öfverjägmästareexpeditionen granskning häraf med till- hjälp af stämplingslängder och underhandsförsäljningsböcker m. m. torde kunna ske, om ock med afsevärdt arbete. Det vore för den skull i hög grad underlättande, om det arbete, jägmästaren ändock måste nedlägga på sammanförande af de uppgifter från stämplingslängder och underhandsförsäljningssedlar för hvarje skog eller redogörelseområde till vinnande af sifferuppgifter för bil. 53 be- varades i en ”liggare för försåldt eller utlämnadt virke från kronoskogar, hvilkas afkastning tillföres statsverkets skogsmedel'. Utdrag ur denna skulle för hvarje år som bilaga i 1 exemplar medfölja årsberättelsen till öfverjägmästaren. » Då förandet af här omförmälda liggare liksom ock dess insändande synes vara fakultativt, kan det gifvetvis inträffa, att den påpekade bristen allt fortfarande kommer att göra sig gällande. Virkesbokföringen saknar, liksom penningebokföreningen, balans- konto, hvadan man ej känner, huru stor behållningen vid årsskiftet af upphugget virke är å sådana revir, där staten helt eller delvis afverkar virket. Möjligen är det för att i någon mån afhjälpa denna brist, som det i punkt 29 af reglementariska föreskrifterna stadgats skyldighet för NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE. 389 revirförvaltningen att å lämplig tid hvarje år infordra uppgift från krono- jägarna angående mängden af det på en för reviret gemensam tidpunkt inom hvarje bevakningstrakt kvarvarande oförsålda virke och kol. För de revir, där virke försågas, skall uppgiften omfatta jämväl försågadt, oförsåldt virke. På tid, som öfverjägmästaren bestämmer, skall jäg- mästaren tillställa honom ett sammandrag af dessa uppgifter. Det är emellertid gifvet, att en sådan uppgift, för hvilkens insamlande revir- förvaltaren bestämmer tiden endast med den inskränkning, att den skall vara »lämplig», och som sålunda för olika revir kan komma att hänföra sig till olika tidpunkter, i ingen mån kan ersätta ett balanskonto, som afser behållningen på en för alla revir gemensam dag. Om man åter genom den citerade bestämmelsen afsett att genom inventering af lagret å en viss dag erhålla kontroll å förvaltningen, så synes detta mål för- feladt, då det ej finnes någon bokföring, med hvilken man kan jämföra det upprättade inventeringsinstrumentet. Kommittén har härefter uti betänkandet öfvergått till en skizzerad framställning af, huru enligt dess förmenande bokföringen borde upp- läggas för att motsvara sitt ändamål. Med en redogörelse för dessa detaljer torde jag emellertid nu ej böra upptaga tiden. Beträffande kostnaderna för anordnande af en bokföring enligt det program, som kommittén framlagt, har jag redan omnämnt, att arbetet skulle utföras af de föreslagna förste kronojägarna. Äfven med den föreslagna helt visst tämligen måttliga aflöningen af 1,500 kronor, hvilken dock skulle göras fruktbringande genom löntagarens användning äfven till yttre skogliga arbeten, skulle sammanlagda kostnaden för förslagets genomförande uti Norrland och Dalarna, då i Klotens revir en bok- förare redan är anställd, belöpa sig till 78,000 kronor. Med denna summa förvärfvar man emellertid ej blott en verklig bokföring öfver skogshushållningens resultat, utan man skapar äfven möjlighet för revir- förvaltarna att, frigjorda från en del mekaniskt expeditionsarbete, ägna den sålunda vunna tiden åt det viktiga arbetet i skogarna. Sedan kommittén på sätt, för hvilket jag nu redogjort, afgifvit för- slag rörande statens skogsbokföring å reviren, öfvergår den till frågan om revision af skogsförvaltningens handhafvande. Med påpekande utaf att den nuvarande revisionen är mera formell än saklig uttalar kom- mittén sig för tillsättande genom Kungl. Maj:t af trenne revisorer, och kommittén framhåller bl. a., hurusom, sedan en affärsbyrå inrättats i domänstyrelsen, och virkesförsäljningarna förlagts till denna, det blefve än ytterligare skäl att låta styrelsens allmänna försäljningspolitik under- ställas sakkunnig granskning. Äfven andra beslut, såsom exempelvis angående flottledsregleringar, utvidgning af statens industriella verksam- 3990 NILS G. RINGSTRAND. het, allmänna anvisningar rörande upplåtande af odlingslägenheter å kronoparker, skogsarbetarefrågor o. d. torde det kunna vara ändamåls- enligt att närmare undersöka. Genom en granskning sådan som den ifrågasatta, hvilken naturligen komme att utöfvas af med affärslifvet och allmänna ekonomiska förhållanden fullt förtrogna personer, skulle förvalt- ningen tillföras ett nytt element, hvilket endast och uteslutande kunde vara till gagn genom de impulser, som under ett af samförstånd präg- ladt arbete kunde väckas till lif. Öfver sin granskning skulle revisorerna afgifva berättelse före stats- revisionens sammanträdande. De borde uti denna bestämdt uttala, huru- vida det funnes skäl för den uppfattningen att, ehuru fel visserligen ej begåtts, dock bristande skicklighet uti tillvaratagande af statens intressen kunde tillvitas någon tjänsteman, hvars arbete granskats. Det föreslås, att revisorerna skulle erhålla ett arfvode af 1,000 kr. hvar samt reseersättning efter resereglementets tredje klass. Såsom sista afdelningen under kapitlet om statsskogarnas förvalt- ning behandlar kommittén slutligen frågan om bästa sättet för gäldande af ortsförvaltningens resekostnader, hvilka nu utgå i form af fasta rese- anslag. Ett sådant sätt att godtgöra vederbörande för de med resorna förenade kostnaderna har onekligen den fördelen, att det är bekvämt. Men det har å andra sidan äfven vissa alldeles bestämda olägenheter. Till dessa räknar jag först och främst, att de kunna leda till en genom- snittsbegränsning af arbetet, som föga är ägnad att främja statens in- tressen. Ty om man äfven ej gillar den uppfattningen, att tjänstemännens skyldighet att resa upphör, när resepenningarna förbrukats, kan man dock förklara en därefter uppkommande olust att resa. Det kan vidare ej gärna förnekas, att fasta resepenningar fresta till försök att göra be- sparingar, som då ske på statens bekostnad. Slutligen kan invändas, att de utgå jämnt fördelade på årets månader, under det att de flesta resorna företagas sommartid. Därigenom blir uppdelningen orättvis vid de fall, då skogstatstjänst uppehålles på förordnande. Då sålunda fasta reseanslag ej skänka trygghet för att alla de åt- gärder för åstadkommande af en rätt vård af statens skogar, som bero af tjänstemännens resor, varda vidtagna, men det å andra sidan är uppenbart, att reseersättningens utgående efter nu gällande reseregle- mente skulle medföra en obehöflig ökning af statens utgifter, så har kommittén föreslagit, att dessa ersättningar böra utgå efter ett i jäm- förelse med det nu gällande reduceradt resereglemente. När man skall afväga de grunder, efter hvilka ersättning för skogs- statstjänstemännens resor bör utgå, måste man enligt kommitténs me- ning taga i betraktande, att dessa tjänstemäns löner och tjänstgörings- NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE. 391 penningar äro tillmätta med hänsyn till, att vederbörandes arbete ovill- korligen är förbundet med resor, att det uti deras uppgift sålunda ingår, att de långa tider skola vistas borta från hemmet. Reseersättningen bör därför tillmätas så, att tjänstemännen genom den skyddas mot för- lust genom resans företagande. I anslutning till denna sin tankegång har kommittén ansett, att såsom skälig ersättning för tjänsteresor, hvilka ej företagas enligt särskildt förordnande, borde för revirförvaltare och assistenter utgå ett dagtraktamente af 6 kronor samt ersättning för resa på järnväg med afgift för plats uti II klass, på ångbåt med afgift för plats uti hytt eller, där sådan ej finnes, uti salong samt för resa efter skjuts med lega för en häst. Måste andra samfärdsmedel användas, utgår ersättning efter samma grunder, som ersättning för skjuts. Åt ledamot af distriktsstyrelse torde ett i förhållande till revirförvaltarens med 50 procent förhöjdt dagtraktamente, d. v. s. 9 kronor, anses böra skäligen utgå. Ersättning för resa å järnväg borde utgå med afgift för plats i I klass, där sådan finnes. I öfrigt borde ersättningarna bestäm- mas efter samma grunder, som för revirförvaltarna föreslagits. För kronojägare föreslås ett dagtraktamente af 1: 50 kronor samt 25 kronor om året såsom ersättning för slitning af velociped. Tjänstgör kronojägare utom sin bevakningstrakt, bör han åtnjuta reseersättning från hemvistet till den plats utom bevakningstrakten, där tjänstgöringen är afsedd att börja, samt åter till hemmet från den plats, där arbetet utom bevakningstrakten upphör. Dylik reseersättning föreslås böra utgå med III klass biljett å järnväg, däcksbiljett å ångbåt och eljest med lega för en häst. För alla tjänsteklasser bör gälla, att dagtraktamente utgår med allenast hälften af föreslagna beloppen, när förrättningen äger rum inom 5 km. från tjänstemannens bostad, och att reseersättning för sådant fall ej alls bör utgå. Vidkommande reseräkningarnas granskning föreslås, att densamma förlägges till distriktsstyrelserna. Dessas tjänstemäns räkningar skulle sålunda granskas inom styrelsen. Revirförvaltares och assistenters, de senares sedan de undergått en första granskning af revirförvaltaren, insändes kvartalsvis tillsammans med den föreskrifna resejournalen. Be- loppen för reseräkningarna gäldades af revirmedel. Förekomme i di striktsstyrelsen anmärkning mot reseräkning och denna anmärkning god- kändes af vederbörande, återfördes beloppet i räkenskaperna. Godkän- des ej anmärkningen, hade tjänstemannen besvärsrätt till domänsty- relsen. Det är helt naturligt, att detta system att gälda resekostnaderna medför större besvär och mera arbete, än systemet med fasta reseanslag. 392 DISKUSSION. Men då der gäller att bedöma storleken af detta, får detsamma ej skär- skådas ensamt för sig, utan måste ses i sammanhang med den nytta, som af detsamma kan vara att förvänta. Gifvetvis kan denna nytta uti föreliggande fall ej angifvas uti påvisbara värden. Den omständigheten, att tjänstemannen aldrig, ej ens för sig själf, kan såsom skäl för en uppskjuten eller inställd resa förebära, att den skulle företagas på hans egen bekostnad, bör emellertid åt staten kunna skänka en viss grad af trygghet, att dess intressen såsom skogsägare blifva fullt tillgodosedda. En sådan trygghet och medvetandet om, att tjänstemannens intressen sammanfalla med statens, bör helt säkert uppväga det besvär, som räkningarnas uppsättande och granskning kunna medföra. B. Diskussion. Jägmästare WiBECK: Det ser nästan ut, som om kommittén skulle vilja sätta uthålligheten hos en tilläfventyrs existerande opposition på prof. Då vi nu emellertid ändtligen kommit till denna del af betänkandet, vill jag säga, att det förefaller mig att vara mycket ofullständigt genomtänkt beträffande frågan om revirpersonalen. Kommittén har sagt sig lifligt till- styrka revirförvaltaresystemet, som 1 motsats till hvad tyskarna kalla forst- meistersystemet lägger afgörandet hos den förvaltande personalen, under det att forstmeistersystemet lägger afgörandet hos en högre instans och låter den förvaltande personalen verkställa dess beslut. I sin sträfvan att undvika olägenheterna med nyssnämnda system har kommittén emellertid råkat att totalt hamna — icke i det verkliga revirförvaltaresystemet, som kräfver att för- valtaren personligen fullt behärskar sitt förvaltningsobjekt —, utan 1 dets. k. revirförstersystemet. Äfven detta hör till de system, om hvilkas olämplighet man numera är ense; det är i själfva verket det äldsta af dem alla och be- tingades på sin tid uteslutande af bristen på högre utbildad personal. Revir- förstersystemet lägger nämligen väsentliga delar af de verkliga förvaltnings- åliggandena hos den underordnade personalen, under det den nominelle revir- förvaltaren i själfva verket blott blir en slags kontrollant, och kanske knappt det, öfver det hela. Kommittén har tydligen tänkt sig, att själfva intensiteten i skogsförvalt- ningen bör ökas. På sid. 142 i betänkandet heter det, att »afverkningarna böra mera än hittills inriktas på en ordnad grupp- och beståndsbehandling. Åt- gärder för befordrande af skogarnas föryngring böra vidtagas till ökad om- fattning.» På samma gång man fordrar ökad intensitet, anser man emellertid, att revirens uppdelning är obehöflig. På sid. 177 står alltså: »Den ökning af arbetskrafterna, som efter ett godkännande af kommitténs organisationsför- slag kan visa sig erforderlig, kommer säkerligen att för en tämligen lång framtid i stort sedt falla på den del af personalen, hvilken är underordnad revirför- NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE. 393 valtarna, således på assistenter och kronojägare.» Det är visserligen sant, att kommittén vill aflyfta en del af revirförvaltarnes bestyr, nämligen dem, som f. n. gälla de privata skogarna. Emellertid blir väl fortfarande arbetet på själfva de allmänna skogarna mycket betydligt. I de fem norra distrikten var medelafverkningen per revir 1909 något öfver 43,000 kubikmeter ensamt på statsskogarna. Vid det stora skogsmannamöte, som hölls i Diässeldorf 1908, dryftades bl. a. frågan om revirens storlek. Denna är ju mycket väx- lande i olika stater i Tyskland och vid mötet framkommo rätt olika meningar, men i allmänhet stannade man vid en storlek af 2 å 4,000 hektar. Så mycket enades man emellertid om, att mer än högst 20,000 kubikmeter hin- ner icke en revirförvaltare att utstämpla, om ett omsorgsfullt arbete skall presteras. I de norra distrikten har det emellertid mycket ofta varit mer än tre gånger så mycket pr revir, och denna afverkning är ju där fördelad på en ojämförligt mycket större areal; de svenska revirens storlek gå som bekant upp till nio gånger de preussiska revirens. Dessutom är terrängen 1 Sverige af betydligt mera svårframkomlig beskaffenhet. Det kan alltså ej komma i fråga att revirförvaltaren under sådana förhållanden, äfven om arbetet med de privata skogarna och kassabestyren öfverflyttas på särskilda tjänstemän, — hvilket ju är fallet i Tyskland — skall kunna hinna att sköta ens de mest centrala och viktiga uppgifterna af sin förvaltningstjänst, nämligen virkesut- syningen. Det är klart, att förvaltaren måste dela dessa m. fl. sina upp- gifter med underordnade personer, nämligen assistenterna. Skulle dessas an- tal ökas och på samma gång deras själfbestämmanderätt minskas, är detta ett klart steg icke mot revirförvaltaresystem, utan mot ett förtäckt revirförstersy- stem, där lika fullt som någonsin i ett forstmeistersystem beslutanderätten öfver förvaltningsåtgärderna och deras faktiska handhafvande mestadels komme på skilda personer. Beträffande dessa assistenters ställning har kommittén föreslagit, att de skulle tillsättas under något mera fasta förhållanden. De skulle visserligen fortfarande tillsättas af domänstyrelsen, men dock till en del blifva ordinarie och som jag tar för gifvet, få rätt till alla fördelarna med en sådan ställ- ning, Samtliga löneförmånerna skulle kunna uppgå till 3,200 å 3,500, och pen- sionen skulle väl utgå lika med den egentliga lönen, alltså med 1,800 å 2,000 kr. Rörande assistenternas ställning för öfrigt anser sig kommittén böra betona, att den omständigheten, att vissa af dessa befattningar sättas å ordinarie stat, i ingen mån bör medföra någon förändring uti innehafvarnas ställning till revirförvaltarna. De böra tvärtom snarare mer än hvad med nu gängse arbetsfördelning är fallet subordinera under dessa och vara skyldiga att ställa sig deras i tjänsten gifna order till efterrättelse. Jag tror att fördelarna med denna anordning mångdubbelt skulle uppvägas af de olägenheter, som skulle följa med ett dylikt system. Om det redan nu yppat sig stora svårigheter att på initiativ af revirförvaltningen höja skogsskötselns intensitet, skulle detta likafullt blifva fallet, om den utvecklingslinje följdes, som kommittén här föreslagit. Med argumentering ad hominem måste man vidare fråga sig: hur skall framtiden gestalta sig för de nuvarande 160 extra jägmästarna i statsjänst och hur för dem, som komma än senare? Det kan icke bli någonting annat än stagnation och till slut arbetslöshet. Redan af den årskurs, som år 1909 förordnades till e. jägmästare, gingo 10 stycken under första året arbetslösa 394 DISKUSSION. under tillsammans 832 dagar, d. v. s. i medeltal nära tre månader pr man. Likväl skola enligt nu föreliggande skogshögskoleförslag årligen 25 elever, d. v. s. ett större antal än nu, utgå från högre kursen. Man förstår verkligen icke, hvart alla dessa skola ta vägen, om ingen ökning af den ordinarie per- sonalen vidare anses behöflig. Enligt nuvarande organisation blifva icke mer än 5 å 6 platser lediga om året; det måste alltså stunda en mycket stor an- hopning af underordnad extra personal. Hela anledningen, hvarför kommittén föreslår anordningen med ordinarie assistenter, tycks vara den, att ett litet fåtal efterblifna och mindre dugliga individer därigenom skulle få reträttplatser med pension. Det tycks, som om man skulle kunnat finna andra utvägar att undvika denna relativt obetyd- liga olägenhet. Det bör påpekas, att redan nu urvalet af elever vid skogs- institutet är utomordentligt stort. Det har varit fyra å fem gånger och är f. n. ungefär tre gånger flera inträdessökande än antagna. Det är vidare att lägga märke till, att staten ju kan uppställa hur stränga villkor som helst, när den förordnar extra jägmästare i statstjänst. I Danmark har t. ex. nyligen föreslagits, att man skulle till en början kunna antaga dem på tre år. I Preussen, som dock har ett så intensivt skogsbruk, har man icke dragit i betänkande att låta de extra jägmästarne gå i tur och ordning till första- grads-tjänst. Vidare föreslogs ju i gamla kommittébetänkandet rörande skogs- vårdsundervisningen, att en särskild statsexamen skulle afläggas. Genom dy- lika anordningar borde man, tycker jag, kunna sofra personalen så starkt, att man icke behöfde förrycka hela systemet endast med tanke på att betrygga reträttplatser åt kanske en tre, fyra stycken personer. Säkert är, att man på samma gång med det föreslagna systemet förstör och förslöar åtminstone 10 å 20 gånger så många. Kommittén har själf på sid. 167 citerat ett yttrande, som jag i detta samband skulle vilja fästa uppmärksamheten på: »Oberförstersystemet är an- svarighetens system, hvilket skapar dugligt folk och gifver stor arbetseffekt. Det är systemet för den lokala erfarenheten, som i svåra fall vet att råda och handla själf. Det är arbetsglädjens system, som gläder sig öfver egna tankars och eget arbetes resultat.» Jag tror, att det vore skäl att litet mera tillämpa dessa synpunkter i realiteten. Kanslirådet Tigerschiöld har nyss i sitt anförande sagt, att man i viss grad borde vädja till den personliga am- bitionskänslan vid skötseln af reviren, Också jag tror, att man bör taga mera i betraktande, i hvilken psykologisk miljö man försätter ej blott den äldre, utan också den yngre förvaltningspersonalen. Öfverjägmästare UNO VALLMO: Enär tiden är så långt framskriden, skall jag blott taga herrarnas uppmärksamhet i anspråk några ögonblick. Jag gör det af det skälet, att kommittémajoriteten eljest kanske kunde tro, att alla skogstjänstemän gillade dess uppfattning i hvad det gäller omändringen af administrationen. För min del säger jag genast, att jag ställer mig alldeles emot ett sådant förslag, och kommer så mycket jag i min ringa mån förmår att afstyrka dess antagande. Det är den föreslagna uppdelningen i distrikt som jag tänker på; men det andra vill jag nu icke ge mig in på. Angående de föreslagna distriktsstyrelserna står, att de skola ha till uppgift: I) att mot- taga en del af domänstyrelsens arbetsbörda, 2) att öfvertaga öfverjägmästarnas inspekterande verksamhet, och 3) utöfva en opersonlig ledning af skogshus- NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTENS BETÄNKANDE. 395 hållningen i distriktet. För den skull böra, som vi nyss hörde, tvenne äm- betsverk inrättas för öfre Norrland och Dalarna, hvartdera bestående af en chef och två öfverjägmästare, förutom en ombudsman, två assistenter och en bokhållare. För denna institutions inrättande är bland annat som skäl an- gifvet, att en del ärenden skulle öfverflyttas från domänstyrelsen till dessa ämbetsverk ute på landsbygden. Ta vi bara en hastig öfverblick öfver, hvilka ärenden det är, som anses vara af sådan vikt, att de genom sitt öfverflyttande från det centrala ämbetsverket skulle fordra, att man ställer en sådan för- färlig apparat i gång ute på landsbygden, se vi vid studerandet af de punk- ter, vid hvilka distriktsstyrelsens åligganden angifvas att till 1:0o—4:0 hör så- dant, som öfverjägmästarna förut haft hand om, men enligt den s5:te punkten skall »distriktsstyrelsen mottaga och bokföra samt på skogsväsendets giroräk- ning i riksbanken insätta statsverkets skogsmedel, utaf dessa utbetala skogs- tjänstemännens inom distriktet löner och af domänstyrelsen beslutade förvalt- ningsutgifter samt till domänstyrelsen aflämna redovisning öfver sin medels- förvaltning.» Nyttan af en sådan anordning, hvarigenom nyss nämnda bestyr skola flyttas öfver från Konungens befallningshafvande till detta nya ämbets- verk, synes kunna vara underkastad tvifvel. I alla fall är det ju icke nå- gon större olägenhet, som vidlåder det nuvarande sättet för dessa medels ut- betalande, hvarför jag icke kan se något tungt vägande skäl för, att en om- ändring i detta hänseende bör komma till stånd. Nästa punkt af betydelsen är den sjunde, enligt hvilken »distriktssty- relsen skall besluta i frågor rörande uppgörande af odlingslägenheter». I denna punkt ha visst några af reservanterna yttrat sig, men jag vill för min del icke närmare ge mig in på den. Jag tror emellertid icke, att denna sak är af så stor betydelse, att ett särskildt ämbetsverk därute på landsbygden behöfver för den skull upprättas. Så står det i 8:o punkten, att »distriktsstyrelsen skall granska och god- känna af revirförvaltaren upprättade förslag till arrendekontrakt.> Som nu är, ha öfverjägmästarna ju rättighet att upprätta kontrakt upp till 400 kronors arrende, hvilket således berör det stora flertalet gårdar ute på skogarna, ty gårdar med högre arrendeafgift höra ju mera till undantagen ; det är alltså endast ett fåtal ytterligare kontrakt som skulle komma under distriktsstyrelsens be- handling. Vidare skall distriktsstyrelsen bestämma om omfattningen af kronojägar- nas bevakningstrakter samt antaga kronojägare. Detta är ju en nyhet, då man vill ta bort detta bestyr från domänstyrelsen och lägga det på distrikts- styrelsen, men nyttan däraf kan bestämdt vara tvifvel underkastadt, ty för ett godt resultat i detta fall måste förutsättas, att distriktsstyrelsen skall vara bekant med personalen utom distriktet, hvilket väl dock oftast icke är fallet. Domänstyrelsen måste emellertid förutsättas ha en bättre öfverblick af perso- nalen i riket i dess helhet och känna den bättre än hvad en ortsstyrelse gör, och det är gifvet, att domänstyrelsen af dessa orsaker bör vara mer kvalifi- cerad att bestämma, om en person från ett distrikt har gjort sig för- tjänt att flyttas öfver till ett annat, än distriktsstyrelsen, som blott kan känna de lokala förhållandena och personalen inom sitt eget område. Skulle nu de anförda skälen för inrättande af distriktsstyrelsen verkligen vara af den vikt och betydelse, att därför behöfver göras en sådan våldsam omstörtning ute på landsbygden? Jag tror icke, att några hållbara skäl här- 396 DISKUSSION. för kunna åberopas, tvärtom talar, efter hvad jag förstår, allt emot någonting dylikt. När man tänker på, huru olika åsikter yppas bland oss skogskarlar, och vet, att det faktiskt icke finns tre fackmän, som man kan sätta till- sammans, som ha samma blick på, hur skogen bör skötas och förvaltningen utöfvas, förstår man, hvilken svårighet det skall vålla att få ihop tre stycken öfverjägmästare på en plats, hvilka skola försöka samsas om, hur det skall gå till i vederbörande distrikt. För min del kan jag icke tänka mig annat än, att det blef lifliga strider mellan dessa tre till stort förfång för kontinui- teten i arbetet. Visserligen heter det, att en af de tre skall vara chef, men sedan de båda andra varit ute och inspekterat, skola de dock ha sitt ord med i laget, och när jag tänker rätt på saken, måste jag säga: stackars jäg- mästare, som skola vara underkastade inspektion af tre herrar i stället för nu af en. Det är ju gifvet, att dessa tre herrar måste resa ut på skogarna för att ta reda på saker och ting; de kunna icke sitta hemma och döma. Då kommer således där en inspektör och inspekterar jägmästaren, ett annat år kommer kanske chefen, det tredje året den andra ledamoten. Med en an- taglighet, som gränsar till visshet, komma dessa icke att uttala samma åsikt. Då skall jägmästaren bli utsatt för att få höra dessa tre olika åsikter om samma sak och försöka rätta sig därefter. Detta kan bestämdt icke verka godt för arbetet i dess helhet. För öfrigt ha vi en högst egendomlig punkt här, hvari det säges, att distriktsstyrelsen för det tredje skall ha sig anförtrodt att »utöfva en oper- sonlig ledning af skogshushållningen i distrikten». När alltså någon af leda- möterna är ute och inspekterar, skall han lämna sin personlighet hemma — ja, jag vet icke riktigt hur det annars skall tolkas. Det är, som om vi vore vid tiden för det ekumeniska mötet eller däromkring, då man hör detta tal om opersonlig ledning. Jag kan emellertid icke tänka mig, att den inspek- terande, när han är ute på skogarna, skall kunna se bort från sin personliga uppfattning, och icke nog med det, utan när han sedan kommer hem och för distriktschefen och den andra ledamoten skall framlägga sina intryck, skall han ännu mera abstrahera från sina personliga erfarenheter och i stället in- verka rent opersonligt, så att distriktsstyrelsen själf dömer rent opersonligt. Hur detta skall gå till i verkligheten, kan jag icke förstå, men sannerligen kom- mer icke detta i sin mån att bidraga till stridigheter där ute i distriktet. Jag för min del tycker, att det är nästan ofattligt, hur man i dessa tider ens kan komma fram med ett sådant förslag. Men det är naturligtvis hämtadt från Tyskland. Jag tycker dock, att vi fått nog af dumheter därifrån förut, utan att vi behöfva ge oss in på att äfven plagiera i detta fall. Nu vill jag icke kritisera detta förslag längre. Det är nämligen gifvet, att det finns utvägar ändå att kunna reglera förhållandet mellan jägmästare och den inspekterande myndigheten. Själf har jag lagt fram ett förslag för några år sedan i denna sak i tidningspressen. Jag skall tillåta mig att endast uppläsa några punkter. Förslaget lyder: »De tio öfverjägmästareämbetena i lands- orten indragas alldeles, men i stället ökas de tre skogsbyråernas antal i domänstyrelsen till fem. Sverige indelas i fem skogsdistrikt mot nuvarande 10. I spetsen för hvarje distrikt ställes en chef, öfverjägmästaren, som på samma gång är chef (tredje gradens tjänsteman) för en af de fem skogsby- rårna i domänstyrelsen. Distriktschefen själf föredrager i domänstyrelsen en- dast de viktigaste ärendena. Mindre viktiga och löpande ärenden i öfrigt NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE. 397 föredrages af sekreteraren. Därigenom att distriktschefen endast behöfver föredraga de viktigaste ärendena, får han sin mesta tid till disposition för resor på distriktets skogar. Men äfven under sina resor kan han genom post, telefon och telegraf hålla sig underkunnig om arbetet å sin byrå, och genom kort affattade besked kan han gifva sekreteraren förhållningsorder, hur de löpande ärendena skola behandlas, som denna tilläfventyrs kan känna sig vill- rådig om. »I alla viktigare ärenden rådgöra öfverjägmästaren och jägmästaren personligen, och genom den förre klarställes sedan frågan i domänstyrelsen, och sist men icke minst viktigt: med den från skogarna kommande öfver- jägmästaren tillföres domänstyrelsen undan för undan budskap om skogarnas behof, budskap om skogens lif och utveckling.» Nu har kommittén omnämnt detta förslag på sid. 170 i följande orda- lag: »En utväg, som föreslagits, har varit mellaninstansens fullständiga in- dragning till centralstyrelsen. Öfverjägmästarna skulle enligt detta förslag göras till chefer för hvar sin byrå i domänstyrelsen och på samma gång bibehållas vid sin inspekterande verksamhet. Härigenom skulle, menar man, ernås en intim kontakt mellan centralstyrelsen och arbetet i skogen. Inom domänstyrelsen skulle de nya cheferna utreda och bereda alla ärenden, som berörde skogarna inom deras inspektionsdistrikt, hvilka de genom täta inspek- tionsresor skulle sträfva att lära känna.» — Här kommer nu kritiken af för- slaget. — »En sådan organisation lider emellertid af alla de brister, hvilka vidlåda den nuvarande öfverjägmästareinstitutionen, hvarjämte den, i stället för att lätta centralstyrelsens arbetsbörda, skulle öka den genom att till dem öfverflytta afgörande af alla de ärenden, uti hvilka öfverjägmästaren redan nu beslutar.» — Detta är ju alls ingen bevisföring. — »Då antalet byrå- chefer väl skulle blifva minst lika stort, som det nuvarande antalet öfverjäg- mästare, eller 10 stycken, skulle föredragningarna så helt taga den högsta chefens tid i anspråk, att han i långt mindre grad än nu är fallet, kunna medhinna de stora frågorna, uti hvilka uppslag från honom kunde vara att förvänta.» Detta är naturligtvis också ett alldeles galet resonemang, ty högste chefen behöfver visst icke syssla med alla frågor, utan kan öfverlämna mindre viktiga sådana åt vederbörande byrå. » Långt ifrån, att det framställda för- slaget sålunda innebär någon lösning af den föreliggande frågan, skulle dess antagande än ytterligare förvärra den nuvarande situationen.» Så yttrar sig kommittén. Två reservanter ha emellertid också upptagit denna fråga. De anföra följande skäl till, att den föreslagna anordningen icke bör genomföras. »På grund af vårt lands stora utsträckning och de outvecklade kommunikationsförhållandena torde emellertid en sådan anord- ning, åtminstone hvad beträffar den del af riket, som kommitténs uppdrag omfattar, icke för närvarande vara genomförbar.» Jag håller med om, att det i första taget kanske kunde synas lämpligt att för Västerbottens och Norrbottens del ett särskildt ämbetsverk upprättades på platsen. Men när vi komma till södra Norrland och södra Sverige öfver hufvud taget, inträda helt uppenbart sådana förhållanden, som alldeles påtagligt visa det obehöfliga in- rättandet i orterna af särskilda ämbetsverk, ty där ha vi ju tillgång till järn- vägar och telefon. Visserligen ha vi icke haft det så länge, att tiden mog- nat för att draga all den nytta häraf, vi skulle kunna, men vi få likväl komma ihåg, att om vi undantaga allra öfversta Norrland, kan man sätta sig på tåget i Stockholm ena kvällen och alltid vara på ort och ställe senast dagen därpå. Skogsvårdsföreningens Tidskrift, Allmänna delen, 1912, 28 398 DISKUSSION. Det är således en bagatellsak att inspektera skogarna i landet med Stockholm som utgångspunkt. Sedan fortsätta reservanterna: »För att en inspektion direkt från central- styrelsens sida skulle blifva effektiv, erfordrades ett jämförelsevis stort antal inspektörer.» Jag kan icke säga, att detta är något motskäl, ty mycket väl kunna ännu några flera inspektörer utom de fem af mig föreslagna tillsättas, utan att kostnaden behöfver ökas öfver den nuvarande — »och de mycket långa afstånden mellan hufvudstaden och de olika reviren skulle säkerligen orsaka stora resekostnader och mycket tidsspillan.» Det kan emellertid visas på papperet, att resekostnaden och tidsspillan skulle bli relativt obetydliga. »Inspektörerna komme äfven härigenom att vistas på resor långa tider, sär- skildt sommartiden, och häraf skulle stora och knappast öfvervinnerliga svårigheter uppstå att under samma tider uppehålla arbetet vid centralstyrelsen, där in- spektörerna väl måtte antagas äfven vara föredragande.» Jag kan icke heller säga, att detta är ett tillräckligt skäl emot förslaget. Sekreterarna skulle ju själfva vara äldre praktiserade skogsmän och dessutom vara inne i arbetet på byrån, och således väl kunna sköta om de löpande ärendena. Sedan är icke någonting vidare andraget mot det förslag jag framlagt för några år sedan. Jag har nu ytterligare funderat på saken, och jag får för min del säga, att jag står fast vid, att det vore det enklaste och billigaste sättet att lösa denna fråga, ty hur man än söker plåstra ihop saken enligt föreliggande kommittéförslag, kommer det mellandistansväsende, som man vill ha upprättadt mellan domänstyrelsen och jägmästare, aldrig att bli bra. Men då jag för öfrigt ser af föreliggande kommittéförslag, att tiden ännu icke hunnit mogna för mitt förslag, ställer jag mig, tills så skett, obetingadt på reservanternas sida, när det gäller frågan om att välja mellan deras för- slag och kommittémajoritetens. Jägmästare AF WÅHLBERG: Jag skall be atti allra största korthet få fram- lägga en tanke rörande de af kommittén föreslagna ordinarie assistenttjän- sterna. Kan det verkligen vara välbetänkt att inrätta sådana? Det ligger nära till hands att tro, att staten genom inrättande af olika ordinarie assi- stenttjänster vill slå in på en väg att skaffa sig så billig arbetskraft som möjligt; den maximilön, som man här kan komma upp till, är ju endast 3,5090 kronor. Men det är så, att det billigaste icke alltid är det bästa. Den som köper billigt, köper i allmänhet dyrt. Jag tror icke, att det skall bli mycket lockande för unga män att att ge sig in på en bana med så dåliga befordringsutsikter som enligt detta förslag skulle komma att erbjudas inom skogsstaten och med de eventuella möjligheterna att få stanna vid en af- löning på 3.300 å 3,500 kronor, och jag tror icke, att tillgången på verk- ligt dugande tjänstemän på detta sätt skall bli särdeles stor för staten. Det är jag äfven alldeles öfvertygad om, att detta i sin mån kommer att återverka på statens affärsrörelse med sina skogar. I en affär skaffar man sig i all- mänhet dugligt folk, men för att få dugligt folk måste man aflöna dem på ett tillfredsställande sätt. Därför att stationsskrifvare och telegrafassistenter sättas på ordinarie stat, är väl därmed icke sagdt, att detta bör ske äfven i fråga om assistenterna inom skogsstaten. Det är enligt min mening en mycket stor skillnad på dessa tjänster. På den extra skogsstatstjänstemännen, assistenten, ställas ovillkorligen större anspråk i afseende på omdöme, nit och skicklig- NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE. 399 het. Försöker man emellertid icke egga tjänstemannen till själfverksamhet, genom att i tid lämna honom själfständig tjänst, urartar naturligtvis hela tjänst- göringen till slentrian och detta är väl i alla fall en stor fara. Jag tror, att den billighet i arbetskraft, som staten här söker vinna, menligt kommer att inverka på staten själf. Hofstallmästare TAMM: Herr ordförande! Det kan ju vara rätt bekvämt att läsa upp, hvad olika tänkande ha sagt om en sak, och sedan påstå att detta icke är bevisföring, såsom herr WALLMO gjorde. Men jag tror icke, att sådant i sin ordning heller kan kallas för bevisföring. Detta i förbigående. Herr WALLMo kunde icke förstå, att tre öfverjägmästare på en plats, visserligen på landsbygden, skulle kunna komma öfverens. Nej, jag kan ju förstå, att döma just af diskussionen här, att det skall vara mycket svårt för tre skogsmän att komma öfverens. Men däremot kan jag icke begripa, hvar- för herr WALLMOS fem öfverjägmästare i domänstyrelsen bättre skulle komma öfverens. Ar det, för att det är ett bättre ämbete, som vår Herre har gifvit dem? Jag kan icke tro, att det är så stor skillnad i detta hänseende på herr WALLMOS och kommitterades förslag. Jag begärde ordet, när herr WALLMO i början af sitt anförande sade, att han ville säga någonting, för att kommitterade icke skulle tro, att han gillade betänkandet i denna del. Ja, vi visste förut, hvad herr WALLMO tänkte, och eftersom detta betänkande nog kommer ut till hvar och en i skogsstaten för yttrande, komma de, det vederbör, att få veta det. Kommittén existerar icke mera från och med i dag. Men rätter man får nog höra skogsstatens åsikt. Herr WALLMO instämde uti och strök under den kritik, som riktats mot förslaget om det »stora antal ämbetsmän», som skulle tillsättas ute i bygderna. Jag vill erinra om, att redan i ifrågavarande trakter finnas fem öfverjäg- mästare, och antalet motsvarande befattningar i af kommittén föreslagna distriktsstyrelser är icke mer än sex, och äfven minoriteten inom kommittén är alldeles på det klara med, att som det nu är, kan det icke gå; antalet måste utökas. Härutaf kan man sålunda icke hämta något skäl mot förslaget om distriktsstyrelserna. Men jag skall erkänna, att detta är en principfråga, i hvilken icke heller vi kommittterade kunnat komma öfverens, och där man sålunda kan förvänta, att olika åsikter fortfarande skola göra sig gällande. Här ha två talare yttrat sig om och klandrat kommittémajoritetens förslag om inrättandet af de så att säga ordinarie assistentbefattningarna. Kommittén har på ett annat ställe mycket skarpt uttalat sig mot extrasystemets utveckling och vidare tillämpning. Det är alltså klart, att kommittén är alldeles öfver- tygad om, att detta icke bör utsträckas mer än som är alldeles nödvändigt. Men då man betänker, att kommittén samtidigt måst föreslå inrättandet af 16 nya ordinarie ingenjörsbefattningar, hvilka kräfva aflöningar motsvarande ordi- narie jägmästares, är det väl alldeles gifvet för den, som känner sådana här organisationsfrågors behandling af statsmakterna, att det vore absolut lönlöst att komma fram med för stort förslag på en gång. Man får kort och godt lof att försöka rätta mun efter matsäcken. När man kommit därhän, att den väsentligt ökade personalen i alla grader åstadkommit en ökad intensitet och därmed ökad afkastning för statens skogar, då är tidpunkten inne att vända sig till Kungl. Maj:t och Riksdagen för att få hvad man ytterligare kan be- höfva. Förr är det icke att tänka på att få ett jakande svar. 400 DISKUSSION, Till sist, herr ordförande, skall jag be att få nedlägga en bestämd pro- test mot de inledningsord, hvarmed en talare här behagade börja sitt anfö- rande, då han beskyllde kommitténs ledamöter för att genom att dra ut på diskussionen försöka undertrycka en till äfventyrs befintlig opposition mot de förslag kommittén här har framlagt. Detta öfverensstämmer icke med det sätt, på hvilket en diskussion bör föras. Jag vill dessutom erinra om, att det är icke kommitténs ledamöter, som ensamma haft ordet, tvärtom, 1 diskussionen om den första frågan, som tog sex timmar, togo vi alls icke upp längsta tiden, så att jag hade verkligen icke väntat mig en sådan fullständigt grund- lös beskyllning. Jägmästare BJÖRKBOM: Jag skall endast be att få tillägga några få ord till hvad förut sagts. Öfverjägmästare WALLMO slutade sitt anförande med att för- orda reservanternas ståndpunkt i denna fråga, åtminstone tills tiden var mogen för hans eget förslag, d. v. s. tills hans motståndare insågo förtjänsten hos hans för- slag. Jag tror, att öfverjägmästare WALLMO förbisett, att reservanternas förslag i det närmaste innebär en distriktsstyrelse in nuce. Reservanterna kunna nämligen icke obetingadt förorda öfverjägmästareinstitutionen sådan vi nu ha den, utan de vilja till distriktschefens hjälp anställa en assistens med synnerlig vidgad befogenhet, och en jurist. De vilja visserligen tills vidare bara lämna dessa tjänstemän en utredande verksamhet. Skola emellertid öfverjägmästarna kunna fylla de stora kraf, som reservanterna ställa på deras verksamhet, och sam- tidigt vistas ute i skogarna så mycket som möjligt skall det snart komma att visa sig nödvändigt att lämna dessa biträden åt öfverjägmästaren en mera vidgad befogenhet. Det är äfven gifvet, att om öfverjägmästarens befogenhet ökas genom öfverflyttande af ärenden från domänstyrelsen, skall, om han kommer att vwistas ute på inspektion och resor mycket, en försening i ären- denas afgörande bli följden, hvarför det blir nödvändigt att vidga befogen- heten för dessa assistenter och därmed är man inne på den distriksstyrelse kommitténs majoritet föreslagit. Jag tror för min del, att om man skulle ta ett steg på utvecklingens väg, har kommitténs majoritet föreslagit den rätta riktningen för detta steg. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, 1912, ALLMÄNNA DELEN, H. 8. NOTISER. Åtgärder för naturskydd. För kännedom och till ledning för de åtgärder, som af skogsstatstjänstemännen i förekommande fall lämpligen kunna vidtagas har Kungl. domänstyrelsen öfversändt en af sachsiska finansministeriet utfärdad kungörelse angående naturskydd, hvilken i öfversättning lyder på följande sätt: »Ekonomiska frågor och naturskyddssträfvanden låta sig efter hvad som föreges ofta blott med svårighet förenas, och många ekonomiskt väl motive- rade företag hafva redan flerstädes beröfvat Guds härliga natur dess behag. Åsynen af en kalhuggen skogsmark är ej tilltalande, och ofta ser man vackra, romantiska, af naturen skapade linjer och fält förstörda genom afdikningsfö- retag, planeringsarbeten och vägbyggnader. Den tekniska konsten och natu- ren ligga nästan ännu alltid vanligen i hård strid med hvarandra, och dock är naturskydd på lämpligt ställe ofta icke blott betingadt af det mänskliga skönhetssinnet och hemlandskänslan, det erbjuder äfven ekonomiska fördelar. Ett nytt vittnesbörd om att naturskydd är förenligt med en ordnad eko- nomisk förvaltnings intressen lämnar en från Kungl. finansministeriet nyligen utgången förordning, som ålägger skogsförvaltningarna att »fortfarande draga försorg om naturminnesmärkenas bevarande och vård i statsskogarna och att därvid äfven särskildt ha uppmärksamheten riktad på bibehållandet af egen- domliga träd, trädgrupper, karaktäristiska och sällsynta växter, samt för detta ändamål efter omständigheterna äfven sträfva efter bildande af naturskydds- områden». Enligt finansministeriets åsikt innefattas i begreppet naturskydds- områden alla sådana områden, där man bortser från en ordnad hushållning, och hvilka, under förutsättning att detta icke fordrar oproportionerligt stora uppoffringar, kunna bibehållas i sitt nuvarande skick så mycket som möjligt. För att möjliggöra bildandet af dylika naturskyddsområden hafva revirförvalt- ningarna såväl som de öfverordnade myndigheterna att sprida kännedom om sammanslutningen »Naturskyddsföreningen» och att uppfylla dess billiga önsk- ningar så vidt de låta sig förenas med det nästa sträfvandet, att skapa pen- ningvärden. Enligt tidigare bestämmelser och senare tillägg fortsätter Kungl. finansministeriet: »Åt uppdragande af bokar och andra löfträd bör fortfarande ägnas särskild uppmärksamhet.» Likaså skall fortfarande uppmärksamheten riktas på vården af silfvergranar, amerikanska rödekar, weymouthstallar och andra utländska trädslag å mycket besökta platser inom reviret. I fågel- skyddsintresse skola, så ofta det är möjligt, lifskraftiga ihåliga träd här och där kvarställas. Indelningslinjer och breda skogsvägar skola planteras med löfträd. Afdikningar skola icke äga rum i vidaste utsträckning, fuktiga plat- ser planteras med al och liknande vattenfördragande löfträd. Skogsängar skola där så ske kan bibehållas, och stenbrott böra om möjligt anläggas en- dast där de ej inkräkta på skogens naturskönhet. Utom de kända före- 402 NOTISER. skrifter, som hänföra sig till fågelskyddet i allmänhet, påpekar finansministe- riet att äfven andra djur, såsom hasselmusen, igelkotten, hasselsnoken och eldsalamandern borde bevaras åt den inhemska faunan. Vid alla i skogen företagna byggnadsarbeten skall hänsyn tagas till landskapets utseende. I stället för beton- och järnkonstruktioner borde vid brobyggnader såvidt möj- ligt hvalf af sten komma till användning. Alla egendomligheter i naturen, som äro i behof af underhåll och vård, särskildt besynnerliga klippbildnin- gar och gåtfulla block, som genom sin form och storlek, genom sin historia eller öfriga egenskaper synas anmärkningsvärda, skola, där så erfordras med bifogande af kartskisser, införas i naturminnesboken. Slutligen hoppas finans- ministeriet, att skogsstatstjänstemännen äfven å privat-, kommun- och allmän- ningsskogarna, så vidt de stå under deras uppsikt, efter bästa förmåga verka i samma anda och låta meddelanden om där förefintliga anmärkningsvärda föremål komma »Naturskyddsföreningen» till godo, Dessa i hög grad erkännansvärda bestämmelser hälsades vid sista mötet inom landsföreningen »Sachsiskt hemortsskydd» med stor tillfredsställelse. Den under hedersordföranden H. K. H. prins Johann Georg, hertig af Sach- sen, sammanträdande afdelningen för naturskydd uttalade också till Kungl. finansministeriet ett välförtjänt tack för det lifliga och insiktsfulla intresse som det visat naturskyddssträfvandena. Skogsvårdsföreningens åttonde exkursion ägde rum den 26—28 augusti till Dalarna under godt väder. Deltagarnas antal var tillsammans 97. En närmare redogörelse för färden kommer att inflyta i nästa årgång af tid- skriften. — Under exkursionen beslöts att nästa års utfärd skulle om möjligt förläggas till Västerbotten och södra Lappland. Skogsvårdsföreningen firar sin 10=-åriga tillvaro med extra sam- manträde i Stockholm lördagen den 5 oktober. Närmare tillkännagifvande härom återfinnes å den röda lapp, som är vidfästad detta häfte. EKONOMISKT. Billeruds aktiebolag, Säffle: Såsom styrelseledamot i stället för A. E. Ohlsson har inträdt disponenten J. Martin Sörensen i Hudiksvall. Elfvestorps aktiebolag: Styrelsen utgöres af öfversten C. W. E. Ankarcrona och direktören O. C. A. Falkman, båda i Stockholm, samt kaptenen C. J. B. Stenholm i Västra Tunhems socken af Älfsborgs län, med direktören B. A. Åkerström i Stockholm och banki- ren C. A. Berg i Djursholm till suppleanter. Graningeverkens aktiebolag: A.S. Helmer Flygt har afgått såsom styrelseledamot. Holmsunds aktiebolag: Såsom styrelseledamöter i stället för G. P. Braathen och F. K. Kempe hafva inträdt förutvarande suppleanten P. A. Sandqvist samt G. O. L. Braathen i Hofvid, Alnö socken af Västernorrlands län. Till suppleanter i stället för bemälde Sand- qvist och C. O. Wessén hafva utsetts konsularagenten O. B. Wessén i Sundsvall och Johan Carl Kempe i Hemsö socken af Västernorrlands län. Katrinefors aktiebolag: Den 21 maj 1912 beslöts aktiekapitalets ökning till 2,550,000 kronor. Kopparbergs och Hofors sågverks aktiebolag: Per Eriksson har utträdt ur styrelsen. EKONOMISKT, 403 Korsnäs sågverks aktiebolag: Såsom styrelseledamot i stället för Christian Lunde- berg har inträdt brukspatronen Kristian Wilhelm Lundeberg i Stockholm. Slottsbrons sulfitaktiebolag: Såsom styrelseledamot i stället för A. E. Ohlsson har inträdtkaptenen J. G. H. von Axelson i Bro socken af Värmlands län. Stora Kopparbergs Bergslags aktiebolag: Såsom styrelseledamot har ytterligare inträdt bankdirektören Carl Frisk i Stockholm. Suppleanter äro intendenterna H. Asklund och K. E. Sernander, båda i Falun. Firman tecknas, förutom af styrelsen, af E. J. Ljung- berg och A. E. Klintin hvar för sig. Söderfors bruks aktiebolag: Till styrelsesuppleant har ytterligare utsetts intendenten C.L. Ramstedt i Falun. Firman tecknas, förutom af styrelsens ordinarie ledamöter gemensamt, af E. J. Jjungberg och A. E. Klintin hvar för sig. Sveriges utförsel af trävaror och pappersmassa. Jan.—Juli 1908 1909 1910 1911 1912 | I = | Trävaror : | oarbetade, bilade eller sågade; af furu eller gran: a öm Apr mv cv Hö timmer och mastträ af minst 25 CM..............sssss 9,500 6,040 16,900 9,700 12,300) spiror, timmer och mastträ af mindre diameter 137,330) 139,800 128,000 1I1,000 97,300 bjälkar af minst 20 cm. tjocklek 4 16,200 18,100 21,400 26,700] 25,300] sparrar (af mindre tjocklek) 154,530 207,100 176,600 158,900] 166,400]| syllar (sleepers) ....... 41,850 27,200 26,000 18,300] 40,300] grufstolpar (pitprops).... 335,200 235,200 270,100 255,500] 263,900] plankor och bräder, ohy öfver breda : af furu... 280,670 250,500 264,200 255,500] 292,80c > gr Cd 81,190 68,200 78,200 73,000] 98,700 battens och bräder, ohyflade, 15—21 cm. breda: | AKTA. ace 376,200 337,900 390,200] 392,00c 433,900 > gran . 235,630] 199,700 242,100 190,800 249,500] battens, s gs 0. I cm. breda: af furu 299,180 300,000) 351,300 354,300 382,200 SUETAN ocer 2 301,190 250,100] 300,100 287,900] 293,500 bräder, hyflade, 21 cm. och däröfver breda : af furu 12,150] 10,800) 10,700) IT,500 9,000 > gran 15,760 13,100) 13,500 T1,000] 11,200] bräder, hyflade, 15—21 cm. breda: af furu......... 61,380) 68,700) 88,300] 89,400 83,600] » gran.. 66,880 44,800) 66,400) 77,390 57,200 bräder, hyflade, under 15 cm. breda: af furu. 29,870 331700] 38,900 44,800 5T,100) SEOTAN senda 43,160 35,100) 51,100 42,200) 42,500 bräd- och plankstump ...... | 140,130 114,600 110,200 152,600 119, 100] lister, läkter och ribbor . 28,170] 30,800 34,800 37,200 28,200 takspån och takstickor. 9,382,000 lådämnen, sågade .. 78,400] » hyflade .. — — — — 20,400] staf, sågad, annan.... = 38,50c | arbetade: snickararbeten etc. : Kr. Er. Kr. Er. Kr. byggnadsmateriel (dörrar, fönsterramar m. m.)...| 2,639,000] 2,478,000] 3,090,000] 3,296,000] 3,102,000 alla andra slag .... 1,172,100] = 1,253,000] 1,054,000] 1,177,000] -— > > > -— - — -— 264,000 Pappersmassa (trämassa) : Kg. Kg. | Kg. Kg. Eg. kemisk, torr +-|£05,787,000]174,343,000l220,053,000/249,043,000/274,943,000 I GLES 20,604,000] 15,937,000) 23,593,000) 22,331,000| 25,599,000 mekanisk, torr 28,710,000] 25,453,000, 24,717,000] 25,190,000] 27,959,000 » våt | 60,257,000] 54,728,000] 87,371,000] 90,938,000)105,556,000 404 FÖR KRONOJÄGARE. FÖR KRONOJÄGARE. Till extra kronojägare har antagits utexaminerade skogslärlingen Erik Arvid Johansson inom Kopparbergs revir. Till kronojägare har antagits extra kronojägaren Enock Alexander Augustsson i Tivedens södra bevakningstrakt af Tivedens revir. Afsked har beviljats kronojägaren i Bodens bev. trakt af Bodens revir Adolf Holm från och med den I sept. 1912 och kronojägaren i Södra bev. trakten af Gästriklands revir Jan Olsson Löfblom från samma tid. Vikariat. Att under ett års tid fr. o. m. den I augusti, då kronojägaren i Östra beyakningstrakten af Västerås revir, A. F. Storm åtnjuter tjänstledighet för sjukdom, förestå nämnda kronojägaretjänst har K. Domänstyrelsen antagit extra kronojägaren Claes Viktor Pettersson. Att förestå kronojägaretjänsten i Storafvans bev. trakt af Arjepluogs revir under I år fr. o. m, den 15 aug. 1912, under hvilken tid den ordinarie innehafvaren af tjänsten ifråga Olof Olofsson-Holmgren åtnjuter tjänstledighet för sjukdom, har antagits e. kronojägaren Magnus Holmgren. Återkallade förordnanden. Uppå därom gjord framställning från extra kronojä- garen Karl Adolfsson har K. Domänstyrelsen återkalladt det Adolfsson den 2 februari 1905 meddelade förordnandet att tillsvidare vara e. kronojägare utan lön i Malmöhus revir samt på grund af liknande framställning från e. kronojägaren Albert Vilhelm Jönsson återkalladt denne meddeladt förordnande den 19 mars 1908 att vara e. kronojägare utan lön i samma revir, Ang. pensioner till f. d. kronoijägare. Kungl. Domänstyrelsen har utsändt föl- jande skrifvelse: q Sedan riksdagen i likhet med hvad under de senaste åren ägt rum å extra stat för är 1913 uppfört ett förslagsanslag å 4,000 kronor för utdelande af tillfälliga understöd åt pen- sionerade kronojägare, under villkor att understöd ej finge tilldelas annan än den, som styrkte sig vara i behöfvande omständigheter och antingen erhållit afsked med pension från allmänna indragningsstaten till belopp understigande 500 kronor, eller ock under år 1908 erhållit af- sked med afkortad pension från anslaget till pensionering af civila tjänsteinnehafvare, samt att i afseende å understödets storlek iakttoges, att detsamma jämte den utgående pensionen icke finge tillsammans öfverstiga 500 kronor, vill Kungl. Domänstyrelsen härigenom meddela, att pensionerad kronojägare, som jämlikt ofvannämnda villkor kan vara berättigad till erhållande af ifrågavarande understöd, äger att före den I nästkommande oktober till jägmästaren i det revir, där han vid afskedstagandet tjänstgjorde, inkomma med till Kungl. Maj:t ställd ansökning om erhållande af understöd, hvilken ansökning skall vara åtföljd af bevis om att sökanden befinner sig i behöfvande omständigheter; börande sådant bevis vara utfärdadt af pastor i församlingen, kronobetjäning i orten, kommunalnämndens eller kommunalstämmans ordförande. Vederbörande jägmästare skall före den 15 nämnda oktober månad till Kungl. Domän- styrelsen insända till honom inkomna ansökningar jämte eget underdånigt utlåtande i ärendet. Upprop till f. d. lärlingar vid Hunnebergs skogsskola. MHunnebergs skogs- skola kommer att genom förflyttning till annan ort, med den nu pågående lärlingskursens afslutande att upphöra, då äfven den gamla marketenterskan Maria Olsson kommer att afsluta sin i en lång följd af år innehafda plats. Vid talrikt besökt kronojägaremöte förra hösten på Hunneberg väcktes och behandlades fråga om att insamla medel för en gratifikation för henne. Mötet uppdrog då åt undertecknad att till Skogsvårdsföreningens Tidskrift samt Tidskriften Skogvaktaren insända ett upprop till f. d. skolans lärlingar att, efter råd och lägenhet lämna bidrag till ofvannämnda behjärtansvärda gratifikation, hvilken kommer att vid skolans afslutande högtidligen öfverlämnas till »Maria». Inflytande medel insändas och mottagas af kronojägaren Johan Magnusson, Hunneberg, Rännum. Influtna medel redovisas sedermera, Stenseke, Källeryd den 10 augusti 1912. P. B. PETTERSSON, kronojägare. ALLMÄNNA DELEN. SKOGSVÅRDS- FÖRENINGENS TIDSKRIFT 1 | ti! LVR RR SL INNEHÅLL | 1902—1912 (på Skogsvårdsföreningens 10-årsdag) med 4 porträtt och 8 grupp- WERN GET a bilder. ock interlörer:sf: GUNNAR: SCHOTTE. « I ivssvieoöle see ee se eng sid... A Om norrländska skogsvårdskommitténs lagförslag för öfre Norrlands kust- i land (med 6 fig.) af TELL GRENANDER sissesssereesrorsa osv De grundläggande principerna för fördelning af kostnaderna för SLÖECRRE i allmän flottled af OTTo HELLSTRÖM , .....ssss.srs.e0t Se ia kds BIS MANS Svampangrepp på. gran af Chrysomyxa ledi (med 1 fig.) af J. A. AMILON,. ”v Naturminnen och strödda iakttagelser: En ny lokal för Alnus incana (L.) Wildd. V. laciniata Callier (med I fig.) af KARL B. NORDSTRÖM .... Ytterligare några ord med anledning af jägmästare Ernst Anderssons »Eko- VS riomiska principer» af CARL VON SCHÖNBERG ......isrrisersssso sar Skogsutställningen i Halmstad 1912 (med 8 fig.) af CARI-FILIP RODIN .... Notiser: SKO psAcCISCH fOL JA STÖD sv AVo ee os kicke äre VR WASP arsa fe, NES RSS Arga S/S R KE Läroböcker i skogshushållning och skogsvård :sssssssersersesrerer rr IR KONODISKT: > ör s fler öar å Shed a a boer pa SRS a Ela fer SS TS SAR BA NG VR ANA Sveriges utförsel af trävaror och pappersmassa Jan.—Aug. 1908—1912 FÖRSE ORO JÄRSATE 27 ro brer oigle ot v ln T5 ie a ge SHIA 6 LS UR D BS lä lara a AVD ISVSTE SR VAN VALAR Notiser: (ARE Topptorka på graled BE;TORSTEN: LAGERBEROJ «se letas Njelsvå sa alsbeln ra ao sid. 457 Ekonomiskt: Fråga huruvida råmateriel, som tillverkas och användes för pappers- | industrien, är att anse som sådan trämassa, hvarför skogsvårds- afgift skall [SEPT RAA SE et SNRA RA SR NER ANSE nnOnSera I okogSvargstoreningens idskrift. ) Stor spridning: För närvarande öfver 3,000 exemplar. ; É Annonspriset är 20 kr. för hel sida, Smärre annonser beräknas efter 1.50 kr. ' cm, af sidans höjd och minsta annonspriset är 3 kr. För annonser, som införas minst 5 ger, lämnas 10 & rabatt och för hela året stående annonser 20 &£. Annonser bö; insändas till redaktionen före den 15 i hvarje månad för att inflyta i närmaste häfte, ; Ärade medlemmar uppmanas att till Föreningens kontor anmäla pöra 0 ” soner, som äro villiga att ingå i Föreningen, äfvensom att meddela uppgift AT på adressförändringar, Aftryck af uppsatser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskildt tillstånd härtill erhållits af redaktionen. Red. Tidskriften distribueras i bokhandeln af A.=B. Nordiska Bokhande R Stockholm. = - a Universitetskansleren, Grefve FR. WACHTMEISTER. Skogsvårdsföreningens Ordförande allt sedan dess stiftande, SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1912, ALLMÄNNA DELEN, H. 9. 1902—1912. Det tjugonde seklets inbrott är det stora skogsintressets födelsetid i vårt land. Kort förut (september 1899) hade 1896 års skogskommitté för främjandet af den enskilda skogshushållningen afslutat sitt arbete. I intresserade kretsar börjades man och man emellan ett lifligt menings- utbyte angående möjligheten af de nya lagförslagens genomförande. Pessimisten höll riksdagens bifall till kommittéförslaget för osannolikt, medan den, som såg ljusare på framtiden, siade om bättre dagar för våra skogars vård och hoppades på det egennyttiga intressets vikande, så att allt, som rimligtvis kunde begäras, också någon gång blefve gjordt för den svenska skogens föryngring. Behofvet af en sammanslutning för att mera offentligt dryfta de vik- tiga skogsfrågorna började därför vid denna tidpunkt göra sig gällande. Det första synliga tecknet härpå var en utaf flera jägmästare i södra och mellersta delarna af landet utfärdad inbjudan till ett skogsmöte i Halmstad den 12—13 november 1900. Initiativtagaren, jägmästare C. A. HOLLGREN, syftade visserligen närmast till en ren tjänstemannaför- ening, som dock i hufvudsak skulle föra de stora skogsfrågorna på sitt program, men härigenom var emellertid det frö nedlagdt, som skulle — ehuru i andra former — nå en rik utveckling. Mötet i Halmstad tillsatte en kommitté, som fick i uppdrag att ut- arbeta stadgar för ett där planeradt, hela landet omfattande jägmästare- förbund, och denna kommitté utlyste ett möte i Stockholm sommaren 1901. Det framlagda förslaget förkastades då, och uttalanden gjordes för att äfven icke skogsstatstjänstemän skulle kunna få tillhöra föreningen efter Znval, men att jägmästarna ändå till hufvudsakligaste del skulle bilda föreningen. För att utarbeta nya stadgar på denna grundval tillsattes en ny kommitté, bestående af öfverjägmästaren TH. ÖRTENBLAD samt jägmästarna J. E. KINMAN och CONRAD STJERNSPETZ. Dessa samman- kallade till nytt möte å Skogsinstitutet i Stockholm den 6 oktober 1902 och framlade där »förslag till stadgar för svenska skogsmäns förening». Enligt detta förslag skulle den planerade föreningens ändamål blifva att genom anordnande af sammankomster och exkursioner verka för utbyte af tankar och erfarenheter rörande skogshushållning, jakt och fiske samt Skogsvårdsföreningens Tidskrift, Allmänna delen, 1912. 29 GUNNAR . SCHOTTE. :z061 120140 9 uap 1PI]nIySutsBoNS JojuejN apejues 'IaQWrpal| Jpuryns SUSFUIUaIOJSPIBAS BONG må Bi 1902— 1912. 407 därmed sammanhängande eller närgränsande frågor. Rätt till inträde i föreningen skulle äga chefen för Kungl. Domänstyrelsen, å denna sty- relses skogsafdelning anställda ämbets- och tjänstemän, tjänstemän och f. d. tjänstemän vid skogsstaten, direktören och lärarna vid Kungl. Skogs- institutet samt föreståndarna för statens eller med statsmedel understödda skogsskolor. På förslag af föreningsmedlem skulle därjämte i föreningen kunna inväljas för dess syften intresserade, välkända personer, hvarom beslut dock borde fattas å allmänt möte. Emellertid hade tiden mognat för opposition äfven mot ett dylikt förslag. Man började allt allmännare inse, att skulle något verkligt vin- nas för skogsvården, borde man försöka ena alla för skogen intresserade krafter, vare sig de tillhörde en viss tjänstemannakår eller ej. Dagen före det beramade mötet samlades därför några intresserade skogsmän och uppgjorde, efter föregående samråd med byråchefen J. O. AF ZEL- LÉN, stadgeförslag till en förening på bredare bas. Vid mötet den 6 oktober, som var besökt af ett 50-tal skogsmän, och hvars förhandlingar leddes af dåvarande generaldirektören grefve FR. WACHTMEISTER, frambars detta stadgeförslag af jägmästaren UNO WALLMO, som bl. a. framhöll, att ingen särskild tjänstemannakår skulle till någon hufvudsaklig del utgöra den nya föreningen. Vidare borde en tidskrift grundas med ändamål att verka för uppnåendet af föreningens syften, och för dess utgifvande skulle tillsättas en särskild redaktör, som borde vara bosatt i Stockholm och vara ung, ty — för att tala med förslagsställaren — när »mannen nått 40 år är hans bästa tid förbi»! Det af jägmästare WALLMO framburna förslaget blef efter en längre diskussion till sina hufvudsakligaste delar antaget af mötet. Föreningen erhöll namnet »Föreningen för skogsvård», hvars ändamål enligt stad- garna skulle blifva att främja en god skogsskötsel i landet och att isam- manhang därmed ägna jaktvården sin uppmärksamhet. Rörande med- lemskap stadgades i $ 2: »På föreningsmedlems anmälan hos styrelsen äger denna i Föreningen intaga för skogs- och jaktvård intresserade per- soner» — en föreskrift som i praktiken utvecklats ännu friare, i det Föreningen gifvetvis med tacksamhet som medlem mottagit hvarje person, som anmält sig vilja inträda i densamma. Härmed var nu en hela landet omfattande sammanslutning bildad med syfte att samla ad/a skogsintresserade landsmän till främjandet af Sveriges skogar, och det blef först långt senare som de fackförenings- artade skogstjänstemannaföreningarna (Sveriges ordinarie jägmästares för- ening, de extra jägmästarnas förbund och Sveriges kronojägareförbund) med sina speciella tjänstemannaintressen kommo till stånd. 408 GUNNAR SCHOTTE. — J. O: AF ZELLÉN, Skogsvårdsföreningens vice Ordförande 19"/,002—19?/,06. Till styrelse i den sålunda nybil- dade Skogsvårdsföreningen valdes: Generaldirektören, grefve FR. WACHTMEISTER, ordförande, med alla afgifna röster; Byråchefen J. O. AF ZELLÉN, vice ordförande (34 röster); Intendenten, e. jägmästaren J. H: HuULTIN (24 röster); Jägmästaren C. A. HOLLGREN (21 röster); Öfverjägmästaren C. A. F. GYL- LENKROK (18 röster). Till styrelsesuppleanter utsågos: Jägmästare U. WALLMO (21 röster), öfverjägmästaren FR. BAER (12 röster) och hofjägmästaren FR. EDELSTAM (11 röster) efterlottning med öfverjägmästaren K. Fredenberg och jägmästaren J. E. Kinman, som erhöllo lika många röster. Revisorer blefvo byråchefen J. MEVES och skogsinstitutets direktör C. G. HOLMERZ samt som deras suppleanter amanuensen, e. jägmästaren K. HANSTRÖM och revisorn i do- mänstyrelsen HJ. MODIGH. Dagen efter mötet hade styrel- sen konstituerande sammanträde, hvarvid till sekreterare, skattmäs- tare och redaktör utsågs dåvarande assistenten vid Statens Skogsför- söksanstalt, e. jägmästaren GUN- NAR SCHOTTE. Vidare tillsattes en redaktionskommitté för den planerade tidskriften, bestående af dåvarande öfverjägmästarna TH. ÖRTENBLAD och K. FREDENBERG samt dåvarande jägmästarna J. E. KINMAN och U. WALLMO. Omedelbart härefter utsändes listor för anteckning af medlem- mar. Härjämte värfvades nya med- JRF EOnN medlem af Skogsvårdsföreningens styrelse allt sedan dess stiftande. lemmar af flera utaf de stiftande ledamöterna, bland hvilka intendenten HULTIN och föreningens ordförande voro de mest energiska. Föreningen FÖOO2--1012. 409 kunde sålunda börja sitt egentliga arbetsår 1903 med 1,155 med- lemmar. I midten af januari månad utsändes första häftet af Skogsvårds- föreningens tidskrift. Med tidskriftens tredje häfte kunde glädjande nog som bilaga följa den kungl. propositionen om de nya skogslagarna. På Föreningens första årsmöte den 3 april 1903 å Grand hotell blef detta skogslagstiftningsförslag föremål för öfverläggning. Ordföranden i Riksdagens särskilda utskott n:r 2 (skogsutskottet), godsägaren HUGO TAMM, redogjorde för skogsfrågans läge vid Riksdagen och efter en längre diskussion beslöt Föreningen på förslag af sin ordförande att uttala sin lifligaste önskan, att den pågående Riksdagen måtte besluta något verk- ligt effektivt i lagstiftningsväg för skogsfrågans lösning. Denna förhoppning blef äfven verklighet, i det att de nya lagför- slagen med betydande majoritet antogos af Riksdagen den 11 maj 1903. Den vunna segern för skogen blef större än man vågat hoppas tack vare kraftiga förespråkare i Riksdagen — bland dessa icke minst Skogsvårdsföreningens ordförande. Skogsvårdsföreningens första årsmöte var besökt af omkring 150 personer eller mera än något skogsmöte förut i vårt land. Anslutningen till de årliga möten i mars eller april, hvilka från och med 1905 hållits a Hasselbacken, har sedan blifvit allt talrikare och under de sista åren ha de besökandes antal uppgått till öfver 400 personer (fig. 4). Dessutom har Föreningen anordnat sju extra sammanträden eller diskussionsaftnar, som äfven varit mycket talrikt besökta. Vid dessa möten, från hvilka — hvad årsmötena angår — fullstän- diga stenografiska referat influtit i Föreningens tidskrift, ha behandlats en mängd viktiga skogsfrågor af hufvudsakligen allmänt intresse, men ibland äfven af mera fackmannaintresse. Dessutom hafva äfven smärre utställningar anordnats i möteslokalerna. Bland de viktigare diskussions- ämnena, må här erinras om följande: Frågor rörande de nya skogslagarna eller skogslagstiftning. (1904) Huru bör afverkning bedrifvas eller efter afverkningen med marken förfaras, att skogens återväxt ej uppenbarligen äfventyras. (Inledare J. O. AF ZELLÉN.) (1905) Förslaget till skyddsskogar inom Jämtlands län, (Inledare GUNNAR ANDERSSON.) (1905) Huru kunna skogsvårdsstyrelserna bäst gynna skogsvården i landet? (Inledare: J. E. KINMAN.) (1907) De nya skogslagarnas tillämpning. (Inledare: HENRIK CARBONNIER.) GUNNAR SCHOTTE. "1eBuques sjaminsursdoxsgs m 10101 Je Burufeisjn peupsoue uossiapuy teuuns) Ip Je ua sauÅs soysugaA [HN 1sJurT "6061 strew 6z uap aowusIe suaJuruarojspIeasdoygs "bb iq I902—1912. 411 (1907) Om flygsandsfälten på Fårön och skyddskogslagen den 24 juli 1903. (Inledare: HENRIK HESSELMAN.) (1908) Om behofvet af en ungskogslag. (Inledare: ARVID NILSSON.) (1910) Om behofvet af ökade skogsvårdsafgifter. (Inledare: ARVID NILSSON.) (1911) Skogsvårdsstyrelsernas fördelning af bidrag för af enskilda utförda skogs- vårdsarbeten. (Inledare: JoH. HELLNER.) Frågor af skogsekonomisk natur. (1905) Om vikten af svenska skogens bevarande och medel därtill. (Inledare: UNo WALLMO.) (1906) Om afverkningsberäkning för norrlandsskogarna. (Inledare: HENRIK PETTERSON.) (1907) Uthålligt skogsbruk. (Inledare: U. WALLMO.) (1908) Virkesafkastningens tillgodogörande i södra Sveriges skogar. (Inledare: C. G. BARTHELSON.) (1909) Kolbefraktning. (Inledare: PAUL BELLANDER.) (1909, 1911) Enligt hvilka ekonomiska principer bör en rationell skogshus- hållning bedrifvas? (Inledare: P. O. WELANDER, ERNST ANDERSSON.) (1909) Skogsbeskattningsfrågan. (Inledare: GustAV CASSEL.) (1910) Om belåning af skog. (Inledare: Nins G. RINGSTRAND.) (1909) Den planerade undersökningen om virkestillgång och tillväxt m. m. i Sveriges skogar. (Inledare: HENRIK HESSELMAN och HENRIK PETTERSON.) (1910) Större afkastning från våra skogar; anställande af fasta skogsarbetare. (Inledare: GUSTAF TAMM.) (1912) Norrländska skogsvårdskommitténs betänkande. (Inledare: Gösta TAMM, P. O. WELANDER, NILS G. RINGSTRAND och HuGo FAHLÉN.) Öfriga allmänna frågor. (1904) Skogsinstitutets förläggningsort vid eventuell förflyttning. (Inledare: Nirs G. RINGSTRAND.) (1908) Skogsundervisningens ändamålsenliga ordnande. (Inledare: KARL STAR- BÄCK.) (1911) Om skogspersonalens fortsatta utbildning. (Inledare: CARL BJÖRKBOM.) (1904) Om skydd för intressantare skogstyper, skogsväxter och skogsdjur. (In- ledare: GUNNAR ANDERSSON.) (1907) En svensk skogsutställning. (Inledare: GUNNAR ANDERSSON.) (1909) Skogsarbetarnas ställning och lefnadsförhållanden i Norrland. (Inledare: PauL BELLANDER.) (1910) Böra landskommunerna i skogsbygden skaffa sig skogsallmänningar? (Inledare: K. LAGERMAN.) Mera speciella fackfrågor. (1906) Om barrträdsraser och deras renodling. (Inledare: GUNNAR ÄÅNDERS- SON.) 412 GUNNAR SCHOTTE: (1906) Om föryngring vid blädningshuggningar. (Inledare: UNO WALLMO.) (1906) Betets inverkan på skogsåterväxten. (Inledare: PAUL BELLANDER.) (1907) Om ekskogsskötsel. (Inledare: GUNNAR SCHOT'TE.) (1911) Sådd eller plantering i norrlandsskogarna. (Inledare: ANDERS HOLM- GREN.) (1911) Trädkronans inflytande på stamformen, tillämpadt vid skogsuppskatt- ning. (Inledare: TOR JONSON.) Flottningsfrågor. (1904, 1905) Flottningsafgifternas beräknande. (Inledare: V. ÅLUND och K. FREDENBERG.) (1907) Om sjunkvirke vid flottning. (Inledare: A. LöÖF.) (1908) Ar barkning af flottningsvirket nödvändig? (Inledare: W. EKMAN.) (1911) Omarbetning af gällande flottningsförfattniugar. (Inledare: J. A. MEL- KERSON.) Dessa mötesförhandlingar ha förvisso ej blott varit till stundens lyst och den enskildes uppbyggelse, utan de ha äfven medfört direkta resul- tat för de stora skogsfrågornas lösning. Som exempel härpå må erinras om 1906 års diskussion om norrlandsskogarna. Föreningen begärde hos Kungl. Maj:t en utredning angående dessa, och den stora norrländska skogsvårdskommittén blef tillsatt. En liknande begäran af Föreningen vid 1911 års möte hade till följd den nu arbetande flottningskommittén. Skogsvårdsafgifternas förhöjning och omläggning, den högre skogs- undervisningens ordnande och försökstaxeringen af Värmlands läns skogar torde ock till stor del fått sin lyckliga lösning genom de ingående diskussioner i dessa frågor som förts vid Föreningens möten. Diskussionerna ha också varit synnerligen lifliga, och vårt lands främste skogsmäns meningar ha under dem brutits mot hvarandra. De torde också utmärkt sig framför forna skogsmöten genom ovanligt stor saklighet samt för fullständig yttrandefrihet i bästa bemärkelse, i det hvar och en käckt framfört och försvarat sin mening äfven mot i tjänsten öfver- och underordnade. Mötesprotokollen förtälja att under de gångna 10 åren de flitigaste debattörerna ha varit: ) Docenten Gösta GRÖNBERG ) Kapten B. A. DE VERDIER ) Disponenten W. EKMAN ) Direktör C. G. HOLMERZ » ) Byråchefen TH. HERMELIN ) ) ) ) ) Ofverjägmästare UNO WALLMO (50 sr ( ( ( ( ( Jägmästare NILSG. RINGSTRAND( 8 ( ( ( ( ( Byråchefen TH. ÖRTENBLAD (32 Länsjägmäst. ARVID NILSSON (22 Jägmästaren C. A. HOLLGREN ( Ofverjägm. P. O. WELANDER |( Generaldirekt. K. FREDENBERG ( Professor GUNNAR ANDERSSON ( ( ( ( ( yttr.) Byråchefen C. STJERNSPETZ 8 » Disponenten E. J. LJUNGBERG Häradshöfding G. KRONLUND Ofverjägm. FR. TIGERHIELM ) Kansliråd. HUGOTIGERSCHIÖLD Doktor HENRIK HESSELMAN Skogschefen HENRIKPETTERSON Doktor FRANS KEMPE Jägmästare ERNST ANDERSSON 2 2 I I I I » 14 I » AR RR Åt Ronna Nag? I äns Na Sa NN I [0] 6 SER 5 5 » 4 - 1 1 7 7 1902—1912. 413 I detta sammanhang må till sist också erinras om några talare, som visserligen ej låtit höra sig så ofta, men hvars yttranden blifvit särskildt uppmärksammande, nämligen: professorerna G. CASSEL, E. HECKSCHER och O. ROSENBERG, friherre TH. ADELSWÄRD, öfverjägmästare C. G. BARTHELSON, disponenten PAUL BELLANDER, jägmästaren CARL BJÖRKBOM, auditör H. FAHLÉN, jägmästarna E. HAMMARSTRAND och AND. HOLM- GREN, landshöfding F. HOLMQUIST, direktör BERNH. MARTIN, forstmästare H. MODIN, lektor KARL STARBÄCK, hofstallmästare G. TAMM, bruksägare HuGo TAMM, landshöfding JoH. WIDÉN och skogschefen V. ÅLUND. Styrelsens sammansättning förblef oförändrad till Föreningens möte den 8 april 1904. Enligt stad- garna skulle då två ledamöter i styrelsen utlottas och ersättas ge- nom nytt val. Öfverjägmästare C. A. F. Gyllenkrok och jägmästa- ren C. A. Hollgren blefvo härvid utlottade. Sedan öfverjägmästare Gyllenkrok undanbedt sig återval, nyvaldes fil. dr FRANS KEMPE med 54 röster och jägmästare HOLL- GREN omvaldes med 50 röster. De båda suppleanterna hofjäg- mästare F. EDELSTAM och öfver- jägmästare U. WALLMO erhöllo 12 röster hvardera. Den 9 sept. 1906 afled För- UND IWAL Mo: eningens vördade v. ordförande, Styrelsens vice Ordförande sedan den byråchefen J. O. AF ZELLÉN. Hans SITE minne skall af oss bevaras i tacksam hågkomst såväl på grund af hans verksamma arbete vid Föreningens stiftande som ock för allt hvad han bidragit till dess senare framgångar. Vid mötet den 15 april 1907, då jägmästaren C. A. HOLLGREN afsade sig sitt medlemskap i styrelsen, hade Föreningen således att skrida till val af tvänne nya medlemmar. Doktor FRANS KEMPE, som var i tur att afgå, omvaldes med 63 röster, och uti styrelsen ingingo som nya ledamöter öfverjägmästare UNO WALLMO med likaledes 63 röster samt hofjägmästaren FR. EDELSTAM med 46 röster. I öfrigt erhöllo general- direktören K. Fredenberg 13, jägmästare And. Wahlgren 9, byråchefen Th. Örtenblad 6, disponenten E. J. Ljungberg 2, doktor Gunnar An- dersson 2, jägmästare P. O. Welander 2 och lektor K. Starbäck I röst. Till styrelsesuppleanter efter hrr Wallmo och Edelstam valdes byrå- 414 GUNNAR SCHOTTE. chefen FR. GIÖBEL med 50 och jägmästaren AND. WAHLGREN med 45 röster. Dessutom erhöllo lektor K. Starbäck 28, generaldirektör Freden- berg 11, e. jägmästare Henrik Petterson 5, byråchefen Th. Örtenblad 4, dr Gunnar Andersson 3, jägmästare J. E. Kinman 3 och jägmästare C. Björkbom 2 röster samt öfverjägmästare C. G. Barthelson, jägmästare Nils G. Ringstrand och P. O. Welander hvardera 1 röst. Till vice ordförande i Föreningens styrelse valdes samma dag öfver- jägmästare UNO WALLMO med 54 röster. Dr Frans Kempe erhöll 36 röster. Doktor FRANS KEMPES intitiativrika och intresserade kraft fick Föreningen tyvärr ej länge behålla i styrelsen. Till mötet den 4 april 1910, då han var i tur att afgå, undanbad han sig återval. I hans ställe invaldes då i styrelsen med acklamation disponenten ÅKE BELFRAGE. Styrelsen består således för närvarande af: Universitetskansleren, grefve FR. WACHTMEISTER, ordförande. Öfverjägmästare UNO WALLMO, v. ordförande. Intendenten, jägmästare J. H. HULTIN. Hofjägmästaren, öfverjägmästare FR. EDELSTAM och Disponenten ÅKE BELFRAGE. Suppleanter äro: Öfverjägmästaren FR. BAER. Byråchefen FR. GIÖBEL och Direktören för Skogsinstitutet, jägmästare AND. WAHLGREN. + k + Här har förut erinrats om att Föreningen började sitt egentliga ar- betsår 1903 med öfver 1,100 medlemmar. Denna medlemssiffra steg sedan mycket snabbt till omkring 2,500 för att under de senare åren hålla sig mellan 2,500—2,600 — däraf 150 ständiga — förutom 2—300 prenumeranter å tidskriften. De flesta medlemmar äro från mellersta och södra Norrland samt Svealands skogrikare län. På grund af detta stora medlemsantal samt genom inkomster af ut- gifna publikationer har Föreningens budget varit betydande och de se- naste åren balanserat på 40—45,000 kronor. I statsanslag har Föreningen uppburit 4,500 kr., hvaraf 4,000 kr. för utgifvande af Föreningens tidskrift mot skyldighet att trycka och bekosta separat af 7 ark af Skogsförsöks- anstaltens meddelanden samt 500 kr. för utgifvande af folkskrifterna. Som Föreningens revisorer fungerade till en början byråchefen J. MEVES och direktören C. G. HOLMERZ med jägmästarna K. HANSTRÖM och HJ. MODIGH som suppleanter. Efter direktör HOLMERZ frånfälle 31/, 1907 valdes jägmästare K. HANSTRÖM till revisor och till suppleant 1902—1912. 415 efter honom jägmästare C. A. ÖHRSTRÖM. Vid mötet den 23 mars 1911 afsade sig byråchefen MEVES revisorskapet och valdes då till revisor efter. honom jägmästare Hj. MODIGH. Suppleant jämte jägmästare ÖHRSTRÖM blef jägmästare GUSTAF LUNDBERG. Som Föreningens kassa- förvaltare tjänstgjorde föreningens sekreterare till och med år 1908. Allt sedan dess har fröken SIGNE MARTIN, hvilken redan från Föreningens första år biträdt vid tidskriftens distribution samt å kontoret, varit kassör. + + + Föreningens organ — Skogsvårdsföreningens tidskrift — utgafs un- der år 1903 i 10 häften, men sedan i 12 häften årligen. Från och med år 1907 uppdelades tidskriften i 2:ne afdelningar, den allmänna, som erhölls mot medlemsafgiften (5 kr.) samt fackafdelningen, som erhölls mot en tilläggsafgift af 5 kr. Båda upplagorna utgingo i 12 häften årligen. Från och med i år utgifves dock fackafdelningen endast i 6 häften, men med samma antal sidor i årgången som förut. Tidskriftens ansvarige utgifvare och redaktör har hela tiden varit jägmästare GUNNAR SCHOTTE med dr HENRIK HESSELMAN som medredaktör från och med år 1907. Såsom redan omnämnts, tillsatte styrelsen i början af Föreningens verksamhet äfven en särskild redaktionskommitté, bestående af öfverjäg- mästarna K. FREDENBERG (ordförande) och TH. ÖRTENBLAD samt jäg- mästarna J. E. KINMAN och UNO WALLMO. Från och med år 1904 invalde styrelsen doktor HENRIK HESSELMAN i denna kommitté. Den 14 nov. 1905 afgick. generaldirektör FREDENBERG ur kommittén och den 14 aug. 1906 afsade sig byråchefen TH. ÖRTENBLAD uppdraget, hvarefter från och med 1907, då tidskriften utvidgades i 2:ne afdelningar, ingen särskild redaktionskommitté funnits vid sidan af redaktörerna. Omfattningen af Skogsvårdsföreningens tidskrift de olika åren fram- går af efterföljande sammanställning: Antal illustr. Tryckupplaga | Försåld upplaga 61 2,000 1,990 I51+ 4 planscher 2,100 2,100 | 146 + 3 > 2,700 2,700 144 + 17 » | 3,090 2,910 Allm. Fack- Allm. Fack- afd. afd. afd. afd. 1907 (med fackafd.)......| 1,088 | 229.+ 3 3,200 | 1,000 | 3,200 940 1908 » ET SR 1,392 | 226 + 10 » 3,200 | 1,000 3,095 1,000 1909 =» AND 1,352 | 719+ 6 Dp 3,300 1,100 3,1JO 1,090 1910 >» SME | 1,308 | 205+ I > 3,300 | 1,200 | 3,160 | 1,080 TOTT » sl T2008)C223-E , 3,300 | 1,300 | 3,050 | 1,100 | 1912 oo» » et — — 3,300 | 1,300 -— — 410 GUNNAR SCHOTTE. I tidskriften har under årens lopp samlats ett betydande material rörande skogen, dess lif, dess vård och dess ekonomi. Från och med år 1905 började Föreningen äfven utgifva särskildt populära skrifter -— Skogsvårdsföreningens folkskrifter — som sedan dess utkommit med 4 häften årligen. Hvarje häfte, som utgjort ett helt för sig själft, har varit rikt illustreradt. Boklådspriset är 30 öre per styck, men i större partier lämnas folkskrifterna för 15 öre stycket. Medlemmar af Föreningen erhålla de fyra häftena för en tilläggsafgift af 60 öre om året. Trots att folkskrifterna tryckts i en så stor upplaga som 17,000 exemplar per häfte, äro dock redan 3 af dem slutsålda, och af många andra återstår endast ett fåtal exemplar. Folkskrifterna tillhanda- hållas också samlade i band om 12 häften. Hittills hafva följande folkskrifter blifvit utgifna: 1905. N:o I. Svenska skogarnas ekonomiska historia af GUNNAR SCHOTTE, 14 illustr. Om våra skogars framtid af J. O. AF ZELLEN, 12 illustr. Afverkningsvinstens höjande från skogsvårdssynpunkt af WILH. EKMAN, 50 illustr. p 4. Om de nya skogslagarne af ERIK LEKSELL, 7 illustr. 1906. >» 5. Om svenska skogar och skogssamhällen af HENRIK HESSEL- MAN, 12 illustr. » 6. Om skogssådd af ARrRviD NILSSON, 15 illustr. > > 7- Skogens viktigaste skadeinsekter af Gösta GRÖNBERG, 37 illustr. » 8. Om skogsfrö och dess insamling af GUNNAR SCHOTTE, 35 illustr: 1907. >» 9. Om skogsbetet af CARL BJÖRKBOM, 13 illustr. » 10. Skogskolning af ERNST ÅNDERSSON, 13 illustr. » » II. Afdikning 1 skogsmark af WILH. EKMAN, 23 illustr. » » 12. Skogens vård och afverkning af F. AMINOFF, 17 illustr. 1908. » 13. Skogsplantering af GUNNAR SCHOTTE, 24 illustr. 14. Spara på husbehofsvirket af ÅKE JOACHIMSSON, 20 illustr.e » 15. Om uppskattning af skog af TOR JONSON, 17 illustr. WW NM » » 16. Skogvaktare- och skogsarbetarebostäder af J. J:son GATE, 25 illustr. 1909. 17. Svenska skogsträd. 1. Granen af F. AMINOFF, I färgplansch och 27 andra illustr. 18. Naturskydd af KARL STARBÄCK, 16 illustr. 19. Om skogens skydd mot yttre faror af KARL ERIK KALLIN, 19 illustr. 20. Skogsvårdskommittéerna af ÖSCAR AD. BEER, 5 illustr. 1910. 21. Svenska skogsträd. 2. Aspen af HENRIK HESSELMAN, 17 illustr. » 22. Samtal om skötseln af ett mindre skogsbruk i Norrland af TELL GRENANDER, 20 illustr. » 23. Ett sydsvenskt skogsbruk af OSCAR AD. BEER, 8 illustr. , 24. Skogsbeskattningen af C. J. VON ESSEN, I illustr. I9II. » 25. Om virkesinmätning och virkets värde å rot af GöstA WESS- LÉN, 7 illustr. 1902—1912. Ze 1911. N:o 26. Svenska skogsträd. 3. Boken och Eken af CARL VON SCHÖN- BERG, 13 illustr. » » 27—28. Jordmånen i Sveriges skogar af HENRIK HESSELMAN, 3 I illustr, 1912. » 29. Svenska skogsträd. 4. Tallen af F. AMINOFF, 1 färgplansch och 22 illustr. » » 30. Skogens viktigaste parasitsvampar af EtiNAR J. BERGGREN, 45 illustr. Under de gångna 10 åren ha de flitigaste författarna i tidskriften och folkskrifterna varit följande personer: Jägmästare GUNNAR SCHOTTE 761 sid., | Länsjägmästare ÖSGAR AD, frånräknadt redaktionella BEERSAOS SEEN ET a er 73 sid. klipp och bearbetningar. Länsjägmästare ARVID NILS- Doktor HENRIK HESSELMAN 539 >» GON magna ss FR EM ga frånräknadt redaktionella Lektor KARL STARBÄCK .... TON klipp och bearbetningar. Jägmästare C. A. HOLLGREN 068 lägmästare' EB. WIBECK......... 405 » Skogschefen HENRIK PeET- Professor GUNNAR ANDERSSON 289 » IEERSO NYE TS RR 62 Jägmästare ALEX. MAaAss ... 277 >» Doktor Gösta GRÖNBERG ... 6ÖI WEKtör OR JONSON fossan 211 » | Länsjägmästare HUGO SAM- Jägmästare F. AMINOFF .... 189 » ZEN TU SENS FORS OTS UR Rea EL 60 » Lektor NILS SYLVÉN........ 169 » | Jägmästare Nirs G. RING- Byråchefen J. O. AF ZELLÉN 160 >» SERA ND BA AS or RS SNR DAR Ver HÖ » Disponenten WIiLH. EKMAN... 151 » | Byråchefen TH. ÖRTENBLAD 57 Doktor TORSTEN LAGERBERG 151 » | Skogsingeniör TELL GRENAN- Disponenten AXEL SAHLBERG 133 >» 10) 3) SR ro Rag NÄS SL SERA BYS Jägmästare AND. HOLMGREN 106 » | Länsjägmästare EuG. HEM- Jägmästare ERNST ANDERSSON 97 >» BER GSE VAN Sä fre 55 Jägmästare CARL BJÖRKBOM 81 >» Byråchefen. MEMES oss... 55 Generaldirektör KARL FRE- Flottningschefen AXEL LÖF... 50 >» [EN BERGE fo döstöne set sa sele dara ML 2 Ed se Under början af sin verksamhet hade Föreningen ej någon särskild lokal, utan tidskriftens distribution skedde i sekreterarens privata bostad, där äfven tidskriftslagret förvarades. Från och med den 1 oktober 1905 förhyrdes för Föreningen ett möbleradt rum i huset Lilla Nygatan n:r 13 och detta kontor hölls öppet en timme hvarje dag på morgonen. Från samma tid blef också fröken MARTIN, antagen som biträde å kontoret. Den mörka portgången från en svuonen tid (fig. 6) tillfredsställde dock ej medlemmarnas fordringar. Då det härjämte visade sig nödvändigt att på grund af Föreningens ökade rörelse, ha kontoret öppet hela för- middagarna förflyttades det hösten 1906 till en ljusare lokal i Mälartorget n:o 15. Behofvet af en centralare byrå samt än större utrymme gjorde 418 GUNNAR SCHOTTE. sig emellertid gällande, och kontoret förflyttades hösten 1908 till Norr- malmstorg 3 (se fig. 7). I dessa trefliga lokaler för fröken SIGNE MARTIN spiran med säker och samvetsgrann hand (se fig. 8), assisterad i det trägna arbetet af kontorsbiträdet TT OSCAR HAMMAR (se fig. 9). Sekreteraren tt I har på grund af andra tjänsteåligganden endast tid till en och annan fransysk visit. Resande medlemmar försumma sällan ett besök på kontoret vid Norrmalmstorg, där » Skogsvårdsföreningens fröken Martin» gör les honneurs. Det stora antal utländska skogsmän, som också hedra Skogsvårds- föreningen med sina besök, erhålla alltid ee a = af fröken MARTIN de bästa råd och upplys- — = ningar på hvilket af 5 språk som önskas. — Fig. 6. Det hus vid Lilla Nygatan, där Skogsvårdsföreningens första + : = kontor var inrymt. Skogsvårdsföreningens numera årligen återkommande exkursioner i in- eller utländska skogar ha haft att glädja sig åt en mycket liflig tillslutning. Medan den första ex- kursionen knappt räknade ett 30-tal deltagare (se fig. 10), ha i de två senaste öfver 100 medlemmar tagit del (se fig. 11). De hittills gjorda exkursionerna hafva ägt rum till föl- jande trakter: 1904 3?/6—5/, Skåne (Trolleholm, Ska- bersjö och Ystads sandplantering) samt Bornholm (Almindingen och Rö plantage). 1906 7/,—9/; Skogsutställningen vid landtbruksmötet i Norrköping, Jön- åkers häradsallmänning samt Fin- spångs skogar. 1907 ?5/g—?5/g Söderfors bruks skogar, Korsnäs sågverk vid Gäfle, Limön och Römaren i Gäfle skärgård samt kronoparkerna Ofvansjö och Bjurfors. 1908 24/g—2?8/g Ångermanland och Jämtland: Sanna och Drafle äå Hemsön, Utansjö sulfitfabrik, Dals ångsåg och kolugnar, Frånö sulfatfabrik, Kram- fors och Sandslåns sorteringsanordningar för flottadt virke, Forsse kraft- station, Graninge bruks skogar, kronoparken Bispgårdslandets hemskog, Bispgårdens skogsskola, Glimårännan och Fagerviks kolugnar. Fig. 7. N:o 3 vid Norrmalmstorg, dit Skogs- vårdsföreningens kontor f. n. är förlagdt. Fig. 8. Skogsvårdsföreningens kontor. Fröken Martins rum. Fig. 9. Skogsvårdsföreningens kontor. Expeditionsrummet. 420 GUNNAR SCHOTTE. 1909 !/,—"4/, Kronoparken Granvik, Sätra bruk och träsliperi, Halnatorps skogar, kronoparken Tiveden—Skagersholm samt Hasselfors bruks skogar. 1910 '/f—?5/6 Ostpreussens skogar: Nemoniens alskogar och myrkolonier, Sternbergs löfskogar, Romintens granskogar och jaktslott, Johannisbur- gerhedens tallskogar och barrblandskogar, sågverket vid Rudczanny, Allensteins stadsskogar, reviren Ramuch, Lanskerofen och Hohenstein samt Osterodes löfskogar och — Berlin. Fig. 10. Deltagarna i Skogsvårdsföreningens första exkursion till Bornholm. 1911 12/5—15/& Storfors bruks skogar, Wassgårda kronopark, Alkwetterns aktiebolags skogar och Högsjö gods skogar. 1912 25/3—25/3 Lindesnäs och Siljansfors bruksskogar, tillhöriga Stora Koppar- bergs bergslag, Marks kolugn och skogsvårdsstyrelsens i Kopparbergs län försöksfält vid Färnäs, sjöskiljena för virke i Siljan samt Hamra kronopark. För år 1913 planeras exkursion till Västerbottens lappmarker. — På trenne vägar har Skogsvårdsföreningen således sökt nå sitt mål: främjandet af landets skogshushållning. Den har verkat genom möten med föredrag och diskussion, genom utgifvandet af sina skrifter — Skogsvårdsföreningens tidskrift och Skogsvårdsföreningens folkskrifter Deltagarna i Skogsvårdsföreningens sednaste exkursion. OG Fig. Skogsvårdsföreningens Tidskrift, Allmänna delen, 1912 30 422 GUNNAR SCHOTTE. — samt genom exkursioner i in- och utländska skogar. Föreningen har däremot ej direkt ingripit i skogsvården genom pekuniärt stöd eller med utdelning af frö, plantor o. d., i olikhet med t. ex. de stora skogs- vårdsföreningarna i våra grannländer — Det norske Skogselskap och Det danske Hedeselskab. Detta är dock helt naturligt. Vi äga nämligen i vårt land, på grund af 1903 års skogslagar, skogsvårdsstyrelser i länen, hvilka ha nämnda uppgift. De medel dessa disponera äro procentuellt sedt långt större än hvad grannländernas föreningar genom statsanslag för- foga öfver. Denna storstilade organisation -— vårt lands skogsvårds- styrelser — hvartill motstycke ej finnes i något annat land utgör med sin breda, demokratiska grund en borgen för att skogssaken i Sverige går en lycklig framtid till mötes. Vid sidan af dem har dock Skogs- värdsföreningen, såsom hittills äfven allt framgent, sin stora mission att fylla som en enande länk för allt hvad skogsintresse heter i vårt land. För att Föreningen under sin 10-åriga tillvaro härutinnan lyckats har den i mycket hög grad att tacka sin afhållne ordförande, som genom sitt hängifna och inflytelserika arbete verkat enande och främjande för hela landets skogsvård. å Skogsvårdsföreningens 10-årsdag är därför äfven hans heders-dag, och vi kunna ej högtidlighålla den utan att först och främst ägna ho- nom vår tacksamma och hjärtliga hyllning för allt hvad han varit och är för Föreningen. Vi veta äfven att vi uttala allas enstämmiga mening, då vi gifva uttryck åt den förhoppningen, att Skogsvärds- föreningen allt framgent måtte få intaga den plats uti hans för allt all- männyttigt öppna sinne, som den hittills fått åtnjuta. GUNNAR SCHOTTE. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN, 1912, H. 9. Om norrländska skogsvårdskommitténs lagför-= slag för öfre Norrlands kustland. Af TELL GRENANDER. Under sitt arbete på utredningen angående de åtgärder, som kunde böra vidtagas för att åstadkomma en rätt vård af kronans och de under skogsstatens tillsyn ställda skogarna i Norrland och Dalarna, har norr- ländska skogsvårdskommittén jämväl ingått i pröfning af frågan »i hvad mån K. F. af den 24:de juli 1903' angående åtgärder till förekommande af öfverdrifven afverkning af ungskog inom Västerbottens och Norrbottens län med hänsyn till nu förefintliga kraf på en i möjligaste mån rationell skogsvård kan anses fullt tillfredsställande»>. Beträffande en på dimensionsprincipen byggd skogslagstiftning i allmänhet uttalar kommittén, att en sådan visserligen lämnar mycket öfrigt att önska. En svaghet är, att »dylika lagar icke i och för sig innehålla några bestämmelser rörande beståndsvård». Som emellertid majoriteten bestämt sig för att tillstyrka dimensionsprincipens bibe- hållande, ingår densamma icke närmare på huru t. ex. en icke lagstridig dimensionsafverkning kan medföra en fördärflig, oregelbunden utglesning af bestånden, ej heller huru just genom en sådan huggning skogssköf- laren kan tilltvinga sig utsyning af en stor del återstående under- måliga träd. En sådan kritik lämnar däremot reservanten öfverjägmästaren We- lander, som därvid riktar sig icke blott mot dimensionslagar i allmänhet, utan äfven mot kommitténs eget lagförslag. För min egen vill jag nu endast försöka framlägga några egna tankar i ämnet i fråga och för öfrigt hänvisa till reservationen. När kommittén förklarar sig ur stånd” att för kustlandet utarbeta en skogslag, grundad på något annat än dimensionsprincipen, ledes tanken osökt till den landsända, som ännu år 1907 ägde en liknande lag, nämligen Gottland. Detta län erhöll år 1908 en ny skogslag, för 1 »Dimensionslagen». ? Sid. 324 i betänkandet. 424 TELL GRENANDER. hvilken dimensionsprincipen är fullkomligt främmande och som går direkt ut på att befordra såväl beståndsvården som skogarnas föryngring. Efter en diskussion af dimensionslagar i allmänhet öfvergår kom- mittén att granska särskildt lagen för öfre Norrlands kustland. Visser- ligen är man villig med kommittén erkänna, att tillståndet i fråga om de enskildes skogar skulle företett en sämre anblick, om sagda lag alls icke funnits. När åter kommittén förklarar, att den trott sig finna, att samma lag fyllt sin uppgift att skydda ungskogen, om ock med åtskilliga Fig. I. Torka i granskog. Ytterst uppkommen genom obegränsad afverkning af fullmåliga träd. Större delen af de undermåliga träden redan neddrifna. undantag, synes det mig, som bristerna bagatelliserats genom detta uttalande. Hundratusentals omogna träd hafva t. ex. sköflats och för- sålts till sleepers, stängselslanor, stolpar, byggnadstimmer och ved för för- brukning inom orten. Men det oaktadt äro afverkarna laglydiga med- borgare. Denna sköfling sker inom vissa, särskilda områden, som kom- mittén påpekar. Men det torde ock vara af intresse att få konstateradt deras storlek. I närheten af städer och större byar, i en bred zon efter järnvägen och i en ansenlig kuststräcka har skogslagen icke haft någon makt. — Största betydelsen häraf ligger kanske icke i själfva sköflingen, utan på annat håll. Under resor som statens skogsingenjör har jag nämligen erfarit, att denna ojämnhet i lagen: tillstädjande af sköfling för länsbehof å ena sidan samt försök till stäfjande af sköflingen för OM NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS LAGFÖRSLAG. 425 export å den andra ofta, beklagligt nog, uppfattas af befolkningen an- tingen som en orättvisa mot sparr- och propsexportörer till förmån för byggmästare och vedhandlare eller också som bevis på inkompetens hos lagstiftarna att kunna förekomma sköfling för a/la ändamål —. Såsom en brist hos gällande skogslag anger kommittén också, att särskilda bestämmelser rörande viss rätt att förfoga öfver skogen till husbehofsändamål varit otillfredsställande. Månne emellertid icke kritiken i denna del förbisett ett viktigt moment? Som bekant klassificerade 1903 års riksdag såginrättningarna här uppe i husbehofs- och exportsågar. På någon närmare förklaring, hvad som menas med den ena eller andra kategorien inlät sig riksdagen icke. När det blir fråga om lagens till- lämpning, komma därför vederbörande tjänstemän ofta i en kinkig situation. Under senare åren hafva småsågar vuxit upp i allt större antal här och hvar i byarna. De skulle alla kunna vara skogsägarna till största gagn såsom bidragande att höja nettovärdet af hans rörelse. Helt få hafva blifvit det. För att på ort och ställe studera skogssköflingen, förädlingen och den tjänstemans verksamhet, hvars uppgift det är att med lagens hjälp söka hindra den förstnämnda, ombedes den ärade läsaren att göra en utfärd till ett af förädlingsverken. Sågen ser ju ny och putsad ut. Ägaren har också inköpt den i år, och nära intill gården står den, så att lediga stunder lämpligen kunna användas på tillsyn af dess yttre. Ifrån själfva sågen glider blicken till virkesförrådet. Traktens bönder, som i flera tiotal år haft kännedom om en prohibitiv lag, men först på sistone fått höra talas om fördelarna af att spara omogen skog, hafva till sågen kört fram bland partier af fullmåligt och af utsynadt, undermåligt virke tusentals ostämplade under- måliga, till synes omogna träd. Såsom skogsvän frågar man, om icke dylik sköfling kan förebyggas genom att detta virke tages i beslag. Tjänstemannen refererar då sågägarens förklaring: »Denna såg är afsedd för husbehofsvirke.s — På vårföret går emellertid större delen af virkes- upplaget i sin helhet i form af bräder och sparrar till trävaruexpor- tören — köparen. Att sedan verkställa beslag är nästan alltid ogörligt, ty bevis för hvilka delar af partiet som härröra sig från ostämplade undermåliga träd, äro i de flesta fall synnerligen svåra att prestera Hittills ha tjänstemannen och hans följeslagare endast kunnat resignera. Den sistnämnde frågar nu, om icke, med anledning af hvad som före- kommit, sågen, där virket förädlats, är att anse som exportsåg. Svaret blir då det, att visserligen hafva flera domstolar dömt i denna riktning, så snart det styrkts, att effekter från verket i fråga sålts till expor- GRENANDER TELL "puepsnY SpuejtlioN aljo I VUIPSESPWS eIpuny vSuURwu op Je uH 'T Bq OM NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS LAGFÖRSLAG. 427 törer, ändock det icke bevisats, att detsamma utförts från länet. Men något prejudikat för denna tolkning föreligger veterligt icke. Skogs- tjänstemannen kan alltså vänta sig möjligheten att få ett beslag upphäfdt och vidkännas sina med anledning af detsamma hafda rättegångs- kostnader. Låt oss emellertid antaga, att tolkningen exportsåg är den rätta. Efter första årets kraftiga exploatering af byns ungskog säljer ägaren sågen till en annan person, som inköpt ett större skogshemman i en grannsocken. Är då sågen i den nya ägarens hand fortfarande en export- såg? blir då en fråga, som tränger sig på oss. Om den bör anses vara det, kan också det ostämplade undermåliga timmer, som framköres till sågen genast tagas i beslag. För sådan åtgärds vidtagande måste dock tjänstemannen till följd af lagens ordalydelse öfvervaka handeln med alla nu befintliga och väntade små ång- och motorsågar. FEljest kunna de ju ej identifieras som exportsågar. Om åter verket, i hand på den nye ägaren, icke är att anse som exportsåg, emedan han förklarar sig för sin del ej »afse» (jämför lagens affattning) den till sådan, kan åter ett år gå, under hvilket densamma under benämningen husbehofssåg utför sågning af blifvande exportvirke. Först sedan försäljning till exporttör eller säkrast export af visst virke konstaterats, kan lagens handhafvare ingripa beträffande senare fram- forsladt timmer. Dessförinnan är måhända hemmanets hela virkesförråd på utrikes ort. Nu låter det sig visserligen teoretiskt invändas, att be- vakaren kan märka allt undermåligt ostämpladt timmer i skogen med visst märke, söka upp detta efter förädlingen, konvojera detsamma till exportörens lastageplats och där taga det i beslag. En sådan intensiv kontroll vid alla dessa sågar torde dock staten ej vilja betala, lika litet som skogssköflaren låter bevakningens igenkänningstecken få vara kvar orubbadt. Rörande den del af dimensionslagen, som nu relaterade fall hänföra sig till, uttala sig också några hemmansägare i en till Kungl. Maj:ts och Rikets Svea hofrätt i ett beslagsmål ingifven besvärsskrift på följande sätt: »Någon bestämd gräns kan icke upptagas mellan export- såg och husbehofssåg; och det synes därför vara oegentligt af lag- stiftaren att sätta dessa begrepp emot hvarandra. Men ordalagen i det i utslaget åberopade lagrummet tyckes gifva vid handen, att lagstiftaren tänkt sig, att till husbehofssåg skall räknas hvarje såg, som ej är afsedd för export. Således är det ingalunda uteslutet, att en husbehofssåg kan användas jämväl för försågning af export och det i ganska stor omfatt- ning, blott sågen ej har karaktär af exportsåg.» — Äfven om den upp- fattning, som fått uttryck i denna sista mening af brottstycket ur hem- mansägarnas framställning, ej godkännas af lagskiparna, synes mig dock, 428 TELL GRENANDER. som om man ej kunde komma ifrån, att ifrågavarande lagrum är synner- ligen tänjbart och att detta förhållande åstadkommit olägenheter, ej blott för tjänstemännen, utan också för hemmansägarna. — Sedan kommittén värdesatt dimensionslagar i allmänhet och spe- ciellt den nu ifrågavarande, framlägger kommittén ett nytt förslag till skogslag för öfre Norrlauds kustland. Särskildt några delar af detta in- bjuda till närmare skärskådande. NEG I motiven till denna påvisas, att det skulle visa sig synnerligen svårt, ofta nog hart när omöjligt att afgöra, huruvida ett vedparti härstammar från undermåliga, ostämplade träd eller icke. Ett lagbud innefattande förbud mot export af ved från undermålig skog utan före- gående utsyning skulle därför visa sig ineffektivt. Utan tvifvel har kommittén rätt i detta. Men det bör ej heller förgätas, att denna för- slagets maktlöshet beträffande sköfling genom vedhuggning har sin grund i de sakkunniges fasthållande vid att förfogandet öfver virket är det, som bör beifras. Hade arbetet på den blifvande skogslagen i sin hel- het i stället inriktats på höjandet af själfva afverkningen för sköfling, skulle målet nåtts." (Med ett längre fram föreslaget lagrum träffas en- dast den allra gröfsta formen af sköfling, nämligen rofhuggning). Då de sakkunniga genom sitt förslag velat förebygga forslande å järnväg af i denna $ afsedt ostämpladt virke till öfre Norrlands lapp- marker, är det ägnadt att väcka förvåning, att icke samma beaktande af nu rådande förhållanden och samma förutseende af utveckling kommit till synes beträffande exporten af kol utom länet. Förut endast invid järnvägsstationerna Nyåker och Hörnsjö, men under senaste åren gläd- jande nog längs hela järnvägslinjen inom Västerbotten samt enligt upp- gift äfven Norrbotten har skogskolningen tagit fart. Åtminstone det kol, som produceras i det förra länet, föres till förbrukningsorter utom länet. Skogssköfling vid kolvedshuggning har emellertid redan förekommit och kommer gifvetvis att blifva vanlig, när affallsvirke börjar tryta. (Med den föreslagna $ 7 skulle endast den allra gröfsta formen, rofhuggning träffas.) En beräkning af den zon, inom hvilken skogssköfling för kolning är att befara, torde icke sakna intresse. Jag skall därför söka göra en sådan. ! Som ett apropå må nämnas, att samtidigt som kommittébetänkandet kom ut, an- nonserades i Västerbottens tidningar om uppköp af barrved för export. Veden emottages vid alla hamnar och järnvägsstationer, OM NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS LAGFÖRSLAG. 429 Af järnvägslinjen Luleå—Riksgränsen faller 96 km. inom kustlandet, af linjen Bräcke—Lappträsk 446, således inalles 542 km. Under de båda senaste åren har kol körts på ett afstånd från järnvägen af öfver 2 mil. För att emellertid icke öfverdrifva, kunna vi antaga, att hand- teringen hädanefter ej kommer att bedrifvas längre från linjen än 15 km. Zonen blifver alltså 542 X 30=16,260 kv.-km. När Skellefteå- och Piteå- banorna blifva öppnade för trafik, kommer den nog att utvidgas. Inom ett område, som öfverstiger landskapen Skånes (11,000 kv.-km.) och Hallands 4,900 kv.-km. sammanlagda areal, kan således öfverdrifven afverkning af ungskog jör kolning på enskilda marker" äga rum, äfven om de sakkunningas förslag blir upphöjdt till lag. Jie Enligt denna skulle utan utsyning få försågas undermåligt virke ej blott till eget, utan äfven annans oundgängliga husbehof eller till all- mänt behof vid husbehofssåg. Under vissa villkor tillåtes jämväl sådan husbehofsförsågning till fastighetens eller i sambruk med densamma va- rande annan fastighets behof vid exportsågar. Den i det föregående kritiserade klassifice- ringen af förädlingsverken har alltså bibehållits. Som bekant gaf 1906 års riksdag i skrifvelse af den 31:ste mars till Konungen vissa direktiv för lösande af frågan om husbehofsförsågning. Såsom villkor för dylik vid exportsåg, borde Fre s RPIE arter stadgas, att den virkestillgång, som genom redan laget vid en såg, där hem- mansägare nu försåga virke till annans husbehof. tillåten afverkning står gårdsägaren till buds, t. ex. enligt fastställd hushållningsplan, redan anlitats. De sakkunniga däremot finna ett sådant villkor ej stå i samklang med grundprincipen i den lagändring, som de anse sig böra föreslå. Huru skulle nu denna ändring ställa sig i praktiken? Beträffande svårigheten att med stöd af nu gällande lag få en såg förklarad som exportsåg har jag i det föregående anfört åtskilligt. Får jag taga den ärade läsarens tålamod i anspråk genom att bedja Eder tänka Er en såg af samma sort, som den å sida 426 beskrifna uppställd färdig till aktion den dag, de sakkunnigas förslag vinner laga kraft. — Det försågade virket köres i sinom tid ner till trävaruexportören. Om det enligt förut gällande lag fanns någon grund att med stöd häraf för- 1 Å hemman med inskränkt disposition till skogen kan detta ju icke inträffa, Men deras antal är ju ytterst litet i kustlandet. 4390 TELL GRENANDER. klara sågen för exportsåg, blir denna alldeles undanryckt genom motive- ringen, som de sakkunniga bestått sin $ 3. När det för försågning af husbehofsvirke vid exportsågar ej rim- ligen kan fordras, — så anser ju kommittén — att den tillgång, som genom tillåten afverkning står till buds, först tages i anspråk, kan man ju nämligen icke heller begära, att en exportör för sitt behof af virke till arbetarbostäder m. m. först och främst bör använda eget, utsynadt sådant. Det kommer ej att »stå i samklang med lagändringens grund- princip». Sågägaren svarar alltså: »Det sågade timret är afyttradt för att fylla trävaruexportörens husbehof. Min såg är fortfarande hus- behofssåg.» Att bevaka virket från sågen på dess färd till köparens upplagsplats och därifrån till lastageplatsen torde vara en åtgärd, som de sakkunniga ej skulle vilja föreslå med hänsyn till därmed förenade kostnader. Blir kommitténs förslag upphöjdt till lag, komma alltså i många fall ökade svårigheter att inträda vid förebyggandet af skogssköfling för export. $ 5. Rörande moment 1 synes endast återstå att erinra om reservanten herr RINGSTRANDS kritik öfver att kommittén vill åt jordägare förbehålla uteslutande rätt till ansökan om utstämpling af undermålig skog och hänvisa afverkningsrättsinnehafvare till anställande af process för att komma i åtnjutande af sin rätt, därest jordägaren vägrar ingifva ansökan. Kommitténs förslag, att utsyningsförrättare må äga föreskrifva frö- träds kvarlämnande, är visserligen en åtgärd i rätt riktning. Bilden nr 4 illustrerar reservanten öfverjägmästare WELANDERS invändning, att rof- hyggen trots kommittéförslaget i vissa fall kunna uppstå. $ 6. De sakkunniga anse, att för utsyning och stämpling enligt förslagets $ 5 bör sökande gälda godtgörelse. Detta är visserligen i anslutning till Riksdagens skrifvelse af den 31:sta mars 1906 till Konungen. I denna akt uttalas ju nämligen, att, om man gjorde ifrågavarande utsyningar afgiftsfria, skulle därmed lämnas öppet tillfälle för påkallande af förrättningsman, utan att verkligt behof ur synpunkten af skogens rationella skötsel förelåge. Intressant är dock att göra en jämförelse med huru kommitté: majoriteten i detta stycke vill hafva det ordnadt inom lappmarken. Jord: ägarna i dessa länsdelar skulle slippa ifrån utsyningsafgifterna. Motivet OM NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS LAGFÖRSLAG. 431 härtill är det, att vederbörande emot gjorda uttalanden från orterna icke anse sig kunna föreslå, både att utsyningsafgifterna bibehållas och skogs vårdsafgifter införas. Nu skulle emellertid enligt förslaget dessa senare utgå, också i kust- landet. Det synes väl då ligga närmast till hands att jämväl för detta borttaga de egentliga utsyningsafgifterna. — Därest skogsägarna i dessa FA Nag 24 Fig. 4. Från Säfvar sin, Västerbotten. ”Trakthygge, utlagdt i ett bestånd af undermålig, öfvermogen, lafbehängd gran och insprängda, fullmåliga tallar. Vid utsyningen ansågs, att de flesta tallarna borde lämnas kvar som fröträd. Hemmansägarna afverkade dem dock alla. — Blir de sakkunnigas förslag upphöjdt till lag, komma sådana rorhyggen, som bilden utvisar, att ändock uppstå, blott skogsägaren lagenligt afverkar de fullmåliga träden, fnan utsyning af de undermåliga träden skall äga rum. länsdelar fortfarande som i lappmarken skulle få gälda handtlangnings- kostnaderna, borde detta blifva ett godt korrektiv mot att sådana miss- förhållanden, som dem Riksdagen i sin ofvan berörda skrifvelse påpekat, skulle inträffa. Ett är visst. Befrias jordägarna i lappmarken från de egentliga utsyningsafgif- 432 TELL GRENANDER. terna, medan skogsägarna i kustlandet fortfarande få utgöra sådana, kom- mer detta att i denna landsända väcka allmän misstämning, och detta icke utan skäl. ST: Med denna skulle förekommas rofhuggning af undermålig skog, på vanlig frisk skogsmark. Om sådan afverkning äger rum, utan att veder- börande myndighet får kännedom' om densamma, skulle skogssköflaren få vidtaga åtgärder för återväxtens tryggande. Hvarför endast rofhuggning och icke annan form af sköfling för afyttring af sleepers, slanor, stolpar och byggnadstimmer inom länet bör förhindras, motiverar kommittén icke. Särskildt saknar man en zt redning, om icke detta behof inom länet skulle kunna fyllas genom ut- syning af därstädes befintlig mogen skog. Trots $ 7 kommer det således att upprepas, hvad hittintills i så många fall förekommit: Afverkningsrättsinnehafvaren begär först utsyning och utstämpling. Sedan denna förrättning blifvit verkställd af veder- börande skogstjänsteman, afverkas de stämplade träden för export och de ostämplade (efter kommittéförslagets trädande i kraft: med undantag af nödiga fröträd) till afsalu inom länet. — Sådana förhållanden äro äg- nade att ingifva befolkningen en föreställning, som i det föregående åter- gifvits på tal om nu gällande lag. — I samma riktning kommer lagförslagets tvång till skogskultur å rof- hyggen att verka. Man måste instämma med kommittén, att något borde åtgöras på dessa. En annan sak är, om statsmakterna härför ha en bepröfvad åtgärd att anbefalla. För bedömande af denna fråga erinras om hvad som anföres å sid. 96 i de sakkunnigas eget betänkande: »Ut- förda sådder hafva åtminstone i öfre Norrland hittintills visat mindre till- fredsställande resultat.» Detta faktum har icke heller undgått landt- männen i de trakter, där försökssådderna verkställts. För öfrigt torde det vara den allmänna åsikten, att skogskulturfrågan icke är löst för öfre Norrlands vidkommande. Att vid detta förhållande påbjuda sådd eller plantering i denna landsdel kan icke ens beträffande rofhyggen vara befogadt. Blifver kommaitténs förslag i denna sist berörda del upphöjdt till lag, kommer detta att alstra misstro och ovilja mot lagen i dess helhet. 1 Som skogsvårdsstyrelserna i motsats till motsvarande myndigheter söderut ej skola hafva några tillsyningsmän till sitt förfogande, torde det kunna ifrågasättas, huru styrelserna skola kunna hålla den önskvärda uppsikten. Att anmälningar från intresserade icke skola förslå härtill bestyrker erfarenheten från andra håll. OM NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS LAGFÖRSLAG. 433 NETTO: Rofhuggning på sådan försumpad skogsmark, där skogens återväxt uppenbarligen omöjliggöres af markens beskaffenhet och betäckning, vilja de sakkunniga skall tillstädjas. Jämför fig. 5. Såsom motiv åberopas desamma, som på sin tid anfördes för motsvarande $ i 1903 års lag om vården af enskildes skogar. Det märkliga är emellertid, att dessa förf. foto Fig. 5. Från Edfatsmark, Bygdeå socken, Västerbotten. Trakthygge med löfträd å för- sumpad skogsmark, dikad 1902 för omkring 20 kr. per har. Afverkning af förträden sam- tidigt med den öfriga skogen tillåter lagförslaget. motivs bärande kraft synes skattas allt mindre på senare åren. Så t. ex. innehåller den år 1908 för Gottland gifna skogslagen intet undantag för plikten att lämna fröträd och vidtaga särskilda åtgärder å försumpad skogsmark. — Den ärade läsasen torde ock observera, hvad de sak- kunniga själfva säga i sitt betänkande (sid. 289) rörande förslag till skogslag för lappmarken. På grund af där framlagda skäl stadgas för 434 TELL GRENANDER. dessa länsdelar utförande af föryngringsåtgärder såsom villkor för er- hållande af utsyning. För egen del förmenar jag, att, där sådana diknings- och mark- beredningsåtgärder ej blifva oskäliga i förhållande till det afverkade vir- Å förf. foto. Fig. 6. Samma hygge som å fig. 5, 1910 öfversålladt med plantor. kets värde, borde försumpad skogsmark ej heller i kustlandet få rof- huggas. Se fig. 6. Vårt fosterland har icke råd att undvara virkes- produktionen från ett område, som kan skattas till många tiotusen- tals har. Förslaget i sin helhet saknar visserligen icke goda uppslag, som det är skogsvännen en glädje att anteckna. Skada blott, att de måst så beskäras för att kunna inpassas i den trånga ram man en gång be- stämt sig för. Dimensionslagen är en gammal lappad klädnad, som det inte lönar sig att sätta nya klutar på. Rent bord är nog den enda lösen, som låter oss få se en accep- tabel skogslag för denna landsända. Umeå den 15:de maj 1912. ! Omkring 15 24 af skogsmarken. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, 1912, ALLM. DELEN, H. 9. De grundläggande principerna för fördelning af kostnaderna för flottning i allmän flottled. Af OTTO HELLSTRÖM. Flottningsfrågor synas dessbättre hafva blifvit föremål för ett allt lifligare intresse, detta nog ej minst med anledning af de sakkunnigas i flottningsärenden pågående arbete på nya flottningslagar. Visst är också, att det ingalunda är för tidigt, som uppmärksamheten på dessa frågor blir allmännare, ty ej endast skogs- och trävarumän utan äfven andra rikets inbyggare borde känna och förstå, hvilka utomordentligt viktiga kommunikationsmedel våra flottleder äro. Men när intresset för en fråga vaknar, då blir ju också fallet att där uppstår strid omkring densamma. Åsikterna, ej minst om detaljerna, komma att brytas, och förkämparna för de olika meningarna hafva ofta svårt att på objektivt sätt se till kärnan. Vid dryftande af flottningsfrågor finner man kanske de största me- ningsskiljaktigheterna beträffande grunden för fördelning af kostnaderna". Man strider, om vid upprättande af tariffer för flottningskostnadernas för- delning hänsyn skall tagas till flottningssvårighet, till värde på flott- godset, om tariffen skall grunda sig på stycketalsberäkning eller på ku- bikmassa o. s. v. Och en hvar finner skäl för sin mening angående lämpligheten hos den tariff, han vill rekommendera. Enligt min tanke, finnas i själfva verket dock endast två till själfva sin grund olika synpunkter på frågan. Den ena är att flottningssvårig- heten skall utgöra normen för fördelningen, den andra att flottgodsets värde skall hafva inflytande på denna fördelning. Användandet af stycke- tal eller kubikfot som enhet vid upprättande af tarifferna, med afdrag eller tillägg under vissa villkor, gifver endast tillämpningsformer för en- dera af grundprinciperna eller för en blandning af dessa. Skärskådar man befintliga tariffer, vare sig med kubikmassa eller stycketal som enhet, skall man finna, att de innebära ett försök att antingen träffa flottnings- ! I det följande använder jag benämningen flottningskostnader på samtliga kostnader för flottning eller sålunda för amortering, underhåll, flottningsarbete, förvaltning, räntor o. s. v. 436 OTTO HELLSTRÖM. svårigheten, eller virkesvärdet, eller att under vissa förhållanden söka medla mellan båda. Man kan lätt sätta sig in uti, att olika åsikter om system för upp- ställande af flottningstariffer måste finnas. Bland annat torde nog i viss mån arten af den industri, som tillgodoses med råvara från en fottled, hafva sitt inflytande på flottgodsindelningen. Och det må under så- dana förhållanden stå virkesägarne fritt att uppställa tariffer, som för dem blifva de mest praktiska i tillämpningen. Att göra detta medgifvande bör ej utesluta, att man för egen del kan vara fullt öfvertygad om ett särskildt systems fördelar. Nu uttalas från en del håll den tanken, att man borde få i lag fastställdt något allmängiltigt system för flottningstariffer, och att sålunda flottningsföreningarnas nuvarande rörelsefrihet i detta hänseende skulle beröfvas dem. Detta synes emellertid ej vara tillrådligt. Men däremot torde en ny flottningsstadga, i likhet med den nu gällande, uttryckligen böra säga, hvilken själfva grunden för fördelningen skall vara. 1880 års flottningsstadga lämnar den bestämda föreskrift, att flottnings- svårigheten skall utgöra denna grund, men icke desto mindre har man sökt frigöra sig härifrån och i vissa reglementen för allmänna flottleder fått in tariffer, där virkesvärdet verkat på indelningen. Och från en del håll drifves med kraft den satsen, att den förnämsta faktorn vid bestäm- mande af flottgodsindelningen skall vara värdet på flottgodset. Jag vill i det följande söka påvisa, att denna senare åsikt saknar skäl för sig, och att flottningssvårigheten måste vara grunden för flottningskostnadernas fördelning. På ett mycket tidigt stadium i vårt flottningsväsendes historia torde det hafva varit tämligen öfverflödigt att fördela kostnaderna annat än på det absoluta stycketalet flottgods. Men rätt snart blef en sådan grund olämplig och 1880 års stadga ger vid handen, att vid tiden för dess tillkomst fanns så pass olika slag af flottgods, att de förorsakade större eller mindre svårighet vid flottningen. Att bedöma olika virkesslags inbördes förhållande i anseende till flottningssvårigheten blir naturligtvis aldrig någon lätt uppgift. Men den bör dock ej vara oöfverkomlig. Ty erfarenhet på området saknas ej, om den också ej är samlad i sådan form, att svårigheten är för en och hvar påvisbar. Åtminstone ett par omständigheter äro oomtvistade, nämligen längdens och i viss mån groflekens inflytande. Här äro alla sakkunniga på området ense, att ju längre virket är, desto svårare är det att flotta. Likasom att virkets groflek, när den öfverstiger vissa mått, försvårar flottningsarbetet. Det är ju att beklaga, att hittills knappast några andra verkliga undersökningar angående flottningssvårigheten hos olika virkes- PRINCIPER FÖR FÖRDELNING AF KOSTNADERNA I ALLMÄN FLOTTLED 437 dimensioner utförts än de, som framlagts af Axer Lör i hans uppsats i tidskriftens junihäfte. Emellertid kvarstår, att olika virkesdimensioners inbördes förhållande i anseende till flottningssvårigheten kan på ob- jektiva grunder fastställas. Och allt sedan 1880 har också vid reg- leringssyner och vid upprättande af reglementen för våra allmänna flott- leder relationstal för flottningssvårigheten hos olika slags flottgods upp- ställts, om också beräkningarna blifvit mindre objektiva, än man skulle önskat, och virkesindelningens lämplighet i vissa fall också jäfvats af er- farenheten. Men då man sålunda vid tariffernas uppställning sökt utfinna flott- ningssvårigheten och därefter verkställt indelningen, har man som sagdt i en del fall ej lyckats träffa de för vattendraget rätta och lämpliga för- hållandena mellan olika virkesdimensioner, utan kommit till tariffer, som verkat till förmån för vissa kategorier på de andras bekostnad eller ock i tariffen fått ett hinder för vissa sortiments tillgodogörande. Och af så- dana skäl har man på en hel del håll tyckt sig finna, att flottningsstad- gans grundprincip för indelningen varit olämplig och sökt efter en ny sådan, helt eller till dels. På denna väg har man sålunda kommit därhän att olika virkesslags inbördes värde skulle få inflytande på flottningskostnadens fördelning. Men — i och med detta har man gifvit sig in på att räkna med i själfva verket obestämbara faktorer. Ty hvad är att börja med mindre- värdighet hos virke? Hvem kan med säkerhet fälla omdöme om olika virkesslags inbördes värde? Jag vill anföra ett exempel. För ej länge sedan ansåg man trämasseved af gran vara af mindre värde pr kubik- enhet än säågtimmer i motsvarande dimensioner. Men nu befinnes det, att detta förhållande är omkastadt, och att man med fördel använder grantimmer upp till åtta tum i topp för trämassetillverkning och på denna väg får virket mera värdt än genom sågning. Ett annat exempel. Man kan, om man flottar och sedermera kolar torrfuruvirke, få fram e/7 värde ur detsamma. Sågas samma virke, får man fram ett annat högre värde, likasom då af torrfuru tillverkas sulfatmassa. På detta sätt kommer virkets värde att variera, beroende på användningen. Skulle nu flottningskost- naderna bero på värdet, då skulle, om man vill vara konsekvent, den som af sitt virke tillverkar kol betala en lägsta afgift, den som sågar eller som gör sulfatmassa af detsamma en högre. Och den, som ur sitt sågtimmer framställer snickerier, lådor och dylikt, skulle betala en högre flottningsafgift än den, som tillverkar vanliga plankor, battens och bräder. Mot detta sätt att resonera skulle man ju kunna invända, att vir- kets värde ej kan vara mera än ett, eller gällande marknadspris, och att, hvad som vid bättre användning än den allmänt förekommande ut- Skogsvårdsföreningens tidskrift, Allmänna delen 1912. 31 438 OTTO HELLSTRÖM. öfver vanlig förädlingsvinst erhålles ur detsamma, ej ökar råvaruvärdet utan förädlingsvinsten. Men detta torde dock ej ställa sig så i prakti- ken, ity att den som kan erhålla ett bättre netto ur råvaran, nog i konkurrensen räknar med denna sin fördel och därför också allt emel- lanåt betalar ett högre pris för råvaran än den, hvilken högre föräd- ling ej står till buds. Och då erfarenheten visar, huru på mycket kort tid nya användningssätt för virke eller bättre metoder för dess tillgo- dogörande uppstå, skulle i alla fall, då olika virkesslags inbördes värde på detta sätt förändras, det åtminstone blifva omöjligt att fastslå ett sådant värde för någon afsevärd tid framåt. Att göra en flottningstariff så rörlig, att den skulle förändras för hvarje fluktuation i flottgodsets inbördes värde, torde ej vara praktiskt och skulle lämna rum för oaflåtliga tvister, när och i hvad mån juste- ring af tariffen skulle ske. Man har också åtskilliga exempel på, att i en flottled vissa som mindrevärdiga ansedda virkesdimensioner lämnats lindring i flottningskostnaderna på grund af sin mindrevärdighet, men att man mycket snart kommit till insikt om, att sådant virke haft an- nan användning än den, med hvilken man räknat, hvilket återigen för- anledt ändring i tariffen. Men därvid har det nog visat sig vara gan- ska svårt att rätta ett misstag, emedan de, som däraf haft nytta, ej för- summat att försvara, hvad de ansett vara sin rätt. Ofta talas om att en flottled är af lika natur och har samma funk- tion som en järnväg. Och härur vill man leda i bevis, att järnvägs- frakter och flottningstariffer böra kunna uppställas efter lika principer. Och, därför att vid bestämmande af fraktsatser för en järnväg olika varuslags värde få spela in, skulle samma grund för bestämmande af flottningsafgifter låta sig användas. Men man glömmer den väsentliga skillnaden, nämligen att flottningsföretaget arbetar kooperativt, och att dess administration går ut på att fördela en summa kostnader på dem som föranleda desamma, under det att en järnväg är ett aftärsföretag, som skall gifva en vinst till förräntning af däri nedlagdt kapital. På grund af den fundamentala olikheten i organisationen hos ett flottnings- företag och en järnväg blir hvarje jämförelse mellan deras sätt att be- räkna frakttariffer felaktig. Nu säger man, att skogsvården fordrar en, på grund af mindre- värdigheten, lägre flottningsafgift för gallringsvirke än för andra virkes- sortiment. Men är verkligen så fallet? Jag tror det ej. — Om för skogsvård är nödvändigt att gallra och från skogen bortföra gallrings- virke, då skall den som äger skogen vidkännas sin egen kostnad och taga risken, att gallringsvirket ej har värde eller t. o. m. kommer att höja hans kulturkostnader. Men ingen annan skogsägare skall betala PRINCIPER FÖR FÖRDELNING AF KOSTNADERNA I ALLMÄN FLOTTLED. 439 för honom. — Antag att jag är skogsägare och har gjort allt för att sätta min skog i produktivt skick. Jag har lyckats därmed, och jag skördar nu vinsten af min förtänksamhet och af nedlagda kostnader, i att jag kan uttaga värdefulla virkesdimensioner ur skogen. Men så ut- kommer en författning, som för att underlätta skogsvården bjuder, att mindrevärdigt virke skall njuta lindring i flottningskostnaderna. Detta betyder emellertid ej annat, än att en del af flottningskostnaden för mindrevärdigt virke lägges på det värdefullare. Min granne, som förut intet gjort för att gallra sin skog, börjar nu sådan gallring och — jag får betala en del af hans kostnader för flottningen, d. v. s. i själfva verket för skogsvården. Huru lång öfvergångstid man än satte, innan sådan författning skulle träda i tillämpning, skulle den dock aldrig kunna verka rättvist. Min tro är att skogsvård under de flesta förhållanden lönar sig och förmår betala sin egen kostnad. Skulle så vara, att en skogsägare har svårt att åstadkomma kapital för ändamålet, må då tillfälle beredas härtill på annat sätt, men ej så att genom lag exproprieras pengar af andra skogsägare. Som slutsats af mitt resonemang får jag sålunda fram att virkets värde ej får hafva inflytande på flottningskostnadernas fördelning. Enligt min tanke finnes, om man går till botten med frågan, endast en säker och rättvis grund för fördelning af kostnaderna för flottning, och den måste fortfarande likasom hittills vara flottningssvårigheten. I och med det flere virkesägare blanda sitt virke för att få det- samma framflottadt, ligger i sakens natur, att för ändamålet ett visst ar- bete skall för gemensam räkning utföras. Detta arbete består uti att möjliggöra flottningen, således anlägga flottleden, i att utföra flottnings- operationerna samt att administrera företaget. Då någon vinst på flott- ningen ej kan uppstå, blir en följd af arbetet endast vissa utgifter för gemensamt ändamål, hvilka skola fördelas på flottgodset på ett rättvist sätt. I och med det erfarenheten lär, att virke af olika dimensioner medför olika svårighet för sitt framflottande och olika grad af arbete, måste följa, att den summa kostnad, som skall uppdelas, också måste delas i förhållande till denna olika grad af arbete, af flottningssvårighet. Hvarje annat förfaringssätt leder därhän, att en virkesägares flottgods flottas fram mer eller mindre på annan virkesägares bekostnad. Ty det torde vara i ytterst få fall, som numera alla virkesägare i en flottled hafva sitt flottgods af så ensartad beskaffenhet, att förhållandena dem emellan af sig själft utjämnas. Jag har i likhet med många andra lutat åt den meningen, att man skulle kunna särskilja sådana allmänna kostnader för flottningen, som 440 OTTO HELLSTRÖM. alltid måste utgå utan afseende på virkeskvantiteten från dem, som äro beroende af det tillsläppta virkets mängd, för att sedermera använda olika debiteringsgrunder för de olika slagen af kostnader. Virke af lägre värde skulle därefter lämnas lindring i kostnader af den förra arten. Men då jag, som ofvar anförts, anser hvarje bestämning af olikhet i virkesvärde vara en synnerligen vansklig sak, och då det ofta kan påvisas, att såsom mindrevärdigt ansedt virke är förhållandevis dyrbart att flotta, och då slutligen ett särskiljande af kostnaderna på detta sätt lätt skulle kunna åstadkomma tvist mellan de flottande an- gående principerna för dylikt särskiljande och dessutom alltid föranleda ett tungt och ofta opraktiskt bokföringssätt, har jag stannat vid att alla kostnader böra fördelas efter samma grund. Att utröna flottningssvårigheten exakt är, som i det föregående be- rörts, förenadt med viss svårighet och att därför finna en tariff, som ger absolut rättvisa, kanske ej låter sig göra. Men att däremot uppställa en sådan, som ger rättvisa så nära det praktiskt taget är möjligt, låter sig helt visst utföras. Det gäller härvidlag att ej förtröttas utan att samla och bearbeta erfarenhetssiffror, till dess att målet är uppnådt. Det ligger då i sakens natur, att dylik bearbetning bör ske särskildt för hvarje flott- led, då förhållandena i olika flottleder äro och sannolikt äfven komma att förblifva väsentligt skiljaktiga. Och jag är öfvertygad, att man skall finna flottningstariffer, som, grundade på flottningssvårighetens inverkan, skola medgifva uttagande af gallringsvirke under sådana förhållanden, att det bär sig och dyme- delst- tjäna skogsvården. AXEL LÖF har i sin åberopade uppsats anvi- sat en väg, som åtminstone enligt hans uppfattning är riktig. Jag har, som af det anförda framgår, i denna uppsats afstått ifrån att analysera olika Zariffer för flottning. En sådan analys är onekligen mycket lockande och värd sin egen behandling. Jag bar ej heller upp- dragit någon skillnad mellan själfva flottningen och sorteringefi. Jag är dock af den mening, att kostnaderna för alla slag af flottningsarbete böra delas efter samma grund, svårigheten, äfven om det också under vissa omständigheter bör upprättas olika tariffer för delning af de kost nader, som åbelöpa själfva flottningsarbetet och de, som åbelöpa sorte- ringsarbetet. Som slutord vill jag kraftigt understryka, det man vid bedömande af nu föreliggande fråga under inga förhållanden får glömma, att huru än flottningskostnaderna fördelas, blir det i alla fall skogsägaren, som skall betala desamma. <:Industriidkaren, som köper virket på rot eller framdrifvet till vattendraget, räknar med den kostnad, som utgår för flott- ningen och minskar virkesvärdet framme vid fördelningsorten motsva- PRINCIPER FÖR FÖRDELNING AF KOSTNADERNA I ALLMÄN FLOTTLED. 441 rande. Ej minst af denna anledning bör flottningssvårigheten vara den enda rätta fördelningsgrunden för kostnaderna. MHvarje annan delnings- grund måste verka så, att en skogsägare kommer att åtnju'a otillbörlig fördel på annan skogsägares bekostnad. Svampangrepp på gran af Chrysomyxa ledi. Af J. A. AMILON. Under tjänsteresor inom Jockmocks och Pärlälfvens revir har jag iakttagit, hur granskogen i år uti ovanligt hög grad är angripen af Chrysomyxa ledi. Chrysomyxa ledi, hvars svenska namn är granrost eller hvitrost, tillhör rostsvamparnas stora grupp. Den torde förekomma i hela vårt land. En närstående art är Chrysomyxa abietis. Granrosten parasiterar växelvis å porsens blad samt granens barr. Af de senare angripas årets barr af svampmycelet, hvilket på försommaren delvis affärgar dem på så sätt, att regelbundna gula mot barrens längd- riktning vinkelrätt orienterade strimmor kunna iakttagas till antal af två till tre å hvarje barr. Under högsommaren eller i början af hösten förlora dessa helt och hållet sin grönska och antaga i stället en gulröd färg. Samtidigt visa sig högröda, omkring en millimeter långa och omkring en femtedel så breda, upphöjda åsar omgifna utaf ett hvitt uppstående och i kanterna oregelbundet upprispadt hölje. Dessa åsar äro sporanhopningar (se fig. 1). Sporerna mogna i midten på augusti och synas vid denna tid som rödgult damm ryka från träden. Det läg- ger sig ofta å sjöar och andra vattendrag och kan därstädes på grund af sin egendomliga färg lätt iakttagas, ofta uppsköljdt utefter stränderna. Angripna träd visa ett synnerligen karaktäristiskt liksom brokigt utseende, i det att de gulröda smittade barren bjärt afsticka mot de öfrigas grönska. Understundom verka emellertid träden alldeles gulröda. Å sådana platser, där svampen vunnit större utbredning, t. ex. inom yngre och medelålders rena granbestånd, kunna dessa senare förete den egendomliga anblicken af en gulröd skog, täckande stora arealer. I åsar beväxta med barrblandskog verka de smittade granarna som slump- vis utkastade större eller mindre gulröda färgklickar. En fullständigare beskrifning utaf granrosten, dess mikroskopiska artkaraktärer m. m. samt dess föregående uppträdande i vårt land åter- finnes i ROSTRUPS »Plantepatologi» samt i en afhandling utaf ALB. NILSSON införd uti »Tidskrift för skogshushållning». 442 J. A. AMILON. Granrosten förekommer allmänt hvarje år företrädesvis parasiterande å undertryckta, sjuka, döende eller med ett ord svaga och minder- värdiga individer. I år härjar den emellertid äfven fullt lifskraftiga och växtliga träd. För att bilda mig en objektiv uppfattning om angreppets omfång och styrka har jag utlagt trenne provisoriska profytor, för hvilka jag nedan skall redogöra. Å Jockmocks sockens allmännningsskog vid byn Niave å ungefär- ligen 67:de breddgraden tre mil sydost om Kvickjock och inom Pärl- älfvens revir uppräknades etthundra stycken granar i en ålder mellan 5—120 år, växande som underbestånd i haggbar tallskog. Af dessa voro nittioåtta stycken behäftade med svampen i fråga, hvaraf sextioåtta i så hög grad, att åtminstone hälften utaf årsskottets samtliga barr kunde beräknas vara dömda till undergång. I ett olikåldrigt granbestånd beläget inom Pärläfvens revir, norr om Kvickjock, och omkring femtio meter lägre än barrskogsgränsen samt ungefärligen två kilometer från denna granskades likaledes hundra slumpvis utvalda granar, och därvid befunnos nittiosex stycken vara svampangripna. I sammanhang härmed förtjänar omnämnas, att vid samma tillfälle svampen iakttogs förekomma på barrskogens yttersta utposter mot björkskogsregionen. Inom Jockmocks revir å Suddoks byaskog å breddgrad 66? 20' Gran- uppräknades samma antal granar i ett 20—50-årigt barrbland- barr, an- ” : : bestånd. Af dessa voro samtliga smittade af granrost och ipet af Chryso- extionio så svårt, att omkring trefjärdedelar utaf årsskottets ad barr synbarligen voro tillspillogifna. poeten I allmänhet ha unga och medelålders granar lidit mest, de äldre däremot mindre. Å plantor från två till tjugu års ålder ha ofta års- skottets samtliga barr iakttagits vara smittade och därjämte, särskildt å spädare plantor, äfven ett större antal andra barr. Å träd från tjugu till sextio års ålder synas i stort sedt omkring hälften af årsskottets barr vara angripna, under det att de öfriga äro fria från infektion. Den äldre skogen är mera motståndskraftig och angreppet torde å densamma omfatta endast årsskottets barr till tio och trettio procent. I stort sedt ökas trädens motståndskraft med stigande ålder. Granrosten, som i allmänhet torde vara en af våra mindre farliga rostsvampar, förorsakar emellertid innevarande år en afsevärd skada. En stor del af sådana yngre. plantor, å hvilka flertalet barr äro smittade, kommer säkerligen att dö, och andra mindre hårdt angripna blifva i hög grad hindrade i sin utveckling till lifskraftiga individer. Medelålders och äldre träd, hvilka genom svampangreppet förlora SVAMPANGREPP PA GRAN AF CHRYSOMYXA LEBI. 443 en del utaf sina barr, komma under innevarande, nästa och äfven därpå följande år att minska i tillväxten. Under 1912 års vegetationsperiod kunna de smittade barren ej ha funktionerat normalt och i tillräcklig utsträckning, om ens något, bidragit att bilda de ämnen, af hvilka årsringen uppbygges. År 1913 ha åtmin- stone alla svårare angripna barr affallit, hvaraf en minskning i tillväxten då själrklart blir följden. Årsringen under därpå följande år bildas emellertid till en stor del utaf de assimilationsprodukter, hvilka beredts under år 1913 och under vintern som reservnäring legat upplagrade i trädet. Alldenstund assimilationen under sistnämnda år på grund af barrfallet varit nedsatt, torde reservnäring ej kunna ha bildats i lika stor om- fattning som under normala förhållanden, hvarför en minskning i till- växten äfven under år 1914 kommer att äga rum. Svampangreppet kan måhända sträcka sin inverkan ännu längre fram i tiden, men å andra sidan är det väl antagligt, att träden genom ett rikligare bildande utat barr söka häfva dess skadliga inflytande. En tröst i olyckan är emellertid, att de växtliga och för skogs- mannen mera värdefulla granträden äro i mindre grad angripna än de öfverskärmade, undertryckta och svaga. Särskildt i granskog, uppväxt å mager jordmån och i sanka lägen eller som underbestånd i tallskog, har svampen härjat svårt. Orsaken till grankottens ovanligt rikliga förekomst detta år är en- ligt min mening att söka i klimatiska förhållanden. Den förekommer som förut nämnts normalt tämligen allmänt inom Jockmocks och Pärl- älfvens revir med angränsande trakter. Gynnad utaf den tidigt in- brytande, varma och torra sommaren har svampen kunnat utvecklas ovanligt kraftigt och därigenom uppnått sin nuvarande stora talrikhet. Det förtjänar i detta sammanhang påpekas, att en dylik ovanligt riklig förekomst en gång förut — jag vill minnas i början på århundradet — iakttagits i dessa trakter. Beskrifning häröfver finner man i den förut omnämnda afhandlingen utaf ALB. NILSSON. Suddok den 20 augusti 1912. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN, 1912, H. 9. STRÖDDA IAKTTAGELSER OCH NATURMINNEN. En ny oka för Alnus incana (L.) Willd. v. laciniata Callier. Ofvanstående varietet, som i hufvudsak öfverensstämmer med den form, som afbildats och beskrifvits i Skogsvårdsföreningens tidskrift 1905, h. 3, sid. 150—151 från Dalarna, Nås sn, Skansbacka, och af hvilken exemplar finnes i Riksmuseet (leg. JoH. AHLGREN comm. H. HFSSELMAN), har år 1910 anträffats på en lokal i Medelpad, nordvästra Hafverö socken nära den sydligaste delen af Öfverturingens by, där den redan förut observerats af landtbrukaren Öfver- gren. Endast ett träd, c:a 2 meter högt, fanns ytterst i ett alderbestånd, där det hade flera rotskott och kottar på enstaka grenar, hvilket torde böra särskildt framhållas, då dylika mutationer endast sällan fruktificera. Så är äfven förhållandet med ofvannämnda exemplar från Dalarna, hvilka äro ganska rikt kottebärande. Från dessa, som ha bredt eller smalt äggrundt lancettlika blad med inskärningar af halfva sidonervernas längd eller något längre, skiljer sig ofvannämnda form därigenom, att bladen, som äro mycket bredt lancett- likt äggrunda med en stundom rent rombisk omkrets, ofta hafva mer eller mindre sågtandade flikar. Denna form har af mig bestämts till f. pinnatifida Wc., till hvilken den enligt Vet. Ac. Handl. 1790, Tom XI., Tab. V dock ej hör. Däremot finnas i Riksmuseets samlingar under namn af f. laciniata CALLIER exemplar från Medelpad, Handsjö nära gästgifvaregården, 19'7/g05 leg. WiCKSTRÖM, hvilka höra hit. Då det nog ej torde vara möjligt att af dessa flikbladiga former finna fullt identiska exemplar, böra individen från Dalarna och båda Medelpadslokalerna, fast de förete åtskilliga afvikelser, kallas f. laciniata CALLIER. Hvilken diagnos denne auktor gifvit, har varit mig omöjligt att finna, antagligen är den väl synonym med v. /Zobata Larss. 1 L. M. NEUMAN, Sveriges flora, sid. 594, där denna var. beskrifves: blad parklufna. VG. Vrm. Under detta namn torde kanske alla former böra sammanfattas, som ej hafva pardelta blad, hvilket äfven synes vara rektor NEUMANS åsikt. Önskligt vore, att alla dylika träd omnämndes i våra tidskrifter samt åtnjöte lagligt skydd. Enligt uppgift af e. o. landskanslisten A. ÖFVERGREN har trädet omkring 1896 af honom upptäckts under pågående slåtterarbete, hvarvid det endast genom en tillfällighet räddades undan lien. Jordmånen är sumpig ängsmark med myrjord 1 öfversta lagret. Trädet, hvars ålder torde vara vid pass 20 EN NY LOKAL FÖR ALNUS INCANA. 445 år, har en höjd af 5 engelska alnar. Stammens omkrets vid marken är 9 tum. Skott uppkomma hvarje år och nå en storlek af 2—3 till 5—6 tum. Enligt mig välvilligt tillsända fruktificerande dvärggrenar med kottar synas dy- lika utbildas hvarje år. På den ena af dessa (1911) finnas endast tre, på den Alnus incana f. laciniata från Medelpad, Öfveturingen, Hafverö. andra nio, af hvilka toppen och en sidogren utbildat hvardera tre, alla med frön. Af dessa har jag i en kruka planterat några samt sändt återstoden jämte kottegrenarna till Statens Skogsförsöksanstalt. Min mening är att se, om det ur fröna utvecklade trädet äfven blir en /aciniataform. Styrsö den 20 dec. 1911. KARL B. NORDSTRÖM. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLM. DELEN, 1912, H. 9. Ytterligare några ord med anledning af jägmästare Anderssons »Ekonomiska principer»>. Uti tidskriftens aprilhäfte för innevarande år har herr A. infört ett svaro- mål på några af mig i decemberhäftet för 1911 införda reflektioner med an- ledning af hans på årsmötet 1911 hållna föredrag i ofvanberörda ämne. Herr A. åberopar i sitt genmäle den vid 1912 års möte förda diskus- sionen, men som jag beklagligt nog ej var närvarande vid detta möte, har jag väntat med att besvara detta genmäle, tills mötesförhandlingarna blifvit tillgängliga i denna tidskrifts 7:de häfte. Jag vill genast häfda, att allt hvad jag i denna sak hört och läst sedan den 24 mars 1911, ej förmått rubba min tro på att den skogshushållning, som ihållande ur den till skogsbörd afsedda marken förmår frambringa det största behållna utbytet af värderikaste skogsprodukter, är den — åtminstone från min sida sedd — riktigaste. Jag har ännu ej blifvit öfvertygad om att — för att taga ett exempel — det är bättre att åtnöja sig med en produktion af A. Kbm. per har värda m. kr. i stället för 2 A. Kbm. per har värda 2 A.Xm. kronor eller mera. Detta så mycket mera, som skogsarealens maximiyta är af naturen förut be- stämd och aldrig kan öfverskridas. Herr A. vill fatta sig kort, säger han, och det vill äfven jag, öfverläm- nande åt läsarekretsen att själf göra sina konklusioner. Jag anser mig därför endast behöfva gå i svaromål i de punkter herr A. upptagit till bemötande, i den tron att det som herr A. ej bemött, af honom lämnas obestridt. Först och främst vill jag då framhålla, att det med aldrig så god vilja varit mig, och troligen många andra, omöjligt att ur de af herr A. framställda teorierna och beräkningarna finna annat än att de nu gängse omloppstiderna — från hans synpunkt sedt — måste väsentligt modifieras för att skogshus- hållningen, enligt hans förmenande, skall blifva ekonomiskt bärig. Ett faktum är att omloppstiderna endast i ytterst få undantagsfall under- stiga 100—120 år. Herr A. säger att de nu i regel använda omloppstiderna ej äro förenliga med den af honom uppställda markräntelärans grunder, de borde sålunda ändras, hvilket i detta fall blir liktydigt med att de skola sänkas, men nu säger herr A. i sin sista uppsats, sid. 190. rad. 17 och följande nerifrån: »Jag har vid flera tillfällen visat, att afverkningsåldern för 5 3 räntabi- litet icke gärna kan understiga 60 år, men jag framhåller också att det en- dast är i undantagsfall en så låg omloppstid kan ifrågakomma, medan under normala förhållanden slutafverkningsåldern måste blifva betydligt högre, ofta långt öfver 100 år.» Detta påminner mig — mutatis mutandis — om det gamla ordspråket: Lef som jag lefver, men ej som jag lär. EKONOMISKA PRINCIPER. 447 Under diskussionen 1 vår (se tidskr. sid. 333) säger herr A. vidare: »för den gamla skogen gäller endast att finna en lämplig exploateringsplan baserad på en tidrymd nog lång att medgifva dess ändamålsenliga föryng- ring och hänsynstagande till möjligheterna för ungskogarna att under denna tid medhinna att ersätta de exploaterade skogarnas leveransförmåga.> Här häfdas sålunda af herr A. bibehållandet af den nuvarande afkastningens stor- lek, ehuru hans teorier kräfva skogskapitalets minskning, hvaraf ju blir en gifven följd att årsafkastningen äfven, åtminstone något, minskas. Jag kan ej se annat, än att herr A. härutinnan visar, att han drar sig för att praktiskt tillämpa, hvad han teoretiskt sökt bevisa. An vidare för- ordar herr A. (sid. 334) att under »närmaste 20 åren» nöja sig med 3'/, å 4 Z. Aro hans ekonomiska ledprinciper verkligen praktiskt genomförbara, hvarför då tumma på tiden för deras tillämpande? Kulminerar herr A:s lära i att vi skola slutafverka »vid en ålder af ofta långt öfver 100 år», så komma vi i praktiken mycket nära öfverens, men hvad tjänar då allt tal om finan- siell bärighet till, när dess målsmän i praktiken själfva ej följa sina teorier. Det är ett underligt tilltag att vilja låta påskina, det jag och mina me- ningsfrändér ej skulle fullt inse beståndsvårdens afgörande inflytande på skogs- hushållningens ekonomiska resultat, och det ser nästan ut, som om herr A. för egen del ville monopolisera beståndsvården. Däremot vill jag dock inlägga en kraftig gensaga, och upprepar jag hvad jag förut sagt, att det väl bör förutsättas, att de olika metodernas förfäktare hvar för sig äro lika tekniskt dugliga, ty enligt gängse språkbruk är där dock en skillnad emellan teknik och metod, hvilka begrepp herr A. (sid. 123— 192 afsats 3 nerifrån) synes sammanfatta. Å sid. 191 säger herr A., att jag ej tyckes hafva gjort klart för mig att produktionsvärdet och inköpsvärdet — om det tillåtes mig för enkelhetens skull att använda detta ord — »äro un- gefär samma sak». Jag får bekänna att jag fortfarande ej kan det. Herr A. förstår mig kanske om jag anför ett exempel. En 1-årig tallskog har — markvärdet oräknadt — kostat i anläggnings- kostnad 20—25 kr. per ytenhet, men jag tror knappast att skogsspekulanten uppskattar den till detta pris. Å andra sidan skulle ju kunna inträffa, aft den 120-åriga timmerskogen betingade ett högre dagspris, än hvad den dragit i produktionskostnader, äfven med kumulerade räntor. Jag kan sålunda i motsats till herr A. ej se, att produktionskostnaderna och realisationsvärdet äro samma sak. Aflidne professor M. PRESSLER har i sina teorier om finansiell skogshus- hållning aldrig talat om annat än att det är berättigadt, att skogen skall lämna ränta på sina produktionskostnader, förvaltningskostnader och markränta däri inräknade, men han har nogsamt aktat sig för att vilja basera skogshus- hållningen på en så svajande faktor som dagens salupris. För resten spelar ju räntefotens storlek en afgörande roll. Skola vi verkligen våga försöket att praktiskt tillämpa herr A:s och hans meningsfränders teorier, så borde vi först enas om räntefoten. För min del inser jag ej, hvarför en kapitalplacering i stort, som skogshushållningen är, skall pretendera så hög ränta som 5 2, då räntan i den internationella penningmarknaden ofta är nere i långt lägre be- lopp. Under diskussionen har länsjägmästaren A. NILSSON framhållit, att kul- turkostnaderna borde påföras skördekostnaderna och således ej kunde anses betunga en kommande skogsgeneration. Detta synes mig, ifrån markränte- 448 CARL VON SCHÖNBERG. lärans ståndpunkt, inkonsekvent. Har jag medelst afverkning frigjort skogs- kapitalet, så skall jag — om jag vill vara konsekvent — ej åter nedlägga detta eller delar däraf i skog, om jag ej är förvissad om att det inom längre eller kortare tid återkommer med kumulerade räntor. Framkommer jag med en teori och efter den vill reglera min hushåll- ning, bör jag också konsekvent efterfölja densamma och ej såsom herr AN- DERSSON tumma på dess hufvudsakligaste förutsättningar (sänka räntefoten efter behag eller utesluta t. ex. kulturkapitalet från de i hushållningen verksamma kapitalen), annars blir den påstådda teorien ej en på matematiska grunder hvi- lande princip, utan ett efter subjektiv uppfattning tänjbart hugskott. Mate- matiken låter ej tumma med sig. Att en hushållning, som nedsätter årshygget både kvantitativt och kva- litativt, skulle bereda större arbetsförtjänst åt befolkningen än den s. k. skogs- räntehushållningen, vill väl ingen på allvar vidhålla, äfven om det villigt medgifves, att kostnaderna per kb.-fot blifva större ju klenare sortimen- ten äro. Ett ensidigt beslagtagande för sin egen räkning af all yrkesskicklighet är det, när herr A. kallar markräntelärans skogshushållning för mera intensiv. Såsom betecknande för den tillit herr A. själf sätter till markränteläran ber jag att få anföra att han, -— då han opponerar sig mot de konsekvenser man drager ur densamma (sid. 346, rad. 6—11 upp) — själf kallar dem — åtminstone delvis och i vissa fall — för »tankeexperiment». Vi praktiska skogsmän trygga oss i allmänhet ogärna till sådana »tankeexperiment», hvilka alltid, såsom namnet anger, lämna resultatet ovisst. Jag kan ej annat än i sammanhang med detta uttrycka min förvåning, att ej de herrar, som så ifrigt förfäkta nödvändigheten af att skogen skall för- ränta sig och de i skogen verksamma kapitalen med 5 2, ej samtidigt löpa till storms mot hela vårt svenska landtbruk? Eller tror herr A. verkligen, att det finnes ett nämnvärdt antal landtbruk, som den dag i dag är lämna 5 & på inköpspriset? I så fall skulle jag vilja rekommendera herr A. att närmare taga reda på dessa förhållanden. Personligen tvekar jag ej att uttala den åsikten, att det ej finnes 5 2 af svenska landtbruk som lämna 5 2 på inköpspriset och andra i landtbruket bundna kapital, såsom lefvande och dödt inventar m. m. Hvarför uppammas då detta landtbruk med all gevalt, fast det inte en- ligt herr A:s finansiella principer är »bärigt»? Mäånne kanske orsaken ligger däri, att de allmänna lagar, som sägas vara gällande för en hushållning, dock i vissa undantagsfall tåla vid någon modi- fikation? Än vidare: Herr A. vill lösgöra det skogskapital, som ej lämnar 5 & ränta, för att placera det i industrien. Ar då herr A. fullt öfvertygad om, att i industrien placerade kapital i regel lämna 5 2&Z? En hel del aktieägare i industriella företag skulle allt vara glada, om denna tro vore en verklighet, och det må ej förtänkas mig, att jag drar mig för att ur skogshushållningen lösgöra större delar af dess virkesförråd, för att placera köpeskillingen 1 in- dustriella företag, hvars räntabilitet ej alltid är fullt betryggad. Minska vi skogskapitalet och i följd däraf årsafverkningen, så förminska vi också möj- ligheterna till existens åtminstone för trävaruindustrierna — och med dem samarbetande — och minska vi afverkningen med 40, eller låt vara endast EKONOMISKA PRINCIPER, 449 20 4, så minska vi möjligheterna till arbetsförtjänst i lika hög grad för våra skogsarbetare, hvilket väl ej är ett remedium emot emigration. Att skogsafkastningen genom lämplig beståndsvård kan höjas och att många underlåtenhetssynder härutinnan begåtts, det bestrider jag ej — men det har ej med denna sak att göra, ty jag upprepar att man väl bör kunna förutsätta samma praktiska skicklighet i yrket hos såväl den s. k. markränte- lärans anhängare som hos dess motståndare. Det är ett mycket genialiskt drag att kalla den teori man förfäktar med det vackra namnet markränteläran, då man därigenom — åtminstone med ordet — stämplar dess motståndare till sådana, som ej hålla på räntebiliteten (herr A. har t. o. m. påstått, att jag skulle förordat att hålla skogsägare i ett visst okunnighetsstadium, en beskyllning, som jag verkligen ej aktar mödan att gendrifva, då ett sådant yttrande aldrig af mig fällts), men det torde dock ännu återstå att praktiskt bevisa, att herr A:s läror hålla hvad han lofvat med eller utan tumning på desamma. Jag ber slutligen få påminna om den gamla sanningen »Grau, lieber Freund ist alle Theorie, doch grän des Lebens frisches Baum». Ehuruväl jag i detta svaromål endast sökt beröra de af herr Andersson mer eller mindre konsekvent förfäktade teorierna, så vill jag dock slutligen äfven beröra ett par uttalanden af professor HECKSCHER, som jag ej riktigt kunnat komma på det klara med. Herr professorn säger, då han talar om kapitalfördelning (sid. 320): »Om vi lägga för mycket kapital i en näring måste resultatet blifva mindre kapital för andra näringar.» Detta kan jag ej riktigt sätta mig in i eller, om man så vill, förstå. Till att börja med står väl striden på sätt och vis om huruvida verk- ligen för mycket kapital är bundet vid skogen, och då ett lands kapital ej är konstant utan tvärtom år efter år ökas, är det ej sagdt att den ena nä- ringsgrenen har för litet kapital äfven om den andra skulle hafva för mycket. Än vidare jämföres på sid. 326 skogshushållningen i viss mån med järn- vägarna, Jag dristar mig häraf framdraga ett bevis för att en teoretiskt aldrig så väl begrundad sats i praktiken kan föra till underliga konsekvenser. I fråga om skogshushållningen häfdar nämligen professor H., att det däri bundna kapitalet, som ej lämnar vanlig affärsränta, bör — låt vara endast så småningom — frigöras, och att det en gång frigjordt, ej vidare bör bindas 1 ett nytt skogskapital, som ej bär kumlerade affärsräntor. Nu finnas många järnvägar, som knappast bära driftskostnaderna, långt mindre lämna affärs- ränta på anläggningskapitalet m. m. Konsekvent skulle man således söka frigöra dessa enl. »markräntelärans» principer ej tillräckligt fruktbärande ka- pital — låt vara så småningom — och sedan de en gång frigjorts ej vidare binda dem vid samma oräntabla företag. MNödvändigtvis skulle detta leda därhän att en hel del järnvägar inom längre eller kortare tid finge nedläggas. Men hvad skulle väl detta hafva för följder för landets näringslif i öfrigt? Det må ursäktas mig, om jag i den af professor H. själfgjorda, nu anförda jämförelsen har tyckt mig finna ett bevis för att markränteteorien ej i alla afseenden kan anses vara utslagsgifvande inom skogshushållningen och där- med jämnställda näringar, hvilka helt visst, synes mig, kunna bedrifvas till gagn för hela landet, äfven om de ej omedelbart lämna full affärsränta på i dem bundna kapital. CARL VON SCHÖNBERG. Skogsutställningen i Halmstad 1912. Som ur dagspressen framgått firade Hallands läns hushållningssällskap 1 början af juni detta år hundraårsdagen af sitt instiftande. Till högtidlig- hållande af nämnda epok i sällskapets tillvaro hade detsamma jämte lands- tinget inbjudit länets jordbrukare och kreatursuppfödare till landtbruksmöte i Halmstad den 13—17 juni. De produkter af både lefvande och indust- riella alster, som här visades, gjorde tydligt klart för hvarje utställningsbesökare, att Halland för närvarande intager en framstående plats bland landets jord- bruksidkande landskap. Med kännedom om länets i förhållande till totalarealen ringa ytvidd brukad jord (34,6 2) framträder detta förhållande än skarpare, och hushållningssällskapet kan med heder bära omdömet, att dess upplysnings- arbete i ej ringa mån bidragit till det vackra resultat, hvarpå mötet visade ett eklatant prof. Af särskildt intresse för denna tidskrifts läsare torde vara en liten redo- görelse för den skogsutställning, som äfven inrymdes å sommarens landtbruksmöte 1 Halmstad. I enlighet med skogsvårdsstyrelsens uppgift, att väcka och hålla vid lif intresse för skogsvård, tillhandagå befolkningen med råd och upplysningar an- gående kulturmetoder, val af trädslag, beståndsvårdsåtgärder och virkets ända- målsenligaste tillgodogörande, hade sålunda under länsjägmästaren frih. GUSTAF PrrEirFS ledning af skogsvårdsstyrelsen anordnats en utställning af redskap, modeller, grafiska framställningar och fotografier från skogen, som på ett lättfattligt och instruktivt sätt belyste ofvannämnda önskemål. Å ett c:a åttio kvadratmeter stort område beläget strax framför den åt skogsutställningen uppförda paviljongen hade sålunda anordnats ett halländskt ljungfält, uppdeladt i tvenne afdelningar. Den större af dessa utvisade en väl utförd plantering af å den högre markboniteten 2- och 4-årig omskolad gran och å den sämre 2-årig tall i 1,2 m. kvadratförband. På den mindre arealen syntes en skogsodling sådan den ej bör vara med dåligt utförd mark beredning, men för högt eller för djupt satta plantor, med ej tillräckligt 451 2 HALMSTAD I19I I SUTSTAÄLLNINGEN 3 SKOC Pfeiff, 1910. Fot. G. Halland. Mellby, å flygsandsfält. tallskog Ore -årig 60 1910. eiff, f GEP Fot. Forups socken, Halland. 120-årig granskog från I100- 2. Fig. 452 CARL-FILIP RODIN. fyllda gropar och plantor 1 oriktiga lägen — allt vanliga fel, då skogs- odlingsarbetet ej skötes af samvetsgrann och kunnig ledning. Detta miniatyrljungfält gaf en ypperlig verklighetsbild och torde mer än tryckta broschyrer om kulturmetoder och deras utförande ha bibringat besökaren en rätt insikt om skogsplanteringars utförande. I sammanhang härmed kan nämnas, att den vanligaste skogsodlingsmetoden inom länet numera är plan- tering, medan förr sådd oftast ägde rum. Denna kulturmetod betingas af marktäckets beskaffenhet, ljungen, som fordrar dyrbarare markberedning. Plan- teringen är också gifvetvis mindre utsatt för åverkan och naturkalamiteter än sådden, hvilken också omöjliggöres på grund af rådande höga fröpriser. Den grafiska framställningen å fig. 4 åskådliggör förhållandet mellan plant- och fröut- delningen åren 1905—12. En mindre plantskola med årssådder af tall, gran, björk, ek, bergtall, silfvergran och sib. gran finna vi å den södra sidan af Fig. 3. Blädningslucka i barrblandskog. Fot. G. Pfeiff, 1912. det åt skogsutställningen upplåtna området. Likaså 1- och 2-åriga oom- skolade och omskolade plantor af ofvannämnda trädslag, utvisande den för de speciella trädslagen lämpligaste tiden för omskolning och det: ändamåls- enligaste afståndet mellan resp. slag af plantor. Under skogsvårdsstyrel- sens verksamhet (1905—12) ha tallplantor kommit till större användning än gran på grund af tallens större lämplighet för den halländska skogs- marken — den magra ljungheden. — I ganska stor utsträckning företages äfven plantering af bergtall å flygsandsfälten. Med sina markförbättrande egen- skaper och anspråkslösa behof af näringsämnen är detta trädslag synnerligen lämpligt för bindande af den näringsfattiga, fina flygsanden. Sedan den första SKOGSUTSTÄLLNINGEN I HALMSTAD. 453 generationen utgjorts af bergtall, kan med stor fördel ett annat ur teknisk och ekonomisk synpunkt mervärdigt trädslag, exempelvis gran, uppdragas å den sålunda förbättrade marken. Bland andra utställningsföremål i det fria lade man märke till en stub- brytningsmaskin, som i prisbillighet och arbetseffekt troligen ännu ej är öfver- träffad och därför säkerligen har marknaden för sig. Sättet att anbringa och manövrera apparaten demonstrerades å ett par å området »planterade» tall- stubbar. Dess praktiska användbarhet 1 öfrigt har konstaterats vid uppluck- ring af skogsmark i och för själfsådd, stubbrytning för tjärbränning, vid odlings- företag, där den fullständigt befriat jorden från rötter, så att plöjning omedel- bart kunnat verkställas, vid väganlägg- ningar och vid flera andra tillfällen, då en lätt-transportabel »kraftmaskin» varit af behofvet. »Extraktor», som stubbryta- ren benämnes, lär enligt uppfinnarens — Ä | oss 0 ÖRATISUTDE NING A. WIKLUND, Mora — utsago kunna ma- JG növreras af två man, som bryta, grof- 2] puautor klyfva och upplägga 14 kbm. (löst mått) FYRS'RON mom stubbved pr dag. Apparaten tillverkas [me af Karlstads Mek. verkstad och försäljes fo i. genom uppfinnaren och konsul W. M. oj 3mn. DJURLING, Sthlm. Den betingar ett pris af 225 kr. komplett, och torde detsamma IF ej få anses högt, då stubbrytarens lätt- handterlighet (kan bäras af en man), stora arbetseffekt samt ringa driftkostnader tagas med i räkningen. Apparaten är närmare omnämnd af jägm. G. SCHOTTE i en beskrifning öfver landtbruksmötet i Öre- bro förliden sommar. En i half naturlig storlek utförd »tjär- dal» visade tillvägagångssättet vid tjär- omill. i om | i N 4 400 | mv Så Sem : Eg MFA bränning. I Halland är tjärbrännin- Fot. förf. gen ej använd, icke ens för husbehof. Fig. 4. Gratisutdelning olika år af plan- En god inkomstkälla skulle säkerli- tor och frö. gen härigenom beredas äfven i detta landskap, då råmaterialet för tjärbränning — tallstubbar — finnes godt om, och ofvannämnda stubbrytningsapparat möjliggör deras brytande med eko- nomisk fördel. På tvenne slag af virkesbesparande stängsel och dessutom den sedan gammalt i Halland förekommande »skeagärdesgården» visades äfven prof. Dess bättre har man mångenstädes öfvergått från denna senare ovaraktiga och virkesödslande gärdesgård (kostnad c:a 44,15 kr. pr 100 m.) till de vid mötet utställda af ståltråd: Herkulesstängslet (kostnad c:a 45 kr. pr 100 m.) eller 2 ståltrådar och en klufven granslana öfverst (kostnad c:a 29,60 kr. pr 100 m.). Bland transportmedel för skogsprodukter märktes en »getdoning», å hvilken dock måtten voro för knappt tilltagna, liksom smidet syntes väl klent. Det var tydligen ej någon äkta värmländsk getdoning, som fått tjäna till förebild. En vagn för skogsprodukter, från J. M. THULIN, Skillingaryd, med 8 em. hjul- Skogsvårdsföreningens Tidskrift, Allmänna delen, 1912. 32 454 CARL-FILIP RODIN. skoning, och som betingade ett pris af 92 kr., syntes solidare gjord. Dylika vagnar äro särdeles användbara i dessa trakter med deras ofta snöfattiga vintrar. En s.k. trebankarsläde af den förr vanliga typen i Halland, men numera blott ZBkoasodling å dfverläåtna marker = Sjäpheltiverad + Skogsodlad mark 1907 1908 1909 1910 94 1912 SER 202,sHektar 395,, Hektar I66,. Hektar 3689Hektar 326 Hektar 1873 Hektar 30l,eHektar Fig. 5. Under åren 1906—1912 till skogsvårdsstyrelsen för skogsodling öfverlåten mark. ägande kuriositetsintresse, återfanns också bland transportmedlen. För markbered- ning af hyggen för själfsådd utställdes en s. k. finnplog, hvars förträffliga egen- skaper ju äro kända och uppskattade i mellersta delarna af landet, men som blott under det sista året och genom skogsvårdsstyrelsens försorg varit i an- vändning i Halland, där den dock mottagits med förtroende och till fullo upp- skattats af flera skogsägare. Skogsvårdsstyrelsens ordförande kapten SEB. THAM å Susegården utställde Ez Hede lkostnad för skvgsodling, per bektar. ÄR rr — Fot. förf. Fig. 6. Relativa förhållandet mellan plantörs- och arbetskostnad. bl. a. sågtimmer af lärk (L. eurepea) och silfvergran, hvilka med sina grofva dimensioner visade prof på dessa trädslags trifsamhet i Halland. Dessutom hade Susegården en liten mönsterplantskola med en hel del barr och löf- trädsplantor såsom tall, gran, bok, ek, silfvergran, hvitgran, kalifornisk lönn, akacior m. fl. Sperlingsholm, MHjulebergs, Sannarps och Vallens gårdar visade genom fotografier, tagna före och efter utförda beståndsvårdsåtgärder, afskärningsytor å trädstammar m. m. skogsskötselns ståndpunkt å några af de större egendomarnas SKOGSUTSTÄLLNINGEN I HALMSTAD. 455 skogar. Man fäste sig särskildt här vid en skifva utsågad ur en jättestor gran. Trädet, hvarur den tagits, innehöll icke mindre än 400 kbf. och gaf vid apte- ringen 15 st. 3,5 m. stockar. Denne bjässe växte på godsägare Kuylenstiernas marker i Torup. En ut- vald samling vackra rådjurs- och älghorn, härrörande från djur, som fällts inom länet, gaf ett litet prof på jaktens ståndpunkt. Genom 12 st. grafiska framställningar åskådliggjordes skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Fig. 5 visar den under åren 1906—12 åt styrelsen öfverlåtna kalmarken, som genom dess försorg försatts i skogbärande skick. Fig. 6 visar det relativa förhållandet mellan plantörs- och arbetskostnad pr skogsodlad har; medelkostnaden har utgjorts af kr. 47 under år 1911. Ett sammandrag öfver af rikets skogsvårdsstyrelser år 1910 använda plantor återfinnes å fig. 7. Inne i paviljongen märkes vidare en samling kottar dels dugliga dels odugliga för Af rikels IS kogsvårdsstyrelser em sä använda plantor 1910 ER Fot. förf. Fig. 7. Af skogsvårdsstyrelserna användt plantmaterial, klängning samt profver å tall-, bergtall- och granfrö med vingar och afvingadt. Prof på af svampar angripna träd jämte skador, förorsakade af ekorre, hare, rådjur och älg utställdes äfven, samt dessutom en samling synnerligen vackra biologiska grupper öfver skogens viktigaste skadeinsekter (från W. Schliter, Halle a. S.) jämte kortfattad uppgift om den skada dessa utöfva. Väl tagna skogsfotografier från olika trakter af länet gåfvo slutligen åskådaren en upp- fattning om olika beståndstyper, och sätten för deras skötsel. Figurerna 1—3 utgöra prof å dessa. Skogsutställningen omfattade äfven en intressant virkesafdelning med bl. a. massaved, prima och sekunda, bjälkar i olika dimensioner, som jämte prop- sen är en för Halland stor artikel. För att demonstrera propsens användning utställde firman Love & Stewart, Ltd, Glasgow en grufgång, utförd i naturlig storlek med svensk props, på olika sätt behandlad, kapad och' sågad, såsom takmaterial, väggbeklädnad, vägg- och takstöttor samt grufsleepers. 456 NOTISER. Som slutord om skogsutställningen i Halmstad 1912 må sägas, att den ej blott för fackmannen var intressant och undervisande — synnerligast genom frånvaron af onjutbara tabeller — utan äfven bland den större allmänheten af besökare vann förståelse och intresse. CARL-FILIP RODIN. NOTISER. Skogsaccisen för år 1911. Enligt till finansdepartementet nu inkomna uppgifter å taxeringen för skogsaccis är värdet å rot å det virke, som 1911 afver- kades i och för försäljning i våra skogar 98,633,764 kr. och den med anled- ning däraf beräknade skogsaccisen uppgår till 1,924,316 kr. Afverkningarna för försäljning fördela sig i de olika länen på följande sätt enligt taxeringsuppgifterna: Län Taxeradt Uträknad värde skogsaccis STOCKHOlMIS Vy operns ssd sad sked es ks SE SR ATEA 1,758,482: — 34,157: 04 LÖT DN OLSEN RN SR RR sn BA SA BS NAN OS 2,036,882: 36 38,860: 22 SÖ LELAND LANAS Fe 1 Ek kaR sr ee BEA AR ARA AR LIN 2,296,974: 92 ++«45,684: 49 OÖStEr 2 OLAS) 226 Cons rde EN dor Ra od St RE ESR SRA AAA 3,481,080: — = 69,412: 40 MÖTIEOD (SS a aa ss dela ko ef RSS SES AR ARSA ENA 3,002,7.EINOG) 455023 KTORODERE 52 or da oe oe BNI Lödde BAER NR ANN RN 3,348,310: 14 066,570: 32 1 (SEEN ba4 Ne ASA RAR LA 0 IA AN mA åa Marble kåk dad 4,050,819:83 +s80,890: 68 (SOLA SAS 5 mr See SNR dr I DE Af RSA SARS SR ERE 250,520: 77 4,963: 93 BIEN €! 0003 eb org SRS S SAR se ehe ALGER ERE 388,428: 97 7,707: 63 IKERIS TITS ta ÅS Yster ass AE ER Sr AS SLE KR UR ENATOR 1,022,107: 82 20,427: 60 NIT O USSR er Sa Adera NA ANNES RSA et 206,251: IO 5,858: — Its Fed UF oN 8 [bv ARENA DA SN BREES RRD rs NR fak nd RR SS GOES 319,487: 23 6,383: 29 (FÖFeD OT AKD CDENB Ol US) SAS SA ANAR SEAN SE 331,214: 52 6,619: 78 ATTSD OT SE dör u ser ASA de ekdek Soi re ST as R Re AASE 3,485,149: 41 = 69,324: 37 [SJ ENN I0 GRE ESA sor sg AR Ar ANS FS, OS 35,02 5: 23 YEN 9021 [2 1 06 [SRA NDS SR RR ann R SE Oo Es 10,181,257:— =—107;718: 34 ÖTE BIO RSS, EN ED ERNA Rel. EDEN 3,789,543: — = 75:7900250 VASA GD LAN USE seas ee sk Er SR SSE CSN ANA NO AKA NEGRER 3,151,090: 43 49,390: 10 FR OpPPALD EIS SA me ccsbrev astra seknes ven dse rök sr Eee 8,2806,920:— 144,353:T (Cha (2) 010) Th EN NR me fe Så ÄR SRS SA RA . 10,260,1005 — — 203;0T5340 MASterno nd än US seas Fas SfE rg oe ARE RER mas NR SEN 12,185,983:— 243,586: 36 Jämtlands os 20 öres SERA TRA RNE I12,122,798: 77 243,378: 82 VIÄSterb Ole SoA Ao dr SAR ära a ons T ASS RS RE VEN 9 6,607,244:— =:131,615: 87 Norrbottens 3,405,268: 67 67,789: 11 Summa kr. 98,633,764: 97 1,924,316: 07 Topptorka på granen. Under senare tid har flerstädes i landets södra del uppträdt en sjukdom på granen, hvilken yttrar sig däri, att ett längre eller kortare stycke af toppen förlorar sina barr och torkar. Denna sjukdom, NOTISER. 457 som förut haft ett mera sporadiskt uppträdande, har under innevarande år nått en omfattning och en spridnirg, som gjort, att den i hög grad blifvit föremål för den skogsintresserade allmänhetens uppmärksamhet. Undersöker man sjukdomssymptomen närmare skall man finna, att det sista samt vanligen äfven ett stycke (understundom hela) af det näst sista årsskottet är torrt och sprödt. Omedelbart nedom de döda delarna kan man dessutom oftast iakt- taga ett starkt kådflöde, hvilket utgår från sprickor i barken på den därstädes vanligen något ansvällda stamdelen. För öfrigt är att observera att det aldrig är det under året utväxande skottet, som angripes; det torkande årsskottet till- hör nästföregående vegetationsperiod och har alltid nått fullständig mognad, innan det dödas. Så vidt man nu kan se, förorsakas sjukdomen af en hittills icke närmare känd svamp. Då topptorkan i den form, under hvilken den för närvarande uppträder, obestridligen fått en viss betydelse ur beståndsvårdssynpunkt, har en utredning af densamma påbörjats vid Skogsförsöksanstalten. För erhållande af närmare upplysningar om sjukdomens förekomst och utbredning ha frägecirkulär blifvit utsända till skogspersonalen i södra och mellersta” delarna af landet. Skogs- intresserade personer i öfrigt, som iakttagit denna sjukdom och äro villiga att lämna medelande om densamma, kunna härför rekvirera blanketter från Statens Skogsförsöksanstalt, Stockholm 5. För att vara af nytta vid en kommande bearbetning böra svaren ha influtit före den 1 december innevarande år. TORSTEN LAGERBERG. Läroböcker i skogshushållning och skogsvård. Direktören vid K. skogsinstitutet, A. WAHLGREN har jämte folkskolläraren JOHAN AUGUST STRANDBERG 1 Nykvarn, Turinge socken anmodats att verkställa utredning af i statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för den 26 april 1912 om- förmäld fråga rörande åtgärder för åvägabringande af läroböcker och plansch- verk angående skogshushållning och skogsvård. EKONOMISKT. Hellefors bruks aktiebolag. Såsom styrelseledamöter i stället för hrr L. L. Li- berg och J. A. Swartling hafva inträdt universitetskansleren, grefve Fr. Cl:son Wachtmeister och bruksdisponenten O. W. E. Risberg å Hasselfors. Kopparbergs och Hofors aktiebolag. Å aktiekapitalet har inbetalts sammanlagdt 15,000,000 kronor. Wargöns aktiebolag. Såsom styrelseledamot i stället för L. G. Grevilli har in- trädt bankiren A. A. Berg i Djursholm, Till suppleant i stället för Claes Sandels har valts kaptenen A. IL. A. Sjöstedt i Uppsala. Den 10 och 30 maj 1912 antogs ny bolagsordning, innefattande bland annat följande ändringar i den förut för bolaget gällande ordningen: Bolaget har till ändamål att bedrifva pappersindustri med i samband därmed stående näring samt annan industriell verksamhet. Aktiekapitalet skall utgöra lägst 2,000,000, högst 6,000,000 kronor. Styrelsen har sitt säte å Vargön, Västra Tunhems socken af Älfsborgs län, 458 EKONOMISKT. Sveriges utförsel af trävaror och pappersmassa. | Jan.—-Augusti 1908 1909 | 1910 1911 | 1912. HI | | | Trävaror : I K oarbetade, bilade eller sågade; af furu eller gran: Som Som; lön ns OM DER | timmer och mastträ af minst 25 cm... to, 100] 13,300 19,200 10,600) 16,200] spiror, timmer och mastträ af mind 146,200] 170,500) 143,700 126,000] 118,100) bjälkar af minst 20 cm. tjocklek 21,500] 20,800] 25,600 35,200 i32,200] sparrar (af mindre tjocklek) 205,0c0 249,800 224,700 189,900 215,900) syllar (sleepers) ........ 51,000] 29,990] 30,300] 25,000] 49,300 grufstolpar (pitprops)... | 416,300] 272,100] 346,700| 330,400/ 312,000 plankor och bräder, ohyflade, 21 cm. och där- I | öfver breda : af furu.. 352,000 292,500) 345,200| 320,000] 364,400 | > gran... | 101,300 75,490 97,600 93,200 120,800 battens och bräder, ohyflade, 15—21 cm. breda: ER aa re 475,400) 392,100) 493,000 481,20C 554,600 > gran... 299,100 225,900) 292,100 249,600) 315,000 battens, scantlings o. bräder, ohyflade, under 15 cm. breda: af furu... 371,900 336,200 438,200 449,700 494,500 > gran .. sec 362,800 279,900 367,800] 359,900! 373,300 bräder, hyflade, 21 cm. och däröfver breda : af furu 14,800] 11,800 15,600 12,600] 10,200) > gran| 18,900] 15,300 15,900 13,700j 12,700 bräder, hyflade, 15—21 cm. breda: af furu... | 82,100] 77.490 120,600/ 116,800 100,600/ » gran, | 89,600) 52,300 87,800] 104,000] 741900) bräder, hyflade, under 15 cm. breda: af furu......| 37,390 39,600) 49,300] 54,60c) 62,100 > gran 57,800 39,600 57,200) 52,900] 52,400/ bräd- och plankstump ..... 182,700| 154,800 152,300 183,400 151,800 lister, läkter och ribbor 36,400 37,800 42,800 44,300 37,590 takspån och takstickor.. 11,434,000 lådämnen, sågade ... — 100,100 > hyflade 24,800 staf, sågad, annan... -— — — — 49,300 | arbetade: snickararbeten etc. : Kr. Er. | Kr. Kr. Kr. byggnadsmateriel (dörrar, fönsterramar m. m.)...| —3,090,000] 2,896,000] 3,713,000) 3,838,000) 3,641,000 alla andra slag 1,359,000] — 1,253,000] 1I,174,000] 1,322,000) = > > 2 => = Pappersmassa (trämassa) : Kg. Kg. Kg. Kg. Eg. kemisk, torr ..|196,852,000|192,722,000|/263,963,000c|298,456,0001339,150,000 » våt 23,054,000)] 18,121,000| 28,465,000) 25,945,000| 30,375,000! mekanisk, torr . 33,831,000] 27,974,000) 28,831,000) 32,940,000) 32,;437,000 ? våt | 71,107,000] 59,795,000/104,070,000] 111,437,000] 130, 110,000) Fråga huruvida råmaterial, som tillverkas och användes för pappersindustrien är att anse som sådan trämassa, hvarför skogsvårdsafgift skall erläggas. K. Domänstyrelsen, har haft att afgifva underdånigt utlåtande i anledning af de be- svär, som Sälboda Aktiebolag, Koppoms pappersfabriks A.-B., Bäckhammars nya A.-B. m. fl. anfört öfver Konungens bfdes i Värmlands län beslut den 21 mars 1912 med föreläggande för klagandena att afgifva sådan inlaga, som finnes föreskrifven i $ 12 af kungl. kungö- relsen den 4 juli 1910 ang. skogsvårdsafgifter, hvarvid klagandena framhållit, att de ej pro- ducerat trämassa, utan att det råmaterial, som tillverkades och användes för papperstillverk- ning, ej vore att hänföra till sådan trämassa, som med lagen af den 4 juli 1910 afses att beläggas med skogsvårdsafgift. K. bfde i Värmlands län hemställer om besvärens ogillande under åberopande af de skäl, hvarpå föreläggandet grundats, enligt i ärendena förda protokoll, hvaraf framgår, att bolagen uraktlåtit att erlägga skogsvårdsafgift för den trämassa, som bolagen tillverkade i och för den af bolagen bedrifna pappersfabrikationen, och att Eders Kungl. Maj:ts befall- ningshafvande funnit den af bolagen tillverkade råvaran vara af beskaffenhet, att skogsvårds- afgift därför bör erläggas. Under åberopande af den utaf Värmlands läns skogsvårdsstyrelse uti skrifvelse till Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet den 19 februari 1912 i målet lämnade utredning anför Domänstyrelsen följande. EKONOMISKT. 459 För målets bedömande synes det i första hand vara af betydelse att utreda, hvad som förstås med trämassa. Af de redogörelser, som finnas tillgängliga angående beredning af sådan massa, kan inhämtas, att med trämassa förstås ett fibröst ämne af vedceller. En re- dogörelse för framställning af trämassa slutar vanligen därmed, att ämnet är färdigt i vat- tenrikt tillstånd. I detta afseende får styrelsen åberopa Uppfinningarnas Bok, VIII bandet, Stockholm 1900, sidan 121 och följande. Den sålunda erhållna trämassan kan antingen direkt användas för tillverkning af papper eller papp, hvilket varit det ursprungliga i vårt land, eller ock undergå vidare behandling såsom trämassa. Det förra sker vid pappersbruk, som själfva tillverka sin såsom råvara använda trämassa, det senare vid tämassefabriker, som ha tillverkning af sådan massa till slutprodukt. Redogörelsen för den starkt vatten- haltiga trämassans vidare bearbetning vid trämassefabrikerna för att erhålla slutprodukten, t. ex, torr trämassa, ingår ej i Uppfinningarnas Bok, enär förfarandet härvid framgår af framställningen om trämassans bearbetning för erhållande af papper eller papp, därvid trä- massan likväl blandas med vissa andra ämnen, hufvudsakligen lim, hvilket ej sker, då trä- massa framställes såsom slutprodukt. Denna slutprodukt, som sålunda utgöres af vedceller utan särskildt bindämne, har i regeln genom sammanpressning erhållit form af tjockt pap- per eller papp. I torrt tillstånd, torr trämassa, kan den ock få samma användning som papp. Däraf kan nämligen tillverkas kartonger m. m. I följd häraf fordras fri införsel till vissa länder af sådan trämassa, att den skall vara perforerad eller genom stift delvis sönder- rifven, så att den icke kan ersätta papp, utan endast användas såsom råvara för tillverkning af papper, papp m. m, Af hvad sålunda anförts torde framgå, att begreppet trämassa icke är bundet vid nå- gon viss yttre form af det fibrösa ämne, som är framställdt af trä, lika litet som t. ex. be- greppet socker är bundet vid formen af en kon, fyrkantiga stycken o. s. v. Vid handel med trämassa ha emellertid utbildats två termer, som äro allmänt kända och fördenskull måste i lagstiftningen användas vid bestämmande af bland annat skogsvårdsafgifternas be- lopp för trämassa. Dessa termer äro torr och våt trämassa. Den förra är fullt lufttorr och kan sålunda lagras å torr lokal utan att i väsentlig grad afgifva eller upptaga fuktighet. Den med termen våt trämassa betecknade massan beräknas innehålla så mycket vatten, att den vid uttorkning till torr massa förlorar halfva sin tyngd. I kungl. förordningen den 4 juli 1910 angående skogsvårdsafgifter hafva de båda kända termerna torr och våt trämassa upptagits såsom mätare för skogsvårdsafgiften å trä- massa. Så vidt Domänstyrelsen har sig bekant funnos icke några andra härför lämpliga termer. Å den vida öfvervägande delen af i landet framställd trämassa kan ock direkt till- lämpas de nyss angifna båda begreppen, och de motsvarande beloppen för skogsvårdsafgif- terna finna sålunda direkt användning för beräkning af summan af sådana afgifter för en viss mängd dylik trämassa. För trämassa med annan vattenhalt måste afgiften gifvetvis be- räknas i förhållande till endera af de båda angifna mätarnas vattenhalt. Detta förfarande synes ock vissa pappersfabriker hafva följt, som själfva tillverkat trämassa för fabrikation af papper. De torde sålunda hafva fullt lojalt uppfattat bestämmelserna angående skogsvårds- afgifter för trämassa. Andra åter, hvilka i likhet med den nu ifrågavarande klaganden icke erlagt skogsvårds- afgifter för af dem tillrerkade och direkt till papper förbrukad trämassa, hafva antingen miss- uppfattat gällande bestämmelser eller ock i dessa sökt kryphål för att undgå dylika afgifter. Det borde dock vara klart, att bestämmelserna angående skogsvårdsafgifter skola på samma sätt påverka alla i riket varande pappfabriker och pappersbruk, som i sin fabrikation an- vända trämassa, vare sig de själfva tillverka den af dem förbrukade trämassan eller köpa den från trämassefabriker. En tanke att fabrikationen endast i senare fallet skulle bära stadgade skogsvårdsafgifter synes strida mot allmänt godt förstånd. En osäkerhet i berörda afseende borde föranledt dem att taga del af hvad som förekommit vid behandlingen inför Kungl. Maj:t och Riksdagen af frågan om de nu gällande skogsvårdsafgifterna för trämassa. Ur Riksdagens skrifvelse n:r 113 den 25 maj 1910 till konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående skogsvårdsafgifter samt en i ämnet väckt motion säges bland annat: »En rubbning i'skogsvårdsinkomsterna till de olika skogsvårds- styrelserna skulle emellertid blifva följden af ett bifall till propositionen. Endast i det fall, att förhållandet mellan trämassefabrikation för inhemsk förbrukning och för export vore lika inom alla län, kunde afgifternas sänkning medgå att förändra skogsvårdsinkomsterna. Men såsom allmänt kändt vore, hade pappersfabrikationen en i stort sedt mera sydlig utbredning inom landet än trämassetillverkningen, och den ifrågasatta ändringen af afgifterna skulle allt- så vara till fördel för en del sydligare skogsvårdsstyrelser men däremot till direkt skada för skogsvården i de nordligare delarna af riket. Så skulle för Jämtlands, Västernorrlands och ALVES IPS SEPT rr 460 FÖR KRONOJÄGARE. Gäfleborgs län blifva fråga om en icke oväsentlig minskning af skogsvårdsinkomsterna. Be- träffande Värmlands län, där trämasseexporten för närvarande lämnade hufvudparten af skogs- vårdsinkomsterna, måste det vara angeläget att, innan beslut om sänkning fattades, utreda i hvad mån den minskade skogsvårdsintäkten från trämasseexporten kunde ersättas af skogs- vårdsafgifter från papperstillverkning » Detta uttalande, hämtadt från en af enskild motionär väckt motion angående skogs- vårdsafgifternas bibehållande vid sitt förutvarande belopp, hvilket ock blef Riksdagens be- slut, torde tydligt ådagalägga, att jämväl pappersfabriker skulle erlägga skogsvårdsafgifter för af dem tillverkad och till papper använd trämassa, Styrelsen, som ej kan finna att klagandena anfört något giltigt skäl för bifall till sitt yrkande, får underdånigst hemställa om besvärens ogillande. FÖR KRONOJÄGARE. Ang. tiden för frörapporternas afgifvande. Utdrag af Kungl. Domänstyrelsens protokoll den 31 augusti 1912. S. D. På framställning af föreståndaren för Statens Skogsförsöksanstalt beslöt Kungl. Domänstyrelsen, att den i punkt 12 af reglementariska föreskrifter för kronojägares tjänst- göring den 12 februari 1907 meddelade bestämmelsen angående uppgifter om frötillgången skall på det sätt ändras, att dessa uppgifter hädanefter skola årligen den I oktober insändas till jägmästaren. Stockholm som ofvan. På Kungl. Domänstyrelsens befallning: K. G. G. Norling. Till kronojägare i Östra bevakningstrakten af Köpings revir har af domänstyrelsen antagits extra kronojägaren Richard Karlström från och med 31 augusti 1912; till Marma bevakningstrakt af Örbyhus revir har antagits extra kronojägaren K. W. Wiktorsson från och med den I oktober 1912; till Södra bevakningstrakten af Gästriklands revir har transporterats kronojägaren i Kicke- jaurs bevakningstrakt af Öfre Byske revir T. A. Nilsson; till Svartsjö bevakningstrakt af Stockholms revir har transporterats kronojägaren i Kungs- skogens bevakningstrakt af Karlstads revir Felix Vilh. Nyberg; Tjänstledighet. Kronojägaren i Dorotea bevakningstrakt af Tåsjö revir A. V. Westman åtnjuter tjänstledighet för sjukdom under ett års tid från och med den 16 september med förordnande för extra kronojägaren Frans Hugo Westman såsom vikarie. q Till extra kronojägare med arfvode i Västra Hälsinglands revir har antagits extra kronojägaren Gustaf Eriksson från och med den 1 september 1912. Till extra kronojägare i Södra Skånes revir har antagits utexaminerade skogslär- lingen K. E. Lönn, | land : ALLMÄNNA DELEN. SKOGSVÅRDS- FÖRENINGENS 1912 10:e årg. MM BILAGA I. OKT.—NOV. Skogsvårdsstyrelsernas årsberättelser. SKOGSVÅRDSFÖRENING TIDSKRIFT 3 MED FN RN fras ; ; MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANS” ja ALLMÄNNA DELEN (ACO NR ACL. ö PRIS 5 KR. MED FACk UTGIFVEB AF. oc PRIS I KR. FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD REDAKTÖRER: Föreningens kontor, "Norrmalmstorg 3, 1 tr. hålles. - öppet hvardagar kl. 2/,10—12/,4. Rikstelefon 2290. Postadress: Stockholm C. Jägmästare Schotte träffas & kontoret på f, m, efter förut skedd öfverenskommelse i telefon Riks 2290 eller Riks Österm. 767 och efter kl.2/,6 e. m, i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingö 133 och Allm. telefon Lidingö 219 Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers Observera! För att underlätta postverkets och redaktionens distribution af januari- häftet 1913 af Skogsvårdsföreningens Tidskrift uppmanas årligen betalande medlemmar att insända afgiften för år 1913 före den 15 januari under adress Föreningen för Skogsvård, Stockholm: C: Årsafgiften är som förut 5 kr. för dem som önska tidskriftens allmänna del eller 10 kr. för dem som önska er- hålla både allmänna delen och fackafdelningen. Önskas äfven Skogsvårds- föreningens Folkskrifter för år 1913 insändas 5 kr. 60 öre, resp. 10 kr. 60 öre och torde bilagda postanvisningar alternativt kunna användas. Till dem som möjligen ej före denna tid insändt årsafgiften, kommer första häftet af 1913 års tidskrift att omkr. den 25 januari utsändas mot post förskott å 5 kr. eller 10 kr. (resp. 5 kr. 60 öre eller 10 kr 60 öre med folk- skrifterna) med tillägg af postförskottskostnaden. För Finland äro afgifterna uttagna genom postförskott, 8 Mark eller 15 Mark (resp. 9 Mark eller 16 Mark med folkskrifterna) jämte postförskottskostnaden Ständiga ledamöter (afgift 100 kronor en gång för alla) erhålla tillsvidare såväl tidskriftens båda afdelningar som folkskrifterna utan tilläggsafgift 5 Då enligt Generalpoststyrelsens föreskrift tidskrifter, som a mer än 150 gram, ej kunna abonneras genom postverket, är från och med 1906 post prenumerationen af tidskriften indragen, Red. Svd FM anör kl. SJ : e. m, i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingö 133 och Allm. telefon Lidingö 219 Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers inne N 3 FA 5) a ALLMÄNNA DELEN. SKOGSVÅRDS- 2 FÖRENINGENS "TIDSKRIFT 1 v / ($r é LÖN alu CN Fa FS N AN | HÄFTE 12. DECEMBER. SCHOTTE, GUNNAR: Skogsträdens "röstning hösten 2912 (med Skogsvårdsföreningens I0- -årsdagt ..s.esee + NA EK LD är BSS ERA Eran > 485 > HECKSCHER, EMI F.: Skogsbrukets räntabilitet, Svar till "jägmästare C, von 15 MESA Schönberg .!s's, se. > dece rd edet ETERN ER SEAN be SR SV ORAL AST RE SVAL fre > 492 ANDERSSON, ERNST: Högsta markränta eller högsta afkastning. Svar till Jagmästare: Ca, VOR; SCHONDEPS C:s oe s AM isen la e beige Bl Mde ka are ngr ih SB ENE MT BR > 493 Från 1912 års riksdag: ; ; Sammanfattning af fattade beslut i frågor, som mer eller mindre beröra i BR OSSVÄTAEN. (0U Ge Nk daga Slag la Be le fela öd fe fa TREES TDN I SKER a NL NYE PE ND > 496 0 Notiser: ; Ne Skogens; Skade SYAN PUL jar breed al Ge AG SN Mig sie et näe eiplg ee son SRLE > 501 En ny kottplockningsapparat (med 2 fig.) ,:s.sssesssrsserrerr reser rrea > 502 Byråer för landtbruksräkenskaper och deklaration -..,......5-s--s>> >» 502 OKOMSMNS [HN LEE IT ag O otg, Stol les 07615) olpiö åLore- 1e Si a jie eän de IANA Sjö o tare BIR ANA KSL a Iain >» 503 MUN Skogsarbetarnas i Norrland lefnadsförhållanden oysssferasessesersen 2 503 BURN EKONOMISKT 25 26 os aj ba SRS hes aie SNR (SS fal era feel elA ARGA Sjö dAr el SEIN ÄR > 504 1 ; Sveriges utförsel af trävaror och pappersmassa ,,......sesssssresrrea > 504 Re NERE. KTOROJASATG: es ek bese väger SR pl je Alaa en) byet seine skate SA Riel AN FRA FHPREea > 505 sid Titelblad samt innehållsförteckning för såväl allmänna delen som fackafäelningen. ANMÄLAN. Under tio år har Skogsvårdsföreningens Tidskrift sökt sprida kunskap om >» > våra skogar och deras vård. Den har sträfvat att vara samlingspunkten för det in- ”tresse för skogssaken i vårt land, som af allt att döma växer sig allt starkare och tränger till allt vidare kretsar bland Sveriges folk. I så måtto vill Tidskriften vara en ledande kraft i denna rörelse, att den meddelar sina läsare teknikens och yeten- skapens senaste framsteg i allt hvad som rör skogen, dess lif, dess vård och dess ekonomi. Kunskap härom är nödvändig icke minst i vår handlingskraftiga tid, som önskar se ett snabbt och säkert framåtskridande. Åt Norrlands skogsbruk, som för närvarande befinner sig i en nydaningsperiod, kommer alldeles särskild uppmärksam- het att riktas, likaså kommer större uppmärksamhet än hittills att ägnas åt frågor rörande trävarupriser, trävaruindustri och flottning. Men för vårt folk har kunskapen VÅ om skogsvård blifvit viktigare än förr, då det nu slutligen kommit till allmänt erkän- 0 nande att det gent emot skogen icke blott gäller att taga utan också att gifva — VA > fjärmare intressen för dessa sträfvanden och — för vår svenska skog, vänder sig vår NEAR tidskrift. ELSE Under år 1913 utgifves Skogsvårdsföreningens Tidskrift med sin tionde « årgång efter ungefär samma plan som föregående år i tvenne skilda afdelningar: den allmänna delen och fackafdelningen, KU Den allmänna delen innehåller längre eller kortare, vanligen rikt illustre= rade uppsatser, som i populär form behandla såväl praktiska frågor som teoretiska spörs- i mål rörande våra skogar. I denna afdelning intagas äfven mindre jaktvårdsuppsatser, NE uppgifter om trävarumarknaden, notiser i skogsekonomiska frågor, korta meddelanden Cd från skogsvårdsstyrelserna samt andra notiser rörande skogsvården. Under år 1912 komma särskildt frågor rörande trävarumarknaden och flottledsförhållandena att behand- las mera ingående än förut. Denna upplaga sändes till ledamöterna af Föreningen f för Skogsvård mot medlemsafgiften 5 kronor per år. Allmänna delen är afsedd att om- fatta omkring 500 sidor förutom eventuella bilagor. Fackafdelningen innehåller en serie fackuppsatser om ungefär 400 sidor per år. / Denna fackserie behandlar rent teoretiska spörsmål rörande våra skogar, samt mera spe- ciella tekniskt fackliga frågor. Men denna afdelning vill ej blott fullständigt behandla landets skogsförhållanden, utan kommer äfven att följa med, hvad som af betydenhet förekommer i skogslitteraturen, Den skall innehålla recensioner af värdefullare arbeten i skogshushållning och redogörelser för det viktigaste innehålleti de utländska skogs- tidskrifterna samt förteckning öfver utkommande skogslitteratur. I fackafdelningen intagas vidare cirkulär och prejudikat rörande statens skogsförvaltning, meddelanden (Forts, å omslagets 3:dje sida) CCR icke blott att skörda utan också att vårda, Till alla dem, som ha närmare eller ' MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT Skogsträdens frösättning hösten 1912. Af GUNNAR SCHOTTE. Af den senaste redogörelsen för skogsträdens frösättning, som ingick i förra häftet af Meddelanden från Statens Skogsförsöksanstalt och i Skogs- vårdsföreningens tidskrift 1911 h. 11, framgick, att sommaren I911 var ovanligt varm och torr. Man hade därför anledning att — trots det att under våren I911 såväl tallen och granen som de flesta löfträden med undantag af boken blommat ganska rikligt — under våren 1912 åter påräkna god blomning. Så blef också fallet, med undantag för den sydligaste delen af landet. Emellertid har väderleken inverkat menligt på fruktsättningen, särskildt för granen. Här nedan följer därför liksom i föregående bearbetningar af kronojägarnas rapporter om frötillgången en kort redogörelse öfver väderlekens beskaffenhet, i hufvudsak hämtad ur >»Månadsöfversikt af väderleken i Sverige», årgång 1912, h. 4—10. Väderleken under vegetationsperioden 1912. Under april månad utgjordes nederbörden af såväl snö som regn. Marken var i större delen af Norrland täckt med ett '/s—1 meter tjockt snötäcke till omkring midten af månaden, hvarefter det hastigt aftog i tjocklek eller helt och hållet bortsmälte. Den 8 inträffade under storm i Svealand och Götaland ett jämförelsevis starkt snöfall och medförde äfven här för några dagar ett snötäcke af växlande tjocklek. — Tem- peraturen var öfver hela landet någorlunda normal. Jämförelsevis hög värme rådde några dagar omkring den 20 april, då den dagliga maxi- mitemperaturen i Lappland uppgick ända till omkring 12? och i syd- liga delarna af landet till inemot 20?. I maj månad föll hufvudsakligen regn; endast i början af månaden kom något snö i norra samt delvis i mellersta Sverige. Nederbörden öfversteg något den normala i större delen af Norrland, östra Svealand Skogsvårdsföreningens Tidskrift, Allmänna delen, 1912. 33 462 GUNNAR SCHOTTE. och på Gottland. I öfriga trakter af landet rådde mer eller mindre nederbördsbrist. Marken var i fjälltrakterna snöbetäckt till omkring midten af månaden. — Temperaturen var i allmänhet något lägre än den vanliga. Under förra hälften af månaden föll den nattetid ofta till fryspunkten eller några grader därunder i norra och mellersta Sverige. Under senare delen af månaden steg dagtemperaturen till och med i de norra delarna af landet vanligen till mellan 10? och 20”. Nattfrost förekom dock ännu på en del ställen, särskildt mellan den 14 och 23 maj, men äfven något senare. Sålunda omnämnas i kronojägarnas rapporter frost- nätter från Vargiså revir den 17—22 maj, från Älfsby revir den 10— 29, från Dorotea den 19—20 maj. Vidare å en del ställen i Jämtland och södra Dalarna under spridda data af månaden. I Värmland inträffade frostnätter den 21—23 och i Örebro län den 1g9—21, i Stockholms- trakten den 17 och 18,i Östergötland den 24 och i södra Södermanland den 28. Den 27 och 28 maj kom frost flerstädes i Västergötland. Under juni månad var nederbörden i Jämtlands och Uppsala län tämligen normal, men eljest öfversteg den i allmänhet betydligt den nor- mala, särskildt i västra och inre Götaland. I Skara och Göteborg föll exempelvis mera regn än under någon föregående juni under de senaste 353 åren, och på Kilagården i Skaraborgs län kom 213 mm., en af de största nederbördsmängder, som uppmätts vid någon station i Sverige under juni månad. Den sällsynt stora mängden af 95,, mm. på ett dygn, föll den 15 juni vid Grimeton i Hallands län. Temperaturen var i större delen af Norrland omkring 1 grad högre än den normala, men i öfriga delar af landet '/s—1 grad lägre än vanligt. Dygnets maximitemperatur uppgick till eller t. o. m. öfversteg + 20” C flera dagar mellan den 7 och 13 samt efter den 20 juni. Några nätter i förra hälften af månaden föll temperaturen i det inre af norra Sverige till noll eller något där- under. Sålunda omförmäla kronojägarna en eller flera frostnätter under tiden 135—21 juni från flera orter i Pajala, Storbackens, Torneå, Juckas- järvi, Jockmocks, Malmesjaurs, Älfsby, Jörns, norra Lycksele och Åsele revir. Den 4—6 juni inträffade frostnätter i södra Norsjö bev.-trakt och den 12 och 14 i Malgomajs bev.-trakt (Vilhelmina revir), Sjougdnäs bev.-trakt (Frostvikens revir) och Offerdals bev.-trakt (Åre revir). Från den 18 juni finnas antecknade frostnätter i Särna och Transtrands revir. Första dagarna af månaden var frost ej sällsynt i Bergslagen, Väster- götland, Småland, Halland och Bohuslän. Beträffande södra delarna af landet omförmälas frostnätter så sent som den 8 juni å Visingsö, 8—9 juni å Stengårdsholma i Kosta revir samt den 12 juni i Stockholms revir. I juli månad understeg nederbörden i hela landet betydligt den nor- mala, särskildt i de norra och östra delarna af landet. På grund af SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN 1912. 463 talrika, sporadiska och af åska åtföljda häftiga regnfall, blef dock neder- bördsmängden mycket växlande. Sålunda föll vid Ramsered i Halland 95,1 mm., däraf icke mindre än 72,; mm. på ett dygn den 30 juli. På många andra ställen, framför allt på Gottland och vid Sveriges ostkust förekom blott några få millimeters eller t. o. m. så godt som ingen nederbörd alls. — Temperaturen öfversteg öfverallt den normala; i södra och mellersta Sverige med ända till 2—3 grader. Den var i större delen af landet midt på dagen vanligen + 20? eller efter den 12 juli + 25” eller mer. Augusti månad utmärkte sig däremot för mycket rik nederbörd. Medan regnmängden var tämligen normal i Norr- och Västerbottens län, öfversteg den det normala i landets öfriga delar. I synnerhet i Götaland, utom Skåne, samt i Kopparbergs och Gäfleborgs län var den utomordentligt stor. Vid meteorologiska stationerna i Haparanda, Gäfle, Skara, Jön- köping, Växjö, Västervik och Kalmar uppmättes större nederbörd än under någon föregående augusti månad under de sista 53 åren. I By- dalen i Jämtland, Gördalen i Kopparbergs län och Hafraryd i Halland föll icke mindre än 340 mm., hvilket anses som den största regnmängd, som hittills blifvit iakttagen i vårt land under en och samma månad. Den 21 augusti regnade det på ett dygn 109,: mm. i Bydalen. I större delen af Götaland regnade det under 25 af månadens dagar. — Temperaturen var i Norrland tämligen normal, men i Svea- och Götaland !/s—1"/3> grad lägre än den vanliga. I månadens förra del steg den midt på dagen öfver 20? och var i öfre Norrland den 10 augusti 25—30 grader. Den 27—30 augusti nedgick temperaturen i Lappland under noll, såsom t. ex. i Rönnbergets bev.trakt (Öfre Byske revir), och nattfrost förekom fler- städes i öfriga delar af Norrland samt äfven i vissa trakter af Svealand. Under september månad föll den hufvudsakligaste nederbörden i månadens förra del. I Norr- och Västerbottens län samt på Gottland var den större än den vanligen brukar vara. I Jämtland samt Väster- norrlands län var nederbörden i allmänhet normal och i öfriga trakter af landet rådde mer eller mindre brist Minsta regnmängden föll i Östergötland. Den största nederbördsmängden uppmättes vid Riksgrän- sen med 149,; mm. samt därnäst vid Storlien med 138,2 mm. På ett dygn föll vid Bygdeå i Västerbottens län 72,, mm. Något snö började falla i fjälltrakterna. — Temperaturen var i allmänhet ovanligt låg för årstiden. I Norrland var den I grad och i Svea- och Götaland 2—3 grader lägre än normalt. I södra och mellersta delarna af landet steg termometern i förra delen af månaden till omkring + 15” på dagen, men nätterna voro i allmänhet svala. Mot slutet af månaden, särskildt den 20, 24, 25, 29 och 30 inträffade mer eller mindre starka natt- froster. 464 GUNNAR SCHOTTE. I oktober månad utgjordes nederbörden hufvudsakligen af regn i södra och mellersta Sverige (endast i början och i slutet af månaden föll där något snö eller snöblandadt regn), samt i norra Sverige af dels regn, dels snö. Nederbördsmängden öfversteg i Svealand och större delen af Götaland i allmänhet betydligt den normala, medan i öfre Norrland rådde brist. Största mängden, 149,> mm., föll vid Fressland i Bohuslän och den största under 24 timmar, 53,3 mm., vid Ålberga i Södermanland. — Temperaturen var i medeltal 1—2 grader lägre än vanligt. Om dagarna steg den i större delen af landet öfver noll och i landets södra delar vanligen till omkr. + 10”. Under nätterna nedgick den däremot icke sällan under noll och i Halmstad den 4 ända till — 7”. Tallens och granens blomning. I stort sedt har tallen i år haft en god blomning, som varit svagast i södra distriktet, men rikligast i öfre Norrland och Småland (se närmare i tabell 1). Från några bevakningstrakter i södra Halland och Skåne uppgifves, att tallen blommade redan omkring den 5 maj; i allmänhet inträdde dock blomningen i dessa trakter samt i södra Västergötland först i mid- ten af maj månad. I norra Västergötland och Småland funnos tall- blommor först i början på juni. Från Östergötland uppgifves, att tallen började blomma i slutet af maj, men i Stockholms revir liksom i Bergs- lagen funnos tallblommor först omkring en vecka in uti juni månad. I midten på juni blommade tallen i Gästrikland och Hälsingland, men först omkring den 20 juni i Särna revir. Å fristående träd kan dock enligt jägmästarens i Särna revir meddelade blomningen för reviret i sin helhet sättas till omkring den 12 juni. Omkring den 20 juni eller något förr inträffade blomningen i Jämtland, men vanligen efter denna tid och ofta först i slutet af månaden i Norr- och Västerbotten. Som exempel härpå meddelar jägmästaren i Råneträsks revir, att tallen därstädes började blomma under tiden 14—25 juni, men att blomningen slutade först omkring den I1' juli. Väderleken har i allmänhet varit gynnsam för tallens blomning, och kottämnena synas ha utvecklat sig någorlunda väl. Från åtskilliga håll i öfre Norrland klagas emellertid öfver, att den 1-åriga tallkotten skulle vara outvecklad på grund af försommarens rätt starka torka. Från andra trakter, särskildt söderut, uppgifves att blomningen skadats af den rika nederbörden i juni månad. Sålunda meddelar kronojägaren i Eckersholms bev.-trakt (Jönköpings revir), att tallblommorna blifvit skadade af regn, och kronojägaren i Marieholms bev.-trakt (Tivedens revir) har funnit att SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN 1912. 465 Tabell I. Sammandrag öfver blomningens ymnighet hos tallen och granen våren 1912. Die Blite der Kiefer und der Fichte im Friihjahr 1912, fristående träd med bestånd med | | friestehende Bäume mit | Bestände mit | | - = = | DiisStra kt | = = + & - Ez H | fs EA TE ES rs ERT [EN na o z = = & = (EB = DT | Br Os Brag BONE SA 3 Oo: & | SSE | 25273 SWGL SER > & 18 Svar 3 I | d I | | Tallen. (Die Kiefer.) ECTS SI ISS SA 3 9 53 35 EX 30 44 16 [Skellefteå nen OM IE 52 FSA LE 42 38 9 I UNTEN re PSA ARE ORSA 2 TES NAN 40 I I19 42 320 | 7 Mellersta Norrland ............] 0 2 OMSINISS 21 | 16 44 38 2 H"H EAT ÄTRAN SN Oo 32 43,02 IA: 70 24 2 [BETESlADS Renner 2 22 sol Äl 54 31 4 (ÖT IEEE TER TONA [2 HOMES Bör sö 70 23 2 VE str REG 2 29 St IG 12 53 31 4 BIT ALAT ÅS Ts eva AS dara : | Oo 20 34 | 46 TA 20 52 14 KIEV ALM rr Sö SO EE AR SR SLL 8 54 32 le 13 65 22 o | | | Hela landet I 23 47 29 | 12 49 33 | 6 Granen. (Die Fichte.) | TAENEE. (gcA NL SALE 28 49 21 2 42 44 12 2 | Skellefteå ... .... SANN AR: KIER2A 66 Selle 56 36 6 2 FLEN on RANE tassar sn 23 62 13 2 62 34 4 Oo Mellersta Norrland .. ... 15 STr23 | 5 38 44 13 5 KET segra RSS 3 | 20 GI 54 4 o [BETSSlAgS soc tsar va II 59 24 6 33 47 20 [0] SJS Er nr aa sea TS II 5 48 48 4 [e] WVESKO/ Gör ö60 as SSV | 28 0 SA 8 o 2 48 o o | | | PAA GSE bete son ade d SS 88 | 12 Oo Oo 97 3 o o Södra ......... oas arne 47 | 47 Gl fo 71 2050 EO o | ] | Hela landet | 28 | 56 FARIT HANENS 40 AN I 466 GUNNAR SCHOTTE. blomningen blifvit afsevärdt fördröjd af regnet. Jägmästaren i Kosta revir skrifver, att tallen visserligen blommat sällsynt rikligt, men dock möjligen ej under de allra gynnsammaste väderleksförhållanden. Den rikaste tall- blomningen inträffade enligt rapporterna i Småland (se tabell 1), hvarifrån 34 Zz af rapporterna uppge medelmåttig och 46 Z riklig blomning å fristående träd. Rörande bestånden innehålla samma rapporter 52 2 uppgifter om medelgod och 14 Z om riklig blomning. Granen har i allmänhet endast blommat svagt och detta hufvud- sakligen i landets mellersta delar. I Småland har knappast funnits några granblommor alls, och i södra distriktet samt i Västergötland har blomningen varit mycket svag. I vissa trakter af öfre Norrland har det också varit särdeles ondt om granblommor. Den ringa blomningen hos granen framgår närmare af nedre delen utaf tabell 1. Enligt denna saknades granblommor å fristående träd i 28 2 af bevakningstrakterna och för bestånden i 52 Z. Dessa siffror äro störst för Smålands distrikt med respektive 88 och 97 2 af bevakningstrakterna utan blomning och i södra distriktet med 47 och 71 Z. Från mellersta Norrlands, Bergslags och östra distrikten finnas dock uppgifter om riklig blomning från några få bevakningstrakter; i de flesta var likväl därstädes blomningen endast svag till medelmåttig. Som granen blommar något tidigare än tallen, har dess blommor på en del ställen skadats dels af frost och äfven af den rika nederbör- den i slutet af maj och början af juni. Särskildt hindrades genom regnet frömjölet att ryka. Från Sundsmarkens bev.-trakt (Tivedens revir) talas om att blomningen tillföljd af regnperioden i slutet af maj och början af juni blef mycket försenad. I Malmskogens bev.-trakt (Kinda revir) anses grankottarna vara outvecklade på grund af regn. Från Ekolsunds bev.-trakt (Gripsholms revir) och andra bevakningstrakter föreligga upp- gifter om att granblommorna skadats af frost den 18—20 maj. — Kro- nojägaren i Bodums bev.-trakt af Tåsjö revir omnämner, att det där- städes funnits rikligt med hanblommor, medan det varit mycket ondt om honblommor. Visserligen har granen blommat ganska svagt i år liksom förra året, men det är i hvarje fall anmärkningsvärdt, att granblomning nu före- kommit 4 år å rad. I hvad mån detta kunnat inverka på kottarnas beskaffenhet skall omnämnas i det följande. Tillgången på tall: och grankott. Tillgången på i-årig tallkott är framställd å kartan, sid. 471, och öfverensstämmer nära med den förut skildrade mer eller mindre rika SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN 1912. 467 blomningen. Tillgången kan således för hela landet betecknas som medel- god. Den är rikast i Småland samt Norr- och Västerbottens län. Ganska god tillgång finnes äfven i öfriga delar af Norrland samt i Bergslags- och östra distrikten. Endast i södra distriktet är tillgången mera svag. För. 1-åriga kottens beskaffenhet har ofvan redogjorts vid tal om tallens blomning. Förra året inrapporterade kronojägarna i allmänhet endast svag till- gång a 1-årig kott i bestånden samt svag — medelmåttig förekomst å fristående träd (se kartan å sid. 468). En jämförelse mellan denna karta och kartan å sid. 469, som anger förekomsten af 2-årig tallkott i höst, visar att denna nu af kronojägarna uppskattats högre än hvad som skedde med 1-åriga kotten förra året. Detta torde ofta vara fallet, då den 1- åriga kotten, sedan själfva blomningen är öfver, är ganska svår att skönja. Det är emellertid glädjande, att det således åter föreligger ett ganska godt kottår. Särskildt anmärkningsvärdt är, att det iår åter finnes myc- ket tallkott i Norrland, då säsongen 1910—1911 också utmärkte sig för riklig tillgång af 2-årig tallkott därstädes. Som vi nu också till nästa ar ha att förvänta god tillgång på tallkott i större delen af Norrland, ha således de fyra åren 1911-—1914 utmärkt sig genom tre goda kottår. Annars har det hittills ansetts så godt som ett axiom, att fröår skulle inträffa så ytterst sällan i Norrland — vanligen blott hvart 10 år'. En annan uppfattning har AUGUST RENVALL”, hvilken på allra sista tiden påvisat, att rika kottår hos tallen inom vissa undersökta socknari norra Finland och antagligen utmed hela skogsgränsen i Finland och Skandi- navien inträffa hvart 3:dje—4:de år. Som den norrländska tallkotten förut ansetts kunna lämna blott ett förhållandevis svagt fröutbyte, är det af intresse att erfara hurusom den stora insamling af tallkott (omtalad i förra redogörelsen öfver skogsträ- dens frösättning), hvilken skedde i Norrland vintern 1911, jäfvat denna föreställning. I skogsvårdsstyrelsernas berättelser för år 1911 inhämtas 1! T. H(ERMELIN). Föryngring och återväxt i norrländska skogar. Årsskrift från För- eningen för Skogsvård i Norrland 1905. GRENANDER, T.: Kort handledning i vården aföfre Norrlands skogar. Stockholm 1909. HOoLMERZ, C. G. och ÖRTENBLAD, TH.: Om Norrbottens skogar. Bihang till Domän- styrelsens underdåniga berättelse rörande skogsväsendet 1885. ÖRTENBLAD, TH.: Om skogar och skogshushållning i Norrland och Dalarna. Bihang till Domänstyrelsens underdåniga berättelse rörande skogsväsendet 1893. ? RENVALL, AUGUST: Die periodischen Erscheinungen der Reproduktion der Kiefer an der polaren Waldgrenze. Helsingfors 1912. 468 Tillgången på 1-årig tallkott i Sverige t TR STR hösten 1911. (Ertrag an I1-jährigen Kiefernzapfen in Schweden im Herbste 1911.) Distrikt och revir. Luleå distrikt. 1. Pajala. 8. Kalix. 2. Torneå. 9. Råneå. 3. Tärendö. 10. Bodens. 4. Juckasjärvi. 11. Storbackens. 3. Gällivare. 12. Pärlälfvens. 6. Råneträsks. 13. Jockmocks. 7. Ängeså. Skellefteå distrikt. 14. Vargiså. 19. Älfsby. 15. Arjepluogs. 20. Piteå. 16. Malmesjaurs. 21. Jörns. 17. Öfre Byske. 22. Norsjö. 18. Arvidsjaurs. 23. Burtrasks. Umeå distrikt. 24. Degerfors. 29. Stensele. 25. N. Lycksele. 30. Wilhelmina 26. S. Lycksele. 31. Fredrika. 27. Asele. 32. Bjurholms. 28. Sorsele. 33- Anundsjö. Mellersta Norrlands distrikt. 34. Täsjö. 40. Rätans. 35- Frostvikens. 41. Hede. 36. Östersunds. 42. Junsele. 37- Åre; 43- Härnösands. 38. Hallens. 44- Medelpads 39. Bräcke. Gåäfte— Dala distrikt. 45. N. Hälsinglands. 50. Särna. 46. V. Hälsinglands. 51. Transtrands. 47. Gästriklands. 52. Västerdalarnas. 48. Kopparbergs. 53. Klotens. 49- Österdalarnas. Berg slagsdistriktet. 34. Älfdals. 60. Köpings. 55. Arvika. 61. Väas:eraås. 36. Karlstads. 62. Enköpings. 37. Askersunds. 63. N. Roslags. 38. Örebro. 64. Örbyhus. 39. Grönbo. - Gripsholms. Östra distriktet. Stockholms. 70. Karlsby. 71. Ombergs. 67. Nyköpings. 72. Kinda. 68, Finspångs. 73- Gottlands. 69. Gullbergs. Västra distriktet. 24. Tivedens. 79. Dalslands. 75- Granviks. 80. Hunnebergs. 76. Vartofta. 8. Marks. 77- Kinne. 82. Bohus. 78. Slättbygds. Smålands distrikt. 83. Tjusts. 88. Sunnerbo. 34. Aspelands. 89. Värends. 85. Eksjö. 90. Kosta. 86. Jönköpings. 91. Ulricehamns. 87. Västbo. Södra distriktet. 92. Kalmar. 95. N. Skånes. 23. Ölands. 96. S. Skånes. 94- Blekinge. 97- Hallands. FÖ fade ER | + i Ox Nn AS 5 « I So AP dära RS Fö 2. se NT < rd DR / a ' br 4 fi I + " fr / = i - x ou ' Z , 2 &Ä > ZÅ 4 I + "dp I Du Wp I IN. ng muÄSvall freis tackholm men undgeringer Z Tuleå är Ertrag in Bestand en). attig- rik elmässiger Erträg in Beständen. Je dr > Sgräns 7. (Wadelwaldgrenwel Tillgången på 2-årig tallkott i Sverige hösten 1912. (Ertrag an 2-jährigen Kiefernzapfen in Schweden im Herbste 1912.) Distrikt och revir. Luleå distrikt. 1. Pajala. 8. Kalix. 2. Torneå. 9. Råneå. 3. Tärendö. 10. Bodens. 4. Juckasjärvi. 11. Storbackens. EG Gällivare. 12. Pärlälfvens. 6. Råneträsks. 13. Jockmocks. 7. Ängeså. Skellefteå distrikt. 14. Vargiså. 19. Älfsby. 15. Arjepluogs. 20. Piteå. 16. Malmesjaurs. 21. Jörns. 17. Öfre Byske. 22. Norsjö. 18. Arvidsjaurs. 23. Burträsks. Umeå distrikt. 24. Degerfors. 29. Stensele. 25. N. Lycksele. 30. Wilhelmina. 26. S. Lycksele. 31. Fredrika. 27. Åsele. 32. Bjurholms. 28. Sorsele. 33- Anundsjö. Mellersta Norrlands distrikt. 34. Täsjö. 40. Rätans. 35. Frostvikens. 41. Hede. 36. Östersunds. 42. Junsele. 37. Åre. 43- Härnösands. 38. Hallens. 44- Medelpads. 39. Bräcke. Gäfte— Dala distrikt. 45. N. Hälsinglands, 50. Särna, 46. V. Hälsinglands. 51. Transtrands. 47. Gästriklands. 52. Västerdalarnas. 48. Kopparbergs. 53- Klotens. 49. Österdalarnas. Berg slagsdistriktet. 54. Älfdals. 60. Köpings. 55. Arvika. 61. Västerås. 36. Karlstads. 62. Enköpings. 57. Askersunds. 63. N. Roslags. 58. Örebro. 64. Örbyhus. 59. Grönbo. Östra distriktet. 65. Stockholms. 70. Karlsby. 66. Gripsholms. 71. Ombergs. 67. Nyköpings. 72. Kinda. 68, Finspångs. 73- Gottlands. 69. Gullbergs. Västra distriktet. 74. Tivedens. 79. Dalslands. 75. Granviks. 80. Hunnebergs. 76. Vartofta. 81. Marks. 722. Kinne. 82. Bohus, 78. Slättbygds. Fd Smålands distrikt. 83. Tjusts. 88. Sunnerbo. 84. Aspelands. 89. Värends. Er Eksjö. 90. Kosta. « Jönköpings. 91. Ulricehamns. 87. ae Södra distriktet. 92. Kalmar. 95. N. Skånes. 93: Ölands. 96. S. Skånes. 94. Blekinge. 97. Hallands. NN a NT + 4 L "0! id Luled Imea ndsvall [CNRS Brera FE Svag eller medeb ME . FIS U (Casa ger oder mit telmässiger Ertrag bei freis tekenders. Än nu Svag -riklig till- Igång (RSKR de träd och sam — | | tidigt svag till — gång i bestånden. d [Geringer-redu- licker-Ertr trag bei NAN freistehenden Bär a men w0nA ge TER 2 LT i| Cd Ertrag iv Beständ e7 | TTT FN lelmättig- rik- I EJ lig tillgång hos fri in i] | stående träd och ( - samtidigt medel - EL mättig tillgång i 2 Xsöp ng & bestånden. Å. Il) f2| II [On ull ([Mittelmässiger- 29 f reichlicker Ertrag h nef ber frers ehender. UD Bäumen und mit elbmässt iger Ertrag in Beständen | tillgång kos fristående, träd ochi bestånd. (BeichlicherErtrag ir Beständen). Distr.grans — — (Forslinspektrons- fgrenxe) 3EN. STAB. LIT. ANST. 470 GUNNAR SCHOTTE. nämligen, att vid klängning af stora partier tallkott å respektive skogs- vårdsstyrelsers fröklängningsanstalter erhållits följande utbyte: inom Östergötlands läns landst.-omr. 0.79 kg. per hektoliter kott. » Jönköpings » » Oyrvo PP oM » » » Kalmar läns norra » (OM ID » » » Skaraborgs = läns » 0:69. RE ] » Värmlands » » OÖv6gr OD » » » Örebro » » Os 2 » » Kopparbergs >» » 0,69 >» » » Gäfleborgs » Oe » Västernorrlands » » Oj5s > » Jämtlands » Og » » Visserligen kan utbytet i någon mån bero på olika klängningsme- toder m. m., men dessa siffror, som grunda sig på klängning af mycket stora kottpartier — ända upp till 3,000 hl. — torde likväl visa, att om också den norrländska kotten ger sämre utbyte än tallkotten från södra och mellersta delarna af landet, är skillnaden likväl ej så stor, som man i allmänhet förr antagit. Man bör nämligen taga i betraktande, att af den norrländska tallen går det afsevärdt flera frön på I kg. än på den från södra delarna af landet. Medelvikten af tallfrö från Svea- och Götaland utgjorde per 1,000 från år 1911 4,752 gr. och af norrländskt frö 3,811 gr.'. Detta gör respektive omkring 210,000 och 263,000 frön pr kg., och uträknadt per hektoliter skulle söderut erhållits omkring 147,000 frön och i Norrland omkring 131,000 frön. Som kartan å sid. 469 visar, är förekomsten af 2-årig tallkott täm- ligen jämnt fördelad öfver hela landet, dock svagast i sydligaste delen af Sverige. En mera detaljerad uppgift om kottrikedomon å såväl fri- stående träd som i bestånd återfinnes äfven i tabell 2. I denna har också gjorts en sammanställning öfver kottens tillräcklighet, därvid ett tal öfver 2 anger, att kott finnes inom reviret utöfver dess eget behof. Det är i synnerhet från vissa bevakningstrakter, som lofvande uppgifter föreligga om möjlighet af större eller mindre insamling. Från Luleå distrikt omförmäles sålunda »mer än tillräcklig tillgång» i Bönälfvens bev.-trakt (Kalix revir), Bjuråns och Grundträsks bev.-trakter (Råneå revir) samt Klokens bev.-trakt (Bodens revir). Från Skellefteå distrikt skrifver jägmästaren i Malmesjaurs revir: »I motsats till en del kronojägare har jag den uppfattningen att inom hela ! SCHOTTE, GUNNAR. Om olika metoders betydelse vid undersökning af barrträdsfrös grobarhet. Medd. fr. Statens Skogsförsöksanstalt h. 8, Skogsvårdsföreningens tidskrift 1911, fackafdelningen h. 12. Tillgången på 1-årig tallkott i Sverige i hösten 1912. (Ertrag an t-jährigen Kiefernzapfen in Schweden im Herbste 1912.) Distrikt och revir. Luleå distrikt. 1. Pajala. 8. Kalix, 2, Torneå. 9. Råneå. 3. Tärendö. 10. Bodens. 4. Juckasjärvi. 11. Storbackens. 5. Gällivare. 12. Pärlälfvens. 6. Råneträsks. 13. Jockmocks. 7. Ängeså. Skellefteå distrikt. 14. Vargisa. 19. Alfsby. 15. Arjepluogs. 20. Piteå. 16. Malmesjaurs. 21. Jörns. 17. Öfre Byske. 22 Norsjö. 18. Arvidsjaurs. 23. Burträsks. £ Umeå distrikt. 24. Degerfors. 29. Stensele. 25. N. Lycksele. 30. Wilhelmina 26. S. Lycksele. 31. Fredrika. 27. Asele. 32. Bjurholms 28. Sorsele. 33. Anundsjö. Mellersta Norrlands distrikt, 34. Tåsjö. 40. Rätans, 35. Frostvikens. 41. Hede. 36. Östersunds. 42. Junsele. 37. Åre. 43. Härnösands. 38. Hallens. 44. Medelpads. 39. Bräcke. Gäfte—Dala distrikt. 45. N. Hälsinglands. 50. Särna. 46. V. Hälsinglands. 51. Transtrands. 47. Gästriklands. 52. Västerdalarnas. 48. Kopparbergs. 53- Klotens. 49. Österdalarnas. | Bergslagsdistriktet. 34. Älfdals. 60. Köpings. 55. Arvika. 61. Vasterås. 56. Karlstads. 62. Enköpings. 57. Askersunds. 63. N. Roslags. 58. Örebro. 64. Örbyhus. 59. Grönbo. Östra distriktet. 65. Stockholms. 70. Karlsby. 66. Gripsholms. 71. Ombergs, 67. Nyköpings. 72. Kinda 68. Finspångs. 73. Gottlands. 69. Gullbergs. Västra distriktet. 74. Tivedens. 79- Dalslands. 75. Granviks. 80. Hunnebergs. 76. Vartofta. 81. Marks. 77. Kinne. 82. Bohus. 78. Slättbygds. Smålands distrikt. 83. Tjusts. 88. Sunnerbo. 84. Aspelands. 89. Värends. 85. Eksjö. 90. Kosta. 86. Jönköpings. 91. Ulricehamns. 87. Västbo. Södra distriktet. 92. Kalmar. 95. N. Skånes. 93. Ölands. 96. S. Skånes. 94. Blekinge. 97. Hallands. PE + 1 cm ou x / + = / Z 1 Ei IT + / RS Ym. Ån SIM + EN) z 75 OS Lulea | Gäfle HILL T I Sundsvall N | I I | 46 | | Il IF | N ul 47 | | | IWoping HINL ING D GEN. STAB: LIT. ANST Cchkholp. bt medå Ingen tillgång L JKn Ertrag) =) Svag eller medel; bn måttig TE hos träd friståen ([Gerinaer oder mit; telmässiger Ertrag bet frelstehenderi Båävsn mm Svag-riklig till- Igång hos friståen de trad och sam- tidigt svag till — gång i bestånden. (Ger frastehende Men WNA gering er Ertrag iv Bestond [3 Medelmättig- rik. lg tillgång hos fre ståen träd och samtidigt medel- mättig tUllgång i beständen.. [Mittelr Distr. gräns (Forslunspektions grenze) Revirgräns Beviergrenze) ” Barrskogsgräns Von. (Nadelwaldgrenze) . fen zapfen | Fristående träd Freistehende Bäume Ficht SV NG SN el So2cccccoc ESS SS OR ES SSE SEN ] Grank = a tallkottens tillräcklighet enge der 25 Zapfen N ; d = 3 ö Se SERA GU ENG AN NAMN INA mm mere NN FN NN NN Nere "Orr Ar Arr AO [ SA Gr ROK 2-årig tallkott 2-jähr. Fristående träd Freistehende Bäume Bier zapfen a AFA00A NAN CEN N 1-årig tallkott | 1-jähr. Fristående trad Freistehende Bäume Kiefern- Distrikt och revir - OA ANDA ANNAN oc SIA-S-2--S--05 C Ara EA R Arr EA R JEN SAN bi Ni da RN 2 IG FA QAR kö 2 i ES = SS Sof - A a 7 z SS Oe OR Sa Ar ANSE 2 hk oh ja KJ a 2 SS S a So - - & än bo 3 > E SS fa Na ASG Ö sd Å Sa FE Nl aa a Sr ts SS ov ca I = Fota ed, ET Ae YE MV DM HATAR AN i NV SAR Ko KIE-FE ok 2>A 4 FO OM PAD ne DR RESA AG SS SPA - Grankottens tillräcklighet Die Menge der: Fichtenzapfen ONA NAME R SAR S--So0c900-050 zapfen — Fristående träd | Freistehende Bäume Grankott Fichten- ” koll 5 tallkottens tillräcklighet enge der 2320 Zapfen v Id FF Verbreitung und die Menge der Kiefern= und Fichtenzap! ärig kott o iefern- 2-jähr. | zapfen Ki Fristående träd Freistehende Bäume le 2 tall om o norr erdr0O-r-r NÄR Nona FARSEN rrrOCrnrnm NNARAAR Sr erÄercgc8r MO ANI Ra NNE ENA RN ATON NE SES SSE SAOL -m Nn AON RN Jeg SEEN 04! ON NES pet! OM pad fn en EN on] NRA AW BAR a AT a IA I er TTT TNT ST VESNA NNE revir .... » Södra distriktet. revir!,... o Kalmar inspångs Västra distriktet. Smålands distrikt. a & 5 in DH E 2 Cd CsÅ E-] - 3 (= = 3 = (0) 2 Aspelands Jönköpings Sunnerbo 2 3 g sS = p= o (C] Nyköpings F Gullbergs Tivedens Vartofta 51] Kinne Marks Bohus Tjusts Eksjö Västbo Värends Kosta Hallands 3 | Granviks 1,0 | Slättbygds 8] Dalslands [LL 0 4 dd ,;2 0 3 AM ORM Ox 0, 0, 0, -O-2Sc00- 1 1 1 0 1 "90 cc00---5 Or AR IA MR Mr "0-0 -Or- rr As ENArANANINYIG mr Nere er rNN OLSEN SSA Ar NONÄArO- er röta OÖjEt SS SSE AA NANN AD en 18 MD DM ok NÅN NASN NENNENND 1-årig tailkott 1-jähr. Kiefern- Fristående träd Freistehende Bäume Sammandrag, utvisande förekomsten och tillräckligheten af tall= och grankott Zusammenfassung iäber d Luleå distrikt. Distrikt och revir Tabell "OR RW AM AAA 1 Di - VN ar aa FAN ANNESANSANN NOAA ADA DA AN SED Sd SER SA ANANN ale FTSE NES SR : > sann ankar SS RE 2 = - 9 pu Pot 52 Ro 0:8 Kin (SS odd NOR vD20 JES A 8 RE = S.A 00 HÖODA:N Af 0xESR ES gdkiA sm få z fe] TO:0 Sit Nog 2:08 3 SER A0dd MMADAAA INER; revir .... 3 3 > » distrikt. revi: 2 Umeå distrikt. D Degerfors: (revit los s.c N: o giså ifle—- Dala distrikt. Skellefteå distrikt. epluogs Lycksele » Hälsinglands revir a 7 1 Inbegripet inom reviret befintligt skogsskolerevir. Mellersta Norrlands Malmesjaurs » Öfre Byske | Arvidsjaurs Alfsby Orsjö Burträsks Sorsele tensele Wilhelmina Fredrika Bjurholms Anundsjö äsjö Frostvikens )stersunds Are Härnösands i Medelpads Gå Gästriklands Kopparbergs Österdalarnas Särna Transtrands S Junsele Var; Arj Pite Jörns N S. Äsele rå NE Vv. ( SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN I912. 4173 reviret finnes riklig tillgång på 2-åriga kottar, hvarföre insamling skulle vara lönande från de lämpligast belägna trakterna.> Mindre möjlighet för insamling af tallkott finnes i Kickejaurs och Rönnbergets bev.-trak- ter (Öfre Byske revir), Aborrträsks bev.-trakt (Arvidsjaurs revir), Roka bev.-trakt (Piteå revir), Södra Norsjö bev.trakt (Norsjö revir) samt Bur- träsks och Sikåns bev.-trakter (Burträsks revir). Större möjligheter för insamling torde finnas inom Laukers bev.-trakt (Öfre Byske revir) samt inom Norsjö norra bev.-trakt (Norsjö revir), och från Jörns bev.-trakt (Jörns revir) upplyser kronojägaren att minst 100 hl. kott utom eget be- hof kunna insamlas. Inom Umeå däistrikt uppgifves insamling af tallkott särskildt kunna ske inom Björksele och WVormsele bev.-trakter (Norra Lycksele revir), Hornmyrans bev.-trakt (Södra Lycksele revir), Bastuträsks bev.-trakt (Stensele revir), Malgomajs och Latikåns bev.-trakter (Vilhelmina revir) samt möjligen inom Björna bev.-trakt (Anundsjö revir). I Mellersta Norrlands distrikt skulle kottinsamling kunna äga rum i Gäddede bev.-trakt (Frostvikens revir), Hammerdals och Brunflo bev.- trakter (Östersunds revir), Laxsjö bev.-trakt (Hernösands revir) samt Turinge och i all synnerhet Torps bev.-trakter (Medelpads revir). Särskildt stor tillgång på tallkott inom Gäfle-Dala distrikt uppgifves från Arnö och Naggsjö-Dellarnas bev.-trakter (Norra Hälsinglands revir) samt Kopparbergs bev.-trakt (Kopparbergs revir). Från Grönsinka skol- revir meddelar föreståndaren, att å befintliga fröträdsställningar af tall samt å tallöfverståndare i ungskogsbestånd blir förekomsten af mogen tallkott instundande vinter god. Inom Bergslagsdistriktet uppgifves mer än tillräcklig tillgång eller öfverskott på tallkott från norra bevakningstrakten af Köpings revir, Grafva och Vassgårda bev.-trakter (Karlstads revir), Älfdals bev.-trakt (Älfdals revir), Brunnshyttans bev.-trakt (Örebro revir), Östra och Norrbo bev.-trakter (Örebro revir) samt Knutby bev.-trakt (Norra Roslags revir). Från Östra disbiktet föreligga uppgifter om tillgång på tallkott för insamling utöfver det egna behofvet inom Sörby bev.-trakt (Nyköpings revir), Åkers häradsallmänning (Gripsholms revir), Kungs-Norrby och Stjärnorps bev.-trakter (Gullbergs revir), Bona och Tjällmo bev.-trakter (Karlsby revir) och Mjölby bev.-trakt (Ombergs revir). Från Söder- törns bev.-trakt (Stockholms revir) uppger kronojägaren, att vid kusten af Östersjön är tillgången på tallkott riklig å fristående träd eller i ej alltför slutna bestånd, medan längre in i landet förekomsten endast är svag. I Västra distriktet skulle möjlighet för insamling af tallkott till af- yttring vara ganska ringa enligt kronojägarnas rapporter. Sålunda upp- 474 Tillgång på grankott i hösten 1912. Ertrag an Fichtenzapfen in Schweden im Herbste 1912.) Distrikt och revir. Luleå distrikt. 1. Pajala. 8. Kalix. 2. Torneå 9. Råneå. 3. Tärendö. 10. Bodens. 4. Juckasjärvi. 11. Storbackens 5. Gällivare. 12. Pärlälfvens 6. Råneträsks. 13. Jockmocks. 7. Ängeså. Skellefteå distrikt. 14. Vargiså. 15. Arjepluogs. 16. Malmesjaurs. 17. Öfre Byske. 28. Arvidsjaurs. 19. Alfsby. 20. Piteå. 21. Jörns. 22. Norsjö. 23. Burträsks. Umeå distrikt. 24. Degerfors. 25. N. Lycksele. 26. $- Lycksele. 27. Asele. 28. Sorsele. 29. Stensele, 30. Wilhelmina 31. Fredrika. 32. Bjurholms. 33- Anundsjö. Mellersta Norrlands distrikt. 34. Tåsjö. 35- Frostvikens. 36. Östersunds, 37. Are. 38. Hallens. 39. Bräcke. 40. Rätans. 41. Hede. 42. Junsele. 43- Härnösands. 44. Medelpads Gäfte— Dala distrikt. 45. N. Hälsinglands, 46. V. Hälsinglands. 47. Gästriklands. 48. Kopparbergs. 49. Österdalarnas. Älfdals. 55. Arvika. 56. Karlstads. 57. Askersunds. 63. 58. Örebro 64- 50. Särna. 51. Transtrands. 52. Västerdalarnas 53. Klotens. Bergslagsdistriktet. 60. Köpings. 61. Vasteräs. 62. Enköpings. N. Roslags. Örbyhus. 59. Grönbo. Östra distriktet. 65. Stockholms. 66. Gripsholms. 67. Nyköpings. 68. Finspångs. 69. Gullbergs. 70. Karlsby. 71. Ombergs. 72. Kinda 73. Gottlands. Västra distriktet. 4. Tivedens. 5. Granviks. 76. Vartofta. 7. Kinne. 8. Slättbygds. 79. Dalslands. 80. Hunnebergs. 81. Marks. 82. Bohus. Smålands distrikt. . Tjusts. . Aspelands. Eksjö. - Jönköpings. .- Västbo. 88. Sunnerbo. 89. Värends. 90. Kosta. 91. Ulricehamns, Södra distriktet. 92. Kalmar. 93- Ölands. 94. Blekinge. 95. N. Skånes. 96. S. Skånes. 97- Hallands. Sverige SES N Ma inöp 925 N SERA (04 a STA I ' HN 1 3 2 I - a [| Iundsvall T. ANST VE en EF ER 27) Svag rr Imatti g CTU) rg seringer o & telmässiger. ra bei freistehenden Bäwnea Svag-riklig till- [Fang hos friståenm er-reidu- rtrag bet Fas au men geringer Ertrag in Bestand en) —-- Revirgräns ”” BReviergrenzer nm en SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN 1912. 47 in gifves öfverskott endast från Tamtorps, Ollestads och Gryts bev.-trak- ter (Slättbygds revir). Äfven i Smålands distrikt synas ej utsikterna för kottinsamling så stora. Sålunda meddelar jägmästaren i Aspelands revir, att tillgången på 2-årig tallkott är medelmåttig å fristående träd, men torde vid plock- ningstiden blifva svag, då ekorrar på flera ställen redan förstört en stor del af skörden. Jägmästaren i Värends revir skrifver: »Tillgången på 2-åriga tallkottar har å fristående träd varit fullt medelmåttig och på några trakter riklig. Emellertid frossa ekorrarna nu på kottarna, så att föga eller intet torde blifva öfver för insamling. Under frötallarna är marken nästan täckt af kottfjäll.>» Om kott för insamling tala för öfrigt endast rapporterna från Norra Ovills bev.-trakt (Aspelands revir) och Visingsö bev.-trakt (Eksjö revir). I Södra distriktet brukar ju i allmänhet ej företagas någon vidare kottinsamling och där tyckes ej heller finnas mycket att få i år. Tallkottens beskaffenhet framgår närmare af tabell 3. Häraf finner man att tallkotten uppgifves vara väl utvecklad inom de flesta bevak- ningstrakter eller 8740 af desamma — en betydligt högre siffra än förra året. Outvecklad tallkott skulle särskildt förekomma uti Luleå och äfven Skellefteå distrikt samt i Södra distriktet. Denna uppgift är dock myc- ket osäker, då antagligen en del kronojägare i rapporterna afsett den 1-åriga kotten, fast så ej är meningen. Tabell 3. 2=åriga tallkottens beskaffenhet. Die Beschaffenheit der 2 jährigen Kiefernzapfen. Kronojägarnas uppgifter om Förster-berichte iiber | | tallkottens utveckling tallkottens godhet Z k die Entwicklung der Zapfen | die Giäte der Zapfen Distrikt = Il E | väl utvecklade| outvecklade | friska skadade | | 5 I wohlentwickelte | unentwickelte | gesunde beschädigte | I bev.-tr.| bev.-tr.| ao bev.-tr.| bev.-tr.| . | ; | ; o i ( I | Bezirke Bezirke | SA 3ezirke Bezirke j I tl ' | | | | Co TivallSE A EE SN SRA 32 7 16 33 39 87 6 I3 | SVIS TE 40 S2 9 18 46 94 3 6 BRLRG AR ER sosse ene En 46 90 5 10 44 Sö 7 14 Mellersta Norrland ............ 48 89 [6] 1 50 93 4 7 (SEDD EE fa SS SA Er 46 98 I 2 46 100 NOTEOLTSS ones sdsns ARA ON 49 91 5 9 | 53 100 = ÖT RA MR NEAR 38 90 4 10 | 38 90 4 10 ES NER AA LE AE rd a kd 39 80 5 II 43 100 = BEnalAD (Sov bk kds rs stanlnr 32 94 2 6 33 97 I 3 SEE denn nos Bao | 27 79 7 21 32 904 2 6 I Hela landet | 397 87 60 13, 1 1424 94 27 [A 47.0 GUNNAR SCHOTTE. I sammanställningen om kottarnas godhet är såsom skadad upp- förd den tallkott, som varit mer eller mindre maskstungen. Efter hvad jag i förra redogörelsen omnämnde, är det Pissodes validirostris som angriper tallkotten och torde vara vanligare i Sverige än man förr an- tagit. Den synes dock i år ej uppträda i samma utsträckning som förra året. Särskildt omtalas emellertid maskstungna tallkottar från Långträsks bev.-trakt (Piteå revir), Kågedalens bev.-trakt (Jörns revir), från alla bevakningstrakter i Södra Lycksele revir, Lits bev.-trakt (Ös- tersunds revir), Ombergs bev.-trakt, Malmskogens bev.-trakt (Kinda revir), Vedens bev-trakt (Marks revir) och Lunnarsbo bev.-trakt (Västbo revir). Några kronojägare anse tallkotten i år mindre än vanligt och uppge som orsak haårtill förre årets torra sommar, såsom t. ex. i Granviks norra bev.-trakt, Grenna bev.-trakt (Eksjö revir) och Höka bev.-trakt (Hallands revir). Kartan å sid. 474 söker gifva en bild af förekomsten af grankott inom landet. Vi finna häraf att tillgången endast är svag eller medel- måttig. Särskildt vanlottadt är Småland, där knappast någon grankott alls finnes. Likaså är tillgången i Södra distriktet mycket liten. I öfriga trakter af landet finnes i allmänhet här och hvar något grankott. Någon lönande insamling torde emellertid blott undantagsvis vara möjlig. »Mer än tillräcklig tillgång» på grankott omtalas sålunda endast från Vorm- sele bev.-trakt (Norra Lycksele revir). Själf har jag i norra delen Tabell 4. Grankottens beskaffenhet. Die Beschaffenheit der Fichtenzapfen. | Kronojägarnas uppgifter om Förster-berichte iäber grankottens utveckling | grankottens godhet die Entwicklung der Zapfen die Gite der Zapfen Dätstaoanket väl utvecklade | outvecklade | friska | skadade wohlentwickelte unentwickelte || gesunde | beschädigte Bevitrllk is bev.-tr. | i NIST & bev:istral os | Bezirke | ? | Bezirke | Bezirke | Ze | Bezirke | Luleå 16 62 10 38 18 78 5 22 Skellefteå. 14 78 4 22 ög 94 I 6 Umeå 208 , 22 69 10 roll ol 5 16 Mellersta Norrland... 20 67 10 SG ||KSONNRGA 10 33 Gäfle-Dala 22 92 2 SN 87 3 13 Bergslags an OR er 28 68 IS: I se 2 66 14 34 ÖStre bee NNE 17 57 TS AG 13 43 17 57 Västra . FRIN foo Id II 52 10 48 14 67 ltr SIRANdS Ess: bjuds ber ock) I 50 I 50 | TENESO TANNER Södra SPAOBPARSEET GR CV 20 SON = | 100 | = — Hela landet | 160: || 1685 75 32 | 169 | 9 | 63 27 SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN I912. 477 af Skagersholms kronopark (Tivedens revir) förmärkt en ganska riklig tillgång på grankott. Tillgången på kott synes efter rapporterna att döma blifvit mycket svagare än hvad blomningen lofvat. Som redan nämnts, skadades denna af frost och regn. Tabell 4, som är afsedd att belysa grankottens beskaffenhet, visar också att 75 kronojägare (32 0) an- sett grankotten för outvecklad. Mest synes detta vara fallet i Bergslagen och Östra distriktet, men äfven i flera trakter i Norrland och Västergöt- land är förhållandet detsamma. Härtill kommer, att grankotten i myc- ket hög grad, liksom under de senaste åren, varit angripen af insekter. Det börjar därföre nu i vårt land se ganska mörkt ut att erhålla dug- lig grankott, och svenskt granfrö kommer antagligen att ytterligare stiga i pris. Att härjningen på grankottarna blifvit så betydande de sista två åren kan kanske i någon mån tillskrifvas det förhållande, att gran- kott funnits, om ock i mindre mängd, under 4 år å rad, hvarigenom de insektsarter, som angripa kotten, kunnat ostördt fortlefva och allt mera spridas. I huru hög grad dessa insektsskador verkat menligt fram- går af det ringa klängningsutbyte, som grankotten lämnade år 1911. Enligt skogsvårdsstyrelsernas berättelser erhölls sålunda endast följande medelutbyten: inom Östergötlands läns landstingsområde 0,39 kg. per hl. » Kalmar läns norra » O,30 >» ) » Skaraborgs = läns » 0,37 > Värmlands » (033 » Örebro (Skrjel > oo» Kopparbergs » 0,32 » — Gäfleborgs » ORO Samt Jämtlands > » allenast 0,o9 > » Från Korpilombolo och Landsjärvs bev.-trakter omtalas, att gran- kotten är angripen af rost, och förmodas att det är den i trakten på granbarren rikligt uppträdande hvitrosten (Clrypsomyxa Ledi), som äfven angripit kottarna. Att så verkligen är fallet, och kottarna således ej äro angripna af de på grankottarna särskildt uppträdande rostarterna Pucciniastrum Padi och Ecidium conorum Picex synes framgå af de kott- prof, som på min begäran af jägmästare F. GUNTERBERG insändts till försöksanstalten. Som C/hrysomyxa emellertid ej förut omtalats före- komma på kottar, har jag öfversändt kottprof till professor O. JUEL i Uppsala, hvilken benäget meddelat mig, att han anser det vara C/hryso- myxa Ledi, som här angripit äfven kottarna. Skogsvårdsföreningens Tidskrift, Allmänna delen, 1912, 34 478 hösten 1912. Tillgång på björkfrö i Sverige HS (Ertrag an Birkensamen in Schweden im Herbste 1912.) Distrikt och revir, Bergslagsdistriktet. 54. Älfdals. 60. Köpings. 55. Arvika. 61. Västerås. 56. Karlstads. 62. Enköpings. 37- Askersunds. 63. N. Roslags. 58. Örebro. 64. Örbyhus. 59. Grönbo. Östra distriktet. 65. Stockholms. 70. Karlsby. 66. Gripsholms. 71. Ombergs. 67. Nyköpings. 72- Kinda. 68. Finspångs. 73. Gottlanés. 69- Gullbergs. Västra distriktet. 74. Tivedens. 79- Dalslands. 75- Granviks. 80. Hunnebergs. 76. Vartofta. 81. Marks. 77- Kinne. 82. Bohus, 78. Slättbygds. Smålands distrikt. 83. Tjusts. 88. Sunnerbo. 84. Aspelands. 89. Värends. 85. Eksjö. 90. Kosta. 86. Jönköpings. 91. Ulricehamns 87. Västbo. Södra distriktet. 92. Kalmar. 95. N. Skånes. 93- Ölands. o6. S. Skånes. 94- Blekinge. 97. Hallands. Luleå distrikt. 1. Pajala. BKK: 2. Torneå. 9- Råneå. 3. Tärendö. 10. Bodens. 4. Juckasjärvi. 11. Storbackens. 5. Gällivare. 12. Pärlälfvens. 6. Råneträsks. 13. Jockmocks. 7. Ängeså. Skellefteå distrikt. 14. Vargiså. 19. Älfsby. 15. Arjepluogs. 20. Piteå. 16. Malmesjaurs. 21. Jörns, 17. Öfre Byske. 22. Norsjö. 18. Arvidsjaurs. 23- Burträsks. Umeå distrikt. 24. Degerfors. 29. Stensele. 25. N. Lycksele. 30. Wilhelmina. 26. S. Lycksele. 31. Fredrika. 27. Åsele. 32. Bjurholms. 28. Sorsele. 33- Anundsjö. Mellersta Norrlands distrikt. 34: Tåsjö. 40. Rätans. 35. Frostvikens. 41. Hede. 36. Östersunds. 42. Junsele. 37- Åre. 43- Härnösands. 38. Hallens. 44- Medelpads 39. Bräcke. Gäfle— Dala distrikt. 45. N. Hälsinglands. 50. Särna. 46. V. Hälsinglands. 51. Transtrands. 47. Gästriklands. 52. Västerdalarnas. 48. Kopparbergs. 53. Klotens. 49- Österdalarnas. = Lå INCA | I l Svag eller medel | | 44 dsvall EN nät (2 jänghos HIN [Geringer oder ma I | telmässiger Ertrag bei freis h | Bäwneav Svag-riklig till- i il i [I 32g hos Friståen IN dn Ul idigt svag ill — gäng i beständen. (Geringer-redu= Ucher Ertrag bet freis äv ia -—— + Inga uppgifter [Heine Angaben) GEN. STAB, LIT. ANST, SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN I9I12. 479 Björken blommade rikligt eller medelmåttigt öfver hela landet. Blomningen in- träffade i början af maj månad i Skåne, Halland och Bohuslän. I mid- ten af samma månad blommade den allmänt i Småland, Västergötland och Östergötland. Mot slutet af månaden inrapporteras blomning från Bergslagstrakterna. I början af juni funnos björkblommor i Särna (Da- larna) och västra Hälsingland samt något tidigare i Västernorrlands län. Några dagar senare blommade den i Jämtland och Västerbotten. I Norr- botten synes blomningen inträffat först omkring den 10—15 juni. Frötillgången (se kartan å sid. 478) har i allmänhet varit medelgod —riklig öfver hela landet med undantag af sydligaste Sverige, där den var mera svag. I stort sedt var också björkfröet tämligen väl ut veckladt. Endast från ett färre antal bevakningstrakter omtalas att fröet blifvit skadadt genom frost eller torka. Sålunda blefvo björkhän- gena hoptorkade i Öfre Svansteins bev.trakt (Pajala revir), och från några andra bevakningstrakter i Norrland uppgifves, att björkfröet skulle varit outveckladt på grund af försommarens starka torka. Men äfven från sydligare trakter omtalas, att björkfröet var slött, såsom i Lygners- viders bev.-trakt (Marks revir) och Höka bev.-trakt (Hallands revir). På andra ställen ha björkarna blifvit kalätna af insektslarfver, hvari- genom björkfröet blifvit outveckladt, såsom i Grönbo, Västbo, Tivedens m. fl. revir. Eken hade förra året ovanligt rikt ollonår. I år har däremot blomningen i allmänhet varit ganska svag. Den inträffade senare än förra året eller först i slutet af maj i Skåne och Halland, i början af juni i Småland, Västergötland och Östergötland. Först omkring den 10—15 juni blom- made eken i Stockholmstrakten och södra Uppland. Tillgången på ekollon är också, såsom kartan å sid. 480 utvisar, flerstädes endast svag. Ekollonen uppgifvas i allmänhet vara små och outvecklade. I Kinne revir skola de emellertid vara väl utbildade, likaså i Jönköpings och Bohus revir (Svartedalens bevakning). I Höka bevakningstrakt (Hallands revir) finnes en del väl utväxta ollon, medan däremot andra äro outvecklade. På Visingsö skola ekollonen i bestånden vara fullstän- digt slöa. 480 GUNNAR SCHOTTE. Tillgången på ekollon i Sverige hösten 1912. (Ertrag an Eicheln in Schweden im Herbste 1912.) Distrikt och revir. Berg slagsdistriktet. . Alfdals. 60. Köpings. . Arvika. 61. Vas:erås. Egen tillgång 356. Karlstads. 62. Enköpings. Ve SEDEN - Askersunds. 63. N. Roslags, rr Svag eller medeb - Örebro. 64: Örbyhus. 7 fist iaid GEA - Grönbo. Aholm. fristående träd. 5 Östra distriktet. telmässiger Erbrag [ER STARS . Stockholms. 70. Karlsby. FEED - Gripsholms. 71. Ombergs. Svaga - Nyköpings. 72. Kinda TULG BUlb- . Finspångs. 73. Gottlands. . Oz Ren - Gullbergs. tidigt svag till - Västra distriktet. fe gängi bestärndena . Tivedens. 79. Dalslands, | EZ ed bei - Granviks. 80. Hunnebergs. SA en Bör , Vartofta. 81. Marks. men und gering er - Kinne. 82. Bohus. ff Ertragiiri Bestönd . Slättbygds. 1 Distr. gräns Smålands distrikt. — /Förstinspektions- . Tjusts. 88. Sunnerbo. EEE 8g;rWViarends,. od (voro RAS Bevirgräns sjö. 90. Kosta. MBevileryrenze) - Jönköpings. 91. Ulricehamns. SN BeTSKogsy rens ästbo, SoL. (Nadelwaldgrenze) Södra distriktet. + de uppgifter .« Kalmar. 95. N. Skånes. ATEA NG Tr - Ölands. 96. S. Skånes. - Blekinge. 97. Hallands. GEN. STAB. LIT. ANST Boken har i år, efter en ringa till medelmåttig blomning, endast ett mycket svagt ollonår. — I början eller midten af maj månad inträffade blom- ningen i Skåne och Halland, den 10—20 maj å Visingsö samt den 23 —24 maj å Omberg. Inom några bevakningstrakter i Blekinge, norra Skåne, och norra Halland saknades alldeles bokblommor. Kartan å sid. 481 visar att någon nämnvärd tillgång bokollon endast är att anteckna ä de få bokarna i Ombergs, Jönköpings och Kalmar revir. Inom de egentliga bokskogstrakterna är tillgången svag. Bokollonens beskaffenhet växlar högst afsevärdt. Sälunda lära de vara väl utvecklade inom Habo bev.-trakt (Vartofta revir), Svartedalens bev.- trakt, (Bohus revir), Vernamo bev.-trakt (Jönköpings revir), Mårås bev.- trakt (Västbo revir) och Kårestads bev.-trakt (Värends revir). AN Visingsö äro bokollonen outvecklade och skadade, likaså i allmänhet i Skåne, Halland och Blekinge. Från södra Hallands vackra bokskogar meddelas att ollonen i år endast äro tomma skal. SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN HOME Tillgången på bokollon i Sverige hösten 1912. (Ertrag an Bucheckern in Schweden im Herbste 1912.) Distrikt och revir. Bergslagsdistriktet. 54. Älfdals. 55. Arvika. 56. Karlstads. 60. Köpings. 61. Västerås. 62. Enköpings. 481 Ingen tillgå fagen tillgång Svag eller medel Tu Yrätig tillgång as 57. Askersunds. 63. N. Roslags. a gg RI 58. Örebro. 64. Örbyhus. i 55 SYN SSR AE RAN (Geringer oder mit 59. Grönbo. | d Mr UNtFjäbnoronld Å telmässigerErtrag ; S a VS = 66 5 bei freistehenderv Östra distriktet. RS Å Bäwnen)]. 65. Stockholms. 70. Karlsby. NE7TESA ) Les 66. Gripsholms. 71. Ombergs. 68 >. ST 2 [eran å kärr 67. Nyköpings. 72. Kinda. Orrkoping TSE R AGT ET 68. Finspångs. 73- Gottlands. r 6 tidigt svag till — 69. Gullbergs. 3 gång? beständen. så PE (Gert -Telchu— Västra distriktet.

» Till Skogsvårdsföreningens ordförande grefve Fredrik Wachtmeister. Medlemmar af Skogsvårdsföreningen anhålla härmed att genom dessa bilder från föreningens exkursioner få bringa sin vördade och afhållne ord- förande ett varmt och uppriktigt tack för det hängifna, oegennyttiga och fram- synta arbete, hvaraf föreningen under de gångna tio åren kommit i åtnjutande och som i hög grad främjat föreningens verksamhet och varit väckande för hela landets skogsvård. Till detta tack knytes en liflig förhoppning att för- eningen ännu under många år måtte få påräkna stödet af samma erfarna och älskvärda ledning.» Hofstallmästare G. TAMM talade för styrelsens ledamöter. Han framhöll, hurusom Föreningen vetat att vid ledarens-ordförandens sida ställa de rätte männen. Han erinrade om anförare sådana som Napoleon, hvilken åter, när han tänkte på vice ordföranden, frammanade i tankarna en Murat, »den excentriske, eldige sydlänningen, som — ständigt i téten — på sin frustande gångare sprängde fram, läggande krossade kvinnohjärtan och eröfrade städer för sin juvelprydda fot», eller om Kejsar Wilhelm, som vid sin sida hade den Röde prinsen, en Friedrich Karl, som med oböjlig envishet offrade sig själf och tusenden för att drifva sin vilja igenom». Jägmästare ScHoTtTE riktade ett varmt tack å Föreningens vägnar till dess skattmästare och föreståndare för Skogsvårdsföreningens kontor, fröken SIGNE MARTIN, framhållande hennes älskvärda sätt mot alla, hennes samvets- grannhet, plikttrohet, intresse och stora kunskaper, som hon helt ägnat åt Föreningen. Härefter talade åter öfverjägmästare WALLMO i ett längre humoristiskt anförande för damerna, och länsjägmästare HuGo SAMZELIUS frambar följande versificerade hyllning till Föreningen: SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS I O-ÅRSDAG. 489 Vid Skogsvårdsföreningens 10-årsjubileum. Vi voro en liten stridande skara, vi voro några hundra skogsmän bara, som sökte att värna vår bästa klenod, vår furuskog. — Hur skulle det gå uti högan nord, om skogen dog? Och nedom fjällens och sjöarnas rad, där skogarna hägna bygd och stad, hvem ville väl tänka sig myr och hed i stället för furornas flammande led? Nej, skog skall det vara, med susande mo kring ensliga gårdar, där svenskarna bo! Cd Det steg en vind, det växte ett rop: visst äro vi bara en liten hop, men kom med allihop kom med alle män, så vilja vi så och plantera igen hvad stormen har slagit och elden har tagit och okunnigheten förödt. Vi skola ställa oss hand i hand, och kärlek till skogen skall vara det band, som håller oss alla samman. Vi mylla ett frö, vi sätta ett skott, vi skola få se, att det växer brådt till allmän fägnad och gamman — vi skola få skog uti ödemark och lummiga lundar i hage och park till gagn och till ära för riket. pd Nu år ha runnit, Dryaden funnit sitt bo i skogarna oförkränkt, och grönskan sluter som förr sitt galler mot larmet och bråket, när skymningen faller. Den kraft vi kände, den brand vi tände, har blifvit en makt och ett skinande bloss, hvars låga spridts öfver hela landet och. värmer och lyser Oss. När nu vi samlats till minnesfest, är dryaden en tacksam gäst. 490 SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS IO-ÅRSDAG. Till sist framförde jordbruksministern, statsrådet A. PETTERSON sitt tack till Föreningen för att han inbjudits att närvara vid firandet af 10-årsdagen. Tio år voro visserligen icke någon lång tid, ehuru den dock kan rymma mycket inom sig. De första 10 åren tillhöra ungdomstiden, hvaröfver hvilar vårstämning. Talaren ville också säga, att en sådan stämning förnummits, när man bevistat Föreningens sammankomster. Men det var icke endast på Skogsvårdsföreningens sammanträden, man märkte en sådan värstämning, utan nästan hvart man kommer, finnes ett sådant nyvaknadt intresse för skogsfrågor, i hvilket nyvaknande lif Skogsvårdsföreningen hade en mycket stor andel. Han uttalade till sist den förhoppningen, att tron på framtiden på det om- råde, som Skogsvårdsföreningen utvalt för sitt arbetsfält, tron på jordens alstringskraft och skogens framtid att gifva ökadt välstånd måtte växa allt starkare till rik frukt för efterkommande släkten. Efter middagen förevisade jägmästare ANDERS HOLMGREN ett stort antal skioptikonbilder från en af honom och professor GUNNAR ANDERSSON nyligen företagen resa i Canada samt lämnade en intressant och upplysande text till bilderna. Under aftonens lopp ingingo ett flertal telegram. Statsministern sände sålunda följande hälsning: » Tyvärr hindrad närvara vid tioårshögtiden sänder jag varma välönsk- ningar. Måtte Eder framsynta verksamhet sätta allt rikare frukter till nytta och välsignelse för fosterland och framtida släkten. KARL STAAFF.» Från Norsk Forstmandsforening anlände ett så lydande telegram: »Fremsender ved tiaarsfesten vor varmeste hilsener og bedste önsker for Sveriges skoger i nutid og framtid. KLER, formand. >» Äfven Finska Forstföreningen uppvaktade med telegram: » Finska Forstföreningen sänder sin bästa lyckönskan i anledning af tio- årig framgångsrik verksamhet och önskar med åldern växande kraft i arbetet för ett samladt skogsvårdadt Sverige. . Genom ordföranden. » Till Föreningens ordförande ingingo telegram bl. a. från disponenten E. J. LJUNGBERG, Falun: » Varmt tack för att Ni bildade föreningen på rätt tid, för att den ledts på rätt sätt till landets gagn och mottag min önskan till framgångsrik fort- sättning.» Borgmästare JoHn KARLSSON: » Västmanlands läns skogsvårdsstyrelse tackar vördsammast föreningens ordförande och föreningen för framgångsrikt arbete i gemensamma sträfvanden.» Ordföranden i Kopparbergs läns skogsvårdsstyrelse, landshöfding HoLmM- QVIST: »Tack för gångna årens arbete. Lycka och framgång för kommande.» SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS IO-ÅRSDAG. 491 Från herrar landshöfding WERSÄLL samt minister LAGERCRANTZ, bruks- ägare ÅRFWEDSON och friherre NORDENFALK: »I våra skogar synas spåren Af de flydda tio åren. Hell Fredrik!» Kapten B. A. DE VERDIER sände följande telegram: »Hindrad närvara vid föreningens bemärkelsedag bringar jag herr ord- föranden mitt varma tack för ospardt nit för föreningens angelägenheter. Lefve ordföranden! Lefve vice ordföranden! Lefve sekreteraren! Lefve fröken Mar- tin! Lefve Skogsväårdsföreningen!» Hälsningar ingingo vidare från bl. a. professorn, d:r CARL METZGER, frih. WERNER VON SCHWERIN, ryttmästare H. HEGARDT, öÖfverjägmästare W. TEDEN, jägmästare JOH. ÅHLGREN. Trävarumarknadens författare sände följande versifierade hyllning: » Tio år är pilten vorden Släkten bänkad omkring borden Öfvar gammal sed! Ibland dem som uti början Kanske skref den värsta smörjan Var en tid jag med. Dock i dag på högtidsfästen Sirligt på Pegasushästen Vill jag skalda fram: Djupt i fosterjorden tränge roten, Högt mot stjärnehvalfvet stige kronan, Växe rak och stark Din unga stam! "SWORDFISH' (mycket allvarsam).» SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, 1912, ALLMÄNNA DELEN, H. I2. Skogsbrukets räntabilitet. Svar till iägmästaren C. von Schönberg. Det skulle knappast bidraga till sakens klargörande, om hvarje inlägg från räntabilitetsprincipens motståndare föranledde svar från någon af dess an- hängare; och för egen del ser sig undertecknad i hvarje fall nödsakad att i hufvudsak låta de redan gjorda inläggen gälla hvad de kunna. Dock vill jag gärna betona, att såväl yttrandena på skogsvårdsmötet som replikerna till öfverjägmästaren Wallmo i Svenska Dagbladet af naturliga skäl endast kunnat ge den mest elementära delen af min tankegång. Ett kortfattadt försök till veten- skaplig och sammanhängande undersökning af frågan har jag emellertid sökt gifva i två uppsatser i Ekonomisk Tidskrift för 1 är (häft. 4 och 6) under titel Skogsbrukets räntabilitet; och jag vore mycket tacksam, om de för saken intres- serade ville taga del af denna framställning. Hvad nu beträffar herr jägmästaren von Schönbergs anmärkning, är det möjligt att mitt yttrande vid skogsvårdsmötet förorsakat hans missuppfattning; men hur därmed än må förhålla sig, anser jag mig kunna påstå, att det är en missuppfattning. Han menar nämligen, att lika litet som en järnväg ned- lägges därför att den är oräntabel, skall en skogshushållning behöfva vara räntabel för att få fortsättas. Men han förbiser, att det ej är fråga om att nedlägga ett skogsföretag utan om att successivt ändra dess organisation så att det blir räntabelt; och då blir det ingen olikhet med ett järnvägsföretag. Om ett sådant försett sig med t. ex. rullande materiel i ett omfång, som omöjlig- gör kapitalets förräntande, så skaffar det sig efter den första uppsättningens utrangerande icke nytt materiel i större utsträckning än som motsvarar behof- vet och förbättrar därigenom sin räntabilitet. Skillnaden mellan en järnväg och en skog från kapitalbildningssynpunkt består endast däri, att det i en järnväg nedlagda kapitalet till stor del är orörligt och ej kan lösgöras, medan däremot virkeskapitalet i en skog är rörligt — det påminner från denna sida betraktadt mycket om ett varulager — och därför kan lösgöras jämförelsevis lätt. För en skog blir räntabilitetskrafvets upprätthållande därför mycket lät- tare än för nästan alla företag med lång produktionsperiod (omloppstid); men för alla måste räntabiliteten vara verksamhetens ?zkfpunkt, äfven om den ej kan nås. Det sistnämnda har uttryckligen angifvits i mitt första anförande på skogsvårdsmötet (denna tidskrift sid. 327, jfr sid. 351); men för hela jäm- förelsen får jag därutöfver hänvisa till uppsatsen i Ekonomisk Tidskrift, sär- skildt sid. 273 f. Eri F. HECKSCHER. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN, 1912, H. I2. Högsta markränta eller högsta afkastning. Svar till jägmästare C. Vv. SCHÖNBERG. Af ERNST ANDERSSON. Åter ett inlägg af herr Vv. SCHÖNBERG i frågan om möjligheten att drifva ett skogsbruk räntabelt! Herr Vv. SCHÖNBERG uttrycker allmängiltigt, att han obetingadt anser en högre inkomst förmånligare än en lägre. Han drager alltså fortfarande i tvifvelsmål riktigheten af det dagliga lifvets axiom, som säger att icke in- komsten utan nettoinkomsten är måttgifvande för ett företags fördelaktighet. Herr v. S. fäster intet afseende vid, huru stort kapital han har bundet i skogshushållningen och räknar icke med räntan å detta kapital, oaktadt denna ränta är så betydande, att den närmar sig till och, om man icke aktgifver på den- samma, mycket lätt kan öfverstiga inkomsten. Herr v. S. motiverar sitt sätt att se saken med, att skogsmarkens areal är begränsad och icke kan öfver- skridas. — Först och främst är detta ett misstag, ty vi kunna ju utlägga beten och åker samt uppodla mossar och kärr till skog, eller odla skogsmark till åker och använda den till betesmark i stället för till skogsproduktion. Det är då nödvändigt att kunna utröna, hvilket sätt att använda skogsmarken, som är fördelaktigast. Detta gifver sig tillkänna, om man genom vanlig bokföring utreder den vid olika användningssätt erhållna markräntan. Vill herr v. S. verkligen påstå, att den vedertagna bokföringskontrollen af ett företags bärighet är alldeles missvisande? Skola vi inrätta oss för efter- sträfvande af största möjliga inkomst, utan hänsyn till hvad vi sätta in i före- tagen, utan hänsyn till, att vi kunna bereda oss lika stor inkomst med mindre kapital och således med samma kapital större inkomst, eller böra vi studera villkoren för skogskapitalets användande i produktionen på förmånligaste sätt? Jag kan icke fatta, att man kan gifva mera än ett svar på den frågan. Herr v. S. förlitar sig på landtbrukets ränteförhållanden för att bevisa, att de allmänna ekonomiska lagarna icke gälla såsom rättesnöre för all ekonomisk verksamhet. Såsom man kunde vänta missförstår han emellertid äfven landt- brukets lifsvillkor och nuvarande ekonomiska läge. Nog går landtbrukarens sträfvanden ut på erhållande af största möjliga markränta eller arrende för marken, hvilkens värde bestämmes genom den uppnådda markräntan. Att landtbruket nu haft en rätt svår period af låga pris på sina varor och svår konkurrens med industrien om arbetskraft är en tillfällighet, som emellertid resulterat i fallande pris på jordbruksegendomar. Den som tänker sig något för betalar förvisso icke mera för en egendom, än att han har utsikt att med inkomsten från egendomen kunna betäcka ej blott alla direkta kostnader utan äfven ränta på lånade eller i egendom och inven- 494 ERNST ANDERSSON. tarier insatta kapital. Då herr v. S. vill göra motsatsen trolig, har han icke tagit i betraktande, att den svenska bonden har mera ekonomiskt förstånd än de, som icke känna honom, äro böjda att antaga. Herr VON SCHÖNBERG tror sig se en inkonsekvens uti att jordbruket »med all Gewalt» uppammas. Om herr v. S. ser nogare efter, så stödjes jordbruket på ett rationellt och konse- kvent sätt 7 ändamål att höja dess räntabilitet. I sådan riktning verka gifvetvis an- slagen till förädling af djur- och växtraserna, till undervisningsanstalter, före- läsningsverksamhet, kontrollföreningar och fältförsök. - En sträfvan vid jord- bruket att producera det mesta möjliga utan hänsyn till kapitalåtgången skulle snart bestraffa sig själf, hvarpå för öfrigt exempel icke saknas. Uti landtbrukets tillfälliga betryck, som jag för öfrigt förmodar nu håller på att lättas, kan herr v. S. alltså icke finna något stöd för sin åsikt att skogsbruket bör fotas på annan grund än räntabilitetens, äfven om skogs- arealen vore »begränsad». Jag har också visat, att ett uthålligt skogsbruk bör kunna bedrifvas räntabelt. Men därmed är icke sagdt, att man vid hvilken skogsegendom som helst, utan hänsyn till dess nuvarande skick nu genast kan börja bete sig, som om dess skogskapital redan nu vore beredt att pro- ducera räntabelt. Jag har redan år 1911 uttalat denna reservation, och där- efter tvingats att upprepa den flera gånger, hvilket dock icke hindrar herr v. S. att nu för andra gången med egenartade ordalag beskylla mig för in- konsekvens med anledning af denna reservation. Ingen regel utan undantag, herr v. S., och här finnes ett ofantligt stort och kraftigt motiv för undantag från teorien — i skogarnas abnorma sammansättning. Uti sin fortsatta kritik af sträfvandet att söka åstadkomma ett räntabelt skogsbruk skiljer sig herr v. S. icke, från hvad som förut från honom och andra i den vägen framkommit. Han har hittills påstått, att räntabiliteten skulle föranleda till så korta omloppstider, att en orimligt liten absolut af- kastning skulle blifva följden, till stort men för arbetare och industri. Detta påstående är gifvetvis grundadt på herr VON SCHÖNBERGS tro att ästadkommande af räntabilitet x/eslutande är en åldersfråga. På en sådan åsikt tyder herr v. Schönbergs uttalande, att vi (han och jag) skulle komma nära nog öfverens, om det vore så, att afverkningsåldern vid räntabelt skogsbruk ofta komme att öfverstiga 100 år, äfvensom af hans uppfattning af yrkesskicklighetens in- verkan på beståndsvården, som han anser icke kan blifva mera än en, under antagande att yrkesskickligheten är densamma. Denna missuppfattning går igen i det sista inlägget. Det är dock naturligtvis icke yrkesskickligheten ensam utan äfven målmedvetenheten, som afgör huru bestånden komma att vårdas. Och bestånden måste fostras på ett annat sätt, om man eftersträfvar ränta- bilitet, än om man icke gör det. Inom ramen af en omloppstid kan skogen skötas så, att den blifver räntabel, men också så, att den icke blifver det. Jag skall söka utveckla detta. Skogsproduktionens faktorer äro icke allenast skogsmarken med dess bördighet etc. och /Ziden, utan äfven skogskapitalet. Då herr v. S. i kalkylen utesluter kapitalet, är det visserligen konsekvent att utesluta det äfven vid den praktiska beståndsbehandlingen. Men båda delarna leda lika fullt till oriktiga eller åt- minstone till icke medvetna resultat. Vill man räntabilitet, måste nämligen gallringarna inriktas på en målmedveten reglering af skogskapitalet. Man får icke vara i ekonomiskt hänseende blind vid utsyningsförrättningens handläggande, utan måste förskaffa sig ett begrepp om de enskilda trädens värde och ränte- SKOGSBRUKETS RÄNTABILITET. 495 förmåga. Jag redogjorde år 1911 för, huru viktig kännedomen om dessa förhållanden är, och visade öfverskådligt, att i olika drifningslägen etc. än den ena dimensionen, än den andra icke har utsikt att bidraga till räntabel produk- tion. Jag hade funnit att vid en slutenhet, som gifver I mm. årsring, träd af 25 å 26 cm:s brösthöjdsdiameter, icke längre växa räntabelt, men att en slutenhet, som gifver 1!/, mm. årsring, tillåter räntabel produktion upp till 27 å 32 centimeters träd, variationen beroende af olika drifningslägen. Häraf framgår att slutafverkningsåldern kan blifva ganska hög, om man blott icke behåller träd af allt för grofva dimensioner, utan aflägsnar dem, i mån som de sluta växa räntabelt, hvarvid andra träd lämnas tillfälle att i sin tur utväxa. Detta faller sig äfven naturligt, då man betänker, att exempelvis 100 kbm. 8 tums-träd, eller 9 tums-träd eller 10 tums-träd, eller 100 kbm. 8, 9 och 10 tums-träd vid utväxande 1 tum gifva nära nog lika hög värdeproduktion, som den, hvilken åstadkommes då 100 kbm 12 tums-träd, eller 13 tums eller 14 tums-träd eller 100 kbm. 12, 13 och 14 tums-träd utväxa 1 tum. Ehuru absoluta produktionen vid gröfre träds utväxande med 1 tum är något större än vid klenare träds utväxande 1 tum, är dock begynnelsekapitalet i senare fallet betydligt mzndre och räntabiliteten afsevärdt större. Då räntan frånkännes inflytande, sträfva emellertid herrar opponenter till grofva dimen- sioner och gå härvidlag ofta längre än som af världsmarknadsbehofvet kan anses påkalladt. Af hvad anledning man utan att diskutera mitt bevismaterial fortfarande påstår, att för kort omloppstid skulle blifva en följd af räntabilitetskrafvet, är svårt att förstå. Man torde antingen icke vilja erkänna bevismaterialet eller ock icke äga möjlighet att kontrollera det. Båda delarna äro lika stora olägenheter för den, som skall bevisa något. Jag har därför ansett mig nöd- sakad söka åstadkomma ett bevismaterial, som icke kan förvägras beviskraft. Men detta tager tid. Nu har emellertid denna olägenhet genom en slump blifvit i viss mån afhjälpt. OÖfverjägmästaren WALLMO, som väl får sägas vara motsidans starkaste man, har i Nya Dagligt Allahanda någon dag i förra månaden framlagt såsom resultat af grundliga studier följande material: Å medelgod mark gifver 60-årig skog 17 centimeters träd ET2-ANET AN 32 » » vid god skötsel. Alltså erhålles en diametertillväxt af 15 cm. på 52 år. Det är med tillfredsställelse jag konstaterar, att denna iakttagelse öfver- enstämmer med mina förutsättningar för bevismaterialet af 1911, nämligen en årsringsbredd af 1!/; mm. Jag endast förvånar mig öfver, att herr WALLMO icke jämfört värdet å 17 cm:s trädet med värdet å 32 cm:s trädet. Hade han det gjort, skulle han funnit, att i medelgoda drifnings- och afsättnings- förhållanden 32 cm:s trädet är värdt mera än 12 gånger så mycket som 17 em:s trädet. Sedan han funnit detta, hade han äfven bort komma ihåg att kapitalet efter 5 procents ränta på ränta på 50 år uppnår endast cirka I12- dubbla storleken. Härmed har herr W. emellertid omedvetet gifvit ett bevis för just hvad jag påstått, nämligen att skog vid god skötsel är räntabel långt öfver 60, ja ända till 100 år. Att herr WALLMO emellertid icke visste, att hans iakttagelser bevisa detta, framgår, af att han samtidigt säger motsatsen, nämligen att räntabilitetskrafvet tvingar till den nämnda 6o:åriga skogens 496 ERNST ANDERSSON. afverkning. Han yttrar sig således om saken utan att hafva brytt sig om att studera den, samtidigt som han försäkrar, att han genom studier nått därhän att sanningen ligger naken för hans blickar. Hvad skall man säga om sådana studier och sådan bevisföring? Om denna diskussion om räntabilitet i skogsbruket har haft eller kan komma att hafva något inflytande i afseende på skogssköflingens framfart, så måste väl skulden härtill läggas på dem, som med sin erfarenhet som megafon skrika ut, att skogen icke är räntabel längre än till 60 år, och icke på dem, som påstå och bevisa, att räntabilitetsgränsen ligger längt högre. Då herr VON SCHÖNBERG täflar med herr WALLMO i att misstyda ränta- bilitetens konsekvenser, kan det icke falla mig in att till besvarande upptaga hans detaljanmärkningar, som gå i samma misstydnings tecken, och hvilka endast bevisa, att herr v. S. bakom sina påståenden har subjektiva synpunkter, som undandraga sig diskussion. Gärna för mig må därför herr v. S. deklamera, att hans »/ro» på en viss idealskogshushållning, »från hans sida sedd» är orubbad. FRÅN 1912 ÅRS RIKSDAG. Sammanfattning af fattade beslut i frågor, som mer eller mindre beröra skogsvården'". Inköp af skogbärande mark. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag anvisade Riksdagen för år 1913 ett anslag af 800,000 kronor till inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjän- lig mark. Skogsvårdsafgifterna. Kungl. Maj:t framlade förslag till ny förordning om skogsvårdsafgifter, enligt hvilket, med anknytning till lagen om skogsaccis och virkestaxering, skogsvårdsafgifter skulle utgå af al/ afverkning och i förhållande till det af- verkade virkets värde. Af skogsvårdsafgifterna skulle 90 & fördelas till skogs- vårdsstyrelsen inom vederbörande landstingsområde, medan 10 2, motsvarande ungefär afverkningen åä kronans skogar, skulle fördelas på skogsvårdsstyrel- serna efter behof. I fråga om skogsvårdsafgifternas fördelning väckta motioner af hrr Eke- lund (Första kammaren n:r 61). och Fahlén m. fl. (Första kammaren n:r 106) ! På grund af bristande utrymme har denna redogörelse ej förr influtit i tidskriften. För fullständighets skull intages den emellertid nu, så att tidskriften fortfarande må kunna användas som uppslagsbok i dessa frågor. Red. FRÅN 1912 ÅRS RIKSDAG. 497 samt hr Torgén (Andra kammaren n:r 309) afslogos, och Kungl. Maj:ts ur- sprungliga förslag antogs i Första kammaren med 92 röster mot 48 och i Andra kammaren med 125 röster mot 74. Skogsaccis och virkestaxering. Kungl. Maj:t framlade äfven förslag till ny lag om skogsaccis och vir- kestaxering, hvari en del ändringar och tillägg gjordes till lagen af den 18 sept. 1909 i syfte att åstadkomma en rättvis fördelning af taxeringskostna- derna mellan skogsvårdsafgifterna och skogsaccisen samt att bereda möjlig- het för skogsvårdsstyrelserna att genom ombud vid taxeringarna bevaka sin rätt. Detta förslag bifölls i hufvudsak af riksdagen, och afslogs hr Svens- sons i Saläng motion (Andra kammaren n:r 185) i frågan. Åtgärder att förekomma skadegörelse å ungskog genom toppskottens afskärande m. m. of en inom Andra kammaren (motion n:r 136) väckt motion hade hr E. ÅKERLUND hemställt (se sid. 129), att Riksdagen måtte anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t utreda, hvilka åtgärder kunde finnas lämpliga till förekommande af i motionen påvisade skadegörelser å ungskog, samt för Riksdagen fram- lägga de förslag, hvartill en sådan utredning kunde gifva anledning. Motio- nen afstyrktes af jordbruksutskottet men bifölls af Första kammaren med 62 röster mot 51 och af Andra kammaren utan votering. Statens skogsförsöksanstalt. Riksdagen godkände följande aflöningsstat att gälla från och med år TOS: Lön = Tjänstg.- Summa kr. pengar kr. kr I föreståndare för skogsafdelningen... 5,000 +2,500 :7,590]) Efter Srärskan, lö in » » naturvetenskapliga nen höjas med SC SlDTN SEI rosor kf ER NS 7,5900] — 600 kronor. I assistent, arfvode 3,000, Efter 5 år kan arfvo- I » » 3,000 det höjas med 400kr. FIRST (OSS LIE SER ES SR SE SRS EN ER AN AA 500 Aflöning åt skogsbiträden och kvinnliga biträden... 6,300 KSEIDEDSATIN ANCSPONSEIGEN NS fn ess ass dr san fdos sg SAR 4,5900 IBkDenser för skogsafdelningeni ...-ssss:s..gnsceusddere ont 8,900 > » naturvetenskapliga afdelningen ............ 5,900 Summa 47,100 För uppförande af nybyggnad åt skogsförsöksanstalten å södra delen af lägenheten Frescati å Norra Djurgården beviljades ett anslag af 107,300 kr. däraf 53,650 kr. anvisades på extra stat för år 1913. Den högre skogsundervisningen. Riksdagen medgaf att för uppförande af nya byggnader för en skogs- högskola samt för statens skogsförsöksanstalt äfvensom anläggande af erfor- 498 FRÅN 1912 ÅRS RIKSDAG. derlig undervisningspark samt försöksfält m. m. må tagas i anspråk 53,356 kvm. af lägenheten Frescati å Norra Djurgården, samt anvisade dels 693,000 kr. för uppförande af skogshögskolans byggnad, dels 34,800 kr. för vissa byggnadsarbeten vid Malingsbo. Kungl. Maj:ts förslag till högskolans organisation godkändes och afslogs därigenom samtliga i frågan väckta motioner, se närmare fackafdelningen af denna tidskrift 1912, sid. 327"—30667. Åtgärder mot försumpning. Med anledning af hr OLSSoNns i Blädinge motion (Andra kammaren n:r 99) beslöt Riksdagen anhålla, att Kungl. Maj:t ville föranstalta om utredning ang. lämpliga åtgärder till förhindrande af jordkulturens fortgående ödeläg- gelse genom försumpning, företrädesvis å sådana trakter inom landet, där dessa försumpningar redan fått den utsträckning och omfattning, att enskil- das krafter och förmåga att verksamt ingripa uppenbarligen äro otillräckliga, samt därefter för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill denna utredning kunde föranleda. Afdikningsanslagen. Med bifall till jordbruksutskottets hemställan i anledning af Kungl. Maj:ts i nionde hufvudtiteln gjorda framställningar angående afdikningsanslagen äf- vensom ett af hr Roos (Första kammaren, motion n:r 55) väckt förslag be- slöt Riksdagen bevilja till AElSKROLKLERASk AN AfdR HEN SSASlASOLN a sa ar ägs EE SST RE med företrädesrätt för sökande från Gäfleborgs län och Da- larna att af detta belopp erhålla bidrag till högst 100,000 dels allmänna afdikningsanslaget till understödjande af myrutdik- ningar och vattenaftappningar inom andra delar af riket än Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet vore uppodling till åker eller äng eller till minskning af frostländigheten 1,100,000 kr. 450,000 Stubbrytning till tjärbränning. Med anledning af den inom Andra kammaren af hr HELLBERG väckta motionen (n:r 18) beslöt Riksdagen anhålla, att Kungl. Maj:t ville vidtaga åtgärder i syfte, att den mindre bemedlade ortsbefolkningen måtte å statens skogar inom Västerbottens och Norrbottens län mot en mindre afgift, högst 15 öre för kubikmeter, taga stubbar för tjärbränning, i den mån men för skogsvården ej däraf uppkomme. Interimistiska bestämmelser angående nyttjanderätt till samfälld skog. Herr PERS motion härom (se sid. 129) afstyrktes af jordbruksutskottet under hänvisning till af Riksdagen i annat sammanhang begärd utredning beträffande vid skifte af jord undantagna eller därmed jämförliga, samfällda ägor eller rättighet, bereda delägarna i samfälligheten tillfälle att fatta bin- dande beslut i frågor rörande densamma. i FRÅN 1912 ÅRS RIKSDAG. 499 Väg öfver annans mark för skogsprodukters framforslande. Med anledning af hr S. SÖDERBERGS i Hobborn motion (se sid. 131) beslöt Riksdagen anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning, i hvad mån och under hvilka villkor ägare af fastighet måtte kunna tillförsäk- ras möjlighet att, äfven i andra fall än enligt gällande lagstiftning med- gifvet, taga väg öfver annans mark, då sådant vore nödigt för utforsling af skogsprodukter eller andra produkter från fastigheten. Flottlederna. Statsrevisorernas berättelse föranledde, efter statsutskottets utlåtande, blott en framställning till Kungl. Maj:t, i det Riksdagen anhöll, de/s att Kungl. Maj:t ville vidtaga erforderliga åtgärder i syfte att uppbörd och redovisning af inflytande afgifter för flottning i vattendrag, som blifvit på statens bekost- nad flottbargjorda, måtte, där vattendraget blifvit inrättadt till allmän flottled, underkastas sådan kontroll, som i flottningsstadgan föreskrifves, och 1 öfriga fall kontrolleras på sätt eljest kunde finnas ändamålsenligt, äfvensom att den hos domänstyrelsen förda räkenskap öfver ifrågavarande medel måtte vara så uppställd, att af densamma omedelbart framginge ej endast beloppet af ut- betalda rensningskostnader och inflytande amorteringsafgifter för hvarje flott- led och distrikt, än äfven kvarstående, icke amorterade sådana kostnader, dels ock att förslag ang. afskrifning af kostnader för verkställda rensningsar- beten i vissa vattendrag och befrielse för flottande från skyldighet att erlägga amorteringsafgifter för virke, afverkadt på kronans skogar, måtte i förekom- mande fall underställas Kungl. Maj:ts pröfning. Skogsarbetarnas ställning och lefnadsförhållanden i Norrland. Med anledning af hr B. ERIKSSONS motion (Andra kammaren nir 241) be- slöt Riksdagen anhålla, att Kungl. Maj:t ville snarast möjligt låta verkställa utredning rörande skogsarbetarnas ställning och lefnadsförhållanden i Norr- land samt, i den mån det finnes önskligt, äfven i andra i detta afseende därmed jämförliga landsdelar och därefter vidtaga de åtgärder och, i den mån Riksdagens medverkan kräfdes, till Riksdagen göra framställningar, som af denna utredning föranledas. Stämpelafgift för afhandlingar om skogsafverkning. Kungl. Maj:t framlade förslag till förordning om vissa ändringar i stäm- pelförordningen, åsyftande skärpt kontroll öfver utgörandet af stämpelafgift för arhandlingar om skogsafverkning, men hr ERIKSSON i Ofvanmyra (Första kammaren, motion n:r 72) och hr OLSSON i Blädinge (Andra kammaren, mo- tion n:r 285) föreslogo upphäfvande af den stämpelbeskattning, hvars behöriga kontrollerande afsågs med Kungl. Maj:ts förslag. Genom gemensam votering upphäfdes den nämnda stämpelbeskattningen med 180 röster mot 167. Norrlandslagen. Kungl. Maj:t framlade proposition till ändring af Norrlandslagen, afse- ende utsträckande af den norrländska förbudslagstiftningen till de hittills undantagna delarna af Gäfleborgs län, I sammanhang härmed företogs i 500 FRÅN 1912 ÅRS RIKSDAG. motsvarande mån utsträckt tillämpning dels af lagen ang. uppsikt å vissa jord- bruk i Norrland och Dalarna den 25 juni 1909 dels af lagen om arrende af viss jord å landet inom Norrland och Dalarna den 25 juni 1909. TLag- förslagen tillstyrktes af lagutskottet. Andra kammaren biföll utan votering lagutskottets hemställan, medan Första kammaren med 73 röster mot 62 biföll utskottets hemställan beträf- fande Norrlandslagen med en af hr J. ÖSTBERG under diskussionen föreslagen ändring, afseende att förslaget icke skulle komma att gälla Gästrikland, utan endast de socknar. 1 Hälsingland, som nu äro undantagna. Efter återremiss beslöt kammaren jämväl, att utsträckningen af uppsikts- och arrendelagarna blott skulle gälla dessa socknar. Resultatet af den af lagutskottet föreslagna sammanjämkningen blef slut- ligen, att själfva Norrlandslagen fick den lydelse Första kammaren beslutat och uppsikts- och arrendelagarna sådan lydelse, som Andra kammaren beslutat, d. v. s. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag. Kronodomänerna. Med anledning af motioner i Första kammaren af hr (GUSTAFSSON och I Andra kammaren af hr NILSSON i Linnås beslöt Riksdagen anhålla, att K- Maj:t täcktes verkställa utredning, huruvida ej på framställning eller efter medr- gifvande af arrendatoren eller dennes rättsinnehafvare försäljning af kronans jordbruksdomäner eller delar af sådana måtte kunna ske jämväl under löpande arrendetid, samt för riksdagen framlägga det förslag, hvartill en dylik utred- ning kunde föranleda. I följd af en motion af hr KRONLUND (Andra kammaren nir 66) beslöt Riksdagen anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta vidtaga åtgärder för att bok- föringen beträffande statens jordbruksdomäner måtte blifva så ordnad, att därigenom kunde vinnas större öfverskådlighet och tillförlitligare kännedom om dessa domäners ekonomiska utbyte i olika hänseenden. I anledning af lika motioner i Första kammaren af hr ROsÉN och i Andra kammaren af hrr BÄCKSTRÖM och WiSTRÖM (se sid. 134) beslöt Riks- dagen anhålla, att Kungl. Maj:t måtte taga under öfvervägande, huruvida icke åtgärder i angifna riktning kunde vidtagas för underlättande af jordupplåtel- ser för odlingslägenheter å kronoparker och öfverloppsmarker i de sex nord- ligaste länen. Jaktfrågor. Kungl. Maj:t framlade för riksdagen förslag till lag om rätt till jakt med bestämmelser om jakträtt å väg, om sammanslutningar för ordnad jaktvård mellan flera fastighetsägare, om förbud mot användande 1 visst fall af bulvan vid fågelskytte och mot färdande med gevär m. m. öfver annans jaktområde samt om jaktpass för utländsk undersåte m. m. Med anledning häraf väcktes sex motioner, inom Första kammaren af hr HoLMQuIisTt m. fl. (n:r 100) samt inom Andra kammaren af hrr HaGE m. fl. (n:r 288), af hr HEDSTRÖM m. fl. (nir 291) samt af hr Jonsson (n:r 293). I anledning af en del af dessa motioner vidtog Riksdagen vissa ändrin- gar i lagen, hvilka bl. a. afsågo, att jakträtt å häradsallmänning må tillgodo- göras för delägarnas räkning enligt de föreskrifter, som gälla för allmännin- gens förvaltning, att innehafvare af skogstorp eller odlingslägenhet å krono- jord inom de sex nordligaste länen skall äga jakträtt å skogstorpets eller FRÅN 1912 ÅRS: RIKSDAG. 501 odlingslägenhetens ägor utom i fråga om älg, togos äfven örn och falk. Kungl. Maj:t framlade äfven förslag till grunder för tillgodogörande af kronans jakträtt. Grundstadgandet i detta förslag innefattade åliggande för Kungl. Maj:t att afgöra, i hvilken omfattning utarrendering af kronans jakt- rätt bör ifrågakomma. I följd häraf väcktes motioner i Andra kammaren af hrr SÄFSTRAND, KRONLUND (n:r 279), MARTIN (n:r 286), HAGE och NILSSON i Tånga (n:r 289) samt LINDHAGEN (n:r 294). Förslaget godkändes med ändring bl. a., att åt den förvaltande och den bevakande personalen vid skogsstaten icke in- rymdes ett allmänt tillstånd till utöfvande af jakt utan att dylikt tillstånd i hvarje fall gjordes beroende af vederbörande myndighets pröfning och af- görande. att bland skadliga djur upp- Ofriga skogsfrågor, som motionsvis framburits vid 1912 års riksdag (se sid. 120—136, h. 2—3 af denna tidskrift) hafva ej bifallits af riksdagen. NOTISER. »Skogens skadesvampar.» Den skada, som åsamkas våra skogsträd genom parasitiska svampar, är som bekant mången gång så betydande, att stora ekonomiska värden därigenom gå förlorade. Skogsvården har numera hos oss nått en sådan utveckling, att den snarast måste inriktas äfven på ett energiskt bekämpande af dessa skogens fiender. Första förutsättningen att därvid nå ett gynnsamt resultat är otvifvelaktigt en rätt kännedom om den skada, man vill söka bota. Något sammanfattande arbete öfver den svenska skogens skadesvampar föreligger emellertid icke ännu. - För att i någon mån fylla denna brist ämna assistenten vid Statens Skogsförsöksanstalt dr. T. LAGERBERG och t. f. lektorn vid Kungl. Skogsinstitutet dr. N. SYLVÉN utgifva ett exsiccatverk med ofvanstående titel, hvilket är afsedt att innehålla sådana svamp- former, som af ekonomisk betydelse för vårt skogsbruk, men dessutom kommer att omfatta en del mindre viktiga arter, hvilka dock genom sin allmänna före- komst lätt ådraga sig uppmärksamheten. Exsiccatverket är ämnadt att utgå i 4 fasciklar om hvardera 25 nummer; den sista af dessa ägnas åt skogsträdens tickor och rötor. Fasciklarna skola i den mån de utkomma åtföljas af be- skrifvande, af originalfigurer rikt illustrerad text, som afgiftsfritt tillställes abonnenterna. Första fascikeln, som nu föreligger i färdigt skick, innehåller bl. a. tallens och granens gråbarrsjuka, tallens snöskytte, norrländsk tallkräfta, lärkkräfta, tallens törskaterost, tallbarrens blåsrost, allmän grankotterost, häx- kvastbildare på körsbärsträd, gråal, glasbjörk och lönn, mjöldagg på lönn och ek, kräfta på bok och apel etc. Fasciklarna utgifvas 1 form af böcker med lösa blad af storleken 23 X 28,5 cm. och betinga ett pris af 15 kronor för stycket. Abonnemang, bindande för alla fyra fasciklarna, kan tecknas hos endera af utgifvarna. Upplagans storlek är begränsad, hvarför intresserade uppmanas att snarast insända sina rekvisitioner. Skogsvårdsföreningens Tidskrift, Allmänna delen, 1912. 36 502 NOTISER. En ny kottplockningsapparat. Vidstående tvenne figurer 1—2 visa en nykonstruerad kottplockningsapparat, sedd från två olika sidor. Apparaten, som är tillverkad af bleckplåt, är omkring 45 cm. hög samt 8,; cm. på os såväl bredden som djupet. Den väger omkring o.4 kg. Då apparaten skall an- vändas fastsättes den på ett bamburör, som knappast behöfver vara gröfre än ett vanligt metspö, hvilket lindas med läder eller dylikt för att fylla ut plåthylsan. Vid kottens nedtagande låter man de båda klorna hugga om den med kottar försedda kvisten uppifrån, hvarefter man drager apparaten åt sig på samma gång som den vrides om. Härvid falla kottarna genom öppningen nedanför klorna ned i plåtkorgen. På så sätt går man från kvist till kvist, tills ett 20-tal kottar samlats, hvarefter de kunna uttagas genom en liten lucka i bakre delen af korgen. Man bör ej låta klorna taga om för stora kvistar, ty då riskerar man att draga af kvis- tarna, hvilket ju skadar träden, hvarjämte det blir onödigt tidsödande att taga bort arbrutna kvistar som fastna i klorna. Jag har afprofvat apparaten och funnit den fullt användbar. Den tillverkas af fabrikör Erik Frost i Mora, men försäljes genom Fig. 1. Kottplocknings- Fig. 2. Kottplock- firman BÖHLMARK & C:o, adress Mora. apparaten från sidan. ningsapparaten, sedd bakifrån. (CHKKSIA:4 Byråer för landtbruksräkenskaper och deklaration. Herrar jord- brukares uppmärksamhet fästes å den verksamhet, som sedan ett par år be- drifves af bl. a. Stockholms och Uppsala läns bokföringsförening. Enligt denna förenings stadgar är dess ändamål att föra och afsluta eller endast af- sluta landtbruksräkenskaper. I förra fallet sändas bokföringsuppgifterna månat- ligen pr post till byrån. Detta system har visat sig mycket användbart. Till medlem i föreningen kan antagas hvarje inom Uppsala och Stock- holms eventuellt äfven andra län boende jordbrukare, som är villig erlägga stadgade afgifter. Det förtjänar äfven påpekas att samtliga föreningens medlemmar äga rätt att utan särskild afgift få deklarationsuppgifter för taxering utarbetade på byrån på grund af å densamma verkställdt bokslut. Föreningen, som har sin byrå förlagd till Birger Jarlsgatan 131 Bi Stockholm, R. T. 14195 Allm. T. 21195, tillkännagifver, att den emottager alla slag af landtbruksbokföringsuppdrag, liksom att den planlägger, afslutar och reviderar jämväl kommunala och landtmannaföreningsräkenskaper. Sådana bokföringsföreningar verka redan eller planläggas äfven inom andra län såsom Södermanlands, Östergötlands, Kronobergs, Kalmar södra, Malmöhus, Hallands, Värmlands, Västernorrlands och Jämtlands. NOTISER, 5903 För bokslut afseende jordegendom med en åkerareal ej öfverstigande 75 hektar, och hvars innehafvare idkar jordbruk såsom hufvudsaklig näring, kan statsbidrag intill 15 kr. erhållas. Detta bidrag utgår under vissa villkor, förutom det nämnda, med högst samma belopp, som vederbörande hushåll- ningssällskap för ändamålet anslagit. Skogsinstitutet. Till elever vid Skogsinstitutets högre kurs ha antagits följande från Omberg och Klotens skogsskolor utexaminerade elever: T. Beckström, Folke Bromée, Karl Chöler, Erik Darle, Reinhold Fränkel, Henning Gadd, Karl Hallgren, Axel Korsberg, Gösta Linbeck, Erik Lindeberg, Karl Linder, Åke Lundeberg, L. Mattson, Gunnar Montell, Karl Montgomery, Magnus Nordquist, Thordvald Ostwald, Georg Risberg, Robert Sköld, Erik Sökjer Peterson och Wilhelm von Unge. Bland 59 sökande har Skogsinstitutets lärarkollegium till elever antagit: vid Ombergs skogsskola I. Cahling, Stockholm, A. Cavallin, Uppsala, G. Eriksson, Grönsinka, G. K:son Hilde, Orsa, J. R. Lindbom, Säter, A. Magnell, Söderhamn, H. E. Melander, Insjön, I. Sjöström, Gäfle, E. Strandberg, Lyck- sele och O. Wallner, Stockholm; vid Klotens skogsskola S. Bellander, Bollnäs, R. Brynolf, Finspång, Folke Carlsson, Munktorp, C. E. Dillner, Stockholm, G. Ekman, Nyköping, Thure Johansson, Växjö, W. Leijonhufvud, Flen, M. Lunderqvist, Frändefors, E. Rydbeck, Kalmar, N. L. Söderlund, Sköfde, S. Troell, Eslöf, och G. Wiman, Rankhyttan. Skogsarbetarnas i Norrland lefnadsförhållanden. Sedan kommers- kollegium på uppdrag af regeringen utarbetat plan för en statistisk utredning af lefnads- och bostadsförhållandena för skogsafverknings- och flottningsarbe- tarna i Norrland, har denna i dagarna underställts pröfning af några i skogs- brukets arbetarfråga särskildt sakkunniga personer. Dessa ha varit riksdags- man Bernh. Eriksson, Grängesberg, sågverksförbundets ombudsman, disponenten Otto Hellström, byråchefen i domänstyrelsen, frih. Th. Hermelin, jägmästare And. Holmgren, Östersund, samt ombudsman G. C. Strand, Älfdalen. Med anledning af vid denna konferens gjorda uttalanden kommer kommers- kollegium att inom kort fastställa definitiv plan för den statistiska undersök- ningen af skogsarbetarnas ställning och lefnadsförhållanden. Denna under- sökning torde i första hand gå ut på att söka åstadkomma en trogen miniatyr- bild af skogsarbetarförhållandena i deras helhet därigenom att man låter sär- skilda ombud införskaffa efter ett detaljeradt frågeformulär afgifna uppgifter om arbets-, bostads- och provianteringsförhållandena på ett antal typiska arbetsplatser. 504 EKONOMISKT, EKONOMISKT. Aktiebolaget Skellefteå trämassefabrik: Till styrelseledamot har ytterligare utsetts disponenten Gottne Lambert Glas i Umeå. Biörkå aktiebolag, Björkå, Öfverlännäs socken af Västernorrlands län: Th. Gjörud har afgått såsom suppleant. Till suppleanter hafva utseus direktörerna A. E, Dan- danell i Strängnäs och E. G. Thunberg i Göteborg. Anders Leonard Berglund har utsetts till bolagets verkställande direktör. Till suppleant har utsetts disponenten August Pontus Söderström å Ställdalen, Ljusnarsbergs socken. Hudiksvalls trävaruaktiebolag. Till styrelseledamot i stället för C. A. Weber har utsetts förutvarande suppleanten F. J. Eug. Westermark, Till suppleanter hafva ut- setts godsägaren A. M. Johansson å Munkatorp och f. d. majoren L. A. E. von Brömssen 1 Stockholm. Kalix trävaruaktiebolag. J. G. Abenius, J. A. Hallin, B. E, Lundström och A. Wikströra hafva afgått såsom styrelseledamöter. Till styrelseledamöter hafva utsedts rytt- mästaren A. F. Wallenberg i Stockholm och direktören A. G. Andersson i Luleå. Till suppleant i stället för G. J. Tjulin har utsetts bemälde Lundström. Sunds aktiebolag, Suppleanter äro rådmannen J. F. Hammarberg och kaptenen S. A. Thuresson. Sveriges utförsel af trävaror och pappersmassa. Jan.—November 1908 1909 | 1910 1911 | 1912 | I I | I ER | Trävaror : | I I oarbetade, bilade eller sågade; af furu eller gran: Sn Hb | Fd | | Abm timmer och mastträ af minst 25 CM...........ssssiwes 25,100 18,500] 23,500 13,900] 22,900] spiror, timmer och mastträ af mindre diameter 201,000 202,900] 170,700] 168,800] 155,000 bjälkar af minst 20 cm. tjocklek 29,700] 27,300] 34,500 45,900] 40,700! sparrar (af mindre tjocklek) 293,2c0| 358,000] 291,300] 299,200; 309,800] syllar (sleepers) ...... 72,400 51,800] 40,100 38,000] 76,400] grufstolpar (pitprops)... 620,100] 410,900] 491,300] 501,600]| 420,800 plankor och bräder, ohyflade, 21 cm. och där-| I I I öfver breda : af furu... I 550,600 474,900 571,800| 515,700 612,300 > gran... ss 169,000] 142,500 166,900] 171,400] 211,100) battens och bräder, ohyflade, 15—21 cm. breda: I af furu .... 739,700] 637,900] 759,100 771,30c| 860,500/ DERTAN brer secs 511,800] 405,400 497,900 453,400 534,000 battens, scantlings o. I | I | cm. breda; af furu ... | 538,500 584,000 685,200] 714,800 745,100) FIÄRTAN ccs | 5955-400] 499,100) 603, 100] 623,200/ 604,5900) bräder, hyflade, 21 cm. och däröfver breda : af furu 22,400] 17,400) 22,700 19,500/ 18,600) > gran| 28,800/ 23,900 26,700) 22,800| 20,900) bräder, hyflade, 15—21 cm. breda: af furu... : 129,900] 127,800 197,90] 190,000/ 177,300] >» gran... 152,500]| 96,600]| 170,600] 171,800] 126,000 bräder, hyflade, under 15 cm. breda: af furu 55,900) 59,000] 80,600) 82,700 105,200| 94,800] 63,700] 83,500| 80,800/ 87,300) bräd- och plankstump 289,000 281,800] 284,400] 307,400) 296,200 lister, läkter och ribbor 60,300] 57,600/ 63,000] 60,500) 60,100; takspån och takstickor. — | — | — I — 16,660,000] lådämnen, sågade .. — | | 139,500 > hyflade .. = - — -— 37,300 staf, sågad, annan... | | — | 113,600 I I ra | arbetade : snickararbeten etc. : | Kr. Kr. | Kr. | Er. Kr. byggnadsmateriel (dörrar, fönsterramar m. m.)...| 4,434,000 ,208,000] 5,285,000] 53,392,000] 4,950,000 alla andra slag | -5,946,000 1,598,000| 1,696,000) — 2,025,000 — > > > | I || — 501,000 | | Pappersmassa (trämassa) : Kg. Kg. Kg. Kg. Eg. I kemisk, torr . .1317,621,000 312,818,000; 412,853,000|480,524,0 00|544,171,000| » våt 35,110,000 27,181,000| 38,821,000] 40,162,000 43,824,000 mekanisk, torr 49,826,000] 38,892,000] 45>039,000) 54,513,000) 50,115,000 » våt ..I103,055,090] 94,458,000/160,977,000 163,921,000) 198,156,000/ FOR KRONOJAGARE, n (0) in FÖR KRONOJÄGARE. Ersättning för olycksfall vid skogsarbete å kronopark. GUSTAF etc. Vär ynnest ete. Uti en till domänstyrelsen ställd, af styrelsen med underdånigt utlåtande den 10 juli 1912 jämte yttranden af vederbörande skogstjänstemän och af riksförsäkringsanstalten öfverlämnad skrift har arbetaren Carl Johan Samuelsson från Ross- hyttan, med förmälan att han vid skogsafverkning å Bjurfors kronopark genom olycksfall i arbetet den 15 november 1911 ådragit sig ögonskada, anhållit om den sjukhjälp och den lifränta, hvartill han lagligen kunde vara berättigad. Af handlingarna inhämtas, bland annat, att genom olycksfallet synförmågan å vänstra ögat blifvit nedsatt; att synförmågan sannolikt ej komme att förbättras, utan antagligen att försämras; att Samuelsson för behandling af skadan varit intagen å Serafimerlasarettet under tiden från och med den 7 december It911 till och med den 22 januari 1912, samt att ska- dan, sådan den enligt ett den 18 februari 1912 utfärdadt läkarbetyg då befunnits, borde anses för Samuelsson nedföra nedsättning i arbetsförmågan motsvarande 18 procent af nor- mal arbetsförmåga. Till följd af nådig remiss har statskontoret den 5 augusti 1912 i ärendet afgifvit under- dånigt utlåtande, Då Vi nu låtit detta ärende Oss föredragas, hafva Vi tillerkänt Samuelsson dels sjuk- hjälp med en krona om dagen för tiden från och med den 15 januari 1912 till och med den 18 februari samma år eller med tillhopa trettiofem kronor, dels ock en årlig lifränta å femtifyra kronor att utgå från och med den 19 i sistnämnda månad; viljande Vi, därest till följd af olycksfallet Samuelssons synförmåga ytterligare skulle nedsättas, på framställning af honom tili behandling upptaga frågan om höjning i lifräntans belopp. Under Hans Maj:ts Vår Allernådigste Konungs och Herres frånvaro, Dess tillförord- nade regering: KARL STAAFF, ALFRED PETERSSON. DAVID BERGSTRÖM, KARL STENSTÖM. Axel Mörner, Kronoijägares ersättningsskyldighet för vid afträde från boställe påsynade husrötebrister. Kungl. Maj:ts dom i den till Kungl. Maj:ts öfverseende från Dess och Rikets Svea Hofrätt genom ordentligt sökande komna sak emellan Kungl. Maj:t och Kronan, sökande; samt kronojägaren Erik Holmqvist, svarande. Af handlingarna i saken inhämtas : | Vid laga af- och tillträdessyn den 25 september 1907, som af kronolänsmannen FE: Östman enligt förordnande af Kungl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens län med bi- träde af två nämndemän förrättades å kronojägarebostället Norra Abborrträsk emellan Holm- qvist, afträdare, samt kronojägaren Karl Johan Öhlund, tillträdare, hade synemännen genom afgifvet utlåtande dels förklarat kostnaden för afhjälpande af å boställets åbyggnader an- märkta brister, tillhopa ettusen tre kronor, böra gäldas af Kungl. Maj:t och Kronan, med undantag allenast af den till ett belopp af tjugufem kronor beräknade kostnaden för anskaf- fande och insättande af sammanlagdt tjuguen fönsterrutor i manbyggnaden och ladugårds- byggnaden, dels ock förklarat Kungl. Majt och Kronan böra till Holmqvist såsom ersätt- ning för vissa af honom å bostället utförda nyodlings- och röjningsarbeten utgifva etthundra- fyrtioåtta kronor fyrtio öre. Efter uppdrag af Domänstyrelsen anhängiggjorde tillförordnade ombudsmannen och fiskalen hos Styrelsen å Kungl. Maj:ts och Kronans vägnar, efter stämning å Holmqvist och Öhlund, vid Arvidsjaurs sockens tingslags häradsrätt klander talan mot ifrågavarande syneförrätt- ning samt anförde därvid, under åberopande af Kungl. Maj:ts nådiga reglemente, hvarefter de, som bebo Kronans slott och hus, hafva att sig rätta, den 11 januari 1820: Af de på- synade bristerna hade Holmqvist såsom boställshafvare på grund af dennes underhållsskyl- dighet ålegat att på egen bekostnad afhjälpa, utöfver hvad synemännen föreskrifvit, följande brister, som vore att hänföra till husrötebrister, nämligen: 506 FÖR KRONOJÄGARE. Uppsättning af papp och tapeter i alla rummen å nedra botten af manbygg- LUX (Fa UR SEE SE ATTAN a REA sr Sf, SR To Rn a NAT RR RR SR Kr. 100: — Spackling och målning af tak, dörrfoder, fönster och fotsocklar,.. sIRG6O: Ufvändig målning, all fönstertopbedörnföotler, ,....:scsssts dose se då 15: — Manbyggnadens xodfargning utvändigt oss ss sees acarior se Aslele le laja sön nn sea Dire ns a a AASE 30: — Reparation) af spiltorna prladugardeni.,...ssssscssesskesseskp slet Sek 500 SN Kalkrappning af väggar och tak i stall och ladugård » 30:— Utvändig rödfärgning af ladugården, tjärstrykning af portar os ssssmsssssssssssna » 65:— Utvändig arodfargningtalpöabDareb I. s.sscser obs es ene Rss SANS SNR 10: — Reparation af bro och hinkställning till brunnen » 5 På grund häraf yrkades å Kungl. Maj:ts och Kronans vägnar, att, enär Holmgyst som frånträdt bostället, vore förhindrad att taga befattning med botandet af ofvannämnda brister, Holmqvist måtte åläggas att till Kungl. Maj:t och Kronan utgifva den beräknade kostnaden för berörda bristers afhjälpande, sammanlagdt trehundratjugu kronor. Då afhjäl- pandet af öfriga bostället påsynade brister vore att anse såsom nybyggnadsarbeten och för- bättringar, för hvilkas verkställande erfordrades beslut af Domänstyrelsen, borde synemän- nens beslut, att dessa brister skulle afhjälpas på Kungl. Maj:ts och Kronans bekostnad, af häradsrätten upphäfvas, Enär slutligen Kungl. Maj:t och Kronan syntes hafva utan laga skäl förpliktats att till Holmqvist utgifva ersättning för vissa nyodlings- och röjningsarbeten, yrkades undanröjande af synemännens beslut därutinnan. Häradsrätten, hvarest samtliga parter fordrade ersättning för kostnaderna å saken, utlät sig genom utslag den 8 februari 1909: Enär med hänsyn till hvad i saken förekommit ifrågavarande kronojägareboställe icke kunde anses hafva blifvit till Holmqvist upplåtet med skyldighet för honom att ansvara för sådana brister å boställets hus, som tillkommit af ålder och bruk utan Holmqvists eller hans husfolks vållande, samt de brister, för hvilka Kungl. Maj:t och Kronan i saken fordrat ersättning, måste anses vara af nyss angifven beskaffenhet, vid hvilket förhållande Holmqvist icke vore för desamma ansvarig, kunde Kungl. Maj:ts och Kronans yrkande om ersättning för berörda brister icke bifallas, men emedan synemännen icke lagligen ägt ålägga Kungl. Maj:t och Kronan vare sig att gälda kostnaden för i syne- instrumentet närmare angifna reparationer eller att ersätta Holmqvist för vissa brytnings- och röjningsarbeten, blefve synemännens yttrande, i hvad det kunde anses innefatta dylikt åläg- gande för Kungl. Maj:t och Kronan, undanröjdt; och skulle Kungl. Maj:t och Kronan samt Holmqvist vidkännas hvar sina rättegångskostnader; men hade Kungl. Maj:t och Kronan att ersätta Öhlund dennes utgifter å saken med trettiosju kronor sjuttioåtta öre. Hofrätten, hvarest tillförordnade ombudsmannen och fiskalen hos Domänstyrelsen, enligt förordnande af Styrelsen, å Kungl. Maj:ts och Kronans vägnar sökte ändring i hvad Kungl. Maj:t och Kronan emot gått, fann enligt dom den 11 mars 1910 ej skäl att göra annan ändring i häradsrättens utslag, i hvad detsamma blifvit öfverklagadt, än att med afseende å sakens beskaffenhet Kungl. Maj:t och Kronan befriades från skyldighet att ersätta Öhlund dennes utgifter å saken vid häradsrätten; och förpliktades Kungl. Maj:t och Kronan ersätta Holmqvist hvad denne visade sig hafva utgifvit för stämpel å hofrättens dom. Tillförordnade ombudsmannen och fiskalen hos Domänstyrelsen har, enligt förordnande af Styrelsen, å Kungl. Maj:ts och Kronans vägnar i underdånighet yrkat ändring i hofrät- tens dom, så vidt Holmqvist rörer, hvilket yrkande Holmqvist i underdånighet bestridt under anspråk tillika på ersättning för kostnaderna å saken hos Kungl. Maj:t. Kungl. Maj:ts dom är besluten med Dess Högsta domstol och gifven Stockholms slott den 30 oktober 1912. Kungl. Maj:t har i nåder låtit sig föredragas handlingarna i denna sak; och enär det af Domänstyrelsen åberopade reglementet den 11 januari 1820 icke äger tillämplighet i fråga om civilstatens boställen å landet, samt vid sådant förhållande ifrågavarande kronojägare- boställe, hvilket ej är att hänföra till jordbruksboställen, icke kan anses hafva blifvit till Holmqvist upplåtet med skyldighet för honom att ansvara för andra brister å bostället än sådana, som uppkommit genom boställshafvarens eller hans husfolks vållande, ty och som de brister, om hvilka nu är fråga, ej kunna anses vara af nyss angifna beskaffenhet, pröfvar Kungl. Maj:t lagligt fastställa Hofrättens domslut, så vidt nu är i fråga; och förpliktas Kungl. Maj:t och Kronan att ersätta Holmqvist dennes kostnader å saken hos Kungl. Maj:t med etthundra kronor jämte hvad som åtgår till lösen af Kungl. Maj:ts dom. Det vederbörande hafva att ställa sig till underdånig efterrättelse. Under Kungl. Maj:ts Sekret: (Sigill.) Gunnar Beskow. FÖR KRONOJÄGARE. 507 Angående kronoiägares rätt till husbehofsvirke. Till öfverjägmästaren i Skellefteå distrikt. Med vederbörande jägmästares och eget tillstyrkande yttrande har Ni den 5 sistlidne januari öfverlämnat en ansökan från kronojägaren i Abborrträsks bevakningstrakt af Arvids- jaurs revir, Oskar F, Eriksson om åtnjutande af fri vedbrand till husbehof från den hans boställe, Krontorp, angränsande kronoparken Tjärnheden. Kungl. Domänstyrelsen vill i anledning härmed jämlikt nådigt bemyndigande i Kungl. brefvet den 23 september 1871 bevilja sökanden rätt att tills vidare åtnjuta skogsfång för eget, i egenskap af boställshafvare, husbehof å ifrågavarande kronopark, hvarvid vedfångsten skall tagas af torr eller till verkligt gagnvirke oduglig skog samt affall. efter timmerafverk- ningar jämte å rödjningsland stående björk på sätt och å område, som vederbörande jäg- mästare må äga att bestämma. Härom har Ni att gifva vederbörande besked. Stockholm den 31 oktober 1912. KARL FREDENBERG. Martin Rasch. Förvägrad åldersdispens för inträde vid skogsskola. J. F. Falk och ÅA. Sommar, den förre född den 23 januari 1894 och den senare den 12 april 1893, hade hos domänstyrelsen sökt medgifvande, att de ej måtte vara förhindrade att vinna inträde vid respektive Hällnäs och Bjurfors skogsskolor af den omständigheten, att de ej uppnått den för inträde vid skogsskola stadgade åldern, Domänstyrelsen har emeller- tid afslagit dessa framställningar. Aflöning till vikarie för skogsrättare. Domänstyrelsen har bifallit en af e. kronojägaren Hj. L. Mellström gjord framställning att under den tid, I maj—30 juni innevarande år, hvarunder han till följd af skogsrättarens sjukdom varit förordnad att förestå skogsrättaretjänsten vid Bjurfors skogsskola, utfå lön, be- räknad efter 700 kronor per år. Mellström hade för nämnda tjänstgöringstid förut uppburit tjänstgöringspengar i vanlig ordning. Skogsrättares tiänsteårsberäkning. I underdånig skrifvelse den 25 september 1912 hemställer domänstyrelsen, att Kungl, Maj:t måtte vidtaga åtgärder för att bestämmelse må utfärdas att, i fråga om rätt till löne- förhöjning, skogsrättare vid statens skogskolor må räkna sig tillgodo den tid, hvarunder han varit kronojägare i statens tjänst, vare sig befattningen innehafts såsom ordinarie eller på grund af förordnande i följd af frågan om reglering af löneförhållandena m. m. vid skogs- staten. Jakträtt för kronoiägare. Domänstyrelsen har beviljat följande kronojägare jakträtt under vissa år å hare och skogsfågel inom egen bevakningstrakt: P. J. Falk i Pärlälfvens bevakningstrakt af Pärlälfvens revir, A. E. Bergström i Ohtanajärvi » Torneå > Albert Nilsson i Korsträsk >» Älfsby > J. A. Wallström i Öfre Lillpite , Piteå K. A. Nilsson i Nedre Lillpite > » oo > J. W. Aslund i Klubbfors » samt skogsrättaren vid Hällnäs skogsskola J. W. Nilsson i Hällnäs skolrevir under ena- handa villkor. Följande kronojägare hafva beviljats tillstånd att under vissa år å inom egen bevak- ningstrakt belägna kronoparker eller delar af kronoparker under tillåten jakttid dels i för mans närvaro jaga skogs- och sjöfågel, dels! ock fälla högst tre harar för hvarje af resp. kronojägare å berörda kronoparker under året dödadt skadligt rofdjur, under villkor att jakt med drifvande hund ej må utöfvas förrän efter utgången af för älg tillåten jakttid: 508 FÖR KRONOJÄGARE. K. Gredin ”" i Kungs Norrby bevakningstrakt af Gullbergs revir. Emil Carlén i Ljungs > ? 2 » J. Andersson i Mörstorps > ” » »> F. G. Östling i Stjärnorps > » » » En af extra kronojägaren A. Johansson gjord framställning om jakträtt å mindre vildt inom Pärlälfvens bevakningstrakt af Pärlälfvens revir har af domänstyrelsen afslagits. Till kronojägare hafva af domänstyrelsen antagits: i Bodens bevakningstrakt af Bodens revir kronojägaren i Slättbergs bevakningstrakt af Bodens revir Mikael Näslund från och med den 1 oktober 1912, i Kickejaurs bevakningstrakt af Öfre Byske revir extra kronojägaren Axel Gerhard Stenberg, i Klintfors bevakningstrakt af Jörns revir extra kronojägaren Gust. Helmer Andersson från och med den 1 oktober 1912, 1 Kungsskogens bevakningstrakt af Karlstads revir extra kronojägaren Gustaf Ture Leonard Wahlström från och med den 1 november 1912. Tillstånd att kvarstå i tiänsten har beviljats kronojägaren i Södra Tjusts be- vakningstrakt af Tjusts revir L. Clemedson tillsvidare under två år efter den 29 september 1912, då Clemedson uppnådde 65 lefnadsår. Till kronoskogvaktare å Pershytte grufallmänning i Örebro revir har antagits Johan Erik Jansson. Till extra kronojägare med arfvode hafva förordnats: extra kronojägaren Frans Bergström inom Arjepluogs revir från och med den 1 okto- ber 1912 till årets utgång, extra kronojägaren K. O. A. Löfgren inom Hornbergs bevakningstrakt å den s. k. Raggsjötrakten i Norsjö revir från och med den I oktober 1912 till årets utgång, f. d. kronojägaren K. W. Wiktorsson inom Tjällmo bevakningstrakt af Karlsby revir. Till extra kronoijägare utan lön hafva antagits: utexaminerade skogslärlingen Per Anton Jönsson inom Jockmocks revir, Axel Otto Emil Lind » Burträsks » extra bevakaren Olof Gotthard Johansson ie » Södra Lycksele >» utexaminerade skogslärlingen Per Vilhelm Teodor Aslund » Åsele » » > Gustaf Axel Karlsson » Örebro > 2 A. E. Wallman >» Västerås » » » Karl Eklund » Finspångs » » »> Erik Gustaf Karlsson » - Ombergs » Sven Gustaf Fritiof Ågren Slättbygds » extra bevakaren Axel Ljunggren » Bohus » utexaminerade skogslärlingen Carl Oskar Carlsson » Hallands » » ” Karl Gustaf Mauritz Mellström =» » » Afsked har beviljats : kronojägaren i Sösjö bevakningstrakt af Bräcke revir E. O. Sundin från och med den I november 1912, ; kronojägaren i Marma bevakningstrakt af Örbyhus revir K, W. Wictorsson den 16 oktober 1912, kronojägaren i Ale bevakningstrakt af Hunnebergs revir E. R. Särnholm den 19 sep- tember 1912, extra kronojägaren i Frostvikens revir Olof Strandh den 31 oktober 1912. Återkalladt förordnande. Det J. Tideman meddelade förordnandet att vara extra kronojägare utan lön inom Frostvikens revir har återkallats, pA EEE afdelningen om tillsammans öfver 900 sidor förutom eventuella bilagor blir 10 kronor i FELITETTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTITTTTTTTTTTITTTTTTTTTTITTTTTITTTTTTTTTTTTTG BERTS RSS EE gett me edogö; ch Wkondbadden inom skogsstaten och den enskilda , skogsvårdett. ” rubriken administrativ praxis öppnar denna upplaga sina spalter för korta eddelanden och inlägg i administrationsfrågor. Priset för allmänna delen och fack- per år, d. v. s, vanliga medlemsafgiften 5 kr. samt en tilläggsafgift af 5 kronor för den fackliga delen af tidskriften. Prenumeration å endast fackafdelningen mottages ej. Allmänna afdelningen utgifves med 12 häften per år. Af fackafdelningen ut- komma 6 häften, som utsändas ungefär hvarannän månad. ) Tidskriften sändes! portofritt till alla medlemmar af Föreningen, men kan. prenumeration till pris af resp, 5 och 10 kr. äfven ske i bokhandeln, Stockholm den 20 detember 1912. Redaktionen. Annonsera i Skogsvårdsföreningens Tidskrift. . Stor spridning: För närvarande öfver 3,000 exemplar. Annonspriset är 20 kr. för hel sida. Smärre annonser beräknas efter 1.50 kr. pr cm, af sidans höjd och minsta annonspriset är 3 kr. För annonser, som införas minst 5 ggr, lämnas 10 & rabatt och för hela året stående annonser 20 £, Annonser böra insändas till redaktionen före den 15 i hvarje månad för att inflyta i närmaste häfte, Arade medlemmar uppmanas att till Föreningens kontor anmäla per-= soner, som äro villiga att ingå i Föreningen, äfvensom att meddela uppgift på adressförändringar. Aftryck af uppsatser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskildt tillstånd härtill erhållits af redaktionen. Red. Tidskriften distribueras i bokhandeln af A.-B. Nordiska Bokhandeln, Stockholm. PÄRMAR till SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT af grön canvascloth med guld- och svarttryck å 1:25 pr st. + Arg. 1903—06. 1 pärm = till hvarje årg. > 1907—12. 3 pärmar » :> > 1 till /Allm., 1 till Fackafdel. samt 1 till Skogsvårdsstyrelsernas berättelser (på begäran kan äfven fås gemensam pärm till Allm. och Fackafdeln.) Obs.! Uppgift alltid till hvilken afdelning, FACK- eller ALLM., pärmar önskas. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS FOLKSKRIFTER, med titel, ä 85 öre pr st. Häft. 1—12 = 1 pärm, 13—24 = 1 pärm. Rekvireras direkt från undertecknad eller genom närmaste bokhandel. Insättning i pärmar samt bindning af alla slag emottages ; och utföres väl och billigt. J.A. KRITZ BOKBINDERI 15—17 Gamla Kungsholmsbrogatan STOCKHOLM. | SKOGSVÅRDSFÖRENI NGENS d TIDSKRIFT ST MED Få MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT = 2 "ALLMÄNNA DELEN ; ALLMÄNNA DELEN + PRIS 5 KR. MED FACKAFDELNINGEN UTGIFVES AF PRIS 10 KR. FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD REDAKTÖRER: JÄQGMÄSTAREN GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIFVARE, DOCENTEN FIL D:R HENRIK HESSELMAN. s Föreningens kontor, Norrmalmstorg 3, 1 tr., hålles öppet hvardagar kl. 1/,10—1/,4. Rikstelefon 2290. Postadress: Stockholm C. Jägmästare Schotte träffas å kontoret på f. m, efter förut skedd öfverenskommelse i telefon Riks 2290 eller Riks Österm. 7 67 och efter kl.2/,8 e. m, i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingö 133 och Allm, telefon Lidingö 2 19 - Förfåttarna äro ensamma ansvarlga för sina uppsatsers Innehåll d SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1912. BILAGA 1. SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER BÖRTFAR (9 | | FARS Tre IE = I RAR Skala 100 00 300 4 Sunnans: VR Terpele o eo ZNN All 2 Altarliden a NN Vg FIN W Zjpjskaen upa MAN Vv) ITTN 4 Ki Karta öfver kronoparken Bjursjöaltaret Burträsks socken o.revir, Västerbottens län upprättad vid Sskogsundelräng ar 140 af Albrekt Bergstedt e gj ägmästare ON SE Bjursjön | Ze Si SU SR AE Sy WE a A 2 Elg, i NW 3 . 32 = 3, ; ör ÅA — | | Fro dtjärnbäck till Olsliden. ec 700 &00 900 meter 5. EEE HAST Nada p INNEHÅLL. Berättelser från skogsvårdsstyrelsen inom: Sid. Stockholms lans: ländstingsoOmråCle. ,....c..ciscs..isssudocrinsdeeensa I Uppsala » 2 CA AN Ann LA) RAR SA ANAR ESS 9 Södermanlands läns SA FREIRE RA ERNST ARS SS RR LE oh 29 Östergötlands » » (CIS LS RN RS SA 43 Jönköpings > > (Med HI Karta) nos 54 Kronobergs » STEN SENATOR AE Rn 69 Försumpningarnas orsaker m,. m. af EUG. HEMBERG............ 71 Kalmar läns! norra Jandstingsområde ............s..ss.sescissst 81 ($ » södra FA AE AES HERA bo O SETS 90 Förslag om Gottlandslagens tillämpning på Öland............ 98 Gottlands läns 23) Nr SNS ÅA EE AN 103 Blekinge »> SR Mr 1 ESA LE En eg lele ET3 Kristianstads » Nm SR RNE sor aft 119 Malmöhus = >» SJR TER 102 FAR ne ERNER LR 2 127 Hallands » NE en SA Add st resa 135 Göteborgs och Bohusläns > a eersgased RESA 149 Älfsborgs läns SR RUS MLA OP sl nen 165 Skaraborgs » SL ESA får dee latt dessas 7 Värmlands » "NT 2 AASE SE RR fer AR 189 VE lärvtiskan skog stax ering EHM... a. «cn susse gå enn) erfa arnsre 194 Örebro Jänsklan dsjogsområCle. . .c....c..cssesscvrot stanna 217 Västmanlands =» RE RS Ra mA dee PKR Kopparbergs — » SN SR Ne ARS SE OTRS ORNES A 235 Gäfleborgs » 23 a nt SEKT CE ERAN 249 Västernorrlands » 2 LS ÅRE AR rn Brr ERE AEA 275 Jämtlands » Ef AE VASER SD Si SS REPA 297 Skogseldar inom Jämtlands län år 1911 (inhäftad tabell). Tabellsammandrag : Enskilda skogarnas areal samt skogsvårdsstyrelsernas tjänste- Personal ock skogsvardskommitté€er ...........s.s.-ssss=>s 501 : 324 Skogsodlingar, utförda under skogsvårdsstyrelsernas ledning 325 AllFärenskid mark utförd. skOgsodlinpgbo- 13 oss es 326 Åtgärder för spridning af kunskap i skogsvård ........... 327 Åtgärder mot skogsafverkningen ..................... törs 327 Bäckrensning, dikning och markberedning .....................--- 328 IBTÖRLAN ONANI GS «2555 pie Sf rekbes age ons Else rös str FR BN sr SEN TE Sr: 328 SKOPSIOTE Aer 7 Sk DG area Os FSE AR BRANN Rae SLR Ran 329 SKOPSPLAIMOL 55 fen 23 synt ös Se SNS ADEL ENS BARR 330 Skogsvårdsstyrelsernas inkomster och utgifter 1911 ......... 332 Skogsvårdsstyrelsernas tillgångar och skulder I91IT............ 332 N Skogsvårdsstyrelsens inom Stockholms läns landstings- område berättelse för år 1911. 1. Skogsvårdsstyrelsens organisation, sammanträden m. m. Jämlikt $ 8 i Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogsvårds- styrelser af den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Stockholms läns landstingsområde härmed afgifva berättelse för år 1911. Skogsvårdsstyrelsen utgjordes under året af följande ledamöter: af Kungl. Maj:t utsedd, ledamoten af riksdagens första kammare, f. d. landshöfdingen m. m. Th. Odelberg, ordförande, af landstinget godsägaren m. m. C. A. V. Tottie, och af hushållningssällskapets för- valtningsutskott ledamoten af riksdagens första kammare, bruksdispo- nenten m. m. friherre C. J. Beck-Friis. Suppleanter: godsägaren in- genjören J. Scharp och ledamoten af riksdagens andra kammare, gods- ägaren m. m. E. Åkerlund. Som länsjägmästare, sekreterare och kassa- förvaltare har jägmästaren Hugo Samzelius tjänstgjort. Länet är indeladt i tre distrikt — norra, mellersta och södra — och i hvarje distrikt tjänstgör en skogstillsyningsman (länsskogvaktare). Under kulturtiden hafva 15 särskilda plantörer varit anställda. Skogsvårdsstyrelsen har under berättelseåret haft 5 sammanträden. Skogsvårdskommittéernas antal utgör 71, och hafva en del af dessa kommittéer insändt berättelser öfver det skogliga tillståndet i socknen, därstädes under året utförda afverkningar och kulturer m. m. Kom- mittéerna hafva genom hos skogsvårdsstyrelsen gjorda förfrågningar rö- rande tillämnade afverkningar eller genom att lämna upplysningar om förekommande dylika varit verksamma till främjande af styrelsens upp- gifter inom vederbörande område. Jämväl hafva genom dessa kommit- téers bemedling folkskrifter blifvit inom socknarna utdelade. 2. Åtgärder för utbredande af kunskap i skogsskötsel. Länsjägmästaren har under sina resor inom länet samt vid sina per- sonliga mottagningar genom samtal meddelat respektive skogsägare råd Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1912, Bilaga 1. I 2 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9II. och upplysningar angående skogens skötsel och vård. Ä expeditionen hafva dagligen besök förekommit eller förfrågningar telefonledes blifvit gjorda angående skogens rätta behandling, afverkning, kulturarbeten o.s.v. Får man döma efter dessa tecken, torde intresset för rationell skogsvård vara i stigande inom länet, fastän skogsvårdsstyrelsen på grund af sina väsentligt minskade inkomster saknat möjlighet att i allo enligt önskan underlätta utförandet af nödiga åtgärder. Af skogstillsyningsmännen utföres äfven ett synnerligen betydelse- fullt upplysningsarbete, då de under sina resor och besiktningar äro i tillfälle att på ort och ställe tillråda hemmansägarna lämpliga skogs- vårdsåtgärder. Vid af kungl. hushållningssällskapet i Stockholms län anordnade föreläsningskurser för mindre jordbrukare hafva föredrag i skogsvård och därmed sammanhängande frågor hållits af länsjägmästaren. De allmänna biblioteken inom länet hafva fått sig tillsända Skogs- vårdsföreningens folkskriftsserie, liksom äfven skogsvårdskommittéerna ett antal exemplar af dessa skrifter till utdelning, hvarjämte vid före- nämnda föreläsningskurser populära afhandlingar i skogsfrågor kostnads- fritt utdelats till allmänheten. 3. Understödjandet af skogsodlingen (med tablåer). I fråga om skogsfrö, hvarå priset årligen stegrats, har dylikt till- handahållits skogsägare till halfva inköpspriset för parti af högst 253 kg., medan till innehafvare af egendom med en skogsareal ej öfverstigande 100 hektar, där omständigheterna sådant föranledt, skogsfrö utdelats gratis. Å hemman, där lagstridig afverkning förekommit, har styrelsen haft till regel att ej utlämna skogsfrö med ofvan nämnda nedsättningar i pris för sköflad marks återförsättande i skogbärande skick, utan har fröet tillhandahållits dessa till inköpspris. Skogsplantor hafva lämnats till såväl större som mindre skogsägare kostnadsfritt för högst 25,000 stycken, därefter mot ersättning. Biträde af plantör har lämnats kost- nadsfritt för högst 4 dagar. Till belysande af skogskulturernas omfattning meddelas här fyra tablåer, den första med specifikation af genom styrelsens försorg utläm- nadt skogsfrö, den andra angifvande utlämnadt plantmaterial, den tredje upplysande om arealen af all inom länet skogsodlad mark med af sty- relsen tillhandahållet frö- och plantmaterial samt den fjärde angifvande areal och dagsverken i fråga om den med biträde af styrelsens plan- törer skogsodlade marken. STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 3 Tablå 1. Förord kg | Br ärniard SE | Summa | Tall Gran Lärk = | | | | [ Sollentuna 5 6 I -— | II | Färentuna... 12,5 Gi | — 22 | Långhundra 355 I | = | AS Erlinghundra 955 9 | | 18,5 Seminghundra EL 22,2 21,5 | = | 43,7 NELL OT EUT AS på ere ce a enes rise SNRA A GA Abe I 20 | 18 | = 38 | KET SALES TE EE ARA SSE EAA RE UPN 130567 ERE LO SS70 Flen, AT FL 230 Nard in ShUNCdrA oo sde. dee roles | R20A 128 | — 332 | Väddö och Häfverö Skplg. 18,5 | 12,66 = SUG Lyhundra 24,8 1,5 — I 3053 Sjuhundra 19 I 16,4 3 I 38,4 ILO FOCDI Valö BEPISN osm eejee Lön ne se Hele 17,5 ASS = 22 Frötuna och Länna SKpPl2. ....c...ssss+-- 205500 21 Als Ka FÄRErsKSKpIE: str Ner rdlbesn FOA CSN 32 | 10 — 42 Värmdö Skplg. | 25 | 13 — 38 Sotholm 60,5 | 18,5 — 79 Svartlösa .. 18,25 5,25 — | 26,5 Öknebo 11 | 13 Rn | 24 DaANdenyds SKP: rös. eid Uedsn se ne vislseln SgA | 8 7 = 15 K. Djurgården I = Norrtälje stad = = | Tablå 2. TALA I | I fö Fra cred | Tall Gran | Lärk | Björk | Div. | Summa I SJOHen tU SNES or RR ears ses en 4) 25500] -2,500) 500] T,000] 2151) 6,715 JEKEO TI EE TI GR ep So dn ör DA SR SR dr tea 10,100] I1,900] 425| 300] — 22.125 Erlinghundra ... 5;000) EIA; 5O0IN EE 9,500/ Seminghundra 32,000] 3,000] 100 | 4,000| 201 39,120l NELLIE CUT ARR osa SE MR kl a SARA se SA 12,950)] 7.600) 90 | 400) 561) 21,096 RTOSAKET. Loved sr SEEN ER RNSSN JEiS 35 00011, 5,43 5 00 | enig a i aeg AR 201 2085720 Närdinghundra | 27,000/ 16,800] 25 | 100] — | 43,925| Väddö och Häfverö Skplg. 15500 1H27500:10 = Al 154,500/ USPIAD UTA ora en SRA TES NNE SS rn 35000 ENSO [te I 49,150 LT UT Crea LE See sg era Fossa ease: sn 3,000] 34,000] — | 1.400] — | 63,400 IBLO KOCK LV ätör SKPlEA sd cercserarpledren 12,000] — 2,500) 100 200] — | 14,800 Frötuna och Länna Skplg. för 26,500] —2,000] — el IR2535D0] Åkers Skplg. ...... RR SR fr EA 4,000] — 2,000, — — — | 6,000 Värmdö Skplg. , 4,000 50) — | 10 | 60,260 Sotholm 32,500] — — | — | 75,000 Svartlösa ... 32,000] — | 3001] 100] 51,400 Öknebo 15,000] 1,500| 200] — | 43,200 Danderyds Skplg. re 25000 VN 69 | 2,569 SSD] UT ar den fe edAds solen son ed nd leser nat al Yale) AK EES SE 1 50 | 850 > I Summa | 648,050/ 234, ol 4,290 | 12,400] 1,740 | 901,430 5 | 48, 3459 9 , 19 SN 4 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. Tablå 3. | | Hattar | Har I | UL OLIET FU TIA 6 afasi afo oa öre ep RJ R RN ee Se ER SER AE SLS | 14,74 KITS Ape ae 0 ort egt SE SER 28,35 | Långhundra .... | 6,05 Erlinghundra | 10 SEMIN ShUndra | -.:0 css dyk dd seten NS 48,57 | Vallentuna 474,65 | Frösåker 291,36 Närdinghundra ;...s:0seacien se so uret pls AN SHOE | Väddö och Häfverö Skplg. . FORSK ENER Bb [SV NUTIDA Ses sier sele Task LE jet lg re 23 46,60 Sjuhundra AGESAE SAS 56,35 Brokoch Mato fSkplot, u:scceses ds ste 26,9 | Frötuna och Länna Skplg. ... .. Öd 49,5 AKEns Spies «nea oartels ap) t a ES 4731 | Värmdö Skplg, ....... 513 | Danderyds Skplg..... 15 Sotholm | 39,55 Svartlösa Sye/ | Öknebo 38,5 Summa 1,288,34 Tablå 4. DRA FSKST vera en Soc kogsodlad EIA RAR | 26 I areal Mans- ET STRESS | Barns- I | | Färentuna. oder ds öar a | 27 2 | 108 11,5 | än obundra. svs ERE 9 6 | 13 355 Erlinghundra 12;5< | = | 31 2,35 | Seminghundra .... 213,5 58 | 119 25,12 VALLE ta 3 fe RSS Asa de lod 90 56 161 | 46 | UBTÖSäkers väte Sessan st nea sj 146 | 33 | 22 23,5 IN EN fa fed slike lek on etrdsnr GÄR RS ASAS 331 | 76 | NJA | 94532 Väddö och Häfverö Skplg. ...| He | 65 | 148 27,25 | ban dra deg oe nr 102 39 | 118 29 |ESJUbun dra os | 86 49 | 249 | 30,5 | Bra och Vätö Skplg. 96 20 | S1 23,5 Frötuna och Länna Skplg. ...| 41 | 37 | 96 | 18,5 | AkersäSkplo ss SANS ee | Värmdö Skplg. ISotholm, |uss ess INRSVAT LÖSA anse KÖRDE OAS, a REKA Summa 1,628 561 | 1,925 | 430,04 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 5 Af dessa förestående tablåer framgår, att under medverkan af sty- relsen blifvit under året genom fullständig kultur och hjälpkultur skogs- odlade omkring 1,290 hektar vid 125 olika egendomar, därvid utsåddes 672,35 kg. tallfrö, 438,51 kg. granfrö och 3 kg. lärkträdsfrö eller inalles 1,113,86 kg. skogsfrö samt utplanterades 648,050 tallplantor, 234,950 granplantor, 4,290 lärkträdsplantor, 12,400 björkplantor samt 1,740 di- verse plantor (ek, bok, ädelgranar och bergtallar) eller inalles 901,430 plantor. Dessa arbeten hafva handhafts af styrelsens trenne skogstillsynings- män (länsskogvaktare) samt af styrelsen för kulturperioden särskildt an- ställda 15 skogsplantörer. Arealen af skogsodlingar, hvartill frö och plantor rekvirerats från skogsvårdsstyrelsen, men som utförts af respektive egendomars skog- vaktare, är beräknad till 860 hektar. Vidare hafva i skogsvårdsstyrelsens trenne plantskolor blifvit ut- sådda 20,25 kg. tallfrö, 23,5; kg. granfrö och 3 kg. lärkträdsfrö, äfven- som omskolade 120,000 tallplantor och 180,000 granplantor. Af oomskolade plantor funnos vid årets slut 250,000 tallplantor och 425,000 granplantor. Torkan gjorde äfven i plantskolan stort af- bräck på såddplantorna. 4. Biträde vid skogens skötsel. Vid 54 egendomar, hvarifrån ansökningar inkommit om sakkunnigt biträde för afverkningens planläggning och utförande, gallringar, utmär- kande af fröträd, hyggesrensning, markberedning m. m., har nödigt bi- träde lämnats. Under berättelseåret hafva af länsjägmästaren och skogstillsynings- männen sammanlagdt 253 egendomar besiktigats, dels för att utröna om föreskrifna kulturåtgärder enligt lämnad förbindelse voro vidtagna, dels för att tillse, huru nyligen skedd afverkning bedrifvits. Vid 17 egendomar hafva genom skogsvårdsstyrelsens försorg blifvit utmärkta 8,827 fröträd, förutom det att ungskog, ungskogsgrupper och timmerämnen föreskrifvits skola öfverhållas å till afverkning afsedd mark. Skogstillsyningsmännen hafva tillsammans under 396 dagar biträdt enskilde med ofvan nämnda arbeten, förutom tjänstgöring som plantörer under kulturtiden. 5. Uppsikten öfver skogslagens efterlefnad. 34 afverkningar i strid mot lagen angående vård af enskildas skogar hafva under året kommit till styrelsens kännedom. I fråga om samt- 6 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I. liga dessa egendomars afverkningar hafva skogsodlingsförbindelser in- fordrats. Dessutom hafva 105 afverkningar förekommit, som föranledt sär- skilda skrifvelser från skogsvårdsstyrelsen. Vid 7 egendomar och hemman har undersökning enligt $ 2 af lagen angående vård af enskildas skogar måst hållas. 6. Tjänsteexpedition. Skogsvårdsstyrelsens kansli har alla helgfria dagar hållits öppet mellan kl. !/;10—4 e. m. Diariet upptager 631 nummer med 654 ankomna och 531 afgångna skrifvelser. 7. De enskilda skogarnas inom länet tillstånd och skötsel. Besiktningar och undersökningar hafva under året företagits å 253 hemmans och egendomars skogar, och gäller beträffande skogsbestån- dens utseende och skogarnas skötsel i hufvudsak den redogörelse, som i föregående års berättelser blifvit gifven. I länet finnas betydande arealer af gamla kalmarker, beväxta alle- nast med marbuskar och aspuppslag. Önskligt vore, att dylika marker, som snabbt nog degenereras, kunde i tid tillgodogöras och återföras till skog. På grund af gynnsamma virkespris hafva talrika både större och mindre afverkningar under berättelseåret förekommit inom länet. I all- mänhet hafva gällande skogslags föreskrifter därvid biifvit följda, sär- skildt emedan man hos skogsvårdsstyrelsen i förväg plägar begära att erhålla biträde för nödiga anvisningar rörande afverkningens rätta ut- förande, utmärkande af fröträd o. s. v. Där emellertid ägare till eller afverkare af större skogskomplex försummat att i första hand rådföra sig med styrelsen, har lagstridig huggning ofta nog förekommit, hvarför förbindelse måst infordras rörande återförsättande i skogbärande skick af sköflad mark. I fråga om sju egendomar har styrelsen sett sig nödgad att för omedelbart stäfjande af pågående rofhuggning begära laga un- dersökning och för fem egendomar utverka afverkningsförbud. Särskildt i länets norra och östra delar synas ungskogarnas existens äfventyrad dels genom det nära grannskapet till länets enda trämassefabrik dels genom en hänsynslös spekulation af personer, som hvarken hafva att skaffa med trävaruindustrien eller äga minsta intresse för skogarnas vid- makthållande. Skogsvårdskommittéerna och mera hänsynsfulla grannar hafva emellertid i regel inberättat lagstridiga afverkningar af icke fröbar ungskog, hvarigenom dessa kunnat i tid hejdas. Hårda stormar, stundom cyklonartade, hafva under såväl våren som hösten dragit fram öfver länet samt icke endast anställt stor skada å fröträdsställningarna på hyggesplatserna utan äfven härjat i slutna be- stånd. Inom samtliga de tre länsskogvaktardistrikten hafva åtskilliga skogseldar yppats, vanligen dock af mindre omfattning. Sen frost på våren svedde bort de unga årsskotten på granen öfver hela länet, men annan olägenhet än något eftersatt tillväxt torde därigenom icke blifvit följden. Förutom att fröträdsställningar sålunda ramponerats har största skadan i fråga om skogsvården uppkommit genom den ihållande torkan under -berättelseåret, hvarigenom icke endast årets sådder och plante- ringar lidit största men samt på sina håll misslyckats, utan äfven äldre kulturer blifvit illa åtgångna. Tillgången på skogsfrö har äfven år 1911 varit synnerligen knapp — tallen hade icke fröår, och grankotten gaf vid klängning ett dåligt resultat — hvarför prisen voro mycket höga på både tall- och granfrö. Skogsvårdsstyrelsen har i anledning däraf, och då dess andel i skogs- vårdsafgifterna blifvit så väsentligt minskad mot hvad förut varit fallet, nödgats icke endast skärpa villkoren för utlämnande af frö och plantor och biträde af plantörer, utan äfven göra andra inskränkningar i sin verksamhet samt ändtligen upptaga lån för att kunna vidmakthålla den samma. Att så måste ske är icke minst beträffande återodlingen af de se- dan gammalt kala markerna inom länet att särskildt beklaga, då dessa såsom nämndt äro af stor omfattning och förtjänade snarast åter skog- beklädas. Stockholm den 31 december 1911. STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 7 Theodor Odelberg. Hugo Samszelius. 8 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9II. Undertecknade, som erhållit i uppdrag att granska skogsvårdsstyrel- sens inom Stockholms läns landstingsområde redovisning för sin för- valtning för år 1911, få, sedan detta uppdrag nu blifvit fullgjordt, här- med afgifva följande Revisionsberättelse. Kassaredogörelsen utvisar: Inkomster. Behållning från år 1910 FNÄDUOT "See bäck es Are Fä og Se ARE Se Birla SA er Sa) ee Nas need a ÄR SMAD Statsmedel till bestridande af skogsvårdsstyrelsens verksamhet un- CET: AT ATG MAR a oo de seb mise rSR SA ds RR SEE LE See ons NR SES Landstingets anslag till skogsodlingens befrämjande VAT GEL SKO 8 SVAG SÄ STÖT Me con ske EA RR da ER SA SA Tin be taldalktumn derso kon &skostna Ce. >: ses ses EA SENARE Medel, influtna genom försäljning af skogsfrö och plantor Upptaget lån VÄ TTTOT UT 8 OUT 25 5 ER NR SM At od sfär kn ET ENARE BRASS Ä SR SNR AS Re BANA FLYT ESPI UTA Om sa r R oe Aer 6 sd elö a 25 Sr Rek fer of fel IRAS ta sel sf ENE Reseersättningar (ÄTLV O EDA esse ERE YLE AT bf kr Skrot ENAS är RE KARE RER REN LEE Skogsodling PIantskOlOr visas Erp gare daven nen sar bår Senor rr ER DEE SN Dee Se EE Öfriga förvaltningskostnader Skogsupplysningar Diverse Summa kr. 331734: 6,462: TOO: 3SYKOYE 114: 18,000: 1,0IÖ: 684: 374: 130: 1,1O3: JINS4 Skogsvårdsstyrelsens berättelse, som finnes räkenskaperna bilagd, har icke gifvit revisorerna anledning till någon erinran. Räkenskaperna voro omsorgsfullt förda samt försedda med nödiga verifikationer. På grund af den sålunda verkställda granskningen få revisorerna tillstyrka full och tacksam ansvarsfrihet för skogsvårdsstyrelsen för dess förvaltning under år 1911. Stockholm den 6 juli 1912. Aug. Pettersson. Reinhold Rudbeck. John Upmark. Skogsvårdsstyrelsens i Uppsala läns landstingsområde berättelse för år 1911. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Alltsedan skogsvårdsstyrelsen började sin verksamhet år 1905, hafva Exkursioner, i samband med undersökning af skogarnas inom länet tillstånd exkursio- Sör ET ner tillsammans med skogsägarna företagits å deras egna skogar. Detta har i regel tillgått så, att länsskogvaktarna, som utfört dessa undersök- ningar, erbjudit respektive skogsägare att medfölja ut i skogen samt därvid meddelat råd och anvisningar om hur olika skogsbestånd, som påträffats, böra behandlas. Skogsägarna hafva allmänt användt sig af dessa tillfällen och oftast med stort intresse tagit del af den undervis- ning, som lämnats. Beträffande resultatet af undersökningarna hänvisas till framställningen om de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel i slu- tet af denna berättelse. Föreläsningar i skogsskötsel hafva hållits dels vid de af kungl. hushållningssällskapet anordnade och bekostade kurserna för landtbru- kare, nämligen i Bålsta och Ekeby, och dels för värnpliktige vid inom länet förlagda regementen. Undervisning af folkskolebarn har i likhet med föregående år an- ordnats å s. k. planteringsdagar, hvarvid barnen erhållit kännedom om de” vanliga skogsodlingsmetoderna samtidigt med att några i närheten befintliga kala marker och backar skogsodlats. Skolplanteringsdagarna omfattas fortfarande med synnerligt stort intresse af såväl barn som lärare, blott arbete och undervisning ledes i rätt riktning, så att hufvud- vikten lägges vid arbetets kvalitet och kvantiteten däremot gifves en mera underordnad betydelse. Det vill dock synas, som om man på åt- skilliga håll alltför mycket ville förlita sig på att få skogsodlingsarbetet utfördt af skolbarn, då det i vissa trakter är svårt att anskaffa annat arbetsfolk under den tid af året, då skogsodlingarna pågå, nämligen våren. En sådan uppfattning af skolplanteringarna måste anses vara alldeles felaktig. Skolplantering afser undervisning och hufvudvikten Skogsodlingar. IG SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. måste därför läggas vid denna; att ett nyttigt arbete samtidigt åstad- kommes är ju synnerligen förmånligt, särskildt om detta arbete eljest ej skulle kommit till utförande, men det får ej inverka menligt på hufvud- saken, nämligen barnens undervisning i skogsodling och inpräntande af intresse för skogens vård. I samband med öfriga uppgifter om skogs- odling lämnas en redogörelse för planteringsdagarna och hvad därvid utförts. Äfven åt de värnpliktige har ute å marken lämnats undervisning i skogsodling. Genom tillmötesgående och intresse från befälets sida fingo samtliga kompanier vid Upplands infanteriregemente utföra sådd och plantering å en större kal backe i Uppsala stads närhet. Manskapet deltog med lif och lust i arbetet, och det är att hoppas, att det stora intresse för skogsodling af kala backar, som kom till synes vid dessa arbeten, genom de värnpliktige måtte spridas ut i uppländska bygder och bidraga till att de för Uppland utmärkande fula kala backarna snart komma att klädas med skog. Till hvarje skogsvårdskommitté hafva öfverlämnats Skogsvårdsför- eningens folkskrifter samt tidskriften Skogvaktaren jämte en del små- skrifter i skogshushållning. Dessa böcker äro afsedda att utgöra små skogsbibliotek för utlåning bland intresserade inom respektive socknar, och enligt hvad från flera håll meddelats, har man ganska flitigt anlitat desamma. I öfrigt hafva vid lämpliga tillfällen en del småskrifter i skogsämnen utdelats till allmänheten. En synnerligen stor del af styrelsens verksamhet går helt naturligt ut på att understödja och uppmuntra skogsodlingsarbetet. Styrelsen vill också framhålla, att skogsodlingssaken gått betydligt framåt, men några omständigheter lägga dock fortfarande hinder i vägen för att arbetet skall få den omfattning, som de många och stora kalmarkerna inom länet erfordra. Af dessa hindrande orsaker är den tyngst vägande utan gensägelse den knappa tillgången af medel, något som styrelsen i likhet med de flesta andra skogsvårdsstyrelser ständigt måste framhålla såsom i hög grad hämmande för verksamheten. En annan hindrande orsak är landtbrukets behof af betesmarker. Utmarkens areal är särskildt i södra delen af länet ej stor i förhållande till inägorna, och i de flesta fall användes därstädes hela eller åtminstone största delen af hemmanens utmarker till kreatursbete. Därför äro sär- skildt de mindre jordbrukarna ofta ej benägna att afstå sådana marker för skogsodling, ty dels måste ju betningen åtminstone inskränkas för att skogsodlingen skall hafva utsikt att lyckas, och dels minskas gräs- växten i den mån skogen växer upp och sluter sig. Särskildt hindrande Raja UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. AE framträder detta förhållande vid uppmaning att skogsodla de förutnämnda kala backarna, som finnas litet hvarstädes inom länet, och som genom sin ödslighet gifva en karg prägel åt det uppländska landskapet. Dessa backar upptaga ofta ganska stora områden, ehuru i allmänhet på hvarje hemman belöper sig endast något eller några hektar. Ett ringa gräs- bete finnes här en tid på försommaren, men så snart den sedvanliga torkan inträder, är det slut med betet, och då ligga backarna brunbrända och ödsliga. Planterade med skog skulle de förläna åt landskapet en mera leende prägel, och det virke, som en gång skulle erhållas, blefve af vida större värde för de oftast skogfattiga orterna än det knappa betet. En inskränkning i betesmarkernas omfattning skulle således vara till betydlig fördel för skogsbruket inom länet, och då äfven föregångsmän- nen inom jordbruket alltmera börja framhålla det oekonomiska i att an- vända beteshagar annat än för ungdjur, har skogsvårdsstyrelsen all an- ledning att framhålla vikten af att så stor del som möjligt af sådana marker användes för skogsodling. Det måste erkännas, att man på många håll börjar inse fördelarna af att förvandla de för betning olämp- liga markerna till skog, och när början en gång på allvar blifvit gjord, är det att hoppas, att man mera allmänt skall intressera sig för saken. De senare årens ringa tillgång på skogsfrö har äfven orsakat, att skogsodlingsarbetet ej kunnat bedrifvas i önskvärd omfattning. Äfven frost och torka i plantskolorna hafva kännbart reducerat plantförrådet, och, då styrelsens penningtillgångar ej tillåtit några stora inköp af plan- tor och dyrbart frö, har naturligtvis äfven detta i sin mån verkat häm- mande på skogsodlingarna. De plantor, som styrelsen utsänder, äro i regel 2-åriga tallplantor ('/;) och 4-åriga granplantor (?/;), hvarför, sär- skildt beträffande granplantor, missväxt på en årgång gör sig kännbar flera år framåt. Genom att i största möjliga mån öka plantförrådet har styrelsen sökt motverka denna olägenhet för framtiden. Trots de nu nämnda ogynnsamma omständigheterna har skogs- odlingarnas omfattning emellertid ökats i ganska väsentlig grad, och in- tresset för skogsodling är i starkt tilltagande, hvarför man får hoppas, att motgångarna ej äro värre än att de kunna öfvervinnas. Styrelsen har likasom förut utdelat frö och plantor dels fritt, dels till nedsatt pris samt till inköpspris eller produktionskostnad. Tabell I utvisar utlämnadt skogsfrö och tabell II utlämnade plantor. 1911. SKOGSVARDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER N sö Ben. > oe NR RR FE 956'1gb | gl5'ct o66'1 — I SEb'Sor OI1'91 LrEetb | Sor'tSr | oog'gr |£9g9r'Szr | oaS'€r |101uejd apeuwrepn eunung | | | | I oo a ae pt TI LS] BN DTI a SA OA Pe NA I | SA a |A AA al ae en nl g900'I EO OI olt | +bz z 097 I ao | — et d9ur[ wWom IPIEST | | | | | I o66'osh | 9ES'er log6 | S90's01 (ysfoklep a | ENA | Sbg'ESI | oog'gr | £gg'bzr | ooSfEb I ur mu suejdin vununs | | | | I | grLtuta o51'g S5e INST RSS OzO'I So$'8gg8 |o0o0o'S —|oSr'9g |ooo'tf I194url mour Iplesi0p stad respaw HAL | bbz'6bz 9gE'b Se9'1 — |O5g'06 SeE4u bS6z'€ OVSLGOL ODGIETE GL AES DOSKÖLTE |A RER ER juej Wwour Ipeuwepn NU | | BOET | | "yst | ASWOO EL IStu00 | | JO] penne | FR | | | vBWWNS 7 IC I Ol SIBA | | | BIpue "Ar BIpPUR "AN | uu.) YI | | dn ”1OJUuB]ds3oys EpurRAuy "II "qUL 98'069 og'g€ s6:66€ So'pSz BUNUNS Sz'99 Te SS'1g ol'$ FRAS EE FOS RAR ÄRA SOA AL ROT ÄNKA TNOL RON AAREG "z161 una Fur vd oc 1 — ostof [SC oc bänöreestrrasEeRRRResErRr RR RR RAR RR RAR PR ue] uton IPIes OM | So!f 69 og'9€ c6' lof | sE'gbe IUur| WrOUr IPURAUE TPUNUNN EL'zg oftgz SKED a AR Ta RASAR SN Ya "la rn SNES ERIG " 10103 I 1 2pPesSIN oL:€ LE ortozz DES EA ent ASSR out IpIes103 stadsdoxur ILL | o0t0c — 006 | FS) 0) Gi RN EN SA a WOur Ep[ESIOJ I nespau 09'9 I I — cEt26 of "r9 TE SRS SS nr ERA min RAA ARR AIR Bsp (are? "td 9ugf WOUI a BUUNS "ATC Uv) | "QIISBONS IPURAUY "I "QeL UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 13 Af dessa tabeller framgår, att fritt eller till nedsatt pris utdelats 75,30 kg. tallfrö och 61,30 kg. granfrö samt 480,990 st. plantor. Vid försäljning af plantor inom länet beräknas alltid ett så lågt pris, att man är berättigad anse det såsom nedsatt. Helt gratis hafva utlämnats 249,244 st. plantor. Till inköpspris hafva försålts 153,60 kg. tallfrö och 220,10 kg. granfrö. De skogsodlingar, som utförts med af styrelsen utlämnadt material, hafva verkställts dels under ledning af styrelsens plantörer och dels utan sådan ledning, nämligen i de fall, då rekvirenterna själfva varit hemma- ww stadda i arbetet eller haft tillgång till annan sakkunnig ledning. Tabell "HI angifver omfattningen af dessa arbeten, äfvensom de öfriga skogs- odlingsarbeten, som utan styrelsens medverkan utförts inom länet. (Se tab. III å nästa sida.) Af tabellen framgår, att under styrelsens ledning omkring 258 hek- tar skogsodlats, hvartill åtgått 177,75 kg. frö och 308,800 st. plantor. na JA För detta arbete hafva varit anställda 12 extra skogsplantörer, hvarjämte den ene länsskogvaktaren tjänstgjort såsom plantör. Skogsplantörerna hafva besökt sammanlagdt 171 skogsägare eller i medeltal för hvarje — plantör 13,3 ställen. Antalet dagar för dessa skogsodlingar utgjorde 315 eller i medeltal för hvarje plantör 24,: arbetsdagar. Kostnaden för plan- törernas arfvoden och resor uppgick till 1,205,ss kronor (medeltal för ” plantör 92,73 kr.). Under skogsägarnas egen ledning, men med af styrelsen utlämnadt : skogsodlingsmaterial beräknas hafva besåtts 366 hektar och planterats 39 hektar. Utan styrelsens medverkan har enligt inkomna uppgifter skogsodling utförts genom sådd å 659 hektar och genom plantering å 93 hektar. Inom hela länet skulle således besåtts 1,221 hektar och planterats 194 hektar, eller sammanlagdt skogsodlats 1,415 hektar. Storleken af det bidrag till skogsodlingen inom länet, som styrelsen lämnat i form af plantor och frö fritt eller till nedsatt pris, kan beräknas uppga till 5,445 kronor och 80 öre. Om härtill lägges kostnaden för plantörerna, 1,205 kronor och 55 öre, så blifver skogsvårdsstyrelsens direkta bidrag till skogsodlingar för året 6,651 kronor och 35 öre. Såsom förut omnämnts hafva en del af dessa skogsodlingar utförts af skolbarn under s. k. planteringsdagar. Enligt af respektive skolråds- ordförande benäget lämnade uppgifter, sammanställda med plantörernas rapporter kan rörande skolplanteringarna följande meddelas: äntalrskolor, där skogsodling verkställts —...:......ssesse..=-sssese- 66 st. » barn, som deltagit SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. 14 - SR ”q - arr Ar sr SNR den änn an åa On AA MIA oc JA ac fe) EE SONEN ERE sea | (0LE'£oLl0oo'bbz'z/SFL'SI |000'S1 | oS€'£ |ooo'gr |S9L4'9S1/000'g1 [200'o£ | o02'z lo20'0o5 IS6S'blz o00'€91'1/StL'zEz/000'0L6| vwumuns | I I I I | — mr OA RN ss |0zz'6 RE ERE EEE | SER 1 OO LOR IRS NE SE Ads Fre a sek loz — | — | S—NIOROIES EA NER Dr — Joll'gS '000'09 08469 1000'06 PESON Se Burdoxqug | Jo€g'S£5l000'116'1 SzL'S1 lJooo'S1 | oSE'f Iooo'g1 ISObP'rzI/000'81 [000'0€ | 009 — l000'0$ |G24'oxe a00foaott | SE6:zYr| 000009] VÄRT TR CTR elesdd | | | | | | | | | | | | | | | | "XSWO | "NSWOO "MSWO |”ASUOO "NSWO "YSwWOO | "NSWUO Soo "NSWO | ASWOO | ”ASWO | "XSWU0OO | XSWUO | "XSWOO | 6 | SERENA U AE IR a 2 5 ENE ale AE = ak Ga I TIO tå | Å | nr S | | Bugd[Nueld | BITTUNS | PEO AT NA Hold | Penmreq "Arq | SAR | uelg Ile | NA | NM KM UA Ir ECE: A il JE (PRE Fä Sekle 1G FEN | "e161 "/; s03uejd & BuedjynL "AL'gel ETS OM SPI 97 $g9 | 5611 | ewwuns I I | | I I EESK nn gr Cl oe forFllesgra Lily 2 oa — — | — — feet ueyrapaw suasprbs uryn I UTEN BO SA — | 99€ z88'95 001'6$ [o02'6 [806:£E 100598 | ”—"= 9802 Isggr rue " Furupaj suaspi4s | | | uen uaur UuPXISApawu SUasjdIÄS PN NN fl z9 = | = Kem loor'Eg [Sblb6 [000'ge 1556'06 |o00f4 | — |et4 |Soor|rveteenn Burupar suasjarkis Iapun | | | | | | | | | Ieq Te | Je de eg oj Leg aey ”S FI59 IIS ”s SS "By "By | Teaa8 | |[BSTB 3 | fee | rear | 3 | "YSWO :yswroo|'ysuwto "YSWOO S | I . = . n TI "ATP - "ATP ueI I e7 I (NS SE TLS Te EL | sm nydely 2 mynydjely oo EGR Br n | ; - | | perauejd | ppes ARAB (ES Na Sr | | [ee TINY | | 'J3up] WOUI JurposBsoys UJLWOY WOPJUURY SUISJIJÄJSSPILASBONS ILL "I 'eL UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 15 FRIES UREA OA Ess fi ara das fas SD NTE G spis des ris ag Fre så MaRa tres a Rena VinSgrst FIRE FSA Cap Lan COR: er sp Sd she ARENA of Son äng bla e KAS Aes Bär Er 16 4,610 Mutsädd frömängde.....:.ss-shsskssssssersrsdeosnsn nar asn sas sen sens ek sen sekr 84,80 kg. NSSSNGNEO ENSE grsnssons ogge do Rss CLS cn Er Ser tres ESA 136,75 har Inom länet finnas, såsom i framställningen om skogarnas tillstånd Skogsdikning. — angifves, dels mycket stora områden, som upptagas af kärr- och moss- — marker, hvilka genom dikning kunna göras till goda skogsmarker, dels äfven stora trakter af den skogbeväxta marken, hvarå skogsväxten i hög grad lider af försumpning. Utan tvifvel är här ett vidsträckt fält för styrelsens verksamhet, men enär det, för att få sådana arbeten i gång, erfordras ekonomiskt understöd, och styrelsen med sina begränsade till- gångar ansett lämpligare att i första hand lägga an på skogsodling af de redan nu produktiva, men kala skogsmarkerna, har styrelsen tills vidare ej varit i stånd att i önskvärd grad verka för sådana skogsdik- ningar. För att emellertid intresset härvidlag skall vidmakthållas, och då det ju är att hoppas, att tillgångarna framdeles skola medgifva större verksamhet på detta område, har ett litet anslag för dikning utlofvats hvarjämte undersökningar för samma ändamål pågå å några platser. Det utlofvade anslaget utgör 250 kronor och afser hälften af den beräknade kostnaden för torrläggning af vattensjuk mark i Saflinge och Sneby byar i Herkeberga och Litslena socknar. Genom länsskogvaktarna har lämnats biträde för skogsskötsel, af- Biträde för "verkningars rätta ordnande m. m. Sådant biträde har tagits i anspråk farten å 77 ställen och hafva därtill användts 154 dagar. ordnande 7 Utmärkning af fröträd har verkställts å 22 skogar, å hvilka ett an- =” ar I tal af 12,314 fröträd utmärkts på en areal af 282 hektar. Detta utgör ett medeltal af omkring 43 fröträd per hektar, således för litet för att anses såsom fullgod fröträdsställning. Detta förhållande förklaras emel- — lertid dels däraf, att ungskog förekommit gruppvis inom en del afverk- — ningsområden, hvarför fullständig fröträdsställning ej ansetts där behöflig, dels af den omständigheten, att styrelsens biträde helst anlitats, då skogens beskaffenhet varit sådan, att lämpliga fröträd ej funnits att tillgå i erforderlig mängd. Om tillgång till fullgod fröträdsställning finnes, är det ju betydligt lättare att verkställa utmärkning af fröträd, och man har då föredragit att själf utföra detta eller anlitat någon närboende kronojägares eller skogvaktares hjälp. Alltnog, man föredrager att i mera tveksamma fall öfverlämna åt skogsvårdsstyrelsen att märka fröträd och uppgöra planer för afverkningar, hvarigenom det är lätt förklarligt, att antalet fröträd per hektar blifvit mindre, än det i normala fall bör vara. Då fullgod fröträdsställning ej kunnat ställas, hafva emellertid af- 16 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. verkarna meddelats sådana andra föreskrifter för betryggande af åter- växten, som ansetts i hvarje fall erforderliga. Öfriga förrättningar med biträde för skogsskötsel hafva varit ut- stämpling för blädning af träd, som böra ur skogsvårdssynpunkt af- verkas, hjälpgallring, hyggesröjning m. m. Dylikt biträde har lämnats å 55 ställen och under 109 dagar. Denna del af skogsskötseln har hit- tills varit den mest försummade, hvarför det torde vara att anse såsom särdeles glädjande, att skogsägarna nu alltmera börja inse dess stora be- tydelse. Ganska afsevärda mängder med virke kunna på detta sätt ut- tagas från skogarna inom länet utan att virkestillgången och tillväxten minskas; tvärtom ökas den sistnämnda väsentligt därigenom. Öfvervakande Liksom i sin förra årsberättelse har styrelsen fortfarande anledning kogsvärds- = ; å S TREE SEA ) Se ter framhålla, att man vid afverkningar söker i möjligaste mån rätta sig lefnad. efter skogsvårdslagens föreskrifter. Vid nästan hvarje betydande afverk- ning, med undantag naturligtvis af dem, som utföras å skogar under forstlig ledning, har rådfrågning gjorts före afverkningens början och styrelsen genom sina tjänstemän haft tillfälle att leda afverkningens gång NEWER VIII IEEE AN in i en någorlunda rätt riktning. Äfven om detta förhållande mången gång har sin orsak däri, att vederbörande vill säkerställa sig för be- — farade ingrepp under afverkningens gång från skogsvårdsstyrelsens sida, - så torde man dock hafva anledning antaga, att det lika ofta har sin grund i omtanke om skogens riktiga skötsel. ; Man söker således alltmera lägga an på att genom rätt utförda af- Fe verkningar söka erhålla återväxt genom själfsådd. Tyvärr finnas dock några omständigheter, som härvidlag lagt och fortfarande lägga ganska svåra hinder i vägen. De tvenne senare årens hårda stormar, nu senast i början af september 1911, härjade högst betänkligt bland fröträdsställ- ningarna, som därför på åtskilliga ställen blifvit så utglesnade, att de ej längre kunna förväntas nöjaktigt beså marken. Den starka gräsväxten på hyggena förhindrar äfven i hög grad återväxten genom själfsådd. Skogsodling blir å sådana ställen nödvändig, och skriftliga öfverenskom- melser härom hafva med vederbörande afverkare träffats i de flesta fall. Endast å trenne ställen har undersökning enligt skogsvårdslagens $ 2 erfordrats, nämligen å Västa Vad i Vesslands socken, Åkerby i Öster- ; Löfsta socken och Norby i Bondkyrko socken. Af dessa har öfverens- kommelse enligt Y 3 nämnda lag träffats beträffande Västa Vad. Målet rörande Åkerby har uppskjutits tills vidare, då tvekan uppstått om hvem skyldigheten att skogodla åligger. Prejudikat för mål af liknande slag lär nämligen vara att förvänta inom kort. Beträffande åter det tredje stället, Norby, har denna sak måst öfverlämnas till domstols pröfning. Målet har redan afgjorts i enlighet med skogsvårdsstyrelsens yrkanden UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 17 i såväl häradsrätt som hofrätt, och då den sistnämnda ej ens ansåg be- höfligt infordra skogsvårdsstyrelsens förklaringar, torde någon ändring till skogsvårdsstyrelsens nackdel ej vara att befara vid den slutliga pröf- ningen. Utan föregående undersökning enligt $ 2 har öfverenskommelse träf- fats i 8 fall, afseende skogsodlingsarbeten å en areal af 305,86 hektar. Till säkerhet för arbetenas verkställande inom behörig tid har pant eller vederhäftig borgen ställts för en beräknad summa af sammanlagdt 10,485 kronor. De båda rättegångarna från föregående år, rörande Eka med un- derlydande i Hagby m. fl. socknar och Kolje i Erentuna socken, hafva under året afgjorts helt till styrelsens förmån och med godkännande af styrelsens samtliga yrkanden. Särskildt den förstnämnda af dessa torde vara af stor betydelse för underlättande af styrelsens framtida verksam- het, enär därigenom prejudikat erhållits, som fastslår, att på mark, som uppenbarligen är olämplig för producerande af något visst trädslag, i detta fall asp, återväxt af detta trädslag ej kan godkännas såsom nöjaktig enligt skogsvårdslagens $ I. Skogsvårdsstyrelsen har under året haft trenne sammanträden, den 24 februari, 9—11 augusti och 16 december. Dessemellan hafva styrel- sens medlemmar äfven rådgjort angående viktigare ärenden, som dock ej ansetts böra påkalla sammanträde. Under sammanträdet den g9g—11 augusti företogos besiktningsresor för att bese afverkningar och skogs- odlingsarbeten. Sålunda besågos afverkningar å Albacken och Fagersjö i Skuttunge socken, Berg och Rödmyra i Bälinge socken, Närlinge och Sandbro i Björklinge socken, Kölfva, Öfverbo och Gällsätra i Ålands socken samt Bredsjö, Hedtorp och Östfora i Järlåsa socken. Vidare be- sågos skogsodlingsarbeten, som enligt åtagen förbindelse skulle verk- ställas å Berg och Frossarbo i Skuttunge socken samt Björnarbo i Jum- kils socken. Af de besedda afverkningarna påfordrade en del ganska omfattande arbeten för återväxtens betryggande, och har öfverenskom- melse därom i hvarje fall sedermera träffats. Beträffande skogsodlings- arbetena å de besökta ställena hade dessa fullgjorts å Berg och Björnarbo, hvaremot de försummats å Frossarbo. Till instundande vår skulle de emellertid äfven där verkställas. Under resan hade styrelsen tillfälle att iakttaga, hvilken stor skada å skogsåterväxten det omfattande fårbetet i vissa trakter af länet åstad- kommer. Särskildt skogsodlingen å Berg, som på försommaren vid en tidigare besiktning visat sig synnerligen lofvande, hade nu nästan totalt förstörts, och tydliga tecken gåfvo tillkänna, att det var fåren, som voro skadegörarna. Äfven från mångfaldiga andra håll kan man konstatera 2 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1912. Bilaga 1. Samman- träden och besiktnings- resor. Plantskolorna. Länsjägmästa- rens och läns- skogsvaktarnas tjänstgöring. 18 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I. stora skador, som vållats af samma djurslag. Enligt gällande författ- ningar var fårbete tillåtet å gemensam betesmark under årets sista hälft, och då detta flitigt togs i bruk, kan man lätt inse, att skogsodlingar och äfven återväxt genom själfsådd å de stora skogstrakterna i hög grad härigenom tillbakasattes. Skogsvårdsstyrelsen ansåg sig därför böra söka i sin mån hindra denna skogsförstörelse och ingick med en skrif- velse till Konungens befallningshafvande med begäran om medverkan till sådan inskränkning i fårbetet, att detta förbjödes hela året å gemensam betesmark. Sedan såväl landstinget som kungl. hushållningssällskapet för tids vinnande lämnats tillfälle att omedelbart afgifva sina yttranden och dessa utgingo på ett lifligt tillstyrkande af förslaget, gjordes af Ko- nungens befallningshafvande framställning till Kungl. Maj:t, som genom kungl. kungörelse den 9 februari 1912 föreskrifvit, att å betesmark, som är att anse såsom till gemensamt mulbete upplåten, betning af getter och får skall vara förbjuden hela året. Skogsvårdsstyrelsen har för närvarande trenne plantskolor, nämligen en större vid Skogshall, nära Uppsala, samt två mindre, en vid Enkö- ping och en vid Husby i Lena socken. Den sammanlagda arealen af dessa utgör 5,17 hektar. Marken till plantskolorna innehafves på arrende, hvilket hvad den i Enköping beträffar utgöres i plantor till stadens skogsodlingar. Tillgången å plantor våren 1911 efter slutade omskolningar fram- går af tabell IV. (Se tab. IV å sid. 6.) Som tabellen angifver, utgöres plantförrådet af omkring 2,244,000 st. oomskolade plantor och 703,370 st. omskolade. Det är dock att märka, att sommarens osedvanliga torka gick svårt åt plantorna, som därigenom ganska betydligt decimerades. Gran- och björkplantorna sy- nas hafva lidit mest af torkan. Enär sjukdomen »skytte» har framträdt på tallplantorna, hafva dessa besprutats med bordeaux-lut. De löpande göromålen på expeditionen hafva handlagts af länsjäg- mästaren, som träffats i tjänsteärenden hvarje söckendag, då tjänsteresa ej hindrat, dock alltid å första och tredje måndagen i hvarje månad. Denna mottagning har tagits ganska flitigt i bruk, hvarförutom telefon i hög grad anlitats för rådfrågningar. Antalet diarieförda ärenden uppgår till 328, antalet ankomna skrif- velser till 490 samt afgångna till 662, hvaraf dock 245 utgöras af mera likartade skrifvelser, såsom förfrågningar rörande skogsvårdsarbeten, ge- mensamma meddelanden till skogsvårdskommittéerna m. m. Dessutom hafva åtskilliga cirkulär i skilda ärenden utsändts. Länsjägmästarens rese- och förrättningsdagar uppgå till 71 och an- talet förrättningsställen till 147. UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 19 Länsskogvaktarna hafva under året haft 422 rese- och förrättnings- dagar. Af dessa hafva användts för: Ku tur ROCKk" plantskoleatbetel iso nsress mrs ins ibresrs 76 dagar EO SSD ESIKUNIT SJÄLEN ee sele lan ellen jan SNI 0 a lg ae RS na SN nef ja jla dina Re 99 <>» SPecISlEbeSikEnn OM ata Oka SR 27 PISA Kr ONA LO ETG Cl osv ngr bis artklar BERES SR Sp Et sees sne rörs ASKR Biträde för annan skogsskötsel, blädning, gallring m. m. ...... KINA NNE SEGA AGG See rer Rans orons HSK NT EA Ne pi Bee be ba /enaenehaln FS Summa 422 dagar I regel har dagarfvodet för dessa förrättningar bekostats af styrel- sen, närmare angifvet för 353 dagar, hvaremot de öfriga 69 dagarfvo- dena betalts af respektive rekvirenter. Antalet skogar, som af länsskogvaktarna besökts, uppgå till 792. Utom dessa resor hafva länsskogvaktarna företagit en studieresa, hvartill bidrag lämnades af styrelsen och hvarunder studerades dels skogsutställningen i Örebro, dels skogar, tillhörande Finspongs bruk. Skogsvårdskommittéernas antal har ej under året undergått någon förändring och uppgår således till 76, hvaraf en tillsatts för tvenne sock- nar, Bro och Lossa. De 9 socknar, där kommittéer ej finnas, sakna antingen skog eller ock äges den af bolag med egen skogsförvaltning, hvarför man kan anse, att kommittéer finnas i alla socknar, där de er- fordras. Liksom förut framhållits hafva dessa kommittéer i många fall varit skogsvårdsstyrelsen till stor hjälp i utöfvandet af verksamheten, både i fråga om anmälandet af befarade olagliga afverkningar och insamlande af rekvisitioner å frö och plantor samt af biträde för skogsskötsel. Af deras till skogsvårdsstyrelsen insända berättelser och protokoll inhämtas åtskilliga värdefulla upplysningar, som delvis tjänat till under- lag för styrelsens »framställning rörande de enskilda skogarnas inom landstingsområdet tillstånd och skötsel». Då kommittéernas arbete helt och hället utföres frivilligt och inga penningmedel stå till deras förfogande, måste man anse, att den verk- samhet, som en stor del af dem utöfvar, är i hög grad förtjänstfull. Någon förändring i styrelsens sammansättning har ej skett under året. Den utgöres fortfarande af kaptenen m. m. Fr. Ridderbjelke, af Kungl. Maj:t förordnad ordförande, bruksägaren m. m., grefve H. Wacht- meister, utsedd af landstinget, och direktören O. A. Engström, utsedd af hushållningssällskapets förvaltningsutskott. Suppleanter: f. landstingsmannen P. Larsson, Mesattebo, utsedd af Skogsvärds- kommutteerna. Skogsvårdssty- relsens sam- mansättning. Skogsvärds- styrelsens finanser. 20 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I (Sju landstinget, och bruksdisponenten, friherre Louis de Geer, utsedd af hushållningssällskapets förvaltningsutskott. Som länsjägmästare och sekreterare tjänstgör e. jägmästare R. Liä- beck, hvarjämte som forstlig rådgifvare biträder jägmästaren m. m. J. H. Blombergsson. Tvenne länsskogvaktare hafva varit under året anställda. Styrelsens inkomster och utgifter balansera på en summa af 24,670 kronor och 23 öre och framga af bifogad kassaredogörelse. Framställning rörande de enskilda skogarnas inom landstings- området tillstånd och skötsel. Några afsevärda förändringar i skogarnas tillstånd kunna helt na- turligt ej förmärkas från det ena året till det andra. Dessa förändringar framträda tydligt först vid jämförelser mellan längre tidsperioder. Den årligen återkommande framställningen härom måste därför i mångt och mycket blifva ett upprepande af hvad förut sagts. De enskilda skogarnas areal beräknas uppgå till 280,364 hektar, som således utgör området för styrelsens verksamhet. Den fortgående undersökningen rörande dessa skogars tillstånd fram- går af tabell V. Han: Ve | | | Skogbeväxt | | ERE [REG | I Antal HORNE Kalmark |Impediment| Summa | | | mark | | I | skogar har har har har | | | 1905—1910 undersökta skogar | 2,716 | 77,996,92 9;847,71 | 16,354,89 | 104,199,32 | 1911 » 2507 | T3;094,200 1 1,300;600)| EST Or RESAS 2 ga I 1905—1911 » » | 3H3I3 | 91,091,13 |: 11,154,3r | 17,106,80 | 119,352,24| | | | | | | | | ENE Aa Mu EE ne] | Undersökningarna för året synas gifva vid handen, att kalmarkernas yta utgör 9,3 &Z af arealen. För 1910 angafs procenten kalmark till 9,4 22, och för 1909 till 9,3 2&, hvarför undersökningarna härvidlag synas gifva ett mycket öfverensstämmande resultat. Kalmarkernas areal inom länet kan därför fortfarande anses, enligt år 1909 gjorda beräkningar, uppgå till 30,000 hektar, således ett mycket omfattande arbetsfält för skogsodling. UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 21 Impedimentarealen angifves i tabell V till 14,3 2; år 1910 uppgafs 15,7 22, en skillnad således, som för praktiska beräkningar har mindre betydelse. Något öfver 40,000 hektar af skogsmarken kunna därför an- ses utgöra impediment, hvaraf största delen består af kärr och mossar, som genom dikningar kunna förvandlas till goda skogsmarker. Utom de egentliga kärr- och mossmarkerna finnas äfven inom den skogbeväxta arealen stora försumpade områden. Skogsbeståndets till- växt nedsättes betydligt genom försumpningen, och då i allmänhet en- dast en föga kostsam dikning skulle försätta marken i ett utmärkt skick, vore det önskvärdt, att arbetet härpå toge ett större omfång. Arealen försumpad skogsmark beräknas till omkring 25,000 hektar. I öfrigt är skogsmarken inom länet af blandad beskaffenhet, i norra delen ganska god, ehuru stenig, i mellersta delen mycket stenig och ofta grytig samt i södra delen i allmänhet god, men besvärad af gräsväxt. Återväxtförhållandena äro i norra delen ganska gynnsamma. Där- emot äro de så mycket svårare i mellersta och södra delarna. Den äro småplantor mycket utsatta för uppfrysning. Något för återväxten mycket hinderligt är äfven den stora inbland- ning af asp i skogsbestånden, som särskildt är utmärkande för länets mellersta del. Om ej åtgärder i tid vidtagas för utrotning af aspen, då ett trakthygge göres, har man i allmänhet att vänta en flerårig, kost- sam kamp mot aspuppslagen, innan någon verklig återväxt kan upp- komma. Å sådana marker, där aspar hafva utsikt att utväxa till värde- fulla träd, är det ju högst önskvärdt, att detta trädslag väl vårdas, då det under sådana förhållanden kan lämna en både tidig och värdefull afkastning, men erfarenheten har visat, att i de omnämnda trakterna aspen i regel är att betrakta såsom ett rent skogsogräs. Ett ytterst ringa fåtal aspar kunna här påräknas hafva någon framtid för sig som värdeträd; innanröta och dålig stamform är det utmärkande draget hos dem. Orsakerna härtill äro att söka, dels i markens beskaffenhet, då aspen för att blifva ett vackert träd fordrar djup, myllrik jordmån, dels äfven i skogsbetningen af åtskilliga djur, af hvilka särskildt älgen visat sig till och med kunna återhålla de uppväxande aspuppslagen högst be- tydligt. Genom betningen afbrytas såväl toppskott som sidoskott, hvar- för då nya sådana utvecklas, trädet blir kvistigt och nästan busklik- nande. De sårytor, som uppkomma genom betningen, utgöra äfven angreppspunkter för rötsvampar. Rörande skogsväxten under året kan påpekas, att sommarens ovan- liga torka ganska betydligt nedsatte tillväxten särskildt i yngre bestånd. Ännu mera inverkade den menligt på skogskulturen, som på åtskilliga 22 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER. I 911. håll till stor del svårt skadades. Äfven hafva senfrosterna under såväl det förflutna året som år 1910 hindrat skogsväxten på de flesta lågt belägna platser. Särskildt är det granens årsskott, som förstörts af frosten, hvarigenom både tillväxten minskats och granarnas stamform skadats. De senare årens ständigt återkommande senfroster hafva gjort, att man på flera håll måst afstå från att på lägre platser plantera gran, utan att först anordna skydd för detta ömtåligare trädslag genom tall- och björkkulturer. Hvad skogsvårdsstyrelsen i 1910 års berättelse uttalade rörande af- verkningarna inom länet torde gälla äfven för det förflutna året. Deras omfattning anses således ganska väsentligt öfverstiga tillväxten, hvarför skogskapitalet årligen minskas. Denna öfverafverkning beror dock mest på, att åtskilliga skogsegendomar med sparad skog inköpts af skogs- och virkeshandlare i afsikt att fortast möjligt realisera skogen. Äfven under år 1911 hafva flera sådana egendomsköp skett, där det gäller att »frigöra ett dåligt räntegifvande skogskapital för mera vinstgifvande ändamål», såsom termen lyder. Denna affärsrörelse måste i allmänhet anses vara i hög grad skad- lig för såväl skogsbruket som för landtbruket i öfrigt. Egendomar, hvars jordbruk kanske sedan länge skötts väl och hvars skog vårdats eller åt- minstone sparats, komma i händerna på skogsköpare, som uteslutande hafva för afsikt att ofördröjligen afverka den salubara skogen, oberoende af dess tillväxtförmåga och utan någon tanke på att genom en ändamåls- enlig vård höja skogens framtida afkastning. Under det eller de år, som skogsafverkningen pågår, ägnas jordbruket ringa omvårdnad. Kreaturs- besättningen realiseras helt eller till stor del, åkrarna skötas endast nöd- torftigt, ofta få de växa igen och slåttern säljes. Ur mängden af exem- pel på dylik vanskötsel kan anföras utdrag ur ett undersökningsproto- koll, där det uppgifves, att »å egendomen B. hade en gång funnits 50 nötkreatur och 8 hästar, vid tiden för den stora skogsafverkningen in- skränkte sig kreatursstammen till 4 kor och 8 hästar på en areal af 164 tunnland, hvarför det är alldeles uppenbart, att det icke varit af om- tanke om betet eller med tanke på landtbrukets förbättrande, som af- verkningen skett, utan rätt och slätt endast för att förskaffa sig en hastig inkomst på skogens bekostnad». För att försätta ett försummadt jordbruk åter i stånd åtgå både tid och penningar, och sedan ingenting mer finnes att taga ur skogen, minskas äfven tillgången på arbete och arbetsförtjänst, som just under vintern, då skogsarbetet brukar pågå, så väl behöfver tagas i anspråk af den kringboende befolkningen. Äfven om till följd af skogsvårdslagen återväxten ej äfventyras genom skogssköflingen, så medföra dock dessa UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 23 hastiga afverkningar både försämring af jordbruket och rubbningar i ortens arbetsförhållanden, och det framträder därför ett allt starkare be- hof, att en hämsko lägges på just de nu nämnda slagen af skogssköf- lingar, som nog äro de skadligaste för landet och för jord- och skogs- brukets jämna utveckling, åtminstone i uppländska bygder. Från större skogsägare inom länet hafva erhållits uppgifter rörande af dem utförda skogsvårdsarbeten, och dessa visa vid sammanställning följande resultat: KID Sjal Or Ne near eid lega SVS sar ss saa sor RR ne Ara 1,820 hektar Bäckrensning 96,353 meter | hvarigenom vunnits eller för- | Dikning ...... 51,884 >» | bättrats omkring f 2 : ERS ff 0 bad h a (AE ER ES Sr SRS SS CORE NER 1,3.17483 » Summa 3,395,83 hektar Dessutom tillkomma utförda skogsodlingsarbeten, för hvilka redo- göres i berättelsen under rubriken »skogsodling». Utom nämnda skogsvårdsarbeten å större skogsegendomar hafva åtskilliga dylika utförts å mindre skogsägares marker, utan att de dock kunnat med anspråk på tillförlitlighet angifvas. Uppsala den 29 april 1912. Å skogsvårdsstyrelsens i Uppsala läns landstingsområde vägnar: Fr. Ridderbjelke. R. Liibeck. 24 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 911. Sammandrag öfver skogsvårdsstyrelsens i Uppsala läns Debet. Ingående behållning från år 1910. TIISP ODD LA AITAE Ae ra or sofra Ers e laid re Sy SR ER AR SR ER ASS ar Hos skogsvårdsstyrelsen som pant deponerade medel... 863:26 1,638: 26 Anslag för året. Statsanslag. til styrelsensi verksamhet is.s..ss.b: snodde 4;000: — » >» skogsodlingens befrämjande .................. 2,582: — SKOPSVALGSET OEI cues NE ora se ÖRE AAA SDR LIA 6,453: 51 iFfushållningssällskapets fbiClFALNS sc smb EEE 3,000: — 16,035: 51 Inkomster. Jnlutnachankräntör ges 2 .oss bs. Sist SLE AE 351: 08 För försålda plantor och frö > alk VÄ (ANGER RIDA 2 6,439: 97 Återbetalda undersökningskostnader,...........ssossssisorsre on 202: 53 Bör fÖrsäld5säÄrnskro ts. 56 645. and RAT RS 2:88 6,996: 46 Summa kr. 24,670: 23 Kredit. Utgifter under året. Aflöningar- OCh varfvOGen. 4 ..tbeskr odlas ba a Er, SR a AAA 6,500: — IResekostnader. fört styrelsen koch" DIEFaClenE =... s.k. se 3,818: oI DEDE SUNGersöKaIDg AN 4 ss eg fer es SORGEN Sn SE 322: 80 InköpsaleDplan torso Ck: frös stas: eos fos de rt REIN LR BANASE TS PLA tsSkOlO a San ord od yd ET ES få sf öst NEN aja ANA or se RSR SDA 3E2 SERA SKOPSPLADtOLETDAYS s8656 «re ASH Sikta DSS se KSR SSA 1,2,05:55 MIVENRLALLCI fs RAT Se efte [NS SS Rn SA RANN ee EAS ARE 189: 62 SKOBSOdINg SbiEKAE Ae be S od då sön SDL os oo r o ssh RAA fi RÄtteg an bars serna oTeröars BERNS Seg: Le SRA SEE ARE Äg RESRES 162: 20 Revisorernas arfvode och reseersättning........................ T5TRO Expeditionslokal, hyra, belysning, städning m. m. ..... jo Diverse omkostnader, såsom telefon, skrifter, tryck, frak- Ferm öm Es MEve/s lad dä ges släfel a al a fa Ra fsk as a slets 1,402: 16 Plantermgsbiträdepaskristas see Deras Sa 4: — 22,724: 06 landstingsområde räkenskaper för år 1911. Behållning till 1912. Skogsvårdsstyrelsens egna medel smosmmmmmeserosserrsssnstenn rea 1,044: 18 Hos skogsvårdsstyrelsen som pant för skogsodling de- PONEra CE: OC else NE sosse a RA NS SSE 901:99 — 1,946: Summa kr. 24,670: 17 23 UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 25 I skogsvårdsstyrelsens förvar finnas 6 st. depositionsbevis å tillsammans 4,080 kronor, hvilka stå som pant för skogsodlingsförbindelser; hvarjämte för framtida behof finnes å deposition i A.-B. Mälarprovinsernas bank insatt den af hushållningssällskapet öfverlämnade skogsplanteringskassan, utgörande 3,273 kronor och 98 öre, hvarå räntan användes för skogsvårdsstyrelsen. Uppsala den 29 april 1912: Å skogsvårdsstyrelsens i Uppsala läns landstingsområde vägnar: Fr. Ridderbjelke. R. Liibeck. Revisionsberättelse. Sedan undertecknade, A. R. Thalén af Kungl. Maj:t å statens väg- nar, A. O. Berg af Uppsala läns landsting och Fr. von Essen af Upp- sala läns hushållningssällskap i likhet med föregående år blifvit utsedda att granska skogsvårdsstyrelsens inom Uppsala läns landstingsområde räkenskaper och förvaltning under år 1911, hafva vi denna dag samman- trädt för att fullgöra oss gifna uppdrag och få däröfver afgifva följande Berättelse. Af skogsvårdsstyrelsens vid dess sammanträden under året hållna protokoll äfvensom af dess afgifna berättelse, som vi allt genomläst, framgår, att skogsvårdsstyrelsen och "dess biträdande skogstjänstemän med lika nit och omsorg som förr utöfvat och fullgjort sitt för länet och landet gagneliga uppdrag, dels i att förhindra lagstridig skogsafverkning, dels genom att tillhandahålla skogsägare hos styrelsen anställda skogs- lärda biträden, som förhjälpa dessa skogsägare till rationell såväl frö- trädsställning som ock till skogens vård i öfrigt; äfvensom i att medelst utlämnande af frön och skogsplantor samt med planteringshjälp under- lätta för den enskilde att sörja för skogsåterväxt. Där denna återväxt råkat i fara, har styrelsen nitiskt gripit in, före- skrifvit skyddsåtgärder och affordrat den felande ansvarsförbindelse för skogsodling och säkerhet därför m. m. 26 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9II. Äfven under det gångna året synes skogsvårdsstyrelsen genom sin fackman, länsjägmästaren, hafva fortsatt på den förr inslagna vägen att dels genom föreläsningar, dels genom lämplig broschyrs utdelande sprida kunskap om skogen och dess vård samt genom utdelande af skogsfrö och skogsplantor samt anordnande af planteringsdagar vid skolor och regementen väcka håg för och sprida praktisk kunskap om skogsplante- ring och skogssådd hos det uppväxande släktet. Äfven till en ny gren af skogsvård, försumpade skogsmarkers af- dikning, synes skogsvårdsstyrelsen under året hafva sträckt sin verksamhet, om ock för närvarande af brist på tillgängliga medel blott i mindre skala. Från skogsvårdsstyrelsen har också det af hushållningssällskapet och landstinget med välvilja omfattade, af Konungens befallningshafvande inom länet förordade samt af Kungl. Maj:t bifallna förslaget om skydd för hela året mot bete af får och getter å gemensam skogsmark utgått; hvilket förbud skogsvårdsstyrelsen, med anförande af exempel på ska- dan af fårbete å nysådd och nyplanterad skogsmark, under sin verksam- het funnit särdeles behöflig för plantskogens skyddande —. Glädjande är att af skogsvårdsstyrelsens berättelse finna, att den anser, att hågen för bättre skogsvård hos den enskilde betydligt ökats; därom synes ock vittna de betydliga arealer, som under året blifvit skogssådda och skogsplanterade. Som förr om åren har ock skogsvårdsstyrelsen under 1911 haft att kämpa mot enskildas och särskildt s. k. skogsköpares förvärfsbegär vid afverkningar, hvarigenom dessa för stundens vinning gärna vilja sätta skogsåterväxten i fara. Det synes dock, som om dessa fall något minskats i antal, särskildt som skogsvårdsstyrelsen fortfarande funnit stöd i dylika fall hos dom- stolarna. Den svåra frosten och torkan under förra året synas hafva betänk- ligt skadat såväl planteringarna och sådderna i skogarna som ock plant- skolornas unga plantor, särdeles af gran och björk. Af tabell IV i berättelsen framgår dock, att styrelsen med 2,947,370 st. plantor kan möta kommande behof. De starka stormarna under år 1911 hafva ock enligt styrelsens be- rättelse decimerat fröträdsställningarna och nödgat styrelsen företaga och påbjuda särskilda skyddsåtgärder för att trygga återväxten å hyggen. Ringa tillgång på och dyrt inköpspris för skogsfrö har ock nödgat styrelsen att med dess begränsade tillgångar gå varsamt fram. Med nu anförda, som vi under revisionen inhämtat, hafva vi äfven i år såsom förr velat uttala vårt erkännande af skogsvårdsstyrelsens och länsjägmästarens nitiska arbete i fullgörandet af sitt uppdrag. — 2 3 UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 27 Plantskolan vid Uppsala besöktes och genomgicks utan anmärkning, men vitsordas behofvet af att där få någon sorts bättre lokal för expe- diering, än det lilla ruckliga skjul, som nu där finnes. Deponerade och i kassafack i Mälarebanken förvarade förbindelser och depositioner genomgingos utan anmärkning. Den skogsvårdsstyrelsen jämlikt reglementet $ 8 åliggande skyldig- heten att genom insättning i bank göra omhänderhafda medel räntebä- rande, som icke för tillfället behöfts tagas i anspråk, har af styrelsen och kassaförvaltaren iakttagits, hvarigenom för året uppstått en ränte- vinst af 351: 08 kronor. Vid genomgåendet af skogsvårdsstyrelsens räkenskaper hafva vi fun- nit alla såväl inkomst- som utgiftsposter behörigen verificerade. Staten för året valverar på 24,670: 23 kronor emot 21,680: 20 kro- nor under 1910; och visar sammandraget af årets räkenskaper följande Tablå: Debel. Ingående behållning från 1910. Den till framtida behof reserverade och inom linjen förda hushållningssällska- pets planteringskassa......... BERO För skogsodling deponerade medel såsom Pen tHORISkOS SOA PÅ: re rss, 863: 26 I bank innestående disponibla medel ...... 730MJANaN6 00: Kontant i kassan Under året influtet. Anslag: Statsbidrag till skogsvårdsstyrelsens verk- SATIN E UFR 2 a LE RA ARR RE dad 4,000: — Statsbidrag till skogsodlingens befräm- BL CL ENE R rr OR a re Sö ga rd åt ele 2,582: — 6,582: — äftSbällningssällskapets Dilräg.....::.c«ewnssesnsrrrsssnnn 3,000: — BINEE S Vard Sad OM EET Res at eR ELEN Arfa Er sd a sea ar Bender 6,453: 51 16,035: 51 Kölitna räntor a 1 bank insatta medel, ........sc..scoe ses IHNENOG » medel för försålda plantor och frön ........... 6,439: 97" npetalda undersökningskostnader .............s..ssweeessorsns 202: 53 DÖRSELGE SON sk ess rg NN AE nn 2:88 — 6,996: 46 Summa kr. 24,670: 23 1 Häraf under 1910 försåldt, men först under 1911 betaldt för 2,097: 30 kronor. 28 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. Kredit. Utgifter till: AHO Far O CHAT de SEE So Ene nr Tee 6,500: — Resekostnader för styrelse och tjänstemän.................. 3,818: OI SKO gSUnAerSO KI P Älg es göder ass hR RS NAR SINE ET SKAEESA 322: 80 TAR pNafkplantora och: röj... es. ON SR NEN Nie gj PFlantskölornasäskötselhun sso--bsrorskada seck los sorted 3123: 44 SEO LS PLATA OT ET Rs föra es eh dp aa fl BETE se är Ts AAA AKAN TS 1,205: 55 IH al (0) oJäEN Pra NYE RIE RS SEA ANAR äro da NG SSE ARA Gen RS SEs 189: 62 SEO 2SO An gSPICHA LASS: msn s sö ss ac so toa de je ste stal SNS ol Ae 75: NÄS SA AT NRA on oa Sass ko ska SA Ko gj AEA Sr SES TKR SANNE RENAR 162: REN ISTOTSARIVO CSE ses har Nf ONE BA Ask ar SEE 75: 50 Expeditionslokal, hyra, lyse och städning s.......m...----- TOR Diverse omkostnader, telefon, tryck m. IM. s.......+..-.- 1,402: 16 IPlanterin &sbiöra tek KILLS ta sa ss Rs AA AS EES 4: Behållning till år 1912. Disponibla egna medel dels i bank, dels kontant i kassan ...... ock SAS a sl nop or Sp daner 1,044: 18 Såsom pant för skogsodling deponerade medel Därjämte ofvan berörda såsom panter för skogsodlingsförbin- delser, hos styrelsen deponerade med öfverflyttad rätt till framtida disposition 5 st. depositionsbevis om tillhopa 2,910 kronor, i räkenskaperna upptagna å deponerade medels konto. Afvensom hos Konungens befallningshafvande deponerade OCKS AAFRIADEStaCHAC YA A ds Astelse EE sg NA ed SA NE 56: 44 Summa kr. 1,946: 24,070: 17 23 I följd häraf få vi tillstyrka, att full och tacksam ansvarsfrihet beviljas skogsvårdsstyrelsen inom Uppsala läns landstingsområde för 1911 års räken- skaper och förvaltning. Uppsala den 14 juni 1912. A. R. Thalén. OATEX Berg: Fr. von Essen. Skogsvårdsstyrelsens i Södermanlands läns landstings- område berättelse för år 1911. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning och tjänstepersonal. Sedan godsägaren m. m. A. Sundberg, som tillhört styrelsen sedan den bildades, hos 1910 års landsting undanbedt sig återval till ledamot i skogsvårdsstyrelsen, har styrelsen från berättelseårets ingång haft följande sammansättning: Ordförande, utsedd af Kungl. Maj:t, godsägaren m.m. grefve G. W. Wachtmeister; ledamöter: godsägaren m. m. H. Santesson, utsedd af hushållningssällskapets förvaltningsutskott, och godsägaren kap- tenen N. Arfwedson, utsedd af landstinget. Suppleanter: Godsägaren m. m. grefve A. Wachtmeister, utsedd af bushållningssällskapets förvaltningsutskott samt godsägaren kaptenen m. m. E. F. von Celsing, utsedd af landstinget. Skogsvårdsstyrelsens tjänstepersonal är oförändrad och utgöres så- lunda af länsjägmästaren Erik G. Noreen, tillika sekreterare och kassa- förvaltare, länsskogvaktarna J. E. Ekberg, Ärila, i norra distriktet och H. Wernander, Nyköping, i södra distriktet. Dessutom tjänstgjorde under vårens kulturarbeten 10 stycken och under hösten 5 stycken skogsplantörer. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Åtgärder till befrämjande af den enskilda skogshushållningen. För fullgörande af sina skyldigheter i detta afseende har styrelsen liksom under föregående år kostnadsfritt utdelat Skogsvårdsföreningens folkskrifter och d:r Fr. Lovéns småskrifter. Länsjägmästaren har under året dels meddelat undervisning vid Åsa folkhögskola och landtmanna- skola, innefattande 2 föredrag och 2 exkursioner, dels hållit föredrag i Sskogshushållning och ledt skogsexkursion vid hembygdskurser i Björkvik, dels hållit föredrag vid Södermanland—Östergötlands skogsmannaför- bunds årsmöte om skogshushållningens beroende af marken, och vid Villåttinge hushållningsgille om skogsafverkning och skogsförsäljning. Utbredande af kunskap i skogsskötsel. Beviljande af bidrag till och utförande 30 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 911. Med anledning af eldfaran i skogarna under sommarens hetta infördes i länets tidningar en uppsats om skogseldars bekämpande. Dessutom hafva de förmåner, som skogsvårdsstyrelsen kan erbjuda i form af sakkunnigt biträde, plantor och frö, kungjorts i länets tidningar. Under 66 dagar hafva c:a 900 skolbarn vid 37 skolor af länsskog- vaktare och plantörer undervisats i skogsodling. Mycket stor betydelse för höjandet af den enskilda skogsvården måste tillmätas de besök, som länsskogvaktarna aflägga ute i bygderna, hvarigenom de personer kunna nås, hvilka icke komma sig för att själf- mant begagna den hjälp, som står att erhålla, och hvilka därför oftast behöfva den bäst. Större delen af de skogsvårdsarbeten, som blifvit utförda, hafva på detta sätt kommit till stånd. Otillräckligheten af de penningmedel, hvaröfver skogsvårdsstyrelsen förfogar, förorsakar att styrelsen icke kan lämna några direkta penning- af arbeten för bidrag till skogsvårdsarbeten. Några nya skogsodlingskontrakt hafva af skogskultur. samma anledning under året icke heller kunnat afslutas, och beträffande de äldre, ännu gällande hafva arbetena måst begränsas. Sammanlagda kostnaderna härför uppgå till 843,97 kronor, i hvilken summa dock icke ingår plantvärde eller ersättning till plantörerna. Följande arbeten hafva härför verkställts: å Ålspånga i Bettna socken utplanterades 12,000 st. 3-åriga om- skolade och 6,000 st. 2-åriga oomskolade granplantor samt 18,000 st. 1-åriga tall- och 850 st. 1-åriga ekplantor, hvarigenom 4,5 har beräknas hafva skogsodlats; åa Skylvalla i Gåsinge socken hafva utplanterats 43,000 st. tall- och 40,000 st. granplantor samt omskolats 29,000 st. tall- och granplantor. 3 ar nya plantskolor hafva upptagits och 4 ar plantskolor hafva besåtts med 3 kilogram tall- och 3 kilogram granfrö; å Björsund i Helgarö socken hafva omskolats 7,000 st. granplantor; å Väsby i Lista socken hafva utplanterats 8,000 tall- och 7,000 granplantor; . å Gorsingelund i Strängnäs socken hafva utplanterats 25,000 tall- och 25,000 granplantor; samt å Algö i Öfver-Selö socken hafva utplanterats 10,000 st. omskolade granplantor samt på hösten upptagits 1,350 st. planteringsgropar. Skogsplantörerna hafva varit sysselsatta med ledandet af dessa ar- beten under 53 dagar. Det sätt, hvarpå skogsvårdsstyrelsen i vidsträcktaste grad kunnat understödja den enskilda skogsvården, har varit i form af kostnadsfritt utlämnade skogsplantor, hvarvid dock liksom året förut den begränsningen SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 31 måst göras, att högst 10,000 plantor till samma rekvirent afgiftsfritt ut- lämnats. Sålunda utlämnades under våren till 124 rekvirenter 617,500 tall och 354,500 gran, 1,375 ek hösten» => 460 » IS, OO 53,:000, 3 Summa 170 rekvirenter 790,500 tall och 507,500 gran, 1,375 ek 1,298,375 st. plantor Dessutom hafva försålts: under våren till 13 rekvirenter 249,000 tall, 142,400 gran, 1,100 div. plantor » hösten » 16 » 78,000 » 65,500 » 300 » Summa 31 rekvirenter 327,000 tall, 207,900 gran, 1,400 div. plantor —— Os 336,300 st. plantor Skogsfrö kan skogsvårdsstyrelsen på grund af sina ekonomiska för- hållanden hvarken utlämna fritt eller till nedsatt pris, utan endast mot sin egen själfkostnad. Häraf hafva 65 rekvirenter begagnat sig, hvarvid utlämnats 205,45 kilogram tall. och 227,30 kilogram granfrö, som betalts med 4,351,29 kronor. För att leda skogsodlingsarbeten har skogsvårdsstyrelsen, liksom under föregående år, tillhandahållit skogsplantörer på sådana villkor, att oden mindre skogsägaren (med areal utmark understigande 50 har) er- håller 2 dagars biträde afgiftsfritt samt för därutöfver erhållet biträde betalar för de 2 första dagarna 1,so kronor per dag och för öfverskju- tande dagar 3 kronor per dag. Ägare af utmark med större areal er- lägger för de 2 första dagarna 1,50 kronor per dag och för öfverskju- tande dagar 3 kronor. På dessa villkor (häri icke inräknadt ledningen af arbeten på grund af skogsodlingskontrakt) har biträde lämnats under våren på 103 ställen under 246!/2 arbetsdagar > hösten + 53 a ÖRE Summa 156 ställen under 364 arbetsdagar Häraf hafva under 9o0!/; dagar biträde lämnats afgiftsfritt, 157 dagar åa 1,50 kronor och 116!/, dagar å 3 kronor. Vårkulturerna började den 21 april och slutade till större delen med maj månads utgång. Höstkulturerna började den 25 september och slutade den 27 oktober, efter hvilken tid dock en plantör var upptagen 2 dagar. Skogsvårdsstyrelsen disponerar öfver 2 fasta plantskolor. Den ena vid Ärila järnvägsstation är af styrelsen inköpt. Den andra arrenderas af Nyköpings stad mot att staden erhåller fria skogsplantor. Plantskolorna Öfriga åtgärder tillen förbättrad skogshushall- ning. 32 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9II. I Ärila plantskola med en areal af 72,5 ar har markförbättring verk- ställts genom påkörande af 2 järnvägsvagnslaster pudrett från Eskilstuna. Ett stycke om 2 ar, som förut icke kommit till användning, har under året nyodlats. På våren utsåddes i plantskolan 14,9 kg. tall- och 14,2 kg. granfrö. Plantskolan vid Nyköping har under året genom uppodling af an- gränsande mark fördubblats, så att den vid årets utgång hade en areal af 0,8 har. På våren utsåddes däri 4,6 kg. tall- och 4,2 kg. granfrö samt 2 kg. askfrö. Från de fasta plantskolorna uttogos under året 983,500 !/0 tall-, 303,000 st. ?/o gran-, 1,100 !/o bergtall- och 1,375'/0 ekplantor. Från de tillfälliga plantskolorna å Skylvalla uttogos 153,000 st. !/o tall- och I 10,000 ”/o granplantor samt å Ålspånga 15,000 st. t/o tall- och 12,000 st. ”/1 granplantor. : På grund af den alltjämt stegrade efterfrågan visade sig emellertid styrelsens egna förråd otillräckliga, hvarför det blef tvunget att inköpa det felande antalet. Från Bjurfors skogsskola inköptes sålunda 15,400 st. ”/1 granplantor, från Skogshalls skogsskola 60,000 !/0o tallplantor och från Ranviks plantskolor 300,000 ”/o gran-, 15,000 !/2 gran- och 100 st. ”/1 bergtallsplantor. Då skogsvårdsstyrelsen till följd af otillräckliga penningmedel funnit sig nödsakad att, såsom förut angifvits, inskränka det förnämsta skogs- vårdsarbetet att genom skogsodling göra produktiva marker producerande, så torde det vara uppenbart att de skogsvårdsarbeten, som komma mera i andra hand, för så vidt de kräfva penningar, måste få anstå. Utöfver understödet åt skogsodlingen har styrelsen därför endast kunnat genom sin personal tillhandahålla sakkunnigt biträde för skogens skötsel och vård. Länsjägmästaren har lämnat sådant biträde under 40 dagar åt 13 skogsägare, länsskogvaktarna under sammanlagdt 121 dagar åt 68 skogsägare. Af dessa senare hafva 19 dagar användts för utmärkande af 4,945 st. fröträd och 69 dagar för gallring och utstämpling. Åtgärder enligt lagen angående vård af enskildas skogar. För att få kännedom om, i hvilken mån bestämmelserna i denna lag iakttagas, åligger det länsskogvaktarna att taga reda på och besöka alla hyggesplatser, utom å sådana egendomar, där det är allmänt bekant, att skogen skötes rationellt. Om dessa afgifvas rapporter, åtföljda af utdrag på kalkerväf af Ekonomiska kartverkets kartor, hvarå de sålunda besökta ställena blifvit utmärkta. Sammanlagdt hafva 87 st. sådana SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 33 rapporter afgifvits. Det är emellertid glädjande att kunna konstatera, att de fordringar, som lagen uppställer beträffande sättet för afverknin- gens bedrifvande, numera i regel uppfyllas. Där ett uppenbarligt äfven- tyrande af återväxten ägt rum, brukar anledningen härtill vara brist på lämpliga fröträd. Ett påpekande af förhållandet utaf länsskogvaktaren har då också visat sig vara tillräckligt för återväxtens tryggande genom skogsodling. Med anledning häraf har styrelsen endast i ett fall under året ansett nödigt påkalla laga undersökning. Framställning härom gjordes dock så sent, att den icke medhanns under berättelseåret. Tre laga undersökningar, begärda under år 1910, hafva under året blifvit verkställda. Beträffande en af dessa samt 8 st. från 1910 hafva under berättelseåret öfverenskommelser om skogsvårdsåtgärder träffats. Tvenne af dessa hafva dock kommit till stånd först efter det att stämning till häradsrätten uttagits och delgifvits vederbörande. Det i förra årsberät- telsen vid domstol anhängiggjorda målet har under år 1911 blifvit af- gjordt af såväl häradsrätt som hofrätt i enlighet med skogsvärdsstyrel- sens yrkanden. | I ett fall har styrelsen, sedan af domstol förelagd tid för skogs- odlingens verkställande utlupit. utan att skogsodlingsskyldigheten full- gjorts, verkställt skogsodling på den försumliges bekostnad. Slutligen har styrelsen i tre fall, där öfverenskommelse om skogsodling träffats efter laga skogsundersökning, men den öfverenskomna tiden utlupit utan att någonting i saken åtgjorts, på vederbörandes begäran åtagit sig att på deras bekostnad fullgöra hvad dem sålunda ålegat. Finanserna. Skogsvårdsstyrelsens inkomster och utgifter balansera enligt närlagda kassaredogörelse på 21,622,93 kr. Denna siffra är emellertid så till vida missvisande, att skogsvårdsstyrelsen egentligen endast haft i inkomster 14,089,:4 kr., hvaraf skogsvårdsafgifter och direkta anslag uppgå till 14,013,91 kr. och räntor till 75,23 kr. De återstående 7,334,79 kr. bestå nämligen, förutom 617,37 kr. i direkt skuld vid årets utgång, af ersätt- ningar i olika former till styrelsen för kostnader, som af styrelsen för- skjutits. Då med detta ringa belopp 14,089,r4 kr. äfven reseersättningar och löner till styrelsen och dess personal skola bestridas, torde det vara uppenbart, att styrelsen saknar möjlighet att kunna på ett verksamt sätt understödja den enskilda skogshushållningen inom länet. Skogsvårdsstyrelsen har under året haft 4 sammanträden. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1912. Bilaga i 3 Samman- träden, besikt- ninosresor m. m. Personal och tjänsteförvalt ning. 34 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 9TT. Styrelsens ordförande har under året inspekterat pågående och verk- ställda skogsodlingar, som på grund af skogsodlingskontrakt verkställts å egendomen Ålspånga i Bettna socken. Styrelsen i dess helhet har inspekterat plantskolan vid Nyköping samt de på grund af skogsodlings- kontrakt skogsodlade områdena å egendomen Hofra i Helgona socken. Skogsvärdsstyrelsen, representerad af ordinarie ledamöterna och läns- jägmästaren, har under året deltagit i det från den 4—8 december på- gående mötet i Stockholm mellan rikets skogsvårdsstyrelser. Till detta hade styrelsen inlämnat en motion, i hvilken, med framhållande af olämp- ligheten i nu gällande bestämmelser angående sättet och grunderna för skogsvårdsafgifternas utgående, styrelsen föreslog mötet att ingå till Kungl. Maj:t med en underdånig framställning om sådan ändring af kungl. förordningen angående skogsvårdsafgifter, att dessa afgifter komme att utdebiteras för allt accispliktigt virke. Motionen vann visserligen icke till alla delar mötets gillande, men mötet beslöt likväl en underdånig skrifvelse i motionens hufvudsyfte, nämligen med hemställan, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om allsidig utredning rörande omläggning af grunderna för skogsvårdsafgifternas upptagande. Länsjägmästaren, som tillika är sekretetare och kassaförvaltare, har beredt och föredragit de ärenden, som behandlats å styrelsesamman- trädena, fört protokoll därvid, uppsatt från styrelsen utgående skrifvelser och utlåtanden samt i öfrigt handlagt alla löpande ärenden. Länsjäg- mästaren har varit tillgänglig för besök alla dagar, då han icke varit på resor, och har ett stort antal personer begagnat sig däraf. Många hafva äfven per telefon begärt upplysningar i ena eller andra afseendet. Diariet upptager 539 nummer med 633 ankomna och 401 afgångna expeditioner. Hela antalet afgångna expeditioner uppgår till 1,110. De dagar, som icke användts för arbete å expeditionen, har läns- jägmästaren varit på resor eller förrättningar och uppgår dessa dagars antal till 101. Häraf hafva 3 upptagits af sammanträden, 7 af möte med skogsvårdsstyrelserna och länsjägmästarna, 7 af föredrag och ex- kursioner, 13 af besiktning af plantskolor och skogsodlingar, 6 vid be- siktning af afverkningar, 44 af skogskonsultationer och andra skogsvårds- arbeten, 2 vid laga undersökningar, 19 af diverse förrättningar och resor, Inalles hafva 38 olika ställen besökts, hvaraf åtskilliga mer än en gång, Länsskogvaktarna hafva tillsammans haft 473 rese- och förrättnings- dagar med besök på 155 olika ställen. Skogsplantörerna tjänstgjorde under 369 dagar på 137 ställen. SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 35 Skogsvårdskommittéerna. Deras antal är oförändradt och deras verksamhet af underordnad omfattning. Genom de upplysningar, som länsskogvaktarna vid sina resor af dem erhålla, äro de dock af en viss betydelse. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Utöfver hvad som i föregående årsredogörelse härom ordats finnes ej mycket att tillägga. På de större godsen skötas skogarna sålunda i regel väl, mången gång mönstergillt, under det att bland de mindre egendomarna en väl skött skog hör till undantagen. Stora och små egendomar med sparade skogstillgångar öfvergå den ena efter den andra i virkeshandlares och egendomshandlares ägo och byta sedan under en del år oupphörligt ägare. I regel blir det skogen, som får släppa till de vid inköpen erforderliga kapitalen. Dessa egen- domar blifva sålunda en handelsvara, för hvilken hvarje ny ägare icke har annat intresse än att ånyo sälja den med största möjliga vinst. Att de härunder i alla afseenden förfalla, är ju en gifven följd. Tyvärr kan man vanligen icke nå de personer, som fara fram på detta sätt, eftersom de i regel ställa sig till efterrättelse de små fordringar, som lagen angående vård af enskildas skogar uppställer angående sättet för afverknings bedrifvande. När emellertid en del år förgått och återväxten uteblifver, så äro förhållandena ofta så invecklade, att skogsvårdsstyrel- sen icke kan med bestämdhet påstå, att någon viss afverkare är ensam skuld till återväxtens äfventyrande, till följd hvaraf styrelsen icke har någon annan utväg än att vända sig till den person, som då är ägare, oafsedt om denne bedrifvit någon afverkning eller icke. Beklagligtvis synes man icke alltid vid inköp af egendomar göra klart för sig möj- ligheten af att få vidkännas utgifter för skogsvårdsändamål, hvarför skogsvårdsstyrelsens fordringar i detta afseendet ofta uppfattas såsom en orättvisa, där de oskyldiga få lida för hvad andra förbrutit. Liksom under år 1910 var äfven under berättelseåret väderleken ganska ogynnsam för skogshushållningen. Brist på snö under vintern fördyrade skogsafverkningen, växlande köld och tö förorsakade uppfrys- ning å plantor, den starka torkan under våren och sommaren skadade plantorna i såväl plantskolor som på kulturfälten samt föranledde många och äfven omfattande skogseldar. De största af dessa voro å Eklången i Ärila socken, hvarvid en areal af c:a 63 har härjades, å Svärta gård med en härjad areal af c:a 350 har samt å Oppeby och Gärdesta i Lästringe socken, hvarvid c:a 10 har härjades. En svår frostnatt i 3 6 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 9IT, midten af juni afsvedde de nyss utslagna granskotten på plantor och smärre träd. Beträffande verkställda skogsvårdsåtgärder hänvisas till vidstående tablå, uppgjord dels efter de arbeten, som verkställts genom styrelsens förmedling, dels ock efter de uppgifter, som erhållits till svar å från styrelsen utsändt cirkulär. Nyköping den 29 april 1912. N skogsvårdsstyrelsens vägnar; G. Wilh. Wachtmeister. Erik G. Noreen. SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. SAMMANDRAG tillhandahållet skogsfrö år 1911. 37 öfver för skogsodlingsändamål af skogsvårdsstyrelsen lämnadt biträde af länsskogvaktare och plantörer, utlämnade plantor och fr TE |) AA [ | JE sKOvG/KkVern | I ohfärr avd | Kötken och härad [EEE Utlämnade plantor | Utlämnadt Biträde Utlämnade plantor | Utlämnadt | st. frö i kg. st. | frö i kg. | ATA | 24 a EE antal Ae ET | | dagar tall gran tall | gran dagar tall | gran | tall gran | | | SEA Oppunda härad. | | | | Bettna socken TAR ALO6:000]]F:22;000)] EE | Lerbo > 3 | 1,500 1,500 | — — | Blacksta » NA 9,000 6,000 | 1,00] 1,00 | | | Sköldinge = » 8 67,000 | 63,000 | 35,75 | 35,75 | | Floda » 18 60,000 | —46,000 | 15,00 | 9,50 | | | Vadsbro > G| 20,000 | 10,000 | 4,00 | — | | St. Malms > = 10,000 | ED (EO | 1,50 | | Ö. Vingåker » 11 18,000 | 28,000 | I1,10 | 9,10 | | vå > » 12 63,000 |—22,000 | 0,50 | 5,20 | | | Österåkers — » NR 0000] — | I,0o] 2,00 | | Julita > — | 5000] 5,000] — | — I 77/2) 365,500 | 202,500 | 69,85 | 64,05 | ] 0 | | I Jönåkers härad. | | | | | | | Björkviks socken ST 5,000 5,000 | — | — | | Stigtomta » 2 13,000 | .28,000 | — | — | Kila > |D 21,000 5,000 | 1,00 | 1,00 | | | Lunda > 10 20,000, | 11,000| — | — | Tuna > 2 5,000 = = | ig | Tunabergs =» rå — 35,000 LEN RE | — Bergshammars socken 5 2,500 2,500 | 1,50 | I>50 | I Nikolai socken ...... 3 15,500 | —12,000 | 8,50 | 8,00 | Nyköpings stad ...... 4 5,000 ES GO 35 | 122,000 | 71,000 | 11,00 | 1,30 | | ER | | I Rönö härad. | | Ripsa socken......... = 5,000 | — — — Runtuna » 3 10,000 — — — Lids 2 2 5,000 5,000 | — — Helgona » FREE | 29,000 9,000 | 2,00] 2,00 Svärta RT Ern SAN | 11 | 16,000 | 6,000 | 19,50 | 17,00 flystberga >» ......... 2 | 8,000 2,000 | — — Hallnge do osv 31|EKg:000 9,000 | 0,25 | 0,50 | | Transp 25 | 82 000 | 31,000 | 21,75 | 19,50 || 115!/,| 487,500 | 273,500 | 80,85 | 75,55 | 38 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER IQ1I. : Ttiskorerkre n TER arrfavd Socken och härad" |Biträdé Utlämnade plantor Cila Biträde Utlämnade plantor | Utlämnadt st. frö i kg. st. frö i kg. antal & antal Mr SA dagar tall gran tall | gran | dagar tall gran tall | gran | Trspt | 25 82,000 | 314000 | 21,75 | 19,50 | 115'/3| 487,500 | 273,500 | 80,85) 75,55) Lästringe socken ...| 4 | 10,000 — 7500 | 4300 I Sättersta > SOS ae 30,000 — 0550 | 0350 I Bogsta » SAN [PERS 24,000 2,000| — | — Ludgo » 2 I1,000 45000) 1,50) 1350 | Råby i SV FO | [I Er 25 ES AS DOM NS YE OO ONS Oe 25,50) Hölebo härad. I | Hölöf Socken ...cc...- I 6 | 5,000 5,000 | 2700] I,00 Vagnhärads socken... — = || 500 | 3,00] 230c : Vesterljungs » ... — - — 1,50 | 0,50 6 5,000 5,500 | 6550] 3550l I Daga härad. | | | Gryfsisockenp ....:.«..-s 4 | 9,000| — g9,000] — — | Björnlunda socken ... | 4 7,000 | — 6,000 | 1525 | 2,00 Gåsinge socken ...... 31 48,000 | 45,000 | — — 39 64,000' | 60,000 | 1,25) 2,00 I Villåttinge härad | | | Dunkers socken ...... 4 22,000 8,000 | — — | | ra Malma 00 cc. oc 6 11,000 | — I1,000 | 23,00 | 23,00 | | Mellösa »> KS 5 5,000 6,000 | 29,50 | 66,50 | | Årdala PR = = = 6.50] — 15 | -38,000 | 25,000 | 59,90] 89,50 | Vester Rekarne härad. | | Vestermo socken...... 7 25,000 | -15,000 | — = | : I | Lista DÅ acpeER 6 13,000:] . 12,000] — | —| | | Råby ARR I 6 24,000 äjoa| = | = Gillberga DERA = I = = 3,10 | I,00 I | ilorshälla rofos. — | —-5,000 5,000 | — | — | | | f. d. Fors FE SEG — — — 2,00 2,00 I I KTUD BOR 4. ok SE 7 | 14,000] 10,000] 2300] — 26 | $1,000 | 48,500 | 7,10] — 3109 Ä | Öster-Rekarne härad. Husby SOCKen, .<. 7 15,000 | -29,000 | 5,00] 5,50 | Näshulta sö 2 13,000 10,000 | — | 10,00 | | Stenqvista » JG 4!/ 11,000 9,000 | — — | Ärila » 6 2 17,000 | —13,000 | 4500] 2500] | | | Trspt | 154) 56000] 61,000] 9,00] 17,50 | 243!/.| 833,000 449,500 |185,45|199,05] vel >» > SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 39 I socken Th bakad Böcken och härad '|Biträde Utlämnade plantor Emme Biträde Utlämnade plantor IR amnanE i | st. frö i kg. st. frö i kg. antal Pl är antal 4 K | dagar tall gran tall | gran || dagar tall | gran tall | gran I ] | Trspt 15!/,| 56,000 | 61,000 | 9001 17,50 || 243!/;| 833,000 | 449,500 |185,45/ 199,05 socken 19 | -33,000 | 32,000 1500 | 2,00 | | » 21 INN TS:000NIET S10007 HS — | Jammarby =» 3 | 10,000 - — - | » 6 | 20,000 | 10,000 | — — | 3 | 20,000 | 20000 | — — a 15 | 22,500 22,500 — = | | I f. d. Klosters » | 4 | 10;000 8,000 | — | — I 67/3 176,500 | 158,500 | 10,00] 19,50 | ars Are 2 I I I I 5 L | | Åkers härad. I I | ngnäs socken 22 | 98,500 | 71,500 | 0350) 0Oj50 | | > 18 | 29,500 | 29,500 | —| — | I > — 5,000 5,000 -- — 5 1,500 1,000 | Iy,00| I,00 Helgarö > 6 | 10,500 | 20,000 — — 51 | 145,000 | 127,900 1,50] = I,50 — Selebo härad. | | foresunds socken (ES äng 12,000 | 12,000 — — | ernbo An 5 9,000 6,000 — Ytter-Enhörna socken | — | —2,500 2,500 | — — er-Selö socken Ja STEL I5T500L KrN5)500 = Ifver-Selö =» 15 | 13,000 | 23,000 | 2,00) 2,00 | | Aspö > 23 | 5,000 | 21.400 | I,00] 0,50 66 57,000 | —80,400 | 3,00] 2,50 | Summa | — — 428 |1,211,500| 815,400 |199,95|222,55] | WESOE SN = 2,026,900 | 422,50 | 40 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I OII. SAMMANDRAG öfver skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar inom Södermanlands läns landstingsområde år 1911. | |Summa | Dik- |Kultur-| Mark- | fi TYS f adand Celle | ning SS bered? len ST Sådd |kultive- ring | längd- | längd- | ning tering | kultur | rad meter | meter mark har | har har har | har har | ÖPPUAGA Vesta Seed made 454,5] 8,268| 3,710] 347,2 | 127,7 19,2 | 325,7 | 45314 JÖTAKErS So sor de sä os a SKE 177,0] 5,373 175 47:01 39:91 89,7. IL 2:32 IN22A | | | | | RÖDO Sort als SoS fjbre lan RA 62,0] 2,632| 2,030] — 28,3 | 52,21 96,9) 1I25;2 FIÖlSDO Sr ör a FL Sa ANGER | 24;0]-117409!. - 200]. — ”2joN.-s 25016. 3Y4su kg 4roN SOS 19 FT NEAL LATO part Ag) | 16,5] 1,809) 1,000/ 3jo | 20,0 6,5) T450 | ISA NVEllatbng eur er da | 209,70] 206) 1,205 250 | 1Ö38i]| 2752) L79:0. 19558 WäSters Rekar het bs- se sas esse 79,0 91 I | — 43,0 | 2034 4,0 25,6 46,0 (ÖSter-REkatnek. s.k. css. 331,0] I,153| — 6,5 | 470] 2055) 4532 92,2 Äers dande BER NA | 143,0] 3,505|] — = 39, | 11050] Ilssl — 5055 SElebO' s.å os se SATT Se FARA 2740) 2;5TL ASO 4,0 | 15,6 I1>0 jon, ANNO Summa |1,503,0| 27,777| 8$,820) 141,7 | 356,8 | 27317. | SUS, VIL TYS SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 41 Revisionsberättelse. Vid denna dag förrättad granskning af skogsvårdsstyrelsens för Södermanlands län räkenskaper och förvaltning under år 1911 har befunnits att: under året influlna medel utgjort: SKOR SVARA SAOL CET ENA Per ORSA EINER vr a na a EOS, OAOR BLESS JA CLIO PR ef ars ba rf TE EE nr nr a FA ora ere laula rörd 0 Se semi SJSlefe 4,000: — Statsanslag, till skogsodlingens' främjanClel m...sss.mokeksss essensen snor nen 3,012: — Landstingets anslag till skogsodlingens främjande insnssmmssssssssea 2,500: — Hushållningssällskapets anslag till skogsodlingens främjande ......... 1,000: — [BÖRS Ör SAG an iTÖK PLAN ONA SET sr aa SE rr EN ads 0 ss esse na 5,229: 94 Ersättning för förrättningar af skogsvårdsstyrelsens tjänstemän ...... 776: 50 Influtet för under föregående år af skogsvårdsstyrelsen förskotte- KA SINAE ÅN rr rp Lr SEP ble eo föp sänt LER € O3sf sa orglar 909: 98 ESKS (TS SATSEN ARR RE FAS Sön: rt Nr AN ÄR SA de nas AR NS a ba SVA ISS Balanserad brist till 1912 ATS En STOTIS LOT GE mr rn rr a a rm aa resas site 200: — Summa Kronor 21,622: 93 Dessutom antecknas att inom linjen äro förda utestående fordringar till ett belopp af Kronor 790: 99. Från kreditsidan antecknas: ISTISBR fa np TOG BA CIHOAC ALINE re öre sa DRA klo ue ade dock eter RESER eds IEA 667: 36 samt följande utgifter: Rese- och traktamentsersättningar samt aflöningar sm ssmmssssssssssssnsa 10,939: 53 BIOS SO CNE SKOSUAA CCT RN rester oöoptlse se ses bet snask voor e AASE 8,044: 08 METE TUI TSAR ENN SIS ER Ane SIE NAR a SE SVA ng RR a SS RA SE 205: 21 Kostnader för skogsundersökningar jämte andra utgifter i fiska- UTSKINVALSG GT CLEO SN de RN dara å Tra ora sto lE ker A a Sko ERS ge SOT Inventarier, trycksaker, skrifmaterial,postporto, telefon m. m. ...... 975: 03 BÖRSER STOLEN AR RR ta sa a dust tä var I des a bondens Ers franker 200: — Summa Kronor 21,622: 93 42 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER IQII. Som räkenskaperna äro med ordning och reda förda samt veder- börligen verifierade och skogsvårdsstyrelsens verksamhet vittnar om ospardt nit och stort intresse få revisorerna tillstyrka full och tacksam ansvarsfrihet för det räkenskapsår revisionen omfattar. Vingåker den 10 augusti 1912. Clas Häckner. Af Kungl. Maj:t förordnad revisor. F. v. Mecklenburg. Carl Nisser. Landstingets ombud. Hushållningssällskapets ombud. Skogsvårdsstyrelsens inom Östergötlands län berättelse för år 1911. Enligt kungl. förordningen om skogsvårdsstyrelser af den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Östergötlands läns landstingsområde härmed vördsamt afgifva redovisning för sin förvaltning för år 1911. Af kassaredogörelsen med tillhörande räkenskaper och verifikationer framgår, att Znkomsterna under året utgjort: Behållning från 1910 Statsbidrag till bestridande af kostnaderna för uppehållande af skogsvårdsstyrel- SEN SKV ETKSAMNDE be Seas ARR old Statsbidrag till skogsodlingens befrämjande Östergötlands läns landstings bidrag ...... » > hushållningssällskaps d:o På landstingsområdet belöpande andel och skogsvårdsafgifterna för 2:dra halfåret 1910 och I1:sta halfåret 1911 Kontant influtit för: skogsfrö & plantor utlämnade år 1910 » » » » > IOTII arbete. med Skogsodling? sossscscccserar för biträde af länsjägmästaren och läns- skogvaktarne vid uppmätning af SKO ONA SD Ar Ra RN Seb stan se klängning af skogsfrö åt andra sålda, utklängda kottar ränta å skuld : 49 : 50 HS 21,795: 63 TRETORN 04780 Uttagit på löpande räkningen med Östergötlands Enskilda Bank utöfver insättningarna TR SL SE EE mV BOERNA SENSE 6,459: 79 Summa Kronor 45,397: 49 44 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER IQII, och att gifterna under året uppgått till: Afberalning så /Skuld ran. TOO ovss.ssers sne ss ere gren EN dr AL SRA 1,05 Kö SKOgso din pskostha dens sedd adde ben lass ADR EAN 7,029: 96 Inköpta plantor & arbete i plantskolorna ...... .......... 5,687: 96 IT KÖ PERSKO SO rr mn SAR a aa uu ass ANA 5 ASEA fr DR EE 4,459: 97 Inköp ro Ch; Klängnmn pia Kollar Gö. sö sns s Ae aa ss AA 11,346: 12 28,524: 01 IR ESSKOSUN AC Chase so ref cen oe dig big ks FSK ole JT fe rt r RR SR LV 4,395: 71 I D(GF SN nga oe! oN SEN a nya lea RR Ro ER Loe Soon Sågs SN de eds 3,258: 50 Undersökning enligt $ 2 af lagen angående vård af EnSKUdESKSKO SAT dor oss AN. SEC LE a ROSIE 350 AR afgarsdatrafsinbetallla: ss... baser ANA 244: 60 106: 85 Skrifmaterialier, tryckningskostnader, telefon, telegram och porto 152 0 0 Raj RESIDENS, FIKK I ENARE SA AEA a a SN bog ME In 1,402: 87 ADD ODSKOSCIAMET oy ser ba ock sor Are AN TS ert FEET SS AA a Ra rs te SR SALE 239: 19 FÖreGrags khaan Ge, köns bde SG so ss Sr NGE EA ån (SR RO 206: 35 Utdelning 3a5UbrOSCHYTET so. seeds see ENAS is AA RET ERNST 30 — Kr. 44,574: 99 [ITV CTNCETN CI Teens ragg se SRA ad ee ee ös are sed Rerar ER JR NHR TAN SENS I22750 Inköpt tomten, å hvilken frörian i Åtvidaberg är belägen ......... 700: — Summa Kronor 45,397: 49 Skogsvårdsstyrelsens tillgångar och skulder i sin helhet utgöra enligt uppgjordt balanskonto till 1912: Tillgångar: Fordran af statskontoret för skogsvårdsafgifter för 2:dra halfåret FOT 2 Ios reser ek br rn as Dels NERE Tra ie fel ere Ne ALS SVE fs Sas NRA AS 12,145: 207 DIVErSE Pp eESONETA soon oder en sea peer ars LE SSRK SSS IR SSE LERR TIER SSI SIN I b2 0 0Å Rohe ot ARA NORA SPL SET TA 8 ASA VAR ACT BEA BAR AS Sa SE SA SAR a 1,560: 70 Fröklängningsstugan i Atvidaberg, med tomt ........ RE ASKS 2,950: — SKOPSMÖ: me fors ss Sek sg sd 2 ck dra SER Aa ED g ka KRETSEN BETA SE ARE 7,603: — KB öttar; 'ORtklän gts osdusses kl see oss ns e ög es AN sa SALTA ra RS ARA DIR — PLATS EÖT oso fra SER NE 6 SE SR Oe MEDAN TE ES RE DS na MER SRS EI Ed Ads 9,375: 25 Summa Kronor 36,283: 97 Skulder: Östergötlands Enskilda Bank, löpande räkning (smosstmmmmsossssasssrsrana 14,684: 91 Diverse: PetsONCL) ovsssesdunskless gas ant er sä de a SR Sn af SA RAS 1,070: 42 Kr. 15,764: 33 Tillgånpat "utotyer SKuUld enär sås sosse os se. NA RSA a FSE ENE 20,519: 64 Summa Kronor 36,283: 97 ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 45 Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Liksom tillförne har under det gångna året styrelsens verksamhet i främsta rummet varit inriktad på upplysningsarbete. Endast i alldeles tvingande fall har styrelsen begagnat sig af det stöd, som skogslagen kan gifva. På denna väg tror sig styrelsen bäst fylla sin uppgift, den enskilda skogsvårdens förkofran, i en provins sådan som Östergötland, där in- tresset för skogsvården är jämförelsevis stort och där man i allmänhet är besjälad af ansvarskänsla för kommande släktens existensmöjlighet, som uppenbarligen till mycket stor del är beroende af huru skogarna nu förvaltas och vårdas. Viljan att :sköta skogen ändamålsenligt är alltså i de flesta fall god, men kunskap om skogsvårdens fordringar fattas i hög grad. Synnerligen angeläget är det därför att skogsvårdsstyrelsen får af- gifva sitt råd innan tillämnade afverkningar företagas och har styrelsen genom annonser och föredrag särskildt framhållit önskvärdheten af att densamma i dylika fall rådfrågas. Fig. I. $5-årig plantering utförd år 1907 af skogsvårdsstyrelsen. Högby Odegård, Högby socken. 46 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I. Den i föregående årsberättelse omnämnda förändringen i fördelningen af de genom skogsvårdsafgifterna inflytande medlen har, som var att vänta, haft till följd en betydande nedgång i skogsvårdsstyrelsens in- komster. Skogsvårdsstyrelsens erhållna andel af skogsvårdsafgiftsmedlen ut- gjorde alltså under femårsperioden 1903—1909 i medeltal kronor 14,500, mot endast kronor 7,338 i medeltal under åren 1910 och 1911. Denna minskning i inkomsterna har mnödvändiggjort för styrelsen att fastställa viss afgift vid tillhandahållande af biträde af dess tjänste- män. Undantag har dock gjorts för mindre skogsägare, som liksom förut erhålla biträde vid skogens skötsel kostnadsfritt. Ansökningar om biträde har ökats i den omfattning att styrelsen sett sig föranlåten anställa ytterligare en länsskogvaktare från och med I januari 1912. Skogsodlingar utförda genom skogsvårdsstyrelsens försorg under år 1911. | Skogsodlad areal |Användtskogs-| Använda plantor I i hektar | frö kilogram stycken | / | Tall och | Tall och | IEEE YE Hjälp- Tall och | CR Gran | | kultur kultur Gran arr | Oomskol. | Omskol. I Enligt skogsodlingskontrakt A! se 24,60 42,35 15,80 | 85,200] -70,700 leS » BIE 50:90]. 835 618,03 | 553,475 | 148,650 | Genom af styrelsen lämnad skogs- | | | | Odin gsledare ia bid Ages | 468,97 | 25,79 258,90 | 560,275 | 278,650 Vid undervisning af skolbarn ...... | 1,25 0,50 | 2,00 2,500 | Summa | 1,254,72 | 149,99 894573 |1,198,950 500,500 |A Pt IEEE, As LEA RA | 1,404,71 | 1,699,450 | Dessutom försåldes och afsändes| | CIFCIE VA SENARE SR | = — 576,33 — | 437,360 Motsvarande: är IOIO)...-v.sssssosdeda 1,456,40 233,55 1,082,45 1,382,740 » SUNKO OO oa Nk sb 1,293,95 | 101,0 | = I,136740 | 1,066,300 » $TNEOOS Cape ssk on 1,003,62 68,60 1,391,10 1,134,810 » TTO OY far ss DAN MERA 904,90 52,35 | 802:;55 | 1,003,571 > » 1906 HER GA na SLE 556,31 60,75 | 585,05 460,050 > FRE G OR fasar fl NE SENOR 426,72 | 35,05 | 461585: 4 | 300,100 1 Vid skogsodlingskontrakt A bekostar styrelsen såväl skogsodlingsmaterial som arbete, dylika kontrakt upprättas numera icke. ? Vid skogsodlingskontrakt B bekostar styrelsen arbetsledare samt frö eller plantor enligt äldre kontrakt kostnadsfritt, enligt nyare kontrakt mot half kostnad. ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 47 verse plantor (53,984 år 1910, 13,102 år 1909). För att markera gränserna mellan sådder af olika åldrar utsåddes rundt kulturfälten 42,35 kilogram lärkfrö. Skogsodlingen har utförts å 591 olika egendomar (586 år 1910, 462 år 1909, 338 år 1908, 279 år 1907, 185 år 1906, 139 år 1905). Arbetet påbörjades den 18 april och afslutades i hufvudsak den 31 maj. Såsom arbetsledare tjänstgjorde de 2 ordinarie tillsyningsmännen, 4 ordinarie samt 53 extra plantörer, eller tillsammans 59 plantörer (58 år 1910, 51 år 1909, 44 år 1908, 33 år 1907, 20 år: 1906, 16 år 1905). Antalet förrättningsdagar för plantörerna har varit 1,242 (1,235'/, år 1910, 1,000!/, år 1909, 818!/, år 1908, 713!'/, år 1907, 418!/, år 1906, 300?/, år 1905). I medeltal kommo på tillsyningsmännen och de ordinarie plantörerna 26 förrättningsdagar vid skogsodlingen; på de extra plantörerna kommo i medeltal 20/, förrättningsdagar. Vid försäljning af frö och plantor bestämde styrelsen följande pri- ser, som beträffande frö gällde för året och för plantor tillsvidare: Motsvarande siffror år TOT EEE a 2 | 1910 | 1909 | 1908 | 1907 | 1906 | 1005 | | TEN rg SR Is De I ON RN NR RN SA CFR RAA ot pr FRE RAA SE ANSE 6,— | 4,50 | 3,75 | 2,30 1,50 2,— 2,30 EL -ärig stalls. oso sun s kr: pr 1,000 | I, TÅ NT = ne) Ri ro mskolad mata saa 3 3—) 3) 3) 3 2 » gran, oomskolad » > Fu I— 1,— PA 1,— 1,— 1, —| 1,50 ASINE » omskolad » > > 4,— | 4,—| I Ed = Såväl frö som plantor ha levererats frakt- och emballagefritt. Plantskolor. Samtliga skogsvårdsstyrelsens plantskolor äro fortfarande förlagda till Elfvesta, invid M. Ö. J. Arealen utgör 390 ar (8 tunnland) (390 år 1910, 280 år 1909, 135 år 1908, 94 år 1907, 19 år 1906, 15,4 år 1905). Efterfrågan å plantor, i synnerhet omskolade, ökas alltjämt och torde nödvändig- göra ytterligare utvidgning af plantskolorna under närmare framtiden. Arbetena i plantskolorna påbörjades den 18 april. I plantskolorna ut- såddes våren 1911: 19,5 kg. tallfrö (19 år 1910, 9,5 år 1909, 15,5 år 1908, 14 år 1907, 5,30 år 1906, 4,8 år 1905). 77 kg. granfrö (96,s år 1910, 34,5 år 1909, 20 år 1908, 16 år 1907, 6 år 1906, 5,7 år 1905). 48 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9II. Fig Från skogsvårdsstyrelsens plantskolor vid Elfvesta. 14 kg. lärkfrö (20 år 1910, 5 år 1909, 3 år 1908). S » björkfrö. 4,2 » silfvergransfrö. Våren 1911 omskolades i plantskolorna: 210;000KS 70,000 420,000 5,000 30,000 12 » » S:a 741,000 st 1-årig tall. » gran. 205 » 3 » » löfträds- och ädlare barrträdsplantor. - plantor. Den 31 december funnos i plantskolorna: 690,000 st. 225,000 2,198,000 1,193,700 18,000 4,200 41,600 » SEEN ZIG nsele 4,297,573 år 1910, 4,124,460 år 1909, 3,817,800 år 1908, 2,145,950 år 1907 oomskolad tall. omskolad » oomskolad gran. omskolad » oomskolad lärk. omskolad » löfträd och ädlare barrträdsplantor. plantor. 650,000 år 1906, 350,000 år 1905). —V FRESIP ESO ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 49 Föreståndaren för plantskolorna, C. A. Kindlundh, har under året på styrelsens bekostnad företagit en studieresa till Ranviks plantskolor samt till Älfsborgs läns skogsvårdsstyrelses plantskolor, särskildt med uppdrag att studera arbetsbesparande metoder vid plantskoleskötsel. Fröklängningsanstalten i Åtvidaberg. Under året ha inköpts: 916,37 hektoliter tallkottar (101,5 år 1910, 2,408,5 år 1909, 564 år 1908, 358,65 år 1907, 1,375,7 år 1906) och 2,360,79 hektoliter grankottar (688 år 1910, 253 år 1909, 480,70 år 1907, 3 år 1906). Under året ha utklängts: 763 kg. tallfrö (238 år 1910, 1,565 år 1909, 3,5 år 1908, 417,60 år 1907, 1,140,45 år 1906). 588 kg. granfrö (311 år 1910, 12 år 1909, o år 1908, 286 år 1907, 3,0 år 1906). Af 1 hektoliter tallkottar har i medeltal erhållits 0,79 kg. frö (0,58 år 1910, 0,60 år 1909, 0,65 år 1908, 0,70 år 1907, 0,70 år 1906) och af 1 hektoliter grankottar 0,39 kg. frö (0,48 år 1910, 0,30 år 1909, 0,60 år 1907). Vid årets slut funnos i behållning: 23 hektoliter tallkottar (70 år 1910, 375 år 1909, 564 år 1908, 235 år 1906). 1,000 oo» grankottar (128 år 1910, 210 år 1909). Årets skörd af tallkottar har, hvad kvaliteten beträffar, varit tillfreds- ställande. Däremot ha grankottarna varit af synnerligen dålig beskaf- fenhet. De ha, som synes af klängningsresultatet här ofvan, knappast lämnat mera än 2/, af det normala utbytet. Den tomt, hvarpå frörian är belägen, har under året inköpts för ett pris af 700 kronor. Denna åtgärd har styrelsen funnit sig föranlåten vidtaga, emedan erfarenheten nu tillfullo ådagalagt, att klängningsrörel- sens förläggande till Åtvidaberg är ändamålsenlig. Skogsvårdskommittéer. Skogsvårdskommittéer funnos under året i 49 (55 år 1910, 55 år 1909, 54 år 1908, 53 år 1907, 49 år 1906, 47 år 1905) af länets 149 socknar. Undersökning enl. $ 2 af skogslagen. I 5 fall (7 år 1910, 3 år 1909, I år 1908, 3 år 1907, 2 år 1906, O år 1905) har styrelsen sett sig föranlåten ingå till Konungens befallningshafvande Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1912. Bilaga 1. + 50 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I, med begäran om sådan undersökning, som omförmäles i $ 2 af lag an- gående vård af enskildes skogar. Spridande af skogslitteratur. Styrelsen har under året låtit utdela c:a 2,000 ex. af Skogsvårds- föreningens folkskrifter samt kostnadsfritt tillhandahållit allmänheten for- mulär till skogsförsäljningskontrakt, förslag till kontraktsbestämmelser angående skogens vård vid utarrendering af jordbruk, kostnadsberäkning öfver olika slag af stängsel, formulär till öfverenskommelse angående inskränkning i stängselskyldigheten samt »skogsordning» att närslutas arrendekontrakt. Öfriga åtgärder. Skogsvårdsstyrelsen deltog vid landtbruksmötet i Örebro med en utställning, som dels var ägnad att belysa skogsvårdsstyrelsens verksam- het och skogsodlingens utveckling inom provinsen och dels i virkes- besparande syfte åskådliggjorde virkesåtgången till olika slag af stängsel. Styrelsen blef för denna utställning tillerkänd 1:a pris. Vid det mellan rikets skogsvårdsstyrelser i december 1911 anord- nade mötet lät skogsvårdsstyrelsen sig representeras och ingaf där mo- tioner angående en gemensam utställning för skogsvårdsstyrelserna vid det 22:dra allmänna svenska landtbruksmötet i Stockholm 1916, angå- ende bättre ordnande af handeln med skogsfrö, angående utredning om tiden för kottinsamlingens inverkan på fröets grobarhet och energi samt angående åstadkommande af mera detaljerade, likformiga bestämmelser vid de med statsmedel understödda frökontrollanstalterna. Samtliga dessa motioner vunno mötets bifall. Tjänstemännens verksamhet. Länsjägmästaren har ombesörjt förekommande tjänsteexpedition, med undantag för räkenskaperna, som handhafts af kassören, samt gran- skat afverkningar och skogsodlingar, lämnat råd angående skogens vård samt hållit föredrag i skogsskötsel eller därmed sammanhängande frågor vid landtbruksmötet i Örebro, vid ett af hushållningssällskapets sam- manträden i Linköping, vid 2:ne gillessammanträden, vid de af hushåll- ningssällskapet anordnade småbrukarekurserna, för beväringsmanskapet å Malmen, vid Södermanlands-Östergötlands skogsmannaförbunds års- möte i Borensberg samt vid Lunnevads folkhögskola. Antalet förrätt- ningsdagar och förrättningsställen framgår af efterföljande tablå. Styrelsens 2 ordinarie tillsyningsmän ha biträdt vid utsyningar, gall- SM ÖSTERGÖTLANDS LÄNS TLANDSTINGSOMRÅDE. 5I ringar samt undersökningar af afverkningstrakter och i mån af tid gjort besök hos den skogsägande allmänheten utan föregående rekvisition. 3 extra tillsyningsmän ha haft arbete för styrelsens räkning utom skogsodlingstiden. Tablå öfver tjänstemännens förrättningar.” | Antal hållna | Antal andra |Antal olika för] Antal för- | | föredrag förrättningar rättningsställen rättningsdagar | | | | KanSjägmäÄSstaren L.....s.- ccs... 20 208 | 189 185 | Motsvarande 1910 16 350 289 | 204 » 1909 15 268 226 | 201 > 1908 11 203 | 232 | 181,5 Tillsyningsmännen: SG | HALLER] OTIS SÖT a jua s elen eje SAS — 28 28 31 Motsvarande 1910 — 52 52 | 88 2 1909 = 54 53 I 79 » 1908 — | 50 41 | 82 | (Garl PerssOD vistas tess snjeset — | 150 | 144 196,3 | Motsvarande 1910 — | 194 | 184 20755 | » 1909 = 164 155 179,5 D 1908 == 221 208 I 148 e. Tillsyningsmännen: | (ORLEANS ING b oto ll hdbako le br RAR AS AREAN = 29 28 | 42,5 Motsvarande 1910 -—— 47 | 47 | 35,5 5 1909 — 61 | 56 | 58 | » 1908] — 30 I 28 | 36 | OM ER NEStoli kassera slnvrydes — | 9 | 9 | 8 Motsvarande 1910 — | 3 | 35 | 33 | > 1909 — | 5 | 4 6 | > 1908 — 38 | 2 | 28,5 | Waldemar Nilsson ............ = | 89 I 74 | 179 De enskilda skogarnes inom landstingsområdet tillstånd och skötsel. Sedan skogsvårdsstyrelsen senast afgaf sin årsberättelse ha några väsentliga förändringar i den enskilda skogsskötseln icke ägt rum. Allt mera tränger sig det begreppet igenom att skogsåterväxtens betryggande ej blott är en juridisk fråga utan fast mera hvarje skogs- afverkares moraliska plikt. Detta framgår med all tydlighet vid betrak- tande af det fåtal fall, då styrelsen blifvit nödsakad föranstalta om laga syn. ! För tillsyningsmännen är arbetet vid skogsodlingen icke här medräknadt. 52 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 911. De senaste årens knappa kottillgång har medfört fröbrist i större delar af landet och har detta nödvändiggjort minskning af skogskultu- rernas omfattning under året. Under år 1911 har, såsom i det föregående omnämnts, genom skogsvårdsstyrelsens försorg verkställts fullständig skogs- Odling:-ockbjälpkuiturs å) (C:2350 50 ds ssd ee rara AS AE 1,494,71 har. Dessutom skogsodlade ett 5o-tal aktiebolag och enskilda skogs- ägare på egen bekostnad och under ledning af eget folk COA sier et RESER SS a 6315 ade sl ro Sr or a fe Er ER a ST AERIAL FRASER 982,29 >» Summa 2,387,— har. Den skogsodling af barrträd, som under år 1911 utfördes inom Östergötlands län på enskildes marker, beräknas på grund häraf hafva utgjort, fullständig skogsodling å C:a ............ 2,023,72 har, SAMT DJALDEHLENE 2 (Cape rö a se ss SE BEA ra TV a NE 303,28 >» Summa 2,387,— har. Motsvarande; fÖr jar OM Oe. css na etsad SA RASEN NIESATNNE 2,885,— har » 5, (EEG OO Grd ocne siger dr be sele pla öiafe jo aga ab elns a SAR 2,195,— > » ; IE 1 106 2) > ER SSE a Re SR AA scrgono be 1547 STR > » (SKON [BOSS ord aren RNRDLEAREas ES NORÉN SSG0NELING 2,117,— >» , But FT GO ÖP Sr desire an bf Ej Ae sdp RAR ART AA RONS SSR ARNE FOS » RN SA 1) 0 KON SA SRA RESAS SA SEA MÄNS SA IA SARA AS Oden T,0007—1 3 Skogsodlingen med /Zöfträd torde under året ha omfattat c:a 20 hektar (15 år 1910, 12 år 1909, 5 år 1908, 20 år 1907). Skogskulturerna ha under året i betydande grad skadats af torka och frost. Hults bruk pr Åby den 19 mars 1912. Gunnar Ekelund. Joh. Karsberg. Carl Th. Petterson. / VA / / A : fö Åke Joachimsson. ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 53 Revisionsberättelse. Undertecknade af Kungl. Maj:t samt Östergötlands läns landsting och hushållningssällskapets förvaltningsutskott utsedda revisorer för gransk- ning af skogsvårdsstyrelsens räkenskaper och förvaltning under år 1911 få efter fullgjordt uppdrag afgifva följande berättelse. Efter att dels själfva hafva granskat räkenskaperna och genomgått till dem hörande verifikationer, dels låtit desamma genomgå siffergransk- ning, äfvensom tagit del af styrelsens protokoll och öfriga handlingar, få vi angående ställningen vid berättelseårets början och slut samt in- komster och utgifter under detsamma hänvisa till de härutinnan i sty- relsens årsberättelse förekommande sifferuppgifterna, hvilka vitsordas öfverensstämma med räkenskaperna. Revisorerna hafva besett skogskulturer, som genom styrelsens för- sorg verkställts vid egendomarna Lärketorp, Olofstorp och Högby Öde- gård i Mjölby och Högby socknar. Då granskningen icke gifver anledning till någon anmärkning och förvaltningen nu som förut synes hafva utmärkt sig för nit och omsorg, tillstyrka vi full ansvarsfrihet för skogsvårdsstyrelsen under 1911. Linköping den 6 juni 1912. E. G. Hj. Petersson, af Kungl. Maj:t utsedd revisor. Ad. Burén, J. E. Kinman, för landstinget. utsedd af hushålln.-sällsk. SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I OTII. 54 USLA FN ff V a > EN Me KON NÅ FeVA OUMTULIA 1 2 SARA NE || | || ] R NI or / || I U I I Å Ä IA + NV para Sj ILE I M SLOJUSSY VÄ ker i VA re IN ES vtO 5 Go DIOYSPUDIÅ SVF 4 fon ru) IOYSUPSbUTUbUDPYO4J BD Å LIPOISOG PLDYYDAD TYG Oo KLEN l Å VW: MG = oQSM IA RE -— åp — Our A 3 RO RAN CR ESOAAT t = pl 2 I kV — Öp 0450 O T PAS FfJOMDTYSSUD) oQp2 dt ' ÄRR a Not EAS F = FIER IEA VnruwuLE ? t 0 O0001U 000 OD: DJVYYGS NVI SINIdOMNOF 1DAJO BILEY Redogörelse för skogsvårdsstyrelsens inom Jönköpings läns lands- tingsområde verksamhet år 1911 jämte kortfattad fram- ställning angående de enskilda skogarnas inom lands- tingsområdet tillstånd och skötsel. Räkenskapssammandrag för år 1911. Tillgångar vid årets början. [SVETLANA e Sr r8 a SN NE ER NER AE SER 3,839: 82 1 ROSA fader sas ANSATS AE Bo SRS RA 9,094: 64 171250 0) nogssngoegoras os rss ene re Er R SSE 6,601: 92 IBroklängnimnasanstaltél .....c....se-issc um 208:— ESC Reese SARS EASEE Re TE 13,709: 85 Undersökningskostnader enl. $ 2 lagen 2 Innestående i Smålands Enskilda Bank på upp- och afskrifning ...... 1,865:89 35,598: 05 Skulder. Jönköpings läns Hushållningssällskap ... 10,000: — BYGKdOSOrarens) fOrGraAD. oss tesncessprossra nns 4A32NSAMTO,A32: 34 föll san par: UtOfvers SKUlCIEENA see socnhsao sd agrees sgrnn skans ngn Sr ne ; 25005: Inkomster. Statsanslag till upphållande af skogsvårdsstyrelsernas MONS ALSO IA Ae ke a R ef Sås Te Ak sele Ned da Nys Statsanslag till skogsodlingens befrämjande ......... : NRO FISO RS VÄTG SAT tOl ps Mee RSA ENE svets rs ved LINEAR 16,659: 06 ENN SIA OT fra ny Jan SEN OC. grosbensnrsngs ses nr ser sas AR 2,250: — Anslag från hushållningssällskapet .............. sooss00- 2,000: — Räntan af Lindströmska fonden 200: — Frö och plantor 2,228: 64 Anslag från Jernkontoret ......... FIS ORT RASRRSRERL EE dags 1,500: — ' 30,124: 70 Summa kronor 55,290: 41 56 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91II. Utgifter. [DVEntarieri(fSkaata 0) os sea dras SA SEE SEE 783: 34 1 Log Tofo Fra Veg NE ne AR DNE SA ARR SR NA VIRRAROI AE TOR BRAERET Mo sr 20,014: 06 IA FÄTKTDID Sö rnstefe tg Mk fr a SN ra pd AS Are Ae SEN AE BANOR REA 140: 86 SKOgSUDCGErVISDID Pom aka sosse ho ssd SR AN ENA Er 1,798: 92 Hastigheten (alSk tt ps ses sades AR ER RE RNA 2,228: 64 Skrifmaterialier, tryckning, annonsering .a.snmmmmm..... I1,085: 32 ECJGLOD CI fe RSS seb dr ss SÄL [SR BR RS RARE SE ra 200: 47 SKOR SVALA SKOLE 1,53! dara. ser dd faner SA EAEN ENE I:5O IS tYLElSE TI NO CIN VIS ÖLET ss. iel sake er dr ls ers RAN SANNA 967: 69 BitraädebörsskOpSVarCa «ss: sten ease ER sr ERE Or OK RO ATVerkningsundersö kn pA. sa sas dr SAS NA 2,425: 86 TLÖN Er fy Rs BYN SNAM AL denn sjal EE SA EN HER ELR 10,206: 66, INGE) 0) SR bod ga ARNE RR DER SSE Me SR AL En AR en Be 533: 24 INSOTATE SKOLAN SARA AR Arr 2 dd el Para stef LA AE ARR FÖRRA 1,500:— 44,901: 12 Tillgångar vid årets slut. TIYVER HAN CTIn ALLS säs RSA JAA OR a AT ae 4,405: 82 FT Rada ra SSR NS sr Sr oc AR EN ASKA nte ar 3,370: — PLANTS: ort oe ARA or ANA BRASS SSR SÖN 7,496: 47 BröklängningSsanstallemt =. .bcbes. se eekssasss 32: 50 BÄST ONECEI S ae NN AA Re SS es brå re IE, 5055 TA Undersökningskostnader enl. $ 2 lagen 463: 26 Innestående i Smålands Enskilda Bank på upp- och afskrifning ...... 80: 93 IKFASSabe halm g.s RNE KA. DARE Si Ass At Skulder. Jönköpings läns Hushållningssällskap ... 10,000: — Smålands Bnskilda BADK..sm..s.ctosdet son RTR OR TIUSAN GAN KULÖfDEKA SKUSAEPNA särar sö nn 5 Te AA ÄR SR REN 10,389: 29 Summa kronor +55,290:41 Inom styrelsen har endast skett den förändring, att af landstinget till suppleant blifvit nyvald landtbrukaren J. E. Gustafsson i Slättna, Eksjö. Länsskogvaktaren E. O. Johansson har på begäran erhållit afsked och i hans ställe antagits till länsskogvaktare i Östra distrikt R. T. Gustafsson, till hvars efterträdare som extra länsskogvaktare blifvit an- tagen ACCE: Ek. Styrelsen har haft 5 sammanträden, däraf ordinarie vår- och höst- sammanträdena den 20 februari och 28 december. Sammanträdet den 18 och 19 oktober ägde rum å Nissafors, där pågående kolare- och skogsvårdskurs jämväl inspekterades. Herr ordföranden, Friherre F. ST envap JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, Su Lilliecreutz samt länsjägmästaren hafva deltagit i skogsvårdsstyrelsemö- tets förhandlingar i Stockholm den 4—38 december. Sådana finnas nu i 120 af 126 socknar. Skogsodlingsarbeten hafva utförts endast under våren. På grund af den starka torkan ansågs det nämligen ej lämpligt att verkställa plantering under hösten. Skogsodlingsarbetena påbörjades omkring den 24 april och fort- gingo under ogynnsam, torr väderlek till slutet af maj. Från sista da- garna af april till midten af juni inträffade nämligen ej någon nämn- värd nederbörd, hvadan groningen häraf i hög grad försvårades. Som skogsodlingsledare användes förutom länsskogvaktarna 11 or- dinarie och 29 extra plantörer. Medelkostnaden per hektar nysådd mark har varit: JANE DE tSkoS tila Ge egt de SR og ER LÄ ke Os kg INlaAn dat MÖNe sera sskk serna SN BIILLSG Plantörens arfvode 5 fe Summa kronor 21:12 Medelkostnaden per hektar nyplanterad mark har varit: VAT BE LS KO SUN ACA er oN bee SA RE RER IA kris OT 15316 5 0 k3 0 RS orrep ce SNR fast TARA Se vad ML 4 » gi — Summa kronor 40: 27 Endast spettplantering af tall ligger till grund för sistnämnda me- deltal och har såväl denna plantering som den sådd, hvarifrån först- nämnda medeltal hämtats, utförts å mark afverkad före den i 1905, hvilket i sin mån bidragit till de höga kostnaderna. Enligt tab. I har till skogsodling sammanlagdt åtgått 1,564,15 kg. frö, däraf 812 kg. tallfrö och 752,:s kg. granfrö samt 1,228,600 plantor, hvaraf 1,090,600 tall, 98,000 gran och 40,000 bergtall. Af tab. II framgår, att å kontrakterad mark (afverkad före '/, 1905) skogsodlats 345,.8 hektar genom nykultur och 484,:5 hektar genom hjälpkultur eller sammanlagdt 829,,3; hektar. Den stora arealen hjälp- kultur beror på uppskof från föregående år. Tabell III innehåller uppgift å de skogsodlingsarbeten, som på jord- ägarens bekostnad utförts under ledning af skogsvårdsstyrelsens plantö- rer å såväl ny som gammal kalmark, dock företrädesvis å mark af förstnämnda art. Den på detta sätt skogsodlade arealen är fördelad Skogsvårds- kommitteer. Skogsodling. Plantskolor. Frökläng- ningsanstal- ten. Afdikningar. Skogs- undervisning. 58 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. på 629 rekvirenter med 1,291,39 hektar, däraf 1,256,s8 hektar nykultur och 34,81 hektar hjälpkultur. Hela den under året skogsodlade arealen, skolplanteringen inberäk- nad utgör 1,654,;6 hektar nykultur och 518,96 hektar hjälpkultur eller sammanlagdt 2,173,s2 hektar. Enligt beredvilligt lämnade uppgifter har dessutom skogsodling ut- o förts å omkring 200 hektar. Dessa hafva under året ej undergått någon förändring vare sig till antal eller areal. Tillståndet i desamma framgår af tab. I. Jämväl under detta år har å granplantorna skada uppstått genom senfrost, hvaremot uppfrysningen har varit mindre kännbar. De två- åriga tallplantorna ha delvis lidit starkt under eftervintern. Den starka torkan har, om man bortser från den som en följd däraf sämre utveck- lingen af plantorna i allmänhet, endast å årets sådder utöfvat någon egentlig skada dels under groningsprocessen dels senare å plantorna och hafva särskildt granfrösådderna lidit däraf. Besprutning af tallplantorna har jämväl detta år verkställts. Under året inköptes inom länet endast 49,70 hl. tallkott, hvaremot grankotten här var af så dålig beskaffenhet, att det ej ansågs vara för- enadt med någon fördel att vidtaga åtgärder för insamling af sådan kott. Genom samverkan med vederbörande skogsvårdsstyrelse inköptes från Skaraborgs län 613,65 hl. tallkott och 1,137,85 hl. grankott. Samt- lig tallkott lämnade i utbyte 459 kg. frö, hvaremot grankotten, som var af tämligen medelmåttig beskaffenhet, endast lämnade 417,50 kg. frö. Klängningen fortgick under månaderna februari till maj. En afdikning, hvartill bidrag tidigare beviljats, har under året blif- vit afsynad och godkänd. Då anslag för närvarande ej beviljas till torrläggningsarbeten, hafva några undersökningar ej påkallats. Undervisning har i likhet med föregående år lämnats vid folkhög- skolan och landtmannaskolan i Nässjö. Föredrag hafva hållits vid af hushållningssällskapet anordnade små- brukarekurser i Alsheda, Korsberga, Wrigstad och Malmbäck samt vid Östra härads hushållsgilles årsmöte i Hvetlanda, hvarjämte praktisk un- dervisning i skogssådd lämnats vid Kungl. Smålands husarregemente i Eksjö. Med bidrag från Jernkontoret har under året anordnats kolareskola. Till denna den första i sitt slag inom Jönköpings län hade inkommit 16 anmälningar, däraf 11 från Jönköpings, 2 från Kronobergs, 1 från Kalmar och 2 från Östergötlands län. På grund af. rådande barnför- JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 59 lamningsepedemi uteblefvo emellertid 4 af dessa, en från hvardera af ofvan nämnda län. Vid kursen, som pågick från den 18 september till den 28 oktober å Nissafors i Källeryd socken, erhöllo således inalles 12 elever undervis- ning i skogskolning. 7 skogsmilor kolades och framgå de erhållna resultaten af tab. V. Milorna lågo spridda i skogen. Undervisningen lämnades praktiskt— teoretiskt under arbetets utförande samt under de dagligen förekom- mande besöken vid de olika milorna. En särskild kolareförman hade ledningen af de rent praktiska arbetena. Så långt tiden medgaf lämna- des jämväl praktisk undervisning i skogen i utmärkning af fröträd, ljus- huggning, hjälpgallring, virkesaptering m. m., hvarjämte plantskolan be- söktes och skogsodling, sådd och plantering utfördes. Undervisningen leddes af länsjägmästaren med biträde förutom af en kolareförman utaf länsskogvaktarna A. Johansson och under en kortare tid af E. Hj. Carlsson. Deltagarna erhöllo ersättning för järnvägsresor fram och åter samt för kost och husrum. Bland andra utdelades Folkskriften om skogskolning af Ernst An- dersson. 500 exemplar af Skogsvårdsföreningens folkskrifter ha inköpts och utdelats på lämpligt sätt. I 43 socknar ha planteringsdagar med skolbarn ägt rum och ha = Skogs däri deltagit 2,050 barn samt skogsodlats 52,70 hektar med 25 kg. tall- 2/entering. frö och 25 kg. granfrö. Enligt tab. IV har under 539 dagar biträde lämnats af länsskog- piträde med vaktarna å 403 förrättningsställen med en skogsareal af 33,333,77 hektar, KoRea vård och har afverkning planerats å sammanlagdt 1,624 hektar, hvarvid å fock 558,71 hektar af sistnämnda areal 24,447 fröträd blifvit utmärkta. Dess- utom har för ljushuggning och hjälpgallring utmärkning verkställts å till- sammans 175,67 hektar. Af länsskogvaktarna hafva 776 afverkningar blifvit undersökta och Skogsafverk- har öfver 82 af dessa särskild beskrifning med kartutkast upprättats, War hvarjämte af länsjägmästaren besiktigats 99 sålunda tidigare undersökta ” äteärder. afverkningar, som ej genast kunnat ordnas. 20 öfverenskommelser rörande större afverkningar ha omedelbart kommit till stånd. 15 undersökningar jämlikt $ 2 lagen ha påkallats och utförts, samt 12 öfverenskommelser jämlikt $ 3 lagen träffats. Slut- ligt utslag har afkunnats i 2 mål, hvarjämte 2 mål, hvaraf det ena på- börjats föregående år, vid årsskiftet voro oafgjorda. Afverkningsförbud har påkallats och meddelats i 2 fall, hvaraf dock det ena under året på grund af ställd borgen upphäfdes. Allmän öfversikt. Go". SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. Vid ordinarie höstsammanträdet den 28 december uppgjordes nedan- stående förslag till inkomst- och utgiftsstat för år 1912. Inkomster. SKOpS Vär (Sat gille sad ME såra lor ora as ARD Rb re 0 a dd SAS rn EE RR Statsbidrag till uppehållande af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet FEN RN 0 Per Ser SA RR SSE Br BG NORS Nr SR AS ENA PÅ Loa Statsbidrag till skogsodlingens befrämjande 130 (6 Vg Weg dn ha AL Fn a Va [hära 12 AR BARNEN SE BS fe SLA Br REST Ne AE RE Lr AEG Bidrag från hushållningssällskapet Räntan af Lindströmska fonden Försäljning af frö och plantor Utgifter. SKOSSO CLI SR At delar de ske Be ER ösa et Me SSR Ser ARR NT SRS 7T,150: — NOTES SOCH «FOLK DYR APR FER VASA Rene SRA 6,000: — IETÖk]Angnin go SAT StaltSne Aes ere das a tee sölsso bss od lafela slälnen SN bra RASAR TA IT VET fal Core see anser er lens ER sea ee ESA ag SER EEE SNR SANJA SEE BOIESKIIeCM Ses ER FAR Oe FYRA ANA SAR NES ER NER NANA EN FRAN YN RUNN Uiny ekninps= 0 Ghann On SKO Sa GEA uses sea van ss NE a ES AME) 14 70) 015 3 fs RSA SSP AL AV re ESR SER FART RE ARN SER Ven SAN Sea kriga JEANS) äg maska ens) ÖDLA ds bersbecer: sager str Erelr nns ke SARAS SNS 4,500: — TYTESDIOTA PD s55 sr NS ke RA. SARK DR 300: — » TÖSÖL ses sula 0 sp Ne alldels 1,200: — 215länssko gVvaktare One. ss - -ss e ie 1,900: — > NERO I sådossssngdea a JRs NS Sentoc 2,200: — 4,100: — 4 » TÖTTERE ASS TSL SA SYN ER Te ,200: — TESOR oeeeertestesssserernr nn denn 4500: — 47,600: — I 1) ora a Sr AREA INA SR (Ta GA oa FR 400: — KESO oa Sher tele skr el ee nå 1, 100 INHODR- 124 (ha3 00) = NARRRE RER INTA AE ISA EN STR NN SNS OR aa AR sr ne Sat cn BR trarp ers Ole Ars fester SA ss ae Ad IS RR Ok ANNES SEYXelsen: OCh: TCVISOT Ck oe sag arta e a sea Se SS DEN ANSE AR ENE AA För Lindströmska fonden verkställd lärkträdsplantering ............... Atterbetalning af upplånta medels- ses te sag ee eos es ANA Aaene Räntor Summa kronor HIKLAO: 1,500: 500: 300: 1,000:, 150: 6,000: 13,200: IN OO 500: 1,000: 200: 7,500: 500: 49,000: I allmänhet torde kunna sägas, att intresset för skogen, dess fort- bestånd och ändamålsenliga skötsel, tilltager år från år. Med tanke på det tillstånd, hvari skogarna och skogsmarken inom detta län genom senare årtiondens hänsynslösa afverkningar försatts, är det dock inga- JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 61 lunda tillfyllest, att de åtgärder, som nu vidtagas i hufvudsak inskränka sig till att fullgöra gällande återväxtlags i öfrigt rätt billiga föreskrifter. Den allmänna sträfvan måste jämväl hafva till mål att återvinna det som gått förloradt, hvilket endast kan ernås genom att i produktionens tjänst återföra all mark, som därtill lämpar sig. Den största faran för våra skogar har legat och ligger ännu däruti, att räntor i form af till- växt hopas så länge, att det i skogen bundna kapitalet slutligen ej mera kan förräntas af tillväxten och sålunda sträfvar att lösgöra sig. Detta inträffar i högre grad ju äldre skogen blir. Medel finnas emellertid att motarbeta och hindra detta, och dessa medel kan man sammanfatta i ordet beståndsvård. Genom gallringar och ljushuggningar står det i skogägarens makt att hålla beståndet räntabelt längre eller kortare tid. Vid den ålder då så ej mera kan ske inträffar beståndets normala mo- genhetsålder, då, men ej förr, bör detta slutrealiseras. Det torde nu- mera höra till sällsyntheterna att i enskildes ägo påträffa bestånd, som äro så att säga öfvermogna, ändå mera sällan torde man finna normalt mogna bestånd. Däremot är det ytterst vanligt, för att ej säga regel, att skogsbestånden på grund af totala frånvaron af beståndsvård vid för tidig ålder blifvit oräntabla och som en naturlig följd däraf skördas i förtid. Egendomshandeln är i våra dagar högt uppdrifven, hvartill en hittills allt för litet beaktad orsak just ligger i nyss nämnda missför- hållanden. Där dessa äro undanröjda blir egendomen, där skogen är spekulationsobjekt och så är oftast fallet, ej så begärlig i spekulations- syfte, hvarjämte ägaren här från skogens förräntningssynpunkt sedt aldrig behöfver frånträda sin egendom, ty om afkastningen är högt uppdrifven, och i följd däraf värdena närma sig ett maximum, lär det ej uppstå stor vinst på att realisera skogstillgångarna, hvaraf sålunda denna osunda rörelse så småningom af sig själf skulle försvinna. De medel, som närmast leda till den endast till skogsbörd dugliga markens uppbringande i full produktionskraft kunna sammanfattas uti: snar skogsodling af gamla kalmarker, förhindrande af försumpningens fortskridande och nedbringande af frostländigheten genom dikning, kraftig beståndsvård i form af gall- ringar, ljushuggningar och rensningar, slutafverkning, då skogen är normalt mogen men hvarken förr eller senare. ; Dessa nu nämnda åtgärder, med hvilka afses att uppbringa produk- tionen, äro således att hänföra till såväl för den enskilde som för lan- det i dess helhet produktiva åtgärder. De två förstnämnda äro vid till- fället för verkställandet att betrakta som en kapitalplacering, hvaraf först efter några årtionden afkastning är att förvänta. Det är därför oftast 62 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER IQOI1I1. omöjligt för den enskilde att åtminstone helt och hållet på egen bekost- nad utföra dessa, då han har svårt att för så lång tid framåt undvara ett kapital, därå räntorna till en början ej kunna tillgodogöras. Staten bör därför här träda emellan i ännu mycket högre grad än hittills. De två sistnämnda åtgärderna däremot bero till hufvudsaklig del på skogsägarens företagsamhet, alldenstund de ej äro förenade med några direkta utgifter utan afse en omedelbar ökning i afkastningen. För realiserandet inom öfverskådlig tid af dessa för landet så vik- tiga frågor erfordras först och främst, att skogsvårdskassan tillföres afse- värdt större medel. Det vore dessutom önskvärdt, om något på lagstiftningens väg kunde göras för att i någon mån förtaga verkan af den för närvarande starka spekulationen med skogsegendomar. Eksjö den 30 mars 1912. Ivar Berg. Oskar Erickson. Fabian Lilliecreutz. Henrik Carbonnier, JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 63 Revisionsberättelse. Undertecknade, som erhållit i uppdrag att granska skogsvårdssty- relsens inom Jönköpings läns landstingsområde redovisning för dess för- valtning under år 1911, få, sedan detta uppdrag nu blifvit fullgjordt, härmed afgifva följande revisionsberättelse: Revisorerna få vitsorda, att det i styrelseberättelsen intagna ut- draget ur räkenskaperna är i öfverensstämmelse med de oss företedda och granskade räkenskaperna och behållningen vid 1911 års slut: Mölllgan gat mi diatetsksläuttors see. kr. 27,889,29 SKUlder” se or nns ANNAT EA » -17,500,00 Tillgångar utöfver skulder ... S:a kronor 10,389,29 Den skillnad som räkenskaperna utvisa i tillgångar vid årets början mot vid dess slut kr. 14,776,42 har till öfvervägande del uppstått däri- genom, att af de beräknade skogsvårdsafgifterna endast en del under året influtit samt på afskrifning å fastigheten. Räkenskaperna äro försedda med vederbörliga verifikationer. Vid fröklängningsanstalten i Nässjö arbetas fortfarande med gynn- samt resultat och utgör denna inkomst ett välbehöfligt tillskott till skogs- vårdsstyrelsens inkomster. Räkenskaper och förvaltning äro handhafda på ett i allo lofvärdt sätt och då ingen som helst anledning till anmärkning förefinnes, så få vi tillstyrka full ansvarsfrihet för skogsvårdsstyrelsen och dess tjänste- män för det år revisionen omfattar. Eksjö den 14 maj 1912. E. W. Lavén, Af Kungl. Maj:t utsedd revisor. August Stork. Hj. Leyonmarck. Utsedd af landstinget. Utsedd af hushållningssällskapet. 3'0 |s'0|0'z |o'z |o'0r|—"zE0'1|—"Los"t|juwunmung — Jo'08| — oz lo'zeloten) — lo'ar) o'p lott 0:08 | — | |5"u|— |9'99 Ir'zez |9'69|8'L1z |0'661 lo'gze |o'6ra'tlottiRtt— =) — | — | — J="Sp Joa'pre |rr6roapirE uap Buruleyag -— OM SN ER EEE SE a an VE NE = fa || [RE fö RE IGN a, oc te = |-]—-|—|— sg J-'s0 Jem 3010 pia Sutustaispun IH omr RIS 100818 = —=>=18t09 — I8'€pE |8'8L — I—- | —| — ! — I98'y9g9 20's09 |” a93uanA4a 889 IN apewwurpn 103uej[d 420 o14 Häll Eee | o'stlo'sg] — |] —- I] —- | — — — — — — — Jo'g — 19'899 — —|I=1] — I = 1 — lo8'gLt |96'tgr: Iesweeeeseeyreu per N -NeHOON Vv FutlposFoys pra Soesjemejd 420 -01T == fo JIRES >= -—- -— &'8r |—-]—- | — == — | — Jo'gzr| — 10:09 — — || —- | — | — 9881 —'zIp |1030e]d 420 om Iplesiog — lo'et] — | — | — | — | — Je Eb eR = = = I Ister aroogil- — = NEN - 0 ""20]0XS I uejd I 1030e)d apejoxyswugn see 20103suejd I 3prsiN ewwung "9918 I9pun ox Ip3urY = ec = -— TI | Ne fa] fl Fn 8'01 — = — seeeeseeega1g Ipån doyup I — — $ — l0'2z10'6 |o'st lo'sz | — lo'z lo'ttelo'sal — I-= I'601a'z9 1008 lo's]— Jo'elatezlo's — lo'rz)e'sze |s'+8E |2'SsL9 |o'6R9'T |]0'9rg't 1161 "uef I uap Furulleqag ——— AA 000" I 3 | | | vi8 |uor3 I | ; IR Jå FT TR FIG &/. 18/1 ö ö T 1 0 0 0 0 TH SAS ella ll £ FE REG Me (Se | | el) Ve | HE HE HENA HA HE HAAG ER EA ERE EC F | verg | ten | I | äl KN od I Al JA 3 å oc UuPIS UPISPNAH NISKACI = 5 "sejSnogg MIET upeIg ek D OKI "1161 Je JOJUPjd 420 QJJ JIAJO BEJIPULLUWES TWI IRTUENIDG Sammandrag öfver skogsodling å JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. kontrakterad mark år 1911. Skogsodlad areal i hektar Arbetskostnad Använda dagsverken | kronor I — — Pb -- | Härad | Nykultur | FIS Nykultur = le ETS ER je T RN Mans = | Barn- | 3 je ML | 2 VA I |ESädd rn Saddle KS G ae Ern 2 3 tering ; tering Å tering : | | I I UNC tarocd; 3,85] ”— 15,50] 9190] 90,43] — I I5534I 3441 384) 2281, I I I I NORS ere 100575] 1,50 | 54,25] — [L,145502] 29,50] 1744) 137 15731, 769 Norra Vedbo FE Tor 95,35] — 53. FA | 131) 78 Södra Vedbo | 38,33| 1,18 2,50] 29,50] 634,70] 36,53] 661 | 1304, 1754, 967 (OR sockor fisa kas 51,45] 113,75) 406,80] 3963), 16324 268y,| 8283), MÄStra des. | 656 | 5—| 20:85] 53525] 159,75] 1944) 9 4841 3341, (OCT Sorregeds 32,50] 2,— | 8,—| 23,50] 414,68] 35,25 3021, ”OYRR 85 | 467 NEStbol susse 114,20] 7575 | 177-40] 26,3011,466,46| 175,36|1,2221/,| 2823) 485 |1,990 ] | Summal| 309,—| 36,28 | 322,65) 161,5014,013,64 843,19|3,4601/, 930!/, 1,27 13/,|/5,6623/, Tab. III. Sammandrag öfver skogsodling på grund af rekvisition år 1911. Skogsodlad areal i hektar Använda dagsverken oo 2 —— Antal Härad Nykultur | Hjälpkultur | 3 | | a stäl- | TEST z TT E = EET 3 len SSE | = | SR | = Mans : | Barn- | = X i 101323] 9,10 6841,| 148 311 1,143!/] 68 23,40] 3,— 0,70 161 28 65 254 1 101,75] — — 436 125 190 751 49 58,60] 1,40 — 2954) 20 16914, 485 2 99,44] — 1,71 541 821) 184 8074) 50 153,93] 7,12 = 6654, 141 339!) 1,146 55 179,31] Ör | — 7,40 I1,070 | 156 | 518 | 1,744 | 134 178,73] 18,40 1,— 1,028wy,| 24914, 434 1,712 84 299,45] 15,60 | — I 248 TY 2994,| 649 | 2 |. 299,45] 15,60 | — I — Hr,48tydl 2994, 649 | 2,4293y| 157 Summa 1,195,86| 60,72 4,41 | 30:40 6,3631,| 1,249 12,860 10,4721), 629 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1912. Bilaga 1 un i ch MER - sl va 66 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I1QI1. Tab. V. Vedåtgång och kolutbyte vid Vedens beskaffenhet Milans | Milans fi 3 & |2- SER Milans 5 | | Kolnings- sel | FS | | | ö 3 - . o & - pe med Botten nings- | Afverkningstid månad = Ez Z - 3 3 er dygn och år, vedens vård = 3 & håll 2: 2 & an Ch | m. m. | > Tje ci 0 | | | mem. mr | 12 | | RE SEA | 1911 !/3—'!/& toppar, Tall |52 UR Vermlands- ST 26'/, |] lump och gallringsved, i | 2567 | 9,1 | 25,1] I15,52| | mal 2 I | obarkad | | Gran 48 | | | | | | | | | | | Dels 1908 !/,—?"/;, al fal | 42 I yk nn = tl I ra Vermlands- | Lutande, ny 28 IN YFNS Se 2,67 | 8,6 | 25,5 SAR | ved, toppar och lump, || Gran 58 obarkad (RR AT AE MO ry RNE NYA I I I j SÖ se tas en | Tan 126 Sd Östgöta- Plan, gammal] 28 gallringsved och lump, | | 2,67 | 10,5 | 26,5) 134,18 obarkad | | | Gran 74 | 1909 '/;—""/,, hufvud- | Tall | 8 Aro Östgöta- Plan, ny | 23 sakligen gallringsved, || 2,67 | 8,0 | 19,0 69,00) Gran | 16 | obarkad Björk| 76 Dels hösten 1910, dels | | | | ä våren I91I Uri | | If Tall | 91 5 Vermlands- | Lutande, ny 22 IEI BALTNSST I 671165 61 F2133] CSO:53] | ved, mest torrskog myc-| | | Gran] 9 ket rötskadad, obarkad | | z n Sommaren I911, eRDeN Tall | 54 6 Vermlands- | Lutande, ny 32 och gallringsved, | 2,67. | T,E | 2435 114,70] | obarkad | I [| Gran | 46 | | I UI | Sommaren 1911, toppar Tall | 60 7 Östgöta- Plan, ny 25 och gallringsved, 2,67 | 6,4 | 22,4) 95,87 obarkad | Gran | 40 i - NN fr AT ST EN 1 BSSPW ISP) KH | 54 JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 67 ide af kolareskolan vid Nissafors år 1911. Kolutbyte Ekonomiskt utbyte | I KA Arbetskostnad till ÖR ml Arb np =: &| 40 hl.=1 stjälpt stig.| "" 24 XT- , SE RR ETTER = pr stig. | Anmärkningar < z ” (0) ÖH kH By 3 I 23 AE OSS a GASA SN = : 2 (Go) mol & al 3 = ol Sa SES OR 5 : oa KO ARNES RS = 3 3 = sa ED OG ET an dl S 3 Sa : 5 3 EES S SNRA ERE a SS | RA I SR SR ESR OA fö I FEN EN 4 Dämd 0,96] — | 63,63] — | — 1620 | 54 | 4510 | 3,64 | 8,42 | 2500 | 14,06) 2,42 | 6,59 U| — | — — Il630] 10 ]|—l—-]l —- |] —-!]—-!—-!l—-|—|-- Dämd 1,02 | — [56,81] — | — 1640 | 51 | 3,55 | 4507 | 8,42 | 2500 [14,49] 2,68 | 7,6 — | =] — | 8401 40 | — — |] —-|— | Dämd UA) AVSES 880 65 3,41 | 2,98 8,22 | 2,00 | 13,20] 3,16 | 9,0 FRE NESS AV a BN EN rr EN ES ES SE hy lc | NE | Dämd 2,04 | — | 33,34] — | — | 280 | 40 | 4,76 | 3133 | 9,20 | 2500 | 14,53] 1599 | 517 — | — |) — |270] 2 —|]—-l]— |] —-!l—-l-!I 1 - g 7 Rifven 1,53 | — | 38,19] — | — | 295 | 34 | 5,16 | 5,62 | 9,20 | 2,00 [16,82] 1,39 | 319 I / — | — | —l!460] 40] — |]—-!] — | — — 7 ? | | Rifven I,sr | — | 56,27] — | — | 500 | 43 | 4,50 | 4580 | 8,54 | 2100 [15,34] 1192 | 555 | | | I FANS a Rifven 2,01 | — |44,84| — | — | 390 | 41 | 4,60 | 6,00] 8,88 | 2,00 116,88] 1,55 | 4,4 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I OQITI. 68 "1e3ep ofz [eyaPpaw I Iaunmuox IVIYeASONSSUR| MILAY Vd "uajtospejsog I 'w w 313q.teajoxsjuepd IPEUXTI -2qut [3 yoop neq TeSepsar yvo -ssuruperIoj Slot Yey Ip3ejuewwrs euIsepses4SONSSUR| vy IeSep ruSrejddn Al 'de) I ap WomlIog "1e3ep 6€9 rwuwng Je SR Se — I [FEREORET ELsSSSen pve = NN | "/,861 | Sbgr | AE LLEEE'Ef Jemumgs | RR "NGN éfäH=n a a, SU fn ala; o Digga 5 0.0 ALE a LAT KNA mjarD es KIKA biN RA odISaA | IS | slipg zzz'E ol:£91 | Sjäk | of | 2/,61 | I FAS | VERS NESSER NA Blod oqsQ | 99 z9'zII 692'S L6'G0z | Gc | 3/,6€ | "be | A - t6:blitE | teeereneesesesesnnn senere dnn rna enseN | 19 10611 160'9 ostgEb | [4 ella "sov har 2/9 66'gbO'R NETA sen nn RR KI Hela len ön e.nsO Ib ost68 — I'b6et | o8tghr | (ej SI 2/,91 I 5/58 ÖRNEN OAS ar DE ar SA Oqpa/A TIPOS | | av gStor = | viIS £E'ObI OI [ON Li z 2/,6 og: EE VS ""OQP?A BION of oStof Lgz'i —'£6 €1 £1 oI Sek SETT —Pbg'z | or se'p 691 MEGA ma | z FEN JAG -— 9 19'zb6 IS s6'z9 igl'z StSbr | oI 2/61 si ol S o06'9z6'z | | | | | | | | | ey Ieq B penog |apuessel| Supuey | | : d | S 03 | -ueid = |-9q s a SAN | PpEnNOI | PetIduUe[ utIl[es | Je ue[ 2q SYTe WU PIEA USTIRIS | WERE) Sum | uu söuru -SB0xXS | SuaFoys | ES eprewugn | pra AY 2 = 5 | epI0x2g Pets H muy | eran | -Bny Yeuwugn NIdAJe | PRYISAJE pIA RN uy | -SBun PEN Pra Ne pra SPEED SLR 5 PEDOIA | -BukIoq peng | openig | apenig | EX PIEION: [FR : | le 2 1 rasket | [ARE NOG EA "1161 JR pRIJIg IPEULIEJ IJAJJIP BUJLINEAGOYSSUR] JE JIOAJQ BEJPULLULIES AT ”Q0 Skogsvårdsstyrelsens inom Kronobergs län verksamhet och förvaltning under år 1911. Beträffande de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel inom länet, fortgår förändring till det bättre endast småningom. I synnerhet äro ungskogarna missvårdade i så måtto, att de för till- växtens befordran nödiga gallringarna, liksom äfven beredningshugg- ningar af öfverskärmande barrträd och björkar mångenstädes försummas. Genom underlåtenhet af dessa åtgärder försättas många ungskogar i ett nödvuxet eller för framtiden luckigt tillstånd: Årets fasta virkespriser hafva stegrat köplusten och medfört ett större antal inköp af skogsparker och annan omsättningsbar skog. Det prisfall å virke, som inträffade mot årets slut, blef af kort varaktighet och återverkade föga hämmande på virkeshandlarnas köplust å växande skogsparker. Intresset för skogsvård tyckes tilltaga och redan nu finnas många, synnerligast yngre hemmansägare, hvilka på ett erkännansvärdt sätt vinn- lägga sig om vården af sina skogar. A de större egendomarna och bruken, hvilka i allmänhet aflöna egen skogsförvaltning eller skogsbetjäning, är skogsvården i stort sedt tillfredsställande, icke minst därigenom att återkultur eller därmed jäm- förliga åtgärder företagas å efter afverkningar uppkomna hyggen, liksom äfven å befintliga äldre kalmarker. Skogsodlingen. Sammandrag öfver obligatoriska skogsodlingar, undér styrelsens medverkan i form af fritt skogsfrö och plantörsbiträde utförda 1911 å områden, afverkade från och med år 1905. Områden Fröåtgång Plantåtgång FORNA areal inkl. hjälpkultur antal kilogram IN hektar 508 532 48,000 93 70 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I OIL: Sammandrag öfver skogsodlingar, under styrelsens medverkan medelst fritt skogsfrö och delvis plantörsbiträde utförda vid länets folkskolor år 1911. I Anslagna | Använda = | ; | Fröåtgång | Skogsodlad areal | | planteringsdagar | - barndagsverken | 5 | | antal | | kilogram | hektar | I antal I antal | | | | | | 236 324 | 9,469 | 200 | 227 Skogsodlingar utförda under året å större egendomar och bruk med egen skogspersonal, dock under styrelsens medverkan i form af fritt skogsfrö. | | all | Rekvirenter | Fröåtgång | Skogsodlad areal | antal | kilogram | hektar U | | | | | 13 | 106 | I51 Enär till styrelsens kännedom jämväl kommit, att utan dess med- verkan, å några större possessioner och bruksegendomar skogsodlats en areal af 355 hektar, uppskattas årets hela skogsodling inom länet till 1,670 hektar (= 3,340 tunnland). HUInköp af skogsfrö. Under året inköptes 705 kilogram skogsfrö (172 kilogram tall- och 525 kilogram granfrö samt 8 kilogram diverse frö) för ett belopp af kronor 5,702: 87. Utdikningar af försumpad skogsmark, I likhet med föregående åren har styrelsen såsom uppmuntran till utdikning af försumpad skogsmark lämnat kontant bidrag, uppgående till hälften af beräknade dikningskostnaden. Till styrelsen har under året inkommit 28 st. ansökningar om sådana bidrag. Under samma tid hafva afsynats och godkänts 21 st. utförda dikningsföretag, och har för dessa utbetalts i bidrag ett belopp af kronor 2,091: 46. I sammanhang med förestående kan omnämnas ett större diknings- företag, som med lån ur frostminskningsfonden företages af A.B. Malmö Snickerifabrik å en af dess egendomar i Dädesjö socken. Ifrågavarande sumptrakt af väl sex kilometers längd samt belägen mellan den lilla Are sjö och den större Linnebjörkesjön, har af ålder KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. at för kringliggande trakter varit en frosthärd, hvars fördärfliga verkningar gjort sig förnimbara på afsevärda afstånd. Frostdimmor, bildade i denna sumptrakt och följande de från den- samma utgående dalgångarna, hafva sålunda spridt sig inåt angränsande socknar och vållat stor skada. Dessa frostdimmor hafva icke blott förorsakat vårbrukets försenande, utan hafva äfven verkat direkt skadligt på den spirande vårsäden, på granplantans årsskott, den axgångna rågen och öfriga kulturväxter. Största skadan medföra de dock på hösten därigenom, att de åstad- komma vårsädens och potatisblastens förfrysning samt den oförvedade skogsåterväxtens säkra död. Åtgärder för spridande af kunskap i skogsvård. Styrelsen har för utdelning till den skogsägande allmänheten, skogs- vårdskommittéerna, folkskollärarna m. fl. prenumererat på Skogsvårds- föreningens folkskrifter samt tidskriften Skogvaktaren, de förra i 500, de senare i 100 ex. Länsjägmästaren har under tre dagar undervisat i skogsvård vid småbrukarekurserna, under fyra dagar hållit skogsvårdskurser inom olika delar af länet samt under en dag hållit skogsodlingskurs med högsta klassen i Växjö seminarium. Afverkningar, utförda i strid mot gällande lag. Enär de allra flesta skogsafverkningar utföras på ett lagstridigt sätt, nämligen antingen genom kalhyggen med kvarlämnande af buskar och skräpskog, som hindrar återväxtens fortkomst, eller ock medelst bestånds- förstörande dimensionshuggning, har styrelsen affordrat ett stort antal skogsafverkare garanti för återväxtens betryggande medelst skogsodlings- förbindelser. Af sådana skogsodlingsförbindelser har under året inkommit och godkänts 226 st., representerande en skogsodlingsareal af hektar 933,99 (= 1,868 tunnland). I de fall, där godvillig uppgörelse icke kunnat vinnas, har styrelsen ansett sig nödsakad att påkalla Konungens befallningshafvandes under- sökning. Sådana undersökningar hafva under året blifvit utförda å sex olika hemmansskogar. Under styrelsens sju verksamhetsår hafva affordrats, inkommit och godkänts 1,329 st. skogsodlingsförbindelser, representerande en skogs- odlingsareal af hektar 5,304 (= 10,608 tunnland). SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. MN — Skogsvårdskommittéerna uppgå till ett antal af 52 stycken. Disponibla medels placering. Styrelsens löpande affärer förmedlas i likhet med föregående år af Sydsvenska Kredit A. B:s afdelningskontor i Växjö medelst depositions- och sparkasseräkningar. Styrelsens sammanträden och expedition. Under året har styrelsen haft åtta sammanträden å dess expedition i Växjö. Diariserade ingångna skrifvelser voro under året 608 st. och ut- gångna expeditioner 1,511 stycken. Skogsvårdsstyrelsens inkomst- och utgiftskonto för år 1911. Debet, IBehallnimn pra vd sl OO. s dl obe ssk a tas sat Sajt okt SA FN SU EA Kungl. Maj:ts anslag till uppehållande af styrelsens VErKSAMIN Goa ooo Unga d fd Br oa Nn jr Ska SE AR pa NDS a 1,500: — SKOG SVALASALDIL CI der Eker ENS ASA ESSEN DE (NE SE 18,059: 82 UpPplapnarräntork (kAntevinSteb)k- .sc-kbr ss secs er ee ddse 1,864: 03 Försalda, SKO gSPlamtörss ro spseet storhet Ses LENE 140: 59 21,564: 44 Summa kronor 58,821: 85 Kredit. I EOS DVS KRANSAR Br SR nr dee Bod ER SR velar Lsfelsje fer LESS RA SE ÖNS SSE INESOL HO Ch dagtraktamn entent se ss ARE 3,891: 47 SKO SK UTLUNETN söners as or ee steak 6 BSR RNE SER SA RAS a 7,101: 96 SKO BST Og se afsoer sat kaj t olr er NEG SIE Sr Cr SN AG SRA ERAN SIS OPEN IFEKpPEN Sen (OC INYGOL G. sS ars betade def BA LAR NB SE AR SA 920: — LUNG MR alb 0 Ve SR AEA SRA RA ARE ta SA lr BA lag REL fa 2,091: 46 Laga undersökningar enligt Kon. befallningshafvandes 19.0) 0) 6 ho VEN 0 Ka (EPn ESS SAR IA HAr ASS SERNER AR SER SS OR kt 509: 17 FLY SEE SDESTEEDIN Als ns ös fyr efel dar Se fe R SA RER RANE GES Annonser, materialier, tidskrifter (diverse utgifter)...... 2,300: 56 29,859: 14 BEhallningvatUl ass TO [Te osa oe siare fört ja arena As AR AA DE STR RE SKAR SA 2050 0:2/50M Summa kronor 58,821: 85 KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 73 Inkomst- och utgiftsförslag för år 1912. Debet. [BerdknadFkontantybeballnin ge, Many al: ON. gun sebls dan se dass orala 24,000: — Kungl. Maj:ts anslag till uppehållande af styrelsens VETKS ATTAN EEE ne fre (sf del or Se ef SSE Ad dala fö Se Ära 1,500: — SKOgSvardsalgitter (LÖLSLARSVAS) i... s. secs seten ens ob enes 18,000: — KREIS VAD Sten a (LOLSLAE SVIS) Rea oa okr bla les slussas lt Safe en Sas UPS Pio Summa kronor 45,000: — Kredit. LJ OJ ANELO sOC GERE ME gta SER oe RAS FORN BSS SN ARS SUG SE Od 42005 — INCSOR LOGIC 20 tr TAN STÖT sas leka s a seid a bee FSS SSE AS 4,500: — BROPSkulturen OC) PlaAntSKOLOS sh rie b disse k een ann 9,000: — SÄTE FS OJAN SE rä RS VRT NE BERN ME RAA See SL Bygg 15 BIE LT (OL HÄR 0 rr RR SINA EFT SN ONE AES RA ARR OR 1,500: — INF tertal (och In Mentan enas sned eden det skede ZOOM Eventuella utdikningar af försumpad skogsmark ......... 4,000: — Laga undersökningar enligt Kon. befallningshafvandes KÖR ONE AT TE ee a dee EE es sfoFR SR ee a SEA Salu ele a Sass 2,000:— [NVerse fOretallan desttgtileDE EN. sd AKSEL SOC CNE Aall ace Ela I Ota AT SI OAS fe a br a Se a NN ash is a Art 8,000: — Summa kronor 45,000: — Såsom varande af allmännare intresse, enär däri afhandlade fråga djupt ingriper på detta och angränsande läns framtida utveckiingsmöj- lighet, återgifves här följande framställning ur skogsvårdsstyrelsens pro- tokoll den 25 sistl. november: Under styrelsens numera fleråriga verksamhet har undan för undan vid sammanträdena bragts å bane frågan om åtgärder för främjande af landets beboelighet och skogskulturens äfvensom landtbrukets höjande genom undanröjandet af de frosthärdar, som utgöras af de sumptrakter, hvilka utbreda sig inom företrädesvis Kronobergs jämte angränsande Kristianstads, Hallands, Jönköpings och Älfsborgs län. För skogsvården och skogsåterväxten vore af allra högsta vikt, om genom mera omfattande och systematiskt genomförda utdikningar frost- ländheten förminskades och skogens årliga växtperiod förlängdes. I sådant syfte beslöt styrelsen uppdraga åt sin ledamot, direktören Sv. Miller, att jämte länsjägmästaren företaga förberedande utredning i frågan. 74 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 911. Till fullgörande af detta uppdrag hafva kommitterade under året företagit resor till skilda försumpade trakter inom länet, upprättat kartor öfver de större sammanhängande försumpningsområdena samt inkommit med följande betänkande: »Sedan århundraden pågår, såsom förhållandet jämväl är inom ett flertal andra län, alltjämt försumpning, hufvudsakligen inom mellersta och sydvästra delarna af Kronobergs län, samt angränsande delar af Hallands, Kristianstads och Jönköpings län, äfvensom till sistnämnda an- gränsande Älfsborgs län, och följderna häraf göra sig alltmer gällande. Statistiska uppgifter ådagalägga, att särskildt från de län, där större områden äro utsatta för försumpning, emigrationen ständigt tilltager, och att så skall vara förhållandet och att detta är helt naturligt, torde ligga i öppen dag, då man besinnar att genom försumpningen ej endast fram- åtskridandet hämmas, utan äfven förutvarande existensmöjligheter allt- mera undanträngas, hvarjämte den egentliga skogsgränsen tillbakadrifves. Hvad anförda förhållanden hafva att betyda i nationalekonomiskt hänseende inses lätt, i det att mer och mer af vårt lands jord blifver ödemark, allt efter försumpningens framskridande. Visserligen hafva åtgärder från statsmakternas sida träffats i syfte att motarbeta dessa missförhållanden, i det att en odlingslånefond och en fond för frostens minskande afsatts, för att därmed gå allmänheten hjälpande tillhanda; men dessa åtgärder äro långtifrån tillräckligt effek- tiva. Låt vara att ett eller annat område därigenom kan blifva förbätt- radt, så lider dock oftast nedanför liggande områden så mycket mera däraf, till följd af att vattenafledningen hittills endast tillgodosett de lokala intressena. För att i berörda hänseende verklig bättring må kunna påräknas, erfordras kanaler af betydande utsträckning och dimensioner, kanaler, som hvarken enskild man, föreningar, socknar, härader eller län mäkta förverkliga, utan är det statsmakternas: oafvisliga plikt att hjälpande gripa in. Hvad vore hela norra Tyskland eller större delen af Holland eller hela Lombardiet i norra Italien, ifall ej för århundraden tillbaka stats- makterna därstädes hade insett betydelsen af kanalisering och vatten- reglering inom dittills obeboeliga landskap, i hvilka sedermera millioner och åter millioner bygga och bo och finna sin utkomst? De dyrbara arbeten, som Fredrik den store af Preussen lät verk- ställa i midten af 1700-talet, hade till följd att icke allenast tyskar funno sitt uppehälle och bofasta platser bereddes dem, utan äfven andra na- tioners folk vandrade dit och introducerades, där bröd alstrades och bo- platser skapades till välsignelse icke blott för dem själfva, utan för hela KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 75 det stora riket, som allt mer befolkats och kommit till välstånd. För- hållandena i vårt land i detta nu kunna väl liknas vid dem för århun- draden tillbaka i exempelvis Tyskland. Vi fostra årligen 100,000-tals människor, hvaraf flera 10,000-tal vid mannaålderns begynnelse begifva sig till fjärran Västern eller andra land, för att där söka sin utkomst, som de ej tro sig kunna finna i hemlandet i brist på stadigvarande arbete och svårigheten att få jord till skäligt pris, att där bosätta sig. Vi hafva fängelserna fyllda med arbetsdugliga människor, som nu endast kosta staten mycket, men aldrig lämna någon gengäld på sätt, som de nu skötas. Vore icke här ett arbetsfält för mänsklig välgörenhet, därest dessa samhällets urspårade tvingades att bidraga till landets fromma och upp- blomstring! Når man månne det stora målet: emigrationens hämmande genom sättet, hvarpå man nu arbetar? Ingalunda! Detta national- ekonomiska storverk kan endast finna sin lösning därigenom, att vatten- dragen kanaliseras och såmedelst, samtidigt med att arbetstillfällen be- redas, landsträckor vinnas, som nu äro totalt ofruktbara, klimatet för- bättras, nya vattenkommunikationer uppstå, och följden blir bofasta män- niskor, kreatursstockens ökande, och att milliontals hektar skogbärande mark vinnes, till lycka och välsignelse för landet i sin helhet. Af här ofvan framhållna synpunkter framgår den enorma betydelse kanalisering och vattenreglering af nu försumpade milsvida sträckor skulle hafva, hvarför skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs län torde böra hem- ställa till de närgränsande länens skogsvårdsstyrelser om medverkan till åtgärder i syfte att främja försumpade markers kanalisering. Stensjöholm och Växjö i november 1911. Sven Miiller. Eug. Hemberg.» Med anledning af ifrågavarande betänkande beslöt styrelsen att skogsvårdsstyrelserna i Hallands, Kristianstads, Jönköpings och Älfsborgs län skulle inbjudas till gemensamt sammanträde med skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs län om möjligt i så god tid, att redan vid nästa riksdag, om så beslötes, motion i ärendet kunde föreligga, hvarför de resp. sty- relserna skulle anmodas att ju förr dess hellre medelst protokollsutdrag gifva tillkänna, huruvida inbjudningen antoges, eventullt med förslag å tid och ställe för sammanträdet. Därjämte och då likartade förhållanden som de, hvilka gällde för nu närmast ifrågavarande fem län, ägde sin motsvarighet inom de längre norrut belägna länen, och frågan således kunde och borde få än större omfattning, beslöts att handlingarna skulle föreläggas det-den 4 decem- 76 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9Q9I1. ber 1911 sammanträdande allmänna skogsvårdsstyrelsemötet i Stockholm, med hemställan, att frågan i hela sin vidd måtte upptagas till öfverlägg- ningsämne vid nämnda sammanträde. Ärendet förekom också vid det allmänna skogsvårdsstyrelsemötet; men ehuru därvid af utskottet n:r 3, dit detsamma hänvisats, enhälligt förordats skrifvelse till Kungl. Maj:t, blef framställningen af mötet in pleno efter votering afvisadt. Då emellertid frågan vore af den största allmänna betydelse, ansåg styrelsen, att till främjande af saken önskligt vore, att frågan komme att i motionsväg underställas instundande riksdag, hvilket ledamoten af styrelsen riksdagsman P. M. Olsson sig åtagit. Styrelsen har likaledes ansett att en af länsjägmästaren utarbetad och till styrelsen aflämnad framställning angående uppkomsten af för- sumpning vore af det forstliga intresse, att den borde komma till all- männare kännedom, hvarför densamma skulle såsom bilaga åtfölja denna årsberättelse (se bil. A). Växjö i april 1912. G. H. af Petersens. P. M. Olsson. Sv. Miller. Eug. Hemberg. NN SN KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Bilaga ÅA. Försumpningarnas orsaker m, m. Uppkomsten af de försumpningar, som under namn af mossar och myrar till betydliga arealer utbreda sig i våra trakter, sträcker sig mer eller mindre långt tillbaka i tiden. En del af dessa ha uppkommit genom forna sjöars och sjövikars småningom skeende igenväxning; och beviset att så tillgått utgör från- varon af stubblager å deras botten, men däremot närvaron af gyttja med inlagrade rester af vattenväxter. En del myrar hafva uppkommit i dalsänkor, genomflutna af vatten- drag, hvilka på ett eller annat sätt blifvit uppdämda, hvarefter torfbil- dande växter inflyttat och småningom utträngt eller dödat den ursprung- liga skogsvegetationen. I sådana mossars botten å själfva moränen fin- nes ett rikt stubblager, utgörande återstoden af den förstörda skogs- växten. En annan del åter har sin uppkomst att tacka våldsamma skogs- eldar, som härjat dälder med svag relief. De stora mängder vatten- behållande kol och aska, som efter branden uppstått, i förening med den brända skogens förmultnande massor af stammar och grenar, buskar och örter, åstadkom vattenälskande växters invandring och tillväxt samt områdets omdaning under tidernas lopp till mosse eller myr. I botten på sådana torfbildningar finnes ett rikligt, på ytan koladt stubblager, bevisande att elden föregått och i själfva verket varit försumpningens egentliga orsak. z . Frånsedt dessa äldre försumpningar försiggår ännu i dag nybildning af sådana på ett i hög grad oroväckande sätt. Vore statistisk utred- ning häröfver möjlig, skulle af sådan otvifvelaktigt framgå, att många tusen hektar af förut produktionskraftig mark årligen undergår gradvis försumpning med skogsväxtlighetens tillbakasättning som första symptom samt skogens död som slutmål. I många fall står den enskilde jordägaren maktlös gentemot en naturföreteelse, hvars bekämpande skulle fordra samfäld ansträngning. I andra fall skulle den smygande fienden kunna af enskild man be- kämpas, rådde ej allmän likgiltighet eller oförståelse af farans betydelse beträffande klimatförsämring och minskad eller upphörd jordproduktion. 78 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1011. De hufvudsakliga orsakerna till zutida försumpningar äro följande: 1) Lågländ skogsmark, gränsande intill i tillväxt befintlig mosse, genomsyras af torfmossornas vatten, hvilket i mån af mossens tillväxt såväl i höjd som hufvudsakligen i omfång tränger allt längre in öfver skogsmarken, försumpande denna och skjutande skogsgränsen allt längre tillbaka. Af hvitmossa öfvervuxna grofva stubbar och trädstammar äro bevisen på den nu värdelösa markens forna alstringsförmåga. 2) Genom grus och slam uppgrundas småningom de naturliga vatten- afledarna, strömmar och bäckdrag, samt uppdämmas här och hvar på naturlig väg genom hopade massor af trädaffall och afsättningar. Härigenom tvingas vattnet in öfver närgränsande, lågbelägna skogs- marker, inom hvilka skogstillväxten sänkes i förhållande till försump- ningens utbredning och intensitet. 3) Skogsmark kan äfven försumpas och blifva fullkomligt otjänlig till skogsbörd utan att stillastående vatten behöfver genomsyra densamma. I sådana fall bär människan uteslutande skulden därigenom, att hon å lågliggande områden med högt grundvatten eller å starkt kapillär mark låter det efter afverkningen uppkomna skogsaffallet i form af toppar, grenar och spånor i tjocka lager ligga kvar på marken samt därigenom hindra skogens återinflyttning på den afverkade lokalen. Det marktäc- kande skogsaffallet uppsuper under dess förmultningsprocess stora vatten- mängder, kvarhåller tjälen under längre tid i marken och förhindrar vattenutdunstningen och därigenom markens torrläggning. Härigenom uppstår en kall och sur jord. Och verkningarna häraf yppa sig snart, i det att fuktighetsälskande grenmossor (Hypna och Hylocomia) samt gaffeltandsmossor (Dicrana) börja uppspira mellan det multnande skogs- affallet. Till dessa sällar sig björnmossan (Polytrichum), som bildar tufvor och mattor, och snart synas de första kolonierna af rödmossan (Spha- num). Dessa sumpmossor utveckla sig hastigt, öfverväxa skogsaffallet och förvandla skogsmarken till en grund försumpning, hvilken, såvida icke särskilda åtgärder till torrläggning vidtagas, blir otjänlig till fram- tida skogsbörd. 4) Mångenstädes undergår själfva skogsmarken förändringar under inverkan af kemiska krafter. Denna företeelse är hittills allt för litet studerad och skulle — såvida lokalundersökningar företoges — mången- städes leda till en efter omständigheterna särskildt afpassad skogshus- hållning. Å plana skogsområden med naturligt högt grundvatten undergår den förut porösa och genomsläppliga alfven en småningom skeende för- tätning genom fria humussyrors förening med de järnsalter, som finnas - KT KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 79 upplösta i grundvattnet. Så länge marken är skogbevuxen hindras markförsumpning därigenom, att trädlifvet uppsuper och genom sin barr- eller löfkrona afdunstar det öfverflödsvatten, som ej förmår nedsjunka i den djupare alfven. Hvarje träd verkar här som en sugpump. Stora mängder vatten bortföras i gasform genom skogens lifsprocess, Sålunda förmår exempelvis en större ek uppsupa och afdunsta icke mindre än 100 tons vatten under sommarens belöfningsperiod, och barrträden i slutet bestånd torrlägga och afdunsta i liknande förhållande. Genom skogens afverkning å så beskaffade områden upphäfves na- turens torrläggningsarbete, dagvattnet samlas i den sköflade markens fördjupningar samt förmår ej nedtränga i undergrunden. Snart inflytta sumpväxter, som hindra eller omöjliggöra fortkomsten af den skogsåter- sådd naturen skänker, och inom relativt kort tid har marken blifvit ge- nomsyrad med stillastående vatten och betäckt med en raskt tillväxande vattenälskande flora, samt är därmed förlorad för skogsproduktionen. Denna form af försumpning har jag i synnerhet iakttagit inom Ryssby och Berga socknar af Sunnerbo härad å ett jämnliggande skogs- område utmed Jönköpings länsgräns mellan byarna Gässhult och Hyalt. Detta område äger en längd af 10 kilometer och en medelbredd af 3 kilometer samt innehåller således en areal af 30 kv.kilometer eller c:a 3,000 hektar. Vid närmare undersökning finner man här att, ehuru grundvattnet allestädes står högt, marken inom slutna skogsbestånd hålles i en för trädlifvet lämplig fuktighetsgrad, hvaremot å alla lokaler, där kalhuggning eller stark blädning ägt rum, skogsmarken befinner sig 1 genomsyradt tillstånd samt i mer eller mindre långt framskriden för- sumpning. Endast genom afdikning kan denna och liknande delar af foster- jorden räddas åt framtiden och produktionen. Växjö den 22 december 1911. Eug. Hemberg. 80 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 911. Efter verkställd granskning af skogsvårdsstyrelsens inom Kronobergs län räkenskaper och förvaltning för år 1911 få vi afgifva följande Revisionsberättelse. Behållning från år 1910: Depositions- och sparkasseräkningaåt......:.s.c.ds.si0sscsdase 36,584: 18 HÖrSkjutnat kosta Ge s.a.s: sd AAA NR ERE RA ERA 2,1 275 40 TIVED VALS ÖTA ARS RE mr oa siorse a tba nana SR ERNA SA ERA ST AE RN 320: 30 Inkomster: SEAtSbI ATA DVS YAA ESA ee I fås bass SA Sr ot Re ess San 1,500: — SKOPSVALGSALPALET somras rs snö sf je åse SA ER AT ANNA 18,059: 82 MN OT ra NR FED roa MoRA AES SIE Aa Lal oh ER BEST SR ARA RA LS NA 1,864: 03 INOTSALd AN plANton 0 CD ESKO SOT oe oes ssk 140: 59 Summa kronor Skuld från år 1910: MTI FIANSJALMNÄSTATED od sor öoasse diar ace ne sole SADES ANKAS Ae 1,774: 47 Utgifter: 1 HO) a rf ENAS a STR NR Aa re ST Rn SA SR a ao Ö:5ISRSO Resor Och. traktamentsersättnih pal obe... sissors 3,891: 47 SKOgSKkulturens.0GhyskOg SOM: seas sr ae a a AA 12,804: 83 ELVY S 2 ESSYICI [sans bock de enl Tas SR re oslo re Siba fa SA fe enn GENES SS NS Ulf kningSkOSIMaCER mås sot sen Se REN STD ANSE SR SAFE MAS DRAR 2,091: 46 Hyror, annonser, tryckning m. fl. kostnader ............ 3,481: 92 ATSKIIfnIn pf äTg 1 sörn gor asbra SE EA ot a Sr RA 238: SM Behållning till år 1912: TV CD TRTI ST mrs AA NOL a fela ae BR: SER SA AR TAR 584: 95 HÖLSkjULNaNSKOSIAA CCI 55 SS rg tre SS ARE a sla sl BR EA et SA I;7 10: OT På deposition och sparkasseräkning........................... HOSTA KCaSSaDe han peer eere SET g GSE STAD SSE SNS TAN RESA 446: 73 Summa kronor 21,564: 44 60,596: 32 1,174: 47 > 20,859: 14 28,002: 70 60,596: 32 Då af protokollen framgår, att styrelsen med nit och skicklighet fullgjort sitt uppdrag och då räkenskaperna äro förda med noggrannhet samt försedda med vederbörliga verifikationer, få vi tillstyrka att full ansvarsfrihet beviljas skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs läns landstings- område för dess förvaltning under år 1911. Växjö den 11 juni 1912. H. Lilliecreutz, af Kungl Maj:t förordnad revisor, S. A. Nilsson, E. Hederstierna, af Kronobergs läns landsting utsedd af Kronobergs läns hushållningssällskap revisor. utsedd revisor. Skogsvårdsstyrelsens i Kalmar läns norra landstings- område berättelse för år 1911. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet, Till ordförande i skogsvårdsstyrelsen har Kungl. Maj:t jämväl för åren 1911—1913 förordnat bruksägaren m. m. G. Boréll. Till ledamöter för samma tid har Kalmar läns norra landsting om- valt bruksägaren m. m. H. Tillberg, med kaptenen T. Lybeck till supp- leant, och hushållningssällskapets förvaltningsutskott utsett ryttmästaren m. m. friherre E. Fleetwood, med godsägaren m. m. A. Hedenberg till suppleant. Den hos styrelsen anställda tjänstepersonalen har ej undergått nå- gon förändring utan utgöres densamma förutom af länsjägmästare, som tillika är sekreterare och kassaförvaltare, af 3:ne länsskogvaktare. Styrelsen har under berättelseåret haft 8 sammanträden. Vid det mellan skogsvårdsstyrelserna i riket afhållna mötet i Stock- holm den 4—38 december var styrelsen samt länsjägmästaren närvarande. Af styrelsen därvid väckt motion om höjning af statsanslagen dels till skogsodlingens befrämjande — hvarom motion äfven väckts af skogs- vårdsstyrelserna i Göteborgs och Bohus samt Hallands län — dels till uppehållande af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, vann mötets bifall och föranledde underdåniga skrifvelser. Länsjägmästaren har handhaft de löpande expeditionsgöromålen samt dessutom företagit resor för tillsyn af skogsodlingar, besiktningar af afverkningar samt afgifvande af anvisning och råd om skogens skötsel m. m. Antalet res- och förrättningsdagar har uppgått till go, däri äfven inberäknade resorna dels till Karlstad för deltagande i mötet därstädes mellan länsjägmästarna och i sammanhang därmed företagna exkursioner, dels till skogsvårdsstyrelsernas möte i Stockholm. I och för särskilda ändamål hafva under året 68 st. skogar inom landstingsområdet blifvit besökta, däraf några flera gånger. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1912. Bilaga 1. 6 Styrelsens samman- sättning. biträden m. Mm. Skogs- upplysning. Frö- klängning. Plantskolor. 82 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9Q1I. Länsskogvaktarnas resor hafva under året upptagit 373 dagar och fördelas de därunder verkställda förrättningarna sålunda: Antal förrättnings- dagar | ställen KS KOSSOCLIKSARDE LÖDA Sonen sana delse SE eo SERA ARA Se ARlaja REN 52 | 32 Besiktningarnalraftyerkninger is. sd sk. ses SEAN Oo sE Te 92 78 Utstämplingar och fröträdsutmärkningar,...................s.oo0o-2 196 64 RAM SKOPSVALA As 5 or se Rs NE HR Sr fer age SÅSER 24 18 IDIVerse! förrättningar Ass ess beg. are sie rr PRE Te 9 10 Summa | 373 202 57 dagar hafva dessutom upptagits af plantskolearbeten. I öfrigt är länsskogvaktaren i Västerviks distrikt skyldig att, när tjänsteresor ej hindra, biträda i länsjägmästareexpeditionen och läns- skogvaktaren i Tuna distrikt att vid styrelsens klängningsstuga förestå kottinköp och klängning, därvid 40 dagar under året användts. Föredrag i skogsfrågor hafva under året hållits af redaktören för tidskriften Skogvaktaren, C. A. Gustafsson, på 10 olika platser inom landstingsområdet, däraf ett i Västervik i sammanhang med Smålands Skogsvårdsförbunds därstädes afhållna årsmöte den 26 och 27 juni, och hafva dessa föredrag åhörts af cirka 400 personer. För spridande af lämplig skogslitteratur har skogsvårdsstyrelsen prenumererat på Skogsvärdsföreningens folkskrifter, af hvilka 2,000 ex. blifvit spridda inom landstingsområdet. Dessutom hafva såväl länsjägmästaren som länsskogvaktarna under sina resor på olika platser sökt intressera skogsägare för en förbättrad skogsvård och lämnat underrättelse om det biträde och de bidrag, som genom skogsvårdsstyrelsen kunna erhållas. Vid styrelsens klängningsstuga i Tuna har under året inköpts 231 hl. tall- och 243 hl. grankott, af hvilka den förra vid klängningen läm- nat i utbyte 161 kg. frö eller 0,64 kg. pr hl. med en grobarhet af 95 >, däraf 91 2 grodda frön inom 10 dagar. Grankotten, som i allmänhet var af mycket underhaltig beskaffenhet, har däremot endast lämnat o,;o kg. rengjordt frö pr hl. Sedan några på spridda ställen inom landstingsområdet befintliga mindre plantskolor blifvit utlagda, finnas numera 7 skogsvårdsstyrelsen tillhörande plantskolor, däraf 3:ne belägna vid Västervik, Tuna och Må- lilla samt stående under vederbörande länsskogvaktares omedelbara tillsyn. KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE. 83 Uti dessa plantskolor har under året utsåtts 10,5; kg. tall-, 11,2 kg. gran- och 1,3 kg. diverse skogsfrö och från desamma ha uttagits 332,000 tall-, 149,000 gran- och 7,900 diverse plantor. Vid årsskiftet utgjorde tillgången: af tallplantor, z1-åriga ......... 349,000 DE KDE Ada 295,000 644,000 st. SIOTANPIANION VIS. dr deres 295,000 2- I RANE AGS 144,000 ISRN NEUE 451,000 diverse plantor 7,000 >» Summa 1,102,000 st. Skogsvårdsstyrelsen, som bland sina viktigaste uppgifter ansett vara Skogsodling. att i skogbärande skick söka få återförsatta de marker, hvilka blifvit kalafverkade före 1905, då gällande skogslag trädde i kraft och af denna orsak förut om åren under vissa villkor bekostat skogsodling å dylika marker, dock å högst 10 hektar pr år hos hvarje rekvirent, har på grund af bristande tillgångar, under året endast kunnat lämna kostnadsfri skogs- odling å högst 5 hektar, med skyldighet för rekvirent att därutöfver intill 10 hektar betala hälften af dagsverkena. För att komma i åtnjutande af denna förmån har det likväl ålegat markägaren att å den till skogsodling upplåtna marken verkställa nödig röjning, freda densamma för skadlig betning och tillhandahålla plantör kost och husrum samt, när förrättning varar mera än 2 dagar, till denne utbetala dagarfvode. Såsom arbetsledare vid skogsodlingarna, som togo -sin början den 24 april, hafva tjänstgjort förutom länsskogvaktarna 13 st. skogsplantörer, som haft 297 res- och förrättningsdagar. Förteckning öfver af skogsvårdsstyrelsen i sin helhet eller delvis bekostad skogsodling. Åtgången af || Fullst. fällor | i Hjäl 2 Or ARA a ar AL SET RE NG Flag renter | Tallfrö | Granfrö | Plantor | odling i har kg. kg. St IA Ear | | Norra Tjust ..... Ef Sd | 32 | 2550 13:00 203,800 || 67,5 2735 KSU TUSEN se rs verde Eb iNine IST: 6,2 80,950|| = 32, 22,0 | || I BRTIERLAD «ock eran efn nå De SD Ne elen de | 4 158 0,5 36,950 13,5 — STINSEN LAR RE NS EL RM SSA | IÖr HA EI 3,6 39,350 40,0 10, I I I | ENSEOIANU TE socgat Et RANN &o vil 6,7 IAS 15.000 || 19,0 = | | Summa 70 II 70,8 24,8 375,950 172,0 59:53 Planterings- dagar. Afdikningar. 84 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I OIT. Vid förestående skogsodlingar hafva användts 923 mans-, 677 hjon- och 490 barndagsverken, eller i medeltal pr har nära 9 dagsverken. Å af 31 skogsägare därtill upplåten mark har vid planteringsdagar för skolbarn fullständig skogsodling skett å 34,00 och hjälpkultur å 8,75 har, hvartill åtgått 11,6 kg. tall- och 6,0 kg. granfrö samt 72,000 plantor. Af markägare eller afverkare, som enligt öfverenskommelser eller aflämnade förbindelser äro skyldiga verkställa skogsodling, har till 29 stycken — däraf flertalet begagnat sig af styrelsens plantörer — försålts 57,4 kg. tall- och 19,5 kg. granfrö samt 24,000 plantor, hvarmed skogs- odlats 132,5 hektar. Skogsodlingar hafva dessutom företagits dels af 4 skogsägare, till hvilka 26,0 kg. tall- och 9,0 kg. granfrö samt 32,300 plantor gratis ut- delats, dels af några större skogsägare helt och hållet på egen bekostnad. Sammandrag öfver inom Kalmar läns norra landstingsområde utförda skogsodlingar 1911. Skogsfrö || Plantor Areal | Härad NE AE ||| RN [ES | Pall Gran Tall Gran |Säddi | F TNG: | UFA FARSEN st. Stan SUS MUN OrraNDjUSE es ses 2,2 | 20,7 | 182,000 | 104;000 | —106)0 | — 59,0 |ESGArANEN LS EHN r ss NER 51,9 | 21,x | IT4,500]] 39700] — 97+0 |. 30 ISS UTA ALT NE NAR RN Se lare SER gås FRA 930 | 3,8 | 34,000 | 10,800 || 24,0 | II45 [4 SEfVE de NA SER Sens Tepe | ES Re 395400 | 10,500 | 172,5 15,0 | VA SP Elan (UR e enn a Ae TSL ERGO 19,000 | — 6,000 45,0. | 6,5 Summa 205,1 78,2 388,900 | 171,000 444,5 | 123,0 Fö ötesnes— SS —— ——? 283,3 559,900 | 507,5 Ehuru styrelsen genom att lämna frö och plantor samt biträde af skogsplantör kostnadsfritt på allt sätt sökt främja anordnandet af s. k. planteringsdagar, har intresset därför ej visat sig synnerligen stort och under året har endast vid 31 skolor inom 12 af landstingsområdets sock- nar undervisning i sådd och plantering lämnats 667 skolbarn, hvaraf flera deltagit 2:ne dagar. Skogsvårdsstyrelsen, som åren 1908 och 1909 i anledning af skogs- vårdskassans dåvarande ställning, ansåg sig kunna bevilja kostnadsfritt uppgörande af dikningsförslag samt bidrag för afdikning af sådana kärr och mossar, som mot skälig kostnad kunde göras dugliga för skogs- produktion, har på grund af minskade inkomster ej allenast sett sig nöd- sakad att liksom förra året indraga alla anslag för torrläggning af vatten- KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE. 85 sjuka marker utan därjämte att uppmana markägare, för hvilka upp- gjorda afdikningsplaner blifvit godkända, att inskränka dikningsarbetena för året. På grund häraf hafva också dylika arbeten betydligt minskats och i bidrag för verkställda afdikningar har under året endast till 7 mark- ägare utbetalats kronor 556: 50 för 4,584 meter diken. För att kunna förekomma olämpligt eller i strid mot skogsvårds- lagen bedrifna afverkningar, har styrelsen under detta liksom föregående år genom i ortens tidningar införd kungörelse låtit tillkännagifva att skogsägare, som önska erhålla anvisning och råd om skogens skötsel eller biträde vid utsyning och anordnande af fröträdsställning och hjälp- gallring m. m. bekomma allt sådant kostnadsfritt under 2:ne dagar, samt för öfverskjutande tid mot lågt dagarfvode. Begagnande sig af dessa förmåner hafva ägarne till 31 egendomar och gårdar erhållit anvisning och råd om skogens skötsel af länsjäg- mästaren eller länsskogvaktarne, hvilka senare på begäran lämnat biträde vid utsyningar och utmärkande af fröträd på sätt här nedan närmare redogöres. | Böträlafnge Använda | Utsynade | Utmärkta EEkag | ställen dagar | träd fröträd INFÖRA AI US Caen hssk sve ls da 21 54 30,554 1,570 SOC AMEIUS BK NB sek Är ve ne 9 40 43,082 | 1,230 TIG EN EN brad SRS RE SN AAGE 10 41 36,464 =2N STR (IN MANN et ra je En SAND 03 34 27,526 70 KASPEla TGL H Sr fö Ghilsane es | II | 2 8,498 1,250 | Summa | 64 196 146,124 4,120 För fullgörande af styrelsens åliggande att hålla uppsikt öfver skogs- lagens efterlefnad hafva af länsjägmästaren och länsskogvaktarne afverk- ningar besiktigats å 78 skogar, af hvilka flera blifvit besökta upprepade gånger, hvarvid befunnits att å 25 ställen skogsafverkningarne bedrifvits eller bedrefvos på sådant sätt, att återväxten måste anses äfventyrad, hvarjämte besiktningarne i åtskilliga fall föranledt anmaningsskrifvelser från styrelsen. Genom aflämnande af skogsodlingsförbindelser hade före årets ut- gång med 13 afverkare eller markägare uppgörelse träffats om den af- verkade markens återställande i skogbärande skick. Sådan undersökning, som omförmäles i $ 2 af lagen angående vård af enskildas skogar har under året förrättats Biträde vid skogens skötsel, Uppsikt öfver skogslagens efterlefnad. Finanserna. 86 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I. ä egendomen Trästad, Blackstads socken » Melby, Ukna » a hemmanet Flatebo, Hvena > hvarefter beträffande de båda förstnämnda öfverenskommelser träffats med vederbörande. Undersökning har dessutom påkallats men ej under året hunnit hållas å hemmanen Gissemåla, Tobo, Sjundekvill och Kvilla i Vimmerby socken. Uti den mot f. godsägaren L. Pettersson å Ryningsholm anhängig- gjorda rättegången angående lagstridig afverkning å 2:ne hemmansdelar inom Västra Ramnebo by har häradsrätten afkunnat utslag, uti hvilket svaranden blifvit ålagd verkställa skogsodling samt betala undersöknings- och rättegångskostnader. Såsom årets räkenskaper närmare utvisa har debet och kredit ba- lanserat på kronor 29,011: 28 och skogsvårdsstyrelsens ekonomiska ställ- ning den 31 december 1911 framgår af följande tablå: Me Tillgångar. Ira USE 2 a 0 (SD JE 6 ar I NN Rn KS a LÄ EA sn SLR Kr OH HEROS HAStigheteri och byg enade sas sensor sl ARS SEA Ro [OVER EARAOT oas so des csr cm SR RAA sd SAR ffa a Br RE Leda a SA SFSR KEANE » 2,288: 49 SKOSSfTÖK sekt for rn gar srt ARE a JRR. se Re Fe T,TJ2SEO IBOTOTID gATNO ChAkasSAb eb Alger I rv » 629: 98 Kronor 20,818: 50 Skulder. Beviljade, men 'ejulyftade 'dikningsbidfäabi ...sss secs ss Kr. -6,312: 31 Behällning lastiöleter, tin ventar ertOchW iOS Res AA se » 12,510: 59 ALSEStA ED ASK ALSP ONA nae ASU en > —1,995: 60 Kronor 20,818: 50 De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Värdet af accispliktigt virke för tiden 1 oktober 1909—31 decem- ber 1910 — som för hela Kalmar län uppgått till 4,025,068 kronor — har enligt inhämtade uppgifter, fördeladt mellan de särskilda häraderna i länets norra landstingsområde, utgjort: fört NOTA UJUStS ÖR ATA Ca sar ss KEENAN Kr: AJ2 en SOA USES VD ING fpl AA JSRA NA ARN NG 621,787: — SKUD AASE I a 8 KPN spi read AR ERAN » 447,900: — Sefvede DRA TTT TSE! BAN TSAR mye SSA » 631,395: — Aspelands NT NNE KILA LER EK DAR UI 4609,800: — Kronor 2,643,054: KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE. 87 Under antagande att det accispliktiga virket haft ett medelvärde på rot af 5 kronor pr kbm. skulle afverkningarne uppgått till 528,000 kbm. Lägges härtill husbehofsvirket, som för samma tid torde kunna upp- skattas till 222,000 kbm., hafva afverkningarne i sin helhet omfattat cirka 750,000 kbm., som med beräkning att den skogbärande marken innehåller omkring 300,000 har, motsvarar en afverkning af 2,; kbm. pr har. Uti det skick, hvari de enskilda skogarne i allmänhet befinna sig, måste så stor årlig afverkning anses ej obetydligt öfverstiga tillväxten och således ske på bekostnad af skogskapitalet, som också årligen allt- mera minskas. Afverkningarne bedrifvas hufvudsakligen af personer, hvilka idka skogsafverkning som yrke samt för detta ändamål inköpa skogar eller skogshemman, däremot i mindre grad af skogsägarne själfva. Som kon- kurrensen mellan dessa skogsköpare är rätt stor skulle man kunna anse att skogsägarne i allmänhet erhålla någorlunda god betalning för sin skog, men detta är dock långt ifrån förhållandet, hvarför säljarne hafva sig själfva att tacka, enär de vanligen sälja all skog utöfver ett visst tumtal å större eller mindre områden utan att förut låta uppmäta och taxera den skog, som de önska afyttra. Förutom att afverkningarne, såsom här ofvan framhållits, hafva allt för stor omfattning, bedrifvas de dessutom tyvärr ofta planlöst och oförståndigt, som nog mången gång skulle kunna förekommas och sty- anlitas, ifall anmälningsskyldighet angående tillämnad saluafverkning vore föreskrifven. Västervik i april 1912. A skogsvårdsstyrelsens vägnar: Gust. Boréll. ÅA. Fred. Kruuse. 88 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. Undertecknade, revisorer för granskning af skogsvårdsstyrelsens i Kalmar läns norra landstingsområde räkenskaper och förvaltning under år 1911, få, efter fullgörande af detta uppdrag, häröfver afgifva följande Revisionsberättelse. Inkomster. Behållning från 19190: NHEstaCR Ae KD ATK Fe gr fos «ens SYRA SN BAL SER AE 9,486: 42 > HOSA KASSALORVALLATEN, oc od see Re SEAN FREE 59:35 —90,545- 14 Statsbidrag för bestridande af styrelsens verksamhet... 2,500: — > >» skogsodlingens befrämjande ............... ITsj215— SKOPSVALUSATSTILELS ps AN SRER Ret AE SEE NE SEA SO NDS TTT3O00FLE5 EfushallningssallskapelstanSläpik...mco cc sspbose tt Ee 2,000: — -17,527: 15 Återburna syne- och undersökningskostnader ............ 212: 05 » Skogsodlingskostnader; 4 .osdssdnst översten 2: 70 304: 75 Hrsättningn. for sfroklän gin] sccsa.d Brr tl rr Lr ASKA 106: 50 Hörsaldar plantförfochpskOpSltöR (2-—- ts ss beses ss Lebe ATS AA 585: 25 Likvid för Pamla vklän PS tUS Asos oso ser dra fas fa AN 500: — Frttrars ärrende för lägenheten Karlsö so... eE 80: — ROT 1242 [EN ROT oas FREE ös BES RA Sr fre ESSIN SP a ERROR RENA mona dans 468: 36 Summa inkomster 29,011: 28 Utgifter. 4 IÄGIOTID SAR I ooee oreda ds sar Sr ob fer ELAK Mo ST ÄRAS sr ort SIE AE URNA HAGE SLYTFelSenS: LESOR 0 CINERAktATE TEE Tse sasson EE 1,433: — TJänstemännens /AsOPd:0-CN SE Oas Re ok RAR erea 3102: 54 4,537: 54 Skogsodling: kostnad för plantskolor ... oooco0ocoo. 2å0s 460: 70 INKÖP a IEO ETS en NE SO rg rn ble dear sele eh Ser 1,467: 09 kostnad för frö och plantor ........ ........ 58: 95 3 TOK AN SOLD Ps Sd das ag 418: 97 > >» sådd och plantering............ 4,218: 88 —6,624: 39 Dikning af förSsumpade,skopSmarker ses... os AE SANN 710: 65 Tidskrifter OCh, ANNRONSCE,, skesssuss ts sets SAS ss AE RSS AR SSK Z90:- Diverse omkostnader: för felefOll .. ...m co 194: 25 TEPATA MODIN Fasos bs ss ALE AR 225: 93 syner och skogsundersökningar 244: 08 anordnande af föredrag ......... 100: — UtSkyldens Se TN 31: 49 [6 UDEN är Jo RDR DA ALA ER 265: 05 —1,060: 80 Transport 21,003: 58 föga KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE. "Transport BETS 0 SU GET ORENa SD OCT EINE fas sf RSA NR be sj ldisra das Aon sje a Eje TaB) pj ENE TEN AS AUD Ens sd eh Sår SD GSE BE pA ARR K EKA JANE RR Behållning: Innestaende HOS. KassaförvaltarEl. ......o......simoeree sent 189: 92 » 193 AA KE EES KÄR or SARA silke a SM AAR nan de 7 OFTEI0S Summa kronor Vid 1911 års slut var ställningen: Tillgångar. [Fa SLS YO Sa DEN TLS dear d nod dr sb bps ENS ISS SS AT ESSIN Inneliggande skogsfrö: 67,1 kg. tallfrö 19,7 >» granfrö FA ONT SEK KVEnSE” MKJ sdenn seen 47: 40 Utestående fordringar för frö och skogsodling oinssssssssesssesssse svea HA St Sh eter: 4 Kan & Ste Ae AN se ae bea RN a 5,000: — lägenheten karlskO.ssn. sossar 45050 Skulder. Ej lyftade anslag till utdikningar Behållning Summa kronor 2 7807: 20,01T1: 1985 SRS FEGA : 50 Revisorerna, som tagit i betraktande styrelsens betydande och väl- skötta plantskola vid Västervik samt genomgått styrelsens protokoll, räkenskaper med verifikationer och öfriga handlingar och därvid fun- nit allt i god ordning, få på grund häraf tillstyrka full ansvarsfrihet för styrelse och räkenskapsförare för den tid revisionen ät IOII. Västervik den 11 juli 1912. G. Odencrants. Af Kungl. Maj:t förordnad revisor, Carl F. Edholm. afser Karl J. Bengtzon. Landstingets revisor. Hushållningssällskapets revisor. eller Skogsvårdsstyrelsens inom Kalmar läns södra lands- tingsområde berättelse för år 1911. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Enligt de uppgifter, som för närvarande stå att erhålla, torde area- len af de enskilda skogarna inom landstingsområdet uppgå till: JaSNErnSlA sctosssanynosacboterenasd near Kso2,004 hektat Öland 4,141 » Summa 306,745 hektar I fastlandsarealen ingå kärr, mossar och berg, hvarför af densamma endast omkring 227,000 hektar kunna anses för till skogsbörd duglig mark; hvad Öland beträffar, är hela den upptagna arealen skogspro- duktiv mark. Fastlandet: Inom Södra Möre härad börja de äldre och medelålders skogarna allt mer försvinna, men man kan ännu så länge säga, att de flesta af- verkningarna inom länsdelen bedrifvas inom detta härad samt utföras därjämte på ett i stort sedt sämre sätt, i det att i allmänhet försäljning sker till smärre dimensioner, så att efter afverkningen endast kvarstår skräp- och marskog. I Stranda härad börjar förhållandet, så småningom blifva likadant, allt eftersom de äldre skogarna nedhuggas; här råder därjämte det synnerligen betänkliga missförhållandet, att kustskogarna allt för hårdt uthbuggas utan tanke på den risk ett sådant förfarande kan medföra, utsatta som dessa skogar äro för hafsvindarnas utpinande inverkan. Skall skogarnas framtida bestånd i dessa kusttrakter kunna bevaras, torde det vara nödvändigt, att effektiva åtgärder inom en ej allt för lång tidrymd vidtagas, och detta bör väl ej vålla oöfverstigliga svårigheter, då dessa skogar hafva natur af skyddsskogar. Inom Norra Möre och Handbörds härader äro afverkningarna ännu ej fullt så riskabla, då här finnes större skogskapital samt huggningen, som dock visserligen i allmänhet föres på ett oförståndigt sätt, verkställes efter försäljning af träd från 9 a 10 tum i brösthöjd och däröfver, hvilket möjliggör, att den kvarstående skogen £anr hafva utsikt att fortväxa. I allmänhet förefinnes hos afverkare en viss sborksonke: att rekvi- rera biträde för verkställande af utsyningar m. m., då afverkaren i re- Lå KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. 91 gel på eget bevåg vill uttaga så mycket i skogen som möjligt, men det är att hoppas, att denna obenägenhet snart skall försvinna genom det trägna upplysningsarbete som bedrifves. Förr ha jordägarna i allmän- het iklädt sig ansvaret för återväxten, men numera börja de få ögonen öppna för lagens föreskrift, att det är afverkaren som är den odlings- skyldige, och detta är orsaken till att det nu synes blifvit svårare att få till stånd godvilliga öfverenskommelser om skogsodling, då afverkaren i allmänhet ställer sig obenägen att verkställa fordrade kulturåtgärder på en skogsmark, som icke tillhör honom. Skogsodling af gamla kalmarker synes komma att ökas för hvarje år, hvilket är glädjande, men beklagligt är, att den tid ej tyckes vara långt aflägsen, då styrelsens tillgängliga medel komma att minskas så afsevärdt, att det lägger hinder i vägen för en fortsatt utveckling af dess verksamhet. Arealen af skogsodlingar å marker, afverkade efter den I januari 1905, synes hålla sig ungefär lika. På Öland har skogarnas tillstånd och skötsel hittills varit tillfreds- ställande, men numera synes det som om en afverkningsfeber gripit om- kring sig därstädes, synnerligast inom det s. k. »Stora Rör-området» samt inom Böda socken på de enskilda tillhöriga små skiften, som an- gränsa och skjuta in i kronoparken, på grund hvaraf styrelsen för att rädda skogarna från undergång ansett sig nödgad ingå till Kungl. Maj:t med en underdånig framställning om önskvärdheten af att Gottlandslagen utsträckes att gälla äfven för Öland (bil. n:o 2). Frösättningen har under året varit dålig, och hvad särskildt gran- : kotten beträffar har den varit mycket angripen af maskar. På Öland har dock som vanligt rådt något bättre förhållande i detta afseende. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Såsom ordförande har under året fungerat öfversten och kommen- dören C. G. Hult. Ledamöter hafva varit, vald af landstinget, riks- dagsmanren m. m. P. O. Lundell samt af hushållningssällskapets förvalt- ningsutskott domänintendenten W. Liedholm. Suppleanter: vald af landstinget, landtbrukaren W. Nilsson i Åby samt vald af hushållningssällskapets förvaltningsutskott majoren m. m. F. Mannerskantz. Under året hafva hållits 6 styrelsesammanträden, samtliga i Kalmar, hvaraf ett i samband med inspektionsresa till Öland, hvars ändamål och resultat framgår af såsom bil. n:o 3 närslutna protokollsutdrag. Som länsjägmästare och sekreterare har under året varit anställd e. jägmästaren Uno Danielson, som haft de löpande expeditionsgö- 92 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. romålen om hand samt dessutom företagit de tjänsteresor, som varit nöd- vändiga, och hvilkas fördelning framgår af nedanstående tabell: Aantran | [SIS Er fel 5. Sh det ldlärel oe sh dl Fa — dagar | förrättnings- | g | ställen : SPA d | Besiktning, santa lverknin oan sä. rfadrcbleke rek ee sg SSE ense 27 453 | Kontroll vid skogsodlingar .............. 16 20 | > » rekognosceringar 7 9 | Råd och anvisning i skogsvård 12 3 | Skogsundervisning 14 3 | Diverse arbeten ........ SRA LESE GE 2 SÖ 19 25 | FVESCA AP AR Vodka del sele röolele bfe Rn ella äjeleeer 2 SE ok ke AND AR Tee 5 = | | 100 107 I länsjägmästarexpeditionen hafva under året diariiförts 461 inkom- mande och 270 utgående skrifvelser, dessutom hafva c:a 500 brefkort och smärre meddelanden afsändts. Såsom räkenskapsförare har fortfarande tjänstgjort registratorn i riksbankens afdelningskontor härstädes Gunnar Sahlberg. Till juridiskt ombud har under året antagits e. o. hofrättsnotarien Olof Swensson i Kalmar. Inom landstingsområdet äro anställda en I1:ste länsskogvaktare och fyra länsskogvaktare, hvilkas förrättningsdagar framgå af nedanstående sammanställning: FO FA TNA SNNM IAI e Sen Satan | Antal dagar | | Besiktning af alverknin pä |v.s.sdsskemesas sh se Re Snr see BAGAGE sorklnunt SS 159 Skogsodlingsarbeten s 139 Biträde vid skogens vård och afverkning 99 i Rekognosceringsarbeten med kartritning 367 Bilräde- Vid SYner enligt iSip2: 0 sem css dyra sekler lar SE Sj fee ol AR KN 12 HÖTVErSe SADE Digest ar se ORSA BR 0 BR TA RAR a ER RO ÄRR rg LA gta Sa 132 Summa | 908 För spridande af kunskap i skogsvård utöfver den, som under re- sorna lämnats af länsjägmästaren och länsskogvaktarna, har styrelsen under året utdelat 1,000 exemplar af Skogsvårdsföreningens folkskrifter. Dess- utom har styrelsen för utlämning till intresserade låtit anskaffa 250 exemplar af en enkel och kortfattad lärobok i skogshushållning, sam- mandragen från en större upplaga af f. d. jägmästaren A. F. Berselius. Länsjägmästaren har under året, enligt styrelsebeslut, vid Högalids landtmannaskola hållit 10 lektioner, omfattande både teoretisk och prak- tisk undervisning. hv KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE 93 Under hösten har anordnats en kurs för utbildning af 10 stycken skogsplantörer. Kursen omfattade 1 dags teoretisk undervisning på ex- peditionslokalen i Kalmar samt 3 dagars praktisk undervisning i olika slag af skogsplantering och sådd samt enklare fältmätning, stakning och uträkning af kulturfälts areal. Till marker, afverkade före 1905, har styrelsen fortfarande kostnads- fritt lämnat plantor och frö samt biträde af plantör, men till de efter ?/, 1905 afverkade markerna har endast lämnats biträde fritt, och hafva rekvirenterna själfva fått bekosta plantor och frö, dock anskaffade genom styrelsens försorg. Å till styrelsen på Öland upplåtna kulturfält har skogsodlingen un- der året påbörjats. Årets skogsodlingsarbeten pågingo under april och maj samt början af juni månader under kontroll af länsjägmästaren samt under ledning af länsskogvaktarna och 8 stycken plantörer, af hvilka de förra använde 139 och de senare 307 dagar. Sammandrag öfver utförd skogsodling. | I | I Åtgång af SR ee SEE ON Ene RA (4) I s I I I om >: FSA NG = SN KR - 2 = = S 3 z | O & =E Område äÄ => 3 y = | 3 = 3 OÖ: SM - SS ee = & | Ör GÖ: | va 98 - 4 I Nr kg. kg. SEE ENE Dam har [ FR Ed | Fastlandet 125 | 150127) 65146 | 2/—11 -82,845|| 286 | 64 30 | 40 | Oland 8r || 920] —I—] —!I—1I 363,4451] 29140] 381261 Summa | 206 | 159 47 | 65146 | 2 | —I || 546,290 || 316 |'04 | 68166 fen — I — 226: 93 384: 70 De utsatta plantorna utgöras af 440,000 tall-, 99,675 gran- och 6,215 diverse plantor. Planteringsdagar för skolbarn hafva på flera ställen varit anordnade under ledning af länskogvaktarna och plantörerna, hvarvid på en del ställen utdeladts Hollgrens skogsodlingskatekes. Styrelsen innehar tvenne plantskolor, 1 i Kalmar och 1 vid Häårs- torp, Smedby. Dessutom har styrelsen dispositionsrätt öfvor 6 fasta plantskolor på Öland vid Näsby, Borgby, Resmo, Gettlinge, Rälla tall och Löt. Ungefärliga planttillgången var vid årets slut: TENN ARS Za 94,000 NE 465,000 (GLAD fretrises ig » —-30,000 » 63,000 IDIVElSek uses 3,030 Summa. ”/o 124,000: -"/. 528,000 — 3050 94 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. Uti samtliga plantskolor har utsåtts 16,9 kg. tall- och 1,so0 kg. gran- frö samt 1,25 kg. diverse granfrö. Frötillgången var på våren ganska dålig beroende på ogynnsamma förhållanden i naturen, hvarför priset på tallfrö här i orten gick upp till 16 kr. och på granfrö till kr. 5:50 per kilogram. Dock synas dessa förhållanden blifva ännu sämre under år 1912. Skogsvårdsstyrelsen har under året kostnadsfritt lämnat råd och anvisningar m. m. till hvarje skogsägare genom länsjägmästaren och länsskogvaktarna under 3 dagar för hvarje slag af förrättning, dock ej mera än sammanlagdt 9 fria dagar pr år; men s. k. öfverdagar hafva i mån af tillgång kunnat erhållas mot en mycket ringa afgift pr dag. Det synes som om markägarnas intresse för skogarnas vård vore något i stigande inom länsdelen, då under året inkommit rekvisitioner på flera dagar för erhållande af råd och anvisning om skogsskötsel än föregående år. Länsjägmästaren och länsskogvaktarna hafva under året besiktigat 181 afverkningar, hvaraf en stor del hafva förts på ett lagstridigt sätt. Beträffande de flesta har dock godvillig öfverenskommelse om skogs- odlingsåtgärder kunnat träffas, men på 14 hemman och hemmansdelar har dock styrelsen sett sig nödsakad begära syn enligt $ 2:i skogslagen, nämligen: 1/28 mtl. Käxgöl i Oskars socken, ölen TRTRVieStta AN BISO RIE » 3/32 "Sr lrakni i Karlslunda > ö fr SG ; ER i Fagerhults » 2/8 » Stora Hycklinge i Döderhults — >» ”46r STöEFinshult i » » Mask osKEkerhult i » » SA » Siggehorfva i Mönsterås » hemman. Vållö Litt. I » D:o » BAS » » > D:o » ol Syn estilsr MENNG bike LR eat » » hemman. Rälla tall n:o 3 i Högsrums ; med en sammanlagd lagstridigt afverkad areal af 68,64 har, härifrån dock undantaget ”'/,, mtl. Flinshult, på hvilket hemman synerätten ej ansåg sig kunna föreskrifva någon tvångskultur. Under året har en rättegång anhängiggjorts mot Oskar Larssoni Långemåla angående lagstridig afverkning å 3/;. och '/6 mtl. Verlebo i Långemåla socken, hvilken rättegång dock ej ännu är slutförd. KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE 95 Det år 1910 anhängiggjorda målet mot N. Bondesson, Strömsnäs Bruk, angående skogsodlingsskyldighet på Ruda egendom i Högsby socken, har ännu ej afgjorts i Högsta Domstolen. Under året har genom styrelsens länsskogvaktare upprättats situa- tionskartor med beskrifningar och taxeringar öfver socknarna Ålem, Åby, Arby; Hagby och Voxtorp, omfattande 95 hemman och hemmansdelar med en sammanlagd areal af 36,691,57 hektar. 96 Inkomst- och utgiftsstat för år 1911. Behållning från 1910: In estaen Gem Fb Anke e.o. seck ELLE FÖTT AYO INVEOEAT TSL Rss rd es MERA SST FR a sas SAN 1,153: 36 33,164: 75 Frölager: 83,35 kg. tallfrö å 12 kr. 1,000: 20 65,03 » granfröå 4:50 292:63 1,202:383 Utestående fordringar för frö ..... 2,585: 82 —3,878: 65 37,043: 40 Inkomster år 1911: SEALS ANS LA Orre arsa ö sr ol FEN a oa Ser AES AE RE 2,500:— SKOR SVALUSA TIL CIA: oo fe ssk slet joke sg ade) SER FA SR SA 12,506: 80 1282) BO) GR AR me ASA NA åa AN AE SS EE 1,409: 06 Syneförrättningar enligt $ 2, laga åtgärder ............... 399: 09 DIV ETS ERAN R OS Lekar rr VARE FS ANA RAR Sa 29: 18 16,844: 13 Summa inkomster 53,887: 53 Utgifter under år 1911: AEG TOT Breg change ERS SR SRS RI LT JAGET ER UR Aer SERENA 11,584: 50 SKO gSUpPp LyStiD 2 Alesse ess As se SARS ej saft BEE NAS 663: 41 SKOPSO ULLA Eyged e oé SR SE RAR Bg SE. joe mA So Affe elen delen Sol ASS 7,087: 06 Biträde vid skogens vård och afverkning ............ ..... 359: 18 Öfrigaktforva. ning skostma len s4 sees 4,482: 14 AFSkaI fn per ALVIN CT Sas bre sr er a NAN 140: 68 24,316: 97 Behållning till år 1912: hak sgkgnNS BERNS soserdyssdotossbsssnd Base 26,080: 80 ID VED LATER ola a set ee SIGN SG Rss sr 1,689: 22 27,770: 02 Frölager: 19,30 kg. tallfröå 15 kr. 289: 50 26,08 » DÅ ARD SÄG 24,77 »granfrö » 4:50» 111: 47 0,0.0/0, tallplantoré os. 22550 TSOEAS Utestående fordringar för frÖ ..............--.- 156: 60 893: 03 > » 3 FESVD ETS gt Ne Sas SA SSE 907:.51 29,570: 56 Summa kronor 53,887: 54 Kalmar i skogsvårdsstyrelsens exp. den 9 mars 1912. Å skogsvårdsstyrelsens vägnar: Gust. Genberg. Uno Danielson. KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. 97 Bil. N:o 1. Förslag till inkomst= och utgiftsstat under år 1912 för Skogsvårds- styrelsen inom Kalmar läns södra landstingsområde. Tillgångar och beräknade inkomster. Behållning från 19. [Testa end evireb Anker se be ses SRA la dates ae Star ae ärad NS 25,700: 56 Fröbehållning enligt räkning: TO, Kg CALfRÖN So KT NR osa Soest nina 289: 50 260,08 >» » DD Tr nn a Rn ra 302000 24,77 > granfrö » » SNS OJ Bred SERENA TÄTA 713: 93 g0,000 2/4 tallplaäntor A 2:50. pf 1,000,.........; RN RN ok 22: 50 T:&O0: 43 IRA SDIC TA OST OVA ABOA dos a sd bn Std fo SEE Ren 2,500: — IBEralkn ade 4skopsyardsatpitlen ss se sonens genes sades 1450003— Räntor på deponerade eller på annat sätt i banker in- SA TLARENN & ELSE Mr SAN Gr & SAR nr DN SR år pl SSE a no ina SA T,2001— 117,100:— Utestående fordringar för frö och plantörsbi- SG EN Sr RA SR NRA NN RE og es Sådan sn 156: — Utestående fordringar för syner enligt $ 2... 907:51 —1,064: 11 Beräknade inkomster för förut inköpt frÖ sm .. ssmmmmmvv.. KO ORa 2 NOA TA Summa kronor 46,701: 10 Beräknade utgifter. Aflöningar till länsjägmästare och sekreterare, kassör, juridiskt ombud, länsskogvaktare och 2 ordinarie SKOgSPlan toret CISA ASK. sc, sas uu ge ce ce o Sn vt SN 10,070. — Traktaments- och reseersättning till styrelsen 1,000: — UPFORC: OM UL STEVISOTEINA Rss .ostorlögsasct serber Fokas 100: — IDEON d:0, till länsjägmmäSstaleD...........«.....«s.s.. 1,500: — D:o d:o till skogsvårdskommittéledamöterna = 100: — D:o d:o till länsskogvaktarna Diord:o till två plantörer............. D:o d:o till tio extra plantörer 7,000: —- Transport kronor 17,070: — Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1912. Bilaga 1. y | 98 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9II. Transport kronor 17,070:— PIATESKOLOI ss å sten LT 0 SI RA AN RES a je sf Ert ESR 300: — Biträde vid plantskolor, plant- och fröförsändning ...... 300: — Inköp af frö och plantor, jämte kulturkostnad ... ........ FSE a NS Hyra för ämbetslokal med eldning och städning......... 500: — Inköp af instrument och redskap samt undervisnings- TOALETTEN Arb AN em SAS d a 5 vettja stå sr gle TR bg DE se AE 200 Prenumerations-, annons- och tryckningskostnader ...... 500: — IDIVEKSE WEE (LEE NAR roa ect bea SR Ela lå pda ME EGR Ae SE SA 806: 10 —2,006: — IB ehanin ot IS ATATO TS öser a SAR AR AE EA RNE RS SA AR SE SER 22,025: — Summa kronor 46,701: 10 Kalmar i skogsvårdsstyrelsens expedition den 22 december 1911. C. G. Hult, Ordförande. PXxOKandell: W. Liedholm. BURNS 25 Till Konungen. På grund af för handen varande förhållanden ser sig skogsvårdsstyrel- sen inom Kalmar läns södra landstingsområde nödgad att till Eders Kungl. Maj:t göra följande underdåniga framställning hvad beträffar vården och sköt- seln af enskilde tillhöriga barrskogar på Öland. Styrelsen har under senare år fått erfarenhet af, att skogssköflingen fått insteg på denna ö, som i enskild ägo egentligen endast har fyra barrskogs- komplex att uppvisa, nämligen Rälla tall i Högsrums socken, Lindby och Störlinge i Gärdslösa socken samt Skedemosse 1 Köpings socken; vid först- nämnda ställe hafva redan tvänne lagstridiga afverkningar ägt rum, hvaraf den ena påkallat syn enligt $ 2 i 1903 års skogslag, men hvad den andra beträffar godvillig öfverenskommelse kunnat träffas. Skulle dessa afverkningar efterföljas af flere, hvarom styrelsen känner sig fullkomligt förvissad, är sty- relsen i stort sedt maktlös att träda hindrande emellan. Visserligen kan sty- relsen, när en eventuell afverkning påbörjas, påkalla syn enligt skogslagens ofvannämnda 2984 och därefter få till stånd ett afverkningsförbud, meddeladt af Konungens befallningshafvande i länet enligt $ 5 1 skogslagen, men jämlikt $ 6 i samma lag kan afverkaren ställa pant eller borgen för framtida åter- odlingsåtgärder och därefter obehindradt fortsätta afverkningen. mA a EA VESPA EEE 9 KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. 99 Då afverkningar inom detta landstingsområde, Öland inbegripet, trots skogsväårdsstyrelsens upplysningsarbete, fortfarande uttagas medelst dimensions- huggningar eller ock oerhördt stora kalhuggningar (men ej efter forstliga prin- ciper), hvarvid emellertid kvarlämnas alla sönderbrutna och undertryckta träd, som helt och hållet sakna växtkraft och hvilkas borttagande stöter på stora svårigheter från markägarnas sida, ser sig styrelsen ofta nödsakad att begära laga syn för att få marken i sådant skick, att kulturarbetenas utförande möjlig- göres. Detta förfarande, som för närvarande är det enda möjliga, drager emellertid ut på tiden 1 å 2 år,enär synen ofta har rättegång till följd; och hvad Öland beträffar har det sin stora betydelse däruti, att den ifrågavarande hyggestrakten, när slutligen ärendet blifvit afgjordt, alltid är så tätt beväxt med högt gräs, att kulturåtgärderna äro förenade med de största besvärligheter och kostnader och i vissa fall till och med omöjliga. Det synes emellertid hårdt för skogsvårdsstyrelsen, att Olands fåtaliga barrskogar i enskild ägo skola kunna sköflas utan att sådant effektivt kan förhindras genom gällande skogslag, så mycket mer som skogsvårdsstyrelsen under sin sjuåriga verksamhet lagt ned mycket arbete och stora kostnader på att å Ölands ofruktbara sandmarker uppdraga skogsbestånd. Redan nu har styrelsen genom öfverenskommelse fått åt sig på 20 år upplåtna 5 stycken af gammalt kala marker 1 3 hvar för sig sammanhängande områden, hvilka sty- relsen låter inhägna och kultivera, och vore det för styrelsen synnerligen hårdt, om de uppspirande skogarna efter fridlysningstidens utgång skulle blifva ut- satta för sköfling utan att varaktigt hinder därför kunde ställas. Med anledning af det sagda får skogsvårdsstyrelsen i underdånighet hem- ställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes i nåder taga under ompröfning, huru- vida icke Ölands i enskild ägo varande och blifvande barrskogar borde ställas under skogsvårdsstyrelsens uppsikt och kontroll på sådant sätt, att ingen salu- afverkning af något slag finge företagas utan efter förutgången pröfning och anvisning af skogsvärdsstyrelsen, eller med andra ord, att »Lag angående vård af enskildes skogar inom Gottlands län» utsträcktes att gälla äfven för Öland, så mycket mer som Öland till sin natur öfverensstämmer med Gottland men ej med fastlandet, samt att Öland i skogligt afseende är mycket sämre lottadt än Gottland. Kalmar 1 skogsvårdsstyrelsens expedition den 22 december 1911. Underdånigst: A Skogsvärdsstyrelsens vägnar: ENG IH Uno Damielson. 100 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9II. BuUsINS0G3: Utdrag af protokoll, hållet vid samman- träde i Kalmar den 11 augusti 1911 med Skogsvårdsstyrelsen inom Kalmar läns södra landstingsområde ; närvarande voro styrelsens ordinarie ledamöter och sekreteraren. Redogörelse för styrelsens resa till Öland. Den 9 augusti anträddes resan från Kalmar med båt till Mörbylånga af styrelsens ordförande, öfversten m. m. C. G. Hult och ledamoten domänin- tendenten W. Liedholm, hvaremot riksdagmannen m. m. P. O. Lundell hade förklarat sig förhindrad deltaga; styrelseledamöterna åtföljdes af länsjägmäs- taren. Denna dag besöktes Öfre Bredinge by i Kastlösa socken, hvarvid styrel- sen lyckades träffa öfverenskommelse med hemmansägarna i ofvannämnda by om upplåtande till skogskultur af lämplig mark ute på »alfvaret», omfattande en areal af omkring 62 tunnland, enligt de villkor, som upptagas i som bil. n:o 10 närslutna kontraktsformulär, hvilket öfverensstämmer med de aftal i samma riktning, som styrelsen under föregående år gjordt. På samma gång upprättades ett likalydande kontrakt med hemmansägarna i den angränsande Rösslösa by, hvilka därigenom uppläto till kultur ett fält på c:a 60 tunnland, hvilket låg i samma sträckning som och intill det före- gående. För att få fältet som ett afslutadt helt, öfverenskoms med hemmansägare i Nedre Bredinge, att dessa skulle upplåta ett fält på c:a 10 tunnland, hvil- ket låg intill fältet på Öfre Bredinge ägor och utgjorde komplexets afslutning mot söder; med dessa sistnämnda hemmansägare upprättades dock ej kontrakt utan skulle de erhålla behöfligt stängsel på samma gång som de öfriga. Den 10 fortsattes resan till Gårdby — Vid Lindby i Gärdslösa socken kunde efter en flera timmars lång väntan upp- görelse träffas med en del af bymännen om upplåtande af c:a 20 tunnland ljung- och gräsmark på samma villkor som på föregående ställen. fd AE SSE SIS RP KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSSOMRÅDE. IOI Den 11 fortsattes resan till Rälla tall i Högsrums socken, där godvillig öfverenskommelse angående återodling af lagstridigt afverkad mark på Rälla tall n:r 3 försökte träffas med hemmansägaren S. A. Svensson i Isgärde, hvil- ket emellertid misslyckades, hvarför syn enligt $ 2 i skogslagen skulle begäras på nämnda hemman. Vid besök i Lilla Hult kunde ej öfverenskommelse om upplåtande af kulturfält träffas med bymännen, dels emedan fältet genom en del öfver det- samma löpande vägar blefve för dyrt att inhägna. och dels därigenom att några delägare ej voro villiga upplåta sina därinom belägna tegar; emeller- tid öfverenskoms att bymännen skulle på vanligt sätt genom inlämnade re- kvisitioner låta kultivera hvar och en sina tegar; härtill skulle komma att åtgå c:a 100,000 plantor. En hemmansägare, Axel Lundin i Aledal, önskade skogs- odla ett fält på c:a 3 tunnland och inhägna detsamma på villkor, att han erhölle behöflig stängseltråd; stolpar skulle han själf bekosta. Med anledning häraf ansågs, att styrelsen kunde bevilja honom enkel tråd till ett stängsel 3 trådar högt, och skulle härtill komma att åtgå c:a 9oo meter tråd. Vid föredragning af samtliga på Öland företagna åtgärder blefvo dessa af styrelsen godkända. — — - -—- — Kalmar den 28 september 1911. Justeradt. Å Skogsvårdsstyrelsens vägnar: CIGG Halt Uno Danielson. 102 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I911. Undertecknade, förordnade att granska Skogsvårdsstyrelsens i Kalmar läns Södra landstingsområde redovisning för dess förvaltning under år 1911, få efter fullgjordt uppdrag afgifva följande Revisionsberättelse. Inkomster, Behållning från 1910. INNE Sta ended LUDANEER snöa 355 fr dess dn oa bar p ERA du sfärer ct see 32,011: 39 ITYVE TI EATLET EN PR Ne rt gr gef MAR Tr Aa E rr BR Sn är SARA LANGO 33,164: 75 ENÖLA SÖ Segrar Becel ara NG ER AA SES KI 1, 202: 83 Ultestaendemtotdrinoarsktör skör :.ss. st. ee. ser 2,585:82 3,878:65 (SLEM ot) Vai RS BEST RIS Re TEA SIAT AS pr a BR Sa fär bg TNA a ena ART 2,500:-— SKOPSVArdSafgiftet I. fa sees SIRSLL TRE FA RE SE Sr RE BA ERRIN NE 12,506: 80 ISA 1807 RN ARN RR nn a RR TR a ra a Rn en AISA TA SE Är AR AG SANS 1,409: 06 DIV erset In KÖ TNS TER. De aber rss sår DL NRP bl-LASI > LE. URLS SE AA NA 428: 27 Summa kronor 53,887: 53 Utgifter AHÖPID SAT Få csn soc eos I Töre rare Vs a kr JR EE 11,584: 50 SKO 2 SUP PLYSTID DS Ale 2 ogge SES NA Sa a ee SEA TRA RAR a SR NA 663: 41 SKOR SOC 2 yt s eder AN kEE NE SERIE Aa se ale BER FTSE ER SAS 7,087: 06 Biträde vid skogens Vård OCH AlVErknIn ER da 359: 18 (Öfriga Orvaltniurgskos na CleE sa. e ss ar 4,482: 14 AMSKrpafnin pda ID ven ARE os se Ad RR SAR ANNE SN 140: 68 24,316: 97 Behållning till 1912. ne sta en deviubankeha ssd. hiss stela cars Sek sr EROS 26,080: 80 TIDV CITE ATT CN rs ar se aa ei ära LR pr AT je SKALA SAN EA 1,689: 22 27,770: 02 BIOIAg er (0 GRE PLATE OL ss se ke sars ers SAS ANKARA 13043 Utestaende fordringar MORTON sees eg ss AE 156: 60 893: 03 » > NEESYD STA EDI SEIN 2 See FANER OTIS Summa kronor 53,987: 53 Skogsvårdsstyrelsens protokoller och redovisning med vid den senare fo- gade verifikationer hafva vi granskat, och då vi därvid icke funnit något att anmärka, få vi tillstyrka full ansvarsfrihet för 1911 års förvaltning. Kalmar den 31 maj 1912. R. A. Bergman. O. Trägårdh. Af Kungl. Maj:t förordnad revisor. Hushållningssällskapets ombud, G. A. Kindberg. Landstingets ombud. NA Sår Skogsvårdsstyrelsens inom Gotlands län berättelse för år 1911. Finanser. Skogsvårdsstyrelsens finanser under år 1911 framgå af följande utdrag ur skogsvårdsstyrelsens räkenskaper för sagda år: Debet. Ingående balans: Behållning, å bank innestående... ...... EA ÖMSE > kontant i kassan 3ATR 70 802: 87 HON EES ses sd Ao be NA Se AoA RAR BEE VORO sr Ge Inkomster : Anslag: Statens anslag till bestridande af kost- naderna för uppehållande af skogsvårds- SBYKLEISEN SMVELKS ARON bss Nk. ae ALSO: — Statens anslag för skogsodlingens be- KGA TI AT CC ENE e TJ ÄT sg GAN Re Ser IA TROR = Landstingets anslag för skogsodlingens Pela Anders SSE RASTER RTR re 145 OO: Noa — BKO SSVÄLCS GL OLE CT eta NA RAS a bd dec sees olers I FL KR IOTS al CARD ATOL Era es RS pls SSA saraaa dps a OS 329: 99 nde noter OC) viIrkeSersätthifig:........s.i ssu 20 SAD] Töre SNRA Se bre a UA at NR SIR SA MN jaa foot teras na 130: 52 12,040: 66 j Omföring: Aterburna, af skogsvårdsstyrelsen förskjutna synekost- TA CEC TA SS SAR RRENO SER SA dust öres seg 106: 14 Värdet af under året inköpta inventarier...... ..... ör 192: 70 298: 84 Summa Kronor 13,851: 02 relsen, skogsvårdskommittéerna samt tjänstemännens utsynings- och skogsvårdsarbeten 2,508: 104 Transport 53,708: 67 104 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER IQII. Transport 8,708: 67 SKOLE DIE CE EN a 6. sr FI ba SA ra ja NN NER SNR 214' 80 IINYentarier: OCD > VELKLY pe 02 ed oss RS. SA RS EE IO2: 70 ITiköps20rö, PlantormOGh KOKS ss se GYISE 5 Centralplantskolan Ste eat sara LME EA NSTeRe 689: 54 ransport vat" plantor, 4 for och redSkapiosm sot se 2705 IAlöningr atsallfällgadplantöret... css EE 196: 45 Fölkskolortasyplanföringar b,.s.nnsoobsistsö hr ENGEN 215: 40 IINKOP Tal DrLOSCEIYTEE KO CNC lt es Ae ARA EE I3ENOO ATT ONSCK ILLY CE) IS KrUSM A ten Ale bee UAE 744: 63 Telefonafgifter, telegram, skogsvårdskommittéernas POStPOrtömyE (Lv erS ej str akte grass fe RARE RE ES 140: 05 TIIVELSE NLU PUL ETEN: SE sera a Nere sla NDS LA an 23: 43 ILTAS: OM Omföring: Afskrifning å inventarier ... ......... ER NE rea 2 PARET MA RENEE REA D3: 05 Utgående balans :; Behållning till år 1912 ADA TINeStå CCS sekret sees ne 428: 41 KOMA, 1 KASSAN mods SAN Sr DA ok ek 778: 19 -1,206: 60 TD VCDETTLÖR OR mkr Zan sn ER EA RR felet! År a Tar SE a RAR 887: 70 2,094: 30 Summa Kronor 13,851: 02 Härförutom funnos hos skogsvårdsstyrelsen vid 1911 års utgång skogs- odlingsförbindelser, omfattande ett sammanlagdt belopp af c:a 14,070 kronor mot c:a 7,330 kronor vid föregående års slut. Skogsvårdsstyrelsen har vid sammanträde den 14 december 1911 fast- ställt följande Inkomst- och utgiftsstat för år 1912. Inkomster: Beräknad ubehallnm opdrant ar ORT. vc sd see se SEEN goo:— Anslag: af staten för uppehållande af skogsvårdsstyrelsens VÖTESANTA CL va de Ne är hysa NS gl ETS ER NG ÄL 1S FN 7,500: — af landstinget för skogsodlingens befrämjande ......... 1,500: — af staten för skogsodlingens befrämjande, förslagsvis —1,291: — 10,291: — Skogsvårdsafgifter, förslagsvis IBörsaljning af plantor alörslagSviS te ass Es EEE TER ran 250: — Räntor, förslagsvis 1 8505 (RS SR LARSEN AR VISAT ER 0 ROR Se äg SN SR RR a kn a aa 6,200: — vårdskommittéerna samt tjänstemännens utsynings- och skogs- Värdsarbeten).fOrslagSVIS:i, 5. sades sms eSATA EE SE RER 2,700: — Transport 8,900: — GOTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 105 Transport 3,900: — SPI OYUTE KAS OT TSNE SSA seder oda ARS RS Ro RE Ae AS rea 250: Inventarier Och Verktyg, fÖrSlägSVISÅ ..w.sc.. we sdetsrpenee inde be ven kro 300: — KRO STO LOT SLA SVT a nn RR ÅR so SN a ne see vä en 600: — WeEDIFA Plan tSsKOLlaN, ILÖFSLAR SVISEs tors vec esi sec son Are ks alnar Ses rr oe 650: — Kostnader för transport af plantor m. m., förslagsvis ............... 50: — MAtöning atetilltalligaplantörer, LOTSlagSVIS! 4... doses rdr 300: — Folkskolornas planteringar, förslagsvis 250: -— Inköp af broschyrer o. d., förslagsvis 50: — Bidrag till enskilda för markberedningsarbeten, förslagsvis ......... 200: — In Onser, tryck Oc skrifmaterial, LÖrSlagSvVIS::.s...ss. sed 600: Telefonafgifter, telegram, skogsvårdskommittéernas postporton, frak- LET NELOBSLAR SVISPe ret öbor bre ts SE ae AD Rs AS 2 Er SSA RR tål 250: — Diverse och oförutsedda utgifter 166: — Summa Kronor 12,566: — Af det under skogsvårdsstyrelsens vård stående anslaget till planteringar å Afvanäset har under året till planteringsstyrelsen utanordnats 560 kronor. Enligt af planteringsstyrelsen lämnad redogörelse hafva utgifterna under året uppgått till kronor 634: 80. Vid årets slut funnos kronor 1,500: 76 inne- stående å sparkasseräkning med A.-B. Gotlands Bank. De enskilda skogarnas inom länet tillstånd och skötsel. Till ordförande i skogsvårdsstyrelsen för tiden till och med den 31 Skogsvärds- december 1913 har Kungl. Maj:t förordnat förutvarande ordföranden, AGE landshöfdingen m. m. Karl Rydin. Till ledamöter i skogsvårdsstyrelsen = sättning. hafva likaledes valts de förutvarande, nämligen af landstinget för tiden intill den 1 augusti 1914 riksdagsmannen K. J. Larsson, Bondarfve i Fole, med landtbrukaren Axel Enderberg, Hulte i Endre, såsom supp- leant och af hushållningssällskapets förvaltningsutskott äfvenledes för tiden intill den 1 augusti 1914 landtbrukaren Karl Kahlström, L:a At- lings i Atlingbo, med landtbrukaren Joh. Lindvall, Kälder i Linde, så- som suppleant. På nådigt uppdrag har förste landtmätaren, öfverstelöjtnanten Carl Bolin under den tid, då styrelsens ordinarie ordförande på grund af vissa kommittéuppdrag varit förhindrad deltaga i styrelsens förhandlingar, fungerat såsom ordförande. Skogsvårdsstyrelsens ordinarie tjänstepersonal är oförändrad. Af de landskommuner, inom hvilka förut funnits skogsvårdskom- Skogsvårds- mittéer, hafva under senare delen af året, då de ditintills verkande skogs- FOurnnieSE Tä Samman- tråden. Tjänsteperso- nalens verk- samhet. Afverkning. 106 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 911. vårdskommittéernas uppdrag gått till ända, förrättats val af ledamöter för tiden intill den 1 juni 1914, hvarefter skogsvårdsstyrelsen inom hvarje kommitté för samma tid utsett en tredje ledamot. Sammanträden hafva af skogsvårdsstyrelsen hållits under 10 dagar, nämligen den 31 januari, 28 februari, 3 april, 15 maj, 17 juli. 14 och 15 september, 7 november samt 14 och 15 december. Instruktioner dels för länsjägmästarens dels för länsskogvaktares verksamhet hafva af styrelsen fastställts. Sagda instruktioner finnas in- förda i länskungörelserna under n:ris 100—101, ser. A år 1911. Tjänsteexpeditionen har hållits öppen för allmänheten under de flesta söckendagar, och har länsjägmästarens rådfrågningstid liksom före- gående år varit förlagd till lördagar kl. 10—3. Från expeditionen hafva afgått c:a 1,900 skrifvelser och resolutio- ner samt c:a 700 brefkort och andra försändelser. Länsjägmästaren har under år 1911 handlagt 128 förrättningar un- der 125 rese- och förrättningsdagar. Af förrättningarna hafva 100 afsett utsyning eller undersökning jämlikt 4 $ af skogslagen, 12 ledning och kontroll af skogsodlingar, 6 uppgörande af skogshushållnings-, diknings- planer o. d. samt 10 kontroll af afverkningar m. m. Länsskogvaktaren har under året haft 124 rese- och förrättnings- dagar, af hvilka 83 för biträde vid utsyning samt stämpling, 9 för be- vakning där sådan ej skett i sammanhang med annan förrättning, 19 för skogsodling, 11 för biträde vid uppgörande af skogshushållningspla- ner, dikning, gallring o. d. Under afverkningsåret 1910—1911 hafva företagits 115 utsynings- förrättningar, hvarvid 63,676 träd med en kubikmassa af c:a 25,000 kbm. utstämplats samt på annat sätt såsom genom utmärkande af fröträd, trakthyggen eller dylikt, till afverkning utsynats c:a 3,000 träd med en kubikmassa af c:a 830 kbm. Härförutom hafva verkställts 21 skogs- undersökningar på grund af ansökning om afverkning eller förfogande öfver virke. Länsjägmästaren har åtnjutit tjänstledighet under tiden 11 juni— 10 juli, under hvilken tid tjänsten uppehållits af distriktslandtmätaren, e. jägmästaren H. Nyman. Vid det i december månad hållna mötet mellan skogsvårdsstyrel- serna i riket har länsjägmästaren närvarit. Under afverkningsåret 1/61910 sen behandlats 1,203 ansökningar om skogsafverkning eller förfogande öfver virke. 3t/.1911 hafva af skogsvårdsstyrel- Skogsvårdsstyrelsen har i 136 fall föranstaltat om utsyning eller undersökning å marken, i 113 fall lämnat tillstånd till afverkning af GOTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 107 vid utsyning utmärkta träd, i 1,039 fall hufvudsakligen på skogsvårds- kommittéernas tillstyrkan bifallit ansökningarna utan särskilda bestäm- melser, i 23 fall utan föregående utsyning reglerat afverkningarna ge- nom särskilda föreskrifter, i 4 fall efter förutgången undersökning afslagit samt i 12 fall förklarat ansökningarna icke till någon åtgärd under året föranleda. 12 ansökningar hafva återkallats. I 11 fall har styrelsen jämlikt 1 $ af skogslagen ansett sig böra föreskrifva vissa åtgärder för återväxtens betryggande. I 9 fall, där ansökning af- sett förfogande öfver virke på grund af tillämnad uppodling af skogs- mark, har jämlikt styrelsens beslut af resp. sökande lämnats säkerhet, afseende områdets återställande i skogbärande skick, därest anmäldt odlingsföretag ej skulle komma till utförande. De af skogsvårdsstyrel- sen föreskrifna åtgärderna för återväxtens betryggande eller skogsmarks återställande i skogbärande skick afse en areal af c:a 140 hektar, be- tingande en kostnad af högst 8,000 kronor. Ansökningarnas fördelning på olika socknar framgår af följande. Största antalet i nedan nämnd ordning uppvisar Gothem och Eksta med resp. 46 och 45, Stenkyrka, Boge, Sanda och Hejde med 30— 39, Kräklingbo, Anga, Fårö, Garda, Hangvar, Levide och Norrlanda med 25—29 samt Vänge, Fröjel, Rone, Hall, Östergarn och Stånga med 20—24. Minsta antalet har — oafsedt det skoglösa Sundre — inkommit från Barlingbo, Eke, Gammalgarn, När, Träkumla och Vester- hejde med hvardera endast 1—3 ansökningar. Från Alskog har ingen och från Gammalgarn, som nämnts, endast I ansökning inkommit, be- roende på att de till nämnda eljest tämligen skogrika socknarna hörande ägor ligga under laga skifte. Vintern 1910—1911 var liksom föregående blid och snöfattig, hvar- igenom afverkningarna försvårades. För att utröna saluafverkningarnas omfattning har i den mån det låtit sig göra införskaffats uppgifter i be- rörda hänseende från skogsvårdskommittéerna. Det gifvetvis mycket ofullständiga och olikformade materialet har gifvit till resultat en unge- färlig saluafverkning af c:a 122,000 träd med en kubikmassa af c:a 48,000 kbm. och ett nettovärde af c:a 363,000 kronor. Af sagda be- lopp utgöres, som i annat sammanhang nämnts, det utstämplade eller eljest utsynade virket af c:a 64,000 träd med en kubikmassa af c:a 25,000 kbm. Trävaruexporten från länet utgjorde under år 1911 c:a 5,375 kbm. sågadt virke, hufvudsakligen plank, och 4,425 kbm. slipers eller samman- lagdt c:a 9,800 kbm. förädladt virke. De under året inkomna ansökningarna om förfogande öfver virke, upp- kommet vid afverkning för odling. omfatta en areal af c:a 175 hektar. Besvär. Olaga afverk- ningar, rätte- o gängar. Skogsodling, skogsundervis- ning, skogs- värdsarbeten. 108 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. För afverkningsärenden inkomna under afverkningsåret 1/s1911— 3t/.1912 redogöres i nästkommande års berättelse. Här må endast näm- nas, att i december månad 1911 lämnades 55 skogsägare tillstånd till bortlämnande af sammanlagdt c:a 600 julgranar. Då det liksom föregående år visat sig, att ett flertal afverknings- ansökningar inkommit efter ansökningstidens utgång, hvarigenom skogs- vårdsstyrelsens kostnader för utsyning skulle fördyras, har styrelsen an- sett sig böra tillämpa den principen, att ansökning, som inkommit icke mindre efter ansökningstidens utgång än äfven efter utsyningsförrätt- ningarnas afslutande inom orten, handlägges allenast om sökanden be- strider de med utsyningsförrättning förenade resekostnaderna och tjän- stemännens tid det tillåter. Besvär öfver skogsvårdsstyrelsens beslut i afverkningsärenden hafva ej förekommit. Tre mål rörande olaga skogsafverkning hafva af länsjägmästaren i egenskap af åklagare anhängiggjorts och afslutats. I de vid årets bör- jan, det ena i Gotlands södra häradsrätt, det andra i Svea hofrätt hvi- lande målen hafva utslag afkunnats, men hafva öfver båda utslagen dels af åklagaren dels af svaranden anförts besvär vid vederbörande högre domstol. Skogsvårdsstyrelsen har tillhandahållit för skogsodling afsedda plan- tor och frö af våra vanliga skogsträd samt skogsodlingsredskap afgifts- fritt, hvarjämte likaledes afgiftsfritt lämnats sakkunnigt biträde af skogs- vårdsstyrelsens plantörer utan annan kostnad för rekvirenten än till- handahbållande af kost och logis åt plantören. De under skogsvårdsstyrelsens ledning eller öfverinseende utförda skogsodlingarnas inom länet omfattning under år 1911 fördelar sig så- lunda: å enskildes hemman utplanterades sammanlagdt 231,6653 plantor, hvaraf 145,050 tall, 351,550 gran, 14,600 silfvergran, 18,850 lärk, 6753 björk, 100 bok och 840 diverse löfträd. Skogssådden omfattar allenast 6 kg. tall- och granfrö. Den skogsodlade arealen å enskildes hemman inom länet utgör c:a 41 hektar, hvaraf c:a 35 hektar genom plantering. Å flygsandsområdet på Afvanäset hafva enligt planteringsstyrelsens berättelse bland annat utförts följande planteringar af marhalm (sandrör, Ammobphila arenaria): JANET UMNEN DENA ago n ss ce 24,5004 Styra tes hektar » Norra Sandheden ...... 1.0; 500. 9T OR RED » Södra Sandheden ..... 16,500 » Pb 1,70 Då Summa 531,500 st. å 3,42 hektar GOTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 109 Plantering af tallplantor har ägt rum å Ullahau med 5,000 plantor å 0o,so hektar. En del sandbankar, likaledes å Ullahau, hafva besåtts med marhalmsfrö. I plantskola har utsåtts 1 kg. tallfrö och omskolats 20,000 tallplantor, hvarjämte för årets anslag verkställts jordförbättring, dikesrensning m. m. Från centralplantskolan utanför Visby hafva utlämnats följande plantor: oomskolade : tall 167,550, hvaraf 46,000 ettårig och 121,550 tvåårig gran 47,850, tvåårig lärk 20,600, ettårig bergtall 1,000, tvåårig omskolade : gran 2,860, silfvergran = 14,200, lärk OG björk 1,600, diverse 25025, Summa 259,300, plantor hvaraf 237,000 oomskolade och 22,300 omskolade. Plantförrådet utgjorde vid årets slut c:a 375,000 plantor, hvarat 56,200 omskolade. Omskolningarna i centralplantskolan omfattade 3,000 tall, 2,800 gran, 6,600 silfvergran, 25,000 lärk, 1,800 bok och 2,000 andra trädslag. Till enskilda rekvirenter och folkskolorna hafva utlämnats c:a 8 kg. tallfrö och 8 kg. granfrö. I centralplantskolan har utsåtts 11 kg. tall- frö, 12 kg. granfrö samt smärre mängder af Pinus montana, Pinus stro- bus, Picea alba, Picea sitchensis samt diverse inhemska löfträd. Vid årets slut funnos i behållning 8 kg. tallfrö, 10 kg. granfrö och 4 kg. bergtallfrö. Undervisning i skogsodling har liksom föregående år ägt rum vid ett 30-tal folkskolor under af skolråden anslagna planteringsdagar. Un- dervisningen har omfattat 42 dagar, under hvilka närvarit 1,044 skol- barn. Under dessa planteringsdagar hafva utsåtts 8 kg. frö i plant- skola, 3,5 kg. frö i skogsmark samt utplanterats 89,24c plantor, hvari- genom en areal af c:a 19,; hektar skogsodlats. Vid följande 11 skolor hafva af vederbörande lärare smärre plant- skolor för skogsplantor underhållits, nämligen inom Eskelhem, Fole, Fårö östra, Hamra, Hejde, Kräklingbo, Källunge, Skoga, Sundre, Vam- lingbo och Öja. I 10 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. Extra plantörer hafva varit anställda under sammanlagdt 30 plan- teringsdagar under vårmånaderna. Det gångna året har varit ytterst nederbördsfattigt och sålunda mer än vanligt ogynnsamt för skogskulturer, hvilket bäst belyses af föl- jande tabell öfver nederbörden å olika delar af Gotland under måna- derna mars—augusti I911:' Nederbörd i millimeter Station så A a a SAT TR var TT I mars april maj | juni | juli aug. Summa I | | [EE STO Rye orre | mösg "| 2153) 300 NM 22 |! STB do RR ROS NASBYGT SR br vänd åa 23501NI 03 Gr 37: 2075 | 23491 5035 157:7 ROMA ess 19,9 3750 ,6 2 30 2030 KE AZ 155,6 | Buttle . 31,0 | 38,0 (GT RER 4031 ENSO | Hoburgs fyran! 235 RN CE YE | AHSAN VG 102,3 i Medeltal | 19,1 29,1 5,3 TÖS | 27,2 45,7 Normal 28,3 25,0 | 24,9 33L5 | 49,3 58,1 Som af tabellen synes, voro särskildt maj och juni månader — de för skogsplantorna mest kritiska -— ovanligt torra. Härtill kom den osedvanligt starka hettan och solskenet i augusti. Gifvetvis blefvo så- väl årets som föregående års planteringar i mer eller mindre grad li- dande häraf. Att resultatet dock icke blef sämre än att c:a 60 24 af de utsatta plantorna synas hafva hållit sig friska, torde bland annat bero på den rikliga nederbörden hösten 1910 med åtföljande stora markfuk- tighet. Då priserna å skogsfrö senaste åren varit synnerligen höga, för tall ända till 22 kr. per kilo, har skogsvårdsstyrelsen sökt verka för kott- insamling inom länet, men den ringa tillgången, särskildt å tallkott har omöjliggjort fröklängning i större skala. Det obetydliga kottparti, som oaktadt åsatt pris kr. 4,50 per hektoliter kunnat anskaffas, har utklängts i sollafvar. För spridande af kunskap i skogsskötsel hafva bland annat en del af Skogsvårdsföreningens folkskrifter, nämligen n:o 13 G. Schottes »Skogs- plantering» och n:o 8 samma författares »>Skogsfrö och dess insamling», vidare Lovéns »Hufvuddragen af våra barrskogars lif, skötsel och vård» samt en af länets hushållningssällskap utgifven »Handbok i skogssköt- sel, särskildt afsedd för folkskolorna på Gotland», utdelats till intres- serade personer. Afdikningar af vattensjuk skogsmark hafva planerats vid Björnungs i Lokrume (C. Gardell och O. Olofsson) och Petarfve i Sanda (E. Norrby), 1 Enligt Månadsöfversikt af väderleken i Sverige, årgång 1911. Fr RT €- GOTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 201 hvarjämte ett par ansökningar om biträde för enahanda ändamål ännu ej å marken handlagts. Biträde för gallring af ungskog har lämnats en del hemmansägare. Skogshushållningsplaner hafva på därom gjord ansökning upprättats för en del hemman, nämligen Veskinds i Veskinde (H. Wöhler), Grausne i Lokrume (G. Bodin) och Smiss i Linde (A. Pettersson), hvarjämte en del ansökningar om biträde för samma ändamål föreligga. De skogsvårdsarbeten af annan art än afverkning, som hitintills ut- förts å enskildes skogar på Gotland, äro som synes af ringa omfattning och måste betraktas endast såsom de första stegen på en riktig, men svårarbetad och föga känd väg. Endast om direkta bidrag till viss: del af arbetskostnaden för sådana arbeten som skogsdikning och dylikt be- viljas, kan ett kraftigare uppsving å detta område förväntas och grun- den läggas till en framtida ökad skogsproduktion. Visby den 15 april 1912. Å skogsvårdsstyrelsens vägnar: Carl Bolin. Ragnar Melin. RA SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 911. Revisionsberättelse. Undertecknade, af Kungl. Maj:t och Gotlands läns landsting och hushållningssällskap utsedda att granska skogsvårdsstyrelsens inom Got- lands län redovisning för dess förvaltning under år 1911, få efter full- gjordt uppdrag afgifva följande berättelse: Beträffande skogsvårdsstyrelsens ställning vid revisionsårets början och slut samt dess inkomster och utgifter under samma år få vi hän- visa till de i skogsvårdsstyrelsens årsberättelse härom meddelade siffer- uppgifter, hvilka af revisorerna vitsordas öfverensstämma med räken- skaperna. Styrelsens böcker och räkenskaper hafva befunnits förda med ord- ning och noggrannhet samt med fullständiga verifikationer försedda. Samtliga skogsodlingsförbindelser med tillhörande hypotek, hvilka äro förvarade i Länsstyrelsens kassahvalf, hafva af revisorerna granskats och befunnits utan anmärkning. Styrelsens protokoll hafva blifvit lästa och granskade. Inventarierna äro behörigen brandförsäkrade. Då revisionen ej gifvit anledning till någon anmärkning och för- valtningen utmärkt sig för omsorg och nit, få vi tillstyrka, att ansvars- frihet meddelas skogsvårdsstyrelsen inom Gotlands län för dess förvalt- ning under år 1911. Visby den 1535 maj 1912. Axel Ekman. Statens revisor. Herman Nyman. H. Woöhler. Landstingets revisor. Hushållningssällskapets revisor. Skogsvårdsstyrelsens i Blekinge läns landstings- område berättelse för år 1911. Jämlikt $ 11 i Kungl. Maj:ts nådiga förordning ang. skogsvårds- styrelser den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen i Blekinge läns lands- tingsområde härmed afgifva berättelse för år 1911. Styrelsen har under år 1911 haft följande sammansättning: Ordförande: godsägaren friherre G. Wrede, Djupadal. Ledamot för, hushållningssällskapet: godsägaren S. Hellerström, Marielund, med landstings- man K. M. Nilsson, Björkeryd, som suppleant. » » landstinget: godsägaren grefve H. Wachtmeister, Västeråkra, med riksdagsman J. Jönsson, Boa, som suppleant. Länsjägmästare och sekreterare: F. af Petersens, Ronneby. Länsskogvaktare: för Medelsta och Östra härader: N. Nilsson, Jemjöslätt. för Bräkne och Listers härader: E. A. Hansson, Asarum. Styrelsen har under året sammanträdt tvenne gånger. Till 51 rekvirenter har skogsvårdsstyrelsen under året utdelat 548,000 st. plantor motsvarande 91 har skogsodlad mark. Något frö har styrelsen ej kunnat utlämna, enär det visat sig dels synnerligen svårt att anskaffa, dels ställt sig så dyrt, att det ansetts oekonomiskt att utså direkt i marken. Den skogsodling, som verkställes af rekvirenterna, är i allmänhet, med undantag för några få gårdar, där verkligt intresse förefinnes, af mindre värde, dels af det skäl, att skogsodlingarna endast undantagsvis erhålla betesfred, dels därför att de sällan hjälpkultiveras, hvilket just på grund af betningen nästan alltid erfordras. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1912. Bilaga 1 S Skogsvards- styrelsens samman- sättning, Samman- träden. Skogsodling. Åfverkningar, 114 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 9TI1. Däremot torde de skogsodlingar, som af skogsvårdsstyrelsen efter med jordägarna uppgjorda kontrakt för ett visst lågt pris, 10—20 kronor pr har verkställas, lämna godt resultat. På många ställen blifva dessa skogsodlingar ganska dyra för skogsvårdsstyrelsen, men då de å andra sidan utföras med tanke på, att de i framtiden skola kunna tjäna som mönster och mana till efterföljd, torde styrelsens kostnader i detta fall vara väl befogade. Emellertid finnas ej gamla kalmarker till stor areal i länet, och de flesta, som ej redan äro skogsodlade, användas till betesmark. Skogs- vårdsstyrelsens verksamhet i detta fall har 1911 varit mindre än före- gående år. Under året har skogsvårdsstyrelsen nyodlat c:a 87 har och hjälpkultiverat c:a 100 har. Styrelsen innehar vid 1911 års slut 136 dylika kontrakt om tillsammans 877,79 har. Då de redan utförda skogs- odlingarna, som i mån af behof snarast möjligt hjälpkultiveras, hunnit växa upp och blifva mera i ögonen fallande, torde med all sannolikhet skogsodlingsintresset komma att ökas. Våren och sommaren 1911 hafva varit synnerligen ogynnsamma för skogarna. Från midten af mars månad rådde mild väderlek, som i bör- jan af april efterföljdes af stark frost, som mycket fördröjde skogs- odlingen. Plantorna i skolorna ledo äfven mycket af den omväxlande temperaturen under vinter och vår, då marken hela tiden var bar; här- till kom så den långa sommartorkan med hög värme, afbruten af skarpa nattfroster. Samtliga ofvannämnda omständigheter hafva menligt inver- kat på skogsodlingarna. Ej endast de, som under året utförts, utan 3—4-åriga kulturer hafva lidit betydligt. I plantskolorna har hvarken sådd eller omskolning lyckats så väl som vanligt. Vintern 1911 lofvade ett godt granfröår för 1912. Trots torka och froster under sommaren har äfven mycket kott erhållits, men fröet är af dålig beskaffenhet. Endast smärre skogseldstillbud hafva uppstått utmed järnvägarna och hafva de städse på grund af under torkan ökad vaksamhet hos järnvägspersonalen i tid blifvit hämmade. I Eringsboda socken afbrändes cirka 100 har, men lyckades elden begränsas med tillhjälp af militär från Karlskrona. Anledningen var här oförsiktighet vid svedjning af hank. Under år 1911 hafva endast några få anmärkningar om sådana af verkningar, där återväxten ansågs uppenbarligen äfventyrad, inkommit. Det förefaller som om respekten för gällande skogslag skulle betydligt ökats, och beror detta möjligen till en viss grad på resultatet af de syneförrättningar, 18 st., som på styrelsens föranstaltande under år 1910 afhöllos. BLEKINGE LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 115 I samtliga fall ansågo synemännen att återväxten uppenbarligen äfventyrades, men i ett fall hade afverkaren, sedan syn hos K. bfhde begärts, inköpt afverkningstrakten till eget hem och behöfde marken dels till bete, dels till åker, hvarför styrelsen ej i detta fall vidtagit någon vidare åtgärd. I 8 fall erhölls skogsodlingsförbindelse utan vidare laga åtgärder. I 3 fall erhölls förbindelse först efter stämning. I 3 fall fälldes afverkaren i vederbörande häradsrätt. I i fall fälldes afverkaren i vederbörande häradsrätt och hofrätt. I 2 fall frikändes afverkaren vid vederbörande häradsrätt men fälldes i hofrätten. Det ena af dessa mål är f. n. under högsta domstolens pröfning. Länsjägmästaren har under året haft 51 rese- och förrättningsdagar. De bägge länsskogvaktarna hafva haft 177 och 200 rese- och förrätt- ningsdagar. Länsjägmästaren har under året vid länets landtmannaskola hållit 20 st. föreläsningar i skogsskötsel. I likhet med föregående år har sty- relsen utdelat »Skogsvårdsföreningens folkskrifter» samt Lovéns »Hufvud- dragen af våra barrskogars lif, skötsel och vård». Dessutom har såväl länsjägmästaren som länsskogvaktarna under sina tjänsteresor meddelat råd och upplysning angående skogens skötsel och vård. De enskilda skogarna inom länet omfatta en areal af 201,134 har, hvaraf 111,979 har anses till skogsbörd dugliga. Länet har, med sin i stort sedt friska, goda skogsjord, som har producerat och med bättre skogsskötsel ännu skulle kunna producera värdefullt virke, stora betingelser för att kunna blifva i förhållande till sin areal rikt skogsproducerande. Dess belägenhet utmed Östersjön, med 4 exporthamnar, med en järnväg som går utmed kusten och sex järnvägar, som skära det c:a 8 mil långa och 3—4 mil breda landskapet, med vattendrag, som delvis äro och delvis skulle kunna göras flottbara, allt tyder ju härpå. Att så ej är förhållandet torde till stor del bero därpå, att ytterst få större skogskomplex finnas, där ju ordnad skogsskötsel är lättare att bedrifva. Ett annat skäl, och det är gifvetvis det mest vägande, är, att blekingebon i allmänhet ej lärt sig inse, att skog och betesmark äro två vidt skilda saker, som ej låta förena sig, om godt utbyte af endera sla- get åsyftas. Ansloges den del af utmarken till betesmark, som på grund af läge och jordmån lämpade sig därtill samt röjdes och sköttes som Länsjägmästa- rens och läns- skogvaktarnas verksamhet. Atgärder för ' spridande af kunskap om skogarnas skötsel, Kort fram- ställning om de enskilda skogarna i länet. 116 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 911. sådan, och den öfriga delen fredades för betning, rensades, gallrades och för öfrigt behandlades uteslutande med tanke på skogsproduktion, så skulle resultatet blifva ojämförligt mycket bättre för såväl skogs- som kreatursskötseln. De goda afsättningsförhållandena och efterfrågan på smådimensioner, hvari just möjligheten ligger till ett rationellt skogsbruk, utgöra en stark frestelse till afverkning af skog, som står i sin bästa tillväxt. Och att frestelsen blifver de flesta öfvermäktig, framgår af det sorgliga faktum, att mogen, fullt utvuxen skog blifvit allt mera sällsynt. Att öfverafverkning i förhållande till det nu befintliga låga skogs- kapitalet äger rum, torde ligga i öppen dag, men lika påtagligt är, att skogarna i Blekinge med ändamålsenlig skötsel skulle kunna producera större och äfvenledes värdefullare virkesmassa än som nu afverkas. Att länet måtte komma därhän är för skogsvännerna i allmänhet och skogs- vårdsstyrelsen i synnerhet ett önskemål, som emellertid icke med nuva- rande lagbestämmelser är så lätt att uppnå. Ronneby i februari 1912. IK: OM; Kruse: F. af Petersens. Sammandrag öfver Blekinge läns skogsvårdsstyrelses räkenskaper för år 1911. Hill gängar, den. Ian UAE DO DA SA 6 S bors RR SE SERA Ir 5,168: 36 Däraf inventarier 3,132: 51 kontanter 2,035: 85 Inkomster: ATISLAD: oc MID JIE SRS BARS PR ABSEa RR BLAIR KEN 15,103: 82 BÖrsälda4SkopsetektenrAy. scte es 14 sg SES ER br 184: 50 Börskottera de =S ya eko Sin d CCS: ss so c.s ee ESA TE EE H2IE25 I hak ak Tr) ok lö och 0 KUR ARNE SNS RARE 2 SR SAR Ne er RS sr FR 68: 49 15,499: 06 Summa kronor 20,667: 42 ETT VE TS BLEKINGE LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 117 Utgifter; TÄTT ET R AEA DOO (a Ve ANA RS jar BER TE ER SAT FRAN ner ARTO EE FET STO TA GIS vr ARR Rd go SE FR SER rd kort 400: — NES ECTS AKUT 2 AE AR BES SA hl oe sken RAG RAA ser ver 3,440: 76 HRF TS KÖLO IR SN ra dä oklara et vaden Ne ln Tr Er SE Se sr Asea > 3254: SEO SOClINE mys nep lens fena FET REST SR NA TS RANE SR On 2,102: 17 [NED en SSG (YT, teLelODNE LES) bese des areas teesa 153045 03 TS SLE För på grund af kontrakt verkställda skogsodlingar har styrelsen, söm af skogsodlingsmotbok fram- går, i den mån skogsodlingarna blifva färdiga en fördran,.a, KLONOB msec 3. Syageg kr NA 8,033: 82 TRA ENI Nr ha TE NS Sr ÅR re RS RR a rr ER rk RS RE fog SAN RA 4,350-DA Summa kronor 20,667: 42 Tillgångarna äro sålunda placerade: BEE STAL ES TNN NR R ana6 a R oRA TA ar maa öae Sa Shia os 320221 [NRA EEE IRS TA SSM OT OJO EO ar as RE dr oh Ste da Sa ok os | 052 SEALS SSE SP ATKASSAN bre enes rd bak sins ie NISSE SKO ET BRT SN KASS UT Nn RENA RR SN stu seeks be Sn Veera OHSAS 0:TS Summa kronor 4,856: 15 För skogsvårdsstyrelsen i Blekinge läns landstingsområde: L. M. Kruse. F. af Petersens. Undertecknade, utsedda att revidera skogsvårdsstyrelsens inom Ble- kinge läns landstingsområde räkenskaper och förvaltning för år 1911 afgifva följande Revisionsberättelse. Enligt i styrelsens berättelse intagen tablå utgör: Behållning vid årets början: , få 118 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I. Inkomster: DFALSATSLA PV mr er 2 Se Se hr NNE SI ESA a RE ET LE SS RE T,442: — OKOPSVATGSATPATLET mc 0 ENTER SERA SEEE Eg äg PE NR NORR NAS 3,351: 82 Anslag: af hushallningssällSkapet .....s...oc..ocdbo.s 2,400: — TÄT ÄSTIING fs vag Lefkos SAGE Äg ÅROR SEA GAN 2000 Försälda skogseffekter.......... sek eh 6 RAF TANENS FIRE EN LÄ RAD 184: 50 Hörskotterade synekostnadet. —=.,.s.s.s0. ms AA NER AA - RNE O TA SoS RA RA open orda ANA ASE AR RN RAR 68: 49 15,499: 06 Summa kronor 20,667: 42 Utgifter: ONEeF, Fartvodent OCK Penstonen pss beses sne 5,100: — IRESCETSÄLUNIN SAT 4 aa de gt RER ES SAS LI SS 3,440: 76 BL ÄT SKOLOR sleten kkr 2 oe SE dr ERAN Er ER ot Me ÄVEN 52 LANT SKOÖgPSOCIIN P3 5086) SN oe ec EE Eg Ren 5 ARS RANN ZY] BIXPenSery (hyca, StIelelOn Ein SE. AASE SSA 1,314: 13 15,811: 27 Behållning: | 20 (STENEN (VS PAA SEEN sg NA Aa SARAS SRA FÅ före Re 3,262: 21 Tsbank; 0NCSstaeh de: 63s so ss oe re sh RE ta AA 966: 59 KOD fan bo KASSAN ova rask ess SS SAN ANN AA LEG 627: 35. 4,856: 15 Summa kronor 20,667: 42 Räkenskaperna, siffergranskade af öfverlärare Persson utan anmärk- ning, hafva befunnits ordentligt förda och behörigen verificerade. Det vid sista revisionen omnämnda beloppet 6 kronor 30 öre synes icke ännu hafva krediterats kassan, hvadan sådant bör göras i detta års rä- kenskaper. Styrelsens protokoll hafva äfven befunnits i god ordning. Enligt protokollet för den 29 april hafva styrelsens ordinarie ledamöter beslutat att till skogsvårdsstyrelsens fria förfogande till skogsskötselns fromma öfverlämna sin fordran för reseersättningar, utgörande 760 kronor 9 öre. Kassan äär till i dag uppräknad och riktig befunnen. Då förvaltningen i sin helhet är omsorgsfullt handhafd, få vi till- styrka ansvarsfrihet för år 1911. Ronneby den 25 maj 1912. F. H. H. Nordin. Af Kungl. Maj:t utsedd revisor. C. G. Håkansson. Ernst Abrahamsson. Utsedd af kungl. hushållnings- Utsedd af landstinget sällskapet. SE Skogsvårdsstyrelsens i Kristianstads län berättelse för år 1911. Styrelsen har under året haft följande sammansättning: Skogsvärdssty- Ordförande: Godsägare Grefve Raoul Hamilton, Ovesholm. manar Ledamöter: Ryttmästare W. von Geijer, Wegeholm och friherre R. Barnekow, Sörbytorp. Suppleanter: Riksdagsman Troed Troedson i Bjärnum och friherre A. de Geer, Hanaskog. Sekreterare: Rådman B. Borgström, Kristianstad. Länsjägmästare: e, jägmästare F. af Petersens, Ronneby. I styrelsens tjänst hafva varit anställda följande länsskogvaktare: E. S. Wallin, Hagstad, Perstorp, för N. och S. Åsbo samt Bjäre hära- der, W. Th. Gustafsson, Wessmantorp, Häglinge, för Ö. och V. Göinge härader, N. G. Hammarlund, Gärds Köpinge, för Villands, Gärds, Albo, Jerrestads och Ingelstads härader samt S. L. Ryberg, Grefvie, plantör och anställd som bevakare å den s. k. Grefvie allmänning. Styrelsen har under året sammanträdt tvenne gånger. Ryttmästare Samman- W. von Geijer har dessutom tillsammans med länsjägmästaren företagit Freda en 2 dagars inspektionsresa och därunder besett styrelsens plantskolor samt en del afverkningar och skogsodlingar i Bjäre härad samt N. och S. Åsbo härader. I och för skogsodling af gamla kalmarker har styrelsen i mån af Skogsodling. tillgång kostnadsfritt utdelat 15,000 st. plantor pr rekvirent och år. Plantörsbiträde har kostnadsfritt lämnats mot att rekvirent lämnat fritt vivre. Dessa förmåner hafva åtnjutits endast under förutsättning att marken skyddats för betning. Något frö har styrelsen ej kunnat utlämna, enär styrelsen ej på långt när erhållit sitt eget behof till plantskolorna fylldt. 120 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I OTI. Under 1911 har följande skogsodlingsmaterial utdelats. | 2/ 2 Alm tra bop lav ord la 25 = Summa |2 gå El H ära d Sila Sm ee (22 5) ä Å Min plantor |— 25] 3 Tall Gran Bergtall | Björk ERS I I RA I I I Bjäre? [18 FA: MM 52 --65,500 | 148,500 — 14,000 227,000 FSE SMVÄSDO bor SA | 5 8,000 | 100,000 — 3,000 111,000 | o | 5 | | |[ENSEASBORSSErSeN SooANGs 135 | 98,000 378,000 — 20,000 496,000 | — | | | MEN SOM RET ske sa 211! 67,000 | 824,000 — — 891,000 — | I I I ÖL GOIDPLE TEE as og 62 79,000 | —495,000 — — 574,000 = I NA EBo ke ig änod dosa | 34 | 166,000 65,000 | 28,000 — 259,0008 0 = IGT SE RN 30) 44,000 | 98,000 — — 142,000 EN | AED O Menade ads seedar 221 26,000 88,000 5,000 — 119,000 — | | JELEES CA SKE ök sedel RIS 47,000 42,000 — — 89,000 — | Ingelstads. sssissssne 60 | 188,000 148,000 | 60,000 | = --396,000 = | | Summaj| 626 | 787,500 | 2,386,500 93,000 | 37,000 | 3,394,000 | 472 Arealuppgifterna äro beräknade efter 7,000 st. plantor pr har. Å de till styrelsen för skogsodling öfverlåtna markerna äro 50,5 har skogs- odlade. Dessutom har å Grefvie allmänning utsatts 30,000 st. granplantor samt 3 har besåtts med 34 kg. björkfrö Denna sådd är utförd i ljung utan föregående markberedning. År 1911 har för skogsodlingen i stort sedt varit ett synnerligen ogynn- samt år. Plantorna i plantskolorna sleto mycket ondt af de skarpa temperaturväxlingarna under barvintern och våren. På grund af den starka frosten i april fördröjdes skogsodlingarna och plantskolearbetena. Den starka värme i förening med torka, som sedan rådde under större delen af våren och sommaren, dödade slutligen en stor del plantor i skolorna samt i marken nysatta plantor. Icke endast å årets kulturer utan äfven å 4- och s5-åriga samt äldre synas spår af torkans skadliga inverkan. Sådden i plantskolorna kom rätt väl upp, men dödades sedan på sina ställen af torkan. Många sändningar plantor voro, trots omsorgsfull förpackning, ska- dade af hetta. Å Styrelsens tvenne nya plantskolor, som dels besåddes med den ringa kvantitet frö, som kunde anskaffas, dels, för att styrelsen vid ut- delningen skulle så litet som möjligt vara beroende af då inköpta plan- tor, förseddes med skolade plantor, hafva lämnat svagt utbyte. I syn- KRISTIANSTADS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 121 nerhet gör sig bristen på granplantor gällande, af anledning att på de sista åren varit otillräcklig tillgång på dugligt svenskt granfrö. Då detta skrifves har styrelsen emellertid lyckats förskaffa sig så stor kvantitet granfrö, att, om ej allt för vidriga omständigheter tillstöta, plantskolorna om två år böra vara försedda med fullt tillräckligt antal plantor och äfven hafva någon reserv. Under året har styrelsen erhållit 5 st. skogsodlingsförbindelser om Afverkningar. tillsammans 240,; har å sådana afverkningar, där återväxten ansetts uppenbarligen äfventyrad. I trenne fall har laga syn måst begäras å afverkningen om till- sammans 40 har. Dessa mål voro vid årets slut oafgjorda. I ett fall har styrelsen erhållit afverkningsförbud, där iklädda skogs- odlingsförbindelser blifvit eftersatta; som detta förbud öfverträddes, be- slagtogs det afverkade virket och afverkaren åtalades. Sedan afverka- ren i såväl härads- som hofrätt blifvit fälld är detta mål under högsta domstolens pröfning. Förutom de dagliga expeditionsgöromålen har länsjägmästaren haft Länsjägmästa- att hvarje andra onsdag i månaden å hushållningssällskapets lokal stå), FRE allmänheten till tjänst med råd och upplysningar. Dessutom har han vid resor i och för inspektion af skogsodlingar och afverkning lämnat råd om skogens rätta skötsel. Härtill hafva åtgått 57 dagar. Länsskogvaktarna hafva så mycket som möjligt genomrest sina Länsskogvak- respektive tjänstgöringsområden, ledande arbetena å kulturfälten och i" Ven plantskolorna samt kontrollerande afverkningar och skogsodlingar. Här- till hafva åtgått 454 dagar, däraf Wallin haft 136, Hammarlund 115 och Gustafsson 203 dagar. Dessutom hafva de varit upptagna af expedi- samhet. tionsgöromål. Intresset för skogsskötseln inom länet är i allmänhet visst icke ringa, ehuru man skulle önska se större och flera prof på detsamma. Såsom intresserade för skogsodling böra särskildt framhållas Visseltofta socken, där socknen tillsvidare anslagit 1,000 kr. om året till skogsodling, och Örkelljunga socken, där enskild person donerat en större summa pen- ningar, afsedda att under vissa förutsättningar utgå som premier för välgjorda skogsodlingar. Ett rikt fält för skogsskötsel finns äfven i de många tusen hektar ljungmark, som endast småningom och alltför sakta försättes i skogbärande skick, äfvensom i redan förefintliga skogar, som väl tarfva bättre förberedande vård i form af gallring samt där afverk- ningen borde uttagas med någon hänsyn dels till beräknade virkesmassan och den årliga tillväxten, dels till behofvet af naturlig föryngring. Hvad närmast beträffar skogsodling af gamla kalmarker har skogs- vårdsstyrelsen sökt gynna densamma genom att kostnadsfritt utdela visst 122 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. antal plantor, men då arbetskostnaderna ställa sig rätt dryga och sty- relsens ringa tillgångar ej tillåta något understöd i form af bidrag till arbetets utförande, under det i angränsande län kostnaden helt eller till största delen betalas af skogsvårdsstyrelserna, vill skogsodlingen ej taga den rätta farten. Kunde styrelsen bidraga endast med halfva kost- naden, skulle med all säkerhet mycket större arealer blifva skogsodlade än som nu blifver fallet. För att i någon mån förbättra skötseln af den redan befintliga skogen har styrelsen beslutat att under år 1912 anordna en kurs i gall- ring, och har denna kurs i februari i år afhållits. Det intresse hvar- med denna kurs omfattats af deltagarna manar styrelsen att i den mån det låter sig göra fortsätta härmed. Styrelsen vill slutligen i likhet med hvad som i 1910 års berättelse framhölls, påpeka nödvändigheten af större anslag till skogsskötselns befrämjande. Att resultatet af Kristianstads läns skogsvårdsstyrelses verksamhet under tryck af ekonomiska omständigheter, så dåliga, att utgifterna äfven med största sparsamhet hafva måst öfverskrida inkomsterna, ej kunna blifva lysande i jämförelse med hvad skogsvårdsstyrelser, som kunna från det ena året till det andra balansera med en behållning af 100,000 kr. och däröfver eller åtminstone hafva inkomster, som ungefärligen motsvara behofvet, kunna uppnå, är själffallet. Kristianstad i februari 1912. R. G. Hamilton. F. af Petersens. KRISTIANSTADS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. [23 Sammandrag af skogsvårdsstyrelsens i Kristianstads län kassaräkning år 1911. Transport kr. 23,021: Debet. För mycket debiterade kostnader å egna plantskolor i 1910 års HAKON SKADE es feta SAS a segel Jake ört BLA VRENA RR LEA : 18: — Anslag : "Af staten (för skogsodlingens främjande) .................. 4,303: — PA EN (CKP SNS ESAEN) EE ee No RE AE Nan er RTR EE 4,000: — > FR andell 1 Skogsvärdsatpitennar bess,.skc.nssrec un. 800: 43 SIR LAT TLS UTA 22 Corse a ar SAR Ao SR Sr AT ft UAE eh sä fee 2,500: — ITU SKA TN & SS AS KAP beror a og od Er RR ee de ass L EL NE = 2,500: 14,193: 43 Afgifter för skogsodling å af styrelsen öfvertagen mark ............... 2,065: 20 Wterbekomna. tindersökningskostnaden ...;...s.s..ois.. sion s soner sis seine 748: 21 KÄRET ANP SKOSKRACCA mosas FAL Snr og Id end ns Er Ar TOO SET OE SN Nja be SE a RE IAS sa NIAN SAR EN ct ERA RANE 5 IRS SIRAP TE IS SR 62: 50 WPptag et Mansa lö pantel Tak oi Asse ss tare E ssd öre Sek IRA 4,000: — LT5ESB ee LO JR fjor lp Re SES SE EET re CARE ARA ENS nr ERE RAL 2,049: 82 Summa kr. 23,807: 91 Kredit. HGT S TRE ATA NE Fy TE OIL oja FR es a RAS ert dra para Ron RAA ÄR Sä eo R Alen SES Dad 1,250: 99 Aflöningar: MOTTAS LAT CT AA a a nn a er SE oa sales Flo ag a os LS <= ANN FETTESTS bijg nr basar add ES Sari AR AE KE PL JRR RE ere 500: — ASS KO SVA KLAS fl SIE ap Rb SR äre äjelr a se RASEN da 2,100 4.000 Resekostnader och dagarfvoden: FIRE GISE Te CATO ET nn AR mee A Peart se löå aft. s äns 0s önskas rn 194: 40 AS a RAS EAT ET Ar sm 2 Ada as elelr ae a ål0 ös ee es rar 1,088: 05 ASS KO SV ARA NA dr de or sb ölet on sp Mad ne ba ÅG dee tje 5230: 75 BRATE OT GIT Ar Rn mr a a a are veva avsåg nr sea dt 1,807: 71 4,320:091 Underhållskostnader vid egna plantskolO? musessrssrresrnerrnrnn rna 7 KR 2,7061: 90 MNDSKR ARBE OKEROUIIIKDPLENESKOLOKIA I oskseserora sen tet ven dEEen Ses sugs ANES SSE RANG 75:— IG NSU DDE Cär ooo a ANAR E TE SAN ARNE TESTET SSE IE AR 6,618: 90 Kostnader för skogsodling å af styrelsen öfvertagna kalmarket su... 2,162: 40 FEELS KRIS KOB SORIN SSK O STIEG (ETS ars Sak ev nal avs 3 ön ida bars Kar ra] AN SS SEN Ebj ERA 96: 50 SOS Ef SLee IR IEN DE rSORTIS720 SKO STIG CK: 0 semjer ve /ed enn sne ann Sn eslNsln Ses RDR SER Fas Sr 126: 10 NEILED GIGS RO SLA AC EN sars Skane INS NER Ne Sig spa okänd vn Skada kf dess sole Se RNE a 365: 76 BION Dp STETINGN LO) AULAN fi dETR O1INISSA 3. ven na sk ven e vodörr ok lens len sa VASA SANS RR RN ES AE: NS MEET ROST AR KE OCHYNEN ORUA DE or vs be pan sde ino sser bea dEr Eve Ak dns ess både ris 431: 68 39 124 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. Transport kr: 23,021: 89 Diverse : Revisionskostnader 54: 50 Telefon och porto 69: 14 Inköp af redskap TO Föreningen för. SKOpSVATC I. 3,55 e.msieSsrs dd sa rNESe oa söbreå 485: — EXpeditionskostha leka SI. se sase sars se ess esse 123: 68 HON AMTITE ÖA LÖPA Le PTAKIN ID Oj str proves esse ss Ae sa BAS sh sagt 40: — 786: 02 Summa kr. 23,807: 91 Kristianstad den 30 april 1912. B. G. Borgström. Sekreterare och kassör. Revideradt utan anmärkning den 1 aug. 1912. Joh. Fogelklou. Nils Månsson. Aug. Svensson. Redogörelse öfver influtna årsafgifter för skogsodlingens befrämjande under år 1911. er Debet. IBehallnin gg Miran Har, MODO: bugs need bena se sar SAF Aelfinn FS sonen kr 625: 34 INA TICNA SATSAT OUT ÖN INNE a ene sees dne Se SR el ee NS SR al lolelp elelr SANS 362: — 1502 15011 Nye Ae AS se RA SE a NER RN SN SOA FOO SE ISO DERAS RAGE BÄ NRA RASK FOTA Summa kr. 1,026: 44 Kredit. Kristianstads: läns tidDilgs cs. sg. ense prer os ser R NASN Seed NER le SSANG RE 5: 25 Blantören iuNSyb Org SOT es so eas Bubo sellgle 6 less Bes Ls slets Safar SRS 350: — AT.b etem vi CN plantskolor are 95554 TN RNE Nee R Na NASN NR 49: BJ än tup plagg os ST vaser T a Ne efekt ar SES hs Vesa SST: SA SE ASEA 2 Fraktkostnader och Skjutsarnsssesssr sasse oaser SRS DE TE RR arr NOgE 2 IBehallhing till ArsrOLe ids s sa Na dn barer Ens edan fe a ae RS RE 69: 5 Summa kr. 1,0206: Kristianstad den 30 april 1912. B. G. Borgström. Skogsvårdsstyrelsens sekreterare och kassör. Revideradt utan anmärkning den 1 aug. 1911. Joh. Fogelklou. Nils Månsson. Aug. Svensson. KRISTIANSTADS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE: Förslag till utgifts- och inkomststat för år 1912. Inkomster. Anslag: Aestatens (expensmedel)j Ess Sa SA Os dd Ne Sr adde 4,000: (SkOgsodlingens) främjan Ge) .. es eenssssssass ske 6,000 (SEOBSVÄLGSALSTILEN) NON se Skadas es odds nen d at Födan ha 9900: KSS tan stads Älans plan CSta Säve susse ade ärk esse sntal ke sbi 3,000: ) Bushällningssällskap- jess 3,000: PIM ET Se OK OTO S UCI es se td ER SA NES FA oa ones abe ae s 1,600 Utgifter. JETS Ah 01£1 (NL BU ses BAS AN ANN BAG ers BE CEEL USSR ASSA AS 2,000: Aflöningar : Jägmästaren Sekreteraren Länsskogvaktarna NESSER OSEN a ehe rs EL TAS SR SR NR Sr br ar = ANA Ba Underhåll af plantskolor 1,500 Kostnader för plantering 1,500 TP HEBRON (ONE HIN 0) foo rs AE fed BE (RR rr på OR FST RE PE SS SR SA 4,500: HENSV Or SÖ AMLLL RT LLC Sej pa RER or Bore SD oa tös Rin ia a ver pia elen SR a en seek Ae 400 Kristianstad den 31 december 1911. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: R. G. Hamilton. 18,500: — B. G. Borgström. 126 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. Undertecknade, utsedda att såsom revisorer granska skogsvårdssty- relsens i Kristianstads läns landstingsområde redovisning för dess för- valtning under år 1911, få efter fullbordadt uppdrag härmed afgifva följande Revisionsberättelse. Skogsvårdsstyrelsens protokoller samt den räkenskaperna åtföljande berättelsen rörande de enskilda skogarnas i länet tillstånd och skötsel under revisionsåret äro genomlästa utan anledning till anmärkning. Närslutna af skogsvårdsstyrelsens sekreterare och kassör upprättade »sammandrag af skogsvårdsstyrelsens i Kristianstads län kassaräkning år 1911) Öfverensstämmer med de inkomst- och utgiftsposter, som finnas intagna i förenämnda års kassabok. Utgifterna hafva befunnits behörigen verificerade. De enligt nådigt reglemente den 20 januari 1905 bestämda diarier hafva befunnits veder- börligen upplagda och förda. Här ofvan omnämnda räkenskapssammandrag hafva såsom vid re- visionen företedda denna dag af revisorerna påtecknats med antydning härom. Full ansvarsfrihet för ifrågavarande skogsvårdsstyrelses förvaltning under år 1911 tillstyrkes. Skogsodlarföreningens- räkenskaper för år 1911 där kassabehåll- ningen vid årets slut utvisar kr. 569: 36, hafva äfven granskats och räkenskapsförarens sammandrag försetts med revisorernas påskrift denna dag. Anledning till anmärkning förekommer ej heller i dessa räken- skaper. Kristianstad den 1 aug. 1912. Joh. Fogeiklou. Nils Månsson. Aug. Svensson. Skogsvårdsstyrelsens inom Malmöhus läns landstings- område årsberättelse år 1911. Styrelsen, i hvars sammansättning någon förändring under året ej ägt rum, utgöres af: Ledamöter: Förste hofjägmästaren, grefve Tage Thott, Skabersjö, ordförande, grefve Walter Hamilton, Landskrona, utsedd af landstinget, samt ryttmästaren P. D. Liedberg, Öja, utsedd af hushållningssällskapet. Suppleanter: hofjägmästaren, friherre Hans Otto Ramel, Öfveds- kloster, samt landstingsmannen Nils Andersson, Slagtofta: Länsjägmästare: e. jägmästaren C. Lilliecrona, Eslöf. Styrelsens expedition, som är förlagd till Eslöf, har varit öppen för allmänheten första och sista helgfria dag under månaden. Öfversikt öfver länsskogvaktarnas tjänstgöringsområden och förrättningsdagar. | sr ed åke Antal | Namn och adress: Fjänstgöringsområde: AS I S | förrättningsdagar : J. Nilsson, Eslöf, Stabbarps grufva! Onsjö, Rönneberg, Harjager, Lug-| EUS) HATA ÄN oder ka ee | 30 A. Nilsson, Bjärsjölagård............ I Färs och Frosta härader ............ | 108 INNERST SSON) sOKADÖR 4. oddsen iris Herrestad, Ljunits, Wemehög,! I a: É Skytts, Torna, Bara och Oxie härader. j.biends 5 61 Summa 1G9 Härförutom hafva under året varit anställda tvenne extra länsskog vaktare, hvilka handhafva skötseln af hvar sin plantskola. 128 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Jämlikt gällande reglemente har styrelsen haft sammanträde tvenne gånger under året, en gång under årets första och en gång under årets sista kvartal. Under året hafva följande antal plantor kostnadsfritt utdelats till 141 stycken mindre hemmansägare, hvarvid styrelsen jämväl kostnads- fritt tillhandahållit plantör för ledning af skogsodlingen. 168,700 stycken tallplantor, 390,800 = » granplantor, 34,600 » bergtallplantor, 50;200, > hvitgranplantor, 80,300 oo» björkplantor samt 2, HOLE bokplantor. Samtliga ansökningar om tallfrö, sammanlagdt 44 kg., måste afslås på grund af den knappa tillgången härå och det däraf föranledda, ona- turligt stegrade priset. De rekvirenter, som begärt tallfrö, blefvo i stället erbjudna tallplantor, och många begagnade sig af det gjorda er- bjudandet. I plantskolorna, fyra till antalet, är under året utsådt: 9 kg. talltrö, 20 kg. granfrö, 2 kg. bergtallfrö och 2 kg. hvitgranfrö. Den osedvanligt varma och torra sommaren har varit i hög grad ogynnsam för kulturerna; dock synes, enligt länsskogvaktarnas rappor- ter, som om de gjorda skogsodlingarna det oaktadt i många fall gått väl till och i stort sedt ej lidit så mycket af torkan, som man skulle förmoda. I skogsbygden, hvarest marken i regel är täckt af ljung och enrisbuskar, som lämna plantorna ett visst skydd, hafva skogsodlingarna lyckats bäst; å sandmarkerna utmed kusten har resultatet å sina ställen blifvit mindre godt. Som skytte härjat svårt i plantskolorna, har under året tvenne styc- ken nedlagts och i stället tvenne nya anlagts. Det i föregående årsberättelse såsom uppskjutet omförmälda målet angående lagstridig afverkning i Billinge socken har genom Rönnebergs, Onsjö och Harjagers häradsrätts utslag den 13 februari 1911 ogillats, därvid häradsrätten med hänsyn till sakens beskaffenhet stadgat, att parterna skulle vidkännas hvardera sina kostnader i målet. I det mot mantal Säfröd n:o I i Bosjöklosters socken 3 ägarna af hemmanet i förda målet, hvari genom Frosta häradsrätts utslag den 23 december MALMÖHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 120 1910 svarandena ålades af styrelsen påyrkad återplantering, har efter besvär af svarandena vederbörande hofrätt genom utslag den 24 mars 1911 förklarat skäl icke föreligga för ändring i häradsrättens utslag. Hofrättens utslag har icke öfverklagats. Ehuru styrelsen efter anmälan funnit sig föranlåten att uppdraga åt sekreteraren att besiktiga vissa afverkningstrakter, har under året an- ledning ej förelegat att i något fall påkalla sådan syn, som omförmäles i $ 2 af lagen angående vård af enskildas skogar. Beträffande de enskilda skogarnas inom länet vård och skötsel bör, i likhet med hvad som föregående år omförmälts framhållas, att i stort sedt någon skogsskötsel i egentlig mening endast utöfvas å fideikommis- sens och de större godsens skogar. Intresset för skogsplantering hos mindre hemmansägare synes dess bättre vara stadt i ökning, hvilket kanske till stor del får tillskrifvas det manande exempel, som utöfvas af en del framsynta jordbrukare, hvilka årligen utsätta ett visst antal från skogsvårdsstyrelsen erhållna plantor å hemmanet tillhöriga kalmar- ker, hvilka i sitt ursprungliga skick ofta ligga utan afkastning och i bästa fall lämna ett torftigt bete. Med hänsyn till nuvarande dyra arbetspriser är det i regel synner- ligen betungande för en mindre hemmansägare att utföra skogsodlingen enbart med tillhjälp af det lilla bidrag styrelsen för närvarande ser sig i stånd att lämna medelst fria plantor och kostnadsfri ledning af arbetet utaf länsskogvaktare eller plantör, helst som endast i undantagsfall fruk- ten af arbetet kommer den till del, som bekostat detsamma. Det är därför ej att undra på, att ej flere jordägare än hvad som är fallet begagna sig af styrelsens erbjudande att lämna plantor och frö. Med tanke på de vidsträckta områden, som särskildt i länets norra delar ligga kala, klädda endast af ljung och enrisbuskar, kan man ej annat än beklaga, att styrelsens resurser för afhjälpande af detta miss- förhållande skola vara så små. Ett bidrag med halfva eller fjärdedelen af planteringskostnaden skulle med säkerhet locka mången, som nu tve- kar, att kläda sina fäladsmarker med skog. TI och med lämnandet af dylikt bidrag skulle styrelsen äfven kunna stipulera strängare villkor rörande skogskulturernas fredande för betning, hvilket är ett hufvudvill- kor för desammas fortväxt och bestånd. Visserligen måste markägaren äfven för närvarande afgifva en förklaring att skydda planteringen för bete, men tyvärr hafva fall förekommit, där denna förbindelse ej upp- fyllts, och detta utan att styrelsen sett sig i stånd att ingripa. Plantor komma gifvetvis ej att tilldelas ifrågavarande ägare, förrän garanti vin- nes att missförhållandet afhjälpts. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1912. Bilaga 1. 9 130 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 911. Det kan därför — tyvärr hittills utan resultat — ej nog kraftigt framhållas, huru betydelsefullt det är för styrelsen att erhålla rikligare anslag för sin verksamhet, som med nuvarande små hjälpmedel måste anses förlamad. Skabersjö i februari 1912. På Skogsvårdsstyrelsens vägnar: Tage Thott. Sven Lundberg. MALMÖHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 131 Kassaredogörelse för Skogsvårdsstyrelsen i Malmöhus län år 1911. Debet. Behållning : i Skandinaviska kreditaktiebolaget kontant i kassan Inkomster. Statsanslag: för skogsvårdsstyrelsens verksamhet » skogsodlingens främjande skogsvårdsafgifter d:o NGT GIS tin 0 CLS AT SLA Cr SEE NASN NN NS ESS ns hushållningssällskapets anslag HG Ta EROS ränta 1 Skandinaviska. kreditaktieDOlaget.:,...........---sesesedepeseriörogrsss 61: 57 Summa kronor 11,233: 51 Kredit. Utgifter. Styrelsens resor: ESV EIKUTA Oe HL O ti SS AE NS NN SAN SA an AG NA TA er 4 SVE LIU Asta TONA, Er 0 rr LSU DERE dre sas de terna rese scots paa annas 45: 20 BLCLVE VVS EIA FOT e hes so ess son sr sk str ES e ske as ss akse 38: 20 117: 40 Revisionskostnader : IETäna dShOfdin ge Crase ÖL Cs sebaRs Res sars ed deras sann örn örnen rt 23: 20 te fen (EIA ESV ChODCISteb-....5 =. ssd see vel ssk nro R sine da Dina HRSSLOL EN AT DAL Er LE AK OR AA feed a Sas rd sta ANS NE MANS sa Sid själv Spin sees 18: 60 62: 80 Sekreteraren: NÖRNKO CDT SC ELSA LUALI Posse ee sosse sn Nesse ber See sf sleränsst Sass ; RR. LORIE Yo) Kontorskostnader: felefonafgift OCh Samtal. ia..ssssssssseasnnnasrraas nns sr ann tners ns r tara 79: 82 Est SEGT ALT CIA ss Ag buda oe apa ses nere Ler od a alpig Siegel [om SAS «ala a niiara nee 14: 60 [kANSport al tryCkSakeR tons .sceusssossereesssennes er de sedensar rena ER NR FÖRETA SLAS TA CAN NE ARR SA a dn tes ses b as olÄspls sn ssd 8: — 132 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. Transport kronor 103: 42 PrandförsäktingspremlCk ss. Ssss ss sas Sea see RES ERA 1:24 (0 012 0) 010) 111 BOJ hf pre AA SE ED sr SA AASE SSE dig 0: 85 CI IDGLSPAD ATEN särdeles MSN E sh Boat kel så snel ab SER SN AEA 2:50 SKOpSvardsföreningensptCSkraflöl a ed apesessd ssk skratt de see UN d:0o d:o FÖTT EBV CK Os see 98: 80 AMD ONMSEKH sasse Sr rs st SSE GS NS NAR SOLA BAG 93: I5 Skogvaktarnas lön och resor: TOM ät23 sn eMLANSSKO OVARTALE so. sjde sn sekt sansa bensin SEN ras 900: — JT UNUSSODS). KeSSELSALIOID DO oo nose ajg Par see Da ss E SS SLE 135: 25 A Nilsson: (6 bf 0 1 NEN CR RN re SALSA AE bod A SEEDA 547: 40 N. Persson: EO PRE VR ch RR rt AN FS BROAR 1960: 15 CNG BIOMSLeEn COA 5 gl ess se NSL SE SR aa AES 155: 85 A. Sjöstedt: (8 ESV TRA RRRAE På fr ABA Sr TG 72: 80 Skogsodlingens främjande : DROP ATS LTÖ de. 22. sr tara läke Era feb ble sl sa of af RA Ne RR E ET SSE AR 31320 » DSP JATILÖF Ab Y 5 ros isfeo ra Ae sars GAA RA slö bd Ej olle An SNS 694: — Talar ESKO LA 0 SÅG fö ARR ERAN TRENTER 91: 68 » 1 IETGTATIN EN EKÖP Asos ann se Sa eos ls se PN AS STA 69: 50 » IN ÖEMIASTOLD AE 54 1 3st fn dr BIS INR SL EN BR STR RB 11: — » TFINVED ELO CL frå ses seg mn ehe ARNES EE 0 FASA RESER 406: 60 » TIOVALESCTO Cr 6. SR RR mrs tad SA ika nl oh DOSER EN 67: 50 Emballage och frakter: EIN DAMAL Es sd desks ease göre ser ER SRA be sj Sör SEE ise les g 38: 70 LÄN KR) 5 RSA SSA Are E se stra RAR be ra Ät p Ar SSE p ASA TA 134: 41 Diverse : JUTIAISKt VDItrA GG vener a oss ren ng re nd ARE rs engines ErRs dAETE 257: 48 TUM ViC Styrelsens) sammanträde se 5ssesesTensp sees ass 2 TULL STÖR SST Ö Rek ses Sör sf SEA pare sten SAR as sn DD SR Raa NR ake fär STADS SELMA fettfena sr de sunt IA der rer note oe ser a 5 ole SDS ske 39: 60 Behållning: Löskandinaviskal kreditaktlebOld0 bbc susse oss rskr 1,180: 82 KÖDTANTS: KASSA yok ost oder erg arr SAR Sd ANS Eg aj ale le Te Rek SR 2,471: 03 Summa kronor Malmö 1 februari 1912. Sven Lundberg. 3-T22LIAO 314: 99 2,007: 1,053: 13 3IO: 7,584: 3651: II1N23G: 45 I I 08 66 35 Su MALMÖHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. I Utgiftsstat för Malmöhus läns skogsvårdsstyrelse år 1912. Debet. BeEbhällbinp oi anstr Odes AAA see a i » ) » kontant soersnrr er neer eran nr nns ndn nro) 234 YT 3,051: 85 Statsanslag: för skogsvårdsstyrelsens verksamhet i 4,000: —- » FfOrkSKOgSO UM gens, fram AN (ICE oroas sina ae dose de 1,700: — NATT STAT OC ESP ATI STA erste sp Ear t RSS a VEN RS SPIS SSR RU DES ES PEN gatt 1,000: — itSKal HIS SSAlSKape ts FASA pRe ss RE ob be a da EA anod 1,000: — SSKO2 SVAL ASO TEL ETR Rota EE SKAL Re es sb jos eran ss I der nå solen da SOME Summa kronor 11,401: 85 Kredit. Stytelsenstsammanträden io Gb, ITCSOE: s.å dee. tta tdddis assister 500:— FNSVISTODSKOS TIVA CE TA Se AR a dat råa a ass da sa dr ka 100: — FJÖKT GLCTAKST STL OT AE Er AE IR EN ÖRA Ar NR Mg AA solon od erfor Sd AA 2,500: — » ES OLE INET Forn Le NR EA a aj ee er Bb I fa otal GE er of KJ ost FS pl NR RS 300: — Hyresbidrag, skrifmaterialier, annonser, tryckning sm ssmmmmmssssoss sonen 800: — änsSkogvaktarnas Lom .OChresekostnallek ;..4s.s8:.i, ingressen tics soet saa 20002 EE ANT ÄT TOT (NINE er EE OR ER SANN eh ra oe NS SIE) go Å a sä at ENG 300: — EIV CK OS CX CI oe ALAA SEAT SIR MRS RN Ar ren ne dad Sr 300: — TLA ESKO TOTTA nn mRNA AN 4 a Rd D RE on of NER NE TEE oe sne sa I,000: — NRKOPRATEN OROGIA PlARTOTT 2 oss dee Gas esse be s ASS AEA A EE 2,000:—- Expediering af plantor SÅ 400: — WöridisktybiräderochirattegangskOSstnaCel. .s.sel ss sosse dessas sara 500: — ÖNVETSSNO GEO TOTIiS SEC ANNUTE TIL Le sco reader Sp ons NESSLE Es Esra de tekien 201: 85 Summa kronor 11,401:85 Malmö i februari 1912. På Skogsvårdsstyrelsens vägnar: Tage Thott. Sven Lundberg. 134 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 911. Revisionsberättelse, Undertecknade, som granskat den af skogsvårdsstyrelsen för Malmö- hus län afgifna redovisning för förvaltningen under år 1911, hafva vid fullgörandet af detta uppdrag genomgått styrelsens protokollsbok, huf- vudbok, kassaredogörelse samt in- och utgående balanskonto jämte veri- fikationer för nämnda år, hvarförutom vi tagit del af den framställning angående de enskilda skogarnas i länet tillstånd och skötsel, som finnes fogad vid redovisningen, äfvensom af upprättad utgifts- och inkomststat för innevarande år. Då därvid befunnits, att vid besluts fattande inom styrelsen den- samma varit fulltalig, att de fattade besluten i laga ordning tillkommit och att räkenskaperna äro väl förda och vederbörligen verificerade, få vi tillstyrka ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar. Malmö den 29 maj 1912. Carl A. Trolle. Af Kungl. Maj:t utsedd revisor. Gilkaxze. C. G. Wrangel v. Brehmer. Af landstinget utsedd revisor. Af hushållningssällskapet utsedd revisor. Skogsvårdsstyrelsens inom Hallands läns landstings- område berättelse för år 1911. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Styrelsen. Någon förändring i skogsvårdsstyrelsens sammansättning har ej skett sedan förra årets berättelse afgifvits. Såsom ordförande funge- rar kaptenen m. m. Seb. Tham. Ledamöter äro godsägaren m. m. A. M. Gudmundson, suppleant: domänintendenten G. B. Hellman, ut- sedda af hushållningssällskapets förvaltningsutskott och riksdagsman- nen Joh:s Bengtsson, suppl. dir. A. L. Apelstam, utsedda af landstinget. Till öfverläggning har styrelsen varit sammankallad i Halmstad trenne gånger. Det i Stockholm under december hållna mötet mel- lan landets skogsvårdsstyrelser bevistades af styrelsens ordinarie leda- möter samt af länsjägmästaren. Länsjägmästarens tjänstgöring. Länsjägmästar-, sekreterar- och kassaförvaltarbefattningen har fortfarande innehafts af e. jägmästaren G. Prfeiff, hvilken träffats å expeditionen i Halmstad alla dagar, som ej upptagits af resor. Läns- jägmästaren träffas dock säkrast på lördagarna, hvilken dag är kun- gjord som expeditionsdag. Förutom cirkulär, meddelanden m. m. hafva 503 diarieförda ex- peditioner afgått. Ärendena fördelas på 4 diarier: allmänt, afverk- ningar, fröklängningen och länsskogvaktarna. Förrättningsdagarna under året äro 79; af dessa hafva 35 afsett skogsskötsel, 10 skogsodlingar å öfverlåtna marker, 9 tillsyn af plant- skolarna, 5 föreläsningar och 20 diverse andra uppdrag. 136 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I. Länsskogvaktarnas tjänstgöring. Såväl de fyra ordinarie som den pr år anställda e. länsskogvak- aren hafva att utöfva tillsyn öfver hvar sin plantskola. Deras tid upp- tages i öfrigt af besiktningsresor till skogsodlingar och afverknings- trakter m. m., enligt här nedan intagen öfversikt. Då skogsodlingen har för länet en sådan oerhörd betydelse, nedlägges mycken tid vid deras resor på att lära allmogen icke blott att skogsodla, utan att så utföra skogsodlingen att växtkraftiga, välvårdade bestånd uppdragas. Den e. länsskogvaktaren P. Pålssons tjänstetid upptages hufvudsakli- gast af fröklängningsanstalten och plantskolan samt af resor för kott- inköp. Öfversikt öfver länsskogvaktarnas tiänstgöringsområden och tjänstgöring. I I | Blog Antal förrättningsdagar 2 EIS: 3 - - —— PP a ; SE SYSTER SCENE re SG Namn. och vistelseort | J--5tgöringsområde, ls Gi Ga Fl lelsks - 3/8 2 ih S es 5 5 Z rn 12. |A härad IE Br te at = Ka FS a ON SN ES 2 a 03 | a Hl El TT SA Q SI B ja SE 3: SEGA Sö = 3 8 nt & FIER a 2 ES NN OR LAN 250 RER | HG | Få tupoa ra KF told ERE Te = i | | | | G. Bond, Kungsbacka...| Fjäre, Viske ......... 77) 38 7 24] I | 61 208) 80 |266 = T e o I | | Nod. A. Ekberg, Varberg ...| Himle, Faurås :..... 84) 22 FN 67 [190] 85 |441 2 o na C. J. Almqvist, Halmstad| Arstad, Halmstad GY SNI | 41. 351 921 2171 75-307 J. ÅA. Pettersson, Laholm| Tönnersjö, Hök...... [76] 22] — J21] 11 70 lIi190] 62 | 320 Tolf arbetsförmän hafva varit anställda vid kulturarbetena. Af dessa hafva en del utbildats vid den plantörskurs, som anordnats år 1909. Skogsupplysning. I likhet med föregående år har styrelsen sökt sprida kunskap om skogens vård genom att utdela litteratur, och i år har fortsatts därmed, bland annat genom att sprida 2,000 häften af Skogsvårdsföreningens folkskrifter samt särtryck af Västra Sveriges skogsvårdsförbunds årsskrift för 1910, som afhandlar »Insamling och klängning af kottar» samt »Gall- ring och dess inflytande på tillväxten». Länsjägmästaren har hållit 5 föredrag i skogsvård i Lindome, Mahult och Asige samt i Hallands regementes kasern i Halmstad. Föredragen hafva illustrerats genom ljusbilder. HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, HS. Skogsodlingsföreningar. Sammanslutningar mellan personer, intresserade för kalmarkernas skogsodlande, hafva sedan många år tillbaka verkat för skogssakens fram- gång. Deras antal hafva i år ökats med den nybildade skogsodlings- föreningen i Lindome, som fått en intresserad ledare i handlanden H. Eklund. Föreningen har åtnjutit af styrelsen ett anslag af 100 kronor jämte plantor. Af de äldre sällskapen visar >»Fjäre skogsodlingssällskap» en ut- plantering af 84,000 plantor, hvaraf en del uppdragits i egna plantsko- lor. Äfven denna förening understödes med plantor. Skogsodlingar af skolbarn. I skolorna söker man på många håll intressera barnen för skogs- odling. Den årligen infordrade uppgiften från skolrådens ordförande visar för detta år, att inom 20 pastorat hafva 1,506 barn utfört 3,012 dagsverken vid plantering. Det finnes ännu några skolråd och skol- lärare som ställa sig oförstående för denna viktiga del i ungdomens uppfostran. Skogsodling, utförd af enskilda personer med kostnadsfritt bidrag af frö och plantor från skogsvårdsstyrelsen. Rekvisitionerna af frö och plantor skola årligen vara insända till styrelsen före den 1 mars, hvarom annonseras i länets tidningar. Un- der länsskogvaktarnas kontrollresor upptagas de flesta ansökningarna om skogsodlingsmaterial. Af årets 1,155 rekvisitioner beviljades 1,102. En del plantor utdelades den 6 april, men på grund af förändrad väderlek måste utsatta utdelningar uppskjutas till midten af april. De sista plan- torna kommo rekvirenterna tillhanda den 20 i samma månad. Bristande tillgång på skogsfrö omöjliggjorde all tanke på sådd, förutom af bergtallfrö, hvaraf 8,2 kg. utlämnats. Det är nu andra året styrelsen kontrollerat skogsodlingen genom länsskogvaktarna och ej genom tillfälligt anställda plantörer. Denna an- ordning har visat sig äga afgjorda fördelar. Bland annat undvikes här- igenom förut ofta förekommande ödesdigra misstag vid val af trädslag för plantering å ljungmarker. Dessa markers skiftande beskaffenhet gör nämligen, att det rätta valet af trädslag kräfver god insikt och erfaren- het. Vidare vinnes genom skogvaktarnas användande vid kontrollering 13 8 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 911. af skogsodlingarna, att en intensiv undervisning i skogsplantering kan meddelas och att en besparing i resekostnader kan göras, då länsskog- vaktarna skulle i alla fall under året besöka trakten. Faran förattrek- virenten ej besitter färdighet i att rätt utföra själfva skogsodlingsarbetet är här i länet mindre, då många äro fleråriga skogsodlare. Plantörsbi- träde lämnas emellertid kostnadsfritt i fall där rekvirent önskar sådant. Tab. I är ett sockenvis sammandrag af under året utdelat skogsod- lingsmaterial. Af detta framgår att 3,040,725 st. plantor utdelats. Ge- nom företagna mätningar har med nämnda plantor en areal af 351,36 hektar kalmarker befunnits kultiverade. Plantorna voro 1- eller 2-årig tall, 2-årig gran. Skolad gran utdelas ej, men allmänheten intresseras för att själf skola erhållna plantor. En del uppdraga nu dylika plantor för att använda dem vid hjälpkulturer och på sådana lokaler, där dessa äldre plantor hafva företräde framför de oskolade. Rapporterna utvisa, att 195 personer användt 319,900 plantor till efterbättring af äldre kulturer, eller till omskolning och till häckar, me- dan 23 hafva misslyckats med sina skogsodlingsarbeten. Sommarens envisa torka satte skogsodlingarna på hårda prof. De tidigt utförda kulturerna hafva stått sig bäst, men skogsodlingen kom- mer ofta att stå tillbaka för jordbruket och skjutes upp tills vårbruket är öfverstödkadt. För att förminska olägenheten häraf, framhålles stän- digt gagnet af att verkställa grophackningen hösten innan plantering skall ske. Skogsodling, utförd å öfverlåtna marker, och i sin helhet be- kostad af skogsvårdsstyrelsen. Trenne kontrakt om skogsodling på tillsammans 77 har hafva un- der året godkänts, den kontrakterade ej skogsodlade arealen utgör vid årets slut c:a 980 hektar. Skogsodlingen på dessa kalmarker kunde på grund af den sena våren påbörjas förts den 18 april. Den sista planteringsdagen var den 20 maj. Som arbetsledare hafva 11 extra plantörer varit anställda mot en aflöning af 3,50 för arbetsdag och 1,50 till kosten under helgdag. Den e. länsskogvaktaren har äfven tjänstgjort som arbetsledare. Kultur- arbetet har fördelats på 15 skilda platser och bestått i plantering af 187,3;1 hektar af ålder kala marker, hvarjämte 30,: hektar äldre, af sty- relsen utförda skogsodlingar hafva efterbättrats. i j i HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, Till nykulturen har åtgått: 3,483 normaldagsverken 11 plantörer och till hjälpkultur: eller tillsammans: 3,795 normaldagsverken Hen OrmaldagSvVerkeDe sted SGT ee I plantör » 12 (SYTT ENS bar on pA KISS OAOA TZ HALDEISLE CAKE Hasse sn ind Nah Kn ee " T032::45 Summa kronor 8,430: 39 Arbetslagen hafva i medeltal utgjorts af 16 personer. Nykulturen Hjälpkulturen (68 9/,) > SAVEILON » » På lämpliga marker har dubbelplantering af 1-årig tall utförts; plant- åtgången pr har är 8,500. har dragit 18,6 dagsverken pr hektar. Den totala kostnaden för nykulturen beräknas sålunda: plantor 1,592,050 å 75 Öre pr I,000 st. ATHStSEKOCHAPLANtOFSKOSEMAC on saga acc delse see SnG MINH ÖSPRS Summa kronor 8,826: 38 139 Medelkostnaden pr har blir 47,12 kr. mot 41,05 kr. föregående år. Prisstegringen beror på djupare markberedning cch i någon mån på det ostadiga vädret, som var rådande under kulturtiden. Vid nykulturen är » plantkostnaden 0) LR ok SARAS RE kr plantörskostnaden 05 SIFO NS SI CAT SESR arbetskostnaden 2 oea SEE SEA Resa da » totala kostnaden (plant-, plantörs-, arbets-) pr har » Planteringarna hafva gifvetvis lidit något af den ihållande torkan, och detta gäller särskildt de sist utförda. Under den senare delen af oktober och första hälften af november månad utfördes grophackning på 3 platser för en kostnad af 1,009,7: kronor. hektar. område. Den till nästa års kulturer sålunda förberedda arealen är 35,5 Af tab. II framgår närmare styrelsens verksamhet på detta 140 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I OQITI. Fröklängning och inköp af skogsfrö. Som kottillgången under året var nästan ingen med undantag för bergtallen, måste behofvet af tall- och granfrö förskaffas från annat håll. Den enda kott, som kunde uppköpas, var 35,7 hl. tallkott och 352,8 hl. bergtallkott, och den lämnade 3,4 kg. tallfrö och 78,0 kg. bergtallfrö. Vid fröklängningsanstalten har samlats 268 kg. björkfrö. Följande frömängder hafva inköpts: tallfrö granfrö(från Norge) hvitgranfrö ekollon 2750 88,0 550 140,0 lit. och försäljning har ägt rum af: 39,0 kg. bergtallfrö 70,0 » björkfrö. Plantskolorna. I styrelsens 3 plantskolor har utsåtts: 31,6 kg. tallfrö 88,0 » granfrö 9,8 » bergtallfrö 50 » hvitgranfrö 120,0 » — björkfrö Någon förändring i plantskolornas areal har sedan förra året ej ägt Skolning af 147,500 ?/, gran har företagits. Äfven i plantsko- lorna har den torra sommaren gjort sig kännbar, men nedbränning har förhindrats genom vattning. Angreppet af den i förra berättelsen om- nämnda parasitsvampen Pestalozzia Hartigii, har äfven i år skadat silf- vergranplantorna, men synes vara begränsad till dessa plantor. I Hålabäcks plantskola har uppförts en materialbod. Plantförteckningen visar vid årets slut en behållning af oskolade Plantor: rum. 3,160,600 st. tall 1,920,840 >» gran 628,200 >» bergtall 164,247 >» björk 81,034 2» diverse Summa 53,934,921 SE STR HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. T41 och skolade plantor af flera slag: 243,914 st. Plantornas inventarievärde är upptaget till 8,745 kr. Plantskolorna hafva lämnat följande antal plantor: FlNtekvirenter: (2tatis: UtdelaCle)l..:...s.ces.>ssassnpssnrtak ned inare ennen sena 3,040,725 St. 3 skogsodlingar å de öfvertagna markerna smess...sssssssasssss ran 1,715,050 Tu cl SROR a SNR ne BET IS 0 ed aren SRA Aer Ne a An one oe ara 7132,948 Summa 5,488,723 st. Åtgärder för återväxtens betryggande efter afverkningar. För att intressera och lära allmänheten nyttan af att bereda mar- ken för själfsådd, har under året inköpts en finnplog, som utlånats kost- nadsfritt. Plogen har begagnats af 10 personer, hufvudsakligast inom Torups och Drängsereds socknar. Behofvet af plogen var ej så allmänt, då tallkott uteblifvit. Användningen har således inskränkts till bere- dande af själfsådd af gran och i ett fall till att främja björksådd. Styrelsen har godkänt 47 skogsodlingsförbindelser, hvilka omfatta en areal af c:a 350 hektar. Å en af dessa förbindelser är arealen ej fixerad, hvarför återväxten är säkerställd på större yta än den ofvan angifna. Endast för en afverkning har laga syn anlitats. Sockenkommittéerna. Sedan föregående år hafva kommittéernas antal ej förändrats; de äro 70 st. Af dessa hafva sex genom utdrag af protokoll öfver hållna sammanträden eller genom årsredogörelser lämnat meddelanden om sin verksamhet. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Utöfver det som anförts i föregående berättelser om de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel, finnes föga att tillägga, dock vill styrel- sen nu anmärka, att å flera ställen, där tallbestånd, uppdragna af frö från utländsk ort, förekomma å större arealer, börja dessa att kraftigare huggas ned till props och ersättas af granplanteringar. Skogs- och ljungeldar hafva kännetecknat den gångna sommaren. De härom i tidningarna synliga meddelandena hafva emellertid varit mycket öfverdrifna med afseende på eldarnas omfattning. Den af styrel- sen verkställda utredningen resulterar i att elden förstört skog å 192 hektar och gått öfver 577 hektar ljungmarker. 142 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I O11. Skogarna hafva i öfrigt varit tämligen befriade från skadliga infly- telser. Sprittmaskens uppträdande är på tillbakagång, och de af insek- ten angripna träden synas så småningom repa sig efter den starka af- barrningen. Halmstad i april 1912, Å skogsvårdsstyrelsens inom Hallands läns landstingsområde vägnar: Seb. Tham. Gustaf Pfeifr. Sammandrag af skogsvårdsstyrelsens räkenskaper för år 1911. Debet. Behäallning frän anti OO. Sj sssAn sas rr astra ERS Gora IRI Anslag: Statens till uppeh. af skogsvårdsstyrelsens verksamhet 4,000: — d » skogsodlingens befrämjande ................... MERA OO T5aNd Sting CbSp3 fse Tro ATS NER SR SISTER SS I ORK SNRA 6,000: — EXtSh allninesSällsk ap StSkAr us ef se re as ER RAT AN 5,000: — SKOgSvärdsafgiflöl. = sades NN ga sea SVs Rd Nn ANAR Rantala Hanky lasatta ante em as SK La NA fe a LE REN SNS ATFEDAE LÖT PlantskOlej OL oss ss rear free blöta sa ee SNR SER TALE BÖrsaldaNpläntörs böovsses fee sas es KEN: SV EE SRNS Er RAR 2,057: 36 RÖTSALAGRERÖ sd sag bagare a SER CR NS EL fr SA bu er ARLA 2 » (507 [DEN IE NaN NE ANRELL SR SERA KRA BE UR a 41: 65 Försalda Sko gShaCkOS.s2..sc.s5 ses LA SE SERA 118: 50 [Diverse an KOMStel SA fees ra sea ads se AG dd SP a ae SA FART. SFR RISE Summa kronor 35,081: 102: HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, Kredit. Skogsupplysning: Litteratur för utdelning FRAN KG ASER SA SN ae 405: 30 IIDTS (STA 0 Eg be sent fa he hrs RN Sa At fars lå 2120 FADSla gt lAOrenAN SAT oss. ccs sön nos oro tr tenn 200: — Skogsodlingar: STATES INO nobbar orons ASEAS RR EE Sö FER SÅG 1205-02 Skogsodling å de öfverlåtna markerna: IATbetskostnader .:................... 8,221: 18 Reskostnader, länsjägmästaren 240: 10 » länsskogvakt.... 406: 40 Blantörsköstnader' ..s.o.oclsssorss 1,2 18305 Uppmätningsk. för kulturfälten 21: 80 Lösen för inteckning af kontr. 1iG)e 10,125: 43 Kostnader för plantutdelning..................... 90: 45 Bimballage" och transpOortek...........ss.u«-s-..- 362: 92 ENE HS or BSR AR dBA rd 2022 Plantskolorna: Arrendeafgifter 555: — Arbetskostnader TH SRS NÖLVERSC Vd d re eder kisnrds 312: 06 Reskostnader, länsjägmästarens,................. 131: 05 Aflöningar: URGITS] Al Od STATES: pe nea sens salen ee key ange near 4,200: — NEATSSkO gSVaktarhAS-? susse siden nr nana 0,2008-- Beklädnadsersättning till länsskogvaktarnåa................. MElnGIpederSsattningu i yd- cc dc Ba od iesnrisrsskks Öfriga förvaltningskostnader: KRESKÖStTStyfelsehSk-k ns scr 634: 70 > länsjägmästarens ...... 323 d länsskogvaktarnas...... 1,521: 55 2,688:61 felefon,. telegram, POstportö..................---.- 90: 95 NITAD EI ANERY GKSKIN GG MISS en esk sjö nfön a dere delen SAT OEIESR 2 badsorsnsuosnarsnsbgassedg te oe CO EE 94: 30 BRED ET ÖT a a Se AAA dal sla v seek STE2O HERE Stå Nn gr DAS I. sc saledar or spur sne ren OCR SVAR TTR då dobao sr arr 10 ÄNDRAR ERMAN LSI BARE TO SÄKTTNON sc ee ons sej dekan areor eran k rr ver 74: 24 Reparation å byggnader......... TSE » å inventarier......... 12: 20 27: 2 KIRAN ETS CR R NER fRA S A AR Prensa a 14: 07 RE ST AC ET ne nn a oanad ra stals ös angels SoA Enl MORYETNENO ST sc085gdon so ARN Ns SEN or RR RSA RARE FTSE GETT TES At As DN ed den deel e sk «ue bönje a va ker rna Transport kronor 143 647: 50 12,046: SOT 144 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 911. Behållning till 1912: TAND estaen sed DA ees Ssta ehs Sd Sr en see rs Fordringar KLOT (ATT BIK ASS ATA REN” N4R Ei bare Bl aa sr RAS NIAN GEN Transport kronor 31,172: 64 323: 60 4,508: 77 Summa kronor 35,081: 41 Ekonomiska ställningen den 31 december 1911. Tillgångar: RORtanta,, medel: sta osant ST NAS IEEE IR AONE 4,185: 17 OT CT & Ale Earle BRT SA SN För de ess NEDAN Ten 323: 60 4,508: 77 IERÖK LAN OTID & SANS TASTE en Resa le BRA GES STR NER —4,97T4: 22 INfatertalbodarko chi stan ssekes ser ae SN ART 1,665:18 —9,639: 40 STAV CILLATTETE I ög es er ade er Esa fa Aer SÄS fe fo Ss efef TAG SE AR SE FER OVADSRreA IH 504 felat TAR OLE al I Sr EN ARR SR a AE AE OR EN sr Re Ge 8,745: 00 > SU (OS KE TELL Ö 6 aja a Sår SN Syr Stef Lokal fr RDR La EARO » Di 7 2504 EDR D OTO EANLEE ÖVA fee dt AR a ol SRA iAbfa = 7:00 LAND] OTKIITO 2 Eee SR a SA As ANSER ASSR AA 58: 50 » HITFAIO SOM FULLER EKO LÅ OTIS r6n SAS os ee AL SE ÅA Mee 220: — Summa kronor 25,573' 21 Skulder. ÖTVANStACD ASK UGANDA cen ok ASL JR ÅR ER BT RES EN BOTA SR 255573: 21 Halmstad i april 1912. Å skogsvårdsstyrelsens inom Hallands läns Seb. Tham. landstingsområde vägnar: | Gustaf Pfeiff. 145 HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 4 j | j | ? ;å å yo ”, fuvig 1 LOK ODIKe Oo 5 lå t S I R a 2 se 2 a rige jörtEz |SetG SNR | SR | — | NN | |EranS | sot€z |s8t61 |oct€ 8 | MITTEN | | | | Lör ILE UTP BOSBO GT |farnter ARSRSS 3Uu10OY SBINeA 15t8€ I60fgz latter | S | — | SES RE RNA — — Fr NES ol ER RR SJUNG (Cor Esrgrrs d101sJ][o0Y auwuH zltz€ IörtlTz lEetg Sc — Jour! — | — — — — SS | 0 RIIS RES UTOJSSTE ET [öre "> PIPA WIN) tel DULIYADUL DUJDJA2fO 2pP D ADFSUMUYIDYJOAS VPIIPISYARNL TIOI UPjSOY tapuf) | Fk AA TNA AES FER NS EN ESER SUTTEAN NETA 3ippaA | ISA "DULoYADW VUJDItaRfo ap D tatNYNYFIDlYy DPIYPISYARA IIÖT UPPL Aapufn = == 1ettgäjsoto | StgE |otSy | 8:68 | 92 | o'roz|rrvefrlewwung | | setog JoEfF9 |665G 61 94 Jo6rr |] — | —- | — -— — 000 So (ER | RT RR IR: LE IST sr NAR 1 Sr PaIrUY og" L€ oe" bE o9t€ LI Stf l9ltg1 - = EK gj | otorI : " drIenesq [SER > WloqeT SLtrE ILetge art Li 6f4 ISLtor | SEE [DE O SAT Kn en UnqFurT | | SE RR Val a rm re fra | 2 (ao ropa FWASECG UNGEN RE "ou | MOH 1'gE gett |tetp 41 94 lo9tSi | Eu KGB EEG Så nysaH | ::"trofsiauuog, | ofsiauuoj, 11tg$ SnG 1999 ST KO EG Asian Sokol Fot = EA NET NR PRILUSITA ? oltCy ISSELE ISI'g 6 BRA AA fer == EE SNES fä RN BIG 18 23unag | PpreisujeH 8stlb lzotob 959 |A | otG z'01 JE of 223 ot | ofG otoI frusen nn ena diet Bites ej plate win kiee.e 3u10]S PrIsIy 10f0$ Zitpy Iretgs SIE EGR Sig SN SNS NS EN "BAJEN | 3 a 86"g95 jrgtr9 lareG IA ENG tag NE = ller SGT ET HÖKUISPAEOSSO GH bese 23U1OY SBINe Ad | & Egtz€ Igrt6z |Sor€ EEG IRAN NSRNTRNE — | otgl lot€L€ | SORT RA HJTEHS NE d1035HoY | aqurH 2 6stg€ lutEf lars Il gr | Sfor | S'6 —=- | — — Ci | DIEN DT | FR CLTOJSOTBET ES sö LER e[eAULIG) | | 8 Sg' bb iltg€ bitg | bi I 96 Lt ESS I & EE ma IS otbI 0:09 sobsössrnes teser eda0], orenesrr ess sr Rrs seaelq | | 5 pasOONIIESTSR ELSE 4 NESS PAS = | = = => — EDIT uagoxyspaelg ue """e[esug | tel ED TOUOIY rd | 2s000ft I 1eJNay 7S O00'I | | S Ie1uy | ö 8 NN Jan 5 Uj P:s IN ben DERA fest keno ri RA a FE SSR SRS ueI3 e] upwwa UuIYI0 BeIr - = 5 LI 2) > 3 BIR ER KS fr i EN OG Na bl Rd Ge EO = SE PS TRRtaR la] N =” lo > 5 -0 HAH q Ej SSR SE = 5É a RO RS = År SÅ JAR LI URL st AG) VÄL LA JAR) [RNE I "PuIIAJEW LUJLIISAJN OP P JOINJINHÄU EPJJEJSAIOA III UJIRA ISPUN IJAJQ BUIUHISJIOA Skogsvårds. LL J1990T 146 Tabell I. SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 911. Sammandrag öfver utdeladt skogsodlingsmaterial år 1911. AG Frö Plan tor 3 : Skogsodlad | Fd ia ; Härad Socken | SESEN Ta (Gram [Berg SAG Björk Eee = tall | tall | gran | verse = I 2 = sg | = | kg. 1,000 st. har | ar Fjäre ÖDSAlA RN Sek os bsr 6 , | Er | 76 — 9,0 6,0] — — — — 2 | 10 = 7+75 455 I Tjo | 0525 O,2 0,2 I TTO MEN 2358 Se för elek Ro I 447) = |]. 80300) 5340)" 5,51] 27si) Ty — 1 TA | Elfsåker 12-10 I -950 11-030) 1,3] — — I | |G a vb a 2 semjas ep fr TTTIA 23500 SFS Ia 2,51] TIGo 355 — I | | Fjärås OC AE ET LA IANA | rs) 32 40: 557 2,0 O,5 9 | Örmevalla ... ES 5 (= 555 SR 1,0 0,6 = o Börlan dar Norr oc bese 21 — 6,0 | 50) — = I Landa 2 | — 3,0 +— | — | 0,2 — — [0] Gällinge. I 30 330] «2501 — IK SIG0r — Oo Idala Tull — 1,0 | ol Frilleså 5 || Ö;0 1,0 | 2,0 1,0 I Summal 139 | 5,2/|216,25/114,0 | 10,5 | 31495] 8,3 | ovh 34 | Viske sd Sisi Gro SK ASA RS 2 | II -— sale — 1,30 3,0 — I 2 — 270 25051 la = ed [0] 12.1] T3:5]) DHS5N Is — 0,5) — I 36 | — | 33.5 Jans | ns] 32) 38 —I 5 Himle 1100 FÖRS BER AN SE ES 2 Ice | deal RS SNES 1 mfl I Lindberg 13 | — 205 7350 — 130 O,5 Oka öl | Hvalinge = 6,23 1650. || CO;2 still 10555) 05 XI | [[Stämnared ässet bk. e RR SI. 2,0] Sjol — — — 0,2 I | | Skällinge ie ENSE) Se Tjo Os 02 2 | Rolfstorp Zl RN = = I , Gödestad 3 =! = 1,5 = -— 2,0 — o (är ASLOG EE 107] Ellos 25 RAR 1,5 1,3 0,2 o | Hunestad 7) — I 12,0] 40] —I] SI] =) — I | Grimeton NE — 0) — 0,6 I Spannarp 10.| — | 1555 SSR EN RN 2 Tvååker. 15 | — 28500] 5520) Ko 1,0) Os! — 3) [NGSSlinge kas I | — | 1,0 | | = | Summa/ 126 | =" l1275711-9357. | 42], 746] "6>535)- TSL KA | Faurås IVFÖKUP I 08 snaps ör GR [TOTT TN Aro o RO SSA i TFN Stafsinge 4 — 440 4,5 — RSK fer O;2 o Vinberg.... 3) — ,5 1,5 = = 0,5 = ol | Alfshög ... 31 — I = 4,0 — — — O;5 [0] | Ljungby.... 21 | i lr 343500 Tao TEES 055 SM Sibbarp FN =— 5455 | 45,5 3,0 Sj 3 8 Svartrå ... 14 ul SIo0N KO I — | —| — 4 | I Köinge .... 155 27355 Vä RNA 20 I Okome 171 25401 INET == =!) = | 14 Ullared od fre 22503 MMAS5o O,r — | Os O,1 4 | Källsjö ... Zu — | 13,0] — — | — — 21 Fagared 15 | — | 15;0) 72,5) — — | — — 16 [Gru Anp ssd SR AA LER RAG FE BS RN ROS ENN | | Gällared 3315 = 6 234001 5455 NE — =) = |A | Dagsås 40 EN re — — > UI AN | Summaj 218 — [261,0 436,1 431 | 3,0 rn FRE I 70 | 2 Inberäknadt en skogsodlingsförening. Årstad Halmstad 3,040,725 st. plantor HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 147 = BILTARN NEO = — EKS kogsadlat 7 Berg- Tall Gran Berg- Hvit [Bio Di- kalmark EF tall tall gran | erse | l É te kg. 1,000 st. har ar SIET CAN res sees el hoksle eS 12 — || 250] 8ol Hol 25) 250) — 3 S1 IKTOPSETEC dess desks Fr 36 0,5 || 3140 | 64,0 | — GEST = 14 06 Drängsered I 65 | -— I 50+7 1119,8 -— 0,2 — 0,75) 25 27 Askome 8 -- 9,0 | 24,5 | — I — 7 2 — | T4i5 | 3650) — 355). —/ | Oas < SEI KS = 6,0 68,0 — = = I Y» 69 NNE EA RR 9) 231 = 305 79 — Lf, 0,2 I 75 — I) 20,0 50 Gtoll — 1,0 4 57 | STREET ol 91 Summal 212 | 0,5 |168)7 |40356 | 17,5 | 7:75) 30 Ts4dl 79) 72 [6 a | (CNS Ergog års 0,5 3,0 | 26,5 | — | 1,3 | — 0,42 || 5 95 (OM NIp er ken ASS =" OLA A LIE CA — | 6 46 Slättåkra a E20750 NOGA 0,5) — — | 16 43 Steninge..... Il er == ENN EN Harplinge .. —NELGTONN ROT 250 AON Mil — 1 5 71 Söndrum = HO Fe 2,0 2,0 — = II I 34 Kinnared — I GE LAS — = NN ra 6 33 [POruptit...e: 150], 24501055855: le | Dizz Ar AROS BDASLO DR SSE SN An a SA — — 3,0] — — | — — o 2 1,5 [107,5 [269,5 | 420] Bl —J nos) 57 | 42 | | | | RRGC PIOrUp: sissi sder rr 18 | —)| 10,5] 360] I I —I —J 61 00 Breared ... ln SE =) 3150 KR — | — 021! 19 | 93 Tönnersjö .. laS — NAN (NS ar 2 45 Eldsberga 21 — | 10,0] — = = = == == 3 Snöstorp 9.) Toll Gol 165 — | FEN NE TR 5 85 TOTTI 2 Öre SK ers Jäs RESET of) oc | FSL SE Re: 41 | — ll 19,0) 79.5] I] — I — | —II 181 071 Summa| 129 1,0 | 4745 [239,5 OTol Aes I,o | 052 500, "21 | | | | | | | Hök Tjärby RS Stall = T,o| — 1 lor Veinge | 26 — I E850:.) 2755 | — 2,0 = / 6 18 Knäred Isa era | 33 HR TF NLATS Ssd Laholm lar) —=.4750 | 260 Ih2750]) 14,5 kö Toll sol SSSK Skummeslöf RA EMI TOtel Mon 2 SS o 75 (ÖSKANISATU PIE ss 6 | — 4,5) 430] — F.d — I 02 Hasslöf ro eg SSI Ori 33 Voxtorp 3 — || ol 201 — — INS — | 0 20 Hishult 6 I =] sl Bl STI ET EIN 250060 SBYA | ÄR RS RS AN SN EA E Renneslöf 6. | — Il 11,0] 630 — 1,0 O,3 SA 2 07 — llr75,53 119,5 30,0 | 7,0 6,0: "T55]k- 36 08 | | | S:ma Summarum|/1,102 812 |k,x57.65|2,687)05 77+8 fö I 30,15] 3.975] 35480 148 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 911. Undertecknade, utsedda revisorer att granska skogsvårdsstyrelsens i Hallands läns landstingsområde redovisning för dess förvaltning under år 1911, hafva för fullgörande af vårt uppdrag fått genom konungens befallningshafvande i länet mottaga skogsvårdsstyrelsens protokoll, rä- kenskaper och verifikationer samt dess förvaltningsberättelse allt för sagda år, äfvensom ett upprättadt förvaltningsförslag för år 1912, och få vi efter verkställdt granskningsarbete afgifva följande Revisionsberättelse. Det sammandrag af skogsvärdsstyrelsens räkenskaper för år 1911 äfvensom den öfversikt af ekonomiska ställningen den 31 december I9II, som finnas intagna här ofvan såsom bilagor till styrelsens berät- telse, hafva befunnits öfverensstämma med räkenskaperna, och hänvisa vi till berörda sammandrag och öfversikt. Räkenskaperna hafva efter verkställd siffergranskning befunnits rik- tiga och försedda med behöriga verifikationer. Skogsvårdsstyrelsens protokoll och förvaltningsberättelse hafva blif- vit af oss genomlästa äfvensom det för år 1912 upprättade förvaltnings- förslaget; och hafva desamma ej gifvit anledning till anmärkning. På grund häraf och hvad i öfrigt under den verkställda revisionen förekommit få vi tillstyrka, att skogsvårdsstyrelsen beviljas full ansvars- frihet för dess räkenskaper och förvaltning för år 1911. Halmstad den 8 augusti 1912. Gustaf Hellman. Patrik Forsbäck. Af Kungl. Maj:t utsedd revisor. Af Hallands läns landsting utsedd revisor. Axel Sjöstrand. Af Hushållningssällskapet utsedd revisor. Skogsvårdsstyrelsens i Göteborgs och Bohus läns lands- tingsområde berättelse för år 1911. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet år 1911. Styrelsen. Under år 1911 har i skogsvårdsstyrelsens sammansättning icke skett någon förändring, utan har styrelsen såsom under nästföregående år ut- gjorts af: Ordförande, utsedd af Kungl. Maj:t, majoren och domänintenden- ten m. m. C. M. Åhlund, Munkedal. Ledamot, utsedd af hushållningssällskapets förvaltningsutskott: f. d. riksdagsmannen m. m. Gust. Mellin, Hälle, Sundsandvik (suppleant: godsägaren Walter Thorburn, Kasen, Uddevalla). Ledamot, utsedd af landstinget: riksdagsmannen m. m. Oscar N. Olsson, N. Broberg, Brodalen (suppleant: landtbrukaren G. Hjort, S. Broberg, Brodalen). Årets sammanträden voro till antalet sju och höllos sex i Udde- valla och ett å Gustafsberg invid Uddevalla i samband med besiktning af plantskola därstädes. Sammanträdena höllos den 1 februari, 23 februari, 7 mars, 18 april, 11 augusti, 3 november och 13 december. Af styrelsens ledamöter bevistade tvenne skogsvärdsstyrelsernas andra ombudsmöte i Stockholm den 4—38 december. Personal och tjänsteförvaltning. Såsom forstligt biträde och sekreterare har under hela året tjänst- gjort länsjägmästaren Oscar Ad. Beer samt såsom biträdande länsjäg- mästare under april och maj månader e. jägmästaren Bernh. R. Blohm. Hos styrelsen har under hela året dessutom varit anställd en kas- sörska samt fem ordinarie länsskogvaktare. Under vårens skogsodlingar tjänstgjorde 4 extra länsskogvaktare och 64 st. tillfälliga plantörer. 150 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I (oja Skogsvårdsstyrelsens tjänsteexpedition har, såsom förut varit bruk ligt, hållits öppen alla helgfria dagar länsjägmästaren icke varit stadd på resor, och hafva de två sista helgfria dagarna i hvarje månad sär- skildt varit anslagna till besök för rådfrågningar i ärenden rörande den enskilda skogsvården. Länsjägmästarens resor och förrättningsdagar utom hemmet hafva upptagit 158 dagar; därunder 133 st. särskilda förrättningar handlagts nämligen: Inspektioner och kontrolleringar af skogsodlingar =... ssmmssss sssesssn nn FE ASSte Besiktning atm arkatör. SKO SO CU Pas. ess ga Ae Sr NAT SAN TO: 3 Konferenser med skogsvårdskommittéer och andra rörande anordnande al SKÖgSO AIN GAT nt sort REN JES E hAL SSR ie ARNE AN, NONE ENE RE REN URETR 25 » Inspektioner plantskOlOLs ess ös. ses odds te les es RN a NR AE AR 22 Rå dv;is Sko gsvärd upa kallelse kö säd oe odd SANS ES INR Inspektioner al: afy erknmngåls..ssv ns shake sets aker EAA 5 » KUrSET gl :SKOR SV ÄTA barnen drf Ass gerne rel oa ok ora BLA AR KN Ne i 1 SOT AXE VERSA Van br ör a SN TREA AE ANTAL Da, Es Sar ES ot se 27 >» IPS KUrSTONer FO GIN ULVerseN LOTTA TLNNT fare AR AN RET ATA AN rr EIS Summa förrättningar 133 st. (Utom länet har länsjägmästaren dessutom hållit 7 föredrag iskogs- vård.) Biträdande länsjägmästarens förrättningar: Inspektioner och Pkontrol tatt sko 260 dT SA ss ss REA 17 dagar DAM ETS CS LOTTALGD ITE ADA sunda sar sega FAS es Rh eta AES ÅSE ESR BRA AE NNE 4 >» Summa 21 dagar utom bostadsorten. Resten af de två månadarna använda till expedi- tionsarbeten. I enlighet med gällande instruktion har länsjägmästaren till styrel- sens sammanträden förberedt och å desamma föredragit alla ärenden. I hufvudsak utan biträde annat än till räkenskapernas handhafvande har länsjägmästaren vidare skött expeditionens göromål. Förutom ett stort antal rekvisitioner af frö och plantor har till expeditionen inkommit 1,165 skrifvelser och från expeditionen afsändts 1,2253. Diarienummer 470. Cirkulär och broschyrer cirka 1,000 st. De ordinarie länsskogvaktarna tjänstgjorde under året utom hem- met 572 dagar eller 114 dagar pr man. Fördelningen på olika slag af arbeten framgår af efterföljande tablå: SKOSSO CT 2 ArNO ChApLANESKOLEAnNELEm NR sr ASS NN ere 344 dagar Fanns ar: OCh rad. 1/SkOgSVarGE vga: she AA AE ERE NS 48 >» Taspektioner och, Tadk Ni dk alverktnn pan. ss 4595 ESS eRoe en 43 >» DIVEISE:, SOFFA LEDIG AT ss 8 sopor drse dö Igen dare R ASKER SS ej Arg SEE BASE 23 Je Summa 572 dagar GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 151 De extra länsskogvaktarna och plantörerna hafva tjänstgjort i 1,277 dagar eller omkring 20 dagar pr man. Sammandrag öfver skogsvårdsstyrelsens i Göteborgs och Bohus läns räkenskaper år 1911. Behållning från 1910. NESS tr TR fr Mat Pr le se og JA Una SA RA a 1,708: IHOFCTADELOFASYMCKOStUA CAC soc eck oc ehlölne sa das ren rr RK scn 60: Innestående å upp- & afskrifningsräkning i A. B. Göte- [DTS [RE Re äger SA ar BSS Ar AS SR REA SAS LA 1,095: MSGSSADE Ran öjt SSE SAL ARA ET fe AL 1,049: Inkomster. Statens anslag till bestridande af skogsvårdsstyrelsens NOTES ATNDE BE ATSNTO Ed SLA An Se Se kd sendpes sole ke 4,000 Statens anslag till skogsodlingens befrämjande. ........... Ja NER FIROD SV Ane SRS EE I AS Anse SN Seka Sad Sa ot AN oc a da rd T5O5 KS ftishällningssällskapetsr ANSlä2 Nos. scsnssesadeorsn ark rasat 18,000 Sa GL STON SC LST ASTA Dar sf RE säate da vrstde odd 2,000 Ränta å upp- & afskrifningsräkn. i A.B.Göteborgs Bank I0:2'5 Försålda plantor Diverse räkningar 4,514: 20 43,7108: 99 626: 84 « Kronor 48,850: o3 Utgifter. Skogsvårdsstyrelsens kulturer och öfriga skogsvårdsåt- gärder, sålunda fördelade: Skogsodlingar å genom kontrakt öfvertagna marker, öfriga kulturer, plantskolearbeten, körlöner, frakter TNK OStnAdeREÖRELe SKAP EI: IL os saras kaps on 10,5 10: HA RsÖTDREr. FÖM ENE (foot br Ne SRS be AS ESSER FÄRSK ESS: 5,002 BSTN eRtOrE plattSkOlejOFAX 4. .e svs ucen oc v ersnr step sar bet Sri ber 220: Hänsjägmästarnes. resor och arbeten:.............«...st...sd 2,028: Länsskogvaktarnes resor och arbeten .............. ......... 2;105; Extra länsskogvaktares och plantörers arbeten och resor 4,623: [ETSSC TA (Ur CNE RS RE NEN SRS Ren ärr odasjaet o ao öoer Sen Sn än SAR gr 1, 7NGE Anslag till skogsodlingsföreningar ..... ...... KR AE slang 6,55090: Premier för undervisning i skogsodling ........... s.......- 1,060: ROS SVarGSkommittéelhA,.....s..sssvesstives si cshonrensdore edet HS Re Transport kronor 33,971: in An OO N in mun HH NN = 0 + | | 152 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. Transport kronor 33,971: Styr elSelS KESO sog sen een sger Fasos Bags roja a HAE SER SER a YE Sr 1,023: Aflöningar till länsjägmästare, länsskogvaktare och KÄSSOTSK Ad ons East SAL SG EGR frn ble HAR SE. 0 fara SSA SERA - -9,4590: Diverse expeditionskostnader, annonser m. M............. 2,804: REVISIONSKOStIA CER = 2 dar oo däri bjottördele Se go ANDE ESA EN FLSA 20 Behållning till 1912. IBV CI fACE eos så st s EJ ag da Fe LA a En RS NER NS NAN sa sG 1,500: FOrdran MÖR SynekOSnA Ce: oden ss SSA SA RATAS 60: KASSA DER ALERS a co see bre ke ELER RASA ENA SO AON ARA 19: 40 76 47,269: 87 1,580: 16 Kronor 48,850: o3 Skogsupplysning. I syfte att höja intresset för skogsvård särskildt för skogsodling har länsjägmästaren under året hållit 27 st. föredrag, de flesta illustre- rade med skioptikonbilder, å nedanstående orter: TEN EN ERS ELSA IEI Ö DAS råa dor sekr BSS ale gun as eb see R sö boka RADER a SS LESS NASSA RNE RN RR SE KI Ar AES AS TI Björlanda Landvetter IFE OITG DY, So öer dt E FI da nl eo jo rejole SIE ETS SD ble EPA SR a a kd AJA BR AS Svarteborg MOTLa CA fee terror öre SLA sjön ed SSD AR 24 bs ag kl b IS ANSER Råda (Vendelsberg) GTEDDEStACl pms övgast ssd selen pdeles äl er sr ÄG FOS 10 P6] 5 2v5 Fl URRRARNSNEER ENRRR AE ME OF as RSS KA SSE ISA syster ge Ytterby SOIDETS Ar dee oe AN AR ir Jochen ne er sl Bela nj5roöje.å 5 easier sg SA TT Ts Ljungskile, småbrukarekurs Lane-Ryr » Kragenäs > Backamo > Skaftö Summa 27 st. Föredragen hafva varit mycket talrikt besökta. Inom två skogsodlingsföreningar hafva fäster anordnats med före- drag o. d., hvilka lockat mycket stort tillopp af åhörare och i icke -—-— sa EA ) GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 153 obetydlig grad torde hafva på respektive orter bidragit till att rikta tankarna på skogsvården. Vidare har en förening anordnat en exkur- sion, därvid länsjägmästaren hållit föredrag och varit ledare. Inom länet varande landtmanna- och folkhögskolor samt en del folkbibliotek hafva försetts med böcker och broschyrer i skogsvård. Likaså har af det sistnämnda slaget ett stort antal utdelats till skogs- ägare, lärare m. fl. Muntliga råd och anvisningar i skogsvård hafva lämnats till ett stort antal personer under konferenser, kurser och i samband med föredrag. Äfven skriftliga upplysningar hafva på begäran beredvilligt lämnats. Kortare kurser hafva hållits till ett antal af 7: dels vid landtmannaskolan å Ljungskile, » > folkhögskolan i Grebbestad (2 kurser), » » » åa Tyft Bite » å Vendelsberg (2 kurser), » » Backamo med värnpliktige. Skogsodlingar. Liksom under alla föregående år ha äfven under år 1911 skogs- odlingarna å länets vidsträckta kalmarker tagit bufvudparten af skogs- vårdsstyrelsens intresse och resurser i anspråk. Vårskogsodlingarna togo sin början den 10 april och voro i huf- vudsak afslutade i medio af maj. På enstaka ställen var man dock nödsakad fortsätta längre, så att sista förrättningsdagen blef den 2 juni. Väderleken var ovanligt torr och varm. På grund af den ringa tillgången af godt barrträdsfrö för rimligt pris kunde endast en så obetydlig kvantitet som 8,5; kg. gran- och tall- frö utlämnas till sådd å enskild mark. Det öfriga barrträdsfrö, som kunde anskaffas, reserverades för plantskolorna. Däremot insamlades under sensommaren cirka 700 kg. björkfrö, hvilket gratis lämnades ut till bredsådd på hösten å af elden under den exceptionellt torra som- maren härjade marker inom skilda delar af länet. Skogsodlingen kom sålunda under året hufvudsakligast att ske ge- nom utsättande af olika slags plantor. Enligt under föregående år fattadt beslut anordnades inga andra höstskogsodlingar, än den nyss omförmälda björkfrösådden å afbrända marker. Antalet extra skogsplantörer (förutom de extra länsskogvaktarna) utgjorde 64. Det är skogsvårdsstyrelsens afsikt att öka detta antal och 154 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I OMM så småningom komma därhän, att framdeles inom hvarje socken med skogsmark finnes tillgång på minst en skolad plantör, som är istånd att före vårbruket kunna leda skogsodlingen till slut. Liksom under föregående år har skogsvårdsstyrelsen på nedan an- gifna sätt anordnat skogsodlingsarbetena: dels af plantörer öfvervakade arbeten hos enskilda kalmarksägare, som före den 1 februari genom socknens skogsvårdskommitté rekvirerat plantor och själfva tillsläppa nödig arbetskraft; dels genom skogsodlingsföreningar, som med anslag från skogsvårds- styrelsen, hushållningssällskapets kretsafdelning, kommunerna, med en- skilda gåfvor och medlemsafgifter anställa arbetare, som med hjälp af från medlemmarna lämnadt folk utsätta plantor, lämnade från skogs- vårdsstyrelsen; dels å genom kontrakt på 15 år öfvertagna af ålder kala ljung- marker helt på styrelsens bekostnad endast med ett mans- och hjon- dagsverke dagligen fritt från respektive markägare under den tid arbe- tet fortgår; dels genom beväringsrekryter vid Bohusläns regemente, skytteför- eningar, boy-scouts samt flera tusen skolbarn. A. Användt frö. (Utsådt genom enskilda ägare af brända arealer och å planterings- dagar samt i plantskolorna.) 2 [ET NG ao JAA SN deA ER ARA Ne SID SF SAD AE a Byt ck RR Era AA AE 43 kg (GRANIT O:2 > bs Eles)er ÅR Afa åå ie oe ARRESTERADE (DAR BETOLASEO [Sä ge dte fe re Sod SA ffa ANS SL Se ER AAA SANS ET-VitOTANSSKÖ oes spatel ob SE SN daler SA Hefs lar ha SR Star Sr ER SR TS [FAT KAT Ore rna TAN a är SEB ot a UN SVÖRA rr RE. SN PERS TRE CS TEOTADATO I a NER etsare SoA RR ör sä JAR NAN SS RS T2 » Bj] ÖTKITÖ Ae ges ko rg SSE os ARN KI RN Fa Tag MEL Lin ANA MAO Lö ASKfTÖV sö obe sl vote sr sed RR rr SI si Ae NN FSEKES LEN Så 5 » Diyerset(se plantskoll)eEEss Ses ORT Tea SA AA 65,1 » Summa 991,6 kg. Dessutom användt 3,220 liter ekollon, bokollon, kastanjer, oxel- barto.sd. Af enskilda inköpt och utsådt frö cirka 10 kg. B. Använda plantor. (Utdelade till rekvirenter, utsatta å öfvertagna marker, genom skogs- odlingsföreningar, skolbarn o. s. v.) ”PYRVE SV AA GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 155 ITE on sr Sd 08 Ft Rn ES See rt SAS AE RARE MA ST 2,287,900 st. (ETTA Nr RS ON or TA RR fn (VA rönen oä sne 966,250 » (EST TAR rr Rn Rn RT Sa ma saa 289,9590 15 SA ÅNS FENA SS BSS ASA ARSA Sen SR REA 315,300 SJU CN ENAS SERA RA RR TRE are FR far na 26,630 » IDEN Bagge arsod ds ERSATTS SRA RA rar ÄRAS 2,720 133 (Glan ver brgsprgsA Bots ett ANNO NA SARS NEE söt 43,2.10 2 Rd a otukt OR TSE RER SES SER BER SAL ER SAR 10,205 > (ÖT RR a nr on aan ro ts av a sAe 3,010 JT RN NR NN Ra oa sd suga a ges fe ÄR BE re 10,785 »> ER Ar mn rr RR mn ee nn SS ss 16,510 » EGT on sr ra RR la ds cab sew gräs s ns RN NES UTTER ONS TREES SIR SOA, TRE one SE Kr ne EL 3,350 >» BSS JES rr Se a oket RN ter aa SSA a NIER 2 LANKA Ur RN SU. Fp ll BÖR) SSA RR Bs s ble d trea dra, bee el Steen 20,200 >» MESA STATE SARS NS SR AA a Rå Aeon fe SR va Ko Ae 2,410 » JÖLVErse (BINStrö bus; RspBADNKSIANA) orten seksse enes 990 » Summa 4,006,470 st. Från styrelsens plantskolor sålda samt af en- skilda utan bidrag från styrelsen utsatta cirka Under året 250,000 st. Summa 4,256,470 st. beräknas cirka 800 hektar hafva blifvit skogbeklädda. Rekvirenternas antal 1,177 st. Å nedanstående 61 genom kontrakt på 15 år öfvertagna marker tillhörande 73 ägare ha skogsodlats 192 hektar för en kostnad af kr. 5,967: 11 utom plantor samt plantörsarfvode: SKOGSVÅRDSSTYRELSERRAS BERÄTTELSER I 911. 65'0€ osf€G SLI | RENSAS ENS PS dom SE'ot er'£9€ (6 | ÄEGSKS s . —"1IE os'gb ST uapunT o5:z$ —S01 LA "> Äq9snH 4y9vo sesungs) 91'of Se'Cp SET : €etlz —'z8 =E MRI 660 Zz 6675 =—'7 rer AAA POYA gE'pE sl'g9 —'Z sne Arrese rr r ra , srrrkra « ogge obfgg Le FÖTT IAOG ML SR Raa LA SE : 69'9€ £o'S5 SA EE VA FAO AA ArH ol'gz Sofob [ frestas krk RR RAR 19A1EY og'6r | Sefz9 SEE st | a fa | ENS ST RE ER STO Sat Od Boo frerrrrssrr rer aTrISYa "oxe3e z 'umNnyYy IH | Lo'6$ HATA / EEE UV se | fo förmer SOM NG I Sth ge VR g OVAT Ca TER VAIO eld 'S | z8tef | Ssl'g€z —"L Slo "I 490 posaspurig | | ogtS€ | —'L9z NET NG fa AS ll [Fr rn pr ED SE sl pru3son( | | ge'zf I 89'€61 9 FRAN OT eV FI RH RAT uspun”] 90 LI 98'65z ctr TÅ DN | frn [22 NS rd gar Se SERENA ERE ALA s6' Soc re (ME i | SN (glam | TA SEE ee uaBurwjely or'zE 88'Q8z I a fl RA Eno nn RARE AS UNS 3 UWITUN lige s9'19z SHoPR jah KSS RV SL d101e5 Sp se ad I rojuejd | TRIANM I IP BULUYIRWUV MUeN UB wu ud H : - peursoy |uejm peul [vary | ISOHTBIOT, ; | "116 UIBA JONJLLI BUBLJJIOAJQO IE SI ed JyEJJUOY WOUI3 E JeZUIN[POSTONS [d ä SOODOO IT TT) A fossoceas,ov ae q reser ta er - HAUS 4 SÖRSOE TOS NNEO « Pere l = — | 24969 | —'z61 | — Jewwung - 4 z AE karga ka age mA spL BA RSR LAVA ra UNYSy [ING köp e ads ARN VR WBIBYA | ARG WIISV « vu I 18'9€ 19'/ SZ Ey) kon) te TED TTT pr | ESSER SATESL | ere Sus ENSEA , STYR || é vIÄJ S=t0p —'£0z SP & Olleenensen peresrrer res . Åqauear) soöenesdr reser sn 4 sosbooserrss å 4 "og ll 2 é « 89'9€ ol 161 Se'G Mt Oo OR oosoconsöse.ePRserae socber osa TJJEA sena Sosssosernocr eYEH fe é - ocfpE 0568 sig JE fe SER RN TRH OSTIG ET [far et SENT IrNe bj an] SER : å å N Ad 9ocbg = ha 20 Ak sossar rn r re (Bejur 420) BULIAE STA nare SAR é€ oo fer : nn = « VAL SA —Hoyd 2=te Ela sostön rena SERSVORE AN SIGN I arerrns € frem nns . Fr A - é zEtge SL'g9 (8 Sy SERA OTOSTI (Era es NE ME AE TESTAS Å 2 t a zE'gz 82"68 Pt för FOLLNNNN ORO OL '3A ICENELSN oösccs orena epueuof evssvv>s vv « - 166 Sz'89 SL Sje sees aeseser sr sesrer da01242x9 possonesersröre « ofereeeeenr å in - Zz or'€€ S9'0S sg | Ya UD OCT RR ICA TIA AqpunT BOSS REAASORRARA A beh esse Kke : = ogfgb =O I St JE SNPOVDLEDANGAA EIA da0jsputur) Ser NS FRAs ds poaxads soctea JIPION Spueju[ 2 1tt9€ 19'lzI Sie 5 LEAD Tä € fees é = obtg€ +segg Str 2G SiSMig le aldlvn eb Odd Åqeis bleve Kas sa Re "" ÄqsIog, 60 sån ee ae S - 95f 7 € gl'S1 Hol ER/G ÖT NOAA SE eAIVIJAIEAS OL MARTYR eskort ÅqIonA VALT ea Te sve , o SM Ir , 3 « vIÄJ og'g€ 60'z6 EA : V ES STRET NIE O0BOd9sIG Gr somsares Ad YRAN Sa : fd ls J 2 ” € 09! 4 € ONA stz i ERGACLTOTE . ”ÅÄqaeN nr = 4 BAL —'ge —'eb St a TORINO DODENSRER. förts tal EsdrdneR z SNS a la Real e [0] i IL | LE il'Cbz sg a 20 SA EDER en ev so seg | CC epuepwoy |" aIposg spuejug "o1e3r VAL Seg € Set GE SN JE VÄRSNEDE SR SYNEN (Sr UR (BYS ANG ee || SSE RRR SE NAS ST SSERORR ORD 000 urolr, st'9z z1'99 Stz Se pioneer RER posasw3uy sonsnesnanpe FR FE ssk og A N TEES OSAR 158 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I911. Medelkostnad för ny-planteringen kr. 30: 28 och för hjälpplanteringen kt: 40:73: Såsom förut är omförmäldt var vårens väderlek synnerligen torr och varm, och samma förhållande rådde under sommaren, hvilken kan räknas till en af de allra torraste under senare mansåldern. Styrelsen fruktade, ju längre sommaren led, med allt starkare skäl, att större de- len af de under våren satta plantorna skulle dö af vattenbrist, men kunde till sin glädje på hösten, då å en hel del under våren företagna skogsodlingar undersökning gjordes, konstatera, hurusom de små plan- torna stått sig förvånansvärdt väl,i all synnerhet där ljungen var högre. Å kalhyggen eller särskildt för södersolen exponerade marker med kort ljung voro skadorna störst. Skogsodlingsföreningar. Följande föreningar hafva under året åtnjutit anslag från styrelsen: Fässbergs! plamtestoslör ell sko. ..dsvss bs ss ester ELER 800 kr. Orgryte Södra ANG FIER ESS nor sö eeder Dr ggp nes 300 » > Ostra AEA SNS bets Öna RSA ö a 300 >» Öckerö tra dplantertngSförSnn 2... ss. badskor ses 100 >» ”Tufve skogsodlingsförening ...... scart dine For INO Västerlanda Öragr (I NAR AR RR NER SR Stod o Es 300 » Torsby » 200 » Stenkyrka » 300 >» Valla » 300 » Klöfvedal | > 200 >» Hjertum D» 2000 Stala » 100 » Morlanda Fd 100 » Skaftö » 150 >» Lyse och Lysekils trädplanteringsförening. ............. SOM Bro: SKO 8Ss0 dlingStörenD Et... ssk ser bese rer RE AE 200 » Brastad » SYNTAR RETA ES 0 ON SERA AR 200005 3erfendal agge) KNÄN rate NS SS RSA 150 » Tossene » oas 1al8)EN Ja ss else Es LENS 200 >» Kville at SE ME Va frö RTR Ale TR sf data rd 700 >» Svarteborg DT en TJENA dfn otd ehe RAR Br ESR NE 300 >» Tanis Västra. 2 dd eg Ir Se Aasa Jä oe RE 400 3 > Ostra > JE EE STI RR ER a fr SPSS AA 400 >» Moo » 200 » Summa 6,550 kr. Ett par föreningar erhöllo icke anslag på grund af öfverskott i kassan eller af andra orsaker. Under året nybildades trenne: i Ytterby, Nafverstad och Solberga. Ytterligare 4 äro under bildning. 24 GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 159 Med nöje anser sig styrelsen kunna vitsorda föreningarnas verksam- het såsom synnerligen kraftigt befrämjande skogsvårdens intressen, och äro föreningarnas ordförande allt erkännande värda, för det oegennyt- tiga intresse och den osparda möda de hvar på sin ort lägga i dagen. Icke något län i hela Sverige kan uppvisa så stort antal föreningar som Bohuslän, hvilket landstingsområde ensamt torde hafva flera gånger så många som hela antalet inom öfriga delen af landet förekommande likartade föreningar. I korthet må rörande föreningarnas verksamhet anföras, hurusom de förutom från skogsvårdsstyrelsen begära och erhålla anslag från kommunerna, i vissa fall från hushållningssällskapens kretsafdelningar, banker, enskilda särskildt intresserade personer o. s. v. och att för de sålunda anskaffade medlen anställes arbetsfolk, som under sakkunnig led- ning få gå från gård till gård, därvid de än skogsodla, än dika, än gallra o. s. v. Ett par föreningar hafva anordnat skogsodlingsfäster och allmänna planteringsdagar, ett par andra exkursioner i skog och mark med de- monstrationer Oo. S. V. Det är ett nöje för skogsvårdsstyrelsens personal att få på olika sätt understödja föreningarnas verksamhet. Planteringsdagar med skolbarn. Vid öfver ett hundra bohuslänska skolor hafva under året afhållits 268 planteringsdagar ledda af 115 lärare och lärarinnor, därvid omkring 4,600 barn bekommit undervisning i skogsodling och utsatt öfver 400,000 st. plantor. Till 92 st. af de mest intresserade lärarna och lärarinnorna utdela- des af landstingsmedel kr. 1,000 fördelade på nedanstående sätt: 19 st. erhöllo en premie af 20 kronor = 380 kronor HÖLL 23 » » » STR EISV EL = 165 » 2 » » « » FELEO > = 200 » 33 » » » ) SIC ==M105 » Summa kronor 1,000 Planteringsdagarna hafva i de flesta fall understödts af enskilda markägare, skogsodlingsföreningar och andra. Skogsodling af värnpliktiga. Äfven under år 1911 anordnade skogsvårdsstyrelsen med intresse- radt bistånd af vederbörande officerare skogsodling med de värnpliktiga vid K. Bohusläns regemente i närheten af lägerplatsen Backamo. ROOM SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. Inför hvarje kompani hölls ute å marken ett kortare föredrag om skogarnas betydelse och skogens behof af vård samt skogsodlingssätt, hvarpå rutsådd verkställdes med lif och lust. Nyttan med dessa de värnpliktigas planteringsdagar anser skogs- vårdsstyrelsen vara påtaglig. Plantskolorna. Styrelsen hade under året följande plantskolor: Buderöd, Gustafs- berg, Dammen och Underslös. Under året nedlades plantskolorna å St. Wrem, Presstorp och Tyft, men iordningställdes nya plantskolor å Gus- tafsberg samt vid Dammen under Gullmarsberg i Skredsviks socken. Meningen är att framdeles endast hafva trenne större plantskolor (för- utom ett par små vid två länsskogvaktares boställen), den vid Bude- röd i Solberga socken, vid Gustafsberg invid Uddevalla samt å centralt belägen ort i norra delen af länet. Följande frömängder hafva utsåtts i plantskolorna: SIE 1) 0 ARR SNR AR EN le LEN LR SRA An ARA JM I Mr LIES YES: (ETT Ör oso sot åts sr TS el re SA 5: ifs ra a NE a NTA FSA SRA Ör. BETET MSE Ö ed mb er (Re hr ER reell RT EE ALS eran NER NS ISIN ELVIS KAST Öm me a arsle sf do ba R RN AA sd sla RE DNS JAN I.SHCER SMKVSHOTANS KO en RET AR ARA NG SA ee LÖN TEATRET ÖT RE roles fr NN Sage rer Es rr ÅSA fr er RS SABRE TIS TA BJ ÖTRANO Vas se rs skon ae ra dej AS äre TE fiT RO Sof EN Islas dl RAA 40 > ALDO ET Ö Mor ören Heb sä ra då eb Far EIS EE VS ära ARN RR NA 50 » IDINErSE SUL ATtErSj ik Öje san SEE rele a NPA RE RAA ät Summa 276,1kg. NEON IN ÖS fega A sf bunt 5 vara REN ER Dl dr KIA SANS SUIS RER ne 20 liter ÖRON OT ISRN da a BV a OS BU oe REL LA SNR SVETS, JÄRIEGR ERE 2,300 9» IEA STAD] STA ass PETE na Aas äa AM ERE Sr 728 oo» ÖRELB AL Torr Er ad Sd SAN oo a trao SRE, AN NS VN NL AKER 40 oo» Summa 3,088 liter Omkring 60,000 plantor omskolades. I plantskolorna funnos vid slutet af året cirka 9 millioner plantor. Skogsvårdskommittéerna, Liksom under föregående år hafva skogsvårdskommittéerna under 1911 varit styrelsen till stort gagn genom att först och främst i deras respektive socknar hafva kungjort om de förmåner i form af fria plan- tor m. m., som från skogsvårdsstyrelsen bestås, och sedermera upptagit rekvisitioner och framställningar samt befordrat dem vidare till styrelsens expedition. kår C 2 GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 161 Kommitterade hafva i många fall förmedlat öfverlämnande på 15 års kontrakt af kala ljungmarker att skogsodlas på skogsvårdsstyrelsens bekostnad, hafva vidare medverket till skogsodlingsföreningars bildande OMS VV. Så länge kommittéledamöternas intresse genom styrelsens försorg hålles uppe, anser styrelsen sig hafva stor nytta af dem. Afverkningar och åtgärder för återväxtens betryggande. Afverkningarna äro i allmänhet inom Bohuslän relativt få och mindre omfattande. I vissa socknar har styrelsen fått det därhän, att hänvän- delse alltid göres till styrelsen, innan försäljning sker och afverkning påbörjas. Styrelsen sänder i sådana fall alltid en länsskogvaktare att gifva råd och anvisningar för kvarställande af stormkappor och fröträd. I allmänhet kan sägas att mycket godt förtroende finnes för skogs- vårdsstyrelsens verksamhet beträffande kontroll vid afverkningar och därmed i sammanhang stående förrättningar. Under år 1911 erhöll skogsvårdsstyrelsen 20 skriftliga och med vederbörlig borgen försedda förbindelser att återförsätta i skogbärande skick i strid mot lagen afverkade arealer, omfattande sammanlagdt 131 hektar. Tvenne laga syner måste påkallas, den ena å 11/, mtl. Ö. och Y. Torp i Hjertums socken, den andra å 1/, mtl. Harska i Håby socken. Jämlikt bestämmelse i K. förordningen den 13 december 1907 har skogsvårdsstyrelsens personal i en hel del fall såsom under föregående år anlitats vid upptaxering af kubikinnehållet af virke, som anmälts skola flottledes utföras till Norge. Skogseldar. På grund af den synnerligen starka torkan under våren och som- maren utbröto en hel del svårare och mindre skogseldar. Redan i slutet af april uppstod den första och följde sedermera den ena slag i slag på den andra. Mera omfattande voro de, som härjade i större arealer delvis myc- ket lofvande ungskogsbeständ till godset Kasen med underlydande och hemmanen Kärra, Hede, Kisleberg, Toften, Fröland, Hogen, Åker utan- för Uddevalla (här rasade elden två särskilde gånger och ödelade cirka 1,000 tunnland) vidare å Aspångsfjället i Svarteborg, i Lane socken 0. sS. v. Synnerligen kraftig hjälp vid släckningen lämnades från Bohus- läns regemente. Skogsvårds föreningens Tidskrift 1912. Bilaga 1. I I 162 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. En del af de brända arealerna å Kasens m. fl. gårdars utmark, å Aspångsfjället, till Jordhammar och i Partilled besåddes under hösten med cirka 700 kg. björkfrö, som styrelsen låtit insamla. De enskilda skogarnas inom landstingsområdet tillstånd och skötsel. Den skogbärande marken torde uppgå till ungefär 130,000 hektar. Impediment i form af mossar och kärr obetydliga. Likaså arealen för- sumpad skogsmark. Smärre lokala försumpningar dock talrika. De kala bergen inom länet torde upptaga en areal af minst 125,000 hektar. Ljungmarkerna 100,000 hektar. Skogarna äro hufvudsakligast bestående af gran och tall, det först- nämnda trädslaget öfvervägande. Växtligheten varierar från synnerligen god sådan hos de bestånd, som växa i dalsänkornas bördiga jordmån, till medelmåttig och dålig hos de å höjdernas tunna jordlager växande. Tallen synes i allmänhet icke inom länet på långt när få den vackra växtform, som man påträffar inne i landet. Den blir kortvuxen och grenig. I samband härmed må ytterligare framhållas den beklagliga omständighet, som är känd från flera andra län, att en mängd bestånd finnas, uppkomna efter tyskt frö. Desamma äro under all kritik, och söker skogsvårdsstyrelsen vid alla lämpliga tillfällen få ägarna af dylika bestånd att successive hugga ned dem för att plantera andra trädslag i stället. Rörande ljungmarkerna torde icke heller detta berättelseår vara nödigt rekapitulera deras beskaffenhet och uppkomst m. m., utan torde få anses allmänt kändt, hvad styrelsen härom i ett par föregående be- rättelser omnämnt. Styrelsen söker nu i mån af tillgängliga medel med all makt be- främja skogsodlingen på dessa degenererade och föga om ens något af- kastande marker. Styrelsens arbete är i det hänseendet synnerligen an- genämt, att det omfattas med lifligt intresse och förståelse från kalmarks- ägarnas sida. För hvarje år kan spåras ett bestämdt ökadt intresse och i samma mån ökade anspråk på hjälp i olika former från det allmänna, i detta fallet skogsvårdskassan. Här inträffar emellertid det sorgliga, att i samma mån, som uppgifterna och arbetsfälten för skogsvårdsstyrelsen i väsentlig grad ökas och utvidgas, i samma mån — icke, som varit att hoppas, ökas skogsvårdsstyrelsens penningmedel — utan minskas de- samma istället. (Anslaget till skogsodlingens befrämjande har exempel- vis minskats från 20,000 kr. till 17,212 kronor.) Det har gått så längt, att skogsvårdsstyrelsens personal måst hindra GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 163 "bildandet af skogsodlingsföreningar, till dess man blir säker om att mera penningemedel kunna erhållas o. s. v. Så framt icke skogsodlingsintresset inom Göteborgs och Bohus län skall taga afsevärd skada, är det absolut nödvändigt att mera anslag läm- nas skogsvårdsstyrelsen. Uddevalla i april 1911. För skogsvårdsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. C. M. Åhlund. Skogsvårdsstyrelsens ordförande, Oscar Ad. Beer. Länsjägmäst. och sekr. Revisionsberättelse. Undertecknade, utsedda att granska skogsvårdsstyrelsens i Göte- borgs och Bohus läns landstingsområde räkenskaper och förvaltning under: år 1911, få med hänvisande till skogsvårdsstyrelsens berättelse öfverlämna följande sammandrag af räkenskaperna. Behållning från 1910. HURRA TA CAG Ts rf SRA RE tasA else el eå gsröiar ör a Ma Sa aja a SANS 1,708: 69 IGT GGADASIO 69 SyhEKOStIA MC st omer sun ola ga sea aa ke nanna AAA SA 60: 40 Innestående å upp- & afskrifningsräkning i A. B. Göteborgs Bank Kassabehållning Inkomster. Statens anslag till bestridande af skogsvårdsstyrelsens METSO GGR Ag VI OILES koda score inieren nas 5 sr fÖr sla lan SRA SEE 4,000: — Statens anslag till skogsodlingens befrämjande ............ 17,212: — KUSSESVAn USA OTEL Ass ons sse ee set sr Svar Arena SERNER 1,951: 06 lushällningssällskapets,anSlag7.:..«...s«s.sssvinseussmsyenekes sne uj ( — Landstingets KSL ORSA ARR ES BAT SU AST Nr SAR TS SR 2,000: — Ränta å upp- & afskrifningsräkning i A.B. Göteborgs RATE SS NR dn FANER . KRA RE AE 162: 43 KRTSA Gap lAN TOR 55... suskesa se vis ses dena 383: 59 43,708: 99 626: 84 Kronor 48,850: 03 164 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. Utgifter. Skogsvårdsstyrelsens kulturer och öfriga skogsvårdsåt- gärder sålunda fördelade: Skogsodlingar å öfvertagna marker, kulturer i öfrigt, plantskolearbeten, körlöner, frakter, omkostnader för redskap m. m. SINES AT CN Tkr RNE VNRR e RS enn EN JE tang 10,510: 52 IR köpa PLANEN seed narr ERE ER ent PR Le AS 5,002: 50 ÄTTER AE RSPLANtSKOLeJOrA4 EFS ESSER en 220: — TFänsjäg mästatndsiresOr (OCh arbeten viss se. AS 2,028: 15 Jänsskogvaktarnas! resor OCh-arbefemj os ssr desks 2,195: 50 Extra länsskogvaktares och plantörers resor och arbeten 4,623: 77 IDKO PFA TOM 342 so yra sär å on RES RES Ne SS Ses Es 1,753: 42 Anslag. till skogsodlingsföreDiD ga ...:-..-sw--:sssssene sees 6,550: — Premier för undervisning i skogsodling s.ssssssssssss oa 1,060: — SKOgSvär dSskommitteCK)Ar tes. . Nee. ss r ss KS PRE SAS 22:— SEYLEISCNS)ALESOT- o0 bros ont les SoS Selene stR ooo ERAN HETA TORG NG Aflön. till länsjägmästare, kassörska o. länsskogvaktare 9,450:— Diverse expeditionsarbeten, annonser m. M................ 2,804: 19 REVISIONSKOSUDA CTA fdr skenet ssk sno orget ND a esta p ses En 20:60 47,269: 87 Behållning till 1912, INVEDLATI CT: 0 20 de viga Sör TE er ee nn a LE MASS 1,500: — OT GraD ÖT SVICKO SIN AC EISS SE sögs SJR bro E Se REN 60: 40 KTässa Dehn OA oslo osa h st SALE BIE EKS LESS dö 19:76 —1,580: 16 Kronor 48,850: 03 Som räkenskaperna äro förda med synnerlig god ordning och för- sedda med erforderliga allegater, och styrelsens förvaltning och jägmäs- tarens arbete liksom under gångna år vitsordas af det fortsatt stegrade intresset för skogsvården inom länet, få vi tillstyrka, att ansvarsfrihet beviljas för den tid revisionen omfattar. Uddevalla den 16 juli 1912. Ph. Söderhielm. K. Maj:ts revisor. Herbert Lundström. Gunnar Sanne. Hushållningssällskapets revisor. Revisorssuppl. för landstinget. Skogsvårdsstyrelsens inom Älfsborgs läns landstings- område berättelse för år 1911. I enlighet med Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogs- vårdsstyrelser af den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen härmed af- gifva berättelse för år 1911. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Härvid får anföras, att då skogarnas tillstånd och skötsel årligen från och med 1905 af styrelsen utförligt relaterats i de särskilda årens berättelser, så kan föga nytt nu vara att påvisa, utan anhåller styrelsen vördsamt att få hänvisa till nyssnämnda berättelser, samtidigt som i ett kort sammandrag det väsentligaste för året anföres, och torde därvid kunna framhållas: att en förbättrad skötsel af de enskildas skogar visserligen kan år för år påvisas, dels genom ökad rådfrågning angående skogens vård och dels genom begäran om biträde för gallring af ungskogar och för utställande af fröträd, men denna förbättring går tyvärr ofantligt myc- ket långsammare än hvad önskvärdt vore och med hänsyn till den låga nivå skogsskötseln ännu intager å de flesta enskildas skogar; att den stora för vårt lands skogar viktiga frågan om förhållandet emellan den årliga afverkningen och tillväxten ännu, om man undan- tager Värmlands län där uppskattning pågår, väntar på utredning innan omskrifna förhållanden kunna afgöras, men vid okulärt bedömande af länets skogar har förut framhållits, att skogarna äro utsatta för årlig öfverafverkning; att skogsodlingsintresset på ett glädjande sätt gått framåt och sy- nes årligen tillväxa såväl i fråga om antal rekvirenter som beträffande skogsodlingsmaterial, men om detta skogsodlingsintresse fortfarande skall kunna underhållas och än mera utvecklas, är en ökad skogsodlingskassa nödvändig för att, på sätt som hittills skett, kunna genom gratisutdel- ning af frö och plantor understödja detta intresse och vidga upplys- ningen om ekonomisk skogsskötsel. 166 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I1. Af årets räkenskaper framgår, att inkomsterna på långt när ej räckt till för att bestrida årets utgifter, utan har innestående behållningen måst anlitas. Den tid är således ej aflägsen, då skogsvårdsstyrelsen af tillgängliga medel ej kan, i den utsträckning som hittills skett, lämna bidrag för skogsodling; att ifråga om skogsmarksareal, afverkningsmetoder och afverkad virkesmängd kan gälla hvad under föregående år därom anförts, men kan tilläggas, att afverkning af ungskogar (skog under 50 år) allt mer och mer tilltagit, utan att nu gällande skogslagstiftning kan lägga något hinder i vägen därför. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning har under 1911 icke undergått någon förändring utan består styrelsen rortfarande af: Ordförande: godsägaren Claes Carling. Ledamöter: kammarherren C. R. C:son Wästfelt, disponenten August Låftman, riksdagsmannen Gust. Odqvist och godsarrendatoren Oscar L. Carlsson. Suppleanter: riksdagsmannen Joh. Johansson, godsägaren Oscar Bo- man, disponenten A. M. Hansson och skogsförvaltaren A. P. Luthander. Länsjägmästare och sekreterare: Leander Olén, adress Borås. Styrelsens verksamhet. I enlighet med den plan för sin verksamhet, som redan första året af styrelsen antogs, har, äfven för det år denna berättelse omfattar, sty- relsens bemödanden varit att å frivillighetens väg få skogsodling till stånd på de vidsträckta, af ålder kala ljungmarker, som Älfsborgs län haft och ännu är beryktadt för att äga, äfvensom att medelst skogs- odlingsförbindelser erhålla säkerhet för skogsåterväxtens betryggande å de skogsmarksarealer, där afverkning ägt rum efter 1904 och så be- drifvits, att återväxten ansetts äfventyrad. Af berättelsen bifogad tab. 1 synes summa gratisutdeladt skogs- odlingsmateriel och därmed skogsodlad areal under åren 1905—11 och af tabell 3 inhämtas hur skogsodlingsarbetet fördelat sig under be- rättelseåret inom länets olika härader. Härvid torde kunna bemärkas, att af den sålunda skogsodlade arealen minst 60 "6 utgöres af gamla ljungmarker som sålunda återbördats till produktiv skogsmark. Till rekvirenter af frö och plantor för 1911 har utdelats enligt tab. 3 och hänvisas till samma, dock torde bemärkas, att tillfölje brist på frö har ej hälften af hvad som rekvirerats kunnat utdelas. I tab. 3 ingår ÄLFSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 167 icke hvad bolag eller sådana enskilda inom länet, som enligt styrelsens beslut ej varit berättigade att kostnadsfritt erhålla frö och plantor, kunna hafva skogsodlat, hvilket dock torde kunna beräknas till minst 600 har. Under berättelseåret ha vid folkskolor inom länet afhållits 251 »plan- teringsdagar», därvid 5,560 folkskolebarn åtnjutit undervisning i skogs- sådd och plantering. Under året har endast behöfts hållas en sådan undersökning som $ 2 i skogslagen föreskrifver och godkände synemännen i allo skogs- vårdsstyrelsens fordringar för återväxtens betryggande. I öfrigt har det lyckats styrelsen att träffa godvillig öfverenskommelse med de för åter- växtens betryggande ansvariga för 427 särskilda afverkningar, därvid skogsodlingsförbindelser erhållits för en sammanlagd areal af 2,940,25 har, hvilka förbindelser i regel försetts med borgen, och skall skogs- odling vara fullgjord inom loppet af 5—38 år där kalafverkning skett och 8—10 år där fröträdsställning ägt rum, men själfsådden misslyckats. Tab. 2 utvisar närmare hur afverkningarna och erhållna skogsodlings- förbindelser fördela sig dels på de olika häraderna, dels under olika år och dels slutligen summa förbindelser och areal. Skogsodlingar för dy- lika förbindelser till ett antal af 57 st. och för en areal af 338,8 hektar ha blifvit afsynade och skogsåterväxten befunnits betryggad, hvadan också förbindelserna i fråga till sina respektive utställare blifvit återläm- nade. För ett antal af 225 skogsodlingsförbindelser har skogsodling verk- ställts och besiktning skett, men då skogsodlingarna i fråga delvis miss- lyckats, har hjälpkultur föreskrifvits och skall slutlig afsyning ske 1913. Skogsvårdsstyrelsen har under året lyckats genomföra, att fårbete i ohägnad gemensam betesmark blifvit af Kungl. Maj:t förbjuden hela året om inom Älfsborgs län och torde detta förbud ganska mycket bidraga att befrämja skogsåterväxten. Liksom under föregående åren har styrelsen på allt sätt sökt be- främja håg, kunskap och intresse för skogsodling och skogsvård samt för detta ändamål låtit länsjägmästaren hålla ett flertal föredrag inom skilda delar af länet äfvensom vid folkhögskolorna och vid s. k. små- brukarekurser (se tab. 4), hvarförutom inköpts och utdelats något mer än 5,000 st. folkskrifter angående skogsvårdsfrågor. Äfven under 1911 har afhållits en 3 dagars planteringskurs med värnpliktiga tillhörande Älfsborgs regemente, därvid såväl plantering som frösådd utfördes och ha såväl befäl som värnpliktiga för dessa arbeten visat sitt stora intresse. Anslag till föreningar, som verka för skogsodling och skogsvård, har liksom under de föregående ären och till samma föreningar utgått med tillhopa 700 kronor. 168 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. Skogsvårdsstyrelsen 'har under året haft trenne ordinarie samman- träden, företagit en inspektionsresa inom Södra Kind samt bevistat skogsvårdsstyrelsernas ombudsmöte i Stockholm under december månad. Dessutom har ordföranden i:sällskap med länsjägmästaren företagit in- spektionsresor för att bese skogsodlingar och afverkningar. Länsjägmästarens expedition och förrättningar. Under de tre sista dagarna i hvarje månad har länsjägmästareexpe- ditionen i Borås varit tillgänglig för allmänheten i och för råd och upp- lysningars afgifvande. Dessutom har expeditionen städse varit öppen då länsjägmästaren ej varit på resor. På grund af styrelsens beslut under 1910 har länsjägmästaren också varit att träffa, för råds afgif- vande, på Öxnereds station den 1:a och å Bäckefors den 2:a helgfria dagen i hvarje månad. Angående resedagar, tjänsteförrättningar och under året hållna föredrag hänvisas till tab. 4, som äfven utvisar skogs- tillsyningsmannens samt länsskogvaktarnas verksamhet och hufvudsak- liga arbeten. Till expeditionen ha inkommit under 621 diarienummer 1,283 dia- rieförda skrifvelser och afsändts 1,343 Svarsskrifvelser och bref samt dessutom en stor mängd svar på rekvisitioner, äfvensom cirkulärbref angående skogsodling, skogsvård m. m. Plantörernas tjänstgöring. För biträde åt allmänheten vid skogsodlingar inom länet ha 82 plantörer varit anställda under en tid af 2,318 dagar och ha de 4 läns- skogvaktarna samt skogstillsyningsmannen under kulturtiden varit syssel- satta med att inspektera hur plantörerna utförde sina uppdrag. Skogsvårdskommittéerna ha under året icke undergått någon förändring, hvadan 130 dylika kom- mittéer finnas i verksamhet vid årets slut. Plantskolorna. Under året ha inga nya plantskolor anlagts, men plantskolorna i Öxnered och Hillared hafva betydligt utvidgats. Tillgången af plantor vid årets slut framgår af tab. 5 och årets vinst af plantskolerörelsen synes af räkenskaperna. ÄLFSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 169 Fröklängningsanstalterna. Tillfölje ringa eller ingen kottskörd har fröklängning endast kunnat ske i mycket ringa skala och sammanlagdt från båda fröklängningarna endast utklängts 30 kg. tall- och 61,1 kg. granfrö. På grund af årets höga fröpriser har en prisstegring å det frö, som vid årets början fanns i behållning, kunnat upptagas med tillhopa kr. 1,245,72 och har fröet ändock ej debiterats upp till högst gällande marknadspris, hvadan också skogsodlingskostnaderna blifvit lägre mot om utdelade fröet upptagits till högre pris. Ingående och utgående behållningar af frö synas af räkenskaperna. Sammandrag af Älfsborgs läns skogsvårdsstyrelses räkenskaper för år 1911. Ingående behållning från år 1910. Innestående å Sparkasseräkning i Borås Ensk. Bank +9,0c0: — » å Upp- o. afskrifning 1 >» » » 186: 10 > i kassan hos länsjägmästare L. Olén..... 4383 28 Fordran för förskotterade undersökningskostnader,..... 897: 86 HETT EMU SEAN DD) «sr SUS SO NS ENE AREA NESS SSR AES: RAN, 3 SALO RARE ÄR GALET: OR A e raa a me sad Säg ao fee a NGN AN 4,755: — Inventarier enligt inventarieförteckningen .................. Re LÖM VE Oe er degp sanne GASA SA ASAT N ORSRONA ARA TE: SNES Bröklängningsbyggnaden 1 Fristad .......iossssssasa se sc 4,500: » WRBACKSELOLS sg ones AA SURA ORON OR 31,784: 97 Inkomster. Statens anslag till verksamhetens bestridande .......... 1,500: — » > » skogsodlingens befrämjande ....... 8,606: — PRESES fara 2 Se SÅ Oo orsa a aa byen vegas na (delen Ar ella > Hö — Skogsvårdsafgifter : HEDINS 1OIO Arsisista Nälft cc... dög SINGEL KSR GG ONT ST LÖTStAL MI saneras sanne 6,661: 14 20,060: 91 Intresse konto, ränta å innestående medel för 1910 485: 44 Plantskolornas vinst öfverförd med ............. Page 4,44060: 36 Lager af tallfrö (vinst genom prisstegring) .............. 792: 50 > >» granfrö( » » > his edet dine 53: 22 46,344: 43 Kronor 78,129: 40 170 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9II. Utgifter. Skogsodlingskostnader under året för frö och plantor Sämt; SKOgSPlantörehe: Se. -sde sö. Mkspet obe ck SR VASS 32,112: ADDONSKOSED ACE 0r tek ses vaddå finast are knep AS AEEEo 408: Västra Sveriges skogsvårdsförbund och Ale härads SKOPSOUiRESlÖTENIN Eee sas ee SA ANS SR 700: SUPFELSC IS, KOLLO Lees sa Seder väska Ls msn RR SR RSS AE EA 1,568: BR EVISTOTSkO StIA GEN så sek dee ob d sR ASER AR SEA MAJ SER ARS AEG 321: Afskrifning å inventarier (enligt inventarieförteckn.) SA Afskrifning å förskotterade undersökningskostnader... 380: ATSKrIfnIin sansa rOklän Din SAD Ae Asea HSK: Länsjägmästare Leander Olén, lön, rese- och trakta- NED [SETSÄLLDINDR cues see Rene US EAS 6,293: Skogstillsyningsman Samuel Johansson, lön, rese- och TLA KTan en ts EKS AUD ss se fe AO KE EA 2,933: 4 ordinare och 2 extra länsskogvaktares löner, rese- OChWtraktamentsersattning al Husse... cosh ee 8,455: Diverse utgifters konto, hyror, tryckningskostnader, frakter m. m. 1,819: Utgående behållning till år 1912. Innestående på Sparkasseräkning i Borås Ensk. Bank 3,000: Obetald ränta innestående å detta KOnto.................. 126: Innestående på Upp- och afskrifning i Borås Ensk. IE AT Aso ha aere sd da Ne Ne so As sa clan R ESS: ID23: Innestående i kassan hos länsjägmästare L. Olén .. 67: Fordran för förskotterade undersökningskostnader ... 599: TEA 0 Cr ARR O MAS ses raser BS BR ot, Sad SE SE EE UGE FNS BAN NE FALLIT ON et nå ännt ole i bear NSD UNS SEEDA LAR SSE MEAN 1,661: Inventarier enligt inventarieförteckningen.................. 2,286: Behållningen i Plantskolorna upptagen till.............. FS 2425 IPTOk]än ST Sen SeRTISTA Cs soon ses eRsa A TAENEN 4,500: — » TAKBGCKELOLS As oss gtr EN FRAN 4,000: | 1 > (lager af inköpta kottar) 896: Kronor 78,129: 40 Borås den 20 februari 1912. Å Skogsvårdsstyrelsens vägnar: Claes Carling. Leander Olen. SARS UNS En > ÄLFSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. TI Förslag till inkomst- och utgiftsstat för Skogsvårdsstyrelsen i Älfsborgs läns landstingsområde år 1912, Inkomster: Behållning från 1911, innestående i bank, beräknas till oc... 4,000 IAS Brat fallsnOGN SKAMMEN er Se SA sera kjels S sees sense E sea LILA 2,014 IFandstngets anslapi för uIgI2 utg akne de ae 10,000: Upplupna ängonmedel under 1911 beräknas till 300 Af Kungl. Maj:t till bestridande af omkostnader för skogsvårds- SbYXElSCNSÄNSKES AMS EAS Ae Eget SE SA TS SORTENS SR EE SEA 1,500: Andel af det utaf Riksdagen beviljade anslaget till skogsodlingens DE fän] ADC Sr Sr DEN ord Sr refels 5 belek AE RR NER AE 10,000: Andel (4,01 94) af under 1912 inkommande skogsvårdsafgifter SENS KA I nr Vr Ayn BENEN cEEARDR AKER FELET AES NES 20,000: Inkommet kapitalutlägg för, mkopkar KOCA g.s svsper uresn serade bee 5,000 NADStöpar mö klan gnings 0 CIS plambtskOlOG sasse ses sades ke ge 3,000: Återbetalning af förskotterade undersökningskostnader ........... 100 SED OLE GU SIE UD eo es PRN eeh ERA Rs a ER SEK Ar Sala lila BR Re rr kk ög 1,406: Utgifter: Inköp af skogsfrö och plantor för gratis utdelning s .sssmsmsmcmmms.. ca 18,000: Länsjägmästarens, skogstillsyningsmannens och länsskogvaktarnas TESE3 LOCH Kira t AM GITSSTSACNNN 0 ALS. sees els are skjer bla ngt a 7,000 Aflöning till länsjägmästaren, skogstillsyningsmannen och läns- SKO PVE ALTAN äga sr tr SN Pas rar a pre ae el NS RAT i jake Ffa a T27L20 Rese- och traktamentsersättning till styrelsen och revisorerna...... 2,000: Skogsplantörernas aflöningar och reseersättningar sm ..ssssesseesen 8,000: SATT OJ SET, NURY GES KET 0 CHI ACT ÖKSE anande asset ess ban selen TITS OOO: Plantskolorna och deras Skötsel ................ I sat ST RN An MÅ I1,200 Fröklängning och inköp af kottar ....... SRHRRP SEN sa fo SA 5,000: FAT) STORIES KO 205 0 CLI ES SALLS BI PA sas sa dena ta oja Ng elr ss evil Ne SUN eele 700: Ersättning för synekostnader enligt $ 2 i skogslagen............. Md 300: Förslagsanslag till skogsodlingen å s. k. skogsodlingskomplex ... I1,000: Diverse oförutsedda utgifter.................... : SR ASRAR ANS RASET pA (SYST Kronor 57,320: Borås den 7 december 1911. ÄLFSBORGS LÄNS SKOGSVÅRDSSTYRELSE. Claes Carling. Leander Olen. 172 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 911. TRY LATA Sammandrag af gratis utdeladt skogsodlingsmaterial under 1905, 1906, 1907, 1908, 1909, 1910 och 1911. 2 Utdeladt skogsodlingsmaterial Skogsodlad | Under ST > —— I Sfi EL ARS GR areal | MS da Frö, kilogram Plantor, st. c:a | | år = bl ARD EVA SEAN | | kd Tall. "|. 'Gran [Lärk Talk Gran | Lärk SA Björk Har | Ar | | | | | 1905 | 835) 651,35 | SR 6,— 617,950] SAR — | — — 1,283 | — | 1906 1.102] 021,25 | 1,480,50] — 858,700] 753,700] 5,000) — -— 1,524 | —]| 1907 |1,514 1,149,30] 2,569,73| 1,— 964,60011,035,200] 8,125 2401 252015 "667 | 1908 | 1,596 2,10 | 2,423,10] 0,5 || 1,852,600] 927,700 9,520) 2,035 - 25575 INSOM | 1909 | 2,200] 1,599,00 | 1,597,—| — || 1,676,850/1,653,250) 30,552|10,500] — 35070 |E230 1910 |2,279| 705325 690,—| — || 1,905,100/2,215,150 31,655| 15,076| — 2,228 | 64 | 1911 | 2.560 510,15 927.35) — || 4,330,50011,783.000] 25,675| 15,910| 150 2.668 | 54 | Summa 12,086| 5,538,40 | 11,099,95/ 7,5 ||! 2,206,300/8,990,550/110,527 43,7601| 150 16,011 ” 57 | Fas Sammandrag af erhållna skogsodlingsförbindelser för afverkningar giorda under 1905—1911 inom Älfsborgs läns landstingsområde. | Åren 1905—1909 År 1910 År 1911 (= 3 = 4 = 3 Summa 2 7 BRN 2 LL [Ro (är 3 al SAT AS en TA FOA Se Vest än GE ES EE ESS EN Namn NE SYTOl EN eo FRE RA GER | ja =E JÖR RA a (SST 0 | ES EPC fö a & de RE SEE RN EDR NES 52 |» HU rr ED SS SR mä oml ER |A NE IC RR ELER GES fe Se a ER SR ms IA J mA [25 I I soc - z | Länsjägmästare Leander Olén «...... | 291 (ef SR 55 721 64] 123 IM32 : E 5 | Sd | | Skogstillsyningsman Sam. Johansson! — 3 | 5 89 96 | 138 | Sr TILL Länsskogvaktare Erik Eriksson ...... — -— 6 117 329). 79 694 EE 3 F. Hedenlund ...... = = I IT3 ML 2AT) TÖM 39 ELSA lp | > Oscar Petterson ...| — | 4 49 | 85156 50 | 133 D Olof B. Lindberg! — SNRA 63 185 | 257 (EM HOLE : | | Summa | 29 15 26 486 1,008 | 741 | 244 834 IROLÄESTYNA j Sammandrag öfver befintliga plantor i Alfsborgs läns skogsvårdsstyrelses plantskolor i december 1911. | Plantor Plantskolor Tall es Gran Lärk | Silf- | ms RS TOT NT a TERS a 9 SNR SN fe, Sv AE Oo: 1-åriga | 2-åriga | 1-åriga | 2-åriga |3-åriga| 7 OEI 1-åri a AT | ran | 8 g | SATSA Sa 5-åriga| 821 3-åri | g | | T | HTS tack end |1,005,000! 848, 00) 3$5,000) 360,000! 42,145 44,000] — | 2,140l 1,6801] 540 I | | I | | Skogsryd ...... = 110,000) — — | 100] 9,000] — I — Frufällan ...... = = 200,000] 173,000)] — | — VESNA | | Rångedala. ..... 41,000 = 49,000 - | fr — I — Herrljunga 324,000) 124,000]| 216,000] 60,000] — = = NV = -— Öxnered 240,000 — 120,000]| 349,000) 415,000 | | Sy , I I I Backeta ss 1'70,000] 261,000]) 550,000) 632,000 4,500) 6,000] 2,000 | 6,900) — I — | || | | | Tångebo ...... |. 100,000] 160,000] — 3.000] | If Noa Vången... ..... | 150,000] 40,000] — = = = | = — | — | — EN Naredar 200,000 175,000) — 15,000! 7,000] — | — 96) — IM — Läggared ......| 15000] — || —80,000] 20,000] || ENN I | I Sockenplant- I | | | | skolorna 10,000] 42.000]| — 6,000) | ! - | ÄLFSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 175 Revisionsberättelse, Undertecknade, vederbörligen utsedda revisorer för granskning af skogs- vårdsstyrelsens i Alfsborgs läns landstingsområde redovisning för dess för- valtning undet år 1911, få härmed efter fullgjordt uppdrag afgifva följande berättelse: Årets räkenskaper utvisa: Ingående behållning från år 1910. Innestående å sparkasseräkning i Borås Bin Skilda BankA 49.4 Ope ST REL 9,000: Innestående å upp- och afskrifningsräk- ning i Borås Enskilda Bank ......... 186: Innestående i kassan hos länsjägmästare NERO LÖT ppor dar ON SAR EVR fs 433: Fordran för förskotterade undersöknings- KOST ACS TR nr as L us Tant ER AE feed 897: WE SEN ANN ETAT IN ÖV des se sarn st vn INS As sbeE 25332 » ER UED 10 I ES SE RAR NE ENN AA 4,755: Plantskolorna upptagna till .............c... 3,196: Inventarier: enbet förteckning .....,.. ss... 2,454: Fröklängningsbyggnaden i Fristad......... 4,500: » 1 Bäckefors...... 4,028: Inkomster. Statens anslag till verksamhetens bestri- CAT IC AGER AA BAD a SIENA FE SRA BUS SN 1,500: Statens anslag till skogsodlingens be- HiefEh 004 fena (or ee EA no Ra RA SRS 8,606: PARES UN GEST ASLAN ra da seed törad.r a 10,000: Skogsvårdsafgifter : Hen RTeSterande för färg do rm... 13,399: FNRS SÄD ON ALS TÖLS ta MAL mtr e soner sas 6,661: Ränta å innestående medel för år 19190 Vinst å plantskolorna >» genom prisstegring å tallfrö......... 792: » > » > gLanfrö ...... 453: N Oo 9,619: 38 220005 SO rt 20,106: — 20,060: 9I 495: 44 4,446: 36 KEN SEEN 40,3 A GAA Kronor 78,129: 40 I 76 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I gQI1I. Utgifter. Skogsodlingskostnader under året (frö, plantor och PlÄD ÖLEN) eos dasfR ssk Ae sr Ae LEK hetta SF ARN BN REN FARIT 42 ADNODSKOSIA (CE 5 ajSåa med oa eo Sf jogsnt ENSE 3 AES SN fa ÄRR AE 408: 46 Anslag till Ale härads skogsodlingsförening och Västra SVerIgeskskogsvardSstorbUund ss ss 700: — Styrelsens rese- och traktamentsersättningar ............ SOS Itg REVISION SKROS ACE rss es gura b er st BA RR BE a ALE 32mNO AA fSkrifninptid ny en tarlel:. ses. se er RARE IN RSBE RNE » å förskotterade undersökningskostnader... 380: 39 2 å fröklängningarna....... fe äran fela SAR De DEAR 751: 2 Länsjägmästaren L. Olén, lön och reseersättningar... 6,203: 81 Skogstillsyningsman S. Johansson, d:o d:0 ........ 2,033:1 30 Länsskogvaktarnas löner och reseersättningar ......... 3,455:- LO Diverse utgifter (hyror, tryckningskostn., frakter m. m.) 1,819: 66 56,272: 29 Utgående behållning till år 1912. Innestående å sparkasseräkning i Borås Ensk. Bank 3,000: — Räntefordranta. sparkasseraknmin pi. ...ssm. vs 120-163 Innestående å upp- och afskrifningsräkning i Borås Fnskilda Bank: s etgdal ds scar teg SE DA SR ENAS BYTAS AA Innestående i kassan hos länsjägmästare L. Olén ... (OG Fordran för förskotterade undersökningskostnader ... 599: 96 1: FE 2 ere Sa at 0 nr EE ost ARA a 30510 ae SAGA [TOA ryd Se RAR TSE ER RR SDR ÖÖM TK: 2,014: — 200 055 KÖ p tar RO SAT oprpd er Sekab ba al gt kg 896: 17 IDVeEntArIer ten St LOLte CKIiTA Se EN 272003 Pdan skolor se KAD dei ER IN FSA SN RE 3,242:1 7 Fröklängningsbyggnaden' i Fristad .............s....css00 sn AHO » i Bäckefors ESA Köl gel äg SKER 45000 fär 12 OSA Kronor 78,129: 40 Som revisorerna ej varit i tillfälle att bese skogsvårdsstyrelsens nya frö- klängningsanstalt i Bäckefors och det syntes olämpligt att samtliga revisorer reste för att , besiktiga densamma, uppdrogs åt herrar jägmästaren M. Sten- berg, godsägaren C. Magnusson och domänintendenten R. Carlson att be- söka anstalten samt om så påfordrades inkomma med de erinringar, som om- ständigheterna kunde föranleda. Revisorerna hafva genomgått styrelsens protokoll, böcker, skriftväxling m. m. och därvid icke funnit anledning till någon anmärkning, hvadan vi, då räkenskaperna äro förda med stor ordning och reda och försedda med behöriga verifikationer, härmed tillstyrka full ansvarsfrihet åt skogsvårdsstyrel- sen i Alfsborgs läns landstingsområde för dess förvaltning under år 1911. Borås den 31 maj 1912. M. Stenberg. O. H. Svensson. C. Magnusson. R. Carlson. Nils Ahlfors. Skogsvårdsstyrelsens inom Skaraborgs läns landstings- område berättelse för år 1911. I enlighet med kungl. förordningen om skogsvårdsstyrelser af den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Skaraborgs läns landstings- område härmed afgifva redogörelse för sin verksamhet och förvaltning under år 1911, äfvensom en kortfattad framställning om de enskilda sko- garnas inom landstingsområdet tillstånd och skötsel. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Skogsvårdsstyrelsens ledamöter hafva under berättelseåret varit de- samma som under föregående år. Såsom ordförande har sålunda fort- farande fungerat domänintendenten m. m. M. F. Rodhe, Mariestad. Öfriga ledamöter hafva varit kammarherren m. m. friherre A. von Essen, Helliden och landtbrukaren August Nilsson, Bjärby, den förre af dessa utsedd af hushållningssällskapets förvaltningsutskott, den senare af lands- tinget. Suppleanter i styrelsen äro majoren m. m. A. M. Bergmark, Hed- åker, utsedd af hushållningssällskapet, samt ledamoten af riksdagens första kammare m. m. grefve Nils Posse, Vreten, hvilken senare af lands- tinget utsetts efter aflidne häradsdomaren m. m. A. Lundblad i Ny- skogen. Vid det af skogsvårdsstyrelserna inom riket anordnade gemensamma mötet i Stockholm under början af december representerades styrelsen af domänintendenten m. m. M. F. Rodhe samt kammarherren m. m. frih. A. von Essen. Styrelsens tjänstepersonal, som vid berättelseårets ingång utgjordes af en länsjägmästare (samtidigt sekreterare), en biträdande länsjägmästare samt tvenne länsskogvaktare, har under berättelseåret undergått följande förändringar. Länsjägmästaren Axel Blomberg har på grund af erhållen annan tjänst på begäran entledigats från sin befattning hos styrelsen från och med berättelseårets utgång. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1912. Bilaga 1. 12 178 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9II. Till länsjägmästare och sekreterare antog styrelsen efter ansökan e. länsjägmästaren hos Värmlands läns skogsvårdsstyrelse Gunnar Fries. Biträdande länsjägmästaren C. von Strokirch frånträdde till följd af afflyttning till annan tjänst sin befattning hos styrelsen från utgången af april månad. Någon ny biträdande länsjägmästare beslöt styrelsen att tillsvidare ej skulle tillsättas. Styrelsen har under året haft trenne sammanträden. I samband med det ena af dessa företog styrelsen besiktning af vidtagna skogsod- lingsåtgärder å en större lagstridig afverkningstrakt. Länsjägmästarna hafva under berättelseåret varit upptagna af tjänste- resor 70 dagar, sålunda fördelade: Besiktning af afverkningar, KU tiren7/O5 (Cares ses Aes sak 6 fö Er RAR SL 39 dagar Afgifvande af råd i skogsvård på kallelse hos 11 rekvirenter ..... IST EÖTE OTAS FR SLE a ON oja sh AA fr ASA SA ASTA lå BR SR Ka LR SEI SIR LISAAET Srila BE 7 IDIVETSE TES OT sis sorgsk src ok sb n NS NE RS SERENA SAS EIN SAS AKER ess 4 RESCAA FAL frrgan brass bean stiskis rss angr eng ks alk ock obe a RER re TS SN AE SA TRE Summa = 70 dagar. De två länsskogvaktarna hafva ett sammanlagdt antal rese- och förrättningsdagar af 325 stycken, sålunda fördelade: Förrättnings- repa en Hedning; vafaskogsodlingsarbetenb =. us:sssbusss stuss rates AE 22 13 Besiktning af skogsafverkningar och kulturer ................ 100 -— Afgifvande af råd i skogsvård på kallelse ........................ 47 27 Iednin spatsplantskolearbetens sees sae. me dee SETT RIO 74 = UpPpPkop, Och WmÖltagDINg TAL EON AS, eek) Bess AA AE 317 = DIVErSe TES OLTTes bes ess ast arne Vg NLA MSN Ess de ÄG Sa ENARE 6 = RUSTA EKEN se gr Ar är SE RSS BEG a NR SER AGES RSA SSL EA SSSSA SnG 39 = Summa 325 dagar. Under vårens skogsodlingsarbeten hafva varit anställda 10 st. skogs- plantörer och hafva dessa — oberäknadt resedagar — tillsammans haft 216 stycken förrättningsdagar. Af kassaredogörelsen framgår, att skogsvårdskassans debet och kredit under berättelseåret balanserat på kronor 27,167: 71. De olika inkomst- och utgiftsposterna framgå af följande tablå: Inkomster. Statsanslag till uppehållande af styrelsens verksamhet .................. 4,000: — SENSKOg SOM 5 ENSUDeMEnA ESAeSNTRRe 4,303: — Tan AStin gets + ARSA Odeon saa ssd Ne Aro be RELATERAS SORTS RR ER AAA 4,000: — Transport 12,303: — SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 179 Transport 12,303: — IEKH SHOT SSA SKapeEtS: (AT SIA Pros ok bett Nee gor äs sd er dar rosen nr ad ssn Ner ERS 1,000: — BIR OP SVA ASAT PTL CIAR rr Re NT os alk a SNS Fo 4,402: 40 Hörsaljoingsmedelsför morsO GY PlakOl. ss. sten rsse de ond errors erelde 8,947: 65 UPP LAPNas KANON P3 bas asia söker eve LANE Asa idee NGE ERE STAS å 84: I0 MVA Terbuman anmärkningsmedell stuss. sul dens Sd -—: 30 » SVIT EKOSCIACTET a a ras serb 6 rg SR BEE AT rd Sr SR a srt AR En kd 369: 81 [ix SATbnIN SA fr MKT tURDIUTAAGT ont do bor bsasb ess ark ERT SR NR dra 60: — Ifelakt gtt kredit; tabtalpilö 44 det steks levern LR BE sold der skeas —: 45 Utgifter. Redogörarens fordran från föreg. år...sssmmmmnnnn. FS SRA INR Le 40: 58 2518 (OP DNB 2 GET år da Mo IEEE RESER GENE ERA RS ANSE SNA ERA ar (OLAGA Bf NESCETSATIIT & AeNgane oc dtse oe ek e URSR SRS Sd Sok o ön sl k ge sd ola 20 SES, DR : 2,997: 28 SPARTA af ss EE USS Be Nr a rd rea AES SE EE SPI ER SORIN ALA IE LAGO OSAR INR VERTRELCN sonen SSK rdk RER AR SN AR ys blend a stas SNÖ br so etern 68: 51 Expedition och diverse (häri återbetaldt lån å 1,500)................. SVAHN AAG BeEHallnin ort lkedg 2 er MG fn grn ee bod dånande VE dr ra SA 198: 14 Summa kr. 27,167: 71 Skogsodling. Liksom under föregående år har skogsvårdsstyrelsen på allt sätt sökt väcka intresset för skogsodling inom länet. I den mån styrelsens tillgångar det medgifvit ha äfven direkta bidrag lämnats till under- stödjande af skogsodlingsarbetet å de inom länet i afsevärd omfattning förekommande kalmarkerna. Ofvannämnda understödjande har skett genom utlämnande af lämp- ligt skogsfrö och plantor till mer eller mindre nedsatt pris — i enstaka fall t. o. m. gratis —, tillhandahållande af kostnadsfritt biträde af plan- tör för ledande af skogsodlingsarbetet under en tid af två dagar samt därutöfver mot en obetydlig afgift samt slutligen i 5 fall genom verk- ställande af skogsodling helt på skogsvårdskassans bekostnad. För erhållande af frö och plantor helt gratis har styrelsen alltid fordrat, att den sökande genom intyg af skogsvårdskommittén på platsen eller på annat sätt styrkt, att kalmarken uppstått före skogslagens ikraftträdande samt att vederbörande på grund af medellöshet ej är i stånd att med egna medel bestrida hela skogsodlingskostnaden. De re- kvisitioner af detta slag, skogsvårdsstyrelsen sett sig kunna bifalla, hafva därför ej varit många. Endast 21 stycken rekvirenter hafva nämligen tillsammans erhållit 9,os kg. tall- och 9,05 kg. granfrö samt 11,600 st. tall- och 11,000 st. granplantor. 180 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 19011. De skogsodlingsarbeten, hvilka utförts under direkt ledning af skogsvårdsstyrelsens personal — länsskogvaktare och plantörer —, hafva under berättelseåret varit af större omfattning än något föregående år. Detta förhållande anser styrelsen vara glädjande och betydelsefullt, då dessa af sakkunniga personer ledda arbeten i allmänhet torde blifva bättre utförda, än då hemmansägarna själfva, af hvilka en del kanske aldrig förut ens deltagit i skogsodlingsarbete, verkställa sådden eller planteringen på egen hand. Såsom tidigare framhållits har styrelsen i ett fåtal fall bekostat hela skogsodlingsarbetet. Nedanstående tablå utvisar, att på dylikt sätt skogsodlats 92 hektar. (GESAdE frö | | Skogsod- | kg Utsatta plantor Köstäad KT EEE pr Lats fila Br JUR bar DR TN SN EVE Aa 3 Cu | | | | Kronor har | Tall | Gran | Tall | Gran I I MÖSSEDeT pe se ANT RE Oe 35 =S — | 59,500 | 35,000 | —881:23 Öster Bilterna.s Så . oo tsAsA he Ke | 24 ll = | 35,000 | 20,000 641: 40 | Flinga Sa vA Saka b.e. see der 22 | = = 50,000 r 607: 25 | Hälleboji ttlabort st sar Ae FR AE Se Ane | KTAMETe ANNA As a SAN GR 3 Era 6100 5,000 137: 9! Summa 92 | FY IRAS | 151,500 | 61,500 | 2,388:48 Omfattningen af öfriga under styrelsens personals ledning utförda skogsodlingsarbeten framgå af nedanstående tablå, i hvilken dock ej ingå af plantörer ledda arbeten vid undervisning af skolbarn: | 3 Skogs- | ÄR LE | Utsatt platt | RA. | dena re EE SER | | c > | = | Tall Gran Tall Gran EE | [ | | | | | Vadsbo ooshela: 29 91,20 38,45 36,70 | 17,500 33,500 864 | 292 (NERD | 23 60,90 28,70 22,00 | 17,500 | 175000 -- 5531 98 | RAkändsk vr een | 12 35,80 13,52 7,98 | 33,000] 13,000'] 252 34 | Kållands areer a | 9 18,00 6,30 5,80 | — 6,300 8,700 | 172 | 38 Kinnefjärdings... I 0,40 1,800 10 = | | I KRänne st, oo syd | I 2,00 0,80 0,80 | — — 10 | = Transport | 75 208,30 87,77 73,28 | 74,300:| 74,000 1,861 | 462 MEESE FÖTT SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 181 | Skogs- Utsådt skogsfrö 3 Använda la | Utsatta plantor S oa > | odlad kg. dagsverken Härad SE i E HE RT Lör RED VR el o3 & I area | S Syr a 5 rr Full- | Skol- | & Tall CRGTan ina | ere SEEN Se IE | har | vuxnas| barns | | | | | I I I Transport 75 | 208,30 S7,77 73,28 74,300 | —74,000 | 1,861 | 462 | | | SKANINGSK SE esse 5 23,80 | 9,25 10,23 $,000 5,000 126 48 | I Gidbemsk nn. 3 4,20 0,50 0,50 1,500 | 11,650 27 63 | FrOka ds I 2,80 1,00 1400 | 5,000/| = 5,000 28 | MIlSKe gps slee sek | IA 38,00 | 11,75 11,75 14,300 | 32,300 447 | VALS oa Ebbe 4 9,90 5,25 | 3,25 2,000 2,000 44 | 40 Waske moss ONA Te 1,00 1,00 0,50 — — väl NYE er pr EA 2 6,00 | 2,00 | 2,00 — — 40 20 I3f Fel BAsErde sen 8 | 10,00 5,00 5,00 2,700| — 2,700 82 | 103 d | | | RR NET Sf jalen o ATI LEN Summa | 100 | 394,00 123,52 | 107,53 | 107,800]| 132,650 | 2,662 736 Liksom under föregående år har styrelsen i mån af tillgång till alla skogsägare inom länet, som så önskat, tillhandahållit skogsfrö och plantor till det för året billiga priset af resp. 12 och 5 kronor per kg. för tall- och granfrö samt 50 öre per 1,000 stycken oomskolade plantor af tall och gran. Omskolade plantor hafva lämnats till något högre priser. Från styrelsen har under berättelseåret tillhandahållits 165 st. skogs- ägare, som ej användt sig af styrelsens personal vid arbetet utan som själfva utfört arbetet, ej mindre än 216,83 kg. tall- och 242,47 kg. gran- frö samt 137,600 st. tall- och 337,950 st. granplantor, hvartill kommer 9,900 st. plantor af diverse slag. Under året har styrelsen fortfarande utlämnat skogsfrö och plantor gratis i begränsade mängder till skolbarns undervisning och öfning i skogsodling. Denna rörelse synes omfattas med stort intresse af såväl skolråden som lärarekåren inom länet. Ej mindre än 98 st. skolor hafva begagnat sig af förmån beträffande kostnadsfritt skogsodlingsmateriel. Till detta ändamål utlämnades under året sammanlagdt 72,3 kg. tall- och 72,2 kg. granfrö samt 60,100 st. tall- och 39,700 st. granplantor. Genom dessa skolornas planteringsdagar torde kunna beräknas hafva blifvit skogsodlade c:a 170 hektar och hafva öfver 2,000 skolbarn erhållit un- dervisning i skogsodling. R De flesta af ofvannämnda skogsodlingsarbeten med skolbarn hafva utförts under respektive lärares ledning, men hafva dock 18 skolor an- vändt sig af skogsvårdsstyrelsens plantör som ledare och undervisare vid arbetet. 132 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I. Sammanlagdt har alltså direkt genom skogsvårdsstyrelsen inom länet omsatts 412,65 kg. tall- och 422,20 kg. granfrö samt 305,500 st. tall- och 510,300 st. granplantor, hvartill komma 9,900 st. diverse plantor, och torde den härmed skogsodlade arealen kunna beräknas vara minst 1,000 hektar. Beklagligtvis torde nog den osedvanligt torra sommaren hafva i betänklig grad skadat årets skogsodlingar. Fröklängning. För erhållande af erforderligt frö har styrelsen tidigare uteslutande varit hänvisad till inköp från befintliga fröfirmor. Under berättelseåret har härvid vidtagits en betydelsefull förändring, i det att styrelsen för att erhålla åtminstone en del af fröbehofvet till billigare pris börjat själf uppköpa kott inom länet för klängning. I saknad af fröklängningsan- stalt träffades följande öfverenskommelse med Jönköpings läns skogs- vårdsstyrelse om samarbete. All af styrelsen uppköpt kott levererades till fröklängningsanstalten i Nässjö för klängning. Alla kostnader för kottinköp, klängning, frakter m. m. delades lika mellan styrelserna, och samma var förhållandet med det erhållna fröet. Af styrelsen uppköptes och levererades till Nässjö fröklängnings- anstalt 613,15 hl. tall- och 1,138,35 hl. grankott, hvilka kottpartier vid klängning lämnade i utbyte 424 kg. tall- och 417,5; kg. granfrö. På härvarande skogsvårdsstyrelses andel kom alltså 212 kg. tall- och 208,7s kg. granfrö. Styrelsens kostnader för detta fröparti — oberäknadt tjänstepersonalens för kottemottagningen något ökade resekostnader — uppgick till sammanlagdt 3,068: 26 kronor, hvarför allt skäl finnes för styrelsen att vara tillfredsställd med detta första försök. Genom detta framstår emellertid med all tydlighet, att det gifvetvis vore för skogs- vårdsstyrelsen fördelaktigt att i likhet med ett flertal andra skogsvårds- styrelser anlägga egen fröklängningsanstalt. Skogsvårdskassans svaga ekonomi torde dock, om ej helt omöjliggöra, så dock afsevärdt försvåra detta önskemåls realiserande. "Plantskolor. De plantor, som förbrukades vid skogsodlingarna, erhöll styrelsen från tvenne egna samt 15 st. enskilda af styrelsen understödda plant- skolor. Skogsvårdsstyrelsens egna plantskolor äro belägna vid Marie- stad och Korsberga. Under året har den senare af dessa utvidgats. De af styrelsen understödda enskilda plantskolorna, hvilka äro skyl- SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 183 diga att mot en låg ersättning direkt till ortsbefolkningen leverera plan- tor, äro dessutom förbundna att ställa sig skogsvårdsstyrelsens förfo- gande de plantor, som ej åtgå för den direkta ortsförbrukningen. Till följd af den ganska stora tillgången på plantor under våren 1911 i såväl egna som understödda plantskolor blef styrelsen i tillfälle att, sedan länets behof af plantor blifvit fylldt, utom länet försälja icke mindre än 15,000 st. tall- och 587,000 st. granplantor samt 14,300 st. diverse plantor. Köparna hafva hufvudsakligen varit skogsvårdsstyrelser i andra län. Den svåra torka, som under sommaren var rådande, inverkade men- ligt äfven på plantskolorna och då härtill kommer, att granfröet under de senaste två åren varit af jämförelsevis svag beskaffenhet, torde till år 1912 planttillgången ej svara mot behofvet, utan nödgas styrelsen sannolikt genom inköp från andra plantskolor fylla sitt behof af gran- plantor. Tallplantorna i en del af plantskolorna hafva under året ganska svårt angripits af skytte. Skogsupplysning. Under sina resor inom länet hafva såväl länsjägmästarna som läns- skogvaktarna alltid sökt påverka de skogsägare, med hvilka de kommit i beröring, till insikt om betydelsen af en förbättrad skogsvård. Att dessa påpekanden af begångna fel i skogens skötsel samt anvisningar om en bättre sakernas ordning i många fall ej mötas af den förståelse, som vore önskvärd, kan ju sorgligt nog ingalunda bestridas. I många fall torde dock lärdomarna följas. Det biträde af länsjägmästare och länsskogvaktare för råd och an- visningar i skogsvård, som styrelsen på ansökan tillhandahåller länets skogsägare afgiftsfritt under två dagar samt utöfver denna tid mot er- sättning, har användts af sammanlagdt 38 st. rekvirenter. Som af ti- digare införd sammanställning af personalens förrättningar framgår, hafva nämligen länsjägmästarna på kallelse lämnat råd åt 11 st. skogsägare samt länsskogvaktarna åt 27 st. De senares arbeten hafva hufvudsak- ligen utgjorts af utmärkning af fröträd och gallringsvirke. Föreläsningar i skogsvård hafva af länsjägmästarna hållits dels i samband med småbrukarekurser eller kretsmöten, dels såsom enstaka föredrag på kallelse af föreläsningsföreningar. Inalles hafva under året föredrag hållits på 7 olika ställen inom länet. Skogsvårdskommittéerna hafva liksom förut på skogsvårdskassans bekostnad erhållit under året utkomna häften af Skogsvårdsföreningens Folkskrifter. 184 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. Ett antal af d:r Fr. Lovéns broschyr »Råd vid afverkning och skogsodling af barrskog» har i samband med förutnämnda föredrag ut- delats af länsjägmästarna. Afverkningar och åtgärder för återväxtens betryggande. Uppsikten öfver den enskilda skogslagens efterlefnad har styrelsen under året fullföljt på samma sätt som under föregående år. Någon af styrelsens personal — länsjägmästare eller länsskogvaktare — hafva i hvarje fall, då afverkning, som kunnat misstänkas äfventyra återväxten, kom- mit till personalens kännedom, besiktigat densamma. Där lagstridig af- verkning konstaterats, har afverkningstrakten detaljbeskrifvits, hvarefter, där så befunnits erforderligt, garanti för nödiga skogsodlingsåtgärders vidtagande infordrats i form af skogsodlingsförbindelse. Sålunda hafva under året aflämnats 103 st. skogsodlingsförbindelser omfattande c:a 450 hektar lagstridigt afverkad areal. Nedanstående tablå utvisar afverkningarnas fördelning på de olika häraderna inom länet. Befintliga |S:a rapporte- | | 1911 beskrifna| rade afverk- | Förbindelser skogsodlings- | Härad |: lagstridiga ningar 1905—] ingifna under | förbindelser afverkning | II (äfven ej år 1911" vid utgången | lagstridiga) | | af år 1911 | | | |-VadsBorN Bg NK EeA 60 504 52 25500 VartOfla i: sent safes AS NASSA Se Nä) | 281 | 15 100 | Valle, Gudhems och Kåkinds...| 14 | 186 | 14 | So | Kinne, Kinnefjärdings och/ | | | | Källan dS/34 pose rs sas 7 146 10 | 57 | | Skånings, Vilske och Prökinds I 52 | 6 | 20 | Åse, Viste, Barne och Laske...| 6 | 65 | 6 | 20 | | Summa | 105 1,234 | 103 | 535 | Under året har styrelsen ej sett sig nödsakad påkalla någon under- sökning jämlikt par. 2 af den enskilda skogslagen. En syneförrättning, som begärdes i december 1910, har under året hållits, hvarefter öfverenskommelse med vederbörande afverkare anga- ende erforderliga återväxtåtgärder uppnåtts. + Häraf en del afseende under föreg. år rapporterade afverkningar. SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 185 Under året har i häradsrätten utslag fallit rörande återväxtens be- tryggande å egendomen Holmen i Fägreds socken, och fastställde dom- stolen därvid de skogsodlingsanspråk, styrelsen framställt. Skogsvårdskommittéer. Skogsvårdskommittéerna hafva under året ökats med 4 st. och finnas nu sådana i 108 af länets 260 socknar. Kommittéerna hafva liksom förut biträdt styrelsen med upptagande af skogsodlingsrekvisitioner samt i en del fall lämnat tjänstepersonalen värdefull hjälp i dess arbete. De enskilda skogarnas inom landstingsområdet tillstånd och skötsel. Då några afsevärda förändringar i fråga om de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel af helt naturliga skäl ej kunna förmärkas under den korta tidrymden af ett eller ett par år, får styrelsen i hufvudsak hänvisa till sina i tidigare årsberättelser afgifna omdömen härutinnan. Att ett märkbart intresse för skogens bättre vård och tillgodogö- rande börjat vakna till lif, anser sig styrelsen med tillfredsställelse kunna konstatera. Detta gäller icke minst de smärre skogsägarna inom länet, hvilka förut ansett skogens skötsel vara mindre betydelsefull, då de ju haft sin utkomst hufvudsakligen af jordbruket. Detta intresse afser ännu dock hufvudsakligen återväxten i form af skogsodling af såväl äldre som yngre kalmarker. Betydelsen af själfva afverkningarnas ändamålsenliga bedrifvande torde ännu ej i allmänhet uppfattas af skogsägarna. Från återväxtsynpunkt utföras i många fall — trots påpekanden från tjänstepersonalens sida — afverkningarna på olämpligt sätt. Såsom exempel härpå kan anföras, att det inom vissa trakter af länet hittills visat sig så godt som omöjligt bibringa skogsägarna öfvertygelse om fördelen af att ställa fröträd, där så skulle varit synnerligen lämpligt. Att bättre förhållanden härutinnan kunna spåras, torde dock böra fram- hållas. Från enbart återväxtsynpunkt felaktiga afverkningar äro ju synner- ligen beklagliga, men stå ju deras följder dock att godtgöra genom skogsodling. Det finnes däremot afverkningar, där begångna fel äro mer förlustbringande för skogsägaren och hvilkas följder ej äro möjliga att reparera. Styrelsen afser härmed de afverkningar, som äro utslag af den okunnighet, som i allmänhet är rådande rörande möjligheten att 186 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I911. genom lämpliga gallringar tillgodogöra sig betydande värden ur de yngre och medelålders bestånden, utan att dessa därför behöfva spolieras. ÖOkunningheten i detta hänseende har i otroligt många fall förorsakat skogsägare stora ekonomiska förluster, då de på grund af sin bristande kännedom om skogens tillväxtförhållanden upplåtit till totalafverkning skogstrakter, ur hvilka de genom lämpliga utglesningar kunnat tillgodo- gLöra sig afsevärda ekonomiska värden, utan att skogsbeståndet därige- nom fördärfvats utan tvärtom inom en nära framtid ökat i värde. För torrläggning genom dikning af för skogsbörd tjänliga marker synes äfven ett visst intresse förefinnas inom länet. Tyvärr har styrel- sen ej heller detta år sett sig i tillfälle genom direkta bidrag uppmuntra och befrämja denna betydelsefulla del af skogsvårdsarbete. Med det ofvan sagda har styrelsen velat framhålla, att någon för- bättring i länets skogsvård redan nu kan konstateras samt att ett vak- nande intresse torde möjliggöra en vidare lyckosam utveckling. Det är därför nedslående för styrelsen, att den till följd af för knapp penninge- tillgång ej kan se sig i tillfälle påskynda skogsvårdsarbetena inom länet genom det effektiva medel, som ligger i ett väl afpassadt ekonomiskt understödjande af dessa arbeten. Att utan direkt ekonomiskt stöd från det allmännas sida t. ex. torrläggningsarbeten och skogsodling af gamla kalmarker ej komma till utförande i ens tillnärmelsevis önskvärd om- fattning, är nu af erfarenheten bestyrkt. Skogsvårdsstyrelsen får därför uttala den förhoppningen, att den hos vederbörande myndigheter nu pågående utredningen om möjlighe- ten af skogsvårdsafgifternas uttagande efter andra grunder än de nuva- rande måtte komma att tillföra Skaraborgs läns skogsvårdsstyrelse större ekonomiska resurser, hvarigenom styrelsen blefve i tillfälle att i långt högre grad än nu verka för en förbättrad skogsvård inom länet. Mariestad i mars 1912. På Skaraborgs läns skogsvårdsstyrelses vägnar: ” M. F. Rodhe. Gunnar Fries. SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 187 Efter granskning af Skaraborgs läns skogsvårdsstyrelses räkenskaper för år 1911 få undertecknade revisorer härmed afgifva följande Revisionsberättelse. Skogsvårdsstyrelsen har under året haft följande inkomster och utgifter: Inkomster. STATS TIS] RAA RE SNS SA RAD fe ag AES a a SS ra Ö,SOS BRATT STA pal a rel arte Sting et 4 SSR ANA SN SR RA ae SAS 4,000: — » SATS DA DI NESSAlSKATE bys sd R Neo ok dens inses fs ss iska ses iferskeg — SKO RS VÄX ASAT DTILE TAN SR SrERE AA EN VA LEA NAS TTR RISE re NES er 4,402: 40 INÖLSAljnAn 2 Sm ed elstörkiro ROCK Sp LAT CORE ass ss se sacae sides sans ana sl sne 8,947: Ö5 ITS TUR SEO ST fr DIES ESR TS er 60: — UNO] OUEf RLaGN INO LO) Sega eben kosmos cn KAR Gl odronsdbr Joo IEsOEREOSESASEBAEORSS IEA 34: 10 Återburna SMIDE RO SETT ETTA TT SR ESR Se rr SAT 370: 56 SJ FI ka a hon dc mr a MO JANON Fen A pA SEASONS RAD 540: 5$ VASKTETEITIXD ATG br sas a sea de säs esse LS AA SNS de ra ell Sen teg sat AS SR ARNES AC le NESECKSAL LM SAN rea 1 Rae Nr Rel åsa lR a 2 Sola MRS RA SNI väger SR re 28 Kostnad för skogsodling .... AG KAkPp Nos reparation. At IRVEHIGTEE. oss srståsne dör on söddgr tr fanns pt ns 68: 51 Expeditions- och diverse andra kostnader I, 022 26,969: 57 BÖRS BeML SUS O 2 re sekr Sdp rö kear sn Bee äö rer karga nagra arken as SSR 1908: 14 Kronor 27,107: 71 Såsom af denna tablå framgår, har den ekonomiska ställningen under det gångna räkenskapsåret så väsentligt-förbättrats, att icke blott den från föregående år befintliga skulden kunnat betalas, utan äfven ett mindre öfver- skott uppkommit. Beträffande styrelsens verksamhet under året få vi hänvisa till den af styrelsen afgifna årsberättelsen. Vid siffergranskningen, som verkställts af riksbankskassören G. Win- bladh, hafva några andra anmärkningar icke förekommit, än att nägra räk- 188 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. ningar icke varit attesterade. Samtliga dessa räkningar voro emellertid vid revisionen försedda med behörig attest om deras riktighet. Då räkenskaperna befunnits behörigen verificerade och i synnerligen god ordning, samt skogsvårdsstyrelsen under det gångna året liksom förut vid fullgörandet af sina åligganden synes hafva handlat med erkännansvärdt nit och intresse, få vi tillstyrka ansvarsfrihet för det räkenskapsår, revisionen afsett. För siffergranskningen föreslå vi ett arfvode.af 40 kronor. Mariestad den 30 april 1912. Josef Fischer. Af Kungl. Maj:t förordnad revisor. A. O. E. Hedenstierna. - K. G. Wallenius. Af hushållningssällskapet utsedd revisor. Af landstinget utsedd revisor. Skogsvårdsstyrelsens i Värmlands läns landstingsom- råde berättelse om 1911 års verksamhet samt om sko- garnas tillstånd och skötsel. Beträffande formerna för den verksamhet, styrelsen utöfvat under år 1911, får styrelsen hänvisa till tidigare afgifna berättelser, enär sty- relsens arbete under år 1911 i allt väsentligt varit öfverensstämmande med verksamheten under de föregående åren. Styrelsen har haft 4 sammanträden under berättelseåret, hvarjämte styrelsen under tiden den 21—26 augusti företog en resa genom delar af Karlstads, Grums, Jösse, Fryksdals, Elfdals och Fernebo härader, dels för att ytterligare komplettera sin kännedom om länets skogsför- hållanden och dels för att besiktiga lagstridiga afverkningar och utförda skogsodlings- och dikningsarbeten eller eljest med biträde af styrelsens tjänstepersonal utförda skogsvårdsarbeten. Tjänstepersonalen utgjordes äfven under år 1911 af I ordinarie och 1 extra länsjägmästare samt 8 länsskogvaktare. Under våren 1911 voro 132 st. plantörer anställda vid skogsodlings- arbetena, och 6 st. dikningsförmän biträdde vid årets planläggningar och afsyningar af dikningsarbeten. Den påverkan till skogsvård, länsskogvaktarna utöfvat under sina färder från hemman till hemman genom personlig inställelse hos skogs- egarna, har äfven under förevarande berättelseår gifvit goda resultat. Ansökningar om bidrag till skogsodling och dikning hafva sålunda in- flutit i mängd, ehuru de utförda skogsvårdsarbetena af dessa slag, sär- skildt dikningsarbetena, af skäl, som här nedan i annat sammanhang närmare angifvas, icke under berättelseåret nått önskvärd omfattning. Efter särskild skriftlig ansökan hafva 163 st. skogsegare erhållit biträde för utsyning af virke. En undervisningskurs 1 virkesutsyning och skogstaxatior har under året anordnats vid S:a Ås i Ö:a Emtervik under tiden fr. o. m. den 30 oktober t. o. m. den 11 november. I kursen deltogo 26 st. hem- 190 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. mansegare och hemmansegaresöner. Såsom föregående kurser var äfven denna helt och hållet afgiftsfri för deltagarna. Under 1911 anordnades af länets hushållningssällskap 6 st. små- brukarekurser, vid Malsjö i Grums socken, vid Grafva i socknen med samma namn, vid Bög i Ö:a Fogelviks socken, vid Koppom i Jernskogs socken, vid Nysäter i Gillberga socken och vid Bäckebron i V:a Emter- vik. Vid hvar och en af dessa kurser höllos fyra föreläsningar om skogshushållning, vid Koppom och Nysäter af extra länsjägmästaren och vid de öfriga kurserna af länsjägmästaren. En af plantörerna, hemmansegaren Carl Asplund från Getebol i Nyeds socken, visade sig vid genomgåendet af tvenne af styrelsens undervisningskurser ega såväl ett påtagligt intresse för hvad till skogs- hushållning hörer som en utpräglad förmåga att yttra sig i tal. Styrel- sen, som ansett det värdefullt för upplysningsarbetet bland hemmans- egarna att ega en föreläsare ur deras egna led, har, sedan Asplund hufvudsakligen på skogsvårdskassans bekostnad genomgått Gammel- kroppa skogsskola, anställt honom såsom föreläsare. Asplund lämnade skogsskolan i slutet af oktober 1911 och började redan före årets ut- gång sin föreläsareverksamhet. Hans föredrag bekostas helt och hål- let af skogsvårdskassan och erhållas uppå ansökan till styrelsen af för- ening eller enskild person, som är villig och i tillfälle att ombesörja bestyret med affischering, anskaffning af lokal m. m. för föredragen. Äfven under år 1911 har undervisats i skogshushållning vid Varp- näs landtbruksskola, 20 timmar, och vid Molkoms landtmannaskola 10 timmar. Detta undervisningsarbete har utförts af extra länsjägmästaren. Skogsvårdsföreningens folkskrifter hafva under år 1911 såsom förut inköpts i 1,000 ex., som ställts till länsjägmästarens förfogande för gra- tisutdelning till för skogsvård intresserade. Ett antal af fil. doktor Fr. Lovéns ströskrifter om skogsvård hafva äfven utdelats. Plantskolorna, belägna i Seffle, Deje och Årjeng, hafva under året lämnat 2,566,500 st. plantor, däraf 1,500,400 st. tallplantor och 1,066,100 st. granplantor. Af tallplantor såldes 625,000 st. till andra skogsvårds- styrelser och till allmänna skogar. Af granplantor inköptes 50,000 st., af hvilka 15,000 st. åter kunde försäljas till allmänna skogar. Fröklängningsanstalten vid Deje har varit till stor nytta under året, i det att en för de senare årens förhållanden jämförelsevis god skörd af tallkott kunde uppbringas under vintern 1911. Tillgången å grankott var här såsom på de flesta andra håll inom landet mindre god, och den grankott, som här kunde uppbringas, var såsom under närmast föregaå- ende år fördärfvad af insektangrepp. VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 191 Då styrelsen kunde förutse, att brist på tallfrö skulle inträda för 1912 års skogsodling, inköptes 310 hl. tallkott från skogsvårdsstyrelsen i Västernorrlands län. Från länets skogar inköptes 1,967,s hektoliter tall- kott och 1,857,2 hektoliter grankott. Vid berättelseårets ingång fanns en behållning från år 1910 vid fröklängningsanstalten af 28 hl. tallkott och 43,4 hl. grankott, hvilka kottmängder klängts tillsammans med den under året inköpta kotten. För att påskynda klängningen före kulturtidens början förhyrdes jägmästaren C. G. Wikströms klängningsanstalt vid Skåre, där 200 hl. tallkott klängdes. Utbytet blef vid Deje 1,261,3 kg. tallfrö af 1,795,5 hl. kott från Värmland och 171,3 kg. tallfrö af 310 hl. kott från Norrland samt 657,1 kg. granfrö af 1,900,6 hl. kott. Tallkotten från länet lämnade alltså vid Deje c:a 0,7 kg. per hl., norrlandskotten c:a o0,ss kg. och grankotten c:a o,3s kg. Resultatet af tallkottklängningen kan betecknas såsom mer än tillfredsställande. Vid Skåre något föråldrade kläng- stuga blef utbytet endast 111,5 kg. af 200 hl. värmländsk tallkott. Skogsodlingen har understödts på enahanda sätt som förut. Äfven under år 1911 besvärades skogsodlingsarbetet af brist på granfrö, och mången skogsodling måste fördenskull inskränkas eller också helt och hållet uppskjutas. I tablå I redogöres närmare för fördelningen inom länet af de skogsodlingsarbeten, som utförts under direkt ledning af styrelsens tjänstepersonal. Enligt nämnda tablå hafva under år 1911 S21 st. skogsegare utsått 1,560,4 kg. frö, däraf 852,0 kg. tallfrö och 708,4 kg. granfrö, och utplanteradt 1,552,500 st. plantor, däraf 771,400 st. tallplan- tor och 811,100 st. granplantor, hvarvid en ytvidd om 2,353,3 hektar skogsodlats, 1,937,7 hektar genom sådd och 415,6 hektar genom plante- ring, 2,053,6 hektar genom nykultur och 299,7 hektar genom hjälpkul- tur. Af denna tablå framgår äfven att vid skogsodlingen ifråga förbru- kats 15,770,6 dagsverken, däraf 10,051,6 vid sådden och 5,725 vid plan- teringen. Motsvarande siffror för 1910 voro 868 st. skogsegare, 1,388,9 kg. frö, 2,379,980 st. plantor, 2,256,7 hektar och 16,963 dagsverken. Skogs- odlingen under 1911 har alltså omfattat något större areal än 1910 års kulturer. Större skogsegare med egen skogspersonal för skogsodlingsarbete- nas utförande hafva såsom förut erhållit intill 20 kg. skogsfrö till ned- satt pris och plantor gratis i mån af tillgång. De skogsodlingar, som på detta sätt af skogsvårdskassan understödts, belysas till sin omfatt- ning i tablå II, kvaraf framgår, att af 38 st. skogsegare utsätts 403,7 kg. frö, däraf 382,5 kg. tall och 21,2 kg. gran, och utplanterats 120.500 st. plantor, 192 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. däraf 93,000 st. tall och 27,300 st. gran, genom hvilka frö- och plant- partier en areal om c:a 528,7 hektar antages hafva blifvit skogsodlad, 594,6 hektar genom sådd och 24,1 hektar genom plantering. Ansenliga skogsodlingsarbeten utföras af de större skogsegarna utan något som helst bidrag ur skogsvårdskassan. Styrelsen har hänvändt sig till dessa skogsegare med anhållan om uppgifter rörande omfatt- ningen af sådana skogsodlingsarbeten under år 1911 och, såsom under föregående år, erhållit tillmötesgående svar. I tablå III äro dessa upp- gifter sammanförda. De mindre frömängder, som af styrelsen tillhanda- hållits en del skogsegare till inköpspris, hafva antagits utsådda, och en areal med detta frö skogsodlad mark har approximativt uppskattats och införts i tablå III tillsammans med nyssnämnda uppgifter om skogs- odling utan bidrag ur skogsvårdskassan. Tablå III utvisar, att under I9II utan något som helst bidrag ur skogsvårdskassan utsätts 1,099,9 kg. skogsfrö, däraf 771,2 kg. tall och 328,7 kg. gran, samt. utsatts 1,131,500 st. plantor, däraf 447,200 st. tall och 684,300 st. gran, hvarigenom 1,857,8 hektar skogsodlats, däraf 1,594,8 hektar genom sådd och 263,0 hektar genom plantering. Tablå IV utgör en sammanfattning af tablåerna I—III, och utvisar denna tablå, att under berättelseåret skogsodlats tillhopa 4.739,s hektar inom länet, hvarvid förbrukats 3,004,0 kg. frö och 2,834.500 st. plantor. Diknings- och bäckrensningsarbetena. På grund af skogsvårdskassans försämrade ekonomi nödgades sty- relsen under berättelseåret ytterligare minska bidragen till torrläggnings- arbeten i skogsmark. Under 1910 minskades dessa bidrag från 50 till 40 procent af nedlagda skäliga arbetskostnader; under 1911 måste de minskas till 20 procent af nämnda kostnader. Maximibidraget per skogsegare, som år 1909 och åren närmast dessförinnan utgjort 1,000 kronor, sänktes 1910 till 800 kronor; 1911 måste det inskränkas till 400 kronor. Följden häraf har blifvit ett stort bakslag i den tidigare ständigt stegrade anslutningen till dessa för ett bibehållande och ökande af skogsmarkernas produktionskraft högst nyttiga skogsvårdsarbeten. I tablå V hafva de af skogsvårdskassan understödda torrläggnings- arbetena under 1911 sammanförts, och framgår däraf, att af 109 st. kronor och upprensats 38,394 meter bäckar jor 4.311: 12 kronor, eller till- hopa torrläggningsarbeten utförts för en summa af 36,394:47 kronor. Motsvarande siffror för år I910 voro 541 st. skogsegare, 432,200 löpmeter diken, 105,505 löpmeter bäckar och en totalkostnad af 89,291: 25 kronor. Dessa siffror äro som synes mer än dubbelt så stora som be- VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 193 rättelseårets och utgöra ett påtagligt bevis bland andra för behofvet af ökade skogsvårdsmedel. De dikningsarbeten, som under 1911 utförts utan bidrag ur skogs- vårdskassan, d. v. s. af några af länets större skogsegare, hvilkas dik- ningar hafva större omfattning än som motsvaras af skogsvårdskassans bidrag, har styrelsen genom af dessa skogsegare uppå styrelsens an- hållan benäget lämnade upplysningar fått kännedom om. Uppgifterna om dessa arbeten hafva sammanförts uti tablå VI, kvaraf framgår, att un- der 1911 utan bidrag nygräfts 120,709 löpmeter diken jör en summa af 23.422: 70 kronor och upprensats 121,475 löpmeter bäckar för 11,935: 93 kronor. Tillhopa alltså torrläggningsarbeten för 35,358:63 kronor. En sammanfattning af tablåerna V-—VI utvisar, se tablå VII, az under år I9II nom länet nygräfts 302,991 löpmeter diken och upprensats 159,$69 meler bäckar jor en summa af 71,755: 10 kronor. Uppsikten öfver skogslagens efterlefnad. Såsom under föregående år har det endast i enstaka fall mött nå- got hinder att få behöfliga skogsodlingsarbeten till stånd efter lagstridiga afverkningar. Sålunda har styrelsen endast beträffande 35 afverkningar sett sig behöfva påkalla laga undersökning jämlikt skogsvårdslagens $ 2. Dessa afverkningar återfinnas i hemmanen Bålgård och Kärrsmossen i Ar- vika socken och trenne af dem i hemmanet Mölnerud i Brunskogs soc- ken. Syneinstrumenten hade vid berättelseårets utgång ännu icke in- kommit till styrelsen. Utan föregående laga undersökning har under år 1911 särskilda öfverenskommelser om behöfliga skogsodlingsarbetens utförande träffats med innehafvare af 129 st. på lagstridigt sätt afver- kade marker. Af de afverkningar, som utfördes under afverkningsåret 1910—1911, hafva 68 st. med en sammanlagd ytvidd om 276,25 hektar hittills be- funnits utförda på sådant sätt, att särskilda åtgärder till återväxtens be- tryggande synts uppenbarligen behöfliga efter dem. Dessa afverknings- trakter hafva, på samma sätt som förut skett beträffande de närmast föregående årens afverkningar af enahanda slag, i detalj beskrifvits till läge, omfång m. m. till stöd för styrelsens åtgärder för att få skogsod- lingsarbeten till stånd å dessa marker. I tablå VIII angifves huru dessa såsom lagstridiga betraktade afverkningar fördela sig inom länet. Nyssnämnda afverkningsbeskrifningar innefatta äfven kalytor om tillhopa 36 hektar, som ligga i samband med 1911 års afverkningstrak- ter, ehuru de härröra sig från närmast föregående års afverkningar. Be- Skogsvårdsfoöreningens Tidskrift 1912. Bilaga 1. 13 194 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. skrifningar öfver 41 st. lagstridigt afverkade trakter om tillhopa 269,2s hektar, uppkomna under åren 1905—1910, hafva dessutom under be- rättelseåret omarbetats, kompletterats eller nyupprättats. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Sin uppfattning om skogarnas tillstånd och skötsel inom länet har styrelsen i tidigare afgifna berättelser redogjort för, och får styrelsen sålunda i detta hänseende hänvisa till dessa berättelser. De främsta förutsättningarna för ett ingående bedömande af sko- garnas tillstånd och skötsel har hittills saknats, enär man icke haft till- räckligt noggran kännedom om storleken af skogarnas virkesförråd och tillväxt, huru detta virkesförråd och denna tillväxt fördelar sig på träd af olika groflekar, åldrar och trädslag m. m. Ett jättesteg till det bättre i detta afseende har tagits under år 1911, i det att länets skogar under detta år genom den s. k. Värmländska skogstaxeringen blifvit föremål för en undersökning till virkesförråd och tillväxt, som ifråga om omfattning och grundlighet utan tvifvel saknar motstycke icke blott i vårt land utan äfven i andra länder. Ett möte med landets skogsvårdsstyrelser i december år 1908 be- slöt att ingå till Kungl. Maj:t med en underdånig framställning om an- slag till en undersökning af skogarna i landet i enlighet med grunder, som en af mötet för ändamålet utsedd kommission erhöll i uppdrag att närmare utarbeta. Den 30 mars 1909 afgaf denna kommission sitt be- tänkande, i hvilket en försöksundersökning af skogarna inom ett län, Värmlands, förordades före igångsättandet af en taxering af hela landets skogar, på det att den föreslagna taxeringsmetoden skulle kunna försöks- vis till sina detaljer utarbetas och narmare pröfvas samt därmed en säkrare kännedom om kostnaderna för rikstaxeringen ernås. Att Värmlands län utsågs till försöksfält berodde därpå, att detta län i sig innefattar så växlande skogsförhållanden — sydsvenska i södra delarna af länet och nordsvenska i bergstrakterna i norra delarna — att för såväl södra som norra Sveriges landskap tillämpliga försöksre- sultat härifrån skulle kunna erhållas. Betänkandet öfverlämnades omedelbart till K. Maj:t, och sedan det- samma genom nådiga remisser blifvit föremål för yttranden från domän- styrelsen och norrländska skogsvårdskommittén, aflät K. Maj:t den 4 april 1910 en proposition till riksdagen om anvisande af ett förslagsan- slag om 60,000 kronor till den ifrågasatta försöksundersökningen. An- slaget beviljades, och genom nådigt bref den 31 augusti 1910 tillsatte VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 195 K. Maj:t en kommission, bestående af herrar fil. doktorerna Fr. Lovén och H. Hesselman, öfverjägmästaren U. Wallmo, jägmästaren H. Wed- holm och skogschefen H. Petterson, med uppdrag att planlägga arbe- tena för undersökningen. Ledningen och ordnandet af densamma, se- dan den planlagts, anförtroddes genom samma nådiga bref åt nyss- nämnda herrar Lovén, Wallmo och Petterson. Doktor Lovén förhind- rades af sjukdom att fullfölja kommissionens arbeten. Skogschefen Ernst Andersson inträdde därefter i hans ställe. Arbetet påbörjades redan hösten 1910, ehuru då i mindre skala. Det hufvudsakliga arbetet utfördes under tiden maj—oktober 1911. Bearbetningen af det synnerligen rikhaltiga undersökningsmaterialet har ännu ej fullbordats. I en preliminär rapport till K. Maj:t af den 18 nästlidne mars har kommissionen emellertid redan framlagt en del väsentliga resultat, som till någon del kompletterats genom ett af kom- missionens ordförande öfverjägmästaren Wallmo hållet föredrag vid Vermländska Bergsmannaföreningens möte i Kristinehamn den 25 inne- varande april. Det stora intresse för skogsegare och andra skogsvårds- intresserade inom länet, som förevarande undersökning innebär, föran- leder styrelsen att redan nu redogöra för det sätt, hvarpå undersök- ningen utförts, och att framlägga de resultat, styrelsen hittills fått kän- nedom om, ehuru några reflexioner öfver dessa resultat icke för närvarande synas böra göras, innan ett fullständigt betänkande från kommissionen föreligger med de kommentarier till sifferresultaten, som en ingående kännedom om undersökningsmaterialet tilläfventyrs kan gifva kommis- sionen anledning till. Länet har, på sätt här nedan närmare beskrifves, öfverkorsats af sins emellan parallella taxationsbälten om 10 meters bredd, inom hvilka bälten skogen uppräknats och undersökts. Dessa taxationsbälten eller taxationslinjer förlades på ett afstånd från hvarandra af 4 km. från midten på det ena bältet till midten af det andra. Inom ett mindre område förkortades afståndet mellan linjerna till 2 km. för vissa speci- alundersökningar. Linjerna inlades först noggrant på Ekonomiska Kart- verkets karta och följdes vid taxeringsarbetet å marken med hjälp af kompass. Arbetet å marken fördelades under 1911 på 10 arbetslag, hvarje lag bestående af en ledare (e. jägmästare eller forstmästare), I skrifvare, 2 proftagare, 2 klafvare, 1 kompassförare och 2 linjemätare. Detta arbe- tes detaljer torde i allt väsentligt framgå af följande utdrag ur »Instruk- tion vid arbetet å marken under försökstaxeringen af skogarna inom Värmlands län.» 196 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. NIER Vid taxeringen skola de å ledarens karta uppdragna linjerna med tillhjälp af kompass följas å marken. I de delar af länet, där den mag- netiska kompassen på grund af förekomsten af järnmalm icke kan an- vändas, brukas solkompass. Så ofta tillfälle gifves, bör ledaren med tillhjälp af kartan kontrollera taxationslinjens riktning och vid behof rätta denne. $ 4. ; Taxationsbältets midtlinje utmärkes af en 100 m. lång släplina, som framdrages af kompassföraren. Sträckmätningen utföres på 50 cm:s afstånd från denna lina medelst ett 20 m:s måttband af stål. Utmed släplinan utsättes på hvar Ioo:de meter en mindre, numrerad påle, som skall kvarstå. Linjemätningen anknytes till de å kartan utmärkta punkterna, hvilka i linjeriktningen befinna sig på ett afstånd af I km. från hvarandra. Inom hvarje kilometer sker mätningen löpande, hvarvid längd öfver in- egor och sjöar må tagas från kartan. Är en för mätningen nödig punkt så belägen i terrängen, att den är svår att bestämma, utrönes dess läge genom mätning eller syftning från en fast punkt, hvilken af kartan kan säkert bestämmas. Alla protokoll börjas och afslutas inom de å kartan utmärkta kilo- metrarna, hvarvid särskild blankett användes för hvarje kilometer. Där afvikelse upptäckes mellan den mätta distansen och kartans, antecknas denna i protokollet, hvarvid rättelsen införes med —+ tecken, om kartan angifver större längd än mätningen, i motsatt fall med — tecken. Eventuella afvikelser mellan marken och kartan i afseende på grän- sen mellan skogsmark och inegoområde eller vatten antecknas i be- ståndsbeskrifningen. Större inegoområden och sjöar kringgås på bekvämaste sätt; kring mindre sjöar vinklas på vanligt sätt. SES: Egoslag: A. Inegor = Tomt, trädgård, åker och annan mark under plog, skog- lös naturlig äng. VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 197 B. Hagmark = Skogsproduktiv fastmark, som hufvudsakligen användes till bete eller slåtter. C. Skogsmark = Annan skogsproduktiv fastmark, äfven om den befin- ner sig inom hägnad. D. Mossmark = Mark, som uteslutande bildas af växtrester i olika mult- ningsstadier. E. Impediment. $ 6. Skogstyper å produktiv fastmark: $ 7. Växtsamhällen ä mossmark: $ 8. Impediment: K. Kalt berg. V. Väg. H. Vatten. STO: På en profyta af 4 ar, 40 m. X 10 m., i slutet af hvarje km. ob- serveras markbetäckningsväxterna å inom profytan förekommande bestånd. Siuro: Inom hvarje skogsbeständ okulartaxeras: 1) Kubikmassan för hvarje trädslag, uttryckt i tiondedelar af bestån- dets totala kubikmassa. 2) Åldern. I likåldriga bestånd under 120 års ålder särskiljas sex åldersklasser om 20 år. Äldre bestånd hänföras till åldersklass VII. Olikåldriga bestånd, hvarmed förstås sådana, där minst '/, af arealen upptages af annan åldersklass, som med minst 20 år afviker från öfriga delar af beståndet, utmärkas i ålderskolumnen med o. 3) Höjden. För likåldriga bestånd antecknas den härskande stam- klassens höjdklass. Höjdklasserna särskiljas efter följande grunder. 198 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9QII. Höjdklass o omfattar träd af högst 3 m:s höjd, 3 » » » öfver 3 >» till högst 6 m:s höjd, 6 » » » » 6 » » OM » 9 » > » 9 >» » SMET 0R stete: 4) Markens bonitet. För bedömande af markens godhetsgrad an- gitves höjdklassen för ett verkligt eller tänkt härskande, under normal slutenhet uppvuxet träd med 350 årsringar vid 1,; meter. Uppskattningen grundas på det för marken lämpligaste af trädslagen tall och gran och antecknas i protokollet, hvilket trädslag som afses. 5) Slutenheten. I bestånd under 20 år antecknas befintliga luckors längd, hvarjämte slutenheten å den återstående delen utmärkes på ne- dan angifvet sätt. En lucka i olikåldriga bestånd eller i bestånd af 20 års ålder och däröfver afskiljes ej särskildt, då den är af så ringa stor- lek, att återväxt ej kan uppkomma och fortlefva minst 10 år framåt, utan räknas då denna lucka tillhöra det omkringstående beståndet. Som regel kan alltså sägas, att då luckans bredd i linjeriktningen understiger den omkringstående skogens höjd, föranleder icke denna ett afskiljande af bestånd. Slutenhetsgraden bestämmes för bestånd öfver 20 år med hänsyn till full slutenhet å den mark, hvarå beståndet växer, och användes där- vid följande skala: 3 = full slutenhet t. o. m. ?/; af full slutenhet. 20 FUNAdet ser t.LOsL ID. Ne Re BAR 2 [3 1 a, då afståndet mellan träden understiger deras höjd. I b, då afståndet mellan träden öfverstiger deras höjd, men ej de- ras dubbla. 1 c, då afståndet mellan träden öfverstiger deras dubbla höjd. För bestånd under 20 år bestämmes slutenhetsgraden enligt föl- jande skala: = förbandet mellan plantorna högst = p öfver (dej inet AE inn (R == » OO HN MW OA MM NN » Ma Endast utvecklingsdugliga plantor tagas i betraktande vid bestäm- mande af förbandet. Då ungskog i första åldersklassen förekommer under fröträd, hvilkas slutenhet ej understiger graden 1 b, föras skilda anteckningar om ung- skogen och fröträden. [ETT EEE WEE SEE I I SIE VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 199 Bestånd innehållande träd öfver 1,3 m. införas i beståndsbeskrif- ningens kolumn för respektive egoslag i afdelningen »med grundyta»>; bestånd, som sakna träd öfver 1,3 m., d. v. s. bestånd utan grundyta, införas i afdelningen »utan grundyta». 6) I beståndsbeskrifningen införas äfven observationer angående be- ståndets behandling enligt följande schema: 1 = orördt bestånd. 2 = underifrån genomhugget bestånd. 3 = ofvanifrån > » 4 = likformigt » » SY Beståndsgränser dragas mellan olika bestånd, om de skilja sig med hänsyn till 1) skogstypen eller trädslaget, hvarvid olika blandningsgrader i be- stånd, bildade af olika trädslag, ej föranleda beståndsgräns, 2) åldersklassen, se 10 mom. 2, 3) höjdklassen, se 10 mom. 3, 4) markens bonitet, se 10 mom. 4, 5) slutenhetsgraden, se 10 mom. 5, 6) samt dessutom alltid vid afskiljande af profyta, se 9. Kala berg och kala mossmarker, som fläckvis uppträda i skogs- bestånd, samt större block i blockmark föranleda ej beståndsgräns. Deras sammanlagda längd angifves i respektive kolumner, återstoden införes som beståndets längd i därför afsedd kolumn. För bestånd, hvarest luckornas längd angifves i särskild kolumn, upptages beståndets totallängd i kolumn för respektive markslag. SYRI2 Taxationsbältets bredd utmärkes af en 5 m. lång bambustång, som å hvardera sidan af släplinan lägges vinkelrätt mot denna. Träden klafvas vid 1,3 m:s höjd öfver marken och inprickas i stamlistans 5-cms- klasser, som benämnas efter sin lägsta gräns. Inom hela 10-m:s-bältet klafvas träd af dimensionerna 20 och uppåt. Inom ett 5-m:s-bälte, upptagande 2,; m. å båda sidor af släplinan, klafvas dessutom träd af dimensionerna 10, 15. Inom ett I1-m:s-bälte af o,; m. å båda sidor af släplinan klafvas dessutom träd af dimensionen 5. Inom samma 1-m:s-bälte men endast på de sista 40 m. af hvarje km. klafvas dessutom växande träd af dimensionen o. 200 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I OTT. Inom de sista 20 m. på hvarje km. af 1-m:s-bältet räknas dessutom alla plantor. Stubbar från föregående sommars och vinters afverkningar upptagas efter diametern vid låg stubbhöjd enligt samma grunder som träden och föras i stamlistans kolumn för stubbar. Vid trädräkningen iakttages vidare, att kantträd, som med mer än halfva sin diameter falla inom ofvan fastställda bredder, alltid skola med- tagas, hvaremot de kantträd, som med precis halfva sin diameter falla därinom, medtagas å vänstra men uteslutas å högra sidan. Kantträd, som med mindre än halfva sin diameter falla inom nämnda bredder, ute- slutas sålunda alltid. Alla räknade träd och stubbar märkas med rödfärg på den mot släplinan vända sidan. Lågor om minst 10 cm:s brösthöjdsdiameter af träd, som vuxit inom det 10 m. breda taxationsbältet, klafvas vid brösthöjd och införas i stamlistans kolumn för lågor. 13. Hvart tionde räknadt träd inom hvarje diameterklass tages som profträd. För hvarje profträd högre än 1,; m. antecknas 1) beståndsnummer, 2) trädslag och 3) diameter i mm. vid brösthöjd; om trädet är torrt in- sättes ett t. i kolumn »skador». För hvart fjärde profträd inom hvarje diameterklass antecknas dess- utom nummer och 1) höjd, 2) de sista 10 årsskottens (åren 1901—1910) sammanlagda längd, 3) formpunkt i procent af stammens höjd från marken räknadt, 4) årsringarnas antal (1911 års årsring uteslutes) vid 1,3 m:s höjd, 5) bredden af de tio sista årsringarna (åren 1901—1910) vid 1,3 m:s höjd, 6) barkens tjocklek vid 1,3 m., 7) skador, hvarvid användas följande förkortningar: torrt träd = t, röta = r, peridermiumskada = p, torr topp = x, skada af större djur = d, insektskada = i, snöbrott = s, brandskada = b. För hvart fyrtionde profträd inom hvarje diameterklass antecknas dessutom 1) diameter vid låg stubbhöjd i mm., 2) ålder å ett borrspån vid roten, 3) diameter i mm. vid en 10-del af trädets höjd, 4) barkens tjocklek vid en 10-del af trädets höjd. VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 201 Borrspånen förvaras i därtill afsedda hylsor, som märkas med num- mer för linje och kilometer, bestånd och profträd, hvarjämte hylsor med rotspån märkas med »rot». För hvarje profträd under 1,; m. (planta) antecknas 1) beståndsnummer, 2) trädslag, 3) höjd. För hvart fjärde profträd under 1,3; m. (planta) antecknas dessutom nummer och 1) ålder vid rot (år 1911 uteslutes), 2) de sista 10 årsskottens (åren 1901—1910) sammanlagda längd, 3) skador. I kolumnen »anmärkningar» antecknas dessutom hvad som kan vara af intresse. S 14. Hvar tionde stubbe inom hvarje diameterklass tages som profstubbe. För hvarje profstubbe antecknas beståndsnummer, trädslag och di- mension, ålder i åldersklasser o—50, 50—100, I100— samt förekomst af röta. De nu föreliggande resultaten af undersökningen äro enligt förut- nämnda preliminära rapport till K. Maj:t följande: Areal. Värmlands totalareal uppgår enligt senaste officiella uppgifter till 1,932,408 hektar. Af denna ytvidd upptagas enligt den utförda taxeringen 1,203,135,8 hektar af skogsmark, 72,946,6 hektar af hagmark och 193,108,9 hektar af mossmark, utgörande tillsammans en här såsom utmark be- tecknad areal af 1,469,191,3 hektar, af hvilken ytvidd dock 6,380,6 hek- tar, innefattande öar i Vänern m. m., icke ingått i taxeringsområdet. Stamantal. Fördeladt å dimensionsklasser om 5 cm. vid brösthöjd. o—4 cm. 5— "9 cm; 10—14 cm. 15—19 cm, 2,564,832,090 700,065,707 359,886,418 163,848,333 20—24 cm. 25—29 cm. 30—34 cm. 35—39 cm. 60,633,199 21,054,872 6,206,497 1,776,715 40—44 cm. 45—49 cm. 50 em. och däröfver 540,618 1438,060 72,529 202 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 911. Kubikmassa (utan bark). Kubikmassa | Tall | Gran | IR Diameter | | SEE = =! Prbhektar | I vid brösthöjd | Procent | utmark | i cm. | Kbm. af totala | — Procent af kubikmassan kbm | | | massan | ? | | | | | I CEN 3378,080 | 4,57 TSL GKIK SS ONA HASTIG 2,3 CORE OD f4,ss a Kers | 251 RESOR 25 6,8 10—14 = | 18,260,388 - | 22,52 | 30 | 54 | 16 | 12,5 15—19 | 20,779,282 25363 Su | 51 12 I 14,2 | 20—24 14,672,264 18,10 | 47 | 44 | 9 | 10,0 | 25—29 8,125,390 10,02 SA E ESA6A 8 | 556 | 30—34 3,5 14,014 4,33 60 | 29 | 11 254 3039 1,469,191 | 58 ENG | 26 | Har 50 40—44 599,321 | 074 SEN 2 2AE TO 2 SANN 054. | 45—49 193,118 EDO RA | 22 TNE | O>r I 50 103,922 | (Oe LL DN ARNE 2 Ojt o. däröfver | Meddelade tal för kubikmassor böra höjas med c:a 15 & för att motsvara kubikmassan med bark. Totala kubikmassan i Värmland är sålunda 81,070,103 kom. Kubikmassan pr hektar utmark uppgår till 55,4 kbm. Tillväxt. K u b i k m a s S a ] F S | | | Procent Pr hektar Eee | RR LR | ä totala Nima | Tillväxt 9& | | illväxten | kbm | Oo—4 cm, 53,982 1:05 0,037 1,62 59. >» 523,551 18,91 0,358 5,54 I10—14 >» 793,119 28,64 O,542 4554 I15—19 >» 700,582 25531 0,479 3,49 20—24 oo» 406,404 14,67 | 0,278 | 2,85 25—29 > 187,435 0,77 O,128 | 2,36 30—34 >» 68,508 2,47 0,047 1,99 35—39 » 24,010 0,87 O,o16 1,66 40—44 >» 9,284 0,34 0,006 1,58 45—49 >» 1,281 0,05 O,001 0,66 HOLE: 960 0,03 O,00r (0,92) och däröfver VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 205 [SE Totala årliga tillväxten uppgår sålunda till 2,769,716 kom. Totala kubikmassans tillväxtprocent uppgår till 3,5. Årliga tillväxten pr hektar utmark uppgår alltså till 1,9 kom. Noggrannhet. Variationen i observationsmaterialet har undersökts och felet be- stämts medelst den minsta kvadratmetoden. Af denna undersökning framgår, att bestämningarna äro behäftade med s. k. medelfel uppgäå- ende - för arealen »utmark>» till FO: SA » kubikmassan ISO är JR AG >» tillväxten Se RE ONE ANT SRA I praktiken anses de sanna värdena ej afvika från de observerade omed mer än 3 gånger medelfelet, hvadan våra resultat kunna anses sakta med tfespektive. 1,4 26. 3,00 6 OCH 4,5 26. Den uppnådda noggrannheten vid bestämmandet af arealfördel- ningen, skogens kubikmassa och tillväxt öfverträffar sålunda de uppställda fordringarna (cirka 10 2 maximifel). Att döma häraf hade man alltså kunnat nöja sig med en taxering till lägre procent än den af oss an- vända utan att ha äfventyrat en tillfredsställande noggrannhet. Vid Bergsmannaföreningens omnämnda möte framlade öfverjägmästa- ren Wallmo dessutom följande ytterligare uträknade resultat. Kubikmassans fördelning å brösthöjdsåldersklasser. (9,4 år böra till- läggas till nedan angifna åldrar för att erhålla de verkliga åldrarne.) Åldersklass Kbm. | ZA TATA I 1—20 år | 3,916,983 458 | 21—40 > 19,432,504 24 | 41—60 >» 23,633,556 29,1 61—80 >» 15,235,180 18,70 SI—100 » 5,525,656 10,5 IOI—120 >» | 4,709,9390 558 | 121 är och däröfver 5,616,294 6, Summa S1,070,103 204 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. Häradernas kubikmassa: | Totalskbum" | Kbm. pr FER | »utmark» | (TTT Sk moa ör a re Sa Re SE re fer 6 rie de fö a Sf a NA Je ANT ala a are fear 1,834,008 68,2 (CENT SINA Fer SER An RASAR KEYS gr ASO såser obs 5,038,183 66,4 INOEAMAEKS Tradera s( os öar fA glo siejelsal iaf ej ora ön el SR are KEN 3,837,081 63,0 Karlstads härad och stad 1,085,606 60,8 HÖ SSE (or Ve fö oral är a a SfE oke a R A Tr Ses 8,052,614 58,5 FETA RN Rn an de fe mer efejale slö jel al val seb se Te ferelelS hr 3,064,245 5710 12) CER SNR SS OS SEAN ER de för SARS RE ssd ERRORS 24,975,538 57,0 NY EUS Te Eero ses odat folder Se för oA sg ledas | 1,393,554 53,8 PrYKS ÅAS sa 0 fr mråe ser a ba joe lna Bl er Ke era ca själ je ei NES SERIE) 11,733,223 53,3 VÄSER Ste fs Sejr le lge SS AR Sa TS seb eb eletö. JB Eje SLS NIANEN Elk ae fal esre LA eh 1,485,959 53,0 IFerneb oms JP IPS tals er Er Al snel AS Ano ae 8,127,288 48,3 Ölme et vIKTIStineh amn stu. sb Ed ske ee so a gra se 1,127,148 4146 NVASTUUD SEI 20 SR Ers RR Re gå ARR re as 1,481,560 4057 DTS Vf Rn ME oe ERT aAa a GR RN Bra, a Ra Ce | 1,623,545 | 38,5 Hela länet | 55:4 Beträffande dessa sistnämnda uppgifter för olika härader betonade emellertid öfverjägmästaren Wallmo, att de erhållna resultaten icke kunde anses säkra, hvilket isynnerhet gällde de mindre häraderna. Inför många ter det sig orimligt att undersöka ett läns skogar ge- nom taxationslinjer med hela 4 km:s mellanrum. Endast !/; procent af länets yta blir ju på detta sätt undersökt, och det vill förefalla, som om de vidt åtskilda taxationslinjerna ofta skulle kunna gå på sidan om t. ex. särskildt virkesrika trakter och sålunda vid dylikt fall kunna gifva för lågt taxeringsresultat eller tvärtom. Erfarenheten har emellertid visat, att man vid skogstaxeringar kan utan att riskera ett godt resultat nöja sig med en allt mindre undersökningsyta eller »taxeringsprocent» ju större skogskomplex taxeringen afser. Ett så stort skogsområde som ett helt län har ej förut gjorts till föremål för samtidig taxering. Man har här försökt med ett linjeafstånd af 4 km., och kommissionens uppfattning är, såsom nämnts, att ett nöjaktigt resultat kan vid taxering af skogs- vidder så stora som Värmlands vinnas med afsevärdt glesare linjeafstånd. Till pröfning af huru mycket taxeringsprocenten i förevarande fall kunnat minskas utan att äfventyra ett på 10 2 när korrekt resultat, har kommissionen bl. a. uppdelat det erhållna materialet i 10 ungefär lika stora grupper på så sätt, att resultaten från hvart tionde taxationsbälte inräknats i en grupp. Slutsiffrorna för hvar och en sådan grupp äro VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 20 in alltså liktydiga med resultatet af en taxering med 10 gånger så stort linjeafstånd som det använda, d. v. s. 10X 4=40 kilometer mellan taxa- tionslinjerna. Denna gruppbehandling af materialet har gifvit följande resultat: - | fArcalordeluin ent G LEN | TiILvÄx Eng | Sko Rs SSK ESA NE | PASSA geogr. har 26 Skogs Oc Mossmark | Utmark | | | hagmark | | I ; [] i I 1 (ETS fr nr NE TR SAL OR RA 44,474 | 33220, Ul 05,397 9,565 75,063 110 ARR ST Ar RRENO | -39,973 357344 | 64,60 | 9587 | 741276 I EST HE ARE ERA SEA SrRe AE Eo (R rn SLR Rn SEN 43,612 37220 1 Mr OHGTST 9,458 TT,223 I VING Sör ede sng stas dre ads SSR 39,368 3,641 65,044 | 11,323 76,367 |bR EVE tba ER ÖRA LEE PEN LA 41,443 3,499 64,500 | 10,540 75330 ÄR SVIT NE 050 rön da kr RDS SÄD ta oc eh, 41,395 3,631 66,374 | 10,802 77,77 NÅTT mr RN a förre Rs Ba on DA I 3,540 | 65,754 | 10,573 70,427 SNETT SR RS Ann ter AA ar 0 SG E3505: | 64,708 | 9,978 745776 JUST ESSER SA ar Br Sy ee, Bee ae a Men | 3,426 [ETH 8,233 75,472 I 20 Gp RA SR RER SJR AE EO | 3 | 3,362 65,643 | 9,194 | — 74,836 Medeltal 3,538 | 65,727 | 9,972 75,699 | Medeltalens medelafvikelse absolut + 0,494 + 0,0534 +0,330 | FO0,j200 +0,327 | Medeltalens medelafvikelse i 2... + 1,18 2 1,53 arlokjsn oj arv 0543 Gränser för medeltal, som högst 2 Se I NE | 28 | SER Viken Ed TION SÅ SN | SAN Me fiser 44,923 35957 | 715578: | TOj047 83,540 Anledningen till, att virkesmassan pr hektar i ofvanstående tablå är i medeltal endast 42 kbm. i st. f. förut angifna 55,, kbm., är att söka däri, att virkesmassan här fördelats på geografisk hektar, innefattande alltså såväl utmark som impediment och inägor, i st. f. i förra fallet pr hektar utmark. Såsom framgår af tablån äro slutresultaten pr grupp på ungefär 10 procent när lika i fråga om alla siffror utom beträffande mossmarkens utsträckning, hvilken i förevarande sammanhang kan anses vara af min- dre betydelse. Karlstad i april 1912. Å Värmlands läns skogsvårdsstyrelses vägnar; HAV ITiberg: Arvid Nilsson. 206 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. Tabla I. Under ledning af skogsvårdsstyrelsens tiänstepersonal u | LENS FIL SIG | BD Skogsodlad al = i = TESS [KSSS | Oona Gran | a Gran | AR Ra | ESare kg. ie Coke kg. | ka Fullst. Hjälp | Summa | | || hektar hektar hektar | | | | | | | Plfdals öfreriar.. | 28.) 77:20 IENRA eo 3,000 2,000]] 125,4 35 130,9 Elfdals nedre ..... 58 | 51,60 OI,10 27,800 2,700 || 16230 15,0 177,0 Fryksdals öfre......| 14 | 11,40 | 1T:35 4,300 3,700 31,2 — 3152 Fryksdals nedre ...| 118 | 178,60 | 138,05 | 27,600 8:00 33137 38,3 370,0 JÖSSE NEP ja pre sljer sae 70 | 58,60 | 44,40 79,900 | 91,400 || 12533 4055 165)8 (GLUMS No dor deck sele 41 68,40 | 48,50 82,100 | 33,200 141,5 8,5 150,0 | NOTGMa25KS: or sseess 53 | 28,05 | 24505 | 27,600 73,200 55,8 16,3 72,54 Gillberg Sdasd nea 83 56,90 | 53,40 || 32,000] 33,700|| 140,2 20,2 1600 NASN seek dne le KRIS GENES Ore 34,25 | 117,000 | 93,6001| 100,0 652 106,2 Fernebo ads. al 18 | 421405 LEARN = 2,500 || 104,7 3, 10758 | INVEST bröts Assa | 49 | 14,20 18,10 58,300 | 106,300 3153 — 31,3 SATS ES SSA NESEA 1 | 47,30 61,80 70,400 | 108,500 || 100,5 4,0 104,5 TOT ISta Sas oda se 27 | 36,90 I 21,00 62,500 26,700 5557 = 557 [VäSC rs issejecs st relnee 63 | 28,90 | 33,20 TT8;500/| 132,500 Ilse 8,6 80,3 ÖINER mer vaser 36 | 56,10 | 48,55 | 42,700 | 40,500] 130,4 1,8 132,2 VÄISIB DAS Re oc eegS | 21 | 26,20 CR 26,50 17,700 | 11,900 62,3 = 62,3 Summa | 821 | 851,95 708,45 | 771,400 811,100 || 1,769,7 | 168,0 | 1,937:7 I VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. rda skogsodlingsarbeten inom Värmlands län år 1911. Genom plantering Summa hektar Hjälp hektar | Fullst. hektar Fer SEEN 207 | Dagsverken | PE Sid Saden SN Vd SEEN i Mans Kövinnel Barn Summa | Mans Kvikns Barn | Summa | | | | | | 756,7) — 60,6] 16757 ES ARE: 26,0 | 378,0] 345»5| 312,0] 1,035,5 | 120,2 Bö 57,0 259,6 | 129,0] 16,0 28,1 173,1 | 31,0) — | = | 3130 |r,220,1) 271,2] 470,2] 1,961,5 || 150 sl BG. foot 279,2 44450] 89,4] 81,4 614,8 || 277,5] 5552 | 10835] 44152 496,0 fa 189,0] 754,0 | 2480) 29,0 107,3] 384,9 218,0 9,0! Sö 381,5 | 3II,o) IOj0| -I33)0 454,0 575,4] 49,6] 118,10 743,0 90,3] 30,1 | 108,3 228,7 376,1] 28,0) 64,8 — 468,9 | 47.5 79,0 | 235,2) — 785:7 212,3] 160,5] I112,7| 485,5 30 2,0 23,0 28,0 I3I,T 1558 41,0) 187,9 381,0] 110,8 9559 587:7 I I 340,0 96,0] 186,0) 622,0 354,0] 138,0 | 22530 717,0 14735] 28,0] 149,5] 325,0 6 29,0 | - 106,0/ 31,0 2 40,2 90,1] 37559 493:5 97.5 | 217,0] — 808,40 | 387,0) 78,5) 181,0 646,5 1290] 53,0 | II7,5| 299,5 242,5 15,0 34,0] 291,5 | 60sel 35) — 63,5 | 6,299,3|/1,372,3|2,380;o| 10,051,6 3,332,1| 74555 |1,647,4 5,72550 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. 208 slegeS 1'pz S9'FoS o0S'0ozI ooSflz | 000'£6 L:£ob z'1e stzgE | ge euwnwmungs | 6'1v ofz | 568 00001 o00'$ | sat RR Sr NR SSG TED SWMUSLA | of$z = offz , — — | = 007 — GJ Lön rg EA EEE ROR AR RS HA a awul0 | St StI la | 00o$ft oo9fz | o00ff — — | — FÖRRA SSE SR GR (ee KS EERO ba "SEA | oz ofg — o00f01 — | o00ff | o00's = — | — | a ERA RT SPEISHeN st6z - (SE 2 [EES | - gr€z lida | RO sj äh 5) | SE (RES (EE 2 CN | | RNA ST Se de be sb ralalfeg SPaAN Sok ARE alov ÅR (Ba | Ca TORPS ST OP osO Ste Oqeuis kr sig IN IE je ng IEA ole ET ES po ofreeesreeseessreesss sanne SEN otG€1 — otS€I — — oa ofgor ot | ottor JR fe TRE Tra z säga oy CR a GödGr — | ooofoz SN a (2 po frerkeeret este ennen senat SsIeWpION sz"6 o'z el 000'01 0005 — | ooof$ g's = | ss | a RE RS rt NT SEA SS Sun.) ot S6 o'ol ot6g o00'0oS = o00foS 0:89 ot ot€9 RE SS AN er eat assof | 15Q1 9'z Str | o00tfi o00f01 | o00:€ I PT z'z ILO rad | Broar RE ES STEPSYÅT AF BiG2 -£ otGz I + Tr a | Oe = lö | TR RT ER rr era sa SS nja a sie era stepJA | TeIAIY | IePIY | aeppy | 5 "5 | ”sS ER | "By | "3 rPuNunS Bu | ppes || vunung | upin HEL 1:A0d 000 (SSI = ARR I > RSA 2 AULd | | | -sBoxs per: H IV PeEIPoOsFoxS J0JUeId OIA INA :Sutupa] us3a seuse3as3oxs Jopun II6r Je Upp SPULJMIEA WOW U9jaqtesFulrposZoxys epporsIopun UPSSEYSPJIRASBONS IV HW TAL 209 [ed VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. | e8tlSg” | L6rzgz | S8'b65t o09'If1'1 | o0o€ibtg9 ooz'Llvtb || z6'660'1 El'get | 61 ll | Sstez (SEN NA (ERT RA En as SWNUSIA EG fuska | sp | SÅ | 2 Li och la TS NE ob Er Sr rar RS OSA BLS | ren 9':€ kr Prem | = op sLtz gp oo free '" spersjey fat pel | sE'bb | 98'68 I o0z'68z | ooLfiSz ooS'LE Setgl sett£E CEC AR dr RS " STIY | ISt61I 10tg9z | o5t£6 | ofof62r | oSflor | 0081 se'£9 (löpa Je AAA ot Jonne SPaÅN | bo 6stog i9:€gt || oS9g'ggz | OoS0'z9r | o09'9€1 6L'66z SKR NECKOKEG ga ERS OqauIa | stg seg of | o0z' Iz o09'z | 00981 ote sto EI5005 AA NESS SEN | o9'FSI Ltfog 61+6 | o05'9€£z | oot'f9 | O01I'EL1 | sl'pg | ERA ERAN säng | SSc ot sseje oSS'Sz o00fzz | oSStf So9f1€ L:6 Söt TZ SYIBWUPION ofg lasse 3 o00'$z — | — | Glo I — (SE RN RR fr rt "" sumarn) | offz | op o'1z | 0o00'0z | 00007 — otSI (EäSler BS SER RASER RE RO Gc assof | FBtGSi [ST tg per | o0o0'z9 | o00'g89 | o— sor Stieg DIG OLE MR STEPSYÅLJ | L9fg19 | le +es0o9 oS€£'iIf | — | OSSE OM €ffib | 961 ÄN NFAT (PG TO OYT "stepyla | | | | | | JeP2y TeP42y TeP]2y "8 | ”s | 8 "By | "By | "By | eWwWngs Buusueld | PPES ewwns | upIn) | HeL ewwung | oo UuPID | HEL | RA NIeWU Pe[posBoxs J01ueId OIA | "ESSENSPIPASBONS sjaurgj In Setspiq uPyn I1IÖI J9 UP] SPUPLJWJIRA WOUWI JEBOYS SIPINISUI B& EPIOJIN UIJIgIESFUINPOSBONS + UNS EL 14 Bilaga 1. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1912, SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I O1TI. 210 vunung z8'6EL'b lotzol | SLEeo'b || ooStbEg'z | oo6fzz9'1 | oog9'11€'1 I zorbgo'€ 8Efg$of ko: So00fz CRS Es SN Stgli £61 [re ERA o0oz"Eg ooS'ot ool'z+t So'bzI sstgb 1t9l £f091 | -oStSl | 8'bg o0o$'g5z o00'S€I o0oSfzI 1:99 zt€f 6'z€ LER | obtpz £t6S 007'66 | o0oLfti€ 005 L9 6:19 | setEz Siegf +stge€ 89'z0I 98'£zz oo1'g9b 00z'09€ 006" Lo1 S6'o1z 55/6 vera 18'z61I | 10'89 8'bz1 o$59'£6z oSg'£1z o0g'6L Sst06 1tpE Sterg o5tz18g | 6018 18t 1 El oS1f167 oOSSbSI 009'9€1 6596 L:L9T 68'gzf o8'691 | ortgå LSIII oog'1€z 00796 0091 Steg SeLtpE olt E+ 9t'69F | tog 65:68E o0z'zof 001'L6 001"50z Ssot€ gZ £t99 SStg1z Ss6' II | Etgp | s9'601 oS€£'9bi o0z'56 OSIIS steg sL:€€ ofoS set 61 [NSNEE | SL:6SI o0£'ofI o07'gE O0I'ZII LeGZI stgb z"Ll octp1E tegb EAA oo£f"ibz OOP' III 006'6z1 o'981 t:zg 9'€zI +8'6g9 Etgf +Str SS 00£'6z1 oob'b6 0o06'bE 6'pSv 9'981 £'g97 £9t 596 LEtLz | 886 058'96 ooL'bE o$s1'z9 Eg't69 €£5tzgI €tzIS — OA EES Butueld PPES ewWwuns up) IeL eWWnS upIrn) [eL euwunung | SE cd d PU Pe[posFoys 10JUe]d OJ WBRISO]SN säga SXTILWUPION sne 088 sa saa Suma) PerIeH mm — GAO "TÖI Je U9jaqtesZTulposToys EPIQJIN UP] SPUEJWIEA WOW JBSONS SIPINISUI & JOAJO BVIPULLULIES Al: DIQU VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Tablå V. ve NE Diknings= och bäckrensningsarbeten utförda å enskildes skogar inom Värmlands län år 1911 med bidrag ur länets skogsvårdskassa. | Löpmeter Kostnad | Antal] Ae 29 Härad | skogs | Backe Dikning Bäckrensning | egare | Diken | nSnTd RRD = I | | | g Kr. | öre Kr. öre | | BI ARISTA RATE TO | — 40,062,5 7,953,0 6,140 | 93 808 520 BIyKsdalsE rr vas SR la (SE 45,020,0 8,753,0 3:042 147) KOS4 NJÖSSE Ref er ill sfjeklan see G 1,374,0 37550 267 | 39 60 (EFIT SV Na oe bt oki ESS | SOK] 4,690,0 | — 632 | 09 — — INOKCMALKS) sh ses ären | r2r0 10 805850 2,468,0 3,075 | 85 225 | 58 GAlIberpSa york ce recns | 3 I0,119,0 5,197,5 2,619 | 96 1,002 48 NASSER Aer PiEERSrea NAS 7,644)0 — 1,182 | 93 — = Fernebo: vo stges dansens SEK SSA 6,641,0 6,424 | 98 581 o1 INSE SEE osant SAR 3 4,153,0 3,100,0 67SLIN32 300 | 47 INISTIS I - n IR snr I 5+703,5 2,058,0 $78 | 80 r57 STA UGATIS TRASKAR NT I 1,017,0 175,0 185 | 98 14 | — FY ES EA ao ar Eee SNS 6 2,913,0 11530 463 | 34 8 | 05 (ÖJ lir SARA Seb SNS 2 1,720,0 600,0 264 | 75 GO NISMIDNS MF Äg. ses e 6 3,615,0 959,0 632! | 56 58 | 95 Summa | 109 182,222,0 38,394,5' | 32,085 | 35 | 4.311 12 Tablå VI. Diknings= och bäckrensningsarbeten utförda å en skildes skogar inom Värmlands län år 1911 utan bidrag ur länets skogsvårdskassa. Kostnad Löpmeter | [ I Härad | Bäck- | Dikning Bäckrensning | Diken | rensnin | | g | Kr. | öre | Kr, | öre | I I] FLÄTA] NR ARR Se 68,326 67,318 | 13,216 | 31 7,254 | 21 I NRA LIE Citat bas SNS 1,080 976 II 254 | 04 118 | 75 TÖSSEMNSA ANA SE SN -- 1,383 = 161 | 85 (STU SJR SBA SEKM Sc Ne ELD 779 86 | 175 SS 4 | 50 NOT API ATS 06 Er ELAN eka 20,164 330651 I SIK20 EA 269 | 49 (FILLDETSST Te AR SN SELL RA 2,845 — | 776 | 86 Äl INVÄGR dfn SoS aLENNE RAS ÖRA | 3,022 702 | 609 | 40 70 | 20 IF ETDED OMS es SE dra RE a 22,288 46,301 | 4,537 | 62 3,830 | 28 NY CARMINA beg ENA Se BT SA — 342 | == 146 | 45 FET ST oRVSA AR ER | 2,265 802 | : 732 | 95 30 | 20 Summa | 120,709 | 121,475 I 23,422 70 | 11,935 93 212 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS B&RÄTTELSER I9I1I. Tabla VII. Sammandrag öfver diknings= och bäckrensningsarbeten utförda å enskildes skogar inom Värmlands län år 1911. | Löpmeter | Kostnad Härad | | Bäcke Dikning | Bäckrensning I Dien | rensning ÄRAS SR RE RI | KT lKöre Kr I Öre | ABF TSE Te Bl NOSARE 75,271 19,357 | 24 8,062 |-73 | ET SA ASEAS ES NINA 6 äro0 9729 8,896 | 51 1,153 | | I] OSSE AES ller sed sr ; 1,374 1,758 267 | 39 221 | 85 | | (CIN EN sa SÄS OSSE SSA 5,469 86 807 | 44 4 | 50 NOTCm ak Stoke ARR VR 38,822 Fa i STA 495 | 07 | (CHI TS bgr a AS SAR 12,964 5,197»5 3,396 | 82 | —1,002 | 48 | NASN Va NN rst AU Ae SR Eos 10,666 702 IDG 70.1 20 | ER Ene Db Öms SUS REL mb bat SS 57,821 52,942 10,962 60 4,411 | 29 | ENDE (AND osa SAG NEKAS SET 4,153 3,942 (Gljle Ik Sy | 446 | 02 4 1 SOSS STEIN PS PIE? 7,968,5 25600 ERSTA RS 238 | OI | Itarlstäd Ste. mk Jen RIAL ; 1,017 175 || 185 98 14 — Väse ec EN AE ERE 2,913 100 463 | 34 S | o5 Ölna es Eter AE RNA 1,720 600 | 264 | 75 OR NASTIULDSS a 5e sg NER Ne a NS OL 3,615 959 I 632 | 56 58 | 95 Summa 302,991 | 159,869,5 |) 55,508 | 05 16,247 | 05 Tablå Vill. Sammandrag öfver detalibeskrifna afverkningstrakter, uppkomna under afverkningsåret 1910—1911. Hara d | Sj Hektar | Elfdals öfre tingslag ........ 2 AN EL SEN LON RR AE SRV RAA TNK, a 6 44,30 D DECFÖT | RTR rss SER SEE ESA AE JAR UNG sn MS KE SRA Tra 54»00 BrykSdal5 "Offe de mes SG der ser glr sa SNR RE a es 5 9,2 Nedre Resele de os Ene LA AR da er ene groteska BAG SERT 24525 JÖSSE oa ara 21 SANNE 5. a bov SIST 5 oi ÖR AN ARA SE ad LSE rg SR FREE RE II 41,00 (CET born ang EAA RR ER EN EET NEN SAN Sr SR Ers NE AS AR FALSE 5 19,30 IN ORC ATK SI Am se ora åh ro sl N RT fr be 0 AT a ÄR RE 10 RÖRA ARA VA 10 41500 (GJ IIBEr OS SERA EM dra la ret SYRE SLE LAR FR LILA NES Se ÄRE NA 5 12,00 NÄS fÅnenlo rt boet else ER ss ffb ele ö,öa.ö on lleieg klä al 5 eg SR sj SANS SK KE SANNE 2 8,00 Nyeds SERENA ERS OSA LA I 3150 KUSTER 2 I 1,00 FFAT)StA ÅS 75 a da seg lendrd Er re rd RON SV aa [Rs SR SA SR RB ERAN I 3300 VISTIULDAS! 7 a troa TAS arr SR fre t a EL 20. NRA ARD REN EL ANSE BEA NN ISS 2 5,25 Summa | 68 276,25 VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Berättelse öfver verkställd granskning af Värmlands läns skogsvårdsstyrelses räkenskaper och förvaltning år 1911. Den ekonomiska ställningen under revisionsåret framgår af följande tablå: Inkomster. Behållning från år I1910......... NEN SETSA. FLERE NE KA kr. ING GOVIS2 0 EN LOLSKO LT foo ooo ss ons Ane AGE desks > KO BSVAnE SAO TICONEIE LENE os endera Igar Rd fe er dar dan » Anslag na Staten, landstingetanm. fl. dmssssu rss. > 1242) 80) 5 ER te SSR bt ir Sr pA LT STEEN BA > SKOSSMORO ChP LANEOL spa örbssen ed ra nkleng ns ses na Sea » PlatllörerskartvodemrochiteSOT bros sires » HÖrsardar OCh «ersatta IINVEDtarlel cs tners. ss » SVIERO SLI LETNO YR se SEN sr dal cha lål sAe ÅG at » JÖTFETSE NET BRA EDA ER AST BRL HR ta dr es ERE SSE » Utgifter. SSBYLE [SEIISEKESEKOSLN ACCES rss a nar AAA d RA SNS see kr. Tjänstepersonalens arfvoden och resOr ......0..00. > Skogsodling. ENRÖ pra dEASKO g SO f0E ter Ar fed LSS VA SE mA En sä en kr. » Pra] DÅ SDN HO ER Öd fe Aer SF 3 Se MALT SE APR Ad BRAT SKO LOT a rn sa Re dö EA bese 2 earn BTÖKLTAN NINE SANStalten ses sees te doser scas jan änn FO EAP EO Tr NS HR KP RSKR Fes ea bevaka Plantörernas arfvoden och resor Diverse kostnader Dikning. Dikningsbidrag ..:...s.t..... SPRESER SR ej 2454 oo öra kr. Dikningsförmännens arfvoden och resor «cc... > 205024 48 150: — 4, r30R 00 20,066: — 897: 72 8,052: 70 835: — 99: 95 404: 34 144: 65 5 123,463: 3 123,403: 5 NN in : 89 214 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. FTransp. kr. 96,454: 89 UPGeTViSntn öSkurSCt ak. mess INTA rg AA RE GY TIN VEDLATLET obs. se Sas AR ARTE ÅROR oe FLN RRA NA SL RES > 716: 95 Reparation och underhåll af inventarier ............ » 194: 81 ADDODSCHO CI EV Ck er me msn rr ängs ds RER NR AS SSR 300 25834:005 äg enheten! öMOäD9 Ce 0 ss sö. « se AE Re SEA > 611: 66 Expeditions- och skrifmateriel sj. » 391: 48 Hfelegram-40 ChWelefon aflgillet ok .< ss seas STRRr » 528: 97 TN IVErse frakten se, se dot nras dd dr Arr ABOA NEARR » STAT IELY.5OY 2 OGRAATREICÖI sö seten ös AN AR ERE SEE » 807: 50 INEVISTOTISKOSULA CL oc osar ägda ds JORGE JE a FERRAN » 230: 32 MTI TVETSE Ps BA Sö, MR Sd sk R ANN DANN fy VARAT RSNA AAA » 1,652: 30 Redogörarens fordran vid årsskiftet 1910—1911 > 24511 > 9,558: 83 Behållning till år 1912. RR Aa SA Å deposition i Värmlands Ensk. Bank............... ks OrOO ON Å IÖpAn de SräknIng vC: O- SS des RR NS SES SSA. » > 6,749: — Å PIEOTÄRKTIINE TCO Sr she es ÅSA ANA » 571: 06 17003 148221 0 ng BEAR, DYR aa et MAR AR eo ERE ARNE n Ge > F20:0T5M TG AMO: ör Kronor 123,463: 53 Skogsvårdsstyrelsens värdehandlingar, som förvaras i kassafack i Värmlands Enskilda Bank i Karlstad, äro inventerade och befunna i öf- verensstämmelse med räkenskaperna. Verifikationerna äro granskade och i god ordning befunna, och har därvid endast anmärkts, 1) att å verifikation n:o 971 utbetalats 29 öre för mycket samt 2) att å verifikation n:o 976 utbetalats 38 öre för mycket. Revisorerna hafva tagit del af styrelsens berättelse och vid dess sammanträden förda protokoll och därvid bland annat funnit, att skogs- odlingsarbetena under tjänstepersonalens ledning omfatta en areal af 2,353,3 hektar, mot 2,256,7 hektar under år 1910, och har därå utsåtts 1,560,4 kg. frö, däraf 852 kg. tallfrö och 708,4 kg. granfrö samt ut- planterats 1,582,3500 st. plantor, hvaraf 771,400 st. tallplantor och 811,100 st. granplantor. För dessa arbeten hafva förbrukats 15,776,6 dagsverken hos 821 st. skogsägare. Skogsodlingsarbeten utförda under ägarnas egen ledning med bidrag af frö och plantor från skogsvårdsstyrelsen omfatta en areal af 528,7 hektar och hafva härtill åtgått 403,7 kg. frö och 120,500 st. plantor hos 38 st. skogsägare. Utan dylikt bidrag hafva enligt inhämtade upplysningar under året skogsodlats 1,857,7 hektar, hvarå utsåtts 1,099,9 kg. skogsfrö och utsatts 1,131,500 st. plantor. Under året hafva sålunda i sin helhet i länet skogsodlats 4,739,8 hektar, hvarvid förbrukats 3,064 kg. frö och 2,834,500 st. plantor. Diknings- och bäckrensningsarbeten. För dessa för ett bibehållande och ökande af skogsmarkernas produktionskraft högst nyttiga arbeten VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 215 hafva tillgängliga medel i än högre grad än under 1910 visat sig otill- räckliga. Under det att styrelsen på grund af skogsvårdskassans för- sämrade ekonomi sistnämnda år nödgades sänka bidragen från 350 till 40 procent af nedlagda skäliga arbetskostnader, så hafva under år 1911 dessa bidrag måst sänkas till 20 procent af samma kostnader. Följden har ock tyvärr blifvit ett stort bakslag i den tidigare ständigt stegrade anslutningen till dessa arbeten. Under året hafva af 109 st. skogsägare nygräfts 182,2 km. diken och upprensats 38,39 km. bäckar för en sam- manlagd kostnad af 36,396 kr. 47 öre. Motsvarande siffror för 1910 voro 3541 st. skogsägare, 432,2 km. diken och 105,;s6 km. bäckar samt 89,291 kr. 25 öre. Dessa siffror tala ett kraftigt språk för behofvet af ökade skogsvårdsmedel. Utan bidråg från skogsvårdskassan hafva nygräfts 120,7 km. diken och upprensats 121,47 km. bäckar för en sammanlagd kostnad af 35,358 kronor 63 öre. Plantskolorna i Seffle, Deje och Årjeng hafva under året lämnat 2,566,500 st. plantor, däraf 1,500,400 st. tallplantor och 1,066,100 st. granplantor. Fröklängningsanstalten vid Deje vitsordas af styrelsen hafva varit till stor nytta, och har därstädes klängts 1,432,6 kg. tallfrö och 657,1 kg. granfrö. De erhållna klängningsresultaten betecknades såsom mer än tillfredsställande. En undervisningskurs i virkesutsyning och skogstaxation har varit anordnad vid S:a Ås i Östra Emtervik under tiden 30 oktober—11 no- vember, hvari deltogo 26 elever. Beträffande skogslagens efterlefnad, så vitsordar styrelsen, att det endast i enstaka fall mött svårighet att få behöfliga skogsodlingsarbeten till stånd efter lagstridiga afverkningar, och endast beträffande 5 afverk- ningar har styrelsen nödgats påkalla laga undersökning jämlikt skogs- vårdslagens $ 2. Särskildt vilja revisorerna påpeka styrelsens åtgärd att såsom före- dragshållare utsända en person ur de mindre skogsägarnas egna led, hvilken åtgärd helt visst är af stor betydelse för utbredande af insikten om skogsvårdens stora betydelse och måste därför betecknas såsom ett synnerligen lyckligt grepp af skogsvårdsstyrelsen. Vidare få revisorerna fästa uppmärksamheten på ett förhållande, som synes böra undergå en förändring. Nu äro länsjägmästaretjänsten och kassörens åligganden förenade hos samma person och följden däraf har, med den stora utsträckning som själfva skogsvårdsarbetet numera erhållit, blifvit, att länsjägmästaren till förfång för sin egentliga uppgift nödgas använda allt för stor del af 216 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. sin dyrbara tid för ett bokföringsarbete, som lämpligare kunde af annan person på dennes eget ansvar utföras, och därigenom länsjägmästaren mera ostördt få ägna sin tid åt egentliga skogsvårdsuppgifter. För ge- nomförande af sådan omläggning af vederbörande tjänstemans skyldig- heter erfordras ändring af $ 7 i Kungl. Maj:ts nådiga reglemente för skogsvårdsstyrelsen inom Värmlands läns landstingsområde den 3 fe- bruari 1906. I anledning af hvad revisorerna om verksamheten under sistlidna år sålunda inhämtat, vilja de såsom sin åsikt uttala, att Värmlands läns skogsvårdsstyrelse allt fortfarande utför sina åligganden på ett sätt, som på det kraftigaste bidrager till en framgångsrik utveckling af en rationell skogsvård inom Värmland. Då mot räkenskaperna och deras verificerande icke förekommit an- ledning till annan erinran än de båda här ofvan gjorda sifferanmärk- ningarna, få revisorerna, under förutsättning att omförmälda anmärk- ningar af styrelsen nöjaktigt förklaras eller erkännas till rättelse i inne- varande års räkenskaper, hemställa, att full och tacksam ansvarsfrihet lämnas Värmlands läns skogsvårdsstyrelse och dess kassaförvaltare för "den tid revisionen omfattar. Karlstad den 24 maj 1912. Reinh. Geijer. Af Kungl. Maj:t förordnad. R. Wikström. Axel Låftman. För Värmlands läns landsting. För Värmlands läns hush.-sällskap. Skogsvårdsstyrelsens inom Örebro läns landstings- område berättelse för år 1911. Till sammansättning och organisation har styrelsen icke undergått någon förändring. Fem ordinarie styrelsesammanträden hafva hållits, hvarjämte styrel- sen genom sin ordförande och ledamoten brukspatron I. Svensson samt länsjägmästaren deltagit i skogsvårdsstyrelsernas årsmöte i Stockholm. Styrelsen har fortsatt utdelningen af »Föreningens för skogsvård> folkskrifter, äfvensom af d:r S. Lovéns afhandling »Råd vid afverkning och skogsodling af barrskog» till de skolor, som inkommit med an- sökan därom. Genom resor och besök på förut mindre befarna trakter af sina tjänstgöringsområden hafva länsskogvaktarna blifvit satta i tillfälle att taga kännedom om skogsförhållandena äfven å dessa trakter och att genom lämnande af råd och upplysningar i sin mån verka för en bättre skötsel af skogen. Intresset härför synes äfven vara i stigande. Så har under året 42 skogsägare hänvändt sig till styrelsen med begäran om och äfven er- hållit biträde för utförande af diverse skogsvårdsåtgärder, förutom dylika hänförliga till skogsodling och dikning. Oaktadt det obetydliga bidrag styrelsen kunnat lämna till skogs- odling, hade 132 skogsägare inom behörig tid anmält sig till erhållande af plantörsbiträde, skogsfrö och plantor. Under ledning af länsskog- vaktarna och 12 plantörer skogsodlades fullständigt c:a 164 hektar och hjälpkultiverades c:a 25 hektar skogsmark, afverkad före 2/, 1905; likaså skogsodlades fullständigt 344 hektar skogsmark, afverkad efter nämnda tid. Vid dessa skogsodlingar användes c:a 173 kg. tallfrö och c:a 180 kg. granfrö — hvaraf c:a 50 kg. tall- och 50 kg. granfrö lämnades af- giftsfritt — samt c:a 72,000 barrträdsplantor och c:a 200 löfträdstelnin- gar. Omkring 165 kg. tallfrö och 371 kg. granfrö försåldes dessutom till. personer inom länet, hvilka själfva ombesörjde skogsodlingsarbetet. I plantskolor utsåddes 10,2 kg. tall- och 23,; kg. granfrö. 218 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. Behållningen af skogsfrö utgjorde vid årets slut c:a 261 kg. tall- och c:a 336 kg. granfrö, jämte ett parti orensadt tallfrö, beräknadt lämna c:a 100 kg. rent frö. Biträde af plantörer tillhandahölls under 449!/, dagar, däraf 125 dagar afgiftsfritt. Vid skogsodlingsarbetet användes 1,447 mans-, 1,578 hjons- och 2,278 barndagsverken. Med undantag af 41 kg. granfrö och oy, kg. tallfrö, som inköpts, klängdes det omnämnda fröet vid skogsvårdsstyrelsens fröklängnings- anstalt vid Frövi af från länet inköpt kott. I utbyte lämnade 964,22 hektoliter tallkott och 1,737,56 hektoliter grankott 680 kg. tallfrö af 95 2 grobarhet och 855,2s kg. granfrö af 93 & grobarhet. Produktionspriset uppgick till c:a 6 kr. pr kg. Klängningsanordningen vid Frövi, som utgör ett försök efter nytt system, har sålunda visat ett godt resultat och tillerkändes vid 21:a Allmänna svenska landtbruksmötet i Örebro mötets stora silfvermedalj. Frörian är upptagen till ett bokfördt värde af 16,359: 25 kronor. För torrläggning af försumpade skogsmarker har styrelsen i likhet med föregående år biträdt med kostnadsfri undersökning, upprättande af dikningsplan och kostnadsförslag samt, utan återbetalningsskyldighet, lämnande af kontant bidrag, motsvarande halfva beräknade kostnaden för upptagande af hufvudafloppen. Från 37 egendomsägare inkom anmälan om fullbordade dikningar och utbetaltes till dessa för sammanlagdt 14,181 längdmeter godkända diken 2,280: 93 kronor. Styrelsen behandlade 85 fall af skogsafverkning, där lagen af den 24 juli 1903 ansågs i mer eller mindre grad öfverträdd. Af dessa kunde i 56 fall öfverenskommelse under hand träffas; 2 fall föranledde påkal- lande af undersökning i enlighet med $ 2 af skogslagen och 27 fall ställdes under observation. Skogsvårdsstyrelsens inkomster och utgifter framgå af följande Hufvudräkning. Debet. 1911 jan. 1. Ån. Ingående skulder: Enligt revers af den 12/,, 1910 till innehafvaren... 10,000: — Länsjägmästare J. A. Bergvall, kassaförvaltare ..... 3,566: 62 13,566: 62 TOLTAGEGA Sk ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 210 Transport 13,566: 62 An. Utgifter: Skogsodlingars konto: Skögssadd och Planterlfig +... ......«.cssiss 27541: 50 TIKTfN SAR föra h ers str a RAS ISEN NAS 2,280: 93 BAN tSKOlOTDA Es. 3 oda sRavar RRTSNARNN 1,534: 24 —6,356: 73 DEOPSUPPLySDIDg ATS) KÖNLO! oss css radade Aase Ene 320705 SAT FOTS AR OTO Eos dos Rs end Sva rsAR Ssd RAS NANG Le 748: 68 Öfriga förvaltningskostnaders konto: Styrelsens rese- och arfvodeskostnader 660: 90 Länsjägmästarens och länsskogvaktarnas FER ALT AEG 0 (EN a SSL SARA ag ASEA MORA 9,537: 95 IDiverser OmkKOStnaGler ..-uc.o.s..ckesssssssda den 1,124: 87 11,323: 72 An. Utgående tillgångar: EN RR Fastigheters konto: Frövi plantskola inkl. tomt och bostad 11,949: 88 Strömtorps » » » » » 8,106: 37 20,056: 25 [TOMT ORT ÄT SDL SIN Ads AV ee a aa ASA et 16,359: 25 FEN OTA EON SÖ Sa RES Leer SSA RR klen re dl da SpA a a OCK = ITA V SI HATT ETS VAN fee LER Däsb SS MOS a ora a jar sf INSE Sås BR ke 1,925: 21 SKO SIT NR nn rr RS a RAN be rn TA Sa kn 4,812: 2 MESA STAT Ar Ale sr fe Me aj a rot Sens so ace 1006: 14 Fordringar : Diverse (CAD NOTA DNs ENE EAS od SEN SET FIRE 174: 86 (Örebrocbnskilda Bank fos class 106: 14 Bön Summa kronor Kredit. 1911 jan. t. Per Ingående tillgångar: Frövi plantskola inkl. tomt, bostad och ria ......... 27500=.07 Strömtorp 2 ) CONPESNE KE EA 8,166: 37 IR VET TATE Dee ASS SS SRA SRS SRA a OR Ae FR Ear TSYL2 ANS FORE GO STR OT EBES FSA SKA SERIE ROLE BIRTE ARD ENA TIMAR Ena 804: 40 PERS ATS REA rf a Sr AE EA ESA SNES NN sd als agske a 209: 49 TOTTI ACCES Per Inkomster: Statsanslaget till upprätthållande af skogs- Värdsstyr: verksamhetss.ssssso. sera sc 4,000 Statsanslaget till skogsodlingens befräm- JADE SINNET SVS NRA VETA aa 4,303 ,303: — Skogsvårdsafgifter Fr RIS GEA 202:R23 OrebromlanslandstygskanSslägt. so. sme 2200: — Transport 14,705: 28 42,270: NN NN Oo SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1 OIT. Transport 14,705: 28 42,270: 18 Orebro läns kungl. hushållningssällskaps anslag 2,800: — Skogsfrö konto An. Utgående skulder: Enligt revers af 12/,, 1910 till innehafvaren ......... 10,000: — Länsjägmästare J. A. Bergvall, kassaförvaltare ...... 1,449: 03 DODerACde me del Mrs sd css AS ES KAN RE ARE ; STREET I:S ONROS Summa kronor 75,923: 51 Att döma af det ständigt växande antalet mindre skogsägare, som hänvända sig till styrelsen för att erhålla råd och biträde vid sköt- seln af sina skogar, äfven för andra ändamål än afverkning, synes som sagdt intresset för skogens vårdande år från år tilltaga. Med de äldre kalmarkernas skogsodling går det likväl fortfarande trögt. Föreställningen att »skogen kommer af sig själf» fortlefver ännu på många håll, trots de om motsatsen talande vittnesbörden från mer än femtioåriga kalmarker och oaktadt flitiga föreställningar om de vär- den, som år från år gå förlorade. Däremot visas en synnerlig ifver att genom utdikning få vattensjuka marker torrlagda; detta ehuru styrelsen af brist på medel därtill kunnat lämna endast obetydliga dikningsbidrag. Förut omnämnda missförhållanden vid egendomars styckning, sedan de kommit i skogsspekulanters händer, hafva äfven under det gångna året upprepats. Att råda bot för detta onda har förvisso varit föremål för styrelsens uppmärksamhet, men tyvärr synes det icke stå i dess makt att härutinnan åstadkomma någon ändring. Slutligen har styrelsen att omnämna ett drag af uppoffrande intresse för en förbättrad skogsvärd. En person inom länet har nämligen vid tvenne olika tillfällen ställt penningebelopp till styrelsens disposition att tilldelas dels mindre skogsägare för god skogsvård, dels ett antal af länets socknar som grundplåt för bildande af sockenallmänningar genom inköp af kala och försumpade skogsmarker. Örebro den 30 april 1912. På Örebro läns skogsvårdsstyrelses vägnar: P. M. Carlberg. F. A. Bergvall ; | i | i | i ; ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Efter verkställd granskning af Örebro läns skogsvårdsstyrelses räken- skaper och "förvaltning för år 1911 få undertecknade häröfver afgifva följande Revisionsberättelse. Tillgångar vid årets början. Frövi plantskola inkl. tomt, skogvaktare- bostad och fröklängningsria.................. 207,0 OY Strömtorps plantskola inkl. tomt, skogvak- tarebostad och fröklängningsria ............ 8,166: 37 UDEN EES SIN 4 Ske skfegns Sk NAR ere 1,722: 53 KORS fl ÖNS sate RA NAN AES Ar te fasa RASER de 304: 40 FRasSab ena na grass etta rapsen 209: 49 Fordringar: Örebro Ensk. Bank: 3,561: 46 ; Div. debitorer ; 198: 06 3.759: 52 42,270: 18 Skulder. RISET eVETSK Al Lö ar OM OBE esse 1O,000R — llkasSaförvaltaren. sosse SKOR EER 3,566: 62 13,566: 62 Inkomster. Statsanslaget till upprätthållande af skogsvårdsstyrel- SEIN ASPEVOTKSATNNIIET bjuden RSA sede sk ER beg fond TAS 4,000H- Statsanslaget för skogsodlingens befrämjande .......... 4503 SKOR SVANS ALP ET AG a senere Res ne Sue eds TE 4,202: 28 (ÖTEBEON TAN SWAN CS UID ES ASIA Re dere rosor ses elden nera nes es 2,200: — Orebro läns hushållningssällskaps anslag = .sooococoo. 2,800: — KO SSTKOR ROD EON SOS AS SST S AAA AND SEAT TN IST O 02 Summa kronor Utgifter. Skogsodlingars konto: Skogssadd OCh planterilgt.:....ccs..--u «sc 2 AMNNO IE ga a (EN egg E NS ONE AR AS MO 2,280: 93 EI ÄTItSKOLO TI Aes NSe eka ERNA SAT Age SRS 1,534: 24 —6,356: SKOPSUPPLYSBID Pars EONLO fs sasse saa ae skr RA 32 FAR OT SRKOTA LO rn Re rer Te a der oe At oe lr do sadee ort 7148 Ofriga förvaltningskostnaders konto: Styrelsens rese- och arfvodeskostnader 660: 90 Länsjägmästarens och länsskogvaktarnas aflöningar, rese- och arfvodeskostnader 9,537: 95 Öfriga förvaltningskostnaders konto: Diverse omkostnader —......N...... 1,124: 87 11,323: Transport 18,756: 78 nu 2 LÅ 18,750: 78 222 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. Transport 18,756: 78 Tillgångar vid årets slut. Frövi plantskola inkl. tomt och skogvak- FÄTSDOStAME os: TORNE SNR ECARE AA ER 11,949: 88 Strömtorps plantskola inkl. tomt och skog- Vaktareb Os tad. smest eEe ds AASE 8,106: 37 Brövi Hr OKT SIS SKA ocker seder a 16,359: 25 514 00) 20110) 4) 05 (äre JANEE SLA NEN Då ER SR So SE 60: — [DIVA IDVED TATT EL ss ordna Nios RT MSN MA EE 1; 025 SKOR SÖ fl sroene Siske i und d trek dte elda ostar 4,812: 26 Fordringar: Örebro Ensk. bank... 106: 14 DIY Ge bItoren seek AE BO 281: == "43,660: 11 Skulder. Enl. revers af 12/,, 1910: till innehafvaren 10,000: — SEANSKASSAfOrva lar et se ANA RNA AT 1,449: 03 Donerade: medelst KOMtOL Ls. tes bars sa a RS Sr 11,961: 03 31,639: 08 Summa kronor 50,395: 86 Som styrelsens räkenskaper, af särskild person siffergranskade, be- funnits med ordning och reda förda samt med vederbörliga verifikationer försedda, få revisorerna, som genomgått styrelsens protokoll och förvalt- ningsredogörelse, utan att finna skäl till anmärkning, härmed föreslå, att full ansvarsfrihet beviljas styrelsen för den tid revisionen omfattar. Örebro den 5 juli 1912. A. Andersson af Kungl. Maj:t utsedd revisor. Rob. Montgomery-Cederhjelm af kungl. hushållningssällskapet utsedd revisor. Aug. Andersson af landstinget utsedd revisor. Skogsvårdsstyrelsens inom Västmanlands läns lands- tingsområde berättelse för år 1911. I enlighet med $ 8 i Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogsvårdsstyrelser den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Västmanlands läns landstingsområde härmed afgifva berättelse för aATLIGNL. Styrelsen, som till sin sammansättning under året delvis förändrats, Skogsvårdssty- har utgjorts af: Ordförande, utsedd af Kungl. Maj:t: borgmästaren och riddaren John Karlsson. Af landstinget utsedd ledamot: landstingsmannen Erik Jansson i Kårsta (suppleant: landstingsmannen J. A. Ander i Hårsbäck). Af hushållningssällskapets förvaltningsutskott utsedd ledamot: gref- ven och riddaren Alexander Hamilton (suppleant grefven och riddaren Fr. Cronstedt). Styrelsen har under året sammanträdt 35 gånger: den 6 februari, 12 april, 17 juli, 9 september och 1 december, hvarjämte en inspektions- resa, som omfattat V. Löfsta, Nora, Kila, Skinnskattebergs och Heds socknar, företagits under tiden 4—38 september. Styrelsen och länsjäg- mästaren hafva dessutom närvarit vid mötet mellan rikets skogsvårds- styrelser i Stockholm den 4—38 december. Från och med den 6 februari har e. jägmästaren R. Alexanderson tjänstgjort som länsjägmästare, hvarjämte jägmästaren m. m. Ivar Fåh- raeus under året tjänstgjort som styrelsens tekniska rådgifvare. Länsskogvaktarnas antal har under året uppgått till fyra, hvar och en med tjänstgöringsskyldighet inom visst distrikt. Dessutom har en biträdande skogvaktare varit anställd för skötseln af styrelsens plant- skola vid Viksäng utanför Västerås. Under kulturtiden tjänstgjorde utom länsskogvaktarna 14 stycken plantörer. Tjänste- och tillsynings- männens samt plantörernas förrättningsdagar framgå af nedanstående tablå: relsens sam- mansättning. Tjänste- och fillsynings- män. 224 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I O11. Sammandrag af länsiägmästarens, länsskogvaktarnas och plantörernas rese= och förrättningsdagar år 1911. — | I I | | lega SN | ll SölSaesNllS Ai SiS L- SIR SS EE SN SER 2 = FEL NRA Ela ANA fe ble Art AE NNE allae EB ae SSE = 3 & =: | Få lar 2 I I ARKEN EE SE aa os SÅ 3 ” KOSTA (= = SN 3 fd | Bel lov lv 2 9 & = = (Cork a KR (SE SS = | = NET (RE fr SSG NE SS EL Ia EN = = = e af | dagar dagar | dagar | dagar | dagar | dagar I .- se -- I | | JLäNSJägmaStaAreD,. pv. srcrscesenskasps ere : i 8 33 21 II 6 8 75 | Södra distriktet: | [länsskogvaktaren. + ymsknoksprun buse 57 60 Ae 8 I dj LAS VETA TOR Ern AES SR SPEER =O — 000 | = | 1977 | I | | | | Västra distriktet: | | | . I I Fänsskogvalktaren css beredas | CAS EIELIONIN ESO FEN svar [Ad rr | SM Plaptöretnas ss. .dssdssds DERAS SOS DES SS NN NE NS Norra distriktet: TansskOpgvaktareni. nose. sets s sad Ag. 93 70 50 3 = =S 13 | 229 PlantörerD äg tess; Ser sR RN = = 22 - = SF AE Östra distriktet: | | FänSSKORVAktaT EN dets Ke Bee se eRe 58 35 99 Sj 5 i 12 | 212 I PLAN KOPEEIG tba tös SDS N Is Ant — 1 — | 173 EA = | =S ; SELIN | | | Summa | 264 | 283 | 893 | 10 19 12 58 | 1,539 De enskilda Skogarnas Under den korta tidrymden af ett år kunna några väsentliga för- mom läns andringar i de enskilda skogarnes tillstånd och skötsel naturligtvis ej tillstånd och förmärkas, utan får styrelsen i detta ämne hänvisa till hvad som därom skötser. blifvit sagdt i föregående års berättelser. En rationell skötsel af de en- skilda skogarna inom länet kan, åtminstone hvad de mindre skogsägarna beträffar, ej sägas äga rum, ty därmed måste man väl förstå såväl ett omedelbart försättande af kala marker i skogbärande skick, omsorgs- fullt och på rätt tid utförda gallringar och klokt utförda slutafverkningar som ock lämpliga åtgärder för förhindrande af försumpningars utbre- dande och återförande af redan försumpade marker till produktiva dylika. Att emellertid skogsägarna på de senaste åren kommit till betyd- ligt större insikt om behofvet och nyttan af rationellt skötta skogar framgår dels af-bilagorna I och II, som utvisa hvilka skogsvårdsåtgär- der, som under berättelseåret blifvit utförda å de enskildas skogar dels VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 225 med och dels utan bidrag af skogsvårdsstyrelsen, dels ock af de talrika ansökningarna, 132 stycken, om biträde af länsskogvaktare för råd och anvisningar vid skogens rationella skötsel. Intresset för afdikning af försumpade marker synes för närvarande vara ganska lifligt och under året hafva många ansökningar om bidrag för sådant ändamål inkommit till styrelsen, som emellertid på grund af de små medel, öfver hvilka den förfogat, endast i ett par fall ansett sig kunna lämna bidrag, och då endast med ganska ringa belopp. Antalet rekvirenter af frö och plantor har äfven väsentligt ökats och var under år 1911 240 stycken mot 163 stycken under föregående år. Länsskogvaktarna hafva liksom förut under året genomgått hem- mans och egendomars skogar inom länet, hvarvid 17,943,22 hektar varit föremål för undersökning, af hvilka 3,194,7s hektar befunnits kala. Till mindre skogsägare för skogsodling af gamla kalmarker, afver- kade före år 1905, har styrelsen, som anser att det är af stor vikt att dessa marker fortast möjligt försättas i skogbärande skick, i likhet med föregående år utdelat frö och plantor utan afgift äfvensom tillhandahållit plantör, endast med skyldighet för markägaren att bekosta denne logis och vivre. Till större skogsägare har frö och plantor för kulturer å dylika marker utlämnats mot nedsatt pris, men äfven till dessa liksom vid alla skogsodlingar, med material, anskaffadt genom skogsvårdsstyrelsen, har plantör lämnats afgiftsfritt mot ofvan nämnda vilkor. De markägare, som enligt skogslagen, äro skyldiga att sörja för återväxten, hafva efter rekvisition erhållit frö och plantor till inköps- eller produktionspris. Genom styrelsens försorg hafva för verkställande af kulturer inom länet under året utlämnats sammanlagdt 496 kg. tall- och 323 kg. gran- frö samt 945,345 stycken plantor, hvilkas fördelning å de olika träd- slagen framgår af nedanstående tablå: som utförts Under år 191 utlämnade frö= och plantmaterial, | Kg: frö DNE RAR EES K ST | = 5 - Ika - | 4 Silfver-| T Jiver- | sudv. || VEKSE IS Tall | Gran Summa/| Tall | Gran | gran |Se barr-| Björk | löf- umma I | träd träd | | | | | | | Fritt utlämnadt inom länet ...| 66,40| 76,30] 142,70/196,350| 66,075| 1,425) 2,275' 80,450| 770) 347,345 | Till nedsatt pris försåldt d:o| 55,—| 48,—/| 103,—| 1 — -— -- si = - | Till inköpspris eller produk- | | | tionskostnad försåldt inom | I | | länet ..... ..] 359,50] 181,—1 540,50|322,000/244,000) 25,000) —1] 7,000] — 598,000 Utsådt i lsdtskolaa sessasat DEE 0 35 = — 1 = = - — - | I | I | Summa] 495,90] 325,30] 721,2v|518,350/310,075| 26,425| 2,275| 87,450| 770 945,345 I I I I I Försåldt utom länet... —........ | SS 2 1200; 0000 | = || = | Mn es [DANN O00 I I Summa| 495,90] 325,30| 721,20!/518,350 510,075| 26,425' 2,275| 87,450| 7701,145,345 TERESE Tidskrift ror2. Bilaga I 15 Atgärder fö erhållande a, återväxt. Ål tgärder för spridande af kunskap i skogsvård. Afverkningar i strid mot gällande skogslag. Skogs särds- kommulteerna. Skogsvardssty- relsens expe- dition. 226 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. Årets skogsodlingar, som började den 20 april och sedan fortgingo under 5 åa 6 veckor, hafva öfvervakats af länsjägmästaren och stått under ledning af länsskogvaktarna samt förutnämnda 14 plantörer. All plantuppdragning har styrelsen förlagd till plantskolan vid Viks- äng, som omfattar en areal af 1,, hektar. På grund af den alltmer ökade efterfrågan å plantor ser sig styrelsen nödsakad att till ett kom- mande år anlägga en ny plantskola och har underhandlingar om upp- låtelse af lämplig mark härför inledts. Under året har i plantskolan utsåtts 15 kg. tall- och 20 kg. granfrö. Kulturerna hafva delvis lidit svårt af den långvariga torkan under försommaren och hafva därför i allmänhet gått mindre väl till. För spridande af kunskap om skogens rätta skötsel och vård har lämplig skogslitteratur utdelats; styrelsen har sålunda under året utdelat c:a 500 exemplar af Skogsvårdsföreningens folkskrifter Länsjägmästaren har fortfarande under året hållit en föreläsnings- serie i skogsskötsel, omfattande 40 timmar, vid Tärna landtmannaskola, hvarjämte eleverna vid Tomta landbruksskola äfven erhållit undervis- ning, såväl teoretiskt som praktiskt, i samma ämne. På skogsvårds- kommitténs i Norbergs socken begäran har länsjägmästaren dessutom hållit en föreläsning därstädes. Styrelsens såväl tjänste- som tillsyningsmän hafva äfven vid sina resor ute å marken lämnat en del skogsägare råd och upplysningar af- seende en bättre skogsvård. Under året hafva inrapporterats 54 stycken afverkningar i strid mot lagen angående vård af enskildes skogar. Af dessa har en ledt till undersökning enligt $ 2 af skogslagen och är detta ärende för när- varande föremål för häradsrättens pröfning; i 47 fall har borgen eller annan säkerhet för återväxtens betryggande lämnats och 7 ärenden af ifrågavarande slag hafva balanserats till år 1912. Af de vid föregående års slut oafgjorda fallen af olaga afverkning äro tvenne beroende af Kungl. Maj:ts dom och ett föremål för hofrättens pröfning. Ett har af häradsrätten afgjorts till styrelsens fördel och i 5 fall har frivillig öfverenskommelse träffats med respektive markägare. Någon ny skogsvårdskommitté har ej tillsatts under året, utan vid årets slut funnos kommittéer i endast 36 af länets 68 socknar. Styrelsens expedition har varit tillgänglig för allmänheten alla för- rättningsfria söckendagar mellan klockan 10 och 3. VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 227 Till styrelsens förfogande under berättelseåret har funnits en summa af 33,159:06 kronor, rörande hvars användning styrelsen får hänvisa tilll denna berättelse bilagd kassaredogörelse. Västerås den 22 april 1912. Å skogsvårdsstyrelsens vägnar: John Karlsson. R. Alexanderson. Styrelsens finanser. 228 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I. Sammandrag af skogsvårdsåtgärder utförda med bidrag af skogsvårds=- styrelsen. Märk- | Gan. | Mark Dikning Mer Plan (SSA Socken EE ring Pere - - ; tering PR rn fröträd ning längd- | längd- tering har har har MIELE TA EEE har har har VATLEELIA oo orget Sist 51500 | 30,00 = = 8,00 = 9,00 ATbOpa sr NAN = | 26,00 = UME 5 93:00 Rn 500 Badelunda Co.st ccs. I — — 2,00 = 16,00 Barkaröb ock ste — | 6,00 | — — — = — — IBSr Os some ee sn 25 — | — — — 4,00 = 12,00 IBJOTKStal SA:s scciesss 46,00 — — = — 1,00 — I1,00 IBJörskOp om. ssstnra: | EO 200 EE [BION ASA SUL SA a 2,00 SK 5,00 Dingtuna t3 sa e 4,00 10,00 I1300 | — — 7150 — 5,00 PRAK os on okesss | o— 102,00 | — — — — — -— V. Fernebo | 5200 — | 1;50 = = 1,50 = 8,00 IBläckebo. sme cs | 18,00 — — — — 1,00 — 6,00 Frösthult .... = = = = = 1,00 = NR (UNDIBO oro fee ste = = 2,50 = 16,00 IFIarakerd os sssdsees I = 4,00 2,50 — = — = — FIarbO os frsree see | 50,00 | = =S IS 19,50 FIEd ee af al | — 4,00 | Elen CV oo orsstsskes 2,50 — — FIDIDe ta eler ser see I rD;00 EIUb DO Ar 50,00 | — — = — — — — Eluddunge - .....ss.. 30,00 57550 | = 2,790 ma 1,00 Sr 2,00 SB Ilan se 1,00 | = — — = lr — TEStA IR Es | — 21300, 10 3as0n lf — 10,50 | = 16,00 Karbenning ......... deg SS = — = = = 34,00 Fölla a SNS rg -— = = 1550 | — | 99,00 EOIDACKA borste src | = 3,00 — — — 5,50 = 7,00 IGT Vb Rob rss | — 3,00 - — — 1,50 — 14,00 IK oa fö = = — = 1,50 = 27100 Kungsåra ......scocse] = — = = = = 4550 = 10,00 Ran DO sapere sr OS — | - 2,00 TAL äradR SS = = 1,50 | — 3,00 KUDO DY ee sjeje sele | = 1,50 SS ME SBÖfStev fr ockling 52,00 2,50 ES 1750 Malma setet sokbiess | | F ES 4,00 Medåkeriöosd occsers — 40,00 | Gr = — 9,00 | — 23,00 Munktorp IAS RA SEREN — 1,30 — — — 6,50 — 21:00 MÖkJin lar se. esse 8,00 | 20,00 21,50 NOTA, ön fena ere SR 123,00 58,00 | = 5,00 | INOFDELO AE viss desks 25,00 15,00 | EA) = ae = = 36,00 | Transport | 490,75) | 4o4,sl | 24,50 | ANETTES VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 229 z | | EE leran SN Dikning mu. ai | Blanss bea Socken DEE ring bext es 3 i tering Pr Fe fröträd ning | längd- | längd- fering” | har har har mrs meter har har (loohar | Transport | 490,75 | 404,50 | 24,50 | 2790 | — | 94:50 | — | 457,50 NOTED ve rr 10,50 — — SS 0,50 — — FÄEnSVir ss Les 0,75 | 47400 = =-2! = 4,50 = I 1,00 RAMNAS, pr botas | | 1,50 — = Romfartuna ........ 1,50 1,00 — = | 2,00 — 3,90 Rytlernesa as anal 16,00 — — = 0 SOUL — 25,00 SALA ar SEE Se 36,00 | 1,00 36,00 SEtterböo- s.pot.sdsas — 6,00 — 3,568 MW 2,50 = 2,50 Seal RB Kd 50,00 I 1,00 STA CU A ab Ses eebses 84,co 11,00 | 34,00 | EVE Skedyr ars: een 50,00 20,00 | | | JCSkeriker ssk. 215-00 5: I ös = AE Skinnskatteberg ... 5,00 16,00 10,00 | | 0,30 100 | SKUltuna San odea 3,00 9,50 = SENT 1,50 = 2,50 | SSUUT AR SKR NB I 2,00 Vv 7,00 OVEAVIL sep osar er skogs 27,00 3,00 I | 2,00 — I 7:00 TUPerge use ost ee — — — — — | — 1,50 15:00 FÖLPA Ts scen denn — 14,00 — = — | 1,00 — 28,00 Torstuna ... | 3,50 — 9,00 Tortuna | 0,50 = AD pt VR SA RR S 350 Fal 12300 = 5,50 | NESlanförSk jus srsss | | 1,00 — 2,00 | IS V BIR 4 fnrt — 30,00 — = — | = — — Vittinge 10,00 — = — = Az NN =S 1,50 | 95,00 Ö. Våla cr SS en 2 | fe blo Österundar mek... 9,00 | | ST EE Summa | 818,50 | 562,00 | 49,50 | 6,708 EENNT20:00 5:00: |, 766100) 230 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 911. Sammandrag af skogsvårdsåtgärder utförda utan bidrag af skogsvårds= styrelsen. | Ga | (Mark |" Bark å|[Diknine ör A or AA (Dä | S 4 rensning ST lan- Sådd Socken ring besxsselptaslern.a 5 tering | ning | asp längd- | längd- tering | | har har | har MEferDGREET har har har I I FVÄTDOPALE Be | 20,00] 17,50 = 1,246 | 71 2,00 2 15,00 | Badelunda ..c..c... | | = 2,00 1,50 | BJörkStals dets eobes 34,50 | | 1,00 2,00 4,50 NEBLONESN ER SRS HE 3300 - — Dingtuna: ..s.siccs 12,00 | | 2,00 1,00 | = BDAkert oss | 6,00 12,00 — — =— = 2,80 | Fläckebo ... | 25,00 | -— 1,000 | 180 | — — 35,00 | GLDDUDO scen set eke T4450 | — 36070 fd LSS ok Haraker 5,00 | — — 300 | = — 5:00 | ICKE DOT Sarge so OR = 15,00 | — — 108 — — 26,00 | | IFIed yra, FE SER dn 2 | | Flimmeta! > 5 «0 ve a 13,00 | | IFRubB BO. e SEESeR 44300 | | | | 100 | UrStä rss vest gocak > RE2400]| | | | = 2,00 | — 10,00 | Karbenning ......... 3500 | | | | | = IKOIDaCk? kossa 12,00 | | | | 3,00 Kung: Karl s..ssovs = | | | 23,00 FKÄrKD OR maskor eos nelt I ASO | | 4,00 Lillhärad | 600 | -— | 3,00 | -— 6,00 Möklinta | | SE INOTOr ek oe | 25,60 | Norberg | 1,160 | 300 | 4:00 10,00 71,00 Ramnäs |A ENE Fal = — 49,00 | Romfartuna | | | I Rytterne | 2,00 SN | — SEValla + no dl MAGDA = — 2,303 = 3,00 | — 8joo 8,00 | | Skinnskatteberg ... 552,50 | 48,00 = | UN 2 2,50 IN agan | 76,00 SÄTT LELTAA FE esse 57,00] 15,00 | — -— 1,300 | 9,00 | 4300 | 12,00 | SJnELE FARA 110,00 | 29,50 NE | 12,311I 133 1,50 | — 8300 | 30,00 | (DIllbersa a sosse 10,00] — =" 819 | 300 — 2) Ae | |ITIOTERnA ons 190 | | fe I MestanförS! css... 142,00 | 55,00 — | 5560 | 700 | 16,00 | 8300 | 143,00 | | V. Fernebo........ 56,00 | 25,00 =O öl = SS SN Aa NVERISOTS Lar SSE Re: 20,00 | | | | 12,00 | 8,00 | IE VEnSKedVI gasa 130,00 | 24,00 | | FM GIaL på 134,00 | 38,00 = 250] 150] — | — 16,00 NMitling eld oe oeas des — — -- — — | - 13,00 | — (ÖL Väla oe EE BILENS 000) NEO gox LiTH so 833 EN | = 14,10 Summa |2,265,00 | 444,05 | 108,50 |34,629 | 7,452 | 48,00 | 72,00 | 711,50 | CSES VE SE VISE I rr VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 231 Skogsvårdsstyrelsens inom Västmanlands läns landstings- område kassaredogörelse för år Debet. Ingående balans: Behållning för år 1910 Balanserade synekostnader, znflutna : LOTWINEU [Ex SID Che ee das RA RS Ane Balanserade synekostnader, e& tnflutna : för Svenby, balanseras till 1912 ... 58:47 » Öija » SRA I ONE AA Anslag : Bidrag af hushållningssällskapet » -» landstinget Statsbidrag för styrelsens verksamhet » » skogsodlingens befrämjande Skogsväårdsafgifter Inkomster : Försälda plantor, frö m. m Upp- och afskrifningsränta för år 1911 Levereringar: Rättegångskostnader (Reutersberg) Saldo: 315 ET LR ATA ST OT: VS bea KAS SR NA ERE ok AR ; Kredit Utgifter: AST OD AE OA ENSE a NAT KR Ehn SR eo Ela R da a Pensionsafgifter för länsskogvaktare .............. Reseersättningar: SYÖKL GIS CA REST MEN tra bs RTR RES SA Å ene SU te åkte UI JATASFEm ÄN ÖN Poe es fear ed SLE ss sv svar di bre öar sä Revisionskostnader TLänsskogvaktarna 1911. 2 IS NN IjL0) N NN [00] Summa 9,0206: : 90 : 06 232 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. "Transport 14,163: 87 FNÄtte an gsko stra en AA be se NER SA AR Aa or NESS TORG Skogsodling: Inköppattrö soc plamtörte. 4 OFÖR Inköp och reparation af redskap ............ 55: 50 IBlantsköleanbeten tes sees Se SET 2,056: 68 IPJATTCOT SLI skrek SRS R öda Def san ss EA sl SER OA gr NN 2,009: 48 Skogsodling å Fragg enligt kontrakt ...... 583: 50 14,528: 91 1050: aber ING LEE von Bossa ERA BAN KOEPKE 246: 57 Åtgärder till spridande af kunskap i skogsvård ......... 1, 12.005 Expenser: FLyrA Nar eSp SON SLOKA TA sea RE BYS El fö ALICIA es en råa Aa NON 492: 65 BATOL SAKTA ss sa SR säte ee AR SERA 12: 80 MityCknin gskoStn ACER esse see 228: 25 NDVED TA ELO Syed GES Skin dera tt Brå BANANS EAA 543: — Skoufmateriel ti: oa SS: ss. ot ssu Se 95:60 -1,709: 80 Balanserade synekostnader: 153 301 2 RA Ar FS SR SKATE EA So E or RASK ARA Ane 77: 80 SV CHI Yi SNES Pr dy rk Loe ARM 0 TS BRA IS vs RAN Sn SAN SS 58: 47 (TT) er ENA BS ora BE 50 UN AA RA ar BOR EMP KAR A SA al nad 91: 74 Summa Västerås den 22 april 1912. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: John Karlsson. N ÖSTNOS u 228: OF 33,159: 06 Rikard Alexanderson. VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. ; 233 Revisionsberättelse. Undertecknade, af Kungl. Maj:t och Västmanlands läns landsting och hushållningssällskaps förvaltningsutskott utsedde revisorer för gransk- ning af skogsvårdsstyrelsens inom nämnda län räkenskaper och förvalt- ning under år 1911, hafva genomgått dem jämte tillhörande verifika- tioner samt tagit del af styrelsens protokoll och öfriga handlingar. Emedan skogsvårdsstyrelsens plantskola vid Viksäng befunnits i flera afseenden olämplig har styrelsen inköpt västerom Västerås stad ett område af 5 tunnl. areal lämplig mark, som revisorerna denna dag be- siktigat och där en ny plantskola är under anläggning. Mot styrelsen och dess tjänstemän hafva revisorerna icke funnit anledning göra anmärkning. Med nit och omtanke synes styrelsen såväl som tjänstemännen hafva skött sina åligganden hvarför revisorerna tillstyrka full ansvars- frihet för 1911 års förvaltning. Skogsvårdsstyrelsen har under det gångna likasom under föregående år fördelat arbetet mellan ett tekniskt biträde och en länsjägmästare. Revisorerna hålla före att en dylik fördelning af arbetena icke vore till alla delar det lämpligaste. En koncentrering af de hufvudsakliga göromålen på en person synes oss fördelaktigt och att hvad denne icke kan medhinna uppdrages åt annan för uppdraget lämplig person. Västerås den 6 juni 1912. Gust. E. Lewenhaupt, af staten förordnad revisor. Gösta Palm, Joh. Andersson, för hushållningssällskapet. för landstinget. beslut den I sistlidne december redan genomförd. Västerås den 10 juni 1912. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: John Karlsson, ordförande. 234 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9II Med anledning af ofvanstående erinran får skogsvårdsstyrelsen meddela att den af revisorerna ifrågasatta koncentrering på en person af de hufvudsakligaste eller tekniska göromålen blifvit enligt styrelsens L : i 4 / [i Skogsvårdsstyrelsens i Kopparbergs läns landstings- område berättelse för år 1911. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Under berättelseåret har beträffande styrelsens sammansättning en- Styrelsens dast den förändring skett, att länets landsting till suppleant efter af- Ra lidne skogsförvaltaren Aug. Landgraff utsett kommunalnämndsordföranden träden m. m. P. Ridderström, Söderbärke. Styrelsens förvaltning har under det gångna året handhafts af samma personal som föregående år med undantag af, att till ordinarie länsskogvaktare antagits G. Ax. Johansson i Mora—Älfdalens distrikt, och Wilhelm Ezelius i Järna—Sollerö distrikt, samt sedan afsked på egen begäran den 1 augusti beviljats länsskogvaktaren Olof Olsson i Västerdals distrikt, till hans ersättare antagits Alfred Andersson. Under året hafva sju styrelsesammanträden hållits. Vidare hafva styrelsens ordinarie ledamöter och länsjägmästaren bevistat mötet mellan skogsvårdsstyrelserna i riket, hållet i Stock- hom den 4—8 december 1911, öfver hvilket möte särskilda handlingar äro från trycket utgifna. Under året har styrelsen företagit trenne inspektionsresor, hvar- jämte ordföranden under en dag inspekterat skogsvårdskursen i Mockfjärd. Den 25 och 26 februari företog nämligen styrelsen en resa till f. d. Garpenbergs Aktiebolags skogar, i areal cirka 17,000 tld belägna i södra Dalarna, hvilka genom bolagets betalningsinställelse öfvergått till annan ägare. Å dessa skogar försiggingo omfattande skogsafverkningar. Efter på platsen tagen del af förhållandena, träffades med ägarna skriftlig öfverenskommelse om afverkningarnas fortsättande efter för återväxten betryggande former. Skogsvårdsstyrelsen åtog sig vidare att ställa en extra länsskogvaktare till disposition för skogsafverkningarnas planläg- gande och utmärkande af fröträd m. m. Den 7 juni inspekterade styrelsen fröklängningsanstalten, kottlager och plantskolan i Mora. Mellan den 6 och 12 september gjorde skogsvårdsstyrelsen en resa genom länets samtliga 7 länsskogvaktaredistrikt, hvarunder afverkningar, skogskulturer, dikningar, stämplingar och meddelade anvisningar för af- verkningar till ett antal af inalles 48 mål besiktigades, hvarjämte skogs- 236 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. vårdsstyrelsen i Orsa på kommunalstämmans begäran höll samman- träde med socknens jordägare för öfverläggning angående åtgärder till fredande af de för sköfling utsatta gemensamma skogsundantagen. Skoosvdrds. Skogsvårdskommittéernas antal utgöra vid årsskiftet 31 st., under kommitteer. det femton kommuner ännu sakna dylik kommitté. Sbogs: Under berättelseåret har i likhet med föregående år undervisning upplysning. i skogsvård meddelats vid tre folkhögskolor, sex landtmannakurser, hvarjämte 31 föredrag i skogsvård hållits. Mellan den 9 och 28 oktober anordnade styrelsen en skogsvårds- kurs i Mockfjärd för 63 elever, uttagna bland 112 sökande. Vid denna kurs meddelades såväl teoretisk som praktisk undervisning i skogssköt- sel såsom skogskulturer, gallringar, utstämplingar m. m. Undervisningen upptog 3 timmars föreläsning och 6 timmars utarbete dagligen. Mål- tiderna intogos i gemensamt matlag, och logis var beredt deltagarna i Mockfjärds kyrkby. Som föreläsnings- och samlingslokal m. m. använ- des godtemplarelogens hus, som för ändamålet förhyrts. Kursen afslutades med exkursion till försöksfältet vid Färnäs, frö- klängningsanstalten i Mora Noret, plantskolan m. m. i Mora, där kur- sen upplöstes. Skogsvårdsföreningens folkskrifter hafva under året utdelats i 2,550 exemplar. Skogskulturer hafva utförts under våren dels på grund af från 106 Skogsodling. - z sökande inkomna ansökningar å tillsammans 649,37 hektar, dels såsom s. k. >borgenskultur» på 40 afverkningsplatser och sammanlagdt 208,93 hektar. För dessa skogsodlingsarbeten redogöres närmare i nedan- stående sammandrag. Sammandrag öfver vårkulturerna år 1911. lä1z] 2A 2 INXGEtSane = uPlantätgång, | SUV dd FR | Vid arbetet förbrukade fansskoge |=)E om | | | | | SE | | dagsverken | Wektere- | fa 23 Tall jen S:ma | Tall | Gran | S:ma förord kultur S:ma | ; KÖNET KUGtgäK 2 2/ Bs SE I I AD [ÅR [ere I | Mans |Kvinn!| Barns | S:ma SE | Re Re SE SEO SE En a ES | | | | | | | | | | | | Kopparbergs a 20] 6) 83,—/ 31,90/11,40] 43,30] 54,000/193,000 247,000| 84,45| 35,20! 119,65| 577,-—|166,5 | 97,—1 840,50 Vesterbergsl. | 9) 3| 23,— 9,40] 5,70] 15,10 12,500; 4,500| 17;000) 23,31] 5,84) 29,15) 68,—| 88,—] 47,—1 203; [Siljans ...s.sn: la 3| 27,5 | 17,90] 4,70] 22,60) — = — | 3518] 1,—| 36,18) 112,—/145,—| 11,25] 268,75 Orsa-Ore .....| 17) 0/118,—/ 128,60) — [128,60] 98,000| — | 98,000 182,60] 52,85) 235,25| 1962,5 | 77,—|207,50| 1,247,— Mora-Elfdalen 13] 6| 84,—]/ 42,65) 2,90] 45,55] 22,000] — | 22,000| 92,75] 8,92) 101,67) 659,5 |166,5 | 88,50) 914,50 Järna-Sollerö .| 7) 3) 21,— 12,90] 1,70) 14,60) 8,000] — | 8000) 25,—| 2,—1 27,=| 82,—| 94—1 4,—| 180 Vesterdals ...|17| 7| 76,5 | 53.15|12,40| 65,55] — == 92,77| 7,75] 100.532] 545,—1| 27,—1 69,50) 641,50 S:ma 96/34] 433,—12206,50/38,80]) 335,30/194,500|197,500/392,000)+536,01| 113,36 1649,37/!3,006,— | 764, - 525,25114 205,26) 1 Tillkommer 16 hästdagsverken vid finnplogssådd å 68 har. 2? 10 kg. lärkfrö ingår i blandning. KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Siv Eftersatta skogsodlingsarbeten utförda af skogsvårdsstyrelsen på vederbörande afverkares eller markägares bekostnad år 1911. I — Länsskog- | vaktare- Socken | — distrikt Kopparbergs. .| Hedemora ... » Husby [3] (=) Le] [= 5 Westerbergsl:si|Bloda rising Gagnefs ...... Norrbärke .. , Siljans ........ | Bjursås Leksand .. ... Mora-Elfdalens/Mora Järna — Sollerö |. FOTSgarde...... Vesterdals ...| Malung » » » Skogsodlingsarbeten utförda och bekostade af skogsvårdsstyrelsen. | Järna—Sollerön]| Sollerön Vesterdals ...| Malungs > < = 3 v v Uv YI & Tr Be o é By Malbyrt SoS Ivarshyttan ... Österby Nyckelby Tomtebo Hysta Brötjärna ...... Lernbo sas ess Orrholn & Slättberg ... Hjortnäs Almo Gäfvunda ......| Landbohyn ...| Bodarn. utskog] Nordibyn...... | BOR Sste DA VDA Neve | (ObulliNSKes. » LÄ AR RREE-A » RAKA Cao SIS nn - | RA RK | ISEN | TS alelsLe ol Grimsåker .. | > st Summa | Gesunda Sillerö . | Dagsverks-, frö- å Areal planiors- & plan- | Titt. törs-kostnad Har | Har || Kr. | öre] Kr. | öre I 5540] 219 | 25 | | A 2,50] 114 | 75 | B 1,00 282 | 40 MCD 10,00] 673 | 25 | k 17.00 106 | 40 | H 120 301 70 | G 2,30 35 109 C 3,00] 44,40] 122 | 94 | 1,584 | 78 | H 2,50] 30 | 94 | | C vol 50 | 94 AR E&D I 13,50) 19,00] 292 | 30 374 1181 222 AN I — 8,18 266 | 66 6,75 253139 S 5,50] 20,43] 246 | 34 | 766 [39] rt ESS AN || Y 6,00 2091 57 | I F 1,40 591 53 | 3 1,13 19| 24 | | Ea2 | 35,00) 43,s3/1,324]/ 73 | 1,613 | 07 | E alv ,00 | 97172 | | CV 13,00 | 431124 | Vi 5,50 | 2161 36 | Ci 1,00 || 21194 | CII 0,40 71 85 | | B alll 0)80 16] 69 | B all 0,80| 7140 I | &La || 260] | 401381 | ar 1,30 | 19) 881 | Da 1,80] 30,20 9/28] ,8681 74] | | F all 5,50 188] 18 | | DI 5,50 || 147140] | OlII 1,00 30/90 | Dal 6,50] 160 16 | | | KIT 6,87 349 12 | | | E 6,00 257 39 | | DI 3,00) 345371] 117155] 1,2501 701 191,93) | 6.457 | 86 | 69/98 | | 495) 98 | 565 | 96] 238 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. På grund af bristande tillgång på skogsfrö, och med hänsyn till styrelsens särskildt genom kottinköp strängt anlitade tillgångar, beslöts, att för året inställa den undervisning i skogssådd och plantering, som sedan år 1907 bedrifvits vid länets folkskolor, utom i de fall skolornas lärare på därom af skogsvårdsstyrelsen gjord framställning åtogo sig att själfva leda dessa arbeten, i hvilka fall styrelsen erbjöd sig, att dels utbetala plantörsarfvode till lärarna, dels så långt förrådet räckte till- handahålla skogsfrö, hvarjämte plantor för skogsplantering kunde tagas från de plantskolor, som äro anlagda vid så godt som hvarje folkskola i länet. Enligt till styrelsen ingifna rapporter utfördes skogskulturer af lä- rare vid 14 skolor, därvid 10,5 har skogsodlades medelst sådd och plan- tering. Till 31 sökande utlämnades 30,50 kg. tallfrö och 8,20 kg. granfrö fritt eller till nedsatt pris under villkor, att fröet utsåddes före juni må- nads ingång, och att kulturplatsen vid anfordran uppvisades för läns- skogvaktaren. 345,38 kg. tallfrö och 281,70 kg. granfrö försåldes till större skogs- ägare och skogsägande bolag inom länet. Totala arealen skogsodlad mark med bidrag af skogsvårdsstyrelsen framgår af Kultursammandrag år 1911. Re Fa ER a 1 ESS NV I Tall Gran I amt Summa | 2 LINNEA: | träd | Skogs I I | | | Frö | Plantor! Frö | Plantor Frö| Pl. Frö | Plantor| odlad HE HI Ve SE ERE | areal Ke SET KEN SET Res EE ISA | ds I VIRloaLSRre a ss | 286,50 |194,500) 38,80 |197,500|' 10) —| 335,30|392,000] 649,37 | I | | Skolkulturerna ........ ACER AT Ya — Os = | —| 745] — 10,50 Kostnadsfritt utlämnadt ......| 30,50 | 21,000] 8,20| 4,800) — | —| 38,70] 25,800) 59,00 s. k. borgenskulturer ......... 103,80 | 38,000| 15,30 | 30,000) — | —| 119,10] 68,000| 208,03 Skogsvårdskursen i Mockfjärd 2,60 | 6.000] 0,90 5,000] — | —I 3,50] IT,NOO] 7100 SA OP [I 21 900 | INRE SoS | ln) PAN SE I VA a WINE a UR Summa] 430,60 |259,500| 63,45 |237,3v0|" 10] —| 5v4,05|496,300] 934,20 | ! Ingår i blandning med nordligt tallfrö. För redovisning af frö och plantor hänvisas till frösammandrag och planträkning. EEE VASS EE KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 239 Frösammandrag år 1911. Tillgång. Tallfrö Granfrö Lärkfrö Summa Kg. Kg. Kg. Kg. Behallning "ran nar" DOMO MN... ..scss boka 197,93 1,30 TO 209,23 10010) DNS MF BR et rosor SRS RR REG SEA — 36,90 — 36,90 KET GT STI pr SR RS matas af dns See a Sr 3,344,25 850,30 — 4,194,55 Summa 3,542,18 888,50 I0,— 4,440,68 Ålgång. Tallfrö Granfrö Lärkfrö Summa Kg. Kg. Kg. Kg. Enligt kultursammandrag.................. 430,60 63,45 I10,— 504,05 ROS LC TON SR sees RA da OR ts Rett 345,38 281,70 Sc 627,08 Utsått i plantskolorna ......... SÖKA or 10,00 — IÖ;30 = 35,30 (STODARNETSPTOGE Ares Ames fE un sENE 1,00 1,00 -— 2,00 Bea Ess sasse rd hr Nä ASKS FED 2,740,20 526,05 = 3,272,25 Summa +3,542,18 888,50 10.— 4,440,68 Vid försäljning af frö fastställdes priset till kr. 16 för tallfrö och kr. 5 för granfrö. Årets kulturarbeten börjades i Södra Dalarna den 1 maj och af- slutades den 24 maj, under det de i Norra Dalarna sist påbörjades den 8 maj och afslutades den 7 juni. Enligt arets kungörelse hade skogsvårdsstyrelsen utfäst sig, att så långt disponibla medel det tilläte, uppå därom gjord ansökan kostnads- fritt planlägga diknings- och bäckrensningsföretag samt bidraga till deras utförande med 40 & af beräknade kostnaden, dock högst 200 kr. till hvarje rekvirent. Vid ansökningstidens utgång hade biträde sökts för 73 diknings- företag, med en beräknad kostnad af 20,047 kronor. Till årets dikningar anvisade styrelsen 7,250 kronor och planlades 65 st. dikningsföretag för en beräknad kostnad af 16,050,76 kr. Under året afsynades 53 dikningsföretag med en sammanlagd dikningskostnad af kronor 9,724,77. Arbetenas fördelning på de 7 länsskogvaktaredistrikten såväl be- träffande längdmeter som kostnader, framgår af nedanstående samman- drag. Skogsdikning och bäckrensning. 240 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 9II. Sammandrag öfver af skogsvårdsstyrelsen planlagda och med bidrag af skogsvårdskassan utförda dikningsföretag år 1911. | Under året planlagda | Under året utförda och afsynade | H CT Rh I la Bäckrensning | Afdikning 2 Bäckrensning Afdikning | IE IE FT T Pal = I Länsskogvaktare- | | 2 NOS | oe ER | 2 vc | | & 20 E la el 2-2 | distrikt 12] Antal 3 ej | Antal 5 = JE Antal 18 = Antal : & | ja | löp- fare ESSEN Gap fe Kr. 8 | löp- |. Kr. löp- 1252 Kr. | I >| meter leg | meter | o: 7 || meter |S 7 meter |o:” | å 55 | | |å 8 es | 10 | | | | R [a | I | | I I [5 d | I I I I I I Koppar bergs.........ss+ 5 249) 6,3 15,54| 3,656 20,5 | 748,25) 21 530/ 13,1] — 69,40] 1,256 | 27,6 346,68 Vesterbergslags 358 11,4] — 40,80] —6,799 19,4 | 1,321,71] 4]. 1,891[12,6| 238,76] 2,027 | 26,0] 526,69 Siljöns friser | 705/13,6 95,74] 5,877/25,1 | 1,476,08| 8) — 780|14,4| 112,00] 5,907 | 20,1 1,190,10] Orsa— Ore. .sssovosersner 3,402 8,5] 289,50 18,282/20,4 3,724,29/10] 2,793| 10,8) 301,69] 12,079 | 24,5] 2,948,85 a | Mora — Elfdalens ...... 10] 143! 8,s| 12,60] 10,0061/23,5 2,349,41] 5 415 12,0] 50,00] —3,202 | 30,38 971,67 | Järna— Sollerö .......s./11] än 12,2] 437,52) 12,698 21,7 | 2,759,78] 5|. 5,181 12,8| 663,45) 993 | 18,1 179,36] | Vesterdals l17| 4,840/ 11,2] 544,e6| 10,257|21,8 | 2,234,93]19] 2,752112.3] 338.78| 7,986 | 22,4| 1,786,84) | Summa|65| 13,262|10,8|1,436,36| 67,575|21,6 | 14,614,40|53| 14,342|12,4| 1,774,08| 33,450 | 23,8 | 7,949,69 Biträde med Ansökningar om biträde med skogens vård och afverkning in- el = kommo under året till ett antal af 301. och afverk- ning. Af dem afslogos 4, återkallades 7 och öfverfördes till år 1912 3 st., hvadan inalles 287 ansökningar under året biträddes. För öfriga upplysningar angående denna gren af skogsvårdsstyrel- sens verksamhet hänvisas till Sammandrag öfver meddeladt biträde för skogsvård och afverkning år 1911. Länsskogvaktaredistrikt Arbetets beskaffenhet FRAS "[SBIIQINSIA FR 2 JIO-eSIN SUS LPA LION O191[09-eutef SJEPIASIA eWuUNng Antal rekvirenter | 107 | 19 | 52 | 331 124 IRAN TAS | 287 Areal i hektar som förrättningen afser | Fr I |[Planlagda afverkningar samt utförda | | | stämplingar dASk.sör sosse are | 1727) 245 |1,184] 1,445] 1,032] 630 | 730 | 6,993 I IRåd för beståndsvård «.............s... | 8341 252 | 267 54 AE 161 — | 2,136 I Anvisning för röjning .................. | 1381-42] 12515 Tr) F200]-E 4119 25271 1786 Summa] 2,694| 539 | 1,476| 1,609]| 1,800| 795 | 982 | 9,895 I KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 241 Tablå öfver af skogsvårdsstyrelsen utöfvad uppsikt och = ssoosafverk- vidtagna åtgärder beträffande afverkningar år 1911. Wren lagens efter- | >t | a | lefnad. | 2 : Behandlade utan undersökning | i Behandlade jäml. $ 2 Eg ES | jäml. $ 2 = [KA A Td TA I I A TT cn Be = - < | DES = Jistrik CSN Zz CS DÄR | Ge SRA 3 Distrikt 23 = TS a > SENT a i | ARE 08 längd) 8 |A FSE ETöL.ZF) | 3 (en SARS Sr = öser Re Bille SA de (C Sie =D ti St = Al "3 Öl RS RA ESR ROTSEE sattes ke | FA RA = NN > 5) I å SP E2| | 1] I I | I I | I | | | |UEOpparberoskere sel = =2 == N= 6 2 17. | 251 25 I I I | | Vesterbergslags ......... = 0 Ad 5 GT odon I I | | IRS TLJ SKR SR saa er — I | — I l|— 4 11 | 104 |119 120 |FOrsa— Ore söee desde | | —)| — sor 14 | 24) 24 I | | I | Mora—Elfdalens ...... = — = ==) = 20 AS | 71 | 71 | | | Järna—Sollerö ......... — = = == 2 SKA 29 | SIM3O | VEsterdalst va. .ccterssss = = a = 9 6 | ANS DYER Summa| — 2 ST SS AGS 216 | 305 | 307 Af ofvanstående tablå framgår, att inalles under året 307 afverk- ningar föranledt rapport. ; Bindande öfverenskommelser om kulturåtgärders vidtagande äro träffade i 68 fall och undersökning jämlikt skogslagen $ 2 påkallad för 2 mål. Under tiden 7/;> 1910—"/, 1911 inköptes i Dalarna 9,555,62 hl. tall- ;köp af tall kott och 3,056,37 hl. grankott, hvarjämte mottogs för utklängning åt 224 svankott. skogsägande bolag som själfva gjort kottuppköp 142,47 hl. tallkott. Det inkomna kottpartiet vid säsongens slut utgjorde 9,698,o9 hl. tallkott och 3,056,37 hl. grankott. Då skogsvårdsstyrelsen för att möjliggöra dessa inköp nödgats upp- taga ett lån å 30,000 kronor och icke önskade upptaga ytterligare för- lagslån, försåldes till statens fröklängningsanstalt i Bispgården, Gäfle- borgs läns skogsvårdsstyrelse och Horndals järnverksaktiebolag tillsam- mans 2,592,64 hl. tallkott och 305,83 hl. grankott för tillsammans 18,501,05 kronor, hvarigenom styrelsens egna inköp begränsades till kronor 40,722,35. Se för öfrigt nedanstående kotträkning. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1912. Bilaga 1. 16 Frökläng- ningsanstalter och Frökällare. Plantskolorna. 242 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I OII. Kotträkning år 1911. RE AR SE a SER SA AAAH | Anstalten i Mora. Gäldo 5 USER SNIA SEN ae 23,00] — Klängning t. o. m. "!/,,| | Mottagen f. o. m. !/,, t. o. m. TO LIG Nenne | 2,863,70] 21394120] SJS N TOJLOS kos skiner sd so ne 334,53] — 109,85] Inventarium ?!/,, 191112,032,60| 80,45 | Mottagen f. o. m. !/, t. o. m. | | TMS VELOH TN cökroo (GaS TS EE 4,462,30] 2,274,80 | | Mottagen i utbyte mot frö... 76,47 — | | Summa] 4,896,30| 2,384,65 Summal 4,896,30' 2,384,63 Anstalten i Gärdsiö. Mottagen f. o. m. !/,, to. m. | Klängning t. o. m. HY, | FIYTSNAOIEOT Irons = ÅOF ELO FIS ERGO rm RE. ER AED I Mottagen f. o. m.!/, t. o. m.| I Klängning t. o. m. 2/,, | | Fda FSE op 0 LADES SES RE AS 2,126,03 255,70 TOR IE” fana 1,977,66]| 255,70) | Mottagen i utbyte mot frö... 66,00] — Inventarium ?!/,, 1911] 254,490| — | Summa| 2,232,15 365,89 Summa f2l25ee 3659 | Sammandrag. | Summa mottagen kott......... 7,128,43] 2,750,54| Summa klängd kott ...|4,841,36 2,670,00| | S:a behållning !/,, 1912/| 2,287,09 80,45 Summal 7,128,45| 2,750,54 Summa| 7,128,45 ZE Medelutbyte för året är 0,69 kg. tallfrö pr hl. och 0,32 kg. granfrö pr hl. Styrelsens båda fröklängningsanstalter i Mora-Noret och Gärdsjö, hafva under året varit i full verksamhet och har utklängts 3,344,2s kg. tallfrö och 830,30 kg. granfrö. Fröet förvaras torkadt och hermetiskt inneslutet i plåtkarnistrar, förvarade i frökällare anlagd i Mora plant- skola. Vid fröklängningsanstalten i Mora infördes på våren ett nytt frö- klängningssystem, hvarigenom kotten torkas vid temperatur af c:a 40? C. torr varmluftström, förmedlad genom elektriska fläktar, hvilken an- ordning nedbringade klängtiden till ungefär hälften mot den vanligen förekommande. Plantskolorna i Mora och Säter levererade 697,000 plantor, som fram- går af årets planträkning. KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Planträkning år 1911. Tillgång. Tallpl. st, Från skogsvårdsstyrelsens plantskola i DAÄLOL se JAR de SR ÄN tare ba SÅS NER Öns SDL NE = IRTANN plantskola pIVIOa esse sed kseske 454,500 Summa 454,500 Åtgång. Tallpl. st. Enligt kultursammandrag...........s..se-=-- 259,5990 BÖTSALe AD OT TER Sa ASSR 195,000 Summa 454,500 Granpl. st. 310,300 310,300 Granpl. st. 237,300 73,000 310,300 Årets plantpris var bestämdt till kr. 3 pr 1,000 st. 243 Summa pl. st, 310,300 454,590 764,800 Summa pl. st. 496,800 268,000 764,800 I plantskolorna utsåddes 19 kg. tallfrö, och 16,30 kg. granfrö. Bristen på nederbörd har inverkat synnerligen menligt på planttill- gången särskildt i Mora plantskola, där en stor procent tallplantor tor- kade bort. Tablå öfver länsskogvaktarns förrättnings- och resdagar för- delade på olika grenar af styrelsens verksamhet år 1911. I fan | Förvaltning och bevakning | | IN ja= a PEN =S Se] = = | & ? = S&S SU ESLENe RA | e OTIS = Swe | Zz NN San uu la 2 !f52 | = - ; I IRA FaR ERS Sol ILS = Länsskogvaktare i FERLIN OLM TERS STORA. Si I RA = | Ö an o jo) 3 Ala ep <- Sr ER SA RER ES ES er = = I T5 | RE FA SE fra Str RR =) R AGS SEA 5 3 | A | | 5 å 3 de =>] I £ | [ER | | II oa os | | | & | | | = | | I > U a | | | | | | | Kopparbergs distrikt ...... | 4575] 63,00] 23500] 84751) 68,75] 49,50 9,25 | 127,50] 227,00 Vesterbergslags distrikt . .|21,00] 35,00] 10,5 | I2,50| 61,00] 38,00) 26,00 | 125,00] 204,00 | Siljans so.) 2500] 5235 | 350] I5S,50]) 98500] 43:50 II,o0 | 152,5 | 226,00 A I 2 Q | Orsa—Ore > ...1 6,50] 44,00) 18,00] 26,00] 78;00] — 65,50 | 143,5 | 23800 Mora—Elfdalens ESV, 8,00 76,00] 19,00] 15,00] 91,00] ITI,00] 30,00 | I32,00] 250,00 | 7 | > 5100 | 30 5 | Järna — Sollerö ...| 4300] 91,00] I2,00] 19,00] 90,00] — 46,00 | 136,00] 262,00 | Vesterdals NR 28,00] 35:5 | 19,00] 36,00] SI,00] 40,50 | I21,5 | 240,00 d:o e. länsskogvaktare — | SOVA — 11,00] 4550] — I3:00] 1755 55,00 lfentJänsskosy. (OM Ströva SÄNK TLAD NGE (GATUSJÖNSE bots ee ene 200:— = FO PPALDET SET SVIES, KONG or by: pr use tens r Nglisn Se BE er 117: 75 Ön ÖSLEK ASLAN CS TS ALT ärerg be Nr a rea NR AR 37: 50 = SUMMA Kl fAIZs203: HT 2543: 12 Skulder. Å afslutningskonto balanserade .....................ss....00 43,283:57 46,427: 66 EUT pparbecres, enskilda Baa —— 26,115: 46 Summa Kb. 43.203: Hy = T2,543: WE Vi meddela härnedan ett kassasammandrag öfver under året in- flutna och utgifna medel. Influtna medel. RNASSABE NA LON SLE ATO OA eagle oe ASSR SER Feels as oder enat 1: 50 SKOR SVS DN SGT ed sr NA a ae ola a RASA mr SAST föda ser safe 43,073: 43 Anslag för uppehållande af skogsvårdsstyrelsens verksamhet ...... 1,500: — MNSkössodlin &eNSt bem] AnNGE! «ass re usis ennen snor sae 861: — AD LT CSE BED Ke Lee LIE NIER RES BN NN än a nan de 500: — » SMTESRADINESSAUSKAPELN se rssv order ad SKEN eo klen BOO SK STAD [LYST LA Lr EA IR Lr Ae mr TNA ASSR ma be eler hg Ab de bakre 325: 65 BITA dENVIdASKOESVArdROChFalyenkning sve se selen sucka s fn vad keg Arkad 132: — SYUEfönmattning anLo Ch Mesa Tate ALC seger deletes seen reor nslnle no ns s ner NN 786: 48 FOTS ALERT EN SN rn Rn AR a åa SÅ ha stu silk 18,615: 41 Uttag älrant Kopparbergs? enskilda Danke. 35... d......tss00vanespian es ret 91,703: 75 SKOR STÖR OO CINNDLATEO Hy ks okre seyte a dr Esa ed g är enade be nte sd SS Na KE 115304 N30 VÄTE TITT LOS BO Cl rr Ae TR rasa al ROR LVR ANSI JU TUDKOSNACGR Fr me dosen FE 5 Po L SN 7, ORO Återburet förskott från fröklängningsanstalten 50: 44 » » KANTAT OLAI EA (SATA SJÖ ss vo okelbe ade edda ss Ern naas Goor-— Häkdräckatasskoskdad Samt försaldt, UnIförmistyg di.se. td, fåogk 59: 20 Summa kr, 189,171: 248 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. Utgifna medel. SKOPSUPPLY SIA DAL Ndure er ges ee sne glands sa nes AP TAS Nr RAR 4,706: 71 Skögsodlungar: s-4--swnoRe ses Ne set Rs Ne Ls rer SARAS Ale RON MS AA BOSÖN 1 DJ SSV a Ved l od ASA a rr AGREE AE AR SARA RR USSR SAGE AGE AG 4,015: 2 Bittra de vid iskogsvardkochbatv erkadn pjäs sasse RSS 126: — FÖrrättningsköstnadlerö,:...s ssd. issdås AA TM SA AMS ASL SA ELLER ERA 0230 ANSLÖTS FT = cn) NERE SS ABN « vt sjok jo EN SAR a ae SR VARA LINA RNE ES SSR EE KA 19,706: 64 Syneförrättningan: Och laga atg är Meh. nee sd RR 870: 62 ITKÖ PTA NINGEN CAI CISAA bes doo agens oa elsl ba IGN a oo RR RER REA SUS SRA SR FANNS 542: 40 IRTOKIÄN PDin gS-T0 CH: PLlANESKOLOBA soo sees sees le fa ere RS Tee 56,893: 69 IT Satt iOS KIKOp panberest enSkuld arb Anka ses NN ARSA 56,993: 97 Magasinsbyggnader vid fröklängningsanstalten oinsssmsmmsresrer senere 175: — SKOPSMÖRO CI PLA ÖT rss v a sd slngar sea sal a åsen ee ARE a] HA AA EEE NER AR 30: 78 BÖrSkO tt tll Slas] äm AStar SI ss ee re LE re EI ASEA IT,535: 21 iKanlturköstna der” ig. CNE doses Ga LEAR SA SS ENS 2 5e 1 AO KELSEN 4,703: 18 Förskott tull fröklängningsanstallenea ss oss. ss R AA SN Sr 4,204: 67 » 3: TT ÖLATN: (SÄTASJÖ bebor) sn oense ks LSE EEE) ARA LG Sa IEÖLV AlMID &5KOSTN ACE ao et reps sale soc str: ein sla ses agan is sas SSE ASS 3,295: 05 Kfassabehallningi till-CIOjT 2054. sees see EN Brr r Ne SER SA 483: 2 SUMMA KI TOOL YI SST S 3. De vid siffergranskningen anmärkta obetydliga felen äro upptagna i särskild förteckning och torde, där så ske kan, rättas i innevarande års räkenskaper. $ 4. Vid jämförelse mellan uppgjord stat för år 1911 och räkenskaperna för samma år hafva revisorerna funnit, att skogsvårdsafgifterna, som be- räknats till 60,000 kronor, uppgått till endast 43,073 kronor 43 öre. S 5 Som af protokollen framgår, att skogsvårdsstyrelsen med nit och skicklighet fullgjort sitt uppdrag, och då räkenskaperna äro verificerade, få vi tillstyrka ansvarsfrihet för 1911 års förvaltning. Falun den 3 augusti 1912. R. Stenfelt. And. Johansson. Utsedd af Kungl. Maj:t. Utsedd af landstinget. Johan Cornelius. Utsedd af hushållningssällskapet. Berättelse angående Gäfleborgs läns skogsvårdsstyrelses verksam- het samt de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel inom Gäfleborgs län under år 1911. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Under år 1911 har skogsvårdsstyrelsen i stort sedt följt samma plan för sin verksamhet som under de föregående åren. Råd och anvisningar angående skogens skötsel hafva lämnats, såsom förut varit brukligt, såväl kostnadsfritt under viss tid af året till s. k. mindre skogsägare, när det har varit fråga om skogarnas skötsel i all- mänhet, som äfven för en afgift af 2 kr. pr dag till s. k. större skogs- ägare eller i de fall, då biträde sökes af skogsägare för vissa arbeten såsom utstämpling, utmärkning för gallring m. m. eller med andra ord, när det är fråga om biträde, hvarigenom länsskogvaktarnas arbete tillför skogsägaren en direkt inkomst. Den fria undervisningen har ej kunnat drifvas med samma kraft under året som under föregående år, enär länsskogvaktarna mera än förut måst sysselsättas med kontroll och tillsyn af de arbeten, som skogs- ägarna utfäst sig att utföra. Sådana arbeten äro framför andra uppfyl- landet af åtagna föreskrifter i öfverenskommelser och förbindelser. De inom länet ökade arbetena med såväl kulturer som afdikningar och afsyningar härför taga alltmera länsskogvaktarnas tid i anspråk. Antalet af gifna kostnadsfria råd och upplysningar äfvensom antalet af de skogar dessa råd åsyfta framgår af bil. A. Biträde, som lämnats enligt föregående rekvisition, framgår af bil. B. Skogskulturer. Angående skogskultur med bidrag af skogsvårds- styrelsen har styrelsen följt samma princip som under år 1910. Enligt utfärdad kungörelse har den mindre skogsägaren fått kostnadsfritt bi- träde af skogsplantör under högst 8 dagar för vårkulturerna, fritt skogs- 250 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. frö samt hälften af kostnaden för hyggesröjning och arbetet vid kultu- rerna, förutsatt att afverkningen ej stått i strid med bestämmelserna i $ I af skogslagen eller varit underkastad syn enl. $ 2 af skogslagen, vid hvilken det utrönts att skogen varit utsatt för vanskötsel. De större skogsägarna, hvilka leda och utföra skogskulturerna själfva, erhålla skogsfrö till nedsatt pris — tallfrö till 3 kr. pr kg. och granfrö till I kr. pr kg. — samt hälften af kostnaden för röjningen och kultur- arbetet, dock högst 2,000 kr. pr skogsägare. Kostnaden m. m. för sådana skogskulturer, hvilka ledts genom skogs- vårdsstyrelsens försorg å mindre skogsägares skogar framgår af bil. C och kostnaden m. m. å större skogsägares skogar i den mån som med- delanden därom ingått till skogsvårdsstyrelsen, af bil. D. Å skogar, där afverkning bedrifvits i strid mot $ 1 af skogslagen, har styrelsen mot full ersättning såväl af frö som äfven skogsplantör lämnat biträde vid utförandet af skogskulturerna, bil. E. Till de s. k. mindre skogsägarna har skogsvårdsstyrelsen till kost- naderna för arbetets utförande vid rensning, sådd och plantering utgifvit ett kontant belopp af 3,294 kr. 53 öre, se bil. C. Öfriga kostnader för skogsvårdsstyrelsen uppgår till 1,516 kr. 89 öre. Med anledning af styrelsebeslut år 1908 att utbetala det utlofvade bidraget sedan skogskulturerna visat sig betryggande har styrelsen under år 1911 utbetalat i bidrag för 1909 års skogskulturer sammanlagdt 1500 KEN SROre: Till de större skogsägarna är för 1911 års kulturer utbetaladt i bidrag sammanlagdt 9,488 kr. 92 öre och för 1909 års skogskulturer 486 kr. 39 öre. Planteringsdagar för skolbarn. De barns antal, som undervisats vid skolplanteringarna, fröåtgång m. m, framgår af bil. F. Utstämplingskurs. "Under året har den första kurs för utstämpling af skogsträd hållits inom länet. Kursen, som omfattades med stort in- tresse af dem, som den var afsedd för, afhölls vid Voxna i förening med kolareskolan. 22 st. elever hade inlagt sin ansökan om deltagande och blefvo äfven antagna. Vid uppropet uteblefvo dock 2 st., hvilka fått förhinder. Eleverna fingo hvardera 35 kr. i stipendium samt åtnjöto fri under- visning och bostad. Bidrag till bäckrensningar och afdikningar af försumpade skogs- marker. Det finnes knappast något skogsarbete inom länet, som synes väcka skogsägarnas intresse i så hög grad som afdikning och bäckrens- GÄFLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 251 ning. Ansökningar om undersökningar och bidrag till sådana arbeten stiga för hvarje år. Ett sammandrag af under år 1911 utgjorda och afsynade bäckrens- nings- och afdikningsförslag återfinnas i bil. G. De af styrelsen såsom bidrag utbetalade medlen uppgå till 42,171 FURTSNO SK OLE! Kolareskola har i likhet med de trenne sista åren varit anordnad vid Finnstugan i Voxna socken. Ur den särskildt för kolareskolan upprättade årsberättelsen må här följande anföras: Vid ansökningstidens utgång hade 13 st. lärlingar anmält sig vilja deltaga i kursen. Af dessa 13 voro 11 st. från Gäfleborgs län, I från St. Kopparbergs län och 1 från Jämtlands län. Samtliga lärlingar från Gäfleborgs län erhöllo skolans stipendium om 75 kronor hvardera. Bo- stad och undervisning voro fria för alla lärlingar. Undervisningen meddelades dels praktiskt, i det att 6 st. milor af olika modeller inrestes, kolades och utrefvos, dels teoretiskt. De olika kolningsmetoder, som användes, likasom den förbrukade vedmassan, kolningstider m. m., synes af bil. H. Kursen tog sin början den 4 sistlidne september och afslutades med offentlig examen den 23 oktober. Den teoretiska undervisningen meddelades under tiden från den 18 september. Liärlingarna delades i tvenne läxlag och undervisades i allmänhet under I å 2 timmar hvarannan dag. Rond gjordes hvarje morgon och afton med lärlingarna, hvarunder milornas gång demon- strerades. Kolningen var förlagd till stranden af Voxna älf, strax ofvanför det ställe, där den nya landsvägsbron går öfver nämnda älf. Studieresan. För årets studieresa hade tillstånd att besöka Hassel- fors bruks i Närke och Finspongs välskötta skogar i Östergötland ut- verkats. 29 st. ansökningar om deltagande i resan inkommo till bestämd dag. Af dessa utvaldes 10 st., hvilka tillsammans med tvenne läns- skogvaktare och under länsjägmästarens ledning blefvo i tillfälle att före- taga den instruktiva resan. Dessa resor äro uteslutande anordnade för s. k. mindre skogsägare. En och annan skogvaktare — dock ej flera än tre st. — som gjort sig känd för större intresse för skogsskötseln, kan dock under vissa vilkor få medfölja. Den närmaste afsikten med resorna är att visa härvarande skogs- ägare att skogskulturer, som utföras på rätt sätt, bära goda frukter samt 252 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. att arbetet med ordnad skogsskötsel gifver god ränta på nedlagdt kapital. Landtbefolkningen inom Gäfleborgs län har — mera förr än nu — haft den åsikten att skogskulturer ej gå till här uppe och därför ej löna sig att utföra. Dessa studieresor hafva i hög grad bidragit att förändra åsik- terna. Mot de förmåner, som stipendiaterna erhålla, hafva de bland annat att afgifva en kort berättelse öfver hvad de hafva iakttagit under resan. — Afskrift af ett par sådana berättelser närläggas — bil. I. Skogsträdens blomning och tillgången på kottar. Hvarken tallen eller granen blommade under år 1911. Tillgången på >2-åriga tallkottar var god. Under tiden januari —april uppköptes för skogsvårdsstyrelsens räkning 53,163,64 hl. tall- kottar. Skörden på grankottar slog alldeles fel på grund af senfrosterna under våren 1910. Endast 341,17 hl. grankottar — och dessa af sämsta beskaffenhet — inköptes. Tablå öfver resultatet af fröklängningen framgår af bil. K. Plantskolan. Den vid Skoghem inrättade fasta plantskolan besåddes för första gången under våren och användes härtill 5 kg. tall- och 5 kg. granfrö. Trots den starka torkan under sommaren gingo plantorna väl till. Till bidrag för skogsundervisningen har skogsvårdsstyrelsen beviljat och utbetalat till Bollnäs landtmannaskola 200 kr. och till Gästriklands folkhögskola 200 kr. För spridande af lämplig skogslitteratur har skogsvårdsstyrelsen pre- numererat på Föreningens för skogsvård folkskrifter, af hvika 4,000 st. exemplar spridts inom länet. Vid kolareskolan utdelades 13 st. af Wickströms handbok i kol- ning. Vid utstämplingskursen 20 st. af Julius och Hallers lärobok i skogsskötsel. Besiktningar å hyggesröjningar och skogskulturer." Till följd af upprättade öfverenskommelser och förbindelser hafva de hyggesrens- ningar, som skulle vara verkställda under året, synats af länsskogvak- tarna. I några fall voro fullkomligt oväxtliga buskar kvarlämnade under förhoppning, att de skulle godkännas såsom återväxt. Sedan detta af- visats och orsakerna därtill förklarats, erhöllo de skyldiga tiden upp- skjuten med slutrensningen under det villkor att någon förskjutning i tiden för skogskulturerna ej uppstode. GÄFLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 2153 Förbindelser, afsedda att på frivillighetens väg betrygga erforderliga skogsvårdsåtgärder, hafva utfärdats i 22 fall. Syner 1 enlighet med $ 2 i skogslagen. Från år 1910 lågo 12 st. förordnanden om syn enl. $ 2 af skogslagen kvar hos vederbörande jäg- mästare såsom ofullbordade. Orsaken därtill var det under 1910 års höst inträffade ovanligt rika snöfallet. Skogsvårdsstyrelsen har hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande under år 1911 begärt syn på 30 st. skogar inom olika delar af länet. Af ofvan nämnda 42 st. anmälda och förordnade syner äro 27 st. verkställda. Protokollen öfver desamma inkommo så sent under året till skogsvårdsstyrelsen, att öfverenskom- melser hunnit träffas endast i 2 fall. Öfriga 25 st. fullbordade och 15 st. ofullbordade syner öfverföras till år 1912. Öfverenskommelser äro träffade i två fall under året. Vid expeditionen hafva under året behandlats 2,330 akter. Däri äro då ej inberäknade länsskogvaktarnas månadsrapporter, resejournaler och dylikt, expedierandet af blanketter, tryck och dylikt, och skrifvelser af mindre viktig art, ej heller skrifvelser som beröra kassan. Skogsvårdsstyrelsens tjänste- och tillsyningsmän hafva under året varit desamma som under 1910, nämligen 1 länsjägmästare, 1 sekrete- rare och ombudsman, 1 bokhållare och kassör, 8 länsskogvaktare och I länsskogvaktare anställd såsom verkmästare vid fröklängningsanstalten, föreståndare vid plantskolan vid Sunnerstaholm, dikningsledare och under- lärare vid kolareskolan. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. För den ytlige och mindre eftertänksamme betraktaren synes nog kanhända de enskilda skogarnas tillstånd och den skötsel som ägnats dem ej hafva undergått några märkbara förändringar till det bättre under år 1911. Men det ligger ju i hela skogshushållningens karaktär, att den ej kan uppvisa hastigt verkande förbättringar. Dessutom äro ju arbetena förlagda till spridda ställen inom ett helt län och falla därför ej så lätt i ögonen som om de voro sammanförda till en kon- centrerad yta. För den åter, som sett den skötsel och den omtanke, som bestods länets enskilda skogar före skogslagens tillkomst och som följt de för- ändringar i det allt mera uppväxande intresset för skogsvård och arbetet för att åstadkomma en förbättrad skogsskötsel, framstår skillnaden så mycket större och tydligare. Att det understöd som skogsvårdsstyrelsen utgifvit har bidragit till dessa förbättringar torde vara otvifvelaktigt. Under året har skogsvårds- 254 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. styrelsen haft i inkomster sammanlagdt 71,126 kronor 33 öre. Utgif- terna hafva vid bokslutet uppgått till 125,584 kronor 33 öre, hvadan kapitalkontot minskats med 54,485 kronor. Detta torde visa att intresset för skogsvård år från år stegras och ställer allt större kraf på styrelsens förmåga att framgent kunna under- stödja och uppmuntra arbetena för skogsvård. En följd häraf är att ökadt anslag till styrelsens verksamhet är af behofvet påkalladt. Gäfle den 11 april 1912. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: Edward Rettig. Carl Åhman. GÄFLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Z un un Bil. A. Sammandrag af länsskogvaktarnas rapporter öfver under år 1911 besökta skogar i och för kostnadsfri undervisning i skogshushållning åt mindre skogsägare. St. |Använda | I Socken Anteckningar | skogar | dagar | 3 2060 FTESEAD SSR, 3 0sty Ky | | 2 2 EESERB AES RR: I 1 FTESERBNIKSKAR, (I +sti. 3 3 TSK SBI 2ESEEIN, 2 st. KK | Ofvansjö....... I I TÖSEÖUB: | Torsåker 3 3DIFNSt ABN SEA IS Ry stl MArDOPEIS SR I I TSE: I VETT) SRA ESR TR ASA AE 3 3 NISE TIS 20StR NELTATO TA TC os es Pr ee a Af ARA 2 2 215t- Rö Ockelbo 6 6 SIS RANKAS R I 25 | 4 4 2TSt ARN St Ry Stil 4 4 2ESt IBS SKR: | | 14 6 TOFSBSRYNST SEI SKS OT (SED (ÖTSEIEA 6 3 SES RINGS IRS ANeSt SA | Ir 6 ASEA TO ISE IRA 12: St | 9 AK SES Ry Oirsk Ky 3USt SA St 10 5 FOTS IRS SENS SERA | | 10 5 BYS: AG RYRSK URI AST KOSS | | 10 5 VASEERSTSESECA SIS [RN B(e joe BOKAR Md RE ond ERE SAR 8 GFNIMAStS Al idostpRi | | 5 SEN FSES KANE SESEERS | | | 5 SA KK2ESE JASL SRS RS | I | 2 2 EE LS ET MINST leg 8 8 TASKNBITSESESAR) I ast eRSOLEStaEA | 5 4 TASE BI ArstoNe RID eLSD Ör ff an aa AE ed RE SR 12 12 SSD: ASA SSE Re ELER bn VT E sr < MA a AA ford 24 14 2405 RI 220st dk Arbrå 9; 5 ASESTE SER ES SES | Jertsö 7 6 SUSAN sti Ny. SoS IC Undersvik oss deg oa AR ARNSSL Kra 6 6 BES RN MS Ua BRANSEL 0 ock sars 3 3 HÖSLACA SKO SES Rö s2vsts sk | INSE NS skön Beda SA SRS EE Fr 3 SNES SAS 2 0sta I, TS) RÅ Forssa 2 2 ESKS EA SI ÄSEERS | Norrbo 15 Gr WLSFSt RI NNSt: AVI ESted | Hassela 6 5 SUStöB, 3 ost Gnarp 5 5 3 FS EA F2NSE RASEN Jettendals Nea I I HEStEEES | Harmånger I I TUSEBSN KOST KS i sSke pe |EBETOS]O RAIS AS ER LEE LR. 10 TEN ASER ASUS ES B; SÖ Summal 238 TRA | Bokstäfvernas betydelse. A = Råd och anvisningar om Afverkningars förläggande. BA D:o ang. Beståndsvård i allmänhet. = D:o » Kulturers utförande. RES D:o Rensningshuggning af hyggen. A= D:o » Afdikning och Bäckrensning. U= D:o » Utstämpling. 256 BUD: SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9II. Sammandrag af under år 1911 genom länsskogvaktarna lämnade »råd och upplysningar» efter förut afgifven rekvisition. Använda Socken | SkORAe dagar Anteckningar I Öster, Bernebotgs, se ae | 2 3 TSE: Us24stoB LSE KG ÄT Sänd a RR RB LE | 4 SA ISTSELASPIESE UV [VALD Oe ee e st ep elndg a npre SEEs ef okg 4 8 4 st; U | OVAnSjO EES AN aka oet ER | 3 5 2ASEMUST ESA UIOTSAKE HSE RUE sade SRA | 5 10 ist UN ist ANINSt By ISAR SVIS IRS TIGER ORSA SERIE ANA Z CI TA SERIER SR ne TJAT OMR for EE on ANSI AGS I I DESERE 2 ANS ASLARAS 15 20 TEESUlUES St sAT 7 269 | E-SE ANS ESEOUS IOSbERe Skog 4 4 ANSst; As Bollnäs 3 3 FÖSE AG Segersta 3 3 KS: Ryv20staU Regnsjö 3 7 2 Stör ANNES tu0 [KISSAR NS NN SS RE | 3 3. 2 st) AV I st U LSJöke la vd CAESAR FER SE fp VR VAS OA AR 2 3 |2 st A. INKORa NE ARS PARES RET SR da nte 2 SWleEst NU DTÖNÖ es öm rs ONE SES 6 14 GSE fa [TE rr SA SEA LA SR NE RR LURA 15 18 FATSU ÄG TTESKARE ÖMVÄDAkKEr: st) Ses LER Le Rs Z 14 |2 SERA ESNSRUS 1E005 Hogs AS ALS SA EN Ae 9 200 ITCSERI YES As 20st Ljusdal 22 23 T3USE LAN NS NS RS TONSts vs Delsbo 29 225/a ST ESt AS 2/St0B, SUS RI NS ASiU 2 THSN 2 St AS 15 FOTR 7 FSA RSKSERNDS 5 7 l4 St) AT TSta US 9 14 Hr Ste NU ANSE RA SKISS SRINS 8 7 BUSES SÄS SN SEVRE 4 47 IGSt Ar stuiRyrrstkoU INJUlAD Ene oo ora SA SES SS ENSE 3 3 205 ASKERS 1 RJ nTLAE NE RNE AN ee rn aa DA 10 14/2 |5 st. A, 5 st. U. ELelSIN pia miss sens ss ARA 5 ENN KGTSE DAS 12 St RDS teg Lö Be RNE IA SA RIE 5 Zäll] 3: SEA, Tosti RI rst VU VOSS TU NA rr Erde da fep or ae sr SA 2 SVEN IDTSt AS NIESE AU PTATIN AT DELIN SEE oda Str ss rss RE | I 3 2USt VA TIStieb rn St O Hassela ST 3 TES. SAG 20St RS Jettendal 10 9 (ORS TS LASTESE US (BN AT ör (ed ma rs frans are SR 2 2 2ESK Ar BETS] Ore AN ENAT AR 16 2A Nail) CSti FÄR IIASta NB SRS E NU: Summal 260 356 BILLIG: GÄFLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 257 Sammandrag af under år 1911 genom Skogsvårdsstyrelsens försorg verk-= ställda skogskulturer, hvarför bidrag utbetalats. Socken Summa > 2 Användt frö! Areal 3 , Foseed Bidraget | a: SG agsverken för för e 33 SEE frösådd | röjning Summa | storlek st. tall |gran|har|ar| mans- | hjone- s:ma KE fr & Kr lö: | | | | | 7/—| II 53 64/21] 101—] 2415 125/— 62 |50 15/—| 62/51 132!/, | 195 289 84 36150) 326134] 163 18) 14174] 17 166 183 280150 5|—| 285150] 142175 7l70] 50 | 45 | 95 I 182195] —J—-! 182195] 91148 7 SEE 22 34 56 92175] 10—) 102175) 51138 5/60] 20 7 37 70]—! 12— 82/— 41 |— 8l50] 56 23173 190150 30 —| 220150] 110125 11107) 87 53 140 311175] 42 sol 35425) 17713 12160] 44!/, 50 94!/,.1| 214125] 9l—1 223 25 111163 AV ER 12!/, RR NE —! 27195] — 13 198] 9/57] 26 59/4 85"/.] 143175] -27/—] r7ol75) 85139 = oc 12/, | 4t/]l rxl22 6|—| 17122 8 |61] 31/85) 31 29 | 60 108 = —|— 108/—] 54 |0I 2145] 10 4 14 40/—] = 46l—Il 23/— 53145) 131!/,) — 270!/, 402 1,135 82 417|84/ 1,553 66] 758 183 16190] 77 | 32 109 282/25| 69/62] 351/87| 175194 23175) 88 | 53 141 352175] —|=| 352175) 176138 62171 230 155 385 893175] 38 = 931175| 429190 3/40] 20 — 20 50ol50] — = 50ol50] = 25125 21— 2 6 8 15 (AO 15/50] 7175 21751) TY "" 24 60] 36 96 | 48 =] il) 5 | 3 8 13/—-|] —!— 13/—] 6 I50] 4/—1 13 7 20 30/—-| — slsol 35150) — 17175] 2-1 6 I 4 10 16/— 5/50] 21/50] 10 175 21775 rs eo 25 37|so] 301—| — 67|5e] 33175] 10 | 3,03] 2,08] 17/50] 34 66!/« | 100!/, || 168 2 291150 494171] 247 136 4 | 558 | O;7 | 4/90] 17 | 29 46 80l-— 40l—| 120l=-| 601—- 15 11,9 | 155 | 14145] 91!/, 28 119!1/, 1] 201139] 11875! 320114] 160 |081 226!/,|135>33|62 43 314/14|1,182 1,364?/, | 2,546?/4| 5,401|13| 1,260]71] 6,696/34| 3,294 Is3] Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1912. Bilaga 1. 17 JI0 "IN ewwns | ue | Her ae | Iey ILERIA So | €L4z |SEE'bbz | SLS61 |ogze'g5r | 61 Eg ewWwns :ddojaq apuefoj In Fun -uefd 1e3ut 3nräddn apuardaroj I a SAG | 00008 | — [EODDIO SI a fas fras oss sne IV InyejnueN ped) perl 46 Ioofigg. | — i = VOj IE TOT IE Seen "HV SYI9ABES SPUSION EL | OTI [00041 | — I o00ofZ41 | — fr SR | RES "> gy sa018ueT | €L I ock | SELE6 SASKO TIA (OO IAN ks RFV SAS Er se "TV eÅN ely & MAL Civ JAG 000'9 o00'f oo0'f EV IakloloN bee es a ND "TV Synig swons ORMIKEG o01I"I€ = | 001'1€ E=6) |A TN SD) NR SPA het, EA SETS sn ANI BLÄTAICIA = Peusoy I0]ue[d epueauy PYsSANINS E SE El TNE Pan RER É IE | gbS'or l|zgl| ighffr | 6r 990'££ I|:"/,960'51 | /eEoL'S f/1S00'g | €9 | gEz'z | octvEz | 0159 |ewuung [70] | I I I I | Sf, lmlfS = KSL 0 =1 €6€ z91 [TA ING EE — Se RR SS RR AV InpjemueNW opyern = S9 | zL$ == 59 | zLS$ == = =S 06 | bz ostp 056 Ig-Vv TIS3ng såqreddos Lv10S << VE | gbgfz S6 | eII | 6£ | SEL'z Shbi feg | — | z91 o9t il (IAN AES RATED '4-"V SI0oJOH [= — | 6€ of | b |oS | bE 61 | 2 IKOSNIET oSfo TT AE An '4V sBesduy vISeA M o9 | g6b o$ | of | HA gfz z — | zz EROS (INNER | Sp "TV Imsnpuj si3uf "Py 2 58 | 1€2'6 ENSE IS | g69't :/,996 |ONAO SER SSISE ae (Are SN 'q-'V ”AJegS SkuSION a rO VOSLIE | ==dc02 I b6 | zof'r gbb gb | ot | €S == || | ESO O ennen "fv SI018uBT = z9 | bol: SSUETSS |A NA MECST :t/,698 le (ok ECE a] SE RAND RRgOnAtErA AV euxo—ausn[T | AR IIS8) Ae = | 8 4Sz' ISKALL ”hEer I of | 89 SI Vd ett g-y "Auligf sIojelryY | 3) | — | OI | —| 221 89 ge KOSS SA SOA '4-'V "AuIef SUDNIAPUES | > 4L| geni 8I | AON eSNEXoR "/olv IgE 9z | 9£ Jo 21 ITV 'A3es siojoH N såiaqueddoy | = +S | 960'z — | 901 I BS | 0661 88g1'I vo I EL | 56 SESKTINEN EOZNL ee " 'q-V nIeAeIJ SI[eASYIpnH | å gE | 9E1 gE | 86 I — | 8E 8z = OSAR | oStI ot I "wjalyrpog '0 'F undey | eå 45 | oog'€r |lz| gbg9'S lo€l z9r'g goo 109'f 1 6£ | oSt olfgz | 99101 "AV BÅN ey N NIABLIOG SS 6£ | Li1'z JASON | 6E'| zz61 6ge'I Sjyeke of | Lor oz | 09 "fv Ssynig exoequong | E 1z | Log 59.) zlP 9S5 | EE "/reel "/sloz SG [Köok gm bocker "> g-V synIg stuong o — | ObI — 1 66 |—] os gt = = 1 S EO 9 | 4 lor] bot o$ | oS1 |09 | E1z 2/,e81 SI = | +b EE 8 09 | S18'€ —| — 1991] Sig'E SIST — | fo GE | | | | | I | I SL RR JO "IF — faI0 "IHF Jao "IY ewwns | suofy SUELEN Ten Reö TS 2 | eWwung Surulor 103 | Ppeso 10 | Ekon 60 = UIHIJASBET | 1e3IVy | : å f | in Pp eu ys OY | El SA | N == = ”IOINIINYSZOYS EPIOJAN IJIEBRSTONS IJIOJS "4 'S JL IIGI 12 Jopun Je Betspuewwes 'T uT Delsbo Bil. E. GÄFLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 250 Sammandrag af under år 1911 genom skogsvårdsstyrelsens försorg verk- ställda kulturer å skogar, å hvilka genom företagen afverkning återväxten uppenbarligen äfventyrats. Socken Hedesunda o Arsunda Torsåker Ljusdal Al KJOrSAtin ad EE Användt | , NE far Dn 2 3 3] Oe Areal | Dagsverken AS | | | ä| frösådd | röjn. | SR st. | tall leran] Harlan HekS| or Hee Kär (SR äl a RR | äl r T i ; (SKA | [TN | 5 HE 350 lir 26 | 49 75 23450 na ASA 50| SM 2,70] 1,50 5/50 FNASTE KS2 82] 821 3 | I,20l 0,0] al = 321/,| 43/50] SE ra I | 0580 Så 2140] 4 | 9 13 | TOl5O le 2050] I | 0:46 JOYao ax 204 7 RET | 15/50 = = Härd | 0,50] 0,60] Zac] SAINRS 9 | Za ol BEER 25/50 I I —/| 0530 —l90] 10 Ar Ol CRA | 30— — |- Ke 3 | 1,50] 2 310] 10 124 | 34 | 53 sol — I] 53150 2 2,0 3170) SUIEES | 23 44/50] — - 44/50] 3 | I,0o] 0,85) 3190) 230 aE0 32 87/—| 15 || 102/— SUEGo] 2,60) | 30 | ISSEIRAG 120 120 Il iGrsp kO;val KISOl. 8 yta 9 14/—| 13 175 27175) I | 0,30] Oj;20] 2/— 4 | 4 8 12/— 6llso 28150 221345 Oe GA 13 | II 24 — 35 175 74175 37 |28,50121,30| 81157/ 266 l289!/, 555!/31 1,613/75| 1,250/—]| 2,863175 6 | t,65] Tyog] 5/—] 2251 9 134 73/50 = LYBIER Summal| 73 |49,20/33,90|137|87| 443 |528 1971 |2,407|75|1,331|—| 3,738|75 260 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I911. BILSE Sammandrag öfver under år 1911 anordnade planteringsdagar för skolbarn. | | Antal Användt frö SR SEN | Antal för- LG | Areal Barnens skolor | rättnings- É | antal dagar tall gran | har ar é | ATSUNDGA ” ö0E sön ap ARK AERR AE 3 3 1,20 0,70 I 45 90 Fledesun daj Aron Yster 3 3 1,50 | 0,90 I 45 82 VALL DD ap on BN af bet Akta er RR a hr 5 GM | AE — 2 70 124 PA EVATSJOL SUR ar sd Nell] 8 7 1,60 1,15 31 490 229 SEOTSAKETAA vat UR EGEN 10 | 10 3,45 2345 4 50 353 fJärDOy sc SIR ASRSE BKN Se RAR 2 2 0,80 | 0,65 I 10 64 15 1) (RR ån SL BN | 2 2 0,90 | 0,10 I 20 76 OCKelbD sc RAR AA Kö 7 3,00 | 0,40 3 | 40 206 EO åror ENE Sara or NE SARA BI BR SR 2 3 1500 0,30 I 60 | 31 Hanebo 4 4 1,70 0,70 2 20 121 | Bollnäs TN) I 0,30 | = 35 18 RE PTAS] Öja sR resa RA LE AA Se d dele ng | 3 2 0,40 — I 06 42 ETOD fVSE HE SERA LEE RA Ra rag 3 3 0,70 | Oj10 I = 57 SJEDCIS LAN bo E os RA a See Rd 0 I I 0,90 | — I = 21 LER mtb oon NONE OSS 2 TN CHEN I 40 43 MÄTT Ag SEE ERE SL RA AE nan 6 6 2,70 | 0,90 6 40 166 Undersvik Zz 2 | 0570 | 0Oj20 I 10 19 TEGOS Lehn Eek EA MAN SEAN Hå bien 2 Å 1,80 | I,r0 41] — 63 ÖfVanaker irsbe tott Aa Red 3 3 1,40 0,30 2 50 TjUSAAl ed dar sonden Rss D ös ss 7 7 1,35 | 0,85 3 07 200 Delsbo ss ss te so oe RAL BA sas 4 4 | 0,75 | Oss 73 94 EDDAN ger: les ia bear LAS de AR 5 5 2,50 | 0,73 5 75 93 BORSSA oroa he) sele SS GR RS RARE ar I I 0,40 | OjtI0 I = 17 ö idel I 0,50 | Oj10 I | — 28 TA I 0,50 | OjI0 öl = 18 ROPStå asked mbae str Ses SS Ae BE isl I O)50 | OjI0 I — 28 [FIelSin gtuna ss. sc s AE AVN Al 2,10 | 0,52 4 25 92 FIaSsSela sov ste «dess rb ar tess FA 5 6 035011 Ls5 8 — 68 Bergsjö os öyero targ Arga 4 5 F-Son I | 80 138 Summa | 103 | 107 IESYSS | 14,65 | 69 91 | 2,681 GÄFLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 261 BLS Sammandrag af afsynade dikningsföretag år 1911. Bäckrensning Nydikning Totala at ig AL 4 Bidragets kostnads- Skorcikoecn a kostnads-| =. kostnads- | storlek längd | förslag längd förslag förslag i meter | i meter RR SA NTE | Kr (0) SA NTE FATTS LIT Arb OR ARR LL AR ed = —lI—| 3482 | 1,868|68| 1,868/68| 934/36 FIedesandak ses. rader aseen = —lI— 2432,s) 1,136174| 1,136'74] 568137 (Sstert Bernebör..s -c-ss,sts se 810 328190 600 354/20 683110 341155 SLOTSAKEES IfA NR rs IG 4.497 | 2,021195) 34,784 | 16,126/43| 18,148/38|| 8,892146 (OfvansjöseESAN 3,664 | 1,464/50] 13,590 | 5,466'85) 6,931135]| 3,472/99 N2lDO SR sägs HE Borde sk da SEN = —I—) 508655) 3,094193] .3094/93] 1,547147 —I—| 2,326 1,805/92| 1,805/92 902197 20/62 886 698/72 719134 359167 | 416137] 4.969 | 1,762147| 2,178184] 1,089144 167173) —1,761 788181] — 956154] 478127 672160) 7,628 | 3,291199] 3,964/59] 1,982130 SI 5 203143) — 203143] — 101172 4,448/71] — 7,680,7| 2,948l45] 7,397/ 16] 3,398167 | 1,349175] —1,235 1,527/60)] 2,877/35]| 1,230163 | — 1,004 344/10 344/|10 172/05 I 151155] 6,252 2,629/60] 2,781l15]| 1,022115 572/32/ 391 101174] — 674l06] 337103 Loos 20125] 3732 | 1,355/30) 1,375|55) 687178 Arbrå I 226120] 4,738 1,844/71] 2,070l91]] 1,035146 Nianfors SA = SN GR 21l—l ArSÖK os 316/— — =E 316/— 158/— fö 6) | 6 8 Färila....... | 301006] 6,294 | 3,175/61] 6,185/67|)| 3,092/86 Ljusdal .... 3,463/08 — 1,54$8 937189] 4,400197]| 2,200148 Ramsjö .... | 7,642/46| 11,179 | 4,227/13 11,869'59] 5,445/95 Delsbo | 155178) 6,258 753/—| 908178) 454139 B]UTAK Er fees —! = 75739 | 191622] 1,916122] —958/11 Enånger.... - —I— 625 285191] — 285191 142/96 Idenor — == 533 185173) 185173) 92/87 INJOLLD OM SEA be a se — | —— $538) 239183) 239183] — 119192 KIA AN Pen Msn — —l—]| 814 | 494145] — 494l45 247123 NÄE lg RR a ek dr ——| —1,001 288135] 288135] 144118 [BETES] ÖMSE Rosas vag — =) —659;5] — TO7lZ4) —XO7I7Z 53/59 [Eka SSC LAR Ra JE oe 2,014 | 576 16/ 142 47167 623183 31192 Gnarp — ——| 412 283169] — 283169; 141/85 || I I I I I Summa | 124,979 | 27,1 28l99] 141,U5EG | 60,293/92] 87,422|91] 42,171|95) 262 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91II. I ; | Bil. H. ; = 1 Milans omkrets = Å 5 5 3 3 Vedmassa i kbm. M 1 meter = in | SÅ Milans n:r a | Si - äl ES (= SE = 3 5 äl 2 Eva Samma | (El Se Rc SNR 5 ELE tändes slo; ENE 2 å 3 | & | kbm, "I z 2 = - I. Österby liggmila SANS 84,69 |!"/ kl. 7 f. m. = II. Vanlig liggmilal| — | — — l|— | — 75,51 | — | — 75551 ||'S/6 kl.i4.e: mil —18/0 1-00m III. Östgötamila ...... 23,50 | 26575 | 31,50] 3 | 2580) 159344 | 5581) 1,71 | 166,96 |'”/g kl. 11 f.m.| 8/3 4 gg | YA K é | | IV. Östgötamila ...... 20,50 | 25350 | 30,00] 3 | 25801 144,89 | 5,64) 1592 | 152,45 |!"/g kl. 10 f. ms -— ; V. Värmlandsmila... || 21,00 | 25,00 | 29,00]] 3 |2580]| 139,26 | — | 1,47 | 140,73 |”/ kl. 8 f.m.| ?/) 9 ggr VI. Värmlandsmila ... || 19,80 | 23,50 | 27,40 || 3 |2,80]| 123,05 | — | 1,58 | 124,63 |P/, kl. 11 fi m.| ”"/9 I ggr I 726,84 II 1345 6,68 744397 GÄFLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 263 s kolareskola vid Voxna 1911. Kolutbyte i stigar Kol- r Antal a 200 utbytets 0 i Stone Anteckningar j nings- | vid | af 0 fylldes gick ned refsi dygn | nf | brän- Summal| ved- stigar || massan Mad RS fm Frä/ao || 24! 27,10 5 32,10] 7581 Sur, rötskadad, flottad kolved. Tall med liten inblandning af gallringsved. Gammal botten och stybbe. OS Horm: s/åo. || 22 23,14 4 27,14])| 71:88 D:o d:o Bim. 27/, 11000 kl gfom. "oll 25 || 43514) 15 58,14|) 69564 EDO RI KD Dämdes ena hälften på Söderman- lands- och andra på Östgötasätt. Dm /Grd 9/10 la Re rfao || 25 44,12 | 14 58,12]) 76524 Ved, botten och stybbe lika 0 er o | med föregående. fm. 25/, |15/50 kl..8:e..m.| "/so || 261 3610) 12 | 48,0] 68,36 D:o d:o IGT SOA: ar a0. len 23 202,72 | 60 |262;721 70:53 | 264 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. Bulk Till Gäfleborgs läns skogsvårdsstyrelse. Såsom deltagare uti den af skogsvårdsstyrelsen i Gäfleborgs län anord- nade skogsstudieresan den 7—14 sistlidne augusti får undertecknad härmed afgifva föreskrifven berättelse. Studieplatserna voro Hasselfors bruks skogar i Närke och Finspongs styckebruks skogar i Östergötland. På Hasselfors skogar besågos utstämplade gallringar, skogssådder och myrutdikningar. Af gallringarna voro dels sådana som öfvergått skogen en gång vid skogsbeståndets ålder af 25 å 30 år, och dels bestånd, där förnyade gallringar en eller två gånger ägt rum med cirka 10-åriga mellanrum. Af lämnade upplysningar och företedda tabeller framgick, att årstillväxten i såväl procent som massatillväxt var rätt hög på de flesta skogsrutorna. I synnerhet var detta förhållandet å de starkare gallrade rutorna och i vissa fall i ögonen fallande stor vid skogsåldern 35—60 år. Huruvida massatill- växten hade kunnat vara lika stor pr år med mindre stark gallring är svårt att afgöra. Å skogen finnas utlagda profrutor för särskilda ändamål, af hvilka en för själfsådd var synnerligen lärorik. Där hade företagits afverkning men lämnats rikligt med fröträd, hufvudsakligast furu, men äfven enstaka granträd. Å marken hade upphackats gropar, som för vanlig sådd, och plantor voro nu uppkomna i de flesta groparna. Totalintrycket af denna studie var att genom de verkställda såningarna kom återväxten mycket snart efter afverkningarna; genom de periodiska gall- ringarna erhölls under växttiden en viss inkomst af skogen, i synnerhet som äfven det smäckrare virket där hade penningvärde — hvilket virke af mot- svarande dimensioner här uppe i Hälsingland icke har — och att hela skogs- arealen alltid frambringar skogsväxt utan afbrott. På Finspong studerades uteslutande planterade skogar. Skogsplantering hade därstädes pågått sedan år 1864 och voro de äldre planteringarna nu tämligen utväxta. Planteringen, som skett medelst s.k. klimpplantering, hade utförts, så att endast en planta funnits på hvarje ställe och hade således dessa kunnat växa obehindrade af andra redan från första början. Äfven på dessa skogar skedde gallring, men den skedde ej efter samma grunder som på MHasselfors, och framförallt gallrades ej så starkt som där- städes. Någon jämförelse om tillväxtprocent och dylikt kan ej göras mellan det ena och andra stället därför att några siffror därom ej föreligga från Fin- spong. Att tillväxtprocenten pr har där är något lägre, är sannolikt bl. a. därför att under första planteringstiden därstädes endast planterades tallskog, enär granskogen då stod i lågt värde. Tallen växer betydligt senare än GÄFLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 265 granen, undantagande första ären. Massatillväxten pr hektar är möjligen lika stor därför att genom den mindre starka gallringen flera träd finnas pr hektar. Totalintrycket från Finspongs skogsplanteringar är, att plantering går för sig, att för den mindre skogsägaren med mindre resurser skogssådd eller plantering med barrot — om plantor kan fås är att föredraga framför klimpplantering, enär denna fordrar längre förberedelser och måste blifva rätt kostsam, att afverkning af all skog med efterföljande kultivering är att före- draga framför de vanliga dimensionshuggningarna där icke särskilda omstän- digheter, såsom befintligheten af ett rikligt och kraftigt underbestånd finnes, att genom sådd eller plantering luckor och öppna platser undvikas och att planterad eller sådd skog ej såsom förr ansetts blir mera kvistig än själfsådd. Resan, som dels genom de intressanta studieföremålen och de goda an- ordningarna, var allt igenom uppryckande och god, samt finner jag för min del dessa resor vara af allra största betydelse för spridande af insikt om och tro på skogskultur och skogsvård. Forssa den 10 september 1911. Joh. Johansson i Kälkebo. Till Gäfleborgs läns skogsvårdsstyrelse. I den studieresa för skogsägare, som Gäfleborgs läns skogsvärdssty- relse anordnat under innevarande år, hade undertecknad förmånen att få del- taga. Under länsjägmästare Åhmans ledning reste vi från Storvik den 7 augusti till Hasselfors bolags skogar. Hasselfors ligger i närheten af Laxå bruks område i Närke. Första dagen förevisades 40—7o0-åriga skogsbestånd som voro dels gallrade med 10 års mellanrum, dels utbläckade till gallring, bestånden blandad tall och gran, mestadels långa och raka stammar, skogs- marken sandartad och stenbunden. Ett hygge om cirka 4 tunnland, besådt under våren, besågs. Plantorna hade gått till öfver hela hygget, dikningar af sumpiga marker förevisades. Andra dagen uppvisades af bolagets disponent, skogsförvaltaren samt tvenne forstmästare 45 olika skogsbestånd i älder från 30—110 år. De äldsta bestånden gallrade flera gånger med 10 års mellanrum och visades af bolagets forstmästare utarbetade tabeller den årliga massatillväxten å de olika bestånden. Det var förvånande hvilka goda resultat i afseende på massatill- växt man kan komma till därigenom att skogen gallras förståndigt, så att trädens kronor få vara någorlunda fristående. Från Hasselfors ställdes resan till Finspongs bruks skogar i Östergötland. Skogsarealen 60,000 tnld, däraf 30,000 tnld planterad skog. Här uppvisades af skogsförvaltaren från 1-åriga till 65-åriga planterade skogsbestånd dels å goda marker och dels å de sämsta skogsmarker, där skog kan förekomma. Bestånden utgjordes af blandad tall och gran. På någorlunda goda marker finnas de vackraste bestånd man kan tänka sig; ovanligt långa, raka stam- mar med lifskraftiga kronor och utan luckor. Enligt af Finspong verkställda 266 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. taxeringar visades att vid 40:de året planterade skogsbestånd på god mark kunna uppnå ett värde af 160 kronor pr har utöfver nedlagda kostnader. Efter våra förhållanden nästan otroligt hvilka resultat i afseende å tillväxt som kunna uppnås, då skogsmarken och skogsbestånden vårdas och skötas rationellt. Resan var mycket lärorik. Stipendiaterna fingo dagligen fram- ställa rimliga och orimliga frågor angående skogsvård. Därigenom berördes olika synpunkter. Vi måste ofta stanna än här och än där ute i markerna för att höra än det ena och än det andra förklaras och förtydligas. Det kan sanningsenligt betygas, att vid afskedets stund kände vi allesamman en stor tacksamhetsskuld till såväl länsjägmästaren Åhman som Gäfleborgs läns skogsvårdsstyrelse, och allas föresats var nog den, att i någon mån med ord och handling söka göra lärdomarna och iakttagelserna fruktbärande. Edsbyn den 1 september 1911. Med utmärkt högaktning And. Olsson. GÄFLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Bil. K. 267 Tablå öfver fröklängningsanstaltens verksamhet år 1911. Fröklängning. Debet. Inventarium från år 1910: ERSATT O TEATER NS 0: Rd t AR mehr kr lb 48: 10 hl, Inköpt under år 1911: FTIEMM LOSER ee a få 2 br sn fe rr ar REA an SR RR RE EN 55 EÖSTÖ4 LE 5,211: 74 hl. (TATE O CE ATEA An sr ETEN. RRD BIR SENER ffa a Sr eg je söner ERA ANN SAMT Summa 5,552: 91 hl. Kredit. Utklängdt under året: KILLE OCEAN RE AS HA SER AL länen dera 2,910: 74. hl. (STAD EO bax ERS SR SRS BIS Ene Sr a enad 341: 17 > —3,257: 91 hl. Inventarium till år 1912: 15 NN RTTENT or bro a or fr a Sr AR HAE AA SRA a rd aa 2,295: — hl. Summa 5,552: 91 hl. Skogsfrö. Debet. Inventarium från år 1910: ÅT RR oats Ar rr AE EE EA DNA NER SERA EE 88 kg. (CREW Fö) arne oöoodogkag rer Br SEE SSE SOSSAR SSR FINESSER 163 kg. Utklängdt under år 19n: TEUNERO Bg og bbål ag sägs A EES NEN EN AA RTR : 1,328 kg. (ERT ATA LTR RR Ra Ras UA agra ss öser sne ig drnS säs 60 1,388 Inköpt skogsfrö under år 191 KALLT Ö EE SRA ER EST Ad AON a nea Ian oa 601,5 kg. (CI TERO THO good or Äprnpr ers EN RSS EGET TRE ER I SES SAR 700 F3OI,S Summa 2,852,5 kg. Kredit. Under år 1911 bortskänkt skogsfrö: Enligt Bil. C. NATT ÖRA NR an Ra 135,33 Kg. (STATER O eta AASE NAS RN pe dase diod 62,43 >» 197,76 kg. Transport 197,76 kg. , 268 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. Transport 197,76 kg. Enligt Bil. F. 1 172110; 0 0 RR NAR Rest bl Sr Re bä Sa SgAG FY,SELKEA (ET ATT Ö ses re Ra AN LE GRs SE SR de TABS 52,50 >» 250,26 kg. Försåldt skogsfrö till ett pris af 3 kr. pr kg. tallfrö och i kr. pr kg. granfrö: KRA TfEÖ 2 SRS RER Ande dne 718,60 kg (STANTON RANN sker 336,10 >» 1,054,70 Försåldt skogsfrö till ett pris af 18,40 kr. pr kg. tallfrö och 6,90 kr. pr kg. granfrö: TANT rr Sr ao aa sö EE SET SON AS 103,30 kg (STATE Or rn or AL Rotel SA 42,50 >» 145,80 Försåldt skogsfrö till ett pris af 18,40 kr. pr kg. tallfrö och 6,90 kr. pr kg. granfrö enligt Bil. E.: HIDE UN E R Orr dr SE er Ton SAS AL AGON Oo 49,20 kg. (STATION fbntage ts ock eSATA TSE AN RIS 33,99 >» 83,19 >» Utsådt i plantskolan SC UFA LEO fre pet D esse de ONE e sken e 5,— kg. (STATT ON mare sees KS SER SE SRS RS SR 5,— >» 10, Tall GMGLYSDEOTS os ös sanka AR ELER EA KAR te Nea ere ESA FI NSASRSGA 2,07 Inventarium till 1912: : 1 EYE RON spa GASADE SSK are SANNE SS 965,12 kg. (GR ANNTÖ Verk ES eka sla ds Sk An 341,36 > 1,306,48 > Summa 2,852,50 kg. GÄFLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 269 Gäfleborgs läns skogsvårdsstyrelses inkomster och utgifter år 1911. Inkomster: Kassabehållning den 1 januari 1911: Innestående å upp- och afskrifning i Bankaktie- bolaget Norra Sverige D:o å deposition i d:o Kontant innestående hos fröklängningsanstaltens föreståndare Statens anslag: Andel af anslag till skogsvärdsstyrelsernas verk- samhet Skogsvårdsafgifter 2:dra halfåret 1910 = 42,304: 51 D:o 1:sta » FÖTT 21,020::05 Anslag af Järnkontoret till kolareskolan Likvid för kol » » biträde af länsskogvaktarna ............... » SIN SKOR SEEO BO CNS ACC sö a ee ass ed ARS > » försåld telefonledning i Edsbyn ......... » Svötförsaldr utklängd KOft" oms seder dera » » försäldt hö Arrende för hemmansdel vid Skoghem Återbetalda rättegångs- & synekostnader Influtna räntor Utgifter: JT KÖ DEM EI ATA ÖT rs E SAN Ve Ar kil adanser beige a Aflöningar: till länsjägmästaren ........ 7,000: — » sekreteraren och om- budsmannen ......... 1,500: — » bokhållaren-kassören... -1,566: 66 » länsskogvaktarna ...... II,0I0: — Reseersättningar: till länsjägmästaren och länsskog- Revisionskostnader » styrelsen.... VARTATDD ver nes dne skogsvårdskommittéerna .. ... Transport 1,000: 64,334: Kronor 4,339: 76 1760,472: 76 19,435: 63 255,908: 39 270 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I O11. Transport Diverse omkostnader, såsom frakter, telefonafgifter, annonsering, hyra, skrifmaterialier m. m....... TRKOP ALTO CLASS NS. Se are ds ekar ar ki dT SAS ES Fröklängningsarbeten, frakter för kott m. m. ...... EERO 0) VR a a NG VS SS or RSS SLR EE a Soto SDR ENE IETemmn Ane byns KO Oi GI As a «de da ee ae stl ARA SER ÄTTER Gesk OR ATA de så ba dat os tee dras rs SÄS SNESE NE RAN IPKOPTESKO 2 SMÖR fr ons ons SEELE SSR » PLAIN OTRS ts tot bostea sva RA NRA SMER. pd Brakterklörg skog Sö: osmanske ANS sees eds Kostnader för kolareskolan, studieresa, utstämp- lingskurs samt anslag till Bollnäs landtmanna- skola och Gästriklands folkhögskola ............ Bidrag för skogskulturer: till mindre skogsägare... » > > » större » S » » bäckrensningar och afdikningar ......... Rate gån pars OC) -SYIMCMN. sor das esse RANK ds AST Kassabehållning den 31 dec. 1911: Innest. å deposition i Bankaktiebolaget Norra SVETT BE? 20 der ps or ot SoS RN ANDAR SAG Ara 6 IR SA ARI IDEOR AND p= "0 Chura FS kran gt. AG: 0 ses es AA ES D:o hos fröklängningsanstaltens föreståndare ...... KKOD TAI MKSPYTELSEINSNRASS ANS dere erste be AN 38,024: 33 6,750: 57 30,754: 66 4,822: TT 1,208: 34 1,982: 16 390: 72 15,700: 87 343: 25 34: 55 AN T2BEROS 6,408: 17 9,945: 31 42,172: 75 LEDDE 1,514: 02 Kronor 163,263: 99 92,044: 40 255,908: 39 GÄFLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Skogsvårdsstyrelsens ekonomiska ställning den 31 december 1911. Tillgångar: Kontanta medel: Innestående å depositionsräkning —....................... 91,000: — » å upp- och afskrifningsräkning ......... 128: 87 Kontant hos fröklängningsanstaltens föreståndare 13 ST IKON TAN ERIASbyTelSONST KASSA sd osn see bea daner sena 1,514: 02 Fordringar: fört fOLSAJA TE TONSALDE 4SA AME. su aga eb so ee se 296: 83 af Järnkontoret beviljadt bidrag till 1911 års [KOLAT ESO FAR VAN re ERA RAR ERS ae SRA N SAS SE R 1,500: — HElyrA NA Or LAS EDNeter RSK NDS ss s cores 250: — Fröklängningsanstalten och hemmanet Edstuga n:r 24/0chF-7-medi lansskopvaktarebostalle: ccc..cscs.0durmsreeserss aan eroelS Nn NOEN NOEN shoe RN ASSR Sod RS » » JA F IRON bsr a SRA EEE AA dra rla jess ls IRAN felet arom sn NS NES op st OR SL ER ENE SR RER ERE LC Kronor Skulder: 13 Y ar EN Note nl Da otka Veg pen USER 0 SIM 0 ade erna AE one RE Kronor Gäfle den 11 april 1912. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: Edward Rettig. Carl 92,644: 2,046: 37-940: 13,7790: 16,866: 7517: 169,885: in 1609,855: 169,885: Ahlman. 2g 40 80 272 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 911. Undertecknade, af Kungl. Maj:t samt Gäfleborgs läns landsting och Gäfleborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott, utsedda att gran- ska skogsvårdsstyrelsens i Gäfleborgs län räkenskaper och förvaltning under år 1911, få efter att hafva fullgjort nämnda uppdrag härmed af- gifva följande Revisionsberättelse. Tillgångar vid årets början: Kassabehalltingi höskSbtytelseh=k....ct.ok ss de iaf OG » » skogvaktaren E. Sandberg ... 140: 33 1,925: Innestående på depositionsräkning.................... ... RÖR GeEt = » >» upp- och afskrifningsräkning ...... 6,678: 22 174,678: Fordringar för biträde af länsjägmästaren och länsskogvaktaren 253: Beviljadt ej utbetaldt anslag från Järnkontoret till 1910 års KOJATES KOL Ae ses Ar bo ref ERAN JIA ER Sf RA ASEA 1,500: Utestaende fordringar or frö, ,OCM 5200. ss. sss.. ss ERS 794: Innelpgander Sön "kos tallfrön säd 5 Kleen sa 1,320: — » 75 DAR PLATT Ö FANA Aj RT ok ske s 300: — > 48,1 hektoliter. tallkOttar...... .... ww... 3 » EOS SR SO SA se CR or Mikes Lr SAR TEPE NER 2,384: Fröklängningsstugan med skogvaktarebostad och jord ............... 39,954: [DIY SLSeTIOVEntatler Jen: ID OKI sees bss a ss aAa RAA TE TA RA 3850: Kronor 224,344: Skulder: HAL ANSSKO gyaktarenseA mL (LD Og s ss es Es SAS EE NI NE 1 RApUADEhANNIS me SEA Ed oe ve ble ös omer RAA ej onda ASEA 224,343: Kronor 224,344: Inkomster Kassabehallninga hos ksbyrels SD sees dress SE 1,784: 95 » » skogvaktaren E. Sandberg ... 140: 33 1,925 Återbetaldt fraktutlägg från Koppårbergs län ..................so000002 71 paförd strömförbrukning... s-s-c.-s-s tee NäR core SER RNE 30 Täkvid försskogströ och. SäC0 05.4 sons seen s a Sa RA 6,680 » » lämnadt biträde af jägmästare och skogvaktare ...... 926: Af Tjuspe-VoxnarA" Boll före koll: 55 55ee ee 226 A terbetalda "synekOSstMaCleh- 3. .4.. de .s.sspsc user sa sj as SSA SANS I35 Bör. (Ofverlatelse at telefomle tin 0-5. .s.s ss. see ANA SN EEE 10: i Transport = 10,006 GÄFLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 20:3 Transport — 10,006: 02 Skogsvårdsafgifter för sista halfåret 1910 ............ 42,304: 51 > » första — » TOT det 21,029: 05 —-63,334: 46 Anslag af staten till bestridande af förvaltningskostnaden ......... 1,000: — > FE Järn kontoret. tt KOlaseSkO laser roerer see ss unde jaaa es to knas 1,500: — HETT ETY ATI OL RAT de ae Eee SLE DNA BE SNES REAR fare la a Sole era glajö oja a öl sia 54225 OT Uttagit. på 'deposittonsräkning "am .molodsdsdsesei den 128,000: — > » upp- och afskrifningsräkning ............... 98,605: — 226,605: — Kronor 307,868: o9 Utgifter: 1571 Lö) MEN Ira NSMNEND De Egksdgrrud sE LAS BRR 65 9 30 BS DNN NGE NODE EEE SNES 4,338: 76 VAR ODD ov tU LE JAR SJÄg mm AStaren oss ess ANT 7,000: — 2 » sekreterare och ombudsman ............ 1,500: — > 3) DOKhällarel OCh KASSOL —-t.isesoscsnrpst es 1,566: 66 » » underläraren vid kolareskolan ......... 300: — » 2 JÄnSSKkOSVAKtarDA se. soderress seen esi se ess I1,610: — = 21,976: 66 INESEELSAtERID Pt LILLNS bYK CIS ET TS Noor eler eran nens r ass ads seen TATT 32 > SIE SCKTELE AL CIN 09. seeks see ses ess 119: 20 » 314 TÄT SJA SPOASTATCI see e ass el eken sate 6 2,628: 38 » 3. Jänsskogvaktarna mössen. ss 7,368: 15 — 10,115: 73 > 310 SKOPSVAT GS KOM Da UlE CHI ekra elerkr åk sosse Ses 220: 70 » och STHACkrenSmn gard OCh AtEIKDIN SAT ooo oss nosen raken ses ass sn rr 42,19 75 NATTEN OG IU SYIA ET ra str SARS AA SA ee aa AR san vr 457: 52 IDSatti par deposSitLOMSFäknID Oss. sorekers sen orisk er fena 51,000: — 3 > upp- och afskrifningsräkning ............... 92,186: 39 143,186: 39 Kassabehållning hos skogsvårdsstyrelsen............... 1,514: 02 » » -skogvaktaren E. Sandberg ... 15 RT IGBNR GS Kronor 307,868: o9 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1912. Bilaga 1. IS 274 É SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I O1I. Skogsvårdsstyrelsens ekonomiska ställning den 31 dec. 19. Tillgångar: IKassabehallning Hos styrtelSeD'.;.... IB OKE SJÖ of Ta ere Alaa så JoJo etsas RASA NG 102,0 » ORD ES sa a ENS RE args br ora Ba Åsö LS NA 20,0 9 SEOUL SIAT alk Sorg ffa AA SO Fes n Fr BR er res Sör BONE SAR TES MED TAGAS ÖT oense löss SN ER DN SSA AN NR NN: I,o >» MAS] ONES rer saga a bf SSR a Tar e SNAR Nar 25,0 18533 ST OA rst RS sag os dr NER ARSA ER Os SJUTNS CIO ann roa SSR EDSEL SNS Re AR SÖ Äl da lsd ense t a LSS TAS AN ESA AE 20,0 » Summa 1,402 har Därjämte har skogen flerstädes skadats genom snötryck, som varit af synnerligen svårartad beskaffenhet, i ty att träden — såväl gran som tall — till stor omfattning antingen toppbrutits eller tryckts omkull at snömassorna. Denna skadegörelse har hufvudsakligen iakttagits å högre belägna trakter inom Gideå, Trehörningsjö, Björna, Anundsjö, Skorped, Junsele, Helgums och Ytterlännäs socknar i Ångermanland samt inom Ljustorps, norra Indalslidens samt södra Hafverö, Borgsjö, Torps och Stöde socknar i Medelpad, och har densamma flerstädes förorsakat en tillfällig ökning i afverkningarna. VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. (TE Slutligen hafva märgborrar uppträdt på åtskilliga ställen inom Me- delpad och gjort anmärkningsvärd skada å yngre tallskog därstädes. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet under berättelseåret åskådliggöres genom följande tabellariska sammandrag jämte därvid fogade förklarande anmärkningar. INNEHÅLL. Tabell I, Af skogsväårdsstyrelsen lämnadt biträde vid skogens skötsel och vård. Tabell II. Uppgift å under skogsägarens egen ledning verkställda och med bidrag ur skogsvårdskassan understödda arbeten. Större skogsägares skogsvårdsarbeten. Tabell III. = Beviljade bidrag ur skogsvårdskassan under år 1911. Tabell IV. Undervisning i skogsskötsel. Tabell V. Kottredogörelse. Tabell VI. = Fröredogörelse, Tabell VII. = Plantredogörelse. Tabell VIII. Vidtagna åtgärder med anledning af i strid mot gällande skogslag verkställda afverkningar. Tabell IX. Administration och tjänstepersonal, Tabell X. Sammandrag öfver af skogsvårdsstyrelsens personal år 1911 verkställda arbeten fördelade på de olika socknarna inom länet. SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. Tab. I. Af skogsvårdsstyrelsen lämnadt bitr A. Ske 4 | Antal förrättningar Så d ä - | Med Utan Fullständig kultur Hjälpkultur Bidra bidrag ur|bidrag ur : å = ; ; il FET AN SN FN 5? eka Are | NET E i pennin vårds- | vårds- Ae i kg. frö [EE i kg. frö kassan Eee | Gran Tall Kr. rel fen Gran | Tall | | öre Kräl | | | SSE SN 80 = Seg 300 ORSA 3,541 |55 EO 0,400 | 12,960 | ? 428 | 75 1,628 le 160 80,10) 2,260 20,735 |? 1,151 108 Ja 1,640 | 6,430]| 361 [94 | — | | 80 160 | 315,15] 6,060 | 91,435 4,692 |63 180,00] 2,040 | 19,390 790 | 69 | 1,628. Anmärkningar. Kulturmaterialets värde: ! 1,291,60 kr. ” 235,28 kr. ? 384,53 kr. +? 123,94 kr. 5 32,40 kr. Arbetskostnad : 2,249,95 » 193,47 > 766,55 > 238,00 > 79,00 » 3,541,55 kr, 428,75 kr. — 1,151,08 kr. 301,94. Krsv TXT ONET: Vid såväl sådd som plantering har i allmänhet användts förband om 1,3 meter. Hyggesrensning och mark- Stämpling för hjälp- Stämpling Utmärkning Anvi beredning gallring SSR af röträd äl afverkning TT I I I Antal för- | | | > | | | | iP; I : = rättningar De Bidrag = | - i Bidrag] Zz - = TENTSE Areal/ Kostnad et ALA = Kost- | i 2 = = | Zz I = | = | | a | =E 5: KH (8 le 3) i | | pen- | & | = |3&| nad | pen Sö SÅ RR 25 SNSA SNS ningar) = | = SE Ningarj: ere] > orc PEPE ERE ER AS Metta 1 = - va 00 SIE 53858 — rv leran | rn | EENINR 5 R 2: & 00 | Rö | SE EN FS a ee | Ska ä - | EEE Kr. |ö.| Kr. | öl | | & | Kr. ö.| Kr. ö. | | | | | 2 — [134,70] I ,323| 29 Jorsl27 2 5 — [282 04188 02 282 | 794,141] 12 |6,066 ÅR | | — | 51 |699,s0] 6,878 83| mf RR RE | EE [EES EES EE 22 51 |834,20| 8,202/06|915 27! 2 | 93520 | — 282|04 188102 282 |794,141| 12 |6,066 Biträde af skogsvårdsstyrelsens personal har i likhet med nästföregående år lämnats kostna dsf VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 279 id skogens skötsel och vård. dling. 12 ER US sva | Ra 4 Summa Fullständig kultur Hjälpkultur ; CA g jälp SA : Pt Bidrag bidrag i : Antal använda Kostnad | Antal Kostnad : yenningar föreal inberäknadt | ANGE använda inberäknadt | penningar : E iz plantor 1 IR plantor plantor | plantor har NESS Slae |, ÖRAT [ERA VER be SE ; File Gran | Tall Kr. |öre Gran tals pE Er: öre | Kr. l|löJl Kronor | öre | | | | | | | 3,00 — X052 00F KERALA AON — — | — — 52 166) 1,681 | 61 | | | 1,00 — 7,000 NAO -— == EEE = — | — ' li ] 4,00 — | 23,200 160.401], — — — 52 |66| 1,681 | 61 vårdsåtgärder. II | dHorrin are cg nun gusia fbe tem II 2 2 — Summa | kn vg Bäckrensning | bidrag | Antal ö | ST 5 - - dl i penningar R i Bidrag i Selar sidrag i | förrätt- ögeA Dikenas | Kostnad Må S- : Fkn Kostnad d | ningar kubik- längd | penningar "nas längd penningar| q veten SEINE i meter i meter 247,425 | 56,359 |59 | 37,953 |51! 69,094 | 8,360 nder en tid af fyra dagar och mot ersättning af 4 kronor 50 öre pr dag öre) Kr. |öre 247,425 | 56,359 |59/| 37,953 Si] 69,094 | 8,360 | 37 | 5,701 | 77 5,701 | | 44,758 | 57 | 137 för öfverskjutande tid. ARN 280 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9II. Ze | Kap TT Uppgift å under skogsägarens egen ledning verkställc (Större skogsägari ING z Hyggesrensning | Gallrings4 eu FOTS br ekt ven och markberedning] arbeten | LR SÖ INRESA ET INTERS FP I Fä | (5) Sådd Plamfernng | | Landskapets | =|= = TE i | Kost- > | Kost ad Ö: | Areal | Användt Kostnad | > | Antal | Kostar | 2 | k E Er inberäkn. | 2 | använda | inber. i | nad TN Bald | frö i kg. | — frö > | plantor | plantor Fart = | I I I - ha I | = | HT RR | | Tall IGran| Kr. | öJl 5 | Tall FH Kr. | ö. ll | ö Kr.| Ö | | öl | | [i] | | | Ångermanland 116 1,864,89| 341 | 213 | 18,619/96|17,56) 90,700 = 565 27) FR Re 50,352/410 12 I I I | Medelpad | | LÄ 8) 415,06] 101 | — | 7,138/43| 0,50] 2,000]—] 16 |60] 1,4 15,19] 13,573|24]| — |— Summa | 23 2,279,95] 442 | 213 |25,757/39 18,06] 92,700]—] 581 [77 2,592,17 21,339/49|50,se ! Däraf en skogsägare, som jämväl sökt bidrag för arbeten, utförda inom Medelpad. | UV Tab. III. i Beviljade bidrag ur skogsvårds- KEOnItiarn tea plitdartare I | + : i 7 kl Hygges- | Torrlägoe- | Diverse | Summa Understödl| s | Skogs- rensning | Gallrings- skogs- | Pidrag för för under- a . 3 ningsar- g5 | skogs- || OF MASTEN kontant | odling | och mark-| arbeten 5 vårds- | vårds- visning i | I i H beredning] SLR arbeten | arbeten | skogsvård Fofier I | | ; | - | sur] I | KONG Kr ön) TAG fre RASET fö) SN Se ö. Kr. lö? | | I I få T | | | H | | IE | | Åtmindre skogsägare! 1.681 |61 915 |27 188 '02143,655 |28] — = 46,440 181) 300 = 46,740 [18]. | I | E » större » 4,911 116, 5,670 or 167 |61/40,430 |56 291 |91/51,472 |15]] — = 51,472 Summal 6,592 77) 6,586 18 355 63 84,085 [84 — 291 |91/97,912 33 300 —|98,212 VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. h med bidrag ur skogsvårdskassan understödda arbeten. 281 ogsvårdsarbeten.) — ost = m I OO —— ignads- = : r | | ö Beten Torrläggningsarbeten Kostnad För- RT amor störs PoStnad bättrad Dikning Dikesrensning Bäckrensning | arbete- | — för Summa mark = En enom ostnad | | nas diverse || kostnad torrlägar Längd- | Kostnad Längd- Kostnad Längd- Kostnad plan- | arbeten IUESs | | läggning arbeten meter AN meter | | meter VEJBE R Flöra t| kat NGE [pk lär Tr. |öÖ. Kr. |ö | Kr. [ör] | LS |ö Kr, |ö.| Kr. | ö.| Kronor) ö.|| Har jar 615/881654,675 123,417/69 SETS 39 15253 225 27,037|53/3,548 43 4,427 52(191,247 37|| 8,071 94 —I 66,945| 16,964/19| 32,692/1,333|64] 72.067) 12,528|/84| — | 1,320/34| 52,875 28| 1,632/— - -——- ER (SES Sa (SETS 515/88|| 721,620 140,38 1/88|153,333 45173 /46/302,323] 39,566|37 3,548143 5.747 86|244,122/65], 9,703 94 san under år 1011. Arbetsprestation = | Bidrag i form af arbete och material Utan ersättning utlämnadt kulturmaterial Meddelad undervisning 1,921 Värde | Kr, löre 12,666 | 27 586 | 50 13,252 | 77 | MAN" = Kr & Summa Frö Rlanidr och utlämnad —— S - litteratur Värde Värde e | | Antal 5 . jr Å Kr öre Kr. öre Kr. före Kr: löre Summa bi- drag urskogs- vårdskassan Kronor öre I | I i" 1,526 88 | 16,200 | 32 401 3,So3| 11] 18,028 |! 661 1,526 |S8 | 162001) 32 |401 358031] 11] 18615 16 64,768 84 52,055 65 116,$27 49 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9II, 282 "uapnsuoejagss Iopun 19yreqol3 AH SCg—EIg paw saomag ad Sy so 199 023 Fx 168 fe BHÄgm P3 apurutur] "PLIOT suasjorks I ssFueppn s9om9y orfgz9'I 1918 I9pun PAjeU HON IINULAY IpurFärjouur JYy J9EsSo9g'g] — I — | — |ewuwung petsog'g| — I — | — |euung — LÄ msas TE EA SSE AASE M 9etLlg'9] — EA SDS 2 sv z161 18 [9 Surueqad | | ortgg6'1] — lerigzgfrl — rn Buruduejy — « « « « — [o6'ggefg] — rt IK SA RR doy woua3 3Ja1e Iapun 1ISWOYIILT, -— — footoo€ | — Jr Suruljesioj wouas 1918 sopun Suresjy lot'gir — = SR AN RR 0161 1€ uelj Surulleqad utt TY at It lg ITU SLE (AR TAd HEL ueIny HEL uelIn HNekL uetsDn) HEL upelIr) lt ER IE ar LB IL UR SE Sd P0 03 VESA 222 8N "2SJII0BOPIIIIONM ANT 'Seja10JsButuytp J1pje Je PUIeSUIUNIJA JE WNIPMS IOJ UOISINYXI Paw sSapejmn[se UasInf ”TOUVLU -10J9uo] apueljes wp 10J pra eullgyaqiq oxoa upwisJuruÄsn suasforkis exftay se 'euteSryap ed oll90j I9pruWIsoN eäL4O JO0WJIeAY "TerI9jewsjagIe Sipou [[Oyepueyrn Ieamel wos 'uasjorkys se sapersoxoq uagurustarpufn 'tolyosdssurujers arePua 10J puni3 [IN sapej 1eynsar sIieAy 'qm pa Suusgaje I Surusiaropun aywrlep oofwr rureseag 'unpqresFumssrjuro) 10) FLISIOJSPEUISOX YIO 19uejd je I92puepeiddn paw ie3uu0 apljo edieay 1109) suadutuytp I Furusgjarog areyox ua powm sapeuddo uasmmy :uepnåqut pepiepn 19379 JIepesJoys epi[EISur 19urf Wour JIPTrSJONS 110) soy uojasn fugtusSurukstn e3ques suasjprkis WojnIOJj "o3oy9p uasmysButuytp epFe|IOJ UIAJOS SUNSIaH I 4Äq säraqvaunY IN up I 'seudweH pia uaspisa sapun wnIisny PM Yo Sox II we 220w ugn Yo [IN esar 10j Furungsio uasfarkys je ojolurg — Iauosiad 1z sapere [IN — euse3eyoq 'uaFutustarapun exsnaIoa uap esÅpPgq Nr [ewuepur I uaFoxs I Iouorsimyxa awuel Furrsjueld Yvo ppes I 1e3utujo apuedweln paw ueselspressZoxs je uapidex AseFNYAIA Ip I IeBUIUSE[II0] apenejwo "uoners spessjelg pra ejoysFouyxjoj seudwrk IN SI3ejHOj WOS "preasSoxs I UasImd Ipeuproue I9ue[ I BILIR[[OASAIOF L0F us I — 9t — zf |puesoureH I "wasojoxsAlox — vE VETA GREN gr s ISLY | "Xx O0S IIJLIYS Mössa ge RO STA re BuruqipsFoys I SINA — bi — CAS FI NG ejoqseuuewrpuej rjoH -N[OJ SudBFurua | fo (Bl JA LIC MR fe TNE 22uej I aICIE] — (3 z 81 |'NSTFOUY[OT SpuejueuwrioBuy'N | -I10JSp1vasBoyg||zSz'z | or | g01 -[9XSYA[OJ 10J SINASPIBASBONY zb zI LÅ 1z | ejoxssyniIqIpuej SYIAPION | PORET | AREA FR | | AR RR ERE IE NY AEA | NEN 6 12 hd | Ane a Ang Rn ar Ern el 'Sepp Sr R Zz NSBur| Senap "IR[SPIBASFONS [e1ue | I19u0IS 5 Zz sol | (AN ga 3/82 p! HUSEN i "wu wu [euepuy ; 7 Eg SA uweu suanejsuroIeTt anesPys3oxs| IMYUV IE 33 SSK EV v I uautug BpILIS] AH InAXxA Boa ? D I dr Je Sutuptidgs = - HJAJO TeZuIuSe] = = a = 10]03xSA[OJ PIA heSepsSumorueta 9sany[eroadg SAR le pagasBoys I I9sany eItpurmslnd | "12SJONSSTONS I BFUIUSTIAJSPUN AZ "205 283 VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. o0o0'fz — I ooz | — jewwng jooo'€fz | — — — SN tama (RR TRE z1I6r ae Nn Furupeqag — — = — I I 007'91 = == = q uejn 3 G $ « joo0o'€£z — | 007 = 008'9 — 007 — 'Surupesia 10 wepn 121e s9pun Hure3iy = | | — EMME | - NR Fe h 5o ll Po | po goo | JIPpIy EN SIPIY 3 | 2PIy | 5 | V & Ye | - Yger I GR 8 JANE 2 [er Neu HEL | ESO Ia CE [EN | "2sj21030paJJurjd ocof46z'1 |ooE€z || — | — Jewwng o0ot/ 6z'1 |o0€'€z AR = orr0g Scroll — ==] BÖRS FKIOL ter6t ar HN Surujeyag |ooorr68 ee 168 | IsestS 6 ISZo'€ 1 |o99'€g |ooz'p & uem 4 4 « « = 2 LA = jyg— — Jseeturb SLg'g |Burunjesia 10w 'wepyn 1918 I9pun Sue3jiy loorgor ooftfz — — 'Bx "By Fö | Teil "BY "By "34 | IY [BT Atea PIE EAT HeL UBID)I IST REX) red doy wouag 1210 sopun 1 eWWng FN uesuesJurudueppQsg usa UrIA NAq Tal do urouas 131 Iapun ISONLL ejoxsurjd uada UuvId "O1I61I JV uvIj Juuj 0161 Ie url Buruljeyod | "3SJ2INBOPaIPIA REPET? TEEN FEV å. kt CA TA "QI 284 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I OII. Tab. VILL Vidtagna åtgärder med anledning af i strid mot gällande skogslag verkställda afverkningar. 98. oo = S = H ä =5 RA Rättegångar SUL ESR 3185 i RS S SS a oe l=Å joo] oa TW Socken 2 35 >5 BYS = 5 £ 2) an RE ER före EE SE ERS ER FI So se TR TESEN EE då 5 7 ie - oa =) = [NS : S 2 EG 2 [ Ce Z OA RS 7 R | I IN) OEI LG Ne le ar starr bsr = 2300 = I = I = ATDNATE SE SINE IETF TR = AT aa re = 7 Sc 3 I DElaT BEI: Sok Sesns de Ae AR — AR a a — =E RE SALTA & Sats akfsP (ej orga JR NR TR 201 == — | — UIÄOT reta SE etag Se ns (NS = I | SRA I I - = = — BOTES]OWI REG EL sår AD SSA = 2 ST I SERVE vg == = s- I I ETATVEKO ses oe Sa AS AR sk a AN NIA SN ONE Em = IDdalsliden A:s. p eb REA föl 2 MN | Sar === = = TD GENTEST SE re I 2 jr I = = SJS EO NR REA OA SR EL = 5 | AT: FÅ Ä5S] Or SANS RAR — 2 — — — — - — | BYN AELÖR «syd Ses sske none = 4 = == = = =!zN! = TåS] OLA rg NN nr. SSA = == FVaMSEle NT:s pe Eee soaker ee I 35 NR TN | on = = | | | | JT UTIS GLO Na SAD SSR Ar res EDS = IR OO EOS = EF SPle ören Sf s oe ss SNG = I IR => a = = 15.20 Neo oaN SR neo Abe goda da = I I RESPICT (sansat ber Nerg bjaa arr = IS = si Backe FT | EJRD SSE As oa NASSER = = = = dre I u 1 (EI He IR RN ER ARR RAS AR a = I |oSollefteå INSER — I | — — — I — I 1 073 VN a dre Be EST Nr = do = = WINES = (CITY los Fje(0 li RsnR om Sd A sa SATSAR — 3 | — = | — == 2 FLÖR SJÖ repa fan ssk esals k ba ASS I = I I SÄTE SJÖ re Aasen a Sea sakt ÅN iales = 2 = =— = I = SALTA EN VE SNEGAR FAS Un Na 2 I = 2 = I = || SKUR | Häggdånger. .o..sssesssnsce I = ANA = = = Ne MViIliygpCrA oense Nsror ses RER I LM [ I —- — | SDVäET ER srt Sr SSR SAS NAR I I 1 2 a AES |A UTICS ÖR eh ror erfa slogs AN s I | | [IEI OG SE fsk SR Seal le Ae — I — — — - — — BJ ÖP (reta rerele rela sila Sj sides nja = I = (EI ob asDR NS Er dRS ASKAN AA = I = = = — = = |IRÄ TI ÄN fos sö ol pie TD De sansa 2 I — 2 = = = = NJälgV Adra arsa Saar I I 1 — — — = | | | Summa II 51 | SSA ENDE 2 4 2 4 | Tab. IX. Administration och tiänstepersonal. a Eh ; Länsjäg- ill SATS ER Sn SN 3 Sh a 5 Diarium för FINT | Styrelsen) amen Tillsyningsmän | Skogsplantörer >) = SPE CISeE | ESSENS SES ETT ll > AEA SAFE SET EA ra f-l sv O = = El2 58 a — = (JES = Se OO 5 oll O 3 & 5 pls si: o3 » 515 IAN BIC 5-0 fe TR = te — 5/53 Silex un = Il go LR INR 8: v va | & |3 FSE = | 20709 lad a ESarN eg NS Lv FölsaSl SE SE omS & |A IA sen AA TEPE ER j| (Rep ad Aa REN = vv Q [20 HER ramen | a ST ag TE KD = fn feel] ästa A= = ee > SS sl 8 5 er = fler TN NT 05 3 FEL Ner oa I 5 HANNA SR Re =. 5 & NR CM fa ASL ITA | EG å 25 Al > 68 sl > 9 | 2 ka AE ; : ' = - 7 fc 3 ' 2 2 | I | I l j I | | Se | 6 1 [152] 9 | 101] 2,55711 76 | 39 136511 60 | 63 Ir,333/1,410] 853 | 1,036 Tab, X. se sid. 290—291. Lv SUV SPA INT VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 285 Finanserna. Behållning från år 1910: Å depositionsräkning med Bankaktiebolaget Norra STUB TE nd nå ERAN AE SEPA NPA 31,825: — SAKER RER KASSA ERNE AE om og dee et är scr Fr sec edopn ska så ar 1,156: 33 32,981: 33 IHOCSKjHERARSYROKOSIIACET 6. ,sosecoosodor nosen rs oiosterssns ann E21402: 03 Inneliggande tallkott och skogsfrö ........................ 8,164: 88 Nröklängainasstöpan 1 ROSA »......c...-ssesoaooossnssecsna 1,500: — LIVET ACID oo edkörert BRA DE SS SA ARNESEN SARA ESA 4,165:62 +17,293: 13 Summa kronor 30,274: 46 Inkomster. Nassa betal ae pa Vit Arels DÖFJAN poor os--sctsrensresesise lit suppäsn sr Esra dR 32,981: 33 Statsanslag, bidrag till bestridande af kostnaderna för uppehållande af sty- relsens verksamhet 1,000: — Influtna skogsvårdsafgifter 118,659: 10 119,659: 10 Andelar i böter å beslagtaget virke...... o..omommooo0000> 432: 46 Upplupna räntor -oossmeseseessseessererrrerernrnrnnnnnenner ennen 1 Återburna af styrelsen förskjutna synekostnader .. 2,400: 26 PRESSA RE SKO PSTN ee or dr osteer deep ös cdend skars aerober ön Ferne Fv FS Ersättning för lämnadt biträde 135,328: 7 FRAS GIN rt eed ock eodsenspesnia ans SN RSS Styrelsens resekostnader Resekostnader för länsjägmästaren och tillsyningsmän 10,464: 51 Resekostnader för skogsvårdskommitéledamöter......... 2: 67 Inköp af kottar samt fröklängning ..sscseeeeeesserrssss0n 63,870: 32 Bidrag till skogsvårdsarbeten...........e-eeesssessssnnnnennnnnr 46,440: 18 SEOPSVALHSASNELEN sr d.deog aa ser nsiskror sapnn ser röra SAR 13,548: 54 Syneförrättningar och rättegångar...........e-eeeeeeecee>- 2,302: 18 MEN PRARRIAVENTANEE ..sv.sosoörac nosen nrnisp nn stran sn pe LIE 686: 29 Reparation å fröklängningsstugan sosse 88: 78 SATT ETS SEN RO SEEDA RANN eSATA REL INEDErA 78: 20 FRElEfOnkostnatler -......... s.ssopsessoksoresckor penn rsösrese ... 5064: 83 Kostnader för undervi isning vid skolor, litteratur m. m. 4,103: II Diverse omkostnader såsom hyra, brandförsäkring, lotsningar, blanketter m. m............ INGNIEKOSPRAtÉE >. occoccroc se enocn ns rön sn ner ÖRR ENE Fr ARR ESAs 39 Summa kronor 168,310: 04 286 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. Tillgångar den 31 december 1911: Å dep. med Bankaktiebolaget Norra Sverige............ 4,000: — KORTADE TKA SSA SR resa Sör ns os ads SE EE Ah SSR 1,021: 08 FÖrskjutna syn ekOS ind OC 555. sd se Sas SSA 3, L225NS TNVEntarlegs sKOMO) oss sar ssh eroels eg öres See gl AE a RNA 4,3606: 72 Bröklängningsstug asp kORtO vs. es. deisssleles sen a NE 500: — Inne ggandentallkoltto Ch EO. ss... sc. SE 59,292: 09 Summa kronor Under året hafva följande afskrifningar ägt rum: Syneförrättningar Och rättegång v.ss os... dsrs ess 242: 37 ITV ÖIIFAGLET ANI sie Br STURE oda Il ara stoft Ar ft Aa NR FLN RER 485: 19 EO Klan StLN SSStIO Ale doser sa SNS SA Ar AS Resa 1,088: 78 (GTATST UGL ADR AC CERT ORS ee br or sA RER VE AE SKEN 1,683: 60 67,280: T2.302: 3,499: : 08 99 SÅ 94 Genom beslut den 7 juni 1911 tillerkände skogsvårdsstyrelsen större skogsägare ett bidrag om 25 ” af efter granskning godkända kostna- den för af dem verkställda skogsvårdsarbeten inom länet, att i mån af tillgång i skogsvårdskassan utbetalas under åren 1911 och 1912. Det sålunda utfästa bidraget uppgår till sammanlagdt 31,472 kronor 15 öre och då ingen afbetalning härå kunnat ske under 1911, utgör skogs- vårdskassans verkliga behållning vid årsskiftet allenast 20,829 kronor 92 öre. Sollefteå den 30 april 1912. Å skogsvårdsstyrelsens vägnar: Harald Wedholm Per Ödman. VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Undertecknade, V. Carlson, utsedd af Kungl. Maj:t, V. Smitt af Västernorrlands läns landsting och J. Modin af Västernorrlands läns hushållningssällskaps = förvaltningsutskott, med uppdrag att granska skogsvårdsstyrelsens inom Västernorrlands läns landstingsområde för- valtning och räkenskaper för år 1911, få efter verkställd revision här- med afgifva följande Revisionsberättelse. Tillgångar den 1 januari 1911: Å depositionsräkning med Bankaktiebolaget Norra SMED CN Re Ae a vrf oe AS FN ÖR er kt a Erde ls fdlreres SU 120 fra beho NING IIS FT a SR na as Ava BA apor (RENEE ora Ao II50H33 329081: 33 IHOTSKJUGn as, SYIE KO SINA CTR Er obj sara Sea de loae RSA as 3,402: 63 agent tallkotE KO CINISKOSSlEO ös, sr dens ter ou stsk aa 8,164: 88 BFÖKlAn gyn &SS tunn RR OStA, su ssbns soba ndusiek espresso 1,500: — UDVEI FAL OT rast SNR a sade 0äe fe ysR ek rd SÄ ATAR Ls NER gearet 4,165:62 17,293: 13 Summa kronor = 50,274: 46 Inkomster. Köassabehallamng vid aretsDÖrjäl. vice. Ssd dekan dr Eder da 32,981: 33 Statsanslag, bidrag till bestridande af kostnaderna för uppehållande af sty- relsens verksamhet 1,000: — Influtna skogsvårdssfgifter + IT8,659: 10 119,659: 10 Andelar i böter a beslagfaget Virke, ......mccooocm osa. 432: 46 [UIPPLUPDAVTADRIOLT os ARNE de se riks stege sås ln dege Dre d sr Agee 1,441: II Andelar i af Styrelsen förskjutna synekostnader...... 2,400: 26 BÖLSALCRISKO SST fe serves RA SR soker Nie bet sr Ersättning för lämnadt biträde 35,328: 71 68,310: 04 SANDRO J ONÄDVEENE fys or god osar Sat A Ess AS AS sn ER ANA SEE KVARN SEYrelSeNSKLIeSSKO smed er a a sr ssawe GOSSE Resekostnader för länsjägmästaren och tillsyningsmän 10,464: 51 Resekostnader för skogsvårdskommittéledamöter ..... S2007 INKÖPT AlRkOltar. samt KöklängDIAE: scn. snvrissess sees e: 63,870: 32 Bidra gvtillESkogsVärdSanbetehtt a doslsvissssscn ses senses or ist 46,440: 18 Transport kronor 139,210:68 288 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. Transport kronor 139,210: 68 SKO SVATUSALDE LEN oa sad see eg ae ke a AR NL EL Al RR SA RE 13,548: 54 Syneförrättningar OCh fättegangAE o.öss...sunsssssslsse 273025 [INKÖP Jab vEDtarlera 35 de Sea den sys tre SPE SE Dr RAA 686: 2 Reparation a röklängningsStUgal .......de.sswe..ssossie> 88: 78 ANNINODSCEII LV Sass osa dskR h le feta Are AR föl LEA SORAN 78: 20 IDELe TONK OSEN AC CNRS Nosa ed Afa) ens nåt SE TREE RON 1,064: 83 Kostnader för undervisning vid skolor, litteratur m. m. 4,103: II Diverse omkostnader såsom hyra, brandförsäkring, WOESIUT AI DL AKELE sr SS 2;100: 03 RÄTTE KOSEDATET SSR oas ack Marr uleketers SEEN NN ANA BE 39:72 163,288: 96 5,021: 08 Tillgångar den 31 december 191; Å dep. med Bankaktiebolaget Norra Sverige............ 4,000: — Kontant i kassan IFÖTSKJUtn ar SYD EKOS I ACT ee ee bas er RE EAS [NVC CAR EKS; IKON LO egg 05 ESR ks a ns fer OB RT L e FR sis AROR 4,366: 72 IErÖklän gningsstugans KODtOT ass. seecbyrsnosete ere SR Innehgegandertallkotbro ck sko gSMöeseS ses SAT Ne 59,292: 09 67,280: 99 Summa kronor 72,302: 07 Under året hafva följande afskrifningar ägt rum: SYMeTOrrAtChIN 22540 ChTANS SAN SATT ers R EE ZA2: SY UNIIV CILLA EIA dt ENA To DRAS Pe RÅR bd ER SE SRA SET ES 485: 19 Fröklängningsstugan Gratis utlämnadt frö MYSA ASS NS ee a LS NA SNS a ha vale l För BSR Aa 1,683: 60 3,499: 94 Af räkenskaperna framgår, att insamlingen af tallkott varit osed- vanligt stor under år 1911. Då allt fortfarande den insamlade kotten af brist på utrymme måste förvaras i förhyrda lador, och då den i pro- portion till kottmängden lilla fröklängningsanstalten gör det nödvändigt, att en stor, för att ej säga större delen, af den insamlade kotten måste med järnväg sändas till annan ort för att där utklängas, har denna dubbla transport orsakat dryga utgifter för styrelsens kassa. Härtill kommer, att förvaringen af kott i dessa improviserade förvaringsrum (lador) £az orsaka betydande förluster, genom att kotten tager skada. På grund häraf uttala revisorerna äfven i år önskvärdheten af att frå- gan om uppförandet af en tidsenlig, i närheten af järnväg belägen, frö- klängningsanstalt med därtill hörande tillräckligt rymligt magasin för kottens förvaring, fortast möjligt löses. Vid besök i Sollefteå i Skogsvårdsstyrelsens lokal och förvarings- källare för det utklängda fröet hafva revisorerna med tillfredsställelse VÄSTERNORRLANDS LÄNS, LANDSTINGSOMRÅDE. 289 erfarit, att den nya metoden att förvara fröet i hermetiskt tillslutna, för ändamålet särskildt beställda, bleckdosor är praktisk och synes vara be- tryggande. Inneliggande frölager är försäkradt. Revisorerna hafva tagit del af Skogsvårdsstyrelsens berättelser för år 1911 rörande dels de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel samt dels Styrelsens verksamhet, äfvensom de vid Styrelsens sammanträden förda protokollen för samma år, och funnit att bestämmelserna i det för Skogsvårdsstyrelsen fastställda reglementet blifvit iakttagna. Räkenskaperna jämte tillhörande verifikationer hafva granskats och befunnits utan anmärkning, hvarför vi härmed få tillstyrka full ansvars- frihet för Skogsvårdsstyrelsens förvaltning under år 1911. Härnösand den 14 augusti 1912. Victor Carlson. Vilhelm Smitt. J. Modin. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1912. Bilaga 1. 19 Wour BUJIBUNIO HIOS EHIJO Ip Ed IPLJIPIQT "UIJIgtIE EPIIFISNIGA IIÖI JP [CUOSISd SUISJJIÄJSSPILASTONS JE IIAJQ "UP SPUR[IJOUISISEA DVYTCGNVWWVS RE ll rn i lr rv 8I I 6 Ce föra = filer = - 6 Yr | SN TESEN NM fr fra Br ES ENIRSN S RES FR Er king be an lä kn kr ert fn VE — al = EDLA NE RR en ob | otG of AA [RN BA (SgEr = TA Fr ” FRA IgG fog't z |oob zbS + 0 ee 2 : Sn ORSA og SEA AR RE NES Ar FT a a GTI MES Re era RA 11 [2 fzog'r |L96 oöIV Sd EEE rå Se Fr ER umpod FS te 2 == feför Sö skal | Bion la KE ES FS (EE SS AE a ofser S = z L a) SEC TR seilllake fog I « 3 - [lä SR fa OIapuÅJ, bog (5 ör : = ja Ir fzSz'g 19 SE = - - (SE ste I Face NES sn SI IKSSEi ke - G ec RS 3 60:81 € | 281 L69 (3 3 lie | 2 FNS CeedrosnfT ec 8 => S 3 JE 9 roliog oz |z68 SIP 9 EN NR Is | = "[ePuJ EO s : = - Hör da Spit I — = 2 | NES — | "usptstepur lg IE IS EE EE | (a RS I 598 ilo'9 Ib a RN ES EA (ES uloH I ZI 6 91 z Tr EA CE ANNE STEEN bi sg |.ot SSE OIJAJEH hs SK S (Ar I I et = Br I og9b'$ I 99i'br IE | se se | 5 | olsB.iog 9 S (3 6 I - AN grogg. Iz SR 9Ef I lj leker eo d101, ra od I € o- a FOG 161 I sto Eh Ch ps NS SE z 2 — |— ferES IS — lö : SN E € UUNES EE) = =E 2 : ENE 228 TG eri = Eg Ne SS BALL, = — |— Jz60fer IS N VAL zbE € e FSL ou 9 z LI I € [SA la z biz lor |otp OuIy =) KR + : 2 pren r eve fE fozor ILv6t 19 ENE EE 5 17 UOXS >= I — Ii 6 I TA FR KAR z 962 £9€ É g'o joe IS Ib 3 | H93Ug[aS L € 6 - ED ISe'V 4 — 910'I Zz 1'£€ | of cf |G 2 fr | eunL CE == — | £z1 toll z bad LÄR, a RA JPUNY En so ST epunaninN =S 5 2 & ora å 2 = = 4 | | | - I | = FSS RS as RSS RE SEE Eg AAA = SN SN ER & 5 å &58 EL EE ER ESR ES ER SE EE 2 8 löv able: | Ef) so |å SE SN SE Ae SE 2 | ER 3 Ts ARR 3 S Ke = AS IK 3 5 = |: lag 2 | E = lå) NH öv | « 2 KR = 2 IS SS balls a är = SS Ål) sv ov Db ö Ios |. is) — SK eg se Ä SE Feel EEE EEE JE 2233) a Sal 3 IA | = FR Eke NEG = = 8 = |) S - les = lg EES me = SE ne . se ESSEN 5 = 2 Säl s | 5 2 NS ER NES Alfa uaqdog : Db äl ene | SIE soc): 201 SN 2 C = EG SR KO i Ä uaagqrIe -SSUIUNIJAJE > se S se = 3 LK - 5 FugBIgOrA | = CR < < å je se3utu|| 420 se3uu |A NE 5 £E13 2 BIO SE = ENE te [gg RE b STENS PENOSTIE usjaqsesSurud3 —| -ÅSJe [€)UY|-AIDAJE [PIUY = 2558 |Fuuyrgun Buydwrs q IUBSE[IIO] SutposSoxs 2 5 214 tUNIEUG NY oj I9uejd apengiddn pia Sutupajpuek Sutsjuejq Xx CAD 3 4 EMG 185 | Loi | 009 | z6 I IS zo1 ll 990'9 lzI Iibi'b6l zgz|| LPL'gP | Sbg'€6r |9rE 1tg. |SzgfgoI ofogt|5rStElorz|ooz'Ez ot€ |9 | runung 3 Fe EEE [Ej [RES | IANA EE | [ERA | Unn (a a] | Ip a 2 SA | SR I Å 6L jz If £ se] | z 1zz Ir NEZS6 IS | (ET ON RC a I FS q FA LÄ BAER EG 6 — || — z — I— — -|— lz19 o£fg'L or ||rfo | ser log IS TEN — : Ta la rer en ES -— — | |E9zire 4 hoor fiSkt4 Ir | — | Ser Ister I Stor IL = $ ez4 ol | ge I S — Il I z — -|— lob41z 16 logotf lobiftz I9gz | — | — — I — |—] — Ar Sen IST 1-9 z S I z z — |— |S00of9 1E€ ToSss Erg'E IS ANNA = vå 6; I | 91 e L = i — |— l6Sbfge IL IPoffz |6L44:6 gr || — | 9'0 lott log ji = AT LE EG 3 or II— || — — — |— |Ezg'6r Ir lozg 1916 vv | — 1 £o | — I8'o IE — A £fz 9 | Pg 8 ASTON — € — -|— IPbb:Ez lor | 6zb'S1 I bg99'p8 log I — | fer Jot€ Itt le I — z 89 I— | IE I 1z | — | — — — -|— lflo£fo'zz lor — | — I—I—1] fol— jer IS) — 981 I— | oS = — |I— | 6 £1 1b9 1 löLo'zr IFiI I bg99't I gb6fgz Ii: | — | =£ jo€ Jztor | 4 fooo's , 801 Iz ev Ii or Iz z C = = 0z1'02 9, hoc6re 866: IIe Ilfforl et lotgr | ge In a ES eNEN da Seller) 9. z 91 Iz I z = No os NE oxE'z Pr || — | fez |otg sett IL SEI ersaskara 3 64 — Il9 €1 £ 8 v z 8 = rlE-NE90:6010 16T- 862 g9z5'€ £ leo) 69 Iso ISstgz 16 I — | — I—- z | Ky Pr fe I — 91 — I —- I — -|— ISor'bi Jz1 — |oI6 b — | Sop | — ISLlir | 8 — — > S a NE 5 6 I S I — |— ]646'€ IP — — — || — | rolig lob 16 — | — |—- at ger 16 (4 = I I = I — |I— 69191 |6 — — Elzo | sta (EE Sr = — — C = z — 9 I — + LL I -fo99'4z IST = UlSRerg Hd NEDAN ATT — — enIelg 3 E — — rå — — — — — — — — — — || — £'o | otg I """UuOSwaH S I NIE WS 2 == NE6ReNe = = fre NE | be fbr | — | — z — | I EG 881 I |E6£ I — -— — = | sr Isto Iof 1€ = | & jä NARE + St le z I = = NILE | — — — NED AR NS = Eran AS I € — Il — z = = IST II — |00z I = | Hö NES LF 6 it (5 — - — |— — |— — | 195! z == dre sg le = | [ER ca z + = | I z Sgi'1 Ir leser IF leg Slptr IS io | sz fos Is | — | Ber OT Le + S I I z — 1 ]9E4'8. It — — EES RAS re = : 9€ I— | + = or I— | — L =— = l8Z4Ser IS — | 192 I ES fr AR [EA 0 KSL JRR — S ge Iz Lå +$ 6 -—- || — I — -|I— IE£61'028 IS — — — || — | SEO | zt€ = NG — 0 IEA — = = lo = S = NE Nar oe = = == NS NERON EET Nesog fe Slogs FH kv + + — Il I z zor li z89'L1 €1 — |oSz ae EA I VA CANE | fr FS SBUIAIS I z — I — — — -|— lEoofer IS — — FN EST a = a [eran RAGE Be z = = £ = = = EA SSISST IS == == SINE) - = - l — |—] SBuUue[1IDAJO BRA RE i - || EEN ae ene SE ES RT bas e3urg NR KT I z — | — I € z || — | 88 |oor lofr |€ =S) EDINIA — é = S € — = — — | — | fo | oz — + Iooz [SbTOJEN p € zJOS FR 2 Sr - T NES Ir SE So | ESR [SE Rane Pa AA = de - I -— z r otz [3 SN ARR 225A RR I S = I — I I z (—] 7 9söugT FS - nd [RR = < Y -— —|';" 283utueIg) - JC wWnNBpPH | 292 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9II. Yttrande öfver af landstingets ekonomiutskott vid gransk- ning af skogsvårdsstyrelsens berättelse för år 1910 gjorda anmärkningar. Enligt protokollet för sisthållna lagtima landsting, hvilket protokoll i utdrag blifvit skogsvårdsstyrelsen tillsändt, har landstingets ekonomi- utskott i sammanhang med pröfning af revisionsberättelsen öfver skogs- vårdsstyrelsens verksamhet under år 1910 framställt vissa erinringar, hvilkas behandling i afvaktan å styrelsens yttrande öfver desamma af landstinget uppskjutits till innevarande års landstingssammanträde. Dessa erinringar röra dels de af styrelsens biträden uppgjorda kostnadsberäkningarna för torrläggningsarbeten, till hvilka bidrag utgätt af skogsvårdsmedel, dels ock sättet för verkställande af stämplingar åt skogsägare, hvilka begärt styrelsens biträde vid tillämnad afverkning. I förstnämnda hänseende har utskottet hufvudsakligen anfört, att kostnadsberäkningarna för dikning ej så sällan varit så höga, att de af skogsvårdsstyrelsen såsom bidrag åt markägaren anslagna medel räckt till arbetets utförande i sin helhet, så att skogsägaren därigenom kun- nat bereda sig en helt och hållet kostnadsfri förbättring af sin skogs- mark, hvarjämte utskottet påpekat, att dikningarna borde utföras efter för dem fastställda planer, samt att noggrann kontroll därå borde ut- öfvas. | Det är uppenbart, att en kostnadsberäkning för ett torrläggnings- arbete aldrig kan blifva fullt exakt. Det gäller vid en sådan beräk- ning att med beaktande af alla kända förhållanden söka komma san- ningen så nära som möjligt. Allt sedan skogsvårdsstyrelsen blef i till- fälle att understödja skogsvårdsåtgärder af ifrågavarande slag, har sty- relsens uppmärksamhet oafbrutet inriktats på att få diknings- och andra vattenafledningsföretag icke allenast på möjligast säkra och tillförlitliga sätt beräknade utan ock på det mest ändamålsenliga sätt i öfrigt plan- lagda och utförda. I sådant hänseende har styrelsen bland annat ge- nom särskilda undervisningskurser under erkändt kompetent ledning sökt bibringa den hos styrelsen anställda personalen ytterligare och mera djupgående kunskaper i hithörande ämnen än de tidigare genom skogsskoleundervisning och praktisk utbildning tilläfventyrs innehaft. Att trots allt detta det skulle hafva inträffat att ett lämnadt bidrag räckt till arbetets utförande i dess helhet och detta på grund af att VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 293 kostnadsberäkningarna varit för höga, har icke i något fall kommit till styrelsens kännedom och utskottets påstående kan sålunda icke annat än för styrelsen vara öfverraskande. Då emellertid vissa konkreta fall måste hafva förelegat för ekonomiutskottet, innan dess uttalande gjor- des, kan styrelsen svårligen bestrida detsamma. För styrelsen hade det dock varit angenämt, om dessa fall bragts till styrelsens kännedom, på det särskild undersökning rörande dem måtte kunnat föranstaltas och däraf påkallade särskilda åtgärder vidtagas. Visserligen är, som tidigare antydts, styrelsen för sin del öfverty- gad, att smärre misstag äfven med bästa vilja icke kunna undvikas, men lika visst är, att ett för styrelsen ådagalagdt fall, då ett påtagligt fel ägt rum, icke skulle af styrelsen lämnats obeifradt. Då utskottets anmärkning emellertid icke på något sätt lämnar upp- lysning om de förhållanden, under hvilka styrelsens bidrag till de ifråga- varande arbetena utgå, anser sig styrelsen böra något utförligare såväl redogöra för den taktik, styrelsen följt i afseende på understöd åt dik- ningsföretag som ock påpeka ett allmänt kändt förhållande i afseende på dikningsarbetens utförande, som måste tagas i beaktande, då man vill bedöma kostnadsberäkningar för dylika arbeten. I början af sin verksamhet utfäste skogsvårdsstyrelsen ett bidrag af 50 & af kostnaden till de mindre skogsägare inom länet, som ut- förde torrläggningsarbeten å sina skogsmarker efter planer och kost- nagsförslag, som upprättades af styrelsens biträden efter därom af mark- ägaren framställd begäran. Tillslutningen under år 1906 blef endast 21 stycken skogsägare med en totalkostnad för utförda dikningsarbeten af 2,696 kronor, hvarå styrelsen beviljade 50 2; såsom bidrag. Samtidigt utfördes inom länet af större skogsägare å deras marker torrläggnings- arbeten för c:a 120,000 kronor pr år, hvartill styrelsen såsom bidrag beviljade 30 &. För att få i gång torrläggningsarbeten i större om- fattning äfven å mindre skogsägares marker fordrades tydligen kraf- tigare åtgärder, och styrelsen vidtog äfven sådana, i det att bidragen till dylika arbeten stegrades från 50 2& år 1906 till 60 & år 1907 och till 75 2 under åren 1908 och 1909. Verkan häraf uteblef icke. Sist- nämnda år hade siffran på bidragssökande närmat sig 400 med en total- kostnad för utförda torrläggningsarbeten af nära 60,000 kronor. Ända- målet, att fästa uppmärksamheten på och väcka intresse för dylika ar- beten bland de mindre skogsägarne rundt omkring i länets bygder, hade tydligen uppnåtts och skogsvårdsstyrelsen hade nu att pröfva, huruvida den omfattning, torrläggningsarbetena sålunda tagit, kunde bibehållas äfven om styrelsens bidrag sänktes till en andel, som kunde anses nor- mal och möjlig att för framtiden bibehålla med hänsyn till skogsvårds- 294 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 911. kassans inkomster. Bidragen sänktes sålunda för år 1910 till 70 2, för år 1911 till 66,67 2 och äro för innevarande år bestämda till 60 2. Att ogynnsam inverkan af bidragssänkningen uteblifvit, kan kon- stateras till och med år 1911. Antalet af mindre skogsägare utförda torrläggningsarbeten utgjorde nämnda år 486 stycken med en totalkost- nad af 64,720 kronor, hvilka arbeten voro utförda med vetskap om, att bidraget komme att utgå med endast 66,67 2 af kostnaden. Skogs- vårdsstyrelsen synes sålunda ha anledning att hoppas, att den väckelse till lifaktighet i fråga om torrläggningsarbeten bland de mindre skogs- ägarne i länet, som tvifvelsutan i första hand åstadkoms genom de höga bidragen ur skogsvårdskassan under åren 1908 och 1909, skall visa sig vara nog kraftig, för att dessa arbeten må kunna framgent icke blott bibehållas vid, utan också utökas öfver den omfattning, de nu intaga, äfven om skogsvårdskassans tillgångar icke skulle medgifva högre bi- dragsprocent än den, som plägar utgå vid tillfällen, då exempelvis staten understöder dylika arbeten, eller 50 Zz. Denna resumé öfver styrelsens taktik i fråga om understödjandet af dikningsföretag torde tillfyllest motivera orsaken till att bidragen till dessa arbeten vissa år satts till så högt belopp som till ”/, af arbetets hela kostnad, ett sakförhållande, som är ytterst viktigt att ihågkomma, då det gäller att bedöma inne- börden af ekonomiutskottets anmärkning. I fråga om utförandet af bäckrensnings- och dikningsarbetena vill styrelsen nämligen erinra om det kända sakförhållandet, att arbetarens rutin och vana vid dylika arbeten spela en synnerligen stor roll och att det icke ligger någon som helst öfverdrift i påståendet, att på ett dik- ningsackord, där en ordinär arbetare kan hålla sig 3,so pr dag, kan en synnerligen van dikare hålla sig 4,so, under det att en nybörjare knap- past kommer upp till kr. 2,50 pr dag. Men häraf följer tydligen att, äfven om vid ett kostnadsförslags upprättande arbetssvårigheten blifvit rätt bedömd, alla kuberingar rätt utförda och uträkningen efter ett fast- ställdt dagsverkspris, som ansetts såsom normal förtjänst, äfvenledes blif- vit rätt verkställd, en synnerligen van dikare kan utföra arbetet på 20 å 25 2 kortare tid än ordinär arbetsskicklighet förutsätter, och sålunda hålla sig den normala dagspenningen under arbetet för en kostnads- summa, som med samma & understiger det efter ordinär arbetspresta- tion beräknade kostnadsförslaget. När skogsvårdsstyrelsens bidrag till utförda torrläggningsarbeten utgått med så högt belopp som Va af beräknade kostnaden, torde en anmärkning, som går ut på att markägaren ej så sällan kunnat få ar- betet i sin helhet utfördt för endast bidragssumman, icke böra tillmätas betydelse för annat fall än, att orsaken härtill varit felaktig bedömning + VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 295 af arbetssvårigheten (jordmån, stenbundenhet, trädrötter m. m.) eller åsättandet af oskäligt högt dagsverkspris vid kostnadsförslagets upp- rättande. Såsom af det anförda torde framgå, kan emellertid förhållan- det helt enkelt bero på olika arbetsskicklighet eller därpå att en person åtnöjer sig med en lägre dagsförtjänst, än den i orten allmänt gällande, som legat till grund för kostnadsberäkningen. Hvad angår utskottets vidare uttalande i denna fråga, anser sig styrelsen endast böra framhålla, att styrelsen under sin hittillsvarande verksamhet aldrig beviljat bidrag till ett dikningsföretag utan att sär- skild plan och kostnadsberäkning blifvit för företaget upprättade, af sty- relsens tjänsteman granskade — hvilken granskning, då sådant ansetts er- forderligt, ägt rum jämväl ute på marken — samt af styrelsen till utfö- rande godkända, äfvensom att, innan bidrag utbetalats, afsyning af ar- betet verkställts, därvid detsammas öfverensstämmelse med den upp- gjorda och fastställda planen alltid utgjort ovillkorlig förutsättning för utbetalande af bidrag. Hvad åter beträffar utskottets andra anmärkningspunkt, så tillåter sig styrelsen att rörande densamma göra följande uttalande. Då styrelsen först begynte sin verksamhet, hade styrelsen, hvilken förnämligast sökt inrikta denna verksamhet på förekommande af lagöf- verträdelser i stället för beifrande af skedda dylika, många svårigheter att öfvervinna. För att i möjligaste mån förhindra så godt som full- ständig ödeläggelse af skogsmark, hvartill anledningar ofta yppade sig, särskildt i för afsättning af småvirke välbelägna trakter af kustlandet, åtog sig styrelsen att verkställa utstämplingar åt skogsägare, där denne så påfordrade. Att dessa stämplingar icke kunde ske efter rationella skogshushållningsprinciper, visade sig snart. Skogsägarens och synner- ligast afverkningsrättsinnehafvarens kraf på att tillgodogöra sig så myc- ket som möjligt af skogen, ofta ända till minsta slandimensioner, voro ju omöjliga att förena med någon hushållningsprincip. En medelväg måste sökas, som lättast uttryckes så, att det för styrelsen gällde att rädda, hvad som räddas kunde. Inom styrelsen hafva olika meningar yppat sig rörande detta spörsmål, men ingen skiljaktighet har dock förekommit därom, att hittills tillämpade tillvägagängssätt i många fall förhindrat ödeläggelse af skogsmark, som annars ofelbart kommit att äga rum. Man får nämligen taga med i räkningen, att lagen icke hindrar skogsägaren att taga allt, blott han sörjer för återväxten. Att de af styrelsens biträden verkställda stämplingar, hvilka måhända understundom skett med allt för stor efterlåtenhet för skogsägarens önske- mål, kunnat tolkas som ett styrelsens auktoriserande af en afverkning, hvilken icke kunnat från god skogshushållnings synpunkt väl försvaras, 296 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. har emellertid icke undgått styrelsen. Detta är också ett af skälen, hvarför styrelsen icke minst under det sista verksamhetsåret haft sin uppmärk- samhet riktad på förevarande spörsmål, hvilket fortfarande är föremål för styrelsens särskilda beaktande. Styrelsen anser sig i detta sammanhang böra yttra några ord i an- ledning af ett synnerligen skarpt angrepp, som under berättelseåret blifvit genom tidningspressen riktadt mot styrelsen från en af länets största skogsägare, doktor Frans Kempe. Att närmare redogöra för de förhål- landen, som föranledt detta angrepp, skulle blifva allt för vidlyftigt och torde näppeligen vara erforderligt. Anmärkningen hänförde sig till på- ståendet, att styrelsen skulle i visst fall velat tvinga skogsägaren att borttaga dålig skog, under det att styrelsen i ett annat fall förbjudit afverkning af sådan. Detta innebure enligt anmärkarens förmenande ej allenast en märklig inkonsekvens af styrelsen, utan ock ett öfverskridande af styrelsens lagliga befogenhet. Styrelsen, som icke ansett sig böra ingå i svaromål genom dags- pressen, tillåter sig här allenast anmärka, att de framställda påståendena uppenbarligen äro fullständigt ogrundade, då styrelsen aldrig ifrågasatt borttagande af skog å de afsedda hyggestrakterna, utöfver hvad som är att hänföra till nödig hyggesrensning, än mindre gifvit något åläggande i sådant syfte. Anmärkaren måste uppenbarligen hafva gjort sig skyldig till något missförstånd, och enda förklaringsgrunden härtill har synts styrelsen vara att han förväxlat synenämnden, hvilkens protokoll verkligen innehåller förslag till borttagande af den efter afverkningen kvarstående skräpskogen, med skogsvårdsstyrelsen. Detta förslag har emellertid aldrig i nu berörda del upptagits af styrelsen. Sedan den fråga, hvilken föranledt denna kritik öfver styrelsens verksamhet, numera blifvit mellan parterna ordnad, torde flera ord icke böra spillas på densamma. Dock anser sig styrelsen icke kunna under- låta att gifva uttryck åt sitt beklagande öfver, att ett sådant angrepp på styrelsen kunnat offentligen ske, hvilket — åtminstone så vidt sty- relsen förmår döma — saknat hvarje grund. Sollefteå i augusti 1912. Å skogsvårdsstyrelsens vägnar: Harald Wedholm. Per Ödman. Skogsvårdsstyrelsens inom Jämtlands läns landstings- område berättelse för år 1911. Styrelsens sammansättning har under året varit densamma som allt ifrån början, nämligen: Ordförande: direktören m. m. J. F. Broman, Östersund. Ledamöter: landstingsmannen Olof Persson, Backen, Zäng, och lasarettssysslomannen Anders Mattsson, Östersund. Suppleanter: förre landstingsmannen Erik Svensson, Mälgåsen, Stafre, och landstingsfullmäktigen A. J. Hansson, Bringåsen, Kyrkås. Som biträden hos styrelsen hafva varit anställda: Länsjägmästare: €. jägmästaren O. Hj. Humble, Östersund. Sekreterare: auditören C. J. von Essen, Brunflo. Såsom tillsyningsmän samt för att tillhandagå skogsägare med råd och praktiskt biträde i skogsarbeten hafva varit anställda följande 8 st. länsskogvaktare: Per Jacobsson, Strömsund, för Norra distriktet, omfattande sock- narna: Alanäs, Borgvattnet, Frostviken, Gåxsjö, Hammerdal, Hotagen, Laxsjö och Ström. A. G. Eriksson, Mattmar, för Västra distriktet, omfattande sock- narna: Alsen, Aspås, Hallen, Kall, Mattmar, Offerdal, Rödön, Unders- åker och Åre. J. E. Damgren, Brunflo (tillika föreståndare för fröklängningsanstal- ten), för Refsunds distrikt, omfattande socknarna: Bodsjö, Bräcke, Frösön (fastlandet), Lockne, Marieby, Näs, Refsund, Sundsjö och Sunne (östra delen). Axel Grafström, Brunflo, för Brunflo distrikt, omfattande socknarna: Brunflo, Frösön (ön), Häggenås, Kyrkås, Lit och Ås. E. P. Lidgren, Bispgården, för Östra distriktet, omfattande sock- narna: Fors, Håsjö, Hällesjö, Nyhem, Ragunda och Stugun. Emil Lindblad, Svenstavik, för Södra distriktet, omfattande sock narna: Berg, Hackås, Marby, Norderö, Oviken, Sunne (västra delen) och Åsarne. 298 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I911. A. E. Eriksson, Sveg, för Svegs distrikt, omfattande socknarna: Elfros, Lillherrdal, Sveg, Ytterhogdal och Öfverhogdal, samt And. Johansson, Vemdalen, för Hede distrikt, omfattande socknarna: Hede, Klöfsjö, Linsell, Tännäs, Vemdalen och Storsjö. Från ingången af år 1912 inträder den ändringen i styrelsens sam- mansättning, att i stället för lasarettssysslomannen Anders Mattsson, hvilken afsagt sig uppdraget som styrelseledamot, förvaltningsutskottet i hans ställe invalt förre suppleanten, landstingsfullmäktigen A. J. Hans- son i Bringåsen, och i stället för den sistnämnde till suppleant invalt hemmansägaren Olof Persson i Landsom, Zäng. Styrelsens särskilde sekreterare, auditören C. J. von Essen, hvilken redan i december 1910 uppsade sin befattning hos styrelsen, har från 1 januari 1912 frånträdt sin tjänst, och har styrelsen uppdragit åt läns- jägmästaren att tillika vara styrelsens sekreterare från ingången af år 1912. Den förut med sekreterarebefattningen förenade kassörstjänsten uppehål- les däremot af ordföranden. På styrelsens gjorda framställning har den afgångne sekreteraren åtagit sig att vara styrelsens rättegångsfullmäktig i de mål, hvilka vid utgången af 1911 voro på domstols pröfning be- roende. I samband med nämnda tjänsteförändring har styrelsen till kanslist på expeditionen från ingången af år 1912 med skyldighet att, då så påfordras, äfven biträda som länsskogvaktare förordnat länsskog- vaktaren Axel Grafström. Styrelsens expedition, Storgatan 23 i Östersund, har hållits öppen hvarje helgfri lördag, och har länsjägmästaren för öfrigt i sin bostad, Storgatan 58 i Östersund, varit att träffa alla andra dagar, då han ej varit bortrest i tjänsteärenden. Styrelsen har under året haft åtta sammanträden samt dessutom företagit en fyra dagars inspektionsresa till östra Jämtland, hvarvid bland annat besiktigats Johannedals trävaruaktiebolags afverkning å !2/;,, mtl n:o 1 Oppåsen, litt Abh, i Fors socken, J. E. Wiklanders afverkning å !/,, mtl n:o 3 Vestanede, litt. P, i Håsjö socken, Markus Jonssons i Stugun afverkning å C. E. Horneijs hemman 22/5, mtl n:o 1 Fisksjö- landet i Stuguns socken, där laga syn hållits den 27 febr. 1911, samt Vifsta varfs aktiebolags afverkning å Johannes Jonssons hemman n:o 2 Boggsjö i Sundsjö socken, hvarest laga syn hållits den 1 sept. 1910. Länsjägmästarens och länsskogvaktarnas förrättningsdagar under året framgår af vidstående tablå. Af nämnda tablå synes, att det fort- farande varit västra och norra distrikten samt södra, som kräft mesta arbetet, och att förrättningarnas antal allt framgent är i stigande. Detta senare skulle ännu mera varit fallet, om icke styrelsen på grund af skogsvårdskassans ställning under året måst betydligt begränsa utföran- JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 299 Sammandrag af länsjägmästarens, länsskogvaktarnas samt de extra biträdenas förrättningsdagar år 1911. | NES Stämp- | Dikes- | : 5 | | I lingar, | under- | | | Besikt- 3 | 20 | | utsynin-| söknin- || Sv 5 | b | ning af . | Kultur- I 00 5 5 || | Utförd | gar, räd gar och | 5208 | Summa | afverk- arbeten : co R | | summa | och an- lirdikes= I BISA | ningar 2 | å = || | visnin- | afsynin-| B 3 o | | | . aren | | | gar | gar | 535 | - SE FORSEN — — = | Antal Antal Antal | Antal | Antal | Antal | Antal | Bm & =) SI ol & 3 & 23 SE Er & ELER ER ER BA ER I 3 4 Ile 4 - > Il > Il = = | FAT | | | ET T | | | Länsjägmästaren ...... ER ES NE EA NER 17) — li59] — nd | I | EA | ATS I I | II | Västra distriktet: | | Ke Id NE | | | Länsskogvaktaren ...| 119) 52 50101 9| 10) 40 29) —J 281 218/220 | | | Extra biträden ...... I —I —| 64140] 29 71l 11 711 —I1 19ll 104/237|| 322) 457l hits ED ERA 9 LE a | Norra distriktet: I | I | Länsskogvaktaren .... 711 46 33) 73 10) 15 34) 311 —L 14] 148179 Extra biträden = ..... I 6 6 17) 59) 4 7) 2 161 —I Il 391-99) 187) 278 | | | | Ne Refsunds distrikt: | | Isigoll | Länsskogvaktaren så 13| 11) J4l 40l 12 201 47) 54 —| —I 86125 Extra biträden ...... | = 6) 111 == | | = 6 II 92 136 Brunflo distrikt: = | | I | Länsskogvaktaren ...| 53/ 32 29) 48| 20) 19) 51) 261 7) 321 160l157) 160) 157 | na] ll | Ir Östra distriktet: | = | | la Länsskogvaktaren ...| 24| 19| 26 94) 8 toll I5l IS| 14] 32 87|1701 871 170 Södra distriktet: | (| | Länsskogvaktaren ...| 29| 24 55112] 121 221 501 371 101 I7|| 1561212 Extra biträden «...... — —- — —) 141 28l —I —I| —I —I 14l 281 170] 240 Svegs distrikt: | | Länsskogvaktaren ...| 38| 25 28! 88 I! al 18) 15 4) 25 891157 | Extra biträden ...... | — — 151-44 —| —I 7 151 5Il 194) 208 Hede distrikt: | | | | Länsskogvaktaren Fu 21 3 —| — 5! 5 281 22 6) I5l 411 45 Extra biträden ».. .. — — I — 210 4) 21] 21 —| — Alle 45 SI Summa af länsskog-| | I | vaktarnas m. biträ- den förrättningar...| 355/218| 337/$10] 126/215|| 308/254)| 41200] —| —It,167 1,697 Motsvarande summa LOKOTT reasserssgea 194 676 157 319 137) —| —| — |!1,483 300 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. det af dikningsundersökningar. Under de föregående åren hafva alla inkommande ansökningar om dikesundersökningar verkställts samma eller nästkommande år, och styrelsen har därefter beviljat anslag med van- ligen 50 & af kostnadsförslagen. Detta har emellertid visat sig allt för hårdt anlita skogsvårdskassan, och, hellre än att afsevärdt sänka anslags- procenten, beslöt därför styrelsen vid sammanträde på våren, att under året endast skulle få utföras 15 st. dikningsundersökningar inom hvart och ett af de 8 länsskogvaktaredistrikten. Under året hafva kostnadsförslag tillställts skogsägare för 331 st. dikningsförslag, planlagda på marken år 1910, med en beräknad kostnad af 238,880: 17 kronor. De dikningsbidrag, som styrelsen under året kunde bevilja, voro: 3 Pb vil and ebansoknin gar ranta mg Our see E 1,8275— Kris » 3 » > IRI GOD oelseslerse esse SNS HälOla = SO) » » RA RISE TG OO beast rele bes sreln sf FNS » 268 » > Dir td 1 TOT Örsta lada nns ås VOL och skulle dessa sistnämnda anslag (för 1910 års planer) få lyftas med hälften 1912 och andra hälften år 1913. Såsom premier för utförda torrläggningsarbeten beviljades åt 12 bolag och 2 andra enskilda skogsägare 7,140: 48 kr. Af den angifna tablån framgår äfven, att inom Hede distrikt i Härjedalen jämförelsevis få förrättningar under året verkställts, men på grund af nämnda landskaps stora omfattning och bristfälliga kommunika- tioner har det så väl praktiskt som ekonomiskt sedt varit nödvändigt att hafva en länsskogvaktare stationerad i denna trakt. Denne länsskog- vaktare har äfven under året fått biträda inom Västra distriktet under 6r dagar samt inom Svegs distrikt under 51 dagar. Äfven har läns- skogvaktaren i Brunflo distrikt biträdt inom Refsunds distrikt under 6 dagar. För att emellertid så mycket som möjligt inskränka användningen af »extra», hvilket för en tjänstgöring som denna, där det är af vikt, att tjänstemannen lefver sig in bland folket och vinner dess förtroende, har styrelsen under året gjort förberedelser för uppdelning af Västra och Norra distrikten till tre distrikt samt att minska det Södra distriktet och i samma mån tillöka Hede distrikt. Anmälningar och rapporter om bedrifna afverkningar hafva under året uppgått till 27 st. I 14 af dessa fall har godvillig öfverenskom- melse träffats om åtgärders vidtagande för återväxtens betryggande, hvar- jämte, i anledning af tidigare bedrifna afverkningar, under året aflämnats 15 st. nya skogsodlingsförbindelser. JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 301 Sådan syn, som förmäles i $ 2 af lagen angående vård af enskildas skogar den 24 juli 1903, har under året hållits å 6 olika afverkningar, och 2 af dessa syner hafva sedan föranledt till utfärdande af afverknings- förbud, hvilka dock upphört, sedan borgen ställts för fullgörande af de åtgärder, som för skogsmarkens återställande i skogbärande skick befun- nits erforderliga. Några nya rättegångar angående åtgärder för åter- växtens betryggande hafva icke under året behöft anhängiggöras. I de 7 rättegångar, som vid årets början voro beroende af domstols pröfning, har häradsrättens utslag fallit beträffande 4 mål. 3 af dessa fullföljdes dock af afverkarna i Kungl. Svea hofrätt, och hvilar ett af dem ännu på hofrättens pröfning. Af de återstående 2 målen, som af hofrätten under året afgjorts, vann det ena utslaget laga kraft, men det återstå- ende, som afsåg skogsvårdsstyrelsens talan mot Sven Jonsson i Ope an- gående återväxtens betryggande 3å "/,; mtl Kakuåsen n:o 1, litt. M, i Gåxsjö socken, har af skogsvårdsstyrelsen fullföljts hos Kungl. Maj:t, där detsamma nu hvilar. Vid utgången af år 1911 hade styrelsen så- ledes 5 mål, som voro beroende af domstols pröfning, nämligen 3 hos häradsrätten, 1 hos hofrätten och 1 hos Kungl. Maj:t. I hvilken utsträckning skogsodling, sådd och plantering, förekommit inom länet under styrelsens medverkan, framgår af bil. A, tab. 3. Å de af styrelsen under föregående åren utlagda försöksfälten hafva under året kompletteringsarbeten utförts. Under månaderna januari—april insamlades för skogsvårdsstyrelsens räkning 2,288 nl. tallkott och 304 hl. grankott, hvilka under året ut- klängts vid styrelsens fröklängningsanstalt i Brunflo, se bil. B, och ut- fördes dessutom klängning enligt ackord åt bolag, bruk m. fl., så att fröklängningsanstalten hade full sysselsättning större delen af året. Till undervisning i skogsvård har till länets folkhögskola lämnats ett anslag af 350 kr. samt till landtmannaskolan å Frösön för anordnande af skogsexkursioner med eleverna likaledes 330 kronor. Med anslag af styrelsen har redaktören af tidskriften »Skogvaktaren», C. A. Gustafsson från Bomhus, hållit en föreläsningsturné i skogsvård med exkursioner under augusti och september månader, hvarvid föredrag hållits å följande platser: Stafre, Gällö, Bodsjö, Tafnäs, Stugun, Mård- sjö, Borgvattnet, Skyttmon, Fyrås, Sikås, Raftkälen, Munkflohögen, Ma- rieby, Näs och Hofverberg. För spridande af skogslitteratur har inköpts dels 100 inbundna exemplar af Skogsvårdsföreningens folkskrifter n:ris 13—24, dels prenu- mererats på 2,000 exemplar af lösa häften af folkskrifterna. Under året hafva följande nya sockenkartor af styrelsens därför an- 302 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 911. ställde kartritare, ingenjör Fr. Widmark, utarbetats, nämligen: Nässkott, Offerdal, Mörsil, Öfverhogdal, Rätan, Elfros, Borgvattnet och Hammerdal. Beträffande skogsvårdskassans ställning och utgifter år 1911 hän- visas till närslutna utdrag af styrelsens räkenskaper (bil. C), äfvensom till bilagda inkomst- och utgiftsstat för år 1912 (bil. D). Östersund i april 1912. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: J. F. Broman. O. Hj. Humble. JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 303 Bil. A. Kortfattad redogörelse öfver de enskilda skogarnas inom Jämtlands län tillstånd och skötsel år 1911. Då man år efter år har att afgifva berättelse öfver de enskilda sko- garnas tillstånd och skötsel inom länet, knyter sig naturligtvis intresset hufvudsakligen till besvarandet af frågor sådana som dessa: »I hvilken grad går skogsvårdsarbetet framåt?» samt »kunna vi trygga oss till dessa framsteg såsom en garanti för våra skogars fortfarande bestånd och rationella skötsel?» Då man härpå efter bästa förmåga skall lämna ett sanningsenligt besked, dröjer man gärna med svaret. Det kan ju finnas någon här och någon där, som verkligen hyser intresse för vården af sin skog och ännu några till, som spara sin skog. Men skall man ställa dessa till- sammans mot den andra falangen, de som tära på skogen, och sedan afgöra, hvilket parti som får öfverhand, så är min mening den, att ännu så länge är det sistnämnda partiet starkast. Skogskapitalet är således fortfarande stadt i sjunkande. Dessa, som lefva af skogssköfling och som om möjligt vilja göra sig förmögna och rika på kommande släktens bekostnad, torde icke hafva sett sitt antal förminskas, utan i stället ökas, under det gångna året. Af skadan har man blifvit vis, och numera vet man ganska väl, hur man kan drifva en afverkning utan att »uppenbar- ligen» äfventyra återväxten. Numera aktar man sig vanligen för ren kalhuggning, ty man har erfarit att detta kan leda till »laga syn» och tvångsförbindelse att skogsodla. I stället går man på med en plan- och hänsynslös blädning utan att fästa afseende vid skogens ålder, växtlighet, slutenhet och växtplats. Skogsbestånden utglesnas och försämras, mar- kens bördighet aftager, och frödugliga träd förekomma mer och mer sparsamt. Under berättelseåret hafva konjunkturerna å trävarumarknaden varit de bästa, och som en gifven följd däraf hafva också afverkningarna va- rit ovanligt omfattande, möjligen de största sedan nya skogslagens till- lämpning. Genom beskattningen till skogsaccis torde hädanefter en del jämförelsesiffror för bedömandet af afverkningarnas värde å rot kunna erhållas, och kan således här antecknas, att skogsaccisbeloppet för tiden I okt. 1909—31 dec. 1910 uppgick till 177,304: 42 kr., hvadan, efter 304 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I OIT. 2 2 accis, den inom länet afverkade skogens värde å rot under denna tid öfverstiger 8,865,221 kronor. Särskildt beträftande västra Jämtlands granskogar har försports, att 1910—1911 års höga priser -å pappersved och mindre timmer föranledt till en planlös, oförståndig blädning äfven inom yngre och medelålders slutna bestånd, hvarvid de kvarlämnade träden i sitt outvecklade skick på många ställen icke ägt stora betingelser att motstå vindarna i de härstädes mången gång starkt exponerade lägena samt att inom rimlig tid kunna alstra "det för föryngringen nödiga fröet. Från Härjedalen märkes, att som laga skifte och åtföljande skogs- likvid år 1910 fastställdes för Byrotens skifteslag, omfattande en stor del af Svegs vidsträckta socken, under år 1911 det hufvudsakliga af den förut, utom till husbehof, oafverkade grofskogen kommit till afverkning. De inom Härjedalen å stora områden gällande 40 å 50 års arrende- rätterna å skogen, äfvensom de pågående laga skiftena, omintetgöra för öfrigt all tanke på skogsvård. Den andel skogsvårdsstyrelsen genom sina tjänstemän haft i årets stämplingar framgår af tabell 1, angifvande ett utstämpladt antal träd af 1,146,324 st. å 222 st. hemman mot 957,704 st. å 226 st. hemman år 1910. Detta tillfälle för skogsvårdsstyrelsen att genom sina tjänste- män kunna ingripa i skogsvårdshänseenden vid afverkningarna kan icke nog uppskattas. På månget ställe hafva ungskogsbestånd kunnat räddas från en allt för tidig afverkning ock sköfling. Befolkningen har väckts till eftertanke, och man börjar på sina håll mer och mer inse, att man kan själf afverka och försälja sitt virke utan att behöfva anlita mellan- händer, hvilka enligt gängse bruk köpt afverkningsrätter till viss låg dimension till ofantlig skada för skogens framtida bestånd. Den under året rådande ofvannämnda större lifaktighet i trävaru- marknaden kännetecknas äfven af en storartad spekulation i bolagsaktier. Ännu ett af de äldre och större, mera skogshushållande bolagen i norra Jämtland, Ströms trävaruaktiebolag, har under året bytt ägare och sam- tidigt, som det synes, öfvergått till en annan skogspolitik. De efter den nya skogsregimen redan påbörjade afverkningarna tyda på, att skogs- kapitalet kommer att till hufvudsakligaste del snarast realiseras. Då nästan alla såväl större som mindre bolag numera synas öfvergå i händerna på affärsmän, som fortast möjligt tänka göra sig vinst genom skogens realisering, samt de mindre skogsägarna på grund af goda pri- ser äfven afverka långt mer än den årliga tillväxten, så må man väl om någonsin kunna säga, att reflektionerna göra sig själfva. Denna beklagliga öfverafverkning skulle väl framträda i något mil- dare dager, om efter afverkningarna äfven vidtoges åtgärder att snarast JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 305 erhålla återväxt samt att bringa till skogsbörd de äldre kalmarkerna och de tillförene sköflade trakterna, äfvensom om de ännu kvarvarande be- stånden underkastades lämplig vård och behandling. Allt för litet göres emellertid i den vägen, och endast i de fall, att rikliga bidrag kunna påräknas ur skogsvårdskassan, förspörjes något intresse, såsom då det gäller erhållande af bidrag till skogsdikning. I berättelsen för 1910 omnämndes, att kolning af affallsvirke på- börjats intill den för godstrafik öppnade delen af inlandsbanan från Östersund norrut. Detta arbete har under året tagit allt större fart, men synes bedrifvas endast i den utsträckning, att man kunnat påräkna en skälig direkt vinst. Kolningen skulle kunna vara en god skogsvårds- åtgärd icke endast därigenom, att marken vid kolvedens inkörning ren- sades och upprefves till lämplig groningsbädd för fröet, utan äfven där- igenom, att man får tillfälle att gallra ungskogarna på rätt sätt samt undanskaffa och tillvarataga en massa skräpskog å rot, äfvensom upp- taga föryngringsluckor, Det är härutinnan man i dessa trakter icke fått det rätta greppet på kolningens betydelse. Skogsägarna borde själfva upp- hugga sin kolved, ej försälja kolningsrättigheten, samt begära anvisning af skogsvårdsstyrelsens tjänstemän, innan de gripa sig an med verket. Såsom ett exempel på de anspråk, som i våra dagar ställas på våra skogars tyvärr ej outtömliga skattkammare kan nämnas, att Vifsta varfs aktiebolag för sina nyligen tillökade träförädlingsverk kräfva en årlig tribut af 1,300,000 st. sågtimmer och 2,700,000 st. pappersved, summa 4,000,000 st. timmer och pappersved. Då bolagets egna skogar ej kunna lämna detta, måste det köpas, men hvar finnes något öfverskott? Kon- kurrensen stiger, priserna stegras, afverkningarna forceras! En dess bättre mindre ofta uppträdande fiende till skogarna, snö- brottet, har under vintern 1910—1911 gjort sig bemärkt. Från länets alla delar har försports att skada genom snöbrott inträffat, ehuruväl denna skadegörelse inom grannlänen varit än mer ödeläggande. Denna naturföreteelse yppade sig på så sätt, att i början af november månad 1910 inträffade ett par dagars ymnigt snöfall under blid väderlek, hvar- vid snön lade sig fast på träden i stora massor. Sedan inträffade kyla, hvarigenom snön frös fast, och genom förnyade snöfall med därpå föl- jande kyla ökades belastningen på träden mer och mer. Till sist in- träffade katastrofen, då längre fram — i Härjedalen angifves tiden varit den 18—21 december 1910, i delar af Jämtland i februari och mars 1911 — starkare blidväder inbröt, då »brotten» skedde, hvarvid stam- marna från ett par meter från toppen af trädet och ned mot midten af detsamma afbrötos och äfven ofta spjälkades. Såväl gran som tall och ”"” såväl ungskog som medelålders skog med en brösthöjdsdiameter af 7 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1912. Bilaga 1. 20 306 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. å 8” har på detta sätt mer eller mindre skadats och ramponerats. På sina ställen hafva särskilda afverkningar måst göras för att tillvarataga den skadade, timmerdugliga skogen, men den mesta skadan får man hänföra till ungskogen, som ej kunnat tillvaratagas. Att uppskatta denna skada i penningar skulle kräfva vidlyftiga och allt för kostsamma under- sökningar, men utan öfverdrift kan man dock säga, att värden gått för- lorade för åtskilliga hundratusentals kronor inom länet. Kulturarbetena kunde taga sin början under normala förhållanden samma tid som året förut eller den 10 maj. Antalet utförda kulturer blef 111 st. eller samma som 1910, och återfinnes en öfversikt af de- samma i tabell 3. Beträffande särskildt de s. k. skolkulturerna hänvisas, förutom till tabell 3, äfven till den mera speciella tabell 4. Antalet deltagande barn var 1,413 eller nästan samma antal som år 1910 (1,411 st.). På grund af till skogsvårdsstyrelsen lämnade skogsodlingsförbindelser och öfverenskommelser har under året skogsodlats 90,35 har, hvilket är unge- fär samma areal, som skogsodlades år 1910 (90,09 har); återfinnes i tab. 3. Hvad trävarubolagen och en del större skogsägare åtgjort beträf- fande sina skogar synes i tabell 5. Väderleken under sommaren kan för skogsodlingen icke sägas hafva varit så gynnsam som önskligt varit, alldenstund en alltför stark och långvarig torka och hetta blef rådande. Emellertid hafva planteringarna stått sig ovanligt bra äfven å de torraste lägen. Pikplantering med fyll- jord och användande af >2-årig tall eller 2- å 3-årig gran är en plan- teringsmetod, hvilken visat sig särdeles lämplig och hvilken så mycket som möjligt bör komma till användning. En del af de tallfrösådder, hvilka genom skogsvårdsstyrelsens försorg utfördes åren 1906 och 1907, äro nu så försigkomna och lofvande, att de kunna tåla ett beskådande af dem, hvilka hafva sin lilla mening för sig, att skogsodlingar icke äro något till. Det har nämnts, att stark torka och hetta var rådande under som- maren. En annan af skogens fiender, skogselden, hvilken mer eller mindre gör sig gällande hvarje sommar, fick på grund häraf år 1911 tillfälle att grassera mer än vanligt. Ett försök till stastistik öfver skogs- eldarnas omfattning och skadegörelse återfinnes i tabell 6. År 1910 hade skogseldarna öfvergått endast 188 har, fördelade på 7 ställen, men under innevarande berättelseår har icke mindre än 1,579 har skogsmark inom länet afbränts, fördelade på 38 ställen, och beräknas skadan till 103,012 kronor, då förspillda dagsverken för släckningen medräknas. De under året genom skogsvårdsstyrelsens personal planlagda torr- läggningsarbetena återfinnas i tabell 2. Det har sagts och står fast, att vårt lands tillvaro som själfständig JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 307 stat, som ett civiliseradt land, beror på om det har skogar. Det är på skogskapitalet, som vår handelsbalans hvilar. Hvad hjälper egnahems- rörelsen, nationalföreningen mot emigration, vanhäfdslagar m. m., om grunden för det hela undergräfves. Det råder en osund och ohållbar politik i vår tids trävarurörelse och inom vårt skogsbruk, för hvars stäf- jande och återförande till lämpliga former någon annan utväg ej finnes än en lagstiftning om uthålligt skogsbruk eller åtminstone utsyningstvång, och det är att hoppas, att äfven om dessa önskemål ej f. n. gå i upp- fyllelse, det i en snar framtid måtte åvägabringas bättre lagbestämmelser till skydd för och vård om våra skogar. Östersund i april 1912. O. Hj. Humble. 308 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. BIN dr Fröklängningsanstaltens i Brunflo verksamhet under år 1911. Tillgången af tallkott har under året varit jämförelsevis god och insamlingen har omfattats med ganska lifligt intresse. Särskildt ha små- pojkarna utvecklat en prisvärd energi härvidlag, och är det först och främst till dessa fröklängningsanstalten står i tacksamhetsskuld, då den kan blicka tillbaka på ett efter jämtländska förhållanden godt resultat. Men äfven till folkskollärare, uppköpare, skogsvårdskommittéer och andra för saken intresserade vill anstalten frambära ett tack för god medverkan. Dock, ett missljud har försports från åtskilliga håll om att skade- görelse förorsakats skogen vid plockningen. — Må vi emellertid hoppas, att dylika obetänksamheter skola mer och mer försvinna och kottplock- ningen bli hvad den är afsedd att vara, en allas vår gemensamma sak, därvid man icke skall lugnt åse, huru en okynnig pojke vandaliserar ett träd, för att sedan framföra klagomål till de myndigheter, som satt in- samlingen i gång. Nej, hvarhelst ett ofog utöfvas, så grip in och afstyr, och så småningom skola nog äfven kottplockarna erhålla den fostran, de så väl behöfva. Grankotten har äfven i år visat sig mycket dålig, och utbytet af densamma har blifvit särdeles klent. : Här nedan lämnas redogörelse öfver fröklängningsanstaltens rent ekonomiska resultat. Inkomster. TG 7 4 Fre - | TN EAA I | | Kläng- | Å 3 | HI. kott | Kg. |a pris|nings-| Summa |Kg. frö Agare till kotten z tu kostn, | IEEE Å frö Kr. pr bl. |— | Pr hl. | | al Gran Kr; CCR | ö.| | | | II Skogsvårdsstyrelsen i Jämt- | | JAN dSFlan 5 Se ee 2,288,03 — | 1,163,90] 20.— — -|23,278|—]| 0,508 D:o d:o HDK ssd — 304,52] — 24>53| 5.—1|| — 121/78|| 0080 Jägm. K. Malmgren, ÖOster- | | | STUDL Cm ön os je REN ers | 50,0 | — | 15,91] — I— | 50|—1| 05338 | D:o d:o GEA es vores |o— 3,50 1,6] — IE 3159]] 9,457 | Kronoj. P. Jönsson, Hofver- | | | |A DETTE gnager ve RS ESA ARENA | 4,0 = I I560lk Ta 4/—]| 01400 Sunds Aktiebolag, Bispfors... 322,20] = I 1.— 322120] 0,503 [LED:O d:o dö, ee — 350 | CT 1.— 3/—]| 22350 | Vifsta Varfs Aktiebolag...... 135,18 — 69,50] — 1.— 135 /18|| O,sr4 | Lögdö Bruk, Sundsvall ...... 264,0 — 150,30 — 1.— 264/—J]| 0,5E9 P. Nordlander, Parteboda ... 5,0 — 159] — | I 5/—]| 0,384 | TT) | Summa | 3,068,4r' — 311,92] 1,593,47| — | — 1|24,186/66 JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 309 Utgifter. Kr. | öre | Under året inköpt kott, 2,288 kg. tall och 304,52 kg. gran ,........... 16,011 14 | Aflöningar 2,076LIKOD |ELBTÄNSLE 3 sr se Sp lsR a s jaså se er Se EAS ole je pe NASSA I ses dä 275. NINSO | Nybyggnader och reparationer 269 89 Oljor KOCK: trASSÖLS 0 orsa a os ses RAS SN Se a a sia aj fatala oipjerätele eöl8 Gen a 92 85 |A Via EEE RIOT Ore ara a ger 0 ar NE Bl 5 fe SEA folaj aria ee ua fölel oja aina älerajö la As näe a po ST 32 — | Förbrukningspersedlar ... | 10 81 Utbetalda kottfrakter | TZIO 69 | Årets behållning utan afdrag af föreståndarens lön samt slitning ål IAS KUT ET MOGNYAN VC ALI GTA fle ole bl Se ld sea. ene Selja arb vinjal aj] eia dia Fare na vn el | AZOTE NERE Summa Kr. 24,186 | 66 Klängningen har pågått i sammanlagdt 212 dagar med början den 13 mars samt pågick till årets slut med vissa uppehåll för reparatio- net Mm. Im. Brunflo den 26 april 1912. J. E. Damgren. 310 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 911. BIE: Förvaltningskostnaders räkning. Debet. VARIO TIN 0 ATS ET AKTATRTE ooo: ace rag dr srt RENSAS ENN INESCersättningarspra kni g.s: gossar bd OO Eek ES RASA ENE Skopsvardskommitt€ernas räkning 4.6 .sse tad Syneförrättningars UTA Ur TSE KR FASTNA STI RNALNTNA Rättegångskostnaders FI NR Sr SE SEE ENA Se SSR AN Nr Tryckningskostnaders BT ög st kd a a be Goa TDP ERA TUNER SSA Annonskostnaders RV U| arne Nr rd FNS NN EP SNADA NS LE Telefonafgifters AE SS EE NER SU JO rep K Sr JE RTER DR SSK . Expeditionslokalens FA RA HSE bg AD SSA pss onANG DINErseAEtpAtersa. Ga NR fer d Ean R I SNES SR ANN Kapitalräkning Kronor Förvaltningskostnaders räkning Skogsdikningars Sockenkartors Räkning för undervisning Skogskulturers > Mönsterkulturers FUN Arr slerels fl (äl da skins RER Laos NLRA Sfämplingars te se RR Inventariers SME: Fröklängningsanstaltens Utgående balans Kronor Ingående" balans fakniligi tt. odds Ass das. AA SE NAS Statskontorets BEN I frå fr SN BS SER arts Rn pl Ej KE SR AREAN RÄnkorsi” oo Kofi SN Sf ce rebg ve sk dt RA EA STENS SEN AINNSNANNN Tvångskulturers » SR NYSS Jonae cs EEE Ang FO,52SI 30,521: 163,345: 14,474: 86,446: 1,894: DOE 96 96 51 1603,345: 30 JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Utgående Balans räkning. Debet. Kapitalräkningumed" Jämtlands FOlkbank boj issse css soberssssandanns UP p=rOCHEATSKER DIN SEALS ta Aes ne a ease a rsaanies TVeDTATLE TSE AED SEN re er sla ds es ae Sar äre sö el da es sele a ken fe aina dnr IETO Ran Enn sSanstalten strå kon PNb.s..t soccer ses. k sans ssk anna oas FRVän SskUltirETS Kra KDID ETS eer: oo ar SAR: tsk tes esse R seb R säs vsb seb ekens se rå SOCKEN Kant OKSPr ÄKTA SVs RE ja 0 lea Te Sa ge SR sr es desk sl Stamplingars TAkNiNdt...wcccsctdenes Se Basera dor Å rr RANE NIT A Kronor Kredit. 1 SST ORTEN UNS 0010 VEN RAGGA ARDEN ASSR SEN ESSÄN RAF EE ARTS Kronor Bil. D. 64,748: 64,749: 64,748: Skogsvårdsstyrelsens inkomst- och utgiftsstat för år 1912. Inkomster. Behållning från år 1911: år bankräkning; innestaende'. ;,.5...::... =. ss.sss0sssenes sia SRS Jaggers aliskogSströr reses 20,997: 80 GEESfa OmHENTOTOTINS ADS >socsruncesesoocrnises ie de vel sal barNns 3717: 04 Statsanslag för uppehållande af else verkskubet LIERNE 5 BETA Kna GERSKOPSVÄr GC Salpilter: see css sedlar asnn det negar röken or kAnns na TERO ansv ses ONT RT RASERNA ATS Sr fe Br RSS Kronor 0,240: 1,000: 35,000: [,000: 167,240: 311 SI SI 312 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. Utgifter. MÄGNET:BLlANSJägmäStARCN se så sas gle SN, AA SE ER EE AE 5,000: — SKAM ASTANETN kn sf Keso SS dr Sa raj ORAL NR SAS 750: — KAT SlISteD mrs sten Ake AS ER NA 1,500: — SEX slälSskOpVAktare dd 1210 0KT See een F2005 a två » å 950 kr. utom bostad 1,900: — 16,350: — Reseersättningar: SVYTE]S EIN ga erg 5, Jas Ted SA Sr SRA Er I,O008 TÄTSJÄg TD AS FAT CI oa oo las SRK SS VE SRR NR TISS ANTA TOO länsskogvaktarnas bevakningsresor ............ 3,000: — SKkOgsSvardskommitt€erhä.......s.-.octsess edra T,000 6,5 005 Hyra och öfriga utgifter för expeditionslokalen = .nsssmmmmmsssssssssnn an 1,000: — FNGIE TOT Al OILER fy oss br oto oe ASTA of SS arsa dre ARA ANNE AR CITE SR 300: — ATNONSEr, «SKrifmaterialier, CxPensSeK Ae sms. ed a se STI elek = Fröklängnindsanstalten: skatter och onera us... 150: — föreståndarens arfvode ......... 300: — ABOR SAC Uredskapnuoch,anventarlet ist ssc seas SSA AR oops SALE SARA 500: — Bidrag till skogsodlingar och öfriga skogsvårdsarbeten ............... 10,000: — Plantering SkUrSCt a so oso sger fer sed ses be se sn SR SR ASS Ass TR EET 600: — Anslag till föreningens för skogsvård i Norrland försöksverk- SAM Hebe ss seas RR Ar mA Sr RAS BRA gär rr ABA Sons 666: 67 Anslag till undervisning i skogshushållning: vid landtmannaskOla ah ms .de.rie:snsosrbskrsklsA sekr FHOM VIC NOLEBÖgSKOLAI oss. eb fe AN Sd NN är na 350: — 700: — Fyra stipendier till genomgående af kolareskola s..ssmmmssssssssssonaaa 300: — ROTE (ra ars KO SVALA ooo ads a be ret ora Rog AS banar SAR SS RARE 500: — Skogsv.-föreningens tidskrift och folkskrifter ............ 400: VAT Gra-Ssmåaskrifter 1 .SKOgSVÄLC Nn Sn ör NA AoA RASER ere 43,440: 50 » 1910 >» 3 N(DAlfvalkanslaget) bee. Par sim. 44,728: 50 113,136: — (SEN Va Ko Je U LA 00 i RNE sr ee rr a SERA An 0,138: 30 Summa Kr. 167,240: 97 JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. NESS Revisionsberättelse. Efter verkställd granskning af skogsvårdsstyrelsens inom Jämtlands läns landstingsområde räkenskaper och förvaltning för år 1911, få under- tecknade revisorer afgifva följande berättelse: I fråga om inkomster och utgifter under år 1911 samt tillgångarna vid årets slut hänvisas till det såsom bil. C vid styrelsens årsberättelse fogade räkenskapsutdrag, innefattande förvaltningskostnaders räkning, kapital- räkning och utgående balansräkning, hvilket utdrag vi befunnit öfverens- stämmande med de af oss granskade räkenskaperna. Vid jämförelse af 1911 års förvaltningskostnader med de närmast föregående årens framgår, att de förstnämnda utvisa en ökning från år 1910 med c:a 3,150 kronor, fallande på reseersättningars räkning, medan de däremot något understego 1909 års, men öfverstego 1908 års med c:a 5,500 kronor. Räknadt i procent af totalutgifterna hafva förvalt- ningskostnaderna för åren 1908—1911 utgjort c:a 21,6 2, 22,4 4, 20,6 4 och 31 & respektive. Att den procentuella ökningen för år 1911 blifvit så stor, beror i väsentlig mån på den betydande minskningen af utgifts- summan i dess helhet. Med anledning af berörda förhållanden hafva revisorerna ansett det vara af intresse att efter i tryck tillgängliga upp- gifter göra en sammanställning af motsvarande siffror från de län, näm- ligen Värmlands, Gäfleborgs och Västernorrlands, som beträffande stor- leken af till resp. skogsvårdsstyrelsers förfogande stående medel äro närmast jämförliga med Jämtlands län. Det har därvid framgått, att förvaltningskostnaderna för skogsvårdsstyrelsen inom Jämtlands län i medeltal för åren 1908—1910 (för 1911 hafva uppgifter från de öfriga länen ännu ej blifvit tillgängliga för oss) såväl absolut som relativt till totalutgifterna ställt sig genomgående lägre än för öfriga nämnda län. Då vi ej funnit skäl till anmärkning vare sig vid granskning af rä- kenskaperna, som äro förda med ordning och reda samt vederbörligen verificerade, eller vid genomgåendet af styrelsens protokoll; och då vi kommit till den uppfattning, att styrelsen med omsorg och nit arbetat för fullgörandet af sin uppgift i enlighet med gällande instruktion, få vi tillstyrka full ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar. Östersund den 2 juli 1912. Per Sylvan. J. Sandén. Af hushållningssällskapet utsedd Af Kungl. Maj:t förordnad revisor. revisor, Er. Johansson. Af landstinget utsedd revisor. ITA SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. Tab. I. Genom skogsvårdsstyrelsens personal utförda stämplingar år 1911. Länsskogvaktaredistrikt och socken Västra distriktet. | Alsens SOC OTIS Eet är sed me sele ARR ANI EVE Hallens D RA SEE ST St AN rt EAA ER gt rr sg Ao Mattmars DITT fra NIE ale le lö pjälele pia STR ej kanin NA dre sl NEAR Mörsils RE de roa erat ASS Se ärae re Salas öre RSA RAA Näskotts DI PE kt ra sföje KISS DA Boa I ts ff AASE EK RrGS Offerdals DEN) Da fe lera räd a kr leg ll Velg lose Ar petad ledens ne el SARA SS RA Rödö OSP ra föfej el erera Se 2 Defa, en a plats en BT SRS NANNE RÄLS BE NE Norra distriktet. Alanäs SOCKEN red AEA TT rlaja fe sla arr NN SSA EL Föllinge MOE Gta SEEN SENSE FOA AAGYFNO IRA Gäxsjö » Laxsjö » Ströms » SER SSE SRS IA BER BE UID SR As LR SAR Refsunds distrikt. IBTACKEN MS OCKEN odöda eo ls SE eislet a ora TR a ägde RN ar Refsunds UREA R AR BER SPA MO GRE SEE a PRE ao na Sen Ar ÖA Sundsjö BMS SSR SIN Mg et jenna ie blot jale]e Hot AL SRA Sunne AS URGESE SE GSE 0 MR RG SKR SÄLG SARS Brunflo distrikt. IBRODHONSO CKENY 1): ger selen kr ee SE ETTER AS SER SA RR ERE. FIäg gen AS, MO: nu Ullas ser spe väsen Ks saklig ee ALA | Kyrkås DE RIN) eSESE fe sh ss el re a sfej SS mtl sp SATANS SNES La Ae | Lits SR snor SR ER Dr oa KRA RA AS BUSA AP SLAG Ås DR RE SN ot re ålar bra af AS SEEN Ostra distriktet. Fors SOCKEN So ta föl Än få Ren Rn efte SAN SENS Håsjö ÅR Ra 4 sr ND ue SEE AAA 1 RE AG AA Hällesjö JR RESA RR, SEN GC RA ENS SAL ASe ARA RER RAA fra SCR er rörd Tu SSR Eu sis lange ls latt Ar inkl br RT ERE Södra distriktet. Bergs SOCKEN bord dr ARTEN rean RSA ASAT AN | Marby SER SE SPELTID SR SLL Ste. SRRAGS RER AE GERE RAGE | Myssjö ÅS VEr Ne fela a äl sr SARS SKARIN mkr MEN DN Norderö DEDE ö rar et As oe let SR TSAR SE effe ter Pr SR EARL | Ovikens ST TSH SES OSA EEE Hj ha AG SR SES FANAN | Rätans 2 BP OLED NRA RAR RNE gar TROS RASNOSGE AA | Sunne PINS (VÄStraj delen) sne sees SAK AA VENEREA Åsarne AS ra NE ra via är 5 5 Es af EE SSR DA RNA | Svegs distrikt. [SIEUIRetrdals Fsockepps uma AS svål äsfle vå GA Bla Sm SS Svegs PLIEVA SR anis än sf äs nå NS Ae sf RISK Ytterhogdals Ara frp ECT RENATE RSA SLL SRA nro Älfros > Motsvarande! slutsumiman ar. 1OLOR.s.. eek sne — Antal hemman ,| | hvarå stämp- | ling utförts | | Antal stämplade träd St. | S:ma St. | 13] | 154,286 15 52,695 6 41,591 2100 | 9926 | | 7094 2 | SSR KAR sn LONeg 230 35,901 10 | | 46,747 OM | -38,561 SKE 17,446 12 136 | 62,497 redd 16,551 3 4,018 8 | 375754 tr AR 13 | 1,742 3 | = -7,523 74 I 13,696 2 | — 15967 5 11 7E5 I | 18 760 | (OR 32,770 4 9,087 2 I 5224 T2500 NR RISE I 15 52,476 3 9,228 5 10,984 2 13,844 HN | 24,274 HANG ”-18,098 FEN EETO25 4 44 17,171 2 37,792 19 91,206 ara 55,353 6 34 41,240 = 222 — pas 226 AE Summa 354,441 | 201,152 60,065 35,661 122,312 147,100 | 225,593 1,146,324 957,704 JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 315 Tab. 2. Under år 1911 planlagda torrläggningsarbeten. | | Antal | Strackmeter | Beräknad | Länsskogvaktaredistrikt | hem- | l ie | dikeskostnad | | men | Diken | Bäckar | S:ma ro | | | | | | Väne GSE somorcsssns sen IBN ADA DN ERNA Norra UR RN SRS sr 16 | 31,185 | 16,461 | 47,646 | 22,667 | 98 | Refsunds » Reese 16 | 22,678 | 26,704 | 49,382 | 260,347 | 03 | | Brunflo =» PE Er ÄRE SR = BR | 15 | 14,021 | 535 | 14,556 | 9,135 | 07 Östra FAIR odd aR SER ER ER Sa MN | 7 6350 | 250 | —6,606 | —3,659 | 15 | Södra Ar UNS As bunt arg 15 | 16,228 | 950 | 17,178 | 15,760 | 08 | Hede DR fr SN SR ESS AA FOR Ved | 13 | 5,750 | -8,239 | 13,989 | 6,346 | 63 | Svegs USES ESO Sr för) KONER ES IES687 435 | —6,372 | —4,147 | 94 Summa | 102 [114,059 | 55,949 [70008 | 95,947 | 32 | Motsvarande slutsumma år I910 331 | — | a 395,512 |238,$80 | 17 3X 6 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I ÖTT. Thekla a 2 Med bidrag eller biträde af skogsvår 3 | Å kalmarker, som uppkommit i | ss Eos efter I januari 1905 Läns- | 2 Utom skyddsskopsormkådet inom SER (bekostas af = skogvaktare- 5 RR dirt HS distrikt = | 3 Frö of Plantor — Kultil Frö | P1 | Kulti] (= NN inna | Verde man Mead 3 | Tall | Gr. Tall | Sr. (SR I Tall | Gr ka areal I I I | ke kos rst; st. | Har | kg. | kg, | FE | (IE I I | I | | | | | VAS EA RE | 381) 14,47) 2,13) 20,000' — | 17550]| 0,80 | —|—/=)| 1,50 IN OPLås monte | r2ll I5,10] — | 300) — | 700] —| —|=—| — ös a ne | Refsunds ......| II|| "2,50) ”I,00] = = ITy20l] —| — fr OR Brunflo........ 14, Oviss] — | 1500] | Moral | ==) ENE 3 | | ÖStrar masse I "I 1,00] — 600! = SEN FN HA OS 2,40] — | — |=| 550 I | | | SOT ee 18 2"T;os] "irooll216,800) — I i3,80)l —1 — SE I 12800 — VE jag 20,50 | I H | SVERS: Sösa dn oe | Tors — | 57500) = ÄN, 50 || AK 1 | RESA | Er | oe | | I I I I FIedej sia | Zl = = — le — | ——— = EE — SKA ee 14,77 4513) 44,700' — fr 0,80] = [SES 1,30 Aa 6,30] 51000 90,8 Motsvarande] | | I | I | siffror 2 | | | | | | | | 1910 111] 9,80] 1;70] 10,000/3,000] 26,71 || 1580] T;90|—|—]| 4470 || 34585] 15,70) — |] 90509 t oo kg. till plantskola vid Hammarnäs, ? 0,2 kg. till plantskola. ? 0,17 kg. till plantskola skola i Strömsund. >? Till plantskola för Vifsta varfs aktiebolags kultur i Landö. " Däraf 1,00 kg. till i Torsta, och däraf å försöksfältet. 500 st. 1-årig lärk, 10 Till försöksfälten i Rätan, Oviken och Hackås till plantsängar tyrelsen verkställda kulturer år 1911. För öfrigt inom länet | || a | / Med folkskolor II utlämnadt frö och | Summa | I | | | plantor I | ra Äl TNE TEEN E I) ö | 2 tl > ov Plantor = | Kulti- || — EIÖ | Plantor 2 ZE Frö Plantor M 28) ; verad [| | ö 2 sl — 2 ZE Tall [Gr | areal | Tall| Gr | Tall |G.” Se Tall | Git Tall uGra Eg 2) | 22 RE Si st. Har || kg. | kg. | st. |st.j Har kg. I kg.) st. st. | | 8 | 8 s ; | g kg | Har | ; | | | ] | | ä | SIST 1,50) 10,300] — | 19:45 | = ONA NE fr AR 32,67) 8:73) 30,300] — 73»55 | I I I | | la Å 1,15] 0,20] KAOON— FÅ — KN === 8,73] 0.60 1,800] — 15,70 1,500 | — Tag kerogl ka | 250") 9385] sa 275 OO RISE I I I | HAS 03840 || ES300) I fr SEG 10,25) 1,00] 13,120] — 17,67 | Sr | 200 — 2,30 || — | — — — — Saale 800! — 5,60 I " 50| — 5370 || — | = — — — || 20,65 1:00 16,850 — 30,00 I | — — = 0,50 —' 5.500] — 1,30 = EA äga | ss Um fre l föra be [AES a far i Me — 2,11 | Ala RE l21,170|] — | 33055 | 5,00) 0,20] — |—)| 6,30 | 89577 [12,68 70,$70] — | 164,93 I | | | | 3 i) - o Ez 1,411]| 24390] 4585 3,600 | 3,000) 34517 J25,95, 4110 8,700/—) 36,30 || 100,30 28,25) 22,300) 6,000) 191497 ” ; öd kg. till 1910 års bränna. 0,05 kg. till plantskola ä försöksfältet i Strand samt 0,o5 kg. till plant- tskola i Brunflo. 7 Till plantskola i Brunflo. ? Till plantskola. ? Häraf 1,200 st. till försöksfältet Till plantsäng å försöksfältet i Hackås. 12 Till försöksfältet i Rätan och Oviken. 12 Till plantskola Å + AN LCKTN scan MAKORKPV ja rat SG 318 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I911. Sammandrag af skogskulturer Antal A Frö Länsskogvaktare- da ATA SOCKEN C0:C:H Skola Laga RN distrikt de | Tall | Gran barn kg. kg Västra distriktet | Hallens socken, skolan i Bynom 48 0,40 — d:0o | Mattmars > STR Uf) oa [SSR RES 16 0,70 — d:o > > » i Kvitsle 23 0,60 — d:o » » TR LLMTOSSBHENO SEE Se 22 0,60 — d:o Alsens > 3. di Rödingsbergo........h 300135, LOSE d:o » > 1 SNI PVAD ge ELDEN 13 0,35 0535 d:o I re > SAK ÖStBACkent sea 12 0,40 0,30 d:o | Mörsils » » i Mörsil å 31 | O0Oy70 — d:o | » > » i 22 | 0,50 = d:o Rödö » » 1 38 0,70 — d:o » » » 1 181] äl - d:o | > > i 27 JE Cod d:o | » > » i 24 0,60 — do | Offerdals » > i 46 | 0370 — d:o | » »> » i 221 KOTA — d:o » » » 1 42 0,60 — d:o d > > i Tångerviken ... i! 1I 0720 — d:o | Kall > $$ DIR bara AE e! 29 1,00] — d:o | Åre 3 » i Dufed. 6 0,30 0730 d:o | » > » i ÅTer, 8 0,20 0,20 d:o > »> > TRÄ 30 1,00 | — Norra distriktet Laxsjö » » 1 Laxsjö 16 0,30 | — d:o » PL Vg > 1 SElykalen so oas 9 0,20 > d:o Ströms » > 1ASErömasUNA Heroes een 45 | 0,05 — d:o | Alanäsets > » i Gubbhögen och Silj- | SEI oa KAR ASER 12 0,30 | 0,20 d:0o » » » AMA nasets soon 18 0730 | je Refsunds distrikt Näs » » i Bjermelund 40] —I| 0735 d:o Sundsjö > D Ar Bjjallspa TS Ae 10 1,00 | — Brunflo distrikt Brunflo > » i Lofberget 34) —| — d:o | Kyrkås > 0 KV 36 | 005 o= d:o Lits > > i 28 O,10 = d:o > > b i 20 0,05 — d:o | Häggenås > 31 OT EADS ENAS scr toeseset 40 | 0,05 = d:o | As > » i ÅS (2SKO On) NERE 52 — — Östra distriktet | Stuguns » » 1 BÖSUNG Oc .c ssd 26 090 — d:o Ragunda » TÖFGLISLaIASN: SSA 43 0,50 — d:o | > v > i Krokvåg... 5 0,30 — Södra distriktet Rätans > Sör a] FÄRGA Fe TA RN ft Ko ASA 24 | 1720 = d:o » > > i Handsjön DRESS 14 Oy15 FR d:o Marby » » 1 Gärdsta o. Kläppe... 47 0,50 — d:o | Ovikens > FVT I NBÖlASen ss ses SNR 17 | 0,40 = d:o | > > STA Oviken se 18 | 0,40 = d:o b > > IN Elällnet See ve 14 0545 = d:o Myssjö > 95 SKÖR seas des se dn sas 40 T,10 = Transport || 1,126 | 19,65 2,05 JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 319 med folkskolorna år 1911. Plantor Tall | Gran SKÖT | nde Sa verad areal Har Kulti- | nama tr kon in gra I Hjälpplantering. Å försöksfältet i Äggen. Plantering å torrlagd myr, I har. Jämte lärare, Delvis å gammal, 50-årig bränna. Å gammal fäbodvall. Jämte lärare. Äfven omskolning af 300 granplantor. Jämte lärare. Hälften gossar, hälften flickor. Plantskola besåddes. Plantskola anlades. Jämte lärare, Jämte lärare och lärarinna. Hälften gossar och hälften flickor. Jämte lärare. Jämte lärare. Jämte lärare. Hälften gossar och hälften flickor. Jämte lärare. 32 folkskolebarn, hälften gossar och hälften flickor samt 20 elever från folkhögskolan. I plantorna inberäknas 500 lärk. Äldre, själfsådda plantor. Plantsäng anlades. Folkskole- och nattvardsbarn, Jämte lärarinna och 2 intresserade personer. Jämte lärare, Jämte 4 intresserade personer. Jämte 5 intresserade personer. Jämte lärare och en intresserad person, 320 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. || Antal | Frö Länsskogvaktare- Sr SSE SIOICIKIe mn, :0;CIh) Sikiojl:a tagan- | RT Re distrikt de | Tall | Gran | barn | k ER | kg. | kg. I SLS JR a Me fel ET a fa Transport | Södra distriktet Hackås < 1, Valje sd EE 23 0,40 = d:o Bergs d TRSKUCK Te E a ASS RS (RN Hede distrikt Hede » 1 10 Oyic — d:o > » i 25 O,10 — d:o » i I 14 0720 | — dio 3 ; i Klöfsjö...... EEE SR EO d:o Linsell » i Kyrkbyn ... 37 0,45 — 1 d:o » > i-GIOte: ft 16 | 0,25 | — d:o Vemdalens i Kyrkbyn 34 | 0,20 -— | I 1,413 24,25 2,05 D:o Ströms Hammerdal Frostviken Föllinge Åre Å Bodsjö Bodsjö Bräcke Maricby Refsund Sundsjö Lit Hällesjö Nyhem Brandställets afstånd till närmaste by med angifvande af dess namn Kilometer Tid, då skogselden — pågick Jerfsand 2,5 km. från Löfberga I I D:o 1 km. öster om Jerfsands by, 30 m, från Flåsjön | I Norra Hafsnäs, | mellan Bracksjör I tjärn och Ånger- manlandsgränsen 3.4 km, från Norra Halsofs C:a 2 km, från Kärr. näsets by bäcken Sikäs 9 km. från Sikås vid grus- | gropen & kim. 88 af järn. vägen Ö;ssund—U:fors. Cia 100 man järnvägsarbetare bodde på platsen Gisselås 3 km, från Gisselås, & båda sidor om järnvägen Håkafot 3 km, från Håkafot Backen från Kyrkslätten Rönneberg 0,5 km. till Rönneberg Hunge 6 km, till Hunge Kälen 7 km, till Kälen Åsberget | 3 km. från Åsberget Bye 0,s km. till Bye Förberg 1,5 km, till Förberg Hosjö, Tafnäs, 'Prästbordet, Fjällsta| 1 km. öster om Hosjö Klösta 45 km. till Klösta Strandåker 3 km till Strandåker Gimdalen 4,5 km, till Gimdalens by Ulfsjö 8 km, till Gimdalens by 2, km, norr om Tafols och 4 Började den 30 juli, släcktes samma dog Började den 25 juli och släck- tes samma dag, men höll sig dold till den 8 aug., då den på nytt flammade upp I och släcktes Började den 1 avg., släcktes natten mot den 2 aug. Började den 4 aug. vid midd. och begränsades till hufvud- saklig del natten mot den 5. Efersläckning till e, m, den 6, Bevakning under c:a 14 dagar, Började den 2 aug, tidigt på f. m, och släcktes natten mot den 3. | Började den 2 juni och släek- tes då utan vidare skada, men ofullständigt, Flammade åter upp den 4 och släcktes | den 5 10—11 augusti | 11 aug. 1—10 aug. 4 AVR, 4 avg. 6—7 aug, och 8 dagars eftersläckning 6—19 aug. 3—6 aug. 31 juli—6 avg. | 31 juli—6 aug. N Å gicks Den brunna skogens meter | cm. br. . medel- höjds- höjd |medel- grofleki Tall Gran Löf Gran Tall Löf Gran 190 Val och ris i stora högar omedelbart in- | få / Ce Gran Tall Löf Gran | | | Gran | | Vall Gran I Tall Gran Tall Gran Gran tll den afröjda platsen för | grustaget os 03 03 19 Tall OM 0,6 08 03 os om 1 80 (58,50) 51,60) Fördelad på 3 olika skif. ten. Däraf försump. mark CSKA 13410 12,70 150,00 240,0 65,00 40,00 722,0 52 öfverstån- 54 60 40 63 35 75 35 60 20 so 36 om (JT medel- 07 or 12 10 13 14 17 15 17 13 16 12 2 Anteckningar "elden ihegrknvater a 5 MÄNS nga Den brunna ång beräknad Värde tex. naturlig begräns. FN a Skogs- ränta på ränta å 3,5 26 Resterande brand- | — ning mot myrar | Seen derför (5723 skogens | & skogsodlingskost- | å rot af den få ya ar. ge af areal brunnen | markens S naden för samma skada för hela och dylikt, år 2 kubikmassa | skog, som kan a i 2550) skog i åldern | beskaffenhet slutenhet och groflek |"7 skogsbeståndet | inträffande regn, HER pr har med angifvande | tillvaratagas ingripande af släck: | 53 af beräknad kultur- 3 kostnad ha ningsmanskap a Kronor Kronor — | Kronor Yen Kr. | 16 17 19 | 1— 40 år 30.44 | Dålig, starkt | ca 40 kbm. | Totalvärde: 255) kr. Flåsjön, Ar a:ne sidor, 0: 275: 41— 80 år 60 + | stenbunden, efter släckningsmanskap I 81—100 år 10 +» | stenhällor 42 kr. kulturkostn. I 1— 40 år 30 +» God, myllrik. | c:a 40 kbm. | Totalvärde: 196 kr. | Redan afy. Flåsjön å en sida, 3:50 | 126: —| 242:— 41— 80 år 60 +» |Stenblock där efter 100 st. tim- släckningsmanskap I 81—120 år 10 + lelden anlades 24 kr. kulturkostn, |mer å 80 öre I | 80: — 1— 40 år 60 « | Medelgod | ca 50 kbm, |Totalvärde: 1,208 kr.| c:a 200; — 1,008:— Myr och tjärn på2sid,| 12 10=22 FEN 50 77: — 14085: 4 41— 80 år 20. + I efter begränsad af släckn.- £É S1—150 Är 20 + I |200 kr: kulturkostn. | manskap på 3:c sid | I | Å ick elden) | 1— 40 år 10 « | Medelgod. | 45,5 kbm. |Totalvärde: 10,003 kr.|Utstämpl. och 7,300:— — |Skalbäcken & en sida, 896: — 8,228: — 41— 80 år 80 » | I dälderna | eller för hela! efter delvis redan | dessutom 400 m. | myrar å en, släck- Icke räk- S1—110 år 10 + | mera stenb. | brandområdet 1,445 kr. kulturkostn.lafv. 13,233 tr. gärdesg., värderad ningsmanskap i öfrigt, nadt 1 2,627 kbm. beräknade tilll f. n. till 8 öre pr | Något regn natten 32 kr. || 3.603: — 1.-m. = (32: —) mot den 5 gärdes- gård | | | | 1— 40 år 15 » | I hufvudsak 40 kbm Totalvärde: 2,033 kr.| c:a 600: — 1,433: — Mindre & (Åsån) 11 460 3: 50 | 1.750: —| 3,483: —| | 41— 80 år 35 » | god, delvis | efter dessutom nedbrann/en sida, grusgrop och, Inberäk- $1—160 år 50 + | försumpad | | 275 kr. kulturkostn. en betydlig del al| myrar Ä 2 sidor. E nadt 300 I en dyrbar timmer- | Släckningsmanskap kr, för | I ränna en tim | (c:a 300: —) merränna | | | | | I I 1— 40 år 20 > | God, frisk | 160 kbm. |Totalvärde: 4,396 kr.| c:a 3,600: — 796: — | Myrsträckning å en 41— 80 år 50 + | efter sida, S1—140 År 30 + 490 kr. kulturkostn. I Järnvägen och släck- I i I | ningsmanskap. | I — | Dålig — | Totalvärde: — — — — Släckningsmanskap 3:50 | 350:—] 350: —] | | | — God - | ”Totalvärde; — — — — Släckningsmanskap 3:50 140: —] 140: — 1 | 1— 40 år 30 + Dålig 96 kbm. | Totalvärde; 965 kr. | 448:— 211: — Släckningsmanskap | 3:50 | 700:— 9H1:— 41— 80 år 30 > | efter I 8— 400 54 kr. kulturkostn. | 41—80 år 100 > | Medelgod Ej känd = Totalvärde: 2,242 kr.) 540:— 1702 — Släckningsmanskap | [3:50 | 105:— 1,807:— I , efter | I i 216 kr. kulturkostn. I | 40år100 + | — Dålig | Ej känd |Totalvärde: 475 kr = 475: — Släckningsmanskap 3:50 | 126:—) 601:—] I | efter I och regn | 120 kr. kulturkostn. | I A | | sido! år 350 God 7) 60 ”"ltotalvärde: 39,516kr.| 251000:— 14,516:— | Släckningsmanskap 3:75 | 1312: 5015,828:50) 41— 80 År 35 > efter I och militär; | S1—150 år 30 > 3.675 kr. kulturkostn., | moteldar 1c—40 år 100 » Medelgod | Ej känd = Totalvärde; 26 kr. -— 26:— | Släckningsmanskap 3:50 | 87:50) 21350 | efter |] Inber, en/ i 11 kr. kulturkostn. | | | || gärdesg. | | | å 100 kr. 140—50 år 60 +» ' Medelgod | Ej känd — | Totalvärde; 311 kr, 169: — 142: — | Uppbådadt manskap 3:50 | 350:— 492:— St —däröfv, 40 > efter | | | 18 kr. kulturkostn. | 1—40 År 70 > Medelgod Ej känd = |Totalvärde: 18,677 kr. 8,482: — 10195: — Släckningsmanskap 3:50 | 2.142: — 12,337:— 41—580 Är 20 + efter 81 —däröfv. 10 «+ 4,320 kr. kulturkostn | 1—40 år 40 > God 40 Totalvärde: 5,714 kr. — 8003: — HN4:— Släckningsmanskap 3:75 | 1,056: 25 5,970: 25) 41—80 år 30» efter | 81-—däröfv. 30 + | 11,355 kr, kulturkostn. I I I | 1—40 År 100 + | Medelgod -— Totalvärde: 1,680 kr — 1,60: — Släckningsmanskap 3:75 lage: 25 3,066: 25) I efter | I | | | 840 kr, kulturkostn. I I I | I | 140 är 60 » | Dålig 40 ”Totalvärde: 70,345 kr, — 38,000: — 32343: — Släckningsmanskap 3:75 |2,250: — 34,595:— 41—80 år20 + | | efter och militär; | | S1—därötv. 20.+ | 1,552 kr, kulturkost, moteldar | | I | 1—40 år £0o + FöGRe 45 Totalvärde: 7,058 kr. — 5,000: — 2,058: — Släckningsmanskap 3:75 | 937,50] 2,995: 50! 41—5S0 år 10.« | efter j 81—däröfv, 10 + > 735 kr. kulturkostn. Å U| i] [I I 165,694: — | 86,572: — 79,122: — Ii Ii5a92—log8su] Afverkadt för c:a 8 år sedan. På grund af jordlagrets ringa | dal mäktighet har stenen blottats och marken betydligt skadats. | Samtliga träd om 14 fot 8'/, tum afverk, vintern 1910—1911. | Marken torde ej vara vidare skadad, då den är myllrik. Ej afv. på lång tid. Ringa mylldjup, hvadan marken betydligt skadats, Hälften af brandområdet afv. 1909—1910 till 16' 9", andra hälften betydligt blädadt s, &. Där marken varit mera stenig samt där risanbopningarna varit större, anses marken betyd- ligt skadad. Trakten ganska hårdt afv. för c:a 10 år sedan, Betydlig mängd affall förefanns. Marken anses ej vidare skodad. Oafverkad, vacker skog. Ganska hård blåst vid branden. Del vis torde marken ba tagit betydlig skada, Ovanligt lång torka och stärk värme var rådande vid tiden för samtliga skogseldar. Öfvergånget af brand för 30 år sedan. Den nu brunna skogen utgjordes af torrgran och torra vindfällen, Stark torka före branden. Marken afsevärdt skadad genom jordbr. Mark och skogsbestånd ej nämnvärd: skadad, Afverkadt för &a 20 år sedan. Marken ej nämnvärdt skadad, Långvarig torka före branden, Nyligen afverkadt. Kalt efter branden. Långvarig torka före branden. Nyligen afverkadt. Långvarig torka före branden. Marken ej nämnvyärdt skadad. C:a halfva arealen afv. 1909—1910. Långvarig torka före bran: den, Tändes på 7 ställen, hvaraf 2 släcktes, Mötte i samma eld som i Gimdalen i Nybem, Marken delvis skadad, Långvarig torka före branden, Marken ej nämnvärdt skadad, Långvarig torka före branden. Marken skadad. PÅ ett par ställen har afverkats för några år sedan. bordet oafverkadt. Långvarig torka. Skogsmarken något ska- dad på sina ställen. En del nyligen afverkadt. Långvarig torka. Skogsmarken del- vis skadad genom jordbrand. Halfva arealen afverkad 1910—1911, Långvarig torka, Ingen nämnvärd skada 4 marken, Delvis afverkadt, fast obetydligt under närmaste tiden. Lång: Marken delvis ska varig torka före branden. Bränna för ca 45 Är sedan. Långvarig torka före branden, Marken delvis skadad, På Präst. | La Lene / : Fö rån - , [a | Det brunna sk rer ” K-Skoges 5 Plats där skogseld« Befintliga träd) Areal Derma sogera ar ts totalvärde | elden bej 2 Hej plelck | Brandställets afstånd slag, skogs- sagt Es Den brukna åNR Ig AS 7 36 t.ex, naturlig | ie cen! I Skogs- IE N ö. 2 Fr = till nKrmaste by Tid, då skogselden angifna i | mark 2 Sena a| Fe | skogens | å skogsodlingskost- | å rot af den terande brand! niog mot myrar 2EtR | med angifvande ul dess pågick Hondedelan | som öfver [EE eu Jubikmassa. | Aden; för Samme. skog, som kan]. nen ne ERE 72 Anteckningar | | medel, nöjåe | — Skog i åldern | beskaffenhet slutenhet och groflek |” "281 ”skogsbeståndet inträffande 558 3 namn där elden gicks | medel: | slut |växtlig- FR fe Pr har med angifvande = | tillvaratagas ent 2853 ocken rå öj N af beräknad kultur- 8 &3 uppkom af elden | ålder | enhet het groflek k i HOUR ostnad 9 | Å Kilometer - - EF meter | cm, Kronor Kronor S Kr Kn i | a [ : I 4 = 17 12 16 17 I ES I FYN 26 Transport 165,694:— | 86,572: — Bej vij 12 km, till Mo | —5 aug. Tall 04 0,9 0. | os: | 06 4 12 | ä—40 åra Medel Totalvärde: 34 kr. = pe Il he i rg gge 4—5 aug. Gun OM (G | | 41—80 är S Zz ÅS z RER SELE ; 34: Regn Te 6 : —| Skogen nyligen afverkad. Långvarig torka före branden. Ingen | SETS | | | TENS RSTER | nämnvärd skada & marken. / | | | ; | Hackås | Skede, litt. G 7 km. till Östnor | 1—2 avg. vårds- SO ed 0,50 60 | "08 LEG 10 18 ENS X 55 >) Dålig 75 SEI 89 kr. 50:— 39: — Storsjön på 3 sido 3:50 | $25:— s64:—| Ej på länge afverkad; Långvarig torka före branden. Delvis = | I —80 år 50 » efter och släckning S ; : 3 «Del ; a I = É n jordbrand, annars Iöpeld, som föga skadade de grofbarki | Löf 00 | I Sr—120 år 25 » 8 kr. kulturkostn. manskap ällarbarocHrSrRn g SA I | Hackås — |Salsän nir 1, A 3 km. till Salsån 15 aug. än o8 | os ES N 7 | 10 | 1—40 år 100 » | Medelgod 10 RER 16 kr. - 16: — BegrRrsnIoR pf 3:50 | — 10:50 26:50 Ej på länge afverkad, Långvarig torka före branden. Ingen å | efter ckten och ämnvå Ingri; VY | | | | SJS Ae Jäckalogesard oKma STEEN å marken. Raskt ingripande af tillstädes- | L Marb Höge, litt. Va — 2 km. till Höge å den s. k. 1 juni I, kog | 8 | = = 2 == = = släc | arby ige, a 12 km Ca da 8. k.| juni ingen s| SEN ad I | Ingripande af sl: 3:50 21:—] 21:— — Skoglös myr, för tillfället upptorkad, så att markbetäckningen | | | ningsmanskap brann. Rundt om värdefulla skogar. Oviken Häggen 2 km, till Häggen 11 aug. Gran 1,0 = a - = LI Föra = | = = = = = Ingripande af släcl -— -— - Den antända skogen ej på många år afverkad. Långvarig torka i | | | | ningsmanskap. var rådande I närheten varande slåtterfolk släckte genast, d | | | | | Rätan Handsjön 3.s km. till Handsjön 4—7 avg. I | Tall 06 24,00 30 os | 06 | 65 | 8 | 1—40 årg5 + | — Dålig 35 Totalvärde: 1,886 kr. 350: — 1,536:— = | Mot m; it in: | EG | | val tr, | - | | LESS | RER ; ET oe I ER NR OR Sr ka br | KA | | 266 ke MER ipande RUSE ergbunden jordmån, som betydligt skadats genom elden, och | ; | | | 3 V Es pr | torde blifva svårt att uppdraga återväxt, [ | Rätan Rätansbyn 5 km. till Rätansbyn är ala VuITSEt bevel Förmod om slåtler- SL 20 4:50 48 | CK | 07 | ös | 17 =S ga . Medelgod 26 'Totalvärde: 710 kr. 520: — 190: — Mot myrar RE | 3:50 I 315: — 505:— C:a 1 har afverkades 1911, då öfverståndare uttogos, Öfriga I | 3 | f |ÄGEn SA | | 41—80 år70 » | ” de 3 gripande af släck- ' arealen gammal svedja och ängesland. Långvarig torka. Skogs- | j | (ÖR | | 95 kr. kulturkostn. ningsmansks marken delvis skadad, Hede |syckbyrre TR « k. 15 km, till Hede kyrkby 11—16 aug. Åskslag | Tall 1,0 | 410 110 | os | &s | 12 | 25 j4r—80 årio > | Medelgod 50 Totalvärde: 452 kr. 50: — 402: — Ingripande af slä Skogen nyligen afverkad. Långvarig torka före branden: Mar S Å | | 81—däröfv. 90 » efter | ningsmanskap ken ej nämnvärdt skadad. j | , I | I 72 kr, kulturkostn. | och regn | | A Tännäs K d l27— äflorslåtla UR ; | | - innks Kyrkbyn 7.3 km. Högvålen 27 AE a täck: | Åskslåg på 2 ställen Tall 1,0 500] 20.1] oa | om 9 | 22 JE å& 30 + Dålig - — = = Mot myrar samt in: Afverkadt för 7 år sedan. Högt läge och dålig jordmån, Den | | | | 1—däröfv. 70 + | gripande af släck- | skada, som elden förorsakat, består däruti att ris och bumnes- | | | | ningsmanskap 4 bildande affall upphrändes. | Å Elfros Kyrkb, km. till Kyrkb; 8 avg. 23 EET RNE | Släckni ökar 4 yrkbyn 15 km. till Kyrkbyn 18 aug. ; | fd (å | 0,50 100 | I = KS 40 » | Medéelgod 50 | Släckningsmanskaj 3:50 91: —1| 91:=-| Tände på twwå ställen med 1 km. mellanrum, Långvarig torka | 1 | I i =0 oas 5 | lr före branden. Folk i närheten släckte genast. Ingen nämn | : | | S1—Qäröfv. 20 + | | | värd skada, | — Elfros Kyrkbyn km, till Kyrkb å Ås — - I VERK 7 km, till Kyrkbyn I aug. £ | I | | — = — - -— - = — | Åskan antände ett träd. Elden släcktes genast af de tillstädes- I 6 I I kommande. ; | | 6 | | Sveg Ölverberg km. från Ri b 1 avg. Ti i | N | äl 5 emurens by aug. rg Tall 1,0 | 18,0 Gc | om | 0 | FER BS B s | Medelgod 30 Gbmtsne 1,246 kr. 540: — 706:— 4:— | 300:— —1,006:—] Afverkadt 22"x9” är 1899: Återväxt och ungskog totalt al: | $ | | I G I er ; | — bränd. Långvarig torka före branden. Ingen nämnvärd skada | I | | | 252 kr. kulturkostn. | I å marken. Kraftigt regn verkställde eftersläckning. D:o Glissjöberg — | Vid by, Y aug. Å — | - Kl I I jöberg id byn aug, sl 4 Tall 150 0,98 60 10 | 08 | — |41—80 år 100 > God Släckningsmanskap | 4:— | 40:— 40:—] Långvarig torka före branden. Ingen nämnvärd skada å skogen. | I 3 I Dio Duft km. från Dulberg 4 Åsk 3. | ärö I ufberg 1 km. från Dutberg 1 avg, Wäkslag | Gran tjo | Oss] [EES | .oER (005) EA lr 81 dkxöres ro God - Släcktes af tvenne ek 4 4:— Alverkadt år 1910—1911. Långvarig torka före branden. Ingen | | | I kolvedshuggare 3 I nämnvärd skada å skogen. äss | | | | i neuten 0,s km. från Knettens b, I oug. Usksla = = !]= | I Dio. un | os ån Knettens by I Bug. RESA ON 2 | 150 | SE ES = pe = — - = Släcktes af l 2:— Askslagot (i ett träd) observerades. genast och släcktes. > : i | e: - I I i Dio Mosä från GC 4 i | - losält 1$ km. från Glöte by 1 aug. I 20 Om | 150 03 | os) —- I —- — Medelgod = — = = Elden VART 280:—] — 280:—] Afverkadt AS 1909. Långvarig torka ra branden. Hvarken ? ” ie bäckrensa skogsbestånd eller mark nämnvärdt skadade, ' | n | | I Tillkom sedan beord, St SR : | | | släckningsmanskap | | ss yn 4 km. från Sveg 16 aug, Tall 1,0 5 74 | nl ort — — 20-40 år40o + | Medelgod | 150 Totalvärde: 1,878 kr. — 1,000:— 878: — Släckningsmanskap 9 1,080:—' — 1,958:—| Skogen aldrig afverkad. Långvarig torka före branden, Ingen | 141—80 år40 » efter | nämnvärd skada å marken. | | | | | $1—300 Är 20 > | 200 kr, kulturkostn. | Yiterhoj Vik, vi i » Sa iken 10 km. från Vikens by Början af aug. ; Tall 1,0 1,30 30 | om | os | 3 | — J!z0—40 år 100 » | Medelgod - Totalvärde: 101 kr. = 101:— | Släckningsmansk 50 175:—| — 276:—| Nyligen afverkad, Långvarig torka före branden, Det brunna I efter i || ungskogsbeståndet fullständigt förstördt. å | 101 kr. kulturkostn, Br I Å d Li ka lf R D:o Ö i - - Släcktes af tvenns 4:50) Åskan antände en trädrot. Långvarig torka före branden. stansjö 2 km, från Östansjö — | 1 aug. Tall! 1,0 = ES | SAM Karl LS GE LR EX = karlar Observerades och släcktes genast. Endast några kyv.-m. kring 38 st. eldar | I ET antändningsplatsen brunno, st. eldar | I I [I 1,579,67 I I cl 172,106:— 89,082: — 83,024: — 103,011: 50 SEAN 1 N MILANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. ; | Plantor 0 Kulti- FN E ET : 5 Anmärkningar al ran Jämte ägaren till marken. | Jämte lärare och en intresserad person. Jämte lärarinna. Jämte en intresserad. Jämte lärare, 22-årig bränna. Jämte lärare. 40-årig bränna, Jämte lärare. 20-årig bränna, Jämte lärare. Jämte lärare och en komitéledamot. Jämte lärare, Jämte lärare, 6-årig bränna. Skogsvårdsföreningens Tidskrift r91r2. Bilaga 1. 22 - Py d Oj 4 - - ' X 822 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. Sammanfattning af kulturåtgärder och torrläggningsarbeten, h verkställda år 1911 å deras KUN mördat tredanradketn | (EYES EN ITNE oe Sådd och plantering | Skogsägarens sj markberedning I Är or ; namn | » Fullstän-/ Hjälp- Kostnad Hägnad ha Areal | Summa dig kul f;£arbetenletane | I Kulturs AES | | | hektar | kronor Skogsodl. inb. fröi Meter Kostnad | har har kronor | Aktiebolaget — Gällö | SRPVETKANA seden tel I ror | 225/—1| 2,275/—- —— = — —1 7,755| 655159 | Bergvik & Ala Nya | AKteEhOlap scenes » —— —— —— —— —— — —|=- | J. A Erhörnings Trä- | I | [NER INSER dogsmsoss Ira — 24 69/50 — —— [PO Bdling) "Bracket ol <> = FIS —— - —|— | Graningeverken ......| » | 25/'—)| 100— 9/50] —— 28 I —-- HlofvidstATBiosmsses ES = | =1 =|= =E == == | Hudiksvalls Trävaru | | | Nl BIG myser » —— == —-— = — Aktiebolaget — Igge- | | SUNAdSVBLLLS- e es > 302 4:56 75 — == Kramfors A.-B, ...... 2 —— —— 30l—| ' 56950 — —I— läktallskärs "ALB ses bol —— —=— 34—| 94775] —| >? 18/— Ljusne-Voxna A.B. » | ——| 2,231130 —— 73/—| I1,193/57 — —I— Marma Sågverks Ak- I El | tiebolagi bss sesesds 0 -— = 13/— —— AON = —I— Mons Trävaru A.-B. | » | | | — — —!— | Per Näs (firman N. O. | | | | EINES Booboobronesodgnss >» | 249133 == SN = = == | Ramviks Sågverks | I | ANG br Era basdIg ee » 100/— 550 25/— I50)=— = == Salsåkers Ångsågs | | A.-B. » | | — —— —— — —— Sandö Sågverks A.-B.| » 90 — 18050 8 96 — —— Sandvikens Sågverks] a) ee AIR OMS SSE INNER 5—) 168173 | : — = Skönviks, A.-B. oo... | » | I,374140] 12,966154| 197|40] —I|—l| 3,392145 — —|— Strömsnäs A.-B. ......| » | —— —1—]| HS Ol ENS 42 Sl40 Ströms Trävaru A.-B| » ff —— 969/56 I -— — —— SUNdS ACE Lesebksse » | 9,50 165/— 8244] ——| 2,088'60 — —|— SVAR OLA SDE Asher > AM — = (ES | —— Trävarubolaget Skart | | | VIKA pr SSJ af nr SA 916O ee BRIS Ta | Tunadals A.-B; :..ooo| SUR I = | | SK TE IWifstarvarfss Åsbo...» 6/— 124150] 56/50] — 952196 — —= Särna 1911 | —— 20,427/21] SE —1—| 10,643/08 —| 68190 31,762 | Motsvarande slutsum-| | I | | | SS PIREN AA AT Eee SSR SAAR AR 1910 | —I|--| 39,718/71 ——| —|— 14,882/54| — 1,127/22| 55,728 + Ej inberäknadt eller angifvet. 5 Af de 46 st. trävardbolag och större skogsägare, hvilka blifvit anmodade att lämna uppgifter begärda uppgifterna, 5 st. svarat att några åtgärder ej verkställts, och från öfriga 15 st. hafva svar uteblif JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 323 it af nedan angifna sågverksaktiebolag och större skogsägare nar inom Jämtlands län. Tiorr läg g&ningsarbeten i il ARA | | Summa ekrensning Upptagna diken FSS | kostnad för | | I | : - | SE RARE ET E 3 torrlägg- | samtliga Anteckningar i Längd | 4 | SKON | nings- | arbeten | Summa : Summa | arb. torr- | arb. för- | keter | kronor : kronor lagda imp. bättr.mark i | kronor i meter har har kronor | | | gl + - 8 848 I sa SIDE pIARIKEG af skogs- | 3 8 SEN l—!1 3,787183| årdsstyrelsen å 7 2,690135 AR [ESF SOS EZ SIN Biärae beviljader 7,896193 2,138l01] £ —I—! " —I—| 10,034194| 10,034/94| Begär anslag. Kr Aa jag | FA a IE NN Ks fn 69 50 (Verkställda åren 1909—1911 1,659/88) 3,958| 1,315193) f —I—) + SN 2,975/81 2.975 51 | KORR bidrag ur skogs- 393 65 1,925 544 98 + ——!| NA 938163 1,256 63] vårdskassan, | 652150) 1,096| 510116) f —I—-| f —I—| +1,162/66| 1,162/66 I 21160] 4;697| 526126) + —— " ——-| — 54786 54786] =E ae heäs| 6,8 216 1 Anlagt plantskola. Begär 5,471/86| 3157) — 924103 z | -6,395189) —6,S52164] ” AM KekgTa '716|03] 20,799| 4,496188] + —L| I ——| 5212/91) 578214] 2 Reparation al gammalt SÅ 2,580 1,081 54 fot —— 1,388 54 2,354/29 stängsel. 5,317123 466" — 374|60] f —I— =] 8,691/83| 12,116 70 SN | 1,6 14/55 758 498 42 —— " sz 2,112197 2,554/97 Begär bidrag ur skogsv:k. 2,836/76| 8j576| 3,082l42] — 121/—| —172—1 5919118] —5.919118 d:o d:o | NM 402135) 460) 441l73) f —— 6130) 844 08 1,093 41 d:o do | | 210/— 500 225 25 100 435/—| 1,135/— | I do e A= ALAT jr ER ra Sc 840— . Så 158 54 2;972| 518 2 De CX läst 677 16 fe d:o d:0o I ers a st är a IE EA EE. 168173 Fe dra | 7,299120] 67,624| 18,417|06| € —'— / —lI—| 25,716|26] 42,0751|25 dis å = —|—|) £ —— —— 114197] 310 37) ee 3 1,649| 996145) f —— f —I-| — 1,989105] 2,958 ör 1,192|x6| 16,619| 5,346|13) > ——| —I-| 737129] -9390189] 634/93| 3,059| 1,062/80] f —I—| 1201—-/ 169773) —1,697173 d:o d:o a äl | | 951190 rd FR HE 4 SAT 95! lär 1287 5 Dikning, planlagd af skogs- SID dor, ao 6 31413 37), > fe | 221278) ATS Bitar beviljade a 4,316/29| | 2,966|02] 24] z —| -7,282131] 8,359177| Begär bidrag urskogsv:k — 5$,504/69 — 1 57,632 39| = SE 116,137 08 147,899127 -| 51,8530/71 — as eko lea FA —I|— | 112,500.57| 168,229|04 f C ifna I SÅ 1e e verkställda kultur- och torrläggningsarbeten, hafva förutom otvan angilna 20 st hvilka insändt de TABELLSAMMANDRAG ÖFVER SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS VERKSAMHET ARSTOLI Tabell 1. Enskilda skogarnas areal samt skogsvårdsstyrelsernas tijänste- personal och skogsvårdskommittéer. Enskildas utmarker inom EH Eå AL | respektive skogsvårdssty- Be 2 ShA z I relsers verksamhetsområden 4'5: 5 0) ARE | Istingsområd ne 5 —|i AROR 1 08 ET | Fandstingsområde Total [Procent af|Produktiv! 3 21/8 wa 5] E EN 3 areal | områdets | skogs- |8 niR VU 265 hela ut- mark |28/0 = 20 hektar |marksareal| hektar |? 9 | lj 2 3 I I | Stockholms = = SN [5 Ta fn NESSER KE BOR fal ja Sf) I igt kont | Uppsala 280,364 835,6 209,930 | 1 | — — |I=—-| 11 2 | 121 763 86 | Södermanlands 67,235,71|] 87,5 |271,546,5] I |— | = || — | 21101.61 1:89 Östergötlands » 545,000 83,25 | 538,000 | 1 | —- |] — | 1 — | 2.57 | 49 I149 | | Jönköpings 1 I I5+21 37 |120 1126 I | Kronobergs — — | — | 11— — I-II —] 21-30 I 52-183 I | Kalmar läns norra 384,876 = 1F272;406 1” 1 | el = ENL 301-130 18113 | södra 306,745.| 92,14 | 231,141 | 1 | =] = NN) 5) 1301-65 | Gottlands län; :. — | Jr Fl | fra UN I I fste len 92! I Blekinge 201,134 — | 111,279 1|1— — |- — | ÅN Fr fa BR UM td Kristianstads -— | — — |— 1 —I— I 3-1 — | 28 44 | Malmöhus — 1 | I 31 21 — | — | Hallands sofra 1 I—- l4+1] 12 | 70 | 86 | Göteborgs och Bohus län . 0. 339,000 — 213,000 | I | — Ixbitr. 271 | 41769 | 77 | 783 | Alfsborgs län... 850,402 — 1 650,380 | 11 — = IH 114 1. 1130 j222 Skaraborgs 380,799 86,3 233,742 | 1 | — — j-)j — | 2 | 10 108 [260 | Värmlands 1,429,114 95,8 1,203,136| 1 | — 1 I—)| — | 8 J138:] 74 | 87 Orebro 579,227 90,0 | 434,420 11—= AN SN | 12 | 36 | 59 | | Västmanlands FRINSSOSSIATE — 2 | 2096,793 | — 1 = 1 1=| I lä-F1l 14 1:36 1768 | Kopparbergs o. Idre)/1,840,2504 84 15370;4001 fr) a UAE 0 (el | 36 | 31 | 46 | Gäfleborgs = = = = 1 1 NE 9 | — I 40 | 47 | Västernorrlands län 25 — [27902,944) 1 |]— 1 EEE je SO 60 | 63 | Jämtlands ; 74 1,800,000] 1 | — — 1] —1-.8 | 12.) 581159 Hvaraf en för tvenne socknar. Om våren. Med skogsmark. Skyddsskog- cirka 62,800 har produktiv mark och 22.300-har kalfjäll. Vid mötet mellan skogsvårdsstyrelserna den 4—8 december 1911 lämnades i uppdrag åt skogsvårdssty- relsernas förvaltningsutskott att till Skogsvårdsföreningen öfverlämna det af fjärde utskottet utarbetade förslaget till formulär för tabellsammandrag, afsedt att bifogas de gemensamt tryckta berättelserna. Nämnda formulär kom emellertid ej Föreningen tillhanda så tidigt, att de kunde utsändas innan berättelserna redan voro upp- satta. Därför har länsjägmästarna i Stockholms, Jönköpings, Malmöhus och Gäfleborgs län ej ifyllt formuläret, utan har red. nödgats från dessa län själf införa siffror i dessa blanketter, som därföre torde härutinnan vara mest ofullständiga. På särskild begäran är ej Gottlands län medtaget i sammandraget, då skogsvårdslagen där- Red. vr - städes intager en särställning dj CC 325 LOL: SKOGSVÅRDSTYRELSERNAS BERÄTTELSER "Bolduuy pa 19510 pia UINIJASBEpIse 91 vp 10 UmuenH AA ”Tnuyny I upajge 122110 Hoa 1 = = = TE ROSIE OO | ” SR otf'ol = geter |ui'bg | rII spuepwef SE 09 OST | SIE OD RNE | o07'fz | or:g | Egtort | obz Ue| SPUR[IIOUIASEA | Sör RR = rå UI] Fr I il or AI Sr RE Sr sB1og ay 6gz'r I;g90o0ff | SL €In | 95 [En 000'861 J|ooofS61 I OoI 6€ BRA PON EA — — S — 988 loz6'9it|] — | — SLoforf loS€'giS | — EGOON SORFNORe pure SLS | ppi [| LA — go$ Icoz | = o— o00'zL lj — ORT SSL KSS RT SPpIigrlEnEgO — oof | +$So'zl Jo01f118 |ooFfilt | — 6041 e68|1zg 6z$9'r | 952] — | — GTA — doS1fgoz |oog'lgz I — OzI 6E1 1) £z1 — — | +'6r 65 | 06 - looo't 10006 I — |900'651 looz'6£z | — 6'Q1 for 108 — — | 008 ozfeSl | — | — 1o5z'996 [006 Lge'z| < 988 | Steg I €p snyog qvo säroqa S6SE EN SA ASK Ha o00f6Ctz | oot'g9of'I | - 20 4 spue — — ff — = — 009981 — — 008'06€ |ool'g91 — = SE 19 ll i RSS — — | — = 15058 I000fo€ I | — — o0o£'gibfzlooStLgt || of — sö leeg set 60951 ae to ENN IZI |o00'zI = =— 000088 (000578 — — NPA 1 11 AE SE fån ur Sa ARNE ARS ESO ISS EE E1e'9 SLORLS — 00089 l|ooofobtt || z £'59 | 6'651 | 90z BIPOS = = [pst6y- I5etv4 15066 lorg'z = 1Jooe"r4r -Joo6'ggE I =— | +:65 | ettAr| ber esIoOU Sugf IPWJEY EE = Ed bege — coo'st — 8eg OTÄE a [KAR sä1I2q0UOIY zoz'z | ogbfEll — bsr SPE ljooofop | — — o00f [009899 | — zl1 SET NAS NN söudoyquof I -— o9I | SSetill6cE'gs I00€f00f | 008008 JoL4E'614 |I185'6Lv” IkEter |ELtoRS | OKSET 105 4 spuepno3d.asO = ENE Sa RA — |o00ol£z | — |ooo'bSS looofgus I — zÉ DAR lr do INGEN (Urea 4 Spue[uewsapog — = fl 8$z oor'€g | Sku'b6 rr I SS6'06 jooo'gz jo00'L || — BO R/E FILSELOO TANKE | dr € ejesdd) | OSPIS ER RES (NE jos6'vEz oa | RES SA [90 Ae I AE fe ur|[ SwWJOqxI019 | I I II | I | | ey | SS ASS lav 05 ls | =S "By BY By UuaxtTaA UJ IJA [E2AP lus vVIIE | | | | E peaaa | |! | | | | -SBep | -s3ep npoq | ePH TT JESUS) SN REN: | UupIr) | UeL AR | 3 5 | | Vv Ice -34u0fTT | -SueIN | ALT | | STEIN MET SANT a | | ÅN | SO Å | paof apeIwosdulspueTt Se er Ts de CE IPpe[oYsu Ipe[oxswuo | rJUy TURCTEL | PejloxsuIg Pe[oOxSNOD [eYuy UIYIJASBEP ELEN 2 3 SET VR KEIEA kår Fn SINE SAR 3 2 EN rr a | | PPpUuEAUV Ie31e pelposBoxyg 103uejdsBoys rpurauy OJJSTONS IPUEAUY | | E eQ TABELLSAMMANDRAG. 326 ”Sejoqanyr sär sämquueddoy 2s PUNK 2aäddg) i; UFAJR 103EJaunT I £6 6) 981 | z8t la = ER SS TI $ spuepwrf | -— — — | ör — INO [OSS SA KO U| SPUTIONISISEA — =— 6£z' SOT zSb löp = | 4 sä1oqayrn [ Sh | PIL lagkzt | (pe — SN 098 |ICI « söämqreddoy LL zl — UALALNR > (EE 988 |orbz "4 SPuefurunsrA — | — -—- | — - | | — 805. | Er | 4 OLAI) | ÖR = = SK TIE= = NR KO SS ri ERE [le o0of b50fz) 128 a SPUewuIrA = — | — = Fd NS SEIN för - 61b |€zi «< — SBIOQuvILYS vi VAN GA 99 te TREE C0g BIS: Ogre |G | 66 O6K og, | ue[ SBIOQSJ[V | -— SN SMA NARE — — J—- | — | — 008. | 4LTI ju snyog 420 sB10q3105) — fd 006/61€paw ISE SOL TN IS EAS SS « Spue[eH | | d pe SEK lh = ;tos - RAN : SNYOwTelN | pe «= 2 | ån RR ES Eh | — (929 NES Se KE SE : of 001 SI | FINE MES — | | 16 IS of | O0I 18 BEA NA ue[ I IA XGA zSE | I1z z Lå SE + = ER NR [RS Sv ligg £1E | Loz vIPOS «< 4 o$ bl SOFI NIESEL NS Lz gl € + c eS Ib gt ' 89 (3) OR | PLIIOU SUR ILWJEN | II 9 8 tll cb — = olg'1] z9L SON NASN Or = UTSE (TE ll = (RO ELAN rag 4 SBIIYOUOIY 0 = — | — F— = = = ae LS | 629 — tort S+be EN Ng 4 säurdoxuof £98 | beotel rk || — | Erz | 69 oS — — — — - oSI GIS TOS | « — spueposiasn Kim de gLIT) o8z |) SS | blo | Elv ib = SS lador NS E = Erokant Oe ES « spuejurwlapos FR EVE gEET| EpE N 4 | blir I Slo 91 RR ROR 951 Es — BISGAN SA SR < ejesddq — | — 6gettl — — — | — = = — I89g | — | — I NIA | om TT RSS ut[ SwW[Oowyx201g | | | ey | deg ey ey | ey | ey | | Ieq | ey | IeU | | ey | ey Iey | | | vaser | uae | JILBE | var | | DILL fonare | | 4 USES juajeasr | er ; 3 ä | InI[ma | I [tagare amNY MINER | uapease Ivö | pesad | | I|[Peaaa | -ake | | -paof | Pe192 -P40l I peioa ePH | INHNY | spaol I-npax| epvH | SÄNG "TI npaa | erRH | ANGE | SNB fer DS EST | -npa | FR | Ez SONENS BE muy |-npoY| PH N / ON | muy | | | | | SN muy - FT | anmpmtdref | | anmydfelH | | a at | apuIwosBunspur”t annydfelH | | RN S = : mnydjelg | I UBNIJAPIU | UPYIJAPIU | PEN 3 SR ERE NG uejd | suasppIksspreasBoys Pom | Sutupaj epjonp [v3Ie BUNUNS = | 2 5 REN SSE 4 3 Suupaj 2jXorp SuostoakISspapsBoNs ue I TELE SA LE NR 'SunposBoxs pIoJjn JPW PjIysua Be UJWWOY WOPauUueY SPUIISJOJIÄJSSPIRASBONS I IV Vy n Ce MU2G2T SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9TI. 327 Tabell 4. Åtgärder för spridning af kunskap i skogsvård, | ; Föredrag eller kurser för 3 Öpdervsparae | Spridning af skogslitteratur Pj u Å un = = La SL 7 AO - TLandstingsområde | 35 3 SSNCTS 358 | KA Zz Antal [Ana RS 35) EE les i 2E Sd DR [EG : = 2 2 LR Öm | PI 3 | skol- [5 52 Annan litteratur GRS ög FR Så Fare 2å o skolor 500 ÄR Nr z ? . år 7 En | barn 18 3 3 | län = a Ks NL - - — I ES 0S s 2 = = = 4 - 66 | 1,655|| 400 | 300 ex. | ermanlands > Sö ca fl ER nns i TA i er SE pr | 1,000 | Lovéns småskrifter nd 6 10 = — 2 2 1 — — 2,000 Div. formulär Å nköpings - » = = = = 1 — — — | 2 0 kh böoberes » 4 dag.|3 dag. — |1 dag] — | — I — SAKEN 2000 200 ex. å almar läns norra Rb =S — | — — 31 667 || 2,000 - No södra : = 40 — = 9 = 1 || 241 40011 1,000 | 100 ex. inge ERE — = fa = 2 = — | - — 1,500 ristianstads > = EN — — -— Sa 2,000 ” — — I — — — — — I — — -— lands «> "ov. SES ESS VETE 2 | — | = 1.506] 2,000 1 3.000 ex. teborgs och Bohus län ... 19 8 | — — 6 2 1 I 100 I 4,600 |! 300 | 700 ex. Ifsborgs [ENOR 21 Ö REN RESO ra 1 4 || 175 | 5,560 || 4251 1,575 ex. t JAN 4 EN jä ESS (RE — — I 981 2,0001) 488 o 15 6) —-| — NE lb, SSE SIE D00 ; , z = fs — — | — -- | ? 2,278 || 2,000 | Lovéns småskrifter 500 » os inden — 2 mr "150 — — I 2,000 ” 31 (TEA 1 RJ RE en 3 — — | — 1] — I 4,000 Diverse litteratur » = EN a SA - 1 || 103 | 2681] 4,000 » 42 Fr) 21 36.717 80 ="Tl OL 9 EOS 2:000 » NS — — 24 — IH 10 32 1,413 |; 3,200 | 100 ex. be o .” -. i Åtgärder mot skogsafverkningar. — — — ——— Z ? =/ =x<=< ; Träffade i A besikti- | ; AR I Undersökningar öfverenskom- Afverk- z a a Landstingsområde Je BEN "BA enl: $2 i skogs- melser och nings- Rälttegångar et a"'verknings- - E - vårdslagen skogsodlings- förbud trakter é / förbindelser Stockholms Jän css 139 -— kh 34 — - psala » 641! 5) 8 3 3 ermanlands > 20 3 9 — 1 Östergötlands 512 5 200 - 1 Jönköpings » 82-694 15 32 2 4 Kronobergs , 320 6 226 - 6 Imar läns norra 25 3 15 - 1 södra 181 14 177 1 2 inge län = — = — 1 ristianstads » 9 3 5 1 4 RE — 1 47 -— -— teborgs och Bohus län 48 2 20 — Mfsborgs län ... 469 1 427 — -— karaborgs . 105 1 103 - 1 Vä 109 5 129 - = Ör 85 2 56 2 — 54 1 52 U 307 S 83 - » 27 22 -— | Västernorrlands » 62 1" 15 5 4 27 6 33 2 -— (Jämtlands VY Ej alla lagstridiga. Tabell 6. SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSELSER I 911. Bäckrensning, dikning och markberedning. | I Bäcken | DEk nine Markberedning utan vidare | = skogsvårdsåtgärd I ACES ES ST an 0 (Es te AR 2 = | - å | Med bidrag af | Utan bidrag af I Med bidrag af | Utan bidrag af || Med bidrag af Utan bidrag af | Landstingsområde skogsvårds- skogsvårds- skogsvårds- skogsvårds- skogsvårds- | skogsvårds- j styrelsen styrelsen styrelsen styrelsen styrelsen styrelsen | in — Ar 2 i EE Kostnad AA Kostnad RE Kostnad | cd | Kostnad HS like har | Kostnad | || Kr. Kr. Sr. Ra Kr. | Kr, / | | | | | | Uppsala läns,........ | — — 96,355 — — I — | 51,884 — — — | 1,317;88) = | Södermanlands läns! — | — Nf RN RES SN fa Jönköpings läns sl -— — -— — — — -— — — — | — | = Kronobergs läns ...| — — — — || 15,381] 2,091,46 -— — VR | — | — Kalmar lins Harel — — — — 4,584] 556,50] — — SN | — Göteb:s o. Bohusl.| — - — — Mo o— — Ho o— — | . Värmlands läns ...| 38,395| 4,311,12 121,475|11,935,93||1182,222| 32,085,35|120,769|23.422 70) — SN ARESIA Sd Örebro läns ........ | —- —- = — "| 14,181] 2,280,08] — | — EN flest br he | Västmanlands läns] — — 7,452 — 6,708) — 34.629] - 49,50 — 552,5 | — | Kopparbergs läns...) 14,342| 1.774 34,777 — 33,450' —7,949 445752] — mr sr IB JE ke 2 a | Gäfleborgs läns...... = = = = 0 CR fl SA a | — | Västernorrlands läns 371,417 47,926,74) — — 11969,045 196,741,47| — - — fer — | Jämtlands läns ...... 1237,221 45,963,97' 77,421' 17,433,3111257,592 119.589,91! 16,530' 5,624,73 — — 2,210,17' 20,427,21 > Utbetaldt bidrag för bäckrensning och dikning. Tabell 7. Fröklängning, SSE NN EN ERE AA nn Behållning af Under år | Medelutbyte Behållning | > kottar från Under år 1911 inköpta 1911 utklängdt) af 1 hekto- af kottar 3 | föregående år kottar frö liter till 1912 | Landstingsområde - | — — - — — - I 3 | Medelpris | i o Tall | Gran | Tall | Gran per hl. Tall | Gran | Tall | Gran | Tall | Gran | hl; | Hl | blo. [SBI dhoRer | äen4] ga ken | oi ket | RAA AU | | | Östergötlands läns............ 1 70 128 916 12.361 5,67 | 1,50. |- 763 588 | 0,79 | 0,39 23 | 1,000 : Jönköpings läns (samt dess- | utom från «Skaraborgs | | | läns, se nedan) .... 1 =) = 49.7 -— - — 35 — 0,70 — — = | Kalmar läns norra .... 1 10,3 — 248.8| 243,3] 4,94 1,54 161 73 064 0,30 — - | Hallands läns 1 — = 5,7|bt. 52,8 — — 3,4 bt. 78 0,60 'bt 1,48 = = Älfsborgs läns.. 2 -— = 76 140 - = 30 61 - — - £90 Skaraborgs läns (kotten klängd i Jönköpings läns 2 ROSE — — - 613 11.138 4,94 1515. 424 417 | 0,69 | 087 = - | Värmlands läns .... 28 43 12,278- |1,857 5,06 1,55 | 1.544 | 657 0,67 0,35 -— - Orebro läns .......... STA -— 927: V158 5,25 1,12 650 | 855 | 0,73 0,49 = => Kopparbergs läns .... 23 0 RT = — | 3,344 | 850 | 0,69 | 0,82] 2,287 s0 | Gäfleborgs läns .... 48 — 15.164 |' 341 — — | 1,328 1 60 | 0,46 | '0j18 | 2295) — Västernorrlands län 118 8,487 — 6,87 — 1,628 — | 0,55 - 6,677 — I Jämtlands läns — — 13,068 312 6,60 2,73 | 1,566 27 0,51 0,69 - oh ar Må "TABELLSAMMANDRAG. asä0e jr Surojeqag | OIFAPIESION 23112 snd BIRSpSsTE SOTD EKA RTAN 02) IpurAny 2£01)-— [PI x OP Or 28 61 ZUNIenT I€ SE |00F IZI €0€ |ISP S91 OST [ELI I €8€ 60L |zS8 ELT 0zI |6€I 005 6'81 |T'0I FI os SPI 90 IEKNIER 901 TEL <09 161 |LOZ = IPS |PSE SL 84 |00I - = TL9 =p NS RER AR RISE Rn RS SNES SR S |-2 1) (a) å S å - å HH Ä KH ER "By FSuwapaj ua3a 1apun Buy -posBoys [4 SKR puUcS TN "eplINSUS IR IPTOLLY + (St 089CI 8'9€ AQ "epitysua av Ipäar]y Fy AN zOP Jv1eA ce Tall - Je BcET — PRE'E) OL I I Diverse "Sutupal usa i9pun UFAJY 3 "IA SEV'E 4 Jus je suej spuepwref | g90F ISUP|SPUejIOUIDISEA 88 I 861 — (Sue spuejueunseA säoqaper | ovj säqreddoy | IF UNS sae[ o1qa0 91 "ec SUe[ SpurejuuareA €£Z | Suel sS310oQeIryS Lo 6) sh lägre " SUB SB10q5Hy - sue[snyog'o"qa10or) vi SUR SPUBIISA — | csuep snyowje — |'suR| Spelsuensuy RS " Suej aÄurpIg F'€8 l|eIpos oc « +'88 Jjeuou suef IEWITY 007 | suep säraqouory 801) suep säwdoxyuof c8 suej spueno31nsg E'p Sue] SpuejuewIapog eQ :eeeessoej ejesddn = sur] SwWjoqxINIS 1161 027 1doxyu] 1161 Blu Uuaäa 01 Ip3ueprpN ur Burulledag apreuuosäunspurT "QIsBoNsS TEEN DE a AO ADEPE RAN Kd 1 4 d d NS | DEN ya j ö ha AN 330 Vie Sa — Tabell 9 Sko Sr ä 5 | S AN KE | Använda plantor till skogsodling på Plantor, utlämn SR Antal | Plant- | skogsvårdsstyrelsens bekostnad | 5 + då I 13 RN plant: | skole- | FöRara. > rd: skolor | areal | Oomskolade | Omskolade Oomskolade NA | 2ä | i Diverse = åa | | har Tall | Gran | Tall | Gran | Tall Gra 3 | | | | ST 3 HAr SA — - == | PR 3 5,17 2,000 3.000 -3,000! -2,000 — 4,000 43.500, 18,8 2 1,20 |--94,000] —78,000] — 22,000' 850) 790,500) 507, 00 | | SEN I er 479,5$0| 719,370 200,200 300,300 — 76,329 AR | | | | II 3:00 | -668,600 S-000] ki — 40,000 422,000 62,$00 2 1,20 ; —-48,000 — i — — — — | pe 3 AVITRANS z 2,00 | 280,200] 164,940, — — 2,810] 22,100] — I0 | Kalmar läns södra ............ 8 Is — og ASS = | — 412,000 — 38 LEKIRP CRLADS fas sr tolen ts Se 2 4,00 | -670,000) 500,000 — = = 155 000 380 Kristianstads läns ............ |FEFEN ETEN SS BES a de är [Nea 787,500 2,38 / i | RN | Malmöhus läns ouunsmmm.. RA = = = OK = 16$,700 390,80 | TAlARAS MÄNS) sasson | SENERONO7 1,715,050 S | | Mmm An I I Göteborgs och Bohus läns...| 4 355 —|2,287,900| 966,250") — — | 752,2305 EE | | | | | | | 7 SFSHOrpS Häls: css. ooo lass 27 3,5 239,200/ Isd:dodl =) 93000 4,00014,091,300/1,609, I kara borgs! lälS..........s. co. 2-F 15 | 1,00 151,500) 61,520] — Uls 154,000 448, | I | ] | | | | Värmlands läns .j............ Ad NERE — | — | 864,000/1,066,10c | | | | I | i ITE bIO Klan GS. eo GA 3:40 | | | SEE 72,000 I | | | | (SS SN [Västmanlands län oc. | I 1,2 518,350) 510075) — — 116,920) 196,350]/ 66,0 | | | ; | Kopparbergs läns ........... RE 230017 :250,503] 237-300] —— SR fä j : j | | I |AGalleborgs länsk.... sl... — — | -— = = = | = = — | | | ; | Västernorrlands läns .........) — RN RE — 23.000 200 - | — — | | | | | Jämtlands läns, ............. 10 Ort Hörnell = = MORES 500 = + Häri ingå äfven omskolade plantor. TABELLSAMMANDRAG. Försålda plantor (vill gängse pris) Oomskolade Omskolade -6,000 Diverse 139,982 1,375 6,213 I 12,000 130,000 186,600 37.735) Tall 327,000 1c0,000 60,000 259,000 17,000 28,000 26,000- 15,000 525,000 322,000 I195,000 I Gran | Tall | Gran 207,909 200,000 120,000 40,000 7,000 30,000 113,000 9,000 SEN 244,000 73,000 I | Diverse | 1,$00,000 Behållning af plantor till år 1912 Lä AR Oomskolade Omskolade Tall | Gran Tall Gran 250,000 425,000|/120,000) 180,000 970,000/1,163,000|232,715| 274,595 1,065,000)] 448,000] 17,200 = 10,100 690,000 2,198,000 225,000) 1,193,700] 2,630,000] 527,000 — 575,800 RO 500,000] — | I Sd 441,000] — | 10,000 SS - — — IIt,190,000] 490,000] — 1 -199,000 5.934,021 9,000.000 4,074,000/3,565,c00 — 103,645 1,100,000 1,400,000 — 30,000 | | 11,500,000 2,020,000, —— 55,090 320,000 460,000 5,090 154.000 4,000] 130,000 2.000 I kl 16,000 17,000 Vv E 19,8 4 ” "i ok 3 Hr ” Rö . Me a Jå 332 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1911. + > 9 Tabell 10. Skogsvårdsstyrelsei | Inkomster. I | ISkogsvårds-] | | Rh Skogsvårds-, Ersättning Landstingsområde Behållning Hidragiek, afgifts- | Försäljning] för biträde | Räntor Ten FSI medel, af frö af skogs- | och Hushåll-' under år och vårdssty- diverse Fryrgrd Staten | Lands- | nings- | 1911 ut- | plantor relsernas | ting sällskap | delade personal | Kr. Kr. IA RA Kr. Kr. Kr. I Kr. Stockholms läns 2,437,82 5,512 3,500 | — 0,253,41 | 12,432,20 — 508,90 Uppsala läns. 1,638,26 | 6,582 | — 3,000 6,453,51 6,439,97 — 556,49 Södermanlands läns — 7,012 112.500 1,000 3,507,91 | ”5.222:74 776,50 992,41 | Östergötlands läns 22,90 | 7,491 | 5.000 | 800 8,504,63 | 14,228,22 2,560,49 | 330,46 - Jönköpings läns — 5,287 | 2,250 | 2,000 | 16,659;o6 | 2,228,54 = | 1700 Kronobergs läns ... 39,031,s8 |19559,s2 — — — | 140,59 — | 1,864,03 Kalmar läns norra 9,545,77 4,121 - 2,000 | 11,306,13 478,75 106,50 1,353,11 södra 32,011,39 2,500 — — 12,506,s0 90,— 46,50 1,438,24 Blekinge läns ...... 5,168,36 4,000 2,000 2,400 3,351,82 184,50 9 I 120,74 Kristianstads läns — 8,303 2,500 2,500 800,43 | — 2,065,20 989,46 Malmöhus läns. 3,400,91 5,721 | 1,000 1,000 | 50,03 | -- - 61,37 Hallands läns «| -1,991,92 | 13,466 | 6,000: | -5,000 6,353,46 2,333,36 = 536,67 Göteborgs och Bohus läns! 4,514,20 | 21,212 2,000 | -18,000 1,951,06 | 383,50 — 162,43 Alfsborgs läns . 31,784,97 | 10,106 | 10,000 — 20,060,91 5,692,08 — 485,44 Skaraborgs läns — 8,303 | 4,000 1,000 4,402,40 8,947,65 = 454,66 Värmlands läns. 21,824,48 | 9,606 | 10,000 = || TN5138:89 8 052,70 85,— 2,750,66 Örebro läns . 28,703,56 | 8,303 | 2,200 2,800 4,202,28 4,187,02 -— -- Västmanlands läns 434,02 | 10,454 | 5,000 | 2,500 4,202,28 8,952 61 = | 651,70 Kopparbergs läns 43,283,57 2,361 500 500 | 43,073,43 |; 19,702,63 — 279,16 | Gäfleborgs läns... 176,472,76 1,000 — — 64,334,46 6,855,95 940,— 7,305,22 | Västernorrlands län 32 981,33 1,000 | — — - 1118,659,10 | 11,059,51 336,27 4,273,83 Jämtlands läns ... | 35,445,56 | 1:000 | — — 85,446,49 3,075,99 | 1,777,380 | 1,894,85 Tabell 1. Skogsvårdsstyrelsernas ti Fordring: I Landstingsområde Rona Sögkoger | / Eller Inven- Fastig- på bank | Diverse ( Jutdelade tarier heter | personer skogsvårds- I medel 5 Kr. I Kr. Kr. I Kr. Kr. I Stack HOLMS | LÄNS: =p 9 opecs denn eg ass ondner scn rgks LER AS — — -— I — | — Uppsala läns . 4,318,16 — | 1,181,50 | = Södermanlands 482,63 790,99 5,000,99. | —1,485,21 945,13 Ostergötlands läns — 511,75 12,145,27 1,560,70 2,950,— Jönköpings läns 505,30 463,26 = 4,405,82 11,565,74 Kronobergs läns. 26,658,15 1,719,61 — 584,95 = Kalmar läns norra T7,677,93 629,98 = 2,288,49 9,050,— södra 26,080,80 1,064,11 — 1,689,22 — Blekinge läns. 1,593,94 — = 3,2602,21 — Kristianstads läns — = = = | = Malmöhus läns = -— = I = | = Hallands läns ...... 4,185,17 323,60 — | 2,460,04 9,639,40 Göteborgs och Bohus läns . 19,76 60,40 - DOO — Alfsborgs läns...... 4,191,18 | 720,63 - 2,286,35 | 8,500,— Skaraborgs läns 198,14 490,62 6,286,92 | -1,902;11 | — Värmlands läns . 17,449,81 1,446,47 — | -5,850,— | 17,000,— | Örebro läns ....... 106,14 174,86 6,001,19 1,925,21 36,475,50 Västmanlands län = = = — = Kopparbergs läns 483,29 2,268,20 — 6,757,39 16,467,79 Gäfleborgs läns ... 92,644,40 2,246,83 — 7,517,40 37,040,05 Västernorrlands läns 5,021,08 3,122,18 — 4,366,72 500,— Jämtlands läns........... 5,525,33 3;717,64 | 122,024,24 3,884,20 | 31,601,62 " Sista halfåret 1911. ja io - Aa hö A - - SR Fa Ze 5 FR dt - pe R Sö dt Å + d Mr d - £ - FI z TABELLSAMMANDRAG. 339 mster och utgifter. Utgifter. | SH Aflöningar | Skogs- Dikning FIRE och rese- Litteratur Öfriga | Inkom- Summa llodling och och skogs: |crsattningar och | omkost- | Summa (4 SKEN Summa plantskolor bäck- | vårds- (utom undervis- nader | öfver ut- rensning | åtgärder skogsod- ning | gifterna lingen) | Kr. Kr. AR Sö FE Kr. Kr. ER SA Kr. [Lea Kr, I I I 32,630,48 || 19,917,34 = | 11,522,77 374,— | 1,058,09) 32,630,48 | — — 32,630,48 24.670,28 || —9,553,77 ESKS SN nn fred HE) re 2,852,28) 22,724,06 | 1,946,17 24,670,23 21,422,93 || 10,376,84 — 8,606,77 205,21 | 2,234,18| 21,422,98 =" — 45,397,49 || 28,524,01 | = 1 — 12,654,21 596,35 | 3 622,92) 45,397,49 a 45,397 ,49 44,901,12 || 20,014,06 I 140;86 | — 16,616,27 3,089,92 4,881,01 | 44,901,12 | | 44,901,12 " 60,596,32 || 12,804,83 | 2,091,46 | — 10,424,77 434,20 | 4,103,88)| 29,859,11 I 30, 734, 18... 60,596,52 29,011,28 || 6,624,59 610,65 | 244,08 | 12,811,54 896,— | 856,57) 21,143,45 | 7 867, 85! 29,011,28 48,592,93 8,370,38 - | 1,029,09 | — 16,066,54 — 25,466,01 23.126,92 48,592,93 20,979,63 5,956,38 — | — | 8,540,36 | — 1,314,13] 15,810,87 | — 15,810,57 2 I 23,807,91 || 12,146,88 = — | 8920,91)| = 300,—1 1,189,68] 23,807,91 = I = 115;233;51 1,826,64 | — | — 5,129;95 | -— 625,07 — 3,651,85 —11,233,51 hå = 2 220 94 | — I = Örn I 647,50 | 4,783,20 — 4,508,77' 35,681,41 ,850,03 2,2260,21 — — 12,218,87 | — 2,824,79 — | 47,269,87 — — 56,272,29 || 31,912,42 | = | 700, | 19,573,94 | — 200,—1 3,885,93| 50,272,2v = 50,272,29 27,167,71 || 14,002,45 | 10:30:60, 142,85 3, 393, 67| 26,969,59 | 198,14) 27,167,71 fär 57 ,T52,82 8,116,50 | — 30,585,57 3,235,47 | 6,323,36| 106,013,72 | 17,449,81, 123,403,63 -— 4,075,80 2,280,93 | — 10,178.85 327,65 |- 1 '873,55| 5| 18,756,78 | 2,935,52| 21,692,30 33,159,06 || 14,528,91 246,57 |. 14;173,87 | 1,129,05 | 3, 089, e6! 33,159,06 | — | 33,159,06 — 12,878,33 | Se 81 Fe 386, 52 | 22,509,76 5,007,58 | 15,221, 13) 63, 272,18 | 46,427,66' 109,699,79 79,435,63.|| 53, 1003, 84 |42,172,75 |16,353,48 | 33,060,41 4,128,62 | 14,544, 89) 163,263,99 | 92,644.40 255,908,39 — | — 146, 440, 18 | 28,867,51 4,103,11 | 83 878, 16) 163,288,96 5,021,08 128,640,19 2,213,11 154,042,79 | 873,52 31,486,34 2,238,23 i 545,23! 98,399.22 | 30,240,97 128,640, 19 | I ulder den 31 december 1911, | Skulder | Summa | SR Summa illgån- I garna | Kr, | Kr. | Kr. Föra — 12,744,51 12,744,51 | 12,744,51 jer 11,591,v6 — — 375,98 | —36,283,07 | = 36,283,97 6,47 27,889,29 | = | — 27,889,29 000 st = | > - ker 20,818,50 | -— | 20,818,50 ,50 29,570,56 — | --29,570,58 å = = 7,704,15 45, — |- 25,573,21 vg = 1,580,16 = = 78 21,857,11 = 21,857,11 = 13,472,83 — 13,472,83 — 74,746,28 -— 40 "601, 30 = = T2,543112 | 2 = 169,885,50 — 169,885,s0 | T2,302,07 = 187,949,03 | 187,949,03 Skulder. | | I Till | Tillgångar Till: bank | diverse | Summa | öfver Summa | personer | | skulderna Kr. I Kr. | Kr. Kr. | Kr. — -— 3,000,— = 900,— 900,— 10,601,91 11,501,96 14,684,91 1,079,42 15,764,33 20,519,64 36,283,97 |. —7,500,— | —10,000,— | —17,500,— 10,389, 20 27,889,29 I — 1,774,47 = 28,962,71 | — 6,312,31 6,312,31 14,506,19 20,818,50 = 20,570,55 29,570,56 6,649,82 = sx as - = | —25,573,21 - = 626,84 -— I 053,32 -— -— | -21,857,11 — = = =S | 13,472,83 13,472,83 -— 1,271,45 - 173,474,83 74,146,28 11,961,03 Ia St '640,2 27 49 601,50 I 26,115,46 460,427,66 72,543,12 | SSA I — — 131,136,— | 131,136,— | 56,813,03 187,949,03 RAN GNTs > ERA Ar. WT 0280 2468